Freie eoaOane a - a a a : ea’ Ls $ - ed ~, aE hg S Ag ee AA? 08> Pare oe NA weree Nana * . » & ~ Ry the! F Be PSs mae pti wed a Lyre ite SOOT ait oe Oe Soe Fastest ras nti the eal Rh at NESS pe 7 2% wn seis . “A Ory a ray n ate qe, On a " A dD 2 uy We axa 8 264, a 3° ACTA SOCIETATIS HELSINGFORSI A 1897--1900. KUOPIO 1900. O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. Pag. Brenner, Magnus, Spridda bidrag till kinnedom af Finlands Hieracium-former. V. Vestnylindska Hieracia . . . . 1— 24 Hult, R., Vaxtgeografiska anteckningar fran den finska Lapp- markens skogsregioner . . iv& ee es Oey er Lindroth, J. I., Beitrage zur Piizflora Finlands. — Lisitietoja Suamen seniser 4° J. 42/2. arn Ante OU) Ohne Sd Brenner, Magnus, Observationer rorande den nordfinska flo- ran under adertonde och nittonde seklen, sarskildt med afse- ende 4 kirlvixterna i Oster-norrbotten och Nord-Osterbot- ten och Kajanien. Med en karta .. . 1—307 Lindberg, Harald, Om Pohlia pulchella (Hedw j, P. carnea iL.) och nagra med dem sammanblandade former. Med en tatla 1— 28 1 karta, 1 tafla, 574 pag. AST euley goin “aii be nig? obeage ee ee bine gdaath ad nie vagina vata. hel ; 19 i : Tr 7 - indoigetagone. son abr, arolialit TG sabi ol & pars a afl ‘afaniibaou. ab abinnatit ii ‘asa816 ea -fudiata@ biol! bo imine ols i ; anna reeland ahead a aoe . 2. atu ge Holy, _asinaigl fon nee. LD) mere. ot hindi ablastshucg, pido ai; bist sth 2 | e ae =) sifet as ie seni abibastelies ama igh eis: fry? toa * ° ae ». Gag BVG weitins in nba I ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XVI. N:o 1. SPRIDDA BIDRAG TILL KANNEDOM AF FINLANDS HIERACIUM-FORMER V. VESTNYLANDSKA HIERACIA. MAGNUS BRENNER. (Anmdldt d. 13 maj 1897). w270 ror 6N—CN\> SSIS HELSINGFORS 1897. Kuopio 18977. O. W. BACKMANS BoKTRYCKERI. Tha somrars exkursioner i Kyrkslatt socken i Vestra Nyland © hafva medfort, jemte nagra nya fyndorter for forut kinda Hie- racia, ett antal nya hittills veterligen okanda former, hvarpa beskrifningar hair komma att meddelas. En del af dessa exkursioner hafva foretagits i trakter, som fOrut i detta hanseende besdkts, nemligen i de vid hafsvikarne Pikkala- och Esboviken belagna Strémsby- och Sundsbergs-trak- terna, och har sjelffallet hair icke sa’rdeles mycket nytt statt att finna. For de flesta har f6rut insamlade Hieracia har deras bofasthet pa platsen kunnat konstateras, en del hafva afven an- triffats pa flere lokaler an férut, medan ett mindre antal icke pa sina gamla fyndorter och ej heller annorstides kunnat ater- finnas. Orsaken till detta forsvinnande af en del pa endast en eller fa lokaler antriiffade former har i de flesta fall befunnits vara den, att de i fraga varande férut for boskapen skyddade platserna nu upplatits till betesmarker och salunda vegetationen till spillo gifvits. Detta ir fallet exempelvis med de forut rikligt antriatfade och i Sydfinska Archieracia omnimnda H. pullulwm och H. coro- narium samt med den sillsynt forekommande, afvenledes der beskrifna H. hyalinum, hvilka ej mer aterfunnits, samt delvis med de i samma publikation upptagna H. alboviride, H. gal- beum och H. sertuliferwm, hvilka endast stillvis utrotats. | stillet for den sist nimnda har deremot dess nirmaste for- vandta H. proximum och H. patale inom arten H. praetene- rum i stérre miingd antriiffats och synas delvis ersitta den pa dess fordna boplatser. I spridda exemplar hafva dessutom nagra for orten nya former insamlats, sisom H. Lindebergii, H. dilucidum, foru' 4. Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. kiind fran norra Finland och Lojo, H. intersperswm, forut fun- nen i norra och 6stra Finland, H. inconstrictum var. taeniifo- lium, tidigare tagen i Borga skirgard, H. serratifrons, ny for Finland, H. crispiceps, forut kand fran Lojo, samt de hittills obeskrifna H. inversum, H. imitans var. subpinnatum, H. inter- stans, den forut med H. griselliceps sammanforda temligen all- minna H. ovulatum, H. cinericeps var. firmifolium, H. subuli- ceps, H. arcuatum samt den pa Ingels i inre delen af socknen rikligt forekommande H. internatum. I en férut obesdkt trakt vid hafvet, nemligen Hvitsand i Stor Kanskog, icke langt fran Porkkala, 6fverkoms den hittills endast fran norra Finland kanda varieteten subcrocatifolium af H. umbellatum. Nagra nya bidrag till vart lands Hieraciwm-flora hatfva dessutom erhallits fran den fo6rut i detta h’anseende oundersokta trakten nordvest om socknens kyrka, hufvudsakligen fran de starkt kuperade, pa ek, lind och hassel rika trakterna omkring Humaljarvi, nemligen Ingels, Qvarnby, Wohls och Osterby, samt nirliggande orter, sAisom Kurk, Finsbacka och Ofverby. Har pa Qvarnby bergen emellan sjéarne Humaljarvi, Stortrask och Meikotrisk, pa ungefiir 1 mils afstand fran narmaste hafs- vik, antriffades de bekanta H. Lindebergii och H. saxigenum samt flere nya former af H. norvegicum och H. saxifra- gum, sasom varieteterna swbhrufescens, bracteatum och saxi- fragoides af den férra och var. longiceps af den sednare; for Ofrigt eger orten, utom i andra trakter forekommande former, bland hvilka H. internatum, H. ovulatum, H. cinericeps var. firmifolium och H. subuliceps for vetenskapen nya, ett antal hittills icke annorstiides funna och fodrst nu urskilda former, sasom H. crispiceps var. molluscum, H. concinnulum, H. imita- bile, H. anodon, H. alboviride var. breviflorum och H. angula- tum, samt de for Kyrkslatt nya H. vulgatiforme, forut ej] upp- gifven for Finland, H. dilucidum. tidigare kind fran norra Oster- botten och Lojo, samt A. prolixiforme, forut funnen i sddra Tavastland och Kajana trakten. Jemte det for nimnda nya former hir nedan kommer att nirmare redogéras, upptagas afven, ehuru de redan forut 1 Sydfinska Archieracia och Nyldndska Hieracia for socknen upp- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. 5 gifvits, sadana som nu pa nya fyndorter antraffats, pa det att dessa af de flesta botanister hittills forsummade vaxtformer matte till sin forekomst och utbredning pa orten blifva narmare kinda. En hittills forbisedd ny Hieracium-form fran Lojo, H. sub- tenebrosum, anfdres hiir dessutom sasom tillagg till de i Ny- liindska Hieracia fran denna ort uppraknade. Afven ett mindre antal Piloselloidea hafva pa niimnda or- ter insamlats, af hvilka allmannare antraffats H. jwncrcaule, H. hyperadenium, H. subpratense, H. conglobatum, H. diluticolor, H. suecicwm var. parcipilum och var. albisetwm, samt nagra for- mer af H. auricula, att icke nimna ett stérre antal af H. pilo- sella, hvilka dock annu ej nirmare granskats. Nya for socknen iro bland de nu funna A. suomense, H. leucopterum var. lito- trichum, H. sphacelatum, H. detonsum, H. planifolium, H. sale- bricola, H. scotinum, H. conglobatum med varr. parcisetum och laxius, H. suecicum var. parvifoliatum samt de hittills obeskrifna H. albicapillum, H. subpratense var. hircinum, H. glossolepis, H. chlorostigma och H. auricula f. rariglandulosum. Exemplar af alla dessa former forvaras pa Universitetets i Helsingfors botaniska museum. Hieracium L. I. Archieracia. 1. H. umbellatum L. commune Fr. — Frequens. var. sublinifolium Brenn. Sydf. Archier. p. 84. — Ingels, in nemore ad insulam Ingels holme in lacu Humaljarvi. var. subscabrum Brenn. |. c. p. 85. — Ingels, in devexo prati. var. umbellulatum Brenn. |. c. — Ingels, in devexo prati. var. microphyllum Brenn. |. c. — Smeds, in devexo prati. var. /avandulaefolium Brenn. |. c. p. 86. — Sundsberg, ad marginem silvae. var. subcrocatifolium Brenn. Nordésterb. Hier. p. 9. — Stor- Kanskog, in litore maritimo arenoso ad Hvitsand. . 2. H. internatum. Aphyllopodum vel raro phyllopodum,; caulis 32—110 em altus, tenuis — sat robustus, fusco-viridis, laete striatus, ad basin rufescens, laxe floccosus — fere efloc- cosus, inferne sat dense albi-villosus, 5—15-folius, superne saepe ramosus; folia vulgo obscure viridia, subtus laetiora, mollia vel in apricis firmiora, asperula, glabra subglabrave, saepissime densiciliata, subtus saltem ad costam albipilosa, suprema stelli- gera, folia basalia 2—3, raro persistentia, breviter — sat longe petiolata, obovata, argute serrata, pilosa, caulina inferiora bre- viter petiolata, superiora diminuentia sessilia, omnia lanceolata, argute serrata; capitula obscure lutea, radiantia vel plena, soli- taria — numerosissima, corymbum simplicem vel compositum formantia, ramis erectis vulgo elongatis, acladium breve longe su- perantibus, pedicellis brevibus, tenuibus, dense floccosis, saepe glanduliferis; involucra 9—12 mm alta, ovata vel subovata, fere cylindrica, obscura, inprimis ad margines squamarum floccosa, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. ] plus minus longe glanduloso pilosa, sguamis ovatis — sublinea- ribus obtusis, intimis laetis vel laete marginatis; styli lutei. — Strdmsby, in pineto, Kolsarby, in nemorosis et silvis abietinis, Ingels, in devexo prati inter frutices et in locis apertis copiose, nee non in luco ad insulam Ingels holme in lacu Humaljiirvi. — Species distincta involucris illis H. diaphanoidis Lindeb. sat similibus, sed minus glandulosis et marginibus squamarum dense albo floccosis. 3. H. norvegicum Fr. f. floccigerum. — Qvarnby, ad rupem - in monte Urbysberg. var. subrufescens Dahlst. Sydést. Sver. Hier. III p. 212, — Qvarnby, ad rupes in monte Urbysberg. var. bracteatum. Caulis brevis, rigidus, plus minus dense farinoso floccosus, pilosus vel epilosus, densifolius; folia obscura, minora, rigida, anguste lanceolata, acuta, basi parcidentata, stelligera, subtusque plus minus pilosa vel superiora epilosa, suprema sub anthela numerosa. minima, bracteiformia, linearia, integerrima; anthela coarctata, corymbosa, acladio brevissimo, pedicellisque brevibus superantibus, sat dense floccosis, sine pilis glandulisve; capitula mediocria, plena; involucra 9—10 mm alta, leviter ovata, obscure viridia, basi, praesertim ad mar- gines squamarum basalium, parce floccosa, cetero dense bre- vissime pilosa minuteque glandulosa, sqwamis brevibus, sat la- tis, subtriangularibus, obtusis, intimis late laete marginatis. — Qvarnby, Urbysberg, in fissuris rupium altiorum. — A var. 6revisquameo Brenn. Sydf. Archier. p. 89, cauli parvi- densique folio, involucris minoribus pedicellisque brevioribus epilosis bene distinctum, var. saxifragoides. Phyllopodum, humile; caulis tenuis, fuscovirens, basi concolore, inaequaliter plus minus setulosus stellulatusque, 2—3-folius; folia obscura, rigida, supra glabra, interdum stelligera, setoso-ciliata, subtus parce vel ad costam crassam, vulgo floccosam dense pilosa, subdentata, basalia brevi- petiolata, ovali-lanceolata — lanceolata, extima minima, ellip- tica, caulina parva, sessilia, anguste lanceolata, suprema subli- nearia, in bracteas lineares decrescentia, ubique floccosa; capi- tula magna, plena, laete lutea, solitaria vel 2—4, pedicellis le- 8 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. viter floccosis minuteque glandulosis, una alterave squama longa munitis; involucra humilia, crassa, cylindrica, 10 mm alta lata- que, laete viridia, sparse ad marginesque squamarum usque ad apicem densius floccosa, laete minute glandulosa, setis sparsis basi nigris intermixtis, sqwamae pluriseriales, interiores interme- diaeque e basi lata sat subito anguste subulatae vel sublineares, acutae, basales anguste lineares in squamulas pedicellorum tran- sientes; styli lutei. — Qvarnby, ad rupem in silva mixta. — Habitu H. saxifragi, capitulis involucrisque autem H. nor- vegict. 4. H. saxifragum Fr. f. longiceps Dahlst. |. c. p. 199. — Qvarnby, ad rupes in monte silvestri. 5. H. Lindebergii Nym. — Qvarnby, ad rupes montium silvestrium. 6. H. saxigenum Brenn. Sydf. Archier. p. 89. — Storkan- skog, Bergstad et Edd, in pinetis juxta mare, Qvarnby, ad rupes montium silvestrium. 7. H. ovulatum. Caulis 20—42 cm altus, tenuis, viridis, tenuiter floccosus subcalvusve, basi rufescenti albivillosus, in- fra medium parce pilosus, 1—4-folius; folia vulgo tenuia mollia- que, olivaceo- vel fusco-, raro laete viridia, subtus saepe vio- lascentia, subglabra — moiliter pilosa ciliataque, basalia per- sistentia, sicut caulina inferiora sat longe petiolata, elliptica vel ovata — ovalia vel ovali lanceolata, brevidentata, superiora mi- nora, brevipetiolata vel sessilia, ovata -— ovalia, paucidentata, glabra subglabrave, subtus stelligera; capitula 1—-3, mediocria — sat magna, vulgo radiantia, pauciflora, sat obscure lutea, pedicellis longis, tenuiter floccosis, parce setulosis, interdum mi- nute glandulosis, acladium vulgo elongatum plus minusve supe- rantibus; involucra 8—10 mm alta, anguste ovata vel cy- lindrica, paucisquamea, fusco viridia — sat obscura, ubique plus minusve stelligera, setulosa et interdum parce nigroglan- dulosa, sguwamis latis, ovato lanceolatis, obtusis subacutisve, in- terioribus laete marginatis; styl: fusci, raro lutei. — In paroe- ciis Kyrkslitt et Lojo, in silvis acerosis et devexis pratorum passim. — A H. grisellicipitis Brenn. f. parvifolio involucris an- gustis paucisquameis laetioribus, ligulis vulgo latis radiantibus- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. ) que, stylo vulgo fusco, a H. viridicipiti Brenn. simillimo squa- mis involucri ovato lanceolatis obtusis differens. 8. H. griselliceps Brenn. |. c. p. 90. — Smeds, Kolsarby, Ingels, Qvarnby, in silvis acerosis, devexis graminosis et ad margines viarum, sat frequens. 9. H. cinericeps Brenn. |. c. p. 92. — Strémsby, Smeds, Edis *), Kolsarby, Ofverby, Ingels, Qvarnby, in silvis frondosis et devexis pratorum, sat frequens. — Capitula interdum radian- tia, styli fusci vel lutei. var. firmifolium. Folia firma, obscura. — Smeds, Qvarnby, in silvis mixtis vel acerosis. 10. H. vulgatum (Fr.) Almqv., Brenn. 1. c. p. 93. — Smeds, Kolsarby, Ingels, Qvarnby, frequens. var. grandjceps Brenn. |. c. p. 94. — Qvarnby, in prato. var. triviale (Norrl.) Brenn. |, c. — Smeds, Kolsarby, Wohls, Qvarnby, frequens. var. apricarium Brenn. |. c. —- Smeds, Tvaras, Ingels, Wohls, Qvarnby, passim. var. subulatum Brenn. |. c. p. 93. — Kolsarby, Ingels, Qvarnby, in devexis pratorum, passim. var. frutectorum Brenn. |. c. p. 95. — Strémsby, Smeds, Ofverby Abras, in silvis acerosis. var. /eniceps Brenn. Nyl. Hier. p. 9. — Sundsberg, in de- vexo silvestri, Ingels, in luco Alnz incanae. 11. H. vulgatiforme Dahlst. |. c. p. 81. — Ingels, in ne- more et devexo pratensi. 12. H. crispiceps Brenn. |. c. p. 10. — Strémsby, Kol- sarby, Sundsberg, in silvis frondosis. var. molluscum. Elatius, pallidum, foldis majoribus, molli- bus, longidentatis, involucro laete viridi, stylo luteo. — Strémsby, Kolsarby, in betuletis, Wohls, in horto vetusto umbroso humido. 13. H. radiosum Brenn. Sydf. Archier. p. 95. — Smeds, Edis, Ofverby, Ingels, Qvarnby, sat frequens. *) In Sydf. Archier. multis locis perperam sub nomine Smeds-Edes citatum. 10 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. 14. H. viridiceps Brenn. |. c. p. 96, var. floceosum Brenn. Nyl. Hier. p. 9. — Strémsby, Smeds, Knopps, Edis, Kolsarby, Sundsberg, in devexis pratorum silvarumque, passim. 15. H. subuliceps. Caulis 20—55 cm altus, tenuis, levi- ter floccosus, breviter sparse pilosus, basi violaceus, 1—3-folius, saepe ramosus; folza olivaceo vel fusco viridia, firma, parce pi- losa, breviter ciliata, basalia sat longe petiolata, elliptica — ovalia, inaequaliter argute dentata, subtus ad costam stelluli- gera, caulina minora -— minima, breviter petiolata — sessilia, ovalia — ovato lanceolata, acuta, inaequaliter serrulata, subtus stellulata; capitula 2—7, parva, obscure lutea, breviter radian- tia, pedicellis tenuibus rectis arcuatisve superantibus, plus mi- nus floccosis, breviter albisetulosis vel minute glandulosis; znvo- lucra 8—10 mm alta, olivaceo virentia, anguste ovata — sub- cylindrica, aequaliter sat dense flocculosa, setulis apice albis glandulisque parvis plus minus dense obtecta, sqwamae anguste subulatae acutae, costa apiceque vulgo obscurioribus, interdum laete marginatae; styli lutei, subfusci vel fusci. — Smeds, in silva acerosa, Ofverby Abras, in abieto et devexo silvestri prope Kantvik, Ingels, ad marginem viae. — Habitu H. grisellicipitis f. parvifolio, H. viridicipiti et H. ovulato simillimum, ab omni- bus involucri squamis anguste lineari subulatis acutisque di- stinctum. Etiam H. fraudulentum Dahlst. f. in Hier. exs. I 78 valde imitans. 16. H. parvuliceps Brenn. Sydf. Archier. p. 97. — Ingels, in luco et devexo prati. 17. H. sublucidum Brenn. Nyl. Hier. p. 11. — Qvarnby, in pascuo. 18. H. inconstrictum Brenn. var. taenifolium Brenn. |. c. p. 14. Squwamae involucri admodum latae, obtusae. — Strémsby, in pascuo silvae mixtae humidae. 19. H. umbricola Sael., Brenn. Sydf. Archier. p. 108. — Smeds, in ericeto montis, Wohls, in silva acerosa. 20, H. angusticeps Brenn. |. c, p. 107. — Ofverby Abras, ad marginem silvae acerosae prope Kantvik. 21. 4H. prolixiforme Norrl. in Herb. Mus. Fenn. ed. I. — Qvarnby, in pascuo. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. 11 22. H. anodon. Cawlis 30—35 cm altus, tenuis, viridis. subglaber pilis floccisque rarissimis adspersus, basi fuscus albi- pilosusque, 2—3-folius; folia mollia, olivaceo virentia, subinte- gerrima, glabra, longiciliata, subtus praesertim folia basalia albi- pilosa, basalia 2—3, sat breve petiolata, exteriora obovata mar- cescentia, interiora lanceolata, folia caulina sessilia, lanceolata, minora, subtus saltem superiora parce stellulata; capitula me- diocria, radiantia, obscura, solitaria vel pauca, pedicellis tenellis, parce floccosis minutissime glandulosisque; znvolucra 8--10 mm, late cylindrica, viridia, leviter floccosa, glandulis setisque apice albis plus minus dense vestita, sqwamae anguste subulatae, acu- tae, laete marginatae, ad apicem usque laxe pubescentes; styli lutei. — Qvarnby, in pineto. — H. laeticolor: Almqv. proximum, sed foliis fuscovirentibus subintegerrimis, subtus vix stelligeris, caulinis sensim decrescentibus, stylisque laete luteis bene di- stinctum. 23. H. laeticolor Almgqv. Stud. p. XXIII. — Ingels, ad marginem viae, 24. H. hbasifolium Fr., Almqv. |. ec. — Strémsby, Smeds, Kolsarby, Ofverby, Qvarnby, in devexis silvarum acerosarum mixtarumque, nec non in devexis pratorum, passim. 25. H. dilucidum Brenn. Nordésterb. Hier. p. 23. — Smeds, Ingels, in silvis acerosis, Storms, in monte silvestri. 26. H. imitabile. Caulis 15—35 cm altus, viridis, laxe floccosus, deorsum parce vel ad basin rufescentem densius molli- ter brevipilosus, 1—2-folius; folza minora, mollia, olivaceo-vi- rentia, subtus glaucescentia, interdum rufescentia, glabra, bre- viter ciliata, subtus molliter pilosa, basalia 3—5, inaequaliter brevi- longive petiolata, petiolis vulgo rufescentibus dense molli- ter pilosis, exteriora cito marcescentia, elliptica, mucronata, sub- integra vel parce minuteque denticulata, inferiora ovalia vel anguste ovata -— lanceolata, breviter paucidentata, intimum ma- jus, brevipetiolatum, sicut folia caulina brevipetiolata sessiliave anguste lanceolatum, breviter argute dentatum, in apicem lon- gum integrum acutumque protractum, subtus supraque ad mar- gines stelligerum; capitula minora, obscure lutea, plena, solita- ria — pauca, in corymbo laxo disposita, pedicellis rectis, pa- 12 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. tulis, dense floccosis, setulis brevibus tenuissimis vestitis; imvo- lucra 9—10 mm alta, fere ovata, pallida, pilis brevibus albis sat dense hirsuta, glandulis brevibus luteis immixtis, squwamae anguste subulatae, acutae, exteriores ad marginem floecosae; styli lutei. — Ingels, in betuleto. — A proximo H. imitanti Brenn. caule subepiloso, foliis breviter denticulatis, superiori- bus angustatis elongatisque, involucri squamis acutis bene di- stinctum. 27. HH. imitans Brenn. Sydf. Archier. p. 102 & Nyl. Hier. p. 15, var. subpinnatum. Robustum, minus pilosum, ad medium usque vinose rubens; folia obscura, firma, valde longe anguste- que dentata, caulina anguste lanceolata, usque ad medium in dentibus longis acutissimis fere subulatis incisa, subtus et ad margines supra dense floccosa; flocci ad margines squamarum exteriorum involucri minus evoluti; styli lutei. — Sundsberg, in prato litorali ad Sjévik legit discipulus Alvar Palmgren. 28. H. inversum. Cauwlis 20-——50 cm, viridis, raro basi leviter vinose coloratus, firmus vel sat tenuis, leviter floccosus, breviter molliterque sat sparse albipilosus, 1—3-folius; folza mollia, obscure viridia, subnitentia, immaculata, folia basalia numerosa, magna, longe — longissime petiolata, in petiolum villosum decurrentia, exteriora minora, elliptica vel subrotunda — obovata, undulata, breviter lateque dentata, molliter pilosa, intermedia obovata, apice rotundata subacutave, grosse argute- que dentata, intima ovalia — lanceolata, breviter acuta, argute dentata, glabra, subtus praecipue ad costam molliter pilosa, fo- lia ecaulina decrescentia, breviter petiolata — sessilia, ovato lan- ceolata, in apicem longum acutumque protracta, basi saepe bre- viter anguste dentata vel edentata, glabra, subtus molliter pi- losa ad costamque parce stelligera; capitula sat obscura, ra- diantia, ligulis saepe convolutis, 3 — numerosa, in corymbo indeterminato, insuper contracto subumbellato disposita, ramis pedicellisque patulis, vulgo sat brevibus firmisque, tenuiter — densissime floccosis, dense albipilosis saepeque glandulosis, acladium vulgo breve denique superantibus; involucra 10—11 mm alta, subovata, griseo virentia, plus minus floccosa et molliter albivillosa, ad basin glandulis brevibus immixtis, sqwamis subli- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. 13 nearibus sat latis, obtusis, exterioribus praecipue ad margines floceosis, interioribus vulgo laete marginatis; stylz lutei. — Strémsby, in ericeto humido ad rupem, copiose. — A H. imi- tanti Brenn. proximo caule parce breviterque piloso, foliis basa- libus latis obovatis grosse, caulinis e contrario vix dentatis, an- thela subumbellata, capitulisque radiantibus diversa. H. sertuli- fero Brenn. quod ad folia attinet valde similans. 29. H. caesium Fr., Almay. |. c. p. XXII. — Bergstad. Strémsby, Smeds, Edis, Loviselund, Kurk, Ingels, Qvarnby, ad rupes et in devexis apricis pratorum et silvarum acerosarum mixtarumque, frequens. 30. H. galbeum Brenn. Sydf. Archier. p. 113. — Ingels. in pineto sicco. 31. H. alboviride Brenn. |. c. p. 112. — Ingels, in silva mixta. var. breviflorum. Capitulis obscuris, plenis. — Ingels, in pineto. 32. H. galbanum Dahlst. Syddéstr. Sver. Hier. Ill p. 20. — Strémsby, Smeds, in pinetis. 33. H. villiceps Brenn. var. obscurifolium Brenn. |. ¢. p. 115. — Qvarnby, in prato inter Alnos incanas. 34. HH. ravidum Brenn. |. c. p. 113. — Strémsby, Smeds, Ingels, in silvis acerosis mixtisque. 35. H. pachyphyllum Brenn. |. c. p. 115. — Stromsby, Smeds, Loviselund, ad montes, margines agrorum et in silvis mixtis, Osterby, in acervo lapidum in silva mixta. 36. H. parcidentatum Brenn. |. c. p. 111. — Qvarnby, in devexo silvestre. 37. H. angulatum. Cawlis 25—38 cm, tenuis, viridis, le- viter floccosus, albipilosus vel subepilosus, 1—2-folius; folia mollia, sat crassa, obscure viridia, subtus pallidiora, folia basa- lia pauca, breviter — sat longe petiolata, ovata basi rotundata vel truncata subcordataque, acuta, marginibus angulatis, argute paucidentatis, parce pilosa, stelligera, subtus molliter longipi- losa, folium caulinum brevipetiolatum, ovatum, in apicem acu- tum protractum, argute dentatum, interdum folium supremum lanceolatum floccosum; capitula pauca, sat magna, obscure lutea, 14 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. radiantia, pedicellis sat brevibus rectis, leviter floccosis setu- losisque, interdum glandulis sparsis tenuissimis immixtis; invo- lucra 10—11 mm, ovata — cylindrica, griseo virentia, ubique floccosa molliterque albivillosa, ad basin glandulis brevibus im- mixtis, sguamis latis, lanceolatis, obtusis, intimis laete margina- tis; style lutei vel fuscescentes. — Ingels, in pinetis siccis. — Foliis viridibus angulatis, brevidentatis, acutis, caulinis latis brevipetiolatis, involucri squamis latioribus a H. caesiicipiti Brenn., proximo distinctum. H. scapiformi Brenn. inter caesia sic dicta simillimum, sed foliis subcordatis, stelligeris, viridibus, floribus obscurioribus, pedicellis brevioribus, involucris crassioribus squa- misque apicem versus minus attenuatis, stylis laetioribus differens. 38. H. caesiiceps Brenn. |. c. p. 118. — Strémsby, Smeds, Loviselund, Ingels, Qvarnby, in silvis praesertim acerosis siccis, non infrequens. 39. H, cincinnulatum Brenn. 1. c. p. 119. — Edis, in de- vexo pineti. 40. H. silvaticum (L.) Almqv. |. c. p. XII, subsp. 2. — Smeds, in silva acerosa. 41. H. concinnulum. Calis 30—40 cm altus, tenuis, de- bilis, viridis, basi obscure vinose coloratus, floccosus, infra me- dium dense longeque villosus, 2—3-folius; folia mollia, olivaceo virentia, subtus pallescentia, pilosa, dense molliter ciliata, sub- tus costa stelligera, basalia pauca, evanescentia, sicut caulina inferiora longe petiolata, lanceolata, acuta, parcissime argute dentata, superiora subsessilia, ovato lanceolata lanceolatave, sub- tus ubique stelligera; capitula pauca, sat parva, lutea, radiantia, in racemo simplici disposita, pedicellis tenuibus, arcuatis, te- nuiter floccosis, breviter pilosis vel fere epilosis, sub capitulo minutissime glandulosis, supremo acladium elongatum superante; imvolucra parva, 6—7 mm alta, basi ovata, fusco viridia vel fere nigricantia, breviter albipilosa, minutissime glandulosa, ad margines squamarum floccosa, sqwamis brevibus lanceolato ova- tis vel ovato subulatis, obtusis acutisve, immarginatis vel an- gustissime membranaceo marginatis; styli fusci. — Ingels holme in lacu Humaljarvi, in nemore. — Habitu H. radioso Brenn. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. 15 simile, sed involucri squamarumque natura H. lanicipiti Brenn. Nyl. Hier. p. 12 proximum. ‘ 42. H. lucescens Brenn. |. c. p. 11. —— Edis, Smeds, Lo- viselund, in silvis acerosis, Sundsberg, in devexo agresti ad Fredriksberg, Ingels holme in lacu Humaljiirvi in nemore. 43. H. arcuatum. A H. improviso Norrl. anthela prolixa, ramis pedicellisque elongatis valde arcuatis, involucris minori- bus, setulis nigris apice albis inter glandulas sparse immixtis, squamis basi latioribus et stylis obscuris diversum. Folia ob- scura, firma. — Smeds, in silvis acerosis. 44. H. improvisum Norrl., Brenn. Sydf. Archier. p. 101. — Strédmsby, Smeds, Kolsarby, ut priusquam sat frequens, in locis ceteris haud observatum. 45. H. interstans. Cazlis firmus, striatus, leviter stellige- rus — subcalvus, in parte inferiori plus minus pilosus, insuper minute glandulosus, basi violaceus, 2—4-folius; folza obscure viri- dia, opaca, firma, basalia plurima, brevipetiolata, obovata ob- longave — lanceolata vel ovato lanceolata, breviter acuminata, marginibus repandis breviter arguteque dentatis, glabra — levi- ter brevipilosa, interdum stelligera, breviter parceque ciliata, subtus subglabra vel in costa media sat dense pilosa, caulina brevipetiolata — sessilia, sensim decrescentia, lanceolata -- anguste ovato lanceolata, argute dentata, superiora ubique stelli- gera; capitula minora, obscura, ligulis saepe involutis, in an- thela contigua corymbosa polycephala disposita, ramis elongatis, rigidis, ieviter floccosis minuteque glandulosis vel eglandulosis, acladium breve longe superantibus, pedicellis brevibus, densius floccosis vulgo glandulosis; involucra 7—8 mm alta, crassa, ob- scura, dense floccosa parceque minute glandulosa, squwamis latis, brevissimis, ovatis, obtusis, ad marginibus densius floccosis, in- terioribus laete marginatis; styli fusci. — Sundsberg, in rupe inter Sjévik et Lokberg et in colle silvestri prope Haga. — In- ter H. megistocladum Brenn. Nyl. Hier. p. 21 et H. Siléni Norrl. medium, habitu ‘prioris, sed foliis caulinis frequentioribus, invo- lucris ubique floccosis minuteque glandulosis, squamis latiori- bus, a A. Siléni foliis opacis dentatis, involucro obscuro, squa- mis brevioribus latioribusque, ubique flocculosis distinctum. 16 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. 46. HH. Siléni Norrl. Bidr. Tav, Flora p. 135. —- Ofverby, Ingels, Qvarnby, Wohls, in silvis mixtis et acerosis haud infre- quens. Ad Ingels in silva mixta etiam stylo luteo. 47. HH. divaricans Brenn. Sydf. Archier. p. 124. — Kol- sarby, ad marginem viae juxta silvam acerosam. 48. H. praetenerum Dahlst., Brenn. Nyl. Hier. p. 25. var. sertul/iferum Brenn. |. c. p. 26. — Strémsby, ut prius- quam in silva mixta humida. var. proximum (Norrl.) Brenn. |. ¢. — Strdmsby, Smeds, in silva mixta et acerosa juxta viam limitarem. var. pata/e (Norrl.) Brenn. |. c. — Strémsby, Smeds, in silva eadem ac var. proximum, Qvarnby, in colle silvestri gra- minoso prope lacum Stortrask. 49. H. serratifrons Dahlst. Sydéstr. Sver. Hier. Il p. 89, H. pellucidum var. 1. Almqy. Stud. p. XX. — Ofverby Abras, in silva acerosa prope Kantvik. 50. H. subtenebrosum. Foliis latioribus, ovalibus, pedi- cellis et involucris laete viridibus parce glandulosis, sqwamis la- tioribus apice rotundatis a H. tenebroso Norrl. Bidr. Skand. Hier. p. 106 diversum. — Lojo, in pineto ad jugum arenosum Lojo as prope pagum templi. 51. H. diaphanoides Lindeb. var. floceuliterum Brenn. Sydf. Archier. p. 105. — Ofverby Abras, in loco humido ad margi- nem silvae prope Kantvik, Ingels, in devexo prati in fruteto. 52. 4H. interspersum Brenn. Sydf. Archier. p. 103 & 131. — Smeds, ad rupem in ericetoque. Il. Piloselloidea. 1. H. albicapillum. Caulis 35—45 cm altus, gracilis, erec- tus, cinereovirens, densifloccosus, in parte inferiori dense albi- villosus, superne sparsim breviter albisetulosus tenuiterque glan- dulosus, setulis sub anthela fuscescentibus, 1—2-folius; folza pauca, firma, laete cinereo virentia, supra sparsim — subdense floccosa setis brevibus, subtus densius floccosa pilisque tenellis densioribus praesertim ad costam obsita, anguste lingulata api- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. 17 ce acuto interdumque reflexo, denticulata, petiolata, exteriora, saepe emarcida, late lingulata — obovata vel ovalia, foliam caulinum ses- sile, lineari lanceolatum, ceterum ut folia basalia, eglandulosum, supremum minutum, bracteiforme, setulosum glandulosumque; capitula pauca, minima, laete lutea, in anthela umbellata laxa subsimplici disposita, floribus apice laceratis involucrum parum superantibus, pedicellis erectis, gracilibus, dense floccosis, spar- sim tenuiglandulosis albisetulosisque, acladium breve (10 mm) pa- rum superantibus; involucra 5—7 mm alta, gracilia, basi ro- tundata, laete cinereo virentia, sparsim — sat dense floccosa., setulis albis tenellis basi nigra glandulisque sat dense obtecta, squamis sat latis, lanceolato subulatis, acutis — obtusis, conco- loribus vel apice obscuris, intimis membranaceo albimarginatis. — Ingels, in alneto. In museo fennico etiam exx. in Borgnas, Laha, collecta adsunt. — Ad indumentum caulis foliorumque H. eusciadio N. P. conveniens, sed folia caulina parciora, an- thela involucraque minora minus pilosa, capitula minora et squamae involucri apice nudo vel subnudo. 2. H. pubescens Lindbl. var. firmicaule (Norrl.). -—- Ad praedium sacerdotale in devexo agresti sicco. 3. H. contractum (Norrl.) Brenn. Nyl. Pilos. p. 6. — Kol- sarby, in devexo prati inter betulas. 4. H. suomense Norrl. — Jolkby, in prato. 5. H. sphacelatum Norrl. — Strémsby, in devexo prati ad Ojango. 6. H. detonsum Norrl. —— Strémsby, in prato, Qvarnby, in agro secalino. 7. H. juncicaule Norrl. — Strémsby, Smeds, in devexis siccis agrorum, pratorum et silvarum, frequens, Edis, in prato sicco, Ingels, in devexis graminosis agrorum. 8. H. hyperadenium Brenn. |. c. p. 7. — Smeds, Kolsarby, Ingels, in devexis siccis et ad margines agrorum, Qvarnby, ad marginem viae in agro, Wohls, in horto. 9. H. leucopterum Brenn., |. c. p. 8. — Ingels, in campo graminoso juxta agrum. var. /itotrichum Brenn. Nyl. Hier. p. 32. — Stromsby, in 2 — 18 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. devexis silvarum acerosarum, Kolsarby, in devexo prati inter betulas. 10. H. assimilatum Norrl., Brenn. Nyl. Pilos. p. 11. — Ingels, ad margines viarum et fossarum in agris. (H. alticeps Brenn. Nyl. Hier. p. 34 ob confusionem cum H. alticipiti Norrl. Pilos. bor. p. 24 evitandum dicatur H. ampliceps). 11. H. subhirsutulum Brenn. |. c. p. 13. — Strémsby, Kol- sarby, in devexis pratorum in betuletis. 12. H. septentrionale Norrl. — Ofverby Abras, in devexo silvestri, Qvarnby, in prato et silva mixta. var. adsimifans Brenn. |. c. p. 15. —- Sundsberg, ad mar- ginem agri. 13. H. ingens N. P., Brenn. |. c. p. 16. — Sundsberg, ad marginem agri. 14. H. dimorphum Norrl. — Ingels, in Juco ad insulam in lacu Humaljarvi. 15. H. fennicum Norrl. — Ofverby Abras, in silva abie- tina prope Kantvik. 16. H. glossolepis. Caulis 25—40 cm, erectus vel sub- erectus, sat flexilis, viridis, sub anthela obscurior, basi dense, superne parcius breviter albipilosus, parce vel sub anthela den- sius inaequaliter glandulosus stellatusque, infra medium unifo- lius; stolones breves — mediocres, graciles, epigaei, foliis lingu- latis decrescentibus, vel subhypogaei, pallidi; fola mollia, glauca, interiora elongata, breviter petiolata, lingulata, acuta, denticu- lata, glabra, sat dense breviciliata, subtusque ad costam albi- pilosa, folia exteriora parva, obovata, obtusa, folium caulinum sessile, oblique lingulatum, acutum, subtus vulgo ad costam plus minus stellatum; capitula 3—6, mediocria, plana plenaque, dilute lutea, sat dense conglobata, ramis pedicellisque brevibus, gracilibus, inferiori interdum elongato remoto, sat dense flocco- sis inaequaliterque glandulosis, setis albis nigro crassipedibus raris vel nullis, laete sat late bracteolatis; involucra 6—7 mm alta, sat crassa, tubo subrotundato vel cylindrico limbo aequanti, virescenti obscura, mediocriter — sat dense glandulosa atro- albisetosaque, parce stellata, sqwamis latissimis (1 mm), ovatis oblongisve, apice lato obtuso vel rotundato, laete marginatis, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. i) basalibus angustioribus; /igulae exstriatae; styli lutei. — Strémsby, in prato inter betulas. — Involucris parvis humilibus, squamis latissimis ab omni H. suecico, stylis luteis, ligulis exstriatis, squamis multo latioribus habituque a H. brachycephalo Norrl. bene distinctum. 17. H. planifolium Brenn. |. c. p. 18. — Strémsby, in de- vexo sicco in silva mixta. Etiam in par. Borga ad Lill Kroks- niis in campo graminoso juxta agrum lectum, 18. H. subpratense Norrl. -— Smeds, in pratis frequens, Kurk, Qvarnby, in pratis. var. hAircinum. Caulis humilis, erectus suberectusve, fir- mus, saepe flexuosus, viridis, superne obscurior, ubique setis 1—3 mm longis, albis vel albescentibus, patulis, densis — den- sissimis hirsutus, insuper dense — densissime glandulosus floc- cosusque, O—1-folius; stolones breves, sat crassi, epigael, foliis lingulatis, decrescentibus, vel subhypogaei, pallidi; folia mollia, tenuia, glaucescentia, plicata, interiora elongato lingulata -— lan- ceolata, acuta, vulgo apice reflexo, integerrima — denticulata, alato petiolata, supra glabra subglabrave, subtus sparse vel ad margines costamque dense albisetosa, breviter densiciliata, folia exteriora obovata, obtusa vel breviter apiculata, glabriora — glaberrima, folium caulinum prope basin insertum, sessile, cete- rum ut folia intima, sed minus acutiusque, subtus praecipue ad costam plus minus stelligerum; capitula 3--8, mediocria, sub- obscura, plena, sat dense conglobata, ramis pedicellisque brevi- bus crassis densissime glandulosis et floccosis, saepeque setis albis longis nigro-crassipedibus dense hirsutis, laete anguste bracteolatis; involucra 7—9 mm alta, crassa, superne crassiora, obscura, dense albihirsuta, sat dense glandulosa et basin versus stelligera, squamis latis, subulatis, acutis obtusisve, sat late laete- marginatis; styli lutei. — Ingels, Koskis, in campis et devexis siccis graminosis. — Statura abbreviata robustaque, hirsutia densissima longissima, capitulis obscurioribus ligulisque exstria- tis a H. subpratensi divergens. 19. H. salebricola Brenn. |. c. p. 19. — Strémsby, Qvarnby, in devexis et silvis mixtis saxosis. 20 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. 20. H. scotinum Brenn. |. c. p. 20. — Strémsby, in de- vexis siccis silvarum acerosarum, 21. H. conglobatum Brenn. |. c. p. 22. — Strémsby, Smeds. Kolsarby, Sundsberg, Ingels, Qvarnby, in pratis et locis graminosis humidis passim copiose, rarius autem ad margines agrorum viarumque, in deustis et in silvis acerosis frondo- sisque. var. parcisetum Brenn, Nyl. Hier. p. 36. — Smeds, in pas- cuo humido, Ingels, ad marginem agri. var. /axius Norrl. Pilos. bor. p. 38. — Smeds, Kolsarby, Ingels, Qvarnby, in pratis etc. ut f. normalis, sed minus fre- quens. . 22. H. diluticolor Brenn. Nyl. Pilos. p. 26. — Ingels, Ovarnby, in pratis humidis, campis graminosis juxta agros et ad margines agrorum, Wohls, in horto et ad marginem viae, 23. H. chlorostigma. Caulis 3442 cm altus, erectus sub- erectusve, gracilis flexilisque, viridis, apice obscurior, sat dense vel sub anthela parcius longiusque obscure brevisetosus, su- perne inaequaliter glandulosus parceque stellatus, infra medium uni-, raro bifolius; stolones breves, graciles, hypogaei vel inter- dum epigaei elongati foliis macris lingulatis decrescentibus; fo- lia mollia, glaucescentia vel subvirentia, sat longe petiolata, le- viter undulata, exteriora minora obovata, apice rotundato, gla- bra, interiora elongata, lingulata vel lanceolata, acuta, apice vulgo recurvo, obsolete denticulata, glabra, subtus saltem ad costam vulgo stelligeram sat dense pilosa, breviter densiciliata, folium caulinum, saepe sat magnum, subsessile, lingulatum vel lanceolatum, acutum, ad costam dorsalem stelligerum; capztula 3—}5, mediocria, concava, radiantia, subobscura, in anthela laxa disposita, ramis pedunculisque sat brevibus, gracilibus, rectis, aequantibus, sat dense floccosis inaequaliterque glandulosis, se- tis obscuris solitariis vel nullis, laete anguste bracteolatis; invo- lucra 7—8 mm alta, anguste ovata vel cylindrica, limbo laxo tubo aequanti, obscura, mediocriter glandulosa et obscure pi- losa, parce stelligera, sgwamis angustis, subulatis, acutissimis, vix marginatis, basalibus laetioribus; Ugulae estriatae; styl fusco virentes. — Strémsby, in prato et betuleto graminoso Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. 21 juxta pratum. -~ Squamis involucri acutis, stylo fusco virenti foliisque densiciliatis ad costam dorsalem stelligeris a H. swe- cico distinctum., 24. H. suecicum Fr. var. parcipilum N. P., Brenn. |. c. p. 28. — Strémsby, Smeds, in pratis, betuletis, silvisque mixtis et acerosis. var. valdepilosum N. P., Brenn. |. c. — Strémsby, in pra- tis betuletisque. var. albisetum Brenn. |. c. — Strémsby, Ofverby, Ingels, in pratis et silvis acerosis. var. pseudauricula 2. calvius N. P.. Brenn. |. ¢. p. 29. Strémsby, in silva mixta. var. parvifolatum Brenn. Nyl. Hier, p. 37. — Smeds, in silva acerosa, Ingels, in prato silvaque acerosa. 25. H. scissum N. P., Brenn. Nyl. Pilos. p. 30. — Strémsby, in silva mixta betuletoque graminoso. 26. H. sphaerellum Brenn. |. c. p. 32. — Strémsby, in clivo ad ripam rivuli in agro. 27. H. auricula L. normale Brenn. 1. c. p. 33. — In terri- torio frequens. f. rariglandulosum. Glandulae scapi admodum rarae. —- Qvarnby, in pascuo. f. tenuisetum Brenn. |. c. p. 34. -— Kolsarby, Ingels, in silvis frondosis. f. /aeviceps Brenn. |. c. — Junkars, in campo graminoso juxta agrum. var. obscuriceps N, P., Brenn. |. c. — Qvarnby, ad margi- nem viae. var. stipitatum N. P., Brenn. |. c. — Strémsby, Ingels, Qvarnby, Wohls, in pratis, marginibus agrorum viarumque, pas- cuis et silvis mixtis, frequens. var. ptero/epis Brenn. |. c. p. 35. — Ingels, in locis gra- minosis. f. epitrichum Brenn. |. c. —- Kolsarby, Ofverby, ad margi- nes viarum. var. stenopterum Brenn. |. c. — Strémsby, Smeds, Ingels, in locis graminosis siccis, sat frequens. 22 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. var. /aetibracteum Brenn. |. c. p. 36. — Sundsberg, Ingels, in pinetis siccis. var. parvicalyx f. microchaetum Brenn. |. c. p. 37. — Smeds, in campo sicco graminoso juxta agrum., var. melaenum Brenn. |. c. — Sundsberg, in agro, Ingels, in pineto. f. chaeto/epis Brenn. |. c. — Smeds, in devexo sicco. f. chaetophorum Brenn. |. c. p. 38. — Smeds, in devexo sicco pineti. var. megalocladum Brenn. |. c. — Strémsby, Smeds, ad marginem fossae in agro, Ingels, in pineto. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 1. Vestnylindska Hieracia, adsimilans var...... pag. 18 aiewepiiem . 62". le 16 wimeesGin Var. kk. aoe 21 guage oS. ee 13 mepemeros sos es. eG 18 AMIENS is So. ee 13 ais ts 2 0 i ae i 10 opt ee a a le ce aoe 11 PMA PIN MAL: 0 PF. fo oe so 9 CIEE MN S85 ore ee ee ws 15 Oe a ac 18 peered) 32. Do. Sek oe athe Secs 2i bacdenrai 2 o SS ss, {f bracteatum Vat: 66 ke 7 bremiiorum: Var. s.... » 2. « i3 Gaeemeegs 28. Bhs a es 14 es Til Seyerael aa eae men 13 Ciaeeeeois ft. sb 5.2 22 chaewopherunm-f ko. 22 GiimrOstemide 2 <..-: 2°25: 20 Mmmemnelaton.-. 2... Se 14 CimeEIGeE RS is Ss Ss 9 esnmnnelum << f 5-52. ae 14 eonglebaigm:. i. - 440674) 20 Samraeure.- ad wes 17 pa is | i eae eri ter 9 detomamme) 2.05... Hier es 17 Gaphanowles 5... 3 5. 16, Miia ee 3s FY it GUUUSEGIO’ co be 20 dimorehom . i: .<..9 18 Gigarienien : i020 e teed eS 16 epuirichuir f. ... x <.. . 2] PRT c=. se Ssh oe 18 firmeaule var. «si... 2 7 firmitoliam yar. .... 2 <7 .--9 MONEE 2... Ses, Sees - Heceesuin- Va. . 2a. wo 10 fleccubiieram ‘var:. ... .. 4% 16 -VOICCIOTINN War... 1. tg 9 | 23 alfabetiskt tortecknade. a ee galbeum . , glossolepis .........+. PEAIMPICEDS Wale oo 5 ke 2 nig griselliceps hircingay Var, ...4 past Bis hyperadenim, 26.5. 2% imitabile imitgns. .°... .....ee Soren Waipee Visti EP. sos. oe inconstrictum PRE ts CME eee ah oak internatum interspersum interstans inversum ae ee oe ok See Me et Sele 0) oe eee ae my oe te” el fe tol ee eee ee sae “eo wie soe er oe janpreamle: = bi 2, 2 es laetibracteum var. MercOlO?: he And Foo ees aie laeviceps f. lavandulaefolium var..... laxlus var. leniceps var. leucopterum Lindebergii hiieiniviune Wat. 2% ed ets loneeeps. f 2... anys lucescens ale) op eee Swi eh, Lee eS ee ee ee! a ae See See Lele ee” we inn Le megalocladum var....... melaenum var. microchaetum f. microphyllum var....... molkiseum var... . .@.". - wie Veit Se ae) stu) ie ae BOEVEFIOUME <.. <-<%s. 2.2 obscuriceps var. obscurifolium var. ovulatum * Wee oe 2.6 © 22 I sammanhang med Vestnylindska Hieracia omnimnda Hieracium-former. SEINE Sea) o pag. 18 brachycephalum. .. - = 4.% 19 brevisquameum var...... 7 PUScIIaE Sooo oS 4 oie tab 17 franwelentamy:. s+ age tes 10 Paes... .<.. . seed 15 megistocladum ..... pag. 15 pellucidum . ../2 nce ee 16 SCApMOPMe . 2x bier. sett 14 Lene brosuiia ce! hie. zur 16 $$ $2 24 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, V. pachyphyliume! sce pag. 13 | sphacelatum. .. 2 =<: cps pag. 17 HAPCHIehiaLUM) 2 «6 sae * 13 | sphaerellum .|.’ << .y.7e2 = 21 parcipnuMm Var... <6. . 2! | stenopterum var........ 21 parcisehim: Varies. ate 20 Blipitaium Var: o. 3. 22-58 21 maretcal ys “Var, 2 4 5 feos 22 subcrocatifolium var. .... 6 parvifoliatum var. ...... 21 saphirsutalom . ; =: 18 parviullieeps AL Shia 55° 0 10 sublinifolium var. ...... 6 Bae geal 15s a ra 16 Sublucidtim: <2 2 de, 2 a 10 plamiehemm -iqi4/st Jx#ash 19 subpinnatum var. ...... 12 practeneramstd fee 2 3 6 ae 16 | subpratense, saan -de 19 PIERO Oe es ae 10 | subrufescens var. ..:... r proxpnum Var. S25. 2-2 ses 16 | subs¢abrum var... ..... 6 pseudauricula var....... 2i | subtenebrosum ........ 16 pIeTM@epiS: Varo tj tea oes 2 |: Subulngat, weak oe. 7s ane ae 9 BUMESCCRS oon fye a hae a8, 17 | sabulipepe Si oon foe 10 ti: heenenCIeates, =a tele peso. Shae rg is BRM MISE 58S) tte yom Ws 612° | saomense 5 0, see 17 farig@iandulosum f. : : 0°"... 2! Tavi@e sissy 2 SR 13 |. trenifelmn oyar:-s 7 Qo Se 10 Muro d! = 7 (Ma eee em era ye 21 Saleumedla.. fue eee eR 19 LEViade Wa 2-2 Seed ee 9 Saxiftacoides Vaki 0. 52. = 7 Sa URBAN oo km. a 2 8 fimbetatai. © 2. see 6 Sauieewueun. (ees . 5s SIO 8 umbellulatum var. ...... 6 Scict i. errr 2 WRUDEICOIA Soe; cae ee 10 SCORE Sos 2 ps ~ 20 septentrionale......... 18 valdepilosum var. ...... 21 SOrraiirons . .. +. - cw AB 16 URES 52) Se ugar ea 3 SerW@uergey Ware... << 16, 13 WIPRRMBEDS 2 5 5 atk oes 10, 9 pe SU rh ole» Me ee ae 16, 15 vulgatiforme 9 Sb Sh a erat 6 14 Wlgaeom 8 ee, 3 ee 9 ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XVI, N:o 2, VAXTGEOGRAFISKA ANTECKNINGAR FRAN DEN FINSKA LAPPMARKENS SKOGSREGIONER. AF R. HULT. ——EK2-8-E—_—$ HELSINGFORS 1898. KUOPIO 1898 O. W. BaAcKMANS BOKTRYCKERI. Forutom en mangd tryckfel, hvilka icke torde behéfva rattelse, hafva i denna afhandling f6ljande fel insmugit sig, hvilka krafva korrigering: Sid. 61 rad 17 star elfvens, las alfvens. >» %7D » 22 » anucea, » annua. >» 102 » 15 nedifran Sph. compactum utgar. >» 173 » 10 tillagges J. trifidus L. allman i fjall- och bjérkregio- nen; ganska allman, ehuru mera sparsam i barrskogsregionen, men sillsynt langre fran fjallen. KUOPIO 1898 O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. — bo bess oe Se Innehall. Inledning . Tankajoki . Barrskogsregionen cine: guiiein ee Enare lappmarks barrskogsregion ; Férhallandet mellan gran- och tallregionen. Bjorkregionen i norra Sodankyla Enare lappmarks bjérkregion . Fjallregionen i norra Sodankyla : 4 bw 2 Foérteckning Ofver frévaxter, Te ee och mossor, ‘fet i norra Sodankyla, samt bladmossor fran Enare och Utsjoki ; ; ry ‘nana 1V es Riis ae qoesoat sno 1S00N gory abiat Aaah ; Hop U dso. ot mend euler: sonincseralonctd Seco ily yy fsa 2 Wesptestincnins for atskilliga tridslag hopa sig i den norra de- len af Lappmarken. Dessa nordgriansers forlopp ar kandt ge- nom Oswald Kihlmans uppsats »Anteckningar om floran i Inari Lappmark» i 11:te bandet Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora Fennica 1884, jimférd med min om »Die alpinen Pflanzenformationen des noérdlichsten Finlands» i dessa Medde- landens 14:de band, 1888, och E. A. Wainios »Notes sur la flore de la Laponie finlandaise» i samma Siallskaps Acta vol. VII, 1891, samt genom J. P. Norrlins »Berattelse i anledning af en till Tornea Lappmark verkstild naturhistorisk resa» i sall- skapets Notiser, band XIII, 1893. I sin afhandling, Pflanzen- biologische Studien aus Russisch Lappland» i Sallskapets Acta, vol. VI, 1890, diskuterar Kihlman ytterligare dessa grianser och kommer till den Asikten att granens grins i den finska Lapp- marken ir »en genom historiska tilldragelser frambringad linje, men ingen vegetationslinje. Skogseldar hafva har pa de flesta stiillen tringt den tillbaka bakom dess naturliga grins och astad- kommit lokala talltrakter af vexlande, ofta ansenlig utstrack- ning». Tallregionen ar derfér att betrakta sasom »integrerande del af granregionen, alltsa om man sa vill, sasom en granre- gion utan granar» (sid. 258). For att fullt klargora tallregio- nens stillning skulle emellertid erfordras en ingaende jaimfo- relse mellan motsvarande viixtformationers utbredning och sam- mansiittning i denna och angriinsande regioner. Till en sadan jamforelse har hittills saknats material. Afven det material, som star till mitt forfogande, dr icke tillrickligt for fragans slutliga lésning. Det ma dock, om in ojemnt och delvis foraldradt, framlaggas som bidrag till belysandet af de intressanta fragorna om vixtregionerna och deras férskjutningar i de finska lapp- markerna. 2 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Till grund fér denna uppsats ligga anteckningar och sam- lingar, gjorda under tvenne resor (1880 och 1890) i Enare lapp- mark och nordéstra Sodankyli. Om arbetsférdelningen mellan deltagarne i dessa resor finnas nédiga uppgifter i Kihlmans forst anforda uppsats samt i J. E. Rosbergs »Nordéstra Sodankyla», i 3:dje Argangen (1891) af Geografiska Féreningens Tidskrift. De insamlade mossorna fran Enareresan hafva blifvit granskade af professor S. O. Lindberg, lafvarne af prof. J. P. Norrlin’, Sphagna sedermera af Warnstorff, mossorna fran Sodankylire- 1 Emedan professor Norrlins bestiémningar fro gjorda enligt W. Ny- landers nomenklatur, men i féreliggande afhandling Th. Fries nomenklatur for lafvarne blifvit féljd, anser jag mig hiir béra angifva de afvikande nam- nen, si som jag uppfattat deras synonymik. Th. Fries. Cladonia uncialis (L.) Norrlin. *amaurochrea (FIE.) Cl. furcata (Huds.) @ crispata | (Ach.) Cetraria cucullata (Bell.) C. nivalis (L.) C. juniperina (L.) y pinastri (Scop.) C. glauca (L.) C. fahlunensis (L.) C. commixta (Nyl.) C. aleurites (Ach.) . f. diffusa (Ach.) . Parmelia saxatilis (L.) f. panniformis (Ach.) . Xanthoria parietina (L.) . X. lychnea (Ach.) Gyrophora (Ach.) G. hyperborea (Hffm.) 8 ener Ach.) G. polyphylla (L.) @ deusta (L.) . f. flocculosa (Ach.) . G. anthracina (Wulf.) . Caloplaca elegans (Link) C. pyracea (Ach.) : Lecanora geminipara Th. Fr. . Hzematomma ventosum (L.) Icmadophila ruginosa (Scop.) . Cl. amaurochrea (FIK.) . *Cl. crispata (Ach.) . Platysma cucullatum (Wffm.) . Pl. nivalis (L.) . Pl. juniperinum (L.) . =P]. pinastri (Scop.) . Pl. glaucum (L.) . Pl. fahlunense (L.) . Pl. commixtum (Ny].) . Parmelia aleurites (Ach.) . P. diffusa (Ach.) . P. saxatilis var. omphalodes f. panniformis (Ach.) . Physcia parietina (L.) . Ph. lychnea (Ach.) . Umbilicaria Hffm. . *U. arctica (Ach.) . U. flocculosa Hffm., . U. atropruinosa Scher. . Placodium elegans DC. . Lecanora pyracea (Ach.), . L. Jeprotheha Nyl. . L. ventosa Ach. . Beomyces icmadophilus Ehrb. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 3 san af d:r V. F. Brotherus och mag. Harald Lindberg, hvaref- ter en detaljerad undersdékning af de i mossexemplaren inblan- dade smamossorna gifvit mig en icke ringa efterskérd af isyn- nerhet lefvermossor fran Sodankylé. For den vardefulla hjelp jag salunda erhallit, anhaller jag harmed att fa betyga ofvan nimnda herrar min synnerliga tacksamhet. Emedan jag tidigare redogjort for vegetationen i Enare lappmarks fijillregion (»Die alpinen Pflanzenformationen des nordlichsten Finlands»), behandlas i fdreliggande berattelse en- dast som ett bihang Sodankyla fjallregion. I texten aro fol- jande forkortningar anviinda: y = ymnig, r = riklig, s = strédd, t = tunnsadd, e = enstaka, motsvarande en tiogradig sifferskala, som begagnats for att angifva arternas ymnighetsgrad pa re- spektive standorter. De i texten och forteckningen anforda fynd- orterna iro fordelade pa vaxtregionerna sasom foljande tabell angifver. I tabellen betecknar I fjallregionen, II bjorkregionen, Ill barrskogsregionen. Sodankyli: Akanhirkiikuru I—III, Anterivanka Ill, Ham- maspia II—III, Kaaretkoski, Kittinen, Kopsusjarvi III, Kopsus- nokka IJ, Kopsuspaaé I--II, Kopsusvanka, Korvanen, Kotaoja, Kurittukoski, Karppaipait, Kongiis, Lipahtamapalo, Lokka, Luiro- joki, Luirojarvi, Luirohaara III, Lumikuru I, Lupukkapaa 1— Ill, Martti, Matarakoski, Muotkataival, Mutenia, Naptushaara (= Sphyridium placophyllum (Wg.). . . B. placopbyllus Ach. Sph. byssoides (L.) f. rufa (Ach.) . . B. rufus Ach. Bilimbia lugubris (Smft.) . . . . ~. Lecidea caudata Nyl. Lecidea demissa (Rutstr.) . . . . . L. atrorufa Ach. L. granulosa (Ehrh.) . . . . . . . L. decolorans Fik. *L. cinereoatra Ach... .. . . . L. contigua Fr. L. elaochroma (Ach.) ¢ achristaSmft . L. glomerulosa Ny]. Buellia(Net)e eo he iy ses ~»,¢ Leeidea Ach. Rhizocarpon (Ram.) . . . . . . ~ Lecidea Ach. Rh. grande (Fik.) . .... . . -L. petrea Flot. Cyphelium tigillare Ach. . . . . . Trachylia tigillaris (Pers.) Dermatocarpon cinereum Par.. . . . Verrucaria tephroides Ach. Lobaria pulmonaria (L.). . . . . ~ Sticta pulmanacea Ach. Sticta scrobiculata (Scop.) . . . . « Stictina scrobiculata Scop.) Massalongia carnosa (Dicks.) ... . . Pannaria muscorum Ach. 4 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Naptusjoki) Ill, Nattanen I[—III, Nattastunturit (— Nattaset) I —III, Niemelaé, Oravikéngias III, Palotunturi I—II, Petkula, Peura- niemi, Pihtijoki II], Pyhatunturi I—III, Palkemajoki [I, Rautu- tunturi I—III, Riesto, Riestojoki Ill, Riitelmapaéa I, Rovanen, Saarikoski III, Saariselki 1—III, Sakatinpahta IU, Seinatunturi I, Seitijarvi, Serrikainen II, Sokustamakuru I/—III, Sokusta- mapuro IJ—HI, Sokustamapéa I—II, Sokustamatunturi, Sompio, Sompiojoki, Sompiojarvi, Suomusjoki (egentligen ett tiliflode till floden med detta namn), Tanhua, Tankajoki, Tasala, Tuiskujoki, Ukkola, Vajukoski, Varpupaé&, Vaula, Vaulokankaat, Vintilatun- turi II], Vuomapaa I—II, Varrio III. Enare: Alajiirvi IU, Hammastunturit I—II, Ivalo, Jevjejoki, Jibmosuanto, Juppura, Kaamas, Kaamasjoki, Kodoskoski III, Ko- dossuannonpéé I—II], Kuarvekodds I—-II, Kultala, Kurtonkoski, Kanssavaara, Levidvaara, Muddusjarvi II[, Muotkatunturit [—1U, Onnila, Paavali Ill, Paloivi I—II, Palokoski III, Peldoivi I—II, Peldojarvi II, Pietarlauttasoivi I—II, Pitkavuono, Pyttelvaara, Rassijoki, Sahalemkoski, Sammelinkéngis III, Seidvaara [—III. Syysjayri Ill, Saytsjéyri I, Tana elf II—II, Terstojoki Il, Tirro, Toivoniemi III], Tuarpumoivi I—III, Vaskojoki, Verkkojarvi, Vayla, Ylijarvi III. Utsjoki: Ailigas I—II, Heikura, Karasjoensuu, Kenisjkoski Ill, Koadnilnjarga If, Mandojayri I[—-IIl, Mielitsjokka, Mierasj- jayri Il, Naamijayri, Outakoski, Paksujalka II, Parsji I—lII, Petsikkotunturi, Poakkuvarri II, Rouvuoivi I—IJ, Tana [I—HIll, Veitsjiknjarga II. 1. Tankajoki. Norr om den 68:de breddgraden mirker den resande i Sodankylaé en f6rindring hos vaxtligheten. Uppfor Kittinen ef- tertriidas flodens strandingar norr om Peuraniemi af videsnar och bjoérklundar med inblandade granar. MHodglinda tallmoar visa sig allt allmannare och lysa allt hvitare af den tatnande renlafmattan. Stdrre rena granbestand synas ej langre i flodens nirhet. Afven lings bifloden Tankajoki saknas granskog, En- dast som inblandning i bjorkskog samt pa mossar ser man hir granen. Tallmoar, mossar och kiarr intaga denna as omgifnin- gar. Dess striinder forete en rik omvexling af gras- och Ort- vallar med grupper af vide och bjork, tita, manshéga videsnar och karrartade lundar fulla af kalldrag. Har och der dr hela strandsluttningen genomsipprad af ett kalldrag, som framkallat antingen starriings- eller mossiingsvegetation. Pa en_ hastig vandring liings ans strander kunde jag icke fullt exakt bedéma de enskilda vixternas ymnighetsgrader, men antecknade dock foljande betraffande vaxtformationernas karlvaxter. Tallmoarnes tridbestand ar glest och ojemnt, bildadt af Pinus silvestris med inblandning af Betula odorata och enstaka Picea excelsa (medioxima och obovata). Af buskar ser man tunnsadd Juniperus communis och enstaka Salix vagans cine- rascens. Marken betiackes af en matta, hufvudsakligen sam- mansatt af Cladonia-arter med flickvis stark inblandning af Hylocomia och Polytricha. Ett fliickvis tiaickande, lagt fialtskikt af ris bildas frimst af Empetrum nigrum, Arctostaphylos uva ursi, Vaccinium vitis idea och Linnza borealis med inbland- ning af Lycopodium selago, L. complanatum, L. alpinum och Eqvisetum hiemale. Gris och Orter forekomma mycket spar- 6 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. samt. De fdrra fro representerade af Aira flexuosa, Festuca ovina, Carex ericetorum, C. vitilis och Luzula pilosa, de senare af Gnaphalium dioicum, Pedicularis lapponica, Viscaria alpina och Orchis maculata. Bjorkskogen ir stidse uppblandad med gran af en for Kemi Lappmark karaktiristisk pelarform med mycket korta, nedtill och upptill pa stammen nistan lika langa grenar. Afven tall forekommer allmint i de glesa bjérkbestanden. Lagvaxta och buskartade visa sig aspen och haggen i enstaka exemplar. Enen och nagra viden (Salix phylicefolia, S. cinerascens, 5. hastata och S. lapponum) upptraida tunnsadt. Marken betackes af ett glest Hylocomium-ticke med inblandning af Polytricha, Cladoniz och Nephroma och filtskikten dro ganska rikligt ifylda med ris, 6rter och griis. Bland risen firo antecknade: Empe- trum, Vaccinium vitis idea, V. myrtillus, Linnzea, Lycopodium annotinum och L. complanatum, bland griisen Eqvisetum silva- ticum, Calamagrostis lanceolata, C. lapponica, Aira flexuosa, Melica nutans, Festuca ovina, Carex ericetorum, C. vaginata, Luzula pilosa och L. multiflora, bland érterna Gnaphalium di- oicum, Cornus suecica, Epilobium angustifolium, Geranium silva- ticum, Hieracia, Majanthemum, Melampyrum pratense, M. silva- ticum, Pedicularis lapponica, Polypodium dryopteris, Pyrola mi- nor, Ranunculus acris, Rubus arcticus, R. saxatilis, Solidago, Trientalis och Viola montana. Afven i bjérkkiérren forekomma jemte de laga, tvinande bjérkarne strédda nédvuxna granar. Deras rikedom pa viden ir ansenlig. Pa vissa stillen trainga sig buskarne tillsammans till tiitta snar. Salix phylicefolia, S. vagans, S. cinerascens, 5. hastata, S. lapponum och S. glauca tifla om herravialdet med hégvixt Betula nana. Marken ar vattendrankt dy, endast ofull- stindigt betickt af Sphagna (Wulfii m. fl.) och diverse blad- mossor, Ofverdragna med Oxycoccus microcarpus. Der buskarne sta glesare, frodas tata grupper af ris: Ledum, Andromeda polii- folia och Vaccinium uliginosum, omvexlande med temligen rik- liga massor gris, Eqvisetum silvaticum, E. arvense, E. pratense, Calamogrostis lanceolata, C. phragmitoides, C. stricta, Aira cw- spitosa, Poa serotina, Carex juncella, C. globularis, C. canescens, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XVI, n:o 2, 7 C. tenuiflora, Eriophorum vaginatum, E, angustifolium och Scir- pus cespitosus, samt G6rter, hvilka pa vissa stillen upptrada tiickande och i allmiinhet utmirka sig genom sina stora, glatta, saftigt gréna blad. Antecknade fro Caltha, Comarum, Cornus suecica, Cirsium heterophyllum, Geranium silvaticum, Orchis maculata, Polemonium campanulatum, Pedicularis lapponica, Pyrola minor, Ranunculus repens, Rubus arcticus, R. chame- morus, Spirea ulmaria, Tofieldia borealis, Trientalis europea, Viola palustris och V. suecica. I Astriindernas lundar spelar bjorken hufvudrollen jemte granen. Men jemte dessa bestandbildare upptrida haggen, ron- nen och aspen i vexlande miingd, till en del med tradartad, till en del med buskartad utbildning. Ofverhufvud ar buskvegeta- tionen riklig; m&ngenstides sammansniirjer den sig till ogenom- triingliga snar af alla ofvan uppriiknade videarter. Pa Oppnare stiillen antriiffas sm& grupper af Ribes rubrum. Deremot in- skriinker sig risticket till flickar af Vaccinium uliginosum. Mar- ken ligger i allmanhet bar. Brya, krypande Hypna, Aulacom- nion och en eller annan flick af Mnia och Sphagna forma en- dast med méda arbeta sig upp i skuggan och de multnande léfven. Ej heller griisen fro synnerligen rikliga. Har och der i snaren resa sig statliga Calamagrostides. Pa sankare mark yivas skogar af Eqvisetum silvaticum. Aira cespitosa, Poa ne- moralis och Luzula multiflora dro de 6friga antecknade grasen. Deremot dr 6rtmassan riklig och synnerligen frodig. Cirsium heterophyllum, Geranium silvaticum, Hieracia, Polemonium cam- panulatum, Solidago, Spirzea ulmaria, Trollius och Veronica longifolia bilda ett stillvis inda till meterhdgt filtskikt Ofver massan af liigre drter: Cerastium alpinum, Cornus suecica, Ma- janthemum, Pedicularis lapponica, Paris, Polypodium dryopteris, Pyrola minor, Ranunculus repens, Rubus arcticus, R. castoreus, R. saxatilis, Trientalis, Viola montana, V. palustris och V. suecica. Snérens vixtlighet liknar mycket lundarnes och bjérkkar- rens. Snarbestandet bildas af samtliga i det féregaende niimda videarter jemte Betula nana. Enstaka Betule odorate hoja sig deréfver. I de tiitaste snaren fodrqviifves all undervaxt, men 8 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. vanligtvis ar bestandet ojemnt, och da frodas i glantorna Sphagna, Aulacomnion palustre, Mnia, Polytricha, Brya och andra karr- mossor jemte ett icke ringa antal gras och Orter. Risen, med undantag af dviirgbjérken, tyckas deremot icke trifvas i denna formation. Af gris antecknades: Eqvisetum silvaticum, E. ar- vense, Calamagrostis lanceolata, C. phragmitoides, C. stricta, Aira czspitosa, Poa serotina, Carex juncella, C. canescens och Eriophorum angustifolium, af orter: Caltha, Cerastium vulgatum alpestre, Comarum, Cirsium heterophyllum, Polemonium cam- panulatum, Pedicularis lapponica, Ranunculus repens, Rubus areticus, R. castoreus, R. chamzmorus, R. saxatilis, Solidago, Spirzea ulmaria, Trientalis, Viola palustris och montana. I de ansenliga kélldragen ar mossticket det intressantaste, men maste hir tyvarr forbigas, emedan tiden icke medgaf full- stiindiga insamlingar. Dess sammansittning dfverensstammer naira med mosstickets i killdragen i Kolari (Meddel. af Socie- tas pro Fauna et Flora Fennica, 12:te bandet, 1885, sid. 51). Ofver mosstiicket héja sig strddda buskar, mest Salices (vagans, hastata, lapponum, glauca), aifven Betula nana, men af ris ser man blott Andromeda poliifolia, Vaccinium uliginosum och Oxy- eoccus microcarpus. Gris forekomma ganska rikligt, namligen Hierochloé borealis, Molinia, Carices (vulgaris, juncella, canes- cens, dioica), Eriophorum alpinum, E. angustifolium, Scirpus exspitosus och Luzula multiflora. Annu rikare, flaickvis ymnig, ir Ortvegetationen, representerad af Bartsia alpina, Caltha, Car- damine pratensis, Comarum, Cirsium heterophyllum, Epilobium palustre, Galium palustre, Menyanthes, Orchis maculata, Pingui- cula vulgaris, Parnassia, Rubus arcticus, Pedicularis sceptrum Carolinum, Saussurea alpina, Spirea ulmaria, Taraxacum, To- fieldia borealis, Trientalis, Viola palustris och V. suecica. Starréngarne, hvilka ofta tyckas utveckla sig ur kalldra- gen, ega en fran deras ganska afvikande vegetation. Mosstacket blir mer eller mindre undertryckt; drterna aftaga i ymnighet; ifven bland griisen fdrsiggar en utrensning, i det ett mindre antal starrarter gér sig till herrar pa platsen. [ den genom griisrotterna stadgade marken utveckla sig bjérkar och flackar Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2, 9 af videsnar. Risen bibehalla sin ansprakslésa stilining. Griis- mattan sammansittes af flackvis ymniga Carices (aquatilis, vul- garis, juncella, canescens), Eriophorum angustifolium, Nardus stricta och Molinia med tunnsadd Luzula pallescens. PA vissa strackor iro de tvenne nimda gramina hvar fdr sig ensamt ra- dande och bilda da formationer, hvilka i fjilltrakterna erna en ganska stor betydelse. Starriingarnes antecknade Orter iro: Caltha, Comarum, Cirsium heterophyllum, Galium palustre, Me- nyanthes, Polemonium campanulatum, Ranunculus repens, Ru- bus arcticus, R. chamzmorus, Pedicularis sceptrum Carolinum. Spirea ulmaria, Taraxacum, Viola palustris och V. suecica. Kérren vid Tankajoki aro likasom kirren i Kittilaé (Med- del. 12, sid. 45 och féljande) dels rika, dels mycket fattiga pa mossor och erinra till sin mossflora om dem. Men deras kir!- vaxtflora foreféll miarkbart torftigare an Kittilikaérrens. Laga, tvinande buskar af flertalet Salices, strédda Betula nana, An- dromeda poliifolia och Vaccinium uliginosum, stillvis riklig Oxy- coccus microcarpus, enstaka obest’imbara Calamagrostides, flic- kar af Comarum, Menyanthes och har och der grupper af Viola palustris och Tofieldia borealis forma icke gifva nagon synner- lig omvexling at den glesa mattan af starrgriis (Carex juncella, C. dioica), Scirpus cespitosus och isynnerhet iingsull (Eriopho- rum vaginatum, Scheuchzeri och angustifolium). I mossarnes Sphagnum-tufvor mirker man Sph. Wulfii och i deras mellanrum Sph. Lindbergii. F6rutom triidlésa mossar ser man har andra, bevuxna med mariga bjérkar, granar och tallar. Jemte de néddvuxna triiden préfva de flesta arter vide en hard kamp for lifvet i denna formation. Salix phyliczefolia och S. vagans livida iiro dock icke antecknade, men deremot riklig 5S. myrtilloides. Betula nana ar riklig eller ymnig och nar stiillvis meterhéjd. Afven den 6friga risvegetationen, be- staende af Empetrum, Ledum, Andromeda poliifolia, Vaccinium vitis idea, V. uliginosum och Oxycoccus microcarpus, fir ymnig, pa stora strickor nistan tickande. Mycket rum blir salunda ej Ofrigt for Eriophorum vaginatum, Carex dioica, C. globularis, Pinguicula villosa, Pedicularis lapponica, Tofieldia borealis, Tri- entalis och den flackvis ymniga Rubus chamzmorus. 10 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Astriinderna besta till 6fvervigande del af ett stenigt grus, hvari stenarne af varisen pressats och packats sasom stenlagg- ningen pa en gata. Detta strandgrus hyser en brokig koloni, hvari ganska manga mossor (Meese, Brya, Mnia, Philonotis, Oligotrichum incurvum ¢0 & Q i massa pa sandiga stillen etc.) inga. Telningar af asp och Alnus incana virescens, af alla of- van anforda Salices utom myrtilloides, af Betula nana, Calluna, Andromeda poliifolia, Vaccinium vitis idea, V. myrtillus, V. uliginosum och Linnea borealis antraffas allmant, men forma endast pa enstaka skyddade stiallen bereda sig en varaktig stad. I brokig blandning forsoker ett stort antal grasformer tillkimpa sig herravélde, namligen Eqvisetum silvaticum, E. arvense, Calamagrostides, Agrostides, Hierochloé borealis, Vah- lodea atropurpurea, Aira cespitosa, Molinia, Nardus, Festuca ovina, Carex vulgaris, C. juncella, C. ericetorum, C. vaginata, C. eanescens, C. vitilis, C. dioica, Eriophorum alpinum, E. an- custifolium, Scirpus cespitosus, Luzula multiflora och Juncus filiformis. Nagra styfva stand af Lycopodium selago och Eqvi- setum hiemale sticka upp bland stenarne. Ortfloran ar dnnu rikare i dessa kolonier, hvilka bereda den resande dgonfaignad under hans néddtvungna langa vandringar pa den grunda ans striinder. Antecknade Orter 4ro: Achillea millefolium, Gnapha- lium dioicum, Bartsia, Campanula rotundifolia, Cardamine pra- tensis, Cerastium alpinum, C. vulgatum alpestre, Comarum, Cor- nus suecica, Cirsium heterophyllum, Epilobium angustifolium, Galium boreale, Hieracia, bland andra H. alpinum, Melampyrum pratense, M. silvaticum, Naumburgia, Orchis maculata, Pingui- cula vulgaris, Parnassia, Polygonum viviparum, Polemonium campanulatum, Pedicularis lapponica, Pyrola minor, Ranunculus repens, Rubus arcticus, R. chamemorus, R. saxatilis, Solidago, Pedicularis sceptrum Carolinum, Spirea ulmaria, Taraxacum, Tofieldia, Trientalis, Trollius, Tussilago, Veronica longifolia, Viola montana, V. palustris och Viscaria alpina. Pa de stenigaste stallena omdjliggdres utbildningen af re- gelbundna viaxtsamhillen dels i foljd af jordarten, dels i foljd af att de befinna sig vid sadana stycken af an, der den vid varflddet str6mmar fram Ofver strandbradden med forharjande Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 11 kraft. Men vid lugnare strackor af an bestar stranden af fi- nare grus och sand, och der utbildar sig kolonin flerstades till vackra grdsvallar med grupper af vide och bjork samt enstaka unga granar. Pa dem finner man afven Rosa cinnamomea samt hiir och der vid stenar och tradrétter Vaccinium vitis idea. Griismattan bildas af Equisetum silvaticum, E. arvense, Cala- magrostides, Aira czspitosa, Molinia, Festuca ovina, Carex erice- torum, C. vaginata, C. vitilis och Luzula multiflora. Ortmassan hvilken tiflar med griismattan i ymnighet och pa manga stillen fir tatare iin den, bestar af Achillea millefolium, Gnaphalium dioicum, Bartsia, Campanula rotundifolia, Cerastium alpinum, C. vulgatum alpestre, Cornus suecica, Epilobium angustifolium, Geranium silvaticum, Galium boreale, Polygonum viviparum, Polemonium campanulatum, Ranunculus repens, Rubus arcticus, Solidago, Taraxacum, Trientalis, Trollius, Veronica longifolia, Viola montana och Viscaria alpina. Der bidckar stré6mma genom strandingarne, infattas de af tiita snar af vide och Ribes rubrum, mycket lika de allmanna videsnaren, men mera blomsterrika i foljd af inblandningen af fings- och strandviixter. Utéfver videsnarens flora aro fran bick- briiddarne antecknade: Molinia, Carex aquatilis, Galium palustre, Parnassia, Pinguicula vulgaris, Pedicularis sceptrum Carolinum, Saussurea alpina, Taraxacum, Tofieldia, Trollius, Viola palustris och V. suecica. En kéllas briddar prydas af Carex juncella, C. canescens, Eriophorum angustifolium, Caltha, Cardamine pratensis, Epilo- bium Hornemanni, E. alsinifolium, Galium palustre, Saussurea alpina, Stellaria borealis, Tofieldia och Viola suecica. Jordras forekomma icke vid Tankajoki och de genom sido- erosion blottade vallarne firo helt laga. Nya strandvallbildnin- gar saknas, men de frodigaste lundparkerna sta pa vallar, som mot landsidan begriinsas af bléta videsnar och killdragslundar. Fast klyft triider pa fa stillen i dagen sasom laga klintar och sondersmulade hillar af en gra, starkt skiffrig glimmergnejs. Pa klipporna antriiffades Pinus silvestris, Picea excelsa, Betula odorata, Arctostaphylos uva ursi, Vaccinium vitis idea, Festuca ovina, Gnaphalium dioicum, Campanula rotundifolia, 12 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Cerastium alpinum lanatum, Galium boreale, Rubus castoreus, R. saxatilis, Solidago, Taraxacum, Viola montana och Viscaria alpina. 2. Barrskogsregionen omkring Sompio by. Meilan Tankajoki och Riestojoki striicker sig ett 4 km langt, mycket bredt starrkiirr, som omsluter tvenne triésk. 5Stallet he- ter Muotkataival. Kirret omgifves till st6rre delen af glest tall- bevuxen lafmo, men pa nagra stillen af tufvig bjorkskog och blandskogskarr. Riestojoki ar har sa smal att man knappast kan vanda med bat i den, men sirdeles djup, pa sina stallen anda derhan att man ej nar bottnen med aran. Den rinner helt lugnt genom en sumpmark af granmossar, torfmossar och mindre karrflic- kar, hvilken striicker sig férbi Sompiojokis infldde bort emot Riesto. Sumpmarken fr 1—3 km bred och infattad meHan tvenne moar, hvita af renlafmatta och skuggade af glest tallbe- stand. I sumpdalen slingrar an sa starkt, att dess langd nara nog tredubblas. Den ir fri fran forsar; endast nagra stallen med ett vagfritt snabbt lopp finnas, der en ovanlig aflagring bildar sig p&a bottnen under vegetationens medverkan. [| det klara vattnet syntes tydligen pa bottnen anda till meterhoga langstrickta sandbankar, lindrigt stigande i flodloppets riktning och derpa plotsligt med en 6fverhingande kant stupande ned mot djupet. Dessa flodbottenklitter fasthallas af en undervat- tenform af Caltha palustris med tunna, genomskinliga, boljande blad, langt utdragna staminternodier och hasselnétstora kleisto- gama blommor, hvilken form helt och hallet 6fvert&icker sand- bankarnas krén och langsluttande sidor. Var ranka, fullastade och likande bat gjorde det omdjligt for mig att atkomma den mirkviirdiga formen. PA andra, mindre ovanligt formade ban- kar bilda Comarum och Menyanthes tiita bestand, men med subaérila blad. PA niistan hela striickan ga mossarne fram till Astranden, endast skilda fran densamma genom tita videsnar och lummiga 6fverhingande bjorkar. Har och der har nagon Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 13 bjork stjelpt omkull och lagt sig tvirt Ofver an. Pa nagra stiil- len finnas spar till strandvall med en praktfullt frodig bjérk- lundvegetation. Ett par af dessa lundar hafva blifvit rodjade till ing, men boningar ser man ej vid an mellan Muotkataivals tre lappkator och Riesto gardar, och ingen odling fore Riesto. Vid Sompiojokis mynning vidtager en vattendrankt dngs- mark, hvilken striicker sig norrut forbi Mutenia gardar till Sompiojirvi. Angen genomslingras af Sompiojoki med annu mera invecklade meandrar in Riestojokis. Glest tallbevuxna moar omvexlande med 6ppna mossar och karr bilda i Oster och vester ingens ram; i norr tecknar sig Nattasets skarpa zikzak- linje mot horisonten. Pa en af moarne vid dingens Ostra rand sta Mutenia gardar. Ett ogenomtringligt videsnar med holmar af bjérkdungar och sma granbestand skall fordom hafva betackt hela den nuvarande ingen, hvilken an arligen sitter under vat- ten. Genom méddosam rodjning hafva nybyggarne i Mutenia un- der loppet af generationer forvandlat snaret till ing. Annu ser man hir och hvar, isynnerhet niirmare sj6n, bjOrklundar med enstaka eller tunnsadda héga pelargranar, och vissa stycken af meandrarna infattas af 6fverhingande bjorkar. Videsnar folja hufvudsakligen ans briddar, dess déda meandrar och de bic- kar, hvilka fora de omgifvande kirrens vatten till Sompiojoki. Sompioiingen bestar pa alla vattendrankta stallen af en niistan ren Carex-aquatilis-formation, pa biattre afvattnade stallen af Molinia-, Calamagrostis- eller Poa-formationer. Om _ starrdn- garnes sammansiittning vittnar foljande anteckning. Starring vid Mutenia den 2 juli. Gras ymniga, nim- ligen Carex aquatilis y, C. canescens r—s, Eqvisetum palustre, E. limosum, Luzula pallescens, Poa pratensis t, Aira caespitosa bildande nagra tufvor. Orter rikliga, niimligen Menyanthes r—s, Caltha och Comarum s, Montia, Pedicularis palustris, Epilobium palustre och Viola palustris t, Viola suecica och Rubus chame- morus pa tufvor. Mosstiicket tir temligen vil utbildadt, sam- mansatt friimst af rikliga Brya och Hepaticee (Marchantia poly- morpha m. fl.) jemte strédda Amblystegium exannulatum, A. cordifolium, Mnium affine och Mn. pseudopunctatum. 14 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. For Ofrigt antecknades om traktens starrangar i allméanhet att 1 deras grasmatta utom den allmanna och ymniga Carex aquatilis inga allmant C. juncella s—r, C. canescens s—r, C. filiformis s, Eriophorum angustifolium e—r, Poa pratensis, Lu- zula multiflora, Eqvisetum limosum och E. palustre t, tufvor af Aira cespitosa e. Mindre allmant upptraida Nardus r—y, Erio- phorum alpinum r, Juncus filiformis s, Scirpus czspitosus och Hierochloé borealis t. Orterna ing& knappast rikligt i faltskik- tens sammansattning. Allmant forekomma strédda Caltha, Co- marum, Menyanthes, Galium uliginosum och Viola _ palustris, tunnsadda flickar med Montia fontana, Ranunculus repens, Viola suecica och Rubus arcticus samt enstaka Rubus chamzmorus. Mindre allmanna dro Parnassia palustris tenuis, Galium trifidum och Pinguicula vulgaris t samt Stellaria borealis, Pedicularis pa- lustris och P. sceptrum Carolinum e, och sallsynt antraffades Petasites frigida, Utricularia minor (steril) och Epilobium pa- lustre. Af ris ser man blott Andromeda poliifolia har och der tunnsadd. Salunda beskaffade starriingar bilda hufvudmassan af Som- pioangarnas vegetation. Vida mindre betydelse hafva de fri- skare grasvallarne, hvilka blott intaga mindre ytor, framst in- vid byn. Som exempel pa deras karaktaér ma tvenne anteck- ningar folja: Tatelang vid Mutenia 2 juli. Grasmattan sluten, bil- das af Aira cespitosa y, Poa pratensis r, Carex canescens s, Luzula multiflora och Festuca rubra t. Orterna strédda, nimli- gen Ranunculus repens s, Comarum, Rubus chameemorus, Viola suecica och Epilobium palustre t, Polemonium campanulatum, Taraxacum officinale, Veronica longifolia och Cerastium vulga- tum e samt pa vata flackar Chrysosplenium tetrandrum, Mon- tia fontana, Galium palustre och Stellaria borealis. Under gris- mattan doélja sig rikliga Brya, Muium affine och Hepatice. Grdéeaing vid Mutenia 2 juli. Tat grasmatta af Poa pra- tensis y, Festuca rubra r, Aira cespitosa s och Carex vitilis e. Orterna strédda, nimligen Ranunculus repens och Stellaria bo- realis s, Taraxacum, Stellaria graminea, Cerastium vulgatum, Veronica longifolia, Achillea millefolium och Polygonum vivi- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 15 parum t, Solidago och Polemonium campanulatum e. Endast tunnsadda Brya och Hypnum salebrosum representera moss- mattan. Sompiotraktens lundar bildas af ett rikligt bjérkbestand med instrédda tunnsadda granar och enstaka tallar. ‘Till sin undervixt Ofverensstimma de naira med Tankajokis lundar, Samma rika snarskikt ser man &fven hir med samma viden och vinbirsbuskar och dertill Salix caprea och Juniperus com- munis. Risen fro i Sompios lundar temligen rikligt represen- terade af Vaccinium myrtillus, V. uliginosum, V. vitis ida, Ledum palustre, Andromeda poliifolia och Lycopodium annoti- num. Utom Tankajokilundarnes gris aro i dessa lundar an- tecknade: Luzula pilosa, Carex juncella, C. vaginata, C. globu- laris, Anthoxanthum, Aira flexuosa, Festuca ovina, Melica nu- tans, Molinia czrulea och Vahlodea atropurpurea. Afven 6Grt- vegetationen tyckes vara ymnigare i Sompios lundar. Visserli- gen saknas i anteckningarna 6fver dem Cerastium aipinum, Viola palustris och Majanthemum, hvilka dock alla utom Cerastium torde forekomma. Deremot 6kas forteckningen med Polystichum spinulosum y+, Listera cordatay, Orchis maculata, Polygonum vivi- parum, Viscaria alpina, Stellaria graminea, Moehringia lateri- flora, Ranunculus acris, Parnassia, Epilobium angustifolium, Ru- bus chamzmorus, Pyrola secunday, Melampyrum pratense, Bart- sia, Gnaphalium norvegicum, Gnaphalium dioicum och Taraxa- cum officinale, af hvilka de med + betecknade alls icke aro an- tecknade fran Tankajokis strinder. Af Sompiolundarnes mos- sor ma namnas Jungermania obtusa, Lophocolea minor, Georgia pellucida, Pohlia nutans, Dicranum fuscescens, D. majus, Am- blystegium uncinatum och Helicodontium pulvinatum. Annu ma anféras sammansiittningen hos en typisk strandlund fran dessa nejder. Lund vid Pihtijokis mynning 3 aug. Intager till flere tiotal, stillvis mer iin 100 meters bredd Luirojokis mycket gro- piga och knéliga strandvall af sand, som floden vid hégt var- flode kan 6fversviimma, sa att Fontinalis och andra drifamnen hiinga pa buskarne finda till 2 m 6fver nuvarande vattenstand. Fuktighetsgraden — beskuggningen *—“. Bjorkarna fro 14— 10 16 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. 18 m héga, men manga ligre och yngre, de flesta med flere stammar fran samma rot. Triiden rikliga, naémligen Betula odo- rata r—y, Picea excelsa enstaka. Telningar af Populus tremula och Sorbus aucuparia e. Buskar stroédda, mest Juniperus com- munis t—r, derjemte Salix caprea, S. phyliceefolia och 5S. lappo- num e. Af ris sags endast enstaka Vaccinium vitis idea. Der- emot ir grisvegetationen riklig och sammansiattes af Calama- erostis phragmitoides r, Aira flexuosa r—y, Eqvisetum silvati- cum s—r, Phalaris arundinacea s—r, Poa nemoralis, P. praten- sis och Festuca ovina s, Aira czspitosa s—t, Phleum alpinum, Carex globularis, C. loliacea och C. vaginata t, samt Luzula multiflora e—t. Afven drterna upptrida rikligt i yppig fagring, nimligen Solidago r, Melampyrum silvaticum och Euphrasia of- ficinalis s—r, Cirsium heterophyllum t—r, Thalictrum simplex boreale t—r, Rubus castoreus, Achillea millefolium, Veronica longifolia och Trientalis s, Geranium silvaticum och Campanula rotundifolia t—s, Viola suecica, Rubus arcticus och Comarum t, Galium palustre och Stellaria Friesii alpestris e, Cornus sue- cica flickvis riklig eller ymnig och Ranunculus repens riklig pa en flick. Under érterna och griisen finnes ett glest bottenskikt af strddda mossor och tunnsadda lafvar samt enstaka svampar. Mossorna fro: Hylocomium proliferum och Amblystegium unci- natum s, Hylocomium parietinum, Jungermania barbata, Poly- trichum commune, P. juniperinum, Hypnum salebrosum och Helicodontium pulvinatum (pa bjérkarnes rétter) t, Pohlia nu- tans t, Jungermania lycopodioides, J. quinquedentata, Mnium affine och Amblystegium cordifolium e. De fataliga lafvarne iro Cladonia cornucopioides och Cl. pyxidata t, Peltidea aph- thosa och Peltigera canina e. Tradens stammar och grenar aro sparsamt besatta med epifytiska Parmeliz och mossor. Hela landskapet séder om Raututunturi och Saariselkaé har en vegetationskaraktir Ofverensstimmande med de hittills skil- drade trakternas. Aarne rinna dels genom vida starringar, dels genom mossar, dels genom grusmarker betiackta med movaxter. Tata videsnar omvexlande med bjérklundar kanta stranderna. Endast i nirheten af gardarne, sasom vid Riesto och Korvanen, hafva hardvallsingar blifvit rédjade. Mellan aarne intaga for- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 17 sumpningarna storre delen af marken. De utgéras dels af éppna eller tradbevuxna mossar, dels af kairr. Néddvuxen Picea obo- vata ar allman i mossarne jemte laga bjérkar och tallar. Af den friga floran ma nimnas Salices (vagans, cinerascens, myrtilloi- des, phylicefolia, lapponum, glauca), Eriophorum russeolum och Scheuchzeri, Carex rigida inferalpina, Tofieldia, Drosera rotundi- folia, Oxycoccus palustris och microcarpus, Arctostaphylos al. pina, Pedicularis lapponica, Bartsia, Pinguicula villosa och Saus- surea alpina, Sphagnum fuscum (y), Sph. papillosum, compac- tum, Lindbergii, acutifolium och medium, Dicranum Bergeri, elongatum, congestum, angustum och majus, Aulacomnion pa- lustre, Paludella, Mnium pseudopunctatum, Amblystegium stella- tum, badium, Hypnum trichoides, Mylia anomala, Jungermania pumila, inflata, porphyroleuca, Cepholozia bicuspidata och Star- kei, Marchantia polymorpha och Pellia Neesii. Karren iro synnerligen vidstriickta och omvexlande. En vanlig foreteelse 4r den att karr och mosse pa inveckladt siitt gripa in i hvarandra, sa att mossens tufvor bilda mer in me- terhoga holmar och landtungor mellan karrvegetationens riinnor och vida flackor, Kirren iro temligen rika pa ris och lag- vuxna buskar: Salix vagans, S. myrtilloides, 8. phyliceefolia, S. hastata, 5. glauca, S. lapponum, Betula nana, Vaccinium uligi- nosum, Andromeda poliifolia och Oxycoccus microcarpus. Orter forekomma sparsamt: Tofieldia, Drosera longifolia och dess va- rietet obovata, Dr. rotundifolia, Comarum, Pedicularis palustris, P. lapponica, Bartsia och Pinguicula vulgaris. Af griis bilda Molinia och Nardus har och der sma formationer. For 6frigt rada dngsull och starrgriis: Scirpus czspitosus, Eriophorum an- gustifolium, EK, vaginatum, E. Scheuchzeri, E. alpinum, Carex dioica, C. pauciflora, C. chordorrhiza, C. canescens, C. aquati- lis, C. Buxbaumii, C. limosa, C. irrigua, C. filiformis och C. ampullacea borealis. I kiarren norr om Nattastunturit patriiffas afven Juncus alpinus och J. biglumis pa en stig och i ett kirr pa Vaulokankaat J. stygius. Af Sompiokiirrens mossor ma fram- hallas Thyidium Blandowii, Amblystegium stellatum, interme- dium, revolvens, exannulatum, badium, scorpioides, giganteum, sarmentosum och stramineum, Pohlia nutans, Paludella, Cincli- 2 18 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. dium stygium, Sphagnum acutifolium, Sph. Lindbergii, Junger- mania inflata och Harpanthus Flotowii. En utforlig anteckning 6fver en férsumpning sammansatt af mosstufvor och kirrformationer ma hair som exempel med- delas. Den utférdes den 1 augusti. F6rsumpningen omgifves i vester af en a, Palkemajoki, som utfaller i Luirojirvi, i 6friga vaderstreck af bjérkmoar och ett stort kalldrag. Marken sluttar ytterst lindrigt mot an. Torftufvorna bilda foretridesvis rinder vinkelrata mot sluttningens riktning och omslutande de vataste delarne af karret. Pa mosstufvorna iro tvenne formationer ut- vecklade: Cladineta empetrosa och Sphagneta myrtillosa. I kar- ret kunna tre formationer siirskiljas, Cariceta amblystegiosa, Scirpus-ceespitosus-formation och Amblystegiumformation, hvar- jemte dess dy pa vissa stillen ar endast ofullstiindigt bevuxen med rikliga alger, strédda, fliickvis rikliga mossor (Scapania irrigua s, Cephalozia bicuspidata flickvis y, Amblystegium ex- annulatum s—r, A. scorpioides s—t och Sphagnum mendo- cinum t), tunnsadda gris (Scirpus czspitosus s—e, Ertophorum angustifolium t) och enstaka ris (Andromeda poliifolia). Pa mosstufvorna sta ett par laga, langesedan utdéda, lafklidda tallar. Cladina-Empetrumformationen bildas af ymniga laf- var, rikliga mossor, rikliga ris, strédda buskar, griis och O6rter samt en gran af en meters héjd. Lafticket bestar af Cladonia alpestris r—y, Cl. rangiferina r, Cl. deformis s, Cl. chordalis s, Cl. fureata t och Cetraria islandica e. De i detsamma inblan- dade mossorna fro Hylocomium parietinum r—y, Polytrichum strictum r, Sphagnum fuscum r, Aulacomnion palustre s, Dicra- num Bergeri s, Sphagnum compactum t, Dicranum Bonjeani t, Bryum ventricosum t, Pohlia nutans t, var. longiseta e, Mylia anomala t, Jungermania inflata, Cephalozia bicuspidata t och Grimmia hypnoides e. Risbestandet sammansittes af riklig Em- petrum nigrum, flickvis riklig Betula nana, strédda Vaccinium myrtillus, Andromeda poliifolia och Oxycoccus microcarpus, tunn- sadda Vaccinium vitis idea, V. uliginosum, Arctostaphylos al- pina och Calluna samt enstaka Lycopodium selago. Ofver risen hoja sig strodda Juniperus communis och enstaka Salix lappo- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 19 num. Griisvegetationen foretriides af strédda Eqvisetum silva- ticum och Eriophorum vaginatum, tunnsddd Aira flexuosa samt enstaka Festuca ovina och Carex filiformis. Afven 6rterna iiro blott sparsamt representerade genom strédd Rubus chamzemo- rus samt enstaka Melampyrum pratense, Tofieldia och Pedicu- laris lapponica. Denna pa tufvornas torraste delar utbildade formation, ett Cladinetum empetrosum, ir tydligen utveck- lad ur den foljande: Sphagnetum myrtillosum, det typiska torfmossesam- hiillet, bestar af ymniga mossor och ris, rikliga gris och 6rter, strodda lafvar och tunnsadda buskar. Trid saknas. Mossmat- tan bildas af tatt sammanpackad Sphagnum luridum, pa strédda flackar tickande Hylocomium parietinum och Aulacomnion pa- lustre, strédda Polytrichum strictum, Dicranum angustum, D. Ber- geri, D. Bonjeani, Pohlia nutans, Jungermania inflata och Sphag- num acutifolium purpureum, tunnsadda Hylocomium proliferum, Sphagnum papillosum och Cephalozia media, enstaka flickar af Hypnum trichoides samt enstaka Aplozia lanceolata och Jun- germania heterocolpos. De i mossmattan instrédda lafvarne jiro Cladonia chordalis s, Cl. rangiferina, Cl. alpestris, Cl. deformis och Cetraria islandica t, samt Cladonia fimbriata, Cl. cornuco- pioides och Iemadophila zruginosa e. Ofver mossmattan utbre- der sig det tata risbestandet af flickvis ymnig Betula nana, rik- lig Empetrum, flaickvis riklig Andromeda poliifolia, strédd Vacci- nium uliginosum, tunnsadda V. myrtillus, V. vitis idea och Cal- luna samt enstaka Lycopodium selago. Oxycoccus microcarpus genomspinner rikligt mossens bottenskikt. De i risbestandet rik- ligt inblandade grisen utgéras af Eriophorum vaginatum s—r, Carex pauciflora s, Molinia, Carex vaginata och Scirpus cespi- tosus t samt Festuca ovina, Eqvisetum silvaticum, Carex filifor- mis och Aira flexuosa e. Af 6rter ser man mest den rikligt upptradande Rubus chamzmorus. Strédda iro Drosera rotundi- folia och Pinguicula villosa, tunnsadda Pedicularis lapponica och Solidago, enstaka Comarum, Potentilla tormentilla, Tofieldia och Trientalis. Tunnsadda enbuskar (Juniperus communis) héja sig Ofver filtskikten. 20 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Starrkirrformationen 4r ett Caricetum amblystegio- sum af artfattigt slag. Mossmattan ar blott riklig, ej fullt tae- kande, men mellanrummen 4ro fylda med rikliga alger. Gris- bestandet ar glest, risen tunnsadda, buskar, orter och lafvar saknas. Rikligt upptrida Carex aqvatilis och Amblystegium exannulatum samt fliickvis Carex filiformis, Amblystegium sar- mentosum och Sphagnum Lindbergii; strddda 4ro Scirpus ce- spitosus, Eriophorum angustifolium och Sphagnum intermedium, tunnsadda Andromeda poliifolia och Amblystegium revolvens, hvarjemte en flack tiackes af Amblystegium stramineum var. patens. Nagot rikare pa arter fr Scirpus-cespitosus-forma- tionen, rammeangen. Dess hufvudbestand bildas af ymniga griis jemte stréddda Orter och tunnsadda ris 6fver en riklig moss- matta, hvars luckor fyllas af strédda algflackar. En ensam laf, Cetraria islandica, har forvillat sig in i mossmattan, hvilken dr sammansatt af riklig Amblystegium sarmentosum, flickvis riklig Amblystegium exannulatum, strddda flaickar af Sphagnum Lind- bergii och Hepatice, tunnsadda grupper af Sphagnum compac- tum, Sph. papillosum och Sph. cuspidatum samt enstaka Dicra- num Bergeri och Jungermania Kunzei. Grasen och orterna dro Scirpus czspitosus r—y, Molinia s—y, Carex filiformis, Erio- phorum angustifolium och Tofieldia s—t, Eriophorum alpinum, Carex Buxbaumii, Comarum, Potentilla tormentilla och Pingui- cula vulgaris t, Eriophorum vaginatum t—e samt Carex vagi- nata, Festuca ovina, Viola suecica och Bartsia alpina e. I falt- skiktet fro nagra ris inblandade: Vaccinium uliginosum, Andro- meda poliifolia och Betula nana t, Calluna e. Enstaka klena Salix lapponum fodrsdéka vinna fotfiaiste i samhallet. Amblystegiumformationen utgores af ett slutet moss- ticke med tunnsadda griis och enstaka ris samt strédda alg- flickar i vattengropar. Mossmattan bildas af Amblystegium sar- mentosum, stramineum, badium och exannulatum, alla tickande talrika stora flickar, riklig Amblystegium revolvens, strédda flac- kar af Sphagnum Lindbergii samt tunnsadda fliickar af Scapa- nia irrigua. For 6frigt finnas blott Carex irrigua t, Vaccinium Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 21 uliginosum, Betula nana, Andromeda poliifolia och Eriophorum angustifolium e. Vid mossarnes och kirrens riinder frambryta mangensti- des kéalldrag ur grusmoarna. Vid foten af de enstaka skog- krénta kullar, som hdja sig Gfver slitten, ifvensom nedanfor och pa sluttningarna af fjallen strOmmar grundvattnet ut i form af ganska betydande killor med lag temperatur (3,1—3,4° C). Hairom lika som om traktens fysiska geografi i allmanhet er- hallas n6édiga uppgifter ur J. E. Rosbergs uppsats »Norddéstra Sodankyli» i Geografiska Féreningens Tidskrift 1891, sid. 1—51. Det killdrag, hvilket i ofvanstaende beskrifning omnimnes sa- som begrinsande forsumpningen, kan tjena som exempel pa deras vegetation i allmanhet. Vattnet porlar upp ur bottnen af en ungefir 14 m lang och 5,5 m bred oregelbundet formad grop af 2--4 dm djup vid foten af en lag, flack bjérkmo. Kal- lan dr kristallklar, med en temperatur af 3,1° C och pa midten fullkomligt fri fran ytvegetation, men pa bottnen hysande en tit mossmatta af ymnig Hypnum rivulare, riklig Amblystegium Kneiffii, str6dda Harpanthus Flotowii och Scapania irrigua och tunnsadda Amblystegium stramineum, A. ochraceum och Aplo- zia cordifolia jemte rikliga alger. Kallans vikar fyllas af en Philonotisformation af ym- nig Philonotis fontana, rikliga Brya (purpurascens, Duvalii), Am- blystegium Kneiffii och Hypnum rivulare, strédda Amblystegium stramineum, Chiloscyphus polyanthos, Harpanthus, Aplozia cordi- folia och alger, tunnsadda Scapania irrigua, Mnium pseudo- punctatum och affine samt enstaka Mnium punctatum och Epi- lobium palustre. Bickenet omgifves af kalldragets vegetation, bestaende af en t&t mossmatta, birande flaickvis tackande, 6f- verallt rikliga buskar, rikliga gris och Orter samt strédda ris. Mossmattan ir bildad af ymnig Sphagnum acutifolium, rikliga Chiloscyphus polyanthos, Aulacomnion palustre, Amblystegium Kneiffii och stramineum, Philonotis fontana, Bryum Duvalii, A- plozia cordifolia och Pohlia cruda, strédda Climacium dendroi- des, Mnium pseudopunctatum, Dicranum Bonjeani, Polytrichum gracile och Harpanthus Flotowii, tunnsadda Mnium affine, Mnium punctatum, Cephalozia bicuspidata, Hypnum salebrosum, H. ri- 22 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. vulare och Amblystegium cordifolium samt enstaka sma flickar af Sphagnum cymbifolium, Seapania Bartlingii, Jungermania al- pestris, Polytrichum strictum och Hylocomium parietinum. Flack- vis déljes denna frodiga matta af busksnaret, som bestar af riklig Salix phyliceefolia, strédda Betula nana och Salix vagans, tunnsadda Salix cinerascens och S. glauca samt enstaka Salix lapponum. Der buskarne sta glesare, ersattas de af risen: Vacci- nium wliginosum s och Andromeda poliifolia t, men annu mer af griisen: Eqvisetum arvense och palustre r, Poa pratensis r _-s, Aira flexuosa, Agrostis borealis, Festuea rubra, Poa sero- tina, Carex aquatilis och C. juncella s, Anthoxanthum, Nardus, Agrostis canina, Festuca ovina, Calamagrostis lanceolata, Lu- zula pallescens och Eriophorum vaginatum t, samt af orterna: Epilobium alsinifolium r, Comarum, Parnassia, Polygonum Vivi- parum, Rubus chamemorus och Trientalis s, Alchemilla vulga- ris, Solidago, Tofieldia, Bartsia och Epilobium palustre t samt Epilobium dahuricum, Cardamine pratensis, Taraxacum offici- nale och Galium uliginosum e. F6rutom dessa forekomma 1 traktens kalldrag Betula odorata, Salix hastata, Juniperus com- munis, Calluna, Empetrum, Selaginella spinulosa, Lycopodium annotinum, L. alpinum (vid Luirojiirvi), Eqvisetum pratense, E. silvaticum, Eriophorum angustifolium, E. alpinum, E. gracile (vid Luirojarvi), Carex dioica, Molinia, Stellaria borealis, Mon- tia fontana, Viola suecica, Potentilla tormentilla (vid Luirojiarvi), Pedicularis sceptrum carolinum, P. lapponica, Pinguicula vul- garis, Saussurea och Gnaphalium dioicum, Scapania uliginosa, Pellia Neesii, Jungermania heterocolpos, Paludella, Anisothecium squarrosum, Amblystegium glaucum decipiens, revolvens, inter- medium, scorpioides, giganteum och sarmentosum samt Thyidium Blandowii. Ett mellanting mellan kalldragens och mossangarnes vege- tation ir den, som utvecklat sig pa Luirojarvis torfstran- der (ant. d. 18 juli). Torfven betaéckes af Sphagna (subsecun- dum, Lindbergii, compactum, cymbifolium), Amblystegia (exannu- latum, badium), Brya, Hepatice, Oncophorus Wahlenbergii och Dicranum Bonjeani. Ett rikligt, delvis tatt bestand af gras hojer sig éfver mossticket (Carex filiformis, Buxbaumii, limosa, irri- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 23 gua, pauciflora, Eriophorum angustifolium, E. alpinum, Scirpus cespitosus, Molinia, Anthoxanthum, Agrostis sp.) med nagra in- blandade orter (Comarum, Tofieldia, Menyanthes, Pinguicula vulgaris) samt Andromeda poliifolia. Ofver filtskikten héja sig nagra buskar (Salix phyliczefolia, 5. lapponum, Betula nana). Pa andra strandremsor vid samma sj6 har en ytterst en- kel starring kommit till utveckling, bestaende af endast fem vixtarter: Carex aquatilis, C. ampullacea, C. vesicaria, Equise- tum limosum och Menyanthes. Strandvegetationen vid insjéarne for Ofrigt skall langre fram bli foremal fOr en nirmare redo- gorelse. Moarne hodja sig merendels endast nagon meter 6fver de forsumpade markerna. Deras yta ir nistan jemn. Hvarje liten sinkning i densamma ger emellertid anledning till torfbildning. Derfér finner man mangenstiides enskilda torfvixter i movege- tationen och hela 6fvergangsbildningar mellan mosse och mo. Bland de egentliga mosamhiillena kunna hufvudsakligen tvenne typer sarskiljas, tallmoar och bjérkmoar. Pa de forra ir tallen, pa de senare bjorken det fOrherskande tridslaget. Likvisst fin- ner man ingen genomgripande skilnad i deras underviixt. Det ar anmarkningsvirdt att hvarken vegetationens utseende eller en direkt undersokning af marken utvisar nagon humusrikare jordman eller nagon stérre fuktighet hos bjérkmoarne. Tvirtom tyckas torfvaxter allmannare inblanda sig i tallmons flora. I[ bada formationerna betiaickes marken af en tit lafmatta, huf- vudsakligen bildad af Cladonia alpestris med riklig inblandning af Cl. rangiferina. Talrika andra Cladonior och nagra andra lafvar 4ro i mindre mingd invifda i mattan, men mossorna iro sparsamt representerade, hufvudsakligen under buskar. Ofver lafmattan utbreder sig ett ojemnt och temligen glest ristiicke, hvari Calluna utgdr hufvudbestandsdelen. Sasom forekommande pa bjérkmoarne antecknades foljande kirlvaéxter: Betula odorata r—s, Pinus silvestris e—t, Picea obovata e; Juniperus commu- nis e, J. nana e; Betula nana s—-t, Empetrum t—r, Vaccinium myrtillus s—r, V. uliginosum t—s, V. vitis idea s—t, Arctosta- phylos alpina e—s, Calluna s—-r, Ledum e, Linnza t—e, Ly- copodium clavatum t, L. complanatum t, L. alpinum t, L. se- 24 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. lago e, L. annotinum e; Juncus trifidus e, Carex vitilis e—t, C. rigida e, C. vaginata e, Aira flexuosa e—t, Festuca ovina e; Gymnadenia conopsea e, Epilobium angustifolium e, Trientalis europa t—e, Melampyrum pratense t—e, Pedicularis lapponica e—s, Solidago e och Hieracium alpinum e. Pa bjérkarna blir Cetraria glauca yppig. Som exempel m& anforas féljande bjérkmo vid Tuisku- joki, antecknad den 15 juli. Betula odorata r (2—6 m hog, tva eller flere stammar fran hvarje rot). Pinus silvestris t (dub- belt och tredubbelt sa hég som bjérken; nagra fértorkade, manga gamla kullfallna och multnade). Juniperus communis e; Cal- luna s—r, Vaccinium myrtillus s, V. vitis idea t, Empetrum t, Arctostaphylos alpina t, Lycopodium selago e. Unga plantor af bjork och tall e. Aira flexuosa e. Cladonia alpestris y, Cl. rangiferina r, Cl. crispata s, Cl. pyxidata t, Cl. chordalis t, Cl. cornucopioides t, Cl. deformis t, Cl. bellidiflora e, Cl. aspera e, Cl. cornuta e, Getraria islandica e. Hylocomium parietinum s, Dicranum elatum s, Blepharozia ciliaris e. Tallmoarnes kiirlviixtflora befanns innefatta foljande arter: Pinus silvestris s—t, Picea excelsa medioxima e, P. obovata e, Betula odorata t—e; Juniperus communis s—t, J. nana e, Salix lapponum e, S. glauca e; Betula nana s—t, Calluna r—y, Em- petrum e—s, Arctostaphylos alpina t—e, A. uva ursi e—s, Vac- cinium vitis idea t—s, V. uliginosum e, V. myrtillus e, Andromeda poliifolia e, Phyllodoce cxrulea e—t, Ledum e, Linnwa e—t, Lyco- podium alpinum s—t, L. annotinum t, L. clavatum e—t, L. selago e, L. complanatum e; Juncus trifidus e, Scirpus ceespitosus e—t, Carex vitilis e, C. rigida e, C. vaginata e, Agrostis borealis e, Aira flexuosa t—e, Molinia e, Festuca ovina e, Nardus e—s, Epilobium angustifolium e—t, Trientalis e—t, Melampyrum pra- tense e—t, Pedicularis lapponica e—t, Bartsia e, Pinguicula vulgaris e, Solidago e, Gnaphalium dioicum e och Hieracium alpinum e. En laglind tallmo vid Luirojarvi, antecknad den 1 aug., har féljande sammansiittning: Marken ar stenigt och deraf ojemnt, niistan vagriitt sandigt grus. Fuktigheten *~°/10, skug- gigheten *—/1o. Stenarne aro till stérsta delen inbiddade i Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 25 grus och vegetation. Gruset ligger bart pa nagra flackar af 0,5 —1m diameter. Tallarne sta glest, men iro valvuxna och na 7—15 m héjd. Har och der ligga omstjelpta rotkorgar af gamla kullblasta trid. Platsen omgifves i norr och nordost af tallrik bjorkmo, pa Ofriga hall af sanka, killdragsartade marker och bickar (Molinia-formation, Scirpus-czspitosus-formation och Sphag- neta myrtillosa). Trid s, buskar s, ris r, gris s, Orter e, mossor t, lafvar y—r. Pinus silvestris s—t; Betula odorata (2—3 m hdéga bu- skar), e, Juniperus communis s—t, Betula nana (meterhdg) s—t; - Lycopodium alpinum s—t, Vaccinium vitis idea t, Arctostaphy- los alpina t—e, Juniperus nana e, Empetrum e, Andromeda po- lifolia e, Vaccinium uliginosum e, V. myrtillus e, Lycopodium selago e; Nardus s—e, Aira flexuosa t—e, Scirpus czspitosus t—e, Molinia e, Carex vaginata e, Juncus trifidus e; Solidago e, Pinguicula vulgaris e. Unga plantor af bjork och tall e. Cla- donia alpestris r—y, Cl. rangiferina r—s, Cl. silvatica s, Cl. cornucopioides s, Cl. pyxidata t, Cl. deformis t, Cl. decorticata e, Cl. uncialis e, Cl. furcata e, Cl. chordalis e, Cl. bellidiflora e, Cetraria islandica e; Dicranum elatum t, D. scoparium e, D. Bergeri e, Polytrichum strictum e, Hylocomium parietinum e, Blepharozia ciliaris e, Sphagnum compactum e, Sph. acutifolium purpurascens e. Pa de bara grusflickarne vaxa Lecidea uligi- nosa, L. granulosa, Sphyridium byssoides, Polytrichum piliferum och Ceratodon. Pa stenarne sagos Gyrophora hyperborea, G. erosa, Rhizocarpon grande, Rh. atrovirens och Lecidea lapicida. — Pa tallmoarna antriffas dessutom Tetraplodon angustatus och bryoides, Dicranum congestum och Pohlia nutans. En omvexling i den enformiga vegetationen intriider pa bergens sluttningar. Visserligen rada afven pa dem de ddsliga moarne. Men mangenstiides, der markens sluttning befordrar grundvattnets cirkulation, aflésas de af verklig skog med slutet bestand. Skogen utgdres mest af blandskog, hvari tall och bjork inga i mycket vexlande férhallanden. Rena tallbestand af min- dre vidd kan man ofta fa se, siillan deremot ett oblandadt bjork- bestand. Granen ingar mangenstiides i bestandet, och i bick- dalder bildar den bade i Nattastunturi och pa sydsidan af Saari- 26 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. selka lindrigt bjérkblandade samhiillen, granlundar, med under- vaxt af bjérkbuskar, vide, rénn, asp, Calamagrostides, Gera- nium, Trollius, Solidago, Polemonium campanulatum, Listera cordata, Trientalis etc. pa en tit, djup, svallande mossmatta. I djupare, skuggiga dalder patraffas sma nastan rena granskogar med Hyloconiummatta, mer eller mindre rikligt bestrodd med Nephroma arcticum, samt ett faltskikt af Vaccinium myrtillus. Tallskogens karlvaxtflora bildas af Pinus silvestris r—y, Picea excelsa e, P. obovata e, Betula odorata e—s, Juniperus communis e—t, Betula nana t—s, Salix lapponum e, S. vagans cinerascens e, Empetrum nigrum e—s, Vaccinium myrtillus s—r, V. uliginosum e—s, V. vitis idea s—r, Arctostaphylos uva ursi e—s, A. alpina e—t, Calluna vulgaris s—r, Ledum palustre e—t, Linnea e—s, Lycopodium complanatum e—t, L. clavatum e, L. selago e, Eqvisetum hiemale e, Luzula pilosa e—t, Carex globularis e, Aira flexuosa e—t, Solidago e. Bjorkskogen sammansiattes af: Betula odorata y—r, Pinus silvestris e—s, Picea excelsa (incl. obovata) e—r, merendels e—t, Populus tremula e, Sorbus aucuparia e (bada mest blott ett par meter hdga, Sorbus buskartad), Salix caprea e, 5. va- gans e, 5. phylicefolia e, 5S. lapponum e—t, Juniperus commu- nis e—t, Calluna t—r, Vaccinium myrtillus r, V. uliginosum s —-r, V. vitis idea s, Empetrum s—r, Andromeda poliifolia e-—-t, Ledum e—s, Linnzea t—s, Arctostaphylos alpina e, Lycopo- dium annotinum e--s, L. clavatum e—t, L. complanatum e, Eqvisetum silvaticum e—s, Luzula pilosa t—s, L. multiflora e, Aira flexuosa s--r, Anthoxanthum e—t, Orchis maculata e—t, Gymnadenia conopsea e, Cornus suecica e-—r, Epilobium angusti- folium e—t, Pyrola secunda t—s, P. rotundifolia e, Trientalis t—s, Melampyrum pratense s—r, Pedicularis lapponica t—s, Solidago e—s, Gnaphalium dioicum e, Hieracia e. Bottenskiktet utgores af en mossmatta af Hylocomia (mest parietinum) med delvis rikligt instrédda Nephroma arcticum, Cladoniz, Junger- maniz (barbata, quinquedentata, Florkei), Cephalozia bicuspi- data, Tetraplodon bryoides och angustatus, Blepharozia ciliaris m. fl. Som exempel ma anforas: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 27 Bjorkskog vid Luirojairvi, antecknad den 1 aug. In- tager den vestra sluttningen af en lag kulle af grofstenigt grus. Marken ar gropig och kndlig af stenarne, hvilka dock icke sy- nas, emedan de iro Ofvertiickta af vegetationens bottenskikt. Sluttar 5° mot vester, Fuktighet 4/10. Beskuggningsgrad °—®/,o. Bjorkarne iro 6—8 m héga, en- och flerstammiga. Nagra gra- nar af bjérkarnes dubbla och tredubbla hojd forekomma. En af dem, staende i en tit grupp, ar fértorkad. Trad r: Betula odorata r, Picea obovata e, Pinus silvestris e (ett par hdga, gamla trad). Buskar s: Juniperus communis t—s, Sorbus au- cuparia (1 m hég) e, unga stand af Betula odorata t, Sorbus au- cuparia t och Populus tremula t. Ris r: Vaccinium myrtillus r, V. uliginosum s—r, V. vitis idea s, Empetrum s—r, Linnea t, Lycopodium annotinum s, Arctostaphylos alpina e. Gras s-—r: Aira flexuosa s—r, Luzula pilosa t. Orter r: Melampyrum pra- tense r, Trientalis s, Solidago s, Hieracium nigrescens e. Mos- sor y: Hylocomium parietinum y, H. proliferum r, Dicranum scoparium s, Jungermania quinquedentata s, J. barbata t, Ble- pharozia pulcherrima e, Dicranum congestum e, Hepatice variz e, Brya e. Lafvar s—r: Cladonia alpestris s, Cl. rangiferina s, Cl. silvatica t, Cl. deformis t, Cl. furcata t, Cl. chordalis e, Cl. cornucopioides e, Cetraria islandica e. Svamp: Boletus edu- lis e. Bjérkstammarna fro bevuxna med strédd Parmelia oli- vacea jemte nagra andra lafvar. Bjorkskog vid Luirojirvi, antecknad den 19 juli. Trad r: Betula odorata r (7—11 m hdga, flerstammiga, staende 3,6 —9 meter fran hvarandra), Picea obovata e (abnormt utveck- lad, dviirgartad, yfvig, aldrig), Pinus silvestris e (en gammal lutande fura af bjérkarnes tredubbla héjd). Buskar t: Junipe- rus communis t, Sorbus aucuparia e. Ris y: Vaccinium uligi- nosum r, V. myrtillus r, V. vitis idea s, Empetrum s, Calluna t, Linnea t, Lycopodium annotinum e. Gris r: Aira flexuosa s, Luzula pilosa s, Eqvisetum silvaticum t. Orter r: Melampy- rum pratense r, Trientalis t, Solidago t, Epilobium angustifo- lium e. Mossor y: Hylocomium proliferum y, H. parietinum r, Jungermania barbata t, Dicranum majus e, D. scoparium e. Laf- var s: Nephroma arcticum t, Cladonia rangiferina t, Cl. chor- 28 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. dalis t, Cl. silvatica e, Cl. alpestris e (flackar), Cl. deformis e, Cl. cornucopioides e. Inga groddplantor af trad kunde upp- taickas. Till fullbordande af vegetationsbilden fran barrskogsregio- nen sdder om Saariselki och Raututunturi aterstar annu att nimna nagra ord om kulturformationerna, klipporna och vattnen. Odlingar ser man utom vid de sydligare gardarne endast vid Mutenia, Riesto och Korvanen, vid hvarje gard blott nagon liten kornaker, nagot potatisland och nagon liten taéppa rofvor. Vid Korvanen har man dessutom gjort fafiinga fors6k att er- halla ragskord. Endast ett fatal af odlingens féljeslagare, ogri- sen och ruderatvaxterna, antriffas har uppe. Vid Mutenia sa- gos blott Poa annua, Urtica dioica, Polygonum aviculare, Ru- mex domesticus, Silene inflata, Stellaria media, Galeopsis versi- color, G. tetrahit och Carduus crispus, hvarjemte Wainio der funnit Carum carvi, Cheerophyllum Prescotii, Erysimum cheira- thoides, Brassica campestris. Vid Korvanen antriiffades utom dessa Rumex acetosella, Spergula arvensis, Thlaspi arvense, Myosotis arvensis, Asperugo procumbens och Chenopodium al- bum. Bristen pa egentliga ruderatvaxter motverkas i dessa nord- liga trakter genom att ett jemfoOrelsevis stort antal af den vilda florans arter befolka gardsplanerna, akertaipporna och ladugar- darne. Kj blott en ansenlig del af &ngarnes och grisvallarnes flora, sasom Carex vitilis, C. canescens, C. vaginata, Phleum alpinum, Anthoxanthum, Agrostis vulgaris, A. borealis, Aira ce- ‘spitosa; A. flexuosa, Molinia, Festuca ovina, F. rubra, Nardus, Poa pratensis, Luzula multiflora, Eqvisetum arvense, E. silvati- cum, Orchis maculata, Polygonum viviparum, Viscaria alpina, Stellaria borealis, St. graminea, Cerastium vulgatum, Ranun- culus acris, R. repens, Thalictrum simplex boreale, Trollius, Viola montana, Geranium silvaticum, Epilobium angustifolium, Spirea ulmaria, Polemonium campanulatum, Veronica longifo- lia, Euphrasia, Solidago, Gnaphalium dioicium, Achillea millefo- lium, Erigeron acris, Cirsium heterophyllum, Taraxacum offici- nale och Hieracia, triinges kring boningarna och strafvar med en viss framgang att inkrikta pa de odlade falten. Atven de vata markernas flora innistlar sig pa gardarne och vid aker- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenmica, XVI, N:o 2. 29 kanterna. Man fodrvanas att alldeles inne i kulturkampens hég- qvarter moéta Salix phylicefolia, 5. hastata, 5. lapponum, 5S. glauca, Betula nana, Vaccinium uliginosum, V. myrtillus, V. vitis idzea, Ledum, Viola suecica, Epilobium palustre, Rubus cha- mzmorus, Comarum, Trientalis och Galium uliginosum, Till och med Betula odorata maste upptagas pa listan Ofver odlin- gens inkriiktare. Det ir klart att jordbruket icke har nagon framtid i ett klimat, hvilket i sa hég grad gynnar den vilda vegetationen pa kulturvaxternas bekostnad. Invasionen af vilda vixter i odlingarna och pa gardarne paminner om motsvarande féreteelse i de tropiska regnskogstrakterna, der odlaren mangen- stiides star vanmiktig gent emot den patrangande vilda vegeta- tionen. Hvad klippornas kirlvixtflora betraffar kunna vi fatta oss kort, emedan den fasta berggrunden endast i ringa utstrackning triider i dagen inom barrskogens region séder om Raututunturi och Saariselkii. Endast i Nattastunturit sker detta pa talrika punkter; graniten ir har bankformigt forklyftad (Rosberg, anf. arb. sid. 32), och pa Atskilliga stillen framtriida bankarne 1 form af cyklopiska murar och isolerade ruiner pa de ligre slutt- ningarne och i dalderna. Vid striinderna af Kopsusjarvi och Luirojiirvi samt pa Varpupiai och andra liigre skogshéjder star sranuliten framme i nagra sma skarpa klintar och sdnder- spruckna viggar. Kirlviixterna fdrdelas enklast pa tre klipp- standorter, nimligen torra hiillar, bergskrefvor och afsatser. FOl- jande arter antecknades: Pa torra hiillar Lycopodium alpinum, Carex vitilis, Agro- stis borealis, Aira flexuosa, Festuca ovina, Viscaria alpina, Epi- lobium angustifolium, Vaccinium vitis idea, Arctostaphylos uva ursi, Calluna, Linnea, Solidago, Gnaphalium dioicum och Tara- xacum officinale. 1 bergskrefvor Pinus silvestris, Betula odorata, Salix ca- prea, Sorbus aucuparia, Poa nemoralis, Saxifraga nivalis, Soli- dago, Cystopteris fragilis, Woodsia ilvensis och Polypodium phegopteris. P& bevattnade afsatser har en brokig vegetation utbildat sig, innehallande antydningar pa en gang om moarnes, lundar- 30 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. nes, torfmossarnes och kialldragens vaxtsamhiallen. Pinus sil- vestris, Betula odorata, Populus tremula, Salix caprea, Betula nana, Juniperus communis, Empetrum, Vaccinium myrtillus, V. uliginosum, Arctostaphylos alpina, Andromeda poliifolia, Ledum, Calluna, Linnza, Lycopodium selago, L. clavatum, L. alpinum, Melica nutans, Poa nemoralis, P. pratensis, Polypodium phego- pteris, Stellaria graminea, Actzea spicata, Epilobium angustifolium, Rubus chamemorus, R. saxatilis, Pyrola secunda, Trientalis, Melampyrum pratense, Pedicularis lapponica och Pinguicula vulgaris. Betriiffande mossarne och lafvarne 4ro anteckningarna myc- ket ofullstiindiga. Pa hédllar och stenar vid stranderna insam- lades Tortula ruralis, Blindia acuta, Grimmia apocarpa, micro- carpa och ramulosa, Lescureea filamentosa och saxicola, Dicrano- weissia crispula, Andreza petrophila, Stereocaulon corallioides och tomentosum, Cladonia ecmocyna och gracilis samt Gyro- phora erosa. Pa bergviggar togos Jungermania barbata, lyco- podioides och saxicola, Chandonanthus setiformis, Plagiochila asplenioides, Ulota curvifolia, Grimmia torquata, Dicranum longi- follum, Pterygynandrum decipiens och filiforme, Stereodon cu- pressiformis, Plagiothecium denticulatum, Homalia trichomanoi- des, Hedwigia albicans, Gyrophora spodochroa och Lobaria pul- monaria. Klippornas afsatser bira Polytrichum alpinum, Tor- tula ruralis, Dicranum elongatum, Sphagnum Girgensohni, Jun- germania barbata, inflata, minuta, quinquedentata och ventri- cosa, Blepharozia ciliaris, Peltigera rufescens, Cladonia amau- rocreea och macrophylla. I skrefvor och klyftor insamlades Di- plophyllum taxifolium, Jungermania plicata, Metzgeria furcata, Mnium stellare, Bryum inclinatum, Pohlia cruda, Eucalypta bre- vicollis, Ulota curvifolia, Amphidium Mougeotii och lapponicum, Pterygynandrum filiforme, Isopterygium nitidum, Ctenidium mol- luscum, Homalia trichomanoides, Neckera oligocarpa, Oncopho- rus Wahlenbergii, strumifer och torquescens. Vattnens kirlvaxter dro fa till artantalet. Antecknade blefvo endast Equisetum limosum, Juncus filiformis, Scirpus | lacustris, Eriophorum angustifolium, Carex juncella, C. aquati- lis, C. ampullacea, C. vesicaria, Phragmites, Potamogeton spar- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 31 ganifolius, P. borealis, P. praelongus, P. perfoliatus, P. grami- neus, P. rufescens, Ranunculus heterophyllus, Caltha, Nuphar luteum, N. pumilum, Nympheea alba, (Subularia aquatica nord- ligast vid Kaaretkoski,) Callitriche verna, C. autumnalis, Myrio- phyllum alterniflorum, Hippuris vulgaris, Comarum, Menyanthes och Petasites frigida. Med stor sannolikhet kan antagas att at- skilliga andra vattenviixter finnas (Potamogetones, Spargania), men da jag maste tillbringa en stérre del af sommarn pa fjil- len, var det mig ej mojligt att noggrant undersdka slattlandets vatten, Dessutom ir vattenfloran iinnu ej fullt utvecklad i bor- jan af augusti, da jag var nédsakad att afsluta mina undersok- ningar. Af mossor antriffades i Sompio barrskogsregions vat- ten Scapania undulata, uliginosa och subalpina, Aplozia cordi- folia, Jungermania barbata, Philonotis seriata, Bryum ventri- cosum, Mnium pseudopunctatum, Anisothecium squarrosum, On- cophorus virens, Amblystegium revolvens, uncinatum, Smithii, rivulare, ochraceum och sarmentosum, Hypnum pseudoplumo- sum, Dichelyma falcatum, Fontinalis antipyretica, gracilis och dalecarlica, samt i killorna Scapania irrigua, Harpanthus Floto- wii, Cephalozia media, Mnium cinclidioides, Mn. affine, Philo- notis fontana och seriata, Amblystegium Kneiffii, A. stramineum och Hypnum rivulare. Slutligen maste nagra ord egnas striindernas kolonialflora. Sadana vidstriickta bara grusstriinder, som i sa hég grad ut- miirka den snabbt ilande Tankajoki, sdker man forgifves vid de lugnt flytande 4ar, hvilka férenas vid Riesto, Det blottade strandgruset fir vid dem inskriinkt till nagra sma flackar. Der- emot jir marken i stor utstriickning blottad invid de bickar, hvilka fran fjillen Raututunturi och Saariselka storta ned till slittlandet, Afven vid insjéarnes strinder finnas langa strackor blottad jord, nimligen ett af den svaga insjOboljan blott foga urskéljdt och omlagradt krossgrus. Vid Luirojirvi finnas iifven sma striickor sandstrand. Dessa sandstriénders kolonier bildas af enstaka unga’ plantor af Betula odorata; tunnsadda buskar, iifven de for det mesta helt unga, niimligen Juniperus commu- nis, Salix vagans, phyliceefolia, hastata och lapponum; tunnsadda ris: Vaccinium vitis idea, V. uliginosum, Calluna, Empetrum, 32 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Arctostaphylos alpina, Betula nana och Selaginella spinulosa; strédda, flackvis rikliga gras: Carex aquatilis och vitilis, Cala- magrostis lanceolata, Agrostis borealis, Molinia, Aira flexuosa, Anthoxanthum och Luzula multiflora; stroédda — rikliga Orter: Hieracia (alpinum, nigrescens etc.), Solidago, Cirsium hetero- phyllum, Taraxacum, Bartsia, Euphrasia, Pinguicula vulgaris, Trientalis, Trollius, Parnassia, Viola suecica, Cornus suecica, Potentilla tormentilla, Rubus chamzemorus, Epilobium angusti- folium, Polygonum viviparum och Tofieldia borealis; tunnsadda, flackvis rikliga mossor: Polytrichum gracile, commune och al- pinum, Brya, Philonotis fontana, Aulacomnion palustre, Mnium pseudopunctatum, Stereodon arcuatus, Amblystegium uncinatum, Sphagnum acutifolium och medium samt Hepatice; af lafvar forekomma blott enstaka Peltidea aphthosa. Rikare 4r floran i grusstrdndernas kolonier, sasom foljande forteckning larer. Den omfattar alla pa grusstrinder med 6p- pen jord i forevarande omrade iakttagna vixter: Picea obovata e—t, Pinus silvestris e, Betula odorata e—t, Alnus incana vi- rescens, Populus tremula och Sorbus aucuparia, Juniperus com- munis e—t, Jun. nana e, betula nana t—r, Salix vagans t, ci- nerascens t, myrtilloides s, nigricans borealis e, phylicefolia e—t, hastata e—t, lapponum s, glauca t och myrsinites s, alla trid och buskar unga och laga; Empetrum t—r, Vaccinium myr- tillus e—t, V. uliginosum t—s, V. vitis idea t—s, Oxycoccus microcarpus e—r, Arctostaphylos alpina e, Andromeda poliifolia t—r, Calluna t, Phyllodoce e, Ledum e—s, Linnza e, Lycopo- dium clavatum e, annotinum e och alpinum e samt Selaginella spinulosa e—t; Eqvisetum arvense s—r, pratense t—s, silvati- cum t, limosum e—t, hiemale e och variegatum t, Juncus fili- formis e—s, biglumis e—t. trifidus e, Luzula multiflora e—s, Scirpus czspitosus s—r, Eriophorum angustifolium e—r, gra- cile e—r, vaginatum e—t, Scheuchzeri t, alpinum e—r, Carex dioica t, pauciflora e-—t, vitilis e, canescens e—r, rigida infe- ralpina e, vulgaris e—r, juncella t—r, aquatilis s—y, Buxbau- mii e—t, limosa e, irrigua t, vaginata e—t, capillaris e—t, eri- | cetorum e, flava e, filiformis s—r, ampullacea e—s, vesicaria e—s, Phalaris arundinacea e—r, Anthoxanthum s, Hierochloé Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 33 borealis e—t, Agrostis alba t—s, vulgaris e—t, canina e-—t, borealis t—r, Calamagrostis lapponica t—s, stricta s—r, epi- geios e, lanceolata e, Aira céspitosa s, flexuosa e—t, Vahlodea atropurpurea e—t, Phragmites e, Molinia e—r, Melica nutans, e, Poa alpina e, pratensis e—t, Festuca ovina e—t, rubra e—t, Nardus e—s; Polypodium phegopteris t, Tofieldia borealis t—s, Listera cordata e, Orchis maculata t, Coeloglossum viride e, Gymnadenia conopsea e, Polygonum viviparum t—s, Rumex hippolapathum e, Viscaria alpina e, Stellaria borealis e, Cera- stium alpinum e, vulgatum alpestre e—t, Ranunculus reptans e—t, repens e—t, Trollius s—r, Nasturtium palustre e, Carda- mine pratensis e, Viola suecica e—t, palustris e—t, montana e, Drosera rotundifolia e, Geranium silvaticum e—t, Cornus suecica t—s, Parnassia palustris e—t, var. tenuis e—s, Epilo- bium angustifolium e—s, palustre e, alsinifolium e, Rubus saxa- tilis e, arcticus e—s, chamzmorus e—r, Comarum t—r, Poten- tilla verna e, tormentilla e, Alchemilla vulgaris e, Spirzea ulmaria e—s, Astragalus alpinus e—t, Pyrola minor e—t, uniflora e—t, Lysimachia thyrsiflora e, Trientalis e—t, Primula stricta e, Pole- monium campanulatum e, Veronica longifolia e—s, Melampyrum pratense e—s, silvaticum e—t, Pedicularis lapponica t, sceptrum carolinum e, Bartsia e—s, Euphrasia t, Pinguicula vulgaris t—s, P. villosa e, Scutellaria galericulata e, Menyanthes trifoliata s—r, Galium boreale e—t, uliginosum t—s, Campanula rotundifolia e—t, Tussilago e—r, Petasites frigida e, Solidago t—s, Gnapha- lium uliginosum pilulare e, Gnaphalium dioicum t, Gn. silvati- cum, e, Achillea millefolium t—r, Cirsium heterophyllum e—r, Saussurea e—s, Taraxacum e—s och Hieracia e—s; Sphagnum acutifolium, fuscum, compactum, medium, Lindbergii, subsecun- dum, mendocinum, recurvum, Girgensohnii och fimbriatum, Poly- trichum commune, juniperinum, strictum, gracile, alpinum, Mnium punctatum och pseudopunctatum, Bryum pallens, Leptobryum pyriforme, Philonotis fontana, Meesea trichoides, Tayloria lingu- lata, Dicranum scoparium, D. Bonjeani, D. Bergeri, D. molle, Dichodontium pellucidum, Anisothecium squarrosum, Oncopho- rus Wahlenbergii och virens, Dicranoweissia crispula, Grimmia ramulosa, Andrea petrophila, Hylocomium parietinum, H. proli- 3 34 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. ferum, Amblystegium stellatum, protensum, polygamum, Richard- soni, fluitans, aduncum, exannulatum och scorpioides, Hypnum trichoides, Plagiothecium denticulatum, Stereodon arcuatus, Le- scurwa saxicola, Climacium, Scapania undulata, Southbya hya- lina, Aplozia cordifolia, Jungermania Kunzei, Cephalozize, An- thelia julacea och Blepharozia ciliaris; Cladonia silvatica, Cl. alpestris, rangiferina, coccifera, pyxidata, eemocyna, gracilis chor- dalis, crispata, Cetraria islandica, crispa, Stereocaulon paschale, Parmelia centrifuga, saxatilis, Gyrophora flocculosa, hyperborea, Pannaria lepidiota, Nephroma, Nephromium parile, Peltidea aph- thosa, Peltigera malacea, Lecanora varia och cinerea, Rhizocar- pon atrovirens, Lecidea sanguinaria, lapicida, uliginosa och [ema- dophila sruginosa. Hastigt utveckla sig pa strandgruset sma vixtsamhillen af skiftande sammansittning. Denna utveckling kan man bist folja pa fjallbackarnas grusbankar. Da flertalet af dem befinna sig nira griinsen till bjérkregionen och bankarnes vegetation derfor bir flere spar af inflytande fran denna region, uppskjuta vi be- handlingen af bickgrusvegetationens utveckling till dess fraga blir om f6rhallandet mellan barrskogs- och bjorkregionerna. For utredningen af norra Sodankylas vaxtgeografiska stall- ning maste den hir beskrifna vegetationen jamforas med an- grinsande trakters. Till jemférelsematerial erbjuda sig beskrif- ningarna Ofver vegetationen i Kittilé och Kolari (Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora Fennica, 8:de haftet 1881 och 12:te hiftet 1885). Det visar sig da att de flesta af sddra Lapp- markens vixtformationer ifven finnas i norra Sodankylé. Af de i haftet 8, sid. 86—88 uppriiknade 45 formationerna hafva 32 blifvit antriiffade hir, bland dem sadana Ofver vida strackor hirskande som n:o 1, 3, 5, 13, 14, 15, 17, 19, 21, 30 och 35. Abiegna hylocomiosa hafva emellertid har en betydligt inskrank- tare utbredning fn i sédra Lappmarken, och detsamma giller om Abiegna sphagnosa, Abiegnobetuleta och Betuleta samt alla odlingens formationer, afven grisvallarne. Helt och hallet sak- nas Alneta, Ericeta pura, Aireta geraniosa och pura, Festuceta geraniosa och pura, Eqviseteta geraniosa, Juncelleta herbida, Junceta herbida och Geranieta graminifera, saledes forutom Eri- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 35 ceta hufvudsakligen sadana vixtsamhiillen, hvilka na en yppig utveckling pa de stora elfvarnes strandvallar och sandbankar. Stérre utbredning iin i sddra Lappmarken hafva Pineta cladi- nosa, Pineto-betuleta cladinosa, Grandicariceta och Junceta pura. Kn stor del af dessa olikheter kan forklaras sisom foljder af terrangens olika beskaffenhet. De alluviala strandvallarne iro foga utbildade har i flodernas 6fre lopp. Antingen strémma de inneslutna mellan grusmoar eller utbreda de sig dfver sliitt- landet gifvande upphof at vida kiirr och starriingar. Granforma- tionernas mindre utbredning kunde mahiinda forklaras som foljd af skogseldar (hvarom mera lingre fram). Och kulturformatio- nernas inskrankthet kunde antagas vara orsakad af att odlin- gen och bosattningen tills vidare vunnit sa ringa insteg i dessa 6demarker, Men intet af dessa antaganden férklarar den ofant- liga utbredningen af allehanda slags Cladineta samt upptriidan- det af tvenne nya griasformationer, Scirpus-czespitosusformatio- nen och Moliniaformationen. Rena betuleta cladinosa ser man e] i Lappmarkens sédra delar, men hir uppe hafva de stor be- tydelse. Ga vi att jemféra vixtsamhiillena med hiinsyn till deras sammansattning, sa finna vi jemte en allmin stor 6fverensstiim- melse vissa anmarkningsviirda olikheter, hvilka endast ur kli- matiska orsaker kunna fdrklaras. Sédra Lappmarkens tallmoar iro rikare pa biarris (Vaccinium vitis idea r, V. myrtillus t—s, V. uliginosum t), men fattigare pa Betula nana (e), Empetrum (t), Phyllodoce (sillsynt, e) och érter. Viixter, hvilka finnas pa norra Sodankylis tallmoar, men saknas i sédra Lappmarkens, iro Juniperus nana (e), Arctostaphylos alpina (e—t), Lycopo- dium alpinum (t—s), Juncus trifidus (e), Scirpus czspitosus (e—t), Carex rigida (e), Molinia (e), Nardus (e—s), Viscaria al- pina (e), Pedicularis lapponica (e—t), Bartsia (e), Pinguicula vulgaris (e) och Hieracium alpinum (e)); saledes dels fjiillviixter, hvilka helt och hallet eller niistan helt och hallet saknas i s6- dra Lappmarken, dels forposter fran sumpmarkernas flora. Norra Sodankylis ljwngmoar iro fattigare pa Calluna, men rikare pa Empetrum, och afven pa dem upptriida atskilliga sumpvixter, hvilka man ej ar van att séka pa sdédra Lappmar- 36 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. kens ljungmoar: Oxycoccus microcarpus, Andromeda poliifolia, Ledum, Betula nana (s—r), Eqvisetum silvaticum, Eriopho- rum vaginatum, Tofieldia, Rubus chamemorus och Pedicularis lapponica. Bjorkskogen ar i sddra Lappmarken nagot rikare pa Eqvi- seta och gris, men fattigare pa Salices, Empetrum och Vacci- nium uliginosum. Norra Sodankylas bjoérkskogar prydas af Arctostaphylos alpina (e), Andromeda poliifolia (e—t), Cornus (e—r) och Pedicularis lapponica (t—s), men de sakna den i Kolaris bjérkskogar sillsynt forekommande Angelica silvestris. Sédra Lappmarkens lundar gomma nagra_ reliktformer, hvilka icke patriffats i norra Sodankylaé, naéamligen Anthriscus silvestris, Phaca frigida och Mulgedium alpinum, samt nagra andra arter, hvilka i norra Sodankyla icke tyckas tillhéra lund- floran: Alchemilla vulgaris, Pyrola uniflora, Galium boreale och Saussurea. Deremot férekommer Cornus suecica vida rikligare i de nordligare lundarne (y—s), likasa Rubus castoreus (s), hvarjemte Bartsia, Polemonium campanulatum, Parnassia, Ku- phrasia, Campanula rotundifolia och Cirsium heterophyllum aro antecknade fran dessa lundar, men ej fran s6dra Lappmarkens. Dessa olikheter torde dock vara skenbara, atminstone flertalet, beroende pa att ej ett tillrackligt stort antal lundar i bada om- radena blifvit genomforskadt. Af samma orsak maste vi afsta fran all jemforelse af de bada trakternas bjérkkarr, videsnar, granmossar, tallmossar, tufmossar, starrmossar, frakenangar, vatten och klippor. Mossarnes vegetation ir emellertid mest utvecklad i tovf- mossarne. Dess fdrnimsta skiljaktighet bestar deri att Picea obovata ar allménnare i norra Sodankyla, P. excelsa medioxima i sddra Lappmarken. Dessutom ar Oxycoccus palustris allman- nare i sddra Lappmarken, O. microcarpus i norra Sodankyla. Sédra Lappmarkens torfmossar hysa Carex laxa och Scheuch- zeria, hvilka icke antraéffats i norra Sodankylé. Denna trakts torfmossar aro rikare pa Betula nana (r—y), Salix myrtilloides (r), S. lapponum (s) och Empetrum (r—y) och ega dessutom Arctostaphylos alpina (siillsynt), Carex rigida (sallsynt), Molinia (t), Potentilla tormentilla (e), Pedicularis lapponica (t), Bartsia Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 37 (e), Pinguicula vulgaris (e) och Saussurea (t—e), hvilka icke blifvit antecknade fran s6dra Lappmarkens mossar. Norra Sodankylas dngsullkivr hysa en stérre rikedom af Oxycoccus microcarpus (s—r), Molinia, Nardus, Pedicularis lappo- nica och Bartsia iin sédra Lappmarkens, hvilka deremot hafva storre tillgang pa Oxycoccus palustris (t), Eqvisetum palustre (r—s) och EK. limosum (s—t), samt hirbergera Juncus bufonius (s), Carex heleonastes (t), C. capillaris (t—e), Scheuchzeria (t—e), Stellaria crassifolia (t—e) och Saxifraga hirculus (t), hvilka ej antraffats 1 norra Sodankylas Angsullkarr. Starrkdrren hafva stor likhet med dngsullkirren. Afven i dem ar Oxycoccus palustris allminnare i s6dra Lappmarken, O. microcarpus i norra Sodankylé. For 6frigt fro antecknade: endast i sddra Lappmarkens starrkarr Eriophorum gracile (t), Carex heleonastes (t—e), Agrostis canina (s), Scheuchzeria (e—t) och Utricularia intermedia (e—t); och ensamt i norra Sodanky- las starrkarr Juncus alpinus (e), J. biglumis (e), Carex Buxbau- mii (t), C. ampullacea borealis (e), Molinia (t—e), Pedicularis lapponica (t—s) och Bartsia (e). Mosstingarne ro i sddra Lappmarken rikare pa Carex cespitosa (s-—t), men i norra Sodankyla anmarker man till- komsten af Scirpus ceespitosus (t), Eriophorum gracile, E. Scheuch- zeri, E. alpinum, Carex Buxbaumii, Agrostis borealis, Molinia, Tofieldia, Stellaria borealis, Pinguicula vulgaris och Chrysosple- nium tetrandrum. Kiélldragen i sddra Lappmarken bara Alnus incana (e), Carex cxspitosa (t—e), Majanthemum bifolium (t—e), Corallor- rhiza (e), Listera cordata (t), Stellaria crassifolia (e), Ranunculus lapponicus (t), Geum rivale (e), Pyrola minor (e), Pedicularis palustris (e), Rhinanthus minor (t) och Galium trifidum (t), hvilka icke iakttagits i norra Sodankylaés kalldrag. De sistnaimda ega deremot Lycopodium alpinum (e), Selaginella (e), Scirpus cespi- tosus (t—r), Eriophorum gracile (e—t), Tofieldia (t), Arabis al- pina (pa Vaulokankaat), Epilobium dahuricum (e), Potentilla tor- mentilla (e), Alchemilla vulgaris (t), Pedicularis lapponica (e—t), P. sceptrum carolinum (e), Bartsia (t) och Saussurea (e—t), hvilka icke antraffats i s6dra Lappmarkens killdrag, samt Ru- 38 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. bus chamemorus (s) och Epilobium alsinifolium (s—r), hvilka ‘iro mindre rikliga och mindre allménna i sddra Lappmarkens kalldrag. Griisvallarna i norra Sodankyla’ fro mycket mera artfat- tiga iin sédra Lappmarkens. Carex czespitosa (s—e), Poa sero- tina (e--t), Triticum repens (t), Tr. caninum (t), Botrychium lu- naria (e—t), Majanthemum bifolium (e—s), Rumex domesticus (e—t), R. acetosella (e—t), Silene inflata (e—t), Stellaria media (e—t), Ranunculus auricomus (e), R. acris (y—e), Barbarea stricta (t), Cheerophyllum Prescotii (e), Anthriscus silvestris (t—e), Carum (t—e), Vicia cracca (t), Melampyrum pratense (e), M. silvaticum (t—e), Rhinanthus minor (e—s), Euphrasia (e—s), Galeopsis tetrahit (e), Galium palustre (t), G. uliginosum (e—t), Valeriana officinalis (e), Erigeron Miilleri (e), Gnaphalium uligi- nosum pilulare (e), Gn. norvegicum (t), Carduus crispus (e), Leontodon autumnalis (e—t) och Mulgedium alpinum (e) aro an-. tecknade endast fran s6dra Lappmarkens grisvallar, pa hvilka ifven Solidago virgaurea (e—r), Trifolium repens (e—s) och Phleum alpinum (e—r) fro allmannare 4n pa norra Sodankylas grisvallar. Dessa hysa endast Cerastium vulgatum alpestre i stérre mingd iin de sydligare angarne samt Stellaria borealis (s), Cerastium alpinum (e—t), Rubus chamemorus (t), Taraxa- eum boreale (e) och Erysimum hieraciifolium (e), hvilka icke antriiffats p&a de sydligare grasvallarne. Nagra af grasvallarnes vixter na redan i séddra Lappmarken sin nordgriins, namligen Botrychium rutaceum, Ranunculus auricomus, Anthriscus sil- vestris, Vicia cracca och Valeriana officinalis, om ock en del af dem lings norska kusten gar norrut till Varanger. Andra | finna griinsen for sin utbredning inom norra Sodankyla, namli- gen Cherophyllum Prescotii (Mutenia), Carum carvi (Mutenia) och Gnaphalium uliginosum pilulare (Tanhua). I sydligare nej- der utbredda Ofver flere slag af standorter inskrinka sig vax- terna vid sina polargriinser till en eller par, det vill siga till den fdr arten gynsammaste standorten. Gnaphalium pilulare tager sin tillflykt till en finsandig strand, Cheerophyllum och Carum till gardarne, Carex ceespitosa till en mossing vid Lokka, Triticum caninum till lundarne, Tr. repens, Rumex domesticus, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 39 R. acetosella, Silene inflata, Stellaria media, Barbarea stricta, Galeopsis tetrahit, Carduus crispus och Leontodon till odlin- garna och gardarnes grannskap. Betriffande odlingarna och tomterna har redan blifvit fram- hallet att de egentliga ruderatvaxterna i norra Sodankyla aro fataliga och till stor del ersittas af invandrare fran den vilda vegetationen. Afven i sddra Lappmarken dr odlingen ganska svag, men har dock gifvit skydd at betydligt flere ogris: Jun- cus bufonius, Barbarea stricta och Viola arvensis (nordligast Kaaretkoski), Potentilla norvegica, Vicia crassa, Rhinanthus ma- jor, Centaurea cyanus och Crepis tectorum (nordligast vid Kaar- retkoski). Sammanfaita vi resultaten af denna jemforelse, maste Annu en gang frimst papekas franvaron af atskilliga bland strand- vallarnes viixtsamhillen och tillkomsten af bjOrkmoarne i norra Sodankylé. Renlafarterna, isynnerhet Cladonia alpestris, upp- triida betydligt ymnigare hair fn i sddra Lappmarken. Af trad- slag ir Picea obovata allminnare, P. medioxima mindre allman in der. Bland buskar och ris aro Betula nana, Empetrum, Phyllodoce, Arctostaphylos alpina, Oxycoccus microcarpus, An- dromeda poliifolia, Ledum, Salix myrtilloides och Lycopodium alpinum allminnare i norra Sodankyl& an i sddra Lappmarken, Alnus incana, Calluna och Oxycoccus palustris tvartom. Af grisformerna iro Molinia, Nardus, Scirpus czespitosus, Juncus trifidus, Carex Buxbaumii och Agrostis borealis allmannare i norra Sodankyla, Eqvisetum palustre, Poa serotina, Triticum re- pens, Agrostis canina och Carex czspitosa i sédra Lappmarken. Af orter fro Tofieldia, Viscaria alpina, Stellaria borealis, Cera- stium alpinum, Cornus suecica, Epilobium dahuricum, E. alsini- folium, Rubus chamzmorus, R. castoreus, Potentilla tormentilla, Polemonium campanulatum, Pedicularis lapponica, P. sceptrum carolinum, Bartsia, Pinguicula vulgaris, Saussurea och Hiera- cium alpinum allminnare i norra Sodankylé, Majanthemum, Listera cordata, Scheuchzeria, Rumex domesticus, R. acetosella, Stellaria media, Ranunculus acris, Cherophyllum Preescotii, Ca- rum carvi, Trifolium repens, Pyrola minor, P. uniflora, Pedi- cularis palustris, Galeopsis tetrahit, Galium boreale, G. trifidum, 40) Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Gnaphalium uliginosum pilulare och Carduus crispus tvartom. Dessutom innefattar norra Sodankylas barrskogsregion Junipe- rus nana, Carex rigida, Juncus biglumis och Arabis alpina, hvilka helt och hallet saknas i sodra Lappmarken, hvaremot denna eger fdljande arter, som saknas i norra Sodankylas barr- skogsregion: Daphne mezereum (nordligast vid Kaaretkoski), *“Lu- zula parviflora, *Eriophorum callithrix, *Carex capitata, C. tere- tiuscula, C. heleonastes, *C. festiva, *C. alpina, *C. laxa, Apera spica venti, Triticum caninum, *Tr. violaceum, Polypodium vul- gare, Polystichum filix mas, *Cystopteris montana, *Woodsia hyperborea, *W. glabella, Botrychium lunaria, Calla palustris, *Calypso, Corallorrhiza, Goodyera, Urtica urens, Rumex ace- tosa, Melandrium rubrum, Sagina procumbens (nordligast vid Kaaretkoski), Stellaria nemorum, St. palustris, St. Friesii, *St. erassifolia, *Thalictrum alpinum, Viola arvensis (nordligast vid Kaaretkoski), Angelica silvestris, Peucedanum palustre, Anthri- scus silvestris, Cicuta virosa, *Saxifraga hirculus, Circea alpina, Potentilla norvegica, Geum rivale, Lathyrus palustris, Vicia eracca, Trifolium pratense, Myosotis czespitosa, Veronica scu- tellata, Veronica serpyllifolia borealis, Rhinanthus minor, Rh. major, Utricularia vulgaris och intermedia, Mentha arvensis, Valeriana officinalis, Matricaria inodora, Tanacetum, Centaurea cyanus, Leontodon autumnalis, *Mulgedium alpinum, M. sibiri- cum och Crepis tectorum. I denna langa férteckning finna vi tre grupper vixter, naimligen 1: en grupp sydliga vaxter, hvilka oberoende af odlingen hir finna sin af klimatet best’amda nord- grins; 2: en grupp af odlingens fdljeslagare, samt 3: en grupp af nordliga vaxtarter, hvilka karaktirisera Lapplands barrskogs- region och sillan eller aldrig antriffas ofvanfor skogsgransen. Till sistnimda intressanta grupp hora de med * betecknade. | Norge finner man dem afven ofvan skogsgriinsen, men fjallen i den finska Lappmarkens sédra delar aro f6r torra att forma erbjuda dem liimpliga standorter. Ursprungligen tillhGrande fjall- floran béra de betraktas som relikter, qvarblifna i barrskogsre- gionen. Utan tvifvel kan listan forkortas genom framtida upp- tickter i det Annu sa litet besdkta norra Sodankyla. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 4A S. Hnare lappmarks barrskogsregion. Den vegetation, som vi hir beskrifvit och jemfort med sédra Lappmarkens, rader norrut till Ivalo elf och Enare triisks sédra strand. Der vidtager det omrade, som blifvit hanfordt till tallregionen. Wainio har (anf, arb. sid. 10—14 och 24—25) gifvit nagra prof pa vaxtformationernas sammansattning i gran- regionens yttersta griinstrakter. Granskogen vid Ivalo (sid. 24) skulle kunna vara antecknad hvar som helst inom Sodankyla. Granmossen pa Vaulokankaat (sid. 24) ar ovanligt artfattig och innehaller ingenting friimmande fdr Lappmarkens s6édra delar eller norra Sodankyli. Strandlunden vid Ivalo elf (sid. 10) inne- haller endast en for s6dra Lappmarken frimmande vaxt, Myo- sotis sylvatica, och tvenne andra, som icke antraffats i norra Sodankyli: Mulgedium sibiricum och Triticum caninum, bada forekommande i Kittila och sédra Sodankyla. Bjorkmon pa Mustatunturi (sid. 22) 6fverensstammer fullkomligt med bjork- moarne kring Raututunturi och Saariselké. For Ofrigt anfor Wainio fran granregionen blott ett urval af nedre Ivalos vid- striickta och omvexlande strandvallformationer: grasvallar af olika sammansittning, hvilka oaktadt sin rika omvexling ej hafva att uppvisa flere an tre for norra Sodankylas grasvallar fram- mande arter, de redan nimda Mulgedium sibiricum och Triti- cum caninum samt Rhinanthus minor (sid. 11—-14). Utom dessa aterfinna vi vid Ivalos striinder af sddra Lappmarkens viaxter Triticum violaceum, Carex alpina, Luzula parviflora, Thalictrum alpinum, Phaca frigida, Geum rivale och Melandrium rubrum. Endast tva arter, Salix lanata och Rosa acicularis, mOta oss hiir fdr férsta gangen, den férra utmirkande for Enare lapp- mark, den senare en ostlig art. Azalea procumbens och Luzula spicata ga fran fjillen ned i Ivalos floddal lika som de fran Saariselki nedstiga i dalarnes barrskogsregion. Ivalos striinder iro vid flodens mellersta lopp ganska jemnt bevuxna med tallmoar, bleka af renlaf. Granen iir, hufvudsak- ligen p& sédra flodstranden, glest inblandad i tallbestandet. Vid Palsi fdriindrar viixtligheten karaktir. Moarne draga sig fran 42 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. striinderna och lemna rum for bjérkskog, lundar och grasvallar. Nedanfoér Alakoski slingrar floden genom sina egna aflagringar af sand och lera. Vida strandiingar och priktiga videsnar om- gifva flodmeandrarna. Kyr6é bys gardar med sina korn- och potatisfalt gifva in mer omvexling at den leende taflan, hvars bakgrund utgéres af en blandskog af tall, bjérk och gran pa bada sidorna om floden. Vid Koppelo upphér granen att bilda bestandsdel i skogen. Lingre norrut ser man blott enstaka exemplar eller grupper af nagra fa trad. Enare trasks stran- der och holmar biira tallmo och tallskog, mer eller mindre upp- blandad med bjérk. Mellan Enare och Muddusjayri dro de ra- dande viixtsamhiillena tallskog, bjérkskog och mossar. Tallsko- gen, antingen uppblandad med bjork eller oftare ren, intager den stérsta ytvidden; den forekommer Ofverallt pa hojderna och de mera hégliinda, torrare markerna. Der jorden Ar friskare, sasom i dalar och pa ligre bergsluttningar, herskar bjorksko- gen, bildad af hég och rakstammig Betula odorata med riklig undervixt af birris. I diilderna blir léfskogen lundartad, isyn- nerhet om en bick rinner der igenom. Mossarne forekomma dels p& vagrit, dels pa afhillig, lagland mark. De Aro i all- miinhet icke synnerligen vidstriickta, ej] heller djupa. Ofverallt ser man stérre stenar, hvilande pa mossarnes underlag, sticka upp ur mossmattan. De vagriita mossarne dro temligen sanka och uppblandade med flickar af starrang och kirr. De slut- tande mossarne iro ofta genomdragna af kialldrag. Jevjejoki omgifves af vidstrickta mossar och karr, och annu vidare iro forsumpningarna kring Syysjiirvi. Kaamasjoki gar i sitt nedre lopp genom fngar och griisvallar. Narmast an ar en strandvall bevuxen med griis- och 6rtmattor samt videsnar och bjérklun- dar. Strandvallen afskiljer fran abidden en rad af forsump- ningar med ymnigt vide och dvirgbjork. Mellan dessa forsump- ningar och de omgifvande tallmoarne stiga hardvallsiingar, Ort- backar och andra griis- och 6rtformationer 3,6é—4,5 m Ofver Ans sommarvattenstand upp till gardarne. De Ofriga aarne strémma mellan tallmoar och prydas endast har och der i selen af sm& starriingar och videsnar samt vid forsarne af snar och lundar. Klippgrunden trader pa otaliga stallen i dagen, bil- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 43 dande brant stupande bergviiggar af anda till 100 m hdjd med afsatser, klyftor och vilda stenhdlster. Enare trasks holmar iro till stor del klippiga och nordéstra delen af sjén omgifves af ofantliga stenrés. Omkring Tuulijaérvi och Munkelfven star klippan i dagen i form af flacka hillar, genomsatta af klyftor. Bjérkmoar finnas nistan uteslutande i tallregionens utkanter, i Muotkatunturit, kring Pakanajoki och i Utsjoki samt pa bergens ligre sluttningar. Latom oss granska viixtformationernas sammansittning 1 Enare tallregion. Tallskogen har en matta af ymniga lafvar: Cladonia al- pestris y, Cl. rangiferina y, Stereocaulon paschale y, St. tomen- tosum och Cetraria nivalis fliickvis tickande, Cladonia turgida, Cl. fimbriata, Cl. gracilis, Cl. chordalis, Cl. cornuta, Cl. ecmo- cyna, Cl. macrophylla, Cl. degenerans, Cl. coccifera, Cl. defor- mis, Cl. digitata, Cetraria islandica, Nephroma arcticum, Pelti- dea aphthosa, Lecidea granulosa och Psoroma hypnorum, med riklig inblandning af mossor: Hylocomium parietinum, Poly- trichum juniperinum, P. piliferum, Dicranum elatum, D. scopa- rium, D. congestum, D. Bergeri, Ceratodon purpureus, Ambly- stegium uncinatum, Blepharozia pulcherrima, Bl. ciliaris, Jun- germania barbata, J. porphyroleuca och J. ventricosa. [ laf- mattan fro nagra ris invifda: Linnea allmin och strédd, Arc- tostaphylos aipina temligen allmin, A. uva ursi har och der tickande samt Lycopodium alpinum hir och der tunnsadd. Af- ven Gnaphalium dioicum ir allmiin i bottenskiktet. Det 6fver- skuggas af ett rikligt ristiicke, bildadt af mycket allmiinna Em- petrum y, Vaccinium vitis idea y, V. uliginosum s—y, V. myr- tillus s—r, allmiinna Calluna s—r, Lycopodium chameecyparis- sus t och L. annotinum t, temligen allmién Lycopodium clava- tum med var. lagopus, Ledum och Phyllodoce t samt siillsynt Eqvisetum hiemale. I filtskikten inga ifven enstaka gras: Fe- stuca ovina, Luzula pilosa, Aira flexuosa, Calamagrostis lappo- nica och Carex rigida inferalpina, samt tunnsadda Orter: Trien- talis mycket allmint, Solidago allmiint, Pyrola secunda och P. minor ganska allmiint, Pyrola uniflora, P. chlorantha, Gymna- denia conopsea lapponica och Pedicularis lapponica siillsynt. 44 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Nagra buskar héja sig 6fver faltskikten: Juniperus communis och Salix vagans cinerascens, och i tallbestandet ar Betula odo- rata allmiint instrédd. Pa stenar i tallskogen vaxa rikliga laf- var (Lecanora geminipara etc.) och pa stubbar och trad en annu artrikare lafflora (Cyphelium tigillare, Lecidea sanguinaria, Cladonia botrytes, Cetraria sepincola, C. juniperi, C. pinastri, C. aleurites och var. diffusa, Parmelia sulcata, P. physodes, P. ambigua och Alectoria jubata). Som exempel ma anforas: Tallskog vid Toivoniemi den 1 juli. Ett och ett halft tunnland, sluttande at WNW med likformigt konvex, jemn yta, utgdrande en del af en storre skog, uppat dfvergaende i glesare, moartad tallskog. Jorden ar tem- ligen torr. Det organiska lagret fr obetydligt, bildadt af half- multnade barr, qvistar, lafvar o. s. v. Alfven ar ett groft, ste- nigt grus med stenar flerstiides uppstickande ur marken. Skug- gighetsgraden ar 3/s. Triidbestandet rikligt, bildas af Pinus sil- vestris, vilvixt, kortgrenig, 6—9 m hég, c. 15 cm i diameter 3 dm fran marken. En och annan ildre fura nar 9 m med 3 dm stamdiameter. Betula odorata enstaka, hégst 6 m, de flesta lagre. Betula verrucosa enstaka. Marken betackes af en slu- ten lafmatta med instrédda mossor. Af lafvar antecknades: Cladonia alpestris tackande, Cl. rangiferina riklig, Cl. cornuta t, Cl. racemosa t, Cl. gracilis e, Stereocaulon tomentosum e, Pel- tidea aphthosa e, Cladonia amaurocrea e, Cl. uncialis e, Cl. de- formis e, Cl. degenerans e och Sphyridium byssoides e. Mos- sorna iro Hylocomium parietinum s, Dicranum Bergeri och D. scoparium t, D. elatum, D. undulatum, Pohlia nutans, Polytri- chum juniperinum, P. piliferum, Jungermania lycopodioides, J. attenuata, J. minuta, Cincinnulus trichomanis och Splachnum enstaka. Ofver lafmattan breder sig ett faltskikt af rikliga ris: Vaccinium myrtillus r—y, Empetrum s—r, Vaccinium vitis idzea s, tunnnsadda sma fliickar med Vaccinium uliginosum r—y samt Ledum e. Buskar, drter och griis saknas. Pa tradens stammar viixa svart Alectoria jubata r, Parmelia ambigua s och Cetraria aleurites e. P& stubbar och multnande stammar antecknades Dicranum congestum, Polytrichum strictum, P. piliferum, Poh- lia nutans, Jungermania ventricosa, Alectoria chalybaeiformis, Ic- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 45 madophila zruginosa jemte diverse Cladonize och Lecidex. Mar- kens stenar bekliidas af rikliga Parmelia centrifuga och P. sty- gia, strédd Andrea petrophila, tunnsadd Gyrophora hyperbo- rea, enstaka Rhizocarpon geographicum, Cetraria commixta, Cladonia pyxidata, Cl. fimbriata, Cl. coccifera med flere Clado- nize och Lecidee. Sasom synes skilja sig Enare tallregions tallskogar knap- past i nagot afseende fran norra Sodankyliis tallmoar. Endast Vacciniumarternas stérre ymnighet samt det betydande antalet Pyrolaarter som patriiffats i Enares tallskogar, tyckas antyda inverkan af ett nagot afvikande klimat. Den rena tallskogen i Enare har icke mossmatta sasom i Lappmarkens sédra delar. Skilnaden mellan tallskog och tallmo fr saledes icke stor pa dessa héga breddgrader. Moarne hafva endast ett glesare triid- bestand och en &nnu mera sluten lafmatta fin skogarne. Pa Enares tallmoar antecknades fodljande viixter: Lafmat- tan tatt sluten, bestar af ymnig Cladonia alpestris jemte Cl. rangiferina s—r, Stereocaulon paschale s—r, Cladonia cornuta s, Cl. coccifera s, Cl. crispata s, Cl. ecmocyna, Cl. chordalis, Cl. pyxidata, Cl. macrophylla, Cl. degenerans, Cl. turgida, Cl. deformis, Cl. uncialis, Cl. silvatica, Nephroma arcticum, Cetra- ria islandica, Cl. platyna, C. crispa, C. nivalis, Solorina crocea, Lecidea granulosa m. fl. Endast tunnsadda mossor kunna upp- tackas: Hylocomium parietinum, Polytrichum juniperinum, P. strictum, P. piliferum, Dicranum elatum, D. congestum, Cera- todon purpureus, Tetraplodon bryoides, T. angustatus och ble- pharozia ciliaris. Ofver lafmattan breder sig ett tunnt och ojemnt faltskikt af ris: Empetrum e—y, Calluna e—r, Betula nana e—r, Arctostaphylos uva ursi e—s, Vaccinium vitis idea s—r, Phyllodoce, Azalea procumbens, Arctostaphylos alpina, Lyco- podium selago, L. annotinum alpestre, L. alpinum och L. com- planatum chamecyparissus. Inblandningen af gras och Orter ir ytterst sparsam. Man kan ga langa striickor utan att fa sadana former i sikte. Tallmoarnes griis fro Juncus tri- fidus, Luzula spicata (vid Pakanajoki), Carex rigida, C. vagi- nata, Calamagrostis lapponica, Aira cespitosa, A. flexuosa och Festuca ovina. Af Orter finner man Epilobium angustifolium, 46 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Solidago virgaurea lapponica, Gnaphalium dioicum och Hiera- cium alpinum. Ofver faltskiktet hdja sig enstaka buskar: Juni- perus communis och Salix vagans cinerascens, enstaka bjorkar (Betula odorata allmin, B. verrucosa siallsynt), enstaka Picea excelsa medioxima (niira Kultala) och strédda Pinus silvestris. En af A. Arrhenius antecknad tallmo vid Muddusniemi (13 juli) af tva tunnlands vidd bestar af Pinus silvestris strodd, viilvixt och frodig, temligen jemnhdg med 8,4 m medelhojd, en- staka Betula verrucosa af 2,4 m medelhdjd, ett trad naende 3,6 m, tunnsadda unga Pinus silvestris af mindre hojd an 1 m, enstaka Salix cinerascens och Juniperus communis; riklig Vac- cinium vitis idea, enstaka V. myrtillus, Empetrum (en tat, nara 2m vid flick kring en bjérk) och Lycopodium alpinum; en- staka Solidago; enstaka Festuca ovina; Aira cespitosa kring en bjork; en flack, 3 dm i diameter, af Hylocomium parietinum, enstaka flickar af Dicranum, Polytrichum juniperinum och P. piliferum; mycket riklig Cladonia alpestris, rikliga Cl. rangife- rina och Stereocaulon paschale, strodda Cladonia coccinea och Cl. crispata, tunnsadd Cl. ecmocyna samt enstaka Cl. uncialis, Cl]. degenerans, Cl. crispata virgata, Cl. silvatica, Cetraria ni- valis, Solorina crocea och Lecidea granulosa. Pa manga moar sta triiden sa glest, att de maste beteck- nas som 6ppna lafmoar. Deras matta bestar hufvudsakligen af Cladonia alpestris med inblandning af en mingd andra lafvar: Cl. rangiferina, Nephroma, Stereocaulon paschale, Cladonia_ ec- mocyna och Cl. deformis strédda, Stereocaulon tomentosum e—r, Cladonia pyxidata, Cl. fimbriata, Cl. macrophylla, Cl. de- generans, Cl. racemosa, Cl. bellidiflora, Cl. silvatica, Cl. uncia- lis, Cl. amaurocrza, Cetraria islandica, C. platyna, C. crispa, C. Delisei och dess var. tubulosa, C. nivalis, C. aleurites, Solo- rina crocea, Lecanora tartarea, Lecidea granulosa, Ilcmadophila zruginosa, samt pa buskarna och risen Parmelia sulcata, P. physodes och P. ambigua. Mossorna fro i allminhet tunn- sadda. Endast sillan ser man en flick af tiickande Hyloco- mium parietinum och lika sillsynta dro flackar af Sphagnum acutifolium purpureum. De vanliga lafmomossorna aro Poly- trichum strictum, P. piliferum, Dicranum elatum, D. scoparium, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 47 D. congestum, Ceratodon purpureus, Brya, Grimmia ericoides canescens, Jungermania lycopodioides och Blepharozia ciliaris. Faltskiktet ar ett glest och ojemt ristiicke, hvari Betula nana saillan saknas och ofta upptrider rikligt. Empetrum och Vac- cinium vitis idea, bada strédda, saknas aldrig. Arctostaphylos alpina s—t, Vaccinium myrtillus t, Ledum e, Azalea procum- bens, Phyllodoce och Lycopodia ro inblandningar. Af griis ser man blott Aira flexuosa och Juncus trifidus samt vid Pakana- joki Luzula spicata, alla enstaka, och af Orter endast ett eller annat exemplar Hieracium alpinum. Vanligtvis saknas bade gris och Orter. Nagon ensam videbuske (Salix nigricans) och tunnsadda eller enstaka exemplar af gran, tall och bjork af. bryta lafmons enformighet. Vid Suolisjirvis norra strand antecknades den 28 aug. en lafmo af 9 m bredd och 20 m lingd pa underlag af kantiga stenar af 0,i—1,5 m diameter, manga af dem uppstic- kande ur vixtmattan. Marken ar synnerligen torr och de tunn- sadda, 1—2,5 m héga, buskartade bjérkarne gifva skuggningen graden 3/,,. Inga triad finnas, och inga andra buskar. Lafmat- tan bestar af Cladonia alpestris y, Cl. rangiferina, Cl. deformis och Stereocaulon paschale s, Cetraria nivalis, Cladonia ecmo- eyna, Cl. cornuta och Cl. crispata t, Cl. coccifera, Cl. uncialis, Cl. bellidiflora, Cetraria Delisei tubulosa och Lecanora tartarea e, med inblandning af enstaka mossor: Blepharozia ciliaris, Polytrichum piliferum, Hylocomium parietinum, Dicranum sco- parium, Jungermania lycopodioides och Brya. Orter och griis saknas helt och hallet i ristiicket, som ar glest och sammansatt af strédda Vaccinium vitis idea och Empetrum, tunnsadda Vac- cinium myrtillus och Arctostaphylos alpina samt enstaka Lycopo- dium complanatum. Nira Utsjoki prestgard antecknades en annan lafmo den 16 aug. i den yttersta delen af tallregionen. Dess jord, rullstensblandad sand, ir torr, och de glesa triden gifva en helt svag skugga. Nagra enstaka tallar aro 6—7,5 m héga med 12 —21 ecm tjocka stammar (mitta 1 m 6fver marken), Ett par bjérkbuskar na 1,8 m. Den icke alldeles slutna lafmattan bil- das af mycket riklig Cladonia macrophylla, riklig Cl. deformis, 48 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. strédda Cl. silvatica, Cl. cornuta, Cl. coccifera och Lecidea gra- nulosa, tunnsadda Cladonia crispata och Lecidea uliginosa samt enstaka Stereocaulon tomentosum,, Cladonia alpestris och Cla- donia bellidiflora. Polytrichum strictum ar instrédd i lafmat- tan jemte enstaka P. piliferum och Brya. Orter saknas och af gris ser man blott tunnsadd Calamagrostis lapponica, men Tris- ticket ar temligen rikligt och bildas af Empetrum, Vaccinium vitis idea och Arctostaphylos uva ursi jemte enstaka Vaccinium myrtillus. Denna egendomliga lafmo, der Cladonia macrophylla ersitter renlafven, har sannolikt utvecklat sig efter en skogseld, ehuru inga brandspar langre voro synliga. Enaremoarnes tredje form aro bjérkmoarne. Deras lafmatta ir sluten och bildas af Cladonia alpestris s—y, Cl. rangiferina s—r, Cl. silvatica t—s, Cetraria nivalis t—s, Cladonia cornuta t—s, Cl. uncialis t—s, Cl. cornucopioides e—s, Cl. pyxidata t, Cl. crispata t, Cl. deformis t, Cl. bellidiflora e, Cl. ecmocyna e, Cl. degenerans e, Stereocaulon paschale, St. tomentosum, Ce- traria islandica, C. platyna, C. crispa, Nephroma arcticum, 5o- lorina crocea, Peltidea aphthosa, Icmadophila zruginosa, Leci- dea granulosa och L. uliginosa, alla e. De inblandade mos- sorna iiro flickvis rikliga, frimst under bj6rkarne, men i all- minhet blott tunnsadda, och utgéras af Hylocomium parieti- num, Polytrichum commune, P. juniperinum, P. piliferum, Ce- ratodon purpureus, Dicranum elatum, D. scoparium, D. conge- stum, Blepharozia ciliaris, Jungermania lycopodioides, J. quin- quedentata och J. minuta. Filtskiktet ar mycket ojemnt, af strédda till rikliga ris med inblandning af tunnsadda gras och enstaka eller tunnsadda o6rter. Det bildas af Betula nana e—t, Empetrum t—r, Arctostaphylos uva ursi e—r, A. alpina e—r, Vaccinium vitis idea t—s, V. myrtillus t—s, V. uliginosum t—s, Phyllodoce t—s, Lycopodium complanatum (med dess var. cha- mecyparissus) t—s, Lycopodium alpinum t, Calluna t—e, Le- dum e, Azalea procumbens e, Lycopodium selago e, L. annoti- num e och Linnea e; Festuca ovina e—s, Calamagrostis lap- ponica e—s, Aira flexuosa t, Carex vitilis e, C. rigida e, C. vaginata e, Juncus trifidus e och Eqvisetum pratense e—s, E. silvaticum e, Solidago e—t, Gnaphalium dioicum e, Hieracium Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 49 alpinum e, Pedicularis lapponica e och Cornus suecica e. Of- ver faltskiktet hdja sig enstaka eller tunnsadda enar (Juniperus communis subnana och nana), en och annan ensam Pinus sil- vestris samt tunnsadda — rikliga, vanligen strédda bjérkar med forgrening fran marken. Sasom typ fdr denna formation an- fores hir en BjOrkmo vid Tuarpumoaivi, antecknad den 11 juli. Ett stycke af en vidstrickt mo, som intager den lindriga dstra sluttningen af ett forberg till fjallet. Det utvalda stycket miiter 1*/, tunnland i vidd och gransar i norr till en mosse genom- fluten af en bick. Sluttningen mot mossen ir utesluten ur an- teckningen. Marken ar vagriit men den rullstenférande mosand- ytan ar ojemnad af talrika stenblock af inda till 1,8 m tviir- matt, hvilka sticka upp genom lafmattan. Humuslagret ir knapt 1,5 cm djupt. Atskilliga kullfallna stammar af tall och bjork befinna sig i olika stadier af férmultning, de ildsta helt begrafna i vaxttiicket. Fuktighetsgraden */,, beror uteslutande af nederborden. Skuggningsgraden ?/3. Triaden iro strédda bjorkar (Betula odorata) 3—3,6 m héga, buskartade, med 2—6 stammar fran samma rot, en och annan enstammig, med ec. 1,2 dm stamtvarmatt och knotig, vind krona. En 6 m hég rak- stammig tall (Pinus silvestris) med oskadad topp och 1,8 dm stamtvarmatt samt en annan 9 m hég med torkad topp och 3,6 dm stamtvarmatt 3 dm 6fver marken sta inom det antecknade omradet. Af buskar finnas tunnsadd 3—6 dm hég Juniperus nana och en 6 dm hdég buskartad Sorbus aucuparia. Ristiicket ar ojemnt, strodt — rikligt, och bestar af Empetrum r, der trii- den sta tatast, t, der de sta glesare, Vaccinium vitis idia t, Lycopodium complanatum t, L. alpinum t, Arctostaphylos al- pina, en storre flack pa ett 6ppet stille, Betula nana e, Ledum e samt under traden Vaccinium myrtillus s, V. uliginosum, Lin- nea och Lycopodium annotinum e. Af 6rter finnas blott en- staka Solidago virgaurea lapponica (mest steril), Cornus suecica och Pedicularis lapponica. Grisen fro tunnsadd Aira flexuosa och enstaka Eqvisetum silvaticum (niirmare mossen t). Lafmat- tan bildas af Cladonia alpestris y, Cl. rangiferina s, Cl. uncia- lis t, Cl, deformis t, Cl. bellidiflora e, Stereocaulon tomentosum ag 50 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. e, St. paschale e, Nephroma arcticum e, Iemadophila zruginosa e, Cetraria islandica e, Solorina crocea e, Lecidea granulosa e och L. uliginosa e. Pa de mera skuggade flaickarne ar Clado- nia alpestris strédd, Cl. rangiferina nagot rikligare, hvarjemte der upptrada tunnsadda Cl. cornuta, Cl. pyxidata och Cl. cris- pata samt enstaka Cl. coccifera och Peltidea aphthosa. Inbland- ningen af mossor ar obetydlig, bestaende af enstaka sma flic- kar Jungermania lycopodioides, J. minuta, Polytrichum com- mune, P. juniperinum, P. piliferum, Dicranum scoparium och D. congestum. Endast pa de kullfallna stammarne frodas ett tacke af Hylocomium parietinum och Polytrichum juniperinum med instrédd Jungermania quinquedentata. Pa stubbarna viixa Alectoria jubata, A. sarmentosa, Parmelia physodes och ambi- gua, Cetraria pinastri och aleurites, Buellia parasema, L. granu- losa, L. sanguinaria, Spheerophorus corallioides, Cladonia cocci- fera, Cl. digitata, Cl. cenotea, Cl. silvatica, Cl. macrophylla, Cl. deformis och Dicranum congestum. Stenarnes vegetation bil- das af Andrea petrophila, Grimmia ramulosa, Cladonia cornuta, Cl. uncialis, Cl. pyxidata, Cl. cenotea, Cl. deformis, Gyrophora hyperborea, G. flocculosa, Physcia obscura lithotodes, Cetraria commixta, Parmelia centrifuga, P. stygia, Lecanora badia, Leci- dea sanguinaria, L. fuscoatra, L. cinereoatra, L. neglecta, Rhizo- carpon grande och Kh. geographicum samt dess varieteter ge- rontica och atrovirens. Pa tridstammarna sitta epifytiskt Par- melia olivacea, P. suleata, P. physodes, P. ambigua, Cetraria aleurites, C. szepincola, Alectoria jubata och Buellia parasema. kn bjorkmo nira Utsjoki kyrka antecknades den 16 aug. Den intager en 40° sluttande backe af torr sand. Bjor- karne sta strédda och dro laga, buskartade. Risen dro rikliga, namligen Arctostaphylos uva ursi r, Empetrum r, Vaccinium vitis idea s. Lafmattan ar nagot gles, bildad af rikliga Clado- nia rangiferina och alpestris samt strddd Cl. cornuta. Griis och Orter aro tunnsadda: Solidago, Equisetum pratense och Calama- grostis lapponica, de tva sistniimda flickvis nistan rikliga. Mos- sor saknas. Kn annan bjérkmo niira Utsjoki kyrka pa en fjall- sluttning med lindrigt fall antecknades samma dag sasom typ Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 51 for denna formation i den nordligaste barrskogsregionen. Mar- ken, stenigt grus, ar har nagot friskare (fuktighetsgrad */,,). De buskartade bjorkarna dro glest strddda. Risen rikliga, utgéras af Empetrum r, alla tre Vaccinia, Phyllodoce och Lycopodium complanatum t—s. Lafmattan bestar af niistan ymnig Cladonia alpestris, riklig Cl. rangiferina och strédda till tunnsadda Ce- traria nivalis, Cladonia silvatica, coccifera, uncialis och cornuta. I mattan aro tunnsadda mossor inblandade (Polytrichum juni- perinum, Hylocomium parietinum, Ceratodon, Brya). Griis och Orter saknas har. Dessa exempel visa till hvilken grad artfat- tiga bjOrkmoarna kunna vara i den yttersta norden. En jemforelse med norra Sodankylis bjérkmoar (sid. 23) visar att deras sammansittning fir nastan identisk med Enare- moarnes. Tillfalliga fynd af Arctostaphylos uva ursi, Calama- grostis lapponica, Equiseta, Gnaphalium dioicum och Cornus suecica kunna vantas pa denna standort lika vil i norra So- dankylii som i Enare, och likasa kunna de derstiides pa bjérk- moar funna Lycopodium clavatum, Gymnadenia, Epilobium an- gustifolium, Trientalis och Melampyrum pratense utan tvifvel patraffas pa Enares bjérkmoar. Af stérre betydelse ar ljungens nagot rikligare upptradande i norra Sodankyl& ifvensom den nagorlunda regelbundna férekomsten af Phyllodoce och Azalea pa Enares bjérkmoar. Dock torde dessa skiljaktigheters bety- delse icke fa skattas hégt, ty sasom lingre fram skall visas till- héra Phyllodoce och Azalea iifven i norra Sodankylis fjilltrak- ter bjOrkmovegetationen. Byjorkskogarne i Enare skilja sig fran bjérkmoarne genom titare tridbestand, genom sitt bottenskikt af t&éckande mossor med instrddda lafvar, genom sitt rikliga eller oftare ymniga ris- ticke och stundom genom ett stérre antal Orter. Utom bjérken inga i tridbestandet enstaka eller tunnsadda tallar. Nagra en- samma, laga stand af Populus tremula, Prunus padus, Junipe- rus communis, Sorbus aucuparia, Salix caprea, S. vagans, 5. cinerascens och Ribes rubrum bilda en antydan till snarskikt, hvilket pa frisk jord i dailder kan komma till en ritt rik ut- bildning. I ristiicket ingi: Empetrum e—y, Vaccinium myrtil- lus e—y, V. uliginosum s—y, V. vitis idea s—y, Ledum t—y, 52 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner, Calluna er, Arctostaphylos alpina e—s, Phyllodoce e—t, Lin- nea e—t, Lycopodium annotinum e—r, L. clavatum lagopus e—t och L. complanatum chamecyparissus e. De inblandade grisen aro Aira cespitosa t, A. flexuosa t, Festuca ovina e—t, Carex vaginata e, C. alpina e och Eqvisetum silvaticum e. Af 6rter hafva antecknats Geranium silvaticum, Cornus suecica, Epilobium angustifolium, Rubus arcticus, R. chamemorus, Py- rola minor, P. uniflora, Trientalis, Melampyrum pratense, M. silvaticum, Pedicularis lapponica, Solidago uch Gnaphalium dioi- cum. Mossmattan sammanslutes af Hylocomium parietinum t—y, H. proliferum s—y, Polytrichum commune t—s, Pohlia nutans t, Dicranum scoparium e—s, D. Bergeri e—t, D. congestum, D. elatum e, D. elongatum e, Polytrichum juniperinum e, P. stric- tum e, Hylocomium triquetrum e—s, Hypnum salebrosum e, H. reflexum e, H. Starkei e, Plagiothecium denticulatum e, Ste- reodon polyanthos e, Georgia pellucida e, Tetraplodon bryoides e, Splachnum pedunculatum e, Ditrichum flexicaule (pa stenar) e, Mylia anomala e, Jungermania minuta t, J. lycopodioides t, J. porphyroleuca e, J. quinquedentata e, J. ventricosa e, Ble- pharozia pulcherrima t, Bl. ciliaris e. Bottenskiktets lafvar aro Cladonia rangiferina t—s, Cl. alpestris e—y, Cl. silvatica t—s, Cl. cornuta e—s, Cl. ecmocyna t, Cl. deformis t, Cl. pyxidata t, Cl. crispata e, Cl. cenotea e, Cl. digitata e, Cl. fimbriata e, Cl. gracilis e, Cl. degenerans e, Nephroma arcticum e—y, Pel- tigera scabrosa e, P. malacea e, P. canina e, P. rufescens e, Nephromium levigatum e, Psoroma hypnorum e—t, Rinodina turfacea e och Lecidea vernalis e. Pa triden vaixa Parmelia suleata s—r, P. physodes s, P. olivacea t—s, P. ambigua t—s, Cetraria aleurites t, C. juniperina e—t, C. pinastri e, C. se- pincola e, Lecanora subfusca t och buellia parasema e. En af A. Arrhenius den 7 juli antecknad bjérkskog vid Toivoniemi af 1/, tunnlands vidd, lagt belagen, svagt afhillig mot sjén Vastusjirvi i sydvest, omgifven af tallskog och mos- sar, star pa fint sandblandadt grus med ett 12 cm djupt mylle- lager af multnade blad, mossor och stjelkar. Det temligen tata bestandet af ec. 7 m héga, friska bjérkar (Betula odorata) gif- ver beskuggningsgraden °/,. Bjérkarnes stammar hafva 3 dm Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 53 6fver marken en diameter af 13,5—15 cm. Nagra unga tallar sta ojemnt spridda. De flesta na 0,6—0,9 m, de hégsta 3,6 m. En buske af Salix cinerascens hojer sig dfver det tita ristic- ket, som bestar af ymniga Empetrum och Vaccinium uligino- sum, rikliga V. myrtillus och V. vitis ideea, strodd Ledum och enstaka Lycopodium annotinum. I risticket aro tunnsadd Aira cxespitosa och enstaka Melampyrum silvaticum inblandade. Un- der ristiicket utbreder sig en sluten matta af mossor, nimligen ymnig Hylocomium parietinum, riklig H. proliferum, tunnsadda Dicranum scoparium, D. Bergeri, Polytrichum juniperinum och Jungermanix. I mossmattan fro nagra lafvar instrodda: anda till 6 dm vida flickar af Nephroma arcticum, spridda sma flac- kar af Cladonia alpestris, strédd Peltidea aphthosa samt tunn- sadda Cladonia cornuta och Cl. fimbriata. Marken dr nagot tuf- vig. Pa tufvorna fro Vaccinium uliginosum, V. myrtillus och Peltidea rikligare in mellan dem. En annan bjérkskog vid Toivoniemi antecknades af mig den 5 juli. Den viixer pa hdgsta delen af en liten holme i Vastusjirvi pa vagrat mark af +/, tunnlands vidd. At alla sidor fran det antecknade omradet sluttar marken mer eller mindre brant mot strinderna. Sluttningarna aro bekladda med nistan samma vegetation som krénet. Marken ar ganska tatt och starkt tufvig med anda till 1 m hdga tufvor. Underlaget utgéres af mycket frisk mylla af 2,4 dm djup mellan tufvorna och derunder af en 1 dm djup starkt lerhaltig sand, hvilande pa krossgrus och berg. Bjérkarne (Betula odorata) na 5—7,5, mest 6 m hdjd med raka, slita, ganska laffria stammar och sta temligen glest, sa att de endast gifva skuggningsgraden */s. Buskar och griis saknas helt och hallet. En ung lag Sorbus aucuparia hdjer sig Ofver det mycket tata risbestandet. Detta sammansittes af ymnig Vaccinium myrtillus, riklig, flackvis ym- nig Ledum, riklig Vaccinium vitis idea, strédd, fliickvis riklig Lycopodium annotinum, tunnsadd Vaccinium uliginosum samt pa tufvorna dessutom tunnsadd Linnza och enstaka Empetrum (pa sluttningen ymnig). Strédda Rubus chamemorus och Trien- talis samt enstaka Eqvisetum silvaticum gifva omvexling at falt- skiktet, och pa en sluttning mot sjéstranden finnes riklig Pedi- 54 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. cularis lapponica. Mossmattan ar icke fullt sluten. Den bildas af rikliga Hylocomium splendens och H. parietinum jemte svag inblandning af Dicranum scoparium, D. Bergeri, Blepharozia ci- liaris, Mylia anomala, Cladonia alpestris, Cl. cornuta, Peltigera scabrosa och nagra flackar af Cladonia rangiferina. Pa tufvorna ir ‘Polytrichum strictum delvis tackande; dessutom bira de Hypnum reflexum och Plagiothecium denticulatum. Pa rotter och stubbar frodas rikliga lafvar och strodda mossor: Parme- lia suleata r, P. physodes s, Cladonia cornuta s, Cl. pyxidata t, Cl. deformis t, Cl. cenotea e, Cl. digitata e, Cetraria pinastri e, C. szpincola e, Lecanora subfusca e, Buellia parasema e; Pohlia nutans t, Jungermania lycopodioides t, J. minuta t, J. ventricosa e, Blepharozia ciliaris e, Bl. pulcherrima t, Georgia pellucida e, Plagiothecium denticulatum e, Dicranum Bergeri t, D. congestum e och D. elongatum e. Nagra stenar finnas; de iro Ofvervuxna med tufvornas vegetation. Pa tradstammarne vixa riklig Parmelia olivacea, strédda Parmelia physodes, P. suleata, P. ambigua och Cetraria aleurites, tunnsadd Lecanora subfusca samt enstaka Alectoria chalybeiformis, Buellia para- sema och Dicranum congestum. Bjorkskog vid Toivoniemi antecknad den 5 juli af Oswald Kihlman. Omgifves i norr af en vat stranding vid Kaa- masjoki, i Oster af gles, men grof tallskog, i sydvest af hdgre tallbevuxen mark, i sydvest af en mosse, som leder ned till ett skogstrisk och i nordvest af hégre mark bevuxen med gles blandskog. »Storleken c. 2 tunnland. Ho6jd Ofver flodytan ec. »10 fot. Ytan horisontal, jemnt och tatt bestrédd med 1+/,—1 »fot héga tufvor, humidiusculus. Jordmanen bestar af 1*/2 tum »djup mylla (multnande viaxtdelar), 1 tum lerblandad sand, alf- »ven af fin mosand. Skuggighetsgraden °/,.» Trad (strodda): Betula odorata s, 15—20 fot hég, med 3—5 tums stamdiame- ter, dels trad med rak stam, dels buskartad med flere uppsti- gande stammar fran den afhuggna gamla rothalsen, Pinus sil- vestris fullvuxen e, 2—5 fot hég t, Salix caprea, ett c. 15 fot hégt hontrid, Betula verrucosa, ett st6rre trid nara kanten. Buskar (enstaka): Juniperus subnana, c, 2 fot hog, mot kan- terna e, Salix glauca en steril buske, S. vagans en liten hon- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 5D buske, S. cinerascens e. Ris (ymniga): Vaccinium uliginosum mycket rikligt, V. myrtillus, V. vitis idea, Ledum och Empe- trum strédda, Betula nana en liten grupp i midten, Lycopodium annotinum, L. complanatum (mot kanten) och Linnzea enstaka. Griis (tunnsadda): Aira flexuosa riklig pa tunnsadda flickar och Calamagrostis sp. enstaka, Equisetum pratense enstaka. Mos- sor (ymniga): Hylocomium parietinum ymnig, H_ proliferum rik- lig, flickvis ti&ckande, Polytrichum commune s, Jungermania quinquedentata t, Polytrichum strictum, Dicranum Bergeri, D. scoparium och Jungermania lycopodioides e. Lafvar (strédda): Nephroma arcticum och Cladonia rangiferina rikliga pa tunn- sadda flickar, Cl. silvatica s, Cl. cornuta och Peltidea aphthosa t, Peltigera rufescens, Cladonia deformis, Cl. crispata, Cl. un- cialis och Cl. coccifera e. Pa tradstammarne vixa epifytiskt: Parmelia olivacea r, P. ambigua r, P. physodes s, P. sulcata t (mest pa kullfallna stammar), Alectoria chalybeiformis t, Buel- lia parasema e, Lecanora subfusca e och Cetraria aleurites s och C, pinastri e. Pa tradrétter, murkna stubbar etc. antriaffas strédda Cladonia digitata (flackvis riklig), Cl. cornuta, Cl. pyxi- data, Peltidea aphthosa, Jungermania quinquedentata och pa tunn- sadda fliickar tiickande Blepharozia pulcherrima, tunnsadda Bi. ciliaris, Jungermania ventricosa och Dicranum congestum samt enstaka Plagiothecium denticulatum. Hypnum salebrosum, H, reflexum, Hylocomium proliferum, H. parietinum, Dicranum Ber- geri, D. congestum och Iemadophila eruginosa. Pa stenarnes jordbetickta sluttningar viixa ymnigt Vaccinium vitis idea, strddt V. myrtillus, Empetrum, Cladonia cornuta och Dicranum scopa- rium, tunnsadt Peltidea aphthosa, Cladonia pyxidata och Cl. coccifera samt enstaka Linnza, Bryum sp., Oncophorus strumi- fer, Hylocomium parietinum, H. proliferum, Hypnum salebro- sum, Blepharozia ciliaris, Jungermania quinquedentata, Clado- nia cenotea, Cl. silvatica, Sphyridium byssoides och Lecidea ver- nalis. De blottade stenhiillarne bekliidas af: ymnig Parmelia centrifuga, stré6dda Rhizocarpon grande, L. cinereoatra och Di- cranum scoparium, tunnsddd Nephromium parile samt enstaka Andreza petrophila, Blepharozia ciliaris, Dicranoweissia crispula, Parmelia saxatilis, omphalodes, physodes, sorediata, Cetraria 56 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. commixta, Sphyridium byssaceum, Rhizocarpon geographicum, Lecanora geminipara och L. intricata. Jemférelsen med norra Sodankylis bjérkskogar (sid. 31) Adagaliigger, att den tendens till minskning af grisens och Oor- ternas betydelse, som mirkes vid Ofvergangen fran sédra Lapp- marken till norra Sodankyli, fortgar. Griasen 4ro i norra So- dankyliis bjérkskogar strédda, stundom rikliga, i Enare saknas de eller aro de tunnsadda. Orterna, i norra Sodankyla tunn- sadda till rikliga, fro i Enare nagon gang strodda, vanligen en- staka eller inga. Afven i buskarnes antal markes en ansenlig minskning. Bristen tiackes af risen, hvilkas bestand ar ymni- gare, ofta tatt slutet, i Enares bjérkskogar. | hufvudsak sam- mansiittas dock bada trakternas bjérkskogar af samma arter. Anmirkningsvirda afvikelser iro blott Picea excelsa e—r, An- dromeda poliifolia e—t och Phalaris arundinacea s—r i norra Sodankylis bjérkskogar, men ingen af dem iakttagen i Enare tallregions motsvarande vixtsamhillen, samt Phyllodoce, Carex alpina och Pyrola uniflora, alla forekommande flerstides 1 Enare tallregions bjérkskogar, men ej sedda i norra Sodankylas. Anteckningarna ofver Enare tallregions /undar aro ganska ofullstiindiga. Endast foljande framgar af dem. De bildas af ett rikligt, ofta tatt slutet bjérkbestand (Betula odorata) med in- blandning af alltid allminna, ofta rikliga laga graalar (Alnus incana borealis), aspar (Populus tremula) och silgar (Salix ca- prea) samt allmiinna och strédda rénnar (Sorbus aucuparia) och hiiggar (Prunus padus). Ett rikligt, ofta tatt snarskikt frodas under triidbestandet. Allminna fro Salix nigricans borealis (stundom ymnig), S. hastata, 5. cinerascens och Juniperus com- munis, temligen allmiinna Salix vagans livida och den stundom ymniga Ribes rubrum; sillsynt ar Rosa cinnamomea. I falt- skiktens sammansiittning ingar nistan alltid strédd eller tunn- sadd Vaccinium myrtillus. Foér 6frigt sammansittas de af en yppig blandning af griis och Orter, bland hvilka nagra na upp i snarskiktet. Griisen utgdras af mycket allmanna Eqvisetum silvaticum och Festuca ovina, allmanna Carex canescens, C. vaginata, Anthoxanthum, Calamagrostis phragmitoides och Aira flexuosa, temligen allminna Carex alpina, C. capillaris, Melica Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 57 nutans och Poa nemoralis samt mindre allmianna Carex capi- tata, Milium, Triticum caninum och Luzula pilosa. Annu mycket rikare iro Ortformerna representerade genom mycket allminna Trollius (ofta ymnig), Geranium silvaticum (ofta ymnig), Cornus suecica (ofta ymnig), Trientalis och Pedicularis lapponica, all- miinna Viola suecica (stundom ymnig), Spirzea ulmaria, Pyrola minor, Melampyrum pratense, Pinguicula vulgaris, Cirsium he- terophyllum och Saussurea alpina, temligen allmiinna Rubus saxatilis och Melampyrum silvaticum, mindre allminna Listera cordata, Viola biflora, V. montana, Chrysosplenium tetrandrum, Pyrola uniflora och Galium boreale, temligen siillsynta, men stiidse rikliga Asplenium filix femina och Saxifraga aizoides samt sillsynta Majanthemum, Rubus castoreus, Potentilla tor- mentilla och Mulgedium sibiricum. Under detta yppiga d6rtbe- stand ir marken merendels bar. Peltigera rufescens, Hypnum reflexum, H. plumosum, Blepharozia pulcherrima, Bl. ciliaris och Brya halla till hufvudsakligen pa rétter och stubbar, Di- cranum fragilifolium, Grimmia ramulosa och Dicranoweissia cris- pula mest pa stenar, Parmelia olivacea, P. sulcata, P. physodes och Buellia parasema pa tradens stammar. Vill man jemféra lundvegetationen i norra Sodankyla och i Enares tallregion efter dessa bristfilliga anteckningar, maste man franse fran de talrika vixter, hvilka blifvit antecknade en- dast fran det ena omradets lundar, men med stérsta sannolik- het béra.pariknas afven i det andras. Gdéres detta, aterstar som facit: ensamt i norra Sodankylis lundar Picea excelsa (me- dioxima och obovata), Carex loliacea, C. globularis, *Polysti- chum spinulosum, Orchis maculata, Viscaria alpina, * Arenaria lateriflora, Ranunculus acris, R. repens, Viola palustris, Ange- lica archangelica, Rubus arcticus, R. chamzemorus, Galium pa- lustre och *Gnaphalium norvegicum, af hvilka de med * beteck- nade alls icke antriffats inom Enare tallregion; allminnare i Enares lundar Geranium silvaticum och ensamt i dem *Carex capitata, *C. alpina, C. capillaris, Polypodium phegopteris, As- plenium filix femina; *Viola biflora, *Saxifraga aizoides, Chry- sosplenium tetrandrum, Potentilla tormentilla och Pyrola uni- flora, af hvilka de med * betecknade icke alls antriffats i norra 58 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Sodankylé. Af dem aterfinnas dock alla utom Carex capitata, Viola biflora och Saxifraga aizoides i sddra Lappmarken. Viola biflora ir en hégnordisk art, Saxifraga aizoides finnes afven i Kuusamo vid Paanajirvi och Carex capitata sa val i Kuusamo som i Onegakarelen vid Mundjarvi. Enare tallregions videsnd skilja sig foga fran norra So- dankyliis. Jemte Salices, bland hvilka Salix nigricans protea sillsynt, men var. borealis allmin och ymnig, 5S. lapponum mycket allmin, S. phylicefolia och S. glauca allmanna, 5. caprea temligen siillsynt och S. lanata sallsynt, bildas snaret af mycket allmin Betula nana. De tataste snaren hafva nastan ingen underviixt, men i glesare snar finnes en mer eller mindre trasig matta af mossor: Sphagnum squarrosum, Sph. riparium, Sph. acutifolium, Polytrichum commune, P. gracile, Aulacom- nion palustre, Mnium cinclidioides, Mn. pseudopunctatum, Am- blystegium cordifolium, A. stellatum, A. uncinatum abbreviatum, Stereodon arcuatus, Nardia scalaris, Chomiocarpon qvadratus, Brya ete. Faltskikten aro mycket ojemna och besta hufvudsak- ligen af gras och Orter, an den ena, 4n den andra grundformen Ofvervigande. Af ris ses endast tunnsadda Vaccinium uligino- sum och Ledum. Af grisen fro Carex aquatilis mycket all- min, Eqvisetum palustre, Calamagrostis stricta, Carex juncella och Juncus filiformis allmfnna, Molinia temligen allmin, Poa nemoralis och Hierochloé borealis mindre allminna samt Carex loliacea sillsynt. Carex cespitosa finnes antecknad sasom fore- kommande har och der i tallregionens videsnar, men da iutet insamladt exemplar bestyrker iakttagelsen, torde den bero pa forvexling. De antecknade G6rterna fro Caltha palustris, Viola suecica, Parnassia, Comarum, Spirzea ulmaria, Pinguicula vul- garis och Galium uliginosum allminna, Bartsia, Circium hetero- phyllum och Saussurea temligen allminna, Veronica longifolia, Pedicularis sceptrum carolinum, Galium boreale och G. palustre mindre allmiinna samt Coralliorrhiza, Montia och Petasites fri- vida sillsynta. En jemfoérelse med videsnaren i Sodankyla kan pa grund af anteckningarnes bristfillighet icke komma i fraga. De forefintliga iakttagelserna gifva dock icke anledning att for- moda nagon olikhet i vegetationens sammansattning. = Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 59 Enare tallregions mossa iro i allminhet grunda, sa att stenblock sticka upp ur vixtmattan. De flesta aro Oppna, men mossar bevuxna med tall och isynnerhet med bjérk forekomma talrikt, och afven granen antriiffas enstaka och siillsynt i dem. Nistan alla mossar hafva hunnit néra mognad och utgoéras sa- lunda af torfmossar med héga, fasta tufvor. Afven tufvornas mellanrum iiro i en mingd mossar igenvuxna med torfmosse- vegetation. Men i manga fall qvarstar vegetationen i mellan- rummen i ett tidigare utvecklingsskede, antingen i form af starr- kirr eller ingsullkirr eller starr- eller tufmosse. Torfmossarnes vegetation ar en sluten matta af Sphagna och andra mossor med inblandade lafvar, pa tufvorna meren- dels rikliga, mellan tufvorna enstaka till strédda. Ofver moss- mattan utbreder sig ett tatt faltskikt, pa tufvorna bestaende af ymniga ris, strédda — rikliga orter och enstaka — ymniga, mest dock strédda gris. Mellan tufvorna ar faltskiktet nagot glesare ocn bildas af rikliga — ymniga ris samt strodda — rikliga griis och Orter. Buskar forekomma enstaka till strédda bade p& och mellan tufvorna: Juniperus communis, Betula al- pestris, Salix vagans, S. nigricans borealis, 5. phylizefolia, 5. lapponum och S. glauca (stundom ymnig). Risbestandet bildas af mycket allminna Betula nana t—y, Empetrum nigrum s—y, Vaccinium uliginosum t—r, V. myrtillus e—r, Ledum palustre t—r och Oxycoccus microcarpus t—r, allmiinna Vaccinium vitis idea t—s och Andromeda poliifolia e—r, ganska allmanna 5a- lix myrsinites e—t och Calluna s, mindre allmanna Salix myr- tilloides e—t, Arctostaphylos alpina e och Phyllodoce e, samt siillsynta Oxycoccus palustris och Selaginella. Af grisformer antriffas i torfmossarne mycket allmint Eriophorum vaginatum e—s, ofta y, allmint Equisetum palustre t—r, Scirpus czespi- tosus e—r, Eriophorum angustifolium t och Carex vaginata e, temligen allmint Equisetum silvaticum t, Eriophorum alpinum e, Carex pauciflora e, C. vitilis e och C. irrigua e, mindre all- mint Calamagrostis lapponica e, Agrostis borealis e och Moli- nia t, temligen sillsynt Eqvisetum arvense e—t, Carex rigida inferalpina e och Carex chordorrhiza e, sillsynt Eqvisetum limo- sum e, Juncus trifidus t, Carex rotundata e, Aira flexuosa e 60 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. och Poa pratensis e samt mycket sillsynt Carex globularis t. Ortvegetationen sammansiittes af mycket allman Rubus chame- morus s—r, allmianna Pedicularis lapponica e—t samt Tofiel- dia, Bartsia, Pinguicula vulgaris och Saussurea, alla e, temli- gen allminna Listera cordata e—r, Pinguicula villosa e—s, Drosera rotundifolia, Comarum och Menyanthes e—t, Orchis maculata och Trientalis e, samt mindre allminna Cornus, Soli- dago och Melampyrum pratense e. Torfmosssrnes mossflora ar mycket rik. Mattbildande upptrider har frimst Sphagnum fu- scum, men afven Sph. acutifolium, Sph. medium, Sph. recur- vum, Hylocomium parietinum, H. proliferum, Polytrichum stric- tum, Aulacomnion palustre, Thyidium Blandowii, Amblystegium stramineum, A. exannulatum, Blepharozia ciliaris, Cephalozia divaricata och C. connivens. I mattan fro de 6friga mossorna inblandade, nimligen Sphagnum acutifolium purpureum, Sph. subsecundum, Sph. papillosum, Sph. Lindbergii, Sph. squarro- sum, Dicranum Bergeri, D. Bonjeani, D. congestum, D. scopa- rium, D. fragilifolium, Oncophorus Wahlenbergii, Pohlia nutans och dess var. longiseta, Dicranella cerviculata, Philonotis se- riata, Paludella squarrosa, Mnium pseudopunctatum, Splachnum luteum, Spl. vasculosum, Spl. pedunculatum, Tetraplodon Worm- skjoldii, Hypnum trichoides, Scapania irrigua, Mylia anomala, Jungermania Flérkei, incisa, inflata, Kunzei, lycopodioides, mi- nuta, plicata, porphyroleuca, quinquedentata och ventricosa, Cephalozia bicuspidata, bifida, islandica, leucantha och media, Blepharostoma trichophyllum, Cincinnulus trichomanis och Aneura latifrons. PA alla torfmossar infinna sig lafvar, af hvilka Cla- donia alpestris och Cl. rangiferina ofta bilda ganska vidstrackta mattor och salunda férvandla delar af mossen till lafmo. Afven Icmadophila seruginosa betiicker stundom ansenliga flackar. In- miingda i bottenskiktet fro Nephroma arcticum, Cladonia ce- notea, coccifera, cornuta, crispata, deformis, degenerans, fim- briata, pyxidata och silvatica, Peltidea aphthosa, Cetraria is- landica, C. nivalis, Stereocaulon paschale, Lecanora tartarea och Lecidea uliginosa. P& triiden, buskarna och risen vaxa nagra epifytiska lafvar: Alectoria jubata, Cetraria aleurites, C. szepin- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 61 cola, Parmelia olivacea, P. sulcata, P. ambigua och Lecanora subfusea. Till niirmare belysning af Enare tallregions torfmossar meddelas hiir féljande originala standortsanteckningar. Torfmosse vid Muddusjirvi, antecknad den 7 juli. Det beskrifna stycket utgér en del (?/4 tunnland) af en stérre mosse med varierande vegetation. I norr mot sjOstranden be- griinsas flicken af glest bjdrkbevuxen mosse med Salix glauca och ymnig Betula nana, i sydvest af Oppen torfmosse med ym- niga Betula nana och Salices, i sydvest af bjérkmosse med gles tall. Sluttar mycket lindrigt mot sjéstranden i NW. Ytan ar temligen likformigt tufvig af 15—75 em héga och 45—180 cm langa tufvor, hvilkas mellanrum dels dro rannformiga dels anda till 2,4 m breda och pa nagra stiillen killdragsartade. Fuktig- heten i tufvorna *—*/,,, i mellanrummen *~‘/1o, har och der 810/49. Torfvens djup torde ej vara ofver 3—6 dm mellan tufvorna, men hvarken detta eller elfvens natur kan for till- fillet efter ett nyss fallet regn utrénas. Skuggighetsgraden */,. Mossen ligger ganska hégt, men har pa nagot afstand i SE en innu hégre beligen tallskog. Vegetationen utgdres af enstaka laga trid (Pinus silvestris och Betula odorata), enstaka buskar, mest pa tufvorna (Salix glauca och S, phyliceefolia), ymniga ris, lika mycket pa tufvorna och i mellanrummen, rikliga Orter lika mycket pa tufvorna och i mellanrummen, gras tunnsadda pa tufvorna, stré6dda i mellanrummen, ymniga mossor lika mycket pa tufvorna och i mellanrummen samt lafvar rikligt pa tuf- vorna, strédda i mellanrummen. Tufvornas ris 4ro Empetrum r, Oxycoccus microcarpus r, Calluna s, Ledum s, Betula nana s, Vaccinium vitis idea s, V. uliginosum s, V. myrtillus t, An- dromeda poliifolia t och Salix myrsinites e. Dess orter aro Rubus chamzmorus s—r, Cornus suecica e, Tofieldia e och Pinguicula villosa e, deras gris Eriophorum vaginatum t, E. angustifolium e och Carex dioica e. Tufvornas mossmatta sam- mansiittes af Sphagnum fuscum y, Hylocomium proliferum y—s och Polytrichum strictum y—e med inblandning af Cladonia alpestris r, Cl. rangiferina s, Cl. deformis t, Cl. pyxidata t, Cl. cornuta t, Sphagnum acutifolium purpureum t, Dicranum Ber- 62 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. geri t, Pohlia nutans t, Nephroma arcticum t, Iemadophila eru- ginosa t, Dicranum congestum e, D. Bonjeani e, Hypnum tri- choides e, Mylia anomala e, Jungermania quinquedentata e, Ce- phalozia divaricata e, C. bicuspidata e, Cladonia fimbriata e, Cl. ecmocyna e, Cl. crispata e, Cl. coccifera e, Cetraria niva- lis e, Stereocaulon paschale e och Peltidea aphthosa e. Mellan- rummen mellan tufvorna iro bevuxna med Empetrum r, Vacci- nium uliginosum s—r, Calluna s, Andromeda poliifolia s, Oxy- coecus microcarpus s, Betula nana t, Ledum t, Vaccinium vitis idea t, V. myrtillus e, Rubus chamzmorus s, Pedicularis lappo- nica t, Solidago e, Melampyrum pratense e, Eriophorum vagl- natum t, E. angustifolium t, Carex dioica t, Equisetum palustre t, E. arvense e, E. silvaticum e, Aira flexuosa e och Calama- grostis phragmitoides e pa en matta af riklig Sphagnum acuti- folium med inblandning af Pohlia nutans s, Jungermania Fl6r- kei s, Nephroma arcticum s, Dicranum Bonjeani t, Hypnum tri- choides t, Amblystegium stramineum t, Mylia anomala t, Cepha- lozia bicuspidata t, C. divaricata t, Cladonia alpestris t, Cl. rangiferina t, Sphagnum acutifolium purpureum e, Hylocomium parietinum e, H. proliferum e, Dicranum Bergeri e, D. conge- stum e, D. fragilifolium e, Amblystegium sarmentosum e, Cin- cinnulus trichomanis e, Aneura e, Cladonia deformis e, Cl. cor- nuta e; Cl. cenotea e, Cetraria islandica e och Peltidea aph- thosa e. [ mellanrummen finnas vattengropar med ymniga mos- sor, tunnsadda griis samt enstaka ris och lafvar, namligen Am- blystegium sarmentosum r, A. stramineum r, A. exannulatum e—y, var. purpurascens r, A. fluitans e—y, Paludella s, Goma- rum t, Eriophorum angustifolium t, Sphagnum acutifolium e, Oncophorus Wahlenbergii e, Pohlia nutans e, Harpanthus Floto- wii e och Lecidea uliginosa e. Mossens tallar aro nédvuxna, klena och merendels laga, nagra dock 5,4 m héga. Bjorkarne inom denna del af mossen fro blott 6—9 dm hdéga buskar och ungtriid, men pa angriinsande delar iiro de 3—4,5 m héga, bade traid- och buskartade. Torfmosse vid Muddusjirvi, antecknad af Oswald Kihlman den 8 juli. »Omradet i fraga ar c. 1/, tunnland stort »och bildar en del af en stérre forsumpning, sluttande mot sjo- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 63 »stranden fran en tallbevuxen as gaende i WSW—ENE. Denna »as ir beligen pac. 200 stegs afstand fran Ofre kanten. I »sydvest star en hdgre bergvigg dold af tallskog.» En smal strimma gles bjérkskog skiljer i NW mossen fran sjéstranden. I nordost skiljes mossen genom ett kalldrag fran den angriin- sande bjérkskogen, i sydost vidtager en torrare tallmosse, i sd- der en »gles myr med gris», i sydvest fortsaéttes den anteck- nade mossen till en bjérkskog. »Ytan ar i stort taget fullkom- ligt plan, sluttande mot NW. Tufvorna iro 1/2—38 fot héga »och vanligen 2—3 (1—5) fot i genomskirning; »de storre hafva »alldeles brant sluttande sidor. Mellanrummen aro mest rann- »formiga, men stundom finda till 3 fot breda. Fuktigheten ar »pa tufvorna 5 (subhumidus), mellan tufvorna 7, nagon gang 6 »eller 8. Jordmanen mellan tufvorna bestar af 3 tum organiskt »lager (multnande mossor) och derunder torf, hvars djup ej kan »utrénas (mer an 1 fot). Skuggighet +/,». Trad: enstaka Be- tula odorata, omkring manshég, mest med vissnad topp, busk- artad. Buskar strédda: Salix glauca t, S. vagans e, 5. nigri- cans e bade pa och mellan tufvorna, 5. lapponum i 6stra hor- net pa tufvor e, Betula alpestris mest i vestra hornet s, eljes e. Tufvornas vaxtlighet bildas for Ofrigt af ymniga ris och mos- sor, rikliga drier samt enstaka griis och lafvar, naémligen: Be- tula nana r, Empetrum r, Oxycoccus microcarpus t, Ledum s, Vaccinium uliginosum s, V. vitis idea t, Andromeda poliifolia t, Rubus chamzmorus r, Pedicularis lapponica e, Eqvisetum silvaticum (at nedre sidan) t, E. arvense t, Carex vulgaris, mest nedat, e, Sphagnum fuscum y—r, Polytrichum strictum pa tuf- vornas kanter y, Hylocomium proliferum y—t, H. parietinum r—t, Aulacomnion palustre t, Dicranum Bergeri e, D. Bonjeani e, D. congestum e, Mylia anomala e, Jungermania minuta e, J. ventricosa e, Nephroma arcticum e, mest nedat stranden, Cla- donia rangiferina e, Cl. silvatica e, Cl. fimbriata e, Cl. cornu- copioides e, Cl. cornuta e, Iemadophila eruginosa e pa nedre hilften lings tufkanterna. Mellanrummens vegetation utgores af ymniga mossor, rikliga ris och griis, strédda Orter och en- staka lafvar, nimligen Vaccinium uliginosum r, Oxycoccus mi- crocarpus och Empetrum s, Ledum t, Salix myrsinites i Ofre 64 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. tredjedelen t, eljes e, Andromeda poliifolia e, Rubus chame- morus s, Pedicularis lapponica e, Comarum e, Melampyrum pratense e, Eqvisetum palustre r, 4fven gaende upp pa tufkan- terna, Aira flexuosa, Eriophorum vaginatum och Poa pratensis e, Sphagnum acutifolium y—t, Sph. recurvum (vestra hornet) y—t, Thyidium Blandowii y—t, Blepharozia ciliaris y—t, Hylo- comium proliferum y—t, Sphagnum fuscum y—e, Hypnum tri- choides y—e, Amblystegium exannulatum y—e, Aulacomnion palustre r—t, Cephalozia media r—t, Jungermania Kunzei s, ifven pa tufkanterna, Dicranum Bonjeani t, D. Bergeri e, Mnium pseudopunctatum e, Paludella e, Mylia anomala e, Scapania irrigua e, Cincinnulus trichomanis e, Sphagnum squarrosum e, Splachnum vasculosum e, Spl. pedunculatum e, Nephroma arcti- cum e, mest nedat stranden, samt Cladonia cornuta e. »Pa trad »och buskar, mest pa bjérk, forekomma fdljande lafvar: Leca- »nora subfusca, Cetraria szpincola, Parmelia sulcata, P. physo- »des, P. olivacea, mest pa grenar, P. ambigua och Cetraria »aleurites. « Torfmosse vid foten af Tuarpumoaivi, antecknad af Oswald Kihlman den 11 juli. »Areal c. 1 tunnland. Beskugg- »ning 1/,. Myrtufvorna aro 2 till 3 fot hodga och hafva formen »af oregelbundet flikade, aflanga till jemnbreda asar af 2—6 »fots bredd. Sidorna fro atminstone nedtill brant stupande »(60—90°). Mellanrummen mellan tufvorna intaga ungefaér en »tredjedel af hela arealen. De dro delvis uttorkade; delvis inne- »halla de vatten af inda till 3 tums djup. I vestra delen star sen stor del af dem i férbindelse med ett kalldrag. Vattnet »ir har rinnande och dybottnen blottad. For Ofrigt ar vattnet, »sa vidt jag kan d6éma, stillastaende och bottnen ar har be- »vuxen med ymnig mossa. Fuktigheten 4r pa de storre tuf- »vorna 4, pa de mindre 5 och i mellanrummen 10. Jordma- »nen bestar af dy till obekant djup. Sluttningsgraden ar omark- »lig SE—NW.» »Angaende vattengroparne bor annu tillaggas »att deras botten dr platt, sa att vattnet Ofverallt star nastan »lika hégt. Sinsemellan aro de stérre mellanrummen forbundna »med riinnformiga d:o.» Mossen grinsar i sydvest till en tor- rare torfmosse, i Ofriga viderstreck till kalldrag. Bortom kall- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XVI, N:o 2. 65 draget befinner sig i nordvest en strimma af den torrare torfmos- sen och bortom denna strimma finnes frisk bjérkskog. Oster om killdraget ligger en Salixiing (Salix glauca, lapponum, nigri- cans, Betula nana) och bortom den en glest bjérkbevuxen mo. Triid och buskar saknas. Risen fro ymniga pa tufvorna och strédda pa deras kanter, drterna och grisen strédda bade pa tufvornas krén och kanter, mossorna tunnsadda pa tufkrOnen, rikliga pa kanterna och lafvarne tvartom. Vattengroparne be- folkas af ymniga mossor och strédda gras. — Tufvornas kron bir rikliga Empetrum, Oxycoccus microcarpus och Vaccinium uliginosum, strédda V. myrtillus, V. vitis idea, Ledum, Betula nana (t—r) och Andromeda poliifolia (i nordvestra delen, for Ofrigt t) samt en flick af Arctostaphylos alpina i sydvestra hor- net, vidare strédda Rubus chamzmorus och Eriophorum vagi- natum samt tunnsadda Pedicularis Japponica och Pinguicula villosa, pa en matta af Sphagnum fuscum y—t, Hylocomium parietinum y—t, H. proliferum r—e, Polytrichum strictum r—e och Cladonia alpestris r—t med inblandning af Cl. rangiferina s, Cl. cornuta t, Cl. pyxidata e, Cl. crispata e, Cl. deformis e, Icmadophila wruginosa e, Cetraria islandica e, Dicranum sco- parium e, D. Bergeri e, Mylia anomala e och Aneura e. Tuf- vornas kanter biira strédda Oxycoccus microcarpus, Empetrum, Betula nana, Vaccinium uliginosum, Rubus chamzemorus och Pinguicula villosa, tunnsadd Eriophorum angustifolium samt en- staka E. vaginatum och (i vestra delen) Carex irrigua pa en matta af titt packad Sphagnum fuscum och pa strédda flackar ymnig Cephalozia media med inblandning af strédda Mylia ano- mala, Cladonia rangiferina och Cl. alpestris, tunnsadda flackar af Icmadophila «wruginosa, samt enstaka Cladonia cornuta, Jun- germania ventricosa, J. incisa, J. plicata, Aneura, Cincinnulus trichomanis, Amblystegium badium och A. stramineum, Vatten- eroparnes vegetation bestar af ymnig Sphagnum Lindbergii, flackvis ymnig Blepharozia ciliaris, riklig Scirpus czespitosus (pa ett stille i norr), strédda Eriophorum angustifolium, Amblyste- gium sarmentosum och Jungermania plicata, tunnsadda Ambly- stegium stramineum, A. exannulatum, Scapania irrigua och Harp- v 66 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. anthus Flotowii samt enstaka Sphagnum cuspidatum och Am- blystegium badium. Tallmosse vid Vastusjarvi, antecknad den 20 juli af Oswald Kihlman. Omgifves i sdder af ett kalldrag med half- gris, bortom hvilket en moartad tallbevuxen hojd af groft kross- srus vidtager, i sydost af videsnar med Salix glauca, for Ofrigt af tallmosse med ymnigare Betula nana. Sjén buktar sig i norr och vester kring en bjérkbevuxen udde, som afstanger tallmos- sen fran stranden, men pa hvardera &dndan, i NE och W lem- nar densamma tilltride till vattenbrynet i form af Oppna torf- mossar. »Areal c. 70 steg i langd och 20 steg i bredd. Hojd »Ofver Vastusjarvi 10—15 fot. Ytan horisontal, temligen lik- »formigt bestrédd med tufvor af 1—2 fots bredd och ?/,—1 fots »hdjd. Mellanrummen aro &n rannformiga (*/,—1 fot breda) »och da efter de foregaende dagarnes regn hallande nagot vat- »ten, an bildande nastan plana ytor af anda till 10 qvadrat- »fots yta. Fuktigheten ar pa tufvorna 5, mellan tufvorna i de srannformiga mellanrummen 7, i de plana 6. Beskuggningen */s. »Angaende torfvens djup kunde endast utrdnas att den Ofver- »stiger 11/, fot mellan tufvorna. Det grofva krosstensgrus, som »bildar den omgifvande hdjderna, torde afven har utgora alf- »ven.» Triadens (Pinus silvestris) storlek 4r i hdg grad olika. »Nagra fa individer na en héjd af 15—18 fot och 4—d tums »genomskarning en fot ofvan jordytan; de minsta 17/, fot. At. »skilliga exemplar fro 5—6 fot hdga och 1 tum i genomskar- »ning, men i allminhet fruktificerande. De storsta hafva antin- »gen vissnad eller tillplattad krona.» — Trad t, buskar e pa tufvorna, der risen fro r, Orterna s, grasen t, mossorna r och lafvarne t, medan mellanrummen aro bevuxna med ris och Or- ter s, gris t, mossor y och lafvar e. Buskar: Juniperus com- munis subnana, ett par mindre stand i 6stra delen. Tufvornas vegetation: rikliga Empetrum, Vaccinium myrtillus och flackvis Oxococcus microcarpus, strédda Vaccinium vitis idea, Ledum, Andromeda poliifolia, Calluna (pa laga tufvor och breda mel- lanrum, mest i dstra delen) och Rubus chamzmorus, tunnsadda Betula nana, Vaccinium uliginosum, Pinguicula villosa (mest pa kanterna) och Eriophorum vaginatum samt enstaka Aira flexuosa Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2, 67 och i Ostra delen Solidago och Tofieldia, allt pa en matta af flackvis ymnig Hylocomium parietinum, flackvis rikliga Sphag- num fuscum (kanterna), Polytrichum strictum, Cladonia rangi- ferina (mest i vestra delen), Cl. alpestris (mest i vestra delen) och mindre flackar af Icmadophila (kanterna). I mattan dro inblandade tunnsadd Cladonia ecmocyna samt enstaka Riccar- dia latifrons, Jungermania anomala, J. plicata, J. Flérkei (kan- terna), J. incisa, Cincinnulus och Dicranum Bonjeani. Mellan- rummen betickas till halften af Cephalozia media. I denna matta utfyllas luckorna af strodd Sphagnum fuscum, tunnsadda Oxycoccus microcarpus, Dicranum Bergeri, Jungermania plicata och Sphagnum acutifolium samt enstaka Dicranum Bonjeani, Mnium pseudopunctatum, Aulacomnion palustre, Pohlia nutans longiseta, Paludella (i dstra delen), Jungermania ventricosa, Splachnum luteum och Spl. pedunculatum, Cladonia cornuta, Cl. crispata och Nephroma arcticum. Pa ett Oppnare stille har bildat sig en matta af rikliga Cladonia rangiferina-och alpestris. Mellanrummens faltskikt &r sammansatt af stréddda Empetrum och Rubus chamemorus, tunnsadda Vaccinium uliginosum, V. vitis idea, V. myrtillus, Andromeda poliifolia, Selaginella (pa bredare mellanrum), Drosera rotundifolia och Equisetum palu- stre, enstaka Pinguicula villosa (mest pa kanterna), Trientalis (i 6stra delen), Carex dioica och C. pauciflora. Listera cordata ar riklig pa en mindre flack. Gammal tallmosse vid Viyla&, antecknad den 25 aug. Grinsar i sydost till Enare trisks strand, i nordost och norr till en betesmark, i vester och sydvest till torr och gles bland- skog. Horisontal, tufvig af sma, laga tufvor, hvilkas mellan- rum igenvuxit med torfmossevegetation. Midt i mossen en bibe- hallen karrflick, hvars vegetation icke upptagits i anteckningen. Skuggighetsgrad 7/10, fuktighet °/1o. Torfvens djup mellan tuf- vorna 3 dm; derunder sand. ‘Tufvornas vegetation bestar af tunnsadda tallar (Pinus silvestris), 1,s—2,4 m héga med 6 cm tjocka stammar och korta grenar, hvilka gifva kronorna cylin- drisk form, rikliga ris och mossor samt strédda lafvar och Or- ter. Mellanrummen betiickas af rikliga ris, mossor och latvar, strodda érter och tunnsadda gras. Tufvegetationen: rikliga be- 68 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. tula nana, Vaccinium myrtillus, Empetrum och Sphagnum fu- scum, strddda Vaccinium uliginosum, V. vitis idza, Ledum, Rubus chameemorus, Hylocomium parietinum, Polytrichum com- mune, Cladonia rangiferina och Cl. ecmocyna, tunnsadda Cal- luna, Dicranum Bergeri, Cladonia alpestris, Cl. deformis och Iemadophila wruginosa samt enstaka Oxycoccus microcarpus, Andromeda poliifolia, Eqvisetum silvaticum, Drosera rotundi- folia och Mylia anomala. Mellanrummens vegetation: rikliga Sphagnum fuscum och Cladonia rangiferina, strodda Vaccinium myrtillus, V. uliginosum, Oxycoccus microcarpus, Ledum, Rubus chamemorus, Dicranum Bergeri, Cladonia silvatica och Cl. al- pestris, tunnsadda Betula nana, Empetrum, Carex rotundata, Hylocomium parietinum, Polytrichum commune, Mylia anomala, Cladonia pyxidata, Cl. deformis och Icmadophila zruginosa samt enstaka Carex pauciflora, Calamagrostis lapponica och Cladonia furcata. Sammanfattar man skogsmossarne och torfmossarne i en jemforelse mellan Enare tallregion och norra Sodankyla, sa fin- ner man ovintadt sma olikheter i deras karlvaxtvegetation. Norra Sodankylas mossar hysa allmant Picea obovata; i Enare tallregions mossar 4r granen sillsynt. Potentilla tormentilla ar antecknad endast fran det sydligare landskapets mossar, men air der mycket sillsynt. Listera cordata hér i norra Sodankyla till granmossarne. Phyllodoce 4r otvifvelaktigt allmannare 1 Enare tallregions mossar, 4n i Sodankylas, i hvilka den icke blifvit observerad. Detsamma giller om Salix myrsinites och Juncus trifidus. De 6friga afvikelserna, som tyckas framga ur anteckningarna, bero af rena tillfalligheter. Starrmossar aro ganska sillsynta i Enares tallregion och af ringa vidd. Man finner detta vaixtsamhialle mest sasom ut- fylInad mellan torfmossarnes tufvor, men &afven utvuxna som ticke Ofver sma lugna vikar, till exempel i Pielbajayri vid Paa- vali och i ett triisk vid Viylé. Dessa vikmossar fro mycket sanka och fuktiga. Deras mosstiacke bestar nistan uteslutande af Sphagnum Lindbergii med inblandning af Sph. recurvum och Sph. riparium och deras 6friga vegetation ar ytterst fattig, hut- vudsakligen bildad af strédda Oxycoccus microcarpus, Andro- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 69 meda poliifolia, Eriophorum angustifolium, Carex ampullacea och Menyanthes trifoliata samt tunnsadda Carex limosa, C. irri- gua, C. chordorrhiza, Eqvisetum limosum och Drosera rotundi- folia, hvarjemte Scheuchzeria palustris och Drosera longifolia sillsynt antriiffas 1 dem, den sistnamda ymnigt. Kiirren hafva i Enare tallregion icke sa miktig utbredning som i Kemi lappmark. Vidstrackta sjelfstandiga kirr saknas helt och hallet. Endast i férbindelse med torfmossetufvor ser man dem allmiint. De iro grunda och visa benagenhet att Of- verga till andra formationer. Vi hafva redan anfort mer an ett exempel pa att mellanrummen mellan torfmossarnes tufvor fylts med torfmossevegetation (Sphagneta myrtillosa). En annan omvandling af kirrvegetationen ir lika vanlig i Enare, namligen 6fvergangen till seneiingar (Molinieta) och rammedangar (Scirpeta czespitosa). Ocksa tyckes Enarekarrens flora vara artfattig, isyn- nerhet om den jemf6res med sddra Lappmarkens. Antecknade iro endast: enstaka buskar: Salix glauca och lapponum; stroddda ris: Oxyeoccus microcarpus s, Andromeda poliifolia t—e; rik- liga griis: mycket allmanna Scirpus cespitosus t—r och Erio- phorum angustifolium t—r, allmainna Carex juncella e—r, Eqvi- setum palustre t—s, E. limosum e—s, Carex dioica t—s, C. chordorrhiza s—t, C. canescens e—t, C. filiformis e—s, C. am- pullacea s och C. irrigua e, temligen allmanna Carex rotundata s—r, Molinia e—s och Eriophorum alpinum t, mindre allmanna Eriophorum russeolum s och Carex limosa t—s, temligen sall- synta Carex livida s och Juncus stygius e—t samt sallsynt Erio- phorum gracile s; tunnsadda eller strédda drter: allmanna Me- nyanthes s och Comarum e—t, temligen allmin Drosera rotundi- folia e—s, temligen siillsynt Utricularia intermedia e samt sall- synta Drosera longifolia s, Utricularia minor e och Petasites frigida t—s; ymniga mossor: Sphagnum medium e, Sph. subse- cundum s, var. contortum e—t, Sph. squarrosum e, Sph. teres e, Sph. acutifolium e, Sph. Lindbergii t—y, Sph. cuspidatum e, Sph. recurvum e, Sph. riparium e, Cinclidium stygium e, C. subrotundum e, Paludella e—y, Brya e, Pohlia nutans e, Splach- num luteum e, Spl. vasculosum e—t, Oncophorus Wahlenber- gii e, Amblystegium stellatum e—s, A. intermedium, A. revol- 70 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. vens, A. exannulatum e—y, var. purpurascens s—y, var. sulca- tum e—r, A. fluitans e—y, A. badium e—s, A. scorpioides e, A. Richardsoni, A. cordifolium, A. sarmentosum t—r, A. stra- mineum t—r, var. obscurum e—s, Hypnum trichoides t—s, Har- panthus Flotowii e—t, Blepharozia ciliaris t—y, Scapania irri- gua e—t, Sc. uliginosa, Jungermania inflata och J. plicata s; enstaka lafvar: Lecidea uliginosa. For Ofrigt fro Enarekirren lika som Kemi lappmarks ut- bildade med eller utan sammanhingande mossticke samt med Ofvervigande ingsull eller starr. Ett ingsullkarr vid Toivo- niemi antecknades den 20 juli. Bildar en 4—11 meter bred rinna i en tallmosse vid Vastusjiirvis strand. Stracker sig 60 meter fran en moartad backe med tallskog i vester till sjén i Oster, fran hvilken den skiljes genom en 4 m bred strimma af tallmossen. Afven fran tallbacken dr kiarret skiljdt genom en strimma tallmosse. Marken ir dy till obestamdt djup; i tall- backen kommer krossgrus i dagen. Liaget ar jemnt och vag- ritt, men i nordvestra hérnet inmynnar en 3,6 m bred, afhal- lig kalldrags- eller kiirrstrimma. Nagra tufvor finnas strédda i kirret, ett par af dem bildade omkring ur dem uppstickande stenar. Den smala 6stra indan ar rik pa sma tufvor med ym- niga Molinia och Scirpus cespitosus. Fuktighetsgraden, hvilken tyckes fOrminskas mycket till hdsten, ar for tillfallet 9, skug- gighetsgraden 1/4. Pa tufvorna sta nagra fa 3—15 dm hoga, tviniga tallar med korta grenar och barr blott fran fjolaret, dock ej besvirade af lafvar. I sjelfva kirret saknas trad, buskar och lafvar. Dess vaxtlighet sammansiittes af mycket rikliga gris, nistan rikliga mossor, strédda drter och tunnsadda ris. Rikligt forekommer blott Eriophorum angustifolium. Strédda aro Carex filiformis (mest mot kanterna), C. chordorrhiza, C. limosa, C. rotundata, Scirpus cespitosus, Menyanthes, Sphagnum subse- cundum, Amblystegium exannulatum purpurascens, A. badium och A. sarmentosum. Tunnsadt forekomma Andromeda polii- folia, Comarum, Amblystegium stramineum, A. revolvens och Paludella; enstaka Cinclidium subrotundum, Oncophorus Wah- lenbergii, Splachnum luteum, Spl. vasculosum, Sphagnum recur- vum, Sph. riparium, Sph. subsecundum contortum, Scapania Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIV, N:o 2. 71 irrigua och Carex irrigua. Tufvorna iro af tvenne slag, De stérre fro torfmossetufvor med tunnsadda tallar, rikliga ris, laf- var och mossor samt strédda gris och Orter: mest Betula nana, alla Vaccinia. Ledum, Oxycoccus microcarpus, Hylocomium pa- rietinum, Sphagnum fuscum, Cladonia alpestris, Cl. cornuta och Rubus chamzemorus. De mindre tufvorna sakna triad, bu- skar och lafvar; deras vegetation bestar af ymniga gris, rikliga ris och mossor samt strédda oOrter, deraf mest Andromeda po- liifolia, Oxycoccus microcarpus, Betula nana, Salix myrtilloides, Vaccinium uliginosum, Sphagnum palustre, Sph. subsecundum, Sph. fuscum, Polytrichum strictum, Scirpus czspitosus, Carex dioica, Molinia, Eriophorum vaginatum, Rubus chamzemorus, Comarum och Drosera rotundifolia. Starrkarr vid Vayl&, antecknadt den 25 aug. Lag- landt mellan tallskogsbackar, vagritt, jemnt, sankt, med fuk- tighetsgraden 8. Under dyn sand. Bildar aflopp fOr ett trisk till den 800 meter afl’gsna sjon Enare. Strimmor af torfmosse- vegetation skilja karret fran skogsbackarne. Trad saknas; skug- gighetsgraden derfor */,,. Lafvar saknas. Mossor ymniga, gris rikliga, Orter och ris strddda, buskar enstaka Salix lapponum Arter: mycket riklig Amblystegium exannulatum purpurascens, rikliga Amblystegium stramineum, Carex rotundata och Erio- phorum angustifolium, strodda Amblystegium sarmentosum, Ca- rex ampullacea, Menyanthes och Oxycoccus microcarpus, tunn- sadda Amblystegium exannulatum, Splachnum sp., Scapania irri- gua, Carex limosa, C. chordorrhiza, Scirpus czspitosus och An- dromeda poliifolia, samt tunnsadda A. stramineum obscurum, A. scorpioides, Paludella, Oncophorus Wahlenbergii, Bryum sp., Sphagnum squarrosum, Sph. teres och Carex filiformis. Starrkarr vid Vayli&, antecknadt den 25 aug. Eni en annan vik af Enare trisk mynnande gren af féregaende anteck- nings rdnna. Vagriat, mycket sank, fuktighetsgrad °/10, skuggig- hetsgrad 1/10. Dyn ligger till stérre delen bar. Vegetationen bildas af rikliga griis, str6dda mossor och 6rter samt enstaka ris. Arter: strddda Carex limosa, C. livida, C. chordorrhiza, Eriophorum angustifolium, Menyanthes, Drosera longifolia, Am- blystegium exannulatum purpurascens och A, badium, tunn- 72 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. sadda Scirpus czespitosus, Scheuchzeria, Sphagnum subsecundum contortum, Amblystegium stramineum och A. sarmentosum samt enstaka Andromeda poliifolia, Sphagnum medium och Oncopho- rus Wahlenbergii. Sasom synes ar forteckningen Ofver karlvaxterna i Enare tallregions kiarr ganska mycket magrare 4n motsvarande for- teckning fran norra Sodankyli. Ofverskottet i Sodankylalistan utgéres emellertid af idel sadana arter, som forekomma mer eller mindre allmant i Enare tallregion pa andra standorter och hvilkas skenbara franvaro i kiérren maste bero af bristfalliga iakttagelser eller af kirrens ringa utbildning. Enarekarren skulle saledes visa sig blott som en utarmad upplaga af Sodankyla- karren, om ej har tillkomme nagra arter, som saknas i forteck- ningen Ofver dessas karlvaxter. Tre af dem dro i vaxtgeogra- fiskt afseende anmiarkningsvarda: Petasites frigida, som dock finnes 1 norra Sodankyl& pa annan standort, Utricularia inter- media och Carex livida, hvilka aterfinnas i karren i Kittila. Be- triffande Carex rotundata se vixtférteckningen! Annu fattigare te sig dessa i jemforelse med Kittilaka’rren, hvilka bland annat hysa Stellaria crassifolia, Saxifraga hirculus, Carex heleonastes och C. capillaris. Endast den sistnimda torde blifvit forbisedd i Enarekarren. Kérringar aro i Enare tallregion 4nnu mycket sallsyntare och svagare utbildade 4n kirren, hvilka derfér timligen allmant fa tjenstgdra som ingar. Deras vegetation utgdres af ymniga gris, bland hvilka Carex aqvatilis och C. juncella 4ro synner- ligen allminna, Carex ampullacea allman och Eriophorum an- gustifolium lika allmin, men riklig eller strédd. Bland grasen aro Orterna blott tunnsadda eller strédda, mest Caltha, Coma- rum och Menyanthes, afven Galium uliginosum och Cardamine pratensis allminna, men tunnsadda, Parnassia mindre allman, Nagra viden (Salix lapponum, phylicefolia, hastata, glauca) bilda hair och der sma grupper eller bilda 6fvergang till videsnaren. Stundom férvillar sig en ensam Betula odorata eller Betula nana ut pa denna en stor del af aret 6fversvammade och niastan stindigt vata standort. Bland karringarna kunna har som i sddra Lappmarken tvenne typer sarskiljas: starrdngarna utan Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 73 sammanhiingande bottenskikt och mosséingarne med bottenskikt af ymniga mossor: Sphagnum Lindbergii, Sph. acutifolium, Sph. squarrosum, Sph. strictum, Sph. riparium, Sph. medium, Mnium cinclidioides, Polytrichum commune, strictum, P. gracile, Sca- pania irrigua och Aneura pinguis m. m. En mossiing vid Koskavuono antecknades den 27 aug. Dess mark iir vagriit, jemn, laglindt beliigen mellan sjén och en torfmosse. Fuktighetsgraden °/10, skuggighetsgraden */,). Dess vegetation utgdres af en mossmatta af mycket riklig Sphag- num Lindbergii, riklig Polytrichum commune, strédda Sphagnum riparium och Sph. medium, tunnsadda Sph. acutifolium, Sph. squarrosum, Sph. strictum och Scapania irrigua, 6fver hvilket utbreder sig ett rikligt bestand af Carex aquatilis med tunn- sadda Eriophorum angustifolium och Comarum palustre. Vide- buskar (Salix lapponum) héja sig tunnsadda ofver starren. Ett par stand af Betula nana och tvenne 2 och 2,7 m héga Betula odorata hafva afven fatt bofaste. Denna fattiga formation kan icke jemféras med de vida kirraingarna kring Riesto och Sompio aar. De hysa icke na- gon viixtart, som icke skulle kunna aterfinnas pa Sompioan- garna. Invid forsarne ser man allmint de klippiga och steniga striinderne besatta med sma flickar af tvenne angsformationer, hvilka ifven i norra Sodankyli upptrada ganska allmant, men till hvilka man endast ser antydningar i sédra Lappmarken. Det ir senedingar (Moliniaformationen) och rammedngar (Scirpus- ceespitosus-formationen). Tyvirr tillmatte vi dessa sma flickar icke nagon synnerlig betydelse sasom vixtsamhillen och for- summade derfor att anteckna deras ratt rika vegetation. Vi skola lingre fram aterkomma till dem. Kiilldrag iro i Enare tallregion talrikare an 1 Sodankyla. Deras vegetation har alltid intresse for botanisten, emedan han i dem viintar att finna Atskilliga frévaixter och mossor, som icke viixa pA andra-standorter. Oberérda, som de forblifva, af de naturliga fdriindringarna i omgifningens vegetation, forma de bevara arter, hvilka p& de flesta andra lokaler fa atnjuta blott en kortare tillvaro. Denna bestiindighet i deras samhiilslif gor 74 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. dem mera egnade an flertalet formationer for vaxtgeografisk jemforelse mellan olika trakter. Foljande vaxter aro iakttagna i Enare tallregions kialldrag. Utom de vanliga videarterna, hvilka dels triingas kring killdraget, dels vaga sig ut pa detsamma, antriffas (siillsynt) ymnig Salix myrsinites och ganska allmant Andromeda poliifolia och Ledum sasom representanter for ved- vixterna. Griasformerna iro pa vissa stallen rikliga och utgo- ras af mycket allmiin Eqvisetum palustre, allmanna Juncus fili- formis, Scirpus czspitosus, Eriophorum alpinum, Carex dioica och C. canescens, temligen allminna Carex aquatilis och irrigua, mindre allmiinna Eqvisetum limosum, Carex loliacea, C. jun- cella, C. Buxbaumii, C. vaginata, C. ampullacea och Agrostis borealis samt sillsynt Carex tenuiflora. Af kalldragens Orter iro Viola suecica, Geranium silvaticum, Comarum, Trollius och Galium uliginosum allminna, Tofieldia, Stellaria borealis, Carda- mine pratensis, Bartsia, Pinguicula vulgaris och Cirsium hetero- phyllum temligen allmanna, Epilobium alsinifolium mindre all- min, Epilobium Hornemanni och Galium palustre temligen siall- synta samt Saxifraga aizoides (ymnig) och Pyrola secunda sill- synta. Denna vegetation skjuter upp ett tatt bottenskikt af mos- sor, bland hvilka Amblystegierna (revolvens, intermedium, exan- nulatum, dess var. purpurascens och var. sulcatum, fluitans, badium, scorpioides, Richardsoni, cordifolium, sarmentosum, stramineum och dess var. obscurum) utgdra hufvudmassan med inblandning af Hypnum trichoides, Stereodon arcuatus, Mnium punctatum, pseudopunctatum och cinclidioides, Cinclidium sty- gium, Mniobryum albicans, *Philonotis seriata och fontana, Di- cranum Bonjeani, Sphagnum compactum, Lindbergii och acuti- folium, Marchantia polymorpha, Harpanthus Flotowii och arter af slaktet Scapania. Jemféres denna lilla forteckning med listan 6fver kall- dragsviixterna i norra Sodankyla, sa komma vi ater till det re- sultatet att skilnaden mellan dessa landskaps vixtlighet ar obe- tydlig. Franses sadana skiljaktigheter, som tydligen bero af bristfalliga iakttagelser eller tillfailligheter, sa ega norra Sodan- kylas killdrag blott fyra vaxter, hvilka icke torde traffas i Enare tallregions kialldrag, nimligen Epilobium palustre, E. dahuricum, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 75 Potentilla tormentilla och Alchemilla vulgaris. Alla finnas dock pa andra standorter inom naimda region utom Epilobium dahu- ricum. Af lika ringa betydelse fro de vixter, som Enare tall- regions killdrag ega och Sodankylis tyckas sakna: Salix myr- sinites, Carex loliacea, C. tenuiflora och C. Buxbaumii hafva alla patriffats pa andra standorter i Sodankylé. Endast Saxi- fraga aizoides ir utmirkande, men den ar en sillsynthet, till- hérande blott tvenne mindre omraden i tallregionens utkanter (se Meddel. 11:te hiftet, sid. 104). Friska stranddngar pa flodernas sandvallar aro i Enare tallregion siillsynta och af ringa vidd. Endast vid Kaamasjoki hafva vi sett sadana (se sid. 42). Deras vegetation bildas af ymniga gris och rikliga 6rter med instrédda buskar, genom lien hallna i jemnhdjd med fialtskikten, en och annan bjork samt en svag begynnelse till mossmatta. Af ris ser man ej annat fin nagra stand Selaginella. Af griisen fro Aira cespitosa, Poa pratensis, Festuca rubra och F. ovina ymniga. Anthoxanthum, Calamagrostis stricta, Aira flexuosa, Agrostis borealis, Eqvise- tum arvense och E. pratense upptrida afven ganska rikligt och den Ofriga inblandningen utgdres af Nardus, Molinia, Calama- srostis phragmitoides, Carex canescens, C. vaginata och Juncus filiformis. I 6rtmassan framsta isynnerhet Trollius, Geranium silvaticum, Spireea ulmaria och Rhinanthus minor genom sitt rikliga upptridande. Hirtill komma Ramunculus acris, Stellaria graminea, Cerastium vulgatum alpestre, Astragalus alpinus, Ru- bus areticus, Cornus suecica, Parnassia, Galium boreale, G. uliginosum, Achillea millefolium, Cirsium heterophyllum, Vero- nica longifolia, Euphrasia, Polygonum viviparum samt tunnsadda eller enstaka Barbarea stricta, Cardamine pratensis, Draba in- cana, Stellaria borealis, Phaca frigida, Bartsia, Polemonium cam- panulatum och Saussurea alpina. Af videarterna forekommer mest Salix lapponum, derniist S. hastata och S. vagans cinera- scens, mindre S. vagans livida och 8. myrtilloides. Af mossor ser man Amblystegium uncinatum, A. riparium, Mnium affine och Hypnum reflexum. Allmiinnare iin strandvallsiingarne fro sma dfvergdds/ade tingslotter och értbackar invid boningarna. I deras vegetation 76 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. aro an grasen, in 6rterna 6fvervagande. Pa de bast skotta an- garna dro Orterna strédda i den tatt slutna grasmattan. Pa Ort- backarne dro Orterna ymniga, griasen blott rikliga eller flackvis vmniga. For 6frigt ar deras flora likartad och de Ofverga i hvar- andra genom mellanformer. Grasmattan bildas hufvudsakligen af Festuca rubra, F. ovina, Aira flexuosa, Poa pratensis och Calamagrostis lapponica. Afven Anthoxanthum, Carex vaginata, C. vitilis, Eqvisetum arvense och E. pratense aro allmant och ofta temligen rikligt inblandade. Af 6Orterna aro Achillea mille- folium, Polygonum viviparum, Trientalis, Kanunculus acris, Draba incana, Cornus och Epilobium angustifolium de rikligaste och allmannaste. Allmant forekomma 4fven Stellaria graminea, Cerastium vulgatum alpestre, Astragalus alpinus, Alchemilla vulgaris, Rubus arcticus, Galium boreale, Gnaphalium dioicum, Saussurea, Solidago, Taraxacum, Veronica longifolia, Bartsia, Euphrasia, Rhinanthus minor och Pedicularis lapponica. Tem- ligen allmainna 4ro Trollius, Cardamine pratensis, Geranium, Stellaria Friesii alpestris, Cerastium alpinum, Cirsium hetero- phyllum och Campanula rotundifolia, mindre allmanna Poten- tilla ambigua och Pyrola minor, sdllsynta Erigeron Milleri, Py- rola uniflora, Gentiana nivalis, Polygonum aviculare och Botry- chium lunaria. Mossorna aro tunnsadda: Stereodon arcuatus, Mnium silvaticum, Mn. affine, Amblystegium uncinatum, A. filici- num, Hypnum salebrosum och Pohlia nutans. Lafvar forekomma enstaka: Cetraria islandica och Peltigera canina. Nagra ris in- nastla sig ofta: Vaccinium myrtillus, V. vitis idea och Selagi- nella, och 4fven buskar: Juniperus communis, Salix hastata, 5. cinerascens och S. vagans livida, samt en och annan bjork (Be- tula odorata). Som exempel anfores en grasbacke vid Toivoniemi, antecknad af Axel Arrhenius den 21 juli. Sluttar svagt fran boningshuset i sydvest mot sjéstranden i nordost. Gransar 1 sydost till ett potatisland, i nordvest till en brantare backe bevuxen med enar och blabarsris och ledande upp till en tallskog. Arealen ar 400 qvadratfot. Ytan ar nistan plan, ojemn af nagra laga kul- lar och gropar samt spridda stora lafbevuxna stenar. Marken ar Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennmica, XVI, N:o 2. 77 temligen torr och bestar af sand med sma stenar betickt af en ec. 3 em djup mylla af multnande vixtdelar, isynnerhet af gras. Beskuggningsgraden 4/10. Vegetationen ar en tat griismatta med tunnsadda Orter, enstaka ris och ett par 6—9 dm héga Juni- perus communis. Enstaka sma mossfliickar gdmima sig under griset, och nagra fa lafvar antriaffas afven. Festuca rubra r, Poa pratensis r, Aira flexuosa r, Aira cespitosa flackvis y, Ca- rex vitilis s, Festuna ovina t, Calamagrostis stricta e; Taraxa- cum och Cerastium vulgatum alpestre t, Stellaria graminea och Achillea millefolium p& mindre flaickar y, Hieracium sp., So- lidago, Ranunculus acris, Rubus arcticus, Draba incana, Vero- nica longifolia, Trientalis, Polygonum viviparum och Stellaria media e; Linnea y pa tunnsadda fliickar, Empetrum y pa en flick vid en sten, dvirgaktig Vaccimium myrtillus e och V. vitis idea e; enstaka Ceratodon, Hylocomium proliferum, H. parieti- num, Hypnum salebrosum, Pohlia nutans och Dicranum conge- stum; enstaka Amblystegium uncinatum kring stenar; enstaka Cladonia silvatica, Peltigera canina och Nephroma arcticum. Stenarnes vegetation antecknades af R. Hult. De dro kull- riga, kantndtta och na 1,4—6 dm upp ur marken med ett tvar- matt af 3—9 dm. De besta af granulit. I nagra fa tranga sprickor i stenarne viixa enstaka Festuca ovina, Vaccinium vitis idzea, Hylocomium parietinum, Blepharozia ciliaris och Polytri- ehum piliferam, tunnsadda Amblystegium uncinatum och On- cophorus strumifer samt strédd Ceratodon. Fér éfrigt beklidas ~stenarne af ymniga lafvar och tunnsadda mossor: Parmelia saxa- litis r, P. centrifuga s—r, P. stygia s, Physcia obscura s—tr, Lecanora cinerea s, L. lapicida s, L. intricata s, L. polytropa s, Rhizocarpon grande s, Physcia tenella t, Gyrophora hyperbo- rea t, Parmelia fraudans t, P. suleata t, Cetraria pinastri t, C. commixta t, Lecanora atrynea t, L. badia t, L. geminipara e, Caloplaca vitellina e, Lecidea neglecta e, Rhizocarpon geogra- phicum e, Gyrophora flocculosa e, G. polyphylla e, Parmelia physodes e, Cladonia coccifera e, Cl. pyxidata e, Cl. fureata e, Cl. degenerans e, Cl. silvatica e, Cetraria crispa var. tubulosa e, Stereocaulon paschale e, Alectoria chalybeiformis e och Ur- 78 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. ceolaria scruposa e; Andreza petrophila t, Hypnum salebrosum t och Amblystegium uncinatum e. Ett annat exempel ar en af Kihlman den 7 juli antecknad grasvall vid Kaamas. Den 4r belagen 3,6—4,5 m Ofver an Kaamasjoki. »Ytan ar svagt konvex med kanterna lindrigt slut- »tande at nordvest och sdder, nastan jemn med tva otydliga »kullar med langsam h6jning. For Ofrigt forekomma fem a sex »stycken 14/, fot héga upphdjningar bildade af gamla formult- »nade, mossbevuxna stubbar. Beskuggningen ingen. Absoluta »storleken ej fullt ett tunnland. Jordmanen bestar af tva tum »djup mylla och en tum sandblandad mylla; alfven ar mosand. »Fuktighetsgrad: temligen torr.» Angen dr beligen mellan bo- ningshusen i sydost och an i nordvest. En torr angsstrimma skiljer den fran gardstomten och en férsumpning med Salices, Betula nana m. m. skiljer den fran ans strandvall. I sydvest griinsar den till moartad tallskog, 1 nordost till torra angsmar- ker. En stig gar tviirs 6fver 4ngen fran boningshusen ned till an. Pa stigen vaxa nagra tufvor af Aira cespitosa. Vegetatio- nen bildas af ymniga gris, rikliga Orter och enstaka mossor. Trad, buskar, ris och lafvar saknas. Gras: Poa pratensis y, Festuca rubra t—s, Carex vaginata (steril) e. — Orter: Ranun- culus acris r, Rhinanthus minor t—r, Polygonum viviparum (mot sluttningarna) t—r, Draba incana t—s, Cerastium vulga- tum alpestre s, Trollius t, Eqvisetum pratense t, pa stubbarne s, c. 2 tum hég, Achillea millefolium pa tva stycken tva fots flackar r, Euphrasia pa tva stubbar r, Stellaria graminea pa par mindre flickar r, Cardamine pratensis (2 tum hég) e, Soli- dago e, Trientalis (mest steril) e, Taraxacum e, Polygonum avi- culare (tumshdg, spenslig) pa en stubbe e. — Mossor: Ambly- stegium filicinum nastan t, Hypnum salebrosum e, Stereodon arcuatus e, Mnium silvaticum e, Pohlia nutans pa stubbarna y. I jemf6relse med grisvallarna och Ortbackarne i norra So- dankyli aro desamma i Enares tallregion icke vanlottade. Of- verensstimmelsen i deras sammansittning 4r mindre an man kunde fdrmoda, men skiljaktigheterna bero hufvudsakligen af att dessa formationers sillsynthet i bada omradena medgifvit endast ett inskriinkt antal arter att bofasta sig och tillfalligheter Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 79 hafva da fatt afgdra urvalet. Endast nagra fa skiljaktigheter kunna tillmiitas viixtgeografisk betydelse. Sadana aro i framsta rummet franvaron i Enare tallregion af Carex cespitosa, Agro- stis vulgaris, Trifolium repens och Gnaphalium silvaticum, hvilka antriiffas p& niimnda standorter i norra Sodankyla, samt nar- varon af Draba incana, Gentiana nivalis och Erigeron Miilleri, hvilka saknas i norra Sodankylis flora. De tva sistnamnda fore- komma dock pa samma standorter i sddra Lappmarken, hvar- for deras franvaro i norra Sodankyla icke kan anses afgjord. Picea, Salix caprea, Cerastium vulgatum, Epilobium palustre, Erigeron acris och Erysimum hieraciifolium aro icke antecknade fran Enare tallregions griisvallar och lindor, men val fran andra standorter i samma landskap. Vice versa férekomma Salix myrtilloides, Stellaria alpestris, Potentilla verna, Alchemilla vul- garis, Phaca, Pedicularis lapponica och Saussurea i Enare tall- region pa grisvallar och lindor, i norra Sodankyla pa andra standorter. Till gardarnes och de obetydliga odlingarnas spontana flora héra mycket allmiint Aira caspitosa, Poa pratensis, Festuca ovina, F. rubra, Polygonum aviculare y, Rumex acetosella, Epi- lobium angustifolium, Achillea millefoliam y och Matricaria ino- dora y, allmint Juncus filiformis, Poa anucea y, Polygonum viviparum, Stellaria media y, Cerastium vulgatum alpestre, Cap- sella bursa pastoris y och Rubus arcticus, temligen allmant Juncus alpinus, Stellaria borealis och Barbarea stricta, mindre allmint Alopecurus fulvus, Ranunculus repens, Thlaspi arvense, Galeopsis tetrahit, Crepis tectorum och Urtica dioica samt sall- synt Juncus bufonius, Phleum pratense, Apera spica venti, Nar- dus, Polygonum convolvulus, Rumex domesticus, R. acetosa, Silene inflata, Spergula arvensis, Atriplex patula, Chenopodium album, Asperugo procumbens, Galeopsis versicolor, Carduus crispus och Centaurea cyanus. Saledes hiir som i norra Sodan- kyla en stark invasion af den vilda vaxtverlden fran grannska- pet. Pa egentliga ruderat- och ogriisvaxter ir Enare tallregion emellertid nagot rikare iin norra Sodankyli, hvilket star i for- hallande till omradenas olika storlek och boningsplatsernas an- tal. De flesta af dem, som saknas i norra Sodankyla, aterfinnas 80 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. emellertid i sddra Lappmarken. Endast Phleum pratense, Apera spica venti och Atriplex patula saknas i den sédra Lappmarken. Deras utbredningsomrade striicker sig langs norska kusten till Finmarken och derifran in i Enare. Deremot na Cherophy!- lum Prescotii, Carum carvi, Myosotis arvensis och Erigeron acris i norra Sodankyli sina nordgrinser inom Finland. Sannolikt dock blott fdr tillfillet. Med mera framskriden odling skola vil alla utom Cheerophyllum goéra sitt intag i Enare tallregion, ty de finnas redan i hela den svenska Lappmarken och norska Finmarken. Huruvida Cherophyllum kan félja med pa vandrin- gen iir ovisst. Det ar en ostlig vixt, som haller pa att invandra pa den Nordeuropeiska halfén, och dess klimatvilkor aro annu e}] kinda. Af rikedomen pa blottadt fast klyft kan man vanta sig en jemforelsevis rik klippvegetation i Enare tallregion. I sjelfva verket tyckas mossorna och lafvarne vara synnerligt rikhaltigt representerade, men fréviixterna och ormbunkarna finna endast fa tillrickligt vil bevattnade standorter for att kunna utveckla sin fulla mangfald. Dock géra nagra branta bergvaggar med vil bevattnade afsatser intryck af en yppighet, som Ogat icke pa manga andra standorter i detta landskap far njuta af. Le- vidvaara nira Toivoniemi fr en sadan punkt; dess vegetation skall lingre fram utférligt beskrifvas. En annan ar Pyttelvaara niira Muddus. Flere sadana finnas utmed Utsjoki insjéstrat. sa- som vid Kenisjkoski, der ymnig Saxifraga aizoides vaxer till- sammans med Carex capillaris, Thalictrum alpinum, Cystopteris fragilis m. m. pa en vattendriinkt matta af sallsynta mossor. Féljande vixter fro antecknade pa klippornas hufvudsakligaste - standorter: Pa torra hillar bildar sig forst en tapet af skorplatvar och bladlafvar jemte nagra Alectorior och mossor. Lecidea demissa, cinereoatra, fumosa, lapicida, neglecta, sanguinaria, Rhizocarpon geographicum, atrovirens, grande, Lecanora saxi- cola, tartarea, geminipara, atrynea, varia, polytropa, intricata, badia och cinerea, Hematomma ventosum, Caloplaca vitellina, Urceolaria scruposa, Parmelia centrifuga, fraudans, incurva, om- phalodes med var. panniformis, physodes, prolixa, saxatilis, sore- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 81 diata, stygia, sulcata, lanata, Physcia cesia med var. obscura, lithotodes, stellaris tenella, Cetraria commixta, glauca, pinastri, Gyrophora flocculosa, hyperborea, polyphylla, proboscidea, Alec- toria jubata, chalybzeiformis, nigricans, Andrezea petrophila, Am- blystegium uncinatum, Amphidium lapponicum, Blepharozia ci- liaris, Brya, Ceratodon purpureus, Chandonanthus setiformis, Conostomum tetragonum, Dicranoweissia crispula, Dicranum Ber- geri, elongatum, scoparium, Ditrichum flexicaule, Orthotrichum rupestre, Grimmia fascicularis, hypnoides, ovalis, ramulosa, Hed- wigia albicans, Hypnum salebrosum, H. reflexum, Jungermania Flérkei, minuta, ventricosa, Lescurzea saxicola, Mollia fragilis, Oncophorus strumifer, Pohlia cruda, nutans, Pterygynandrum decipiens och Fissidens osmundioides. Senare infinna sig at- skilliga busklafvar jemte nagra nya mossor: Cetraria crispa och dess var. tubulosa, Delisei, islandica, nivalis, Stereocaulon pa- schale, tomentosum, Spherophoron fragilis, corallioides, Cla- donia alpestris, cenotea, coccifera, cornuta, deformis, degene- rans, ecmocyna, furcata, lepidota, macrophylla, pyxidata, rangi- ferina, silvatica och uncialis, Polytrichum commune, P. pilife- rum och Climacium. Det bildar sig vaxtmatta, under hvilken bergytan vittrar. I mattan inndstla sig Cephalozia sp., Sphyri- dium byssoides och placophyllum, Nephromium parile, Panna- ria lepidiota och microphylla, Massalongia carnosa och Peltida venosa. Pa vata berghillar och pa strandklippor antriffas Ephebe pubescens, Dermatocarpon cinereum, Amblystegium exan- nulatum, fluitans, protensum, Dichelyma falcatum och Aulacom- nion palustre. Pa lodrata klippvdggar finner man rikliga lafvar och rik- liga, ofta ymniga mossor, nimligen: Alectoria chalybea, Sphyri- dium placophyllum, Cladonia fimbriata, Cl. macrophylla, Ephebe pubescens, Gyrophora vellea, G. spodochroa, Lecidea sanguinaria och cinereoatra, Rhizocarpon geographicum, atrovirens, geronti- cum, grande, Pannaria lepidiota, Massalongia carnosa, Parmelia centrifuga, omphalodes, var. panniformis, physodes, var. ob- scurata, sulcata, Caloplaca elegans, Cetraria commixta, glauca, Peltidea venosa, Ramalina pollinaria, Spherophoron fragilis, co- rallioides, Lecanora saxicola och Urceolaria scruposa, Amblyste- | 6 82 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. gium uncinatum, exannulatum, Amphidium lapponicum, Mon- geotii, Andrea petrophila, Mnium hymenophylloides, margina- tum, Anthelia nivalis, Bartramia crispa, Blepharozia ciliaris, Brya, Acolea concinnata, Chandonanthus setiformis, Conosto- mum, Coscinodon cribrosus, Dicranoweissia crispula, Dicranum elongatum, scoparium, Ditrichum flexicaule, Orthotrichum ru- pestre, var. Sturmii, Grimmia ovalis, ramulosa, torquata, Hed- wigia albicans, Hylocomium parietinum, Jungermania minuta, polita, Wenzelii, Meesea trichoides, Myurella tenerrima, Onco- phorus torquescens, strumifer, Schisti, Plagiothecium denticula- tum, piliferum, striatellum, Pohlia cruda, Pterygynandrum deci- piens, Radula complanata, Selania cesia, Fissidens osmundoi- des, Stereodon cupressiformis, hamulosus och Distichium capil- laceum. I hdlor och klyftor gsmma sig Mnium hymenophylloides och marginatum, Bartramia ithyphylla, Cephaloziz, Coniocybe, Dicranella crispa, secunda, Anisothecium rubrum, Diplophyllum taxifolium, Isopterygium nitidum, Cincinnulus trichomanis, Myu- rella tenerrima, Alicularia scalaris, Plagiothecium denticulatum, Pohlia cruda, Polytrichum piliferum, urnigerum och Stereodon cupressiformis. I bergskrefvor och springor hafva atskilliga fréviixter och ormbunkar fatt rotfaste. Enstaka bjérkar, rénnar, enar och vi- den (Salix cinerascens, S. nigricans borealis) samt nagra ris, mest Empetrum, men dfven Vaccinium uliginosum och vitis idea, Andromeda poliifolia, Calluna och Ledum representera vedvax- terna. Af ormbunkar fro Polypodium dryopteris ganska all- min, P. phegopteris och vulgare, Lycopodium complanatum, Selaginella och Woodsia ilvensis mindre allminna, Cystopteris fragilis ganska sillsynt. Af gris forekomma mycket allmant Aira flexuosa och Festuca ovina, temligen allmint Agrostis rubra, sillsynt Agrostis canina och Carex rupestris. Af 6rter aro Stel- laria borealis och Solidago allminna, Campanula rotundifolia, Gnaphalium dioicum och Hieracia ganska allminna samt Saxi- fraga nivalis temligen siallsynt. Af lafvar ar endast Cladonia pyxidata antecknad, men mossorna fylla bergspringorna med en tat stoppning af Polytrichum alpinum, Oncophorus strumifer, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 83 Dicranum elongatum, Pohlia cruda, Diplophyllum taxifolium, Amphidium lapponicum samt i mindre mingd Amblystegium uncinatum och polygamum, Andrea petrophila, Mnium puncta- tum, affine, silvaticum och hymenophylloides (sillsynt), Amphi- dium Mougeotii (temligen siallsynt), bryum pendulum, Bartramia crispa, Blepharozia ciliaris, Ceratodon purpureus, Conostomum, Acolea concinnata, Isopterygium nitidium, Jungermania alpestris (sillsynt), Florkei, minuta, quinquedentata, ventricosa, Cincin- nulus trichomanis, Lepidozia reptans, Encalypta laciniata, Meesea trichoides (mindre allmin), Mollia fragilis (sallsynt), Myurella tenerrima (sillsynt), Neckera oligocarpa, Oncophorus torquescens, strumifer, fugax och Schisti, Plagiothecium denticulatum, Poh- lia nutans, Polytrichum piliferum, strictum och urnigerum, Se- lania glaucescens, Fissidens osmundoides, Stereodon callichrous (siillsynt) och Distichium capillaceum. Men det ar pa afsatserna klippornas vegetation nar sin stérsta utveckling. Torra och vata, skuggiga och soliga stand- orter af blott nagon meters vidd eller 4nnu mindre omvexla pa dem, och markens mycket vexlande beskaffenhet: stenréds, mylla, torf, grus och klippor, gor standortsfOrhallandena ytterst in- vecklade. Derf6r finner man pa afsatserna viixter i hvarandras sillskap, hvilka eljes tillhdra vidt skilda formationer. FOljande viixter iro antecknade pa dessa standorter: Trid allmiint Be- tula odorata och Pinus silvestris samt ganska allmant Populus tremula och Sorbus aucuparia, de tva sistnaimda alltid laga, ofta buskartade. Buskar allm&nt Juniperus communis, Salix nigricans, 8. lapponum och S. glauca, mindre allmant S. va- gans och siallsynt Rosa cinnamomea. Ris, ofta bildande tata bestand: mycket allmant Vaccinium myrtillus s, V. vitis idza r—y och Ledum r, allmant Empetrum s—r, Vaccinium uligi- nosum e—t, Linnza e—-s, Arctostaphylos uva ursi och Andro- meda poliifolia, temligen allmant Arctostaphylos alpina, Lycopo- dium clavatum lagopus, L. annotinum och L. complanatum, min- dre allmint Lycopodium selago e, temligen sillsynt Phyllodoce t samt siillsynt Azalea procumbens. Grasen iro i allménhet tunnsadda, men flaéckvis rikliga, néimligen mycket allminna Ca- lamagrostis lapponica, Aira flexuosa och Festuca ovina, allmanna 84 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Carex vitilis, C. vaginata och Agrostis borealis, temligen all- miinna Anthoxanthum, Melica nutans och Poa nemoralis, min- dre allmanna Carex Buxbaumii, C. alpina och Poa serotina, samt siillsynt Carex capillaris. Orterna fro likaledes fér det mesta blott tunnsadda eller strddda, ehuru pa enskilda stillen nagon art upptrader rikligt. Allmanna 4ro Stellaria borealis, Cornus suecica, Epilobium angustifolium, Trientalis, Pedicularis lapponica, Solidago och Gnaphalium dioicum, temligen allmanna Polypodium dryopteris, Pinguicula vulgaris och Campanula ro- tundifolia, mindre allmainna Polygonum phegopteris, Viola bi- flora och Primula stricta samt sallsynt Cystopteris fragilis, Tha- lictrum alpinum, Arabis alpina, Saxifraga aizoides och Rubus eastoreus. Mossorna bilda en sluten matta af mycket vexlande sammansattning, der skogs- och karrmossor fOrekomma 1 hvar- andras omedelbara nirhet. De hufvudsakligaste mattbildarne aro Hylocomium proliferum, Polytrichum alpinum, commune och juniperinum samt Sphagnum acutifolium. Mera strodda eller bildande blott mindre flackar upptraida Hylocomium parietinum, Amblystegium uncinatum och exannulatum, Polytrichum stric- tum, Aulacomnion palustre, Dicranum scoparium, Bergeri och majus, Sphagnum Lindbergii och compactum, Blepharozia cilia- ris, Jungermania lycopodioides, minuta och ventricosa samt Chandonanthus setiformis. Underordnade inblandningar aro Am- blystegium badium och revolvens, Hypnum salebrosum, Stereo- don arcuatus, Pohlia polymorpha, Mnium punctatum, Aulacom- nion turgidum, Polytrichum piliferum och urnigerum, Ceratodon, Dicranum congestum och elatum, Oncophorus strumifer, Tetra- plodon Wormskioldii, Jungermania alpestris, inflata och quin- quedentata, Diplophyllum taxifolium, Cephalozia media, Mylia anomala, Acolea concinnata och corallioides, Anthelia nivalis, Scapania sp. och Aneura pinguis. [ mossmattan dro lafvar ganska talrikt inmiingda. Pa vissa stillen taga de Ofverhand och bilda ett nistan slutet ticke 6fver mossorna. Pa detta satt upptrida frimst Cetraria nivalis, Cladonia silvatica, alpestris och rangiferina, Sphzrophoron corallioides och Peltidea aph- thosa. Foér 6frigt antecknades Cladonia amaurocrea, cenotea, coccifera, cornuta, fimbriata, gracilis, macrophylla, pyxidata och Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 85 uncialis, Cetraria Delisei, Stereocaulon paschale, Sphzrophorus fragilis, Psoroma hypnorum, Nephroma arcticum och expalli- dum, Nephromium tomentosum, Peltigera canina, malacea och scabrosa, Lobaria pulmonaria, Sticta scrobiculata, Icmadophila eeruginosa, Sphyridium placophyllum och byssoides, Lecidea cu- mulata, granulosa och vernalis. Jemférelsen mellan klippornas flora i Enare tallregion och i norra Sodankyli Adagaliigger att den forst namda ar rikare pa arter, sisom man kunde vinta af dess stérre areal och rike- dom pa klippor. Endast tre af norra Sodankylas klippvaxter (kiirlvaxter) hafva icke blifvit antraffade i Enare tallregion, nam- ligen Luzula spicata (vid Kultala), Actzea spicata och Draba hirta. Fyra andra aro icke iakttagna pa klippor i Enare tallregion och tyckas der tillhdra andra standorter: Calamagrostis lanceolata, Asplenium filix femina, Viscaria alpina och Erysimum hieracii- folium. Deremot saknar norra Sodankylis barrskogsregion helt och hallet Carex rupestris, C. alpina, Polypodium vulgare, Tha- lictrum alpinum, Viola biflora och Saxifraga aizoides, hvilka alla tillhdra Enare tallregions klippflora, hvarjemte Phyllodoce, Azalea, Selaginella, Carex Buxbaumii, C. capillaris, Agrostis canina, Poa serotina, Stellaria borealis, Arabis alpina och Pri- mula stricta vixa pa klippor i Enare, men ej i Sodankyla, der de dock antriffas pa andra standorter. I sjdarne och selen i Enare tallregion antecknades mycket allmiinna Carex aquatilis, C. ampullacea och Caltha palustris, allmiinna Equisetum limosum, Carex filiformis, Ranunculus he- terophyllus, Comarum och Menyanthes trifoliata, ganska allman Myriophyllum alterniflorum, mindre allmanna Equisetum fluvia- tile, Sparganium sp. (jemfér Kihlman, anf. arb. sid. 121), Pota- mogeton sparganifolius, P. perfoliatus, Rumex hippolapathum, Subularia aquatica och Callitriche verna samt siillsynta Sparga- nium hyperboreum, Scirpus lacustris, Potamogeton marinus (jemfér Kihlman, anf. arb. sid. 121), P. rufescens, P. gramineus, Nuphar intermedium, N. pumilum, Hippuris vulgaris, och Lysi- machia thyrsiflora och Fontinalis gracilis. En del Sphagna och Amblystegia fdrvilla sig ut i lugna vikar. Men vattenmossor- nas biista standorter fro forsarne och bickarne. 1 dem finner 86 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner, man Amblystegium ochraceum, A. Smithii, A. fluitans, A. gigan- teum, Hypnum rivulare, Dichelyma falcatum, Fontinalis anti- pyretica, F. delecarlica, F. gracilis, Oncophorus virens, Grimmia apocarpa och dess var. rivularis, Anthelia nivalis elongata, Scapania irrigua, uliginosa, undulata, subalpina och Marsupella emarginata. Anteckningarna 6fver vattnens vaxtlighet aro emel- lertid allt f6r ofullstindiga for att tillstiidja en jemforelse med Sodankylavattnens flora. Endast det ma anmarkas att Phragmites, Nuphar luteum, Nympheea och Callitriche au- tumnalis i norra Sodankylé finna sina nordgranser, samt att Subularia och Lysimachia thyrsiflora icke iakttagits i sistnamda omrade. Aterstar oss att taga en 6fverblick af strandkoloniernas mangskiftande flora. Sa _ bristfilliga 4n anteckningarna Ofver densamma iro, framgar af dem dock en Ofverraskande stor olik- het mellan standorterna. Invid bdckarne uppvaxa videbuskar, hvilka forvandla kolonierna till snar af Salix lapponum, 5S. ni- gricans borealis, S. hastata, S. glauca, 5. myrsinites och siall- synt S. caprea jemte Alnus incana borealis. I snaret tringes Ledum om utrymmet med en mangd Orter, af hvilka Caltha, Trollius och Geranium silvaticum 4ro mycket allmanna och ofta ymniga, Cornus suecica likaledes mycket allman, Tofieldia, Epi- lobium angustifolium, Viola suecica, Spirea ulmaria, Galium uliginosum, Cirsium heterophyllum, Saussurea, Bartsia och Trien- talis fro allmiinna, Alchemilla vulgaris, Comarum, Gnaphalium supinum och Pinguicula vulgaris ganska allmanna, Viola palu- stris, Epilobium alsinifolium och Pyrola minor mindre allmanna. Eqvisetum arvense och silvaticum utstracka sina sirliga grenar mellan 6rterna och hég Calamagrostis phragmitoides vaggar sina vippor mellan buskarne. Under snaret ar marken till stor del bar, men pa manga stiillen bekladd med en matta af Sphagna (compactum m. fl.), Cephaloziz (biscuspidata) och Scapaniz jemte instrddda Meesea triquetra och Selaginella. En annan bild férete forsarnes steniga strinder. Visserli- gen bildas ifven vid dem videsnar med graal och ofta snar af ymnig Ribes rubrum. Men vanligare ar att marken delvis lig- ger bar sasom pa Tankajokis striinder (jemfor sid. 10) med sma Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 87 flickar af mossor (Sphagnum compactum, teres, Wulfii, acutifo- lium) och lafvar (Stereocaulon alpinum, Cladonia degenerans) och med grupper af érter: Galium boreale allman och ofta ym- nig, Tofieldia, Thalictrum alpinum, Caltha, Trollius, Parnassia, Geranium silvaticum, Epilobium angustifolium, Cornus suecica, Veronica longifolia och Gnaphalium dioicum allmanna, Viola biflora, Cerastium vulgatum alpestre, Rubus saxatilis, Gnapha- lium supinum och Cirsium heterophyllum ganska allmanna, Bar- barea stricta, Phaca, Rubus arcticus, Angelica archangelica, Primula stricta och Saussurea mindre allmanna samt Thalictrum kemense, Arabis alpina, Potentilla verna, Saxifraga aizoides och Pyrola uniflora siillsynta. Enstaka Carices och Calamagrostides samt Eqvisetum scirpoides forekomma 4fven; sallsynt ar Eqvise- tum variegatum. Steniga sjéstrimder hafva ater en annan karaktér. Vag- svallet och det vexlande vattenstandet framkalla pa dem tva till tre val utpriglade zoner. Salunda befanns Enare trasks strand vid Viyl&é by indelad i tvenne, sasom féljande den 25 augusti utférda anteckning visar. Stranden ar svagt afhiallig och begriinsas upptill af en tufvig betesmark, nedtill af det mycket steniga vattenbrynet. En del tufvor sta inne pa strand- omradet. En lodrit afsats af 2—5 dm héjd afdelar stranden 1 tvenne zoner. Den hdgre zonens mark bestar af sand med 1 —2 em mylla deréfver och biar ett ttt slutet vaxtsamhille. Den liigre zonen bestar af sand spickad med stora kantiga sten- block och skéljes af stormvagorna. Bada zonerna vexla i bredd mellan 3 och 30 dm. Grinsen mellan dem fr starkt buktad ocb hiir och der sta isolerade stycken af den hégre zonen, som vagsvallets erosion afskurit, ute pa den lagre. Deras motstands- kraft beror af att de biira enstaka buskar af Salix nigricans borealis. Den hdégre afsatsens vegetation fir en hvening af riklig Agrostis canina, strédda Juncus filiformis och (steril) Co- marum, tunnsadda Galium uliginosum, G. palustre, Pinguicula vulgaris och Ranunculus reptans samt enstaka Vaccinium uli- ginosum, Parnassia (steril), Veronica scutellata, Cardamine pra- tensis, Polygonum viviparum, Juncus alpinus och Festuca ovina pa en matta af riklig Stereodon arcuatus, strédda Climacium, 88 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner, Philonotis fontana och Polytrichum commune, tunnsadda Aula- comnion palustre och Alicularia scalaris samt enstaka Brya, Sphagnum medium, Sph. acutifolium, Amblystegium stellatum och Selaginella. Den lodrita branten mellan zonerna bir strodda Brya, Alicularia scalaris och Catharinea tenella, tunnsadda Gen- tiana nivalis, Chomiocarpon quadratus och Selaginella samt en- staka Luzula multiflora, Chrysosplenium tetrandrum, Juncus al- pinus, Oncophorus Wahlenbergii och Scapania sp. Den nedre afsatsen ir bevuxen med strédd Ranunculus reptans, tunnsadda Potamogeton gramineus, Alopecurus fulvus, Juncus filiformis och steril Sparganium samt enstaka Subularia aquatica, Carda- mine pratensis, Potamogeton gramineus heterophyllus, Agrostis canina, Juncus alpinus och Luzula multiflora. En strand af Vastusjarvi, hvars vixtarter jag icke hann anteckna, uppvisar tre zoner. Den begrinsas af tallskog. Den 6fversta zonen ir en svagt sluttande 3,6—4,8 m bred remsa af frisk, bérdig mylla pa stenigt grusunderlag, bevuxen med rikliga buskar, rikliga ris, ymniga mossor, rikliga orter och rik- liga gris, saledes ett riitt frodigt videsnar. Den andra zonen ir en svagt sluttande 6—15 dm bred remsa af fuktig, sand- blandad mylla pa stenigt grusunderlag, bevuxen med tunnsadda buskar, tunnsadda — strodda ris, rikliga — ymniga gras, rik- liga drter, rikliga — ymniga mossor och enstaka lafvar. Grasen iro mest tufviga och mossorna intaga mellanrummen. Den ne- dersta zonen ar en lika bred remsa af stérre och mindre run- dade eller kantnétta stenar, hvilkas mellanrum dro fylda med rus eller vatten. Vegetationen utgéres blott af tunnsadda._ laf- var och mossor; vagsvallet hindrar andra vaxter att fa rotfaste i det grofva gruset. Till de steniga sjéstrandernas flora héra utom de hittills uppriknade arterna bland andra Eqvisetum scirpoides (sallsynt), Carex Buxbaumii, C. juncella (allmiin), Agrostis borealis (all- min), Caltha (allmiin), Sagina nodosa (siallsynt), Phaca frigida (sallsynt) och Veronica longifolia (allman), samt ganska talrika mossor (Amblystegium polyganum, A. protensum, Dichelyma falcatum, Mnium silvaticum, Meesea trichoides, Fissidens osmun- dioides, Distichium capillaceum, Dicranoweisia crispula och Di- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 89 cranella crispa) och nagra fa lafvar (Lecidea uliginosa, L. de- missa). Pa sandstrdnderna aro Salix cinerascens, Astragalus alpi- nus, Eqvisetum arvense, Agrostis borealis och Festuca rubra allminna, Viscaria alpina, Primula stricta, Thymus serpyllum, Eriophorum Scheuchzeri och Agrostis alba mindre allminna, de tre sistnimda dock stundom ymniga, samt Tussilago, Oxyria och Apera spica venti siillsynta. Oaktadt iakttagelsernas ofullstindighet framtrada nagra olik- heter mellan strandfloran har och i norra Sodankyléa. Carex ericetorum, Agrostis vulgaris och Scutellaria galericulata na sin nordgriins i det sydligare landskapet, och Eriophorum gracile, Calamagrostis lanceolata, Coeloglossum, Gymnadenia conopsea, Orchis maculata och Potentilla tormentilla fro icke antecknade fran Enare tallregions striinder, om de ock antriffats pa andra standorter, de flesta dock endast siillsynt. A andra sidan fére- komma Apera spica venti, Oxyria, Sagina nodosa, Viola biflora och Thymus serpyllum hvarken i norra Sodankyla eller for Of- rigt i sddra delen af Lappmarken, och en annan grupp bestaende af Thalictrum alpinum, Phaca, Gentiana nivalis och Gnaphalium supinum, ar icke antriffad i norra Sodankyliis barrskogsregion, men vil i Kittilé eller Kolari och der merendels pa strander. 4. Forhallandet mellan gran- och tallregionen. Vi hafva hittills beskrifvit vegetationen i barrskogarnes region inom Lapplands nordliga delar, norr om en linie, dragen fran Oster at vester genom Luiro elfs stora S-formiga krokning sdder om Lokka, samt 6ster om en linie, dragen fran Sodan- kyli kyrkoby till Vuopionsuu vid Tana elfs 6fre lopp. Vi hafva funnit vegetationen likformig i detta omrades sddra del, norrut till Ivalo elf. Nagra sillsynta fynd pa enskilda punkter inom denna sddra del iro icke tillrickliga att betinga dess sOnder- delning i sirskilda botaniska provinser. For att undvika om- siigningar, vilja vi kalla den Saariselkiidistriktet efter det vid- 90 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. striickta fjillparti, som intager dess midt, och den norra delen vilja vi kalla Enaredistriktet. Den fdrniimsta olikheten mellan deras vegetation bestar deri att Enaredistriktet saknar de vaxtsamhallen, hvilka behir- skas af granen. Men fafven inom Saariselkadistriktet aro de langt ifran allmiinna. Granskogarne dro temligen sillsynta och af ringa vidd, blandskogarne af gran och bjork annu siillsyn- tare; endast granmossarne férekomma mera talrikt, men na dock icke stor utstriickning. Vid striinderna af de fran Saariselka kommande fjillbiickarne fro de sma ramme- och seneangarna allmiinnare iin samma formationer i Enaredistriktet, och flod- striindernas vixtformationer, grisvallarne, starriingarne, lundarne och videsnaren, hafva likaledes fatt bittre tillfalle att breda ut sig i det sédra distriktet én i det norra. Af forsumpningarna ‘iro kiirren och starrmossarne vidstriicktare séder om Ivalo elf. Enaredistriktets flesta och vidstricktaste forsumpningar 4ro torf- mossar. De hafva i jemfdrelse med Saariselkadistriktets torf- mossar hunnit till ett langt framskridet stadium af mognad. Andra viixtsamhillen med stérre utbredning i det norra distrik- tet iin i det sédra dro lafmoarne, tallmoarne och blandskogs- moarne samt killdragsvegetationen. Orsaken till den sistnam- das riklighet derstiides inses litt: terrangens ojemnhet. Af ren ljungmo ser man i det sddra distriktet sma flackar pa branda marker, men i det norra icke. I formationernas sammansittning fro de tva distrikten mycket lika hvarandra. Moarnes samtliga formationer utmirka sig genom sin synnerliga rikedom pa renlaf, frimst Cladonia alpestris. Saariselkidistriktets tallmoar, hvilka merendels in- taga niistan vagriita marker, féga hédjande sig Ofver de omgif- vande férsumpningarna, aro sjelfva flackvis nagot forsumpade och ega derfér en sparsam inblandning af mossarnes flora, hvil- ken man endast undantagsvis finner pa Enaredistriktets star- kare kuperade tallmoar. Bjérkmoarne, hvilka intaga hogre och torrare terriing i bada distrikten, fro fria fran denna inbland- ning, men bira som vittnesbérd om fijillens narhet en nagot rikligare miingd Phyllodoce, framfor allt i Enaredistriktet, der ifven Azalea procumbens sparsamt infinner sig pa dem. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 91 Nagot storre iir olikheten i bjérkskogens sammansittning. Enaredistriktets bjérkskogar tro betydligt fattigare pa gras och drter, men rikare pa ris, bland hvilka vi aterfinna Phyllodoce. Ett for dem utmiirkande griis air emellertid Carex alpina. Annu storre forefalla olikheterna i lwndarnes brokiga viaxt- samhiillen. Karaktiristiska for Enaredistriktets lundar aro Ca- rex capitata och Viola biflora samt de mindre allmianna eller siillsynta Asplenium filix femina, Saxifraga aizoides, Chrysosple- nium tetrandrum och Potentilla tormentilla. I Saariselkadistrik- tets lundar saknas ater nistan aldrig granen, hvarjemte Carex loliacea, Moehringia lateriflora, Gnaphalium norvegicum och Po- lystichum spinulosum torde kunna anforas som karaktiaristiska. Annu Aatskilliga andra arter hafva blifvit antriaffade endast 1 detta distrikts lundar, men torde sannolikt forekomma dfven 1 Enaredistriktets och kunna saledes icke anféras sasom skiljak- tigheter i landskapens vegetation. Viinda vi oss sa till forsumpningarna, finna vi torfmossar- nes sammansiittning i de tva omradena utomordentligt likartad. Till och med granen saknas icke i Enaremossarne, om den ock upptriider vida mer siillsynt i dem iin i de sydligare. Phyllo- doce viixer pa Enaredistriktets mossar allmannare in pa Saari- selkiidistriktets och Salix myrsinites och Juncus trifidus hafva blifvit iakttagna endast pa de férra, men torde kunna patriiffas ifven pa mossarne kring Saariselki. Icke mindre likformig ir kérrens vegetation inom bada di- strikten. Samma arter inga i samma proportion i formationer- nas bildning. Endast nagra fa arter hafva antraffats i Enare- distriktets kirr, men ej i Saariselkiidistriktets. Af dessa torde dock Utricularia intermedia och Petasites frigida icke saknas i de senare. Deremot béra Carex livida och den ganska all- miinna och ofta rikliga Carex rotundata anses karaktiristiska for det norra distriktet (jemfér vaxtforteckningen)). Oaktadt mosstingarne och starriingarne i Saariselkidistrik- tet ega en betydligt stérre utbredning iin i Enaredistriktet, visar sig ingen genomgaende olikhet i dessa artfattiga formationers vegetation. Lika anmiirkningsviird iir enformigheten i /éilldra- gens vegetation. Om man undantager Saxifraga aizoides 1 Uts- 92 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. jokistratens kiilldrag maste alla fynd i blott det ena distriktets kiilldrag anses tillfiilliga eller ock forbigangna i det andras. Sannolikt ir dock att Potentilla tormentilla, Alchemilla vulgaris och Epilobium palustre férekomma allmannare i Saariselkadi- striktet, Salix myrsinites, Carex Buxbaumii och C. loliacea all- miinnare i Enaredistriktet, Dessa skiljaktigheter aro icke storre iin att lika stora torde kunna pavisas mellan sirskilda trakter inom ett och samma distrikt. Ofverensstimmelsen hos kill- dragsvegetationen ar sa mycket mera anmarkningsvard emedan denna formation hor till de af menniskan minst paverkade och till de minst fdrinderliga, hvarfor den 4r siarskildt egnad att aterspegla klimatets skiftningar. A andra sidan fro killdragen vil egnade att hirbergera reliktvixter, hvarfér en eller annan sillsynt art kan bibehalla sig i enskilda kalldrag och salunda framkalla provinciella olikheter, som se mera betydande ut pa pappret 4n de i verkligheten aro. Samma betraktelser gilla om klippornas vegetation. Afven de iro egnade att harbergera sillsynta reliktformer fran klimatets tidigare vexlingar, hvarfor man pa enskilda punkter i Saariselkidistriktet finner ain Actea spicata, in Draba hirta, Asplenium filix femina eller Erysimum hieraciifolium, i Enaredistriktet ater Polypodium vulgare, Saxi- fraga aizoides och Carex rupestris. Viktigare ar den olikhet, som visar sig 1 vattenvegetationen, i det Nuphar luteum, Nymphza, Callitriche autumnalis och Phragmites n& sina nordgrinser inom Saariselkiadistriktet. Der- emot kunna skiftningarna i strandkoloniernas brokiga flora icke tillmiitas stor betydelse for den viixtgeografiska landskapsindel- ningen, och fnnu mindre vikt ega de formationer, hvilkas till- varo ir direkt beroende af menniskan och kulturen. Hanvi- sande till hvad i det foregaende blifvit sagdt om dem forbiga vi dem derfir hir. Endast det ma framhallas att aiven i dessa formationers sammansittning skilnaderna mellan de tva distrik- ten iro oviisentliga och icke stérre fin mellan enskilda trakter inom ett och samma distrikt. Nagra inskrinkta omraden finnas, hvilka betydligt skilja sig fran sina omgifningar. Ivalo elfdal med sin Myosotis silva- tica och sin Mulgedium sibiricum, med Arabis alpina, Melan- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 93 drium rubrum, Rosa acicularis, Salix lanata, Triticum violaceum, Luzula parviflora och Luzula spicata ar mahianda det mest af- vikande. Vi hafva riiknat dess storsta del till Saariselkadistrik- tet pa grund af granens allminna férekomst der; mynningsom- radet ir hanf6drdt till Enaredistriktet. Tana elfs tallregion med dess rikedom pa Thymus serpyllum, Utsjokistratens tallregion med dess Saxifraga aizoides, och de med samma vaxt och Po- tentilla tormentilla prydda 6demarkerna kring Pakanajoki aro andra exempel. Sasom af beskrifningen framgar, skiljer sig ifven Tankajokis strandvegetation i hég grad fran Luirojokis kallflidens. [ dylika sma omraden moter man vegetationsbilder, hvilka mera skilja sig fran omgifningens iin Enaredistriktets i allmiinhet skiljer sig fran Saariselkadistriktets. Skrider man till en jemfdrelse af floran i dess helhet i de tva distrikten utan afseende pa standorterna, sa kommer man till samma resultat, att de foga skilja sig fran hvarandra. | Enaredistriktet saknas helt och hallet blott nagra arter, hvilka mindre allmint eller siillsynt forekomma i Saariselkadistriktet, nimligen Polystichum spinulosum, Vahlodea atropurpurea, Poa trivialis, Carex caspitosa, Cherophyllum Preescotii, Carum carvi, Epilobium dahuricum, Trifolium repens, Arabis alpina, Galium trifidum, Gnaphalium uliginosum pilulare, Gn. norvegicum och Tussilago farfara samt fdljande vid Ivalo elf upptradande arter: Calamagrostis strigosa, Triticum violaceum, Luzula parviflora, Rosa acicularis, Geum rivale och ‘Melandrium rubrum. Bland de kirlvixter, som antriffats i Enaredistriktet, men icke i Saari- selkiidistriktet, kunna férst de undantagas, som aterkomma 1 sédra Lappmarken och bevisa att Saariselkddistriktet dels ar ett viixtfattigt omrade, dels blifvit allt for ofullstandigt genom- forskadt. De aro Polypodium vulgare, Botrychium lunaria, Phleum pratense, Carex teretiuscula, C. livida, Coralliorrhiza innata, Rumex acetosa, Stellaria Friesii «, (Barbarea stricta,) (Subularia aquatica,) Utricularia intermedia, Veronica scutellata, Gentiana nivalis, Matricaria inodora, Erigeron acris, Centaurea cyanus, Leontodon autumnalis (och Crepis tectorum). Endast 1 Enaredistriktet, men hvarken i Saariselkiidistriktet eller i sddra Lappmarken finnes den i férstnimda omrade temligen allmanna 94 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Viola biflora, de derstaides temligen sallsynta Carex capitata, Juncus triglumis, Saxifraga aizoides, Thalictrum kemense och Thymus serpyllum samt de sallsynta Apera spica venti, Carex rupestris, Sagina nodosa, Draba rupestris, Oxyria digyna, Atri- plex patula och Pyrola chlorantha. Betydligt allm&nnare fn i Saariselkadistriktet forekomma i Enaredistriktet Cystopteris fragilis, Asplenium filix femina, Triticum caninum, Carex loliacea, C. alpina, Salix lanata, Phaca frigida, Chrysosplenium tetrandrum, Cerastium alpinum, Ranun- eulus reptans, Thalictrum alpinum, Rumex acetosella och Rhi- nanthus minor. Nagot allmannare i Enaredistriktet 4ro Poa al- pina, Carex Buxbaumii, Juncus stygius, J. biglumis, Listera cor- data, Angelica archangelica, Saxifraga nivalis, Epilobium Horne- manni, Astragalus alpinus, Stellaria borealis, Rumex domesticus R. hippolapathum, Primula stricta, Mulgedium sibiricum och Alnus incana. Tvartom &ro Calamagrostis lanceolata, Agrostis eanina, Carex globularis och Majanthemum betydligt allmannare, Molinia czrulea, Nardus stricta, Phalaris arundinacea, Phleum alpinum, Eriophorum gracile, Potentilla tormentilla, Oxycoccus palustris, Salix pentandra, S. caprea och S. vagans e& nagot all- miannare i Saariselkidistriktet. I jemf6relse med dessa skiljaktigheter fro de, hvilka pa sid. 34—40 blifvit anforda sasom bestaende mellan sddra Lapp- marken och norra Sodankyla, ansenliga. Minst lika stor ar olik- heten mellan Enare tallregions och sédra Lappmarkens vegeta- tion. Vid en vaxtgeografisk indelning af Finland bor derfor griinsen mellan provinserna Kemi och Enare dragas soder om Tankajokis och Riestojokis mynningar, mahanda helst ofvanfor Kaaretkoski, sasom Wainio (anf. arb. sid. 30) foreslagit, och norr om Tanhua, Seitajairvi och Martti. Den stdrsta skiftningen i barrskogsregionens vixtlighet, som den salunda mot sdder ut- vidgade provinsen Enare har att uppvisa, 4r granens gradvisa aftagande mot norden. I séder fro annu granbestanden nagor- lunda allmanna, ehuru ej stora. Vid Ivalo upphéra de, men enstaka trad och mindre grupper antréffas 4nnu norr om Enare trisk nira tallregionens nordgriins. Kihlmans uppfattning af Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 95 tallregionen sisom en »granregion utan granar» tyckes salunda vara fullt berittigad. Orsaken till granens upphorande i barrskogsregionens norra del ser K. i de vidstriickta skogseldar, hvilka tid efter annan 6fvergatt dessa trakter. Hvad han berattar om eldens harjnin- gar i Enare har sin fulla tilla’mpning 4fven pa norra Sodan- kyla. Redan den talrika férekomsten af ortnamn, i hvilkas sam- mansittning ordet palo ingar, antyder detta forhallande. Nastan allestiides p& moarne finner man ifven spar af forntida eldar, sasom kol i det 6fversta, hvitvittrade gruslagret, stubbar med kolnad bark o. s. v. Topptorra samt helt och hallet torkade tallar ser man allmiint pa moarne, och pa manga af dessa trid- lik réja langa kolsvarta tungor att elden varit deras bane. Dock iir jag Ofvertygad om att elden icke alltid varit orsaken till tal- larnes uttorkande. I dessa 6demarker, der nistan ingen af- verkning af skogen eger rum och der triden i fdljd af klima- tets striinghet fa en kort, hoptriingd vaxt, hvilken gifver dem kraft att trotsa stormarne, sta de pa rot och do af alderdom. Jag nedhégg i narheten af Luirojiirvis strand en torr fura, hvil- ken fdrlorat all sin bark. Den var 15,38 m hég och matte 141 cm i omkrets 1 m Ofver marken. Med lupens tillhjelp kunde i tviirsnittet siirskiljas 247 tydliga arsringar. De aldsta 49 voro vida och betygade en stark tillviixt, de fdljande blefvo plotsli- gen mycket tunna och de sista 100 ringarne voro sa tata, att man endast med svarighet kunde sarskilja dem. Arsringarnes medelbredd var 1,1 mm. Intet spar af eldens averkan kunde upptiickas pa denna fura. Den har mahiinda som sa manga af sina likar upplefvat flere fin en skogseld utan att deraf lida vi- sentlig skada. Topptorra aldriga furor fro en ytterst allmin foreteelse p& norra Sodankylis moar. Helt och hallet uttor- kade och afbarkade sadana ser man likaledes allmiant. Hiarvid ir den omstindigheten synnerligt anmiarkningsvard att deras relativa antal tilltager mot barrskogsgriinsen pa bergen och att denna griins sjelf ritt allmiint bildas af idel mumier. Pa slutt- ningarna af Raututunturi dr detta en fullkomligt regelbunden foreteelse. Underséker man nirmare en sadan barrskogsgriins, finner man pa lafmon utom dessa déda triid talrika med laf 96 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. och mossa O6fvervuxna stubbar, hvilka forrada att skog eller -temligen tit tallmo der engang varit radande. Hvarken stub- barne eller de qvarst&éende triidliken bara eldspar, och ej heller pa marken under lafmattan formadde jag upptaécka sadana. Vi sakna saledes hvarje stéd for den férmodan att tallskogen har blifvit utrotad genom skogseld. Liknande iakttagelser gjordes pa Nattastunturit. Den 6f- versta tallen p& Pyhitunturis dstra sluttning, 417 m Ofver hat- vet, var endast 3,6 m hég med 52,3 cm omkrets 1 m Ofver marken och med vissnad topp. Pa samma bergtopps norra sluttning gingo lefvande tallar till i det narmaste samma hojd (416 m), men atskilliga meter hogre upp sagos enstaka doda. Féreteelsen upprepades pa de 6friga topparne och visade sig sai regelbunden att dagboken derom miler: »I Ofversta delen saf skogsregionen iro borttorkade barrtradstammar vida all- »miinnare iin friska. Da hiirtill kommer att de fortorkade stam- »marne for det mesta iro resligare och regelbundnare till vax- »ten in de friska, hvilka hiir uppe vanligen dro forvridna ge- snom fdrnyad toppbildning, topptorra och knotgreniga, sta vl >infor ett fenomen, som tyder pa en férsimring af vilkoren for »barrtriidens fOrekomst invid barrskogsgriinsen.» Pa tallmoarne omkring Saariselkii var antalet helt torra och topptorra tallar forvanande stort, och pa fjallgruppens sluttningar var det en vanlig foreteelse att torra tallar, kullfallna, halft multnade barr- triidstammar och 6fvervuxna stubbar férekommo ofvanfor den nutida barrskogsgriinsen till nagot mer in 450 meters hojd ofver hafvet. Afven i Enare tallregion ar topptorkan och tallarnes fullstindiga uttorkning en allmin féreteelse ej blott pa brianda marker, utan ocksa pa sadana, der det ofdrgingliga kolstoftet icke kan upptickas, och isynnerhet invid barrskogens granser mot norden och mot héjderna. Tallmumiernas allmaénna fore- komst just vid barrskogens granser i hela detta vidstrackta om- rade ir ett bevis for att tallens omrade under senaste arhun- draden varit stadt uti minskning, och att denna minskning icke berott af skogseldar allena, utan maste hafva nagon allman och ihallande orsak. Denna orsak kan icke vara nagon annan an en klimatfériindring. Af hvilken art klimatforindringen varit Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 97 ir dinnu omodjligt att afgora. Men en antydan derom finner man i atskilliga andra foreteelser, hvilka delvis redan blifvit berérda. Tallarnes uttorkning 4r intensivast i Enare tallregion och i de nirmast fjallen belagna trakterna af Saariselkadistrik- tet. Det ar i samma trakter, i hvilka mossarna for det mesta iro mognade, ofta anda till alfven genomskurna af eroderande bickar, och der karren dro siallsynta eller inskrankta till dal- dernas botterfrinnor. Det ar i samma trakter, der renlafvens trenne former, isynnerhet Cladonia alpestris, vunnit en utom- ordentlig utbredning pa alla torra marker och afven mangen- stiides pa mossarna, hvilka tyckas 6fverga till moar. Detta an- tyder en allmin, Ofver hela omradet férsiggangen minskning i vixternas vattenupptagning under vegetationsperioden. Minsk- ningen maste bero af en férandring i nagon af klimatets fak- torer. Nirmast ledes man att tanka pa nederbérden. Ofver dess belopp finnas inga mangariga observationsserier. Erfaren- heten fran trenne sommarresor i de finska lappmarkerna har lart mig att nederborden derstades under vegetationsperioden ir ganska riklig och jemt fordelad. Af 66 dagar i Enare lapp- mark voro 40 regndagar, och det langsta regnlOsa skofvet va- rade blott 5 dygn, den 6 till och med 10 augusti. I norra So- dankyla medforde 25 dagar af 45 regn och det langsta uppe- hallet mellan regnen riackte 6 dygn, den 27 juli till den 1 au- gusti. Bada dessa perioder iro riknade fran midsommartiden (den 23 och 24 juni) eller den tid, da marken annu ar genom- drinkt af vatten efter snésmaltningen. Det synes mig som om en bristande tillfoérsel af vatten icke kan antagas. Derfor synes det sannolikt att nagra andra meteorologiska forhallanden hin- dra viaxterna att tillgodogéra sig vattenrikedomen. Kihlman har papekat den stora betydelse vinden eger for den lappska vege- tationens lif. Vinden befordrar alltid afdunstningen. Vid lag temperatur kan det intraffa att vaxterna icke hinna ur jorden upptaga den mangd vatten, som afgar genom bladen; da maste vattenbrist i vaxten intrada. En 6kning i vindstyrkan eller en sinkning af sommarens temperatur kan saledes framkalla det fenomen, som sa tydligt framtrider i barrskogsregionens norra delar. Utan att vilja forneka mdjligheten af att en minskning _ / 98 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. i nederboérdens miingd kan hafva egt rum anser jag denna dock icke for en tillriicklig orsak till vegetationens uttorkning, utan tvingas till den férmodan att de Briicknerska och de sekulira klimatperioderna ffven medféra f6rindringar i temperaturen, mahiinda ifven i lufttryckets fordelning och den deraf beroende vindstyrkan. Under en torr period dkas skilnaden 1 lufttryck mellan land och haf; d& maste afven vindstyrkan okas. En un- dersékning af denna meteorologiska fraga skulle emellertid fora oss allt for langt utom vart amne. Den fdériindring i klimatet, som antydes af den torkande vegetationen, behdfver icke antagas vara stor. Der vaxterna redan befinna sig under yttre vilkor, hvilka endast i minimalt matt motsvara deras lefnadsbehof, iro de kinsliga for den min- sta forsimring i klimatet. Om nu tallen sa allmint varit nod- sakad att draga sig tillbaka, sé kan man vil forsta att ifven sranen maste hafva blifvit paverkad af de intridande ogynn- sammare forhallandena. Granen ir i stérre behof af vatten an tallen. Dess bladmassa dr storre och dess rétter traénga mindre djupt, men utbreda sig Ofver en storre areal iin tallens. Nara sin nordgriins drager granen sig bort fran de torra moarne och gdmmer sig i diilder och pa de nedre bergsluttningarna, och sa- som Kihlman papekat finnas de nordligaste granarne pa fuktig, forsumpad mark. Lik af granar dro betydligt mindre allmanna in dda tallar. Det tyckes mig hiraf framga att granarne fore tallen varit tvungna att vika for klimatforsaimringen. Men vi Atervinda fran hypotesernas verld till de brdanda moarne. Sydost om Vintilafjillen i Sodankyla stracker sig kilo- meter efter kilometer en vagformig sliatt, hvars torra steniga srus blifvit blottadt af elden. Denna 6demark heter Lipah- tamapalo. Sotiga stammar och stubbar vittna om att den fordom burit en normal tallmovegetation. Tidpunkten for bran- den kunde vi icke utréna, men enstaka tallplantor och tunn- sidda laga bjorkbuskar gafvo oss medel att uppskatta den nya vegetationens Alder till atminstone tio ar. Det oaktadt bar mar- ken iinnu blott ett glest t&icke af lafvar (rikliga Cladonia defor- mis, coccifera, macrophylla, cornuta och pyxidata, riklig Leci- dea granulosa, strédda Lecidea uliginosa, L. lapicida och Sphyri- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 99 dium byssoides, tunnsadda Icmadophila ruginosa, Cladonia bellidiflora, Cl. chordalis, Cl. decorticata och Cl. silvatica samt enstaka Cl. crispata, uncialis och alpestris). med rikligt instrodd Polytrichum piliferam. Sasom synes voro renlafvarne (Cl. al- pestris och silvatica) aéinnu helt underordnade i lafticket och en af dem (Cl. rangiferina) hade dnnu ej infunnit sig pa den af oss genomvandrade delen af mon. Risvegetationen var niastan riklig och bestod af strédda Calluna, Vaccinium myrtillus, V. uligino- sum och Arctostaphylos alpina, tunnsadda Arctostaphylos uva ursi, Empetrum och Vaccinium vitis idea samt enstaka Betula nana och Lycopodium complanatum. Tunnsadda gris och Orter (Aira flexuosa, Solidago och Gnaphalium dioicum t, Juncus tri- fidus och Viscaria alpina e) bidrogo féga att gifva omvexling at denna enformiga viixtlighet. Utom de unga bjorkarne och tallarne sagos enstaka telningar af asp, men inga granplantor. (Anteckningen gjordes den 15 juli.) Pa sédra sidan af Ampupé& antecknades samma dag _ ve- getationen pa en brand mo nira barrskogsgransen. Platsen utgdr en del af de vidstriickta af elden harjade Ampukan- kaat. Hiir har branden sannolikt timat tre eller fyra artionden tillbaka, ty de strédda bjoérkbuskarne na manshdjd och hdgre upp pa Ampupiids sluttning 1 meter. Det oaktadt ligger mar- ken finnu delvis alldeles blottad pa vegetation. For Ofrigt ar den betiickt med en gles matta af lafvar, i hvilken Cladonia alpestris hunnit blifva riklig. Afven Cl. coccifera ar riklig; strédda fro Cl. pyxidata, Lecidea granulosa och L. lapicida, tunnsadda Cladonia rangiferina, Cetraria crispa, Lecidea uligi- nosa och Lecanora tartarea, enstaka Cladonia silvatica, uncia- lis, deformis, bellidiflora och chordalis samt Cetraria islandica. I lafmattan fro strédd Polytrichum piliferum och tunnsadd Grim- mia ramulosa inblandade. Ett rikligt bestand af Calluna har hunnit utbilda sig, uppblandadt med strddda Empetrum och Arctostaphylos uva ursi, tunnsadda Arctostaphylos alpina, Vacci- nium myrtillus och V. vitis idea samt enstaka Vaccinium uligi- nosum. Af gris ser man blott enstaka Aira flexuosa och Jun- cus trifidus och af 6drter blott enstaka Solidago. Dessutom upp- 100 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. tiickas enstaka telningar af bjérk och asp, men inga af tallen eller granen. En jemforelse mellan vegetationen pa Lipahtamapalo och Ampukangas visar i hvilken riktning utvecklingen pa de branda markerna gar. Efterhand som laftacket sluter sig, utrensas allt flere af lafvarne, mossorna glesna och Cladonia alpestris tager 6fverhand. Pa samma gang uppvixa bjorkarne och en gles bjérkmo uppstar. Tallen kommer betydligt langsammare till platsen. Till och med pa den gamla brandplatsen pa Ampu- kangas finnas blott enstaka tallplantor. Och granen har alls icke funnit vigen dit, ehuru den bildar bestand pa fjallslutt- ningarna i narheten. Utom pa de vida brandflackorna blottas jord for ny in- vandring af vixter hufvudsakligen blott utmed de fran fjallen kommande biickarne. Vid snésmiltningen om varen svalla de upp och fora en flerfaldigt st6rre vattenmassa an under som- marn. Strémmens hastighet blir deraf i hég grad okad och dermed iifven dess erosions- och transportférmaga. Derom vittna de betydande verkningar man om sommarn langs deras stran- der ser af deras vararbete. An hafva de skurit sig tio till tjugu meter djupa rannor genom det grofsteniga gruset i fjall- dalarnes nedre delar, in hafva de utbredt bankar af finkornigt grus och flere meter breda vallar af skarpkantiga stenblock af Atskilliga decimeters diameter pa moarne nedanfor fjallen. Dessa aflagringar tvinga ofta bickarne att Andra sitt lopp, hvarvid nya strémbiddar eroderas i mon och nya bankar aflagras, och salunda kan en bick, hvilken om sommarn 6fvervadas med par tre steg, bereda sig ett inundationsomrade af tiotal, ja stundom mer in hundra meters bredd. Vissa grusbankar rubbas 1 sin anordning vid hvarje varflé6de, andra ligga en f6ljd af ar ostorda och bindas da af vegetation. Deras vaxtlighet foreter derfor hela serier af utvecklingsstadier ledande 4n till moarnes, an till vissa fngars vixtsamhiillen. Nagra anteckningar, om ock ofullstiindiga, m& har anféras for att belysa denna hittills hos oss obeaktade utvecklingshistoria. Suomusjoki (antecknadt den 13 juli) slingrar genom en bjérkmo pa bottnen af en flack, vid dal i Raututunturis barr- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 101 skogsregion. Abiidden dr for tillfillet c. 14 meter bred och 3 dm djup, stenig och niirmast omgifven af ett temligen smalt 6fversvimningsomrade med biarmar, torftufvor, karrfliickar och sma fngsflickar. Afven ett killdrag sipprar fram genom gru- set. De nyaste grusbankarne, hvilka annu icke blifvit full- stindigt bundna af vegetationen, bara ett rikligt 6fverdrag af Cephaloziz med instrédda Brya och flickar af Lecidea uligi- nosa, tunnsadda Philonotis fontana, Sphagnum compactum och Jungermaniz samt enstaka Anisothecium squarrosum, Cladonia alpestris, Cl. chordalis och Cetraria islandica. Ofver denna glesa matta utbreder sig ett glest faltskikt af strodda gras, Orter och ris med en tunnsadd inblandning af sma uppspirande busk- plantor. Strédda aro Scirpus cespitosus, Tofieldia borealis och Salix myrsinites, tunnsadda Calamagrostis (steril), Equisetum silvaticum, Hieracium alpinum, Solidago, Bartsia, Melampyrum pratense, Calluna, Andromeda poliifolia, Vaccinium uliginosum, Empetrum och Salix vagans (telningar) samt enstaka Molinia, Nardus, Aira flexuosa, Eriophorum alpinum, Carex vaginata, Luzula multiflora, Cirsium heterophyllum, Saussurea, Taraxa- cum, Potentilla tormentilla, Hieracium sp. (steril), Lycopodium selago och telningar af Salix phyliczfolia och Juniperus com- munis. Pa de torrare bankarne 6kar sig staggen (Nardus) jemte Equisetum silvaticum och bildar flickar af staggiing, bestaende af rikliga Nardus och Equisetum silvaticum, strodd Poa pra- tensis, tunnsadda Calamagrostis (steril), Molinia, Luzula multi- flora, Carex vaginata, Tofieldia, Bartsia, Saussurea och Cirsium heterophyllum, Andromeda poliifolia och Salix glauca samt en- staka Scirpus czspitosus, Hieracium (steril), H. alpinum, Ta- raxacum, Solidago, Trientalis, Trollius, Potentilla tormentilla, Orchis maculata, Calluna, Vaccinium uliginosum, Empetrum, Lycopodium selago, Juniperus communis, Salix vagans, 8. phy- liceefolia och S. myrsinites. Den mellan tufvorna annu delvis bara marken hyser tunnsadda flackar af Polytrichum strictum och Sphagnum acutifolium och enstaka flickar af Sphagnum compactum. Pa fuktigare, ligre partier af grusbankarne hafva ater 102 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. rammedingar danats genom rammets (Scirpus cespitosus) starka fordkning. Utom detta herskande halfgriis frodas pa dessa iings- flickar riklig Eriophorum angustifolium, stréddd E. alpinum, tunnsadda Tofieldia och Andromeda poliifolia samt enstaka Erio- phorum vaginatum och Salix vagans pa en gles matta af strédd Amblystegium fluitans, tunnsadda Brya, Jungermaniz och Sphag- num recurvum samt enstaka flickar af Sph. compactum och Sph. acutifolium. Killdragets vegetation ar en Philonotis-formation, bil- dad af ymnig Philonotis fontana, rikliga Amblystegium fluitans, Brya och Scapanie, strodda flackar af Hypnum rivulare, Sphag- num recurvum och Jungermaniz, tunnsadda flickar af Sphag- num acutifolium samt enstaka Philonotis seriata; denna tata mossmatta bir strédda gris (Equisetum pratense s, Scirpus ce- spitosus och Juncus filiformis t, J. biglumis och Carex irrigua e), tunnsadda Orter (Cirsium heterophyllum t, Bartsia, Saussu- rea och Taraxacum e), samt enstaka ris (Andromeda poliifolia) och busktelningar (Salix vagans livida). Torftufvorna, hvilka tyckas uppvaxa dels ur kalldragsve- getationen, dels ur rammeidngen, bara en torfmossevegeta- tion af tatt sluten Sphagnum compactum med strédda Cladonia alpestris, Mylia anomala, Jungermaniz m. m., tunnsadda Brya, Sphagnum acutifolium, Sph. compactum, Polytrichum strictum, Cladonia chordalis och Cetraria islandica samt enstaka Dicra- num elatum, Sphagnum medium, Cladonia rangiferina och Icma- dophila under ett rikligt eller ymnigt faltskikt af ris med tunn- sadd inblandning af gris och Orter, namligen rikliga Betula nana och Vaccinium uliginosum, stréddda Empetrum och Andromeda poliifolia, tunnsadda Equisetum silvaticum, Scirpus czespitosus, Carex vaginata och Tofieldia samt enstaka Calluna, Lycopodium selago, Nardus, Luzula pallescens, Hieracium alpinum, Solidago, Saussurea, Bartsia och Trientalis. Ofver tufvornas ristiicke héja sig tunnsadda laga bjérkar samt enstaka Juniperus communis och Salix vagans livida. Pa bankar, hvilka icke mera tyckas blifva berérda af var- flddet, har ur staggformationen utvecklat sig en lundforma- tion af riklig Betula odorata med underviixt af tunnsadda bu- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 103 skar (Juniperus communis t, Salix vagans livida t), strédda ris (Calluna s, Vaccinium uliginosum t, Empetrum t, Betula nana t. Lycopodium selago e, Andromeda poliifolia e och Salix myr- sinites e), rikliga griis (Calamagrostis, annu ej blommande, sanno- likt lapponica r, Nardus s, Aira flexuosa s, Equisetum silvati- cum s, Carex vaginata t, Poa pratensis e, Festuca ovina e och Luzula multiflora e), strédda, nastan rikliga Orter (Cirsium he- terophyllum s, Melampyrum pratense s, Bartsia t, Solidago t, Trientalis t, Hieracium alpinum e, Saussurea e, Taraxacum e och Potentilla tormentilla e), strédda mossor (Hylocomium pa- rietinum s, Polytrichum commune t och Brya e) och tunnsadda lafvar (Cladonia chordalis t, Cl. deformis t, Cl. alpestris e och Cetraria islandica e). Vid Sokustamapuro leder utvecklingen till ett nagot af- vikande resultat. Der antecknades den 28 juli ett strandparti, omgifvet af tallmo. Marken utgjordes af backgrus, betackt af ett 1—-2,6 dm tjockt torfartadt jordlager. Terrd&ngen sluttar c. 5° mot sdder och den temligen fuktiga jorden beskuggas endast ofullstaéndigt och lindrigt af den omgifvande tallmon. Pa grus- bankarne har en begynnelseformation utvecklat sig, som kunde kallas Ijungmosse (Ericetum sphagnosum), sammansatt af ymnig 8—-25 cm hog Calluna, rikliga—ymniga mossor, strddda gris, Orter och lafvar och strédda sma buskplantor. Utom ]jun- gen finnas rikliga ris (Empetrum och Vaccinium uliginosum s—tr, Lycopodium selago och Selaginella t, Vaccinium vitis idea, An- dromeda poliifolia och Ledum e). Grisen 4ro Molinia s, Scir- pus cspitosus och Festuca ovina t, Aira flexuosa och Carex vaginata e. Orterna iro Pinguicula vulgaris s, Gnaphalium dioi- cum och Tofieldia t—s, Hieracium ad murorum t, H. alpinum, Solidago, Bartsia och Orchis maculata e. Mossticket bildas af tunnsadda, stora flickar af ymniga Sphagnum compactum och Dicra- num scoparium samt enstaka flackar af ymniga Sphagnum acuti- folium, Dicranum elatum och Grimmia hypnoides, rikliga lef- vermossor och Hylocomium parietinum samt strodd Hylocomium proliferum. Dicranum Bergeri bildar en mindre flack. Af laf- var inga i formationen Cetraria islandica s—r, Cladonia alpe- stris e—t, Cl. rangiferina, silvatica och coccifera e. Strodd 3—5 104 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. dm hég Juniperus communis samt enstaka 1,5 dm hog Betula odorata iro de enda buskarne och triiden pa den beskrifna ficken. Men pa andra flickar ar bjérken rikligare tillstades och da undergar formationen en utveckling, hvarpa man finner prof vid en i Sokustamapuro infallande back ej langt derifran. De af tallmo omgifna grusbankarne fro af tvenne slag. De ligre och fuktigare éfversviimmas af varflédet och bara en Mo- liniaformation (seneing) af ymniga grads (Molinia y, Scir- pus cespitosus r, Festuca ovina s, Aira flexuosa t—s, Carex vaginata e—-t samt pa enstaka flickar Eriophorum alpinum r och Carex Buxbaumii s), strédda eller rikliga Orter (Cirsium heterophyllum, Pinguicula vulgaris och Tofieldia s, Hieracium ad murorum, Solidago, Gnaphalium dioicum, Gymnadenia co- nopsea lapponica, Bartsia, Trientalis, Potentilla tormentilla och Geranium silvaticum t, Orchis maculata, Campanula rotundi- folia och Hieracium alpinum e), strédda ris (Vaccinium uligi- nosum s, Empetrum och Selaginella t, Lycopodium annotinum och Linnea e samt Calluna r pa enstaka flickar), tunnsadda buskar (Juniperus communis t, Salix glauca, lapponum och 12 em hég phylicefolia e) och rikliga mossor (Sphagnum acutifo- lium strédda flickar, Sph. compactum och Hylocomium parieti- num tunnsadda flickar, Aulacomnion palustre s, Polytrichum strictum t, Sphagnum recurvum och Dicranum elatum e samt tunnsadda till strédda lefvermossor). Lafvar saknas. De hdgre och torrare bankarna, som icke langre nas af 6fversvimningarna, hafva utbildat en ljungmo (Ericetum hylocomiosum) af ymniga ris (Calluna r—y, Empetrum och Vaccinium uliginosum s—r, V. myrtillus t—s, V. vitis idea och Andromeda poliifolia e—s, Lycopodium annotinum och com- planatum e), strédda buskar (Juniperus communis s och Betula odorata t, bada 0,5 m héga), strédda gras (Carex vaginata s, Festuca ovina t—s, Aira flexuosa t—s, Molinia t, samt flickar af Scirpus czspitosus och Melica nutans), strédda — tunnsadda érter (Solidago t—s, Gnaphalium dioicum t, Melampyrum pra- tense, Pinguicula vulgaris, Hieracium alpinum och Gymnadenia e—t, Viola montana och Campanula rotundifolia e samt flack- vis Cirsium heterophyllum t), ymniga mossor (Hylocomium proli- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 105 ferum och parietinum y—r, den forra mer, Jungermania bar- bata s, Dicranum elatum t—s) och strédda — rikliga lafvar (Cladonia alpestris r pa strédda flackar, Cl. rangiferina s och Cetraria islandica t). Ett 16 cm hdgt stand af Pinus silvestris visar att tallen kan rycka in i denna formation. Uppe i det dalskar 1 fjallet, som genomflytes af Sokusta- mapuro, antecknades pa backens grusbankar en koloni af Vacci- nium uliginosum, Empetrum, Arctostaphylos alpina, Calluna, Phyllodoce, Salix glauca, S. hastata, S. myrsinites, 5. phylice- folia, Hieracia (alpinum och tva andra arter), Gnaphalium dioi- eum, Solidago, Bartsia, Pinguicula vulgaris, Tofieldia, Luzula spicata, Juncus trifidus, Agrostis borealis, Festuca rubra, F. ovina, Aira flexuosa, Carex juncella, C. rigida, Hylocomium parie- tinum, Polytrichum commune, Grimmia fascicularis, Oncophorus Wahlenbergii och Cladonia alpestris. Denna vegetation har pa iildre bankar utvecklat sig dels till bjorkskog med temligen rikliga 6rter pa mossmatta, dels till ljungmo med gles bjork. Det pa kolonier och begynnande vaxtsamhallen rikaste Of- versvimningsomradet, som patraffades i norra Sodankyla, var Kopsusvanka i Raututunturi. Tyvarr hindrades en utforlig un- dersékning af detsamma genom ett ihallande hallregn. Till vag- ledning for framtida resande ma dock har ur dagboken anforas nagra ord om vegetationens allmiinna fdrdelning der. »Marken »1 6fversvamningsomradet bestar af en med flata och runda ste- »nar uppblandad ytterst fin sand, latt genomtranglig for vatten »och pa flere stallen vattendrankt. Denna sandjord omvexlar »med rull- eller svallgrusbankar. Déda meandrar eller alaguner »i alla grader af igenvaxning med starrkirr, starring och vide- »snar finnas ganska manga, och vid braddarne af den grunda »dalfaran frambryta kiilldrag, som dels gifva upphof till sma »rannilar, dels forvandla marken till gungfly. Vegetationen var »hufvudsakligen pa féljande satt grupperad: Backens hufvudfara »atfoljes af videsnar och frodig drtbackeartad vegetation samt » Moliniaformation. Bankarna i hufvudfaran bestaende af gan- »ska groft grus, hysa blott svaga véiatkolonier af Salix myrsi- »nites, Taraxacum, Solidago, Hieracium sp. och nagra andra »drter. Rikligare ar kolonin i de fldre eller mera siillan be- 106 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. »gagnade sidorinnorna, helst om deras jord ar fin, vattendrankt »svamsand. Det var mig omdjligt att i det oupphdrligt ned- »str6mmande stortregnet anteckna mina iakttagelser och kan jag »derfor numera blott ofullstandigt atergifva dem. Bland kolo- »nisterna erinrar jag mig Potentilla tormentilla, Pinguicula vul- »garis, Salix mysinites och andra videarter, 5. myrtilloides, »Bartsia, Saussurea, Solidago, Hieracia, Parnassia, Taraxacum, »Tofieldia, Carex Buxbaumii, C. rariflora, C. irrigua, Juncus »biglumis, J. triglumis och Molinia. Ofverhufvud voro dessa »kolonier rika och tilldragande. — Falten mellan rannorna in- otagas af Moliniaformation, Scirpus cespitosus-formation och »Caricetum hypnosum eller purum, har och der med bestand af »Eriophorum alpinum, Dessa olika formationer fro anordnade »hufvudsakligen efter markens fuktighetsgrad. Men vid ran- »derna af flodlagunerna upptrida ater videsndren och de lund- »artade brtbackarne, medan lagunerna sjelfva igenvaxa med Ca- »rex aquatilis, C. filiformis, Eriophorum angustifolium, Carex »juncella och vattenmossor af flere arter. — P& manga stillen »sag jag anlageningar till torfmossevegetation med Sphagnum »compactum, Vaccinia, Scirpus czespitosus och en miangd Orter. »Stérre sammanhiingande och val utvecklade mossar tycktes »dock ej finnas. — Ofversviimningsomradet inneslutes mellan »lafmofalt glest bevuxna med tall och bjork. Medan Rosberg »fortsatte sin vandring lings backen, vek jag efter nagot mer »fin en timmes arbete af mot Kopsusp&&, uppfor den norra lat- »mon. Terringen stiger i borjan ytterst lindrigt, och mon ge- »nomsilas har nere af manga sma vattenadror, hvilka fram- »komma vid dalens briddar och hamna i backens Ofversvam- »ningsomrade utan att utbilda riktiga biddfaror at sig. Vegeta- »tionen pa dessa genomsipprade grusmarker stammer nara Of- »verens med vissa formationer i 6fversvimningsomradet, nim- »ligen torfmosseflickarna, Eriophorum-alpinum-matian, Scirpus- »cespitosus-formationen och Moliniaformationen, men var artfat- »tigare, isynnerhet narmare mot fjillet.» (Anteckning for den iia, ) Salunda ser man atskilliga vaxtsamhillen utbildas pa fjall- bickarnes grusbankar nira barrskogsgrénsen: starrkarr, stagg- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennmica, XVI, N:o 2. 107 aingar, rammedangar, seneingar, snipangar (af Eriophorum alpi- num), Philonotisformationen, torfmossetufvor, ljungmossar, ljungmo, videsnar, bjérkskog och bjérklundar. I ljungmon kan Aafven tal- len vaxa upp, men detta fr atminstone icke vanligt, ty ung tallskog eller ung tallmo sags aldrig pa grusbankarne. An min- dre visar sig granen pa dem, ehuru den bildar gamla bestand i fjalldalarnes nedre delar, der den afven ingar som en viktig bestandsdel i lundvegetationen. Vegetationens utveckling pa grusbankarne pekar saledes i samma riktning som utvecklingen pa de branda markerna, niimligen pa barrskogens minskning och barrskogsgransens tillbakagang. Ty de arealer, som nu in- tagas af grusbankarne, hafva i de flesta fall blifvit tagna fran tallmoarne eller fran bjérkmoar, som eftertridt tallmoar. Pa bjérkmon vid vestra foten af den norra Sokustamapiéa, hvilken bjérkmo tydligen uppstatt efter en skogseld, som qvarlemnat enstaka gamla tallar pa bergsluttningen, slingra hégvattenrin- nor, hvilka om sommarn 4ro uttorkade. Der hégvattnet silat fram utan erosionskraft, har ingen annan foriindring triaffat bjérk- mon 4n att lafmattan blifvit ersatt af mossa och ljung. I gro- par, der vattnet samlat sig, har lafmattan dott bort utan att blifva ersatt med annan vegetation; deras botten ar da ett fin- kornigt, skarpkantigt, icke urskdljdt grus. Men der storre vat- tenmassor med ansenlig hastighet gatt fram, har icke allenast vixtmattan blifvit upprifven, utan afven mons grus blifvit ur- skéljdt och rulladt till en rullstensbadd. Sadana s6nderrifna moar ar en allman foreteelse pa fjallens sluttningar bade inom barrskogens region och hégre upp. Jag vill nu ingalunda pasta att fjallbackarne nedtrycka barrskogsgrinsen; jag har endast velat papeka att Ofverallt vid barrskogsgrinsen, der jord pa ett eller annat satt blottas och ny vegetation kan uppkomma, det sker till forlust for barrtraden. Granen gar pa Pyhitunturis norra sida upp till 362 m, pa Seinadtunturis sydvestra sida till 382 m, i Raututunturi till c. 367 m, pa Karppapaat i Saariselka till ce. 370 m och pa An- teripaa sddra sida till ec. 400 m. Tallen stiger pa Pyhatunturis 6stra sida till 417 m, pa dess norra sida till 387 m, pa Seina- tunturis sydvestra sida till 362 m, pa Raututunturi till 567— 108 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. 428 m, pa Lupukkapaat till ¢. 370 m, pa Sokustamafjallens vestra sida till 400—430 m, pa Karppapaat ofver 420 m och pa Anteripais sdédra sluttning till c. 400 m. Den gar i de dju- pare fjalldalarne, i Suomusjokidalen, Muorivankadalen och An- terijokidalen till nirheten af aarnes kallbackar, men stannar vid foten af dalviiggarne, oftast nedanom 400 meter, pa grund af dessas branthet och stenbetiickning. De anfodrda siffrorna bekrifta det liinge kinda sakf6rhallandet att i vertikal riktning en skilnad mellan tallregion och granregion icke kan géras pa de finska fjillen. Barrskogsregionens grains kan i medeltal for norra Sodankyli antagas 390—400 m O6fver hafvet, saledes 30 m hégre iin pa fjillen kring Ivalo elf. Norrut sanker den sig snabbare; vid Mandojiyri till 145 m, nedanfor Outakoski till 75 m. 5. Bjérkregionen i norra sodankyla. Vi intrada i bjOrkregionen. Denna region ar i norra So- dankyla inskrankt till fjallen. I Hammastunturi utbreder den sig Ofver héglandet, i Muotkatunturit kryper den ned i dalarne, och i Utsjoki beherskar den hela det lagre landet utom de tre — fyra djupaste dalarne. Antager man som Ofre granser for bjOrkregionen de orter, der bjérken upphér att manshédg bilda bestand, sa gar denna region pa Pyhatunturis Ostra sida till 464 m, pa dess norra till 480 m, pa Seinitunturis sydvestra sida till 455 m, pa Raututunturi till c. 448 m, pa Lupukkapaas sddra sida till 450 m, men i dalen pa samma fjalls syddstra sida till 490 m, pa vestra sidan af Sokustamafjillen till 496 m samt pa Vuomapiiis vestra sida i dppet lage till 498 m, 1 skyddadt lage till 517 m. Pa branta, stenhdljda bergsluttningar krymper bjérken till dvargbuske pa lagre niva &n pa langsamt sluttande med grus betickta bergsidor. Pa lagre berg blir den pa krénen en krypande, ofta mattlikt utbredd krympling, afven om deras niva far betydligt under den normala bjorkregion- eriinsen, sasom pa det 415 m héga Kopsuspéié. I skyddade tranga bickskar kan bjérken deremot na mansh6jd anda till 517 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 109 m 6fver hafvet. I medeltal torde regionernas Ofre granser ga ii till féljande antal meter Ofver hafvet: Nattastunturit. Raututunturi. Saariselki., BjGrkregionen . . 9. . . 466 448 490 Barrskogsregionen. . . 395 387 397 Raiknar man barkslibesmaienaass vertikala vidd fran de tre in- sjoar, hvilka ligga en vid foten af hvarje fjallgrupp, och fjall- regionens upp till den hégsta toppen 1 hvarje grupp, sa erhal- les féljande 6fversikt af regionernas vertikala utstrackning: Nattas- Rautu- Saari- tunturit. tunturi. = selka. Hégsta toppens héjd 6fver hafvet . . 552 520 723 Fjillregionens vertikala vidd. . . . 86 72 233 Bjorkregionens vertikala vidd . . . ae 61 93 Barrskogsregionens vertikala vidd. . 152 102 112 oo SAT EE Te Re ane ee vee eer ge: 285 285 Dessa siffror bestyrka en iakttagelse, som jag upprepade ganger gjorde i norra Sodankyla, namligen att alla regiongriinser ned- tryckas pa de ligre bergen och rycka uppat pa de hoégre, i hvil- ket senare fall de tillika afligsnas fran hvarandra, sa att bjork- regionens vertikala vidd tilltager. Ehuru bjérkregionen pa Nattastunturit har en vertikal ut- striickning af mer iin 70 meter, ar den pa dessa branta, sten- hdljda berg s& svagt utvecklad, att man flerestiides tror sig se barrskogs- och fjiillregionerna gransa omedelbart till hvarandra. De ofantliga hélster af skarpkantiga stenblock, hvilka belamra de brantare bergsidorna, hafva just inom bjérkregionen sin stor- sta utbredning. Nagra block hafva anda till 300 kubikmeters volym, men de flesta na blott en half eller en kubikmeter. Mellan dessa block férsvinner regnvattnet och smaltvattnet ome- delbart, medférande de fragment, som sprickfrost och vittring lésgora fran graniten. Endast pa nagra sma flickar kan gruset samla sig och gifva rotfiiste at en eller annan bjérk. Men knappt och oregelbundet bevattnad samt utsatt for vindens hela vald- samhet blifver bjérken pa dessa stillen hdgeligen nddvuxen, sillan mer iin meterhég till och med pa en niva, som tydligen tillhér barrskogens region. Bestand af bjérk kunna naturligtvis 110 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. icke uppkomma pa sadana standorter. Stenrésets glesa matta af lafvar och mossor trycker sin torra, karga prigel pa land- skapet och de sma grusflickarne bira ett tacke af lafmovege- tation foga olik fjallregionens. Dock finnas pa Nattastunturit ifven mera langsluttande marker, der bjérkregionen kan utbreda sig Ofver stOrre arealer pa djupare grusjord. Sadana platser iro sddra_ sluttningen af Pyhatunturi, nagra delar af Serrikai- nens sluttningar, dalarne och afsatserna pa sddra sidan af Seina- tunturis krén samt hogsta delen af platan mellan Pyst6tunturi och Nattanen. Dessa steniga grusmarker hafva en rikare flora och i fdljd af sin stdrre vattenrikedom en mera omvexlande vegetation. Stdrre delen af ytan intages af bjérkmo, der blott meterhéga, buskartade Betula odorata med 4—6 stammar fran samma rot sta strddda pa en matta af Cladonia alpestris och andra busklafvar. En del bjérkar na mansh6djd och visa att vi verkligen aro inne i bjérkregionen. En sadan bjérkmo pa Ostra sluttningen af Pyha- tunturi, 417 m Ofver hafvet, antecknades den 6 juli. Den ste- niga grusmarken sluttar 20° mot éster. Enstaka manshoga bjor- kar (Betula odorata) sta glest pa en matta af ymniga lafvar (Cladonia alpestris y, Cl. rangiferina, deformis och coccifera s, Stereocaulon tomentosum t, Cetraria islandica t, C. crispa och C. nivalis e, Cladonia pyxidata, chordalis och uncialis e) och tunnsadda mossor (Hylocomium parietinum, Dicranum scoparium och Blepharozia ciliaris, alla t). Ett rikligt bestand af 1—2 dm héga ris &r spunnet derdfver (Empetrum och Vaccinium myr- tillus r, V. vitis idea, V. uliginosum, Lycopodium clavatum lagopus och L. complanatum t, L. annotinum, Arctostaphylos alpina och Linnzea e), och bland risen sta enstaka Aira flexu- osa och Solidago samt ett par laga (3 dm) buskar af Junipe- rus communis. Pa andra bjoérkmoflackar antriffar man en eller annan art som saknas pa detta stille, Lycopodium alpinum, L. selago, Juncus trifidus, Carex vitilis, C. rigida, Betula nana, Phyllodoce, Sorbus aucuparia (nagra dm hdg), Trientalis, Melampyrum pra- tense, Pedicularis lapponica, Hieracium alpinum, Epilobium an- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 111 gustifolium. Men artfattigdom och enformighet fro dock ut- mirkande karaktiirsdrag hos Nattastunturits bjérkmoar. Bjorkmoarne genomskiaras pa nagra stillen af smiltvat- tenbanor och fijiillbickar, som grena ut sig 6fver marken och icke formatt grifva sig fullt bestamda baddar. Pa sadana stil- len ligger gruset till stor del bart eller bar glesa kolonier af de mest olikartade viaxtformer, isynnerhet lefvermossor. Man finner der anliiggningen till flere va xtformationer, af hvilka dock endast fa komma till normal utveckling och det pa helt sma arealer. En af de allminnaste ar en torfmosse-bildning i tufvor af nagra decimeters bredd och mycket vexlande langd (fran en half till fem a sex meter) samt en till tre decimeters hdjd. De iro mycket tita och fasta, bildade af Sphagnum fuscum, Sph. compactum, Sph. acutifolium, Sph. medium och Aulacomnion palustre med faltskikt af rikliga ris (Andromeda _poliifolia, Phyllodoce, Vaccinium uliginosum, V. myrtillus, Ledum, Lycopo- dium alpinum), rikliga gris (Carex pauciflora, C. dioica, C. ri- gida, Eriophorum vaginatum) och strédda orter (Rubus chame- morus, Pinguicula villosa, Bartsia, Hieracium alpinum och To- fieldia borealis). Der vattnet framsipprar stdrre delen af som- marn, bilda sig sma karr med en vegetation erinrande om kall- dragens. En tat matta af lefvermossor och Amblystegia (sar- mentosum, stramineum, exannulatum, revolvens, badium), Philo- notis fontana, Conostonum, Brya och Sphagnum recurvum pry- des af nagra glest strédda griis och Orter (Carex irrigua, Erio- phorum angustifolium, Juncus biglumis, Tofieldia, Pinguicula vulgaris). Om det tilligges att man pa stenrdsen efter mycket so- kande finner nagra enstaka stand af Juniperus communis och nana, Salix glauca, Populus tremula, Sorbus aucuparia, Lycopo- dium selago, L. clavatum lagopus, Polypodium phegopteris och dryopteris, Phyllodoce, Arctostaphylos alpina, Linnza, Aira. fle- xuosa, Juncus trifidus, Epilobium angustifolium, Solidago och Hieracium alpinum, sa ir bjérkregionens vegetation pa Nattas- tunturit i hufvuddrag karaktiriserad. Betydligt stérre utbredning har bjérkregionen pa Rautu- tunturi och Saariselki. Visserligen ir dess vertikala vidd pa 112 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Raututunturi ndgot mindre an pa Nattastunturit, men fjallens langt utdragna, breda ryggar med sina lindriga, i afsatser brutna sluttningar, betiickta med miktiga massor grus, gifva bjérkmon ypperligt tillffille att breda ut sig i all sin vemodiga skonhet. Afven andra formationer komma hir till fullare utveckling utan att dock férma upphafva det intryck af stel enformighet, som bjérkmoarna framkalla. Att i hvarje enskildt fall pa dessa hojder bestémma, huru- vida man befinner sig inom bjérkregionen eller icke, dertill har jag icke kunnat finna nagot medel. Man kan ga hela kilome- tertal uppfor lindrigt stigande moar, bevuxna med meterhéga bjérkbuskar af den egendomliga bordform, som Kihlman be- skrifvit och afbildat (Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica. Vol. VI. N:o 3. Tab. 11—13), och kommer sa plotsligen till fo- ten af en brantare kulle. Der hdja sig bjérkarne till manshojd eller mera, for att ater uppe pa bergbranten krympa eller for- svinna. Pa kullens krén ligger bjérken tryckt till marken med 2—3 meter lang, armtjock stam och alla grenar horisontalt ut- bredda sa att bladmassan bildar en tat groén matta, under hvil- ken intet vixer. Men skiar en bradbrant klyfta in i kronet, fin- ner man omedelbart vid dess rand resliga bjérkbuskar i skydd for vinden. Det vore pedantiskt och stridande mot naturens anvisningar att stringt halla pa en godtycklig definition, hvi- lande pa ett enda kinnetecken, da man skall uppdraga bjérk- regionens Ofre grins. Jag har till bjérkregionen raknat alla de ofvanfér barrskogsregionen beliigna partier af fjallen, hvilka ligga lagre in de hégsta, pa hvilka klimatet tillater bjérken att i skyddadt lage bli manshég, iifven om vidstrackta flackor bira endast laga bordbjérkar och enskilda kullar blott mattbjorkar. Det Hr inda till denna héjd man i dalskaren kan Ofverraskas af verkliga lundar, der under bjérkarnes loftak en yppig vege- tation af buskar, héga Grter och gris samt storbladiga ormbun- kar erinrar om prakten pa slittlandets flodstrander. Inom samma region ser man dock oftare marker alldeles utan bjork, vid- striickta branter betiickta med stenrés lika som pa Nattastun- turit, ehuru af granulit, icke af granit, och derfér bestaende af mindre block och med talrikare grusflackar. I Saariselka aro Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 113 stenrésbranterna mycket allmiinna och striicka sig der mangen- stides hégt upp i fjallregionen anda till narheten af topparna och krénen. Afven det fasta klyftet trider i bjérkregionen fler- stides i dagen, i stérsta utstrackning i Akanhirkakuru, ett statligt skar mellan Vesipéiat och Anteripaaé, gaende fran fjill- regionen ned i barrskogens region. Bradbranta klippstupor af flere tiotal meters héjd omgifva en liten biick, som dn slingrar genom en sluttande dalbotten, 4n kastar sig utfOr manga meter hoga lodrita vaggar. I denna klyfta var det omodjligt att sir- skilja regionerna. Jag antecknade den 29 juli allt hvad jag hann med under anstringande klattringar fran Ofre bradden, der bjérkregionen upphoérde, och ned till bottnen. Pa detorra bergvaggarne och hillarne vixa endast lafvar och mossor, namligen rikligt Rhizocarpon grande, Rh. atrovirens, Lecanora cesiocinerea och Andreea petrophila, strodda Parmelia centri- fuga, P. saxatilis, P. omphalodes, Gyrophora polyphylla, G. hy- perborea, Sphzrophoron fragile, Rhizocarpon geographicum, Le- canora cinerea och Grimmia ramulosa, tunnsadda Cladonia al- pestris, rangiferina, silvatica, coccifera, Parmelia lanata, Alecto- ria prolixa, Cetraria commixta, Nephromium levigatum, Gyro- phora flocculosa, proboscidea, vellea, Hzematomma ventosum, Lecanora tartarea, Lecidea lapicida, Polytrichum piliferum, Am- phidium lapponicum och Dicranum scoparium, samt enstaka Cladonia pyxidata, Stereocaulon paschale, Cetraria islandica, C. fahlunensis, Parmelia physodes, P. stygia, Gyrophora erosa, Alectoria divergens, A. ochroleuca, Urceolaria scruposa, Acaro- spora chlorophana, Hylocomium parietinum, Amblystegium un- cinatum, Polytrichum alpinum, Brya, Ceratodon purpureus, Grim- mia torquata, fascicularis, microcarpa, hypnoides, ramulosa, Ulota curvifolia, Oncophorus torquescens, Jungermania minuta, Blepharozia ciliaris och Chandonanthus setiformis. — I berg- springor och klyftor frodas en ganska brokig massa viixter, bland hvilka mossorna 6fverviiga och pa vissa stiillen bilda tita, svillande bolstrar af Hepatice, Brya och Polytrichum alpinum jemte strédda flackar af Andreza petrophila, Dicranum scopa- rium, Ceratodon purpureus och Onecophorus strumifer, tunn- sadda partier af Hylocomium parietinum, H. proliferum, Am- 8 114 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. blystegium uncinatum, Polytrichum piliferum och Grimmia ra- mulosa samt enstaka flickar af Plagiothecium denticulatum och Anthelia julacea. Atskilliga lafvar dro inblandade i mossmat- tan, nimligen strédda Cladonia coccifera samt enstaka Cladonia silvatica, deformis, chordalis, cornuta och amaurocrea, Cetraria islandica, crispa och Delisei samt Lecanora tartarea. Ortartade vixter forekomma i riklig miéngd, isynnerhet Polypodium phe- gopteris, jemte strddda P. dryopteris och Solidago, tunnsadda Trientalis och Epilobium angustifolium samt enstaka Hieracium. Afven risen iro temligen rikliga: str6dd Empetrum, tunnsadda alla Vaccinia, Andromeda hypnoides och Linnea, enstaka Phyllo- doce, Azalea procumbens, Salix herbacea och Lycopodium se- lago. Tunnsadda griis och buskar fullborda bilden: Calamagro- stis phragmitoides, Aira flexuosa och Juniperus communis samt enstaka Juncus trifidus, Poa nemoralis, Sorbus aucuparia (lag, buskartad), Salix phylicefolia, Betula nana och Betula odorata (buskartad, mer &n manshég). — Pa torra afsatser och sten- rés nar vegetationen sin stérsta artrikedom. Pa dessa platser har nimligen grus samlat sig och fylt en del mellanrum mellan stenarne, och ett myllelager har under tidernas lopp hunnit bilda sig och qvarhalles af grundens ojemnheter, Vegetationen Ar till en del lundartad med vackra enstammiga och flerstammiga 3—4 meter héga bjérkar och strédda buskar, Juniperus communis s, Betula nana (anda till meterhég) t—e, Salix phylicefolia t—e, Sorbus aucuparia (manshég) e, Salix lapponum och glauca e. Mossor bilda en yppig, svillande matta, hufvudsakligen af ym- niga Hylocomium proliferum och parietinum jemte riklig Poly- trichum alpinum och stora flaickar af Dicranum scoparium. Strédda fro i denna matta Blepharozia ciliaris och Jungerma- nize och pa de uppstickande stenarna Grimmia ramulosa, tunn- sadda Polytrichum commune, P. juniperinum, P. urnigerum, Pohlia nutans, Ceratodon purpureus och Amblystegium uncina- tum; mera enstaka forekomma Polytrichum piliferum samt pa stenarne Grimmia hypnoides, Oncophorus strumifer, O. torque- scens och Chandonanthus setiformis. I mossmattan inga talrika lafvar: riklig Cladonia alpestris, strédda C. rangiferina, Cl. cocci- fera och Cl. gracilis chordalis, tunnsadda Cl. silvatica, Cl. de- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 115 generans, C]. amaurocreea, Cetraria islandica, C. crispa, C. ni- valis, CG. cucullata, Peltidea aphthosa och Nephroma arcticum samt enstaka Cladonia pyxidata, Cl. deformis, Cl. cornuta, Cl. uncialis, Cl. aspera, Cl. bellidiflora, Cl. furcata racemosa, Ce- traria Delisei, C. aculeata, Sterecaulon tomentosum, Parmelia physodes, Peltigera malacea och Lecanora tartarea. I filtskik- ten tifla risen och 6rterna med hvarandra i riklighet. Af risen dro Linnea och Vaccinium myrtillus rikliga, V. vitis idea, Phyllodoce och Empetrum strédda, Azalea procumbens, Lycopo- dium annotinum och L. alpinum tunnsadda, L. clavatum lago- pus, L. complanatum, L. selago, Calluna, Ledum och Vaccinium uliginosum enstaka. Bland Grterna fro Cornus suecica och Polypodium phegopteris rikliga, Epilobium angustifolium, Trien- talis och Solidago strédda, Taraxacum, Hieracium alpinum och Polypodium dryopteris tunnsadda samt Viola canina montana, Rubus saxatilis, Gnaphalium dioicum och Hieracia enstaka. Af- ven strodda gras forekomma: Calamagrostis phragmitoides, C. lapponica, Aira flexuosa, Festuca ovina och Poa nemoralis, tunn- sadda Juncus trifidus och Carex vitilis samt enstaka C, rigida och C. canescens. — Vissa afsatser fuktas stindigt af vatten, som sipprar fram mellan granulitens skiffringsytor. Dessa vata afsatsers vegetation liknar torfmossarnes. Dess bottenskikt, en kompakt torfalstrande Sphagnumfilt, bir ett rikligt bestand af ris och buskar, under det lafvarne, griisen och 6rterna dro tunnsadda. Betula odorata ar tunnsadd, men hdégvixt Betula nana stracker i riklig miangd sina bagbéjda grenar upp Ofver ristacket tillsammans med enstaka Salix vagans livida, 8. phyli- cefolia, 5. lapponum och S. glauca. Risticket sammansiittes af rikliga Empetrum, Vaccinium uliginosum och Lycopodium alpinum, strddd Andromeda hypnoides, tunnsadda A. poliifolia, Phyllodoce, Vaccinium myrtillus och Salix herbacea samt en- staka Arctostaphylos uva ursi, Vaccinium vitis idzea och Lin- nea. Tunnsadd Calamagrostis lapponica héjer sina stran 6fver risen, och pa Oppnare stillen viixa tunnsadda Aira flexuosa och Carex canescens samt enstaka Festuca ovina och Carex rigida. Af Orterna fr endast Trientalis tunnsadd; enstaka foérekomma Pinguicula vulgaris, Bartsia, Solidago, Taraxacum och Hieracium 116 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. alpinum. Mossmattan bestar af ymnig Sphagnum acutifolium, rikliga Sph. acutifolium purpurascens, Hylocomium proliferum, H. parietinum och Anthelia julacea, strédda Polytrichum alpi- num, Brya och diverse Hepaticee, tunnsadda Amblystegium un- cinatum, A. sarmentosum, Polytrichum strictum, Grimmia fasci- cularis, Dicranum scoparium och Sphagnum compactum samt enstaka Amblystegium badium, Oligotrichum incurvum och Mnium punctatum. Nagra fa lafvar aro inblandade: tunnsadd Cetraria Delisei samt enstaka C. islandica, Sphyridium byssoides, Icma- dophila zruginosa, Lecanora tartarea, Lecidea granulosa och L. uliginosa, Till stor del samma arter viixa pa dalbottnens vat- tendriinkta stillen, men blandade i helt andra proportioner, si att vegetationens karaktir vexlar mellan starring och vide- snar. Videbuskar i brokig blandning bilda tita grupper. Strodda ‘iro Salix hastata, glauca och lapponum, tunnsadda 5. phylice- folia och vagans livida jemte Betula nana. Anthelia julacea bildar sammetslika mattor omvexlande med stora ytor af Sphag- num recurvum och mindre flickar af Bryum ventricosum, Poh- lia commutata, Amblystegium sarmentosum, A. badium, Sphag- num acutifolium och Scapaniz. Nagra sma grupper af Sphag- num compactum och Polytrichum alpinum samt enstaka fore- komster af Hylocomium parietinum och proliferum, Amblyste- gium uncinatum, Mnium pseudopunctatum, Oligotrichum incur- vum och Conostomum tetragonum fullborda mossmattan, i hvil- ken blott tunnsadda lafvar inga, frimst Cetraria Delisei, men ifven enstaka C. islandica, Cladonia degenerans och Icmado- phila zruginosa. Strédda flickar aro Ofverdragna med alger i stallet for mossmatta. I mossmattan fro strédda Salix herba- cea och Andromeda hypnoides sirligt invifda. Ofver densamma hdja sig strédda gras och 6rter, frimst Carex Buxbaumii och Viola palustris; tunns’dda ‘iro Viola suecica och Pinguicula vulgaris jemte nagra ris: Andromeda poliifolia, Vaccinium uligi- nosum, Empetrum och Lycopodium alpinum; enstaka antratias Calamagrostis stricta, Carex canescens, C. rigida, C. irrigua, Trientalis, Bartsia, Solidago, Saussurea, Taraxacum, Phyllodoce och Lycopodium selago. I bicken bilda alger, Anthelia jula- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 117 cea och Scapaniz en tit matta jemte rikliga Sphagnum recur- vum och Amblystegium sarmentosum, strédd A. exannulatum samt tunnsadda A. badium och Brya. Strédda buskar af Salix hastata samt enstaka exemplar af Caltha och Calamagrostis stricta viixa i vattnet. — Utfor klippviggarna rinner pa flere stiillen en tunn hinna af grundvatten fran de ofvanfor befintliga afsatserna. Pa dessa vata viggar finner man ett ymnigt df- verdrag af alger jemte rikliga lefvermossor, strédda Pohlia nu- tans och cruda, strédd Andreza petrophila, tunnsadda Ambly- stegium uncinatum, Grimmia ramulosa, Oncophorus torquescens och Dermatocarpon samt enstaka Amblystegium badium, Am- phidium lapponicum, Grimmia fascicularis, Gyrophora hyper- borea, Cladonia degenerans och Cetraria Delisei. — I klipp- halorna vixa ymnigt alger, svafvelgula lafsoredier, lefvermos- sor och Pohlia cruda, rikliga Oncophori, tunnsadda Amblyste- gium uncinatum, Polytrichum alpinum, P. urnigerum, Ceratodon purpureus, Acarospora chlorophana och Dermatocarpon samt enstaka Hylocomium proliferum, Plagiothecium denticulatum, Grimmia fascicularis, Cetraria Delisei, Lycopodium selago, Jun- cus trifidus och Polypodium phegopteris. Nagra af de vixtformationer, som vi funnit i Akanhirki- kuru, iro i andra fjillskar rikare utvecklade. I lundarne an- triiffas sillsynt Polytrichum spinulosum, Milium effusum och Melica nutans. PA starriingsflickarne upptriida Nardus, Molinia, Scirpus cespitosus, Pinguicula vulgaris och Gnaphalium supi- num. De tre griisformerna bilda hir och der sma sjelfstandiga formationer. Bickmattorna bildas icke alltid i sa éfvervigande grad af Anthelia julacea. Oftast inga afven Amblystegium ochra- ceum och Scapania uliginosa, i deras bildning, stundom Philo- notis fontana, Cephalozia media och C. islandica och siallsynt Amblystegium dilatatum, Pohlia commutata, Anthelia nivalis, Marsupella condensata och Cephalozia leucantha. Annu stérre ir det antal arter man patriiffar i videsnaren. Betula odorata ir allmiin, Salix caprea siillsynt i dem. Af 6rter finner man allmiint Bartsia, Solidago och Hieracia, hir och der Gnaphalium norvegicum, Cirsium heterophyllum samt siillsynt Rumex ace- - 118 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. tosa och Polypodium alpestre. Af gras aro Poa serotina, Aira flexuosa montana, Luzula pilosa och L. parviflora sallsynta. Stundom Ofverraskas man i fjalldalarnes bjérkregion af sma grénskande flickar, dfversallade med brokiga blomster, verkliga sma Grtbackar. Deras griismatta bildas af Anthoxan- thum, Agrostis borealis, Phleum alpinum och Carex vaginata, och de Orter, hvilka jag antecknat pa sadana standorter, 4ro Orchis maculata, Gymnadenia conopsea, Trollius, Viola canina montana, Geranium silvaticum, Potentilla verna, P. tormentilla, Campanula rotundifolia, Saussurea och Hieracium pilosella. | I Akanhirkiikuru har bicken icke inom bjérkregionen af- lagrat nagra grusbankar, sasom pa Nattastunturit och i alla So- dankylifjillens barrskogsregion. Men i bredare och mindre starkt lutande fjilldalars bottnar finnas grusbankar mangenstaédes. De- ras vegetation ar en vexlingsfull koloni af buskar (Salix phylice- folia, hastata, glauca, myrsinites och telningar af Betula odo- rata), ris (Empetrum, Phyllodoce, Arctostaphylos alpina, Calluna, Vaccinium uliginosum), gris (Luzula spicata, Juncus trifidus, Agrostis borealis, Carex juncella, C. rigida, Aira flexuosa, Fe- stuca rubra och F. ovina), 6rter (Tofieldia borealis, Pinguicula vulgaris, Bartsia, Gnaphalium dioicum, Solidago och flere arter Hieracium) samt mossor (Hylocomium parietinum, Polytrichum commune, Oligotrichum ineurvum, Oncophorus Wahlenbergii och Grimmia fascicularis) och lafvar (Cladonia alpestris). Vanligare ar dock att de i bjérkregionen annu ganska vat- tenfattiga och svaga bickarne icke forma hafda at sig nagot Of- versvimningsomrade, utan ingiirdas mellan vallar af torf, bil- dade af en kraftigt patringande torfmossevegetation mycket lik de vata klippafsatsernas. En sadan bickmosse pa norra slutt- ningen af Hammaspiii antecknades den 29 juli. Den har ett tiitt mosslager af Sphagnum rigidum compactum med instrédda Amblystegium badium, Mylia anomala, Cetraria islandica, Cla- donia uncialis (flickvis tickande) samt enstaka Cetraria Delisei och Lecidea uliginosa och nagra flickar af Lecanora tartarea. En flick af mossmattan betiickes af Azalea procumbens. Ett risbestand af riklig Empetrum, strédda Betula nana och Andro- meda poliifolia, tunnsadd Vaccinium uliginosum och enstaka 2 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 119 Lycopodium selago 6fverskuggas af strédd Salix glauca, och 1 snarets 6Oppningar synas strédda gris och Orter: nastan riklig Tofieldia borealis, strédd Scirpus ceespitosus, samt tunnsadda Carex vaginata, Festuca ovina och Pinguicula vulgaris. Alla dessa formationer intaga dock férsvinnande arealer i jemférelse med bjérkmoarna. Deras vegetation ar ytterst enfor- mig och artfattig, En bjérkmo pa Vuomapai antecknades den 29 juli, c. 500 m 6fver hafvet. De knappt manshoga bjor- karne iiro yfviga buskar af 2—3 meters vidd och utpriiglad bordform. De viixa rikligt strédda med mellanrum af ?/2—2 meter mellan kronorna pa ett mot nordnordost lindrigt slut- tande grusfilt. Marken betiickes af en lafmatta, i hvilken den ymniga Cladonia alpestris hiirskar dfver strédd Cladonia chor- dalis och tunnsadda Cl. deformis, Cl. coccifera, Cl. rangiferina, Cetraria islandica och Nephroma arcticum. Under bjérkarne afléses dock lafmattan af rikliga mossor: Hylocomium prolife- rum och parietinum jemte tunnsadda flickar af Dicranum ela- tum och enstaka flickar af Dicranum scoparium. Ett 10—15 em hégt, glest risbestand ar som ett flor bredt 6fver lafmattan. Det bildas af strédda Empetrum, Vaccinium vitis idea och V. myrtillus, tunnsadd Betula nana samt enstaka Arctostaphylos alpina (tickande flickar), A. uva ursi, Linnea, Lycopodium complanatum och L. alpinum. Enstaka enar hdja sig en hel meter 6fver marken. Af drter ser man blott enstaka Solidago och af griis tunnsadd Aira flexuosa. Fullt sa artfattiga aro dock ej alla moar. Nagra hundra meter laingre fram mot Hammas- pia antriiffas t. ex. Salix herbacea, Vaccinium uliginosum, Jun- cus trifidus, Cladonia bellidiflora och strédd Cl. coccifera. Intressant var att se en inverkan af djurriket pa mons viixtlighet. Om ej da och da nagon ripa hade flugit upp eller nagon ren pa afstand skymtat, kunde man frestas att tro att myggorna voro djurrikets enda representanter. Men 6fver mo- arna ga renstigar. Dessa sticka skarpt af mot den Ijusgra Cla- doniamattan, ty. de iro betiickta med Cetraria islandica med rikligt inviifd Lycopodium alpinum, strédd Salix herbacea, tunn- sadd Juncus trifidus och enstaka flickar af Azalea procumbens. Pa vissa strickor af Raututunturis och Saariselkis moar Y 120 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. saknas bjérken. Dessa lafmoars vegetation skiljer sig foga fran den Cladoniamatta, som intager mellanrummen mellan bjérk- moarnes buskar. Dock ser man oftare tradlafvar (Alectoria ochroleuca och nigricans) pa lafmoarne. 6. HKnare lappmarks bjérkregion. Pa Hammastunturit har bjorkregionen samma karaktiir och samma formationer som pa Raututunturi. Men pa Muotkatun- turit och derifran norrut genom Utsjoki, der denna region in- tager ej blott bergens nedre delar, utan &fven dalarne och slit- terna mellan berggrupperna, erbjuda sig mycket flere standor- ter och i manga afseenden gynnsammare vilkor for vegetatio- nens utveckling. Dalarne och sl&tterna hafva skydd mot vin- darna af berggrupperna. bevattningen fr rikare och jemnare fordelad Ofver storre ytor. De i stérre miingd anda till sen- sommarn qvarliggande snédrifvorna i fjallregionen nira vatten- rika backar. Tack vare dessa gynsamma naturfoérhallanden fore- ter bjérkregionens vaxtlighet har uppe i héga norden en om- vexling och yppighet, som behagligt afsticker mot barrskogsre- gionens torftighet. Visserligen intaga afven har lafmoarna och isynnerhet bjOrkmoarna den vida vagnar stérsta ytvidden. Men pa landsainkorna mellan berggrupperna utbreda sig temligen hégstammiga bjorkskogar, vid bergens rétter och utmed fjall- backarne sta yppiga lundar, bergbranternas afsatser och klyftor inhdljas 1 en vaxtlighet af Ofverraskande f&gring, och i si&nkor- nas lagsta delar utveckla forsumpningarna atskilliga karakteri- stiska vixtsamhdallen. | Utsjoki rinna elfvar (Tana och dess bi- floder) genom bjérkregionen. Der hafva elfstranderna sin siir- egna serie af vixtformationer,* videsnar, griasvallar och 6rtbac- kar, och man tycker sig spara inflytandet af ett nytt lifgifvande element vid annalkandet till oceaneu, om ock barrtriidens och nistan all odlings franvaro minner om polhdjdens mot lifvet fientliga makt. Derom erinra ock de mot norden allt allmin- nare bara grusflickarne pa moarne. Dessa grusfdlt, till hvilka man inom bjérkregionen ser en- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 121 dast svaga antydningar pa Raututunturi, Saariselki och Ham- mastunturit, fro pa Muotkatunturit temligen allmiinna och i Uts- joki alldeles normala féreteelser pa moarne. De kunna saledes icke anses framkallade af nagra lokala orsaker, utan maste till- skrifvas klimatet. I polartrakterna fro de innu allmiinnare och vidstracktare. Ju lingre man kommer mot norden, desto flere iro de standorter, som icke kunna tillfredsstiilla vaxterna. Dock sakna grusfilten icke all vegetation. Kolonier af atskilliga viixt- - arter sla sig ned pa dem. Gruset ar bevuxet med ett glest 6f- verdrag af sma grupper lafvar och mossor, af hvilka de flesta géra intryck af att vara unga. Af lafvar aro antecknade: Sphero- phorus coralloides och fragilis, Stereocaulon paschale, tomen- tosum och alpinum, Cladonia pyxidata, cornuta, verticillata, ec- mocyna, macrophylla, degenerans, racemosa, cenotea, cornuco- pioides, bellidiflora, deformis, rangiferina, silvatica, alpestris, un- cialis och amaurocreea, Cetraria islandica, crispa, Delisei tubu- losa, nivalis och cucullata, Solorina crocea, Lecidea uliginosa, demissa, granulosa, sanguinaria och Lecanora tartarea gonato- des; af mossor Polytrichum commune och piliferum, Oligotri- chum incurvum, Conostomum, Grimmia ramulosa och hypnoi- des, Ceratodon och Dicranum congestum. Atskilliga ris fore- komma allmint, namligen Empetrum, Betula nana, Phyllodoce, Vaccinium vitis idea, Arctostaphylos uva ursi och alpina samt Linnea. Temligen allminna fro Azalea procumbens och Lyco- podium selago, sillsynta Diapensia och Salix herbacea. Af griis ser man allmant Festuca ovina, Aira flexuosa, Carex rigida och Juncus trifidus, temligen allmiint Luzula spicata och siillsynt Carex pedata. Till och med ett par drter, Gnaphalium dioicum och Hieracium alpinum, saknas sillan, och hiir och der uppspi- rar ett litet ungt stand af Juniperus nana. | Sasom synes innehalla dessa kolonier viixter tillhérande flere siirskilda formationer. Huruvida under tidernas lopp sam- lingen tatnar och en utrensning eger rum, sasom pa fiiillregio- nens grusfilt (jemfor Die alpinen Pflanzenformationen), kunde icke utrénas. Atminstone antecknades icke en enda begynnelse- formation pa bjérkregionens grusfilt. Jag maste hiiraf draga den slutsatsen att de dro i tilltagande, och den tanken ligger 122 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. niira att denna fodreteelse har samma orsak som barrtridens utdéende niira barrskogsregionens grinser. I denna asikt styr- kes jag af iakttagelsen att bland kolonisterna befinner sig ett jemforelsevis stort antal vaxter, hvilkas stamhall ar fjallregio- nen, bland andra sa utpriiglade fjallvixter som Diapensia och Carex pedata. Likasom barrskogsregionen ger vika fér bjérk- regionen, sa viker denna for fjallregionen. Bjirkmoarnes och lafmoarnes vegetation i Enare och Uts- joki bjérkregion skiljer sig foga fran densamma i barrskogsre- gionen. Nagra flere lafvar fro antecknade pa bjérkregionens moar, sasom Stereocaulon alpinum, Cladonia amaurocrea, Ce- traria Delisei och dess var. tubulosa, C. cucullata, Lecidea de- missa och Pannaria brunnea. Deremot saknas Cladonia ceno- tea. Mossornas antal och riklighet ar nagot mindre inom bjoérk- regionens moar. Dicranum fuscescens, Jungermania lycopodioi- des, quinquedentata och minuta hafva der icke blifvit iakttagna, men val Jungermania incisa. I ristacket aro Arctostaphylos alpina, Phyllodoce, Azalea och Lycopodium alpinum allminnare, men Calluna, Vaccinium uliginosum och Linnea siallsyntare 4n pa barrskogsregionens bjérkmoar. Eqviseta ser man knapt pa mo- arne i bjOrkregionen, hvaremot Luzula spicata ar ganska allmin pa dess lafmoar. 3 Vi nedstiga i de praktiga bjdrkskogarne, der marschen ar en lustvandring i dimpadt ljus pa en mjuk mossmatta bestrédd med ymniga biarris och rikliga Orter, mellan hvilka stroédda bu- skar gifva omvexling at formationen. Lafvarne trada har till- baka. Endast pa vissa stillen, mest pa kullar och flacka ter- riingvagor, s6ka de atertaga sitt 6fvervalde och lyckas pa min- dre flaickar blifva hirskande 6fver mossorna. Stenar och triéd- stammar hafva dock 6fverallt en icke obetydlig lafbekladnad. Afven griisen fro i dessa skogar underordnade, strédda eller tunnsadda. Ofverhufvudtaget fr undervixten i bjérkskogarna ganska vexlande. An iro risen, an Orterna 6fvervigande, sa att nagra bjérkskogar niistan kunde kallas lundar. I sadana skogar fro afven buskarna rikligare och Polypodium dryopteris blir der pa vissa stiéllen tackande. Bjorken ar i allmanhet 3—4,5 meter hég, flerstammig, med Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 123 lagt sittande krona. Stammarne hafva en blindande hvit naf- ver, temligen rikligt besatt med epifytiska lafvar, isynnerhet Parmeliz olivacea, physodes, sulcata och ambigua, men afven Alectoria jubata och Lecidez (fuscescens, vernalis), Lecanora subfusea, Buellia parasema samt Cetraria aleurites och szepin- eola. Juniperus communis, besatt med Cetraria pinastri, fore- kommer allmiint enstaka eller tunnsadd, men stundom temligen rikligt. Ganska allmiint antriffas enstaka aspar och stundom sma rénnar. Salix vagans cinerascens ir det allmannaste videt, formen livida ar mindre allmin lika som Salix caprea. Bland risen aro Vaccinium myrtillus och uliginosum mycket allmaénna och vanligen ymniga, Empetrum, Phyllodoce och Arctostaphylos alpina likaledes mycket allmanna, Ledum, Linnzea och Lycopo- dium annotinum allmiinna, L. complanatum och Calluna temli- gen allminna, Lycopodium selago mindre allmin. I vissa bjork- skogar fro Empetrum och Phyllodoce ymniga. Bland Orterna ser man oftast Geranium silvaticum eller Melampyrum pratense eller Polypodium dryopteris eller Cornus suecica gifva ton at det hela. De tva sistnimda forekomma dock nagot mindre all- miint in de andra. Mycket allminna dro vidare Epilobium an- gustifolium, Solidago, Pedicularis lapponica och Trientalis, all- miinna Gnaphalium dioicum och Pyrola minor, mindre allmanna Galium boreale och Pyrola secunda. Af grisen aro Aira flexu- osa och Festuca ovina mycket allmanna, Equisetum siivaticum allmiéin, stundom riklig, Anthoxanthum och Carex vaginata gan- ska allminna, Luzula pilosa och Equisetum hiemale sillsynta. Mosstiacket bildas hufvudsakligen af ymniga Hylocomium proli- ferum och parietinum, men afven Polytrichum commune, P. juniperinum, P. strictum, Dicranum scoparium och Jungermania lycopodioides inga allmiint och i icke ringa miingd deri. Af mindre betydelse, men dock allminna 4ro Dicranum elatum, Blepharozia ciliaris och Brya; mindre allmiant forekommer Te- traplodon bryoides. Af lafvar antecknades Cladonia gracilis och dess var. chordalis, Cl. eemocyna, Cl. furcata och dess var. —erispata, Cl. degenerans, turgida, digitata och pa vissa flickar ymnig Cl. alpestris, vidare Cetraria islandica, C. Delisei tubu- losa och C. nivalis, Iemadophila eruginosa, Solorina crocea, 124 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Nephroma arcticum, N. expallidum och Nephromium levigatum, Peltidea aphthosa, Peltigera malacea, canina, rufescens och sca- brosa. Pa murkna stubbar och tradrétter forekomma Ambly- stegium uncinatum, Hypnum salebrosum, Plagiothecium denti- culatum, Georgia pellucida, Dicranum scoparium, congestum och fragilifolium, Brya, Jungermania incisa, lycopodioides, quinque- dentata, ventricosa och porphyroleuca, Blepharostoma tricho- phyllum, Blepharozia ciliaris och pulcherrima, Cladonia cornuta, cenotea, coccifera, pyxidata och deformis, Parmelia ambigua och Cetraria aleurites. Som exempel ma fdljande anteckning, gjord den 13 juli, 6fver en bjérkskog vid Peldojiayri vid foten af Peldoivi, anforas. Standorten dr belagen vid fjillets sédra fot och skil- jes fran sjén i sydost blott af en c. 3,6 m bred bjorkbevuxen strandremsa med Geranium och andra oérter. Den utgdr nedre delen af en sluttning, 25° mot sydost, och mater c. 30 m 1 NW—SE och 18 mi NE—SW och begrinsas i NE af lundar- tad bjérkskog med riklig Geranium och Polypodium dryopteris, i NW af bjérkskog med lafblandad undervegetation, 1 sydvest af glesare, ojemn bjérkskog och en stérre dppen flack. I norr finnes en kulle med Juniperus, Empetrum, Cladoniz, Hyloco- mium parietinum, Trientalis, Linnea m. m. Standortens under- lag ar rullsten, hvars mellanrum utfyllas af frisk humus, som ifven betiicker stenarne till c. 15 mm héjd. Ytan ar ojemn af det steniga underlaget. Beskuggningen under bjorkarne ar svag och genombruten. Bjérken ar flerstammig, 3,6—4,5 m hog med 6—15 cm stamdiameter 1 m Ofver marken. Stammarna aro temligen vinda och lafbetickta. Af buskar férekomma tunnsadd Juniperus communis subnana och en buskartad Sorbus aucupa- ria. Risen aro ymniga, namligen mycket riklig Vaccinium myr- tillus, riklig V. vitis idea, nedtill riklig V. uliginosum (upptill i backen saknas den), strédd — riklig Empetrum, tunnsadda Linnea och Lycopodium annotinum, enstaka L. complanatum samt i sddra hornet riklig Arctostaphylos alpina. Orterna iro nastan rikliga. Mest forekommer Cornus suecica, flackvis ym- nig. Tunnsadda dro Solidago (mest steril), Trientalis (rikligare pa 6ppna flackar), Pedicularis lapponica och Melampyrum pra- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 125 tense (nedtill strédd); Epilobium angustifolium ar nedtill tunn- sadd, upptill enstaka. Grasen férekomma rikligt, mest Aira flexuosa, dernist Festuca ovina, bada hufvudsakligen pa stora flackar, der risen fro glesare. Utom dem finnes blott tunnsadd Luzula pilosa. Mosstacket bildas af Hylocomium proliferum och parietinum med inblandning af tunnsadda Jungermania lyco- podioides (pa Oppna stillen strédd) och Polytrichum juniperinum samt enstaka sma flackar af Dicranum scoparium, D. elatum och Polytrichum commune. I mossmattan inga flaickar med riklig Cladonia alpestris och strédd Cl. rangiferina samt tunn- sadda Cladonia cornuta, silvatica, ecmocyna (nedat) och Pelti- dea aphthosa samt enstaka Cladonia furcata och Nephroma arc- ticum. Bjérkstammarne bira mest Parmelia olivacea. sulcata physodes och ambigua, samt Cetraria aleurites, mindre Lecidea fuscescens, Buellia parasema, Lecanora subfuseca och Alectoria jubata. Pa stubbar och tradrétter vaxa mest Blepharozia pul- cherrima, Brya, Jungermania lycopodioides, Hypnum salebrosum, Cladonia coccifera, cornuta, deformis och pyxidata, Cetraria aleurites och Parmelia ambigua, men derjemte Jungermania ven- tricosa och quinquedentata, Blepharozia ciliaris, Plagiothecium denticulatum, Dicranum congestum och scoparium, Cladonia ce- notea, Lecanora subfusca, Lecidea sanguinaria och L. vernalis. Sin stérsta yppighet vinner Enare-Utsjoki bjérkregions ve- getation i lundarne. bBjorken nar i dem stérre héjd an i sko- garne, 6 m och derdfver, ehuru afven lundar med lag bjérk finnas vid regionens 6fre och nordliga griinser. I bjérkbestan- det aro stundom andra buskar af niastan samma hdéjd inblan- dade: Sorbus aucuparia och Populus tremula, bada ganska all- mant, men enstaka, naende i nedre delen af bjérkregionen 3 —4,5 meters héjd, Salix caprea har och der enstaka, stundom naende 6fver 4 m, Salix nigricans borealis allmiin och stundom nistan riklig, naende 3—4 m, samt Alnus incana virescens tem- ligen sillsynt, upptridande enstaka och naende nagon gang till 4m. Snarbestandet under lundarnas kronhvalf ir merendels glest eller saknas, men stundom rikligt och bildas af mindre stand af de ofvan naimda arterna jemte allminna Salix cinera- scens (t—e), S. hastata (e) och Juniperus communis (t—e), min- 126 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. dre allménna Salix vagans (t) och Ribes rubrum (e—r) samt temligen sidllsynt Prunus padus (e). Fialtskikten fro samman- satta af strédda — rikliga ris, griis och 6rter i mycket vexlande blandning, sa att 4n den ena, an den andra grundformen 6f- vervager eller ock tva eller alla tre upptriida i lika mingd. Af risen dr Phyllodoce det allminnaste, stundom rikligt, derniist Vaccinium myrtillus (t—s). Mindre allmant forekomma V. vitis idza (t—r), V. uliginosum (r), Empetrum (e) och Lycopodium annotinum (t—s). Temligen sallsynta fro Linnza (t—s) och Selaginella spinulosa (e). Oftare Ofverviiga griisen i faltskiktens sammansattning, ehuru knappast nagra andra arter an Melica nutans och Equisetum silvaticum befunnos bilda rikliga massor. Den forra ar emellertid nagot sallsynt, men fraknen ar mycket allman. Mycket allman ar ocksa Festuca ovina (e—s), allmiinna aro Aira flexuosa (s), Carex vitilis (e) och C. vaginata (e—t), temligen allmanna Anthoxanthum (s), Calamagrostis phragmi- toides (t), Luzula pilosa (t), Carex alpina (t), C. capillaris (e) och Poa nemoralis (e), mindre allmianna Luzula parviflora (t), Poa pratensis (e) och Milium effusum (t) samt siillsynta Vahlo- dea atropurpurea (e—t), Poa alpina (e) och Equisetum hiemale (e). Oftast bli dock Grterna de radande i detta skiftande be- stand. Lundarne fro otvifvelaktigt bjérkregionens G6rtrikaste standorter. Sasom af fdljande férteckning framgar, kunna nagra arter upptrada rikligt eller till och med ymnigt, och &fven om ingen enskild art ar mer an strédd, gor dock rikedomen pa olika arter att Ortbestandet i dess helhet vanligen ar atminstone rik- ligt. Mycket allmanna iro Trollius (e—t), Geranium silvaticum (t—r), Cornus suecica (e—r), Pedicularis lapponica (t—s), Trien- talis (t—s) och Solidago (s). Allminna aro Viola suecica (s—r), Spirea ulmaria (t—r), Epilobium angustifolium (e—t), Cirsium heterophyllum (e—t), Saussurea (e), Pyrola minor (e—t) och Melampyrum pratense (t—r). Temligen allminna iro Viola bi- flora (t—r), Stellaria borealis (t—s), Astragalus alpinus (e), Ru- bus saxatilis (t—s), Taraxacum (e—t), Melampyrum silvaticum (t—s), Listera cordata (e) och Polypodium dryopteris (s—r). Mindre allmant forekomma Galium boreale (t), Achillea millefo- lium (e), Gnaphalium norvegicum (e), Pyrola secunda (e), Vero- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 127 nica longifolia (e), Euphrasia (e), Coeloglossum viride (e) och Polypodium phegopteris (s—y). Temligen siillsynta aro Thalic- trum rariflorum (t), Alchemilla vulgaris (e) och Paris qvadrifo- lia (e—r) och siillsynta Actzea spicata, Stellaria nemorum, Cera- stium vulgatum, Rubus castoreus, Potentilla tormentilla, Chry- sosplenium tetrandrum, Hieracia, Polystichum spinulosum (z) och dess varietet dilatatum samt Asplenium filix femina (t—s). Under 6rterna och buskarne ligger myllan merendels bar. Mos- . sorna iro aldrig rikliga, stundom blott enstaka och lafvarna tunnsadda eller kunna till och med saknas. Af mossor 4ro an- tecknade Hylocomium parietinum, proliferum och triquetrum, Hypnum Starkei, salebrosum och reflexum, Plagiothecium denti- culatum, Stereodon polyanthos, Georgia pellucida, Mnium me- dium och pseudopunctatum, Bryum roseum, Dicranum scopa- rium, Sphagnum acutifolium och riparium, Lepidozia reptans, Blepharozia ciliaris och pulcherrima, Harpanthus Flotowii och Jungermania lycopodioides. Af lafvar hafva endast Peltigera malacea, rufescens, canina och scabrosa, Nephroma expallidum, Nephromium lzvigatum och parile blifvit antecknade. Men pa lundarnes lefvande stammar vixa atskilliga epifytiska lafvar: Parmelia olivacea, physodes, suleata och ambigua, Cetraria aleu- rites, Lecanora subfusca, Lecidea fuscescens och vernalis samt Buellia parasema. Afven pa stubbar, tradrétter och kullfallna, ruttnande stammar forekomma lafvar temligen rikligt, Pannaria brunnea, Peltidea aphthosa, Iemadophila zruginosa, Cladonia rangiferina, cenotea, cornuta, pyxidata och fimbriata, tillsam- mans med mossor, Hylocomium proliferum, Hypnum salebrosum, Amblystegium uncinatum, Plagiothecium denticulatum, Polytri- chum juniperinum, Georgia pellucida, Bryum roseum, Dicranum scoparium och congestum, Blepharozia pulcherrima och ciliaris, Blepharostoma trichophyllum, Jungermania lycopodioides, incisa och ventricosa, Cincinnulus trichomanis, Cephalozia bicuspidata och Lepidozia reptans. Som exempel pa lundarnes olika utbildning anforas har tvenne anteckningar, den ena fran nirheten af Muddusjarvi i Enare, den andra fran Utsjoki kyrktrakt. Lund pa Tuarpumoaivi, antecknad af Kihlman den 11 128 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. juli. Tuarpumoaivi fr en mot nordost brant sluttande fjall- massa. Nedtill ar sluttningen bevuxen med frisk bjérkskog upp till fjaillregionen, der betydliga sndédrifvor annu qvarligga, gif- vande upphof 4t sma biickar. Dessa forma icke grafva sig be- stiimda faror utan Ofversila marken i bjérkskogen pa bredare och smalare strimmor, hvilkas vegetation i fdljd af den rika bevattningen fdrvandlas till lundar. En sadan lund, 60 meter lang utmed biicken och 30 meter bred, uppat naende ungefar midten af bjérkregionen och 30—35° sluttande mot NNE an- tecknades. »Markens yta ir nastan plan. Omkring tradrotterna »hafva samlat sig l6f och jord m. m. och har bildas salunda »mindre hdjningar pa marken. Fuktighetsgraden ar temligen »torr — frisk. Alfven bestér hair liksom pa storre delen af »fjillet af groft krosstensgrus. Ett par jordfasta stenar fore- »komma. Ofvanpa alfven ett lager god, lés mylla (multnande »viixtdelar) af vexlande djup (vanl. 3—4 tum). Skuggighets- »grad 8» (4 gradig skala). Trid: Betula odorata 4,5—6 m hog, 6—15 cm tjock 3 dm 6fver marken, vanligen med krokig stam och uppskjutande flere stammar fran en gemensam rot, riklig ; Sorbus aucuparia, 4,5 m langa, spensliga stammar, sparsamt fruktbiirande, enstaka; Alnus incana borealis, oftast buskartad, stundom finda till 4,5 m, enstaka. — Buskar: Prunus padus vid biicken, blommande, c. 1,8 m hég, enstaka; Juniperus sub- nana tunnsidd. — Ris: Lycopodium annotinum och Vaccinium myrtillus strédda, V. vitis ideea och Linnea tunnsadda. — Or- ter: Polypodium dryopteris riklig, Geranium silvaticum parviflo- rum lilacinum, Solidago och Polypodium phegopteris strédda, Asplenium filix femina vid bicken strédd, Rubus saxatilis vid biicken strédd, for Ofrigt tunnsadd, Pedicularis lapponica, Me- lampyrum pratense, Trientalis och Pyrola minor tunnsadda, Cir- sium heterophyllum enstaka, vid backen tunnsadd, Epilobium angustifolium, Cornus suecica, Listera cordata och Coeloglossum viride enstaka. — Gris: Aira flexuosa strédd, Luzula pilosa, Calamagrostis phragmitoides och Milium effusum tunnsadda. — Mossor: Sphagnum acutifolium niira biicken ymnig, Hylocomium proliferum tunnsadd, Bryum roseum, Mnium pseudopunctatum, Dicranum scoparium, Hypnum salebrosum och Jungermania ly- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 129 copodioides enstaka, Harpanthus Flotowii vid biacken enstaka. Triiden iiro rikliga, buskarne tunnsadda, risen strédda, Orterna rikliga, griisen strédda, mossorna nistan enstaka, lafvar saknas pa marken. Men pa murkna stubbar och kullfallna trad, hvilka finnas i stor miingd, upptriida bade lafvar och mossor, namli- gen Blepharozia pulcherrima och ciliaris, Georgia pellucida med frukt ganska ymnigt, Cincinnulus trichomanis, Jungermania in- cisa, ventricosa och lycopodioides, Blepharostoma trichophyllum, Lepidozia reptans, Cephalozia bicuspidata, Dicranum scoparium med frukt, D. congestum, Polytrichum juniperinum, Bryum ro- seum, Hylocomium proliferum, Hypnum salebrosum, Amblyste- gium uncinatum och Plagiothecium denticulatum; Peltidea aph- thosa, Icmadophila eruginosa, Cladonia rangiferina, cenotea, cornuta, pyxidata och fimbriata, Lecidea vernalis och Pannaria brunnea. — Lafvarne pa de lefvande triden antecknades icke. Lund pa en holme i Mandojayri, antecknad den 17 aug. Intager holmens sluttningar mot vester, norr, dster och sydost. Standortens liingd ur 86 meter, dess bredd 11—16 m. Marken bestar af rullsten betiaickt med bodrdig mylla och har fuktighetsgraden */,,. Nedtill gransar lunden Ofver allt till en stenig och grusig strandremsa. Fran lundens 6fre rand sanker sig mot sydvest en 6rtbacke ned till en sandstrand utan vaxter. Vegetationen bildas af temligen rikliga Betula odorata (3 m héga, buskartade, gifvande beskuggningsgraden °/10), mycket rik- liga ris, rikliga griis, strédda 6rter och mossor, tunnsadda laf- var och enstaka smabuskar. De sistniimda iro Salix hastata, Juniperus communis och telningar af Sorbus aucuparia. — Af risen iro Vaccinium uliginosum och vitis idzea rikliga, Linnzea strédd, Lycopodium annotinum och Vaccinium myrtillus tunn- sadda samt Empetrum och Selaginella enstaka. — Griisen aro stroddd — riklig Festuca ovina, strédd Aira flexuosa, tunnsadd Calamagrostis phragmitoides samt enstaka Poa pratensis, nemo- ralis och alpina. — Af 6rterna fro Trientalis, Cornus suecica och Solidago strédda, Thalictrum rariflorum, Rubus saxatilis, Epilobium angustifolium, Hieracium sp. och Galium boreale tunn- sadda samt Pyrola secunda, Saussurea, Veronica longifolia, Trol- lius, Cerastium vulgatum, Euphrasia, Achillea millefolium, Hiera- 9 130 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. cium sp. och Astragalus alpinus enstaka. — Mossorna aro strédd Hylocomium proliferum samt tunnsadda H. parietinum, H. tri- quetrum, Jungermania lycopodioides och Bryum roseum. — Af lafvar forekomma tunnsadda Peltigera rufescens och Nephroma expallidum, enstaka Peltidea aphthosa och Peltigera canina samt pa bjérkarnes stammar tunnsadd Cetraria aleurites och enstaka Parmelia ambigua. — Denna ar en af de nordligaste lundar pa jorden. Dess polhéjd ar 69° 52’. P& grund af lundarnes mangskiftande sammansittning och anteckningarnas knappbiindighet ar det icke mOjligt att for nir- varande afgéra, huruvida nagra af deras skiftningar aterspegla olikheter i klimatet och salunda kunna laggas till grund for om- radets indelning i provinser eller bjOérkregionens delning 1 en Ofre och en nedre subregion. Videsnar forekomma i ganska stor utstrickning inom bjork- regionen, mindre dock vid elfstranderna, hvilka i barrskogsre- gionen fro deras vanligaste standorter. Men vid insjostrander och omkring férsumpningar iro de allmannare, och sa vil i Muotkatunturit som bland Utsjokifjiillen ser man dem inkrakta siinkornas starriingar. De bildas allmannast af Salix lapponum och glauca jemte Betula nana, men afven Salix nigricans bo- realis, phylicefolia, hastata och Betula odorata aro nastan re- gelbundet &aterkommande bestandsdelar i dem. Siallsyntare aro Salix caprea och S. lanata. I de tiitaste videsnaren ar under- vegetationen niistan ingen, men vanligtvis dro de ojemaa, sa att stérre och mindre 6ppningar mellan buskarne lemna ljuset till- triide till marken, och da utveckla sig pa deras fuktiga, stun- dom 6fversviimmade standorter en viaxtlighet af rikliiga — ym- niga mossor, rikliga drter och gris samt enstaka ris. Lafvar saknas. — Af ris ser man blott Vaccinium uliginosum och An- dromeda poliifolia samt nagon gang Selaginella spinulosa. — Bland griisen iiro Carex aquatilis och juncella de allmannaste och ofta rikliga. Afven Juncus filiformis, Calamagrostis stricta och Equisetum palustre fro allminna, Carex canescens och Fe- stuca ovina ganska allminna. Mindre allmanna dro Aira ce- spitosa och Calamagrostis phragmitoides. — Bland 6rterna sak- nas niistan aldrig Caltha och Comarum, hvilka bada kunna fore- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 131 komma niistan rikligt. Allmiinna fro vidare Parnassia (t), Viola suecica (t), Spirzea ulmaria (s), Galium uliginosum (s) och Pin- guicula vulgaris (t), temligen allméinna Cirsium heterophyllum (e—t), Saussurea (e) och Bartsia (e), mindre allmanna Trienta- lis (e—t), Pedicularis sceptrum carolinum (e), Veronica longi- folia (e—t) och Solidago (e). Siallsynt antraffas Epilobium pa- lustre (e) och Galium palustre (s—r). — Af mossor aro anteck- nade Amblystegium cordifolium, stellatum, stramineum, uncina- tum och dess varietet abbreviatum, Stereodon arcuatus (ofta r—y), Climacium, Polytrichum commune (s), P. strictum (r—y), Bryum ventricosum, (s), Aulacomnion palustre (s—r), Mnium silvaticum, affine och cinclidioides (s), Dicranum Bonjeani, Onco- phorus Wahlenbergii, Sphagnum acutifolium, squarrosum (r—y), teres, recurvum och Lindbergii, Chomiocarpon quadratus, Ali- cularia scalaris och Jungermanie. Ett videsnar nara Utsjoki kyrka antecknades den 16 aug. Det bildar en udde, af 12 m liangd i N—S och lika bredd, utskjutande mot norr i en delvis uttorkad vattenrainna med Ca- rex aquatilis och Eriophorum angustifolium. Omedelbart i Oster afskiljes riinnan fran sjén Mandojiiyri genom en 0,6 m hég och e. 5 m bred sandvall. Snaret begriinsas i sdéder af bjorkblan- dadt videsnar, och afven pa vattenriinnans norra sida utbreda sig snaren. Marken ar lagliind, vagriét, nagot ojemn och gro- pig, och bestar af sand under nagra centimeter torf. Fuktighets- graden for tillfillet °/10, minskas fore hdstregnen till */,,, men stegras om varen till %/10; tidtals kan sjén till och med Ofver- sviimma platsen. Videbuskarna, sjelfva oskuggade, gifva mar- ken skuggningsgraden ‘—%/,,. Vegetationen bestar af mycket rikliga 1—1,5 m héga buskar och mossor, rikliga gras, strodda érter och enstaka ris. Triid och lafvar saknas. — Buskar: Sa- lix lapponum r, nigricans borealis s, glauca t, caprea e. — Ris: Andromeda poliifolia e. — Orter: Comarum och Galium uliginosum s, Viola suecica t, Trientalis och Epilobium palustre e. — Griis: Carex aquatilis r, Juncus filiformis s, Festuca ovina, Calamagrostis stricta och C. phragmitoides e. -- Mossor: Ste- reodon arcuatus r, Polytrichum commune, Aulacomnion palu- stre, Mnium cinclidioides och Bryum ventricosum s, Sphagnum 132 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. teres, Mnium affine och Jungermaniz t samt Oncophorus Wah- lenbergii och Sphagnum recurvum e. Det ir anmirkningsvardt att kdlldrag inom bjérkregionen forekomma mindre allmant och fro svagare utvecklade an inom bade barrskogsregionen och fjillregionen. Vi funno icke ett enda killdrag med sa utpriiglad vegetation, att vi skulle ansett oss bora uppehalla oss med dess fullstandiga’ antecknande. En- dast ur strédda anteckningar om arternas standorter framgar att fdljande viaxter blifvit antréffade i bjorkregionens killdrag. Ris: Andromeda poliifolia temligen allmin, Selaginella sallsynt. Griis: Equisetum palustre mycket allman, Juncus filiformis all- miin, Carex irrigua och canescens temligt allmanna, Juncus )bi- glumis, Carex capillaris, C. Buxbaumii, Agrostis borealis och Equisetum limosum mindre allmiinna samt Carex juncella och Catabrosa aquatica sillsynta. (Betriiffande den sistnimda, se Meddel. hiift. 11, sid. 131.) Orter: Caltha mycket allman, Viola suecica, Comarum och Epilobium alsinifolium allmanna, Pin- guicula vulgaris temligt allman, Epilobium Hornemanni och To- fieldia mindre allminna, Arabis alpina, Bartsia och Gnaphalium dioicum sillsynta. Mossor: Amblystegium badium, stramineum, sarmentosum, exannulatum och ‘scorpioides, Paludella, Bryum Duvalii, Mniobryum albicans, Mnium pseudopunctatum och cin- clidioides, Philonotis fontana, Sphagnum acutifolium och com- pactum, Harpanthus Flotowii och Chiloscyphus polyanthos. Sa- som synes, en mycket torftig férteckning, hvars langd sannolikt efter noggrannare undersdkning kunde fordubblas, men som i alla fall visar, att killdragen aro svagt utvecklade. Bjérkregio- nen tyckes vara en genomgangsregion fdr vattnen. Fran fjall- regionens snédrifvor och smiiltvattengropar strOmma backar ned genom denna region. Dessas bestindigt dfvergjutna braddar motsvara andra regioners killdrag. Grundvattnet fran fjallen gar ater till stérsta delen i dagen forst vid deras fot eller annu langre borta i barrskogens region. Der grundvattnet inom bjork- regionen kommer i dagen, bilda sig vanligen forsumpningar. Af dessa hafva starrdingarne den minsta utbredningen. De uppsta pa marker som under varen (och hésten?) en langre tid sta under vatten. Sadana platser finnas knappast utmed bjérk- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 133 regionens stérre vattendrag. Endast hair och der vid insjéarnes striinder och i siinkorna mellan bergen ser man sma starriings- flickar. Deras vegetation bildas hufvudsakligen af ymniga Ca- rex aquatilis och ampullacea, samt rikliga C. borealis, filiformis och juncella med tunnsadda eller strédda Orter: Caltha, Carda- mine pratensis, Parnassia, Comarum och Galium uliginosum. Mossorna kunna helt och hallet saknas, men vanligen lefver en eller annan art mellan starrtufvorna och pa nagra fngar iro de rikliga. Antecknade aro Sphagnum acutifolium, compactum, squarrosum och Lindbergii, Amblystegium sarmentosum och ex- annulatum samt Mnium cinclidioides. Afven buskar forekomma icke pa alla starringar, men kunna pa vissa blifva rikliga och salunda fdrvandla dem till snar. Salix lapponum ar den all- minnaste. S. phylicefolia, hastata och glauca fro allmanna och Betula nana antriffas ofta. Nagon gang skjuter afven en eller annan buske af Betula odorata upp pa torrare starringar. Genom mosstickets slutning 6fverga starriingarne till moss- fingar. Carex aquatilis forsvinner, men titt skottalstrande starr- arter bilda fortfarande hufvudmassan af erisbestandet. Mossiin- garne aro betydligt rikare pa arter, ej blott derfér att nya arter invandra under starriingens férvandling, utan afven derfér att atskilliga mossiingar utvecklat sig ur karr. Séarskildt fr moss- ticket rikare pa arter fn starriingarnes. Antecknade aro Am- blystegium sarmentosum, stramineum, exannulatum, revolvens, badium, scorpioides, Hypnum trichoides, Paludella, Meesea longi- seta, Cinclidium subrotundum, Mnium cinclidioides, Aulacomnion palustre, Dicranum undulatum och Bonjeani, Dicranella cervi- culata, Sphagnum acutifolium, strictum, squarrosum, teres, Lind- bergli, riparium, recurvum och subsecundum. Griisbestandet ar rikligt, men ej tiickande och bildas an till 6fverviigande del af Eriophorum angustifolium, én — och oftare — af Carex am- pullacea, dess varietet borealis och C. rotundata. Scirpus ce- spitosus och Equisetum palustre fro stundom flickvis rikliga och bilda da egna sma formationer pa mossiingarne. Inmiingda aro vidare allmiant Carex juncella (e—t), C. aquatilis (e), C. filiformis (e—t, mest steril) och Equisetum limosum (t), temli- gen allmant Carex irrigua (e—s), C. canescens (e) och C. dioica 134 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. (e—t), temligen siillsynt C. limosa (e—t) och mycket siallsynt C. loliacea (e). Orterna fro strédda. Allmint forekomma Galium uliginosum (s), Comarum (t—s), Caltha (e—t) och Viola suecica (stundom r), temligen allmiint Menyanthes (t) och Rubus arcti- cus (t), sallsynt Utricularia minor (e, steril). Ett par ris upp- trida stundom niistan rikligt, men saknas oftare helt och hallet: Andromeda poliifolia och Oxycoccus microcarpus. Afven dessa ‘ingar iro utsatta for att forvandlas till videsnar. Allmannast och i stérsta miingd trifves Salix glauca pa dem, men afven 5. lapponum och S. phylicefolia 4ro allminna. I videts sallskap folja Betula nana (t) och B, odorata (e). Den 16 aug. antecknades pa héglandet vester om Uts- joki kyrka, c. 200 m Ofver hafvet en 4ng, som visar Ofver- gangen mellan starringarne och mossaingarne. Den utgor ostra indan af ett &ngsdrag, som, omgifvet af bjérk- och lafmoar, foljer en strax norr om kyrkan utmynnande back. Backens strinder iro bevuxna med videsnar. Torfmossetufvor kanta an- gen. Den vestra delen, med ymnig Eriophorum angustifolium och brist pa Carex ampullacea, antecknades icke. Den anteck- nade delen, hvars areal uppskattades till »c. 0,2 tunnland», ar vagriit och jemn. Marken bestar af grofva kantiga stenblock med stora vattenfylda mellanrum och derédfver 3 dm grastort. Den bevattnas af biicken, som vartiden Ofversvimmar hela 4an- gen. Fuktighetsgraden ar derfér mycket stor, >—°/10. Ingen beskuggning. Pa den sankare vestra hialften rader starrangs- vegetation, den en grad torrare 6stra halften har Ofvergatt till mossang. Starringens viixtmatta bildas af rikliga starrgras och mossor, strédda ris samt tunnsadda 6rter och buskar. Af gra- sen iir Carex ampullacea riklig, C. rotundata och Eriophorum angustifolium strédda, Carex limosa tunnsadd, C. loliacea och C. canescens enstaka. Inblandade aro strédd Andromeda polii- folia, tunnsadd Comarum och enstaka Utricularia minor. Pa en tufva vixa Vaccinium uliginosum och Empetrum. Mossmattan ir gles och ojemn. Den bildas af strédda Sphagnum teres, Amblystégium stramineum, badium, sarmentosum och exannu- latum, Paludella och Cinclidium subrotundun, tunnsadda Am- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 135 blystegium scorpioides och Sphagnum subsecundum samt en- staka Sph. recurvum, acutifolium och riparium. Mossan ar of- verdragen med tunnsadd Oxycoccus microcarpus. Tunnsadda Salix lapponum och Betula nana hafva skjutit upp till 3 dm hojd. Mossiingen ir bevuxen med rikliga starrgriis, ymniga mossor, strédda ris samt tunnsadda o6rter och buskar. Carex ampullacea ir riklig, C. rotundata och Eriophorum angustifolium strédda, C. limosa, dioica och filiformis (mest steril) tunnsadda, C. irrigua och C. ampullacea var. borealis enstaka, Risen aro stroédda Andromeda poliifolia och Oxycoccus microcarpus; Or- terna tunnsadd Comarum och enstaka Viola suecica. Mossmat- tan bildas af nistan ymnig Sphagnum teres, riklig Amblyste- gium stramineum, strédda Paludella, Amblystegium badium och sarmentosum, tunnsadda A. exannulatum, Cinclidium subrotun- dum och Sphagnum subsecundum samt enstaka Sph. recurvum och Sph. acutifolium. Utom de pa starriingen vixande buskarne, hvilka har nagot tilltagit i antal, hafva ett par telningar af Be- tula odorata spirat upp. Bjorkregionens kéirr iro alldeles obetydliga. De utgoras blott af sma flackar och rannor i f6rsumpningarna. Deras torf- skikt ir ytterst grundt; mangenstiides sticka till och med sma stenar upp igenom det. En tat och ganska artrik mossmatta ir deras fOrniimsta vegetation. Amblystegia (stramineum, sar- mentosum, badium, exannulatum och scorpioides), Paludella, Hepaticee (Scapania irrigua, Harpanthus Flotowii, Jungermania inflata och plicata, Blepharozia ciliaris) och Sphagna (subsecun- dum, recurvum, cuspidatum, Lindbergii, strictum) bilda dess hufvudmassa med inblandning .af Hypnum trichoides, Meesea triquetra, M. longiseta, Cephaloziz ete. Grisbestandet ar glest och vexlande till sin sammansiittning. Pa dngsullkdrren, hvilka endast finnas i norra delen af Utsjoki, forherskar Eriophorum angustifolium, pa starrkdrren rada Carex filiformis (oftast steril), C. irrigua och C. chordorrhiza, pa rammedngarna Scirpus ce- spitosus. Underordnade bestandsdelar dro Carex limosa (sall- synt), C. juncella, C. dioica, Equisetum palustre, E. limosum och Juncus biglumis (mindre allmiin). Fér 6frigt ser man i falt- skiktet knapt andra inblandningar iin tunnsadd Andromeda po- 136 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. liifolia och flickvis riklig Menyanthes samt 2—3 dm hog en- staka Salix glauca. Mossarne iro den allminnaste formen for forsumpningarna i Enare och Utsjoki bjérkregion. Man finner dem dels pa af- satser pA fjallens sluttningar, dels utmed smaltvattenbanorna och fjillbickarne, i bada fallen pa sluttande mark, dels ater 1 sinkorna mellan fjiillen, der de na sin stérsta utstriickning. Of- verallt iro dock ifven dessa formationer sma, utom kring Sayts- jiyri, hvars strinder de pa alla hall vidt och bredt omgifva. Likasom de Ofriga forsumpningarna 4ro mossarne grunda, sa att alfven mangenstides ar synlig mellan tufvorna och stenar 6f- verallt sticka fram. ‘Torfvens tillvaxt tyckes vara mycket lang- sam, och p& manga mossar haller den pa att afslutas genom bildningen af en lafmatta. Pa fjallsluttningarna ar detta en allmiin féreteelse (jemfér Meddel. haft. 11, sid. 83). Undantags- vis Aro mossarne glest bevuxna med laga buskar af Betula odo- rata (bjérkmossar) utan att det mirkbart inverkar pa den ofriga vegetationen. De flesta mossar iiro dock Oppna torfmossar. Af stérre betydelse fr den ofta rikliga forekomsten af Salix lappo- num och S. glauca, hvilka jemte Salix phylicefolia forvandla delar af mossarne till videsnar. Risen ro rikliga, ofta ymniga, isynnerhet Betula nana, Empetrum, Vaccinium uliginosum och Oxycoccus microcarpus. Allmiint men mera sparsamt upptrada Ledum, Andromeda poliifolia, Vaccinium vitis idea och Lycopo- dium selago, ganska allmiint, flickvis ymnigt Salix myrsinites och Arctostaphylos alpina, mindre allmant Calluna och sallsynt Oxycoccus palustris. Af grisen ar endast Eriophorum vagina- tum p& vissa torfmossar riklig. For Ofrigt aro de pa tufvorna endast tunnsadda: allmin Carex vaginata och C. dioica (stun- dom strédd), temligen allmiinna Aira czespitosa (e—t) och Carex vitilis (e—t), mindre allmiinna Calamagrostis lapponica och Equisetum arvense, sillsynta Carex globularis och C. pauciflora. Af 6rterna ir Rubus chameemorus mycket allman och riklig, ofta ymnig. Allmiinna fro vidare Tofieldia (t), Pedicularis lappo- nica (t), Bartsia (e), Saussurea (e) och Pinguicula villosa (). Temligen siillsynta fro Orchis maculata, Trollius och Cirsium heterophyllum, alla blott enstaka. Mossmattan bildas hufvud- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 137 sakligen af Sphagnum fuscum, compactum, medium och acuti- folium, Hylocomium parietinum och Polytrichum strictum med inblandning af Aulacomnion palustre, Hylocomium proliferum, Hypnum trichoides, Thyidium Blandowii, Paludella och Pohlia nutans longiseta. I mindre miingd inga Dicranum Bergeri, D. congestum, Georgia pellucida, Buxbaumia aphylla (sallsynt), Te- traplodon Wormskioldii (sillsynt) samt tefvermossor. De sist- niimda forekomma deremot rikligt, delvis ymnigt, i mellanrum- - men mellan tufvorna. De observerade lefvermossorna iro Ce- phalozia islandica, leucantha och multiflora, Blepharozia ciliaris, Scapania subalpina, Mylia anomala, Jungermania inflata, quin- quedentata, Flérkei, Wenzelii, Kunzei, dess varietet plicata och J. minuta samt Blepharostoma trichophyllum. De intrangande lafvarne, hvilka pa vissa stiillen helt och hallet tacka tufvorna, iro Cladonia rangiferina, alpestris, silvatica, crispata, cenotea, coccifera, deformis, degenerans, turgida och ecmocyna, Cetraria nivalis, Icmadophila sruginosa, Nephroma arcticum och Pelti- dea aphthosa. Pa buskarna viixa Parmelia physodes, P. ambi- gua och Cetraria aleurites. Tufvornas mellanrum iro fn intagna af torfmossevegeta- tionen, in af en mera kirrartad vegetation med Eriophorum angustifulium, Carex irrigua, juncella, rotundata och chordor- rhiza, Menyanthes, Pinguicula vulgaris, Oxycoccus microcarpus, Andromeda poliifolia, Cetraria islandica, Lecidea uliginosa, lef- vermossor, Amblystegium badium, exannulatum, stramineum, stellatum, Paludella, Aulacomnion palustre, Conostomum tetra- gonum, Mnium pseudopunctatum och cinclidioides, Dicranella cerviculata, Oncophorus Wahlenbergii, Sphagnum squarrosum och Sph. acutifolium. Vi vainda oss nu till strindernas rika kolonialflora. Enare och Utsjoki bjérkregion fr rik pa strainder med blottad jord, utmed Tana elf och talrika aar och backar samt kring de hun- drade insjOarne. Nistan 6fverallt ar den blottade jorden ett stenigt grus. Endast pa nagra mindre striickor vid Tana och insj6arne finnas sandstriinder. Dessa sakna nistan helt och hallet vegetation. Det ir hufvudsakligen blott pa den stora elf- vens sandstriinder man finner en liten koloni bestaende af stall- 138 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. vis riklig Thymus serpyllum samt Salix vagans cinerascens, S. lanata, Silene acaulis, Astragalus alpinus, Rhodiola rosea, Pinguicula alpina, Oxyria digyna, Eriophorum Scheuchzeri, Agro- stis borealis, Festuca rubra, Equisetum arvense, Aplozia czespi- ticia, Alicularia minor, Selania glaucescens, Dicranella crispa, Polytrichum urnigerum och Grimmia ericoides canescens, — en fran hela den finska lappmarkens vegetation mycket afvi- _ kande bild, som paminner om Ishafvet och den Ofre fjallregio- nens narhet. Ofantligt mycket rikare ar floran pa grusstrdinderna. Min- dre olikheter mirker man mellan sjéstriindernas, de mindre vattendragens och de stora elfforsarnes strander, men annu stérre skiftningar i vixtligheten, som kunna iakttagas vid en enda fors eller sjéstrandsremsa. Material fattas for att beskritva dessa skiftningar. Jag anfor derfoOr i ett sammanhang de vax- ter, som patriffats pa samtliga slag af grusstrander. Af lafvar ser man, utom pa stenarne, knapt annat fn flickar af Lecidea uliginosa. Mossorna viixa fn glest, fin sluta de sig till sma tita mattor af en eller flere arter i blandning. Antecknade aro Sphagnum medium, compactum, squarrosum, acutifolium, Lind- bergii, Polytrichum commune, strictum, gracile, alpinum, urni- gerum, Catharinea tenella, Fissidens osmundoides, Mnium punc- tatum, pseudopunctatum, cinclidioides, affine, silvaticum, Aula- comnion palustre, Meesea triquetra och trichoides, Philonotis fontana och seriata, Bartramia ithyhylla, Conostomum, Brya, Leptobryum pyriforme, Tayloria lingulata, Dicranoweissia cris- pula, Anisothecium squarrosum, Dicranella cerviculata, Ditri- chum pusillum, Oncophorus Wahlenbergii och virens, Selania glaucescens, Grimmia apocarpa och ericoides canescens, Am- blystegium stellatum, polygamum, intermedium, revolvens, un- cinatum, exannulatum, stramineum, Hypnum trichoides, Stereo- don arcuatus, Climacium, Dichelyma falcatum, Marchantia poly- morpha, Cephalozia bicuspidata och bifida, Acolea concinnata, Alicularia minor och Scapaniz. — Grisen aro for det mesta strédda, men sammansluta sig har och der till rikliga grupper eller till och med till sma tata bestand. Mycket allmanna aro Aira flexuosa, Festuca ovina och Equisetum palustre; allmanna Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 139 Carex vaginata och juncella, Agrostis borealis, Calamagrostis lapponica och stricta, Equisetum arvense och pratense; temli- gen allmanna Carex capillaris, Buxbaumii, alpina, canescens och vitilis, Calamagrostis phragmitoides, Vahlodea atropurpurea, Aira czspitosa, Festuca rubra och Nardus stricta; mindre all- manna Luzula multiflora, Juncus biglumis, J. trifidus, Carex ri- gida, Anthoxanthum och Equisetum scirpoides samt mer eller mindre sallsynta Luzula Wahlenbergii, Carex levirostris, Hie- rochloé borealis, Calamagrostis lapponica opima och Poa cesia. —. Orterna jiro strédda eller rikliga; p& mindre flickar kunna de forekomma ymnigt, bildande flyktiga begynnelseformationer. Mycket allmanna dro Caltha, Trollius, Geranium silvaticum, Cor- nus suecica, Gnaphalium dioicum och Polygonum viviparum, allmainna Thalictrum alpinum, Parnassia, Viola suecica och bi- flora, Astragalus alpinus, Comarum, Epilobium angustifolium, Galium uliginosum och boreale, Solidago, Cirsium heterophyllum, Saussurea, Campanula rotundifolia, Bartsia, Pinguicula vulgaris, Trientalis, Tofieldia borealis och vid Tana elf Oxyria digyna; temligen allmaénna Rubus saxatilis, Epilobium alsinifolium, An- gelica archangelica, Achillea millefolium, Gnaphalium supinum och Taraxacum; mindre allminna Thalictrum rariflorum, Bar- barea stricta, Viola palustris, Phaca frigida, Gnaphalium norve- gicum, Leontodon autumnalis Taraxaci, Hieracium alpinum, Py- rola minor, Veronica longifolia, Pedicularis sceptrum carolinum och Rumex acetosella. Sillsynta fro Silene acaulis, Sagina nodosa, Alchemilla vulgaris, Rhodiola rosea, Saxifraga stellaris, Valeriana officinalis, Hieracia sp., Pinguicula alpina och Poly- podium alpestre. — De tunnsadda risen fro Phyllodoce, Ledum Andromeda poliifolia, Calluna, Vaccinium uliginosum, V. vitis idea, Empetrum, Salix myrsinites, Thymus serpyllum och Se- laginella. Afven dessa kunna pa mindre flickar blifva ymniga. —- Talrika uppspirande stand af buskar antyda att snar och lundar halla pa att grundliggas, om ock vagsvallet vid varflé- det och Ofverlagringen af nytt grus, sand och stenar hindra deras utveckling. Allmannast aro Salix lapponum, S. glauca. Betula odorata och nana, allminna iifven Salix nigricans bo- realis, phylicefolia, vagans cinerascens och hastata samt Juni- 140 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. perus communis, temligen allmanna Sorbus aucuparia, Ribes rubrum, Alnus ineana borealis och vid Tana elf Salix lanata, mindre allmin Salix vagans livida. En grusstrand i Utsjoki antecknades den 17 aug. Det ‘ir stranden af den lilla holme i Mandojiayri, hvars lund blifvit beskrifven pa sid. 174. Strandremsan dr c. 130 m lang och 4—-11 m bred, betiickt med grus och rullsten. Dess fuktighets- grad dr 4/10. Marken ligger till storre delen bar. Vegetationen ir strédd och bildad af strédda Orter, tunnsadda ris, gras och buskar samt enstaka mossor. Lafvar finnas blott pa stenbloc- ken tunnsadda. Ingen enskild art upptrader rikligt eller ens strddd. Mest bland de tunnsadda forekomma Oxyria, Solidago, Astragalus alpinus, Rumex acetosella och Pinguicula vulgaris. Tunnsadda fro vidare Galium boreale, Rubus saxatilis, GCampa- nula rotundifolia, Tofieldia, Hieracium sp., Festuca ovina, Cal- luna, Thymus serpyllum och Salix myrsinites, enstaka Bartsia, Gnaphalium dioicum, Polygonum viviparum, Silene acaulis, Hieracium sp., Taraxacum, Galium uliginosum, Achillea mille- folium, Hieracium alpinum, Trollius, Festuca rubra, Carex ri- gida, Juncus trifidus, Aira flexuosa, Luzula multiflora, Andro- meda poliifolia, Vaccinium uliginosum och vitis idea, Empe- trum, Salix hastata och lanata (telning), Betula odorata (lag buske), Sorbus aucuparia (lag buske), Acolea concinnata, Am- blystegium stellatum, Stereodon arcuatus, Grimmia ericoidcs, canescens, Amblystegium uncinatum, Climacium, Mnium affine, Catharinea tenella, Polytrichum urnigerum, Tayloria lingulata och Alicularia minor. Grisvallar (aireta och festuceta) fro i bjorkregionen tem- ligen siillsynta och sma. De finnas blott i boningarnas niarhet, saledes lings Tana elfs och Utsjokistratens nedre del. De ega ymniga eller mycket rikliga gris, mycket rikliga Orter samt tunnsadda eller enstaka mossor och busktelningar, men dro fria fran ris och lafvar. Grismattan bildas oftast af ymnig Aira cxspitosa eller Festuca rubra. Mycket allmiin och ofta riklig fir iifven Festuca ovina. Allminna fro Calamagrostis stricta (t—r), Poa pratensis (t—r), Agrostis borealis (s), Equisetum pra- tense (t—r), E. arvense (s), Aira flexuosa (t) och Carex vagi- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. i41 nata (e). Temligen allmanna aro Juncus filiformis (s), Nardus (t), Calamagrostis phragmitoides (e—t), Anthoxanthum (e) och Carex canescens (e). Sillsynta aro Poa alpina, Molinia, Phleum alpinum och Carex vulgaris. Af Orterna upptrada allmannast Troliius (s—y), Geranium silvaticum (t—s) och Achillea mille- folium (e—s). Allminna fro vidare Spireea ulmaria (e—r), Cir- sium heterophyllum (t—r), Rhinanthus minor (e—y), Viola sue- cica (e—r), Stellaria graminea (s), Astragalus alpinus (s), Ga- _ lium boreale (e—s), Euphrasia (e—s), Polygonum viviparum (s), Rubus arcticus (e—t), Galium uliginosum (e—-t), Parnassia (t), Cerastium vulgatum alpestre (e), Saussaurea (e) och Bartsia (e). Temligen allmant forekomma Campanula rotundifolia (s), Soli- dago (t—s), Gnaphalium dioicum (t), Veronica. longifolia (e—t), Polemonium campanulatum (e) och Cornus (e). Mindre allmanna iro Thalictrum rariflorum (e—r), Alchemilla vulgaris (s), Bar- barea stricta (t) och Leontodon autumalis Taraxaci (e). Sallsynt antriiffas Ranunculus acris, Myosotis silvatica och Hieracia. — Tunnsadda eller enstaka stand af Betula odorata och Salices (vagans cinerascens, hastata, phyliczefolia, glauca, mindre all- miint vagans livida, caprea och lanata) forsdka arbeta sig upp, de flesta helt laga, emedan de arligen afmejas. Grasvallarnes mossor ro ej manga: Pohlia nutans, Polytrichum strictum och commune, Mnium silvaticum, Climacium, Stereodon arcuatus, Ambiystegium uncinatum, Hypnum salebrosum och Hylocomium parietinum. En stranding pa Veitsjiknjarga antecknades den 10 aug. An Veitsjikjokas delta fir en griisvall omgifven af tvenne flodgrenar och af Tana elf. Langs elfstranden i norr sta bjork- snar och vid den sydvestra deltagrenen 4r angen bevuxen med talrika snar af bjérk och vide. Temligen midt pa fngen star en lada och synes en plats, der den statt forut. Den anteck- nade delen, c. */, tunnland, det enda af angen, som annu var oslaget, striicker sig fran den gamla laduplatsen till ans Ostra deltagren. Den. ar vagriat och jemn och ligger lagt, sa att den Ofversvimmas af varflédet. For tillfiillet var dess fuktighets- grad */,,. Marken utgdres af c. 15 cm sandblandad mylla och derunder flodsand. Vegetationen iir sammansatt af nastan ym- 142 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. niga griis, rikliga Orter, tunnsadda buskar och enstaka mossor. Triid, ris och lafvar saknas. — Buskarna aro tunnsadd Salix phyliceefolia (manshég och hégre), samt enstaka 8S. caprea (mans- hég), S. glauca (telningar), S. lanata (telningar) och Betula odo- rata (manshéga buskar och telningar). — Af Orterna aro Trol- lius riklig, Alchemilla vulgaris, Polygonum viviparum, Astraga- lus alpinus, Campanula rotundifolia och Solidago strédda, Par- nassia, Ranunculus acris och Gnaphalium dioicum tunnsadda samt Leontodon, Rhinanthus minor, Cerastium vulgatum alpe- stre, Viola suecica, Galium boreale, Rubus arcticus, Galium uli- ginosum, Achillea millefolium, Bartsia och Hieracium sp. en- staka. — Griismattan utgér en blandning af lika rikliga Aira cxespitosa, Festuca ovina och Equisetum pratense jemte strodda E. arvense och Agrostis borealis, tunnsadda Poa alpina och . Phleum alpinum samt enstaka Festuca rubra, Carex vaginata, C. vulgaris och Anthoxanthum. — Af mossor erhdéllos endast enstaka Stereodon arcuatus, Climacium, Polytrichum strictum och commune, Pohlia nutans och Hylocomium parietinum. Pa fuktig mark fa grisvallarne en ganska afvikande sam- mansittning. Aira czspitosa ar der mindre riklig, Calamagro- stis stricta, Agrostis borealis, Nardus och Juncus filiformis rik- ligare, och till dessa salla sig enstaka Carex capillaris och myc- ket allmiin, stundom ymnig Equisetum palustre. Mnium cincli- dioides och Sphagnum acutifolium tacka mellanrummen mellan griistufvorna, der de ej upptagas af strédda — rikliga Caltha, Trollius, Cardamine pratensis, Parnassia, Viola palustris, V. sue- cica, Stellaria borealis, Spirzea ulmaria, Alchemilla vulgaris (mindre allmiin), Geum rivale (sillsynt), Galium uliginosum, Cir- sium heterophyllum, Taraxacum och Pinguicula vulgaris. Afven pa dessa iingar inniistla sig videbuskar: Salix hastata, phylice- folia, lapponum och glauca. Afven dértbackar forekomma i boningarnas niirhet, ehuru sma och torftiga. Deras vegetation bestar af rikliga — ymniga 6rter och gris. An 6fverviga Orterna, fn griisen. Strédda eller tunnsadda mossor beticka en del af marken under faltskikten. Nagra buskar viixa enstaka eller tunnsadda pa dessa standor- ter, och nagra ris anstriinga sig att erdfra terringen. Vanligtvis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 143 forekommande blott enstaka fro risen pa en del 6rtbackar strédda eller till och med rikliga. Nagon ging finner man iif- ven ett par lafvar, Peltigera rufescens etc. — Bland 6rtbackar- nes Orter iiro Solidago (r), Trollius (s—r), Geranium silvaticum (s—r), Cornus suecica (s), Draba incana (t—s), Epilobium an- gustifolium (e—s), Achillea millefolium (t), Polygonum vivipa- rum (t) och Trientalis (e—t) de allmannaste. Allméanna iro vi- dare Rubus arcticus (t—r), Stellaria graminea (t—s), Galium boreale (t—s), Saussurea (t—s), Cerastium vulgatum alpestre (t), Astragalus alpinus (e—t), Gnaphalium dioicum (e—t), Taraxa- cum (e—t), Euphrasia (t), Rhinanthus minor (t), Pedicularis lap- ponica (e—t), Bartsia (e) och Cerastium alpinum (e). Temligen allmiint upptriida Veronica longifolia (t—s), Campanula rotundi- folia (e—s), Cirsium heterophyllum (e-—s), Potentilla alpestris (t), Stellaria Friesii alpestris (t) och Viola biflora (e—t). Mindre allmiinna fro Thalictrum kemense (t—s), Leontodon (t), Hiera- cia (t), Pyrola minor (t) och Rubus saxatilis (e). Sallsynt fore- komma Sagina nivalis och Erigeron elongatus. — Af ortbackar- nes gris iro Aira flexuosa (r—y), Festuca ovina (r—y) och Calamegrostis lapponica (e—r) de allmannaste. Allma&nna dro aifven Poa pratensis (t—r), Equisetum arvense (t—s), E. pra- tense (e—s), Festuca rubra (e—t), Carex vaginata (e—t) och C. vitilis (e). Temligen allman ar Anthoxanthum (t), mindre all- miinna Poa alpina (y) och Luzula multiflora (t), och mer eller mindre siillsynta aro Calamagrostis phragmitoides (e—s), Poa memoralis (t) och Phleum alpinum (e—t). — Ortbackarnes ris iro: allminna Vaccinium uliginosum (e—r), V. vitis idzea (e—t) och V. myrtillus (e) samt temligen allmanna Linnea (e—s), Em- petrum (e) och Selaginella (e). — Af buskar forekommer Juni- perus communis mycket allm&nt (e—t) pa Ortbackarne. All- minna fro vidare Betula odorata (e—t), Salix vagans cinera- scens (e—t), S. hastata (e) och S. phylicefolia (e); mindre all- minna dro Salix vagans livida (e) och telningar af Populus tre- mula (e). -- Mossorna pa denna standort aro Thyidium abieti- num (pa mindre flaickar r—y), Hylocomium proliferum (pa min- dre flickar s—y), Mnium affine (t), Pohlia nutans (t), Brya (t), Hypnam salebrosum (t), Amblystegium uncinatum (e—t), Hylo- 144 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. comium triquetrum (e), Bryum roseum (e), Ceratodon (e), Di- cranella cerviculata (e), Dicranum scoparium (e) och Jungermania quinquedentata (e). Som exempel ma anfodras en anteckning Ofver en Ort- backe i Utsjoki, utférd den 17 aug. Det 4dr den pa sid. 174 nimda 6rtbacken pa en holme i Mandojayri, hvilken pa tre si- dor omgifves af en lund, pa den fjarde, sydvestra, af en sand- strand. Backen ir 32 m lang i NW—SE och 20 m bred vin- kelritt deremot. Den sluttar mot sydvest och har narmast stran- den en 43 cm djup insiinkning, Jorden 4r sand, betackt med sandblandad mylla, upptill 3 cm djup, i insinkningen 6—9 cm. Fuktighetsgraden ar upptill /10, nedtill */,,. Backen erhaller af den omgifvande lunden beskuggningsgraden °/10. Vegetatio- nen pa den O6fre delen bildas af nastan ymniga gras och myc- ket rikliga 6rter, strédda ris och mossor, tunnsadda buskar och enstaka lafvar (Peltigera rufescens). Betula odorata, 9—12 dm hog, buskartad, fir tunnsadd, och helt laga stand af Salix phyli- czfolia och Juniperus communis enstaka. Af drterna dro Soli- dago riklig, Cornus suecica, Saussurea, Geranium silvaticum, Trollius, Epilobium angustifolium, Campanula rotundifolia och (pa flickar) Thalictrum kemense strédda, Veronica longifolia, Hieracium sp., Euphrasia, Rhinanthus minor, Pyrola minor och Galium boreale tunnsadda samt Viola biflora, Rubus saxatilis, Trientalis och Bartsia enstaka. Af griisen fro Aira flexuosa nastan ymnig och Festuca ovina riklig; for 6frigt finnas blott tunnsadd Festuca rubra och enstaka Carex vaginata och Cala- magrostis phragmitoides. I bottenskiktet ar Hylocomium proli- ferum strédd, H. parietinum, H. triquetrum, Amblystegium un- cinatum och Amanita muscaria enstaka. Den nedre delen af 6rtbacken fr bevuxen med nastan ymniga Orter, rikliga gris, tunnsadda mossor och enstaka ris, men saknar buskar och lafvar. Risen aro Vaccinium uligino- sum, V. vitis idza och Linnea. — Af Orterna 4ro Geranium silvaticum mycket riklig och Solidago ganska riklig; strédda aro Cornus suecica, Trollius, Veronica longifolia, Galium boreale och Saussurea, tunnsadda Rhinanthus minor, Hieracium sp., Thalictrum kemense, Euphrasia, Viola biflora, Achillea mille- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 145 folium, Polygonum viviparum och Cerastium vulgatum alpestre, samt enstaka Campanula rotundifolia, Rubus saxatilis, Astraga- lus alpinus, Cerastium alpinum, Epilobium angustifolium och Bartsia alpina. — Bland grasen ar Aira flexuosa riklig, Calama- grostis phragmitoides strédd; tunnsadda aro Luzula multiflora, Poa nemoralis och Anthoxanthum, enstaka Festuca rubra. — Mossorna iiro: tunnsadda Amblystegium uncinatum, Mnium af- fine och Pohlia nutans samt enstaka Bryum roseum, Hyloco- mium triquetrum, Dicranum scoparium, Dicranella cerviculata och Jungermania quinquedentata. Ortbackarnes och griisvallarnes viixtsamhillen iro de, som mest utmirka menniskans bosattning i bjérkregionen. Denna vegetation gar Anda till stuguknutarne. Egentliga gdardsplaner finnas icke, men invid stugorna och de sma fiaihusen rader en frodig, hoptriingd blandning af gras och Orter fran de narmaste standorterna jemte nagra fa ruderatvaxter fran sddern. Allman- nast iro Festuca ovina och rubra, Poa pratensis, Polygonum aviculare (y), Rumex acetosella, Matricaria inodora (y), Achillea millefolium och Epilobium angustifolium. Allmant forekomma vidare Polygonum viviparum, Taraxacum, Rubus arcticus, Cera- stium vulgatum alpestre, Stellaria media och Capsella. Temli- gen allman fr Poa annua, mindre allmian Galeopsis tetrahit, och sillsynta aro Urtica dioica, Rumex acetosa, R. domesticus och Carduus crispus. Pa vata staillen vid gardarne finner man allmant Aira cxspitosa, Poa pratensis och Juncus filiformis, temligen allmant Juncus alpinus och Stellaria borealis, mindre allmant Ranuncu- lus repens samt sillsynt Nasturtium palustre och Alopecurus fulvus. Akrarna iro inskriinkta till sma tippor planterade med potatis och rofvor. Deras ogris aro Capsella, Stellaria media och den mindre allminna Galeopsis tetrahit. Till odlingens féljeslagare kan man ock rikna Ceratodon och Amblystegium uncinatum samt de pa viiggar vaxande laf- varne: Xanthoria lychnea och polycarpa, Physcia stellaris tri- bacia, Cyphilium tigillare, Buellia parasema, |ecanora sarcopis m. fl. 10 146 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. At klippornas vegetation i Enare och Utsjoki bjérkregion hann icke egnas tillracklig uppmarksamhet. Endast mossorna blefvo nagorlunda omsorgsfullt insamlade och antecknade. Ef- terféljande férteckning 6fver klippvaxter ar derfor hogst brist- fallig och féga anviindbar for jemforelser med andra, battre un- dersOkta trakters klippflora. Pa torra afsatser antriffades mycket allmant Betula nana, Vaccinium vitis idea, Calamagrostis lapponica, Aira flexuosa och Festuca ovina, allmiant Arctostaphylos uva ursi, Phyllodoce, Empetrum, Carex vaginata, rigida och vitilis, Gnaphalium dioi- cum och ‘Trientalis, temligen allmant Juncus trifidus och Cam- panula rotundifolia, mindre allmant Juniperus nana, Lycopodium selago och Cornus suecica samt Polytrichum commune, juni- perinum och piliferum, Amblystegium uncinatum, Cladonia alpe- stris, silvatica, rangiferina, uncialis, cornuta och pyxidata, Ce- traria cucullata, nivalis och islandica, Sphzerophoron fragilis, Sph. corallioides och Nephroma arcticum. Pa torra hilar och stenar ar lafvegetationen siardeles art- rik. Pa grund af bristande artkiinnedom kunna endast foljande anfoéras: Sphzerophoron fragilis och corallioides, Stereocaulon paschale och alpinum, Cladonia pyxidata, cornuta, macrophylla, cenotea, silvatica, alpestris och uncialis, Alectoria divergens, nigricans, jubata, chalybeiformis, ochroleuca och sarmentosa, Cetraria islandica, nigricans, commixta och Delisei, Parmelia saxatilis, sulcata, omphalodes, panniformis, centrifuga, prolixa, stygia, physodes och lanata, Xanthoria lychnea, Physcia obscura och dess varietet lithotea, Gyrophora proboscidea, hyperborea, flocculosa och polymorpha, Pannaria lepidiota, Nephromium levigatum, Hzematomma ventosum, Lecanora badia, tartarea gonatodes, cinerea och geminipara, Urceolaria scruposa samt Lecidea uliginosa, cinereoatra och Rhizocarpon grande. Afven mossfloran ir anmirkningsvird: Hylocomium parietinum, Am- blystegium uncinatum, Hypnum salebrosum och reflexum, Pteri- gvynandrum decipiens, Lescurzea saxicola, Heterocladium papillo- sum, Polytrichum piliferum, Conostomum, Ulota curvifolia, Am- phidium lapponicum, Grimmia ramulosa, hypnoides och fasci- cularis, Ceratodon purpurens, Dicranum scoparium, Dicrano- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 147 weissia crispula och Andrea petrophila. Azalea antriffas flere- stiides pa torra hiillar, och till denna standort héra val de af Fellman uppgifna Sedum acre »in rupibus ad Utsjoki passim» och Sedum annuum »ad flum. Tana parcius.» Klippviggarnas beklidnad utgdres mest af mossor: Pla- giothecium denticulatum, Pi. striatellum, Pterygynandrum deci- piens, Hedwigia albicans, Bartramia crispa, Pohlia cruda, Dicra- num elongatum, D. Starkei, Dicranoweissia crispula, Ditrichum flexiaule, Oncophorus torquescens, O. strumifer, Ulota curvifo- lia, Amphidium lapponicum, Grimmia fascicularis, Gr. ramulosa, Gr. ovalis, Gr. torquata, Andreza petrophila, Odontoschisma de- nudatum, Jungermania polita, Acolea concinnata och Blepharo- zia ciliaris. Derjemte hyser denna standort nagra lafvar: Gyro- phora vellea, G. spodochroa, G. flocculosa, Sphyridium placo- phyllum, Peltidea venosa, Peltigera malacea, Caloplaca elegans, Urceolaria scruposa etc. Fér vata klippviggar aro bland andra Sphagnum subse- cundum, Amblystegium sarmentosum, stramineum, exannulatum, badium och revolvens, Hypnum rivulare, Blindia acuta och Di- chodontium pellucidium utmirkande. De vdta eller fuktiga klippafsatsernas flora tir brokigare sam- mansatt, i det den omfattar alla vegetationens grundformer utom triiden: buskar, ris, griis, Grter, mossor och lafvar. Af buskarne ir Betula nana allminnast, derniist Betula odorata, Juniperus communis, Salix lapponum och S. nigricans borealis. Temligen allmiinna jiro afven Populus tremula och Sorbus aucuparia, min- dre allmiin Salix vagans livida. Bland risen ar Vaccinium myr- tillus det allmannaste, dernist Empetrum och Andromeda po- liifolia, ganska allmiinna Ledum och Lycopodium clavatum la- gopus. Af grisen och 6rterna iro Agrostis borealis, Stellaria borealis, Cornus suecica, Pedicularis lapponica och Trientalis allmiinna, Poa nemoralis, Nardus och Viola biflora temligen all- miinna, Melica nutans, Anthoxanthum, Carex Buxbaumii och C. alpina mindre allmiinna samt Poa serotina, Luzula Wahlenber- gii och Saxifraga stellaris siillsynta. Mossorna bilda en djup, svilllande matta af Sphagnum subsecundum, compactum och strictum, Amblystegium revolvens, exannulatum, badium, sar- 148 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. mentosum och stramineum, Polytrichum commune, juniperinum och alpinum, Cinclidium subrotundum, Mnium punctatum, Aula- comnion turgidum och palustre, Bartramia crispa, Pohlia cu- cullata, Tetraplodon Wormskioldii, Tayloria lingulata, Dicranum elongatum, Bergeri, scoparium, Dichodontium pellucidum, An- thelia nivalis, Scapania subalpina, Jungermania inflata, sphero- carpa, quinquedentata och lycopodioides, Acolea concinnata och Blepharozia ciliaris. Till mossorna silla sig nagra lafvar: Cla- donia alpestris och amaurocrza, Peltidea aphthosa, Peltigera malacea och scabrosa samt Lecidea uliginosa. I klippornas springor och hdélor aro Aira flexuosa och Fe- stuca ovina mycket allminna, Stellaria borealis och Empetrum allminna, Campanula rotundifolia temligen allman, Lycopodium complanatum, Saxifraga nivalis, Gnaphalium dioicum och Wood- sia ilvensis mindre allmiinna samt Woodsia hyperborea, Cysto- pteris fragilis och Polypodium vulgare sallsynta. Af lafvar ser man i dem knapt annat iin soredier samt Cladonia macrophylla, men mossor tringas i dem och svilla ut ur dem i mjuka bol- ster: Isopterygium nitidum, Hypnum salebrosum, Plagiothecium denticulatum, Neckera complanata, Polytrichum alpinum och urnigerum, Fissidens osmundoides, Meesea trichoides, Bartramia ithyphylla, crispa och dess varietet pomiformis, Conostomum, Pohlia eruda och polymorpha, Mollia fragilis, Dicranum elon- gatum, Dicranella secunda, Distichium capillaceum, Oncophorus virens, strumifer, torquescens och Schisti, Selania glaucescens, Amphidium lapponicum, Cincinnulus trichomanis, Diplophyllum albicans och taxifolium, Aplozia lurida, Jungermania alpestris, polita och minuta. 1 béckar och forsar antriffades Amblystegium stellatum, Smithii, dilatatum, rivulare, ochraceum och sarmentosum, Hyp- num rivulare, Fontinalis antipyretica, gracilis och dalecarlica, Philonotis fontana, Mniobryum albicans, Dicranoweissia crispula, Blindia acuta, Anisothecium squarrosum, Grimmia apocarpa, Scapania subalpina, undulata, irrigua och uliginosa, Aplozia cordifolia och lurida samt Marsupella emarginata. I sjéarne och selen viixa mycket allmant Caltha, Carex am- pullacea och C. aquatilis, allmaint Ranunculus heterophyllus, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 149 Comarum, Carex filiformis och Equisetum limosum, temligen allmint Myriophyllum alterniflorum och Menyanthes samt siill- synt Subularia, en steril Sparganium och Fontinalis gracilis. Hirmed hafva vi genomvandrat Enare lappmarks bjorkre- gion. Vi hafva sett att denna region i provinsens sédra del ir inskrinkt till fjallens sluttningar lika som i de sydligare lapp- markerna, men fran Muotkatunturit norrut breder ut sig Ofver sinkorna och sliitterna mellan fjallen. I de sédra bergtrakterna fir bjérkregionen svagt utvecklad. Bjérkmon jemte dess afart — lafmon hiirska niistan enviildigt, der ej stenrdsmassorna hindra all annan formationsbildning utom skorplafvarnes och bladlat- varnes. ‘Till de forsumpade markernas vaxtsamhiallen ser man endast antydningar eller egendomliga sma bildningar, hvilka erinra in om fjillregionens, an om barrskogsregionens. De aro visentligen inskrinkta till de vata klippafsatserna och till fall- biickarnes och smiltvattnens faror. Sadana 4ro Antheliaforma- tionen (sid. 116), staggingarne (sid. 117), senedingarna (sid. 117), biickmattorna (sid. 116 och 117) och backmossarne (sid. 118). Deremot saknas egentliga torfmossar, bjérkmossar, starrkirr, angsullkarr, bjérkskogar, kalldrag, alla slags angar och andra kulturen Atfoljande formationer. Inga insjéar finnas i denna del af bjérkregionen och inga elfvar och aar genomstroOmma den; fdljaktligen saknas iifven de rika strandkolonierna, hvilka i den norra delen af bjérkregionen ega sa stor utbredning. Af- ven lundarna iro i bjérkregionens sddra del betydligt fiarre till antalet cch mindre normalt utbildade fn i den norra delen. Detta formationsarmod har ti]l féljd en anmarkningsvard fattigdom pa arter. Af alla i bjérkregionens sddra del anteck- nade kiirlvaxter saknar den norra delen endast fem. En af dem fir fjillvaixt, nimligen Andromeda hypnoides, som i Saariselki forekommer pa vata klippafsatser och i biickskarens Anthelia- formation lika som Anthelia julacea och Pohlia commutata, tvenne i den norra delen af bjérkregionen icke patraffade mos- sor. De fyra 6friga karlvixterna aro Picea obovata, som tem- ligen allmint gar upp pa bjérkmoarne i enstaka nédvuxna, ofta till marken tryckta individer, Viola montana, sillsynt i lundar, samt Gymnadenia conopsea lapponica och Hieracium pilosella, 150 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. sillsynta pa 6rtbackar. Deremot upptager forteckningen Ofver karlvixterna i den norra delen af bjérkregionen icke mindre an 123 arter, som icke antraffats i den sddra. Ensamt grusstran- derna i Muotkatunturits och Utsjoki bjorkregion ega 42 arter, hvilka saknas pa den sédra delens grusstrander, deribland 10 allmiinna och 10 temligen allminna. Den norra delens lundar ega 27 arter, som icke patriffats i den sddra delen af bjork- regionen; deraf 4 allminna och 6 temligen allmanna. Grdasval- larne hafva 24 arter, 6rtbackarne 21, odlingarna och tomterna 19, videsnaren 14, mossiingarne 13, kiilldragen 10 o. s. v. Till och med de torra grusfilten hysa tvenne for bjorkregionens sddra del frimmande arter, *Carex pedata och Diapensia lap- ponica. Bland de arter, som finnas i norra, men ej i sddra delen, fértjena utom de tva sistnimda, foljande sarskildt fram- hallas. *Salix lanata, Oxycoccus palustris, Equisetum pratense, palustre, hiemale, *Juncus alpinus, *“Luzula Wahlenbergii, Spar- ganium, Carex loliacea, *vulgaris, aquatilis, alpina, globularis, ampullacea, rotundata, *leevirostris, Alopecurus fulvus, *Cata- brosa aquatica, *Vahlodea, *Poa annua, *ceesia, “alpina, Poly- podium vulgare, Asplenium filix femina, Cystopteris fragilis, Woodsia ilvensis och *hyperborea, Paris, Listera cordata, Coelo- glossum, *Urtica dioica, Polygonum aviculare, *Rumex dome- sticus, *Oxyria, *Silene acaulis, *Sagina nodosa och *nivalis, *Stellaria nemorum, Thalictrum alpinum, Ranunculus acris, “re- pens, peltatus, *Actza, Nasturtium palustre, Barbarea stricta, Arabis alpina, Draba incana, *Subularia, Capsella, Vicia biflora, *Sedum acre och “annuum, *Rhodiola, Saxifraga nivalis och *stellaris, Chrysosplenium tetrandrum, Myriophyllum alterniflo- rum, *Geum rivale, Phaca, *Myosotis silvatica, “Utricularia mi- nor, Pinguicula alpina, *Thymus serpyllum, *Galeopsis tetrahit, *Valeriana officinalis, *Erigeron elongatus, Matricaria inodora, *“Carduus crispus och *Leontodon. Manga af de uppraknade vixterna dro allméinnare i Uts- joki in i Muotkatunturit och de med * betecknade forekomma endast i Utsjoki bjérkregion, icke i denna regions Ofriga delar. Det fr ater Ishafvets narhet, som har gor sig gillande. Att déma af vegetationen saval i bjérkregionen som i fjallregionen Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 151 (jemfér Meddel. 14, 1888, sid. 165 0. f6lj.) har Utsjoki socken ett fran Enare sockens betydligt afvikande klimat. Om en vaxt- geografisk provinsindelning skall grundas pa sadana skiftningar i vegetationen, hvilka aterspegla olikheter i klimatet, sa finnas i Finland fa omraden sa egnade att férdelas pa sirskilda bota- niska provinser som Enare och Utsjoki. Jag har redan i en foregaende uppsats (Vedvixternas utbredning i Finland. Veten- skapliga meddelanden af Geografiska Foreningen i Finland Ill, 1896) framhallit denna griins och pa den medféljande kartan afskiljt ,,Utsjoki lappmark“ sasom en sirskild provins samt for- enat Enare med de norra delarne af Sodankyla, Kittila och Muonioniska jemte sydéstra Enontekis till en provins, ,,lvalo lappmark“. Deita pa vedviixternas utbredning grundade indel- ningsforslag visar sig salunda vid en granskning af vegetationen i dess helhet fullkomligt befogadt. 7. Fjalregionen i norra Sodankyla. Sasom bihang till var framstillning af de nordligaste skogs- regionerna vilja vi foga nagra anteckningar Ofver fjallregionen pa bergen i norra Sodankylé. Dessa anteckningar aro visser- ligen mycket knapphandiga, — en foljd af den ogynnsamma viiderlek, som niistan bestindigt radde under vara fjallexkur- sioner —, och jag skulle icke fdrdrista mig att offentliggdra dem, om de icke kunde betraktas som ett supplement till min redogérelse fdr Enare och Utsjoki socknars fjillregion @ Med- del. hift. 14, 1887). Fjillregionen i norra Sodankyla dfverensstéammer niira med densamma pa Hammastunturit och Muotkatunturit. Bjérken (Betula odorata) gar som en krypande buske upp genom nastan hela regionen, pa Nattastunturit och Raututunturi till topparnes krén, pa Saariselki till 600 m (Vuomapaa), ja till och med */, meter hég i skyddadt lige till 709 m pa toppen af Sokustama- pi. De inom fijiillregionen viixande formerna af Betula odo- rata 6fverensstiimma till st6rre delen med bjérkregionens och torde bora hiinféras hufvudsakligen till Blytts alpigena, Regels carpa- 152 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. tica och rhombifolia samt Ledebours tortuosa, hvilka genom mellanformer sammanflyta. I sin nedtryckta mattform bildar bjérken bestand, till och med af hela kilometers utstrackning, men glesa, pa en matta af lafmo, i storsta mangd pa Raututun- turi, men iifven flerstiides pa Saariselk&. En sadan Bjérkmo pa Palotunturi antecknades den 13 juli. Den ir beligen pa en 468 m hog, vagrat, svagt kuperad topp, be- tickt med rostigt vittringsgrus af granuliten. Nagra skikthuf- vud sticka obetydligt upp och visa att berggrunden ar nara. Gruset ir till en tredjedel bart, for dfrigt bevuxet med lafmatta och strédda, buskartade, helt och hallet till marken tryckta bjor- kar med inda till 3 meter langa stammar. Lafmattan bildas af riklig Cladonia alpestris, strédda Cl. silvatica och chordalis, tunnsadda Cl. pyxidata och coccifera, Cetraria islandica, crispa, nigricans och nivalis samt enstaka Cladonia rangiferina, amau- rocrea, uncialis och deformis, Cetraria cucullata, Lecidea uligi- nosa och Lecanora tartarea. I mattan ar en mossa, Polytri- chum juniperinum strédd. Ristacket hdjer sig knappt en deci- meter 6fver lafmattan. Empetrum (r) och Betula nana (s) aro likasom Betula odorata tryckta till marken. Bland dem aro Vaccinium vitis idzea och uliginosum strédda, Calluna samt de till marken tryckta Azalea procumbens och Arctostaphylos al- pina tunnsadda, Lycopodium alpinum (2 cm hég) enstaka. Tunn- sadd Festuca rubra och enstaka Aira flexuosa representera gra- sen, enstaka Solidago Orterna. Den stérsta ytvidden af fjallens dfre sluttningar och kron intages emellertid af Jafmoar med eller utan enstaka eller tunn- sadda mattbjérkar. Lafmattan ar, isynnerhet pa kroénen, genom- bruten af flickar med bart grus, sadana vi lart kanna pa bjork- regionens moar i Utsjoki (sid. 121) och i hela Enare—Utsjoki lappmarks fjillregion (Meddel., hift. 14. 1888, sid. 166, 171, 180 etc.). Mattans sammansittning undergar en anmiarknings- vird fdrindring pa c. 600 m Ofver hafvet. Nedanfor denna niva bestar den sAsom i bjérk- och barrskogsregionerna hufvud- sakligen af Cladonia alpestris, men ofvanfér 500 m afloses ren- lafven smaningom af Cetrarior och Alectorior och éfver 600 m rada dessa niistan envildigt likasom pa Utsjokifjallen (Meddel., Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 153 hift. 14, sid. 179). Alectoriaformationen ar utmarkande for de nirmare hafvet belaigna, fuktigare och stormigare delarne af fjillregionen, renlafformationen for de mera kontinentalt belagna, torrare och lugnare delarne af densamma (Meddel. haft. 14, sid. 214 0. f6lj.). Alectoriaformationens upptraidande pa det konti- nentalt beliigna Saariselkais hogsta delar orsakas tydligen af att denna hoga fijilltrakt eger ett lokalklimat, som narmar sig kust- trakternas. Hédjande sig 300—400 m Ofver det omgifvande lan- _ det maste dess toppars luft enligt lagen fOr temperaturens af- tagande mot hdjden (Hann, Handbuch der Klimatologie, Stutt- gart 1883, sid. 134) sommartiden vara 2—3° kallare an slatt- landets. Denna temperaturskilnad ar densamma som i juli torde forefinnas mellan Sompiotrakten och Sydvaranger, om man far déma af isotermernas forlopp i Wilds temperaturatlas. Att Saari- selki atnjuter ett ganska fuktigt klimat, derom kunde min res- kamrat och jag till fullo 6fvertyga oss. Redan pa afstand, fran Pystétunturis och Varpupaéis toppar, sago vi molnmassor hanga pa fjillgruppens 6fre sluttningar. Och under var 18 dagars vi- stelse i denna fjilltrakt blef vart arbete i hég grad hindradt af regn. Tio dagar medfdrde regn vid Luirojairvi, men dfven da der nere var vackert vader, skockade sig nistan alltid tata gra- bla moln pa nagon af topparne och askan mullrade ur deras dunkel. Esomoftast blefvo vi under fjallvandringarna insvepta i moln, hvilka genomblétte lafmoarne med sitt duggregn. Saari- selkafjillen, hvilka h6ja sina kala hjessor c. 200 m Ofver de omgifvande bergen, verka tydligen ratt kraftigt som fortatare af luftens vattengas och skapa sig salunda sjelfva sitt hafsklimat. Vi anmirkte derjemte att luften uppe pa fjallen var mycket orolig. Sillan radde der lugn; det vanliga var en stark blast (5—6 Beaufort), men ofta mottogos vi af full storm (8—9 Beau- fort). Alla dessa egenskaper hos luften pa Saariselkafjallen Of- verensstimma. med klimatet i Ishafvets nairhet och forklara Of- verensstiimmelsen i det torra grusets vaixtbeklaidnad. De Ofriga fjallen, Raututunturi och Nattastunturit, hvilka icke na 600 me- ter, bira renlafmatta finda upp pa kroénen eller endast hogst uppe en Alectoriamatta. Exempel pa Cladoniaformationen gifva anteckningarna fran ' 154 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. toppen af Pyh&atunturi, utfdrda dén 6 juli. Toppen ar kroént med egendomliga ruiner af granitklippor (afbildade i Rosberg, Nordéstra Sodankyla, tafl. IV). Deras tak bet&ckas af en laf- matta, bildad af Cetraria nivalis, cucullata, crispa och nigricans, Cladonia alpestris, amaurocreea, silvatica, coccifera, macilenta, uncialis, chordalis, pyxidata, deformis, cornuta och macrophylla, Alectoria nigricans och Lecidea granulosa. I lafmattan 4ro mos- sor inblandade: Polytrichum commune, piliferum och juniperi- num, Pohlia nutans, Dicranum scoparium och Grimmia hypnoi- des. Risticket, inbaddadt i lafven eller tryckt intill den, san- der endast 2—3 cm hoga skott upp i det fria. Mest forekom- mer Empetrum; pa den hégsta klippans kr6n finnes intet annat ris. Pa den niast hdgsta klippan komma Vaccinium uliginosum och vitis idea till, och nedanfor klippborgarne bar toppens lafmo dessutom Vaccinium myrtillus, Linnea, Lycopodium se- lago, annotinum alpestre, clavatum lagopus och alpinum. En- staka nédvuxna, krumgreniga stand af Juniperus communis ock Sorbus aucuparia séka stormskydd vid klippborgarnes fot. Pa den 6fversta borghéjden finnes ingen 6rt och af gris blott Jun- cus trifidus. Den andra borgen, 1 m lagre 4n den forsta, hy- ser dertill Carex vitilis och Trientalis europza, och pa mon nedanfor borgarne finner man ytterligare Aira flexuosa, Soli- dago och Epilobium angustifolium. Nagra steg langre ned m6- ter man pa lafmon Juniperus nana och Salix glauca (c. 2 dm hég). Raututunturi, toppen 100 (pa Rosbergs karta), bar Alecto- yiamo med lafmatta af Alectoria sarmentosa och nigricans, Leca- nora tartarea gonatodes och Lecidea Berengeriana med instrodda Azalea, Arctostaphylos alpina, Phyllodoce, Empetrum, Juncus trifidus, Luzula spicata och Carex pedata. En fullstandigare anteckning gjordes pa den norra toppen af Sokustama- tunturi den 31 juli. Granulitgrunden betiackes af stenblock och grus till ungefir lika delar. Gruset ar till c. en tredjedel bart. for Ofrigt betiickt af lafmo, i hvars matta Cetraria nivalis och Alectoria ochroleuca iro s—r, A. nigricans och Cetraria cucullata s, Cladonia alpestris t—s, Stereocaulon corallioides, Cetraria crispa canaliculata, Cladonia chordalis och coccifera samt Leca- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 155 nora tartarea t, Alectoria divergens och Cetraria nigricans e—-t, Cladonia degenerans, pyxidata, rangiferina och silvatica e. De i lafmattan mycket sparsamt inblandade mossorna dro endast enstaka sma fliickar af Grimmia hypnoides. Orter finnas ej alls och af gris blott tunnsadda Juncus trifidus och Carex rigida samt enstaka Festuca rubra. Det till marken tryckta ristacket sammansiittes af strédda till rikliga Empetrum och Betula nana, stréddda Vaccinium uliginosum och vitis idea, tunnsadda Azalea och Phyllodoce samt enstaka Andromeda hypnoides och Lyco- podium selago. Lafmon pa Vuomapiis topp, 685 m, antecknad den 29 juli, saknar likaledes Grter, och dess gris utgéras blott af strédd Festuca rubra och tunnsadd Juncus trifidus. Ristacket ir tryckt till marken, men rikligt och bildadt af Empetrum jemte strédd Phyllodoce, tunnsadda Vaccinium vitis idea och Salix herbacea samt enstaka Arctostaphylos alpina och Lycopodium selago. Lafmattan bestar af riklig Cetraria nivalis, pa enskilda flickar riklig Cladonia alpestris, str6dda Alectoria ochroleuca, Cetraria islandica och C. crispa canaliculata, tunnsadd — strodd C. cucullata, tunnsadda Alectoria nigricans, Spherophoron co- rallioides, Cladonia silvatica och Lecanora tartarea samt en- staka Alectoria divergens, Cladonia amaurocrea, bellidiflora, coccifera, chordalis, rangiferina och Nephromium parile. I laf- mattan inga strédda, flaickvis rikliga mossor: Chandonanthus setiformis s—r, Dicranum scoparium s, Polytrichum piliferum t och Jungermania attenuata e. Da man fran Vuomapiiis topp gar ned utfor fjallets vestra sida. méter man pa lafmon ytterligare pa 677 m Betula nana, Aira flexuosa, Lycopodium annotinum alpestre och L. compla- natum, pa 634 m Juniperus communis, Festuca ovina och Vac- cinium uliginosum, pa 610 m Cetraria nigricans, Cladonia de- formis och Lycopodium alpinum. Pa 600 m blir Cladonia al- pestris ymnig i tiflan med Cetraria nivalis och Betula odorata hdjer sig till 25 em, Juniperus till 50 cm. Pa 550 m méta oss Juncus trifidus och Carex rigida; enstaka bjérkar och enar bli meterhéga buskar, men flertalet bjérkar fro fortfarande tryckta till jorden. Pa 540 m Dicranum elatum. 156 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. De bara grusfiiickarne i lafmon aro pa Sodankylafjallen liksom i Enare och Utsjoki besatta med kolonier af fjallregio- nens flesta vegetationsformer. Pa Palotunturi (ant. d. 13 juli) bildas kolonin af riklig Lecidea uliginosa, strédda Azalea, Phyllodoce, Polytrichum piliferum och Cladonia chordalis, tunn- sadda Vaccinium vitis idea, V. uliginosum, Festuca rubra, Ce- traria nivalis, C. nigricans, Cladonia pyxidata, Cl. coccifera och Lecidea granulosa samt enstaka Lycopodium selago, Juncus tri- fidus, Andreza petrophila, A. obovata och Lecanora tartarea. Pa viigen ned for bergets nordéstra sluttning antraffa vi ytter- ligare pa grusfiilten Carex pedata, Campanula rotundifolia, Alec- toria nigricans och ochroleuca, Stereocaulon corallioides, Tofiel- dia och Sphagnum compactum, alla ofvanfor 448 m. Pa Sokustamas norra topp (ant. d. 31 juli), 680 m Ofver hafvet, antriffades i gruskolonierna strédda — rikliga Jun- cus trifidus och Phyllodoce, strédda Carex rigida, Azalea, An- dromeda hypnoides och Cladonia coccifera, tunnsadd — strédd Lecidea uliginosa, tunnsadda Empetrum, Vaccinium vitis idea, Betula nana, Stereocaulon corallioides, Cetraria nivalis, C. is- landica, Cladonia degenerans, Cl. pyxidata, Alectoria ochroleuca och nigricans, Polytrichum piliferum och Grimmia hypnoides, samt enstaka Vaccinium uliginosum, Cetraria nigricans, C. cu- cullata, Lecidea Berengeriana, Chandonanthus setiformis, Acolea corallioides (taéckande enstaka flaickar), Diplophyllum taxifolium, Marsupella condensata, Grimmia microcarpa, ramulosa och elon- gata. — Pa Lupukkapiiis topp (618 m) héra Diapensia lap- ponica och Dicranum Starkei till gruskolonierna, pa Riitelma- pia och nagra andra berg Silene acaulis. Ofverallt fro lafmoarne och grusfilten genombrutna af stenblock. Stora stenrés forekomma 4fven inom fjallregionen, ehuru ej i den 6fvervildigande utstrickning som i de lagre re- gionerna. Mangenstiides aro klippor utsatta fdr solens och vin- dens ohimmade inflytande, torra omedelbart efter hvarje regn. Alla dessa torra stenar och hillar aro betackta med vegetation, hufvudsakligen af skorplafvar och bladlafvar med en temligen obetydlig inblandning af mossor. Ej blott de stérre stenblocken, utan till och med helt sma stenflisor af mindre &n en centime- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 157 ters tviirmatt dro betiickta med lafvar. Pa Pyhaitunturis topp antecknades salunda Gyrophora erosa, hyperborea, proboscidea och vellea, Sphzrophorus fragilis och corallioides, Parmelia centrifuga, lanata, saxatilis och stygia, Cetraria fahlunensis, Hee- matomma ventosum, Lecanora tartarea, Oncophorus torquescens, Grimmia fascicularis och incurva, Andreza petrophila och obo- vata samt Chandonanthus setiformis. Pa toppen af Palotunturi antraffades pa stenarne Rhizo- carpon grande och atrovirens r, Lecidea lapicida och Gyrophora hyperborea s, Rhizocarpon geographicum, Lecanora cinerea, Par- melia centrifuga, Cetraria commixta och Gyrophora proboscidea t samt Parmelia stygia, Lecanora badia, Andreza petrophila och A. obovata e. Stenarne och de viderbitna klipphéllarne pa Sokusta- mas norra topp tickas af rikliga Rhizocarpon grande, Rh. atrovirens och Gyrophora proboscidea, strédda Rhizocarpon geo- sraphicum och Lecidea lapicida, Lecanora cinerea, Hematomma ventosum, Spherophorus fragilis, Alectoria nigricans och An- dreza petrophila, tunnsadda Parmelia centrifuga, lanata, saxa- tilis och stygia, Gyrophora hyperborea, Alectoria divergens, Le- canora badia och Grimmia incurva samt enstaka Alectoria ochro- leuca, A. chalybeiformis, Cetraria cucullata, C. commixta, Cla- donia uncialis, Gyrophora polyphylla, cylindrica och tornata, Lecanora tartarea och diverse Lecidez. Motsvarande standort pa Vuomapais topp barer rikliga Gyrophora hyperborea och proboscidea, Rhizocarpon grande och atrovirens, strédda Gyrophora polyphylla, Sphzrophorus fragilis, Parmelia centrifuga, Lecanora cinerea, Rhizocarpon geographi- cum och Andreza petrophila, tunnsadda Cetraria commixta, Parmelia saxatilis, Gyrophora erosa och flocculosa, Lecanora tartarea, Lecidea lapicida, Chandonanthus setiformis, Oncopho- rus strumifer, Grimmia hypnoides, ramulosa, incurva och An- dreza alpestris samt enstaka Stereocaulon alpinum, Parmelia lanata, encausta. och physodes, Gyrophora cylindrica, Hema- tomma ventosum och Grimmia elongata. I klippornas springor och hdlor finner man en fatalig, men intressant besiittning af Sorbus aucuparia (nagra decimeter hog), 158 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Polypodium phegopteris och dryopteris, Cryptogramme crispa, Luzula arcuata och spicata, Carex pedata, Acolea corallioides, Diplophyllum taxifolium, Jungermania attennata, barbata och ventricosa, Chandonanthus setiformis, Dicranum congestum och schisti, Grimmia incurva och elongata, Andrea petrophila och Plagiothecium denticulatum. Hiir och der pa afsatser och flickar med friskare jord ar en Salix-herbaceaformation utbildad, i hvilken jemte det bestand- bildande dviirgvidet stiidse inga riklig Lycopodium alpinum och ymnig Cetraria islandica. Derjemte finner man der Grimmia ramulosa fliickvis ymnig, Vaccinium myrtillus, V. vitis idea, Aira flexuosa och Lecanora tartarea strédda, Betula nana och Cladonia coccifera tunnsadda samt Cl. bellidiflora enstaka. P& Raututunturi forekomma sma fliickar afhillig mark med vil genomfuktad mylla, biirande en vacker Dryasformation med Dryas octopetala, Potentilla verna, Viola montana, Coeloglossum viride, Melica nutans m. m. I féljd af den rika bevattningen och den fuktiga, moln- digra luften hafva Sompiofjillen ratt godt om bickar. Snon lig- ger mangenstiides qvar dnnu i slutet af juli. En ansenlig drifva vid Lumikuru hade i sina nedersta lager Ofvergatt till fonnis och tycktes salunda vara flerarig. I fdljd af granulitens egen- domliga lagring och férklyftning hafva pa flere stéllen sma bic- ken bildat sig, hvilka hirbergera varaktiga vattensamlingar. | en del fjilldalars éfre andar frambryta killor. Fjallen lida sa- lunda ingen brist pa vata standorter, ehuru terrangens former inskrinka hvarje enskild sadan till en alldeles obetydlig vidd. I fjiillsjéarnes iskalla vatten finnes blott obetydlig vegetation af alger, Amblystegium sarmentosum och Sphagnum Lindbergii. Sjon pa toppen af Lupukkapéai kantas af en torfmossekrans, bildad af Sphagnum acutifolium, compactum och Lindbergil, Polytrichum strictum, Dicranum molle, D. elongatum, Scapania irrigua, Mylia anomala, Aplozia, cordifolia, Jungermania plicata, bicrenata och minuta, Cephalozia islandica, catenulata och leu- cantha, Chandonanthus setiformis och Aneura latifrons. Afven pa andra stillen finner man sma anlaggningar till torfmossar at Sphagnum compactum, Lindbergii och acutifolium med inbland- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 159 ning af Amblystegium badium, Bergeri, D. elongatum och Blin- dia acuta samt fiiltskikt af Rubus chamzemorus och Empetrum. Tufvornas mellanrum fyllas af Amblystegium badium. Pa vita hillar vid insj6arne och biickarna frodas Anthelia julacea, Sca- pania uliginosa, Dicranum schisti, Andreza petrophila, alpestris och obovata, samt Cephalozia islandica och pa den af biickarne vattendriinkta jorden Anthelia julacea, Cephalozia catenulata, Marsupella emarginata, Scapania subalpina, Sc. Bartlingii, Oligo- trichum incurvum, Pohlia commutata, Conostomum tetragonum, Anisothecium squarrosum, Sibbaldia procumbens, Andromeda hypnoides och Equisetum variegatum. I kdllan pa Lupukkapiais sédra sida funnos Anthelia julacea och Scapania subalpina. Bickarna infattas i en temligen yppig vegetation af lagvixta buskar (Betula odorata, Salix glauca, 5. phylicefolia, 5S. myrsi- nites), rikliga ris (Calluna till 560 m, Phyllodoce, Andromeda poliifolia, Salix herbacea och Lycopodium alpinum) strédda gras (Nardus, Scirpus ceespitosus, Carex vaginata och Anthoxanthum), stréddda, ofta rikliga 6rter (Trollius, Geranium silvaticum, Po- tentilla verna, Trientalis, Pinguicula vulgaris, Bartsia, Solidago, Gnaphalium dioicum, supinum och norvegicum, Cirsium hetero- phyllum, Taraxacum, Hieracium alpinum, pilosella och flere an- dra Hieracia samt Polystichum spinulosum), pa en matta af Sphagnum compactum och Lecidea uliginosa. Dessa videsndr motsvara Saliceta herbida i fjallregionens nordligare delar. Slutligen bifogas hiir en forteckning Ofver de fa karlvix- ter och mossor, som antecknades och insamlades i norra So- dankylii med tilligg af de af Wainio meddelade uppgifterna fran samma trakter. Betriiffande bladmossorna har dfven deras forekomst i Enare och Utsjoki socknar blifvit angifven, emedan derom hittills inga nirmare uppgifter blifvit offentliggjorda. Samma trakters kirlviixter och lefvermossor hafva af Kihlman blifvit uppriiknade, de forra i Meddelanden af Soc. pro Fauna et Flora Fennica, haft. 11, 1885, de senare i hiaft. 18, 1892. Forkortning: H. M. F. = Herbarium musei fennici. < 160 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. 8. Foérteckning Ofver frovaxter, karlkrypto- camer och mossor, funna i norra Sodan- kyl&, samt bladmossor fran Enare och Utsjok1. Dicotyledonez. Sympetale. Aggregate. Tussilago farfara L. Grusstrinder flerstaédes: Tankajoki, Rova- nen, Kédngiis vid Kittinen, Kopsusjarvi ete. Petasites frigida (L.) Starring vid Mutenia; grusstrand vid Kop- susjirvi; back nira Lipahtamapalo. Erigeron acris L. vid Korvanen gard; pa betesmark vid Tan- hua. — Kaaretkoski och Martti enligt Wainio. Solidago virgaurea L. mycket allmén i barrskogens och bjorkens regioner. Mindre allmiin i fjallregionen. Gar pa Vuoma- paa till 610 m i W exposition. Gnaphalium uliginosum L. var. pilulare (Wg), fuktig grusstrand vid Tanhua. — Kaaretkoski enligt Wainio. Gn. supinum L. teml. allman i Saariselk& bjérk- och fjallregio- ner vid biaickar och pa vattendrinkt mark. Gar lings So- kustamapuro ned till 430 m. Gn. silvaticum L. Rovanen, Tanhua och Tankajoki pa strand- vallar. — Enligt Wainio dessutom vid Kaaretkoski, Niemela och Seitajarvi. Gn. norvegicum Gunn, har och der i lundar och snar i skogs- regionerna. Mera siillsynt vid bickar i fjillregionen. Gar pa Vuomapia till 565 m. Gn. dioicwm L. mycket allmiin i barrskogsregionen. Allman i lundar och pa grusbankar i bjérkregionen. Temligen all- man i fjillregionen. Vuomapia 561 m. Achillea millefoliwm L. allmiin i barrskogsregionen. Cirsium heterophyllum (L.) allmiin i skogsregionerna, Vid backar i fjallregionen, pa Lupukkapéa till 500 m. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 161 Carduus crispus L. ogris vid Korvanen och Mutenia samt lings elfvarne séderut allman. Saussurea alpina (L.) allman i barrskogsregionen pa strander, grusbankar, staggingar, mossar, i lundar, snar och kill- drag. Temligen allmin i bjorkregionen pa Ortbackar och i snar. Pa Lupukkapéa till 450 m 5, Sdderut funnen ainnu vid Kaaretkoski. Taraxacum officinale (Web.) inkl. var. lapponicum Hjelt och ~var. boreale Kihlm. Allméan i barrskogsregionen. Temligen allmiin i bjérkregionens lundar, snar och mossar. I fijill- regionen har och der vid backar. Crepis tectorum L. Kaaretkoski enligt Wainio. Hieracium alpinum L. temligen allman i alla regioner. H. wmbellatum L. temligen allmin i barrskogsregionen. — Be- triffande G6friga arter jemfOr Wainio i Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica vol. VIII 1890—95. Campanuline. Campanula rotundifolia L. allman i barrskogsregionen. Pa Ort- backar i bjérkregionen. Pa bart grus i Palotunturis fjall- region, 465 m SW. Rubiales. Linnea borealis L. allman i alla regioner, Galium Vaillantii DC. Lokka. — Kaaretkoski enligt Wainio. G. uliginosum L. temligen allman i barrskogsregionen. G. palustre L. temligen allman i barrskogens region. G. trifidum L. pa fuktiga strandaingar invid Mutenia. G. boreale L. allmiin i barrskogsregionen pa grusstrinder, gris- vallar, Ortbackar och klippor. Contorte. Menyanthes trifoliata \.. mycket allman i barrskogsregionen. Lahiatiflore. Scutellaria galericulata L. temligen sillsynt pa grusstriinderna i 11 162 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. barrskogsregionen: Kopsusjarvi, Luirohaara. —- Martti en- ligt Wainio. — Luiro passim enligt J. Fellman. Galeopsis tetrahit L. ogris vid Mutenia och Korvanen. — Allman i Sodankyl& enligt Wainio. G. versicolor L. allmant ogriis vid gardarne norrut till Rovanen, Mutenia och Korvanen, samt i lappbyarne Sompio och Kop- susjarvl. Pinguicula vulgaris L. allmin i skogsregionerna. Ej sillsynt vid bickar i fjallregionen, pa Vuomapaa till 540 m W. P. villosa LL. hir och der pa mossar fran Niemel& norrut inom hela barrskogsregionen. Sillsynt pa grusstrander. Pa Nat- tastunturit i bjOrkregionen. Utricularia minor L. Mutenia, starring, steril. Plantago major LL. Martti och Seitajarvi enligt Wainio. Euphrasia officinalis L. temligen allmin i barrskogsregionen pa strainder och Grtbackar samt i lundar. Afven pa gards- planerna. Bartsia alpina L. allmiin i skogsregionerna. I fjillregionerna vid backarne, pa Vuomapéa till 560 m. Rhinanthus minor Ehrb. enligt Wainio sannolikt allman. Pedicularis sceptrum carolinum L. Temligen allmiin i barrskogs- regionen. P. lapponica L. mycket allmiin i barrskogsregionen; allmin pa bjorkregionens moar. P. palustris L. temligen siillsynt pa starrangar och karr 1 barr- skogsregionen: Mutenia, Sompiojirvi, Kopsusjairvi. — Rova- nen enligt Wainio. Melampyrum pratense L. allmiin i barrskogsregionen. Pa moar i bjérkregionen, pa Vuomapaa till 517 m W. M. silvaticum L. temligen allmiin pa grusstrinder, i lundar och bjorkskogar i barrskogsregionen. — Pa en tatelang vid Kaa- retkoski och en 6rtbacke vid Niemeli& enligt Wainio. Veronica longifolia L. allman i barrskogsregionen. Riklig i lapp- byarne Sompio och Kopsusjarvi. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2, 165 Tubiflore. Asperugo procumbens L, ogriis vid Korvanen. — Kaaretkoski en- ligt Wainio. Myosotis arvensis Roth. ogriis vid Korvanen. — Kaaretkoski en- ligt Wainio. Polemonium campanulatum Th. Fr. allmin i barrskogsregionen. Diapensia lapponica L. grusfilt i fjillregionen pa Saariselkiis hégsta toppar. Primuline. Primula stricta Horn. pa grusstriinder vid Kittinens forsar: Ta- sala, Niemelii, Peuraniemi ete. Trientalis europea L. mycket allmiin i skogsregionerna; allmiin i fjallregionen, pa Lupukkapiia till 500 m. Lysimachia thyrsiflora L. temligen sillsynt vid striinder i barr- skogsregionen: Tankajoki, Mutenia, Kopsusjiirvi, Luirohaara. —- Kaaretkoski enligt Wainio. Bicornes. Pyrola uniflora L. Kopsusijiirvi, grusstriinder. — Raututunturis barrskogsregion enligt Wainio. P. secunda L. hir och der i barrskogsregionen. P. minor L. temligen allmiin i barrskogsregionen. P. rotundifolia L. siillsynt i Sokustamakurus barrskogsregion. Vaccinium myrtillus L. mycket allmiin i alla regioner iinda upp pa de hégsta topparne. V. uliginosum L. som féregaende. V. vitis idea L. som foregaende. Oxycoccus palustris Pers. hir och der i mossar i barrskogsre- gionen. — Mossing vid Rovanen enligt Wainio. O. microcarpus Turez. mycket allmiin i barrskogsregionen. Arctostaphylos uva ursi (L.) allmiin i barrskogsregionen. Temli- gen allman i bjérkregionen pa moar och mossar. Vuoma- paa 500 m N: A. alpina (L.) allmiin i alla regioner upp till de hégsta topparne. Andromeda poliifolia L. allmiin i skogsregionerna. Temligen all- man vid biackar i fjallregionen, pa Vuomapii till 565 m W. 164 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Andromeda hypnoides L. Temligen allman i fjallregionen pa vattendriinkt jord, grusbankar och moar. Gar i Saariselki ned i bjérkskogsregionen pa mossar, i bergskrefvor och snar, vid Sokustamapuro till 420 m. Calluna vulgaris (L.) i barrskogsregionen mycket allman. I bjérk- regionen hir och der i lundar och pa moar. I fjallregio- nen temligen sillsynt pa moar och vid biackar, till 560 m pa Vuomapiia. Phyllodoce cerulea (L.) allmin i fjallregionen och bjérkregionen upp till topparne. Har och der i barrskogsregionen pa tallmoar och &nnu mera pa grusbankar vid vattendragen. Azalea procumbens L. allman i fjallregionen upp till topparne och i Saariselkis bjérkregion. Ej anmirkt pa Nattastun- turit. Gar langs Sokustamapuro ned till 420 m. Ledum palustre L. 1 barrskogsregionen mycket allman. [ bjork- regionen har och der pa mossar och i lundar. Choripetale. Umbelliflore. Cornus suecica L. temligen allmiin i barrskogsregionen; allman pa flodstrinderna. I bjérkregionen temligen sillsynt i lundar. Angelica archangelica L. sallsynt i barrskogsregionen: Kopsus- jarvi, Luirojarvi, Luirohaara. — Seitajarvi enligt Wainio. Cherophyllum Prescott DC. allman vid Martti, Lokka och Mu- tenia, har och der vid Kaaretkoski enligt Wainio. Carum carvi L. ogris vid Korvanen. — Petkula, Lokka, Mute- nia enligt Wainio. Saxifragine. Saxifraga nivalis lL. pa klippor i barrskogsregionen nedanfor Serrikainen; klippor ofvanfér Saarikoski vid Tanhua. Chrysosplenium tetrandrum (Lund) flerestiides pa de sanka in- garne kring Mutenia. Parnassia palustris L. incl. var. tenuis Weg. allmin i barrskogs- regionen. Ribes rubrum L. temligen allmiin i barrskogsregionen. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 165 Myrtiflore. Epilobium angustifolium L. allmiin i skogsregionerna. Har och der pa renlafmoar i fjiillregionen. Ymnig i lappbyarne. E. alsinifolium Vill. hiir och der i barrskogsregionen i killdrag och pa grusstriinder: Niemelii, Matarakoski, Tankajoki, Kota- oja, Kopsusjiirvi, Luirojiarvi etc. E. Hornemanni Reich. temligen siillsynt i kallor och kalldrag vid Tankajoki och Kopsusjirvi. — Enligt Wainio »sat fre- . quenter in jugo Suoloselka.» E. palustre L. temligen allman i barrskogens region. Ruderat- vixt i Sompio lappby. E. dahuricum Fisch. i ett killdrag vid Palkemajoki i barrskogs- regionen. — Lokka enligt Wainio. Myriophyllum alterniflorum DC. allmin i aarne. Hippuris vulgaris L. flerstiides i aarne. Var. fluviatilis (Web.) 1 Riestojoki och Sompiojoki. Thymeldine. Daphne mezerewm L. vid Kaaretkoski enligt Wainio. Rosiflore. Sorbus aucuparia L. temligen allmiin i skogsregionerna, temligen sillsynt pa moar och i bergskrefvor i fjallregionen. Blir siillan triidartad (Tankajoki), i bjérkregionen blott i lun- darne manshog, i fjiillregionen nagra decimeter. Rosa cinnamomea L. riklig vid Kéngiis. Flerstiides vid Tanka- joki. Rubus ideus L. Martti enligt Wainio. R. saxatilis L. allmin i barrskogsregionen, isynnerhet lings vat- tendragen. Antriffas ifven i bjérkregionens lundar (Akan- harkaékuru). R. arcticus L. allmin i barrskogsregionen. R. chamemorus L. mycket allmiin i barrskogsregionen, ifven 1 lappbyarne. Allmiin i bjérkregionen. Har och der pa mos- sar 1 fjallregionen. 166 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Rubus castoreus Lest. Tankajoki och Pihtijokis mynning, bada stillena i barrskogsregionen. Comarum palustre L. allman i barrrkogsregionen. Potentilla verna L. har och der vid vattendrag och pa Orthbac- kar i alla regioner, pa Lupukkapaéa till 500 m. P, tormentilla Scop. temligen allmin i barrskogsregionen kring Raututunturi och Saariselk&; mindre allman i bjorkregio- nen. Sibbaldia procumbens L. flerstides i Saariselkaés fjallregion pa fuktig jord. Alchemilla vulgaris L. har och der vid kallor, i kalldrag och pa grusstrander i Raututunturis och Saariselkés barrskogsregion. Dryas octopetala LL. Raututunturis fjallregion; Kopsusp&& och Palotunturi, 480—500 m. Spirea ulmaria L, allman i barrskogsregionen. Prunus padus L. har och der i lundar i barrskogsregionen; sallsynt och buskartad i bjérkregionen. Leguminose. Astragalus alpinus L. har och der pa grusstrinder i barrskogs- regionen; allmiin lings Kittinen. Trifolium repens L. griisvall vid Tanhua. — Martti enligt Wainio. Tricocce. Empetrum nigrum L. mycket allman i alla regioner upp till de hogsta topparne. Callitriche verna Koch flerestiides i aarne i barrskogsregionen. C. autumnalis L. Riesto, Lokka. Gruinales. Geranium silvaticum L. allmiin i barrskogsregionen. Flerestiides pa Ortbackar i Saariselkis bjérkregion. Vid backar i fjall- regionen, pa Lupukkapéi till 500 m. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 3. 167 Cistiflore. Viola suecica Fr. (incl. V. epipsila Led.) allman 1 barrskogsre- gionen. Siillsynt i bjérkregionens snar. V. palustris L. som féregaende. V. montana L. (incl. V. canina Reich.) temligen allman i barr- skogsregionen. Hiir och der i lundar och pa Ortbackar 1 bjérkregionen. Sallsynt i Dryasformationen i Raututuntu- ris fjillregion pa 480 m. V. arvensis Murr. Kaaretkoski enligt Wainio. Drosera rotundifolia L. har och der pa barrskogsregionens grus- striinder, kiirr och mossar. — Vaulokankaat enligt Wainio. Dr. longifolia L. har och der i karren kring Mutenia och Kop- susjirvi. — Vaulokankaat enligt Wainio. — Formen pu- silla Kihlm. forekommer sparsamt tillsammans med hufvud- formen. Rhoeadine. Nasturtium palustre DC. temligen siillsynt pa grusstrinder: Mu- tenia, Kopsusjarvi, Luirohaara. Barbarea stricta Andrz. Kaaretkoski enligt Wainio. Arabis alpina L. Vaulokankaat enligt Kihlman. Cardamine pratensis \.. temligen allman 1 barrskogsregionen pa erusstrinder, i killdrag och vid kallor. Draba hirta L. i bergskrefvor p& Sakatinpahta i barrskogsre- gionen. Erysimum cheiranthoides L. Mutenia enligt Wainio. E. hieraciifolium L. i bergskrefvor pa Sakatinpahta och pa en 6rtbacke vid Rovanen. Subularia aquatica L. Kaaretkoski enligt Wainio. Brassica campestris LL. Mutenia enligt Wainio. Capsella bursa pastoris (L.) allman vid gardarne enligt Wainio. Thiaspi arvense L. allmiin vid gardarne. Ej sedd i lappbyarne. Polycarpice. Thalictrum simplex L. var. boreale (F. Nyl.) incl. Th. rariflorum Fr. — hir och der pa ortbackar och fngar, i lundar och vid gardar i barrskogsregionen. 168 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Ranunculus flammula L. var. reptans (L.) temligen allman pa striinder i barrskogsregionen. R. lapponicus L. i forsumpad granskog vid Rovanen enligt Wai- nio. | R. hyperboreus Rottb. i vattengropar vid Lokka. — Enligt Wai- nio jemval i kalldrag vid Mutenia och Raututunturi (Kop- susvanka?). , . auricomus L. Martti enligt Wainio. . acris L. temligen allman i granregionens bjérkskogar och lundar, pa Ortbackar och grasvallar samt pa gardarne. — Enligt Wainio mycket allman. R. repens lL. allman i barrskogsregionen. I lappbyarne strédd — riklig. } R. heterophyllus Gray allmin i aarne och insjéarne i barrskogs- regionen. Caltha palustris L. mycket allman i barrskogsregionen. Hir och der vid backar i Saariselkais bjOrkregion. — Forma sub- mersa m. med genomlysande blad och slutna blommor ym- nig pa sandbankar pa bottnen af Riestojoki. Trollius europeus L. allman i barrskogsregionen. Gar temligen allmant upp i bjoérkregionen och lings bickarne i fjallre- gionen, pa Lupukkapiéa till 500 m. Actea spicata L. pa klippafsatser pa Sakatinpahta i barrskogs- regionen. oy Sy Hydropeltidine. Nuphar lutewm (L.) i an vid Riesto. N. pumilum Timm. i an vid Riesto. | Nymphea alba L. (incl. N. candida Presl.) i aarne vid Riesto och Lokka. — Varietet minor vid Kaaretkoski enligt Wainio, Curvembryee. Silene inflata Sm. temligen allmin vid gardarne, men ej sedd vid lappbyarne. S. acaulis L. sallsynt pa bart grus i Saariselkiés fjallregion. In- samlad pa Riitelmapaa. Viscaria alpina (L.) temligen allmin i barrskogsregionen pa Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 169 klippor, grusstriinder, briinda marker, grisvallar och tall- moar samt i lundar. Dianthus suwperbus L. Martti och Seitajarvi enligt Wainio. Spergula arvensis L. ogris i Korvanens akrar. Allmiin enligt Wainio. Sagina procumbens L. Kaaretkoski enligt Wainio. S. saxatilis L. vid Luirojoki enligt J. Feliman. Alsine biflora (L.) grusig strandsluttning vid Niemela. Moehringia lateriflora L. temligen sillsynt i lundar vid Kittinen . och Luirojoki. Stellaria media (L.) allmant ogriis. Ymnig i lappbyarne Muotka- taival, Sompio och Kopsusjarvi. St. graminea L. allmiin i lundar, pa grasvallar och érthackar samt pa gardarne i barrskogsregionen. St. Friesii Ser. var. alpestris Fr. har och der i lundar, pa Ort- backar och akerkanter i barrskogsregionen. — Martti en- ligt Wainio. St. borealis Big. temligen allman i killor och kalldrag, pa grus- striinder, griisvallar och starrangar i barrskogsregionen. Cerastium trigynum Vill. backstrand vid Luirojarvi i barrskogs- regionen. C. alpinum L. har och der pa grusstrander, griasvallar och Ort- backar samt i lundar i barrskogsregionen. — Var. lanata (Lam.) pa klippor vid Tankajoki. — Var. glandulifera enl. Wainio lings Kittinen allmiin, vid Mutenia och Lokka. C. vulgatum L. temligen allmin pa och i grannskapet af gar- darne pa griisvallar, 6rtbackar och akerkanter. — Var. al- pestris Lindbl. allmin pa grusstrander, grasvallar, ortbackar och i snar i hela barrskogsregionen. Chenopodium album L. ogris vid Tanhua och Korvanen. — En- ligt Wainio vid Martti, Kaaretkoski och Petkula. Montia fontana L. temligen siillsynt i barrskogsregionen pa starr- iingar, fuktiga grasvallar och i kialldrag: Mutenia, Kotaoja, Kopsusjarvi. Vaginales. Polygonum viviparum L. allman i barrskogsregionen; pa gris- 170 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. vallarne mangenstides mycket riklig. Torde afven fore- komma i bjérkregionen, ehuru ej antecknad derifran. Polygonum aviculare L. Mutenia, Korvanen, Kopsusjarvi lappby. P. convolvulus lL. Mutenia enligt Wahlenberg, Martti, Rovanen och Kaaretkoski enligt Wainio. Rumex hippolapathum Fr. killdrag och grusstrand vid Kopsus- jirvi; Astrand vid Mutenia. — Martti, Varrid, Kaaretkoski och i Rautunturis bjérkregion enligt Wainio. R. domesticus Hn. Mutenia och Korvanen. — Petkula och Kaa- retkoski enligt Wainio. R. acetosa L. Saariselkii: snar i Lumikurus bjorkregion. R. acetosella L. allmiin vid gardarne. Muotkataival lappby. Scabride. Urtica dioica Lu. vid Mutenia och Korvanen. — Kaaretkoski och Petkula enligt Wainio. — Var. subinermis Uechtr. vid Mu- tenia (Wainio) och Vaula (Kihlman). Amentacee. Populus tremula L. allmiin i barrskogsregionen, merendels lag, sillan n&ende lundtridens héjd (Tankajoki). Sallsynt i bjork- regionen: Pyhatunturi (Nattaset), stenrés 425 m N. Salix caprea L. temligen allmiin i barrskogsregionen pa klippor, i lundar och bjérkskogar; lag, buskartad. Sallsynt i bjérk- regionens snar: Palotunturi 423 m SW. S. vagans Ands. (hufvudformen livida Weg) temligen allman 1 barrskogsregionen. Siillsynt i snar och bickmossar i bjork- regionen: Akanharkikuru. — Virrié och Seitajirvi enligt Wainio. — Var. cinerascens Weg. allmin i barrskogsregio- nen. Torde ifven forekomma flerstides i bjérkregionen, ehuru anteckningar derom saknas. S. myrtilloides 1h. temligen allman pa grusstrander, i karr och pa mossar i barrskogsregionen. — Mossing vid Rovanen enligt Wainio. S. nigricans Sm. var. borealis Fr. grusig backstrand vid Kop- susjarvi, barrskogsregionen. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 171 Sahx phylicefolia L. mycket allman i barrskogsregionen. I bjérk- regionen temligen allmiin pa grusbankar, klippor och mos- sar, i lundar och snar. Gar lings biickarne hir och der upp i fjallregionen, pa Vuomapai till 523 m W. S. hastata L. mycket allmin i barrskogsregionen. JI bjérkregio- nen temligen allmian i snaren och pa grusbankarne, pa Lu- pukkapéa till 442 m 5. S. lapponum L. mychet allman i barrskogsregionen. I bjérkre- gionen hir och der pa mosstufvor, i lundar och snar. Férekommer tillsammans med 8. phylicefolia ganska rik- ligt 1 lappbyarne. S. glauca L. mycket allman i barrskogsregionen. Allman i bjérk- regionen. ‘Troligen allman pa renlafmoar och backbriddar i fjallregionen. S. myrsinites L. allman pa grusbankar och grusstrinder i barr- skogsregionen ned tili Niemela vid Kittinen. Antriffas af- ven i lundar. Temligen allmin pa bart grus i Saariselkiis och Raututunturis bjorkregion. Foljer har och der bic- karnes strander upp i fjallregionen, pa Vuomapaié till 540 m W. S. herbacea L. fran topparne ned till 420 m (Sokustamapuro) i Saariselkas fjall- och bjérkregioner temligen allmiin, ehuru blott pa sma flickar. S. glaucoides Ands. (= S. glauca myrsinites) pa Kopsuspiiii i fjallregionen tillsammans med S. glauca och S. myrsi- nites. Betula verrucosa Ehrh. nara Mutenia gardar. — Enligt Wainio temligen allmiin vid Seitajiirvi och Varrid samt tunnsadd mellan Seitéjarvi och Lokka. B. odorata Bechst. mycket allmén och riklig i alla regioner, 1 fjallregionen upp till topparne. Allmannast ar formen Jati- folia Willk., barrskogsregionens skogs- och lundbjérk. F6r- krympt, buskartad, som bordbjérk och slutligen som matt- bjérk gar den upp pa fjallens krén, hvarvid bladen bli 1i- derartade, sma, barken glansande rédbrun och honhiingena korta, aflangt ovala och uppriita. Denna fjallform tyckes vara Blytts var. alpigena. — Knappast skiljbar fran denna 172 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. form iir var. carpatica Regel med rédbrun bark, knotiga srenar, rombiskt iiggrunda, starkt dubbelsagade, glatta blad och langskaftade, ovala honhiingen, sannolikt allmén i alla regioner; insamlad pa lafmo i Hammaspais barrskogsre- gion. — Var. rhombifolia Regel, igenkaénd pa de fran smal, kilformad bas rombiska eller nistan vigglika bladskifvorna och de stora, kort valsformiga kottarne, bildar mattor pa Kopsuspiiiis krén i bjérk- och fjallregionerna. — Var. tor- twosa Led. med niistan svart bark, knotiga stammar och grenar, langskaftade, aiggrunda eller rundade, spetsiga, la- derartade, sparsamt hariga blad, korta, valsformade hon- hiingen af skirmfjaill med framat riktade sidoflikar, omslu- tande nétter bredare iin deras vingar, iakttogs afvenledes 1 alla regioner, bildande en viisentlig del af bjorkmoarnes bestand; den insamlades i barrskogsregionen pa Hammas- pii och i bjérkregionen pa Vuomapaa. Mellanformer (och hybrider?) forekomma talrikt och forsvara i hog grad siirskiljandet af typerna. | Betula alpestris Fr. (= B. nana X odorata) karr i Kopsusvan- kas delta, barrskogsregionen. B. nana L. mycket allmin i alla regioner upp till topparne. Alnus incana (L.) var. virescens Wg. temligen allmin pa grus- strinderna I barrskogsregionen. Monocotyledonee. Tnhiflore. Majanthemum bdifolium (L.) hiér och der i barrskogsregionens bjérkskogar och lundar. — Pa en Ortbacke vid Niemela enligt Wainio. Paris quadrifolia L. i lundar vid Tankajoki och Sompio i barr- skogsregionen. Tofieldia borealis Wg. allmiin i skogsregionerna och gar upp 1 fjillregionen pa bickarnes grusfilt, pa Palotunturi till 453 m SW. Juncus filiformis L. allmin i barrskogsregionen. J. alpinus Vill. sillsynt i barrskogsregionen: grusstrand vid Nie- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 173 melii; stig i kirrartad léfskog vid Varpupai. — Kaaret- koski enligt Wainio. J. stygius L. i ett kiirr pa Vaulokankaat enligt Wainio. J. triglumis L. pa grusbankar i Kopsusvanka, barrskogsregionen. J. biglumis L. temligen siillsynt i skogsregionerna: pa en stig 1 kirrartad léfskog vid Varpupéi, i kalldrag vid Kopsusjarvi och vid Suomusjoki, pa Luirojiirvis grusstrander, vid en biick S om Hammaspiii, pa grusbankar i Kopsusvanka och vid en biick nira Lipahtamapalo i barrskogsregionen; 1 | kirr pa Nattastunturit och Raututunturi i bjérkregionen. Luzula parviflora (Ebrh.) i videsnar i Lumikurus bjorkregion (Saariselka). L. pilosa (L.) temligen allmién i barrskogsregionen. Siallsynt 1 bjérkregionens snar pa Saariselki och Raututunturi. Gar pa Palotunturi till 420 m SW. L. campestris (L.) var. multiflora (Hoffm.) allman i barrskogs- regionen, iifven i lappbyarne. — Var. pallescens (Wg.) flere- stiides pa grusstriinder, killdrag, starrangar och mossar samt i lappbyarne i barrskogsregionen. Bada formerna torde ifven ga upp i bjérkregionen, ehuru anteckningar derom saknas. L. arcuata (Wg.) i bergskrefvor norr om Riitelmapaat i Saari- selkas fjallregion. L. spicata (L.) temligen allman pa moar och i bergskrefvor i Raututunturis och Saariselkiis fjallregion. Pa backarnes grusbankar gar arten genom bjérkregionen har och der ned i barrskogens region: Sokustamapuro 420 m. — »In sabu- letis nonnullis prope Kopsusjirvi» (Wainio). Gynandre. Orchis maculata L. allmiin i barrskogsregionen, ehuru blott en staka eller tunnsadd, pa de flesta slag af standorter fran killldragen och Akerkanterna till tallmoarne. Siillsynt pa 6rtbackar i Raututunturis och Saariselkis bjérkregion. Coeloglossum viride (L.) grusstrand vid Luirojirvi och back so- der om Sokustamatunturi i barrskogsregionen. I Dryas- formationen i Raututunturis fjillregion, 480 m. 174 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Gymnadenia conopsea (L.) hir och der i barrskogsregionen pa erusstrinder, seneiingar, moar och i bjorkskog. Pa 6rtbac- kar i Saariselkis bjérkregion siillsynt, pa Lupukkapaa till 466 m 8. Listera cordata (L.) temligen siillsynt i barrskogsregionen: gran- lund vid foten af Serrikainen i Nattastunturit; lundar i Saariselki; torfstrand vid Kopsusjirvi. Spadiciflore. Sparganium affine Schnitzl.? steril i Luirohaara och Riestojoki med langa flytande blad. Sp. hyperborewm Lest. Kaaretkoski och »in stagno in jugo Suolo- selkii» (Wainio), sannolikt i Kopsusvanka. Glumiflore. Scirpus lacustris L. i Sompiojoki och Sompiojarvi. Se. cespitosus L. mycket allman, ofta bestandbildande 1 barr- skogsregionen. Allmiin i bjérkregionen. Temligen allmin i fjiillregionen vid bickar och pa fuktigt grus upp till top- parne: Sokustamapéa 709 m. Eriophorum angustifolium Roth allmin 1 barrskogsregionen. I bjorkregionen antecknad endast fran karr pa Nattastuntu- rit och pa Vuomapaa till 517 m W. E. latifoliwm Hop. vid Lokka enligt Wainio. E. gracile Koch sillsynt i barrskogsregionen: starrang i Kopsus- vankas delta; kiilldrag och grusstrand vid Luirojarvi. — Rovanen enligt Wainio. E. russeolum Fr. sillsynt i barrskogsregionen: i karr vid Mu- tenia och Kopsusjirvi. — Enligt Wainio dessutom i karr vid Riesto, i mosse vid Lokka samt hir och der pa Vaulo- kankaat, ifven i en starrmosse ymnigt. E- Scheuchzeri Hop. icke siillsynt i barrskogsregionen pa grus- strander och 1 karr. E. alpinum L. temligen allman och stundom formationsbildande i barrskogsregionen. Carex vesicaria L. flerestiides vid Luirojiirvi och Luirohaara 1 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 175 barrskogsregionen. — Vid Kopsusjirvi enligt Wainio (in jugo Suoloselké 68° 12’). Carex ampullacea Good. flerestides vid aarna och karrbackarne i barrskogsregionen, mest inom Luirohaaras vattenomrade. — Var. borealis Lest. ej sillsynt i karr och sanka mossar i barrskogsregionen. — Var. rotundata Weg. enligt Wainio temligen allmiin pa Raututunturi (68° 12’—68° 20’) huf- vudsakligen i tallmossar; dessutom i strandkarr vid Mute- nia, pa en mossing vid Rovanen och Vaulamoarne. Da 3 Wainio alls icke niimner formen borealis, torde vi med de tva namnen hafva afsett samma varietet. C. filifermis L. allminn i barrskogsregionen, men merendels steril. C. flava L. Kopsusvanka, pa kiilldragsartade stallen vid astran- den; barrskogsregionen. C. pedata Wg i Raututunturis fjallregion pa bart grus, i berg- skrefvor och pa Alectoriamo temligen siallsynt. C. ericetorum Poll. har och der i barrskogsregionen fran Kaa- retkoski till Kopsusvanka. — Allmin vid Martti enligt Wainio. C. capillaris L. sallsynt i barrskogsregionen: pa grusstrinder vid Luirojirvi och en back séder om Sokustamatunturi. C. vaginata Tausch allmiin i barrskogsregionen. Har och der i bjérkregionen pa G6rtbackar. Gar langs bickarne upp 1 fjillregionen, pa Vuomapiéa till 560 m W. C. irrigua (Wg) allmiin i barrskogsregionen, temligen allmiin i bjérkregionens kiarr och snar. Pa Lupukkapdéa i fjallregio- nen 600 m. C. limosa L. hir och der i barrskogsregionen pa striinder och i kirr. — Allmin vid Lokka och Mutenia enligt Wainio. C, rariflora (Wg) pa grusbankar i Kopsusvankas barrskogsre- gion. C. Buxbaumii Wg temligen allmiin i barrskogsregionen. | snar i Akanhirkiis bjérkregion. — Vaulokankaat enligt Wainio. C. cespitosa L. mossiing vid Lokka. — Martti enligt Wainio. C. aquatilis Wg mycket allman och ymnig i barrskogsregionen. C. vulgaris Fr. hir och der pa grusstrinder i barrskogsregionen 176 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. samt i killdrag och pa starrangar vid Tankajoki mer eller mindre typisk. — Var. juwncella Fr. ar mycket allmin i barrskogsregionen och gar pa backarnes grusbankar har och der upp i Raututunturis och Saariselkas bjorkregion. Carex rigida Good. temligen allmin pa grusbankar och moar i barrskogsregionen. Allmiin i de hégre regionerna anda till topparne. — Var. inferalpina Lest. har och der pa grus- strinder och mossar i barrskogsregionen. C. canescens L. mycket allmin i barrskogsregionen. Temligen allmiin i bjérkregionens snar, lundar och mossar. C. vitilis Fr. allman i skogsregionerna. Mindre allman pa ren- lafmoar i fjallregionen. C. tenuiflora Wg i ett bjérkkiérr vid Tankajoki, barrskogsregio- nen. C. loliacea L. i en lund vid Pihtijokis mynning, barrskogsregio- nen. C. tenella Schkuhr i en granmosse nira Vintilatunturi och 1 ett bicksnar sdder om Kiarppipaiat, barrskogsregionen. C. chordorrhiza Ehrh. temligen allmiin i barrskogsregionens karr och pa dess starr- och mossingar. C. pauciflora Lightf. allmin i barrskogsregionen. Pa Nattastun- turit 1 bjorkregionens mossar. C. dioica L. allmiin i barrskogsregionen. Pa Nattastunturit 1 bjérkregionens torfmossar. C. parallela Somf. naira Kopsusjirvi, 68° 12’ N br. enligt Wainio. Triticum repens L. Ogriis vid Korvanen. — Kaaretkoski enligt Wainio. Nardus stricta L. allmiin och stundom formationsbildande i barr- skogsregionen. I bjérkregionen temligen allman vid bac- karne. Gar ifven i fjillregionen upp i backfarorna, ehuru mera sillsynt. Festuca rubra L. temligen allmiin i barrskogsregionen. Ej sall- synt pa grusfilt och moar i bjérkregionen och i fjallregio- nen finda upp till topparne. — Var. arenaria Osb. enligt Wainio vid Seitajiirvi och Mutenia. F. ovina L. mycket allmiin i alla regioner anda upp till top- parne. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 177 Poa trivialis L. i lappbyarne. — Enligt Wainio vid Martti, Mu- tenia och Kopsusjarvi. P. pratensis L. mycket allmin i barrskogsregionen, isynnerhet utmed floderna och nara gardarne; ifven i lappbyarne. P. serotina Ehrh. hiir och der i barrskogsregionens kalldrag, snar och bjérkkarr. I bjorkregionen sallsynt i snar i Lumi- kuru. P. nemoralis L. icke sillsynt i lundar och pa klippor i barr- skogsregionen. I Saariselkis dalskar flerstades i bjorkre- gionen. — Niemeli&, dortbacke enligt Wainio. P. alpina L. bickstrand séder om Sokustamatunturi i barrskogs- regionen. P. annua L. allmiin vid gardarne. Ymnig i lappbyarne. — Mutenia och Rovanen enligt Wainio. Melica nutans L. temligen allmin i barrskogsregionen pa grus- striinder, klippafsatser och ljungmoar (sillsynt), i bjérsko- gar och lundar; i bjérkregionen pa Palotunturi 410 m SW bland bjérkar; i fjallregionens Dryasformation pa Rautu- tunturi 500 m. Molinia cerulea (L.) mycket allman och bestandbildande i barr- skogsregionen. Riklig i lappbyarne. I bjorkregionen pa starriingsflickar 1 Akanharkakuru. Phragmites communis Trin. 1 Sompiojarvi, anmarkt redan af J. Fellman, samt i Kopsusjirvi och pa dess strander. Vahlodea atropurpurea Weg temligen sallsynt i barrskogsregio- nen: flerestiides pa Tankajokis och Luirojirvis steniga stran- der samt i en lund vid Sompiojoki och vid en back norr om Nattanen. Aira flexwosa L. mycket allman i skogsregionerna. Temligen allmiin pa moarne i fjallregionen till 677 m W pa Vuoma- pai. — Var. montana (L.) i videsnar i Lumikurus bjork- region. A. cespitosa L. mycket allman i barrskogsregionen. NKiklig 1 lappbyarne.- Ej antecknad fran bjérkregionen. Calamagrostis lapponica (Wg) allman i barrskogsregionen. Har och der i bjérkregionens lundar och mossar. C. stricta (Timm.) allmin och stundom ymnig i barrskogsregio- 12 178 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. nen. Gar langs biackarne upp i bjoérkregionen pa Saari- selka. Calamagrostis epigejos (L.) pa Luirohaaras strander. — Kittinen och Luiro enligt J. Fellman. C. phragmitoides Hn allman i barrskogsregionen. Temligen all- miin i bjérkregionens lundar och bergskrefvor. C. lanceolata Roth mindre allman och fore blomningen (vid Tankajoki) antagligen forvexlad med fOregaende. Anteck- nad i flere formationer utmed Tankajoki och omkring Luiro- jairvi, vid Palkemajoki och pa traskstrand i Anterivanka. Agrostis vulgaris L. pa Tankajokis och Kopsusjirvis steniga strinder samt vid Mutenia gardar. A. eanina L. har och der i kalldrag och pa vata strander 1 barrskogsregionen. A. borealis Hn allman i barrskogs- och bjérkregionerna. Ej an- tecknad fran fjallregionen. A. alba L. pa striinderna i barrskogsregionen. lakttagelserna Ofver arterna af detta slikte fro ganska bristfalliga. Alopecurus fulvus Sm. vid Riesto. Phleum alpinum L. temligen allman pa akerkanter och betes- marker vid gardarne. For Ofrigt i barrskogsregionen min- dre allman. I bjérkregionen har och der pa Ortbackar och i videsnar i Saariselka.. Milium effusum L. i en lund i bjérkregionen pa Vesipaa (Saari- selkaé). — Mutenia enligt Wainio. Hierochloé borealis (Schrad.) hair och der i barrskogsregionen i killdrag, pa grusstriinder och starrangar: mellan Ko6ngis och Ukkola, vid Rovanen, flerstiides lings Tankajoki, Mute- nia, Kopsusjarvi, Luirojiirvi. — Lokka enligt Wainio. Anthoxanthum odoratum \.. allmiin i barrskogsregionen och pa értbackarne i bjérkregionen. Gar lings biackarne upp 1 fjallregionen. Phalaris arundinacea L. riklig pa grusstriinder och i lundar ut- med Luirohaara. —— Niemelii och Mutenia enligt Wainio. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 179 Helobie. Triglochin palustre L. pa kalldragartade stillen i Kopsusvankas barrskogsregion. Scheuchzeria palustris L. Lokka enligt Wainio. Potamogeton sparganifolius Leest. 1 Luirohaara mellan Korvanen och Riesto samt i Sompiojoki vid Mutenia. — Enligt Wai- nio 1 Riestojoki och Kaaretkoski. P. borealis Lest. (= P. nigrescens Fr.) i elfven vid Lokka, — — Allman enligt Wainio. P. gramineus L. i Luirohaara nara Korvanens qvarn. Kotaoja. Riesto och Sompio aar. FP. rufescens Schrad. Riestojoki och Kotaoja. — Enligt Wainio vid Kaaretkoski. P. prelongus Wulf. J Riestojoki, Luirohaara och vid Lokka. P. perfoliatus L. temligen allmin i sjéarne och elfvarne. — All- man i Kittinen enligt Wainio., P. pusillus L. Kaaretkoski enligt Wainio. Bestimningarna pa arterna af detta slakte dro delvis osikra, emedan deras blomning vidtog forst vid slutet af var vistelse i trakten. Gymnosperme. Conifere. Pinus silvestris L. mycket allmén i barrskogsregionen. Temli- gen allmién i bjérkregionen upp till 430 m pa Raututun- turi och Sokustamatunturi. Jemf6dr sid. 143. Picea excelsa Link hufvudformen atminstone vid Tankajoki och Kopsusjarvi ej sillsynt, samt enligt Wainio allmin afven pa Vaulokankaat. — Var. medioxima Nyl. allmiin i barr- skogsregionen och i enstaka exemplar ej siillsynt i bjérk- regionens nedre del. — Var. obovata (Led.) allmiin i barr- skogsregionen och i bjérkregionen allminnare iin de Ofriga formerna. Granens hdjdgriinser se sid. 107. Juniperus communis L, allmiin i skogsregionerna och temligen allmin pa fjallregionens moar, pa Vuomapiaii till 634 m. — Var. nana Willd. temligen sillsynt pa moarne och sten- 180 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. résen i alla regioner. Mellanformen subnana ar i fjallre- regionen den allmiinnaste och afven 1 bjérbregionen all- miinnare an nana. Pteridophyta. Fihicine. Polypodium phegopteris L. flerstides i barrskogsregionens dalar pa klippor och strinder. I bjérkregionen har och der i lundar, stenréds och bergskrefvor. Gar i fjillregionen sall- synt upp till 490 m (Pyhatunturis topp). P. dryopteris L. i bjérkskogarne vid Tankajoki, i lundar och bergskrefvor vid Sompio, Kopsusjarvi och Luirohaara 1 barr- skogsregionen. Temligen allmiin i bjérkregionen. Har och der i fjallregionens stenrés och bergskrefvor, pa Pyhatun- turi till toppen. P. alpestre (Hop.) pa vat jord i Lumikurus bjorkregion. Polystichum spinulosim (Retz.) sillsynt: i en lund vid Sompio- jirvis mynning i barrskogsregionen; vid backen i Lumiku- rus bjérkregion och enstaka uppe i nedersta fjallregionen vid samma back. Cystopteris fragilis L. sillsynt i barrskogsregionen: Sakatinpahta och pa klippor ofvanf6r Saarikoski nara Tanhua. Woodsia ilvensis (L.) Sakatinpahta. Asplenium filix femina L. sillsynt: bland klippor vid foten af Serrikainen och ofvanfér Saarikoski nara Tanhua. Cryptogramme crispa (L.) i stenrés och bergskrefvor i Seinatun- turis fjallregion. Botrychium rutefolium A. Br. vid Ukkola. Equisetine. Equisetum arvense L. allmiin i barrskogsregionen. i. pratense Ehrh. temligen allman i barrskogsregionens kill- drag och bjérkkaérr samt pa dess grusstriinder och Ort- backar. E, palustre L. allman pa starriingar kring Mutenia samt i kill- drag i barrskogsregionen. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 181 Equisetum silvaticwm L. mycket allmin i barrskogsregionen. E. fluviatile L. enligt Wainio allman i Sodankylaé. — Var. li- mosa (L.) allmin i barrskogsregionen pa starringar och striinder; ymnig i vatten. E. hiemale 1. hiir och der i barrskogsregionen pa striainder och moar samt i tallskog. E. variegatum Schleich. temligen allman pa grusstraénder och vattendriinkt jord i alla regioner. (Innefattar afven E. scir-. poides Michx.). Lycopodine. Lycopodium selago L. allmin i alla regioner anda till topparne. L. clavatum lL. allmiin i barrskogsregionen. I bjérkregionen enstaka p& en bjérkmo i Nattastunturit. — Var. lagopus Leest. temligen allmiin i bjérkregionens lundar och stenros; sillsynt pa renlafmoar i fjillregionen pa Pyhatunturi. L. annotinum L. allmiin i barrskogsregionen; temligen allman i lundar och p& moar i bjérkregionen. — Var. alpestris Hn hiir och der p& moarne i bjérkregionen och nagot allmiin- nare i fjallregionen upp till topparne. L. alpinum L. allmiin i alla regioner upp till till topparne. L. complanatum L. (incl. var. chamecyparissus Al, Br.) allman i barrskogsregionen, temligen allmiin i bjérkregionen pa moar och i lundar samt hir och der i fjillregionen pa moar, pa Vuomapia till 677 m W. Selaginella spinulosa A. Br. temligen allmin i barrskogsregionen. lsoétes lacustris L. ymnig i Seitéjiirvi enligt Wainio. Musei veri. Pleurocarpi. Hypnacee. Thyidium recognitum (Hdw.) pa klippor vid Kultala och pa sj6- stranden vid Toivoniemi. Th. abietinum (L.) hiir och der i barrskogsregionen vid Mando. jayri. 182 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Th. Blandoww (WM.) temligen allmiin i kiilldrag, kirr och mos- sar i hela barrskogsregionen; mindre allmian i Enare bjérk- regions mossar pa Muotkatunturit. Amblystegium filicinum (L.) 6rtbacke vid Kaamas. A. riparium (L.) stranding vid Toivoniemi, ymnig med frukt. A. protensum (Brid.) pa stranden vid Toivoniemi och pa Kop- susjarvi strinder. A. stellatum (Schreb.) allman i barrskogsregionen pa grusstriin- der, 1 kalldrag, karr, mossar och snar. I Enare och Uts- joki bjérkregion temligen allman pa samma standorter. I Enare och Utsjoki fjillregion ej sillsynt i biickar och pa vattendrankta flickar. Gar upp pa bergens toppar. A. polygamum Br. eur. vid Kopsusjirvi och Palokoski samt pa Juppura holme i Vastusjarvi. Gar pa striinderna i Utsjoki upp i bjorkregionen. A. glaucum (L.) var. decipiens (De N.) kalldrag vid Matarakoski. — lvalo enligt F. Silén. A. falcatum (Brid.) funnen af Kihlman i en biick i bjérkregio- nen vid Mandojiyri. A. intermedium Lindb. allmén i hela barrskogsregionen och tem- ligen allman i Enare och Utsjoki bjérkregion pa striander, klippor och kirrangar. A. revolvens (Sw.) mycket allmiin i hela barrskogsregionen. All- man i Enare och Utsjoki bjérkregion, och har och der i Sodankylé bjorkregions karr. A. uneinatum (Hdw.) mycket allmiin i hela barrskogs- och bjérk- regionerna. A. fluitans (L.) allman i Sodankylé barrskogsregion; har och der i Enare barrskogsregion. Ej antecknad eller insamlad fran bjérkregionen. — Var. exannulatum (Br. eur.) mycket allman i alla delar af barrskogens och bjérkens regioner. A. Kneiffi Br. eur. i en killa och ett killdrag vid Pailkemijoki samt ett kalldrag vid V&yla. A. badium Hn allmiin i alla delar af barrskogens och bjérkens regioner. Har och der i Sodankyla fjallregion upp till top- parne. A. A. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 183 . scorpioides (L.) temligen allmiin i hela barrskogsregionen. Hiir och der i Enare bjérkregion. . Smithii (Sw.) siillsynt: biick séder om Lupukkapaéa i Saari- selkiis barrskogsregion; Sahalemkoski; biick vid Naamijirvi; bick i Rouvuoaivis fjillregion (Kihlman). dilatatum (Wils.) sillsynt i bickar och forsar: flerestides lings Tana elf fran Sammelinkéngis till Ailigas 1 barrskogs- regionen; Lumikuru (Saariselki) och nagra bickar i Uts- . joki i bjOrkregionen. . rivulare (Sw.) temligen allmiin i barrskogsregionen; i Sodan- kyla vid Niemel&é och pa Saariselké. Allman i Enare och Utsjoki bjorkregion. ochraceum (Turn.) temligen allmiin i hela barrskogsregionen, séderut till Niemeli. Flerestiides i Sodankylé och Utsjoki bjérkregion. . gigantewm (Schimp.) temligen sillsynt i Sodankyla barrskogs- region: insamlad fran killdrag vid Matarakoski och karr vid Kopsusjirvi. I Enare barrskogsregion endast fran elf- ven vid Sammelinkéngas (Tana elf). . Richardsonii (Mitt.) sillsynt i barrskogsregionen: Kopsusjarvi strand och bjérkkirr vid Tankajoki i Sodankyla; Vayla och Saytsjirvi i Enare. . cordifolium (Hdw.) allmiin i Sodankyla barrskogsregion; har och der i Enare och Utsjoki barrskogsregion: Toivoniemi, Muddusijiirvi, Vaskojoki, Tana elf, Viylaé. I Utsjoki bjork- region riklig i videsnar. sarmentosum (Wg.) mycket allmiin i skogsregionerna. Temli- gen allman i fjallregionen. stramineum (Dicks.) mycket allman i skogsregionerna. Tem- ligen allman i Utsjoki fjallregion. Hyynum pseudoplumosum Brid. flerestiides pa straénderna i So- sf dankyliis barrskogsregion: Tankajoki, Kopsusjarvi, Luiro- jarvi, och pa stenar i backarne. I Enare antecknad blott fran Vayla. reflecum Starke hiir och der i Enare barrskogsregion: Toivo- niemi, Vaskojoki, Kaamas (Kihlman), I Sodankylaé i lun 184 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. dar vid Tankajoki. Temligen siillsynt i Enare och Utsjoki bjérkregion: Kuarvekodds, Peldoivi, Koadnilnjarga. Hypnum Starkei Brid. i lundar vid Muddusjirvi i barrskogsre- gionen och pa Tuarpumoivi i bjérkregionen (Enare). H. rivulare Bruch i kallor och kalldrag vid Tankajoki och Palkemiijjoki, Suomusjoki och Vaula i Sodankylas_barr- skogsregion, vid Muddusjirvi och Verkkojiarvi i Enare barr- skogsregion enligt F. Silén, samt i en back i Utsjoki bjork- region naira Mandojayri. H. salebrosum Hoffm. temligen allman i hela barrskogsregionen och i Enare och Utsjoki bjorkregion. H. albicans Neck. pa torftak i Vayla. H. trichoides Neck. allmiin i barrskogens och bjorkens regioner. Lescurea filamentosa (Dicks.) pa hallar och stenar vid stranden af Kopsusjiirvi. Poakkuvarri enligt Kihlman. L. saxicola Mol. pa hiallar och stenar vid stranderna af Kop- susjirvi och Luirojirvi; vid Kodoskoski (Kihlman), Verkko- jarvi och Seidvaara (Silén) samt Palokoski; vid Mandojayri i Utsjoki barrskogs- och bjorkregioner. Pterygynandrum decipiens (Well.) pa Sakatinpahta (Sodankyla), Pyttelvaara, Tirro, Heikura och Vaylé (Enare) samt i Uts- joki barrskogsregion. I bjérkregionen flerestiides 1 Muotka- tunturit och i Utsjoki. Pt. filiforme (Timm.) Sakatinpahta och Kultala; pa Hammas- tunturit i bjOrkregionen. | Helicodontium pulvinatum (Wg) i lundar vid Sompiojarvi och Pihtijokis mynning samt nara Riesto. Stereodontacec. Myurella tenerrima (Brid.) riklig i bergklyftor vid Kenisjkoski. Heterocladium papillosum Lindb. stenar pa stranden af en holme i Mandojayri i Utsjoki bjérkregion. Hylocomium proliferum (L.) mycket allman och ymnig 1 skogs- regionerna. Har och der i Enare och Utsjoki fjallregion pa mossar och lafmoar. H. parietinum (L.) mycket allmiin och ymnig i skogsregionerna. . Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 185 Temligen allmiin i Enare och Utsjoki fjallregion pa klipp- afsatser, mossar och moar. Hylocomium triquetrum (L.) i bjérkskog nara Tuiskujoki (Sodan- kyla), Kodoskoski (Enare) och Kenisjkoski (Utsjoki) i barr- skogsregionen; flerestiides vid Mandojiyri i Utsjoki bjork- region. — Kinispahta i Utsjoki enligt F. Silen i H. M. F. H. squarroswm (L.) Kultala. Ctenidium molluscum (Hdw.) i skrefvor pa Sakatinpahta. Ptiliwm crista castrensis (L.) granlund vid foten af Serrikainen. — Kultala. Stereodon arcuatus Lindb. mycket allmiin i hela barrskogsregio- nen samt i Enare och Utsjoki bjorkregion. St. callichrous Brid. i bergskrefvor vid Kenisjkoski. St. hamulosus (Br. eur.) i bergskrefvor vid Kenisjkoski. St. cupressiformis (L.) klippor pa Sakatinpahti (Sodankyla) och Pyttelvaara (Enare). St. polyanthos (Schreb.) pa triidrétter vid Tirro (Enare) i barr- skogsregionen och vid Peldoivi i bjorkregionen. Tsopterygium nitidwm (Wg) temligen sillsynt. | barrskogsregio- nen pa Sakatinpahta i Sodankyla, vid Kultala och Toivo- niemi, pa Pyttelvaara och (enligt Axel Arrhenius) Kanssé- vaara i Enare samt vid Kenisjkoski i Utsjoki; i bjorkregio- nen p& Peldoivi och flerestides pa Muotkatunturit, pa Ko- dossuannonpai (enligt Kihlman) och pa Veitsjiknjarga 1 Utsjoki. Plagiothecium striatellum (Brid.) Kultala i Enare barrskogsregion och Peldoivi i bjérkregionen. Pl. denticulatwm (L.) temligen allmin i hela barrskogsregionen samt i Utsjoki och Enare bjérkregion. Akanhirkikuru i Sodankyli bjérkregion och toppen af Pyhatunturi i Nattas- tunturits fjallregion. Pl. piliferum (Sw.) sillsynt i barrskogsregionen: Toivoniemi och Pyttelvaara i Enare, Kenisjkoski i Utsjoki. Neckeracee. Homalia trichomanoides (Schreb.) Sakatinpahta. Neckera complanata (L.) Peldoivi i Enare bjérkregion. 186 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Neckera oligocarpa Bruch, Tirro (Enare) och Sakatinpahta (So- dankylii). Muddusjiarvi enligt F. Silén (H. M. F,). Climacium dendroides (.) temligen allman 1 hela barrskogsre- gionen samt i Utsjoki bjorkregion. Dichelyma falcatum (Hdw.) temligen allmin i hela barrskogsre- gionen. I bjérkregionen vid Peldojayri i Enare samt vid Mandojiyri och pa Petsikkotunturi i Utsjoki. Fontinalis antipyretica L. flerestiides i barrskogsregionen ymnig i biickarna och Aarne. I Utsjoki bjérkregion allman och ymnig. F. gracilis Lindb. Luirohaara, Vaula (Sodankyla), Hammastun- turit, Sammelinkéngiis, Onnila (Enare) i barrskogsregionen; Mandojiiyri och Naamijiiyri (Utsjoki) i bjorkregionen. F. dalecarlica Br. eur. flerestiides i barrskogsregionen: Saari- selkii, Vaula, Kultala, Hammastunturit, Vaskojoki, Tana elf. Temligen allman i Utsjoki bjorkregion. Hedwigia albicans (Web.) siillsynt: Sakatinpahta (Sodankyla), Pyttelvaara (Enare) och Kenisjkoski i barrskogsregionen; Parsji (Outakoski) i bjorkregionen. Acrocarpi. Polytrichacec. Polytrichum commune L. mycket allmin och ymnig 1 skogsre- gionerna. Allmén i fjillregionen upp till topparne. P. cubicum Lindb. Kaaretkoski i Sodankyl&é barrskogsregion, ymnig pa en starring och riklig pa en tatelang enligt Wainio. P. juniperinum Willd. mycket allman i alla regioner upp till topparne. P. strictum (Banks) allmiin och ymnig i alla regioner anda till fjallens toppar. P. piliferum Schreb. allmin i alla regioner upp till topparne. P. gracile Dicks. antecknad sésom temligen allmiin i Sodanky- lis barrskogsregion samt sAsom férekommande i snar och mossiingar vid Kultala och Jevjejoki (Kihlman) och pa gras- striinder i Utsjoki bjérkregion. Emellertid saknas exemplar till bestyrkande af iakkttagelsernas riktighet. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 187 Polytrichum alpinum L. allmin i skogregionerna. Har och der i Enare och Utsjoki fjallregion. — Var. szlvaticum (Menz.) Seidvaara (Enare) enligt F. Silén (H. M. F.). P. urnigerum L. hir och der i Enare barrskogsregion: Kultala, Muddusjiirvi, flerestiides vid Vaskojoki och Tana elf; Pyt- telvaara (Kihlman); pa afsatser och i halor i Akanharka- kuru (Sodankylaé), pa sj6strinderna vid Mandojayri (Uts- joki) och flerestiides pa Muotkatunturit (Enare) i bjorkre- gionen; i fjiillregionen pa Kodossuannonpéa, Kuarvekodds och Peldoivi (Enare) samt Sokustamapiéé (Saariselka). Oligotrichum inewrvum (Huds.) temligen siillsynt. I barrskogs- regionen pa Tankajokis sandstriinder; i bjérkregionen i So- kustamakuru och Akanhérkiikuru (Saariselk&) samt i ett dalskar pa Kodossuannonpii (Enare); i fjallregionen pa Lupukkapiéis topp (Saariselki), pa Kuarvekodds och pa toppen af Peldoivi (Enare). Catharinea tenella Rohl. har och der i Enare och Utsjoki barr- skogsregion: Toivoniemi, Viyla, flerestades lings Tana elf och Utsjokistraten; pa Mandojiiyris strander i Utsjoki bjork- region. Buxbaumiacee. Buzbaumia aphylla L. pa en moartad Ijungmosse 1 Peldoivis bjérkregion (Enare). Georgiacec. Georgia pellucida (L.) lund vid en killa invid Kopsusjarvi i So- dankyla barrskogsregion. Hammastunturit, Toivoniemi, Tirro, Vayla och har och der vid Tana elf i Enare barrskogsre- gion. Flerestiides i bjérkregionen pa Kodossuannonpaa, Muotkatunturit och i Utsjoki. Fissidentacee. Fissidens adiantoides (L.) vid Vaskojokis forsar (Sahalemkoski, Palokoski) i Enare barrskogsregion. F. osmundoides Sw. hiir och der i Enare och Utsjoki barrskogs- region: Kultala, Toivoniemi, Juppura, Tirro, Kenisjkoski; 188 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. temligen siillsynt i bjérkregionen: Peldoivi (Enare), Poares- paikki och Veitsjiknjarga (Utsjoki). Mniacee. Cinclidium stygium Sw. i kiirr vid Tankajoki och Naptusjoki samt pa strander och i killor och kalldrag flerestades langs Vaskojoki och Tana elf i barrskogsregionen. C. subrotundum Lindb. i kire vid Tankajoki, Toivoniemi och Jibmosuanto vid Vaskojoki samt pa stranderna af Vasko- joki vid forsarne flerestiides; Kaamasjoki enligt F. Silén (i H. M. F.), allt i barrskogsregionen. I Utsjoki bjorkregion pa en mossiing vid Mandojiiyri och en Ofversilad klippaf- sats vid Poarespaikki. — Ailigas enligt F. Silén (H. M. F.). Mniwm punctatum (L.) flerestiides i Sodankyla barrskogsregion, Mn. Mn. Mn. Mn. Kultala och Pitkivuono; vata afsatser 1 Akanharkakurus bjorkregion, vid en back nara Mandojayri i Utsjoki bjork- region och pa klippor i Peldoivi fjallregion. — Paloivi (Enare) enligt F. Silén (H. M. F.). . pseudopunctatum BS. allmin i Sodankyla barrskogsregion; hiir och der i Enare och Utsjoki barrskogsregion, sasom vid Kultala, Toivoniemi, Pitkivuono, Vaskojoki (Kihlman), Viayli, Verkkojirvi (Silén), Karasjoensuu och Kenisjkoski. I Akanharkiikurus bjérkregion pa vattendrankt jord under videbuskar. I Enare-Utsjoki bjérkregion flerestades: Ham- mastunturit, Kodossuannonpia, Muotkatunturit, Ailigas, Man- dojiiyri, Veitsjiknjarga. I fjallregionen pa Tuarpumoivi, Peldoivi, Kuarvekodds och Ailigas pa backbottnar. cinclidioides (Blytt) allmiin i hela barrskogsregionen samt i Enare och Utsjoki bj6rkregion. affine Bland. temligen allmiin i hela barrskogsregionen. I bjorkregionen pa Peldoivi och flerestides i Utsjoki. medium Br. eur. lund i Peldoivis bjorkregion. silvaticum Lindb. antecknad fran Tankajokis strander, Kaa- mas, Rassijoki, Tirro, Karasjoensuu och Heikura 1 barr- skogsregionen samt fran Ailigas och fran snar, strandang och strand i Utsjoki bjérkregion, men i samlingarna sak- nas exemplar for préfning af iakttagelsernas riktighet. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 189 Mnium hymenophylloides Hiib. Kultala och Kenisjkoski. Mn. stellare Reich. Sakatinpahta. Mn. orthorrhynchum Brid. Ailigas i Utsjoki fjillregion. Mn. marginatum (Dicks.) Kenisjkoski. Aulacomnion palustre (L.) allman i alla regioner. A. turgidum Weg. siallsynt i barrskogsregionen: Ivalo (Silén i H. M. F.), Pyttelvaara (Enare) och Kenisjkoski (Utsjoki). Flere- stiides i Utsjoki bjérkregion. Meeseucee. Paludella squarrosa (L.) allmiin i hela barrskogsregionen och i Enare och Utsjoki bjérkregion. Meesea triquetra (L.) Tankajoki, Kurtonkoski (Vaskojoki) och Sammelinkéngis (Tana elf) i barrskogsregionen; Hammas- tunturit och Ylikéngias (Tana elf) i bjérkregionen. M. longiseta Hdw. Tankajoki och Saytejairvi (Enare). Kaamas- joki enligt F. Silén (H. M. F.). M. trichoides (L.) temligen allman i hela barrskogsregionen. | bjorkregionen pa Kodossuannonpéa (Enare) funnen af Axel Arrhenius. Bartranuacee. Philonotis fontana (L.) allmin i hela barrskogsregionen och tem- ligen allman 1 bjérkregionen. Ph. seriata Mitt. sallsynt: i barrskogsregionen vid Tankajoki, Kotaoja och Luirojarvi (Sodankylaé), vid Kultala, Muddus- jarvi och enligt Kihlman vid Jevjejoki (Enare); i bjérkre- gionen vid Rouvoivi (Utsjoki) enligt Kihlman, och i fjillre- gionen pa Ailigas (Utsjoki). — Paloivi (Enare) enligt F. Si- lén (H. M. F.). Bartramia ithyphylla Brid. hir och der i barrskogsregionen: Tankajoki (Sodankyli), Kultala, Pitkivuono, Toivoniemi, Pyttelvaara (Kihlman) och flerstides vid Tana elf (Enare) samt i Utsjoki; i bjérkregionen pa Kodossuannonpii och pa ett par stillen i Muotkatunturit samt flerestiides i Uts- joki; i fjallregionen pa Peldoivi. B. crispa Sw. temligen sillsynt i barrskogsregionen: Kultala, 190 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Pitkiivuono, Pyttelvaara, Tirro och Palokoski (Enare) samt Kenisjkoski (Utsjoki); i bjérkregionen sallsynt: Kodossuan- nonpi& (Arrhenius) och Veitsjiknjarga. — Var. pomiformis (L.) pa Kodossuannonpaa i bjérkregionen (Arrhenius). Conostomum tetragonum (Vill.) i barrskogsregionen sallsynt: Uk- kola och Tankajoki i Sodankyla, Kultala, Muddusjarvi, har och der vid Tana elf i Enare samt vid Utsjokistraten; i bjérkregionen fran Hammastunturit norrut temligen allman; i Muotkatunturi fjallregion allman. Dessutom i fjallregio- nen pa Tuarpumoivi och pa Lupukkapaa. Bryacee. Bryum rosewm (Weis.) i lundar i bjérkregionen: Tuarpumoivi Br. Be: Br. (Enare) och en holme i Mandojayri (Utsjoki); Oravikéngis i Sodankylaé barrskogsregion, 1 skogskarr. ventricosum Dicks. i Sodankyla barrskogsregion allman och i samma sockens bjérkregion temligen allman. I Enare antecknad blott fran Sahalemkoski (Vaskojoki) i barrskogs- regionen och Peldoivi i bjérkregionen, men sannolikt fore- kommande flerestides. Duvalii Voit. har och der i Sodankyla barrskogsregion samt i bickar i Saariselkiis bjérkregion. For 6frigt konstaterad endast i ett kalldrag nara Mandojiayri i Utsjoki bjérkregion, men sannolikt icke sallsynt i Enare och Utsjoki. pallens Sw. antecknad fran strinderna af Kopsusjarvi, Luiro- jirvi och Suomusjoki, men exemplar saknas 1 samlingarna, utom fran en backstrand vid Kopsusjarvi. argenteum L. pa tak pa Toivoniemi, vid Mandojiyri och flerestides vid Tana elf; exemplar saknas i samlingarna. -- intermedium Brid. pa elfstranden vid Parsji i barrskogsre- gionen (Outakoski). *, purpurascens (Brown) antecknad fran kiarr vid Tankajoki, killa vid Pilkemijoki och rammeing vid Suomusjoki i 5o- dankyla barrskogsregion. -, pendulum (Hornsch.) pa klippor vid Palokoski, . archangelicum Br. eur. Enare 1856 Edvin Nylander. *, inclinatum (Sw.) Sakatinpahta. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 191 Mniobryum albicans (Wg) temligen siallsynt i barrskogsregionen: Niemela, Kongiis, Ukkola, Tankajoki och Suomusjoki i So- dankyla, Kultala, Muddusjarvi och Sammelinkéngiis i Enare, Verkkojarvi enligt F. Silén (i H. M. F.). Flerestiides i Enare och Utsjoki bjérkregion: Tuarpumoivi, hiir och der i Muotkatunturit, Ailigas, Mandojiyri. [ Utsjoki fjillregion pa Ailigas. — Var. glaciale (Schleich.) Ailigas fjillregion. Pohlia commutata (Schimp.) Sodankyla: Akanharkikuru och So- kustamakuru i bjorkregionen; Lupukkapiiiis topp i fijillre- gionen. P. annotina (L.) pa stranden af Kaamasjoki nara Alajirvi. P. nutans (Schreb.) mycket allmin i skogsregionerna. Hit héra sannolikt afven stdrre delen af de sterila Pohlia, hvilka temligen allmant antraffas pa moar och bart grus i fijill- regionen. — Var. longiseta (Brid.) och sphagnetorum Schimp. allminna i skogsregionerna. P. cucullata Schwegr. sallsynt: Muddusjarvi enligt F. Silén (H. M. F.); Kodossuannonpii, bjérkregionen, enligt Kihlman. P. cruda (L.) temligen allman i hela barrskogsregionen. I bjérk- regionen temligen sallsynt: hir och der pa Saariselki; Ko- dossuannonpaa, Peldoivi, Veitsjiknjarga. P. polymorpha Hornsch. siallsynt: Pyttelvaara i Enare barrskogs- region enligt Kihlman; Peldoivi i bj6rkregionen. P. acuminata Hornsch. Muddusjirvi enligt F. Silén (H. M. F.). Leptobryum pyriforme (L.) Luirojarvis strand. Flerestiides i Knare barrskogsregion: Rassijoki, Toivoniemi, Tirro, Tana elfs strainder, Paavali, Viaylaé. Vid Mandojiiyri i Utsjoki bjorkregion. Funariacee. Funaria hygrometica (L.) Heikura. Splachnacee. Splachnum luteum Mont. Viiylé och Tirro. Spl. vasculosum L. hir och der i Enare barrskogsregion. Hei- kura i Utsjoki barrskogsregion. 192 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Splachnum pedunculatum (Huds.) har och der i hela barrskogs- regionen samt i Enare och Utsjoki bjorkregion. Tetraplodon Wormskioldii (Hornem.) sallsynt: mellan Syysjarvi och Kaamas samt vid Viiyli i Enare barrskogsregion; Mie- rasjiyri i Utsjoki barrskogsregion; Veitsjiknjarga och Mando- jayri i Utsjoki bjorkregion. T. bryoides (Zoeg.) temligen allmin i barrskogsregionen. I Uts- joki bjérkregion har och der samt pa Pietarlauttasoivi i Enare bjérkregion. I fjillregionen pa Peldoivi och nara Mandojiiyri. — Seidvaara (Silén i H. M. F.); Utsjoki (J. M. af Tengstrém i H. M. F.). T. angustatus (Sw.) sillsynt i barrskogsregionen: mo pa Muotka- taival och bjérkskog nara Sompio i Sodankyla; Toivoniemi, Viyli samt mellan Ylijiirvi och Kaamas i Enare. -— Mud- dusjarvi (Silén) och Utsjoki (J. M. af Tengstrém) i H. M. F. T. lingulata (Dicks.) temligen sillsynt i barrskogsregionerna: Jouttenkoski och Luirojirvi i Sodankyla, Kultala, har och der vid Vaskojokis och Tana elfs forsar i Enare barrskogs- region; Kodossuannonpiiaé (enligt Kihlman) och pa nagra stiillen i Utsjoki bjorkregion. Weberacece. Webera sessilis (Schmid.) sparsamt pa bar jord i Ailigas fall- region: Kihlman. Tortulacee. Encalypta brevicollis Bruch Sakatinpahta. (E. laciniata (Hdw.) Jorgastak i Tana elfs barrskogsregion, pa norska stranden.) Tortula ruralis (L.) Sakatinpahta. Mollia fragilis (Dramm.) Juppura; Peldoivi bjorkregion. Dicranacece. Dicranum longifolium Ehrh. Sakatinpahta. D. fuscescens Turn. bjérkstammar i lund vid Sompiojoki. D. brevifolium Lindb. antecknad fran en tallskog vid Toivo- niemi, men exemplar saknas. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 193 Dicranum fragilifolium Lindb. sillsynt: Tankajoki, Muddusjirvi, D. D. D. Jevjejoki (Kihlman) och Vayla. Poakkuvarri i Utsjoki bjork- region. elongatum Schleich. har och der i Enare barrskogsregion; iifven antriffad i en mosse nara Nattastunturit och i berg- skrefvor nedanfor Serrikainen i Sodankyla barrskogsregion. Pa nagra stiillen i bjérkregionen: Terstojoki och (enl. Kihl- man) Peldoivi i Enare, Ailigas i Utsjoki. Pa Lupukkapiias topp i Sodankylé och pa Pietarlauttasoivi i Enare fjallre- gion. — Seidvaara och Tana enligt F. Silén (H. M. F.). . congestum Brid. allmiin i alla regioner upp till topparne. — Var. flexicaule (Brid.) Toivoniemi. . elatum Lindb. allmin i alla regioner, dock ej] anmiarkt i So- dankyla fjallregion. . Bergeri Bland. allman i alla regioner. . undulatum Ehrh. torde vara sillsynt. Antecknad och insam- lad endast fran en tallskog vid Toivoniemi och en moss- ing 1 Tuarpumoivis bjorkregion. Bonjeani De N. temligen allmin i barrskogsregionen samt i Enare och Utsjoki bjérkregion. . angustum Lindb. Kurittukoski, Tankajoki, Kopsusjirvi och Luirojarvi. . scoparium (L.) mycket allman i alla regioner. . majus Sva. flerestiides i Sodankyla barrskogsregion: Kurittu- koski, Seinatunturi, Kopsusjarvi, Karppapaat. molle Wils. biickstrand i barrskogsregionen vid Pyhatunturi (Nattustunturit) med sporkapslar; torftufvor pa Lupukka- pais topp i Saariselkas fjallregion. . Starkec W. M. Peldoivi i bjérkregionen. Lupukkapaa i Saari- selkis fjallregion. Schisti (Gunn.) Saariselkiis fjillregion: Lupukkapaa och Vuo- mapaas topp. fulvellum (Dicks.) Peldoivis fjallregion; exemplar saknas. Dicranoweissia crispula (Hdw.) temligen allmin i hela barrskogs- regionen samt i Utsjoki bjérkregion. Dessutom i bjorkre- regionen pa Peldoivi. Blindia acuta (Huds.) Luirojirvi, Viiyla och Jibmosuanto (Vasko- 13 194 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. joki) i barrskogsregionen; Kodossuannonpiié (Kihlman) och Peldoivi i bjérkregionen; Lupukkapais topp 1 fjallregionen. Anisothecium squarroswm (Starke) har och der i Sodankyla barr- skogsregion: Niemelié, Kopsusjarvi, Suomusjoki, backar i Saariselki; temligen allmiin i Utsjoki bjérkregion; Lupukka- piiiis topp och Ailigas i fjillregionen. — Paloivi (F. Silen Os Pome ae a) Dicranella cerviculata (Hdw.) Tankajoki, Kultala och allman vid Vaskojoki i barrskogsregionen. Har och der i bjorkregio- nen pa Muotkatunturit och vid Tana elf. D. secunda (Sw.) Muddusjarvi och Kaamasjoki nara Alajarvi 1 Enare barrskogsregion samt (enl. Kihlman) pa Mielitsjokka i Utsjoki bjorkregion. D. crispa (Ehrh.) Toivoniemi och Parsji 1 barrskogsregionen ; Koadnilnjarga i bjorkregionen. Distichium capillaceum (Sw.) Niemela, Kultala, Toivoniemi, Tirro, Kenisjkoski och Naamijarvi i barrskogsregionen; Kodossu- annonpai (Arrhenius) i Enare bjérkregion; Poarespaikki och Veitjiknjarga i Utsjoki bjérkregion. — Kimispahta i Uts- joki enligt F. Silén (H. M. F.). Ditrichum flexicaule (Schleich.) pa holmen Juppura i Vastus- jirvi samt vid Pitkivuono i Enare barrskogsregion; Pel- doivi 1 bjérkregionen. D. tortile (Schrad.) var. pusillum (Hdw.) Toivoniemi, Karasjoen- suu och Parsji i barrskogsregionen; Mandojiyri i bjorkre- gionen; exemplar saknas. Dichodontium pellucidum (L.) Vajukoski i Sodankyla barrskogs- region; Sammelinkéngiis i Tana elfs barrskogsregion. Ko- dossuannonpéa i Enare bjorkregion. Oncophorus Wahlenbergii Brid. allmén i: hela barrskogsregionen ; temligen allmin i bjorkregionen. O. virens (Sw.) Matarakoski, Tankajoki och Luirojarvi, Kultala Toivoniemi, Sahalemkoski och Sammelinkéngis 1 barrskogs- regionen; Kodossuannonpiéi (Arrhenius) och Utsjoki i bjork- regionen. O. strumifer (Ehrh.) Serrikainen, Kultala, Toivoniemi, Levi0- vaara, Pyttelvaara och Parsji i barrskogsregionen; vid Peldo- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. i95 jiyri i Enare bjérkregion; Akanhirkikuru 1 Saariselkai bjork- region; Vuomapiiiis topp i Saariselkié fjallregion. Oncophorus torquescens (Bruch) synes vara allmiin i barrskogens och bjérkens.regioner. Pyhitunturi i Nattastunturit och Tuarpumoivi i fjallregionen. QO. schisti (Wg.) Pyttelvaara och Kenisjkoski i barrskogsregionen ; vid Mandojiiyri i Utsjoki bjérkregion. O. fugax (Hdw.) Tirro och Veitsjiknjarga. Ceratodon purpureus (L.) allmin i skogsregionerna; temligen all- miin i fjallregionen pa Muotkatunturit. Selania glaucescens (Hdw.) Ukkola, Kultala och Kenisjkoski i barrskogsregionen; Terstojoki och Peldoivi i Enare bjork- region; Mandojiyri i Utsjoki bjorkregion. Grimmiacee. Orthotrichum rupestre Schleich. Pyttelvaara, Tirro och Kenis}- koski. — Var. Sturmii (Hornsch.) Pyttelvaara enligt Kihl- man; Muddusjirvi enligt F. Silen (H. M. F’). Ulota curvifolia (Wg) temligen allman i skogsregionerna. Amphidium Mougeotii Br. eur. Sakatinpahta och Kenisjkoski. — Seidvaara enligt F. Silén (H. M. F.). A. lapponicum (Hdw.) temligen allman i hela barrskogsregionen och bjérkregionen. Coscinodon cribrosus (Hdw.) Pyttelvaara. Grimmia ericoides (Schrad.) var. canescens (Timm.) vid Tana elf och Utsjokistraten i skogsregionerna temligen allman. Gr. hypnoides (L.) i barrskogsregionen temligen siallsynt: Palke- mijoki i Sodankylé, Kodossuannonpéa i Enare, Parsji 1 Utsjoki; i bjérkregionen temligen allman; i fjallregionen allmiéin. Gr. fascicularis (Schrad.) pa Tankajokis och Sokustamapuros erusstriinder. Temligen allmiin i Enare och Utsjoki barr- skogsregion. samt i Utsjoki bjérkregion. Afven férekom- mande i samma region pa Peldoivi. [ fjillregionen pa top- pen af Pyhitunturi (Nattastunturit). Gr. ramulosa (Lindb.) allmiin i alla regioner upp till topparne. 196 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Grimmia ovalis (Adw.) vid Enare gamla kyrka enligt Tengstrém (H. M. F.), vid Muddusjarvi och Verkkojarvi enligt F. 5Si- lén (H. M. F.). Vayla& enligt Kihlman. Peldoivi och enligt Arrhenius pa Kodossuannonpiié i Enare bjorkregion. Gr. alpestris Schleich. Muddusjirvi enligt F. Silén (H. M. F.). Gr. microcarpa (Gnul.) séder om Lupukkapaa i barrskogsregio- nen; Akanhirkikuru i bjérkregionen; Sokustamapaa 1 fjall- regionen. G. torquata Hornsch. i Akanharkikurus barrskogs- och bjérk- regioner; Kultala (allman), Levidvaara och Pyttelvaara i Enare barrskogsregion; Kodossuannonpiéa, Peldoivi, Ailigas och Naamijarvi i bjOrkregionen. Gr. elongata Kaulf. Sokustamapé& och Vuomapiéa i Saariselka fjallregion. Gr. incurva Schwegr. Pyhatunturi, Sokustamapaéa och Vuoma- pia i fjallregionen. Gr. apocarpa (L.) temligen allman i barrskogsregionen samt 1 Utsjoki bjérkregion. — var. rivularis (Brid.) Sammelink6n- gis i Tana elfs barrskogsregion. Gr. alpicola (Sw.) Palokoski. Andrewacec. Andreea obovata Thed. Palotunturi, Pyhatunturi och Lupukka- pai i Sodanhyla fjallregion; Peldoivi i Enare fjallregion. — Verkkojiarvi och Kuarvekodds enligt F. Silén (H. M. F.). — var. acuminata Lindb. A. petrophila Ehrh. allman i alla regioner upp till topparne. A, alpestris (Thed.) Raututunturi, Lupukkapaa och Vuomapia 1 Sodankyla fjallregion; Pietarlauttasoivi, Kodossuannonpaa, Kuarvekodds och Peldoivi i Enare fjallregion. Sphagna. Sphagnum cymbifolium Ehrh. Tankajoki, Paélkemajoki och Luiro- jarvi. Sph. medium (Limpr.) allmin i barrskogsregionen; har och der i bjOrkregionen. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 197 Sphagnum papillosum (Lindb.) Tankajoki, Luirojarvi och Toivo- Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. Sph. niemi. subsecundum N. vy. Es. Tankajoki, Luirojiirvi, Toivoniemi, Viiylii och flerestides i barrskogsregionen; ej sillsynt kring Mandojiiyri i bjérkregionen. — Var. intermediwm Warnst. vid Vastusjiarvi. Angstrémii C. Hn. vata klippafsatser vid Veitsjiknjarga. — Sodankyla enligt E. W. Blom i H. M. F. teres Angstr. Viiyli och flerestiides vid Vaskojoki; har och der vid Tana elf; ej siillsynt i Utsjoki bjérkregion. — Var. subsquarrosum Warnst. Kuarvekodds enligt F. Silén i H. M. F. squarrosum Pers. allmiin i hela barrskogsregionen ; Peldoivi och Ailigas samt temligen allmiin i Utsjoki bjérkregion. — Var. subsquarrosum Warnst. Vastusjiirvi. — Var. imbrica- tum Schimp. Palokoski och Toivoniem1. compactum DC. mycket allmiin i fjallregionen; temligen all- miin i bjérkregionen; nagot mindre allman i barrskogsre- gionen. Wulfii Girg. Tankajoki, Oravikéngiis, Kultala, Toivoniemi och Tirro. — Seidvaara enligt F. Silén i H. M. F. acutifolium Ehrh. mycket allmin i alla regioner. — Var. purpureum Schimp. temligen allman i barrskogsregionen ; hair och der i bjérkregionen. subnitens Russ. & Warnst. starring niira Poarespaikki. fuscum (Schimp.) mycket allmiin i skogsregionerna, Girgensohnii Russ. (incl. var. strictum Russ.) allmiin i So- dankyli barrskogsregion; har och der i Enare—Utsjoki barrskogsregion: Koskavuono, Toivoniemi, Vayla, Kenisj- koski; temligen sillsynt i Utsjoki bjorkregion: Mandojayri, Veitsjiknjarga, Poarespaikki. — Seidvaara enligt F. Silén 1 H. M. F. — Var. stachyodes Russ. vid Mandojayri. Lindbergii Schimp. allmiin i skogsregionerna; Lupukkapais topp i Saariselka fjallregion. fimbriatum Wils. Luirojairvi i Sodankyli barrskogsregion. Seidvaara och Tana enligt F. Silén i H. M. F. Antecknad fran Onnila, Toivoniemi och Paksujalka. 198 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Sphagnum recurvum PB. allman i barrskogsregionen; temligen allmiin i bjérkregionen. Sph. mollissimum Russ. Vayla. Sph. riparvum Angstr. Tankajoki, Toivoniemi, Lastekoski och Vayla. Tyckes vara temligen allman i barrskogsregionen. Tuarpumoivi och har och der kring Mandojayri 1 bjorkre- gionen. — Var. gracile Warnst. karrang i bjorkregionen vid Tuarpumoivi. Sph. mendocinum Sull. Luirojarvi och Palkemajoki. Hepatice. Jungermaniacee. Acolea corallioides N. v. Es. Kopsuspa&s och Sokustamapaias top- par i fjallregionen. Marsupella emarginata (Ehrh.) sjéstranden pa Lupukkapéas topp i fjallregionen. M. condensata (Angstr.) Lupukkapiiais topp och Sokustamapiii i fjillregionen; Sokustamakuru 1 bjérkregionen. Plagiochila asplenioides (Ju.) Sakatinpahta. Scapania undulata (L.) Kopsusjairvi och Luirojarvi; flerestades 1 barrskogsregionen. Sc. uliginosa (Sw.) allman i alla regioner. Sc. irrigua (N. v. Es.) mycket allmiin i barrskogsregionen; all- miin i bjérkregionen; Lupukkapiis topp i fjallregionen. Sc. subalpina (N. v. Es.) i alla regioner anda upp till fjalltop- parne: Lupukkapiéa, i en kalla och pa fuktig sjostrand. Sc. Bartlingii (N. v. Es.) kialldrag vid Palkemajoki i barrskogs- regionen; fuktig jord pa Lupukkap&&s topp i fjallregionen. Diplophyllum taxifolium (Weg.) hiir och der i alla regioner. Mylia anomala (Hook.) Pilkemiijoki och séder om Karppapaat i barrskogsregionen; Hammaspii i bjorkregionen. Southbya hyalina (Lyell) Utsakoski i barrskogsregionen. Aplozia cordifolia (Hook.) Kopsusjirvi, Piilkemajoki och Lupukka- pi i barrskogsregionen; vid sjéstranden pa Lupukkapiais topp 1 fjallregionen. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 2. 199 Aplozia pumila (With.) torfmosse sdder om Kirppapéat i barr- skogsregionen. Jungermania inflata Huds. allmiin i barrskogsregionen; Akan- harkikuru i bjérkregionen. J. quinquedentata Huds. Kurittukoski, Sakatinpahta, Sompio- jarvi och Pihtijoki; sannolikt temligen allman i barrsko- gens region, XN lycopodioides Walir. Sakatinpahta och Pihtijoki i barrskogs- regionen; Akanhirkiikuru i bjérkregionen. Sannolikt tem- ligen allman. . Flérket (WM.) Kurittukoski. . barbata Schmid. i alla regioner iinda till toppen: af Lupukka- paa. . attenuata (Mart.) Vuomapiias topp i fjallregionen. . biecrenata Schmid. torftufvor pa Lupukkapaéas topp 1 fjallre- gionen. ee ce J. alpestris Schleich. Matarakoski och Luirojarvi i barrskogsre- gionen; Pyhatunturis topp i fjallregionen. J. porphyroleuca N. v. Es. Tankajoki och Naptushaara; sanno- likt temligen allman. J. ventricosa Dicks. Sakatinpahta, Mutenia, Tuiskujoki; sannolikt temligen allmin i barrskogsregionen; i berghalor pa So- kustamapiiis norra topp i fjillregionen. J. obtusa Lindb. Kurittukoski, Sompiojoki och Suomusjoki. J. heterocolpos Thed. Matarakoski (kalldrag) och Luirojarvi (torf- mosse). J. Kunzei Hib. Pyhatunturi, Luirojirvi och Suomusjoki. — Var. plicata (Hu.) Kurittukoski (kalldrag) och Kotaoja (klippsprin- gor); Lupukkapiiis topp (mosstufvor) i fjallregionen. J. saxicola Schrad. Sakatinpahta. J. minuta Crantz Mutenia, Naptushaara, Serrikainen, Kopsus- jarvi och Luirojarvi i barrskogsregionen (sannolikt allman); Akanhirkakuru i bjérkregionen; Lupukkapiiis topp i fjall- regionen. Cephalozia fluitans (N. v. Es.) Kopsuspéa i bjoérkregionen bland Sphagnum compactum. 200 Hult, Finska Lappmarkens skogsregioner. Cephalozia islandica (N. v. Es.) Sokustamakuru i bjérkregionen ; Lupukkapéas och Vuomapiis toppar i fjallregionen. C. bicuspidata (L.) tvekes vara allman i barrskogsregionen (Ku- rittukoski, Kopsusjirvi, Luirojarvi, Palkemijoki och séder om Karppapéat); Akanharkikuru i bjérkregionen. C. media Lindb. Kopsusjarvi, Luirojarvi och Palkemajoki i barr- skogsregionen; Sokustamakuru 1 bjérkregionen. C. catenulata Hiib. fuktig jord och torftufvor pa Lupukkapiais topp. C. leucantha Spruce back 1 Sokustamakurus bjorkregion; torf- tufvor pa Lupukkapaas topp i fjallregionen. C. Starkei (Herb. Funck.) Kurittukoski och séder om Karppapaat i barrskogsregionen. Chandonanthus setiformis (Ehrh.) temligen allmin i skogsregio- nerna; allman i fjallregionen till topparne. Anthelia julacea (L.) Utsakoski i barrskogsregionen; Kopsus- nokka, Sokustamakuru, Akanharkakuru och flerestades 1 bjérkregionen; temligen allmin i Raututunturis och Saari- selkas fjallregion. A. nivalis (Sw.) Seinatunturi och Lupukkapaa i bjorkregionen. Blepharostoma trichophyllum (L.) Kopsusjarvi, Luirojarvi. Blepharozia ciliaris (L.) allman i barrskogsregionen; temligen allman i bjorkregionen. Bl. pulcherrima (Web.) Sompiojarvi, lund. Lophocolea minor N. v. Es. Sompiojoki, nara sjon. Harpanthus Flotowiu N. v. Es. temligen allm&n i barrskogsre- gionen; Akanhark&ékuru i bjorkregionen. Chiloscyphus polyanthos (L.) Palkemajoki. Pellia Neesii (Gottsche) Matarakoski, Mutenia och Kopsusjirvi. Aneura latifrons Lindb. Mutenia. Lupukkapiis topp. Metzgeria furcata (l.) Vajukoski. Marchantiacee. Marchantia polymorpha L. Mutenia och Kopsusjarvi. ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XVI, N:o 3. BEITRAGE ZUR PILZFLORA FINLANDS. LISATIETOJA SUOMEN SIENISTA KOONNUT J. I. LINDROTH. (Annettu julaistavaksi helmikuussa 1898). 484645 — HELSINGFORS 1899. KUOPIO 1899 O. W. BACKMAN'’IN KIRJAPAINO. ns shel luettelo sai alkunsa siten, ett& yliopistomme kasvi- kokoelmista satuin tapaamaan moniaita ruostesienilajia, jotka olivat meidiin kasvitieteelliselle alueellemme uusia tahi meilla har- voin léydettyja. Kun sitiipaitsi muutamat yksityiset henkilot hy- vintahtoisesti olivat minua avustaneet keriiimalla sanotuita sienia eri seuduilta, ja itse olin ollnt tilaisuudessa tekemiéin naista havaintoja Veniijiin Karjalassa (Karelia pomorica) kesana 1896 ja Ahvenanmaalla, jossa oleskelin Societas pro Fauna et Flora Fennica-seuran stipendiaattina v. 1897, niin huomasin, ettaé jonkin- moisia lisiitietoja sienikasvistoomme oli karttunut, seka paatin siitii lyhyen luettelon kokoonpanemisen suotavaksi. Nain syn- tynyt luettelo sisilté& 14 (15) nokisientaé ja 24 (26) ruostesienta, jotka ovat alueellemme uusia. Ennen meillé tunnetuista sienisté on 8:sta tavattu itidmuotoja, joita ei ole alueellamme ennen huomattu. Moni laji on tavattu isiintikasveilla, joilla sienet eivat ennen ole meilla huomatut. Luettelossa ovat alueellemme uudet sienilajit, itijmuodot ja isintiikasvit merkityt ristilla (7) nimen edelli. Ennen meillii tunnetuista ruoste- ja nokisienista olen luettelossa ylipiiiinsié maininut vaan harvinaisimpia. Loppuun olen liittinyt tiedonannon kahdesta alueellemme uudesta Proto- myces lajista. Luettelo tarjoo siis muutamia lisiitietoja Suomen noki- ja ruostesienisti, jotka ennen ovat piiasiallisesti esitetyt seuraavissa teoksissa: Karsten, P. A., Mycologia Fennica, IV. 1879. Finlands Rost- och Brandsvampar 1884. Symbole ad Mycologiam Fennicam. (Eri vuosilta). > Fragmenta mycologica. (Eri vuosilta). Gobi, Chr. & Tranzschel, W., Die Rostpilze des Gowvernements St. P:burg etc. 1891. 4 J. I. Lindroth, Lisiatietoja Suomen sienisti. Seki pienempiaé tiedonantoja Societas pro Fauna et Flora Fennica-seuran Meddelanden sarjassa. (Eri vuosilta). Kasvitieteelliset alueet ovat merkityt meillaé tavallisilla ly- hennyksillain (katso Herbariwm Muser Fennici I. Helsinki 1889). Muista lyhennyksista mainittakoon, etta: hh, = hyvin harvinainen (rarissime), harv. ja h. = harvi- nainen (raro). | Ajanmaarayksiss& kuuluu yksityinen paivamiéaéraé lahinna seuraavaan vuosilukuun. Esim.: Moérby °/7, Bovik */797. Kaikille niille, jotka minua ti&ss& tyOssé ovat kerayksilla ja kokoelmillaan avustaneet, ja erittéinkin professoreille Fr. Elfvingille ja A. O. Kithimawille, joitten hyvantahtoisuudesta yliopistomme kasvikokoelmat olivat kaytett&avinini, pyydan taten lausua vilpittomat kiitokseni, samalla toivoen edelleenkin saavani samanlaista avustusta, jotta meilla tieto naisté perin tarkeista sieniryhmista — erittaéinkin mit&é sienten levenemisalueeseen ja runsauteen tulee — lis&antyisi. Helsingissi, lokakuussa 1897. JOE: Entyloma Calendule (Oud.). Hieracium sp.: Kb. Pielis- jarvi: Kolinkylé 97. (M. W. Axelson). + Urocystis occulta (Wallr.). Secale cereale: Al. Ham- marland: Bovik, Lillbolstad, Storbolstad 7/7; yllamainituilla pai- koilla oli sieni havittanyt véhintiiin 6—7°/o rukiin korsista; Norrtraskin liansirannalla harv. 74/797; Ecker6: Torp, jotensakin runsaasti 17/797 (A. Kajava & J. I. L.). Sa. Kerimaki heini- kuussa 97 (A. O. Kosonen). Tima sieni, joka voi ruisviljelyk- selle tulla sangen vaaralliseksi, on erittéin silmallé pidettava. + U. Agropyrt (Preuss.). Triticum repens: Ta. Mustiala, opiston puistossa hh. °/697 (J. I. L.). Al. Sund: Hulta, sangen harvinaisena pihamailla 1°/s397 (A. Kajava & J. I. L.). U. Anemones (Pers.). + Hepatica triloba: Al. Hammar- land: Frebbenby, Mérby, monessa paikassa, vaan sangen vahissa méaarin °°/6—°/7; Ecker6é: Storby, Torp hh. 19/7; Maarianhamina harv. 31/797 (A. Kajava & J. I. L). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 3. 5 + U. Kmetiana Magn. Viola tricolor 8 arvensis: Al. Ham- marland: Frebbenby, erinomaisen harvinaisena 7*/797 (J. I. L.). + U. sorosporioides Korn. Thalictrum flavum: Al. Ham- marland: Lillbolstad, hyvin harvinaisena lammen rannalla °/797 (A. Kajava & J. I. L.). + U. Filipendule Fuck. Ulmaria filipendula: Al. Ham- marland: Frebbenby, yhden ainoan kerran loydetty beinakuussa Uae Cae ne + Tuburcinia primulicola (Magn.). Primula farinosa: Al. Eckeré: Torp, jotensakin runsaasti pienell& rantaniittyalueella kylan alla 1°/;97 (A. Kajava & J. I. L.). + Schroeteria Delastrina (Tul.). Veronica arvensis: Al. Eckerd: Torp, kahdessa paikassa jotensakin runsaasti 15/7; Ham- marland: Frebbenby, jotensakin harvinainen 27/7; Sund: Domar- bole hh. 3/397 (A. Kajava & J. I. L.). Sieni esiintyi isantakas- villaan ainoastaan ruispelloissa. + Sorosporium Saponarie Rud. Dianthus superbus: Lp. Orlow, elokuussa 89 (A. O. Kihlman). D. deltoides: Al. Ham- marland: Vestantriisk hh. 3/7, Lillbolstad hh. */7; Ecker: Storby, erittéin harvinaisena 13/7 (A. Kajava & J. I. L.). Stellaria gra- minea: Kp. Schuigarvi 1°/796 (J. I. L.). + Tolyposporium Junci (Schroet.). Juncus bufonius' en hedelmissaé: Al. Sund: Domarbdéle. Sieni léydetty ainoastaan neljalla Juncus-yksilélli Mellangard’in pihamaalta 1°/397 (J. I. L.). + Ustilago longissima (Sow.). Glyceria aquatica: On. Schungu, elokuussa 88 (A. O. Kihlman). G. fluztans: N. Skalorn 22/784 (A. O. Kihlman). Al. Hammarland: Morby, runsaasti eriiissi ojassa kylin ja Marsund’in valilla °/7, Bovik hh. ‘7; Sund: Domarbéle, Jussbéle hh. °/s97 (A. Kajava & J, I. L.). Ta. Mustiala, harvinaisena ojassa opiston navetan luona 7°/s97 (J. I. L.). U. bromivora Fisch. Bromus secalinus: Al. Hammarland: Norrtriskin linsirannalla hh. 74/797 (J. I. L.). + U. hypodytes (Schlecht.). Triticum repens: Al. Ham- marland: Vestantriisk hh. 3/797 (A. Kajava & J. I. L.). Elymus arenarius: N. Hanko (Hangé) *'/797 (E. Reuter). + U. Montagnei (Tul.). Rhynchospora alba: Al. Finstrom: Stortriisk, jotensakin runsaasti jiirven linsi rannalla 76/7; Sund: Hulta G6lmyren, jotensakin runsaasti 1°/s97 (A. Kajava & J. I. L.). 6 J. I. Lindroth, Lisiitietoja Suomen sienista. U. Caricis (Pers.). Tama sieni on loydetty muutamilla alueellamme harvinaisilla isintiikasveilla, joista seuraavat huo- mattakoon: Carex flacca: Al. monessa paikassa; C. Hornschu- chiana: Al. sangen harvinaisena Eckerd’lla; C. pulicaris: Al. monessa paikassa, vaikka viihiiisen; C. pilulifera: Al. monessa paikassa ja usein runsaastikin kesaéni 97 (A. Kajava & J. I. L.). C. rariflora: Kp. harvinaisena; C. livida: Kp. erinomaisen har- vinaisena Schuigarven tienoilla; C. Buaxbawmii: Kp. hh. Onnan joen varsilla 96 (J. [. L.). Kb. Pielisjarvi: Kolinkyla 97 (M. W. Axelson). C. salina: Kp. Valkeanmeren rannoilla harv.; C. hel- vola: Kp. Schuijan luona harvinaisen puoleisesti kesina 96 (VJ. I. L.). C. salina * botnica: Oa. (C. W. Fontell). + U. Luzule Sace. Luzula campestris: Al. Jomala: Kulla, erinomaisen harvinaisena 23/797 (J. I. L.). Uudistetun tarkem- man tutkimisen puutteessa jiii tim laji edelleen alueellemme epiivarmaksi ja on sen vuoksi erityisesti haettava. U. violacea (Pers.). + Pinguicula alpina: Lmur. Voro- ninsk 21/;87 (A. O. Kihlman). P. villosa: Lmur. Voroninsk *°/787 (A. Q. Kihlman). + Stellaria graminea: Kp. Schuigarvi: Ehatys hh. 2°/,96; Tarasoff hh. °/s96 (J. I. L.). + Dianthus swperbus: Kp. Solovetskin saarilla runsaasti monessa paikassa 22-— 29/96; Kemin ja Schuijan tienoilla jotensakin barvinaisena */s96 (J. I. L.). + U. Scabiose (Sow.). Knautia arvensis: Al. Hammarland: Lillbolstad 8/797; Eckeré: Storby 13/7; Jomala: Kulla ??/;, kirkon luona °°/;797. — Joka paikassa esiintyi sieni hyvin harvinaisena (A. Kajava & J. I. L.). U. vinosa (Berk.). Oxyria digyna: Im. Lujaur-urt, Suluaj 22/787 (A. O. Kihlman). + U. anomala (J. Kunze). Polygonum Convolvulus: Ab. Solhem Lohjalla '°/s91 (H. Lindberg). Uromyces Fabe (Pers.). + Vicia sepiwm: Th. Jyvaskyla: Haapakoski hh. kesini 95 (J. I L.). Kp. Kemin kaupungin 1a- heisyydessi hh. 29/7, Schuija hh. '/,96 (J. I. L.). Ta. Mustiala hh. syksylli 97 (J. I. L.). U. Geranii (DC.). Geraniwm pratense: Kp. dicid. Ured. Teleut. paikotellen harvinaisena kesina 96 (J. I. L.). G. silvaticum: Th. Jyviiskyli: Haapakoski. dcid. hh. 95 (J. I. L.). Kp. monessa Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 3. 7 paikassa kaikki itiémuodot v. 96 (J. I, L.). Kl. Kirjavalahti, eid. (K. H. Stenberg) v. 1896. N. Tammisaari dvcid. */697 (E. Hiiyrén). Ta. Mustiala: decid. loytyi jotensakin runsaasti kesaina 97 (J. I. L.). + G. palustre: Ta. Koski, Ured. Teleut. 7/366 (J. P. Norrlin). U. Trifoliit (Hedw.). Trifolium hybridum: Ta. Mustiala, Acid. sangen harv. °/s97 (J. I. L.). U. Anthyllidis (Grev.). Anthyllis vulneraria: N. Mantsila: Andersberg, Ured. hh. 3/393 (J. I. L.). Al. Jomala: Kulla bh. *3/7, Ofverby hh. *°/7; Bomarsund hh. */s97. Yllémainituilla paikoilla ~ esiintyivaét sek’ Ured. etta + Telewto-itiot. (A. Kajava & J. I. L.). U. inequialtws Lasch. Silene nutans: Al. Eckerd: Storby hh. 38/97; Sund: kirkon luona hh. °/s97. Molemmassa pai- kassa sek Ured. etté Telewt. (A. Kajava & J. I. L.). U. Aconiti-lycoctoni (DC.). Aconitum lycoctonum: KI. Impilahti, Telewt. 3°/690 (A. Westerlund); Kirjavalahti: Paksu- niemi, Acid. ja Teleut. 18/796 (K. H. Stenberg). + U. minor Schroet. Trifolium montanum: Al. Sund: Ka- stelholm harv. °/s, Bjérby hh. °/s97 (A. Kajava & J. I. L.). AXcidioita ei ole tavattu. U. cristatus Schroet. Viscaria vulgaris: Al. Eckero: Stor- by %/7, Torp 18/7; Sund: Strémbolstad 1°/397 (A. Kajava & J. Il. L.). Yilaémainituilla paikoilla seka Uvred. ettéa Telewt., vaan hyvin harvinaisena. + U. Hedysari-obscuri (DC.). Hedysarum obscurum: Lp. Tshapoma, cid. Teleut. ?°/389 (A. O. Kihlman). + U. Phace-frigide (Wahl.). Phaca frigida: Lp. Orlow 20/789 (A. O. Kihlman). U. Solidaginis (Somf.). Solidago virgaurea: Li. Liatéseno 4/789 (John Lindén). Kp. monessa paikassa v. 96 (J. I. L.). KI. Kirjavalahti v. 96 (K. H. Stenberg). — Tama sieni nayttaa olevan tavallisempi alueemme itiosissa kuin sen linsiosissa. Puccinia Calthe Link. Caltha palustris: + dicid: N. Espoo (Esbo): Kaitans 1°/687 (A. O. Kihlman). Kp. Rukajirvi bh. 7//;96 (J. I. L.). Ta. Mustiala hh. 72/697 (J. I. L.). Al. Kastelholm hh. (vanhat) °/s97 (A. Kajava & J. I. L.). Kb. Pielisjairvi: Kolinkyla 97 (M. W. Axelson). 8 J. I. Lindroth, Lisatietoja Suomen sienista. P. major Diet. Crepis paludosa: dicid.: Kp. Rukajairvi ?°/¢ h., Kuikkavaara, Koivuniemi, Keviitmarvi heinaékuussa 96 sangen har- vinaisena (J. [. L.). Kb. Pielisjarvi: Kolinkyla 97 (M. W. Axelson). Al. Hammarland: Tellholm, eritt&éin harvinaisena */797 (J. I. L.). P, Lampsane (Schultz). Lampsana communis: Ta. Mustiala, + Aicid. Ured. Teleut. harv. 1/697 (J. I. L.). P. pulverulenta Grev. Epilobium montanum: \k. Rautu, Ured. 2*/;66 (A. J. Mela). Ol. Petrosawodsk, Ured. Teleut. ?*/s88 (A. O. Kihlman). Kp. Tiiksi: Ontrosenvaara, in pratis Vestro- bottniae et sylvis Lapponiae», den tiita skogar vid flodstranderna i hela Vesterbotten bildande 8. arbuscula major Whinb. FI. lapp. och den i Vesterbotten allmiinna S. majalis Whlinb. ibid., hvilka alla anses tillhdra samma species, pa hafsstrinderna i Vester- botten af Laestadius funna Salix rosmarinifolia liknande exem- plar, hvilka uppenbarligen tillhéra 8. fusca L. (S. repens), de 1 Vesterbottens skogar forekommande Salix pentandra 8 cuspidata (S. cuspidata Koch. och 8S. aurita, samt vidare Carex canes- cens var. subelongata Laest., invid karrbriddar i Vesterbotten talrikt, och C. panicea var. sparsiflora Whinb., pa torrare strander och iingar i hela Vesterbotten, med bifogande af diagnoser saval for dessa tva sist niimnda som for de pa senare tider i norra Osterbotten funna Rubus castoreus och Potamogeton spargani- folius, jemte det ett antal viixter fran norra Osterbotten upp- riiknas, sasom Vaccinium vitis idaea med hvita bar, fran Ofver- tornea, och i ett Tillagg: Carex dioica var. monoica Laest. spica superne mascula, Kemi, C. vesicaria var. spicis omnibus erectis, masculis verticillatis, subandrogynis, capsulis maxime inflatis subglobosis, gramen maximum, foliis latis, Kemi, Agrostis spica venti, Tornead talrikt, Glyceria distans, Tornea, Butomus umbel- latus, Kemi, Salix amygdalina, Kemi icke langt fran kyrkan, Silene nutans, Kemi, Stellaria uliginosa var. paludosa Laest. (Vet. Ak. Handl. 1825), vid Kemi, Zhalictrwm flavwm cum variis formis ad Th. majus et simplex accedentibus, vid Tornea elf iinda till 30 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Karesuando, Lythrum salicaria, vid Tornea elf ainda till Pello, Myosotis arvensis och lingulata, ainda till Ofvertornea. Innan dessa Laestadii observationer &nnu publicerats, ut- kom i Helsingfors 1837 en akademisk afhandling, Enumeratio plantarum officinalium Fenniam sponte inhabitantium at J.B. A. Wirzén, hvari iifven uppgifter fran Osterbotten antriffas. » Dylika uppgifter inga likaledes i samme férfattares 6 ar sednare utgifna Prodromus florae fennicae, Part. | & Il, Helsingfors 1843. Uti dessa tvA arbeten forekomma uppgifter om tillsammantagne 159 viixter fran norra Osterbotten, bland hvilka stérsta delen redan forut af Julin och Castrén angifna och bland dessa 11 som ofvan betecknats som beroende pa felaktig bestaémning. Ett stort antal af de Julinska misstagen hafva alltsa uteslutits. Sasom nya for landskapet tillkomma fdljande 20 vixter: Botrychiwm lunaria, Scirpus pauciflorus (angefair samtidigt kort forut upp- vifven i F. Nylander, Spicilegium I), Sc. acicularis, Eriophorum gracile, Rhyncospora alba, Ofvertornea och Sotkamo, Orchis lati- folia, Salicornia herbacea, ad septentrionalem usque sinus bott- nici oram (ifven i F. Nylander, Spicilegium I), Montia fontana, Barbarea vulgaris, ad aquas_ sylvestres, Drosera rotundifolia, Polemonium coeruleum, Asperugo procumbens, Veronica chamae- drys, ad limites Lapponiae, Utricularia minor, usque in Lappo- niam, U. intermedia, Pinguicula vulgaris var. ecalcarata, Sotkamo, Gentiana amarella, ad Lapponiam usque, Tussilago farfara, Senecio vulgaris och Hypochaeris maculata, bland hvilka Orchis latifolia pavisats icke tillhéra Finlands flora 1) och afven uppgiften om Hypochaeris maculata, liksom fyndorten for Barbarea vulgaris, tydligen beror p&a ett misstag. Utom dessa bidrag till norra (Qsterbottens flora, finnas dylika uti en viixtforteckning med titel Annotationes ad Floram Suecicam a Georgio Wahlenberg editam, hvilken uppgifves vara fore 1841 férfattad af Wirzén och for- varas i Siillskapets pro Fauna et Flora Fennica arkiv. Bland hiri fér Osterbotten eller for hela Finland fran Nyland till Qsterbotten eller till Lappland uppgifna viaxter iro foljande 27 icke forut uppmirksammade: Juncus fuscoater, Tornea, Carex 1) Sommaren 1898 dock funnen pa Aland. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 31 pauciflora, Sotkamo, Paltamo, Carex rigida, Sotkamo, C. ampul- lacea, Ostrobottnia, Calamagrostis stricta, Ostrobottnia, Azra bott- nica, Tornea (férut enl. Whlinb. FI. suec. vid Bottenvikens strander), Molinia coerulea, fran Nyland till Lappland, Festuca rubra, likaledes, Malaxis paludosa, Kemi, Potamogeton natans var. fluitans, Helsingbyn i Ofvertornea, P. pusillus, Nedertornea, Sagina nodosa, fran Nyland till Finnmarken, 8. procumbens, fran Nyland till Lappland, Blitum bonus Henricus, hela Finland anda till Osterbotten, Thalictrum kemense, Ofvertornea, Subularia aqua- tica, Kajana, Peplis portula, Ofvertornea, Ledum palustre var. dilatatum, Sotkamo, Pyrola minor, Osterbotten, Galium trifidwm, fran Tyrvis till Lappmarken, Adoxa moschatellina, Tornea, Lo- belia Dortmanna, Sotkamo, Gnaphaliwm uliginosum var. pilulare, Karungi, Kemi, Ijo. Ocksa bland dessa maste tvinne pa grund af nutida kinnedom om deras utbredning som osiékra anses, nemligen den endast fran Ishafskusten och de lappska fjallen kiinda Carex rigida (C. saxatilis) samt Peplis portula, funnen nordligast vid Gamla Karleby pa ballast i Yxpila, som vild ater omkring 2° sydligare. Uti ett annat manuskript fran denna tid, hvaraf ett fragment finnes i nimnda arkiv, uppgifves Pinguicula villosa forekomma sporadiskt bland Sphagnum palustre vid Sot- kamo kyrka, samt i ett opubliceradt bref 1843 fran L. L. Lae- stadius till Fr. Nylander Alopecurus nigricans vid Tornea. Under tiden emellan Wirzéns tva publikationer finna vi den framstaende botanisten Fredrik Nylander pa resa till ryska lappmarken, hvarom han i bref fran Kola den 24 Juli 1842 till E. Fries, aftryckt i Botaniska Notiser 1842, lemnar en kortfattad skildring. Utgaende fran Uleaborg, fairdades han langs kusten till Ijo kyrka och derifran upp langs Ijo elf genom Pudasjiirvi till Kuusamo, under fiirden antecknande de fa vixter som 1 foljd af den sena varen da kunde observeras. Sadana voro: vid Uleaborg Primula finmarkica (ny), emellan Uleaborg och IJjo Andromeda calyculata och polifolia, Eriophorum vaginatum, Viola umbrosa, (allmiin i skugga, ny), palustris, epipsila (ny), avenaria (ny) och en som niirmar sig V. uliginosa (ny), samt nagra van- liga Salix-arter, af hvilka S. nigricans forut ej omnamnd. At dessa har Viola arenaria (V. rupestris Schm.) for 6frigt nord- 32. Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. ligast antriiffats i Savolaks och Karelen och dess varietet gla- berrima Murb. ainda upp i ryska Lappmarken, V. uliginosa ater endast i de sédra delarna af Finland. Uppgiften angaende V. umbrosa riattas aret derpa i Spicilegium |, der Nylander siager sig hafva funnit den riatta V. wmbrosa endast pa ett stille 1 Kuusamo. Langs med Ijo elf antecknades sasom massvis fore- kommande: bjérk, al, Myrica gale, Scirpt samt Carex globularis (den allmiinnaste starrarten), canescens, limosa och chordorrhiza, de tva fdérstniimnda Carices nya for Osterbotten. Aterfiirden skedde utfor Kemielf, langs hvilken Thalictrum kemense upp- gifves som den allmannaste vaxt anda ned til hafvet, hvar- jemte Stellaria crassifolia var. brevifolia (ny) och Gnaphalium uliginosum var. pilulare omnimnas. Uti en redogorelse for sin andra rysk-lappska resa, i Botaniska Notiser 1844, namner samme forfattare att Carex prolixa finnes vid Kemi, hvarmed dock sannolikt afses Kem vid Hvita hafvet. Vigtiga bidrag till vart lands flora, hopbragta under resor i landet, lemnas oss uti F. Nylanders under aren 1843, 1844 och 1846 i Helsingfors utkomna Spicilegium plantarum fennicarum I—IL, dels utmon- strande genom tidigare misstag inskrifna, hvaribland for Ulea- borgs trakten Carex arenaria, Ranunculus aconitifolius och Oce- nanthe fistulosa, dels angifvande nya vixter eller for de forut kiinda ytterligare lokaluppgifter, och for ett stort antal, sirdeles for Carices, diagnoser eller andra observationer. Nya for norra Osterbotten fro hiribland Juncus balticus, in paludosis ete. ad sinum bottnicum, Scirpus pauciflorus, in litoralibus udis ex. gr. Ulaburgi copiose (ungeféir samtidigt i Wirz. Prodr.), Carex lo- liacea, in umbrosis humidis totius Fenniae, C. stellulata, in paludibus usque ad Lapponiae fines australes, C. glareosa, ad litora sinus Bothnici, C. vulgaris, ubique in pratis humidis, C. aquatilis, in paludosis ete. usque ad Lapponiam, C. flavicans F. Nyl., ad litora summi sinus bottnici, C. maritima, in maritimis Ostrobothniae borealis v. c. ad Ulaburgum copiosissima in pratis uliginosis insularum, C. Buzxbaumi, in paludibus per totam Fenniam, C. irrigua, in paludosis usque ad regiones alpinas, C. sparsiflora, in pratis sylvaticis — ad Lapponiam, C. capillaris, in pratis humidis usque ad mare glaciale frequens, C. ericetorum, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 33 in siccis, arenosis ete. usque in summas alpes, C. Oederi, in pa- ludosis usque ad Lapponiam, C. flava, likaledes, Glyceria di- stans var. pulvinata, ad sinum bottnicum summum usque passim ex. gr. in taeniis Uloénsibus, Potamogeton lucens, in aquis — usque ad Kemi, in aqua limpida fluviorum Ijo et Ulea copiose, P. prae- “longus, cum praecedente in Ostrobottnia, P. pusilus var. major, ad ostium fluminis Uloénsis optimus, Salicornia herbacea var. pygmaea, in limosis litorum sinus bottnici ad ostium fluminis Uloénsis etc., Thalictrum simplex var. boreale, ad flumen Kemense et locis vicinis, Nuphar pumilum, in fluviis Ijo et Kemi ete., Viola fennica, ad ripas umbrosas rivulorum Ostrobottniae bo- realis v. c. Uloae ad Tuira et deinde multis locis ad fluvium Jjo, enligt forfattarens egen uppgift i Botaniska Notiser 1844 iden- tisk med V. scanica Herb. Norm. och vil skild fran V. epi- psila, Heracleum sibiricum f. angustifolium, per omnes Fenniae regiones ad agros etc., Bulliarda aquatica f. erecta, ad ostium fluminis Ulea ad Hietasaari etc. cum f. prostrata, ad flumen Kemi ad Laurila et juxta Uloam copiose, Hippuris vulgaris var. ma- ritima, ad exitum fluminis Ulea copiose, var. fluitans, in Ostro- bottnia boreali saepe fructificantem legi, Potentilla verna, in Ostro- bottniae collibus v. c. ad Ulaburgum etc., Vicia villosa, inter secale usque ad Kemi Ostrobottniae, Myosotis sylvatica, per totam Fenniam inprimis borealem, Gentiana obtusifolia, in pratis Fen- niae, praecipue borealis, ubi haec sola adest v. c. ad Ulaburgum et ab omni G. amarellae forma obtusifolia satis distincta, Peta- sites frigida var. eradiata, in Ostrobottnia ex. gr. ad Limingo ang etc. Ett par af dessa, sasom Carex glareosa och C. spar- siflora, hafva val tidigare af Wahlenberg och Laestadius angif- vits, men endast i allmiinhet fér Bottenviken och Westerbotten, hvaremot de hir tydligen for den finska delen uppgifvas. Andra ater sasom Heracleum sibiricum och Myosotis sylvatica, synas icke férekomma i de flacka 6sterbottniska kusttrakterna, hvar- emot Vicia villosa antagligen tillfiilligtvis antriffats som Aker- ogras, samt Potentilla verna och Gentiana amarella “lingulata (G. obtusifolia) tvifvelsutan iifven observerats pa de af Nylander angifna platserna. Ett antagande af felaktig bestimning eller forvexling med andra arter af samma sligten torde nemligen 3 34 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. betriiffande honom ej kunna i fraga sattas, och sarskildt hvad de tva sist niimnda viixterna betriffar sa mycket mindre, som de fortfarande forekomma i angriinsande trakter, den sednare till och med sa nara som i Muhos. Ett forbiseende af de Ofriga Gentiana-formerna later sig med afseende a deras sillsynthet litt forklaras. Utom de nu naimnda uppgifterna, lemnas oss i F, Nylanders Eriophort Monographia, i Acta Soc. Scient. Fenn. tom. HI, en uppgift om Eriophorum Scheuchzeri, nedstigande fran lappmarken nda till Ulea, samt ett storre antal skriftliga bidrag till Ledebours Flora rossica och Ruprechts Distributio Cryptoga- marum vascularium in imperio rossico i Beitrage zur Pflanzen- kunde des Russischen Reiches, 3:te Lief., 1845. I det forra, De Candolles system fdljande arbetet vidtaga Nylanders bidrag fran norra Osterbotten, meddelade dels in Jitt., dels som en hand- skrifven forteckning, Plantae Ostrobothniae borealis, ifran och med Ribes-arterna i Vol. Il, 1844 —1846, och stracka sig till arbetets slut i Vol. IV, 1853, till ett antal af 278. En stor del af dessa, uppgaende till ett antal af 33, galla vaxter, som antingen endast som tillfiilliga giister kunnat i tradgardar, pa akrar, ballast- och ruderatplatser i Uleaborgstrakten antriffas, exempelvis Avena pratensis, Briza media, Euphorbia helioscopia, Aethusa cynapium, Veronica beccabunga, V. agrestis, Nepeta cataria, Galium aparine, Aster tripolium, Chrysanthemum segetum, Anthemis arvensis, Ma- tricaria chamomilla och Centawrea jacea, eller ock, sasom Juncus triqglumis, J. trifidus, Carex rigida, C. rariflora, C. rotundata, C. pulla, Saxifraga aizoides, Phyllodoce coerulea, Azalea procumbens, Primula stricta, Lonicera coerulea, Gnaphalium supinum och Saussurea alpina, tillhéra Kuusamo och lappmarkerna, medan en del, sasom Oenanthe phellandrium och Sium latifolium, synas qvarsta fran Julins tid, andra ater, sasom Juncus effusus, .J. lampocarpus, J. compressus, Typha angustifolia och Chrysosple- nium alternifolium, modjligen 1 de sydligaste delarne af norra Osterbotten kunnat antriiffas, ehuru de ej sedermera aterfunnits. Af de aterstaende, ifven i vara tider i norra Osterbotten funna vaxterna aro 37 har for forsta gangen angifna, nemligen Juncus alpinus, J. supinus, J. stygius, Scirpus sylvaticus, Eriophorum latifolum, Carex alpina, C. livida, Calamagrostis lapponica, Aira Acta Societatis pro Fauna et Flora Kennica, XVI, n:o 4. 3d flexuosa, Melica nutans, Poa nemoralis, Festuca pratensis, T'riti- cum caninum, Listera cordata, Goodyera repens, Gymnadenia co- nopsea, Scheuchzeria palustris, Hydrocharis morsus ranae, Pota- mogeton rufescens, P. gramineus, Betula intermedia, Polygonum lapathifolum, var. incanum, Rumex maritimus, R. domesticus, Atriplex patula, Euphorbia helioscopia, Aethusa cynapium, Ly- copsis arvensis, Veronica agrestis, Clinopodium vulgare, Nepeta cataria, Viburnum opulus, Anthemis arvensis, Matricaria inodora - var. maritima, Cardwus crispus, Hieracium vulgatum, jemte Juncus Gerardi, som férut af Wahlenberg, samt Coralliorrhiza innata, Hippophaé rhamnoides och Glaux maritima, forut af Linné for Norrland eller Bottniska viken i allméinhet uppgifvits. F. Ny- landers norddésterbottniska bidrag till F. J. Ruprechts Distributio Cryptogamarum vascularium aro féljande: Selaginella spinulosa, Fennia borealis et media maritima (F. Nyl. mss.), Polypodiwm phegopteris, Ostrobothnia (F. Nyl.), Botrychium rutaceum (B. ma- tricarioides Willd.), Fennia borealis pr. Autti paroec. Rovaniemi (Hb. F. Nyl.), och B. virginianum, Fennia borealis ad fl. Kemi pr. Autti: specc. minora ut in Suecia bor. (F. Nyl.), alla f6r omradet nya. Samma ar 1845 framhaller F. J. Ruprecht i In historiam stirpium florae Petropolitanae diatribae, i Beitriige zur Pflanzen- kunde des Russischen Reiches, 4:te Lief., hurusom bland vixter af orientaliskt ursprung Mulgedium sibiricwm stricker sig 6fver norra Finland till Angermanland samt Botrychiwm virginianum foljer nastan samma vag, afvensom att Calypso borealis finnes i Tornea. Sasom kiandt, hirrér afven E. Fries’ betydelsefulla arbete Summa Veyetabilium Scandinaviae fran dessa ar 1845 och 1846. Pa grund af den hari inférda indelningen af Finland, utom Lapp- land, i endast tva delar, nemligen en nordlig och ostlig, och en annan sydlig och vestlig del, kunna nagra uppgifter angaende enskilda landskaps flora hiirifran icke erhallas, om man undan- tager dem som: finnas i ett arbetet bifogadt bihang: Synopsis stirpium vascularium Scandinaviae, hvari féljande viixter fran norra Osterbotten omniimnas: Carex glareosa, ad litora glareosa sinus bottnici totius passim, C. salina var. cuspidata, ad Ulea- 36 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. borg, sinus bottnici, Glyceria pendulina, ad ripas inundatas flu- minis Tornensis usque ad Turtula, Calypso borealis, Westrobott- niae ad Tenglid juxta Ofvertornea, in Fennia boreali ad Kemi copiosior obvia, Salzx canescens (S. Laestadiana), locis paludosis etiam Fenniae borealis descendens, Zhalictrum rariflorum var. boreale, ad fluvium Kemensem et loca adjacentia coplose, Ra- nunculus confervoides, in aquosis Finlandiae borealis v. c. ad Uleaborg, locis plurimis copiose, Viola scanica (V. fennica), in pratis humidis umbrosis Ostrobothniae, Primula finmarkica, locis uliginosis in Finlandia boreali v. ¢. circa Uleaborg copiose, och bland dessa 3 for landskapet nya. Den ende, som ur viixtgeografisk synpunkt behandlat Oster- bottens flora, fir Fredrik Hellstrém, hvilken 1 sin 1846 i Hel- singfors utkomna afhandling: Jn distributionem vegetationis per Ostrobothniam collectanea pa grund af egna undersdkningar delade landskapet i tre omraden, nemligen sddra, mellersta och norra (sterbotten, och uti det sist nimnda sirskilde Kuusamo och Kajana-omradet, en indelning, som pa grund af sin naturenlighet allt fortfarande bibehallits. Derjemte faiste han uppmarksamheten pa landskapets intermediira lige emellan a ena sidan Lapp- marken och Finland, 4 andra sidan Norrland och ryska Lapp- marken, och dess deraf betingade flora, afvensom pa den olikhet, som, om man franser fran den yttersta strandvegetationen, ar radande pa omse sidor om Bottenviken. Salunda framhaller han forekomsten i Osterbotten iinda till nordligaste delen af Bottniska viken af t. ex. Scirpus acicularis, Galium verum, Bulliarda, Pim- pinella saxifraga, Viburnum opulus, Gentiana campestris, Litho- spermum arvense (ny), Peucedanum, Silene nutans, Lythrum, Lamium purpureum och amplexicaule, Limosella, Lathyrus pra- tensis och Sonchus oleraceus, hvilka enligt svenska forfattare saknades pa den svenska sidan, samt atminstone till Uleaborgs omgifningar af Scirpus sylvaticus, Catabrosa aquatica, Lychnis flos cuculi, Ranunculus sceleratus, Senecio vulgaris, Sparganium ra- mosum, Atriplex patulum och andra. Sasom i ymnighet fore- kommande akerogriis vid Tornea omnimner han Cirsiwm arvense och Carduus crispus samt uppriiknar vidare Festuca elatior, Apera spica venti, Dianthus deltoides (ny), Potentilla anserina, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 37 Lathyrus palustris och Chrysanthemum leucanthemum fran Kemi och Tornea, jemte det han i likhet med Julin papekar dessa trakters jemforelsevis rikare flora. Betraffande landskapets norra grans emot Lappmarken anslutande sig till Wahlenberg, redogér han i korthet for de lappska bestandsdelarne i Kuusamo-floran och Ofvergar derpa till att karaktiirisera Kajana traktens af nord- ligare och sydligare element, sasom Phleum alpinum, Lychnis alpina, Pedicularis sceptrum carolinum, Selaginella spinulosa, ' Campanula patula (ny), Ranunculus polyanthemos (ny), Trifolium spadiceum, Hypericum quadrangulum (ny), Leontodon hispidwm (ny), Scirpus caespitosus, Coralliorrhiza, Carex tenella och loliacea, sammansatta vixtverld, hvarefter han i det egentliga norra Oster- botten sarskiljer fyra olika »stationer», nemligen den forherr- skande statio campestris, utmairkt genom Dianthus superbus, Trollius, Pedicularis sceptrum carolinum och Mulgedium sibiricum, statio palustris med bland andra Juncus stygius, Schewchzeria palustris, Cassandra calyculata, Saxifraga hirculus, Petasites fri- gida, jemte atskilliga utmirktare Orchideer, Carices och Salices, statio fluviatilis, olika for olika floder, beroende pa dessas killors lige i olika delar af Lappmarken eller i de sydligare bergs- trakterna, och slutligen Itoraliss lik motsvarande region i Vester- botten, med tillagg af Primula finmarkica och Carex maritima, hvilka tillafventyrs saknas pa Bottenvikens vestra strand. Grinsen emot mellersta Osterbotten férligger han till den en riklig strand- och faltvegetation hysande Limingo ang. Efter att pa samma satt hafva omnamnt nagra fOr de tva sydligare omradena an- markningsvardare vaxter, meddelar han sina observationer ro- rande ett antal i Osterbotten funna eller fér dess flora tidigare uppgifna vaxtformer. Ett stort antal af dessa utgéra nykom- lingar for landskapets flora, sasom Sparganium ramosum, Carex teretiuscula, tenella, heleonastes, microstachya, laevirostris, Calama- grostis lapponica var. rubens, stricta f. elatior, epigejos var. glauca, lanceolata 1. canescens och f. virescens, Bromus patulus, Malazxis monophyllu, Zannichellia polycarpa och pedicellata (under kollektiv- namnet Z. palustris), Stellaria glawca, graminea var. palustris, Friesiana, Cerastium alpinum, Atriplex hastatum, Erysimum hie- racifolium, Hypericum quadrangulum, Rosa cinnamomea, Odon- 38 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. tites Litoralis, Campanula patula, andra ater, sasom Arenaria ciliata, Thalictrum kemense och Gentiana obtusifolia, forklarar han sig icke hafva funnit, hvarjemte han adagaliigger att den forst niimnda oritt uppgifvits i stillet for A. lateriflora. Af Thalictrum kiinde han fran norra Osterbotten endast Th. rari- florum var. boreale i tva olika af standorten framkallade former, af Gentiana ater amarella endast fran Kajana omradet och cam- pestris fran Kemi. Af sligtet Orchis sarskiljer han forutom ma- culata tva former, nemligen latifolia Whinb. och en emellan denna och maculata staende form angustifolia, hvardera sa till fiirg som habitus af en mera nordisk eller subalpin karaktar. Den af Linné slutligen sésom ymnig i Vesterbottens karr upp- sifna Carex muricata anser han med sikerhet vara C. teretius- cula, hvilken flerstiides i ymnighet forekommer Anda till Kemi och Tornea. Sasom insamlare af en del af de i norra och Kajana Osterbotten funna viixterna anféras Asp, M. Castrén, F. Clasen, H. G. Porthan och isynnerhet W. Nylander, hvars tidi- gaste offentliggjorda bidrag till vart lands flora dessa i hans hembygd gjorda fynd torde vara och derfére kunna fortjena att hiir omniimnas. De iro: Sparganium ramosum fran Limingo, Scirpus sylvaticus fran Kajana omradet, Carex tenella och loliacea fran samma trakt, Calamagrostis lapponica fran Warjakka nara Uleaborg, Bromus patulus fran Kuhmo, Dianthus swperbus och Steliaria crassifolia fran Limingo ing, Atriplex hastatwm fran Uleaborg och Karlé, A. patulwm fran Brahestad, Batrachium confervoides fran Limingo, samt Erysimum hieraciifolium och Hypericum quadrangulum fran Kajana omradet. Sasom ett bihang till detta arbete meddelas 1848 i 1:sta hiftet af Notiser ur Sillskapets pro Fauna et Flora Fennica forhandlingar af W. Nylander nagra fyndorter for i Osterbotten forekommande viixter, bland hvilka féljande 7 for i fraga varande omrade nya, nemligen for Scirpus lacustris var. glaucus pa Karlo, Carex turfosa, Festuca duriuscula, Lepigonum salinum, Medicago lupulina och Lamium purpureum var. incisum vid Uleaborg, samt Pyrola chlorantha i Pudasjarvi, nordligast vid Koitila, jemte tva Chara-arter i Uleaborg. Af dessa riittas uppgiften om Festuca duriuscula af Nylander sjelf i en sednare publikation och torde Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 3Y sannolikt afse nagon form af F. rubra. Likaledes iir Carea: tui- fosa oratt uppfattad och utgdres, att déma af ett till Helsingfors universitets samlingar inlemnadt exemplar, af en spiidare form af C. acuta. Bland de 6friga omniimnes ifven den tidigare som osiiker betecknade Mentha aquatica fran Muhos (Wasanoja) funnen af Lund, hvarmed, sasom Nylander 1850 anmiirker, afses var. lapponica af M. arvensis, uppgiften om Glyceria aquatica deremot (nemligen Gl. aquatica M. & K. == Catabrosa aquatica P. B.), | hvilken nyligen formodats bero pa ett tryckfel, ar fullkomligt 6fverensstammande med ritta fdrhallandet. Tva ar sednare, eller 1850, inlemnade W. Nylander till publikation i Sallskapets pro Fauna et Flora Fennica Notiser sina Animadversiones circa distributionem plantarum in Fennia, publicerade i 2:dra_ haftet 1852, hvarest han redogér fdr ett stort antal viixter, dels in- fOrande i floran nya, dels rittande uppgifter som enligt hans erfarenhet befunnits vara origtiga. Férutom nagra forut kinda, upptagas hir fdr norra Osterbotten Carex salina var. mutica, Alnus glutinosa samt Sonchus arvensis var. maritimus, alla fran Uleaborg, hvarjemte de dldre uppgifterna om Festuca duriuscula, Zannichellia palustris och Mentha aquatica rittas, uppgiften om Carex turfosa anfOres som osiiker, samt de tidigare for Uleaborg uppgifna Oenanthe phellandrium och Veronica beccabunga anforas endast for Finlands sydligaste delar. I samma 2:dra hifte af nyss nimnda Notiser forekommer ytterligare i W. Nylanders 1851 f6redragna Collectanea in Floram Karelicam Continuatio en uppgift om en af honom i Limingo tillsammans med Carex canescens och C. norvegica observerad mellanform, uppenbarligen densamma som sedermera betraktats sasom en hybrid emellan dessa tva arter; hvarjemte i ett manuskript: Bidrag till kanne- domen af Savolaks vegetation af A. Chydenius, A. Krank och EK. Nylander, 1852, omnamnas Lobelia Dortmanna, Hyoscyamus niger och Rhamnus frangula fran orter i norra Osterbotten. Af de i N. J. Anderssons monographier 6fver Salices, Cy- peraceae och Gramineae forekommande lokaluppgifterna fran Finland iro niistan alla redan f6rut kinda, och ingen enda ro- rande Osterbotten férut opublicerad, da den i Skandinaviens 40 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nord{finska floran. Cyperaceer 1849 ingaende uppgiften om Carex tricostata fran Kemi sannolikt afser dess forekomst i Kem vid Hvita hafvet. Den ar 1852 i Helsingfors utgifna, hufvudsakligen af E. Nylander utarbetade, Férteckningen Ofver Sallskapets pro Fauna et Flora Fennica samlingar upptager 145 hégre vaxter for Oster- botten, deri inbegripna ifven sédra och mellersta Osterbotten och Kuusamo, och af dessa for norra och Kajana Osterbotten nya: 2 Characeae samt Aspidium spinulosum, Luzula multiflora, Sparganium fluitans, Sp. minimum, Carex norvegica, Alopecwrus fulvus, Poa serotina, Nuphar intermedium och Vicia sepium. Sju ar sednare, eller 1859, befinnes detta antal i norra Osterbotten med Kajana och Kuusamo enligt Herbarium Musei Fennici, utgifven af W. Nylander och Th. Saelan, hafva stigit till 599, bland hvilka fdljande 32 jemte 2 Characeer for vart omrade nya: Pimpinella saxifraga var. dissectifolia, Orchis angustifolia var. curvifolia, Cystopteris fragilis, Woodsia ilvensis, Botrychium lunaria*bo- O. maculata var. lap- Myriophyllum alterni- reale, ponica, florum, Sparganiumsimplexvar. Alisma plantago var. Vicia sylvatica, boreale, graminifolium, V. angustifolia, Scirpus uniglumis, Carex vitilis, C. sparsifiora var. bo- realis, Agrostis stolonifera, Calamagrostis lapponica var. substrigosa, C. phragmitoides, Poa sudeticavar.remota, Potamogeton gramineus var. heterophyllus, P. nigrescens, Betula alpestris, Atriplex hastatum var. salinum, Batrachium admixtum, Raphanus — raphanist- rum, V. hirsuta, Primula farinosa, Thymus serpyllum, Galeopsis versicolor, Crepis paludosa, Hieracium gothicum, H. glomeratum och H. collinum. Dessutom anforas hir Yofieldia borealis och Galium aparine var. infestum sasom ratt bestamda, hvaremot Carex turfosa, Orchis latifolia och Primula officinalis pa grund af origtig bestamning har upptagits. Aret férut, 1858, omniimnas i Botaniska Notiser i en upp- sats: Om trakten emellan Tornea- och Calix-elfvars nedre lopp 1 vaxtgeografiskt hanseende af O. Rob. Fries, fOrutom nagra fran Tornea trakten, 3 viaxter fran Tornea stad och en fran Kemi, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 41 hvilka alla, utom Alchemilla vulgaris, redan forut i literaturen omnamunts. Sammanriiknas hela antalet hégre viixter, 6 Characeae obe- riknade, som hittills for norra Osterbotten med Kajana omradet uppgifvits, fa vi talet 671, hvaraf dock icke mindre iin 101 mAaste sasom mer eller mindre osiikra (12), eller till och med med tem- melig siikerhet ordatt bestimda (59), eller sasom endast tillfilliga ballast- eller ruderatviixter (30), utga, hvarfore slutliga antalet pa denna tidpunkt med siikerhet kiinda vilda vaxter till och med Filices uppgar till 570. De vixter, som pa grund af origtig bestimning eller annars ansetts bora ur den norddésterbottniska floran uteslutas, fro foljande: Tofieldia calyculata, Juncus squarrosus, Luzula campestris, Lemna gibba, Carex pulicaris, C. arenaria, QC. vulpina, C. muricata, OC. rigida, C. turfosa, C. salina var. mutica, C. flavicans, C. montana, C. hirta, Agrostis rubra, Psamma arenaria, Triodia decumbens, Festuca duriuscula, Orchis latifolia, O. angustifolia var. cur- vifolia, O. maculata var. lap- ponica, Zannichellia palustris, Salix arbuscula, Polygonum persicaria, Rumex acutus, Silene maritima, Arenaria ciliata, Chenopodium murale, Ch. vulvaria, Thalictrum kemense, Ranunce. aconitifolius, Viola hirta, V. canina, V. arenaria, Hypericum perforatum, Geranium palustre, Inbanotis montana, Oenanthe phellandrium, Oe. fistulosa, Sium latifolium, Epilobium hirsutum, Peplis portula, Rosa canina, Potentilla reptans, Hottonia palustris, Primula officinalis, Melampyrum cristatum, Pedicularis hirsuta, P. sylvatica, Mentha aquatica, Gentiana obtusifolia, Galium pratense, G. aparine, Gnaph. arenarium och Hypochaeris maculata. Sasom icke i norra Osterbotten och Kajana omradet Aater- funna, ehuru de mdjligen der kunna hafva funnits, upptagas: Asplenium trichomanes, Botrychium — virginia- num, . Juncus effusus, J. lampocarpus, Typha angustifolia, Scirpus maritimus, Aira flexuosa var. mon- tana, Ficaria verna, Geranium Robertianum, Sedum album, Chrysosplenium alterni- folium och Ribes alpinum. 42 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. De tillfiilliga ruderat- eller ballastvaxterna, bland hvilka de inom parenthes inneslutna numera icke aterfunnits, iro f6l- jande: (Avena pratensis), Medicago lupulina, Nepeta cataria, (Briza media), Anagallis arvensis, Lamium album, Bromus arvensis, (Primula farinosa), L. amplexicaule, (Br. patulus), Convolvulus arvensis, Galeopsis ladanum, Rumex crispus, Echinospermumlappula, Galium mollugo, Chenopodium bonus Hen- Solanum nigrum, (Anthemis cotula), ricus, Veronica beccabunga, A. arvensis, Barbarea vulgaris, V. agrestis, Chrysanthemum — sege- Euphorbia helioscopia, (Melampyrum arvense), tum och Aethusa cynapium, Plantago media, Centaurea jacea. Vicia villosa, Pl. lanceolata, Uti ofvanstaende antal inga icke sadana viixter, som, ehuru for Osterbotten eller norra Osterbotten uppgifna, tydligen an- triffats i Kuusamo eller angriinsande lappmark och endast pa gerund af en vidstracktare begrinsning af landskapet blifvit hit- forda, sasom t. ex.: Equisetum scirpoides, Salix herbacea, Circaea alpina, Lycopodium alpinum, S. reticulata, Arctostaphylos alpina, Juncus triglumis, Silene tatarica, Phyllodoce coerulea, J. trifidus, Stellaria alpestris, Azalea procumbens, Luzula parviflora, St. borealis och Primula stricta, Carex atrata, var. calycantha, Lonicera coerulea, _ C. rarifiora, Saxifraga nivalis, Gnaphalium supinum C. rotundata, S. stellaris, och C. pulla, S. aizoides, Saussurea alpina. Gymnadenia albida, Epilobium alpinum, Hvad de odlade viaxterna betriffar, hafva vi sedan Tu- nelds Geografi, 1826, uppgifter hirom endast hos A. Warelius i Bidrag till Finlands kannedom i ethnografiskt hanseende, i Suomi 1847, Helsingfors 1848, der det bland annat heter: varhvete hafva Osterbottningarne finda till Uleaborg, -—- i Nord- dsterbotten odlas rag och korn lika mycket anda till Ulea- borg, men derifran till Tornea tager kornet allt mer och mer Ofverhanden. Hafre odlas i de nordligare delarne endast af fa, —. Artodlingen gar upp mot norden till Uleaborgs trakten. Potatis finda till Utsjoki kyrka. Linodlingen upphér helt och Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 43 hallet straxt norr om Uleaborg; rofvor obetydligt, och kalrétter alls icke norr om Brahestad. Af det stora antalet uppgifter rérande norra Osterbottens flora, som salunda allt sedan Linnés tid blifvit synliga och kommit till var kiinnedom, iro endast ett obetydligt fatal egnade att om denna flora lemna nagon tydligare fodrestillning. Det stérsta antalet inskriinker sig till att niimna, att ifraga varande viixter forekomma i omradet, pa sin héjd derjemte angifvande frequensgraden i allmiinhet, men utan att lemna nagon upplys- ning om hvarken standorten eller de vaxtsamhillen, uti hvilka de upptrida. Att under sadana forhallanden draga nagra slut- satser angaende floran i fordna tider och de vexlingar den under tidernas lopp varit underkastad, maste derfore blifva vanskligt nog. Sa mycket synes dock framga, att det stora flertalet vaxter (af Julins férteckning 70 °/o) bibehallit sig vid ungefar samma frequensgrad som da de af Julin i slutet af 1700-talet forteck- nades, medan 18 °/o hade en stérre spridning an for nir- varande. Detsamma iir afven fallet med en del af de vaxter Linne uppgifvit, sasom Jris pseudacorus, Carex pallescens, Milium effu- sum, Cypripedium calceolus, Myrica gale, Ribes nigrum och rub- rum, Lathyrus maritimus, Glaux maritima, Pedicularis sceptrum carolinum och Lonicera xylostewm, af hvilka Azbes-arterna annu 1756 af Kalm uppgifvas vara lika ymniga, medan de 1791 af Julin férklaras vara rara. Afven Iris pseudacorus och Cypripedium calceolus voro pa Julins tid rara, Lathyrus maritimus och Glawx maritima till den grad att de af honom och M. Castrén ej alls observerats, Milium effusum ater var endast temligen allman. Deremot synes Pedicularis sceptrum carolinum da annu hatva varit mycket allmiin, och férst 1824 finna vi den enligt E. D. Clarke forekomma alltid enstaka, aldrig allmiint, och sirskildt rar emellan Kemi och Kuivaniemi, hvarest den pa Linnés tid var sa allmiin till och med pa stora landsvigen, att den nara nog kunde blifva till hinder fér en med lésa tyglar springande hiist, ett vittnesbérd, iifven om nagon 6fverdrift i uttrycket af- prutas, om huru flitigt denna landsviig pa denna tid begagnades och underhdélls. Cicuta virosa, pa Linnés tid vid Tornea och i 4 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Limingo samt pa Julins tid vid Uleaborg i stOrsta ymnighet fore- kommande, har pa grund af dess vaxtplatsers torrlaggning be- tydligt inskrankts till sin frequens, likasom Ofverhufvudtaget den pa Linnés tid af fraken och Phragmites communis bestaende ve- getationen i den till landsvagen narmast liggande delen af Li- mingo ing genom den allma&nna vattenminskningen i forening med dikning och uppodling helt och hallet forandrats. Bland vaxter, som vidlyftigare omnaimnts, ma for Ofrigt foljande framhallas: Calypso borealis, som pa den sena arstid Linné besdkte Osterbotten ej af honom observerats, synes 1800 af Wahlenberg hafva befunnits vara ymnig vid Kemi kyrka, men uppgifves af Prytz 1819 hafva blifvit sparsammare sedan dess upptiickare, M. Castrén i flere ar dermed fdrsett EKuropas botanister, hvaremot den smaningom uppdagats pa flere andra trakter i norra Osterbotten och Lappmarken, salunda gifvande anledning till den af Jak. Fellman 1835 uttalade formodan att den icke vore sillsynt, ehuru den, sasom blommande tidigt vid sommarens bérjan, pa den tid da resande forskare och turister vanligen infinna sig i dessa trakter, redan forvissnat. Dianthus superbus, hvilken af Linné uppgifves som mycket allman, sir- skildt vid Tornea och Kemi, har allt fortfarande bibehallit sig, om ock ej pa var tid sa allman som t. ex. i bérjan af 1820- talet, da den af Clarke befanns pa nagra stillen emellan Kor- kila (Rovaniemi kyrkby) och Kemi fullkomligt betacka marken, likaledes fro de af Linné sasom allmiinna upptagna Elymus arenarius, Calla palustris och Menyanthes trifoliata aifven sednare sasom allmiinna uppgifna, att icke nimna de af Linné allmant antraffade Phragmites communis, Geranium sylvaticum, Rh. arcticus, Nardus stricta, Empetrum nigrum, R. chamaemorus, Salix phylicifolia, Angelica sylvestris, Lathyrus palustris, Polygonum viviparum, Carum carvi, Vaccinium myrtillus, Silene inflata, Cornus suecica, Arctostaphylos _ offici- Montia fontana, Epilob. angustifolium, nalis, Ranunculus acris, Sorbus aucuparia, Trientalis europaea och Viola palustris, Rubus sacatilis, Linnaea borealis, forutom Juniperus communis och de skogbildande tall, gran och bjérk. De sedan Julins tid ymnigt forekommande Andromeda Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n;o 4. 4D polifola och calyculata, Calluna vulgaris och Ledwm palustre nimnas afven fortfarande som allt lika ymniga. Sagina sawa- tilis, af Liljeblad antriiffad vid byar, t. ex. i Ofvertornea, siill- synt, synes ej vidare hafva observerats inom omradet. Glyceria pendulina, tidigast upptiackt i Hietaniemi vid Tornea elf och sedermera af Wahlenberg och andra delvis ymnigt antriiffad ‘inda upp till Turtola, har allt fortfarande bibehallit sig. Lika- ledes Arenaria lateriflora, hvilken, af Wahlenberg funnen vid Kemi-elf nedanfér Kemitrisk, sedermera visat sig vara bofast inda ned till elfmynningen, derifran den under namn af A. ci- hata af Prytz enligt M. Castrén uppgafs som nog allmiin, afven- som Y’rollius europaeus, af hvilken Castrén uppgifver ingarna vara gula. Phlewm pratense deremot, hvilken af Julin angifves som allman samt af Zetterstedt 4nnn 1822 som det férniimsta och ymnigaste grisslaget, har sednare fatt gifva vika for andra grasslag. Thalictrum kemense, enligt Wirzén forekommande i Ofvertornea och enligt F. Nylander den allmiinnaste vixt langs Kemielf anda till hafvet, bast representerad vid Kemi kyrka, forklarar sig Hellstrom icke hafva funnit, men val denna lik- nande exemplar af Zh. rariflorwm var. boreale, hvarmed den sannolikt forvexlats. Afven 7h. flavum, enligt Linné och Julin alimiin, enligt M. Castrén i Kemi och L. L. Laestadius vid Tor- nea elf jemte till majus (kemense) och simplex nirstaende former och hvilken for narvarande allmaint forekommer i kustomradet och de nordligaste socknarna, siger sig Hellstrém icke hafva antriiffat nordligare iin i mellersta Osterbotten. Uppenbarligen hanfor han den till den af honom omniimnda smalbladiga och rikblommiga formen af Th. rariflorum var. boreale. De for Ulea- borgstraktens strander sa karaktiaristiska Carex maritima, C. sa- lina, C. aquatilis och Primula finmarkica hafva eget nog forst genom F. Nylander pa 1840-talet blifvit uppmirksammade; i H. M. F. 1859 forekommande uppgift om Primula officinalis har inkommit pa grund af origtig bestiimning af ett vid Kajana till- falligtvis antraffadt exemplar af Pr. elatior Jacq., och uppgiften om Pr. farinosa maste vil afven bero pa nagot ballastexemplar fran Uleaborg. Hvad slutligen Botrychium virginianum betriffar, af hvilken F. Nylander enligt Ruprecht vid Kemi elf i Rova- 46 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. niemi antriiffat sma exemplar, ma hiir den férmodan tillatas, att dessa exemplar sannolikt tillhdrt den pa samma_lokal ifven af F. Nylander funna B. rutacewm Sw., hvarigenom de af Ruprecht sasom fran éstern anda till Angermanland i Sve- rige genom norra Finland sig utbredande vaxterna reduceras till endast Mulgedium sibiricum, sasom rar i Paltamo och Ulea- borgstrakten férst uppgifven af Julin och 1 Kemi af M. Castrén. Sdsom ofvan niimndes utgdres stérre delen af de hvad viixternas forekomst betriiffar observerade forandringarna af en forminskning i frequensgraden, beroende sannolikt pa befolk- ningens tillviixt och landets uppodling i de af exkurrenter huf- vudsakligen besékta kusttrakterna och floddalarna, men diven ett tillbakavikande af nordgriinsen for en del af dessa vaxters ut- bredning kunde méjligen i nagon man bidraga till detta fOr- hallande. Detta fdrefaller att vara fallet med t. ex. Pteris aquilina, Glyceria fluitans, Ranunculus lingua, Aspidium filix mas, Potamogeton pectinatus, R. flammula, Juncus conglomeratus, P. marinus, Oxalis acetosella, Sparganium natans, Salix cinerea, Myosotis palustris, Lemna trisulca, Silene nutans, Cirsium palustre och Calamagrostis arundi- Viscaria vulgaris, C. lanceolatum, nacea; Myosurus minimus, hvartill kunde tilliiggas de numera ej alls 1 norra Osterbotten funna Juncus effusus, Typha angustifolia, Scirpus maritimus, Rumex crispus, Ficaria verna, Geranium Robertianwm och Ribes alpinum. A andra sidan kan ifven en 6kning i frequensen varse- blifvas, isynnerhet betraffande vaxter som félja med odlingen, sasom Aira caespitosa, Erysimum cheiranthoides, Trifolium repens, Rumex acetosella, Brassica campestris. Plantago major, Chenopodium album, Carum carvt, Mentha arvensis, Ch. viride, Rubus idaeus, Gnaphaliumuliginosum, Fumaria officinalis, Potentilla anserina, Matricaria inodora, Nasturtium palustre, P. argentea, Crepis tectorum och Cardamine pratensis, Geum rivale, Leontodon autumnalis, men iifven andra, sdsom strandvixterna Lythrum salicaria, Ve- ronica longifolia, Scutellaria galericulata, Pinguicula vulgaris Och den mahinda tidigare férbisedda skogsviixten Pyrola secunda Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 4. 47 befinna sig hiiribland. ‘Tillika finnes det dock afven med od- lingen fdljande vaxter, sasom Phleum pratense, Echinospermum lappu- Bidens cernua, Alopecurus pratensis. la, B. tridentata, Dactylis glomerata, Plantago media, Artemisia vulgaris, Bromus arvensis, Pl. lanceolata, Anthemis cotula, Br. secalinus, Lamium album, Chrysanthemum leucan- Sisymbrium sophia, L. purpureum, themum och Erodium cicutarium, Galeopsis ladanum, Sonchus arvensis, Convolvulus arvensis, Galium mollugo, hvilka sedan Julins tid upphért att vara allmiénna, ett bevis pa dylika vixters endast tillfailliga och derfére mycket vexlande forekomst. Hvad de for vart land i sa manga hanseenden vigtiga sko- garne vidkommer, sa hafva vi nagra uppgifter derom af Linne for kusten (1732), af E. Castrén fran Paltamo (1754) och Pudas- jiirvi (1776), af J. Frosterus fran Sotkamo (1791) och isynnerhet af H. Deutsch for norra delen af Uleaborgs lan 1814 och 1815. Enligt dessa voro redan da kusttrakterna temligen skogfattiga, ja 1815 till den grad, att all brimnved maste sdkas pa 1 a 2 mils afstand. De skogar som der funnos, bildades redan 1732 hufvudsakligen af bjérk eller delvis gran, med inblandning af tall eller gran. Ofre delen af Pudasjirvi hade 1776 godt forrad af goda. furuskogar, men nedre delen ej sa god, ehuru dock tillricklig. Enligt Deutsch saknas jemna skogsmarker, hvarfore endast héjderna iro skogbekliidda, bergen 6fverst med sma tran och buskar, sluttningarna med furu samt nagon grof asp eller bjérk, och randen mot slittens myrar med gran. [I sjelfva myren antriiffas en och annan martall samt pa torrare sand- eller hedholmar i myren ater furu, som dock ej ratt trifves. 1 stillet for furan, som efter hand férsvinner, uppviixer pa torr mark qvistig gartall, medan granen smaningom utbreder sig pa vatare mark i den man den upptorkas, atfoljd af en och annan bjork. For G6frigt forekommer léfskog endast vid vattendrag och pa svedjemark. I Sotkamo uppgifvas skogarna mest besta af tall, derniist gran, i mindre grad bjork, asp och obetydligt al. Fér Paltamo uppriknas de i samma ordning, med tilligg af 48 Magnus Brenner, Observationer rorande den Nordfinska floran. rénn, en, vide, asp, och mindre allmant hagg, salg och nagra buskar. Af uppgifterna om de odlade vaxterna slutligen framgar, att varhvete allt sedan 1754 odlas i Paltamo, Kajana, Muhos och Ule&borg, samt, ehuru utan framgang, forsdkts i Pudas- jiirvi och Ofvertornea; rag, korn, rofvor och potéater i hela norra Osterbotten, de sist nimnda dock forst i detta arhundrade, vid slutet af det foéregaende endast af standspersoner i Uleaborg; hafre fran slutet af 1790-talet i Muhos och 1814 i Kuusamo, utan framgang forsdkt i Ofvertornea; iirter ej nordligare an i Uleaborg och Kajana hirad, ehuru de nagon gang kunnat mogna innu i Kemi och Pudasjirvi och till och med pa Svanstein bruk midtemot Turtola vid Tornea elf; kal och humle nordligast i Pudasjirvi; lin trifves enligt Zetterstedt 1821 godt annu 1 Ofver- tornea, men uppgifves af Julin 1800 ej lyckas i Paltamo samt af Deutsch 1815 vara osiikert i norra delen af Uleaborgs lan och enligt Warelius 1847 helt och hallet upphora att odlas straxt norr om Uleaborg; hampa ater odlas allmant i Kajana hiirad och for Ofrigt iinda till Pudasjarvi, der den dock ej vill ritt lyckas; samt tobak sedan 1775 i Paltamo och nordligare ‘inda till Torneaé. Foér 6frigt ett antal k6ks- och prydnadsvaxter i Uleaborg samt prydnadsviixter i Tornea trakten. Forsék med ‘ippeltriid hade gjorts bade i Uleaborg och vid Tornea, men misslyckats. Societus pro Fauna et Flora Fennica, som under den sed- nare hilften af detta sekel genom utsa’ndandet af exkurrenter sa verksamt bidragit till utforskandet af landets djur- och vaxt- verld, beslét 1864 att utsinda tviinne personer »fér att under- sdka de i botaniskt afseende obetydligt kanda socknarne i norra Osterbotten» och utsag hirtil filos. kand. B, A. Nyberg och stud. M. Brenner, hvilka sig emellan férdelade det vidstrackta om- radet salunda, att, efter en gemensam utflykt till Karl6, den forre fran Uleaborg langs landsviigen genom Kiiminki och Pu- dasjirvi efter en afvikning till Jokijiirvi kapell begaf sig till Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4, 49 Kuusamo och Kemitrisk, medan den sednare genomreste kust- socknarna samt Tervola och Rovaniemi till kyrktrakten i sist nimnda socken, der bada sammantriffade och gemensamt fort- satte uppfor Ounasjoki till Sinetta sag, hvarifran Nyberg tog vagen tvars Ofver land till Alkula, och Brenner, som pa grund af en under sina vandringar adragen svarare fotskada urstand- satts att ga langre vagar pa obanad mark, langs Kemi- och Torneaelfvar strifvade till samma mal, derifran hemresan sedan antraddes kortaste viigen sdderut. Som resultat af denna fiird inlemnades till sillskapet pro Fauna et Flora Fennica, jemte kort fattade reseberiattelser, af Nyberg 319 frévaxter och 22 orm- bunkar samt af Brenner 323 frévaxter och 16 ormbunkar, for- utom anteckningar angaende vixternas blomningstid, Ar 1869 sékte och erhéll M. Brenner ater ett reseunder- stod af namnda sallskap och undersdkte med tillhjelp deraf delar af socknarna Kuhmoniemi, Sotkamo, Paltamo, Kajana, Ristijirvi, Hyrynsalmi, Puolanko, Utajarvi, Muhos, Ulea, Ijo, Kiiminki, Kem- pele, Limingo och Temmes, angaende hvilken resa den till sill- skapet afgifna berattelsen publicerats i Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora Fennica, 5:te hiaftet, jemte det alla under resan hopbragta samlingar till s&llskapet inlemnades. Annu en tredje forskningsfiird féretogs Aret derpa, hvar- under, utom de sista dagarna af Juni och Augusti, hvilka till- bragtes i Kajana-trakten, de inre delarne af norra Osterbotten undersOktes, utgaende fran Myllyranta i Utajairvi genom Siriis- niemi, Muhos, Tyrnaiva, Temmes, Limingo, Kempele, Ulea, Kii- minki, Ylikiiminki, langs Kiiminki elf, Nuorittanjoki, Alaoja, Jur- vasenjarvi, Hetetjarvi, Wuormasjirvi och Aittojirvi till Pudas- jarvi kyrktrakt, derifran langs [joki, Livojoki, Aittojairvi, Ritvan- oja, Siuruajoki, Ranuanjoki, Ranuanjirvi, Kuhanoja, Kuhanjirvi och Simojoki till Portimonjirvi i Simo, derifran till Palovaara och Tuiskukivalo pa griinsen emellan Simo, Rovaniemi och Ter- vola, samt vidare langs Simo-elf till Simo kyrktrakt, langs kusten och Tornea-elf till Turtola och derifran tillbaka till Tornea, Uleaborg och Kajana. De under dessa tre resor hopbragta samlingarna och dag- 4 50 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. boksanteckningarna 4) utgdra underlaget for foljande meddelande rérande de hégre vaxterna i Osterbottens nordligare delar. Bi- drag dertill hafva dessutom erhallits ur pa Botaniska museum i Helsingfors och i Sallskapets pro Fauna et Flora Fennica arkiv forvarade manuskript, sasom Anteckningar i exemplar af Herbarium Musei Fennici af Hjalmar Ilmoni fran Haukipudas och Ijo 1859 och af Th. Saelan fran Tornea, Kemi och Ulea- borg 1864, Férteckning 6fver i nordoéstra delen af norra Oster- botten sommaren 1864 samlade viixter af B. A. Nyberg, hvilken dock endast med afseende a de speciella lokaluppgifterna kunnat anviindas, alldenstund de allminna frequensuppgifterna hufvud- sakligast afse 6stligaste delen af Pudasjarvi och Kuusamo, vi- dare Foérteckning pa vaxter insamlade 1869 och 1870 inom Pu- dasjirvi socken af Uleaborgs liin af C. Brander och Vaxter fran Ulea 1869 och 1870 af K. H. Eberhardt, af d:r Hjalmar Hjelt till begagnande benaget 6fverlatna manuskript: Nagra exkur- sioner i norra och nordéstra delen af Kajana harad sommaren 1873 af Em. Fr. Lackstrém, Foérteckningar 6fver vaxter, saval vilda som forvildade eller tillfailliga, fran olika trakter af Ulea- borgs lin 1887-1893 af H. S. Zidbiack, grundade pa saval egna som elevers vid Uleaborgs lyceum iakttagelser, hvaraf dock en del osikra uppgifter ej] anvandts, samt af Hj. Hjelt 1 form af fragor lemnade uppgifter, besvarade af E. Hougberg, och en forteckning pa ballastvaxter fran Uleaborg af densamme, afven- som meddelanden i Societas’ pro Fauna et Flora Fennica pro- tokoll, i bref meddelade uppgifter af K. W. Dahlstrém, O. A. F, Loénnbohm och Johannes Klinge, Flora kemensis i manuskript 1) [| Hj. Hielts Notae Conspectus Florae Fennicae och Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland benaimnas i fraga varande daghoksan- teckningar Beriattelser 6fver dessa resor, hvarjemte det framhalles om manu- skriptet »Ber. 1869» att deri uppriaknas ett vida stérre antal vaxter an i publikationen. Med anledning hiraf ma upplysningsvis namnas, att »publi- kationen», d. v. s. den verkliga reseberiittelsen, hvilken icke var afsedd for publikation, utan for sallskapet samma ar upplastes och tio ar sednare som renskrifven till sallskapets arkiv insiindes, endast afsag att i korthet skildra resans gang och de genomresta trakterna och alltsa ej] kunde fullstandigt redogéra fr allt som under resan iakttagits. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. a af P. A. Rantaniemi, 1898, samt till Helsingfors universitets samlingar inlemnade viixter, hvarjemte iifven nagra publikationer, behandlande delar af detta omrade eller eljes innehallande upp- gifter om har forekommande vixter, beaktats, sAsom Kommis- sionens for undersdkning af férhallandena inom kronoskogarne i Finland underdaniga beriittelse, 1867—1869, E. A. Wainio, Kasvistonsuhteista | PohjoisSSuomen ja Veniijiin- -Karjalan raja- seuduilla, 1878, och Observations sur les périodes de végétation des phanérogames dans le nord de la Finlande, 1881, R. Hult, Forsok till behandling af viaxtformationerna, 1881, A. G. Blom- qvist, Finlands triadslag I. Tallen, 1881, II. Granen, 1883, Hj. Hjelt och R. Hult, Vegetationen och floran i en del af Kemi Lappmark och norra Osterbotten, 1885, O. A. F, Mustonen, Tie- toja Kajaanin kihlakunnasta ja etenkin Paltamon pitajasté, 1885, Hjalmar Hjelt, Conspectus Florae Fennicae, 1888-1895, O. Alcenius, Finlands Kiarlvixter, 1895, samt Ch. E. Keckman, An- teckningar om floran i Simo och Kemi socknar af norra (ster- botten, 1896, &fvensom enskilda uppgifter i af A, Moberg ut- gifna Naturalhistoriska Daganteckningar 1750—1845, Natural- historiska Anteckningar 1846—1855 och Fenologiska Anteck- ningar 1856—1875 i Finska Vetenskaps Societetens Acta 1857 och Bidrag 1860 och 1885, J. P. Norrlin, Anteckningar éfver Finlands Pilosellae, 1884, och Pilosellae boreales, 1895, Herba- rium Musei Fennici, editio secunda, 1889, Botaniska Notiser 1891, Sv. Murbeck, Studien iiber Gentianen aus der Gruppe Endotricha Froel., 1892, R. v. Wettstein, Monographie der Gat- tung Euphrasia, 1896, Hj. Hjelt, Utbredningen af Finlands trad, buskar och ris med sirskildt afseende 4 deras griinser, 1898, ete. Deremot har en 1894 publicerad forteckning »Oulun Kas- visto» af I. L. pa grund af en del deri forekommande uppgifter icke ansetts vara af den beskaffenhet att den bort hiir tagas 1 betraktande. 52 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Af Alder har det den Bottniska viken omgifvande landet Bothnia delats i tvinne delar, den vestra med namnet Wester- botten, den 6stra beniimnd Osterbotten, men tidtals iifven Oster- norrland eller Cajania. Af dessa intager Westerbotten, hvars nordligaste del i Sverige fatt namnet Norrbotten, endast en smal, fran 64:de breddgraden norrut Jangs Bottenviken sig strackande landremsa och derifran vidare norrut pa bada sidor om Tornea- och Muonio-elfvar upp till 68:de breddgraden, langs hela sin lingd begriinsad af de svenska lappmarkerna, medan deremot Osterbotten fran 63:dje till 64:de breddgraden likaledes utgores endast af kustlandet, men derifran norrut, 4nda upp till 67:de breddgraden, striicker sig tvairs 6fver hela Finland, till sin syd- ligaste del begrinsadt af det inre Finland, nordligare deremot af Ryssland. En féljd hiraf ar, att, da den svenska lappmarken vidtager redan vid den 64:de breddgraden, den finska deremot ej gar sydligare iin till den 67:de. Emellertid utgores det egent- liga bottenlandet afven i Finland norr om 64:de breddgraden en- dast af en jemforelsevis smal kustremsa, till sin natur annu mer olik det dster derom liggande héga berglandet 4n den sddra delen afviker fran landet dster derom. Af sadan anledning har det ocks& befunnits nédvindigt att, atminstone ur naturhistorisk synpunkt, inskriinka Osterbotten till det egentliga kustlandet och derifran siirskilja det Oster derom liggande sjérika héglandet, for hvars sédra del det fordom for hela Osterbotten anvianda namnet Cajania (Kajanien eller Kainu) méjligen kunde bibehallas, hvars mellersta del till st6érsta delen utgdres af Kuusamo socken och derefter beniimnts, samt hvars nordligaste del eller Kemi- trisk tillsvidare fOrenats med Kemi-lappmark. Af kuststrackan ater, eller det egentliga Osterbotten, har den sédra delen, séder om Limingo, sedan Fr. Hellstr6ms tid delats i tva delar, sddra och mellersta Osterbotten, medan den norra delen, jemte den till Finland hérande delen af Westerbotten, med undantag af dettas nordligaste del norr om Pello, som fores till Kemi lapp- mark, bibehallits odelad sAsom norra Osterbotten. Salunda befinnes det historiska landskapet Osterbotten i naturhistoriskt afseende vara deladt i ej mindre ain sex omraden, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 4. 53 tre i vester och tre i Oster, samt det finska Westerbotten i tva, med Osterbotten och med Kemi lappmark férenade omraden. Det beriittigade i denna delning faller, med afseende a landets stora olikhet i Oster och vester, aifvensom med hiinsyn till den stora utstrickningen i norr och séder, genast i 6gonen, men framstar f&nnu tydligare vid ett niirmare betraktande af dessa omradens naturbeskaffenhet. I stort sedt karaktiériseras ju ocksa de tva sédra, eller i . synnerhet den mellersta delen af kusttrakten redan i geografiskt hanseende genom den parallela och nistan regelbundna anord- ningen af smirre, i SO till NV rinnande floder och aar, med deremellan liggande mossar och moar, hvarur stillvis mindre klippor trada i dagen, alla upprinnande fran den parallelt med kusten lépande nirmaste landryggen, den norra delen ter ge- nom storre och stridare elfvar, hvilka, fran st6rre omraden hop- samlande sina vattenmassor, koncentriskt uppsOdka den nastan halfcirkelformigt sig bugtande kusten, vid mynningarne bildande temligen talrika holmar och bankar. Men uti denna nordligare del utmirkes sarskildt det af Ulea-, Kiiminki-, Ijo- och Simo-elfvar genomflutna omradet ge- nom sin stora jemnhet, sa att, med undantag af den nordligaste delen, nagra ni&imnviirda héjder derstiades alldeles saknas, och landet till stérsta delen uppfylles af vidstraickta mossar och karr, hvarjemte floderna utgéra afloppskanaler fér sjéar och hela sjé- srupper, hvilka befinna sig i det 6ster derom beligna héglandet, hvaremot Kemi- och Tornea-Muonio-elfvar, hvilka hvardera ge- nom vidstrickta kallfloder fran den sj6fattiga h6ga norden inom lappmarken hopsamlande sina vattenmassor, efter att hafva ge- nomflutit vidstrackta sumpmarker af jemforelsevis ringa hdjd, hair niarmare sitt utlopp befinna sig i en 6fverhufvudtaget ku- perad trakt med flere ansenliga hdjder och atminstone stiallvis talrika sjOar, der kiarrmarkerna, om ock rikligt nog forekom- mande, dock icke aro sa férherrskande som i det nyssnamnda slattlandet. Detta omrade, fran Simo kyrktrakt norrut, hvars korta, sOnderflikade kust, i likhet med det i vester tillstétande svenska Norrbotten, mot hafvet skyddas af en af skogs- och ingsholmar D4 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. bildad skiirgard, omfattar nedra delen af Kemi- flodsystem fran bergpasset emellan Kivalonotta och Kaihuavaara samt Raudan- jokis sjésystem i dster samt Sodankyli- och Kittilé-grénsen till och med Taapajokis killor i norr, af Tornea-flodsystem ater den jstra delen sdder om Pello och Tengelié-elfs kallor, och gransar i sydost genom Kivalo skogs- och bergstrakt till Kuusamo och den nordésterbottniska slatten samt i vester till det svenska Norrbotten, med hvars angriinsande del det niirmast torde Ofver- ensstiimma, hvarfére det ocksa, ifvensom med afseende a sitt lige norr om Bottenviken, gér skal for namnet Oster-Norrbotten, hvarmed det hair kommer att beniimnas. Salunda begransadt, utgdres i fraga varande omrade af ett fran den korta kust- striickan emellan Simo och Tornea smaningom sig utbredande, svagt stigande lagland, endast vid norra och 6stra granserna hdjande sig till omkring 150 m, i hvilket floddalarna endast vid dessa griinser na till 130 m, men till stérsta delen, liksom afven stérsta delen af hela omradet, understiger 100 m. Uti det inre landet liigst vid Tornea elf, vid Pello 65 m, vid Turtola 50 m, hdjer det sig, endast med afbrott af Ounasjoki dal, svagt mot dster till 100 & 120 m och vid grinsen mot Kemitrisk omkring 150 m. Den mest kuperade, liksom den mest sjérika delen ligger emellan Tornea- och Ounasjoki-Kemi-elfvar, med Tengelio- sjésystem och en mingd bergtoppar, bland hvilka de hogsta, Karhujupukka och Pisavaara, stiga till omkring 300 m och den allmiint kiinda toppen Aavasaksa till 232 m. Oster om Ounas- joki-Kemi-elf ir landet jemnare och enformigare, med farre och ligre toppar, sAasom Ounasvaara (208 m), Wamma (220 m) och Kivalo-héjderna (222 a 159 m), och vid griénsen emot Kemitrask uppfylldt af Raudanjoki sjésystem. Vattenskilnaden emellan Ten- gelid- och Sinetta-sjé- och flodsystem utgéres af en skogbevuxen mo, Airiselkii, med kirr och laga backar, hvarjemte langs Ostra sidan af nedra Ounasjoki uppgifves en as, Hanhiselkaé, forutom nagra andra mindre 4Asar i olika delar af omradet. Mindre hojder i sydligaste delen af omradet firo Kalkkimaa kullar vester om Kaa- kamajoki och Kallinkangas (55 m) emellan Kaakamajoki och Kemi kyrka. Till omradet héra Rovaniemi, med undantag af Kemi elfdal jsterom Kivalonotta och Kaihuavaara, som hérer till Kemitrask- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. ye) omradet, samt den sydéstra, 150 m Ofverstigande delen anda ifran Kivalonotta och Palovaara, hvilken bildar det vestligaste hérnet af Kuusamo sjérika hdédgland, (savida man ej, traktens hégliindhet oaktadt, i och for omradenas arrondering anser sig béra genom en fran Korteselkii vester om Simojarvi till Kivalo nirmast vester om Kivalonotta dragen linie fran hdglandet af- skilja och till Nord-Osterbotten hiinféra de till Simo elf emellan Toljanjiirvi och Portimojiirvi nedstrémmande biflodernas kall- trakter), vidare Ofvertornea med Turtola, Karunki, Nedertornea, Tervola, Kemi och af Simo Kivalo berglandet samt kustlandet och skiirgarden inda till Ruikka, savida man ej af beqvamlig- hets skal vill lata griinsen sammanfalla med sockneran emellan Simo och Kemi. Af dessa intaga Rovaniemi och Ofvertornea den stérsta delen, men nistan uteslutande 6demark, de mest odlade och bebodda trakterna finnas i Kemi, nedra Tervola, Rovaniemi kyrktrakt, Nedertornea, Karunki och delvis Ofver- tornea. Den sddra delen, om man undantager den omvex- lande, svagt kuperade kusttrakten sdédder om Kemielf, Kallin- kangas hdjd vid Kemi kyrka och Kalkkimaa backar vester om Kaakamajoki i Nedertornea, air jemn och slat iinda till Tervola vid Kemielf och Kukkola vid Tornea elf, derifran den kuperade marken vidtager, hvarefter nagot nordligare, nirmare Ofvertornea ran och vidare inom Ofvertornea ansenliga héjder, sasom Nivavaara vid Juntti, Teirivaara, Riisperi och Huitaperi vid Hirstid, Ainio- vaara, Rovavaara, Wiisavaara och Aavasaksai Alkula samt Ratas- vaara i Juoksenki, resa sig alldeles i elfvens narhet, nirmare Tur- tola ater blifva lagre och afliigsna sig derifran, tills de vid Pello slutligen upphéra, vid Kemi elf deremot, med undantag af Jaati- lanvaara och Wamma vid Rovaniemi ran samt Poyliaivaara och Ounasvaara vid Rovaniemi kyrka, befinna sig pa lingre afstand fran elfven. Fasta berggrunden, ofta sénderklyftad och bildande svar- eller delvis otillgaingliga klippmassor och stenrésen, stundom af vidstrickt utstriickning, kommer pa manga stiillen i dagen, saviil pa de héga vaarorna, som pa de liigre bergen, men iifven pa slaittlandet, afvensom vid elfvarna och sjéarna, pa landuddarna och pa holmarna. Bergarten, i nordligaste delen och vid Tornea samt i det sydligaste hérnet, den i vart land forherrskande gneis 56 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. graniten, erbjuder i sddra delen en skiftande mangfald af i SW till NO sig strackande band af gneis, qvarzit, lerskiffer och glimmerskiffer, genom hvilka Kemielf och delvis afven Tornea- elf i samma ordningsf6ljd bildat sin dalfara, och lingst i SO ater i Kivalo bergen qvarzit och i dessas sydvestra del serpen- tin, forutom mindre omraden af gro6nsten, i sddra delen af Kemi och vid Tornea elf, samt kalk, i Nedertornea, Tervola och Rova- niemi. De hoégsta bergen befinna sig i qvarzit-omradet. Jord- manen ar till storsta delen sand och grus, stallvis uppblandad med lera, vid Kemi elf i temligen djupa lager, hvari elfven ur- grift sin fara, har begransad af branta strandvallar, medan strinderna af Tornea elf 4ro laga och derfore arligen Otver- svimmas samt betiickas af en frodig 4ngsvegetation, med undan- tag af i den nordligaste delen, der de, atminstone vid Turtola kyrka, utgdras af héga branter. Afven striinderna af Ounas- joki iro laga aingsmarker, delvis pa lergrund. Skogarna, 1 den sddra, odlade delen samt i floddalarna anda till Aavasaksa och norra Tervola hardt ansatta af befolkningen och bestaende mest af klen gran- och blandskog, fro, emedan hvarken svedjebruk eller katning till tjirbriinning forekommer, om man franser skogs- eldarnes hiirjningar, Ofverhufvudtaget bi&ttre bibehallna 4n i 6friga delar af Osterbotten, sirdeles inom de afligsnare delarne af Rovaniemi samt i Kivalotrakten och besta hufvudsakligast af tall, pa fugtigare grund uppblandad med eller stundom ersatt af gran och bjork. Pa holmarne i skirgarden forekommer na- stan uteslutande gran- och léfskog, pa Ajoslandet i Kemi dock ifven tallskog. I motsats till ofvanstaende, med namnet Oster-Norrbotten betecknade och till sin natur mer omvexlande del af Oster- botten, f6reter den sdder derom liggande delen eller Nord- Osterbotten en stor enformighet. Om man undantager det nord- ostligaste, till Kivalo och Simojarvi st6tande hornet, hvilket, utom en del af Simo elfs flodsystem, omfattar kallorna till [jo- elfs biflod Siuruanjoki, utgéres detta omrade af en 150 m icke 6fverstigande, smaningom mot den flacka och 6fverhufvudtaget 6ppna kusten sluttande slatt, i hvars norra del nagra mindre betydande héjder, sasom Tainivaara, Lumivaara och Rahaselka, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 57 Kiiarme- och Kialkiijaévaara i Simo, Toljan- och Kelukkavaara, Honkivaara, Papinpalo, Ustinki- och Korpivaara i Pudasjarvi, resa sig, och der sanka mossar och myrar intaga den stoérsta arealen. Till landskapets enformighet bidrager, utom de odfver- skadliga kirr- och momarkerna, bristen pa stOrre sjéar, de der hufvudsakligen antriffas endast i den nordligaste, till Simo, Ro- vaniemi och norra Pudasjiirvi hOrande delen samt i s6dra Pudas- jarvi och nordoéstra Utajiairvi, hvarforutom endast en st6rre sj6 fOrekommer i Kuivaniemi af norra Jjo och tvanne i narheten af Uleatriisk, hvars nordligaste fjard Niskanselk& stdter hartill. Afven jordmanen fr i hég grad enahanda, nemligen pa gneis- granit- och stiillvis gneisgrund stenblandad sand och grus, pa fa stillen uppblandad med eller ersatt af lera, sasom i Ulea, Muhos och Pudasjiirvi socknar, eller kalkhaltig, sasom 1 Kii- minki och en del af Simo. Likaledes kommer afven berggrunden endast pa fa stillen i dagen, hufvudsakligen vid elfstrinderna, men ifven annorstides, sasom i Kiiminki, och i Kuivaniemi och Haukipudas vid kusten. I nordéstra delen vid Simo elf fore- kommer pa berget Toljanvaara ett stérre stenrdsfalt af lafbelupen rullsten. Af st6rre asar utgdr en s6der om Pudasjirvi sj6 vat- tendelare emellan Ijo och Kiiminki elfvar, en annan synes huf- vudsakligen norr om ljo elf straicka sig emellan Pudasjarvi och Taivalkoski kyrkor, en tredje ater, s6dder om Ulea elf fran Kem- pele till Siréisniemi och Manamansalo i Uleatrask, i Muhos af- bruten af vidstrackta karr, utgdr den naturliga gransen emot Mellersta Osterbotten, dit alltsé afven Karlé och Uleasalo i vester samt Manamansalo i éster maste hiinféras. Inom omradet finnas foljande elfvar och st6rre aar: i nordvest den till stérsta delen parallelt med Kivalo str6mmande och af forsar uppfyllda ste- niga och klippiga Simoelf med dess hufvudsakligen fran Kivalo- trakten kommande bifloder, den fran Pudasjiairvi socken upp- rinnande och Oijjirvi sj6 genomflytande Kuivajoki, den obetyd- liga, helt och hallet inom Ijo sockens Kuivaniemi kapell rin- nande Olhavanjoki, den grunda, i Kuusamo upprinnande, har och der sj6likt utvidgade och stillvis: af svara forsar besvarade Ijoelf med dess ansenliga bifloder, Siuruanjoki, Livojoki och Naamanganjoki fran norr och Suolijoki fran sédder, den i Puo- 58 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. lanko upprinnande Kiiminki- eller Haukipudas elf med dess fran Pudasjiirvi kommande biflod Nuorittanjoki, samt slutligen den miigtiga, delvis i en djup fara strOmmande eller lugnt fram- flytande Uleaelf med dess nordliga bifloder Sangin-, Utas- och Kutujoki samt den fran griinsen emot Mellersta Osterbotten kom- mande Muhosjoki. Af dessa upptager Ijo elf med dess betydliga tillfl6den den stérsta arealen, jemte Kiiminkielf och dess biflod Nuorittanjoki genomstr6mmande mellersta och hela stra delen af omradet, medan Simo- och Ulea-elfdalar utgora dess granser i norr och sdder, bildande den férra en Ofvergang till Oster- Norrbotten, den sednare till Mellersta Osterbotten, samt de obe- tydliga Kuivaniemi- och Olhava-aarna genomflyta en mindre del, hufvudsakligen af kuststrickan. I norr, vester och sdder genom Kivalo, Bottenviken och Kempele—Rokuavaara-asen samt nord- ligaste delen af Uleatrisk vil begransadt, Ofvergar omradet 1 jster endast smdningom i det 6stra héglandet, sasom hvars vestra griins sédder om Simojiirvi maste antagas den éfver 150 m sig héjande landstriicka, hvarest Kuusamo omradets vestra forposter Iso- och Wiha-Syéte, Inattivaara, Bjérkberg och Honka- vaara befinna sig, finda till griinshdrnet emellan Pudasjarvi, Suomussalmi och Puolanko socknar, hvarifran grinsen, efter att hafva afskurit Pudasjirvis sydéstra bergiga horn, lampligast torde fdlja hiradsgriinsen och slutligen derifran Ofver till Jaa- lanka viken i Uleatrisk. Endast trakten emellan Simotrask, Yli Portimo och Kivalo, hvaraf nordligaste delen tillhér Rova- niemi, torde, ehuru hégre in 150 m 6fver hafvet, sasom horande till Simo- och Siuruaelfvars flodsystem, kunna raknas till Nord- Osterbotten och ej till Kuusamo. Fransedt detta horn, framstar denna griins pa en hdjdkarta, der grinsen for 150 m finnes angifven, sirdeles tydligt och striicker sig i en svagt krokt linie At sydost och séder finda till Puolanko—-Suomussalmi grdans- punkt och derifran genom sydéstra Pudasjarvi tills den samman- faller med Puolanko vestra sockengrans. Till omradet héra alltsa Simo socken, med undantag af Kivalo och den till Kemi stétande kuststrickan ungefar till Ruikka eller Helsingfors meridian, en liten, sdder om Kivalo och vester om Simotriisk liggande del af Rovaniemi, nastan hela Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 59 Pudasjarvi, med undantag af dess Ostligaste delar ifran och med Simotriisk, vester om Iso Sy6dte intill [jo elf, hvarifran Taival- koski sockenra utgdr Ostra gransen, samt det sydéstra hornet nirmast Puolanko, vidare hela Utajarvi, den norr om Uleatriask liggande delen af Sérdisniemi dnda till Jaalanka, hela Muhos, Ulea utom Uleasalo, hela Kiiminki och Ylikiiminki, Haukipudas, Ijo och Kuivaniemi. Till stérsta delen 6demark och svaratkom- ligt, har detta omrade endast vid kusten, vid elfvarne och deras bifloder samt vid de fa stérre sj6arne erbjudit tillfalle till odling. Dock dro afven langa strackor af elfstranderna, isynnerhet vid Simo- och Ijoelfvar af den beskaffenhet att nagon odling har ej kunnat fa insteg. De tiitast bebodda delarne dro trakterna langs Uleaelf, nedre Kiiminkielf och nedersta Ijoelf, kusttrakten fran Ulea till och med Ijo elfmynning samt de nordligare a- och elf- mynningarne, hvarjemte mindre omraden i det inre af landet vid Ijo elf och dess sj6ar och bifloder aro jemfo6relsevis tiatt be- byggda. I omvindt forhallande hiartill befinna sig de skogrikaste trakterna, der -grofva barrskogar Ofverfldda, i den norra delen af omradet, sasom norra Simo och norra Pudasjirvi, medan de sédra och vestra delarne, sasom Ulea, Muhos samt kusttrakten iro jemforelsevis skogfattiga, ehuru ej] i sa hég grad som den nairmast i sdder liggande delen af, Mellersta Osterbotten. Afven mellersta delen af Simo, st6rsta delen af Pudasjirvi samt [jo, Utajarvi, Ylikiiminki och Kiiminki uppgifvas sasom mindre skog- rika eller till och med skogfattiga, dels pa grund af de vid- strackta skoglésa kirrmarkerna, hvilka upptaga halften till fyra femtedelar af hela arealen, dels pa grund af uthuggning, katning -till tjarbranning och stillvis svedjebruk, att icke n&imna de for- harjande skogseldarne, hvarfére vidstrickta skogsmarker har upptagas af ung bjork- eller blandskog af hufvudsakligen bjork och gran. Sasom redan férut framhallits, hdjer sig den Ostra delen af norra Finland betydligt hégre &n det i vester liggande egent- liga Osterbotten och Oster-Norrbotten. I norra delen hiraf eller det sa kallade Kuusamo-omradet till sin hufvudmassa hogre an 200 m 6fver hafvet med iinda till 540 m héga toppar, uppnar landet i den sédra delen eller Kajanien 125 a 200 m eller i 60 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. den nordostligaste delen nagot mera, hvarifran héjder af hégst 360 m resa sina toppar, medan omradets stérsta och ligst be- lagna sj6, Uleatrask, icke star hégre in 124 m. Talrika sjéar upptaga har en betydlig del af ytinnehallet och bidraga i fér- ening med hojderna och dalarne till den naturskénhet, hvar- igenom denna del af landet stiillvis utmarker sig. Dessa sjéar bilda till storsta delen genom strida floder eller smala sund sammanhiingande vattenstratar, hvilka i en del af Kuusamo rinna Osterut genom Ryssland till Hvita hafvet, i andra delar ater gifva upphof at de norra Osterbotten genomstro6mmande Simo- och Ijo-elfvarne eller lemna bifloder till Kemielf, medan sjOarne 1 Kajanien genomflytas af Kiiminkielfs, ljoelfs biflod Suolijokis och isynnerhet Uleaelfs kallfloder. | detta hiinseende Ofverensstimma alltsa dessa omraden, ehuru af en stérre h6jd, med det inre Finland Ofverhufvudtaget, 1 motsats till det genom sin flodrikedom och sjéfattigdom karaktiriserade Oster- botten. Hvad_ sarskildt betraffar Kajanien, hvilket sammanfaller med Kajana harad, med undantag af storsta delen af Siriiis- niemi samt sydligaste hornet af Sotkamo och Kajana landsfor- samling, aro dess sjOar och floder fordelade pa tre vattenom- raden, fran hvarandra afskilda genom 240 a 270 m hoga, fran nordost till sydvest och vest i rigtning mot Uleatrask sig strac- kande hojdtrakter, nemligen den fran ryska grinsen kommande ytterst sjorika Kuhmo-—Sotkamo straten, den likaledes fran Ostra landgriinsen och fran Kuusamo kommande flodrikare Kianto —Hyrynsalmi straten, bada samlande sina vattenmassor i Ulea- trask, samt de i norra Puolanko och nordvestra Suomussalimi - befintliga sj6grupperna, hvilka gifva upphof at Kiiminki elf samt ljoelfs sddra biflod Suolijoki. Hédjdtrakterna emellan dessa sjOrika omraden, hufvudsakligen skogbevuxna sandmoar med vaaror och asar, sakna 6fverhufvudtaget stérre sj6ar, men lida dock, i foljd af den kuperade terriingen och sina vida utsigter, ej af den i Osterbotten radande enformigheten. I sammanhang harmed star den rikligare férekomsten af for skog tjenlig mark, antingen denna, sasom pa torrare sandasar och moar, ar be- vuxen med vackra furuskogar eller, pa fugtigare och stenigare Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 61 eller mer lerhaltig mark saviil i dalarne som pa flere vaaror, med gran eller bjérk, Af de ifven har stillvis vidstrackta karr- markerna iiro en stor del bevuxna med granskog samt Ofver- hufvudtaget tjenliga till beredning af angsmark, om ock a andra sidan iifven hiir flackmossarne och myrarne, isynnerhet i de norra delarne, jiro nog sa talrika. bordiga angar forekomma iifven mangenstides, icke allenast vid vattendragen, sasom i de forut skildrade 6ster- och norrbottniska omradena, utan afven pa hodjdstrickningar eller vaaror, isynnerhet i Sotkamo, Paltamo, Ristijiirvi och Puolanko, bland hvilka sarskildt Naapurinvaara i Sotkamo ir vida beryktadt for sitt goda hd. Omvexlande som markens yta, ir aifven den grund hvaréfver den ar utbredd samt i stort sedt Ofverensstimmande med Ostra delen af Finland 6f- verhufvud. Salunda bestar denna grund i den Ostra, storre delen af omradet af Ostra Finlands granitgneis, anda till Suo- mussalmis vestgriins, Saukkovaara vid Ristijarvi kyrka, Naapu- rinvaara och Vuokatti. Dessa hdjder resa sig fran ett jemfo- relsevis smalt, fran norra Puolanko Oster om denna sockens kyrka séderut genom hela Kajanien sig strackande biilte af om- vexlande gneis, skiffrar och qvarzit, har och der med kalksten, sasom i Melalaks i norra Paltamo och Salmi i Puolanko, samt talgsten i Hyrynsalmi och Melalaks, pa 6n Pehmisaari i Onto- jirvi i Kuhmo och i Vuokatti i Sotkamo. De hdégsta bergen, sasom Vuokatti, 360 m, i Sotkamo, Saukkovaara, 327 m, i Risti- jarvi samt bergen i norra Puolanko, sasom Siikavaara, Pyssy- vaara, Murtovaara, Ayla, Honkavaara, Pitkaévaara etc., Kives- vaara, 296 m, i norra Paltamo, samt Autiomaki- eller Taanun- vaara hdjderna i dstra Paltamo hora till qvarziten. Af betyd- ligare héjder omnamnas for 6frigt Paljakka och Teiriharju, 334 m, i sydéstra Puolanko samt Lehtovaara, 275 m, i sddra Paltamo i gneisomradet, ifvensom Naapurinvaara i Sotkamo och Rupuk- kavaara, 277 m, i Ostra Paltamo i skiffern. Den vestligaste delen af omradet upptages af gneisartad granit. Pa fa stillen, sasom pa topparne och branterna af en del berg samt vid forsstrinder, kommer klippgrunden i dagen. Jordmanen ar ifven hir fore- triidesvis stenblandad sand och grus, i de liigre liggande delarne vid vattendragen, hufvudsakligast i Paltamo, Sotkamo och Risti- 62 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. jirvi, afven lera. Den fran Kempele genom Saraisniemi, Ofver Manamansalo i Uleatriisk strykande samt Arjainsaari och Kouta- niemi i Arjiinselkii bildande sandasen vidtager ater med Palta- niemi vid Paltamo kyrka och fortsi’ttes med ett par afbrott 1 ostlig och sydostlig rigtning norr om Kajana och vestra Sotkamo- vattnen, bildar ett smalt nis emellan sjOarne i Sotkamo kyrk- trakt och vidare griinsen emellan Tipasjoki och de i Pieni Sapso- jirvi utmynnande aarne och sjéarne allt anda in till Nurmes. En annan parallelt hirmed strykande as finnes angifven fran trakten nordvest om Ristijiirvi kyrka 6fver vestra delen af Ii- jirvi sjé till 6stra Andan af Ontojarvi i Kuhmo och vidare syd- ost om Kuhmo kyrka och sjén Lammasjarvi. Genom sin starkt kuperade yta och sin sjérikedom f6re- teende en pafallande olikhet med det dsterbottniska slitt- och flodlandet i vester, en olikhet som redan vid landets indelning i socknar och hirader synes hafva tagits i betraktande, fram- star Kajanien fdr Ofrigt mindre tydligt fran Ofriga detsamma omgifvande landskap, i det endast laga, annorlunda an genom vattendragens rigtning knappt mirkbara vattendelare angifva den ungefirliga griinsen emot dessa till sin natur i hufvudsak lik- artade omraden. I betraktande hiraf torde derfore de vatten- delarena i hufvudsak féljande hiiradsgrinserna laimpligast be- griinsa detta omrade, med undantag af i norr emot Pudasjarvi, hvars sydéstra bergiga hérn maste hinforas till Puolanko, 1 vester emot Siiriiisniemi, hvars laga och jemna norra del, om- fattande de i Niskanselkii och Ulea elf utfallande vattendragen, horer till Nord-Osterbotten och hvars vester om Uleatrask be- lagna del jemte 6n Manamansalo utgér en del af Mellersta Oster- botten, samt i sdder, der hirads- och lanegransen Oster om Murtomiki pa den till Idensalmi ledande viagen i betydlig man afviker fran vattendelaren, salunda lemnande de till Savolaks horande byalagen Lehtovaara, Laaka och Alante inom Kajana hirad. Den vigtigaste afvikelsen fran hiiradsgransen eller af- skiljandet fran omradet af Siriisniemi, med undantag af en smal, till Paltamo griinsande landremsa langs Kiveshalfons vestra strand, motiveras af de i fraga varande delarnes af nimnda socken patagliga dfverensstimmelse med motsvarande delar at Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI. n:o 4. 63 det Osterbottniska slattlandet, afvensom genom limpligheten af ett sa vidstrackt vatten som Ulea triisk sasom griins emellan i Ofrigt olikartade omraden. Af nimnda stora sj6 hoérer saledes endast den Ostra delen, 6ster om en fran Jaalanka viken till Sardisniemi ra pa Kuusiniemi half6 dragen, nira nog riit linie, till Kajanien. Med niimnda undantag sammanfaller alltsa detta omrade med Kajana harad och bestar salunda af Paltamo med Kajana och en liten del af Saréisniemi éster om Jaalanka, Sot- kamo, Kuhmoniemi, ifven kalladt Kuhmo, Suomussalmi, fafven benamndt Kianto, Puolanko med det sydéstra hérnet af Pudas- jarvi, Hyrynsalmi och Ristijirvi. Af dessa afvika Kuhmo och delvis Kianto, eller 6éstra Kajanien, genom en jemnare yta och en enformigare natur, 4fvensom genom en flora som genom till- komsten af nagra ostliga och nordliga arter, men isynnerhet genom saknaden af ett stort antal i omradets 6friga delar fore- kommande vaxter angifver omradets griinstrakter i 6ster och nordost. Sjelffallet ar, att 4fven den sydligaste delen, eller Sot- kamo och Paltamo, hvilken derjemte utmirker sig genom en bordigare jordnran, skall hafva att uppvisa vixter som pa lik- artade lokaler saknas i de nordligare trakterna. Odlingen, som fran strainderna af Ulea trisk smaningom utbredt sig langs de vida vattendragen, fr, om man undantager den norra delen af Paltamo, Ristijarvi och isynnerhet Sotkamo, i det stora hela temligen svag, och stora arealer, isynnerhet af Kuhmo, Hyryn- salmi och Suomussalmi socknar, utg6ras iinnu af folktomma éde- marker. Svedjebruk har sedan uraldriga tider i omradet ut- gjort en vigtig del af jordbruket och férekommer fnnu i de skogrikare trakterna, sasom Sotkamo, Kuhmo, Suomussalmi och Puolanko, der fdr Ofrigt furans inre bark utgér en stiindig be- standsdel i brédet. Afven tjirbrinning har spelat en stor rol i befolkningens pa dessa orter kamp for tillvaran. Sasom en foljd haraf, 4fvensom af de ofta aterkommande fareldarne, hafva barrskogarne i vissa trakter, sasom Paltamo, Ristijairvi, delvis Puolanko och nedra Sotkamo, betydligt minskats eller omvand- lats till léfskogar, i andra trakter deremot, sasom i 6fra Sot- kamo, Kuhmo, Suomussalmi, Hyrynsalmi och stérsta delen af 64 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Puolanko, utgdr skogen 4nnu landets foOrnaimsta eller rent af enda rikedom. Hvad floran i nu berérda omraden betraffar, hafva norra och sédra grinsomradena i Oster-Norrbotten af herrar Hj. Hjelt, R. Hult, Ch. E. Keckman och P. A. Rantaniemi, afvensom 6éstra Kajanien af E. Wainio narmare undersdkts och redogoérelser hirfor publicerats, eller, sasom Rantaniemis, till publikation an- malts, hvarjemte nagra hithdrande uppgifter samt en vaxtfor- teckning for Kajanien af ©, A. F. Mustonen offentliggjorts. Under hianvisning till de vegetationsskildringar och specialupp- gifter som af dessa forskare meddelats, delgifvas har de an- teckningar som af forfattaren till detta arbete gjorts under redan namnda forskningsresor i dessa trakter, anteckningar som pa grund af omradenas vidstrickthet, vegetationstidens korthet och under resan 1864 irakad langvarig sjukdom delvis aro mycket ofullstiindiga™ och for vida strackor alldeles saknas. Salunda finnes antecknadt ifran den nordligast vid Tornea elf besdkta trakten invid Turtola kyrka i Ofvertornea, férutom angaende forekomsten af Astrag. alpinus och Erioph. Scheuchzeri vid stranden af elfven samt Salix vagans var. cinerascens och ett par former af Mierac. lapponicum pa den med ljung och sma tallar glest bevuxna mon vid kyrkan, endast, att floran pa orten ar temligen torftig. Stand- ortsanteckningar fran orten inga 1 R. Hults Foérsék till analytisk be- handling af vaxtformationerna fdr tallskog, blandskog, myr och flack- mosse samt fran det nordligare belagna Pello for granmyr och mvr. Ifran Turtola stracka sig mycket enformiga trakter af hufvudsakligen med sma tallar bevuxna moar och myrar med pa langre afstand fran elfven befintliga lagre héjder anda till Juoksenki, der terrangen redan ar temligen kuperad, med vaaror och deremellan liggande mossar. Pa héjden af en af dessa vaaror, Ratasvaara, antecknades tall, Be- tula verrucosa, odorata och var. tortwosa, rénn, asp, ljung, blabars- och lingonris, Epilob. angustifolium, Gnaph, dioicum, Deschampsia flexuosa och Festuca ovina, jemte det granen befanns i trakten 6fver- hufvudtaget ga upp nastan finda till de hdégsta topparne. I fugtig blandskog vid foten af vaaran utgjordes vegetationen af blabarsris, Solidago, Geran. silvaticum, Pyrola minor och secunda, Deschampsia Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 65 caespitosa, Orchis maculata, Phegopt. dryopteris, Equiset. silvaticum, Hylocom, parietinum och proliferum, pa mycket vata stallen ater bland Sphagna Menyanthes, Comarum, Erioph. vaginatum och Carex vesicaria, Calamagr. lapponica och phragmitoides forekomma pa trakten Ofverallt, Hierac. umbellatum deremot upptages som mera sillsynt, hvarjemte Gnaph. uliginosum var. pilulare, Hierac. subumbellatum, H. Brenne- rianum var. obtusius och H, dilucidum hir insamlats. Séderut anda till Tengelidelf ar tallen fortfarande 6fvervagande saval pa héjder som myrar, i den sédra, starkt kuperade delen af Ofvertornea deremot blir granen allminnare. Uti denna del, af omvexlande héga, till stérsta delen skogbevuxna vaaror, moar, granskogar, myrar, karr, mossar, sma sjéar och tviisk samt langs elfstranderna och pa hol- marne frodiga angar, undersdktes endast de i narheten af Hirstié beligna hédjderna Riisperi och Huitaperi samt flyktigt Ainiovaara och Aavasaksa i kyrktrakten, hvaremot éfriga marker sasom redan af- mejade och afbetade ej alls beséktes. Den forst namnda af dessa héjder, Riisperi, ar till stérsta delen skogbevuxen med gran, tall, Betula odorata och verrucosa, asp, rénn, |jung, blabars-, odon- och krakris, Hylocom. parietinum, Dicrana, Cladoniae och Stereocaulon paschale, Huitaperi ater eller Hvita berget, ett af de hégsta i trakten, vid hvars fot enligt Linné och Laestadius hvita lingon férekommit, utgéres 6fverst af lafbelupna faltspats och qvarz-klippor med Sphag- num acutifolium, blabirs- och odonris, Erioph. vaginatum, Carex Persoonii, chordorrhiza och irrigua i klyftorna, for dfrigt en och annan nédvuxen tall, Betula odorata var. tortuosa, rénn, Juniperus communis var. nana. Polytr. commune, Cetraria islandica var. crispa, Platysma nivale, Stereocaulon paschale, Cladonia cornuta etc. samt pa klipporna Grimmia ramulosa, Andreaea petrophila, Umbilicariae, Parmelia saxa- tilis och centrifuga, Lecanora cinerea, glaucoma och varia var. poly- tropa samt Lecidea petraea och geographica. Emellan dessa tva héjder utgéres: marken af rullstensfailt afvensom mo med tall, gran, bjork, ljung, blabarsris, Cladoniae, Dicrana och Stereocaulon, Pa Ainiovaara, till stérsta delen skogbevuxet med kirr pa héjden och vestsluttningen, samt mot nordost brant nedstupande, antriffades Salix aurita myr- tilloides och Vise. alpina, men saknades deremot Androm. calyculata, hvilken dock sedermera erhillits fran den sydligare Hirstidtrakten och Karunki; pa det till sin naturbeskaffenhet mangfaldigt beskrifna Aava- saksa ater insamlades Lycopod. selago, annotinum och clavatum, Po- lypod, vulgare, Woodsia ilvensis var. hyperborea, Juniperus communis var. nana och intermedia, Betula verrucosa, odorata och var. tortuosa, Goodyera och Hierac. pohjolense var. sublineatum och vid dess fot vid Tengelié elf Paris, Carex sparsiflora var. borealis och Hierac. botniense samt de bada Betula nana X odorata hybriderna. Dessutom antraf- fades Erioph, Scheuchzeri pa ett par stallen vid vigen, Saaifr. hir- 5 66 Magnus Brenner, Observationer rorande den Nordfinska floran. culus, Potent. norvegica, samt i elfven den allmanna Potamog. grami- nifolius. For 6frigt hafva i trakten insamlats: vid Aavasaksa Epilob, Hornemanni, vid Portimo Carex laevirostris och Salix hastata, pa en holme i Miekojirvi Rhamnus frangula, i samma sj6 Potamog. prae- longus, vid Kaaranes Onoclea och Salix glauca, vid Karhujupukka Salix hirculus och Pyrola chlorantha, allt i Tengelidsj6umradet, pa Airiselka Vise. alpina, samt i den nordligaste eller Pello trakten Hrioph. rus- seolum, Cerast. alpinum, Archang. officinalis, Pinguicula villosa, Pedicul. lapponica och Salix glauca, hvarjemte afven Viola biflora uppgifvits ifran Ofvertorned, ehuru sannolikt den lappska delen af socknen hir- med afses. Af tidigare, anda fran slutet af 1700-talet och bérjan af detta drhundrade fran Ofvertorned uppgifna vaxter, hafva Potamog. natans var. fluitans (sannolikt P. sparganifolius), Sagina saxatilis, Thalictrum kemense och Ranunc. flammula sedermera icke aterfunnits, Rhynchospora alba, Carex vulpina, Geran, palustre, Peplis portula och Myrica gale hafva val anférts endast pa grund af nagot misstag, Arctoph. pendulina, Calypso borealis, Ranunc. hyperboreus, Androm, calyculata och Bartsia alpina deremot aro pa sednare tider, om ock ej pa samma lokaler, sa dock inom samma eller angransande del af socknen antraffade. Den starkt kuperade terrangen med vaaror och afven klipphéjder stricker sig ett stycke in uti Karunki, hvarest sarskildt trakterna om- kring Juntti, der den héga granbevuxna Nivavara reser sin kala hjessa och afven elfholmarne betydligt héja sig éfver vattenspegeln, pa den resande géra ett angenimt intryck. Afven vegetationen anda fran grinsan Martimonjoki utmarker sig genom en anmarkningsvard fro- dighet och omvexling, der den icke undantrangts af den har synner- ligen rika odlingen. Pa en ang vid elfstranden i Husa nara Karunki kyrka, som finnu den 13 Augusti var oslagen, utgjordes den af Epilob. palustre, Polygon. viviparum. Poa pratensis, Euphr. officinalis, Agrostis vulgaris, Deschampsia — caespr- tosa, Festuca rubra, Phleum alpinum, Anthoxanthum., Luzula multiflora, Ranunc. acris, Vicia cracca. Rhin. minor, Leont. autumnalis, Trifol, pratense, Tr. repens, Alchem, vulgaris, Cerast. triviale, Galium. boreale, Rum. acetosa, Geran. silvaticum. Thalictrum flavum. Ranunc. auricomus, Trollius, Veron. longifolia, Valer. sambucifolia. Ulmaria, Liythrum, Cirs, heterophyllum, Lath. palustris, Pedicul. palustris, Comarum, EHquiset. arvense, Cornus suecica, Viola palustris, V. epipsila, Caltha, Juncus filiformis, Carex vulgaris, C. caespitosa, Molinia, Acta Socielatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 67 Digraphis och Carex acuta Galium uliginosum, G. palustre, Myosotis caespitosa, Calamagr. stricta, Heleocharis palustris, Ranune. reptans, med flickar af odonris, Salix lapponum och phylicifolia, samt sallsynt Poa nemoralis, Veron. serpyllifolia, Hierac. vicarium, reticulatum och umbellatum var. arctophilum. I dikad kiarrang vid Mustajoki vaxte: Deschampsia caespi- Er. angustifoliwm, P. gracile, tosa, Epilob, palustre, Rubus chamaemorus, Calam. phragmitoides, Cal, stricta, Juncus filifornus, Carex canescens, C. Persoonii, Erioph. vaginatum. Ep. angustifolium, Rubus arcticus, Luzula multiflora, Poa pratensis, Agrostis vulgaris, Polytr. commune, Myrt. uliginosa, Ledum palustre, Betula nana, Salix lapponum, S. phylicifolia, Betula odorata och vid flodstranden ymnigt Carex aquatilis och acuta. Har erhdlls afven den for sa nordlig breddgrad anmirkningsvarda Alop. genicu- latus samt pa Matasaari Mulged. sibiricum. De sma skogsdungarne utgéras af smavaxt gran, ensam eller tillsammans med bjérk eller med graal och Salix arter. Trakten sdderut till Tornea i Neder- tornea socken ir flack och enformig, bestaende af odlade och karr- marker med smavaxt gran och bjork. Likaledes ar trakten emellan Tornea och Kemi flack och genomskuren af Kaakamojoki och Tornea elfs utloppsarmar. I stillet for den pa bérjan af 1820-talet radande skogen af dvargtallar och bjérk har numera smavaxt gran tagit fver- handen, sa att endast obetydligt tall aterstar. Pa gransen emot Kemi miter Kallinkangas’ 6fverst af stenhdlster, deribland afven kalksten, betickta skogshéjd, hvaraf stérsta delen ligger inom Kemi, litet langre norrut ater, vester om den stillvis sockengrans bildande Kaakamo- joki befinna sig kalkkullarne Kalkkimaa i Ruottala by. Denna trakt utgdres till stérsta delen af betesmarker med smavaxt gran och bjork, enbuskar, Salix pentandra, nigricans och vagans var. cinerascens, asp och rénn, samt Geran, silvaticum, Solidago, Hierac. umbellatum. H. tornense, H. lapponicum var. riparium, H. coniops, Ranune, acris, Trollius, Chrysanth. leucanth, Melamp. pratense, Pimp. saxifraga, Leont, autumnalis, Veron. officinalis, Buphyr, off. (brevipila), Gent. camp, * suecica, Rubus saxatilis, Vaccin. vitis idaea, Empetrum, Gnaph. dioicum, Pyrola minor, Anthoxanthum, Deschampsia tosa, caespi- 68 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. D. flexuosa, Calamagr. phragmi- Salix vagans, Melica nutans, toides, Daphne, Festuca ovina, Phleum pratense (pa Calamagr. lapponica, vigen), jemte Dicrana och Cetraria islandica, Afven Malaxis paludosa och Gymnad, conopsea hafva sedermera har antraffats. ] karr antecknades Amblysteg. vernicosum, C. diorca, Comarum, A, scorpiotdes, C. filiformis, Menyanthes, A. stellatum, C. limosa. Saxifr. hirculus, Hypnum. trichoides, C. teretiuscula, Orchis cruenta, Meesia, C. vulgaris (vid vigen), Scheuchzeria, Paludella, Calamagr. stricta, Peucedanum, Carex chordorrluza, Erioph. angustifolium, samt tufvor af Sphagnum acutifolium med Osxycoccus palustris, Myrt. uliginosa och Betula nana, 1 kornaker pa lerjord férekom Cirs. ar- vense och Sonchus arvensis f. laevipes och i Kaakamojoki vid Yli- luukas Typha latifolia, Sparg. ramosum och simplex. Bland anmark: ningsvarda vaxter fran Tornea trakten ma for Ofrigt namnas den endast langs Torned elf anda till Turtola forekommande Arctoph. pendulina, den i norra delen af socknen vid Korpijarvi antraffade V2- burnum, afvensom Equiset. hiemale, Alop. nigricans, Carex digitata, Malaxis, Listera ovata, Gymnad. conopsea, Silene nutans, Dianthus deltoides, Elatine triandra, Alchem. vulgaris, Polemon. coeruleum var. campanulatum, Limosella och Gent. camp, * suecica, forutom de fore- triidesvis i QOster-Norrbotten 6éfverhufvudtaget spridda Carex laevi- rostris, Goodyera, Dianthus superbus, Stell. crassifolia, Thalictrum sim- plex var. boreale, Ranunc, hyperboreus, Erys. hieractifolium, Viola Ri- viniana, Astrag. alpinus, Pinguicula villosa, Gnaph. uliginosum var. pilulare och alla de vaxter kusttrakten har gemensamt med den 6friga dsterbottniska kusttrakten, samt de odlade bygderna och ruderat- platserna med sydligare belégna lokaler af samma natur. Deremot hafva endel viixter, sasom Salix triandra, Visc. vulgaris, V. alpina och Adoxa, hvilka tidigare hirifran uppgifvits, sedermera icke ater- funnits, jemte det de af Linné som ymnigt i Tornea trakten fore- kommande anfdrda Cicuta, Ribes rubrum och nigrum numera synas vara mindre allminna eller, sisom de tva sednare, allmanna endast i skargarden. Inkommen i Kemi socken befinner sig botanisten sa att saga pa klassisk grund, omnimnd sasom fyndort redan af Linné samt sedermera genom M. Castréns flerariga iakttagelser och andra resande botanisters mera flyktiga besék hvad floran i kyrktrakten betraffar en Acta Socielatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 69 af de bist kiinda i Osterbotten. ‘Talrika aro de vixter, som genom Castréns, af Julin och honom sjelf offentliggjorda, afvensom Hellstré6ms fynd tidigare hiarifran an fran andra hoégnordiska orter bekantgjorts och hvilka harigenom bidragit till den tidigt uttalade asigten, alt Kemi bland orter i Osterbotten vore i botaniskt hinseende en af de bist lottade, en forestallning som annu i vara dagar visar sig hafva sitt beriattigande. Savil hégnordiska som sydligare former hafva har stamt mote, de fdrra, sisom Poa alpina, Trit. violaceum, Salix hastata, S. glauca, Silene tatarica, Dianthus superbus, Stell. crassifolia, Moehr. late- riflora, Cerast. alpinum, C. triviale var. alpestre, Ranunc. lapponicus, R. hyperboreus, Archangelica, Astrag. alpinus och Bartsia, atminstone delvis med de fran Lappmarken str6mmande elfvarne hitforda, de sed- nare ater, hvilka, sdsom Juncus conglomeratus, Spirodela, Epipogon, Silene nutans, Visc. vulgaris, Thalictrum simplex, Ceratophyllum, Gent. campestris och Hierac. pilosella, i nérmare eller aflagsnare sydligare provinser saknas, sannolikt norr om Bottniska viken fran vester hit inflyttade, férutom andra anmarkningsvardare vaxter, sasom Equis. variegatum, C. digitata, Hydrocharis, Picea obovata, C. laevirostris, Stratiotes, Tofieldia, Calamagr. gracilescens, Potamog. lucens. Tris, Fest. rubra var. pla- Salix triandra, Typha latifolia, nifolia, Polygonum minus, Sparg. ramosum, F. pratensis, Thalictrum simplex var. Sp. hyperboreun, Malaxis, boreale, Erioph. callithriz, Microstylis, Bulliarda, Carex heleonastes, Calypso, Myrioph. spicatum, C. elongata, Orchis incarnata, Potent. ruthenica, C. microstachya, O. cruenta, Alchem. vulgaris, C. Buxbaumn, O. angustifolia *Rus- Adoxa, C. capillaris, sown, Tussilago och C. livida, lastera ovata, Artem. campestris var, C. panicea, Butomus, bottnica, hvartill maste riknas den sedan Linnés tid har icke aterfunna Cyp- ripedium, hvilken i det nordligaste Finland synes vara stadd 1 ut- déende. Mera detaljerade undersékningar hafva under de sednast forflutna somrarne kommit denna socken till del, och hafva de der- under vunna resultaten nyligen af herrar Ch. E. Keckman och P. A. Rantaniemi i Societas’ pro Fauna et Flora Fennica Acta offent- liggjorts eller i manuskript forf. delgifvits. Genom dessa hafva afven de inre delarne, sasom Kivalo-trakten och de till denna stétande sumpmarkerna samt Akkunusjokis omgifningar, blifvit kanda, da tidi- gare egentligen endast kyrktrakten med Kallinkangas och elfholmarne utgjort foremal for botanisternes uppmarksamhet. I dessa trakter ar 70 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran, det de kinda Kemi rariteterna, sisom Carex heleonastes, C. micro- stachya, C. laevirostris, Malaxis, Microstylis, Calypso, Butomus, Stra- tiotes, Salix triandra. Moehr. lateriflora, Cerast. alpinum, Thalictrum simplex var. boreale, Bulliarda, Bartsia, Gent. campestris och Adoxa, iro insamlade, af hvilka en del forekomma allmant nog for att jemte vaxter, sisom Dianthus superbus, Silene nutans, Trollius, Erys. hera- ciifolium, Fragaria, Potent. argentea, Lath. pratensis, Pedicul. sceptrum carol. och Galinm verum, férlaina floran en saregen, fran den allmanna jsterbottniska afvikande karaktar. Salunda finnes antecknadt fran en liten plats invid gamla kyrkan Galiwm verum, G. boreale, Dianthus superbus, Thalictrum simplex var. boreale, Fragaria, Potent. argentea, Trit. repens, Tr. caninum, Poa pratensis, P. nemoralis, Trollius, Geran. silvaticum, Solidago, Rhin. major och minor, Erys. hieraciifolium och Artemisia vulgaris. i en odling i nirheten Fest. pratensis samt i diket Carex laevirostris och derinvid Daphne, samt vidare i grannskapet Vise. alpina, Moehr. lateriflora, Prunella, Veron. officinalis och scu- tellata, Gent. campestris, Lath. pratensis, Carex pallescens, C. digitata och Selaginella, hvarjemte Crepis paludosa, Sparg. hyperboreum, Carex heleonastes, C. microstachya, Malaxis, Microstylis, Calypso, Actaea, Si- lene nutans, Astrag. alpinus och Bartsia icke langt harifran 1 om- gifningarna antraffats. Pa den steniga sédra elfstranden vid farjstallet utgjordes vegetationen i bérjan af Augusti af Leont. autumnalis var. villosus, Potent. anserina, Agrostis alba, A. vulgaris, Poa annua, Trit. repens, Rumex domesticus, Trif. repens, Tr. pratense, Galium palustre, Mentha arvensis, Polyg. aviculare, P. amphibium vay. terrestre, Lythrum, Galium boreale, Ranune. repens och Galeopsis versicolor, pa angstrand vid elfven Alnus imcana, Salix phylicifolia, S. nigricans, Juncus filiformis, Heleocharis uniglunis, Scirpus lacustris, Pedic. palustris, P. sceptrum carol., Caltha, S. pentandra, Subularia, Epilob. palustre, Calamagr. lanceolata, Elatine hydropiper, Lath. palustris, C. stricta, Sagittaria, Parnassia, Erioph. angustifolium, Ranune. flammula var. Comarum, Carex aquatilis, reptans, Orchis imcarnata, C. vulgaris, Galium palustre, Festuca rubra, C. canescens, Cicuta, Agrostis vulgaris, samt hégre upp pa angen Deschampsia tosa, Poa pratensis, Agrostis vulgaris, caespr- Hquis. arvense, Anthoxanthum, Luzula multiflora, Poa nemoralis, Polyg. viviparun, Rhin. minor, Cerast. triviale, Trif. pratense, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 71 * Geum, Viola epipsila, Angelica silvestris, Cirs. heterophyllum, Galium uliginosum, Thalictrum flavwn, Geran, silvaticum, Carex caespitosa, Vicia cracca, Ranune. acris, Phleum alpinum, Dianthus superbus, Trollius, Valer. officinalis var. Solidago, Crepis paludosa, sambucifolia, medan den séderut till Simo genom hufvudsakligen bjérk- och litet granskog ledande landsvagens kanter pryddes af Geran. silvaticum. Hierac. umbellatum, Achillea millefolium, Chrysanth. leucanth., Dianthus superbus, Cornus suecica, Calamagr. phragmitoides och lapponica, Rosa cinnamomea, hallon- och vinbarsbuskar. Den pa Linnés tid pa sjelfva denna vag sa ymnigt forekommande Pedicul. sceptrum carol. synes numera saval har som i Simo i vagens narhet vara helt och hallet utrotad, Likaledes saknas numera i socknen de af Julin och delvis af Castrén harifran uppgifna Melamp. cristatum och arvense, Pedicul. hirsuta och silvatica, Phaca frigida och Sedum album, att icke naimna vaxter, hvilkas férvexling med andra arter kunnat pavisas. Till denna sist naémnda kategori fores afven den af F. Nylander for Kemi trakten anférda Thalictrum kemense. I motsats till Kemi hér den norr derom liggande Tervola socken till de i botaniskt hanseende minst kanda i Osterbotten, endast genomrest langs Kemi elf samt pa fa stallen i Kivalo trakten fran Simo sidan besdkt, Atskilliga intressanta uppgifter fran dessa pa grinsen emellan Simo och Tervola belagna Annu oskiftade, men ur geografiskt naturhistorisk synpunkt till Oster-Norrbotten hérande trakter igenfinnas i Ch. E. Keckmans Anteckningar om floran i Simo och Kemi socknar af Norra Osterbotten, utvisande ett fran Kuusamo in- tringande ostligt element uti 1 fraga varande, delvis till Rovaniemi hérande trakters flora, sasom hvars anmarkningsvardaste representant Picea obovata vid Ylipenikka i Kemi torde fa betraktas. Ofriga hil hérande vaxter aro: Hrioph. callithrix, Carex livida, C. panicea, C. flava, C. laevirostris, Calamagr. strigosa, Humulus, Stell. borealis, Viola umbrosa, Saxifr. nivalis, Epilob. alsinifolium, E. alsinifolium palustre, E. Hornemanni, E. davuricum, Galium trifloruwm, Saussurea och Hierac. prenanthoides. Ofverhufvudtaget ar Tervola afven langs Kemi elf mera kuperadt an Kemi, till en bérjan odladt som detta, men langre norrut vildt och ddsligt, med omvexlande tallmoar och med bjérk, gran och tall beyuxna karrmarker samt vida flackmossar och myrar. Bland anmarkningsvardare vaxter ma harifran namnas: Lycopod. clavatum var. Polypod. vulgare, Juncus stygius, lagopus, Cystopt. fragilis, Typha latifolia, Isoétes lacustris, Woodsia ilvensis, Sparg. affine, I. echinospora, Tofieldia, Erioph. latifolium, E. gracile, E. russeolum, E. alpinum, Carex tenella, Calamagr. lapponica med var, opuna, C. stricta var. elatior, Scheuchzeria, Potamog. lucens, Salix vagans var. ¢- Nerascens, S. glauca, Thalictrum flavin, Th. simplex var. boreale, Ranunc. hyperboreus, Trollius. Actaea. Erys. hieracufolium. Viola Riviniana, Rhamnus frangula, Pimp. saxifraga, Ribes nigrum, Potent. erecta, Lath. pratensis, Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Pedicul. sceptrum carol. Pinguicula vulgaris, P. villosa, Galium trifidum, Petas. frigida, Sonchus asper, Mulged. alpinun, HMierac. condylodes, H. rigidifolium, HI. pohjolense var. metophyllum och sublineatum. x Polem. coerulewm var. campanulatum, Dianthus superbus, Stell. crassifolia, Om man undantager den nordligaste delen af Rovaniemi, hvar- ifran vi i R. Hults forut naémnda Forsék till analytisk behandling af vaxtformationerna hafva standortsanteckningar fran Alajaaska gung- fly, Tepojarvi blandskog och karrang, Tarkiainen ragaker samt Tervo granmyr, léfskog, frisk stranding, potatisland och gardsplan, sa finnas af forut omnamnda skal icke nagra anteckningar angaende vegetationen i Oster-Norrbottens ostligare delar, Nagra anmirkningsviardare viixter insamlades dock under det genom sjukdom och ihallande dalig va- derlek f6rlangda besék som i Augusti 1864 gjordes i namnda socken inda till Sinetta i norr. Salunda antraffades Potamog. sparganifolius i stor ymnighet i den mellan laga angstrander langsamt flytande Ou- nasjoki, ej langt i séder fran nyss naémnda plats, der afven Potamog. gramimifolius och dess f. heterophyllus tillvaratogos. I Saanto vid samma elf togos Salix hastata och Thalictrum simplex var. boreale, pa hig sandstrand af Kemielf vid Korva Trit. violacewm jemte Festuca rubra var. barbata, 1 samma trakt Lythrum, Ranunc. lapponicus och Mul- ged. sibiricum, vid Walajankoski af samma elf Carex laevirostris, Salix hastata, Euphr. latifolia var. rigida och Hierac. wmnbellatum var. arcto- philum, samt i prestgardstrakten Lycopod. clavatum var. lagopus, Bo- trych. rutaceum, Juncus stygius, Betula intermedia, Salix glauca, den pa orten sallsynta Androm. calyculata och ett ensamt vilsekommet exemplar af Juncus biglumis. Af héjderna pa trakten beséktes Ou- nasvaara och Péylidvaara, det sednare 6fverst alldeles kalt och slatt utan de sedvanliga klippblocken och stenrésena, men stallvis med branta vaggar och klyftor. Hiarifran hemtades endast Lycopod. selago, Calamagr. lapponica, Betula verrucosa och Salix hastata, ifran sjén Salmijarvi i narheten ater endast Nuphar luteum och intermedinm samt Myrioph. alterniflorum. Vidare antraffades pa en liten elfsholme, Pikku Kuusisaari, 1 nairheten af Karvo Actaea, pa en annan holme, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 73 Isosaari, Calamagr. phragmitoides och Hierac. condylodes, vid Karvo Lycopod. annotinum var. alpestre, Agrostis alba < vulgaris f. aristata, Calamagr. lapponica var. opima och HMierac. curtatum f. pallidiceps, pa Jaatilanvaara vid Tervola gransen Carex flava, pa Vamma der- invid Goodyera, Pyrola chlorantha och Carex alpina, samt i karr emellan dessa héjder Molinia och Erioph. latifolium. Kirren i dessa trakter aro mycket talrika, och skogarna utgéras af gran, tall och bjork, 1 karren tillsammans med graal och videarter. Rénn och higg iro sallsynta, asp allmannare och en mycket allmin. I betraktande af den stora utstrackningen hos denna socken och dess mycket olika héjd- och terrangférhallanden, i det dess norra, endast 60 a2 120 m Ofver hafvet stigande del ainda 6fver 67:de bredd- graden stracker sig emot Lappmarken, den syddéstra ater, med en héjd af 180 a 240 m, i narheten af 66:te breddgraden sluter sig till det ostliga héglandet Kuusamo, kan det ej férvana att floran i dessa hvarandra sa olika och sa vidt atskilda delar gestaltar sig nagot olika. Sasom redan naémndt, hérer ocksa den sydéstligaste delen omkring norra Simojarvi till Kuusamo omradet, den vestligare delen ater med Simo elfs nordliga tillfléden till Nord-Osterbotten, jemte det en mindre del i éster, omkring och norr om Kemi elf, maste foéras till Kemitrask, hvarigenom Kivalo bergstrakten i hela dess utstrack- ning kommer att utgéra Oster-Norrbottens, samt intill Tervola griinsen pa Palovaara det norrbottniska Rovaniemis grins i sydost. Ofver denna grans tranga, sasom ofvan namndt, nagra ostliga arter vesterut, delvis anda till Kemi, men synas icke hafva spridt sig norrut till Rovaniemis centrala och lagre belagna delar, utan upphéra antingen, liksom de sydliga vaxterna, helt och hallet at detta hall eller yppa sig forst langre norrut, antingen inom eller utom socknen och der i saillskap med andra nordiska former, som a sin sida ater icke ga langre sdéderut. Till 1 fraga varande endast i Kivalo trakten funna arter héra Woodsia ilvensis, Sparg. affine, Lemna minor, Carex pa- nicea, Humulus, Viola wmbrosa, Epilob. Hornemanni, Galium triflorum, Cirs. palustre, Saussurea, Mulged. alpinum och Hierac. prenanthoides, medan Equis. variegatum, Stell. borealis, Saxifr. nivalis, Epilob. alsi- nifoium, HE. davuricum och Polemon. campanulatum forekomma bade i norra och sédra delarne, samt Erioph. russeolum, Carex laxa, Pota- mog. sparganifolius, Salix vagans var. cinerascens, Archangelica, Pedi- cul. lapponica, Erigeron acris var. droebachiensis, Hierac. subdepilatum och H. petolatum, jemte flere med vidstriickt sydligare utbredning antraffats endast 1 den norra delen. Till Rovaniemi floran hora for 6frigt bland anmarkningsvardare vaxter Lycopod. alpinum, Isoétes lacustris, Cystopt. fragilis, Selaginella, Polypod. vulgare, Onoclea, 74. Magnus Brenner, Observationer rorande den Nordfinska floran. Botrych. lunaria, B. lanceolatum, B. rutaceum, Tofieldia, Juncus stygius, Scirpus caespitosus, Se. pauciflorus, Erioph. latifolium, E. gracile, E. Scheuchzeri, i. alpinum, Carex tenella, C. lolwacea, C. tenuiflora, C. heleonastes, Fest. rubra var. are- naria, Trit. caninum, Calypso, Iastera cordata, Goodyera, var. lapponicam tran- siens, Coeloglossum, Gymnadenia, Scheuchzeria, Potamog. rufescens, P. praelongus, Salix myrtilloides, S. hastata, S. glauca, Rumex hippolapathum, Viscaria alpina, Dianthus superbus, Moehringia lateriflora, Stell. crassifolia, Montia fontana, Thalictrum simplex var. boreale, Th. flavum, Ranune. lapponicus, Erys. hieracifolium, Saxifr. lirculus, Ribes nigrum, R. rubrum, Rubus arcticus XX sa- xatilis, Fragaria, Potent. norvegica, Astrag. alpinus, Pyrola chlorantha, Pedic. sceptrum carol., Bartsia, Pingucula vulgaris, Galium trifidum, Lobelia, Petas. frigida, Gnaph. uliginosum var. pilulare, Sonchus oleraceus, Mulged. sibiricum, Hierac. condylodes och H. setosifolium., Orchis maculata f. ad = Subularia, En af J. P. Norrlin i Anteckningar 6fver Finlands Pilosellae sasom en form af Pilosella pilipes omnimnd och i Pilosellae boreales under namn af Pilosella machrantela *rovanensis beskrifven Hieracium-form fran Rovaniemi ar i sjelfva verket hemma fran en ort Rovanen i nordligaste delen af Kemi lappmark och har tydligen endast pa grund af namnlikheten blifvit hit hanford. Granspunkten emellan Simo, Tervola och Rovaniemi socknar utgéres af den syddstligaste, annu inom Oster-Norrbotten belagna Ki- valo héjden Palovaara, en till stérsta delen skogbevuxen héjd med pa stra sidan i dagen triidande klippgrund och stenhilster, hair och der spridda kalk- och grénstenar, samt nagot litet Sphagnum- och Polytr. commune-mossar med hjortron. Skogen bildas hufvudsakligen af gran med bjork, rénn, asp, salg och litet tall. Marken beklades af blabarsris, ljung, Melamp. pratense och silvaticum, Solidago, Hie- rac. vulgatum (coll., exemplar ej tillvaratagna), H. caesiiceps och H. diminuens, Deschampsia flexuosa, Agrostis vulgaris, Phleum alpinum, Luzula pilosa, Phegopt. dryopteris, litet Geran. silvaticum, Angelica sil- vestris, Convall. majalis, Majanthemum och Orchis maculata, samt pa vestsluttningen Mulged. alpinum, Melica nutans, Calamagr. lapponica och phragmitoides. Pa svedjade platser frodas hallon, Epilob. angu- stifokum, Gnaph. silvaticum och dioicum, Pyrola secunda och minor, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 75 Rumex acetosella, Poa pratensis, Phleum pratense, Lycopod. clavatum med var. lagopus och complanatum. Afven Polemon. coeruleum var. campanulatum antriffades har, samt enl. Keckman Saussurea. Ett par kilometer hirifran i nordvest ligger till stérsta delen inom Rovaniemi den niarmaste héjden Tuiskukivalo med léfskog af hufvudsakligast bjérk och deri inblandad gran och tall, den sist nimnda liksom ocksa bjérkarne oeh asparne i féljd af den anda fran marken greniga stam- men af en egendomlig konisk eller granlik form. Vegetationen i Ofrigt som pa Palovaara, men frodigare och med mindre blabarsris. Slatten emellan héjderna utgéres af stallvis gungande mossar, med kiallsprang och under torfven séderut rinnande vattendrag, bevixta med Sphag- num, Paludella, Hypnum trichoides och Amblysteg. vernicosum, Carex chordorrhiza, filiformis, pauciflora och limosa, Pedicul. palustris och sceptrum carol., Dros. rotundifolia, Orchis maculata, Epilob. alsinifolium och Hornemanni, Oxycoccus palustris, Tofieldia, Scheuchzeria, Erioph. gracile och alpinum samt ett par stand af Cirs. palustre och vid randen af en killa Parnassia och Montia, ifvensom enligt Keckman Saussurea, I sydost om Palovaara inom Simo af Nord-Osterbotten vidtager med gles, lagvixt tallskog bevaxt stenbunden mark med Hylocom. parietinum, Dicr. undulatum och scoparium samt litet renlaf, pa fug- tigare terring med Polytr. commune, odon, lingon, blabar, Ledum, Melamp. pratense, Calamagr. lapponica, Phlewm alpinum, Deschampsia flecuosa och Carex globularis, omvexlande med obetydligt momark med renlaf, Dicr. undulatum, scoparium och majus, Polytr. junipert- num, Hylocom. parietinum, krakris, ljung, odon och Deschampsia fle- xuosa, samt tallmyrar med Sphagnum acutifolium, Oxycoccus palustris, hjortron, Ledum, Betula nana, Andromeda polifolia, Salix caprea, Cares: paucifilora, C. irrigua och Scirpus caespitosus. Vid Yliportimo back antriffades higg. Ligre ned utbytes den klena tallskogen mot gran- skog med Polytr. commune, blabars- och odonris, omvexlande med mossar dels af Sphagnum acutifolium och cymbifolium med Oxycoccus palustris, Dros. rotundifolia och longifolia, Carex pauciflora, Ertoph. vaginatum och Androm. polifolia eller pa sankare stallen Scheuchzeria och Erioph. alpinum, dels af Sphagnum recurvum (2) med Carex chor- dorrhiza, limosa, filiformis, aquatilis och ampullacea, Erioph. angusti- folium, Equis. limosum, Menyanthes och Comarum. Narmare Ylijoki slutligen omvexla mossarne med gamla svedjemarker med bjérkskog och en vegetation liknande den pa Palovaara och Tuiskukivalo, dock med mindre blabarsris, men i stillet Cladoniae och Peltigera poly- dactyla. Afven Calamagr. epigejos forekom i trakten. Langs Ylijokis striinder antriffas rénn allmant samt Carex acuta, Menyanthes, Sparg. simplex, Hippuris, Sagittaria, smablommig Nymphaea, ifvensom Nuphar lutewm och var. minus, i sj6n Alaportimojiirvi ater, der Ylijoki ut- mynnar, Potamog. gramineus (sannolikt graminifolius) var, heterophyl- 76 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. lus, P. perfoliatus. Sparg. simplex f. longissima, Sagitt. sagittifolia f. tenuior, Nuphar intermedium, Scirpus lacustris, Isoétes lacustyis och echinospora. Nimnda sjé Portimojirvi genomflytes fér Gfrigt af Simo elf, den sista och stérsta af de manga sjéar, i hvilka dess och dess hufvudsakligen fran norr kommande bifloders vatten utbreder sig innan det i fors pa fors stértar ned i Bottenviken. En del af dessa vid- gade lugnvatten hafva laga karrstrander med Salix phylicifolia och litet lapponum, Carex acuta, Equis. limosum etc., andra ater, hvar- ibland Saukkojarvi, héga, bebygda strainder, kantade af tata bankar af Phragmites. De mellanliggande forsarnes strander utmiarka sig har som annorstides genom en frodigare vegetation af Calamagr. phrag- mitoides, Ulmaria, Cirs. heterophyllum, Solidago, Hierac. umbellatum etc. eller blabar, Melamp. pratense, Epilob. angustifolium, Deschampsia flexuosa och Agrostis vulgaris samt tall och bjérk, eller emellan bjérk och videbuskar Calamagr. phragmitoides, Carex vesicaria, Galium trt- fidum, pa torrare mark Calamagr. lapponica och Phlewm alpinum samt vid vattnet Ranune. reptans, Callitr. vernalis och Sparg. simplex. Uti en med sma granar bevuxen myr vid Portimojarvi antecknades for 6frigt Salix caprea, phylicifola och lapponum, Betula nana, Ledum, Andromeda polifolia, Myrt. uliginosa, Comarum, Carex chordorrhiza, Persoonii, filiformis, irrigua och aquatilis, Erioph. vagimatum och an- gustifolium, Sphagnum acutifolium och cymbifolium samt Amblysteq. fluitans, vid kanten af en sank mosse Oxycoccus palustris och mucro- carpus samt Carex pauciflora, pa angsbacke Agrostis vulgaris, De- schampsia flexuosa, Anthoxanthum, Luzula multiflora var. nigricans, Rhin. minor, Leont. autumnalis, Stell. graninea, Euphr. officinalis, Trientalis, Achillea millefolium, Ranunc. acris, Hierac. vicartum, H. poljolense var. scololepis och pa tufvorna Rubus arcticus, samt i en kornaker Galeopsis tetrahit, Chenop. album och Poa trivialis. For Sfrigt odon 6fverallt, och tallen éfvervégande anda fran Toljamo Pe: dasjirvi. Bland anmarkningsvardare vaxter namnes sirskildt Hrioph. Scheuchzeri. Fran Portimojarvi ned&t aro de laga elfstrinderna pa en stricka af ungefir 5 km hufvudsakligen bevaxta med granskog, hirefter héjer sig stranden och bjérkskog med inblandad gran intager sranskogens plats. Emellan skogen och elfven ligga smala aingstrackor med ytterst vid vattnet litet Scirpus lacustris och Phragmites samt Carex acuta och aquatilis, Menyanthes, Caltha, litet Nawnburgia och Digraphis samt hair och der Jris och Scirpus silvaticus, hogre upp folja Ranune. reptans, Anthoxanthum, Angelica silvestris, Molinia, Phleum alpinum, Epilob. angustifolium, Deschampsia caespi- = Luzula multiflora, Ver. longifolia, tosa, Calam. phragmitoides, Solidago, Agrostis vulgaris, C, lapponica, Achillea millefolium, Equis. silvaticum, Melica, Hierac. umbellatum Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 77 var. subscabrum, Ulmaria, Euphr. officinalis, var. crocatifolium, Valer. sambucifolia, Polygon. viviparum (li- var. lingulifolium, Ranune. auricomus, tet), H. botniense, RR. repens, Trollius (d:o), Crepis paludosa (litet}, Rhin. minor, Galium trifidum, Cirs. heterophyllum, Graph. dioicum, Jornus suecica, ymnigt Geran. silvaticum, Melamp. pratense och silvaticum, samt pa fugiigare mark Parnassia, Pedicul. sceptrum carol., Salix glauca och allmant Selaginella. 1 elfven insamlades Potamog. graminifolius. Vid Ruona pa en hég backe vid elfven, 11/2 mil nedanom Portimo, an- tecknades en nagot afvikande vegetation af ljung, Camp. rotundifolia, Stell. graminea, Melamp. silvaticum, Chrysanth, leucanth., Hierac. wm- bellatum var. microphyllum, H. crocatum var. dilatatum och H. dia- phanellum. Nedanom Ruona fortsattes bjérkskogen till nairmare Hosio, ytterligare 1/2 mil langre ned, i hvars narhet hufvudsakligen gran, ‘men ifven litet tall och en 6fver hufvud taget torftigare vegetation, med mindre bjérk och rénn samt mera Salix phylicifolia, och S. lapponum endast pa sanka strinder, vidtager. Pa akerbacke vid elfven i Hosio iakttogs i sjelfva kornakern Apera, Galeopsis versicolor och tetrahit, Myos. intermedia, Sperg. arvensis, Stell. media, Erys. chei- ranthoides, Polyg. convolvulus, Viola tricolor f. arvensis, Thlaspi och Galium boreale, vid kanten af akern Poa pratensis, Vicia cracca, Achil- lea mallefolium och Cirs. heterophyllum, lingre ifran akern Solidago, Hierac. botniense, H. stenacrum, H. pohjolense var. meiophyllum och var. sublineatum, Rhin. minor, Rumex acetosella, Trif. repens och pra- tense, Anthoxanthum, Deschampsia flecuosa, Agrostis vulgaris, Calamagr. lapponwa och epigejos, Epilob. angustifolium, Angelica silvestris, Ra- nunc. acris, Geran. silvaticum, Polyg. viviparum, Equis. arvense och ljung, samt lagre ned vid stranden Myrt. uliginosa, Molinia, Calamagr. epigejos, Valer. sambucifolia, Trollius, Veron. longifolia, Pedicul. scep- trum carol., Deschampsia caespitosa, Salix. phylicifolia, Carex acuta och pa sanden flickar af Hypnum arcuatum med Pinguicula vulgaris och Euphrasia. Pa den fodljande 1°/, mils striickan till Ylikirppa iro elfstranderna merandels hégre, dock finnas &fven laga strander med Salix lapponum, Erioph. angustifolium, Comarum ete. samt pa ett par stéllen berg i dagen. Bjork och gran férekomma i lika myc- kenhet, hégre vall med tallskog fr sillsynt. Pa stenig elfstrand vid Ylikarpp& utgjordes vegetationen af Molinia, Menyanthes, Ulnaria, Juncus filiformis, Lysim. vulgaris, Naumburgia, Agrostis canina, Lythrum, Caltha, Deschamps. caespitosa, Valer. sambucifolia, Ranunc. reptans, Digraphis, Veron. longifolia, Brioph. alpimum, 78 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Carex acuta, Parnassia, Angelica silvestris, C. aquatilis, Pedicul. sceptrumcarol., Myrt. uliginosa, C. canescens, Luzula multiflora, Calluna vulgaris, Equis. imosum, Leont. autumnalis var. Salix repens, E. arvense, villosus, S. hastata, Calamagr. stricta, Cornus suecica, S. phylicifolia, Galium palustre, Galium boreale, Alnus imeana, Lath, palustris, HMierac. umbellatum, pa gyttjig strand under dkerbranten Trigloch. palustre, Juncus alpinus och Myos. palustris, samt hégre upp pa backen liksom i Hosio, med tilligg af Camp. rotundifolia, Equis. silvaticum, blabarsris, Stell. gra- minea och Friesiana, Phleum pratense och alpinum samt mycket Trol- lius, pi torr blandskogshacke Ater tall, gran, Betula odorata f. latifolia, asp, en, ljung, afven hvitblommig, lingon, blabar, Calamagr. lapponica, Epilob. angustifolium, Solidago, Equis. silvaticum, Deschampsia caespt-_ tosa, Fest. ovina, Luzula pilosa, Majanthemum, Trientalis, Rumex ace- tosella, Cerast. triviale, Gnaph. dioicum, Linnaer, Hylocom. parietinum, Dicr. scoparium och undulatum, Peltidea aphthosa, renlaf, Polytr. com- mune och juniperinum samt vid garden hagg och hallon. Ifran Yli- kiirppai nedat far ater tallen, hvars omrade afbréts vid Portimo, 6f- verhanden, och elfven, som i sitt hittills varande lopp mot sydvest moter hogre terring, tvingas till en nordvestlig och vestlig rigtning med till venster hég, brant sandstrand, i nirheten af Sankala genom ravinartade dilder delad i kullar, och mycket klippiga forsar, anda till Alakirppa, 2 mil fran Ylikarppa, der den sydliga och sydvestliga rigtningen ater vidtager. Ungefar */2 mil fran Ylikarppa forekom 1 ett lugnvatten Polyg. amphibium i stora massor, uti en gammal hég- stammig gles bjérkskog vid Sankala, annu 1/, mil langre ned, ut- gjordes den ytterst torftiga vegetationen af Polytr. commune, blabar, odon, Melamp. pratense och silvaticum, Cornus suecica samt ett och annat stra af Deschampsia flexuosa, D. caespitosa och Agrostis vul- garis, en kornaker pa sist naimnda plats var alldeles 6fvervuxen af Cirs. arvense. Pa nAgot afstand fran Sankala nedat blifva ater gran och bjérk forherrskande, med nagot tall inblandning, och ungefar Ts mil fran sist naimnda ort visar sig den hégre upp under denna fard ej observerade Tanacetum, i sallskap med Lysim. vulgaris, Calamagr. epigejos och stricta. I narheten fanns pa den bara sandstranden en- dast Hierac. umbellatum, Solidago och Epilob. angustifoium. Vid Kal- liokoski sag, */; mil fran Alakarppi samt 27/; mil fran elfmynningen, iakttogs pa den steniga och klippiga stranden vid forsen en vegeta- tion liknande den pa stranden vid Ylikarppa, med tillagg af Tofieldia, Pinguicula vulgaris, Drosera longifolia, Scirpus caespitosus, Juncus al- pinus, Carex filiformis, Equis. palustre och Fest. rubra, i karr der- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 79 invid Carex irrigua, C. pauciflora, C. filiformis, C. loliacea, C. chor- dorrhiza, Erioph. angustifolium, Ozxycoccus palustris, Andromeda poli- folia, Menyanthes, Comarum, Peucedanum (rar), Betula nana, Salix lapponum, Equis. limosum, Amblysteg. aduncum, A. stramineum, Sphag- num cymbifolium och acutifolium. For 6frigt insamlades har Carex globularis, Melica, Pyr. rotundifolia och Galium boreale samt, under en ytterst svar och médosam vandring genom sanka mossar med gungflyn och dypélar, hvilka endast langs de fastare smala har och der sig slingrande tallmyrstrangarne kunde betradas, till det ungefar 1 mil aflagsna, af ofantliga om hvarandra kastade och uppstaplade klippstycken bestaende, nedtill af barrskog omgifna Alapenikka, Carex ampullacea, C. pauciflora, C. limosa, C. chordorrluza, C. filiformis, Erioph. gracile, E. alpinum, Scirpus caespitosus, Oxycoccus microcarpus, Ledum, Salix lapponum och vid skogsranden af mossen under héjden en starkt smaluden buske af sannolikt Betula intermedia, afvensom vid stranden af Martimonjarvi Utricularia intermedia. Ett stycke ne- danfér forsen togos Hierac. umbellatum var. crocatifolium och H. cro- catum var. dilatatum. Langs den hiarifran mycket strida och klip- piga elfven (23 forsar pa 23 km) dro stranderna mest skoglisa, af ing med mycket Trollius, Ranunc. acris och Geran. silvaticum och torra backar. Den forhandenvarande skogen utgéres hufvudsakligen af bjérk, dernast af gran och obetydligt tall. Der elfven ett stycke ofvanom mynningen grenar sig, antecknades i fugtig ang Betula odorata, Erioph. angustifolum, Molinia, ‘ Alnus incana, Equus. limosun, Pedicul. palustris, Salix nigricans, Galium trifidum, P. sceptrum carol., S. pentandra, Menyanthes, Valer. sambucifolia, S. lapponun, Comarum, Epilobium palustre, Juncus filiformis, Agrostis canina, Calamagr. stricta, Carex irrigua, Peucedanum, Deschamps. caespitosa, C. vulgaris, Parnassia, Festuca rubra, C, canescens, Nardus, Galium uliginosun, C. ampullacea, Jornus suecica, Polyg. viviparun, C. aquatilis, Hquis. arvense, Viola epipsila, pa tufvor Polytr. commune, Rubus arcticus, Luzula multiflora, Ulmaria och Aspl. fiix femina, pa torrare mark Galium boreale, Poa pratensis, Melamp. pratense, Geran. silvaticum, Ranune. acris, M. silvaticum, Solidago, Trollius, Rhin. minor, HMierac. umbellatum, Cirs. heterophyllum, Rubus saxatilis, Vicia cracca, Veron. longifolia, Trientalis, Anthoxanthum, Achillea millefolium, Majanthemum, 80 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran., Camp. rotundifolia, Agrostis vulgaris, Phleum alpinum, Gnaph. dioicum, pa strandbradden hagg, Lysimachia, Thalictrum flavum, Lath. palustris, Salix repens, Ranunc. auricomus och repens, Juncus alpinus, Carex caespitosa, acuta och vesicaria, bland tatare staende trad rénn, en, blabar, Calam. phragmitordes, tana, Agrostis vulgaris, Geran. silvaticum, Majanthemum, Deschamps. flexuosa, Melamp. silvaticum, Euphr. officinalis, Melica, Rubus idaeus, Pyrola nunor, Festuca rubra, Solidago, P. secunda, Melandr. rubrum, Ranune. acris, Cornus suecica, Cirs. heterophyllum, Viola canina var. mon- ‘Trientalas, Hylocom. parretinum, pa 6ppnare tufvig mark Carex caespitosa, Geran. silvaticum, Agrostis vulgaris, C. sparsiflora, Solidago, Calan. phragmitordes, Deschamps. caespitosa, Festuca rubra, Cornus suecica, Rumex acetosa, Ranune. repens, Viola epipsila, Angelica silvestris, Equis. arvense, Epilob. angustifoium, Galium boreale, pa angsbacke med gran, en och litet bjork Rubus idaeus, Onoclea (rar), quis. arvense, Galium. boreale, Ribes nigrum, Salix pentandra, Agrostis vulgaris, R. rubrum, Galium palustre, Festuca rubra, Geran. silvaticum, Majanthemum, Poa pratensis, Ranune. acris, Jornus suecica, Rubus arcticus, Stell. graminea, Carex Persoonii, Trientalis, St. Friesiana, Melamp. pratense, Phegopt. dryopterts, Cerast. triviale, Rosa cinnamomea, Ph. polypodioides, Leont. autumnalis var. Polytr. commune, Polyst. spinulosum, villosus, pa bar sand Thalictrum flavum, Lysim. vulgaris, Viola palustris f. major och Euphrasia, pa torr backe Festuca ovina, Poa pratensis, Agrostis vulgaris, Rumex acetosella och Achillea millefolium, pa gangstig Juncus bufonius, Poa annua och Gnaph. uliginosum, samt i polar af stillastaende vatten Equis. limosum, Sagittaria, Sparg. simplex, Scirpus lacustris, Carex aquatilis, Callitr.. autumnahs, Phragmites, C. ampullacea, Potamog. obtusifolius, Alisma, Butomus, Utricul.. vulgaris. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 81 Kusten séder om Ruikka, narmast Kuivaniemi grans tallbevuxen, ir flack och slit, men stenig, med laga, 6ppna och langgrunda strinder och liten tillstymmelse till skargard, enligt Linné det yttersta af Norrbotten, men till sin natur snarare hérande till Osterbotten. Hair pa den laga hafsstranden vaxte yiterst Scirpus lacustris, Heleoch. uniglumis, Caltha, Subularia, Potent. anserina, Comarum, Bulliarda, Parnassia, Pedicul. palustris, Callitr. vernalis, Calamagr.' stricta, Prim. finnmarkica, Agrostis alba, Cicuta, Leont. autumnalis var. Deschampsia bottnica, Galium palustre, villosus och i vattenpélar Sagittaria, Myrioph. spicatum och Batrach. paucr- stam. var. eradicatum, hégre upp Carex vulgaris, J. balticus, Epilob. palustre, Festuca rubra, Euphr. hebecalyx, Ranunc. reptans, Valer. officinals, Carex glareosa, Heleoch. palustris, ZTrif. repens, Sagina nodosa (rar), Elatine hydropiper, Ping. vulgaris, Scirpus pauciflorus, Plant. maritima, Juncus Gerardi, Equis. arvense, Ulmaria, pa stenig strand Elymus, Digraphis, Myrica gale, Sonchus arvensis var. Juncus filiformis, Salix phylicifolia, maritimus, Viola palustris f. ma- 8S. nigricans, Angelica (steril), jor, S. pentandra, Epilob. angustifoium, Glaux maritima, Alnus incana, Veron. longifolia, Hierac. umbellatum, pa stenbacke med enbuskar Tanacetum, Rubus idaeus, Achillea mille- folium, Vicia cracca, Polyg. viviparum, Fragaria, Sedum acre, Deschamp- sia flecuosa, Agrostis vulgaris, Festuca rubra och ovina, lingon- och blabarsris, pa vat strandaing Carex vulgaris, Comarum, Festuca rubra, C. aquatilis, Salix phylicifolia (tel- Agrostis alba, Juncus filiform, ningar), Galium palustre, Trigloch. palustre, Equis. limosun, Polyg. viviparum (rar), Erioph. angustifolium, Prim. finnmarkica, Lath. palustris, Calamagr. stricta, Caltha, Lythrun, Parnassia, Carex glareosa, Peucedanum Pedicul. palustris,’ Euphyr. hebecalyzx, och i vatten Hippwris samt Utric. intermedia, emellan stenarna 1 en uttorkad back Polyg. minus och Alisma, pa aingsbacke vid stranden med bjirk, Salix pentandra, S. phylicifolia, graal, higg och rénn 6 82 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Poa pratensis, Agrostis vulgaris, Rumex acetosa, Epilob. angustifolium, Solidago, Achillea millefolium, Hierac. umbellatun, Anthriscus, Tanacetum, Melamp. pratense, M. silvaticum, Euphr. officinalis, Rubus saxatilis, R. arcticus, R. idaeus, Veron. longifolia, Digraphis, Cornus suecica, Melandr. rubrum, Valer. officinalis, Calamagr. lapponica, Ulmaria, Anthoxanthum, Equis. arvense, Festuca rubra, Deschamps. flexuosa, pa akerbacke vid Ruikka Deschamps. caespitosa, D. flexuosa, Agrostis vulgaris, Poa pratensis, Festuca rubra, Equis. arvense, Rhin. major, Rh. minor, Polyg. viviparum, Trif. pratense, Tr. repens, Stell. graminea, Cerast. triviaie, Rumex acetosa, Ranune. acris, R. repens, Milium, Poa nemoralis, Trit. caninum, Viola canina var. mon- tana, Trientalis, Fragaria, Angelica silvestris, Thalictrum flavum, Erys. hieracufolium. Rhin. minor, Stell. graminea, St. Friesiana, Geran. silvaticum, Achillea millefolium, Mierac. umbeligtum, H. pohjolense, Solidago, Camp. rotundifolia, Trollius, Cirs. heterophyllum, i landsvagsdiket vid Ruikka Hydrocharis, Myrioph. spicatum, Potamog. pusillus, Utricul. vulgaris, Lemna minor, Sparg. simplex samt vid lands- vagen invid garden Atropis distans och Alop. geniculatus. Utom dessa hafva i Ruikka-trakten insamlats Onoclea, Lemna trisulca, Catabrosa aquatica, Orchis maculata, Pyrola uniflora, Rosa acicularis, Veron. ser- . pyllifolia, Utricul. minor, Euphr. brevipila och Galium trifidum. Ifran Ruikka norrut vidtager en mer omvexlande, hufvudsakligen af gran och bjérk bevuxen terriing med steniga backar och berg, sand- asar, lundar, angar, kaérr och mossar samt langt i hafvet utskjutande uddar, hvilken stricker sig anda till Kemi elf och salunda jemte den af med bjérk och andra l6ftrad samt litet gran bevuxna angsholmar be- stiende skargirden utgdr en del af Oster-Norrbotten. Jemte bjork och gran antraffas har ganska mycket graal samt Salix pentandra, nigricans, caprea, phylicifolia, litet cinerea och aurita, asp, ronn, higg och obetydligt tall. Pa stenbacke antecknades ren- och islands- laf, Hylocom. parietinum, Dicrana, lingon, Arctost. officinalis, Empet- rum, Gnaph. dioicum, Deschampsia flexuosa, Agrostis vulgaris, Festuca ovina, hallon, Solidago, Achillea millefolium, Hierac. umbeliatum var. subcrocatifolium, Camp. rotundifolia, Euphr. officinalis, Stell, graminea och ]jung, pa mossiing vid en utfalld sjé vid Marostenmaki Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 83 Polyg. viviparun, Androm. polifolia, Poa pratensis, Equis. limosum, Sphagnum acutifolium, S. cymbifolium, Amblyst. stramineum, | Menyanthes, Epilob. palustre, Meesia, Comarun, Galium trifidum, Oxycoccus palustris, Salix lapponum (tel- Juncus stygius, Dros. rotundifolia, ningar), Erioph. gracile, Carex limosa, C. teretiuscula, S. phylicifolia (d:o), Agrostis canina, Dr. longifolia, Carex heleonastes, pa tufvig myr med sma bjérkar, tallar och granar, Salix phylicifolia, lapponum och myrtilloides, Betula nana, Ledum palustre, Androm, po- lifolia och calyculata samt odon C. phragmitoides, Poa pratensis, Comarum, Peucedanum, Erioph. alpinum, E. angustifolium, Carex dioica E, palustre, Carex pauciflora, C. chordorrhiza, C. irrigua, C. fiifornis, Erioph. vaginatum, Calamagr. stricta, Sphagnum acutifolium, Aulacomn. palustre, Hypynum trichoides, Paludella, Oxycoccus palustris, O. microcarpus, Equis. linosum, och tufvor af Polytr. gracile, i tat bjérkskog med rénn Equis. arvense, E. silvaticum, Phegopt. dryopterts, Geran. silvaticum, Angelica silvestris, Solidago, Epilob. angustifolium, Melamp. silvaticum, Rubus saxatilis, Cornus suecica, Agrostis vulgaris, Lycopod. annotinum, Hylocom. parvetinum, H. proliferum ete., Calamagr. lanceolata, Milium, — Cirs. heterophyllum, Majanthemum, Linnaea, i uthuggen bjérkskog Melica, Carex sparsiflora, C. caesprtosa, C. juncella Valer. sambucifolia, Crepis paludosa, Ulmaria, Geum rivale, Poa pratensis, Pyr. rotundifolia, Rubus arcticus, Trientalis, samt litet graal, i granskog Hylocom. parietinum, H. proliferum, Po- lytr. commune, blabirsris, Carex globularis, Pyrola secunda och minor samt Goodyera (rar), pa tufvor i en mosse i niarheten Tofieldia och pa sankare mark med Amblysteg. scorpioides Carex chordorrhiza och Utricul. intermedia, i ttt snar af graal, bjork, rénn, hagg, Salix n- gricans, phylicifolia, pentandra och caprea ofvanom en stranding Agro- stis vulgaris, Deschampsia caespitosa, Milium, Poa pratensis, Trit. ca- ninum, Ulmaria, Valer. sambucifolia, Rubus saxatilis, Scutellaria och 84 Magnus Brenner, Observationer rérande deu Nordfinska floran. Camp. rotundifolia, samt pa angen Hierac. umbellatum var. lingulifo- lium och subcrocatifolium, H. parcidentatum och H. scabratum, pa stenig hafsstrand Heleoch. uniglumis, Juncus Gerardi, Calamagr. stricta, Trigl. maritinum, Glaux, Parnassia, Pedicul. palustris, Prim. finnmarkica, Agrostis alba och Deschampsia botinica, pa den langt i hafvet utskju- tande udden Maksniemis steniga och klippiga strander Deschampsia bottnica, Phragmites, Calamagr. stricta, Juncus Gerard, J. balticus, Heleoch. palustris, H, uniglumis, Agrostis alba, _ Festuca rubra, Trigl. palustre, Tr. maritimum, Plant. maritima, Carex Oecederi, C. maritima, Lysim. vulgaris, Lythrum, Veron. longifolia, Sonchus arvensis f. lae- vipes och var. ma- ritimus, Silene inflata var. h- toralis, Tanacetum, Archang. litoralis, Lath. palustris, Parnassia, Ulmaria, Valer. sambucifolia, Comarum, Ammodenia, Glaux, Trit. caninum, Hippophaé, Salix phylicifolia, Myrica, Mier. umbellatum var. lingulifolium, Leont. autumnalis, Epilob. angustifolium, Vicia cracca, Rhin. major, Euphr. latifolia var. botnensium, Empetrum, pa sandstrand ater Ammodenia, Limosella (rar), Polyg. aviculare f. confertum och lapathifolium f. depressum, Hippophaé, Junip. communis, Calamagr. epigejos f. rubra, Trit. caninum, Elymus, Rubus idaeus, Poa pratensis, Leont. autumnalis, Silene inflata var. litoralis, Bidens platy- cephalus (rar), Agrostis alba och en tatt tufvad forkrympt form af Hierac. umbellatum var. lingulifolium, samt i en karrp6l Menyanthes, Hippuris, Utricul. intermedia, Carex teretiuscula och Amblysteg. flurtans. I denna Simo sockens norrbottniska del hafva for Ofrigt in- samlats Botrych. lunaria, B. lanceolatum, B. rutaceum, Carex norvegica, C. capillaris, C. pallescens, Erioph. latifolium, Scirpus pauciflorus, Calamagr. gracilescens, C. lapponica, Catabr. aquatica, Malaxis paludosa, Microst. monophylla, Corallorrhiza innata, Orchis cruenta, Butomus wmnbellatus, Silene inflata, S. nutans, Vise. vulgaris, Lychnis flos cuculi, Dianthus deltoides, D. superbus, Stell. crassifolia, Thalictrum flavum, Th. simplex var. bo- reale, Pimp. saxifraga, Alchem. vulgaris, Potent. argentea, P. ruthenica, Veron. officinalis, Prun. vulgaris, Cirs. palustre, Hierac. diaphanellum, H. fennicum, H suecicum, H. auricula, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 85 samt vid Marostenmiki invid grinsen emot Kemi H., pilosella, i skir- garden ater Equis. variegatum, Selaginella, Botrych. boreale, Erioph. alpinum, Scirpus lacustris var. Tabernaemontant, Heleoch. acicularis. Carex canescens X nor- vegica, C. norvegica, C. glareosa, C. salina ostrobottnica C. maritima X_ ostro- bottnica, C. maritima, Fest. rubra var. are- naria, Orchis cruenta, Potamog. vaginatus, Junip. communis var. nana, Myrica gale, Ammodenia, Hippophaé, Archang. litoralis, Ribes rubrum, Lath. maritimus, Rubus castoreus, Pyrola uniflora, Prim. finnmarkica, Linaria vulgaris, Artem. vulgaris var. coarctata, Mierac. cochleatum. (formae), Salicornia. Bland anmiarkningsvirdare vaxter fran Simo elfdal namnas slutligen Parn. palustris var. tenuis, Daphne mezereum, Potent. argentea, Pyrola uniflora, Mierac. Saelani, Coeloglossum, Cypripedium calceolus, Salix hastata, Viscaria vulgaris, V. alpina, Dianthus superbus, Ranune. lingua, Actaea spicata, Equis. hiemale, Onoclea, Botrych. boreale, B. rutaceum, Polygonatum officinale, Spargan. hyperboreum, Calamagr. strigosa, Instera ovata, endast vid Rahaselké Epilob. davuricum och Mulged. alpinum samt endast i den dstligaste delen Orchis angustifolia t., Epilob. alsinifolium, Rosa acicularis, Pinguicula villosa och Petas. frigida, forutom ett antal endast i Kivalotrakten funna, hvilka hiir hanforas till Oster-Norrbotten. Den nordligaste delen af Pudasjarvi socken genomflytes af fra loppet af Simo elf, som har gir en stor bage at sdder, samt upp- tages dessutom till en del af sédra hilften af sjén Simojarvi, hvilken pa grund af sin relativa héjd 6fver hafsytan hérer till Kuusamo om- radet. Att déma af Gyldéns héjdkarta torde trakten vester om sjén ligga nagot lagre, och har derfére gransen emellan Kuusamo och Nord-Osterbotten provisoriskt férlagts langsmed sjéns vestra strand, for att sedan fran dess sédra spets, emellan denna och Siuruaelfs _ kallsjéar, i sydlig och sydostlig rigtning félja héjdlinien for 150 m anda till Taivalkoski sockens grans vid Ijo elf och vidare langs denna grins till Puolanko i Kajanien, hvarigenom den éstra bergiga delen af Pudasjarvi jemte Taivalkoski forlaggas till Kuusamo omradet. Afven en mindre del af Pudasjairvi i sydost maste af samma skal foras till Kajanien. 86 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Fore sitt uttrade ur Pudasjarvi socken haimmas Simoelf i sitt hittills lugna lopp mot nordvest af den temligen kuperade terrangen vid sjén Toljanjarvi och utbreder har vid foten af tvanne betydligare héjder, Toljan- och Kelukkavaara, sin vida vattenspegel, innan den nedanom forsen Toljankoski strémmar in 1 Simo socken, Den forra af de naimnda héjderna utgéres af en stenbunden tallmo, éfverst med ett stenfalt af med Lecidea geographica, L. parasema, Lecanora cinerea, Stereocaulon ete. belupna rullstenar, hvilkas mellanrum utfyllas med blabarsris. Sluttningarne fro bevuxna med bjérk, gran, odon och blabir, emellan héjderna utbreda sig sanka mossar och myrar. Ve- getationen pa trakten ar torftig och enformig. I sjén observerades Batrach. peltatum *suecicum och Myrioph. alterniflorum, i amynningen den sistnimnda och Potamog. rufescens, i elfven pa sand- och stenbotten Potamog. graminifolius och perfoliatus samt simmande Sparganium-blad, pa grunda stillen Nuphar pumilum och smablommig Nymphaea, Alisma och Sparg. simplex f. longissimum. Stranderna langs elfven uppat fran Toljanjarvi aro laga, sumpiga angsstrander med Carex acuta, Erioph. angustifolium, Epilobium palustre, C. aquatilis, Sparg. simplex, Equs. limosum, C. Persoont, Comarum, Juncus filiformis, C. canescens, Menyanthes, Heleoch. palustris, C. chordorrliza, Galium palustre var, Agrostis canina, C. ampullacea, pubescens, Calamagr. lanceolata, C. wrigua, G. trifidum, C. lapponica, pa litet torrare mark Deschampsia caespitosa, Phleum alpinum, Cala- magr. phragmitoides, Valer. sambucifolia, Ulmaria och Angel. silvestris, lingre fran stranden Salix phylicifolia och lapponum samt bjork med Calamagr. phragmitoides, Polytr. commune och Sphagnum acutifolium och slutligen gran och bjérk med odon och blabar. Norr om elfven varsnas pa afstand hégre mark, sdéderut deremot félja omvexlande sanka mossar och myrar med till Ijo elfs vattensystem hérande trask och dar, — i flackmosse vid Kuhaoja Sphagnum, Carex pauciflora, limosa och filiformis, Erioph. gracile, Scheuchzeria, Dros. rotundifolia och longifolia samt Androm. polifolia, — och derpa fastare mark, tallmo, delvis brand, med obetydligt Ijung, blabér och Deschampsia flecuosa, och stenig backe med blandskog anda till den mera kupe- rade terringen vid den till naimnda flodsystem hérande vackra Ra- nuanjiirvi med dess sma holmar, uddar och sund samt dels klippiga, dels sandstrander, bevuxna med Phragmites och Calamagr. lanceolata. Afven har, liksom i Toljamo, ar vegetationen siardeles fattig. Pa en akerbacke vid Laivala antecknades Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 87 Agrostis vulgaris, Euphr. officinalis, H. pilipes, Festuca rubra, Achillea millefolium, Erig. acris var. droe- Calamagr. lapponica, Solidago, bachiensis, Rhin. minor, Hier. umbellatum var. Epilob. angustifolium, Leont. autumnalis, lavandulaefolium, Stell. graminea, H, caespiticola, i en ang nedanfér backen Hterac, umbellatum var. graminiforme, H. Brennerianum, H. orbicans och H. suomense, i mosse EHrioph. gracile, Carex pauciflora, chordorrhiza och trrigua, Juncus filiformis, Agrostis canina, Androm. polifolia, Ledum palustre och Betula nana samt 1 sjin Nuphar pumilum, Potamog. perfoliatus, Sparg. natans och simplex f. longissimum. Hirifran slingrar sig Ranuanjoki i otaliga bugter och svingningar langsamt sdéderut genom vattensjuka angar med Carex acuta, Equis. limosum, Oxycoccus palustris, C. aquatilis, Calam. phragmitoides, Erioph. angustifolium, C. vesicaria, Comarum, E. vaginatum CY. ampullacea, Caltha, C. chordorrluza, Galium trifidum, samt i an Sparg. simplex och minimum, Sagitt. sagittifolia f. tenwor, Nuphar luteum och var. minus, smablommig Nymphaea, Potamog. gra- minifolius var. nigrescens, heterophyllus och natans, anda till det 3 mil sydligare belagna Ellola, hvarefter den under en 11/, mils stracka med icke mindre fn 25 forsar i snabbt lopp strémmar ned till Ijo elfs ansenliga biflod Siuruanjoki, férst genom sumpiga granskogar med af gran, bjork och rénn bevuxna skogsstrander, sedermera genom frodiga aingar med en rik vegetation af Calamagr. phragmitoides och litet lanceolata, Digraphis, Milium, Hierochloa borealis, Valer. sambu- cifolia, Hierac. umbellatum var. lingulifolium och var. subcrocatifolium, Scutellaria, Viola epipsila, Caltha, Scirpus silvaticus och lacustris, Carex acuta, aquatilis och vesicaria och Phragmites samt i vattnet Batrach. peltatum och litet steril Typha latifolia. Vid Haara, afven Haara- Hiltunen kalladt, en gard med stor ladugard af delvis utlindsk race, vid Siuruanjoki, ett litet stycke ofvanom Ranuanjokis mynning, ob- serverades pa akerbacke Phleum alpinum, microphyllum, H. Brennerianum, Deschampsia flexuosa, var. lingulifolium H. subpellucidum, Festuca rubra, | och var. subcroca- H. exacutum, F. ovina, tifolium, Graph. diorcum, Agrostis vulgaris, H. pohjolense var. sub- Achillea millefolium, Calamagr. lapponica, lineatum och Rumex acetosella, H. umbellatum var. var. scololepis, Euphr. officinalis, 88 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Stell. graminea, Rh. major, Erig. acris, Cerast. triviale, Tanacetum, Gnaph. silvaticum, Rhin. minor, Veron. longifolia, 1 karrang Carex chordorrhiza, quis. limosum, Salix sp., C. limosa, Erioph. angustifoium, Sphagn. molluscum (2), C. pauciflora, Agrostis canina, Jungermanniae, C. filiformis, Androm. polifolia, Meesia, C. ampullacea, Betula nana, Polytr. commune och langs kanterna Poa pratensis, Calamagr. phragmitoides och lap- ponica, Comarum, Epilob. palustre och angustifolium, Pedicul. palustris, Peucedanum, Carex Persoonu, Salix lapponum och phylicifolia, 1 gran- skog med bjérk odon, blabar, Hqwis. silvaticum, Pyrola secunda och litet minor, Deschampsia flexuosa, Carex globularis och allmant bland Polytr. commune Last. cordata, samt vid en genomrinnande back Di- graphis, Calamagr. phragmitoides och lapponica, Ulmaria, Geran. silva- ticum, Cornus suecica, Trientalis, Rubus arcticus och Viola epipsila. I elfven togos Potamog. rufescens, Batrach. peltatum med *suecicum och Nuphar luteum f. minus. De trakter Siuruanjoki harifran, dels lugnt, dels i grunda, steniga forsar genomstrémmar forefalla att vara sirdeles enformiga, stranderna antingen ang eller bjérk- och granskog, med ganska allmant forekommande Tanacetum, Angel. silvestris, litet Hierochloa borealis och Hierac. umbellatum-former, samt ytterst fa och fran hvarandra langt aflagsna gardar, finda till det 21/2 mil fran Haara beligna Walkola eller Ikonen, derifran tatare bebodda nejder synas vidtaga. Nedanom Tannila anda till jo elf och langsmed denna folja ater sterila marker, hufvudsakligast af tallmoar, myrar och mossar samt glest sadda gardar. Vegetationen pa akerbacke nedanom Val- kola, hvarest tallmo med stenbackar vidtager invid garden vester om elfven, utgjordes af Agrostis vulgaris, H. pohjolense och Equis. silvaticum, Deschamps. caespitosa, var. meiophyllum, Anthriscus, D. flexuosa, H. pilipes (rar), Chrysanth. leucanth., Festuca rubra, Camp. rotundifolia, Solidago, Anthoxanthum, Gnaph. silvaticum, Achillea millefolium, Rhin. minor, Gn. droicum, Melamp. pratense, Trif. pratense, Rumex acetosella, M. silvaticum, Ranune. acris, Cerast. triviale, Calamagr. lapponica, Geran. silvaticumn, Stell. graminea, Epilob. angustifolium, Hier. umbellatum var. ‘Selaginella, subcrocatifoliun, Vicia cracca, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 89 samt i fing langs stranden dessutom Cornus suecica, Parnassia, Lath. palustris, Pyr. minor, Hierac. umbellatum var, lingulifolium, Veron. lon- gifolia, Pedic. sceptrum carol. (rar), Ulmaria och Cirs. heterophyllum. Pa venstra stranden i ang vid Ritvanojansuu insamlades ett antal HMieracia, saisom H. umbellatum var. lingulifolium och var. subecroca- tifolum, H. pohjolense och var. meiophyllum, H. forficulatum, H. Bren- nertanum var. obtusius, H. caespiticola och H. pilipes. Trakten emellan Siuruanjoki och sjén Aittojirvi nara Livojokis stora krékning at vester innan den utmynnar i Jjo elf, i langd 1+/, mil, utgdres af héglindtare mo och stenhélster med bjérk- och granblandad tallskog, lingonris, ljung, Hylocom. parietinum och Dicrana, omvexlande med éppna mossar med Sphagnum acutifolium var. fuscum och purpureum, eller sankare mossar med Sphagnum cuspidatum, och for Sfrigt Oxycoccus palustris och microcarpus, Dros. rotundifolia, Carex pauciflora och Betula nana samt i skogskanterna Ledum palustre, odon, blabiir, hjortron, Androm. polifolia och litet Carex globularis, afvensom sma sjéar med sand- botten eller trisk med Nuphar och Nymphaea, en del uttorkade och forvandlade till ang, sasom Ritvanjarvi med utlopp i Siuruanjoki, eller till hégstammig bjérkskog med bar sand eller krakris- och Polytr. piliferum-mattor. I Aittojaérvi vid Vanhala insamlades Sparganium natans och Isoétes echinospora och vid sjéstranden Hierac. Brenneria- num var. obtusius. Pudasjarvi icke langt hirifran belagna kyrktrakt, vid sjén af samma namn, utgéres till stor del af vid hégvattenstand Ofversvammade dngar samt genomskdres i Gster och séder af ett antal flodarmar eller aar, tillhédrande dels den fran Gster i sjin ut- mynnande Ijo elf, dels de i séder liggande sjéarnes aflopp. Vege- tationen pa dessa afven om sommaren vata angar sammansittes af Juncus filiformis, Carex acuta, aquatilis och chordorrhiza, Equis. an- gustifolum, Juncus stygius, Menyanthes, Caltha, Galium palustre var. pubescens, pa bara flackar Heleoch. acicularis, pa tufvor Calamagr. lapponica, C. lanceolata och Phleum alpinum, pa torrare mark Deschamps. caespitosa, Comarum, var. lingultfolium, Agrostis canina, Polyg. viviparum, var. subcrocatifolium A. vulgaris, EKuphr. officinalis, o. var. crocatifolium, Poa pratensis, Mier, umbellatum var. Veron. longifolia, graminiforme, pa hodgre elfbradd Convallaria, Phleum alpinum, Erioph. Scheuchzeri, Ranune. repens, Viola palustris, pa lag strand Ofverst pa sluttningen Juncus filiformis, derpa Ranunc. reptans och Myos. caespitosa, sedan Carex acuta eller Heleoch. palustris, vidare Alisma och Equis. limosum, slutligen i vattnet Sagittaria och Nuphar luteum. Pa torra Aker- backar forekomma Rhin. minor och litet major, Trif. repens och pra- tense, pa andra afven Solidago. Hierac. umbellatum, ,H. gothicum* (san- 90 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. nolikt H. pohjolense var. scololepis), Epilob. angustifolium, Camp. ro- tundifolia, Rumex acetosella, Deschampsia flexuosa och Agrostis vulgaris, pa en 6de aker Agrostis vulgaris, Apera, Tripleurosp. inodorum, Ru- mex acetosa, Viola tricolor f, arvensis, Myos. intermedia och Trif. re- pens, samt pa Oppen stenig mark vid byn Festuca rubra, Achillea millefoliwn, Asplen. fil. femina, Deschamps. caespitosa, Calamagr. stricta, Polytr. commune, Agrostis vulgaris, HMierac. umbellatum, Phegopt. polypodioides, Hquis. arvense, H. subpellucidum var. Luzula multiflora, Leont. autumnalis, dentatum, Phleum alpinum, Ranune. acris, Myrt. uliginosa, Stell. gramanea, Rhin. minor, M. nigra, Viola epipsila och Trif. pratense, Cornus suecica, Rubus arcticus. Tr. repens, Carex vulgaris, ljo elfs och Kiiminki- eller Haukipudas elfs vattensystem afstangas fran hvarandra genom en hég as, Taipale, emellan sjéarne Tuulijarvi, Ontamojarvi och Takalampi i norr samt Aittojarvi i sdéder, hvilken sednare jemte nagra andra sma sjéar och trask genom Alaoja af- bérda sitt vatten 1 Kiiminki elfs biflod, Nuorittanjoki. Aittojarvi, med sand- och stenbotten och derpa férekommande Lobelia, begransas af myrstrander med EHquis. fluviatile och limosum, séderut stracker sig den sanka myren, med utlefvade furor, gran och bjérk, Sphagnum fimbriatum var. strictum, Polytr. commune, blabar, hjortron, Ledum palustre, Androm. polifolia och Betula nana, till det delvis uttorkade Vuormasjarvi vid nybygget Vaara, med hufvudsakligen Carex ampul- lacea samt litet Hrioph. angustifolium, Carex irrigua, Epilob. palustre och Comarum, hvarpa félja sanka mossar, med bland annat Uftricul. intermedia och moar med uraldriga furor, gran och bjork, Polytr. commune, blabar och nagot stra Deschampsia flexuosa, till Halkola ny- bygge, derien aldunge Hierac. wmbellatum var. graminiforme och H. vicarium antraffades, vidare betesmarker med smavaxt bjork, asp, Sa- lic pentandra, phylicifolia, caprea, Hierac. umbellatum, ,H. gothicum“ (sannolikt H. pohjolense var. scololepis), Gnaph. dioicum, Leont. au- tumnalis och Deschampsia flexuosa, den uttappade Hetetjérvi med Carex acuta, C. canescens, Juncus filiformis, Comarum, Salix nigricans etc. och 1 qvarblifna polar Sagittaria och Carex aquatilis, Jurvasenjarvi och Alaoja samt slutligen Nuorittanjoki med laga, till stérsta delen skoghevaxta och karrartade strander, hvilken ett stycke nedanfér garden Ilvis, der Hierac. subumbellatum, longicuspis, diaphanellum och suecicum var. stipitiflorum insamlades, lemnar det enformiga och till sin flora torftiga Pudasjarvi. Nagra for omradet egendomliga eller karaktiaristiska vaxter kunna har ej uppgifvas; vegetationen synes besta af former som i Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 91 norra Finlands 6fverhufvudtaget forsumpade 6demarker och pa torr steril mark sammansitta vaxtsamhallena. Ett antal anmarkningsvar- dare vixter hafva visserligen har 6fverkommits, men dessa aro pa grund af sin sparsamma forekomst af mindre betydelse och hafva tydligen fér sin harvaro att tacka grannskapet af trakter der de all- mannare upptrida. Sadana vaxter aro Equis. hiemale, Carex Buxbaumn, Epilob. alsinifolium, Botrych. boreale, C. ericetorum, ) E. Hornemanni, Tofieldia, Gymnadenia, Saxifr. hirculus, Erioph. callithrix, Dianthus superbus, Pyr. media, Scirpus silvaticus, Batrach. paucistami- P. chlorantha, Sparg. affine, neumvar.eradicatum, Pinguic. villosa och Sp. natans, Ranunc. lapponicus, Bartsia alpina. Typha latifolia, Viola Riviniana, Kort efter sitt intride i Ylikiiminki strémmar Nuorittanjoki emellan 2 4 3 m héga sand- och stenstrander genom angsmark och delvis blandskog med obetydligt tall ned till Kiiminki elf, hvilken sedan genom bdrdigare trakter fortsatter sitt lopp till Bottenviken. Pa stenstrand vid Perttula (Nuorittanjoki) antecknades Philonotis fon- tana, Bryum caespiticium, Stereodon arcuatus och Amblysteg. fluitans, Juncus filiformis och alpinus, Molinia, Agrostis canina och alba, Carex acuta, aquatilis och litet caespitosa, litet Calamagr. lanceolata, Phrag- mites, Scirpus silvaticus, Cicuta, Alisma, Caltha, Cornus suecica, Pedicul. sceptrum carol., Comarum, Lath. palustris, Dros. rotundifolia och lon- gifolia, Gal, palustre var. pubescens, Salix repens och phylicifolia. Har insamlades Afven Hierac. pohjolense var. meiophyllum, sublineatum och scololepis, H. Brennerianum, H. diaphanellum, H. conolepis och H. suomense samt 1 aker Cirs. arvense, vid Nuoritta elfs infléde i Kii- minki elf Hier. umbellatum var. graminiforme, lingulifolium och sub- crocatifolium, i ang pa stranden af den sistnamnda nara Marttila Hier. umbellatum var. umbellulatum, lingulifolium och subcrocatifolium, H. fen- nicum, Botrych. lunaria, Selaginella och Carex Persoonti samt i vattnet Potamog. rufescens. Ofverhufvudtaget fro de trakter af Nord-Oster- botten, som genomstrémmas af Kiiminki elf i dess nedra lopp, mera kuperade och, synnerligen inom Kiiminki, af en bérdigare och mera omvexlande natur an 6friga delar af provinsen, hvarjemte vegetationen stallvis, sasom vid Ukkola i Kiiminki, erbjuder en 6fverensstammelse med exempelvis Melalaks traktens i Paltamo af Kajanien. I Ylikii- minki kyrktrakt omvexla fastare, stenbunden, med bjérk- eller bland- skog bevuxen, delvis backig mark med sanka mossar, myrar och grankiérr, hvarjemte angarne vid elfvens och sjéarnes strander bidraga 1) Sannolikt endast i den del som nu fires till Taivalkoski socken. 92 Magnus Brenner, Observationer rérande deu Nordfinska floran. till omvexlingen. Pa fugtig ang vid Karahka trask, nagra kilometer sider om kyrkan, sammansattes vaxttacket af Sphagnum acutifolium, Juncus filiformas, Luzula campestris var. Paludella, Equis. limosum, NUGViCans, Carex vulgaris (flere Erioph. angustifolium, Comarum, former) Polyg. viviparun, Pedicul. palustris, C. dioica, Parnassia, Pedic. sceptrum carol., C. irrigua, Oxycoccus palustris, Menyanthes, tufvor af Sphagnum acutifolium och Polytr. gracile med Myrt. uligi- nosa, eller af Philonotis fontana, Stereodon arcuatus, Trigl. palustre, Epilob. palustre, Gal. uliginosum, trifidum och palustre var. pubescens samt Phleum alpinum, eller af Kquis. arvense, Solidago, H. cochleatum. Deschamps. flexuosa, Hierac.umbellatumvar. H. suecicum var. stt- Oxycoccus palustris, lingulifolium och pitiflorum och Ranune. acris, subcrocatifolium, — Salix phylicifolia, Ulmaria, H. pohjolense var. sco- Orchis maculata, lolepis, Vicia cracca, Hi, longicuspis, eller pa torrare mark Rubus arcticus, Cornus suecica, Rhin. minor, Nardus, Carex leporina, Stell. graminea, Euphr. officinalis, Epilob. an- gustifolium, Hier, pilipes och umbellatum commune, vid vattenranden Carex aquatilis och Calamagr. stricta och i sjén pa karrbotten Nuphar luteum. Pa dikerbackarna forekommer Phlewm pratense och i akrarne Cirs. arvense. PA den harifran genom blandskog, minst tall, till kyr- kan ledande gingstigen antecknades Trif. repens, Plant. major, Poa annua, Leont. autumnalis, Veron. officinalis och serpyllfolia, Carex leporina, pa fugtigare mark Ranunc. repens och pa torrare Hier. gothi- cum (sannolikt H. pohjolense var. scololepis). I en mosse vid Marttila dster om kyrkan utgéres vegetationen af Sphagnum cuspidatum, C. ampullacea, Oxyc. microcarpus, Sph. cymbifolium, C. linosa, O. palustris, Amblysteg. flurtans, C. irrigua, Rubus camaemorus, Heleoch. palustris, C. canescens, Androm. polifolia, Carex chordorrluza, Dros. rotundifolia, Betula nana, C. pauciflora, Dr. longifolia, i en annan dessutom Menyanthes, Carex filiformis, Equis. limosum, Scirp. caespitosus, Erioph. vaginatum, midt pa mossen endast Sphagnum cuspi- datum med dyflickar med Utricul. vulgaris, och tufvor af Sphagnum acuti- folium var. fuscum och purpwreum samt Sph. cymbifolium, obetydligt Be- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 93 fula nana, pa en bjérkbevuxen holme i mossen blabir, Melamp. pratense, Luzula pilosa, Sphagnum fimbriatunm var, strictum, Polytr. commune, litet Pyr. secunda och List. cordata samt Equis. silvaticum, pa en annan hégre bjirkholme, med inblandade tall, gran, asp, rénn och silg, Deschampsia flexuosa, Agrostis vulgaris, Calamagr. lapponica, Hierac. umbellatum och diaphanoides var. flocculiferum, Solidago och Cirs. heterophyllum, pa mycket sankt stille af kirrstranden Equis. li- mosum, Carex chordorrhiza, ampullacea och limosa, Scheuchzeria, Am- blysteg. scorptoides? och Meesia, langre ut ater Sphagna och de ofvan uppraknade. Pa elfstrand vid Marttila med Salix aurita och phyli- cifolia buskar insamlades Hierac. umbellatum var. lingulifolium och subcrocatifolium, Cicuta virosa var. tenwifolia och Juncus stygius, pa den grasbevuxna backiga terringen med hégstammig bjérkskog vid kyrkan Hier. subumbellatum, H. pohjolense var. meiophyllum och sco- lolepis, H. longicuspis, H. caespiticola, H. pubescens, H. pilipes, H. prasinatum, Prunella vulgaris, Veron. serpyllifolia och officinalis. Den kuperade, med blandskog bevixta marken striicker sig vesterut till Siltajoki, der en Hier. glomeratum niirstaende form 6fverkommits, hvarifran tallmyrar och moar med bjérk- och obetydligt graninbland- ning samt litet 6ppna mossar vidtaga, och fortsittas anda till Runtti, fyndort for Hier. suwomense. Har vidtager den bérdiga och kuperade, pa skiffer- och kalk-— grund hvilande Kiiminki-trakten, hvars vegetation, sasom redan namnts, paminner om Kajaniens bérdigaste trakter. Angsvegetationen vid Uk- kola utgéres af Deschamps. caespitosa med var. pallida, D. flexuosa, Festuca rubra, Anthoxanthum, Luz. multiflora, Ranune. acris, R. auricomus, Agrostis vulgaris, Phleum alpinum, Trif. pratense, Tr. repens, Cerast. triviale, Rhin. minor, Leont. autumnalis, Hierac. suecicum var. stipitiflorum, H. pilipes, H. simalifolium, HI. subpellucidum var. dentatum, H. Brennerianum och var. obtusius, H. subumbellatum, H. wnbellatum var. lin- gulifolium och sub- crocatifolium, Solidago, Rumex acetosa, Polyg. viviparun, Angelica silvestris, Carex caespitosa, C. sparstflora, Gal. uliginosum, Viola palustris, Epilobium palustre, Valer. sambucifolia,— Ulmaria, Cirs. heterophyllum, Veron. longifolia, Majanthemum, invid ladorna Poa pratensis och trivialis, Polyg. aviculare, Stell. me- dia, Galeopsis tetrahit, Rhin. major och Phleum pratense, pa fugtigare mark Lath. palustris, Equis. arvense, Scutell. galericulata, Prun. vul- garis, pa annu fugtigare Galiwm trifidum, Pedicul. palustris, Montia, 94 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Juncus filiformis, Carex vulgaris och canescens, Erioph. angustifolium, Comarum, pa astrand Lysim. vulgaris, Lythrum, Veron. longifolia, nar- mare vattnet Mentha arvensis, Myos. palustris, Ranunc. reptans, Carex acuta, i vattnet Hquis. limosum och fluviatile, Scirpus lacustris, Alisma, Callitr. vernalis, Sagittaria, Nymphaea, Nuphar luteum och intermedium, pa angsbackar : Poa pratensis, Merac.umbellatumvar. Rhin. major, Phleum pratense, umbellulatum, Euphr. officinalis, Festuca rubra, AA. pohjolense var. sub- Gnaph. silvaticum, Anthoxanthum, lineatum, Achillea millefolium, Agrostis vulgaris, H. pilipes, Melamp. pratense, Deschampsia flexuosa, Camp. rotundifolia, M. silvaticum, Solidago, Polyg. viviparum, Rumex acetosa, Geran. silvaticum, Stell. graminea, Pimp. saxifraga, Ulmaria, Rubus arcticus, Convallaria, Veron. longifolia, Rhin. minor, Paris (sparsamt), pa angsbacke med bjérk och gran Geran. silvaticum, Melamp. pra- tense, Solidago, Deschampsia flexuosa och caespitosa, Hier. coniops, Melica, Milium, Festuca rubra, Phegopt. dryopteris, mycket litet Veron. officinalis, hégre upp krakris, ljung, Hylocom. parietinum och Dier. —undulatum, pa fugtigare sluttning Cornus suecica, Galium uliginosum, Valer. sambucifolia och Comarum, i kirring Erioph. vaginatum och angustifolium, Carex vulgaris, Persoonit, canescens och aquatilis, Juncus jilifornis, pa tufvor Calamagr. phragmitoides och lanceolata samt Carex globularis, eller i annan karraing Juncus filiformis, Carex irrigua, am- pullacea och chordorrhiza, Aulacomn, palustre och Sphagnum acuttfo- hum. Bland anmiarkningsvirdare vaxter hafva for 6frigt hirifran Prwn. vulgaris, Fragaria, Pimp. saxifraga, Cirs. lanceolatum och palustre, Geran. silvaticum, Daphne och Erioph. latifolium antecknats sasom allmanna, dessutom Digraphis och Convallaria pa elfstrand, Sinapis arvensis, samt Cirs. arvense mer in Carduus crispus pa akrar, Petas. frigida, Listera ovata och Catoscopium i karrang, Hydrocharis och Utricul. vulgaris i landsvigsdike, Selaginella, Onoclea, Botrych. lunaria, Carex pallescens, Coeloglossum, Melandr. rubrum och Geum rivale. Den bérdiga och kuperade marken med blandskog och éfvervagande ings- marker, genomskurna af en miingd bickar, fortsattes langs elfven ge- nom Jokela, der Hier. wmbellatum var. crocatifolium forekommer i mingd, anda till elfmynningen och skiargarden i Haukipudas, langre ifran elfven deremot vidtaga ater de ddsliga och enformiga tallmoarne och karrmarkerna. I sitt fra lopp, efter det den lemnat Puolanko i Kajanien, ge- nomstrémmar Kiiminki elf Utajarvi socken, hvilken, liksom den an- gransande delen af Saraisniemi vester om Jaalanka vid norra stranden Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 95 af Uleatrisk, utmirkes genom en hég grad af torftighet och enfor- mighet, sa mycket mer i 6gonen fallande da man ésterifran fran Puo- lanko eller Paltamo hit inkommer. Pa den 6fverhufvudtaget jemna och slata marken aflésa hvarandra svagt bevuxna tallmoar, myrar, mossar, karr och stenhélster med smavaxta tallar, bjérkar, graal och Salix-arter, endast vid elfvarne erbjudande plats for en stérre mang- fald af vaxter. Bland sadana hafva sasom allmannare anmirkts vid Kurimo jernbruk vid en af Kiiminki elfs klippiga forsar en del i Ka- janien endast sparsamt eller mindre allmant antraffade, for Nord- Osterbotten karaktiristiska vixter, sasom Carduus crispus, Valer, sam- bucifolia, Veron. longifolia, Linaria vulgaris, Scutell. galericulata, Lyth- rum och Digraphis, 4 andra sidan férekomma har nagra Hieracia Piloselloidea sasom H. pubescens, contractum, sphacelatum och pseudo- Blyttii, hvilka endast sparsamt eller alls icke antriffats i Nord-Oster- bottens nordligare delar. Dessutom hafva har insamlats Botrych. bo- reale, Calamagr. lapponica f. singularis, Hierochloa borealis, Poa sero- tina, Hierac. subumbellatum, H. pohjolense var. meiophyllum och Stell. Friesiana var. alpestris samt mossorna Martinellia curta, Dicranoveiss. crispula, Gr. alpicola var. ri- Jungerm. quinqueden- Oncoph. strumifer, vularis, tata, O. torquescens, Amblysteg. riparium, J. barbata, Ceratedon, Hypnum pseudoplumo- Polytr. alpinum, Anoectangium lapponi- sum, Bartr. ithyphylla, cum, Helicod. pulvinatum, Pohlia nutans, Grimmia ovalis var. Plagioth. denticulatum, Leersia brevicollis, cylindrica, Neck. oligocarpa och Dicr. longifoliun, Gr. apocarpa, Dichel. falcatum, i ang vid den 1/2 mil sydligare belagna Siarkijiirvi Hierac. pohjo- lense var. scololepis, vid vagen emellan namnda sj6 och Juorkuna- af Kiiminki elf genomflutna sjé Utricul. vulgaris f. tenuis, samt i ang vid Sankijarvi, hvars vatten genom Utosjoki utrinner till Ulea elf, Her. pohjolense med var. meiophyllum, H. swomense, H. neglectum f. brevi- folium, H. exsurgens och H. Saelani. Den i Utajarvi norr om Uleatrask pa mo och myr radande tallskogen ersiittes dster om Uledelf af skoglésa trakter med sma tallar och en riklig vegetation af enrisbuskar samt ljung, krakris, Melamp. pratense, Hylocom. parietinum och renlaf. Pa sadan mark insamlades vid Vaala Hierac. subumbellatum, H. conolepis och H. swomense, samt vid stranden Stell.. palustris och Ping. vulgaris, Ett styeke harifran norrut genomflytes denna sterila trakt af den fran Otermajarvi i Sa- raisniemis norra del kommande Oterma- eller Kutujoki med laga, sumpiga, af Juncus filiformis, Carex acuta, vulgaris och canescens, Me- nyanthes, Comarum, Pedicul. palustris ete. beviixta och af Eyuis. li- 96 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. mosum kantade strander, fore sitt utlopp i Ulea elf genomflytande Kutujarvi af tallmyr med Betula nana, Androm, calyculata, Ledum, Salix nigricans och myrtilloides omgifna och af litet saf, Nymphaea alba, Nuphar luteum och Myrioph. alterniflorum, men rikligt sma- blommig Nymphaea, Potamog. natans, P. gramineus eller graminifolius och var. heterophyllus, Sparg. affine och simplex f. longissimum Ofver- vuxna trask. Stranden af Uleatrask sdder om elfven i trakten af Paaso ar lag och sumpig angsmark, bevuxen med bjork, graal, Salix pentandra, nigricans, phylicifolia och cinerea samt litet gran. Pa de fran karr upparbetade hufvudsakligen med Deschampsia caespitosa, Poa pratensis, Ranunc. acris, Stell. graminea, Rhin. major och minor, Leont. autumnalis, Trif. pratense och repens, Solidago och Vicia cracca bevuxna angarne vid Myllyranta vester om elfven insamlades bland annat Hierac. umbellatum var. laevius, H. subwmbellatum, H. dimor- phoides, H. Saelani, H. suecicum, Stell. palustris, Lychnis, Cardam, pratensis, Festuca rubra och vid stranden Ranunc. flammula var. ra- dicans, Heleoch. acicularis, Subularia och Utricul. vulgaris, pa de med vacker bjérkskog och nagra granar bevuxna bdérdiga elfholmarne Milium, H. dimorphoides, R. nigrum, Plath, bifolia, H. suecicum, Daphne och Majanthemum, Viola eptpsila, Rosa cinnamomea Hyper. quadrangulum, Galiwn trifidum, (afven med fyllda Hier. subumbellatum, Ribes rubrum, blommor), och langs den vestra elfstranden, med blandskog af hufvudsakligen bjérk och ytterst langs stranden Salix nigricans, phylicifolia och cinerea, i aingarne Carex vulgaris, Phleum alpinum, Galium trifidum, Veron. scutellata, Lath. palustris med var. latifolius, Erig. acris var. glabrescens, Hyper. quadrangulum, Hier. subumbellatum, Milium och Salix myrtilloides. Alchemilla vulgaris synes deremot saknas_ pa orten. Afven nagra mossor hafva hir insamlats, sasom Cephalozia catenulata, Barbula convoluta, Dicranella secunda, Amblysteg. adun- cum, Hypnum Starkei, H. plumosum och Stereodon arcuatus. fran Myllyranta séderut stricka sig sterila tallmoar med renlaf och Ste- reocaulon, Cetr. islandica och var. crispa, Polytr. pilosum, Arctostaph. officinalis, Fest. ovina och har och der ljung intill Rokuavaaras vag- formiga, stillvis allt vaxtttécke saknande sandasar, hvarest Thymus ser- pyllum och Salix repens insamlades, och hvilka utgéra Norra vuster- bottens naturliga grins emot Mellersta Osterbotten. Pa fugtigare mark ersattes har lafticket med dess féljeslagare mjélonris och tall af Hy- locom. parietinum, lingonris och bjork, pa annu fugtigare af Polytr. commune och juniperinum,. blabirs- och odonris, Melamp. pratense, Ledum och dvirgbjérk, invid vattensamlingar slutligen af Sphagnum- arter och Erioph. vaginatum. Den af Ulea elf i dess 6fra lopp ge- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 97 nomstrémmade trakten utgéres till stérsta delen at tallmo, har och der afbruten af karrartad mark med bjérk och gran eller nagon djup backfara med litet ang. Stranderna aro dels branta sandvaggar utan nagon vaxtlighet, dels ang eller akerbackar eller med blandskog be- vuxna. [| Ahmaskoski kommer klippgrunden i dagen. Efter sin férsta stora utforsbacke i Niskakoski, genast efter utloppet fran Uleatrisk, strémmar elfven jemforelsevis lugnt, endast afbruten af mindre, men klippiga och steniga forsar, sasom Ahmas- och Sotkakoski, och ut- breder sig stallvis i sjélika lugnvatten, sasom Utajarvi och Sotkajarvi. Vid Lohipainua, pa den venstra elfstranden, antecknades pa den branta strandvallen hufvudsakligast Polyg. viviparum, Fest. ovina, H. conwops, Rubus arcticus, F. rubra, H. pilipes, Stell. graminea, Equis. silvaticun, H. pseudo- Blyttii, Rhin. minor, FE. arvense var. sero- H. cochleatum, Majanthemum, tinum, Ranune. acris, Luz. multiflora, Mer. wmbellatum, Botrych. lun. ispakn) samt niarmare stranden Carex acuta och vulgaris, Equis. limosum, Agrostis canina, Calamagr. stricta och Orchis maculata. Med undantag af Botrychium och Hieracium-arterna observerades pa akerbranterna vid Honkala pa norra stranden af Utajirvi sj6 samma vixter som vid Lohipainua, med tillagg af Rumex acetosa, Carum carvi och Phleum alpinum samt vid stranden Carex vulgaris och Erioph. angustifolium. I vaxtgeografiskt hanseende ar Utajairvi genom sin enformiga vegetation af betydelse endast sasom grinsort emot det rikare Kaja- nien, ehuruvél en del af detta omrades karaktirsvaxter, sasom ett antal Hieracia Piloselloidea, afven har, och till och med Annu i Kii- minki, antraffas, Sasom gransort emot Mellersta Osterbotten deremot synes socknen, savidt foérhallandena for narvarande fro kinda, ej vara af nagon betydelse, i det endast Stell. Friesiana var. alpestris vid Kiiminki elf, Hier. pohjolense vid Sankijarvi, Sparg. affine i Myllyranta trakten och Hrioph. Scheuchzeri, enligt W. Nylander vid Ulea elf, hair hafva sina sydligaste granspunkter pa denna meridian, den forst nimnda savial ostligare i Sotkamo som vestligare i Muhos samt Hie- racium och Sparganium i Sotkamo dock gaende nagot sydligare, samt a andra sidan den pa gransen emot Sardisniemi forekommande och med siikerhet nordligare i Nord-Osterbotten ej antraffade Thymus ser- pyllum afven forekommer i Kuusamo samt Calamagr. arundinacea savil i Kianto och Kuusamo som enligt Julin vid Uleaborg. Sanno- likt ar dock, att en undersékning af de annu okianda socknarne sé- derut, niirmast Sirdisniemi, der nu redan de i Nord-Osterbotten och Oster-Norrbotten ej antraffade Carex ericetorum, stricta och canescens 4 98 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. var. subloliacea samt Veronica verna 6fverkommits, skall utvisa en mirkbar olikhet 1 vegetationen norr och séder om Rokuavaara sand- asar och Pelso mossar, Genom det delvis mycket uppodlade Muhos framstértar Ulea elf vidare, till en bérjan under namn af Pyhakoski emellan héga, branta med bjork och graal eller barrskog, mest gran, och blabirsris bevuxna strander eller lodrata bergvaggar, genom en af talrika djupa back- eller adalar genomskuren, for 6frigt jemn terrang af dels tallmo, dels blandskog, karr eller odlade falt, for att sedermera i lugnare lopp eller i sma sjélika utvidgningar genom mest odlade och svagt kuperade trakter med bjérk- och litet barrskog fortsatta mot hafvet. I Perukka trakten vid Montalampi och nedersta delen af Pyhakoski pa venstra sidan insamlades Carex microstachya och loliacea, Erioph. Scheuchzert, Inst. cordata, Coralliorrhiza, Botrych. rutaceum, Stell. Frie- siana var. alpestris, Polytr. pilosum, P. urnigerum, Grimmia hetero- sticha och i akrar Vicia sativa, Raphanus och Bromus secalinus, Pa tallbacke vid venstra elfstranden nara Gestila i kyrktrakten anteck- nades ljung, krakris, Arctost. officinalis, Vaccin. vitis idaea, Myrt. nigra och wliginosa, Linnaea, renlaf, Hylocom. parietinum, H. proliferum, Ptitam crista castr., Dicr. undulatum och Gnaph. dioicum, samt in- samlades Jungerm. caespiticia, Discelium nudum, Anisothecium rubrum, Dicranella heteromalla och D. crispa, pa angs- och akerbackar vid Muhos a Polyg. viviparum, Tr. spadiceum, D. flexuosa, Camp. rotundifolia, Ranune. acris, Poa pratensis, Euphr. officinalis, Chrysanth. leucanth., Festuca rubra, Rhin. minor, Solidago, F. ovina, Rh. major (sparsamt), Hierac. pilipes, Phleum pratense, Erig. acris, Luz. multifiora, Phl. alpinum, Stell. graminea, Ciurs. heterophyllum, Carex leporina, Trif. pratense, Equi. arvense, Tr. repens, Deschamps. caespitosa, i akrarne Sisymbr. sophia, Vicia hirsuta, Agrostemma, Potent. norve- gica, Achillea ptarmica, Anthemis tinctoria, litet Carduus crispus, men mycket Cirs. arvense, i lundar med bjérk, asp, en och annan gran samt Salix caprea och nigricans, mossticke af Polytr. commune och tufvor af P. gracile Deschamps. caespitosa, Luz. multiflora, Hier, suecicum. Poa trivialis, Carex Persoonii, H. pseudo-Blytti, Milium, Stell. palustris, H. wnterspersum, Calam. phragmitoides, Lath. palustris, H. Brennerianum, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 99 Ranune. acris, Cirs. heterophyllum, Rubus arcticus (d:o), Melamp. silvaticum, Geran. silvat., (spars.), Convall, maj, (d:o), Valer. officinalis, vid vatten Salix repens, Caltha, Viola epipsila, Trif. spadiceum, Galium palustre var. pubescens, Alop. geniculatus och Trigl. palustre, i vattnet Lemna minor och trisulca, pa ting Deschampsia caespitosa, Poa pratensis, Ranune. acris, Polyg. viviparum, Rhin. minor, Hier. Brennerianum var. obtusius, diaphanellum, pycnadenium, dimorphoides var. subesetosum och suecicum, litet Petas. frigida och pa tufvor Cornus suecica, i Matokorpi kirriing med bjérkbuskar Carex vulgaris, aquatilis, Persoonu, ampullacea och chordorrhiza, Erioph. vaginatum och angustifolium, Agrostis canina, Calamagr. stricta, Amblysteg. cordifolium, tufvor af Polytr. gracile, Au- lacomnion palustre och Sphagnum acutifolium med Stell. crassifolia, Gal. trifidum och palustre var. pubescens, Viola palustris och litet Pe- tas. frigida, emellan tufvorna Epilob. palustre, vid diken Viola epi- psila, Alop. geniculatus var, fulvus, Catabrosa, Comarum, litet Atroprs distans och Rumex hippolapathum, i diket Callitr. autumnalis, langre inat karret Carex teretiuscula och chordorrhiza, Hypnum trichotdes, forst i tufvor, sedan jemnt utbredd, Amblysteg. vernicosum, Orchis cruenta, incarnata och angustifolia * Russowi, Saxifr. hirculus, mycket Stell. crassifolia samt litet Cicuta och Peucedanum eller ock Amblysteg. ver- nicosum med Erioph. gracile och Carex limosa eller C. dioica och der- emellan slingrande tufstrangar af hufvudsakligast Hypnum trichoides, sedan starrvegetationen smaningom aftagande och 1 stallet mossorna tilltagande med dvargbjérk och vid dike Salix pentandra, phylicifolia och nigricans, i bicken Rauhionoja Carex acuta och aquatilis samt Potamog. rufescens, i tat bjérkdunge med Salix nigricans samt litet phylicifolia och lapponum Sphagnum strictum, Betula nana, Salix myr- tilloides, Calamagr. stricta, lanceolata och stran af gracilescens samt Carex globularis och slutligen i tallmyr Sphagnum acutifolium och var. purpureum, Betula nana, Ledum palustre, Androm. calyculata och po- lifolia, Myrt. uliginosa, Rubus chamaemorus, Carex globularis och Oxyc. palustris. J en uppodlad ang i narheten iakttogos Lychnis, Barb. stricta och Alop. pratensis. Trakten norr om elfven midt emot kyrkan och langre upp langs densamma ar mycket stenbunden med bland- skog af tall och gran, i forsen utskjutande granitklippor och langs elfbranterna en rik vegetation af bland annat Prunella, Turritis, H. subpellucidum, Viola canina var. mon- Fragaria, (rikligt), H. pubescens, tana, Lath. palustris, H, suomense, Actaea, Eierac. Brennerianun H. pilipes, Melica, var. obtusius, H. Saelani, HMierochloa borealis, H. coniops, H. pseudo-Blyttu, 100 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. H. cochleatum, Scutell. galericulata, Convallaria och H. suecicum, Cirs. palustre, Rhamnus, Myos. caespitosa, i kirrmark Heleoch. palustris, Sparg. minimum, Erioph. vaginatum, Carex. echinata, samt tufvor af Sphagnum och Polytrichum med Ledum palustre, Androm. calyculata, Betula nana och Carex globularis, i Sphag- num-mosse Carex pauciflora, echinata, irrigua eller pa sankare stallen limosa, Erioph. alpinum, Dros. rotundifolia, Salix myrtiloides ete., 1 en liten sjé Nymphaea alba, Nuphar luteum, Potamog. natans och Equis. limosum samt i elfven Batrach. peltatum. Pa Papinsaari 1 elfven insamlades Hierac. Brennerianum med var. obtusius, orbicans, diaphanellum och pilipes samt .vid Kosula pa venstra stranden, nar- mare Ulea, Gent. amarella *lingulata och Polyg. amphibium var. ter- restre. Griinstrakten emot det odlade Engesleva 1 Tyrnava af Mel- lersta Osterbotten utgéres af delvis tallmyr, karrang eller tallmo. Af de i Muhos funna vaxterna hafva endast de sallsynta Tur- ritis glabra, Lonicera xylosteum, i Kajanien antraffad litet nordligare pa en holme i Kianto sjé, och Artemisia absinthium har sin nord- grins, Erioph. Scheuchzeri, Stell. Friesiana var. alpestris och Hier. diaphanellum ater sin sydgrins; huruvida de séder harom liggande Tyrnavaé, Terames och Frantsila ega nagra for Nord-Osterbotten okinda vaxter ar tillsvidare obekant. I motsats till det jemférelsevis bérdiga och om Kajaniens rikare trakter paminnande Muhos, féreter Ulea socken 1 torftighet och en- formighet en pafallande 6fverensstammelse med den nordésterbottniska andelen af Uleaborgs lin 6fverhufvudtaget. Den odlingsbara jemna marken langs Ulea elf ar helt och hallet upptagen af aker och ang med mellanliggande barrskog, mest tall, och, sasom vid Konttinen, nagon enstaka torr stenbacke. Endast vid fors- och backstrander kan man finna nagon om bittre lottade trakters vaxtlighet paminnande vixt, sasom vid Pukki Botrych. lunaria *boreale och Mulged. alpinum, der for 6frigt a4fven Juncus stygius, Platanth, bifolia, Hier. umbellatum var. Carex tenuiflora, Potamog. pusillus, subcrocatifolium, C. Persoonii, P. rufescens, H. poljolense, Phleum alpinum, Stell. crassifolia, H. coniops, Milium, Saxifr. hirculus, H. caespiticola, Melica, Myriophyllum alterni- H. pseudo-Blytti och List. cordata, florum, H. Saelani insamlats. Sdder om Uledborg utbreda sig flacka odlade bygder af aker, ang och beteshagar med och utan enrisbuskar, genom en sandas vid Kempele kyrka afskilda fran de vidstrackta vata angarna i Kem- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 101 pele och Limingo, hvilka jemte Uleasalo halfé, annu pa 1750-talet en genom ett smalt sund fran fastlandet skild 6, féras till Mellersta Osterbotten. Norr om Uleaborg ater stricka sig enformiga med tall, gran och litet bjérk bevuxna sterila trakter anda till Haukipudas, mera 6sterut emot Kiiminki 6fvergaende i tallmoar och myrar. De laga och flacka holmarna utanfér Uleaborg fro mycket sterila och enformiga, med graalsnar samt, der de icke bebygts eller anvindts som upplagsplatser for diverse olika andamal, bevuxna med enris- och odonbuskar. Ett stort inflytande pa traktens flora utéfvar sjelffallet Bottenvikens narhet, afvensom den lifliga samfardsel med andra orter som staden Uleaborg sedan lang tid tillbaka framkallat. Att denna harigenom framkallade bestandsdel i floran icke ar af nagon bestin- dighet, utan under tidernas lopp underkastats en stérre foranderlighet ain landets egentliga eller ursprungliga flora, framgar af den bristande Ofverensstimmelsen emellan férhallandena férr och nu, som framgar af tidigare uppgifter fran orten, om ock en del af dessa maste anses grunda sig pa direkta misstag eller pa en obestamd och svafvande begransning af det med namnet Uleaborgs trakten betecknade omradet. Afven de vaxter, som i den i Societas’ pro Fauna et Flora Fennica Meddelanden 1879 publicerade reseberattelsen uppgifvits sasom nord- ligare eller sydligare icke forekommande, hafva antingen sedermera befunnits hafva en vidstracktare utbredning eller blifvit genom nagon forvexling for orten anférda, ehuru deras forekomst har ej torde kunna med sakerhet pavisas eller ocksa maste betraktas som beroende pa fremmande inflytelser. Sadana aro Dianthus deltoides och Senecio vul- garis, som nordligare antraffats i Simo, Kemi och Tornea, Polyg. hydropiper 1 Haukipudas, Jjo och Simo, Stnapis arvensis i Kiiminki och Tornea, Bidens cernuus i Haukipudas, Pudasjirvi och Ijo, Matric. chamomilla och Carduus nutans pa ballast anda till Kemi, Cakile ma- ritima afven pa ballast, Atropis distans i Simo och Tornea, dock endast som ruderatvaxt, Carex incurva, som sannolikt endast pa grund at etikettforvexling uppgifvits for orten, och Chaeroph. Prescotii, som torde hafva fdrvildats fran nagon tradgard. I stillet hafva féljande vaxter tillsvidare visat sig har hafva sin nordgrins, nemligen Carex salina kattega- P. canescens, G. amar. “axillaris, tensis, Vicia sepium, Camp. patula, Zannich. pedicellata, Lamium = purpureum Cirs. arvense var. hor- Spergula canina, *incisum, ridum och Hyper. quadrangulum, Gent. amarella *lingu- Hier. pseudo-Blytti, Potent. verna, lata, forutom Raphanus, Aegopodium, Vicia sativa och angustifolia, hvilka vil maste raknas bland de odlingen atféljande ogriisvaxterna. Nord- liga vaxter ater, som har antraffats, aro Dianthus superbus, sydligare 102. Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. funnen i Limingo, Revolaks och Paavola, Stell. Friesiana var. alpestris och Hier. diaphanellum, sydligare vid Ulea elf i Muhos, Mulged. al- pinum, sydligare i Sotkamo, Potent. ruthenica, sydligare i norra Karelen, den langs hela Ulea elf forekommande Erioph. Scheuchzert samt Poa alpina, hvilken inom Finland ej sydligare patraffats. For 6frigt har trakten, sasom belagen vid och i narheten af norra Finlands hufvud- ort Uleaborg, pa olika tider och af olika personer gjorts till foremal for naturhistoriska undersékningar, hvarigenom dess naturalster, siar- deles hvad de anmarkningsvardare betraffar, nagot sa nar fullstindigt torde hafva uppdagats. Sasom sadana mer eller mindre anmirknings- varda vaxter kunna, om man franser den stora mangden ballastvaxter, som pa Uleaborgs hamnplatser och broholmar antraffats, utom de redan namnda, foljande uppraknas Onoclea, Botrych. lunaria, Faris, Juncus balticus, J. Gerardi, Sparg. affine, Lemna trisulca, Scirpus silvaticus, Sc. pauciflorus, Heleoch. acicularis. Carex echinata, C. norvegica, . glareosa, C. heleonastes, C. aquatilis, C. acuta, C. salina-former, C. maritima, Phleum pratense, Phil. alpinum, Hierochloa borealis, Deschampsia bottnica, Catabrosa, Poa Chaixii var. ru- bens, Malaxis, Coeloglossum, Scheuchzeria, Potamog. rufescens, P. obtusifolius, P. pusillus, Zannich. polycarpa, Z. pedicellata, Alnus glutinosa, Myrica, Salix myrtilloides, S. repens, S. aurita X myrtilloi- des, Polyg. amphibiun, Rumex crispus < do- mesticus, Viscaria alpina, Lychnis, Sagina nodosa, Stell. palustris, St. Friesiana, St. crassifolia, Salicornia, Thalictrum flavum, Myosurus minimus, Ranune. sceleratus, Batrach. paucistam- neum var. eradica- tum, Fumaria officinalis, Cardam. pratensis, Subularia, Elatine hydropiper, Rhamnus, Pimp. saxifraga, Sedum acre, Bulliarda, Saxifr. hirculus, Myrioph. sprcatum, Hippuris vulgaris f. maritima, Hippophaé, Potent. anserina, Alchem. vulgaris, Lath. pratensis, L. maritimus, Trif. spadiceum, Androm. calyculata, Pyrola uniflora, Glaux, Prim. finnmarkica, Myos. palustris, Asperugo, Limosella, Tinaria vulgaris, Veron. chamaedrys, V. officinalis, V.. serpyllifolia, Pedic. sceptrum carol. Euphr. curta, E. hebecalyzx, Plant. maritima, Lan. purpureum, Gal. verum, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 103 G. mollugo, S. oleraceus, H. nigellum och Viburnum opulus, S. asper, H. suecicum med Camp. patula, Hier. umbellatum var. var. pseudauricula. Bidens cernuys var. ra- crocatifolium, diatus, H. hymenacrum, Sonchus arvensis var. H. subpellucidum var. maritimus, amplifrons, Pa de vata, tufviga strandingarne norr om Toppila, invid griansen emot Haukipudas, antecknades under en flyktig exkursion pa sen- sommaren Carex vulgaris, Gal. trifidum, Trigloch. palustre, C. aquatilis, Euphr. hebecalyz, Erioph. angustifolium, Agrostis canina, Peucedanum, Carex irrigua, Agr. alba, Valer. sambucifolia, Equs. limosun, Calamagr. stricta, Menyanthes, Salix phylicifolia, C. lanceolata, Comarum, S. nigricans och C. phragmitoides, Myrica, Alnus incana. Lysim. thyrsifiora, Pedicul. palustris, Lath. palustris, P. sceptr. carol., De enformiga, med tall, gran och litet bjérk bevuxna trakterna fortsattas i Haukipudas fnda till elfven, norr om hvilken de fran Kiiminki kanda mer omvexlande, afven med bjork och andra loftrid, sasom graal, asp, rénn och hagg, jemte tall och gran, bevuxna nej- derna tillstéta. Den 21 och 22 Juni observerades hir med nyss utslagna blommor Calla, Melica, Myos. stricta, Trollius, Viola epipsila, Coeloglossum, Fragaria, Rubus arcticus, Geum rivale, Convallaria, Rh. saxatilis. Trigl. maritimum, Paris, Ranune. acris, Vaccin. vitis idaea, Cerefolium, Prim. finnmarkica, Prunus paius, samt dessutom Equis. arvense, C. canescens, Salix repens, Lycopod.complanatum, C, vulgaris, S. pentandra, L. clavatum, C. caespitosa, Ribes nigrum och Carex sparsiflora, Myrica, R. rubrum. Bland 6friga i Haukipudas funna vaxter mA namnas Selaginella, Cypripedium {endast af Polyg. hydropiper, Onoclea, Linné), Melandr. rubrum, Elymus, Hydrocharis, Spergularia campestris, 104 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Thalictrum flavum, Arabis suecica (nord- ligaste fyndort), Cardam, pratensis, Sisymbr. sophia, Sedum acre, Potent. anserina, Alchem. vulgaris, Lath. palustris, Trif. spadiceum, Pyr. rotundifolia, P. secunda, P. uniflora, Glaux, | Pedic. sceptrum carol., Odont. rubra var. li- toralis, Pinguicula vulgaris, Prunella vulgaris, Gal. verum, Knautia, Bidens cernuus, Mer. auricula och HI. pilosella. ! elfmynningen och narmast utanfér befintliga holmar aro dels med alskog bevuxna angsholmar, dels, sasom utanfér Kello by, granskog- bevuxna med grasrika strander, hvarest bland annat Carex maritima och former af C. salina antriffats. I Ijo socken ar tallmon radande, omvexlande med myrar och mossar. Elfstranderna aro mest branta sandstrander, vid en och annan fors med klippballar. Vegetationen ar pa fastlandet fattig och enformig, utan att erbjuda nagonting af intresse, om man undantager nagra enstaka fynd, sasom Ultricul. ochroleuca vid Paakkolanoja, tva trad af Alnus glutinosa pa betesmark bland tall och gran vid Rayna invid gréansen emot Haukipudas, Salix hastata vid prestgarden, dess sydligaste fyndort, Spergularia campestris, Cirs. lanceolatum, Bidens cernuus och Achillea ptarmica, atminstone sasom vilda icke antraffade langre norrut, Viola rupestris, hair funnen af Fr. Nylander, for 6frigt icke i Osterbotten, Sonchus asper, Bidens platycephalus, Artem. vul- garis med var. coarctata, Knautia, Gal. verum, Lam. purpureum, Fu- maria, Polyg. minus, Butomus och Scirpus pauciflorus, nordligast funna i Kemi, Polyg. hydropiper, Salix repens och Carex leporina, med nordligaste fyndorter i Simo, férutom Mulged. sibiricum, Thalictrum flavum, Elymus, Innaria vulgaris, Stell. palustris, Trit. caninum, Pinguic. vulgaris, Dianthus superbus, Milium, Prim. finnmarkica, Potent. argentea, P. anserina, Ribes rubrum, R. nigrum, Sedum acre, Sisymbr. sophia, Cardam. pratensis, Ranunc. flammula var. radicans, Hierochloa borealis, Heleoch. acicularis, Erioph. Scheuchzeri, Botrych. lunaria, B. rutaceum, Vise. vulgaris, Melandr. rubrum, Silene nutans, Daphne, Betula verrucosa, Potamog. lucens, P. praelongus, Stratiotes, Cypripedium (funnen endast af Linné), hvilka sasom mindre allmianna eller annars anmarkningsvarda fortjena alt sarskildt omnamnas. Pa en del af de talrika, laga, genom smala Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 105 sund fran hvarandra skilda holmarne i och utanfér elfmynningen, hvilka erbjuda rika angs- och betesmarker med bjérk, graal, higg, rénn, Salix nigricans och pentandra, men féga barrtrad, forekomma bland annat Luz. pilosa, Carex aquatilis och sparsiflora, Heleoch. pa- lustris och uniglumis, Polyg. minus, Salicornia, Atriplex latifolium var. salinum, nordligare ej antraffad, Subularia, Bulliarda, Limosella, Tha- lictrum flavum, Erys. hieraciifolium och Hier. Brennerianum, pai de steniga hafsholmarne ater, af hvilka Maagrunni och Kutinkalla be- séktes, pa stranderna Deschampsia bottnica, Tr. maritimum, Lath. maritimus, Calamagr. stricta, Plant. maritima, Tysim, vulgaris, Phragmites, Carex maritima, Lythrum, Festuca rubra, Glaux, Veron. longifolia, Agrostis alba, Ammodenia, Archang. litoralis, Heleoch. palustris, Silene inflata var. li- Tanacetum, H. uniglumis, toralis, Artem. vulgaris, Juncus Gerardi, Sonchus arvensis var. Trit. caninum, J. balticus, maritimus, Hippophaé, Trigl. palustre, Parnassia, i vattnet Limosella, Elat. hydropiper och Zannich. polycarpa samt for Sfrigt léfskog, hufvudsakligen af bjérk och graal, med Ribes rubrum, Milium ete. I Kuivaniemi norr om Muhojoki beligna samt af Olhavan- och Kuivajoki genomflutna kapell omvexla vackra, litet bergiga trakter med tall- och bjérkskog, sma trisk och backar eller dar med flacka, af lagvaxta tallar och granar eller endast tall bevuxna momarker och inat landet karrmarker, at hafssidan begrinsade af en lag, langgrund strand utan skargard. Sanar som pa nagra i forbifarten tagna eller antecknade vaxter, sasom Isoétes lacustris, Tr. maritimun, Lath. palustris, Tris, Potamog. gramineus Trif. spadiceum, Heleoch. uniglumis. var. heterophyllus, Lithospermum, Scirpus pauciflorus, P. pectinatus, Pedicul. sceptr. carol., Carex glareosa, Alnus glutinosa, *) Euphr. hebecalyx, Phragmites, Ammodenia, E. officinalis, Cypripedium (endastaf Erys. hieraciifolium, Tinnaea, Linné), Rosa cinnamomea, Daphne (enl. uppgift), Trigl. palustre, Potent. anserina, forutom nagra andra allmannare, ar dessa trakters flora dinnu alldeles okaind, men torde, att dima af jordman, lage och 6friga harpa in- 1) Nordligare ej funnen, 106 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. verkande omstiandigheter féga afvika fran densamma i angransande trakter af grannsocknarne [jo och Simo. Den niarmast séder och sydvest om Nordésterbottens sydligaste socknar Utajirvi, Muhos och Ulea liggande delen af Mellersta Oster- botten, eller vestra Saraisniemi, Tyrnava, Temmes, Limingo och Kem- pele, utgéres af vidstrackta odlingsbara sumpmarker med riklig karr- mylla, mot Nordésterbotten delvis begransade af sandfalt och asar, hvaribland Rokuavaara 200 m_ hégt, samt i likhet med Mellersta Osterbotten i 6frigt genomflutna af i den flacka terrangen lugnt fram- rinnande aar. ODessa trakter dro tillsvidare 1 botaniskt hanseende ainnu féga kanda, men synas genom en bérdigare jordman med en rikare vaxtlighet afvika fran Nordésterbotten 6fverhufvudtaget, jemte det de ligga utanfor omradet for de stora, fran Kuusamos och Ka- janiens hégland upprinnande nordésterbottniska elfvarne. Till dessa trakter ansluta sig den afvenledes annu oundersékta, men, efter hvad det uppgifves, genom en bérdigare jordman utmarkta, fran Ulea socken genom Kempele atskilda halfén Uleasalo samt det af tre numera sammanhangande dar: Hailuoto, Hanhinen och Santonen bildade och dels af sandfalt dels af bjérkbevuxna sumpmarker bestaende Karlé, hvilket endast genom mycket grunda och fortfarande i en stark upp- srundning stadda vatten skiljes fran Mellersta Osterbottens fastland. Denna égrupp har visserligen, liksom Uleasalo och Limingo med dess ofvanniamnda kapell, hittills hanforts till Norra Osterbotten, men 6fverensstimmer till sin natur narmast med Siikajoki—Lumijoki trakten af Mellersta Osterbotten, hvarmed den utan tvifvel i en icke alltfér aflagsen framtid kommer att sammanhianga, da deremot strém- faran utanfér Ulea elf alltid kommer att afskilja den fran Uleaborgs trakten. Afven ett par tillsvidare endast har, men icke nordligare funna viaxter, neml. Lycopod. inundatum och Aster tripolium, kunde dessutom annu aberopas sasom ett, om ocksa svagt, skal for den nu féljda begrinsningen. En niarmare undersdkning af Karloéns, lik- som det nirmaste fastlandets eller den nordligaste delens af Mellersta Osterbotten vegetation vore emellertid i betraktande af dess fortsatt- ningsvis outredda tillstand ett Gnskningsmal fortjent af att af botanister beaktas. Nagra anteckningar fran dessa trakter ma dock har meddelas. Efter att hafva passerat de redan naimnda sandasarne sider om Myllyranta i Utajairvi pa gransen emot Sirdisniemi, métes den sdderut resande af en flack, karrartad terring med riklig mylla och bevuxen med Betula odorata och nana samt Salix nigricans, lapponum och repens, omvexlande med mera sandhaltig jord med tall, Betula nana, Salix repens och myrtilloides, Ledum palustre och Polytrichum tufvor. Vidstrickta grasmarker med grupper af blandskog hafva ge- nom partiel torrlaggning af de odfverskadliga sumpmarkerna har er- hallits och kunna genom ihirdigt arbete fortfarande vinnas. I den Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4, 107 delvis torrlagda delen af den séder om Rokuavaara belaigna och anda till Muhos, Tyrniva och Temmes sig strackande Pelso mosse befanns vegetationen hufvudsakligen besta af Betula nana, Androm. calyculata, Ledum och pa Sphagnum tufvorna Oxycoccus, mest palustris, Dros. rotundifolia och hjortron, samt emellan dessa pa den bara myllan Carex chordorrhiza och filiformis, Erioph. vaginatum och Menyanthes, vid de djupa grafvarna eller dikena ater Salix pentandra och nigri- cans, Epilob. angustifolium, Carex vesicaria, ampullacea, Persooni och vulgaris. P& andra stillen férekom ej annat an Carex Persoonii med Erioph. vaginatum, eller pa vatare mark Agrostis canina, Calamagr. stricta, Carex ampullacea, chordorrhiza, heleonastes och Persoonti, Co- marum, ett par Pedicul. sceptr. carol., Salix myrtilloides och lapponum, I trakterna lingre vesterut vid Angeslevi, Tyrnava och Temmes 4ar forekomma omvexlande friskare mark med bjérk- eller blandskog, baskbevaxta angar, tallmoar, nagon liten stenbacke eller vackra angs- backar. Thuid. abietinum, Deschampsia flexuosa, Fest. ovina, F. rubra, Agrostis vulgaris, Chrysanth. leucanth., Camp. rotundifolia, Vicia cracca, Lath. vratensis, Melamp. silvaticum, Rhin. minor, Euphr. officinalis, Trif. pratense, Tr. repens, Ranune. acris, Gal. boreale, Solidago, Mier. umbellatum var. lingulifokum och var. subcrocatifolium, H. pilipes, Achillea millefolium, Carum carvt, Rumex acetosa, pa ang narmare astranden Deschamps. caespitosa, Agrostis canina, Calamagr. stricta, Carex vulgaris, C. acuta, C. ampullacea, Juncus filiformis, Luz. multiflora, Poa trivialis, Viola palustris, Lath. palustris, Mier. pseudo-Blytti, H. suecicum, H. cochleatum, Gal. uliginosum, Valer. officinalis, Pa en sadan vid Ollila i Temmes antecknades ; R. acetosella, Viola canina var. mon- tana, Rubus arcticus, Stell. graminea, Botrych. lunaria, Equis. arvense, E. silvaticum, Polyg. viviparum, Cerefolium, Ulmaria och Angelica silvestris, Hier. umbellatum var. crocatifolium, Lysim. vulgaris, Comarun, Cicuta och Erioph. angustifolium, i an. Equis. limosum och fluviatile, Potamog. natans, Nuphar, Nym- phaea och Polyg. amphibium, samt i bjérk- och granskog med asp, silg, Salix nigricans och litet rénn Hylocom. proliferum, H. parietinum, Climacium, Polytr. commune, Sphagnum fimbriatum var. strictum(spars.), 108 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Deschamps. caespitosa, Melamp. pratense, Polyst. spinulosum, D. flexuosa, M. silvaticum, Phegopt. dryopteris, Poa pratensis, Solidago, Ranune. acris, P. trivialis, Hier. fennicum, Trollius, Fest. rubra, Cirs. heterophyllum, Rumex acetosa, F. ovina, Valer. sambucifolia, Gal. uliginosum, Milium (nagra stran), Polyg. viviparum, Majanthemum och Carex globularis, Rubus arcticus, Trientalis (sparsamt). Viola epipsila, Calamagr. lanceolata, Pa akerrenar forekom allmant Rhin. major. Afven den sddra delen af Limingo ar litet kuperad med tallbevuxna laga asar och stenbac- kar, tallmo, blandskog och beteshagar, den norra delen deremot, liksom Kempele Anda till gransasen emot Nord-Osterbotten, utgéres hufvudsakligen af flacka, sumpiga grasmarker, den sa kallade Limingo ang,. hvilka utan nagon bestamd strandlinie dfverga i de grunda Li- mingo och Kempele vikarna. Pa tallbevuxen as séder om Limingo kyrka betackes marken af Cladina-arter, Polytr. piliferum, — Agrostis vulgaris, Cetr. islandica, Calluna, Festuca ovina, Platysma nivale, Empetrun, Deschampsia flexuosa Hylocom. parietinum, Vacc. vitis idaea, och Dicr. longifolium, Gnaph. droicum, Phleum pratense, i ung granskog med tallinblandning endast Deschampsia flexuosa, Fest. ovina, Trif. repens och Achillea millefolium, pa Sppen stenbacke vid kapellansbostillet renlaf, Cetr. islandica, Hylocom. parietinum, Polytr. juniperinum och lingonris, pa ang Ulmaria, Carum, Calamagr. stricta, Valer. officinalis, Rumex acetosa, Agrostis canina, Thalictrum flavum, Polyg. viviparum, Carex vulgaris, Vicia cracca, Rhin. minor, Salix nigricans, Lath. palustris, Fest. rubra, Betula odorata, Cerefolium, Deschamps. caespitosa, pa igenlagd aker Rumex acetosella, Camp. rotundifolia, Achillea mallefolium, Erig. acris, Leont. autumnalis, Stell. graminea, Crepis tectorum, Galeopsis tetrahit, Rhin. major (spars.), Trif. repens, Polyg. convolvulus, Matr. inodora (d:o), Tr. pratense, Cirs. arvense, den sist nimnda isynnerhet pa fugtigare tegar, jemte Trif. pratense, Ranunc. repens och acris samt Deschampsia caespitosa, i gran- och Acla Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 109 bjérkskog med Salix caprea och nigricans samt rénn Polytr. com- mune, Hylocom. parietinum och proliferum, Deschampsia caespitosa, Calamagr. lanceolata, Fest. rubra, Carex vulgaris och chordorrhiza, Cornus, Trientalis och i skogsbrynet Alnus glutinosa, pa dppnare mark Valer. officinalis, Rubus areticus, Mier. umbellatum var. Ulmaria, R. chamaemorus, scaberrimum och Peucedanum, Viola palustris, var. subcrocatifolium, Pedicul. palustris, Galium palustre var. H. Brennerianum och Comarum, pubescens, H. subpellucidum, Scutell. galericulata, pa flack ang Hier. suecicum, Saelani och pseudo-Blyttii, Carex vulgaris, aquatilis och Persoonii, Agrostis canina, Erioph. vaginatum och Juncus filiformis, Pa akerlindor vid prestgarden observerades Apera, Trit. repens, Poa trivialis, Cent. cyanus etc., i beteshagar Carex salina kat- tegatensis, C. vulgaris och var. elytroides, Phragmites, Juncus Gerardi och filiformis, Gal. palustre och Epilob. palustre eller enrisbuskar och odonris med reniaf och Polytrichum-tufvor samt ett och annat stra Deschampsia caespitosa, i diken Callitr. vernalis och Lemna minor, vid Temmes a Lemna trisulca, Glyc. fiuitans, Alop. geniculatus, Sparg. simplec och pa abradden Atropis distans, i Aarne Nuphar luteum. smablommig Nymphaea, Potamog. natans, Sparg. ramosum, Scirpus lacustris och Equis. limosum, samt pa stranden af Limingo viken Su- bularia, Elat. hydropiper, Heleoch. palustris och uniglumis, Carex ma- ritima, C. salina kattegatensis och ostrobottnica, C. norvegica, C. aqua- tilts och Phragmites, hégre upp Juncus Gerardi, Carex glareosa, C. vulgaris och Spergularia canina samt pa torrare mark Potent. anserina, Polyg. viviparum, Fest. rubra, Lath. palustris, Rhin. minor, Ranune. acris, Gal. palustre, Euphr. officinalis, Vicia cracca och Scutell. galericulata, Stell. graminea, Pyr. rotundifolia. Sasom allmanna i Limingo kyrktrakt antecknades for Gfrigt Sonchus arvensis och asper, Fest. pratensis, Alop. geniculatus, Atropis distans och Glyc. fluitans, hvarjemte Dactylis, Juncus fuscoater, Dianthus su- perbus, Artem. campestris och Salix triandra hir observerats. Pa den egentliga Limingo ang, delvis bevuxen med bjork och videbuskar, delvis alldeles vattendrankt, och langs landsvagskanterna bevuxen med Carum, Ulmaria, Cirs. heterophyllum, Vicia cracea, Ranune. acris, Va- ler. officinalis, Thalictrum flavum och Cicuta, befanns vegetationen besta antingen af Poa pratensis, Luz. multiflora, Cerast. triviale, Fest. rubra, Camp. rotundifolia, Rhin. minor, 110 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Vicia cracca, R. auricomus, Ulmaria och Ranune. acris, Trollius, Cirs, heterophyllum eller Carex vulgaris, Calamagr. stricta, Lath. palustris, C. Persoonii, C. phragmitoides, Valer. officinalis, C. aquatilis, Luz. multiflora var. ni- Peucedanum och C. caespitosa, gricans och Angel. silvestris Erioph. vaginatum, f. congesta, E. angustifolium, Stell. palustris, eller Carex vulgaris, Equis. limosum, Mulged. sibiricum och C. Persoonii, Gal. palustre var. pu- Sonchus arvensis C. aquatilis, bescens, Calamagr. stricta, Petas. frigida, eller Juncus filiformis eller J. Gerardi med Trigl. maritimum eller Carex salina former, eller sasom vid Kempele viken Phragmites, C. maritima, Plant. maritima, Scirpus lacustris, Juncus Gerard, Glaux, Heleoch. uniglunus, Trigl. maritimum, Spergularia canina och Carex vulgaris, Calamagr. stricta, Atriplex latifolium var. C. aquatilis, - Catabrosa, salinum, i den dngen begransande skogen i Kempele ater gran, bjork, Sahx nigricans och pentandra, Polytr. commune, Carex chordorrhiza, lingon., odon- och blabarsris. Ett i samlingarne befintligt exemplar af Hrioph. Scheuchzeri fran Limingo torde val afven harstamma fran den nord- ligaste delen af socknen. Bortser man fran den fér omradenas begrinsning hir foljda geografiska olikheten och tager hansyn till florans sammansitt- ning, finner man att det gradvisa aftagandet af sydligare vaxt- arter ju lingre mot norden man kommer icke forsiggar likfor- migt, utan starkare pa en del orter, svagare pa andra, och fram- sta i detta hiinseende sasom nordliga grinsorter fOr ett storre antal viixter just Limingo--Ulea och Simo trakterna, medan en- dast ett fairre antal arter upphGra i de mellanliggande trakterna. Salunda utg6r, savidt hittills ar kandt, det omrade, som utgores af Utajirvi, Siriisniemi, Muhos, Tyrnivi, Temmes, Limingo, Kempele, Ulea, Uleasalo och Karlé, griénsomrade for féljande Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 111 27 vaxter: Lycopod. inundatum och Aster tripoliwm (Karlo), Jun- cus fuscoater, Ranunc. flammula och Artem. campestris (Limingo), Carex salina kattegatensis, Calamagr. arundinacea, Zannich. pe- dicellata, Spergularia canina, Myosurus minimus, Raphanus, Po- tent. verna, Vicia sepium, V. sata, V. angustifolia, Anchusa arvensis, Lam. incisum, Gent. amarella, Tussilago och Hier. pseu- do-Blytti (Ulea), Turritis, Thymus serpyllum, Lonicera xylostewm och Artem. absinthiwm (Muhos) samt Carex stricta, C. canescens var. subloliacea och Veron. verna (Siaraisniemi), hvartill kunna tillaggas de visserligen nordligare, ehuru mycket sparsamt eller under undantagsforhallanden antraffade, men i Limingo allmiint forekommande Alop. geniculatus, Glyc. fluitans, Atropis distans, Sonchus arvensis och asper, medan det mycket stérre omradet Pudasjirvi, Ylikiiminki, Kiiminki, Haukipudas, Ijo och Kuiva- niemi hafva att uppvisa endast f6ljande 16: Arabis suecica och Myosotis stricta (Haukipudas), Carex acuta var. fluviatilis, Zan- nich. polycarpa, Spergularia campestris, Atriplex latifolium var. salinum, Viola rupestris, Hyper. quadrangulum, Aegopodium, Utricul. ochroleuca, Bidens cernuus, Achillea ptarmica och Cirs. lanceolatum (Ijo), Hier. pilipes (Pudasjarvi) samt Alnus gluti- nosa och Trif. spadicewm (Kuivaniemi), och Simo socken allena foljande 17: Polygonatum officinale, Juncus compressus, Carex leporina, C. acuta var. prolixa, Polyg. hydropiper, Lychnis, Sali- cornia, Ranwne. lingua, R. flammula, Batrach. paucistaminewm var. eradicatum, Enpilob. montanwm, Rosa acicularis, Vicia hir- suta, Hier. parcidentatum, fennicum, suecicum och auricula. Hvad de sydligare vaxterna betriffar dokumenterar sig alltsa i viaxtgeografiskt hanseende Ulea—Limingo—Siiriisniemi landstrackan sasom ett griinsomrade f6r ett st6rre antal viixter, Simo elfdal och kustomrade ater som ett annat dylikt. Af nordligare, resp. ostliga vaxter ater ga féljande viixter, hvilka antriffats i Oster-Norrbotten, icke in p& nordésterbott- niskt omrade Lycopod. clavatum var. DL. alpinum, Picea excelsa var. obo- lagopus, Woodsia ilvensis var. vata, L. annotinum var, al- hyperborea, Juncus biglumis, pestre, Erioph. russeolum, 112. Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Carex alpina. C. laxa, C. livida, C. flava, C. laevirostris, Alop. nigricans, Calam. lapponica var. opima, C. epigejos f. var. glau- cam imitans, Arctoph. pendulina, Fest. rubra var. pia- nifolra, Trit. violaceum, Calypso, Potam. sparganifolius, Betula tortuosa, Silene tatarica, Moehr. lateriflora, Cerast. alpinum, C. triviale var. alpestre, Thalictr. simplex var. boreale, Ranune. hyperboreus, Archang. officinalis. Saxifr. nivalis, Astrag. alpinus, Polem. campanulatum, Pedicul. lapponica, Hier. tornense, H. reticulatum. H. condylodes, HI. prenanthoides, HA. rigndifolium, HA. curtatum, HI. subdepilatum, H. lapponicum var. ri- parm, HI, petiolatum och H. setosifolium, viixter ter, hvilka i det egentliga Osterbotten icke g& sydligare an till Simo fro Hqus, variegatum, Carex capillaris, Calamagr. strigosa, Salix vagans var. ci- NEV AaSCENS, S. glauca, Stell. borealis, Epilob. davuricum, Saussure, Mer. botniense, H, crocatum f., H. stenacrum och A. scabratum, medan norr om Ulea elf upphéra (inom Osterbotten) Pinguicula villosa, Mierac. longicuspis, Salix hastata, Ranune. lapponicus, FEpilob. alsinifolium, H. vicarium och i. Hornemanni, Potamog. graminifo- Barisia, lius (sannolikt), Tofieldia, Hrioph. callithria, Orchis maculata f. ad var. lapponicam tran- siens, samt i Ulea—Limingo griinsomradet Stell.. Friesiana alpestris, Potent. ruthenica, Mulged. alpinum, Hier. pohjolense, H. Brennerianum och H, diaphanellum. Sparg. affine, var. Erioph. Scheuchzeri, Poa alpina, Saliz triandra, Kn ungefarlig motsvarighet emellan vissa vaxtgeografiska gransregioner och de har uppdragna geografiska grainserna fOr Oster-Norrbotten, Nord-Osterbotten och Mellersta Osterbotten sy- nes alltsa i verkligheten fdrefinnas samt utgéra ett ytterligare skal for denna begrinsning. Att nagra skarpare granslinier emellan med hvarandra sa niira besliigtade omraden som dessa Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 113 ej} existera, torde icke sarskildt behéfva framhallas, om ock a andra sidan en sadan begrinsning af praktiska skil blir néd- vindig, i hvilket afseende de hir uppdragna griinserna biist torde motsvara ej] mindre férhallandena i naturen iin det hiirmed af- sedda fndamalet. Sjelffallet ar &fven, att omraden, som omedelbart griinsa till hafvet, maste hafva att uppvisa ett visst antal kustviixter, och detta stdrre i den man kuststriickan ar sénderskuren i ud- dar och vikar eller upplést i holmar och skiar, utan att detta forhallande dock i nagon hégre grad kan utéfva nagot infly- tande pa omraden af den utstriickning inat land som de ifraga- varande. Att hir sirskildt angifva dessa pa en nog smal Jand- remsa upptradande kustvixter, torde derfore saklést kunna underlatas, sa mycket mer som skirgarden 6fverhufvudtaget, med undantag af de storre elfmynningarna, ir temligen obetydlig, och kusten endast stillvis sOnderskuren, samt vattnet foga salt- haltigt. Sasom egendomliga fdr de dsterbottniska stranderna, ehuru icke uteslutande for de nordésterbottniska, fOrtjena dock framhallas Juncus balticus (afven sydkarelsk), former af Carea salina och maritima, Deschampsia bottnica (afven sydbottnisk), Potamog. vaginatus, Salix triandra (afven i Ofvertornea och syd- éstra Finland), Salcornia (’fven i sydvestra Finland), Hippophai (afven sydbottnisk), Prim. finnmarkica, Euphr. hebecalyx och lati- folia var. botniensium samt Artem. campestris var. bottnica, hvar- jemte fdljande i sédra Finland afven i det inre af landet fore- kommande vaxter hir upptriida endast vid kusten, sasom Lycopod. inundatum, Elat. triandra, Lam. purpureun, Glyc. fluitans, Alnus glutinosa, L. *inciswn, Polyg. hydropiper, Myrica, Tussilago, Spergularia campestris, Sedum acre, Artem. campestris, Myosurus minimus, Bulliarda, Achillea ptarmica, Ranune. sceleratus, Potent. anserina, Sonchus arvensis var. Arabis thaliana, P. canescens, laevipes och Lend. ruderale, Timosella, S. asper, eller atminstone mycket allmiinnare iin i det inre landet, sasom Alop. geniculatus, Sisymbr. sophia, Fragaria, Ribes nigrum och rubrum. A andra sidan ga de sydfinska kust- eller strandviix- 8 114 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. terna Fest. rubra var. arenaria och Erys. ieraciifolium anda in i Rovaniemi, och Cornus swecica ar har, liksom ofverhufvudtaget i norra Finland, 6fverallt pa friskare mark allman. En egendomlig utbredning forete for Ofrigt ett antal vaxter, hvilka forekomma i Oster-Norrbotten, men, ehuru_ tillhdrande sidra Finland, ej alls eller ock mycket siillsyntare i Nord-Oster- botten eller endast i dess nordligare eller sydligare delar, en egendomlighet, anmiirkt redan af Julin, som val till nagon del kan bero pa lokala forhallanden, men 4fven delvis pa inflyttning vesterifran, norr om Bottenviken, eller 6sterifran dfver Kuusamo. Sadana vixter iro Juncus conglomeratus, Epipogum, Viola Riviniana, Carex tenella, Gymnadenta, Archang. litoralis, C. loliacea, Stratiotes, Potent. erecta, C. elongata, Salix triandra, Alchem. pastoralis, C. digitata, Polyg. minus, Lath. pratensis, C. Oederi, Silene nutans, Asperugo, Alop. pratensis *nigri- Dianthus deltordes, Utricul. minor, cans, Stell. nemorum, Gent. campestris, Malaxis, Thalictrum simplex, Adoxa, Microstylis, Ranunce. sceleratus, Senecio vulgaris, List. ovata, Actaea, Crepis paludosa. Goodyera, Brys. hieraciifoliun, Sasom Osterifran inkomna maste foljande endast siallsynt antriiffade viixter anses: Picea excelsa var. obovata, Carex Bux- baumii, panicea, flava och laevirostris, Cypripedium, Viola um- brosa, Rosa acicularis, Saussurea och Hierac. prenanthoides, af hvilka flere icke annorstiides fOrekomma iin i den fran Kuusamo utskjutande Kivalo-trakten och salunda angifva omradets grains i Oster. Till Nordésterbottens flora héra vidare, utom redan namnda, foljande nordliga viixter, hvilka forekomma idfven isydligare trakter Selaginella, C. norvegica, Catabrosa, Botrych. lunaria *bo- — C. glareosa, Betula nana X ¢do- reale, C. heleonastes, rata, B. lanceolatum, Phleum alpinum, Vise. alpina, Junip. comm. f. nana, Calamagr. lapponica, Dianthus superbus, Carex tenuiflora, C. gracilescens, Stell. crassifolia, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 115 Cerast. triviale var. al- pestre, Nuphar pumilum, N. luteum XK pumilum, Saxifr. hirculus, Af i Oster-Norrbotten och Nord-Osterbotten forekommande vaixter hafva, fransedt de egentliga kustviixterna, foljande icke i de Ostligare trakterna Kuusamo, Kajanien och ryska Karelen antraffats Gnaph, uliginosum var. pilulare, Matric. inodora var. borealis och Mulged. sibiricum. Rubus arcticus XX sa- xatilis, Astrag. alpinus, Androm. calyculata, Petas. frigida, - Junip. comm. f. nana, Polyg. minus, Gnaph. uliginosum var, Juncus conglomeratus, Silene nutans, pilulare, Typha latifolia, Vise. vulgaris, Sonchus arvensis var. Sparg. ramosum, Sisymbr. sophia, laevipes, Carex tenuiflora, Lepd. ruderale, S. oleraceus, C. microstachya, Elat. triandra, S. asper, Hier. botniense, H, subumbellatum och E. hydropiper, Potent. ruthenica, Calamagr. strigosa, Atropis distans, Hydrocharis, Odont. rubra, H. Brennerianum, Potamog. obtusifolius, Bidens tripartitus, Humulus, B. platycephalus, endast i Kuusamo och Kajanien, men ej i ryska Karelen saknas Malaxis, Ranune. sceleratus, Sedwm acre, Potent. anserina, Li- mosella och Linaria vulgaris; endast i Kajanien Scirpus pauci- florus, Hrioph. callithrix, Poa alpina, Gymnadenia, Potamog. pu- sillus, Salix hastata, S. glauca, Dianthus superbus, Sagina nodosa, Bartsia och Tanacetum; samt endast i Kajanien och ryska Ka- relen Hquis. variegatum, Carex heleonastes, Calamagr. graciles- cens, Stratiotes och Epilob. davwricum. Pa samma sitt saknas af endast i Oster-Norrbotten an- traffade vixter i Kuusamo, Kajanien och ryska Karelen Potam. sparganifolius, H. prenanthoides, Betula odorata var. H. rigidifolium, tortuosa, . curtatum, Lycopod. annotinum var. alpestre, Juncus conypressus, my . sparsifolium, J. biglumis, Spirod. polyrrhiza, Hrioph. russeolum, ° Carex laxa, Arctoph. pendulina, Microstylis, Epipogun, Thalictrum simplex, Ceratophyllum, Pedicul. lapponica, Gent. campestris, Adoxa, Mierac. tornense, H, condylodes, s . lapponicum var. ri- parvum, H. alpinum och H. setosifolium, 116 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floren. i Kuusamo och Kajanien Moehr. lateriflora, Thalictrum simplex var. boreale och Hier. reticulatum; endast i Kajanien Carex al- pina, C. laevirostris, Trit. violaceum, Salix vagans var. cineras- cens, Stell. borealis, Cerast. alpinum, Archang. officinalis, Saxifr. nivalis och Sawssurea; samt i Kajanien och ryska Karelen Lycopod. clavatumvar. C. epigejos f. var. glau- Myrioph. spicatum, lagopus, cam imitans, Polem. coeruleum var. Carex livida, Calypso, campanulatum och Calamagr. lapponica Potam. filiformis, HMierac. scabratum. var. opima, Silene tatarica, C. stricta var, elatior Cerast. triviale var. och var. borealis, alpestre, Slutligen hafva fdljande i Nord-Osterbotten, men icke i Oster-Norrbotten forekommande viixter ej] patraffats 1 Kuusamo, Kajanien och ryska Karelen, nemligen i Polygonatumofficinale, Vicia sativa, H. diaphanoides, Polyg. hydropiper, Bidens cernuus, H. fennicum, Spergularia campestris, Hier, stenacrum, H. nigellum, Myosurus minimus, H. hymenacrum, H. suecicum var. pseud- Turritis, H. forficulatum, auricula och var. Sinapis arvensis, H. similifolium, stipitiflorum, Viola rupestris, H. orbicans, . endast i Kajanien saknas Zhymus serpyllwm, i Kajanien och ryska Karelen ater Batr. paucistam. var. eradicatum, samt 1 Kuusamo och Kajanien Tusszlago farfara. Kajaniens mest kuperade trakt, Puolanko, till sin dstligaste del en af de hégst belagna i provinsen, med anda till 334 m naende hdjder (vaaror), Paljakka och Teiriharju, genomdrages tvars igenom sin mellersta del fran Utajarvi i vester till Hyrynsalmi i dster af ett balte jemnare, af tall- och ljungmoar samt karrmark bestaende ter- rang, endast pa en kortare stracka emellan Hovi och Rasi 6ster om kyrkan afbruten af nagra higa, mest med tall, men delvis 4fven med bjork bevuxna sar med mellanliggande karr, vester om den fran nordost till sydvest genom socknens sydéstra del strykande Kainun- selki eller vattendelaren emellan Ijo—Kiiminki-vattnen i norr och vester samt Kianto—Hyrynsalmi—Uleatrisk-vattnen i dster och séder, — hvilken vattendelare har utgéres af flacka, 6dsliga ljungmoar och karr. Denna sterila, pa bada sidor om den tvars igenom socknen dragna landsvagen beligna trakt ar det sannolikt som af E, F, Lack- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 117 strém i hans uppsats »Nagra exkursioner i norra och nordéstra delen af Kajana hirad sommaren 1873» afsetts, da han likstaller Puolanko med Hyrynsalmi samt om dess héjder sager, att de, stundom 5 a 800 fot éfver hafsytan, till det mesta besta af sandasar, bevuxna med dystra tallskogar, pa hvilkas nord- och nordostsluttningar annu i medlet af Juli snd antraffas. Mossvegetationen ar, sager han vi- dare, har fattig, bestaende hufvudsakligast af Hylocom. parietinum, H. proliferum och Dicrana, sisom D. scoparium, undulatum och ela- tum. Diilderna emellan héjderna ro antingen sanka mossar, karr eller vattensjuka karraingar, der Betula alpestris ganska allmant pa- triffas, och der Betula nana, Androm. polifolia och calyculata pa mindre sanka mossar och karr ofta bilda ganska vidstrackta snar, samt Rubus chamaemorus bekransar tufvorna. Den norr om detta bilte belagna delen af socknen, hvilken srinsar till Utajarvi och Pudasjarvis sédra bergiga del, utgores, att déma af en omkring 60 km:s vandring fran Hovi Oster om kyrkan norrut till Ayla och Pyssyvaara, derifran vesterut till Neulikko nara Auhojarvi och vidare séderut till Kivari och Jokela vester om kyrkan, af en vild, ytterst ojemn 6demark, der den ena héjden afléser den andra och der sumpmarker, dels gran- och bjérkkarr, dels karrangar, mossar och myrar till stérsta delen upptaga dalsainkningarna, lem- nande endast en mindre areal fdr torrare jemna tallmoar, stenbundna blandskogar samt sjéar. Héjderna har aro mest betackta af sten- bunden mulljord samt bevuxna med hufvudsakligen bjérk-, men afven granskog med sialg, rénn, hagg och graal, blabarsris, Melamp, pra- tense och silvaticum samt inblandning af Geran. silvaticum, Ranunc. acris, Solidago, Hierac. interpersum, hemipsilum, diaphanellum och cae- siiceps samt Orepis paludosa. Stora strackor aro kalhuggna och sved- jade och sticka i foljd af sina bruna Polytrichuwm-mattor redan pa langt hall af mot de gréna skogarne. Vegetationen har utgéres af Polytr. commune, Orchis maculata, Geran. silvaticun, P. juniperinun, Cornus suecica, Solidago, P. gracile, Rhin. minor, Hier. conwops, Melamp. pratense, Trientalis, H, caesiiceps, M. silvaticum, Majanthemum, H, contractum, Gnaph. silvaticum, Euphr. officinalis, H. pubescens med var. Gn. norvegicum, Potent. norvegica, firmicaule. Gn. dioicum, Ranune, acris, I de fugtigare granskogarne férherrska odon, blabar, Hylocom. parie- tinum, Melamp. pratense och silvaticum, i mossarne Betula nana och Ledum palustre, i karrangarne férekomma allmant Erioph, latifolium och Carex filiformis samt mindre allmant 118 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Carex flava, C. limosa, Dros. longifolia, Potent. erecta, Erioph. angustifohum, E. gracile, Juncus stygius, Tofieldia, Orchis cruenta, O. angustifolia *Rus- sown och O.cruenta < Russowti, i mindre vattensamlingar antraffades Sparg. hyperboreum och affine samt Nuphar luteum f. minus, vid bickstrander Stell. nemorum, Peu- cedanum, Viola epipsila, Cirs. palustre, Hier. elaeodes, suecicum, coch- leatum, Saelani, pseudo-Blyttii och kajanense var. excelsius, sandmoarne {ter hysa endast ren- och islandslaf samt ]jung, med eller utan tall. Af mossor insamlades i denna del af socknen Nardia scalaris, Martinellia subalpina var. undulifolia, M. rosacea, M. convexa, Mylia anomala, Jungerm. mcisa, J. porphyroleuca, J. ventricosa, Cephalozia bicuspidata, C. catenulata, Odontoschisma denuda- tune, Kantia trichomanis, Lepidozia reptans, Sphagnum — subsecun- dum, Sph. rigidum, Sph. cuspidatum, Polytr. commune, P. juniperinum, P. gracile, Philonotis fontana, Pohlia nutans, Splachnum luteum, Spl. ampullaceum, Spl. sphaericum, Dicr. montanum, D. flagellare, D. elatum, D. Berger, Amblyst. stellatum, intermedium, . revolvens, flutans, dilatatum, . ochraceum, . sarmentosum, Hypnum rivulare, H. trichovdes, Hylocom. calvescens, Stereodon arcuatus och Plagioth. denticulatum. PP bb Afven den sédra delen af socknen ar mycket kuperad med bjérk- och granskog, men derjemte mer sjérik, med Potamog. gramineus, praclongus och perfoliatus, Nymphaea alba och f. minor, Nuphar lu- teum och pumilum samt Batrach. peltatum, langs stranderna Hquis. limosum, Phragmites, Scirpus lacustris, Heleoch. palustris och Naum- burgia samt pa stranden af Vihajarvi vid Jylha Ranuwne. flammula var. radicans, och for ofrigt rikare vegetation med bland annat i Salmi, un- gefar 20 km séder om kyrkan, observerade Milium, Fragaria, Hier. neglectum och Fest. pratensis, Alchem. vulgaris, Potamog. lucens i Sal- Paris, Veron. officinalis, mijarvi. Plat. bifolia, Ribes rubrum, Prunella vulgaris, Mulged. alpinum, De hir insamlade mossorna aro Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 119 Der. brevifolium, Oncoph. torquescens, Grimmia alpicola var, Jungerm. cordifolia, Meesea triquetra, Brywn turbinatum var. A. fluitans, Aypnum rusciforme, H. viride, Schleicheri, rivularis, Dichelyma falcatum, Splachnum luteum, Amblyst. fluviatile, Font. antipyretica och Spl. sphaericum, A. intermedium, FF’, dalecarlica, samt 6friga anmarkningsvirdare vaxter fran socknen Equis. hiemale, Pimp. saxifraga, Knautia, Selaginella, Ribes nigrum, Mulged. sibiricum, Onoclea, Epilob. montanum, Mer. exuviatum och Coralliorrhiza, Pyr. media, H, pseudopellucidum. Inst. cordata, P. uniflora, Scheuchzeria, Pedicul. sceptr. carol., En narmare undersékning af denna tillsvidare okanda trakt, hvars vestra del, Puokiovaara, griansar till den afvenledes okiinda Oterma trakten i norra Sairdisniemi och hvars sydéstra del, med de ansenliga héjderna Paljakka och Teiriharju, stéter till Ristijarvis och Paltamos rikare nejder, skulle utan tvifvel lemna intressanta bidrag till kinne- domen af Kajaniens flora och de i dess sydligare trakter antriffade vaxters utbredning mot norden. Den tviérs igenom Puolanko utstriickta sterila terriingen fort- sittes at Oster 1 Hyrynsalmi med vida karrmarker, nagot Wlandskes och tallmoar samt stallvis laga lafbelupna berg allen stenhilster och vid vattendragen vata iingar, laga klippor eller sand- och stenstrinder, en natur som 1 Gdslighet och enformighet finner sin like i Nord- Osterbottens édemarker. Vegetationen ar i féljd haraf ytterst torftig, hvarfére den resande botanisten, for att ej lénlést fornéta en knappt utmatt tid, skyndar sin vig framiat till intressantare trakter. Fa iro derfore de bidrag som har erhallits. Bland dem kunna nimnas Scir- pus caespitosus, Carex echinata, Calamagr. phragmitoides, Hier. exa- cutum och corymbiforme pa ang vid Kytéjairvi i Vaisala, Woodsia il- vensis pi klippor vid Ruuhenniemi vid norra andan af Hyry sj6, Alop. pratensis “nigricans, Salix lapponum X< myrtilloides, Viola epipsila, Trif. spadiceum, Alchem. vulgaris, Hier. parcidentatum, detonsum och suectcum pa ang vid stranden af Salmi i kyrktrakten, Coralliorrhiza, Equis. hiemale, FE. Hornemanni, Selaginella, Carex leporina, C. ericetorum, och bland mossor Ribes nigrum, R. rubrum, Epilob. montanum, Pedicul. Vicia silvatica, V. sepium samt sceptr. carol., 120 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Nardia scalaris var. Blepharozia ciliaris, A. fluitans, repanda, Pohlia annotina, A. cordifolium, Martinellia undulata, | Oncoph. Wahlenbergu, Stereodon arcuatus, M. curta, O. torquescens, Plagioth. denticulatum Mylia anomala, Ceratodon purpureus, - och Jungerm. inflata var. Grimmia ramulosa, Fontinalis gracilis. hercynica, Gr. apocarpa f. alpe- Cephalozia bicuspidata, stris, C. divaricata var. ex- Gr. alpicola, amphigastriata, Amblyst. aduncum, Striinderna af socknens férnimsta flod, Emajoki, aro laga och vata, bevuxna med Salix nigricans, S. lapponum och Alnus incana, samt hégre upp bjérk och gran med en och annan roénn, pa vatare stallen har och der Pinguicula vulgaris, pa torrare stillen Convallaria, for 6frigt Nardus, Rhin. minor, Comarumn, ‘Agrostis canina, Majanthemum. Mer. umbellatum, Agr. vulgaris, Carex canescens, H. interspersum, Ranunc. acris, C. Persoonii, Camp. rotundifolia och Geran. silvaticum, Orchis maculata, Linnaea allmannare, samt Carex pallescens, leporina, aquatilis, acuta och am- pullacea, Juncus alpinus, Prunella, Erig. acris och Hier. pilosella sall- syniare, pa hégre belagna kalhuggna tallmoar endast Jjung. Nedat Ristijarvi blifva, sedan flere starka forsar passerats, elf- vens strinder hégre och stallvis branta med frodiga angar, sasom vid Toérmala, der bland andra Ranunc. polyanthemos, Hyper. quadrangulum, Hier. epacroides, neglectum, contractum och pubescens var. firmicaule insamlats. Langre nedat, efter det Emajoki har upptagit de fran dster och sydost genum Pyhanta-sjéarne rinnande Hiisi- och Terva- jokis vattenmassor, utgjuta sig de forenade strémmarne i Ristijarvi, genom langa smala angsuddar korsformigt delade sjé, hvarefter den langa och smala, S-formigt krékta Ilijarvi vidtager. De dessa sjéar omgifvande trakterna aro 6fver hufvud taget bérdiga, saval angsmar- kerna langs sjOarnes och aarnes strander, som sydsluttningarne af en del af de hir befintliga vaarorna. Isynnerhet den hégsta af dessa, eller Saukkovaara, till sin hufvudmassa bekladd med grénskande bjérk- skogar, hufvudsakligen af Betula odorata f. latifolia, mera sparsamt B. verrucosa och f. vulgaris, men afven nagot graal och gran med inblandning af silg, asp och rénn samt obetydligt tall och en botten- vegetation af blabarsris eller ljung, hyser pa sin sédra sluttning en rik angs- och lundvegetation med Calamagr. lapponica. Milium, Erioph. latifolium, C. phragmitoides, PoaChaixiivar.remota, Plat. bifolia, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 121 Paris, H. subpellucidum var. H. neglectum, Convallaria, amplifrons, H. Saelani och Erig. acris, H. hemipsilum, Botrych. lunaria, Mulged. alpinum, H. elaeodes, Hier, coniops, H. suomense, samt 1 ett mindre karr Erioph. alpinum och Carex pauciflora. Afyen Lehtovaara, norr om sjén, uppgifves vara af samma natur, af en mot- satt beskaffenhet deremot aro de dster om sjén belagna Lampo- och Syrjavaara, sterila och barrskogbevuxna med i dagen framtridande qvartzitklippor, beklidda af Lecidea petraea, Parm. centrifuga och stygia. 1 karrang emellan dessa héjder observerades Erioph, gracile, Carex pauciflora, Plat. bifolia, Viola epipsila, Gal. palustre var. pu- bescens, Cephalozia connivens och Paludella. Pa strandaingarne fore- komma rikligt Pedicul. palustris och sceptr. carol., Ranunc. auricomus, Hier. swecicum och pseudo-Blyttii. Sasom allmainna pa hégre belagna lokaler uppgifvas eaf E. F. Lackstrém former af Epilob, alpinum, hvarmed tydligen afses H. Hornemanni, E. alsinifolium och E. alsini- folium X palustre, hvilka hair insamlats. Fér ofrigt uppgifvas sasom har och der férekommande: Stell. nemorum, St. crassifolia, Rosa cin- namomea, Ribes rubrum, List. cordata, Erioph. latifolium m., fl., hvar- jemte sasom sillsyntare kunna uppraknas Erioph, Scheuchzeri (sydli- gare ej antraffad), Carex pallescens, Trit. caninum, Cerast. triviale f. glandulosum, Impatiens, Myos. palustris, Hier. parcidentatum, caesticeps och interspersum. Vestra delen af lijarvi, med laga gran- och bjérkbevuxna strander, hvaréfver pa afstand hégre, kalhuggna tallbackar skymta fram, hérer till Uura by af Paltamo socken, hvarifran mellersta Kajaniens vatten- strat genom den merandels lugna, emellan dels ang-, dels gran- och blandskogbevuxna strénder strémmande Kiehiminjoki fortsittes till Uleatrask, Af anmiirkningsvirdare vaxter hafva i Uura tillvaratagits Carex leporina, C. Persoonti, C. vesicaria, Hier. coniops med var. he- bescens, H. conolepis, H. interspersum och H. neglectum, aifvensom nagra mossor, sasom Martinellia subalpina, Br. pallens, H. plumosum, Cephalozia bicuspidata, Dicranoveiss. crispula, Campylium hispidulum Chetloscyphus polyan- Oncoph. Wahlenbergii, var. Sommerfeltit, thus, Grimmia alpicola, Stereodon arcuatus, Astrophyll. punctatum, Hypnum pseudoplumo- St. cupressiformis och Bryum ventricosum, . sum, Dichelyma falcatum, i Joensuu ater vid elfvens mynning Hier. dilucidum, interspersum och detonsum samt Dicraneila crispa och Amblysteg. dilatatum. De till Uleatrask grinsande trakterna af mellersta Kajanien eller norra Pal- 122. Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. tamo iro temligen kuperade med kalkgrund och 6fver hufvud taget mycket bérdiga. I de lundartade angsmarkerna pa Hyrylanmaki vester om elfven i Kiehimansua by antraffades:- bland annat List. ovata och Carex pallescens allmant, afvensom Botrych. lunaria och Hier. inter- spersum, samt i karrang likaledes allmant Carex flava och EHrioph. alpinum, i angar vid Paavola i Melalaks ytterst allmant Geran. silva- ticum, Ranunc. acris, Cirs. heterophyllum, Ulmaria, Crepis paludosa, Vicia cracca, Majanthemum, Hierac. pubescens och neglectum, allmant Carex capillaris, C. sparsiflora, C. pallescens, C. flava, C. dioica, Erioph. latifoliwn, Selaginella, List. ovata, Plat. bifolia, Coeloglossum, Phleum alpinum, Phl. pratense, Trit. caninum, Poa serotina, mindre allmant Carex loliacea, C. teretiuscula, C. vesicaria, Festuca pratensis, Orchis cruenta, P. trwialis, Ranunc. auricomus, R. polyanthemos, Vicia sepium, V. silvatica, Lathyrus pratensis, L. vernus, Prunella vulgaris, Knautia arvensis, Geum rivale, Anthriscus silvestris, Angelica silvestris, Hieracium coniops med var. hebescens, Paris quadrifolia, Actaea spicata, Viola Riviniana, Epilobium alsinifolium, Rhamnus frangula, H. parcidentatum med var. paltamoénse, H. caesiiceps, H. melanolepis, H. subpellucidum med var. amplifrons, H. imbricarium, H.eatricomum, H. hemipsilum, HA. suomense, H. Saelani, H. cochleatum och H. suecicum, Ribes nigrum, R. rubrun, Daphne mezereum, Mieracium conolepis, H. atriplex, samt enligt Mustonen Tofieldia borealis, for 6frigt i lundar och pa backar Lonicera xylosteum, Fragaria vesca, Veronica verna och offici- nalis, Rosa cinnamomea och acicularis, Equisetum hiemale och Lyco- podium selago, samt i Aker Barbarea stricta och Lampsana communis. Afven pa mossor, sdval jord- som klippmossor, ar trakten siardeles rik, och insamlades har Plagiochila asplenioi-— des med var. minor, Martinellia curta, Jungermannia quinque- dentata, J. barbata, J. mesa, J. ventricosa, J. minuta med var. gemmipara, Blepharostoma tricho- phyllum, Blepharozia ciliaris, Radula complanata, Schistophyllum osmun- dioides, Astrophyllum puncta- tum, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4, 123 Sphaerocephalus palu- Saelania caesia, H. erythrorrhizun, stris, Grimmia apocarpa. Pterygynandrum _ fih- - Bartramia norvegica, Thuidium recognitum, forme med var. he- B. Oederi, Leskea nervosa, teropterum, Bryum ventricosum, Anomodon longifolius, Hylocom, triquetrum, Br. Duvalu, A. viticulosus, H. squarrosum, Br. caespiticium, Amblysteg. filicinum, Stereodon arcuatus, Br. cirrhatum, A. chrysophyllum, St. cupressiformis, Pohlia cruda, A. stellatum, St. fastigiatus, Leptobryum pyriforme, A. intermedium, St. polyanthus, Leersia contorta, A. aduncum, St. Sprucei, Mollia tortuosa, A. fluitans, Isopterygium nitidum, Barbula_convoluta, A, dilatatum, Plagiothecium denticu- Dicranum congestum, A. ochracewn, latum, D. montanum, Hypnum strigosum, Acrocladium — cuspida- Anisotheium Grevil- H. velutinum, tum, leanum, H. pseudoplumosum, Neckera oligocarpa och Swartzia montana. H. viride, Hedwigia albicans var. Ditrichum flexicaule, H. rutabulum f., leucophaea. Den kuperade terrangen tiiltager starkt mot nordvest samt nar sin héjd- punkt i det vidpass 300 m héga Kivesvaara, en vild skogstrakt, hvars toppar aro bevuxna med tall, gran, bjork, salg, ljung, blabars-, lingon- och krakris, Hylocom. parietinum och proliferum samt Dicr.- och Cladonia-arter, pa de friskare sluttningarne med inblandade Con- vallaria, Orchis maculata, Majanthemum och Geran. silvaticum eller i nagon liten angstippa med bland annat Plat. bifolia, Epilob. alsint- folium, Veron. officinalis, Hier. vicarium, caesticeps och subpellucidum, i dalderna med karr eller nagon liten sjé eller 4, hvarest Onoclea, Salix aurita och myrtilloides >< vagans, Potamog. rufescens och gra- mineus samt Batrach. peltatum *suecicum insamlats. Denna bergstrakt ar den vestligaste af nagon betydenhet pa denna breddgrad, och sa langt égat nar utbreder sig harifran vesterut en jemn, moérk och en- formig skogbekladd yta, icke ens afbruten af de vanliga bruna flack- mosseflackarne, sa karaktaristiska fdr utsigten fran Nord-Osterbottens och Kivalotraktens utsigtspunkter. Norrut ar synkretsen stingd af hégre berg, i séder och sydvest deremot utbreda sig Paltajarvis och det narmare belagna Kivesjarvis vida vattenspeglar, omgifna hufvud- sakligen af blandskog. Vid Petajanlahti vid den sist naimnda sjén togos i ang vid stranden Calamagr. lanceolata, Hier. succedaneum och Saelant, i sj6n Isoétes lacustris och i barrskog vid landsvagen Hier. parcidentatum, Marsilia epiphylla och Stereodon arcuatus. Marken hir- ifran vesterut ar mycket karraktig och delvis starkt stenbunden med blandskog och obetydligt tall, anda tills i Utajairvi tallmoarne och 124 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. myrarne ater vidtaga. I Jaalanka insamlades Martinellia undulata, Jungerm. pumila var. major, Schistophyllum osmundtoides, Amblysteg. riparium, A. ochraceum och Fontin. dalecarlica. Osterut antriffas ater - mer kuperade nejder vid Mieslahti eller Autiomaki trakten, hvarest Mulged. sibiricum (ymnigt), afvensom Hier. pohjolense var. metophyllum, H. succedaneum, H. dilucidum, H. hebecalyx och H. abradenium till- varatagits, och vidare i séder derifran det 277 m héga Rupukka- vaara samt vid grinsen emot Sotkamo Leihuvaara, med i dess bér- diga angar funna Carex filiformis, Sparg. hyperboreum och glomeratum, Salix aurita, Epilob. montanum, Hier. pohjolense var. scololepis, H. cincinnulatum och H. pycnadenium samt i Miettula trakten Loliwm li- nicolum, Scheuchzeria och Hier. longicuspis, utgdrande dessa héjder, jemte Péllévaara vid Kajana och nagra lagre kullar, de vestligaste topparne af den sédra och mellersta Kajanien atskiljande Vuokki héjdstrackningen, hvilken i norr och nordvest fran Kajana stad ut- breder sig i den dels kirrartade och af tallbevuxna asar genomdragna, dels skoglésa, jemna och odlade, mot Uleatrask tvart stupande Palta- niemi halfén emellan Paltajairvi eller Uleatraisks dstligaste del i norr och Kajana elf i séder. Denna Paltamo kyrktrakt, hvarest odlingen i hiradet férst vunnit insteg och hvarifran den vidare utbredt sig, utgér jemte Kajana stad med dess omgifningar provinsens hufvudort och den del deraf som tidigast och af de flesta naturforskare besdkts, i detta hinseende motsvarande Kemi kyrktrakt i Oster-Norrbotten och Uleaborgstrakten i Nord-Osterbotten. En féljd af dessa omstindig- heter, afvensom af ortens jemfdrelsevis sydliga lage ar det stora an- talet af inom Kajanien endast harifran kanda vaxter, sasom Cystopt. fragilis, List. ovata, Erys. heraciifolium, Botrych. lunaria *bo- Coeloglossum, Bunias, reale, Butomus, Raphanus, B. rutaceum, Salix repens, Viola Riviniana, Tris, Melandr. album, Geran. pratense (afven Sparg. glomeratum, — M. rubrum, i Kianto), Sp. natans, Lychnis, Callitr. autumnalis, Lemna minor, Agrostemma, Aegopodium, Scirpus silvaticus, Dianthus deltoides, Circaea, Carex teretiuscula, Scleranthus, Potent. argentea, C. canescens var, sub- Atriplex patulum, P. verna, loliacea, , Alop. geniculatus, Catabrosa, Fest. rubra var. pla- nifolia, Lolium linicolum, Thalictrum flavum, Anem. nemorosa, Fum. officinalis, Nasturt. palustre, Barb. stricta, Aralis suecica, Vicia angustifolia, Pyr. chlorantha, Anchusa arvensis, Asperugo, Veron. chamaedrys, Utricul. ochroleuca, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 125 U. minor, Plant. media, Pl. lanceolata, Lam. purpureum och *incisum, Gal. boreale, G. triflorum, G. verum, Lonic. xylosteum (tidi- gare funnen afven i Kianto), Achillea ptarmica, Senecio vulgaris, Hier. trachyodon, H. prolixiforme, H. dilucidum, H. paltamoénse, H, diminuens, . holophyllodes, . atriplesx, . pycnadenium, . atricomum, . caespiticola, . barbatulum, . incrassatum, . exsurgens och . brachycephalum, meee forutom en del sydliga vaxter, sisom Pteris, Juncus supinus, Rhyn- chosp. alba, Carex stricta, Lath. vernus, Trif. agrarium, Veron. verna, Stachys palustris, Gent. amarella *lingulata, Lampsana och Leont. hi- spidus, hvilka nordligast hir antraffats, och andra nordliga, sasom Lycopod. alpinum, Sparg. hyperboreum, Carex sparsiflora var. borealis, Potamog. graminifolius, Salix phylicifolia var. majalis, Epilob. alsini- folium och Hornemanni, hvilka har hafva sina sydligaste fyndorter. For 6frigt ma harifran framhallas Equis. hiemale, Selaginella, Onoclea, Woodsia ilvensis, Juncus stygius, Luz. multifora med var. nigricans och pallescens, Scirpus caespitosus, Heleoch. acicularis, Erioph. gracile, E. alpinun, Carex tenella, loliacea, echinata, leporina, . elongata, aquatilis, . digitata, Phleum pratense, Phi. alpinum, Alop. pratensis, A. *nigricans, Hierochloé borealis, Calam. arundinacea, ARARAANL Fest. pratensis, Goodyera, Orchis angustifolia, Plat. bifoha, Cypripedium, Betula intermedia, Vise. alpina, Stell. crassifolia, ola epipsila XK pa- lustris, Hyper. quadrangulum, Heracleum, Saxifr. hirculus, Lythrum, Daphne, Potent. erecta, P. norvegica, Lath. pratensis, Vicia silvatica, Trif. hybridum, Tr. spadiceum, Pyr. media, Myos. palustris, Veron. longifolia, Pedicul. sceptr. carol., Euphr. brevipila, E. *tenus, Utricul. vulgaris, U. intermedia, Pinguicula vulgaris, Gal. trifidum, G. aparine var. Vail- lantii, Viburnum, Camp. patula, Lobelia, Knautia, Petas. frigida, Artem. vulgaris, A. absinthium, Matric. discoidea, Cirs. lanceolatum, Mulged. alpinum, M. sibiricum, Hier. kainuense, caliginosum, subpellucidum. imbricarium, suomense, neglectum, 126 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. H. sphacelatum, H. detonsum, H. ZAizianum, H. jnlipes, H. dimorphoides, H, kajanense, H. pseudo-Blytti, samt mossorna Martinellia undulata, M. curta, Jungerm. sphaerocarpa, inflata, exsecta, quinquedentata, Floerkei, ventricosa, Kunzeana, . minuta, Cephalozia divaricata med var. exampla- gastriata, Polytr. strictum, P. gracile, Schistophyllum osmun- dioides. Sphaerocephalus palu- GUAuyyy - . Saelani, . chrysocephaloides, . cochleatum, suecicum, coalescens, . albicans, . prasinatum, ye meas stris var. polyce- phalus, Bryum pallens, Br. argenteum f. mu- ticum, Pohlia nutans med var. longiseta, Discelium nudum, Der. -congestum, D. Bergeri, D. Bonjean, Blindia acuta, Oncoph. torquescens, O. polycarpum, Orthotr. obtusifolium, Grimma ramulosa, Gr. apocarpa, Thuidium abietinum, H. urnigerum, H. florulentum var. ple- niceps, H. flavellum och H. exacutum, Amblysteg. ripartum var. subsecundum, A. aduncum, A. fluitans, A. exannulatum, A. cordifolium, Hypnum strigosum, H. velutinum, H. pseudoplumosum, H. plumosun, H. allicans, Pterygynandrum forme, Hylocom. triquetrum, Stereodon fastigiatus, St. polyanthus, Tsopteryg. nitidum och Neckera oligocarpa. filr- Den sider om Kajana elf och Uleatrask belagna, smaningom mot Savolaks griinsen stigande delen af Paltamo med Kajana landsfor- samling synes, att déma af trakterna langs Idensalmi vagen, ulgoras hufvudsakligen af karr och mossar, omvexlande med héga backar af sand och sten samt nagon klipphéjd, och for éfrigt vara ofruktbar och éde. Karrmarkerna dro glest bevuxna med sma tallar och bjér- kar, férutom dvargbjérk, Ledum palustre och Androm. calyculata, Sphagna och Polytr. commune, Carex vulgaris, C. chordorriuza, C. globularis och Erioph. gracile, afvensom litet Erioph. latifolium och alpinum, Carex asnpullacea och vesicaria, Equis. limosum samt Orchas *Russowii och incarnata X *Russowii. Backarne ater hysa tall, gran och bjork, litet graal samt en och annan asp; vid vagkanterna séder om Kivimaki observerades Veron. chamaedrys ganska allmant och for frigt Veron. verna, Potent. erecta, Prunella, Hierac. suecicum, H. spha- celatum och H. parcidentatum, hvarjemte flere af de ofvan upprak- nade H. pilosella-formerna antriffas pa Murtomaki pa gransen emot Idensalmi, 225 m Ofver hafvet. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 127 Till de naturskénaste trakterna i Kajanien och mahinda i hela Finland hérer Sotkamo socken med dess héga bergtoppar och ota- liga vattendrag. Sasom en jatte bland de 6friga reser sig det vilda och skogiga, 360 m héga Vuokatti 125 a 130 m 6fver de detsamma omgifvande stora sj6arne Kianto-, Sapso-, Pirtti-, Nuas- och Jormas- jarvi, och sa langt Ogat nar varsnas i Oster och vester hirifran vida vatten med i dem utskjutande uddar, medan i nordost, bortom de narmare belagna sjéarne, slingrande strommar i form af skimrande band synas séka sig ned 6fver den kuperade, mot séder sluttande terrangen, der sma sjéar har och der ligga instrédda. Midt emot Vuokatti, norr om den Pirtti- och Nuasjarvi forenande Tenetta strém, reser sig det af en bérdig jordman nastan upp till toppen betickta Naapurinvaara med dels starkt stigande, af en rik vixtlighet bevuxna och delvis odlade sluttningar, dels tvart stupande, i ett eller annat ensligt skogstrask sig speglande klippbranter, och langre i éster bilda héga asar langa, smala nas emellan de stora sjdarne Sapso- samt Pirtti-, Sotkamo- och Kiimasjarvi eller lépa i jemnbredd med hvar- andra, atskilda genom djupa kitteldalder eller langa, smala_ sjéar. Dessa sandasar utgéra lankar i den stallvis afbrutna Kempele—Sa- raisniemi—Paltamo—Sotkamo 4sstrackningen, hvilken langs Nuas- jarvis norra strand och vidare tvars 6fver vattnen i Sotkamo kyrk- trakt 1 nordvest—-sydostlig rigtning stryker igenom hela socknen och genom sina laf- och ljungbekladda, delvis tallbevuxna falt gifva den langs allmanna landsvagen i dessa trakter resande intrycket af sterila nejder utan méjlighet till odling. Nagot dfver en mil dster om kyrkan afviker dock slutligen den till Kuhmo ledande vagen fran denna 4s- strackning med dess moar, och harifran, vid Tipasjoki, anda till sockne- ran méta i stallet kuperade nejder med klipphéjder, angar, karr och skogar af hufvudsakligen bjork, med graal, salg och andra videarter, asp, rénn, litet gran och obetydligt tall, allt pa lergrund. Likaledes forherrskar i Vuokatti tall endast 6fverst pa topparne tillsammans med ljung och lingonris, renlaf och Hylocom. parietinum, medan slutt- ningarne aro bevuxna med gran, bjork, graal och silg samt blabirs- ris, och afven dalarne dro gran- och bjérkbevuxna. I dessa emot Nurmes i Karelen gransande trakter antecknades sasom midsommar- tiden blommande Sorbus aucuparia, Ribes nigrum, Lithospermum, Rubus arcticus, Ranune. acris, Myos. intermedia, RR. chamaemorus, — R. repens, Tarax. officinale, Androm. polifolia, Geran. silvaticum, Viola tricolor var. tri- Ledum palustre, Thlaspi, vialis, Myrt. uliginosa, Capsella, V. caninavar. montana, Gnaph. dioicum, Erys. cheiranthoides, V. palustris, 128 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Trientalis och Veron. serpyllifolia, Coralliorrhiza, Cornus, V. epipsila och var. scanica, samt sasom utbhlommad Myrt. nigra, hvaremot den i Nurmes ymnigt forekommande Alchem. vulgaris har helt och hallet saknades och forst vid foten af Vuokattis nordligaste anda sasom var. vestita af A. pa- storalis fataligt i en ang aterfanns. De kala hégsta klippspetsarne af Vuokattis hégsta och nordligaste topp Péllyvaara befunnos vara be- kladda med Lecanora cinerea, Lecidea petraea och geographica, Par- melia centrifuga och stygia, Umbilicariae, Grimmia ramulosa och Ble- pharozia ciliaris. Pa sjelfva toppen tillvaratogs dessutom Hierac. me- lanolepis samt i Vuokatti bergstrakten 6fverhufvudtaget Carex sparst- flora, Salix lapponum, Viola epipsila var. scanica, Oxalis, Hierac. poh- jolense var. meiophyllum, H. caliginosum, H. hebecalyx var. minutellum och H. sphacelatum, afvensom mossorna Plagioch. asplenioides, Martinellia curta, Diplophyllum taxifo- lium, Jungerm. inflata, J. porphyroleuca, J. ventricosa, Bazzama triangularis, Sphagnum rigidum, Sph. acutifolium, Sph. cuspidatum, Polytr. attenuatum, Sphaerocephalus palu- stris var. polycepha- Oncoph. strumifer, O. torquescens, Cerat. purpureus, Grimmia fascicularis, Gr. ramulosa, Andreaea petroplila, Amblyst. falcatum, J. minuta, lus, A. fluitans, Cephalozia bicuspidata, Bartr. crispa, A. cordifolium, C. connivens, Bryun Duvalu, Tsothecium myosuroi- Blepharostoma tricho- Pohlia nutans, des, phyllum, Funaria hygrometrica, Blepharozia ciliaris, Dicr. longifolium, Lophocol. heterophylla, D. montanum, Kantia trichomanis, D. Bonjeani, Lepdozia reptans, D. scoparium, Plagioth. denticulatum med var. laetum och densum samt Neckera oligocarpa. Naapurinvaaras sédra klippafsatser aro nastan helt och hallet betackta af Parm. centrifuga, jemte det i springorna Orthotr. speciosum, Dicr. longifolium, O. rupestre, D. montanum, Pterygynandrum fili- Dicranella crispa, forme, Weissia curvifolia, Grimmia apocarpa, Leskea nervosa och Heterocladium squarro- sulum Plagioth. striatellum, Leersia rhabdocarpa, fattat faste. Anaectangium lappont- cum, Pa grushégarne vid foten antraffas Hier. kainuense; pa de torra topparne Ater flere H. pilosella-former. De bérdiga, af alar Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 129 beskuggade lundartade angarne besta, utom af de vanliga griasslagen och Luz. multiflora samt hir och der Milium, Nardus, Carex digitata, C. vulgaris, af en rikhaltig samling Geran. silvaticum med var. parviflorum, Ranune. acris, R. polyanthemus, Anthriscus, Cirs. heterophyllum, fier. pohjolense, HI. succedaneum, H. kainuense, HI. sotkamoénse, HI. caesticeps, Hf. cincinnulatum, H. chlorellum, H. melanolepis med var. hastifolium, H.. imbricarium, H. incurrens, C. acuta, Trigl. palustre, quis. palustre, Selaginella, Orter, sasom H. abradenium, H. pubescens med var. firmicaule, neglectum, sphacelatum, . LAizianum, pilipes, . chrysocephaloides, . colobimum, . cochleatum, . suecicum, . coalescens, . prasinatum, Rubus arcticus, Alchem. vulgaris, Majanthemum, Trientalis, REPRE Pteris, Asplen, filix fem., Aspid. filix mas och Polypod. dryopteris, Fragaria, Convallaria, Actaea, Vicia sepium, Viola umbrosa, V. palustris, Stell. palustris, St. Friesiana var. al- pestris, Veron. verna var. po- lygonotdes, Myos. intermedia, Epilob. palustre, Pedicul, palustris, P. sceptrum carol., Caltha och Menyanthes. Buskar af Salix nigricans och Ribes rubrum samt higg “och rénn bi- draga till fullandningen af dessa naturliga parker, hvilka intaga vida strackor och endast afbrytas af gardarne och deras Akrar. Ett antal mossor hafva hir insamlats, sasom Martinellia irrigua, M. curta, Jungerm. barbata, J. ventricosa, J. badensis, J. minuta, Lophocolea minor var. erosa, : Radula complanata, Sphagnum palustre, Sph. cuspidatum, Astroph. cuspidatum, A. silvaticum, Philonotis fontana, Bryum ventricosum, Br. Duvalit, Br, argenteum, Br. caespiticium, Pohlia nutans, Dicr. congestum, Dichodontium pelluci- dum, Oncoph. torquescens, O. Schisti, Cerat. purpureus. Grimmia ramulosa, Gr. ovalis, Andreaea petrophila, Thuidium recognitum Leskea nervosa, Amblyst. riparium, A, aduncum, A. fluitans, Hypnumstrigosum med var, praecox, H. velutinum, 130 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. H. reflexum, Heterocladium squar- med var. pulchellum, H, plumosum, rosulum, Plagioth. striatellum, Isothecium myosuroi- Ptilium crista castr., Pl, denticulatum, des, Stereodon cupressifor- Neckera oligocarpa och Pterygynandrum — fili- mis, Hedwigia albicans. forme med f. robu- St. polyanthus, stius, Tsopterygium nitidum Asarne i kyrktrakten, delvis tallbevuxna, dro till stérsta delen 6fver- dragna med en gra matta af renlaf och Stereocaulon, stallvis afven med andra Cladoniae samt ljung, lingon-, mj6lon-, blabars- och krakris, Hylocom. parietinum och Dicr. undulatum, samt frambringa nagra nord- liga och sandvaxter, sasom EHquis. hemale, Carex ericetorum, Phlewm alpinum, Calamagr. epigejos, Fest. rubra var. barbata, Vise. alpina och Astrag. alpinus. For ofrigt hafva i trakten insamlats Sparg. simplex f. longissimum, Sp. affine, Rhynchospora alba, Carex Persoonti, Stellaria Friesiana var. alpestris, Fragaria, Myos. palustris, Veron. verna, Mer. rosulare och suomense, mossorna Nardia scalaris f. rubra, Mylia ano- mala, Jungerm. lurida, J. ventricosa, J. subdichotoma’), Sphagnum in- _termedium, Polytr. strictum, P. -urnigerum, Georgia pellucida, Pohlha nutans och i Kurikka nara Kuhmoniemi grains Amblyst. scorpiotdes, samt i socknen 6éfverhufvudtaget Botrych. lanceolatum, Juncus stygius, Carex elongata (i Jormas Kiviranta), Plat. bifolia, Alnus glutinosa (vid Vuorijarvi i Yli Sotkamo), Salix caprea nigricans (pa Kokkovaara norr om Nuasjarvi), S. awrita och cinerea, Lath. palustris, Euphr. brevipila, Lam. intermedium, Gent. amarella “lingulata, Gal. trifidum, Cirs. lanceolatum (vid gransen emot Kuhmo), Hier. caesviflorum, H. tenellum, H. detonsum, H. dimorphoides, H. kajanense och H. pseudo- Blyttii, hvartill komma de nordligast har antraffade Aspid. filix mas, Dianthus arenarius (pi sandmo vid gransen emot Kuhmo) och Calam. clinopodium samt Pinguicula villosa och Mulged. alpinum, hvilka, liksom de ofvan namnda Sparg. affine och Stell. Friesiana var. alpestris, icke synas ga sydligare. Liksom Paltamo och Kajana trakten eger afven Sotkamo nagra vaxter, hvilka icke annorstades i Kajanien antraffats. Dessa aro Aspid. filix mas, Viola umbrosa, H. melanolepis var. Botrych. lanceolatum, Astrag. alpinus, hastifolium, Alnus glutinosa, Calam. clinopodwm, H. tenellum, Dianthus arenarius, Lan. intermedium, H. Zizianum, Stell, Friesiana var. . Hier. sotkamoénse, H. colobimum och alpestris, H. caesiiflorum, H. remotulum. 1) J. minuta var. rigida i H. M. F. TI, Appendix, Cephalozia rigida Lindb. i Bot. Notiser 1872 p. 165. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 131 Deremot saknas har den savil i Nurmes som i Paltamo och Kajana forekommande Arabis suecica. I motsats till det pa stora vexlingar i nivaférhallandena rika Sotkamo, der, sasom naimndt, de stérsta héjderna med anda till nar- mare 130 m 6fverskjuta de ungefar i samma niva, 133 m, staende sjOarnes yta, emellan hvilka i féljd haraf egentliga forsar saknas, framstar det dsterut belagna Kuhmoniemi sasom en mot norr, éster och séder smaningom stigande, 150 4 180 m hég sliatt med fa och obetydliga héjder, men med talrika och delvis svara forsar uti de sj6arne férbindande elfvarne, samt at alla hall, utom i vester emot Sotkamo, begransad af 210 4 270 m héga vattendelare, hégst i norr emot Hyrynsalmi och Suomussalmi. Floran ar i féljd haraf, afven- som pa grund af jordmanens 6fver hufvud taget ofruktbarare beskaf- fenhet, vida torftigare och enformigare an i de nyss berérda bérdigare socknarne, och angs- eller odlingsbar mark férekommer endast vid de talrikare vattendragen. Da man fran vester inkommer i socknen, finner man den kuperade, med léfskogar bevuxna terriangen ersatt af jemna tallmoar med Jjung eller renlaf, myrar och mindre mossar samt blandskog af tall, gran och bjérk med blabarsris. Bjérkskogar an- traffas dock afven, sasom vid norra stranden af socknens vidstrack- taste sj6, Ontojarvi, der skogsmarken fér 6frigt taickes af tita mattor af Polytr. commune. De vata angarne har bjuda hufvudsakligen pa Juncus filiformis, Erioph. alpinum och Equis. palustre. Sjéstranderna ater aro dels bara sand- och stenstrander utan annan vegetation dn Juncus fuscoater var. alpinus och rariflorus, J. supinus, Carex Oederi och Agrostis alba samt nagra sma mossor och hégre upp Salix lap- ponum och nigricans, dels skogbevuxna, dels grasstrinder med ytterst Ranune. flammula var, Calamagr. phragmitoi- Prunella, reptans, sedan des med var. rubi- Scutellaria, Carex vulgaris, cunda, Mentha arvensis, C. acuta, C. lanceolata, Lysim. vulgaris, C. aquatilis, sparsamt, Juncus filiformis, Hier. umbellatum, C. vesicaria, zo, Comarum, Plant. major och Molinia, Ulmaria, Lythrum, sparsamt, samt bland och ofvanfér dessa Salix lapponum och nigricans, Rham- nus och Alnus incana, Till traktens flora héra for 6frigt Sparg. mi- nimum, Carex Buxbaumii, Poa serotina, Viburnum, Hier. longicuspis, H. prolixiforme var. kuhmoénse, H. rosulare och H. conolepis, samt mossorna Nardia scalaris, Martinellia curta, Jungerm. pumila, Cepha- lozia bicuspidata, Fossombronia Dumortieri, Marsilia epiphylla och On- coph. Wahlenbergvi. Pa en talgstensklippa, Pehmiisaari, i Ontojirvi hafva antraffats Poa caesia och mossorna 132. Magnus Brenner, Observationer rdrande den Nordfinska floran. Dicranella crispa, Cerat. purpureus, Grimmia ovalis med var. cylindrica, Gr. apocarpa, Jungerm. bicrenata, Bryum caespiticium, Leersia contorta, Mollia tortuosa, Dicranoveiss. crispula, Leskea tectorum, Amblysteg. stellatum, Heteroclad. squarrosu- lum och Fissid. sciuroides, pa en sved vid sjén en form af Bromus arvensis, vid Pajakka fors nira kyrkan Hier. abradeniuwm och galactinum och i elfven var. swb- dissectum af Batrach. peltatum *suecicum samt B. trichophyllum, 1 en mosse vid landsviigen nara Sotkamo grinsen ymnigt Rhynchosp. alba och i olika delar af socknen Heleoch. acicularis, Fest. pratensis, Rosa acicularis, Carex diorca, Coralliorrhiza, Androm. calyculata, C. leporina, List. cordata, Pyr. media, C. loliacea, Goodyera, Utricul. vulgaris, C. echinata, Plat. bifolia, U. intermedia, O. pallescens, Scheuchzerva, Pinguic. vulgaris, C. flava, Sagittaria, Gal. aparine var. Vail- C. filiformis, Potamog. rufescens, lantit, Phalaris, Nymphaea candida, Artem. absinthium, Hierochloé borealis, Cardam. pratensis, Hier. poljolense, Alop. pratensis *nigri- Subularia, H. coniops, cans, Viola eptpsila, H. incurrens, Calamagr.arundinacea, V. canina var. mon- HH. pubescens, C. lapponica, tana, H. neglectum och Melica, Daphne, H. suecicum, forutom Picea excelsa var. obovata, Carex panicea, C. Buxbaumu, Salix finmarkica, S. myrtilloides, S. Laestadiana, Ranune. lingua, Erig. acris var. droebachiensis, Hier. crocatum och H. auricula, hvilka liksom 4H. galactinum och Batrach. trichophyllum endast i den ostra delen af Kajanien observerats. Hvad denna éstra del for dfrigt betraffar, om hvars nordliga halft Suomussalmi E. F. Lackstrém 1 uppsatsen » Nagra exkursioner i norra och nordéstra delen af Kajana harad sommaren 1873» yttrar, att det i botaniskt afseende ar intressantast 1 hela ha- radet, hinvisas till E. Wainio, »Kasvistonsuhteista Pohjois-Suomen ja Veniajin rajaseuduilla, Helsingissa 1878>. I det fdregaende hafva ett stérre antal i Nord-Osterbotten och Oster-Norrbotten eller i nagondera af dessa provinser fore- kommande viixter uppriknats, hvilka icke i Kajanien antriffats. A andra sidan eger Kajanien ett betydande antal i de vestligare provinserna icke observerade vaxter, nemligen: Acta Socielatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 133 Sadana som saknas i bada provinserna: Pteris (Sotkamo, Paltamo), Aspid. filix mas (Sotkamo), Juncus fuscoater var. rari- florus (Hyrynsalmi, Paltamo, Kuhmo), J. swpinus (Paltamo, Kuh- mo), Sparg. glomeratum (Kajana), Rhynchosp. alba (sédra Kaja- nien), Carex canescens var. subloliacea (Kajana), C. stricta (Kajana, Paltamo, Sotkamo), C. ericetorwm (Hyrynsalmi, Sotkamo), Poa caesia (Kajana, Kuhmo), P. Chaixii var. remota (Ristijarvi), Lol. linicolum (Paltamo, Kajana), Dianthus arenarius (Sotkamo), Scle- ranthus (Kajana), Anem. nemorosa (Paltamo, Kajana), Ranune. polyanthemus, Impatiens (Ristijiirvi), Heracleum (Kajana, Sotkamo), Circaea. (Kajana), Lath. vernus (Paltamo, Kajana), Vicia silvatica (Hyrynsalmi, Paltamo, Kajana), Veron. verna (Paltamo, Kajana, Sotkamo), Calam. clinopodiwm (Sotkamo), Stachys palustris (Ka- jana), Gnaph. norvegicum (Puolanko), Artem. absinthium (Kuhmo), Lampsana (Paltamo), Leont. hispidus (Paltamo, Kajana), Hier. epacroides (Ristijirvi), H. trachyodon (Kajana), H. exuviatum (Puo- lanko), H. prolixiforme (Paltamo), H. rosulare (Sotkamo, Kuhmo), H. kainwense (Paltamo, Kajana, Sotkamo), H. sotkamoénse (Sot- kamo), H. paltamoénse (Paltamo), H. cincinnulatum (Kajana, Sot- kamo), H. chlorellum (Sotkamo), H. holophyllodes (Kajana), H. caliginosum (Paltamo, Sotkamo), Z. melanolepis (Paltamo, Sot- Kamo), var. hastifoliwm (Sotkamo), H. pseudopellucidum (Puo- lanko), H. hebecalyx (Paltamo, Sotkamo), H. tenellum (Sotkamo), Hi. atriplex (Paltamo), H. imbricariwm (Paltamo, Kajana, Sotka- mo), H. inewrrens (Sotkamo, Kuhmo), H. atricomum (Paltamo), Hf. elaeodes (Puolanko, Ristijirvi), A. abradenium (Paltamo, Sot- kamo, Kuhmo), H. barbatulum (Kajana), H. corymbiforme (Hy- rynsalmi), H. firmicaule, H. detonsum, H. incrassatum (Kajana), H. kajanense (Kajana, Sotkamo), var. excelsius (Puolanko), H. chrysocephaloides (Paltamo, Kajana, Sotkamo), H. colobimum (Sot- kamo) och H. brachycephalwm (Paltamo, Kajana), samt de endast i Ostra Kajanien férekommande Athyriwm crenatum (Kianto), Salix: finmarkica, S. Laestadiana, Batrach. trichophyllum (Kuhmo), B. peltatum *suecicwm var. subdissectum (Kuhmo), Geran. pra- tense (Kianto), Callitr. polymorpha (Kianto), Chaeroph. Prescotii (Kianto), Hier. prolixiforme var. kuhmoénse (Kuhmo), H. galacti- num och H. tubulascens (Kianto). 134 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Vaxter, gemensamma for Kajanien och Nord-Osterbotten, som saknas i Oster-Norrbotten, dro: Calamagr. arundinacea (Ka- janien, Utajarvi, Ulea), Alnus glutinosa (Sotkamo, Ulea, [jo, Kui- vaniemi), Lychnis (Paltamo, Kajana, Obor. t. 0. m. Simo), Stell. Friesiana var. alpestris (Sotkamo, Utajarvi, Muhos), Atriplex pa- tulum (Paltamo, Kajana, Ulea), Avrabis suecica (Paltamo, Kajana, Ulea, Haukipudas), Raphanus (Paltamo, Kajana, Muhos, Ulea), Hyper. quadrangulum (Kajanien, Utajarvi, Ulea), Aegopodiwm (Pal- tamo, Ulea), Epilob. montanum (Kajanien, Ulea, Simo), Rosa acicularis (Kianto, Kuhmo, Paltamo, Kiiminki, Simo), Potent. verna (Paltamo, Ulea), Vicia sepiwm (Kajanien, Utajarvi, Ulea), V. angustifolia (Paltamo, Ulea), V. hirsuta (Kuhmo, Kajana, Pal- tamo, Obor. t. 0. m. Simo), Utricwl. ochroleuca (Paltamo, IJjo), Anchusa arvensis (Paltamo, Uleaborg), Lam. incisum (Kajana, Ulea), Gent. amarella *lingulata (Sotkamo, Kajana, Paltamo, Mu- hos, Ulea), Lonic. xylostewm (Kianto, Paltamo, Muhos), Camp. pa- tula (Sotkamo, Kajana, Paltamo, Muhos, Ulea), Achillea ptarmica (Paltamo, Muhos, Ulea, jo), Hier. longicuspis (Kuhme, Kajana, Ylikiiminki, Pudasjirvi), A. subpellucidum var. amplifrons (Pal- tamo, Ristijarvi, Ulea), H. conolepis (Kuhmo, Paltamo, Histijarvi, Utajarvi, Ylikiiminki), H. pycnadeniwm (Kajana, Muhos), H. 2n- terspersum (Kajanien, Muhos), H. caespiticola (Kajana, Ulea, Pu- dasjarvi), H. contractum (Ristijirvi, Puolanko, Utajarvi), H. neg- lectum (Kajanien, Utajirvi), H. sphacelatum (Sotkamo, Paltamo, Utajarvi), H. Zizianum (Sotkamo, Kajana, Ulea), H. pilipes (Sot- kamo, Kajana, Paltamo, Obor. t. 0. m. Pudasjarvi), H. damor- phoides (Sotkamo, Paltamo, Utajirvi), var. subesetoswm (Paltamo, Muhos), H. exsurgens (Paltamo, Utajirvi), H. pseudo-Blytti (Ka- janien, Utajairvi, Muhos, Ulea) och H. suecicum, samt for endast Ostra Kajanien och Nordésterbotten gemensamma: Ranune. lin- gua (Kuhmo, Simo), Arabis thaliana (Kianto, Ulea) och Hier, auricula (Caj. or., Ulea, Haukipudas, Simo). Med Oster-Norrbotten slutligen har Kajanien féljande vaxter gemensamt, hvilka saknas i Nord-Osterbotten: Sparg. hyperbo- reum (Kajana, Puolanko, Simo, Kemi), Carex tenella (Kajana, Paltamo, Ristijarvi, Nor.), Carex sparsiflora var. borealis (Kianto, Kajana, Ofvertornea), C. capillaris (Kianto, Paltamo, Simo, Kemi), Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 135 C. Oederi (Kuhmo, Sotkamo, Ristijiirvi, Simo, Kemi), C. flava (Kajanien, Kemi, Tervola, Rovaniemi), Alop. pratensis *nigricans (Kuhmo, Kajana, Hyrynsalmi, Tornea), Fest. rubra var. planifolia (Kajana, Kemi), Stell. nemorwm (Ristijarvi, Puolanko, Simo, Kemi, Tornea), Cerast. triviale var. glandulosum (Ristijarvi, Simo, Kemi), Viola umbrosa (Sotkamo, Tervola, Rovaniemi), Astrag. alpinus (Sotkamo, Nor.), Hier. swecedaneum (Sotkamo, Paltamo, Kemi), H. dilucidum (Paltamo, Ofvertornea), H. caesiiceps (Kajanien, Ter- vola), H. caesiiflorum (Sotkamo, Kemi, Tervola), H. hemipsilum (Paltamo, Ristijarvi, Puolanko, Kemi) samt de endast i Ostra Ka- janien och Oster-Norrbotten funna Picea excelsa var. obovata (Caj.or., Kemi), Alisma plant. var. lanceolatum (Kianto, Ofver- tornea), Ranunc. hyperboreus (Kianto, Nor.) och Hier. crocatum (Caj. or., Simo, Rovaniemi). Af de hir behandlade provinserna framstar Nord-Oster- botten sasom den pa arter och former rikaste, med 562, hybri- der och mindre vigtiga varieteter oriknade, men deremot pa egna former fattigaste, i det endast 59 eller 6,94 °/o af hela an- talet icke antraffats inom de tva Ofriga. Af dessa ater riknar Oster-Norrbotten 549 arter och vigtigare former, bland hvilka 53 eller 9,65 °/o for provinsen egendomliga, samt Kajanien en- dast 527, men med ett vida storre antal, nemligen 72 eller 13,66 °/o sadana vaxter, som icke i de vestligare provinserna fOre- komma. Dessa tal iro val endast approximativa, beroende dels pa otillraicklig undersOkning af de resp. provinserna, dels pa andra orsaker, sasom osiikerhet betraffande de funna vaxternas hemortsratt, olika uppskattning af formerna och dylikt, och komma derf6Ore sannolikt att blifva modifikationer underkastade, men papeka dock ifven de den allmiénna karaktiiren hos dessa omraden, i det Nord-Osterbotten, sisom med en lang kuststriicka gransande till hafvet samt derjemte inom sig inneslutande norra Finlands aldsta och vigtigaste kulturort, i foljd hiraf maste ega vaxter, hvilka i de Ofriga inlands- eller med en obetydlig kust forsedda provinserna med en senare och svagare kultur ej kunna forutsaittas, men dock, uppenbarligen i fdljd af omradets enfor- miga naturbeskaffenhet och centrala lige, om man franriiknar kustvaxterna, icke féreter nagon for omradet egendomlig be- 136 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. standsdel i floran, i hvilket hanseende det Ofvertriiffas af de tva Ofriga, men i synnerhet af Kajanien, med dess i manga _ hian- seenden afvikande natur. Sammanlagdt uppgar antalet nu kinda inhemska kirlviixter i dessa det fordna norra Osterbotten, med undantag af Kuusa- mo, motsvarande trakter till 968, hvaraf 661 arter och under- arter samt 307 varieteter, former och hybrider. Af dessa hora 634 (resp. 445 + 189) eller 65,5 °/o till Dicotyledoneae, 268 (resp. 181 -+ 87) eller 27,8 °/o till Monocotyledoneae, 9 (resp. 3+ 6) motsvarande 0,9 °/o till Gymnospermae och 57 (32 + 25) eller 3,9 /o till Pteridophyta. Efter ofvanstaende, delvis tyvérr mycket knapphiandiga och bristfalliga redogorelse fOr vegetationens sammansiittning och de foreslagna vaxtgeografiska omradenas egenheter, aterstar att lemna en systematisk framstillning af de kirlvéixter som under de tva sednaste seklen hir observerats eller sasom observerade uppgifvits, jemte deras nutida frequens och utbredning, savidt forhallandet hartills uppdagats, tillika i tidsf6ljd angifvande vig- tigare tidigare uppgifter angaende dessa viixter, fOr att salunda adagalagga huru kannedomen om dem fortskridit, och har det harvid ansetts noddvandigt att fran de egentliga inhemska vax- terna typografiskt sairskilja e] mindre de tillfalliga och forvildade — inneslutna inom klammer | | —, &n sadana som af nagon annan anledning ansetts icke tillhdra omradets flora — tryckta med petit stil. Slutligen meddelas en tabellarisk uppstallning af de egent- liga inhemska vaxterna, med undantag af hybrider och en del mindre anmirkningsvirda former, salunda askadliggdrande ej mindre arternas nu kinda utbredning och de féreslagna vaxt- geografiska omradenas flora, iin de trakter, hvilka i synnerhet erfordra en ytterligare undersdkning. I dessa tabeller hinfores den 6ster om Jaalanka befintliga delen af Saraisniemi till Paltamo i Cajania, den vestligare delen ater till Utajarvi i Ostrobotnia borealis samt den sdder och vester om Uleatrisk belagna delen med Manamansalo 6 till Ostrob. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 137 media. Likaledes riiknas hela Kivalo-trakten med de till Kemi elf rinnande vattendragen i Simo griinstrakt till Rovaniemi, Ter- vola och Kemi i Norbotnia orientalis. Deremot maste, pA grund af en del anteckningars beskaffenhet, hela Simo socken for Ofrigt, alltsa iifven den norr om Ruikka beligna norrbottniska delen deraf, i dessa tabeller féras till Ostrobotnia borealis, ehuru den norrbottniska delen fér 6frigt derifran siirskilts, Fyndort endast i den nordligaste delen af Rovaniemi be- tecknas med + b, och endast i den sydligaste delen deraf med +a. Tecknet L anger Linné sésom den enda observatorn for ifraga varande viixt och ort, tecknet Ater uppgifter endast fran tiden fore L. L. Laestadius, och tecknet (++) osikra eller tvifvelaktiga uppgifter fran senare tid. Fér éfrigt betecknar en punkt i motsats till +- att vixten savidt kindt ej observerats i motsvarande socken. Att alla salunda betecknade vixter der’ skulle saknas, far derfére ej antagas. De anforda frequens-graderna i den tidigare systematiska uppstallningen éro: m. a. = mycket allman, a. = allmiin, g. a, = ganska allman, spr. = spridd, g. r. = ganska rar, r. == rar, m. r. == mycket rar, och maste de i flere fall sasom endast approximativa anses, savil pa grund af de vidstrickta omrade- nas bristfalliga undersdkning, som i foljd af svarigheten att sam- manjemka olika forskares i detta hiinseende rAdande olika upp- fattning och beteckningssitt. Ofriga i texten férekommande forkortningar aro, forutom de sedvanliga af vaxt- och férfattarenamnen, fdljande: Aav. = Aavasaksa. Castr. = M. Castrén. Acta = Acta Societatis pro Fauna et Chyd. = Chydenius. rack Flora Fennica. Dahlstr. = Dahlstrém. CY Aejmel. = Aejmelaeus. Eb. = Eberhard. Alc. = Alcenius. E. Castr. = E. Castrén. Appelgr. = Appelgren. Ehrstr. = Ehrstrém, Blomqy. = Blomqvist. E. Nyl. = E. Nylander. Bot. Not: = Botaniska Notiser. F.=O. R. Fries. Brand. Brander. . Fellm, = Fellman. Br. = Brenner. Finl, = Finland. Caj. = Cajania, Kajanien. flerst. = flerstiides. Caj. or. = Cajania orientalis, OstraKa- _F. Nyl. =F. Nylander. janien, Kuhmo och Kianto. Fr. = E.. Fries. 138 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Frost. = Frosterus. H. = Hellstrém. hafsstr. = hafsstrander. Haukp. = Haukipudas. Hj. = Hjelt. Hj. & H. = Hjelt & Hult. H. M. F.— Herbarium Musei Fen- nici. Hougb. = Hougberg. Hyrns. = Hyrynsalmi. Ilm. = IJmoni. J== Si K. = Kajana. Kaj. = Kajana harad, Kajanien. Kemp. = Kempele. Khm. = Kuhmoniemi, Kuhmo. Kaim. = Kiuminki. Kkm. = Keckman. Knt. = Kianto, Suomussalmi. Kuivan. = Kuivaniemi. Lackstr. = Lackstrém. Laest. = Laestadius. Lapl. = Lappland. Lapm. = Lappmarken. Liljebl. = Liljeblad. Lim. = Limingo. Lindb. == Lindberg. M. == Mustonen, Lénnbohm. Medd. = Meddelanden af Soc. pro Fauna et Flora Fennica. Mel. = Melalaks, m. fl. med flere. Mob. = Moberg. Muh. = Muhos. Murb. = Murbeck. N. = Norrlin. ne—— Norra, Tord: Naapv. = Naapurinvaara. Ndrt. = Nedertornea. N. & L.=F. Nylander i Lebebour Flora rossica. Nor. = Norbotnia orientalis, Norrbotten. Oster- N. & R. =F. Nylander hos Ruprecht. Nyb. = Nyberg. Nyl. = W. Nylander. Obor. = Ostrobotnia borealis, Nord- Osterbotten. Omed. = Ostrobotnia media, Mellan- Osterbotten (n. griinstrakten). Palt. = Paltamo. ; Prot. = Protokoll férdt hos Soc. pro Fauna & Flora Fennica. : Pudsj. = Pudasjarvi. Puol. = Puolanko. R. = Rantaniemi. Rist]. = Ristijarvi. Rov. = Rovaniemi. S.= Saelan. s. = s6dra, sdder. Snellm. = Snellman. Soc. pro F. & Fl. Fenn. Not. = No- tiser ur Sallskapets pro Fauna & Flora Fennica férhandlingar. Sotk. = Sotkamo. st. == stallen. stund. = stundom. Sirsn. = Sardéisniemi. Terv. = Tervola. Trn. = Tornea. Turt. <= Turtola. Ubg. = Uleaborg. Ul]. = Ulea. Uls. = Uleasalo. Utj. = Utajarvi. W. = Wainio, Lang. v. = vestra, vester. Weltst. — Wettstein. Wirz. = Wirzén. Ylik. = Ylikiiminki. ymn. = ymnigt. 7. = Zidback: Zett. = Zetterstedt. 0. = 0Stra, Gster, Ofrt. = Ofvertornea. Ost. = Osterbotten. Pteridophyta. Equisetum arvense L.. Vid Ubg pa illa skétta akrar, nog a.: SgoTrm.: Mobi: Th: Eb: Khon, ‘s Beta, mei, paso Wp Bap, m. a.: M.; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Ubg, a.: Z.; exempl. med frukt och kransgrenar fran ljo Tannila och Kemi, Rov. Lohiniva och Karlé (mellanform), samt med den fruktbarande stjelken kransgrenig fran Ul.: Hj.; Simo, Kemi, m. a., med fertila stjelken kransbarande, Sime Mattila: Kkm.; Kemi, m. a.: R., afven funnen med talrika axbarande kransgrenar (f. polystachya Milde). — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i nordligaste Nor. och Caj. or. mindre a. — var. decumbens Mey. Caj. Sotk. — var. alpestre Whlnb. Kemi Rantaniemi Kaurinoja: R. — Nor. Kemi, Rov. Lohiniva. Obor. Ubg. Cay. Palt. Mel. — var. nemorosum Al. Br. Khm., g. a., Knt., h. o. d., fertil pa Lehtovaara: W. -— Caj. or Khm., Knt., se ofvan.. Exempla- ren fran Lehtovaara i Mus. Fenn. fro vanlig fertil arvense. — var. boreale (Bongard). Obor. Ul. n. om Toppila. Caj. Khm. Tervasalmi. — var. irriguum Milde. Exemplar fran Ob. ogranskade: Hj. — Nor. Kemi Rantaniemi, Simo Mattila. Obor. Haukp. Cay. Palt. Mel. Omed. Karl6. -—— f. intermedium Milde. Obor. Ul. — var. heterocladum n. var. Det fertila skottet utskjuter fran basen af de nedersta slidorna outvecklade eller fullstandigt utvecklade sterila stjelkar liksom hos f. agrestis compacta Klinge. Skiljer sig alltsa fran var. wriguum Milde genom att scapus 1 foljd af riklig néring i st. f. kransgrenar utvecklar fullstandiga sterila stjelkar, samt fran f. typica genom att den sterila stjelken utgar fran basen af scapus i st. f. fran rotstocken. — Omed. Karlo. — var. riparium Fr. Exemplar fran Ok. synas afvikande: Hj. De ut- goras dels af var. alpestre, dels af var. irriguum. — var. campestre (Schultz). Nor. Kemi Porhdla. Odor. jo Tannila. ’ E. pratense Ehrh. Khm., h. o. d., Knt., g. a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., g. a: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a., i de inre delarna mindre a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor. g. a. i Simo- Terv. griinstrakt spr. Obor. r., Simo, Ijo, Ubg, Utaj. Caj. g. a. 140 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — var. praecox Milde. Ubg.: Hj. — Obor. Ubg. — var. serotinum Hartm. Ob.: Hj. — Obor. Utaj. Lohipai- nua, brant strand vid elfven. E. palustre L. Vid Ubg, t. a: J.; Khm., Knt., a: W.; Sotk. a., Khim. acy Be; ay mas MS Res Ofrt., h. o. d.: h.G@. He Simo, Kemi, m. a., i kusttrakten sparsammare, exemplar utan krans- grenar i mangd pa Luikka karr vid Kallinkangas i Kemi samt vid Lintukkalahti i Simo: Kkm.; Kemi, a: R. — Nor. in. delen spr., Simo-Terv. grinstrakt m. a., for ofr. a. Obor. spr., i 6fra Simo m. a. Caj. a. Omed. Lim. — f. breviramosum Klinge. Exemplar fran Caj. Palt. Petii- janlahti, Sotk. Naapv. — f. longiramosum Klinge. Exemplar fran Cay. Palt. Pe- tajainlabti. — var. fallax Milde. Exemplar fran Ob. ogranskade: Hj. — Obor. Simo Kalliokoski. — var. ramulosum Milde. Exemplar fran Ok. ogranskade: Hj.; hora till var. verticillatum f£. longiramosum. — var. polystachion Retz. Simo Ruona, nagra exemplar: Kkm. — Obor. Simo. — var. tenellum Fr. Exemplar fran Ok. och Ob. ogran- skade: Hj.; Kemi Luikkojinké: R. — Nor. Kemi. Obor. Simo Kalliokoski. Cay. Palt. Mel. E. silvaticum [L. Vid Ubg pa illa skétta akrar, get ae Withee mina ant. a.: W. Kalo: ML ems Ofrt., a i. & A; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — ag 22 Obor., Caj. och Omed. a. — var. capillare (Hoffm.) Khm., Knt., fugt. skogar: W.; Rov., Ofrt.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a: Kkm. — Nor. Ofrt., Rov., Simo-Terv. grinstrakt, Kemi, Simo. Obor. Simo. Cay. or. Khm., Knit. — var. subsimplex n. var. Steril, liksom hos fF. gracilis Luers. spiid, med 8 mycket strifva refflor, vid nedersta slidan grenlés, for Ofrigt med 1—8, siallan 9, korta, enkla, eller med spar till sekundiéra grenar forsedda, grenar, eller de nedersta grenarna langa och kransgreniga. — Caj. Hyrns. Vaisala. E. fluviatile L. Trn. (Hietaniemi), vid Rov. kyrka och flerst. i Pudsj., pa eat ae ar eerie Deutsch, sannolikt *limosum; Khm., Knt., + ag, ais Siew Mantyjarvi och Tervo, Ofrt. Raanojarvi a sits Hj. & H.: ; Ubg, a.: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm:: Kemi, m. a.: R. — Nor. i norra delen, Cert. och n, Rov. tr for Ofrigt a., ehuru fran Ndrt. ej antecknad. Obor. g. a. Caj. re Palt., K., afven i Caj. or., ehuru freqvensen ej sarskildt angif. ven. Omed. Karl6, Temmes. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 141 *limosum LL. Limingo ang, ymn. vid vagen: Linné Iter lapp.; vid Ubg, a.: J.; Khm., Knt., a: W.; Puol., Utaj. Oterma, a.: Br.; Kaj. g. a: M.; Rov,, Ofrt., m. a. vanl. ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m, a., stallvis ymn. — var. attenuatum Milde. Rov. Tervo, Ounasjoki strand: Hj. & H. — Nor. n. Rov. E. hiemale L. Vid Ubg, mera r.: J.; Pudsj.. r.: Nyb.; Knt. Hossa: W.; Sotk. kyrktrakt, Kajana begrafningsplats: Br.; Palt. Kirk- koniemi, vid Lankinen trask: M.; Muh., mo nara Kylmala Mylly: Z.; Palt. Melalaks Varissaari, Hyrns. vid kyrkan nara Kangaspuro: Hj. (har sasom osakert upptaget fynd fran Nilsiaé i Sb. ar fullkomligt sikert); Simo, t. r. i de inre delarna, Rahaselkaé, Tainivaara och Hosio vid elfven: Kkm. — Nor. m. r., Trn. Hietamaiki Odor. r., dfre Simo, Pudsj., Muh. Caj. g. v., 1 Rist]. och Khm. ej observerad. : E. variegatum Schleich. Rov. Tervo: Hj. & H.; Simo: Hj.; Ofrt.: Ale., den lappska delen: Hj. & H.; Simo, Kemi, spridd, i de inre delarna med stérre frequens, pa skargardsholmarne, sasom Simo Montaja stund. rikligt: Kkm.; Kemi, r., Karjalahti, Rautiola strand, Mataésoja: R. — Nor. r., n. Rov., Simo—Terv. griinstrakt, Kemi, Simo, stund. rikligt. Obor. m. r., Simo spr. *scirpoides Michx. Simo: Z. (sannolikt E. variegatum). Foérekommer utom i Lappland och Kuusamo afven’i sydvestra Finland enl. Br. Flor, och E. Reuter i Prot. °/;) 1894. Lycopodium selago L. Vid Ubg: J.; Aav.: Acerbi; J.; Khm., Knt., g. r.: W.; Kaj., r., Puol., karr, Knt., Merilaissuo: M., Rov., Ofrt., h.-o. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, spridd: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. och Obor. spr. Caj. g. r., ehuru endast i Rist). e] observerad. L. inundatum L. Karlé: F. Nyl. enl. prot. 1879; H. M. F. IL. — Omed. Karlo. L. clavatum L Vid Ubg: J; Aav.: J.; Ul: Eb; Khm., Knt., g. a. W.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; ej observerad vid Ubg: Z.; Simo, Kemi, i de inre delarne spridd, pa héglandta bjérkmarker emellan Simo elf och Koukkulanjarvi samt vid Tuisku- kivalo och Palovaara ymn., i kusttrakten r., steril, t. ex. Simo Kan- tola: Kkm.; i Kemi ej obs.: R. -—— Nor. i nordligaste delen, Ofrt. och n. Rov., g. a., for Ofrigt spr. stallvis ymn., vid kusten m. r., Simo. Obor. g. r., Simo, i Ofra Simo spr. och delvis ymn., Haukp., Ul., Muh., Utaj. Cay. g. a. — var. lagopus Laest. Rov.: Hj. (har citerade exemplar iro tagna °/s 1864 vid Rovaniemi prestgard af M. Brenner). — Nor. m. r., Rov., Simo—Terv. grinstrakt Palovaara. 142 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran, L. annotinum L. UL: Eb.; Khm., Knt., g. a: W.; Kaj., a.: M:; Rov., Ofrt., g. a: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor. och Cay. a., i Caj. or, g. a. Omed. Karl. — var. squarrosum. Omed. Karlo. — f. alpestre Hartm. Rov.: Hj. — Nor. Rov. Karvo. L. alpinum L. K. Koutaniemi, sédra udden i Kattilajarvi: M., (manne form af L. complanatum?: Hj.); Rov. Tolonen: Hj. & H.; nara Rov. kyrka: Hj. — Nor. och Caj. m. r., Rov., K. ji dey ee Veh L. Vid Ubg: J.; Aav.: Acerbi; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a.: M. Rov., Ofrt., g. a: Hj. & H.; Ubgs trakten, a. i tallskog: Le Shes baat ida ‘Kkm.: Kemi, a.: R. — Nor. g.a Obor. och Caj. a. Omed. Lim. Selaginella spinulosa A. Br. N. Finland: N. & R.; Kaj.: HL; UL: Eb.: Knt.: Lackstr.; Khm., Knt., g. a.: W.; Sotk., a., Palt. Mel. och inre Ost. a.: Br.; Kaj., r., Knt. och Puol. karr, K., Pudsj.: Must.; Rov. h. o. d., Ofrt. Turt. samt h. o. d. i det inre: Hj. & H.; K., Kemi: Z.; Kiim., Ylik., Pudsj., Kemi Kallinkangas, Rov. Lintula, Ndrt. Kantojarvi: Hj.; Simo, Kemi, t. a. eller spr., afven pa skargardshol- marne, Simo Montaja, Kemi Kuivanuoro, med fl. st.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. spr., anda till skargarden, vid Tornea elf r. Obor. spr., langs kusten r., i 6fra Simo och Pudsj. a. Caj. a., 1 Caj. or. g. a. Isoétes lacustris L. I Kuivaniemi trask: J.; Pudsj., r.: Nyb.; Kaj., bh. o. d., Palt. Hévelénjoki, Khm.: M.; Rov. Sinettalampi, Ofrt. Raanujarvi, Miekojarvi vid Kaaranes, och Pessanlompolo: Hj. & H.; Simo Porttiniemi: Hj. (bér vara Portimojarvi); Simo Alaportimojarvi, Kontti- och Koukkulanjarvi, Kemi Elijarvi: Kkm.; Kemi, m. r., Eli- jarvi, Kallijarvi: R. — Nor. r., Ofrt., Rov., Simo—Terv. grans- trakt, Kemi. Obor. och Caj. m. r., Simo, Pudsj., Palt. Petajan- lahti i Kivesjarvi, Khm. I. echinospora Dur. Khm., h. o. d. i Tervasalmi och Lammas- jarvi: W.; Kaj., h. o. d., Palt. Leppiniemi i Koutasalmi: M.; Ofrt. Kaaranes i an och Miekojarvi, samt vid Pajuniemi: Hj. & H., Pudsj., icke r. t. ex. i grannskapet af Timonen glasbruk, Simo Remained Ofrt. Liiakkala nara Husa: Hj.; Simo Alaportimojarvi och Konttijarvi: Kkm. — Nor., Obor. och Caj. m. r., Ofrt., Simo—Terv. griins- trakt, Simo, Pudsj., aifven i Aittojiirvi vid Vanhala, Palt , Sotk. Wuokatti, Khm. Polypodium vulgare L. Vid Ubg, r: J.; Khm., Knt., pa berg g. rt W.; Kaj., g. a.: M.; Rov. Lohiniva (?) och Hepokallio: Hj. & H.; i Ubgs lans kusttrakter kind endast fran Muh.: Z.; Lim., Ofrt. Aav., Khm. Kylmalaé: Hj.; Simo Konttikivalo, Kemi Ajossaari och Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 143 Kallinkangas: Kkm.; Kemi, m. r., Keskipenikka, Ajos, Kallinkangas: R. — Nor. r., Ofrt., Rov., Terv., Simo—Terv. grianstrakt, Kemi. Obor. m. r., Muh. Caj. spr. Omed. Lim., Pyhajoki. Pteris aquilina L. Vid Ubg i skogarna, a.: J.; Sotk. Naapv., r.: Br.; Kaj., r., Palt. vid Lankinen trask: M.; Sotk. Naapv.: Z.; Palt.: H. M. F. I — Caj. Kand endast fran Palt. néira Lankinen trisk samt Sotk., der den sommaren 1869 insamlades i flere exemplar saval i de frodiga lundarne pa sydsluttningen af Naapv. som i Kourulehto vid Tipasjoki 14/4 mil Oster om Sotk. kyrka. Upp- giften »ej annorstides an pa Naapurinvaara observerad» i Be- raittelsen Ofver 1869 ars resa grundar sig pa en vid nedskrif- vandet tillfallig gldmska af den sistnimnda fyndorten. I Palt. upptacktes den forst 1875. Athyrium filix femina (L.). I Kemi, a: J. & Castr.; K.: Eb.; Khm., Knt., g. a: W.; Sotk., a.: Br; Kaj., a: M.; Rov. vid Manty- joki, Ofrt. flerst.: Hj, & H.; Ubg Fribetsholmarne och annorstides, i mangd: Z.; Simo Niemela, Alapenikka, Konttikivalo, t. a., i kustom- radet sparsammare, Kemi Poérhéla, Mahlasaari: Kkm.; Kemi, a., en- dast vid Kallijirvi antraffad: R. — Nor. och Obor. spr. Caj. a., Caj. or. g. a. Omed. Lim, A. crenatum (Somf.). Knt. Vasonniemi och nara Kiannanniemi ymn.: W.; M. — Cay. or., Knt. Asplenium viride Huds. Khm., r.: M., afser den karelska delen af Wai- nios Kuhmo. 4) . Phegopteris polypodioides Fée. Ost.: N. & R.; UL: Eb.; Khm., Knt.; @.2W.;Kajz, saa Mi; Rove,,.Ofrt.; 9: avs dy.) & Has. U bea Kemi: Z.; Simo, Kemi, t. a: Kkm.; Kemi, g. a: R. —- Nor., Obor., Cap. och Omed. g. a. Ph. dryopteris (L.). Vid Ubg, t. a.: J.; Ul: Eb.; Khm., Knt., ain W.5 Sotk., .a.s+ Bre Kay.) mi ais ML; Rev.j) Ofristg: ‘ adcattd yon Hj. & H.; Ubgs trakten, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. —- Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. A. filix mas (L.). Vid Ubg, t. a.: J., sannolikt A. spinulosum: Hj.; Kaj.: M.; Sotk.: Ale. — Caj. m. r., Sotk. Naapv. A. spinulosum (Retz.). Ost.: E. Nyl.; K.: Eb.; Khm., Knt., g. a.: W.; Kaj., g. a. och m. a.: M.; Rov. Tolonen, steril: Hj. & H.; Ubgs trakten, a., t. ex. Raattiholme, vid Toppila sund, ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor. inordligaste delen m. r., Rov., i sOdra delen, Kemi och Simo, m. a. Obor., Caj. och Omed. ai) Cay. or. hig. a 1) Savil Mustonen som Hjelt synas hafva férbisett att Wainios Kuhmo omfattar afven den nordostligaste delen af Karelia borealis. 144 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — var. dilatatum (Hoffm.). Ubg Raattiholme: Z.; Simo Kan- tola, Mansikkaniemi: Kkm. — Nor., Obor. m. r., Simo, Ubg. Cystopteris fragilis (L.). N. Ost.: H. M. F.; K.: Eb.; Kaj., h. o. d.: M.; Rov. flerst. vid Ounasjoki: Hj. & H.; Ubg Frihetsholmarne, fataligt, Kemi: Z.; Lim.: Hj.; Simo Konttikivalo, Pahakivalo, i Kemi ej antecknad: Kkm. — Nor., Obor., Caj. och Omed. g. v., Rov., Simo—Terv. granstrakt, Kemi, Kiim., Ubg, Utaj., Palt., K., Lim. Onoclea struthiopteris (L.). Vid Ubg i skogsingar vid backar, a.: J.; Ofrt.: Nyb.; Knt. Kiannanniemi och enligt uppgift vid Musta- joki och nara Maanselki: W.; M.; Rov. Lohiniva och vid Mantyjoki nara Sonkkajarvi, Ofrt. flerst.: Hj. & H.; Ubg Frihetsholmarne, steril, Kemi: Z.; Kiim.: Hj.; Simo Ruikka, vid Kalliokoski, Martimonoja, Vientienjoki, Kemi Rajaoja, prestgarden, Jauhola strand och Sotisaari strander: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor., Obor. och Ca). g. r., ofta steril, Ofrt., Rov., Kemi g. a., Simo, Kiim., Haukp., Ubg, Puoli;’Paltca./-KijoKnt, e Woodsia ilvensis (L.). N. Ost.: H. M. F.; Kaj., r., K. nedanom Amma: M.; Kemi: Hj. (Wainios uppgift rérande sédra Kuhmo hanfor sig till den Karelska andelen, se not p. 143); Simo Paha- och Konttikivalo, Kemi Kallinkangas: Kkm.; Kemi, m. r., Kallinkangas, Huhanmaki: R. -— Nor., Obor. och Caj. m. r., sddra Rov. och Simo—tTerv. granstrakt i Kivalo, Kemi, Utaj., Hyrns. Ruuhenniemi vid norra Hyry, K. : — var. hyperborea (Liljebl.). Ofrt. Aav.: Hj. -- Nor. Ofrt. Aav. Botrychium lunaria (L.). Anda till Lapm.: Wirz.; vid K. och 1 Sot all NyLs Ul “Ebs > Khe Kats hn, ond. Wie’ Palo el: Rist]. Saukkovaara: Br.; Kaj., h. o. d., Palt. klockareingsudden: M.; Rov., Ofrt., r.: Hj. & H.; Ubg, m. r, Lim., ej r.: Z.; Ylik., Kiim., Ndrt. Torpet, emellan Kallinkangas och Luukas, flerst. emellan Terv. Romsi och Rov, kyrka: Hj.; Limingo Tyrnava: Hj. (bor vara Temmes Ollila); Simo kustomradet till Ylikarppa vid elfven, ymn. pa skargards- holmar Tiiro och Tiuranen, men afven Kantola, Rajanen, Kemi Y1]a- valmari, Mahlasaari: Kkm.; Kemi, g. r. i nedre delen: R. — Nor,, Obor., Caj. och Omed. spr., i odlade trakter stallvis ymn. — f. subincisa Roeper. Lim., ang tillsammans med f. typica och f. incisa; Hj. — Omed. Lim. — f. incisa Milde. Lim., ang: Hj.; Ob.: H. M. F. IL. — Omed. Lim, *boreale Milde. N. Ost. (var. rhombewm Hart.); H. M. F.; UL: Milde; Ul. Pukki: Dahlstr. i bref; Kaj.: M.; Muh., Pudsj. Lepola, Simo Montaja holme: Z.; K.: Hj.; Simo Tiiro, Pihlajakari, Tiuranen, vid Kalliokoski och Martimonoja, Kemi Hattsaari vid staden: Kkm.; Kemi, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4, 145 r., Alasaari, Selkaisaari, Kuivanuoro: R. — Nor. och Obor. r., Kemi, Simo, Pudsj., Utaj. Kurimo, Muh., Ul. Pukki Britansaari, Ubg. Cay. m. r., K. B. lanceolatum (Gmel.). Ubg: Rupr. (hér till B. boreale: Hj.); Rov. Tolonen ett exemplar: Hj. & H.; Utaj. Vaala: Z.; Sotk. Wuokatti, Oulais (hér till Om): Hj.; Simo Ervasti, Kemi Ylavalmari: Kkm. — Nor., Obor. och Caj. m. r., norra Rov., Kemi, Simo, Utaj., Sotk. B. rutaceum Sw. (B. rutaefoliwm Al. Br.). Rov, nara Autti: N. & R.; pa Sidkari och vid Ubg: Nyl.; Kaj., h. o. d., Palt. Toivo- niemi Tolouen och klockareiingsudden: M.; Rov. Tolonen och Tervo, Ofrt. vid Harrila: Hj. & H.; Ubg, ej r-: Zs Karlé, Simo Marrosten- maki, Ndrt. Torpet: Hj.; Simo Kantola, Koukkulanjarvi, Kemi Ajos- saari, Kuivanuoro, Mahlasaari, dfverallt fataligt: Kkm. — Nor. g. r., Rov., afven vid prestgarden, Ofrt., Ndrt., Kemi, Simo. Obor. r., Simo, [jo kyrktrakt, Ubg Nuottasaari m. fl., Muh. vid Monta- lampi. Cay. m. r., Palt. Omed. Karlo. B. virginianum (L.). Rov., nara Autti, sma exemplar: N. & R., mé6j- ligen B. matricariaefolium Al. Br. eller snarare den senare sarskilda B. lan- -ceolatum (Gmel.): Hj. Antagligen nagon form af den pa samma plats funna B. rutaceum Sw. Gymnospermae. Juniperus communis L. [ Kemi sparsamt, emellan Kemi och Ijo ymnigare: Linné Iter lapp.; Palt., a.: E. Castr.; Ubg, pa torra backar a.: J.; i Ijo vid Siipola hemman nagra héga enar: J.; Aav.: J.; Trn.: Deutsch; Ijo: Frost.; Ost.: N. & L.; Rov., Kemi, Trn., Ofrt., K., Palt., Karl6: ‘Mob.; Khm., Knt., a.: W.; Utaj. Oterma, ymn.: Br.; Kaj., m. a.: M.; Reick Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a., aldrig tradlik, stund. I ‘skargatden tat och klotformig, Simo Montaja, Pihlajakari: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., stallvis ymn., i nordligaste Nor. g. a., i Caj. or. a. — var. nana (Willd.). Ofrt. Alkula: Nyb.; Simo, flygsand pa hafstrander, t. r., clergy Ykskuusi: Kkm.; Kemi Ajossaari, manne nana?: R. — Nor. Ofrt. pa de hogsta bergen, sasom Aav. och Huitaperi, Kemi me Simo pa de yttersta hafsholmarne. — var. subnana Sael. Ndrt. Kalkkimaa, Trn., Ofrt. Huita- peri och Aav.: Hj. -—- Nor. r. Ofrt., Ndrt., Kemi. Picea excelsa Link. I Kemi skogbildande, emellan Kemi och Ijo inblandad i bjérkskog: Linné Iter lapp.; Palt., a.: E. Castr.; Sotk., skog: Frost.; bildar jemte tallen Osterbottens ogenomtringliga skogar, pa myrar och moar, pa héjder och sank mark hianggran, myrgran och den mariga busken, slokgran ej: J.; i Kemi: Castr.; Acerbi; Aav.: 10 146 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. J.; Ost: N. & L. Kbhm., Knt., a.: W.; i sédra Sotk, pa grund af karr- aktig mark forherrskande, pa Wuokattis nedra sluttningar tillsammans med bjork, al och salg, emellan Sotk. och K. jemte bjérk pa karr- aktig mark, langs Kiehimanjokis éstra strand blandskog, mest gran, vid Ijarvi granskog, pa Saukkovaara i Ristj. skogarne mest af gran, bjork och al, langs Emajoki i Hyrns. ofvan stranden gran jemte bjork, i Puol. héjderna och dalarna bevuxna med bjork och gran: Br.; upp- gifves inom Ijo samt i vissa delar af Pudsj. forekomma i stérre myc- kenhet, men rena granskogar af namnvardt omfang hafva pa mo- marker i Pudsj. icke pafunnits, pa karraktiga marker deremot ar gra- nen nastan Ofverallt séder om 66:te breddgraden det radande trad- slaget, och annu i Puol., Pudsj. finnas ganska stora granbevaxta karr: Blomqy.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., a. vanl. i blandskog: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor. och Caj. m. a. och skogbildande, hufvudsakligen i grankirr och pa annan fugtigare eller mera kuperad mark, oftast i blandskogar med bjork eller andra léftrid eller med tall, hvilken den pa fruktbarare mark synes undantranga. Omed. a. och skogbil- dande, fOretradesvis som blandskog. ! — f, medioxima W. Nyl. Rov., Ofrt., a. vanl. i blandskog: Hj. & H.; Karlé, Ijo, Ofrt. Ainiovaara och nira Pellojarvi, Pudsj-: Hj.; Simo Kantola, Ylipuute vid Viantienjoki, Kemi vid Akkunusjoki, blott enstaka trad: Kkm. — WNor., Obor. och Cay. spr. — f., en egendomlig gran, manne Sibirisk gran (P. pichta?), Palt. Emmala vid Alassalmi: M., manne f. viminalts eller f. virgata?: Hj. — f. viminalis Sparrm. Kiim. vid Kiiminki elf: Nyb. enl. Hj., som anser uppgiften vara osaker; Ul. Pukki, Haukp.: Z.; Simo Kontti- kivalo, vid Kilvennaavanlampi (enl. Landtmiteristyrelsens karta be- liget i Rov.) samt ett trad vid Palovaara, Rov. vid Liesioja emellan Liesi- och Kamsajarvi, 2 ex.: Kkm.; Kemi, m. r., ett trad vid Aatu, Nuottijarvi: R. —- Nor. och Obor. m. r., Rov., Simo-—Terv. grins- trakt, Kemi, Haukp., Ul. — var. obovata (Ledeb.). Knt., h. 0. d., Khm. kyrkby och Koivaja, r.: W.; M.; Ofrt. Ainiovaara, ofvergangsform till f. medioxia: Hj.; Kemi nara Ylipenikka, 3 trad: Kkm. — Nor. m. r., Ofrt., Kemi. Caj. or. Knt. spr., Khm. r. Pinus silvestris L. I Kemi inblandad i bjérk- och granskog, emellan Kemi och Ijo inblandad i bjérkskog: Linné Iter lapp.; Palt., a.: E. Castr.; Pudsj., ymn.: E. Castr.; Sotk., skog: Frost.; i Oster- bottens omateliga 6demarker: J.; Aav.: J.; landet emellan Tornea och Kemi betackt med dvargtallar och bjérk, likaledes emellan Kemi och Kuivaniemi: Clarke; Ost. N. & L.; Khm., Knt., m. a: W.; i n. Sotk. anda till Tipasjoki i 6. forherrskande, pa Wuokatti 6fverst , Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 147 pa hdjderna, emellan Sotk. och K. pa moar och sandasar, bildar enformiga tallmoar n. om y. delen af Uleatrisk in pa den nord- jsterbottniska slaitten, i Myllyranta trakten i Utaj. v. om Uleatrask, i Muh. och langs Ulea elf till Ubg, vid Ijarvi i Ristj. tallskogen pa backarna nedhuggen, pa Saukkovaara tall sparsam, vid Emajoki tallmoarne férvandlade till ljunghedar, i Hyrns. mest tallmo, i Puol. deremot fro tallmoar siallsynta, férutom i socknens midt, der de bilda ett tvars igenom fran nordost till sydvest sig strackande bilte, i Khm. 6fvervigande saval pa moar som mossar, stillvis anda ut till yttersta sjéstranden: Br.; férekommer mest i rena bestand, i synnerhet i skogarne n. om 64:de breddgraden pa de torra tallmoarne och de genom skogseld férédda krosstensmarkerna, endast med spar af gran och bjérk, pa frisk och bérdig mark helst i blandning med gra- nen, da afven bjérken och aspen sillan saknas: Blomqv.; Kaj., m, a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. skogbildande: Hj. & H.; i Trn. trakten g. r., mot hafskusten allminnare, i Kemi och Ofrt. ater a.: Hougb.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor. och Caj. m. a. och skogbildande, dels i rena furuskogar och tallmyrar, dels i blandskogar hufvudsakligen tillsammans med gran och bjork. P& manga stiillen, isynnerhet i kusttrakten, men afven annor- stiides i odlade trakter och deras grannskap samt vid vatten- dragen utrotad och delvis ersatt med gran och bjérk. Omed. a. och stiallvis skogbildande. — f. lapponica Fr. Vid Tornea elf tillsammans med P. sil- vestris. i Tornea elfdal: Hj. — Nor., se ofvan. Monocotyledoneae. Gagea minima (L.). Ob. Kalajoki: Hj. Hor till Om. (Allium schoenoprasum L. Simo, forvildad h. o. d., t. ex. om- kring prestgarden och stundom 4fven pa ballast, Kallio angsag: Kkmj. ‘(Muscari botryoides (L.). Ubg Hietasaari, férvildad: Z.). Polygonatum officinale All. Simo Hyvanjuurikankaarronkorpi vid Martimonoja omkr. 14 ‘km fran kusten norr om Simo elf, ej talrik: Z.; Simo Martimonoja och Simoskanoja: Kkm. — Obor. m. r., Simo. Convallaria majalis L. I tjo pa holmarna, t. a: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: Acerbi; Muh.: Appelgr.; Kemi: Wirz,; Ost.: N. & L.; Roy., Kemi, Trn., Ofrt.: Mob.; Trn., a: S.; Ofrt. vid Miekkojarvi, stranderna af Ijo elf: Nyb.; Ubg, norra sidan af elfven, r.: Eb.; Sotk.: W.; Sotk. Naapv., r., Ristj. Saukkovaara: Br.; Kaj., a., Palt., K. h. o. d., men Ristj., Knt. a.: M.; Rov. séder om Korinte vid Ou- nasjoki, emellan Sinetta- och Soukkajarvi, Ofrt. flerst.: Hj. & HL; 148 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. nordligast i Rov., Simo pa samma plats som Polygonatum: Z.; Kiim. Ukkola a., Pudsj. nara kyrkan och Timonen glasbruk, Nadrt. g. a., Rov. Kunnari: Hj.; Simo, Kemi, t. a., Tiiro holme nara Ervasti i Simo till stérsta delen bevaxt harmed, hégre uppfér Simo elf ej observerad, men val i de innersta delarna: Kkm.; Kemi, a., stundom steril: R. — Nor. Obor., Caj. och Omed. a. isynnerhet pa hogre elf- striinder, stillvis, sAsom i nordligaste Nor., Simo 6fra elfdal i Obor., Sotk. i Caj. och Caj. or., g. r. Majanthemum bifolium (L.). Vid Ubg, mera a.: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: J.; Ost.: N. & L.; Rov.: Mob.; Trn., a.: ».; UL: bs Khm., Knt., m. a.: W.; Sotk., a., Puol., a.: Br.;-Kaj., a.: M. Rov., Ofrt., a. och nog ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a., stundom steril: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. Paris quadrifolia L. Vid Ubg i tjocka skogar, h. 0. ds Jj i - Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; K., Trn., Rov.: Mob.; Ofrt. vid Kaa- ranenkoski: Nyb.; Khm., Knt., h. o. d., isynnerhet Kiannanniemi och vid Ylajoki: W.; Palt. Mel., a., Rist]. Saukkovaara, Puol. Salmi: Br.; Kaj., g. a.: M.; Rov., Ofrt., g. r.: Hj. &-H.; Haukp., ej talrik: Z.; Simo Tiiro holme, vid Viantienjoki och Martimonoja, Kemi Hattsaari, Pajusaari, Heikonen och Mahlasaari: Kkm.:.Kiemi, dij) ord Bae Nor. och Obor. i det inre g. r., vid kusten spr. Caj. spr., stillvis a. Omed. ej antecknad. Tofieldia borealis Whlnb. Vid Trn., t. a.: J.; 1 Kemi: Castr.; Rov. och Ofrt. bergstrakt vid polcirkeln: H.; Pudsj., h. o. d.: Brand.; Knt. flerst.: Lackstr.; W.; Puol.: Br.; Knt. Merilaissuo vid prestgarden, Ristj. och Palt. Mel: M.; Rov. Tolonen och Palovaara: Hj. & H.; Kemi, torr trakt vid kyrkan, Simo, fugtig mark, mosse, Pudsj.: Z.; Kemi, karr nara kyrkan, Ndrt. Kantojarvi: Hj.; Simo, Kemi, i det inre t. a., Simo Kauppila samt emellan elfven och Kivalot, Kemi Kallin- kangas, Kuivanuoro och Heikonen: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. finda till Kémi elfs mynningsholmar och Simo vid Marostenmaki, nordéstra Obor., Simo fran Kauppila och Kalliokoski uppat, och Pdsj., samt norra och mellersta Caj., norr om Vuokki hojd- strickning och Ulea trask, spr. . Juncus conglomeratus L. Vid Ubg a.: J.; Kaj., r., Palt. Hévelé nira Ahola torp: M., »finnes der ej, maste utstrykas»: Lénnbohm (M.)1 bref; Kemi: H. M. F. I; Hj.; Kemi Heikonen och nara Karinhaara sag: Kkm.; Kemi, fafangt eftersdkt: R. —- Nov. Kemi, se ofvan. J. effusus L. Vid Ubg t, a: J.; Ost: N. & L. J. filiformis L. Vid Ubg, t. a.: J.; Ost.: N. & Lj; Trm., a: 5.; Khm., Knt., a.: W.; Khm. vid Ontojarvi, Khm. a.: Br.; Kaj., h. 0. d.t M.; Rov., Ofrt., m. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caz. och Omed. m., a. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 149 J. balticus Willd. Pa karrmark etc. vid Bottniska viken: F, Nyl.; N. & L.; Trn, Raytté: $.; norra Bottniska viken, a., Ijo Maa- grunni: Br.; Ubg, hafsstrand: Z.; Ubg, Simo och Ndrt. a., Kemi nara staden: Hj.; Simo Ykskuusi, Ykskivi, Tiurasgrund, Kemi Ajossaari, Kuivanuoro m. fl. stillen nara staden: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor., Obor. och Omed. sandiga hafsstriinder a. J. balticus < filiformis. Kemi Vahakuivanuoro, sandstrand: R. — Nor. Kemi. J. lampocarpus Ehrh. Ost.: N. & L.; Khm. Lentiira: W., exemplaret derifran hérer till alpinus Vill.; Khm. Tervasalmi: Br., afser .J. alpinus; Kaj., a.: M., sannolikt J. alpinus: Hj.; exemplaren fran Ob., Ok., Om. tillhdra JJ. alpinus: H. M. F. Il. — Arten torde tills vidare ej hafva antriffats inom de nordfinska provinserna. J. fuscoater Schreb. Trn.: Wirz. mscr. Afser, iksom uppgifterna fran Ok. och Ob. hos Hj., sannolikt var. alpinus. — Omed. Lim., f. ad “arthrophyllum Brenn. vergens. — var. alpinus Vill. Ost: N. & L.; UL: Eb.; Khm., Knt., g. a.: W.; Khm. Tervasalmi (J. articulatus): Br.; Rov., Ofrt., bh. o. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a., mot nordost allmannare: Kkm.; Kemi, h. o. d., allmannare i nedre delen: R. — Nor., Obor. och Caj. g. a., 1 nordligaste delen af Nor. sparsammare. Omed. Lim. — var. rariflorus Hartm. Exemplar fran Ok.: Hj. — Caj. r., Palt. Mieslahti, Hyrns. vid Siittikoski i Emajoki, Khm. Lentiira. J. supinus Moench. Ost.: N. & L.; Khm. Tervasalmi strand: W.; M.; H. M. F. Il. — Caj. Khm., se ofvan. J. squarrosus L, I Ubgs brunns nejd: J. J. compressus Jacq. Ost.: N. & L.; Trn., r.: F.; Kemi niira staden, ej alldeles séker, Simo Ruikka: Hj. (sist nimnda uppgift beror pa en miss- uppfattning af uttrycket J. compressus *Gerardi, hvarmed det i fraga varande fyndet i daghoksanteckningarne 1870 betecknats); Simo Ruikkala (se foreg. anm.), prestgarden, Kantola, Kemi niira staden (M. Br., bor vara Hj): Kkm. Sasom Hjelt redan betriffande uppgiften fran Tornea fram- hallit, torde, da nagra exemplar af compressus ej foreligga, alla hith6rande uppgifter fran den nordésterbottniska kusten bero pa forvexling med J. Gerardi. Pa grund af uppgiften: odl. stillen, vagar, gardsplaner: Kkm., upptages dock Obor. Simo, prestgar- den och Kantola. J. Gerardi Lois. Vid Ubg, t. a: J.; Ost: N. & L; Kemp., Lim,: Br.; Kemi: Z.; Ubg: Hj.; Simo, Kemi, tillandningar och laga angar vid hafskusten, m. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d: R. — WNor., Obor. och Omed. langs kusten a. _ J. bufonius L. Vid Ubg, t. a: J.; Ofrt. (Alkula): Wirz. mser,; Ost.: N. & L.; Ul: Eb.; Khm., Kant., a: W.; Kaj., h. o. d., Knt.: M.; nae 150 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran, Rov., Ofrt., g. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor, Obor., Cay. och Omed. a., stallvis ymn. J. stygius L. Ost: N. & L.; Kemi, i karr: H.; n. Ost., karr: H.; nira Ubg, i Pudsj.: Nyl.; Khm., Knt., h. 0. d.: W.; Kaj. (?): M.; tov. Alajéask& och Tolonen: Hj. & H.; Ubg Hietasaari: Z.; Palt., Ylik. kyrktrakt: Hj.; Simo Kauppila nara Alapenikka, Konttikivalo, Kemi Luikka karr vid Kallinkangas, forekommer ej nara kusten: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. g. r., Rov., Simo—Terv. grianstrakt, Kemi spr., Simo afven vid kusten nira Marostenmiki, ej ob- serverad i vestra delen. Obor. g. r., Simo, Pudsj. kyrktrakt, Ylik. kyrktrakt, Ul. Pukki och nara Ubg. Cay. spr. J. biglumis L. Nov. Rov. kyrktrakt ett ensamt exemplar. J. trifidus L. Vid Ubg, t. a: J.; Ost: N. & L. Luzula parviflora (Ehrh.). Ost.: E. Nyl, sannolikt misstag: Hj. L. pilosa (L.). Vid Ubg, t. a: J.; Kemi: Castr.; Ofrt.: Wirz. mserz.Irn.s; Mobs, Khm., Knt.,.a.:, Ws; Kay, a: Mie nov,, Ui. 2 a.. Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — WNor., Obor., Caj. och Omed. a. L. campestris (L.). Vid Ubg, t. a: J.; Kaj. a.: M5 Palt. (pratensis): M. Dessa uppgifter gialla sannolikt var. multiflora. — var. multiflora (Hoffm.). Ost.:, E. Nyl.Trn., a: S.; UL: Bb. vibe Wome. ine ac Kap boo. d.: Min ove, Ofrt., a.: Hj. & HH: Simo, Kemi, m. a: Kkm.; Kemi, a: R.— Wor. -Ovor., Caj. och Omed. m. a., i Ofrt. och Rov. a. — var nigricans Hartm. Vata stiallen i Nor. r., Kemi, Obor., Caj. och Omed. g. a. Synes i Obor. och Cay. ersiatta var. pallescens, der denna saknas, och tviartom. — var. pallescens (Whlinb.). Trn., g. a: S.; Khm., Knt., gas OW. Rov Ofer; g.erechy) G@ H.; Ubgi-45 Simo; Kemi, ‘spridd; uppfor Simo elf mindre a., saknas i de nordligaste delarne af omr.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. och Obor. spr., i det inre sall- syntare. Caj. g. a. utom i den nordvestra delen. Omed. Lim. Iris pseudacorus L. Lim.: Linné Iter lapp.; Ost. m. ymn.: Lin. Fl. lapp; i Kemi, r.: J. & Castr.; Ost: N. & L.; Gfre Simo elf: Castr. enl. H; Kaj. g. r., K. vid Sokajarvi, backmynning bakom Nirva: M.; Simo, Kemi och nagra andra orter, r., Lim,: Z.; Kemi: H. M. F. Il; Kuivaniemi a: Hj.; endast i inre delarne, Simo Vian- tienjoki ofvanom Puute, Martimonoja, Pajuoja, Kemi Akkunusjoki, Elijarvi med fl. staéllen: Kkm.; Kemi, r., Pérhélinpudas, Saarajoki, Akkunusjarvi: R. — Nov., Obor., Caj. och Omed. m. r., Kemi, Simo ifven emellan Portimo och Ruona flerstiides vid elfven, Kuivan., K. vid Sokajarvi, Lim., Pyhajoki. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 151 Typha latifolia L. Vid Ubg, r.: J.; Ofrt. Turt. vid Paamajoki, g, ymn. steril: Hj. & H.; Kim.: Z.; Turt.: H. M. F. IL; Limingo ang i en a, Ndrt. Uusijarvi vid Kantojarvi: Hij.; Kemi Pérhélanpudas, Elijarvi, oftast steril: Kkm. — Nor., Obor. och Omed. g. r., Ofrt. Turt., Ndrt. Yliluukas, Kemi, Terv., Pudsj. Ranuanjoki niira dess mynning, steril, Ylik. Karahka Suolampy, Kiim., UL, Lim. T. angustifolia L. Vid Ubg, r.: J.; Ost.: N. & L. Sparganium ramosum Huds. peak i dar: Nyl. enl. H.; i nar- heten af Ubg: H.; Kemi: Z.; Ubg: H. M. F. Il; Kemi Pérhélanpudas och Mp i Kaakamojoki nara Yliluukas, ymn.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: — Nor., Obor. och Omed m. r., Ndrt., Kemi spr., Ul., wa ‘Temmes 4. Sp. simplex Huds. du ee nog a.:'J.; Kemi: Castr.; Khm., g. a., Knt. Hossa: W.; Kaj., a.: M.; Rov. Lohiniva, emellan Uurtamo och Tervo, Ofrt. Portimojisvi “och Tart: Hj. & H.; Simo, Kemi, t a.: Kkm.; Kemi, a a.: R. — Nor. 1 nordligaste delarne af Ofrt. och Rov. g. r., for Ofrigt, liksom i Obor. och Caj. g. a. Omed. Lim. — f. longissima Fr. N. Ost. (var. boreale Laest.): H. M. F.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Utaj. Oterma: Br.; Kaj., h. 0. d.: M.; Rov. Sinettajarvi, Ofrt. Pessanlompolo: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a., nastan alltid steril: R. — Nor., Obor. och Caj. spr., stallvis ymn. Sp. glomeratum Laest. Ost.: E. Nyl.; Kaj. (?): M; Khm, rv: M., afser Wainios p. 93 omnamnda fynd i sédra Khm. (Nurmes) se not p. 143; K.: H. M. F. If} Utaj. Myllyranta (Sp. simplex fluitans): Hj., afser den simmande f. longissima Fr. af Sp. simplex. — Caj. K. vid Leihuvaara. Sp. natans (L.). Vid Ubg, nog a: J.; Kemi: Castr.; Utaj. Oterma: Br., hér till Sp. affine; Kaj. a: M; Ofrt. Raanujiirvi och Pessan- lompolo: Hj. & H.; saker fran Ob., exemplar fran Utaj. Myllyranta och Oftt. Raanujarvi anses hora till Sp. affine, uppgifterna fran Ubg och Kemi ater formodas afse andra arter, afven af W. formodad fore- komst h. o. d. i Khm. och Knt. ifrigasiittes atminstone fran de nord- ligare delarne pa grund af antaglig forvexling med Sp. affine: Hj. — Nor. Ofrt. Pessanlompolo. Obor. Pudsj. Aittojiirvi vid Vanhala. For Ofrigt os&ker. Sp. affine Schnitzl. Utaj. Oterma (Sp. natans): Br.; Kaj. (?): M.; Pudsj.: Z.; Ofrt. Raanujirvi: Hj.; Simo Konttijarvi, Rov. Liesi- jarvi nedanom Liesikivalo: Kkm.; Kemi, m. r., Niemi: R. — Nor., Obor. och Caj. r., Ofrt., s. Rov., Simo—Terv. griinstrakt, Ke- mi, Pudsj. Ranuanjirvi, Ubg, Utaj. Kutujairvi, Puol. Leililampi. Sotk. kyrktrakt. Sp. minimum Fr. Ost.: E. Nylisetim ‘ac SiyeKihmn; Knt!) dy o. d.: W.; Kaj., r.: M.; Rov. Alajaaska, Ofrt. Kaaranes och nedanfor 152 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Karhujupukka, méjligen delvis Sp. hyperboreum: Hj. & H.; Karlé: Hj.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. i norra delen, Ofrt., Rov., g. v., for 6frigt a. Obor. a., isynnerhet i det inre. Caj. a., Caj. or. spr. Omed. Karlo. Sp. hyperboreum Laest. Kaj. (?): M.; méjligen Rov. och Ofrt.: Hj. & H.; Kemi elf: Hj.; i de inre delarne, h. o. d., Simo Koukkula, Ruona, Kemi Elijarvi, Porhdlanpudas: Kkm.; Kemi, r., vid Kivioja, Niemi: R. — Nor., Obor. och Caj. m. r., Kemi, se ofvan, af- vensom i kiarr vid Kallinkangas, Simo, se ofvan, Puol. emellan Honkamaki och Ayla, K. vid Leihuvaara. Calla palustris 1. I Vesterbotten m. ymn.: Linné FI. suec.; Vester- och Osterbotten: Liljeblad; vid Ubg i dykarr, nog a.: J.; Aav.: J.; Vesterbotten nedanfor Ofrt. dfverallt: Whlnb.; Trn.: Clarke; Ost.: No oe ire a on. Rm,, di On Ga Wo Raion pos ee Kaj., a.: M.; Ofrt. Turt., a: Hj. & H.; Ndrt., a., Rov. ej sedd norr on Vikajarvi: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., i Caj. or. spr., i n. Rov. ej obser- verad, Lemna trisulca L. Vid Ubg i trask, t. a: J.; Ost: N. & L; Sarsn. Neittiva: M.; Ubg Nuottasaari och andra stallen, vattensam- lingar: Z.; Ubg, Karlé, Simo Ruikka: Hj.; Simo, Kemi, i diken, pdlar, h. o. d: Kkm.; Kemi, r., Vajokas och Tuhkaoja trask: R. — Nor. m.r., Kemi, Simo. Obor. m. r., Simo, Ubg, Muh. Gestila. Omed. Karl6, Lim., Sirsn. L Anion. Ui; Vid Ube 51 trask, .t. a2. J. Ost.: N. & L.; Kaj., a.: M.; Ubg, t. ex. vid Koskenniska: Z.; Ndrt.: H. M. F. Il; Lim., Ijo Kemila, Ndrt. Torpet: Hj.; Simo Joutsenjarvi, Kilvenaavanlampi, Kemi Poérhdlinpudas, Karjulahti, Rov. Kamsajarvi rikligt: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. is. delen spr., Ndrt., Kemi, s. Rov., Simo. Obor. och Omed. langs kusten a. Caj. r., Palt., K. L. gibba L. Vid Ubg i trask, t. a: J. L. polyrrhiza L. Vid Ubg i trask, t. a.: J., atminstone fre- quensen vilseledande: Hj.; Kemi, m. r., Vajokas trask: R. — Nor. m. r., Kemi. Scirpus compressus (L.). Ubgs mineralkilla: J. under namn af Carex uliginosa, sikert oriktig uppgift: Hj. Julin afsag sannolikt Carex chordorrhiza. Sc. rufus (L.). Ul. enl. exempl. af Eb., forekomsten mahinda tvifvel- aktig: Hj. Att férvexling af etikett harvid egt rum synes vara ganska sanno- likt, sa mycket mer som speciallokaluppgift saknas. Sc. silvaticus L. Ost.: N. & L.; Kaj.: Nyl. enl. H.; i narheten af Ubg, icke n. om Ul. elf: H.; Kaj.: M.; Ubg, Ul. ang vid Kapakka gird: Z.; atminstone vid Ubg: H. M. F. Il; Lim., Kiim. Perttila (bér vara Ylik. Perttula) etc.: Hj.; endast i Ubg samt i Simo Kauppila Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 153 Viantienjoki strand, emellan Ruona och Alaportimonjarvi, Raiskio: Kkm.; Kemi, m. r., vid Akkunusjoki nara Myllylé: R. — Nor. m. r., Kemi vid Akkunusjoki och Viantienjoki. Obor. r., Simo vid elfven norr om Hosio flerstades, Pudsj. vid Ranuanjoki niira Kllola, Ylik. vid Kiiminki elf nara Perttula, Ul. vid Kapakka, Ubg. Caj. m. r., lokalen ej uppgifven. Omed. Lim. Sc. maritimus L. Vid Ubg, a: J. Sc. lacustris L. Vid Ubg a.: J.; Ost.: N. & L.; Khm., Knt., g. a.: W.; Puol., Utaj. Oterma, r., Kemp., Lim.: Br.; Kaj., h. 0. d.: M.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Simo Alaportimonjarvi och Kemi elfs utlopp Pérhélanpudas, ymn., saknas i de inre sjéarne, sasom Konttijarvi, Koukkulanjarvi, Yliportimonjarvi m. fl.: Kkm.; Kemi, a., saknas 1 de inre sjéarne: R. — WNor., Obor. och Omed. vid kusten a., stallvis ymn., i det inre, liksom i Ca). spr., i Caj. Or. £1 a, — var. Tabernaemontani (Gmel.). Karlé: Nyl.; Kaj.: Must. Simo Tiuras grund 3 mil fran kusten: Kkm.; Kemi, m, r., ett exem- plar pa Ajossaari: R. — Nor., Obor. och Omed. i yttersta hafs- bandet m. r., Kemi, Simo, Karlo. Sc. caespitosus L. I Kemi, a: J. & Castr.; Ost: N. & L,; Rep ee Ny’ KRhm., Kat; a: W.; Kaj. hb. o., d.:* Me: Dirt, Rov. Tolonen: Hj. & H.; Kiim., Ofrt. h. o. d. ofta ymn.: Hj.; Simo emellan Kauppila och Alapenikka, nara Martimonjarvi, Kemi Luikka kaérr: Kkm.; Kemi, g. r., Helkkusenjanké, Honka-aapa: R. — Nor. i det inre spr., stillvis ymn., vid kusten r., Kemi. Odor. i den norra inre delen till och med Ylik. och Kiim. spr., stiallvis ymn. Pa). tise 61) Cajevor.. a. Sc. pauciflorus Lightf. Ubg, ymn.: F. Nyl.; Wirz.; Ost.: N. & L.; Rov. n. om Tervo.ymn. vid Ounasjoki: Hj. & H.; Lim., Ubg n. om Toppila, Karlé, Kuivan. Rantala, Kemi: Hj.; Simo Ruikka, Kantola, Ervasti, Kemi Kuivanuoro: Kkm.; Kemi, h. o. d., Vilmilin- ranta, Karjalahti: R. — Nor. nordligaste Rov. ymn., for 6frigt i Kemi och Simo liksom i Obor. och Omed. langs kusten spr., stallvis ymn. Heleocharis palustris (L.). Vid Ubg a: J.; Trn. (Hietaniemi), vid Roy. kyrka och flerst. i Pudsj., pa 6fversvimmade dngsholmar: Deutsch; Ost.: N. & L.; Ul.: Eb.; Knt., a.: W. p. 96; Puol., Kemp., Lim.: Br.; Kaj., a.: M.; Rov. Tervo, Ofrt. Pello, Turt. och Portimo- jarvi: Hj. & H.;.m. a. atminstone i kusttrakten bade pa hafs- och sétvattenstrander, Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. Obor., Caj. och Omed. m. a., i nordligaste Nor. g. r. *uniglumis (Link). N. Ost.: H. M. F.; Kemp., Lim.: Br.; Simo, Kemi: Z.; Ul. Toppila, Kuivan. Rantala: Hj.; Simo, Kemi, gyttjiga 154 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. hafsstr., t. a: Kkm.; Kemi, h. 0, d.: R. — Nor., Obor. och Omed. langs kusten spr., stallvis t. a. H. acicularis (L.). Anda till Lapm. h. o. d. ymn: Wirz.; Ost.:: N. & Lj n. Ost. anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Khm. strander, h. 0. d.: W.; Kaj., h. 0. d.: M.; Ofrt. Pello, steril: Hj. & H.; Ubg: Z.; Ijo, Pudsj., Kemi: Hj.; i kustomradet, Simo Rajaniemi, Tiiro, Kemi Hattsaari, Pajusaari: Kkm.; Kemi, r., Ala- saari, Ruutinranta. — Nor. r., Ofrt. Pello m. r., kusttrakten i Kemi och Simo. Odor. g. r., Simo kusttrakt, Ijo, Ul., Utaj., Pudsj. a. Caj. g. r., Palt., K., Khm. spr. Eriophorum latifolium Hoppe. Ost.: N. & L.; Ristj., h. 0. d.: Lackstr.; Palt. Mel., a., Rist]. Saukkovaara, Puol., a. Kiim., a. Br.; Kaj., r., Ristj. t. ex. Juurikkakorpi: M.; Rov. vid Sinettajoki: Hj. & H.; Palt. Mel., Kemi: Hj.; Simo Kantola, Isosuo, Leipid, Kemi Ak- kunusjoki: Kkm.; Kemi, h. o. d. R.— Nor. g.r., Rov. vid Sinetta och Vamma, Terv., Kemi spr. Obor. r., Simo, Kiim. g. a. Cay. r., Ristj. Juurikkakorpi och Saukkovaara, Palt. Mel. och Puol, Pitkala a. E. angustifolium Roth. Vid Ubg a: J; Ost: N. & Ls Trn., - UL: Eb; Khm., Knt., a. W.; Rov., Ofrt., a. stund. ymn.: Hj. tk H.; Simo, Kemi, m. a., narmare kusten allmannare: Kkm.; Kemi, a. os : R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stallvis ymn. — var. elatius Koch. Ob: Hj. — Obor. Ubg. — var. triquetrum Fr. Pudsj., karring vid Korpenoja: Nyb. — Obor. Pudsj. E. gracile Koch. Fran Laplds fjall anda till Nylands och Karelens strinder: Wirz.; Ost.: N. & L.; Pudsj., vid vagen till Ti- monen: Nyb.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Ristj. karr pa Saukkovaara: Bes Kept. O.- de. Me: Rov... kh. OM, Ofrt. emellan Raanu- och Mantyjarvi: Hj. & H.; Sarsn. Pelso, Knt. Pietari, Kemi, Rov. vid kyrkan: Hj.; Simo i mossarna nedanom Kokkokivalo samt Yli- och Alapenikka, Kemi Pérhdla: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. spr., ej obser- verad vid Tornea elf. Obor. g. r., Simo flerstides emellan elfven och Kivalo, Pudsj. vid Ranuanjirvi, Laivala och Timonen, Ylik., Muhos., Ul. Caj. spr. Omed. Lim., Sarsn. E. vaginatum L. Vid Ubg a: J.; emellan Ubg och jo: F. Nyl.; Ost: N. & L.; Trn., a: 5; Khm., Knt., a.: W;;” Kaj. smomak M.; Rov., Ofrt, a. stund. ymn.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stallvis ymn. E. callithrix Cham. Pudsj.: Nyb.; Khm, rv. M., afser Wainios p. 91 och 94 omnimnda fynd i sédra Khm. (Nurmes); se not. p. 143; Kemi, ~ Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 155 vid Ylipenikka nara Terv. grinsen: Kkm. — Nor. Kemi, se ofvan. Obor. Pudsj. nira Timonen. E. russeolum Fr. Rov. vid Sonkkajarvi, Ofrt. Vanhainen och Pello nara Takajoki: Hj. & H.; Terv.: H. M. F. Il. — Nor. r., Ofrt., n. Rov., Terv. — var. albidum F. Nyl. Ofrt. Vanhainen: Hj. & H.; H. M. FI = Nor. Ort. E. Scheuchzeri Hoppe. Fran Lapm. till Ul: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Uledelfs striinder anda till utloppet, nog a.: Nyl.; Ubg: S.; Pudsj., h. o. d.: Nyb.; Knt.: Lackstr. W.; Muh. vid Pyhakoski, Ubgs trakten: Br.; Kaj., r., Knt. emellan Mannila och Suomela, Rist). vid Tuomaanjoki, Ul. vid Koskenniska: M.; Rov., Ofrt., g. a. och ofta ymn. vid floderna, i det inre h, o. d.: Hj. & H.; Ubg, ej r., i socknarna n. och 6. om Ubg h. o. d.: Z.; Ristj.: H. M. F. IL; Pudsj. Mustapaa, Nedrt. Karunki vid Liakka och Kantojarvi, Rov. Karvo och g. a. emellan Kunnari och kyrkan, Lim.: Hj.; Ijo: Alc.; Simo Ruona, Yliportimo, vid Koukkulanjaérvi, Kemi Akkunusjokis strander och Sotisaari: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. g. a. Obor. spr. Caj. r. Ristj., Knt. E. alpinum L. Vid Ubg a: J.; Ost.: N. & L.; UL: Eb.; Khm., Knt., g. a: W.; Rist]. karr pa Saukkovaara, Khm. a.: Br.; Kaj., h. o. d.: M.; Rov., Ofrt., h. o. d. stund. m. ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a., afven i skargarden, Simo Montaja: Kkm.; Kemi, a.: R., — Nor. spr., staillvis ymn., Kemi a. Obor. spr. Caj. a., Caj. or. g. a. Rhynchospora alba (L.). Gfrt., Sotk.: Wirz; Ost: N. & L.; Palt. nara Miettula: Lackstr.; Khm. nara Tervasalmi, ymn.: W.; M.; Khm. nara Sotk. grinsen, ymn.: Br.; Kaj., h. o. d., Palt. vid Lan- kisenlampi, Honkisuo och karr emellan Miettula och Kajana: M_; foga sannolikt att arten finnes i Ofrt.: Hj. — Caj. i sédra delen spr., Palt., K., Sotk. kyrktrakt, Khm. nara Sotk. grans ymn. Carex dioica L. Vid Ubg, a.: J.; i karr, a.: F. Nyl.; Ost.: NY & bh UL Bbs Kine? - Mat., ofoa.: 'W.3 Palit!) Mek) fae’ Broz) Kaj... g. a. M.; Rov., Ofrt., ofta ymn.: Hj. & H.; Ubgs lan flerst.: Z.; Ofrt. Pello ymn., Turt. och nira Karhujupukka, Rov. endast vid Tolonen: Hj.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R, — Nor. nordligare, i Ofrt. och Rov. spr., ofta ymn., i s. delen m. a. Obor. och Caj. a. I Hyrns. och Sotk., liksom i Omed. ej antecknad. — var. monoica Laest. I Kemi: Laest.; Pudsj. (csogyna Hartm.): Z. C. pulicaris L. Vid Ubg, a: J.; hanfor sig till C. pauciflora: Hj. 156 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. C. pauciflora Lightf. Sotk., Palt.: Wirz. mser.; 1 Sphagnum- karr, a.: F. Nyl.; Ost: N..& L.; Ul: Bb hm.) Knt.2 a2 i Ristj. karr pa Saukkovaara: Br.; Kaj., a.: M.; Roy., Ofrt., a. stund. ymn.: Hj. & H.; Simo med flere orter: Z.; vid Ubg, a. (C. psyllo- phora): J. enl. Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor., Obor. och Caj. a. Omed. Lim. : C. incurva Lightf. Ul. Nuottasaari, r.: Eb.; Br.; uppgiften hégst osiker: Hj. — Det till Herb. Mus. Fenn. inlemnade, men efter hvad det synes numera forkomna exemplaret, hvarpa uppgiften i Reseberittelsen 1869 grundar sig, tillhérde visserligen C. incwrva, men torde efter all sannolikhet genom fér- vexling hafva erhallit origtig etikett, hvarf6re arten nu uteslutes. C. chordorrhiza Ehrh. I Ubgs brunnsnejd: J.; langs jo elf, ymn.: F. Nyl.; Ost.: N. &>L; Ul: Eb.; Khm.; Kat., at ws Bay, a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. och ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Pudsj., Lim, ang, ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., ofta ymn., i Caj. or. a., i Sotk. och Hyrns. sannolikt endast forbisedd. C. arenaria L. Vid Ubg, a.: J.; Wirz; Ul. enl. J., osaker: F. Nyl; afser troligen C. chordorrhiza: Hj. C. teretiuscula Good. I Ost. flerst. ymn. anda till Kemi och Trn.: H.; Ul.: Eb.; Palt. Mel., a. (C. muricata): Br.; Kaj., bh. 0. d., vid karrpélar i 6demarken, afven vid Kourulampi, Palt.: M.; Ofrt. nira Karhujupukka: Hj. & H.; Simo: Z.; Palt. Mel.: Hj.; Simo, Kemi, spr., i de inre delarna utmed Kivalo-héjderna allmannare: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. nordligare m. r., Ofrt., i s. delen, Ndrt, Kemi, Simo och Simo-Tery. griinsen i Kivalo spr., stallvis ymn. Obor. r., Simo, Ul., Muh. a. Caj. r., Palt., 1 Mel. a. Omed. Lim., Temmes. — var. crassior Hrtm. Obor. Muh. Matokorpi. [C. muricata L. 1 Ubgs brunnsnejd: J.; i Kemi, a: J.; afser siikert CO. teretiuscula: Hj.; -i skogar och angar anda. till norra Ladoga: F. NylL.; Palt. Mel., hér till GC. teretiuscula: Hj.; Kemi stad ballast: Kkm.] C. vulpina L. Vid Ubg, a.: J.; Trn. (Hietaniemi), vid Rov. kyrka och flerst. i Pudsj., pa éfversvimmade angsholmar: Deutsch; vid vatten i sddra Finl,, r.: F. Nyl. C. tenella Schkuhr. I Kaj.: Nyl. enl. H.; K., karrang vid Rahjé, ymn. (C. loliacea): Br.; Kaj., r., Palt. vid Kotipuro, Rist. Myllypuro: M.; Rov. Lohiniva ymn., nara Sonkkajarvi och nara Mantyjoki, Ofrt. emellan Manty- och Raanujarvi samt emellan Van- _ hainen och Filpus: Hj. & H.; Ristj., Rov. Tervo: Hj.; Simo nedanom Konttikivalo, sparsamt: Kkm. — Nor. g. r., Ofrt., n. Rov., Simo- Terv. grinsen vid Konttikivalo, Kemi Niemel&i. Cay. r., Ristj., Palt., K. Tahkaranta vid R&hj& ymn. C. loliacea L. Pa fugtiga, skuggiga stallen i hela Finl. och Lapl., h. o. d.: F. Nyl.; Kaj.: Nyl. enl. H.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 157 Palt. Mel., a., Muh. vid Pyhakoski: Br.; Kaj., h. o. d.: M.; Rov., Ofrt., r.: Hj. & H.; Simo Kantola, nara Lintukkalahti, sparsamt, Kemi Jairppi, Heikonen, Matinlassi, fataligt: Kkm. — Nor. r., Ofrt., n. Rov., Kemi, Simo. Obor. m. r., Simo vid Kalliokoski, Muh. vid Pyhikoski. Caj. r., Palt. Mel. a., K., Caj. or. spr. C. tenuiflora Whinb. Rov. Lohiniva: Hj. & H.; exempl. fran Ob. af Eb. (sannolikt Ul.) ar i flere afseenden-osikert: Hj. — Nor. och Obor. m. r., n. Rov., Ofrt. Turt. Pello, Ul. Pukki. C. Persoonii Sieb. N. Ost.: H. M. F.; Trn., g. a.: S.; Kaj., g. r., karr pa Honkakallio, Palt.: M., standorten antyder C. heleo- nastes: Aj.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Pudsj., g. a.: Hj.; Simo, Kemi, spr., i kusttrakten rikligare, Kallinkangas med fl. st.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. spr., stall- vis sasom i Ndrt. och Pudsj. g. a. Synes saknas i Caj. or. C. canescens L. Langs Jjo elf, ymn.: F. Nyl.; Trn. a. S.; Ut: Eb.; Khm., Knt.,.m:. a:: W. Kaj., mi. ‘2: Mi: Rew Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — WNor., Obor. och Caj. m. a. Omed. ej antecknad. — var. subloliacea (Leest.). Mer eller mindre narmande sig denna aro exempl. fran Sarsn. Pelso etc.: Hj. — Cay. K. Aurala och n. om Koivukoski. — var. robustior Blytt. Exempl. fran Kemp. anses af S. som en form af C. helvola: Hj.; se C. canescens X norvegica. C. canescens L. X norvegica Willd. Lim. (f. inter C. nor- vegicam et canescentem quasi in medio jacens, obveniensque una cum usdem): Nyl.; Kemp., Ijo Kemila (C. pseudohelvola): Hj.; Simo Tiuras- grund, Montaja, Kemi Kuivanuoro, nedanom Kallinkangas (pseudohel- vola), afven Hellstréms mucrostachya fran karr nara Kemi kyrka: Kkm.; Kemi, m. r., Kuivanuoro: R. — Nor., Obor. och Omed. langs kusten r., Kemi, Simo, Ijo, Kemp., Lim. C. echinata Murr. | karr anda till Lapls. s. granser.: F. Nyl.; omkring Ubg flerst.: Nyl.; Khm., g. a.: W.; Kaj., a: M. (exempl. fran Palt. C. tevetiuscula: Hj.); Muh. emellan Halola och Lepinniemi, vid stranden af Kempele viken, Kemi: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, r.?, Kauppila: R. — Nov. m. r., Kemi, Obor. r., Simo, Pudsj., Utaj., Muh., Ul. Caj. a, Khm. g. a., i Knt. ej obser- verad. Omed. Uls., Kemp. C. norvegica Willd. Ost.: E. Nyl.; Simo, Uls.: Z.; Ubg: Hj.; Simo Kantola, Ervasti, ymn., Kemi Jarppi, Kuivanuoro: Kkm.; Kemi, r., Ajos: R. — Nor., Obor. och Omed. hafsstr. g. r., Kemi r., Simo stallvis ymn., Ul., Uls., Lim. C. glareosa Whinb. Pa Bottniska vikens strander: F. Nyl.; N. & L.,; Fr.; Simo: Z.; Ubg, Kemi: Hj.; Simo, Kemi, spr.: Kkm.,; 158 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Kemi, r., Karjalahti: R. — Nor., Obor. och Omed. hafsstr. spr., Kemi r., Simo, Kuivaniemi, Ul., Lim. C. heleonastes Ehrh. Kemi, karr nara kyrkan: H.; omkring Ubg flerst.: Nyl.; UL: Eb.; Kaj.?: M.; Rov. Alajaaska och Tolonen: Hj. & H.; Ofrt., Sarsn.: Ale.; Simo Apula vid Viantienjoki, Lumiaapa, Kemi séderom Akkunusjoki nara Ylipenikka: Kkm.; Kemi, r., Pyé- rimonjinka, Luikkojanké: R. —- Nor. r., Ofrt., Rov., Kemi, Simo Apula och Marostenmaki. Odor. m. r., Simo Lumiaapa nar- mast Nor., Ul. nara Ubg. Omed. Sarsn. C. leporina L. Vid Ubg, a: J.; pa angar och betesmarker anda till! n. \Ost.; Ge Nyl.; N. ae Lp UL, (r.: BBS Ram. “a: a. Ws jo: Br.; Kaj., a: M.; Palt., Palt. Uura, Hyrns. vid Siittikoski, Lim: Hj.; Simo Pahniala, fataligt: Kkm. — Obor. g.r., Simo, [jo kyrk- trakt, Kiim. Marttila, Ylik. Karahka, Muh. nara Koivikko, Ul. Heikkilé. Caj. a., Khm. g. a., i Puol. och Knt. ej observerad. Omed. Lim. C. elongata L. Ubgs brunnsnejd: J.; i karraéngar etc. anda till s. Ost.: F. Nyl.; Kemi: H.; Sotk.: W.; endast Kemi: Hj. mscr.; Kaj., h. o. d.: M.; exempl. fran Palt.: Hj.; Kemi (M. Brenner): Kkm., bér vara (F. Hellstrém). — Nor. m. r., Kemi. Cay. r., Palt., K., Sotk. Jormas Kiviranta. C. microstachya Ehrh. Kemi, i karr nara kyrkan: H.; om- kring Ubg flerst.: Nyl.; Ylik., r.: Eb.; Muh. vid Pyhakoski: Br.; Kemi karr 3 km at nordvest fran kyrkan ymn., men utan frukt: Kkm.; Kemi, m. r., Elijarvi stranding, tvifvelaktig: R. — Nor. m. r, Kemi. Obor. r., Ul., Muh. vid Pyhakoski, Ylik. Karahka. C. rigida Good. Sotkamo: Wirz. mscr.; i fjillen, a. F. Nyl; Ost.: N. & L. C. vulgaris Fr. Nastan dfverallt i fugtiga angar: F. Nyl.; Ost.: N. & L,; Ul: Eb.; Khm., Knt., m. a: W.; Khm. vid Ontojarvi, Kemp., Lim: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., a: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i nordligaste Nor, a. — f. nervosa. Odor. Ylik. Karahka. — var. elytroides (Fr.). Tornea (Lest.): O. R. Fr., (nog ej riktig: Hjelt); Lim.: Br. i prot. 1870, exemplaren fran Lim. kyrkby, fugtiga akerrenar, hvilka till habitus mycket paminna om C. salina, kallas af Almqvist C. vulgaris var. med ej obetydlig likhet med former af: salina. — Omed. Lim. se ofvan. — var. juncella Fr. Ul: Eb.; n. Knt., g. a.: W.; Kaj., r., Palt. Hévelé pa Paltaniemi: M.; Khm., h. o. d., Knt., g. a: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, i kusttrakten h. o. d., mellersta loppet af Simo elf samt vid Alaportimojarvi ymn.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor. g. a., i Ndrt. ej antecknad. Odor. r., Simo spr., Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 159 Hauk., Ul. Caj. r., Palt., K., i Caj. or. Knt. g. a., Khm. spr. Omed, Lim. C. aquatilis Whinb. Vid vatten, i karr etc. anda till Lapm.: F. Nyl.; Ul: Eb.; n. Knt., g. a., Khm. ej a.: W.; Khm. vid Onto- jarvi g. spars., Kemp., Lim.: Br.; Kaj., h. o. d.: M.; Rov., Ofrt., m. a. och ofta ymn.: Hj. & H.; Ulea elfs mynningar nira Ubg, a. stallvis ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor. och Obor. m. a. Cay. a., Caj. or. mindre a., i Puol. och Ristj. e] observerad. Omed. Kemp. och Lim. m. a. — var. cuspidata Liest. Omed. Karlo. — var virescens Andr. Ubg, dam vid staden: Z. — Obor Ubg, — var. Nylanderi Almqv. Obor. Ubg. Omed. Karli, skild genom mycket smala, nedtill glesblommiga honax och langa nastan enfargadt bruna axfjill, samt anses af dess upp- tackare W. Laurén utgéra en form af C. salina. C. aquatilis < salina *cuspidata = ©. halophila F. Nyl. Ube och Lim.: Br. i prot. 1870; Kemp. och Lim.: Br..; exemplaren fran Om. och Ob. féras af Almqvist till C. salina f. ostrobottnica, i Brenn. Reseber. fran Limingo beskrifna halophila afser var. kattegatensis, f. humilis Brenn. torde ej alls héra hit: Hj., att déma afi Herb. Mus. Fenn. af Almqvist bestamda exemplar fran Uleaborg och Karlé, torde halophila i Brenn. Reseber. bira hanféras till f. ostrobottnica, £. hwmilis ater fores af Almqvist till kattega- tensis; Simo yttre skiirgard Tiuras grund: Kkm., féres till C. salina f. ostro- bottnica. — Obor. Ubg Hietasaari, graisbevuxen strand, snarare aquatilis salina Almqy. in sched. C. acuta L. Vid Ubg, a.: J.; Trn. (Hietaniemi), vid Rov. kyrka och flerst. i Pudsj., pa 6fversvimmade angsholmar: Deutsch.; i karr, vid vatten etc. anda till Lapm.: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; omkring Ubg flerst. (turfosa): Nyl.; Trn., g. a.: S.; Khm., Knt., a.: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. stund. ymn.: Hj. & H.; Ubg, mindre a.: Z.; Simo, Kemi, spr.: Kkm.; Kemi, a., isyn- nerhet var. fluviatilis Hartm.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stallvis ymn. — f., paminnande om C. salina kattegatensis Almqyv. Nor. Simo Marostenmiki. Obor. Simo 1 mil ofvanom Ruona vid elfven. — var. fluviatilis Hrtm. Nor. Kemi, a. Obor. a. Caj. Puol., Hyrns., Palt., Khm., saval f. fuscescens som f. lewcocarpa i Hietaperi vid stranden af Ontojirvi. Omed. Lim. -— var. prolixa Fr. Simo vid Sinikoski niira Ruikka. C. caspitosa L. Vid Ubg, a.: J.; i karr anda till Lapm.: F. Nyt; vat: No & leo UL: Eb Khm., Bato: a: W.: Kay, b. 0: d:: M.; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. 160 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — Nor. a. Obor. a.,.i Kiim., Ylik. och Pudsj. r., i Muh. F antecknad, Caj. a. Omed. e} antecknad. — var. retorta Fr. ae Kemi holme i elfmynningen, culnus laxis, spiculis sparsifloris cernuis, mascula subreflexa. C. stricta Good. Ost: N. & L.; Kaj., r, Palt. i karr vid Hévelé torp Nurila, Sotk. sjéstrander vid Sopala, K. Saunasaari strand i Vuorislahti, Sarsn. Kiakisaari: M. (bekraftadt i bref 1897). — Caj. sydligaste delen r., se ofvan. Omed. Sarsn., se ofvan. C. salina Whinb. Ubg och Lim.: Br. i prot. 1870; Ul. vid Bottniska viken: Eb.; Kemp. och Lim.: Br. Afse kattegatensis och dess f. ostrobottnica. *cuspidata Whinb. Vid Ubg: Fr.; Nyl.; Kemp. och Lim. (var elata Blytt): Br. Afse @ kattegatensis och dess f. ostrobottnica. — e« kattegatensis Fr. Ubg, Lim.: Hj. — Obor. Ubg. Omed. Kemp. hafstr. vid Kempeleviken, Lim. hafstr. samt angar och betesmarker bade i kyrktrakten och pa Limingo ang, rikligt, Karlo. — f. vacillans (Drej.). Obor. Simo Kallio. Lik f. vacillans, men n. fullkomligt steril: Almqv. in sched.; pa hela 6n inga spar af C. maritima eller andra salina former: W. Laurén in sched. — f. ostrobottnica Almqv. Ubg och Lim. (halophila): Br. i prot. 1870; Kemp. och Lim. (halophila): Br.; Ubg, Karlé: Hj.; Simo yttre skargard Tiurasgrund (“halophila): Kkm. — Obor. Simo Tiu- rasgrund, insamlad redan 1845, samt 1 Haukp. pa Huivet strand saval i fullt typiska som i svaga spaida exemplar, om hvilka Almqvist skrifver: klent fertil, ser ut som hybrid, men af mavi- tuma?? X vulgaris??, och hvartill upptickaren W. Laurén an- marker att inga andra former finnas pa stillet. Omed. Karlo, typisk samt form harmande maritima, Kemp., Lim., sumpiga strandangar. — f. longiseta, form af ostrobottnica, hogvaxt, med mycket langa sprét pa axfjaillen. — Odor. Simo Tiurasengrunni och Ubg Hietasaari. — f. pendula Laur. in sched., form af ostrobottnica, hégvixt med langa slaka axskaft. — Obor. Simo Tiurasengrunni, enl. Almqvist ostrobottnica delvis starkt harmande maritima, ett exemplar har kortskaftade lutande honax med kortsprétade ax- fall, ett annat ater kortskaftade upprita ax med mycket lang- sprotade axfjall, hvarfére mdjligen C. maritima < ostrobottnica. Omed. Karlo, enl. Almqvist ostrobottnica hiirmande maritima. C. maritima salina f. ostrobottnica. Obo7. Simo Tiurasen- grunni. Se f. ostrobottnica pendula. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 161 C. maritima salina f. ostrobottnica pendula. Simo Tiuras- gerund, vestra udden (C. halophila X maritima Almqv.): Kkm. — Obor. Simo Tiurasgruand, tillsammans med maritima och ofvan- nimnda f. pendula af ostrobottnica, af hvilka den af W. Laurén och S. Almqvist antagits utgdra en hybrid. Anses numera af den forre som en egen art. Liknar mycket nedanstaende var. bre- viseta af maritima, men har hvasskantig stjelk, mycket smala, svagt klubblika, starkt hingande honax och korta eller inga sprot pa axfjallen. *mutica Whinb. Ubg: Nyl., ar C. arctophila Nyl. och C. flavicans Nyl.: H. M. F., f6rmodas vara den form af C. aquatilis, som F. Nyl. forde till sin Q. picta: Hj., alltsa densamma som féljande. C. flavicans F. Nyl. Innersta Bottniska vikens strainder: F. Nyl.; Ubg, under namn af C. picta, utan tvifvel en aquatilis form: Hj.; form af C. aqa- tilis starkt harmande salina, fdrtjinar eget namn var. Nylanderi: Almqv. i Mus. Fenn. C. maritima Miill. I n. Ost:s kusttrakter, sésom vid Ubg m. ymn. pa vata angar pa holmarne: F. Nyl.; Ust.: N. & L.; Ost:s hafstrakt: H.; vid Ubg pa hafstr.: Nvl; n. Bottniska viken a., [jo Maagrunni, Kemp., Lim.: Br.; Simo g. a., Ubg, Karlé: Z.; Simo Pihlajakari och Tiurasgrund samt Kantola, Karsikko-udde, ymn., Kemi Ajossaari, Kuivanuoro: Kkm.; Kemi, fafingt eftersékt: R. — Nor. Kemi yttre holmar, Simo holmar och fastlandsstrander, stund. ymn. Synes undvika den innersta delen af Bottenviken emellan Kemi och Tornea elfvar. Obor. spr. langs hafstr., pa de yttre holmarne utanfor Ubg och i Ijo stundom ymn. Omed. Karlo, Uls., Kemp., Lim., hafstr., a. — var. breviseta, nagot smalbladig, med smala, svagt klubb- lika honax och korta sprét pa holkfjallen, hvarom Almgqvist anmarkt: fertil!, kanske rent af en maritima, dess upptackare W. Laurén ater: en egendomlig salina form. — Omed. Karlo. C. Buxbaumii Whinb. I karr i hela Finl. och den skogiga delen af Lapl: F. Nyl.; Ost: N. & L.; 6fra Pudsj. vid elfstrander : Nyl.; Khm. Lentiira: W.; Kaj., r., Khm. Lentiira (tryckfel Knt.): M.; Knt. Pispajarvi vid Villijarvijoki: Hj.; Kemi Heikonen, annor- stades ej funnen: Kkm. — Nor. m. r., Kemi. Obor. m.r., Ofra Pudsj., mdjligen utom omradet. Caj. or. m. r., Khm. Hieta- -pera vid nordvestra Ontojirvi och Lentiira, Knt. Pispajirvi. C. alpina Sw. Ost.: N. & L.; Rov., osiker: Hj. & H. — Nor. m. r., Rov: Wamma vid griinsen emot Terv. C. atrata L. Vid Ubg, a.: J.; fjallen, a.: F. Nyl. : C. limosa L. Vid Ubg, a.: J.; langs Ijo elf, ymn.: F. Nyl.; Ose. « @ Linea at, a: Wo Ra gpa. 2 RP Rov., Oirt., = 162 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. och ofta ymn.: Hj. & H.; Simo: Z.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor. och Caj. a. Omed. ej antecknad. C. laxa Whinb. Roy. emellan Tolonen och Tepojarvi: Hj. & H. — Nor. m. r., se ofvan. C. irrigua (Whinb.) I kirr anda till fjallregion: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Ul: Eb.; Khm., Knt., a: W.; Kaj., g. a: M.; Rov., Ofrt., g, a Hj. & H.; Palt.: Hj.; Simo, Kemi, m. a: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. C. livida (Whinb.). Ost.: N. & L.; Simo nedanom Kokko- kivalo, pa ett gungfly ymn.: Kkm.; Kemi, r., Elijarvi, Kirvesjarvi, Honka-aapa, tills. med Malaxis paludosa: R. —- Nor. m. r., Kemi, Simo-Terv. gransen vid Kokkokivalo. C. panicea L. I Ubgs brunnsnejd: J.; i karr och fugtiga angar finda till Lapplands s. granser: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Khm., Knt., r.: W.; Rov. emellan Palovaara och Narkaus vid Ylajoenlatva nara Simogrins: Kkm.; Kemi, m. r., Honka-aapa: R. — Nov. m. r., sydéstra Rov., Kemi. Cay. or. r. C. sparsiflora (Whinb.) I skogsangar anda till Lapm.: F. NylL; Ost: N. & L.; omkring Ubg flerst.: Nyl.; Trn., a.: S.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., bh. o. d.: M.; Rov., Ofrt., a. stund. nog ymn.: Hj. & H.; Simo: Z.; Ijo: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor. och Caj. a. Omed. ej antecknad. — var. borealis Fr. Ob: H. M. F.; Knt. ymn.: W.; M. — Nor. m. r., Ofrt. emellan Aav. och Tengelié elfs mynning. Cay. r., K., 1 Knt. ymn. C. pallescens L. I Ubgs brunnsnejd: J.; i skogsingar anda till Lapm.: F. Nyl; Ost: N. & L.; Knt. Kiannanniemi: W.; Palt. Mel.; a.: Br.; Kaj., r., Khm. Kiantojoki: M.; Simo: Z.; Kemi: H. M. F. IL; K., Ristj., Kiim.: Hj. (Wainios uppgift fran Khm. galler den Karelska andelen, se not. p. 143); i kusttrakten, Simo Ervasti, Kemi Jirppi, Heikonen med fl, st.: Kkm.; Kemi, r., Vaaranranta, Joki- ranta: R..— Nor. m. r., Kemi Laurila m. fl., Simo Ervasti. Obor. m. r., Simo kusttrakt, Kiim. Caj. g. r., ehuru antriffad i alla socknar utom Puol., i Palt. Mel. och Hyrylanmaki a. Omed. ej antecknad., : C. capillaris L. I fugtiga angar anda till Ishafvet, a.: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; n. Knt. Saarijarvi: W.; M.;.Palt. Mel., a.: Br.; Kemi: Z.; Palt.: Alc.; Simo prestgardsstranden, Rajanen, ej ofvanom Kal- liokoski, Kemi Sotisaari, Laurila med fl. st.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. r., Kemi spr., Simo kyrktrakt. Odor. m. r., Simo kust- trakt nirmast Nor. Caj. r., Palt. Mel. a., Knt. Saarijarvi. C. globularis |. Langs Ijo elf den allmannaste starrarten: F. Nyl> Ost: N. @ L.; UL: Eb Khm., Kat., ax W5 Haj, m: a.: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 163 M.; Roy., Ofrt., m. a. Hj. & H.; Simo, Uls.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stillvis m, a. n 1% montana L. Vid Ubg, a: J.; is. Finl., rv, t. ex. vid Helsingfors: F. Nyl. C. ericetorum Poll. Pa torra sandiga stallen etc. anda till de hégsta fjaillen: F, Nyl.; Ost: N. & L.; 6fra Pudsj. pa asarna: Nyl.; Sotk. kyrkby: W.; Kaj., r., Sarsn. Neittéva 1 Om.: M.; endast Pudsj.: Hj. mser.; Hyrns. kyrktrakt vid landsvagen: Hj. — Obor. i 6fra Pudsj. (afser sannolikt nu varande Taivalkoski, alltsa utom Obor.). Caj. r., Sotk. och Hyrns. Omed. Sarsn. C. digitata L. I Ubgs brunnsnejd: J.; anda till Ost.: F. NyL,; Ost.: N. & L.; Kemi: H.; Knt. Wasonniemi: W.; Kaj., h. o. d., Palt. vid Sokajirvi och Kotipuro pa Hepomaki: M.; Ndrt.: H. M. F. I; K., Knt. Kiannanniemi, Kemi Kallinkangas, Ndrt. Nivavaara: Hj.; Kemi stad, Kallinkangas med fl. st. ymn. anda till Ndrt., saknas for éfrigt: Kkm.; Kemi, h. 0. d., endast i nedra delen: R. — Nor. r., i nedra delen af Kemi spr., stundom ymn., Ndrt. Nivavaara. Obor. m. t., Ubg. Caj. r., Palt., K., Sotk. Naapv. och Knt. — Julins uppgift fran Ubg bekraftad. C. Oederi Ehrh. I karr anda till Lapm.: F, Nyl.; Khm., h. o. d.: W.; Khm, vid Tervasalmi: Br.; Kaj., g. r., Ristj., Sotk. kyrkby: M.; Simo: H. M. F. IL; Khm. Lentiira, Karlé: Hj.; Simo prestgards- stranden, Hietala, Ruikkala, Kemi Kuivanuoro, Veittiluoto: Kkm.; Kemi, m. r., Ajossaari(?): R. — Nor. v., Kemi, Simo Maksniemi och kyrktrakten. Obor. m. r., Simo Ruikka pa gransen emot Nor. Caj. v., Ristj., Sotk., i Khm. allmannare sasom Terva- salmi, Hietaperii vid nordvestra Ontojarvi och Lentiira. Omed. Karlo. C. flava L. I kirr anda till Lapm.: F. Nyl; Ost: N. & L.; Khm.,. Knt.,, geoa:t *W.;> Palt. Mel., a.:)\Br.; Kaj., b,\eo,, d..Me3 Risty.: Hj.; Simo emellan Palovaara och Tuiskukivalo: Kkm,; Kemi, r., vid vigen till Elijarvi, Lampinen (Akkunus), Ajossaari: R. — Nor. r., Rov. Jaatilanvaara, Simo emellan Palovaara och Tuiskukivalo vid Rov.-Terv. griinsen, Kemi. Caj. r., Palt. Mel. och Hyrylan- miki a. samt i Caj. or. g. a., for 6fr. K., Rist}. och Puol. emel- lan Honkamaki och Ayla. -— f, pygmaea Andrs. Kaj.: M. — Caj. r., Palt. Mel. och Hyrylinmaki, Knt. Saarijarvi. C. flava < Oederi (?). Kemi, m. r., Ajossaari: R. C. hirta L. Vid Ubg, a.: J.; vid sédra delen af Bottniska viken: F. Nyl. C. filiformis LL. [ Ubgs brunnsnejd: J.; i karr i hela Finland och Lapm.: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; UL vid Sorsuanoja och Karahka 164 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. by: Eb.; Khm., Knt., a.: iW: Pugl., acy pee: Rey nA OL a, Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Simo: Z.; Simo, Kemi, t. a., i de ‘nre delarne allmannare: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor. och Caj. i mossar och vata angar a., ehuru vanligen steril och der- fore ofta forbisedd. Omed. Lim., Sarsn. C. ampullacea Good. I hela Ost.: Wirz. mscr.; i Finland och Lapl.: F. Nyl.; Ost: N. & L.; Khm., Knt.: W.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., a. stund. nog ymn.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a. Kkm.; Kemi, a: R. — Nor. och Obov. a. pa vata angar och utfillda sjoar. Caj. spr., i Caj. or. allminnare. Omed. Temmes, Sirsn. C. laevirostris Fr. Kemi: H.; Rov.: Nyb.; Ofrt. emellan Van- hainen och Filpus: Hj. & H.; Ofrt. emellan Tengeli och Immo, Ndrt. naira nordgransen vid landsvagen: Hj.; Trn.: Ale.; Simo nara Kontti- kivalo, Kurkioja, Kemi Akkunusjoki, Pédrhélanpudas: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. r., Kemi spr. Utom pa ofvan némnda stallen funnen i Ofrt. Portimo, Rovaniemi vid Valajankoski samt i Kemi flerstiides, sdsom vid kyrkan, vid Tuhkaoja ete. f. foliis angustioribus glaucescentibus, verosimiliter C. ampul- lacea < laevirostris. Nov. Kemi Niemela. C. vesicaria L. Vid Ubg, a: J.; i bela Finland och Lapl.: F. Nyl.; Ost: N. & L; Ul: Eb.; Khm., Knt., a: Ws Khm. vid On- tojirvi, g. spars.: Br.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt.: Hj. & H.; Simo, Ubg och andra orter: Z.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. o. d: R. — Nor., Obor. och Caj. spr., Caj. or. a. Omed. Sarsn. Antriiffas hufvudsakligast vid elfstrander. — var. spicis omnibus sessilibus erectis, masculis verticillatis, subandrogynis, capsulis maxime inflatis subglobosis, gramen MaAKI- mum, foliis latis. 1 Kemi: Lest, afser antagligen C. levirostris: Hj. [Echinochloa crus galli (L). Kemi (mojl. nagon annan art): Hj.; Kemi vid staden ymn., men tillfallig: Kkm. | [Setaria glauca 1. Kemi, ballast: Kkm.| [S. viridis (L.). Ubg Toppila: Z. | Phalaris arundinacea (L.). Vid Ubg a.: J.; Trn. (Hietaniemi), vid Rov. kyrka och flerst. i Pudsj., pa éfversvimmade Angsholmar: Deutsch; Ost.: N. & L.; Khm., g. a. n. Knt., bereetd2°W.; Uta: Kurimo, Obor., a., Kiim., a: Br.; Kaj. h. 0. d.: M.; Rov., Ofrt., g. a. Hj. & H.; Knt. Kokkokoski, steril: Hj.; Simo elfdal till Sauk- kojarvi, t. a., vid kusten spridd, Rajaletto, Hepola, Kemi Kuivanuoro: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. vid kusten och Tornea elf a., for fr. sillsyntare. Obor. vid kusten samt Simo och Kiiminki elfvar a., for Ofr. r. Caj. v., Caj. or. allmiinnare. Omed. Lim. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 165 [Ph. canariensis L. Ubg, ballast, afstjelpningsplatser och dy- likt: Z.; Kemi stad: Kkm.| Anthoxanthum odoratum L. Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr,; Aav.: Acerbi; Ost.: N. & L.; Ndrt. Torp: Mob.; Trn., a.: S.; UL: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. stund. ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caz. och Omed. a., stallvis ymn., utom i Ristj. och Hyrns. i Caj., der den antecknats som rar. Hierochloa borealis (Schrad.). I Kemi: Castr.; Ost.: N. & L; Titi 2.4 Aine 5 ene asthe s HO. eWay Pk en, Bai Dia tas Dans EM OY 3, m. r., Ofrt, h. o. d.: Hj. & H.; Ubg Raattiholme: Z.; Simo till Yli- karppa och Kemi, spridd: Kkm; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. spr., Rov. r., 1 Terv. ej antecknad. Oboyr. spr., Muh. och Pudsj. r., fran Ofre Simo, Kiim. och Ylik. ej] antecknad. Cay. r., K. och Caj. or. spr. Omed. Lim. Milium effusum L. Emellan Kemi och Ijo: Linné Iter lapp.; emellan Trn. och Ul. m. a.: Lin. Fl. lapp.; vid Ubg t. a.: J.; Ost.: N. & L.; Karlé6 Santonen, ymn.: Nyl.; Trn., g. a.: 8.; Sotk. Naapv. r., Rist]. Saukkovaara, Puol. Salmi, Utaj. Myllyranta: Br.; Kaj., r., Palt. Hepomiki, vid Kotipuro, Knt.: M.; Ofrt. nara Karhujupukka: Hj. & H.; Ndrt., h. o. d. t. ex. vid Torpet: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. pa bérdigare lokaler spr., sasom Trn. Svensaari, Kemi Saaren- krunni, Simo Marostenmiiki och Ruikka, jo Maakrunni, Pudsj. Ellola, Kiim. Ukkola, Muh. Gestilé, Temmes Ollila, férutom de ofvan uppriknade. Phleum pratense L. Vid Ubg a: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: Ney @ tls: Tens, 2, as .:) Kat.: Wp. 9o;cen. Iam: WW. oc Bae: Palt. Mel., a.: Br.; Kaj., a.: M.; Ofrt. Turt. och Pello: Hj. & H.; Ubg, Toppila: Z.; Ofrt. Pello: H. M. F. IL; Kaj., @ de sydligaste trak- terna a.: W., afser Pielis och Lieksa, ej Khm., se W. p. 132) Trn. Ylimaki eller Heikkilé (a.) och ymn. afven vid Juntti: Hj.; Simo, Kemi, od- lade trakter, spridd: Kkm.; Kemi, h. o. d., troligen inford: R. — Nor. v., ej antecknad fran Rov. Obor. a. i sédra delen till och med Kiim., nordligare r. Caj. a., freqvensen i Caj. or. okiind. Omed. Lim. Phi. alpinum L. Vid Ubg a.: J.; Ost.: N. & L.; Kaj.: H,; Tony g. ac Sj00h: Eb; Knt,: .Lackstr.; Khm., Knt., a; W,; Palt. Mel. och inre Ost. a.: Br.; Kal.,.eg eo d..-Kr och Pat. 1. Kut. m. a: M.; Rov., Ofrt., a: Hj. & H.; Ubg, r., (freqvensen tvifvelak- tig? Hyj:), K:, Sotke’ Zi" Simo, Kemi, t. a: Kkm.;*Kemi,’ a: R. — Nor. Obor. och Caj. a. Omed. Siirsn. . 166 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Alopecurus geniculatus L. Vid Ubg a; J., (torde till storsta delen afse *fulvus: Hj.); Ost.: N. & L.; Trn., a: S; Lim.: Br.; Kaj. a. M., (atminst. freqvensen origtig: Hj.); Ofrt. Turt., osiiker: Hj. & H.; Trn., nordligare osiker: H. M. F. Il; Simo vid odlingar och tomter till Ylikarppaé och Kemi, t. a; Kkm.; Kemi, a.: R., troligtvis delvis, om ej helt och hallet, foljande. — Nor. m. f., Karunki Husa, Trn., Kemi. -Obor. m, r., Simo, -Ul., Muh., Utaj. Cajor., K., Palt. Omed. Lim. a. — Af de flesta botanister i Ost. ej sarskild fran eller férvexlad med “fulvus. Norr om Uleaelf endast sporadisk. *fulvus Sm. Ost.: E. Nyl.; Ul: Eb.; Khm., a., Knt., sanno- likt! hos, ew. Kay. ho. Ds ME Rov... Ott. g..as Hy & Simo, Kemi, i skogsmarker, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — WNor., Obor., Caj. a., endast i Pudsj. r. och i Knt. sannolikt spr. Omed. ej antecknad. A. pratensis L. Vid Ubg a.: J.; anda till nordligare Ost.: Wirz. mscr.; Ost.: N. & L.; Kaj., h. o. d.: M., (freqvensen sannolikt oriktig: Hj.); {Rov. Alajéaské och Sinetta, sannolikt tillfalligt: Hj. & H.|; Ubg, [spridd foretradesvis pa eller vid odlad mark, knappt ursprunglig pa orten|: Z.; i Ndrt. vild: H. M. F. WW; Palt. Avala (bor vara Kajana Aurala), Muh. Matokorpi: Hj.; Simo till Ylikarppa, och Kemi, vid odlingar spridd: Kkm.; Kemi, vid bostaéder h. o. d.: R. — Nor. r., Trn., Kemi, [n. Rov.|. Obor. r., Ubg, Muh., Utaj., Simo. Caj. K., Palt., Hyrns. Omed. Lim. — Ofverallt utan tvifvel ursprungligen infoérd genom odlingen. -— var. alpestris WhInb. Khm: M., beror troligen pa férvexling: H). “nigricans Horn. Vid Trn.: Laest. in litt; Trn. vid elfven: F.; Khm. Kovala: W.; M.; Rov. Sinetta, osiker: Hj. & H.; Trn., exemplar fran K. och Hyrns. behéfva yttermera granskas: Hj. —— Nor. m. r., Trn. Caj. m. r., [K.], Hyrns. Salmi, Khm. Kovala. [A. agrestis L. Ubg Toppila: Z.; Kemi: Hj.; Kemi hamn, bal- last: Kkm.| Agrostis alba L. N. Ost: H. M. F.; Khm., Knt., g. a: W. Kaj., a palo hov:. Ot, “as Bp a Ube, ne as Toppa ¢. ymn: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor. och Obor. a. och delvis m. a. vid kusten, i det inre spr. Cay. r., K., Palt., i Caj. or. méjligen allmannare. Omed. ej antecknad. — var. maritima (Lam.). Ubg, Toppila, g. ymn.: Z. A. alba < vulgaris. Roy.: H. Lindb. i prot. 1898. — Nor. Rov. Karvo, f. avristata. A. vulgaris L. Vid Ubg pa upplandningar och strandangar a. (A. rubra L.): J.; Ost.: N. & L.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 167 M.; Rov., a. stund. ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., stallvis ymn. — var. aristata Andrs. Nor. Rov. Karvo. A. canina L. Vid Ubg pa upplandningar och strandangar a.: J.; Ost: N. & L.; Ul: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj.: M.; Rov., Oftt., a: Hj. & H., freqvensen médjligen tvifvelaktig i foljd af forvexling med A. borealis: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a: R. — Nor., Obor., Caz. och Omed. a. A. rubra L. Vid Ubg pa upplandningar och strandangar a.: J.; hela Lapl. iinda Hill s. Finl.: Wirz. Prodr. Afser A. vulgaris L. — var. mutica Whinb. I hela Finl. 6fverallt m. a.: Wirz. mscr. Af- ser A. vulgaris L. Calamagrostis arundinacea (1..). Vid Ubg pa sandbackar a. J., freqvensen vilseledande: Hj.; Ost.: N. & L.; Khm., r.: W.; Knt., h. o. d.: W. p. 95; Kaj., h. o. d., K., Khm., (C. silvatica a.): M. — Obor: Utaj., m. r. Cay. r., K., Palt., Hyrns.,\Khm., i Kot. spr. Omed. ej antecknad. C. lapponica (Whinb.). Ost.: N. & L.; Warjakka nara Ubg: Nyl. enl, H.; Kemi, torra backar och flodstrand: H.; Rov. och Ofrt. bergstrakt vid polcirkeln: H.; Kaj., m. r., K. nedanfor Amma h. o, d., t. ex. vid Suovanlahti och pa Savisaari: M.; Rov., Ofrt., a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo: Z.; Ristj. Saukkovaara, Khm. Hietapera (f. pallida): Hj.; Simo mellan Kauppila och Alapenikka, Kemi Luikka karr nara kyrkan, mellan Akkunusjoki och Ylipenikka: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor., Obor. a., vid kusten spr. Cay. a., 1 Caj. or. endast i v. Khm. Hietapera (f. pallida). Omed. Uls. War- jakka, Frantsila Tuomala (f. ad macram vergens). — f. opima Hartm. Rov. Ofrt., med hufvudformen: Hj. & H.; tov. Tervo: Hj. — Nor. Rov. Tervo och Karvo, Terv. Romsi. — f. macra Andrs. Nor. Rov, Péyliévaara. — f. singularis Almqv. Utaj. Kurimo. — var. rubens F. Nyl. Kemi, vat ang: H. — Nor. Kemi. — var. substrigosa W. Nyl. N. Ost.: H. M. F. Sannolikt C. epigejos (L.) X lapponica (WhInb.) fran Ubg enl. ex. och Hj. — Obor. Ubg. C. strigosa (Whinb.). Kemi, elfholme vid prestgarden: Hult i prot. 1882; mindre god: Hj.; Simo Hosio, Veittikoski: Kkm. — Nor. Kemi prestgardsholme, Tery. Obov. Simo Hosio, Veitti- koski. C. stricta (Timm.). I Ost.: Wirz. mser.; N. & L.; Khm., g. a. Knt., a.:.W..eiemp,,. Lim.: Br:)Kaj,. 2. a. Mi; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj., Omed. a., i kusttrakten m. a. 168 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — f. pallida. Khm., Knt., h. o. d.: W.; M. — f. elatior. Kemi flodholmar vid prestgarden pa sandstrand: H.; exemplaren hafva forts dels till hufvudformen dels till var. bo- realis; Hj. — Nor. Kemi Niemelé Julkunen och Hervansaari, Terv. Tolonen. Omed. Lim. kyrkby. : — var. borealis (Laest.). Kemi: Hult i prot. 1882. — Nor. Kemi. C. gracilescens Blytt. Simo Rajaletto, Kantola, Huttula, Yli- puuta: Kkm. — Nor. Kemi Niemela, f. glumis subulatis elongatis recedens: Almqv. Obor. Simo, se ofvan, Muh. Matokorpi, m. r. var. bottnica. Omed. Lim., ang i kyrktrakten. Synes sta narmast C. stricta. C. stricta < lanceolata???; Almqy. Detta sednare tilligg tydligen med afseende a en pa etiketten 1 mus. fenn. gjord osignerad anteckning: C. stricta * lanceolata? Den 3 Jan. 1896 skrifver Almaqvist ytterligare: Kan val handa att det ar lanceolata < neglecta. Men jag kan efter fornyad gransk- ning ej finna nagot bestamdt skiljemarke fran gracilescens vida formkrets (om ej kanske den smala och mycket tata vippan ?). Torde val derf6re vara forsigtigast att tillsvidare fora den till gracilescens. —1 anslutning hartill, hvartill kan tillaggas att vippan ir mycket just brungul, benamnes denna form harmed af dess upptickare C. gracilescens var. bottnica. Fores af Hjelt till C. stricta. C. epigejos (L.). Vid URE acc d.;.Qste, Noo; UL: Eb: Khm., Knt., a.: W.; Kaj., h. o. d: M.; Oftt. Kachujapulka- Hj. & H.: Simo Hosio och emellan pies ct Pe Palovaara: Hj.; Simo, Kemi, kustomradet, t. a.: Kkm.; Kemi, a.: — Nor. spr., mot kusten allminnare utom i Ndrt., m. r. in. Ofrt. och saknas fran norra Rov. . Obor. spr., i kusttrakten allmannare. Cay. spr., i Caj. or. a. Omed. Lim. — f. var. glaucam imitans. Nor. Kemi prestgardsholmar och Hervansaari, Tervola Romsi. — var. glauca Fr. Kemi flodholmar vid prestgarden pa sandstrand, g. ymn.: H.; exemplar férts till hufvudformen: Hj.; Kemi, olik den norska: Nyl. — var. riparia Laest. Medelform mellan C. epigejos och C. stri- gosa; ar nastan den andra formen af Laestadii C. epigejos 8 riparia: Almqv. — Nor. Kemi. C. phragmitoides Hartm. N. Ost.: H. M. F.; Khm., Kot., a.: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., a.: Hj. & H.; Ubg, Limingo ing, a.: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor., Obor., Caj. a. Omed. Kemp., Lim, Férekommer pa torrare mark i skog och dng. — f. glumis anguste subulatis. Nov. Kemi Niemeli. — f. virescens. Kemi: Hj. — Nor. Kemi. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 169 — var. major Andrs. Kemi: Hj. — Nor. Kemi. — var. rubicunda Blytt. Khm.: Hult i prot. 1882; Kaj.: M. — Caj. Khm. Hietaperaé vid Ontojiirvi. C. lanceolata Roth. Emellan Kemi och Ijo: Linné Iter lapp.; vid Ubg a: J.; Ost.: N. & L.; Khm., Knt., g. a: W.; Khm. vid Ontojirvi: Br.; Kaj., a.: M. Rov. Tolonen vid Tepojirvi, Mantyjoki och -jarvi, Ofrt. nara Karhujupukka, Kantomaa och Tutt.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. och Obor. spr. Caj. r., Palt, Petajanlahti, Khm. Hietaperé, Caj. or. g. a., 1 nordligaste delen mindre a. Omed. Lim., Temmes. — Den ofvan citerade stérre freqvensen torde fa tillskrifvas forvexling med C. phragmitoides. Antraffas foretriidesvis pa mera sank mark. — f. canescens. Kemi, i skuggrika skogar: H. — f. virescens. Kemi, i skuggrika skogar: H. Psamma arenaria (L.). Vid Ubg a.: J., afser kanske Calamagrostis stricta: H). Apera spica venti L. Vid Ubg pa vata angar t. a.: J.; Wirz.; Trn., a: Laest.; Ost.: N. & L.; i Kemi och Trn. flerst.: H.; Rov. Wikajarvi: Nyb.; Ul: Eb.; Knt.: W. p. 96; Kaj., a.: M.; Ubg vid Frihetsholmarne pa férut odlad mark: Z.; Palt., Kemi nara kyrkan, sdderut snart a.: Hj.; Simo, Kemi, m. a: R. — Nor. a., Kemi m. a., i nordligaste delarne af Rov. och Ofrt. ej observerad. Obor. och Caj. a., i ostligaste delen af Khm. ej observerad. Omed. Lim. Deschampsia caespitosa (L.). Vid Ubg t. a., mera a. i Sotk.: J.; vid Ubg: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Trn., a: S.; Ul: Eb; Khm., Knt. m. a: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Ubg. Toppila, r., Ubgstrakten, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj., Omed. m. a. och ymn. f. pallida Koch. Khm., Knt., h. o. d.: W.; Kaj., h. o. di: M. — Nor. Rov. (f. longius aristata). Caj. spr., exemplar fran Puol. D. bottnica caespitosa. Kemi: H. Lindb. i prot. 1898. — Nor. Kemi Selkasaari. D. bottnica (Whinb.). Vid Bottenvikens strander: Whlnb.; Trn.: Wirz. mscr.; Bottniska vikens strinder, t. ex. vid Warjakka naira Ubg: F. Nyl.; Bottniska vikens strander: N. & L.; n. Finl.: Nyl.; norra Bottniska viken a., Ijo Maagrunni: Br.; Simo, Ubg, Karlé: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. och Obor., Bottenvikens striinder, a. Omed. Karlé, Uls. Varjakka. D. flexuosa (L.). Ost: N. & L.; Ul: Eb. Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., m. a. stund. g. ymn.: Hj. & H.; Ubg 170 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. . Toppila, g. ymn., Ubgstrakten, m. a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — WNor., Obor., Caj. m. a., stund. g. ymn., Caj. or. a. Omed. Lim. Temmes. ' — var. montana (L.). I Sotk. mera a.: J., hanf6r sig tydligen till D. flexuosa, hvilken ej upptages: Hj. [Trisetum flavescens L. Kemi, ballast: Kkm.] [Avena pratensis L. Ost.: N. & L., sakert origtigt: Hj, San- nolikt tillfallig. | [A. fatua L. Terv., Rov., ograis bland korn: Z.| Phragmites communis Trin. Lim. ang inom synhall fran va- gen helt och hiallet betackt haraf: Linné Iter lapp., Fl. lapp.; i Ost. vid hafsviken m. ymn.: Lin. Fl. lapp.; vid Ubg a: J.; Ost: N. & L.; Khm., Knt., g. a.: W.; Rov., Ofrt., h. 0. d., ej i de stérre flo- derna: Hj. & H.; Simo, Kemi vid kusten a., i de stérre elfvarne h. o. d., i mossarne nedanom Kontti- och Kokkokivalo t. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. och Ober. a., stund. ymn., i kusttrakten, spr. i det inre, stund. afven pa afstand fran vatten. Cay. spr., Caj. or. g. a. Omed. Karlé, Kemp., Lim., a. och ymn. Triodia decumbens (L.). Vid Ubg a.: J., alldeles orimligt: Hj. Molinia coerulea (L.). Fran Nyland till Maunu (i Lapm.): Wirz. mscr.; Ost.: N. & L.; Ul. r.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., g. a., Uleatrask holmar, m. a.: M.; Rov. g. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a., i de inre delarne och vid Simo elf allminnare: Kkm.; Kemi. g. a.: R. — Nor., g. a., stallvis ymn. Obor. g. a., h. o. d. ymn., Simo a. Caj. g. a, stund. ymn., Caj or. a. Omed. ej antecknad. Catabrosa aquatica (L.). Vid Ubg a.: J.; i narheten af Ubg: He bs, hogs a. KS Ny: UL: bs’ Kemp:. lim: Br: Kay. on Lim. (bér vara Temmes) Ollila, Simo Ruikka, Trna.: Hj.; Simo Kan- tola vid Lintukkalahti, ymn.: Kkm. — Nor. Trn. Obor. r., Simo ‘Ruikka och Kantola, Muh. Matokorpi, Ubg, stallvis ymn. Cay. m. r., K. Omed. spr., Kemp. och Lim. storaingen, Temmes Ollila. Ofver hufvud taget allminnare pa gyttjiga strander 1 kusttrakten. Melica nutans L. Ost: N. & L.; Ul, h. o. d.: Eb.; Khm., aa Rnt,, «ie fat We aa seas: Mir Reve Ofrt., h. o. d.: Hy & H; Pudsj., Uls.: Z.; Muh. Lepinniemi: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. spr., Kemi g. a. Odor. spr. Cay. a., Knt. g. a. Omed. ej antecknad. (Briza media L. Ost: N. & L.] | Dactylis glomerata L. [Vid Ubg a.: Jul.]; Ost.: N. & L.; Kaj., r., Palt. Paltaniemi: M.; [Ubg, h. o. d., tillfalligt: Z.; Ubg ballast, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 171 knappast egentligt vild i Ost.: Hj.; Simo Kallio sig och Kemi stad, ballast: Kkm.] — {Nor. Kemi och Odor. Simo och Ubg, ballast]. Caj. Palt. Paltaniemi. Omed. Lim. Autio Suutari. [Cynosurus cristatus L. Ubg kyrktorget bland sadt gras: Z.; Kemi, bailast, tillfallig: Kkm.] Poa annua L. Vid Ubg a. J.; Ost: N. & L.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. ofta ymn., i det inre h. o. d.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, g. a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor.,Obor., Caj. m, a., Caj. or. a. Omed. Lim. P. caesia Sm. Khm.: Br. i prot. 1870; Kaj., m. r., K. Jau- hokallio: M., exemplaret knappt bestambart: Hj. — Caj. m. r., Khm. Pehmisaari i Ontojirvi (f. macra Andrs), K., se ofvan. [P. compressa L. Ubg Toppila, r.: Z; Kemi, ballast: Kkm.| P. alpina L. Ost.: N. & L.; Ubg, mahanda tillfallig, oratt ar att sasom i Br. Flor. upptaga N. a., d. v. s. allman i norra Finl.: Hj. Uttrycket N. a. kan ej bero pa annat 4n ett tryckfel i st f. N. r.; Kemi Mahlasaari, Vallitunsaari, samt nagra foéga afvikande exemplar i Kemi stad: Kkm.; Kemi, tvifvelaktig: R. — Nor. Kemi och Obor. Ubg, m. r., se ofvan. P. nemoralis L. Ost.: N. & L.; Khm., Knt., h. o. d.: W,; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt.: Hj. & H.; Simo, Kemi, kustomradet, h. o. d.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. spr. Obor. spr., i Simo, Jjo, Ylik., Muh. och Utaj. Caj. a., Caj. or. spr. Omed. ej antecknad. P. serotina Ehrh. Ost.: E. Nyl.; Khm., Knt., g. a.: W.; Palt. Mel., dee ek es dt LEY Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor. spr., i Kemi g. a. Obor. spr., i Simo, Kiim., Ul., Muh. och Utaj. Caj. g. a., i Palt., K. och Caj. or. Omed. ej antecknad. P. pratensis L. Vid Ubg a: J; Ost: N. & L; Tm, a: $5 Ul: Eb.; Khm., Knt., m. a.: W.; Kaj., b. 0. d.: M.; Rov., Ofrt., m. a. stund. ymn.: Hj, & H.; Simo, Kemi, m. a: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. — var. angustifolia (L.). I Kemi, a: J. P. trivialis L. Vid Ubg, a: J.; i Kemi, a: J.; Ost: N. & L,; Rov. Wikajarvi: Nyb.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., g. a.: W.; Palt. Mel., a.: Br.; Kaj., a: M.; Rov., g. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor. g. a. Obor. g. a. Caj. a. Omed. Lim., Temmes. P. Chaixii Vill. Kaj. M., (sannolikt var. remota); Ristj. Saukko- vaara (P. sudetica Haenke): Hj. — Malmgrens exemplar fran Saukkovaara hor till var. remota Fr. : 172 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — yar. remota Fr. N. Ost.: H. M. F.; Kaj., r., Ristj.: M. — Caj. Rist]. Saukkovaara., —- var. rubens (Willd.) Moench. (P. sudetica 8 rubens Moench, Rehnb. Ic. fl. Germ. & Helv. 422). Skild fran var. remota genom styfvare vixt, alla blad korta och i spetsen tvart huflikt hop- dragna, utbredd brun- och grénbrokig vippa af stérre och bre- dare smaax med slata skirmfjill, bredare och trubbigare agg- runda, smastriifva och mycket starkt nerviga blomfjall. Dessa uppgifvas i allminhet sdsom glatta, endast Whlnb. i Flora Car- patorum anfér dem som strafva. — Obor. Ubg, mojligen pa bal- last, tagen af S. W. Liljeblom. Arctophila pendulina (Laest.). Trn., pa 6fversvammade flod- strander anda till Turt. h. o. d. ymn.: Whlnb.; Fr.; Trn.: Ehrstr. enl. prot.; Trn. elfstrander, t. ex. vid staden ymn.: F, Nyl.; Tornea elf, inom Sverige afven pa hafstranden: F.; Ofrt. Turt.: Hj. & H.; nedra loppet af Tornea elf, afven i ett karr nara elfven: Z.; Ofrt. nara kyrkan, Juntti, Ndrt.: Hj. — Nor. Trn., flodstrand, Ofrt., Turtola. Glyceria aquatica (L.) Wahlb. I Ubg hégst a., K.: Nyl., sannolikt be- roende pa tryckfel i st. f. Gl. fluitans, mdjligt dock att uppgiften afser Gi. aquatica Presl. = Catabrosa aquatica P. B.: Hj. Den sednare uppfattningen ir utan tvifvel den rigtiga. Gl. fluitans (L.). Vid Ubg a.: J.; Wirz.; Lim.: Br; Kemi: H. M. F. II; Lim. vid Temmes 4, Ul., Simo (oratt, bér vara Lohtea: Z. 1888), W. Nylanders GJ. aquatica, Ubg hégst a., K., afser troligen Gi. flui- tans, hvarigenom pastdendet, att denna art ej kan riknas till N. Ost:s flora, yttermera skulle vederliggas: Hj. W. Nylanders Gl. aquatica afser utan tvifvel den numera med namnet Catabrosa aquatica betecknade och 1 Ubgstrakten mycket allmannare an Gl. fluitans forekommande arten, hvil- ken han dfven, sAasom exempl. i Mus. Fenn, utvisar, funnit 1 Kajana, men deremot ej Gl. fluitans. Denna ater har, med undantag af nagot san- ° noligt tillfalligt exemplar fran Kemi, icke antraffats norr om Ubg, lika litet som i Kaj., hvaremot den allmant antriffas i socknarne séder om Ubg, hvilket férhallande gifvit anledning till ofvanstaende pastaende; Kemi (M. Brenner, bér vara F. Hellstrém): Kkm. Nor. Kemi, sannolikt till- filligt, ej Aterfunnen. Obor. Ubg Raattiholme. Omed. Lim., Siikajoki, Pyh&joki, a. Atropis distans (L.). [Tornea: Laest.]; Ubgs (gator och] hafs- strander: Nyl.; Ubgstrakten, Lim.: Br.; Kaj., h. o. d.: M.; »torde maste strykas»: M. i bref; Ubg, [Toppila, r., i staden g. a. pa fugtiga gards- tomter och gator]: Z.; Lim. vid Temmes 4, uppgiften att den ej kan riknas till N. Ost:s flora vederligges af dfriga uppgifter fran detta landskap, afven pastdendet, att den ar m. r. norrut, torde behdfva modifieras, atmin- stone var den ej rar i Haaparanta etc. Hj.; [Simo, Kemi, funnen pa alla ballastplatser, men synes icke gerna utbreda sig utanfor dessa: Kkm.} — Sasom af de anforda uppgifterna framgar, antraffas arten in. Ost. utom pa ballastplatser endast pa gator, gardar och tomter 1 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 173 stiderna, iSimo Ruikka dessutom vid landsvagen invid gastgifvaregarden, der fran andra orter komna resandes histar af medhaft hd erhalla sin foda, och maste alltsa raiknas till det stora antal icke ursprungliga eller vilda vaxter, som genom den allmanna samfardseln inkommit och pa vissa lifligare trafikerade orter genom denna samfardsel fort- farande bibehallas, utan att vidare spridas. I motsats hartill har den i Muh. antraffats i Matokorpi karr pa gransen emot mellersta Ost. langt ifran menniskoboningar, i Lim. vid Temmes 4, afvensom pa Uleaelfs mynningsholmar. — |Nor. Trn., Kemi, ballast- och ru- deratplatser]. Obor. [Simo, Ubg, ballast- och ruderatplatser], UL., elf- och hafsstr., Muh. Matokorpi. Omed. Lim. Temmes astrand. — var. pulvinata Fr. Vid bottniska viken h. o, d. t. ex. i Ul. skar- gard: F. Nyl.; vid Tornea elf: F.; Ubg Toppila, ballast vid stranden: Z.; exemplar fran Ubg féres numera till hufyudarten: Hj. — Hithérande upp- gifter hanf6ras till hufvudarten. Festuca ovina L. Vid Ubg a: J.; Ost: N. & L.; Trn.,, a: me Ub Eb. him, Kut... mi. as WS Karn. a. G:7 cies Bor Ofrt., a.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, fo. ee - eNO, Obor., Caz. och Omed. mW: a. F. rubra L. Fran Nyland till Lapm.: Wirz. mscr.; Ost.: N. & L.; vid Ubg (@uriuscula): Nyl.; Trn., a: S.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., a. stund. nog ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., staillvis m. a. Af fdljande former hafva exemplar tillvara- tagits. — var. genuinaa vulgaris Gaud. Nor. Kemi Porhdla. Obor. Simo vid Kalliokoski, Ubg. Cay. Palt. Paltaniemi. — f. inter vulgarem et barbatam intermedia. Nor. Kemi Niemela Julkunen holme. — var. genuina « barbata (Schrank). Nov. Rov. Korva, Kemi Porhola och Walkiakari. Obor. Simo vid Kalliokoski, Utaj. Myllyranta. Caj. Sotk. Sopala. — var. genuina ¢ arenaria (Osb.). Ob: Hj.; hafsstr., h. o. d., Simo Ykskuusi och Tiuranen, Kemi Selkasaari och Munaluoto: Kkm. — Nor. pa flodstrinder, Rov. Alajiiiski, Kemi Niemela. — f. iter genuinam et fallacem intermedia (“dumetorum Andrs.) K. begrafningsplats: Br. i Medd. XIV. — Caj. K. be- grafningsplats. — var. planifolia y villiflora Hack. Kemi: Br. i prot. 1889. — Nor. Kemi Niemeli. Caj. K. Aurala. F. elatior L. Ost: N. & L.; i Kemi och Trn. flerst.: H., afse san- nolikt *pratensis Huds. *oratensis Huds. Trn.: F.; Ul, r.: Eb.; Khm., a: W.; Knt.: Wee pe'ss 5 os. Puol.'Bry Ray;, Bo. "a2 Me/Pdol.” Salmi, Lim’ Hy: 174 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. [Simo Knihtilé och Kemi Niemela, odl. st., ballast, ej verkligt vild: Kkm.] — Nor. m. r., Trn., Kemi vid kyrkan. Obor. m. r., Ubg, Utaj. a. Caj. spr., 1 s6dra delen, Palt., K., Khm., a. 1 norra delen r., Puol. Salmi, Knt. Omed. Lim. “arundinacea Schreb. En méjl. hithérande form, Ubg Top- pila, ballast: Hj., ett ensamt mycket bristfalligt och osakert exem- plar: Z.| Bromus secalinus L. Vid Ubg pa sumpiga akrar a.: J.; Ost.: N. & Ls OL prreckbs Sotks Ws \Kaj.,..g2 a... Ms [Ubg Toppia de: Z.; Ubg, ballast: Hougb.]; Rov: H. M. F. II; Sotk. Ylisotkamo, Simo emellan Marrostenmaki och Ruikka: Hj.; Simo, Kemi, ragakrar, h. o. d., Pudsj. Putkivaara hemman vid norra stranden af Simo- jarvi: Kkm.; Kemi, ragakrar, r., ej flere 4r pa samma stalle: R. — Nor. m. r., Rov. Vikajirvi, Kemi. Odor. r., Simo spr., Kiim., Ul, Ubg, Muh. vid Montalampi. Cay. r., Palt., K., Sotk. (Br. arvensis L. I Kemi, a.: J.; Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm.| [*patulus Koch. Khm., pa sved vid Ontojarvi: Nyl. enl. H. & H. M. F.; W.; M.; ej aterfunnen: Br.; ej den utlandska Br. pa- tulus: Hj.]. (Br. commutatus Schrad. Ubg, ballast: Br. i prot. 1884. Be- stimnigens rigtighet, hvilken Hj. siger sig icke kanna, vidhalles.| [Br. mollis L. Simo, Kemi, ballastplatser: Kkm.] [— var. glabratus (Lindgr.). Ubg Toppila, r., Kemi ballast: Z.; Kemi: Hj.| [Schedonorus inermis P. B. Kemi stad, ballast: Kkm.| Nardus stricta L. Vid Ubg a.: J.; Ost: N. & L.; Ul: Eb; Kh. Rate 3a: Wes Kaj.) ax’ MoeRev5 ‘Ofte. a eae Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. och Obor. g. a., Caj. a. Omed. Karlo. {Lolium perenne L.] K. Miettula: M.; H. M. F.; Hj; (alla dessa uppgifter afse ett och samma fynd af L. linicolum); [Ubg, Kemi, tillfallig: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm.| [L. multiflorum Lam. Ubg Toppila, r.: Z.] L. linicolum Al. Br. Kaj., r., Palt. Mattila: Ms — Caj. m. r., Palt. Mattila, K. Miettula. Triticum repens L. Vid Ubg a: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L. Trn., g. a: S.; UL: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrte, a. stund. ymn.: Hj. & H. Ubg, Toppila, ymn: Z.; Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 175 Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Cay. och Omed. m. a. [(— var. litoreum Schum. Ubg, Toppila: Z., omnamnd bland vixter som (oftast) allmint finnas afven a odlade och andra stallen vid Ubg]. Tr. caninum Schreb. Ost.: N. & L.; Kemi éar i elfmynningen: H.; Kraaseli och Hanhinen i Ubgs skargard: Nyl.; Palt. Mel., a.: Br.; Kaj., r., Ristj. vid Myllypuro, Khm., Knt.: M.; Royv., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; [Ubg Toppila], Simo: Z.; Simo, Kemi, t.a.: Kkm.; Kemi, a., ej funnen i inre delen: R. — Nor. g. r., Ofrt. och Rov. spr., Kemi och Simo g. a. Obor. r., Simo samt Ijo och Ubgs skar- . gard. Caj. r., Ristj. Myllypuro, Palt. Mel., K., Caj. or. *yiolaceum Horn. Rov.: H. M. F. IL; Kemi, r., Taivalkoski, Ilmola holme, Laurila strand: R. — Nor. m. r., Rov. Korva, Kemi. [Tr. acutum DC. var. pungens (Pers.) Kemi: Hj.| (Tr. vulgare Vill. Sotk. (i Haapajarvi harad): Hj., bor vara i Kajana_ hiarad.| Elymus arenarius L. Vid Trn. pa sand: Linné Iter lapp., Fl. suec.; emellan Kemi och Ijo h. o. d. pa vagen: Lin. Iter lapp.; vid Ubg a: J; Kemi: Castr; Trn. pa hafsstr.: Whinb.; Trn., m. ymn.: Wirz. & mscr.; Ost: N. & L.; Trn. Raytté: $.; Ubg, Toppila, g. ymn., afven 2-—-3 km inat landet: Z.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a., vid kusten samt 10 km inat land pa sandmoar vid myn- ningen af Akkunusjoki: R. — Nor. och Obor. langs kusten t. a., stillvis ymn. Omed. Karlo. Malaxis paludosa (L.). I Kemi: Wirz. mscr.; n. Finl.: N. & L.; UL: Dahlstr. eni. prot.; Ndrt.: Houg. i prot. 1881; nara Ubg kirr vid Lintulampi, talrikt: Z.; Ndrt. Kalkkimaa och i karr vid Kal- linkangas: Hj.; Simo kusttrakt Parsiala: Kkm.; Kemi, m. r., tillsam- mans med Carex livida: R. — Nor. och Obor. i kusttrakten m. r., Ndrt., Kemi, Simo, Ul. Hiironen karr och Pukki. Microstylis monophylla (L.). Kemi, i karr nara kyrkan, afven f. bifolia: H.; Palt. Saaresmaki?: M.; Simo, m. r.: Z.; Kemi emellan kyrkan och prestgarden: Alc.; Simo prestgard, Ervasti, Kemi stads- stranden, Karinhaara: Kkm.; Kemi, r., Luikko karr: R. — Nor. m. r., Kemi och Simo kusttrakt. Calypso borealis (Sw.). I Kemi: J.; Liljebl.; Castr.; Acerbi; Kemi vid kyrkan ymn. och pa skuggiga angsbackar, Ofrt. Tengelid: Whinb.; Prytz; i Kemi pa mossbelupna backar sparsamt bland gran- skog och enbuskar nordost om kyrkan, men ej pa sidlandta stillen: Zett.; i Kemi pa Kallinkangas vid kyrkan, i Rov. nara kyrkan vid 176 Magnus Brenner, Observationer rorande den Nordfinska floran. Korkolanvaara, i Ofrt. vid Tengelidelf, férmodligen ej r.: Fellm.; i Kemi: Clarke; Wirz. mscr.; bland ljung i tallskog vid Kemi on samt pa Laurila, afvensom vid Tengelid i Alkula: F. Nyl.; Ost.: & L.; Ofrt., Tengelid, samt Kemi: Fr.; naira Kemi kyrka: H.; Kemi: ae S.; Z.; Ofrt. pa finska sidan om elfven nara Matarenki kyrkby: Samzelius i Bot. Not. 1891; Kemi Kallinkangas, g. ymn., afven pa holme nara staden, Rov. Péyliévaara och nara kyrkan: Hj.; Kemi norr om sta- den, Kallinkangas: Kkm.; Kemi, g. r. (uppgifves fran ett stort antal orter pa bada sidor om elfven samt pa spac Tye hvarfore dess ut- rotande ej anses att befara): R. — Nor. Ofrt., Rov., Kemi. -—— var. carnea Mela. Kemi, erie pane elaktigt a hufvud- formen med i féljd af alder bleknade blommor: R. Coralliorrhiza innata R. Br. Ost.: N. & L.; Kaj.: H.; Hyrns., Ubg Koskenniska holmar: Nyl.; Pudsj. Jaurakkavaara: Nyb.; Ul: Eb.; Khm., Knt., g. a: W.; Sotk. Vuokatti nara Sarvivuori, Muh. vid Py. hikoski: Br.; Kaj., h. 0. d.: M5 Ofrt. nara Turt. samt emellan Raa- nujarvi och Manty: Hj. & H.; Pudsj., Ubg, Uls.: Z.; Simo Kantola, ae vid Martimonoja g, rikligt, Kemi Laurila, fatal: Kkm.; Kemi, -R. — Nor. r., Ofrt., Kemi, Simo. Olor. g. r., Simo, ‘Pudsj. Gudiligen utom omradet), Ylik., , Ul., Muh. vid Pyhikoski. Caj. spr. Listera cordata (L.). Ost.: N. & L.; Ul. Oulunsuu (Sunby: Hj.): Eb.; Knt., Ristj., bh. o. d.: Lackstr.; Khm., Knt., g. a.: W.; Muh. vid Pyhakoski: Br.; Kaj., b. o. d.: M.; Rov. Tervo: Hj. & H.; Simo, Kemi, h. 0. d.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor., Obor. och Caj. bland Polytrichum commune spr. L; ovata (L.):. Palt, Mel. a., Kim. i: Bry Baron, 2 oe Mel.: M.; Simo, Kemi, m. r.: Z.; Ndrt. Kalkkimaa: Hj.; Simo mel- lan Kauppila oah Alapenikka samt nara Martimonjarvi, Kemi Luikka, i trakten af Akkunusjoki: Kkm.; Kemi, m. r., forgafves eftersokt: R. — Nor., Obor. och Caj. m. r., Ndrt., Kemi, Simo, Kiim. emellan Ukkola och Mannila, Palt. Hyrylanmiki och Mel. a. Goodyera repens R. Br. Ost.: N. & L.; Khm. Kovala: W.; Kaj., r., Palt. Kirkkoniemi och Mel., Khm. Kovala och Ristj. Juurikka- korpi: M.; Ofrt. pa och nara Karhujupukka : Hj. & H.; Simo: Z.; Ndrt. Kantojarvi: Hougb.; Simo, Ofrt. Aav.: Hj. mser.; Khm, Len- tiira: Hj.; Simo i de inre delarne, h. o. d., ej observerad i kust- trakten: Kkm.; Kemi, r., eee bortom Viheriala vid foten af Kaijankangas: R. -—— Nor. Rov. Vamma, Ofrt., Ndrt., Kemi, Simo nara Marostenmaki. sain m. r., 1 det inre Simo spr. Caj. r., Ristj., Palt., Khm. Epipogon aphyllus (Schmidt). Kemi: 0. Wallenius enl. prot. 1895; nara Kemi stad, Tuhkamaa: Kkm.; R. — Nor. m. r., Kemi. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 177 Orchis latifolia L. Anda till Lapm.: Wirz.; Kemi, karr nara kyrkan: H.; Palt. Mel., a., Puol.: Br. Féres numera till O. cruenta Mill. 0. cruenta Miill. Puol. (O. latifolia): Br. 1879; Br. 1 prot. 1893; Simo, stranding, Lim. (sannolikt): Z.; Ul: Hj.; Simo emellan kyrkan och Vihtarinoja, Tiuranen, Kemi vid Karjalahti: Kkm.; Kemi, g. vr: R. — Nor. Ndrt. Kalkkimaa, Kemi kiarr nara kyrkan, Simo kyrktrakt. Obor. Ul., Muh. Matokorpi. Caj. Puol. Pys- syla, nira Iso Aylii, Palt. Mel. Omed. Lim. 0. cruenta < (incarnata). Nor. Ndrt. Kalkkimaa, Odor. Muh. Matokorpi. 0. incarnata L. Ul: Eb.; Simo, Lim.: Z.; Ndrt. Liakka och Kantojarvi: Hj.; Simo emellan elfven och Kivalot, h. o. d., Kemi vid staden och Luikka karr nedanom Kallinkangas: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. Ndrt., Kemi afven vid Torvinen. Odor. Simo, Muh. Matokorpi karr. — var. pallida Brenn. Odor. Ul. méjligen en form af QO. cruenta enligt Klinge. —— var. flexuosa Kinge f. stenophylla. Nov. Ndrt. Kanto- jarvi. 0. angustifolia Rehnb. Kemi, karr nara kyrkan, mellanform emellan O. latifolia och O. maculata: H., enl. Klinges bestamning af exx. i Mus. Fenn. *O. Russowti var. -- curvata f. oblonga; Kaj., r., Palt. emellan Tuovila och Miettula: M.; Ul: Z.; Kiim.: Klinge, afser i H. M. F. II var. curvifolia, se denna. — var. recurva Klinge f. Fichtenbergii Klinge. Sotk. (bér vara Pallt. séder om Kivimaki): Br. i prot. 1893; denna form har af Klinge enl, i bref gjordt meddelande sedermera indragits, hvarjemte exx. fran Palt. hanforts till *O. Russowit var. patula X (O. incarnata). — f. Schmidtii Klinge. Kemi: Br. i prot. 1893, enl. Klinge *O. Rus- sowii var. recurva f. ayana Klinge. — var. Russowii Klinge f. patens Klinge. Kemi, Sotk. (bor vara Palt. séder om Kivimaki): Br. i prot. 1893, enl. Klinge exx. fran Kemi *O. Rus- sowii var.-+curvata f. oblonga, fran Palt. *O. Russowii var. -+ superba trans. in var. patentem. -- f. stricta Klinge. Puol. (O. curvifolia2): Br. 1879; Br. i prot. 1895, enl. Kiinge *O. Russowit < O. cruenta in var. curvatam spectans. — f. curvata Klinge. Muh.: Br. i prot. 1893, enl. Klinge *O. Russo- wit var. + curvata f. oblonga och *O. Russowit var. + arcuata. — f. intermedia Klinge. Muh.: Br. i prot. 1893, formen sedermera In- dragen, exx. af Klinge hinférda till *O. Russowii var. patula f. vulgaris, *Q. Russowii var. + brevifolia och *O. Russowii var.+ patens f. transit. in var. + erectam. a — var. curvifolia (F. Nyl.). N. Ost.: H. M. F., afser Kiim. fyndet, se ne- dan; Puol.?: Br. 1879, hor till O. angustifolia var. Russowit: Br. i prot. 1893, enl. Klinge *O. Russowii >< O. cruenta in var. curvatam spectans; Kiim,: Br. 1 prot. 1893, och Kiim. Riekkola pA griinsen emot Pudsj.: Hj., afse enl. Klinge *0. 12 178 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Russowii var. + rigidula {. ovato-cylindrica; Simo Oster om Palovaara och Alaportimojiarvi, nara Majavajoki: Kkm.; Kemi, r., Luikko, Kirvesjarvi: R., exemplaren fran Luikko hora icke till cur vifolia, utan till O. Russowii var. re- curva, enl. Klinge delvis med starkare eller svagare inblandning af O. cruenta. *0. Russowii Klinge var. patula Klinge f. vulgaris. Odor. Muh. Matokorpi. — var. patula < (0. incarnata). Caj. Palt. karr s. om Kivimaki. — var. recurva Klinge. Nor. Kemi Luikkojanka. — f. ayana Klinge. Nov. Kemi. -— var. recurva ((0. cruenta)) och recurva < (0. cruenta). Nor. Kemi Luikkojainka. — var. + superba Klinge f. transit. in var. + patentem. Caj. Palt. karr s. om Kivimiki. — var. + brevifolia Klinge. Odor. Muh. Matokorpi. — var.-++ patens Klinge f. transit. in var. + erectam. Obor. Muh. Matokorpi. — var. rigidula Klinge f. ovato-cylindrica Klinge. Obor. Kiim. Riekkola vid Pudasjirvi gransen. — var. + arcuata Klinge. Odor. Muh. Matokorpi. — var. curvata Klinge f. oblonga Klinge. Nor. Kemi karr vid kyrkan. Obor. Muh. Matokorpi. — var. -+ lapponica (Laest.) >< (0. cruenta Miill.?). Cay. K. *0. Russowii < 0. cruenta ix var. + curvatam § spectans Caj. Puol. Pyssyla karr nara Iso Ayla. 0. maculata L. Kemi: Linné Iter lapp.; vid Ubg, t. a.: J.; i Kemi: Castr.; ust.: N. & L.; H.; Trn., Rov., Kemi, Karlé: Mob.; UL: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Puol.: Br.; Kaj.: M.; Rov., Ofrt., g. r.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Ndrt. Uiskila och Kantojarvi: Hj.: Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor. och Cay. a., 1 nord- ligaste Nor. g. r. Omed. Karlo. — f, albiflora. Nov. Kemi. — f. stenophylla Sael. Ubg, vanligare an hufvudformen: Z.; Kemi (f. sudetica Poch.), K.: Hj. — Nor., Obor. och Caj., Kemi, Ubg, K. °: — var. obtusifolia Klinge. Nor. Kemi. Caj. Palt. Mel. — f. ad var. lapponicam transiens Klinge. Nor. Rov. Karvo. Obor. Pudsj. Caj. Ristj. Tormalaé, Palt. Paltaniemi, K. elfsholme, Sotk. (fl. albo). _ — var. lapponica (Laest.). N. Ost.: H. M. F.; Pudsj. vid Korpen- mt Nyb., afse O. Russowii var. lapponica >< (O. crenta?) samt foregaende orm. Coeloglossum viride (L.). I Kemi: J.; Castr.; Ost: N. & L; anda till Ag Ost.: Nyl.; Kemi, Trn., g. a.: S.; Kiim., r.: Shaka. Palt. Mel., a.: Br.; Kaj., r., K. Huovinlaks: M.; Ofrt. Karhujupukka: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI. n:o 4. 179 ’ b] Hj. & H.; Lim., Ubg., Simo: Z.; Ubg, Kiim. Ukkola och Mannila, Kemi Laurila och vid Trn. stad (a.), Ndrt. Kalkkimaa, vid Torpet g. a, Rov. Lintula: Hj.; Simo, Kemi, kustomradet h. o. d., emellan Ylikérppa och Saukkojarvi t. r.: Kkm.; Kemi, a. i nedra, h. o. d. i 6fra delen: R. — Nor. i nordligaste delen, Ofrt. och Rov., r., sydligare spr., i kusttrakten g. a., Kemi a. Odor. langs kusten spr., i det inre r., Simo, Kiim., Muh. Caj. m. r., Palt. Mel. a. K. Omed. Lim. Gymnadenia conopsea (L.). Ost: N. & L.; Pudsj., h. o. ds Nyb.; Kaj., r., Puol.: M., behéfver bekraftas: Hj.; Rov. Tolonen: Hj. & H.; Ndrt. endast pa Kalkkimaa nara Trn. stad: Hj.; Simo Palovaara, nara Majavajoki vid Ylijoki: Kkm. — Nor. och Obor. m. r., Rov. Tolonen och Palovaara, Ndrt., nordligaste Simo, Pudsj. spr. Cay. Puol., mdjligen ej siker. Platanthera bifolia (L.). Vid Sotk. prestgard pa ang, r.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Palt. Mel., a., Ristj. Saukkovaara, Utaj. Myllyranta: Br.; Ofrt. Karhujupukka: Hj. & H.; Ubg, Kiim., Simo, Kemi, r., Khm., stallvis ymn.: Z.; sédra Khm. Jonkeri trakten vid ryska graénsen (afser den karelska delen af Wainios Kuhmo, se not. p. 143), Sotk., Palt. (h. o. d.), Kemi: Hj.; Simo nedanom Kivalo, t. ex. Ala- penikka, granstrakterna emellan Simo och Kemi, Jarppi, i Kemi t. spridd: Kkm; Kemi, g. r., Akkunus Helkkunen, Kemi stad Huha: R. — Nor. och Obor. r., Ofrt., Kemi, Simo, Ylik., Kiim., UL, Utaj. Cay. spr., stallvis ymn. Cypripedium calceolus L. Kemi: Linné Iter lapp.; emellan Kemi och Ul., m. ymn.: Lin. FI. lapp.; i Kiim. vid sagen ett ex.: J.; emellan Kemi och Ul.: Wirz. mscr. enl. Linné; i n. Ost. flerst., i skuggiga skogar: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Knt. Vasonniemi: W.; M.; Kaj., m. r., K. Kontionmaki Rytisuo: M.; Muh. Vuotto édemark: Z.; Terv., ej kand fran Trn.: Hougb.; Simo vid Martinoja, nagra stand: Kkm.; Kemi, finnes enl. berattelser sannolikt vid Akkunusjoki, men ej patraffad: R. — Nor. Terv. och Kemi, osiiker. Obor. och Caj. m. r., Simo, Muh., K., Knt. Scheuchzeria palustris L. Ost: N. & L; n. Ost., karr: H.; Rov.: Nyb.; Khm., Knt., g. a.: W.; Kaj., g. a.: M.; Rov., Ofrt., g. r.: Hj. & H.; Kemi: Z.; Ubg, Ndrt. Kalkkimaa: Hj.; Simo, Kemi, t. a., 1 kusttrakten sparsammare, Simo Kaakkurinperi, Kemi Luikka karr: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. Obor. och Caj., spr., i de inre delarne, utom i nordligaste Nor., allmiinnare. Triglochin palustre L. I Kemi, r.: J.; Ost: N. & L.; UL: Eb.; Kaj.,-a.: M., uppgiften vilseledande: Hj.; Rov. Tervo: Hj. & H.; Palt., Lim., Kiim., Trn.: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. g.a., i nordligaste delen r., Rov. Obor. a., 180 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. i Pudsj. ej observerad. Caj. a., i Hyrns., Ristj. och Caj. or. ej observerad. Omed. Lim. Tr. maritimum L. I Kemi: J.; Ost.: N. & L.; Uls.: Eb.; Kemp., Lim.: Br.; vid hafsstr. samt pa Limingo ang pa sand fran skogs- backe i Kemp.: Z.; Ijo Maakrunni, Simo Maksniemi: Hj.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor., Obor. och Omed. g, a. langs kusten. Alisma plantago L. Vid Ubg, a: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt. anda till Hossa, h. 0. d.: WA Kaj tha: aay Ofrt., r.: Hj. & H.; Ubg, a., nordligare till Trn.: Z.; Simo, Kemi, t. a., emellan Ylikarppa och Saukkojarvi sparsam- mare, saknas i de innersta delarne: Kkm.; Kemi, h. o. d., endast i nedra delen: R. — Nor. spr. i Ndrt., Kemi och Simo kust- trakt, rv. i Ofrt., ej observerad i Rov. och Terv. Obor. och Caj. a. i 6fre Simo och Caj. or. spr., i Hyrns. och Puol. e} observerad. Omed. Lim. ‘ — var. lanceolatum (Hoffm.). Ofrt. 1 Leukomajarvi och -joki: Nyb.; Knt. Hossa: Hj. — Nor. Ofrt. Caj. or. Knt. — var. graminifolium Whinb. N. Ost.: H. M. F.; Ubg.: Hj. — QObor. Ul. Sagittaria sagittifolia L. Vid Ubg i aar vid stranderna, a.: J.; Wirz.; Ost.: N. & L.; Pudsj., a: Brand.; Kaj., a.: M., uppgiften betraiffande hufvudformen ej alldeles siker: Hj.; Ubg, Simo: Z.; Lim., Ndrt. Raumo 4: Hj.; Simo Marttilanlahti, Lammassaari, Kemi Repola, Jauhola, Pérhélanpudas: Kkm.; Kemi, g. a. i strandomradet: R. — Nor. och Obor. spr., ej observerad i nordligaste Nor. Cay. r., Palt., K., Khm. Omed. Lim., Pyhajoki. — var. tenuior Whinb. Rov.: Nyb.; Rov. Alajaaska, Ofrt. flerst.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Pudsj. Kipina, Ndrt. flerst. t. ex. vid Torpet: Hj.; Simo, Kemi, h. 0. d.: Kkm. — Nor. spr. Obor. a. Caj. i sddra delen spr. — var. heterophylla (Schreb.). Khm., ej norr om Lammasjarvi: W., hanféres af Hj. till f. tenor. Butomus umbellatus L. Kemi i elfven: Linné Iter lapp., Fl. lapp.: J. mser.; Castr.; Laest.; Ost.: N. & L.; Ijo elf: F. Clasen enl. H.; Kemi, Palt., Lim., Uls.: Z.; Kemi, sparsamt: Hougb.; Torneelf, ej blommande, afser mdjligen i vattnet nedsinkta former af Scirpus lacustris: Hj.; Simo vid Vihtarinojas mynning i kyrkviken, Kemi Pér- holinpudas ymn.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor., Obor. och Caj. m. r., Kemi spr., Simo afven nara Ruikka, Ijo, Palt. Omed. Uls., Lim., Temmes. Hydrocharis morsus ranae L. Ost: N. & L.; vid Ubg i Juw rus backen: Nyl.; n. om Ubg: Nyl.; Haukp., Ul. Hamppujarvi, g. r., Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 181 i Ulean, vid Ubg: Z.; Simo Marttilanlahti, Lammassaari: Kkm.; Kemi, m. r., bortom Viheriala, Vajokas traisk, utan blommor: R. — Nor. och Obor. m. r., Kemi, Simo, vid Ruikka ymn., Kiim. Ukkola, Ul. Stratiotes aloides L.. Kemi, vid elfven: Linné Iter lapp., FI. lapp.; Ijo, ymn.: F. Nyl.; Finl.: N. & L.; Kemi: Z.; Kemi nara kyr- kan: Hj., bér vara vid kapellans bostallet Porhdla; Kemi Pérho- lanpudas, ymn.: Kkm.; Kemi, h, 0. d.: R. — Nor. och Obor. m r., Kemi spr., Ijo, se ofvan. Potamogeton natans L. Vid Ubg i aar t. a: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Puol., Kemi: Mob.; Khm., Knt., g. a.: W,; Utaj. Oterma: Br.; Kaj. . a: M.; Rov. Alajaaska, Sinettajarvi éch Aes Ofrt. Pessanlompolo och Turt. Paamajoki: Hj. & H.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. och Obor. a., i nord- ligaste Nor. spbicatlh res Caj. g. a. Omed. Lim., Temmes. — var. fluitans Whinb. Helsingbyn i Ofrt.: Wirz. mscr. Sannolikt spar ganifolus. “sparganifolius (Laest.). Rov. Ounasjoki: Nyb.; Hj. & H. — Nor. Rov. i elfven s. om Sinetta ymn. P. rufescens Schrad. Ost.: N. & L.; Khm., Knt., h. 0. di: W.; Kaj., r.: M.; Rov. Sinettajoki, Mantyjoki och back vid Manty- jarvi, Ofrt. Raanujarvi: Hj. & H.; Lim., Ubg, Muh. Matokorpi, Ylik. Marttila, Kemi: Hj.; Kemi Pérhélanpudas: git Kemi, g. r., Vajokas, Kirvesjarvi, Nuottijarvi: R. — Nor. g _ Oftt., n. Rov., Kemi. Obor. spr. Caj. r., Palt., K., Caj. au Gn Omed. Lim. — var. spathulatus (Schrad.). Ubg, med siakerhet en hést- form, framkallad genom de 4ldre bladens bortddende: Hj. P. praelongus Wulf. ‘Tillsammans med P. lucens i Ost.: Nyl.; N. & L.; Knt. Peranganjarvi: W.; Kaj., r., Puol. sah Shae Peranka: M.; Rov. af Mantyjoki genomfluten sjé, Ofrt. flerst.: Hj. f& FF; Puol., Pudsj. Peltarijarvi, Ofrt. Liolommojarvi, enligt F. Nyl. Spic. I i Ijo och Ulea elfvar och atminstone vid Kemi: Hj.; Simo Konttijarvi, Rov. Kamsajarvi: Kkm.; Kemi, m. r., Elijarvi, Nuotti: R. — Nor. och Obor. spr. Caj. m. r., Puol., Knt. Artens forekomst i Kemi, Ijo och Ulea elf i Utaj. bekriftad 1864 och 1869. F P. perfoliatus . Vid Ubg i dar t. a: J; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Kemi: Mob.; Khm., Knt., a.: W.; Puol., a., Utaj. Oterma: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., g. a: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. P. lucens L. Kemi kusttrakt, i Ijo- och Uleaelfvar ymn.: F. Nyl.; Puol. Salmi: Br.; Kaj., g. r., Sotk. Myllyla i Jormasjoki, Ristj., Pudsj.: M.; Pudsj. Juurakkajarvi, Puol. Salmisenjarvi (b6r méjligen 182 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. foras till var, Zizi): Hj.; Simo Konttijarvi, Kemi Elijarvi, Pérhdlan- pudas: Kkm. — WNor., Obor. och Caj. r., Kemi, Simo-Terv. griinstrakt, Pudsj., Puol., Ristj., Sotk., samt enl. F. Nyl. i Ijo och Ulea elfvar. — var. Zizii M. K. Puol.: Hj. P. gramineus L. Ost.: N. & L.; Tm, a.2: S.; Khm., Knt., g. a.: W.; Puol., a., Utaj. Oterma: Br., atminstone delvis “graminifolius ; Kaj., h. o. d.: Mus, Rov., Ofrt., a. ofta ymn.: Hj. & H., hor till *gramini- folius (Wolfgangii), liksom atminstone delvis uppgifterna fran K., Puol. och Caj. or. Hj. — Obor. antecknad fran Pudsj. och Utaj., men afser sannolikt “graminifolius. Caj. antecknad som a. eller g. a., men siaker endast fran Palt. Kives, for 6frigt sannolikt atmin- stone delvis “graminifolius. ; — var. heterophyllus (Schrad.). N. Ost: H. M. F.; Khm., Knt., g. a: W.; M.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H., afser ej samma form som i sddra Finl. kallas var. heterophyllus, utan en form af *graminifolius (Wolfgangii), som kunde kallas subnatans Whinb.: Hj.; Ubg t. ex. Nuotta- saari, vattensamlingar, afven annorstides i n. Ost.: Z.; K., Kuivan. Rantala: Hj.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — WNor., Obor. och Caj. antecknad som g. a. eller i Caj. or. sparsam, men siker endast fran Kemi, Kuivan. och K., for Ofrigt sanno- likt delvis “graminifolius var. subnatans. *graminifolius Fr. Trn., a.? (gramineus): 8.; Puol., a., Utaj. Oterma (gramineus): Br.; Rov., Ofrt., a. ofta ymn. (gramineus): H). & H.; K., Simo, Trn. nara staden och andra stallen: Hj. Till den af Hjelt meddelade redogérelsen fér denna form ma har tillaggas, att exemplar deraf, som i universitetets finska museum tidigare be- namnts P. gramineus och P. mgrescens, ar 1870 af forf. pa grund af under somrarne 1864, 1869 och 1870 vunnen erfarenhet under namn af P. gramineus var. borealis till granskning 6fversandes till prof. E. Fries i Upsala, hvilken med anledning haraf hitsande det samling férvarade exemplar af P. nigrescens fran Tornea lappmark, hvarigenom skilnaden emellan dessa tva former kunde ytterligare konstateras. Dock bibehélls det kollektiva namnet gramineus i den reseberattelse som i Medd. af Soc. pro F. & FI. Fenn. V offent- liggjordes, liksom 6fver hufvud taget i de dsterbottniska reseanteck- ningarna, salunda lemnande oangifvet hvilken af de urskilda special- formerna sarskildt observerats. Da sedermera i Hartmans Flora XI namnet LP. salicifolius var. lanceolatus infordes, adopterades detta, sasom det sednare visat sig origtigt, 1 forf:s Floristiska handbok foér denna form, hvarefter den nu, med frangaende af detta namn, 1 éfverensstimmelse med Hartmans Flora XII, dock som _ underart, benamnes *graminifolius Fr.; Kemi, g. r., Alasaari strand, Wallitun- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 183 saari strand, Kuivannuoronpudas m. fl., exemplar med bredare blad fran forst nimnda lokal under namn af P. Wolfgangii: R. — Nor. a., ofta ymn. Odor. sannolikt a., ehuru under namn af gramineus endast fran Pudsj. och Utaj. antecknad, exemplar fran Simo elf. Caj. exemplar fran K., for Ofrigt sannolikt inbegripen i den som a. eller g. a. antecknade gramineus. -— var. nigrescens (Fr.). N. Ost.: H. M, F. — Obor. Pudsj. i Ranuanjoki emellan Ranua och Ellola. — var. subnatans Whinb. Rov., Ofrt., h. 0. d. (gramineus var. heterophyllus): Hj. & H.; Hj. — Nor. i Rov. och Ofrt. spr., for éf- rigt liksom i Obor. och Caj. sannolikt till nagon liten del inbe- eripen i den som g. a. eller a. eller i Caj. or. sparsam an- 5 tecknade gramineus var. heterophyllus, P. Friesii Rupr. Vid mynningen af Uleaelf (P. pusillus var. major): F. Nyl.; Hj.; Ubg Nuottasaari (P. mucronatus): Eb. — Obor. Uleaborg. P. obtusifolius M. & K. Ul: Eb.; Simo: H. M. F. II; Simo Onkalo, Ylikarppa: Kkm.; Kemi, m. r., Nuottijarvi: R. — Nor. och Obor. m. rv., Kemi, Simo afven ofvanom Sinikoski, Ul. P. pusillus L. I Ndrt.: Wirz. mser.; Ost.: N. & L.; Lim., Ubg.: Hj.;- Simo Lahti ang, Vihtarinoja, Kemi Ruonaoja: Kkm. — Nor., Obor. och Omed. r., Ndrt., Kemi, Simo afven vid Ruikka, Ubg, Lim. . — var. major Fr. Mynningen af Uleaelf: F. Nyl., P. Friesii Rupr.: Hj.; UL: Eb. P. pectinatus L. Vid Ubg i dar t. a.: J., afser knappt denna art: Hj.; 1 sétt och salt vatten anda till Trn. i kusttrakten: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Trn., a.: S.; Ul: Eb.; atminstone till Ul., uppgiften fran Trn. afser kanske P. vaginatus: Hj.; Simo, Kemi, hafsvikar och sund pa sandbotten, spridd: Kkm.; Kemi, r., Pérhélanpudas, Kuivanuoro: R. — Nor., Obor. och Omed. langs kusten spr. — f. subfiliformis, folits setaceis. Obor. Kuivan. Rantala i stillastaende vatten pa stranden. P. vaginatus Turcz. Sannolikt Trn. samt i norra Ost. a.: Hj.; liksom féreg., spridd, Simo Knihtilé, Ervasti (ymn.): Kkm.; Kemi, r., Pérhélanpudas, Majapudas: R. — Nor. spr., Kemi, Simo och m6j- ligen afven Trn. P. filiformis Nolte. Vid Ubg i dar t, a.: J., oratt: Hj; hafstr., t. ex. vid Ulead elfs mynning vid Warjakka: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Kemi: Z., uppgif- terna behéfva bekraftas, dé de mahinda afse P. vaginatus: Hj.; Kemi, m. r., Ajos Murhaniemi: R. -— Nov. m. r., Kemi. 184 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Zannichellia polycarpa Nolte. Vid Ubg (Z. palustris): H.; Nyl. — Qbor. r., Ubg, Ijo Maakrunni. Z. pedicellata (Whinb.). Vid Ubg (4%. palustris): H.; Nyl. — Obor. m. r., Ubg. - Dicotyledonez. (Betula alba L. I Kemi samt emellan Kemi och Ijo skog- bildande: Linné Iter lapp.; vid Uleaborg hangbjérk och glasbjork-de allmannaste, masurbjérk endast pa holmarne vid hafsbandet: J.; emellan Tornea och Kemi dvargtall och bjérk: Clarke; likaledes emellan Kemi och Kuivaniemi: Clarke; langs Ijo elf, ymn.: F. Nyl.; Ust.: N. & L.; ljo, Trn., Ofrt., Kemi, Rov., Knt., Puol., K., Palt., Lim., Ubg, Karlé: Mob.; Trn., g. a.: 5.; 1 sédra och Ostra Sotk. 6fverva- gande, pa Wuokattis nedra sluttningar tillsammans med gran, graal och silg, emellan Sotk. och K. pa karraktig mark jemte gran, i Palt. pa den kuperade marken norr om Ostra delen af Uleatrask anda till Sotk. forherrskande bjérkskogar, vid Kiehimanjoki i blandskog, vid Ijairvi bjérkskog, pa Saukkovaara i Ristj. mest blandskogar af bjork, graal och gran, langs Emajoki ofvan stranden bjérkskog med gran, i Puol. aro héjderna och dalarne bevuxna med bjérk och gran, 1 Myllyranta trakten i Utaj. loéfskog pa elfholmarne och sédra elfstran- den, i Ostra Sotk. léfskogar fran Tipasjoki till gransen emot Khm., i Muh. pa strandbranterna vid Pyhakuski bjérk- och blandskogar: Br.; Rov., ofta skogbildande, Ofrt. i blandskog: Hj. & H.) B. verrucosa Ehrh. K., Rov.: Mcb.; Khm. g. a., Knt. h. o. d.: W.; Kaj. M.; Ofrt. Aav.: H. M. F. Il; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, a R. ~— Nor. a., isynnerhet pa de nordligare hdéjderna. Obor. r., Simo, jo, Yuk. Cay. g. a., Knt. spr. Omfattar saval alba verrucosa som alba vulgaris Reg. Afven f. ovata Sael. Rist). B. nana L. X verrucosa Khrh. Caj. or. Knt. Lakso. B. odorata Bechst. K., Rov.: Mob.; Kemi Weitinluoto (f. rhombifolia): Br. 1864; Ul.: Eb.; Khm., Knt., m. a.: W.; Ristj. Sauk- kovaara, skogar (f. latifolia): Br. i Medd. V; Simo, Kemi, m. a., saval i blandskogar som egna bjérkskogar: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. sasom f. latifolia Reg. m. a. och skogbildande, savél allena som med andra trédslag, isyn- nerhet gran; f. rhombifolia Reg. spr., men sparsam, i Kemi, [jo, Kiim., Ubg och hela Kaj., med undantag méjligen af Caj. or.; f. carpatica Reg. Ofrt. Aav.; f. tortuosa (Led.) Ofrt. Ratasvaara, Aav. och Huitaperi. — f. tiliaefolia Laest. Ob,: H. M. F. IL. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 185 — var. parvifolia Reg. Khm., Knt., bh. 0. d.: W.; Kaj., h. ond) ME: -—— var. pubescens Ehrb. Khm., Knt., g. a: W. B. nana odorata (var. intermedia Whlnb.). Ost.: N. & L.; Khm., Knt., h. o. d. (B. hybrida Reg.): W.; Kaj., h. o. d., fran. Knt. till Palt. i torrare karr, Sotk. vid foten af Naapv. 3—4 famn hég, Muh. och Utaj. langs Uleaelf vid landsvagen, Sarsn.: M.; Ofrt. vid Pellojarvi, osiker: Hj. & H.; Simo Konttikivalo, Tuisku- kivalo och nara Alapenikka: Kkm.; Kemi, m. r., Kirvesjaérvi: R. — Nor. och Obor. i det inre samt Caj. g. r., Ofrt. vid Pellojarvi och elfstrand i Alkula, Rov. vid prestgarden, Simo-Terv. grans- trakt, Kemi, Simo, Kiim., Hyrns., Ristj., Palt., K., Caj. or. spr. B. nana < odorata (var. alpestris (Fr.)). N. Ost: H. M. F.; Ent.,. Puok,; ¢.- a. Lackstr:; Knot, ge W.; Ma Bence ©, ie vesjirvi: R. — Nor., Obor. och Caj. m. r., Ofrt. vid Pellojarvi samt Alkula, Kemi, Kiim., Haukp., Puol., Kut. g. r. B. nana L. Spridd i Oster- och Vesterbotten: Linné FI. lapp.; Palt., mindre a.: E. Castr.; Ost.: Kalm; vid Ubg 6fverallt pa myrar: J.; i Kemi: Castr.; Ofrt.: Acerbi; Aav.: J.; OsicaiN, & L.; Frn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., Palt.: Mob.; Ul.: Eb.; Puol.: Lackstr.; Khm., Knt., m. a.: W.; Utaj. Oterma, a.: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. och ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor. och Caj. m. a. och ymn. Omed. Karlo, Sarsn. , Alnus glutinosa (L.). Vid Ubg, r., Nyl.; Puoi., Kemi, Rov., Ofrt.: Mob.; Ijo, Lim.: Br.; Kaj., r., Sotk. Jormaskyla?: M.; Ubg, h. o. d. enstaka exempl., Ijo: Z.; Kuivan.: H. M. F. II; Sotk., vid Walkeaisjarvi sj6arne samt vid backstrand nara Tipasjarvi mindre grupper, vid stranden af Wuorijirvi tva trad, afvensom enligt hér- sigen vid Tervajoki: Kihlman i Medd. 23; Ijo emellan Nyby och Olhavanjoki samt Rayna, Haukp., Ubg flerst., Lim. t. ex. Ketumaa, Sotk. Vuorijirvi: Hj. — Obor., Caj. och Omed. m. r., Kuivan. vid viigen emellan Olhavanjoki och Nyby, [jo Rayna vid lands- vigen, Haukp., Ubg, Sotk., Lim. De tillvaratagna exemplaren tillhéra f. subpilosa Brenn. A. incana (L.). Palt., a.: E. Castr.; Sotk., mindre a.: Frost.; vid Ubg i myckenhet pa holmarna: J.; Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; K.: Wirz. mser.; lings Ijo elf, ymn.: F. Nyl.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Puol., K., Palt., Lim.: Mob.; Khm., Knt., m. a. (vulgaris Spach): W.; i Sotk. pa Wuokattis nedra sluttningar tillsammans med gran, bjérk och si&lg och p& Naapv:s lundartade angar, i Ristj. bildas sko- garne pa Saukkovaara mest af bjérk, al och gran, Emajokis strander fro stallvis bevuxna med al och videarter, i Khm. vid Ontojarvi 186 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. ett stycke fran stranden al med Rhamnus frangula och samma vide- arter: Br.; Kaj., a.: M.; Ofrt. Pello, osiker: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a., 1 kusttrakten ofta 1 egna bestand: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor. i nordligaste delen g. a., for Ofrigt, liksom i Obor., Cay. och Omed. m. a., vid kusten stundom bildande tata snar. Ut- gores till storsta delen af var. virescens Whlnb., utom i Caj. or., der f. vulgaris uppgitves som forherskande. Fdéljande former finnas representerade. : — f. vulgaris Spach. Khm., Knt., m. a.: W.; exemplar fran Ofrt. och Palt., &fvensom subf. laevior fran Utaj. Myllyranta. — f. vulgaris < virescens. Caj. Palt. Mel. — f. intermedia Brenn. fran Ul. Toppila, samt dess subf. sublaevis fran Rov. Karvo. — f. glauca (Ait.). Khm., Knt, g. a.: W.; exemplar fran Muh. vid Pyhakoski och Sotk. Naapyv. — f. virescens Whlnb. Ul: Eb.; Khm., Knt., g. a: W.; Rov., Ofrt., g. a: Hj. & H.; exemplar fran Ubg, UL, Utaj. Mylly- ranta, Sotk. Liisé samt af dess subf. glabrata fran Ofrt. vid Pellojarvi, Utaj. Vaala och K. — f. glabra Blytt. Sotk. Laas. — f. confusa Brenn. Kiim. Ukkola, och dess subf. glabres- cens fran Simo Ruikka, Kiim., K. och Sotk. Naapv. — f, argentata Norrl. Karlé Santonen pa strander i mangd: Sandman; exemplar fran Muh. Myrica gale L. Palt., mindre a.: E. Castr; vid Ubg i angsha- gar, t. a.: J; 1 Kemi: J. mser.; Ofrt.: Wirz. langs ljo elf, ymn.: F. Nyl.; Ost. N. & L.; Haukp.: Ilm.; Ul: Eb.; Ubg, a: Z.; ej n. om Trn.: Hougb.; hafskusten anda till Trn.: H. M. F. Il; Simo, Kemi, i kustomradet, t. a. ofta ymn., t. ex. pa Tiuranen i Simo: Kkm.; Kemi, g. a. R.; Trn. elfmynning, Kemi, Simo Marostenmaki, Kuivan., Ran- tala, s. Ijo, Haukp., Ubg, Lim. Varjakka: Hj. — Nov. och Obor. langs kusten g. a., stallvis ymn. Omed. Karlo, Uls. — Manne ej] artens svenska namn, hvad dess uppgifna forekomst i Ofrt., Kuusamo och Palt. betraffar, astadkommit en forvexling med Ledum palustre? Populus tremula L. Emellan Kemi och Jjo: Linné Iter lapp.; Palt., a.: E. Castr.; Sotk.: Frost.; vid Ubg i hagar och lundar, teas: 233; 4 Kemi: (pa elfsbackar;) Castr.; Aay.:).d 52 Osi: “No gama Ijo, Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., K., Palt., Karlé: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a.: M; Rov., Ofrt., g. a: Bj. & H.; Simo, Kemi, t. a., i blandskogar, stundom i rena bestand, sasom vid Martimonoja och Simoskanoja i Simo: Kkm.; Kemi, a: Rh. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., vanligen i blandskog. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 187 Salix pentandra L. Vid Ubg, a.: J.; Ost.: N. & L.; Rov., Trn., Ofrt., Kemi, Puol., Karlé: Mob.; Ul.: Eb.; Khm., h. o. d., Knt., g. r.: W.; Kaj., a: M.; Rov. Tervo och Sinettajoki, Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a., ofvanom Ylikarppa r.: Kkm.; Kemi, ge. a.. R. — Nor. i vestra och sédra delarne g.a.,ide Ostra r. Obor. i kusttrakten a., i det inre sparsammare. Cay. spr., Knt. g. r. Omed. Kemp., Lim., Sérsn. S. cuspidata Koch. I Kemi: Wirz. mscr. Manne S. pentandra? (S. fragilis L. Kemi Lautiosaari: Mob.| S. triandra L. Vid Trn., t. a: J.; i Kemi, t. a.: J.; Castr.; vid Kemi elf., r.: Liljebl.; Kemi, icke langt fran kyrkan: Laest.; Kemi, Ijo: Wirz.; Ost.: N. & L.; Ofrt.: Alc.; Limingo ang vid Tem- mes 4 nara jernvagen ymn., of: Z.; Kemi Sotisaari: Kkm.; Kemi, g. r., Walmari, Alasaari: R. — Nor. r., Ofrt. Alkula elfstrand, Kemi. Omed. Lim. S. caprea L. Palt., mindre a.: E. Castr.; vid Ubg, a.: J.; emellan Ubg och Ijo: F. Nyl.; Ost: N. & L.; Trn., Ofrt., Rov., Kemi, K., Palt.: Mob.; Khm., Knt., a.: W.; Sotk. Wuokatti: Br.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. — var. med aflanga naggade blad, planta hybrida? Trn.: Liljebl. S. caprea < lapponum (S. Laestadiana 8 canescens Fr.). Ok: H. M. F. Il. — Caj. se ofvan. S. aurita L. Vid Ubg, a.: J.; Ost: N. & L; Khm., mindre a., Knt., h. o. d.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov. Tervo, Ofrt. nara Turt.: Hj. & H.; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm.; Kemi, e] antraffad: R.; nord- ligast i Turt. och Rov. Tervo: Hj. — Nor. Obor. och Caj. spr. Omed. Lim. S. aurita < vagans. Nor. Ofrt. S. aurita < myrtilloides. Kemi Isoruonaoja: Kkm. — Wor. Kemi, se ofvan, Ofrt. t. ex. Ainiovaara. Obor. Ubg. S. finmarkica Willd. Khm. Kylmala och Kuumu, Knt. kyrkby, Hevosvaara, Ylajoki och Hossa: W.; M. — Caj. or. se ofvan. S. cinerea L. Vid Ubg, a.: J.; Kemi, Trn., Ofrt., Rov., Puol., Palt., Karlé6: Mob.; Trn., g. a.: S.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., ej a: W.; Kaj., m. a., sallsyntare i Knt.: M.; Ofrt. Alkula: H. M. F. II; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R.; nordligast i Ofrt. och Rov.: Hj. — Nor., Obor., Caj. och Omed. spr., utom i nord- ligaste delarne af Rov. och Ofrt. S. cinerea < nigricans (S. puberula Doll) (?). Kemi Ala- saari, Rantaniemi Ylikallio: R. — Nov, Kemi. 188 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran S. vagans Andrs. I Ubgs brunnsnejd: J.; Ost.: N. & L.; UL: Eb.; Khm., Knt., g. a.: W.; M.; Kaj., bh. o. d: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm.; Kemi, m. r., Kallinkangas: R. — Nor., Obor. och Caj. spr., i de nordligaste delarne g. a. Omed. Karlo. — var. cinerascens Whinb. Roy. Lohiniva och nara Soukka- jarvi, Ofrt. emellan Manty- och Raanujarvi samt vid Turt. kyrka: Hj. & H.; Simo emellan Tuisku- och Konttikivalo samt nara Isotaini- joki: Kkm. — Wor. g. r., n. Rov., Ofrt., Ndrt. Kalkkimaa, Simo- Terv. griinstrakt. Obor. Simo nara Isotainijoki. S. vagans < myrtilloides (S. fatula Andrs.). Kemi Ranta- niemi hage: R. Nor. Kemi. S. myrtilloides L. Vid Ubg, a.: J.; omkring Ubg sparsammare: Nyl.; Khm., Knt., g. a.: W.; M.; Utaj. Oterma, r.: Besa) of M.; Rov., Ofrt., g. a: Hj. & H.; Ylikylé i Rov.: Bot. Not. 1886; Ubg, karr, h. o. d. ej r.: Z.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. g. a. Obor. spr. Caj. or. g. a. Omed. Lim., Sarsn. S. hastata < myrtilloides. Ylikylé i Rov.: Bot. Not. 1886; Ob.: H. M. F. Il. — Nor. Rov. S. lapponum X myrtilloides (S. versifolia Whlnb.). Simo, trakten af Joutsenjirvi nara Ervasti: Kkm.; Kemi Kirvesjarvi strand: R. — Nor. Kemi, Simo, se ofvan. Caj. Hyrns. Salmi. S. repens L. Vid Ubg, a: J.; emellan Ubg och Ijo: F. Nyl; Ost.: N. & L.; omkring Ubg, a.: Nyl.; Ul: Eb; Kaj., bh. o. dz M.; Ubgstrakten, a., Simo, Kemi: Z.; Simo, Kemi, h. o. d., pa stengrund i Simo elf, t. ex. kring Ylikérppé, ymn., Hosio: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R.; nordligast i Simo Ylikarppa: Hj. — Nor. r., Kemi. Obor. a. Caj. r., Palt., K. Omed. Karlé, Lim., 5arsn. — var. arenaria (L.). Vid Ubg, a.: J.; Ubg, Toppila, Hieta- saari, Nuottasaari, Karlé och Santonen ymn.: Z.; Kemi vid vagen till Karinhaara sag: Kkm.; R. — Nor., Obor. och Omed. m. r., Kemi, Ul. Toppila, Karlo. S. nigricans Sm. Emellan Ubg och Ijo: F. Nyl; Trm., a-: roe Khm., Knt., g. a.: W.; Sotk., a., Hyrns. Emajokis strander, a., Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., a: M.; Rov. Tolonen: Hj. & H.; Simo, Kemi, i kusttrakten h. o. d., i det inre t. r., Simo Alapenikka och vid Martimonoja: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., i de nordligaste och ostligaste delarne mindre a. §. nigricans < phylicifolia. Kemi vid Siffri, Rantaniemi Yli- kallio: R. — Nor. Kemi. S. phylicifolia L. I Vesterbotten m. ymn. i angar: Linne FI. lapp.; vid Trn., t. a.: J; emellan Ubg och Ijo: F. Nyl; ee, a: S. Khm., Knt., m. a. W.; Ristj.,-m. a.: M. Rov., Ofrt., m. a.: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 189 Hj. & H.; Ubg, ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor. och Caj. m. a. Omed. Karlo, Lim. — var. majalis (WhInb.). Nor. Rov. Caj. K. S. glauca phylicifolia (S. Vihurae Anders.). Kemi Ran- taniemi hage, vid Tuhkaoja och Kaakamojoki: R. — Nor. Kemi. S. hastata L. Vid Kemi prostgard: Linné Iter lapp.; i Vester- botten: Lin. Fl. suec.; vid Ubg, a.: J.; Rov., Ofrt., a. ofta ymn. vid floderna, i det inre g. a.: Hj. & H.; Ylikyla i Rov.: Bot. Not. 1886; Ubg, Kemi: Z.; Ijo: H. M. F. II; Simo, fran Ylikarppa Jangs elfven norrut g. ymn., Kemi stad, pa vagen till Karinhaara, Akkunus elfdal, med fl. stallen: Kkm.; Kemi, m. a: R.; sydligast i ljo: Hj. — Nor. a. Obor. Simo elfdal spr., stallvis ymn., Simo Ruikka, [jo prest- gard, S. lapponum L. Vid Ubg, a: J.; emellan Ubg och Ijo: F. Nyl.; Ost: N. & L.; Ubg, Pyykésjarvi: Eb.; Khm., Knt., a: W.; Hyrns. Emajokis strander, a., Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., a., Khm.: M.; Rov., Ofrt., a. ofta ymn. vid floderna: Hj. & H.; emellan Ubg och Idensalmi, karr, a., Ubg.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor. m..a...Obor. a., i sé6dra Pudsj.,;,Ydik.,..och Muh. sparsammare. Caj. a. Omed. Sirsn. — var. elliptica. Nov. Kemi Lassila. o Laestadiana Hartm. I norra Finlands karrmarker: Fr.; Knt. Juntunen, Khm. Tervasalmi trakten (»Kuusamossa» sannolikt tryckfel): W.; M. — Cay. or. r., se ofvan. S. glauca L. Ofrt.: Nyb.; Rov.: Nyb. enl. Hj. & H.; Khm., r.: M., afser den karelska delen af Wainios Kuhmo; Rov. vid Haukijarvi nara Manty, Ofrt. nara Jankajarvi samt emellan Turt. och Pello: Fiji, Gy LS Ofrt. Alkula: H. M. F. I; Kemi, m. r., Palosaari, samt Terv. Palosaari och Ndrt. nara Vinkkeli: R.; Ndrt. Kalkkimaa en af de sydligaste fyndorierna: Hj. — Nor. m. r., Rov., Ofrt., Ndrt., Kemi, Terv. Oborv. Simo vid elfven 1 mil nedanom Portimo. S. arbuscula L. Vid Ubg, a.: J. S. herbacea L. Vid Ubg, a.: J. S. reticulata L. Vid Ubg, a.: J. Urtica urens L. Vid Ubg i kryddgardar och kalland, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost: N. & L.; Kemi: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; sédra Sotk., ej r.: W.; Kaj., a: M.; Ofrt. Turt., osiker: Hj. & H.; Ubg, Toppila, ej a.: Z.; Ndrt., g. a.: Hougb.; Simo, Kemi, t. a., 1 de 6Ofre trakterna af Simo, sasom Alaportimo, Saukkokangas, markbart sparsammare: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. och Obor. g. a. Caj. 1 sddra delen, Palt., K. och Sotk., a. Omed. Lim. — f. incisa Sael. Obor. Kiim. 190 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. U. dioica L. Vid Ubg i kryddgardar och kalland, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Khm. och s. Knt., a., n. Knt., g. a: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., h. o. d. Hj. & H.; Ubg, Toppila, ej a.: Z.; Simo, Kemi, m. a., stundom langt fran odlade stallen, Simo Alapenikka vid renstang- sel: Kkm.; Kemi, m. a., afven i yttre skaérgarden pa Ruutinkari: R. — Nor. Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne mindre a. Humulus lupulus L. Ubg Plaata holme, sjelfsadd: Eb.; lundar, bickstrinder, r., Simo Konttikivalo, nara Kilvenaavanjarvi, Roy. vid Liesioja nedanom Liesikivalo, t. ymn., tillsammans med f. integri- folia Sael.: Kkm. —— Nor. sydligaste Rov., Terv. i Simo andelen, se ofvan. Obor. Ubg, se ofvan. [Fagopyrum esculentum Moench. Ubg Toppila, r.: Z.] Polygonum viviparum 1. Vid Ubg i skogskarr, a.: J; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Rov.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., a: Hj. & H.; Simo, Kemi, a: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Cag. och Omed. a. P. amphibium L. I Kemi: Castr.; Sotk.: Wirz; Ost: N. & L.; Kaj., g. a.: M.; Pudsj.: Z.; Trn. trakten, h. 0. d.: Hougb.; Simo Ylikirppa, Marttilanlahti, Kemi nara Karinhaara, Porhélanpudas: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor., Obor. och Caj. spr., i de nordligaste och ostligaste delarne ej observerad. Omed. Temmes. ; — var. terrestre Rehnb. Vid Ubg i akrar, a.: J.; Rov. Tervo, Ofrt. Pello: Hj. & H.; Ubg eller Karlé: Z.; Simo Ylikaérppa, Kemi stad: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. och Obor. r., Ofrt., Rov., Kemi, Simo, UI., Muh. Kosula. P. lapathifolium Ait. Ost: N. & L; Ul: Eb.; Khm. (réd- blommig éfvergangsform till incanum): W.; Kaj., g. a. M.; Rov. Lo- hiniva och Uurtamo: Hj. & H.; Ubg, Toppila, g. a.: Z.; Simo, Kemi, t. a: Kkm.; Kemi, m. a: R. Alla dessa uppgifter afse sannolikt f. incanescens Sael. — f. incanescens Sael. Khm., h. o. d.: M.; anda till Rov.: H. M. F. I. — Nor., Obor. och Caj. g. a. Omed. Lim. _— var. incanum (Schmidt). Ost: N. & L.; Khm., g. a.: W.; Ofrt. Vanhainen i aker: Hj. & H.; [Simo Kallio sag: Kkm.| — (Nor. Ofrt., sannolikt tillfallig Obor. Simo, ballast.) Cay. or. Khm. g. a. [P. persicaria L. Vid Ubg till myckenhet omkring sjébodarna: J.; i Kemi: Castr.; Palt. Hével6?: M.; Ubg, nagra exempl. pa rude- ratplatser och stranden af stadsbicken (stiften forenade nastan till markena): Z.; Kemi stad, ballast: Kkm. | Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XVI, n:o 4. 191 P. minus Huds. lIjo: Br. i prot. 1870 & 1871, hor till f. linearifolium; Simo (P. mite Schrank): H. M. F. I; Simo, Kemi, i kusttrakten, h. o. d.: Kkm. -— Nor. och Obor. vid kusten m. r., Kemi, Simo. — f. linearifolium Sael. Ob.: H. M. F. Il; Simo prestgard, He- pola: Kkm. — Nor. och Obor. vid kusten m. r., Simo afven vid Ruikka, [jo Hietakari. _P. hydropiper L. Vid Ubg till myckenhet omkring sjébodarna: J.; Ost.: N. & L.; Ubg:. Nyl.; Haukp.: Ilm.; Ul.: Eb.; Ubgstrakten: Br.; Ubg och Hietasaari, Simo, r.: Z.; ej n. om Ubg: MHjelt mscr. & Hougb.; anda till Ubg: H. M. F. Il; Simo Harvakari: Kkm, — Obor. vid kusten m. r., Ul., Haukp., Ijo, Simo. j P.. aviculare L. Vid Ubg pa gardar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Haukp.: Itm.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Kat, ac Wis. Kaj.; m.-ac M.; Rov., Ofrty on d:oqn.ymmi,: Ty.. & H.; Ubg, Toppila, ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm,; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. — f. confertum Sael. Ob.: H. M. F. Ii; Simo, Kemi, sparsamt: Kkm. — Nor. m. v., Kemi, Simo t. ex. Maksniemi. P. convolvulus L. Vid Ubg ledsamt ogras: J.; Ost: N. & L.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., a., Knt., g. a.: W.; Kaj., a: -M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Ubg Toppila, g. a: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a: R. -—— Nor., Obor., Caz. och Omed. a. (Rumex maritimus L. Ubg Toppila, r.: Z.] ([R. obtusifolius L. var. divaricatus (l.). Ubg graslinda vid Toppila sund, trol. tillfallig: Z.| R. acutus L. Vid Ubg, a.: J.; Wirz. R. hippolapathum Fr. Vid Ubg, r.: J.; Knt. Kyllénen: W.; Kiaj.j'h. o. “d.: “Mgr Rov.) ‘hte dlp Ofctyr flerstie Hj. H.; “Ubg! vid stadsbacken och andra fugt. st., talrikt, (rotbladen aflangt, ej bredt, hjertlika), Pudsj., elfstrand: Z.; Simo Vuolevi, Ruikka, Kemi vid staden, Pérhélanpudas med fl. st.: Kkm. — Nor. spr. Obor., Caj. och Omed. g. r., Simo, Pudsj., Ubg, Muh. g. a., Palt., Puol., K., Knt., Kemp. Paéaskyla, Lim. R. pseudonatronatus Borb. “fennicus Murb. Finnes utan _tvifvel i skirgarden i Nor. och Obor., ehuru hittills forbisedd. R. domesticus Hartm. Ost.: N. & L.; Khm., Knt., a: W.; Kaj;, a: MpiBess, Ofrt., h..o. d.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, g. a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed a., i nordligaste Nor. spr. 192 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. R. crispus < domesticus. Ubg, strand och ruderatplats vid stadsbicken: Z. — Obor. Ubg. [R. crispus L. Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Ubg, Toppila, a. pa grus och strander: Z.; Kemi stad, ballast, odl. st.: Kkm.] R. acetosa L.. Vid Ubg, a: J.; i Kemi: Castr.; Ost: N. & L.; Trn.: Mob.; ULEbs Khmy a:,. Rat) ¢. ac We Ban: a, Ofrt. Turt.: Hj. & H.; Ndrt., a.: Hougb.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, a.. R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., i nordligaste Nor. r. -R. acetosella L. Vid Ubg, mera r.: J.; i Kemi: Castr.; Aav:: J.; Ost: N. & L.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khim... Knit... a.; Ws Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., m. a. stund. ymn.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., 1 Gay: Orson: — f. angustifolia Koch. Omed. Lim. Silene inflata Sm. Vid Ubg i akrar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Rov.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., t. a.: Brand.; UL: Eb.; Khm., Knt., oa. OVi;t hay. ie. Bi ME. Row,, Ofrt., a.: Hj. & H.; Ubgs lan, a.: Z., Simo, Kemi, i odl. trakter, a.: Kkm.; Kemi, a, vid boningar: R. — Nor. och Obor. a. Caj. g. a. Omed. Lim. — var. litoralis Rupr. I Kemi, a.: J.; Castr.; Ul. Hietasaari, r.: Eb.; ej r. vid kusten, Toppila: Z.; Simo, Kemi, a., aifven vid landsvagen ganska langt fran hafsstr.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor. och Obor. langs kusten g. a. [S. gallica L. Ubg, ballast: Hougb. | S. nutans L. Vid Trn. t. a: J.; i Kemi: Castr.; Laest.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Kemi: Mob.; Ndrt.: Hougb. i prot. 1881; Ubg, Ijo, Kemi: Z.; Kemi, Ndrt. Kallinkangas: Hj. mscr. & Hough.; Kemi Laurila, Mahlasaari, Kallinkangas (ymn.): Kkm.; Kemi, m. r., vid prestgarden: R. — Nor. och Odor. i kust- trakten r., Ndrt., Kemi, Simo Maksniemi, Ijo, Ubg. — f. glabrata Hartm. Kemi Mahlasaari, Kallinkangas: Kkm.; Kemi, m. r., Viheriala Kaijankangas: R. —- Nor. m. r., Kemi, Simo Maksniem1. S. tatarica Pers. Vid Kemi elf: Whinb.; Kemi, m. r., Imo- lansaari torr sandstrand: R. — Nor. m. r., Kemi. [Melandrium album (Mill.). Kaj., m. r., Palt. Siivola: M.; Ubg Toppila, r., Kemi, Pudsj.: Z.; K.: Ale.; Simo Kallio sag och Kemi stad, ballast, odl. stallen: Kkm.; Kemi stad, ballast och akrar tillfallig, Rov., aker: R.] M. rubrum (Weig.). Vid Ubg, a: J.; i Kemi: Castr.; Acerbi; Mob.; Trn.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Kiim., a: Br.; Kaj., r., a Be Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 193 Ofrt. Raanujarvi vid qvarn: Hj. & H.; [Ubg, Toppila, tillfalligt], vid Ubg med flere orter i lanet m. a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor, Obor. och Omed. i kusttrakten m. a., i Ofrt. och Rov. r., i Kiim. a. Caj. m. r., K. — f. albiflorum. Kemi, m. r., Lassila, Raiskénkari hafstr.: R. — Nor. m. r., Kemi. Viscaria vulgaris Roehl. Vid Trn., t. a.: J.; Kiim.: Eb.; Simo Matala, ej bland odladt gras utan pa naturlig grasvall jemte V. alpina: Z.; Kkm.; Simo vid Martimonoja: Kkm.; Kemi, m. r., emellan Yli- herva och Kouri: R. — Nor. och Obor. r., Kemi, Simo afven Nikkula, Ijo, Kiim. Ylitalo, Muh. V. alpina (L.). Vid Trn., t. a: J.; i Kemi: Castr.; n. Ost:s flodstrinder och klippor, a.: F. Nyl.; Rov. och Ofrt. bergstrakt vid poleirkeln: H.; Kaj.: H.; Rov.: Mob.; Rov. Ruokanen vid Kemi elf: Eb.; Sotk. kyrktrakt: Br.; Kaj., r., K. Jauhokallio, Sotk. Wuokatti: M.; Rov., Ofrt. pa strandbackar vid de stérre floderna h. o. d., for Ofrigt r., Ofrt. Turt. Korpivaara och nara Raanujairvi: Hj. & H.; syd- ligast 1 Pulkkila, Simo, grasvall: Z.; Kemi, Kiim., ymn.: Ale.; Simo Matala, Kallickoski, Kemi, h. o. d.: Kkm.; Kemi i nedra delens strand- omrade h. o. d., i 6fra delen g. r.: R. — Nor. spr. Obor. r. Simo elfdal, Kiim., Ubg. Cay. i sédra delen r., K., Sotk. Lychnis flos cuculi L. Vid Ubg, r.: J.; H.; Ul: Eb.; Kaj., h. o. d.: M.; nordligast i Muh.: Hj. mser.; okand fran Trn.: Hougb.; Simo nara kyrkan pa Sikaluoto, fataligt: Kkm. -- Nor. m. r., Simo nara kyrkan. Obor. i sydligaste delen r., Utaj. Myllyranta, Muh. vid Matokorpi, Ubg. Ca). Palt. och K. spr. Omed. Karlo. Agrostemma githago L. I Kemi, a.: J.; Kaj., r., Palt. Leppi- niemi 1 kornaker: M.; Ubg, akrar h. o. d., Kiim.: Z.; Simo, akrar nara Vasankari sag, [Kemi stad, ballast]: Kkm.; [Kemi, akrar, till- fallig: R.] — Nor., Obor., Caj. och Omed. r., Rov., Terv. Saari, Kemi, Simo, Kiim.,UI., Muh., Palt., Lim. [Saponaria officinalis L. Ubg Raattiholme, r.: Z.] [S. vaccaria L. Ubg Toppila, ballast: Z.] Dianthus deltoides L. I Kemi och Trn. flerst.: H.; Ul: Eb.; K., Ubgstrakten: Br.; Kaj., r., K. emellan kronomagasinet och 6l- bryggeriet, Palt. Immola vid Hévelojoki: M.; Karlé, Ubg, Kemi, Palt., g. r., sydligare mer a.: Z; Trn.: H. M. F. II; Simo Sikaluoto nara kyrkan, tidtals ymn., Mattila: Kkm. — WNor., Obor., Caj. och Omed. m. r., Trn., Kemi, Simo, Ubg, Palt., K., Karl. D. arenarius L. Sotk. nara gransen emot Khm., sandmo vid landsvagen, i mangd pa ett litet omrade: Z., afven i prot. 1893. — Caj. m. r., Sotk., se ofvan. y 13 194 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. D. superbus L. Vid Kemi prostgard: Linné Iter lapp.; nira Trn. och Kemi: Lin. FI. lapp.; vid Kemi kyrka: Lin. FI. suec.; vid Kemi elfstrand och vid Trn. landskyrka: J.; i Kemi pa torra angar: Liljebl.; Castr.; i Kemi och Trn. pa kyrkogardarne: Whlnb.; s. om Roy. kyrka i alla skogar och falt, vid Ounasjoki n. om Korkila (Rov. kyrkby) m. r., men hela vagen fran Korkila till Kemi hégst ymn., nara Ndrt. kyrka pa Bjérké, samt séder om Kemi, sirskildt nara Kuivan. oah Haukp.: Clarke; Trn., Kemi: Wirz. mscr.; Limingo ang: Nyl. enl. H.; n. Ost: H.; Rov.: Mob.; Trn.: F.; Ubgs- trakten: Br.; Rov. Alajaéaskaé, r., i sédra delen pa strandbackar h. o. d., vid Otti nara Tarkiainen ymn.: Hj. & H.; i Kemi, Simo och Tornea trakterna allmannast, i Ubgstrakten g. r., Pudsj.: Z.; Lim.: H. M. F. Il; Simo, Kemi, i kustomradet t. a., fran Ylikarppa uppat sparsammare, saknas i det inre: Kkm.; Kemi, m. a., ej 1 de inre delarne: R. — Nor. Rov. langs Ounasjoki i nordligaste delen r., Alajiiiska, sydligare spr., langs Kemi elf i Rov., Terv. och Kemi, ifvensom i Trn. trakten m. a., i Simo kusttrakt g.a. Obor.r., Simo, Pudsj., Ijo, Ubg. Omed. m. r., Kemp., Lim., Paavola, Revolaks. [Gypsophila paniculata L. Ubg Toppila, r.: Z.] Spergula arvensis L. Vid Ubg i akrar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Haukp.:.Ilm,; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knit. a. Wo Kal. Mm. 4. M.; Rov., Ofrt., a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor., Obor., Cag. och Omed. a. Spergularia campestris (L.). Vid Ubg, a: J.; Haukp.: Im.; Ul: Eb.; Ijo: Br; Sarsn.: M.; Ubg, ej r.: Z. — Obor. r., ljo prest- gard, Haukp., Ubg. Omed. Sarsn. Sp. canina Leffl. Ubg, g. a. (salina): Nyl.; Kemp., Lim. (sa- lina): Br.; Karlé, strander: Z. —- Obor. Ubg. Omed. Kemp., Lim., Karlo. Sagina nodosa (L.). Fran Nyland till Finm.: Wirz. mser.; Simo, Kemi, i kustomradet, h. o. d., Simo Hietala ymn.: Kkm.; Kemi, r., Ajossaari, Karjalahti: R. — Nov. och Obor. vid kusten m. r., Kemi, Simo afven Ruikka, Ubg. Omed. Pyhajoki. S. procumbens L. Fran Nyland till Lapm.. Wirz. mscr.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand. Ul.:: Eb.; Sotk., Khm., Knt. Kyllonen, r.: iW aaj., a: Ms ov. Tetyo, ai. t. Ofrt. flerst.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a., exemplar paminnande om S. saxatilis 1 Kemi stad jemte Poa alpina: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a, i nordligaste Rov. och Caj. or. r. S. saxatilis Wimm. I Ofrt. vid byar, r.: Liljebl. Moehringia lateriflora L. Vid Kemi elf nedanfér Kemitrask: Whinb.; i Kemi pa hégre soliga grisbevuxna stillen, nog a.: Castr. & Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 195 Prytz (under namn af Arenaria ciliata L.); vid Kemi elf: Fellm., har ej funnen: F. Nyl.; Rov., vid Kemi elf, Kemi, Kuivanuoro i elfmynningen pa sandstrand: H.; Kemi: 8.; Z.; Kemi, t. spridd: Kkm.; Kemi, g. a., i nedra delen allminnare: R. — Nor. r., Rov. Lintula, Kemi vid elfven g. a. (Arenaria serpyllifolia L. Kemi stad, gata, troligen med bal- last: Kkm.] Ammodenia peploides (L.). Vid Ubg pa Krasile, r.: J.; Kemi, Kuivanuoro i elfmynningen pa sandstrand: H.; fran sydkusten anda till Ubg: Nyl; [Ul., ballast: Eb.]; Ubg t. ex. Toppila, Hietasaari, g. ymn., [afven pa ballast]: Z.; till Trn.: Ale.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor. och Obor. hafstr. spr. Omed. Karlo. Stellaria nemorum L.!) I Kemi, a.: J.; Castr.; Kemi, vid skuggiga backar: H.; fran Lapl. till séddra kusten: Nyl.; Trn., g. a.: S.; Kemi: Eb.; Ristj., h. o. d.: Lackstr.; Ristj. Juurikkakorpi: M.; Simo, Kemi, i kustomradet t. a., i de inre delarne h. o. d.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. Trn., Kemi, Simo i kusttrakten g. a. Obor. Simo spr. Cay. r., Puol. Pyssyla, Ristj. spr. Omed. Lim. — f. Reichenbachii (Wierzb.) H. o. d. med hufvudformen: Murb. I. ¢. — Nor., Obor. och Caj. spr. St. media (L.) Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Khm., Knt., fee eo, i. 8a... Moe Rov, Ofrt., m. a. och ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Cap. och Omed. m. a. St. palustris Ehrh. Limingo ang: Nyl. enl. H.; Kemi, i karr- angar: H.; Haukp.: Ilm.; Kaj., h. o. d.: M.; Simo Lahti angar, Kemi Pérhéla, Luikka karr nara Kallinkangas: Kkm.; Kemi, g r.: R. — Nor., g. r., ej] observerad i de nordligaste delarne af Ofrt. och Rov. Obor. langs kusten och Ulea elf spr. Caj. i de sddra delarne, Palt., K. och Sotk., spr. Omed. Kemp., Lim. — f. glauca (Wither.) Exemplar fran Ob och Ok: Murb. 1. ec. — f. virens G. F. W. Mey. Exemplar fran Ob: Murb. 1. c¢. — f. angustifolia Sael. Caj. Palt. — var. fennica Murb. Kemi Vajakko: Murb. 1. c. — Nor. Kemi Vajakko, enligt exemplar i Lunds Bot. museum och be- naget meddelande af Sv. Murbeck. Modjligen samma lokal som Vajokas i samma socken. St. graminea L. Vid Ubg under enbuskar éfverallt: J.; i Kemi: Castr.; Mob.; Trn., Rov.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand; Ul: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a: M.; Roy., Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., 1) Enligt Sv. Murbeck i Botan. Notiser 1899 subsp. montana Pierrat. 196 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Caj. och Omed. m. a. i de nordligaste och ostligaste de- larne a, — var. juncea Fr. Nor. Kemi. Odor. Muh. Perukka. St. Friesiana Ser. N. Ost. flerst., sisom Kemi, Ubg etc.: H.; Ul.: Eb.; Kaj., h. o. d.: Mj; Rov., Ofrt., flerst.: Hj. & H.; Simo skairgard, Tiuranen, Selk&saari, med flere, Tuiskukivalo ymnigare: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R.; Ob och Ok (St. longifolia Miihlenb ): Murb. 1. e. — Nor. spr. Obor. g. r., Simo Ruikka, Ylik., Kiim., Ubg Hieta- saari. Caj. g. r., Palt., K., Sotk. Naapv. och Sopala. Omed. Kemp., Lim., Sarsn. Venetheitto. — var. alpestris Fr. Utaj. Kurimo (St. borealis): Br.; Ob (St. alpestris X longifolia): Murb. |. e. — Obor. och Caj. m. r., Muh. Perukka, Utaj. Kurimo, Sotk. Naapv. och Sopala. St. borealis Big. Rov. Lohiniva och Mantyjarvi: Hj. & H.; Simo Ylijoki back pa gransen emot Rov.: Kkm.; Ob (Sé. alpestris Hartm.): Murb. 1. ¢. — Nor. m. r., Rov. samt pa gransen emel- lan Simo och Rov. (St. uliginosa Murr,: Laest., enligt F. Nyl. Spicil. J) St. crassifolia Ehrh. Ristj., h. 0. d.: Lackstr.; Kaj., r., Palt. Kourulampi, Ristj. Matarapuro, Sarsn. Neittava: M.; Ubg, strander, och nordligare vid kusten, ej r.: Z.; Terv., Kemi: Alc.; Simo, Kemi, t. a Kkm.; Kemi, bh. o. d.: R. — Nor. spr., ej observerad i Ofrt. Obor. g. r., Simo, Ubg, Ul. Pukki, Muh. a. Caj. vr, Palt., Ristj. Omed. Sarsn. — f. congesta Sael. Obor. Muh. Matokorpi. — var. paludosa Laest. Vid Kemi: Laest.; vid Kemi elf fran Rov. anda till mynningen: F. Nyl.; Kemi, i karr: H.; Limingo ang: Nyl. enl. H.; Kemi Luikko karr (var. subalpina Hartm.): R.; Ob: Murb. |. ec. — Nor. langs Kemi elf, se ofvan. Omed. Lim., Sarsn. — var. brevifolia Fr. Vid Kemi elf: F. Nyl.; H. (Cerastium arvense L. Ubg Frihetsholmarne, r.: Z.; Trn. Roytta Badholmen: Hougb. | C. alpinum L. Kemi, Kallinkangas nara kyrkan: H.; Rov. och Ofrt. bergstrakt vid polcirkeln: H.; Ofrt. Pello, pa stranden: Hj. & H.; Kemi Kallinkangas, Mahlasaari: Kkm.; Kemi, m. r., Kallin- kangas: R. — Nor. m. r., nordligaste Ofrt., Kemi. C. triviale Link. I Kemi, a.: J.; Castr.; Haukp.: Ilm.; Rov. Karvo: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a.: M,; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i nordligaste och ostligaste delarne a. — f. filiforme Hartm. Omed. Temmes Ollila. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 197 — f. glandulosum Koch. Kaj. (?): M.; Simo Selkakari, Tiiro, Kemi Ajossaari, Hattsaari: Kkm. — Nor., Obor. och Caj. m.r., Kemi och Simo skirgard, Ristj. Saukkovaara. -— var. alpestre (Lindbl.). [Ubg gardsplan, tillfallig: Z.|; Kemi, h. o. d., kasernbacken, Hattsaari, Mahlasaari, Viheriala: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. Kemi spr. (Herniaria glabra L. Ubg Toppila, r.: Z.| [Scleranthus perennis L. Ubg, ballast: Br. i prot. 1884; Ubg Toppila, r.: Z.; Simo Kallio ség och Kemi stad, ballast: Kkm.|. Scl. annuus L. K. Ilko: M.; [Ubg Toppila, r., Simo: Z.; Simo Kallio sag, ballast, tillfallig: Kkm.] — Cay. m. r., K. [Chenopodium bonus Henricus L. I hela Finl. anda till Ost.: Wirz. mser.; Ost.: N. & L.] [Ch. rubrum L. Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm.; Ubg, bal- last pa broholmarne. | (Ch. glaucum L. Ubg Toppila, r.: Z.; Simo Kallio sag, ballast: Kkm. be murale L. I Ubgs brunnsnejd: J.; Ubg, odl. st., mera r.: Prytz; Ubg Toppila?: Z. Ch. album L. Vid Ubg, r.: J.; Ost.: N. & L.; UL: Eb.; Khm., Kut acs We; “Kay; a: Ms. Rov., Ofrt., a. stund. ymn.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne a. — var. viride (L.). Vid Ubg nog r.: J; [Ubg Toppila, ej a.: Z.|; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm. -— Nor., Obor., Caj. och Omed. a., sannolikt allmannare an album, ehuru ej sarskildt antecknad; exemplar fran Kemi Niemelaé, K. och Sotk. Sopala. — var. pedunculare (Bertol.). Sannolikt afven a., ehuru e] antecknad; exemplar fran Ul. (Ch. polyspermum L. Ubg, ballast: Z.; Simo Vasankari och Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm.] Ch. vulvaria L. Vid Ubg nog r.: J.; Ost., mera r.: Prytz. [Blitum virgatum L. Ubg, strand.| — [var. chenopodioides (L.) Ubg, ballast: Hougb. | Atriplex hastatum L. Vid Ubg, pa Karlén etc: Nyl. enl. H.; [Ubg, Toppila, ej a., Ubg och omgifningar flerst. pa ruderatplatser: Z.); Ijo: Alc.; dessa uppgifter afse A. latifolium med var. salinum. A. latifolium Whinb. [Ubg Broholmarne, Toppila, ballast. — var. salinum Wallr. N. Ost.: H. M. F.; Ul: Eb.; [Ubg Toppila, ej a.: Z.] — Obor. och Omed. r., jo, Ul., Kemp., Karlo, hafstr. 198 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. A. patulum L. Ost.: N. & L.; i narheten af Ubg: H.; UL: Eb.; Kaj., a.?: M.; [Ubg, Toppila, ballast: Z.; Simo Kallio sag och Vasankari, Kemi stad, ballast och ruderatplatser: Kkm.] — Obor, och Gaj:-m..t.,, Ubs, ee alip iK. — var. angustifolium (Sm.). Ul.: Eb.; [Ubg Raattiholme, bal- last: Z.] — Obor. Ubg. [A. litorale L. Ubg Toppila, ej a.: Z.] — [f. serratum (Huds.). Ubg Broholmarne, ballast. ] [Beta vulgaris var. cicla L. Ubg Toppila: Z.| Salicornia herbacea L. Karlé: Z.; Ubg, Ijo Hietakari: Alc.; Simo Tiurasgrund, Rydéskerinkalla, Hietakalla, sparsamt: Kkm. — Obor. och Omed. pa hafstr, r., Simo, Ijo Hietakari, Ubg Nuot- tasaari, Uls., Karlo. : — f. quaedam minor 8S. pygmaeae Pallasii similis. Anda till Bottniska vikens norra strand: Wirz.; pa gyttjiga hafsstrander vid Ulea elfs mynning: F. Ny]. Montia fontana L. I Vesterbotten m. a.: Linné FI. lapp.; anda till Lapm:, hy 0. id Wir; U)l::Eb~Khm.; Katy bh. ofa WwW. Rov., es Ofti,,h. 0. ad: Bj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: _Kkm.; Kemi, g, rt R. -—— Nor., Obor. och Ca). g. a., i de nordligaste och ostligaste delarne sparsammare. Omed. Lim. — var. rivularis Gmel. Simo, Kemi, i kustomradet, h. o. d.: Kkm. — Nor. Kemi och Simo kusttrakt spr. Cay. Ristj. Juu- rikkakorpi. Omed. Lim. Thalictrum kemense Fr. Ofrt.: Wirz. mscr.; i lundar vid norra Fin- lands vatten, biist vid Kemi elf, sasom vid Kemi kyrka, langs Kemi elf den allmannaste vixt anda ned till hafvet: F. Nyl.; ej funnen 1 Kemi: H; Kemi: Mob. — Foérut med namnet Th. kemense betecknade exemplar fran Kemi foras numera till Th. simplex var. boreale. Th. simplex L. Kemi, Simo: Z., afser sannolikt var. boreale; Kemi, h. o. d., i nedra delen rikligare, Rantaniemi Alakallio, Kauppila strand, Piippola, m. fl. st.: R. — Nov. Kemi spr. — var. boreale (F. Nyl.). Vid Kemi elf och i dess grann- skap: F. Nyl.; Fr.; i Kemi pa hdégre torrare platser lagvaxt, spad, rikbladig men fablommig, med stora rundade smablad och uddspet- siga standarknappar, pa skuggiga grasrika stallen hégre, mer smal- bladig och rikblommig, med krokiga grenar, violetta standarstrangar och nastan trubbiga knappar: H.; vid Trn. elf: F.; Trn., a: 5.5 Kaj., Palt. Mel., K. Wuottoniemi, Sarsn. Alasalmi: M.; Rov. vid Ou- nasjoki, Ofrt. vid Trn. elf samt Harrila och Portimo, h. o. d.: Hj. & H.; Terv.: Alc.; Simo, t. r., prestgarden, Kantola, vid Viantien- joki, Kemi, stallvis g. ymn., sasom i kyrktrakten och 3 km norr om staden vid Jandsvégen: Kkm.; Kemi, g. r., Pérhdlanpudas strand, Kauppila strand, RKantaniemi Ylisaari, m. fl. st.: R. — Nor. g. a., i nordligaste delen spr. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 199 Th. flavum LL. Emellan Kemi och Ijo: Linné Iter lapp.; vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; vid Trn. elf: Laest.; ej i n. Ost.: H.; Trn., g. a: S.; Simo, Kemi, vid kusten t. a.: Kkm.; Kemi, a. i nedra delens strandomrade, h. 0. d. i 6fra delen: R. — Nor. och Obor. g. a. i kusttrakten, sillsyntare i det inre, i Ofrt., n. Rov.., Ofre Simo, Pudsj., Utaj. och Muh. ej observerad. Caj. r., Pallt., K. Omed. Kemp., Lim. — f. latifolium. Simo néra prestgarden: Kkm.; Kemi (var. rotundatum): R. — Nor. r., Simo, Kemi. — f. pauciflorum Sael. Nov. och Omed. m. r., Trn. stad, Lim, Anemone nemorosa L. {Kemi prestgard, Palt. Sutela: Mob.; Haukp.: Ilm.|; K. vid Koivukoski: Br. i Medd. V; Kaj., r., Palt. vid landsvaégen nara Heiskala: M. — Caj. m. r., Palt., K. [Hepatica triloba Gil. Trn. Kiviranta, Palt. Sutela: Mob.] Myosurus minimus L. Vid Ubg, a.: J.; Wirz.; [upp till Tor- nea, torra stallen t. ex. gamla tjardalar, ej r.,] Ubg, Ul: Z.; [Simo Junes, Vuolevi, Kemi stad, odl. stallen, ballast, formodligen tillfallig: Kkm.] — Obor. Ubg, Ul. Omed. Uls., Lim. Ranunculus lingua L. Vid Ubg vid Abraddar, a.: J.; Khm., stranderna af Saynajoki och -jarvi: W.; M.; (Ob. Piippola bér vara Om.), Ok. Lentiira i Khm.: H. M. F. Il; Simo Martimonjarvi och 6fre loppet af Martimonoja: Kkm. — Obor. och Caj. or. m. r., Simo, Khm. R. flammula L. vid Ubg, a: J.; Ofet.: Wirz. mser.; Haukp.: Ilm.; Karlé, Kemi nara farjstillet Ofver elfven: Z; afse sannolikt var. radicans. — Omed. Lim. — var. radicans Nolte. Khm. kyrkby: W.; M.; fran och med Ijo sdderut: Z.; Kemi nara farjstallet, Viheriala: Kkm.; Kemi, m. zB, Ndrt. Kaakamo: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. r., Nart., Kemi, Simo, Ijo, Ubg, Utaj. Nuottila och Myllyranta, Puol. Jylha vid Vihajirvi, Khm., Lim. — var. reptans (L.). Vid Ubg pa sjostrinder, a.: J.; i Kemi: Castr; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt., g. a. pa strander: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj, m. a: M; Rov., Oftt., g. a., isynnerhet vid Trn. elf pa strander ymn.: Hj. & H.; Ubgs lan, m. a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a: R. — Nor., Obor. och Caj. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne g. a. R. lapponicus L. I Ofrt. vid en killa nira Ylinenjoki sag, bland bjérnmossa: J.; Ofrt., Rov., Pudsj: Nyb; Knt. vid Tauriainen och Saukko: W.; M., med tillage af Khm, hvilket afser den karelska de- len af Wainios Khm., se not. p. 143; Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Ofrt., Ul. 200 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Maitti och Loukkola: Z.; Ofrt. his och Pello: Ale.; Kemi nara Hirmu sparsamt: Kkm.; Kemi, r., Matasoja, vid Saurajoki: R. — Nor. i nordligaste Ofet, spr., "Yor Ofrigt r., Rov. kyrktrakt, Kemi. Obor. m. r., Pudsj. Timonen, Ul. Caj. or. m. r., Knt. R. hyperboreus Rottb. I Ofrt. pa sidlandta stillen: Liljebl.; Ndrt.: Silén enl. prot.; Knt. vid prestgarden: Lackstr.; W.; Kaj., r Knt. Mannila: M.; Ofrt. vid Vanhainen i dike: Hj. & H.; Ndtt.: Z.; Trn. Ala-Wojakka och Torp: Alc.; Simo nara Konttikivalo, Kemi vid Pérhéla: Kkm.; Tervola vid Saari sag: R. — Nor. r., Ofrt., Ndrt., Kemi, Terv., Simo-Terv. granstrakt. Caj. or. m. r., Knt. R. auricomus L. I Kemi, t. a.: J.; Castr.; Aav.: Acerbi; UL: Eb.’ Khm: ‘och’ Kant!) ¢, a.ie W.;> Kaj.,ca.: BMS o Rov, OfrtjseAa.: Hj: & H.; Simo, Kemi, a: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., i de nordligaste och ostligaste delarne g. a. R. acris L. Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Acerbi; Ijo: Frost.; Trn.: Deutsch; Rov., Kemi, Puol., Palt., Lim.: Mob.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khia och Knt., m..a.: W.; Sotk. 2. uel a. Ie: Kaj:, 1. a: M.: in Ofrt , “it a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. ~ Nor. Obor., Caz. och Omed. m. a. R. repens L. Vid Ube i tradesakrar, a.: J.; i Kemi: Castr.; ts ib: im! oe VR nt. ais AW:> Kaj., ak’ ih? Rove, Ofrt., a.: Hj. & H; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. — var. hirsutus Koch. Khm. och Knt.: W.; Rov. och Ofrt.: Hj. & H. — Nor., Obor., Caz. och Omed. spr. R. polyanthemos L. Kaj.: H.; Sotk.: Nyl; Khm. och s. Knt., g. r.: W.; Sotk. Naapv., r., Palt. Mel., Ristj. Térmala, r.: Br.; Kaj., r., Palt. Tappila, Khm.: M.; [Simo Kallio sag och Kemi stad, bal- last: Kkm.| — Caj. i sddra delen Anda till Rist]. Térmala och Ss. Knee) va Palt. ‘Mel. :a. [R. arvensis L. Ubg Toppila, tillfallig: Z.] R. aconitifolius L. Ubg, pa en angshage vid qvarntullen: J.; pa ang 1 Koskenniska flore luteo: J. mscr. Bada uppgifterna afse sannolikt samma fynd af nagon storvaxt R. acris. Anfodres afven af Prytz. R. sceleratus L. Vid Ubg i karr och vata angar, a.: J.; i narheten af Ubg: H.; Ndrt. Raytté: H. M. F. II; [Simo, Kallio sag, ballast], Kemi stad: Kkm. — Nor. och Obor. m. r., Trn., Kemi, Uleaborg. Batrachium trichophyllum Chaix. Khm. kyrkby i elfven, r:: W.; M. — Caj. or. m. r., Khm. B. paucistamineum (Tausch) var. eradicatum (Laest.) (B. confervoides Fr.) I n, Finl:s vatten flerst. ymn., t. ex. vid Ubg: , Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4, 201 Fr.; Lim., i lergrop nara kyrkan: Nyl. & Asp enl. H.; Lim. (B. ad- mictum W. Nyl.): H. M. F.; Pudsj.: Nyb.; Ubg Nuottasaari: Z.; Simo Lintukkalahti, ytterst spars. jemte Catabrosa aquatica: Kkm. — Obor. och Omed. m. r., Simo afven hafstr. vid Ruikka, Pudsj., Ubg, Limingo. B. peltatum Schranck. (B. heterophyllum Fr.). Vid Ubg i .@ar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Rov., Puol., Lim.: Mob.; Trn., ‘a. 5.3 UL: Eb.; Khm., Knt., g. a. i sjéar och floder: W.; Puol., Utaj. Oterma: Br.; Kaj.: M.; Rov., Ofrt., m. a. och ymn. i floder: Hj. & H.; Ubg i elfven, Uls. Varjakka: Z.; Simo, Kemi, a., i Simo elf ofta — ymn., t. ex. vid Sankala: Kkm.; Kemi, m, a. i nedra delen, g. a. i den éfra: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., innefattande ifven “swecicum. *suecicum Gelert. Puol., a. (beskrifves under benamningen B. heterophyllum var. peltatum), Utaj. Oterma: Br. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a.; att déma af de insamlade exemplaren all- miannare fn peltatum. — var. subdissectum Brenn. Caj. or. Khm. kyrkby. Ficaria verna Huds. Vid Ubg i kryddland, a.: J. Caltha palustris L. Vid Ubg i angar vid kallbackar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Acerbi; i Muh.: Appelgr.; Aav.: J.; Palt.: Aejmel.; fjo: Frost.; Trn.: Deutsch.; Rov., Puol., Lim., Ubg, Karlé, K., Palt., Kemi, Trn., Ofre?’ Mobs?) "Rhmt'! *itnt); °a.: Wo? Sot. a. Bris Kar. i; 2.2 Rev:, Ort, - m.~'a:: Hy.“ “H? "Simo, “Kerr, ni @:: Em. Kemi, m. a: R. — WNor., Obor., Caj. och Omed. m. a., 1 Caj. or. a. Trollius europaeus L. Emellan Kemi och Ijo: Linné Iter lapp.; i Kemi: J.; i Kemi angarne gula: Castr.; Acerbi; Aav.: J.; Trn.: Deutsch; n. Ost.: Wirz.; H.; Rov., Ubg, Puol., Lim., Kemi, Trn., Ofrt.: Mob.; K., Ul: Eb.; Kaj., bh. 0. d.: M.; Rov., Ofrt., m. a.: Hj. & H.; Ubg Kaukovainio, Muh., Simo ymn., Kemi ymn., Trn., Ofrt., i Trn. elfdal flerst. ymn., Pudsj.. K.: Z.; r. in. Finl., Lim.: Ale.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. och Obor. vid kusten och de stérre elfvarne m. a., ej antecknad fran Kiim., Ylik. och Utaj. Cay. spr., ej] observerad i Caj. or. Omed. Kemp., Lim., Temmes. [Aquilegia vulgaris L. Trn.: Mob.; Simo prestgardsstranden: Kkm.] (Delphinium consolida LL. Ubg Toppila, 1 ex.: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm. | Actaea spicata L. Kemi: Mob.; Knt. Vasonniemi, Kiannan- niemi ymn.: W.; M.; Sotk. Naapv., r., Palt. Mel.: Br.; Kaj., r., Palt. 202 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Mel., Kotipuro och Hepomaki: M.; Ofrt. Kaaranes: Hj. & H.; Kemi, Muh. nara Leppiniemi vid Pyhakoski: Z.; Simo vid Martimonoja, Konttikivalo, Kemi Laurila, vid Kallinkangas, Heikonen: Kkm.; Kemi, i nedra delen g. r., i 6fra r.: R. — Nor. g. r., Ofrt., Rov. Karvo och Pikku Kuusisaari, Simo-Terv. grinstrakt vid Konttikivalo, Kemi, Ndrt. Kallinkangas. Obor. m. r., Simo, Muh. Lepinniemi. Caj. r., Palt., Sotk., Knt. Omed. Lim. — var. erythrocarpa Turcz. Nor. Rov. Pikku Kuusisaari. Caj. Palt. Mel. niira Aijiinkallio, Knt. Kiannanniemi. Nuphar luteum (L.). Vid Ubg i dar och trask a.: J.; i Kemi: Castr.; Rov., Kemi, Ofrt., Puol., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., g. a.: W.; Puol., Utaj. Oterma: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a., i kustomradet sparsam- mare, isynnerhet i Simo: Kkm.; Kemi, a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., synes i de nordligaste och ostligaste de- larne vara mindre a. — f. minor. Ristj.: Lackstr.; Khm., Knt. spr.: W. — Nor, Obor. och Caj. r., Rov. Sukula, Kemi Elijarvi, Simo, Pudsj. Konttila i Siuruajoki, Puol. Leililampi, Ristj., Caj. or. spr. . N. luteum >< pumilum. Ost.: E. Nyl; Knt., r: W. p. 97; M.; Rov. Alajaaska, Ofrt. Pessanlompolo: Hj. & H.; Ubg Pyykkés- jarvi, 1 exempl.: Z.; Kemi, g. r.: R. — Nor., Obor. och Caj. m. r., Ofrt., Rov. afven i Salmijairvi, Kemi, Simo Portimojarvi, Pudsj. Jurvasenjarvi, Kiim. Ukkola, Ul. Pyykkosjarvi, Knt. N. pumilum Timm. I Ijo och Kemi elfvar: F. Nyl.; Karlé, i karrpélar, ymn., Sotk.: Nyl.; Ristj.: Lackstr.; M.; Knt., r.: W. p. 97; Puol., Utaj. Oterma: Br.; Rov. och Ofrt., flerst.: Hj. & H. Ubg Hietasaari, i sma dammar, Pudsj.: Z.; K.: Alc.; Simo Isotainijoki, Majavajoki: Kkm. — WNor., Obor. och Cay. spr., i de inre de- larne g. a., i Caj. or. r., Knt. Omed. Karlo, Uls. Papinjarvi. Nymphaea alba L. Vid Ubg, t. a: J.; i Kemi: Castr.; Ofrt., Alkula: Wirz.; Rov., Kemi, Ofrt., Puol.: Mob.; Khm., Knt., g. r.: W.; Puol., Utaj. Oterma: Br.; Kaj., a.: M.; Ofrt. Pessanlompolo: Hj. & H.; elfvar, trask, h. o. d., Simo Joutsenjarvi och Kemi Pérhdélanpudas ymn.: Kkm. — WNor., Obor., Caj. och Omed. g. r.; exemplar endast fran Kemi prestgard; de flesta anteckningar gilla alla storblommiga hvita nickrosor, alltsa N. alba och candida utan atskilnad. — f. minor. Kaj.: M.; Ul. Syvajarvi, Karlé, Ylik.: Z. — Nor., Obor. och Omed. spr. Caj. a.; giller alla smablommiga hvita nickrosor, alltsa f. minor af alba och candida tillsammans. N. candida Casp. Khm., Knt., g. a. (biradiata): W.; Kaj. (biradiata): M.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Kemi Pérhélanpudas: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 203 Kkm.; Kemi, a: R. — Nor., Obor. och Caj. spr., i Kemi a., Caj. or. g. a; exemplar fran Ofrt. Pessanlompolo, Kemi prest- gard, Kuivan., Ul. och Ubg; sarskildt antecknad endast fran nordligaste Nor., Kemi och Caj. or. — f. minor. Khm., Knt., h. 0. d.: W.; Rov. Mantyjoki: 4j. -& H. — Nor. Rov. Caj. or. Khm., Knt.; anteckningar fran andra orter, afvensom exemplar, saknas. [Papaver rhoeas L. Ubg, Toppila, r., ballast: Z.; Simo Kal- lio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.] [P. somniferum L. Ubg Toppila, Simo, r.: Z.] [P. nudicaule L. Ubg Frihetsholmarne, graslinda, samt Palt., forvildad: Z.] (Chelidonium majus L. Ubg, Toppila, ballast, Kemi, r.: Z.; Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm. | Fumaria officinalis L. Kaj., r., K. tradgardar: M.; Ubg som ogras [och pa ballast], Rov.: Z.; Ijo, Ul: Hj. mser.; Ale.; Ubg: Hougb.; [Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast, od]. st.: Kkm.]; Kemi, m. r. i gamla tridgardar, Seppalé, Viheriéli: R. — Nor., Obor. och Caj. r., Rov., Kemi afven Herva, Ijo prestgard, Ubg, UL. Konttinen, K. [F. media Lois. Ubg Toppila, ballast: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.] Nasturtium palustre DC. I Kemi, a.: J.; Castr.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. och Obor. a., 1 nordligaste Nor. samt i Pudsj. spr. Caj. spr., ej observerad i Caj. or. Omed. Lim. [N. silvestre R. Br. Ubg ballast vid Toppila sund, ymn.: Z.] [Barbarea vulgaris RK. Br.] Vid skogsvatten i hela Finl. och Lapm.: Wirz.; [Kemi stad, ballast: Kkm.]. B. stricta Andrz. Kaj., r., Palt. Hivelé: M.; Ofrt. nara Turt., Rov.: Hj. & H.; Simo, Kemi, i kustomradet till Kalliokoski, t. a.: Kkm.; Kemi, h. o. d. i kustomradet: R. — Nor. i det inre m.r., Ofrt. néira Turt., Rov. Karvo, i Kemi och Simo kusttrakt spr. Obor. v., Simo kusttrakt till Kalliokoski, Ul. Britansaari, Muh. Matokorpi. Caj. m. r., Palt. afven Mel. Omed. Siarsn. Venet- heitto. Arabis suecica Fr. Haukp.: Ilm.; Kaj., r., K. Nirva akrar: M.; Ubg Slottsholmen och nagra andra stillen, K.: Z. — Obor. och Caj. m. r., Haukp., Ubg, Palt., K. A. thaliana L. Knt. Kiannanniemi: W.; M.; Kaj.: M.; [Ubg Toppila, ballast: Z.] — Obor. och Cay. m. r., Ubg, Knt. 204 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Turritis glabra L. Odor. m. r., Muh. Lepinniemi. Cardamine pratensis L. Vid Ubg pa sagholmarna: J.; i Kemi: Castr.; Trn.; Kemi, “Roy.:"Mob.;° UL: “Eb. Khim,” Knit. fac W.; Kaj., a; M.; Rov., Offi. 00 0.: Aj GH. Yee. 2 Sino neon, t. a., uppat elfven mindre a.: Kkm.; Kemi, h. o. d. 1 strandomradet, R. — Nor. och Obor. spr., vid kusten g. a. Caj. r., Palt.: K., Caj. or. g. a. Omed. Karl6, Lim. [Berteroa incana (L.). Ubg, h. o. d., pa Raattiholme i mangd: Z.; anda till Ubg: H. M. F. II; Kemi stad, ballast: Kkm.] [Alyssum calycinum L. Ubg Toppila: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm. | [Draba incana L. Ubg Hietasaari, torr ang ett eller fa exempl: Z.] Sisymbrium sophia L. Vid Ubg pa torra backar och gamla tjardalar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ubg, [Toppila och andra stillen pa ballast, a.], fran Ubg till Trn. stallvis ymn. pa odl. st., ruderatplatser och vid vagar: Z.; Ndrt.: H. M. F. If; Simo Kallio holme, Knihtila, Kemi stad: Kkm.; Kemi, h. o. d. i kustomradet: R. — Nor. och Obor. langs kusten spr. samt i Muh. vid elfven nara kyrkan. Omed. Lim. [S. Loeselii L. Ubg vid jernvégen, 1 exempl.: Z.] [S. officinale L. Ubg Toppila, ballast, r., Kemi och Trn., bal- last: Z.; Simo Kallio sag och Kemi stad, ballast och odl. st. rikligt: Kkm. | [Alliaria officinalis Andrz. Ubg, tillfallig: Z.] [Erysimum cheiranthoides L. I Kemi, t. a.: J.; Castr.; Haukp.: Tim.;.Pudsy.), a.s, Ofrt., sflersté Hj. & H.; Simo fran Kantola till Portimojarvi t, a.: Kkm.; Kemi stad, pa stranden: R. — Nor. g. r., Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XVI, n:o 4. 205 Ofrt., Rov., Kemi stad, prestgarden och Torvinen. Obor. g. a. Caj. i sédra delen spr. Omed. Lim. Brassica campestris L. I Kemi, t. a.: J.; Castr.; Rov.: Mob.; Ul: Eb.; Khm., Knt., g. r.: W.; Kaj., m. a: M.; Rov., Ofrt., g. a.: _ Hj. & H.; Ubg, odl. st., g. a, Kemi: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., i Caj. or. g. r. — [var. rapa (L.). Pudsj.: Nyb.] [Br. napus L. Ubg Toppila: Z.] Sinapis arvensis L. I Ubgs brunnsnejd: J.; UL: Eb.; Ubgs- - trakten: Br.; Khm., r: M., afser den karelska delen af Wainios Kuhmo; [Ubg Toppila och andra ballastplatser, a.], Ubg, odlade st. och ru- deratplatser ej r.: Z.; [anda till Trn: H. M. F. Il; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.] — Obor.-r., Kiim. Ukkola, Ubg. — [var. orientalis (L.). Ul. r.: Eb.; Ubg Toppila, Ubg, odl. st. och ruderatplatser, m. r. eller tillfallig: Z. m. fl.] [S. alba L. Ubg Toppila, r.: Z. m. fl.] [S. nigra L. K., troligen férvildad: M.; Ubg Toppila, r.: Z. | [Diplotaxis tenuifolia (L.). Ubg, ballast: Br. 1 prot. 1884; Ubg Toppila, a.: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.] [D. muralis DC. Ubg Toppila, h. o. d.: Z.; Kemi stad, bal- last: Kkm.] Capsella bursa pastoris (L.). Vid Ubg i akrar och krydd- gardar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Pudsj. a.: Brand.; Khm., Kit... -a.: Wisaikaretac Mir sRov-; Ofrt., a.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Cap. och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne a. [Lepidium sativum L. Ubg vid jernvagen: Z.] L. ruderale L. [Ul., ballast: Eb.]; Ubg, [ballast, Toppila, ymn.], afven annorstides fin pa ballast: Z.; Ubg: Hougb.; Simo, Kemi, [pa ballast 6fverallt], som vild r: Kkm. — Nor. och Obor. m. r., Kemi, Simo, Ubg. Thlaspi arvense L. Vid Ubg i akrar och kryddgardar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; Trn.: Mob.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt., g. a.: W.; Kaj., m. a: M.; Rov., Ofrt., a: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. [Senebiera corenopus (L.). Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, ballast, tillfallig:. Kkm. ] [S. didyma (L.). Ubg Toppila, r.: Z.; Simo Vasankari, ballast, tillfallig: Kkm. ] [Neslia paniculata (L.). Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, bal- last, tillfallig: Kkm.] 206 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. [Bunias orientalis L. K. tridgardar: M.; Ubg Toppila, till- fallig,- Palt.; 25.K.;, H.,Mie ei. [Cakile maritima Scop. Ubgstrakten: Br.; Ubg Toppila, r.: Z.] Raphanus raphanistrum L. N. Ost.: H. M. We as Eb ieag) g. a.: M.; [Ubg Toppila, r., Kemi ballast och akrar], Ul., fataligt pa en aker, for Ofrigt ej vild : Ubgs lan, om ej i dess sydligaste sock- nar: Z.; [Kemi stad, ballast och odl. stallen, r.: Kkm.; Kemi, g. r., troligen inférd med frén fran andra orter: R.] — Obor. och Cay. i de sydligaste delarne r., Ubg, Ul., Muh. vid Montalampi, Palt., K. begrafningsplats och holme i elfven. Omed. Lim. [Reseda luteola L. Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, ballast, tillfillig: Kkm.] [R. lutea L. Ubg Toppila, r., Kemi: Z.; Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm.; Ubg Broholmarne. | Viola hirta L. Vid Ubg, nog a.: J. V. epipsila Led. Emellan Ubg och Ijo rarare an den vanliga V. palustris, i n. Ost:s karrmarker i Ijo, Pudsj., icke sallsynt: F. Nyl.; Khm., Knt., g. a.: W.; Sotk. Vuokatti nara Sarvivuori, Utaj. Mylly- ae BrieKay ie ‘. d.: M.; Rov., Ofrt., a. och ‘ietie vid kallor ymn.: Hj. & H.; Simo, ‘vid Viantienjoki, Sinikoski, emellan Hosio och Ruona, Kemi Isoruonaoja: Kkm.; Kemi, g. a. i nedra delen, h. o. d. i 6fra: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. — var. scanica Fr. Skuggiga bickstrander i n. Ost., sasom i Ul. vid Tuira och flerst. i Ijo: F. Nyl.; Ost:s fugtiga skuggiga angar: Fr, — Obor. Ul., Ijo, se ofvan. Caj. Sotk. Vuokatti grankarr emellan La&s6é och Sarvivuori. — var. suecica Fr. Ubg Frihetsholmarne, ej r., Muh.: Z. — Nor. Ofrt. Turt., ang. Obor. Ubg, Muh.,. se ofvan. V. epipsila < palustris. Simo Ruona: Kkm.; Kemi Hietala strand: R. — Nor. Ndrt. Torp, Kemi Hietala. Odor. Simo Ruona, Kuivan. vid Kuivajoki, Pudsj. vid Ijo elf. Caj. K. vid begrafningsplatsen. Omed. Lim. storiing. V. palustris L. Vid Ubg, nog a.: J.; i Kemi: Castr.; Acerbi; Aav.: J.; Palt.: Aejmel.; emellan Ubg och ae a.2 GPL Ness ee Rov., K., Lim., Kemi, Ofrt.: Mob.; Khm., a >) Knt:, \mindre#a.5) Ws: Sotk., a.: Br.; ion: m. a.: M.; ay. Ofet., Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. Obor., Caj. och Omed. a. — f. major Murb. Nor., Obor och Caj. a; exemplar fran Rov. Karvo, Ndrt. Bjérké och Ubg. V. umbrosa (Laest.). Emellan Ubg och Ijo, i skugga a.: F. Nyl; den ratta V. umbrosa endast pa ett stille i Kuusamo: F. Nyl. Spic.; Kaj.(?): Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 207 M.; Sotk.: H, M. F. I; Simo Konttikivalo, Rov. vid Liesioja: Kkm. — Nor. och Caj. m. r., sydligaste Rov., Simo-Terv. griinstrakt, Sotk. Naapv. nira Halola. V. canina L. Vid Ubg, nog a.: J.; i Kemi: Castr.; Acerbi; fan J.; Kemi, Trn.: Mob.; Khm., Knt., g. a.: W.; Kaj., a.: M.: Rov., Ofrt, g. * Hj. & H.; Ubg: Z. — Dessa uppzifter iro sannolikt att hanfdras till var. montana. r — var. montana (L.). Vid Ubg, nog a.: J.; i Ofrt.: J. mser.; Ubg: Prytz; Karunki Matkakoski: Wirz. mscr.; Simo, Kemi, i kust- omradet a., i Simo elfdal t. a., i de inre delarne r., Konttikivalo: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. g. a. V. canina X Riviniana (sannolikt), Ubg Raattiholme pa lands- vagsbranten: Z. V. rupestris Schmidt. Emellan Ubg och Ijo: F. Nyl. — Obor., se ofvan. V. Riviniana Rchnb. Pudsj. (?): M.; Ubg (temligen smabladig) Raattiholme pa landsvagsbranten: Z.; ej i Trn. trakten: Hougb.; Trn. Karunki, Palt.: H. M. F. If; Simo nara Konttikivalo, Viantienjoki nara Pihlajaoja (sparsamt), Kemi: Kkm.; Kemi, m. r., Penikanoja: R. —- Nor., Ober. och Caj. m. r., endast i de inre delarne, Karunki Nivavaara, Kemi, Simo, Simo-Terv. grinstrakt, Pudsj. (?), Pallt. Melalaks. V. biflora L. Ofrt. (uppgiften ej tvifvelaktig): Z. Sannolikt den lapp- ska delen af Ofrt. V. tricolor L. Vid Ubg, nog a.: J.; i Ofrt., Trn. och Kemi mera bla 4n vid Ubg: J. mser.; 1 Kemi: Castr.; Acerbi; Palt.: Aejmel.; Trn.: Mob.; Pudsj., a. (arvensis): Brand.; Khm., Knt., a. (arvensis): W.; Kaj., g. a., arvensis a.: M.; Rov., flerst. (arvensis); Hj. & H.; [Ubg, r.], Simo, var. arvensis m. a. pa akrar i vidt skilda delar af lanet, Ubg: Z.; arvensis Simo pa de yttersta klipporna: Hougb.; [Simo nara prestgrden, Kallio sag, ballast, odl. stallen], var. arvensis Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. r. , gamla tradgardar, smablommig, ej od- lad, var. arvensis m. a.: R. — De violettblommiga formerna, af brist pa exemplar obekant hvilka, antecknade fran Nor. Ofrt., qT i, Kemi, Simo, och Obor. Ube, Muh., samt som g. a. i Caj., de sma- och hvitblommiga formerna, ‘af hvilka nedanstaende till- varatagits, under det gemensamma namnet var. arvensis (Murr.) i Nor. m. a., nordligaste Rov. r., Ofrt. ej observerad. Obor. if 3. Pudsj. Me MA. B. Omed. Karloé, Lim. -— var. trivialis Brenn. i Medd. XIX. — f. turgida Brenn. Omed. Karli. — f. gracilescens (DC.) Lim.: Br. i Medd. XIX. -- Omed. Lim. — var. gracilenta Brenn. Pudsj.: Br. i Medd. XIX. — Obor. Pudsj. Cay. K., aker. | 208 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — var. polygonata Brenn. f. excelsa Brenn. ad var. trivialem vergens. Nor. Kemi, gammal tradgard. Drosera rotundifolia L. I hela Finl. och Lapl.: Wirz.; Haukp.: Ilm.; Khim. Knt3 gar “W Kaj, ai; Row, ea} Ofrt., g. a. Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a: Kkm.; Kemi, g. a: R. — WNor., Obor. och Caj. g. a., 1 nordligaste Rov. g. r., fran Ndrt. ej antecknad. Omed. Karl6d, Sarsn. Dr. longifolia L. Vid Ubg pa strander, t. a.: J.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Knt.: Lackstr.; Khm., Knt., g.a.: W.; Puol.: Brean 2. aoe Ov, Ofrt., r.: Hj. & H.;. Simo, Kemi, t. a., i kustomradet allmannare, i Simo elfdal Ruona, Alaportimo (sparsam): Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. spr., i nordligaste delen r. Obor. spr., 1 Pudsj. g. a. Caj. g. a. Omed. Karlo. —- var. pusilla Kihlman. Rov. Alajiaska och Tervo: Hj. & H. — Wor. Rov., se ofvan. — var. obovata M. & K. Kemi, m. r., Kirvesjairvi strand: R. — Nor. Kemi, se ofvan. — f. subobovata. Cay. K. Hypericum guadrangulum L. Kaj.: Nyl. enl. H.; Sotk., K. vid Koivukoski, Ristj. Tormala, Utaj. Myllyranta: Br.; Kaj., a.: M.; [Simo, mdjligen inférd med grasfré], K., Palt., Ul. Kapakka dikes- kant: Z. — Obor. m. r., Ul. Kapakka, Utaj. Myllyranta. Cay. i sddra delen g. r., Rist}. Toérmala, Palt. a., K. vid Koivukoski, Sotkamo. H. perforatum L. Vid Palt. prestgard ett stand: J.; Kaj., r., Palt. Mel.: M., ej siker: Lénnbohm (M.) i bref. Elatine triandra Schkuhr. Trn., pa astrander: Liljebl.; Trn., gytjiga strander vid staden, samt pa Hietasaari vid Ul. elfs mynning: F. Nyl.; Trn.: F.; Kemi, m. r., Lassila Pérhélanpudas strand: R. — Nor. och Obor. m. r., Trn., Kemi, Ul. E. hydropiper L. Trn.: Whlnb.; Hietasaari vid Ul. elfs myn- ning: F. Nyl.; Trn.: F.; Ul: Eb.; Ofrt. Portimojarvi: Hj. & H.; Simo nara Ylikaérppa ymn., vid Hosio r.: Kkm.; Kemi, m. r., Lassila Pér- hélanpudas strand: R. — Nor., Obor. och Omed. r., Ofrt., Trn., Kemi afven Torvinen, Simo afven hafsstrand vid Ruikka, Ijo Maakrunni hafsstrand, Ubg afven Mustasalmi, Lim. hafsstr. vid prestgarden. [Malva silvestris L. Ubg ballast: Alc.; Kemi stad, ballast: Kkm. | [M. vulgaris Fr. Ubg Toppila: Z.] [M. borealis Wallm. Ubg, tillfallig: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm. | Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 209 Oxalis acetosella L. Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: Jj Trn., K., Ubg, Lim.: Mob.; Knt. Kiannanniemi: W.; Kaj., a.: M.; Trn. trakten, g. a.: Hougb.; Karunki: H. M. F. Il; Simo, Kemi, kustomradet t. a., 1 det inre t. r. eller saknas: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor. och Caj. spr., vid kusten allmiinnare, saknas i flere socknar i det inre, nordligast funnen i Karunki, Rov. kyrk- trakt och Knt. Omed, Lim. (0. corniculata L. Ubg, ballast: Hougb.] [Linum usitatissimum L. Ubg Toppila, r.: Z.| Geranium pratense L. ([Kaj., r., K. potatisland vid kyrkan: M.] — Caj. Knt. Kantoniemi, afven vid K. stad, men der san- nolikt forvildad. G. silvaticum L. Vid Ubg i skogarna, t. a.: J.; i Kemi: Castr.; Trn., Kemi, Rov., Puol., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Trn., a.: $.; UL: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Sotk., a., Puol., a.: Br.; Kaj., m. a., annu i Knt. Kiannanniemi: M.; Rov., Ofrt., a. stund. ymn.; Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste trakterna a. -— f. albineum. Kianto, h. o. d.: W.; M. — Caj. or. Knt. Juntunen. — var. parviflorum Hartm. Simo prestgard, Ervasti, Kemi Pérhéla, Laurila: Kkm. — Nor. Kemi, Simo i kusttrakten spr. Caj. Palt., K., Sotk. Vuokatti. G. palustre L. Aav.: Acerbi. (G. pusillum L. Ubg, Toppila, r.: Z.; Simo Kallio sag, bal- last: Kkm.] [G. molle L. Utaj. Kurimo, enl. A. Backman herb.: Br. Utan tvifvel tillfallig i tradgarden. | [G. Robertianum L.| Vid Ubg i skogarna, t. a: J.; [Ubg, ballast: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm.] (Erodium cicutarium L’Heérit.] Vid Ubg i skogarna, t. a: J; [i Ubg (Pokki): Nyl.; Ul, bh. o. d.: Eb.; Ubg, Toppila, r., Ubg, trad- gardar, graslindor, mera r., Pudsj.: Z.; Ubg: Hough.; Kemi stad, ballast: Kkm. | Impatiens noli tangere L. Ristj.: Lackstr.; Kaj., r., Ristj. Juurikkakorpi: M. — Caj. m. r., Rist). Rhamnus frangula L. Palt., mindre a.: E. Castr.; Kemi, skuggig karrstrand: H.; Ubg, Kemi: Chyd.; Ul. vid Sorsuanoja: Eb.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., g. a.: M.; Ofrt. holme i Miekojarvi: Hj. & H.; annu i Simo a, Pudsj. sparsamt, UL: Z.; Simo i det inre h. o. d. fran Konttikivalo till Alapenikka, Ervasti, Kemi Kallinkangas, vid Elijarvi: Kkm.; Kemi, h. 0. d: R. — Nor. 14 210 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. i nordligaste delen m. r., Ofrt. Miekojarvi, i Kemi, Simo och Simo-Terv. grinstrakt spr. Obor. g. r., Pudsj. spr., Ubg, UL, Muh., Utaj. Caj. g. a., i Caj. or. spr. Omed. Lim. (Euphorbia helioscopia L. Ost: N. & L.; Ubg Toppila, r., Kemi: Z.; Simo Kallio sag, ballast, tillfallig: Kkm.] (E. peplus L. Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm.] (Mercurialis perennis L. Simo, ballast: Z.; Ubg, ballast: Hougb.; Simo Kallio sag, ballast: Kkm.] [M. annua L. Ubg Toppila: Z.; Kemi stads hamn, Pitkakari, ballast: Kkm. | (Ricinus communis L. Ubg Toppila, 2 exemplar: Z.] Callitriche vernalis Koch. Lim.: Linné Iter lapp.; vid Trn. t. a.: J.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Khm. kyrkby och Kovala: W.: M. | Rovs) Dirt.,,.¢. ra: Hy «© HH Ube Nuottasaan:” Zima. Kemi, a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor., Obor., sddra Caj. och Omed. a. ‘ —— var. reptans. Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H. — Nor., se ofvan. ? — var. minima Hoppe. Khm., Knt., h. o. d.: W.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H. — Nor., se ofvan, afven Trn. vid staden. Caj. or., se ofvan. . — var. fluitans Hartm. Nor. Ofrt. Karanes. C. polymorpha Lonnr. Knt. Lehtovaara: W.; Khm, r: W. p. 91, afser sannolikt norra Karelen, se W. p. XV; M.; i Simo och Kemi ej funnen: Kkm. — Cay. or. Knt., se ofvan. C. autumnalis L. Vid Trn., t. a.: J.; Rov. Tervo i Ounasjoki, Ofrt. Isovietonen, Portimojarvi och Trn. elf vid Pello: Hj. & H.; Simo, Kemi, h. o. d., i de inre delarne sallsyntare, Konttijarvi, Kouk- kulanjarvi: Kkm.; Kemi, g. r.: R. — Nor. och Obor. langs kusten spr., i det inre m. r., Ofrt., Rov., Simo-Terv. grianstrakt, Simo, Muh. Caj. m. r., Palt. Empetrum nigrum L. Kemi, ymn.: Linné Iter lapp.; Ubg: Snellm.; pa holmar och stenbackar, a.: J.; Kemi: Castr.; Aav.: Jul.; OsteuN & Ls K.> Palt., sPuel.: Mob:; dlaukpsi clims. Fates Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Sotk.: Br.; Kaj., m. a: M,; Rov., Ofrt., m. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i Caj. or. a. (Coriandrum sativum L. Ubg afstjelpningsplats, tillfailig: Z.] [Daucus carota L. Ubg Toppila, r.: Z.] Archangelica officinalis Hoffm. Vid Ubg pa gamla svedjor, a.: J.; i Kemi: Castr.; Trn.: Wirz. mscr. & Led.; Ost: N. & L.; Rov.: Nyb.; Rov., Ofrt., flod- och biackstrinder, g. a.: Hj. & H.; ej i Trn. trak- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 211 ten: Hougb.; Kemi: H. M. F. Il. — Nor. i nordligaste delen g. a., sydligare r., Rov., Kemi prestgardsholme i elfven samt elf- strand vid Torvinen. A. litoralis Fr. Ijo: Br. i prot. 1870 & 1871; Ijo Maagrunni: Br.; Kemi, Simo: Z.; Ijo, Simo, Trn., pa de yttersta skaren: Hougb.; Simo Tiuranen, Rajaletto (ymn.), Kemi Ajossaari, Hattsaari, Paju- saari, med fl. st.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. och Obor. pa hafstr. spr., Trn., Kemi, Simo afven Maksniemi, Ijo Maagrunni Angelica silvestris L. Vid Trn. i angarna vid hafsviken: . Linné Iter lapp.; vid Ubg pa gamla svedjor, a.: J.; Ost: N. & L; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., h. 0. d.: Hj. & H.; Ubg, g. a., pa elfholmar m. hégvaxt: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., i nordligaste Nor. mindre a. — var. major Hartm. Kemi holmar vid prestgarden: Nyl. — Nor. Kemi. Peucedanum palustre (L.). Kemi: Linné Iter lapp.; Limingo ang: J.; Ost: N. & L.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Kaj., g. a: M.; Rov. Tolonen vid Mantyjarvi och Haukijarvi, Ofrt. Turt.: Hj. & H.; Ubg. Raattiholme, Muh.: Z.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. spr., vid kusten g. a., i nordligaste Nor. r. — var. filifolium, Zaciniis foliorwm angustissimis filiformibus canaliculatis marginibus scabris. Caj. Puol: emellan Kivari och Housuvaara. Heracleum sibiricum L. K.: Eb.; K. vid Koivukoski, Sotk. Sopala: M.; K.: Z. — Caj. m.r., K., Sotk. — f, angustifolium. 1 Finlands alla omraden pa akrar ete.: F. Nyl. Libanotis montana Crantz. Vid Ubg, r.: J. [Aethusa cynapium L. Ost.: N. & L.; Ubg tradgard och bal- last, Toppila, r., Kemi: Z.; Simo vid Vasankari, Kemi stad, bal- last: Kkm.] Oenanthe fistulosa L. Vid Ubg i stadsbacken: J.; Prytz; Wirz.; oratt: F, Nyl. Oe. phellandrium Lam. Vid Ubg i stadsbiicken: J.; Wirz.; Ost.: N. & L. (Scandix pecten L. Ubg, ballast: Hougb.| Chaerophyllum Prescottii DC. Knt. Lehtovaara och Kiannan- niemi: W.; M. med tillage af Khm., for hvilket Wainio oritt citeras; [Ubgs trakten enl. F. Nyl.: Br., sannolikt forvildad.] — Caj. or. m. r., Knt. (Ch. bulbosum L. Ubg grislinda vid tradgard, forvildad: Z.] (Ch. temulum L. Ubg Toppila, 1 exempl.: Z.] 212 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Anthriscus silvestris (L.). Vid Trn. i angarna 9 hafsviken: Linné Iter lapp.; vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi, K., Palt.: Mob.; Haukp.: Ilm.; UL: ‘Eb.: tthe 1 alam W.; Sotk: ac Brey Kal om ya.y,M.; Rov., r a., Ofrt. Turt. och Pello, troligen a.?: Hj. & H.; Ubg, m. a. och ymn.: Z.; Simo, Kemi, m a. Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i nordligaste och ostligaste delarne mindre a., i Knt. ej ob- serverad. Cicuta virosa L. Vid Trn. i karr till 6fverfléd samt i angar, i Limingo ang 6fverflédigt vid vagen: Linné Iter lapp.; Trn. och Lim. m.a.: Lin. Fl. lapp.; vid Ubg i stadsbacken nagot ymn.: J.; Ost.: N. & L.; Haukp.:. Ilm.;. UL: Eb.; Khm., Knt., h. 0. d.: W-; wees M.; Rov., Ofrt., strander h. o. d.: Hj. & H.: Ubg Stadsbicken och andra stail- len: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, a: R. — Nov. a., 1 nord- ligaste delen spr. Obor. a. i de sydligare trakterna fran och med Ylik. m. a. Caj. spr. Omed. m. a. — var. angustifolia (Kit.). Rov. Alajaaska: Hj. & H.; Ob. (tenuifolia): H. M. F. Il. — Nor. nordligaste Rov. Obor. Kui- van., Ylik. kyrktrakt. Sium latifolium L. Vid Ubg i stadsbacken: J.; Ost.: N. & L. Aegopodium podagraria L. Palt. prestgards tradgard: M.; Ubg Toppila, ej talrik: Z.; Palt.: H. M. F, I.— Obor. och Caj. m.r., UL. Palt. Pimpinella saxifraga L. Vid Ubg pa akerlinda vid elfstrand: J.; i Kemi: Castr.; Ul: Wirz.; Ost.: N. & L.; anda till det innersta af Bottniska saa: 5 Pain Oi Eb. Kiim., a. Br.s Kajs a Ot ae Slottsholmen och h. o. d. pa elfbranter, ej talrik: Z.; Trn.: H. M. F. Il; Simo Sikaluoto, Kalliosaari, Kemi kyrktrakt, Peteri (ymn.): Kkm.; Kemi i kustomradet, h. o. d.: R. — Nor. i s6dra delen, Trn., Kemi, Simo, Terv., spr. Obor. vid kusten spr., i det inre r., Kiim., Ylik. Cay. spr., isynnerhet i de sddra socknarne, saknas i Caj. or. Omed. Lim. — var. dissecta Spreng. N. Ost.: H. M. F.; Ubg Slottshol- men och h. o. d. pa elfbranter, ej talrik: Z.; Kemi Peteri, fatal.: Kkm.; Kemi Vaurantérma: R. — Nor. och Obor. r., Trn., Kemi, Uleaborg. Carum carvi L. Vid Ubg, r.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi, Puol., Palt., Lim.: Mob.; Khm., Knt., g. a.: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., g..a.: Hj. & H.; Ubg, g. a.: Z.; Simo, Kemi, odl. trakter, t. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — WNor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne g. a. [Conium maculatum L. Ubg Toppila, r.: Z.] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 213 Cornus suecica L. Kemi, ymn.: Linné Iter lapp.; Wester- botten, m. ymn.: Lin. FI, lapp., Fl. suec.; Ost., a.: Lin. FI. lapp.; vid Ubg: J.; i Kemi: Castr.; Ofrt.: Acerbi; Aav.: J.; Ost: N. & L; Trn., Rov., Kemi, Ubg, Puol.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Puol.: Br.; Rov., Ofrt., m. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Ubg och ’ kusttrakten, a: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor., Obor. och Caj. m, a., i Caj. or. a. och stallvis ymn. Omed. Karlo, Lim. Sedum album L. Vid Ubg pa Krasile holme: J; i Kemi: Castr. S. acre L. I Kemi a.: J.; Castr.; Mob.; Ubg, g. a., [afven pa ballast], Toppila, r., Ylik., Kemi: Z.; Simo, Kemi, kustomradet t. a., i skirgarden ymn.: Kkm.; Kemi, h. o. d. anda till Taivalkoski: R. — Nor., Obor. och Omed. vid kusten spr., i skirgarden a., i det inre endast i Ylik. Bulliarda aquatica (L.). Anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Ul.: Eb.; Ul., Ijo: Hj. mser.; H. M. F. Il; Simo Lammas- saari: Kkm. — Nor. och Obor. langs kusten r., Kemi, Simo aifven Ruikka, Ijo Wirkkula och Hietakari, Ubg. — var. erecta Fr. Hietasaari vid Ul. elfs mynning: F. Nyl. — var. prostrata Fr. Laurila vid Kemielf och vid Ubg ymn.: F.Nyl. Saxifraga nivalis L. Rov. Hepokallio och Ristikallio: Hj. & H.; Simo~ Konttikivalo sparsamt, Rov. Antinkéngés ymn.: Kkm, — Nor. r., Rov., Simo-Terv. granstrakt. S. hirculus L. Palt.: J.; Muh. pa Sassi mosse ymn.: J.; Ost., h. o. d.: Prytz; Lim.: Wirz. mser.; Ost: N. & L.; i n. Ost. i karr h. o. d., Kemi i Sphagnumkirr i narheten af elfven g. ymn.: H.; Lim., ang: H. G. Porthan enl. H.; Rov.: Mob.; Ofrt.: Nyb.; Knt.: Lackstr.; Kaj., r., Palt. Naulala, vid Kotipuro, Ristj.: M.; Ofrt. Anttolanvuoma mosse nara Karhujupukka, nog ymn.: Hj. & H.; Ubg, Kemi, Nadrt. m. fl. orter: Z.; Pudsj.: Ale.; Simo vid Viantienjoki, nedanom Kiva- lot, Kemi Luikka karr nara Kallinkangas, Kuivanuoro, Karjalahti med fl. st.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. och Obor. spr., stall- vis ymn., i norra Nor. r. Caj. r., Palt., Ristj., Knt. Omed. Limingo. [S. granulata L. Palt. Siivola, 2 exx.: M., aterfunnen 1884: Liénnbohm (M.) i bref; Sotk. (sannolikt afses féreg. fran Palt.), Ubg nara Toppila, griaslinda, flere exemp]., Muh. prestgard, odl. ang: Z.] Chrysosplenium alternifolium L. Ost.: N. & L. Parnassia palustris L. Vid Ubg pa angar med Jergrund, nog a.: J.; i Kemi: Castr.; emellan Rautiola och Kuivaniemi: Clarke; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Ubgstrakten, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, h. o. d. i kustomradet, g. r. i det inre: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. 214 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — var. tenuis Whinb. Ubg, Kemi: Z.; Simo vid Isotainijoki, Ruona, Saukkojarvi: Kkm.; Kemi, m. r., Ajossaari: R. — Nor. och Obor. r., Rov., Kemi, Simo, Ul. Ribes nigrum L. I Tr. och Ost:s hafstrakter: Linné FI. suec.; i Trn. hafstrakt m. a.: Lin. Fl. lapp.; tills. med R. rubrum i Velinthadinnt Lin. Frut. suec.; Ubg: Snellm.; Palt., mindre a.: E. Castr.; Trn. och Ost:s kusttrakter: Kalm; vid Ubg éfverallt i skogs- angar och pa holmar: J.; i Kemi: Castr.; vild i alla skogar, sar- skildt vid vagen emellan Ijo och Haukp. m. ymn.: Clarke; Ost.: N & L.; Kemi, skuggig karrstrand: H.; Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Muh., Palt., Puol., Karlé6: Mob.; Trn. skirgird: F.; Utaj. Myllyranta: Br-.; Kaj., h. o. d., annu i Ristj. Juurikkakorpi: M.; Ofrt., flerst.: Hj. & H.; Ndrt., lika a. som R. rubrum och pa samma lokaler: Hougb.; Simo, Kemi, h. o. d., i det inre ej r., Konttikivalo vid Martimon- oja: Kkm.; Kemi, g. r., ‘Nart. Kalkkimaa ymnigt: R.; nordligast i Ofrt. Lapinlahti ‘emellan Koskenniemi och Lappea: Hj. — Nor.. Obor. och Caj. g. r., i skargarden a., i Caj. or. ej observerad. Omed. Karlo, Lim. R. rubrum L. Emellan Trn. och Lim. hela vagen: Linné Iter lapp.; nara Trn. och i Ost:s hafstrakter m. ymn.: Lin. Fl. lapp., Fl. suec.; ofvanom Trn. m. ymn.: Lin. Frut. suec.; Ubg: Snellm.; vid Trn. och i Ost:s kusttrakter m. ymn.: Kalm; Palt., Knt., mindre a.. E. Castr.; vid Ubg, r.: J.; i Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; vild i alla skogar, afven hvit, sarskildt vid vagen emellan ljo och Haukp., m. ymn.: Clarke; Ost: N. & L.; Kemi, skuggig karrstrand: H.; Ijo, Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., Lim., Karlé: Mob.; Haukp.: ‘im.: Padsj.: Nyb.: Ristj., h. o. d.: Lacksin: Uiaj. Myllyranta: Br.; Knt. flerst.: W.; M.; Rov., Ofrt., h. o. d: Hj. & H.; Nadrt., hégst 4 (Lai- vaniemi): Hougb.; Simo, Kemi, h. o. d., caunedadl i ‘skargarden riklist: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor., Obor. och Cay. spr., i skargarden a. — f. pubescens Sw. Simo Selkakari, Vatunki, Kemi Hatt- saari: Kkm. — Nor., Obor. och Omed. vid kusten r., Kemi, Simo, Haukp. vid Pudasjoki och nara Ojala, Lim. R. alpinum L. I Ost. (sannolikt s.) m. ymn.: Linné Frut. suec.; i Palt. mindre a.: E. Castr.; vid Ubg, r.: J.; ej kand fran Trn.: Hougb. (R. grossularia L. Simo Kallio sag, ballast: Kkm.]| (Oenothera biennis L. Ubg Toppila, r.: Z.] Epilobium angustifolium L. Emellan Kemi och Ijo: Linné Iter lapp.; vid Ubg pa gamla svedjor och skogsangar: J.; i Kemi: Castr.; Ofrt. och Rov. pa flodstranderna: Clarke; Trn., Kemi, Roy., Puol., K., Palt., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt., a: W.; Puol., a.: Br.; Kaj., a.: M.; Rov., Ufrt., m. a. stund, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 215 ymn.: Hj. & H.; Ubg, Toppila: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i Caj. or. a. ‘ — f. albiflorum, floribus albis, fruct. albopubescentibus. Nor. emi. —- f. stenophyllum Hausskn. Nor. Karunki Nivavaara. E. hirsutum L. Vid Ubg, a.: J.; Ost:s kusttrakter, mera r.: Prytz. E. montanum L. Ul., r.: Eb.; Kaj., b. o. d., K. Leihuvaara: M.; [Ubg Toppila, Ijo, Simo, ballast: Z.]; K., [i Ob. pa ballast]: H. M. F. II; [Simo, Kallio sag, ballast, tillfallig: Kkm}. — Obor. r., Simo, Ul. Pyykésjarvi. Caj. spr., ej] observerad i Caj. or. E. alsinifolium Vill. Ristj.: Lackstr.; M.; Knt. Merilaissuo: M.; Rov. Lohiniva: Hj. & H.; Pudsj.: Z.; Palt.: H. M. F. I; Simo nara Konttijarvi, norra sidan af Saukkojarvi, Rov. nara Komsajarvi (ymn.): Kkm. — Nor., Obor. och Caj. r., Rov. aiven Palovaara, Simo-Terv. granstrakt, 6fre Simo, Pudsj., Ristj. Juurikkakorpi, Palt. Kemppala. — f. alternifolium Hausskn. Nor. Rov. Lohiniva. Caj. Rist}. E. alsinifolium >< palustre. Ristj.. Rov: S. i prot. 1883; Simo ésterom Palovaara vid Rov. grans rikligt, Rov. sédra stranden af Kamsajarvi: Kkm. — Nor. sddra Rov., afven vid Palovaara (perpalustre). Obor. 6fre Simo. Caj. Rist]. (peralsinifolium). E. Hornemanni Rchnb. Pudsj.: Nyb.; Knt., Ristj., a.: Lackstr.; M.; Knt. Kiannanniemi och Saukko: W.; Ristj. Matarapuro, Hyrns. Pikkarala, Palt. Mel.: M.; Rov. Palovaara: Hj. & H.; Pudsj.: H. M. F. Il; Simo nara Konttikivalo, vid Ruonajoki, nara Palovaara: Kkm. — Nor., Obor. och Caj. r., Ofrt. Aav., s. Rov., Simo-Terv. granstrakt, 6fre Simo, Pudsj., Hyrns., Ristj., Palt., Knt. E. palustre L. Vid Ubg, a: J.; i Kemi: Castr.; Mob.; Haukp.: Ilm.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., g. a.: W.; Sotk., a: Br; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — WNor., Obor., Caj. och Omed. a., i de nordligaste och ositligaste delarne g. a. — f. remotifolium Hausskn. Odor. Ul. Omed. Lim. — f. confertifolium Hausskn. Nor. Kemi Laurila, Simo kyrktrakt. E. davuricum Fisch. Rov. Tervo: Hj. & H.; Simo nara Raha- selka sparsamt: Kkm. — Nor. och Obor. m. r., nordligaste Rov., 6fre Simo. Circaea alpina L. K. Kuluntalaks: M. — Caj. m. r., K. Myriophyllum spicatum L. Kemp. vik: Eb; Ubg, grundt vat- ten pa Nuottasaari, steril: Z.; Simo Joutsenjarvi nara Ervasti, Kemi 216 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Pérhélanpudas, nara Karinhaara: Kkm.; Kemi, h. o. d. (?) i kust- omradet: R. — Nor., Obor. och Omed. i kusttrakten g. r., Kemi, Simo afven Ruikka, Ubg, Kemp., Lim., Karlo. — var. squamosum Laest. Kemi: Z. — Nor. Kemi. M. alterniflorum DC. N. Ost.: H. M. F.; Khm., Knt., g. a.: W.; Utaj. Oterma: Br.; Kaj., r.: M.; Rov., Ofrt., h. o. d. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo Ruona, Kalliokoski, Marttilanlahti, Ervasti, med fl. st., Kemi Pérhdlanpudas, Jauhola, Kuivanuoro: Kkm.; Kemi: R. — Nor. och Obor. spr. Caj. r., Ristj., Palt., K., i Caj. or. g. a. Omed, Lim. Hippuris vulgaris L. Vid Ubg i dar och backar a.: J.; Haukp.: ‘Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt., h. o. d.: W., sannolikt atmin- stone till stérsta delen var. fluviatilis; Kaj., g. a.: M., troligen afven var, flwviatilis; Rov., Ofrt., g. a. stund. nog ymn.: Hj. & H.; Ubg, ymn.: Z.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. ova © Oborsian CajorsePalte+ Omed. Lim. — var. maritima (Hell.). Pa gyttjiga hafsstrander vid Ul. elfs mynning: F. Nyl.; n. Ost.: Nyl.; Ubg Nuottasaari: Z.; Simo Kan- tola, Lintukkalahti (ymn.): Kkm.; Kemi stad Huha: R. — WNor,, Obor. och Omed. r., Kemi, Simo, Ubg, Lim. — var. fluviatilis (Web.). I backar och rinnande vatten, in. Ost. ofta fruktbarande: F. Nyl.; n. Ost.: Nyl.; Rov., Ofrt., g. a. stund. nog ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, i kustomradet h. 0. d., 1 Simo elf a.: Kkm.; Kemi Viitakoski i Kaakamojoki: R. — Nor., Obor. och Caj. spr., i nordligaste Nor. g. a. Ceratophyllum demersum L. Khm. Ontojoki?: M.; ar nagon Chara: M. i bref; Kemi, m. r., Herva strand, Vajokas trask, Juurakkopudas, alltid steril: R. — Nor. m. r., Kemi. Lythrum salicaria L. Kemi prostgard vid elfven, ett exempl.: Linné Iter lapp., Fl. lapp.; vid Ubg pa ett litet stenskaér vid elfven, r: J.; i Kemi: Castr.; vid Trn. elf anda till Pello: Laest.; anda till Matkakoski, Karunki: Wirz.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Kemi, Trn.: Mob. Trn.: F.; Haukp.: Ilm.; Khm. vid Ontojarvi, r.: Br; Kaj., g. a: M.; Ofrt. flerst. vid sjéarne: Hj. & H.; Pudsj., Simo, ej talrik: Z.; Simo, Kemi, i kustomradet h. o. d., Tiuranen ymn., Simo elf pa stengrund a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. och Obor. i kusttrakten a., i det inre g. r., Ofrt., Karunki, Rov., Terv., Simo, Pudsj., Ylik., Kiim., Utaj.. Caj._r., Pallt., K., Khm. Omed. Lim., Pyhajoki. — f. glabrum Rupr. Cay. or. Khm. Hietapera. — f. sparsifolium Sael. Omed. Lim. — f. ovato-brevifolium Sael. Nov. Rov. Korva. — f. rariflorum Brenn. Kemi prostgard: Linné Iter lapp. Peplis portula L. Ofrt.: Wirz. mser. ‘ Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 217 Daphne mezereum L. Vid Ubg upp i sidlandta skogsmarker a., isynnerhet i Palt. ymn.: J.; 1 Kemi: Castr.; Acerbi; Ost.: N. & L.; Trn.: Mob.; Pudsj., Kiim.: Nyb.; Khm. Lentiira, Knt., flerst.: W.; Palt. Mel., Utaj. Myllyranta, Kiim.: Br.; Kaj., h. o. d.: M.; Kiim., Pudsj., Simo vid Martimonoja, Kemi, Rov., r: Z.; Simo vid Vian- ~ tienjoki, Laurila ang, vid Martimonoja, Konttikivalo (ymn.), Kemi Kallinkangas nara Laurila, lsoruona, med fl. st.: Kkm.; Kemi, a. i nedra, h. o. d. i 6fra delen: R. — Nor. spr., i de nordligare trakterna r. Obor. g. r., Simo, Kuivan. vid Kiarppioja, Ijo, Pudsj., Kiim. emellan Ukkola och Mannila, Ylik., Utaj. Caj. r., Palt. Mel., K., Khm., Knt. Hippophaé rhamnoides L. Langs Bottniska vikens strander ymn.: Linné Fl. lapp.; Ost: N. & L.; Ubg: Nyl.; n. Bottn. viken, a., Ijo Maagrunni: Br.; Karlé, Ubg, Simo, pa yttre holmarne: Z.; ainda hégst uppe i Bottniska viken: H. M. F. Il; Trn: Ale.; t. a., Simo Tiuranen ymn., Kantola, Kemi Ajossaari, Kuivanuoro: Kkm.; Kemi, h. o. d: R. — WNor., Obor. och Omed. i skargarden och pa yttre uddar g. a. Sorbus aucuparia L. Emellan Kemi och Ijo: Linné Iter lapp.; Ubg: Snellm.; Palt., a: E. Castr.; Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Aav.: J.; Karlé, Ijo, Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., K., Palt.:° Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., g. a: W.; Sotk., Ristj., Hyrns.: Br.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a., ofta en méarklig bestandsdel 1 blandskogarne: Kkm.; Kemi, a.: R. — WNor., Obor., Caj. och Omed. a., i de nordligaste och ostligaste delarne g. a., stallvis sparsamt. Rosa canina L. Vid Trn., a.: J.; 1 Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Karl6: Frost.; Ul: Wirz.; Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., Karlé6: Mob. -— Alla dessa uppgifter afse uppenbarligen R. cinnamomea. R. cinnamomea L. Den enda Rosa i Osterbotten, forekom- mande i 3 olika former, i Kemi pa skuggig karrstrand hég och foga taggig, pa torrare mark, sasom vid landsvagen emellan [jo och Trn., lag, mycket taggig och smaluden, samt en mellanform pa flodstran- der i hela omradet: H.; vid Trn. elf: F.; Ylik.: Eb.; Ristj., h. o. d.: Lackstr.,; Khm., Knt., g. a: W.; Kaj., h. 0. d.: M.; Rov., Ofrt., h. o. d. pa flodstr.: Hj. & H.; Simo Kantola, Ervasti, Pihlajakari, Pe- tajasuanto, Kemi stad, Isoruonajoki, Kallinkangas med fl. st.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. spr. Obor. och Caj. g. a. Omed. Lim. R. acicularis Lindl. Khm. Lentiira, Knt. Kiannanniemi, Saari- jarvi och Hossa (f. hypoleuca Rupr.): W.; M.; Palt. Mel. (carelica): Br.; Palt.: M.; Kiim.: H. M. F. Il; Simo Saukkojarvi: Kkm. —- Obor. och Caj. m. r., Simo afven vid Ruikka, Kiim., Palt., i Gay or. gif: 218 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Rubus idaeus L. Ubg: Snellm.; pa holmar a.: J.; i Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Aav.: J.; emellan Trn. och Kemi samt Ijo och Haukp. ymn.: Clarke; Palt.: Aejmel.; Mob.; K., Lim., Ijo, Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., Karlé: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Ubg, Toppila: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R.; Rov. Alajaaska en af de nordligaste fyndorterna: Hj. — Nor. Obor., Caj. och Omed. a., i nordligaste Nor. g. a. — f. inermis Sael. Nor. Ofrt., Kemi. Obor. Pudsj. Omed. Lim. R. saxatilis L. Kemi, ymn.: Linné Iter lapp.; J.; Castr.; Mob.; Rov., K.,° Palt:: Mob.;”Haukp.> thm: UR: Eb "Kim? Knins a; We Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. R. arcticus < saxatilis. K. Savisaari (?): M.; Muh.: M.; Rov. Lohiniva: Hj. & H.; Ul. Maikkula, Pudsj.: Z.; Simo Ruona, vid Martimonoja, Viantienjoki, Vatunki holme, Kemi Hattsaari, Yli- valmari: Kkm.; Kemi Kallinkangas: R. — Nor. och Obor. r., Ofre Rov., Kemi, Simo, Pudsj., Muh., Ul. R. arcticus L. I hvardera Bottnien m. ymn.: Linné FI. lapp. & suec.; i Ost. ymn.: Kalm; Gadd; Palt.: Appelgr.; Ubg, a: J.; i Kemi: Castr.; Ofrt.: Acerbi; Aav.: J.; Muh.: Appelgr.; Trn.: Deutsch; Karlé: Frost.; Rov.: Clarke; Karlé, I[jo, Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., K., Palt., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Sotk., a: BrS Raj. ie, a: M Rov-Ofrt., a.:°Hy. & FY Ube: yon. 2 Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — WNor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne a. — f. glanduliferus Sael. Nor. Rov. Meltaus. R. Chamaemorus L. Kemi, ymn.: Linné Iter lapp.; Ubg: Snellm.; J.; Palt.: Appelgr.; i Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Ofrt.: Acerbi; Aav.: J.; Trn.: Deutsch; Rov. och Haukp.: Clarke; Trn., Ofrt., Kemi, Rov., Puol., K., Palt., Lim., Karl6: Mob.; Khm., Knt., a Ws; Sotk:, a: “Bris Kaj!” a: Me Rov.,. Ofet., mf a2 Hy, We Er; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i Caj. or. a. Fragaria vesca L. Vid Ubg ej, men i Haukp. pa holmarna bch’), Palt. t.:ymn.:- 34 jvid: Ube, 3::-J.;. i ‘Kemi: Gastr, 1 Mum. Appelgr.; i Palt.: Aejmel.; Trn.: Wirz. mscr.; Mob.; Rov., Kemi, Jjo, K., Palt., Puol.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Ubg, Kiim., Pudsj., a.: Nyb.; s. Sotk., ej r., Knt. Kiannanniemi samt vid Pahalampi och Saari- jarvi: W.; M.; Sotk. Naapv., s. Puol.: Br.; Kaj., a.: M.; Ubg, spar- samt: Z.; Trn.: H. M. F. II; Simo, Kemi, m. a., i skargarden m. ymn., uppfor Simo elfdal siallsyntare: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XVI, n:o 4. 219 och Obor. vid kusten a., isynnerhet pa holmarne, i det inre spr., ej observerad i Ofrt. och nordligaste Rov. — Caj. spr. i sédra Puol., Palt., K., Sotk. och K. Comarum palustre L. Vid Ubg, a: J.; i Kemi: Castr.; Rov.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., m. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i Caj. or. a. Potentilla anserina LL. Narmare emot Trn. t. a: J.; i Kemi: - Castr.; Kemi, Trn., Khm.: Wirz.; Kemi och Trn. flerst.: H.; Trn., Kemi, Lim.: Mob.; Trn. stad: F.; Haukp.: Ilm.; Ubg, Toppila: Z.; Ubg, Trn. stad: Hougb.; Simo, Kemi, i kustomradet till Ylikarppa t. a.: Kkm.; Kemi, a. i kustomradet, h. o. d. i 6fra delen: R. — WNor., Obor. och Omed. vid kusten a., i Simo observerad inda till Ylikarppa. — var. sericea Koch. Kemi stad Huha: R. — Nor. Kemi. P. reptans. Vid Ubg pa nagra fa st.: J. P. argentea L. I Kemi, mer r.: J.; Castr.; Mob; Kaj., r., Palt. Mattila: M.; Ubg, Toppila: Z.; nastan till Trn.: H. M. F. II; Simo, Kemi, kustomradet h. o. d., i Simo elfdal Ylikarppa, Ruona: Kkm.; Kemi, g. a. i nedra delen: R. — Nor. och Obor. langs kusten spr., i Simo observerad anda till Ruona. Cay. m. r., Palt. P. canescens Bess. Ubg Raattiholme, fataligt tillsammans med P. argentea pa torr, fran ballastgrus och fremmande vAaxter fri plats: Z. — Obor. m. r., Ubg, se ofvan. P. verna L. Vid Ubg pa backar: F. Nyl.; Kaj., r., Palt. Lep- piniemi: M. — Obor. och Cay. m. r., Ubg, Palt., se ofvan. [P. minor Gil. Simo Vasankari sag, ballast, tillfallig: Kkm.; Ubg, ballast. ] P. erecta (L.). Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Trn.: Mob.; K. vid Koivukoski, Puol. i karrang, r.: Br.; Kaj., r., Palt. Siivola, K. vid sédra landsvagen, Khm.: M.; Ubgs trakten, ej a.: Z.; ej ob- serverad i Ndrt.: Hougb.; Simo Kokkokivalo, Pérnié nara Alapenikka (rikligt): Kkm.; Kemi, m. r: R. — Nor. och Obor. m. r., Trn., Kemi Honka-aapa, Simo-Terv. granstrakt, Ubg. Cay. r., Puol. emellan Honkavaara och Ayla, Palt., K., Khm. Synes i dessa trakter forekomma endast pa sumpmark, hufvudsakligen i ku- perade nejder. P. norvegica he it Kemi: Cagtr.; Ofrt. Alkula elfstrand: Nyb.; Ul.: Eb.; Kaj., r., K. vid Amma: M.; Rov. Tolonen, Tarkiainen och Tervo, Ofrt. Tengelid: Hj. & H.; Ubg, odl. st., ej a.: Z.; Simo, Kemi, kustomradet h, o. d.: Kkm.; Kemi, g. r.: R. -— Nor. g. r., n. Rov., 220 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Ofrt., Trn., Kemi, Simo kusttrakt. Obor. m. r., Ubg, Muh. Caj. spr., Puol. Iso Ayla, Palt., K., Sotk. Omed. Lim. — f. ruthenica (Willd.). Simo Marostenmaki, Kemi Kallin- kangas, med féreg.: Kkm. — Nor. och Obor. m. r., Kemi, Simo, Ubg. (Alchemilla vulgaris L. Vid Ubg pa lindor, t. a: J.; Trn.: F.; Haukp.: Im; ‘Ul: -Eb.; Sotk., g..a: W.;~Sotk. Naapv., a., s. Puol.: Br.; Kaj., a: M.; Ofrt. Turt.: Hj. & H. Ubg: Z.; Trn. trakten, g. a. Hougb.; Simo Kemheikki, Ervasti, Kemi Mablasaari, Pélhé: Kkm.; K., Palt., Sotk., a., Hyrns., s. Puol., Utaj., Ubg och Karlé, r., i Ofrt. Alkula antraffad: Br. i prot. 1897; Kemi, h. o. d., Rau- tiolan térma, Vaurantérmé: R. — Nor. i>y.- delen,tspr.sie Party Ofrt. Alkula, Karunki Husa, Trn., Kemi, Simo kusttrakt. Odor. i sydligaste delen r., Haukp., Ubg, Utaj. Myllyranta. Caj. is. delen, Palt., K. och Sotk., a., i mellersta delen r., Hyrns. Salmi, s. Puol. Wiyryli, i Caj. or. ej observerad. Omed. Karlo.) Af de arter, som i denna koliektivart sarskiljts, kunna en- dast féljande uppgitfvas: A. pastoralis Bus. Anda till K. i norr: Br. prot. 1897. —- Nor. Kemi Mahlasaari elfbrant. Caj. K. — var. vestita (Bus.). Obor. Ubg. Cay. Sotk. Wuokatti. A. filicaulis Bus. Anda till Sotk. i norr: Br. i prot. 1897. — Cay. Sotk. A. subcrenata bus. Odor. Ubg, Muh. Geum rivale L. I Kemi: J.; Castr.; Kaj., g. a.: M.; Rov. Lo- hiniva, Ofrt. nara Turt.: Hj. & H.; Ndrt., h. o. d.: Hougb.; Simo, Kemi, kustomradet t. a, i det inre h. o. d., Alapenikka, Kontti- kivalo: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor. och Obor. vid kusten g. a., i det inre spr., i nordligaste Nor. m. r. Cay. spr., ej] observe- rad i Caj. or. Omed. Lim. Ulmaria pentapetala Gil. Emellan Kemi och Jjo: Linné Iter lapp.; vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Trn., Rov., Kemi, Puol., Palt., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., g. a: M.; Rov., Ofrt., m. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, vid kusten a., i det inre sallsyntare: Kkm.; Kemi, m. a: R. — WNor., Obor., Caz. och Omed. m. a., 1 Caj.- Or...a. Prunus padus L. Ubg: Snellm.; Palt., mindre a.: E. Castr.; Ubg, a.: J.; i synnerhet pa Karlé: J.; i Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Trn.: Deutsch; Palt.: Aejmel.; Karlé: Frost.; Mob.; a0, “Tries Ort, Rov., Kemi, Pudsj., Puol., K., Palt. Lim., Ubg: Mob.; Khm., h. o. d., Knt. vid strémmar g. a.: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, a. i kustomradet, h. o. d. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 221 i det inre: R. — Nor. och Obor. vid kusten a., i det inre, lik- som i Caj., spr. Omed. Karl6o, Lim. ‘ Lathyrus pratensis L. I Kemi: Castr.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Kemi: Mob.; Ul.: Eb.; Palt. Mel.: Br.; Kaj.: M.; Ubg, ang, [oftare pa ballast], r., dster- och séderut allmannare, Muh.: Z.; Kemi, r.: Hougb.; Kemi Mablasaari nara prestgarden ymn.: Kkm.; Kemi, m. r., Pappilanranta, Kirkko-ojanvarsi, Seppalanranta, Terv. nira Kolmo vid viigen: R. — Nor. och Oborv. m. r., Kemi, Terv., Ubg, Muh. Cayj., r., Palt., K., Sotk. Omed. Lim., Temmes. . — var. villosulus Sael. Kaj: M. — Caj. K. vid Koivu- koski. [L. aphaca L. Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm.] L. maritimus (L.). Emellan Ruikka i Simo och Kuivan. pa sandstrand: Linné Iter lapp.; emellan Kemi och Ul. ymn.: Lin, Fi. lapp.; Ost:s hafsstr., mera r.: Prytz; Ubg, Simo: Z.; ljo Ulkokrunni: Hougb.; Simo Tiuranen holme ymn., Rydéskerinkalla, Tiuras grund, Kemi Ajos grund: Kkm.; Kemi, m. r., Ajoskrunni och -saari: R. — Nor. och Obor. hafsstr. r., hufvudsakligen i yttre skargarden, Kemi, Simo, l[jo, Ul. L. palustris L. Vid Trn. i angarna vid hafsviken: Linné Iter lapp.; i Westerbotten dfverallt: Lin. Fl. suec.; vid Ubg, a.: J.; 1 Kemi: Castr.; Kemi och Trn. flerst.: H.; Haukp.: Ilm.; Rov., Ofrt.: Nyb.; Sotk.: W.; Kaj., h. o. d.: M; Rov, Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Ubgs trakten med fl. orter sardeles nara kusten och i elfdalarne, t. ex. Kemi, Pudsj., g. a., Palt.: Z.; Simo, Kemi, kustomradet t. a.: Kkm.; Kemi, a. i kustomradet, m. r. i det inre: R. — Nor. och Obor. i kusttrakten a., i det inre spr., delvis g. a., delvis r. Cay. g. r., Puol., Palt., K., Sotk. Omed. Kemp., Lim., Temmes. — f. angustifolius Sael. Odor. Kuivan. Wuornos, Ubg. Caj. Sotk. — f. latifolius Lamb. Ob.: H. M. F. II; Simo vid Kantola strand: Kkm.; Kemi Rantaniemi Alasaari: R. — Nor. och Obor. Kemi, Simo, Utaj. Myllyranta. , L. vernus (L.). Ndrt. Torp: Mob.; Palt. Mel.: Br.; Kaj., h. o. d., K. Sokajarvi, Vierunnurmi och Nirva, Palt. vid Lankinen trisk: M. — Cay. is. delen g. r., Palt., K. Vicia silvatica L. N. Ost.: H. M. F.; Palt. Mel.: Br.; Kaj., r., Palt. Mattila och Naulala, K. Sokajarvi, Hyrns. vid Pikkarala trisk: M.; Muh., Ijo (anses fordra bekraftelse): Z, — Caj. r., Hyrns., Palt... .K; V. cracca L. Vid Ubg elakt ograés pa akrarna: J.; i Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Trn., Rov., Kemi, Puol., Palt., Lim., Karlé: 222 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a: M,; Rov. Ala- jaaska, Ofrt. vid Raanujarvi och Portimo samt g. a. pa strandbackar vid Trn. elf: Hj. & H.; Ubg, Toppila, r.: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, m. a., i det inre sparsammare: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stiillvis m. a., i nordligaste Nor. mindre a, — f. albiflora. Caj. Puol. Jokela. [V. villosa Roth. Bland rag anda till Kemi: F. Nyl.; Ubg Toppila: Z.| V. sepium L. Ost.: E. Nyl; UL, r.: Eb.; Khm. kyrkby: W.; Palt. Mel.: Br.; Kaj., g. a.: M.; Ubg, [Toppila], r., annu i Simo: Z.; endast Ul.: Hj. mser.; H. M. F. Il. — Obor. is. delen m. r., UL., Utaj. Caj. i sédra och mellersta delarne g. a. V. sativa L. [Vid Ubg, r.: J.; Ubg, Toppila, r.: Z.; Simo Knihtila, Junes, stundom forvildad: Kkm.; Kemi odlade stallen till- fallig: R.]) — Obor. Muh. Perukka. V. angustifolia (L.). N. Ost: H. M. F.; Kaj., r., Palt, Hévels: M.; Ubg, [Toppila], r.: Z.; [Simo, Kemi, alla ballastplatser: Kkm]. — Qbor., Ubg. Omed. Lim. — var. segetalis (Thuill.). Obor. Ubg Toppila. — var. Bobartii (Forst.). Obor. Ubg. Cay. Palt. Hovelo torp. [V. lathyroides L. Ubg vid Toppila sund, ballast: Z.] V. hirsuta (L.). N. Ost: HM. F.; UL, 2: Eb.; Kaj., bh. o. d.: M.; Ubg, [Toppila], r.: Z.; Simo Vasankari, Junes, [Kemi stad, ballast och akrar]: Kkm. — Obor. r., Simo, Ubg, Ul., Muh., Uta). Lohipainua. Caj. is. delen spr., Palt., K., Khm. Omed. Lim. — var. pauciflora Brenn. Odor. Ul. [V. tetrasperma (L.). Kemi, Karlé, odlad ang: Z.; Ubg, ballast: Hougb. | Astragalus alpinus L. I Kemi: J.; Sotk. kyrktrakt: Br.; Sotk.: M.; Roy., Ofrt., strandbackar vid hufvudelfvarne, g. a. stund. ymn.: Hj. & H.; Kemi: Alc.; Ndrt. och Kemi, ej i storre mangd: Hougb.; Kemi Kallinkangas, sparsamt: Kkm.; Kemi, g. r., Taivalkoski, Nis- kala strand, Alasaari, I[molansaari: Rie Nor ee, Hewes stare, Otrt., Ndrt., Kemi afven Vallittu. Caj. m. r., Sotk. Sopala. [A. glycyphyllus L. Ubg Toppila, ballast: Z.] [A. danicus Retz. Ubg Toppila, r.: Z. | [A. arenarius L. Nara Ubg: Hough. i prot. 1881; Ubg Raat- tiholme, Toppila, Karlé: Z.; Simo Vasankari, ballast: Kkm.| Phaga frigida L. 1 Kemi: J. [Lotus corniculatus L. Ul. Toppila, r.: Eb.; Ubg Toppila, Kemi, r., K., tillfallig?: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 223 [— var. crassifolius Fr. Ubg Toppila, Kemi, r: Z.; Simo Kallio sag, ballast: Kkm.] [Medicago falcata L. Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm, | (M. lupulina L. Ul., ballast: Eb.; Ubg Toppila, Raattiholme och andra st.: Z.; Simo, Kemi, alla ballastplatser: Kkra. | [M. minima (L.). Kemi stad, ballast: Kkm.] [M. arabica All. Ubg Toppila: Z.} [Melilotus albus Desr. UL. r.: Eb.; Ubg Toppila, ymn.: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm.; Ubg Raattiholme. ] [M. arvensis Wallr. Ubg Toppila: Z.; Kemi stad, ballast: R.] [M. officinalis Willd. Ubg Toppila, Simo, Kemi: Z.; Simo Kallio sag, tillfallig, Kemi stad, ballast: Kkm. | [— var. macrorrhiza (W. & K.) Ubg Toppila: Z.] Trifolium pratense L. Vid Ubg, t a.: J.; Kemi: Castr.; Mob.; Trn., Ofrt., Puol., Karlé: Mob.; Haukp.: IIm.; Knt. och troligen Khm, g. a.: W.; Kaj., m. a: M.; Rov., i norr h. o. d., sydligare atminstone g. a.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, h. o. d., annu i Rov.: Z.; Simo, Kemi, a., i Simo elfdal fran Hosio norrut mindre a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., i de nordli- gaste och ostligaste delarne mindre a. (Tr. medium L. Ubg, Toppila, r., tillfallig: Z.; Ubg och Ijo, enl. muntligt meddelande af F. Nyl.| [Tr. arvense L. Ubg Toppila, ymn., nara Ubg, torr ang, tro- ligen inford: Z.; Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm.] (Tr. hybridum L. Ubg vid stadsbaicken: Eb.; Kaj., r., Palt. Paltaniemi: M.; Ubg Toppila, r.: Z.; Simo, Kemi, kustomradet h. o. d., troligen forvildad: Kkm.; Ijo, enl. muntligt meddelande af F. Nyl.] Tr. repens L. Vid Ubg, r.: J.; Kemi: Castr.; i Muh.: Appelgr.; Karlé: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., mindre a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., a: Hj. & H.; Ubg, Top- pila, ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne a. (Tr. fragiferum L. Ubg Toppila: Z.] (Tr. agrarium L. K. Aurala: Renfors herb.; Ubg Toppila: Z.| [Tr. procumbens L. Ubg Toppila: Z.] Tr. spadiceum L. Ubg, i kryddgard, r., pa angar vid Kajana elf: J.; Kaj.: H.; Haukp.: Ilm.; Ul, bh. 0. d.: Eb.; K. vid Koivukoski, r., Hyrns. vid kyrkan: Br.; Kaj., g. a.: M.; Ubg, ej a., K., Kuivan. Olhava, Trn.: Z.; Ndrt., nu utrotad: H. M. F. Il. — Obor. langs 224 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. kusten r., Kuivan., Haukp., Ul. spr., Muh. g. a. (aj. is. delen, Palt., K., Sotk., spr. stallvis g. a., nordligare r., Hyrns. Salmi. Omed. Lim., Sarsn. Venetheitto. [Ononis arvensis L. Ubg ballast: Hougb.| [Anthyllis vulneraria L. Ubg Raattiholme, tillfallig: Z.; Kemi, tradgardar och ballastplatser, Viheriala: R.] Myrtillus nigra Gilib. Kemi, ymn.: Linné Iter lapp.; Wester- botten, i fugt. skogar m, allm.: Lin. Fl. lapp.; Ubg: Snellm.; J.; Kemi: Castr.; Acerbi; Muh.: Appelgr.; emellan Trn, och Haukp., ymn.: Clarke; Os Wee” Te He. Tra, Ofrt., Rov., Kemi, Puol., Palt., K., Karlé: Mob.; Ul: Eb.; Khm., Knt.,~m. a.: W.; 1 Sotk. pa sandmoar och Asar tillsammans med Jjung, krakris, lingon- och mjélonris, pa Wuokattis nedra sluttningar i granskog med bjork, graal och salg, i Ristj. pa Saukkovaara i gran- och bjérk-blandskog, i Puol. pa skogshdjderna forherrskande, i allmanhet i léfskogarna betackande marken, sasom i Sotk. och langs Ulea elf: Br.; Kaj., m, a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. och ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a, och ymn. — var. lamprocarpa. Biren glinsande svarta, icke pruine- rade. Kemi, »voimustikoita»: R. — Nor. Kemi. M. uliginosa (L). Vid Ubg mindre a.: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: Acerbi; . Ust:: .N..& oLa him: RovpiKemipsPaok, “ih. Pals Karlé: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stallvis m. a. Vaccinium vitis idaea 1. ‘Trn.: Linné Iter lapp., FI. suec.; Ubg: Snellm.; J.; Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; Aav.: J.; Ofrt.: Laest.; Ost.: N. & L.; jo, Trn., Ofrt., Rov.,, Kemi,. Puol.;)K.;, Palt,,. Karle; Mob.; Khm., Knt., m. a.: W.; i Sotk. pa sandmoar och asar tillsam- mans med ljung, krakris, blabars- och mjélonris, éfverst pa Wuokatti i tallskog tillsammans med ljung: Br.; Kaj., m. a: M.; Rov., Ofrt., m. a. & ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.;.Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. och ymn. — var. baccis perfecte albis. Ofrt. Hvita berget (Huitaperi): Linné Fl. suec.; Laest. Oxycoccus palustris Pers. Vid Ubg: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N: & L.; Roy., Karl: “Mobs Haukp: Tim)? Ul: Eb: Kim: Knet,, kiirr “a... W.;) Kaj., “a: M> Rov, ‘Offt.y ‘h. .o. di! Aj.°& He Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor, Obor., Caj.-och Omed. a., i nordligaste Nor. mindre a. f 0. microcarpus Turcz. Khm., Knt., karr g. a.: W.; Kaj., r., K. Sokajarvi vid Kattilalampi: M.; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a., 1 synnerhet i det inre: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 225 Nor. och Obor. g. a, i de inre delarne a. Caj. spr., i de nordligare och ostligaste delarne g. a. Omed. Siirsn. Arctostaphylos uva ursi (l..). Vid Ubg pa steniga backar och ofruktbara holmar: J.; i Kemi: Castr.; Acerbi; Aav.: J.; Ost: N. & L.; Rov., Puol., Palt.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Ul: Eb.; Khm., Knt., g. a., moar a.: W.; Sotk.: Br.; Kaj., a.: M.; Rov. vid Ounasjoki, h. o. d., Ofrt. vid Tornea elf, a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stillvis m. a. Andromeda polifolia lL. Vid Ubg: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: Acerbi; J.; emellan Ubg och Ijo: F. Nyl.; Ost.;, N. & L.; Puol.: Lackstr.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofet., m. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, -Kemi, m. a.: Kkm.; Rene m. a: R. — Nory DOpor...C'a)...0och Omed.m; a.,.1,Gaj. OP. 2: A. calyculata L. Vid Ubg pa mossar och tufvor m. ymn.: J.; vid Kemi och Tornea, elfvar h. 0. d.: Whinb.; Rov.: Wirz. mser. enl. Fellm.; Sotk., Palt., m. ymn.: Wirz. mser.; emellan Ubg och Ijo, i Ost. a: F. Nyl; Ost.: N. & Lj n. Ost., karr: HL; Haukp.: [lm.; UL: Eb.; Puol.: Lackstr.; Khm., Knt., ymn.: W.; Uta}; Oterma, a.: Br.;¢ Kaj, ie aaa; Rov. Soukkajarvi, Ofrt. n. ‘om Hirstié: Hj. & H.; Simo, g. r., Pudgj. och vid Ubg, a., emellan Ubg och Idensalmi ymn.: Z.; Simo Lintukkalahti, Leipid, Ylipuute, vid Ruonajoki, Kemi Luikka karr nara Kallinkangas, vid Akkunusjoki: Kkm.; Kemi, g. r.: R.; nordgrans genom Roy. Vikajarvi, kyrkan och Sonkajarvi samt Ofrt. Hirstié, yprdnp genom Karunki Lukka och langs kusten samt 6fver Karlé: — Nor. i norra delen m. r., Ofrt. nara Hirsti6, Karunki, Hae fifven i kyrktrakten och Vikajarvi, i sddra delen g. v., Kemi &fven vid Saarajoki, Simo &fven Marostenmiki. Obor. a, i Simo spr. Caj. a., i Caj. or. rikligare. Omed. Karlo, Lim., Sarsn. Pelso mosse. Calluna vulgaris (L.). Vid Ubg, m. ymn.: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: J.; Kemi: Wirz.; Ost.: N. & L.; Rov., Kemi, Puol., K., Palt.: Mob.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., m. a.: W.; i Sotk. pa sandmoar och asar tillsammans ‘med krakris, lingon-, mjélon- och blabarsris, dfverst pa Wuokatti i tallskog tillsammans med lingonris, i Ristj. pa Saukkovaara och vid Emajoki ljunghedar, i Khm. be- tackande marken i barrskogarne: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a., ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a., i kusttrakten sillsyntare, Simo Kerola, Vuolevi: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. och ymn. —— f. albiflora. Ofrt. nara Raanujarvi: Hj. & H.; Kemi Val- littu: R. — Nor. Ofrt., Kemi. Obor. Simo Ylikirppii. Caj. Palt. Omed. Lim. 15 226 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska’ floran, Ledum palustre L. Ubg, a.: J.; Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; Ost.: N. & L.; Trn., Ofrt., Rov., Kemi, Puol., K., Palt., Lim., Karlo: Mob.; Khm., Kni., m. a.: W.; Utaj. Oterma, a.: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ufrt., m, a. ofta ymn.: Hj. & H.; Ubgs lan, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Cay. och Omed. m. a. — var. dilatatum. Sotk.: Wirz. mser. Pyrola chlorantha Sw. Pudsj., nordligast vid Koitila: Nyl.; K. Sokajarvi: M.; Ofrt. Karhujupukka och Turt. Korpivaara: Hj. «& H.; Simo mellan Tainivaara och Kivalo, sparsamt: Kkm. — WNor., Obor. och Caj. m. r., Ofrt. och Turt., Rov. Wamma, ofre Simo, Pudsj., K. | P. rotundifolia LL. Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Kemi: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Kaj., g. a.: M.; Rov. nara Soukkajarvi: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a: R. — WNor., Obor., Cay. och Omed. g. a., i nord- ligaste Nor. r., Rov. P. media Sw. Pudsj.: Nyb.; Khm. Kovala: W.; M., genom forvexling uppgifven for P. chlorantha; K. Sokajarvi: M.; Ufrt. Kar- hujupukka: Hj. & H.; Rov.: H. M. F. Il och Ale., manne pa grund af Hj. & H., der Karhujupukka af misstag foérlagts till Rov.? — Nor. och Obor. m. r., Ofrt., Pudsj. Caj. r., Puol. Jokela, Palt. Matinmaki, K., Khm. P. minor L. I Ost.: Wirz. mser.; N. & L.; Haukp.: Im.; UL: Bho. Khim Kntsa.> W. Kaj, a. M: Rov., Olrt.o a. iia ue Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, g. a., i kustomradet nastan rikli- gare: R. — Nor. g. a. Obor. och Ca). a. P. secunda L. Vid Ubg mera r.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & \L.; Haukp.:: Ilm.; Ul): Ebs Khe, Knt:, aio W.; Kajs, a.coM.; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor., Obor. och Caj. a. Omed. Karlé, Lim. P. uniflora L. Vid Ubg mera r.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn.: Mob.; Khm., Knt., h. 0. d.: W.; Kaj., h. 0. d.: M.; Roy., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Ubgs lan, a.: Z. Simo Konttikivalo, Yli- karppa, Kantola, Tiuranen (ymn.), Kemi Pérhéla, Ajossaari, Veitti- luoto med fl. st: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. -- Nor. spr. Obor. g. r., Simo afven Ruikka och Pihlajankari, Pudsj., Haukp., Ubg. Cay. spr. Lysimachia vulgaris L. Vid Ubg vid strander, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ubg, K.: Wirz.; Ost.: N. & L.; Trn.: Mob.; Ul. brannerihol- marne: Eb.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., a.: M.; Ubg, a., Simo, Pudsj.: °Z.;' Trn., a.:° Hougb.;' Kemi: H. M.° F.. Il; Simo, Kemi,’ i kustomradet till Alakarppa h. o. d.: Kkm.; Kemi, g. a. i kustom- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 227 radet: R. — Nor. g. a., vid kusten a. Obor. a., i Pudsj. mindre a., ofvanom Ylikirppa i Simo ej observerad. Ca. i sddra delen spr. Omed. Lim., Temmes. — var. oppositifolia Rant. Kemi, lika a. som hufvudformen, stillvis allminnare: R. — Nor. Kemi, se ofvan. : L. thyrsiflora L. Vid Ubg vid strander, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Khm., Knt., g. a: W.; Puol.: Br.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., g. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a: Kkm.; Kemi, g. a. i nedra, h. o. d. i 6fra delen: R. — Nor. g. 4., stillvis ymn. — Obor. och Caj. a., i Caj. or. g. a. Omed. Lim. [Anagallis arvensis L. Ost:s kusttrakter, mera r.: Prytz; K. 1 tradgard: Br.; Ubg Toppila, talrikt, Kemi, r.: Z.; Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm.; Kemi Rantaniemi tradgard: R.| Trientalis europaea L. I Vesterbotten m. ymn.: Linné Fl. lapp.; vid Ubg pa torra backar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ofrt.: Acerbi; Aav.: J.; Ost: N. & L. Trn., Ofrt., Kemi, Rov., Muh., Ubg, K., Puol., Karlé: Mob.; Haukp.: Im.; Khm., Knt., m. a.: W.; Puol., a.: Br; ‘Kaj ant a. M2 Hoy,. Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. — var. minor Brenn. Odor. Ijo Tannila, Kiim. Cay. Sotk. Laaso. Glaux maritima L. .Vid Bottniska vikens strander, ymn.: Linné Fi. lapp.; Ost.: N. & L.; Haukp.: Ilm.; Ijo Maagrunni, Kemp., Lim.: Br.; Kemi, Simo, Ubg, ymn. pa Nuottasaari: Z.; Trn., g. a.: Hougb.; Simo, Kemi, spridd: Kkm.; Kemi, m. r., Ajossaari Murhaniemi, Mar- tinkari: R. — Nor., Obor. och Omed. langs kusten spr., still- vis g. a. Primula officinalis (L.). [Kemi Lautiosaari: Mob.; Kaj., r., Palt. Siivola vid vagen emellan Hévelé och Nurkkala, Mel.: M.; Palt., Ul. Maikkula och Ubg Kaukovainio och Hietasaari, angsmark, r. och sannol. tillfallig: Z.] — f. attenuata Brenn. Lim., pa kanten af ett angsdike: Br. i Medd. XIV. — Omed. Kemp. dikeskant i Limingo ang nira Paiskyla, ett eller par exemplar. [P. elatior (L.). Nara K., tillfallig (Pr. officinalis (L.)): H. M. F.; vid K. tillfalligtvis pa odlad ang: Br. i prot. 1886 och Medd. XIV.| [Pr. farinosa L. N. Ost.: H. M. F.] Pr. sibirica Jacq. Vata hafsstrandsiingar vid Ubg: F. Nyl; var. brevicalyx Trautv. N. Fink: N. & L.; n. Finl. pa vata stallen, t. ex. vid Ubg ymn.: Fr.; Ost:s hafstrakt: H.; Finl:s nordvestligaste kust: Br. i Medd. XIV; Trn., Simo, Ubg Nuottasaari och andra st. ymn., Muh. Valkola, vid elfstranden: Z.; Haukp.: Ale.; Simo Kantola 228 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. (ymn.), Tiuranen, Ervasti, Karsikko, Kemi stad, Kuivanuoro, med fl. st.. Kkm.; Kemi, g. a., afven pa elfstrand i Vilmilé omkr. 7 km fran hafsstr.. R. — Nor., Obor. och Omed. pa hafsstr. g. a., oftast ymn., i Kemi och Muh. funnen afven pa elfstrand. Hottonia palustris L. med sin hvita blomma och nakna stjelk, utvisar mylla och ar t. a. i uttorkade skogskarr, vid Ubg: J. [Convolvulus arvensis L. Vid Ubg ett ledsamt ogras, a.: J.; Ul. (2): Wirz.; Ubg Toppila, r.: Z.; Ubg, ballast: Hougb. | [C. sepium L. Ubg Toppila, 1 a 2 exx.: Z.] Polemonium coeruleum L. 1 hela landet pa angar och backstran- der, med undantag af landskapen vid finska viken: Wirz.; Ost.: N. & L; Rov. och Ofrt. bergstrakt vid polcirkeln: H., tydligen var. campanulatum,; Rov.: Mob.; Ost., r.: Nyl, sannolikt var. campanulatum ; [Palt., troligen for- vildad: M.; Ubg Hietasaari, Uls., trol. forvild.: Z.; Simo prestgards- strand, forvildad: Kkm.; Kemi, gamla tradgardar, vid Peteri och Knuuti, m. fl: R.; Uls. Varjakka, med nastan runda standarknappar, troligen férvildad; Kemi.] [— f. albiflorum. K. begrafningsplats, forvildad. | — var. campanulatum Th. Fr. Rov., mindre a., (uppgiften Karunki Palovaara beror pa ett misstag och bor vara Palovaara pa gransen emellan Simo och Rov.): Hj. & H.; Trn. trakten: Z.; i Trn. trakten pa skogsingar sparsamt: Hougb.; Karunki: H. M. F. Il, manne pa gerund af Hj. & H. och alltsa oratt? se ofvan; Simo Konttikivalo, Rov. Antinkéngais (ymn.), Ndrt. naira Kuussaari: Kkm. — Nor. r., Rov., Simo-Terv. grénstrakt, Ndrt. Myosotis palustris (L.). Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Kemi: Mob.; Ul: Eb.; Kaj., g. a: M.; Ul: H. Mia, le Simo elfdal Nikkila, Kemi vid Karjalahti, nara Porhélanpudas: Kkm. — Nor. m. r., Kemi. Obor. i det inre g. r., Simo afven Yli- kirppi, Pudsj., Ylik., Kiim. Ukkola, afvensom vid Ubg. Cay. ¢. r., Ristj., Palt., K. begrafningsplats, Sotk. prestgard. [M. silvatica (Ehrh.). I hela Finl., isynnerhet i norra: F. Nyl,; Ubg Frihetsholmarne, troligen férvildad, r., flerst. 1 n. Ost. i odlade trakter, sirdeles nara tridgardar, troligen forvildad: Z.] M. caespitosa Schultz. Anda till Ofrt.: Laest.; strander i kust- trakten anda till Trn.: F. Nyl; Ost: N. & L.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt., h. o. d.: W. Kaj., g. a: M.; Rov., Ofrt., h. 0. d.: Hj. & H.; Ubg, dike, r.: Z.; Simo elfdal Ruona och Hosio, Kemi vid Isoruonaoja och Akkunusjoki: Kkm.; Kemi, g. r., Rantaniem1 Nakki- lammenreuna m. fl: R. — Nor. och Obor. spr. Caj. g. 4. Omed. Lim. M. intermedia Link. Anda till Ofrt.: Laest.: Ost.: N. & L.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 229 Ofrt., g. a. Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ost- ligaste delarne mindre a. M. stricta Link. Uls.: Z.; Haukp.: H. M. F. Il; [Kemi stad, ballast, odl. st.: Kkm,|] — Obor. och Omed. m. r., Haukp. Luu- kela, Uls. Lithospermum arvense L. Anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Khm., Knt., h. 0. d.: W.; Kaj., a: M.; Ubg, Toppila, r-: Z.; Kuivan. Olhava, Pudsj.: Z.; Kiim.: Hj. mser.; Trn.-trakten, r.: ° Hough.; Simo, Kemi, i kusttrakten h. o. d.: Kkm.; Kemi, m. r., vid gamla kyrkan, [Kemi stad pa ballast]: R. — Nor. i kusttrak- ten r., Irn., Kemi, Simo. Obor. spr. Caj. a., i Caj. or. spr. Omed. Lim. ([Borrago officinalis L. Ubg vid lasarettet, tillfallig, Kemi: Z.] [Anchusa officinalis L. Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, ballast, tillfalligt: Kkm. | A. arvensis (L.). Ost: N. & L.; [Kaj., g. r., Palt. Hévelé tradgard: M.; Ubg ballastplatser, g. r.], odl. st., m. r.: Z. — Obor. m. r., Ubg. Cay. m. r., Palt.; akrar. |Cynoglossum officinale L. Kemi stad, ballast, tillfalligt: Kkm. | ([Echium vulgare L. Ubg Toppila, tillfallig: Z.] [Echinospermum lappula (L.). Vid Ubg i leraktiga akrar, t. a.: J.; Ubg Toppila, r.: Z.; Simo vid Vasankari sag, tillfalligt: Kkm.; Kemi stad, ballast: R.] Asperugo procumbens L. I hela Finl. och Lapm. pa ruderat- platser: Wirz.; vid Ubg: Nyl.; Trn. Raumo: §.; Ul.: Eb.; Kaj., r., K. stad: M.; Rov., r.?, Ofrt., g. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Ubg, ej r., ogras: Z.; Trn, h. o. d. ej alltfor a.: Hougb.; Simo Kallio sagholme ymn., Kylmala, Kemi stad, Viheriala, Pérhéla: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. g. a. utom i Rov. och Terv. Obor., Caj. och Omed. m. r., Ubg, K., Karlo. (Solanum nigrum L. Vid Ubg, ett stand: J. mser.; Ubg, Toppila, tillfalligt, r., Kemi: Z.; Kemi stad och Karinhaara, ballast, tillfallig: Kkm.; Kemi, gamla tradgardar, m. r., Viherialé: R.] [S. duleamara L. Ubg Toppila, 1 exempl.: Z.; Kemi, gamla tradgardar, m, r., Viherialé: R.] [Datura stramonium L. Ubg, ballast: Hougb.; Kemi stad, bal- last: Kkm.] [Hyoscyamus niger L. Ul. Toppila: Chyd.; Ubg Toppila, Kemi, r.: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm.] 230 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. [— var. pallida W. & K. Kemi stad, ballast: R.] [Verbascum thapsus L. Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, bal- last, tillfallig: Kkm.] | [V. nigrum L. Ubg Raattiholme, r., pa sednare 4r talrikare: Z.] [Scrophularia Ehrharti Stev. Ubg Toppila, ballast: Eb. herb.] Limosella aquatica L. Vid Kemi prostgard pa flodstrinderna: Linné Iter lapp.; Ost.: Wirz. mscr.; N. & L.; Anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Ul: Eb.; Kemi, m. r., Heikkilantérma, Ran- taniemi Alasaari: R. — WNor., Obor. och Omed, vid kusten r., Trn. stad, Kemi, Simo Maksniemi, Ijo Maakrunni och Virkkula, Ubg Nuottasaari, Karlo. Antirrhinum orontium L. Ubg, Toppila, tillfalligt: Z.; Simo Kallio sag, ballast, tillfalligt: Kkm.] Linaria vulgaris Mill. Pudsj., r.: Brand.; [Khm. kyrkby, forvil- dad: W.]; M.; Utaj. Kurimo, Ost:s slattland a.: Br.; [Ubg Raattiholme, g.a., Toppila, r., Palt.], Simo, Kemi pa holmar vid kusten, Trn.: Z.; Trn. och Kemi skargard pa de yttre holmarne, a.: Hougb.; Simo Selkasaari, Kemi Munaluoto, [afvensom pa ballast i staden|: Kkm.; Kemi, h. o. d. i kusttrakten: R. — Norv. och Obor. vid kusten g. a., i det inre r., Pudsj., Utaj. Kurimo. [L. supina (L.). Ubg, ballast, Toppila, r.: Z.; Simo Kallio sag, ballast, tillfallig: Kkm.] [L. minor (L.). Ubg, ballast: Liljeblom i prot, 1884; Ubg Toppila, r., Kemi: Z.] [L. elatine L. Kemi stad, ballast: Kkm.] [L. cymbalaria (L.). Ubg Toppila, tillfallig: Z.] Veronica scutellata L. Pa Haninsaari i Ubg flore alb.: J.; Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Pudsj., mindre a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Kaj., g. a: M.; Trn., h. o. d. mera spar- samt: Hougb.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. sddra delen, Obor. och Caj. spr. Omed. Lim., Sarsn. Pelso. — var. villosa Schum. Kaj., r., Khm. stenstrand vid kyrkan: M.; Kemi: Z.; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm. — Nor., Obor. och Caj. v., Kemi Niemeli, Simo, Khm. [V. beccabunga L. Ost.: N. & L.; Kemi stad, ballast: Kkm.] [V. anagallis L. Ubg Toppila: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm.] V. chamaedrys L. I éfra Ost.: Wirz.; Ost.: N. & L.; K., Trn.: Mob.; Ul.: Eb.; K. vid Koivukoski: Br.; Kaj., r., Siivola séder om Nurkkala, K. Suovanlaks: M.; [Kemi, ballast], Ubg, [Toppila], Mubh., ej) r.: Z.; Kemi nara Kallinkangas [samt pa ballast i staden]: Kkm. — Nor. m. r., Trn., Kemi. Obor. i sydligaste delen r., Ubg, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 231 Muh. ej r. Caj. i sydligaste delen r., K., Palt. emellan Murto- miki och Kivimaki g. a. vid kanten af landsvagen. V. officinalis L. I Kemi, v.: J.; Castr.; Ost.: N. & .L.; UL: Eb.; ‘s.: Puol.: Br.;) Kaj., a:: M.; Ubg, Pudsj., Simo,’ ej 'r.: Z.j°Ndkt.: H. M. F. II; Simo Kantola, Mansikkaniemi, Kemi stad, Peteri, Nie- meli, med fl. st.: Kkm.; Kemi, h. 0. d. i nedra delen, afven pa vat kiirrartad mark: R. — Nor. vid kusten spr., nordligast i Ndrt. Kalkkimaa. Obor. r., Pudsj.,.Ylik. emellan kyrkan och Karahka, Kiim. Ukkola, UL, Ubg. Cay. i sddra och mellersta delarne finda till Puol. Salmis i Vayryl& spr., i Caj. or. ej] observerad. V. longifolia L. Trn. pa fugtig grasmark: Whlnb.; Ost.: N. & L.; Rov.: Mob.; n. Ost.: Nyl.; Kemi: Mob.; vid Trn. elf: F. ; Haukp.: [hs Pudey-;: a. "Brand.; Ul.: Eb.; Utaj. Kuriho: f. Mas, Ustis slatt- lange a.) re ay” eg. a. MS Rew, . Omiya, Biranidee och torrare angar ymn.: Hj. & H.; flerst. vid kusten och elfstrander, Pudsj.: Z Simo, Kemi, i Be en spridd, Simo elfdal t. a., saknas i det inre: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. och Obor. vid kusten och elf- varne m. a., i det inre mindre a. Caj. g. r., Palt., K., Sotk. — f, ‘Linnaei Hartm. Rov., Ofrt., a., “‘SRander och threat angar ymn.: Hj. & H.; Pudsj.: Z. — Nor. Rov., Ofrt. Obor. Pudsj. —- var. maritima (L.). Vid Trn. i angarna vid hafsviken: Linné Iter lapp.; Trn. hafstrakt m. ymn.: Lin. Fl. lapp.; vid Trn. t. a. och i Kemi: J.; Castr.; Trn., pa strandklippor och steril mark: Whlnb.; Wirz. mscr.; Ubg med flere st. antagl. mindre a. an hufvud- formen: Z.; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm. — WNor., Obor. och Omed. pa hafsstr. spr. V. serpyllifolia L. Vid Trn.: J.; Kemi: Castr.; Ost.: Ne © L.; Ul: Eb: Kh, Bat., ¢ ac; W.3 Kal.. m. a: B1: Rov. Gare liao, d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, a.: R. —— Nor. spr., 1 s. delen a. Obor. spr..men sparsamt. Caj. a. Omed. Lim. [V. arvensis L. Simo, Kuivan. Olhava, Kemi, Ubg, akrar: Z.; Simo Kallio sag, ballast: Kkm.] V. verna L. Palt. Mel.: Br.; Kaj., r., Palt. Siivola, K. krono- magasinsbacken, Sotk., Sarsn. Kukkola: M.; Sarsn.: H. M. F. IL — Caj. i sédra delen r., Palt. afven Murtomaki, K., Sotk. Sopala. Omed. Sarsn. — var. polygonoides (Lam.). Caj. Sotk. Naapv. [V. agrestis L. Ost.: N. & L.; Ubg, ballast: Liljeblom i prot. 1884; Ubg Toppila, Simo: Z.; Kemi, ballast: Alc.; Kemi stad, bal- last, tillfallig: Kkm/] [V. polita Fr. Ubg Toppila, r.: Z.] (V. hederaefolia L. Ubg Toppila, r: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm. | 232 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Melampyrum cristatum L. | Kemi: J. M. arvense L. I Kemi: J.; Castr. M. pratense L. Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost: N. & L.; Kemi: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Kni., a.2)oW.: > Buolwoea.: (Bes Kaj. ams. asioily Alews, Ofrt., a. stund., ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: R. — Nor., Obor., Cay. och Omed. a., stallvis m. a. M. silvaticum L. Vid Ubg, ‘a: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: J.; Ost: N. & L.; Haukp.: Ilm.; UL: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Puol., d.; Dt.) Bale; SEOe ae, ROW... Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — WNor., Obor., Caz. och Omed. a., stillvis m. a. Pedicularis palustris L. Vid Ubg i vata angar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi, K., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Ristj., strander a.: Lackstr.; Khm., Knt., h. 0. d.: W.; Sotk., a3, Bec. Bala: ils; owe, Ofrt., g-a.: H)..& H.; Simo, Kemi, am. a., i Simo elfdal g. sparsamt: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor. och Caj. a. i de nordligaste och ostligaste delarne mindre a. Omed. Lim. — var. albida Mela. Knt. h. 0. d.: W.; Kemi Luikkojanka: R. — Nor. Kemi. Cay. or. Knt. _ P. lapponica L. Ofrt. Pello, Rov. Meltaus: Hj. & H. — Nor. Ofrt., Rov., i de nordligaste trakterna. P. silvatica L. I Kemi t. a.: J.; Prytz. P. hirsuta L. I Kemi t. a: J. P. sceptrum carolinum L. Vid Trn. i angarna vid hafsviken, i Kemi Ofverallt pa landsvagen: Linné Iter lapp.; emellan Kemi och Ijo m. ymn. pa landsvagen: Lin. Iter lapp., Fl. lapp.; emellan Kemi och UL: Lin. Fl. suec.; vid Ubg i vata angar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ofrt. pa flodstranderna, emellan Kemi och Kuivan., r., for dfrigt alltid en- staka, aldrig a.: Clarke; Ost.: N. & L.; Kaj.: Hn. Ost.: H.; Trn., Kemi: Mob.; Haukp.: Ilm.; Ul.: Eb.; Knt., Ristj., strander a.: Lackstr.; n. Knt., h. o. d., sydligare sillsyntare, Khm. vid Anettikoski och Tervasalmi: W.; Sotk. Naapv., a.: Br.; Kaj., g. a., Palt. vid kyrkan, K. bakom Nirva vid Sokajarvi, Hyrns. Oilola, Ul. bakom Kauko- vainio: M.; Rov. Tervo: Hj. & H.; Pudsj., Kemi, Simo, Ubg, a. pa ang norr om staden: Z.; Trn.-trakten, h. o. d.: Hough.; Simo, Kemi, i kusttrakten h. o. d., Simo elfdal t. a., i det inre r., Koukkula, Konttikivalo: Kkm.; Kemi, g. a. i nedra delen; h. o. d. i de 6fre och inre delarne: R. — Nor. och Obor. spr., stallvis g. a., i nordligaste Roy. r., i Ofrt. numera ej observerad. Caj. a., i Caj. or. sparsammare. Omed. Karl6, Sarsn. Pelso. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XVI, n:o 4. iO 5 (Rhinanthus crista galli L. Vid Ubg pa akerrenar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov.: Mob.) Rh. minor Ehrh. Haukp.: [lm.; Pudsj., a.: Brand.; UL: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Puol., a.: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordligaste och ost- ligaste delarne a. Rh. major Ehrh. Haukp.: Ilm.; Ul: Eb.; Khm., a., Knt., g. a.: W.; Kaj., a.: M.; Rov. till Lohiniva, Ofrt., g. r.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d: R. -- Nor., Obor., Caj. och Omed. a., 1 nordligaste Nor. g. r. Bartsia alpina L. Aav.: Acerbi; langs Kemi elf genom Rov. anda till mynningen, hvarest af Castr. funnen pa Wallittu: H.; Pudsj., r.: Brand.; okand i Trn.: Hough.; Kemi vid mynningen af Akkunus- joki i Kemi elf sparsamt: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Norv. och Obor. m. r., Rov., Kemi, Pudsj. (Euphrasia officinalis L. Vid Ubg pa leraktiga akrar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi, Lim.: Mob.; Haukp.: Iim.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a: W.; Puol., a: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. ofta ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a: Kkm. — WNor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i Caj. or. a. Innefattar de till sin utbredning fnnu okiinda QL. brevipila, *E. tenuis, E. curta och E. latifolia). E. brevipila Burn. & Gremli. Simo: Wettst.; Kemi Kallin- kangas nara kyrkan: R. — Nor. Ndrt. Kalkkimaa, Kemi iifven Kirkonluoto. Odor. Simo Ruikka, Pudsj. (kénnte #. brevipila < latifolia sein: Wettst. in sched.), Ul., Ubg. Caj. K., Sotk. Omed. Temmes Ollila. “tenuis Brenn. Muh., Utaj., Sarsn., Temmes: Wettst.; Kemi, a. R. — Nor. Kemi. Obor. Kuivan. Kestilé, Ubg, Muh. vid kyrkan, Utaj. Lohipainua. Cay. K. Omed. Lim., Sirsn. Ve- netheitto. E. curta (Fr.). K.: Wettst.; Kemi Kallinkangas, Kuivanuoro: R. — Nor. Trn., Kemi. Obor. UL, Ubg. Caj. emellan K. och Kaikkola. E. latifolia Pursh. Rov.: Br. i prot. 1895; Rov. Walajan- koski: Wettst. Monogr., hér till var. rigida; Ul. Toppila: Kihlm. i Acta XIII, afser EH. hebecalyx; Kemi, g. a. i kusttrakten, m. r. i den inre delen, Ajossaari, bade stérre typisk och mindre, Kallinkangas, Tervola Palosaari: R., afser delvis var. botniensium. — Nor. Kemi Ajos. 234 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. — yar. rigida Brenn, in sched. 1879 sub E, officinali: Caulis rigidus inferne erecto- saepe iterato-ramosus, glanduloso-pubescens, fo- liis magnis, rigide pilosis, obtuse serratis, superioribus dentibus acutius- culis non cuspidatis, floribus minutis, inferioribus remotis, superioribus in spicam foliosam congestis, calycibus eglandulosis hirsutis, dentibus acutis. In agris argillaceis par. Rovaniemi medio August: 1864 floribus et capsulis apertis vacuis. Rov. (E. latifolia): Br. i prot. 1895; Wettst. Monogr. — Nor. Rov. vid prestgarden och Walajankoski. — var. botniensium Brenn. Gracilis, simplex vel inferne le- viter ramosa, parviflora, ab E. hebecalyce, quacum interdum confusa, calycis dentibus cuspidatis differens. — Nor. Terv. Palosaari, Kemi Kallinkangas, Ajos. »E. bottnica’ Kemi, g. a. i kustomradet, m. r. i den inre delen: R., osiikert ir hvad harmed afses, om bottnica Kihlm. hos Wettst., da den upp- gifves Afven fran det inre, eller bottnica Kihlm. i Acta 1897 eller bottnica Kihlm. i prot. 1897, hvilka tre namn ej aro synonyma. Sannolikt utgéres en stor del haraf af H. hebecalyx. E. hebecalyx Brenn. i Medd. XXII & Bot. Not. 1896 (E. mier- antha Brenn. i Medd. V 1879 & Wettst. Monogr., ej EH. dottnica Kihlman i Wettst. Monogr. Nachtrage & Acta XIII, 1897, hvilket namn pa forra stillet betecknar en af H. hebecalyx och E. latifolia f. lapponum Brenn. bestaende kollektivform, se Br. i Medd. XXII & Bot. Not. 1896, pa sednare stillet ater en annan smablommig kollek- tivform, bestaende af E. latifolia f. botniensium och E. hebecalyx, se Br. i prot. 1897 och Bot. Not. 1898). Nara Ubg vid Ul. sockens n. grans, sank stranding: Br. i prot. 1870 & Medd. V; Ul., Kuivan.: Br. i prot. 1895, Medd. XXI; Ul. Toppila: Wettst.; Simo Ruikka: Br. i prot. 1897. — Nor. och Obor. langs kusten spr., Kemi randen af kirr vid kyrkan, Huha hafsstrand, Wiheriala backstrand, Simo Ruikka hafsstr., Kuivan. Kestilii vat ang vid trask, Ul. vat stranding n. om Toppila. (Odontites rubra Gil. Vid Ubg pa Krasile: J.; Ost: N. & L.; sannolikt atminstone delvis litoralis Fr. — Nor. och Obor. vid kusten m. r., Kemi, Ubg. Omfattar O. serotina och O. verna.) 0. serotina (Lam.) Rehnb. Nor. Kemi. 0. verna (Bell.) Dum. Odor. Ubg. 0. litoralis Fr. I kustomradet séderifran anda till narheten af Ubg: H.; Uls. Warjakka: Eb.; Simo, Kemi: Houghb.; Ubg: H. M. F. Il; Simo, t. a., Kemi, h. o. d., pa Kuivanuoro ymn.: Kkm. — Nor. och Obor. langs kusten spr., Kemi, Simo, Haukp., Ubg. Omed. Uls., Karl6, Pyhajoki. Utricularia vulgaris L. Vid Ubg r.: J.; Ost: N. & Ls ej n. om Uledelf: H.; Ul: Eb.; Khm., Knt., g. r.: W.; Kaj.: M.; Offrt. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 235 Kaaranes (?) och Harrila, steril: Hj. & H.; Ubg t. ex. Nuottasaari ratt ymn. i sma vattensamlingar: Z.; Kemi, r., Vajokas, Luikkojanka, Juurakkopudas: R. — Nor. m. r., Ofrt, Kemi. Obor. g. r., Simo Ruikka och Sinikoski, Ylik. naira Marttila, Kiim. Ukkola, Ubg, Utaj. Myllyranta. Caj. m. r., K., i Caj. or. g. r. — f. tenuis. Obor. Utaj. emellan Juorkuna och Sirkijirvi. U. neglecta Lehm. Kaj.: M. U. intermedia Hayne. Anda till Lapm.: Wirz.; Ost.: N. & L.; Kemi och Trn., i karr: H.; Ul. utskog nara Kapelo torp, r.: Eb.; Knt.: Lackstr.; Khm., Knt., g. r.: W.; Kaj., r.: M.; Rov., Ofrt., h o. d., steril: Hj. & H.; Ubg, Simo och andra orter, ej r.: Z.; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm.; Kemi, g. r., Kuivanuoro, Kemi stad Huha, Luikkojanké: R. — Nor. och Obor. spr. Caj. m. r., K., i Caj. or) err U. ochroleuca R. Hartm. Kaj., r., Palt. médjligen Ahola karr: M., af misstag uppgifven for U. intermedia. — Obor. och Caj. m. r., Ijo Paakkolanoja, Palt. U. minor L. Anda till Lapm.: Wirz.; Kemi och Trn., i karr: H.; Kaj., g. a.: M.; Simo Joutsenjarvi, Kemi Poérhélanpudas, Maja- putaansuu: Kkm.; Kemi, m. r., Luikkojanka: R. — Nor., Obor. och Caj. m. r., Trn., Kemi, Simo, Utaj., Palt., K. Pinguicula vulgaris L. Vid Ubg Toppila ang r.: J.; i Kemi: Castr.; n. Ost.: Wirz.; Ost: N. & L.; Khm., Knt., h. o. d.: W.; Palt.: Br ahs oS as Uleatrisk holmar med lag strand, K. strinder vid Suovanlaks och Amminalus, Palt. Immola vid Hoévelé vik ofvanom Lété, Palt. Mieslaks Tiittola: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; flerst., afven pa ang norr om Ubg ymn:: Z.; Ijo, Simo: Alc.; Simo, Kemi, t. a., i Simo elfdal rikl.: Kkm.; Kemi, a. i kustomradet, h. o. d. 1 det inre: R. — Nor. g.a., vid kusten stillvis a. Obor. spr., vid kusten a. Caj. g. a. 1 Caj. or. spr. —- var. tenuior Whinb. Knt., sparsamt: W. — Cay. or. Knt. — var. ecalearata. I Sotk.: Wirz. P. villosa L. Vid Sotk. kyrka: Mscr. i Soc. pro F. & FI. Fenn. arkiv; Pudsj., h. o. d.: Brand.; Knt.: Lackstr.; Knt. Hossa: W.; Ndrt.: Hough. i prot. 1881; Knt. Merilaissuo vid Hossa, Pudsj.: M.; Roy. iOftt.,.h. o.. d.:. Hj. & H.; Kemi Kalkkimaa, Pudsj.: Z.; Nart. Kalkkimaa: Alc.; Simo ej langt fran Konttikivalo at vester, Ruona, emellan Ruona och Toljamo: Kkm. — Wor. i nordligaste delen spr., for Ofrigt r., Ndrt., Simo-Terv. grinstrakt. Obor. och Caj. r., Pudsj. spr., Sotk., Knt. Plantago major L. Vid Trn, t. a: J.; i Kemi: Castr.; Ost: N. & L.; Pudsj., r.: Brand.; Khm., Knt., a: W.; Khm. vid Onto- Jaryi? br.; map oe 2;: M.;- Roy, Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, 236 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. r.: Z.; Simo, Kemi, m. a., fran Ylikérppa uppat mindre a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. och Obor. m. a., i de nordligaste och inre delarne mindre a. Caj. m. a., i Caj. or. a. Omed. Karlo, Lim. [— var. agrestis Hartm. Ubg, ballast: Hougb.] (Pl. media L. Vid Trn., t. a: J; Wirz; Ost.: N. & L.; Kaj., r., Palt. Leppiniemi: M.; Ubg, ballast och Ang, tillfalig: Z.; K., till- fallig: Alce.; endast i Ubg: Hougb.; Simo Kallio sag, ballast, tillfallig: Kkm.; Kemi stad, ballast: R.] (Pl. lanceolata L. Vid Trn., t. a: J.; Wirz; Ost: N. & L; K. Sokajarvi: M.; Ubg, Toppila, r., Kemi: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stadshamn, ballast: Kkm.] [— var. maxima Hrtm. Ubg broholmarne pa ballastsand.| Pl. maritima L. Ost.: N. & L.; Kemp., Lim,: Br.; [Ubg, ballast, Toppila, r.,] Simo, [Lim. pa banvallen]: Z.; anda till Trn.: Hough.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor., Obor. och Omed. pa hafsstr. spr. Mentha arvensis L. Vid Trn. i sura akrar, a.: J.; 1 Kemi: Castr., Ost.: N. & L.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., g. a: W.; Khm. vid Ontojarvi: Br.; Kaj., m. a: M.; Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm,; Kemi, g. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. g. a., 1 Ofrt. och nordligaste Rov. ej observerad. — ‘var! fiparia Fr... Nor., Obor. och Caj. g.°r., Rov., Kemi, Simo, Muh., Ristj., Palt. — var. lapponica (WhInb.) Vid Ubg vid abraddar bland griset, t. a: J.; vid Kemi prestgard: Wirz. mscr.; Muh, Wasanoja: Nyl. — Nor. och Obor. m. r., Kemi, Muh. Thymus serpyllum L. N. Ost: H. M. F.; Sarsn. kyrkogard m. a.: M.; Muh.: Z.; endast Sarsn.: Hough. — Obor. och Omed. m. r., Muh., Utaj., Sarsn. (Th. chamaedrys Fr. Ubg vid Toppila sund, ballast: Z.| Clinopodium vulgare L. Ost. N. & L.; Sotk.: M.; H. M. F. Il. — Caj. m. r., Sotk. | [Nepeta cataria L. Ost.: N. & L.; Kemi stad, ballast: Kkm.] [Glechoma hederaceum L. Ubg nara lasarettet, trol. forvild., fifven pa ballast, Toppila, Kemi, tillfalligt: Z.; Simo prestgard, Kemi stad, odl. st.: Kkm.| (Gl. grandiflora Dr. Kemi stad, ballast: Kkm.] [Lamium album L. Vid Ubg i val giédda akrar t. a: J.) 1 Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Ubg Toppila, i aldungar r., samt till- falligt pa ballast, ruderatplatser och odlad mark, afven i Uls. Varjakka samt, enl. uppgift, i K.: Z.; Simo Kallio sagholme, odl. st., Kemi stad, ballast: Kkm.] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 237 L. purpureum L. Vid Ubg bland varsiden, a: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Kaj., a.: M.; Ubg, od]. st., m. r.: Z.; Ubgstrakten: Hougb.; Simo Er- vasti, Kemi stad, Pérhélaé, Laurila: Kkm. — Nor. och Obor. langs kusten r., Kemi, Simo, Ijo, Ubg. Caj. sannolikt r. i s. delen, i Caj. or. ej observerad. *incisum Willd. Ubg: Nyl.; K.: Eb.; Kaj.: M.; Ubg, odlade st, g. a: Z.; [Simo, Kemi, alla ballastplatser: Kkm.] — Obor. Jbg. Cay. K. Omed. Lim. [L. intermedium Fr. Sotk.: Renfors herb.] [L. amplexicaule L. I Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Ubg, gédselhég, Simo, tradgard: Z.; Trn., sakert tillfallig: H. M. F. Il; Trn.-trakten ej alla ar, Ubg, ballast: Hougb.; Simo prestgard, inférd: Kkm.] [Galeopsis ladanum L. Vid Ubg bland varsaéden: J.; Ubg Toppila och Pikisaari, r., Simo: Z.] G. versicolor L. N. Ost.: H. M. F.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. och ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, m. a. R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i Caj. or. a. : G. tetrahit L. Vid Ubg bland varsiaden, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi, Palt., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt., a. (albiflora och rosiflora): W.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., m. a. och ymn.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., Caj. or. a. [Stachys silvatica L. Ubg Toppila, Kemi, r.: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.] St. palustris L. K.: Eb.; [Simo, ballast: Z.] — Caj. K., se ofvan, [Leonurus cardiaca L. Ubg, ballast, Toppila, tillfallig: Z.; Kemi stad, ballast: Kkm. | (Ballota foetida lam. Ubg Toppila, r.: Z.; Simo Vasankari, ballast, tillfallig: Kkm. ] {B. ruderalis Sw. Kemi, ballast: Alc.] Scutellaria galericulata L. Emellan Kemi och Ijo: Linné Iter lapp.; i Ubg vid brunnshuset: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L,; Haukp.: Ilm.; Ul.: Eb.; Khm., h. o. d.: W.; Knt., g. a: W. p. 96; Khm vid Ontojarvi: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., h. 0. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. spr. 1 Kemi och Simo g. a. Obor. g. a., i Kiim. och Utaj. a. Caj. a., i Caj. or. mindre a. Omed. Kemp., Lim. 238 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Prunella vulgaris L. Vid Kemi prestgard: J.; i Kemi: Castr.; Trn.: Wirz.; Ul. 6lbryggeri angen, r.: Eb.; Sotk., ej r., Knt. Kian- nanniemi holme, ej i Khm.: W.; Palt. Mel., s. Puol., Khm. vid On- tojarvi, Kiim., a.: Br.; Kaj., a.: M.; Ndrt.: H. M. F. If; Simo Ervasti, Vuolevi, Kemi Jarppi, Repola, Heikonen, Pérhola: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor. i sédra delen spr. Obor. r., Ylik. kyrktrakt, Kiim. nira Ukkola, Ubg, Muh. Lepinniemi, Utaj. a. Cay. a. i Caj. or. m. r., Knt., ej] observerad i ostligaste delen af Khm. Omed. Limingo. Gentiana campestris L. Vid Kemi kyrkogard, r.: J.; Kemi: Castr.; Wirz.; Kemi, g. ymn.: H.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Kemi: Z.; Ndrt.: Hougb. i prot. 1881; H. M. F. Il; Kemi nedanom Kallinkangas, Mahlasaari (ymn.): Kkm.; Kemi, h. o. d., afven gulblommig, Vaurantérma: R. *suecica (Froel.) Ndrt. Kalkkimaa, Kemi: Murb. — Nor. Ndrt. Kalkkimaa, Kemi spr. — f. minor. Norv. Kemi Hirsikangas. *germanica (Froel). Kemi: Murb.; Kemi Hirsikangas?: R., ar en f. minor af *suecica. — Nor. Kemi nara kyrkan. f. floribus flavescentibus. Nor. Kemi backbrant vid elfven. G. amarella L. Anda till Lapm.: Wirz.; i Kaj.: H.; sannolikt icke n. om Uleaelf: H.; Sotk. kyrkby: W.; M.; Palt. Paltaniemi: Br.; Kaj., r., Palt. Leppiniemi, Kirkkoniemi och vid Kajana vagen nara Naulala: M. *lingulata Ag. Vid Ubg, angar (G. obiusifolia Willd.): F. Nyl.; ej observerad: H.; Kaj.: M.; K.: Z.; Muh. Kosula, K., Palt., Sotk.: Murb. — Obor. m. r.,-Ubg, Muh. Kosula. Cay. r., Palt., K., Sotkamo. *axillaris (Schmidt). Ubg: Murb. — Obor. m, r., Ubg. Menyanthes trifoliata 1.. 1 Vesterbotten m. ymn.: Linné Fl. lapp.; vid Ubg i vata angar och karr, a.: J.; 1 Kemi: Castr.; Oftt.: Acerbi; Ost.: N. & L.; Kemi, karr nara kyrkan: H.; Trn., Rov., Kemi, Puol., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Khm., Knt., a.: W.; Sotk., a.: Br.; Kaj., m. a.: M.; Rov., Ofrt., a. stund. ymn., vid Trn. elf t. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i nordligaste Ofrt. vid Trn. elf t.iéd.aqh Gay.) OB)\a. Galium boreale |.. Vid Trn. i angarna vid hafsviken: Linné Iter lapp.; vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Rov.: Mob.; Trn., a.: S.; Ul.: Eb. Rov., a., ej observerad i n. Ofrt.: Hj. & H.; Kaj., h. 0. d.: M.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, i kustomradet a., i Simo elfdal till Ylikarppa t. a: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor. m. a.,, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 239 i nordligaste delen mindre a. Odor. i kusttrakten a., i Simo elfdal mindre a. iinda till Hosio. Caj. i sédra delen r., i Caj. or. e] observerad. Omed. Lim., Temmes. G. triflorum Mich. Kaj., h. o. d.: M.; Muh. Leppiniemi vid . Pyhikoski: Z.; Lim.: Ale.; Simo Konttikivalo, Rov. Liesioja (ymn.), tillsammans med Humulus lupulus och Viola umbrosa: Kkm. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. r., s. Rov., Simo-Terv. granstrakt, Muh., sédra Caj., Lim. G. trifidum L. Fran Tyrvis till Lapm.: Wirz. mscr.; Ost.: N. & L.; n. Ostis karr, g. a.: H.; fran Nyland till Lapl.: Nyl.; Utaj. Myllyranta: Br.; Rov. Tervo, m. r., Ofrt. Raanujarvi: Hj. & H.; Simo Koukkulanjarvi, Konttijarvi, Kemi Elijarvi, med fl. st.: Kkm.; Kemi, g. vr: R. — Nor., spr., hufvudsakligen i det inre. Obor. i det inre g. a. vid kusten r., Simo Ruikka, Ul. norr om Toppila, Ubg Nuottasaari. Cay. r., Palt., Sotk. G. palustre L. Vid Trn. i angarna vid hafsviken: Linné Iter lapp.; vid Ubg pa vata angar, a.: J.; 1 Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt., a. stund. nog ymn.: Hj. & H; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, g. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. — var. pubescens Hrtm. Nov. Kemi Niemela och Julku- nen, Terv. vid farjan. Obor. Simo Ruikka, Pudsj., Ylik. Pert- tula samt emellan kyrkan och Karahka, Muh. Matokorpi. Ca/. Rist]. emellan Lampo- och Syrjaivaara. Omed. Lim. Ketumaa. G. uliginosum L. Vid Trn. i angarna vid hafsviken: Linné Iter lapp.; vid Ubg i akerdiken, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Rov.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a: W.; Kaj., a.: M.; Rov., Ofrt., a. och ymn.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i Caj. or. a. G. verum L. Pa Kemi kyrkogard ett exempl.: Linné Fl. lapp.; Kemi kyrkogard, r.: J.; Castr.; Haukp.: J. mser.; Kemi: Wirz.; Ost.: N. & L.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Kemi: Mob.; Palt. Mel.: M.; Ubg, [afven pa ballast], r., Ijo, Simo, Kemi vid kyr- kan, K.: Z.; Palt.: H. M. F. I; Kemi Peteri, vid kyrkan och prest-: garden, med fl. st., vmn.: Kkm.; Kemi, r.: R. — Nor. och Obor. vid kusten r., Kemi, Simo, Ijo, Ubg. Caj. r., Palt., K. (G. mollugo L. I Kemi, a.: J.; Castr.; Kemi, Ubg: Prytz; Palt. Mattila 2 exx.: M.; Pudsj. Lepola bland odladt gris, Ubg Raatti- holme, Ul. Maatté, ang: Z.; ej i Trn.: Hougb.; i Ok tillfallig: H. M. F. Il; Simo Junes, Kemi Laurila, Walmari: Kkm.; Kemi, nira Akola (?): R.] 240 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. G. aparine L. Vid Ubg i kornakvar, a: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L., afser utan tvifvel * Vaillantii. *Vaillantii DC. N. Ost.: A. M. F.; Khm., Knt., g. a: W.; M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. g. a., i Kemi och Simo kusttrakt m. a. Obor. g. a. Caj. g. r., Palt., K., i Caj. or. g. a. Omed. Lim. Adoxa moschatellina L. Trn.: Wirz. mscr.; Kemi: Hough. i prot.; Kemi Kallinkangas: Z.; Kemi Laurila: Hougb.; Kemi Heiko- nen, med fl. st., sparsamt: Kkm.; Kemi, m. r., Mahlasaari vid Laurila ragard, vid Hildéns torp: R. — Nor. m. r., Trn., Kemi. Viburnum opulus L. Ost.: N. & L.; Ul. utskog nara Sorsuan- oja: Eb.; Knt. holme i Parsaménjarvi, Vason- och Kiannanniemi, samt 2 mil norr om kyrkan: W.; M.; Kaj., h. 0. d., Sotk. Nuas- jarvis. strand, Uleatrask holmar: M.; Sotk., Pudsj., 1 Simo m. r., Muh. ymn. i Vaaranlantto édemark nara Kylmala by: Z.; Kemi: H. M. F. Il; Simo vid Viantienjoki, Kurkioja, Kemi Isoruonaoja: Kkm.; Kemi, m. r., Kurkioja, Isoruonaoja, Terv. vid Kaisajoki: R.; nordligast i Ndrt. Korpijarvi, Kemi, Knt.: Hj. — Nor. och Obor. r., Ndrt., Kemi, Simo, Pudsj., Ul., Muh. Cay. i sodra och Ostra delarne spr. Linnaea borealis L. Vid Ubg i skogarna, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost. N. & 1; Tjo, .Trn:, Ofrt., Kemi, Rov., Puol., K., Palt., Karlé: Nob; Haukp: +lm.; Tra), t¢. a: 5.; Khm.,Kato a: Ws lease M.; Rov., Ofrt., a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a. Lonicera xylosteum L. I Ost:s lundar: Linné Fl. suec.; anda till n. Westerbotten: Lin. Frut. suec.; pa holme i Knt. trask: E. Castr.; Ost.: N. & L.; Palt.: W.; M.; Palt. Mel.: Br.; Muh. Kylmala by pa ang emellan Mylly och Valkola, talrikt, i samma Vaardanlantto édemark afven trybuskar med svarta eller svartbla bar (L. coerulea L.?): Z.; nordgrans genom Muh. Pyhakoski, Utaj. Kemilé och Kutu- joki, Palt. Mel., K., Sotk. Vuokatti: Hj. — Obor. och Caj. m. r., Muh., Utaj., Palt. Kivesholmar i Uleatrask och Mel., K. kyrko- gard, Sotk. Vuokatti. [Campanula rapunculoides L. Ubg flerst. forvildad, Pudsj. Lepola férvildad: Z.| [C. persicifolia L. Kaj., r., Palt. Siivola vid Nurkkala: M.; Kemi, odl. ang, K., odlad ang: Z.; Simo Vuolevi, inférd, Kemi stad, Laurila: Kkm. | i C. rotundifolia L. Vid Ubg pa torra backar: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi, Puol., Palt., Lim., Karlé: Mob.; Haukp.: Ilm.; Trn., g. a: S.; Pudsj., a.: Brand.; Khm., Knt., g. a.: W.> Kap, “era OM Rov., ‘az, Ofrt., g. rc Hj. & H.; Simo, Kemi, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 241 a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj..och Omed. m. a., i de nordligaste och ostligaste delarne sparsammare. — var. albiflora v. Post. Simo, Kemi, ej r.: Kkm.; Kemi, g. rs R. — Nor. Kemi, Simo. — var. foliosa (var. latifolia Brenn.). Nor. Rov. prestgard. C. patula L. I Kaj.: H.; Ul. nara Pyykésjarvi, vr: Eb.; Palt. Paltaniemi: Br.; Kaj., h. o. d.: M.; [Ubg, odlad ingsmark, m. r., Trn., r.], K., Palt.: Z.; ej i Trn. trakten: Hougb.; Ubg, Palt.: H. M. F. il; [Remi, ballast: Kkm.] — Obor. m. r., Ul., Muh. Cay. i s. delen g. r., Palt., K., Sotk. Lobelia Dortmanna L. Sotk. (Naunajarvi): Wirz. mscer.; Ost.: N. & L.; Kiim.: Chyd.; Pudsj., Ofrt.: Nyb.; Kaj., r., Palt. Porola trask, K. Pyykkola och andra trask, Sotk. Niskala Sumsa, Sarsn. Neittava: M.; Rov., Ofrt., bh. 0. d.: Hj. & H.; Kemi, Pudsj. i Kangas. jarvi: Z. —- “Nor. Ofrt. och Rov. Spr., Kemi r. Obor. r. , Pudsj. Timonen och Aittojarvi, Kiim. Caj. r., Palt., K., Sotk. Omed. Uls. Papinjarvi, Sarsn. Valeriana officinalis L. Vid Ubg a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi, Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Trn., fs SP Ul: Eb.; Kaj., h. o. d., Puol. vid kyrkan, Hyrns. "nid Pikkarala trask: M., ehuru genom foérvexling af not. 5 och 7 uppgifna for RKnautia;~Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Palt.: H. M. F. I; Simo, Kemi, a., fran Alakarppa uppat mindre a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. Dessa uppgifter torde till stérsta delen béra hanfoéras till var. sam- bucifolia. —- Hufvudformen atminstone i de nordligare delarne, sasom Nor. och norra Obor., r., fran Kiim. och Haukp. séderut allmannare. Caj. g. r., Puol., Hyrns. (mdjligen afven sambuci- folia), Palt., K. Omed. g. a. — var. ni eo — Utaj. Kurimo, g. a., Obor., a.: Br.; Kaj.: M.; Rov., Ofrt., : Hj. & H. — Nor. och Obor. a. still: vis m. Se isynnerhet Tid kusten. Caj. m. r., Palt. Omed. Lim., Temmes. i -— var. exaltata (Mik.). Kaj. M. — Nor. Ofrt. Alkula. Caj. se ofvan. Knautia arvensis (L.). Vid Ubg, r.: J.; i Haukp.: J. mser.; i Kemi: Castr.; Wirz.; Ost.: N. & L.; i hela provinsen anda till Kemi h. o. d. pa akerrenar: H.; Knt. vid Piispajarvi: W.; M., ehuru genom forvexling af not. 5 och 7 uppgifven for Valeriana; Palt. Mel., Ijo: Br.; Kaj., r., Palt. ofvanom Seppanen bro, af misstag Valeriana, Sirsn. Neittéva: M.; Kemi, Uls. Varjakka, Puol., odlad ang, Pudsj. vid Vuormakoski: Z.; osaker n. om Ijo: Hj. mser.; icke emellan Trn. och Ubg.: Hougb.; Kemi: H. M. F. Il; Kemi nedanom Kallinkangas vid prestgarden, fatal.: Kkm.; Kemi, m. r., prestgarden nara Peteri 16 242 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. hickar: R. — Nor. m. r., Kemi. Obor. vid kusten r., Ijo, Haukp., Ubg, afivensom i Pudsj. Cay. g. r., Puol., Ristj., Palt., spr., Knt. Omed. Sarsn., Uls. [Scabiosa columbaria L. Kemi stad, ballast: Kkm.] [Xanthium spinosum L. Kemi, ballast: Kkm.] ‘ Tussilago farfara L. Anda till lapm. pa lerakrar ete.: Wirz.: Ost.: N. & L.; Kemi: Mob.; UL, r.: Eb.; [Ubg Toppila, ballast, ymn.], Uls. Varjakka: Z.; [Kemi stad, ballast, gator: Kkm.] —- Obor. och Omed. m. r., Ubg, Uls. _ Petasites frigida (L.). I Muh, pa Sass& mosse i myckenhet: J.; Ost: N. & Ls n. Ost., karr: H.; Knt. Saukko: W.; M.; Kiim.: Br.; Kaj., h. o. d., Palt. vid Hévelénjoki: M.; Rov., Ofrt., g. r. ofta ymn., men steril: Hj. & H.; UL, Kiim., Simo, Lim. ang g. a. vid lands- vagen samt n. och s. om Kemp. station: Z.; Kiim., Ijo, Pudsj., Terv. samt norrut: Hj. mscr.; Simo nara Saukkojarvi, Majavajoki, ymnigare mot Pudsj. sidan: Kkm.; Kemi, m. r., Viheriala, tills. med Rhamnus frangula, steril: R. — Nov. och Obor. g. r., stéllvis rikligt, Ofrt., Rov., Terv. vid griinsen emot Rov., Kemi, 6fre Simo, Pudsj., Ijo, Kiim. emellan Ukkola och Mannila, Muh. Matokorpi. Cay. r., Palt., Knt. Omed. Kemp., Lim. —— var. eradiata Whinb. Limingo ang: F. Nyl. [Bellis perennis L. Utaj. Kurimo elfstrand nara tradgarden: Br.; Simo prestgard, Kemi stad, gamla tradgardar: Kkm. | Aster tripolium L. [Ost.: N. & L.; Kemi stad, g. talrikt], Karlé, ymn.: Z.; okand fran n. Ust.: Hj. mser. & Hougb.; [Kemi stads hamn, ballast, tillfallig: Kkm.] — Omed. Karlo. [Erigeron canadensis L. Ubg Toppila, Kemi, tillfalligt: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, Karinhaara, ballast: Kkm.] E. acris L. Vid Ubg bland siden, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., t. a.: Brand.; Khm., Knt., g. a.: W.; Kee tacs Mi. Rov. Oftt.,,.24, at: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, a. R. — Nor. g. a. Obor. spr. Caj. a., i Caj. or. g. a. Omed, Lim. — {. glabrescens. Odor. Utaj. Myllyranta. — var. droebachiensis (Miill.). Khm., Knt., h. 0. d. (Miil- ler Lund): W.; Knt., g. a: M.; Rov. Tervo (elongatus Led.): Hj. & H. — Nor. och Obor. m. r., Rov., Pudsj. Laivala. Caj. or. spr. Solidago virgaurea L. Emellan Kemi och Ijo éfverallt spar- samt: Linné Iter lapp.; vid Ubg pa torra akerbackar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Kemi, Trn., Rov., K., Puol.: Mob.; Haukp.: thar Troy “a... Padsj.;’ a2 Brand.; “Ul: "Ebs’ Khe Korn a?: Wo) "Paoly 4 “Gr. Kaj.; “m.- a "Me Bev, Ofrt., m. a. och ymn.: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 243 Hj. & H.; Ubg, m. a.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. Bidens cernuus lL. Vid Ubg, t. a.: J.; Ost.: N. & L.; Haukp.: IIm.; Ubgstrakten: Br.; Ubg, flerst., t. ex. pa Nuottasaari ymn., Pudsj.: Z. — Obor. r., Ubg ifven Hietasaari, Haukp., lo, Pudsj. — var. radiatus Retz. Ubg: Br. enl. prot. 1870; Ubg, flerst., g. a., pa sednare Ar sillsyntare: Z. — Obor. Ubg, pa Nuottasaari ymn. B. tripartitus L. Vid Ubg, t. a: J.; i Kemi: Castr.; Wirz.; Ubg, h. o. d., Kemi: Z.; till Simo: Alc.; ej i Trn.-trakten: Hougb.; Simo Ruikka, Pahniala, Kemi Ylivalmari, Pérhéla: Kkm.; Kemi, upp- gifterna. harifran afse sannolikt H. platycephalus; R. — Nor. och Obor. vid kusten m, r., Kemi, Simo, Ubg. B. platycephalus Oerst. Ijo, Simo: H. Lindb. i prot. 1893; Kemi, g. r., Heikkilantérmé, Valmari, Laurila: R. — Nor. och Obor. vid kusten r., Kemi, Simo. Maksniemi, [jo Ilinsaari. [Filage montana L. Ubg Toppila, Simo, r.: Z.; Simo Kallio sag, ballast, tillfallig: Kkm.| Gnaphalium arenarium L. Vid Ubg, t. a.: J.; omkring Ubg, pa sand- jord: Prytz. . Gn. uliginosum L. Vid Ubg, mera r.: J.; i Kemi: Gastr.; UL, hvarest den éfvergar i ptlulare: Wirz. mscr.; Ost.: N. & L.; Haukp.: Ilm.; Pudsj., a.: Brand.; Sotk.: W.; Kaj., m. a.: M.; atminstone till Kiim.: H. M. F. Il; Simo, Kemi, i kustomradet t. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. och Obor. a, Caj. g. r., Palt., K., Sotk. Omed, Lim. — var. pilulare (Whlnb.). Karunki, Kemi prestgard, Ijo: Wirz. mscr.; vid Kemi kyrka, nara flodstranden: F. Nyl.; Karlé: Nyl.; Rov., Ofrt., h. o. d.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. g. a. Obor. g. r., Simo, Pudsj., jo. Omed. Karlo. Gn. silvaticum L. Vid Ubg, t. a.: J.; UL: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Puol., a: Br.; Kaj., a: M.; Rov., Ofrt. g..a.: Hj. & HL; Puol.: Alc.; Simo, Kemi, a., i Simo elfdal allmannare: Kkm.; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. g. a. Obor. vid kusten r., i det inre a. Caj. a. Omed. ej antecknad. — var. brachystachyum Led. Ost.: N. & L. — var. macrostachyum Led. Ost.: N. & L. Gn. norvegicum Gunn. Puol.: M; H. M. F. I — Cay. Puol. Iso Ayla. 244 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran, Gn. dioicum L. Vid Ubg, t. a.: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & &.; Trn., Rov., Kemi, K., Palt., Puol., Lim.: Mob.; Khm., Knt., m,/.ac2/W:;; ePuol:,. as Bir; Baj., mi acy M3) Bove, Ofrt., m. a. och ymn.: Hj. & H.; Ubg: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. — var. corymbosum Hrtm. Ubg vid Toppila sund, ej ballast: Z. — Obor. Ubg. Cay. Rist]. Saukkovaara. Artemisia campestris L. [Ubg Raattiholme och Toppila, bal- last: Z.]; Lim.: Ale.; [Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.| — Omed. Lim. — var. hottnica Lundstr. Lim.; Hj. i prot. 1879; Ob sannolikt: H. M. F. Il, det afsedda unga exemplaret tillhédr snarare A. campestris; Kemitrakten: A. Rantaniemi enl. prot. 1896, Ajossaari sandstrander ymnigt: R. — Nor. Kemi Ajos, varierar med nastan harlosa holkfjall. [A. maritima L. Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stads hamn, bal- last: Kkm.]| . A. vulgaris L. Vid Ubg i tappor, t. a: J; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Kaj., r., Palt. kyrkogard: M.; Ubg, Toppila, a.: Z.; nordligast i Kemi: Hj. mscr.; H. M. F. I; Simo, Kemi, kustomradet h. o. d.: Kkm.; Kemi, h. 0. d.: R. — Nor. och Obor. vid kusten spr. Caj. r., Palt., Sotk. Omed. Lim. — ,var. coarctata (af Fors.). [Ubg Toppila ballast: Z.]; Simo Tiuranen, Pihlajakari, Kemi Ajos, Munaluoto: Kkm.; Kemi, h. o. d. pa sandiga hafsstr.: R. — Nor. och Obor. pa hafsstr. spr. A. absinthium L. I Palt. vid Joensuu hemman nagra stand vildt vaxande: J.; i Muh.: Appelgr.; Khm. Kylmala: W.; M.; [Ubg Toppila, 1 ex.: Z.] — Caj.or. m. r., Khm. Achillea millefolium L. Vid Ubg, a.: J.; i Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; Aav.: J.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Puol., Kemi, Karlé: Mob.; Haukp.: Ilm.; Trn., a.: S.; Pudsj., a: Brand.; Khm., Knt. m. a.: W.; Rov., Ofrt., a. stund. nog ymn.: Hj. & H.; Ubg, m. a., Toppila, a.: Z.; Simo, Kemi, m. a. Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a. A. ptarmica L. Ijo: Br. i prot. 1870 & 1871 & Medd. V; Kaj., r., Palt. Kemila och Hévelé: M.; Ubg, Hietasaari nara Toppila, Ijo, Palt., torra angar, r.: Z.; ej i Trn.-trakten: Hougb.; [Simo Va- sankari sag, ballast, Lahti angs nyodlingar t. rikl.: Kkm.; Kemi, ny- odlingar, sannoligt tillfallig: R.] — Obor. och Caj. m. r., Ijo Virk- kula, Ubg, Muh., Palt. (A. cartilaginea Led. Ubg begrafningsplatsen och andra stallen trol. forvildad: Z.] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 245 Anthemis cotula L. Vid Ubg, a. nog: J.; Wirz.; fordom pa akrar i ljo enligt muntligt meddelande af F. Nyl.| [A. arvensis L. Ost.: N. & L.; Ubg Toppila, r.: Z.; Kemi stad, ballast, tillfallig: Kkm.; Ubg en]. muntligt meddelande af F. Nyl.] [A. tinctoria L. Ul. nara Pyykésjarvi, r.: Eb.; Kaj., r., Palt. Immola vid Héveléjoki, Ristj.: M.; Ubg, Ul., Pudsj., Kemi, bland od- ladt gras: Z.; Muh.: Ale.; Trn., ofta pa odlade aingar: Hougb.; Kemi, inford: Kkm.; Muh. aker i kyrktrakten.] Matricaria inodora L. I Kemi: J.; Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., a.: 5.; Pudsj., a.: Brand.; Ul.: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Rov. Tervo och Sonkkajarvi Paavola, r., Ofrt. Turt., h. o. d.: Hj. & H.; Ubg, m. a., Toppila, a. och g. ymn.: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. m. a., i de nordli- gaste delarne mycket sparsammare, i Caj. or. a. _ — var. borealis Hartm. Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm.; Kemi Rantaniemi, Niemeli (var. ambigua Ledeb.): R. — Nor., Obor. och Omed. Kemi, Simo, Lim. — var. maritima (L.). Ost.: N. & L.; Ubg, Toppila, a. och g. ymn.: Z.; Simo, Kemi, hafsstr. h. o. d.: Kkm. — Nor. och Obor., Kemi, Simo, Ubg. (M. chamomilla L. Ost.: N. & L.; Ubgstrakten: Br.; Ubg bal- lastplatser, g. a.: Z.; Simo, Kemi, ballastplatser: Kkm.]. [M. discoidea DC. Anda till Ubg och Trn.: S. i prot. 1884; Kaj., r., K. stad: M.; Ubg. sedan 1881 flerst. ymn., Trn.: Z.; Simo Knihtila, Junes, Kemi stad, Laitakari sag, Pitkakari: Kkm.; Kemi, g. a., fanns omkr. 1894 ej alls 4nnu pa landsbygden pa gardsplaner, 1897 deremot med sakerhet anda till Rov.: R.] Chrysanthemum leucanthemum L. Vid Ubg pa torra Akerre- nar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; Trn.: Wirz. mser.; Ost.: M. & L.; Kemi och Trn. flerst.: H.; Pudsj., r.: Brand.; Khm., a. och yma., n. Knt., bh.’ 0. di: W.j Kaj., m. a: M5 Oftt: HM. F. I: Simo Vallo ymn., Marostenmaki, Kemi Jarppi, Laurila: Kkm.; Kemi, g. r: R. — Nor. g. r., sydligaste delen af Ofrt., Trn., Kemi, Terv., Simo kusttrakt. Obor. i n. delen r., Simo Ruona, Pudsj., Tjo, Kiim., Ylik., is. delen a. Cay. i n. delen till Ristj. spr., is. delen a. Omed. a. (Chr. segetum L. Ost., bland sid: N. & L.; Simo, Ubg Top- pila: Z.; anda till Ob.: H. M. F. Il; Simo Kallio sag, ballast, till- fallig: Kkm.; Ijo 1 akrar enl. muntligt meddelande af F. Nyl.] Tanacetum vulgare L. Trn.: Linné Iter lapp.; Westerbotten: Lin. Fl. lapp.; vid Ubg pa holmar, a.: J.; i Kemi: Castr.; Aav.: J.; Ost.: N. & L.; Trn., Rov., Kemi: Mob.; Haukp.: Ilm.; Roy. till Lohi- 246 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. niva, Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Ubg, flerst., samt Toppila, a., Simo: Z.; Simo, Kemi, t. a., fran Ylikarppa uppat mindre a., Ruona och Ala- portimo t. r.: Kkm.; Kemi, m. a. i kusttrakten: R. — Nor. g. a, i Kemi kusttrakt m. a. Odor. vid kusten a,, 1 6fre Simo t. r., i n. Pudsj. g. a., saknas for Ofrigt i det inre. Omed. Karl, Limingo. [Senecio Jacobaea L. Ubg Toppila, r.: Z.; Simo Vasankari sig, Kemi stad, ballast: Kkm.| [S. viscosus L. Ubg Toppila, g. ymn.: Z.; Simo Kallio sag, Wasankari sag, prestgarden, Kemi stad, ballast: Kkm.] S. vulgaris L. Anda till Lapm. pa odlade och ruderatplatser: Wirz.; Ost.: N. & L.; i narheten af Ubg: H. Trn. stad: F.; Ul.: Eb.; Ubgstrakten: Br.; Kaj., a: M.; Ubg, Toppila, ymn.: Z.; Ubg, Trn. och mellanliggande trakter: Hougb.; Simo Kallio sagholme ymn., Kemi stad, Laitakari, Pitkikari: Kkm.; Kemi stad och dess omgif- ningar, g. r.: R. — Nor. och Obor. langs kusten r., Trn., Kemi, Simo, Ubg. Caj. is. delen, Palt, K. Omed. Lim. Cirsium lanceolatum (L.). I Kemi, a: J.; Castr.; Ost: N. & L.; Sotk. naira Khm. grans: W.; Kiim., a.: Br.; Kaj., a.: M.; K., Pudsj., Ijo: Z.; ej kind med sakerhet norr om Kiim.: Hj. mscr.; atminstone till Kiim.: H. M. F. Il; [Kemi stad, gata, 3 exx.], Ijo, vid landsvagen: Kkm.; [Kemi stad, sakert ballastvaxt, tillfallig: R.] — Obor. 1s. delen’-2:)'¥.,. 'Muh\,Ubg, Ijo, Kiim. «g. aj/s.| Pudsj.,, Gaz. 1°. delen spr., Palt., K., Sotk. C. palustre (L.). Vid Ubg, t. a: J.; Ost: N. & L5 s. Khm,, g. a, Knt. anda till Saarijarvi by, h. o. d.: W.; Kiim., a.: Br.; Kaj., a., Knt. Saarijirvi: M.; Limingo ang: Z.; Kemi: Hj. mser.; Alc.; Trn. trakten: Hough.; Kemi Heikonen, nara kasernen, Matinlassi, Vi- heriila: Kkm.; Kemi, forgifves eftersdkt: R. — Nor. is. delen r., Trn., Kemi, Simo-Terv.-Rov. griinstrakt vid Palovaara och Tuisku- Kivalo. Obor. is. delen r., Utaj., Muh., Kiim. g.a. Cay. g. a., in. delen sparsammare. Omed. Lim. C. arvense (L.). I Kemi akrar, a.: J; Castr.; Ost: N. & L.; Kemi och Trn. flerst., vid Trn. i a4krar m. ymn.: H.; Ul: Eb.; Khm., g. a.: W.; Knt.?: W. p. 134; Kaj., m. a: M.; Ubg: Z.; Kemi, ymn.: Hj. mscr.; Trn.-trakten: Hougb.; atminstone till Rov.: H. M. F. U; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, ej antraffad: R. — Nor. m. r., Trn., Ndrt. Ruottala, Kemi, Rov. Obov. in. delen m. r., Simo Sankala, [jo, fran Ylik. och Kiim. i s. delen a. Cay. i s. delen till Rist]. a. Omed. Lim. — var. integrifolium W. & Gr. Nor. Rov. prestgard. — var. horridum W. & Gr. [Ubg Toppila, g. ymn.], afven annorstides fn pa ballast: Z.; [Simo, Kemi, alla ballastplatser : Kkm. |; Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 247 Kemi, afven vid vigen 1 km n. om staden: R. — Nor. och Obor. Kemi, Ubg. J C. heterophyllum (L.). Vid Ubg, t. a: J.; i Kemi: Castr.; Ost.: N. & L.; Trn., a.: S.; Ul: Eb.; Khm., Knt., a.: W.; Sotk., a.: . Br.; Kaj., g. a.: M.; Rov., Ofrt., g. a.: Hj. & H.; Simo, Kemi, t. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — WNor., Obor., Caj. och Omed. a., stiillvis m. a. Carduus crispus L. Ost.: N. & L.; Kemi och Trn. flerst., vid Trn. i akrar m. ymn.: H.; Ul.: Eb.; n. Knt. h. o. di: W.; Utaj. Kurimo, g. a., Obor. a., Kiim., a.: Br.; Kaj., r., K., Knt. Kiannan- niemi och Juntunen vid Saarijaérvi: M.; Rov., Ofrt., a. ofta ymn.: Hj. & H.; Ubg, Toppila, a: Z; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a: R. — Nor. m. a. i nordligaste delen a. Obor. m. a., i Kiim. och Ylik. a., sydligare r. Caj. m. r., K., i nordligaste Caj. or. spr. Omed., Lim. spr. (C. nutans L. Ubgstrakten: Br.; Ubg ballast: Hougb.; Kemi stad, ballast: Kkm. | Saussurea alpina (L.). Simo mossarne nedanom Kivalo, nord- vest fran Palovaara nara Tuiskukivalo, Rov. Palovaara, Ylijoenlatvan- aapa (ymn.): Kkm. — Nor. och Odor. m. r., sydligaste Rov., Simo-Terv. granstrakt, Ofre Simo. {Lappa tomentosa (Mill.). Ubg Toppila, r.: Z.; Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm. | (L. minor (Schkuhr). Ubg Raattiholme, r.: Z.; Simo Vasan- kari, Kallio sag, ballast, tillfallig: Kkm.] [Centaurea nigra L. Ubg Toppila, ett exempl., Kemi, bal- last: Z.] [C. phrygia L. Kemi stad, tullstranden bland buskar vid backen: R. — Utan tvifvel forst efter stadens bebyggande hit- ford, ehuru ej af Rantaniemi bland ballastvaxter upptagen. Fanns ej har pa 1860-talet. | [C. jacea L. Ost.: N. & L.; Ubg, ballast: Hougb.; Kemi stad, Hattsaari, ballast, ruderatplatser: Kkm. | C. cyanus L. Vid Ubg i svaga ragakrar, t. a.: J.; i Kemi: Castr.; Trn.: Wirz.; Ost.: N. & L.; Rov., Kemi, Puol., Lim.: Mob.; Haukp.: Ilm.; Ul.: Eb.; Khm., a., Knt., h. o. d.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov. Tervo:. Hj. & H.; Trn., oftast i ragakrar: Hougb.; Simo, Kemi, a.: Kkm.; Kemi, m. a.: R. — Nor. g. a., i nordligaste delen m. r., Rov. Tervo, i Kemi m. a. Obor. g. a. Caj. a. i nordligaste Caj. or. spr. Omed. Lim. Frequensen vexlar nagot under olika ar. 248 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. (Cichorium intybus L. Kemi, ballast, r.: Z.; Simo, Kallio sag, ballast: _Kkm. | Lampsana communis L. Palt. Mel., a.: Br.; Kaj., r., Palt. Hoévelé, (Khm.: W., i st. f. Nurmes, se sid. 143): M.; [Ubg Toppila, Kemi, r.: Z.]; Palt.: H. M. F. Il; [Simo Kallio sag, Kemi stad, ballast: Kkm.] — Cay. Palt. g. a. Leontodon hispidus L. Kaj. H; K., hégre belagna angar: Nyl.; Palt. Paltaniemi (Z. hastilis): Br.; Kaj., h. o. d.: M. — Cay. ry iPale wre L. autumnalis L. Vid Ubg, r.: J.; i Kemi: Castr.; Haukp.: Iim.;. Trn., a: 5.3) Puadsj.; a: Brand. Ul.: Eb. Khm., Knt., m?’a.: W.; Kaj., m. a.: M.; Rov. till Tervo, Ofrt., g. a. stund. ymn.: Hj. & H.; Ubg, Toppila: Z.; Simo, Kemi, m. a.: Kkm.; Kemi, m. a. R. — Nor. Obor., Caj. och Omed. m. a., i nordligaste Nor. mindre a. — var. villosus Brenn. Khm., Knt., ej r. (pratensis Koch): W.; Kaj. (pratensis): M. — Nor. och Obor. Trn., Kemi, Simo. Caj. a. Omed. Lim. [Tragopogon pratensis L. Ubg Toppila, ballast, ett ex.: Z.| Hypochaeris maculata L. Pa dngsbackar anda till Lapm.: Wirz. Taraxacum officinale (Web.). Vid Ubg.: J; i Kemi: Castr.; Muh.: Appelgr.; Palt.: Aejmel.; Ijo: Frost.; Trn.: Deutsch; Rov., Kemi, KS alt, Puol. daim.:) Mob). Khm.,. Knit... a: We, Kaj. iis a.) Me; Rov., Ofrt., a. Hj. & H; Simo, Kemi, m. a. Kkm.; Kemi, a: R. — Nor., Obor., Caj. och Omed. a., stallvis m. a. (Lactuca sativa L. Ubg Toppila, tillfallig: Z.] ; Sonchus arvensis L. Vid Ubg pa leraktiga akrar, t. a: J.; Ost:s kusttrakter, mera r.: Prytz; Lim.: Br. Ubg, odl. st., [Simo]: Z.; [Simo Kallio sag, ballast: Kkm.], med undantag af den sistnamnda, sannolikt f. laevipes. — f. laevipes (Koch). Simo, Kemi, h. o. d.: Kkm. — Nor. r., Ndrt. emellan Husa och Oukka afvensom i Ruottala, Kemi, Simo Maksniemi. Obor. r., Ijo Leijola, Ubg. Omed. Lim. a. — var. maritimus Whinb. Ubg, m. a.: Nyl; ljo Maagrunni (littoralis): Br.; Ubg flerstides, Toppila, Simo: Z.; Simo, Kemi, a.: Kkm.,; Kemi, h. o. d.: R. — Nor. och Obor. hafsstr. spr., nordligast i Kemi. Omed. Karlo. S. asper (L.). Ijo, Lim.: Br.; Ubg, odl. st. och ruderatplatser, r.: Z.; atminstone till Ijo: H. M. F. Il; [Simo Kallio sag, tradgard, Kemi stad, ballast, ej vild.: Kkm.]; Kemi, r., afven i gamla trad- gardar: R. — Nor. Kemi r., Obor. vid kusten m. r., Ijo, Ubg. Omed. Lim. a. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 249 S. oleraceus L. Vid Ubg i kryddgardar, a.: J.; i Kemi: Castr.; anda till det innersta af Bottniska viken: H.; Ul.: Eb.; jo: Br.; Ubg, m. a. flerst. ymn.: Z.; Rov.: H. M. F. Il; Simo, Kemi, kustomradet t. a., Simo elfdal spridd: Kkm.; Kemi, r.: R. — Noy. r., Rov. Saari nara griinsen emot Terv., Kemi, Simo kusttrakt g. a. Obor. vid kusten m. r., Ijo, Ubg. Omed. Lim. Mulgedium alpinum (L.). Ristj. Saukkovaara, Puol. Salmi: Br.; Kay. 1., : piaidenbal P| seabal |OBe Eb disieal deal hod enh | ee i co) dries eR ca aaiee aha sae ties oe 263 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. | | Quey + =f Rowlett et Oe ee ot es. ie OE a acum, | ss? o" See ft SERRE ase Ee —__ : osu sg a ee ee eee ee es 3) sounaog oie rr. SRE tSh ees Et time bE ES | = 2 ie Grae & no: or Me kad RS et Manarerae |. Sar}, Rete ~ frupessnmong} ft +H. pe pe te tHe be t+ tte ttt omg FHPpepe pepe pe ttt bette te te -oUneIOS fe the tHe tebe te tte tttt-e +t+44+. ts +: ee ee ee ee eee S) oureyva $HHet eee pete fe $Httttt+e tte ttt. tet tare lyst +.44.-4.-.-...4.-- pee ew te ‘ Sing ot +.-+t. es Bs ee turpesuArA TY] oe ew te. ans, +. - +. tt. . te + 4 Te imcad ere 4 ec dao ee ee oe tAig[sepng se es eee ee ee ae oe ae ae ne ee on mm | ++4+4+4+4- 0-42 $e fs ++ Pe fe be be ttt | sont epee po oe pt ee +. + | PUA ee CER aed i ea 4 4) puuny se ee fee thet 264 Magnus Brenner. Observationer rérande den Nordfinska floran. Norrbotnia orientalis Ofvertornen = ‘S = > Tervola ‘Tornea Kemi Simo Kuivaniemi Ostrobotnia Haukipudas Uleé Gymnospermae. Juniperus communis L. f. nana Willd. . Picea excelsa Link . var. obovata (Led.) Pinus silvestris L. Monocotyledoneae. Polygonatum officinale All. Convallaria majalis L. . Majanthemum bifolium @) Paris quadrifolia L.. . Tofieldia borealis Whinb. Juncus conglomeratus L. J. filiformis L. J. balticus Willd. J. fuscoater Schreb. . var. alpinus Vill. . var. rariflorus Harim. . supinus Moench compressus Jacq. . . Gerardi Lois. . bufonius L. . . stygius L. . bigumis L.. Luzula pilosa (L.) L. multiflora Ehbrh. var. nigricans Harim. . var. pallescens Whinb. . Iris pseudacorus L. . (Typha latifolia L. coe ih ee en i eee el Sparganium ramosum Huds. . Sp. simplex Huds. f. longissima Fr. . Sp. glomeratum Laest. . a -- ; -|- -|- ‘ : -|- ++ + -|- bt EE -|- , -|- -- , +++: t+ +++ | » —- +++ | p+ ttt++4+ oe ae ‘a | - -+4++4++++: +++ +p . -[- ; -|- -|- ++ + hese ee : + -|- : ++ - : -|- -|- ; ar DES peerage 265 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. | | ogney PBA -3 2 SO 2 4 = Rea Se SLA Ay CGE CS Mek ae oe SPCR ECER CCC ES PES SPREE CS ESET ERE EST apm | ts bet Se Ses et a SoS a SRE oat aga S E ee tes Re ee alae To aes (eae te Z| Se Oo ear ee ae te Sars Pie © 64 Se ¥ pe 7 | | TWIOTUSTRARS agile afi . 23 “aie, Ge eee ce a Ai eh Ae” Pome, eo a ey | [laujessnutong ++ +++ a -++-4+4+-4 +++ oun fet tho ptt He HHH. tH) +444 $f SS Se Ss a eae s +2 fee $+ -g|__ selon fe e+ SE ee +++ t+e t+ e+ +++ }S| curred +++: + a “hipaa aes Oe a ae es ea es curls | fe pe Hp f+t+ e+. 54+ fee ptpe ee eee. | “quapesuAai py pa tae a aR Be ag 3 ae ets ae eae Seb tek Sted. ha det ee os sala fla sil hiccnce ka | wamtsepng Pe pe ee ce ee ++ foot ee ee | somm | +-+-4 +--+ ++. + +e +++. 0-4 SCHUUENTA ++ +++ ole Me tity aia ee +++ 44++- +4 2) ryumy fo fe te er a ee fee pepe + + 266 Maynus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Sp. natans (L.) .. Sp. affine Schnitzl. Sp. minimum Fr. ‘Sp. hyperboreum Laest. Calla palustris L. ‘Lemna trisulea L. ‘L. minor L. L. polyrrhiza L. Scirpus silvaticus L. ‘Sc. lacustris L. *Tabernaemontani (Gmel.) : 'Se. caespitosus L. . . Sc. pauciflorus Lightf. . Heleocharis palustris (L.) . _ *uniglumis (Link) . H. acicularis (L.) . angustifolium Roth . gracile Koch . vaginatum L. . . callithrix Cham. . russeolum Fr. . . Scheuchzeri Hoppe . alpinum L.. .. Rhynchospora alba (L.) Carex dioica L. as . pauciflora Lightf. C. chordorrhiza Ehrh. C. teretiuscula Good. C. tenella Schkuhr C. loliacea L. | C. tenuiflora Whinb.. C C C C Be oo o . Persoonii Sieb. . canescens L. eo var. subloliacea (Laest.) . . echinata Murr. . . norvegica Willd. . Eriophorum latifolium Hoppe. - e Fy . . . . . . . . ° . ° ° . . . ° . . . . . . . . . . . e ry . ° ° e ° TT LY esses Sts SSS SSSsSSsessssinessstersassseeer eee . . e . Norrbotnia orientalis | Ofvertornea +++ el 6 BeBOna Gemgaoo aas doo 1 be tcea ee Se eee Stal ete eee teases eee : omy | +++ +e +e ++ + +4. ‘Sse BS Sie tiah +4+-$- 44: - | semmen | i fe eB RS : neat he at ; . oF of: +. +. ae i Se = Me eter a a= 0 eer eet yee CR n,n ee ee ee ee | qunorusreys Cee aie ee ee eg Er ee Ls frnupessnmong] =p e bpp ee be Pe HEH HS +: oun [pps fe te + ttt pe He ttt ttt +: tH: Soummogs J. +. ftp. f-- ++... -4- ++ ic ol EEE Es a Dosen tssaeeseee SESE CSR SELE® ++: SSS . | : (oe ee ee ee —wnetosnr | ++++++ + - +s $+: eee Seppe pe be +: rqesuaty | Me cdl A “alae hc MSD ad he lle ae a) ada he: Mn one +5 +. 4: ~ oyurjong — a ee UP ek eee ee ee rR re er ee hee ~ | eaetsepma [ $++4+-++. 4-0 $4. be bee +++++ +44. 4+ 45 ct (ie ee erie ie ee pene ie ee ie ee | sou f+ f+ t+++t+e be be be HH ttt $e tte t+: gi) mn | ee Fe pp ee Be tH HHH. $+: Se ee | | | | | | | 272 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Ofvertornea Rovaniem1 | Tervola Tornea Norrbotnia orientalis Kemi Simo Kuivanieml Ijo Ss Ostrobotnia Haukipudas Ulea . nemoralis L. . serotina Ehrh. . pratensis L. . trivialis L. Chaixii Vill. bs Arctophila pendulina (Laest.) . Glyceria fluitans (L.) Atropis distans (L.) . Festuca ovina L.. I’..rabra Jb; \s%. var. barbata (Schrank) var. arenaria (Osb.) . . var. planifolia f. villiflora Hack. : F. pratensis Huds. Bromus secalinus L. Nardus stricta L. Lolium linicolum A. Br. Triticum repens L. . Tr. caninum Schreb. *violaceum Horn. . Elymus arenarius L. . Malaxis paludosa (L.) . |Microstylis monophylla (L.) Calypso borealis (Sw.) . Coralliorrhiza innata R. Br. . Listera cordata (L.) . L. ovata (L.) . Goodyera repens E, Gr.) | Epipogon aphyllus (Schm.) Orchis cruenta Mill. O. incarnata L. . O. angustif. Rehnb. * *Russowil Klinge O. maculata L. f. ad var. lapponicam (Laest.) trans. Coeloglossum viride (L.) . Gymnadenia conopsea (L.) Platanthera bifolia (L.) worry | fe +++ p++ ase Spt +t: + + ppp t+ po ttt tt. fe FEAF EETHEEEEHHH Et HHH+HEHE +: ppp + E+ . ° . Hee fe Fe tttt +4444 44> +p -$t+++4++4++° $+ tt +44 > | 273 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. on b Vir ee RP Beee «5 tos Jalen oa ARE ES, SE EE i. i cates Sa Ge ce epee fe. Pee te eee oa Bes teen : Se Se Kee a Fw See the ee oa. ea cea oe Cee "tl SEPERES EEE TE Pee eere Sate yee Mrs es z es Se Saar Si a i a a a Ne eee eee me ae arn ae hope h fe A. ka i eT peel a oe Tera he Mee thee, “ae wiyessnuiong} =-- ++ + ae he Pee ete tech aes ae bg ae ; owyny aoe see Seek et a +: SE ae aiaee baa Fae ee oueyog | +. +4 Ree oy acy toys a ee LECLESAE }+f ae g| wtex | ++++ tHe $tttt+ tee tHe ++++++ EE rr sb eee ee Pe A ee urgtnsrey |. Seu EEG fee NS eee ees fefe eee Alay op ee RE es ey Tas oe ee oyurjong he cok, fe pe ree ioe hed ee a Rog Fe: eae eae al | tarplsepng Eas eS ree ere i A ie kee ee? Se heli ~awtaa | +++. oii mit a a SE iid aes 3 (| some fo ++t+- + t4t. 0 te te fee bts + 5 rqUEOONNA J + Eh Bie a yes aro en One Bp a as | LYULUUILYy eat Spe eee pales he — i ee "Be +. +. Hf | | | | | | 274 Magnus Brenner, Observationer rorande den Nordfinska floran. Cypripedium calceolus L. Scheuchzeria ee L. Triglochin palustris L. Tr. maritima L. Alisma plantago L. ; var. lanceolatum (Hoffm.) var. graminifolium Hartm. ‘Sagittaria sagittifolia L. | var. tenuior Whinb. . Butomus umbellatus L. Hydrocharis morsus ranae L. Stratiotes aloides L. Potamogeton natans L. _ *sparganifolius (Laest.) . rufescens Schrad. . praelongus Wulf. . . perfoliatus L. . . lucens L. . gramineus L. var. heterophyllus (Schrad. ) *oraminifolius Fr. . var. nigrescens (Fr.) . var. subnatans Whlnb. . obtusifolius M. & K. Friesii Rupr. . pusillus L. . pectinatus L. . . vaginatus Turcz. Alifecinia Nolte rt tO Se 2 Zannichellia polycarpa Nolte . Z. pedicellata (Whinb.) . Dicotyledoneae. ‘Betula verrucosa Ehrh.. B. odorata Bechst. var. tortuosa (Led.) . ee orientalis Ofvertornea Rovaniemi Tervola Tornea -+-+ - ppp bttEHTH | SS eens Ostrobotnia Sala . ET . . Kuivaniem1 Tjo ~ he Some ata carer ae ei is Mesias aie i Nae + “++ 4 Haukipudas SEeeer yess ss ee Sac ++ - | 27d Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XVI, N:o 4. oye y wooo a “ee Se TO OL wer ee! OW 6 ++ 6 SS SS ee ho. a a -b . omyny ~+..+. OUWIvy}OS : eet: - it. 2 | eueley ttt.+. pce =| owed ee a lk tarefysty ee turpesuArAF{ Se a eae Oe oe ee __ oyurfong a i cae a | tArv[sepng - +. -t4+t4+4+4+44¢ 4 ce: LAre [ey oe ot. = Swe Be cfs SSeS et Eee Sel ses ea ea ees g: Ps. 2 Web Senet eke Re el eke SP ee. Baws Est ee & MERE? HE FN ee eh on, fo eR MU ec oe AT RL oy) Se ee oR Cea Ss a a Oe nS ee ea ee ee ie ee en ee ny eer ine ae ao ~ a “s -+ . ~ Sruypessnurong oe ae ee ese slater spose ale ee ee ik, ae ++. LULL -t-+. borealis -[- sou | f+. + othe + + ryUrUoTy yc ali 276 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. 'B. nana Dc a glutinosa (L). |A. incana (L.) Myrica gale L. Populus tremula L. ies ee bi triandra L. . caprea L. : ited b. . finmarkica Willd. . cinerea L. . |_ var. cinerascens Whlnb. . myrtilloides L. . repens L. var. arenaria (L.) . . nigricans Sm. . phylicifolia L.. . var. majalis (Whinb.) |S. hastata L. . . S. lapponum L. S. Laestadiana Hartm. S. glauca L. Urtica urens L. U. dioica L. Humulus lupulus 1. Polygonum viviparum L. . P. amphibium L.. . var. terrestre Rchnb. E. lapathifolium Ait. f. incanesc. Sael. var. incanum (Schmidt) . P. minus Huds. . P. hydropiper L. . P. aviculare L. P. convolvulus L. Rumex hippolapathum Fr. . R. domesticus Hartm. . ca 9 EERE FAPETEH + vagans Andrs. f Byuik Whinb. : 5 saueeeeneeesne ig Srl se te oe +++ - Norrbotnia orientalis Ofvertornea Ee eee ete Rovaniemi =I t eee +++ + + -++4+t+4++-+- : pitt pote ttt ttt t+: opt t+ KE+++E + a +++ -+4+4+4+ -4+4+4+ 44+ -+4+4+4++ pe te tttt+ st Simo FEET EEE EE EHH FH tHE H+ Ot Kuivaniemi +4+4++ t+4+$4+4+4++4+4+ Ijo eee eee RE tH: --f + -++4++ -+-44+ 44° tek Bon ugmatteata Haukipudas Ostrobotnia Ulea fe +4+t44+ ‘ +++ Et | -$+t++t+ - 277 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. Ostrobotnia media Cajania borealis ouey oe ee 3 Gladcdaine 2 ep aoe chs Bae OS... 2 OF PC ees he saben | fans a4 oes Looe G SPAS aE fo 25 2 ge ane osmmry | + be t++++ e+. $+. t+. ee ee Mad at a eae apes oe ee er Ot 5 san eS = oe he oe Oe 5 re i ke ea ra eh. ee TmaTUSTRIRS a. ne ee ere ae Bc « Bil Agel 8 OR bE aa wuyessnwong}] +. +. +t. ptettt. 4. tt. Pe mammocee de Et a aan ommny | fee te fH ttt pe te tHe beet tHe t oummos | f+. $+. +++ ++ a ee eee wore | te fe +f +t. ++. + +4+4-4 am +e $+. +. + b+++ ommtd J fe PX 4+. the fee bette te the the te $444 wapinsea | ee fH. pee fe ee ee tH. ef tte He 4+ + TES | a aT ae ae bach: sReiglhinh: yhede@latab- din ty oir aon wfeadbenyscil ~ oyurjong — : ere ree ae AU as Ce er eee ee See waaytsepng |. fp. + a re ee +--+ umm J fe fe foe pee tHe tte tte te +e ee ++-4+ som | te He Hee He tHe tte be tHe HHH tte mom | pe be PE. pe be Pe He He tH FH +: a py | pepe Pe pe bee He Ht tt as 278 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. eee ee reer SSeS Ostrobotnia R. acetosa L., . R. acetosella L. Silene inflata Sm. var. litoralis Rupr. 5. nutans L. Be var. glabrata Hartm. . &: tatarica: Pers.’ . Melandrium rubrum (Weig.) Viscaria vulgaris Roehl. V.. sips A) Ain, *. Lychnis flos cuculi L. . Agrostemma githago L. Dianthus deltoides L. D. arenarius L. D. superbus L. : Spergula arvensis L. Spergularia campestris ) |Sp. canina Leffl. . Sagina nodosa (L.) . S. procumbens L. Moehringia lateriflora L. Ammodenia peploides (L.) . Stellaria nemorum L. . St. media (L.) . st. palustris Retz. St. graminea L. . St. Friesiana Ser. ‘*“alpestris Fr. St. borealis Big. . . St. crassifolia Ehrh. . Cerastium alpinum L. . C. triviale Link . var. glandulosum Koch . var. filiforme Hartm. . var. alpestre Lindbl. . Scleranthus annuus L. . Chenopodium album L. Norrbotnia orientalis Ofvertornea b+ +++ ++ bth steph tttt- Rovaniemi Tervola Tornea Kemi Simo F444 pee bh th tttttt++++ pH ttt t4t4+444+ $Ht+ 05: +++ +tt Ht | -+4+4t4+4+ 4° - +t ++++ ° a ae a ae a ee ee Kuivaniemi . . . . . ° . . . . ° . . ° ° . ° . . ° Tjo Haukipudas bp tt+ b+ a ee oe both pe ttttt+ + +++ Ulea b++4+ 279 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. NN — mupessnuiong, -+--+-+... . oulyny +t+.... OUBY}OS +++... . borealis yurany «| +++. ryunnyyA | +++... . a ES Quey ~ ape ae a 3 ajaduoy cs Ceres ce Gt ee S| ee ee | oSurmry I = es ee en z= SOUIWT, ++... - a MORGEAT. Bw me + a eS =) PUISTORTRIES Po Tw #} woley | +++. petted et +4+++: fee t+ S| omega | +t... +--+ +++: -4+ +4+t4+o 04:4: - ming | ff ee re ee +. ++ a “quaesudasyy Re eS a ge ee ee ee ee ae -|- : eae - + , on +. se 4 oyurjong — 0 a -|- irae t+ f+ + +s -|- -+ SS | aR RT a sce 6 | ee eS re ee oe ee NN 6 ce oe ve ae EL Dein os iets 57 eR ee a —- -- — |+ == . . 4. a, has 280 Magnus Brenner, Observationer rorande den Nordfinska floran, eT Norrbotnia orientalis Ostrobotnia 08 | oy = n e\lale|/<|./8| |z Sl E/E) ELElLEl el slalé E\ El alsiS1@} ei" | al" | & we am Atriplex latifolium Whinb. var. salinum Wallr. | am A. patulum L... a ; Salicornia herbacea ane i eae ~ Bat Montia fontana L. pe Se te var. rivularis (Gmel.). OR ey es Ss 34 Thalictrum simplex L. ee eee ees var. boreale (F. Nyl.) Apaby te) oe ee ee Th. flavum L.. [ese eee ee a | 4. var. pauciflorum Sael. Be ee ag on ee Anemone nemorosa L. se Myosurus minimus L. Sie Ranunculus lingua L. h as R. flammula L. Be en ee : var. radicans Nolte 1) 2} 4 he ee x. var. reptans L. Joey | | =. R. lapponicus L. het pok: |e fit PE ; R. hyperboreus Rottb. i) a . R. auricomus L. Pek ee) Pe ee - fe Re pers Ls. oe eee Ae | ae R. repens L. : % oe oe ie pe ee pe ene) i var. hirsutus Hartm. . (eee ee ee -\-& R. polyanthemos L. . = (ae ie a ee ae j R. sceleratus L. . : 4-| 403 Batrachium fly llad ie a ee B. paucistamineum (Tausch) var. eradicatum (Laest.) Pht wi} Dk ; B. peltatum (Schranck) x oy Se ee 4. *suecicum Gel.. tas. fe] es EAE var. subdissectum Brenn. hh geen pe ae ge ee Og ee! op a oe Caltha palustris L. . palcd& pbk ee + |e Trollius europaeus L. [| 2 | eee es fe ft Actaea spicata L. [emcee eee ek 24 oe ae var. erythrocarpa Turcz.. + bees Pe . Nuphar Juteum (L.) . oe he 2 o3 ee f. minus Celak. fede hos a 22 . N. pumilum Timm poe | oe 4} +4 281 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. oye y Set ae he ae ee ae) Fk ok ere aR: Ceo +.+... : > © whee te cs, eS -{- = ajoduay Lose 2h OR Lee & Sess SS Pi aeeg rs Fh 8S S 5 : osutuiry eae oa te es Ta ee ea ge ec ee 3 oe a ae ae eS ee he oe Se ene ree el I ee ae ae See eRe eer ee | TS . Cees PSS eet Pee ee eee ee ee 5 PO eee TF Twpessnutong Mii, 7 735k AL le BR eo. a al ee a a ea | oumny Se a ee ees tee Foals ea eae a ate oureyjog ae A a ee ee re ee ee rs : eurley Bg Bde a ve oe hk eke y PARR Ae WY -Aedbed alee eae S| wma |. +- +--+ +++: fee ttt ete ett t4+t4+- 5 rargtysny Serie ae ae ie ar a id. toe Canela Co a ee ee ae ttt... tee te wwe. + oyurjong ee ee ee ee $+ + ++. tee ve Speen hago rarglsepng Be he te ee pas Shah Sey. ane a Gia rarrteyy Si eee GE tobe chal gh an ae haveing ames ied alee me soyny a ee er i oc +. ++. oir ray ees +e 5 Mer Ls ok Aa Se ar FET TE a ee be “i S| ryuinry HE Ta Se ae ae a a ri +++. - a a a | 282. Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Nymphaea alba L. coll. f. minor DC. coll. |N. candida Presl . Fumaria officinalis L. Nasturtium palustre DC. Barbarea stricta Andrz. Arabis suecica Fr. . A. thaliana L.. Turritis glabra L. : Cardamine pratensis L. Sisymbrium sophia L. . . . Erysimum cheiranthoides L. . E. hieraciifolium L. . Subularia aquatica L. . Brassica campestris L.. Sinapis arvensis L. . i. Capsella bursa pastoris (L.) . Lepidium ruderale L. Thlaspi arvense L. . Raphanus raphanistrum L. Viola epipsila Led. . . palustris L. . umbrosa (Laest.) . rae . canina Rehnb. var. montana (L.) . rupestris Schmidt . Riviniana Rehnb.. tricolor Wa: ; Drosera rotundifolia L. Dr. longifolia L. Hypericum quadrangalum L. Elatine triandra Schkuhr . KE. hydropiper L. . Oxalis acetosella L. . Geranium pratense L. . G. silvaticum L. . : var. parviflorum Hartm. Impatiens noli tangere L. . <~ ++ 44+: wate [pe be et dhe de ka oases ak | turpesuArATy Seite so AN sche he alter a ae era sf oyurjong in le 7 ae ee ae eae re er er ae Cree re tArgisepug +4... +... a +. ae +. 4t-+.+.+4++-++4+.-..-.-. +. rareley a a a ee ee Ee + Se ok | Prowureyn TOE lay a Be cd sd PR a, oe a. &| ryuue0y re eee eee oe on Mente apelin ihn oles -ohtabeahilan dead at aa | | | | | | | 1) Nomen paroeciae non indicatum. 284 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. ‘Rhamnus frangula L. Callitriche vernalis Koch . var. minima Hoppe . var. fluitans Hartm. . C. polymorpha Loénnr. . C. autumnalis L. . Empetrum nigrum L. A. litoralis Fr. Angelica silvestris L. Peucedanum palustre (L.). Heracleum sibiricum L. 'Chaerophyllum Prescotii DC. Anthriscus silvestris (L) Cicuta virosa L.. . Aegopodium podagraria A Pimpinella saxifraga L.. | var. dissecta Spreng. Carum earvi L. . Cornus suecica L. Sedum acre L. on Bulliarda aquatica (L.) Saxifraga nivalis L. S. hireulus L.. y Parnassia palustris L. . var. tenuis Whlnb. Ribes nigrum L. . R. rubrum L. . var. pubescens Sw. Epilobium angustifolium * FE; Smentandm Eh. 6). |. E. alsinifolium Vill. . EK. Hornemanni Rehnb. . E. palustre L. . E. davuricum Fisch.. Circaea alpina L. Myriophyllum spicatum a Archangelica officinalis Hoffm. . Ofvertornea Rovaniemi pf tH tte + Ft Be a ae Pott t4+tt +o t4+4+4t4++ 4 a fo t+ cee EE ee a ee ee ee mae Norrbotnia orientalis t+. + ++4+ +t+t4++4++ +444 7+ +4 - + -|- ee Simo tte a ‘ Kuivaniemi . . . . . . . . . . . . . . . e . . . . ————— eee SSS . . Ostrobotnia £2) 2 = ° = a cae 8.2 +) fe) ti — = é +1) 4/3 pee ce +/t}4] +)+}/+|— +] - [+ +/+ |+)— +) )+ ba +/+ )-|— +)+})+ +)+)+ +. || 4 on 9 ee 25 ~ 285 ouey ERO TESS RSTES SSS Ts oR PY CLES ReTT is “ wey F TESSESR. 4 Meh ashe HERE CREPES SSS ELE RSS “3 osmmy | tp. ee fe fe the te tht. ett ttt: t+ t fet Ff ac CPF ee BEE. CS ew ae een oe a Se Poe ae ee ee i ee RS ea ae a a A eo te” a ee A, oa a ES Ostrobotnia media an ee Se eS oo nn eer nine Sn eo) Oe Se ae ee ee er rere see OUIBY}OS tt....+..+4. ae ee a rc. es ee ee ee owed fo f-pe fH. He Fhe p tHe tH HH ttt TAIRlysnyy oe a er +. . ; a TurpesuArA FT Se Le 5 +.+-+.--+-+.- ++. oyuvjong Se ae +. , tArr[sepng “Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4 SALUT A, LULU] 286. Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. M. alterniflorum DC. Hippuris vulgaris L. . Ceratophyllum demersum if Lythrum salicaria L. Daphne mezereum L. Hippophaé rhamnoides L. . Sorbus aucuparia L. Rosa cinnamomea L. R. acicularis Lindl. . Rubus idaeus L. . R> saxatilis 4. : R. areticus L.. | R. chamaemorus L. . Fragaria vesca L. ‘Comarum palustre L. . Potentilla anserina L. P. argentea L. : | P. canescens Bess. . verna L. P. erecta (L.) . P. norvegica L. var. ruthenica (Willd.) Alchemilla vulgaris L. coll. Geum rivale L. . Ulmaria pentapetala Gil. Prunus padus L. . Lathyrus pratensis L. L. maritimus (L.) L. palustris L. L. vernus (L.). . Vicia silvatica L.. V: eracea L: : V. sepium L. . V. sativa L. var. angustifolia L. V. hirsuta (L.) Astragalus alpinus is. Norrbotnia orientalis 2) gl elel_|. jeacd waa ce 3 dbdee oa ae ee 3 SEE ee eee ee Eee ee ‘nelag galas ac as babe em asiar 2: ickaweeeboge sa bekc cman Ge 7: || See (ceed ke we ay oo ‘alee ie eal Ga == Gale eo eae) os Somkecs oi Minaeo@ie =: 4) ae ee eA he ee iar eee ee | ee her ot tear Pee Bwae wey cs ieee mae Ge ea ws TET ba Kuivaniemi Ostrobotnia Ijo Haukipudas Ulea +/+ +/+) + +/+) +4 all a +) + |+ +)+)+ +) /4 +)+)+/- +)4+)+ +/4+}+ +) 4+)+ +12 ee +4 4 — + 4/4 +) - |+ a ae 3 + eb a a tho, Pak 4 )4 roe a: +)+4+)+4+|— +)4+)+ sll Mecano 3 +) 0+ +)4)+ +/+ b+ ++ | 287 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. ee Po Se. eo ee ea ae ee ees i 8 seine, PS Ree Se RSE DS ag 4/5 3 wee 2A a 2 1S aes ke ee g) ofr | t+. +. +4: ees SS eae eh te ae ey cm Oe a IR A ee RAS RR Saf eR RR a a Wikia ch aa Pes ore Fa coum fp a ee pe Perea Souwpog foe fe f+ $Ht4+f4+ 00 +e fete. fe f$te et Se Pee ee tt ee O Somma | ++. t+. +t+++++++ +e ttt e ttt: ttt tt ~qarefysny A GS ea aye fe Ae ee ees eee Shale ig ea oe Begs Pea SO a ae ee Se ee ee ere tbs bas bier ens eae SS Oe Oe a ee ee ee ee ee ee ee tAre[sepng ++4+.++4. ++ a ae ws + ae Oe! fic’ en Se ae ae ee +--+ . : ae Taree} 9 ++. ++. +4. +4++4+-+-+- +--+: : yin +.4+44. -- soun ih kad aera cece diets... rae +. 2 poppe fee fe te +: TY UUM YT +--+. Saab 29 a fe home . TYULWILY oh be os +--+. —+++++++-+ Mi nahn cae the all. «oiny seem 2 Se | | | | | | borealis 288 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran, Norrbotnia orientalis Ofvertornea Trifolium pratense L. Tr. repens L. . : Px: spadiceum a Myrtillus nigra Gilib. M. uliginosa (L.) . . Vaccinium vitis idaea Zh Oxycoccus palustris Pers. . O. microcarpus Turez. . ; Arctostaphylos uva ursi (L.) . Andromeda polifolia L. A. calyculata L. . Calluna vulgaris (L.) Ledum palustre L. . . Pyrola chlorantha Sw. . P. rotundifolia L. P. media Sw. . P. minor L. P. secunda L. P. uniflora L. : Lysimachia vulgaris Ls. L. thyrsiflora L. . Trientalis europaea L. . Glaux maritima L. . . Primula officinalis (L.) . Pr. sibirica Jacq. . ; Polemonium coeruleum L. var. campanulatum Th. Fr. Myosotis palustris (L.) . M. caespitosa Schultz . M. intermedia Link . M. stricta Link Lithospermum arvense wv Anchusa arvensis (L.) . . . hs Asperugo procumbens L. . . © J 4 Limosella aquatica L. . Linaria vulgaris Mill. Veronica scutellata L. . b+ ++++44+4+4+4 - +4 Hf tH +t tttt++ttt ++ p++ . . . . . . . ° . ° . . . . . . . . . . . ° . . . . . ET A ES . e “++ Rovaniemi any Per ee eee ea ee es t+ ++4+ pepte pe ttet $e 4444444 -+-4+4+44- Tornea $++4++++ ++++ + +++: +++ + +++ - P prt fe athe *'s —- E 12/816 Mpa} 2) = +]+]-|+ +]+]-|+ a ot Nea +{+ +/+ ba was leal ck +)+)+/+ +1+/+/4 +)4) +4: +{+) + |+ +{+)-]+ +]4)-|4+ +]+)+}+ +{+]- [+ an . ++) - + +14) -|+ +]4+)-)+ pe ie +14) -|+ +]+)-|+ +]4+o-/+ ae ae +14) °)4+ Haukipudas + + +|+ +) + + + +/+ + + +/+ - | + +/+ +} + +) + ++ 4 +) + “| 4 +/+ + | + 4 | 4 ++ +/+ +) + ° | a i+ - | 4 —- = - | 4 —- a 4 | def Ostrobotnia Ulea | | | 289 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. ouey 5s a eg ee ew te ew es pote. = aeeeral ~ + ett... 2-2 3 5s hoes eee a Se SS o See g| tomy | }H4++4+tH- t4ttt $e bette te tte bet | Ia PE GE REPRE PEPE EGS Pete Ree | 2 eaguik, |. . ems Os eee oar ee 2 eee ane 5 oat, Sea ae ae ep ee as a jwmercmms| . «pp pp ts op eee os Be seek ee «Co dee eee oe ae se a ~ frompesenmons fp. P+ ttt tpt be pete tee EH t _ Pom J f+. H+tt++4+4+++-+ttt++tt+e oe ttt: 7 Souepos | +t4++t++. +4++4++- $+ +4+4+4+4+4+- °° 2 tt++- + + | voten | ++tttt+++tttt++ttttttt ttt tet t S| ommea | +++ttt+-++4+t+-t4++4ttte es ttt tte + era ee rm a a Oe TP (a a Ee ee as oqumjong | f+. +++4+4+4+-+- +++ ++4+4+++ 44: - [wretsepna | -- ++-++4++4++4+4++- $+4+4+4+44+: - wap | opp. t+. + $ttt+ be tte tt: sounn | ppp p+ ttttt. te +++ + tt: ymamn | pp ppp ppp be tHtte pry fo pe ppp FHtH te t+ HHH: —_— eee borealis 290 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. V. chamaedrys L. V. officinalis L. . V. longifolia L. var. maritima (L.) V. serpyllifolia L. 'V. verna L. : Melampyrum pratense Lt: M. silvaticum L : Pedicularis palnetni A. P. lapponica L. ; P. sceptrum carolinum i. Rhinanthus minor Ehrh. Rh. major Ehrh. . Bartsia alpina L. Euphrasia officinalis L. coll. . EK. hebecalyx Brenn.. Odontites rubra Gil. coll. . O. litoralis Fr. Utricularia vulgaris L. . U. intermedia Hayne U. ochroleuca R. Hartm. U;eminor “hy, 2 Pinguicula vulgaris L. . P. villosa L. Plantago major L. Pliamantima 2b... |’. Mentha arvensis L. var. riparia Fr. var. lapponica (WhInb.) . Thymus serpyllum L. Calamintha clinopodium Spenn. Lamium purpureum L.. *incisum Willd. Galeopsis versicolor Curt. . Gy tetralnit db c- >. Stachys palustris L.. Scutellaria galericulata Bi . . . . . . ° . e . ° - . . . ° ° . ° . . . . ° . . . e . . . . ° . . . . nn ener rr ree eee errr ee ree rere ee —————EeEeEeEeEeEEE—e—Vn Norrbotnia orientalis Ofvertornea -+X+EX+H++4 04-45 - PtH tte mi Rovanie Tervola -$++t+tt+4+ 4+ °° a ee ee fe fH fp t+ $t4+44+ bp E EE bE ett tte +++ +4444 Tornea Kemi Simo Kuivaniemi Se Ostrobotnia ao) — Haukipudas pope ttt +++: FFE EH ttt ttt +4444 po ttt ttt is at +h H- | fpf tte (A ee Beet, Ulea | | | 291 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, N:o 4. Qe yj ajodwoy oSulur'y SOUIWUd], Ostrobotnia media BABUIAT, TULATUSTVIRS TLUTBSSNUIONS owyny oweyjog ce 5 eueley Es 5 owmeyed tAreltysty | tpesudrAqy oyuejond tArv[sepng rArpley() soyn borealis aS £ares Lester R I. Se eee Ue. Se aS bar Gua esaas “Leases see tees LR RET Rae te Ce ec. fe ae tHe fee FAR eee ts tea ae te as ae eae eee aie Se i Sa A ae da ee a Se ee -+. + ee ee ee ee es +++ + Poe ee eee Pp. te ae +e 4: -+:- 44.4 a re es ee SSS eee 4h s be pee Ee eet ee ee ee ee EN Say ai ent Bn Mite BR ose siied did sink alk ale a ee ee te ttt tote tee deol eee fe gh ey ee ee eee ae e+ ee = a De Aarts Ate Ral cl oh. alodtah wi aleb Metin -+++4- rr rape ve Teeeey et Sees coke Sed ea deol eee SS 'sleialinch daa ee ee ates sc clk heh cdc Fae a. TYULULITY IMU | | | | —_ *" Pa ~~ *292 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. “> * Norrbotnia orientalis Ofvertornea Rovaniemi Tervola Tornea Kemi Simo Kuivaniemi ‘Prunella vulgaris L.. . | Gentiana campestris L. *suecica irbel, *germanica Froel. : G. amarella L, *lingulata Ag. *axillaris (Schmidt) . Menyanthes trifoliata L. 'Galium boreale L. . triflorum Mich. trifidum L. . palustre L.. . uliginosum L.. . verum L. ; |G. aparine L. *Vaillantii DC. . Adoxa moschatellina L. Viburnum opulus L. Linnaea borealis L. . Lonicera xylosteum L. . Campanula rotundifolia L. C. patula L. : aa ++ + ee ee ++++-- | RARAAAM ppt ttth Xt aot “pele ae ate eee er Falmee peleey Seam -$H--+-4+4+- t+ | PH pH EHH HH+ + tH: ot aie +- fob ep ef: Lobelia Dortmanna L Valeriana officinalis L. . var. sambucifolia Mik. Knautia arvensis (L.) Tussilago farfara L.. Petasites frigida (L.) Aster tripolium L. Erigeron acris L. var. droebachiensis (Mall. ie Solidago virgaurea L. Bidens cernuus L. var. radiatus DC. B. tripartitus L. : B. platycephalus oe Gnaphalium uliginosum Le. fet var. pilulare (WhInb.) ©. © -f 4) 4 Gn. silvaticum L.. eoeewe 2S 2 Gn. norvegicum Gunn. . ee +++ ig te +++ - or spppp ep + + ++4+4+ | + +- -|- +--+ pep ttt +: 444+ - “+444 - war Men wr apie 293 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. : Quew~ f) @ ats’ a>. + . ~ te. ee. te tee ee ew. ek oe Eee +. a cue | 6202S rad 42432 reed £5 s FEA BEES £335 etter | os Fee, Sees eset kG Set fs S PSR ER ESS Sa, E oer tb ee Sy ie 2 Fe | eee | of ms 8 Bas: SoS ts ao See ta tere PR Pee Rode BS BRD SE ee J woomsmg| . = La Weekes @ ae Paes ee, SE rarpessninong |p Sn eS ee st ouyny | +t... = f+. +. ++. Ce eee Say eee ae ae 2 ouemog | ft. fe +. Hp... +4ttffHe se. ++ + Jf. fe G) votey | +. +e +++. +4+4++-4+44+4+4+4+4+----- fee ee pe pe S| owner | +e - +s +t++t4+t+-+++t++ttte tote te pete Tee ee PL, a Pre aes ee EE a © BY a “qunpesuAaAy . PEPE + eae a ee ae ee ER ae oyurjong | |. ca ToS GE Fee ae ae RT ae Sak a | vawlsepng a a fete tat rt ok ld a ale ae Es ee eS wmf | fe ee fpf pH. EH. tg aa eer es as | sou | te +e . f4+++: ++ 4+4++++- 44-0 ++ 454 +e +: H PIUTUUTGTA Oe re ee ea ae a ae Page 3 5) vyaruny |. % +++ ab aE ch bat | 294 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. } Norrbotnia orientalis Ostrobotnia “ae = = | ® = 2s S & | 2 si Sial¥] 7/8 ei< 5 | & - = Gn. dioicum L. ah) aed ee ee | fe) of al Artemisia campestris Fj t tea Ss Se ee | var. bottnica (Lundstr.) . se ; ; A. vulgaris L.. — a5 | 4 | var. coarctata (af iPork,) 7 me =f |A. absinthium L.. . . ’ aes. Bs ee Aas, ‘Achillea millefolium L. . Se eae aes Se Ae |) se ga A. ptarmica L. | i eee ee AL} ne Spratt idea inodora L. . ede [debe | I ath ah cs! . borealis Hartm. 5 ae pa | ee . . | var. maritima (L.). . 4 tf he a oh aye 3 Chrysanthemum ene iieanin i Be ee i ee a) Tanacetum vulgare L. PEPE ETE P+) > [4] 4(4+ Senecio vulgaris L. 5 eee eco eg ets) el ek ie Cirsium lanceolatum (Ea Coe eee Ce eoic Ate 'C. palustre (L.) fot |Ha |e | ae Se eal : C. arvense Csi: Sle leone ees Era lieoe ee abe var. horridum W. & ‘Gr. Af m| = s| fede ah tp ea C. heterophyllum (L.) 5 Eee ee | 'Carduus crispus L.. . eee eae es eee ee Saussurea alpina (L.) . At | tal th a eT fede Centaurea cyanus L. ea en ae Pian) | _Lampsana communis L. | esp to] or | Seta spell er Ol ates 'Leontodon hispidus L. . + tas fl lees epimers cr pe _L. autumnalis L. . DS ae ee ee es _ var. villosus Brenn. . 5 eae PRBS eS eo si Taraxacum officinale (Web.) . ff te! | Paes eee ee se SonchusarvensisL.var.laevipes(Koch)| - |. Pres Pages | var. maritimus Whlnb. . | ea nl era| Breen as any) 5. oleraceum L. fata =e ae ed ee Le fo. "eepern(h),) 577, a Ul oe Tf ons PA eS em he En Mulgedium kipienaer (L.) pag te Pn Tae A Sm Te 7 eae M. sibiricum (L.) . i |, al coe tte SS Se ae See Crepis paludosa (L.) See siewas Selene ie e Cr. tectorum L. due} TY se Fh Peis RV ee ee es | Hieracium deiieltutam i. ee ae eee ae ee Is. Yai ak én H. botniense Brenn.. ADs ee ea een ee ee | a? | : 295 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. ouey Sant Bees: 52 or, chars-Gp' Se SRS wee Safa sac Ga BI ee oy ds +s sos Le = Mee Tl Fhe aa Gee SRS GE Aw aS GS ns (Ex nan Seep ana ee Se aa & a) oir | te te te pte ee ete te a te et E eee we 5.8 a3 (aeea ty oes FEET EL eine Spent ©. ts tf attgcac cf tct ts BLEED ris £371 oo) a a ee ey ar ar ie de Wee Pe: Bs SR oe SE ee ce + Nowe GP ae Poteet coe wypessnurong Ree fine pee tte meet owyny cor ears . ouyny evueley + foe tte + i) eae + +: + Cajania ouleyed tAlvfysty Pica, ne eee es 7 rpesusrAyy 2 ae ee ree +. +--+. +e ees + pean a ta ke + +-+- ; 2k pee bee +. +. oyurjong r a Sy reat sabe ae de Weg SE leer : a aaa | Se soul ae - + +4++- 44-4: PIU S a ese Oe = - oe oe te. tt. ates ‘ak ist ie eee aks w +++: ++: 4: |. | | | borealis + rAre[ey} Ae ne i +.-+.-. -+4-. nates +. +: cia Mh I ee ee - +. + -+- | 296 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. ROO me H, AL H. poe a eo om . tornense Brenn. . crocatum Fr. var. reticulatum Lindeb. . . condylodes Brenn. . stenacrum Brenn. . prenanthoides Vill. . rigidifolium Brenn. . subumbellatum Norrl. epacroides Brenn. pohjolense Brenn. longicuspis Brenn. acutissimum Dahlst. . succedaneum Brenn. hymenacrum Brenn.. forficulatum Brenn. . Brennerianum Norrl. . curtatum Norrl. pseudopinnatum Brenn. . serrulare Brenn. . . . subdepilatum Dahlst. trachyodon Brenn. exuviatum Brenn. crepidioides Norrl. var. tenuescens Norrl. lapponicum Fr. var. riparium Lindeb. limitare Brenn. prolixiforme Norrl. var. kuhmoénse Brenn. . vicarium Norrl. setosifolium Brenn. . rosulare Brenn. . coniops Norrl. similifolium Brenn. kainuense Brenn, dilucidum Brenn.. sotkamoénse Brenn. . Rovaniemi Ofvertornea Tervola Tornea Norrbotnia orientalis Kemi Simo ree Kuivaniemi Ostrobotnia | (2) —_= — Haukipudas Ulea . . . . . 297 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. ee ir Sere ME Pee ge ae ee Ce ee yy Oy ee eee aetiiey | SBS Tee Oe Gat eu & RT % ; emg. Sn; "eee 5 tt te . Se ee pe ee oSsurury pews. sue ou. s oe eo te 4 Sg SE phe Since OR See Sie o, errs) ar SOUIUa], Pe Ses Soe SS eee. a Bf Get hm at ae am. ees 4 Sie RAgudd T, ets. 2 oe - 0 ae ae ee Soe Mh hee nee ep Ee ee ae ae Sma a ee eS ae eae ee ee Se eee ee a ana ic. owuyny i te ee ee ee Aeele Ne RS Pan es se Snare Seas Mgr 2 es) 0 oureyjog pee ul fae ie Ba ee Poe a, z vueley | DEE ieee + Mestre ds at = Gk LION Gh ee ae +. & oureyeg SE kana MOG LE Vs Vee Oy: Ee See eerie % se fete. +. +4. SG ORES ema Oe ara ane ae ee ee, ae A ae oe Nice a ee Ee ok oe +. . tupesuArAPy Sta eae ae ae Selle Got Rs pies PRS IRD PY Bae FL is MU Mea ay ae a Sy Ee 44 Aig bP dices Rabe 2 rare a ee a ae paper yy Ms end ne kk yg kA ek a ae fi. 48g eR E LY ULL YT Se speere ees sya Puneet ies a ont ae be ey Oe ee te Sie ae: eae ae Ca a ee rire ee he bse 4 che an AES SEE ete ee ad eS eee | 298 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. H. parcidentatum Brenn. var. paltamoénse Brenn. . eesiiceps Brenn.. . cesiiflorum Norrl. . cincinnulatum Brenn. . diminuens Norrl.. scabratum Brenn. . . holophyllodes Brenn. . orbicans Almqv. . caliginosum Dahlst. . . melanolepis Almqy. . | _ var. hastifolium Brenn. . =-B=-—--—----8--8--0--8--8 "| H. pseudopellucidum Brenn. . H. diaphanoides Lindeb. var. flocculiferum Brenn. H. diaphanellum Brenn. | H. hebecalyx Brenn. H. tenellum Brenn. . . H. subpellucidum Norrl. var. dentatum Brenn. var, amplifrons Brenn. . . conolepis Brenn. . . sileni Norrl. . atriplex Brenn. pycnadenium Brenn. imbricarium Brenn. . interspersum Brenn. . Incurrens Sel. atricomum Brenn. hemipsilum Brenn. . elaeodes Brenn. . cespiticola Norrl. . abradenium Brenn. . . barbatulum Brenn. . sublucidum Brenn. . lucens Norrl. . mo po ee . chlorellum Sel. & Nore. : Ofvertornea a |e S| ee (ae + - —- +h Norrbotnia orientalis Kuivaniemi Ostrobotnia n | 3 2 o| 2| 3 — aa pa = — 3 a . os | 299 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. Ostrobotnia media | grey apodway OSUIWU'] -~eo. SeGwmet te ceze,.. 2% 3 = Shs SOUT, BAguiAy, IULBTUSTRIRS | Rs a a a i et a ce eer er eC te ee ourqnyy OUIBY}JOS eueley Cajania pte eH: oweyeg Saas cee Gee o TAR ysry +.+.... +. _ +. oyurjong targ[sepnd targa} soyny borealis Tarr’ turpesuAaA PT PUTO A a he pe aitghiad os 300 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. H. petiolatum Elfstr. H. corymbiforme Brenn. H. pubescens Lindbl. oom ooo . contractum (Norrl.) . . suomense Norrl. . . neglectum Norrl. . . sphacelatum Norrl. . tenerescens Norrl. f. detonsum Norrl. . galactinum Norrl. . Zizianum Tausch . Inerassatum Norrl. . pilipes Seel. . tubulascens Norrl. . dimorphoides Norrl. . var. subesetosum Brenn. H. exsurgens Brenn. H. kajanense Malmgr. var. excelsius Norrl. . . pseudoblyttii Norrl. . . Selani Norrl. .- a0) . fennicum Norrl. . nigellum Norrl. colobimum Norrl. . brachycephalum Norrl. . . cochleatum N. P. - susercum tir 2.’ var. pseudauricula N. P. var. stipitiflorum N. P. . H. auricula L.. H. pilosella L. a: flaeueiee Mecca Ben var. firmicaule (Norrl.) . . chrysocephaloides Norrl. Ofvertornea oe Rovaniemi Tervola Tornea Norrbotnia orientalis Kemi Simo Kuivaniemi Ostrobotnia ° bd a > Haukipudas Ulea 301 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. Cajania Ostrobotnia media borealis Qirey ajodwioy osurwr'y] SOUIWDT, varus], TUOTUSTRIRS twjessnui0ng ouyny aoe SR OS Oa Se. BR 8. ST ®) eke e ee eee se eS 2 eee es ee eee ae. OWBYJOS ‘ vuvley chs ae ee ary gees 3. ae APs staan Giecelony “5° 4 pears agg ele ouryeg Se ee tArvlysTy rupesudaA fy oyurlong tArgl[sepng ~— raaeteyg sony PYCROTTTA HULU 302 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. Observationer rO6rande vaxternas blomning under somrarne 1864 och 1869, med uppgift pa tidigast och senast ob- serverade blommor samt observationsorterna. Juniperus communis Pinus silvestris . Convallaria majalis Majanthemum _bifo- lium . , Paris quadrifolia Tofieldia borealis Juncus filiformis. J. alpinus . Luzula pilosa. L. multiflora . Calla palustris Heleocharis palustris Phalaris arundinacea Anthoxanthum odo- ratum : Hierochloé borealis Milium effusum . Phleum pratense Phl. alpinum . Alopecurus fulvus Agrostis alba . A. vulgaris | A. canina . : |Calamagrostis _ lap- ponica 'C. stricta C. epigejos C. phragmitoides C. lanceolata . Apera spica venti Deschampsia caespi- tosa D. flexuosa Molinia coerulea. .|VII30 Kemi Vill1 Khm. 1864 1869 tidigast senast tidigast senast VII 1 Ijo -- VI 25 Sotk. _- —- —- VI 23 Sotk. — VI 22 Haukp. |VII18 Kemi —_ VII8 Palt. .|VI24 Tjo —- VI 23 Sotk. —- .|VI22 Haukp. |VIL18 Kemi VII 10 Palt. _ .|VII7 Simo — — — .|VIL18 Kemi — — — -- Vil 30 Kemi -- — = = — VI 22 Sotk. utbl. — == VI 22 Sotk. VI 29 Sotk. .|VI21 Haukp. |VII31 Kemi VI 24 Sotk. — _ -- V1 26 Sotk. -- VII 30 Kemi = —~ -— .|VI18 Karl6é = — | — VI 23 Tjo — “= -- .|VIL4 Kuivan. — — — .|VII 27 Kemi — — 2 .|V116 Simo — VI 26 Sotk. — .|VIL18 Kemi = VII 10 Palt. — .|VIL30 Kemi _ — — .|VIL29 Kemi = VII 21 Puol. _- .|VIT30 Kemi -— -— — ./VIL15 Kemi — — a .|VIL28 Kemi — VII 26 Utaj. — .{VIIL3 Terv. — VIII 3 Sotk. -- .|VIL31 Kemi — = — .|VIIT1 Kemi — os — .|VII29 Kemi — VII 28 Palt. -- .|VIL18 Kemi — VII 15. Ristj. — .|/VII30 Kemi — VII 21 Puol. -— Acta Societatis pro Fauna et flora Fennica, XVI, n:o 4. 303 | | 1864 1869 | Melica nutans .|VI22 Haukp. — VI 24 Sotk. — | Pos) amas. «: SV cRire — =~ VI 23 Sotk. — P. pratensis .|VIL4 Kuivan. — VII5 K, _- | P. trivialis . . VIE3L Kemi — — — | Arctophila pendulina | VII 20 Trn. = —- — Festuca rubra . VIL14 Kemi — VII7 Palt. —- F. pratensis .. . —_ — VII 28 Palt. -- Nardus stricta . . — — VIL1 Sotk. — Triticum repens . .|VII29 Kemi - ~- — Coralliorrhiza innata -- _ VI 23 Sotk. f. bl. — Listera cordata . .|/VII117 Kemi — — — Goodyera repens’ .|VIII5 Rovan. — = - Orchis cruenta .{VIL15 Kemi —- — — /O. maculata .|VIL5 Simo Vill i Kemi V1 26 Sotk. —_ | Coeloglossum viride VI 22 Haukp. — — — Triglochin maritima |VI 23 Haukp. — = — Alisma plantago. .|VII14 Kemi —~ VIL 21 Puol. -- Sagittaria sagittifolia |VII 30 Kemi — VII 21 Puol. — Butomus umbellatus |VIII 2 Kemi — — — | Potamogeton _ perfo- Hameo. .,.. ./ Wid Kemi — Hs — P. lucens . . . .{VII25 Kemi — — -- Uritewurensss .. . ~- VUI1 Kemi — — U. dioica . . . .jVIL4 Kuivan. [VIII 1 Kemi VIL3 K. — Polygonum vivipa- Tums. . . -|VESbajo Vill i Kemi VI 22 Sotk. —- _P. amphibium var. | terrestre . .|VIIL2 Kemi — — |P. lapathifolium . .|VII31 Kemi = ae = P. aviculare .|VILI13 Kemi -- VII3 K. - P. convolvulus .|V1II 24 Kemi _ a = Rumex domesticus . _ — VII3 K. — ee Seeteests 6 — -- V127 K. == Silene inflata . .|VIL6 Simo a = 7 Melandrium rubrum |VI17 Ubg VIIT 1 Kemi -— — Viscaria vulgaris .|VII6 Simo aa ri = Vealpima > .2 cog — = V1 23 Sotk. -- Dianthus superbus . |VI112 Kemi — _ -- Spergula arvensis ./VII7 Simo | - VI 29 Sotk. — Stellaria nemorum . — — VIl18 Puol. -- | St.-media . .|VIL6 Simo - VIL 4 K. - St. graminea . . |VI25 Tjo — VI 26 Sotk. -- Ce SSS 304 Magnus Brenner, Observationer rorande den Nordfinska floran. | st Friesiana . 'Cerastium triviale Chenopodium album Montia fontana . Thalictrum simplex | var. boreale Th. flavum Ranunculus flam- _ mula var. reptans R. auricomus . | R. acris. R. repens . ; R. polyanthemos | Batrachium peltatum Caltha palustris . 'Trollius europaeus . Actaea spicata Nuphar luteum . Nymphaea alba . Nasturtium palustre Cardamine pratensis Sisymbrium sophia Erysimum cheiran- thoides . Brassica campestris Capsella bursa pas- toris : Thlaspi arvense . Raphanus raphanist- WHY oo! = 3 Viola epipsila. VY. canina var. mon- tana Drosera Pn dieoa Dr. longifolia . gulum Oxalis acetosella Geranium silvaticum Rhamnus frangula . Callitriche vernalis . | Angelica silvestris _|VIL5 Simo .1VL18 Karl6 VII 29 Kemi .|VIL12 Kemi . Wil tej VIL17 Kemi .|VI17 Ubg .|VI18 Karl6é .|VI 27 Tjo .|VI 29 Tjo VIl11 Kemi VI 21 Haukp. .|VI22 Haukp. .|VIL4 Kuivan. VIl12 Kemi V118 Karl6 Vil 14 Kemi .|VI 22 Haukp. VII6 Simo .|VI16 Ubg .|VI16 Ubg VIL20 Trn. (VIE 19. cBent Hypericum quadran- .|VI16 Ubg V1 22 Haukp. |VIIL41 Kemi VIL17 Kemi VIL 27 Kemi VUI3 Terv. Vill1 Kemi VI 23 Haukp. VII8 Simo VUIL4 Terv. VII1 11 Rovan. VIL8 Simo VILl15 Kemi VIIL6 Rovan. VIII 1 Kemi VI 25 Tjo VII 20 Trn. vac cundr ale ebehnwiles sama) anna nn Sotk. VI 24 Sotk. VII 20 Puol. VI 22 Sotk. VII 11 Palt. Vit 19-Palt. VIL 10 Palt. VIL9 Palt. Vil 22 Uiaj. VII 25 Utaj. VI 22 Sotk. VII 12 Palt. VIL2 Sotk. VII 24 Utaj. CE a lg FR I re er” 1869 VIL8 Palt. vil 19 Vil il VI 29 VIL25 Utaj. i i | | | ' Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XVI, n:o 4. 305 1864 1869 -Peucedanum palustre | VIII 1 Kemi — VII 28 Palt. oa | Anthriscus silvestris |VI 22 Haukp. /|VII28 Kemi V1 23 Sotk. — | Cicuta virosa , .|VUIL5 Rovan. -- VII 21 Puol. = Pimpinella saxifraga |VII 20 Trn. — VIL 10 Palt. — |Carum carvi . .|VIL14 Kemi os VI 24 Sotk. — Cornus suecica . .|VI17 Ubg VII 20 Trn. VI 22 Sotk. —- Parnassia palustris .|VII27 Kemi — VII8 Palt. — | | Ribes nigrum. — — VI 22 Sotk. — Epilobium angusti- folium _ VIT20 Trn. ty VII 14 Rist). is | E. montanum. _ — VII 11 Palt. _- E. palustre . VIIT6 Simo -- V1L30 Sotk. rs | Hippuris vulgaris .|VII10 Simo a _ — | var. fluitans — = VII 10 Palt. — | Lythrum salicaria .|VI[28 Kemi - VIIL4 Khm. als | ‘Sorbus aucuparia_ .|VI 28 ljo VILI15 Kemi VI 26 Sotk. a | Rosa cinnamomea .|VII4 Kuivan. /|VIII 4 Terv. VIL8 Palt. — | R. acicularis . — os VILS Slt. — | Rubus idaeus. .{VII11 Simo | — = as R. saxatilis .|VI22 Haukp. — V1 23 Sotk. _- R. arcticus. .|VL17 Ubg — — — R. chamaemorus — ‘VIL8 Simo VL20 Sotk. -- Fragaria vesca ./VI122 Haukp. | — — ata Comarum palustre .|VII13 Kemi — _ _ Potentilla anserina .|VII1 Tjo -- — — P. argentea .|VII12 Kemi —- — = P. erecta — = VIL3 K. — P. norvegica . — -- VII7 Palt. — Geum rivale . .|VI22 Haukp. {VII 20 Trn. V127 K. VIL19 Puol. _Ulmaria pentapetala |VII14 Kemi —- VII7 Palt. VIII8 Muh. Prunus padus .|VI21 Haukp. (|VII5 Simo -— VI 27 K. Lathyrus pratensis .|VJI14 Kemi — VII3 K. — | L. palustris .|VIL4 Kuivan. — VII 20 Puol. — Vicia silvatica , — — VII9 Palt. — V. gracca .|VIL4 Kuivan, = VI 29 Sotk. — V. sepium . — — VI 29 Sotk. f. bl. — | Astragalus alpinus . — — VI 24 Sotk. f. bl. — Trifolium pratense .|VIL4 Kuivan. — VI 25 Sotk. a | Tr. repens . .|VI22 Haukp. dine VI 28 K. — | Tr. spadiceum -— -- VII3 K. — | Myrtillus nigra a ae 54 VI 22 Sotk. | | M. uliginosa . .|VI22 Haukp. | VI 22 Sotk. 306 Magnus Brenner, Observationer rérande den Nordfinska floran. ee ee 1864 Vaccin. vitis idaea . Oxycoccus palustris O. microcarpus. . Andromeda polifolia A. calyculata . Calluna vulgaris. . Ledum palustre . Pyrola rotundifolia . P, minor P. secunda P. uniflora. Lysimachia vulgaris L. thyrsiflora . Trientalis europaea. Primula sibirica . Polemonium coeru- ee eed ee Myosotis intermedia 2 Haukp. Veronica scutellata.|VI117 Kemi V. officinalis . . {VIL 20 Trn. V. longifolia . .|VIL12 Kemi V. serpyllifolia -|VII1 Io V. verna ‘ — Melampyrum _ pra- lense, -|V1I 28 Ijo M. silvaticum . -|VII1 Tjo | Pedicularis palustris | /P. sceptrum caroli- | Euphrasia officinalis | | E. hebecalyx . | | Utricular. intermedia | Pinguicula vulgaris | Plantago major . .| Pl. maritima . Mentha arvensis. Galeopsis versicolor G. tetrahit . Pt Scutellaria galericu- | lata 1869 | eee ere VI 21 Haukp. VIL 4 Kuivan. VU 30 Kemi .|VI19 Karlo VIL7 Simo .\VIL13 Kemi .{VIL16 Kemi .{VIL5 Simo VII 28 Kemi .|\VIL14 Kemi .|VI 22 Haukp. VI 22 Haukp. NUTS S pains «))|? | VE Reemo Rhinanthus minor .|VII1 Ijo Rh. major . .|VIL 20 Trn. .|VIL4 Kuivan. V1I8 Simo VI 27 Ijo . \VIIL10 Simo .|VIL11 Simo . VIIL1 Kemi VIL 14 Kemi VIL9 Simo ‘VIL11 Simo VII10 Simo VIIL5 Rovan. VII30 Kemi VII30 Kemi VIII 25 Kemi VIL 12 — VIII13 Terv. ViIL3 Vill 1 Terv. Kemi V1 23 Sotk. VIL2 Sotk. VII 28 Palt. VI 20 Sotk. VIL 9 Palt. VIL 14 Rist}. VI 24 Sotk. Vil 28 Palt. V1 20 VI 23 VI 25 le 24 Sotk. Sotk. Sotk. Vil 12 Palt. VI 26 Sotk. ViI3 K. VIL5 K. “WvI7 Palt. VI 30 Sotk. Vil3 K. VII 1 Sotk. VIL8 Palt. VIL17 Hyrns. | VIL7 Palt. VI 24 Sotk. utbl. VIL19 Puol. VII 25 Utaj. VIL7 Palt. VII 10 Palt. VII 29 Sotk. VII 24 Utaj. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 4. 307 | 1864 1869 | Prunella vulgaris .|VII 20 Trn. | —~ VIL7 Palt. — | Gentiana campestris | VIIL1 Kemi — -—- — Menyanthes trifoliata |VI17 Ubg VIL15 Kemi _ VIL5 K. Galium boreale . .|/VII7 Simo — -— _ G. trifidum .|VIL5 Simo _ — — G. palustre .|V1 30 Tjo — VIL3 K. —- G. uliginosum .|VIL6 Simo — VIL 1 Sotk. — Linnaea borealis .|VII4 Kuivan. {VIII 4 Terv. VIL3 K. — Campanula rotundi- { folia . .|VIL13 Kemi — VI 29 Sotk. — C. patula -- -- VIL7 Palt. = Valeriana officinalis |VI[14 Kemi -- — _ Knautia arvensis — — VII9 Palt. — Erigeron acris .|VILl14 Kemi -- VIL9 Palt. _ Solidago virgaurea . | VII 14 Kemi — VII 11 Palt. _ Gnaphalium uligino- sum .|VIL13 Kemi —- VI 29 Sotk. — Gn. dioicum . . ./VI17 Ubg = Se = Artemisia vulgaris .|VII 25 Kemi -— — — Achillea millefolium |VII 4 Kuivan. — VIL5 K. — Matricaria inodora .|VI 28 Ijo —- VI 23 Sotk. — Chrysanthemum leu- canthemum . . | VIL 30 Kemi — VIL7 Palt. _— Tanacetum vulgare |VII8 Simo - as = Cirsium palustre —- -— VIL 14 Rist. — C. arvense. : — — VII 28 Palt. — Carduus crispus. .|VIL20 Trn. — VII 23 Utaj. — Centaurea cyanus .|VII 28 Kemi — VIL7 Palt. — Leontodon hispidus — — VIL7 Palt. — | L. autumnalis .|VIL11 Simo — VIl4 K. | Taraxacum officinale — VII 10 Simo -- VII 29 Sotk. Crepis tectorum . .|VIL10 Simo — VIIL7 Palt. — Hieracium umbella- — — i Cone .|VIL380 Kemi VII 21 Puol. H. condylodes .|VIIL3 Terv. — as 25 H. epacroides. a —- VII15 Rist). a | H. melanolepis — == VI 25 Sotk. — | |H. neglectum . ~- — VI 25 Sotk. 2 | H. prasinatum — _ VI 25 Sotk. — | a Gud bevare fosterlandet! 19%*/;00. 4\ - fipy ~ Lshan bested sumo aise 2 inte? O86 saat er ' nt ee iy Te “poe i = - Ley: me ees ‘ ae Cs - We sr ofoe? ah ay ta} nis sak ty feud“ ” un : hy 2), mf co . “4 ms) aE De * ee: r= felge oin: Mice ACTA SOC. PRO FAUNA ET FLORA FENN. _T. XVI, N:o 4 KARTA tll NORDFINSKA FLORAN af M. BRENNER. [ES Lagre én 150m. ES) 150- 200m ESS) Hegre an 200m. 2 30 4 3 6 7% 8 90 1m,, = a ee sel KG 1: 2.000.000 Viner poeeden ie b J \ i Mevcspoipeirest, 0° ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. T. XVI, N:o 5. OM OCH NAGRA MED DEM SAMMANBLANDADE FORMER. AF HARALD LINDBERG. MED EN TAFLA, (Anmiild den 13 maj 1899). 33-6 {-3-—_— HELSINGFORS 1899. Ett tillfalligt misstag har vallat att denna afhandling er- hallit ofvanskriften Acta, XVI, n:o 2 pa hvarje textsida i stillet for Acta, XVI, no 5, sasom detta titelblad angifver. KUOPIO 1899 Oo. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. Wihsae: senaste tid har jag varit sysselsatt med granskningen af nagra till slagtet Pohlia horande former, och da jag tror mig ha gjort iakttagelser af intresse, vill jag i det foljande redogéra for de resultat, till hvilka jag kommit. Fa mossor ha varit mera sammanblandade in de till Poh- ha pulchella-gruppen horande. Férst genom 8. O. LinpBERG och Limpricut har klarhet vunnits hvad betraffar Pohlia pulchella (Hedw.). Uti sin utmarkta mossflora utbryter Limpricut tviinne nya, val skilda arter, P. lutescens (Limpr.) och P. vexans (Limpr.), hvilka fOrut innefattats under P. pulchella (Hedw.). Den senare af de namda nya arterna for han jamte P. carnea (L.) och P. albicans (Wahlenb.) till slagtet Mniobrywm (Schimp. ex p.) Limpr. nov. gen., utmarkt genom afsaknaden af ring samt ge- nom stomata obtecta. Pa Pohha albicans och P. carnea hade min far redan tidigare (1887) grundat ett nytt slagte, af honom kalladt Kawrinia, till minne af pastor Kaurrn, som kort férut i Norge upptickt tvanne sardeles utmirkta nya arter af sligtet Pohlia. Da min far ej hann publicera sitt nya slagte, har det fran 1892 hirstammande namnet Mniobrywm allmint upptagits. Om sligtet Mniobryuwm’s virde sasom sadant skall jag i slutet af denna uppsats yttra mig. Det material, som statt mig till buds har varit ratt rikligt, inalles har jag mikroskopiskt undersokt i det narmaste 200 pa- ket af hithdrande former. Fdljande herbarier har jag haft till- gang till: S. O. Lindbergs herbarium (herb. 5. O. L.). Universitetets i Helsingfors mossherbarium (H. M. F.). V. F. Brotherus’ herbarium (herb. V. F. B.). Harald Lindbergs herbarium (herb. H., L.). 4 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. Dessutom har lektor ARNELL godhetsfullt meddelat mig en del former till paseende. Fdljande arter komma att behandlas i denna uppsats: 1. Pohlia pulchella (Hedw.) Lindb. 2. P. lutescens (Limpr.). 3. P. decurrens Lindb. fil. n. sp. 4. P. atropurpurea (Wahlenb.). 5. P. vexans (Limpr.). 6. P. carnea (L.) Lindb. 1. Pohlia pulchella (Hedw.) Lindb. Synon. Bryum pulchellum Hedw. Descer. Ill, p. 95, t. 38 B (1792). Bryum Lescurianum Sulliv. in Mem. Amer. Acad. n. ser. 4 (1849). Webera pulchella Schimp. Syn. ed. II (1876). Lamprophyllum pulchellum Lindb. Pohlia pulchella Lindb, (1879), Webera Lescuriana Lesq. et James, Man. of Moss. of N. Amer. (1884). | Denna art beskrefs 1792 af Hrpwia uti Descriptio et Adumbratio Muscorum frondosorum II, p. 95 och afbildas pa tab. 38 b. De exemplar, som legat till grund fdr hans be- skrifning, hade blifvit honom tillsanda af Swartz och hirstam- made fran Lappland; de voro gamla, saknade lock, ring och sporer, hvarfor Hepwia ej kunnat lemna nagon upplysning om dessa delar. De efter Hrpwia féljande mossforskarena forde till Hepwies art &fven andra, hvilket framgar dels af de be- skrifningar de lemnat, dels af de af dem uppgifna fyndorterna. BripEL ar den férsta, som anfér, att P. pulchella har ring och i Bryologia univ. I, p. 651 (1821) lemnar han en lang beskrif- ning, dar bland annat anfores, att arten, sadan han fattat den, har »annulus tenerrimus fugax.» Att Bripet dock haft &fven andra former for dgonen ain den akta Brywm pulchellum Hed- wig framgar af, att han anfoér den sasom vixande »in ripis umbrosis arenosis rivulorum et amnium humidisque depressis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XVI, n:o 2. ) totius Europe preesertim Borealis. In alpes etiam ascendit.» En- ligt de resultat, till hvilka jag kommit, saknas naimligen den kta Pohlia pulchella pa hela kontinenten; afven Limpricut framhaller, att niimda art med stérsta sannolikhet ar att be- trakta som en specifikt nordisk mossa. Scuimpers beskrifning och afbildning af Brywm pulchellum Hedw. i Bryologia europea fasc. °/9, p. 42, N:o 19, t. 15 (1839) kan endast afse Pohla vexans (Limpr.), hvilket framgar diraf, att denna art, sasom han siirskildt betonar, saknar ring och har réd nervy; och att ddma af fig. 7 tir bladkanten hos den form han afbildat sa starkt vi- ken, att endast P. vewans kunnat f6religga Scuimper. Han an- for den ifven endast fran fijiilltrakter uti Kirnthen, Tyrolen och Schweiz, ej alls fran Skandinavien, hvilket visar, att han ej haft tillgang till den akta Brywm pulchellum. Uti sin 1860 ut- komna Synopsis Muscorum europ. ed. I, p. 341 framhaller han finnu, att Webera pulchella skulle sakna ring och ha af alder rodnande blad, tviinne karaktiirer, som fro frammande for Poh- lia pulchella, men viil tillkomma P. vexans, och detta, oaktadt han egt exemplar fran Gefle tagna af Hartman, Att SCHIMPER ifven haft P. vexans for sig framgar af hans uppgift, att arten vaixer pa Radstadter Tauern och pa Areskutan (C. och R. Hart- man); ffven jag har sett exemplar fran dessa tvanne stillen och dessa ha befunnits med siikerhet tillhdra Pohlia vexans. Den beskrifning, som Scuimper lemnar i Synopsis Muse. europ. ed. Il, p. 404, passar ater endast in pa den akta Pohlia pul- chella, af hvilken han synes haft tillgang till exemplar bade fran norra Sverige och norra Finland. Har ater framhaller han, att P. pulchella har grén nerv och sammansatt, med locket loss- nande ring, tviinne karaktiirer, som sirskildt utmarka Hedwigs art. Att han dock till P. pulchella fort P. vexans, framgar af nagra siirskilda lokaluppgifter, frimst de fran Central Europa. Afven citerar han bilden i Bryol. europ., hvilken, som ofvan framhallits, ar af P. vexans. Af Pohlia pulchella har jag sett exemplar fran nedanupp- riiknade lokaler. Uppgifterna, ifven i nyare arbeten, om denna arts forekomst i mellersta och sédra Europa samt pa de bri- tiska 6arna bero sannolikt pa férvexling med nagon af de nir- 6 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. staende arterna. Ocksa anfér Limpricut ej heller nagon enda fyndort fran Tyskland, Osterrike eller Schweiz. Sverige: Skane, Arup, in litore lacus Ifésjé, 1825, J. Akerman (herb. S.0.L.). Blekinge, Nattraby, L. Vorta, 26. 8. 88, Arnell (herb. Arnell), ster. Smaland, Jonképing, Marie- lund, 29. 5. 83, Arnell (herb. Arnell). Ostergétland, Lemunda, 30. 6. 76, C. Ose. Hamnstrém (herb. S. O.L.). Dalarna, Grycksbo, 6. 54, S. O. L. (herb. S.O.L.). Gestrikland, Gefle, Bryniés in- gen, 6. 72. Rob. Hartman (herb. $.O.L.); (sannolikt fran denna lokal utdelad uti Bryacez Scand. exsiccat. Fasc. XIV, n. 404). Gefle, 6. 36 Thedenius (»Brywm carneum>), (herb. 8. O. L.). Me- delpad, Sattna, J. Angstrom (» Bryum carneum>). Angerman- land, Hirnésand, 6. 1870 och 6.1872, Arnell (herb. 5. O. L., H.L., V. F. B.); har afven tagen af Hj. Holmgren. Hégsj6, Veda, 26. 6. 94, Arnell (herb. Arnell). Hellgarn, Vestby, Q ster., 24. 7. 94, Arnell (herb. Arnell). Langsele, Hamre, 9 ster., 11. 7. 94, Arnell (herb. Arnell). Tasjé, 7.56, R. F. Fristedt (herb. 5S. O. L.). Jamtland, Enafors, 1. 8. 82, E. Adlerz (herb. V. F. B.). Ve- sterbotten, Umea, vid stora bron, 6. 66. Hj. Holmgren. Ra- tan, 6. 52, Fristedt & Bjérnstrém (herb. S. O.L.). Skelleftea, 1856, S. O. L. (herb. S. O. L.), hiir afven samlad 1863 af Stromholm (herb. S. O. L.). Lulea, Wichura (Schimper mis. ad 8. O.L, trol. fran Edefors vid Lule-elf). Haparanda, 6. 1852, Fristedt & Bjorn- strém (herb. 5. O. L.). Norge: Skien, Gjerpen ved Falkun elv, 26. 5. 86, N. Bryhn (herb.. V. F. B.). Kristiania, 21. 5. 66, Kizer, (» Bryum car- meum», herb. S.O.L.). Ranen, Mo (66° 20’ n.1.), 19. 7. 70, Ar- nell & Blytt, (herb. S. O. L., H. L.). Finland: Alandia, Saltvik, Kvarnbo, 23. 6. 65, J. Q. Bomansson (herb. S. 0. L., V. F.B., H.M.F.). Regio Aboensis, Abo, Runsala. 8. 62, A. Zetterman, (H. M. F.). Nylandia, Helsingfors, Sdrnis, 24. 5. 68 et 20. 5. 70, 8. O. L. (herb. 5. O. L., H.L., H. M. F.). (Fran denna lokal af Brotherus utdelad i Mu- sci fenn. exsicc. N:o 16 och i Rabenhorst, Bryoth. eur. 1021). Karelia australis, Viborg, Trangsund, 7. 6. 91, B. Quist (H. M. F.). Isthmus karelicus, Sakkola, Kirkkojoki, 19. 6. 94, H.L. (herb. H.L., H. M. F.). Satakunta, ad ripam fl. Kumo, — Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica: XVI, n.o 2. 7 29. 5. 59, P. A. Karsten. (H. M. F.); hair 4fven tagen af C. Arrhenius, 15. 6. 64, (herb. S. 0. L.). Ostrobottnia australis, Vasa, 6. 7. 80, 6. 82, V. F. Brotherus (herb. V. F. B., H. M. F.). Ostrob. media, Jakobstad, 6. 83, V. F. Brotherus (herb. S.0.L., V. F.B., H. M. F.). Ostrob. Kajanensis, Paltamo, 8. 66, F. Silén, (herb. 5. O. L., H. M. F.). Ostrob. borealis, Ofvertornea, Vanhainen, 21. 6. 77, Hjelt & Hult (herb. V. F. B., H. M. F.). Kuusamo, Paanajirvi, 13. 8. 67, F. Silén, (herb S. 0. L.). Korojoki, 12. 7. 83, (H. M. F.). Lapponia enonte- kiensis, Enontekis, Hetta, Vuontisjirvi, reg. subsilv., 23. 7. 67, J. P. Norrlin (herb. 8. O.L., H. M. F.). Lapp. kemensis, Muo- nioniska, 13. 7. 67, J. P.:Norrlin, (herb. 5. O. L., H. M. F.). Pala- joki, 1. 8. 67, Norrlin, (herb. S. O. L.). Kolari, Naalaoja kalkbrott, 16. 7. 77, Hjelt & Hult (herb. V. F. B., H. M. F.). Lapp. Iman- dr, Umpjok, Hiekkasuvanto, 1. 7. 92, A. O. Kihlman, (herb. V. F. B., H. M. F). Kantalaks, reg. silv., 28. 6. 70, J. Sahl- berg. (herb. V. F. B., H. M. F.j. Lapp. murmanica, Bjelov- sika, ad fl. Voronje, 6. 7. 87, Brotherus, (herb. V. F. B.). Estland: Péddes. Att déma af stilen tagen af Girgensohn och. bestimd till »Brywm carneum?» (herb. 5. O. L.). Af ofvan uppriiknade fyndorter framgar, att Pohlia pul- chella eger en mycket vidstriickt utbredning uti Skandinavien och Finland. Den sydligaste af mig kanda lokalen ar Arup i Skane (56° 5’), den nordligaste ater ar belagen vid floden Vo- ronje pa Kola halfén (ca. 69°). Hufvudsakligast utbredd langs kusterna af Ostersjén, Finska och Bottniska vikarna, forekom- mer arten i norra Finland ifven in i landet; likasa ar den- samma antriffad pa nagra stillen i de inre delarna af Sverige. _ Fran svenska vestkusten har jag ej sett exemplar. I Norge sy- nes arten ocksa halla sig till kusttrakterna, att déma af de fa exemplar jag sett dirifran. Pohlia pulchella forekommer hufvudsakligast pa sandblan- dad lerjord eller fuktig sand vid aar samt afven i diken; den synes i fjiilltrakter ej] ga ofvan skogsregionen. Ytterligt niirstaende, om ej identisk med den europeiska P. pulchella, ar den af Suttivant uppstilda Brywm Lescwria- num (i Mem. Amer. Acad. n. ser. 4 p. 171), af hvilken art 8 Harald Lindberg Om Pohlia-former. han uti Icones Muscorum, Tab. 50 lemnat en ypperlig afbild- ning. Den beskrifning, som atféljer denna, passar vil in pa P. pulchella (Hedw.). Han framhaller, att Bryuwm Lescurianum ge- nom plan bladkant, fOrekomsten af ring samt diarigenom, att ingen af vaxtens delar har réd anstrykning, skulle afvika fran den niarmast staende Br. pulchellum Hedw., en alpin art, som ej] antraffats i Nordamerika. MHaraf framgar, dels att den form SULLIVANT ansett vara Hepwies art, ar Limpricuts Mniobryum vexans, dels att de karaktirer, som skulle goéra Br. Lescurianum utmirkt, just fro sadana, som tillkomma Pohlia pulchella, dock med undantag for den plana bladkanten. Af SuLLIvANts art har jag haft tillgang till exemplar fran flere olika lokaler i Nord- Amerika; vissa af dem ha varit sa lika P. pulchella, att jag e] kunnat skilja dem fran densamma, sa t. ex. n. 163 i Canadian Musci; bladkanten ar atminstone pa de Ofversta bladen svagt viken. Den enda karaktir, hvarigenom Pohlia Lescuriana skulle afvika fran P. pulchella vore den, att bladen, isynnerhet de 6f- versta, &ro mera utstaende, langre och mera smalspetsade 4n hos den europeiska arten. Detta 4r ocksa i de flesta fall fallet, men former med langre och smalare samt mera utstaende blad saknas ingalunda bland de talrika exemplar af P. pulchella jag granskat, lika sa litet som P. Lescuriana alltid har langa och smalspetsade blad. Da grinsen mellan dessa former ar om6j- lig att uppdraga, och de atskiljande karaktiirerna endast sadana, som kunna bero pa variation, forefaller det mig riktigast att anse P. Lescwriana pa sin hédjd sasom en form af P. pulchella, hvarfor den som art borde indragas. Bryum Lescurianum Sulliv. beskrifves 1 The Musci and Hepatic of the United States by Witiiam 5. SuLLIVANT, 1856, ~ p. 44 n. 3 pa fdljande sitt: »Loosely caespitose, greenisch-yellow, without any tinge of red; stems 4’’—6’’ long, subdecumbent; lower leaves oblong-lanceolate, the terminal much longer, linear, acuminate, serrate at the apex, the margins reflexed at the middle; capsule short, pyriform, pendulous, when dry wide- mouthed; annulus compound, unrolling; operculum hemispheri- cal, apiculate; pedicel erect from a geniculate base, 7’’—8’’ long.» Sasom af denna diagnos framgar hafva bladen pa mid- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 9 ten viken kant och kapselns sammansatta ring afrullar sig icke. Att SuLLIVANT i sin 1864 utkomna Icones Muscorum framhaller, att Brywm Lescurianum har plan bladkant till skilnad fran Br. pulchellum beror tydligen darpa, att den art han trott vara Hepwias Br. pulchellum i sjailfva varket ar Pohlia vexans, hvil- ken, sasom ofvan framhallits, har mycket starkt viken kant, sa att bladkanten hos Br. Lescurianum i jamfbrelse med den hos denna kan synas alldeles plan, om den ock atminstone pa en en del blad ar svagt viken. Skulle Sutiivant haft tillgang till ikta Pohlia pulchella, sa hade han nog ej pa de ytterst svaga karaktérer, som skilja P. Lescuriana fran denna, uppstilt denna sin nya art. Misstaget beror uppenbarligen diirpa, att SuLut- vANT hallit sig till de afbildningar ScHimrer lemnat samt till beskrifningen af Webera pulchella uti den fyra ar tidigare ut- komna SCHIMPERS Synopsis muscorum, hvarest, sasom forut nimts, ScHimPER haft Pohlia vexans for sig. Annu uti den 1880 af Rav och Hervey utgifna Catalogue of North American Musci finnes Pohlia pulchella ej upptagen, men val P. Lescuriana fran en mingd stiallen. Uti Manual of the Mosses of North America by LEsqurREUx and JAMEs, 1884, p. 221 och 222 upptagas Webera Lescwriana, W. carnea och W. pulchella. Beskrifningen pa den forstnaimda 6fverensstiimmer med dem af Suttivant lemnade, den anfoOres sasom icke siill- synt forekommande pa vat sandgrund. Af beskrifningen pa den sisthnimda ma fdljande framhallas, hvilket visar, att den art, som beskrifvits, e}] kan vara Pohlia pulchella, utan med storsta sannolikhet ar den i det fdljande omnimda Pohlia decwrrens Lindb. fil. n. sp.: »Closely allied to Webera Lesewriana and car- nea, differing especially in the reddish color of the stems and the annulus not revoluble but remaining attached to the lid » Denna art uppgifves vara mycket rar i Nordamerika, endast funnen i Cascade Mountains, British Columbia af Macoun. [| Catalogue of Canadian Plants, part VI, p. 115, utgifven af Ma- coun och KinpBeRG, upptagas af hithdrande former, forutom Webera Lescuriana, W. carnea och W. paulchella, innu en af KiNDBERG uppstild art, W. Columbica, hvilken under namn af W. pulchella utdelats i Canadian Musci, n:o 164; afven anfor 10 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. KinpBeraG, att Brywm carneum var. pulchellum, Drumm. Musci Americani, N:o 261, p. p. skulle vara hans W. Columbica. Da jag haft tillgang till dessa exsiccater, skall jag i det fdljande niimna nagra ord om W. Columbica Kindb. Att doma af. cita- tet och den uppgifna fyndorten fir den i Macouns Catalogue of Canadian Plants upptagna W. pulchella densamma som den uti Lesgq. & James, Mosses of N. America, p. 222 upptagna, och saledes ej den riktiga P. pulchella (Hedw.). Uti Ch. R. Barnes ar 1896 utkomna Analytic keys to the Genera and Species of North American Mosses, p. 213 karakta- riseras ofvanniimda arter pa foljande satt: »A. Annulus present. Leaves with plane or slightly curved borders Webera Lescuriana. Leaves with mostly revolute borders. Annulus revoluble, costa red W. Columbica. Annulus remaining attached to lid, costa green W. pulchella. Bb. Annulus none. W. carnea.» Hiraf framgar, att den art BARNEs upptar sasom W. pul- chella Hr den &kta; om denna hans korta diagnos af W. pul- chella ir grundad pa amerikanska exemplar eller mojligen tagen ur Limpricuts flora, kan jag naturligtvis ej] afgdra; det senare forefaller dock troligare, da han upptar Kinpperes talrika ar- ter, tydligen utan att ha sett originalexemplar och anfor orda- grant de diagnoser, som KinpserG lemnat, ur hvilka han i sina artnycklar anfor det, som fdr de skilda arterna skulle vara det sarskildt utmarkande. Pohlia pulchella under namn af Brywm (Webera) Lescwria- num Sull. har jag sett exemplar af fran féljande nordamerikan- ska lokaler: Philadelphia, leg. James (Schimper misit ad S. O. L. sub nom. » Webera Lescuwraeana>). Ohio, leg. Sullivant (sub nom. »Lamprophyllum Lesquereuxit (Sull.)» in herb. S. O. L.). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 11 Pennsylvania, Bethlehem, leg. Rau (herb. V. F. B.). Ohio, in solo argillaceo prope urbem Cincinnati, leg. F. G. Lea. (sub nom. Brywm pulchellum in Sull. Musci Alleghanien- ses, N:o 101). On banks along roadsides etc. Palisades Northern New Jersey, and Southern New York. Austin Musci Appalachiani, N:o 190 sub nom. Sryum Lescuriarum Sull. Ad terram sub Rhododendrontis maximi umbra, in collinis Ohio- nis et Pennsylvaniz, rarius (sub nom. Brywm Lescuria- num in Sull. et Lesq. Muse. Bor. Amer, exsicc. ed. I, n:o 273). Nova Scotia, Truro (sub nom. Webera Lescwriana, Canadian Musci n. 163). 2. Pohlia lutescens (Limpr.). Denna art star narmast P. pulchella, men afviker genom manga karaktirer, af hvilka ma framhallas: bladen dro langre, glesare sittande och mer eller mindre utstaende, den plana blad- kanten ir starkt sagad langt ned, afven nerven 4r pa ryggsi- dan tandad, cellerna iro genomskinliga, ega ej den for P. pul- chella sa ytterst karaktaristiska gulgroéna firgen, hvilken pa 4l- dre blad Ofvergar till mer eller mindre morkt gront, ofta na- stan svartgront. LiMpRICHT upptar denna art fran flere lokaler uti Steier- mark och anfér Schlesien, am Georgenberge bei Striegau med ett ?, da han ej sett exemplar diarifran. Uti det material, som statt mig till buds har jag funnit P. lwtescens fran fdljande fynd- orter: Schlesien: Striegauer Berge, Milde (in herb. Milde sub nom. » Webera pulchella»). Denna lokal ar uppenbarligen den- samma som Limpricut anfor. Breslau, Milde (sub nom. » Webera carnea (L.)», herb. V. B.wrB. sis, Preussen: Lyck, Milchbader Forstrevier, ster. 23. 5. 81, C. Sanio. (sub nom. » Webera pulchella», herb. V. F. B. et 8. O. L.). Steiermark: Birgerwald bei Leoben, ca. 800 m. Mai 1877, J. 12 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. sreidler (sub nom. » W. pulchella» in herb. 8. O. L., H. L., V. AOR Enligt ett meddelande af Dr. Hacen i Botaniska Notiser, 1897, p. 171,. torde Pohlia lutescens afven mdjligen vara tagen i sddra Sverige; omOjligt ar det ej, da den ar antratfad vid Lyck i Preussen. Bland det rikhaltiga material, som statt till min disposition fran Skandinavien af Pohlia pulchella, har jag dock ej patriffat en enda form, som skulle kunnat hanforas till P. lutescens. 3. Pohlia decurrens Lindb. fil. n. sp. apud Soc. pro Fauna et Flora fennica 8 apr. 1899. Synon. Webera pulchella Lesq. et James, Manual of the Mosses of N. America, p. 222. (1884). Webera pulchella, Canadian Musci, N:o 164. Webera Coluwmbica Kindb. in Macoun Catal. of Canadian Plante) PV pe $5) sex p. (4892), Figg. 16—25. Dioica, sat dense czspitosa, rufescens. Cawlis ad 13 mm altus, erectus, rufus, non bulbilliferus, valde rufo-radiculosus. Folia inferiora remotiora, 1.5 mm longa, 0.4 mm lata, erecto- patentia, apicem versus sensim longiora et in comam approxt- mata, erecta, 2 mm longa, 0.4 mm lata, omnia rubra, longe decurrentia, ovato-lanceolata, margine fere toto revoluto, in di- midio superiore acute dentato; nervus ruber, dorso obsolete den- tatus, infra apicem dissolutus; cellule prosenchymatice, sub- flexuosz, in apice foliorum 0.05—-0.13 mm longe, 0.008—0.011 late, in parte media ad 0.17 mm longe et 0.015 late. Seta crassa, rubra, flexuosa, 15—17 mm alta. Theca ovalis, rufa, 1.4 mm longa, 0.9 mm lata, pendula, sicca sepe sete torsione adscendens, collo distinecto; cellulz exothecii collenchymaticz parietibus undulatis; stomata obtecta, sepe geminata. Annulus triplex, operculo arte adherens. Operculum alte-conicum, 0.5 mm altum. Peristomium 0.45 mm altum, dentibus externis lu- teis, in apice pallidis, papillosis, insertione rubra, internum palli- dum. Spore ochracez, 0.011—0.015 mm, papillulose. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 13 Notis supra datis optime a ceteris differt distinctissima species sub N:o 164 in Canadian Musci distributa. Hab. in Rocky Mountains et in British Columbia, Yale. De exemplar af Pohlia decurrens, som legat till grund for ofvanstaende beskrifning, iro utdelade som N:o 164 uti Cana- dian Musci under namn af Webera pulchella Schimp. Enligt Macouns Catalogue of Canad. Plants skall dock den under of- vanstaende nummer utdelade mossan vara Webera Columbica Kindb. n. sp. Den beskrifning Kiyppere |. c, lemnar pa sin nya art iir af féljande lydelse: »Differs from W. pulchella princi- pally in the leaves being more denticulate at least in the middle, the red costa and the detached revoluble annulus of the cap- sule. The leaves are slightly reflexed, not glossy; the capsule and the leaves are small, the segments furnished with 2 cilia.» Som synonymer till W. Colwmbica anfér Kinpsera: N:o 164 uti Canadian Musci och N:o 261 i DrummMonps Musci Ame- ricani; den forra af dessa fir som niimdt Pohlia decurrens, den senare ater P. atropurpurea (Wahlenb.) (se foljande!), tvanne vidt skilda arter, af hvilka P. decurrens har ring och stomata obtecta, P. atropurpurea ater saknar ring och har stomata swper- ficalia. Gemensam for bada dessa arter ar den réda_ nerven. En sa fargad nerv skall enligt Kinppere@ utmarka W. Colum- bica till &tskilnad fran W. pulchella, som ater kannetecknas af den gréna nerven. Hiraf framgar salunda, att Kinpsere till sin art fort tviinne former, som intet har med hvarandra att gora. Den beskrifning KinppErG@ lemnat pa W. Columbica pas- sar ingalunda in pa den uti Canadian Musci utdelade mossan, hvarfor jag gifvit densamma ett nytt namn, detta med sa myc- ket stérre skil, som han under sin art innefattat tvanne eller kanske trenne vil skilda arter. Webera Colwmbica skall till skil- nad fran Pohlia pulchella ha vid lossnandet sig hoprullande ring och otydligt tillbakaviken bladkant, Pohlia decurrens har ater vid locket fast kvarsittande ring och mycket tydligt viken kant; de langt nedlépande bladen géra denna art siirdeles utmirkt, hvilken karaktiir Kinppera@ ingalunda bordt fdrbise, om han haft denna form for sig vid uppstiillandet af sin nya art. Syno-- nym till Pohlia decurrens anser jag, som ofvan framhallits, We- 14 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. bera pulchella Lesq. et James, Manual of the Moss. of N. Amer., vara. Sasom utmiirkande for denna i motsats till W. Lescu- riana och W. carnea framhalles dess réda fiirg och den vid locket kvarblifvande ringen, tviinne karaktirer, som endast till- komma Pohlia decurrens. Sasom enda fyndorten i Nord Ame- rika uppgifves British Columbia (Macoun): Pohlia decurrens ar likaledes tagen i British Columbia, saledes afven i detta afse- ende en pafallande 6fverensstiimmelse mellan sistnamda arter. 4, Pohlia atropurpurea (Wabhlenb.). Synon. Bryum atropurpureum Wahlenb. mst. in Web. et Mohr Index Musei plantarum cryptogamarum, p. 4. (1803). (Vidi specimina auctoris). Bryum pulchellum B atropurpurewm Wahlenb. Flora Lappo- nica, p. 360. (1812). Bryum carneum var. pulchellum Drumm. Musci Americani, II, N:o 261 (1828). Bryum carneum 8 pulchellum Hartm. Skand, Flora, ed. iil, p. 298, ex parte. (1838). Bryum carnewm C. Hartm. Skand. Flora, ed. 8, p. 364, ex parte, (1861). Webera Columbica Kindb. in Macoun Catal. of Canadian Plants VI, p. 115, ex parte. (1892). Pohlia borealis Arnell in sched. Pohlia bardoensis Arnell in sched. Pohlia Arnellii Lindb. fil. in sched. (21. 3. 99). Figg. 1—1D. Dioica, gregaria, gracilis, viridis vel seepe rubescens. Cau- lis ad 3 mm. altus, simplex, non bulbilliferus, ruber. ola infima breviora et remotiora, apicem versus sensim longiora et in comam approximata, erecto-patentia, ovato-lanceolata, acu- minata, 1.5—2.5 mm longa, 0.3—0.6 mm lata, non decurrentia, margine plano vel vulgo revoluto, in dimidio superiore acute dentato, basi rubra; nervus ruber, infra apicem dissolutus, raro dorso obsolete dentatus. Cellule pellucidee, in parte superiore subflexuosze, 0.05—0,12 mm longze, 0.005—0.015 late, basi bre- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 15 viores et latiores. Seta tenuis, 4—20 mm alta, vulgo circa 12 mm, rubra vel in statu juniore pallida, solitaria, flexuosa. T’heca pendula, circa 0.7 mm longa, operculata brunnea, denique atro- purpurea. Cellule exothecii irregulares, collenchymatice, pa- rietibus undulatis. Stomata superficialia. Operculum hemi- spheerice convexum, breviter apiculatum. Annulus nullus. Pe- ristomium ut in P. carnea, 0,30 mm. altum, dentibus externis ferrugineis, interni membrana et processibus lutescentibus. Spo- re 0.015—0.018 mm magne, opace, virides, papillulose. Species pulcherrima habitu P. carnew, sed optime differt cellulis angustioribus et stomatibus superficialibus. Hab. in argillaceis Norvegiz borealis, Sueciz borealis, Fin- landiz borealis, Rossiz borealis, Sibiriz, Bavariz (Monachium) et Americ septentrionalis. De ceteris vide infra. Férsta gangen Pohlia atropurpurea (Wahlenb.) omnamnes ir i Weser och Mours Index Musei plantarum cryptogamarum fran 1803, hvilket arbete af sa godt som alla forfattare citeras oriitt Index musc., i stillet for Index mus. Weber och Mour upptaga WAHLENBERGS art under sligtet Hypnum pa fdljande siitt: »Hypnum atropurpur. (Br. Wahlenb. mst.)». Denna art synes dock sa godt som omedelbart blifvit missuppfattad och namnet Bryum atropurpurewm Wahlenb. tillagdt en alldeles an- nan mossa, fin den WantenserG funnit uti Nordlanden. Att hir fdlja alla de 6den Bryum atropurpureum Wahlenb. haft, skulle blifva altf6r vidlyftigt och inskrinker jag mig till att blott niimna, att Harrman i Skand. Flora, ed. III] (1838) icke delar de tyska mossforskarenas asigt, utan efter Brywm carneum 8 pulchellum, till hvilken han som synonym upptar B. pulchellum B atropurpureum Weg. anfor foljande: »Prof. WAHLENBERGS egna ex. hafva tandade blad och foérsvinnande nerv, hvarfére de med sikerhet hodra hit; icke till B. atropurp. Hib.» I femte upp- lagan (1849) yttrar han sig om Brywm pulchellum H. pa fol- jande siitt: »Ar enl. egenhindiga ex. den ursprungl. B. atrop. Weg. i Web. & Mohrs ind. muse., hvilket namn saledes origtigt blifvit af Brucu & Scuiper tillagdt en Sydeuropeisk art.» Fran och med 8-de upplagan (1861) upptages brywm atropurpureum Wahlenb. sasom synonym till Pohlia carnea. SCHIMPER yttrar 16 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. sig om »Bryum atro-purpureum Web. et Mohr Ind. Musc.» i biigge upplagorna af sin Synopsis salunda: »Hedwig, Schwegr., Bridel e. a. plantam hance distinctissimam mox cum Web. car- nea, mox cum Br. erythrocarpo, mox tandem cum Br. pul- chello commiscuerunt; quam ob rem non ultra, me judice, in ho- rum synonymia elucidanda desudandum est.» Och i synonym listan anfor han: »Br. atro-purpurewm Br. et Sch. Bryol. eur. (an revera Web. et Mohr?)» Sasom synes har afven ScHIMPER tvekat, huruvida den art, som af honom forts till Brywm atro- purpureum, varkligen ar WAHLENBERGS Bryum atropurpureum in Web. et Mohr Index mus. Da saledes namnet Brywm atropur- pureum i den mening det i allmanhet fatt ar absolut torkastligt, men artnamnet dock godt kan anviindas inom slagtet Pohlia, anser jag det vara det enda riktiga och rattvisa att bibehalla WaAHnLENBERGS namn. Lyckligt nog finnes ett fullt anvandbart namn for den Bryuwm-art, som gatt under WAHLENBERGS namn, nimligen det nagot aldre af Dickson gifna namnet Bryum bi- color (Pl. erypt. fase. 4, 16, 1801). Att Brywm bicolor Dicks. ir fullt identisk med Br. atropurpurewm Hiben., Schimp., Limpr. ete. framgar bland annat af den af Turner (Muse. hibernize spicileg. t. 11 fig. 2, p. 121, 1804) pa ifragavarande art lem- nade afbildning och beskrifning samt af citatet: Dill. t. 50 f. 66 F. G., pa hvilket stélle som bekant Ditienius afbildat Brywm atropurpureum auct. (= Br. bicolor Dicks.). Bryum bicolor ar i Skandinavien utpragladt sydlig. Uti herb. 5. O. L. finnas exemplar fran foljande orter: Danmark: Jyl\land, Ranum (Th. Jensen); Aalborg (Morck); Fyen, Ollerup (M. T. Lange); Sjalland, Sord (J. Lange). Sverige: Skane, Ringsjén (J. Persson); Broby (Hamnstrém), Krageholm (A. Gronvall). Norge: Flekkefjord, Kjeden (58° 20’ n. br.) (Kaalaas). Redan denna artens utbredning inom Skandinavien visar, att Br. bicolor (Br. atropurpureum auct.) icke kan vara den af WAunLENBERG beskrifna, fran Nordlanden harstammande Brywm atropurpureum Wahlenb. WauLenBeRGS beskrifning pa Brywm pulchellum och dess varietet atropurpureum (Flora Lapponica, p. 360, n. 638) ar ordagrant som foljer: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 17 »Bryum pulchellum: surculo simplicissimo, foliis lanceola- tis pellucidis erectis, capsula subglobosa pendula, setis tenuis- simis. Br. pulchellum Hedw. stirp. crypt. 3. tab. 38. B. Spec. p. 180. Swartz muse. svec. p. 48. br. carneum £8 Turn. muse, hib. p. 119. & atropurpureum: capsulis globosis incurvis atropurpureis. br. atropurpureum Wahlenb. in Web. et Mohr ind. mus. Hab. locis arenosis denudatis ad ripas fluminum Lapponiz ~ sylvaticze et subalpine passim parcius; at 8 in argillaceis in- feralpinis Nordlandiz rarius. Sat mutabilis species esse videtur respectu totius faciei. Ipsum Br. pulchellum H. quasi medium esse videtur inter Brywm carneum et atropurpureum; adeo ut sive duz distingvendz sive omnes conjungende. Surculi omnium brevissimi, angusti. Sete quo longiores eo tenuiores; in atropurpureo sepe bilinearis tan- tum longitudinis capsulam minutam incurvam fere Weissie ni- grite sustentantes. Nervus folii subevanescens. » Pohhia atropurpurea (Wahlenb.) har jag i de samlingar jag genomgatt patriffat fran fOljande vaxtstiillen. Norge: Nordlanden, Saltenfjord, Innerfésked, (67° 15’ n. br.), 5. 7. 1805(?), Wahlenberg. (»Brywm atropurpureum Wahlenb.»). Pa detta exemplar, som ligger i herb. 8. O. L., har min far skrifvit » Pohlia — stomata nuda». Denna anteck- ning harstammar hogst sannolikt fran 1887, da han genomgick sitt material af Pohlia-arter vid uppstillandet af. slagtet Kawz7i- nia. Att ddma af anteckningen ansag han den damera ej sy- nonym med Pohlia carnea, nagot som han tidigare gjort, hvilket framgar af en anteckning, patriffad i ett efterlemnadt anteck- ningshafte efter det jag konstaterat identiteten mellan Pohlia Arnelli och Bryum atropurpureum Wahlenb. Denna anteckning ir skrifven den 26 jan. 1861 och ir af fdljande lydelse: »En- ligt ex. ur WAHLENBERGS samling ar hans Brywm atropurpureum ej, sasom forf. pasta, Brywm pulchellum utan Br. carneum. Jem- ford med denna sednare artens hufvudform, iir den, i likhet med nordliga ex. af sadana arter, som biist trifvas i sydliga nejder, mindre, med kortare kapsel och nagot triingre bladniit; S — 18 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. dock litt skiljd fran Br. pulchellum genom fréhuset hals och det styfva, kortare och tjockare skaftet, samt mynningbesattnin- sen, som med tiden blir mérkréd, ej blek som alltid hos denna.» PA paketet i herb. S. O. L. star artalet 1805, hvilket uppenbar- ligen beror pa nagon misskrifning; som bekant reste WAHLEN- nerRG i Lappmarkerna ej nimda ar, utan han foretog sina resor diir under aren 1800, 1802, 1807 och 1810. Enligt uppgift i Flora Lapponica, p. XXVII, besékte WanLENBERG Salten i bor- jan af Juli 1807, hvilket ar saledes det af mig sedda exempla- ret maste vara taget. Da Brywm atropurpureum Wahlenb. re- dan 1803 omniimnes i Weser och Monrs Index Musei plant. cryptogam., hade saledes WAHLENBERG redan ar 1800, da han besokte Nordlanden (Lyngen, Tromsé, Balsfjord), patriffat Poh- lia atropurpurea. Ar 1802 reste han ej i Nordlanden, utan i Finmarken, trakterna kring Altenfjord. I sin Flora Lapponica p. 360 anfér han, att Brywm pulchellum 8 atropurpureum (Brywm atropurpureum Wahlenberg in Web. et Mohr ind. mus.) vaxer >in argillaceis inferalpinis Nordlandie rarius». Da han uppgif- ver endast Nordlanden som fyndort fér sin art, maste han up- penbarligen redan ar 1800 upptickt densamma kanske vid Tromsé, i trakten af hvilken stad ARNELL senare patralfat Ee atropurpurea ej sillsynt vaxande. Tromsoé, pa dikeskant vid kiilldrag, (69° 40’ n. br.), 11. 7. 91. Arnell. Troms, Bardo, Jertnivare, bjérkregion, pa slam- jord ymnig, 1. 8. 91, Arnell. Exemplaren fran sistnimda ort ‘ir Pohlia bardoensis Arnell in sched. Sverige: Angermanland, Solleftea, (63° 10’ n. br.), 6. 1856, Fristedt (in herb. S. O. L. sub. nom. ,,Lamprophyllum pul- chellum f. laxa, stom. superfic.»). Finland: Lapponia ponojensis, locis argillosis ad Sapadnij navolok prope Svjitoi nos, (68° 10’ n. br.), 7. 1872, V. F. Brotherus (sub nom. P. carnea in herb. 8. O. L., H. M. F., herb. Arnell). Lapponia tulomensis, Kola, lerbranter vid Tuloma, (68° 50’ n. br.), 20. 6. 87, V. F. Brotherus, (sub nom. P. carnea in herb. V. F. B., H. M. F). Ryssland: Moskau, Sperlingsberge (montes Passerini, Moskwa-ufer oberhalb der Andrewskii Bogadelnie, sehr spirlich, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 19 (55° 40’ n. br.), 19. 5. 91. Dr. E. Zickendrath (sub nom. Poh- lia carnea in herb. V. F. b.). Archangelsk, ad ripas are- nosas fl. Dvina, (64° 30’ n. br.), 6. 1872, V. F. Brotherus (»Lamprophyllum carneuwm» det. V. F. B., »annulus O» §. O. L. scripsit., in herb. 5. O. L.). Werchne Pjoscha, (66° 40’ n. br.), 1. 7. 91, A. O. Kiblman (herb. V. F. B., »R. carnea» det. V. F. B.). Pula, (66° 50’ n. br.), 22. 7. 91, A. O. Kihlman (herb. V. F. B., »Pohlia carnea» det. V. F. B.). Tyskland: ad ripas fluminis Isar prope Monachium, (48° 20’ n. br.), Arnold (herb. 5S. O. L., »Bryuwm carnewm» det. Ar- nold, »Brywm pulchellum!> det. S. O. L.). Sibirien: Jenisei, Tschulkova, (62° 25’ n. br.), 8. 7. 76, Arnell (herb. 5. O. L. sub nom. » Pohlia pulchella»). Jenisei, Alin- skoje (63° 25’ n. br.), 9. 7. 76, Arnell (herb. V. F. B. sub nom. »Pohlia pulchella»). Jenisei, Turuchansk (65° 55’ n. br.), 2. 7. 76, J. Sahlberg (herb. V. F. Bb. sub nom. »Pohlia pul- chella»). Jenisei, Dudinka (69° 35’ n. br.), 27. 7. 76, Arnell (» Pohlia pulchella f. brevifolia, stom. super. figur» in herb. 5. O. L.). For- utom dessa vaxtstallen upptar ARNELL (Musci Asie borealis, II. p. 52) for Pohlia pulchella foljande vid Jenisei beligna orter: Asinovo, Fatjanova, Selivanina och Plachino, om exemplaren iifven fran dessa lokaler hora till Pohlia atropurpwrea kan jag i brist pa exemplar ej afgéra, sannolikt forefaller det dock att sa ar, da alla de fyra paket af »Pohlia pulchella» jag sett fran Jenisei visat sig tillhdra P. atropurpwrea. Nord Amerika: Dacota, ad fl. Missouri pr. Bismarck (47° n. br.), 10. 5. 88, J. Roll (in herb. V. F. B. sub nom. »Pohlia carnea»). RObiu anfor i sitt arbete Nordamer. Laubmoose, Torfmoose und Lebermoose (Hedwigia, 1893, h. 4, p. 232) ingen annan lokal for »Pohlia carnea» &n ofvannimda, hvaraf man torde kunna sluta, att Pohlia atropurpurea ar siillsynt i Nord- Amerikas fOrenade stater. Uti DrummMonps Musci Americani ar sasom N:o 261 utdelad Pohlia atropurpurea under namn af Bryum carneum var. pulchellum och anféres sasom »not uncom- mon upon moist banks.» Drummonp samlade de af honom ut- delade mossorna uti britiska Nord Amerika och hufvudsakligen pa Rocky Mountains, hvarfOr det ar antagligt, att de af mig un- 20 Harald Lindberg, Om Poblia-former. dersékta exemplaren af P. atropurpurea dro tagna pa Rocky Mountains. Da altsa Krinppera under namnet Webera Colwm- bica sammanfort tviinne (méjligen trenne) vidt skilda arter, och da det ir osiikert, hvilka arter han ansett vara W. pulchella, W. Lescuriana och W. carnea, ir det omdjligt att kunna af- gira, hvilka af honom anfdrda lokaler hanfora sig till Pohlia atropurpurea. Troligen ar den dock uti Canada ej nagon siall- synthet och torde dir likasom uti Asien och Europa ga langt mot norden. Af de ofvan anfoérda viixtstallena framgar, att Pohlia atro- purpurea i Europa ir en utpragladt nordlig art, forekommande hir hufvudsakligast lings Ishafvet. Egendomlig dr dess isole- rade férekomst i trakten af Miinchen,. mojligt dir, att den kan patriiffas flerstiides uti hégre beliigna trakter i Central Europa. Artens nordligaste af mig kinda fyndort ar Tromsé, 69° 40’ n. br. Inalles ar Pohlia atropurpwrea mig bekant fran 17 séar- skilda stallen i Europa, Asien och Nord Amerika. . 5. Pohlia vexans (Limpr.). Synon. Bryum pulchellum auctor. recent. p. p. Bryum pulchellum Bryol. europ. fase. °/9, p. 42, N:o 19, t. 15. (1839). Webera pulchella Schimp. Synops. Ed. I, p. 341, (1860), descriptio, sed non loci. p. p. Webera pulchella Schimp. Synops. Ed. Il, p. 404, (1876), loci p. p., sed non descriptio. Mniobryum vexans Limpr. in Rab. Kryptog. Flora, 4 b, H, p. 273 (1892). Denna siirdeles vackra och latt igenkinda art urskildes af Limpricut i hans utmiirkta mossflora och fordes af honom, da den saknar ring och har stomata obtecta, till slagtet Mnzobrywm. Limpricht beskref den efter exemplar tagna af Sauter i Pinz- gau, Fuschertauern, hvilka Scurmper bestimt till Webera pul- chella. Foérutom ofvanniimda lokal anfér han endast Eisenberg och Reiting i Steiermark samt Engadin i Schweiz. Dessutom formodar Lrupricut, att de af Scuimper anfdrda lokalerna: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 21 Radstadter Tauern, Pasterze i Kiirnthen och Contamines i Sa- voyen héra hit. Aft Pohlia vexans har jag haft tillgang till exemplar fran foljande fyndorter : Schweiz: Spliigen, Juni 1861, F. Areschoug, (Pohlia pul- chella!» det. S. O. L.,.in herb. 8. O. L. Salzburg: Radstadter Tauern, 1840, Dr. Griiner (ex herb. Milde sub nom. »Bryum pulchellum»). Pa ofvan niimda stille ar arten fifven funnen af Scrim-— PER och enligt Synopsis ed. I och IL bestimd till Webera put- chella. Sedan jag haft tillfiille att granska ett exemplar, taget af Dr. Griiner p& Scuimperrs lokal, kan jag endast bekrifta rik- tigheten af Limpricuts ofvan anforda férmodan. Sverige: Herjedalen, 1842, Thedenius. Exemplaret fran Herjedalen iir det ilsta mig bekanta skandinaviska. Detta fin- nes i herb. S. O. L. bestimdt till Lamprophyllwm carneum. Pa paketet har dock min far gjort foljande senare tillkomna an- teckning: » Fol. P. pulch.! stom. obtecta!», hvilken visar, att han funnit denna form till cellniitets i bladet byggnad paminna om Pohlia pulchella, men afvika fran denna genom »stomata ob- tecta.» Jemtland: Areskutan, 1846, G. L. Sjégren (sub nom. »Br. pulchellum»). Hiir ifven 1850 tagen af Rob. Hartman, en- ligt exempiar i herb. S. O. L. och bestiimd till »Brywm pul- chellum» Hedw. Denna lokal omniimd i Scurmpers Synopsis. Dalarna, Siitersdal, Pastor Liedstrém (sub nom. »Brywm carnewm» in herb. 5, O. L.). Norge: Dovre, Varstien, 1857 Juni, Rob. Hartman, be- stiimd af honom till »Brywm annotinwm Br. eur.» (herb. 5. O. L.). Dovre, Jerkinshé, leg. Kindberg (» Webera jpulchella», herb. V. F. B.); 20. 7. 87, N. Bryhn (»Pohlia pulchella», herb. V. F. B.) samt 8. 6. 82, Chr. Kaurin (» Webera pulchella!!», herb. V. KG Bed Troms6 amt, Bardo, Jertnivare, bjérkregion, 1. 8. 91, Arnell. Limpricut anfor, att Pohlia vewans forekommer i berg- och Alpregionen och s&som det synes endast pa 1,200—2,000 m 22 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. hojd. Afven hiir i Skandinavien tyckes den vara en utpriglad fjillmossa. Sannolikt eger den i Norden en vidstracktare ut- bredning iin den ofvan anférda — framdeles torde helt visst manga nya fyndorter for denna innu féga kinda art tillkomma. | Finland ar P. vexans innu ej observerad. 6. Pohlia carnea (L.) Lindb. Syn. Bryum carneum L. Spec. plant. 1 ed. p. 1122 (1753). Bryum delicatulum Hedw. Deser. I p. 52, t. 20 (1787). Hypnum carneum Web. et Mohr. Index Musei plant. eryptogam. (1803). Webera carnea Schimp. Coroll. p. 67 (1856). Lamprophyllum carneum Lindb. (1867). Pohlia carnea Lindb. Muse. scand. (1879). Kaurinia carnea Lindb. mss. (1887). Mniobrywm carnewm Limpr. in Rab. Kryptog. FI. II, p. 275 (1892). Bryum emodi-carneum C. Mill. mss. Af Pohlia carnea har jag haft till mitt forfogande ett rik- ligt material fran s& godt som alla lander i Europa. Da denna art varit siikert kiind sedan linge tillbaka, anser jag det vara onéddigt anfora nagra speciella lokaler fran Kontinenten och de Britiska 6arna, och skall endast nimna de fyndorter jag kinner fran Skandinavien och Finland. I de nordamerikanska moss- flororna upptages P. carnea sasom forekommande i Nord Ame- tika (Illinois och Ohio) férst af LesqurEREUx och JAMEs 1 deras Manual of the Mosses of North America (1884). I den fyra ar tidigare utkomna, af Rav och Hervey utgifna Catalogue of North American Musci omniimnes den ej. I Macouns Catalo- cue of Canadian Plants (1892) uppgifves arten vara funnen 1 Nova Scotia, Prince Edward Island och i Northern British Co- lumbia. Det enda till Pohlia carnea bestimda exemplar fran Nord Amerika (Dacota) jag sett, visade sig vid anstald gransk- ning vara Pohlia atropurpurea. Da denna sistnimda art ar den enda af de i denna uppsats omniimda Pohlia-formerna, som mig veterligt fr antraffad i norra Ryssland och Sibirien, fore- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 23 faller det sannolikt, att den form, som i Nord Amerika hinforts till P. carnea, atminstone delvis ar Pohlia atropurpurea. Mojligt ir, att Pohlia carnea alldeles saknas dérstiides. Den fran Hi- malaya, Mussoorie, Raspanna Valley (4. 1. 1892, leg. I. F. Dut- hie) af C. Miitter under namn af Brywm emodi-carneum utde- lade formen afviker pa intet sitt fran den europeiska Pohlia carnea. Originalexemplar af Brywm emodi-carneum har jag sett i herb. V. F. B. Pohlia carnea har jag mig bekant fran fdljande skandina- - viska och finska lokaler, enligt af mig sedda exemplar. Danmark: Kjébenhavn, Cathrineberg, 1852, Th. Jensen, (herb. 5. O. L.); Fyen, Ollerup, 6. 1853, M. T. Lange (herb. 5. O..< 9, Sverige: Skane, Rabeldfssjén, 1881 och 82, C. Ose, Hamnstr6m och J. Persson (herb. S. O. L.); Lund, Fagelsang, 1824, J. Akerman (herb. S. O. L.). Oland, Borgholm, 28. 8. 93 Arnell, o (herb. Arnell). Gotland, Hoburgen, 19. 6. 65, 5S. 0. L.; Vamblingbo, Grumpviken 18. 6. 65, 5S. O. L.; S:t Carlson, 15. 6. 65, 5S. O. L.; Hoburgen, 1. 7. 72, J. E. Zetter- stedt, ster. (» Webera cruda, specimina juniora», det. Zett.; herb. Arnell). Smaland, Barkeryd, Boarp, 26. 7. 84, Arnell, ster. (herb. Arnell). J6nképing, Vetterns strand, 5. 5. 91, Arnell. (herb. Arnell). Bohuslin, Orust, Ross6, 12. 8. 92, Arnell, o, (herb. Arnell). Upland, Upsala, Kungsparken, 5. 33, Lindgren (?); Upsala, 1870, Lagergren, Berndes; 15. 6. 93, E. Jaderholm, (herb. Arnell, V. F. B., H. L.). Gestrikland, Gefle, Tolforsbicken, 5. 58, Rob. Hartman (herb. 5. O. L.; harifran utdelad i Bryacezx Scandin. exsiccate n. 15), 2?Dalarna, Boda, Ofvanmyra, 12. 7. 97, Arnell, ster. (herb. Arnell). ? Medelpad, Torp, Konesta, 7. 8. 94, Arnell, & et ster, (herb. Arnell). Norge: Skien, Gjerpen, Folkunselv, 24. 5. 86, N. Bryhn (herb. V. F. B.). Hénefos, 20. 5. 86, N. Bryhn (herb. V. F. B.). Finland: Aland, Saltvik, Hullby, 20. 5. 66; Kvarnbo, 6. 63; SyHéda, 2. 9. 74 och Fremmanby, 20. 5. 66, alla tagna af J. O. Bomansson, (herb. S. O. L., V. F. B., H. M. F.). Regio Aboensis, Lojo, Tytyri, 20. 5. 87, H. L. Lojo, Hevosaari, 24 Harald Lindberg, Om Poblia-former. 94. 5. 91, ster, H. L. Tavastia australis, Hollola, Laitiala, 6. 64, J. P. Norrlin (herb. 5. O. L.). Sasom af ofvan anfoérda fyndorter framgar, har P. carnea en afgjordt sydlig utbredning i Norden. Fruktbarande ar den nordligast funnen i sédra Tavastland, vid 61° n. bredd. I Sverge ‘ir den, sa vidt jag vet, ej tagen fruktbarande norr om Gefle, 60° 40’, i Norge vid ca. 60° n. bredd. ‘Till Pohlia carnea, e€} till P. atropurpurea torde med stérsta sannolikhet de sterila exemplaren fran Boda i Dalarna och Torp 1 Medelpad bora hian- foras. _Sma, sterila exemplar af dessa arter aro ytterst svara att med siikerhet skilja &t, emedan vidden pa bladcellerna, af ven p& samma stand, ar mycket varierande i olika blad. Fran Tasjé i Angermanland (64° 20’ n. br.) fick jag mig tillsindt af ARNELL ett litet, sterilt exemplar, hvilket jag dock ej med sa- kerhet vagar hiinféra till nagondera. Jag skulle dock vara bojd for att tro, att det ar Pohlia atropurpurea, da Tasjé ligger be- tydligt nordligare an den sydligaste, visserligen isolerade, fynd- orten for Pohlia atropurpurea (Solleftea). Bladcellerna hos exem- plaret af P. atropurpurea fran Solleftea aro ytterst varierande, dels smala, dels nistan s& vida som hos P. carnea, ett forhal- lande, hvilket torde bero pa det for arten mycket sydliga laget. Hos P. atropurpurea fran de nordliga lokalerna aro diiremot cellerna genomgaende mycket smalare iin hos P. carnea. Den varierande vidden pa bladcellerna pa exemplaret af P. atro- purpurea fran Solleftea ar: orsaken till, att jag ej tilltrott mig med siikerhet kunna hiinféra de sterila exemplaren fran Da- larna, Medelpad och Angermanland till nagondera arten. Loka- len i Dalarna ligger emellertid sa niira Gefle, hvarifran frukt- birande P. carnea ir kind, att formen fran naémda provins an- tagligen fir att hiinfoéras till P. carnea. Utbredningen fér Pohlia carnea skulle saledes hir 1 Nor- den nagot si nir sammanfalla med hasselns. Enligt Limpricut l. ec. forekommer den i alptrakter endast i dalarna och gar sil- lan till 1,000 m héjd. Den vixer som bekant pa bar, fuktig sandblandad lera vid sjéar, i diken och pa liknande lokaler. Fér stoérre ofverskadlighets skull lemnas féljande tabell, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 25 utvisande de vigtigaste karaktirer, hvilka atskilja de i det fore- giende behandlade arterna fran hvarandra. A. Annulus operculo adherens, stomata superficialia, den- tes peristomii lutei, nervus viridis vel denique atro-viridis. a. Folia margine plus minusve revoluto, obsolete ser- rato, cellule folior. luteo-virides, denique atro-virides. Pohlia pulchella (Hedw.). b. Folia margine plano, acute serrato, cellule folior. pellucide. P. lutescens (Limpr.). B. Annulus operculo arte adherens, stomata obtecta, dentes lutei insertione rubra, nervus ruber, folia longe decur- rentia. P. decurrens Lindb., fil. n. sp. CG. Annulus nullus, stomata superficialia, dentes ferrugi- nei, nervus ruber. P. atropurpurea (Wahlenb.). D. Annulus nullus, stomata obtecta, nervus ruber. a. Folia margine late revoluto, cellulz anguste, dentes flavo-virides. P. vexans (Limpr.). b. Folia margine plano vel paullo revoluto, cellule lax, dentes ferruginei. P. carnea (L.). Till slut nagra ord om virdet af sliigtet Mniobrywm Limpr. (Kaurinia Lindb.). Som bekant utbrétos ur sligtet Pohlia ( We- bera) arterna P. carnea och P. albicans och fordes till ofvan- niimda sligte, till hvilket afven den af Limpricut uppstiilda P. vexans fogades. Sdisom det utmiirkande for sligtet Mniobryum framhaller Limpricut, att klyfoppningarna stiadse tiro cryptopora samt att ring saknas. Vid dessa karaktarer synes iifven min far ha lagt hufvudvigten, da han uppstilde sliigtet Kauriniai hvilket han ansag sa vidt skildt fran Pohlia, att han, enligt egenhiindig anteckning i sitt exemplar af Musci Seandinavie,, 26 Harald Lindberg, Om Pohlia-former. forde det till Mniacee A. Astrophyllee och gat det plats strax efter sliigtet Astrophyllum. Limpricut framhaller i sin flora, att namnet Mniobrywm fortriffligt motsvarar det nya slagtets stall- ning i systemet, och att genom afskiljandet af detsamma fran Webera, detta senare sligte blifvit frigjordt fran arter, som ej vil passat in i detsamma. Saliinge endast ofvannaimda trenne arter af slagtet Mmnzo- brywm voro kinda maste. man. anse, att uppstallandet af det nya sligtet var-vil berattigadt. Kfter det de i denna uppsats nirmare behandlade arterna, Pohlia atropurpurea (Wahlenb.) och P. deewrrens Lindb. fil. blifvit mig bekanta, kan jag ej] anse Mniobryum boéra uppratthallas sasom slagte. Pohlia decurrens har, sisom ofvan framhallits, *7mg, men stomata obtecta, medan ater P. atropurpurea har stomata swperficialia, men saknar ving. Dessa tviinne arter sta saledes midt emellan sligtena Poh- lia och Mniobryum och kunna med lika stort skal hanforas till hvartdera, beroende pa, om man lagger hufvudvigten vid rin- gens niir- eller franvaro eller vid klyféppningarnas byggnad. Skulle man t. ex. anse de cryptopora klyféppningarna vara det utmirkande fér Mniobrywm, maste man till detta slagte fora Pohlia decurrens, hvilken da genom niirvaro af ring skulle skilja sig fran slagtets 6friga arter. P. atropurpurea ater borde da betraktas som en ikta Pohlia, fran hvilket sligtes alla andra arter den dock afveke genom afsaknaden af ring. Skulle man ater taga hiinsyn endast till ringens nir- eller franvaro vid sar- skiljandet af niimda sligten, blefve dessa arter placerade allde- les tviirtom, P. decurrens bland de aikta Pohliorna, Pohlia atro- purpurea ater bland Mniobryerna. Att pa ringen eller klyfépp- ningarnas byggnad ligga en sadan vigt, att olikheter hos dessa organ skulle beriittiga till delning af slagten, da andra sarskil- jande karaktiirer saknas, kan jag ingalunda anse riktigt; skulle man sa forfara, vore de flesta sligten att dela i flere eller farre, hvilket vore. foga iindamalsenligt, da redan nu manga sligten blifvit alldeles for mycket styekade. Férutom ofvannamda arter intager P. vexans en, om ock langt mindre utpraglad, mellan- stillning mellan Mniobryum och Pohliu, i det att dess klyf6pp- ningar — om ocksa cryptopora — dock iro mycket mindre tyd- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVI, n:o 2. 27 ligt »obtecta» an de hos P. carnea, P. decurrens och P. albi- cans; iifven genom de smala bladcellerna narmar den sig de iikta Pohliorna. Da salunda flere, ifragavarande sliigten sammanbindande arter finnas, forefaller det mig riktigast att bibehalla slagtet Pohlia i dess gamla omfang och sialunda indraga slagtet Mnio- bryum. Detta sistniimda sliigte anser jag icke ens kunna_ be- traktas som ett subgenus, ty i s& fall vore det lika beriittigadt att pa saviil P. decurrens som pa P. atropurpurea grunda nya ° subgenera. Explicatio tabule. Figg. 1—7. Pohlia atropurpurea (Wahlenb.). Norvegia, Salten, Wahlenberg leg. Fig. 1. Theca deoperculata sicca. '/,. Fig. 2. Eadem theca humefacta. '/,. Fig. 3. Folium terminale. *°/,. Fig. 4. Folium inferius. *°/1. Fig. 5. Areolatio folii apicis. 1°°/,. Fig. 6. Stoma extra visum. *°°/;. Fig. 7. Cellule exothecii. '°°/;. Figg. 8—12. Pohlia atropurpurea (Wahlenb.). Drumm. Muse. Amer., Il, 261 sub nom. Brywm carneum var. pul- chellum. Fig. 8. Folium caulinum, 4°/1. Fig. 9. Areolatio folii apicis. °/1. Fig. 10. Stoma extra visum. *°°/,. Fig. 11. Id. stoma intus visum. °°°/,. Fig. 12. Stoma extra visum. *9°/,. Figg. 13—-14. Pohlia atropurpurea (Wahlenb.). Lapponia tulo- mensis, Tuloma, leg. V. F. Brotherus. Fig. 13. Stoma extra visum. #°°/1. Fig. 14. Stoma extra visum. *?°/,. Fig. 15. Pohlia atropurpwrea(Wahlenb.). Jenisej, Alinskoje, leg. Arnell. Stoma extra visum, *°°/. Figg. 16—25. Pohlia decurrens n. sp. Canadian Musci, N:o 164, sub nom. Webera pulchella. Fig. 16. Theca deoperculata sicca, 17/1. Fig. 17. Theca operculata humefacta. '°/,. Fig. 18.. Folium inferius. *°/,. Fig. 19. Areolatio folii apicis. 1°°/,. Fig. 20. Areolatio medii folii. '°/1. Fig. 21. Pars annuli margine operculi adhverens. a Pe Fig. 22. Stoma extra visum. *°°/,. Fig. 23. Stoma intus visum. 3°°/,. Fig. 24. Cellule exothecii (pars media). *°°/,. Fig. 25. Cellule exothecii (pars superior). '°°/). aX ACTA SOC, PRO F. ET FL. FENN. XVI Nio 2, HARALD LINDBERG, POHLIA-FORMER i Rien we A we § Acer a Moet Nes pate alte ‘~ = *. * + a. Le , ee ee ~~ 2 one! ~ =. Or c= Foner” ry =“——Y |: > ; — “eo . ~ - : de ne a ad hal 2 : ’ tt 7 os Sl 2 : pos oe onre ee ee 5 ‘