MG! Thenw* Bee Deine BS * Sate ss sere hee iatatervmyhame nwt ° . 7 Pym ms + ioe : ans shtntnset vicrehete ou iedetviict wteiinss 'yriten*¥ Oe gt aretyngesverstines mearata ci xs retelicie tet esasbatabel Sica thes ni sere vein ti Aen nb peed rabag hy 2 ee heen eeeonemaraemetembeeee tc ntel Pac Sterhak ienaath cores Renee tee, Sa pee et Ah aaa saceaiemoe teas! Totgieternenceranunerert@e =p. ametz senate watts 20~Rel a at aber OPRoy ratgs wt sert ge re te ye SSN | oN AE TEES ann ey uae tat worearvets bi ai a a WARE et oo sore eiars Medete satel sees rar. paren it ACTA SOCIETATIS PRU FAUNA ET FLORA FENNICA 30. ATA -ClTATS 902 ANS. ANDI. T 1 AMG af OS i ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, 30, Niro 1. GUNSPECTES FLORAE FENMIGAE SCRIPSLT HJALMAR HJELT. VOL. Ill. DICOTYLEDONEAE: PARS I. CARYOPHYLLACEAE—RESEDACEAE. Typis impr. 195-04—19 206. HELSINGFORSIAE. EX OFFICINA TYPOGRAPHICA »HANDELSTRYCKERIET», 1906. Vol. I. Pars 1—IIT Actis Societatis pro Fauna et Flora Fennica V continentur’. Vol. TI sbidem: TOT Word. Cum Conspectum florae fennicae conficere incepi, perpaucis tantum, si cum toto compares numero, operibus et divulgatis et manu scriptis loca natalia stirpium tractabantur. Quae cum ita essent, mihi optimum factu videbatur haec loca in opere meo referre, ut indices plantarum quam integerrimos redderem. Cum vero id tantum agerem, ut explicarem, quam late singulas stirpium species in Fennia dispersas esse constaret, loca natalia nisi ut additamentum distributioris non tractavi; quam ob rem omnia quae indicibus plantarum de hac re continentur reddidi, quae inprimis Norrlin et alii de sola hac re divulgaverunt om- nino non attuli. In plurimis fere operibus de distributione plantarum postea divulgatis cum loca natalia plus minus integra commemoraren- tur, hance rem separatim tractandam esse statui. In hac igitur parte operis mei loca natalia ab his auctoribus commemorata non attuli, nisi quantum ad distributionem plantarum inprimis rariorum explicandam aptum esse mihi visum est. Non autem necesse esse censui, quae in libris ante a. 1890 (aut 1891) di- vulgatis et in manu scriptis exstarent et quae in opere meo ex iis iam attulissem delere. Restat ut indices, in quibus loca natalia commemorantur, quamvis in hac parte operis mei ple- rumque non sint allata, enumerem: Axels. Putk., Bergr., Caj. Kasvist., Flinck, Giinth., Hult Lappm., Hdyr. Stud., Keckm., Laur. Vaxtf., Letv., Meinsh., Norm. Fl. Spec., Renv., Stenr. '). Etiam in operibus manu scriptis loca natalia afferuntur, velut Bergr. Ant., Borg Tiet., Enw., Hann., Knabe Foért., Wecks. ’). ') Litteris inaequalibus, quanta integritate loca enumerentur, reddere sum conatus. i * | COCA Gheoehh Toe TU eta ob Seat? eopye) winyio by yay! ; Lov: 76. SPT) AOR epee Tae tty, 42 Ties (UY Sa qufvedwmet wihicek shed HCO) SG he PERE ae ae voto Ai goal Sed aitadebl dea nities “lle Oe canbbetsomiriigeieh anny cipmhdly eapibaloi: priya eel ee ee PD ATE (ees fi a a iG (may. aut alate enol emieqok ones ensiodelh sins uf sainage cinerea taly oy etme ©: vane! 71060 Huoteditah ginecinn iin Te deter Thiet simaniided oy ‘Gail ub recreate nodioney awit) ania sto, PETER: OF dal: Aho ah jie to oiore & wien pint aaeeiye Aindia ride a nalidd rierradilg ‘adall wifvrath Al) asa 6 ha hii, hit, Stoners ae dilis iW nuit a A ook: we arenas qndesh Until st iutai “tend! Prana: : inet wrig'ty spine, chioemninon apclimeiogs ett de Bilediet Hernal Fan urea = shah mae mamerhrdenaith, be Mt ae ta “9 jerbane OA: ee chindtely tebe Sealy cannes rerskinaisal lope: seit a . 1h (QR tue) QUA) ak ain ebidil ati omGy ioheatan oily 0. a 74 OAR OIage a dni Daluonetpen eligi Anite pal a Pe: aool peadingy ak jasolbrit i latent .oaeksb« pte. al | oly, leet aivoqe whiig: ute qh wernt) Bs : Alda fe Caryophyllaceae. Silene inflata Sm. Tota fere Fennia et Lapponia plerumque satis frequen- ter (interdum frequenter, interdum passim aut rarius) inve- nitur. Usque ad reg. subalpinam inferiorem procedit, sed in cicinitate orae Maris glacialis nondum visa est. Kalm; in arvis arenosis st fq: Prytz; in ruderatis, agris, pratis, pascuis per totam Fenniam usque ad Lapponiam subal. pinam: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Europa fq: DC. Prodr. I p. 368; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 88; Lapp. Fenn.: Giirke p. 285—286 nomine S. venosa (Gilib.) Asch., vide etiam Led. I p. 304. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; (st r?) Brand6 Thorsholma etc. in agris: Bergr., cfr sub Ab. — Ab. (st r?) enum::. 9 Berersig: Zeit. & Brest fq: Renv.;)p: AvrNyl.; st: fq: Sand. et Sel.; fq: Flinck et Wecks.; st fq — p enum.: Caj. Kasvist., cfr l. c. p. 1388. — Nyl. p: His. et W. Nyl.; st fq: Stenr.; fq: Sel. O. Nyl. [Hogland] (r): Brenn.; Hogland Suurkyla: Szelan in Medd. XXV p. 76. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; enum.: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; [inter plantas frequentissi- mas totius territorii: Meinsh. p. 53, vide etiam FI. Ingr. p. 159—160). Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Asp. & Th., Norr]. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Bonsd. — Sa. fq [in Typis impr. *7|, 1904. 2 Silene inflata. tota Savonia]: E. Nyl. & Chyd.; p: Hult. — KI. st fq: FI Kar;; fq: Hann; st: fq—fq: Hjelt. — Kol--p im agris reg.-silv. et coll.: Elfv. Oa. p: Malmgr.; V6ra in pag. Andiala: Laur. Vaxtf., vide eliam infra. — Tb. st fq: Broth. — Sb. Leppavirta haud in- freqvens: Enw.!; p: Mela. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H.; st fq hie illic per totum territorium (semper) parce: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq — fq in toto territorio: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 34. Om. Alahirmé: Laur. Vaxtf.; st fq: Hellstr.; p: Tenn. — Ok. st fq in toto territorio: Wainio Kasv.; st fq: Brenn. Obs. — Kp. st fq in toto territorio: Wainio Kasv. Ob. fq in agris: Jul. p. 283; fq, Liminka: Brenn. Obs.; (fqq): Leiv.; st fq: C. Brand.; fq in plagis cultis territorii: Keckm.; [st fq: O. R. Fries]; fq: Hjelth®&, H»—-Kjuus. st ig in toto terri- torio: Wainio Kasv. — Kk. st fq in toto territorio: Wainio Kasv.; Kouta (J. Fellman), Knjasha (Karsten): N. I. Fellm.; Kouta- jarvi et Knjisha: Mela PI. Lapp. fenn. fq in toto territorio: Hjelt & H.; in cultis fq, in agro relicto aediculi cuiusdam prope templum copiosis- sime provenit: Blom Bidr.!; per partem silvaticam et subsilvati- cam omnium Lapp. fq: Wahlenb. p. 122 nomine Cucubalus Behen; fq: Fellm. Lapp.; st fq ad praedia, sed ad pagos Lap- ponum non visa: Hult Lappm.; fq in Kemijarvi, verisimiliter etiam in Kuolajirvi et Sodankyla, Inari ad Términen et Kyr6 in regione coniferarum mixtarum fq, obvia etiam ad Koppelo et in insula lacus Inari prope Tablusaari in regione pinifera: Wainio Not., cfr 1. c. p. 10; Inari: E. Nylander & M. Gadd!; in pago Kyr6é copiose, Toivoniemi! et Muddusniemi parcius: Kihlm. Ant. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.; Linden Bidr. non enumerat.| Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; ad pagos Mari albi, Varsuga (Selin!): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLIII et vide Beket. p. 550; Ponoj: Mela Pl. et herb.; reg. silv. r cop. ad habitaculum recens fennicum ad ostium fluvii Nuotjok: Lindén Ant:! Oa. Vasa Angkvarn fq, ymnig 1883-85 i Vasa hofrittspark: Lau- rén i Medd. XXII p. 37 och 42. — Fran Ostfinmarken féreligger ingen Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 3 senare uppgift: Blytt p. 1062. (Arten upptages alldeles icke diarifran: Norm. Fl. Spec.) Af de manga former, som uppriiknas t. ex. hos Giirke |. c, ar mig veterligen endast var. litoralis omnaimnd fran floraoomradet (se nedanfér); dessutom beskrifves f. dioica: Brenn. Flor. p. 67. Silene inflata var. litoralis Rupr. 3). Passim — satis raro in litoribus Maris baltict sinuumqve eius provenit; ad septentrionem versus nescio an frequen- tior sit. Ad litora Sinus bottnici inter Tornoam [et Luloam] vul- garis: Fl. Lapp. p. 142 nomine Cucubalus Behen y, cfr FI. Suec. p. 148 et Linné Iter Lapp. p. 181; in ripis maritimis are- nosis p: Prytz, cfr Led. I p. 305; Lapp. Fenn.: Giirke p. 289 nomine S. venosa gq litoralis (Rupr.) Girke. Al. (r): Bergstr.; st fq in marilimis: Bergstr. p. 5; (st r) Vard6, Foégl6: Bergstr. Beskr.; Vard6é: Tengstr.!; Geta Ranko- skar: Hult ann.; Kokar Langskir, Id6: Arrh.; haud infreqvens in taeniis: Laur. Fort., spec. e »Seglinge klobben» in Delet!; st fq — fq in litoribus par. Inié, Brand6 et Kumlinge, in formam typicam transiens: Bergr., quem |. inspicias, spec. recedens a Brand6 in scopulo ad meridiem versus a Koskenpéa!, vide etiam Prim. p. 65. — Ab. p: Zett. & Br.; Pargas port (af Schultén): Arrh. Ann.; Hangé: Sand. et Hisinger!; Mietois st r ad litora ad Tervois et Pyharanta spec. solitaria: Ca}. Kasvist.; in H. M. F. adsunt etiam nonnulla alia spec. — Nyl. in taeniis ad Ekenas Pattskar praevalens in litore [»intager ett framstaende rum 1 strandvegetationen»|: Hayr. Ber.; Karis in taeniis Hummelskiret: His. p. 58; p: W. Nyl.; Helsinge et Esbo praecipue in taeniis exterioribus complur. locis: Kihlm.; ad Helsingfors compluribus locis: Sel. ann.; p in maritimis: Sel. O. Nyl., spec. e Pyttis Tuuskas!; Lovisa Lokholmen (I. D. Iverus): Medd. XXIV p. 21; [Hogland] in litoribus r, Tyt&rsaari!: Brenn. — Ka. Haapasaari! st fq: Selan in Medd. XXV p. 79; Lavansaari (E. Nyl. Ber.): Brenn.; Virolahti ad Hailila et ins. Pitkipaasi: Sel. herb.; Trang- 1) Silene maritima auctt. (exc. Hellstr.) fere omnium ante 1879. 4 Silene inflata. sund: alumn. A. Berg in dupl.! — Ik. in taeniis Viburgi (E. Nylander): Fl. Kar. p. 189 [ad Bjérk6 spectat]; r Kakki, Bjorko Vasikkasaari (KE. Nylander): Malmb. Sat. (fq) in taeniis [»hafsbandet»]: Malmgr.; par. Bjorne- borg p ad mare in litoribus lapidosis et rimis: Hayr. Oa. fq in taeriis: Malmgr.; p in litoribus, in Qvarken tan- tum in Trut6 ad orientem versus a Bjork6: Laur. Vaxtf., cfr laGeapneld: Om. fq ad mare: Hellstr.; fq ad litus: Tenn. Ob. st fq ad oram maris: Brenn. Obs.; Oulu (r) Hieta- saari: Eberh.!; in litoribus arenosis fq tota reg. maritima, ad viam publicam inter Kemi et Simo satis longe a litore maris: Keckm., cfr |. c. p. 13; Kemi (!) fq: Jul. Fort. p. 102, cfr M. Castrén p. 334; Tornea: Soldan!, cfr Fl. Lapp. ete. (vide supra). Enligt Fl. Ingr. p. 158 och 159 och Koch Synopsis p. 112 ar Silene maritima fran Ostersjon och Finska viken [liksom vil afven det mesta af denna formkrets frin Bottniska viken| ej Witherings art, utan Silene in- flata 8 litoralis Rupr. 1. c. Den akta S. maritima tyckes diremot, sa vidt man af pressade exemplar kan bedéma, férekomma vid Ishafvet, jfr Bot. Not. 1879 p. 103. Silene inflata * maritima With. Spontanea vix nisi ad Mare glaciale invenitur. Lapp. or. (lit. Kola): Nym. Suppl. p. 51; Lapp.: Giirke p. 285. Li. in litoribus maris {Nordlandiae et] Finmarkiae p: Wahlenb. p. 122 nomine Cucubalus Behen 8 maritimus, ad territorium nescio non spectet, vide infra. Lt. Vaidoguba: E. Nylander & Gadd!; inter Subovi et Vaidoguba in fissuris rupium: Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 13. Vide ceterum sub S. inflata var. litorali. Norra Fin]. och stérre delen af Lappl.: Fries; uppg. hanf6ér sig san- nolikt, si vidt man nu vet, dels till den akta S. maritima, dels till S. inflata var. litoralis. Detta giller aifven: »allmin pa Ishafvets och hela vestra Skandinaviens kuster, ej funnen vid sédra och mellersta Ostersj6n, men vil i Haaparanta skirgird»: Th. Fries 1864 p. 57. — Sat. Rafso barlast- plats (Karin Schildt): Lindb. comm. — Om. Yxpila, Harrbada udd: Krank p. 11. — Ob. Oulu p steniga hafsstrander [»6 Kivin. R. Merens.>]: Leiv. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. > — Da uppgifterna fran Om. och Ob. hirstamma fran senaste tid, och forekomsten af denna form vid norra delen af Bottniska viken ingalunda ar osannolik, har jag velat fasta uppmirksamheten vid dem; dock torde nirmare undersékning finnu vara af nédden. De Adldre uppgifterna om S. maritima (f6re 1879) har jag diremot, sésom ofvan framhallits, anfért under S. inflata var. litoralis. — Li. Det bér framhallas, att Giirke p. 289 anfér Wahlenbergs Cucubalus Behen 8 maritimus under S. venosa q litoralis ‘Rupr.). Emellertid upptager Norm. Fl. endast S. maritima fran nordliga Norge, hvarf6re jag ansett mig bora fora uppgiften till sistnamnda art. Denna upptages fran Ostfinmarken af Lund p. 76 afvensom af Blytt p- 1062 och Hartm. p. 229, men i Norm. Fl. Spec. p. 188 anféres icke nagon uppgift fran Sydvaranger. Silene rupestris L. In Fennia media usque ad 66° 10’ lecta, quamvis non in omnibus plagis proveniat, sed in Alandia et in Fennia orientali nondum visa est. In nonnullis plagis partis au- stralis passim — satis frequenter inveniri indicatur; ceterum rara est. Kalm; in montosis Finl. austr. st r: Prytz; Scand. (cum Fennia) exc. etiam Lapp. plur.: Nym. Suppl. p. 53. Ab. p: Zett. & Br.; sacell. Kakskerta Brinkhall in monte »Nunneberget»: Sel. herb.; Pargas p: Arrh. Ann.; Sagu: Nikl.!; Kimito Dahlsbruk p in montibus ad orientem versus sitis: Hiayr.; Halikko Toppjoki: U. Collan!; Uskela Karlberg: K. E. v. Bons- dorff!; {Muurila] st fq, Nummenahti, Haukkamiki, Varesmiki et aliis locis cop.: Renv.; Tenala Karsby: W. Bruncrona!; Lojo (!) compluribus locis: Lindb. comm.; p: Sel.; Vihti st fq: af Hillstr.; st fq hic illic cop. in montibus apertioribus p in jugo Lojo: Flinck, cfr W. Nyl. p. 34 et 204; (r) Pusula Ikkala Kotojirvi in ru- pibus litoralibus, ad Iso-Muslampi in Hyypié, Arima Haukka- miki: Wecks.; [Mynimaki et Karjala] in montibus adesis {»rapa- kivi vuorilla»] fere omnibus proveniens p — st fq et saepe cop., austro-occidentem versus rarescit et tandem deest, enum.: Caj. Kasvist., cfr l. c. p. 7, 141 et tabulam geographicam eius- dem, spec. e Karjala Kalila!; Sand. non enum. — Nyl. par. Ekenés Bus6 et Tvarminne: Hiayr.; st fq: His.!; Kyrkslatt Sundsberg! prope Hvittrask: Kihlm. ann.; Kyrkslatt Varnis! et 6 Silene rupestris. Smeds!: Brenner; Kyrkslitt cop. in montibus circa Hvittrask ex. gr. Goddarsbéle, Fasa, Furunas: Sze]. ann.; Esbo Urberga in monte alto Urberget: Gadol.; |Nurmijirvi] rr in rupe quadam a praedio livars ad septentrionem versus sita parce (K. E. Lindroos et A. Jarvi): Stenr.; st r: W. Nyl.; in Degerd Jollas (IImoni!): Sel. ann.; Thusby r: Astr. & H.; Borga r prope Gren- nis: Sel. Ofvers.; p praecipue in reg. orientali, Elimaki: Seel. & Str. — Ka. p in reg. montana: Sel. 0. Nyl.; Fredrikshamn (Qvist): FI. Kar. p, 189; inter Fredrikshamn! et Viborg: Rupr. Diatr. p. 22, cfr Fl. Kar. 1. e; Vehkalahti: Sel. & Str.!; Viro- lahti ad pag. Virojoki: Sel. herb.; r Jéiaski Karkkaala in mon- tibus ad ripas lacus Jaéaskjarvi: Lindén!; Blom non comm. — Ik. Lindberg in parte fennica non vidit nec Malmb. comm.; {Parkala ad viam publicam: Flinck!; Meinsh. autem non comm]. Ta. [Kalvola] r ad viam publicam opp. Tavastehus versus: Knabe Fort.; Luopiois prope templum in montibus ad Haltian- selkii, Palkine in promontorio Uutena (Zidbiack): Leop.; [Tava- stehus] r ad Aulango: Asp. & Th.; litti austr.: Sel. & Str!; Hauho: M. Gadd!; plur. loc. in primis in parte septentr.-or.: Norrl. s. 6. Tav.; ad rupes et montes secundum septentr.-orientalem partem lacus Vesijaérvi et ad Vaiksy, etiam in terra glareosa: Norrl. ant.; Hollola Upila: G. Bjérkstén!; {Asikkala] Urajarvi: Wainio herb.; Nastola: K. A. Lindbiack in Mela herb.; Sysma Piijitsalo in summo cacumine! et Luhanka Markula!: Unon.; Sysmi Majave: K. W. Rengqvist!; {[par. Gustaf Adolf] r Putki- jiirvi: Bonsd.!; Jamsi& Soravuori et ad Niemola et Obasvuori: Hult coll., spec. e Jimsi iam legit Nikl.!; (p): Wainio Tav. or.; Korpilahti Paljakkavuori: Gadol. — Sa. Valkiala st fq: Hult Foért.; Valkiala: H. Melander in herb. lyc. n.; Taipalsaari fq in insulis partis australis lacus Saimaa: A. Arppe!; Villmanstrand Tuosansaari: alumn. Savander!; Lappvesi Parkkarila in rupibus lacus Saimaa: Seelan!; Nyslott in insula Simuna: Budden. Tb. st r Viitasaari plur. loc.: Broth., spec. ex »Etelavuori»! — Sb. [Leppiivirta] r Leppisalo prope Rengaskallio et in in- sula quadam lacus Niiralanjiarvi inter insulas Niirala et Ponka: Enw.; Rautalampi Lassila: L. M. Runeberg! et E. Nyl. & Chyd.!; r: Mela, spec. in herb. e Kuopio Raima; Kuopio (!) Kumpusaari Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. r et sat cop. ad Ukontahti prope serratrinam Mustinlahti: Buddén; Kuopio non tantum in his locis, sed etiam in Vanunvuori 1890: Buddén in litt.; Pielavesi: Lundstr. — Kb. Nurmes ad Pyssyn- vaara et Kopras: Wainio Kasv., spec. e Lipinlahti Pyssynvaara! Kuus. Rukatunturi: Nyberg!, cfr Wainio Kasv.; Pyhii- vaara: Brotherus & F. v. Wright! Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; Lapp. fenn. .. . alp.: Giirke p. 53; hvad finska Lappmarken angar, ar artens férekomst dirstides hégst osiker, ehuru den nog finnes i 6friga Lappmarker. — Om. Toholampi: realskoleeleven A. Gebhard!; uppgiften behéfver bekriftas. — [L. ent. Kilpisjarvi [Kilpisjaur] (Deutsch): Fellm. Lapp., jfr bl. a. Led. I p. 316— 317; ehuru icke alldeles osannolik, férefaller dock uppg. mindre trolig, da Lest. ej] omnimner arten. Aumirkas bér, att den upptages Pajala fler- stides: Backm. & H. p. 112; se afven Bot. Not. 1883 p. 209.] Hult (se under Ta.) och Caj. Kasvist. p. 141 framhalla. att arten f6rekommer i rapakivi-omradena af de resp. trakterna. — I Ab. Pargas nimnes, att den férekommer pa sterila granitberg, men ej iakttagits pa kalkbergen: Arrh, Ann. Silene armeria L. In hortis colitur et raro efferatur. »Hine inde . . . subspont., ex hortis disseminata»: Nym. Consp. p. 89; odl. o. férvildad: Brenn. Flor., jfr afven Mela Kasy. III, Ale. III o. s. v. — Sat. Karkku Jarventaka, par ar férvildad i tridgdrden, men numera utgangen: Hjelt. — Ta. r {Tavastehus] »pa en Aker i nirheten af Rapa- maki (!) gard, enligt all sannolikhet férvildad»: Asp. & Th.; Tavastehus pA en ang vid Sommarnéje: O. Collin!; Lammi eff.: Nordstrém!, jfr Norrl. s. 6. Tav. — Ob. Uleaborg [Oulu] Korkeasaari: Mela herb. Silene anglica L. Semel multos ante annos observata est. Kon. »spontaneam observavi in hortis ad Kenjirvi»: Fl. Kar. p. 189; »procul dubio efferata»: Trautv. Incr. p. 110. Denna form foéres af Giirke p. 292 sasom varietet under S. gallica L. Afven nagra andra arter af detta sligte odlas eller hafva odlats i Finland, se t. ex. Medd. XXV p. 13. Utom 8S. anglica och S. muscipula, om hvilken senare se lingre fram, f6rekomma ett par andra arter af slagtet tillfalligt i landet och aro afven representerade i H. M. F:s ruderatsamling. SA upptages: S. gallica L. 8 Silene gallica. barlastplatser r [Ab.| Pargas, [Ny1.| Helsingfors Sérnis: Alc. III]. — Ob. Uleaborg barlast (Hougb.): Brenn. Obs., jfr Brenr. Flor. — Arten omnim- nes sasom forekommande: Eur. omn. exc. ...Scand.: Nym. Consp. p. 97. — Se f. 6. under S. anglica L. S. otites (L.) Sm. Ab. Lojo Mongola pA odlad ang 1886, men af kort varaktighet: Lindberg i bref. — Tillfalligt inférd Sb. Jorois Jarvi- kyla: Ale. III. Enl, senare meddelanden har arten funnits dirstiides Atm. 1891 och 1892, men ar numera utgdngen: Lindberg i bref. S. dichotoma Ehrh. — Nyl. Helsingfors Djurgirden vid Diakoniss- anstalten 1901: Lindb. herb. — Sb. Jorois Jarvikyla Rautahovi pd odlad ang: N. Molander! och Lindberg i bref, jfr Lindb. Enum. Silene acaulis L. In summits Lapponiae partibus, unde rarius tantum descendit, frequenter proventt. In alpestribus Utsjoki: Prytz; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. .. . alp.: Nym. Consp. p. 93 et Giirke p. 302, vide etiam DC. .Prodr..1 p: 3607 ef Led, 1 p..303; Li. per universum alpium jugum omnesque alpes mariti- mas |{usque in ipso Nordcap] vulgatissime omnium _. . extra altiores alpes ... haud crescit, nisi unico loco in litore lacus Mandojayri {[Mandujauri] ad templum Utsjokense lecta: Wahlenb. p. 122 o. 123, cfr 1. c. p. XVII et XXXIV; ad flumina Utsjoki et Tana fq cop.: Fellm. Lapp., cfr S. Castrén p. 353; r in glarea nuda in reg. alpina montis Saariselké, lecta in Riitelmépaa: Hult Lappm., cfr |. ¢. p. 150 et 156; in alpibus Utsjokiae par- cius, in subsilv. quoque reg. et subalpinam convallis flum. Uts- joki [spec. ad praedium sacerdotis!], ubi eam iam adnotavit Wahlenberg, satis frequenter descendit, sed ex alpibus Ailigas, ubi parcissime provenit, meridiem versus non lecta. {Raste- kaisa SO 810]: Kihlm. Ant., spec. etiam e Mandoiiiyri!; Varan- gria austr. st fq plerumque cop. in reg. subalp. superiore et reg. alpina: Arrh. ant., spec. ex Angsniis!; Bugénes ete : Norm. Fl. Sp. p. 197, quem 1. inspicias, vide etiam Hult alp. Pfl. p. 181, Blytt p. 1065 etc. — {L. ent. reg. alp. fq: Leest., cfr Grape p. 105 ete.; in reg. alpina ad Kilpisjarvi (!): Norrl. Lappm. p. 265; st fq in summa reg. alpina in alpibus Halti (NV 925 m), Halditshok [»Haltitschohko»| (SSV 1,094 m), in declivi septen- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 9 trionali montis Angeloddi (705 m), Siekkinlahko et Kuonjarvaara: Lindén Bidr., cfr Medd. XVIII p. 244 et Bot. Centralbl. LXI p: 221.] Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in alpinis ad Mare glaciale vulgaris: N. I. Fellm.; Tshun: Broth. Wand. p. 6 et Mela PI; Hibini: Broth. Wand. p. 8!, spec. etiam leg. Selin! et Enwald & Hollmén!; Lujauri urt duobus locis: Kihlman!; Tuatash fq: Enw. ann., spec. leg. Hollmén!; reg. silv. r cop. in declivibus silvaticis ad ripam occidentalem fluvii Nuotjok inter fluvinm et montem Podusoivi reg. alp. p in campis alpinis arenosis et lapidosis montis Podusoivi! copiosissime, Siuluoivi et Siulutoldi in campis cacuminis et declivibus alpinis superioribus cop., Vuo- jim (sat parce): Lindén Ant., cfr Medd. XIX p. 13; Ponoj: Knabe Pfl. p. 281; Orloff: Kihlm. Pfl. p. 130, cfr Kihlm. Ber. p. 16; enum.:: Beket. p. 549—550, vide etiam Broth. Wand. p. 12 et 13; multa insuper adsunt spec. ex alpinis ad Mare glaciale lecta. Silene muscipula L. In saburra rarissime invenitur. Oa. Vasa [vid Angkvarnen] pa barlast (Laurén!): Seelan i (Prot. 7, IV, 1888) Medd. XV p. 222. — Antriffades [i Vasa vid angkvarnen] 1888 i 10 & 12 exemplar med blommor och frukt: Laurén i Medd. XXII p_ 39, Silene nutans L. Satis frequenter in Fennia maxime australi proventt; ad septentrionem versus subito rarescit, sed usque ad 61° 40° in Fennia media progreditur, dein autem etiam in parte ort- entali circ. 62° 20’ et in Fennia septentrionali inter 65° et 65° 50’ nonnullis locis in vicinitate Sinus bottnici lecta est. Till; Kalm; in collibus apricis st fq: Prytz; in Europae praus? DG) sProdt) lp. 377;,Hur,onin. yexe, Lapp. |... /Nym: Consp. p. 90;. Fenn.: Giirke p. 316. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Laur. Fort.; p in parte media et occidentali territorii: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br. Pargas p: Adl. et Arrh. Ann.; Eura: Lindstr. p. 116; 10 Silene nutans. Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; (Muurila] rr ad vias in parte septentrionali territorii: Renv.; in insula sinus Halikko: E. 5. Ekbom in herb. lye. n.; Lojo Vanjarvi (Fr. Linder): His.; Lojo backen Hagaskytt: Hels.; Lojo Jalansaari (Tikkanen): Hult herb.; Vihti (fq): Printz; Vihti p ad Irjala, Hevonoja et infra jugum Lojo: Flinck; rr Pusula ad meridiem versus a pago Karjasjirvi in pineto nonnulla spec.: Wecks., cfr Sel.; in parte australi territorii |Mietoinen et Mynamaki] p — st fq planta collium propria, ad Kasula ad orientem et Pahikkala ad septentrionem versus: Caj. Kasvist., quem |. inspicias, cfr ]. c. p. 141; Nystad (!) st fq: Hollm. — Nyl. Hangé: Sand.; par. Ekenis p: Hayr.; Kyrkslatt: H. Sourander in herb. lye. n.; Mj6l6: W. Nyl.; Hel- singfors Brunnsparken: Hult coll.; Thusby r: Astr. & Hs r Borga! ad oppidum et Skafvarb6le, Hogland! ad Pohjakyla cop.: Seel. O. Nyl., cfr Brenn.; Borga Krak6: Sel. ann.; Borga Gam- melbacka Tjufholmen sat cop.: Gadol.; Hogland Kiiskikyla! cop. 1871, Suurkylé in pratis (Sievers) 1873: Brenn. Till. p. 39, vide etiam sub forma. — Ka. Lavansaari: Brenn.; r Virolahti! in pago Koivuniemi, Nukari: Blom; Sakjarvi: J. V. Johnsson!; r Jidiski Pelkola in declivibus aridis et marginibus fossarum viae publicae: Lindén! — Ik. p in regione finitima: FI. Kar.; p: Malmb., spec. e Rautu!; Pyhiijarvi Vernitsa: Herlin!; [in areno- sis maritimis et in vicinitate circa Siestarjoki [»Sestrorezk»|: Meinsh. p. 52—53). Sat. Raumo, Eura (!): Malmgr.; Kjulo: E. Cedercreutz!; Ulfsby: J. E. v. Schantz in herb. lyc. n.; Bjérneborg p et par- cius — sat cop. in lucis siccioribus, lapidosis et arenosis et in colli- bus juniperis vestitis: Hayr.; Bjérneborg Tahkoluoto ad Rafso: Sel. herb. — Ta. Tammerfors: Wirz. M. S.; Tammerfors Hatan- piii: Leop. coll.; Saaksmiki r Rapola: Tikk.; Séaksmaki Lahis et Hakola: Kihlm.; Kangasala (IImoni): Sel. kat.; in jugo arenoso prope sinum Isolahti lacus Liingelmiivesi, Pailkine ad Tommola (Zidbiick): Leop.; (circa Tavastehus] (st fq): Asp. & Th.; Vanaja Harviala: Leop. coll.; Janakkala Turenki: Hiayr.; st r Kopso, Iso-Aine, Paimila, Kurhila, Padasjoki, Kuhmoinen ad Alho, Har- moin ete: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala (r): Nikl.!; Hollola Iso- saari (Norrlin): Wainio ann.; Padasjoki Nyst6laé: Wainio herb.; Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 11 Kuhmoinen prope partem maxime orientalem lacus Lummene in lapidosis: Hult comm., cfr Hult tr. p. 196; Orivesi in rupibus: Borg! — Sa. Valkiala (p): Hult Fort., cfr Ale. Il p. 125, num certa? — Kl. Hiitola Pukinniemi: J. A. Fastberg!; Kronoborg Tarkinen: E. Juslin! Kon. in insulis omnibus prope Kusaranda sat cop.: Kihlm., spec. e Pijd-ostrow!, cfr Medd. XVIII p. 150. Ob. r in vicinitate orae Alatornio, Kemi, Simo Maksniemi!, li, Uleaborg (!): Brenn. Obs.; Uleaborg, li p: Zidb. in litt.; Ulea- borg (st fq) Raatinsaari: Leiv.; [inter Kemi et Simo] p, Kemi Laurila, Mahlasaari (!) et Kallinkangas cop.: Keckm., cfr 1. ¢. p. 14 et 16; Kemi: M. Castrén p. 330, cfr L. L. Lest. p. 295; Kemi ad praedium sacerdotis: Moberg Klim. p. 85, cfr Brenn. Obs. et vide etiam Diar. 1, XII, 1877; (st fq) cirea Tornea: Jul. p. 283; enumeratur inter plantas, »quae in Ostroboltnia boreali immo ad summum Sinus bottnici usque adsunt»: Hellstr. Distr. p. 6; Alatornio Kallinkangas: Hougberg!, cfr Medd. IX p. 124; |r: Opie Fries}. Sédra Finl. och (norra el.) 6stra Lappl.: Fries; uppg. grundar sig pa Fellmans utsago, som dock antagligen ej afser denna art. — Sat. Kyré: Asp; knappt troligt, a4tminstone har jag ej sett den darstiides. -- KI. p: Backm.; uppg. behdéfver bekraftas. — Lapp. fenn. »Ad flumen Tuntsa in par. Kuolajairvi»: Fellm. Lapp., jfr Wainio Not. — Lim. ad Kantalaks: Fellm. Ind., jfr i afseende 4 hvardera Led. I p. 318 och FI. Samoj. p. 12. Enl. exemplar i Fellmans herbarium afser uppgiften fran Kantalaks S. ta- tarica; N. I. Fellm. p. 11 och LXI, hvarfére det afven antagligen dr fallet med den andra uppg. Anmiarkas ma med anledning af férekomsten i Ob., att arten i Sverige forekommer i Skelleftea: Backm. & H. p. 112 och Bot. Not 1883 p. 209. Omkring Marinskoj station, Tsholmush: Giinth. p. 34 i 6fvers.; san- nolikt ar hvardera orten belagen utom flora-omradet. Silene nutans var. glabra (Schkuhr) DC. }). Cum forma typica raro occurrit. (Vulgaris) est in litore utroque isthmi Kareliae et in Fen- nia australi maritima: Fl. Ingr. p. 157, {ad typum verisimiliter *) S. nutans var. glabrata Hartm. 12 Silene nutans. p. p. spectat]; st r: Mela Kasv. II] p. 52; Fenn.: Gtrke polio: Al. nondum adnotata. —- Ab. Abo prope Lillheikkilaé: Hjelt; Kuust6: Seel. ann. et herb.; Sagu Karuna Sando in colle arido arenoso: Elfving!; Pargas (!) st r ex. gr. Skrabbdle! in ins. Alo: Arrh. Ann.; Halikko Aminne: G. Armfelt!; Lojo compluribus locis circa templum cum @: Lindb. comm.; Vihti: V. Fransman in herb. lyc. n.; cum f. typica saepius occurrit, sed multo par- cius, ad Raimela »Saun maalla» valde cop.: Caj. Kasvist.; Ny- stad Putsaari; Hollmén! — Ny]. Borga inter Kallsund et Fladan (Fastberg): Sel. ann.; Pyttis: Selan & Strémborg! — Ka. Viro- lahti: Blom! nomine typi; Viborg (!) Kiiskila: J. L. Krohn! — Ik. Rautu: G. Appelberg!; Pyhajarvi Polvanniemi in ripa prae- rupta lapidosa: Lindberg!; [in reg. maritima: Meinsh. p. 52—53, vide etiam FI. Ingr. p. 157 (supra comm.)). Ta. Tammerfors in prato: alumn. A. Pahlman!; Kangasala: E. Juslin in herb. lye. n.; Poltinaho prope Tavastehus in clivo arido: O. Collin! —- Kol. Barkova ad flumen Svir: Giinther! Ob. in parte septentrionali rr Kemi, Simo Maksniemi!: Brenn. Obs.; (st r) Kemi Mahlasaari, Kallinkangas!: Keckm.; Kemi rr Viheriala Kaijankangas!: Rantaniemi in Brenn. Obs. Silene tatarica (L.) Pers. In Lapponia et Fennia septentrionali nec non ad fines ortentales rarissime invenitur. Ad fluvium Kemense r (Dr Groéndal): Lilj. p. 179; ad fluvios Lapponiae Kemensis inter Inari et Muonioniska (Gron- dal), ut puto in districtu Peltovuoma: Wahlenb. FI. Suec. ed. I (Upsalaes624)" p. 27ieveiry it ichred. 11%." 282.4 Prvizeeteopie., »legi ad ripas arenosas fluminis Kemensis inter Nousu et Pel- kola locis paucis, sed prorsus defloratam»: Spic. I p. 19, cfr Fr. Nyl. Utdr. p. 191; Lapp. bor. or.: Fries; Lapp. or. (?): Nym. Consp. p. 91; Fenn. max. bor.: Nym. Suppl. p. 53; Lapp. Fenn.: Giirke p. 311, vide etiam Led. I p. 312—313 (et 777) et Lindb. Pf. pp. 14% Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o |. 13 Kol. lectum a rustico Miatt&é ad flumen Svir: Not. XIII p. 485; Elfv. non comm.; hic locus nescio an in Rossia situs sit. Ob. Kemi rr [lImolansaari: Rantaniemi! in Brenn. Obs., efr G. Grand in L. Y. 1899 p. 141. — Kuus. Oulanganjoki: F. Silén! et M. & J. Sahlberg!, cfr Wainio Kasv.; in ripa are- nosa fluvii Oulanganjoki Suolaranta!, Kortesaari: Hirn Fort.; ad effluvium fluminis Oulanganjoki a lacu Paanajirvi in aggeri- bus arenosis: Montell! Lk. in Lapp. kemensi et quidem ad flumen Kemense (Grén- dal): Wahlenb. p. 122, cfr ]. c. p. XXIV; in Lapp. kemensi a. 1788 leg. Gréndal (post eum vero nemo invenit): Fellm. Lapp.; Sodankyla ad fluvium Kemi: Eberh.!, cfr Wainio Not.; (Sodanky1a] rr in ripa arenosa fluvii Kitinen prope habitaculum Koskenniska sat copiose occurrit: Blom. Bidr.!, cfr Wainio Not.; Sodankyla in litore arenoso vere inundato et in campo herbido ad Pelko- senniemi: Wainio Not., vide etiam Spic. et sub S. nutante. Lim. Kantalaks (J. Fellman 1827!): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXIV, XXXVUI et Beket. p. 550; [Archangelsk: Sivén!, cfr Diar. 14, II, 1863 et N. I. Fellm.]. [Ett ex. har f6r lange sedan blifvit funnet i Ingermanland, norr om floden Neva, se hiirom FI. Ingr. p. 158. De fyndorter, som upptagas hos Meinsh. p. 53, torde vara beligna i andra delar af Ingermanland; arten upp- tages dock afven |. c. sasom férekommande: »Auf Schuttplaitzen in der Umgegend der Hauptstadt.» — Vid Marinskoj station: Giinth. p. 34. Or- ten torde ligga utom flora-omradet. -—- Angaende f6rekomsten 4 orter pa nagot lingre afstand fran griinsen finnas f6r 6frigt flere uppg., se sirskildt Ivanitzky p. 457.| Silene viseosa L. In litore australi raro legitur. Kalm; in oris maritimis Finl. australis rr (Hellens): Prytz; Fenn. merid.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 89; Fenn. non nisi mer.-occ. (Aland, Aboa, Nyland): Nym. Suppl. p. 52, efr etiam Led. I p. 313. Al. {Eckeré] Signilsskiir: Tengstr.!, cfr Bergstr. p. 131; in taeniis par. Lemland velut Ask6, Fégl6 plur. loc. in taeniis exteri- oribus, inter Fégl6 et Kékar, Klafskar: Arrh.; Sund Skarfven: E. 14 Silene viscosa. Erics.; Jomala in taeniis australibus: Palmgr.; st r Brando in scopulo ad occidentem versus ab Afva, Kumlinge Krakskir, Ad6, Stor-Maséren ad septentrionem versus ab Enklinge: Bergr. — Ab. Aspo Vidskiir cop.: E. R{euter]; Korpo Vidskar (S. Renvall): Lindb. comm.; Kimito: Malmgren!, cfr Zett. & Br.; Kimito Hiitis in taeniis Vino: C. J. et A. Arrh.!; Bromarf Gunnarséarna (G. Sucksdorff): Hayr.; Pojo: O. F. A. Bergroth in herb. lye. n. — Nyl. Hango: Ale. II; [in taeniis ad Ekeniis] Matgrufvan et Skogs- gadden prope Jussar6: Hiiyr. Ber., spec. ex Ekeniis Julo!; Ekenis p—st r et sat parce — parcius in taeniis extimis et exterioribus, velut in insulis extra Tviérminne (Storlandet et aliis), in rimis scopulorum [»bergsskrefvor»| saepe angustissimis: Hiiyr.; Ekeniis Tviirminne Bjérkskirsgrund: G. Sucksdorff!; in tectis caespiticiis vetustis domorum in Skatudden (!) et in scopulis taeniarum (fq): W. Nyl.; Helsingfors Skatudden ad viam etiam 1876, postea exstincta: Sel. ann.; Helsingfors Skatudden etiam cire. 1890, nune exstincta: Hiiyr.; Helsingfors Jollas: K. W. Natunen in Mela herb.; [Helsingfors] Stansvik: alumn. Hj. Henriksson in dupl.!, Helsingfors Rénnskir: Sel. herb. et Brenner in dupl.!; Sibbo Séderskir [extra Pérté] (alumn. K. A. Lassenius in dupl.!): Bren- ner in Medd. XIII p. 242; Sibbo Oster- et Vester-Tokan prope pharum Séderskiir: Ohrnb.; rr in taeniis Borga in insulis Tunn- (!) Glos-! et Sandholm: Seel. O. Nyl. Ab. [Nystad] »v. 1893 yksi kapp. eraalla pihalla sinne tuodulla paino- lastilla»: Séd. Melandrium album (Mill.) Garcke. In Fennia orientali, ubi ad 66° 15' ad septentrionem rersus lectum est, magna frequentia in primis in parte media procenit; in Fennia occidental passim — satis raro obvium et, ut videtur, adventicium usque ad 66° 59‘ lectum est. Fenn. merid. et media: Fries; Eur. omn. exc... .: Nym. Consp. p. 86; deest ... in Lappon.: Nym. Suppl. p. 51, cfr etiam DC. Prodr. I p. 386. Al. p: Bergstr.; Geta Bonis: E. Erikson int Diar-1.elly 1884, spec. in dupl. e Geta Dané!, ubi adnotatur: etiam in aliis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 15 locis in taeniis par. Geta invenitur. — Ab. ad pharum |[»bak»| Uté: Herlin!; r: Zett. & Br.; Abo Hirvensalo sat cop.: Gadol.; ad fluvium Aura: Arrh. & Hollm.; Lemo prope Hannula, sed vix nisi adventicium: Hjelt; Pargas: [O. M.| Reuter in Medd. IX p. 149; Bromarf specimina pauca ad Sdéderstrand, etiam ad Hangé: Sand.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurila| nonnulla spec. prope praedium Isontalo: Renv.; [Pojo] (»fq»): A. Nyl.; Pojo prope officinam Billnas: Arrh.; p: Sel.; Vihti (!) (ost fq»): Printz; Vihti (r) tantum in prato Ridal ad viam ad stationem Nummela et Torhola in praedio Kuikku ipse vidi, Van- hala Joutila in agro Aro (E. G. Printz): Flinck; st r Pusula Ikkala, pag. Karjasjarvi, Pyhajirvi in pago ad templum: Wecks.; Nystad tribus locis {ut videtur adventicium]: S6d. — Ny]. opp. Ekeniis in graminosis cultis circa templum: Hayr.; |Fagervik] unicum spec. ante paucos annos legi: His.; [Nurmijirvi] p singula spec: Stenr., spec. e Nurmijirvi Nygard: alumn. Str6mborg in dupl.!; Hel- singfors ins. Sumparn, Angsholmen prope Drumsé: Seel. ann.: Thusby r: Astr. & H.; Borga prope Griinniis: Sel. Ofvers.; Borga Nise in saburra: Gadol.; st r in Mérskom, Strémfors et Hog- land!, p in reg. orientali [= Elimaki et Lapptrask: Sel. & Str.}: Sel. O. Nyl, cfr p. p. Brenn.; Hogland Suurkyla! 1871, Kiis- kikylé 1873: Brenn. Till. p. 39; [Hogland} Suurkyla cop., Kiiski- kyla: Selan in Medd. XXV p. 76; W. Nyl. non comm. — Ka. p in reg. montana: Sel. 0. Nyl., spec. e Sippola! et Fredriks- hamn!; (r) Skraddar, Ala Urpala: Blom!; st r partem maximam in declivibus siccis, Réisélé Tiurinkoski, Kirvu prope tem- plum! et Virola, Jaé&ski Ahola, praedium Virola: Lindén, vide etiam sub Nyl. et Kl. — Ik. st fq: Malmb., cfr Fl. Kar. p. 193; [st fq: Meinsh. p. 55). Sat. Birkkala: Malmgr.; Bjérneborg Torboniis prope pu- teum [»brunn»|, Kumniés Tomtebo in horto et verisimiliter cum seminibus introductum: Hayr.; st r—r Karkku! Jarventaka 1884, sed iam exstinctum, Nurmis, prope Pakkala et Kulju, Mouhi- jarvi prope Urmia, Hameenkyroé ad Laitiala sat cop.: Hjelt. — Ta. Lemmettyla, Kuohijoki: Leop.; Siiksméaki (fq): Tikk.; [Kal- vola| (r) prope stationem littala: Knabe Fort.; st fq: Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] (fq): Bonsd.; Luhanka (!) 16 Melandrium album. p — st fq, Korpilahti Pohjola, copiosissime ad Taikinajarvi in par. Luhanka: Wainio Tav. or., vide etiam Hult tr. p. 196. — Sa. Mintyharju: I. Tavaststjerna in Mela herb.; Villmanstrand Parkkarila, Ruokolaks, Siirkijairvi cop. et Puumala Ahonpelto: Sel. ann. et herb.; p, in par. Rautjarvi cop., circa pag. Nar- sakkala st fq: Hult. — K1. p, st fq ad Ladogam: FI. Kar.; Kau- kola Rami: Lindén; Parikkala p enum., Tyrjaé sat cop.: Hann.; Valamo st fq: Sel. ann.; p: Backm.; st fq: Hjelt. — Kol. p= st fq, in reg. aren. haud visum: Elfv., vide etiam |. c. p. 126. Oa. Gamla Vasa: Ale. et Hjelt; Vasa (fq) ad molas vapore movendas, parce in nemore Vasa Hofrittspark 1884—85 et Gamla Vasa in aggere [viae ferratae] cop.: Laurén in Medd. XXII p. 37, 42 et 43; plantam sponte nascentem non vidi: Laur. in lit. — Tb. r Jyvaskyla (V. N. Tavaststjerna), Uurais!: Broth., cfr Wainio Tav. or.; Karstula Ruotsila: Brotherus! nomine MW. noctiflorum. -— Sb. Leppiivirta haud infrequens: Enw.; p: Mela, spec. e Kuopio! — Kb, Kide: Brand.!; Liperi r Autioniemi, Ko- lehmala et Parkkinen in Pesolansaari in lac. Pyhaselkié: Eur. & Hiillstr.; rr unum alterumve spec. in agro turfoso ad Korhola in pag. Koli [par. Lieksa]: Axels. Putk., cfr 1. c. p. 40. — Kon. (st fq) ad Onegam: Fl. Kar.; fqq in cultis per fere omne terri- torium: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 34. Om. Gamla Karleby in saburra, ad Yxpila et Furuskar (spec. ex ambobus locis in dupl.!|: Hellstrém!; Brahestad Stor Kraseli [verisim. in saburra]: Blom in dupl.! — Ok. Kajana 1860: Malmgren!; rr Paltamo Siivola: Must. — Kp. p e Repola usque ad Uhtua, ad Kiimovaara, Tsholka, Vuosiniemi et Kol- vasjirvi in Repola et ad pagos Piismalahti, Kiimasjarvi, Vuok- kiniemi, Uhtua! (plur. loc.): Wainio Kasv.; Sarkijarvi: Bergroth!; ‘Solovetsk: Knabe!]. Ob. Uleaéborg in saburra: Hougb. et Brenner in dupl.!; Toppila {in saburra]: Brenn. herb.; Toppila in saburra quotan- nis cum fructibus, sed haud numerose, Pudasjirvi (sec. alum- nos): Zidb. et Zidb. in litt., cfr Brenn. Obs.; in saburra et locis cultis r Kemi ad oppidum, ad serratrinam Kallio in par. Simo cop. 1892: Keckm., cfr |. ¢. p. 17; Rovaniemi in agro: Ranta- niemi in Brenn. Obs. {sine dubio adventicium]. — Kuus. ad Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 17 viam publicam prope templum |ad septentrionem versus]: Wai- nio Not., vide infra. — Kk. par. Oulanka r Vartiolampi!: Wai- nio Kasv., efr Herb. Mus. Fenn. II p. 31. Lk. in agro et culto ad pag. Kemijirvi (66° 43’) in par. ejusdem nominis: Wainio Not., cfr l. ¢. p. 32 et vide infra; multis deinceps annis in Kemijairvi: Zidb. in litt.; Kuolajarvi (Salla) in agro inculto in pago Salla [prope Peteri): O. Mdller!, cfr Borg Sel. et Medd. XXVII p. 91; etiam Kursu (Rantaniemi): Borg Sel. Led. I p. 328 citerar oriktigt Prytz, Fellm. Lapp. och Fellm. Ind. under denna art i st.f. under M. rubrum. Anmirkas ma for 6frigt, sasom afven framgar af det ofvanstaende, att arten ofta forekommer pa barlast eller eljest sasom tillfallig; jag har bl. a. sett den vid Sérnas nira Hel- singfors. Férutom uppg. fran Om. och Ob. torde de fran Oa. (och mdjligen aifven de fran Ok., Kuus. och Lk.) bero pa dylik mer eller mindre till- fallig forekomst. Mdéjligt fr dock a andra sidan, sasom Kihlm. framhal- ler, att uppg. fran Ok. och Kuus. ansluta sig till artens 6fver hufvud ta- get afgjordt ostliga utbredning. Huru det férhaller sig med f6rekomsten i Lk., torde béra utredas. — Al. Det kan framhallas, att Bergstr. ej upp- tager arten fran vistra Aland [»>BC Pp>). F. rubella Hartm.—Nyl. |Hogland] pa en gard i Suurkylé med huf- vudformen: Szelan i Medd. XXV p. 76. Enligt senare undersékningar med all sannolikhet hybriden M. allum >< rubrum, se Prot. 4, X, 1902. Enligt beskrifningen tillhérde ett ex. taget i Ob. {[Uleaborg] Toppila 1886: Zidb. f. rubella, liksom jag tror mig hafva sett deni Oa. Vasa vid angkvarnen Narmare undersékning af formen ar dock tydligen nédvindig. Melandrium album < rubrum. In insula Hogland rarissime his annis lectum est. Nyl. Hogland |Suurkyla in praedio]: Seelan in Prot. 4, X, 1902, ubi descriptio. Exemplaret inlemnades férst under namn af M. album f. rubella (se ofvan). Melandrium rubrum (Weig.) Garcke. In maritimts plerumque frequenter (interdum satis fre- quenter, interdum frequentissime), in alpinis, unde ad su- Typis impr. *"|, 1904. 2 18 Melandrium rubrum. premam partem regionis silevaticae descendit, passim inve- niri videtur, ceterum raro tantum et saepe fortasse adven- ticium obvium est. Kalm; in nemorosis fq: Prytz; maxima pars Fenniae: Fries; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 86, cfr DC. Prodr. I p. 386 et Led. leppis2ie Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq in nemoribus: Tengstr.!; fq: Arrh. et Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; Pargas st fq: Arrh. Ann.; (Muurila| nonnulla spec. prope Isontalo: Renv.; Bjiirno ad praed. Pojo: E. G. Printz; fq: Sand. et A. Nyl.; Lojo in in- sula ejusdem nominis, Jalansaari: Hels.; Vihti r Vanhala Juo- tila in horto: Printz; Flinck ibidem non vidit 1892; Mietois cop. ad sinum, in primis ad Aarlahti: Caj. Kasvist., cfr 1. ¢. p. 141. — Nyl. par. Ekeniis fq et sat cop. — copiosissime prope litora inter et intra alnos: Hiayr.; fq: His.; fq: W. Nyl.; Thusby (haud r): Astr. & H.; st fq ad oram maris: Sel. O. Nyl.; p: Brenn. — Ka. p: Blom; Viborg: Fl. Kar. — Ik. p: Malmb. [in vicinitate orae, unde spec.|; [in reg. maritima fqq et nusquam deest, in plagis a mari remotis aut non aut rarissime invenitur: Meinsh. p. 55). Sat. st fq: Malmgr. {tantum ad vicinitatem maris spectare videtur|; Bjérneborg et Ulfsby p—fq (in Lyttskar tamen r se- cundum totam ripam) sat parce — sat cop. saepissime ad ripas, quae nune sunt aut antea fuerunt, Hvittisbofjird fq (K. G. Ollon- qvist): Hayr., cfr Hiiyr. Und. p. 30; Birkkala: A. Spare in herb. lye n., cfr Carlss.; Viljakkala Ansomiki parce, certe spont.: Kihlm., vide etiam infra. — Ta. [Tavastehus] r: Asp. & Th.; Tavaste- hus in prato: W. Granberg!, vide etiam infra. Oa. st fq: Malmgr., vide sub Sat.; usque ad Lappfjard ‘prope deversorium] ad interiorem partem procedit: Hjelt; fq ad oram, sed non in interiore parte: Laur. Vaxtf., cfr 1. ¢. p. 8. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio! Om. Nykarleby Krakskir floribus albis: Laur. Vixtf., vide sub Oa; fq in maritimis, (p) in interiore parte [»hégre upp i landet»]: Hellstr., cfr 1. c. p. 137, Gamla Karleby etiam flor. ; albis!; fq ad oram, r in interiore parte: Tenn. — Ok. et Kp. vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 19 Ob. fq: Jul. p. 284; fqq: Leiv.; fqq in vicinitate orae, in par. Ylitornio et Rovaniemi! r, in par. Kiiminki fq: Brenn. Obs., quem |. inspicias, cfr Brenn. Reseb. p. 78; fqq: Keckm., cfr Acerbi p. 128 et M. Castrén p. 332; Alatornio fq: Hougb. not.; fq: O. R. Fries;| ex Heikkilé in sacell. Karunki ad meridiem versus st fq: Hjelt; rr et verisimiliter modo eff. Ylitornio Raa- nujarvi ad molam aquariam: Hjelt & H. — Kuus. in prato prope templum: Hirn Fort.!, cfr Medd. XX p. 9. — Kk. vide infra. Lapp. fenn. rr et verisim. modo eff. Kittila prope tem- plum pauca individua: Hjelt & H.!; Kittila: Sel. kat.; in radi- cibus alpium . . . Finmarkiae ubique fq, unde ad latera occul- tiora alpium omnium p adscendit: Wahlenb. p. 135; haud in- frequens: Fellm. Lapp.; ad Kultala in Inari, in pratis gramino- sis et betuletis ad K6ngés prope Mare glaciale fq: Wainio Not., cfr ]. c. p. 21 et 23, ut etiam Hult Lappm. p. 40, 41 et 93; ad inferiorem partem flum. Tenojoki usque ad Alakdéngiis, Niy- tamo: Kihlm. Ant., spec. a Jelve Kongaés ad flum. Tana-elv!; Varangria austr. p (— st fq) in lucis et ad rivulos reg. subal- pinae: Arrh. ant.; in valle fluvii Paatsjoki p: E. Nylander & M. Gadd!, efr Kihlm. Ant.; Varangria australis ex 8 locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 204, vide etiam Hartm. p. 230. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. p: Lest.; propius ad Kilpisjarvi (!): Norrl. Lappm. p. 263; r in reg. alpina in ripa australi lacus Johkasjaur et septentrionali lacus Skatjajaur (parce), in saliceto ad Toskaljoki! sat parce, copiosius ad declive australe mon- tis Angeloddi (680 m): Lindén Bidr., cfr Bot. Centr. LXI p. 221; circa Kaaresu’anto haud obvium: L. L. Lest. p. 292.] Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; locis occultis fertilioribus fq: N. I. Fellm.; Ponoj: Montell!, cfr Medd. XXVI p. 192; Voro- ninsk: Kihlm.; vide etiam Beket. p. 550 et nomine Lychnis sylvestris et L. dioica et infra; Lindén Ant. non comm. Sat. Huittinen: Car. p. 24; Nakkila: A. G. H.!. Ehuru ej osanno- lika, vagar jag dock ej fullt férlita mig pa dessa uppg.; det bér namli- gen anmiarkas, att arten atminstone nagon gang foérekommer forvildad i gamla traidgardar; sa har jag sett densamma i Sat. Karkku Ruolahti. Detta bér afven ihagkommas vid de 6friga uppg. fran det inre landet; i synnerhet uppg. fran Vihti, Thusby, Birkkala, Ta. och Kuopio lata miss- 20 Melandrium rubrum. tinka nagot dylikt. Mahinda ar afven forekomsten i Kuus. att anses sisom tillfallig. A andra sidan visar dock Kihlmans fynd af arteni Sat. Viljakkala, att densamma kan upptrida fullt spontant i det inre af landet. I samma socken naira kyrkobyn tror jag mig afven hafva sett arten, men var ej i tillfalle att naérmare underséka, huruvida den var tillfallig eller ej. — Ta. Hauho: Herk.; uppgiften behéfver dock bekraftas. Férutom exem- plaret fran Tavastehus finnes i H. M. F. ett exemplar med ant. Tay. austr.: O. Hjelt i dupl.! — Uppgifves afven fran Sa. i mss t. ex. fran Valkiala och Kerimiki, men uppgifterna férefalla osikra; detsamma ar afven fallet med nagra uppgifter fran K1., hvarfére dessa har uteslutits. Ok. Kajana r (O. Salonius): Must., jfr Brenn. Obs.; uppgiften ar sannolik, men behéfver mahinda bekriftas. — Kp. [Solovetsk [»Solovki» |: Beket. p. 550; ehuru sannolik, erfordrar afven denna uppgift bekraftelse, da Bergroth, som exkurrerat tre somrar i Kp. och afven besdkt Solovetsk, ej sett arten.] — Kk. och Lapp. ross. Da jag icke ur Mela PI. antecknat nagon uppgift fran Lim., Lv. eller Lp., dé exemplar fran dessa provinser, med undantag af Montells nyligen inlemnade, ej féreligga och da uppg. 1 Broth. Wand. p. 9, 11 och 13 afvensom Beket. p. 550 hanfora sig endast till Lt. och Lm., har jag tills vidare ansett mig béra féra uppg. i Fellm. Ind. och hos N. I. Fellm. uteslutande till Lt., Lm. (och Lp.). Hégst san- nolikt ar dock, att arten skall kunna patriffas saval i Lim. och Lv. som 1 Kk. F. carnea [Hartm.] Nyl. r »Inga Stormossen in prato Herrangen»: His.; i Borg&é pi Pérté och i Strémfors pa Sandholmen: Siel. O. Nyl. — Selan frambAller, att nairmare undersékning ar af néden fér att afgéra, om denna form méjligen skulle vara af hybrid natur. F. albiflora. Ob. Kemi rr Lassila, Raiskénkari hafsstrand: Ranta- niemi i Brenn. Obs. — Ett hvitblommigt exemplar af arten omnamnes afven fran Nyl. vid Ekenas: Hayr. Ber. — Se afven under Om. Exemplar med fyllda blommor dro antecknade fran N yl. Esbo Kal- tans: Kihlm. Arten hybridiserar hos oss med M. album (se ofvan). Melandrium noctiflorum (L.) Fr. Rarissime et, ut videtur, adventic'um tantum in®Fennia occurrit. »In arvis arenosis Finl. austr. minus fq»: Prytz, jfr Led. I p. 314; sédra och mellersta Finl.: Fries; »Eur. mult. (exc. . . . Fenn. plur.)»: Nym. Consp. p. 93, se afven Herb. Mus. Fenn. II p. 131 och jfr Brenn. Flor., Mela Kasv. III ete. Al. Finstrom Emnis: E. Erikson! — Ab. Korpo: I. Ringbom!, jfr Zett. & Br.; Tenala: J. A. Oberg!; Lojo: Lindb. comm.; Nystad: Hollmén! — Nyl. Fagervik r: His.!; Helsingfors Sérnaés pa barlast 1879: Ohrnberg i Sel. herb.; Svartsaé nira Borga (Fastberg): Szel. ann. — Ik. Kivennapa prest- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 21 gard pa blomsterrabatt: Lindb. comm.|; [>in montosis silvosis ad Parkala |» Par- gelovii»| (Sobolewski): Fl. Ingr. p. 161 under namn af Elisanthe noctiflora Fenzl; »ziemlich selten>: Meinsh. p. 55). — Sat. Kyré: Asp; uppg. har siikert afseende pa M. album, som ej ommmaimnes. — Ta. Tavastehus (0. Collin): Hult herb. och Hjelt herb.; »Hollola el. Kuhmois»: O. Hjelt!; exem- plaret ar daligt och fyndorten dessutom osiker, jfr dock t. ex. Herb. Mus. Fenn. II p. 131. — KI. Kronoborg: Nikl.!, se afven Knorring p. 29. — Oa. Vasa pa barlast: O. Hallstén!, Laurén! och Hjelt; Vasa 4ngkvarn spar- sam 1884-85, Vasa hofrittspark par individer: Laurén i Medd. XXII p. 37 och 42. — Tb. rr Karstula Ruotsila: Broth.; exemplaret hér till M. album. — Sb. r 1872: Mela, exemplar fran Kuopio Raima!; Iisalmi (Su- honen): Hult herb. — Om. Gamla Karleby pa barlast: Hellstr., jfr 1. c. p. 136; exemplaret hor till M. album; harpa har mahainda Kronoby Fiskar- holm: Ale. III afseende. — Ob. [Uleaborg) painolastilla Hietasaaren puo- lella r [»8 PH»]: Leiv. — Kr.: Herb. Mus. Fenn.; mahanda foreligger hir nagot misstag; Atminstone kinner jag ej, hvad uppgiften afser. Melandrium apetalum (L.) Fenzl. In summis partibus Lapponiae raro aut rarissime in- venitur. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 871, cfr Wahlenb. p. XVI, DC. Prodr. I p. 386 et Led. I p. 326. [L. ent. reg. alp. (p): Laest.; Saanavaara: Malmberg], cfr Norrl. Lappm. p. 265; Stormens hed: Wirz. M. S.; Halditshok: spec. olim in herb. Bot. byt. auct. Zidb.; extra territorium fen- nicum ad Guolasjaur: Lindén Bidr., vide etiam Fries p. 155, Hartm. p. 231 etc.] | Lt. ad isthmum Karelsgammen: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., qui etiam spec. vidit, ]. ec. p. XXII et XXXIV et Beket. p. 550; Tsipnavolok: Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 12. >In arenosis maritimis districtus Felles dicti Norvegiae ultimae valde copiose>: Wahlenb. Fl. Suec. p. 299, jfr Wahlenb. p. 135 och Th. Fries p. 185; »men denne Angivelse refererer sig maaske snarere til Wahl- bergella affinis end til W. apetala»: Blytt p. 1071. Norm. Fl. Spec. p. 205 anser Ater uppg. kunna afse Karelsgammen och att den f. 6. bér utga. Melandrium affine (Vahl) Hartm. Ut antecedens, sed etiam uno loco Fenniae maxime septentrionalis ad 66° 17’ lectum est. 22 Melandrium affine. In Lapp. Torn. rara et non nisi ad lac. Tornens. lecta, Lapp. fenn. (inar.) et or. (ponoj.) etiam adest: Nym. Suppl. p. 51, cfr Nym. Consp. p. 87. Kuus. in scopulo ad flumen Kitkajoki nonnulla km e loco, ubi in flumen Oulankajoki influit: Montell!, cfr Medd. XXVI p. 67, 74 ete. Li. Feellesdistrikterne (Wahlenberg): Blytt p. 1071, non omnino certa, vide infra et sub M. apetalo. — [L. ent. reg. alp. r:. Leest., efr Hartm. p. 231, vix ad latus fennicum spectat. | Lp. loco arenoso ad Katschkofka Lapp. Ross. bor. or. spec. nonnulla legi: N. I. Fellm.!, cfr 1. ce. p. XX et XXXIV; Sapad- nijnavolok! et Dolozaja guba!, ambo prope Svjiitoj-noss: A. H. & V. F. Brotherus. Li. Det bor framhallas, att arten i Norm. Fl. Spec. p. 205 endast upptages fran en lokal vid nedre Alten. Se f. 6. under M. apetalum. Var form fores af Ruprecht i Fl. Samoj. p. 24, ehuru med tvekan, till Wahlbergella angustiflora Rupr. — Trauty. Incr. p. 118, 119, 121, 122 och 123 anfoér arten under sex olika namn, ehuru W. angustiflora ej] anses vara identisk med W. affinis; jfr afven Fries p. 155 och 556, Visearia vulgaris Roehl. In Fennia australi frequenter provenit, supra 62° subito rarescit et tantum ad 63° 15' procedere videtur, sed denuo in vicinitate orae occidentalis paucis locis inter 64° 50" et 65° 40!’ lecta est; denique ad 67° 10' in Lapponia maxime au- stro-orientali inveniri indicatur. Till; Kalm; in collibus apricis fq: Prytz; maxima pars Fenniae: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 86; deest in Fenn. lap- pon. etc.: Nym. Suppl. p. 50; Fenn.: Giirke p. 283 nomine V. viscosa (Scop.) Aschers., vide etiam DC. Prodr. | p. 385 et Led. Ip. 328: Al. st fq: Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; st fq — fq: Bergr. vA beige. Zett & Br. Arh Anny, Renv AMINE, Sel., Sand. et Flinck; fqq: Wecks.; fq plus minusve cop.: Caj. Kasvist. — Nyl. Ekeniis st fq: Hayr.; st fq: His.; fq interdum copiosissime: Stenr.; fq: W. Nyl. et Seel. O. Nyl.; (Hogland] (r): Brenn. — Ka. (p): Blom; fq: Lindén. — Ik. (p): Malmb.; |fq: Meinsh. p. 54). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 2: Sat. st fq: Malmgr.; fq: Hjelt. — Ta. fq: Leop., Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; in parte australi par. Luhanka p, sed haud cop., Korpilahti Pohjola, Peuha, Vua- runvuori, Haukkavuori, Viallyvuori, Paéivikunta et Piilila: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult; Mikkeli (p): Hasselbl.; Pieksii- miki r: Wainio ann. — KI. fq usque ad Ladogam borealem: F]. Kar.; fq interdum cop.: Hann.; Valamo st fq: Seel. ann.; fq: Backm.; Palkjarvi st fq: Hjelt. — Kol. fq in reg. silv., st fq in reg. collina, desideratur in reg. arenaria: Elfv. Oa. (»st fq»): Malmgr., vide infra; Kristinestad: Strémb. — Tb. non visa, nisi forsitan in parte maxime australi, vide sub Ta. — Sb. Leppavirta Monimaki (J. Tolonen): Enw.; r: Mela, vide etiam sub f. albiflora. — Kb. Tohmajirvi Everilii p: Hjelt; Kide (fq): Brand.!; Liperi r Parnaénvaara, Hovivaara!, Lammo et Makelé: Eur. & H.; st r(—p) in parte septentrionali territorii [inter Pielisjarvi et Ho6ytiainen| in declivibus saxosis montium nonnullorum ut Mustarintanen, Mellihtinvaara, Musta- vaara, Portinkallio, parce, excepto monte Mustavaara, ubi frequen- ter obvia: Axels. Putk. — Kon. st r esse videtur, Mundjiarvi, Suo- saari et Jalguba (Simming!), Schuiskoi—Kivatsh (Selin!), Koselma (Sahlberg): Norrl. On.; Tiudie etc.: Giinth. p. 34; inter Hallijiirvi et Nim’arvi, in insula prope Tolvoja, inter Koselma et Suoju: Kihlm.; Koselma: Ivanitzky! Ob. r Kemi, Simo! etiam Nikkula, li, Kiiminki Ylitalo, Muhos: Brenn. Obs., quem |. inspicias; Alakiiminki: Eberh.; [i (Carpén): Hougb. not.; li: Leiv.; r Simo Matala! prope templum cum sequente | V. a/pina|, ad Martimonoja: Keckm., cfr I. c. p. 8 et 14; Kemi rr inter Yliherva et Kouri: Rantaniemi! in Brenn. Obs. Lim. in declivi montis Shelesna cum V. a/pina, inter Shelesna et Seredna: Mela PI. Sasom framgar af ofvanstaende, har denna art hos oss en afbruten utbredning, om 4n afbrottet ar riindre skarpt markeradt an t. ex. for Si- dene nutans. (Oriktigt ar dirf6re, att den upptages 1-14: Mela Kasy. II] i st. f. 1-10, 12, 13, 16). Med anledning af denna afbrutna utbredning har jag ej heller betviflat Melas uppgifter fran Lim., ehuru de icke be- styrkas af exemplar. F6r jimf6relsens skull ma namnas, att arten i Sverige gar upp till Skelleftea: Bot. Not. 1883 p. 209 etc.; pa 6stra sidan till Ar- 24 Visearia vulgaris. changelsk: Fl. Samoj. p. 10 ete. Sannolikt synes, att afven dessa fynd- orter 4ro i nagon man isolerade. — Lychnis i Till. Icon. 127 féres af Fries Ofvers. till denna art (Lychnis Viscuria); likheten ar dock ganska ringa. ©. Hjelt Nat. ater anser den vara L. chalcedonica, emot hvilken tolkning frimst mAaste anforas, att sistnimnda art blott f6rekommer odlad, under det figuren saknar tecknet f6r odlade vaxter; en saiker bestimming torde vara nistan omdjlig. I Oa. uppger Strémb. arten blott fran Kristinestads trak- ten, men ej fér Vasa; Laurén omnimner den ej alls, hvarfére Malm- grens uppgift mdste anses hanf6ra sig blott till sydligaste delen af pro- vinsen, och ffven dar torde freqvensen vara alltf6r hog. (I detta sam- manhang kan nimnas, att Hiyrén iakttagit den blott pa tva stallen i Sat. Ulfsby). Den upptages dock till s6dra Osterb.: Ale. III. — I Om. fram- halles det uttryckligen, att arten saknas i Gamla Karleby-trakten: Hellstr. p. 135. Den uppgifves emellertid fran Jakobstad pa en med timotej be- sadd ang (expl. i elev L. Petersons herb.): Zidb. Oafsedt att denna upp- gift harstammar fran en skolelev och saledes ingalunda kan anses siker, synes det af densamma framga, att arten har varit tillfallig. Ang. Mela Kasy. se ofvan. — Ob. omkring Tornea timl. allman: Jul. p. 284; freqvensen ar sikert oriktig, och mahinda giller hela uppg. de nairmast sydligare trakterna, da hvarken O. R. Fries eller Hellstr. Distr. upptager arten. Atven funnen vid Uleaborg: Jul. Till.; uppg. upptages till naérmare undersékning. Var. albiflora (Sweet) Rouy forekommer siillsynt med typen. — »(Pas- sim) cum typo»: Giirke p. 283. — Ab. Pargas: Arrh.; Lojo: Cygnaeus i Mela herb.; Mynaimaki Linnavuori: Caj. Kasvist. — Nyl. Nurmijarvi; A. Sadenius i Mela herb.; Sibbo Skraddarby: Laurén!; Borga: O. Hjelt M. S. — Ka. Vehkalahti Kannusjarvi: Szel. O. Nyl. — Sat. Karkku Jarventaka Kinttula, Birkkala Villila: Hjelt. — Ta. Asikkala Urajarvi: Nikl.!; Sysma: K. V. Ren- qvist! — KJ. Sortavala Telkinniemi: Wegelius! — Sb. Kuopio: Mela herb. — F6ér min del har jag oftare sett en form med Jjusré6da blommor, t. ex. Sat. Birkkala Haavisto. Denna form bildar 6fvergang till typen. Arten hybridiserar med V. alpina. Visearia alpina * vulgaris ’). In Karelia australi a Scelan inventa est, cfr (Diar. 4, XI, 1882 in) Medd. IX p. 153. Fenn.: Giirke p. 284. Ka. Viborg Monrepos: Seelan |. c¢.! Enligt Svelans beskrifning |. c. liknade en del exemplar mera V. vulgaris (f. subviscaria = perviscaria!), andra mera V. alpina (f. subalpina = peralpina!). 1) V. media Fr. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 25 Visearia alpina (L.) G. Don. Satis frequenter —frequenter in montibus alpinis et ad flumina Lapponiae, ceterum, quamvis rarior, in plurimis pro- vincis usque ad oram australem invenitur. »Lecta est in Pellinge Finlandiae DD Strandberg, inque insula Nagu prope Aboam a D. Leche»: Fl. Suec. p. 156; Kalm; iuxta flumina Finl. borealis st fq: Prytz; ad ripas fluminum et ad rupes Ostrobottniae borealis fq, in Nylandia ad Borgoam r: Spic. I p. 20; maxima pars Fenniae et Lapp.: Fries; Fenn. tota- Nym. Suppl. p. 50; Lapp. Fenn.: Giirke p. 283, cfr etiam Led. I p. 329 et Nym. Consp. p. 86. Ab. Uskela: Nikl.!; [Muurila| (st fq): Renv., spec. e Muu- rila: A. G. H. in dupl.!; Karis: 0. F. A. Bergroth in herb. lye. n. [non omnino certa|, vide etiam supra. — Ny]. Kyrkslitt Pie- tila (E. Boehm): Hult herb.; Kyrkslatt Qvarnby: Brenner!; Esbo Esbogard cop. (Poppius): Kihlm.; W. Nyl. vide Spic. et cfr Rupr. Diatr. p. 23; Askola: J. E. Aro in Mela herb.; st r in parte occidentali [Nylandiae orientalis], ut in taeniis Borga ad Pellinge (Linne), Mantsila prope fines Borgoam versus (K. Nordenskiéld), in Mérskom!, Artsj6 et Anjala!: Sl. O. Nyl., vide etiam sub Ka.; Elimaki: Sel. & Str.; Hogland ad orientem versus ex Hau- kavuori: Schrenk p. 161, cfr Rupr. Diatr. p. 23 et Brenn. Till. p. 39; |Hogland) Makiinpiallys: Brenn.; [Hogland} r in montibus ex. gr. Vilikallio: Brenn. p. 447 et Brenn. Till. p. 39; [Hogland| Pohjakorkia cop., [Hogland| Huovinlimpi: Slan in Medd. XXV p 76. — Ka. st fq in tota reg. montana |= e Sippola: Sel. & Str.) usque ad Haapasaari! et Hogland: Sel. O. Nyl., spec. e Kotka!; copiosissime nonnullis locis jugi arenosi, per quod via publica fert inter Fredrikshamn et Villmanstrand: Angstr. p. 49, cfr Fl. Kar. et de ambobus Rupr. Diatr. p. 23; st r: Blom, spec. a Virolahti Huittula [aut Hurttala!/; Vehkalahti, Virolahti ad pag. Virojoki cop.: Sel. ann. et herb.; Rittjiirvi Jyrkyla: Nerv.!, cfr Malmb.; iam e Viborg in conspectum veniens: FI. Ingr. p. 165; in taeniis ad Viborg (E. Nylander): Fl. Kar. p. 193, cfr Malmb.; Viborg in scopulis ad Monrepos (!): Seelan!, cfr Medd. 26 Viscaria alpina. IX p. 153; rr nonnulla spec. deflorata in monte in Papinsaari ad templum par. Antrea: Lindén. Sat. Himeenkyré: alumn. Astrém!, confirmatione egeat, efr tamen Desideratkat. p. 22 et Alc. II]. —- Ta. rr in declivi montis alti inter Vaania {in par. Hollola| et Vesivehmas {in par. Asikkala]: Norrl. s. 6. Tav.! — Sa. Villmanstrand: E. Nyl. & Chyd. et F. Nylander!; in vicinitate oppidi Villmanstrand non vidi: Sel. ann. — KI. »in par. Impilaks ad Suursalmi (Bergstrom!) et Viipula (rr Backm.), dein in Puutsalo atque in insulis petro- sis inter Puutsalo et Kortela pluribi cop. vidi»: Norrl. Symb. Tb. r Viitasaari Konginkangas! et Saynatvuori: Broth.; Virdois Toriseva: Brotherus! et Hjelt; Pihlajavesi in monte ad lacum prope templum vetustum: Norrl. n. v. Tav.! — Sb. non- dum visa est. — Kb. Liperi r Parnanvaara: Eur. & H.! Ok. in ditione Kajanensi: Hellstr. Distr. p. 10; Kajana: Malmgren!; r Kajana in Jauhokallio, Sotkamo Vuokatti (Petter- son): Must.; in vicinitate templi par. Sotkamo: Brenn. Reseb. p. 66, spec. adscr. Sotkamo Sapso!, vide etiam Brenn. Obs. — Kp. Russki Susovoj prope Kemi f. nana petraea Fr.: Bergroth «& Lindroth! Ob. {Uleaborg| Toppila r: Leiv.; in parte septentrionali p, in maxima parte r, in valle fluvii Simo, Kiiminki (!), Uleaborg (!): Brenn. Obs., quem |. inspicias, spec. in herb. ex Ylitornio Ainiovaara; Pudasjirvi prope templum et ad viam publicam inter Nyynajii et deversorium Korento (Brotherus & F. v. Wright): broth. litt.; p Kemi (!) Kallinkangas, Laurila, Ylivalmari, Kello- lahti, Majaputansuu et Rastinpiiii, in valle fluvii Simo Matala et Kalliokoski, in parte litorali par. Simo autem non visa: Keckm., cfr 1. c. p. 16 et M. Castrén p. 334; Tornea: Jul. p. 284; [r: O. R. Fries]; Alkkula (!) Maanselki: Nyberg!; Rovaniemi ad deversorium Ruokanen prope fluvium Kemi: Eberh.; Rovaniemi ad templum: Kihlm.; p — st fq ad flumina majora, ceteroquin r Turtola in monte Korpivaara, Ylitornio prope Raanujirvi, |Pul- linki copiose|: Hjelt & H., efr l. c. p. 107, vide etiam Hellstr. Distr. p. 9. — Kuus. Maanselka [»Selkosella») ad Manninen et ad Nuorunen (!): Wainio Kasv., spec. in dupl. e Naranka- vaara!; p: Sahlb. Fért.; Rukatunturi!, Pieni Mutkavaara ad prae: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 27 dium Mantyniemi: Hirn Fo6rt.; enumeratur etiam F. Nyl. Utdr. p. 1538. — Kk. Oulanka Kivakka! et Painuorunen: Wainio Kasv.; Keret: Brenner! Lapp. fenn. p—st fq ad flumina majora, ceteroquin r Muonioniska Saivio ad Akisjoki: Hjelt & H.; (fq) in ripis are- nosis secundum amnes: Samz. p. 186;| in declivibus arenosis riparum, campis duris ripisque lapidosis fluviorum (fq): Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. 11; interdum in ripis fluminis Muo- nio: Norrl. Lappm. p. 258; per totum alpium jugum praecipue in Jatere ejus suecico ubique frequenter ... unde etiam in pratis subalpinis et ad ripas fluviorum per Lapponias silvaticas suecicas praecipue septentrionales p descendit: Wahlenb. p. 134, cfr |. ¢. p. XIX et XXXI; in alpibus atque ad flumina fq: Fellm. Lapp.; Sodankyléi in monte Pyhitunturi, ad Kalkkivaara, pag. Sodankyla et st fq inter Kaaretkoski et Rovanen, in litore et in clivis litoralibus in Maanselkii et prope Kopsusjirvi, Inari st fq ad Kultala et ad Ivalojoki et p etiam ad Términen et Kyro et fq ad Paatsjoki: Wainio Not., cfr ]. ¢. p. 26 et 32; Pallastunturit p: Hjelt, vide etiam L. Y. 1898 p. 174; Ounas- tunturit in reg. subalp. et longe in reg. silvaticam descendens: Sandm. p. 31, cfr 1. c. p. 32; st fq in reg. silv.: Hult Lappm., efr |. e. p. 39; [Kuolajarvi| ad ripas fluvii Tuntsa, non autem ad ripas fluvii Tennié: Borg Sel.; in ripa arenosa ad Jibmonsu’- anto flum. Vaskojoki!, in ripis flum. Tenojoki multis locis ex. gr. ad Paksusammali, Jorgastakka, Onnela, [etiam] ad rivum Pakananjoki: Kihlm. Ant.; Paatsjoenniska: E. Nylander & M. Gadd!; Puolmak: Th. Fries Resa p. 26; nonnullis (4 a 5) locis in Varangria austr. ete: Norm. Fl. Spee. p. 209, vide etiam Blytt p. 1068, Norm. ann. p. 14 etc. — [L. ent. reg. (alp. et) subalp. fq, reg. silv. p: Leest.; p — st fq in ripis et arenosis reg. subalp., st r in reg. alpina Tenonmuotka — Johkasjaur (parce hic illic), Saivaarri, in alpinis Halti, Angeloddi (S 672 m) et ad Toskaljaur: Lindén Bidr., vide etiam Hartm. p. 232 etc. | Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; locis arenosis ex. gr. ad Po- noj, Kola alibique p cop.: N. I. Fellm. (cfr 1. c¢. p. XLV); enum: Beket. p. 550; e Lim., Lv. ete. enum.: Mela Pl.; reg. alp. st fq sed parce in declivibus alpinis lapidosis, in fissuris rupium 28 Lychnis flos cuculi. et in campis alpinis: Lindén Ant.; spec. adsunt ex omnibus hu- jus territorii partibus. Ab. Hirsalé (Ingelius?): O. Hjelt M. S.; uppg. inféres sasom anma- ning till vidare undersékning. — Oa. Vasa: elev Ehrstrém!, men ej sedd af Laurén eller nagon annan botanist, hvarf6re sannolikt torde vara, att exemplaret ej hirstammar fran Vasa. — Om. Pulkkila (elev Sandstrém): Zidb.; ehuru mycket sannolik, b6r uppg. 4annu_ bekraftas. Lyehnis flos cuculi L. Frequenter (aut satis frequenter) in Fennia australi procentt, ad 62° vel 63° in parte interiore rarescit, sed in parte orientali usque ad 67° 10', tn occidentali non supra 65° 50’ invenirt indicatur. Till.; Kalm; in pratis humidis fq: Prytz; maxima pars Fenniae: Fries; Eur. omn. exc. .. .: Nym. Consp. p. 85; exe. etiam Lapp. plur.: Nym. Suppl. p. 50, cfr etiam DC. Prodr. I p. 387 vetaleds lypy 3380433. Al. fq: Bergstr. et Arrh.; Bergr. ex hac provincia non comm., sed nonne praetervisa? — Ab. fq: Zett. & Br.; (vr ?) Imo Norrby et Sdéderby: Bergr.; st fq —fq: Arrh. Ann.; fq: Sand., Renv., A. Nyl. et Flinck; st fq: Sel.; (fqq): Wecks.; fq—st fq: Caj. Kas- vist., quem |. inspicias, efr 1. ¢. p. 1839. — Nyl. fq: His.; fq inter- dum sat cop.: Stenr.; fq: W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; (p) in pra- tis: Brenn. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber. et Brenn.; fq: Blom et Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; [fqq: Meinsh. p. 54). Sat. fq: Malmegr.; st fq: Hjelt. — Ta. fq: Leop., Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s.6. Tav. et Bonsd.; in par. Luhanka et Korpilahti maxime australi fq —st fq saepeqve cop., saltem ad Tammijirvi non tantum: Wainio Tav. or. — Sa. (fqq): Hult. — KI. fq: Fl. Kar. et Hann.; p: Backm. — Kol. fq — fqq, ad Mandroga p —st fq: Elfv. Oa. fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf. [ad taenias et plagas ma- ritimas hoc in primis spectare puto]. — Tb. Jyvaskyla Laurin- niemi: Wainio Tav. or.; r ? Viitasaari Siynitlampi: Broth.!; Pihlajavesi r ?: Norrl. n. v. Tav. — Sb. Leppiivirta (fq): Enw.!; r: Mela; Kuopio: Buddén; Nilsiaé: P. Suhonen in Mela herb. — Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 29 Kb. Tohmajarvi Everili: Hjelt; Liperi in primis in parte occi- dentali: Kur. & H., spec. e Simananniemi!; inter Pielisjirvi et Héytiainen non visa: Axels. Putk. p. 40; Wainio ex hac pro- vincia non comm. — Kon. fq — fqq (e Selki et Jinkéjirvi non adnotata): Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 34. Om. st fq, rin interiore parte: Hellstr.; p ad oram: Tenn.; Pyhajoki Lill-Annala in prato: Lackstr.; Brahestad: Blom! -— Ok. vide infra. — Kp. Kemi et in insulis inter Kemi et Solo- vetsk: Malmgren! [= Lr in Herb. Mus. Fenn.|; fq in reg. lito- rali, plus minusve r in parte interiore provinciae: Bergroth in Medd. XXI p. 21, spec. e »Stora Keliak» prope Kemi! {et Solo- vetsk!; Solovetsk: Selin!| Ob. {Uleaborg) r (Julin junior): Jul. Fort. p. 102; usque ad Uloam: Hellstr. Distr. p. 6; Ulea: Eberh.!; Uleaborg (»fq»); Leiv.; Hailuoto: W. Nylander!; in parte septentrionali rr Simo ad templum, in parte maxime australi r Utajarvi Myllyranta, Muhos ad Matokorpi!, Uleaborg, Hailuoto: Brenn. Obs.; rr prope templum par. Simo in Sikaluoto cire. 8 spec.: Keckm., cfr l. c. p. 14; Tornea: G. Grané in L. Y. 1899 p. 141. — Kk. r Kiestinki ad Vuarankylai: Wainio Kasy. Lim. ad pagum Kantalahti! et in insula vicina Voronja: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXVIII et XXXVIII, Herb. Mus. Fenn. II p. 131, Beket. p. 550 ete., spec. in Pl. aret. Sb. lisalmi fq: M. & J. Sahlb.; den héga freqvensen fr sannolikt vilseledande. — Ok. st fq: Must.; Paltamo och Kajana spridd: Brenn. Obs. Den jamférelsevis héga freqvensen 4r efter all sannolikhet vilseledande. Nagon annan specialuppgift an Mustonens framgar ej af Brenn. Obs., hvarjimte arten alldeles icke upptages fran detta landskap i Wainio Kasy. I detta sammanhang kan framhillas, att arten afven i Norge ir allmin- nare i kusttrakten: Blytt p. 1066. Med hvita blommor finnes arten fran N yl. Borgé Krak6é Lakasunds- udd: Brenner! — Sat. Haimeenkyr6é Tuokola: Hjelt. Lychnis chalcedonica L. upptages redan af Till. (se afven ofvan p. 24) och sages vara: »allm. och af Alder odl. i tridg.»: Alc. III]. Numera har, skulle jag tro, artens kultivering aftagit. — Ny1. Kyrkslitt Koskis fér- vildad: Brenner! — Uppgifves sésom odlad: [Ny1. Mantsilai] Frugard 1808S: Medd. XXV p. 13 och i Ta. Lempaala: Elfv. Ant. p. 36. 30 Agrostemma githago. Agrostemma githago L. Passim — satis raro in parte australt vel in primis au- stro-occidentali, cum segete etc. autem, quamvis rarum et ad- venticium, in parte occidentali usque ad 67° 25! inveniri indi- catur. Anno 1903 cum seminibus avenae e Rossia per- multis locis importatum est, quam ob rem aucta et frequentia et copia proventt. Till; Till. Icon. 58 [mala]; Kalm; inter segetes in Finl. mediali st fq: Prytz; in agris provinciarum australium et meri- dionalium, Leppiivirta: Wirz. pl. off.; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 85; deest in Fenn. bor. et Lapp. tota: Nym. Suppl. p. 50; Fenn.: Giirke p. 282, vide etiam DC. Prodr., 1, p..387; Leds ...p.- 332) ete. Al. p: bergstr.; Finstrém Godby et prope templum, Sund Hogbolsta: Arrh. & K.; Sottunga Kyrklandet ad Kovik: Arrh.; Geta Finno in agro secalino, ad praediola Langvik et Isaksé in agris avena consitis, Saltvik circa Qvarnbo: Ch. E. Boldt; ‘Sund) in compluribus agris secalinis circa Mangsteckta et aliis locis: Prim. p. 65; Jomala in pago ejusdem nominis cum var. nana: Laur. Fort.; r Brindé Thorsholma: Bergr. — Ab. p: Zett. & Br.; r Inié Appelé: Bergr.; Pargas st fq in insula Alén, ceterum p: Arrh. Ann.; Reso: I. Ringbom!; Bromarf pauca specimina ad Ostanberg et Kansjirvi: Sand.; Halikko: Nikl.!; ‘Muurila| rr in agro avena consito ad Isontalo 1894: Renv.; r Leikkila prope lac. Silm& forsitan cum avena introductum: Sel.; Lojo praediolum Gunnars: Hels.; Lojo livars et Paloniemi, Ka- rislojo Maila: Ch. E. Boldt; Vihti (»st fq»): Printz; Vihti (rr) tantum ad Haapkylai et unicum spec. in agro secalino ad pag. Vanhala: Flinck; r Pusula Karjasjérvi Hiiska in agro avena consito ad lacum Tarkeila et in agro avena consito ad Hyrk- kola Roysti ambobus locis cop.: Wecks.; {Mietoinen et Myna- miki] saepissime |»sangen usein»| in agros partis australis W- cia sativa consitos aliis cum seminibus introductum: Caj. Kasvist.; Nystad in coemeterio novo (Cajander), in agro prope Pietilin- lahti: Séd.; A. Nyl. non comm. — Nyl. r Fagervik: His.; Kyrk- slatt Hvittriisk sat cop.: Sel. ann.; [Nurmijirvi] p in agris, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. dt praecipue in agris avena consitis nonnullis annis parce: Stenr.; r ad urbem: W. Nyl.; Nordsj6 (Chydenius): Sel. ann.; Thusby haud fq: Astr. & H.; Borga r prope oppidum: Sel. Ofvers.; p: Sel. O. Nyl., spec. e Strémfors Reimars!; Hogland Suurkyla unicum spec. parvum ad litus: Brenn. Till. p. 39! [f. nana\. — Ka. ins. Haapasaari: Sel. herb.; Lavansaari: E. Ny]. Ber. et Brenn.; r? tantum in parte interiore in agris avena et hor- deo consitis in Kirvu prope templum, Virola! et Tietaévala, Jaiski Laitila: Lindén; Blom non comm. — Ik. p: Malmb.; Kakisalmi: Wartiainen!; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 56). Sat. r Norrmark!: Malmgr., cfr Gadd Sat. p. 48; Raumo: K. R. Paqvalin! et Wallenius in dupl.!; Kjulo: Wirz. ann. |for. sitan confirmatione egeat|; Ulfsby in saburra: U. Lojander in herb. lyc. n.; Huittinen: Car. p. 24; Huittinen cult.: Lyd.; Hvittis- bofjard r (K. G. Ollonqvist): Hayr.; Karkku Koskis multos annos ante, Jirventaka 1902, Fulkkila 1895, Tuomisto 1893, Nurmis 1891, Kulju ad villam rusticam 1899, his locis unum alterumve specimen, Kulju in agro avena consito satis cop. 1900, parce 1901, non visum 1902, Birkkala Korvola 1891, Hameenkyro prope Pakkanen 1901: Hjelt, vide infra; Birkkala: Carlss.; Kyré: Asp; Jimijarvi in agris 1868, verisim. cum hordeo e Dania importatum: Carlsson p. 4. — Ta. {Sahalahti| ad Pakkala in agro hordeo consito, Palkane p (Zidback): Leop.; (Kalvola] in segete (haud infrequens): Knabe Fort.; Orivesi cum segete ex aliis plagis in- troductum: Salov. p. 10; Hauho: Herk.; Tavastehus: O. J. Will- stedt in herb. lyc. n; p: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala rarius: Nikl.!; Sysma Nya Olkkola: Unon.!; (par. Gustaf Adolf} (fq): Bonsd.; st r Luhanka Judinsalo, Avosalmi, Kesiéin et »Sarvan sydanmaa»!: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala p: Hult Fort.; Kerimaki: E. Nylander!; Villmanstrand Parkkarila in agro ave- naceo: Seel. ann.; »in agris avena consitis circa sacerdotium Ruo- kolaks st fq sec. Londén, ipse non vidi»: Hult; Mikkeli Risti- miki! in oppido et ad deversorium Tenhola: Hasselbl. -— K1. (st fq) ad Onegam usque: Fl. Kar.; Uukuniemi: Nikl.!; {Parik- kala] r Kangaskylé, Tyrja, Kivijaérvi: Hann.; p: Backm.; tantum ad Jaakkima Lahdenpohja: Hjelt. — Kol. Petrosavodsk (Giin- ther): Norrl. On. Aye ~~ to Agrostemma githago. Oa. r Lillkyro: Malmgr.; Lappfjaird (Nystr6m): Strémb.; Niarpes: Nordl. p. 19; Malaks: Hellstr. Distr. p. 13; Imola Vit- ting, sed vix prorsus sponte natum, Nirpes Ofvermark in hortis: Hjelt; Laurén in hac prov. non ipse vidit. — Tb. r Jyvaskyla (W. N. Tavaststjerna): Broth. et Wainio Tav. or. — Sb. Leppi- virta Vokkola 1875: Enw.; st r: Mela; Kuopio Vehmassalmi et Rononsaari: Buddén; Kuopio Huuhanmaki: K. W. Natunen in Mela herb.; lisalmi: Lundstr. — Kb. Kide: Brand.!; Liperi p: Eur. & H.; Kontiolahti Kunnasniemi in agro hordeaceo: Seel. herb.; st r nonnulla spec. in agris ad pag. Koli [in par. Lieksa| et in propatulo in |Kontiolahti] pag. Romppala inter alias herbas inutiles: Axels. Putk.; r tantum in pago Lieksa: Wainio Kasv:! — Kon. r Suosaari (Simming!), Tiudie: Norrl. On., cfr Fl. Kar.; ad Tiudie non vidi: Kihlm.; inter segetem: Giinth. p. 34; Senno- guba: Caj.! Om. Jeppo Ruotsinkoski in agro Vicia sativa consito (Y. Roos): Laur. Vixtf.; cum segete importatum: Hellstr., cfr 1. ¢. p. 137. — Ok. r Paltamo Leppiniemi in agro hordeo consito 1872: Must., cfr Brenn. Obs. Ob. Liminka: Hellstr6m!; r Rovaniemi, Tervola! Saari, Kemi, Simo, Kiiminki, Uleaborg, Muhos, Liminka: Brenn. Obs., quem |. inspicias; [Uleaborg) p Toppila in saburra etc.: Leiv.; (fq) in Kemi: Jul. p. 283; st r in oppido Kemi parce florens 1892, in agris prope serratrinam Vasankari in par. Simo 1889: Keckm.; Kemi in agris adventicium: Rantaniemi in Brenn. Obs.; Alatornio Torpa p in agris secalinis, verisimiliter seminibus im- portatum: Hougb. not. — Kuus. Hannila in agro avena consito: Hirn Fort.!, cfr Medd. XX p. 9. Lk. in culto ad pag. Sodankylii in par. ejusdem nominis parce obvium lectumque: Wainio Not. [sine dubio seminibus aliis importatum]. Att arten i de flesta delar af landet ar att betrakta sasom mer eller mindre tillfallig ar otvifvelaktigt och framgaér redan af fiertalet uppgifter. SA inneslutes i Wainio Not. uppg. inom klammer; detsamma giller uppg. hos Keckm. Visserligen anvindes icke denna beteckning i Brenn. Obs., men icke desto mindre tror jag sikert, att arten bade i Ob. och Ok. bor anses sisom alldeles tillfallig. Anmiarkningsvardt synes mig vara, att Agro- stemma i de trakter i Sat., diir jag exkurrerat, 4tminstone under senare Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 33 tid, om man undantager Kulju, ej ens tva ar efter hvarandra visat sig 4 samma stalle. Prytz’ freqvens synes antyda, att den f6rr varit allméan- nare. Detta ar enl. Schiib. p. 310 férhallandet afven i Norge, och har, liksom dir, beror detta sannolikt darpa, att utsidet f6rr kanske oftare 4n nu togs fran mer sydligt belagna lander och sakert mindre val rengjordes, jfr Medd. XXVI p. 19. Arten ar nimligen allman i Danmark, Ostersjépro- vinserna och likasa langre séderut. Sedan ofvanstaende nedskrifvits, synes emellertid Agrostemma at tillfalliga orsaker ater plétsligt bérjat upptrada ratt allmant. Den felslagna skérden 1902 vallade, sAsom kindt, att stora massor hafreutside, sirskildt fran Ryssland, inférdes till Finland 1903. Visserligen foreligga annu endast ett fatal uppgifter 6fver de foraindringar i floran, som harigenom férorsakats, men redan dessa uppgifter gifva vid handen, att en stark 6kning i artens utbredning Aigt rum. Sa visade sig arten i Sat. pa ett mycket stort antal Akrar bade i Karkku och Birkkala och stundom i stor myckenhet. Likartade uppgifter, att arten varit ytterst allman och ymnig 6fverallt, dar den syd- ryska svarthafren kommit till anvandning, har jag antecknat fran Hufvud- stadsbladet 1903 N:o 203 B, 220 (flere uppg.), 244 afvensom L. Y. 1903 p. 222. — Framhallas bor, att fréna af Agrostemma betecknades sasom »yleisin kai- kista> »rikkaruohosiemenisté Etela-Venajin mustassa kaurassa»: Lindberg iL. Y. 1903 p. 140, se afven bl. a. Hbl 1903 N:o 266. (Uppgiften i L. Y. 1903 p. 222, att Agrostemma varit allman afven i den hvita hafren fran Canada, beror diremot enligt Lindberg troligen pa nagot misstag.) Var. nana Hartm. f6rekommer bland hufvudarten, i hvilken den utan grins torde 6fverga. (Den sirskiljes alldeles icke af Giirke). F6lj. uppg. iro mig bekanta. — Al. Geta nira kyrkan: Hult herb.; Finstrém Bergé Norrgard med hufvudformen: E. Reuter; Loviselund: A. G. HI; {Sund} ien Aker nara Mangsteckta: Prim. p. 65; se afven under hufvudarten. — Ab. Pargas Gunnarsnis: Arrh. Ann.; [Karislojo] r mellan Leikkila och Haarijarvi: Sel. — Nyl. Nara Borga: Sel. herb.; Lovisa: E. Sibelius!; se afven ofvan ang. Hogland. — Ka. Nagra exx. pa Haapasaari: Szelan i Medd. XXV _ p. 79; Kirvu vid prestgarden: Lindén! — Sat. Euraaminne Lutta: Kl. Wahlman! — Ta. Vanaja Aulanko: O. Collin! — Sa. Villman- strand Parkkarila: Sel. herb.; r sacerd. Ruokolaks (!): Hult. — K1. Uuku- niemi: Nikl. i Sel. herb. — Se afven Brenn. Flor., Mela Kasy. III ete. A. coronaria L. anféres, ehuru med fragetecken, sAsom odlad i [Nyl. Mantsala} Frugard 1808: Medd. XXV p. 13. Atminstone p& 1860-talet sag jag arten ofta i tridgardar, men, enligt hvad jag tror mig hafva obser- verat, bar odlingen af densamma numera aftagit. Typis impr. **/, 1904. 3 34 Dianthus barbatus. Dianthus barbatus L. Saepe colitur et interdum in hortis antiquis partis australis subsponte occurrit. Allmant odl.: Ale. II], jfr Brenn. Flor., Mela Kasy. IV och Medd. XXV p. 13. — Ab. [Mynaimaki] »Toisinaan istutettuna ja metsistyy silloin usein»: Caj. Kasvist. — Nyl. forv. i tradgardar vid Helsingfors: Szel. ann. — Ik. Kiakisalmi férv. 1 en tridgard 1883: Sel. ann. — Sat. Karkku Kau- niais och Jarventaka férvildad 1 tridgardarna: Hjelt. — Sb. OdJad i Hirvi- lahti by invid Kuopio: Elfv. Ant. p. 41. — Ob. [Uledborg]} »tal vintrarna»: Jule p22: Sannolikt hinféra sig de uppgifter om flerariga Dianthus-arter, som forekomma i Elfv. Ant. p. 42 0. 43, delvis till denna art, liksom den val afven ingar bland de »flere sorter» nejlikor, som odlas i Li. Toivoniemi pa kalljord: Nordling p. 313. Dianthus deltoides L. Frequenter in Fennia australi et media ad circ. 63° proventt; ad septentrionem versus quamvis raro ad 65° 50' in parte occidentalt inveniri indicatur, in parte orientali 64° 40’ vir superat. Till.; Kalm; in pascuis et pratis duris elevatis fq: Prytz; maxima pars Fenniae: Fries; Eur. plur. exe. . . . Lapp.: Nym. Consp. p. 101, cfr etiam DC. Prodr. I p. 361 et Led. I p. 281. Al., Ab., Nyl., Ka. et Ik. fq omnes fere auctores inve- niri indicant. Sat. (p): Malmgr.; st fq—fq: Hjelt. — Ta. fq: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. fq: Hult. — KI. fqq: FI. Kar.; fq: Hann., Backm. et Hjelt. — Kol. st fq —fq, in reg. aren. haud adnot.: Elfv. Oa. p: Malmer.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw. et Mela; M. & J. Sahlb. ex lisalmi non comm. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H,; st fq, parce per totum terri- torium: Axels. Putk.; st fq in Repola et Lieksa, ut in par. Nur- mes in vicinitate lac. Pielisjiirvi: Wainio Kasv. — Kon. fq, in Saoneshje st fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 34. Om. st fq: Hellstr. et Tenn., spec. e Kalajoki!; r Siika- joki [»Sykajoki»]: Jul. p. 283. — Ok. Kajana: Malmgren!, cfr Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 35 Brenn. Reseb. p. 67; r Kajana »Ruununpuodin ja oluttehtaan valilla»>, Paltamo Immola in prato ad Héveléjoki: Must.; rr Pal- tamo (Zidb.): Brenn. Obs. — Kp. fq in vicinitate lac. Sarki- jarvi, (maxime) ad septentrionem versus ad Ontrosenvaara {circ. 64° 5’—64° 10’|: Bergroth in Medd. XXI p. 20, spec. e Kevatto- marvi! et Rukajarvi!; Torgunjaérvi {64° 40’]: Bergroth in litt.; Soroka: Beket. p. 549. Ob. rr Tornea, Kemi, Simo, Uleaborg, Hailuoto: Brenn. Obs., quem |. inspicias, spec. ex Ulea in insula Raatti!; Ulea: Eberh.!; Uleaborg Linnansaari: Hougb. not.; [Uleaborg] (st fq) prope Linnansaari, Kirkkomaki: Leiv.; st r Simo Sikaluoto prope templum 1885 et sat cop. 1892, Mattila 1890: Keckm., cfr 1. ¢. p. 14; plur. loc. in Kemi et Tornea vidimus: Hellstr. Distr. p. 6, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 131. Uppriknas i Brenn. Reseb. p. 76 bland de vyaxter, som hafya sin nordgrins vid Uleaborg. Den férekommer dock, sasom framgar af det ofvanstaende, annu nara Tornea; mahinda fr dess utbredning afbruten. Al. st fq: Bergstr., men fq: Bergstr. Beskr. m. fl. — Al. och Ab. »p—st fq i Kumlinge, Braindé och Ini6. Ej antecknad fran Gustafs och Toéfsala. Sa&kerligen férbisedd»: Bergr. — Ab. st fq: Renv.; fqq: Wecks.; >Mietoisten pitaéjéi ja Mynaimien pitaéjin aukia fq, muuten st fq»: Caj. Kasvist. Till atskillnad fran var. glaucus anvindes benimningen vulgaris DC. t. ex. Mela Kasv. III. Dianthus deltoides var. glaucus (L.). Cum forma typica raro occurrit. R: Mela Kasv. III. Al. Geta Mockelgras: Hult ann. et herb.; »Sottunga Kyrk- landet vid kyrkviardens gard»: Arrh. — Ab. Nadendal (E. Rin- dell): Arrh. & Hollm.; Piikkis: Lindb. comm.; Pojo: alumn. A. Forssell in Mela herb. — Nyl. Inga Svartbiick: Brenner!; Strém- fors ad Storby: Sel. O. Nyl.! -- Ik. r Kakki Kirjola: Malmb.; Valkjarvi: Lindb. comm. Sat. rr Karkku Jarventaka in Kinttula: Hjelt; Birkkala: Carlss. — Ta. (p): Leop.; Saéaksmiki (O. B. Lindgren): Tikk., spec. vidi in Hult herb.; Teisko nonnullis locis ex. gr. Isokovero prope templum: H. Tranberg comm.; Luhanka Keihasniemi: 36 Dianthus deltoides. Wainio Tav. or.! — Sa. Sé&minki Kalkuunniemi (ab alumnis): Buddén; Kerimaki: O. A. Kosonen! — K1. Kronoborg: E. Juslin! — Kol. Vosnessenje: Cajander & Lindroth! Oa. Lillkyr6: C. J. Forsberg!; Kuortane: Karsten!, cfr de ambobus Malmer. et Laur. Vaxtf. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio! — Kon. Tiudie (Kullhem!): Norrl. On. [num eadem forma ac reliquae ?] Dianthus arenarius L. Raro, sed interdum coptose, in arenosis Fenniae a pro- vincits australibus usque ad Lapponiam infimam orientalem (ad circ. 66° 20") invenitur. His demum annis in plagis septentrionalibus adnotatus est. In campis arenosis Finl. medialis rarius: Prytz; in arenosis Fenniae interidris et austraii-orientalis a Tavastmon par. Ikalis per Tavastiam,') Nylandiam orientalem et Kareliam (p) cop.: Spic. I p. 18; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 104; Fenn. (non nisi) in mer. et or. (oneg.) adest: Nym. Suppl. p. 60, cfr DC. Prodr. I p. 364 et Led. I p. 284 et vide W. Ny]. Distress ho: Ab. Kiikala Kaarikangas in praedio sacerdotis: Herlin!, cfr Medd. XXIII p. 80; Lojo prope stationem viae ferratae: Tik- kanen in Hult herb. — Nyl. ad pag. Tvirminne prope Hango: Sel. ann.; in arena {Ekeniis malm!| ad viam magnam inter Ekeniis et Bro: His.!; ad viam publicam, quae ab Ekenis ad Karis fert, ut etiam in aliquot {[»en del»| locis ab hac remotioribus par- cius — sat cop.: Hiiyr. jad eundem atqve antecedens locum spec- tat]; Hyvinki (Sievers): Ohrnb. — Ik. in arenosis ericetis reg. fini- timae (st fq): Fl. Kar.; in arenosis in Kakisalmi!, Pyhajarvi, Sak- kola et Valkjiirvi (!): Malmb.; Kuolemajarvi: E. Nyl. Ber.! [= Ka. in Herb. Mus. Fenn.}; Valkjarvi Kiviniemi—Pasuri: Szel. herb.; Valkjirvi Vaalima: Lindberg!, vide etiam Knorring p. 29, Thesl. Dynb. p. 63 et 69; [ingenti copia in collibus arenosis isthmi (fere totius) Kareliae ad limites gubern. Petropolitani: Fl. Ingr. p. 152; Poklonnaja—Gora etc. interdum copiosissime: Meinsh. p. 51). ') Vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 37 Sat. r »Ilkalis mo»: Malmgr.!; Hiimeenkyr6 in iugo arenoso ad orientem versus a catarracta Kyr6fors sito cop.: Printz in litt.; Kankaanp&éa prope s. d. »Kungskillan» (E. L. von Juhlin in litte- ris): Seel. ann.; [[kalis Tavastmon] prope praediolum Sormenpelto ad meridiem versus a Soininharju, caespites minores in summo jugo Soininharju et dispersus complur. locis in parte australi hujus arenosi: Herlin p. 148, ubi descriptio locorum, vide etiam tabulam geographicam eiusdem; e »Tavastkyro skogen» comme- moratur iam a H. G. Porthan 1794, vide Bref till M. Calonius, Helsingfors 1886, p. 126. —- Sa. Valkiala (st fq), copiosissime ad stationem Uttis: Hult Foért., cfr Sal. O. Nyl.; inveniri dicitur in arenosis par. Valkiala, Luumiiki et Joutseno: E. Nyl. & Chyd.; Nyslott 2 spec.: Hasselbl.! — K1. ad Koivunoja in Impilaks (Backm.), Valamo! haud procul a monasterio: Norrl. Symb.; Rus- kiala Huoppaniemi! ad fines par. Palkjiirvi, Korpikallio sat cop.: Hjelt Ant. p. 66. Kon. In insulis Ivantshoff et Hjed-ostrow! prope Kusaranda in ripa alta glareosa: Kihlm., cfr Medd. XVIII p. 150, Herb. Mus. Fenn. II p. 131 ete. Ok. Sotkamo prope fines par. Kuhmo in arenoso ad viam publicam cop. in loco parvo: Zidb., cfr Medd. XX p. 27 et Brenn. Obs., spec. ex eodem loco leg. A. Lund!; Sotkamo in vicinitate Outojoki ad viam publicam Kuhmo versus 10 1/2 km a templo par. Sotkamo copiosissime in jugo arenoso: J. E. Aro in Medd. XXV_ p. 64 {idem locus ac antecedens]. — Kp. cop. in iugo Puvassyrji! ad septentr.-occidentem versus a Jyskyjiirvi, ut etiam in campis arena volatica tectis ad pag. Suopaissalmi! ad 65°: Bergroth in Medd. XXI p. 24. Lv. Kusomen in litoribus maris arenosis (alumn. J. Hiima- lainen & I. Juselius!): Montell in (Diar. 3, III, 1900) Medd. XXVI pox: Nyl. Pyttis (Kekoni?): O. Hjelt M. S.; uppg. ar tydligen osaiker, men infoéres har sasom anmaning till vidare undersékning. — Ka. Kymmene (Ahl- qvist): Wirz. M. S. — Ik. Muola [>Mola»] (Wirzén): O. Hjelt M. S. — Sat. Lill-Raumo, Tavastskogen (Porthan och Ebrstrém): Wirz. M.S. Wirzéns uppg. savaél fran Lill-Raumo, Muola som Kymmene lata antagliga, men béra dock bekraftas. —- Ta. Upptages fran Tavastland: Alc. III; uppg. stédjer sig antagligen pa Spic., men atminstone Tavastmon och trakten narmast ve- 38 Dianthus arenarius. sterut fores numera till Sat. Emellertid har jag sett ex., som uppgifvits vara fran Saéiksmiaki (: K. R. Lindgren i herb. lyc. n.), men denna upp gift behdfver yttermera bekriftas. Dianthus superbus L. Ad litora marium fluminumque Lapponiae orientalis et orientalis partis Lapp. occidentalis, ut etiam ad superiorem partem Sinus bottnict frequenter occurrit; in Fennia oriental, quamvis diminuta frequentia, usque ad fines australes pro- ' cedit, in Fennia occidentali non infra 62° 35' vel 64° 40’ ad meridiem versus tnventtur’. Ostrobottniae praesertim ad templum Kemi: Fl. Suec. p. 147, cfr Linné Iter lapp. p. 173; Kalm; in Finl. boreali solo sabuloso st r: Prytz; in litoribus sabulosis maris septentrionalis ultimi Finmarkiae prope ... sinum Varangriae copiose denique ad summum finem Sinus bottnici praecipue in coeme- teriis templorum Tornea et Kemi, unde etiam ad fodinam calcis prope Akankoski Lapponiae kemensis: Wahlenb. FI. Suec. p. 280; Fennia bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Carel. Lapp. or. (ross. fenn.) Ostrob.: Nym. Consp. p. 104; Fenn. etiam cetera bor. (Kuus., Kk.): Nym. Suppl. p. 59, cfr etiam Led. I p. 285 et vide infra. Kol. r ad Nikola, Mandroga et Porog! locis nonnullis in- ter frutices ad ripas fluminis Svir: Elfv., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 1381; in viciniis urbis Petrosavodsk (!) plur. loc. ad mar- gines viarum publ. nec non ad ripas arenosas ins. Ivanoff (Giinther): Norrl. On.; ad flumen Svir multis locis inter Vakrutschei et Vos- nessenje, ad Ivina! a Latva fere ad ostium, inter Petrosavodsk et Selki, denique ad Yla-Ostretschina, Kuslega et Djevitschi ostrow: Caj., spec. etiam e Nimpelto! Kon. in Karelia rossica et ad Onegam (p): Fl. Kar.; Ko- selma (Simming!), Dvorets (Giinther!): Norrl. On.; in insula ad Tolvoja parce: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 34. Om. rr Paavola, Revolaks: Brenn. Obs.; Paavola, Frantsila (Helaakoski): Zidb. in litt. — Kp. Kemi: Selin!; in regione litorali cirea fluvium Kemi!: Bergroth in Medd. XXI p. 21, spec. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 39 etiam e [Solovetsk!], Kemi Russki Gusovoi!, Tuhkakoski!, Tar- koanjarvi!, ad effluvium fluvii Outtojoki ex Urkeeanjirvi!, vide etiam Lindr. Lisit. p. 6. Ob. Rovaniemi secundum fluv. Ounasjoki in parte maxime septentrionali r Alajaiiskaé, magis ad meridiem versus p, secun- dum fluvium Kemi in par. Rovaniemi, Tervola et Kemi!, ut in vicinitate opp. Tornea fqq, in vicinitate litoris in Simo st fq. In maxima parte prov. [»Obor»] r Simo, Pudasjirvi, li, Uleaborg, Kempele, Liminka: Brenn. Obs., ubi multae adnotationes affe- runtur; in prato par. Liminka maxime certe australi suo loco (W. Nylander): Hellstr. Distr. p. 19, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 131 [nunc magis ad meridiem versus indicatus est]; ad litus sinus Kempele (F. Nylander): Brenn. herb.; {Uleaborg} (st fq) prope Laanila: Leiv.; terminum australem attingit ad Uleaborg (!): Brenn. Reseb. p. 76 {inferius procedit|; Pudasjirvi: C. Bran- der in dupl.!; (r) ad ripam fluvii Kemi (!) et Tornea (!) ad tem- plum: Jul. p. 283, cfr M. Castrén p. 338 et O. R. Fries; [Simo et Kemi) st fq —r, in parte litorali st fq, sed frequentia mani- festo minuitur ab Ylikarppi& in Simo et species omnino deest in interioribus territorii partibus: Keckm.; p in valle amnis Kemi: l. c. p. 16; Kemi! fqq, sed in partibus interioribus non obvius: Rantaniemi in Brenn. Obs.; prope Tornea, cop. ad fluv. Kemi: Hjelt & H. p. 92; Alatornio Torpa: Hougb.!, efr Backm. & H. p. 108, ubi nisi ex hac par. non commemoratur; Rovaniemi inter templum et Vikajarvi: Kihlm.; in parte boreali par. Rova- niemi r ad Alajiiiiskaé!, in parte meridionali hujus par. autem p in collibus ripariis et interdum, ut ad Otti prope Tarkiainen, cop.: Hjelt & H., cfr |. c. p. 92, vide etiam supra, infra et H. G. Porthans bref till M. Calonius [1794], Helsingfors 1886, p. 126. — Kuus. sat cop. ad Kirkonkyli et plur. loc. ad Paana jarvi!: Wainio Kasv.; p: Sahlb. Fort.; complur. locis Rajala, Paanajaérvi Mantyniemi!, Oulankajoki: Hirn Fort.!; Rajala: Mon- tell! — Kk. Oulanka ad Vartiolampi, Oulanka, Kankahinen et Paanuorunen, Kiestinki cop. ad Valasjoki!: Wainio Kasv.; co- piosissime ad Knjisha: Angstr. p. 51. Lapp. fenn. Kittilaé (!) (rr) in pago: Hjelt & H.!; [Sodan- kyla!] fq —fqq in ripis arenosis campisque siccioribus saepe 40 Dianthus superbus. copiose: Blom Bidr., vide etiam Kihlm. Beob. p. XVII—XX ef 12; per Finmarkiam p ex. gr. . . . ad Varangriam parcius nec non in parte silvatica infima Lapp. kemensis rarius, ex. gr. ad Akankoski iuxta flumen Kitinenjoki in rupe calcarea fq: Wahlenb. p. 121; in Utsjoki ad »Kéngiianniska» [== Alakéngis: Kihlm. Ant.| cop. nec non alibi per totam Lapponiam parcius: Fellm. Lapp.; fq in Kemijirvi e Luusua usque ad Vuostimovaara, fq abundanterque etiam in Sodankyla ad flumina Kemijoki, Tennio- joki, Arajoki et Kitinen septentrionem versus usque ad pag. Sodankylit (67° 25’) et Martti et Seitajiirvi, in rupibus et pratis campisque graminosis ad K6ngiis prope Mare glaciale haud r: Wainio Not., cfr l. ¢ p. 6, 21, 31 et Hult Lappm.; Kuolajarvi circa ostium amnis Naalioja ad Tuntsajoki: Stjernvall in Medd. XIX p. 18; [Kuolajarvi] parce ad Vuorijirvi, frequentior in monte Niskavaara ad eundem lacum: Stjernv., cfr Stjernvall p. 218; [Kuolajirvi] ad ripas fluvii Tuntsa, non autem ad ripas fluvii Tennié: Borg Sel.; nobis tantum modo in Varangria obvius: Kihlm. Ant.; non adnotatus nisi in herbidis litoreis [ad Nyborg!} et Miiskelven, Bugénes (Kihlman): Arrh. ant.; Naytaémoé: E. Ny- lander & M. Gadd!; copiosior in Varangria austr. [» Feelledsdistrik- terne»|, quam ad intimam partem sinus Varangrici: Lund Beretn. p. 45; Varangria austr. enum. e 12 locis [Nyborg ete.): Norm. FI. Spee. p. 211; Elvenaes: Granit & Poppius!, vide etiam Norm. p. 252 et efr Lund p. 77, Th. Fries Resa p. 62, Norm. ann. p. 14, Blytt p. 1073, Hartm. p. 234 etc. — [L. ent. Hetta: Soldan 1859!, vide iam FI. Lapp. p. 133.} Lapp. ross. per omne kolaicum territorium ad litora sa- bulosa fluminum, exceptis in desertis, nee non in litore maris (p) cop.: Fellm. Ind.; ad litora sabulosa marium fluminumque, ut etiam ad lac. Imandra fq: N. I. Fellm., cfr lc. p. XXVIII et Beket. p. 549; copiosissime ad Kantalaks: Angstr. p. 51; e permultis locis enum.: Mela PI.; reg. silv. r Hietaniemi ad ostium fluvii Nuotjok et ad catarractam Tuloma! cop. in declivibus are- nosis: Lindén Ant.; in interiore parte legit Palmén!, ut adsint spec. ex omnibus hujus territorii partibus. »In Lapponia Tornensi semel lecta fuit planta haec, quae in Suecia rara, in Finlandia vulgatissima, quam per totam viam videre licuit»: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 4} F]. Lapp. N:o 170 p. 133; uppg. maste anses vilseledande, hvad Fin- land angar. Ab. »f6rekommer f6rvildad i parken vid Bagarla>: Zett. & Br.; huru- vida uppg. hianfér sig till denna art ar dock mahanda osikert. -- [Ik. Aldre uppg. fran Parkala [Pergola] anser Ruprecht afse D. arenarius: FI. Ingr. p. 153. Meinsh. p. 52 uppriknar D. superbus endast fran sydgebi- tet, jfr 1. ec. p. XXII.|] — Om. Pyhajoki prestgard odlad i tradgard och har spridt sig ut pa lindor i narheten: Zidb. — Uppgifves afven fran Brahestad (enl. elevuppg.): Zidb. — Kar. ross. Sahlb. Bidr. upptager »all- man 6fver hela omradet med undantag af reg. campestris» |Kol,}. Ehuru detta, atm. hvad Kon. angar, ej torde vara riktigt, anser jag likvél vara skal att ej helt och hallet férbiga uppgiften. — Ob Manga uppg. hos Clarke [X p. 4 med not, 30 och 47] anféras i Brenn. Obs., hvarfére jag ej upprepar dem; har ma tillaggas, att arten afven iakttogs mellan Pello och Naamijoki: Clarke p. 399 i 6fvers. Hae indicantur varietates: Var. albineus Wainio Kuus. Miantyniemi in vicinitate lac. Paanajairvi: Wainio Kasv.!, ubi describitur. — Lk. haud rara ad Kairala, Hietasuvanto et pag. Sodankyla in Sodankyla: Wai- nio Not. Enskilda exx. af arten uppgifvas dessutom hafva hvita blommor, sa fran Kol. Nimpelto: Cajander!, Lk. Vuorijairvi pa Niskavaara: Stjernv., hvilka uppg. val béra féras hit. Se afven Herb. Mus. Fenn. II p. 131. Var. pumilus Fr. Rr: Mela Kasv. Ill. — |{Kp. Solovetsk: Selin!] — Lapp. ross. Cum forma typica p: N. I. Fellm. Enl. A. Falck, Bidrag till kannedomen om den sydsvenska vegeta- tionens ursprung, Lund 1868, p. 56, ar »den form, som forekommer i norska Finmarken och vid Tornea, [liksom trol. i hela Finland], skild fran den sydliga formen och tillhér D. Wimmeri Wichura, hvilken sAsom bekant ar en bergsform af D. superbus L.» Denna Aatskillnad har jag dock icke funnit bekraftad af senare férfattare. Dianthus alpinus L. Anfores for Finl. af Wied. & W. p. LXXXIX; att uppg. ar oriktig framhalles: Rupr. Anal. p. 154 not. Sasom kandt hora flere arter af slagtet Dianthus till vara tradgdrdars vackraste prydnader och atminstone en del odlas med framgang i hela landet. S& upptages: D. caryophyllus L. redan af Till. och uppgifves sAsom allm. odlad: Ale. II, jfr afven Brenn. Flor. och Medd. XXV p. 13. Harom nimnes: 42 Dianthus caryophyllus. Ofta férvildad i tridgardar |i sydligaste delen af landet|] och lange kvar- staende, sa t. ex. i Lappviks tradgard vid Helsingfors: Szel. ann: Ang. savil D. plumarius L. som D. chinensis L. nimnes: Ofta odlad i tridg.: Ale. III; jfr om den senare Medd. XXV p. 13. Se afven i afseende a odlade Dianthus-arter Elfv. Ant. p. 42 och 43 aifvensom Nordling p. 315. — Ang. D. barbatus se ofvan p. 34. Gypsophila fastigiata L. Rarissime, quamvis saepe copiose, a 60° 40 ad 67° 20’ invenitur. In arenosis Finl. interioris rr ex. gr. ad viam publicam in campo arenoso Siickylensi: Prytz; Fenn. bor. (Lim., Kuus.), mer.-or. (Ik.): Nym. Suppl. p. 57. Ik. in arenosis ad lacum Suvanto (Beer): Rupr. Diatr. p. 22, cfr Fl. Kar. p. 189, Fl. Ingr. p. 155 et Malmb.; ad viam publi- cam prope pag. Pasuri in par. Valkjiirvi: Malmb.! et Lindberg!; Sakkola: I. Berner!; Muola »Katrlampi» {nonne Kotilampi?|: M. & J. Sahlberg!; [Meinsh. p. 50 et alii tantum e locis longe a Fennia remotis enumerant. Sat. Vide infra. Kuus. r cop. in declivibus montis Ruskeakallio ad lacum Paanajiirvi: Wainio Kasv., spec. inde retulerunt Nyberg!, M. & J. Sahlberg! et Montell!; in rupe ad Jyraviinkoski!, Ruskea- kallio: Hirn Fort. Lim. ad litus arenosum insulae Vysokij lacus Imandrae fq: Brenn. ‘Add:!) cir’ N! T, Fellmt} Ie! p) 2X XVI’ ete xk: Diar. 5, XI, 1863, Beket. p. 549 etc. Tillfallig i mellersta och 6stra Finl.: Fries. I afseende 4 denna upp- gift bor ihdgkommas, att arten fore 1863 ej fanns representerad i finska samlingen och att Prytz uppg. allt fortfarande icke ar fullkomligt siéker. Enligt hvad man nu kinner om artens utbredning, miste emellertid Fries’ uppg. betecknas sisom vilseledande. — Hvad uppg. fran Sat. Sikyla (: Prytz, se ofvan) angar, sa finnes darifran visserligen ej] exemplar och Sat. ir dessutom den enda provins i vastliga delen af Finland, hvarifran arten ir uppgifven — de 6friga fyndorterna ligga alla éster om 47° 20’ long. — men yixtlokalen férefaller mycket antaglig, hvarjimte arten upptages fran Sikylinkangas [C. R.] (Sahlberg): Wirz. M. S., eller sisom det i Wirz. ann. uttryckes fullstindigare »juxta viam publicam inter Wirzenoja et Sakyla», Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 43 hvilken uppg. sannolikt ej grundar sig pa den foregdende. Fran Sat. Kokemaki finnas exemplar af elev A. Polviander!, hvarjimte Lindberg sett skolexemplar fran trakten af Kokemaki [Kumo], taget af Thyra v. Knor- ring. Ehuru jag icke vagar fullt forlita mig pa att fyndorten 4dr riktigt angifven, synes artens férekomst i dessa trakter dock vara taimligen siker. Gypsophila paniculata L. In saburra rarissime occurrit et in hortis colitur. Odl. i tradg. och funnen 4 barlastplats: Alc. III, jfr Brenn. Flor. Nyl. Vid mynningen af Borga 4 ganska allman: Gadolin!, jfr Szelan 1 Prot. 6, XI, 1886 etc.; iakttagen af Gadol. bade 1885 0. 1886. — Oa. Vasa vid angkvarnen: Laurén i Medd. XXII p. 37. — Ob. Uledborg: &. W. Liljeblom!, jfr Seelan 1. c.; Uledborg Toppila 1882—84—86 ensam 1. fa- talig: Zidb., jfr Brenn. Obs; UleAborg odl. i tradg.: Leiv.; mahinda afses G. elegans, som kanske oftare odlas (se lingre fram p. 45). Gypsophila muralis L. In Fenntia australi usque ad 62° 30' in parte orientali, in Fennia occidentali non supra 61° 50', plerumque raro inventtur, in Isthmo karelico majore tamen frequentia inve- nirit indicatur. . Kalm; in arenosis Fin]. inferioris minus fq: Prytz; Fenn.: Nym. Consp. p. 100; Fenn. non nisi in mer. et or. (Carel.) adest: Nym. Suppl. p. 57. Ab. Abo Ryssbacken: K. E. v. Bonsdorff!, cfr Zett. & Br.; »penes urbem, ubi cvespites pro tectis effoderunt» (Ann. ad Till.): Leche p., 11; Abo Skansbrunn: Gadol.; Uskela: Nikl.!; {Muurila| r ad occidentem versus ab Haukkamiki cop.: Renv.; r Sammatti pag. Leikkila ad Mikola et ad Piekka prope Kirmuistenjirvi: Sel.; Lojo prope Vanhakyla (IIm.): Sel. ann.; Lojo Kihila: Tikkanen & Hult herb.; Lojo Hiittis ad praediolum Puusilta, Paloniemi praediolum Ollila, Ruolahti et Niitunpaita etiam ad Lylyis, Karis- lojo Joenpelto plerumque ad margines viarum: Ch. E. Boldt; Vihti (!) p enum. e multis (12-15) locis: Flinck, spec. e Ridal!, cfr etiam W. Nyl. — Nyl. Sjundea Pikkala (Nerv.!): His; Esbo Urberga: Gadol.; Borga in foro 1890: Svel. herb.; rr Morskom (!) in pago ad templum et Labbom, Orimattila ad 44 Gypsophila muralis. viam publicam prope Hillsdal: Svel. O. Nyl.; Lovisa Histtorget: Cc. J. Arrh. — Ka. Viborg in campis arenosis cop. 1880, par. Viborg ad canalem Saimaa: Sel. herb.; tantum e par. Jaaski adnotata, ubi st fq in declivibus aridis et ad margines viarum provenit, cop. ex. gr. ad Ahola, Jarvenkyla! et Karkkaala: Lin- dén. — Ik. (fq): Malmb., spec. e Pyhajarvi!; Sakkola: Nikl.!; Nykyrka cop. in jugis arenosis: KE. Nyl. Ber.!, cfr Fl. Kar. p. 189 [= Ka. in Herb. Mus. Fenn.}; Muola Lehtokyla!, Kuolemajarvi in agro in pago Kuolemajarvi!, Rautu ad praedium sacellani!: Lindberg; Metsipirtti etc.: Lindberg in litt.; Valkjarvi ad viam inter Kiviniemi et Pasuri: Svel. herb.; {haud infrequens in Ingria: Meinsh. p. 50}. Sat. r Tammerfors (Blafield!): Malmgr. |eodem jure, atque in Herb. Mus. Fenn. II p. 46, ad Ta. referendum). — Ta. Hat- tula Parola: O. Collin!; (fq) secundum viam publicam inter Hillilaé et Urajiirvi, Kaitas [haec omnia in Asikkala!), etiam in Koski nonnullis locis: Norrl. s. 6. Tav. — Sa. Lauritsala: Lundstr.; Villmanstrand: Simming!; Lappvesi Parkkarila in campo arenoso: Seelan!; Joutseno prope templum: Sel. ann. et herb.; Imatra: Sel. herb. — K1. Uukuniemi (Nikl.!): Fl. Kar. p. 189; {Parikkala] rr unicum spec. ad marginem paludis Tetrisuo: Hann. — Kol. in via publica inter Petrosavodsk et Selg& plurib. loc.: Norrl. On.!; in viis circa Petrosavodsk: Giinth. p. 34; a Petrosavodsk fere ad Derevjannoje: Caj. [ad eadem loca atque antecedentes p. p. spec- tat], spec. e Selka! Kon. Saoneshje inter pagos Tolvoja et Kosmosero! ad viam arenosam, quoque ad Siiimiijaérvi: Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 131. Tillfallig i s6dra och mellersta Finl: Fries. Arten tillhér dock otvif- velaktigt var flora och 4r ej tillfallig. — Nyl. Anjala: K. H. Wrede i herb. lye. n.; uppg. behéfver kanske bekriftas. Detsamma giller Degerby strand: eley Grénholm! — Sat. Huittinen: Car. p. 24, jfr Gadd Sat. p. 48 under namnet Saponaria N:o 347; uppgiften maste dock anses osiiker. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. behdfver bekriftas. — Annu i Oa. Vasa vid ang- kvarnen férekommer arten forvildad: Hasselblatt herb.; den uppgifves hafva férekommit enstaka dirstides 1881: Laurén i Medd. XXII p. 39. Uppgifves fran Ob. [UleAborg] rr >lahella tulitikkutehdasta» [»K»|: Leiv.; det synes framga, att arten ar tillfallig, men mahinda behéfver uppg. bekraftas. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 45 Af detta slagte odlas utom G. paniculata (se ofvan p. 43) afven G, elegans Bieb. Om denna siges: Ofta odl. i tridg.: Ale. II. — Sat. Karkku Jirventaka f6érvildad i tradgarden och nagot utom densamma, men snart ater forsvunnen: Hjelt. Sannolikt tillhér den Gypsophila, som odlas i Pu- dasjairvi: Elfv. Ant. p. 43, afven denna art. Saponaria vaccaria L. Rarissime in Fennia efferatur. Anno 1903 autem cum seminibus Avenae e Rossia importata est. »Eur. omn. exc. ... Scand.»: Nym. Consp. p. 98, se aifven Nym. Suppl. p. 56; férvildad, barlast: Brenn. Flor., jfr Mela Kasv. III, Ale. III ete. Ab. Lojo Kihilé: Tikkanen & Hult herb. — Sat. Rifsé: elev Malin!, jfr Alc. |. c. Karkku Jarventaka ett exemplar i hafreaker 1903, utsidet fran Ryssland: Hjelt. — Ta. {Tammela| Forssa férekommer ymnigt i den fran Ryssland importerade utsiideshafren: Hufvudstadsbladet 1903 N:o 244; »fanns 1868 flerst. i kornakrar i Koski, inkommen med utlaindskt utside> : Norrl. Tay. or.!, jfr Not. XI p. 455. — K1. Impilaks: elev Genetz!; Sorta- vala Kyméla 1899: Wartiainen i Mela herb. — Oa. Vasa: Ale. 1. c. — Sb. Leppiavirta Vokkola: Enw.!; Kuopio!, Riistavesi! tillf.: Malmberg, jfr Not. l. c. I L. Y. 1903 p. 223 uppgifves S. vaccaria ar 1868 hafva fore- kommit ymnigt bland rysk sid i Kuopio-trakten; 4r 1903 funnos enstaka exemplar i samma trakt, likaledes inkomna med ryskt utside: |. c. — Ob. Uleaborg (!) Toppila pa barlast ett ex. 1886: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Ulea- borg] r Hietasaari pa barlast: Leiv. Dessutom naimner Lindberg, att arten 1903 antriffats mangenstides, fastiin i enstaka exemplar, i hafreakrar, besidda med utside fran Czerni- gowska guvernementet; sa har han bl. a. sett den i flere skolherbarier, ehurn han ej antecknat fyndorterna. Ehuru vida sillsyntare in Agrostemma (se ofvan p. 33), tyeckes denna art salunda liksom sistniimnda art under senaste ar inkommit i landet. Saponaria officinalis L. In primis antea culta; etiam in saburra quamvis rarissime lecta est. »Eur. omn., sed in. . . Scand. vix nisi advena»: Nym. Consp. p. 73. »Odl. (fordom mer allm.) ofta med dubbla blommor, stundom férvildad ell. vix. a barlastplatser till Uleaborg»: Ale. III, jfr Brenn. Flor., Mela Kasy. Il, Elfv. Ant. p. 87 (endast Saponaria) etc. — Ab. »Mustion vanha hau- tausmaa»: Lénnbohm i Mela herb.; [Mynaimiki] »valistaé istutettu ja toisi- naan istutuksista levinnyt vahisen ympiristéihin»: Caj. Kasvist. Upptogs redan 1774 fran Abo: Moberg Nat. p. 140, men denna uppg. hinfoér sig antagligen till exemplar i botaniska tradgarden. — Nyl. Malm: alumn. J. L. Taipale i Mela herb. — Sa. Mikkeli >f6rvildad ur tridgardar. Iakt- 46 Saponaria officinalis. tagen redan fér 20 4r sedan»: K. J. Ehnberg! — Ob. Uleaborg vid bro- arna: S. W. Liljeblom!; [UleAborg| Raatti holme »emellan broarne 1880 1. tidigare t. o. m. 1887, fatalig. Blir arligen afslagen vid héslattern, hinner darfore ej f& moget fré och salunda icke sprida sig»: Zidb., jfr Brenn. Obs. Spergula arvensis L. Frequenter’ saepeque copiose in toto territorio, Lapponia orientali excepta, provenit; in Lapponia septentrionali tamen rara aut rarissima est. Fq (vel fqq!)) usque ad Lapponiam (Kk. vide infra] inve- niri consentiunt plurimi auctores, cfr Till., Kalm et Prytz; ma- xima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 122; Lapp. Fenn.: Giirke p. 198, cfr etiam DC. Prodr. I p. 394 et Led. II p. 169. Kk. Keret: Fellm. Ind.; (r) in ruderatis infimae Lapp. Ruan- kyla (Karsten!) et Soukelo: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XXV et XXXVIU; (fq) {in toto territorio]: Wainio Kasv.; Ruanjarvi: Mela PI. Lapp. fenn. fq et saepe cop.: Hjelt & H.; in cultis fq, in agris haud raro sat copiose reperitur: Blom Bidr.; in agris Lapponiae silvaticae suecicae rarius: Wahlenb. p. 137; fq: Fellm. Lapp.; in agris fq in Kemijarvi, Kuolajarvi et Sodankyla, Inari ad flumen Ivalojoki in regione coniferarum mixtarum fq, obvia etiam ad Koppelo et Tervasaari et Paatsjoki in regione pini- _fera: Wainio Not., cfr |. ¢. p. 16; herba inutilis in agris ad Korvanen: Hult Lappm., cfr 1. ¢. p. 28; in cultis locis ad Tot- voniemi! nonnulla specimina seminibus maturis die 21 Aug. in- venimus. Porro tantummodo ad Niayti&ém6 observata: Kihlm. Ant., cfr Herb. Mus. Fenn. I p. 132; Paatsjoki Salmijarvi: Granit & Poppius!; Varangria austr. Kirkenes: Norm. Fl. Spec. p. 268, vide etiam Blytt p. 1036, Hartm. p. 247 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. (fq): Leest.; Lindén Bidr. non enumerat.| 1) Arrh, Ann., Wecks., W. Nyl., Sel. O. Nyl., Leop., Enw., M. & J. Sahlb., Must.; fq —fqq: Elfv.; cop.: Stenr., Giinth. p. 34; interdum copio- sissime: Caj. Kasvist. (vide infra). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 47 Lt. reg silv. r ad habitaculum recens ad ostium fluminis Nuotjok sat cop. in agro hordeo consito: Lindén Ant.! Al. och Ab. pi Brandé och Kumlinge, Ini6 ej antecknad: Berger. — Ab. >Pt fqq, La st fq, muuten fq .. . toisinaan ylenmiéirin runs., ker- rassaan tukehuttaen viljan>: Caj. Kasvist., jfr ]. c. p. 188. — Ka. »st fq, interdum cop.»: Blom. — Sat. och Oa. st fq: Malmer.; af 6friga uppgifter framgar, att freqvensen ar stérre. — Tb. st fq: Broth. — Ob. st fq: Keckm. — Lapp. ross. Beket. p. 563 anfor alldeles oriktigt Kola och Ryska lappm. 6fverhufvud enl. Fellm. Tilliggas b6r, att arten [eller sannolikt nagon varietet af densamma, enl. Selan var. maxima) ar »pa f6rs6k odlad af en och annan jordbrukare i s6dra Finland»: Elfv. Ant. p. 69. Af varieteter, hvaraf hos Giirke upptagas icke mindre dn 12, om- namnas hos oss endast: var. maxima (Weihe) Mert. & Koch. Al. Jomala prestgard (!): Bergstr. Beskr.! — Ab. Pargas st fq: Arrh. Ann. — Ny]. Fagervik: His. Var. sativa (Boenn.) Mert. & Koch. Nyl. >in taeniis (Akerholm)»: His.!; Hangé, Helsingfors Lappviksudden: Sel. herb. — Sa. Villmanstrand Parkkarila: Seel. herb. I Mela Kasv. III betecknas hvardera varieteten sAsom st r och huf- vudformen kallas var. vulgaris Boenn. Hos Giirke betecknas sativa sisom a och vulgaris sasom b. Spergula vernalis Willd. In Fennia australi passim aut satis raro invenitur et usque ad 603° 20’ in parte maxime occidentali procedit; in Fennia orientali omnino non visa est. In montosis orarum maritimarum p: Prytz 1); in saxis et fissuris lapidum circa Aboam: Wirz. pl. off. nomine Sp. ar- vensis 8 pentandra; Fenn. merid.: Fries‘); in tota Fennia au- strali maritima (copiosissime) crescit et ad urbem Viborg usque accedit: Fl. Ingr. p. 19114), cfr Rupr. Diatr. p. 22+); Fennia: Trautv. Incr. p. 306%); Fennia exc. bor. et med. multa: Nym. oupp.) perooy ef DC: Brodr-1 ips 3942); Ledodlip. £69)4) cet Nym. Consp. p. 122. *) Nomine Sp. pentandra L. {rectius Reich.]. *) Nomine Sp. Morisonii Bor. AS Spergula vernalis. Al. p in taeniis [»C»]: Bergstr.1); Lagneskar: J. R. Chy- denius!; in pag. Jomala: Laur. Fort.!; Jomala Dalkarby: Sel. herb.; Ecker6 Kyrksund: Lindberg!; Bergr. e taeniis orientalibus non comm. — Ab. p: Zett. & Br. +); r Gustafs Kattkuru, Vii- katmaa: Bergr.; p—st fq: Arrh. Ann.; (st fq) enum.: Sand.; (Muurila) (rr) in arenoso ad praedium sacerdotis: Renv.; p Bjorkén etc.: A. Nyl.+); st fq: Sel. 2); Vihti p: Printz 2) et Flinck (enum.); {[Myniimaki etc.| (st fq), sed singillatim in rupibus om- nium partium territorii: Caj. Kasvist., cfr |. c. p. 7, spec. e Myniimiki Kallavuori!; [Nystad] Ketunkallio et in aliis montibus: S6d.; Wecks. non enumerat. — Nyl. par. Ekends st fq — p in rimis montium et praeruptis arenosis: Hayr.; p: His. '); [Nurmi- jarvi| (r) prope praedium VarstrOm ad occ. versus a lacu Nur- mijirvi, parce: Stenr.; p: W. Nyl.+); Helsingfors ad saxa p: Sel. ann.; haud r ex. gr. ad Triskinda: Astr. & H.2); (fq) in montibus siccis silvestribus: Sel. O. Nyl. +); [Hogland!] p in mon- tibus Tytiarsaari!: Brenn., cfr Schrenk p. 161 14). — Kaa. (r) Fre- drikshamn (Hoégfors): Fl. Kar.+); p: Blom; par. Viborg Sika- portti {prope Kananoja]: Sel. herb.; p in montibus in Raisali! et Kaukola, in parte interiore sat cop. in Kirvu Kuismala: Lin- dén; Fl. Ingr. etc. vide supra. — Ik. p: Malmb. ”), spec. e Rautu Dudenits!; Sakkola in coemeterio: Lindberg!; [in arenosis prope Bjailostrow et Lempaala [»Lembalowo»|: Meinsh. p. 57 *)]. Sat. p Ikalis!: Malmgr. 7); p: Hjelt; plur. loc. [in Tavast- mon, in primis} prope praediolum Sormenpelto ad meridiem versus a Soininharju, dispersa: Herlin p. 148. — Ta. Kanga- sala Kaivanto: Kihlm.; rr Salo in monte aperto parcissime: Norrl. s. 6. Tav. ?); Jamsii: Nikl.!; Kuorevesi ad fines par. Liangelmaki: Borg!; st r Luhanka Onkisalo!, Tientaali et Sikolahti, Korpi- lahti Paljakko: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala (st fq): Hult Fort. °); Villmanstrand: Simming!; Lappvesi! Pulsa et Parkkarila st fq, Ruokolaks in arenosis: Sel. ann.; r Utula: Hult! — KI. Kaukola Rami et parce adhuc prope Vavoja in par. Hiitola: Lindén. ‘) Nomine Sp. pentandra L. {rectius Reich.]. *) Nomine Sp. Morisonia Bor. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 49 Oa. (p) Botom: Malmgr.')!; Imola inter Saarela et Llo- maki: Hjelt; Alavus in monte Salmi: Laur. Viixtf., cfr]. ¢. p. 5 6 (et Medd. XV p. 201). Om. r Jeppo et Alahirmi ad marginem viae publicae per pinetum: Laur. Vaxtf., spec. ex Alahiirmé ad viam versus Jeppo in pineto magno!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Sasom framgar af ofvanstaende, anviindes namnet Sp. pentandra sirskildt af flere bland de Aldre férf. Hirmed afses dock ingalunda den aikta Sp. pentandra L., utan Sp. pentandra Reich. = Sp. vernalis Willd. Anmarkningsvardt ar, att arten ej upptages fran Finland hos Giirke p. 200. — Om. Arten uppriknas bland dem, som ej ga till Gamla Karleby: Hellstr. p. 135. Spergularia campestris (L.) Asch. ’). Satis frequenter — frequenter in Fennia australi prove- nit; in intertore parte tam infra 62° rarescit, sed ad oram occidentalem saltem ad 65° 20' progreditur. Kalm,; in arvis et collibus arenosis fq: Prytz; Fenn. merid.: Fries; usque ad Uleaborg, ubi fq observavi: W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 122; Fenn.: Giirke p. 195, vide etiam .DC. Prodr. I p. 401. Al. st fq: Bergstr.; (st r?) Brindé Kyrklandet, Lappo, Atva, Harholm in pag. Jurmo: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; (st r?) Inid Aselholm: Bergr.; fq: Sand.; st fq: Arrh. Ann., Renv. et Sel.; [Vihti] p: Flinck; (fq): Wecks.; st fq: Caj. Kasvist., cfr l. c. p. 13; A. Nyl. omittit. — Nyl. fq: His.; st fq: Stenr.; fq: W. Nyl., Sel. O. Nyl. et Brenn. — Ka. p: Blom; fq — st fq: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; {fq in plagis arenosis: Meinsh. p. 57, vide etiam FI. Ingr. p. 192). Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; fq: Knabe Fort. et Asp. & Th.; Wainio Tav. or. tantum ex Jyviskyla comm. — Sa. st fq: Hult. — KI. (fq): Fl. Kar.; p (Backm., Bergstrém): Norrl. Symb.; p: Hann. et Hjelt. ") Nomine Sp. Morisonii Bor. *) Lepigonum rubrum Wahlb. Typis impr. **/, 1904. 4 5O Spergularia campestris. — Kol. r Mandroga, Sermaks: Elfv.; Petrosavodsk (Giinther): Norrl. On.; locis aridis circa Petrosavodsk: Giinth. p. 34. Oa. p: Malmgr., spec. e Qvarken!; Bjérk6: Clarke X p. 93 in nota nomine Arenaria rubra; st fq, in parte interiore (p): Laur. Vaxtf., spec. e Vasa! — Tb. Jyvaskyla: Broth.! et Wainio Tav. or. — Sb. Leppiavirta (st fq): Enw.!; [Kuopio] p: Mela. — Kb. Tohmajirvi: Hjelt; Kide: Brand.!; Liperi plur. loc.: Eur. & H., spee. lectum ad praedium sacerdotis!; inter Pielisjarvi et H6ytiiinen non visa: Axels. Putk. p. 40; rin oppidulo Nurmes: Wainio Kasv.! — Kon. r Kendjirvi (Simming!, Kullhem), Sao- neshje Schungu: Norrl. On.; Tolvoja: Kihlm. Om. p: ad oram: Hellstr. et Tenn.; Pyhajoki r praedium Lohnoja: Lackstr.; Pulkkila: Zidb.; Brahestad in area: KE. Studd in dupl.!; r Siiriiisniemi (K. A. Castrén): Must., cfr Brenn. Obs. Ob. Uleaborg in coemeterio oppidi (fq): Jul. Fort. p. 102; in Uleaborg st fq: W. Nyl. Till. p. 303!; (Uleaborg] extra por- tam Kajanensem [»Cajana.tull»|: Jul. ann. ad Fort.; r li ad prae- dium sacerdotis, Haukipudas, Uleaborg: Brenn. Obs., quem 1. inspicias; Uleaborg haud infrequens locis aptis: Zidb.; Uleaborg (»fqq»): Leiv.; terminum septentrionalem in li attingit: Brenn. Reseb. p. 77!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132; [r: O. R. Fries]. Var. radicans (Presl) uppgifves sisom fq: Mela Kasy. III. Nagon annan special uppg., an att arten upptages fran Ob. af Leiv., ar mig icke bekant fran Finland. Spergularia canina (Leffl.) *). Passim aut satis frequenter (interdum frequenter, inter- dum rarius inveniri indicatur) ad oram maris occurrit, ad septentrionem versus forma vulgaris ad 65°, formae receden- tes autem ad 66° 40’ lectae sunt. Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries 2); Eur. omn. litor. [et r in interiorib.|: Nym. Consp. p. 122 nomine Sp. salina Pr.; Fennia: Trautv. Incr. p. 305%); Fenn.: Gtirke p. 195-196 no- mine Sp. salina J. et C. Presl. ‘) F. leiosperma (Kindb.) Giirke ex parte maxima. *) Nomine Lepigonum salinum (Presl) Fr. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 51 Al. (»rr>): Bergstr. nomine Sp. media Pers. 2 salina; Jomala: Bergstr. Beskr.; Finstr6m: N. Lund!; Mariehamn Ytter- nas cop.: Sel. ann. et herb.; Kumlinge prope pagum eiusdem nominis: Arrh. & K., cfr Bergr.; complur. locis ex. gr. Hammar- land Rénnskir et Appeléd (2), Geta Mattskiir, in insula minima in freto inter Langé et Dané, Sniické etc., ut videtur st fq in his taeniis: Ch. E. Boldt; Briand6 (fq), Kumlinge Snické, verisi- militer haud infrequens in par. Kumlinge: Bergr. — Ab. (r): Zett. & Br.*); spec. ex Aboa leg. Hollmén!; Gustafs Lyporté, Inié Aselholm!: Bergr.; Merimasku: Karsten!; Pargas p in lito- ribus praecipue exterioribus: Arrh. Ann., spec. e Pargas Pexor!; Halikko praed. Toppjoki ad litus maris: U. Collan!; Mietoinen p complur. locis in litoribus maris, etiam in pratis litoralibus ad ostium fluminis Mynajoki {usque ad Lehtis: 1. ¢. p. 18]: Caj. Kasvist., cfr 1. ¢. p. 140; Nystad {»Uusikaupunki»] Iso Birk- holma Iso Koiraluoto: Hollmén!; [Nystad] Santtio, prope ostium rivuli Salmi, Sorvakko, Ykskoivu (Cajander): Séd. — Nyl. par. Ekenas p in litoribus maris: Hiiyr., cfr G. F. 1900 p. 228, Hiyr. Stud. p. 170 (infra impressum), 1. ec. p. 160 ete.; in litore maris p: His. '), spec. ex Inga!; Esbo Kaitans cop. 1901 in loco deusto prati litorei: Kihlm.; p in litore mar.: W. Nyl.1); st fq ad Hel- singfors: Sel. ann.; fq in maritimis, semper sine margine mem- branaceo: Sel. O. Nyl.); [Hogland] Kappelsatama: Brenn. sy cir Brenn. p. 387) et Brenn. Till. p. 397). —"Ka. rr Sakjarvi Kaukiala unicum spec.: Blom! — Ik. Uusikirkko Inoniemi: Lind- berg!, cfr Medd. XXIII p. 50. Sat. st fq: Malmgr.*), spec. e Sastmola!; par. Bjérneborg st fq—p et parcius — cop. in litoribus maris in arena, arena limosa et inter lapillos: Hiiyr. Oa. st fq: Malmgr.'), spec. e Qvarken!; p in litoribus: Laur. Vaxtf., spec. e Qvarken Bergé!; Gamla Vasa ad canalem novum oppidum versus: Hjelt! Om. p in litoribus marinis: Hellstr. °), spec. e Gamla Karleby in taenlis maritimis! et Kronoby Bredviksstranden cop.!; p ad ") Nomine Lepigonum salinum (Presl) Fr. *) Nomine ZL. caninum var. leiospermum (Kindb.) 52 Spergularia Canina. oram: Tenn. 7), spec. e Gamla Karleby {Kokkola] Trull6n! — Kp. Shuja {Tschuja| ad litus maris albi: Sahlb. Bidr.*); ad os- tium fluv. Shuja: Bergroth & Lindroth!; Kemi Kolgora: Bergroth! Ob. Uleaborg, Kempele!, Liminka, Hailuoto: Brenn. Obs.; »Limingo storing»: Brenn. Reseb. p. 791); Liminka ad praedium sacerdotis: Brenn. Reseb. 18701); Uleaborg st fq, seminibus fere omnibus margine membranaceo instructis: W. Nyl. Till. p. 303 '); ad ripas insulae Hailuoto {Karl6]: Zidb. (nomine « salina), cfr Brenn. Obs.; [Oulun|salo in parte ad Lumijoenselka versus extra territorium in litore argillaceo arena mixto: Leiv. Oul. p. 114. — Kk. Kouta: Malmberg!, cfr Not. XI p. 466, ubi forma descri- bitur nomine Lepigonum caninum var. archangelicum; f. altera e Kouta describitur a Malmberg! nomine L. caninum var. gra- mineum in Not. XI p. 466. Lim. Porjeguba: Mela Pl.+), in Mela herb. nomine var. archangelicum, in insula Batshok, Vatsova: Mela Pl. nomine Lepigonum salinum var. archangelicum |haec loca forsitan in Lv. aut Kk.]. — Lv. Olenitsa: Malmberg! nomine L. caninum var. archangelicum, vide sub Kk.; Kaskarantsa: Mela Pl. eodem nomine. I afseende 4 artens férekomst 1 Nyl. Ekeniis skirgard skrifves: »Sallsynt i inre, timl. allman i yttre och yttersta skirgarden. Sandstrin- der, grusstrinder, afven pa fasta strandingar. Nagorlunda riklig»: Hiyr. Stud. p. 170. Detta torde afven gilla éfriga delar af landet, hvarigenom de hvarandra delvis motsigande uppgifterna om artens freqvens kunna forklaras. Lapp. ross. Arten upptages i Herb. Mus. Fenn. II p. 46, jfr 1. c. p. 132, fran Im. Antagligen afses exemplaret fran Olenitsa, ehuru detta stille ligger i Lv. Da det i Not. XI p. 466 m. fl. st. uppgifves, att for- merna archangelicum och gramineum aro funna i Ryska lappmarken, bor man erinra sig, att Kouta 1870 riknades till Lapp. ross., ehuru denna ort numera foéres till Kk. Brenn. p. 38 papekar uttryckligen, att bans Lepigonum fran Hog- land ar L. leiospermum Kindb. och icke ZL. neglectum Kindb.; emellertid upptager Trautv. Incr. p. 305, antagligen genom sin obekantskap med spraket, pd grund af Brenners uppg. fér hvardera arten: »Fennia», hyvil- ket tydligen fr oratt. — Ehuru, saésom framgar af det ofvanstdiende, *) Nomine Lepigonum salinum (Presl) Fr. *) Nomine f. lezosperma (Kindb.). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. d3 endast jaimfoérelsevis fa uppgifter publicerats under namnet f. leiosperma, tillhér det 6fverviigande antalet af de exemplar i H. M. F., som kunna med sikerhet bestimmas, denna varietet. I Lindb. Enum. dr detta aifven den enda form eller art af slagtet Spergularia, hvilken utom Sp. campestris upptages sdsom tillhérande landets egentliga flora. — Hufvudformen « tra- chysperma Lange har Lindberg, enl. benfigen uppg., endast sett fran Nyl. Helsingfors Sérnis barlastplats. Den uppgifves afven af Hellstr., jfr |. c. p. 136, sasom férekommande pa barlast i Om. Gamla Karleby-trakten (denna uppg. ar dock ej saker, se under félj. form). — Exemplaren fran Hvita hafvets strander aro daéremot afvikande, se Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Spergularia canina var. upbiea (Leffl.) Giirke. E Fennia indicata, sed non prorsus certa est. Stérsta delen af Finl.: Fries '); Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 122 un- der namn af Sp. urbica Nym., jfr Trautv. Incr. p. 900-901 under samma namn; r: Mela Kasy. II; Fenn.: Giirke p. 196, jfr 4fven Brenn. Flor. under namn at Sp. canina var. media (Wahlb.). Al. Upptogs harifran Herb. Mus. Fenn.'), men Lunds exemplar, som uppgiften afser, f6res numera till Sp. canina f. leiosperma. — Ab. Merimasku (H. M. F.): Zett. & Br.'), jfr Herb. Mus. Fenn.‘. Det ar dock synnerligen osikert, om exemplaret tillhér var. urbica. — [Pojo| p ex. gr. Dannskog: A. Nyl.'); sannolikt afses f. leiosperma. Sat. r: Malmgr.'); nagot exemplar féreligger icke. Oa. Gamla Karleby pa barlast: Hellstr.') (se langre fram). (Kp. Sumska foérstaden: Beket. p. 563 i 6fversittning under namn af Sp. media; uppg. maste anses osiiker. Vid Hvita hafvets kust, pA 6n Solo- vetsk: Kusn. p. 115 i 6fvers. under namn af Sperg. media? « heterosperma; da férf. anvainder ett fragetecken, ar det tydl. osikert, till hvilken form synonymet bér féras.] Nagon fullt siker uppgift foreligger sAledes icke, dé alla Hellstréms exemplar numera foéras till f. leiosperma, ehuru om exemplaret fran Gamla Karleby Sundmun! tidigare antecknats: »f. robusta ad L. medium accedens>. Tillaggas ma, att W. Nylander anmirker, att han icke funnit Lepigonum medium vid Helsingfors: W. Nyl. p. 53 not. Spergularia marginata (DC.) Kittel. Vix. nisi in saburra occurrit. »Prope Aboam» (Kalm): Linné, Species Plantarum, Holmiae 1753, p- 423—424 under namn af Arenaria rubra 8 marina. »In arenosis mari- timis p»: Prytz under namn af Alsine marina (L.). Bada uppgifterna torde hafva afseende pa former af Sp. canina, da enl. Lindberg Linnés Sp. (Are- ") Under namn af Lepigonwm medium Fr. 54 Spergularia marginata. naria) marina ir = Spergularia canina Letfl. Barlast r s6dra Finl.: Brenn. Flor.*). — Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] funnen i par exemplar med savil blommor som frukt: Sel. Frév.'). -— Nyl. Borgé pa Skjéldvik egendom vid Svartvik fjard: A. Neovius! *). Sezelan, som bestimt exemplaret, anser dock troligt, »att vaxten med barlast kommit till fyndorten»: (Prot. 7, IV, 1883) Medd. IX p. 163'). — Li. »usque ad Nordlandiam et Fin- markiam extimae Norvegiae passim»: Wahlenb. FI. Suec. p. 293 under namn af Alsine marina; da Blytt p. 1035-1036 blott upptager arten sAsom gaende till Trondhjems stift, jfr Hartm. p. 249, ar det sannolikt, att uppgif- ten afser nagon annan art af slagtet, hvilket tidigare behandlats summariskt. Tillaggas ma, att Prytz’ uppg. af Led. II p. 168 anféres under Sp. media a heterosperma = Sp. salina J. et C. Pres] enl. Giirke p 195. Sagina nodosa (L.) Fenzl. Ad oras marium plerumque satis frequenter provenit, quamquam ad septentrionem versus rarescit; ad lacus Ladoga et Onega passim aut rarius, in reliqua Fennia interiore raro tantum invenitur. Kalm; in arenosis humidis p: Prytz; Fenn. (med.) et ma- xima pars. Lapp.: Fries; Eur. bor. med.: Nym. Consp. p. 120; Lapp. Fenn.: Gitirke p. 238, cfr etiam DC. Prodr. I p. 394 et Led. I p. 340. Al. Eckeré fqq: Tarnstrém p. 57; p: Bergstr.; fq: Hult ann.; Brando st fq, Kumlinge Yxskir, in parte austro-orientali insulae Kumlinge: bergr. — Ab. p: Zett. & Br.; Korpo: Bergstr. Beskr.; Pargas p —st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand.; [Muurila] r cop. |»yleisesti» | ad margines fossarum et scrobium |»multakuoppien > | infra Manty, parce ad margines agri prope Kujanpaii: Renv.; [Pojo] (fq): A. Nyl.; r Isosaari ad calcarias Hermola: Sel.; Lojo »Stordn» in calcariis Hermola, in insula saxosa prope »Storén» inter Jalansaari et Oxarholm, Karis Biskopsnis in sinistro litore insulae [»landet»| in arena fluitanti [»svammsand>»|, in caleariis Svarta ad occidentem versus ab amne Biilby: Ch. E. Boldt; rr Pyhajarvi Rati in ripa uda lacus Pyhaéjarvi: Wecks.; Mietois r nonnulla spec. ad litus prope Tervois: Caj. Kasvist., cfr ]. ¢. p. ") Under namn af ’Spergularia marina Leffl. *) Under namn af Lepigonum marinum Wablb. Fr. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 5d 14 et 140; etiam a Nystad comm. Séd. — Nyl. p in litore: His.; st fq in litoribus: W. Nyl.; ad Helsingfors st fq: Sel. ann.; Thusby: Astr. & H.; Thusby ad Gammelby: idem in litt.; st fq in maritimis: Sel. O. Nyl., vide etiam Medd. XXIV p. 21; {Hog- land| (r), Tytarsaari: Brenn.; Hogland ad Kappelinlahti cop.: Szlan in Medd. XXV p. 76, vide etiam sub formis et Schrenk p. 161. — Ka. st r: Blom!; Haapasaari fq: Selan in Medd. NXXV p. 79; Fredrikshamn: E. Nylander!; Kotka in scopulis ma- rinis: Selan & Strémborg! — Ik. (r) in Kakisalmi, Pyhiajirvi, Sakkola!, Uusikirkko, Koivisto [{»Bjérk6»] et Kakki: Malmb.,; Sakkola Suvanto: Nikl.!; {[Kuolemajarvi] Muurila in arena volu- bili: Thesl. Dynb. p. 65; ad ripam septentrionalem flum. Vuoksi: l. c. p. 71; Sakkola Kiviniemi! et Pyhiajarvi Riiska! in ripa la- eus Ladoga: Lindberg!; Muola in ripa australi lacus Ayrapai- jarvi, Kivennapa Suulajarvi, ceterum fq in litoribus arenosis Sinus fennici, lacus Ladoga et fluminis Vuoksi: Lindb. comm., vide infra; [(fq) in primis in reg. maritima: Meinsh. p. 56, vide etiam Fl. Ingr. p. 189). Sat. p in maritimis, Loimaa {Loimjoki) (Rénnbiack!): Malmegr.; Tahkoluoto prope Bjérneborg: Sel. ann. — K1. (st fq) ad litora Ladogae rupestria: Fl]. Kar., spec. e Valamo!; r Kau- kola Rami! in insulis lacus Ladoga sat parce in ripis arenosis et lapidosis: Lindén; Kronoborg Vatikkaéa: E. Juslin!; Parikkala r Nivasuo, Joukionsalmi: Hann., spec. e Parikkala Argusjiarvi!, spec. e Parikkala etiam leg. M. Werving!, cfr Not. XIII p. 481; p: Backm.; cop. in litoribus lacus Ladoga: Enw. hav.; Impilaks Kurenlahti: Brotherus & Hjelt! — Kol. {rr Sermaks in prato ripae arenosae flum. Svir: Elfv., spec. e Rossia, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 132]; ad ripam lacus Onega ad Shoksu! et Derev- jannoje: Caj. Oa. p in maritimis: Malmgr.; p in litoribus: Laur. Vaxtf., cfr l. ec. p. 12, spec. e Vasa! — Sb. Jorois Pasala [prope la- cum Kolmajarvi] in prato humido: Lindberg!, cfr Medd. XXIII p. 9 et 13 et Lindb. torfm. I p. 6. — Kb. st r multis locis in |Kontiolaks} pag. Romppala ad ripam {»pohjamaalla»| lacus Hoytiainen: Axels. Putk.! — Kon. ad litora lacus Onegae plurib. locis ad Suunu, Gorka (Simming {spec. adscriptum Gorskij!)), 56 Sagina nodosa. ‘Povjenets], in Saoneshje sec. litt. bor. orient. (Ascheb! — Pad- mosero) st fq: Norrl. On.; in ripis lacus Onega: Giinth. p. 34; Oljenij-ostrow: Caj.; Tolvoja: Poppius! Om. p ad mare: Hellstr.; p prope oram: Tenn.; Pyhajoki: Brenn. Obs. — Kp. in insula Maris albi prope Kemi: Selin!; (Solovetsk: Selin in dupl.!, cfr N. I. Fellm.]. Ob. (rr) ad oram Kemi, Simo etiam ad Ruikka, Uleaborg: Brenn. Obs.; Uleaborg: W. Nylander!; [Uleaborg] (»st fq») in litore insulae in sinu Kempele [»4 R. Ke. Merens.»|: Leiv.; Haukipudas Lassinnokka spec. exigua |»mitatt6mia»]: Leiv. Oul. p. 30; [Kempele] Myllyoja parce: 1. c. p. 92; (p) tantum in reg. litorali, Simo Hietala cop.: Keckm., cfr |. c. p. 13; Kemi r Ajos- saari, Karjalahti: Rantaniemi in Brenn. Obs.; Alatornio p in lito- ribus: Hougb. not.; [r: O. R. Fries]. — Kk. r Oulanka ad ripam lac. Paajarvi: Wainio Kasv.!; Knjasha: N. I. Fellm.; Sonostrow: Mela PI. (Lk. ad Merasjarvi: Samz. p. 187.] — Li. in ripis lapi- dosis apertis, ad Ispos et Puolmak juxta Tenojoki et prope Paa- vali! ad lac. Inari copiose: Kihlm. Ant., efr Hult Lappm. p. 94 et 150; in insula lacus Inari: Granit & Poppius!; Varangria austr. in ripis glareosis flum. Tenojoki inter Puolmak et Skibe- garda complur. loc., in locis exsiccatis reg. subalp. litor. ad {Ny- borg et] Karlbunden: Arrh. ant.; usque ad Finmarkiam: Wahlenb. Fl. Suec. p. 304, efr Hartm. p. 245; Varangria: Blytt p. 1040; procul litoribus maris ut f. grandiflora iuxta Paatsjoki |Pas- vigelv) Varangriae meridionalis ad ripas lacus Gaddeluobal nec non latere Rossico in tractu alpis Galgoaive: Norm. p. 253; (Nyborg (Th. Fries)], Bug6naes: Norm. Fl. Spec. p. 259—260, quem |. inspicias. — [L. ent. reg. silv. (p): Leest, cfr Hartm. p. 249; Lindén Bidr. non enumerat.| Lapp. ross. ad sinum Varangricum r: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm. etc.; ad deversorium Sashejka (lacus Imandra) cop. observavi: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII et Beket. p. 551; Porjeguba: Selin!; Kantalaks in litore marino, Umba, Kuusreka, Kaskarantsa et Tshapoma: Mela Pl.; Umba! et Tshavanga! in litore marino: Kihlman; Tshapoma: Mela herb. et Brotherus!; reg. alp. r Cop. in campis alpinis [»fjallplataer>] montis Podus- or ~j Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. oivi: Lindén Ant., cfr Lindén Beitr. p. 6 et Medd. XIX p. 13!, spec. alterum adscriptum flum. Nuotjok! Ab. Vihti st fq: Printz; detta anser jag fér en osiker uppg., at- minstone freqvensen dr oriktig. Flinck har ej sett arten i Vihti. — Ik. Berghell, som omnamner Lindbergs fynd vid stranderna af Ladoga, Vuok- sen och Ayripéijarvi, betraktar arten darstiides sdsom en reliktvaxt: Fen- nia XIII N:o 2 p. 28. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. ar mycket osidker. Visserligen upptages arten fran denna provins [7]: Mela Kasv. III, men detta beror sannolikt pa tryckfel, da den hvarken upptages fran Sat. eller Sb. [6 el. 12). — Kuus. Upptages hirifran: Herb. Mus. Fenn. II p- 46, jfr bl. a. Medd. XXIII p. 9, men jag vet ej, hvarpaé uppg. ar grundad. Af formerna ar enligt benaiget meddelande af Selan och Lindberg f. glandulosa (Bess.) Asch. utan tvifvel var vanligaste form. F. glaberrima Fenzl ar vida sillsyntare. F. glandulosa uppgifves emellertid endast fran Nyl. (Hogland!} fq pa strinderna, Tytirsaari: Brenn., se afven Medd. XXIV p. 21. Vidare upptages f. minor Ny 1. Tytirsaari fq pa sandstranden: Brenn. — Angaende f. grandiflora se under Li. Sagina procumbens L. Frequenter (hic illic vel frequentissime) in Fennia au- strali et media provenit; in interiore parte supra 64° ple- rumque rarescit, sed ad summum fere septentrionem pro- greditur. Till.?; Kalm; in locis sterilibus denudatis (st fq): Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 121; Lapp. Fenn.: Gtirke p. 244, cfr etiam DC. Prodr. I p. 589 et Led. I p. 328—329. Al. fq: Bergstr. et Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand., Renv. et A. Nyl.; fqq: Arrh. Ann., Flinck et Wecks.; (st fq): Sel.; st fq, interdum etiam cop.: Caj. Kasvist. — Ny]. fq: His. et W. Nyl.; fqq: Stenr. et Sel. O. Nyl.; fq: Brenn. — Ka. st fq: Blom; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [ubique fq: Meinsh. p. 56, vide etiam FI. Ingr. p. 188). Sat. st fq: Malmegr.; fq: Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. st fq: Hult. — K1. fq: Flor. Kar. et Hann. —- Kol. fq — fqq, >in reg. aren. verisimillime praetervisa»: Elfv. oi (da) Sagina procumbens. Oa. st fq: Malmer.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv.; fq —st fq interdum sat cop.: Axels. Putk., cfr ‘l. ¢. p. 27: — Kon. fq im omni’ territorio: Norel On ctr "Gunth: p. 542 Om. fq: Hellstr. et Tenn. — Ok. in par. Kuhmo et par. magis septentrionalibus r, Kianta Kyll6nen et ad templum par. Sotkamo: Wainio Kasv.; (fq): Must.; (fq) exc. parte maxime ori- entali, ubi r: Brenn. Obs. — Kp. |Repola st fq et] aliquantum procreari videtur etiam in par. e Repola ad septentrionem ver- sus sitis, velut ad Luvajiirvi et Tetriniemi, etiam in pago Uhtua obvia: Wainio Kasv. Ob. fq, exc. parte maxime septentr. par. Rovaniemi: Brenn. Obs.; fqq: Leiv. et Keckm.; Pudasjarvi fq: C. Brand.!; [st fq: QO. R. Fries]; par. Rovaniemi (!) rr ad Tervo!, sed in par. Yli- tornio plur. loc. obviam: Hjelt & H.; spec. insuper e partibus australibus! — Kuus. Kitkajiirvi [ad Kesalahti]: Brotherus & F. v. Wright!; ad ripam lacus Kuusamojiirvi ad Kantoniemi: Hirn Fort., cfr Medd. XX p. 9. — Kk. Knjasha: N. I. Fellman!, vide sub Lapp. ross.: {sine dubio saltem p in vicinitate maris). Lk. rr tantum prope Niesajoki in sacell. Kolari: Hjelt & H.; in cultis humidis vel subhumidis per totum territorium p occurrit: Blom bidr., spec. e Sodankylé!; ad domos, vias et ripas fluminum Lapp. silvaticae p: Wahlenb. p. 53; ad vias et ripas fluminum (vulgaris): Fellm. Lapp.; Kemijarvi ad Luusua, pag. Kemijiirvi et Vuostimovaara, Sodankyli ad pag. Sodankyli nonnullis locis sat abundanter (cfr Blom Bbidr.|, in litore et campo graminoso vere inundato ad Sattanen abundanter, in litore ad Kaaretkoski: Wainio Not., cfr (Il. ¢. p. 31,) Hult Lappm. et 1. c. p. 40; Salmijiirvi ad Paatsjoki prope Bjérnsund: Granit & Poppius!; Elvenzs subsp. confertior’ Norm.: Norm. Fl. Spec. p. 266, vide etiam Blytt p. 1038, Hartm. p. 246 etc. — [L. ent. r in reg. subalp. infima parce in ripa ad Luossakoski: Lindén Bidr., cfr Bot. Centr. LXI p. 2211] Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; usque ad pag. Kantalaks p obvia: N. I. Fellm. {ad Kk. ad partem maximam spectat|, cfr l. c. p. XXXVIII, Beket. p. 551 etc; Kaskarantsa, Tetrina et Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 59 Tshapoma: Mela herb.; Umba, Kuusreka et Olenitsa: Mela PI.: ad pag. Umba in ripa fluvii!, Tshavanga in litore maritimo are- noso!, Pjalitsa in ripa graminosa fluvii!, in ripa fluminis sabu- losa juxta pagum Ponoj!: Kihlman; reg. silv. p parce in ripis fluvii Nuotjok: Lindén Ant. Fellmans uppg., att arten vore allmin i Lappland, ar sakert vilse- ledande; mahinda beror den delvis pa férvexling med S. sazxatilis. Lveest. upptager alldeles icke arten, ej heller upptages den i Kihlm. Ant. »t Kemi stad [i Ob.] togos exempl. med 5-taliga blomdelar, mycket paminnande om S. saxatilis Wimm., vixande jimte Poa alpina»: Keckm. Sannolikt ar det en dylik form, som kallas v. pentasepala Mela och beteck- nas sdsom st r: Mela Kasy. p. 63—64. Var. brachypetala Mela betecknas sasom r och hufvudformen kallas apetala Mela: Mela 1. c. (Det kan nim- nas, att en f. apetala Fenzl i Led. I (1842) upptages: Giirke p. 245 bland »varietates, formae leviores vel minus divulgatae»). Angdende var. con- fertior Norm. se ofvan under Li. Sagina maritima D. Don. In Alandia occidentali adhuc rarissime lecta est. Al. Ecker6é: Lindberg in (Diar. 1, X, 1892) Medd. XIX p. 50 nomine S. stricta (Fr.), cfr Medd. XIX p. 114 et 136 etc., spec. ex Ecker6é Angskiir!; Lemland Naté in litore arenoso sat cop. cum S. procumbente: Arrhenius! in Medd. XXVIII p. 50 A; Lemland Jiss6 {aut Jersé|: F. W. Klingstedt!; Jomala Rams- holm!, Krak6! et Lagneskar: Palmer. Da den férsta uppg. anférdes under namnet S. stricta, upptages b) stricta (Fr.) Clavaud bl. a. fran Fenn.: Giirke p. 244, hvaremot hufvudfor- men |. ¢. ej] omniaimnes fran vart land. I de 6friga uppg. fran Finland afvensom i fioror etc. anvindes namnet S. maritima. Sagina Linnaei Pres! '). In Lapponia superiore nonnullis quidem locts haud in- frequens esse videtur; ceterum raro aut rarissime salteny usque ad 67° 10' ad meridiem versus progreditur, quamquam etiam ad 66° 45' inveniri indicatur. ') S. suxatilis Wimm. etiam in Herb. Mus. Fenn. II p. 42. 60 Sagina Linnaei. Lapp.: Nym. Consp. p. 121, vide etiam DC. Prodr. | p. 394 et infra. Kk. in promontorio inter Knjaisha et Kouta: Mela PIl., for- sitan confirmatione egeat. Lapp. fenn. ad flumina Tana et Luiro (haud Liuro ut in Desideratkat. p. 23]: Fellm. Lapp. nomine Spergula sagi- noides, cfr Kihlm. Ant., Wainio Not., Hult Lappm. etc.; |Pajala st fq in pascuis humidis, et ad Sattajarvi et ad Junusuanto lecta: Samz. p. 185;] nobis tantum in Varangria ex. gr. ad Niytém6 obvia: Kihlm. Ant.; ad margines viarum et in litore ad Kéngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr l. c. p. 21; Varangria austr. plur. loc. reg. subalp. ex. gr. ad Puolmak!, ad Nyborg st fq,; Karlbunden, Angsnis, etiam ad Bugodnes (Kihlman), verisimiliter in territorio haud infrequens (— st fq): Arrh. ant.; Elvenes: Granit & Poppius!; Ropelven prope litus, Lille Ropelven, Jarfjordbotten ad ostium fluvii, Kirkenes: Norm. Fl. Spec. p. 263, vide etiam Blytt p. 1038, Hartm. p. 246 etc. —— |L. ent, reg. alp5 ‘subalp. etisily. p:, Lest; 1am reg: alp: Toskaljaur! et Toskaljoki!, in ima alpe Halditshok (Haltit- shohko!] et ad partem septentrionalem lacus Pitschjaur!: Lindén Bidr., cfr Bot. Centr. LXI p. 221, vide etiam Backm. & H. p. 121 etc.; Wahlenb. p. 138 tantum ex alpibus merid.‘ enumerat.| Lapp. ross. haud infrequens: Fellm. Ind. et N. I. Fellm., cfr (l. c. p. XXXVII,) Beket. p. 551 etc., spec. ex Olenji!; Kan- talaks: Karsten!; Tshun [Dschyn]: Sahlberg in dupl.!; Tetrina, Pjalitsa, Devjatoi, Ponoj: Mela PI.; Tetrina, Tshapoma, Devjatoi, Ponoj: Mela herb.; Olenitsa: Selin! nomine S. procumbens, spec. determ. Wainio; Svjatoj-noss [Promontorium sanctum!) et Kola!: F. Nylander; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280!; Orloff!, Trios- trow!, Akmana! et Voroninsk!: Kihlman; ad lac. Nuotjavr: Enwald & Hollmén!; Semostrow! et Keinjavr! inter Njussinjavr et Varsina: Brotherus, cfr Broth. Reseb.; Lindén Ant. non enu- merat. I [Ob.} Ylitornio [Ofvertorned] med 10 standare: Liljebl. p. 187, jfr Brenn. Obs. ete., under namn af Spergula saginoides; pa denna uppgift bero troligtvis »in graminosis subhumidis Fin]. borealis rarius»: Prytz, jfr Led. I p. 339-340; Fennia (Schrenk in litt.): Led. 1. c.; norra (el. 6stra) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 61 Finl. och stérre delen af Lappl.: Fries; Finl.: Nym. Syll. p. 249, jfr Trauty. Incr. p. 125; Lapp. Fenn.: Giirke p. 240-241. W. Nyl. Distr. *) anmirker diremot: »e Fennia a me non visa»; arten har ej heller under senare tid inom vestra delen af vart flora-omrade antraffats annorstiides fn i Lapp- land. Sannolikt ar dock, att den hos oss af flere samlare blifvit i nagon man férbisedd eller f6rvexlad med S. procumbens. Var. tetrasepala Mela uppgifves sasom rr: Mela Kasy. p. 63, dir den beskrifves. Sagina intermedia Fenzl °). In Lapponia maxime septentrionalt raro aut rarissime lecta est. Lapp.: Nym. Consp. p. 121. Li. Puolmak in ripa arenosa ad flum. Tenojoki prope templum (reg. subalp.): Kihlm. Ant.! et 1. c. p. 224, cfr Arrhe- nius in (Diar. 13, V, 1885) Medd. XIII p. 225, ubi primum in Fennia est adnotata, ut etiam Hult Lappm. p. 150, Norm. FI. Spec. I p. 260 ete; f. /axa Puolmak st cop., in fissura rupis ad Karlbunden (Barsnjarga) parcissime: Arrh. ant. — |[L. ent. r in reg. subalp. sat cop. in fissuris rupium ad Suukoski! et spec. solitaria ad ripam catarractae ad Saarikoski!: Lindén bidr., vide ceterum infra.| Lp. Orloff! et Hapajow! in fissuris rupium litoralium: Kihlman. — Lt. peninsula piscatorum Tsipnavolok: Brotherus! — Lm. Gavrilova in saxo [»block»] ad litus: Brotherus!, cfr Broth. Reseb. Lapp. Fenn.: Giirke p. 240; nagon uppgift fran annan del af flora- omradet in Lappland foreligger icke. — {I L. ent. upptages arten visserligen aifven fjallreg. r: Leest., men de anférda stillena ligga ej pa finska sidan; afven Backm. & H. p. 121 upptaga densamma endast fran Nuljalaki och Ripanes. | Lindberg har beniget meddelat mig, att den hos oss férekommande arten ej ar S. nivalis (Lindb].) Fries utan S. intermedia Fenzl, jtr Lindb. Enum. p. 25. Den akta S. nivalis forekommer icke, sa vidt man nu vet, inom vart flora-omrade. Arrhenius, som férst utredt vixtens forekomst ") Under namn af Spergula saxatilis (se hirom Trautv. Incr. p. 306). *) S. nivalis Auctt. apud nos fere omnium, etiam Herb. Mus. Fenn. iE ps 47. 62 Sagina intermedia. hos oss, instéimmer i detta uttalande. [Huruvida Lestadii uppg. mojl- hanfor sig till den akta S. nivalis kiinner jag ej.| S. intermedia fores annu sdsom synonym till S. nivalis: Giirke p. 240. Alsine verna (L.) Bartl. Uno loco Fenniae austro-orientalis circ. 61° 40’ lat. et 48° 50’ long. quamquam lecta esse dicitur, verisimile est per errorem tantum indicatum esse. »Adest etiam paroec. Impilaks Fenn. mer.-or. Neiglick 1877 (sec. Seelan 1882)»: Nym. Suppl. p. 68; »Fenn. mer.-or.»: Giirke p. 255. — KI. Impilaks pa ett kalt berg (Hj. Neiglick 1877!): Seelan i (Prot. 2, XII, 1882) Medd. IX p. 156, dar arten beskrifves, jfr afven Medd. IX p. 172, Medd. XI p. 41-44 (Om en for var flora ny frévaxt Alsine verna (1.) Bartl. af Th. Seelan) m. fl. Enligt Sezlan |. c. hittills ej funnen nordligare ain i Hartz. [Ehuru det icke direkt inverkar pa den hir behandlade fragan, ma dock papekas att arten upptages fran Samojedernas land af Ruprecht i Fl. Samoj. p. 25 ifvensom i senaste tid fran samma trakter af Pohle i Acta Hort. Bot. Jur- jev, Tom III, f. 4 p. 233; huruvida dock dessa uppg. afse samma form som den i mellersta och s6dra Europa férekommande, kan jag ej afgéra.} Da Impilaks ligger s& langt fran artens egentliga utbredningsomrade och denna vixt senare blifvit férgifves eftersékt pa den uppgifna fyndorten, misstinker Selan numera, att nigon etikettf6rvixling agt rum och att det enda exemplar, som legat till grund f6r uppgiften, i sjalfva verket vore taget i Schweitz. Arten bér diarfodre tills vidare utga ur var flora. — A andra sidan visar dock, sisom Lindberg framhallit, sirskildt forekomsten ‘af Potentilla sericea 1. (P. dasyphylla Bunge) i ungefiir samma trakter, att det ingalunda ir alldeles osannolikt, att Alsine verna skulle f6rekomma i Im- pilaks. Bekriftelse ar dock tydligen nédvandig. [Alsine rubella Wabhlenb. In vicinitate saltem territorit tinvenirt videtur. Lapp.: Giirke p. 258. L. ent. reg. alpina p: Leest., cfr Hartm. p. 245, Mela Kasy. III etc.; Kobdovanka, Stormens hed: Wirz. M. 8., confirmatione egeat; Wahlenb. p. 128 et 129, cfr 1. c. p. XVIII, tantum e Lyn- gen descripsit. Angdende férekomsten i Ostfinmarken nimnes: »8. Sommerfelt an- giver den at veere funden af Deinboll i Ostfinmarken, uden at man, som seedvanlig ved Deinbolliana, har rede pa special-lokaliteten»: Norm. Fl. Spec. p- 258. Ehuru denna art utan reservation upptages fran Ostfinmarken af Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 63 Blytt p. 1042 och Hartm. 1. ¢., torde man sdledes kunna antaga, att den icke f6rekommer i vart flora-omrade, Atminstone icke inom denna del af detsamma. Alsine hirta (Wormskj.) Hartm. upptages af Fries fran norra el. éstra Lappl. Uppg. torde kunna hianféras till denna art, till hvilken 4. hirta fores sdsom varietet (t. ex. Giirke p. 258). (Blytt 1. c. och Hartm. p. 244— 245 upptaga ater A. rubella sisom varietet under A. hirta, hvars hufvud- form kallas a foliosa Hartm. I Nym. Consp. p. 119 omniimnes A. rubella endast sasom synonym). I Herb. Mus. Fenn. [ed. I] upptages likasa A. rubella var. hirta, sisom en sirskild varietet, fran L., och torde verkligen ett mycket bristfalligt exemplar fran Stormens hed: A. Montin! delvis héra hit; (den stérre delen af ex. tillhér A. stricta). I Herb. Mus. Fenn. II p. 132 ater namnes: »E Lapponia fenn. olim indicata, in herbario autem adhue desideratur. > | Alsine stricta (Sw.) Wahlenb. In supertoribus Lapponiae regionibus raro aut rarissime invenitur. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 118 et Giirke p. 264, cfr etiam Led. I p. 357. Li. Varangria austr. in declivibus praeruptis, glareosis, madefactis peninsulae Angsniis per reg. subalp. et alp.: Arrh. ant.!; Blytt p. 1041, Norm. Fl. Spec. p. 257 ete. tantum ex aliis partibus Finmarkiae orientalis enumerant. — [L. ent. reg. alp. p: Leest.; per alpium jugum meridionale p cop. ... Extra has summas alpes nunquam lecta est: Wahlenb. p. 127, cfr 1. e. p. XVIII; latere norvegico ad Guolasjok: Lindén Bidr.; nullum spec. e latere fennico adest, sed tantum a Stormens hed: A. Montin!, vide etiam Hartm. p. 244 ete] Lp. Raddeoi: F. Nylander!, cfr N. [. Fellm.; Orloff: Broth. Exk. p. 80!; Orloff in ripa glareosa rivuli in »tundra» patente ac frigida: Kihlman! Lim. Enligt N. I. Fellm. hanfér sig uppg. Arenaria lapponica Hi- bina: Fellm. Ind. till denna art (= A. lapponica Spreng. eller A. uliginosa Schleich. enl. Giirke p. 264), medan F. Nyl. Spic. I p. 20 Ater anser nimnda uppgift afse Arenaria ciliata, hvilken af honom tagits pai Hibinaé. Sikert ar, att nagon nyare uppgift fran Hibinai ang&ende Alsine stricta ej fore- ligger. Citat af Fellmans uppg. inga t. ex. hos Beket. p. 551. — Arten uppgafs vara antraffad pa Tuatash: Enw. ann.; di exemplar ej foreligga, behéfver uppg. bekraftas. Arten upptages ej dirifran: Lindén Ant. 64 Alsine biflora. Alsine biflora (L.) Wahlenb. In Lapponia raro, sed nonnunquam coptose, invenitur. In alpibus Lapp. Tornensis p: Prytz; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 118 et Giirrke p. 264, vide etiam DC. Prodr. I p. 398 et Led. I p. 355—356: Lk. Sodankyli duobus locis ad Porttikoski, cop. in ripa fluminis ad Sattanen, 5 km {1/2 mil] ad septentrionem versus a templo!, Niemeléi: Kihlm.; Sodankylé r in campo arenoso ad templum! campoque duro humidiusculo ad pag. Sattanen: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; Sodankyli in campo graminoso vere inundato ad Sattanen abundanter: Wainio Not.; Scdankyla in ripa glareosa ad Niemelé: Hult Lappm.; {[Junusuando: Samz. p. 187, quem |. inspicias). — Li. [modo in alpe Rastekaisa Fin- markiae: Kihlm. Ant., cfr Hult alp. Pfl. p. 186;] Paatsjoki in parte suprema alpium Petshenga: Granit & Poppius!; ad sinum Varangricum: Fellm. Ind. nomine Arenaria biflora, ctr N. 1. Fellm. etc.; Blytt p. 1042, Norm. Fl. Spec. p. 257 et alii tan- tum ex aliis partibus Finmarkiae orientalis enumerant. — [L. ent. in Tornensibus alpibus p et Finmarkicis r, nec extra alpium jugum . (unquam) visa: Wahlenb. p. 128, cfr lc. p. XXXV et Fellm. Lapp.; reg. alp. fq: Leest., vide 1. c. p. 40, spec. e Pelt- sana!; Kilpisjiirvi: Malmberg!; »Stormens hed»: A. Montin!; st yr in summa reg. subalpina in ripis arenosis et lapidosis fluvii Poroeno! usque ad Tenonmuotka, fq in reg. alp. in lateribus montium alpinorum velut Tshaimo (E 670 m), Angeloddi (E 694 m et S 672 m) et ad ripas rivulorum velut Toskaljoki!: Lindén Bidr., vide etiam Hartm. p. 244 etc.| Lim. Tshun [Dschyn] in cacumine: Mela PI.!; Tuatash: Enwald & Hollmén!; Lujauri urt ad rivulum Suluaj: Kihlman!; reg. alp. p cop. in campis et declivibus arenosis et nudis mon- tis Podusoivi, Siuluoivi sat cop. in declivibus, in vallibus rivu- lorum et in rupibus, quae ut gradus exsurgunt, [»klippterasser > | etiam in Tuatash, reg. silvatica superior in valle ad imum montem Siuluoivi: Lindén Ant., spec. adscriptum Siulutaldi! — Lp. Ponoj (N. I. Laurin!): N. I. Fellm. p. XLVI; Ponoj (r): Brenn. Add.!; Ponoj cop. in prato prope templum: Broth. Exk. p. 75, vide etiam Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 65 l. ce. p. 76 et Knabe Pfl. p. 280; Ponoj haud infrequens, hic illic cop.: Kihlm.!, spec. e Ponoj legerunt etiam F. Nylander! et alii!, vide etiam Led. I p. 356; Lumbofski, Orloff et Rusiniha: Brotherus in Mela herb. Lapp. ross, Exemplaren i N. I. Fellm. Pl. arct. N:o 42 [fran Ponoj: F, Nylander} skulle visserligen en]. N. I. Fellm. sjalf p. 13 hora till Sa- gina saxatilis, men enl. Selan och Kihlman tillhéra de i sjailfva verket Alsine liflora. — Beket. p. 551 anfér, jag vet ej af hvad orsak, Fellmans uppg. under var. carnosula, som upptages fran Kola och Kola-landet, hvil- ket ar fullkomligt vilseledande. Moehringia trinervia (L.) Clairv. In parte australi satis frequenter provenit, supra 62° rarescit, sed usque ad 66° 15’ (in Fennia orientali) lecta est. Kalm; in nemorosis subhumidis fq: Prytz; Fenn. merid.: Fries; in Karelia longe procedit: W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 112; Fenn.: Giirke p. 277—278, vide etiam DC. Prodr. I p. 412 et Led. I p. 371. Al. st fq: Bergstr.; p, sed verisimiliter st fq, quamvis fa- cile neglecta: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann., Sand. et Renv.; fq: Sel. et Flinck; st fq enum.: Wecks.; (p) enum.: Caj. Kasvist.; A. Nyl. non comm. — Nyl. Ekends p — st fq: Hayr.; p: His. et W. Nyl.,; fq: Stenr. et Sel. 0. Nyl.; {Hogland] (r) in silva: Brenn. p. 447, cfr 1. c. p. 38 et Brenn. Till. p. 39 et 40; {Hogland] ad Suurkyli, Kappelinkallio, Vahi Somerikko: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. p: Blom; fq — st fq: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; [ubique fq in toto terri- torio: Meinsh. p. 59-60). Sat. p: Malmgr. et Hjelt; Bjédrneborg p — st fq, Hvittisbo- fjard p (K. G. Ollonqvist): Hayr. — Ta. st fq: Leop. et Norrl. pe. Hav sudq:)KnabeFort.,, Asp. &, Th, \et-Bonsd.s st .fq — p: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult; E. Nyl. & Chyd. non comm. — K1. usque ad Kareliam borealem st fq: Fl. Kar.; st fq: Hann.; p: Backm.; Valamo fq: Sel. ann.; p—st fq: Hjelt. — Kol. in toto territorio, ad Vosnessenje st fq — fq: Elfv. Oa. p: Malmgr.; (fq) ad oram: Laur. Viixtf. — Tb. r Jy- vaskyla: Broth.; Jyviiskyli etiam ad Laurinniemi: Wainio Tav. Typis impr. *°|, 1904. 5 66 Moehringia trinervia. or.; Jyviiskylé Haapakoski: Gadol. et Lindroth! — Sb. {Leppi- virta| haud infrequens: Enw.; (p): Mela. — Kb. Kide: Brand.!; Liperi r Ojanlaks: Eur. & H.!; Liperi Niinikkosaari et verisimi- liter complur. loc.: Hallstr.; st r ad declivem orientalem montis Koli- vuori {par. Lieksa] in alneto, [Juuka] in pag. Larinsaari in de- clivi lapidoso, prope Hankalahti et ad declivem montis Mellihtian- vaara semper parce: Axels. Putk., vide etiam FI. Kar.; Wainio Kasv. omnino non comm. — Kon. Kendjirvi, Dvorets, Koselma (Giinther) certe plur. loc. obvia, in Saoneshje ad Velikaja-guba in silvis frondosis: Norrl. On., efr Gtinth. p. 34; Perttiniemi!, in insulis ad Tolvoja et Kusaranda: Kihlm. Om. p: Hellstr., spec. e Gamla Karleby!, cfr Hellstr. Distr. p. 20 et Herb. Mus. Fenn. I] p. 132; ad oram maritimam: Tenn., spec. e Gamla Karleby Yxpila nomine Stellaria uliginosa. — Kp. nondum adnotata; [Solovetsk [Solowki]: Beket. p. 552, confirmatione egeat}. Kk. Keret: F. Nylander!, efr N. I. Fellm., l. c. p. XXV, XXVIII et XXXVIII, Beket. p. 552 et Herb. Mus. Fenn. II p. 132; (Lr in Herb. Mus. Fenn. ad hoc spec. spectat}. Ob. [Uleaborg] fqq: Leiv.; freqvensen ar saikert fullkomligt vilse- ledande; det ar dock sannolikt, att arten, ehuru mer eller mindre siillsynt, finnes i denna provins. Den omnimnes emellertid icke i Brenn. Obs. Moehringia lateriflora (L.) Fenzl. In Lapponia orientali et ad summum Sinum bottnicum passim aut frequentius et interdum copiose tnveniri tndicatur, ceterum raro —rarissime obvia, sed in Fennia orientali usque ad fines australes, in Fennia occidentali non infra 65° 45’ visa est. In graminosis Lapp. ross. a Kantalaks ad Mare glaciale, var. parviflora {floribus duplo minoribus] ad Kolskoi sabor et ad Kolam: Spic. I p. 20, ubi etiam descriptio; Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries; locis graminosis Lapp. ross. multis locis Kanta- laks, Hibiné ete., rarior in Lapp. Kem. ad Juujarvi iuxta fl. Kemense et Finmarkia orientali ad Paatsjoki [Klosterelv]: Fries p. 158; Fenn. bor., arct.: Nym. Consp. p. 112; Fenn. or. (Olo- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 67 nets): Nym. Suppl. p. 64; Lapp. Fenn.: Giirke p. 278, vide etiam hed sdipsatai/i—s72,; wNo LieBellniep? XVI, ondb: (Pik py 3}: Bot: Not. 1903 p. 236 etc. Kol. rr Nikola »in pratis humidis subsphagnosis primus le- git R. Sievers!, dein locis nonnullis similibus ipse repperi»: Elfv.!, spec. e Rossia, sed credo plantam etiam in latere fennico lectam esse; {inter Rovskoje et Nikola,}] haud procul ab Ivina et duobus locis ad Solomeno!: Caj.; Nikola, Ostretshinskaja: Lindr. Bidr. p. 15; Solomeno (Simming!): Norrl. On., cfr Giinth. p. 34. Kp. in ripa fluvii Kemi prope ostium: Malmgren!, cfr N. I. Fellm. et alii. Ob. »ad idem fl. Kemense, ubi iam in par. Kemitriisk et Rovaniemi Rev. Fellman hancce singularem plantam legit, plu- ribus illam ad ostium observavimus locis. Sic in insula iam fere maritima Kuivanuoro in litore arenoso una cum Haliantho peploide legimus crescentem»: Hellstr. Distr. p. 19!; ad flumen Kemi . . . inter villas rusticas Autti et Jimjarvi [= Juojarvi in Spic.| . . . atque ostium fluminis Kemi haud procul a Kaakama- niemi [== Kaakamoniemi in Spic.|: Fellm. Ind., cfr Fellm. Lapp.; (F. Nylander ibidem non vidit: Spic. |. c.); Laurila ad flum. Kemi: Sel. herb.; r Rovaniemi Lintula, Kemi ad fluvium st fq: Brenn. Obs., spec. e Kemi Niemel&i Jalkanen!; satis dispersa [»spridd»] in par. Kemi, sed in Simo prorsus non obvia: Keckm., cfr |. ec. p. 14; Kemi! st fq, in parte inferiore frequentior: Ran- taniemi in Brenn. Obs.; Alatornio ad Sell6n: Hougb. not.; Ro- vaniemi Lintula! et Kunnari: Kihlm.; vide etiam sub Lk. et Arenaria ciliata. — Kk. ad lac. Koutajarvi: Hollm. Lk. iuxta cataractam infra Juujirvi vel Kemitrask fluminis Kemensis (Fellman 1827): Wahlenb. Fl. Suec. p. 294 jad Ob. forsitan referendum]; ad Luusua in Kemitraésk: Fellm. Ind.; p cop. ad flumen Kemi: Fellm. Lapp.; {Sodankyl&] r in campo herbido ad Anneberg et prope insulam Karisaari: Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XVII et Wainio Not.; Sodankylé Tallavaara et Niemel&i: Kihlm.; Sodankylé ad Kairala (Rosberg): Wainio Not.; st r in lucis ad Kittinen et Luirojoki: Hult Lappm.; in vicinitate Sompio: 1. ¢. p. 15; {Kuolajirvi] cop. ad ripas fluvii Tennidjoki: Borg Sel. — Li. in betuleto et in prato subnemo- 68 Moehringia lateriflora. roso_ litorali {»autto-niitty»| ad Koppelo in regione coniferarum mixtarum, in betuleto litorali ad Saarivaara prope Paatsjoki et in betuleto ad K6ngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr l. c. p. 20; Kenges [= K6ngis?] in convalle Paatsjoki: (E. Ny- lander & Gadd)!; Paatsjoki Salmijarvi (L6nnbohm): Hult herb.; »i Birkeskovene langs |»Klésterelven»| Paatsjoki»: Lund Beretn. p. 46, cfr Lund p. 83; maxime cop. ad primam catarractam flu- minis Paatsjoki [Klésterelv| latere rossico: Th. Fries p. 188, cfr Th. Fries Resa p. 59 et Blytt p. 1045; Langfjordvandet, Nam- dalen, Paatsjoki {»Pasvikelven»|, Borisgleb latere rossico, Salmi- jarvi [»Tsjolmejavre>|, circ. 3 km ad septentrionem versus a Svan- vik: Norm. Fl. Spec. p. 252, quem 1. inspicias, cfr etiam Hartm. p. 242, Norm. ann. p. 15—16, N. Svensson in Bot. Not. 1894 p. 127 ete. Lapp. ross. ad pag. Kantalaks haud procul a templo, ad flumen Niva cop., ceteroquin tantum ad Kemi in Ostrob. bor.: Fellm. Ind.; Kantalaks! et cop. ad Hibiné: F. Nyl. Utdr. p. 154 et 191, cfr Angstr. p. 51; locis graminosis totius Lapp. Ross. p ‘cop.0Ne Ts) Fellms.cirel.. cv pr Sa OOVilteBeket= pieaa2 etc.; Turja [Turij]: Brenner!; Tetrina, Tshapoma, Devjatoi, Po- noj: Mela Pl.; ad ostium flum. Marjok: Palmén!; Ponoj: Broth. Exk. p. 77, Knabe Pfl. p. 280! ete.; Orloff in devexo graminoso ad Gubnoj!, Katschkofka!: Kihlman; Nuotjavr prope templum! [= Ristikivit], Uura! [non Ora]: Enwald & Hollmén; reg. silv. p in pratis ad ripas fluvii Nuotjok! hic illic cop. velut ad ri- pam orientalem huius fluminis contra habitaculum recens, cete- rum adnotatum ex Hevossaari, Suutessaari (sat cop.), Kaskima- joki et Kuusisaari (parce): Lindén Ant., cfr Lindén Beitr. p. 16 et Medd. XIX p. 14; Petshenga: E. Nylander & M. Gadd!; sinus Kolaénsis: Karsten!; ad templum Kolaénse: Hollm.; Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11!; Voroninsk: Kihlman! [Ik. »Hie und da, selten»: Meinsh. p. 59; jag kiainner ej laget af de l. c. bl. a. upptagna fyndorterna »auf der Ins. Jelagin, an d. Ligofka». Enl. 1. c. p. XXII skulle arten bl. a. foérekomma pa Isthmus = IL} Var. parviflora F. Nyl. (se Spic.) har jag ej funnit vara: sirskild af senare f6rf. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 69 Arenaria ciliata L. In Lapponia orientali et Fennia maxime septentr.-orien- tali usque ad 66° 15’ ad meridiem versus raro tnventtur. In glareosis alpis Hibinaé [Kipiné] Lapp. ross.: Spic. I p. 20, cfr Fries p. 158; Lapp. or.: Nym. Consp. p. 114; Lapp.: Giirke p. 276, vide etiam Led. I p. 370, Lindb. Pfl. p. 12 et infra. Kuus. sat cop. in Hautaniitynvuoma! et Jakalavuoma! prope praedium Juuma ad Kitkajoki, etiam adnotata est e monte prae- rupto ad ripam australem fluvii Oulankajoki! prope eum locum, ubi in lacum Savilampi effluit: A. L. Backman in Medd. XXIX perdi. elt lex pig ds Lapp. ross. in glareosis ad Katschkofka Lapp. Ross. ma- xime bor. or. et Ladogina! Maris glacialis caespites latos effor- mans, etiam in alpe Hibinii (F. Nylander!): N. 1. Fellm., cfr 1. ep wks KNX fete XXXIV Beket. p. 551,.F\Nyly Utdre p. 154 et 191 et Angstr. p. 52, spec. etiam e Panfelofka!; Hibiné {Ump- tek!| st fq, Lujauri urt! compluribus locis: Kihlm., cfr Bot. Not. 1887 p. 268, multa spec. e reg. alpina in H. M. F.!; e Pono) ad Svjiitoj-noss {»Sweetoinos»]: N. 1. Fellm. Lettre; ad rivum Ru- siniha inter Orloff et Ponoj in rupibus:.Broth. in litt. et Broth. exk. p. 79!; Ponoj: Mela herb.; reg. alp. r cop. in fissuris ru- pium et campis arenosis montis alpini Podusoivi [sive Paates- vaara haud procul a Nuotjavr|: Lindén Ant.!, cfr Medd. XIX p. 13, 1. ce. p. 14 et Lindén Beitr. p. 6, vide etiam sub A/sine stricta. »Locis graminosis elevatis apricis in Kemi st fq, M. Castrén misit»: Prytz p. 47, jfr Led. I p. 370; att uppg. hanfor sig till Moenringia latert- flora, framhalles éfvertygande: Hellstr. Distr. p. 19 0. 20 och framgar afven af Prytz’ visserligen ej fullt tillfredsstillande beskrifning. Pa denna oriktiga uppg. grunda sig sannolikt f6lj.: norra el. é6stra Finl. och Lappl.: Fries afvensom Finl,: Nym. Syll. p. 245. Mahanda beror det afven harpa, att b) multicaulis (L.) DC. upptages fran Lapp. Fenn.: Giirke p. 276. Sa- vidt man nu kanner, férekommer arten emellertid icke i Finland i in- skriankt mening. Ruprecht kallar formen fran »Kipina» var. frigida: Fl. Samoj. p. 12 och upptager denna varietet for 6frigt fran Vaigatsch. (F. frigida Mert. & Koch fores af Giirke sisom synonym till var. multicaulis, se ofvan.) Angiende A. humifusa [Wahlenb.] foreligga f6lj. uppg.: »Peninsula 70 Arenaria ciliata. Kola»: Trautv. Incr. p. 128. — Lapp. ross. »ad sinus Kola et Varangricum»: Fellm. Ind. — Denna vaxt anses numera vanligen sasom en form af A. ciliata och kallas A. ciliata var. hwmifusa (Wahlenb.): Hartm. p. 248 eller A. ciliata f. norvegica (Gunn.) Fr.: Giirke p. 276, hvilken form bl. a. upp- tages fran Lapp.: 1. c., jfr afven Nym. Consp. p. 114. — Emellertid anfér N. I. Fellm. uppg. i Fellm. Ind. under Stellaria humifusa Rottb. och er- kannas bor, att fyndorterna alldeles 6fverensstimma med hvad man nu kanner om utbredningen af Stellaria humifusa, men alldeles icke med fynd- orterna for Arenaria ciliata (se dock under St. humifusa). Sasom framgar af ofvanstaende, dr emellertid férekomsten af de former, som hora till A. ciliata, hos oss i behof af naérmare utredning. Arenaria serpyllifolia L. In Fennia australi plerumque passim invenitur, plurc- mis plagis iam infra 62° rarescit, semel saltem usque ad 64° lecta est. Magis ad septentrionem versus mere adventicia rarissime occurrit. Kalm; in campis elatis arenosis fq: Prytz; itidem ab Aboa saltem ad Ruskiala Kareliae procedit': W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 115; deest in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 66; (fq): Mela Kasv. III; Fenn.: Gurke p. 272, vide etiam DC. Prodr. I p. 411. Al. (fq): Bergstr.; Bergr. non comm. — Ab. p: Zett. & Br.,; Nadendal: Sel. herb.; st fq in collibus apricis aridis, prae- cipue solo calcareo ins. Alon, ubi fg, supra saxa et muros: Arrh. Ann.; Bromarf Kansjirvi: Sand.; {Muurila] (fq): Renv.; st fq: Sel.; [Vihti] (fq): Printz et Flinck; Pyhajarvi et Pusula (fq) : Wecks.; p enum.: Caj. Kasvist., cfr 1. ¢. p. 138; A. Nyl. non enum. — Nyl. p: His. et W. Nyl.; st fq interdum cop.: Stenr.; st fq: Sel. O. Nyl.; [Hogland] r: Brenn. p. 447, cfr 1. ¢. p. 38, ut etiam Brenn. Till. p. 39 et 40; Hogland r ad Suurkyla, Pohja- korkia: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. Sippola: Selan & Strémborg!; (r) ad Kavalajirvi in pago Alahiimes: Blom; Viborg (Nerv.): Malmb.!; p: Lindén, spec. e Raisala Hytinlaks! — Ik. (r) Metsapirtti! ad pag. Vanhajaama, Sakkola ad oram australem lac. Suvanto (Appelberg!): Malmb.; Valkjirvi Pasuri: M. Wer- ving!; {(fq): Meinsh. p. 58). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 71 Sat. (r) Birkkala: Malmgr.!; p, etiam in Kyr6 ex. gr. ad Laitiala: Hjelt, spec. e Karkku!; Hvittisbofjard r (Ollonqvist): Haye, — Ta. plury loc. Leop:; st fq: Asp: ‘& Th, ‘et’ Norrl: s. 6. Tav.; p: Bonsd.!; Jams: Nikl.!; st r in Luhanka austro-occ., tantum in Judinsalo! (ad Makela et Vanhajutila), Keihiisniemi et Retuvesi lecta: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala r Pukinsaari: Hult Foért.; Savitaipale in valle arenoso prope templum: Sel. herb.; st r in viciniis templi par. Ruokolaks!, insula Salonsaari: Hult; Villmanstrand: Simming!; Jorois: K. G. J. Grotenfelt in herb. lyc. n. —— KI. p usque ad Ruskiala et Onegam: FI. Kar.; Parikkala p: Hann.; Uukuniemi: Nikl.!; Kirjavalaks: Chydenius!; Palkjarvi et Ruskiala p ex. gr. Anonniemi!, Korkianiemi cop., Korpikallio: Hjelt Ant. p. 66. — Kol. (rr) Vosnessenje in colle sicco: Elfv.; Petrosavodsk: Kullhem! Oa. rr Gamla Vasa Korsholm in aggeribus: Hjelt! et Laur. Vaxtf. — Tb. nondum visa. — Sb. r Leppiivirta »Alapihan maalla»: Mela; Leppavirta in clivibus siccis arenosis et rupibus multis locis, non frequens: Enw.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. — Kb. Kontiolaks (Europzeus): Hiillstr., vide etiam Axels. Putk. p. 40. — Kon. st fq in agris et collibus aridis plurib. loc., in Saoneshje fq: Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132 et Giinth. p. 34; Koselma: Simming!; Verchnelamba: Kihlman], vide etiam sub KI]. Om. Lohtaja pag. Karri: Hellstrém!, vide infra. Ostra (el. norra) Finl.: Fries; uppg. beror tvoligtvis pa tryckfel — Om. Hellstrém upptager ej arten i sin vaxtférteckning. Huruvida fynd- orten ligger utom det omrade, han behandlat, eller om han betraktat arten sasom tillfallig, torde ej vidare kunna afgéras. I Herb. Mus. Fenn. II p. 132 siiges: »num omnino spontanea?» — Ob. Exemplar insamlades pa hufvudgatan i Kemi, troligen inférd med barlastsand: Keckm., jfr l. c. p. 14. F. viscida (Loisel.) Asch. upptages mig veterligen forsta gangen fran Finland i Lindb. Enum. Enligt beniigen uppgift af Lindberg tillhéra 19 af exemplaren i H. M. F. denna form, men endast 14 den icke glandel- hariga formen, hvarfér f. viscida synes vara den hos oss allminna. 72 Ammodenia peploides. Ammodenia *) peploides (L.) Gmel. Rupr. Ad oram Maris glacialis et albt frequenter, ad superto- rem partem Sinus bottnici satis frequenter aut passim, ad ceterorum marium oras plus minusve raro tnvenitur. Kalm; in litoribus maritimis arenosis p: Prytz; Fenn. bor. or. et Lapp.?: Fries; ab ora meridionali usque ad Uleaborg occur- rit: W. Nyl. Distr.; Scand.: Nym. Consp. p. 116; Fenn.: Nym. Suppl. p. 67; Lapp. Fenn. . . . marit.: Giirke p. 265, vide etiam DG Prodr. Np. 413, Ui. 360 nota et Led lep: 357—3d8. Al. Eckeré ad occidentem versus a Langskir: Lindberg!; Lemland Grand 1902: Palmgr. — Ab. Pargas r Sandholm in sinu Orfjirden: Arrh. Ann.!; Nagu in insula in Orfjirden: E. Reuter; Hangéd Tulludden: Hisinger! et Sand. — Nyl. Ekeniis p in litoribus arenosis: Hiiyr., cfr Hayr. Stud. p. 160; Esbo in- sula Torr-L6f6 in litore sabuloso: Kihlman!; p in taeniis: W. Nyl., cfr Diar. 4, XII, 1886; Mj6l6: Tengstr.!; Helsinge Villinge: IImoni!; [Helsingfors| praedium Degeré, Helsinge Likholm, Sibbo »Svarta hastens klobb»: Sel. ann.; Mejlans: Hult herb.; Degero: K. Héijer in herb. lyc. n.; p in maritimis: Sel. O. Nyl.; Borga p, in insulis taeniarum cop. ex. gr. in Sandholm, Siperholm, Pérté etc.: Sel. Ofvers., spec. e Borga Tunnholm!; Borga Sando, Pellinge Glosholm: Sel. ann.; Borga Kardrag: Nerv.!; haud fq in maritimis e Lovisa ad Kotka: Seel. & Str., spec. e Pyttis Byon!; Lovisa Sondaré: C. J. Arrh.; [Perno] Svartholm in Krutkallar- holmen: G. R. Bjérkstén!; Perno cop. ad pharum Orrengrund: Gadol.; [Hogland] Kappelsatama: Brenn. — Ka. Kotka: Selan & Strémborg!, vide sub Nyl.; Fredrikshamn: Brenner in herb. lye. n.; Lavansaari (E. Nylander!): Brenn.!; in taeniis Viburgi (E. Nylander): Fl. Kar. p. 189, vide infra; Seiskari (Seitskar], nec non in terra continenti, (quamvis rarissima): Thesl. Dynb. p. 60 [forsitan ad Ik. spectat|, vide infra. — Ik. complur. locis ad oram Sinus fennici: Lindberg in Medd. XXII p. 7, spec. e Ki- vennapa Kuokkala!; [in arena profunda ad litus maris (fqq): Meinsh. p. 58, vide etiam Schmalh. p. 55). 1) Ammodenia Gmel. sen. 1769, Honkenya 1788: Fl. Samoj. p. 29, Halianthus Fries 1817; Rupr. scripsit Ammadenia. : Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 73 Sat. Raumo: K. R. Paqvalin!; Mantyluoto prope Bjérne- borg: Sel. ann. et herb.; in vicinitate opp. Bjérneborg in limo a praediolo Keri usque ad Uparonokka |p — st fq ex litt.|: Hayr. und. p. 31. — Oa. nondum visa. Om. (r) Nykarleby, Lax6, Socklot Sandé (G. Hedstrém), Jakobstad in insulis: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 13 et 14 et vide Krank p. 11; |Gamla Karleby] (fq) in litoribus arenosis: Hellstr.!; (Kalajoki] (fq) ad litora maris: Tenn.; {Pyhajoki] (fq): Lackstr.; Brahestad Pitkakari in litore arenoso: Blom!, vide etiam Malmer. — Kp. nonnullis locis inter Soroka et Shuja [Tschuja (!)}: Sahlb. Bidr. et Dagb.!; Kemi: Malmgren!; (Solovetsk ubique copiosissime, | latere karelico paucis locis: Bergroth in Medd. XXIII p. 37, [spec. e Solovetsk leg. Selin! et Knabe!, vide etiam Kusn. p. 106 et Beket. p. 551). Ob. r in Krasila (D:r Holmudd): Jul. Foért. p. 102; p in litoribus, Hailuoto: Brenn. Obs., quem |. inspicias; in Brenn. Reseb. ex li et Simo enum.; (Uleaborg] (fqq): Leiv.; in Leiv. Oul. e multis locis enum. velut p. 22, 23, 24, 25, 32, 66, 70; Ulea in sa- burra: Eberh.!; Kuivaniemi Rantala: Hjelt; Kemi Kuivanuoro in litore arenoso: Hellstr. Distr. p. 19!; in litoribus arenosis st fq Simo Tiuranen, Ykskuusi cop.: Keckm., cfr]. ce. p. 13; Alatornio p in litoribus: Hougb. not.; [r: O. R. Fries; in taeniis opp. Haa- paranta: Backm. & H. p. 113]. — Kk. Knjiasha, Sonostrow: Mela PI. |verisimile est speciem maiore frequentia inveniril. Li. in litoribus maris per {Nordlandiam et| Finmarkiam p cop., unde etiam adscendit in ripas arenosas fluminis Tana usque ad Seida ultra tria milliaria a mari distantem: Wahlenb. p. 131, cfr Th. Fries p. 185; Niytiimé (!) [Neiden] ad mare, fq etiam ad Petshenga [Peisen]: M. Gadd!; Paatsjoki: E. Nylander & M. Gadd!; in litore marino abundanter ad Kéngiis: Wainio Not., cfr 1. c. p. 20; enum.: Norm. Fl. Spec. p. 255; Kirkenis in Varangria australi: Granit & Poppius!, vide etiam Blytt p. 1043, Hartm. p. 244 etc. et sub f. oblongifolia. Lapp. ross. ubique ad litora maris: Fellm. Ind. et N. 1. Fellm., cfr Beket. p. 551 etc., vide etiam sub Li. spec. multa adsunt, etiam in Mela PI. etc. e multis locis adn.; Teriberka cop.: Broth. Utdr. p. 1830; Lm. complur. locis (Brotherus): Kihlm. 74 Ammodenia peploides. Ka. I E. Ny]. Ber. omnémnes arten endast fran .Lavansaari, hvar- fore det dr troligt att uppg. i Fl. Kar. afser detta stille. — Ik. Lindberg nimner, att arten vid kusten af denna provins ar allmin, hvarf6re uppg. i Thesl Dynb., att den vore sillsynt pa fastlandet, ar oriktig. Ammodenia peploides var. oblongifolia (Torr. & Gr.) Hartm. Una cum forma typica invenrtur. Maxima pars Lapp.: Fries; Scand.: Giirke p. 265. Li. fq in reg. maritima totius Finmarkiae: Lund p. 83; [ad flumen Tana usque ad Seida: Th. Fries p. 185]; [Nyborg!,| Meskelven, Karlbunden et Reppen!, @ minus fq: Arrh. ant. Lapp. ross. cum forma typica p: N. I. Fellm. Spec. ad hane formam pertinentia etiam in H. M. F. sunt, non au- tem rite distincta. Stellaria ') nemorum L. ’). Tota fere Fennia et Lapponia passim — satis raro in- ceniri videtur, quamvis nonnullis plagis velut in Alandia, Kuusamo, in parte septentrionali Kareliae orientalis nondum adnotata sit. Kalm; in nemoribus fertilioribus (st fq): Prytz; haud rara e Lapponia ad oram meridionalem, in Karelia eam plurimis locis observavi: W. Nyl. Distr.; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 111; Lapp. Fenn.: Giirke p. 202, cfr etiam DC. Prodr. 1 p. 396, Led. I p. 375 et Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 201—202. Ab. r: Zett. & Br. Abo Runsala: O. M. Reuter et iam Wirz. ann.; Pargas r Skyttasingen in Gunnarsnis: Adl. et Arrh. Ann.; Pargas pag. Terfsund: Arrh.; Merimasku: Karsten in dupl.!; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; r Finby Pettu: Sand.; Lojo p—st.r: Ch. E. Boldt; Vibti (p):.Printz; Vibti (c) ad ripamyin- ter Sorvari et Pankku, ad Valkoja haud procul a Vanhala et ') Specimina huius generis in H. M. F. asservata recensuit Sy. Mur- beck 1899. *) St. nemorum subsp. IL montana Pierrat. auct. Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 201—202. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 75 complur. loc. ad Vanjirvi: Flinck, cfr etiam Medd. XXII p. 35 et W. Nyl. p. 205; st r in vallibus rivulorum lapidosis nemorosisque et in Jucis Pyhajarvi in valle ad Haavistonpuro, Nyhkila Anttila in Ridankorpi, circa officinam Hoégfors et in primis ad Vattola cop. ad ripam amnis, Pusula Roso: Wecks.; Mynimiiki (rr) ad ripam orientalem lacus Lemmi: Caj. Kasvist., cfr ]. ec. p. 142: A. Nyl. et Sel. non comm. — Nyl. Ekeniis st r velut Gullé: Hiayr.; Inga in ins. Elgsj6: His.!; Bar6é p, Helsinge Nordsjé (Chy- denius), Nurmijaérvi Naas: Seel. ann.; [Nurmijarvi] p, saltem in parte australi hic illic cop.: Stenr.; Esbo: O. Hjelt M. S. (ex ipso); ad Kajsaniemi: W. Nyl.; Helsingfors Gumtiickt: Kihlm.; Helsing- fors Aggelby: Mela herb.: Thusby: Astr. & H.; Borgé Grennis: Sel. Ofvers.; in taeniis Borga Sund6: Sel. ann.; p: Seel. 0. Nyl., spec. ex Artjarvi! — Ka. r Vilajoki, (Siakjarvi] Ristiniemi!, Kayraésuo!: Blom; Lindén ex hac parte non comm. — Ik. p: Malmb., spec. e Kivennapa!; Valkjirvi Pasuri: G. Appelberg!; [(fq) in toto territorio: Meinsh. p. 61). Sat. p: Malmgr.; Bjérneborg et Ulfsby p et parcius — co- piose ad scaturigines in lucis alneis et populetis, Hvittisbofjird p (K. G. Ollonqvist): Hayr.; p—st r: Hjelt. -- Ta. Kangasala (IImoni): Seel. ann.; Saaksm&ki Limokorpi: Kihlm. herb.; Kalvola in pratis deustis: Borg p. 438; (r) Kuohijoki, Palkaine Vanha Tommola, Laitikkala (Zidback): Leop.; p: Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; Kuhmois in vicinitate templi: E. Nylander!; r Korpi- lahti Pohjola: Wainio Tav. or.; Bonsd. non comm. — Sa. r Imatra, Rasila: Hult; Ruokolaks: Simming! — K1. p: FI. Kar., spec. e Ruskiala!; r Hiitola cop. in luco ad septentrionalem par- tem lacus Veijalanjaérvi: Lindén, spec. ex Hiitola in vicinitate templi!; Valamo: Sel. ann.; Parikkala p—st r enum.: Hann.; Uukuniemi: Nikl.; Jaakkima: O. Hjelt M. S. (ex ipso); Impilaks (fq): Backm. — Kol. in reg. silv. st r, in reg. collina et ad Gorki p: Elfv.; magna frequentia in tota fere provincia: Caj., spec. e Kalajoki! et ad ripam lacus Onega [» Aanisjirvi»!]; ad urbem Petrosavodsk (!) plur. loc.: Norrl. On., cfr Giinth. p. 34. Oa. p: Malmegr.; p — st fq in paroeciis ad oram et in taeniis: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 8; Narpes: Simming! — Tb. st r: Broth., spec. e Jyvaskyla!; Jyvaskyla Lohikoski: Hjelt et Gadol., cfr Prim. 76 Stellaria nemorum. p. 51. — Sb. Leppiivirta tantum ad Suomalanpuro, ubi sat cop.: Enw.; st r: Mela, spec. in herb. e Puijonniemi; circa Kuopio com- plur. loc. ex. gr. ad deversorium Henriksnis: N. af Ursin in Bot. Byt., vide etiam Knabe p. 22; Pielavesi: Lundstr.!; Pielavesi Tuo- vilanlaks: K. W. Natunen in herb. Mela. — Kb. Kide: U. W. Telén! — Kon. rr inter Koikari—Pyhaniemi in nemore humido ad rivulum, in Reg. occ. in insula quadam lacus Tumasjarvi: Norrl. On.; in Klimetskoj et multis insulis adiacentibus: Ca}. Om. p: in vicinitate maris: Hellstr., cfr Hellstr. Distr. p. 20, spec. e Gamla Karleby!; p: Tenn., spec. e Nykarleby! — Ok. Ristijarvi: Lackstr.!; Ristijarvi Juurikkakorpi: Must.; Puo lanka Pyssylaé: Brenner!, cfr Brenn. Obs.; Wainio Kasv. omnino non comm. — Kp. Shuja! [et Solovetsk!]: Bergroth. : Ob. Tornea, Kemi, Simo in vicinitate orae maris st fq, Simo fin interiore parte] p, Liminka: Brenn. Obs.; Liminka: Hellstrém!; {Uleaborg] st r ad ripam fluvii Oulujoki: Leiv.; (fq) ad Kemi: Jul. Fort. p. 102, cfr M. Castrén p. 330; in umbrosis par. Kemi! rivulis legi St. nemorum, quae praecipue in Ostrob. mediae insulis maritimis copiosa crescit: Hellstr. Distr. p. 20; st fq in vicinitate maris, p in partibus interioribus par. Simo: Keckm.; Alatornio (fq) circa Torpa: Hougb. not.; [p: O. R. Fries]. — Kuus. et Kk. nondum visa. Lapp. fenn. st r Kittilaé (!) ad Kukasjarvi plur. loc. saepe cop., in vicinitate montis Aakenustunturi, Kolari Akéiisjoki ad Jouhisu’anto! et Kentténiemi denique prope Kellostapuli cop.: Hjelt & H.; [Sodankyl&] r in lucis prope insulam Petijasaari et pag. Sattanen nonnulla spec. vidi: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; p: Fellm. Lapp.; Sodankylaé ad pag. Sodankyli, in luco litorali [>autto»| ad catarractam Menikka abundanter et in regione betu- lina ad Kongaés prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr l. ¢. p. 20 et vide Hult Lappm. p. 40 et 150; {Kuolajarvi] Pyhékuru [prope Vuorijirvi]: Borg Sel ; Niiytiimé: E. Nylander & M. Gadd in dupl.!; in betuleto prope templum puolmakense: Kihlm. Ant.; in betu- letis (lucis) inter Skibegarda {et Nyborg|] haud infrequens, etiam in betuleto ad Kultavaara: Arrh. ant., spec. e Varangria!; e multis locis enum.: Norm. Fl. Spee. p. 218, quem |. inspicias, vide etiam Blytt p. 1046, Hartm. p. 236 etc.; [Wahlenb. p. 126 tan- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 7 tum e locis extra Fenniam enumerat|]. — |L. ent. reg. (alp. et) subalp. p: Leest.; Naimakka: Malmberg!; inter Maunu et Kelotti- jarvi: Mela herb.; p in salicetis et ripis scaturiginosis regionis subalpinae, r in reg. alpina infima in saliceto ad Valtijoki: Lin- dén Bidr., spec. e Liitéseno [sokurkkio!| Lapp? ross. pr’ Fellm." Ind. “et NT. Fellm.,sefr bec. p: XVII et Beket. p. 552; Tetrina, Tshapoma, Ponoj (!) etc.: Mela PL; Srednji: Broth. Wand. p. 10!; Lujauri urt in luco ad Sejt- javr!, Pjalitsa in ripa scaturiginosa herbida!: Kihlman; Uura: Enwald & Hollmén!; ad ripas sinus Kolaénsis: Hollm. et Enw. ann.; Bjeloushiha prope Gavrilova (Brotherus): Kihlm. Stérsta delen af Lappl. och tillfallig i Finl: Fries; rattas hvad Finl. angar i W. Nyl. Distr. F. Reichenbachii Wierzb. »Hie und da mit der Hauptform>: Mur- beck in Bot. Not. 1899 p. 202. — Ob. och Ok. (p): Brenn. Obs. — Nagot fullt typiskt exemplar finnes icke i H. M. F. enl. beniiget meddelande af Lindberg. Stellaria media (L.) Cyrill. Frequentissime et saepe coptose vel coptosissime in toto territorio, regione alpina tantum excepta, provenit. Fqq?) (aut fq) in tota Fennia inveniri consentiunt omnes fere auctores, cfr Till., Till. Icon. 75, Fl. Suec. p. 98, Kalm et Prytz; tota Fennia et Lapponia: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 111; in tota Fennia: Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 198; Lapp. Fenn.: Giirke p. 203—204, cfr etiam DC. Prodr. I p. 396—397 et Led. I p. 377. Lapp. fenn. fqq et copiose—copiosissime per totum terri- torium: Hjelt & H.; in locis cultis et ruderatis ad domicilia per totum territorium fq provenit: Blom Bidr.; ad domos per Lap- ponias omnes {usque versus Nordcap} vulgatissime: Wahlenb. p. 125; ubique: Fellm. Lapp.; fq in Kemijirvi, Kuolajirvi, Sodan- kyli, Inari et ad Paatsjoki usque ad K6ngiis prope Mare gla- *) Prytz, Bergstr., Arrh. Ann., Flinck, Wecks., Caj. Kasvist. (in non- nullis partibus), His., W. Nyl., Sel. O. Nyl., Blom, [Meinsh. p. 61,) Hjelt, Leop., Hult, Hann., Enw., Norrl. On., Laur. Vaxtf., Hellstr., Tenn., Must., Brenn. Obs., Leiv. et Keckm.; fq — fqq in cultis: Elfv.; cop: Caj. Kasvist., Stenr., Axels. Putk. 78 Stellaria media. ciale: Wainio Not.; fq, herba inutilis, cop. in pagis Lapponum Muotkataival, Sompio et Kopsusjiairvi: Hult Lappm., cfr 1. ¢. p. 39; Utsjoki fqq: Seel. kat.; in locis cultis et ruderatis ad domi- cilia ubique: Kihlm. Ant.; Varangria austr. fq in litoribus et ad domicilia: Arrh. ant.; enum. e permultis locis: Norm. Fl. Spee. p. 223, vide etiam Th. Fries p. 185, Blytt p. 1017, Hartm. p. 236 etc. — [L.ent. reg. subalp. et silv. (fq): Leest., r in reg. sub- alpina ad habitaculum recens Hirvasvuopio: Lindén Bidr., efr Bot. Centr. LXI p. 221.] Lapp. ross. ubique fqq: Fellm. Ind.; ad habitacula usque ad Mare glaciale fq (in parte maxime orientali ex. gr. ad Pja- litsa, Ponoj e. s. p. tamen deesse videtur): N. I. Fellm., cfr (I. ce. p. XLIII et) Beket. p. 552; Pjalitsa, Tshapoma, Sosnovets, Ponoj et multis aliis locis: Mela PJ.; Devjatoi: Mela herb.; Ponoj: Montell!; reg. silv. st fq cop. in agris hordeo et solano consitis et in areis ad habitaculum recens, ad stationem, ubi piscantur salmones [»Laxpatan»|, ad catarractam Tuloma, Ristikentta et Kalliosalmi: Lindén Ant.; Kildin: Brotherus!; Triostrow!, Voro- ninsk! cop. ad habitacula: Kihlman. Afvikande freqvens angifves endast i Ab. »Laajoen seutu» st fq: Caj. Kasvist. [6friga delar af omradet fq —fqq]. — Tb. st fq: Broth. Var. neglecta Weihe upptages rr: Mela Kasy. III, se afven Brenn. Flor. ete. — Lapp. ross. p: N. I. Fellm. Emellertid némner Murbeck : »Fehlt vollstindig in... Finland»: Bot. Not. 1899 p. 199 och atminstone ett exemplar, som funnits under detta namn i H. M. F., hor till hufvud- formen. Varieteten utgdr sAledes. — Var. Boraet Jordan r: Mela Kasv. III p. 55 o. 57. Denna form sirskiljes ej af Murbeck. — En obetydlig form omnimnes 4fven af Beregr. Stellaria holostea L. In maxime austro-orientali parte territoru frequenter (— satis frequenter), ad mediam partem orae australis et ad Ladogam passim — satis frequenter, sed in parte maxime austro-occidentali Fenniae raro — rarissime inventri indicatur ; ad septentrionem versus paullo supra 61° 20’ progreditur. Kalm; in actis Alandicis st r: Prytz; ad Ladogam borea- lem stationem suam extimam boream versus adtingere videtur: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 76 W. Nyl. Distr; Eur. omn. exc. Fenn. plur. . . .: Nym. Consp. p. 111; adest in Fenn. mer. et mer. or. (Carel.): Nym. Suppl. p. 64; Fenn.: Gurke p..206,. cfr DC. Prodr. I p. 397, Led. I De 381 et vide Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 203 et infra. Al. Aland: A. Bomansson! — Ab. Kimito: A. Ramsay!, efr Zett. & Br.; Tenala: J. A. Oberg in herb. lye. n.; [Pojo} (r) ex. gr. ad Tvirminne: A. Nyl.; Finby Pettu: Sand. — Nyl. Ekenas cop. in Hastén et Gullén etiam in fundo oppidi in Est- holmen et prope Bjérkskogen: Hiayr., cfr Hiiyr. Stud. p. 39; Elgsj6!, Tostholm, ad Billskog etc. st fq: His. p. 58; Esbo fq: Kihlm. ann.; [Nurmijirvi] st r in lucis et vallibus rivulorum ut St. nemorum; Stenr.; {Helsingfors (!)] (fq): W. Nyl.; ad Helsing- fors p cop.: Sel. ann.; Thusby haud r: Astr. & H.; p ad oram: Sel. O. Nyl.; Lovisa: J. I. Bjérkstén!; Hogland Kiiskinkyla in prato et ad septentrionem versus a Suurkyli& (Sievers!): Brenn. Till. p. 39. — Ka, Kymmene: Selan & Strémborg!; st r: Blom, spec. e Virolahti!; Viborg Monrepos cop.: Gadol., spec. etiam leg. Malmberg! — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 61]. K1. (»fq») ad Ladogam borealem: FI. Kar.; r Hiitola! in coemeterio et cop. in lucis ad Veijalanjirvi: Lindén; »in Valamo (!) {iam Angstr. p. 50] modo mihi copiose obvia, nec a Berg- strom e Sortavala adnotata, p teste Backm. Etiam in par. Rus- kiala lecta (Zilliacus!)»: Norrl. Symb.; Pitkiiranta: A. Norden- skjdld!; et in Impilaks et Valamo, hoe loco copiosissime: Hj. Neiglick!; Ruskiala vide supra et cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. — Kol. p, in lucis nonnullis ad Vosnessenje copiose: Elfv., spec. ex Humbaritsa ad lacum Ladoga!, cfr Giinth. p. 34; ad oram lacus Onega inter Vosnessenje et Shoksu! st fq, magis ad sep- tentrionem versus prope Petajaselki et Lososinnoje p, etiam [infra Nikola,| ad flumen Svir inter Vakrutschej] et Vosnessenje p, de- nique ad Ivina p: Cajander in litt. >In umbrosis Nylandiae circa Helsingfors et Borga, Alandiae Sund, Aboam circa»: Wirz. pl. off.; nirmast kring Abo torde arten knappt finnas, da ett exemplar af Ringbom! i duplettsamlingen maste anses fér mycket tvifvelaktigt. Arrhenius har aldrig sett St. holostea i Abo-trakten. Afven uppg- fran Sund erfordrar bekriftelse. Namnas bor dock, att den upp- tages Nagu (Appelberg), Abo (Berg): O. Hjelt M. S. — Tillfallig i mellersta Finl.: Fries; att arten uppgifves vara tillfallig, beror troligtvis pa ett tryck- 80 Stellaria holostea. fel. — Ka. Lindén framhaller, att han ej funnit arten i den del af pro- vinsen, som han unders6kt: Lindén p. 141. — Sat. Kéylid: elev Ceder- ‘ereutz!, jfr Alc. Ill; uppgiften f6refaller osiiker och bér bekraftas. Tam- merfors Pyynikke: Alc. III; for min del vet jag ej, hvarpa uppgiften ar grundad, och skulle knappast tro att arten f6érekommer annat 4n m6jligen tillfallig i dessa trakter. — Oa. Vasa: F. W. Ehrstr6ém! och Alc. aifvensom Ale. III; sannolikt oriktigt, da St. holostea alldeles icke upptages i Laur. Vaxtf.; mahanda dr den odlad eller eljest tillfallig. — Kon. Sahlb. Bidr. upptager arten afven fran denna provins. Norrlin har ej sett den, hvar- fore Sahlbergs uppgift tarfvar ytterligare bekraftelse ; osannolik ar den emel- lertid icke, da arten annu férekommer vid Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10 ete, — Li. Utsjoki: S. Castrén p. 58; uppg. aterfinnes ej i den riittade publikationen. Stellaria palustris (Murr.) Retz. Satis frequenter — passim in Fennia australi et media provenit; ad septentrionem versus rarescit, sed formae saltem ad summum fere septentrionem progrediuntur. Var. glauca apud nos frequentior est quam ceterae formae, et plurimi auctores inprimis ante a. 1889 plantam nostram St. glau- cam With. sive St. palustrem var. glaucam appellant; f. fennica tamen magis ad septentrionem versus progredi videtur’. In pratis humidis st fq: Prytz *); maxima pars Fenn.: Fries !); Scand. mer. med.: Nym. Consp. p.' 111+); Fenn. tota: Nym. Suppl. p. 641); Lapp. Fenn.: Gtirke p. 2074), cfr DC. Prodr. | p:. 397-398 *) et Led. I p. 389-390). Al. st fq: Bergstr. °); Bergr. in enumeratione non comm.; Kastelholm Storiingen: Bergr. comm. — Ab. (st fq): Zett. & Br. °), Renv. ?) et Sel. 2); Bromarf Bredvik: Sand. ?); Vihti fq: Printz 2); st fq.— fq: Flinck >); iq- in ripis: Wecks! \? "st: fq.— st emus Caj. Kasvist.1); A. Nyl. non comm. — Nyl. [Ekenas] in vicini- tate sinus Brovik: Hiayr. Stud. p. 1701); Fagervik, Sjundea My- rans (Nerv.): His. 7); p:.W. Nyl*); pst fq ‘parce. stenrs: Thusby: Astr. & H.2); st fq: Sal. O. Nyl. 2); Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. st fq in vicinitate fluminis Vuoksi, st r in ‘) Nomine St. palustris (Murr.) Retz. aut Ebrh. *) Nomine St. glauca With. aut St. palustris var. glauca (With.). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 81 partibus interioribus: Lindén *). — Ik. fq: Malmb. °), vide etiam Lindb. p. 14, 15 etc. 1); [st fq: Meinsh. p. 62—63 2). Sat. p: Malmgr. ”); st fq: Hjelt *). — Ta. p: Leop. 2); (st r): Asp. & Th.?); p: Norrl. s. 6. Tav.?); st fq: Bonsd. 2) et Wainio Tav. or. ?). — Sa. Valkiala p: Hult Fort. °); Joutseno Leppiala cop.: Sel. herb.; (st r): Hult?). — Kl. p: Fl. Kar. 4); st fq: Hann. +) et Hjelt *). — Kol. (p): Elfv. 2); Sermaks cop.: Kihlm. 2); Petrosavodsk (Giinther): Norrl. On. 2), cfr Giinth. p. 34°). Oa. rr Qveflaks: Laur. Vaxtf.1); Malmgr. non comm. — Tb. p: Broth. 7); Hankasalmi: L. M. Runeberg ?)! — Sb. st fq: Enw. ?); p: Mela?) et M. & J. Sahlb. 4), spec. ex lisalmi Ahmon- saari')!, cfr etiam Knabe p. 221). — Kb. Liperi (fq): Eur. & H.?); st fq—p hic illic ad ripas sinuum lacuum Hoytiiinen et Pielisjiirvi et ad amnes Tuopanjoki et Lahnajoki p copiosius: Axels. Putk. +); Lieksa ad pagum eiusdem nominis, Nurmes Kop- ras!: Wainio Kasv. 2). — Kon. st r, Reg. occ. in insula quadam lacus Tumasjarvi: Norrl. On. *); Koselma: Simming 1)!; Nim’arvi: Kihlm. ?). Om. Pyhijoki: Lackstr.?), num certa?; Brahestad Ollin- saari: Blom ?)!; Hellstr. non comm. — Ok. Paltamo: Lackstrém in dupl.!; [Paltamo etc.| (»st fq»): Must.1); in partibus australi- bus Paltamo, Kajana et Sotkamo (p): Brenn. Obs.! 1). — Kp. Uhtua ad Jyvilahti: Wainio Kasv.*); Kemi: Beket. p. 552 %), confirmationis indigeat; Enonsuu: Bergroth & Fontell 1)!; Onnan- joki: Bergroth 1)! Ob. in parte septentrionali st r, in partibus maxime sep- tentrionalibus par. Ylitornio et Rovaniemi non visa, in maxima parte territorii p secundum oram et fluvium Oulu, Kempele, Li- minka: Brenn. Obs. '), quem |. inspicias, spec. in herb. ex Uta- jarvi Myllyranta et Vaala!, Muhos Gestilaé et Ulea ad septentrio- nem versus e Toppila!; Liminka (W. Nylander): Hellstr. Distr. p. 20 °)!; Uleaborg: W. Nylander ?)!; [Uleaborg] (fq): Leiv. 2), vide etiam Leiv. Oul. p. 60 et 841); st r et tantum in vicinitate orae adnotata, Simo in pratis ad Lahti, Kemi Pérhdla et in palu- ') Nomine St. palustris (Murr.) Retz. aut Ehrh. *) Nomine St. glauca With. aut St. palustris var. glauca With. Typis impr. *5|, 1904. 6 82 Stellaria palustris. doso Luikka prope Kallinkangas: Keckm. 3), efr 1. e. p. 14; Kemi: Hellstré6m 2)! — Kuus. ad Kurvinen: Wainio Kasv. *). — Kk. »nonnulla spec. e Keret reportavi>: Brenn. Add. °)! Lk. (Sodankyla] (p) in prato graminoso ad Anneberg locis udis graminosis prope Onnela et pagum Sattanen nonnullisque aliis locis: Blom Bidr. ?), cfr Kihlm. Beob. p. XVII ?), XVIII 4) et XIX 1), Wainio Not.?), qui spec. percensuit, et Hult Lappm. p. 401); forsitan ad var. fennicam spectet, vide sub hac forma. Lapp. ross. vide infra et sub var. fennica. Anmirkningsvirdt dr, att denna vaxt icke upptages af Arrh. Ann. och Brenn. Arrhenius framhaller sirskildt, att han férgifves s6kt efter densamma i Pargas och omnejden af Abo. Mahinda ar den i sédra Fin- land sillsynt i kusttrakten, ehuru den i nordligaste Finland forekommer hufvudsakligen naira kusten. — Det bér framhallas, att de exemplar, som i Herb. Mus. Fenn. II p. 48 upptogos fran Kp., Lk., Lp. och Lm., numera foras till var. fennica. Fran Kp. finnas dock nyare ex. af hufvudformen. — N. I. Fellm. p. LXI anmirker, att arten af misstag upptagits fran L. i Herb. Mus. Fenn. [ed. 1], dA exemplaret fran Petshenga [»Peisen»], som legat till grund for uppg., hér till St. graminea var. juncea. Huruvida detta ar fallet, torde dock béra ifrdgasittas; Selan ansag, ehuru med tvekan, nimnda exemplar tillhéra en f. micropetala af St. palustris. Huru- vida detsamma, hvilket, sA vidt jag minnes, var hdégst bristfalligt, blifvit bestiimdt af Murbeck, har jag ej kunnat utreda. Af former ar f. glauca (With.), sasom framgar af ofvanstaende, den allminnaste, och flertalet bide af exemplaren och uppgifterna hanfér sig till denna; se f. 6. langre fram. Utom dessa former omnimnes f. angusti- folia [Marss.] Sel. Ok. Paltamo: Brenn. Obs. Endast hos félj. finska férf. upptagas sAval St. palustris som St. glauca: Bergstr., Flinck, (Lindén), Wainio Tav. or., Wainio Kasy. och Leiv. (I Brenn. Obs. anviéndes Murbecks nomenklatur) Med hansyn till den tidigare brukliga nomenklaturen har jag ansett mig béra fora de uppgifter, hvilka af dem anféras under hufvudformen, till f. virens G. F. W. Mey. Stellaria palustris f. parviflora (Klett & Richt.) G. Beck *). Adhuc nist raro in Fennia australi non lecta est. Nyl. Inga Fagervik: Hisinger!; Snappertuna Broby: Leo- pold! — Ka. Kaukola Kortesalmi: Linden! 1) Nomine St. palustris (Murr.) Retz. aut Ehrh,. ®) Nomine St. glauca With. aut St. palustris var. glauca With. 3) St. palustris var. micropetala Krok ex. gr. in Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 83 Ob. Angdende en m6jl. hithédrande form se Hellstr. Distr. p. 20; (uppg. afser dock m6jl. var. fennica). — Lk. [Sodankyla] »In campo grami- noso ad Anneberg pratoque humido prope templum»: Blom Bidr., jfr Kihlm. Beob. p. XVIII. Exemplaret hér enligt Murbeck till var. fennica. Stellaria palustris f. virens G. F. W. Mey. Una cum forma glauca raro occurrit. Al. Hammarland Frebbenby: Mela herb. — Ab. Vihti spec. solitaria ad Hiidenvesi et Enajirvi: Flinck nomine f. Dilleniana [spec. non adsunt, cur forsitan confirmationis indigeat]. — Ka. Kaukola Tervola! et Mertsalmenlampi: Lindén nomine var. Dille- niana (Moench). — Ik. Pyhajarvi prope Ylajarvi: Lindberg!, [vide etiam Fl]. Ingr. p. 179]. Sat. Tyrvii prope Vankimusjirvi!, Karkku Kauniais ad ripam sinus Pilkkalahti!: Hjelt. — K1. Sortavala: Lénnbohm! ~- Kol. Jaschesero: Cajander & Lindroth! Tb. Laukaa: Brotherus! — Kb. Nurmes ad Kopras: Wai- nio Kasv.! 3). Kp. Vuokkiniemi ad pagum eiusdem nominis: Wainio Kasv. 4). Kk. Oulanka ad Sohjenansuu! et ad pagum Oulanka!: Wainio Kasv. +); Vuorankyléi: Wainio! nomine St. graminea. Se f. 6. under hufvudformen. Al. p pa hela Aland [»A, B, C, D, P Lp»]: Bergstr. '); st fq: Bergstr. Beskr.'). Visserligen uppgifver Murbeck |. c., att han sett exemplar fran Aland, men siakert synes vara, att formen icke férekommer med hégre freqvens, da den iakttagits hvarken af Arrh. & K. eller af senare exkur- renter. — Ta. Korpilahti Veijonjirvi: Wainio Tay. or., dir exemplaret beskrifves '); detta tillhdr enligt Murbecks bestiimning visserligen St. pa- lustris, men ej f. virens. — Ob. [Uledborg] fq: Leiv. *); Murbeck uppgifver l. c., att han sett exemplar fran Ob., jfr Brenn. Obs. Leiviskis freqvens air sikert vilseledande och nagon annan specialfyndort 4r mig icke bekant. Oberiknadt de ofvan upptagna provinserna siger Murbeck: »Exemplar ge- sehen aus ... Tay. austr.»: Bot. Not. 1899 p. 206. Specialfyndorter dro mig icke bekanta (se afven under Al. och Ob.). Hos Giirke p. 207 anvindes for denna form namnet b) Laxmanni (Fisch.) Giirke, se hirom Murbeck I. c. p. 206 not. Var. Dilleniana (Moench) ") Nomine St. palustris (Murr.) Retz. aut Ehrh. 84 Stellaria palustris. Blytt upptages déremot sasom var. c) De fa uppgifterna fran flora-omradet under sistnimnda namn (se bl. a. Mela Kasy. III) afse enligt Murbecks bestimning f. virens. Stellaria palustris var. fennica Murb. His temporibus distincta, adhuc in Lapponia, Fennia septentrionali et orientali nonnullis locis lecta est. De distributione vide Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 206— 207, ubi describitur, et cfr Medd. XXVI p. 162. Kol. Nikola: Elfving! 4); Petrosavodsk: Selin! '); etiam adest spec. a W. Nylandro 1849 in Kar. ross. lectum, ad hance pro- vinciam aut ad Kon. referendum. Kp. Sarkijirvi Jyrinsaari: Bergroth!; [Solovetsk: Selin! 1)). Ob. Kemi Vajokas: Ehnberg!, cfr Murbeck 1. c., ubi locus appellatur Vajakko, et Brenn. Obs.; Kemi Karjalahti: V. W. We- sterlund! Lk. Sodankyli: Blom!, vide etiam sub f. typica. Lim. ad ripam lacus Hirvasjirvi! in prato ripario humido, ad »Vanha Juonni»! in prato, denique Juonnijoki ad partem in- feriorem [»alajuoksun varrella»] in ripa!: Borg & Axelson, cfr Medd. XXIX p. 38. — Lv. Tshavanga: Kihlman! — Lp. Pjalitsa: Kihlman!; Lumbofski: N. I. Fellman!*); Ponoj: Enwald & Knabe! 3), efr Knabe Pfl. p. 280 nomine formae typicae. — Lm. prope pa- gum Voroninsk: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 132 no- mine formae typicae. Dessutom finnes fran Kl, Kirjavalaks: J. J. Chydenius! och Lk. Sodankyla: Blom! under namn af St. palustris 8 glauca exemplar, angdende hvilka Murbeck antecknat: »ad var. fennicam vergens>. Stellaria graminea L. Per totum territorium, excepta regione alpina, frequen ter vel frequentissime proventt. ') Nomine St. graminea L. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 85 Fq aut fqq?) in Fennia inveniri dicunt omnes auctores 2), cfr Till.. Kalm, Prytz; tota Fennia et Lapponia: Fries; Eur. omn....: Nym. Consp. p. 112; Lapp. Fenn.: Gtirke p. 208; »allg. verbr.»: Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 209, vide etiam DG. Prodr...l ps :397,,Ledo1 p».391—392:; ete. Lapp. fenn. fq in toto territorio: Hjelt & H.; in cultis locisque siccioribus per totum territorium fq: Blom Bidr.; per partes silvaticas et subsilvaticas Lapp. omnium usque ad tem- plum Utsjoki sat vulgaris: Wahlenb. p. 123 et 124; fq: Fellm. Lapp.; fq saltem in Kemijarvi, Sodankyla et Inari: Wainio Not.; fq: Hult Lappm.; locis siccis, graminosis per reg. subsilv. et sub- alpinam fq: Kihlm. Ant.; st fq — fq in locis siccis graminosis per regionem subalp. inferiorem, vix ad terminum betularum: Arrh. ant.; in vicinitate Elvenzes, ad inferiorem partem lacus Klostervand: Norm. Fl. Spec. p. 226, quem 1. inspicias, cfr Blytt p. 1050 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lest.] Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in pratis lucisque per totam hane Lapponiam vulgaris: N. I. Fellm., formis « linearis et 8 lanceolata, cfr |. ¢. p. XLVII et Beket. p. 552; reg. silv. (p) enum.: Lindén Ant. Af former omnimnes f. juncea Fr. af f6lj.: >In Lapponia enontekiensi»: Fries p. 159, dir den beskrifves un- der namn af St. graminea * juncea; st r: Mela Kasv. III; Lapp.: Giirke p- 209, jfr afven Brenn. Flor. — Ka. Riisala Sirlaks!, Kirvu Tietavala, Antrea Papinsaari i lundar i skuggiga afsatser: Lindén. — Kb., Ok., Kp., Kuas. och Kk. »muutamissa paikoissa»: Wainio Kasv. — Ob. Kemi, Mu- hos Perukka: Brenn. Obs.; [Uledborg] (fq): Leiv. — [L. ent. bjérkreg. r: Lest.] — Lp. »locis paludosis ad Lumbofski»: N. I. Fellm., jfr Trautv. Incr. p. 887 (St. guncea Fr.). Denna form upptages alldeles icke under St. graminea af Murbeck i Bot. Not. 1899, utan fér han 1. c. p. 214 namnet sAsom synonym till St. alpestris >< longifolia 4fvensom de exemplar, som funnits under detta namn i H. M. F., till hufvudformen. N. I. Fellmans ex. féres dock till St. pa- ") Prytz, Bergr., Flinck, Caj. Kasvist., Stenr., W. Nyl., [Meinsh. p. 61,] Leop., Norrl. s. 6. Tav., Fl. Kar., Elfv., Broth, Mela, M. & J. Sahlb., Norrl. On., Hellstr., Tenn., Must., Leiv., Keckm.; fq—fqq: Arrh. Ann., Hjelt (e Sat.), Axels. Putk.; fqq, in plagis maxime septentrionalibus et orientalibus fq: Brenn. Obs. *) Malmgr. certe lapsu calami ex Oa. omittit. 86 Stellaria graminea. lustris var. fennica. Murbeck 1. c. upptager icke andra former 4n var. hebecalyx (se lingre fram), hvaremot han om ett ex. fran Sat. Karkku Jairventaka: Hjelt! antecknat, att det ar en egendomlig form, som »genom de h&rbriddade skirmen och foderbladen 6fverensstimmer med St. gra- minea, men ar forst och frimst blagrén och dessutom férsedd med ovan- ligt stora kronblad. Som en hybrid med St. palustris kan jag ej tyda den, eftersom pollenproduktionen tyckes vara fullt normal». Tillaggas ma, att denna form férekom timl. ymnigt pa en under ett par ar icke odlad karr- Aker, men numera dr lingesedan utrotad genom platsens odling. — Ang. yar. alpina se under St. alpestris < longifolia. Nagon hybrid ar icke iakttagen hos oss, men dylika uppgifvas fére- komma i Ingermanland med St. crassifolia, St. uliginosa och St. palustris (glauca), se Meinsh. p. 62. (De tva senare upptagas dock ej fran néimnda trakt af Giirke p. 208 o. 209; den férstnaimnda omnimnes alldeles icke l. c., hvarfore Meinshausens bestimningar antagligen fro osikra.) I Ost- finmarken ej langt fran Finlands grins forekommer St. graminea X longi- folia, se Murbeck i Bot. Not. 1899 p. 209-210. Stellaria graminea var. hebecalyx (Fenzl) Regel. Adhuc nisi in uno loco Lapponiae rossicae ad circ. 66° 20’ lecta non est. Lapp. or.: Nym. Consp. p. 112, cfr Trautv. Incr. p. 130 ete. Lv. Kaskarantsa: Selin!, cfr Arrhenius in Medd. XIII p. 167, Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 209 ete. Lp. »ad litora maris sabulosa iuxta promontorium Orloff Lapponiae ross. maxime orientalis, exeunte m. Julio copiose legimus»: N. I. Fellm., jfr l. c. p. XXV. Arrhenius anmirkte redan i Prot. 6, X, 1883, att endast Selins exemplar fran Kaskarantsa 6fverensstimde med Ruprechts original- exemplar, hvaremot sdivil Brenners exemplar fran Orloff! som ett exem- plar frin Lumbofski af N. I. Fellman!, hvilket af Ruprecht ansetts tillhéra St. hebecalyx, voro afvikande, se Medd. XIII p. 167 0. 168. Det forra be- skrefs sedan af Arrhenius (1888) sisom St. ponojensis. Osterom Finlands naturhistoriska grins ar denna form tagen bl. a. vid Koschafloden och nira byn Porog [vid Onegafloden]: Cajander i Medd. XXVII p. 102, till hvilket stiille jag far hanvisa. Utférliga beskrifningar om St. hebecalyx forekomma bl. a. i Fl. Sa- moj. p. 26, hos N. I. Fellm. p. 14-15, Arrhenius i Medd. XVI p. 192 ete. och Murbeck 1. c. Se afven under St. ponojensis. Stellaria longipes Gold. Per errorem indicata est. Uppgafs under namn af St. Edwardsii R. Br. forekomma mycket sparsamt i Lt. vid Kola fjorden: Hollmén i Prot. 7, 1], 1885, men uppgiften Acta Societatis pro Fauna et. Flora Fennica, 30, N:o 1. 87 rittades af Hollmén sjalf 11, IV, 1885, i det att de ifragavarande exem- plaren! skulle tillhéra St. longifolia [»St. Friestix]. Se hiirom Bot. Not. 1885 p. 103. Senare fro exemplaren af Murbeck bestaimda dels till St. alpestris < longifolia, dels till St. crassifolia. Stellaria ponojensis A. Arrh. In paucis locis Lapponiae maxime orientalis paullum supra 67° adhuc lecta est. Lapp. or. (Ponoj): Nym. Suppl. p. 64; Lapp.: Giirke p. 207, efr Lindb. Pfl. p. 12. Lp. Ad litora maris sabulosa iuxta promontorium Orloff: Brenner! nomine St. hebecalyx, spec. determ. Arrh., vide Medd. XVI p. (192) 197, Bot. Not. 1888 p. 190, Bot. Centr. XL (1889) p. 345 et Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 207—208, ubi describi- tur, cfr etiam Medd. XV p. 234, Herb. Mus. Fenn. II p. 132 ete.; Lumbofski: N. I. Fellman Pl. arct. N:o 60, nomine St. hebecalyx, spec. determ. Arrh. et Murbeck. — Lm. Baraschiha: N. |. Fellman!, spec. determ. Arrh. — Vide ceterum sub Sz. graminea var. hebecalyce. Uppgiften att St. hebecalyx ej aterfunnits af Brotherus: Broth. exk. p- 80, torde béra hanfoéras till denna art. — Exemplaret fran Lm. har férst under senaste tid uppdagats af Arrhenius i en packe gamla viaxter och af honom bestiimts, se Prot. 13, V, 1904. Stellaria longifolia Miihlenb., Fries. Satis raro—passim in toto fere territorio, Lapponia septentr.-orientali excepta, obvia est. In silvis Fenniae borealis v. c. par. Kuusamo et Lapp. Rossicae ad Imandram, fluvium Kola etc.: Spic. I p. 19, vide infra sub Lapp. ross.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. (exc. Dan.): Nym. Consp. p. 112; Fenn.: Nym. Suppl. p. 64; Lapp. Fenn. bor.: Giirke p. 212; »Exempl. gesehen aus sammtl. Prov. mit Ausn. von Lapp. tul., Lapp. murm., Lapp. Im., Lapp. Vars., Lapp. Pon., Sav. austr.»: Murbeck in Bot. Not. 1899 BP hd: Al. Saltvik loco humido umbroso infra montem Orrdals- klint: Lindberg!, cfr Medd. XIX p. 21. — Ab. r: Zett. & Br.; 88 Stellaria longifolia. Sagu Sandé: Elfving!; Pargas p — st r Gunnarsnaés, Langholmen, Terfsund Attu ad Kuru,.Brattniis Dirfall cop. (EK. Reuter): Arrh. Ann. et FI.; Uskela p: Nikl.!; Bromarf Kansjarvi: Sand.; Vihti (»st fq»): Printz; Vihti (r) Harkdilaé Rosti, Oravala Ratila: Flinck, spec. prope Nummela! lectum; in parte septentr.-orientali terri- torii in primis sacell. Karjala fq —st fq, sed ad austro-occi- dentem versus rarior evadit, enum.: Caj. Kasvist., cfr |. c. p. 142. — Ny]. Esbo Martensby aut Skaélérn!: Kihlm. ann.; [Nurmi- jiirvi] r circ. 1 km a praedio Hyviimaki ad septentrionem versus sat cop., ad ripam occidentalem fluvii Kylajoki 2 km a Nurmi- jirvi ad septentr. versus parce: Stenr.; Mjél6: W. Nyl.; Grano prope Helsingfors cop., Borga Sand6: Sl. ann.; Thusby Kervo, Borga Korssund: Svel. herb.; Borga p Triaskniés, Illby, Jordans- bole ete.: Sel. Ofvers.; Borga Kraké: Brenner!; p: Sel. O. Nyl. — Ka. Kymmene: Selan & Strémborg!; (rr) Virolahti prope templum: Blom, spec. adscr. ad deversorium Sakjarvi!; r Kirvu Korsjiirvi, Tietiiviiliéi in lucis lapidosis et declivibus silvosis mon- tium: Lindén. — Ik. r Pyhajiirvi Sortanlaks: Malmb.!; in regione Viburgensi: Rupr. Diatr. p. 58; Pyhiajirvi Riiska: Lindberg! ; (minus fq: Meinsh. p. 62]. Sat. p: Malmer. et Hjelt, spec. e Karkku!; Nakkila: Sim- ming!; Birkkala: af Hiillstr6m! — Ta. Rajala in silva: Leop.; haud infrequens in silvis minoribus humidis: Knabe Fort.; p: Asp. & Th.; Hausjirvi Varunta: Selan!; st r: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala! et Jamsi!: Nikl.; Sysma Tepo [prope Heronlampi] in luco: Unon.!; p: Bonsd.; p — st r: Wainio Tav. or., spec. in dupl. e Luhanka Hakala! — Sa. nondum adnotata. — K1. p: FI. Kar., spec. e Ruskiala!; Hiitola prope ostium fluvii Hiitolanjoki: Lin- dén, vide sub Ka., spec. lect. in vicinitate templi!; [Parikkala] r Tarvala, »Pienen Rautjirven liete», Viitasaari: Hann.; Vaiamo: Sel. herb.; Palkjiirvi Putkosenmaa: Hjelt. — Kol. circa Petro- savodsk: Giinth. p. 35; Himijoki, ad Latva duobus locis, Petiéja- selkai et Suolusmiki prope Petrosavodsk, certe haud rara quam- vis neglecta: Cajander in litt.; Sveto-osero: J. J. Chydenius! Oa. p: Malmgr.; Kristinestad Bogrundet: M. Sundman!; p—st fq: Laur. Vaxtf., spec. e Vasa! — Tb. Jyvaskyla Lohi- koski: Wainio Tav. or.; Palsanlampi: Brotherus!, qui in florula Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 89 non enum.; Hankasalmi: L. M. Runeberg! — Sb. Jorois com- plur. locis: Lindb. comm.; Leppiivirta r tantum ad Ukonniemi: Enw.; Kuopio in monte Puijo: Sl. herb.; Pielavesi Korkeakoski: KihIman!; p: Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. Kide: Brand.; p: Hallstr., spec. eius & Eur. e Liperi Ojanlaks!; st r ad lacum Hoytiainen parce: Axels. Putk.; st fg — p: Wainio Kasy. — Kon. r esse videtur, Perttiniemi!, Dvorets (!): Norrl. On.; Dvorets, Vyro- sero: Kihlm.; Dianovagora: Poppius! Om. in Ostrobottnia media in ins. maritimis (»fqq») obvia: Hellstr. Distr. p. 20; (st fq) ad oram, r in interiore parte: Hellstr., spec. e Gamla Karleby!; p: Tenn.; Brahestad: Blom!; Siariiis- niemi Venetheitto: Brenn. Obs.! — Ok. in par. septentrionalibus rr {»varsin vahan»]: Wainio Kasv.; {Paltamo etc.] (»st fq»): Must.; st r Paltamo, Kajana, Sotkamo Naapurinvaara! et Sopala!: Brenn. Obs. — Kp. rr in par. magis septentrionalibus, Uhtua nonnullis locis: Wainio Kasv., vide sub Ok.; [Suma: F. Nylander!;] Ruka- jarvi: Bergroth! Ob. »e pluribus in provincia {Ostrobottnia] borealiore locis in par. Kemi, ad Ulaburgum etc. lectam habeo»: Hellstr. Distr. p. 20; in parte septentrionali p, in maxima parte st r Simo Ruikka, Ylikiiminki, Kiiminki, Uleaborg Hietasaari!, Kempele!, Liminka: Brenn. Obs., quem I. inspicias; [Uleaborg] (st fq): Leiv.; in silvis r in insulis taeniarum, Simo Tiuranen, Selkisaari etc., copiosior in reg. silvatica in Tuiskukivalo: Keckm.; {st fq: O. R. Fries;] st r Rovaniemi Lohiniva!, Miintyjoki et Tervo!, Yli- tornio Raanujarvi ad molas, Turtola et forsan etiam ad Van- hainen: Hjelt & H. — Kuus. rr Paanajiarvi nonnullis loc.: Wai nio Kasv., spec. e Paloniemi!; spec. e Kuusamo etiam reportavit F. Nylander! — Kk. Suvanto: Bergroth & Fontell! Lk. st r Ylitornio Kojomaa [ad Naamijoki!], Kolari Pudas!: Hjelt & H.; in lucis, locisque uliginosis et scaturiginosis (st fq): Blom Bidr., cfr Wainio Not., spec. e Sodankyla Lintuoja! ; [((ubique) in plagis silvestribus: Samz. p. 185;] Muonio Ylikyla—Katkesuando : Norrlin!; Hult in Sodankylé non vidit: Hult Lappm. p. 40, efr l. c. p. 98. —- Li. ad Térmanen et Kyré in Inari, specimina ad St. alpestrem X longifoliam [»var. alpestrem»] transeuntia : Wainio Not.; usque ad Utsjoki: Sel. kat.!; saltem prope ostium 90 Stellaria longifolia. flum. Karasjoki: Kihlm. Ant.!, spec. etiam e Karlbunden!; Paats- joki Korpikuru: Granit & Poppius!; in reg. subsilv. usque ad »Feelledsdistricterne»: Lund p. 83; Varangria austr. Skogeréen Nordlervig, Iversdalen prope Beljek, ad fluvium Paatsjoki [»Pas- vikelven»] ad catarractam infra Goalsejavre: Norm. FI. Spec. p. 227, quem |. inspicias, vide etiam Blytt p. 1050—1051 et Hartm. p. 237. — {L. ent. reg. subalp. r et tantum e Kaaresu’anto: Lest., cfr Martins p. 184.] Lapp. ross. vide infra. Lapp. ross. »in parte occidentali usque ad opp. Kola vidi»: N. I. Fellm., jfr 1. c. p. XXXVII, XLVII och Beket. p. 552. Da jag tidigare antecknat ett exemplar af N. I. Fellman fran Kola!, men detta ej vidare finnes bland St. longifolia, torde uppgiften béra bekriaftas. Enwalds & Hollméns exemplar fran Kolafjorden! fores numera till St. alpestris longifolia, jfr om dessa Herb. Mus. Fenn. II p. 48 under Lt. Ocksa Kihl- mans exemplar fran Voroninsk, som afses med Lmur.: 1. c., fores af Mur- beck till St. alpestris < longifolia. Uppgiften fran Im.: 1. ¢., som upptagits med stéd af Spic., bor afven Atminstone tills vidare utga. I afseende A nomenklaturen bar jag foljt Murbeck 1. c., da han ut- tryckligen p. 211 namner, att de skandinaviska exemplaren fullkomligt éfyerensstimma med ett amerikanskt ex. Det kan dock naémnas, att Giirke ]. c. kallar var art St. Friesiana Ser. och upptager bland synonymer St. longifolia Fries . . . non Miihlenb. Arten hybridiserar hos oss med St. alpestris (St. borealis). Angdende hybriden med St. graminea se under denna art. Stellaria alpestris Hartm. (non Fr.) *). In Lapponia septentrionali satis frequenter (— frequen- ter) provenit; in Lapponia australi frequentia tam minuitur et in Fennia maxime septentrionali usque ad 65° 50" raris- sime tantum invenitur. Var. calycantha forma typica frequentior est. Maxima pars Lapp.: Fries nomine var. calycantha, vide ceterum infra; Fenn.: Nym. Consp. p. 112; deest in Fenn. mer. et med.: Nym. Suppl. p. 64; Lapp. Fenn.: Giirke p. 212; in Fennia septentrionali usque ad Ob., Kuus. et Kk.: Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 214, vide etiam Led. I p. 381—382. 1) §t. borealis Big. auct. fere omnium (etiam Herb. Mus. Fenn. ID). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 91 Ob. rr [Simo] ad ripam Ylijoki ad fines par. Rovaniemi: Keckm., cfr 1. ce. p. 10 et Brenn. Obs.; rr Rovaniemi Lohiniva! et Mantyjarvi: Hjelt & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. — Kuus. Kuusamo prope templum: Angstr. p. 52, spec. ibidem legerunt M. & J. Sahlberg! et alii!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 20; ad rivulos kuusamoénses: F. Nylander!; Torankijirvi: Nyberg!; livaara in declivibus silvaticis, in vicinitate templi!, Vatajarvi et infra Mantytunturi, spec. ad partem maximam ad var. calycantham pertinent: Wainio Kasv.; in ripa lacus Tava- jarvi ad Koutaniemi!, in insula parva lacus Kuusamojirvi, Sova- jarvi!: Hirn Fort. — Kk. Oulanka ad Kankahinen et Piianuoru- nen in declivibus silvaticis, spec. ad partem maximam ad var. calycantham pertinent: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132; 6 km ad austro-occid. versus a Suvanto: Bergroth & Fontell! Lk. p—st r: Hjelt & H., spec. e Pyhatunturi Rajajarvi! et Kolari Akiasjoki prope Akaslompolo!; [Pajala: Murbeck 1. c., vide etiam Samz. p. 185;] in pratis graminosis humidis prope Anneberg in locis subuliginosis ad Onnela et Kommattivaara st r provenit: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; Kemijarvi ad Vuostimo- vaara, Sodankyla ad pag. Sodankyli, ad Mutenia, in iugo Suolo- selka et fq ad Rovaniemi: Wainio Not., cfr l. c. p. 30; Pallas- tunturit usque ad summam reg. subalpinam: Hjelt; Muonio Ke- rassieppi: Malmberg!; Ounastunturit in reg. subalp.: Sandm. p. 32; st fq in reg. silv.: Hult Lappm. p. 169, cfr l. c. p. 39 et 94; ad ripas rivulorum in vicinitate montis Sallatunturi (Ranta- niemi): Borg Sel. — Li. Inari ad scaturigines cet. ad Ivalojoki (!) st fq — fq, nec rara ad Inarijiirvi et Paatsjoki, in lucis et pratis graminosis ad Kéngis in regione betulina prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr |. c. p. 10; locis graminosis, humidis et sub- uliginosis, per reg. subsilv. et subalpinam fq, in propatulis quoque | ad habitacula, locis deustis silvarum, in fissuris rupium made- factis raro desideratur, Ailigas! h 329, [Rastekaisa SO 297]: Kihlm. Ant., spec. etiam e Toiveniemi!; Varangria austr. st fq (—p) in reg. subalp.: Arrh. ant.; in Var. austr. e 16 locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 229, quem 1. inspicias, vide etiam Blytt p. 1051—1052 ete. — [L. ent. reg. subalp. fq, reg. silv. p: Leest.; 92 Stellaria alpestris. fq in ripis, salicetis etc. in reg. subalp., p —st r in reg. alpina, Tenonmuotka—Johkasjaur (fq), Valtijoki, Skatjajaur ad ripam sinistram, Halti parce in valle rivuli; var. calycantha r in reg. subalp. et alpina, in silvis udis ad terminum pini et ad [sokurkkio, in reg. alpina ad partem ultimam australem lacus Toskaljaur: Lindén Bidr., qui censet spec. e Litiseno Hirvasvuopio! in cultis lectum recedere. Lapp. ross. p minus fq: N. I. Fellm., cfr l. ec. p. XLVI, 3eket. p. 552 etc., spec. e Kola!; var. calycantha quam f. typica frequentior, v. corallina ad lacum Imandra: N. I. Fellm.; Jokos- trow! et Jokonga!: Brenner; Lujauri urt Seitjavr!, Orloff!, Niuts- kantjavr! et inter Lejavr et Porrjavr!: Kihlman; Marjok: Palmeén!; Tetrina, Tshapoma: Mela herb.; Ponoj: Montell!; Kola, Tuloma et Nuotjavr (fq): Enw. ann.; {circa Nuotjavr et Nuotjok] reg. silv. fq in pratis, silvis, vallibus rivulorum, ad ripas fluviorum lacuum- que et in scaturiginibus: Lindén Ant.; Srednji: Broth. Wand. p. 9; var. calycantha cop. ad domicilia prope Jenjavr!: Broth. Reseb.; Tsipnavolok! et Litsa!: Brotherus, ut in omnibus huius territorii partibus lectum sit; etiam in Mela Pl. e multis locis enum. Stérsta delen af Finl.: Fries; W. Nyl. Distr. anmirker med ratta: »a me haud tamquam late distributa cognita», jfr W. Nyl. Till. p. 302. — Ob. [Utajirvi] Kurimo: Brenn. Reseb. p. 73; uppg. behdfver bekraftas, sa mycket mer som densamma ej ingar i Brenn. Obs. (Hybriden St. alpe- stris < longifolia ar tagen af Brenner vid Kurimo.) — [Uleaborg] r »lahella Maikkulaa»: Leiv. D& uppgiften icke ar osannolik, har jag ej velat forbiga densamma; den behéfver dock bekraftas. — Uppgiften fran O. i Herb. Mus. Fenn. torde hianféra sig till Kuus. — Om denna art anmirkes: »Quod Wahlenberg de St. uliginosa dicit: ...» per partem silvaticam et sub- silvaticam omnium Lapponiarum svecicarum ... ubique», ad hance spe- ciem inprimis quidem spectare credimus>: Kihlm. Ant. Se f. 6. under St. uliginosa. Murbeck framhaller 1]. c. p. 213, att var. calycantha Led. ar den f6r- herrskande formen, hvilket bestyrker N. I. Fellmans och Wainios uppgifter (se under Lapp. ross., Kuus. och Kk.). Denna varietet omnamnes 1 Herb. Mus. Fenn. II p. 182 m. fl. Var. corallina Fenzl upptages fran Lapp.: Girke p. 212 och af N. I. Fellm. (se under Lapp. ross.). Formen omniamnes icke af Murbeck l. c. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 93 Stellaria alpestris < longifolia °*). In Lapponia septentrionali matore frequentia inveniri indicatur; in Lapponia australi, orientali (2) et in Fennia septentrionali usque ad c. 64° 35’ raro occurrit. In humidis graminosis par. Kuolajarvi et Lapp. Kolaénsis cum praec. /St. longifolia] et Arenaria lateriflora: Spic. | p. 19; in Lapponia tornensi suis locis copiosa: Fries p. 159; Lappon.: Nym. Consp. p. 112; hab. etiam Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 64; Lapp. Fenn. bor.: Gtirke p. 212; spec. visa e Lapp. inar., Lapp. tulom., Lapp. murm., Lapp. enont., Lapp. kemens., Lapp. Iman- drae, Ostrob. bor., Kuus., Kar. keret.: Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 214215. Ob. Utajarvi Kurimo: Brenner!, vide ceterum infra. — Kuus. enumeratur a Hellstr. Distr. p. 9, Wainio dubitanter ad Paanajarvi refert; Paanajarvi: Sahlberg! cum St. longifolia; Tavajirvi Koutaniemi cum S¢. alpestri: Hirn!; Tuutijarvi: Borg Sel. — Kk. Kiestinki ad Valasjoki: Wainio Kasv.!; Suvanto: Bergroth & Fontell! Lk. r Kolari Jokijalka!, sed sine dubio etiam aliis locis. Hjelt & H.; (Sodankyla] in lucis unacum praecedente /St. longr- folia] locisque scaturiginosis (p): Blom Bidr., spec. e Lintuoja!, cfr Wainio Not.; Kemijarvi ad pag. Kemijirvi, Sodankyla in limitibus agrorum ad Martti, (fq) ad Lokka et Riesto et Mutenia: Wainio Not., cfr |. c. p. 30, forsitan etiam ad alias formas spec- tet; Muonioniska (?): Lingonblad!; Muonioniska Tiuramatala: Hjelt & Hult!; p in reg. silvatica: Hult Lappm.; ad ripas fluvii Tennidjoki, etiam ad Nurmitunturi et Sorsatunturi: Borg Sel., vide etiam Spic. — Li. Ivalojoki: E. Nylander & M. Gadd!; Inari Kaamas: Silén!; Inari ad Términen et Kyr6é et Koppelo (fq) et obvia etiam ad Veskoniemi et Ruoptuinvaara, lecta etiam ad Menikka, nec rara ad KO6ngiis in regione betulina prope Mare glaciale: Wainio Not., forsitan etiam ad alias formas spectet; Utsjoki ad ripas flum. Tenojoki: Sel. ann.!; locis graminosis, ‘) St. Friesiana f. alpestris Fr. auct. plurimi (etiam Herb. Mus. Fenn. Il); St. borealis *K Frtesiana Norm. 94 Stellaria alpestris. x longifolia. praecipue ad habitacula per reg. subsilv. et subalpinam st fq: Kihlm. Ant., spec. ex Utsjoki Kaaresjoensuu! et Karlbunden!; Outakoski ad Tenojoki: Granit & Poppius!; Jarfjorden: Th. Fries Resa p. 62, cfr Blytt p. 1051; Var. austr. e 5 locis enum., etiam e Finm. continentali latere fennico: Norm. Fl. Spec. p. 227, quem l. inspicias, vide etiam infra. — [L. ent. reg. subalp. fq, reg. silv. p: Leest., cfr Martins p. 184; Kaaresu’anto: L. L. Leestadius! nomine St. graminea 8 alpestris; Naimakka! et Palojarvi!: Malmberg; r in reg. subalpina in silva betulina ad Isokurkkio!: Lindén Bidr., cfr Bot. Centralbl. LXI p. 221, vide etiam supra.| Lapp. ross. Sashejka: Mela Pl.; Nuotjavr prope templum: Enwald & Hollmén!; Umpjok Kontiokoski! et Voroninsk!: Kihl- man; ad sinum Kola: Enwald & Hollmén! nomine S¢. longipes, vide etiam Spic. Ok. Sotkamo Naapurinvaara och Sopala: Brenn. Obs. — Ob. Muhos Perukka: Brenn. Obs. — D& exemplar ej féreligga, torde uppgifterna be- héfva bekriftas, si mycket mer som Murbeck ej upptager hybriden fran Ok. — Lapp. ross. De lokaler, som i Spic. upptagas fér St. longifolia, an- foras af misstag af N. I. Fellman for [»St. longifolia var. alpestris»] St. al- pestris < longifolia, jir f. 6. N. I. Fellm. p. XXXIV och XL. Enl. Murbeck 1. c. afser St. graminea var. alpina Lest. denna form; den uppgifves: »in Utsjoki [Li.] haud infrequens»: Fellm. Lapp. Angaende St. graminea var. juncea Fr., som enligt Murbeck |. c. afven hér hit, se under St. graminea. Denna forms hybrida natur framhélls med bestimdhet, sa vidt mig ar bekant, férst af Norman i Norm. Sp. p. 19 (1893), se afven Norm. FI. Spec. p. 227-228 och i afseende 4 Finland Medd. XXVI p. 162. Redan Blytt p. 1051 (1876) uttalar en formodan i detta afseende. Stellaria uliginosa Murr. In Fennia australi satis raro (nonnullis tamen plagis matore frequentia) occurrit; ad septentrionem versus Uix supra 61° 50’ sponte procedit. In uliginosis (st fq): Prytz; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc... .. Nym. Consp. p. 112; deest in Fenn. bor. (cum Lapp.) et med. plur.: Nym. Suppl. p. 64; in parte australi Fenniae, spec. visa ex Al., Ab., Nyl., Ik., Sat., Ta., K1. et Kol.: Mur- beck in Bot. Not. 1899 p. 205, cfr etiam Led. I p. 393. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 95 Al. r: Bergstr.; Fégl6, |[Finstrém] Godby (!): Bergstr. Beskr.; Jomala (!) prope Dalkarby: Arrh. & K.; ad stagnum Jomala non- nullis locis: Laur. F6rt.; Saltvik in vicinitate praedii sacerdotis: Ch. E. Boldt. — Ab. Abo Skansen: Arrh.! et E. Reuter; Pargas Gunnarsnis! et Terfsund: Arrh. Ann.; Nagu: A. af Schultén in dupl.!; [Pojo] (p): A. Nyl.; Vihti (fq): Printz; [Vihti] st fq ad fon- tes et scaturigines, in fossis et vallibus rivulorum et amnium: Flinck, spec. e Nummela!; r Pyhajirvi in valle rivuli Haavisto, Pusula prope Roso in valle rivuli: Wecks.; r Mynamiaki in sca- turigine ad ripam septentrionalem lac. Jarvenkallio copiosissime: Caj. Kasvist.! — Nyl. in Borga! et Orimattila (!): Sel. O. Nyl.; Borga p velut ad Triisknis, Veckjiirvi, Ruskis etc.: Seel. Ofvers.; Borga Kungskallan: Sel. ann.; Borga Gammelbacka prope So- randa: Gadol. — Ka. r Kirvu Heriijirvi, Jaaski Laitila complur. locis in scaturiginibus: Lindén. — Ik. st fq: Malmb., spec. e Muola!; alia spec. e Sakkola! et Valkjiirvi!; Sakkola Kiviniemi cop.: Sel. ann. et herb.; [cop., sed non tam fq quam S¢. crassi- folia v. g. Parkala [Pargola,] Toxova . . .: Fl. Ingr. p. 182; st fq: Meinsh. p. 63]. Sat. st r: Malmegr., spec. e Birkkala! et Mouhijarvi!; in Sat. interiore p(— st fq): Hjelt, spec. e Karkku!, cfr etiam Asp; in vicinitate opp. Bjérneborg non autem visa: Hiiyr., vide etiam Hayr. und. p. 24. — Ta. r [Asikkala] Karsélaé in prato udo et ad Paskurinlahti: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala r: Nikl.!; Hollola! Tirismaa et Lahtis: Wainio ann.; Lahtis infra praedium: Norrl. ant. — Sa. Savitaipale in palude uliginoso prope templum: Sel. herb.; Villmanstrand: Simming!; Parkkarila prope Villman- strand cop.: Sel. ann.; rr ad sacerd. Ruokolaks (!): Hult. — K1. r Hiitola Veijalanjirvi: Lindén, spec. lectum in vicinitate templi par. Hiitola!; Parikkala Joukio!, ad Hartikainen, Ankili ad mo- lam Uimonen: Hann. — Kol. rr Mjatusova ad rivulum: Elfv.!; tantum ad Petrosavodsk (!): Norrl. On.!; locis udis: Giinth. p. 35. Kl. »rarius»: Fl, Kar.; p: Backm. Da jag ej sg arten och exemplar endast finnas fran sydligaste delen af denna provins, misstaénker jag, att uppg. i Fl. Kar. atminstone i hufvudsak hianfor sig till Ik. och ej till Ki. — Sb. Kuopio »ojassa Rautatieaseman puistossa 1898»: Mela herb. Enligt benagen uppgift af Mela férekom arten ymnigt pA det ifragavarande stillet, men m6jligt ar att den tillfalligtvis inkommit till detsamma. Skulle 96 Stellaria uliginosa. denna fyndort raknas till artens utbredningsomrade, blefve nordgrinsen 62° 57’. — Om. r Gamla Karleby Yxpila: Hellstr., jfr Herb. Mus. Fenn, II p. 48 0. 182, Mela Kasv. ete. Hellstr6ms exemplar fran Gamla Karleby! och Djuplampen! féras af Murbeck till St. crassifolia. — Ob. 8 paludosa (Vet. Ak. H. 1825) »cujus maximam formam nuperrime iuxta Kemi legi»: L. L. Lest. p. 295, jfr Trautv. Incr. p. 131 m. fi., bl. a. Brenn. Obs., dir aifven Spic. I anféres; fran sistnémnda arbete har jag dock endast anteck- nat uppg. angaende St. crassifolia var. paludosa. Lestadius uppgifver sjalf l. c., att formen star mellan denna art och St. crassifolia, hvarfGre det ar antagligt, att den i sjalfva verket tillhér den sistnimnda arten. Detta be- styrkes genom L. L. Lestadii exemplar fran »Arvidsjaur Lapp. or. Piten- sis», som inlemnats under namn af St. uliginosa, men som hor till St. cras- sifolia; se afven Murbeck 1. ec. p. 216. Miéarkas bor, att Smith p. 142 for Alsine repens hos Linné fran Kemi >ad ripas maximi fluvii», jfr Iter lapp. p. 1738, till St. uliginosa. — Lapp. fenn. »per partem silvaticam et sub- silvaticam omnium Lapp. suecicarum, ut etiam in inferalpinis Norvegicarum ubique»; Wahlenb. p. 124; >in uliginosis fq»: Fellm. Lapp. — Lapp. ross. fq: Fellm. Ind. Dessa uppgifter bero antagligen darpa, att Wahlenberg i Flora lapponica med St. uliginosa icke afsig samma form, som ofvan blif- vit behandlad. Fér min del vore jag mest béjd att tro, att Wahlenb. har- med afsett St. crassifolia Ehrh., hvaremot hans St. crassifolia, att déma savil af lokalen som af beskrifningen »petala calycibus sesquilongiora sunt» sannolikt ar St. humifusa Rottb. Samma synonymer anvyindas afven af J. Fellman (se afven under Arenaria ciliata L.). Kihlm. Ant. anser ater Wahlen- bergs uppg. till stérsta delen afse St. borealis = St. alpestris Hartm. (se under denna). N. I. Fellm. for, om ock med tvekan, St. uliginosa i Fellm. Ind. likaledes till St. alpestris. Tilliggas ma, att Wahlenbergs exemplar af St. wliginosa i Upsala museum hora till St. alpestris < longifolia [»St. borealis X Friesiana»]: Norm. FI. Spec. p. 233. Sikert torde emellertid vara, att St. uliginosa ej férekommer i dessa trakter, ehuru arten Annu upptages Fenn. Lapp.: Giirke p. 209. Ett stort antal former omnimnes af Giirke 1. c.; ingen af dem 4r dock uppgifven f6r vart land. Stellaria crassifolia Ebrh. In Lapponia passim (interdum frequenter?), in Fennia orientali usque ad fines australes quamvis raro tnvenitur ; in maxime occidentali autem Fennia non infra 63°. Saltem in Fennia et inferiore parte Lapponiae var. paludosa semper fere obvia est. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. oT Ad litora Maris albi et glacialis et ad flumen Kemi a Rova- niemi usque ad ostium var. paludosa Lest, quae multo minus differt quam subsequentes [var. brevifolia et humifusa]: Spic. I p. 19; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; var. paludosa Fenn. bor. et maxima pars Lapp.: Fries; Carel. Bottn. Lapp.: Nym. Consp. p. 112; Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 64; Fenn. Lapp.: Giirke p. 210; in parte septentr. et usque ad Om., Oa., Sb., Kp., Kon., Kol., Ik.: Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 217, vide etiam Led. I p. 383. Ik. p: Malmb., spec. e Pyhajirvi! et Rautu pag. Dudenits!; Rautu: Appelberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132; Sakkola (!) inter Koti et Perailampi: Lindb. p. 21!; Valkjarvi Pahkinémiki: Lindberg!, vide etiam Fl. Kar.; [secus litus marinum . . . (fq) et cop.: Fl. Ingr. p. 182; in paludosis: Meinsh. p. 63, cfr l. c. p. XXII]. Kol. r Mandroga! et Porog! in paludibus: Elfv.; Petrosa- vodsk (Simming!): Norrl. On.; Petrosavodsk in silva abietina fertili ad terram nudam: Kihlm. Oa. r Qvarken: Malmgr.!; Vasa Korsholm [= Gamla Vasa]: Ale. et Alc. III, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132 et de ambobus Laur. Vaxtf. —- Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Savonkyla!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. — Kon. r Tiudie (Simming!, Kull- hem!): Norrl. On., cfr Giinth. p. 35. Om. Jakobstad »Notbergsfjairden»: Fontell!; Gamla Karleby Djuplampen: Hellstrém! nomine St. uliginosa; Siariisniemi: Brenn. Obs. [{forsitan ad Ok. spectet]; Brahestad: Hult herb. — Ok. Paltamo: Lackstrém!; r Paltamo Kourulampi, Ristijarvi Ma- talapuro, [Siriisniemi| Likasenlampi ad Neittaéva: Must.; Ristijiirvi (p): Lackstr. exk., cfr de omnibus Brenn. Obs., quem 1. inspicias. — Kp. ad Kepojoki in prato uliginoso [»sank myrang»]!, Vigostrow!: Bergroth & Lindroth; [Solovetsk: Selin! et Bergroth & Lindroth!| Ob. »in ripa fl. Kemensis! glareosa, prostrata, magis crassi- folia, fere glaucescens est, in paludibus vero eiusdem par. for- mam suberectam, foliis tenuioribus legi, quam ceterum e prato subsalso Limingoénse! report. W. Nylander»: Hellstr. Distr. p. 20; in parte septentrionali p, sed in par. Ylitornio non visa, in ma- xima parte st r Simo, Uleaborg, Ulea Pukki, Muhos (fq): Brenn. Typis impr. 77), 1904. 7 98 Stellaria crassifolia. Obs., quem |. inspicias, spec. e Muhos Matokorpi! et Tervola!; Uleaborg: W. Nylander!; [Uleaborg] (fq) Nuottasaari: Leiv., vide etiam Leiv. Oul. p. 32, 53, 85, 88 et 89; [Simo et Kemij (st fq): Keckm., cfr 1. c. p. 10; Kemi p: Rantaniemi in Brenn. Obs.; Alatornio! Kantojirvi: Hougb. not.; {(r): O. R. Fries; var. palu- dosa vr: O. R. Fries]. — Kuus. var. paludosa ad Kirkonkyla et Paanajiirvi! Sirkelié: Wainio Kasv. — Kk. var. paludosa Oulanka Kankahinen: Wainio Kasv.; Keret: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm.; complur. locis ad Mare album: Angstr. p. 51; Knjiisha et Sonostrow: Mela Pl.; Kouta: Mela herb. Lk. var. subalpina r Kittilé (!) Aakenustunturi ad rivulum, in paludibus inter pagum Kittilé! et montem Levitunturi, Kauk- konen, Kolari Akisjoki ad Jouhisu’anto: Hjelt & H.; p in ripa lapidosa fluvii Jeesid, in declivibus limosis fluviorum Kitinen et Kelujoki: Blom Bidr., spec. e Sattasjoki! et Emaus!; Sodan- kyla in litore ad pag. Sodankyla, in prato humido litorali ad Sattanen: Wainio Not.; Ounastunturit in reg. subalpina: Sandm. p. 32; in parte septentrionali par. Sodankyla non adnotata: Hult Lappm. p. 40. — Li. Inari ad Térmanen et in Tervasaari, in litore ad Salmijarvi, nec rara ad Kéngis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 20; Utsjoki, Inari: Sel. kat.; tantum- modo in Varangria ad Niaytim6 ete.: Kihlm. Ant.; in litoribus ad {Nyborg! et] Karlbunden (Barnsjarga): Arrh. ant.; Jarfjorden et Paatsjoki {Pasvig] orient. haud procul a Jakobs elf: Th. Fries Resa p. 62; Varangria austr. enum. ex 8 locis: Norm. Fl. Spec. p. 233, quem |. inspicias, vide etiam Lund p. 83 et cfr Blytt p. 1052, Hartm. p. 238 etc.; Wahlenb., Fellm. Lapp. et Fellm. Ind. vide sub St. uliginosa et infra. — |[L. ent. reg. subalp. fq: Leest.; var. paludosa reg. subalp. p: Leest., spec. e Ryévarinmutka prope Kaaresu’anto!; inter Niakkilé et Palojiirvi: Malmberg!| Lapp. ross. in regionibus litoralibus p: N. I. Fellm., efr Beket. p. 552, spec. e Kola!; Umba in litore graminoso!, Pja- litsa ad fluvium!: Kihlman; Ponoj: Knabe Pfl. p. 279 et Montell!; Nuotjavr ad ostium fluv. Lutto: Enwald & Hollmén!; reg. silv. r, non adnotata nisi ad Suutessaari in lacu Nuotjavr et Rikki- konelo ad Nuotjok!: Lindén Ant.; Kola: Enwald & Hollmén! nomine St. longipes p p. et Karsten!; Lumbofski: Brenner!; in Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 99 ins. Kuvschin prope Semiostroff!, Litsa!, Semiostroff!: Brotherus; Sosnovets et aliis locis: Mela herb.; etiam in Mela Pl. e multis locis enum.; var. paludosa ad Tshavanga et Jokonga: N. I. Fellm. Kl. »>rarius»: Fl. Kar.; d& arten f6rekommer bade i Ik. och Kon., torde uppg. hafva afseende pa dessa provinser. -— Fran Tb. och Kb. fore- ligga inga uppg., ehuru man af Mela Kasy. III p. 58 skulle kunna for- moda detta. — Lapp. fenn. >in litoribus maris Nordlandiae et Finmar- kiae p cop.»: Wahlenb. p. 124 0. 125. Denna uppgift afser formodligen St. humifusa (se under St. uliginosa). Det samma giller Kk. och Lapp. ross, >in litoribus maris iuxta terminos fluxus maris interdum copiosissime ex. gr. inter Kouta et Knjasha [»Knisikuba>|, ad sinum Kola, Karelsgam- men, Petshenga [»Peisen»], Normanssitel»: Fellm. Ind. Med stéd af Murbeck 1. c. p. 216 har jag har betraktat var. paludosa L. L. Lest., Fries sisom hufyudform. Emellertid bér framhallas, att Fries, O. R. Fries, N. I. Fellm. och Herb. Mus. Fenn. ed. I, sésom afven del- vis framgar af det ofvanstaende, upptaga var. paludosa jimte hufvudformen. Likaledes upptages var. paludosa Om. Sardisniemi, Ob. langs Kemi elf, Li- minka: Brenn. Obs. — Giirxe p. 210-211 ater betraktar var. brevifolia (Rafn) Fries sdésom hufvudform (= a) och betecknar paludosa, hvilken upp- tages fran Lapp., sasom var. e). F. subalpina Hartm. upptages Scand.: Giirke p. 211, sasom var. f); r: Mela Kasy. Il]. Se afven Samz. p. 185 och Brenn. Obs. a4fvenson: ofvan under Lk. I afseende 4 f. brevifolia féreligga f6lj. uppg.: var. brevifolia Fr. »in- ter gramina ad ripas amnis Kutja par. Kuolajarvi. Haec multo insignior varietas quam praecedentes» [var. paludosa et St. (crassifolia var.) humi- Jusa]: Spic. I p. 19. — Oa. Qvarken: Malmgr. — Ob. och Lk. vid Kemi elf: F. Nyl. Utdr. p. 191. Denna form upptages i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] fran K. [= K1.] och Lr., men jag kinner icke hvilket exemplar, som afses med. den f6rra uppg. Emellertid siges om denna form: »Ad litora maris forma frequentior»: Girke lv c., liksom afyven Murbeck upptager den fran »Mee- resufer> Nylanders exemplar fran Kuolajarvi Kutja fores till hufvud- formen af Murbeck, som alls icke upptager f. brevifolia fran Finland. N. I. Fellm. p. LXI anmirker f. 6. med ritta, att F. Nylanders exemplar fran Kuolajarvi i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] blifvit fordt till Lapp. ross. i Piet. till’ Lek. Af 6friga former upptagas: Var. alpina Fr. L. ent. bjérkreg. r Kaa- resu'anto (L. L. Lestadius): Lest. F. congesta Sl. Muhos Matokorpi: Brenn. Obs. — Dessa bada former aro mig okanda och upptagas hvarken af Giirke eller Murbeck. En]. Selan dr den senare en obetydlig form. 100 Stellaria humifusa. Stellaria humifusa Rottb. Ad litora Maris glacialis et albi (frequenter) provenit. Praecipue ad Mare glaciale iuxta sinum Kola, sed (parum) diversa: Spic. I p. 19, nomine St. crassifolia var. humifusa; maxima pars Lapp.: Fries, cfr |. c. p. 160; Lapp. (fenn. ross.): Nym. Consp. p. 112; Fenn. bor. or. (Kp.): Nym. Suppl. p. 64; Lapp: Fenn: Girke*p. 212speesvisa ew i,t: Lemszalivsgeliow Kp.: Murbeck in Bot. Not. 1899 p. 218, vide etiam Led. I p. 384 et Lindb. Pfl. p. 12. Kp. insula inter Soroka et ostium flum. Shuja: Selin!; Shuja [Tschuja] ad Mare album: Sahlb. Bidr. et Dagb.! et Berg- roth & Lindroth!; Kemi Gorellie ostrow: Bergroth!; [ad litora Maris albi ins. Solovetsk: Kusn. p. 107 nomine £ ovalifolia|. Kk. nondum diserte adnotata, sed sine dubio obvia (vide Lapp. ross. sub St. crassifolia). Li. in litoribus maris ad Finmarkiam orientalem in primis Varangriae p: Wahlenb. Fl. Suec. p. 287; fq in litoribus mari- timis praecipue ad sinus minores: Th. Fries p. 185, cfr Th. Fries Resa p. 62; tantum in Varangria ad Naytiém6 (!) etc.: Kihlm. Ant.; in litoribus arenosis ad {Nyborg,| Angsnés, Karlbunden! et Barnsjarga cop.: Arrh. ant.; Varangria austr. e 6 locis adn.:: Norm. FI. Spec. p. 233, quem I. inspicias, vide etiam Blytt p. 1053, Hartm. p. 238 etc. Lapp. ross. ad litora marium fq: N. I. Fellm.; spec. in H, MesE adsunt eleven. ob. Alem Lapp. ross. Uppgiften »ad sinus Kola et Varangricum»>: Fellm. Ind. under namn af Arenaria humifusa 6fverensstimmer visserligen fullkomligt med utbredningen af denna vixt, men det dr dock icke alldeles sikert, att den afser Stellaria humifusa (jfr under Arenaria humifusa, St. uliginosa och St. crassifolia). N. I. Fellm. for med stéd af Led. 1. c. uppg. till nu ifragavarande art, jfr dock Trautv. Incr. p. 128. Var. oblongifolia Fenzl, Fries. Li. »In paludibus a mari remotis ad flumen Tana (N. Lund)»: Fries p. 161, dir formen beskrifves. — Lp. »Inter scopulos marinos ad Kislaja guba, stadia nonnulla suecica ante Ponoj»: N. I. Fellm.!, jfr Beket. p. 552. — Formen upptogs i férra uppl. af Herb. Mus. Fenn., men icke i den senare; den siarskiljes hvarken af Murbeck eller Giirke. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 101 Malachium aquaticum (L.) Fr. In parte australt usque ad 62° 5’ raro invenitur. Ad ripas lacuum et fluviorum p: Prytz; (Eur. omn.} exc. etiam Fenn. bor. (cum Lapp.) et med.: Nym. Suppl. p. 62, cfr etiam DC. \Prodr. I» p.°395, 1 -c. Ill p. 366 nota et Led. I p. 416—417. Ab. Runsala: L. Boehm!; r ad Karkali duo spec. et uni- cum recedens ad Koskenpukka in Sammatti: Sel., quem |. in- spicias; Karislojo Kourujoki et Pipola: Tikkanen & Hult herb.; sat cop. ad stagnum Pipola et p in ripis lacus Lojo: A. Lagus; [in vicinitate lacus Lojo] st r in cultis et areis: Ch. E. Boldt; Vihti (r) Irjalansaari: Printz; [Vihti] st r ad rivulos Vanhala ad Valkoja, Suksela, Selkis, Haapkylé: Flinck; Vihti in insula mi- nima in lacu ad templum: R. C. v. Rehausen!, cfr Ale. II. — Nyl. Kyrkslatt ad Hvittraisk 1903: Sel. herb.; Hammars prope Borga (Strémborg): Szel. 0. Nyl.; hoc loco tantum adventicium, in saburra crescens, postea intermortuum: Szl. ann. — Ka. nondum adnotatum. — Ik. Kakisalmi, Pyhajarvi ad Sortanlaks! et Kiima- jarvi, Muola ad praedium Pellila: Malmb.; {[Kakki] Kirjola: Ner- vander in Mela herb.; |Parkala [Pargelovii] (Sobolewskij): Fl. Ingr. p. 175; haud fq, per totum territorium dispersum: Meinsh. p. 63). Sat. Birkkala Tyrkkyli! nune intermortuum et Birkkala Hyyhky: Hjelt, cfr Carlss. — Ta. Saaiksmiki r Rapola, Hakola: Tikk.; Hauho: Herk.; r ad arcem Tavastehus: Asp. & Th.; Vanaja Luhtiala: Kekoni!; Hattula Pelkola: Hjelt; in umbra in terra nova [»tillandningar»| ad Vesijirvi velut Papinsaari, Leppiiluoto, Vehkosaari, »P§aijiinne vid K:byn»: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala Lill—Einés in litore arenoso ad Piaijinne: WHiayr.; Padasjoki Kellosalmi: alumn. A. Bonsdorff in Mela herb. — Sa. Villman- strand in ripa infra moenia {»vallarna>|: Simming! et Sel. ann.; Villmanstrand in litore arenoso lacus Saimaa prope viam publi- cam adversus Dysterniemi cop. et ad Kimpis: Sel. herb.; Lapp- vesi Mannikk6 in litore lapidoso lacus Saimaa: Selan!; Lauritsala: Mela herb.; Joutseno: B. Federley!; rr [Ruokolaks] Utula: Hult! -—— K1. Sortavala ad pagum Anjala: Backm!, cfr Norrl. Symb., 102 Malachium aquaticum. vide etiam infra. — Kol. rr Solomeno (Simming!, Kullhem), ad ripas lac. Logmosero (Giinther): Norrl. On. Kon. in insulis Kishi, [Klimetskoj sive] Sennoguba! et in insulis adiacentibus in ripis lacus Onega: Caj., cfr Medd. XXV p. 26. Tillfallig i Finl.: Fries; Eur. exc. Norv. bor., Suec. bor., Ross. bor.: Nym. Consp. p. 107. Ingendera uppg. kan anses riktig; den senare rittas af Nyman sjalf. Lapp. Fenn.: Giirke p. 201—202 under namn af Stellaria aquatica (L.) Scop.; arten finnes dock icke i Lappland. — Tidigare har jag antecknat exemplar bl. a. fran K1. Kronoborg!; detta exemplar finnes dock ej] vidare i stora samlingen i H. M. F. Cerastium ‘) trigynum Vill. In superioribus montium altiorum regionibus Lapponiae nonnullis saltem plagis haud infrequenter et saepe copiose occurrit. In regionem silvaticam unico loco descendere indicatur. In Lapp. fenn. et ross.: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 244. Lapp. fenn. per totum alpium jugum et omnes alpes maritimas fere ubique (fq), ut etiam locis inferalpinis in terra denudata stercorata iuxta casas Lapp. maritimorum Finmarkiae p: Wahlenb. p. 126, cfr 1. c. p. XVII; (ubique fq): Fellm. Lapp.; (Ounastunturit] ad ripam fluvii Rautujoki: Sandm. p. 32; in reg. subalpina: 1. c. p. 32; etiam reg. alp.: Sandman in litt.; ad ri- pam rivuli prope Luirojirvi in reg. silv.: Hult Lappm.; prope Koadnilnjarga juxta flum. Tenojoki in reg. subalp.: Kihlm. Ant.!; Inari Kaamas: F. Silén!; in locis irrigatis reg. subalp. ad Meskelven, Bug6énees (Kihlman): Arrh. ant.; in alpinis ad Petshenga in reg. al- pina: Granit & Poppius!; Varangria australis Kjelmoen: Norm. FI. Spec. p. 238, vide etiam Blytt p. 1055 et Hartm. p. 239. — [L. ent. reg. alp. fq, reg. subalp. p: Lest., spec. e Kummaeno!, cfr Grape p. 105; Kilpisjirvi: Malmberg!; p — st r in ripis et ad scaturigines reg. subalpinae Hirvasvuopio, Munnikurkio!, ad ostium amnis Rommaeno, Saarikoski—Pahtasaari (p), st r— p etiam in reg. al- pina Valtijoki, Toskaljaur, Angeloddi, Mehkasvaarri et in alpinis ad Halti (S et SE c. 910 m, Rinjok 857 m): Lindén Bidr.] *) Specimina hujus generis in H. M. F. asservata recensuit Sv. Mur- beck a. 1899. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 103 Lapp. ross. haud infrequens: Fellm. Ind.; locis denudatis humidis e Pjalitsa (!) ad Kildin (!) p cop.: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XLII, spec. e Ponoj!; Hibini! et Tshun: Mela herb.; etiam ad Devjatoi: Mela Pl.; Tuatash haud infrequens: Enw. ann.; reg. silv. superior r in valle ad imum montem Siuluoivi sat cop., reg. alp. st r Siuluoivi, Tuatash et Vuojim in vallibus rivulorum et in rupibus, quae ut gradus exsurgunt, [»klippterasser»]: Lindén Ant.; Lujauri urt! et in aliis montibus alpinis st fq, ad Orloff!, Ponoj etc. fq: Kihlm., cfr Knabe Pfl. p. 280!; inter Varsina et Keinjavr nonnullis locis: Broth. Reseb., vide etiam infra. Var. parviflorum Fenzl »Lapponia prope Gavrilova (e spec.), Fennia (Schrenk)»: Led. I p. 397, som afven citerar Fellm. Ind. for denna form. Harpa grunda sig mahainda uppg. for hufvudarten: norra el. 6stra Finl. och stérsta delen af Lappl.: Fries, afvensom Finl.: Nym. Syll. p. 242; Fenn.: Nym. Consp. p. 110; Lapp. Fenn.: Giirke p. 213. Emellertid torde arten aldrig blifvit antraéffad i Finland i egentlig mening, utan endast i Lapp- land, hvarfé6re savail Schrenks som 6friga uppgifter hirifran dro oriktiga. Lv. i Herb. Mus. Fenn. II torde afse exemplaret fran Pjalitsa. Cerastium arvense L. Raro et adventicium, sed interdum copiose, in Fennia inprimis austro- occidentali occurrit. »Eur. omn. exc. ... Fenn.»: Nym. Consp. p. 108; »in territorio vix nisi adventicium in prov. meridionalibus provenit»: Herb. Mus. Fenn. II p- 182; »Finland séd. del., trol. allestiid. inférd»: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 246, (se afven DC. Prodr. I p. 419, Brenn. Flor., Mela Kasv. ete.) Ab. Abo: K. E. v. Bonsdorff! och I. Ringbom!, jfr Zett. & Br.; [Muu- rila] »lukuisasti pienellaé alalla eriilla aholla Isontalon luona»: Reny.; Pojo: H. Pipping i herb. lye. n.; Pojo naira Brédtorp, troligen inkommen med héfré: Hisinger!, jfr Prot. 2, XII, 1882; Lojo prestgaérdsiingen: Hels., den sist- nimnda mahinda en osiker uppg.; [Vihti] rr >»Ridals ang vid inkérsvagen till Nummela station, tydligen inkommen med h6fré>: Flinck!; [Mynaimiki] »v. 1890 tapasin kasvia runs. Kallisten Pappilanhaan pellossa. V. 1897 oli sité samalla paikalla ainakin yhtaé runs. kuin silloin. Mainittu pelto oli ollut heinaésséi n. 20 vuotta ja melkein kaiken aikaa kiytetty hevos- hakana. Kaksi vuotta sitten kynnettiin tama pelto ja nikyy Cerastiwm sen jilkeen haivinneen>: Caj. Kasvist. — Nyl. Kyrkslatt Hvittriisk Aava- ranta ymnig pa en ang 1902, afven talrikt pa villan Bastuvik 4 Degeré vid Helsingfors: Szel. ann.; Esbo Urberga i maingd 4 odlad angsvall: Gadol.; Helsingfors Lappviksudden: Selan!; A sistnimnda stille har arten bibe- hallit sig under 25 ar, men har icke frambragt mogen frukt: Sel. ann. 1903; 104 Cerastium arvense. Helsinge Aggelby vid jarnvagen: Kihlm. ann.! — Ka. Viborg Lavola: Thesleff! — (Ik. »ex septentrione Nevae fluvii (Graff)>: Fl. Ingr. p. 171; Meinsh. p. 65 upptager arten endast fran kalkstensomradet. | Sat. Kallfjird ganska ymnig, ursprungligen inkommen med utlaindskt hofr6: O. Collin!; Karkku Jarventaka! pa ett par besadda dngar, vissa ar gan- ska ymnig, Koskis: Hjelt. — Ta. Mustiala: Karsten! och elev Zitting!; Tyrvainté Haukila (eley Langenskjéld): Sel. ann.; Kark6la: eleverna C. Col- lin! och E. Westermarck!; Evo ang: Fréken A. Blomqvist! — Sa. Taipal- saari »pellolta»: elevexemplar i duplettsamlingen!; Mikkeli: Ehnb. Sb. Jorois Jarvikyli mycket ymnig pa ett par angar, bibehallit sig under manga ar och spridt sig till oodlade marker: Lindb. comm.; Kuopio Vaindlanniemi ymnig, Piispantori: K. W. Natunen comm. Ob. Uleaborg Frihetsholmarna r (Zidb.), Tornio Réytté Badholmen (Hougberg!): Brenn. Obs.; (st r) »pelto lahella Nyhiasen t.»: Leiv. [Cerastium Edmonstonii (Wats.) Murb. & Ostenf. Tantum in Lapponia enontekiensi lectum est. Lapp. (r): Nym. Consp. p. 1081), vide infra; Lapp.: Gtirke p. 222 nomine C. arcticum Lange. L. ent. reg. alp. r: Leest.1); r in summa reg. alpina in declivi australi montis Halditshok! {Haltitschohko] (S c. 1000 m) et sub radicibus eiusdem montis copiose: Lindén Bidr. '), cfr Lin- dén in (Diar. 1, II, 1890) Medd. XVIII p. 202 +), ubi florae patriae novum notatum est, Medd. XVIII p. 2441) et Bot. Centralbl. LXI pear De tidigare anférda fyndorterna Moskana, Nuljalaki och Ripanes (Fristedt): Leest. 1), jfr Hartm. p. 239"), Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 247 ete., aro beligna utom Finlands graénser. Saisom framgar af ofvanstdende, iro de hithérande uppgifterna publi- cerade under namnet C. latifolium. Att uppgifterna fran vart flora-omrade dock icke hinféra sig till den akta C. latifolium L., utan till C. Edmonstonit (Wats.) Murb. & Ostenf. framhalles 6fvertygande af Murbeck i Bot. Not. 1898 p. 247, se redan Nym. Suppl. p. 62. — C. latifolium anféres annu Seand.? Fenn.?: Giirke p. 226, men denna uppgift bor utga.] Cerastium alpinum L. In altioribus Lapponiae montibus nec non in Lapponia superiore frequenter, in Lapponia inferiore plerumque pas- ’ Nomine C, latifolium L. aan Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 105 sim, ceterum raro —rarissime obvium, sed usque ad 61° 20’ ad meridiem versus occurrit. In humidis Lapp. fq: Prytz; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Eur. plur. alp. subalp.: Nym. Consp. p. 108; Lapp. Fenn.: Giirke p. 220, vide etiam Led. I p. 411—412 et Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 249. K1. in Valamo ad litora rupestria p: FI. Kar.!, cfr Fl. Ingr. p. 171 et Herb. Mus. Fenn. II p. 132, spec. e Valamo etiam re- portaverunt Hj. Neiglick! et alii; Impilaks: Chyd. nomine C. vul- gatum var. alpinum; in fissuris rupium prope Kirjavalaks etiam ad Sortavala (Backm.): Norrl. Symb., spec. a Backman lectum p. p. ad var. lanatum pertinet; Impilaks Pullinvuori: Hjelt Ant. p. 66. Kb. Tohmajirvi Hiidenvaara: Hjelt Ant. p. 66! — Kon. rr Lishmajirvi in rupibus caleareis, forte quoque in Saoneshje ad Schungu sec. spec. mancum: Norrl. On., spec. ad var. lana- tum pertinet, vide etiam infra. Kp. Kemi ad Mare album: Malmgren!; Jyskyjarvi ad fl. Kemi: A. J. Malmgren! nomine C. vulgatum et*cum eo in- termixtum; Nemetski Gusovoj-ostrow ad Kemi: Bergroth & Lindroth! Ob. unico loco arenoso in monte silvatico Kallinkangas haud procul a templo kemense: Hellstr. Distr. p. 20!; in parte septentrionali rr in parte (maxime) septentrionali par. Ylitornio, Kemi (!): Brenn. Obs.; r Kemi Kallinkangas Mahlasaari: Keckm., efr 1. ec. p. 16; Alatornio plur. loc. ad pagos silvaticos: Hougb. not; primum obvium ad Turtola {»Turttula»|: Prytz Ant. p. 158 (forsitan idem locus atque insequens]; r Ylitornio Pello ad ripam fluvii Tornea!: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 107; in montibus silva- ticis, qui a Kemitrisk per Rovaniemi ad Alkkulam procedunt: Hellstr. Distr. p. 9. — Kuus. Mantytunturi et Ruskeakallio!: Wainio Kasv.; (p): Sahlb. Fért., spec. e Paanajiirvi! ad var. da- natum pertinet; Rukatunturi: Nyberg! et Hirn!; copiosissime in rupibus praeruptis [»klippviiggar»| ad Kitkajoki prope Jyravan- koski: Hirn in Medd. XX p. 8; etiam Valtavaara, Mantyvaara, Kulja: Hirn Fort., cfr Alanne p. 58 nota; [par. Kuolajirvi] Hosi- tunturi, Julmaoiva et Haukkakallio ad ripam lacus Auhtijarvi: 106 Cerastium alpinum. Borg Sel., vide etiam Jul. p. 284 et F. Nyl. Utdr. p. 153. — Kk. Oulanka Kivakka! et Piinuorunen: Wainio Kasv.; Pesioiva: Borg Sel.; in promontorio inter Knjaisha et Kouta: Mela PI. Lapp. fenn. (r) Kittili ad pag. eiusdem nominis, Kolari Yllassaari et Jokijalka!: Hjelt & H.; {inter Kardis et Kengis: Acerbi p. 200; Pajala: Samz. p. 177 et Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 249; Kieksisvaara: Zetterstedt II p. 208;] in clivis herbidis, cam- pisque siccioribus nec non in declivibus riparum arenosis (fq) et saepe copiose provenit: Blom Bidr.!, cfr Kihlm. Beob. p. XVII, XVIII et 12; in alpium iugo eiusque lateribus et convallibus gra- minosis ubique, ut etiam in monticulis et petris maritimis aliisque locis inferalpinis per totam... Finmarkiam st fq, nec non prope Vindelpaa Inarensem visum: Wahlenb. p. 136; ad flumina Tana et Utsjoki fq, de cetero vero vix extra alpes subalpesque: Fellm. Lapp.; Kemijarvi ad Luusua, Sodankylaé fq — st fq in campis graminosis, ericetis, cet., ad flumen Kitinen e Kairala usque ad Rovanen, obvia etiam ad Lokka, nec raro ad Mutenia, Inari fq in clivis ad flumen Ivalojoki in regione coniferarum mixtarum, etiam ad Salmijiarvi, et fq ad Kéngiis prope Mare glaciale: Wainio Not. nomine var. glandulifera Koch, cfr |. c. p. 32 ete.; Sodan- kyla Saunavaara—Tallavaara, magis ad septentrionem versus ad Kitinen fq: Kihlm.; Pallastunturit ad Laukku- et Pyhakuru: Hielt, spec. e Pyhikero!; Ounastunturit in reg. subalp. et longe in reg. silvaticam descendens: Sandm. p. 31, cfr 1. ¢. p. 32; p in reg. silv.: Hult Lappm., cfr |. c. p. 39 et 94; in rupibus ad Kutsa et Nivajiirvi [in par. Kuolajiirvi]: Borg Sel.; in clivis graminosis, in convallibus fluminum Tenojoki, Utsjoki et Ivalojoki fq, nec non alibi pluribus locis reg. subsilv., ex. gr. ad templum ina- rense, Pakananjoki, Kaamas: Kihlm. Ant.; in devexis graminosis reg. subalp. st fq — p: Arrh. ant.; enum.: Norm. FI. Spec. p. 243, vide etiam Lund p. 83, Blytt p. 1054, Hartm. p. 239 ete. — (L. ent. reg. alp. et subalp. fq, reg. silv. p: Leest.; st fq in locis graminosis, ripis lapidosis et praeruptis riparum declivibus [-strandbranter»] reg. subalpinae, st fq etiam in reg. alpina in declivibus praeruptis montium alpinorum, ex. gr. Angeloddi (5S 680 m): Lindén Bidr., cfr etiam Grape p. 105.) Lapp. ross. ad alpes ubique, unde ad litora maris fluvio- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 107 rumque omnium Maris glacialis et Maris albi partis septentrio- nalis descendit: Fellm. Ind.; per totam peninsulam lapponicam in alpinis st fq: N. J. Fellm.; {circa Nuotjavr et Nuotjok] reg. silv. superior r copiosissime in declivi australi montis Viutsoivi, reg. alp. st fq —fq: Lindén Ant; spec. in H. M. F. e Lim., Lv., Lp. et Lm.; maxime ad meridiem versus e Kantalaks: Bren- ner! et Brotherus!, vide etiam Medd. XIX p. 13, Broth. Wand. p. 3, 4, 11, 13 ete.; etiam in Mela Pl. e multis locis adn. Kon. Kishi, Sennoguba och kringliggande Gar: Caj., jir Medd. XXV p. 26. Exemplaret fran Sennoguba! betraktas emellertid af Lindberg sa- som en egendomlig form, f. lanata, af C. vulgare * alpestre. Arrhenius anmirker om denna form, att den ar hégst egendomlig, sirskildt afvikande genom hiarigheten. — Ok. Upptages harifran [= 15]: Mela Kasv.; nagon fyndort air mig icke bekant. Af former uppgifvas, utom de fullstindigare behandlade, f6lj. Var. glanduliferum Koch upptages af Wainio fran Lapp. fenn., men de exem- plar, som inlamnats under detta namn, tillhédra enligt Murbecks bestam- ning hufvudformen. Detsamma 4r férhallandet med exemplar, som tidigare gatt under namnet var. glutinosum Koch och glandulosum Koch. Arten hybridiserar hos oss med C. vulgare. Cerastium alpinum var. lanatum (Lam.) Hegetschw. Una cum forma typica sed minore frequentia obventt. In majore parte dicionis speciei dispersum: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 249; Lapp.: Girke p. 221. K1. Valamo: F. Nylander!; Pyhasaari in lacu Ladoga: Backman! Kon. Lishmajarvi: Norrlin! Kuus. Paanajarvi: Sahlberg!; Paéaskésenkallio prope Juuma in fissuris rupium: Brotherus & F. v. Wright! Lk. in rupibus ad Tankajoki: Hult Lappm. — Li. ad lac Mierasjarvi in reg. subalp. [Rastekaisa SO 718): Kihlm. Ant. — |L. ent. reg. alp. p: Lest., spec. e Peltsana!; Kilpisjarvi: Malm- berg!; spec. typica cop. in alpe Saivaarri! (V 742 m) et Ange- loddi (S 672 m): Lindén Bidr | Lapp. ross. cum f. typica (p): N. I. Fellm.; Tuitsitunturi in declivi australi: Borg & Axelson! (,cfr Medd. XXIX p. 38); Tshun: Brotherus!; Ponoj: Montell! 108 Cerastium alpinum. Cerastium alpinum var. glabrum Retz. In primis ad oram Maris glacialis provenit, ubt fre- quenter occurrere indicatur, sed etiam in montibus alpinis etc. mvenitur. In Lapponia fennica et rossica: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 249; Lapp.: Gtirke p. 221. Lk. Kuolajarvi {»Salla»] in monte Vahtikonelonvaara prope Saukari in declivi sicco: Borg & Axelson!, cfr Medd. XXIX p. 38. — Li. Inari: E. Nylander & M. Gadd!; cum forma typica ad flum. Tenojoki (fq): Kihlm. Ant., spec. e Vuopionsuu!; ad Kon- gis prope Mare glaciale: Wainio Not.; Outakoski in ripa flumi- nis Tenojoki!, Niytaém6!: Granit & Poppius; Varangria austr. 7 locis: Norm. FI. Spee. p. 245, quem |. inspicias, nomine C. * gla- bratum Hartm. — [L. ent. reg. alp. p, reg. subalp. r: Leest.; r in reg. subalp. et alpina, in illa ad Saarikuski et in monte supra Pahtasaari, in reg. alpina in Tshaimo (E 615 m), Ange- loddi (S 672 m) et Halditshok [Haltitschohko]: Lindén Bidr.; haud pauca spec. in H. M. F\| Lapp. ross. secus totam oram Maris glacialis et usque ad Ponoj (!) Maris albi fq: N. I. Fellm.!, cfr Beket. p. 553; spec. in H. M. F. e Lp., Lt. et Lm. omnia ad mare aut in vicinitate maris videntur lecta; Lim. Kolosero ad ripam: Borg & Axelson|, cfr Medd. XXIX p. 38. Cerastium vulgare Hartm.') * triviale Link. Frequenter (aut frequentissime) tota Fennia provenit. In Lapponia distributio huius formae incerta sit; cum alus enim formis a plurimis auctoribus coniuncta est. Fq aut fqq?) in Fennia inveniri consentiunt fere omnes auctores, cfr Till.?, Kalm et Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 108; fq in parte australi Fen- ) © vulgatum Hartm. auct. plur., C. caespitosum Gilib. e Giirke p. 222. >) Bergstr., Arrh. Ann., Flinck, Wecks., W. Nyl., [Meinsh. p. 64,] Leop., Fl. Kar., Elfv., Mela, Norrl. On., Hellstr., Tenn., Leiv. et Keckm.; fqq, in partibus maxime septentrionalibus et orientalibus fq: Brean. Obs. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 109 niae, in parte maxime septentrionali non ') adnotatum: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 253; Lapp. Fenn.: Giirke p. 223, vide etiam DC. Prodr. I p. 415 et Led. I p. 408—409. Lapp. fenn. (fq): Hjelt & H.; [Sodankyla locis herbidis iuxta domicilia pagi Sattanen et prope templum (st r), etiam in cultis rarius occurrit: Blom Bidr.; (fq): Fellm. Lapp. [ad varie- tates ad maximam partem spectat]; solum ad Salla in Kemi- jarvi et ad Kyro in Inari adnotatum: Wainio Not.; (st fq): Hult Lappm.; in Lk. tantum forma ad var. {alpestrem| vergens adno- tata: Herb. Mus. Fenn. [I p. 132, ubi e Li. etc. omnino non enumeratur; ad flumen Tenojoki inter Koadnilnjarga et Puolmak (Arrhenius): Kihlm. Ant.; e permultis locis enum.: Norm. FI. Spee. p. 250, vide etiam Blytt p. 1057 et Hartm. p. 240, sed ad * alpestre aut f. glandulosam certe ad partem maximam spec- tant, vide ceterum sub C. viscoso. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.; saltem ad partem maximam ad alias formas spectat.| Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; ubique fg: N. I Fellm., cfr 1. c. p. XLVI et Beket. p. 553; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280; ad varietates ad partem maximam spectent; certa specimina tan- tum ex Umba: Kihlman! et Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11! St. o. Oa. st fq: Malmgr.; freqvensen dr sikert for liten. — Ob. Kemi fq ((M.] Castrén): Jul. Fort. p. 102. — Lp. Lumbofski: Brenner!, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 49. Exemplaret ar utan blommor; mdjligt ar dess- utom, att Murbeck vid bestaémningen férbisett, att pa samma ark finnes ett exemplar fran »Carelia borealis» med hopviken etikett. Framhallas bér, att flertalet uppgifter fran Lappland torde afse * alpestre. Exemplaren fran Lim. och Lt. torde dock vara sikra, ehuru Mur- beck icke observerat, att de fro fran den nordligaste delen af flora-om- radet. Fran Kk. finnas numera saikra exemplar, ehuru dylika saknades vid uppgérandet af Herb. Mus. Fenn. II. Férutom de Jangre fram behandlade formerna upptages f. filiformis Hartm. Om. Temmes Ollila: Brenn. Obs., se ifven Brenn. Flor. etc. Exem- plaret fran Temmes féres dock af Murbeck till hufvudformen. — Var. hir- sutum Mela, som upptages sésom rr fran L. ent. {18}: Mela Kasyv. III, dar den beskrifves, hér till * alpestre. Exemplar i Mela herb. synas vara ganska anmirkningsvirda. — (Namnet /irsutum torde tidigare af Neilr. blifvit anvandt i en annan betydelse, se Giirke p. 223). Som motsats till dessa for- 1) Vide infra. 110 Cerastium vulgare. mer anvinder Mela 1. c. for hufvudformen kenimningen vulgare Mela, hyvil- ken benimning 4dfven strider mot prioritetslagarna. — Att arten varierar mycket, framhalles bl. a. Herb. Mus. Fenn. II p. 132. De former, som omtalas af Broth. afvensom Medd. III p. 169 och Medd. IX p. 126, torde dock snarast béra anses sasom monstrésa bildningar. C. vulgare hybridiserar hos oss med C. alpinum. Cerastium vulgare f. glandulosa (Bonningh.) Wirtgen. Quamquam his demum temporibus rite est distincta, multis tam locis per totum territorium lecta et sine dubio aliis quoque indaganda est. Inprimis in alpinis et ad oras maritimas: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 253; Fenn.: Giirke p. 225. Ab. Pargas Gunnarsnis in abiegno sat raro [»gles»]: Arrh.; Vihti (fq) inprimis in montibus, transitus evidentes ad formam typicam adsunt: Flinck, forsitan confirmatione egeat. — Nyl. Helsingfors: W. Nylander! nomine C. viscosum; Hogland ad septentr.-occidentem versus a Suurkylii: Brenner! — Ik. Pyha- jarvi Riiska ad ripam lacus Ladoga: Lindberg! Kol. Vaneimova-selkaé: Cajander & Lindroth! Oa. Kurikka: Malmgren! — Sb. Jorois prope Pasala: Lindberg in Medd. XXIIl p..9) cir Tc. paolo. Ok. Ristijiirvi Saukkovaara: Brenner!, cfr Brenn. Obs. — Kp. Jyskyjairvi ad flumen Kemi: Malmgren!; [Solovetsk: Selin!] Ob. st r tantum in vicinitate maris [»kustomradet»] Simo Selkikari et Tiiro, Kemi Ajossaari et Hattsaari: Keckm., cfr l. ec. p. 14 et Brenn. Obs, spec. e Kemi iam legit Hellstrom! — Kuus. ad pagum prope templum complur. locis, in pratis prope Rukatunturi, ad Vuotunki et Mantyniemi: Hirn Fort.; spec. [ad templum?] leg. Nyberg! Li. ad Kyré in regione coniferarum mixtarum: Wainio Not. — [L. ent. Kaaresu’anto: L. L. Lestadius! p. p. nomine C. viscosum] Lv. Kuusreka: Selin! Sasom i Herb. Mus. Fenn. II p. 132 framhalles, hinféra sig de uppgifter, som afse férekomsten i vart land af C. viscosum, [atminstone i hufvudsak] till ifragavarande form. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 111 Cerastium vulgare x alpestre Lindbl. In alpinis passim aut matore frequentia obvium, in Fen- nia orientalt multis locis usque ad fines australes, in Fennia septentrionali nonnullis saltem locis, sed in Fennia occiden- talt rarissime tantum invenitur, quamvis etiam in hac parte ad fines australes progrediatur. Maxima pars Lapp.: Fries; Scand. Fenn. or. (sec. Uechtr.) alp.: Nym. Consp. p, 108 nomine C. vulgatum * macrocarpum Schur; Fennia, Gubernium Olonez: Trautv. Iner. p. 131; Fennia orientalis: Trautv. Incr. p. 887 nomine C. macrocarpum,; in parte septentrionali et orientali Fenniae: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 254; Lapp. Fenn.: Giirke p. 223 nomine C. pias ababeil var. ae (Baumg.) Giirke. Nyl. (Hogland] »f. glandulosa, superne sash dul nate kallartak af torf i Suurkyla r»>: Brenn. p. 447! et Brenn. Tiil. p. 39, vide infra. — Ka. Siakjirvi in limite agri: Blom! nomine C. vulgatum. KI. Impilaks: Chyd.! nomine C. vulgatum var. alpinum; in rupibus (Variskallio cet.) ad Kirjavalaks: Norrl. Syrub.!; Va- lamo: Mela! — Kol. Petrosavodsk (!): Norrl. On.; ad totam fere oram lacus Onega a Vosnessenje usque ad Petrosavodsk et So- lomeno!: Caj., spec. etiam e Derevjannoje! et Maschesero! Kon. in ripa arenosa lacus Sitiimiijarvi, Koselma (Simming!, Kullhem!), Suunu!, in Saoneshje ad Asheb! et Vigorus: Norrl. On.; Kishi, Sennoguba et in insulis adiacentibus: Caj., vide etiam supra p. 107. Kp. Jyskyjarvi ad flumen Kemi: Malmgren!, una cum C. trivialt f. glandulosa. Ob. p Kemi Kasiirnbacken, Hattsaari, Mahlasaari, Viherialii: Keckm.; Kemi p: Rantaniemi in Brenn. Obs.; Rovaniemi: Eber- hardt!, vide etiam infra.) — Kuus. Kitkajirvi ad Haataja: Bro- therus & F. v. Wright!; ad Oulankajoki in prato: Hirn Fért. — Kk. Kiimasjirvi: Bergroth & Fontell! Lk. r Kittilaé ad pag. eiusdem nominis et ad Kukasjiirvi, Kolari in insula Yllissaari! et ad pag. Jokijalka plur. loc. inter- dum satis cop., sine dubio etiam in aliis partibus, quamvis fieri 112 Cerastium vulgare. non potuerit, ut discerneretur: Hjelt & H.; in pratis graminosis subhumidis propatulisque herbidis iuxta domicilia p: Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XVIII et XIX; Kuolajarvi ad Salla, in limi- tibus agrorum ad Saija, Sodankylaé ad scaturigines prope Kemi- joki, st fq ad Martti, fg iam ad Mutenia, fq prope flumen Kiti- nen e Kairala usque ad Rovanen: Wainio Not., cfr 1. c. p. 6 et 32; (Sodankyl& septentr.-or.] fq in tota reg. silv.: Hult Lappm., vide etiam Borg in L. Y. 1899 p. 157. — Li. Inari (!) fq ad flumen Ivalojoki in regione coniferarum mixtarum, plur. loc. etiam ad Koppelo et ad Paatsjoki in regione pinifera, fq ad Salmijiirvi, in pratis campisque graminosis, lucis et ad scaturi- gines in regione betulina ad K6ngiis prope Mare glaciale fq: Wainio Not.; in propatulis iuxta domos et in pratis subhumidis per reg. subsilv. et subalpinam fq, ad flum. Vaskojoki st fq: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsily. et subalp. in tota Finmarkia: Lund p. 83; fq—st fq in graminosis herbidisque subhumidis per reg. subalpinam: Arrh. ant. — [L. ent. reg. alp. et subalp. p: Leest.; Kilpisjarvi: Malmberg!; st fq — p secundum ripas am- nium, inprimis inter lapides, sed etiam in declivibus riparum et locis graminosis reg. subalpinae, r in reg. alpina Toskaljoki et Valtijoki in saliceto: Lindén Bidr., spec. e Liatéseno Musta- korva!| Lapp. ross. ad Lumbofski, »in Lapp. ross. forsan vulgaris, licet a me ibi praetervisum»: N. J. Fellm.; Kamensk ad habita- cula prope flum. Ponoj: Palmén!; Jambruts: Selin!; [circa Nuot- javr et Nuotjok| reg. silv. fq et copiosius in pratis ad ripas fluvii Nuotjok!, reg. silv. superior r in valle ad imum montem Siulu- oivi, Vuojim: Lindén Ant.; Ponoj: Montell!; Orloff! in saliceto, prope pagum Voroninsk! in paludosis tundrae et Porrjavr! in ripa lacustri: Kihlman; Rinda! et Litsa!: Brotherus. Ob. Uledborg barlast: S. W. Liljeblom!; Uleaborg tillfalligtvis pa en gardsplan: Zidb., jfr Brenn. Obs. En f. stricta, som sannolikt hér hit, beskrifves Samz. p. 176—177 fran Pajala nira Finlands grins. (Formen sirskiljes icke af Murbeck, som afven ang. Brenners f. glandulosa antecknat C. vulgare subsp. C. alpestre Lindbl.) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 113 Cerastium alpinum xX vulgare. Quantum adhuc constat, in Fennia maxime septentrio- nali et Lapponia rarissime et parcissime gignitur. De distributione vide Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 250— 252, ubi describitur, et cfr Medd. XXVI p. 162, ubi primum e territorio indicatur. Kuus. ad fluvium Oulanka: Hirn! (Lk. Pajala et Li. Tana sec. spec. in Herb. Mus. Upsaliensi: Murbeck 1. c.| — [L. ent. Kaaresu’anto (L. L. Leestadius): Mur- beck |. ¢.] Lp. Orloff: Kihlman! Murbeck framhaller |. ¢., att C. Lestadianum, som beskrifvits af Samz. p. 177 fran Pajala och enligt beskrifningen vore ifragavarande hybrid, en- dast ir en form af C. alpinum. Cerastium viscosum Auctt. Maximam partem per errorem indicatum est. Adventicium semel lectum esse videtur. Kalm; >in arvis et ruderatis fq»: Prytz, jfr Led. I p. 405, Wied. & W. p. LXXXIX; stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; »Eur. omn. exc. ... Fenn. plur.x»: Nym. Consp. p. 109; r sddra och mellersta Finland: Brenn. Flor.; Fenn.: Giirke p. 229 under namn af C. glomeratum Thuill. — Ab. fq: A. Nyl. — Nyl. fq: W. Nyl.; Hogland flerstaides: E. Nyl. Ber., jfr Brenn. p. 38. — Ta. Hauho: Herk. — KI. p: Fl. Kar. — [Ob. emellan Kardis och Kengis: Acerbi p. 200.} — Kuus. Kuusamo: Jul. p. 284. — Lapp. fenn. »per partes silvaticas et subsilvaticas omnium Lapp. sueci- carum vulgare, ut etiam in inferalpinis Finmarkiae praecipue Tanensis p cop.»: Wahlenb. p. 137; Utsjoki: S. Castrén p. 58 (och 352). — [L. ent. Kaaresu’anto: Martins p. 184.] Denna art saknas atminstone sasom vildvixande helt och hallet i Finland. Uppgifterna bero delvis darpa, att Wahlenb. kallade C. vulgare for C. viscosum, hvarfére Led. 1. c. afven citerar Fellm. Ind. fér denna art, delvis ater pa férvexling med C. vulgare f. glandulosa. I afseende 4 hit- hérande fragor far jag f. 6. hinvisa till Murbecks framstallning i Bot. Not. 1898 p. 254 och 255. Att de exemplar i H. M. F. [t. ex. W. Nylanders fran Helsingfors!], hvilka legat till grund fér uppg. i férra uppl. af Herb. Mus. Fenn., Byteskataloger m. m., hora till C. vulgare f. glandulosa fram- halles t. ex. Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Emellertid bér nimnas, att i finska universitetsmuseets samling af Plantae adventiciae finnes ett exem- plar af C. glomeratum Thuill. fran Ta. »>Tavastehus vid stationshuset. Fére- Typis impr. ?°/, 1904. 8 114 Cerastium viscosum. kommer sparsamt 4 ett nagot lagliindt och grasbevuxet stalle pa grus och sandjord, antagligen inkommen pa ett eller annat satt»: O. Collin! — Ar- ten ir otvifvelaktigt pA detta stille tillfallig och har mahianda redan lange- sedan férsvunnit. Cerastium semidecandrum L. In Fennia maxime austro-occidentali occurrit et ad sep- tentrionem versus usque ad 61° inveniri indicatur. Kalm; in collibus elatis Finl. austr. st r: Prytz; Eur. omn. exc. ... Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 110; Fenn. non nisi in mer. oce. adest: Nym. Suppl. p. 63; Fennia in parte austro- occidentali: Murbeck in Bot. Not. 1898 p. 268; Fenn. mer.-occ.: Giirke p. 232—233, vide etiam DC. Prodr. I p. 416 et Led. I p. 405—406. Al. fq: Bergstr.; Saltvik Gullbergsholmen, Eckeré Storby, Hammarland Posta, Finstr6m Godby: Arrh. & K., spec. e Salt- vik Haraldsbyholmen!; Jomala Dalkarby etc. cop.: Sel. ann.!; Geta Isaksé, Finnd: Ch. E. Boldt; in pag. Jomala et in insulis taeniarum australium, Sottunga Masshaga in taeniis orientalibus: Laur. Fort.; Geta Finné, Sund Kastelholm: Bergr. comm.; Eckero prope telonium [»tullhuset»]: Lindberg! — Ab. Korpo in devexis aridis complur. locis cop.: Arrh.; r? Téfsala in pago ad templum, Vehaks: Bergr.; Piikkis Harfvarén!, Merimasku (Karsten!): Zett. & Br.; Abo Vardberget: Seelan!; Abo »Majfiiltet», prope Kathrine- dal!, Salo complur. loc., Péytis (I. Bergroth), Nystad Birkholm: Hollm.; in vicinitate opp. Abo haud raro: Arrh.; Piisparisti: A. G. H.!; Nummis ad Aboam: Wirz. M. S.; Nagu Sandé: Arrh.; Pargas (fq); Arrh. Ann., spec. vidi in Sel. herb.; Karislojo Peltokyla: E. af Hiallstrém!; Mietois st r Uhlu, Kivi- et Hiip- pavuori, Myniamiiki in parte australi st r nonnullis locis prope Kallis (Kettarmiki, Koikkismaki): Caj. Kasvist., cfr l. c. p. 141; [Nystad] Priannimiki: Séd. [add.] — Ny]. Karis Landsbron: Sel. ann.; Helsingfors Sandudden: Hult herb.; Helsingfors Lappviks- udden in colle aprico: Sel. ann.; r Strémfors Bullers!, Osterby et Lofé!, Hogland Pohjakorkia: Sel. O. Nyl., cfr Brenn., Brenn. Till. p. 39 et vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 115 Ta. prope Tavastehus in praedio Kankaantaka in clivo aperto aridissimo: QO. Collin!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132, (num prorsus genuina?]. Stérsta delen af Finl.: Fries. Redan W. Nyl. Distr. papekar det orik- tiga i denna uppgift, jfr W. Nyl. Till. p. 302 och Sel. O. Nyl. p. 24. — Al. Bergstr. upptager arten »BC», saledes icke fran vestra Aland, dir den dock senare blifvit funnen. — Ab. Pojo fq: A. Nyl.; freqvensen dr antag- ligen oriktig och mahanda ir hela uppg. osiker. (Afser méjligen Arenaria, som saknas?) — Kp. Kemi: Beket. p. 552; uppgiften dr sikert oriktig. Var. viscidum Fr. Ny1l. (Hogland} >kallartak af torf i Suurkyla! — f. major spithamea, foliis superioribus 21 mm usque longis (lat. 13 mm) inferioribus etiam 24 mm, tillsammans med féregaende»: Brenn. p. 447], jir Brenn. Till. p. 39. Ehuru Brenners exemplar dro habituellt afvikande, f6ras de dock af Murbeck till hufvudformen. Varieteten viscidum upptages hvarken af Murbeck eller Giirke 1. c. Herniaria glabra L. In Fennia australi usque ad 62° 5’ rara et multis plagis deficiens; in Fennia orientali nondum adnotata est. Kalm; in arenosis siccis Fenn. austr. et merid. minus fq: Prytz cont.; Fenn. merid.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. (256 b aut] 678 b et Giirke p. 187—188, vide etiam DC. Prodr. III] p. 367 et Trautvetter in Mose. Bull. 1864, IV, p. 561—565. Al. (st fq): Bergstr.; Eckerd (!) Storby, Saltvik (!) Haraldsby —Farjsund: Arrh. & K.; Saltvik prope Qvarnbo: Ch. E. Boldt; Ecker6é Storby Innerfjarden in monte: Lindberg! — Ka. Fredriks- hamn Tammio! [Stamé] et Pitkipaasi: E. Nyl. Ber., cfr Sel. 0. Nyl.; in Pitkaépaasi non obvia 1895: Sel. ann. — Ik. Sakkola Kiviniemi: Rupr. Diatr. p. 50, efr Fl. Kar. p. 194 et Malmb.!, spec. etiam e Kiviniemi in castello leg. Nikl.! et Lindberg!; r Valkjarvi (!) Pasuri: Malmb.! et Lindberg!; Pyhajirvi: M. Wer. ving!; Pyhajarvi Toubila: Lindberg!; {Parkala [»Pargola»], Siestar- joki [»Sestrorezk»] etc.: Meinsh. p. 297]. . Ta. (Tavastehus (!)] r ad lacum Ahvenisto: Asp. & Th.; Tavastehus Rapamaki: O. Collin!, cfr Not. XI p. 467; Tavaste- hus Hattelmala complur. loc.: Leop. ann.; Vanaja Parola ad fines par. Hattula: Hjelt et iam Wirz. ann.; Hell. vide infra. — Sa. Mikkeli in arenosis aridis circa oppidum frequenter: Norrlin!; 116 Herniaria glabra. Rantasalmi ad praedium sacellani 1852: E. Nylander!; Ranta- salmi in pagis ad templum et Hiltula cop.: K. W. Natunen comm. Polygonum Herniaria dicta: Till. torde val oaktadt namnet och O. Hjelt Férsék p. 236 hafva uteslutande afseende pa Scleranthus annuus, da arten sedan dess ej uppgifvits fér Abo trakten annat an pa barlast. »Ar en af de sillsyntare vixter jag traffat i Finland, uti Hollola socken i Ta- vastland har jag dock funnit den pa moar»: Hell. p. 5; ehuru uppgiften ar h6égst sannolik, bér dock framhallas, att Norrl. s. 6. Tay. ej alls upp- tager arten. »In campis aridis per Satacundam, Tavastiam, Nylandiam et Careliam meridionalem»: Wirz. pl. off.; uppg. fran Sat. ar obestyrkt, fran Nyl. ar arten ej alls kind, da Fredrikshamn bor riknas till Ka., ehuru i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] denna ort riknats till Ny1l. och Sakkola till Ka. — Al. Bergstrands uppg. »ABCD Cpf» d. v. s. har och dar, stundom tickande pa faltbackar 6fver hela Aland, afven skiérgarden och angransande delar af Abo skirgard, maste anses fullkomligt oriktig, ehuru Bergstr. Beskr. afven betecknar arten sdsom timligen allmin. — Ab. Upptages hir- ifran i Herb. Mus. Fenn. p. 51, men nagot exemplar fran denna provins finnes Atminstone ej numeraisamlingen. Arrh. Ann. upptager Pargas (Keck- man) 1853, hvilket mahinda afser samma exemplar. [Abo] »in saburra na- vali ad arcem 1885»: Lindén! och Gadol. (g. ymnig). Arten ar har tydligen tillfallig. Karis: E. Nybergh i herb. lyc. n.; uppg. behéfver bekraftas, — Nyl. Anjala: H. K. Wrede i herb. lyc. n.; uppg. upptages sisom anmaning till vidare undersékning. — Sat. Huittinen: Car. p. 23, men arten upp- tages ej af Lydén och torde knappt férekomma; hirpéa mahinda grundar sig r: Gadd Sat. p. 48. — Ta. Lempéadla: K. A. Hjelt i herb. lye. n.; Hauho: Herk.; uppg. behéfva bekriftas. Angaende Hellenii uppg. fran Hollola se ofvan. — Sa. Ett exemplar i herb. lye. n. uppgifves vara fran Saiaminki, men jag betraktar fyndorten sAsom osiker. — Ob. Uleaborg [pa barlast]: S. W. Liljeblom!; Uledborg Toppila r (Zidb.): Brenn. Obs.; Ulea- borg st r Painolastissa [8 PT]: Leiv. Arten ir tydligen tillfallig harstades. Herniaria hirsuta L. Semel, quantum scio, in saburra lecta est. Ab. PA barlastplatsen vid Abo slott (Lindén!): Seelan i (Prot. 2, X, 1886) Medd. XV p. 181—182. Corrigiola litoralis L. Semel saltem in saburra lecta est. Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] i flere exemplar den 29 Aug. 1883, men har ar 1884 icke blifvit antraffad: Sel. Frév., jfr (Prot. 7, I, 1885) Medd. XIII p. 208 och 209 och Brenn. Flor.; exemplar tagna af Lindén! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. ET Seleranthus perennis L. Certus tantum e Karelia australi, ubt rarissime lectus est; ceterum in saburra etc. occurrit. Fenn. merid.: Fries; Eur. plur. nempe exc. ... Fenn.: Nym. Consp. p. 257; Fenn. adest in mer.-or., ubi detectus (1851) a W. Nylander pr. Viborg et relectus 1880 a Nervander: Nym. Suppl. p. 125; Fenn.: Gtirke p. 179, vide etiam DC. Prodr. Ill ps of8. Ka. rr ad viam versus Monrepos prope Viborg ad margi- nem silvae unicum modo legi specimen, nec plura inveni [1851]: F]. Kar. p. 191!, cfr Malmb. et Herb. Mus. Fenn.; eodem loco ut etiam circa Viburgum suis locis cop. leg. Nerv.! teste Selan in (Diar. 9, X, 1880) Medd. VI p. 253; Viborg Hiekka prope muros in arenoso a. 1893: Zilliacus!, vide etiam infra. Ehuru Fries’ uppg. numera kan anses i viss man riktig, var dock anmirkningen »mihi haud visa; quae sub hoc nomine in collectionibus observavi omnia Scl. annuo pertinuerunt»: W. Nyl. Distr. pa sin tid fullt berattigad, och 4fven Annu kan: Scand. (exc. Lapp.): Nym. Syll. p. 326 ej anses 6fverensstimmande med varkliga férhallandet. (Den sistnaimnda uppgiften rittas af Nyman sjilf.) — Al. »ABCD Cpf» d. v. s. har och dar, stundom tiackande pa faltbackar 6fver bade fasta Aland och skargarden med Korpo etc.: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. Arrh. siger haérom: »Oak- tadt triget efterspanande har jag under mina manga resor pa Al. ej lyc- kats finna spar af Scl. perennis. Bergstrands uppgift ar helt sikert oriktig. Troligen har han hallit Akerformen af Sel. annuus for denna art, medan den allminna backformen, som genom sin mera sammangyttrade vaxt och sina nagot i hvitt stétande blomstallningar habituellt erinrar om Sel. perennis, hallits fér Scl. perennis. Foérekomsten af den sistnémnda arten pa Al. ar emellertid alls ej] oantaglig»: Arrh. in litt. — Ab. Pojo fq: A. Nyl.; uppg. kan anses fullkomligt vederlagd genom W. Nyl. Distr. — Ka. Nervanders exemplar fro tagna i Viborg »i stora sandgropen pa glacisen emellan Vi- borgska férstaden och Saunalahti stadsdel»!, »pa en bergsstig i Monrepos skogen»! afvensom Viborg Hiekka! Enligt Szlan férekommer arten i Vi- borg i stora sandgropar pa glacisen vid Kron St. Annae och vid Sauna- lahti: Sel. ann., hvilket tydl. afser Nervanders fyndorter. — Lindberg an- ser, att dessa lokaler tyda pA att arten dr tillfalligt inkommen, troligen fran Ryssland, dar den férekommer nairmast vid Luga-floden, hvarjamte han papekar det egendomliga, att den sA lange hallit sig i Viborg. I Lindb. Enum. upptages arten darfére inom klammer och betraktas saledes icke sdsom inhemsk. — Oa. Vasa Angkvarn 1880 o. 1881 par individer, senare 118 Scleranthus perennis. ej [funnen]: Laurén i Medd. XXII p. 39. — Ob. »Uleaborg in saburra na- valix: S. W. Liljeblom!, jfr Brenner i Medd. XIII p. 186; [Uleaborg| Top- pila 1885 ett — fa stand, afvensom 1887: Zidb.; barlastplats Simo Kallio sig 1888, Kemi stad r 1892: Keckm., jfr om dessa Brenn. Obs. —Seleranthus annuus L. In Fennia australi usque ad 62° frequenter, interdum frequentissime obvius; deinde ad 63° plerumque passim in- venitur, supra hunc gradum autem plerumque rarus aut ad- venticius esse videtur. Till.; Kalm; in arvis arenosis fq: Prytz; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exe. . .. Lapp.: Nym. Consp. p. 257; exc. etiam Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 126; Fenn.: Girke p. 181, vide etiam DC. Prodr. III p. 378 et Led. II p. 156—157. Al. fq: Bergstr.; {in taeniis orientalibus] non adn. nisi e Brando Lappo: Bergr., vide etiam sub Ab. — Ab. in parte orien- tali dicionis [= taeniarum ad Al. finitimarum] (p): Bergr.; fq: Zett) & Br: fqq: Arch Ann’;-fq? Sand, Renv., A. Nyh sel c! Flinck; fq: Wecks.; st fg — fq enum. interdum cop.: Caj. Kasvist., quem |. inspicias, cfr l. ¢. p. 140. — Nyl. fqq: His.; fq — tqq in agris cop., etiam in campis et saxis: Stenr.; fq: W. Nyl.; fqq: Sel. O. Nyl.; [Hogland] (p) in collibus siccis et graminosis ad pa- gos et ad Liivalahti: Brenn. Till. p. 40; [Hogland| nonnulla spec. ad Suurkyli, ad Kiiskikyla st fq: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. st fq: Blom; Viborg Monrepos abundabat: FI. Kar. p. 191; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [in (ericetis et) arenosis apricis, fqq in agris hordeo consitis: Meinsh. p. 296). Sat. (p): Malmgr.; fqq: Hjelt. — Ta. fqq et in terra ar- gillacea et arenosa: Leop.; fqq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Asp. & Th. et Bonsd.; st fq — fq, in parte septentrionali minore frequentia: Wainio Tav. or. — Sa. fq saltem usque ad Kuopio: K. Nyl. & Chyd.; fqq: Hult. — K1. fq in parte meridionali (Kareliae totius]: Fl. Kar.; fq: Hann.; fq (Backm., Bergstrém): Norrl. Symb.; fq: Hjelt. — Kol. st fq in agris: Elfv. Oa. p: Malmer.; Stora: Hasselbl.; Vasa forsitan inquilina: Hjelt!; Laur. Vaxtf. non comm., vide ceterum infra. — Tb. st Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 119 r: Broth., spec. e Laukaa!; Wainio Tav. or. vide sub Ta. — Sb. Leppavirta (!) fq: Enw.; [Kuopio] (fq): Mela, cfr sub Sa.; Kuopio: L. M. Runeberg!, vide ceterum infra. — Kb. Kide fq: Brand.!; Liperi (!) fq: Eur. & H.!; r Nurmes prope Konnanlampi ad viam: Wainio Kasy.! — Kon. (parcius) ad Onegam usque: Fl. Kar.; fq in collibus aridis, »in parte bor. occ. haud obser- vavi, formam pubescentem var. agrestis Rupr. ad Tiudie (Kull- hem!), in Saoneshje Schungu—Tolvoja st fq, in Reg. oce. ad Kaitajarvi! (f. perennis Fr.) +), Leppiiniemi, Veschkelys—Siimii- jarvi>: Norrl. On., cfr Giinth. p. 39. Ok. Kajana Ilko: Must., cfr Brenn. Obs., [num omnino spont?} — Kp. Kirasjirvi in agro secalino: Bergroth & Lindroth! Nyl. Brenn. p. 38 anfér Schrenks uppg., att arten forekommer pa Hogland, bland dem som béra bekriftas, men rittar sjalf detta: Brenn. Till. p. 40. — Sat. Med afseende 4 Malmgrens laga freqvens ma fram- hallas, att arten annu i Honkajoki tycktes vara allman. — Oa. Vasa ang- kvarn sparsam, Vasa angbatsbrygga 1881—83, 85 ymnig, Vasa hofrittspark 1883—85 rikligt: Laurén i Medd. XXII p. 37, 41 o. 42. — I Sb. upptages arten ej alls fran Tisalmi af M. & J. Sahlb., hvarfére antagligt ir, att den ej heller har gar synnerligen langt 6fver 63°, om afven Melas uppg. maste anses gilla nagot nordligare trakter [t. ex. Maaninka?]; nirmare utredning vore har af nédden. — Om. [Gamla Karleby] allm. pA barlast: Hellstr., jfr l. c. p. 186; Pyhajoki vid landsvigen naira Luoto: Lackstr. Da arten ofta forekommer tillfallig, misstinker jag, att Lackstréms uppg. afser ndgon dylik forekomst. — Ob. Uleaborg Toppila 1885, fatalig, och 1890, Simo 1887: Zidb., jfr Brenn. Obs.; Uleaborg st r: Leiv.; barlastplats Kallio sag i Simo 1886, senare icke Aterfunnen: Keckm. Hvad de olika formerna af denna art angar, finnes om dem mig veterligen fran vart land ingenting publiceradt utom i Norrl. On. (se ofvan). Har ma diarfére namnas, att arten atminstone i Sat., dar jag varit i till- falle att f6lja dess utveckling, under milda vintrar fortlefver ganska all- mint, i synnerhet pa ragakrar bland brodden, och afven under stringare vintrar ar detta niastan alltid fallet med ett eller annat exemplar, men dessa skilja sig, sa vidt jag kunnat finna, i intet afseende fran de ettariga. Emellertid utveckla de blommor, sa snart mildare viderlek intrider; sa t. ex. hos ex. af 24, IV, 1872! — Pa mycket torra backar triffar man dar- emot ej sallan en form *) med tattsittande blommor och timligen trubbiga kalkflikar, som afven 6fvervintrar under gynnsamma férhallanden, men utan nagon grins synes 6fvergi i den vanliga. En dylik form har Arrhe- ') = f. hiberna Reich. auct. Selan. *) Sannolikt f. hiberna Reich.: Sel. ann. 120 Scleranthus annuus. nius iakttagit pa Al. (se under Scl. perennis). I sammanhang harmed ma papekas, att var. b) hibernus Reich. upptages af Giirke p. 181 bl. a. fran Seand., afvensom att subsp. biennis Fr. delvis 1. c. p. 180 féres till Sel. annuus X perennis. Selan skrifver om f. hiberna Reich., att den forekommer talrikt vid Helsingfors, i Viborg och vid Villmanstrand; ar troligen lika utbredd som hufvudformen. Finnes i H. M. F. afven fran Nyl. Inga, Ik. Suvanto, Ta. Jimsi, K1. Uukuniemi, Kb. Liperi och Kon. Suojarvi: Sel. ann. Chenopodiaceae, Beta vulgaris L. Nonnullae huius speciet formae apud nos coluntur et una quidem usque ad summum fere septentrionem. Var. maritima in saburra occurrit; vide sub hac. Rédbetan (B. vulgaris var. rubra DC.) odlas i hela landet och ganska allmant, hvarfére, d& icke nagon annan form naimnes eller antydes, jag fort uppg. angdende arten 6fverhufyud till denna form. Den upptages re- dan af Till. och kan odlas anda upp till Utsjoki: Ign. Geogr. p. 349. Se f. 6. ang&ende odlingen frimst Elfy. Ant. p. 68, men dfven Fries, Rein p. 83, Elfy. Kult. p. 117-119, Brenn. Flor., Mela Kasv. III, Ale. III, Elfv. Ant. p. 23, Caj. Kasvist., jfr l. c. p. 30, Medd. XXV p. 12, Stenr. p. 16, Leiv., Turistforeningens Arsbok 1902 p. 80 [Ylitornio] etc. Har ma endast anféras f6lj. uppg.: [UleAborg] «Blifva sma och greniga afven i god jord- man»: Jul. p. 20. Odlas i Li. Toivoniemi pa kalljord med stor framgang: Nordling p. 307; 1883 darstiides angripen af skalbaggar: 1. c. p. 315. Inne- fattas jimte naérmast félj. former under namnet var. esculenta (Salisb.) Girke, hvarom sages: »in agris colitur in usum culinarium et oeconomicum >: Girke p. 127. Sockerbetan har under senaste Ar varit foremal fér odling i tamligen stor skala i sydvestra Finland. Osiakert synes dock, om férséken skola fortsittas. Se hirom t. ex. Elfv. Ant. p. 63. Odlingen af foderbetor ar obetydlig: Elfv. Ant. p. 68. Likaledes odlas mangold (B. vulgaris var. cicla L.) mycket sillan. Se hirom Elfv. Ant. p. 69, Brenn. Flor., Mela Kasv. III, Rosb. Kyrksl. p. 113-114 etc. — Ob. [Uledborg] Toppila 1885, 1886, flere annu icke i sep- tember till blomning hunna stand: Zidb., jfr Brenn. Obs. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 121 Beta vulgaris var. maritima (L.) Koch. In saburra rarissime lecta est. Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott| flere individer hésten 1883, men ar 1884 patraffades icke mera nagot exemplar: Sel. Fréy., jfr (Prot. 7, II, 1885) Medd. XIII p. 209 och Brenn. Flor., ex. af Lindén! — Ob. (Uleaborg] »painolastilla Hietasaaren puolella>: Leiv.; uppg. behdfver kanske bekraftas. Chenopodium bonus Henricus L. In Alandia passim aut maiore frequentia inveniri tndt- catur, ceterum raro et vix nist adventicium occurrit. Till.; Till. Icon. 124; Kalm; »en af Finlands sillsyntare vixter, vid Borga har jag funnit ett och annat stand»: Hell. p. 5; in ruderatis humosis Fenn. austr. st r: Prytz cont.; Fenn. merid. occid.: Fries; Fenn. mer.-oce.: Nym. Consp. p. 623; Fenn. (mer.-occ.) in sola ins. Aland vere indigenum dicitur (in Nyland et Aboae adest casu): Nym. Suppl. p. 268; Fenn. mer.: Giirke p. 137, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 84—85. Al. p: Bergstr.; ad pagos par. Sund—Jomala: Tengstr.!; Salt- vik Haraldsby: A. Nordenskjéld!; Sund Kastelholm: Hult ann. et Leop. ann.; Sund Bomarsund et Hdgbolsta (!), Eckerd Marby, Finstrém Torsbolsta, ad templum, Grelsby, Godby et Farjsund: Arrh. & K.; (Sund] compluribus locis velut Bomarsund, Skarpans, Kastelholm, ad praedium sacerdotis et aliis locis: Prim. p. 71; Geta Dan6é, Sniack6, Sund prope templum: Ch. E. Boldt; Geta Bolstaholm: E. Reuter; in Alandia s. d. continenti (fq): Bergr. comm.; Ecker6é Storby: Lindberg!; Saltvik Kvarnbo: Lindberg herb.; pag. Jomala: Laur. Fort.; r Briindé Asterholma: Bergr. — Ab. r ad ripam amnis Aura: Zett. & Br.!; [Vihti] r Juotila in horto: Printz; Flinck ibidem non vidit. — Nyl. Helsingfors Edesviken: Hult coll.; Perno Sarflaks in margine viae: Gadol.; Borga: Hell., vide supra. K1. Hiitola Pukinniemi: J. A. Fastberg!, cfr Lindén. »Ad vias, parietes, plateas per meridionales et medias Fenningiae provincias hine inde»: Wirz. pl. off.; uppg. kan ej anses 6fverensst’ammande med verkliga férhallandet. Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. III p. 709; ehuru arten médjligen férekommer sdsom barlastvixt, hdr den dock 122 Chenopodium bonus Henricus. ingalunda till de vildt vixande arterna i Osterbotten. — Ab. Pargas p: Adl.; ej sedd at Arrh.; Pojo fq: A. Nyl., jfr Ale. 1II; ej troligt. — Sat. Hir och dar vid Kyr6éfors: Printz litt.; enligt min f6rmodan bor arten har betraktas sdAsom tillfallig — Sb. Kuopio: Alc.; sakert tillfaliigtvis férvil- dad, ehuru dfven upptagen af Mela och i Mela Kasv. — Ob. Angaende uppg. hos Led. se ofvan; jfr vidare Brenn. Obs., dar afven en enligt min tanke ogrundad uppg. ur Wirz. M. S. anfores. Chenopodium hybridum L. In Fennia maxime austro-occidentali raro et vix nist adventicium inveniri videtur. In hortis oleraceis p: Prytz cont.; Fenn. merid. occe.: Fries; Fenn. mer.-occ. (Aboae: Brander 1862): Nym. Suppl. p. 268; Fenn. mer.: Gtirke p. 181—132, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 68. Al. p: Bergstr., vix prorsus certum, vide infra. — Ab. herba inutilis in nonnullis hortis Aboae (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; ibidem leg. E. Reuter!; praedium Korpo: L. H. Stigzelius!, cfr Zett. & Br.; Pargas Kapellstrand in horto: C. J. Arrh. & Arrh.; Nystad in horto: Hollm.! — Nyl. Helsingfors: Wainio ann. Ta. fortuito lectum in horto holitorio [» kryddgard»]: Norrl. S- Ory av: »Non vidi»: W. Nyl. Distr. Ehuru det ar otvifvelaktigt, att arten oftast ar tillfallig, torde den dock Atminstone tills vidare bora kvarsta bland vilda vixter, sirskildt fran Ab., dirifran den upptages Herb. Mus. Fenn. II p. 50. Emellertid sages: »verisimiliter adventicium»: 1. c. p. 132. Sills. syd- vestra och sydéstra Finland: Brenn. Flor.; nagon uppg. fran sydéstra delen air mig icke bekant. — Al. Bergstrands uppg. »AB, Ap», d. v. s. har och dir pa odl. stiallen etc. 4 hela fasta Aland, torde knappt vara riktig, da arten ej sigs af Arrh. & K.; ej heller ar den, sd vidt mig ar bekant, an- tecknad af ndgon senare exkurrent. Sirskildt nimnes: Har aldrig sett den pa Aland eller annorstides i Jandet: Lindb. comm. Bestémdt vilse- ledande ar st fq: Bergstr. Beskr. — Oa. Vasa Angbatsbrygga 1885 ymnig, men antriffades icke mera 1886: Laurén i Medd. XXII p. 41. — Ob. [Ulea- borg] st r viljelomailla Hietasaarella lahellé tulitikkutehdasta [»8 Vilj. Hie. K.>]: Leiv.; uppg. afser tydligen, om den 6fverhufvudtaget ar fullt siker, nagon alldeles tillfallig forekomst. Chenopodium murale L. Per erroem olim indicatum est, sed in saburra rarissime occurrit. »In cultis rarius Uloae (Julin), Aboae ipse>: Prytz cont. — Ob. Ulea- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 123 borg: Jul. i V. Ak. H. p. 175, jfr om hvardera uppg. bl. a. Brenn. Obs., dar dfven en nyare, enligt savil Brenners som min Asikt, ej fullt siiker uppgift anféres. Uppg. bero sikert pa férvexling, da arten sedermera ej patriffats af nagon annan. Den upptages icke af Julin i hans fullstandiga vixtforteckningar. — Daremot férekom den sasom barlastvixt: Nyl. Hel- singfors, Sérniés barlastplats 1884 0. 1885: Lindb. comm., jfr Lindb. Enum. Chenopodium urbicum L. In Fennia australi raro invenitri videtur. Kalm; in cultis Finl. austr. (st fq): Prytz cont., cfr Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 623 et Giirke p. 132, vide etiam Cr Exodr. ANI, 2, p. 69° et ‘Led. TH’ pt "701702. Al. p: Bergstr., spec. e Saltvik!; Sund Finby et Bomar- sund, Finstré6m Godby: Arrh. & K. — Ab. Korpo (L. H. Stig- zelius): Zett. & Br.; Finby prope templum: Sandell!; r Sam- matti Haarijarvi: Sel. — Nyl. Fagervik rr: His.; Inga Baro: Sel. ann.; [Helsingfors] st r intra urbem: W. Nyl.; Helsingfors complur. loc.: Kihlm.; Borga in plateis, Mérskom [spec. leg. E. Sivén!]: Sel. O. Nyl. — Ka. Haapasaari: Sel. 0. Nyl.! Ta. Sysma: Nikl.!; Sysm& prope templum (K. W. Renqvist): Hult herb.; Sysma Valittula (K. W. Renqvist): Unon. [ad eundem locum veris. spectat]. — K1. Sortavala: Chyd., vide infra; Sorta- vala Hiekka Jormakka: Enw. hav. Al. st fq: Bergstr. Beskr.; sikert oriktig freqvens» — Ab. Abo: O. Hjelt M. S., upptages till vidare undersékning. Lojo Laxpojo: Hels.; uppg. behéfver bekraftas, da Lindberg aldrig sett arten i Lojo. — Ik. Kakisalmi (Wartiainen) Malmb., jfr bl. a. Ale. 1II; exemplaret tillhér enl. Selan Atri- plex hortensis. — K1. Da Chydenii exemplar ej vidare finnes bland kollek- tionen af Chenopodium urbicum i H. M. F., och manga oriktigt bestimda exemplar funnits bland Chenopodiaceae, torde ifragavarande uppg. behéfva bekraftas. — Sb. r: Mela, jfr Mela Kasy. III 0. IV; exemplaret fran Kuopio! torde en]. Selan snarare tillhéra Atriplex hortensis. Chenopodium rubrum L. In oppidis Fenniae usque ad 63° plerumque passim, ceterum raro, excepta Alandia, ubi passim aut satis frequen- ter inveniri indicatur. Till.?; Kalm; (fq) in hortis et inter Brassicam: Hell. p. 6; in plateis et hortis (fq): Prytz cont.; in hortis et ad plateas ad 124 Chenopodium, rubrum. Bjorneborg usque (st fq): Wirz. pl. off.; Fenn. merid. oce.: Fries, Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 623; Fenn. med.: Nym. Suppl. p. 268: Fenn.: Giirke p. 135, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 83 et Led. Ill p. 707—708 nomine Blitum polymorphum C. A. Mey. Al. p: Bergstr.; (st fq): Bergstr. Beskr.; Geta Bolstaholm: Bergroth in litt.; pag. Jomala in agro: Laur. Fért. — Ab. (r) Runsala: Zett. & Br.; in urbe [Abo] in plateis et hortis haud infrequens: Arrh. & Hollm.; {Muurila] rr Kaukelma in horto: Reny.; st r hic illic in hortis et areis in vicinitate templi par. Mynamaki: Caj. Kasvist., cfr 1. c. p. 187; Nystad (Uusikaupunki| in horto: Hollmén!; [Nystad] Sorvakko: Séd., vide etiam infra. — Nyl. [(Helsingfors (!)] intra urbem p: W. Nyl.; Helsingfors complur. locis plerumque una cum Ch. glauco: Kihlm.; Thusby: Astr. & H.; Borga! in plateis, Orimattila ad Sommarnas: Sel. 0. Nyl., spec. hoe loco leg. E. Sivén! — Ka. r Viborg: Fl. Kar.! et Malmb.! — Ik. Nykyrka Kolijarvi: Lindberg!; [in vicinitate orae maritimae, inprimis fq in vicinitate opp. Petersburg: Meinsh. p. 292]. Sat. Bjérneborg: Wirz. M. S., cfr Gadd Sat. p. 48. — Ta. [Tavastehus] (fq): Asp. & Th. — Sa. (Ruokolaks) rr Siitola (Simming!): Hult. — K1. Sortavala: Chyd.! Qa. Kristinestad (!): Malmgr.; Vasa et in oppido novo! et vetusto: Hjelt, cfr Alc.; r Vasa complur. loc. et in oppido vetusto: Laur. Vaxtf. — Sb. r Kuopio: Malmberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 132. Om. vide infra. Ab. Abo allm. pa slottsbacken 4 barlast: E. Reuter!; afven tagen darstides af Gadol. och Lindén!; [Pojo] fq: A. Nyl.; atminstone freqvensen ar bestimdt oriktig, hvarf6re uppg. behdfver bekriaftas. — Sat. Kyré: Asp; knappast troligt. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. behéfver bekraftas. — Om. Gamla Karleby p pa odlad jord och barlast, inférd med barlast: Hellstr.!, jfr 1. c. p. 137. — Ob. UleAborg Broholmarna >in saburra navali»: Brenner!, jfr Brenn. Obs.; [Uledborg] (fq): Leiv.; freqvensen ar sikert vilse- ledande; nagra stand i Kemi stad 1886, senare ej antraffad: Keckm. Chenopodium glaucum L. Ut antecedens, sed ubique frequentior est et longius ad septentrionem versus progreditur’. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 125 Kalm; in ruderatis et plateis urbium Fenn. austr. st r: Prytz cont.; Fenn. merid.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 624; hab. etiam in Fenn. occ. (Ostrob. mer.): Nym. Suppl. p. 268; Fenn. occ. et mer.: Giirke p. 136, vide etiam DC. Prodr. MM 2s py 72cet Led. I p: 700—701. Al. (»fq»): Bergstr., vide infra. — Ab. fq in plateis urbis Abo (!) et in Runsala: Zett. & Br; Abo fq (—st fq) in cultis: Arrh.; Piikkis: Lindb. comm.; [Pojo] (fq): A. Nyl.; Mietois st r ad Kaulakko et Runois: Caj. Kasvist., cfr 1. c. p. 137; [Nystad] Kainunpirtti et Sorvakko ad oram et in plateis et in areis oppidi: Sod. — Nyl. Fagervik! et ad Ekenis: His.; (r) in loco nuper culto ad viam circa sinum Téléensem: W. Nyl.; plur. locis intra urbem (Helsingfors]: W. Nyl. p. 213, vide etiam sub Ch. rubro; [Perno] Sarflaks: Gadol. — Ka. Fredrikshamn (!) (Qvist): Scel. O. Nyl.; Viborg fq: W. Nyl., cfr Malmb.! — Ik. ad oppidum Kakisalmi numerose: Sel. ann. et herb.; [inprimis in reg. ma- ritima (fq): Meinsh. p. 294). Sat. nondum adnotatum. — Ta. Tavastehus in plateis: O. Ticcander! — Sa. [Ruokolaks} rr Siitola (Simming!): Hult; in oppidis (fq): E. Nyl. & Chyd.; Nyslott: Malmberg!; Nyslott in litore ad Kyrénsalmi 1901: Sel. herb. — K1. Kronoborg [ad de- versorium)> (Hjelt Ant.)p. 67!; Sortavala:) Chyd.!:— Kolo in Petrosavodsk! fq: Fl. Kar., efr Norrl. On. et Giinth. p. 49; inter Nikola et Rovskoje ad Svir, Vosnessenje: Caj. Oa. Kristinestad: Malmgr., spec. leg. Simming! — Kon. r Kendjarvi: Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. [I p. 132. Om. (st fq) in plateis: Hellstr.!, spec. e Gamla Karleby!; Jakobstad: Hjelt, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 132; p: Tenn., spec. e Gamla Karleby! Ob. Uleaborg: Mela herb.; Uleaborg Toppila 1886 2 a 3 spec.: Zidb., cfr Brenn. Obs.; Simo ad serratrinam Kallio multos deinceps annos: Keckm. ; Al. Bergstrands uppg., att Ch. glaucum vore allman pa hela Aland och i Korpo ete. [»ABCD»], ar utan tvifvel oriktig, om det afven kan an- ses vara sikert, att arten férekommer pa Aland. 126 Chenopodium album. Chenopodium album L.’). In tota Fennia frequentissime (aut frequenter) saepeque coptose provenit; in Lapponia inprimis interiore frequentia minuttur, sed ad summum fere septentrionem progreditur. Multis variat formis, sed hae apud nos parum exploratae sunt. Fq vel fqq?) in tota Fennia inveniri consentiunt omnes fere auctores (Wainio Kasv. vide infra), cfr Till., Kalm; tota Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 624; Lapp. Fenn.: Gurke p. 130, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 70 et Led. III p. 697-700. Lapp. fenn. fq interdum cop. in agris et parcius in aliis locis cultis, ad septentriones versus et praecipue in interiore parte frequentia minuitur: Hjelt & H., spec. e Kittil&é prope tem- plum!; (Sodankyl&] in cultis p: Blom Bidr.; per totam Lapp. .. p cop.: Wahlenb. p. 67; in arvis fq: Fellm. Lapp.; in Kemijarvi et Sodankyl& usque ad Kaaretkoski fq et saepe etiam abundanter locis cultis et ad domos, obviam etiam ad Petkula et Martti, Inari ad Kultala, etiam ad Vaalakkajirvi fluminis Paatsjoki in agro rapa consito: Wainio Not., cfr 1. e. p. 31; herba inutilis ad Tanhua et Korvanen: Hult Lappm.; [Kuola- jarvi] non nisi ad Kurtti: Borg Sel., vide infra; »specimina ad sacerdotium utsjokense et parcius ad Paavali! (Inari) vidimus»: Kihlm. Ant.; Varangria australis saltem ad [Nyborg et] Niiytimé: Arrh. ant., vide etiam Hartm. p. 353. — [L. ent. reg. subalp. p, reg. silv. fq: Leest.; Kaaresu’anto: Malmberg!; Lindén Bidr. non enumerat.| Lapp. ross. »ad Mare album haud infrequens, ceterum tantum ad sinum Kola observavi»: Fellm. Ind.; ad Maris albi oram occidentalem et sinum Kola! fq: N. |. Fellm., cfr 1. ¢. p. ") Ch. album a spicatum Koch. ?) Mela Kasy, Arrh. Ann, Flinck, Wecks., Sel. O. Nyl., Blom, Lin- dén, Leop., Norrl. s. 6. Tay., Wainio Tay. or., Hult, Fl. Kar., Mela, Norrl. On., Brenn. Obs., vide infra, Leiv. et Keckm.; fqq [in maxima parte terri- torii] fq aut st fq, interdum copiosissime: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias, cfr 1. ce. p. 140; fqq in agris et locis consitis argillosis saepe copiosissime: Stenr; [»oft sehr dichte Bestaénde bildend»: Meinsh. p. 294}. ~] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, No |. 12 XXXVII et Beket. p. 558, ubi insuper enum., spec. a Fellman ad Kantalaks lectum ad formas ducitur; Kuusreka: Mela herb.; Ponoj et multis locis ad occidentem versus: Mela PI.; reg. silv. r nonnulla spec. ad templum [{»bénkapellet»] prope locum, ubi salmones captantur {»laxpatan»], ad catarractam Tuloma: Lindén Ant.! >In hortis et agris p»: Prytz cont., se under var. cymigerum; fq »Kuu- samossa vahemmin runsas»: Wainio Kasv. — Ob. r: Jul. p. 276, se under Ch. vulvaria. I afseende 4 artens fé6rekomst ma annu framhallas uppg.: »fq in pagis et eorum vicinitate»: Elfv.; fqq, i de nordligaste och ostligaste delarne fq: Brenn. Obs. »Kelloseljissi perunamailla runsaasti, asuntojen luona yleinen; Salmijarvella yleinen — muualla olimme sité tavanneet harvinai- sena (Rantaniemi)»: Borg Sel. Oberiknadt var. cymigerum Koch (incl. var. viride (L.), hvarom langre fram, omnéimnas f6lj. former. Var. glomerulosum (Reich.) Hartm. Fenn.: Giirke p. 130; r: Mela Kasy. — Ab. Abo slottsbacken barlastplats: E. Reuter! — Ny1. uppraknas af His.; »cum f. typica (fq)>: W. Nyl. — Se ang. denna form Herb. Mus. Fenn. II p. 132, Brenner i Medd. XVIII p. 211—212, under var. cymigerum etc. — Brenners exemplar dro fran Nyl. Kyrkslatt Heikkovik! Var. pedunculare (Bertol.) Moq. Fenn.: Giirke p. 130. — Ob. Sanno- likt afven (fq), ehuru ej antecknad, exemplar fran Ulead: Brenn. Obs.; se afven under var. cymigerum. Brenner framhaller, att de exemplar, som i Herb. Mus. Fenn. II p. 1382 ga under namnet var. glomerulosum (Reich.), i sjalfva verket sannolikt héra hit: Medd. XVIII p. 211—212. Var. viridescens Saint-Amans. Mog. [Nyl. Helsingfors Soérnis pa barlast] nagra exemplar: Sel. exk. — Giirke p. 131 f6r sésom synonym till denna form var. paganum (Reich.). Denna uppgifves bl. a. Nyl. Hel- singfors Skatudden: Brenner i Medd. XXV p. 18. Se dfven Brenner i Medd. XVIII p. 211—212; exemplar fran Nyl. Kyrkslatt Heikkovik! Var. microphyllum Coss & Germ., Moq. [Nyl. Helsingfors Sérnis! pa barlast] nagra exemplar: Sel. exk. En rédbladig form, méjligen var. bicolor (Bojer), ar antraffad pA Skat- udden [vid Helsingfors]; formen 4dr f6rut insamlad i Pargas och i Viita- saarl: Brenner i Medd. XXV p. 18. Namnas kan, att var. bicolor ej upp- tages af Giirke 1]. c.; Selan anser formen ytterst obetydlig. Chenopodium album var. eymigerum Koch. Una cum forma typica provenit. Till.; Kalm +); in hortis oleraceis fq: Prytz cont. 1); fg: Mela Kasv. *); Fenn.: Giirke p. 131 4). ay Nomine Ch. viride L. aut. Ch. album var. viride (L.) Mogq. 128 Chenopodium album. Al. Mariehamn: Sel. herb. — Ab. fq: Arrh.*) et A. Nyl. *); [Vihti] p: Flinck 2). — Ny]. (fqq): His. 1)!; fg: W. Nyl. 4); Helsingfors fq: Sel. ann. et herb. *); [Hogland] Kiiskinkyla in Naskinranta: Brenn. +)! — Ka. Miehikkial&: Seelan ?)! — Ik. adhuec neglectum. Sat. f. typica frequentior: Hjelt; Tyrvaéa&: Karsten!; Birk- kala: Simming *)!; Kyré: Asp 4). — Ta. |Korpilahti] Mutanen, Raian- lahti: Wainio Tav. or. 7), spec. e Mutanen ad f. glomerulosam ducitur *). — Sa. Villmanstrand Parkkarila! in agris et ad Lau- ritsala!: Szelan *). — K1. adhuc neglectum. — Kol. Vosnessenje: Cajander & Lindroth! Oa. p: Laur. Vaxtf. °); Kurikka: Malmgren! — Tb. adhuc neglectum. — Sb. Kuopio Rauhalaks in horto: Szelan °)!; [lisalmi| fq: M. & J. Sahlb.1). — Kb. Liperi: Europaeus & Hiallstrém 4}! — Kon. adhuc neglectum. Om. p: Hellstr.'); fq: Brenn. Obs.") [ad Ob. ad partem maximam spectat]. — Ok. fq verisimile est hance formam Ch. albo frequentiorem esse, quamvis non diiuncte adnotatam, spec. e Kajana et Sotkamo Sopala!: Brenn. Obs. !). — Kp. Uskela: Bergroth & Fontell! Ob. (st r): Jul. p. 2761); fq, spec. e Kemi Niemelaé: Brenn. Obs. 1), vide sub Ok.; Ulea: Eberhardt!, spec. ad var. pedun- culare a Brenner ducitur; p: Keckm. ?). — Kuus. et Kk. adhue neglectum. [L. ent. Enontekiiiinen (Zetterstedt): Fellm. Lapp. 4), vide etiam Zetterstedt II p. 178 (et notam).| Lim. Kantalahti: N. I. Fellman 4)! For att utreda, hvilka exemplar, som afses med de sarskilda upp- gifterna i Herb. Mus. Fenn. II, har jag helt och hallet f6ljt uppstallnin- gen i nyssnaimnda arbete. Brenner framhaller emellertid, att de hithérande bestamningarna icke dro fullt riktiga: Medd. XVIII p. 211-212; se i syn- nerhet ofvan under var. pedunculare. *) Nomine Ch. viride L. aut Ch. album var. viride (L.) Mogq. *) Nomine Ch. album var. cymigerum Koch. *) Nomine Ch. album var. glomerulosum (Reich.). *) F. glomerulosa (Reich.) in Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 129 Chenopodium vulvaria L. Maximam partem per errorem indicatum est, sed tamen in saburra occurrit. Ab. [Nystad] Saunasillan rannalla (Cajander): S6d. — Nyl. Borga Krak6 pa barlastholmen: G Sucksdorff!, jfir Medd. XXVII p. 11. — Om. Gamla Karleby Gullputten: Hellstrém! — Ob. Nog sallsynt: Jul. p. 276, jfr Prytz cont. och Brenn. Obs. Denna art, liksom flertalet af Chenopo- diaceerna, dr sikerligen oratt bestamd af Julin. I sammanhang hirmed ma namnas, att det uppgifves om Ch. fici- folium Sm. >vorkommt nérdlich von uns»: Wied. & W. p. 149; ar mig veterligen dock aldrig funnen i Finland. Chenopodium polyspermum L. In Fennia austro-occidentali passim vel rarius obvium, orientem versus rarescit et supra 61° 40’ haud visum est, nisi adventicium in saburra. Till.?; Kalm; in ruderatis et fimetis Finl. infer. minus fq: Prytz cont.; Fenn (media): Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 624 et Giirke p. 128. vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 62 et Led. III p. 693- 694. Al. (p) in Alandia continenti: Bergstr.; Godby etc.: Bergstr. Beskr. — Ab. (r) Ekstensholm et Luonnonmaa!: Zett. & Br.; Aboa in hortis: E. Reuter; Hirvensalo in agro: Arrh.; Kathrinedal: C. Frietsch in Bot. Byt.; Merimasku: Karsten!; Kuust6: Alc. IH; Pargas st fq—p, f. acutéfolia r Simonsby in calcariis: Arth. Ann.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurila (!)| (st fq): Renv.; Bjiirno in praedio Pojo: E. G. Printz; p ex. gr. Dannskog, Ljusar6é: A. Nyl.; Pojo Bockboda numerose: Sel. ann. et herb.; p: Sel.; Lojo complur. locis: Lindb. comm.; in his plagis fre- quentius etiam teste Hult; Vihti ad viam versus Kourla: W. Nyl. p. 210, cfr 1. c. p. 204!; Vihti (fq): Printz; Vihti st fq enum: Flinck, spec. ex Oravalalampi!, Nissala! et ad ripam prope tem- plum vetustum!; st r Pyhajirvi ad pag. Jarvenpaa in ripa et dispersum secundum ripam occidentalem huius lacus: Wecks.; Mynamaki in agro avena consito prope pag. Kaarleinen, Mietois Uhlu, Rantavakki, Saari, Lehtis et Tuokila in agris avena aut lino consitis plus minusve parce: Caj. Kasvist. — Nyl. Fagervik haud r: His.!; [Nurmijarvi| in praedio Simonsberg ad ripam Typis impr. ?7|, 1904. 9 130 Chenopodium polyspermum. australem lac. Nurmijarvi p, verisimiliter etiam in aliis locis: Stenr.; Thusby Lepola: Astr. & H; (rr) in sacell. Liljendal par. Perno ad Kuuskoski: Seel. O. Nyl.; Askola Grefvas: Selan! — Ka. r ad Viborg in cultis: Fl. Kar. p. 191; par. Viborg Lii- matta [»Limata»|: Thesleff!; r parce in novali [»triidesaker»] in Jaéaski Ahola: Lindén! — Ik. r Kakki Tyvisaari: Malmb.! Sat. p: Malmgr. et Hjelt, spec. e Karkku!, Birkkala! et Kyré!, de loco ultimo cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. — Ta. [Luopiois] Puutikkala, f. acutifolia Ammiattaé, Salo: Leop.; Siiks- maki (st fq): Tikk.; Kalvola: Furuhjelm!; Kalvola Kankaanpaa: Borg!; p: Asp. & Th.; Janakkala ad templum: Kihlm.; Hauho: Herk.; Lammi Ronni: Leopold!; st r [Asikkala (!)] Vesivehmas, Kuurjoki, Lautakota prope ripam et Riihilahti, Kalkkis et Pulk- kila (Strémborg): Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Hersala et Upila: Wainio herb. et ann; Sysm& Storby Rapala (K. W. Renqvist!): Unon. — Sa. Imatra: Seelan!, cfr Hult. — K1. Sortavala (E. Winter!): Chyd.; Kronoborg Otsanlaks: E. Juslin!; Sortavala Helyia: Backm.; Impilaks ad litus lacus Ladogae: Hjelt Ant. p. 67!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. — Kol. rr Porog: Elfv.!, cfr Herb. Mus. Fenn. I p. 132; Muromi, Vakrutschej, Nimpelto!, Vosnessenje: Caj. »Non vidio: W. Nyl. Distr. Arten anmildes sasom ny for finska floran 24, X, 1862; se dock redan FI. Kar. p. 191. — Sb. »Léydetty Varkauden ruukilla runsaasti Foérvaltar Henriksson’in puutarhassa»: Enw.; Kuopio (Th. Kolstr6ém 1870): Mela herb., jfr Mela Kasv.; uppg. anféres sésom upp- maning till vidare iakttagelser, huruvida arten bibehaller sig. — Ob. Ulea- borg barlast (Zidb.): Brenn. Obs.; enstaka stand i Kemi stad 1892. Tidigare afven antecknad fran Vasankari i Simo, men dir numera f6rsvunnen: Keckm. Var. acutifolium (Sm.) Aschers. r: Mela Kasv. Ill; Fenn.: Girke p. 129; se f. 6. Herb. Mus. Fenn. II p. 1382 afvensom ofvan under Ab. och Ta. Den dr afven tagen Ab. Abo barlastplatsen vid slottet: E. Reuter! & Lindén! Formen 4r dock ej noggrant sarskild hos oss. Afven f. spicata Moq.-Tand. upptages Herb. Mus. Fenn. II 1. ¢. Denna betraktas i DC. Prodr. sisom hufvudform i motsats mot # cymosum Cheval. Af Girke 1. c. upptages den sésom synonym till b) acutifolium. Blitum virgatum L. In Fennia australi et media raro et, ut videtur, adventicium invenitur. »Fennia austr. (Hb. Beer)»: Rupr. Diatr. p. 51; »Fenn. mer.-oce. ... sed in borealibus tantum pl. advena est vel e cultura passim subspont.»: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 131 Nym. Consp. p. 623; »verisimiliter adventicium, locis cultis occurrens>: Herb. Mus. Fennj II p. 132 (upptages emellertid |. c. p. 50); »in Europa media (.. . Fenn. mer.) in hortis colitur et passim subspontanea occurrit»: Girke p 134 under namn af Chenopodium foliosum (Moench) Aschers. Al. Bomarsunds ruiner: Kl. Wahlman! och A. Bomansson!; [Sund] har ej antraffats annorstades an pa Bomarsunds ruiner, hvarest denna vaxt mest samlad férekom pa de grushégar efter hufvudfastningen, hvilka ligga narmast till Lumparn: Prim. p. 71. — Ab. ri tradgardar sasom ogris: Zett. & Br., exemplar fran Reso Upalingo!; Uskela gamla kyrkogarden rr: Nik].! — Nyl. »r Fagervik! et in par. Karis ad Basa»: His.; Thusby for- vildad: E. Hjelt!; rr i Lapptrask! pa Marieberg vid kyrkan, Strémfors vid Kulla: Sel. O. Nyl; pA dessa stallen méjligen férvildad: 1. c. p. 25; [Mant- sila) Frugard odlad 1808: Medd. XXV p. 13. — Sat. Funnen af Simming i Bjérneborg!: Malmgr. — Sb. Kuopio: Malmberg i dupl.!, jfr Mela Kasv. III, [ex. ar ofullstaéndigt och dirf6re ej fullt sikert; det inlamnades under namn af var. chenopodioides|. — Kb. Liperi férvildad i Siikasalmi tradgard: Eur. & H. — Om. [Gamla Karleby]| p pa odlade stallen, inford med bar- last: Hellstr.; Gamla Karleby i flere tradgardar: Alc. — Ob. Uleaborg [pa] strand: Brenn. Obs. Blitum virgatum var. echenopodioides (L.). In saburra ete. rarissime lectum est. Fenn. mer.-oce.: Giirke p. 186 under namn af Chenopodium rubrum d) chenopodioides (L.) Mogq. Sat. Bjérneborg (Simming!): Malmgr., jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 50 etc. — Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb. herb., jfr Brenn. Obs. Blitum ecapitatum L. In Fennia occidentali rarissime et adventicium tantum inveniri indicatur. Tridgard r V: Brenn. Flor. »Nullibi tamen nisi inquilina in cultis ete. occurrit, in multis enim hortorum hospes (patria vera incerta est)»: Nym. Consp. p 623, jfr Gtirke p. 1385; i hvartdera arbetet ar nordgrainsen Suec. mer. med. Nyl. [Mantsala} Frugard odlad 1808: Medd. XXV p. 13. — Om. »lakt. af foredragaren {O. Alcenius| redan 1862 i Gamla Karleby samt se- dan dess férekommande spridd i denna stads tradgardar>: (Prot. 3, IU, 1900) Medd. XXVI p. 47; arten betecknas |. c. p. 46 sAsom »sannolikt forvildad>; jfr afven Ale. III ete. Suaeda maritima (L.) Dumort. In taentis Alandiae rarissime, quamvis coptose, occurrit; etiam in saburra etc. lecta est. 132 Suaeda maritima. In litoribus maris Alandiae (Radloff): Prytz cont.; Fenn. merid occid.: Fries, cir Nym. Syll. p. 339 et Képpen Verbr. I p. 615; Fenn. mer.-oce. (Aland: A. Arrhenius 1879): Nym. Suppl. p. 269; ins. Aland: Giirke p. 163, vide etiam Brenn. Flor. Al. enumeratur a Radl. p. 235; ins. Aland (F. Nylander in litt.): Led. Ill p. 787—788; cop. in depressis et nudis oris arenosis Sottunga kyrklandet ad Kovik, Langnés et Fulvik, Kokar ins. Helsé in Storiingen, ins. Karlé ad Ofverboda et Karlby: Arrh.!, cfr Medd. VI p. 232 et 247. >Non vidi»: W. Nyl. Distr.; i sjalfva, verket ansags denna vaxt lange med oratt hafva blifvit upptagen i den finska floran, da de aldre uppg. voro obekraftade, hvarf6re den ej heller upptages i flertalet forteckningar 10, 10 innan den 1879 ater patraffades af Arrhenius. — Ab. [Pa barlast- platsen vid Abo slott (!)] ar 1883 nagra ratt stora och yfviga exemplar, men 1884 ej aterfunnen: Sel. Frév. — Nyl. [Helsingfors Sérnas pa bar- last] i nadgra exemplar, men steril: Sel. exk. under namn af Schoberia ma- ritima (L.); Perno Lassdahls barlastplats: A. H. de la Chapelle! Salsola Kali L. Ad oram Fenniae australem raro aut rarissime invenitur’. In litoribus extremis arenosis maris Fenn. austr. st r: Prytz cont.; in actis Alandiae, Nylandiae et Careliae meridionalis: Wirz. pl. off; Fenn. mer.-oce.: Nym. Consp. p. 631; Fenn. (non in mer.-oce.), sed in mer.-or. (Carel. mer. et Isthm. carel.) et mer. (Nyland) indicatur: Nym. Suppl. p. 269; Fenn. mer.: Girke p. 165, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 187. Al. enumeratur a Radl. p. 235; ins. Aland (F. Nylander in litteris): Led. II] p. 799; his temporibus non visa, quare hae indicationes egeant confirmationis, vide infra. — Ab. in promon- torio austro-orientali insulae Jurmo: E. Reuter in Medd. XVIII p. 230; Salo (T. Wasz): Hollm. — Nyl. cop. ad Hango: Sand., spec. ibidem leg. Hisinger!; par. Eken&és in ripa arenosa ad sinum Tvirminne, oppidum Hango in litoribus arenosis: Hayr.; in vicinitate Lappvik (A. Lénnbohm): Mela herb.; Helsingfors ins. Melk6 numerose: Sel. ann. et herb.; Helsingfors Mejlans: Hult coll.; Helsingfors Sérniis in saburra: Lindb. comm; Helsinge Kallvik prope Nordsj6: Sel. herb., cfr Ale. II]; Helsinge Nord- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 135 sj6 Revelsudd (!) cop., Villinge Rénnskir et Borga Aggskir: Sel. ann. Borga in insula Korssundsholmen: Szl. herb.; st r velut Borga in Glos- et Tunnholmen!, Perno in Sondar6!, Strém- fors in [insula] Bullers, Pyttis [Hinkabohle!| in Byén, Hogland! inprimis in parte orientali: Sel. O. Nyl.; Perno ad pharum Orren- grund in litore arenoso, in insula Tunnholm 1889 frustra requi- sita: Gadol.; Hogland ad Kappeisatama: Brenn.; Hogland Suur- kyla: Sievers & A. Berner in dupl.!, vide etiam Schrenk p. 161 et Brenn. Till. p. 40. — Ka. Fredrikshamn Tammio! [»Stam6»] et Pitkipaasi: E. Nyl. Ber., cfr Sel. O. Nyl.; Virolahti! rr Ala Urpala: Blom; Virolahti Martinsaari prope Dufholmssund cop.: Selan!; tantum in ora orientali ins. Seiskari [»Seitskér»], suis locis cop.: Thesl. Dynb. p. 60; var. Airta in taeniis Viburgensibus (E. Ny- lander): Fl. Kar. p. 191, {forsitan ad Tammio spectat]. — Ik. r Koivisto |» Bj6rk6»| in litore infra praedium sacerdotis: Malmb.!; Kivennapa Kuokkala: Lindberg!; {Meinsh. p. 289-290 tantum e locis remotis enum.]. Stérsta delen af Finl.: Fries; kan ej anses riktigt, se W. Nyl. Till. p. 302. »Non vidi»: W. Nyl. Distr.; galler ej] numera. — Al. Radloffs upp- gift ar visserligen ej direkt bekriftad, men férefaller dock trovardig; den beh6fver likval, liksom mahinda afven Hollméns uppg. fran Ab., bekriftas. Bergstrand har ej sett arten pa Al.: Bergstr. p. 44. -— Om. [Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. p. 137. Spinaeia oleracea L. In praediis inprimis matoribus usque ad summum fere septentrionem colitur. »En ganska allmin k6ékstradgardsvixt hos herremin i hela landet anda upp till Inari och Utsjoki; allmogen odlar mycket sillan spenat. Va- rieteten med slita frukter ar allminnare in den med taggiga»: Elfv. Ant. p. 68, jfr 1. e p. 23 afvensom Rein p. 83, Ign. Geogr. p. 349, Brenn. Flor., Elfv. Kult. p. 132, Mela Kasy. III, Alc. HI och i afseende 4 odlingen i enskilda delar af landet t. ex. Caj. Kasvist., Stenr. p. 16, Leiv., Turisttf. arsbok 1902 p. 80 [Ylitornio] ete. — Arten upptages sAsom odlad redan af Till. Fran 1700-talet uppgifves: [Ob. UleAborgs lain] vaxer bra och ger alla ar mogna frén: Jul, p. 27. [Nagot senare uppgifves, att den odlas vid prestgarden i L. ent. Enontekiiinen: Clarke p. 466 i 6fversattning och gatt 1 fr6 i Lk. Muonioniska: Zetterstedt II p. 195.) Fran senaste tid ma endast anféras, att den odlats i Li. Toivoniemi pA kalljord med stor fram- gang: Nordling p. 307, jfr 1. c. p. 315. — Anmarkningsvardt ar, att arten 134 Spinacia oleracea. ej upptages sfsom odlad 4 [Nyl. Mantsala) Frugard 1808: Medd. XXV p. 11. Af Girke p. 138 upptages den egendomligt nog sasom odlad endast »in Europa media» och nagra sydl. lander. Atriplex hortense L. Raro colitur et in Fennia australi raro aut rarissime adventicium occurrit. Nordéstra Fin]. och n. 6. Lappl.: Fries, jfr Nym. Syll. p. 338; uppg. afser dock A. patula f. halophila (se under denna och A. nitens). »Herba Tatariae indigena, colitur in usum oeconomicum (culinarium) et in plurimis Europae partibus hinc inde etiam quasi sponte occurrit>: Nym. Consp. p, 627, jfr Girke p. 139; »in prov. meridionalibus efferatum, in hortis et reiectamentis hortorum obvium»: Herb. Mus. Fenn. II p. 132; den upp- tages afven Brenn. Flor., Mela Kasvy. ete. Ab. Bromarf funnen vid ett torp férvildad: Sand.; Lojo Mongola forv. i tradgarden (den gréna formen): Lindb. comm.; [Mynaimaki] »usein toisinaan runsaastikin ryyti- erittiinkin punajuurikasmaissa, pihoilla, asu- musten nurkissa y. m.»: Caj. Kasvist.; Nystad i en tradgard: Hollmén! — Nyl. Uppriknas bland arter, som fro; mer eller mindre forvildade vid Helsingfors, med tillagg »huius forma sanguinea ad balnearium»: W. Nyl. p. 53 not; Helsingfors Broholmen: Wainio ann.; Sibbo Léparé forvildad: Sel. ann. och Ohrnb. — Ik. Sakkola: Malmberg!; Kakisalmi: F. Wartiainen!, jir Malmb. under namn af Chenopodium urbicum. — Sat. >fann jag i Bjér- neborg, ny for Finland»: Malmgr.! — Ta. Tavastehus nara apotekstrad- garden (O. Collin): Wainio herb.; Vanaja Aulango: K. Collin!; Sysma: K. W. Renqvist! — Oa. Nirpes: Nordl. p. 19 [knappast riktigt bestamd]. — Sb. Jorois: G. Grotenfelt!; Kuopio Julkula! och Réima!: Malmberg, det senare exemplaret under namn af Chenopodium urbicum. — Mahinda ingar nigon hithérande form afyven bland de Atriplices, som Hellstr. p. 137 upp- tager fran Om. pa barlast. — Kk. och Lapp. ross. Den »Atriplex e sub- divisione A. hortensis», som uppraknas fran Hvita hafvets kust mellan Gridina och Kantalaks af Angstr. p. 51 och gifvit anledning till Fries’ uppg., hor till A. patula f. halophila. — Alla dessa uppgifter hantyda, saframt de icke uppstatt genom fodrvexling, pa en alldeles tillfallig forekomst, bvar- fore arten icke upptagits bland de vilda vaxterna i Herb. Mus. Fenn. I. Angaende den Atminstone numera alldeles obetydliga odlingen se Elfv. Ant. p. 68 och jfr 1. c. 43 samt Ale. III. — Ob. (Uleaborgs lan] va- xer i 6fverfléd, sar sig sjalf: Jul. p. 27. Atriplex nitens Schkuhr. Per errorem indicatum est. »Den allmant vid Ishafvet forekommande arten af afdelningen Schi- zotheca tillhér A. nitens Rebent., ej] A. hortensis»: (E. Fries i) Bot. Not. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 135 1849 p. 59, jfr Fries p. 556 och C. A. Westerlund i Linnaea Bd XL, Berlin 1876, p. 139. Att uppgiften afser A. patulum f. halophila |»var. hololepis> | Adagaligges tydligt af N. I. Fellm. p. 51 o. 52, jfr J. ce. p. LXIIL. Atriplex hastatum L. Ad oras maritimas Fenniae austro-occidentalis satis frequenter — passim inveniri indicatur, sed tam ad interiorem partem Sinus fennici rarius tantum obvium. Ad septentrio- nem versus etiam rarescit, sed typicum usque ad 65° lectum est (forsitan in saburra) et usque ad 65° 20’ tnveniri indt- catur. Cum varietate salinum, quae saltem ad septentrio- nem versus forma typica est frequentior, quia plerumque contunctum est, distributio nondum certa sit. Fenn. mer. occ.: Fries; Eur. omn. exc. Lapp. Ross. arct.: Nym. Consp. p. 627; Fenn. adest solum in occ. et mer.: Nym. Suppl. p. 269; Fenn.: Giirke p. 142, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 94 et Led. Ill p. 721—725. Al. (st fq), sed singulis tantum locis: Bergstr. nomine A. latifolia Wahlenb.; st r Brandé in complur. scopulis et petris partis maxime septentrionalis paroeciae, in taeniis interioribus deesse videtur: Bergr., spec. e Brandé Bernklubben! — Ab. (fq): Zett. & Br. [ad partem ad var. spectat]; Pargas Attu: Arrh. Ann.; Halikko: Nikl.!; Mietois st r hic illic ad litora sinus Saari spec. solitaria: Caj. Kasvist., cfr 1. c. p. 140; Nystad: Séd. — Nyl. p: W. Nyl.; Helsingfors ad ripam sinus TOl6: Lindb. comm.; T6l6 ad »Langa bron»: Sel. herb.; (Hogland]} p ad litora: Brenn. (ut W. Nyl. maximam partem certe ad var. spectat]. — Ka. st r: Blom {ad var. spectare videtur]; cum f. salina st fq in Haa- pasaari: Selan in Medd. XXV p. 79; Viborg: Simming!, cfr Malmb. — Ik. vide infra, sub var. depresso [et Meinsh. p. 290 201) Sat. p: Malmegr., spec. e Sastmola!; par. Bjérneborg st By Hayr. Oa. (p): Malmgr., spec. e Kristinestad!; r in vicinitate opp. Vasa: Laur. Vaxtf. Om. r cum saburra introductum: Hellstr.; Peders6é Stock- 156 Atriplex hastatum. holmen in litore: Fontell in Mela herb.; Brahestad in litore gra- minoso! et in margine fossae!: Blom. : Ob. ad Ulaburgum (!) in insula Karlo6 etc. (W. Nylander!): Hellstr. Distr. p. 24; usque ad li procedit: Ale. HI [varietatem etiam complectens;] [r: O. R. Fries; ad varietatem verisimiliter spectat], vide etiam infra. Otvifvelaktigt afse atminstone de férf., som ej bestaimdt atskilja var. salinum, till storre delen denna varietet, som sikert ar allmannare ain hufyudformen, jfr Hellstr., Laur. Vaxtf. m. fl., ehuru det bér framhallas, ait Atriplices i Finland i allmanhet aro féga utredda. — Ik. Koivisto [> Bjork6»], Kuolemajairvi, Kakki: Malmb.; exemplaret fran Koivisto hor till var. depressa. — Uppg., som ej alls afse denna art, finnas utom i nagra M.S. mig veterligen blott Sat. Birkkala: Carlss. I afseende 4 férekomsten i Ob. ma tillaggas, att @ elatius uppgifves f6rekomma flerstides pa gardstomter, afstjalpningsplatser och dyl. stallen inom |. nira invid Uleaborg: Zidb.; [Uleaborg] fqq: Leiv., men Leiviskés freqvens dr sikert alldeles vilseledande. — Brenn. Obs. hanf6r alla uppg. fran Ob. angaende A. hastatum till A. latifoliwm Wahlenb. eller dess var. och betraktar icke denna sésom synonym till A. hastatum. A. latifoliwm upptages sasom tillfallig Uleaborg Broholmarne, Toppila barlast: 1. c. Som motsats till de langre fram uppraknade formerna och variete- terna kallas hufvudformen t. ex. i Mela Kasv. var. elatius Wahlenb. Vidare omnimnes en f. minima fran Ny]. [Hogland] Kappelsatama: Brenn. och var. microcarpum Koch fran Sat. Sastmola: Malmgr. Huruvida den senare eller hvardera aro identiska med var. microspermum (Waldst. et Kit.) Mogq., till hvilken var. microcarpum féres af Giirke p. 142, kan ej afgéras, da exemplar ej féreligga. Var. microspermum upptages i Brenn. Flor. Likasa f. microphylla Seel. Har ma tillaggas, att nagra exemplar af denna art i H. M. F. hafva ett ganska afvikande utseende, men dro mer eller mindre defekta och dirf6re ej kunna med sikerhet bestimmas. Atriplex hastatum f. deltoidea (Bab.) Mogq. In Alandia lecta est. Fenn.: Giirke p. 142 nomine b) deltordeum. Al. Kumlinge: [A.] Tigerstedt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Atriplex hastatum var. salinum (Wallr.) Gren. & Godr. '). Forma typica frequentius in litoribus maritimis prove- nii; ad septentrionem versus usque ad summum fere Sinum bottnicum obvium est. '\ A. hastatum var. triangulare Marss. Fl. Pomm. p. 395: Sel. ann. ~] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 13 Fenn.: Giirke p. 143. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. Korpo: I. Ringbom!, cfr Zett. & Br.; [Pojo] parcius ex. gr. Dannskog: A. Nyl. — Nyl. Inga in taeniis ex. gr. ad Bardsund et in Jakob Ramsjé: His; complur. locis in litore marino ad Helsingfors (!): Sel. ann.; p in maritimis: Sel. O. Nyl.; Borga Pérté et Her- manso ad Haikko etiam in Aggskir: Sel. herb.; Strémfors! L6fon et Pyttis Hinkabéhle: Sel. & Strémb.; Hogland: Rupr. Diatr. p. 51, cfr Brenn. — Ka. Haapasaari: Sel. & Strémb., cfr Medd. XXV p. 79, vide sub forma typica; Virolahti Hoikkasaari: Selan!; Seiskari [»Seitskiir>] cum Salsola, sed multo parcius, ad oram a Koivisto [»Bjérk6»] ad orientem versus (non) obvium: Thes}. Dynb. p. 60. — Ik. ad totam oram maritimam: Lindb. comm. Sat. st fq: Malmgr. Oa. st fq: Malmer.; p in litoribus maritimis, st fq in Qvar- ken: Laur. Vaxtt. Om. p in maritimis: Hellstr., spec. e Gamla Karleby!; extra territorium Salo in litore argillaceo ad Lumijoenselka versus: Leiv. Oul. p. 114 nomine A. latifolia salina. Ob. Uleaborg Hailuoto: W. Nylander!; Ulea: Eberhardt! ; Toppila quotannis, sed parum numerosum, fructus plerumque non maturescunt: Zidb.; Kempele: Brenner!, cfr de his brenn. Obs., ubi nomine A. latifolium var. salinum etiam ex Ii enu- meratur, vide ceterum sub forma typica. Alla de. ofvan uppriknade exemplaren héra, liksom Ab. Abo vid slottet!: elevex. [sannolikt pa barlast), till f. erecta. Dessutom finnes f. procumbens fran Ny1. Borg in litore marino: Selan!; Pyttis in litore ma- rino: Selan & Strémborg! — Om. Gamla Karleby: Hellstrém!; jfr om dessa former Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Atriplex hastatum var. depressum Hartm. Ad Sinum fennicum multis locis lectum est. Fenn.: Giirke p. 143 nomine var. prostratum (Boucher) Lange. Nyl. promontorium Hangé, Kyrkslitt Midvast6, Helsing- fors Sandudd, Félisé et Melk6, Helsinge Nordsj6! et Estlotan denique Borga Sando in litoribus marinis: Sel. herb.; Pyttis 138 Atriplex hastatum. Fager6! et Hogland Kappelsatama!: Brenner; Tytarsaari: Brenn.! — Ka. Fredrikshamn Tammio! et Lavansaari!: E. Nylander; Virolahti Martinsaari: Svel. herb. — Ik. Koivisto: Malmberg!, vide sub f. typica. Atriplex ealotheea (Rafn) Fr. In saburra Fenniae austro-occidentalis lectum est. »Fenn. mer.»: Giirke p. 144. Ab. Abo: Brander!, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 132. Arten upptages aifven af Mela fran barlastplatser Ny1l. [= 3]: Mela Kasy. III; nagon specialuppgift ar mig icke bekant. Atriplex Babingtonii Woods. Apud nos per errorem indicatum est. Nyl. Tytarsaari strand: Brenn., jfr Brenn. Flor. Exemplaret torde dock tillhéra en form af A. patulum, hvarfére A. Babingtonti bér utga ur var flora. Den upptages afven i vaxtforteckningar etc. Atriplex patulam L. In Fennia maxime australi et inprimis austro-occiden- tali satis frequenter — frequenter provenit; ad orientem versus et in mnteriore parte forma typica mor rarescit neque supra 63°, ubi iam rarissima, est visa; ad occidentalem vero oram 65° attingit; supra hunc gradum typicum vir sponte obventt, litorales autem formae etiam ad Mare glaciale occurrunt, et adventicium saltem usque ad summum Sinum bottnicum procedit. Kalm; in cultis (fqq): Prytz cont.; maxima pars Fen- niae: Fries; Eur. omn. exc. Lapp. plur. . . .: Nym. Consp. p: 627; typica deest (nisi sporadica) etiam in Fenn. bor., sed ibi (immo Lapp.) adest var. halophila Sel.: Nym. Suppl. p. 268, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 95 et Led. II] p. 725—728. Al. st fq: Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; fq in par. Brandé et Kumlinge: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., Arrh., Renv. et A. Nyl.; fq in par. Inid, in par. Gustafs et Tofsala non adno- tatum: Bergr. {verisimiliter praetervisum]; st fq: Sel.; Vihti fq: Printz et Flinck; [Pyhajirvi et Pusula] fqq: Wecks.; [Mietois Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 139 et Mynamaki] fq in parte australi [»Mt ja Pt»], in parte media [»>Tp, Hr>] st fq, sed in maxima territorii parte silvestri {»met- sialuetta>] [in primis par. Karjala] omnino non obvium: Caj Kasvist., quem |. inspicias, cir 1. c p. (13), 138, 140 et 142, — Nyl. fqq plur. form.: His.; [Nurmijarvi] st fq: Stenr.; fq: W. Nyl.; st fq: Sel. O. Nyl.; [Hogland] p in litoribus: Brenn. — Ka. Fredrikshamn, Viborg: FI. Kar.; (r) Hinkka, Pertili: Blom!; p: Lindén; Haapasaari fq: Selan in Medd. XXV p. 79. — Ik. p: Malmb.; [in toto territorio plus minusve vulgaris: Meinsh. p. 291, vide etiam Schmalhausen p. 85). Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Fort. et Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav.; p in parte australi [par. Gustaf Adolf], in senistintehal (deest): Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. -- Sa. in Savonia (fq): E. Nyl. & Chyd.; Valkiala (st fq): Hult Fort.; Villmanstrand et Nyslott: Seel. herb.; Hult non comm. — K1. Valamo et Sortavala fq: Chyd. — Kol. Mandroga: Elfv.!; Petrosavodsk (!): Norrl.On. et Caj.; ad semitas prope 2h eee ee Giinth. p. 49. Oa. st fq: Malmegr.; p in paroeciis ad litus iacentibus: Laur. Vaxtf., vide etiam infra. — Tb. vide infra. — Sb. Varkaus ad officinam locis udis prope domos cop. |[»yleinen»]: Enw.; r: Mela, spec. in dupl. e Kuopio!; Kuopio Leviis: Buddén. — Kb. Liperi Rotila et Kukkola: Hiallstr. — Kon. nondum visum. Om. Jakobstad, Gamla Karleby variis formis cum saburra introductum: Hellstr.; Brahestad (W. Nylander): Hellstr. Distr. p. 24. — Kp, ad ostium flum. Shuja: Bergroth & Lindroth!; ad ripas arenosas Maris albi [Solovetsk]: Kusn. p. 131 [ad va- rietatem spectare puto). Ob. saltem in confinibus Ulaburgi: Hellstr. Distr. p. 6; Ulea: Eberh.!; Uleaborg Toppila: Brenner in dupl.!, vide cete- rum infra et peas Mi pe 725% Lapp. Fenn.: Giirke p. 140; uppg. fran Lappland afser var. halo- phila. — Angiende forekomsten i Oa. skrifves: »in i landet antecknad med ringare freqvens i flere socknar>: Laur. i bref. — Tb. upptages ej af Broth., men torde finnas i Jyvaskyla, ehuru detta ej heller med sikerhet framgdr af Wainio Tav. or. — Ok. [Paltamo etc.] fq?: Must., jfr Brenn. Obs. Atminstone freqvensen dr oriktig, hvilket ju afven antydes i sjailfva uppg. — Ob. [Uleaborg] Toppila Arligen eller 4tminstone de flesta Ar, en del Ar talrik: 140 Atriplex patulum. Zidb.; i ett senare bref papekas, att den har forekommer pa barlast, jfr Brenn. Obs. — [Uleadborg] fqq: Leiv.; ehuru enligt min asikt freqvensen air vilseledande, har jag dock ej velat utesluta uppg. — [Kemi] »odl. st. vid boningar och pa gator. Torde ursprungligen hafva inkommit med barlast- lera till Kemi stad, men fir numera darstides timl. spridd. Funnen af- ven vid Kallio sig samt vid Vasankari i Simo 1872»: Keckm., jfr 1. ¢. p. 14, — Li. Inari: E. Nylander & M. Gadd!, jfr Herb. Mus. Fenn. I, Kihlm. Ant., Hult Lappm. p. 94 ete. Exemplaret féres numera till var. halophila; se f. 6. under denna yarietet. — Lapp. ross. se under var. halophila. Be- ket. p. 588 anfér oriktigt (se N. I. Fellm.) uppg. under hufvudformen. Det bor emellertid framhallas, att A. patulum i Mela Pl. anféres bl. a. frau Kantalaks vin ruderatis» och »pellossa», hvarfére det icke vore omdjligt, att hufvudformen skulle forekomma tillfialligtvis dirstiides. Minst lika sannolikt ar dock, att var halophila torekommer pa en afvtkande stand- ort. Exemplaren i Mela herb. bl. a. fran Kk. Kouta hafva mig veterli- gen ej blifvit kritiskt granskade. — Fran senaste tid uppgifves A. pa- tulum sasom inlimnad af Borg och Rantaniemi fran Lim.: Medd. XXIX p. 38, hvarvid den dock uppriknas bland mer eller mindre tillfalliga arter. En méjlighet vore dessutom att exemplaret, som jag ej har sett, icke skulle tillhéra hufvudformen, utan nagon varietet. Fér att sidrskilja hufvudformen fran de langre fram upptagna for- merna, anvindes for densamma benaimningen f. erecta (Huds.) t. ex. Hartm. p. 350, Mela Kasy. III etc. Fran Helsingfors-trakten sages om f. erecta »minus fq praesertimque in umbrosis vigens»: W. Nyl. p. 42 not, hvar- emot f. angustifolia siges vara allmin. Det bor framhallas, att A. an- gustifolium (Sm.) betecknas sésom synonym till hufvudformen: Giirke p. 139—140, hvaremot erectum (Huds.) upptages saésom var. b. Atriplex patulum f. angustifolia (Sm.) Westerl. ’) Una cum forma typica, quacum a plurimis auctoribus contuncta est. St fq, f. angustissima st r: Mela Kasyv.; Fenn.: Giirke p. 140 (d. angustissimum). Ab. Abo: I. Ringbom!; Kuusté: Sel. herb.; Uskela Karl- berg: K. E. v. Bonsdorff!; Lojo: Lindb. comm. — Nyl. Snap- pertuna: Sel. herb.; Inga Fagervik: Hisinger!; [Helsingfors}) in cultis plateisque remotioribus vulgaris: W. Nyl.; Tytarsaari in ripis: Brenn.! — Ik. Kikisalmi: Nikl.! ') Subformam angustissimam (Wallr. Beckh.) includens. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 141 Sat. Karkku: Hjelt! — Ta. par. Gustaf Adolf: Bonsdorff!; Jaimsa: Nikl.! — Sa. Villmanstrand: Simming! — Kol. Petro- savodsk: Simming! Oa. Mustasaari Korsholm in aggeribus: Hedy. & Hj. Hijelt! Lp. Shuja [>Tschuja»| ad Mare album: Sahlberg! Ob. Ulea: Eberh.!; Uleaborg in saburra, insula Raatti: Zidb., cfr de ambobus Brenn. Obs.; [Uleaborg] (st fq): Leiv. Kk. ad Mare album inter Gridinii et Keret: Selin! Denna form 4dr sakert nagorlunda allmin i en stor del af landet, ehuru den, sasom framgar af ofvanstiende, i allmanhet icke blifvit siir- skild fran hufvudformen. I Herb. Mus. Fenn. II p. 132 f6renas den iit- ven med subf. angustissima och upptages bl. a. fran Al., hvarmed sanno- likt afses ett exemplar fran Braind6é Porsskir: Bergroth! Angaende synonymiken se under hufvudformen. Atriplex patulum f. halophila Sel. !). In maritimis multis locis provenit, frequentius nonnul- lis plagis ad Mare album et glaciale. Ross. arct. Lapp. Fenn.: Giirke p. 140 inter var. et for- mas reliquas. Al. Sund Bomarsund in litore: Arrhenius & Kihlman!: Sund in litore arenoso ins. Klixén: W. Granberg!; Lemland Norrby: Sel. herb.; spec. ex. Al. etiam legerunt Bergstrand! et N. Lund! — Ab. Korpo: I. Ringbom!, cfr Zett. & Br. 2); Nagu Sel. herb. — Nyl. [Ekeniis} p in taeniis interioribus et ex- terioribus .. . saepe cop.: Hiiyr. Stud. p. 166 nomine A. patu- lum; Inga Baré et Helsinge Estlotan: Sel. herb.; p in litore marino: W. Nyl. *); Kyrksliitt Str6msby in litore marino: Bren- ner!; Helsinge Nordsj6 in litore marino arenoso: Selan!; duo- bus formis salina-erecta et salina-prostrata describitur: Seel. O. Nyl. p. 59, spec. e Borga ins. Siperholm! prope Kardrag in litore marino arenoso; Borgaé Aggskiir: Szel. herb., vide etiam His. et infra. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber.!, cfr Herb. Mus. Fenn. I et Brenn. nomine A. patula var. salina-oro- ") Coll., formas in litore marino crescentes includens: Sel. ann. *) Nomine A. patulum var. salinum aut A. patulum f. salina-erecta. 142 Atriplex patulum. strata; in taeniis Viburgi (Edv. Nylander): Fl. Kar. p. 193%), cfr Malmb. !) [verisimiliter ad Lavansaari spectat], Virolahti Mar- tinsaari: Seel. herb., vide etiam infra. Sat. Ulfsby Rifsé dispersa: Hjelt!; enumeratur a Malmer. nomine salina-erecta et salina-prostrata, spec. e Sastmola! Oa. Qvarken: Laur. Vaxtf., spec. e Qvarken Vallgrund!, vide etiam Malmegr. {sub Sat.], spec. e Qvarken!, et infra. Lp. Shuja [>Tschuja>| ad Mare album: Sahlb. Bidr. me Soroka ~ Shuja: Selin! Kk. Kniisha: N. L&Fellman!, vide sub Lapp. ross.; 5o- nostrow etc.: Mela Pl. nomine A. patula. Li. fq ad litora sinus Varangriae: Th. Fries p. 198; in Va- rangria merid. ad litora interiora quidem sinus Kjéfjord: Norm. p. 299, ambo nomine A. patula var.; Nayt&imé (f.): E. Nylan- der & M. Gadd!; in litore ad Karlbunden: Arrh. ant. ®); Va- rangria austr. (Norman): Blytt p. 498 nomine A. patula, sed certe ad hance varietatem spectans, vide etiam Hartm. p. 351 °). Lapp. ross. ad sinum Kola haud infrequens: Fellm. Ind. nomine A. patula, sed certe ad hance varietatem spectans, vide N. I. Fellm. p. 51; {cum Chenopodio albo =| ad Maris albi oram occidentalem et sinum Kola fq, praesertim in litoralibus: N. I. Fellm. 2), quem 1. inspicias, cfr N. I. Fellm. Lettre p. 501 Ais Subovi: Broth. Wand. p. 132); spec. adsunt in H. M. F. e Lim., Lt. et Lp. (Orloff: Kihlman!); in Mela Pl. e multis locis, etiam in Lv. (Kaskarantsa, Kuusreka), enumeratur nomine ) Nomine A. patulum var. hololepis Fenzl. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 143 Var. hololepis Fenzl féres af Giirke p. 141 sasom synonym till A. oblongifolium Waldst. & Kit., hvilken uppstilles sasom en sirskild art. Afven Nym. Consp. p. 627 citerar N. I. Fellm. Pl. arct. N:o 204 under denna art under namnet A. tataricum L. (auct.). Tills vidare har jag dock, i 6fverensstimmelse med alla finska f6érf., fort den sAsom en form till A. patulum. A. patulum var. hololepis uppgifves bl. a. fran Finland: Brenn. Flor. och Mela Kasy. I det sistnimnda arbetet kallas den r, som dock knappast ar fullt riktigt. Se afven ofvan under Li. och Lapp. ross. Alla dessa uppgifter afse samma form, som hiir ofvan kallats A. patulum f. halophila Szel. Atriplex litorale L. In maritimis (non autem in taentis interioribus) Fen- niae maxime australis rarius occurrit, ceterum tantum in saburra invenirt indicatum est. Fenn. merid. occ.: Fries; Fenn. mer.-occ.: Nym. Consp. p. 627; Fenn. mer.: Giirke p. 141, ¢fr etiam DC. Prodr. XIII, 2, poovet Wed. IN p:"730. Al. (p): Bergstr.; F6gl6, Jomala: Bergstr. Beskr.; Jomala ad Mariehamn: Arrh. & K.!, vide etiam infra. — Ab. ([Pojo] (p): A. Nyl. [confirmatione eget]; Nystad: Hollmén!, vide etiam infra. — Nyl. r in taeniis par. Inga et Karis ex. gr. Hummel- skaret!: His. p. 59; r in Sdrnis semel, Mjél6: W. Nyl.; prope Helsingforsiam in litore insulae Stora Mj6l6, ubi nullus pro saburra navium portus, nec non in insula Silgholm (Herb. Ber): Rupr. Diatr. p. 28; Helsingfors ins. Sumparn: Seelan!, hoc loco nunc intermortuum teste eodem; Helsingfors ins. Melk6 et ins. Estlotan: Szel. herb.; Helsingfors »Réntorna» : Brenner!; Helsinge Sandholm: Selan!; r Borga Aggskir, Glos- holm et Pérté, Hogland! ad Pohjakyli: Sel. O. Nyl., de ultimo efr Brenn.; Borga Niitholm (J. A. Fastberg): Szel. ann.; Hogland Kappelniemi: E. Juslin! —- Ka. Haapasaari cop.: Selan in Medd. XXV p. 79, cfr Sel. 0. Nyl.; Kotka (K. W, Renqvist): Hult herb. — Ik. Kuolemajarvi Muurila: Lindberg in Medd. XXII p. 7; {ad litora marit. p, in arenis vagis [»Sanddiinen»] interdum cop.: Meinsh. p. 291). Af uppg. angdende artens f6rekomst pa barlast har jag antecknat: Ab. Abo »in saburra navali ad arcem»: E. Reuter!; [Nystad] >v. 144 Atriplex litorale. 1891 yksi kappale Santtiorannalla (Cajander!) ja v. 1892 useita Saunasillan rannalla>: Séd. — Nyl. Helsingfors Sérnis pa barlast: Lindb. comm. — Sat. [Bjérneborg] Rifs6 pa barlast: Hayr. — Oa. Vasa Angkvarn: R. Dahlberg 1 Mela herb. — Ob. [Uleaborg] Toppila féga talrik: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] (st fq) painolastilla Hietasaaren puolella [»3 PH>»]: Leiv.; freqvensen torde dock vara alltfér hég. Se f. 6. afven under var. serratum, hvarjimte hos Hellstr. p. 137 omnaimnas Alriplices utan nairmare bestiéimning. Var. maritimum [Hartm.] r: Bergstr.; [Finstr6m] Bast6, [Hammar- land] Skarpnat6: Bergstr. Beskr. — Denna form siarskiljes ej] numera, hvar- fore uppg. torde béra féras till hufvudformen eller m6jl. till f6lj. form. Var. serratum (Huds.) Mert. & Koch. — Ob. Uleaborg Broholmarna pa barlast: Brenn. Obs.; se ifven Brenn. Flor. och Mela Kasy. For hutf- vudformen anvandes i Mela Kasy. benimningen integrifolawm Fenzl. Atriplex laciniatum L. Per errorem indicatum est. Kalm; »in insularum maritimarum ripis arenosis Finl. austr., occi- dent. rarius»;: Prytz cont. Dessa uppgifter afse antagligen dA. hastatum, som ej upptages af de naémnda foérf. Led. III p. 718 hanf6r, ehuru med tvekan, Kalms uppgift till A. rosewm L. Uvarken A. laciniatum eller A. roseum iro atminstone i senare tid, sa vidt mig ar bekant, funna i Finland. Salicornia herbacea L. In litoribus maritimis rarior et in multis plagis non- dum adnotata est. Kalm; »planterad pa Villnés i Lemo, dir den ock forut framvixte nagot vild, ehuru utan synnerlig framgang»: Gadd Ron I p. 8, cfr Prytz p. 9; »pa Bjérk6n vid Hotskaér i Korpo till nagon myckenhet, afven pa nagra stillen i T6fsala samt pa Villnis i Lemo»: Hell. p. 2; in litoribus maritimis arenosis p: Prytz cont.; ad litora limosa a Mari baltico inundala: Spic. I p. 5; ad litora Sinus fennici et Maris baltici, in Alandiae actis, cirea Aboam, in Korpo, Lemo, Vehmo, Toéfsala: Wirz. pl. off., cfr Wirz. Prodr. p. 6; maxima pars Fenniae: Fries; Bottn.: Nym. Consp. p. 629; Fenn. mer.-occ. et Ostrobottn., Lapp.- Imandr.: Nym. Suppl. p. 269; Lapp. Fenn.: Giirke p. 158, vide etiam DC. Prodr. XIII, 2, p. 144-145 et Led. III p. 768. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 145 Al. r: Bergstr., cir 1. c. p. (7 et) 135; r Jomala! prope Ramsholmen: Bergstr. Beskr.; Lemland Granboda! hic illic cop., Jomala Mariehamn: Arrh. & K.; Fégl6 N6t6é, Sottunga Kyrk- landet ad Kovik, Langniés et Fulvik! cum Suwaeda, sed non tanta copia, ut etiam ad Skattskar, Kokar Helsd in Storangen, Karlé Ofverboda et Karlby cum Suaeda, Lemland Naté: Arrh.; Jomala Mariehamn, Bjérsby ad receptacula navalia {»sjébodarne >], Finstr6m Emnis, Grisholm etc.: E. Erics.; in parte septentrio- nali ins. Ecker6: O. M. Reuter in Medd. XIII p. 211; Brandé Baggholm, Lemland Skabbholm: Laur. Fort., cfr Bergr.; Saltvik Germundéniset: Lindb. comm.; st r Brindéd Lappo, Blomé (Afva): Bergr.; vide denique Radl. p. 235 et infra. —- Ab. r cop. in nonnullis pratis uliginosis ad Ekstensholm: Zett. & br.!; in taeniis Ini6 [»Inijé»] et Téfsala (Ann. ad Till.): Leche p. 21; Inié Aselholm: Bergr.; Runsala: C. J. Arrh.; Nystad [»Uusi- kaupunki»|: Hollmén in herb. Mela; Hell. et Wirz. vide supra. Sat. par. Bjérneborg Torbonis duobus locis, in uno cop. in altero parcius, Inderé cop. uno loco prope Kivins, omnibus locis in argilla arena mixta nascitur, loci aqua inundati: Hayr., cfr Hayr. Und. p. 28 et in primis Hayrén in Medd. XXVIII p. 35 B, quem I. inspicias. Om. r Nykarleby »Andra sjén» in ora intra villas, Hen- riksnis!, insula Sandé (Tennander!), Munsala Kantlaks!, Jakob- stad complur. loc.: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 13 et 14; Pedersé Kilor: Fontell!; (p) in oris maritimis: Hellstr., spec. e Gamla Karleby Trull6!; Lohtaja Storstranden in locis inundatis: Keck- man!, vide etiam Forsinius, M. Enfalliga anmarkkningar vid Salt kidllor, praes. P. Kalm, Abo 1754, p. 10 (et iam Iproclis [= L. Stenback| in Sv. V. Ak. H. 1742 p. 185); [Kalajoki] (p) in oris maritimis: Tenn. -— Kp. (tantum) ad Shuja (!) ad Mare album: Sahlb. Bidr. et Dagb.; Kolgora ad Kemi: Bergroth!; [Suma (Sumskoj Posat]: Beket. p. 588; ad oram arenosam Maris albi, insula Solovetsk: Kusn. p. 132}. Ob. in prato Liminka (F. Nylander) nunc minore copia et magnitudine: Hougb. not.; Hailuoto {»Karlé»]: Zidb.; Uleaborg: W. Nylander!; Uleaborg Nuottasaari: Brenn. herb.; {Uleaborg| st r: Leiv.; r Oulunsalo: Brenn.Obs., ubi multae aliae adnota- Typis impr. ?%/, 1904. 10 146 Salicornia herbacea. tiones afferuntur; in territorio tantum in insula Kotakari: Leiv. Oul. p. 110, cfr 1. ec. p. 130; li Hietakari: Nyberg!; rr tantum in taeniis exterioribus par. Simo ad vadum Tiuras parce, Royskerin- kalla, Hietakalla nonnulla tantum specimina: Keckm., cfr 1. c. p. 13, vide etiam supra. — Kk. Spic. vide supra et sub formis. Lapp. ross. Spic. vide supra et cfr N. I. Fellm. p. 94, Beket. p. 588, Herb. Mus. Fenn. II p. 132 etc. et vide sub formis. Ab. En ‘klippa n4égon mil fran Hangé: N. Pr. 1890 N:o 126 A; stillet ir ej niirmare uppgifvet, och det tilligges i afseende 4 de omnamnda vixterna: »om jag ej mins oratt». — NyJ. »circa Helsingforsiam indica- turo: Rupr. Diatr. p. 23; di kallan ej ar angifven, maste uppgiften anses osiker; iifven flere af de aldre p. 144 anférda uppgifterna fran Ab. behofva kanske bekriftas. Anmiirkningsvardt dr, att arten ej] uppgifves f6r Oa. En art af Salicornia omnimnes sasom odlad pa Frugard 1808: Medd. XXV p. 13; hurnvida uppg. hanfér sig till S. herbacea, maste emellertid anses osikert (se dock Gadd R6n har ofvan). Af former upptages jf. pachystachya Koch har nedan. Dessutom omnimnes var. pygmaea F. Nyl. >in limosis Jitorum Sinus bottnici ad ostium fluminis uloénsis etc., Maris albi a Keret ad Kantalaks et Maris glacialis ad Sinum kolaénsem»: Spic. I p. 5, dar varieteten beskrif- ves, jfr Wirz. Prodr. p. 6, Mela Kasv. och Brenn. Obs. — Huruvida denna form ir identisk med var. pygmaea (Pall.) Mogq., hvilken hos Giirke p. 159 upptages fran Brit. Ross., kan jag ej afgéra, hvarfOre naérmare under- sékning erfordras. — F. prostrata (Pall.) Moq. upptages Lindb. Enum. p. 23 och uppgifves 4tminstone Al. »ad Mariehamn in litore inundato cop.»: Sel. herb. Salicornia herbacea f. pachystachya Koch. In Lapponia orientali rarissime lecta est. Lapp.: Gtirke p. 159. Lim. Porjeguba: Malmberg! et Sahlberg!, cfr Herb. Mus. Renn: Hip. a2: Amarantaceae. Amarantus eaudatus L. In hortis colitur. >In hortis saepe cultus»: Nym. Consp. p. 621, jfr Giirke p. 172 och Ale. IIL p. 112. En Amarantus, troligtvis denna art, upptages redan af Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 147 Till. — Fran senare tid nimnes: Om. odlad i Alahairmié: Elfv. Ant. p. 42. — Li. odlad pa kalljord 4 Toivoniemi: Nordling p. 315. Amarantus retroflexus L. Rarissime in saburra etc. lectus est. Nyl. Helsingfors Kajsaniemi ett exemplar pa graslinda: Lindb. comm. ; Helsingfors Sérnis: J. Silfvast! Qa. Vasa angkvarn enstaka 1882: Laurén i Medd. XXII p. 39, jfr Medd. XVIII p. 248. Amarantus blitum L. Rarissime disseminatur. Forvildad r: Brenn. Flor. Odl. st. gator r. Tillfalligt inkommen (Tav. 1863, Vasa 1894): Ale. III. Portulacaceae. Montia fontana L. *) In maxima parte Fenniae passim aut satis frequenter obvia; in Alandia et nonnullis aliis plagis quamquam rarius tantum inveniri indicatur, ut etiam in occidentali saltem Lapponia frequentia minuitur, ad summum tamen septentrio- nem lecta est. Kalm; ad scaturigines et in locis humidis denudatis st fq: Prytz; in inundatis et fossis pratisque exsiccatis per totam Fen- niam in Lapponiam silvaticam usque (hine inde): Wirz. Prodr. p. 19; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 253, vide etiam DC. Prodr. III p. 362, Led. II p. 152 et infra. Al. (»r»): Bergstr.; st r [Fég]6] Degerby, Finstrém!: Bergstr. Beskr.; Finstrém Godby: Eriksson!; Geta Vestergeta: Hult herb. ; Ecker6é Storby: Selan!; Lemland ad stagnum Lembéte: Arrh. ") Subsp. lamprosperma (Cham.) Lindb. fil. in (Diar. 3, XI, 1900) Medd. XXVII p. 20. 148 Montia fontana. & K.; Fégl6 Judd6é, »Sottunga kyrklandet» p— st fq: Arrh.; Hammarland pharus Silskér, in insula petrosa ad occidentem versus a Trollklobben, Geta Finné ad Langviken: Ch. E. Boldt; st fq: Bergr. — Ab. Nadendal (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; Kuppis, item alibi, non prara (Ann:./ad Till): Leche p. 11, cir Ics pr 2255p: Arrh. et Hollm.; in Téfsala non adn.: Bergr.; Pargas (!) st fq —p: Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; p: Sel.; Lojo in ins. eiusdem nominis, Jalansaari: Hels.; Vihti (fq): Printz; p enum.: Flinck; enum.: Caj. Kasvist.; A. Nyl. omittit — Nyl. Ekenas (st r) velut Pattskar: Hiayr.; st fq: His.; [Nurmijarvi] (st r), ad ripas scaturiginosas lacus Nurmijarvi interdum copiosius: Stenr.,; (fq): W. Nyl.; p: Sel. O. Nyl.; (fq) in locis humidis: Brenn. — Ka. Taipale, Nisilaks: Blom; Siakjarvi: J. V. Johnsson!; st fq: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [frequentior in reg. septentrionali, enum.: Meinsh. p. 66]. Sat. st fq: Malmer. et Hjelt; par. Bjérneborg et Ulfsby p ad ripas lapidosas et ad scaturigines: Hayr. — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or =" Sia. p:. Ault. Kl. (fq): Fl. Kars) psenum: Hanns p: Backm.; st fq: Hjelt. — Kol. p in reg. silv. et coll.: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. p: Broth. —. Sb. st fq: Enw.; (fq): Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. (fq): Eur. & H.; st fq: Axels. Putk. et Wainio Kasv. — Kon. st fq —fq, in Reg. occ. plurib. locis: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 38. Om. fq: Hellstr.; fq inprimis in parte interiore: Tenn. — Ok. p: Wainio Kasv.; st fq, in partibus maxime orientali- bus parcius: Brenn. Obs. — Kp. p: Wainio Kasy. Ob. st fg, in partibus maxime septentrionalibus parcius, enum.: Brenn. Obs.; (fqq): Leiv.; st fq: Keckm., cfr l. ¢. p. 10; (st fq: O. R. Fries;] par. Ylitornio p (— st fq), par. Rova- niemi (r): Hjelt & H. — Kuus. p: Wainio Kasv., spec. e Kur- vinen! — Kk. p: Wainio Kasv. Lapp. fenn. st r—r: Hjelt & H., spec. e Kittilé Isovaara! et Kittili prope templum!; rr »ad scaturiginem prope pagum Sattanen mihi obvia»: Blom Bidr.!, cfr Wainio Not.; per partes silv. et subsilv. omnium Lapp. suecic. p: Wahlenb. p. 45; locis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 149 humidis fontanis ubique: Fellm. Lapp.; ad Mutenia, Inari ad Kultala et st fq ad Toérmiénen et Kyro in regione coniferarum mixtarum, obvia etiam ad Koppelo et Paatsjoki in regione pi- nifera, nec rara ad K6ngiés in regione betulina prope Mare gla- ciale: Wainio Not.; st r in reg. silv. Mutenia, Kotaoja et Kop- susjarvi: Hult Lappm., cfr |. c. p. 13, 14 et 22; Pallastunturit: Malmberg!; [Kuolajarvi] ad Sallanjoki et in vicinitate Rakko- jarvi: Borg Sel.; Inari (!) Kettu-Matti! in saliceto, Utsjoki Puolmak, in Varangria ad Naytaémo et Bugdnees: Kihlm. Ant. ; in Varangria australi ad sinum Bugofjord etc.: Norm. Ind. p. 17; ad litora sinus Kj6fjord: Norm. p. 266; ex 11 locis enum.: Norm. F]. Sp. p. 454, vide etiam Norm. ann. p. 25—26, Hartm. p. 329 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p ... Enontekiai- nen (L. L. Leestadius): Leest.; Niilivaara: Soldan!; Lindén bidr. non enum.| Happ. ’ross? (fq)? Fellm:Ind»:etoN; InoFellms,cfrl! cp. XLVI, Beket. p. 562 ete.; Subovi: Broth. Wand. p. 13; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280; Jokonga: N. I. Fellm. Pl. arct.; spec. in H. Maeeedsunt elop., Et, lem.: Lim, Evy Ep. Mela, Pl; Lin- dén Ant. non comm. Utbredningen inom Lapp. ross. férefaller hégst afvikande, da ar- ten redan i sédra delen af finska Lappm. fr nog sillsynt, hvilket dock kanske till naégon del beror pa att lampliga lokaler diarstides saknas. Sasom fossil ar arten funnen [Ab. Lojo] vid Humppila inom gran- zonen och [i Nyl. Pyhajarvi] vid Sortbick inom furuzonen; pa den senare lokalen dock endast ett fré6: G. And. p. 106, jfr Sern. p. 574 och Lindb. torfm. I p. 63. De olika formerna af denna art hafva finda till senaste tid i vart land varit féga studerade, jfr t. ex. Medd. VI p. 189. Sa féras i Herb. Mus. Fenn. II p. 51 flertalet af exemplaren till var. minor (C. C. Gmel.). Angaende denna mirkas f. 6. félj. uppg. Eur. bor. et med.: Giirke p. 178, dar den upptages sAsom sirskild art under namnet M. minor C. C. Gmel.; fqq: Mela Kasv. HI. — Ab. (Muurila] st fq: Renv. — Emellertid framhaller Harald Lindberg: »Alla exemplar af Montia fontana L. fran Finland och norra Skandinavien, jag varit i tillfalle att granska, tillhora utan undantag M. lamprosperma Cham.; bigge de i Herb. Mus. Fenn. II p- 51 upptagna formerna Montia fontana var. minor (Gmel.) och var. 17- vularis (Gmel.) saknas alldeles inom det finska floracomradet» (Prot. 3, XI, 1900): Medd. XXVII p. 20. Ang. var. rivularis (Gmel.) Ater mairkas f6]j. uppg.: »in scaturigini- 150 Montia fontana. bus et rivulis Alandiae parcius legi»: Wirz. Prodr. p. 20 under namn af 8 maior Schrad.; »Rossia europaea septentrionalis»: Trautyv. Incr. p. 300 —801; fq: Mela Kasv. III; Eur. bor. et med.: Giirke p. 178-179, dar den upptages sdsom sirskild art under namnet M. rivularis C. C. Gmel. — Ab. ymnig vid Sdédervartsala [i Gustafs socken|] pa atskilliga stillen: Bergr. — Ta. sillsyntare: Leop. — KI. Kirjavalaks (Backman): Chyd. — Oa. Vasa, Vora Tuckurby: Laur. Vaxtf. — Kon. »f. maior saltem pro maxima parte»: Norrl. On. — Ok. Ristijaérvi Juurikkakorpi: Brenn. Obs. — Ob. Liminka: Brenn. Obs.; [Simo och Kemi] p 6fver hela kustomra- det, uppr.: Keckm. Denna form upptogs vidare fran Al., Nyl., Ka. Ik., Sat., Ta., Kol., Tb. Sb., Kb., Kon., Ok., Ob., Kuus., Lk.: Herb. Mus. Fenn. II p. 51, hvari afven de nyssanférda uppg. fran KI. och Oa. beaktades och det tillades: »Adnotationes forsitan ex parte ad varietatem spectant»: |. c. p. 132. — Sasom framgar af Harald Lindbergs anférda yttrande, béra dock afven dessa uppgifter féras till subsp. M. lamprosperma (Cham.). (Var. rivularis fores af Lindberg sasom varietet till minor, sori ater betecknas sasom subsp.) Tillaggas m&, att den tredje af de arter, hvari M. fontana delas hos Giirke p. 178-179 eller M. lamprosperma Cham., endast upptages fran INOrv. (O-a8sVs Montia fontana var. boreo-rivularis Lindb. fil. His annis descripta, nisi paucis locis adhuc non lecta est. Ik. Valkjairvi Pahkiniimiki! et Pyhajarvi Riiska! in fon- tibus frigidis aqua rapidius fluente: Lindberg in (Diar. 3, XI, 1900) Medd. XXVII p. 21, ubi describitur. Oa. Vora Tuckurby in scaturiginibus: Laurén! nomine var. rivularis, spec. determ. Lindberg. Harald Lindberg anmirker 1. ¢., att varieteten vid Riiska upptradde under en habituellt mycket afvikande form f. spathulata, som beskrifves. Portulaca sativa Haw. Iam parum colitur. Arten upptages sisom odlad redan af Till.; odlad i sédra el. vestra Finland: Fries, se f. 6. Elfv. Ant. p. 69 och jfr Elfv. Kult. p. 134, Ale. III ete. Hair ma endast tilliggas, ‘att den odlats ainda till [Ob.| Simo och uppgifves sAésom sjilfsidd & Fagervik i Nyland: Elfv. Ant. 1. ¢. Afven P. oleracea LL. upptages sdsom odl.: Ale. II]. Angaende denna uppgifves att den 1789 pA kall bink [i Ob. Uledborg] gaf mogna frén: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 151 Jul. p. 22. Mahianda afser dock Julins uppg. féreg. art, dé namnet P. oleracea ’fven anvandes kollektivt, se t. ex. Giirke p. 179. Tetragonia expansa Murr. Parum colitur. Angaende den obetydliga odlingen far jag hanvisa till Elfy. Ant. p. 69, jfr Elfv. Kult. p. 134. Berberidaceae. Berberis vulgaris L. Saepe colitur et in Fennia maxime austro-occidentali, quamvis raro, disseminari indicatur. Valde autem dubiwm est, spontene occurrat. »Passim in silvis Finlandiae:» Stjerna p. 13; »in dumetis Fin]. austr. p»: Prytz, jfr Wirz. pl. off., Led. I p. 79, Fries och Wied. & W. p. 180; »Eur. omn. exe. Norv. plur. Suec. bor. Ross. bor.»: Nym. Consp. p. 22. »Im siidlichen Finland von Nordwest nach Siidost verlaufend, beriihrt jene Grenzlinie Petersburg»: Képpen Verbr. I p. 10; r sydy. Finl.: Brenn. Flor. Al. p i skog pa 6stra Aland [»BDSp>|: Bergstr.; Jomala: Bergstr. Beskr.!; Briind6 Sdéderholmen »en mycket stor buske, som ansags vara minst 50 a 60 ar gammal» (Student E. R. T. Eriksson enl. uppgifter af folkskollararen J. P. Solstrand): Medd. IX p. 138; Saltvik Sylléda stenrés naira boningar: Ch. E. Boldt. Vidare nimnes: »>jag har antriaffat 1892 pa Ecker6 en stor mer in manshég buske i skogsmark, Markusas sved, vid Storbyn samt ett par mindre buskar vid viagen till Kaéringsund. Da annu aldre buskar funnos i en gammal tridgard ej langt ifran, ir den sakerligen utkommen genom faglar>: Lindb. comm. — Ab. Korpo: Bergstr. Beskr., jfr Bergstr.; Merimasku: Karsten!; Uskela Pullola: K. E. vy. Bonsdorff! Se aifven Moberg Nat. p. 133. — Redan Kalm siager diremot: »vaixer ingen- stades vild i Finland, utan har blifvit hitford fran Sverige och sedan har forékad med flite: Kalm Ron p. 38; i samma riktning yttrar sig W. Nyl. Distr., hvarjimte F. Nyl. Spice. I p. 3 uppraiknar arten bland dem, hvilka blott upptagits pa grund af analogi. Da hvarken Arrh. & K. eller senare exkurrenter funnit Berberis-busken vildt vixande p& Aland utan blott plan- terad, torde den nappeligen med stérre ski] an andra kulturvaéxter kunna riknas till var flora; jfr afven Trautv. II p. 26. Mdjligt ar likval, att arten pa Al. Braindé verkligen vore vild, men detta behéfver annu utredas. 152 Berberis vulgaris. Tilliggas ma, att pi Lappviksudden vid Helsingfors finnes ett sjalt- sidt exemplar: Sel. ann. SAsom odlad omnaimnes Berberis redan af Till; se f. 6. t. ex. Rein p. 81, Alc. III, Mela Kasv., Hjelt Utbr. p. [85] 168, Medd. XXV p. 12 ete. Den uppgifves 1790 hafva blifvit planterad i apotekstradgarden i Uleaborg: Jul. p. 21 och omnimnes fortsittningsvis sasom planterad i Uleaborg: Leiv. Arten blommar 4nnu i Ob. Pudasjirvi och Simo: Elfv. Ant. p. 69, och uppgifves t. o. m. hafva blommat i Ofvertornea vid Kukko [pa svenska sidan]: Acerbi p. 152. Var. fol. atropurpureis odlas afven och gar i Nykarleby och Ulea- borg: Elfv. Ant. p. 69. Angiende odlingen af Mahonia aquifolium (Pursh) Nutt. far jag han- visa till Elfv. Ant. p. 69, jfr afven Alc. II] under namn af Berberis aqut- folium Pursh. Ranunculaceae, Atragene alpina L. var. sibirica (L.). Ad fines Rossiae circ. 62° 20' rarissime, sed coptostus, lecta est. Fenn. or. (oneg.): Nym. Suppl. p. 1, vide etiam Lindb. aly sacs. Kon. in insulis prope Kusaranda ad peninsulam Saoneshje: Giinther!, cfr Norrlin in (Diar. 1, IV, 1876) Medd. HI p. 173, cum primum in territorio botanico adnotata est; maxime ad occidentem versus in insula Hjedostrow {»Chedostrow»] 7 km a terra continenti ad pagum Kusaranda et inde ad orientem ver- sus, enum.: Giinth. p. 30, cfr Képpen Verbr. I p. 4 ete.; in in- sulis Pijdostrow, Ivantshow!, Hjedostrow!, haud procul a Kusa- randa, sat cop.: Kihlman in (Diar. 3, XI, 1888) Medd. XVIII p. 149—151, ubi descriptio loci, ubi gignitur, etc., quem I. inspicias, efr etiam Herb. Mus. Fenn. II p. 133, Kihlm. in Atlas p. 1 et vide infra. Giinthers férsta exemplar ar forsedt med f6lj. anteckning: »Auf den éstlichen Inseln von Kusaranda bis 7 Werst vom Festlande, éstlich tiberall, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 153 bis Kargopol beobachtet, ist eigentlich zur Flora Karelica nicht zu rechnen, die Inseln sind erhéht, bestehend aus Sand und grossen Steinen, Felsen nicht zu sehen». A etiketten till ett senare exemplar fran Ivantshow [>I vanzeff»!] uppriknar Giinther flere fyndorter, beligna 6ster om den na- turalhistoriska gransen, men helt nara denna grins. Fran dylika orter finnas 1 H. M. F. flere exemplar, tagna af Cajander & Lindroth!; se hirom aifven Cajander i Medd. XXVII p. 29 o. 30. Uppgifter om artens fére- komst i trakter pa nagot lingre afstand fran namnda grins finnas, utom & redan angifna stallen, t. ex. Fl. Samoj. p. 8, 11, 17, Schrenk Reise II p. 457 o. 483, Ivanitzky p. 453, Kusn. p. 98, Beket. p. 540, etc. — A. sibirica uppriknas dfven bland de vixter, i hvilkas forekomst en afgjord olikhet ager rum pa hvardera sidan om den 1. c. féreslagna naturalhistoriska griinsen; Cajander i Medd. XXVI p. 182, jfr 1. ¢. p. 178, och redan Kihlm. i Atlas p. 1; se afven Drude i Berghaus Atlas (1886). — Fran den sirdeles upply- sande framstillningen i Medd. XVIII ma har endast anforas, att »flere hus- bénder férsikrade, att arten val fanns pa darne, men ej pa fastlandet vester om sj6n». En rysk sagosamlare har uppgifvit sig »hafva antraffat Atragene pa fastlandet mellan Vyrosero och Kusaranda». Notisen betecknas dock sasom »hdgst osiiker»: 1. c. p. 151. Angaende den hos oss férekommande formen siges f. 6.: » Verisimi- liter ad var. sibiricam (L.) pertinet, sed color florum nobis ignotus»: Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Enl. uppg. af Lindberg har icke blott det af Poppius senare inlamnade exemplaret fran Kusaranda hvita blommor, utan sa dr afven fallet med de exemplar, som blifvit insamlade af Cajander & Lind- roth! nagot langre 6sterut; jag har darfére trott mig béra hianfora alla hith6rande uppgifter till var. sibirica. Thalictrum aquilegiaefolium L. In Karelia ladogensi et orientali usque ad 62° 45' ra- rissime lectum est. In Finlandia loco speciali non expresso (Hellens): Prytz; Fenn. merid.: Fries; Fenn. or. (Carelia cl. Selan): Nym. Consp. p. 9, cir etiam ‘Led. 1«p. 5 et Lindb.. Pfl..p. 15. [[k. rr: Meinsh. p. 4—5, vide etiam FI. Ingr. p. 16 et Schmalhausen p. 46.] K1. Ruskiala (!) prope deversorium 1859: Backm.! et Sim- ming!, cfr Norrl. Symb., vide etiam Knorring p. 29; nunc {iam inter 1870—1880] intermortuum: Hj. Neiglick comm. — Kol. Soutujarvi: Caj.! Kon. rr Dvorets (Simming!), Juustjirvi (Sahlberg!): Norrl. On., cfr Giinth. p. 30; Perttiniemi in loco declivi, herbido, olim 154 Thalictrum aquilegiaefolium. deusto nec non inter virgulta probe orgyalia: Kihlm.; Saoneshje ad viam inter Velikajaniva et Tsafosero: Poppius!; {ad meridiem versus a Semjonova in Rubjeshnitsa st fq, quamvis parcius, in pratis nemorosis, collibus lucosis [»lundbackar»] et silvis raris frondosis vel mixtis fertilioribus: Cajander in litt.!| »Alandiae et in insulis cirea Aboam»: Wirz. pl. off.; uppgiften har ej besannats. Artens forekomst i Finland férnekas Spic. I p. 3 och W. Ny]. Distr. Thalictrum minus L. Fr. Haud procul a finibus orientalibus copiosissime inveniri indicatur, sed amplius observandum est. W. Nyl. Distr. p. 91 anfér Till. for denna art; O. Hjelt Forsék upp- tager blott Th. flavum. Nagon otvetydig uppgift, att Th. minus skulle fore- komma i Finland, férefinnes ej fore 1901, jfr W. Nyl. 1. c. och Kihlman i Medd. XXVIII p. 117 B. — Daremot har Lindberg sett ett elevexemplar, taget i Nyl. Snappertuna 1903 under namn af Th. flavum, hvilket exemplar 6fverensstiimmer med former fran Gotland. Han anser dock vidare material vara af néden, fér att utreda forekomsten. — Vidare uppgifves Th. minus forekomma 6ster om Onega vid Vodla-floden, lingre dsterut till och med formationsbildande: Cajander i Medd. XXVI p. 181, jfr 1. ¢. p. 182, afven- som vid Svir: l. ¢. p. 183. Sirskildt férevisas den fran Vodlafloden (Prot. 3, IV, 1901): Medd. XXVII p. 102, jfr 1. c. 1384. [Detta stalle ligger dock i Karelia transonegensis, ej i Kon., sisom uppgifves i Bot. Not. 1901 p. 180.] Det bér emellertid framhallas, att Kihlman anser alla dessa exemplar tillhéra Th. kemense, jfr Medd. XXVIII p. 118-119 B. Angaende den allminna utbredningen af Th. minus, se t. ex. Nym. Consp. p. 7 och Nym. Suppl. p. 4. Thalictrum kemense Fr. Raro in Fennia maxime septentrionali et orientali et inprimis in Lapponia occurrit. Praecipue ad catarractas fluminum Lapp. kemensis altioris p, optime lectum est ad Kanetskoski par. Utsjoki: Wahlenb. Fl. Suec. p. 372 nomine 7h. majus; Lapp. bor. or.: Fries; Lapp. bor.: Nym. Consp. p. 5 nomine Th. elatum Murr. * kemense; Fenn. bor.-or.: Nym. Suppl. p. 3 eodem nomine, vide ceterum Kihlman in (Diar. 5, IV, 1902) Medd. XXVIII p. 117-119 B et cfr Led. I p. 13 ut etiam Lindb. Pfl. p. 13. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 155 Kol. Nimpelto ad flumen Svir (Cajander & Lindroth!): Kihlman in Medd. XVIII p. 118 B, vide infra. Kuus. Paanajarvi: F. Nylander!, cfr Hellstr. Distr. p. 9, N. I. Fellm., Wainio Kasv., Herb. Mus. Fenn. sub Ob., sed non certum, vide infra. — Kk. Keret: F. Nylander!, cfr Angstr. p. yee Ne rellin? “et i.e. ps XXIV; XXXIV et) XXXIX: ad’ hune locum spectat forsitan etiam: ad ripas Lapp. orient. arcticae: Fries p. 137, cfr Trautv. Incr. p. 6. Lk. ad Hietasuvanto et pag. Sodankyla in Sodankyla: Wai- nio Not., confirmatione eget, vide infra. — Li. cop. ad Utsjoki: Fries p. 137; spec. in H. N. f. 9 N:o 26 lectum ibidem a F. Nylander; Utsjoki ad praed. sacerdotis et K6éngiskoski!: Seel. kat.; locis fertilioribus solo duriore iuxta flumina Utsjoki ex. gr. circa lac. Mandojayri! compl. loc., Tenojoki ad Ylikéngiis et Ala- kongis, verisimile est, hance plantam ad alia quoque flumina maiora territorii inveniri: Kihlm. Ant., ubi aliae observationes afferuntur, spec. etiam e Vuopionsuu!, cfr etiam Hult Lappm. p. 94; iuxta Tanaelv latere fennico prope Veetzeetsjnjalbme: Norm. p. 243; [optime evolutum, p ad saliceta tuxta flumen Anar- jok ex. gr. prope domicilium infime habitantis (Dorvenjarga) inter ostium rivi Gossejok et silvam Bassevuovde prope domicilium supreme habitantis (latere fennico) his locis vulgo a Th. flavo ') comitatum: Norm. Ind. p. 1, cfr etiam Norm. ann. p. 5, Norm. Fl. Spec. p. 74 et Blytt p. 921). Lim. Porjeguba: Mela herb. et PI. »In nemoribus ad aquas Fenniae borealis et interioris, optimum ad flumen kemense y. c. ad templum Kemi»: Spic. I p. 21, maste anses oratt, se under Ob. — Sa. Villmanstrand (Simming): Malmegr. (= Not. VI) p. 25; exemplaret tillhér Th. simplex. — Kol. »Nimpelda Syvirin ranta-ahde>: Cajander & Lindroth! under namn af Th. simplex var.; exemplaren dro ut- blommade, men anses dock af Kihlman sannolikt héra till Th. kemense, jfr Medd. 1. c. — Ob. och Lk. >den allminnaste vixt fran Kemi elfs kallor till hafvet>: F. Nyl. Utdr. p. 191; Torneé och Kemi elfvar: Alc.; Ylitornio: Wirz. M. S., se afven Moberg Klim. p. 64; uppg. afse siikert Th. simplex, sisom framgar af félj. yttrande: »plures in par. Kemi Thalictri formas nullam vero Th. kemensis repperi. Omnes enim quas hic legi magis sin- gulares certe Th. rariflori var. borealis Fr... . sunt formae pro solo tantum ") Ut videtur Th. simplex, vide sub Th. flavo. 156 Thalictrum kemense. diversae»: Hellstr. Distr. p. 21, dar formerna beskrifvas, jfr afven L. L. Leestadius i Bot. Not. 1858 p. 124. Afven Brenners talrika exemplar, af hvilka nagra en tid gatt under namn af Th. kemense, hora alla till ifraga- varande form, hvilken numera anses tillhéra Th. simplex. — Kuus. Da ingen botanist efter F. Nylanders tid observerat arten vid det vial under- sékta Paanajirvi, misstinker Kihlman etikettf6rvexling och att exemplaret i sjilfva verket ar fran Keret, se Medd. XXVIII p. 115 B. — Lapp. fenn. »in lucis humidis praecipue ad catarractas fluminum per Lapponiam ke- mensem fere ad Utsjoki fq procedens»: Wahlenb. p. 153 o. 154, jfr Fellm. Lapp. under namn af Th. flavum 8 rotundifolium'), hvilket namn anses sisom synonym till Th. kemense. F6r min del vore jag snarare béjd, att anse Wahlenbergs beskrifning atminstone delvis hafva afseende pa Th. simplex, som enl. Hellstr. 1. c, afven f6rekommer »foliolis majoribus om- nibus ad normam rotundatis», hvilket fullkomligt 6fverensstimmer med mina egna iakttagelser. Under min resa i dessa trakter iakttog jag hvar- ken i Osterb. eller Lappl. nagon Thalictrum, som kunde hanforas till Th. kemense, hvaremot den omnimnda formen var allmin vid elfvarna. An- mirkas mA for 6frigt den olikhet, som eger rum emellan Wahlenbergs uppg. i Fl. Lapp. och Fl. Suecica; det synes diarfére sannolikt, att han under namnet £ rotundifolium i Fl. Lapp. férenat begge arterna. Afven uppg. i Wainio Not. kan ingalunda anses siker, da, oberaknadt ett par aldre exemplar, sarskildt ett fran Sodankylé Karsikkaniemi: Blom!, hvilket en tid gatt under namnet Th. kemense, ej vidare anses tillhéra denna art. — {L. ent. r Torneid Lpm: Backm. & H. p. 147, jfr Mela Kasv. etc.; hos Hartm. p. 170 anféres arten fran denna trakt med-?; uppg. behéfver sa- ledes tydligen bekriftelse.| — Lapp. ross. »per totum territorium in ne- morosis fq»: Fellm. Ind. under namn af Th. majus, jfr Led. I p. 13 och Trauty. Incr. p. 6. I afseende 4 Fellmans uppgift mirkes, att N. I. Fellm. upptager Th. kemense, till hvilken han emellertid for nimnda uppgift, fran’ ett enda stiille och dfven betecknar Th. simplex (var. boreale) sasom r. Da emellertid J. Fellmans uppgifter fro grundade pa vidlyftiga resor 1 dessa trakter, si kan denna motsigelse svarligen forklaras annorlunda, an att han hufyudsakligen afser floderna, d4 daremot N. I. Fellman hufvud. sakligen exkurrerade vid kusten. PA hvilken art J. Fellmans uppgift har afseende, fir emeilertid svart att afgéra; mahiinda afser den afven hir nar- mast Th. simplex. Uppgiften i forra upplagan af Herb. Mus. Fenn. han- for sig till exemplaret fran Keret. Omedelbart 6ster om Finlands botaniska grinser har arten daremot en stor utbredning; s& ar den funnen vid Vodla (se under Th. minus) och uppgifves bl. a. fran Archangelskij-pogost: Caj. Westgr. p. 10. Betriffande Th. kemense och Th. simplex (var. boreale) f6rekomma nagra upplysningar, sdrskildt vidkommande synonymiken m, m., i Fér- ‘) »Foliis rotundatis tenuioribus stipulis coarctatis integris»: Wah- lenb. p. 153. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 157 handlinger ved de skandinaviske Naturforskeres tiende Mode 1868, Chri- stiania 1869, p. 555-557 af N. C. Kindberg. Neuman i Ofvers. af Sv. Vet. Ak. Handl. 1889 p. 71-77 anser, att hela arten bor indragas. Exemplaret i N. I. Fellm. Pl. arct. fores till Th. Kochii Auct. suec.: 1. c. p. 74, d. v. s. till en form af Th. minus, jfr Nev- man [Sveriges flora] p. 487. Thalictrum leptophyllum F. Nyl. Species valde dubia est. »Legi versus exitum Sinus Kolaénsis Lapp. Ross.»: Spic. I p. 8, dir arten vidlyftigt beskrifves, jfr Fl]. Samoj. p. 13, Fries p. 137, Trautv. II p. 44 och Trauty. Incr. p. 6; harpa grunda sig afven Lapp. or.: Nym. Syll. p. 173 och Consp. p. 6. Nagot annat exemplar af denna art dr ej med sikerhet kaindt in ett defekt, som agdes af Ruprecht (jfr N. I. Fellm. p. 1), hvarfére det ar svart att fialla nagot sikert omdéme om viaxten och dess artraitt. N. I. Fellm. 1. c. hanfér densamma till Th. kemense, liksom enl. Kihlman i Medd. XXVIII p. 119 B sliktets monograf Lecoyer. Neuman fse under Th. kemense] p. 73 not for den till Th. Kochii Auct. suec.; mig synes mera sannolikt, att ofvanstaende namn afser nagon form af den ganska variabla Th. simplex, sirskildt synes mig »antheris oblongis vix mucro- natis» liksom i viss man lokalen tala darfér. I hvarje handelse torde arten, atminstone tills vidare, béra anses sdsom tvifvelaktig. Thalictrum simplex 1. In Fennia maxime septentrionali saltem supra 65° 50’ et in Lapponia saltem occidentalt inprimis ad _flumina matora satis frequenter (interdum passim, interdum frequenter) pro- vent, quae forma antea Th. simplex var. boreale appella- batur; ceterum in Fennia nisi raro non invenitur et multis plagis omnino non visum est. Maxima pars Fenn.: Fries; Scand. (exc. Norv. bor., Lapp.): Nym. Consp. p. 6; Scand. exc. etiam Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 4, vide ceterum sub Th. rarifloro et Th. stricto. Al. r: Bergstr.; r Sund, [Jomala] in prato Ingbéle: Bergstr. Beskr.; [Saltvik] Qvarnbo in agro: (Ch. E. Boldt|!; Geta Bergo: Ale. I. —- Ab. Korpo Kel6 laciniis foliorum linearibus: Rupr. : Diatr. p. 25; Piikkis prope Radelma: Lindberg! — Nyl. et Ka. nondum adnotatum. — Ik. Valkjarvi Pahkinaémiki in declivi prati: Lindberg!, cfr Medd. XXI p. 5; Rautu Sumbula: Lindb. 158 Thalictrum simplex. comm.; {rr: Meinsh. p. 5; »ved Soltikoffs Datsche och Kairapo»: ‘Larssen| in dupl.!, vide etiam Schmalhausen p. 46]. Ta. Kalvola ad viam ferratam prope templum: Borg!; Hattula: O. Hjelt!; parcius, omnino typicum haud visum: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala: Nikl.! nomine Th. flavum; {Hollola] Uskela: Wainio herb., spec. non typicum; Sysma&: Nikl.!; Sysmé& ad prae- dium sacerdotis: K. W. Renqvist!; par. Gustaf Adolf: Bonsdorff! nomine Th. flavum. — Sa. Ruokolaks rr prope Narsakkala: Hult!; Villmanstrand IThalais:“Simming!, antea nomine 7h. ke- mensis; Villmanstrand in moeniis!, Lappvesi in prato praedii sacellani!: Seelan; Nyslott: O. Carlenius!; Saiminki »Limanlahden niitty»: K. Enwald! — K1. Kronoborg ad molendinam Soskua: O. Wallenius! — Kol. in pratis subhumidis ad Mandroga st fq — fq: Elfv.!, vide sub Th. flavo; in vicinitate lacus Onega et ad flumina Svir et Iviné! plerumque st fg, ceterum ad Ja- schesero et parce ad Muromi et Kuschlega: Cajander in litt., spec. etiam e Latva!, Shoksu! et Nimpelto! Sb. Leppavirta Konnus: Enwald! — Kon. r in graminosis nemorosis inter lac. Mundjiarvi et pag. Kanitsanselka!, Jalguba (Kullhem!), in Saoneshje ad pag. Schungu!: Norrl. On., cfr Giinth. p. 30. Kp. vide infra. Ob. ad fluvium kemensem et loca adiacentia cop.: Fries p. 1381); Kemi p: Brenn. Obs. [nomine Th. s¢mplezx|; in parte septentrionali st fq, in parte maxime septentrionali p: |. ©. °), quem |. inspicias, spec. e Kemi!, Tervola! et Rovaniemi!; p — st r, in par. Kemi sat cop., sed in par. Simo st r enum.: Keckm. ?), quem |. inspicias, cfr 1. c. p. 16; [p: O. R. Fries;] p ad flumina Tornea et Ounasjoki etiam ad Harrila et Portimo in par. Yli- tornio: Hjelt & H.?), quem |. inspicias. — Kuus. vide infra. — Kk. Tuntsa [»Tumtsa»| in maxime boreali: Fl. Samoj. p. 13 nomine Th. strictum var. boreale, vide sub Lk.; etiam in Borg Sel. ex hac provincia enumeratur. Lk. fq et saepe cop. ad flumina Muonionjoki, Ounasjoki et Aakenusjoki: Hjelt & H.?); >in salicetis subhumidis prope ‘) Nomine Th. rariflorum var. boreale (F. Nyl.) *) Nomine Th. simplex var. boreale (F. Nyl.) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 159 templum viciniisque pagi Sattanen (»st r») occurrit, in fruticetis etiam prope Onnela insulaeque Petijasaari nonnulla spec. vidi»: Blom Bidr.?), vide infra; Kemijarvi (!) ad Kostamusperaé et fq ad Vuostimovaara, Sodankyla fq —fqq praesertim in campis graminosis et in clivis fluviorum rivulorumque, Kuolajarvi (!) ad Onkamo et ad flumen Tennidjoki: Wainio Not. 1), cfr 1. c. p. 6 4) et 321); (Kuolajarvi] saepe cop. in pratis ripariis ad fluv. Salla, ad ripas fluviorum in vicinitate pag. Kurtti!, ad ostium amnis Paristaja et ad ripas fluviorum Kutsanjoki et Tennidjoki: borg Sel., spec. etiam ad fluvium Tuntsanjoki! lecta; (p) in collibus herbidis et pratis, in lucis et ad domicilia reg. silvaticae: Hult Lappm. 2). — Li. Inari ad flumen Ivalojoki st fq — fq in regione coniferarum mixtarum, st fq etiam ad Koppelo in regione pini- fera, etiam ad Salmijarvi et ad K6ngiis prope Mare glaciale: Wainio Not. +); Inari: Seelan!, cfr Kihlm. Ant.; Utsjoki: Seel. kat. °); ad flumen Anarjok prope Jorgastakka et Paksusammali: Kihlin. Ant., nomine Th. rariflorum. Lapp. ross. usque ad Kola et Pjalitsa (raro) obvium: N. I. Fellm. nomine Th. flavum var. boreale; Kola: Fl. Samo}. p. 13 nomine Th. strictum var. boreale; ad fl. Ponoj inter Kamensk et pag. Ponoj (!): Palmén!; Tshapoma: Kihlman!; co- plosissime [»vorherrschend»] in novis insulis limo fluminis natis [»alluvialen»| ad infimam partem fluminis Nuotjok!: Lindén Beitr. p> nomine, Th. rarivlorum, cfr |.-c. p. 164); pst r in reg. silv., cop. in ripis fluminis Nuotjok ad habitaculum recens et ad Laukku- et Rahkujok!: Lindén Ant. ?) [ad eadem atque ante- cedens loca spectat], spec. ad Th. simplex pertinere determ. Kihlman, vide etiam sub 7h. flavo et infra. Nyl. Uppraknas bland viaxter, som ej blifvit funna i Helsingfors- trakten: W. Nyl. p. 53 not. — Kp, Kemi, Podushinje [» Poduschim >| {Suma (Sokolow)]|: Beket. p. 540; uppg. beh6fver mahianda bekraftas. Pa stranden af sjon Malkajirvi: Sahlb. Bidr.’); behéfver kanske yttermera undersékas. — Kuus. Arten uppgifves vara inlemnad fran denna provins af Borg och Rantaniemi: Medd. XX VII p. 91; exemplaret fran >Salla, lehto Noukajoen suulla> féres af Kihlman till Th. flavwm. Angaende former, som naérma sig Th. simplex, se lingre fram. — Lk. Med afseende 4 den laga freqyven- *) Nomine Th. rariflorum var. boreale (F. Nyl.) *) Nomine Th. simplex var. boreale (F. Nyl.) 160 Thalictrum simplex. sen i Blom Bidr. bor nimnas, att de exemplar Blom inlamnat under namn af Th. flavum, hvilken betecknas sasom allmiin, i sjalfva verket tillhéra Th. simplex. Vid den granskning af de finska formerna af slagtet Thalictrum, som Kihlman foretagit 1901-1902, har han funnit, att Th. simplex och var. boreale ej kunna skiljas. Det bdr visserligen framhallas, att dessa former, sdsom de tidigare begrinsats, i vart land hafva alldeles olika ut- bredning, i det att fran trakterna emellan 62° 30’ och 65° 30! icke f6re- ligga ndgra andra uppgifter om artens férekomst an de nagot osikra fran Kp. Icke desto mindre har jag ansett mig bora folja Kihlmans bestam- ningar, si mycket mer som Szelan tidigare uttalat samma Asikt. I sam- manhang hiirmed uttalade Selan, att var form mdjligen icke vore fullt identisk med den i sddra och mellersta Sverige f6rekommande typiska Th. simplex L., di denna ir spaidare an den finska formen. Den nordiska rasen ater tillhor samma form, som i Sverige kallats Th. rarjflorum var. boreale. Arten varierar mycket till habitus m. m.; se hirom Hellstr. Distr. p. 21 och jfr i afseende 4 nordiska Thalictra L. L. Lest. p. 296. — Pa ett senare stille i Bot. Not. 1858 p. 123-126 upptager och beskrifver L. L. Lestadius fran de delar af Vesterbotten, som grinsa till Finland, f6l- jande former af Th. simplex: a tran Kengis [exemplar i Riksmuseum enl. Seelan]. « rariflorum (= Th. rariflorum Fr.) »circa Pajala locis humidiori- pus». 7 boreale (= Th. strictum 8 boreale Nyl.) »iuxta Tornea». 4 agrarvumn »iuxta Kengis». x rotundifolium »circa Kengis>. 2 nigrescens »iuxta Ken- gis». — De Ofriga formerna dro fran aflagsnare delar. Det kan i samman- hang harmed namnas, att vissa exemplar fran Sa. och Lk., hvilka i férra uppl af Herb. Mus. Fenn. fordes till Th. kemense, enligt Selan 6fverens- stiimma med f. subkemensis Lest. D& emellertid flertalet af dessa former ej tyckes hafva blifvit allmannare erkandt, omnamnas de blott fér vidare undersékning. Former, som nairmast ansluta sig till Th. simplex, finnas enligt Kihl- mans bestimning i H. M. F. dessutom fran Sat. Ulfsby: elev A. K. O. Malin! och Kuus. Korojoki: Brotherus & F. v. Wright!, jfr Keckm. under Th. simplex var. boreale. Tilliggas m4 annu, att det antagligen ar den nordliga rasen af Th. simplex, som kallats Th. Friesii Rupr. Fl. Samoj. p. 17, jfr Nym. Consp. p. 6 och Trautv. Incr. p. 5. Sannolikheten af att i [Ob.] Simo Kantola férekommer en form, som ar hybrid emellan denna art och Th. flavum framhalles hos Keckm,, till hvars uppsats jag far hinvisa; exemplar fran det omnimnda stillet fore- ligga icke i H. M. F. Thalictrum rariflorum Fr. Specimina omnia hoc nomine collecta ad Th. simplex referuntur. Norra Finl. och stérre delen af Lappl.: Fries; Fenn. bor.: Nym. Syll. p. 173; Lapp. Finl. bor. or.: Nym. Consp. p. 6; Norra Finland: Brenn. Flor. Acta Societatis pro Fauna etr aFlo Fennica, 30, N:o 1. 161 p. 51. — Oa. r Kristinestad (Simming): Malmgr.; exemplaret ar sterilt och osikert. Selan ansag det snarast héra till Th. flavum. Kihlman for det med tvekan till Th. simpler. — Ok. »Paltamo Melalahdessa (Lackstrém), Sadriisniemi Alassalmen saarissa, Kajana Vuottoniemessa»: Must. Da detta ar den enda art af Thalictrum, som upptages, synes det osiikert hvilken art egentligen afses. Brenn. Obs. citerar uppg. under Th. simplex var. boreale, men upptager ej denna fran Ok., hvaremot Th. flavum upptages fran denna provins. Enl. benigen uppg. har Brenner ej sett exemplar af formen, hvarf6re han med stéd af den allméinna utbredningen ansett f6re- komsten af Th. flavum mer sannolik in af Th simplex. - Ob. [vid Muonio och Tornea elfvar fran Huukkis och Kengis ned till Haaparanta: Hartm. p. 171, jfr O. R. Fries p. 160, dir det sages att arten ej ar ymnig, och Backm. & H. p. 147, dar det férsta namnet oriktigt skrifves Hinekis.] Ob. och Lk. Arten upptages i flere standortsanteckningar: Hult i Medd. VII; att harmed afses Th. simplex (var. boreale) framhalles Medd. XII p. 120. — Li. »ad Térmanen et alibi ad flumen Ivalojoki in Inari in regione coni- ferarum mixtarum»: Wainio Not.; hvilken form harmed afses, kainner jag ej, da Th. rariflorum var. boreale sirskildt upptages. — Norm. Fl. Spec. p. 74-75 uppraiknar den sasom tagen helt nira Finlands grainser; uppg. afser Th. simplex, sasom framgar af synonymen. Angdende Kihlm Ant. se under Th. simplex (var. boreale). Arten omnimnes i Hult Lappm. p. 127, 129, 139 och 141; sannolikt afse uppg. fran Mandojayri p. 127 och 129 Th. kemense; de 6friga Th. simplex. — Lapp. ross. Pjalitsa: N. I. Fellm. Lettre p. 500, jfr om denna och flere andra uppg. Trauty. Iner. p. 7. Lin- dén Beitr. se under Th. simplex. P Enligt L. L. Leestadius (se ofvan) och Selan ar i allmanhet den form, som hos oss kallats Th. rariflorum (se aifven t. ex. Herb. Mus. Fenn. p. 36, Ale., Mela Kasv. III etc.) en fablommig form af Th. sim- plec = Th. simplex f. rariflora (Fr.), som dock utan nagon grains 6fveigar i hufvudformen och snarast tyckes bero endast pa individuell olikhet. Att Th. rariflorum upptattats pa olika satt och méjligen helt och hallet saknar artratt, framhalles f. 6. utférligt af L. M. Neuman i Bot. Not. 1887 p. 10-12, se afven Ofvers. af Sv. Vet. Ak. Handl. 1889 p. 71-77. - Thaliectrum strictum Led. Quae hoc nomine indicata erant, ad Th. simplex referuntur. Angaende hufvudarten finnes visserligen inga egentliga uppgifter fran vart land (se dock Trautv. II p. 44, men ¥ boreale beskrifves i Spic. II p. 7 och uppgifves férekomma »ad flumen kemense et locis vicinis>. Se afven Fl. Samoj. p. 13 ete. Denna form kallades senare Th. simplex var. boreale (F. Nyl.); se under Th. simplex. _ Typis impr. **|,, 1904. | 162 Thalictrum flayum. Thalictrum flavum L. Passim vel satis frequenter in Fennia australi tnvenitur, ad ipsam oram australem et in interiore parte supra 62° aut paullo infra plerumque rarescit; in vicinitate occidentalis autem orae vie infra 65° 50° rarescit, supra 67° 30' incer- tum est. Till.; Till. Icon. 98; Kalm; in pratis humidis st fq: Prytz; Fenn. (merid.): Fries; Eur. omn. exc. .. .: Nym. Consp. p. 5; exc. etiam Lapp. plur.: Nym. Suppl. p. 3, vide etiam DC. Prodr. bepr da eteLedsel pala ia: Al. (p): Bergstr.; »fuktiga angar allmiin»: Tengstr.!; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; p in pratis humidis et ad ripas in parte media et occidentali: Bergr. — Ab. r: Zett. & Br.; in parte orientali [taeniarum maxime occidentalium] praetervisum?: Bergr.; haud fq Hirvensalo et prope templum par. S:t Mariae: Arrh.; Pargas rr: Adl.; Pargas Lielax Nilsby (O. M. et E. Reuter): Arrh. Ann.; Bjarno: W. F. Backmansson in herb. lye. n.; [Ha- likko] Viurila! et Uskela!: Nikl.; {Muurila] olim in pasecuo con- saepto [» Vasikkaha’assa»] ad Isontalo, sed iam prorsus evanuit: Renv.; tantum in [Finby] Pettu lectum: Sand.; p: A. Nyl. et Sel.; [Vihti] st fq, enum.: Flinck!; Kiikala Karkele: Gadol.; [Pusula] st fq enum.: Wecks.; Mietois, Myniim&ki et Karjala rr — p enum.: Caj. Kasvist., cfr]. c. p. 142. — Ny]. par. Ekends st r velut Alglo: Hayr.; p: His.; p, copiosius ad marginem magni agri pa- ludosi prope Tallbacka: Stenr.; (fq): W. Nyl.; Borga (!) r Kroks- niis et Sddra Veckoski: Szel. Ofvers.; Sibbo Léparén: Sel. ann.; parcius in parte australi quam in parte septentrionali: Sel. O. Nyl., spec. e Pyttis!; (Hogland] nonnulla spec. ster. in Vaha- somerikko: Brenn. — Ka. r Ristiniemi: Blom, spec. e Virolahti Ala Urpala!; st r Kaukola Rami! et Tervola, Kirvu Inkila!, Sai- rala, prope templum et Tietaévalé: Lindén. — Ik. st fq: Malmb. [et Meinsh. p. 5). . Sat. p: Malmer., Hayr. et Hjelt. — Ta. Saiksmaki fq: Tikk.; (st r) Aito: Leop.; fq: Knabe Fort.; st fq: Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf!] p tantum in parte au- strali, in parte septentrionali non provenit: Bonsd.; Wainio Tav. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 163 or. non comm. — Sa. p: Hult; Lappvesi in prato sacellani: Seelan!; Kerimiki Jouhenniemi prope Puruvesi (Jantunen): Buddén; E. Nyl. & Chyd. non comm. — KI. fq: FI. Kar.; Parikkala (rr) Surumiki: Hann.!; Valamo: Seel. ann.; st fq, etiam in Palkjarvi!: Hjelt. — Kol. Mandroga! et Sermaks (st r): Elfv., vide infra; fere ubique st fq: Cajander in litt., spec. e Vakrutschej! et Nikola! ad flumen Svir. Oa. p: Malmer.; st r Qvarken Bergé, Vasa ad oppidum vetustum: Laur. Vaxtf. — Tb. nondum visum. — Sb. Leppa- virta: Lundstr.; Leppivirta Konnus: Enw., spec. in dupl.!; r: Mela. — Kb. Kide: Brand.!; Liperi r ad Rau’an-!, Aisus- et Sukkulanjoki!: Eur. & H.; Joensuu ad amnem: Hiillstr.; Polvi- jarvi ad Viinijoki: Sel. herb.; Ilomantsi: Woldstedt!; (st fq) hic illic cop.: Axels. Putk.; st r Lieksa ad Viekki: Wainio Kasv. — Kon. st fq — fq, in pratis tam siccioribus quam praesertim hu- midioribus, nemoribus, silvis frondosis, convallibus, devexis ne- morosis inter frutices et virgulta, in Saoneshje (!) fq, in Reg. oce. ad Suojiirvi, M6kk6 cet.: Norrl. On., cfr Giinth. p. 30. Om. »in media tantum Ostrobottnia ex. gr. Gamla Carleby verum, ut mihi videtur, legi 7h. flavum, quod etiam e par. Pyhiajoki ab Appelberg report. vidi»: Hellstr. Distr. p. 21; st r Kauhava (pastor Alanen), Jeppo Kieppo in parva insula amnis: Laur. Vaxtf.; p: Hellstr.!; st fq ad ripas amnium: Tenn.; Salo: Blom! — Ok. r Paltamo, Kajana: Brenn. Obs., forsitan non omn. certum, vide sub 7h. rarifloro; Must. non comm. — Kp. Uhtua ad pag. eiusdem nominis: Wainio Kasv.; in clivis gra- minosis ad flumen Kemi (fq) usque ad ostium: Malmgren!; Nukuttakoski in ripa flum. Tshirkkakemi: Bergroth!; Maasjarvi: Bergroth & Lindroth!; Kananoja in prato humido: Bergroth & Fontell! Ob. (fq): Jul. p. 286; st fq in plagis litoralibus, rarius in parte interiore, etiam in Kempele et Liminka (!) obvenit, sed in Ylitornio, septentrionali parte par. Rovaniemi, Simo superiore, Pudasjarvi, Utajiirvi et Muhos nondum adnotatum: Brenn. Obs., quem |. inspicias, spec. ex Oulu Konttinen!, Simo ad templum!, Tornea! et Alatornio Yliluukas!, vide etiam Linné Iter lapp. p. 190; [Uledborg] (»fqq»): Leiv., cfr Jul. i V. Ak. H. p. 175 et 164 Thalictrum flayum. Leiv. Oul. p. 83, 116, 120 ete.!; in pratis ripariis humidis st fq—p ad oram: Keckm., cfr 1. c. p. 14 et M. Castrén p. 336; [(fq) multis cum formis: O. R. Fries p. 160]; Tornea: Se- lan!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; [r Yli- et Alatornio ad fluavium: Backm. & H. p. 147, forsitan confirmatione egeat], vide etiam infra. — Kuus. nonnullis locis ad Paanajarvi: Wainio Kasv.!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 133, vide etiam infra; Kuola- jiirvi [>Salla»] in nemore ad ostium Noukajoki! [spec. nomine Th. simplex| et in ripa lacus Nilantijarvi!: Borg, spec. determ. Kihl- man. —- Kk, st r Oulanka ad Vartiolampi, Kiestinki ad Valas- joki! et Vuarankylé: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Kiekkipuro ad Jacum parvum prope fines par. Kuusamo: Hirn Fort. Lk. ad Sattanen in Sodankyla (67° 30’), antherae apicibus obtusis: Wainio Not., cfr |. c¢. p. 30; vide ceterum infra. Lapp. ross. vide infra. >In pratis Fenniae australis et meridionalis, dein ad litus maris ad- scendit usque in Lapponiae partem inferiorem»: Wirz. pl. off.; se laingre fram. — Kol. Elfy. har antecknat om denna jimte Th simplex: »p—st fq per totum territorium», men anser sjalf osiikert hvilkendera arten afses. — Ob. en del af uppgifterna afser mahainda Th. simplex (var. boreale), jfr Hellstr. Distr. p. 21. — Lapp. fenn. >forsitan ad Ounasjoki prope pagum Kittila invenias, cum autem ibi essemus, nondum florescebat, qua re in- certum»: Hjelt & H.; fq »per totum territorium»: Blom Bidr., jfr Kihlm. Beob. p. XIX; »ad flumina Utsjoki, Ounarjoki [= Ounasjoki?] et Kemi p cop.»: Fellm. Lapp.; Utsjoki: S. Castrén p. 354; in Varangria merid. [>districtu. Felles dicto Norvegiae ultimae»|]: Wahlenb. Fl. Suec. p. 373, jfr Blytt p. 923. — [L. ent. bjérkreg. r Alapalo nira Kaaresu’anto kyrka 1828 (L. L. Leestadius): Leest., jfr L. L. Leest. p. 296 och Hartm. p. 170.] — Lapp. ross »p in inferiore parte huius territorii»: Fellm. Ind., jfr i afseende a Fellmans hvardera uppg. Led. I p. 13, som afven citerar Schrenk for Lappland. Umba: Selin!; exemplaret dr sterilt och osaikert »och kunde likavil vara Th. simplex»: Kihlm. — Tshapoma: Mela herb.; exemplaret ar utblommadt, hvarfére bestiimmningen kanske icke ir fullt siker. Var. boreale »usque ad Kola et Pjalitsa r obvium»: N. I. Fellm., jfr l. ce. p. XXXVI, Beket. p. 540 etc. N. I. Fellmans uppgift anser jag otvifvelaktigt afse Th. simplex, jf1 Herb. Mus. Fenn. Il p. 133. (Det bér i sammanhang harmed framhallas, att Neuman i Ofvers. af Sv. Vet. Ak. Handl. 1889 p. 74 for N. L. Fellmans exemplar i Pl. arct. till Th. flavum var. rotundifolium Wahlenb.; Kihlman och Lindberg anse det tillhéra Th. simplex.) — Huru de 6friga uppgifterna fran Lappland bora tolkas ar osikert; N. 1. Fellm. hanfor, ehuru 4 4 , re - Acta Societatis pro Fauna & Flora Fennica, 30, N:o 1. 165 med tvekan, uppg. i Fellm. Ind. till Th. flavum var. boreale, d. vy. s. till Th. simplex; for min del anser’ jag troligare, att Th. stmplex hufvudsakl. mot- svarar Th. flavum 8 rotundifolium (och Th. majus?) hos Wahlenb. och J. Fellman, se ofvan p. 156 och 160-161. — Wahlenberg, hvars FI. Lapp. varit det hufvudsakliga litteraira hjailpmedel!l, som statt J. Fellman till buds, upptager ej andra arter af Thalictrum ain Th. alpinum och Th. flavum, hvarf6re det fr sannolikt, att det senare namnet hianfér sig till flere af de nuyarande arterna. Kihlm. Ant. fér med nagon tvekan uppg. hos Ca- strén och Fellm. Lapp., liksom aéfven Normans uppgift fran Anarjok, till »Th. rariflorum» {= Th. simplex). Norm. FI. Spec. p. 74-75 skiljer icke bestiimdt emellan Th. flavum och Th. simplex [= »Th. rariflorum>|, men hvad betriffar exemplaren fran det inre af Finmarken, for han alla de blommande till den senare arten, hvarfére uppg. i Norm. Ind. p. 1 (se under Th. kemense) torde bora foéras till Th. simplex. Ganska médjligt ar for 6frigt att den akta Th. flavum finnes i Lappland, ehuru siakert sillsynt, jfr Leest., Hjelt & H. och Wainio Not. afvensom Norm. Ind. p. 1 (se under Th. kemense). I detta fall vore Wirzéns uppg. fullkomligt riktig och de 6friga afven riktiga i sina hufvuddrag. Wahlenb. p. 154 siiger om Th. flavum »in pratis et graminosis subhumidis Lapponiae silvaticae, ex. gr. in Umensi usque ad Bjérksele passim». Det bér annu framhallas, att sa- vil pa vestra som pa 6stra sidan af flora-omradet dels exemplar, dels sikra uppgifter féreligga fran nordligare fyndorter an fran dem, som upp- tagas 1 Herb. Mus. Fenn. II p. 133, men att a andra sidan atminstone Bloms exemplar, inlimnade under namn af Th. flavum, i sjilfva verket tillhéra Th. simplex. Huruvida arten antriiffats sdsom fossil maste anses osikert; se A ° ena sidan Herlin p. 161, men a andra G. And. p. 125. Af former upptages f. pauciflora Sel. fran Kon.: Norrl. On. — Ob. rr Tornea stad, Liminka: Brenn. Obs. — Kuus. r >runsaasti erfiin joen rannoilla Nirainkfivaaran luona»: Wainio Kasv. f. latifolia Sel. in sched. Ob. Kemi (var. rofundatum): Rantaniemi i Brenn. Obs.; »pa fetare jord och skuggrikare stillen naira Simo prestgard>: Keckm., dir formen niarmare beskrifves. — Af dessa former, liksom af f. brevifolia Sel. finnas flere exemplar i H. M. F.; de aro dock icke full- stindigt sirskilda och Selan anser dem vara tim]. obetydliga. F. angu- stata Fr. omnimnes fran Kon.: Norrl. On., men Seelan f6r exemplaret till hufvudformen. Mela Kasv. atskiljer och beskrifver var. obovatum, rotun- datum och cuneatum, jir Mela Kasv. III, dir rolwidatum betecknas sasom st r och cuneatum sasom r. Vidare markas de former L. L. Lestadius i Bot. Not. 1858 p. 122— 123 uppriknar och beskrifver fran stillen helt néra Finlands grins. Da dessa likvil ej synas hafva blifvit erkiinda af senare férf., far jag endast hinvisa till originaluppgifterna. Slutligen bér framhallas, att i Bot. Not. 1883 p. 208 ingar beskrif- 166 Thalictrum flavum. ning om denna arts forekomst i nordliga delen af Sverige af C. Melander, diir afven den darstiides férekommande formen i korthet beskrifves. Angaende en mdjligen hybrid form se ofvan under Th. simplex (p. 160). Thalictrum angustifolium Jacq. In Fennia orientali, quod nunc sciamus, tantum trans 51° long. raro invenitur; ad septentrionem versus ad 62° 15' procedtt. Fenn. or. (Carel. Oneg.): Nym. Suppl. p. 3, vide etiam Lindb.’ Pil p.7 15. (Ik. st r: Fl. Ingr. p. 19, vide etiam Meinsh. p. 6 et XX et infra.| Kon. a cnidioides st r in prato turfoso, humido inter pa- eos Dvorets et Mundjiirvi (Lahti), dein sec. ripas graminosas, humidiuseulas lacus Mundjirvi! fq in pratis humidis, interdum eliam in collib. siccis ad lacum iam dictum atque ad calcarias, circa 6 km {»stadia rossica»] e pag. Lahti occidentem versus sitas, in collibus graminosis, Jalguba in pratis humidis (Simming! et alii!), ad Mundjirvi altit. 1,2 m [4’] et ultra attingit, e Jalguba Sablberg! spec. pauci — (5) florum reportavit: Norrl. On., cfr Giinth. p. 80; in graminosis udis c. 1 1/2 km ad septentrionem versus a Dvorets, deinde versus Mundjiirvi complur. locis et se- cundum ripas huius lacus fq: Kihlm. Att Th. angustifolium ifven forekommer i den till Ingermanland hérande delen af Isthmus, framgdr ej af Meinsh. p. 6, men vil af Meinsh. p. XX. Diremot ar den hittills icke iakttagen pa finska sidan. Oster om Onega iir arten iakttagen bl. a. vid »Semjonova in prato nemoroso humidiusculo in Rubjeshnitsa»: Cajander & Lindroth! Sésom tillfallig ar arten slutligen tagen Sb. Jorois Jarvikyla 1892 pa odlad ang (N. Molander): Lindb. herb. Thalictrum alpinum L. In Lapponia occidentali usque ad 67° 40’ ad meridiem versus provenit et saltem in Lapponia maxime occidentali frequenter obvium; in Lapponia maxime orientalt nondum visum est. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 167 Ad rivulos Lapp. eiusque confiniis p: Prytz; maxima pars Lapp.: Fries; Scand... . alp.: Nym. Consp. p. 7; Lapp. tota: Nym. Suppl. p. 4, vide etiam DC. Prodr. I p. 13 et Led. I p. 6. Lapp. fenn. r Kittila ad Kukasjoki! et Aakenusjoki (!) cop. inde a lacu Kukasjiirvi ad rivum Sapukkaoja, sed non in vicinitate montis Aakenustunturi, etiam ad pontem, qui est in fluvio Aakenusjoki, iuxta pag. Kittila: Hjelt & H., cfr l. © p. 90 et Herb. Mus. Fenn. II p. 133; in omnibus alpibus maioribus usque ad Nordcap earumque lateribus et summis radicibus, scil. locis irrigatis vulgatissime . . . extra alpes iuxta flumina Lapp. suecicarum p descendens, scil. infra Enontekiainen Lapp. Torn.: Wahlenb. p. 154, cfr l. c p. XXXIII; ad ripas fluminum rivu- lorumque in Utsjoki et Inari (!) ubique, ad inferiorem vero par- tem huius Lapponiae extra alpes descendere (non) videtur: Fellm. Lapp.; Ounastunturit Raututunturi: Sandm. p. 27; in Sodankyla septentrionali non visum: Hult Lappm. p. 85 et 89, cfr 1. ¢. p. 40, 94 et 150; fq —st fq per omnes regiones, ripas lapidosas catarractarum et lacuum reg. subsilv. et subalpinae, nee non terram madefactam rivulorum reg. alpinae vicinam amat, [{Raste- kaisa SO 694]: Kihlm. Ant., spec. ex Inari Toivoniemi in ripa paludosa Jac. Vastusjirvi!; Wainio Not. non comm.; per omnes alpes nivales et maritimas a finibus Norvegiae ultimis versus Rossiam .. . frequentissime, descendit ad flumina infra suas alpes p: Wahlenb. Fl. Suec. p. 374; enum. ex 8 locis: Norm. Fl. Sp. p. 79, vide etiam Blytt p. 919 ete. — [L. ent. reg. alp. el subalp. fq, reg. silv. p: Leest.; in vicinitate lacus Kilpisjirvi (!) in reg. subalp., non autem circa Kelottijiirvi: Norrl. Lappm. p. 263; in reg. alp. iam ad Vittanki et Mukkavuoma: 1. ¢. p. 265; p sed parcius in ripis et in vallibus rivulorum reg. subalp., st fq in vallibus rivulorum reg. alpinae, velut Tshaimo E 615 m, Ange- loddi N 705 m, Halditshok SSO 1094 m: Lindén Bidr.; multa spec. adsunt.| Lapp. ross. ad omnes alpes, rivulos atque fluvios (fq): Fellm. Ind.; »mihi autem modo in parte bor. occ. ex. gr. ad peninsulam piscatorum raro obvium»: N. I. Fellm., efr (I. ¢. p. XXII et) Beket. p. 540; Hibin& fq: Mela pl.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Tshun: Enw. ann.; Lujauri urt Vavnbed in reg. 168 Thalictrum alpinum. alp. infima: Kihlman!; Lindén in vicinitate montium alpinorum eirea Nuotjave non vidit: Lindén Ant.; Petshenga [»Peisen>]: E. Nylander & M. Gadd! et Granit & Poppius!; Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 12!; inter Vaidoguba et Cap Skorobeieff: 1. ¢. p. 13; Subovi: Karsten! Fennia (Prytz): Led. I p. 6 maste anses oratt citeradt. Pulsatilla patens (L.) Mill. In Fennia australi rarissime nvenitur; ad septentrio- nem versus usque ad 61° progreditur. In Karelia meridionali, par. Valkjairvi saltem: W. Nyl. Distr., cfr 1. c. p. 74; Fenn. centr. (r detex. cl. Selan): Nym. Consp. p. 2; Fenn. potius mer. (sc. in Tavastl.), mer.-or. (isthm. earel.); Nym. Suppl. p. 1; Fenn. merid: Gitirke p. 457, vide etiam Lindb. Pfl. p. 14. Ik. Valkjirvi Pasuri cop.: Fl. Kar., spec. leg. Moller! et M. & J. Sahlberg!, vide etiam A. Backman in Medd. XXVIII p. 38 A; (shiufig) in Isthmus Karelicus stidlich von Vuoksen»: Rupr. Bericht p. 86 nomine P. latifolia Rupr.; r circa stagnum Leinikkalé in par. Rautu!, ad Pasuri in par. Valkjirvi et in sa- cell. Metsiipirtti: Malmb.; Rautu Koskijiirvi: Lindberg!; [Lempaala: Schmalh. hybr. p. 105; in septentrionali parte: Meinsh. p. 7]. Ta. Siiiksmiiki: K. R. Sundman in herb. lye. n., cfr Tikk.; Kalvola Kém6la in iugo sicco, aperto: Borg!, cfr Medd. XXII p. 52; Pilkéne Rénnvik parce [»fataligt>] in clivo pinifero ad praedium: Zidb.; st r in horto opp. Tavastehus [> Tavastehus park»| et ad Aulango: Asp. & Th.; Vanaja Aulango: KI. Wahl- man!, CG. W. Sacklén! et K. Collin!; circa Tavastehus complur. loc., ad Harviala cop.: Leop. ann.; Tavastehus Kurala: O. Collin! Sat. Teisko: elev K. Tammelander!; enligt benigen uppg. af stud. A. Tammelander beror uppg. pA nagot misstag. — Ta. Uppg. fran Saaks- maki behéfver kanske bekriftas. Tavastehus nya begrafningsplats: Buddén; mahiinda har arten blifvit planterad 4 denna lokal. Fran Tavastehus Ku- rala pA Rapamiki agor: O. Collin! finnes afven en f. micrantha. Arten uppriiknas bland dem, i hvilkas forekomst en afgjord olikhet rider p& olika sidor om den 1. ec. féreslagna grinsen mellan Fenno-Skan- dinavien och Nord-Rslysand: Cajander i Medd. XXVI p. 182. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o |. 169 P. patens férekommer, sa vidt man hittills kiinner, i Finland alltid med yioletta blommor. Arten hybridiserar hos oss med P. pratensis och P. vernalis. Pulsatilla vulgaris Mill. In territorio incerta est. Kalm; >ir en nog sillsvnt vixt, det enda stillet, som mig dr be- kant, pa hvilket hon vixer till nagon ymnighet, fir Salo malm emot Bjaérno socken>: Hell. p. 12; »in locis caleareis elatis Fin]. austr. rarius»: Prytz; »in iugis arenosis Fenniae australis Salo, Hauho»: Wirz. pl. off., jfr FI. Ingr. p. 10 och Led. I p. 21-22; Gamla Finland: Knorring p. 29; sédra Finl.: Fries; Scand. exc. Lapp.: Nym. Syll. p. 171; Fenn. mer. or.: Nym. Consp. p. 2; r sédra Finl.: Brenn. Flor.; »deest in ... Fenn. (cur Lapp.)»: Nym. Suppl. p. 1. Al. »A. B. C. Cp»: Bergstr. p. 37, d. v. s. spridd pa faltbackar 6fver hela fasta Aland afvensom 6arne flerstiides: Bergstr. Beskr. — Ab. Hellenii (och Wirzéns) uppg. se ofvan. — Ka. och Ik. Arten anféres fran Ka. i Herb. Mus. Fenn fed. 1); orten skulle numera foras till Ik., men sjalfva vixten dr oritt bestimd. Vid de karelska exemplar fran Rautu, som tidi- gare blifvit hanf6rda till denna art och hvilka ligga till grund for sist- nimnda uppgift (liksom Byteskat. etc.), har Ruprecht 1869 antecknat: »1, 2 non est P. vulgaris, sed forma quaedam inter P. patentem et P. pratensem auctorum quasi media aut hybrida (P. Wolfgangiana Bess.?) parce cum his proveniens, specimen est Appelbergianum, iam 1845 a me memoratum. Cfr append. meam in Fl. Ingriae. 3, 4, 5 est P. latifolia Fl. Ingr.», jfr Rupr. Bericht p. 86 4fvensom Trautv. Incr. p. 11 och 12. Ruprechts be- stimning dr otvifvelaktigt riktig och da det salunda kan tagas fér afgjordt, att arten ej finnes i Karelen, afvensom inga exemplar finnas fran de upp- gifna lokalerna i vestra Finland, maste P. vulgaris tills vidare utga fran var flora. Det dir emellertid mycket mdjligt, att denna art i sjalfva verket forekommer i de sandiga trakterna af det inre Aland, sisom i Jomala och Lemland [: Bergstrand i bref till Kihlman] (kanske afven vid Salo), men da icke nagon bestimd lokal uppgifvits fran Aland och ingen botanist efter Hellenii tid Aterfunnit viaxten pa den af honom angifna fyndorten, erfor- dras vidare undersékningar. Se ifven under P. vernalis. Hvilken Pulsa- tilla Till. afsett, kan ej afgéras, di ingen art af sligtet f. n. ar kand fran vestra Finland. — Sat. Huittinen [»Hvittis»]: Car. p. 24. Hvilken art som afses, torde vara svart att afgéra. — Ta. Hauho: Herk.; efter al] sanno- likhet afses P. vernalis, som finnes i Hauho, men som ej omnadmnes i Herkepzei férteckning. Pulsatilla pratensis (L.) Mill. In Fennia maxime austro-orientali rara ad 60° 4’ ad septentrionem versus et non cis 47° long. occurrit. 170 Pulsatilla pratensis. In paroecia Valkjirvi et adiacentibus (non) infrequens: W. Nyl. Distr.; Fenn. mer.-or.: Nym. Consp. p. 2; Fenn. merid.- orient. Karel.: Giirke p. 463 nomine Anemone pratensis a) ty- pica Girke, vide etiam Lindb. Pfl. p. 14. Ik. in Regione finitima [= Ik.] (haud) infrequens: FI. Kar.; r Muola (!) in aggeribus arenosis prope pag. Kyyrdli! et ad viam publicam! versus Kivennapa, Valkjiarvi (!) Pasuri: Malmb.; Valkjarvi Pasuri: Rupr. Bericht p. 84 et sequ., ubi describitur nomine P. Breynit, cfr Fl. Ingr. p. 11, Rupr. Diatr. p. 22 et A. Backman in Medd. XXVIII p. 38 A; Valkjirvi Pahkinaémiki: Lindberg!, vide infra. Vid det af Appelberg tagna exemplaret fran Valkjirvi Pasuri! har Ruprecht antecknat: »Haec Pulsatilla flore intus atroviolaceo ab omnibus ceteris Karelicis differt et fere P. nigricantem Stork refert, attentius igitur examinanda. P. pratensis karelica differt a suecica & typica P. pratensi Linné atque connecta a me in P. Breynii Rupr.» P. Breynii Rupr. upp- tages bl. a. fran Carel.: Nym. Suppl. p. 1 under P. pratensis, jfr afven Trautv. Incr. p. 10-11. Giirke p. 462 anfér ater P. Breynai Rupr. sasom synonym till Anemone pratensis (Mill.) DC. Ik. Arten saknas en]. Meinsh. p. 8 i den till Ingermanland hérande delen af Isthmus. De orter, darifran arten ar kind, férdes i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] till Ka. Lindbergs exemplar fran Ik. Valkjairvi Pahkinamiki dr en hégst egendomlig form, som bl. a. afviker genom gula blommor. P. pratensis hybridiserar hos oss med P. patens och P. vernalis. Pulsatilla vernalis (L.) Mill. In nonnullis Fenniae interioris plagis arenosis (01x nist inter 43° et 48° long.) haud infrequenter provenit; ad sep- tentrionem versus supra 61° 50' non lecta neque in Fennia ortentali adnotata est. Kalm; in collibus siccis (rr) (Hellens loco non allato): Prytz; Fenn. centr., or.: Nym. Consp. p. 2; Fenn. mer. plur. (nee centr., or.): Nym. Suppl. p. 1; Fenn. merid.-orient.: Giirke p. 455, vide etiam Led. I p. 20—21. Nyl. (Nurmijirvi] in iugis arenosis partis mediae p sat cop. (F. Hyviimiiki): Stenr.; r Orimattila (!) in Tonndésuo et Am- miniyrii: Sel. O. Nyl., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133 et vide Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 171 Moberg Klim. p. 67. — Ka. copiosissime nonnullis locis iugi arenosi, per quod fert via publica inter Fredrikshamn et Vill- manstrand: Angstr. p. 49, cfr FI. Ingr. p. 9; p in arenosis [»moar>| in partibus interioribus territorii, r in vicinitate fluv. Vuoksi et non visa nisi ad Antrea Korpilaks prope Pampas: Lindén, spec. ex Antrea Liikola! — Ik. Valkjarvi: Rupr. Diatr. p. 22 et 68, Fl. Ingr. p. 9; r in par. Kivennapa!, prope Konnitsa in par. Pyha- jiirvi! et ad pag. Pasuri (!) in par. Valkjarvi: Malmb.; Rautu Korkojiirvi prope Raasuli: Lindb. comm., cfr Ale., vide etiam Thesl. Dynb. p. 69; [Lempaala [»Lembolowa»]|: Schmalh. hybr. p. 105 et Meinsh. p. 8}. Ta. Lammi Evo, Hauho cop. in arenoso Kokkila, Tuulois prope templum: Leop. ann.; in arenosis complur. loc. fq, ut inter [Asikkala] Hillila et Urajirvi, [Hollola] Sairakkala et Kukon- koivu etc.: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala p: Nikl.!; Hollola Halvala: Wainio herb.; Hollola Lahti: alumn. A. W. Forsman in dupl:!; Hollola ad viam publicam haud procul a Messila sat cop.: Hayr., cfr G. F. 1903 p. 90; Heinola Nynis, cop. inter Vierumaki et Jiirvi: Hjelt; Nastola: Lundstr. et alii; Sysm& Nya Olkkolal, Konkotti, Heronlampi: Unon.; [par. Gustaf Adolf] p: Bonsd.!; litti secundum iugum Valkiala (Nikl.!): Szel. O. Nyl. ex Heinola alumn. Svanstrém! f. monstruosam (flor. pl.) reportavit, cfr Not. XI p. 455. — Sa. Valkiala fqq praecipue versus Kouvola: Hult Fért.; Lappvesi Pulsa: Szel. herb.; ad Parkkarila prope Villmanstrand numerose: Seel. ann.; [Ruokolaks et Rautjarvi] st fq: Hult; Mikkeli cop.: Hasselbl.; fq in iugis arenosis usque ad Nyslott: E. Nyl. & Chyd.; st fq in vicinitate opp. Nyslott velut Paiiskylaks, Nojamaa, Kaupinsaari etc.: Buddén; Jorois: G. Gro- tenfelt in herb. lyc. n.; ultra Jorois vix invenitur: E. Nyl. Veg. p. 260; multa spec. e Sa. adsunt in H. M. FJ; f. albescens Sippola ad Kaipiais {ad fines prov. Ka.]: Lindberg!, cfr Medd. XXII p. 77, ubi describitur. — K1. in iugis arenosis st fq usque versus Kareliam mediam: FI. Kar.; {Hiitola| secundum ripam lacus Ladoga (fq) in arenosis [»sandmoarna»| ad Vavoja: Linden ; Kronoborg: H. K. Wrede in herb. lye. n.; tantum in Parikkala et Kesilaks: Backm.; Parikkala st r Mentolahti, Tyra, Kangas- kyla, Ankili: Hann.; Jaakkima inter Lahdenpohja et Ihanoja: 172 Pulsatilla vernalis. Hjelt Ant. p. 65; Uukuniemi Mensuvaara: Nikl.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133, vide etiam Rupr. Bericht p. 87. Till. se under P. vulgaris. Stérsta delen af Finl.: Fries; kan icke anses ritt. — Al. Kékar Hamné (A. M. Lundenius), Lemland prestgarden (I. Ericsson), Jomala Jiattbéle (J. V. Hummelin), Ecker6é prestgard (I. Erics- son), Hammarland prestgarden (P. U. Sadelin): Moberg Klim. p. 67. Mo- berg har satt ett fragetecken efter artnamnet; enl. Bergstrand torde uppg. afse P vulgaris, men uppgifterna forefalla taml. osannolika, da de ej blif- vit bekriftade af senare botanister, som exkurrerat i samma trakter; m6j- ligen kunde de atminstone delvis afse odlade exemplar. A andra sidan air det dock, sisom Arrh. framhaller, ej alldeles osannolikt, att de delvis afse P. vulgaris, da nagra af de angifna lokalerna synas sasom enkom afsedda f6r denna art. — Ab. Karis prestgard (C. H. Strandberg): 1. ¢. Moberg till- ligger yttermera ett fragetecken. Karislojo (C. G. Grénqvist), Lundo: 1. c. behéfva iifven bekraftas. — Sat. Euradminne prestgard (H. Tallqvist): Moberg 1. ¢.; uppg. behéfver bekraftas, se under Al. — Ta. Janakkala: Wirz. M. S.; ganska mdjligt, men erfordrar bekraftelse; for detta skulle tala Tavastehus: A. A. Jansson i herb. lye. n., men denna uppgift ar afven ytterst osiiker. — Kb. Kihtelysvaara (G. M. Lundeqvist): Moberg 1. c., likasa Nurmes kyrkoby (P. F. Brofeldt): Moberg Klim. II p. 52. — Om dessa uppgifter mot férmodan skulle besannas och arten sélunda forekomma vildt viixande 4 de uppgifna orterna, skulle dess nordgriins flyttas be- tydligt hégre. Da vixten blommar tidigare iin de egentliga botaniska exkursionerna . i allmiinhet taga sin bérjan, men latt faller i Ggonen, har jag ej velat all- deles férbigi uppg. i Moberg Klim. — Se f. 6. om artens f6rekomst Norr- lin i Medd. XXIV p. 143. Angaende f. albescens Lindb. fil. se ofvan under Sa. Hybrider sivil med P. patens som P. pratensis 4ro numera iakttagna. Pulsatilla patens < pratensis *). Rarissime una cum P. patenti et P. pratensti in Fennia mazxime austro orientali (Isthmo karelico) lecta est. Isthmus Karelicus: Giirke p. 462. Ik. Valkjiirvi Pasuri: Brenner! et M. Sahlberg!, cfr Malmb. ete.; unicum spec. ibidem 1901: A. Backman in Medd. XXVIII p. 38 A; Rautu: Appelberg! ex adn. Rupr., vide sub P. vulgart [et Meinsh. p. 8]. ') P. Hackelii (Pohl) Reich. e Nym. Consp. p. 2, efr Focke p. 10. ia ale apse Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 173 Denna hybrid kallades hos oss en tid P. patens var. Wolfgangiana Bess., se t. ex. Malmb., Brenn. Flor. etc. och jfr Focke p. 10 afvensom Trautv. Incr. under tre olika namn. Tidigare f6rvixlades den i vart land med P. vulgaris Mill, hvilken den liknar, jfr Focke l. c. Se f. 6. under P. vulgaris. Pulsatilla patens « vernalis *). In Fennia maxime austro-ortentali (Isthmo karelico) rarissime nascitur. Fennia, Karelia: Giirke p. 456. Ik. Sakkola Sipilanmaki: E. Savander!, cfr Mela Kasv. III; Rautu Koskijarvi!, Valkjarvi Pasuri! et inter Uosukkala et tem- plum!: Lindberg, cir (Diar. 2, XI, 1895) Medd. XXII p. 20, 66 et 76—77 et Medd. XXIV p. 83, ubi descriptio; Valkjarvi Pasuri haud r multis formis: A. Backman in Medd. XXVIII p. 38 A; jad partem septentrionalem lacus Lempaala |{»Lembalofski»] cum P. patenti et P. vernali: Schmalh. hybr. p. 105-106, ubi de- scriptio, cfr Schmalh. p. 537 et Trautv. Incr. p. 12]. Savanders exemplar 4r visserligen insamladt flere ar tidigare an Lindbergs, men da det ar daligt och ej fullt sakert, torde det vara rikti- gare, att rakna hybriden sasom finsk f6rst fran ar 1895, da dess forekomst fullstandigt utreddes af Harald Lindberg. Samma ar omnaimndes den aifven i Mela Kasv. Pulsatilla pratensis « vernalis. In uno loco Fenniae maxime austro-orientalis: (Isthmo karelico) rarissime lecta est. Ik. Valkjarvi [veris. Pasuri]: M. Sahlberg! (lecta 3, V1, 1875); Valkjarvi Pasuri: Lindberg!; ibidem unicum spec. 1901: A. Backman in Medd. XXVIII p. 38 A., vide iam Rupr. Diatr. pee, Fl. Inger: p. 9; Trauty. Incr: p. 13 et Medd. XXII 'p. 20. Anemone silvestris L. Tantum in vicinitate territorii occurrit. Uppriknas bland de sallsyntare vaxter, som patraffas endast 6sterom Finlands naturalhistoriska grins: Cajander i Medd. XXVI p. 181, jfr aifven Medd. XXVII p. 8 och 9. ") P. intermedia Lasch e Giirke p. 456. 174 Anemone nemorosa. Anemone nemorosa L. In Fennia australt et inprimis austro-occidentali fre- quenter aut frequentissime ad 62° fere provenit, magis ad septentrionem versus subito rarescit et supra 62° 40’ nisi culta vir occurrit, exceptis paucis locis solitarits, ubt rarissime (n- veniri indicatur et forsitan amplius observanda sit. In Fennia orientalt rarior esse videtur. Till.; Till. Icon. 36; Kalm; fq in campis et pratis: Hell. p. 12; in nemorosis fq: Prytz; ad rivulos et in nemorosis pro- vinciarum meridionalium: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenniae: Fries; Eur. omn. exe. . . .: Nym. Consp. p. 3; deest in Fenn. bor. (cum Lapp.): Nym. Suppl. p. 2; Fenn. merid.: Giirke p. 473 nomine a) typica G. Beck, vide etiam DC. Prodr. I p. 20 et Led. I p. 15. Al. fqq: Bergstr.; fq: Arrh. & K.; Kumlinge Ingersholm et in parte austro-orientali cop.: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand., Renv., A. Nyl. et Sel.; T6fsala fq, par. Gustafs p saepe cop.: Bergr.; fqq: Arrh. Ann., Flinck et Wecks.; fq — st fq saepe cop.: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias, cir |. c. p. 142. — Nyl. fq: His.; fqq in betuletis, lucis et silvis mixtis cop.: Stenr.; fqq: W. Nyl.; fq: Sel. O. Nyl., Brenn. p. 446 et Brenn. Till. p. 38. — Ka. (r) in partibus interioribus, ad fluv. Vuoksi a templo par. Antrea frequentior et inprimis cop. in Kuparsaari, in luco etiam in Riiisilii Napinlaks: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fqq: Meinsh. p. 8], vide etiam W. Nyl. Distr. Sat. st fq: Malmer.; Ulfsby et circa Bjdrneborg fq et sat cop.: Hiayr.; fq —fqq: Hjelt; Jamijarvi ad templum etc. cop. (Herlin): Hult coll.; Parkano 3,5 km ad meridiem versus a Kui- vanen, mox fq —st fg, et Ruovesi Toikko: Hjelt. — Ta. fqq et cop.: Leop.; fq: Knabe Fort. et Asp. & Th.; fqq in maxima parte dicionis: Norrl. s. 6. Tav.; ad viam ferratam (exc. par. Alavus) non cop., antequam ad meridiem versus ab Orivesi (!) Korkia- koski progrediaris: Hjelt; Lingelmaki Liainkipohja maxime ad septentrionem versus (Forstmiistar Grénholm): Hult coll.; Unon., Bonsd. et Wainio Tav. or. non comm. — Sa. Valkiala fq: Hult Foért.; Nyslott uno loco prope oppidum ad Saaskylaks versus Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 175 sat cop.: Buddén; Saéiminki Paiskylahti cop.: K. Enwald!, vide etiam infra. — K1. fq, ad Sortavalam saltem boream versus pro- cedit: FJ. Kar.; Hiitola in vicinitate templi in luco: Lindén; Uuku- niemi: Nikl.!; Salan in insula Valamo non vidit 1881: Seel. ann.; fq in par. Sortavala (Bergstrém), occurrit quoque in par. Rus- kiala et Palkjirvi at non in Impilaks teste Backman: Norrl. Symb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Impilaks rr: Backm. serius communicavit. — Kol. r Vosnessenje in luco ad _ lac. Onega, Mjatusova! in umbrosis pratorum et in lucis: Elfv.; in parte maxime australi {Kareliae orientalis] non magis ad aut supra Petrosavodsk (!): Sahlb. Bidr.; ad ripas lacus Onega, Solo- meno: Giinth. p. 30; Shoksu et nonnullis locis ad Soutujarvi: Caj. Oa. in convallibus montium par. V6ra prima forsan Ane- mone nemorosa conspicitur: Hellstr. Distr. p. 13, cfr Laur. Vaxtt.; Alavus Hallinen! sat cop. etiam in tractu, qui ad septentrionem versus vergit a templo par. Alavus: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. Miep los: Ce wavosest fqeshaur.,Viaxtivctir 1. .c.-p.,d7,.spec. e vicinitate templi!, vide ceterum infra. — Tb. Virdois Tulijoki: Hjelt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133 et vide infra. — Sb. r: Mela; Tisalmi Lappveteli: Mehtonen!, spec. dedit Malmberg, qui adnotavit pluries eodem loco lectam esse; lisalmi Porsin- miki 1 km a deversorio cop. ad viam publicam: Mela!, cfr Medd. XXII p. 3; Poikkolanmiki ad septentrionem versus a templo par. lisalmi (Backman 1849): Brenner in Medd. XXII p. 3. — Kb. non certa, vide infra. — Kon. rr Perttiniemi (Kullhem!), Saoneshje Klimskij (Simming!, Giinther): Norrl. On., cfr Giinth. p. 30 et Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Kishi: Giinth. p. 30, vide etiam infra. Ok. ex indicationibus fide dignis [Ofverforstmistar O. Wee- nerberg: Medd. XXII p. 3] ad Koivukoski in Kajana 1860—1862: Brenn. Reseb. p. 67; r in prato patenti {»aroniityllé»| prope viam publicam in vicinitate deversorii Heiskala in par. Paltamo: Must.; ad hune locum forsitan spectat ad pag. Mieslahti in par. Paltamo cop. in prato ad viam publicam (Lénnbohm = Musto- nen): Kihlman in Medd. XXII p. 3 et certe rr Paltamo, Kajana: Brenn. Obs., vide ceterum infra. Lp. >forsan etiam Lapp. pr. Triostrow»: Fl. Samoj. p. 10; Ponoj in ripa septentrionali duobus locis pauca tantum speci- 176 Anemone nemorosa. mina: Montell! in Medd. XXIX p. 120, ubi locus describitur, efr Medd. XXVI p. 191 et vide infra. Sa. Ruokolaks Rautio (v. Weymarn): Hult coll., som sjalf ansett uppgiften osiker och uteslutit densamma. — Selan har ej sett arten i trak- ten af Villmanstrand. — Oa. Vasa Boijes villa [= Sandviken]: Strémb., Laur. 1882, och torde afven nagot senare ar blifvit insamlad. Da arten tidigare enl. flere samstéammiga uppg. odlades dirstides, kan den endast anses sasom férvildad, om afven flere tiotal ar férflutit efter dess plante- ring. — Laihela Karrmiaki (O. W. Simelius): Moberg Klim. p. 66; manne odlad? — I Narpes finnes den icke: Nord]. p. 20. — Tb. Keuruu Péyhéla (P. Hiallfors): Moberg Klim. p. 66; uppgiften ar hégst sannolik, men det air mdjligt, att arten varit planterad. — Kb. Kihtelysvaara (G. M. Lunde- qvist): Moberg Klim. p. 66, manne ej odlad?; det samma giller: Kide Suor- laks (E. Hartman): Moberg Klim. II p. 51. — Kon. »Schunga» [trol. Schungu] (Enwald): Gand. I p. 69 under namn af A. streptodon Gand.; uppg. ar hégst sannolik, ehuru stallet ligger icke sa litet nordligare an de sakra fynd- orterna. — Ok. Paltamo Sutela (C. F. Bohm): Moberg Klim. p. 66. — Ob. Haukipudas (Ilmoni): Brenn. Obs., dar afven 6friga uppg. fran Ob. och Ok. anfOras; Kemi prestgard (L. M. Castrén): Moberg Klim. p. 66. Arten har otvifvelaktigt hair varit odlad, om uppg. 6fverhufvud fr riktig. Hvad artens f6rekomst norr om gransen fé6r dess sammanhangande utbredning angar, bér man erinra sig, att hvitsippan savaél i Sverige som Norge har en afbruten utbredning, hvilket framhalles for det forra lancet: Wahlenb. F]. Suec. p. 371, jfr Hartm. p. 172, afvensom alldeles uttryckh- gen for Norge i Norm. Fl. Overs. I p. 39-41. I hvartdera Jandet gar arten aifven hégt upp i bjérkregionen; se Bot. Not. 1883 p. 208 och Blytt p. 923; salunda har jag afven observerat den i Jamtland. F6r min del vore jag numera béjd att i motsats mot Herb. Mus. Fenn. II p. 133 anse hvit- sippan fullt vild atminstone i Sb. lisalmi ung. 63° 30’. I afseende 4 fére- komsten i Ok. bor tillaggas, att Lindberg sett ett exemplar fran Mieslahti by i Paltamo omkring 30 km fran Kajana, taget 1902, sa att arten tyckes fortfarande férekomma dirstaides. Hvad Lp. angar, far jag hanvisa till Montells uppsats i Medd. XXIX p. 120. (Angaende Ob. se ofvan). Osterom Finlands naturalhistoriska grins uppgifves arten ga till Ar- changelsk: Fl. Samoj. p. 10, jfr Beket. p. 540. I H. M. F. finnes arten éster om den botaniska griinsen fran Semjonova! och Bessow-nos!: Cajan- der & Lindroth. I anledning af det nu framhallna har jag emellertid upptagit uppg. i Moberg Klim. Arrh. Fl. framhaller, att sa val A. nemorosa som A. ranunculoides ofta antraffas med stérre blommor an hos hufvudformen. Med fyllda blommor férekommer A. nemorosa i synnerhet som odlad: Seel. ann. — Salunda har jag annu sett den i Vasa. Arten hybridiserar med A. ranunculoides. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 177 Anemone nemorosa < ranunculoides '). In Fennia australi rarissime nascitur. Fenn. merid.: Giirke p. 475. Ik. Valkjairvi Pihkinimaki in coryleto: Lindberg!, cfr Medd. XXIV p. 83, ubi descriptio. Ta. Tavastehus Sairio circ. 2 km ab oppido: O. Collin! in (Diar. 2, IV, 1898) Medd. XXIV p. 123—125, ubi descriptio, efr 1. c. p. 39; Hollola ad ripam lacus Vesijarvi: Norrl. in (Diar. 11, IV, 1885) Medd. XIII p. 217, cfr etiam Medd. XIII p. 225, ubi ambobus locis descriptio, tune primum e Fennia indicata, spec. ex Hollola Nygard! Denna hybrid 4r redan tidigare kind fran trakten af Petersburg, se bl. a. Schmalh. hybr. p. 106, Meinsh. p. 9 och Trauty. Incr. p. 10, dir den anfé6res under tva olika namn. Anemone ranuneuloides L. In Fennia australt usque ad 61° 50° rarior occurrit, in Fennia occidentali spontanea nondum supra 61° 41’ adno- tata est. Prope Aboam ... (Kalm): Fl. Suec. N:o 486 p. 190; Kalm; in pratis nemorosis Finl. austr. p: Prytz; in silvis et ne- moribus Alandiae, regionis Aboénsis, Nylandiae et Careliae me- ridionalis: Wirz. pl. off.; deest in Lapp. Fenn. bor. med.: Nym. Suppl. p. 2; Fenn. merid.: Giirke p. 476, vide etiam DC. Prodr. mp. 20 et Led. I p. 15. Al. r: Bergstr., cfr 1. c. p. 7; [Féglé] Degerby, [Lemland] Knutsboda, Jomala (!) ad praedium sacerdotis: Bergstr. Beskr.; Mariehamn cop.: Sel. ann.; r Saltvik Haraldsby: Arrh. & K.; Jomala Bjérsby et ins. Jomala: Laur. FOrt.; copiosissime ad Mariehamn, Sviby, Onningby multis aliisque locis par. Jomala: Arrh. F]. — Ab. r: Zett. & Br.; in prato Vanhalinna 5 km [1/2 mil] extra Tavasttull: Leche p. 12; Abo: I. Ringbom!; Abo in horto templi et Runsala: Arrh.; Kuust6 Jullas: O. M. Reuter, cfr E. *) A. intermedia Winkl. e Focke p. 11, Nym. Consp. p. 3 ete. Typis impr. ?*),, 1904. 12 178 Anemone ranunculoides. G. Printz; Pargas r Langholm, Smissholm (Elfving), Kapellstrand (O. M. & E. Reuter): Arrh. Ann.; Bromarf prope templum in Bromholmen: G. Sucksdorff!, vide etiam infra; Halikko Dalvik: O. Hjelt M. S. (forsitan non omnino certa); Uskela Karlberg: K. E. v. Bensdorff!; Uskela Jarvis: Nikl. in dupl.!; Tenala: Berndtson in herb. lyc. n.; Pojo Aminne: His., spec. leg. A. E. Christiernin!; r promontorium Karkali, Isosaari, Jalansaari: Sel.; Lojo Jalansaari in promontorio querco obsito, Karislojo promon- torium Karkali et Maila prope praedium: Ch E. Boldt; Lojo Hevo- saari et in vicinitate templi: Lindb. comm.; Vihti (st fq): Printz; Vihti summum p, enum.: Flinck, vide etiam W. Nyl. p. 205; {[Myna- maki] in nemore [» puistossa»| ad Kallis primum in terram deposita: Caj. Kasvist. — Nyl. in oppido Eken&és Hagen et Ramsholmen cop. in lucis Pruni padi etc.: Hiyr., cfr G. F. 1903 p. 199 etc.; Sjundea Myrans (Nerv.): His.; [Kyrkslatt] Bob&ack, quo naves vaporiferae appelluntur: Rosb. Kyrksl. p. 108; Esbo (Linsén): O. Hjelt M. S.; Esbo praedium Esbo »Fiskartorpet Fiskars»: Gadol. 1902; r in luco lapidoso humo profundo in ripa australi lacus Nurmijarvi cop., prope stationem Jokela (W. W. Wilkman): Stenr.; (Helsingfors] in horto botanico fq: W. Nyl., cfr Kihlm. Beob. p. 1; Helsingfors Mejlans: Hult herb.; Helsingfors Nordsj6 Fotiingen (J. J. Chydenius), Borga Strémsberg (J. A. Fastberg): Sel. ann.; r Borga Dreggsby (E. Sivén!), Karsby (Nikl.), sacell. Borgniis prope Laha (K. Nordenskj6ld!), Lapptrask ad rivum infra Lomniis!: Sel. O. Nyl.; [Hogland] in valle silvestri ad Lounat- korkia: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. Viborg Tammi- niemi (Nerv.): Malmb.; Viborg Monrepos: Zilliacus & Lunelund! — Ik. r Kakki Suvisaari: D. Hahl!, cfr Malmb.; Valkjarvi Pih- kinimiki!, Pyhajarvi Sortanlaks, Sakkola inter Kelja et Makkara, Kivennapa ad telonium Rajajoki: Lindb. comm.; [minus fq quam A. nemorosa: Meinsh. p. 9. Sat. (p) Raumo, Birkkala!, Nakkila: Malmgr.; Kumo: Knor- ring in herb. lye. n.; st r Karkku Kauniaisten Niemi! nonnullis locis, unde in hortum praedii Kulju translata serius disseminata est, Birkkala! Helvetinahde cop., Korvola, Haavisto Sipilaé, inter Tyrkkyla et Keho cop.: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Tammerfors Hatanpiaé et Viksholm: Leop. ant.; e Tammerfors Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 179 etiam comm. Buddén; Viljakkala Ansomiiki: Printz in litt. 1903, efr Asp. — Ta. Vuoristenvuori prope Rajami&ki haud procul a via ferrata ad fines par. Messukyla et Lempaéala: Hayrén in G. F. 1903 p. 85; Kangasala Haapaniemi: alumn. Elsa Holm!, spec. comm. Lindberg; Sa&ksmiki r Rapola: Tikk.; Saaksmaki Pohja: Kihlm.; prope Nukari duobus iocis, Pilkane (Zidbick): Leop., vide infra; Hauho: Herk.; [circa Tavastehus] p: Asp. & Th.; Vanaja: O. Hjelt!; Lammi Kivism&ki ([Imoni): Sel. kat.; Lammi Gammelgard, Terra Nova, Porkkola: Leop. ann.; st r nonnullis locis in vicinitate lac. Vesijarvi, ut ad [Asikkala] Kamp- pila, [Hollola] Papinsaari cop., Hammo, Vehkosaari: Norrl. s. 6. Tav., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Hollola Huili: Wainio ann.; {Hollola} Nygard in prato sat cop. una cum nonnullis formis non nimis disparibus: Norrl. ant. — Kol. modo ad urbem Pe- trosavodsk adhuc lecta (Giinther!): Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; ad Petrosavodsk, locis umbrosis ad fluvium Loso- sinka: Giinth. p. 30; prope Solomeno: Caj. |forsitan in Kon] Storre delen af Finl.: Fries; alltfor vidstrickt liksom Europa exc. Ross. bor., Suec. bor, Norv. bor. etc.: Nym. Consp. p. 3. Nyman rattar f. 6. sjalf sin uppgift (se ofvan). — Ab. [Bromarf] i tradgarden a Kans- jirvi, dithemtad fran Ekenis: Sand.; [Nystad] »Eriiassa puutarhassa viljele- mitt6mainad»: Séd., som dock anvinder tecknet fér tillfallig forekomst. — Framhallas bér i sammanhang hirmed, att arten i Sat. Karkku Kulju trad- gard bibehallit sig 4tm. 40 ar. — Det bor tilliggas, att Bergstr. upptager arten fran D, d. v. s. Korpo etc; speciallokal saknas. — Nyl. Thusby, Mantsila: Wirz. M. S.; uppg. behéfver bekraftas; Thusby Gammelby, trol. férvild: Astr. & H. — Ta. >i Palkane ersittes A. nemorosa till stor del af A, ranunculoides, hyilken dar ar allmainnare (Zidbiack)»: Leop.; uppg. later mindre sannolik, afyven om gulsippan vore nagorlunda allman i Pailkine. — Padasjoki Verho (A. A. Bergstrém): Moberg Klim. IT p. 51; manne vild? — Oa. Vasa odlad i nagra tridgardar, atm. Unggrens och Ceders: Hjelt. — Kon. Norrlin tillagger: »forsitan sit in Karelia Oneg. quoque detegenda»>: Norrl. On. Osterom Finlands grins ar arten funnen vid stranden af Vodla 8 km n. o. fran Kukulinskaja: Cajander & Lindroth!, men gar anda till Archan- gelsk: Fl. Samoj. p. 10, jfr Beket. p. 540. I Norge férekommer den t. 0. m. vid 69° 13-14’: Norm. ann. p. 5, jfr Norm. Fl. Overs. p. 42 ete. A. ranunculoides hybridiserar hos oss med 4. nemorosa. 180 Hepatica triloba. Hepatica triloba Gil. In parte australi aut saltem austro-occidentali plurimis plagis frequenter provenit, ad septentrionem versus subito ra- rescit; usque ad 62°, ubi tam rara, procedit. In Fennia ortentali nondum visa est. Till.; Till. Icon. 27; Kalm; ubique in silvis: Hell. p. 12; in montosis nemorosis fq: Prytz; in silvis Nylandiae, Alandiae, regionis Aboénsis, Careliae meridionalis, Tavastiae, Satacundae: Wirz. pl. off.; Fenn. (exe. bor. med.): Nym. Suppl. p. 2; Fenn. merid.: Giirke p. 477 nomine a) typica G. Beck, vide etiam DC. Prodr? lp 22 ceted- lip. 2228: Al. fq: Bergstr. et Arrh. & K.; Brandé Kyrklandet, Kum- linge (p): Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br. et Arrh.; par. Gustafs et Inid st fq—fq, in par. Téfsala non visa: Bergr.; fq — fqq: Arr. (Ann:7 sth iq: Sandaset. Renvip fqiAn Nyls) py Selanne Flinck et Wecks.; st fq: Caj. Kasvist., quem I. inspicias, cfr |. ¢. p. 142; fl. albis et plenis [Abo] Kathrinedal (E. Reuter!): O. M. Reu- ter in Medd. XIII p. 184, cfr Diar. 5, IV, 1884 etc. —- Nyl. fq: His.; fq, in silvis abietinis et frondosis sat cop.: Stenr.; (fqq): W. Nyl.; st fq, non tamen in Elimaki et Sippola (Ka.| adnotata: Sel. O. Nyl.; Orimattila Teriiniemi: Svel. ann.; [Hogland] r in silva: Brenn. p. 446! et Brenn. Till. p. 38. — Ka. Vekkelaks: Selan & Strémborg!; r Hiukka, [Virolahti] Kayrésuo!, ad Ala Urpala: Blom; st fq in vicinitate fluv. Vuoksi, p — st r in par- tibus interioribus: Lindén, vide etiam sub Ny1. — Ik. p: Malmb.; spec. e Pyhijiirvi Sortanlaks!; {st r: Fl. Ingr. p. 14 et Meinsh. p. 7]. Sat. maxime ad septentrionem versus in Mouhijarvi et Kyré: Malmgr.; Hvittisbofjird (K. G. Ollonqvist): Hayr.; fq, Kyro Haukijirvi, extra territorium in Ruovesi Murola, fl. rubris Karkku velut ad Tuomisto!, fl. albis Karkku Lammentaka! et Mouhijarvi Vuotila! et dicitur etiam in Karkku ad Kauniais inveniri: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Jiaimijairvi Huopasaari (Herlin): Hult coll., efr Herlin p. 131; Ruovesi Hiiviniemi (E. E. Sundvik): Sel. ann., vide etiam infra. — Ta. f. albiflora Tammela in iugo Kaukkola (G. Grotenfelt): Lindb. comm.; Saiksmaki fq: Tikk.; Luopiois locis lapidosis interdum fqq et cop. ceterum Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o |. 181 st fq per totum territorium: Leop.; Erajiirvi (J. O. Boisman)’ Moberg Klim. p. 67; fq: Knabe Fort. et Asp. & Th.; (st) fq: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma Nya Olkkola, Pajatsalo, Ylatikka in pag. Nuoramois (Blom) etc.: Unon.; |par. Gustaf Adolf] rad Sa- vela: Bonsd.; usque ad Liingelmaki Liinkipohja ad septentrionem versus (Forstmastar Grénholm): Hult coll.; st r(— p?) Luhanka Onkisalo!, Hietala et Varma, Korpilahti Ahlbacka |» Alpakka>»| et Peuha: Wainio Tav. or.; Korpilahti Ahlbacka ad meridiem versus a Putkilahti: K. Dahlstr6m!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. — Sa. Valkiala r in silva inter Virranniemi et templum: Hult Fort.; Villmanstrand Parkkarila cop.: Sel. ann.; Taipalsaari Orjainniemi: E. Nyl. & Chyd., spec. adsecr. Orjainsaari!; {Ruoko- laks et Rautjarvi] p: Hult! — K1. fq saltem usque ad Ladogam borealem: Fl. Kar.; st fq in vicinitate lacus Ladoga: Lindén; Parikkala st fq: Hann.!, cfr Moberg Klim. I p. 52; Uukuniemi: Nikl.!; Valamo: Sel. ann.; etiam in Ruskiala et Palkjarvi (Backm.): Norrl. Symb.; Ruskiala: Zilliacus!; Palkjarvi Pirttiniemi: Hjelt Ant. p. 65, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; fl. albis Sortavala: K. H. Hallstrom! Qa. Boétom: Ale. et Ale. III, vide infra. Storsta delen af Finl.: Fries; Scand. exc. Lapp.: Nym. Consp. p. 3; maste anses nagot fé6r vidstrickt. — Sat. Arten uppraiknas bland dem, som pa resan norrifran férst métte »emellan Gjélbohl och Hvisbofjard»: Linné Iter lapp. p. 199. Stallet torde vara beliget i Norrmark, jfr Consp. Vol. Il p. 186 och 188 (under Humulus). — Oa. Alcenii uppgift ar mycket trolig, men beh6fver mahanda, sasom fullkomligt stridande mot Malmgrens uppgifter, bekraftas; Storkyré (Olander): Hasselbl, jfr Laur. Vaxtf.; Vasa Boijes villa [= Sandviken] m6jl. odlad: Strémb. och Laur. 1883. Atmin- stone numera odlas blasippan flerstiides i Vasa: Hjelt, hvarfére det ar mdjiigt att uppg. fran Storkyr6é och V6ra hanfoéra sig till odlade exemplar; Vora 1804, 1810, 1811: Moberg Nat. p. 131. — I Narpes finnes den icke: Nordl. p. 20. — Kb. Kide Suorlaks (EK. Hartman): Moberg Klim. II p. 52; méjligen odlad. — Om. Haapajarvi prestgard (I. Lampén): Moberg Klim. p- 67; arten har sikert varit odlad, om uppg. f. 6. ar riktig. — Ok. Pal- tamo Sutela (C. F. Bohm): |. ¢.; hairom giller detsamma. — Ob. Alatornio (» Nedertornea»] Torppa (C. R. Ehrstrém) och Tornea Kiviranta (J. Ticcander): l. c.; ifven om dessa uppgifter giller detsamma. Jfr f. 6. om uppg. fran Ob. och Ok. Brenn. Obs. Afven Brenner anvinder tecknet for tillfallig f6rekomst. I afseende 4 artens odiing se under Oa. Den upptages afven sa- som odlad Ob. {Uledborg| Kirkkomiki: Leiv. sea 182 Hepatica triloba. »Pr. Helsingfors ... Specimina fennica lobos habent exacte ro- tundatos. Hepatica americana igitur non separanda»: Led. I p. 23, jfr Fl. Ingr. p. 14, dir den upptages sasom var. americana (Ker., Dec.). D& nagon nyare uppgift ej f6religger, har jag endast velat fista uppmirksamheten vid denna form. Utom de ofvan omnimnda formerna med hyita blommor (se under Ab., Sat., Ta. och K1.), med korta hylleblad af rédlatt farg [och med fyllda blommor, exemplar fran Hollola Nygard!| papekar Norrlin i (Prot. 11, IV, 1885) Medd. XIII p. 217 afven en form med langa och spetsiga hylleblad. S. O. Lindberg ville vid samma tillfille fasta uppmiarksamheten vid sistber6rda form, »emedan den nirmade sig mycket en art, som blifvit beskrifven fran s. 6. Europa under namn af Hepatica angulosa»: Medd. XIII p. 217. Betraiffande den rédblommiga formen torde a4nnu fértjena tillaggas, att dess blommor visat sig fargbestindiga 4 plantor, som fran skog i Sat. Karkku Tuomisto 6fverflyttats till tridgard 4 Jarventaka i samma socken. — En dylik form finnes afven fran N yl. Sjundea: A. Wiens! Utom hufvudformen och de laingre fram upptagna formerna upp- tages k) plena (Mill.) Giirke bl. a. fran Fenn. merid.: Giirke p. 478. Diir- emot upptages ej h) alba (Mill.) Giirke och i) rosea Neumann fran Finland. Hepatica triloba f. glabrata Fr. Qvantum constat, in Fennia maxime austro-occidentali rarissime invenitur. Fenn. merid.: Giirke p. 478. Ab. Abo Kathrinedal: Arrh., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 133. En ensam individ funnen 1875 a Kathrinedal vid Ispois nira Abo: Arrh. FI. Hepatica triloba f. multiloba C. Hartm. Ut antecedens. Fenn.: Giirke p. 477. Ab. Lojo Tytyri in silva abietina prope pagum: Lindberg!, cfr (Diar. 5, X, 1889) Medd. XVIII p. 190; [Vihti] Irjala in monte ad Arosuo: Flinck! Adonis autumnalis L. In hortis colitur. Ofta odlad: Ale. HI. — Odlas h. o. d.: Sel. ann. — Adonis [arten naimnes ej] omtalas sisom odlad pa kalljord Li. Toivoniemi: Nordling p. 315. Afven A. vernalis L. omtalas sésom ofta odlad i tradgardar: Alc. Ill. Selan betviflar dock, att den oftare odlas hos oss. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 183 Myosurus minimus L. In Fennia australi et media satis frequenter aut fre- quenter provenit; ad septentrionem et inprimis ad orientem versus rarescit, sed in parte maxime occidentali saltem usque ad 65° procedit. Adventicius usque ad 65° 45’ occurrit. Till; Till. Icon. 108; Kalm; in arvis et cultis fq: Prytz; ad litora lacuum et rivulorum arenosa, in collibus et locis apri- cis usque in Gamla Karleby |»Gamle Carleby»] et Laukaa, Ulea- borg: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenniae: Fries; Eur. plur. (exc. . . . Lapp.): Nym. Consp. p. 4; exc. etiam Fenn. bor. (sed adest in Ostrob.): Nym. Suppl. p. 3, vide etiam DC. Prodr. I p- 25-et Led. I p. 26. Al. st fq: Bergstr. et Arrh. & K. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand. et A. Nyl.; Tofsala et par. Gustafs complur. loc.: Bergr.; st fq—fq: Arrh. Ann; st fq: Reny. et Sel.; [Vihti] (p) enum.: Flinck; fq enum.: Wecks.; fq: Caj. Kasvist. — Nyl. Fagervik: His.; st fq . . .: Stenr. [loci, in quibus gignitur, perperam indi- ceati]; fqq: W. Nyl.; fq: Sal. O. Nyl.; Brenn. non comm. — Ka. p: Blom!; (r?) adn. ex Antrea Oravankyt6!, Kirvu Sairala, Jiiaski Ahola: Lindén. — Ik. (»fq»): Malmb.; haud fq: Lindb. comm.; [p: Meinsh. p. 9; 1. c. p. XX non ex Isthmo indicatus]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult; tantum ad meridiem versus a Nyslott: E. Nyl. & Chyd. — K1. p: FI. Kar.; Parikkala (st r) Kangaskyli com- plur. locis, verisimiliter ceterum praetervisus: Hann.; (fq) (Backm.): Norrl. Symb. — Kol. (rr) Vosnessenje in colle arenoso, sicco: Elfv.; Petrosavodsk (!) (fq) (Simming): Norrl. On., quem 1. in- spicias. Oa. st fq: Malmer.; Vasa p: Hijelt!; st fq: Laur. Vaxtt. — Tb. st fq usque ad Jyviaskyli inveniri videtur: Wainio Tav. or.; st r Jyvaskylaé!, Laukaa: Broth., vide etiam Prim. p. 48; Virdois prope templum: Hjelt. — Sb. Leppiivirta (fq) in locis siccis inprimis in rupibus: Enw.!; Kuopio (fq): Mela; lisalmi r Peltosalmi: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide fq: Brand.!; Liperi (!) (fq): Eur. & H.!; finis septentrionalis infra territorium {inter Pie- 184 Myosurus minimus. lisjiirvi et Héytiaéinen] pertinet: Axels. Putk. p. 40; Wainio Kasyv. omnino non comm. — Kon. Kendjiirvi in agro, Rasnavolok (Simming!): Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 30; Tiudie: Selin! Om. p: Hellstr.; (st fq): Tenn.; Pulkkila, Oulainen: Zidb. Ob. Liminka: Hellstrém!; [Uleaborg] (fq): Jul. p. 277; Ulea- borg: F. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Uleaborg »pa kyrkogardsvallen»: Hough. not.; Uleaborg, Oulu, Oulunsalo, Liminka: Brenn. Obs.; {Uleaborg] (»fqq»): Leiv.; r Simo Junes et Vuolevi in agris secalinis, oppidum Kemi, in territorio adven- tics; Keck ciraliney ip. de Zidb. uppgifver fran Ob.: »Torra stiallen, t. ex. gamla tjardalar, upp till Torne& ej sallsynt>. Dé denna uppg. alldeles strider mot Keckmans, torde nirmare undersékning vara af néden. Ranuneulus glacialis L. In cacuminibus altissimorum montium alpinorum Lap- poniae Enontekiensis et orientalts. Lapp. etiam or. (Imandr.): Nym. Suppl. p. 6, vide etiam DE: Prodr. Ip. 30 et Led. 1 p. 31: [Li. Rastekaisa: Wahlenb. p. 155, Hult alp. Pfl. p. 183 et 186 et alii) — L. ent. tantummodo in cacuminibus altiori- ribus totius alpini iugi . . . fere ubique fq... infra... Tsatsekaise Lapp. Torn. et Rastekaisa Finnmarkiae orientalis nunquam repperi: Wablenb. p 155, cfr 1. c. p. XIX et XXXV, Fellm. Lapp. et Grape p. 105; reg. alp. fq: Leest.; copiosior in alpibus ad lacus Kilpisjirvi partem mediam et septentrionalem: Norrl. Lappm. p. 265; Saanavaara: Malmberg!; p — st fq in sum- mis plagis alpinis inprimis circa alpes Halti, ubi usque ad sum- mum fere cacumen montis Halditshok |»Haltitschohko»] (1368 m) progreditur, etiam magis ad meridiem versus in Tshaimo! (E 675 m) et in ripa lapidosa ad Siekkinjoki (730 m) parce: Lindén Bidr., efr Lindén in Medd. XVIII p. 244, ubi planta reg. alpinae pro- pria esse indicatur, et Bot. Centralblatt LXI p. 221.] Lim. Hibinii: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., qui non ipse vidit, et Beket. p. 541; Hibin& [»Umptek»| compluribus locis, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 185 sed semper parce, in faucibus et rimis aditu difficillimis: Kihl- man! in Medd. XIX p. 70; 4 spec. in H. M. F., cfr etiam Kihlm. Veget. p. 54—35. Ranuneulus aconitifolius L. Per errorem indicatus est. Ob. [UleAborg] »pA en angshage vid Qvarntullen»: Jul. Fért. p. 102, jfr Prytz och Led. I p. 31. I handskriften i Jul. vid p. 286 heter det »pa Engmans Ang i Koskenniska 1798, VI, 18». Orimligheten af denna uppgift papekas af F. Nylander i Spic. I p. 3. Brenn. Obs. anser, att har- med afses nagon storvixt R. acris. Ranunueulus Pallasii Schlecht. In Lapponia maxime orientali trans 58° long. inter 67° et 68° lat. lectus est. Lapp. bor. or.: Fries; Lappon. or.: Nym. Consp. p. 10, cfr etiam Fries p. 141 et Lindb. Pfl. p. 12. Lp. in paludibus aquosis ad Triostrow {»Tres insulas»| Lapp. Ross. orientalis Sept. 1843: Spic. I p. 9!, cfr F. Nyl. Und. p. 52, N. I. Fellm., 1. c. p: XXV et Beket. p. 541; impri- mis in vicinilate orae maritimue ad septentr.-occ. versus e Ponoj, ubi cop.: Broth. Exk. p. 80, cfr Broth. Utdr. p. 131! et Knabe Pfl. p. 281; spec. ad Ponoj etiam leg. Malmberg!, Sablberg! et alii!; inter Rusiniha et Ponoj: Broth. exk. p. 78; Lumbofski: Broth. in litt.!; haud infrequens inter Ponoj et Jokonga, pauca specimina in Triostrow: Enw. ann.; in stagnis {»Teicher»] parvis musco impletis ad Orloff: Kihlm. Ber. p. 14!; copiose ibidem: inlm, Pil. p.. 119. Ranunculus lingua L. In Fennia australi et media satis raro vel passim in- venitur'; ad septentrionem versus usque ad 65° 50’, ubi tam rarissimus, procedit. Till.; Tavastlandiae passim: FJ. Suec. N:o 493 p. 192; Kalm; ad Haistenvuori in par. Vesilahti et pag. Moisio in Lempaala, 186 Ranunculus lingua. Loimaa {»Loimijoki»| (Brander): Leche p. 34; locis humidis Finl. inferioris p: Prytz; in aquis quietis vel lente fluentibus per au- strales et medias patriae provincias: Wirz. pl. off.; Fenn. merid.: Fries; late dispersa est vel ad Gamla Karleby (Hellstrém): W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exe... . Lapp.: Nym. Consp. p. 13, vide etiam DC. Prodr. I p. 32 et Led. I p. 31-32. Al. r: Bergstr., cfr 1. c. p. 5 et 6; r Sund!, Geta: Bergstr. Beskr.; Geta Ostergeta: Hult ann. et herb.; [Geta] Bolstaholm: Moberg!; r Geta Héckbéle, Sund ad templum: Arrh. & K. — Ab. r: Zett. & Br; Bjirno ad Lemo: K. E. v. Bonsdorff!; Salo Kaukelma: Hollm.; Uskela: Nikl.! et L. Hultin!; r {Muurila] in rivulo prope Juvankoski, in fluvio Muurila infra Vaha-Pullola denique in Valkojiirvi: Renv.; st r in rivulis, qui stagna Lihava, Vihiruokijirvi, Isoruokijiirvi, Haarijiirvi in sacell. Sammatti con- jungunt: Sel.; inter Pellonkyl& et Tallnaés: A. Lagus; Lojo Kihila: Tikk. et Hult herb.!; Karislojo in amne Joenpelto et in amne, qui in Langviken influit: Ch. E. Boldt; Vihti p: Printz; Vihti st r in amne Palojiirvi, Oravalalampi, Poikkipuoli, in rivo inter Petiijys et Ylimiinen et inter Yliméinen et Alimainen, in amne Myllykoski: Flinck, cfr W. Nyl. p. 204; (Pusula et Pyhajarvi] st fq enum.: Wecks.; p—st fq, sed non in omnibus partibus, sat cop. [>joks. yl.»] in fluvio Laajoki, in fluvio Mynajoki tan- tum inter Yliine et Kalela, parce in stagnis et lacubus, etiam in Kivijirvi: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias, cfr 1. c. p. 15 et 17. — Nyl. Raseborg: Hult coll.; Esbo: Popp. p. 6; ad ripas limo- sas lacus Nurmijiirvi et fluvii Luhtajoki compluribus locis cop.: Stenr., cfr Stenr. Thierl. p. 26; Thusby: Astr. & H. et Kihlm.; Borg&é p velut in amnibus Karsby et lilby: Seel. Ofvers., cfr W. Nyl.; Borgé ad lac. Veckjarvi, Miintsilaé in amne Haarajoki: Sel. herb.; p: Sel. O. Nyl., spec. e Strémfors!; in amne Lovisa hic illic: L. S. in Geogr. F. T. 1901 p. 249; Orimattila: E. Sivén! — Ka. Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 193; p in vicinitate fluy. Vuoksi in sinubus eiusdem in rivulis et amnibus, st r in parte interiore, cop. in amne Tietiivala [in Kirvu!]: Lindén; Viborg ad serratrinam Rapukoski: A. Lagus! — Ik. p in Karelia me- ridionaliore: Fl. Kar.; p: Malmb., spec. e Pyhiijarvi Konnitsa!; Sakkola: Nikl.!; (Lachta . . .: Meinsh. p. 12]. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 187 Sat. r Tyrviié (!), Nakkila: Malmgr.; Eura, Kiukainen: Wirz. ann. jnon prorsus certum|; Raumo: W. Wallenius in dupl.!; Huitti- nen: Lydén; in vicinitate opp. Bjérneborg saltem in 5 locis, ubi flamen multis capitibus in mare influit, sat cop. etiam in amne Norrmark (K. G. Ollonqvist): Hayr.; Norrmark: J. V. Tallqvist in herb. lye. n.; Vesilahti prope Hulausjarvi in pag. Mantere ad Peltosaari: W. Wegelius comm.; st r Tyrvé& Rautajoki et Stor- mis, Karkku Karppalaé, Karimaki!, Nohkua et cop. ad Sarkola, Birkkala Korvola, Himeenkyro in lacu Haukijarvi: Hjelt, cfr Asp, vide etiam supra. — Ta. Lempaali inter Lemponen et Tampere prope viam ferratam: Hjelt; Saa&ksmiéki p: Tikk., spec. in herb. Hult; Kangasala in amne Jokiois: H. Tranberg comm.; Kalvola haud infrequens inprimis ad ripas limosas stagni Kalvola: Knabe Fort., cfr Borg p. 431; |Luopiois) Rautajarvi, Aito: Leop.; Hauho: Herk.; {circa Tavastehus] p: Asp. & Th.; Loppi (M. G. Brander): Mela herb.; st r prope Palonmaa cop. ad rivulum, Salo, Vesi- vehmas, Rauvala et Kartanonmiki (Strémborg), Patiala (F. Silén), Rutalahti, Liuhtola: Norrl. s. 6. Tav.; !par. Gustaf Adolf] p: Bonsd_; Kuhmois: Nikl.!; Sysmi Maatiais!, Onkiniemi!, Nya Olkkola: Unon.; Teisko (A. Tammelander): H. Tranberg comm.; st r Lu- hanka Markkula, Tammijoki complur. loc, Korpilahti Putkilahti!, Peuha, Mutanen et Veijo (K. Dahlstrém): Wainio Tav. or.; Korpi- lahti Veijonjarvi: Prim. p. 58, vide etiam supra. — Sa. Valkiala r Kuusanlammi: Hult fort.; (Ruokolaks] rr Rasila in rivulo: Hult!; Mikkeli Pankalampi: Hasselbl.; Kerimiki: Appelberg! — KI]. in freto insularum Valamoénsium (Sterenius!): Fl. Kar. p. 193, vide etiam sub Ik.; Valamo in rivo: Sel. ann.; {Hiitola| in lacu Veija- lanjirvi: Lindén; Kronoborg: A. E. Olsoni in herb. lye. n.; Pa- rikkala r hic illic in Hiitolanjoki: Hann.; Ruskiala: Nikl.! — Kol. r Nikola, Sermaks!: Elfv.; in toto flumine Svir inter Nikola et Vosnessenje, in fluvio Ivina et capitibus eiusdem velut Jaschesero, Kuschlega etc., denique in sinu Jacus Onega haud procul a Derevjannoje: Caj. Oa. vide sub Om.; Laur. non vidit. — Tb. Jyvaskyla Norola, Tourujoki: Wainio Tav. or., vide sub Ta.; st r Jyvas- kyla (Kappinen), Karstula Korpisenjoki, Viitasaari! in amne. ad Piojaérvi et Kinnula: Broth — Sb. Leppivirta r Jokilahti, in 188 Ranunculus lingua. fluvio prope Sorsakoski, ad Savipudas, M6hk6koski et Varkaus! Amminkoski: Enw.; Jorois: G. Grotenfelt in herb. lye. n.; Pieksa- maki Haapajirvi et ad pagum prope templum: Wainio ann.; r: Mela; Kuopio Riitisenlaks (A. W. Fabritius), Pieksamaki (Wahl- berg): Mela herb.; Kivilampi prope Kuopio: N. af Ursin!; Kuopio Hirvilaks et in amne Levilampi: Buddén; Maaninka Rauhalahti: alumn. Kellgren!; lisalmi ad pontonem Virta: Lundstr.; lisalmi r, Soinjoki (Aminoff): M. & J. Sahlb. — Kb. Kide (Arppe): Chyd., spec. ab U. W. Telén!; r Tohmajarvi: Backm.; Liperi r Niva! et Pukinlaks: Eur. & H.; ad Joensuu: Hiallstr.; par. Juuka in amne Vuokkojoki: Sel. herb.; [inter lacus Pielisjarvi et Hoy- tifiinen| st r nonnullis locis in Lahnajoki in parte maxime sep- tentr.-orientali et in pag. Larinsaari in Lakonpuro parce: Axels. Putk. — Kon. st r—p Tiudie, Suunu, Unitsa, Perttiniemi (!), Gorka (Simming), Saoserie (Giinther), in Saoneshje ad Velikaja- guba st fq, Schungu; ad Suopohja f. glabra foliis subglabris, denticulato-serrulatis (Simming! et Kullhem): Norr]. On., cir Herb. Mus. Fenn. Il p. 133; Suopohja . . .: Giinth. p. 31; Lishma- jirvi infra Kapselkié: Kihlm.; Suoju et nonnullis locis ad Senno- guba: Caj. Om. »ex australi mediaque Ostrobottnia vidi R. linguam, quam ipse pluribus in fl. Gamla Karleby elf legi locis»: Hellstr. Distr. p. 21, cfr 1. ec. p. 12, W. Nyl. Distr. et Malmgr.; p Gamla Karleby, Alaveteli, Teerijiirvi: Hellstr., spec. ex Alaveteli prope Gamla Karleby!; fluvium Kronoby: Z. Schalin!, iam in Wirz. ann. e Kronoby enum.; p Haapajirvi!: Tenn ; Haapavesi Piip- sanoja: Kihlman!; Piippola in rivo ad praed. sacerdotis: E. Nyl. & Chyd.!, in Herb. Mus. Fenn. II p. 53 et 133 per errorem sub Ob. allata. — Ok. r Kuhmo in ripa amnis et lacus Saynaja: Wainio Kasv., spec. e Lentiira!, cfr Herb. Mus. Fenn. Tl7p; a3: — Kp. Tungujoki: Bergroth & Fontell!; ad flumen Onda: Berg- roth & Lindroth! Ob. [Uleaborg] (p) prope Pukkia: Leiv.; r Simo Martimon- jiirvi et ad superiorem partem amnis Martimonoja: Keckm., cfr !. ec. p. 8 et vide infra. Ob. allm. vid Abraddar: Jul. p. 286. Ehuru det ar sannolikt, att arten férekommer vid Uledborg, diarifran den afven upptages O. Hjelt Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 189 M. §S., gor dock den uppgifna freqvensen, att uppgiften forefaller hégst misstiinkt. Mahinda behéfver afven Leiviskis uppg. bekriaftas. Obs. anféres endast andras uppg. Ang. f. glabra Norrl. se under Kon. och jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. I Brenn. Ranuneulus flammula L. In Fennia australi et inprimis austro-occidentali fre- quenter provenit; in parte orientalt tam supra 61° rarescere videtur, in parte occidentali compluribus locis supra 62° et ad oram Sinus bottnici saltem usque ad 64° satis frequenter invenirt indicatur. Ad septentrionem versus usque ad 65° 50’ procedere indicatus est. Cum var. reptantt et inprimis cum f. radicanti quod saepe coniunctus est, distributio non omnino certa sit. Till.; Kalm; locis udis vulgaris: Prytz; [Eur. omn.] exe. etiam Lapp. plur. et Fenn. bor. multa: Nym. Suppl. p. 9, vide etiam DC..Prodr: | p. 32. Al. (»p»): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq: Arrh. & K. et Berer. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand., Renv., A. Nyl., Sel., Wecks. et Caj. Kasvist.; fqq: Flinck. — Nyl. fq: omnes auct.; f. erecta Hartm. Hogland: Selan & Strémborg!, cfr Brenn. — Ka. Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 188; (st r): Blom; r Kau- kola prope templum, Jiaski Ji&rvenkyli! in fossis: Linden. — Ik. st fq: Malmb.; {inprimis in reg. litorali: Meinsh. p. 12). Sat. fg: Malmer.; (st) fq: Hjelt. — Ta. fqq: Leop.; fq: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st r: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala (st fq): Hult Fért., num genuina?; Villmanstrand ad praedium sacerdotis: Sel. herb. — K1. r Kaukola Rami: Lindén; Parikkala (p —) st r Joukio! complur. loc., Siikalahti: Hann.; Valamo cum var. reptanti: Sel. ann. — Kol. cum var. reptanti (fq): Elfv.; saepe in locis humidis Petrosavodsk, Vos- nessenje etc.: Giinth. p. 31 [ambo f. radicantem etiam com- plectuntuar). Oa. fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf., vide infra. — Tb. Pib- lajavesi nonnullis loc.: Norrl. n. v. Tav. — Sb. r: Mela, vide etiam Knabe p. 22. — Kon. r ad pag. Selki in prato udo, in 190 Ranunculus flammula. Reg. Saoneshje ad Svétoinos (Simming), Kishi (Giinther), Rasnavo- lok (Simming!): Norrl. On., saltem ad partem ad var. radicantem spectat; Kusaranda: Kihlm. Om. st fq: Hellstr.! et Tenn. Ob. Liminka: Hellstr6ém!, cfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] (»fq>): Jul. p2286, cfr. July Nee Ake SH yp. pli 7aeylleabore| ast re seive Hailuoto [»Karl6»|, Kemi prope pontonem: Zidb., vide infra; [inter flumina Kalix et Tornea (»st fq»): O. R. Fries p. 159]; ad fluvium Raumo {brachium fluminis Tornea| prope viam publicam: Hjelt; Raumo Kuussaari: Hougb. not. »In paludosis pascuorum, pratorum et silvarum usque in Muonio- niska»: Wirz. pl. off.; antagligen innefattar uppgiften afven varieteterna, som gi hégre upp mot norden. Stérsta delen af Finl. och Lapp.: Fries; gerundar sig troligtvis pa ildre, osikra uppgifter. Eur. omn. exe... Nym. Consp. p. 13; riittas af honom sjalf. — K1. (fq): Backm.; ej funnen af mig, antagligt ar att arten, som senare blifvit tagen i denna provins, ej ar allman; ungefaér detsamma giiller afven Sa. Det b6r dock mirkas, att mig veterligen ndgot exemplar fran sistniimnda provins ej férefinnes af hufvudarten i H. M. F., ehuru denna upptages fran Sa.: Herb. Mus. Fenn. II p. 53. — Oa. Da jag uttalat den férmodan, att hufvudformen i hufvudsak skulle forekomma i nirheten af kusten, meddelade mig Laurén, att han antecknat densamma bl. a. i V6ra och Lapua fq, Yliharma och Alavus st fq, Seinajoki, Nurmo och Kuortane p: Laur. i bref. Pa en resa antecknade jag hufvudformen pA griinsen emellan Jalasjarvi och Kurikka! — Kb. Kide fq: Brand.; uppg. behéfver bekraftas, freqvensen ar sakert oriktig; Branders exemplar hor till f. radicans. — Ob. Oaktadt Julins och O. R. Fries’ uppgifter 6fverensstiimma, fr arten sikert sallsynt i denna provins. Detta bestyrkes af f6lj. uppg.: »Hufvudformen, som torde vara ganska siillsynt, har antraffats t. ex.» 4 ofvan uppr. stallen: Zidb. Brenn., Obs. for denna uppg. till f. radicans, som upptages fran »Kemi nara farjstal- let» af Keckm., hvilken Ater alldeles icke upptager hufvudformen. Harvid bor likvil miirkas, att sistnamnda form sirskildt upptages af Zidb., hvarfér jag ansett uppgiften siker. Nagra osikra uppg. anforas f. 6. i Brenn. Obs., dir hufvudformen, sisom framgar af ofvanstaende, endast upptages frin Liminka. Tyvirr insamlade jag ej exemplar fran Raumo vid Tornea, hvarfore forviixling med f. radicans ej ir alldeles utesluten. — Kuus. Kuusamo kyrkoby: Sahlb. Fért.; en sannolikt oriktig uppg., sasom sadan anférd i Desideratkat. p. 18; Wainio Kasv. upptager ej arten fran nagon del af omradet. — Lapp. fenn. p: Fellm. Lapp. — Lapp. ross. fq: Fellm. Ind., jfr om hvardera Led. I p. 32-33 och Fl. Samoj. p. 9 afvensom om den senare uppg. Beket. p. 541. Att hvardera uppg. afser var. reptans, ehuru denna i Lapp. fenn. sirskildt upptages, ar sannolikt. N. I. Fellm. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 191 p- LXI o. 2 hanf6r atminstone utan tvekan uppg. fran Lapp. ross. till den senare, liksom Kihlm. Ant. uppg. fran Li., och hvarken i Lk. eller nordligaste delen af Osterbotten sig jag nagon typisk R. flammula; afven Wahlenb. p. 154 siger om denna: »in aquosis silvarum Lapponiae meridio- nalis rarius». Ehuru det ar mdjligt, att sistnamnda uppg. atminstone del- vis afser var. radicans, fornekar den dock hufvudformens férekomst i vara lappmarker, hvilka af Wahlenberg alltid hanf6ras till norra Lappland. Pa samma grunder bér afven L. ent. reg. silv. i skogsregionen (Fristedt): Lest., jfr Backm. & H. p. 142, utga. I Norm. ann. p. 6 riattas uppg. Ost- finmarken: Blytt p. 931, jfr Hartm. p. 161. Da f. radicans eller intermedius [= 2 gracilis G. Mey.: Lindb. Enum.|} sirskiljes endast af ett fatal forf., ar det sannolikt, att nagra af de ofvan anfé6rda uppgifterna delvis afse sistnimnda form, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. Angaende f. erecta Hartm. se ofvan under Nyl. Sasom fossil ar arten antréffad inom ekzonen i [Ab. Lojo Vejans} Stormossen: G. And. p. 117. Ranunculus flammula f. radicans Nolte.- Hlaec forma quamquam certo praetervisa est, tamen rarior quam et forma typica et var. reptans esse videtur, sed ad septentrionem versus usque ad 68° 40' inveniri indi- catur; specmina usque ad 65° 50’ sunt lecta. Al. r Bergstr.1); [Fégl6| Degerby: Bergstr. Beskr.; ins. Gers6 prope Mariehamn: Sel. herb. — Ab. Vihti Haapakylii in litore arenoso lac. Hiidenvesi: Sel. herb.; cum f. typica: Caj. Kasvist.1). — Nyl. Esbo Skalérn: Kihlman!; Méntsilé ad am- nem Haarajoki et Askola ad amnem Illby a: Sel. herb. — Ka. nondum adnotata. — Ik. Sakkola: Nikl.! et Malmberg!; Raja- joki: Malmberg!; Rautu: J. V. Johnsson!; [vide etiam Meinsh. p. 13]. Sat. Ulfsby: K. H. Appelqvist!; cum f. typica: Hjelt, spec. ex Jarventaka ad Riipili! — Ta. Tavastehus: Unonius in herb. lye. n.; Janakkala: Hollmén!; Sysmi& Nya Olkkola: Unonius!; Jamsa&: Szel. herb.; complur. loc.: Wainio Tav. or., spec. e Lu- hanka Hietala! — Sa. Villmanstrand ad praedium sacerdotis in fossa siccata: Sel. herb.; Ruokolaks Utula: Hult! nomine var. reptans; Mikkeli Pankalampi: Hasselblatt! — K1. credo me *) Nomine var. intermedius {Hartm.}. 192 Ranunculus flammula. hane formam ad litora vidisse: Hjelt. — Koi. Solominskaja pustinja: Simming!; Nikola: Elfving!, spec. nomine typi, sed huic formae proximum; Vakrutschej: Cajander & Lindroth!; Petrosavodsk: Ivanitzky! Oa. p velut Gamla Vasa, Nya Vasa Sandviken: Laur.; p: Laur. Vaxtf. — Tb. Saarijarvi: Brotherus! nomine var. reptans. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio! et Nilsia! Muuruvesi (nomine typi); Leppavirta: Enwald! nomine var. reptans; Kuopio: L. M. Runeberg!; lisalmi: M. & J. Sahlberg!, spec. ad var. reptantem vergens. — Kb. Kide: Brander!; Liperi Niinikkosaari: Kuropaeus & Hallstr6m! nomine R. reptans. — Kon. Selki: Norrlin!, vide sub typo; Suosaari: Kullhem! Om. Brahestad Bredskir: Blom!; etiam Zidb. e Brahestad comm. — Ok. r Puolanka Jylha ad Vibajaérvi: Brenn. Obs.!; Kuhmo ad pagum prope templum: Wainio Kasv. — Kp. non- dum adnotata. Ob. r Alatornio, Kemi, Simo, li, Uleaborg, Utajarvi Mylly- ranta et Nuottila, Liminka: Brenn. Obs., quem |. inspicias; Li- minka: Hellstrém!; Uleaborg (!): W. Nylander!; Utajarvi Mylly- ranta et Nuottila: Brenn. herb.; rr Kemi prope pontonem, Vi- heriaili: Keckm., cfr 1. c. p. 14; Kemi rr, Alatornio Kaakamo: Rantaniemi!; Alatornio: Hougberg! — Kuus. infra livaara: Wainio Kasv.! Li. ad Kyré in Inari in regione coniferarum mixtarum: Wainio Not. Se f. 6. under hufvudformen och var. reptans. Det torde knappt behofva framhallas, att vissa exemplar std emellan bada formerna, jfr Herb. Mus Fenn. II p. 133; andra ater niirma sig var. reptans. Ranunculus flammula var. reptans (L.). In Fennia, excepta forsan parte maxime australi, ubi frequentia minuitur, et in Lapponia usque ad summum sep- tentrionem frequenter aut satis frequenter, interdum etiam frequentissime provenit. Kalm; ad ripas lacuum et fluviorum (minus fq): Prytz; maxima pars Fenniae et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 193 13; Lapp.: Roth p. 6; Fenn.: Nym. Suppl. p. 9, vide etiam Led. bp. 32-33: Al. st fq: Bergstr. et Arrh. & K. — Ab. p: Zett. & Br. et Sel.; (»rr») enum. et descriptio: Renv. p. 77; st fq: Hollm.; fq: Printz, cfr W. Nyl. p. 204 et Flinck; fq: Wecks.; hic illic in ripis arenosis lacus Kivijarvi et sinus Saari: Ca]. Kasvist. — Nyl. fq: His.; fq in ripis arenosis et in aqua usque ad metrum profunda sat cop.: Stenr.; (st r): W. Nyl.; in vicinitate urbis (Helsingfors] (vix) obvenit, sed semper F. flammula: W. Ny]. p. 204; Esbo in maritimis fq: Kihlm. ann.; Thusby st fq: Astr. & H.; fq: Sel. O. Nyl.; Brenn. non comm., vide etiam infra. — Ka. fq —fqq: Blom; fq inprimis in ripis lacuum argillosis et in longum vadosis: Lindén, vide etiam FI. Kar. p. 193. — Ik. (»r») Sakkola ad Suvanto: Malmb.; {in locis saepe inundatis, praecipue arenosis et maritimis insularum Nevae fluvii et Sinus fennici incipientis, ubi FR. flammula deest, fere ubique copiose: FI. Ingr. p. 34, vide etiam Meinsh. p. 13). Sat. (»r»): Malmgr.; plus minusve limum tegens: Hiiyr. und. p. 29; fq et in ripis saepe cop.: Hjelt. — Ta. fq: Leop., Knabe Fort., Asp. & Th. et Bonsd.; st fq ad ripas arenosas: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala fq: Hult Fort.; cop.: Hult, spec. ad var. radicantem pertinet. — K1. fq: Fl. Kar., Hann. et Backm. — Kol. cum RA. flammula fq: Elfv. Oa. (»r»): Malmgr.; Vasa fq: Strémb.; (p) in taentis usque ad Nykarleby: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 12 et 14. — Th. (st fq): Broth., spec. ad var. radicantem pert. — Sb. fq: Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. (fq): Eur. & H., spec. ad var. radi- cantem pert.; fq, saepe copiosius: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 31. Om. fq: Hellstr. et Tenn., vide etiam sub Oa. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; fqq: Must.; fqq, in parte maxime orientali st fq: Brenn. Obs. — Kp. st fq: Wainio Kasv. Ob. fq ad ripas lacuum: Jul. p. 286; fqq, in parte maxime septentrionali st fq: Brenn. Obs.; ubique [in praefectura Ulea- borg] fqq inveniri videtur: Zidb.; fqq: Leiv.; in ripis argillosis fqq: Keckm.; fq: C. Brand. jet O. R. Fries p. 159;] st fq: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. st fq: Wainio Kasv. Typis impr. §|,, 1904. 13 194 Ranunculus flammula. Lapp. fenn. st fq et interdum praecipue ad flumen Tornea copiose: Hjelt & H.; (p) enum.: Blom Bidr.; ad ripas flum. Muonio (haud infrequens): Zetterstedt If p. 179; per partem silvaticam et subsilvaticam omnium Lapp. suecicarum sat vulgaris: Wahlenb. p. 159; fq: Fellm. Lapp.; haud r in Kuolajirvi, in Kemijirvi et Sodankyla fq—st fq, in Inari st fq — fq, etiam ad Salmijarvi et Kéngiis prope Mare glaciale mihi obvius: Wainio Not.; st fq in ripis reg. silvaticae: Hult Lappm., cfr l. c. p. 94; in ripis per reg. subsilv. et subalpinam totius territorii fq, e reg. alpina haud adnotatus: Kihlm. Ant.; in limosis argillosis subudis regionis subalpinae ad Nyborg et Karlbunden, ad Naytaémé (Kihlman): Arrh. ant.; e multis locis enum.: Norm. p. 244 et Norm. FI. Spec. I p. 50, cfr Th. Fries Resa p. 59, Blytt p. 931 ete. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.; p in ripis, paludosis et in fundo lacuum .in reg. subalp., r in reg. alp. in fundo lacus parvi ad septentrionalem declivem montis Saivaarri, numerus petalorum maximam partem non integer: Lindén Bidr.] Lapp. ross. ad ripas lacuum fluviorumque haud infrequens: N. IL. Fellm., efr Beket. p. 541, spec. lect. ad flum. Kola!; ad Nuotjavr haud infrequens: Enw. ann. & Hollm.!; reg. silv. st fq — fq secundum ripas fluvii Nuotjok et lacus Nuotjavr: Lindén Ant.; spec. insuper adsunt ex omnibus huius territorii partibus; etiam in parte interiore adn. ad Keinjavr: Broth. Reseb., vide ceterum sub R. flammula p. 190—191. Mela Kasv. p. 8 for radicans sasom varietet under replans, hvilken betraktas sAsom underart; den typiska R. reptans kallas var. tenwissimus Schur. I Nym. Suppl. p. 9 hanvisas till en utforlig framstallning om denna vixts artritt m. m. af Ch. Bailey i »convy. soc. liter. phil. nov. 1886, pro- ceed. XXVI p. 47-51». Se f. 6. under R. flammula och f. radicans. I afseende 4 var. reptans férekomstsitt dtminstone i Sat. ma annu foljande tillaggas: Ehuru vixten nog férekommer afven a ganska djupt vatten (se hiirom t. ex. Stenr. under Nyl.), sa har jag dock icke eller at- minstone siillan sett dessa submersa exemplar utveckla blommor. Da vattenstindet fr hégre an vanligt, sAsom t. ex. ar 1902, aro diarfére blom- mor relativt taget sillsynta. Mahinda kan den laga freqvens, som till- delas varieteten af nagra forf., hirigenom férklaras. Sezelan tror dock, att formen i Nyl. (och Ab.) tilldelats en alltfor hég freqvens; st fq eller p torde vara tillrickligt. Den ar dairemot mycket vanlig pa Vuoksens och Saimens Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 195 strinder: Sel. ann. Svlan siger f. 6., att, da han sett formen under vat- ten, den alltid varit steril. Se afven angaende formens férekomst Hayr. und. p. 29. Ranunculus lapponicus L. In Lapponia inprimis occidentali plerumque passim in- venitur, sed tam in inferiore parte regionts subalpinae aut rarescit aut desinit; in Fennia septentrionali usque ad 63° 30’ ad meridiem versus satis raru aut raro progreditur. In Lapponiae uliginosis st r: Prytz; Fennia bor. et maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 13; Fenn. etiam centr. (Sb. Kb.): Nym. Suppl. p. 9, vide etiam DC. Prodr. I p. 35 et Led. I p. 36. Sb. lisalmi Ryhalanmaéki m. Maio 1849: Backm.; lisalmi (st fq) in abiegnis paludosis velut ad Soinjoki, ad pagum prope templum!, Poskimiki, lima&ki, Peltosalmi ete.: M. & J. Sahlb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. — Kb. Nurmes Haapajiarvi: Sahlberg!; Lieksa in »Ekyptin salomaa» nonnullis loc.: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Ok. st r in toto territorio, Kianta Tauriainen et Saukko!: Wainio Kasv. — Kp. Kepajoki in terra nuda argillacea!, Kenti- joki! et Suopaisvaara!: Bergroth & Fontell; (Suma: Beket. p. 541). Ob. in parte maxime septentrionali par. Ylitornio p, cete- rum in parte septentrionali {» Nor.»] (r), in maxima parte |» Obor. » | rr, Rovaniemi prope templum {spec. leg. Nyberg!|, Kemi, Pudas- jarvi Timonen {spec. leg. Nyberg!], Oulu: Brenn. Obs.; par. Oulu Maatté et Laukkala (spec. in herb. alumnorum Hj. Borg et I. Hortling): Zidb., cfr Brenn. Obs., ubi scribitur Loukkola; |Ulea- borg] p in ripa paludosa fluminis Oulujoki [»5. R. Suo. O»| ad Vehkakangas: Leiv.; rr Kemi prope Hirmu parce: Keckm., cfr l. c. p. 16; Kemi r Mat&soja! et ad Saurajoki: Rantaniemi, spec. etiam ab Akkunus!; {inter Tornea et Kalix] st fq florens mense Junio: O. R. Fries p. 159;) Karunki Korpikyla: Hougb. not.; Yli- tornio ad fontem prope serratrinam Ylinenjoki: Jul. Fort. p. 102; ad Turtola (!) primum obvius: Prytz Ant. p. 158; p (— st fq), in Rovaniemi haud [nobis] obvius: Hjelt & H. — Kuus. r Sainajan- 196 Ranunculus lapponicus. joki: Sahlb. Fort., forsan idem locus ac prope templum (M. & J. Sahlberg!): Wainio Kasv., vide sub Ok. — Kk. Oulanka ad Sohjenansuu et infra Paanuorunen! {sub Kuus.]: Wainio Kasv., vide sub Ok.; Keret: N. I. Fellm.!, cfr Beket. p. 541; Soukelo et ad ripam lacus Susijirvi: Mela Pl. et herb. Lapp. fenn. p —st fq nonnunquam satis cop.: Hjelt & H.; r in lucis umbrosis ad rivulos Lintuoja et Kommattioja in pinetisque uliginosis ad Kommattilampi parcissime: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; per partem subsilvaticam Lapp. suec. septen- trionalium ex. gr. ad Enontekiainen et Idivuoma Lapp. Torn. rarius: Wahlenb. p. 156, cfr 1. c. XVIII, XXXIII et LXIV; ad flumen Lutto nec non Ounasjoki ad Ollostunturi (rr): Fellm. Lapp.; Muonio Malmberg!; Muonio Laitaoja: Zidb.; Pallastunturit in reg. silv.: Hjelt; Kuolajarvi ad Saukkotunturi, Saija, Kemi- jarvi in abiegno turfoso ad Perno, ad Suorsa, Sodankyl& in abiegno turfoso ad Pyhatunturi, ad pag. Sodankyla, in abiegno turfoso ad Rovanen, Inari in latere paludis turfosi ad Koppelo, ad rivulos locis turfosis prope Veskoniemi, ad scaturigines et in paludibus turfosis nonnullis locis prope Paatsjoki, etiam ad K6ngis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr l. c. p. 6 et 30 et Hult Lappm.; inter Kalliainen et Loukuttamavaara ad Vuori- jarvi [ad occidentem versus ab Aapajirvi!|: Stjernv., cfr Medd. XIX p. 18, ubi inter Kairala et templum par. Kuolajarvi lectum esse dicitur; Salla prope Peteri: Borg & Rantaniemi!; Kuola- jarvi in palude ad Sallojairvi (Enwald): Sel. herb.; Inari prope templum (Lénnbohm): Hult herb.; Utsjoki: 5. Castrén p. 353; parcissime locis uliginosis in pineto insulae Mahlattisaari in lacu Inari et prope Lastekoski flam. Vaskojoki: Kihlm. Ant.; ad fluvium Lutto: Popp. p. 4; Paatsjoki Tsitsanjarga: Granit & Poppius!; iuxta Paatsjoki [»Pasvigelv»] ad Klostervand, quum ad paludem vastam ex adverso insulae Menikaso p tum prope praedium Svan- vik: Norm. p. 244, cfr Blytt p. 931—982; usque ad lat. 69° 39’: Norm. ann. p. 6 et Norm. Fl. Overs. I p. 10--11; in Finmarkia interiore {Anarjokka prope Gossejokka [= Koschjoka: Kihlm. Ant.| ad Galgoguoika], in Varangria australi Munkelven prope ostium, ad viam inter Langfjordvandet et Svanvik complur. loc. in turfosis silvae, Bjérnsund inter abietes [»granholtet»| et es Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 197 Salmijarvi [»Tsjolmejavre»|, ad septentrionem versus a Svanvik cop. cum Listera cordata et Petasite semper in fundo turfoso sphagnoso in pineto, ad fluvium inter Salmijarvi |»Tsjolmejavre> | et Bossejavre supra Store Menikaso, Store Menikaso in parte ros- sica: Norm. Fl. Spec. p. 50—51. -— [L. ent. reg. subalp. r, reg. silv. p: Lest.; r in reg. subalp. sat parce in paludoso ad Hirvasvuopio: Lindén Bidr., cfr Bot. Centralbl. LXI p. 221, vide etiam Hartm. p. 161 etc.] Lapp. ross. ad Petshenga {»Peisen»| et peninsulam Karels- gammen: Fellm. Ind.; ins. Kildin: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm. et Beket. p. 541; Kantalaks!, Sashejka et Kuusreka: Mela PI. et herb.; Kanosero: Edgr. & Lev.; fq ad Hirvasjaur et Nuotjavr!, nonnulla spec. ad fluv. Kola 18 km (stad. ross.] ad meridiem versus ab oppido et unicum spec. ad Sashejka: Enw. ann.; st fq —fq in reg. silv., copiosius, hic illic copiose in silvis et palu- dosis humilibus ad ripas fluvii Nuotjok propius ad ostium!, velut ad habitaculum recens et australem partem lacus Nuotjavr, in reg. silvatica longius a ripis velut ad Siulujok et Siululampi parcius occurrit: Lindén Ant.; ad partem infimam fluv. Niem- lomjok: Palmén!; Umbjavr in abieto paludoso ad rivulum Kiet- kuaj!, Voroninsk in saliceto sphagnetoso!: Kihlman; Sashejka ad Kola: Brotherus! Utom Finlands botaniska griinser ar arten antriffad bl. a. »in abiegno paludoso ad rivulum Nischnij-Ig»: Cajander & Lindroth! och »Puramoch, etwa 2,5 Meilen von Korjetsckoje beim Fl. Onega»: Lindr. Verz. p. 14. Arten uppriknas af Kudrawtsow p. 260 bland arter, som dro allmianna bade i trakten af Petersburg och pa Kola-halfén; detta ar i hégsta grad vilseledande. Fran Lk. Pallastunturit Rihmakuru: Mela herb. finnes en hégst egendomlig form, staende emellan R. lapponicus och R. acer. Da det enda exemplar, som patraffades, ar utblommadt, kan formen ej bestiimmas, men jag har likvaél hiirmed velat fasta uppmirksamheten vid densamma. Ranunculus hyperboreus Rottb. In Lapponia raro — satis raro invenitur; ad meridiem versus usque ad 64° 50' progreditur. In Lapponiae inferioris humidis st fq: Prytz; per partem 198 Ranunculus hyperboreus. silvaticam et subsilvaticam Lapp. tornensis et kemensis ab Yli- tornio [»Ofvertornea»| et Jukkasjarvi usque in Finmarkiam pro- ximam et Varangriam australem [»districtum Feelles dictum>| Norvegiae ultimae p cop.: Wahlenb. Fl. Suec. p. 361; maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. bor. (cum Lapp.): Nym. Suppl. p. 9, vide etiam Led. I p. 35. Ok. Kianta prope praedium sacellani: Lackstr.!, cfr Medd. I p. 98, Wainio Kasv., Herb. Mus. Fenn. Ii p. 133 etc.; r Kianta Mannila: Must., cfr (Must. p. 40 et) Brenn. Obs. — Kp. ad ostium fluminis Shuja [»Tshuja»]: Selin!, cfr N. I. Fellm., qui tamen latit. parum recte indicat, et Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Sosno- vets extra Kemi: Bergroth & Lindroth! Ob. Kemi ad Porh6él& in fossis, prope Konttikivalo in sca- turiginibus: Keckm., cfr |. ¢. p. 10; Tervola ad serratrinam Saari: Rantaniemi; Tornio (N. Liakka): Mela herb.; Alatornio (!) Ala Vajakka: F. Silén!; Alatornio prope Torpa ad Liakka et Kantojarvi: Hougb. not.; Ylitornio: Liljebl. p. 229, cfr And. Lapp. p. 13 et Backm. & H. p. 143; rr Ylitornio prope deversorium Vanhainen: Hjelt & H.!, vide etiam Brenn. Obs. et infra. — Kuus. Porosuo ad Haapasaari: Hirn Fort.!, cfr Medd. XX p. 9; Salla Tuutijarvi: Borg Sel.!, (cfr Medd. XXVII p. 91). — Kk. Knjaisha: Fellm. Ind., vide sub Lapp. ross. Lapp. fenn. rr Kolari Sieppijarvi: Hjelt & H.!; [Sodan- kyla] r in lucis ad rivulum Lintuoja et prope pagum Sattanen locisque limosis, udis ad Anneberg parcius provenit: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp. torn. p cop., kemensis rarius ex. gr. ad Hietasuvanto: Wahlenb. p. 158; ad Hietasuvanto in par. Sodankyla rarius, ad pag. Kyr6 in Inari cop.: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Sodankyl& (!) in scaturiginibus ad Lokka, Mutenia in iugo Suoloselkaé, Inari ad Térmanen nonnullis locis, in litore limoso lacus ad Kyro, in litore rivuli et locis humidis limosis ad Koppelo plur. loc., ad Veskoniemi et in scaturiginibus ad Paatsjoki, etiam ad Salmi- jarvi fluminis Paatsjoki: Wainio Not.; in paludoso inter Kalliai- nen et Loukuttamavaara [ad occidentem versus ab Aapajarvi!|: Stjernv.; in fossis [»vattengropar»| ad Lokka: Hult Lappm.; nobis non obvius fuit nisi iuxta sinum varangricum: Kihlm. Ant.; Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 199 Petshenga [»Peisen»| (st fq): EK. Nylander & M. Gadd!; Paats- joki ad praedium Laiti (Lénnbohm): Hult herb.; ad flumen Teno- joki ad meridiem versus a pago Outakoski: Granit & Poppius!; in fossis irrigatis reg. subalpinae ad Karlbunden! st fq, suo loco cop., etiam quamvis parcius ad Nyborg et denique ad Bugones: Arrh. ant.; in Varangria merid. iuxta partem inferiorem fluminis Naytim6é [»Neidenelv»] suo loco cop.: Norm. p. 244—245; Va- rangria merid. usque ad 69° 57’—58’: Norm. ann. p. 7, cfr etiam Blytt p. 933 et vide sub Lapp. ross.; enum. e 6 locis: Norm. Fl. Spec. p. 51—52, quem |. inspicias. — [L. ent. reg. subalp. et silv. r Gunnarinkorva in par. Enontekiiinen (L. L. Leestadius) ...: Leest.; complur. loc. velut Kedkesuando, Naimakka, Kilpis- jarvi...: Backm. & H. p. 143; Lammaskoski: L. L. Lestadius!; Naimakka: Malmberg!, vide etiam Hartm. p. 161 etc.; Lindén Bidr. non enum.| Lapp. ross. »a me supra pagum Knjisha [»Knasaikuba»| in Lapp. ross. et pagum Kyr6d Lapp. fenn. nunquam lectus»: Fellm. Ind.; locis humidiusculis apricis per totam Lapp. or. p: N. I. Fellm., spec. e Kolskaja guba!, cfr 1. c. p. XLVI et Beket. p. 541; Kantalaks: Sahlberg!; Hibinéi ad ripam fluvii, Pjalitsa et Ponoj: Mela Pl.; p in reg. alpina, adnotatus e valle [»kurun»| inter altius et inferius cacumen montis Viertsoivi copiosius, in valle rivuli in declivi montis Viertsoivi occidentali hic illic [»strddd»], in Kahperioivi et montibus adiacentibus in fissuris rupium locis umbrosis parce: Lindén Ant.; Ponoj!, Triostrow! et Svjitoj-noss!: F. Nylander; Ponoj: Broth. exk. p. 75 et alii!; Ponoj! et Babja!: Brenner; Orloff: Kihlman!; ad sinum Kola: Karsten!; Jeretik, Nuotjavr! r: Enw. ann. & Hollm.; Jokonga (Brotherus): Hult herb.; Rinda cop.!, Subovi in peninsula pisca- torum!, Semostrow!: Brotherus, cfr Broth. Wand. p. 13. Ob. st r Liminka: Leiv.; mahainda behéfver uppg. bekraftas. — Lk. Hult Lappm. anfér enl. Wainio arten ifven fran »Raututunturi (Kopsus- vanka?)>; denna fyndort aterfinnes dock hvarken i Wainios tryckta arbeten, ej heller i hans originalanteckningar. 200 Ranunculus hyperboreus. Ranunculus hyperboreus f. samojedorum (Rupr.) N. I. Fellm. In Lapponia maxime ortentali cum supertore. Ross. arct: Nym. Consp. p. 13: Lapp. ross. »in herb. Cel. F. Nylander vidi specimina nonnulla anno iam 1844 ad Jokonga (Lapp. Ross. bor. or.) lecta, ex eodemque loco etiam reportavi»: N. I. Fellm., cfr 1. c¢. p. XXV; Jokonga cop. ad rivulum: Broth. Utdr. p. 131; Svjatoj- noss [»promontorium sanctum»]: F. Nylander!; vide etiam FI. Samoj. p. 18 et N. I. Fellm. p. 4, ubi ambobus locis describitur, Trautv. Incr. p. 24, Beket. p. 541 ete. Ranuneulus pygmaeus Wabhlenb. In montibus alpinis Lapponiae haud raro legitur, sed nisi parum extra regionem alpinam non descendit. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. etiam fenn. et or... . est planta alpina: Nym. Suppl. p. 9, vide etiam DC. Prodr. | p. 35 et Led. J p. 36. Lapp. fenn. in totius alpini iugi lateribus . . . fq, etiam in Ohrdalen iuxta Hopseidet Finmarkiae lectus, sed de cetero nunquam extra alpes altiores: Wahlenb. p. 157 et 158, cfr 1. ¢. p. XVIII et Wahlenb. Fl. Suec. p. 361; Pallastunturit p ad rivulos: Hjelt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Pallastunturit (Malmberg!) et Ounastunturit: Norrl. Lappm. p. 259; ad alpem Jeskadam in Utsjoki: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; in reg. alpina alpis Har- mitschokka! partis quam; maxime borealis territorii: Kihlm. Ant., cfr Hult alp. Pfl. p. 181; Utsjoki Ylakéngias in »tunturi»: Avena Sahlberg!; prope Mandojiiyri in reg. alp.: J. Sahlberg!; (Raste- kaisa: Hult alp. Pfl. p. 186, Norm. FI. Spec. p. 55 ete.;) Varangria austr. in Middagsfjillet ad Pasvig orientali cum FR. nivali, sed usque ad litus: Th. Fries p. 184; Varangria austr. enum. insuper e 5 locis: Norm. Fl. Spec. p. 55, quem |. inspicias, cfr Th. Fries Resa p. 62 et Blytt p. 933. — [L. ent. reg. alp. (fq): Leest.; st r—p in reg. alp. Tshaimo (E 670 m), ad imum montem Tshertti, Angeloddi (E 675 m), Toskaljaur et fq in alpinis Halti: Lindén Bidr., cfr Grape p. 105, Lindén in Bot. Centralbl. LXI p. 221, Hartm. p. 162 etc.| Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 201 Lapp. ross. haud infrequens ex. gr. ad Petshenga [»Pei- sen»|, Karelsgammen, Normanssiitel et alibi inprimis ad alpes Maris glacialis: Fellm. Ind.; in alpinis secus totam oram Maris glacialis et usque ad Pjalitsa Maris albi haud raro: N. I. Fellm., efr 1. c. p. XLII et XLVI et Beket. p. 541; haud infrequens in Tuatash ad Nuotjavr: Enw. ann.! & Hollm.; p — st r in superiore reg. alpina, Siuluoivi copiosius in vallibus rivulorum et in ru- pibus, quae ut gradus exsurgunt {»klippterasser»], Suolesjelki- tiemmisoivi et Tuatash in declivi occidentali sat cop.: Lindén Ant., spee. e Siulutoldi!; Lujauri urt!, Orloff!: Kihlman, cfr Bot. Not. 1887 p. 268 et Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Devjatoi ad litus maris: Mela Pl; Ponoj: Broth. Exk. p. 76, Knabe Pfl. p. 279 et Montell!; Pummanki: Broth. Wand. p. 15; Litsa: Brotherus! Ranuneulus nivalis L. Viz nisi in altissimis Lapponiae montibus alpinis occurrit. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. etiam fenn.: Nym. Suppl. p. 8, vide etiam DC. Prodr. I p. 35 et Led. I p. 36. Lapp. fenn. in totius alpini iugi campis . . . vulgatissime, sed vix ... extra altiores alpes provenit: Wahlenb. p. 156 et 157, cfr 1. ec. p. XXXV; haud procul a Kudrokuoska ad flumen Lutto: Fellm. Ind. et Lapp., cfr Wainio Not.; Pallastunturit et Ounastunturit (Malmberg!): Norrl. Lappm. p. 259; Varangria austr. in Middagsfjillet ad Pasvig orientale vix 15 m [50 ped.| supra mare: Th. Fries p. 184; Varangria australis [etiam] Beljek 368 m supra mare ad locum nive obtectum |>sneflek»| cop.: Norm. FI. Spec. p. 58, cfr Th. Fries Resa p. 62, Blytt p. 934, Hartm. p. 162 etc.; [Rastekaisa: Hult alp. Pfl. p. 186, 187 et 188, Norm. Fl. Spec. p. 58 et alii]. — [L. ent. reg. alp. fq: Lest., cfr Grape p. 105; Kilpisjirvi: Malmberg!; p in reg. al- pina, circa alpes Halti fq (S et SE circ. 910 m), locus infimus, ubi occurrit, est Talsivuopmapuoltza in declivi occidentali 516 m: Lindén Bidr., spec. ad imum montem Tshertti! lectum, cfr Medd. XVIII p. 244 et Bot. Centralbl. LXI p. 221, vide etiam Hartm. p. 162.] 202 Ranunculus nivalis. Lim. in summo cacumine Tuatash ad Nuotjavr: Enw. anon. & Hollm.!, spec. deflorata; r in reg. alpina in valle ad imum montem Siuluoivi sat cop., Vuojim in valle {»kuru»] sat parce: Lindén Ant. Lk. Foérekomsten pA Pallastunturit 4r mahinda ej fullt siker, da exemplaret dr fran Ounastunturit, och da arten, ehuru sirskildt efters6kt, ej sigs af Hult och mig pa det férra stallet; om den finnes pa Pallastunturit, ar den siikert mycket sidllsynt dirstiides. — Lapp. ross. Beket. p. 542 anfor uppg. i Fellm. Ind. under Kola, hvilket ar oriktigt. N. I. Fellm. upptager alldeles icke arten, som den tiden ej var kand fran Lapp ross. Den nirbeslagtade R. sulphureus Soland. [= R. altaicus Laxm.|, som férekommer sdvial i Ost-Finmarken som Sibirien, och som dirjamte i utblommadt tillstand antriffats emellan Koutovanka och Lyngen: Mela herb, jfr Norm. Fl. Sp. 58 och 59, har hittills ej blifvit funnen inom Finlands naturalbistoriska omrade, ehuru man af Klinggraff p. 67 skulle kunna sluta till dess f6érekomst 1 Lapp. ross. Ranuneulus auricomus L. In Fennia usque ad 64° frequenter et saepe coptose pro- venit; satis frequenter aut passim ad circ. 67°, sed etiam, quam- vis, ut videtur, raro, usque ad summum septentrionem invenitur. Fq in Fennia usque ad 64° inveniri consentiunt plurimi auct., efr Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 12, vide etiam DC. Prodr. I p. 33 et Led. I p. 38. Om. fq: Hellstr.; st fq: Tenn. — Ok. st fq adhue in par. Kianta: Wainio Kasv.; in pratis udis fq: Lénnbohm!; fq: Must.; fq, in parte maxime orientali st fq: Brenn. Obs. — Kp, (st fq): Wainio Kasyv. Ob. fq, in parte maxime septentrionali st fq: Brenn. Obs., quem |. inspicias; [Uleaborg] (fqq): Leiv.; Kemi st fq ((M.] Ca- strén): Jul. Fort. p. 102; fq: Keckm.; [st fq: O. R. Fries p. 1595) st fq: Hjelt & H. — Kuus. p—st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv.; Keret: Fellm. Ind, vide etiam sub Lapp. ross. et infra. Lk. st fg—p: Hjelt & H.; Kittilé st r: 1. c. p. 97; in pratis graminosis, subhumidis, interdum etiam humidis p et parcius: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 203 Blom Bidr.; in Kuolajarvi haud rarus, Sodankyla ad Kairala, pag. Sodankyla, Martti: Wainio Not., cfr 1. c. p. 6 et Hult Lappm., vide etiam Zetterstedt II p. 179. —- Li. ad Utsjoki rr: Wahlenb. p. 155, cfr Fellm. Lapp. et Kihlm. Ant.; in litore in regione pinifera ad Salmijarvi (69° 31’) fluminis Paatsjoki: Wainio Not.; ad litora maris prope Elvenzs: Norm. p. 245; Varangria austr. in fundo sinus Jarfjorden, Salmijarvi {[»Tsjolmejavre»| ad Svan- vik fet Nyborg (Chr. Sommerfelt)}: Norm. Fl. Spec. p. 61, cfr Norm. ann. p. 7, Blytt p. 938 et Hartm. p. 162. — [L. ent. (rr) ad Enontekiaéinen: Fellm. Lapp.; reg. subalp. et silv. p: Leest.| Lapp. ross. in parte merid. usque ad Imandra et Umba: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII et Beket. p. 542 [ad Kk. partem maximam spectat]; Kantalaks: Brotherus!; Tshun supra terminum betulae, Porjeguba: Mela Pl.; Shelesnaja: Broth. Wand. p. 5; Umba: Edgr. & Lev.; p? in reg. silv. ad ripas fluviorum Nuotjok et Rahkujok et ad septentrionalem partem lacus Nuot- javr: Lindén Ant. »In pratis umbrosis minus fq»: Prytz. — Al. p: Bergstr., men st fq: Bergstr. Beskr ; fq: Arrh. & K. och Bergr. — Ab. st fq: Renv; fq — st fq, »toisinaan sangen runsas»: Caj. Kasvist., dir nérmare uppg lamnas; fqq: Wecks. — Ny]. fq — fqq, »kosteilla niityilla usein erinomaisen runsas»: Stenr.; [Hogland] allmiin (E. Ny]. Ber.): Brenn.; st fq: Brenn. p. 446 och Brenn. Till. p. 38. — Ka. cop.: Blom; fqq: Lindén. — Ta. st fq: Asp. & Th. och Bonsd. — Sa. cop.: Hult. — Kol. fq — fqq: FElfv. — Oa. fqq: Laur Vaxtf. — Tb. st fq: Broth. -— Sb. fqq: Malmb.; lisalmi p: M. & J Sahlb’ -— Kb. st fq —fq »paikotellen runsaasti»: Axels. Putk. Lapp. ross. Arten uppriknas af Kudrawtsow p. 260 bland arter, som dro allmainna pa Kola halfén; detta kan dock icke anses riktigt. — Lm. Kihlmans exemplar fran Voroninsk, som afsigs med uppg. fran denna provins i Herb. Mus Fenn. II p. 54, fores numera till den tidigare ej sirskilda R. * sibiricus. Afven Lv.: ]. ¢ bor utga. Var. alpestris Hartm Lapp. ross. »ad Sashejka [»Sascheika>], lacus Imandra et Tetrina obvius»: N. 1. Fellm., jfr 1. c. p. XLII—XLIII ete. — Det synes mig dock osikert, om exemplaret fran Tetrina 6fverhufvudtaget tillhér R. auricomus. Var. obesus Rupr. Kk. Knjasha [»Knjaschajaguba»] N. I. Fellm. Fell- man bifogar ett fragetecken efter namnet; ej heller jag kan afg6ra, huru- vida bestéamningen 4r riktig. Af denna art upptager Mela Kasy. underarterna plebejus Fr. [= auricomus c| och cassubicus L., afvensom af den foérra, utom fallax W. & Gr., varieteterna nothus Mela och vaginatus Mela. I Mela herb. finnes 204 Ranunculus auricomus. den foérra fran Ob. Uleaborg [»Oulu»] Linnasaari; den betecknas Mela Kasy. III sasom st fq. Var. vaginatus finnes diremot i Mela herb. fran Hel- singfors; den betecknas |. c. sasom r. Arrhenius har i hassellundar invid Al. Mariehamn funnit former vixande bland R. auricomus och R. * cassubicus, hvilka synas intaga en intermediar stallning till dessa. Namnda, méjligen hybridaéra mellanformer krifva annu narmare granskning: Arrh. Ranunculus auricomus var. fallax Wimm. In Fennia australi rarius lectus, sed forsitan ex parte neglectus est. Al. Jomala »Hemhagen»: R. Chydenius!, spec. ad f. typi- cam transit. — Ab. Lojo complur. locis adnotatus, velut ad Ivars, in vicinitate templi et Paloniemi: Ch. E. Boldt. — Ny]. {Nurmi- jarvi) haud infrequens in marginibus silvarum et in silvis fron- dosis: Stenr., spec. e Nurmijairvi Valkjiirvi leg. C. J. Forsberg! ; Helsingfors in horto botanico! cum typo solo pingui, Helsinge Hoplax! et Thusby Mariefors in horto: Sel. ann.; (Mantsilé| Fru- gard: K. Nordenskjéld!; Hogland Selkapajunlahti: Brenner! Sat. p—st r cum forma typica: Hjelt, spec. e Karkku Kauniais! — Ta. (st fq) in pratis graminosis: Leop.; complur. loess] Norties .Ouelay, Tb. Saarijirvi flerstides: Broth.; exemplaret under namn af R. cassu- bicus hér snarast till hufvudformen, ehuru bildande 6fvergang till variete- ten. Dylika former finnas afven fran Ny]. Artsj6: Selan! — Sat. Karkku Jarventaka: Hjelt! — K1. Kronoborg: J. J. Chydenius! — Lp. Uppgifves sasom inlemnad fran Ponoj af Montell: Medd. XXVI p. 192; exemplaret nirmar sig mest R. * sibiricus och skiljer sig enligt Kihlmau i hvarje hiindelse fran den i sédra Finland férekommande R. auricomus var. fallax, hvilken f. 6., sisom Arrh. anmiarker, finnu ar taimligen outredd till sin natur. Var. fallax finnes diremot afven fran Karelia transonegensis Gaguskij pogost: Cajander & Lindroth! Se f. 6. under R. auricomus och R. cassubicus. Ranuneulus auricomus x sibiricus (Glehn). Anno 1901 apud nos ab Harald Lindberg distinctus, adhuc paucis tantum locis inprimis Lapponiae orientalis, sed etiam Fenniae lectus est. * Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 205 In peninsula Kola adhue cum R. auricomo confusus: Lind- berg in (Diar. 2, II, 1901) Medd. XXVII p. 65--66, cfr Bot. Not. 1901 p. 128 etc., ubi descriptio, Medd. XXVII p. 134 et Lindb. mileep ils. K1. Ruskiala: A. Backman! in Medd. XXVIII p. 38 A (spec. determ. Lindberg). Ob. cop. ad templum vetustum par. Kemi 1902: Lindberg in litt., cfr (Diar. 7, II, 1903) Medd. XXIX p. 38 et 95. Lim. Umba in declivi fertili: Kihlman! — Lp. Orloff ad rivulum inter salices nanas: Kihlman!; Ponoj in declivi septen- trionali ad fluvium: Montell!, cfr Medd. XXIX p. 120. — Lm. Voroninsk in campo herbido vere inundato: Kihlman! Angaende ett mdjligen hithérande exemplar se under R. awricomus var. fallax. (Ett annat ex. fain det nyss omnimnda). Till detta exemplar ansluter sig enligt Kihlm. ett ofullstindigt och knappt bestambart exemplar fran Lk. Rimpioja mellan Kuolajarvi och kyrkobyn: Stjernvall! Ranunculus « eassubicus L. In Fennia maxime austro-orientali et in Alandia com- pluribus locis tnventri indicatur, ceterum in Fennia australi usque ad 62° raro lectus est, sed usque ad 63°, ubi certe ra- rissimus, inveniri indicatur. »F. plebejus et elatior. In umbrosis Fenniae australis. Specimina ad deversorium Nuckars in Nylandia {Nurmijirvi lecta primum distinxi in herb. Cl. Appelberg, Helsingforsiae leg. C]. Mag. Wacklin ad Gumtiikt»: Spic. I p. 21; Fenn. merid.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 12; Fenn. sola mer.-oce. et or. (Olonets, Oneg.): Nym. Suppl. p. 8. Al. (»rr»): Bergstr., spec. e [Fég]6] Degerby!; [Fégl6] Degeré Gripé: Bergstr. p. 4; Sund prope templum: Hult ann. et herb:; Hammarland Posta, Jomala Ramsholm!, Lemland Flaka: Arrh. & K.; Mariehamn, in Al. in coryletis per totum territorium p—st fq: Arrh.; F6égl6 Gripé6 cop. in coryleto: Gadol. et FE. Ericson!; Vard6 Listerbyholmen: Laur. Fort.; r Kumlinge Ingers- holm cop.: Bergr.!, vide etiam Sernander, R. Den skandinaviska ve- getationens spridnings biologi, Upsala 1901, p. 138. — Ab. Halikko Nikl.!; Uskela: R. v. Willebrand in herb. lye. n.; Vihti (!) r Har- 206 Ranunculus * cassubicus. kala [in saltuj: Printz, cfr Flinck. — Ny]. Kyrkslatt: Nyberg!; (Nurmijarvi] (st fq) saltem in parte australi et interdum copio- sissime: Stenr., quem |. inspicias, cfr Stenr. Thierl. p. 24 et vide supra; Helsingfors ad templum vetustum graecum (Tikkanen): Hult herb.; hoe loco adventicius: Sel. ann.; Sédernis: alumn. EK. A. Stenberg!; Thusby Kaakola in septo prope ripam et ad Gammelby (fq): Astr. & H. in litt.; W. Nyl. vide Spic. — Ka. Viborg (Larssen H. M. F.): Fl. Kar., spec. non iam exstat. — [k. Valkjairvi Péahkinima&ki: Lindberg!, cfr Medd. XXII p. 7; Metsapirtti: Lindberg |. c.; [Parkala [»Pargola»| (Kiihlewein): FI. Ingr. p. 32, vide etiam Meinsh. p. 16]. Sat. r Birkkala (Simming!): Malmgr.; rr Birkkala Haavisto Sipila: Hjelt!, Birkkala Haapaniemi: M. Werving!; Birkkala Pitkaniemi: Hougb. in litt. 1904. — Ta. prope templum par. Luopiois et ad Nukari in prato silvatico: Leop.; Kalvola Frant- sila: L. v. Pfaler in Bot. Byt.; Lammi Vilkkilé: Leop. ann.; st r (Asikkala] Kurhila (!) in prato humido, Kaitas, Tiirismaa, {Hollola] Uskila: Norrl. s. 6. Tav. — Kol. pluribi in reg. silvatica: Elfv., spec. e Nikola! ad var. fallacem transit; compluribus locis in vicinitate fluvii Svir et infra Nikola et inprimis in vicinitate ostii ad Vosnessenje! etc., etiam haud procul a Latva, Soutu- jiirvi et Shoksu, denique circa Petrosavodsk: Caj.; Petrosavodsk: (Giinther!): Norrl. On., cfr Giinth. p. 31. Sb. r: Mela; [Kuopio] Kehvo Kuorlampi cum subvar. pen- natifida: Mela herb. — Kon. rr Klimskij (Kullhem!): Norrl. On. Kl. p: Enw. hav.; uppg. behdfver dock bekraftas, freqvensen ar sikert oriktig. — Fran Karelia transonegensis finnas exemplar fran Gaguskij pogost: Cajander & Lindroth! I sammanhang harmed kan papekas, att arten 6sterut gar vida lingre mot norden, da den t. ex. uppgifves fran Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10. Jfr f. 6. om denna vaxt Norrl. s. 6. Tav. p. 140. Ranuneulus acer L. Tota Fennia et Lapponia, reg. alpina forsitan excepta, ubi formae tamen inveniri indicantur, frequentissime et saepe copiose (— coptosissime) proventt. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 207 Fqq') (aut fq) tota Fennia inveniri consentiunt omnes auc- tores, cfr Till. Till. Icon. 89 e Fries 6fvers. non ex O. Hjelt Nat., Kalm, Prytz; in pascuis et pratis totius Fenniae ad alpes Lapp. usque: Wirz. pl. off., cfr Fries; Eur. omn. exe... .: Nym. Consp. p. 12, vide etiam DC. Prodr. I p. 36 et Led. I p. 40—41. Lapp. fenn. fqq saepe cop.: Hjelt & H.; fq — fqq: Blom Bidr.; per partes silvaticas, subsilvaticas et subalpinas {nec non inferalpinas et maritimas omnium Lapponiarum usque ad Hop- seidet Finmarkiae| fere ubique, in alpibus quoque eum delatum vidimus cum domiciliis lapponum: Wahlenb. p. 159 et 160; ubique fq: Fellm. Lapp.; fqq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodan- kyla, fq sed minus abundanter in Inari, fq etiam ad K6ngiis prope Mare glaciale: Wainio Not.; (st fq): Hult Lappm., cfr 1. e. p. 39 (et 150); in pratis et clivis stercoratis fqq per reg. subsilv. et subalpinam, in reg. alpina non visus: Kihlm. Ant. p. 224 fomissus]; st fq —fq in declivibus graminosisque per regionem subalpinam totius territorii |{Varangriae australis]: Arrh. ant.; enum. e multis locis: Norm. Fl. Spec. 67—68, vide etiam Blytt p. 937 etc. et sub var. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Leest.; fqq — fq in reg. subalp., fq in vallibus rivulorum reg. alpinae, ubi inprimis formae humiles uni- aut pauciflorae saepe occurrunt, in alpinis Halti alte adscendit in declivibus alpium (S et SE cire. 910 m): Lindén Bidr.] Lapp. ross. ubique: Fellm. Ind.; ubique fq: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 542; fq in reg. silv., p in reg. alp. enum., copio- sius etiam in valle {»kurun»] alte sita ad Vuojim: Lindén Ant., vide etiam sub var. Varietates sequentes indicantur: Var. pumilus Wahlenb. Lapp. fenn. in collibus siccis Lapp.: Wahlenb. p. 160, ubi describitur; in alpibus haud in- *) Prytz, Bergstr., Arrh. & K., Bergr., Flinck, Wecks., Caj. Kasvist., Stenr., Lindén, [Meinsh. p. 15,] Hjelt, Leop., Norrl. s. 6. Tav., Wainio Tav. or., Hann., Elfv., Laur. Vaxtf., Broth., Mela, M. & J. Sahlb., Axels. Putk., Wainio Kasv, Norrl. On., Hellstr., Must., Brenn. Obs., Leiv., Keckm.; fq — fqq: Arrh. Ann.; cop.: Blom, Hult et Enw.; saepe cop.: Caj. Kasvist., Axels. Putk., vide etiam Hayr. Stud. p. 169. 208 Ranunculus acer, frequens: Fellm. Lapp.; Pallastunturit Rihmakuru: Malmberg!; Ounastunturit: F. W. Maklin!; enum.: Norm. FI. Spec. p. 68. — [L. ent. reg. alp. p: Leest., vide etiam sub f. typica.] Lapp. ross. in alpinis fqq: N. I. Fellm.!; Pummanki: Broth. Wand. p. 15. Lindberg meddelar i bref, att flere exemplar i samlingen, som tidi- gare gatt under detta namn, tillhéra * propinquus C. A. Mey. Var. nothus Lest. Ny1. Borga Lill Kroksniis [spec. unicum]: Sel. O. Nyl. — Kuus. r infra Mantytunturi: Wainio Kasv.!, vide sub var. borealt. Var. borealis Wainio. Li. Ad Torminen in par. Inari: Wainio Not., ubi p. 59 describitur. Om denna sages: »Huc &. borealis Trauty. (Bull. Soc. Nat. Mosc. 1860 [ p. 72) verisimiliter pertinet. — Huic varietati subsimilis etiam est planta, quam in Kasvistonsuht. 1875 p. I »v. nothus Hartm.» nuncupavi»: Wainio Not. — [R. * borealis Trautv. upptages fran Ross. arct.: Nym. Consp. p. 12, jfr afven Nym. Suppl. p. 7 m. fi.] Mela Kasv. p. {) sairskiljer utom nothus Leest. annu f6lj. varieteter: rusticus Mela [= a] och frigidus Mela [= pumilus p. m. p.?] R. sqvarrosis Lest. herb. Lapponia tornensis: Nym. Consp. p. 1°, dir afven beskrifning f6rekommer, sAisom underart under R. acer, jir Trauty. Incr. p. 878. R. glabriusculus Rupr. »etiam Lapp. or. (Fellm.)»: Nym. Suppl. p. 7 afven sisom underart under R. acer; jag vet dock icke pa hvilken grund den upptages, dai den mig veterligen ej] omniaimnes af Fellman. En, sisom det tyckes, anmirkningsvird form, nirmande sig till R. lanuginosus, omnimnes fran Lapp. ross. Sapadnjinavolok! afvensom under namn af f. lanuginosaeformis fran Kildin (Selin!): N. I. Fellm. p. 3, dar den beskrifves, jfr Nym. Suppl. p. 7. En afvikande form beskrifves 4fven fran L. ent. Peltsana: Leest. p. 39. Vidare omnimnes R. acer med dubbla blr: Not. XIII p. 457 och fran K1. Ruskiala Timoska (A. Molander 1895): Lonnbohm i L. Y. 1900 p. 145. Exemplar haraf finnes dessutom fran Al. Kumlinge: Bergroth! och omnimnes fran Al. Sund Kastelholm: Hult ann — En form »petalis pallidis» finnes fran Ta. Janakkala Kerkkola: Kibl- man! F. parviflora »petala 31/2—-4 mm longa» KI. Ruskiala: Lénnbohm! Monstrésa exemplar omnimnas dessutom i Medd. XXI p. 6. — Jitte- exemplar uppgifvas annu Lm. Vishnjak: Broth. Reseb. Sésom fossil uppgifves R. acer vara funnen [Sat. Ikalis] Kove- lahti: Herlin p. 160, jfr G. And. p. 117. Namnet skrifves i Herb. Mus. Fenn. II liksom af flertalet finska forf. R. acris; jag har enligt Neuman m. fl. nyare férf. anvindt skrifsattet R. acer. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 209 Ranunculus acer « propinquus ©. A. Mey. His annis ab Harald Lindberg distinctus est, sed distri- butio nondum explorata sit; in Fennia et Lapponia oriental invenirt videtur’. K1. Ruskiala: A. Backman!, cfr Medd. XXVIII p. 37 A. et Medd. XXX p. 132. - Kol. Soutujaérvi: Cajander! Lapp. ross. multa spec. ad hunc pertinent. Alla uppgifter angaende denna underart (= var. Steveni Reg.) har jag erhallit af Lindberg, som framhaller, att den ar en ostlig ras och att en- dast denna ras finnes i Sibirien. I sina utpriglade former ar R. propinquus latt att skilja fran hufvudformen, men sasom alla geografiska raser svar- skild i grinsomradena. — Omniamnes férsta gangen fran Finland i Lindb. Enum. (1901). Ranunculus repens L. Tota Fennia frequenter vel frequentissime et saepe co- piose provenit; etiam in Lapponta excepta forsitan parte sep- tentrionali, ubi passim inveniri indicatur, frequenter obvius, sed ad terminum Betulae vir progreditur. Fq vel fqq ') usque ad Lapponiam inveniri consentiunt plu- rimi auctores, cfr Till., Kalm, Prytz; tota Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. .. .: Nym. Consp. p. 11, vide etiam DC. Prodr. I p. 38, Led. I p. 43—44 et Borg Beitr. p. 99, 117, 118, 182, 141. Lapp. fenn. fq —fqq et saepe cop.: Hjelt & H.; in cultis, propatulisque domorum humidis nec non in ripis fluminum per totum territorium st fq occurrit: Blom Bidr.; per partem silva- ticam et subsilvaticam Lapp. suecicarum p et ad fluvios Uts- jokiae rarius: Wahlenb. p. 160; usque ad Utsjoki in uliginosis haud infrequens: Fellm. Lapp.; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, So- dankyla, Inari, et in regione betulina ad Kéngiés prope Mare glaciale: Wainio Not.; in reg. silv. fq, in pagis Lapponum di- ') Bergstr., Flinck, Wecks., Caj. Kasvist., Stenr., [Meinsh. p. 14], Hjelt, Leop., Norrl. s. 6. Tav., Hann., Broth., Mela, M. & J. Sahlb., Norrl. On. (in Reg. oce. fq), Leiv. et Keckm.; cop.: Stenr., Enw.; fq —fqq, cop.: Axels. Putk. Typis impr. *|,, 1905. 14 210 Ranunculus repens. spersa — copiosius |»riklig»|: Hult Lappm., (cfr |. ¢. p. 150); Uts- joki fq: Seel. kat.; ad flum. Anarjok, Tenojoki, Utsjoki locis humidis ad domicilia p — st fq, alibi modo prope templum ina- rense et in pago Kyro: Kihlm. Ant.; p— st fq in locis irrigatis reg. subalp. per totum territorium [Varangria australis}: Arrh. ant.; enum.: Norm. Fl. Spec. p. 72. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Leest.; p in inferiore parte reg. subalp. in vallibus rivu- lorum, pratis paludosis et salicetis, supra Suukoski non visus: Lindén Bidr., cfr Bot. Centralbl. LXI p. 221.] Lapp. ross. ad flumen Tuloma p cop. et lacum Nuotjavr: Fellm. Ind.; p usque in summum septentrionem: N. I. Fellm., efr 1. c. p. XLVII; enum.: Beket. p. 542; Ponoj: Mela herb.; Pjalitsa: Mela ann.; {cirea Nuotjok et Nuotjavr] fq — fqq in reg. sily. copiosius in ripis Omnium amnium et lacuum: Lindén Ant.; Orloff!, Voroninsk!: Kihlman. O. Hjelt Nat. for, om ock med tvekan, Till. Icon. 89 till denna art, hvaremot Fries Ofvers. anser nimnda figur afse R. acer. — Sat. st fq: Malmer. — Ta. st fq: Asp. & Th. uppg. vederlaggas af andra uppg. fran samma trakter. F. hirsuta Hartm. »»ver territorium totum distributa»: Herb. Mus. Fenn. II p. 133; st r: Mela Kasv. III. Den omnamnes af Norrl. On., Wainio Kasv., Brenn. Obs, Hjelt & H. — Li. »etiam ad Kultala>: Kihlm. Ant., jfr Wainio Not. — Lapp. ross. »in parte bor. occ. ex. gr. ad Kildin, Ki- tofka alibique p. Occurrit etiam caule erecto absque turionibus ullis»: N. I. Fellm. Formen finnes i H. M. F. fran en stor mingd prov. (AL, Nyl., Ta., Sa., Kp., Kuus., Lk.). IT Mela Kasy. anviandes fé6r hufvudformen benimningen glabratus DC. Var. litoralis Zetterstedt beskrifves fran Kaaresu’anto: Zetterstedt IL jou Weeks F. gracilis Norm. beskrifves fran »Karasjok Finmarkiae intimae prope Beskin-jarga ad ripas limosas fluminis Karasjokka»: Norm. Sp. p. 8, se ifven Norm. Fl. Spec. p. 72. Med fyllda blommor férekommer R. repens timligen ofta, se bl. a. Medd. XXIII p. 48 och Clarke X p. 93 not. Nagra exemplar finnas iifven i H. M. F. Sdésom sadan odlas den ffven i tradgardar: Sel. ann. Fascierade exemplar torde ej vara synnerligen sillsynta; dylika om- talas t. ex. Medd. XXI p. 91. SAsom fossil ar arten allmant utbredd. Uppr: G. And. p, 117, dar det dock anmirkes, att den icke alltid torde kunna sikert sarskiljas fran R. polyanthemos. Flere uppg. af senare datum foéreligga afven. Oa. st. fg: Malmgr. Dessa afvikande Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 211 Ranunculus polyanthemos L. In Fennia australi et media plerumque satis frequenter occurrit; ad septentrionem versus in parte orientali usque ad 66° 50’ procedit, in parte maxime occidentali supra 63° 30’ vir nist adventicius adnotatus est. Kalm; in pratis nemorosis fertilioribus Finl. austr. p: Prytz; in pratorum collibus Alandiae, Nylandiae, circa Aboam, Sata- cundae, Tavastiae, Kareliae meridionalis: Wirz. pl. off.; Fenn. merid.: Fries; »usque in par. Sotkamo Ostrobottniae borealis mihi obvenit»: W. Nyl. Distr.; Scand. (exc. Lapp.): Nym. Consp. p. 11; Fenn. exc. Lappon. bor. multa: Nym. Suppl. p. 7, vide etiam Led. I p. 41. Al; st fq: Bergstr. et Arrh. & K.;\ st fq —fq: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; (in par. Téfsala non adnotatus): Bergr.; p — st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand.; p: A. Nyl. et Sel.; st fq: Renv.; fq: Flinck, quem I. inspicias, et Wecks.; {Mynimiki et Mietois| in parte australi fq et interdum cop., in parte septentrionali minore frequentia, enum.: Caj. Kasvist., efr l. c. p. 141. — Nyl. (Nurmijarvi) fq, in (pratis) siccis et campis deustis cop.: Stenr.; p: His. et W. Nyl.; Thusby st fq: Astr. & H.; p enum.: Sel. O. Nyl.; Brenn. non comm. — Ka. p: Blom; fg in vicinitate fluv. Vuoksi in collibus herbidis, st fq in parte interiore: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; {(st r): Meinsh. p. 14, vide etiam FI. Ingr. p. 28]. Sat. st fq: Malmer. et Hjelt; (Ikalis| (r): Herlin p. 136. — Ta. st fq: Leop., Asp. & Th. et Wainio Tav. or.; fq: Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd. —- Sa. circa Villmanstrand fq, ad septen- trionem versus rarescit: E. Nyl. & Chyd.; p: Hult. — KI. p: Fl. Kar.; Valamo st fq: Sel. ann.; st fq: Hann. et Hjelt. — Kol. st fq praesertim in deustis, in reg. arenar. haud observata: Elfv. Oa. (»st fq»): Malmer.; Laur. Vaxtf. non comm. — Tb. p: Broth., spec. e Laukaa!; Pihlajavesi haud infrequens: Norrl. n. v. Tav. — Sb. {Leppavirta] cop., sed non admodum fq in campis siccis: Enw.; (fq): Mela; Pielavesi: Lundstr.; lisalmi r: M. & J. Sahlberg!, spec. lectum prope templum!, vide etiam sub Sa. — Kb. Tohmajirvi Everilé (fq): Hjelt; Liperi p: Eur. 212 Ranunculus polyanthemos. & H.!; (st fq): Axels. Putk.; st r—p Lieksa Konnanlampi et Heikura!, Nurmes Lipinlahti, Repola Koroppi et Tuulijirvi: Wainio Kasv. — Kon. st fq —fq in collibus siccioribus et de- ustis plur. locis copiose, in collibus herbidis vel graminosis fq, in Saoneshje inter pagos Velikaja-guba (!) et Vigorus, in Reg. oce. plur. loec.: Norrl. On., cfr Giinth. p. 31; in insulis ad Tolvoja et Kusaranda: Kihlm. Om. Teerijarvi: Hellstr.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. — Ok. st r—r Kuhmo Kuumu, Kianta Laakso et Hevosvaara: Wainio Kasv.; r Sotkamo Naapurinvaara!, Paltamo Melalaks (fq) et maxime ad septentrionem versus ad praedium Tormala 10 km [1 mil] a templo par. Ristijarvi: Brenn. Reseb. p. 67, 69 et 71; r in Paltamo Kemil&éi ad Tappila: Must.; in parte australi usque ad Ristijarvi Tormélé et australi parte par. Kianta st r, in Paltamo Melalahti (fq): Brenn. Obs., vide etiam Hellstr. Distr. p. 10 et W. Nyl. Distr. — Kp. st r—r in parte australi (Ka- reliae rossicae totius| Jyskjirvi Piismalahti: Wainio Kasv.; Shuj- garvi jaut (?) Schujjarvi!|: Bergroth & Lindroth!; [Sumski posad: Beket. p. 542]; in insula flum. Vig! {et monast. Solovetsk !|: Selin. Kk. »in parte inferiore |Lapp. rossicae| p rarior, supra pagum Knjasha vero nullibi mihi obvius»: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XXVIH et XXXVIII; Keret, Kusokotskaja-guba: Beket. p. 542; Kouta: Selin!; Kouta, in promontorio inter Knj&sha et Kouta, Knjasha in litore maritimo: Mela Pl.; Fedosersk [haud procul a Kantalaks|: Broth. Wand. p. 4. Lim. Kantalaks: Mela Pl. et herb., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 133; Umba: Edgr. & Lev.; Porjeguba: Mela Pl. et ann., vide etiam infra. — Lv. Tetrina: Mela Pl. et herb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Ob. (Uleaborg] backar och fingar séder om staden (st fq) [>4 Maissa N. Kaup. etelip.»}: Leiv.; arten ar sannolikt tillfallig, om bestimningen éfver hufvud dr riktig. Barlastplatser r Kemi stad, Simo Kallio sag: Keckm., dar arten betecknas sasom tillfallig, — Kuus. Arten upptages hiarifran: Mela Kasy. III; antagligen féreligger misskrifning: 1—17 1 st. f. 1-16. — Lapp. ross. Imandra (Sashejka), Kantalaks (6n Stora Salnij): Beket. p. 542 1 6fver- sittning. Uppgifterna fro hégeligen sannolika, men torde dock bora bekriftas. Sashejka vore artens nordligaste fyndort inom flora-omradet. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 213 Mela Kasy. atskiljer, utom var. glaber W. & Gr., afven var. legitamus Mela [= «@) och var. scaber Mela. Denna sistnimnda varietet betecknas sasom st r: Mela Kasv. III. I afseende 4 en sannolikt tillfallig afvikelse fran den normala formen se Flinck. Angaende artens férekomst sasom fossil se under R. repens. Ranunculus polyanthemos f. glabra Wimm. Cum forma typtca raro inventtur, sed nondum nts in Fennia austro-occidentalt adnotata est. Ab. Pojo: alumn. A. Bergroth!; Lojo in promontorio cal- careo: S. O. Lindberg!, f. recedens; Lojo livars: Ch. E. Boldt. Sat. birkkala ad deversorium Haavisto st fq: Malmgr:! nomine var. g/abratus, r Birkkala Haavisto! nonnullis locis et Nokia, forsitan etiam aliis locis, formae ad typicam plus mi- nusve vergentes etiam observavi: Hjelt. — Ta. Tavastehus Rapa- maki: O. Collin!; {Asikkala] Kurhila in clivis herbidis {»&ngs- branter»|: Norrl. s. 6. Tav.!; Sysmiéi: Unonius! — Sa. Villman- strand Parkkarila: Szlan! Ranunculus bulbosus L. In Alandia satis frequenter — frequenter provenit, in reliqua Fennia maxime austro-occidentali ad 60° 35' lat. et 40° 45’ long. rarissime tantum invenitur et ulterius ad ortentem versus incertus est. In graminosis asperis Fin]. austr. st r: Prytz; Fenn. mer. oce.: Fries; Eur. omn. exc....: Nym. Consp. p. 13; Fenn. adest in sola mer.-occ. extima (Aboa, Aland): Nym. Suppl. p. 8, vide etiam DC. Prodr. I p. 41. Al. (»p»): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; st fq—fq: Arrh.; fq: Tengstr.!; [Sund] fq in clivis [»backar>| apricis: Prim. p. 64; Brandé p {|Fisk6, Hullberga: Bergroth comm.|, Kumlinge st fq: Bergr., cfr |. ec. p. 44; Sottunga Finné: H. Bjorklund! — Ab. Korpo: I. Ringbom!, efr Zett. & Br.; Korpo Osterkalaks: G. Renvall!; par. Gustafs Lypérté: Bergr., cfr Medd. XX p. 37; Runsala: alumn. A. O. Blomberg! et Hult coll.; S:t 214 Ranunculus bulbosus. Karins Kathrinedal: C. J. Arrh., A. Arrh., Hollm.! et alii; ad Kathrinedal spectat Abo: Herb. Mus. Fenn. Il p. 133; Bromarf Refbacka: G. Sucksdorff! >In pratis collinis Nylandiae circa Borga |[jfr Rupr. Diatr. p. 23), Satacundae Tyrvid, Tavastiae Gustaf Adolf»: Wirz. pl. off., jfr Led. I 44—45. Uppg. ar alldeles oriktig, se under de skilda provinserna. — A [Pa barlastplatsen vid Abo slott] i tvi exemplar: Seel: Fréy.; Pargas p: Adl.; Pojo fq: A. Nyl., jfr Rupr. Diatr. p. 23; Arrb. har ej sett arten i Pargas, »kanske pa grund af den tidiga blomningstiden», Szelan siiger, att den sikerligen icke finnes i Pojo. Freqvensen bade hos Adl. och A. Nyl. 4r i hvarje fall oriktig. Fran Vihti finnes i duplettsamlingen ett af en skolelev insamladt exemplar, som m6jl. tillhér denna art; uppg. torde p. b. béra betraktas med misstroende. — N yl. Helsinge Bjérkholm nara Drumso, sparsam: eley Ebba Grénqvist! inl. genom Lindberg, som niimner, att han tva ar 4 rad erhallit exemplar, hvilka skola hafva vuxit pa en biargsklack a en liten holme. Selan antager dock, att arten har ar tillfallig. Denna uppg. afses mahinda i Mela Kasy. III, dir arten upptages fran Ny1. [3]. Se f. 6. ofvan. Att arten icke finnes vid Borga framhalles emellertid: Sel. O. Nyl. p. 25. Har ma tillaggas: »Nagra exemplar fran Aland plan- terades af mig 1877 pa en grisplan i Lappviks tradgarden. Den hdll sig dar i par, tre ar, men gick sedan ut»: Sel. ann. — Sat. Kyré: Asp; Wirzéns uppg. (se ofvan) torde enl. Wirz. ann. utom Tyrviéa afven afse Eura. For min del har jag ej sett arten hvarken i Tyrvaa eller Kyro. Afven Wirzéns uppg. fran Eura dr aldrig bekraftad. — Ta. Ang. Wirz. pl. off. se ofvan. Artens férekomst hiirstiides fr alldeles osannolik. Ranuneulus arvensis L. In saburra rarissime inveniri indicatur. »Eur. omn. exc... . Fenn.»: Nym. Consp. p. 13. — Ob. (Uleaborg] Toppila 1886 ett omkr. 0,15 cm {'/2 fot] hégt exemplar (elev Vennbergs herb.): Zidb., jfr Brenn. Obs. Ranunculus seceleratus L. In Fennia australi usque ad 62°, ad Sinus bottnici ta- men oram saltem usque ad 64° passim (nonnullis plagis fre- quenter) invenitur; ad septentrionem versus usque ad 66° 50’ in vicinitate marium procedit, in interiore autem parte multo prius desinit. Till., Kalm; locis humidis vulgaris: Prytz; ad aquas Ny- landiae, Alandiae, Kareliae meridionalis, Satacundae (Lauttakyla, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 215 Tyrvéa, Kyr6), Tavastiae: Wirz. pl. off; Eur. omn. exe... .: Nym. Consp. p. 14; deest in... Lapp. plur.: Nym. Suppl. p. 9, vide etiam DC. Prodr. I p. 34 et Led. I p. 45. Al. p: Bergstr. et Arrh. & K.; (r?) Kumlinge in vicinitate templi in fossa: Bergr.; var. minimus r: Bergstr.; Degerby: Bergstr. Beskr. — Ab. p: Zett. & Br.; st fq—p: Arrh. Ann.; (fq): A. Nyl.; (r) Sammatti Vanhatalo: Sel.; Lojo ad praed. sa- cerdotis: Hels.; [in vicinitate lacus Lojo| p: Ch. E. Boldt; Vihti p: Printz; Vihti st r, enum.: Flinck; st fg — p enum.: Caj. Kasvist., cfr 1. c. p. 188; Wecks. non comm. — Ny)l. fq: His., W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; (rv): Brenn., cfr Schrenk p. 160; f. minima Hartm. [»var. pygmaeus»| st r: W. Nyl., spec. ex Helsinge Jol- las: Ilmoni!; Stenr. non comm. — Ka. {Sakjarvi) Kaukiala: Blom!; rr? tantum in Riis&l& in sinu Hytinlaks adn.: Lindén. — Ik. p, var. minimus r cum f. typica |= »tillsammans med foregaende»|: Malmb.!; f. minima Sakkola Kiviniemi: Sel. ann.; (fere ubique cop.: Meinsh. p. 13). Sat. st fq: Malmer.; in insulis, quae nuperrime e mari exsti- terunt |>forsta aret pa deltaholmarna»|, infra BjOrneborg: Hayr. und. p. 27; p—st r: Hjelt. — Ta. p prope areas, in Kuhma- lahti in loco udo argillaceo, procul a domibus: Leop.; st fq: Asp ce Lh p: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; st. r Luhauka Kir- konkyla!, Tammijoki et Tammijarvi: Wainio Tav. or., vide etiam Borg p. 430. — Sa. haud infrequens [in Savonia|: E. Nyl. «& Chyd., spec. e Villmanstrand!; {[Ruokolaks] st r (Utula, prope templum! etc.|: Hult. — K1. fq: FI. Kar.; Valamo: Sel. ann.; (Parikkala] r Mertasuo: Hann.; Impilaks fq, non autem in vici- nitate lacus Janisjaérvi obvius: Hjelt. — Kol. per totum territo- rium, ad Mjatusova formam minimam legit J. Sahlberg!: Elfv.; Petrosavodsk: Simming! et Ivanitzky!; Solomeno (Simming!): Norrl. On., vide etiam sub Kon. Oa. st. fq, var. minimus Kurikka: Malmegr.!; p— st fq: Laur. Vaxtf.; in vicinitate oppidi Vasa fq: Hjelt. — Tb. Jyvis- kyla: Broth.!; Wainio Tav. or. et A. Leinberg in L.Y. 1902 p. 78. — Sb. [Leppavirta] tantum in fossa ad Varkaus ad viam publi- cam, etiam visus ad Nikkilé: Enw.; r: Mela; Kuopio (!) Malja- lahti: Mela herb. — Kb. Kide: Brand.; Liperi (fq): Eur. & H., 216 Ranuneulus sceleratus. spec. e Kalstila! — Kon. st r Kendjirvi, Mundjirvi, Koikari, Tiudie, |Povjenets (Kullhem)], in Saoneshje st fq: Norrl. On., cfr Giinth. p. 31; Kishi: Cajander & Lindroth!; f. fuitans Petit iyvar. radicans»| complur. locis ad fluvium Suoju [in limite prov. Kol.|: Caj.! Om. |Gamla Karleby!] (fq): Hellstr.; st fq: Tenn. — Ok. nondum visus est. — Kp. Soroka! jet Solovetsk!|: Selin; Kemi, Soroka: Beket. p. 542; Usma ad flumen Kemi: Malmgren!; Kemi: Bergroth! Ob. Uleaborg| (fq) in paludosis et pratis humidis: Jul. p. 286 et 287; lect. saltem in confinibus Ulaburgi: Hellstr. Distr. p. 6; rr Tornea, Kemi, Uleaborg!: Brenn. Obs.; [Uleaborg| (»fqq»): Leiv.; in locis cultis et ripis st r, in oppido Kemi 1892, Simo Kallio cum saburra introductus: Keckm., cfr |. e. p. 14; Ala- tornio Roéytt& in Sell6n: Hougb. not.!, cfr Herb. Mus. Fenn. I p. 133. — Kk. Kouta: Fellm. Ind. et Mela herb.; Keret: Beket. p. 542. Lim. Porjeguba: [Selin]!, cfr N. I. Fellm., 1. c. p. XXXVIII et Herb. Mus. Fenn. II p. 133. — Lv. Olenitsa: Mela herb. et Pl., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries. I Finland gar arten blott till sydligaste delen af 6stra Lappmarken, jfr Nym. Suppl. p. 9. — Lapp. ross, Arten uppraknas af Kudrawtsow p. 260 bland dem, som dro allmanna pa Kola halfén; att detta ar alldeles oriktigt, framgar af det ofvanstaende. Af former omnamnes f. ménima Hartm. fran Al., Ny1l., Ik., Kol. och Oa., den finnes i H. M. F. afven fran K1. och Om., men torde, lik- som de i Mela Kasy. sarskilda maior Schur. och vulgaris Mela, i allminhet bero endast pa standorten. Det kan darfére ingalunda anses riktigt, att, sisom nagra f6érf. gjort (se ofvan), kalla den varietet. Afven f. fluitans Petit [= f. natans Th. Fr. enl. Seelan] (se under Kon.) torde enl. Szelan och Lindberg vara af féga betydelse. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. PANY Ranuneulus ‘) Baudotii (Godr.) *). In maribus partis australis (erc. parte austro-orientalt, ubi rarus esse videtur') plerumque frequenter — satis frequen- ter’ provenit; ad septentrionem versus usque ad 64° 40" lec- tus est. Varietates cum his demum annis apud nos distinctae sint, distributio earum nondum satis sit nota; var. submer- sus multo tamen frequentior quam ceterae esse videtur, quam ob rem indicationes omnes ad hane formam rettult, nist spe- cimina ad alias formas pertinent. Mig veterligen var det Gelert, som férst utredde, att Batr. mari- num Fr. endast ir en obetydlig form af B. Baudoti. Emellertid anvande han for de bada viktigare formerna af densamma benimningarna B. fluwi- tans Lam. a Baudotii och B. jluitans Lam. « Baudotit ft. marina (Fr.). Enligt Lindberg fro diaremot Batr. fluitans Lam. och B. Baudotii Godr. val skilda arter. I Nym. Consp. p. 16 etc. upptages B. Baudotii endast fran Tyskland etc. Formerna af detta slikte hafva flere ganger behandlats i Bot. Not., senast 1893. Nagra uppg., som direkt hanféra sig till Finland, har jag dock icke funnit i dessa uppsatser. Ranunculus Baudotii f. fluitans Gren. & Godr. *). Quantum nunc scimus, raro (—rarissime?) in Fennia occurrere videtur. Ad septentrionem versus usque ad 64° 40’ lecta est. Al. Eckeré Langskar! et Vester6! in sinubus vadosis: Lind- berg; Ecker6é Karingsund in sinu vadoso: Lindb. herb.; Kokar Karlby ad Ofverboda: Arrh. — Ab. Korpo: I. Ringbom! — Ny]. Borga Kroksniis in maritimis: A. Neovius! ") In subspecie Batrachii disponenda partim secutus sum Neuman p. 504-508; maximam tamen partem Lindb., in litt. Plantas huius gene- ris in H. M. F. asservatas a. 1896-1897 recensuit O. Gelert, cfr Medd. XXIII p. 71; a. 1904—1905 denuo has plantas recensuit Harald Lindberg, qui etiam plantas in Seel. herb. determinavit. *) R. marinus (Fr.) in Herb. Mus. Fenn. II. *) R. marinus (Fr.) f. foliis natantibus instructa: Herb. Mus. Fenn. II p. 133. 218 Ranunculus Baudotii. Oa. Kaské: Malmgren! nomine Batr. heterophylli; Qvarken: Simming!, vide etiam sub f. swbmersa. Om. Brahestad in freto inter Fanten et Hanielsro: EK. Studd! Lindberg anmirker, att endast exemplaren fran Oa. fullt 6fverens- stimma med franska och engelska exemplar. Hos de 6friga aro flytbla- dens tre bufvudflikar forsedda med mer eller mindre Janga skaft, hvar- fore de kunde hanfoéras till en subf. pedicellata Lindb. fil. Sardeles val aro flytbladen utvecklade pa de alandska exemplaren. Ranunculus Baudotii f. submersa Gren. & Godr. !). Distributio eadem est atque specier; ad septentrionem versus tamen non supra 63° 20° lecta est. Fenn. merid: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 15; Fenn. in sola mer.-oce.. Nym. Suppl. p. 10, vide etiam Trautv. Incr. p. 16 et 22. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq in mari: Arrh. & K.! et Laur. Fort.!; Sund fq in mari [»saltsj6n»|: Prim. p. 64; fq in Brindé et Kumlinge: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; fq in Inié: Bergr.; st fq —p: Arrh. Ann.; fq: Sand.; Uskela Fulkkila: K. EK. v. Bonsdorff!; in sinu Saari in Mietois non obvia: Caj. Kasvist. p. 13. — Nyl. in taeniis par. Ekenas st fq: Hayr:, cfr Hayr. Stud, p. 150; in mari iq- His) Sige We Nyl.!; fq in aqua marina: Sel. O. Nyl.!; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. Sikjirvi: J. V. Johnsson!; Viborg Trang- sund: Hult coll.; f. terrestris Gren. & Godr. Virolahti ins. Pitka- paasi in litore marino arenoso: Svel. herb. — Ik. r ad Bjorko: Malmb., spec. ad f. ferrestrem Gren. & Godr. pertinet, vide Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Kakki [»St. Johannes»|: J. V. Johns- son!; [in mari et aquis proximis: Meinsh. p. 11 et 12, vide infra). S at. Sastmola, Kiillfjaird!: Malmgr.; Raumo: W. Wallenius!; Euraaminne I[lavais: Kl. Wahlman!; Bjérneborg p — st r, non in ostio fluminis Kumo: Hayr. Oa. saltem usque ad Qvarken: Alc.; st fq, in Ovarken haud infrequens foliis natantibus {ad f. /luitantem verisimiliter 1) Ranunculus marinus (Fr.) Herb. Mus. Fenn. 11; Batrachium mari- num Fr, auet. plur. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 219 spectat): Laur. Vaxtt., cir |. c. p. 12; Vasa in aqua salsa 1—1,8 m {»2—3 alnar»| profunda: O. Hallstén!; Oravais: Laur., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133, vide etiam Malmer. Ik. [Angaende R. aquatilis f. marinus Fr. nimnes: »Im Meere, auch Wassertiimpeln am Gestade desselben, haufig aber auch in den kleinen Gewiissern des Nordgebietes [Isthmus]— Ochta und deren Nebenbiaichen gemein ete.»: Meinsh. p. 11, jfr l. c. p. 12. Huruvida denna uppgift ute- slutande hinfér sig till den ofvan behandlade formen, synes mig osiikert. Nagra uppgifter fran det egentliga flora-omradet angaende formens fére- komst i sétt vatten, om ocksa nara hafvet, fro mig icke bekanta.} — Lind- berg namner, att han alldeles icke sag arten vid kusten af det egentliga Ik. Om. Arten upptages hvarken af Hellstr. eller Tenn.; da emellertid {. fuwitans antriffats i nirheten af Brahestad, ar det sannolikt, att Afven f. submersa skall kunna upptickas i detta landskap. Neuman p. 506 upptager denna form sasom underart under namnet * marinum Fr. — Lindberg framhaller dock, att den enda olikheten emellan denna och f6regaende form ar afsaknaden af flytblad, hvarfére den icke ens fértjenar namn af varietet. Namnet submersa bor foredragas, da det air aldre och dirjimte mera betecknande. Angaende f. terrestris se under Ka. och Ik. Ranuneulus paucistamineus Tausch. In Fennia multis formis, sed raro tantum, invenitur, excepta Alandia, ubt haud infrequens esse videtur. Distributio formarum vis rite explorata sit; vide ceterum sub formis. Sasom framgar af det foljande, sairskiljer Lindberg af denna art, obe- riknadt eradicatus, som betraktas sisom underart, varieteterna c typicus Lindb. fil. med underformerna heterophylla, submersa och terrestris atvensom & Drouetia (Schultz) med formerna fluviatilis och fluitans. Lindberg vill dock uttryckligen framhalla, att dessa underformer fro af ringa systema- tiskt virde och béra betraktas endast sasom framkallade af standorten. Gelert uppgifver, att arten hos oss hybridiserar med Batr. peltatum, men redan Kihlman betviflade flertalet af Gelerts bestamningar i detta afseende, och Lindberg betecknar hybridens férekomst hos oss sasom oviss. Ranunculus paucistamineus « typicus f. heterophylla (Freyn) ‘). Non adnotata nisi ex Alandia, ubi haud paucis locis occurrit, et e Fennia maxime austro-occidentali, ubi tamen vie certa sit. , ‘) Batrachium paucistamineum o diversifolium (Schrank) Gelert. 220 Ranunculus paucistamineus, Al. Finstroém Godby! in fossa et Hammarland in amne ad Posta!: Arrhenius & Kihlman; Ecker6 in fossis argillaceis prope Karingsund in aqua dulci: Lindberg!; Eckeré in sinu maris va- doso una cum Zannichellia et R. Baudotii: Lindb. herb.; Eckeré Storby in fossa prope mare: Axelsson!; Jomala Bjérsby! in fossa et prope Ramsholmen! in lacuna argillacea exsiccata: Laurén; Loviselund: A. G. H.!; Jomala in aqua stagnanti prope templum: EK. Reuter!; Jomala Sviby in fossa (E. v. Rettig): Lindb. herb.; Lemland Flaka ad ostium fossae: R. Dahlberg!; Saltvik Dag- losa: Lindb. herb.; Kumlinge in fossis prope Espkil: Bergroth!, vide infra; Brandéd Jurmo in fossa (Hollmén): Sel. herb., vide etiam p. 231. — Ab. Mynaémaki in compluribus lacunis |»lata- kOissa»| prope praedium Kallis cop.: Caj. Kasvist. nomine RA. paucistaminet *% diversifoli (Schrank), vide infra. Ab. Det bor namnas, att exemplar fran Mynaémiaki af nu ifraga- varande form ej féreligga i H. M. F., hvaremot ett exemplar fran Kallis, inlamnadt under namn at R. aquatilis floribundus, af Kihlman fores till Batr. divaricatum, hvarfére det ar sannolikt, att uppg. atser f6lj. form. — I Herb. Mus. Fenn. II p. 54 férdes de ofvannimnda exemplaren fran Al., for savidt de 1888 voro inlamnade till H. M. F., till Ranunculus aquatilis L. var. (@) floribundus (Bab.), som emellertid afven innefattade andra former (se langre fram). Ifragavarande benémning har hos oss i allmanhet blifvit anvand for former af Batrachium paucistamineuwm, men af Neuman Jiksom af Gelert anses f. floribunda (Bab.) sasom en form af B. peltatum. I litteratu- ren angaende var flora upptages emellertid B. floribundum, utom i floristiska handbécker etc., mig veterligen endast fran f6lj. stallen: Al. »st r? i vatten- gropar pa lergrund Braéndé Thorsholma, Lappo, Bjérk6, Kumlinge nira Espkil»>: Bergr.; uppg. afser, att déma af exemplaret fran Espkil, den nu behandlade R. paucistamineus f. heterophylla. — Oa. r Qveflaks (H. M. F.): Laur. Vaxtf. under namn af R. aquatilis'), jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 54, se f6lj. uppg. — Om. »Kronoby i Bredviks backs utlopp i hafvet med vatt- net stundom s6tt, stundom blandadt med hafsvatten, Qveflaks»: Hellstr., jfr Herb. Mus. Fenn. II 1. c. Hellstréms exemplar fran Qveflaks och Kronoby féras af Gelert och Lindberg till R. peltatus Schrank, hvarvid Gelert anmarker, att de tillhéra en f. tenella Gelert. De exemplar, som legat till grund fér uppg. fran Kol. och Kon.:: Herb. Mus. Fenn. 1. c., férdes af Gelert till Batr. paucistamineum X pelta- tum, af Kihlman till B. paucistamineum f., men anses af Lindberg tillhéra ') Att uppg. bér féras hit framgar af nomenklaturen i Herb. Mus. Fenn. II. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1, 22] R. peltatus (se lingre fram under Batr. confusum Gren. & Godr. p. 225). Exemplaren fran Ab. torde tillhéra var. Drouetii. Uppg. i Herb. Maus. Fenn. |. c. inga i hufvudsak afven i Nym. Suppl. p. 10, jfr Nym. Consp. p. 16. De jaimforelsevis fa uppgifter, som ga under det kollektiva namnet Ranunculus aquatilis, torde i allminhet (se dock ofvan under Oa.) boéra foras till R. peltatus. De exemplar, hvilka i H. M. F. nagon tid gatt under benamningen Ranunculus (eller Batrachiwm) (paucistamineum var.) Petivert (Koch p. p.) Marss., f6ras numera dels till nu behandlade form, dels till var. Drowetii. Formen omnimnes i vaxtférteckningar etc. I afseende 4 nomenklaturen nimner Lindberg: »Ascherson och andra upptaga R. diversi folius Schrank som form under R. aquatilis ( peltatus) och ej under R. paucistamineus, hvarfor Freyns namn torde féredragas sasom icke foranledande misstag». »Den dlindska formen med flytblad ar i minsta detaljer identisk med i mitt herbarium befintliga exemplar af Batrach. paw- cistamineum v. heterophyllum Freyn fran Tirol. sept., Innsbruck (loco classico), lee, M. Hellweger»: Lindb. comm. Ranunculus paucistamineus « typicus f. submersa Lind). fil. +). In Alandia multis locts lecta est. Al. Hammarland in amne ad Posta! et in fossa argillacea! ad Posta, Jomala Léfdal! in fonte: Arrhenius & Kihlman; Jo- mala Ofverby! et pag. Jomala! in fossa aqua lente fluenti, 0,3 m {1 fot| alta: Laurén; Jomala in fossis aquariis ad viam inter Dalkarby et S6dersunda! aqua stagnanti, Hammarland ad viam inter Frebbenby et Emkarby in rivulo vivo! et FinstrOm prope Emkarby! ad viam magnam in fossa argillacea aqua stagnanti: Sxelan; Sund Hégbolstad: Brenner!; Loviselund: A. G. H.!; Fin- strom Ostanaker in aqua stagnanti: E. Reuter!; Lemland Flaka ad ostium fossae: R. Dahlberg!; Ecker6 in amne prope templum in aqua sat rapide fluenti: Lindberg!, vide infra. Exemplaret fran Al. Eckeré férdes af Gelert med tvekan till Batr. paucistamineum X peltatum, men Kihlman och Lindberg anse det icke kunna skiljas fran den nu behandlade formen, hvarjaimte Kihlm. papekar, att B. peltatum ej dr funnen pa Aland. Selans exemplar fran Hammarland fordes af Gelert till var. Drouetii, men Lindberg anser detta liksom det dirmed 6fverensstimmande exemplaret fran Lemland Flaka tillhéra « ty- ') Batrachium paucistamineum 3 divaricatum Gelert; R. aquatilis L. var. trichophyllus (Chaix) in Herb. Mus. Fenn. I] p. 55 maximam par- tem. Haec tamen forma etiam B. paucistamineum ? Drouetii complectitur. 222 Ranunculus paucistamineus. picus. — Angdende ett sannolikt hithérande exemplar fran Ab. se under foregaende form p. 220. Lindberg framhaller, att namnet R. divaricatus Schrank for denna form ar olampligt, di detta namn af de allra flesta nyare torfattare an- viandes for den art, som vi kalla R. circinatus Sibth. De fa uppg., som hos oss finnas under namnet (R. eller) Batrachium divaricatum (t. ex. Malmb., Medd. XXIII p. 40), afse atven R. circinatus. — Ang. ex. fran Ab. se under f Drouetii. Ranunculus paucistamineus «a typicus f. terrestris Lindb. fil. Raro una cum supertore tnoenttur. Al. Hammarland Posta! in fossa argillacea et Geta in ripa inundata stagni Norstrisk!: Arrhenius & Kihlman; Jomala ad viam inter Dalkarby et Sédersunda ad latera fossarum, in qul- bus f. submersa [>trichophylla»| crescit: Selan!; Jomala! ad pag. Jomala in loco exsiccato: Laurén!; Ecker6é in fossis argil- laceis ad Karingsund (in lacunis f. heterophylla vigebat): Lind- berg!; Kokar »Karlbylandet» in ripa (in sicco) stagni Karlby: Arrhenius!: Lemland Flaka ad ostium fossae: R. Dahlberg!; Brand6é Jurmo (Hollmén): Seel. herb. Flere af de hithérande exemplaren gingo en tid under namnet Ra- nunculus (eller Batrachiwm) caespitosus Thuill. Da emellertid Malmbergs ex. frin Ik. Pyhajarvi under detta namn af Gelert och Lindberg féres till % eradicatus, upptagas aifven de fA 6friga uppg. om R. caespitosus har i ett sammanhang. Trautv. Incr. se under Ik. — Ik. r pa Ladogastran- den vid Sortanlaks i Pyhiijarvi socken: Malmb.; hit hanf6r sig »ad lacum Ladoga»: Trauty. Incr. p. 15, m. fl. Nagra andra exemplar hafva afven na- gon tid gatt under detta namn, hvarfér formen upptagits 1 vaxtférteck- ningar etc. Ranunculus paucistamineus 3 Drouetii (Schultz) f. fluitans Lindb. fil. In Fennia austro-occidentali, quantum nunc scimus, ra- rissime tinvenitul'. Ab. Nummi Riittlax in rivulo in Hiidenvesi fluenti: Weck- sell!: Vihti in rivulo ad Haapkylé, Kopu, ad Hiidenvesi: Se- lan!; Vihti in rivulo, qui ad Kopu in lacum Hiidenvesi influit, in aqua vix fluenti: Wecksell!; Vihti: C. A. Langstrém! et R. C. v. Rehausen!, vide intra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 223 Med detta namn betecknar Lindberg en form »med djupt flikiga flytblad, en del flikar ofta tradsmala». Den allmannare formen utan flyt- blad kallas af Lindberg var. fluviatilis. Lindberg papekar f. 6., att hvad de tre f6rstnimnda fullstindigare exemplaren betraffar, finnas afven indi- vid pa samma ark utan flytblad. Formen har uppenbarligen vuxit i nastan stillastaende vatten. Rehausens exemplar fran Vibti beskrefs af Brenner i Not. XIII p- 457 under namn af Batrachium heterophyllum f. dissecta; Gelert forde detta ex. liksom afven Langstréms till B. paucistaminewm X peltatum. Se f. 6. under f6lj. form. Ranunculus paucistamineus ¢ Drouetii (Schultz) f. fluviatilis Lindb. fil. In Fennia australi raro invenitur. In parte austro- orientali forsitan paullo maiore frequentia. Ab. Pusula in fossa ad fabricam Arimantehdas: Weck- sell!; Vihti Haapkylé ad molam et in amne Palokoski!: Flinck, vide infra. — Nyl. Inga in amne prope Billskog: Hisinger!; Kyrksliitt in rivo a stagno Vittrask jaut Lill-Hvittrask?) fluenti: Hayr.; Nurmijirvi in amne parvo lente fluenti: Stenroos!, vide infra. — Ik. Rautu (!) in amne ad fornacem |»masugn») Sumbula: Malmberg!, vide infra; Nykyrka in fluvio Peippolanjoki et Valk- jarvi Valkoja in rivulo rapide fluenti: Lindb. herb. Ta. Somero Langsj6 in fossa prati (Ingrid Strém): Lindb. herb.; Hausjiirvi Riihim&ki in amne Vanda-a Elodea canadensi obsito: Brenner!, qui etiam spec. determ. — K1. Parikkala pag. Tyrjai in fossa paludis |»suooja»| (Hannikainen): Lindb. herb.; Soanlahti in fluvio Veljakka: K. J. Ehnberg!, spec. determ. Kihl- man. — Kol. Petrosavodsk: Simming! et Giinther!; Petrosavodsk in rivulo Neglinka: Ivanitzky!, spec. determ. Kihlman; Kalajoki!, in fluvio, qui in flumen Ivina influit, f. ferresiris! et Petrosa- vodsk in rivulo Neglinka!: Cajander & Lindroth, qui etiam spec. determ. Kon. Koselma: Simming!; Kendjirvi: Giinther!; Kivatsh: Ivanitzky!, spec. determ. Kihlman. Namnet (R.) Batrachium paucistamineum var. Drouetii forekommer mig veterligen i var flora férsta gingen 1884 (: Mela Kasy. II); formen uppgifves i Mela Kasv. II] sasom mycket sallsynt. Simmings och Giinthers 224 Ranunculus paucistamineus. exemplar fran Kol. och Kon., liksom ett ex. fran Rautu, hafva tidigare eatt under namnet f. flaccida (Pers. ex p.) Tullb., jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Fran Ab. Vihti: Tikkanen!.{enl. Ohrnb. sannolikt fran Kivisilta back] finnes dessutom ett ex., som af Gelert blifvit bestamdt till [»divari- catum» =) var. typicus t. submersa, men hvilket enl. Kihlman och Lindberg ej kan skiljas fran @ Drowetit. Da icke blott denna form och R. paucistamineus « typicus t. submersa, utan 4fven andra former ingé under de aldre uppgifterna om Batr. tricho- phyllum Chaix, anser jag riktigast att upptaga dessa uppgifter, med utelam- nande af nagra hégst osikra och icke publicerade, i ett sammanhang med angifvande inom klammer af den utredning, som star mig till buds om de- samma. Alandia, Karelia, Gubernium Olonets: Trautv. Incr. p. 16 {var. Drouetii till stérsta delen}; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 15; »Fenn. in sola mer. et mer. or.»: Nym. Suppl. p. 10 [det mesta var. Drowetii}. — Al. ‘Sund} »som féregaende» [B. heterophyllum), men foredrager mindre backar id. v. s. rikligen i mindre bickar]}: Prim. p. 64 [afser hufvudsakligen f. submersa, men sannolikt afven andra former}. Detsamma géller uppg. Salt- vik Haraldsby: Hult ann. — Ab. Karislojo i den back, som flyter genom Muro by At Sarkijarvi till: A. Lagus [sannolikt var. Droueti}; Lojo p i norra delen: Hult coll. [sannolikt eller atminstone hufvudsakligen var. Drouetii\; [Vihti] (st fq): Printz; [Vihti] p »Hiidenvesi, pa den grunda vatten- stranden mellan Haapkylé Kopu och Kaukoila, Haapkyla, Selkis och Palo- koski kvarnbickar»: Flinck, som sjalf tillagger: »méjligen tillh6ra dock de (pa de 3 sistniimnda stillena) tagna formerna var. Drouetii>. — Ny1. [Nurmi- jarvi] rr »kasyaa siinaé joessa, joka pohjoisesta piin virtaa Viitasen talon ohi ja sittemmin Koskenojan nimelli laskee Vantaasen, monin paikoin erinom. runsaasti»: Stenr. [var. Drouwetii]; i Strémfors i det smala sundet, som Atskiljer Vakterpaa fran Giaddbergs 6, i Pyttis i vikbottnen vid Hinka- béhle, i Perno skirgard vid Dédmansholmen steril och osiker: Sel. O. Nyl., hvilket Selan sjalf rattar salunda: »formen fran Strémfors utgér en egen form af Batr. circinatum, som jag benimnt oligandruwm; den fran Perno omnimnda hér sannolikt till hufvudarten; den fran Pyttis ar B. confer- voides Fr.» [= * eradicatus]: Not. IV p. 250. — Ik. r »vid Sumbula mas- uen och Sirkkensaari i Rautu socken>: Malmb. [exemplaret fran Sumbula hér till var. Drouetii]. — Kol. Petrosavodsk (Simming): Norrl. On. {exem- plaret hor till var. Drouetii]. — Sb. lisalmi r Vieremé 4: M. & J. Sahlb. (afser sannolikt * eradicatus). — Kon. r Koselma (Simming): Norrl. On. fexemplaret hor till var. Drouetii]; Gabosero, Kendjarvi [Kentscheosero], Ukshosero: Giinth. p. 31 [{sannolikt afses var. Drouetii). — Ok. r Kuhmo »kirkonkylan luona joessa»: Wainio Kasy., jfr Brenn. Obs. (ehuru nagot exemplar fran dessa trakter ej féreligger, afser uppg. sannolikt nagon form af * eradicatus}. — (Li. Nyborg: Schiib. Virid. p. 127; uppg. afser méjl. * eradicatus, hvilken, s& vidt man nu kanner, ar den enda af hit- hoérande former, som gir si langt mot norden, jfr Norm. Fl. Overs. p. 32—34.] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 225 Ranunculus paucistamineus x eradicatus Lest. f. submersa Lindb. fil. ’). In Fennia raro tantum occurrit, sed a provincis maxime australibus ad summum fere septentrionem progreditur. Fenn. (bor.) et maxima pars Lapp.: Fries, cfr 1. ¢. p. 139 sub Ob.; Fennia, Lapponia: Trautv. Incr. p. 15, cfr |. ce. p. 19; Fenn.: Nym. Consp. p. 15; Fenn. exc. centr.: Nym. Suppl. p. 10. Ab. in sinu Pojo: K. F. Wendell in herb. lyc. n. [num certa?|; |Vihti) r Vanhala in rivo Hoikoila jaut Hakoila}: Printz, cfr Flinck [num certa?|; Mietois in litore maris ad praedium Saari in aqua vadosa, fundo argillaceo: Caj. Kasvist.!, cfr 1. c¢. p. 13. — Nyl. Gullén prope Ekenas: Brotherus!; Pyttis Hinka- bohle: Szlan!, cfr Not. IV p. 250 et vide infra. — Ka. Viro- lahti in Urpalanjoki: Blom! — Ik. Valkjarvi Puustinlahti! in aqua stagnanti in ripa fl. Vuoksi, Metsapirtti in aqua stagnanti ripae lac. Ladoga in pag. Saunasaari! et Kuolemajirvi ad orien- tem versus a Styrsudd!: Lindberg; Bjork6 in litore marino: J. V. Jolimsson!, {vide etiam Fl. Ingr. p. 24). Sat. Bjérneborg: J. V. Grénfeldt! — K1. Hiitola Pukin- niemi: J. A. Fastberg!, cfr Lindén; r Hiitola in ripa vadosa, argillosa lacus Veijalanjarvi: Lindén!; Parikkala rr in rivo parvo in palude Tyrjé: Hann. — Kol. ad Petrosavodsk: Giinther! Oa. Vasa et magis ad septentrionem versus: Alc., efr Laur. Vaxtf.; in taeniis par. Qveflaks in sinu parvo prope Kankmo- skatan, Qvarken Langskiér in stagno: Laur. Vaxtf., cfr |. ¢. p. 12, spec. adscr. By6rn! — Sb_ Jorois in lacu Valvatos [infra Tos- tila! sub aqua florens|: Lindberg in Medd. XX p. 3, cfr Lindb. torfm. p. 6. Om. Munsala Kantlaks: Laur. Vaxtf.; Pedersé Larsmo: Z. Schalin!, cfr Hellstr.; Peders6 Kisorviken: Fontell!; r Gamla Karleby, Mariluoto!, Palma!: Hellstr. — Ok. vide supra sub Batr. trichophyllo p. 224. *) Batrachium confervoides Fr. aut, ut in Herb. Mus. Fenn, II p. 55, _ Ranunculus aquatilis var. confervoides (Fr.). Typis impr. */,, 1905. 15 226 Ranunculus paucistamineus * eradicatus. Ob. in aquosis ... Finlandiae borealis v. c. ad Ulea- borg, locis plurimis copiose: Fries p. 139, vide Hellstr. Distr. p. 22; »unico tantum loco in Ostrob. lectum novimus, ubi in par. Liminka (!) in fovea argillacea haud procul ab ipso templo legebant D:r Asp et W. Nylander»: Hellstr. Distr. p. 22, ubi descriptio; Uleaborg: W. Nylander in Herb. Norm. f. XIII N:o 45 (|forsitan ad Liminka spectat); |Oulunsalo| in media penin- sula Salonniemi: Leiv. Oul. p. 96, cfr 1. c. p. 112; Ulea Nuotta- saari: Eberhardt!; li, Uleaborg Nuottasaari: Zidb.; rr Pudasjirvi (Nyberg), Simo etiam in litore maris ad Ruikka!: Brenn. Obs., ubi multi priores afferuntur; rr Simo Lintukkalahti parcissime cum Catabrosa: Keckm., cfr 1. ¢. p. 14. — Kuus. Vilijoki (Nyberg!): Wainio Kasv.; Paanajirvi (M. & J. Sahlberg!): Wainio Kasv., vide infra; Paanajirvi in ripa ad Rajala, Astervajoki!: Hirn Fort. Li. Utsjoki Paksujalka in rivo: U. Sahlberg!; Paatsjoki Rajakoski in ripa limosa: Granit & Poppius!; in Varangria merid. ad Paatsjoki [»Pasvigelv>| inter Klostervand et Goalsejavre nec non in Bagjajavre: Norm. p. 243; Elvenees (Th. Fries): Blytt p. 943; Jarfjorden (Prof. Henschen), Paatsjoki |» Pasvikelven»| inter Salmijairvi [»Tsjolmejavre»| et Goalsejavre, Bagjejavre, [inter Neesseby et Nyborg (Th. Fries)|: Norm. Fl. Spec. p. 73 [ad eosdem locos atque superiores p. p. spectat], vide etiam Schiib. Virid. p. 127 etc. — [L. ent. reg. subalp. r: Lest., vide etiam Backm. & H. p. 145 et Hartm. p. 168.| Lim. Juonnijoki supra Norreja: Borg & Axelson!, cfr Medd. MXIX. p,. -38; Da nastan alla exemplar, hvilka tidigare i H. M. F. gatt under namnet Batr. confervoides (eller Ranunculus aquatilis var. confervoides), tillhéra R. * eradicatus, har jag ej tvekat att féra hit alla uppgifter under ifragavarande benamningar, Sjilfva namnet R. (paucistamineus *) eradicatus anviindes knappast annars 4n i Brenn. Obs., Caj. Kasvist. och Leiv. Oul. p. 112, liksom i Mela Kasv. IV och Medd. XXIX. — Al. R. aqua- tilis var. confervoides upptogs fran denna provins i Herb. Mus. Fenn. II p- 55 och 133. Hvilket exemplar uppg. afsag, kanner jag ej; numera féres icke nagot exemplar fran AJ. till denna form. Exemplar i Mela herb. fran Kuus. Kitkajairven rannalla och Lp. Pjalitsa h6éra sannolikt afven till * eradicatus. -- Detsamma giller uppg. om Ranunculus paucistamineus Ob. st r Kempeleen lahden rannalla [>7 Ke]: Leiv. bo bo ~l Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. Angaende fossila exemplar, som mdjligen héra hit, se under RA. peltatus. I sammanhang harmed b6r niimnas, att Lindberg i Medd. XXIII p- 9 anser Batr. confervoides »med skal kunna betraktas sésom reliktform fran en saltvattens period». Exemplaren fran Nyl. Pyttis! och Sat. Bjérneborg! fordes en tid till f. trichodes Sel., hvarfére denna form upptogs i vaxtf6rteckningar etc. — Lindberg anmiarker om dessa exemplar, liksom om de senare inlamnade fran Kuus. Astervajoki! och Lim. Juonnijoki!, att de aro storvaxta och ej] fullt 6fverensstaéimma med den vanliga formen. Exemplaret fran Kuus. Paanajirvi: M. & J. Sahlberg! inlimnades under namn af Batr. admixtum och omnamnes under detta namn 1 Wainio Kasv. — Afven exemplaren fran Nyl. Gullén!, Sat, Bjérneborg! och Ob. Ulea! hafva en tid gatt under detta namn d. v. s. R. * eradicatus f. terrestris. Ranunculus * eradicatus f. natans Lindb. fil. Quantum nunc scimus, in Fennia septentrionali uno loco lecta est. Kuus. Paanajarvi (Montell): Lindb. herb. Med detta namn betecknar Lindberg en form af * eradicatus med utvecklade flytblad. Ranunculus x eradicatus f. terrestris Lindb. fil. '). Cum forma submersa, sed multo rarior occurrit. Fennia: Trautv. Incr. p. 15; Fenn. Lapp.: Nym. Consp. p. 15. Ik. Pyhajirvi Sortanlahti: Malmberg! nomine Batr. tricho- phyllum succulentum, vide etiam supra sub Batr. ccespitoso p. 222; Pyhajarvi in ripa lacus Kahvenitsa: Lindb. herb. Kon. rr Suosaari (Simming!): Norrl. On.; circa pag. Suo- saari {»Sujsari>] ad ripam lacus Onega: Giinth. p. 31, spec. e Suosaari etiam leg. Kullhem! [hoc spec. sec. Lindb. subterrestris}. Ob. Liminka: W. Nylander! in Herb. Mus. Fenn. p. 35, ubi describitur, spec. nomine B. * sororiellum! — Kuus. Si- rola: Brotherus & F. v. Wright! Om denna form némndes under R. paucistamineus var. confervoides - »E Kuus., Kon., Sat., Al., Nyl., Ik. tantum formae robustiores, succu- lentae (B. admixtum W. Nyl. in Herb. Mus. Fenn. ed. I p. 35)»: Herb. Mus. Fenn. II p. 133. — Se f. 6. under f. submersa. *) Batrachium admixtum W. Nyl. aut Ranunculus aquatilis var. ad- mixtus (W. Nyl.). 228 Ranunculus paucistamineus * eradicatus. Kuus. Paanajirvi (M. & J. Sahlb.): Wainio Kasv.. exemplaret f6res af Lindb. till f. suwbmersa. Ranunculus (»Batrachium»! eonfusus (Gren. & Godr.) Schultz. Specimina, quae antea hoc nomine appellabantur, nunc ad formam R. peltatt referuntur. Kol. [Petrosavodsk] Lehtiniemi (Simming): Norrl. On. — Kon. Pertti- jarvi (Giinther): Norrl. On., dir en beskrifning af formen forekommer, jfr afven Not. XIII p. 470, Trauty. Incr. p. 15, Giinth. p. 31 och Nym. Suppl. p. 10. Med exemplaren fran Lehtiniemi och Perttiniemi 6fverensstiimma afven nagra exemplar fran K1. Sortavala (se under R. peltatus p. 233). De af ifragavarande exemplar, som granskades af Gelert, fordes af honom till Batr. paucistamineum X peltatum; Kihlman ansag dem tillhéra en form af B. paucistamineum (Tausch). Lindberg ater for dem till R. peltatus och papekar, att de skilja sig fran R. paucistamineus icke blott genom blad- formen, utan afven genom de talrika standarena. Mot Gelerts uppfattning talar icke blott, att de bada arter, af hvilka han anser den nu behandlade formen vara hybrid, veterligen icke forekomma i de ifragavarande trakterna, utan 4fven och framfoér allt att formen normalt sitter frukt: Lindb. comm. Tillaggas ma, att B. confusum Hartm. anses sAsom en form af B. Jloribundum Bab.: Nym. Suppl. p. 10. Ranunculus peltatus (Schrank). In Fennia et Lapponia plerumque satis frequenter et saepe copiose — coptostssime proventt; nonnullis tamen plagis inprimis in parte austro-occidentali rarescit et in Alandia nondum lectus est. Var. septentrionalis Lindb. fil.*) apud nos multo frequentior est quam forma typica et plurimae sal- tem editiones sequentes ad hanc solam varietatem spectant. Forma typica non lecta est nisi ad litora Sinus bottnici et lacuum Ladoga et Onega. Kalm '); in aquis quietis lutosis fq: Prytz 1); in rivulis et lacubus usque in Lapponiam subsilvaticam: Wirz. pl. off. 4); maxima pars Fenn.: Fries 2); Fenn. bor. (aut. or.): Fries 3); Fen- 4) Nomine: R. aquatilis L. *) Nomine: Batrachium heterophyllum 8S. F. Gray aut, ut in Herb. Mus. Fenn. II p. 55, Ranunculus aquatilis * heterophyllus S. F. Gray. *) Nomine: B. peltatum Schrank aut R. aquatilis var. peltatus (Schrank). *) Robustior, caule multo crassiore, flavescente, fere pellucido: Lindb. comm, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 229 nia: Trautv. Incr. p. 16°); Eur. omn.: Nym. Consp. p. 16 2); Eur. plur.: Nym. Consp. p. 15); vide etiam (DC. I p. 26 no- mine FR. aquatilis a heterophyllus), Led. | p. 27-281), Herb. Mus. Fenn. [ed. I] p. 36 not.?), Borg Beitr. p. 99, 112, 138 not. 4), ete. Al. nondum certus est. — Ab. Abo: I. Ringbom!, cfr Zett. & Br.?); saltem p, non autem in Pargas: Arrh. ?); fq: A. Nyl. 3); p: Sel. ?); fq in Lojo in lacu Horma: Lindb. torfm. I p. 63 no- mine fF. peltatus 8 suecicus; Mynamaki in rivo Tursunperi& multis locis cop.: Caj. Kasvist.*); Sand., Renv. et Flinck non comm. — Nyl. p saltem in par. vicinis: W. Nyl.?); Thusby: Astr. & H.2); in fluvio Kymmene cop.: Sel. 0. Nyl. 2); His., Stenr. et Brenn. non comm. — Ka. fq in sinubus fluv. Vuoksi et in lacubus et amnibus: Lindén ?); in par. Jéaski et Kirvu st fq: Sel. ann.’); Sel. O. Nyl. vide sub Nyl.; Blom non comm. — Ik. p: Malmb.?), [vide etiam Meinsh. p. 11 et 12 °)). Sat. (fq): Malmgr. ?); in vicinitate opp. Bjérneborg p et parcius — sat cop. in locis apertioribus inter Scirpum, in aqua c. 0,5 m alta et, dulci plerumque, interdum salsa occurrit: Hiiyr. 3); Huittinen: Lydén?); in Satakunta interiore st r: Hjelt 7); Ruo- vesi: J. F. Durchman in herb. lye. n.?). — Ta. fq interdum copiosissime: Leop. 7); Saaksmaki (!) fq: Tikk. 2); st fq: Asp. & Th. 2); fq: Norrl. s. 6. Tav.?) et Bonsd. ?); Langelmaki fq: Sel. ann. *); st fq: Wainio Tav. or. 2). — Sa. ad Villmanstrand in lacu Saimaa cop., Ruokolaks in flum. Vuoksi, in Kyrésalmi ad Nyslott numerosius: Sel. ann. %); st fq: Hult”). — KI. fq: FI. Kar. *), Hann. ”) et Backm. ?). — Kol. fq in amnibus et rivulis: Elfv. 2). é Oa. fq: Malmgr. ?); p: Laur. Vaxtf. ?). — Tb. fq: Broth. ?); cop. circa Jyvaskyla: Prim. p. 487). — Sb. (fqq): Enw. 2); fq: Mela?); p: M. & J. Sahlb.?). — Kb. fq: Eur. & H.?); st fq in lacubus Pielisjarvi, Héytiéiinen et Heriijirvi in aqua */4—2 m alta sat cop. [»vihiivaltaisena»]: Axels. Putk.); st fq: Wainio ") Nomine: R. aquatilis L. *) Nomine: Batrachium heterophyllum S. F. Gray aut, ut in Herb. Mus. Fenn. II p. 55, Ranunculus aquatilis * heterophyllus 8. F. Gray. *) Nomine: B. peltatum Schrank aut R. aquatilis var. peltatus (Schrank). 230 Ranunculus peltatus. Kasv. 7). — Kon. fq in lacubus sub variis formis: Norrl. On. 2); Kendjarvi [»Kontschosero»|, Gabosero: Giinth. p. 31 2); Pertti- jarvi [»Pertosero»|: Giinth. |. c.%), vide ceterum sub formis. Om. fq: Hellstr.2) et Tenn.?). — Ok. st fq: Wainio Kasv. 7); in parte australi par. Puolanka fq: Brenn. Reseb. p. 72°), ubi descriptio, vide infra; fq, * suecicum etiam complec- titur: Brenn. Obs. *). — Kp. st fq: Wainio Kasv. ?); enum.: Beket. p. 541. Ob. fq in amnibus: Jul. p. 2871+); fq, * swecicum etiam complectitur: Brenn. Obs. %), quem |. inspicias; fqq: Leiv. 2); fq saepe copiosissime |»i stora massor»| in aqua pigra in fluvio Simo velut ad Sankala: Keckm.?); [(p): O. R. Fries p. 160 %)]; fqq et copiosissime: Hjelt & H.?). — Kuus. st fq: Wainio Kasv. 7). — Kk. st fq: Wainio Kasv. 2). Lapp. fenn. fqq et copiosissime exc. par. Kittila, ubi st r esse videtur: Hjelt & H.?); [fq in flumine Tornea . . . et Muonio ad . . . Muonionalusta, in lacubus . . .: Birg. p. 99 3); in fluviis et stagnis totius territorii fq interdum cop.: Blom Bidr. 2); per partem silvaticam Lapp. meridionalium ubique, ut etiam in subsilv. Lapp. . . . Tornensi p ... visus: Wahlenb. p. 160%); fqq: Fellm. Lapp.?); st fq —fq in lacubus et fluviis in Kuola- jarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari (!), fq etiam in Salmijarvi et Vaalakkajarvi fluminis Paatsjoki: Wainio Not. ?), vide etiam Medd. XIX p. 187); fq in amnibus et lacubus reg. silvaticae: Hult Lappm. ”), cfr l. c p. 150%); in lacubus et fluviis locis quietis fq et interdum copiose, per reg. subsilv. et subalpinam, in lacu Mandojiyri! initio Aug. flores bene explicatos repperimus, pluri- bus autem locis tantummodo sterilis in auctumnum quoque adest: Kihlm. Ant. *); Naytam6 (Kihlman): Arrh. ant. %); Va-. rangria austr. cop. in Salmijairvi [»C’olmejavre»|, parcius in Paatsjoki [»Klésterelfven»| usque ad Vallasjavre in Storvandet inter Paatsjoki et Jarfjorden: Th. Fries p. 184%), cfr Th. Fries Resa p. 60 et 61%), vide infra sub formis; in Varangria meri- ") Nomine: R. aquatilis L. *) Nomine: Batrachium heterophyllum 8. F. Gray aut, ut in Herb. Mus. Fenn. II p. 55, Ranunculus aquatilis * heterophyllus 8. F. Gray. *) Nomine: B. peltatum Schrank aut R. aquatilis var. peltatus (Schrank). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 231 dionali, ubi ut pabulum gratum a bovibus mire devoratur, secus flumen Paatsjoki [»Pasvigelv») in Fuglebugten lacus Goalsejavre copiosissime, in Bossojavre parcius, in Gaddeluobat parce in Vagetimjavre latere quidem rossico prope Savasuolo: Norm. p. 243, vide etiam Norm. Ind. p. 1%) et Norm. ann. p. 5”); e mul- tis locis enum.: Norm. FI. Spec. p. 72—73 7), quem |. inspicias. — |L. ent. copiosissime |»i otrolig myckenhet»| ad Paloniva: Zetterstedt II p. 1851); reg. subalp. et silv. p: Leest. 3), cfr Mar- tins p. 184%); reg. subalp. ... Enontekiainen (L. L. Leestadius): Leest.?); r in reg. subalp. Hirvasvuopio! infra Viahakurkkio copiosius in amne, semper sine foliis fluitantibus, folia submersa petiolis longis: Lindén Bidr.?), cfr Bot. Centr. LXI p. 221 ?), ) spec. etiam e Lataseno!| Lapp. ross. in aquis ubique, exc. iis, quae iuxta Mare glaciale sunt: Fellm. Ind.*); in fluvios usque ad Kola! et Ponoj! fq: N. I. Fellm.?), cfr Beket. p. 5417); fq in Nuotjavr: Enw. 2 ann. 7) et Lindén Ant. ?), cfr Lindén Beitr. p. 9 ?)!; summas aquas per multorum km spatia in Lujavr ornat: Kihlm. & Palm. p. 8 nomine Batrachium tantum; in H. M. F. e multis locis usque ad Voroninsk: Kihlman! Vide etiam sub Bair. floribundo (p. 220). Al. st fq: Bergstr. *). Bergstrands exemplar, inlimnade under namn af Batr. aquatile * heterophyllum, torde hora till R. paucistamineus a typi- cus t. heterophylla Freyn (ex. nagot ofullstandiga), hvarf6re uppg. ar hégst osiker. [Sund] rikligen fé6rekommande i diken och mindre vattensamlin- gar: Prim. p. 64. Da exemplar ej foreligga fran Aland, men de exemplar, jag sett insamlade darifran under namn af Batr. heterophyllum, visat sig tillhéra andra arter, torde afven denna uppgift krafva bekraftelse. (Se dess- utom under formerna crassicaulis, subdissecta och pantothrix.) Bland uppg. hos Moberg Klim. p. 64 finnas nagra, som antagligen afse andra former af den kollektiva Ranunculus aquatilis; det torde dock ej vara skal att pa detta stille narmare inga hiarpa. Sasom fossil fr arten funnen i furuzonen i Karhunsuo i Pyhiajarvi socken [Ik.] och i granzonen vid [Ab. Lojo] Humppila: G. And. p. 93 >), jfr Lindb. torfm. I p. 63 under namn af Ranunculus peltatus 2 suecicus ') Nomine: R. aquatilis L. *) Nomine: Batrachium heterophyllum S. F. Gray aut, ut in Herb. Mus. Fenn. II p. 55, Ranunculus aquatilis * heterophyllus 8. F. Gray. *) Nomine: B. peltatum Schrank aut R. aquatilis var. peltatus (Schrank). bo Oo to Ranunculus peltatus. och Lindb. Subf. p. 73 under namn af R. aquatilis. Enl. G. And. 1. ¢. kunde hans uppg. mdjligen afse R. * eradicatus [»Batr. confervoides»), da en mera i detalj géende bestaémning af detta polymorpha slakte icke kan Astadkommas, och nétter, 6fverensstimmande med dem af den senare arten, i Sverige fro allmint utbredda i dryaszonen. Lindberg framhaller dock, att, d& aflagringarna vid Humppila fro af ungt datum, det synes honom alldeles sikert, att frukterna tillhéra den i den narliggande sj6n annu i stora massor vixande R. peltatus var. septentrionalis, som i likhet med den afven sa- som fossil funna Jsoétes lacustre ir en af sjéns vanligaste vaxter: Lindb, comm. Neuman p. 508 upptager f6lj. tre former: floribundum (Bab.) Gelert, se hirom ofvan p. 220; truncatum:(Koch) Gelert, som uppriknas i Brenn. Flor., hvarjamte Blytt p. 942 hanfér Th. Fries’ uppgift fran Salmijarvi (se ofvan) till »en form som nermer sig R. truncatus»; likasa anféras ett par andra uppg. i Norm. Fl. Spec. p. 72 sasom hithérande. Denna form finnes antagligen flerstiides. I afseende 4 den tredje af Neumans former, swbmer- sum Bab., finnes ingen saker uppg. fran Finland, da de exemplar, som kal- lats f. swbmersa Godr., enl. Gelert tillhéra Batr. paucistamineum >< peltatum, men enligt Lindberg ej kunna skiljas fran R. peltatus. — Slutligen upptager Neuman * suecicus Gelert. Denna form beskrifves af Gelert i Bot. Not. 1896 p. 221 sAsom forekommande bl. a. »in Finlandia, in paeninsula Kola et Karelia rossica>. I sjilfva verket tillhdra enligt Gelerts egen bestam- ning flertalet af de exemplar, som inlimnats under namnen Batr. hetero- phyllum ete., B. suecicum. Emellertid anser Lindberg, att Gelerts Batr. suecicum och peltatum ej kunna skiljas (se langre fram), och denna asikt har jag afven hort uttalas af andra finska botanister. Sakert ar atminstone, att flere af de ofvan anférda uppg. afse hvardera formen. Hiir ma dar- fore endast tillaggas, att, enligt Gelert, Batr. suecicum i H. M. F. finnes representerad fran Ka. Ik. Ta. Sa, K1., Kol., Tb., Sb., Kb., Kon., Om:; Ok: Kp., Ob. (mangs’ ex.) Kuus, Lk. Li, Lim, och Eth — Hufvudformen af Batr. peltatum finnes enligt honom fran Sat., Ta., Kl1., Oa. Sb., Om., Ob., Kuus., Kk., Lk., Li. och Lm. I litteraturen angaende vart flora-omrade finnes, utom de redan an- forda uppg. (se afven Lindb. torfm. I p. 63) och uppgifterna i vaxtf6r- teckningar etc., ang&ende Batr. * suecicum endast f6lj.: Ob., Ok. (och Om.) fq »att déma af de insamlade exemplaren allmannare an peltatum»: Brenn. Obs., dir det uttryckligen framhalles, att det ar * swecicum, hvilken (i Brenn. Reseb. p. 72] beskrifves under benimningen B. heterophyllum var. peltatum. Da Lindberg annu icke publicerat resultaten af sina under aren 1904-1905 verkstillda undersédkningar 6fver subgenus Batrachium, an- for jag har nagra utdrag ur hans anteckningar, hvilka han godhetsfullt stallt till min disposition, och upptager afven fullstandigt de exemplar i H. M. F., hvilka han granskat: »Férséker man af Gelerts bestimningar bilda sig en uppfattning om, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 233 hvad han menade med sin * suecicus och pa hvad satt han sirskilde denne fran R. peltatus, sa visar sig detta alldeles ogérligt. Sankbladens form, som af honom och efter honom af Neuman framhalles som karaktaristisk, kan dock pa intet vis tillmatas nagot systematiskt varde. Enligt Gelerts egna bestimningar har * suecicus lika ofta langt utdragna bladflikar, hvil- ket den ej bor fa hafva, som hans R. peltatus har korta, nagot som denna ater ej bor fa hafva. Enligt min tanke fr allt, hvad vi hafva af R. peltatus, en och samma form, med undantag fér en del exemplar fran é6sterbottniska kusten samt fran Karelen.» »Sasom R. peltatus skulle jag anse endast exemplar fran f6ljande lokaler [i H. M. F.): Sat. Lyttskar: Hayrén! (enl. uppgift ar vattnet i den grunda hafsviken tidtals nagot salt); Kallfjard: Malmgren! ') Oa. Maksmo, grund hafsvik: Laurén!’*); Malaks, hafsvatten, ec. djup: Laurén!'); Mustasaari, sacell. Kveflaks: Hellstrém! (af Gelert be- stamd till R. peltatus f. tenella); Narpes, in sinu maris Knapsladan: R. Dahl berg! (bade med och utan flytblad, dessa af olika form pa olika exemplar); Kronoby, Bredviksbacks utlopp i hafvet, vattnet ibland sdétt, ibland blan- dadt med hafsvatten: Hellstrém! (af Gelert bestamd till R. peltatus f. tenella). Om. Pedersére, Kisorviken: Fontell! Alla dessa former aro fullkomligt identiska, och alla synas de hafva vuxit pa liknande lokaler: grunda hafsvikar. Till denna form fér jag afven exemplar fran K1]. Sortavala, Kirjava- laks a: A. L. Backman!; Sortavala, back mellan Airanne sj6 och Vakko- lahti: Poppius!; Sortavala, Vakkojoki: R. Wegelius! (af Kihlman ford till R. paucistamineus). — Dessutom finnas terrestra ex. fran Vakkojoki (utan flytblad) leg. Vartiainen!, hvilka uppenbart héra hit. — Kol. Petrosavodsk, Lehtiniemi: Simming! (af Gelert bestaimd till R. paucistamineus < peltatus, af Kihlman till R. paucistamineus f.). Kon. Perttiniemi: Giinther! (bestaémd som féreg.).» »Att den 6sterbottniska kustformen 4r identisk med den karelska fran Ladoga och Onega trakterna synes mig alldeles sikert.... Da Gelert fért en del ex. till R. peltatus, och dessa exemplar genom sin spadhet och den tunna stjélkens mérka farg likna de ex. af R. peltatus, jag har fran Tyskland, Frankrike och Italien, synes det mig bist att uppfora dem under detta namn»: Lindb. comm. [Se afven ofvan under Batr. confu- sum p. 228.] »Hvad sluthgen angar alla vara former fran sétvattnen in i landet, sa tillhédra de uppenbarligen samma typ; att bland dessa pavisa andra olikheter in rent individuella, torde icke vara méjligt. Emellertid ar namn- fragan i detta fall icke utan sina vanskligheter. Oriktigt ar sikert att M/s om ") Af Gelert bestimd till R. peltatus. b4 Ranunculus peltatus. kalla ifragavarande form * suecicus Gelert, da den af Gelert lamnade beskrif- ningen endast passar in pa en del dock uppenbarligen sammanhérande for- mer och da dirtill dennes bestiimningar 6fver hufvud lamna mycket 6frigt att onska. SA litet tilltalande det an ar att inféra ett nytt namn, torde det nu nappeligen kunna undgis. Jag féreslar salunda for berérda typ, som just ar den vanliga finska formen, benaémningen v. septentrionalis, hvilken alltsA omfattar den grofvaxta sétvattensformen af RK. peltatus med ljus, tjock stjalk. Hit ville jag fra allt, hvad Gelert kallat Batr. ® suecicum, samt hufyudmassan af de former, han bestamt till B. peltatum och B. peltatum >< paucistamineum.>» »Hit skulle jag salunda féra foljande ex.: Ab. Abo: I. Ringbom!; Lojo Hormajarvi: Lindb. herb. — Nyl. Pyttis: Ad. Neovius! — Ka. Jaiski: B. Alithan!; Raisala: Lindén! — Ik. Sakkola Suvanto: Lindberg!; Pyhajarvi in lacu Ladoga ad Sortanlaks: Lindb herb.; Kakisalmi: F. Wartiainen! Ta. Siiksmaki: Kihlman!'); Vanajavesi: Nylund!; Asikkala: Nikl.!; Sysmi: Unonius!; par. Gustaf Adolf: Bonsdorff! — Sa. Valkiala: A. I. Hjelt!; Lappvesi: A. Brotherus!; Ruokolaks: Selan! — K1. Ojamo: [A.] Genetz! '); Uukuniemi; Nikl.! — Kol. Vosnessenje: Elfving!; livina: Elfving! °); livina: Cajander! [inl. sisom R. paucistamineus X peltatus); Petrosayodsk: Giinther! och Ivanitsky! Oa. Oravais: Laurén! ') (hafsvatten!) — Tb. Korpilahti: Lang!; Jy- viiskyla: Gadolin!; Laukkas: Brotherus! — $b. Kuopio: EF. Nylander!, Mela och L. M. Runeberg!; Pielavesi: Lundstrém & Palmén!'), — Kb. Kide: U. W. Telén och A. Brander!; Liperi: Europzeus & Hallstrém! — Kon. Pirttijarvi: Giinther!; Lishmajarvi: Brenner! ?); Tiudie: Selin! °). Om. Vindala Lappajirvi sjé: A. L. Backman! — Ok. Paltamo: Brenner!; Kajana: Malmgren! — Kp. Kellovaara: Bergroth!; Kemi: Malmgren! Ob. Liminka: Hellstrom! och Brenner!; UleAborg: Laurén!; Ulea: Brenner! '); Muhos: Brenner!; Kemi elf: Brenner!; Pudasjirvi: Brenner & Nyberg! (1 ex. ss. Batr. peltatum); Tornea: Selan!; Rovaniemi: Hjelt & Hult! *), — Kuus. Kuusamo: Nyberg!; Tavajarvi: Hirn!; Hakkila: Nyberg! ’); Juuma (Backman): Lindb. herb.; Perno: Brotherus! — Kk. Tuutijirvi: Fell- man! '); Koutajirvi—Ruanjarvi: Selin! Lk. Kittila: Hjelt & Hult!; Muonioniska: F. W. Maklin! ’); Muonio: Malmberg!; Sodankylé: Blom! — Li. Inari: E. Nylander & M. Gadd!; Utsjoki: Arrhenius & Kihlman!'). — [L. ent. Lataseno: Lindén !] Lim. Nuotjavr: Enwald & Hollmén!; Umpjavr: Kihlman! — Lt. Nuotjavr: Lindén!; Kola: Fellman! — Lm. Voroninsk: Kihlman!')» Allt detta enl. Lindb, comm, — Tillaggas mA, att i Szel. herb. finnes ett stort antal exemplar af denna form, hvilka exemplar ifven granskats af Lindberg. ') Af Gelert bestimd till Batr. peltatum. 2») Af Gelert bestamd till Batr. paucistamineum peltatum. bo is) t Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. Af 6friga former upptages var. crassicaulis Fr. Fennia: Trauty. Incr. p. 16. — Al. p i s6dra och sydéstra skargarden [»C»]: Bergstr.; flerstades: Bergstr. Beskr. — Kon. »ad Tiudie (Selin), Lishmajarvi (Brenner), aliam f. inter hane et Batr. peltatum ambigens in lacu Perttijarvi legit Giinther»: Norrl. On. — Formen upptages afven i Brenn. Flor. etc. Att déma af exemplaren siarskiljes denna form icke af Gelert, hvarjamte det maste an- ses osikert, huruvida Bergstrands uppg. hianfér sig till R. peltatus eller mojl. till R. paucistamineus. Var. isophyllus Fr. Om. Gamla Karleby: Hellstr., jfr afven Brenn. Flor. ete. F, dissecta Brenn. Beskrefs i (Prot. I, IV, 1871) Not. XIII p. 457 pa grund af exemplar fran Ab. Vihti tagna af lye. R. C. v. Rehausen!, jir afven Brenn. Flor., Medd. XIII p. 243 etc. Samma form kallades senare f. fissifolia Hiern., men de exemplar, som kallats salunda, foras af Gelert till B. paucistamineum X peltatum och af Lindberg till R. paucistamineus B Drouetii f. fluitans. I (Prot. 6, Il, 1886) Medd. XIII p. 243 beskrifver Brenner en f. swb- dissecta fran Al. Sund. F. subdissecta omnimnes afven fran Ok. Kuhmo kyrkoby: Brenn. Obs. — Det torde dock kunna sattas i fraga, huruvida formen fran AJ. alls hér till R. peltatus (se ofvan); exemplar finnas mig veterligen icke i H. M. F. Var. pantothrix Fr. Stérre delen af Finl.: Fries. — Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ny]. [Liksom hufvudformen] »p saltem in par. vicinis»: W. Nyl. — KI. r Hiitola: Fl. Kar. — (L. ent. »forma minima b) exsiccatus, vix pollicaris ad ripas lacuum exsiccatus post defluxum aquae florens, caule filiformi depresso, foliis filiformibus, petalis nullis obvenit circa Kaaresu’anto»: L. L. Leest. p. 296.) Af dessa uppg. afse atminstone Bergstrands sannolikt nagon form af R. paucistamineus, men att fullstian- digt utreda hith6rande uppgifter torde vara naira pa omdjligt, da tidigare nistan alla former af Batrachium med blott nedsainkta blad synas hafva gatt under namnet pantothria. I vixtforteckningar etc. omnamnes fnnu var. succulentus Koch. De exemplar fran Ab. Vihti Niemenkylé: Hult!, som en tid gatt under detta namn, foérdes af Gelert till Batr. Baudotii, men detta ir otvifvelaktigt oriktigt. Enl. Lindberg tillhéra dessa exemplar R. peltatus var. septen- trionalis {. subterrestris, hvilket namn da endast betecknar, att exemplaren i fraga vuxit nistan pa land. »Att de tillhdra den i Lojo vattensystem si vanliga R. peltatus var. septentrionalis synes mig uppenbart»: Lindb. comm. Ranunculus paucistamineus peltatus. Cel. Gelert contendit haud pauca specimina in H. M. F. ad hance for- mam hybridam pertinere, sed Lindberg omnia haec specimina ad formas alias rettulit. 236 Ranunculus peltatus. Da de exemplar i H. M. F., hvilka Gelert ansett tillhéra denna hyt rid, redan finnas uppraknade i det foregaende (se p. 220, 221, 223, 228, 232, 233, 234 och 235), och da det darjimte angifves, hvilken form Lindberg anser dem tillhéra, aifvensom (se p. 228) hvarfére de ej kunna anses sasom hy- brider, torde det vara onédigt att har anyo uppriakna ifragavarande exemplar. Neuman p. 507-508 framhaller, att ur denna hybrid synes hafva utbildat sig tvA bestiindiga raser, hvaraf den senare * bottnicum »ar att anse som eradicatum X peltatum». Denna ar afven »sedd fran Finland»: l. c, p. 508. Nagon annan uppgift om hybridens fé6rekomst i landet ar mig icke bekant fran litteraturen, och nagot exemplar harifran, som siikert skulle tillhéra denna hybrid, kanner jag ej. Ranuneulus cireinatus Sibth. In Fennia maxime australi raro aut rarissime invent- tur; ad septentrionem versus usque ad 61° 40' indicatur. Fenn. merid.: Fries; Ingria, Fennia: Trautv. Incr. p. 15, efr l..e. p. 19; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 15; deest: im Henn: plur. (indicatur in sola mer.): Nym. Suppl. p. 10. Al. r in taeniis austro-orientalibus {»C. Mr»|: Bergstr.; (complur. loc.): Bergstr. Beskr.; [Geta] in stagno ad Bolstaholm: (O. J.| Hoffstrém & [P. F.| Molander! et J. O. Bomansson!, vide etiam infra; Kékshafvet ad Kastellholm (J. A. Bomansson): Lindb. herb. — Ab. Runsala: Zett. & Br., cfr Ale. —Nyl. Ekenis (A. Brotherus): Hult herb.; Ekenis Deger6é ster.: Hayr. Stud. p. 142; Snappertuna {Séderby| Sundbacka in aqua subsalsa: Hayren! ; Perno Dédmansholmen specc. imperfecta, sterilia, quae huc aut ad varietatem pertinere verisimillimum est: Selan!, cfr Not. 1V p. 250; Perno Labby ad oram maris: I. A. Werving!; etiam in herb, lye. n. sunt duo spec. e Perno. — Ka. Sakjarvi Nie- menranta in freto (Lilli Simberg): Lindb. herb.; vide etiam infra. — Ik. Koivisto in ostio flum. Humaljoki: Lindberg!, vide ceterum sub var. Sat. Hvittisbofjird Stengard ad praediolum Viikila parce et ster. tantum: Hayr. Al. Angaende férekomsten i Geta Bolstaholms triisk naémnes: be- tackte med sina hvita blommor flere 10-tal kvy.m. af sjéytan: EK, Reuter. — Ab. Vihti (p): Printz; Vihti Kirkkojarvi samt Savilahti back uti Van- hala skog (E. G. Printz): Flinck. Flinck har icke sett arten, och Lindberg Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 237 betecknar dess forekomst i Vihti sasom hégst osannolik. — Nyl. Thusby Aijansaari back m. fl: Astr. & H.; uppg. behéfver bekriftas. — Ka. Palli sluss: Wainio herb.; exemplaret bér kanske innu granskas. — Ik. r Kakki: Malmb. under namn af Batr. divaricatum Schrank, jfr Alc., exemplaret hor till varieteten. Férekommer enl. Meinsh. p. 12 i >ganz Ingrien», men enl. lc. p. XX endast i I, IL, saledes ej pa Isthmus. Ranunculus ecircinatus f. oligandra Sz. ’). In Fennia australi rarissime legitur. Adest e Nyl. et Ik., indicatur etiam ex Ab.: Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Ab. Tenala: G. A. Bruncrona in herb. lye. n. — Nyl. par. Borga in freto s. d. »Fladan» prope praedium Korsniis in aqua pigra, subsalsa cop.: Sel. ann. et herb., cfr Medd. XXIII p. 40; Strdmfors in freto angusto, quod est inter Vakterpia et ins. G&ddbergs6: Selan in Not. IV p. 250, spec. e Reimars!, vide etiam sub f. typica. — Ik. Kakki (Kirjola ex herb.|: Malmberg! Nyl. Thusby i sjén vid Paijala (Lundahl): Astr. & H.; uppg. be- héfver bekraftas. Gelert synes ej sarskilja formen; ej heller sarskiljer Lindberg den- Samma. Ranunculus fiearia L. ’). In Fennia australi usque ad 61° passim vel satis raro invenitur; ulterius rarissime ad 61° 50’ progreditur. Till.; Till. Icon. 19; Kalm; »finnes vid skiren, ifvensom hir vid Abo uppa skuggrika stiillen»: Hell. p. 12; locis humidis umbrosis orarum maritimarum (st fq): Prytz; in limosis umbro- sis Alandiae insularumque et provinciarum circa Aboam et Hel- singforsiam iacentium: Wirz. pl. off.; {Eur. omn.] exc. etiam Fenn. plur. (in sola mer. lecta): Nym. Suppl. p. 5, vide etiam DC. Prodr. I p. 44 et infra. Al” p: Bergstr.; p — st fq: Arrh..& K.; st r Brindo Djur- *) Vide Herb. Mus. Fenn. {ed. I] p. 35 not., ubi describitur. *) Ficaria verna Huds.; Ficaria ranunculoides Roth auct. plur. 238 fanuneculus ficaria. holm, Afva Angskir, Kumlinge Ingersholm, in parte austro- orientali insulae Kumlinge: Bergr. — Ab. p: Zett. & Br.; st r par. Gustafs L6kholm ad meridiem versus a Vartsala cop.: Bergr.; ‘S:t Karins| Kathrinedal: I. Ringbom!, EK. Reuter et alii; Runsala »gamla allm. promenaden» et ad sinum Ispois nonnulla stad. e Lill-Heikkilé {forsitan ad Kathrinedal spectat): E. G. Printz, cfr Ale.; Kuusté Jullas: Lundstrém in herb. Mela; Pargas r, Len- holmen et Kapellstrand (O. M. et E. Reuter), Langholm: Arrh. Ann.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdortf!; Halikko Viurila ad hortum: L. Nordholm herb.; Bjarno: K. F. Wendell in herb. lye. n.; Lojo: F. Stenstrém in herb. lye. n.; Vihti! Olkkala in prato Joensuu 1870, postea non reperta: af Hiallstr.; (Vihti| rr Joensuu ad pontonem Myllysilta, Vanjiirvi [spec. leg. G. Lang!| ad rivulum cum Anemone ranunculoide: Flinck, quem |. in- spicias; Mietois in alneto litorali ad praedium Saari nonnulla spec.: Caj. Kasvist.; Nystad Birkholm Kapyli (fq): Hollm.; [Nystad] Sorvakko prope valetudinarium et ad Hanko: Séd. — Nyl. in oppido Ekenis Hagen et Ramsholmen: Hayr., cfr G. F. 1903 p. 200 et 201; par. Ekeniis ad pag. Tvarminne: Sel. ann.; Fager- vik, Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Esbo praedium Esbo »fiskar- torpet Fiskars»: Gadol.; st r, in horto botanico fq: W. Nyl., vide etiam Kihlm. Beob. p. 2; Helsingfors Mejlans: Hult herb.; Hel- singfors ins. Sumparn et Orimattila Hillsdal (Nikl.): Svel. herb.; Thusby ad Ja&niksenlinna: Astr. & H.; p in reg. occidentali, ut in Borga!, Lapptrisk!, Elimé, Orimattila (!): Seel. O. Nyl.; Borga Strémsberg, Dreggsby!, Karsby, Laha in sacell. Borgniis (K. Nordenskjéld): Sel. Fért., spec. etiam e Pellinge (!). K a. Viborg Monrepos! et 2d pontonem Papula: Zilliacus, cfr Fl. Kar. p. 188. — Ik. r Pyhajiarvi (R. Lethén!), Kakki [Suurisaari] (D. Hahl!): Malmb.; {in silvis . . . ad Parkala [»Pargelovii») (Sobo- lewski): Fl. Ingr. p. 36, vide etiam Meinsh. p. 13). Sat. r Kulla: Malmegr.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; Euraaminne: Karsten!; Eura sacell. Kiukainen Panelia: Lindb. comm.; Huittinen: Car. p. 24 et Lydén; Huittinen Nikkila: R. T. Holmberg in herb. lye. n., cfr etiam Gadd Sat. p. 49. — Kol. Soutujarvi: Caj.!; tantum ad Petrosavodsk (Giinther !): Norrl. On., efr Giinth. p. 31 et Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 239 Storsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; Europa exe. Ross. bor., Suec. bor., Norv. bor.: Nym. Consp. p. 7. Hvardera uppgiften grundar sig troligtvis pA Fellmans uppg. fran Lappl., men kan ej anses riktig, jfir W. Nyl. Till. p. 302. Nyman rittar sjalf sin uppg. — Al. Det bor fram- hallas, att arten af Bergstr. upptages fran 6stra delen af s. k. fasta Aland och 6stra skirgarden (¥B.D.»). — Ab. I tradgarden a (Bromarf] Kansjarvi, dithamtad fran Ekeniis: Sand. — Sat. Birkkala: elev A. Pahlman!; uppg. behofver bekriaftas. Kyr6éfall vid dikeskanten nedanfér fabrikssmedjan : Printz i bref 1903; med st6d af senare uppg. af Printz anser jag arten tillfallig pa detta stille, oaktadt den bibehallit sig diarstides atm. 10, men sannolikt 20 4r. — T a. Hauho: Herk.; uppg. behéfver bekraftas. Uppg. i Herb. Mus. Fenn. (ed. I] hanfor sig till Orimattila. — K1. Kronoborg: A. E. Olsoni iherb. lye. n.; uppg. behéfver bekraftas. — Tb. Keuruu: Ale. och Ale. ITI (un- der Sat.); sikert pa grund af nagot misstag. — Ob. allm. i kryddland: Jyl. p. 286, jir Jul. i V. Ak. H. p. 175; saikert ett misstag, jfr Brenn. Obs. — Kk. rad flumen Keret»: Fellm. Ind. — Li. »ad templum Utsjoki et flumen Tana locis humosis rr»: Fellm. Lapp., jfr i afseende a de sistnémnda uppg. Led. I p. 30, Fl. Samoj. p. 9, Beket. p. 541 afvensom N. I. Fellm., |. c. p. XXV och Desideratkat. p. 18. Arten forekommer visserligen i sédra Nordlands amt i Norge (: Wahlenb. p. 155, Norm. p. 245 och Hartm. p. 168) och gar i detta land dnda till 67° 31’: Norm. ann. p. 7 eller enl. senare uppg. med alldeles afbruten utbredning till 68° 12’-13’: Norm. Fl. Overs. p. 34; pa 6stra sidan gar den till Archangelsk (: Fl. Samoj. p. Y m. fl.), men icke desto mindre synes dock dess férekomst i nordligaste delen af Karelen och Lappmarken ytterst osiker. N, I. Fellm. har lika litet som nagon botanist efter honom sett R. ficaria i Kk., och mahanda ligger nagon spid form af Caltha till grund f6r uppgifterna, jfr afven Kihlm. Ant. ang. uppg- fran Li. Oster om Onega 4r arten tagen vid Gaguskij pogost in ripa rivuli: Cajander & Lindroth! Caltha palustris L. In toto territorio, maxima parte reg. alpinae excepta, frequenter aut frequentissime provenit. Fq aut fqq?) tota Fennia inveniri omnes consentiunt auc- tores, cfr Till., Till. Icon. 64, Kalm et Prytz; in uliginosis et 1) Flinck, Wecks., W. Nyl., Blom, Lindén, Leop., Fl. Kar., Broth., Enw., Mela, Axels. Putk., Hellstr., Tenn., Keckm.; fqq (cop.): Hult; fq — fqq: Elfv.; fqq per totum territorium: Norrl. On.; fqq excepta Ok. orientali, ubi fq: Brenn. Obs., vide etiam Hayr. Stud. p. 167. 240 Caltha palustris. rivulis totius Fenniae ad alpes usque: Wirz. pl. off., cfr Fries; Bur! ‘omnes >) Nymy Consp) p18 .scir DC] Prodr. wie paa Led. I p. 48—49, Gtirke p. 405 et Borg Beitr. p. 99, 113, 132, 139. Lapp. fenn. fqq per totum territorium: Hjelt & H.; |(fq:) Birg. p. 100;] faq: Blom Bidr.; per partem silvaticam, subsilva- ticam et inferalpinam omnium Lapponiarum vulgaris, etiam ad .. Tana, Utsjoki ete. lecta: Wahlenb. p. 161; ubique vulgaris: Fellm. Lapp.; fq (—fqq) in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari et ad Paatsjoki usque ad Ko6ngis prope Mare glaciale: Wainio Not.; in reg. silv. fqq, (p) ad rivulos in reg. subalp. montis Saariselka: Hult Lappm.; fqq per reg. subsilv. et sub- alpmam, secundum rivulos usque ad terminum betulae orgyalis, quamquam minus abundanter, florens prodit, Hammasuro h. 382, Ailigas VSV 378, ([Rastekaisa SO 297]: Kihlm. Ant.; (st fq) per reg. subalpinam in locis aquosis, ad rivulos ete.: Arrh. ant.; enum. e permultis locis: Norm. Fl. Spec. p. 85. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lzest.; fq in ripis, in lacunis et rivulis reg. subalp., in reg. alpina p usque ad montes alpinos Halti: Lindén Bidr.| Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind.; in aquosis fqq: N. I. Fellm.; fq in reg. silvatica inferiore, sed in reg. silv. superiore tantum in valle inter Viertsoivi et Tuatash (sat parce) et ad imum mon- tem Vuojim: Lindén Ant., vide infra. Afvikande freqvens har jag endast antecknat: Ab. »Mt, Pt st fq, muuten fq»: Caj. Kasvist., jfr l. c. p. 189. — Ang&ende forekomsten i Lapp. ross. ma tilliggas: »Ymnig lings hela Nuotjok, ofta bildande tita, rena bestand i vattenranden lings strinderna. H. o. d. oftast sparsamt langre fran alfstranderna, i kirrmarker, bickdalar, fuktig skog, salicet. T.a. 4 Nuotjavrs strinder»: Lindén Ant. F. submersa Hult uppgifves forekomma ymnig pa sandbankar pa bottnen af Riestojoki: Hult Lappm., dir den beskrifves, jfr l. c. p. 12. Ang&ende 6friga former se under var. radicans. S4som fossil ar arten antriffad {i Sat. Ikalis} vid Parkanojoki i furuzonen och vid Kovelahti i granzonen: G. And. p. 96, jfr Herlin p. 167 och 162. Acta Societatis pro Fauna & Flora Fennica, 30, N:o 1. 241 Caltha palustris f. decumbens Lamotte '). In Fennia et Lapponta maxime orientali, quantum nunc constat, raro (aut rarissime) invenitur. Seand.: Giirke p. 405. Kol. In flumine Ivina ad pagum Latva: Cajander! in Medd. XXV p. 61 ete. nomine var. radicans Forst. Lp. Triostrow in rivulo: Montell! I afseende 4 formens férekomst naimner Cajander, att den »bildade tata, trassliga bestand pa grunda, strida stillen»: ]. c. — Af Cajanders manuskriptkarta framgar, att formen dr spridd 6fver ett icke sa alldeles litet omrade i nirheten af Latva. Se f. 6. under var. radicans Forst., under hvilket namn alla hir forekommande uppg. inga. Caltha palustris var. radicans Forst. Haec forma apud nos non lecta est; indicationes omnes ad f. de- cumbentem pertinent. Norra el. 6stra Lappl.: Fries. — Kol. i floden Ivina vid Latva by: Cajander i (Prot. 4, III, 1899) Medd. XXV p. 6], jfr L. Y. 1899 p. 53, Bot. Not. p. 70 etc. — (Li. Tanen och Varanger flerst.: Th. Fries p. 184, jfr Blytt p. 934, Nym. Consp. p. 18 m. fl. — De fyndorter, som uppriknas Norm. Ind. p. 3, Norm. p. 245 och Norm. FI. Spee. p. 85, ligga icke inom Finlands botaniska omrade.]} Neuman p. 509 uppgifver, att hvad som i Sverige blifvit férdt till var. radicans Forst., i sjilfva verket tillhér f. zetlandica Beeb., under det den akta f. radicans icke antraffats i Sverige. Likasd framhaller Lindberg i bref, att hvad som hos oss dr taget under namnet var. radicans, icke tillhér C. radicans Forst. Han foreslar namnet f. decumbens Lamotte. Sanno- likt afse afven de norska uppgifterna samma form, som f, 6. forekommer i fjall- och bergstrakter. Trollius europaeus L. In Lapponia et maxima parte Fenniae orientalis (fre- quenter cel) frequentissime provenit, in parle maxime occt- dentali et nonnullis plagis in parte interiore tantum raro invenitur; tamen ex omnibus provinciis, excepta Alandia, ) C. palustris var. radicans Fr. non Forst., var. procumbens G. Beck. Typis impr. 1%],, 1905. 16 242 Trollius europaeus. adnotatus est. In montibus alpinis supra terminum betulae procedit. Kalm; in pratis montosis humidis Finlandiae borealis vul- garis: Prytz; in pratis Nylandiae, Careliae et Tavastiae, deside- ratur vero in provinciis circa Arctopolin Raumoamque, dein per Ostrobottniam, exceptis provinciis meridionalibus litoralibus, usque in alpium iugum: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 18; Fenn.: Nym. Suppl. p. 1 et Girke p. 407, vide etiam DC. Prodr. I p. 45, Led. I p. 49—50, Borg Beitr. 99, 116, 132, 142, 157 et inprimis Wainio Kasv. p. 129. Ab. Runsala rr: Hollm.; Nadendal (G. Bredenberg): Mo- berg Klim. II p. 54; Merimasku: Karsten in dupl.!; Lundo prope eatarractam Vieru duo spec. olim |circ. 1840]: O. Hjelt comm.,; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!, cfr Moberg Klim. p. 70; Salo Kaukelma cop.: Hollm.; {Muurila| r: Renv.; Marttila: Elmgr. Beskr. p. 182; Lojo in prato praedii sacerdotis: Hels. et W. Heimbiirger in herb. lyc. n.; Karislojo: Moberg Klim. p. 70; Tenala ad praedium sacerdotis (I. Ericsson), Karis ad praedium sacerdotis (C. H. Strandberg): Moberg Klim. II p. 54 [hae plantae nescio an cultae|; Vihti p: Printz; [Vihti] st r Harkoila Rosti in prato ad viam ferratam, Niuhala Myyri in prato, Kourla in prato, Lahtis in praedio Haitis, hoc loco ante hos 20 annos plantatus: Flinck; rr Pyhijarvi Vaskijaérvi in prato praedii Paanu 5 spec.: Wecks. — Nyl. in vicinitate opp. Ekenas non obvius: Hayr.; cirea Fagervik non obviam: His. p. 4; Esbo: Hisinger!; (Nurmijirvi] st fq, in clivis herbidis [»niittytéyrailla»| ad ripas fluviorum inprimis Vantaanjoki et in betuletis p cop.: Stenr.; p fq: W. Nyl.; Gammelstaden Viks ladugard prope Helsingfors (Th. Wasenius), Thusby Mariefors fq: Sel. ann.; Thusby: Astr. & H.; p inprimis in reg. occidentali: Sel. O. Nyl.; Borga r Ruskis, Kardrag, Laha (K. Nordenskjéld): Svel. Ofvers.; sacell. Askola Hofvarbéle: Sel. ann.; Mérskom: Strémborg!; Mérskom ad _ pa- gum prope templum: Moberg Klim. p. 70 et Moberg Klim. II p. 54; Orimattila: Nikl.!, cfr Moberg Klim. II p. 54; Hogland Ojamaa et Kiiskinkylé in prato (Sievers): Brenn. Till. p. 38. —- Ka. rr Virolahti Tursu: Blom!; r in parte interiore, Kirvu prae- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 243 dium sacerdotis et Tietavala, in vicinitate flav. Vuoksi p: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [p fq: Meinsh. p. 16}. Sat. Tyrvéii Nuupala (P. W. Gallén), Tammerfors: Moberg Klim. p. 70 {hae plantae nescio an cultae|; r Birkkala in prato praedii Lukkila Ylistalo!, ad viam ferratam haud procul a Pitka- niemi, Mouhijarvi in prato praedii sacerdotis (F. W. Caloander): Hjelt; Birkkala Pitka’niemi: Hougb. in litt.; Kyré: Asp et Wirz. M. 8., vide infra. — Ta. Birkkala Partola: O. Wellenius comm.; Tammela Torro: Arrh.!; Urjala »Pietarinma&en torppa»: Borg! ; Kangasala unic. spec. inter Huutijarvi et templum: Hjelt; Saéaks- maki p: Tikk., spec. e Rapola vidi in Hult herb.; Saaksmaki Pohjanniemi: Kihlm. herb.; Kalvola r: Knabe Fort.; st fq — st r, in parte australi ditionis multum frequentior quam in sep- tentrionali, Palkane tantum ad Laitikkala (Zidback): Leop.; Pal- kane Kangais 1887, sed non antea: Zidb. ann.; Hauho: Herk.; p: Asp. & Th.; Nastola, par. Heinola ad praedium Paaso: Seel. ann.; fqq: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd.; Teisko complur. loe. saltem in parte orientali (A. Tammelander): H. Tranberg comm.; (Luhanka| Judinsalo complur. loc. in parte orientali: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult; non vidi: E. Nyl Veg. p. 2614. — K1. fq: Fl. Kar. et Lindén; st fq: Hann.; fqq: Hjelt. — Kol. fq — fqq fere ubique, sed praesertim in pratis humidis occurrit: Elfv. Oa. Kristinestad (K. Sjéberg!): Malmgr., vide ceterum infra. — Tb. Jyvaskyla Norola: Wainio Tav. or.; r Jyvaskyla! in prato nonnulla km [»verst»| ad meridiem versus a deversorio Tanttila, Saarijarvi Kalmojarvi: Broth.; aliquotiens {»par ganger»] in proxima vicinitate oppidi Jyvaskyla: Prim. p. 48; Uddegard aut Jaaskila: |. c. p. 53. —- Sb. Leppavirta r Kalmalahti »Jalkasen niitty», Vokkola in prato infra hortum etc.: Enw.; r Leppavirta: Mela; Kiuruvesi!, lisalmi: Lundstr. —- Kb. Kide: Brand., cfr Moberg Klim. II p. 54; Liperi p Davidinsaari!, Niinikkosaari, Lamminniemi et ad praedium sacell.: Eur. & H.; Nurmes ad Kopras—Mustonen: Wainio Kasy.; Axels. Putk. non comm. — Kon. fq—fqq in nemorosis pratisque humidioribus cop., in pratis siccioribus vel collibus silvisque frondosis iunioribus fq at parcius. In collibus herbidis vel graminosis tam siccioribus quam humidioribus partium interiorum fertilium (Dvorets, Mund- 244 Trollius europaeus. jarvi etc.) copiosissimhe, in Reg. oce. et pen. Saoneshje fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 31. Om. in Ostrob. media (non) est: Hellstr. Distr. p. 11; circa Gamla Karleby desideratur: Hellstr. p. 185; Oulainen Irva: Keckman!; Temmes: Brenn. Obs., vide etiam infra. — Ok. Kajana: Eberh.!; [Kajana] (p): Must.; (p), in parte orientali non visus: Brenn. Obs. — Kp. Kemi: Malmgren!; fq in toto terri- torio |Kar. orientali]: Sahib. Bidr.; copiosissime in regione litorali circa fluvium Kemi: Bergroth in Medd. XXI p. 21. Ob. Liminka: Hellstrém!; ad oram et fluvia maiora fqq, Kempele, Liminka (Ollila: Brenn. Ber. 1869], sed in Kiiminki, Ylikiiminki et Utajiirvi non adnotatus: Brenn. Obs., quem |. in- spicias, spec. ex Haukipudas!; (Uleaborg| fqq: Leiv., cfr Moberg Klim. II p. 54; ad Uleaborg cop.: Sel. ann.; inter Kemi et Ii: Linné Iter lapp. p. 190; Kemi: Jul. p. 287,°cfr M. Castrén p. 332; [Kemi et Simo] fqq: Keckm.; ad oppidum Tornea cop.: Sel. ann.; [st fq: O. R. Fries p. 160;| fqq et saepe copiosissime : Hjelt & H. — Kuus. e Poussu ad septentrionem versus st fq: Wainio Kasv.; in pratis prope templum etc. enum.: Hirn Fort. — Kk. Oulanka Vartiolampi, Kankahinen, Péinuorunen et Ma- javalahti: Wainio Kasv. Lapp. fenn. fqq et saepe copiosissime: Hjelt & H.; fq: Birg. p. 100;] locis graminosis, humidis etiamque siccioribus per totum territorium fq — fqq: Blom Bidr.; ubique fere omnium vulgatissimus, scil. locis fertilioribus laetioribus tum in silvaticis montanis, tum in subalpinis ac inferalpinis usque in lateribus occultioribus ipsarum alpium etiam maritimarum [usque ad Hop- seidet] idque per universam Lapponiam: Wahlenb. p. 160 et 161, cfr 1. c. p. XVII; ubique fq: Fellm. Lapp.; fqq — fq in pratis ad litora fluviorum, lucis, cet. in par. Kuolajarvi, Kemi- jarvi, Sodankyla, Inari, et ad flumen Paatsjoki usque ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 6, 17 et 30; fq in reg. silvatica, st fq in reg. subalpina et secundum rivulos in reg. alpinam procedit, in Lupukkapiéi&i usque ad 500 m: Hult Lappm., vide etiam Borg in L. Y. 1899 p. 157 et Norrl. Lappm. p. 258; locis humidis graminosis, in clivis fertilioribus per reg. subsilv. et subalpinam fqq, secundum rivulos, in quorum ripis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 245 coplosissime crescit in reg. alpinam 100 metra aut amplius saepe adscendit — Hammasuro h. 382, Piettarlauttasoaivi S 318, Peldoaivi N 500, SO 480, Ailigas SV 416, [Rastekaisa NO 457]: Kihlm. Ant.; fg —fqq in graminosis betuletisque subhumidis, ad rivulos per regionem subalpinam, saepe etiam in partem infimam reg. alp. evadens: Arrh. ant.; fq usque ad Varangriam meridio- nalem (Th. Fries): Blytt p. 944-945; e permultis locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 94. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq- Lest., cfr Norrl. Lappm. p. 261 et 262; reg. subalp. et alp. fq secundum ripas et in vallibus rivulorum: Lindén Bidr.| Lapp. ross. ubique: Fellm. Ind.; ubique fq: N. I. Fellm.; fq — fqq in reg. silv. inferiore et superiore, ut etiam in reg. al- pina in ripis amnium, vallibus rivulorum, declivibus silvarum et pratis, in reg. alpina in vallibus rivulorum, declivibus montium alpinorum et in rupibus, quae ut gradus exsurgunt: Lindén Ant., vide etiam Beket. p. 543, Lindén Beitr. p. 16 ete.; spec. in H. M. F. adsunt e Lim., Lv., Lp. et Lm. Al. Upptogs harifran: Herb. Mus. Fenn. II p. 55. Uppgiften han- forde sig till exemplar fran Saltvik: K. A. Bomansson!, men i bref af 12, I, 1897 némner Bomansson, att han ej funnit arten pa Aland. Uppgiften beror saledes sannolikt pa etikettfOrvexling, jfr Brenner i Bot. Not. 1897 p- 153 och Medd. XXIII p. 41. — Sat. Huittinen: Car. p. 24; mindre troligt, da arten ej upptages af Lydén. Sannolika aro daremot de ofvan- anférda uppg. ifran Kyré; det tillagges »desideratur in Karkku et Tyrviais: O. Hjelt M. S. — Oa. »>pastas hafva blifvit funnen i Nya Wasa Sand- viken, men ej mer dar aterfunnen»: Laur.; Gamla Wasa vid jirnvigen, antagligen inférd: Laur., jfr Laur. Vaxtf. — Om. PA vagen emellan Niyala och Haapajarvi, 1 km déster om Perkki6 giastgifveri, omtalades en vaxt, som att déma af beskrifningen skulle vara Trollius ; ej narmare undersokt: Tenn. i inl. —- Brahestad: Moberg Klim. II p. 54; uppg. behéfver mabainda bekraftas. Det f6rtjinar mdjligen att omnimnas, att Gand. I p. 302 under Trollius altissimus Cr. (= Tr. medius Wender., Tr. napellifolius Roep.) upp- tager Tr. cuspidatus Gand. fran »Finlandia Viborg (Lagus)>. Huruvida nagon odlad form eller nagot misstag ligger till grund for uppgiften, torde béra utredas. Tr. asiaticus L. omniimnes sésom ofta odlad i tradgardar: Ale. Il. 246 Aquilegia vulgaris. Aquilegia vulgaris L. In Fennia australi usque ad 62° 10' (in parte orientali) spontanea raro occurrit; in hortis autem saepe usque ad sum- mum fere septentrionem colitur et nonnunquam etiam inpri- mis in parte australi et media disseminatur. Till. (culta); Till. Icon. 16 (culta, mala); Eur. omn. exc. Lapp. Fenn... .: Nym. Consp. p. 18; adest in Fenn. mer:.: Nym. Suppl. p. 12 et Giirke p. 421, vide etiam DC. Prodr. I p. 50. Al. r: Bergstr.; [Geta] Bolstaholm prope laterariam |»tegel- bruket»|: Bergstr. Beskr.; [Hammarland] Skarpnat6é: Seel. ann.; Sund Kastelholm in pratis circa ruinas: Hult ann.; r Sund Kulla: Arrh. & K., vide etiam infra. — Ab. hie illic in vicinitate horto- rum eff.: Zett. & Br.; Pargas ad »Skyttasingen» in Gunnarsnias: Adl., spec. ab I. Ringbom!; Kuust6 Jullas eff.: Sal. ann.; Uskela: K. E. v. Bonsdorff!; Finby Pettu in vicinitate horti vetusti, unde disseminata est: Sand.; r unicum spec. lectum in ripa septen- trionali lac. Bjérnsj6n prope fines par. Karis satis remotum a cultis, in hortis fq culta: Sel.; Lojo in pratis ad lac. Lojo merid. orientem versus ex templo: Tikkanen & Hult herb., vide etiam infra. — Nyl. Fagervik! spontanea, sed in horto (floribus albo- roseis): His.; in promontorio Lappviksudd ad Helsingfors efferata: Sel. ann.; Borgé Karsby (Nikl.), Artsjé ad Kinttula!: Sel. O. Nyl.; forsan eff. 1. ce. p. 25, vide etiam infra. — Ka. r Kirvu praedium sacerdotis in horto vetusto efferata: Lindén. — Ik. r Muola in septo ad pag. Kyyréla! et in par. Nykyrka: Malmb.; Pyhajarvi Rantakyla prorsus spont.: Lindb. comm.; |r velut Leva- schovo {»Lewaschewa»|: Meinsh. p. 17, vide etiam FI. Ingr. p. 39 et 40). Sat. p eff: Malmegr.; r Birkkala Helvetinahde! inter Kor- vola et Penttila cop. et certe prorsus spont., etiam prope Haa- visto, Karkku Kulju Niemi (K. Forsblom): Hjelt, cfr Not. XIII p. 489 et W. Nyl. Distr. — Ta. Siaksmaki spont. r tantum prope Rapola, saepe autem culta: Tikk.; Saaksmaki Juutikkala: Kihlm.; »Nukari hage», P&lkane in promontorium Uutena in Mallasvesi, Kostiala, Vanha Tommola, Kankais {haud Kaukais| Zidbick): Leop., vide infra; ad oppid. Heinola in coemeterio Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 247 eff. (1899): Sel. ann.; rr »Iso Aine utmark pa Koivistonsaari backe» (Silén!): Norrl. s. 6. Tav. — Sa. Villmanstrand: Sim- ming!; Villmanstrand Parkkarila efferata: Szlan!; in coemeterio ’ ad oppidum Nyslott eff.: Sel. ann. (1901), vide etiam infra. — K1. Impilaks (F. E. Hartman) veris. eff.: Chyd.; Uukuniemi Koira- niemi; Nikl.!, cfr Chyd.; Ruskiala Iola: A. L. Backman!; Im- pilaks in deusto ut videtur spont.: Backm.; Impilaks 6 km a templo Kitelé versus in luco: Enw. hav. Kon. st r, ad Perttiniemi! st fq in convallibus et devexis graminosis fertilioribus, in nemoribus silvisque frondosis vel mixtis, Dvorets in silvis frondosis vel nemorosis collibusque apertis olim deustis, sine dubio omnino est indigena: Norrl. On., cfr Giinth. p. 31 et Herb. Mus. Fenn. II p. 133. Tillfallig: Fries; »in paroecia Karkku Satacundensi sec. O. Blafield. Annon ibi sicut alibi in Fennia efferata?»>: W. Nyl. Distr. Ehuru det ir otvifvelaktigt, att aklejan pa manga stallen endast dr férvildad (jfr t. ex. uppgifterna fran Al., Nyl., Ka., atminstone de flesta fran Ab., afvensom mahinda de fran Sa., Ik. och en del af Leopolds), sA ar det 4 andra sidan sakert, att den forekommer verkligt vild sfsom i Sat. Birkkala och i Onega-Karelen. — Zidbick, som funnit den tillfallig pa par stillen i Pal- kane, framhaller, att om den vid Vanha Tommola skulle kvarstatt fran gammal odling, skulle den hafva bibehallit sig snart ett Arhundrade, da garden flyttats fore begynnelsen af detta sekel [1800-talet]: Zidb. — Al. antraffad i nagra exemplar pa en fing nara Sunds prestgdrd: Prim. p. 64. — Ab. [(Muurila} »metsistyneena Isontalon ja Kaukelmaan luona»: Renv.; {Vihti] »férvildad har och dar i och omkring byarna kring kyrkan samt i Olkkala, Vanjairvi och Haitis tridgdrdar»: Flinck; [Pyhajirvi och Pusula] »puutarhoissa viljeltyna ja metsistynyt» st fq: Wecks.; [Mynimaki ete.} »yleinen koristuskasvi metsitorppienkin ikkunain edustalla ja monasti asu- musten ympdaristdissé mets.»: Caj. Kasvist., jfr l. c. p. 30. — Nyl. Odlas allmint i Ekenas stad och ofta afven pA landsbygden diromkring; stundom forvildad, t. ex. Ekenas stad, Danskog: Hayr.; [Nurmijirvi] rr »eraalla nur- mikolla n. kilom. Nurmijarvestaé lounaaseen joitakuita kappaleita, metsis- tynyt»: Stenr. — Sat. Oberaiknadt de stillen, dar arten ar vildt vaxande, har jag ratt ofta sett den fdrvildad, stundom taimligen langt fran trad- gardar, t. ex. Karkku Jarventaka Torseva 1884: Hjelt. -—- Ta. Efter ar 1887 har Zidback aterfunnit vaxten i Palkane endast vid Vanha Tommola (1 ex.) och 1893 talrik i en skuggig backdal i en Kangais {»Kankahinen»] gard underlydande hage. PA Vanha Tommola ding sags arten redan mot slutet af 1850-talet: Zidb. och Zidb, ann. — Sa. Nyslott Kalkunniemi, troligen férvildad: Buddén. — Tb. Jyvaskyla Uddegard (= Jaaskila] ur- 248 Agquilegia vulgaris. sprungligen troligtvis odlad, men sedermera forvildad, vyaxande ymnigt hair och dir: Gadol., jfr Prim. p. 53 — Kb. Polvijarvi odlad, Pielisjarvi kyrkoby odlad och sjilfsadd: Seel. ann. (1900). — Om. (Gamla Karleby] i aingslundar, ditford med tridgardsjord: Hellstr. p. 137; Gamla Karleby Gallpotten [kanske Gullputten] afstjalpningsplats ; G. J. Osterman! — Ok. Ka- jana begrafningsplats i blom: Brenn. Reseb. p. 67, men dar nimnes icke, huru- vida den var odlad eller m6jl. f6rvildad. Arten upptages icke fran Kajana i Brenn. Obs. — Ob. Uleaborg: S. W. Liljeblom!; sakert tillfallig. »Odl. st., strandingar rr Simo prestgdrdsstranden. Patraffas stundom férvildad fran gamla tridgardar jimte Polemonium»: Keckm, af hvilken arten beteck- nas sdasom tillfallig. I afseende 4 artens odling ma, utom hvad som framgar af det redan nimnda (se i synnerhet under Ab.), framhallas, att Aqutlegia i Elfv. Ant. uppriknas fran flertalet provinser, hvarjimte f6]j. uppg. ma har anforas. I Ok. trifves den nistan utan vard pa kall jord: Must. p. 41 0. 42. — Hvyad Ob. ang&r, nimnes fran 4ldre tid: Saddes 1787 i apotekstradgarden {i Uleaborg], blommade val 1789, »men wil intet ratt fort»: Jul. p. 23; for nirvarande omnimnes den afven sasom odlad i Uleaborg: Leiv. och anda till Simo: Elfy. Ant. p. 43. Likaledes omnimnes den blommande fran Ob. TorneA: Moberg Klim. p. 71, hvilken uppg. sakert hanfér sig till odl. exemplar, och Ofvertorneé Kukko [p& svenska sidan]: Acerbi p. 153. Arten uppriknas vidare bland flerariga prydnadsvaxter i Lk. Pajala {pa svenska sidan]: Birg. p. 60. — Annu i Li. Toivoniemi omnamnes Aquilegia sasom odlad pa kalljord: Nordling p. 316. Se f. 6. om odlingen t. ex. Medd. XXV p. 13. Afven nagra andra arter af slagtet odlas, ehuru vida sillsyntare och endast i stérre tradgardar. Nigella damascena L. In hortis colitur. Allm. odl. i tradg.: Ale. III. — [Fran Lk. Pajala némnes om denna: »gar daligt, men blommar ibland»: Birg. p. 61 under namn af endast Nigella.) Aconitum lycoctonum L. In magna parte Fenniae et Lapponiae orientalis tnpri- mis in partibus maxime ad orientem versus sitis satis fre- quenter aut frequenter provenit, etiam in vicinitate lacus La- doga inprimis ad oram septentrionalem saepe copiose vel copiosissime legitur, ceterum tantum in Lapponia Enontekienst raro invenirt indicatur’. In pratis ad Keret iuxta Mare album et ad Ladogam, ubi leg. Cl. Appelberg: Spic. I p. 21; Fenn. orient. et maxima pars Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 249 Lapp.: Fries; Fenn. bor. (extra Lapp.) vix adest, sed in or. (Carel.): Nym. Suppl. p. 13; Lapp. Fenn. or.: Giirke p. 440, vide etiam DC. Prodr. I p. 57, Led. I p. 66, Klinge p. 380 et infra. Ik. r Sakkola in coryleto ad pag. M6mmé: Malmb.!; Sak- kola infra pag. M6nk6: Lindberg! [idem locus ac superior, ut vi- detur|; [Meinsh. p. 18 et XX non ex Isthmo comm.}. K1. circa Ladogam borealem ad Sortavalam et usque ad Salmis et Ruskiala! fq: Fl. Kar., cfr Fl. Ingr. p. 42 et Knorring p. 28 et 29; Kronoborg pag. Otsanlaks et Ryyha: E. Juslin! ; Uukuniemi: Nikl.!; Kirjavalaks copiosissime et interdum viri altitudinem aequans: Norrl. Symb. p. 5, cfr l. c. p. 7 et 8 et Popp. p. 6; [Impilaks] Vuorlaks: Chyd.!; nonnulla stadia a de- versorio Ruskiala obvium et dein in par. Palkjirvi, Ruskiala, Sortavala et Impilaks cop. adest: Enw. hav.; Suistamo Leppa- syrjai st fq, Palkjarvi Pirttiniemi! et Korkianiemi, teste H. Arppe fq in partibus occidentalibus par. Palkjirvi saltem circa Linnun- vaara: Hjelt Ant. p. 65. — Kol. fq in lucis et declivis fertilibus reg. silv. et coll., in reg. aren. non observatum: Elfv.; ad fluvium Munduksajoki, etiam f. pleniflora!: Cajander & Lindroth, cfr Medd. XXV p. 24; Pletrosa|vodsk Dreflianka: Ivanitzky!; Salmis: Fl. Kar., vide sub K1., Backm. autem ibidem non vidit. Kon. st fq per partem australem in declivibus et convalli- bus nemorosis inprimis inter frutices in Saoneshje fq: Norrl. On.; locis udis silvarum in toto territorio: Giinth. p. 32; non amplius in Tiudie obvium: Sahlb. Dagb. Kp. nondum adnotatum. Kk. a Gridina [»Krigina (Gradinskai)»| usque ad Kouta p, ad Keret et montem Kapudsa copiosius: Fellm. Ind., cfr F. Nyl. Utdr. p. 153 et vide sub Lapp. ross. [L. ent. reg. subalp. r ad Kilpisjarvi (L. L. Leaestadius): Leest., cfr Hartm. p. 175; cirea Kaaresu’anto non obvium: L. L. Lest. p. 292.] Lapp. ross. secus totam oram Maris albi e Gridiné ad Ponoj! (fq): N. IL. Fellm. p. 93, cfr 1. ¢. p. XXIV, XLIII et XLV, vide etiam sub Kk. et Beket. p. 543; Umba: Kihlman!; Ole- nitsa: Selin!; Tetrina: Brenner!; Tshapoma: Mela ann. et PL; inter Pjalitsa et Tshapoma: Kihlm. Ber. p. 23; Ponoj: Broth. 250 Aconitum lycoctonum. exk. p. 76 et 78 et Knabe Pfl. p. 280; fruticetis prope Orloff proprium: Kihlm. Ber. p. 15. Fenn. bor.: Nym. Syll. p. 181 och Consp_ p. 19 [dessutom Lapp.]); patagligen genom missférstand af Fries’ uppgift; uppg. rattas af Nyman sjalf (se ofvan). I H. M. F. finnes ett elevexemplar fran Sa. Juva (»Jok- kas»]!; att arten ej ar vildvaxande dirstades, torde vara sakert. — I sam- manhang harmed kan niamnas, att . Da A. erythrocarpa betraktades sasom varietet, betecknade Mela Kasyv. hufvudformen sasom f. melanocarpa Mela. Namnet anviindes f. 6. redan af Led. m. fl. I afseende 4 artens férekomst sdsom fossil niimnes, att ett fré upp- gifves vara funnet i svamtorf vid Parkanojoki i Parkano socken [Sat.]: Herlin p. 167, jfr 1. c. p. 171; G. And. p. 90 anser emellertid uppg. osaker. Actaea erythroearpa (Turez.) Fisch. Quamquam iam a Wahlenberg erat indicata, tamen, quod his demum annis rite ab A. spicata distincta est, distrt- butio via certa sit. In australi tamen et media parte Fenniae orientalis satis frequenter inveniri videtur, ceterum in tota Lapponia et provinciis orientalibus et septentrionalibus Fen- niae occidentalis plerumque raro occurrere videtur. Lapponia (Wablenb., Fellm.): Led. I p. 71—72 *); Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries nomine A. spicata var. rubra; Fenn. Ross. bor. (Karel.): Giirke p. 420, vide ceterum Cajander in (Diar. 4, II, 1899) Medd. XXV p. 57—60 et Lindb. Pfl. p. 13 2). K1. Sortavala: Wegelius!, cfr Medd. XXIII p. 13. — Kol. multis locis in vicinitate lacus Onega a Vosnessenje! usque ad Petrosavodsk et ultra: Caj., spec. etiam e Soutujarvi! Kon. Tiudie: Selin! 1); Koselma: Kullhem! #); Valkiamaki: Kihlm. ?)!; in insulis extra Kusaranda cum Atragene |cop.|: Kihl- man in Medd. XVIII p. 150 2), spec. e Tolvoja!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 55%). ") Nomine: A. spicata L. *) Nomine: A. spicata var. aut f. erythrocarpa Turcz. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 257 Ok. Paltamo Melalahti Aijonkallio: Lackstrém +)!; Kianta Kiannanniemi: Wainio!‘), cfr de ambobus Brenn. Obs. 7). — Kp. Sirkonvaara: Bergroth & Fontell! Ob. Rovaniemi Pikkukuusisaari {prope deversorium Karvo}: Brenn. Obs. ?)! — Kuus. Ruskiakallio ad Paanajarvi: Nyberg! ?) et Montell!; Kuolajairvi {»Salla»| Kutsanjoki Janiskoéngas: Borg & Rantaniemi!, vide ceterum sub A. spicata, ubi multa loca enumerantur. — Kk. Kiimasjirvi: Bergroth & Fontell!; ad lacum Koutajarvi: N. I. Fellm. ). Lk. rr Muonionniska prope Rautujirvi ad Akiasjoki, Kittiléi ad Paahtakallio prope Helppi!: Hjelt & H.1); Kittila prope pa- gum ad templum: K. O. Elfving!; ad Akankoski par. Sodankyla cop. lecta est: Wahlenb. p. 150 nomine A. spicata ¢ baccis rubris, cfr (l. c. p. XVI et) Fellm. Lapp.; Pallastunturit Rihma- kuru in summa reg. silv.: Hjelt +); Ounastunturi Ruotajoki: Malmberg! 1); Sodankylé ad montem calcareum Kalkkivaara [idem locus ac Wahlenb. comm.|: Wainio Not. 2); [Sodankylé) in deiectibus rupium {»klippafsatser»| in Sakatinpahta in reg. silv.: Hult Lappm. 4), cfr 1. ¢. p. 30, 85 et 150 *); (Kuolajarvi] in lucis litoralibus inter Antio et Sotkajiirvi, ad ripas lacus Rakkojarvi!, ad ostium rivi Paristaja et in rupibus ad Kutsa et Nivajarvi: Borg Sel. ?); [Kuolajarvi| cop. [»allman»| ad rivulos ad meridiem versus a lacu Vuorijairvi, baccae initio m. Aug. non maturae: Stjernv. '). — Li. in betuleto haud procul a templo puolmakensi fructibus maturescentibus ad lat. 70° 4’ [In Nordlandiae termi- num polarem eius ad lat. 70° 1’ Norman indicat]: Kihlm. Ant. ’), efr Herb. Mus. Fenn. II p. 13314) et vide Norm. Fl. Sp. p. 98 3) (forsitan ad Paatsjoki). Lim. ad Imandra (Karsten) [spec. e Rasnavolok!), Umba foelin!): N. I. Fellm. >), efr |. c. p. XXV, XXXVII (et, XLVI) et Beket. p. 5431), spec. ex Umba etiam leg. Kihlman ?)!; Kanta- laks nonnulla spec.: Enw. ann.!); inter Shelesna et Seredna: Mela Pl. 1); Shelesna: Broth. Wand. p. 5 ?); Hibiné {» Umptek»|: 1. c. p. 71); Kanosero: Edgr. & Lev. +). — Lv. nondum adno- ') Nomine: A. spicata L. *) Nomine: A. spicata var. aut f. erythrocarpa Turez. Typis impr. ?°,, 1905. 7 208 Actaea erythrocarpa. tata. — Lp. Tshapoma! et Rusiniha!: Kihlman *); Tshapoma et Ponoj: Mela ann. ') et Pl.+). — Lt. r in reg. silv. uno tan- tum loco in declivi australi ad flumen Nuotjok ad medium am- nem: Lindén Aut:! Vide ceterum sub A. spicata. Fran Karelia transonegensis finnas exemplar fran Semjonowa in Rubjeshnitsa: Cajander & Lindroth ! Actaea erythrocarpa < spicata. Adhuc uno tantum loco Kareliae maxime austro-orien- talis lecta est. Anno 1899 A. K. Cajander distinait. Kol. Kalajoki: Lindroth & Cajander!, cfr (Diar. 4, III, 1899) Medd. XXV p. 34 et 60. Paeonia anomala L. In Lapponia rossica marime oriental trans 57° long. inter 66° 16° et 67° 20 lat. raro occurrit. Lapp. or.: Nym. Consp. p. 21; Lapp. or. Ponoj: E. Huth in Engler Bot. Jahrb. XIV p. 269, Leipzig 1892, nomine P. ano- mala « typica, vide etiam Lindb. Pfl. p 12 et Giirke p. 401. Lp. »In lapidosis ad flumen Ponoj iuxta pagum eiusdem nominis m. Julio 1863 cop. legimus. Ex eodem loco iam antea (ab exped. Beer?) reportata>: N. I. Fellm.!, ubi priores edi- tiones afferuntur, cfr etiam |. c. p. XXV et XLV, Beket. p. 543 etc., spec. e Ponoj etiam reportavit Brenner!; Rusiniha inter Orloff et Ponoj parece: Broth. exk. p. 80; ad rivulum Rusiniha inter frutices cop.: Kihlman!; Ponoj cop.: Broth. exk. p. 78, efr l. c. p. 77, Broth. Utdr. p. 131 (et Knabe Pfl. p. 280); Tsha- poma: Broth. litt., Mela ann. et Pl. et Kihlm. Ber. p. 24! ') Nomine: A. spicata L. *) Nomine: A. spicata var. aut ft. erythrocarpa Turez, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 259 Paeonia intermedia ©. A. Mey. Per errorem apud nos indicata est. >» Wir erfuhren, dass diese Paeonia auch an der Westkiiste des Weis- sen Meeres ganz gemein ist»: [K. E. v.] Beer i Bull. scient. publ. par ]’Acad. Imp. des sc, de Saint—Pétersbourg, Tom III [1837], p. 133 not. »In Lapp. Ross. ad Ponoj»: Fries p. 555, jfr Fl. Samoj. p. 14; Rusiniha (Aubel): Klinegriff p. 54 och 67. Att detta namn, hvad betraffar vart flora-omrade, genom oriktig bestimning tillagts P. anomala visar Ruprecht, Ueber die Verbr. der Pflanzen in nérdl. Ural (Beitr. zur Pflanzenkunde des Russ. Reiches h. VII) p. 49, N. I. Fellm. Lettre p 499 not, N. I. Fellm. p. LXI och 5 ete. Bers freqvens ar dessutom alldeles vilseledande. P. officinalis L. odlas allmant i stérsta delen af landet och upptages redan af Till. — Ang. odlingen har jag f. 6. antecknat: Allm. odl. 1 trid- gardar: Ale. III, jfr Brenn. Flor. och Medd. XXV p. 13. Odlas fnnu i Salo och Brahestads trakten [Om.]: Elfv. Ant. p. 43, dar den f. 6. om- naimnes fran flere stillen. Den uppgafs redan 1790 hafva blifvit planterad i apotekstradgarden [i Uleaborg]: Jul. p. 23. Den P. peregrina Mill., som upptages sésom odlad i Mela Kasy. IV, ar vil endast en form af den variabla P. officinalis. — Afyen P. albiflora Pall. och P. tenuifolia L. odlas h. o. d. pa herrgardar i s6dra delen af lancet. Nymphaeaceae. Nuphar luteum (L.) Sm. *). In maxima parte Fenniae plerumque frequenter aut satis frequenter provenit. Ad septentrionem versus usque ad 68° 43’ inveniri indicatur, sed quod altis cum formis confusum est et in plagis septentrionalibus saepe sterile tantum occurrit, distributio in his plagis viv certa videtur; usque ad 68° 22’ tamen lectum est. ") Specimina huius generis in H. M. F. asservata anno 1903 deter- minavit Harald Lindberg, cfr Medd. XXX p. 168. 260 Nuphar luteum. Till., vide infra; Kalm; in fluviis paludibusque (fqq): Prytz; in aquis quietis per totam patriam usque in Lapponiae partem subsilvaticam: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc... .: Nym. Consp: p. 23; deest in Lapp. fenn. plur:: Nym. Suppl. p. 15; Fenn.: Giirke p. 397, cfr etiam DC. Prodr. I p. 116 et Led: | p. 84—85. Al. (st fq): Bergstr.; p: Arrh. & K.; Bergr. ex hac parte non comm. — Ab. fq: Zett. & br.; (r) par. Gustafs in stagno Viikatmaa et, ut narratur, in stagnis Kaurissalo: Bergr.; p: Arrh. Ann.; Bromarf Vattlax: Sand.; fq: Renv., A. Nyl., Sel. et Flinck; (fqq): Wecks.; st fq saepe cop.: Caj. Kasvist. — Nyl. fq: His.; st fq in lacubus limosis, in amnibus et stagnis cop.: Stenr.; st fq: W. Nyl; fq: Seel. O. Nyl.; [Hogland] Liivalahenjirvi (Schrenk), in omnibus (2) lacubus (Sel. O. Nyl. p. 21): Brenn. — Ka. fq: Blom; st fq — fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; |plus minusve fq per totum territorium: Meinsh. p. 20). Sat. fg: Malmgr.; st fq: Hjelt. -- Ta. fq: Leop., Asp. «& Th. et Bonsd.; st fq: Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or. — Sa. (fqq): Hult. — K1. fq: Fl. Kar., Hann. et Backm. — Kol. p= sigige liv: Oa. ig: Malmer.; fg: Laur. Vaxti, cir l. ec. p. Set 10e=— Tb. st fq: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw.; (qq): Mela; fq: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & HL; (fqq): Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. —- Kon. fq, in Saoneshje fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 32. Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr. —- Ok. st fq: Wainio Kasv.; Puolanka fq: Brenn. Reseb. p. 72; (fqq): Must.; fq, in partibus maxime orientalibus minore frequentia: Brenn. Obs. — Kp. st fq: Wainio Kasv. Ob. fq in amnibus et lacubus: Jul. p. 286; fq, in partibus maxime septentrionalibus minore frequentia: Brenn. Obs.; fq: Leiv.; fq —p, parcius in vicinitate orae, inprimis in par. Simo Viantienjoki: Keckm.; [fq: O. R. Fries p. 159;] p — st fq: Hjelt & H., [vide etiam Caspary in Bot. Not. 1879 p. 84—85|. — Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. (st fq): Wainio Kasv.; So- nostrow, Ruanjiirvi: Mela PI. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 261 agp, fenn (p= st’ iq) Hyelt "eH );"[complur. loc. enum.: Birg. p. 98, vide etiam Caspary |. ¢.;] (p) una cum prae- cedente |Nymphaea| iisdem locis in stagnoque Kartilampi par- cius provenit: Blom Bidr.'); per partem silvaticam omnium Lapp. suecicarum parcius, usque ad lacum Inarensem, et I[di- vuoma Lapp. Torn.: Wahlenb. p. 151 4), cfr 1. c. p. XVI et XXXI; in lacubus atque fluviis usque ad Jacum Inari |»Enare»} ubique: Fellm. Lapp. '); ad Vuostimovaara in Kemijirvi, ad Kairala in Sodankyli, ad Koppelo (68° 43’) in Inari: Wainio Not.; in amne ad Riesto: Hult Lappm., cfr |. ¢. p. 31 (et 86), vide ceterum infra; nobis non obvium: Kihlm. Ant. — {Leest. et Lindén Bidr. e L. ent. non comm.| Lapp. ross. (fq): Fellm. Ind. ); cum Nymphaea, sed orien- tem versus usque ad Ponoj procedens: N. I. Fellm. '), cfr Beket. p. 543; Umba in flum. Umpjok ¢. 6 km a pago sat cop.!, in stagno ad pag. Tetrina!: Kihlman; Vjaljavr prope ripam: Axelson «& Borg!; Varsuga: Selin!; Tetrina, Ponoj (Sahlberg) ): Mela Pl; Nuotjavr p: Lindén Ant., spec. lectum prope ostium flum. Nuotjok in Peskivuopoja! Huruvida Till. Icon. 54 skall f6ras hit (enl. Fries Ofvers.) eller till Nymphaea alba (enl. O. Hjelt Nat.), torde vara syart att afgéra. — Lapp. fenn. Mahinda hinfoéra sig Wahlenbergs och J. Fellmans uppg. till den di annu ej atskilda N. lutewm pumilum; se hirom L. L. Leestadius i Bot. Not. 1858 p. 143 och jfr Caspary i Bot. Not. 1879 p. 92. — Kihlm. Ant. papekar, att nordgrinsen i Sverige och Norge ligger vida sydligare. [I Sverige 67° 30’ enl. Caspary |. c. eller enligt senare undersékningar 67° 58’: Birg. p. 98. I Norm. Fl. Overs. p. 53 uppgifves nimnda grins i Norge vara beligen vid 67° 2’—6/), Tyvarr insamlade jag ej] nagot typiskt exem- plar fran Lk., hvarfére jag ej kan anse freqvensen siiker. Ett exemplar fran Kittila Alakylai!, som jag med tvekan férde till denna art, anses af Lindberg tillhéra N. luteum & pumilum. (I sammanhang harmed bor fram- hallas, atti H. M. F. fran Ob. foreligga flere typiska exemplar af NV. lutewm, bl. a. fran Rovaniemi! och Kemi!) — 14 emellertid flere oriktiga bestiam- ningar funnits i H. M. F., torde afven Bloms uppg. fran Sodankyla liksom N. I. Fellmans uppg. fran Lapp. ross. bora bekriftas. — [L. ent. Ehuru arten upptages fran Kaaresu’anto: Zetterstedt II p. 178, antager jag att harmed afses nagon annan form af detta slikte.) Fé6r att skilja hufvudformen fran var. minus, hyarom langre fram, anvander Mela Kasy. fér densamma beniimningen yar. maius Mela. ‘) Forsitan non omnino certa sit, vide infra. 262 Nuphar luteum. Var. purpureo-signata His. beskrifves och afbildas af Hisinger i Acta XI N:o 9 fran Ab. Vihti Vahi-Mylylampi och har afven senare blifvit inlimnad fran Vihti Hiidenvesi af Wecksell!, jfr Medd. XXX p. 182. — Ab. Vihti in amne Kaukolanoja ad Kaukola prope Hiidenvesi parcius: Sel. herb. — Ka. Virolahti in amne Virojoki spec. unicum cum typo: Sel. herb. — Kb. Polvijirvi in lacu Kylyjairvi parce cum typo: Sel. herb. — En mellanform har dessutom blifvit tagen i Ab. Svarta af F. Linder jfr ifven Medd. XXI p. 87-88. — Varieteten upptages sasom var. h) fran Fenn.: Giirke p. 397. Utom N. luteum [»N. grandiflorum»] och N. pumilum beskrifver L. L. Leestadius i Bot. Not. 1858 p. 1387-142 flere mellanformer, hvaraf ett par aro antriffade inom och andra helt nira Finlands griins. Alla dessa mellan- former anses af Caspary i Bot. Not. 1879 p. 91—92 sasom hybrider af olika ordning af de nyssnimnda arterna; jag far diirfére endast hanvisa till originaluppsatserna. Sdésom fossil fir arten vanlig, se G, And. p. 109, m. fl. Angaende spridningen af fréna se Medd. XXVII p. 76—80. Nuphar luteum yar. minus Celak. E multis locis indicatur, sed specimina hoc nomine reportata nunc omnia ad alias formas referuntur. Fenn.: Giirke p. 397 under namn af N. luteum b) tenellum Reich. jfr afven Mela Kasy. m. fl. floristiska handbécker. Ab. [Vihti] Hulttila Myllyoja, »market 8—9 straligt»: Flinck. »On joks. yl. matalimmissa vesissa, ojissa, puroissa, Myna- ja Laajokien alku- varsilla Lahlamen ja Valkamajiarvien matalilla, loivilla rannoilla (j. runs.)»: Caj. Kasvist. Cajanders tre exemplar fran Karjala féras af Lindberg till N. luteum. Hyilket exemplar, som afses med Ab. i Herb. Mus. Fenn. II p. 56, kiinner jag ej. — Ny1. Thusby (!) naira kyrkan: C. Collin!; Helsinge i Helsinge-A nara Dickursby: O. Collin!, jfr Herb. Mus. Fenn. |. c, — Lind- berg anser exemplaren ej kunna med siikerhet bestiimmas. — Ta. Sysma Urjanoja vid utloppet fran Kaakottilampi: Unonius!, jfr 1. c. Exemplaret fores af Lindberg till N. lutewm. — Sa. [Ruokolaks] »st r in Kojolammi et lacu ad Narsakkala! inter f. typicam mixtam»: Hult. Exemplaret fran Narsakkala har redan linge blifvit fordt till N. luteum X pumilum. — K1. Impilaks Neulaislampi: Hjelt Ant. p, 65!; exemplaret fores till WY. lw teum X pumilum. — Kol. r Olonets: Fl. Kar. — Sb. lisalmi Palojirvi: M. & J. Sahlberg!, jfr 1. c.; exemplaret féres af Lindberg till NV. luteum < pumilum. Exemplaret fran Sb.: E,. Nylander!, hvilket afses Herb. Mus. Fenn. [ed. Ij, ar visserligen ganska ofullstindigt, men Lindberg anser det dock tillhéra WN. lutewm (hufvudformen). — [Kb., Ok., Kp., Kuus. och Kk.] »monessa paikoin piiimuodon kanssa yli koko alueen»: Wainio Kasy. — Wainios exemplar fran Nurmes Kopro! liksom afven exemplar Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 263 fran Liperi af Europeeus & Hiillstrém!, hvilka afses Herb. Mus. Fenn. H l. c., foras af Lindberg till N. lutewm. — Kon. Gorskij pogost: Kullhem!, jfr 1. c. exemplaret féres af Lindberg till hufvudformen. — »Loimala in lacu eiusdem nominis»: Hjelt Ant. p. 65!; exemplaret fores till N. luteum < pumilum. — Ok. r Puolanka Leililampi!, Ristijarvi (Lackstrém): Brenn. Obs.; exemplaret fran Leililampi tillhér enl. Lindberg NV. luteum >< pumi- lum. Se f. 6. under Kb. — Kp. Wainio Kasv., se under Kb. — Ob. r Rovaniemi Sukula, Kemi Elijairvi, Simo, Pudasjarvi Konttila i Siuruajoki 4: Brenn. Obs. Brenners exemplar fran Rovaniemi!, som en tid gatt un- der namnet N. luteum var. minus, fores numera till N. lutewm X pumilum. Rantaniemis exemplar fran Kemi Elijirvi!, som af Brenner blitvit bestamdt till nu ifragavarande form, féres af Lindberg till hufvudformen af NV. /utewm, Uppriknas afven fran Uleaborgs trakten (M. Huumonen & Y. Tuokkola): L. Y. 1904 p. 236. — Kuus. och Kk. Wainio Kasv. se under K b. Wainios exemplar fran Kumasjiirvi [?|!, som afses med Kk. i Herb. Mus. Fenn. l. c., anses af Lindberg tillhéra NV. lutewm X pumilum. — Lk. orr Kittila Alakyli!, Kolari in lacu superiore Sieppijarviv: Hjelt & H. Exemplaret fran Alakyli fores till N. luteum X pumilum. Sasom tramegar af ofvanstaende, har Lindberg dels fért de exemplar, hvilka nagon tid gatt under namnet N. lutewm var. minus och hvilka kun- nat med sikerhet bestimmas, till NV. luteum X pumilum, dels ansett dem tillh6ra hufvudformen, fran hvilken de enligt hans Asikt forete endast individuella afvikelser. (Det bér nimnas, att en del exemplar, sarskildt fran norra delen af flora-omradet, redan tidigare blifvit forda till N. lu- teum X pumilum, hvyarfére de icke inga i Herb. Mus. Fenn. II). Med anledning hiiraf har jag ansett mig b6ra tills vidare beteckna afven de Aterstaende uppgifterna, som publicerats under namnet N. luteum var. minus, sisom osikra och utelimna de uppg., som icke blifvit publicerade. A andra sidan har jag dock ansett det vara af intresse att utreda, hvilka exemplar som afsetts med de sirskilda uppg. 1 Herb. Mus. Fenn. Nuphar luteum < pumilum’). Inprimis in partibus orientalibus et septentrionalibus, ubi ad summum fere septentrionem procedit, plerumque raro apud nos (nvenitur. Lapponia ad flumen Tuloma (Fellman misit): Led. I p. 85, ubi describitur nomine N. (ntermedii; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries, cfr 1. c. p. 144; Lapp. Fenn. bor.: Nym. Consp. ') N. intermedium Led. auct. plur. 264 Nuphar luteum X pumilum. p. 23; Fenn. etiam centr. et or.: Nym. Suppl. p. 15; Fenn.: Giirke p. 398, vide etiam infra. Nyl. (Esbo] Bodtriisk cop.! et Grundtrask: Kihlm. — Ik. Valkjirvi in lacu eiusdem nominis: Lindberg!; [in lacubus Si- landje et Garbolofskij: Schmalh. hybr. p. 107, ubi descriptio,; r: Meinsh. p. 20). Ta. Vanaja Kirrijirvi: Leop. ann. — Sa. Ruokolaks Nar- sakkala: Hult! nomine N. /uter var. minoris. — K1. Impilaks Neulaislampi: Brotherus & Hjelt! nomine J. /uwfer var. minor's. — Kol. in toto fere flumine Svir, ad Muuromi! multis locis, Miikisoutujarvi, Rschanoje-osero, Gusesero: Caj. Tb. Vesanto in stagno Asilampi: J. Sucksdorff in herb. Lindberg. — Sb. lisalmi r Palojérvi: M. & J. Sahlb.! — Kon. Loimala in lacu eiusdem nominis: Brotherus & Hjelt! nomine N_ lutei var. minoris; Nim’arvi! formis variis, Lishmajarvi, Schungu: Kihlm.; ad Sennoguba duobus locis: Caj., vide etiam infra. Om. r Lohtaja, Gamla Karleby: Hellstr., r Haapajirvi: Tenn.! — Ok. Puolanka Leililampi: Brenner! nomine N. /uter var, minoris. — Kp. r in lacubus Luvajirvi et [Kivijarvi) Ku- teenjiirvi: Wainio Kasv.; Laajasenjarvi (63° 55’): Stenr. Crust. p. 33; in lacu Rukajirvi! inter N. luteum et N. pumilum ob- veniens et Kellovaara Kalliolampi!: Bergroth; Tungunjoki infra pag. Tungu: Bergroth & Lindroth!; Uskelanjirvi: Bergroth & Fontell! nomine N. pumilt. Ob. re Oulu Pyykkésjirvi unic. spec. (Zidb.), Kiiminki Uk- kola, Pudasjirvi Jurvasenjirvi [vide infra], Simo Portimojirvi!, Kemi st r (Rantaniemi), Rovaniemi etiam in Salmijarvi!, Ylitornio: Brenn. Obs.; Kemi Elijirvi: Rantaniemi! nomine N. pumalr: ir: O. R. Fries p. 159, vide etiam Caspary in Bot. Not. 1879 p. 90;] rr Rovaniemi Alajitiiské! et [Ylitornio] Pessanlompolo!: Hjelt & H. — Kuus. e Kuus. (M. & J. Sahlberg): Wainio Kasv., vide infra; Vitankatkaseman lampi: Hirn! nomine N. /ufer. — Kk. Kumasjiirvi [2]: Wainio! nomine N. /utec var. minorts: Knjisha [»Knjashaja guba>] (?): N. L Fellm., efr 1. ¢. p. XXIV et Beket. p. 543. Lk. Kittilé Alakyl&é in stagno: Hjelt & Hult!, unum spec. nomine N. /ute/, alterum nomine N. Jute: var. minoris; |(fq) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 265 enum.: Birg. p. 98—99, cfr |. c. p. 13, vide iam Casparv |. c.; in flumine ad Kairala et in stagno ad Kaaretkoski in Sodan- kyla: Wainio Not.; Kemijirvi [»Kemitriisk»|: E. Nylander! et Nyberg!; Sodankyla (KE. Nylander): Seel. herb.; Kuolajiirvi |»Salla»| Kutujarvi in vicinitate pag. Ala Kurtti: Borg & Rantaniemi! — Li. (Inari (!)| in lacubus Ylijarvi et Vastusjiirvi [spec. ad N. pumilum! nunc referuntur| et in flum. Kaamasjoki ad Kaamas. »Specimina nostra hybrida maioris ordinis N. pumilo videntur esse proxima»: Kihlm. Ant., ubi descriptio; |Karasjok in parvulo lacu v. stagno infra alpem Dafteroavve: Norm. p. 246, cfr Blytt p. 1014, Hartm. p. 159 etc.| — [L. ent. reg. subalp. p, reg. silv. r: Leest.; Enontekiaéinen haud procul a Kaaresu’anto inter Paijujarvi et Sakkarajiirvi admodum parce nomine N. lobati, Sirkijairvi prope viam versus »Hutavuoma>» /nonne Hautavuoma?): L. L. Lestadius in Bot. Not. 1858 p. 142, cfr Caspary in Bot. Not. 1879 p. 90—92, ubi etiam a fluvio Muonio ad Kuttainen et Kaaresu’anto a Vuopijarvi prope Idivuoma ete. enumeratur, quem |. inspicias, vide etiam Hartm. p. 159.| Lim. in flumine Umba infra catarractam Krivetsh nonnulla km a pago Umba: Kihlman!; Vjaljavr in ostio fluv. Suolishjoki: Axelson & Borg! — Lt. Tuloma (Led.), vide supra et cfr N. I. Fellm. et alii. — Lm. prope pagum Voroninsk in stagno sat cop.: Kihlman! Kon. »r in sinu Onegae ad pag. Suunu!, in Saoneshje ad Velikaja- guba!»: Norrl, On., dir formen beskrifves, jfr Giinth. p. 32. Exemplaren savil fran Suunu som Velikajaguba foras af Lindberg till NV. pumilum. — Ok. Af Wainio Kasv. p. 97 framgar, att arten skulle forekomma sasom sillsynt i Kianta, jfr Brenn. Obs. Nagon speciell fyndort upptages dock icke, hyarfére jag antager, att Wainio endast velat antyda sannolikheten af dess férekomst. -— Ob. Det bér framhallas, att ett exemplar fran Pu- dasjarvi Jurvasenjarvi: Brenner!, som inlamnats under namn af N. luteum x pumilum, af Lindberg fores till N. pumilum — Kuus. Hvilket exemplar som afses med Wainios uppgift, har jag ej kunnat utreda. Férekomsten af hybriden i denna provins dr dock konstaterad. — Lp. I Herb. Mus. Fenn. II p. 56 upptages hybriden fran denna provins. Exemplaret fran Pjalitsa: Kihlman!, hyilket harmed afses, har visserligen endast blad, men dessa tillhéra alldeles sikert NV. pumilum och ej N. luteum * pumilum, som har mycket fastare blad med icke kornig yta pa pressade ex.»: Lindb. comm. 266 Nuphar luteum xX pumilum. Slutligen bér framhallas, att icke f& exemplar i H. M. F. atminstone nigon tid gatt under namnet N. luteum X pumilum, men at Lindberg an- setts icke fullt siikra, dé flere af dem aro ganska ofullstandiga eller illa konserverade. Dessa har jag ansett mig bora helt och hallet férbiga. —- Angf&ende Ik. och Kp. se under V. pumilum. Denna vaixts hybrida natur framlades fullsténdigt af Caspary i Abh. Naturf, Ges. z. Halle X1 p. 181 och f6lj. samt i Bull. congr. intern. bot. St. Petersb. 1869 p. 99, hvilka arbeten jag dock ej sett, liksom i Bot. Not. 1879 p. 82 och folj., jfr afven Focke p. 22. Att N. luteum * pumilum i de nordliga trakterna, dar sliktet har sin grins, ar allmannare 4n stam- arterna, forklarar Caspary salunda, att den blommar lika tidigt som WN. pumilum, men tidigare far mogna frén, Se afven L. L. Leestadius i Bot. Not. 1858 p. 143. I H. M. F. finnas olika former af denna hybrid, hvilka dock icke dro sarskilda. Angaende de former, som beskrifvas af L. L. Leestadius i Bot. Not. 1858 p. 1837-142, se under N. lutewm och jfr Nym. Suppl. p. 15. Enl. Nym. Consp. p. 23 och Bot. Centralbl. LIII p. 229 ar exsiccat- nummern af denna hybrid i H. N. XIV N:o 24 tagen i Osterbotten ; jag kinner dock icke den speciella fyndorten. Sasom subfossil uppgifves hybriden vara tagen (ett fr6) 1 Ik. Sakkola Isosuo naira Kirkkojoki: Lindb. p. 37. Nuphar pumilum (Timm.) DC. In parte australi raro incenitur, in septentrionali autem Fennia satis raro— passim oceurrit. In Lapponia ad sum- mum fere septentrionem progreditur, sed in parte maxrtme orientalt Lapponiae cum sterile tantum sit visum, distributio adhue incerta est. In amnibus Lapponiae p: Prytz; in fluviis li et Kemi etc.: Spic. I p. 21; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Scand. (exc. Dan.): Nym. Consp. p. 23; (deest in Fenn. bor. plur. et mer. multa):; Nym. Suppl. p. 15; Fenn.: Giirke p. 398, vide etiam Led. I p. 85. Al. Finstrém in stagno Emkarby: (Sahlberg)!, etiam J. A. Bomansson in herb. Lindberg. — Nyl. Kyrkslatt sat cop. in lacu Lojiirvi, spec. prorsus typica: Gadol.; Esbo Grundtrask cop.: Kihlm.!, cfr Popp. p. 7-8. — Ka. r Jiiiski Jarvenkyla!, Pieppo- lanlampi et in rivo, qui ex hoe lacu effluit: Linden, cfr Medd. XVIL p. 159; ad portam Pilli in canali Saimaa: Sel. ann. et Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 267 herb; Heinjoki (Borenius): Hult herb. — Ik. Rautu in lacu Vahvia ad Sumbula: Malmb.! |spec. in Herb. Mus. Fenn. II p. 56 nomine N. luteum & pumilum commemoratur}|; Pyhajarvi in lacu eiusdem nominis! infra pag. Salitsaranta, Valkjarvi in lacu Valkjarvi! et Raakolanjirvi!: Lindberg, cfr Medd. XXI p. 5; Uusikirkko |[»Nykyrka») in lacu Kutroselki: O. A. Gréndahl!; (forsan circa Parkala {»Pargolam»| crescit: Fl. Ingr. p. 53, vide etiam Meinsh. p. 20—21]. Sat. Birkkala Epiliinjaérvi: Hougb., spec. determ. Lindberg; Sarkkajirvi ad meridiem versus ab oppidulo I[kalis: Herlin p. 139. — Ta. Jamsa& |Jamsinniemi in lacu Vaherjirvi): Selan! — Sa. Lappvesi Karhusjarvi ad Pajarila: Selan!; |Ruokolaks| st r Kotaniemi Kojolammi!, lacus ad Narsakkala, verisimile in compluribus locis idoneis occurrit: Hult, spec. e Narsakkala ad N. luteum *K pumilum pertinent. — K1. Kronoborg Kempisen- lampi: E. Juslin!; Uukuniemi Paakalampi: Lonnbohm!; Uuku- niemi Kirkkolampi: K. H. Enwald!, spec. ex Uukuniemi iam leg. Nikl.!; Sortavala Airanne cop.: K. V. Natunen comm., spec. ibidem leg. J. E. Aro in Mela herb.; Kirjavalaks Hikki- lampi: Chyd.!; p Impilaks [Halinoja prope templum): Backm.; Impilaks Neulaislampi!, Ruskiala Juttulampi!: Hjelt Ant. p. 65, wide sub) Kon: — ‘Kol. ad urbem Olonets: Fl. Kar: in ‘totis fere fluminibus Svir et Muuromi, Ivina, Jaschesero, Makisoutu- jirvet et in fluvio, qui ex his lacubus effluit, Rschanoje-osero et Gusesero: Caj. Oa. Qvarken!, Narpes (!): Malmer.; Vasa Replot: Alc.; (p) in plagis litoralibus et in taeniis: Laur. Vaxtf., cfr l. c. p. 10, spec. e Qvarken Langskaér! —- Tb. Keuruu in stagno: Dagny Wegelius!, spec. comm. Lindberg; [Atsiri] in freto Autionsalmi inter Atsiirinselkii et Ruokonen: R. Hammarstrém in Geogr. F. T. 1897 p. 182; Vesanto in stagno Asilampi: J. Sucksdorff! — Sb. r: Mela, spec. e Tuusniemi Valisalmi! etiam leg. P. Suho- nen!; lisalmi r Palojaérvi: M. & J. Sahlb.! -—- Kb. Vartsilfi: Backm.; Nurmes: Wirz. M. S. — Kon. r Perttijarvi (!) (fq), Suunu! cum N. intermedio +): Norrl. On., ubi descriptio, spec. etiam e Veli- ) Spec. nomine J. intermedii lectum ad NV. pumilum a Lindberg refertur. 268 Nuphar pumilum. kajaguba! nomine N. intermedi, vide etiam Giinth. p. 32; (st fq) [in Suistamo| in plagis ex Uuksunjoki ad orientem versus sitis obviam, ex his locis jut e Ruskiala| aliquanto maior quam ex Impilaks: Hjelt Ant. p. 65; Suojarvi: A. Genetz in Suomi, Toinen jakso, VIII p. 201; Nim’arvi cop. in lacu vadoso!, Unitsa, Schungu!: Kihlm., spee. ex Unitsa! nomine N. /uteum X_ pu- milum,; Sennoguba duobus locis: Ca). Om. st r Gamla Karleby et Lohtaja! [cum N. mtermedio}: Hellstr., spec. etiam e Gamla Karleby Sundet!; Jakobstad: Zidb.; Jakobstad Alholmen: Fontell in herb. Lindberg; r Haapajiarvi: Tenn.! — Ok. Sotkamo: W. Nyl. Till. p. 303; Ristijarvi, (fq) in praefectura Kajanensi: Malmgren!, spec. e Ristijarvi leg. Lack- strom! et Lénnbohm!, cfr Must.; Puolanka (fq): Brenn. Reseb. p. 72; p, in partibus interioribus (st fq), in parte orientali r Kianta: Brenn. Obs., vide infra. — Kp. in nonnullis lacubus ad septentrionem versus e Povjenets: Sahlb. Bidr.; Kiite cop., in Kiimasjirvi et Nokeus: Wainio Kasv., spec. e Kivijaérvi Ku- teenjiirvi! et Luvajirvi! (hoc spec. antea ad N. /uteum X pu- milum relatum est); [Ondarvi (!)| Laajasenlampi (63° 55’): Stenr. Crusisep. 33)! Ob. cop. in stagnis in Hailuoto [»Karlé»|: W. Nyl. Till. p. 303; p, in partibus interioribus (st fq), Oulunsalo Papinjirvi: Brenn. Obs., quem |. inspicias, spec. e Kiiminki Ukkola! et no- mine N. luteum < pumilum e Pudasjirvi Jurvasenjirvi!; in Brenn. Ber. 1870 e Pudasjirvi Ranuanjirvi! et Simojoki prope Tolia ut e Simo prope Portimo enumeratur; Uleaborg in fossis (>dammar»| parvis, Hietasaari, Pudasjarvi: Zidb., cfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] p Oulujoki, Lylyjirvi: Leiv.; st r Simo Isotaini- joki, Majavajoki: Keckm., cfr l. c. p. 15; st r Rovaniemi Sonk- kajitrvi, Mantyjoki et Mantyjarvi, Ylitornio Raanujarvi!, Kaaran- nes et Vietonen: Hjelt & H., quem I. inspicias; Spic. vide supra, (vide etiam Caspary in Bot. Not. 1879 p. 87—88]. — Kuus. (fq): N. I. Fellm.; st r: Sahlb. Fort., spec. ex Hiinnila! |Hanni- nen in Wainio Kasv.]; Vaimonlampi: Nyberg!, cfr de his om- nibus Wainio Kasv.; Vuotunki!, Kiitima: Hirn Fort. — Kk. nondum adnotatum, sed verisimiliter eruendum. Lapp. fenn. st r Kittilié Kukasjoki prope Kukasjarvi, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 269 Aakenusjoki!, Ounasjoki prope pag. Kittila (ster. et ine.): Hjelt & H.; ‘complur. locis — fq, e multis locis enum.: Birg. p. 99, vide iam Caspary |. ¢.;; r in stagnis Kortilampi et Lusikkalampi: Blom bidr.; in fluviis minimis paroeciae Sodankyla Kemensis rarius, ex. gr. in Muteniajoki [»Muttanijoki»| et Mairijoki {e Wai- nio Not.| |»Marjejoki»| iuxta Pelkola frequenter lectum: Wahlenb. p. 151, cfr Wahlenb. Fl. Suec. p. 345; cum N. luteo parcius ex. gr. ad flumina Lutto et [valojoki, lacus Inari et Sulkesjaure par. Inari, flumina Mutenia, Mairijoki et Luiro par. Sodankyli: Fellm. Lapp., cfr Fellm. Ind.; Kemijarvi ad Suorsa, Sodankyli in stagno ad pag. Sodankyli et in flumine ad Kaaretkoski: Wainio Not.; Kuolajarvi |»Salla»| Akkisjarvi |forsitan Ahkisjarvi| infra pag. Alakurtti: Borg & Rantaniemi!; |Sodankyla| in amne ad Riesto: Hult Lappm. p. 168, cfr |. c. p. 31; Kihlm. Ant. vide supra sub N. pumilo X& luteo p. 265, spec. ex Inari Vastusjiirvi! ; Svanvik ad Salmijarvi [»C’olmejavre»]: Th. Fries p. 183, cfr Th. Fries Resa p. 61, Blytt p. 1014, Schiib. p. 305, Caspary in Bot. Not. 1879 p. 88, Norm. FI. Sp. p. 99 etc.; terminus borealis feodem loco] ad 69° 24'—25’: Norm. ann. p. 8; 69° 27'—28’: Norm. Fl. Overs. p. 54—55. — [L. ent. reg. subalp. r: Leest., vide l. ec. p. 39; Kaaresu’anto Ylikyla: Wirz. M. S.; Sarkijarvi: Caspary in Bot. Not. 1879 p. 88 et 90, quem 1. inspicias; in rivulis ad fluvium Muonio usque ad Kaaresu’anto: Backm. & H. p. 140, vide etiam Hartm. p. 159.| Lapp. ross. cum WN. /uteo ad flumen Luttojok et Soppel- jaur inter flumen Lutto atque lac. Inari: Fellm. Ind., cfr Beket. p. 943, forsitan ad N. luteum «K pumilum spectet; N. I. Fellm. non vidit; Hirvasjirvi ad »Tarkuskan kota»: Axelson & Borg], cfr Medd. XXIX p. 38; in flumine Ponoj ad orientem versus a pago Kamensk: Palmén!, vide infra; Pjalitsa: Mela Pl. et herb.; Pjalitsa in stagno: Kihlman! nomine N. /ufeum « pumi- lum, vide infra; r in reg. silv., tantum e Siululampi! adnotatum: Linden Ant. Tb. En smablommig Nuphar sag jag i Keuruu vid Kolho: Hjelt; nar- mare undersékning ar behéflig. — Ok. Angdende uppg. i Brenn. Obs. fran Kianta giller detsamma som i afseende 4 N. luteum X pumilum. — Kajana: Aic ; afser sannolikt provinsen. — Lapp. ross. Exemplaret fran Ponoj-floden 270 Nuphar pumilum. vid Kamensk! ar af Kihlman bestiimdt till N. luteum x pumilum. Ehburu sterilt, anser Lindberg det dock paé samma grunder som exemplaret fran Pjalitsa, se ofvan p. 265, hora till N. pumilum. Namnas bor, att L. L. Lestadius i Bot. Not. 1858 p. 143 sager om N. pumilum; »quotannis floret». Sasom subfossil ar arten tagen i Oa. Kurikka Levinneva pa 0,95 m djup 1 fré: Lindb. und. p. 97. Var. Spennerianum Gaud. norr. el. 6stra Lappl.: Fries féres at Caspary (Bot. Not. 1879 p. 82) till N.lutewm X pumilum; mahanda hantor sig uppg. f. 6. alldeles icke till vart flora-omrade. Nymphaea‘) alba L. *). In tota Fennia quamquam usque ad 66° 30° aut 68° inventit est indicata, cum N. candida saepius coniuncta erat, indicationes, quae infra adferentur, maxrimam partem ad hance speciem spectant. Quam ob rem frequentia non certa sit, tamen multo rarior quam N. candida esse vide- tur. Specimina saltem in vicinitate territori usque ad 60° ad septentrionem versus lecta sunt. Till. 8); Kalm 3); »mest i alla insjéar»: Hell. p. 11°); im fluviis et lacubus fq: Prytz *); locis quietis fluviorum et rivorum per totam patriam usque in Alkkula: Wirz. pl. off. 3); maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. Lapp. plur.: Nym. Consp. p. 23; in Fennia (tota} adest: Nym. Suppl. p. 15; Fenn.: Giirke p. 394, cfr etiam DC. Prodr. I p. 115, Led. I p. 83 et Lindberg in Medd. XXIX p. 68. Al. p: Bergstr.*); st fq in stagnis et fossis matoribus: Bergr.,; Geta Bolstaholm: E. Reuter, cfr Popp. p. 7; spec. non adest in H. M. F. — Ab. p: Zett. & Br. 5) et Arrh. Ann.; fq in stagnis: Sand. *); fq: Renv. °); p ex. gr. Aminne: A. Nyl. 3); Pojo compluribus locis: Szl. ann.; fq: Sel. 3); fq: Flinck, vide sub: N. candida; ) enum. in amnibus interdum cop., sed ad partem ') Specimina huius generis in H. M. F. asservata a, 1902 determi- navit Harald Lindberg, cfr Medd. XXIX p. 68. *) N. alba I melocarpa Casp. *) Aliae species et formae huius generis non distinctae. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 2t maximam floribus minoribus, floribus maioribus Mynajoki ad praedium Miesmaki, etiam in lacu Hirvenjarvi provenit: Caj. Kasvist., cfr l. c. p. 142. — Nyl. [Snappertuna] circa Brovik, Totalfladan et in freto inter Deger6 et terram continentem sito, nonnulla spec. in sinu ad Knipniis sat parce: Hayr. Stud. p. 169; p: His. 4); st fq — fq, interdum inprimis in amnibus aquam tegens: Stenr.; p: W. Nyl.); fq: Sal. O. Nyl.+); [Hogland] in lacubus inprimis Liivalahenjiirvi: Brenn.+). — Ka. Lavansaari: Brenn.'); p —st fq: Blom’); st fq: Lindén'), vide etiam Selan in Medd. XXII p. 54 (etiam f. erythrostigma) |spec. e Virolahti Sakajarvi nomine N. alba f. minor erythrostigma nunc tamen ad N. candidam refertur|. — Ik. fq: Malmb.'); [in aquis sta- gnantibus aut lente fluentibus Ingriae p |»hin und wieder»|, in septentrionali parte r Parkala |» Pargola»| (D:r Sarnow), Ossinovaja- Rostscha etc.: Meinsh. p. 19; Levaschovo: |. c. p. 20; Garbolova etc.: Schmalh. hybr. p. 107, quem |. inspicias). Sat. fg: Malmer.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Asp. & Th. 1), Knabe Fort. ') et bBonsd. — Sa. st fq: Hult, vide etiam Selan in Medd. VI p. 236. — K1. fq: Fl. Kar., Hann. *) et Backm. '). — Kol. st pep Elfy. Oa. fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf., vide etiam |. c. p. 9 et 10. — Tb. st fq: Broth. Pihlajavesi fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq in lacubus: Enw.; fqq: Mela, vide etiam L. Y. feo4.p2 5; iq: M. & J. Sahib. 4..— Kb. fq: Eur. & H:} in la- eusculo Kylyjairvi prope templum par. Polvijirvi una cum JN. candida et N. tetragona: Sel. ann., cfr Medd. XXVI p. 29; f. typica st r: Wainio Kasv., vide ceterum infra. —- Kon. st fq, Saoneshje ad Velikajaguba fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. ps 52. Om. fq: Hellstr. et Tenn. — Ok.?) st r: Wainio Kasv. et Brenn. Obs., vide infra; Puolanka (fq): Brenn. Reseb. p. 72, ") Aliae species et formae huius generis non distinctae. *) Omnia specimina ex hac provincia nomine N. albae collecta nunc ad N. candidam referuntur. bo =! tw Nymphaea alba. cir Moberg”. Khime piucd9 *); (ig): Must)" K pe st ara Wale nio Kasv. Ob. ?) st fq: Jul. p. 286'); st r: Brenn. Obs., vide infra; ‘Uleaborg| (fq): Leiv.7); in amnibus et lacubus p Simo Joutsen- jarvi cop., Kemi Porhdlanpudas cop.: Keckm.; {st fq: O. R. Fries p. 159 4);| certa tantum ex Ylitornio Pessanlompolo: Hjelt & H., vide etiam M. Castrén p. 3381) et Moberg Klim. p. 59+). — Kuus. 7) st r: Wainio Kasv. — Kk. ?) st r: Wainio Kasv.; So- nostrow: Mela PI. Lk. ”) usque ad Sombiojarvi haud infrequens: Felim. Lapp. 4); p locis tranquillis fluviorum Kelujoki et Sattasjoki in stagnisque Lusikkalampi et Kommattilampi parcius: Blom bidr.; in amni- bus ad Riesto et Lokka: Hult Lappm., cfr |. c. p. 31 et 86, ex Hult |. c¢. MN. candidam incl. {ad hane solam verisimile est spectare]. Lapp. ross. ”) in fluviis et lacubusque minoribus usque ad Kantalaks haud infrequens: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm.; Umba (Selin): N. I. Fellm., cfr 1. ce. p. XXXVIII et Beket. p. 543; Porje- guba: Mela Pl.; Umba: Edgr. & Lev., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133 [ad N. candidam spectat). Till. Icon. 54 enl. O. Hjelt Nat.; figuren kan med minst lika mycket skiil foras till Nuphar luteum (enl. Fries Ofvers.). Att déma af exemplaren i H. M. F. torde det stora flertalet af nyss anférda uppg. afse N. candida; nagra afse darjimte, ehuru i vida mindre man, N. tetragona (se under denna). Hvad sirskildt mellersta delen af landet betraffar, ma fran senaste tid anf6ras, att Axelson, som upptager NV. candida sasom fq, meddelar f6lj. angaende férhallandet i en del af K b.: »Muutamat eksemplaarit alueelta koottujen Nymphea'in joukossa poikkeavat melkoisesti yllamainitusta lajista lahestyen suuresti NV. alba. Vastaiseksi olen kuitenkin ollut pakoitettu jattéimain niiden miiiriiyksen sikseen»: Axels. Putk. — Fran norra delen af landet (Ob, och Ok.) sages: »>Exemplar [af N. alba) endast fran Kemi prestgard; de flesta anteckningar gilla alla storblommiga hyita nickrosor, alltsaé N. alba och candida utan atskillnad»: Brenn. Obs. Fér min del skulle jag dock tro, att endast NV. candida afses, da atven det omnaimnda exemplaret fran Kemi hér till den sistnimnda. Om férekom- sten i Lappland sages slutligen: »Anne etiam J. alba in territorio nostro ') Aliae species et formae huius generis non distinctae. *) Omnia specimina ex hac provincia nomine N. albae collecta nune ad N. candidam referuntur. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o We he proveniat, ex adnotationibus meis non elucet, et adhuc praetervisa fuit me in Lapponia anno 1878 profisciscente. Adnotationes meae verisimiliter autem ad N. candidam solam spectant. Folia Nymphaeae plur. loc. in flu- minibus Kitinen et Kemijoki vidi»: Wainio Not. I detta sammanhang ma nimnas, att exemplar fran Lk. Kittila Alakyla, hvilka af mig bestamdes till (NV. biradiata) N. candida och af Seelan under bérjan af 1880-talet f6r- des till sistnimnda art (se Hjelt & H. p. 121 not), i Herb. Mus, Fenn. II fordes till N. alba, jfr l. c. p. 183; numera féras de af Lindberg ater till N. candida. Da Mela sarskildt sysselsatt sig med studium af sligtet Nymphaea, b6ér det framhallas, att han fnnt i tredje uppl. af Mela Kasy. upptog N. alba sisom allmin i hela flora-omradet [»E—-L. 1-19 y»], men senare sdsom rar i sédra och mellersta delen [»E—K. 1, 6, 7, 12, 13 (luultavasti 1—13) h»]: Mela Kasv. IV, jfr afven Mela i L. Y. 1897 p. 5. Med anledning af det nu anférda torde det vara ski] att upprikna samtliga exemplar i H. M. F., hvilka af Lindberg, da han i dee. 1902 re- viderade sligtet Nymphaea, fordes till N. alba. Ab. Lojo Lylyis Outamoviken: E. af Hallstrém!; Mynamiki joki Mielismiien luona!, Ylanejoki lahella Kolinummea!: Cajander. — Nyl. Hogland: Selan & Strémborg!; f. micrantha Hogland Liivalahenjirvi cum typo 1898: Selan! — Ik. Rautu Susijaérvi: Malmberg! Sa. Lappvesi Vilkkajarvi [prope stationem Pulsa]: Selan! (f. globo- chlorocarpa Casp.); Savitaipale Kuolimojarvi: Szelan! (f. micrantha). — Kol. Latva Paireka: Lindroth & Cajander! Sb. Karttula: E. Nylander!; Kuopio Haapalaks Pekolanlampi: Malm- berg!; Kolmisopen lammesta Kehvon kylissi Kuopion pitiijiissi: K. W. Natunen! Kp. Sjuigarvi: Bergroth & Lindroth!; [Solovetsk: Selin!). I Seelans herbarium finnas, f6rutom fran ett par af de nyss omnamnda stillena, exemplar fran AJ. Ecker6 in lacusculo Bole traisk. — Ab. Pojo in lacusculo prope Sellvik; in amne Fiskars prope stationem Skurn; in lacusculo Starrbéle trisk prope fabricam Billnis. Sa. Taipalsaari in lacu Mustijairvi ad praedium Hentunen; Ruoko- laks in lacu Sarkijarvi. Kb. Polvijarvi in lacu Kylyjiirvi prope pagum templi [> Kirkonkyla> | parcius cum JN. candida et N. tetragona. Samtliga dessa tagna af Seelan sjalf: Seel. ann. Angdende hvita naickrosens nordgriins se under N. candida. Sasom fossil ar N. alba funnen pa talrika lokaler: G. And. p. 110 m. fl. Det bér harvid ihagkommas, att N. alba sasom fossil [hos flere forf.] innefattar alla arter af slaktet Nymphaea: Lindb. comm. Angaéende var. minor se under N. candida var. minor. Atminstone den form, som omnimnes i Caj., Kasvist. torde dock hora till N. alba. Den smablommiga formen af denna art kallas af Mela var. parviflora Typis impr. **/,, 1905. 18 274 Nymphaea alba. Hentze och uppgifves sasom mycket rar: Mela Kasy. IY. (Se ofvan under Ab. och ang. exemplar fran Nyl. och Sa.). Angaende denna namnes dock: »Formen med mindre blomma dr ingalunda siéllsynt, men ar ej af nagon betydenhet, sasom omiarkligt 6fvergaende i hufvudformen. Fram- kallas siikerligen af lokala f6rhallanden»: Sel. ann. En form med ljusr6éda kronblad fran Naattalaé naira Viborg uppgifves sAsom tagen af H. Zilliacus: Medd. XXII p. 15, jfr l. c. p. 16. Exempla- ret féres numera till N. candida (se under N. candida f. rosea). Var. polystigma Casp. omnimnes 1 Mela Kasy. Den har dock ut- eatt fran Mela Kasy. 1V. — F. erythrostigma omnimnes fran Ka. (se ofvan). Exemplaret féres numera till NV. candida. Se f. 6. om denna arts former t. ex. Caspary i Bot. Not. 1879 p. 69-71. Nymphaea candida Presl. Usque ad haec tempora a N. alba non rite distincta est, et plurimas observationes nomine N. albae divulgatas ve- risimile est ad N. candidam referendas esse, quare distrt- butio non omnino certa sit In tota Fennia tamen invenitur et ad septentrionem versus usque ad 68° progredi videtur. Etiam hic obvia (Mus. Fenn. e Tavastia): W. Nyl. Distr. *); Fennia: Trautv. Incr. p. 437%), cfr 1. ¢. p. 424); Fenn. (praec. centr. Szlan) exc. Lapp. et bor. plur.: Nym. Suppl. p. 157); Fenn.: Giirke p. 395 2), vide etiam Lindberg in Medd. XXIX p. 687). Al. Geta Djupvik: Kihlm. Ber.+); Geta Bolstaholm: E. Reuter 2). — Ab. complur. locis in par. Lojo, cop. in lacu Horma: S. O. Lindberg in Medd. IX p. 122), vide infra; (fqq): Wecks. °); plerumque p —st fq, enum.: Caj. Kasvist.?), quem I. inspicias, efr l. c. p. 1422). — Nyl. Esbo: Popp. p. 7); Nurmijarvi st fq ad ripas, sed parcior: Stenr.*), cfr l. c. p. 477) et Stenr. Thierl. p. 28 et 297). -—- Ka. Virolahti in lacu Sakajarvi cop.: Sel. ann., cfr Medd. XXII p. 542), et infra p. 281 sub N. tetragona, vide ceterum sub formis. — Ik. Sakkola Isosuo Peralampi: Lindb. p. 237); [in vicinitate opp. Petersburg fere in omnibus aquis et eodem modo magis ad septentrionem ver- sus: Meinsh. p. 19—20 4)]. ‘) Nomine: N. * biradiata Somm, aut N. alba var. biradiata. *) Nomine: WN. candida Presl. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 275 Sat. frequentior quam N. a/ba: Hjelt +), vide etiam Hiiyr. und. p. 277). — Ta. st fq, Luopiois prope templum in sinum ad Mikkola cop., Rautajirvi etc.: Leop. 1); Jéms&: Sel. herb. — Sa. haud infrequens in lacu Saimaa, ut videtur: Selan in Medd. VI p. 2362), vide infra. — K1. |Parikkala] (r) Koiralanjoki, Haa- palahti: Hann. ?); st fq: Hjelt '), cfr etiam Fl. Kar. 1). — Kol. ad Mjatusova et Gorki adnotata, ad Sermaks! lecta: Elfv. *). Oa. (r) Gamla Vasa in fossa |{»Kanalen»|, verisimiliter frequentior: Laur. Vaxtf. ?). — Tb. Jyvaskyla Tourujoki: Wainio Tav. or.1). — Sb. (p) velut ad Palojarvi: M. & J. Sahlb. +). — Kb. fg, cop. in toto territorio: Axels. Putk.?); st fq: Wainio Kasv.'), vide ceterum infra. — Kon. Nim’arvi! et Tiudie in stagnis minoribus fundo molli: Kihlm. ?), vide etiam sub f. minore. Om. p: Hellstr.?); st fgq-in interiore parte: Tenn. !). — Ok. st fq: Wainio Kasv.'); (p), in parte orientali st fq: Brenn. Obs. 7). — Kp. st fq: Wainio Kasv. '). Ob. (p), Kemi fq, spec. ex Ylitornio Pessanlompolo, prae- dium sacerdotis par. Kemi, Kuivaniemi, Oulu et Uleaborg: Brenn. Obs. ?); in stagnis (»r>) Kemi Pérhdlanpudas: Keckm. 2); Kemi fq: Rantaniemi’); p: Hjelt & H.?), [vide etiam Caspary in Bot. Not. 1879 p. 74%)|. — Kuus. st fq: Wainio Kasv. +). — Kk. st fg: Wainio Kasv.+); Tuntsa Kuusinkilampi! et Suolampi ad septentr.-occidentem versus a Pesioiva!: Borg & Rantaniemi, fefr Medd. XXVII_p. 91—92 ?)). Lk. p: Hjelt & H.?), quem I. inspicias; [complur. locis, enum.: Birg. p. 98, quem |. inspicias, vide etiam Caspary l. e. p. 74 et 75;| ad Vuostimovaara in Kemijairvi ex adnotatione mea: Wainio Not. nomine N. candida var. biradiata Somm., cfr 1. c. p. 30; [Kuolajarvi] Matavakutsajiirvi: Borg Sel. — [L. ent. reg. silv. r: Leest.*), non ad partem fennicam spectat.| Vide ceterum sub N. alba. Plurima enim specimina N. candidae in H. M. F. asservata nomine N. albae lecta sunt. Kb. Den f. af N. candida, som omnimnes fran Tohmajirvi (Iverus): Selan i Medd. XX p. 41, hér enl. Selan sjalf till N. tetragona. Samma ar fallet med uppg. om N. candida fran Nurmes: Medd. VI p. 235 och ") Nomine: NV. * biradiata Somm. aut N. alba var. biradiata. *) Nomine: N. candida Presl. 276 Nymphaea candida. 262 liksom sannolikt med flere andra af de tidigare uppg. om JN. candida. Se hirom under JN. tetragona p. 281. I Nym. Consp. p. 23 férdes N. biradiata sasom underart till NV. alba och hit f6res den iifven af flere finska férf. Caspary (se Bot. Not. 1879 p. 74) framhéll dock, att N. biradiata bér féras sasom varietet till NV. candida, jfr Nym. Suppl. p. 15. Da det emellertid synes mig sannolikt, att benimningarna NV. biradiata och N. candida hos oss for det mesta afse samma form (i Mela Kasv. LIV upptages biradiata sasom form under N. candida och betecknas sdsom st r, jfr ifven Brenn. Flor.), har jag upp- tagit dem tillsammans, men sdkt angifva, under hvilket namn de sirskilda uppgifterna forekomma, (Se hirom t. ex. Hjelt & H. p. 121 not). I Medd. VI p. 236 sager sig Seelan pa flere stallen i Saimens vatten- drag observerat NW. alba, ehuru han tror, att N. candida ingalunda ar sill synt. (Namnen tagas dock icke hir i samma mening som numera, se under N. tetragona), Diremot uppger 8S. O. Lindberg i Medd. IX p. 122, att han i Lojo ingenstiides funnit den ritta NV. alba. De bada arterna synas sdledes vara férherrskande pa olika trakter, (se harom afven Caj. Kasvist.), men deras utbredning iir annu i behof af narmare undersdkning, se dock H. Lindberg i Prot. 6, XII, 1902. Tilliggas ma, att Mela i Kasvy. Ill betecknar N. candida sasom r och férekommande i jiimférelsevis fa provinser, i Kasy. 1V diaremot sasom allmin i nastan hela landet [1?, 2— alae Sa Angaende hvita naickrosens nordgrins bér annu framhallas, att den icke, savidt man nu vet, gar langre mot norden in till norra Sodankyla, jfr Hult Lappm. p. 86. (Wahlenb. p. XXX uppraknar N. alba bland arter, som endast g& till Lapp. silv. inf.) Af Birgers tafl. 6 6fver artens nord- grins i norra Sverige framgar 6fverensstimmelsen i dessa trakter emellan nimnda grins och juliisotermen fér 14° C. Sasom fossil uppriknas N. candida fran ett par stillen i furuzonen ; G. And. p. 110, dir det dock tilligges: »Den hvita nickrosen har antagli- gen i Finland, liksom i Sverige alltsedan bjérkperiodens bérjan yarit en af de 6ppna vattnens allmiannaste invanare», Emellertid framhaller Lind- berg, ait N. alba och N. candida ej kunna sikert skiljas pa fréna, hvar- fore han alltid anvindt namnet J. alba kollektivt: Lindb. comm. Oberiiknadt de lingre fram behandlade formerna upptages var. sphae- roides Casp. Fenn.: Giirke p. 395 sésom var. b). (Ik. Lachta Caspary i Bot. Not. 1879 p. 75. — Ob. in lacu Raukojirvi prope Pajala; Caspary 1. c.] Var. minima-erythrostigma. Om. niirmast landryggen, Valvatti trisk 148 m {500 fot] 6fver hafvet: Hellstr.; exemplaret hér dock till den senare siirskilda N. tetragona. Se f. 6. angaende denna art och dess former Caspary i Bot. Not. 1879 p. 71-75; nagra af de |. c. uppgifna formerna iiro tagna helt nara Finlands grins. Arten hybridiserar hos oss med WN. tetragona. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 277 Nymphaea eandida f. minor. Rarius cum iis, quas supra diximus, praecipue in Fennia septentrionali et media occurrere indicatur. Multae sub hoc nomine coniunctae sunt formae, sed saltem forma N. candida floribus minoribus, de qua hic inprimis agitur, tantum nutrimento parco, solo inepto etc. orta esse videtur. Fenn: Giirke p. 395 under namn af N. candida c) minor Wainio. Al. Ang. hufvudformen nimnes: ofta tillsammans med f. minor: Bergr.'); Geta i de flesta trisk i n.v. delen mellan bergen: Hult ann. ’). — Ab. Pargas i ett skogstrisk vid Piukala (Elfving): Arrh. Ann.; Kimito Vestanfjard i en liten back: E. Reuter’), (se aifven under N. alba). — Ik. [>in lacubus Isthmi kareliae v. g. circa Parkala [Pargolam]»: Fl. Ingr. p. 50 '), se Afven Meinsh. p. 20 °)). Sat. p. Malmgr.'). —- Ta. Vehkajarvi (Perkio i ett trask), nara Padankuosi i Isokailajirvi: Leop.°); Koski: Norrl. s. 6. Tav.'); [Gustaf Adolf] r Leppalahti, Kautuenpohja: Bonsd. ')!; Korpilahti Putkilahti, Vei- jonjarvi, Piilila: Wainio Tav. or.1). — Sa. p (v. Weymarn): Hult”). — K1. »in Ruskiala in amne ad diversorium cop.»: Fl. Kar.’), jfr Fl. Kar. p. 194") och Fl. Ingr. p. 501); Ruskiala Soanjoki: Hjelt Ant. p. 65°). Oa. p: Malmgr.'). — Tb. st r Karstula Lintulaks!, Saarijarvi Korte- jarvi, Viitasaari Permaslampi: Broth.'). —- Sb. p: Mela’). — Kb. Vartsila 4 i Tohmajirvi: Chyd.'); Liperi p Vainolampi!, Konttilansalmi etc.: Eur. & H.*); p—st fq: Wainio Kasv.”), se under Ok. — Kon. »plur. loc., ut ad Pal’arvi! in rivo (fq), Koikari, Soutajirvi, »Soslanv-nawlok», Gorka et Tiudie (Simming)»: Norrl. On. under namn af N. alba var. biradiata Somm. (f. minor), se afven Giinth. p. 32’). Om. Perho Oksakoski erythrostigma: Hellstr.'). — Ok. p(- st fq) srunsaimmin tavattu pohjaisemmissa pitijissi»: Wainio Kasv. *); fq: Brenn. Obs. *), se langre fram. — Kp. p(—st fq): Wainio Kasv. °). Ob. p: Brenn. Obs. *), se lingre fram; Rovaniemi Mantyjoki: Hjelt & H.*). — Kuus. Wainio Kasv.”), se under Ok. — Kk. p(—st fq) »run- saimmin tavattu pohjaisemmissa pitijissiix: Wainio Kasv. *) Lk. »ad pag. Kemijirvi in par. eiusdem nominis et ad pag. Sodan- kyla et Kaaretkoski in Sodankylaé ex adnotationibus meis»: Wainio Not. *), jfr Hult Lappm. ’). Ehuru, sésom framgar af det ofvanstéende, raitt manga uppgifter gi under namnet N. alba var. minor, har jag dock ansett, att de till allra st6érsta delen afse N. candida. S& upptages i Mela Kasv. 1V NV. alba var. parviflora Hentze sasom m. r. [»hh»}. Ganska manga upp- gifter afse f. 6. den tidigare ej sirskilda N. tetragona (se under denna); ') Under namn af N. alba var. minor DC. eller Reich. *) Under namn af WN. biradiata var. eller f. minor Bessl. eller Rupr. *) Under namn af N. candida var. eller f. minor. 278 Nymphaea candida. sirskildt ar detta fallet med Hellstr6ms uppg. fran Om.: Seel. ann, — I Brenn. Obs. sages visserligen, att uppg. »giller alla smablommiga hvita nickrosor, alltsa f. minor af alba och candida tillsammans», men nagra exemplar af NV. alba féreligga icke fran dessa trakter. FramhaJlas bér f. 6., att Caspary i Bot. Not. 1879 p. 71 uppgifver, att de sma formerna uppkomma af bristande niring och pa det bestamdaste pastar, att: »en N. alba minor som varietet finnes ej». Szelan och Lindberg instiéimma fullkomligt med Caspary: Seel. ann. och Lindb, comm. Ehuru formen sdledes icke har n&agot systematiskt varde, synes det mig limpligast, att pa ett stille upptaga de manga hithérande uppgifterna, da de i vissa fall tjina till att belysa férekomsten af N. candida (eller N. tetragona). Flere opublicerade uppg. har jag dock férbigatt. Se f. 6. Herb. Mus. Fenn. fed. Ij. I Herb. Mus. Fenn. II p. 133 siges ang. N. alba endast: »variat fi. duplo minoribus», Nymphaea candida f. rosea Mela. In Fennia australi rarissime adhuc lecta est. Fenn. (Viborg): Girke p. 396. Ka. Viborg Karisalmi, Naittélanjarvi, »Tihilahti» [sive rec- tius Tetrilahti!]: Mela in (Diar. 3, XI, 1900) Medd. XXVII p. 22, efr Mela Kasv. IV, ubi deseribitur et rr esse indicatur. Tidigare ar denna form tagen vid Naattéilé [»Naatala»] af Zilliacus, se Medd. XXII p. 15 och 16 afvensom under N. alba. I L. Y. 1897 p. 5 siiges fyndorten vara »Naidttélanjarven Tetrilahdessa lahellaé Karinsalmen pysikkiaé Viipurissa». Formen fran Sb. Lapinlaks (se Medd. XXIII p 13) fores numera till t. erythrosepala. I Lindb. Enum. anviindes for denna form benimningen WN. candida ft. rubra Sern. Huruvida dock detta namn mdjligen afven innefattar f6]j. form och huruvida det 6fverhufvudtaget dr aldre, kan jag ej afgora. Nymphaea candida f. erythrosepala Mela. In Savonia septentrionali adhuc rarisstme lecta est. Fenn. (Savonia bor.): Giirke p. 395. Sb. Lapinlahti jad pag. Nerkoo] in lacu Keskimmiisen- lampi: Mela in (Diar. 3, XI, 1900) Medd. XXVII p. 22, cfr Mela Kasy. IV, ubi describitur et rr ad Lapinlahti Nerkoo! lecta esse dicitur, et iam Budden in Medd. XXIII p. 18 nomine WV. candida var. rosea ut etiam Mela in L. Y. 1897 p. 5. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 279 Nymphaea tetragona Georgi. His annis apud nos distincta est, cur distributio non- dum satis explorata sit. In multis locis per totam fere Fen- niam orientalem et mediam iam lecta est. Ad occidentem versus ad 41° 25’ apud nos procedit. De distributione vide inprimis Mela in Acta XIV N:o 38, ubi nomine NN. fennicae describitur, et Mela in Medd. XXIV p. 49—50, cfr etiam Mela Kasv. IV, Lindb. Pfl. p. 13, Lindberg in Medd. XXIX p. 68 etc.; Fenn.: Giirke p. 396. Ab. Karislojo Hautavesi (E. af Hallstrom): Mela |. c; r Pyhajairvi Vuotinainen prope Porila in stagnis Yli- et Alitaka- lampi!, et Ruokkijarvi: Wecks., cfr L. Y. 1901 p. 187. — Nyl. Nurmijérvi (Stenroos): Mela 1. c., cfr Stenr. Thierl. p. 28. — Ka. Fredrikshamn in amne Summa 16 km ab oppido 1899: Bergroth comm. |{spec. non reportatum]; Virolahti in lacu Sakéa- jarvi cop. cum WN. candida |»N. alba»|: Selan*)!; in stagnis et lacubus inter stationes viae ferratae |Antrea] Koljola et [Kirvu] Sairala, ut etiam [Kirvu] Inkilé et Ojajiirvi in omnibus locis co- plosissime: Seelan in Medd. XXVI p. 29. — Ik. nondum observata. Ta. Teisko [ad fines prov. Sat.| in lacubus silvaticis Iso et Pieni Kuusjiirvi (G. R. & E. Munsterhjelm et E. Lange), Saha- Jahti Perkiéd (Leopold), par. Gustaf Adolf |» Hartola» | (Bonsdorff )!): Mela |. c.; Teisko Ala-Pirili in lacu Paivijirvi et f. maior et pusilla: Hougb. in litt. 1904, cfr Seelan in Medd. XXX p. 101; Tammela Salostenjiirvi: O. Collin!, Lempailé Kaustjarvi: O. Wellenius!; Orivesi Savijiirvi: Borg!!). — Sa. Mikkeli (K. A. Hyrkstedt), Puumala Kaarteis (EK. Juslin!), Saiminki Pirhianiemi Levealahti (K. J. Lagus), Kallislaks Ahvenlampi (K. W. Natunen), Everijarvi (K. Helin): Mela |. ¢.; Sulkava Myllylampi prope Tiit- tala cop.: Buddén! — K1. Uukuniemi Seiskanjiirvi (W. Nenonen), Ruskiala (!) Soanjoki (Brotherus & Hjelt #)!): Mela 1. c.; Ruskiala in lacu in desertis sito {[»6demarkssj6»]: Hj. Neiglick & J. Lu- ") Nomine: N. candida. *) Nomine: N. alba var. minor. 8) Nomine: \. biradiata f. minor. 280 Nymphaea tetragona. pander! +); in lacubus et stagnis inter stationes viae ferratae Ojajirvi et Hiitola, Hiitola et (Kurkijoki] Alho etiam in amne et in stagno ad meridiem versus a Sortavala omnibus locis co- piosissime: Szelan in Medd. XXVI p. 29. — Kol. vide infra. Tb. Karstula (Brotherus! +)), Rautalampi (K. Jaderholm): Mela |. ¢.; Vesanto in stagno Asilampi: G. Sucksdorff! & J. Sucksdorff! — Sb. in multis lacubus minoribus: Mela l. c., ubi e 13 lacubus enumeratur, inter quos copiosissime |»massenhaft» | in Pieni Musti prope oppidum, minore copia in Iso Musti, pag. Kehvo in lacu Haapalampi copiosissime, pag. Savonkyla in lacu Lyhyt, pag. Jannevirta in Pohjalampi!, Hotinlampi et in aliis lacubus, pag. Kortejoki in lacu Heinaélampi, pag. Riistavesi in lacu Pirttilaks (K. W. Natunen), pag. Vehmersalmi in lacu Sarkka (Buddén) et in pag. Hirvilaks in lacu Levaélampi (Buddén); e Kuopio iam 1856 reportavit L. M. Runeberg in Sel. herb.; Kuopio (!) Vartiala Vartialanlampi (Jalajarvi: Mela 1. c.]: Lonnbohm!; Kuopio in lacu Pieni Mustilampi: E. W. Suomalainen!; Kuopio Haapalampi in pag. Kehvo f. pusilla: K. W. Natunen!; f. maior Kuopio Pieni Mustilampi: Mela! et Lonnbohm!; Lapinlahti in lacu Keskimmiiinen {in pag. Nerkoo: |. ¢.]: Buddén! ); Pieksi- miki in lacu Haapajirvi: L6nnbohm!; lisalmi Palojarvi: M. & J. Sahlberg! *), cfr Mela |. c. — Kb. Vartsilaé (J. Chydenius! 4)), Liperi Vainolampi (Europeus & Hillstrém!+)), Nurmes Nuotti- vaara et Saramojiirvi (Wainio!?)): Mela 1. ¢.; Tohmajarvi in sinu Varimiki: Iverus!, cfr Medd. XX p. 41 nomine N. candidae f.; cop. ad septentrionem versus a Joensuu in stagno silvestri (lacusculo Kylyjirvi] prope templum par. Polvijiéirvi una cum N. alba, [N. candida] et Nuphare luteo, etiam in Polvijarvi in Medd. XXVI p. 29; [inter Pielisjarvi et Héytiéinen] p in com- pluribus stagnis sat cop. cum N. candida: Axels. Putk., spec. ex Juuka in amne ad Loukkavaara: Sel. herb.; Pielisjarvi Lieksa Mahkénjoki: Buddén!; Nurmes in lacu minimo Vastimo- ') Nomine: NV. alba var. minor. *) Nomine: VV. candida var. minor. *) Nomine: N. alba $ biradiata. va La ere Ph Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 281 jarvi prope templum vetustum: Svel. ann. et herb., cfr Medd. VI p. 236 et 262 nomine XN. candidae. — Kon. Pal’arvi et Nim’arvi (Norrlin! *) et Kihlman!?*)): Mela 1. ¢., vide infra. Om. Valvatti (Hellstrém!+)), Haapajiirvi (A. Montin! °)): Mela |. c.; Perho Oksakoski: Hellstr. nomine N. albae (var. minor erythrostigma), ad hane speciem pertinet auct. Selan; Haapajarvi in lacu Haapajairvi: Tennander! *). — Ok. Kuhmo Piippola circ. 20 km a templo ad orientem versus in sinu cop.: Lindb. comm. — Kp. Laajasenlampi: Stenr. Crust. p. 33; Onda- jarvi: Bergroth!+); in inferiore parte fluv. Kuusinkijoki! et in Tungujoki!: Bergroth & Lindroth; in amne Tungu ad Maasjirvi! et Suopaisjoki!: Bergroth & Fontell. Kk. Tuntsa Tuntsajarvi et in stagno propinquo Kuusinki- lampi!: Borg Sel.!, cfr Medd. XXVII p. 91—92. Denna art betecknades hos oss férst med namnet N. alba var. minor (se t. ex. Chyd. och Hellstr.; sannolikt giller detta afven W. Nylander i Fl. Kar. och Norrlin, hvilken sistnimnde dock anvande benamningen JN. biradiata f. minor). Da Selan 1879 fér forsta gangen sag den i naturen i en liten insj6 i Kb. Nurmes kyrkoby, fann han att den ej kunde till- hora N. alba, men antog da att den tillhérde den af Caspary nagot tidi- gare i Skandinavien sirskilda N. candida Presl, hvarfére han i Prot. 6, XII, 1879 (se Medd. VI p. 236) inlimnade och beskref den under namnet N. candida (enl. meddelande af Selan). 1 Prot. 3, X, 1896 beskref Mela den sdasom en ny art under namnet J. fennica. Nagra ar senare adaga- lade O. Nordstedt i Bot. Not. 1899 p. 147-149 °*), att arten var identisk med N. (albu subspec.) tetragona Korsch., hvilket redan 7, V, 1898 i kort- het pA&pekats af Mela. Slutligen framhaller Szlan, att den bér heta NV. tetragona Georgi, »ty beskrifningen i hans Bemerkungen einer Reise im Russ. Reich im Jahre 1772, I p. 220 (1775), slar mycket vil in pa JN. tetra- gona, och dessutom bekriftas detta af exx. i Herb. petropolit. och Hassari pa Bot. museum»: Sel. ann., jfr afven Mela i Medd. XXIV p. 49, Lindb. *) Nomine: N. candida. *) Nomine: N. alba var. minor. 3) Nomine: N. biradiata f. minor. *) Nomine: NV. candida f. minor aurantiaca {in iis, quae scripsit Hellstrém, N. candida var. minima-erythrostigma). °) Nordstedt uppgifver har, att den vore samma art som den af Mela i Prot 2, V, 1895 (jfr Bot. Not. 1896 p. 203) beskrifna N. perversa, men enligt Sl. ann. och Lindb. comm. representerar N. perversa en till- fallig afvikelse, hvarfére den ej omnimnes i det tryckta protokollet. 282 Nymphaea tetragona. Enum. och Giirke |. c. — Emellertid anvaindes namnet NV. fennica i fler- talet af de ofvan anférda arbetena, liksom afven manga exemplar aro in- liamnade under detta namn. — Beskrifning (eller synonymi) lamnas utom i redan omnimnda arbeten bl. a. Bot. Not. (1896 p. 251), 1897 p. 230, 1898 p. 279, L. Y. 1897 p. 4 ete. (med teckningar p. 6). I sistnimnda arbete limnas 4fven uppgifter angaende tiden, da blommorna fro 6ppna. I Mela Kasy. IV upptages arten utom fran ofvan anférda provin- ser ifven fran O a. [»7—15»]; nagon uppgift darifran ar mig dock icke bekant. Flertalet af de finska fyndorterna uppraiknas af Mela i Acta XIV N:o 3 p. 7-8, dar dock Paljarvi och Nim’jarvi foras till Kol. 1 st. f. Kon. Artens férekomst i Kol. ar dock mycket sannolik. For utlandska fynd- orter (och synonymi) lamnas manga uppgifter af Mela i Medd. XXIV p. 49-50. Af former upptagas utom yar. colorata (se lingre fram) afven f. maior Mela och pusilla Mela. De afbildas redan (liksom f. intermedia) i Acta IV N:o 3 och beskrifvas i Mela Kasy. IV, dir hvardera betecknas sisom rr, jfr afven Medd. XXVII p. 22 och se ofvan under Ta. och Sb. Hyardera upptages fér Fenn.: Giirke p. 396. Nymphaea tetragona f. colorata (Mela) Giirke. In Fennia media rarissime lecta est. Fenn. (Savonia bor.): Giirke p. 396. Ta. Teisko pag. Ala-Pirilé in lacu Paivajarvi: Hougb. in litt. 1904, cfr Seelan in Medd. XXX p. 101. Sb. Lapinlahti Lehtolanlampi [aut Lehtolampi! in pag. Nerkoo|: Mela in Medd. XXVII p. 22, vide iam Mela in Acta XIV N:o 3 p. 8, ubi in Lapinlahti lacu Keskimmiinen cop. {»am reichlichsten»|, sed etiam in lacubus Pieni Musti [prope Kuopio] et Jalajairvi [ad pag. Vartiala| inveniri indicatur, L. Y. 1897 p. 4 et Mela Kasv. IV, ubi nomen var. colorata primum usurpatur. Nirbeslaktad eller m6jl. identisk med f. colorata ar en form, hvaraf ett exemplar under namn af JN. fennica f. purpurascens inlimnats fran Sb. »(Kuopio) Haapakoski in fluvio»: Lénnbohm! Hougberg, som 4 Pitkiniemi (i Sat. Birkkala) odlar formen, fram- haller, att blommornas fairg blir mérkare (rédare), i den man blommorna blifva aldre. Nymphaea candida x tetragona. In orientali parte Fenniae mediae rarissime nascitur. Fenn. med. (»Valkeala in Savon. austral. et Kuopio in Savon. bor.»): Gtirke p. 396. Ld Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 283 Sa. Valkiala in amne Tirva {supra catar. Ruunakoski!|: O. Sundvik! in (Diar. 3, XI, 1900) Medd. XXVII p. 16-18, ubi plene describitur, cfr Medd. XXIX p. 38 et 193. Sb. Kuopio Haapalaks Haapalampi 1897: Mela in Medd. PENS p socr' le. p. 16 not. et-235. Kk. Kuusinkilampi prope pag. Tuntsa: Borg & Rantaniemi!, spec. det. Lindberg, cfr Diar. 6, XII, 1902. Hybriden omnimndes f6rsta gangen i Mela Kasy. IV (1899). — Upp- gafs i L. Y. 1900 p. 268 afven vara funnen i Kb.; specialfyndorten ar mig icke bekant; uppg. har utgatt fran det i Medd. publicerade protokollet. Papaveraceae, Papaver nudicaule L. In summis montibus alpinis Lapponiae rarissime legitur. Territorium Kola! ((J.| Fellman): Led. I p. 87; Lapp.: Nym. Consp. p. 24, vide etiam Borg Beitr. p. 99, 104, 114, 132 et 145. [L. ent. reg. alp. r Peltsana: Lest.!, cfr Backm. & H. p. 138, Hartm. p. 177 et Nym. Suppl. p. 16.] Lim. ad alpem Hibina |»Kipin& tuoddar»| supra terminum Betulae nanae: Fellm. \nd.; Hibin&é cop.: F. Nyl. Utdr. p. 154!, spec. indidem reportaverunt Selin!, Malmberg!, Enw. & Hollm.!, Kihlman! et alii!, cfr etiam Angstr. p. 52, N. [. Fellm., 1. ¢. p. XXXIV, Beket. p. 544, Broth. Wand. p. 7 et 8!, ubi mons ap- pellatur Umbdek, et alii; Lujauri urt Vavnbed in reg. alp. su- periore: Kihlman! De fyndorter, som anféras i Norm. Fl. Spee. p. 100 m. fl. arbeten om norska floran, ligga alla jimférelsevis ]Angt fran Finlands grinser. Arten uppgifves 4 Hibinaé forekomma [mest] pa en héjd af 350-400 m: Kudrawtsow p. 240, jfr l. c. p. 249. Af Mela Pl. framgar att den stun- dom kan antriffas vida lagre. Namnet P. alpinum L. anvindes af flertalet af de aldre férf. I Fellm, Ind. anviindes dock benamningen P. nudicaule. Lindberg niimner emellertid, att arten numera allmant kallas P. radicatwm Rottb., men an- 284 Papaver nudicaule. ser mdOjligt, att den nordskandinaviska och nordfinska formen endast ar en varietet af den sibiriska P. nudicaule L.: Lindb. comm., jfr Lindb. Enum. Arten uppgifves férekomma sasom odlad eller férvildad Ob. Ulea- borg Frihetsholmarna, griislinda och Ok. Paltamo (Zidbick): Brenn. Obs. Se afven ang. odlingen L. Y. 1900 p. 145 {och Birg. p. 60). Papaver argemone L.. In saburra etc. occurrtt. Eur. plur. exc... . Fenn.: Nym. Consp. p. 24. Nyl. Hangé badhusparken (elever vid realskolan): Brenner i (Prot. 4, II, 1888) Medd. XV p. 218; barlastplats vid Borga: Gadolin i Medd. 1. ec. — Arten uppriknas afven Mela Kasv., Alc. III ete. Papaver dubium L. In Fennia australi raro et vix nisi adventicium, quamvis multos per annos persistens, invenitur. Tillfallig: Fries; »Eur. omn. exc. ... Fenn.»: Nym. Consp. p. 24. — Al. r: Bergstr.; Sund: Bergstr. Beskr.; Geta Finnvik: Hult & Tikkanen!; Geta Bolstaholm: Hult herb. och E. Reuter; Hammarland pa barlasthégar vid Marsund ej langt fran Frebbenby: W. Granberg!, jfr Prot. 1, XI, 1884, se aifven Medd. XIII p. 204 och i synnerhet (Prot. 2, V, 1903) Medd. XXIX p. 170, dir Montell framhaller, att denna art bér upptagas i den finska floran, di den férekommit ymnigt pa en aker a Bolstaholm atmin- stone sedan 1867. Tidigare nimndes om denna art: »Ex Al. aliquando reportatum, sed omnino adventicium»: Herb. Mus Fenn. II p. 133. — Ab. Korpo: Bergstr. Beskr., jfr Bergstr. [Pa barlastplatsen vid Abo slott} téim- ligen allmint med blommor och utvecklad frukt: Sel. Frév.; Lojo SOL- hem, tillfallig 4 graslinda: Lindb. comm.; [Nystad] »v. 1892—94 Saunasillan rannalla painolastilla ja 1893 Prinnimiessi sinne tuodulla painolastilla»: Sod. — Nyl. Hangoé i Aker 1887: elev K. R. Boécker!; i fa exemplar saval blommande som med mogna frukter [4 Sdrnis lastageplats naira Helsing- fors!]: Sel. exk.; Helsingfors Brunnsparken: elev A. W. Forsman! — Sat. Rafs6: Lindb. herb. (ex. ej taget af honom sjalf). — Oa. {Vasa vid ang- kvarnen pa barlast] sparsam: Laurén i Medd. XXII p. 38. Arten omtales f. 6, sisom ogris i tradgardar annu i Ok. Kajana trakten: Must. p. 41. Papaver rhoeas L. In saburra inventtur, ut etiam cultum occurrit. Till; »Eur. omn, exc... . Fenn. Sec. cl. Cosson P. rhoeas in omni Europa est tantum planta inquilina, cum vera eius patria sit Algeria, unde olim migravit»: Nym. Consp. p. 24; barlastplatser r (UleAborg 1869), afven odl. i tradg.: Ale. III, jfr Brenn. Flor. — Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo OO Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 285 slott]: Seel. frév.; [Mynamaki etc.] >»edellista [P. somniferum] paljon harvi- naisempi»: Caj. Kasvist. — Nyl. Borga: barlast: Lindb. herb. (ex. ej taget af honom sjalf). — Ob. Uleaborg [pa barlast] 1869: Malmgren!; Uleaborg pa barlast: Zidb.; [Uleaborg] painolastilla Hietasaaren puolella: Leiv.; bar- lastplatser Kemi stad, Simo Kallio 1885, 1888 (ymn.) och 1892: Keckm., jfr afven Brenn. Obs. Ehuru P. somniferum vida oftare odlas, ar det mdjligt, att afven nu ifragavarande art ingar bland uppgifterna angaende odlingen af vallmo (se under félj.) Papaver somniferum L. In tota Fennia colitur et saepe in hortis etc. efferatur. Till; »In forma pumila, verisimiliter efferata in viciniis templi ad Nadendal»: W. Nyl. Distr., jfr Trautv. Incr. p. 44; »allm. odl. (och nagon- gang forv.)»: Ale. III, jfr afven Nym. Consp. p. 24, Brenn. Flor. ete. Al. Skarpans ruiner foérv.: J. R. Chydenius!; Bomarsunds ruiner forv.: A. Bomansson! — Ab. {Muurila] »metsistyneena Isontalon ja Kosken tienoilla, vaikka ainoastaan ensimainitussa paikassa kukat ovat aivan yk- sinkertaisia. Isontalon seuduilta on se kuitenkin jo luultavasti hivinnyt»: Reny.; [Mynimiki etc.) » YI. koristuskasvi ja usein metsistyneené vanhojen ja nykyisten asuntopaikkojen liheisyydessé»: Caj. Kasvist., jfr ]. c. p. 30; [Nystad] »v. 1894 muutamia kappaleita kaupunkiin pistayvin lahden piidssi olevalla kedolla»: Sdéd.; Vihti p enum.: Flinck; W. Nyl. Distr. se ofvan. — Nyl. Har genom sjalfsadd hallit sig i 40 4r i Lappviks tradgard vid Hel- singfors: Sel. ann. — Ka. Viborg Monrepos foérvildad i kalland (Nerv.): Sel. ann. — Ta. Orivesi utspridd fran tridgardar: Saloy. p. 12. — Oa. Gamla Vasa gropar, spridd: Laurén i Medd. XXII p. 43. — Ob. [Ulea- borg] Toppila 1882—85, Simo fatalig: Zidb., jfr Brenn. Obs. Vallmo uppraknas bland folkets favoritblommor: Elfy. Ant. p. 34 och utgér jamte Calendula »de arter med hvilka kulturen har tager sin bérjan»: 1. c. p. 42. [Uppg. afser egentligen Munsala, men kan anses galla f6r hela landet.}] P. somniferwm uppriknas saésom odlad kring Ulea- borg redan Jul. p. 23 och Papaver odlades i Li. Toivoniemi pa kalljord: Nordling p. 315. Se f. 6. ang. odlingen bl. a. Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 13 och 81, Leiv., Elfv. Ant. p. 43, [Birg. p. 61]. (Nagon af dessa uppg. kunde méjl. innefatta P. rhoeas.) Att arten, dar den icke direkt odlas, maste anses alldeles tillfallig framgar i de flesta fall redan af sjalfva uppgifterna. Roemeria hybrida DC. In saburra rarissime lecta est. Oa. Vasa {vid angkvarnen} pa barlast (Laurén): Szlan i (Prot. 7, IV, 1888) Medd. XV p. 222; [pa namnda stille] 4 exemplar 1888: Laurén! i Medd. XXII p. 39. 286 Chelidonium maius. Chelidonium maius L. Inprimis tn parte austro-occidentali passim aut satis frequenter invenitur. Ad septentrionem et orientem versus rarescit et supra 63° vir sponte obvium est. Till.; Till. Icon. 18; Kalm; fere fq ad domos et sepes. Hell. p. 11; in ruderatis et hortis fq: Prytz; in fimetis et locis ruderatis per provincias australes et medias patriae. Euraa- minne, Tyrviaé, Tammerfors: Wirz. pl. off.; Eur. omn. exc. ... Lapp.: Nym. Consp. p. 25; exc. etiam .. . Fenn. bor. et centr.: Nym. Suppl. p. 16, vide etiam DC. Prodr. I p. 123 et Led. I panos Al. p: Bergstr. et Arrh. & K.; Kumlinge Visings: Bergr. — Ab. [circa Aboam] fq: Zett. & Br.; p in parte orientali terri- torii: Bergr.; Pargas st fq: Arrh. Ann.; Bromarf fq: Sand.; [Muu- rila] st fq: Renv.; fq: A. Nyl.; p: Sel.; Vibti (fq): Printz; [Vihti] p enum.: Flinck; st fq —p: Caj. Kasvist., quem |. inspicias, cir 1. c. p. 138; Nystad st r: Hollm. — Nyl. Ekenas in oppido st fq, in par. eiusdem nominis p, ad ruinas Raseborg in sacell. Snappertuna sat cop. Hayr.; fq: His.; [Nurmijarvi] st r Kyté- jarvi, Kirkonkyla, Klaukkala: Stenr.; fq: W. Nyl.; Thusby haud r: Astr. & H.; st fq: Sel. 0. Nyl.; Hogland (!) (r): Brenn.; p: Brenn. p. 446 et Brenn. Till. p. 38. — Ka. rr Virolahti in vicinitate pag. Soinikkala: Blom!; Viborg: Malmb.; r Raisiél& in vicinitate templi et ad Napinlaks! cop. in alneto mixto cum corylis non- nullis: Lindén. — Ik. (r) Kakisalmi (!), Kuolemajiirvi ad Muurila et Kakki: Malmb.; [fq et cop. per totum territorium: Meinsh. p. 21]. Sat. dispersum Birkkala!, Norrmark: Malmgr.; Ulfsby r Gammelby, Bjérneborg in oppido st r, etiam Hvittisbofjard (p) (K. G. Ollonqvist): Hayr.; Vesilaks [Laukko]: M. Werving!; st r—p Tyrvié prope templum, Karkku Koskis in silva, hoc loco nunc forsitan intermortuum, Urmia inprimis ad viam ferratam, Kauniais Niemi, Kulju in horto et in insula magna, Siuro, Mouhi- jarvi Salmis multis locis: Hjelt; dispersum, hic illic sat cop. ad catarractam Kyrofors: Printz in litt.; etiam in catalogis enum. — Ta. Séiksmaki (fq): Tikk.; [Kalvola] r in praedio Liljevik: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 287 Knabe Fort.; Palkaéne Tommola in pascuo consaepto: Zidb.; p: Asp. & Th.; Hauho: Herk.; st r Messili, ad praed. sacerdotis par. Hollola, Jalkaranta, [Asikkala] cop. in insula Kuorenharju!: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola in insula Isosaari lacus Vesijiirvi: Wainio ann. et Norrl. ant.; Sysmié Rapala (K. W. Renqvist): Unon.; Leop., Bonsd. et Wainio Tav. or. non comm. — Sa. Valkiala (p): Hult Foért.; Villmanstrand: E. Nyl. & Chyd. — KI. st r usque ad Valamo: Fl. Kar., spec. leg. Nikl.!, etiam Backm. tan- tum e Valamo comm.; r Hiitola in coemeterio: Lindén. — Kol. nondum adnotatum, sed certe investigandum. Oa. Vasa, Vora: Alc.; r »Nya Vasa Walléns villa» in horto sat cop.: Laur.; Gamla Vasa dispersa |»spridd»| in fossis egestae arenae: Laurén in Medd. XXII p. 43, cfr de his omnibus Laur. Vaxtf. et vide infra. — Kon. r »ad Jalguba in rupibus (Sahl- berg), spec. non vidi, Svitnavolok (Simming!, Giinther)»: Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 133; ad Kishi in insula parva lapi- dosa: Giinth. p. 32. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; en uppgift, som siikerligen beror pa nagot tryckfel. — Oa. Om férekomsten harstides nimnes: vixte i tradgard, kanske ursprungligen odlad eller inkommen med andra fron: Laur. i bref; i Herb. Mus. Fenn. II p. 133 upptages »Vasa forsitan in- quilina». Betraktas arten hirstiides sAsom tillfallig, blefve nordgrinsen nagot flyttad mot séder. Upptages fran V6ra redan 1800 m. fl. Ar: Mo- berg Nat. p. 138, liksom i Wirz. ann. — Sb. lisalmi: elev Hjelmman!; sikert en alldeles oriktig uppgift; den anféres Ale. (afven III p. 141) och Desideratkat. p. 19. — Kb. Nurmes kyrkoby (P. F. Brofeldt); Moberg Klim. II p. 55; uppg. anféres hair sésom en uppmaning till vidare underséknin- gar. — Om. Jakobstad (F. E. Conradi): Moberg Klim. p. 71 och Moberg Klim II p. 55; Hellstr. upptager den frin Gamla Karleby sésom barlast- vaxt, jfr lc. p. 136; »Brahestad in dumetosis oppidi»: Blom! och Ten- nander!; Brahestad 1883 (pa barlast? odl. i tridgardar o. férvildad ? 1. vild?): Zidb.; for min del antager jag, att arten har Ar tillfallig. — Ob. (Ulea- borg] Toppila 1885, Kemi 1883 p& hvartdera stillet fatalig; enl. senare meddelanden i mingd pa Toppila, Uledborg pA barlast: Zidb., jfr Brenn. Obs. och Leiv. Barlastplats, inférd till Kemi stad 1885 och férekom dirst. sirdeles rikligt 1886, men ar numera [1896] s& godt som férsvunnen: Keckm. Oberaknadt arterna af sligtet Papaver odlas af denna familj Esch- scholtzia californica Cham. (+ crocea?) annu i Pudasjarvi: Elfy. Ant. p. 288 Chelidonium majus. 43, jfr Brenn. Flor, och Ale, II, dar EH. californica sages vara allmant odlad. Sannolikt afser den »Hscholzia>, som upptages sasom odlad Li. Toivoniemi pa kalljord: Nordling p. 315, afven denna art, som jamte E. alba uppraknas bland ettériga prydnadsyaxter i Lk. Pajala [pa svenska sidan]: Birg. p. 61. Emellertid framhalles: »EHschscholtzia crocea odlas knappt; jag tror icke att FE. californica ar »allmant» odlad. Atminstone har jag ej sett den allmaint forekommande i tradgardar»: Szel. ann.— Vida mindre odlas Platystemon californicus Benth., jfr Ale. III. Fumariaceae. Corydalis solida (L., Sw.) Hook. In Fennia maxime austro-occidentali inprimis in vicint- tate orae satis frequenter invenitur; ad septentrionem et ort- entem versus cito rarescit et supra 61° 50’ nondum adno- tata est. Till. Icon. 524); Fenn. merid.: Fries; ad Ladogam borea- lem usque procedit, adest in Mus. Fenn. e paroec. Jaakkima lecta a F. Nylander: W. Nyl. Distr.; Fenn.: Nym. Consp. p. 26; Fenn. non nisi in mer.: Nym. Suppl. p. 17, cfr DC. Prodr. I pr 27 et led. Lp. 100. Al. st fq: Arrh. & K.!, formae et ad C. /axam (e Finstrom inter Godby et Emniis!) et C. fabaceam vergent; Geta in vici- nitate Finné st fq: Ch. KE. Boldt. — Ab. st fq: Zett. & Br.; »Runsala (!) copios. 6 Maji ad Heikile minus inter frutices mon- tium litoral. 1750 floret med. apr. priusquam Anemone et Or- nithogalum»: Ann. ad Till., cfr Leche p. 27; r Tofsala Rauma- harju, Isoluoto: Bergr.; Merimasku: Karsten! nomine Cilaxar Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Kimito: V. Ramsay in herb. lye. n.; Lojo Jalansaari in promuntorio quercibus obsito: Ch. E. Boldt, efr Sel.; Lojo Hevosaari: Lindb. comm.; (fq) in vicinitate opp. Nystad: Hollm.!; {Nystad] Telakkaméki prope ') Vide ceterum sub C. bulbosa. a ———— Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 289 litus maris (Cajander): Séd., vide etiam sub C. lara. — Nyl. Ekenas st fq in lucis: Hayr., cfr Geogr. F. T. 1903 p. 199-201; r in taeniis par. Inga in insula Elgsj6! prope pagum: His.; Esbo praedium Esbo copiosissime: Gadol., cfr Popp. p. 8; {Helsingfors (!)| in nemoribus prope litora maris p fq: W. Nyl.; Helsingfors compluribus locis ex. gr. Sandudden, Félisén: Hiyr., vide etiam Kihlm. Beob. p. 6; p in parte australi par. Borga et Perno, verisimiliter secundum totum litus: Svel. O. Nyl.; Borg’ p ex. gr. Ekudden, Kroksnias, Karsby et Ruskis, Perno Forsby et Hiir- kaipaia: Sel. Ofvers. — Ka. Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 193, cfr Siel. O. Nyl.; Viborg Vehninsaari: Nerv.!; Viborg Lyy- kyla: A. Lagus!, cfr Malmb. — Ik. Rautu, Kivennapa et Kakki: Malmb., spec. e Kivennapa Rajajoki!; Sakkola: Lindb. comm.. ‘hic ile plerumque cop. in toto territorio: Meinsh. p. 22]. Sat. Loimaa |»Loimjoki>| (Rénnbiick), Bjérneborg (K. Schaniz! |spec. nomine C. /a.ra|): Malmgr.; Raumo: W. Wallenius!: rr Birkkala ad viam inter Tyrkkylé et Andila: Hjelt!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. — Ta. Saiksmaki r Rapola ete.: Tikk.; r tantum in Hattula: Asp. & Th., spec. adsunt e Sattula! et Nikkilé! in hac paroecia; Lammi (A. Lang): Wainio herb.; Lammi Nippola: Leop. ann.; r [Asikkala] Kamppila! cum Ado.ra, (Hollola| Vehkosaari: Norrl. s. 6. Tav. — Sa. nondum visa est. — K1. Jaakkima (!): Fl. Kar.; in Sortavala et Impilaks (»fq») (Backm., Bergstrém): Norrl. Symb.; Sortavala: Zilliacus!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 1384. — Kol. modo ad urbem Petrosavodsk adhuc est lecta (Giinther!), forte etiam in territorio nostro [= Kon.) obvia sit: Norrl. On., efr Giinth. p. 32 et Herb. Mus. Fenn. II p. 134; haud procul a Vosnessenje ad Svir, prope Ivina, ad Petrosavodsk: Caj. Ta. Padasjoki Verho (A. A. Borgstrém): Moberg Klim. II p. 55; uppg. kriifver vidare undersékning, Corydalis solida f. integerrima (Sil. in sched.) Mela. Una cum forma typica rarissime occurrit. Al. Finstrém Emnis: Arrh. & K.! bracteis subintegris. — Ab. Runsala {spec. unic.|: Zett. & Br.!; Runsala: A. G. H! Typis impr. *5|,, 1905. 19 290 Corydalis solida. Denna form med fullkomligt hela skirm uvpvisades hos oss f6rst af Zett. & Br., men torde tills vidare vara féga studerad i naturen, Fér att fran densamma skilja den vanliga formen med flikiga skirmblad, kallar Mela i Kasv. den senare var. digitata Pers., hvilket namn i ed. III utbytes mot f. typica. Den nu i fragavarande formen uppgifves afven fran Sat. Birkkala Mattila: elev EK. Ax!, inl. af O. Collin, hvilken uppg. anféres saésom upp- maning till vidare undersékning. I Herb. Mus. Fenn. IL p. 134 sages om samma form: »Formae bracteis integris ex Ab., subintegris ex Al.» Corydalis (— Fumaria) bulbosa L. Hae omnes certe ad C. solidam referendae sunt. Till.; «@ radice non cava maior »in maritimis Finlandiae>»: Fl. Suee. N:o 631, p. 246; Kalm; »till myckenhet pa holmarna i skiiren»: Hell. p. 15; in nemoribus graminosis: Prytz: »nemo- ribus et lucis prov. ad maria patriam cingentia iacentium»: Wirz. pl. off.; Gamla Finland: Knorring p. 29. — Ab. [Pojo| Fiskars etc.: Moberg Nat. p. 1383-134. Da ©. laxa, sividt man nu kinner, ej finnes i Finland och C. fa- bacea iiy nog sillsynt, torde alla dessa uppgifter béra féras till C. solida, ehuru i allminhet C. lawa anses vara = Fumaria bulbosa a, jfr t. ex. Hartm. p. 180. Med anledning diraf har jag dock ansett det vara skil att upptaga dessa uppgifter under sarskild rubrik. Corydalis laxa Fr. Apud nos indicata erat, sed omnia specimina hoc nomine collecta nunc ad C solidam referuntur. »Fenn. mer. oce.»: Nym. Consp. p. 26, jfr bl. a. Mela Kasv. I, Mela Kasy. [ed. II|, Brenn. Flor., Gand. I p. 374 afvensom Trautv. Incr. p. 47, dar flere uppg. citeras. — Al. r (Tapenius): Bergstr., jfr ]. c. p. 7; [Fin- strom] Godby: Bergstr. Beskr. -- Ab. Kimito Vestanfjard (H. M. F.): Zett. & Br. Abo: Ale. [afser sannolikt féregaende uppg.]. — Sat. Bjérneborg (K. Schantz), Ulfsby: Malmer. De exemplar 1 H. M. F., som tidigare gatt under detta namn, nam- ligen fran Al. Godby: Bergstrand!, Ab. Kimito Vestanfjaird: Selin! och Merimasku: Karsten! (jfr om dessa Herb. Mus. Fenn. (ed. I)) afvensom Sat. Bjérneborg: K. Schantz! féras alla af Kihlman till C. solida, hvarvid dock exemplaret fran Kimito betecknas sisom monstrést. Likaledes fram halles, att Bergstrands uppg. beror pa férvexling med C. solida: Kihlm. Ber. C. laxa bor darfére Aitminstone tills vidare utga fran var flora, hvar- fore jag ej ansett nédigt att upptaga de uppg. fran Al. och Ab., hvilka ingd i ndgra manuskript. — Se f. 6. fifven under C. bulbosa. ——-*, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 291 Corydalis intermedia (L.) P. M. E.°). In Fennia australi raro aut rarissime invenitur et ad septentrionem versus parum supra 61° 40’ procedit. Seand. (exc. Fenn. plur. Lapp.): Nym. Consp. p. 26; Fenn. in sola mer.-occ.: Nym. Suppl. p. 17. Al. (p): Bergstr.; complur. loc. Grip6, Sund etc.: Bergstr. Beskr.; F6gl6 Grip6: Tengstr6m! et Ericsson!; Féglé Gripé Degerby parce inter corylos: E. Erikson! — Ab. nondum certo obser- vata, sed verisimiliter investiganda. — Ik. Pyhajarvi inter Sor- tanlaks et Riiska in silva abietina cum Anemone ranunculoide, Ficaria ete., 17 die m. maii fructibus novellis: Lindberg in Medd. XXIV p. 83! Sat. r Birkkala (Simming!): Malmgr., cfr Carlss.; r Birk- kala Tyrkkyl& nonnullis locis: Hjelt; Viljakkala Ansomiiki co- piose {»mycket allmiint») in alneto tenero: Printz comm., qui idem mihi misit spec. —- Ta. Lempiila Ansami ad pag. Joki- pohja: O. Collin 1904! Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; en uppgift, som, lhvad Fin- land angar, torde vara helt och hallet byggd pa analogislut, da arten i Norge gar anda till 69° 57’—58’: Norm. Fl. Overs. p. 57-60. W. Nyl. Distr. siiger riktigt: »minime, quantum novi, late distributa est. Ex Alandia adest in Museo Fennico». — Al, Ehuru Bergstr. ej upptager C. solida, var denna art den enda, som antriffades af Arrh. & K. — Ab. Abo (C. W. Regnell): Mo- berg Klim. p: 71; uppg. maste anses vara hégst osiker. Ett exemplar fran Runsala: A. G. H.! férdes en tid hit i st. f. till C. solida och gaf anled- ning till att arten uppgafs fran denna lokal i Desideratkat. p. 19 etc. Mela Kasv., som anvinder namnet C. intermedia L., upptager hir- under sasom varieteter: var. fabacea Pers. och var. dentata Mela; denna sistnimnda upptages sasom rr [»yh»}: Mela Kasy. II]. Hvilket exemplar, som harmed afses, kanner jag ej. Da Corydalis arterna blomma tidigt om varen, innan flertalet af de botaniska exkursionerna tagit sin bérjan, ar dessa arters utbredning i féljd haraf sikerligen ofullstindigt utredd. Sarskild uppmarksamhet borde egnas C. laxa, hvars utbredning i Sverige gér dess férekomst i sydvastra Fin- land sannolik. ) C. fabacea (Retz.) Pers. auct. plur. et Herb. Mus. Fenn. II. 292 Corydalis pumila. Corydalis pumila Reich. Per errorem indicata est. Anféres af Fries for Finland, ehuru med fragetecken, men uppg. har ej blifvit bekraftad, jfr-W. Nyl. Distr.; detta citeras Trauty. Incr. p. 48. Corydalis glauca Pursh. Rarissime in saburra occurrit. Nyl. Lovisa: gymnasisten Gratschotf genom D:r G. R. Bjérkstén!, jfr Prot. 10, XI, 1866, Brenn. Flor., Mela Kasv. IV ete. Corydalis nobilis (L.) Pers. Saepe colitur et in hortis Fenniae australis interdum subsponte nascitur. Odl. och i sydl. férvildad: Alc. III, jfr Brenn. Flor. ete. Ab. Finnes f6érvildad vid Ispois, diir den vaixer i ymnighet, afven pa Observatorieberget i Abo: Zett. & Br.; ymnig i den gamla botaniska tradgarden i Abo: Arrh. (och Gadol.); Abo Kuppis: Sel. ann.; [Muurila} »metsistyneena Kaukelmaan luona»: Renv. — Nyl. Helsingfors forvildad i botaniska tridgarden: Sel. ann.; Lindberg tilligger: »ymnig sa langt tillbaka jag minnes»: Lindb. comm. — Sat. férvildad i flere aldre trad- gardar sisom Karkku Jirventaka och Kulju, Birkkala Karlberg ete.: Hjelt. — Se f. 6. Kihlm. Beob. p. 6, Medd. XXV p. 13, etc. Afven nagra andra arter af denna familj torde, ehuru siallan, vara foremal fér odling (se t. ex. Moberg Klim. p. 72). — C. capnoides Wahlenb. (C. Gebleri Led.) under flere ar férvildad i botaniska tradgarden i Helsing- fors p& en 6de liimnad grislinda: Lindb. comm. Fumaria media Lois. In saburra raro occurrit. Nyl. Borgé barlastholmen; Lindb. herb. (ex. ej taget af honom sjalf). — Ob. Uledborg Toppila pa barlast 1883 nagorlunda talrik, senare fatalig eller ensam: Zidb., jfr Brenn. Obs.; barlastplatser, nigra stand vid Kallio i Simo 1888, Kemi. stad 1892: Keckm. Fumaria officinalis L. In Fennia australi et media frequenter (—satis frequenter) provenit; paullo infra 64° rarescit et supra 65° 50" nisi in saburra etc. non visa est. eo ee eer re, te Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 293 Till.; Till. Icon. 122; Kalm; fq in hortis ut herba inutilis: Hell. p. 14; in agris et hortis vulgaris: Prytz; in agris et hortis prov. meridionalium et mediarum: Wirz. pl. off.; Eur. omn. exc. Lappe Nym’ Conspsip.r27, ‘cirWC.eProdr. 1) pr130ret' Led. I p. 105. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; (r?) Brand6 Kyrk- landet, Kumlinge Bovik: Bergr. —- Ab. fq: Zett. & Br.; enum.: Bergr.; fq —st fq: Arrh. Ann.; st fq: Sand.; fq: Renv., A. Nyl., Sel. et Flinck; (fqq): Wecks.; fq — st fq et cop. [»yl.»]: Caj. Kasvist., quem |. inspicias, cfr 1. c. p. 138. — Nyl. fq: His., Stenr. et Sel. O. Nyl.; (p): W. Nyl.; fq cirea Helsingfors: Kihlm. ann.; Hogland (Schrenk): Brenn.; Hogland Suurkyl& in agro solano consito (Sievers): Brenn. Till. p. 38. — Ka. fq: Blom et Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [ubique fq: Meinsh. p. 22}. Sat. (p): Malmer.; fq —st fq: Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. (fqq)!: Hult. — KI. fq: Fl. Kar. et Backm.; st fq: Hann. — Kol. (»rr») Vosnessenje in agris: Elfv.; Petrosavodsk: Simming ! Oa. p usque ad Gamla Karleby: Malmer.; p: Laur. Vaxtt. — Tb. st fq: Broth. spec. e Viitasaari! — Sb. (fqq): Enw.; fq: Mela [spec. e Kuopio!] et M. & J. Sahlb. Jorois Ornvik: E. Nylander! — Kb. fq: Brand.! et Eur. & H.!; Ilomants: Wold- stedt!; st fq interdum sat cop., cum hordeo e Canada impor- tato creditur in agros esse disseminatam: Axels. Putk.; in parte max. australi par. Lieksa et in Nurmes in vicinitate lac. Pielis- jarvi, ut etiam in Repola fq — st fq, in interiore parte fere nulla est, loca ultima sunt Repola Kolvasjarvi (cetera sub Kp.): Wainio Kasv. — Kon. st fq —fq in cultis, in Saoneshje fq: Norrl. On., cfm ‘Gunth: p.132. Om. st fq, r in plagis superioribus: Hellstr., spec. e Gamla Karleby!; Pyhajoki r Kukkula: Lackstr., vide etiam sub Oa. — Ok. r Kajana in hortis: Must. — Kp. in pag. Kiimasjarvi cop. et Uhtua!: Wainio Kasv., vide sub Kb.; Ondarvi inter ave- nam: Bergroth! Ob. Ulea Konttinen: Brenn. herb.; Uleaborg (fq): Leiv.; etiam Zidb. ex Uleaborg et inter herbas inutiles et in saburra nascentes enum.; Kemi Herva!, li ad praedium sacerdotis!: Bren- 294 Fumaria officinalis. ner, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; Kemi! rr in hortis antiquis, Seppali, Viheriilaé: Rantaniemi, cfr de his Brenn. Obs., quem l. inspicias, vide etiam infra. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; arten har dock aldrig upp- gifvits fran finska Lappmarken. —- Ob. »Cultiveras som Medicinalért, Apo- tekstradgarden»: Jul. p. 25. »Odl. st., barlastplatser. Ursprungligen in- kommen med barlast, har denna vixt spridt sig, t. ex. pa Kallio sagholme i Simo, Kemi stad 1892»: Keckm., jfr l. ¢. p. 14, dar den betecknas saésom st r. — Rovaniemi: Zidb., jfr Brenn. Obs.; manne tillfallig? — Lp. Orloft >ad habitacula spec. unicum»: Kihlman!; arten bér, sasom fifven Kihlm. an- tyder, tydligen har betraktas sasom tillfiillig; exemplaret ar emellertid ganska frodigt. Fumaria parviflora Lam. Ante multos annos, sed certe per errorem, apud nos indicata est. »In hortis Finl. australis rarius»: Prytz, jfr Led. I p. 105-106. Ar- ten uppriknas bland »ex analogia exortae plantae»: Spic. I p. 3. Sakert afser Prytz’ uppg. F. Vaillantii, ehuru denna uppg. i hvarje hindelse, enligt hvad man nu kinner, ej kan betraktas sasom exakt. Fumaria Vaillantii Lois. In Alandia rarissime quamvis coptose et non ante a. 1885 lecta est. Eur. plur.. Nym. Consp. p. 28; Fenn. in sola ins. Aland. lecta: Nym. Suppl. p. 18, vide etiam sub /. parviflora. Al. |Saltvik) »Haga kungsgard» copiose in agro cum F. officinali: Ch. E. Boldt! in (Diar. 13, V,, 1886) Medd. XII p. 207 208. Cit de, Co 5Ds de. Oberiiknadt ett par arter af Corydalis (se ofvan p. 292) odlas i Finland af denna familj ritt ofta Dicentra spectabilis (L.) DC. atminstone anda upp till Hirvilahti by invid Kuopio: Elfy. Ant. p. 41 under namn af Die- lytra (utan artnamn), jfr |. c. p. 34, afvensom Brenn. Flor, och Alec. III. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 295 Cruciferae. Nasturtium palustre DC. In Fennia australi frequenter aut satis frequenter fere ad 63° provenit, ad septentrionem versus frequentia minuitur, sed ad summum fere septentrionem progreditur. Locis inundatis graminosis fq: Prytz nomine Sisymbrium palustre: maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exe... .: Nym. Consp. p. 36, vide etiam DC. Prodr. I p. 137 et Led. I poriiee Al. p: bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; Arrh. & K. distri- butionem non habent exploratam; Briindé p, Kumlinge Yxskir, etiam in parvis scopulis taeniarum ultimarum: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; par. Gustafs Lypdérté, Inid p: Bergr., vide sub Al.; st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand., Renv., A. Nyl., Sel. et Flinek: (fqq): Wecks.; p—st fq: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias, efr Hollmen in Diar. 6, XI, 1886. — Nyl. fq: His., Stenr., W. Nyl. et Sel. O. Nyl., vide etiam Brenner in Medd. XXI p. 7—8; (Hog- b] land) (r): Brenn. — Ka. st fq: Blom; (p) in ripis lacuum et in fossis: Linden! — Ik. fq: Malmb.; [ubique fq et cop.: Meinsh. p. 26). Sat. fq: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Fért, Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult. — KI. fq: FI. Kar.; st fq: Hann. et Hjelt. — Kol. fq: Elfv. Oa. fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide fq: Brand.; Liperi fq: Eur. & H.; st fq: Axels. Putk., quem |. inspicias; st r Lieksa ad Nurmijirvi et pag. Lieksa, Nurmes ad oppidulum: Wainic Kasv. — Kon. st fq —fq, Saoneshje fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 32. Om. fq: Hellstr. et Tenn. — Ok. Kajana: Lackstrém!; (ofq»): Must.; p, in parte orientali non adn.: Brenn. Obs.; Wainio Kasy. ex hac prov. non enum. — Kp. Ponosero {in hac prov.?}, Soroka: Beket. p. 544; Jyskjiirvi: Bergroth! 296 Nasturtium palustre. Ob. Liminka: Hellstrém!, cfr Brenn. Obs.; fq: Brenn. Obs., spec. e Kemi!; [Uleaborg] (fqq): Leiv.; (fqq): Keckm.; Kemi fq: Rantaniemi; in parte septentrionali par. Pudasjarvi: Sahlb. Fort.; ist fq: O. R. Fries p. 160;| p: Hjelt & H. — Kuus. ad Kanto- niemi: Wainio Kasv.!; Virranniemi ad ripam lacus Alakitka- jiirvi (Brotherus & F. v. Wright): Broth. litt.; Paanajaérvi: Hirn Fort. — Kk. st vr Kiestinki ad Valasjoki, Oulanka Majavalahti, Laitasalmi et Sohjenansuu: Wainio Kasv.; Koutajarvi: N. 1. Fellm.; liava, Koutajiirvi, Kouta: Mela PI. Lapp. fenn. p sed parce: Hjelt & H., spec. e Kittila Tor- vinen!; {complur. locis . .. Muonionalusta .. .: Birg. p. 100;] st fq in ripis humidis—aquosis fluviorum pluribus locis, sed semper parcius: Blom Bidr., spec. e Sodankylaé Akankoski!; per partem silvaticam omnium Lapponiarum suecicarum interdum vel rarius fq, usque ad Kyré infra lacum Inarensem: Wahlenb. p. 179 et 180, ut Fellman nomine Sisymbrii terrestris, cfr Wahlenb. FI. Suec. p. 435; p cop. ex. gr. ad Ivalojoki, Sulkesjock, Muondes- jaur et Sjorvanjarga in par. Inari: Fellm. Lapp.; Muonioniska : F. W. Miklin!; Muonioniska Jerisjirvi ad Saari: Hjelt; Kemi- jirvi ad pag. Kemijiirvi, Kostamusperi, Vuostimovaara, Pyha- tunturi, Sodankyli ad Hietasuvanto, ad pag. Sodankylé plur. loc., ad Kaaretkoski, Petkula, Kuosku, Varrid, nonnullis locis ad Mutenia, Inari ad Ivalojoki et Inarijarvi et Paatsjoki p — st fq, etiam ad Salmijirvi et Nummelinkoski fluminis Paatsjoki: Wainio Not., cfr |. c. p. 13; (st r) in ripis glareosis Mutenia, Kopsusjiirvi, Luirohaara: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 33 et 150 ; Inari Lentolahti: F. Silén!; locis aquosis in vicinitate domicilio- rum, in litore lacus Inari et occidentem versus ad Muddusjarvi cursumque inferiorem flum. Kaamasjoki st fq, Utsjoki Nuitty- vuopio ad flum. Tenojoki: Kihlm. Ant., spec. e Martti!; |Tana- elf: Th. Fries p. 18%;] Elvenas (Nordvi), Paatsjoki [»Pasvik- elven»| ad catarractam ad inferiorem partem lacus Klostervand, ad catarractam inter Salmijarvi |»Tsjolmejavre»| et Goalsejavre, [Karasjoki et Anarjoki extra Fenniam|: Norm. FI. Spee. p. 127, quem |. inspicias, cfr Norm. Ind. p. 4, Norm. p. 246, Blytt p. 967, Hartm. p. 193 etc. — [L. ent. reg. subalp. r Enontekiai- nen (L. L. Lzestadius)?: Leest.| Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 297 Lim. Porjeguba: Selin!, vide infra; ad lacum Nuotjavr: Enwald & Hollmén! [ad fines prov. Lt.|; in ripa lapidosa lac. Lujavr infra Vavn-bed! et in ripa arenosa ad ostium flum. Seid- jok (Lujavr): Kihlman! — Lv. Kusomen, Kuusreka: Mela PL; Kamensk ad fl. Ponoj: Palmén! — Lp. Tshapoma ad flumen in ripa Japidosa: Kihlman!; Ponoj: Mela Pl. et herb. et Montell! — Lt. ad fl. Tuloma et Nuotjavr: Enw. ann. (vide sub Lim.); p in reg. silv. in pratis et in ripis fluminis Nuotjok et in insulis fluminis prope ostium eiusdem: Lindén Ant., spec. lectum prope ostium flum. Nuotjok in cariceto ins. Hyétésaari!, vide etiam Led. I p. 113 (Lapp. ross.). Lv. Olenitsa (Selin): N. I. Fellm., jfr 1. c. p. XLII; antagligen atses Porjeguba, dirifran Selins exemplar ir taget. — »Nayttéai nousevan Lap- piin sek& Venijan etté Norjan kautta ja valttivin Lapin-alista regionia»: Wainio Kasy. p. 121. Denna asikt, att nimligen arten skulle sprida sig till Lappmarken genom Ryssland och Norge med undvikande af reg. infra- lapponica, tyckes mig hvila pa alltfér svaga grunder; utbredningen synes i stort taget vara taimligen oafbruten, hvilket Annu tydligare framgar af senare unders6kningar och uppgifter. I det omrade, som undersdktes af Hult och mig, tilltog artens freqvens nagot, ehuru svagt, mot sdder. Angiende former af denna art har jag endast antecknat: Brundin har vid Muonionalusta (Lk. pa svenska sidan] funnit en submers form med djupt pardelade blad: Birg. p. 100. Nasturtium silvestre (L.) R. Br. In Fennia raro et nisi in saburra etc. non occurrit; extra orientales autem fines magna frequentia inveniri indicatur. »In ripis fluviorum Finl. meridionalis rarius»: Prytz, jfr Led. I p. 112; sédra Finl.: Fries; »hucusque mihi ignotum»: W. Nyl. Distr.; »Eur. omn. exc. Fenn. plur.»: Nym. Consp. p. 385-36; strind. lings kusten r: Brenn. Flor.; »in saburra navali etc., sed non omnino indigena»: Herb. Mus. Fenn. II p. 134. — Al. st r: Bergstr.; [Fég]6] Degerby, Kékar: Bergstr. Beskr.; Jomala Ytternis 2 ex., likasé 2 ex. pa en liten holme Saltholmen, midt emot Mariehamn: E. Reuter. — Ab. Abo: [I.] Ringbom!, jfr Zett. & Br.; [pa bar- lastplatsen vid Abo slott] »endast i par exemplar, antriffad med bade blommor och frukt»: Sel. Frév.; Lojo nira Maikkala {»Majkala» !], talrika men sakerligen blott f6rvildade exemplar: S. O. Lindberg i Medd. XV p. 184; afven funnen i Lojo af Hollmén: Medd. XV p. 189; enligt bref at Hollmén fanns arten talrikt 4 Koskis fingar nira Suittila; Lojo SOLhem: Lindb. comm. — Nyl. Esbo Triskanda: Lindb. herb.; Helsingfors 6n Sumparn: Selan! och G. R. Sundman!; Helsingfors Observatorieberget, 298 Nasturtium silvestre. Anjala: Ale., jfr afven Ale. III {hvardera uppgiften ar nagot osiker, den férra grundar sig mahanda pa oriktig bestamning}; pa Hammars, Borga stads barlastplats: Sel. O. Nyl.!; Borgi Ornshamn g ymn. 1889, »mahanda ursprungligen 6fverkommen fran barlasthégarna i nejden, men har emel- lertid under flere Ar hallit sig hair, medan den f. n. icke synes vixande pi barlastplatserna>: Gadol., som observerat arten pa samma stille 1884. — Sat. Bjérneborg Réafsé: Sahlberg! och Hijelt!; Rafs6 mycket talrikt 1901: Sel. ann.; se iifven Gadd Sat. p. 49. — Oa. r Vasa Brand6: Strémb. och Ale.; antriffas timligen ymnigt pa Brandé: Laurén i Medd. XXII p. 43: Mustasaari Veikars vigkant: Laurén! — Om. Jakobstad: {Z.} Schalin i herb. lye. n.; Jakobstad Alholmen: Fontell! — Ob. Uleaborg ymnigt pa barlasten vid Toppila sund 1887: Zidb., jfr Brenn. Obs. Flertalet af dessa uppgifter gifva otvetydigt tillkanna, att vaxten blott féljer med barlast m. m., och afven pa Aland torde den enligt senare undersékningar knappt kunna raknas till de vildt vaxande arterna. Dar- emot uppraknas JN, silvestre bland arter, som aro allminna -~ g. allm. i Onegas! dal, men ej sedda p§ finska sidan: Cajander i Medd. XXVI p. 181, }fr Caj. Wester. p. 6 och Medd. XXVII p. 9. Nasturtium aneeps (Wahlenb.) DC. In sabwrvra rarissime occurrit neque ullo modo florae fennicae est adnumerandum. Sédra el, vestra Finl.; Fries; Finl. mer.: Nym. Syll. p. 190 och Consp. p. 35; >in... Fennia occid. obvium»: Fl. Ingr. p. 86; barlast r: Brenn. Flor. — Nyl. Helsingfors, sophég pa Observatoriebergen : Hult herb.; ett exemplar fran samma stille! i H. M. F. torde afven héra hit. — Sat. Kyré: Asp; en ytterst osiker uppg. — Ob. Uleaborg barlastplats: Mela herb.; [Uledborg) painolastilla Hietasaaren puolella [» PH»): Leiv. {[Mahainda afses N. silvestre, som ej upptages af Leiy., ehuru den blifvit observerad af Zidb.) — W. Nyl. Distr. fornekar artens férekomst 1 Finland, och i sjalfva verket kan den ej riknas till landets egentliga flora, jfr Trautv. Iner. p. 53. -— Lindberg anser artens eller rattare hybridens férekomst afven pa barlast ytterst osiker: Lindb. comm. Nasturtium amphibium (L.) k. Br. Multis locis in Satakunta media et Tacastia oceiden- ‘ali copiose provenit, ceterum raro (—rarissime) in parte au- strali et media occurrtt. Kalm; Eur. omn. exc. ... Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 35, cfr DC. Prodr. p. I p. 138. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 299 Ka. In Karelia Appelberg! (Mus. Fenn. absque indicatione loci specialis): Fl. Kar.; Nurmis ad viam ferratam prope Viborg: alumn. Berg! Sat. Mouhijarvi!, BjOrneborg (!): Malmer.; Birkkala Kumo (Brander): Leche p. 19; Ulfsby st fq usque ad oppidum Bjérne- borg, sed non inferius descendit: Hayr., cfr Hayr. Und. p. 26 et vide infra; Bjérneborg Aittaluoto: Alc.; fq et cop. inprimis ad lacus Kulovesi! et Rautavesi, sed etiam ad alios lacus ve- Jut’ Vesilahti Kurala cop., Birkkala Sotka etc.: Hjelt, spec. e Karkku!, cfr Hayr. Und. p. 24; Birkkala (!): Carlss.; Kyro: Asp. — Ta. Messukylé Viinikanoja: alumn. A. Pahlman!; Saéaksmaki r Rautu Jutikkala (!): Tikk., spec. ibidem leg. Kihlman!; Saiks- maki Uittamo prope Jutikkala cop.: Sel. ann. et herb.; Kalvola ad ripas: Borg p. 431; Hauho: Herk.; Vanaja in lacu Vanaja- vest: W. Granberg!; Hattula cop. nonnullis locis in amne inter Lehijarvi et Vanajavesi: Lindb. comm., cfr Lindb. Medd. p. 279 ‘Leteensuo]; |Tavastehus| p: Asp. & Th., spec. in dupl. leg. Hi- singer!; Tavastehus in fossis inter oppidum et hortum: Leop. coll.; Tavastehus ad arcem: O. Collin!; Tavastehus: Zidb. — Kol. contra Solomeno: Caj., vide etiam sub Kon. Kon. r Koselma (!) et Suoju (Simming): Norrl. On.; circa Suosaari [»Saoserie»|, Kosolti [in hac prov.?, aut in Rossia ?|: Giinth. p. 32; Suoju ad ripas fluminis hic illic: Caj.; jad fines prov. Kol., unde spec. lectum est.’ Kp. vide infra. >In marginibus aquarum insulsium st fq»: Prytz; freqvensen fér landet i sin helhet ar allt f6r stor, hvarf6re uppg. maste anses vara vilse- ledande; stérsta delen af Finl. och (norra el.) 6stra Lappl.: Fries grundar sig pa oriktiga uppg. och 6fverensstammer ej med varkliga f6rhallandet. — Ik. Uppg. i Herb. Mus. Fenn. II p. 57 afser Appelbergs exemplar ; huruvida detta dock ar taget i denna provins eller Ka., maste anses osi- kert. Hos Meinsh. p. 25 upptages arten icke fér Isthmus, och Lindberg har ej sett den i Ik. — Sat. Angaende férekomsten i BjGrneborgs-trakten namnes: lings och nara elfstrinmderna; girna pa skyddade stallen, sasom diken, nirmast floden liggande delar af sma lugnt flytande backar, igen- groende armar; sat parce — parcius; icke antraffad nedanfér Bjérneborgs stad (dock pa ett par stallen pa stadens mark)»: Hayr. — Sa. I Mela Kasv. IV upptages arten fran denna provins [»8>]; hvarpa uppg. fir grundad kinner jag ej. — Kp. »sallsynt observerad vid Siesjarvis [»Segoseros»_ 300 Nasturtium amphibium. s6dra strand»: Sahlb. Bidr.; uppgiften ar ingalunda osannolik, men ertor- drar dock mahinda bekraftelse, dé exemplar ej fOreligga; artens nordgriins hos oss skulle hirigenom blifva betydligt framflyttad. I detta sammanhang bor framhAallas, att arten 6ster om Finlands botaniska griinser ar anteck- nad bl. a. vid Archangelskij-pogost: Caj. Wester. p. 10. — Ob. allm. i Kemi (M.] Castrén: Jul. Fort. p. 102, jfr M. Castrén p. 336 under namn af Sisymbrium amphibium. Otvifvelaktigt afses harmed Nasturtiwm .pa- lustre, under hvilken art uppg. afven anféres i Brenn. Obs. — Lapp. ross. »p ad ripas fluviorum lacuumque»: Fellm. Ind.; uppg. afser N. palustre : N. I. Fellm. p. LXI och 6, Led. I p. 160 citerar icke blott denna uppgift utan afven Sisymbrium terrestre Wahlenb. och Fellm. Lapp. under Coch- learia amphibia, hvilket i afseende a de sistniimnda uppgifterna ar full- komligt oritt. Mela Kasv. sirskiljer hiraf var. indivisum DC., variifolium DC. och auriculatum DC. (Den férsta och tredje upptagas sAsom rr: Mela Kasvy. II). Foér min del har jag tyckt mig miarka, att pa samma lokal det ena dret den ena, det andra aret den andra bladformen férherrskar, beroende af olika hégt vattenstand. Meinsh. p. 25—26 siger sig hafva iakttagit samt- liga bladformer pa samma exemplar. Nasturtium armoracia (L.) Ir. In toto fere territorio colitur et in Fennia australi haud rare ejferatur. »Spont. in Territorio Satagundae superioris (Gadd)»: Prytz, jfr Led. I p. 159; Gamla Finl.: Knorring p. 27: sédra Finl.: Fries; »vix omnino spontaneum»: W. Nyl. Distr.; »Eur. omn. exc. Scand. max. ... sed nonnisi in Ross. or. spontanea. Colitur nempe in usum culinarem et facile sub- spontanea evadit»: Nym. Consp. p. 51 under namn af Cochlearia armoracia 1..; >in parte australi interdum e cultis efferatum occurrit»: Herb. Mus. Fenn. II p. 134, jfr afven Herb. Mus. Fenn. [ed. I], Brenn. Flor. etc. — Ab. Merimasku: Karsten i dupl.!; Uskela: C. O. Bonsdorff!; Tenala Karsby: W. Bruncrona!; {[Bromarf etc.] st fq forvildad: Sand.; férvildad vid Paik- kari bostalle i Haarijirvi: Sel.; [Vihti] forvildad h. 0. d. i och fran trad- gardar och tippor (Nummela station, byarna kring kyrkan, Oikkala m, fl.): Flinck; fq {»yl.] vilj. herraskartanoissa ja sangen usein metsistynyt»: Caj. Kasvist. — Nyl. »Fagervik spontanea in rivulo Starayiks backen»: His.!; (r) in versuris agrorum ad sinum Téléensem»: W. Nyl.; vid Helsingfors flerst. forv.: Seel. ann.; Thusby flerst. f6rv.: Astr. & H. — Ka. r Kaukola Miinakoski!, p& en strandbrant timl. rikl.: Lindén. — Sat. Raumo: W. Wallenius i dupl.!; Bjérneborg Kapellskiér: elev J. Grénfeldt!; uppraknas redan i Gadd Sat. p. 49. — Ta. Tavastehus vid jairnvigen: K. Collin !; (Gustaf Adolfs socken] r »invid prestgarden, mdjligen forvildad, ehuru viixande pA ett fran alla odlingar afligset stélle»: Bonsd.! —- Sa. Valkiala allmint forvildad vid Ahola: Huit Fort. — Sb. Jorois Jarvikylaé pa triisk- strand: Lindb. comm.; Kuopio Julkula: Malmberg! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 301 Selan framhaller, att arten utbreder sig genom rotbitar och ar ofta ytterst svar att utrota: Sel. ann. Hvad artens odling angar, anser jag mig i hufvudsak blott behéfva hanvisa till den fullstaéndiga framstallningen i Elfv. Ant. p. 70. Har ma tilliggas, att arten uppgifves trifvas vil i Li. Toivoniemi: Nordling p. 315, jir Elfy. Ant. p. 25. Fran svenska sidan nimnes, att odlingen i Haapa- ranta gifvit osaikert resultat och fran Pajala, att den trifves bra, »roten» liten, men anviindbar: Birg. p. 59. — Uppgifter om odlingen har jag an- tecknat bl. a. Till., Rein p. 83, Ign. Geogr. p. 349, Elfv. Kult. p. 113-114, Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 81, Jul. p. 24, Leiv., Turistf6reningens Arsb. 1902 p. 80 (ang. Ylitornio), [Buch p. 70], se afven i det féreg. Nasturtium officinale R. Br. Per errerem in Fennia sponte inveniri indicatum est. In Fennia au- strali autem raro vel rarissime colitur. In ripis aquarum insulsium Finl. meridionalis minus fq»: Prytz under namn af Sisymbrium nasturtium; »in fruticetis Alandiae et Nylan- diae»: Wirz. pl. off., jfr Rupr. Diatr. p. 23 och i afseende a hvardera Led. I p. 112; Finl. merid.: Fries och Nym. Syll. p. 190. — Sat. uppraiknas under namn af Sisymbrium 552: Gadd Sat. p. 49. — Ta. Hauho: Herk. — Det bér framhallas, att Sisymbrium (Kallkrasse), som uppriiknas bland vax- ter, hvilka sagos férst nedanfér Kristinestad [»Kristina»]: Linné Iter lapp. p- 199, af Smith p. 226 tolkas sasom S. nasturtium. Denna tolkning dr dock sakert oriktig, da Linné i Fl. Suec. p. 231 hufvudsakligen upptager S. nasturtium fran Skane. Nagon senare uppgift, att arten skulle fére- komma vildtvixande i landet, kinner jag dairemot icke och i Nym. Consp. p. 35 upptages: »EKur. omn. exc. ... Fenn.», hvarigenom uppg. i Nym. Syll. rattas. I afseende a artens odling har jag endast antecknat, att arten a Fagervik i {Ny].] Ing&é med godt resultat odlats sAsom sallatsvaixt: Elfv. Ant. p. 75. Seelan namner, att han ej sett den odlad nagonstides hos oss: Seel. ann. Barbarea vulgaris R. Br. Omnibus fere locis nescio an primo una cum alts semint- bus (praecipue graminis) introducta est, nunc autem inprimis in parte australi indigena videtur et nonnullis locis plus mi- nusve copiose provenit. In Fennia occidentali supra 62° 50’ nist in saburra etc. nondum visa, ad fines vero Fenniae orien- talis etiam ad 65° lecta est. 302 Barbarea vulgaris. Till.; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc. ... Lapp.: Nym. Consp. p. 31; deest in Fenn. bor. plurima: Nvym. Suppl. p. 20, efr etiam DC. Prodr. I p. 140. Al. (p): Bergstr.; complur. loc.: Bergstr. Beskr.; unic. spec. in agro pagi Jomala: Laur. Fért. — Ab. r in platea Aboae!: Zett. & Br., cfr l. ec. p. 21 not. 2; r par. Gustafs in agro ad Kunna- rais: Bergr., Abo Observatorieberget et in agris prope oppidam: Arrh., Abo Kakola: Hollmen!; Kimito ad praedium sacerdotis in prato culto, adv.: Sel. herb.; Halikko Toppjoki: U. Collan!; Uskela: Nikl.!; [Muurila] (st fq): Renv.; [Pojo] (fq): A. Nyl.; Vihti Juotila: E. G. Printz; Vihti (p): Printz; Vihti st fq: Flinck, vide etiam infra; {[Pyhajarvi et Pusula| st fq, in parte australi terri- torii cop. |>yleinen»| in agris graminibus consitis et novalibus, in parte septentrionali deficiens: Wecks.; Mietois r in nonnullis agris prope viam ad Torois aliquot spec. hic illic una provene- runt: Caj. Kasvist., cfr 1. c. p. 137; [Nystad] in agro ad Pran- nimiki: Séd. — Nyl. Ekenis p: Hiayr.; {Nurmijiirvi) p locis cultis parce: Stenr.; Esbo Urberga cop. 1902: Gadol., cfr Popp. p. 9; Helsinge Botby (Hult): Kihlm. herb.; Helsinge Aggelby in prato culto: Kihlm. ann.; Helsingfors Brunnsparken: Brenner! et Hayr., cfr Popp. p. 9; Helsinge Degero, Helsingfors in horto dom. Sinebrychoff 1880: Sel. herb.; Helsingfors in promuntorio Lappvik annis singulis numerosius: Sel. ann.; Thusby r: Astr. & H.!; serius ibidem valde dispersa: idem comm.; |Hogland] Pohjasrivi cum semine PA/e: introducta: Brenn. p. 446! et Brenn. Till. p. 38. — Ka. Viborg: A. F. Krantz in herb. lye. n.; r in pratis in vicinitate lacus Vuoksi Antrea Korpilaks! Pampas, Rai- sili ad praedium eiusdem nominis! cop., Ivaskansaari: Lindén, efr 1. ec. p. 128; Kaukola: Fr. Wartiainen! — Ik. r Kivennapa: Malmb.!; [st fq: Meinsh. p. 27}. Sat. Bjérneborg in oppido st r: Hayr.; p una cum semi- nibus graminis introducta velut Karkku Jiirventaka!, Koskis!, Tullu, ad praediolum Korkoa et Kulju Niemi, birkkala Nokia! etc. in singulos annos fit frequentior: Hjelt; Kyré: Asp; Vesi- lahti Laukko: M. Werving! — Ta. Tammela in agris ad Forssa: Arrh.; ad Tammerfors in prato culto 1893: Seel. herb.; Saaks- maki Jutikkala: Kihlman!; Palkaine in prato prope Ruokola Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 303 spec. leg. Zidback!|: Leop.; Tavastehus! Kattis (O. Collin): Wainio herb.; Vanaja Harviala: Leop. coll.; Sysmii Nya Olkkola! Lou- kunvuori: Unon.; Orivesi inprimis ad stationem Korkeakoski complur. locis in agris graminibus consitis: Hjelt. — Sa. r in viciniis templi [par.| Ruokolaks: Hult, spec. e Stenbacka!; Kri- stiina: A. v. Fieandt!; Mikkeli: Hasselbl. — K1. Hiitola Pukin- niemi: J. A. Fastberg!; [Parikkala| p—st fq: Hann.!, spec. ex Huotikkala!, vide etiam infra; Sortavala in prato ad ludum, in quo elementa traduntur [»kansakoululla»|: Enw. hav. — Kol. »adnotavi e Mjatusova et Gorki, sed specimina nulla repor- tavi>: Elfv. Oa. Alavus complur. loc., Vasa in agro prope oppidum verisimiliter introducta: Laur., cfr Laur. Vixtf. et Medd. XV p. 201; Gamla Vasa parce ad viam ferratam: Hjelt! et Laurén in Medd. XXII p. 43, vide etiam infra. — Sb. |Leppiivirta) haud fq in agris graminibus consitis, nonnullis locis observata, veri- similiter cum seminibus graminis introducta: Enw.; r: Mela, spec. e Kuopio!; Kuopio: alumn. H. Kellgren!, vide etiam infra. ‘Kp. Solovetsk: Brenner! et Selin!; Archangelsk: F. Sivén!, efr Diar. 14, III, 1863.| Ad aquas silvestres totius Fenniae et Lapponiae»: Wirz. pl. off.; se langre fram (under Lapp. ross.). — Ab. Angaende f6rekomsten i Vihti nam- nes: »Sardeles ymnig flerstides i synnerhet pa artificiella angar, men iaifven pa tridesakrar, t. ex. 1 Harkoiléi, dir allmogen sager sig hafva funnit den upptrida efter hveteodling»: Flinck. — Ny 1. Arten har i Helsingfors-trakten otvifvelaktigt inkommit med utlandska frén samt f6rekommer vissa ar mycket talrikt, under andra ater i ringa miingd och skulle, lamnad at sig sjilf, sikerligen utgd, om den ej finge férstarkning genom utifran inkomna nya frén: Sel. ann. — Sat, Pa 1870-talet antecknade jag arten sasom r, senare sasom st r, men numera finnes den icke blott pa ett stort antal besadda angar, utan afven stillvis mycket ymnig, sa att 1905 de exemplar, som bortrensats fran akrarna 4 Karkku Tullu, bildade stora hégar: Hjelt. — Ta. »Palkiine allmin pa timotej-failt; ymnig t. ex. vid Ruokola, fére- kommer tillfalligtvis pa andra lokaler»: Zidb. — KI. Fran Parikkala niim- nes: »Oli pari kymmentaé vuotta sitten perin harvinainen, mutta on vuosi vuodelta levinnyt yha useampiin paikkoihin»: Hann. — Oa. [Vasa ang- kvarn} spars.: Laurén i Medd. XXII p. 38. — Sb. se nagot lingre fram. — Ob. Uleaborg (»fqq») [»1»] Hupisaarilla, Hietasaarella: Leiv. [freqvensen air sakert vilseledande och beror mahianda pa tryckfel]; Uleaborg bland timotej: Zidb., se aifven L. Y. 1904 p. 236; r barlast Kemi stad 1893: 304 Barbarea vulgaris. Keckm. — {L. ent. Kaaresu’anto: Martins p. 154.) — Lapp. ross. »ad flu- men Tuloma»: Fellm. Ind., jfr Led. I p. 114, som oriktigt anfér Wahlenb., Fellm. Lapp. afvensom Prytz fér denna art. Hit hanfér sig afven Kola: Beket. p. 544. — Wirzéns uppg. liksom uppg. fran L. ent. och Lapp. ross. hinféra sig till B. stricta (se afven under denna) och jfr i afseende a Lapp. ross. N. I. Fellm. Ledebour upptager ej alls den senare arten. Afven i Norge har arten liksom har Atminstone till stérsta delen ursprungligen inkommit med griisfré: Blytt p. 968. — Det uppgifves »Non- nullis plagis subinde sat copiose, vix ullo loco tamen vere indigena,; se- mina matura in Fennia nullibi observatay>: Herb. Mus. Fenn. II p. 134; emellertid flnnas (tiiml.) utbildade frén hos exemplar fran Sat. Karkku Koskis! och Ta. Sysma Nya Olkkola! och bérjan till dylika hos nagra t. ex. fran Oa. Gamla Vasa!, jfr om de férstnimnda Medd. XXIII p. 81. (Groningsfors6k har jag dock icke anstillt). Afven Lindberg nimner om mogna frén i sitt herbarium: Lindb. comm. Da arten fér det allra mesta férekommer pA odlade ingar, afslas den dock i allmanhet, innan fréna kommit till mognad. Att arten under de senare aren blifvit allt all- miannare, framhalles uttryckligen under Sat. och K1., men framgar afven at de olika uppgifterna fran Vihti liksom diraf, att den numera anteck- nats p& si manga stillen i nirheten af Helsingfors, darifran den alldeles icke upptages af W. Nyl. Atminstone i Sat. beror detta p& den storre utstrickning angsodlingen under de senare decennierna erhallit. Hirom nimnes yttermera: I [Sb.| Jorois och sa godt som 6fverallt, dar jag varit, ett besvarligt ogras pa flerariga vallar ... Hér till de ar- ter som under senare 4r blifvit allt allmannare och allmiinnare: Lindb. comm. Var. arcuata Reich. upptages Mela Kasv. IV och Lindb, Enum; utbredningen af denna form ir mig alldeles obekant. Lindberg namner hiirom; en obetydlig form, som synes vara mycket allman: Lindb., comm. Barbarea vulgaris * praecox (Sm.) R. Br. In Fennia raro colitur. Har & Fagervik i (Nyl.] Inga med godt resultat odlats som sallat- vaxt: Elfv. Ant. p. 75. Barbarea orthoceras Led. E Lapponia orientali indicatur, confirmatione autem res eget. »Lappon. or. (B. stricta Fellm. pl. arct. 16)»; Nym. Consp. p. 32. For min del kan jag alldeles icke afgéra, huruvida Nymans bestémning ar riktig, men har velat fasta uppmiirksamheten vid denna uppgift. 1 Herb. Mus. Fenn. II upptages icke denna form, ehuru detta arbete ut- kommit senare in Nymans. — Mahinda afses samma form med B. stricta var. simplex Beket. p. 544. — Emellertid namner Lindberg, att Fellmans exemplar ir alldeles likt andra fran Kola half6n, som tillhéra vanlig B. stricta. hte ee nt wed Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 305 Barbarea stricta Andrz. In maxima parte Fenniae et Lapponiae passim vel satis frequenter invenitur, sed nonnullis praecipue interioris partis plagis rarescit, vide Wainio Kasv. p. 114-115. Kalm; ad sepes et domos fq: Prytz, ambo nomine Evy- simi Barbareae; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Seand.: Nym. Consp. p. 31; Fenn.: Nym. Suppl. p. 20, vide etiam Lindr. Verz. p. 16 et Borg Beitr. p. 99, 112, 132 et 141. Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; st fq in ripis: Bergr. -- Ab. fq: Zett. & Br.; p? in parte orientali [= Ab.]: Bergr.; Pargas st fq: Arrh. Ann.; {[Bromarf] fq in insulis exterioribus [>ute pa holmar»|: Sand.; st fq: Renv.; p ex. gr. Sellvik: A. Nyl.; st fq: Sel.; [Vibti] fq: Printz et Flinck; (fqq): Wecks.; st r in partibus orientalibus territorii ad capita amnium Laajoki et Mynajoki, velut copiosissime in Kalela ad praedium Airikkala: Caj. Kasvist. — Nyl. (p): His.; |Nurmijirvi] st fq et parce: Stenr.; (p): W. Nyl; Helsingfors st fq: Kihlm. ann.; fq: Sel. O. NyL. Brenn. ex Hogland non comm, — Ka. multa spec. in Haapa- saari: Szelan in Medd. XXV p. 79; Vehkalahti: Selan & Strém- borg!; p in vicinitate fluminis Vuoksi in alluvionibus {»tillandnin- gar») et in fossis pratorum humidorum, rr in parte interiore ad Ahola ad Vuoksi adnotata: Lindén, spec. e Kaukola Jiarvenpia!; Blom non comm. — Ik. fq: Malmb. {et Meinsh. p. 27]. Sat. st fq: Malmgr.; inprimis ad lacum Kulovesi: Hjelt. — Ta. Lemmettyli, Aito, Luopioisten Kirkonkylii, Pento st fq?: Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd.; Sysma Pajatsalo (Blom): Unon.; Sysm& Suopelto: Unonius in herb. lye. n.; p in Luhanka usque ad Tammijoki ad septentrionem versus: Wainio Tav. or. — Sa. [Savonia] p: E. Nyl. & Chyd., spec. e Taipalsaari!; ad Villmanstrand st fq: Svel. ann.; Lauritsala Park- karila: Seelan in dupl.!; r Salonsaari!, prope templum par. Ruo- kolaks: Hult; Hult Foért. non comm. — KI. p: FI. Kar.; ad oram lacus Ladoga frequentior: Lindén; Valamo: Svel. ann.; st fg: Hann.; p: Backm. et Hjelt. — Kol. p: Elfv. Oa. (st fq): Malmgr., spec. e Solf!, et Laur. Vaxtf.; Jalas- jarvi Mandila: Hjelt!, cfr Lindr. Verz. p. 16. — Tb. Jyvaskyla: 1906. 20 Typis impr. 4), 306 Barbarea stricta. Nikl.!; nec Broth. nec Wainio Tav. or. comm. — Sb. Leppa- virta st fq ad margines humidos fossarum et ad ripas: Enw.!; Kuopio (fq): Mela; lisalmi (r) Soinijoki, ad oppidulum, Ylamiin- jirvi: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide (fq): Brand.; Tohmajarvi: W. Nylander!; Liperi (fq): Eur. & H.; p singulatim hie illic in territorio: Axels. Putk.; Lieksa ad Viekki: Wainio Kasv. — Kon. st fq per fere totum territorium: Norrl. On., vide etiam Giinth. p: 32. Om. p: Hellstr. et Tenn.; usque ad Gamla Karleby proce- dit: Hellstr. Distr. p. 12; Pyhajoki r: Lackstr.; Brahestad Pitka- kari in litore arenoso: Blom!, cfr Lindr. Verz. p. 16; Sariiis- niemi Venetheitto: Brenn. Obs. et herb. — Ok. r Paltamo H6- vel6: Must.; rr Paltamo etiam ad Melalaks!: Brenn. Obs.; Wainio Kasv. ex hac prov. non comm. — Kp. Shuja: Bergroth & Lind- roth!; Siesjirvi: Bergroth!; Uskela: Bergroth & Fontell!; Pono- sero jin hac prov.?|: Beket. p. 544. Ob. in parte interiore dicionis septentrionalis |»Nor.», rr Ylitornio prope Turtola, Rovaniemi! Karvo, ad oram in par. Simo et Kemi dispersa, in maxima parte dicionis |»Obor.» r Simo ad oram usque ad Kalliokoski, Oulu Britansaari, Muhos Matokorpi: Brenn. Obs.; [Uleaborg| (»fq») ad ripas, in pratis hu- midis, Linnansaari: Leiv.; st fq per totam regionem litoralem, sed in partibus interioribus et supra Kalliokoski in valle amnis Simo deesse videtur: Keckm., cfr Il. c. p. 14; Kemi p ad oram: Rantaniemi; [p in taeniis: O. R. Fries p. 160;| ad pag. Turtola: Hjelt & H. — Kuus. Kirkonkyla (M. & J. Sahlberg), Paanajirvi! nonnullis loc.: Wainio Kasv., spec. in dupl. etiam e Kantoniemi!; ad Mintyjoki, ad Kotipuro prope Mantyniemi: Hirn Fort. — Kk. Oulanka ad Vartiolampi: Wainio Kasv.; Keret: Beket. p. 544; Siprinki in ripa, Koutajaérvi: Mela PI. Lapp. fenn. st r Kittilé (!) ad pagum eiusdem nominis, ad Aakenusjoki!, Kolari Yllissaari!, inter Niesa et Yll&sjoki, ad fluvium Torniojoki prope Vaylaénpaai: Hjelt & H.; |Birg. e Pajala non enum.;| in ripis humidis fluviorum devexisque riparum p semper autem parcius: Blom Bidr., spec. e Sodankylaé ad flu- vium Kemi!, cfr etiam Kihlm. Beob. p. XIX; per partem silva- ticam supremam Lapp. meridionalium .. . p, in Lapponia ke- Pees oo es See oe Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 307 mensi infra lacum Inari rarius: Wahlenb. p. 180, ut duo inse- quentes nomine Arysimt Barbareae; p: Fellm. Lapp.; |Kieksis- vaara: Zetterstedt Il p. 208;) Sodankyla ad |pag.) Sodankylii, Kaa- retkoski, Inari p ad Ivalojoki et Inarijarvi et Paatsjoki in litore et ad scaturigines, etiam ad Salmijarvi et st fq ad K6ngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr Hult Lappm. et 1. c. p. 93 et 150; ad lacum Hietajiirvi prope Ounastunturit: Mela herb.; per reg. subsilv. et subalp. in ripis fluviorum st fq — p semper autem parcius: Kihlm. Ant., spec. ex Inari Toivoniemi!; Kuolajarvi) ad Sallanjoki {a templo| inferius, hoc tantum loco per totam aestatem visa: Borg Sel.; Paatsjoki |»Klosterelf»|: Th. Fries p. 184; Elvenies seminibus fere maturis . . . Karasjok ad fluvium Tana inter Port et Bagje Gevdnje ..., Anarjok supra Jor- gastak ad fluvium in parte fennica, Bagje Tsjaskejavre circ. 214: m supra mare in parte fennica: Norm. FI. Spec. p. 126, cfr Norm. p. 247, ubi dicitur: »ut videtur frequentior in tractibus magis borealibus Norv. arcticae quam in meridionalibus a me visitatis»; maxime dispersa |»yderst spredt») per maximam par- tem territorii: Norm. Fl. Overs. p. 81—83], cfr etiam Blytt p. 969, Hartm. p. 193 etc. — (L. ent. reg. subalp. p: Leest.; Hieta- jiirvi: Malmberg!; rr in reg. subalp. unicum spee. prope ripam catarractae ad Isokurkkio: Lindén bidr., cfr Bot. Centr. LXI p. 221.) Lapp. ross. »usque ad Kola et Lumboffski p, (ad oram vero maris glacialis deesse videtur)»: N. I. Fellm.; Imandra: F. Nylander!; in ripa lapidosa lacus Lujavr!, Pjalitsa in declivi graminoso iuxta flumen!, in ripa fluminis ad pag. Ponoj! et prope pagum Voroninsk! in ripa sabulosa fluvii: Kihlman; Hi- bini, Porjeguba, Kusomen, Tshapoma, Ponoj: Mela PI.; Jam- bruts: Selin!, cfr Lindr. Verz. p. 16; Tuloma et Nuotjok: Enw. ann.; Nuotjavr: Hollm.; p in reg. silv. copiosius in ripis flumi- nis Nuotjok prope ostium et ad lacum Nuotjavr ad domicilium vetustum et ad catarractam Tuloma: Lindén Ant. fad eadem loca atque duo superiores spectat|; Ponoj: Mela herb.; Subovi! prope pagum: broth. Wand. p. 13; Vaidoguba prope pagum: res pala. Erysimum Barbarea L. innefattade, sisom kindt, icke blott Barbarea stricta, utan aifven B. vulgaris (= «@. Ehuru jag for min del ej anser nagot 308 Barbarea stricta. tvitvel f6reliigga, att de fa uppgifter, som finnas fran vart flora-omricde under denna benimning, uteslutande afse B. stricta, har jag dock ansett mig bé6ra upptaga det ursprungliga namnet, da nagra uppgifter ang. B. vulgaris dirigenom fa sin férklaring. Var. simplex »Imandra (Sascheek, Jok-ostroff) Maselga»: Beket. p. 044, diir Gen beskrifves; se under B. orthoceras Led. (ofvan p. 304). Fynd- orterna skulle enligt det 1 Conspectus antagna skrifsittet kallas Sashejka, Jokostrow, Maasele. Matthiola annua (L.) Sweet odlas allmant i s6dra delen af landet och uppgifves fnnu fran Om. Alahirmié: Elfv. Ant. p. 42. L6fkojor af flere slag uppriknas t. o. m. bland vaixter, som odlats i Li. Toivoniemi pa kalljjord: Nordling p. 315; se f. 6. Brenn. Flor., Ale. III, Mela Kasy. IV ete. — M. incana (U.) R. Br., hvaraf den f6regiende oftast betraktas endast sasom en varietet, odlas diiremot oftare inom hus, se Brenn. Flor. och Ale. III. — Detsamma gialler innu mera Cheiranthus cheiri L.; se om denna Brenn. Flor., Ale. III, Mela Kasy. IV ete. Arabis hirsuta (L.) Scop. In parte austro-occidentali Fenniae passim aut satis frequenter legitur, ad septentrionem versus saltem ad c. 60° OV’ procedit. Till.?; Kalm; (in ruderatis) st fq: Prytz; Scand.: Nym. Consp. p. 32; Fenn. mer.-occ. (Aboa Aland.): Nym. Suppl. p. 20, efr DC. Prodr. I p. 144 et Led. I p. 118-119. Al. p: bBergstr.; Geta st fq in taeniis septentr.-oce.: Hult ann.; (fq) »(allmén) pa angsbackar»: Tengstr.!; p — st fq: Arrh. & K.; |Sund| in plurimis collibus graminosis |»torra iingsbackar>» |: Prim. p. 64; fq —st fq in campis graminosis et herbidis etc.: Bergr. — Ab. (r) in Runsala et ad Kathrinedal (!) (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; in monte Lill-Heikkiléi |»Heikkil&é min.»|: Leche p. 36; Korpo Hassla: Flinck!; Merimasku: Karsten!; Téfsala: Wirz. M. 5. |confirmatione egeat); in par. T6fsala non adnotata: Berer., vide ceterum sub Al.; par. Gustafs fq — st fq: Bergroth comm., cfr Alc. Il; Abo p: Arrh.; Pargas p — st fq: Arrh. Ann., spec. e Pargas Alin Skribbéle!; Halikko: Nikl.!; Lojo Kiviniemi: Lindberg!; Lojo in vicinitate templi in caleariis, Hermala ad Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 309 viam ripam versus et in calcariis versus Maila: Ch. E. Boldt; Nystad p: Hollm., spec. e Birkholm Piikainkari!; Sand., Renv., Sel. et Caj. Kasvist. non comm., vide ceterum infra et sub var. sagittata. Stérsta delen af Fin). och Lappl.: Fries; uppg. har f6r ingen del sin riktighet f6r Finland, om an arten i Norge gar upp till Ostfinmarken (70° 39/40’: Norm. Fl. Overs. p. 76). Uppriaknas jimte var. curtisiliqua tran Gamla Finland: Knorring p. 29; uppg. har ej blifvit bekraftad. — Ab. Pojo p.ex. gr. Bjérkén: A. Nyl.; uppg. ar ganska sannolik, men behéfver bekraf- tas, sa mycket mer som A. suecica ej ir upptagen. Vihti rr, tamligen ymnig pa Ridals ing ofvanom ink6érsvagen till Nummela station, inkommen med héfr6: Flinck!, jfr 1. ec. p. 11. — Sat. Ranumo: seminarist Sanfr. Luoma!, inl. af Lindén; uppg. behéfver mahinda bekraftas; artens nordgriins skulle harigenom flyttas till 61° 10’. Huittinen: Car, p. 24; Kyré: Asp; de bada sistnimnda uppg. aro sikert oriktiga liksom Ta. Hauho: Herk. Arabis hirsuta var. glabra L. In Alandia rarissime, quantum adhuc constat, invenitur. Ex Al. indicatur: Herb. Mus. Fenn. II p. 134. Al. Sottunga Kyrklandet ad radices corylorum: Arrh. Arabis hirsuta var. sagittata (Bertol.) DC. In Alandia et Fennia orientali ad 62° 30' quamquam rarissime inveniri indicatur, incerta tamen esse videtur’. Vide DC. Prod. I p. 144; Nym. Consp. et Suppl. non e Fennia enum. Al. Finstr6m Bergé Kobben: Erics.!; [Sund| in unico tan- tum loco prope praedium sacerdotis in silva: Prim. p. 64 (for- sitan confirmatione egeat}. Kon. rr Valkiamaki (prope Tiudie) in rupibus calcareis iam a. 1861 a G. Selin lecta!: Norrl. On., ubi descriptio, spec. e Valkiamaki leg. Simming!; Valkiamiaki [»Bjelaja gora»| in ru- pibus: Giinth. p. 32. Lindberg anser emellertid, att de exemplar, som hos oss gitt under namn af nu ifragavarande form, ej kunna skiljas fran hufvudformen af A. hirsuta, hvarfére var. sagittata bér utga fran var flora: Lindb. comm. 310 Arabis alpina, Arabis alpina L. In Lapponia rarius invenitur. His annis etiam in fen- nia maxime septentrionali rarissime lecta est. Maxima pars Lapp.: Fries; Eur. plur.... alp. subalp.: Nym. Consp. p. 34, vide etiam DC. Prodr. I p. 142, Led. I p. 117, Borg Beitr. p. 99, 104, 117, 132, 145 et 146. Kuus. in prato ad Mantyjoki prope Paanajarvi: Montell in (Diar. 3, II, 1900) Medd. XXVI p. 67, cfr 1. c. p. 74; parce in Hautaniitynvuoma: A. L. Backman in Medd. XXIX p. 117. Lk. Pallastunturit: Malmberg!; Pallastunturit Laukkukuru ! cop. nonnullis locis in reg. subalp., Tréninkuru in reg. silv.: Hjelt; (Sodankyl&| prope Vaula supra Maanselké inter Kultala et Rovanen: Kihlm. Ant., cfr Wainio Not., ubi locus appellatur Vaulokankaat, Hult Lappm., |. c. p. 40, 92, 93 et 150, [p. p. ad Li. spectant|. — Li. in septentrionalibus haud reperitur nisi locis inferalpinis Finmarkiae p: Wahlenb. p. 181 et 182; ad litora fluminis Tana: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Ivalo: F. Silén!; in terra glareosa et humida prope Sappijarvi (reg. sub- alp.) in alpibus Muotkatunturit, ad Kultala!: Kihlm. Ant.; in seaturiginibus ad Kultala in Inari nonnullis locis: Wainio Not., cfr l. ¢. p. 23, [ad eadem loca spectat ac Silén et Kihlm. Ant. p. p.|; Finmarkia ultima: Wahlenb. Fl. Suec. p. 432; (Nyborg (Th. Fries)| Varangria austr. Bugénzs ad radicem alpis 104 m supra m. ad rivulum, in parte septentrionali ins. Skogero 124 m supra m.: Norm. Fl. Spec. p. 123-124, efr Blytt p. 974, Hartm. p. 191 etc. — [L. ent. reg. alp. (»fq»), reg. subalp. r: Leest., vide infra; Kuttainen: A. Montin!; Termesvaara: Malm- berg!; p in ripis lapidosis amnium rapidorum {»forsstrinder> | reg. subalpinae, r in reg. alp. Toskaljoki: Lindén bidr., spec. e Poroeno Saarikoski in reg. subalp.!, vide etiam Grape p. 105.) Lapp. ross. ad Jacum Imandra et fluvium Niva r: Fellm. Ind. |Imandram ad alpem Hibini& verisimile est spectare|; Rad- deoi (F. Nylander), ad ripas arenosas fluminis Ponoj! iuxta pa- gum eiusdem nominis: N. I. Fellm.!, cfr Beket. p. 545; Hibina: F. Nylander!, Broth. Wand. p. 8! et alii; Ponoj: Broth. exk. p. 76, Knabe Pfl. p. 280, Brenner! et alii!; Rusiniha inter Ponoj Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 311 et Orloff: Broth. exk. p. 79!; Sapadnjinavolok: Brotherus in herb. lye. n.; Lujauri urt ad rivulum Suluaj in reg. alpina! et Orloff in declivi herbido prope rivulum Gubnoj!: Kihlman; r in alpibus Tuatash et ad fluvium Nuotjok: Enw. ann.; Nuotjavr: Hollm.!, jut insequens ad eadem fere loca atque superiores spec- tat; r in reg. silv. parcius in ripa rivuli prope Hietaniemi ad australem partem lacus Nuotjavr, st r in reg. alp. copiosius compluribus locis in declivi australi montis Siuluoivi in rupibus, quae ut gradus exsurgunt, et ad Vuojim in valle [»kuru»| copio- sius: Lindén Ant.; Kildin: Broth. Wand. p. 10!; Muotkavuono (>Bumanifjord!»|: 1. ¢. p. 15. »Ad_ radices alpium lapponicarum rarius, inter plantas Territorii Sata- gundae superioris quoque refert Gadd»: Prytz, jfr Led. I p. 117, som utan vidare citerar Prytz for Finland; angaende senare delen af Prytz’ uppg. se langre fram. — I afseende 4 artens frequens ma hir frambAallas de synnerligen olika uppgifterna i detta afseende: C. P. Lest. och Grape A ena sidan och Wahlenb. afvensom J. Fellm, 4 andra sidan. Sannolikt sy- nes vara, att arten inom flora-omradet fr timligen sallsynt, jfr afven Linden Bidr. —- Sat. uppriknas under namn af Arabis (N:o 566 i FI. Suec. ed. I): Gadd Sat. p. 49, men otvifvelaktigt genom ett misstag. Arten omnimnes bland flerariga prydnadsvaxter i Lk. Pajala [pa svenska sidan]: Birg. p. 60. Afven i sédra Finland tror jag mig nagon gang hafva sett densamma i tridgdrdar. Odlas Atm. vid Helsingfors sa- som prydnadsvaxt: Szel, ann, Arabis petraea (L.) Lam. In Karelia orientali ad 62° 50° fere rarissime lecta est; olim etiam indicata fuit e Fennia occidentali; thi vero plus 100 annis non reperta est. Fenn. or.: Fries; Fenn. non bor. sed or. (Carel. Oneg.): Nym. Suppl. p. 21, vide etiam Lindb. Pfl. p. 13. Kon. rr in arenosis inter Perguba et Povjenets, ubi a. 1861 detexit beat. G. Selin!: Norrl. On., spec. adscriptum Per- guba—Lumbuscha, spec. etiam leg. Brenner! »In Finlandia DD Leche»: Fl. Suec. N:o 591 p. 231, pa grund hvaraf vixten afven upptages af Kalm; Prytz tillagger »loco tamen speciali non allato, rarissima certe apud nos planta», jfr Led. I p. 120. — Allt sedan Linnés tid torde vaixten ej hafva Aterfunnits, ty Onega-Karelen kan Linnés uppg. omdjligen afse. Emellertid anféres den Fl. Suec. p. II] bland viax- 312 Arabis petraea. ter, som hatfva sitt hemland i Ryssland. Hvarpa Fries grundat sitt pa- staende om artens férekomst, kanner jag emellertid ej, da arten f6rst ar 1862 upptogs sasom ny f6r floran. Fries’ uppg. kan emellertid uppfattas sasom riktig, hvaremot Fenn. bor.: Nym. Syll. p. 189 och Consp. p. 35, som antagligen grundar sig hiirpa, maste anses oriktigt och rittas f. 6. af Nyman sjalf (se ofvan). Fries upptager afven var. ambigua (DC.) Fr. liksom hutyudformen, d. y. s. fran (norra el.) 6stra Fin]., men pa hvilka grunder ar mig okdéndt. Arabis sueciea Fr. *). In australi parte Fenniae mediae praecipue intertoris satis frequenter vel frequenter provenit, sed et occidentem et orientem versus rarescit neque in Alandia neque in lennia orientali adhuc visa est; ad septentrionem versus ad 65° 405! procedit, ubt tamen via nist adventicia occurrit. Habitat in Esbo Nylandiae (Argillander): Fl. Suec. N:o 597 p. 233 ut nonnulli alii nomine Sisymbrii arenosi, cir Prytz, ubi (»rr>) esse dicitur, et alii; Kalm; »nunc temporis minime rara, utpote in collibus Fenniae australis, etiam Tavastiae et Savolaxiae (par. lisalmi iuxta viam publicam) proveniens, at cum Sisymbrio Thaliano plerumque commutata. Helsingforsiae Observatoriebacken»: Spic. I p. 22; Fenn. merid.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 44 nomine Sisymbric suecici (Fr.), vide DC. Prodr. I p. 146, Led. I p. 120—121 et infra. Ab. r: Zett. & Br.; r par. Gustafs Kunnarais: berer.; Abo Observatorieberget(!): Arrh.; Abo »S:t Gertrudsbacken» sat cop.: Gadol.; r Bromarf Rilaks: Sand.; Uskela Karlberg: K. E. vy. Bons- et Nummis: Sel. ann.; Vihti fq: Printz et Flinck; |Pyhajarvi et Pusula| fq: Wecks.; Mietois rr Uhlu in colli humido, Mynamaki rr in declivi montis Linnavuori, ambobus locis pauca spec.: Caj. Kasvist., cfr I. c. p. 141; [Nystad] Laajo (Cajander): Séd.; A. Nyl. non comm. — Nyl. circa Fagervik non obvia: His. p. 4; (Nurmijirvi] fq, sed parce: Stenr.; fq: W. Nyl. et Sel. 0. Nyl; Helsingfors fq: Sel. ann.; {Hogland| unicum spec. in prato prope ') A. arenosa (L.) Scop. Herb. Mus. Fenn. II. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 315 Suurkyla!: Brenn. p. 446 et Brenn. Till. p. 38, vide etiam supra. — Ka. (fq) interdum cop.: Blom.; st fq: Lindén, vide etiam Angstr. p. 49. — Ik. p: Malmb.; ‘in arenosis prope Parkala {»Pargolam»| (Hb. Graewenitz): Fl. Ingr. p. 91; p, Parkala in collibus: Meinsh. p. 321. Sat. st fq: Malmer. et Hjelt, vide etiam infra. — Ta. fq: Leop., Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or., vide etiam Borg p. 435. — Sa. |in Savo- nia] fq: E. Nyl. & Chyd.; fq saepe cop.: Hult. — K1. (fq) usque versus Ladogam borealem: FI. Kar.; Uukuniemi: Nikl.!; »(p) see. Backman, mihi haud obvia»: Norrl. Symb.; non vidi: Hjelt. Oa. Kristinestad (A. Nystrém): Strémb.; p Alavus complur. loc., Kuortane complur. loc., Lapua (Hjelt): Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 17 et Medd. XV p. 201, spec. ex Alavus prope templum f.!; Vasa: W. Levon in herb. lye. n.; Lapua cop. in agro: Laur. in litt. — Tb. st fq: Broth., spec. e Viitasaari! — Sb. fq: Enw. et Mela; Leppavirta!, Kuopio (!) fq: Lundstr.; lisalmi p: M. & J. Sahlb., cfr Spic. — Kb. Liperi (fq): Eur. & H.!; Polvijarvi ad templum: Sel. herb.; r Nurmes ad oppidulum (!): Wainio Kasy.!, vide etiam Brenn. Reseb. p. 64; Axels. Putk. non comm. Om. Nykarleby Sandé: Laur. Vaxtf.; saepe in saburra: Hellstr. p. 136, spec. e Gamla Karleby non cert.; Lohtaja in monte Karri: |Hellstr6m)! — Ok. Kajana: K. P. Malmgren!, spec. mancum; Kajana in agris praedii Nirva: Must.; Paltamo (p) in agris: Lénnbohm!, spec. mancum, cfr Brenn. Obs., ubi rr esse dicitur. Ob. Uleaborg age Nylander!; Uleaborg in Slottsholmen et nonnullis aliis locis: Zidb. et Leiv., cfr Brenn. Obs.; rr Hauki- pudas (IImoni): Brenn. Obs.!; Kemi: Rantaniemi! [nonne in sa- burra?). Ehuru det ar otvitvelaktigt, att Linné i Fl. Suee. 1. ¢. med Sisymbrium arenosum afsag den hos oss f6rekommande formen — den siiges bl. a. hafva »flores albidi vel flavescentes» — s& sammanférde han den i Species plantarum med den utlindska Avabis arenosa (Scop.), da han i ed. II (1763) p. 919-920 saéger om S. arenosum, att den har »corollae subviolaceae». (1 ed. I némnes ingenting om blommorna, och arten upptages ej fran Skan- dinavien). Dessa bida former atskiljas sedan, sa att t. ex. i Nym. Consp. p. 34 och 44 A. arenosa (Scop.) och Sisymbrium suecicum (Fy.) foras till 314 Arabis suecica, skilda slakten; i Engler, Die natiirlichen Pflanzenfamilien, II Teil If Abt. p. 192 kallas var form Stenophragma suecicum (Fr.) Celak., under det Arabis ‘ir ett sirskildt slakte. Med anledning hiraf papekar Lindberg, att var form bor kallas A. suecica, hvyarjaimte han framhaller, att vi hafva endast en form. (Redan W. Nyl. p. 32 not papekade, att arten hos oss aldrig har violetta blommor). Det kan namnas, att Trautv. Incr. icke blott p. 58 upptager Avrabis suecica fran »Fennia, Karelia, Ingria» utan afven p. 19 Sisymbrium suecicum fran Fennia, hvaremot S. arenosum p. 76 upptages fran Ingria, Kamtschatka. A andra sidan framhalla nyare svenska bota- nister, att A. arenosa och A. suecica ej aro skilda arter, se i synuerhet Neuman i Bot. Not. 1887 p. 12-15 Gi hans flora p. 453 betraktas * suecica Fr. sasom underart). I Medd. XXVI p. 21 har jag framhallit, att denna art hér till dem, hyilkas mangd och freqvens varierar mycket under olika ar; de hvarandra delvis motsigande uppgifterna fran angriinsande trakter (se t. ex. under Nyl.) kunna hirigenom liitt forklaras. Afven i andra lander forekommer arten pa ett likartadt sétt, se t. ex. Koch Synopsis p. 44. A. arenosa var. borealis upptages (norra el.) 6stra Finland: Fries; detta torde dock bero pa den betydelse, i hvilken Fries tog A. arenosa. — A. borealis upptages Sb. Kuopio: Knabe p. 21; harmed afses otvitvel- aktiet A. swecica, sasom den ofvan begrinsats. Arabis thaliana L. In Fennia australi satis frequenter (aut frequenter) oc- currit; ad septentrionem versus praectipue quibusdam plagis frequentia minuitur, sed in Fennia orientali etiam ad 66° 10’ lecta est, in Fennia occidentalt 65° non superat, his quoque locis via nist adventicia. Till.; Kalm; locis elatis arenosis st fq: Prytz; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 45; deest in Lapp. plur.... et partim in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 27, vide etiam DC. Prodr. I p. 144 et Led. 1 p. 184. Al. (p): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; p in toto territorio, variis locis occurrit: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; fq (-——fqq): Arrh. Ann.; fq: Sand.; (Muurila] st fq: Renv.; fg: A. Nyl., Sel., Printz, Flinck et Wecks.; p enum.: Caj. Kas- vist.;s (cir l “e) p. 141) “oNy il fq: -Hist; tq) ‘st iqeStenrs (py): W. Nyl; st fq: Sel. O. Nyl.; (Hogland] Pohjaskorkia: Brenn.; p in locis aridis: Brenn. p. 446 et Brenn. Till. p. 38, vide etiam Hiayrén| in Hbl 1903 N:o 132 B. — Ka. (tantum) par. Lapp- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 515 vesi in parte maxime australi|: Blom; in vicinitate fluminis Vuoksi st fq, in interiore parte st r: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fq et saepe copiosissime: Meinsh. p. 32, vide etiam FI. Ingr. p. 90. ambo nomine Sisymbrir Thaliani Gay). Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. enum. (st fq): Leop.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; complur. loc.: Wainio Tay. or., vide etiam Borg p. 435. — Sa. complur. loc. jin Savonia|: E. Nyl. & Chyd.; Villmanstrand: F. Nylander!; Valkiala fq: Hult Fort.; [Ruokolaks] (r) Ukonvuori prope Ronkiain, Suikkala in ins. Salonsaari!: Hult; Punkaharju: G. Appelberg in dupl.! — K1. p ad Onegam usque: Fl. Kar.: st fy: Hann.; fq (Backm.): Norrl. Symb.; st fq: Hjelt, vide etiam infra. — Kol. p in reg. coll. et aren. lecta: Elfyv. Oa. (st fq): Laur. Vaxtf.; Malmgr. omittit. — Tb. (st r): Broth. — Sb. Leppiivirta haud fq in agris et locis siccis: Enw.; r: Mela; Kuopio Karhunsaari: Mela herb. — Kb. Kide fq: Brand.; Liperi (fq): Eur. & H., spec. e Simananniemi!; rr [Juuka) Larin- saari prope HRiihivaara in loco declivi |»miikit6yraallé»| spec. nonnulla, verisimiliter frequentior, quamvis neglecta: Axels. Putk.; (p): Wainio Kasv., spec. e Nurmes Kylmiilahti! — Kon. Sennajaguba (Simming), in insula quadam lacus Santalo (Selin!), verisimiliter plurib. locis, in reg. occ. ad M6kk6! locis nonnullis: Norrl. On.; vide etiam sub K1. et Giinth. p. 32. Om. r Lohtaja, Gamla Karleby: Hellstr., spec. e Lohtaja pag. Ixarri!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. — Ok. r Kianta Kiannanniemi: Wainio Kasv.!; rr: Brenn. Obs., vide infra. — Kp. |Repola p| ceterum r, Uhtua ad pagum eiusdem nominis, Vuokkiniemi ad Livajoki: Wainio Kasv.; Siirkijarvi: Bergroth! Ob. Uleaborg) Toppila: Zidb., cfr Brenn. Obs. — Kk. Keret:/ RellmivInd.!y;;efr: Nod) Fellm:; kh! c. )paXXv, Led. J p. 184, qui ad Lapponiam adnumerat, Beket. p. 546 et Herb. Mus. Fenn. I p. 134. K1. ej antecknad fran Ladoga stranden: Lindén, — Ok. Kajana (Mustonen): Brenn. Obs. Must. p. 56 upptager ingen fyndort, men af sam- manhanget synes mig framga, att uppg. afser Wainios exemplar fran Kianta. Exemplar fran Tb. Jyviskyla: Brotherus!, Kb. Nurmes Piironen: Wainio! ifvensom flere af mina fran Sat. och Tb. Visuvesi!, inlimnade under namn af A. Thaliana f., foras af Selan till en f. macra Rupr. af A. suecica. 316 Turritis glabra. Turritis glabra L. In maxima parte Fenniae satis frequenter — passim invenitur; ad septentrionem versus rarescit, sed quamcis ra- rissime in Fennia occidentali usque ad 64° 50! aut 65° pro- cedit et in Lapponia orientali usque ad 67° 10" invenir in- dicatur. Till.; Kalm; in collibus glareosis fq: Prytz; Fenn. austr. oce.. Fries; Eur.: Nym. Consp. p. 32; deest in Lapp. plur. et Fenn. bor.-or.: Nym. Suppl. p. 20, vide etiam DC. Prodr. I p. 142 et Led. I p. 116. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; st fq—fq: Bergr. — Ab. (fq): Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann. et Renv.; fq: Sand. et A. Nyl.; p: Sel.; st fq enum.: Flinck; (fq): Wecks.; p —st fq enum., fere semper spec. pauca: Caj. Kasvist. -“eNyl pstettq? His.2p “st iqpispec: solitariat ‘Stenrs (p): WW: Nyl.; st fq: Sel. O. Nyl.; haud infrequens enum.: Brenn. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; st fq: Lindén. -— Ik. st fq: Malmb.; {in toto territorio et haud infrequens: Meinsh. p. 27, vide etiam FI. Ingr. p. 76). Sat. p: Malmer.; st fq fere semper parce: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; p in Luhanka et Korpilahti australi: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult. — KI. p: Fl. Kar. et Hann.; Valamo p: Sel. ann.; st fq: Hjelt. — Kol. (st r): Elfv.; Petrosavodsk (!) Dreflianka: Sim- ming ! Oa. Kristinestad (A. Nystrém): Strémb.; [sojoki nonnulla km ad septentrionem versus a Penttilé: Hjelt; Vasa (!), Lillkyro, Storkyré, Véra: Ale.; p — st fq: Laur. Vaxtf.; Malmgr. non comm, — Tb. Jyviskyli! Tourujoki: Broth. et Gadol., cfr Wainio ‘Tay. or. — Sb. Leppiivirta haud fq: Enw.!; Kuopio p: Mela; M. & J. Sahlb. ex Tisalmi non comm. — Kb. Kide (fy): Brand.!; Liperi p: Eur. & H.!; [inter Pielisjiirvi et Héytiainen) p plerumque parce: Axels. Putk.; Wainio Kasv. non comm. — Kon. plur. loc. in toto territorio: Norrl. On.; saepe locis aridis: Giinth. p. 32; Tolvoja cop., Dvorets!, Mundjiirvi, Schungu: Kihlm.; Kishi: Cajander & Lindroth! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. B17 Om. Laur. Vixtf. vide sub Oa., spec. e Munsala in colli!; Larsmo: Z. Schalin in herb. lye. n.; in par. Lappajarvi et in vicinitate opp. Nykarleby adest, sed ibi subito desinit: Hellstr. p. 135; Ylivieska: Tenn.!; Lohtaja 1887 (Keckman): Zidb. — Kp. (Solovetsk: Beket. p. 545). Ob. rr Muhos Lepinniemi: Brenn. Obs.!; [Uleaborg) (»st fq») locis siccis in insulis maris: Leiv. — Kk. non adnotata. Lim. »loco arenoso ad peninsula Turja [Turii!|, orae bor. Maris albi, spec. nonnulla inveni»: N. [. Fellm., efr 1. c. p. XXXVIIL; inter Shelesna et Seredna: Mela Pl. — Lp. Pijalitsa in devexo glareoso haud procul a flumine: Kihlman! Cardamine pratensis L. In tota fere Fennia et Lapponia satis frequenter (inter- dum frequenter) procvenit, nonnullis tamen plagis frequentia minuitur. Till.; Kalm; in graminosis humidis vulgaris: Prytz; in pra- tis humidis per totam Fenniam, alpibus Lapponiae tantum excep- tis: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. Onis NumwiConspaip, 36,uciro DC: Prodrad peibt, Led. I p. 126 et inprimis Schulz p. 526 ete. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; st fq —fq: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; fq (— fqq): Arrh. Ann.; fq: Sand., Renv. et A. Nyl.; st fq: Sel.; Vihti fq: Printz et Flinck; (fqq): Weeks.; st fq: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. — Nyl. fq: His.; fq sed parce: Stenr.; fg: W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. (»r») Hiisit Taipale in Nummela: Blom; in vicinitate flam. Vuoksi st fq in ripis amnium et lacuum, in parte interiore (r) in vicinitate templi par. Kirvu: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; |fq et cop. in toto territorio: Meinsh. p. 30). Sat. p: Malmer.; st fq sed parce: Hjelt. — Ta. fq: Leop., Knabe Fért., Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd.; haud infrequens: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala fq: Hult Fort.; (r) in viciniis templi Ruokolaks: Hult. — K1. fq: Fl. Kar. et Backm.; 318 Cardamine pratensis. p enum.: Hann., vide etiam infra. — Kol. per totum territorium praecedente [C. amara| rarior: Elfv. Oa. p: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. minus fq quam antecedens [C. amara]: Broth. — Sb. fq: Knw.!; (fqq): Mela; lisalmi (r) Poskilampi: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; p parce [»vaihiissié miiirin»): Axels. Putk.; st fq: Wainio Nasv., vide sub Ok. — Kon. »pluribus locis, ut ad Selki, Mundjarvi, Tiudie, in Saoneshje ad Schungu et Velikaja-guba observavi»: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 32. Om. (fqq): Hellstr.; fq: Tenn. — Ok. st fy, sed parce inprimis ad septentrionem versus: Wainio Kasv.; (Paltamo) (fq): Must.; (r) Paltamo, Kajana, in parte orientali st fq: Brenn. Obs. — Kp. st fq, sed parce inprimis ad septentrionem versus: Wainio Kasv. Ob. »Sagholmarne vid Uleaborg»: Jul. p. 289; p, ad oram st fq, Liminka, Hailuoto: Brenn. Obs., quem |. inspicias; (Ulea- borg| (fqq): Leiv.; st fq, minuitur frequentia ad superiorem par- tem vallis, per quam in mare defertur amnis: Keckm.; [st fq: O. R. Fries p. 160;] p: Hjelt & H. — Kuus. st fq, sed parce: Wainio Kasv. — Kk. st fq, sed parce: Wainio Kasv.; Keret, Kouta: Fellm. Ind. Lapp. fenn. p: Hjelt & H.; [complur. locis: Birg. p. 100; Sodankyla| (»r») in ripis graminosis udis fluviorum prope domi- cillum Emaus et pagum Sattanen, in fossa ad Onnela: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; per partem silvaticam et subsilvaticam Lapponiarum omnium suecicarum nec non in inferalpinis Finmarkiae . . . passim parcius: Wahlenb. p. 178 et 179; fq: Fellm. Lapp.; Kemijairvi ad pag. Kemijirvi, Kostamuspera et Vuostimovaara, Sodankyli ad pag. Sodankyla, Sattanen, Martti, Varrid, Lokka, et in iugo Suoloselkii, Inari p — fq ad Ivalojoki, obvia etiam ad Veskoniemi et Ruoptuinvaara et Paatsjoki in re- vione pinifera, etiam ad Salmijiirvi et in regione betulina st fq ad Kéngiis prope Mare glaciale: Wainio Not.; st fq in reg. silv.: Hult Lappm.; ad ripas fluviorum et lacuum praesertim inter maiores carices per reg. subsilv. et subalpinam fy, parcius: Kihlm. Ant.; e multis locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 114, cir Norm. p. 248, Norm. ann. p. 10, Blytt p. 974, Hartm. p. 158 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 319 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest.; p—st fq, sed parce, saepe tantum germina |»bladskott»| sterilia, in salicetis etc. reg. subalp., in reg. infima alp. r inter Tenonmuotka et Poro- jarvi, in insula inter Poro- et Johkasjaur et in ripa oecidentali lacus Skatjajaur: Lindén Bidr. | Lapp. ross. ad flumen Tuloma et lac. Nuotjavr: Fellm. Ind., vide sub Kk.; locis graminosis udis haud rara: N. |. Fellm., cfr Beket. p. 545, spec. lectum ad sinum Kolaénsem!; ad Kein- javr superiorem: Palmén!; Pjalitsa! in graminosis humidis, Or- loff! in graminosis paludosis tundrae ad flum. Voronje! 10 km ad meridiem versus a pag. Voroninsk et prope pagum Voro- ninsk! in saliceto: Kihlman; Triostrow: F. Nylander!; Devjatoi prope Ponoj: Mela herb.; p—st fq in reg. silv. in ripis ad ostium fluminis Nuotjok et in ripis lacus Nuotjavr, inprimis ger- mina |»bladskott»| in salicetis: Lindén Ant.; Petshenga |»Peisen »| p: E, Nylander & M. Gadd!; Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11! K1. ej observerad lings Ladoga strand: Lindén. Antagligen beror detta pa tillfalliga orsaker. Af demna art beskrifves f. arctica O. E. Schulz bl. a. fran Lv. Tsha- vanga (N. I. Fellman): Schulz p. 536. Mela Kasv. uppstiller, utom var. speciosa Hartm. och vulgaris Mela {= a], var. rotundata Mela och var. inundata Mela. Var. speciosa beteck- nas sasom st fq, var. rotundata sasom fq och var. inundata sasom st r: Mela Kasvy. III och 1V. Ett exemplar fran Ta. Asikkala (A. E. A. Lang): Mela herb., som troligtvis legat till grund fSr beskrifningen f6r den sist- naimnda formen, har visserligen ett utseende, som ganska mycket afviker fran hufvudformens, men jag missténker dock, att ifragavarande form ar individuell och f6rorsakad genom 6fversvamning, jfr harom Schulz p. 534. Ett sannolikt hithérande exemplar finnes fran K1. Kirjavalaks vid kvarnrannan a gistgifveriet: Hj. Neiglick & J. Lupander! Formen upptages fran Ob. Uleadborg: Leiv. — Mahanda afser afven en beskrif. ning hos Zidb. en atminstone likartad form. En abnorm form beskrifves fran Ab. Myniimaki: Caj. Kasvist. Fran Kol, Petrosavodsk Dreflianka finnes en f. pleniflora: Cajander & Lindroth ! Var. pubescens F. Nyl. »In paludosis par. Kuusamo inter Nissi et Rukajarvi>: Spic. I p. 22, dar den beskrifves, jir F. Nyl. Utdr. p. 153. Selan har i sitt herbarium ett exemplar fran Al. Jomala prestgard, hvil- ket 6fverensstimmer med F. Nylanders beskrifning pa var. pubescens, men tyckes detta endast vara en lusus: Sel. ann. Sannolikt ir det en snar- lik form, som Wainio omnimner under namnet albinea fran Kuus. livaara: Wainio Kasy. Tilliiggas bér, att 6 pubescens Wimm. & Grab. at 320 Cardamine pratensis. sliktets monograt f6res sasom synonym till var. dentata (Schultes) Neilreich f. nemorosa Lej.: Schulz p. 534-535, Var. dentata upptages fran norra el. Ostra Finl.: Fries, jfr afven Lindb. Enum. Subspec. angustifolia Hook. upptages fran Ly. enl. exemplar af Pal- mén 1887 och Tshavanga (N. I. Fellman): Schulz p. 529-530. Cardamine amara L. In Fennta interiore et inprimis in parte australi: Fen- niae mediae satis frequenter — frequenter provenit; quamvis rarvor usque ad 63° 15’ ad septentrionem versus procedit. Et ad orientem et praecipue ad occidentem versus rarescit et in Alandia adhuc omnino non visa est. Till.; Kalm; ad rivulos silvestres Finl. medialis (minus) fq: Prytzs hur: omn.vexc:alcqenNym. ;Conspi paisa: diapp tt Seaimes Fenn. bor. deest: Nym. Suppl. p. 23, vide etiam DC. Prodr. I p. 1obNet Lede Inp. 124. Ab. r: Zett. & Br.; Sagu Sand6é: Elfving! et Arrh.!; Uskela: E. J. Bonsdorff!; [Muurila] (st fq): Renv.; p: A. Nyl.; st fq: Sel.; Vibti (fq): Printz et Flinck!, cfr W. Nyl.; st fq enum.: Wecks.; Mynimaki] Tapani st r Hirvenjiirvi nonnullis locis: Caj. Kasvist., quem |. inspicias, cfr l. c. p. 142; Hollm. in taeniis opp. Nystad non vidit et Sand. non comm. — Nyl. st fq, »formam hirtam ad viam magnam in par. Sjundea! legi»: His.; fq sat cop.: Stenr.; Ksbo haud infrequens, nonnullis locis ad Finna et Martensby sat cop., Brobacka etc.: Kihlm., spec. ex Esbo Kaitans!; [Hel- singfors| Tali: W. Nyl. p. 70 et 213; f. Airta in Helsinge ins. Bergholmen in maritimis: Sel. herb.; Thusby st fq ad fontes: Astr. & H.; st fq: Sel. O. Nyl.; Brenn. non comm. — Ka. ad canalem Saimaa: E. Nyl. & Chyd.; st r Kirvu Tietaévala, Jaéaski Laitila, Jarvenkylii et Ahola, semper in rivulis et locis seaturi- ginosis visa, ellam in vicinitate lacus Vuoksi vix deficit; Lindén; Blom non comm. — Ik. st fq: Malmb.; [in toto territorio di- spersa et ad maximam partem cop.: Meinsh. p. 30). Sat. st fq: Malmer.; Bjérneborg st fq et parcius — sat cop.: Hiavyr.; st fq, ad septentrionem versus saltem usque ad eatarractam Kyroé, f. /irta! etiam adest: Hjelt, vide etiam Herlin p. 132. — Ta. Saéaksmaki fq: Tikk.; fq: Leop.; st fq: Asp. & Th.; fq: Norrl. s. 6. Tav.; Sysmé& Soiniemi prope Hepojiirvi. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 321 Korkeamaki et prope »Rullfabriken» (Blom): Unon.; ad viam ferratam ad meridiem versus ab Orivesi: Hjelt; rarior quam C. pratensis: Wainio Tav. or.; Bonsd. non comm. — Sa. Valkiala Virranniemi: Hult Foért.; prope Villmanstrand ad praedium sa- cellani: Sel. ann.; [Ruokolaks et Rautjarvi] p: Hult. — K1. st fq usque ad Onegam: Fl. Kar.; var. Airta in Hiitola Vavoja leeta est: Lindén!; Parikkala r »Tyrjaéin suo», Rita: Hann.; p: Backm.; Impilaks p—st fq, P&alkjairvi r Kuhilasvaara: Hjelt; Ruskiala: Enw. hav. — Kol. p, ad Mjatusova st fq — fq: Elfv.; Dreflianka ad Piletrosa|vodsk: Ivanitzky!; Petrosavodsk (Sim- ming!, Kullhem): Norrl. On.; Petrosavodsk: Kihlm. O a. Botom, Stora (A. Nvstrém): Strémb.; Ylistaro: Ale. et Alec. Ill, cfr Laur. Vaxtf. et Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Malmer. non comm. — Tb. st fq: Broth., spec. e Jyviaskyla!, vide etiam Prim. p. 48. — Sb. st r: Mela, spec. e [Pielavesi] Tuovilanlahti!; Pielavesi: Lundstr., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 134. — Kb. Kide: Brand.!; Kide Puhois: U. V. Telén!, cfr Herb. Mus. Fenn. I p. 134. — Kon. »r esse videtur, in palude aquoso ad pag. Jin- kajarvi modo mihi obvia»: Norrl. On., vide Fl. Kar. sub KI. et Giinth. p. 32, cfr etiam Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; Velikaja- guba: Poppius! Storsta delen af Fin]. och Lappl., var. wmbrosa stérre delen af Lappl. och norra (eller 6stra) Finl.: Fries; uppg. ar saikert oriktig, 4tminstone hvad Finland angar. — Om. Frantsila: Jul. p. 289; uppg. torde bero pa forvaxling med en form af C. pratensis med rundade smablad. — Lim. Hibinaé, Imandra (Sashejka): Beket. p. 545; uppg. ar otvifvelaktigt oriktig. — Mahanda afser Linné just C. amara med den »Kallkrasse», som upp- riknas bland vaxter, hvilka sagos férst nedanf6ér Kristinestad [> Kristina» ]: Linné Iter lapp. p. 199. Var. hirta W. & Gr. (st. r): Mela Kasv. III och IV. ¥6r min del tror jag, att denna form icke fr sallsynt; ganska manga exemplar i H. M. F. tillhéra densamma, jfr afven Herb. Mus. Fenn. II p. 134 och se ofvan under Nyl., Sat. och KI. — Formen bor emellertid kallas var. wmbrosa (Lejeune) O. E. Schulz: Schulz p. 500. Hufvudformen kallas var. glabra Mela: Mela Kasy. Var. trisecta beskrefs af Brenner fran Nyl. Sibbo: Prot. 4, II, 1905. Det bér i sam- manhang harmed framhallas, att y trisecta Hartm. (1854) fores sAsom sy- nonym till var. trifolia (Wahlenb.) O. E. Schulz: Schulz p. 503; huruvida formerna dro identiska, kinner jag dock icke. En monstrositet beskrifves: Not. XI p. 464. Typis impr. 1%, 1906. 21 Sh) iw) tw Cardamine impatiens. Cardamine impatiens L. In vicinitate Fenniae forsitan invenitur, sed in tpsa Fennia, quantum nunc constat, per errorem indicata est. Kalm; »in fruticetis graminosis Finl. australis rarius»: Prytz, jir Led. I p. 128 och Fries; Scand. exc. Lapp: Nym. Syll. p. 191. Dessa uppgifter hafva aldrig bekriftats, utan sannolikt ar att arten upptagits af misstag, hvarf6re afven om artens allminna utbredning naémnes: »EKur. plur. (exc. Ross. bor. Fenn. Scand. bor, . . .)»: Nym. Consp. p. 37. Dir- emot uppgifves den fér den ryska sidan af Isthmus karelicus sasom f6re- kommande >in silvis umbrosis... ad Parkala [»Pargolensis»] haud parce»: Fl. Ingr. p. 80. — Meinsh. p. XXI upptager dock icke arten fran Isthmus; l. c. p. 29 siges om férekomsten: »stellweise im Gebiete>. Cardamine flexuosa With. °). In Alandia cire. 60° 10° rarissime lecta, anno 1877 primum observata est. Eur. plur. (exc. ... Fenn.): Nym. Consp. p. 37; Aland (Selan 1877): Nym. Suppl. p. 23, vide etiam DC. Prodr. I p. 152. Al. Jomala ad stagnum Jomala, L6fdal: Sel. ann., spec. adscriptum Jomala Dalkarby L6fdal!, cfr (Diar. 2, HI, 1878) Medd. VI p. 193 et 201. I afseende 4 nomenklaturen far jag hanvisa till Schulz p. 473 och 475, Cardamine hirsuta L. In Fennia austro-occidentali rarior occurrit. Ad sep- tentrionem versus usque ad 63° 4’ et ad orientem versus ad 44° 35! lecta est. Kalm; in campis Alandiae st r: Prytz, cfr Rupr. Diatr. p. 24; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. . . . exc. Lapp. Fenn:: Nym. Consp. p. 37; adest in Fenn. mer.-occ. extima (Aboa, Aland): Nym. Suppl. p. 23, vide etiam DC. Prodr. I p. 152, Led. I p. 127 (et Schulz p. 464). Al. Finstrém Bergé in promuntorio maxime septentrionali f. glabrescens: Swlan!; st r Geta Ostergeta et Korsniis, Saltvik Germunds6é et ad Haraldsby!, Hammarland Skarpnat6, Jomala Mockelé, Rattgrundet ad Mariehamn, Lemland Lembéte: Arrh. '\ C. silvatica Link auct. omnes apud nos, etiam Herb. Mus. Fenn. II. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 323 & K.; st r et tantum in plagis litoralibus par. |‘Sund) Mane- steckta paucis |»ett par olika»| locis enum., Vibberholmen et in promuntorio Tranvik: Prim. p. 64; Fégl6 Klafskir! et Judd6é: Arrh.; Hammarland Appelé, Geta Mattskiir, Saltvik prope Qvarnbo: Ch. E. Boldt; Eckerd Kyrksundet: Lindberg!; Saltvik Hamn- holmen: Lindb. herb.; in taeniis (st fq): Laur. Fért., spec. e pago Jomala!; st r ad litora arenosa Brindd Gunnarsten!, in taeniis ad septentrionem versus ab Jurmo |spec. e Norré!|, Kum- linge Ingersholm: bergr. — Ab. (p): Zett. & Br., spec. e Run- sala! et, ut olim adnotavi, in dupl. e Piikkis Harfvar6!; st r par. Gustafs Viikatmaa in parte occidentali: Bergr., vide sub AL; ‘eso: D. Myréen!; Merimasku: Karsten!; Korpo Senda |?): G. Renvall!; Korpo Vesterkalax (G. Renvall) et Korpo in portu: Lindb. herb.; Pargas Storgard: C. J. Arrh.; Hiitis p in litoribus: Arrh.; Nystad p cop.: Hollm., spec. e Birkholm Suinu!; (Nystad) multa spec. ad Janhuanranta: Séd. — Nyl. in colli silvestri petroso prope pag. Hango: Sand., vide etiam Flineck in Medd. XXIV p. 16! et Hayrén in Geogr. F. T. 1905 p. 202; Tenala Ek6!, prope |stationem viae ferratae| Lappvik pauca spec. nunc veris. intermortua, Ekenas Hiast6-Bus6! Lill6 sat parce in colli junipero obtecto: Hayr., (cfr Medd. XXIV p. 44); Hogland r: E. Hlayrén] in Hbl 1903 N:o 132 B; Hogland in valli ad orientem versus a Pohjoiskorkia 1903: Lindb. comm. Sat. nondum adnotata. Oa. Vasa Sandé6 in litore arenoso: Hjelt!, vide infra. Sasom artens grains uppgats ar 1889 Ab. Hiitis: Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; af det f6regaende framgar, att arten numera ar funnen betydligt lingre bade at 6ster och norr. — Ab. [Pojo] »parce ex. gr. Skarpkulla»: A. Nyl. — Nyl. >r ad vicum Aggelby (Bruno Nylander)»: W. Nyl. p. 209; hvardera uppgiften, sarskildt A. Nylanders, 4r sannolik, men erfordrar dock yttermera bekriaftelse. Lindberg nimner, att arten flere Ar 4 rad observerats i Botaniska tradgarden, dock vet han ej om den fortsiattningsvis forekommer dirstades: Lindb. comm. Arrh. iakttog den diarstides annu hésten 1902. — Oa. Arten férekommer ganska ymnigt, ehuru pa en helt inskrankt terrang; nagot skal att antaga, det den tillfalligtvis skulle hafva kommit till stillet, tyckes mig icke féreligga, om afven artens forekomst harstéades ar hégst ovintad; den har iakttagits 1903-1905. Exemplaren tillhéra f. glabrescens. Mela Kasy. sirskiljer formerna tetrandra Mela och hexandra Mela. 324 Cardamine parviflora. Cardamine parviflora L. In parte australt rarissime invenitur. Fenn. merid.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 37, vide etiam Schulz p. 481. Ab. r: Zett. & Br., spec. e Piikkis prope Harfvar6!; Pargas Terfsund: Arrh.!, cfr Medd. XXIX p. 170; Kuusté (Lundstrém): Mela herb.; Merimasku: Karsten!; Karuna: A. G. H!: Piikkis Kuusté (Lindberg), Sagu Puddais (A. Torckell): Lindb. herb.; Finby in monte in Pettu sat cop.: Sand.! — Nyl. Borga in saburra ad Hammars! [postea intermortua: Sel. ann.|, Perno in litore sinus Hirkiipia: Sel. O. Nyl., spec. ex hoe loco report. G. R. Bjérkstén!; Borga Kraké Koppala in silva pinifera ad ripam!, Borga Ekudden!: Brenner; Borga Storkroksnas spec. unicum (1892): Szel. herb.; Perno Lappnorr: Arrh.; Perno Kalf- holmen (A. H. de la Chapelle): Lindb. herb. — Ka. r sat parce in ripa amnis rapidi lapidosa et glareosa in Raisala Tiurinkoski!: Lindén, cfr etiam Malmb. (»Tiirenkoski»!). — Ik. r Pyhajarvi in ripa ad Sortanlaks!: Malmb. Sat. rr Tyrviii ad ripam lacus Vankimusjarvi unic. spec.: Hjelt ! Ab. Abo: Ale. och Ale. III hanfér sig antagligen till de ofvanniimnda uppg.; Pojo »st r ex. gr. Hindrabéley: A. Nyl.; uppg. ar ganska trolig, men bor bekriftas. — Sat. Birkkala: eley Knorring!, jfr Alc. III; uppg. be- hofver afven bekraftas. Cardamine bellidifolia L. In regionibus supertortbus montium altissimorum Lap- poniae raro sed saepe copiose proventt. In alpibus lapponicis (st fq): Prytz, vide etiam DC. Prodr. I p. 150, Lindr. Lisit. p. 11, Schulz p. 555, Borg Beitr. p. 99, 104, 114, 117, 132, 147, et infra. Lapp. fenn. in ipso alpium iugo tum meridionali ac sep- tentrionali fere ubique ... at extra alpes altiores . . . haud reperitur unquam: Wahlenb. p. 179, cfr 1. c. p. XVII; Pallas- tunturit (Deutsch): Fellm. Lapp.; Ounastunturit et Pallastunturit Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 325 (Malmberg!): Norrl. Lappm. p. 259; Pallastunturit st fq in reg. alp. et summa reg. subalp. ad rivulos, quos quamvis r etiam inferius sequitur: Hjelt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134 et Caj. Beitr. p. 6; Ounastunturit in reg. subalp.: Sandm. p. 32; in summo cacumine alpis Kuarvekods! in rupium fissuris parce, [Rastekaisa, NO 356, NO 626]: Kihlm. Ant.; in alpinis ad Pet- shenga!, Kuarvekods!: Granit & Poppius; Varangria austr. Bel- jek in cacumine montis prope nivem 334 m supra m., in Finm. interiore Karasjok, Tenojoki {»Tanaelven»], [Rastekaisa (Deinboll e Blytt)|: Norm. Fl. Spec. I p. 117, cfr Norm. ann. p. 10, Blytt p. 977, Hartm. p. 190 ete. — {L. ent. reg. alp. p: Leest., spec. e Moskana!, vide etiam Grape p. 105; copiosior in alpibus ad lacum Kilpisjarvi (!) medium et septentrionalem: Norrl. Lappm. p. 265; r in reg. subalp. in insulis arenosis in Saarikoski, st fq sed parce in reg. alp. in fundo sterili et lapidoso, in rimis pe- trarum etc., in lateribus montium alpinorum alte adscendit, lo- cus summus, quo ascendit, est Halditshok |»Haltitschokko»| SSV 1094 m: Lindén Bidr., spec. e Tshaimo!] Lim. in alpe Hibini& |[»Kipina»|: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm. et Beket. p. 545; Hibinéa {»Umbdek»| rr in reg. alpina: Broth. Wand. p. 8; Hibini: Mela Pl., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Tshun: Malmberg!, Sahlberg! et Enwald & Hollmeéen!; Lujauri urt ad rivulum Jeedotsh-naj in reg. alp. superiore! et rivulum Kalt-naj] prope Seitjavr in reg. alpina!: Kihlman; ad lacum Nuot- javr in alpibus Tuatash! et ad piscinam Jeretik!: Enw. ann. et Hollm.; st fq, sed parcius in reg. alp. in rimis petrarum et in rupibus, quae ut gradus exsurgunt, adnotata e Viertsoivi, Siulu- toldi, Siuluoivi, Tuatash et Vuojim (ex omnibus fere montibus alpinis visitatis): Lindén Ant. Stérsta delen af Lappl. och n.6. Finl.: Fries, jfr l. ¢. p. 147, maste anses oratt, da arten ej finnes ens i Kuusamo och den hittills sydligaste fyndorten pa finska sidan, Pallastunturit, ovillkorligen maste riiknas héra till Lappland; harpa bero antagligen ifven uppg. Finl. bor.: Nym. Syll. p. 190 och Fennia alp.: Nym. Consp. p. 37. — Anmiirkas ma for 6frigt, att afven Led. I p. 123 citerar Prytz for Fennia i motsats mot Lappland. Cardamine bulbifera. mw Cardamine bulbifera (L.) Crantz ‘). In Alandia passim, in reliqua Fennia austro-occidentali rarissime occurrit; ad 42° long. ad orientem versus procedit: ad septentrionem versus 60° 30! vise superat. Kalm; in Finlandiae australis lucis montosis rarius: Prytz, efr Fries; Fenn. (non plur.) in sola mer.-occ.: Nym. Suppl. p. 23, cfr’ Led: Pp 130: Al. (r): Bergstr.; |F6gl6) Skrafskar et Gripo (!): Bergstr. p. 4; (r) [K6kar] Id6, [F6g]6|) Gripé ins. Kulla: Bergstr. Beskr.; Jomala| Ytterniis, |Hammarland| Skarpnato, |Finstrém| Basto, (Jomala} Ramsholm: Tengstr.!; Geta Norstrask: A. K. Norden- skj6ld!; Finstr6m Berg6 Hus6: Erics.! et Seelan!; Finstrom Berg6, Jomala in insula Jomala: E. Eries.; |Geta| Bolstaholm (!), ‘Hammarland) Str6mma et Skarpnaté, denique complur. loc. in taeniis septentr.-occ. velut |Geta| Ramsholm et Isakso: Hult ann.; Fdgl6 Grip6 cop. et Saltvik Hjorté cop.: Gadol.; Kumlinge occ. versus e pago, Saltvik Hjort6 (R. Hausen): Arrh. & K.; Sund r tantum in insula Hulta ad septentrionem versus a Bomarsund: Prim. p. 64-65, ubi locus describitur; Hammarland Appels, Geta Ramsholmen et Isaksé: Ch. E. Boldt; ins. Jomala!, Kum- linge Ingersholm, Briind6 Bjérk6é Espskaér, Lemland Slatholmen: Laur. F6ért.; Eekeré Storby: Lindb. comm.; in insula minima Lerklubben prope Mariehamn: Szel. ann.; Brand6d p, Kumlinge st fq in coryletis: Bergr., cfr l. c. p. 43 et Medd. XX p. 37; maxime ad septentrionem versus in Briindd Blomé: Bergr. comm. — Ab. Korpo ad praedium Korpo in ins. Tvegyltan: Stigzelius!, cfr Zett. & Br.; Nagu »Klockarberget» prope templum: Arrh.; Runsala ad »Choraei killa», sed vix spont.: Hollm.; Brom- arf Bromholmen: G. Suecksdorff!; Lojo Gerkniis in insula: H. Saltzman! — Nyl. Karis Dragsvik Lillholmen parcius in luco Betulae et Ekenis Tviirminne Krogen sat parce in coryleto: Hayr.; Kyrkslatt Hvittriisk: Nyberg!, cfr Diar. 13, V, 1862 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; cop. ibidem iam 1857: E. Welle- nius comm.; |Kyrkslatt] cop. in insula lacus Hvittraésk, Hoox- Dentaria bulbifera LL. auct .fere omnes, etiam Herb. Mus. Fenn, I. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 327 holmen jad) Sperringssund ut dicitur: Rosb. Kyrksl. p. 108, efr Brenner in Medd. XXIII p. 7 {idem locus ac superiores]. Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 38; uppg. rattas af Nyman sjilf (se ofvan), — Ab. Lojo Storé: Hult coll., som sjalf férordat uppgiften till narmare undersékning. I afseende 4 nomenklaturen har jag ansett mig béra f6lja den se- naste monografin, se Schulz p. 299 och 361. Berteroa ineana (L.) DC. Inprimis in Isthmo karelico, ubi passim obvia, occurrit, sed etiam quamvis rara et plus minusve adventicia in ma- rima parte Kenniae usque ad 65° adnotata est. Ad Heinola: W. Nyl. Distr.; plus minusve adventicia usque ad Ob. Uleaborg: Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Fenn. mer. med:: Nym. Suppl. p. 30. Al. Ecker6 in agro iuxta pagum Torp: Lindberg!, cfr Medd. XIX p. 21; Lagskaér: E. Reuter in Medd. |. c. — Ab. Lemo Hannula sat cop. 1882: Hjelt; Kakola (J. G. Hollmén): Hollm.!, spec. in dupl.; jad arcem Aboae (!), ubi naves saburram eiiciunt| sat cop.: Sel. Frov.; Halikko Viurila ad hortum cop.: L. Nord- holm herb. et coll.; Karis in area prope Landsbron ady. 1894: Sel. ann.; Lojo Heposaari: Hels.; {in vicinitate lacus Lojo) st r inprimis in pratis cultis: Ch. E. Boldt; Lojo Mongola loco culto adventicia 1889: Sel. herb.; [Vihti] r in prato Ridal ad statio- nem Nummela!, etiam in via ferrata prope hance stationem, Van- hala Juotila in horto et area, Vanjirvi: Flinck. — Nyl. Esbo Finna saltem ab anno 1876, Helsingfors »kring villorna utanfor Langa bron» fq et cop. 1883: Kihlm. ann.; (Nurmijarvi] r Kyté- jarvi in versuris agrorum hic illic cop., etiam Uusikyla prope Hyvinkaéii cop. 1889 (Szelan), adv.: Stenr.; Helsingfors Brunns- parken cop.: Hult coll. et Sel. ann.; Helsingfors compluribus locis, ut Brunnsparken, villa Arkadia, Lappviksudden, Kaura- holmsbacken prope T6l6, ins. Sumparn, aliis annis cop., aliis autem non obvia: Sel. ann.; Thusby ad stationem viae fer- ratae Triskiinda: Astr. & H. in add.; Borga (!) in oppido: A. Neovius in dupl.!; Borga prope Hammars in saburra sat cop. 328 Berteroa ineana. 1885 et 1886: Gadol.; Lovisa: C. J. Arrh.; Hogland: Seelan in Medd. XXV p. 73 et 76. — Ka. Haapasaari cop. 1898: Seel. ann.; Fredrikshamn! et in Kotka!: Sel. O. Nyl.; re Sakjarvi in pago Salojirvi: Blom; Viborg: Sel. ann. et Simming!; r Kirvu in pago prope templum in area: Lindén!; par. Viborg Lyykyla: A. Lagus! — Ik. p: Malmb., spec. e Sakkola! et Pyhajarvi!; Muola: alumn. E. Tengén in dupl.!; Koivisto [»Bjérk6»|: J. V. Johnsson in dupl.!; Valkjirvi Veikkola: Lindberg! ; |copiosior in plagis arenosis, ceterum st fq in toto territorio: Meinsh. p. 35). Sat. Kauttua: alumn. E. W. Cedercreutz!; Birkkala Tyrk- kyla iam 1870!, Karkku Jiirventaka 1884 et 1886, Kauniais 1881—1885 et Kulju 1881—1883 in hortis et agris graminibus consitis, Koskis ad viam 1884 et 1902, Kyré ad fines par. Mou- hijirvi 1881, his omnibus locis est adventicia et nunc, quod sciam, exstinguitur, sat cop. ad viam inter stationem viae fer- ratae Nokia et officinas eiusdem nominis 1902 et in Tammer- fors iam 1891, cop. 1902 in vicinitate templi_ rossici, hoc loco nune, quod sciam, exstincta, sed 1905 cop. in vicinitate viae ferratae, extra territorium visa ad Hameenkyro Osara sat cop. in prato culto et Ikalis Sarkkila ambo 1882: Hjelt; birk- kala 1877: C. W. Toérngren in herb. lye. n. — Ta [Kalvola] r Kangais: Knabe Fort.; Siiiksmi&ki Voipaala: O. Collin!; Janak- kala: Hollmén!; »fanns 1859 vid Laitiala inkommen bland hofro»: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala in clivo sicco ad praedium Kirila cop., ubi his demum annis nascitur: Norrl. ant.; ad oppid. Lahtis 1899 numerose adv.: Sel. herb.; Heinola: Wirzén!, cfr W. Nyl. Distr. —- Sa. Villmanstrand: A. Brotherus!; Lauritsala: Sim- ming! et Palmén!; Lauritsala ad ostium canalis Saimae cop. 1883 et 1889: Sel. herb.; r [Ruokolaks| Utula!, Stenbacka: Hult; Mikkeli p: Hasselbl.; Nyslott in cultis in oppido: Buddén. — Kl. r in colli arenoso ad Hiitolanjoki: Lindén; Parikkala rr tantum in area praedii sacerdotis: Hann.; Uukuniemi ad praed. Ratila: Nikl.!, cfr Sel. & Str. — Kol. Petrosavodsk (Sim- ming!, Giinther): Norrl. On.; Petrosavedsk in pascuis: Giinth. p. 33. Oa. Isojoki Penttila in prato culto verisim. adventicia: Hjelt!; Vasa ad molas vapore movendas cop. |»allman»|: Lau- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 329 ren in Medd. XXI p. 38; Vasa parce 1884—1885 in » Vasa hof- rittspark»: |. c. p. 42, cfr etiam Alc. III; Vasa Brand6: Strémb. — Tb. rr Jyvaskyla: Broth., cfr Wainio Tav. or.! — Sb. Jo- rois: Lindb. comm.; [Leppavirta| »Kanttori Lindberg’in heina- pellolla», Luttila »Laitisen pellolla» cop.: Enw.; r: Mela; Kuopio: Mela herb. et C. E. Roos!; Levéis prope Kuopio: N. af Ursin in Bot. Byt.; lisalmi in pago ad templum: M. & J. Sahlberg! — Kb. Liperi r in prato ad Harjula! et in horto: Eur. & H., efr Not. XIf p. 457; Ilomantsi: Woldstedt!; r {Lieksa] Koli, prope locum, ubi naves appellunt, et |Kontiolaks} Romppala in agro graminibus consito nonnulla tantum spec.: Axels. Putk. Om. Gamla Karleby in saburra: Hellstr. et 1. c. p. 136!; Brahestad »Lundbergs angkvarn»: Blom! {adventicia|; Pulkkila 1888 et Kestilé 1891 (alumn. Rechardt herb.): Zidb. Ob. Uleaborg Raatti in saburra: Hougb. et Brenner!: Uleaborg nonnullis le ., sed tantum in Raatti cop. et quotannis saltem ab a. 188C, ceterum parce: Zidb., cfr Leiv., Brenn. Obs. et supra; Kemi in saburra 1892, non antea ibidem adnotata: Keckm. Alyssum ealycinum I. In saburra ete, nunc saltem vix nisi adventicium, raro quamvis inter- dum coptose invenitur. Forv. r: Brenn. Flor.; »Eur. plur. (exe. Hibern. (Norv.) Suec. bor. Ross. bor. . . .)»: Nym. Consp. p. 57. [Atminstone den tiden kunde emel- lertid arten endast anses sasom alldeles tillfallig i Finland.} — Ab. Fore- visades fran Karislojo, »dér arten férekommer massvis i trakten af prof. Sahlbergs sommarvilla och enligt meddelarens Asikt torde komma att blifva stationary: E. Sundvik i Medd. XXIII p. 21, jfr Mela Kasv. IV. — Ta. [Tavastehus] Sairio nara lastageplatsen fér angbatarna och jarnvagsbryg- gan: eleverna Sundelin & Tengén! [Ehuru O. Collin antecknat att fore- komsten fr konstant, torde uppgiften, sasom niairmast hirstammande fran unga, okinda skolelever, béra yttermera konstateras.] — Oa, Gamla Vasa {vid jarnvagen 1883 0. 1885!) taml. rikligt med Barbarea vulgaris: Laurén i Medd. XXII p. 43, jfr Ale. ITI. — Ob. Fanns hésten 1886 i nagra her- barier, tagen vid Toppila med mogen frukt och blommor: Zidb., jfr Leiv. och Brenn. Obs. — Barlast Kemi stad 1888 4 ex., observerades 4nnu sommaren 1894 i Kemi afvensom vid Kallio i Simo: Keekm. 330 Alyssum calycinum. Det kan framballas, att arten afven i Danmark blifvit naturaliserad mm forst under férra Arhundradet: Lange J., Oversigt over de i nyere Tid til Danmark invandrade Planter, Kjobenhayn 1896, p. 275. Draba nemorosa L. Inprimis tn oppidis etc. Fenniae orientalis usque ad 61° 50’ occurrit; in maxime occidentali autem Fennia non visa est. Fenn.: Nym. Consp. p. 54; Fenn. in sola mer. adest: Nym. Suppl. p. 32, vide etiam Lindb. Pfl. p. 14 et infra. Nyl. Helsingfors (Oberg): Hult herb., vide infra; Helsinge: QO. F. A. Bergroth in herb. lye. n.; Helsingfors ins. Mj6l6: KihIn.; Borga (!) in Borgbacken (!) Sandnis et Kardrag: Seel. OLNy: Borga 1902 (Estrid Sjéman): Lindb. herb.; Hogland Pohjaskorkia: Brenn.! et Lindb. comm. 1903, var. @; |Hogland| Pohjasrivi: Brenn. p. 446!, cfr etiam Brenn. Till. p. 38 et E. H[ayrén] in Hbl 1903 N:o 132 B. — Ka. Kotka! et Fredrikshamn!: Seel. QO. Nyl.; Fredrikshamn in aggeribus 1899 (5. Bjérnstrém): Lindb. herb.; Vehkalahti in arenoso 1899 (alumn. Alex. Frey): Arrh.; r Viborg: Malmb.; st fq in Viborg: Zill., spec. leg. Wainio!; Viborg (!) etiam hic illic in Monrepos: Gadol.; Viborg Monrepos 1894: Lindb. comm. — Ik. (r) par. Muola: Malmb.!, vide sub Ka.; Muola Kyyréli! et Pyhajirvi Ylapialahti! sinus lacus La- doga: Lindberg; Kiikisalmi: Chydenius in dupl.!, cfr Fl. Kar.; jad pontem magnum in via Pargolensi (Turcz.): FL Ingr. p. 103 '); (fqq) in toto territorio: Meinsh. p. 35 1). Ta. [Tavastehus| p: Asp. & Th.; Tavastehus Hatili: Welle- nius! et Br. Malmlund!; Vanaja (O. Brusiin): Hult herb.; Va- naja Harviala: Leop. coll. — Sa. Valkiala Uttis in aggeribus (A. L. Selin): Lindb. herb.; Villmanstrand: E. Nyl. & Chyd., Hasselbl. et Simming!; Villmanstrand in moeniis locis arenosis cop. 1883: Svel. herb.; Villmanstrand in moeniis ubique cop.: Hiiyrén in Geogr. F. T. 1903 p. 91; [Ruokolaks] r Siitola Halo- niemi; Hult!; S&iminge: S. Heiskanen in herb. lyc. n. — KI. (fq) circa urbes et in Valamo (!): Fl. Kar. nomine var. /ucea, cfr Angstr. p. 50; Parikkala r Tyrjé sat cop.: Hann.!, efr Linden '’ Nomine Dy. luteae Gilib. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 331 p. 157; Valamo sat parce in coemeterio vetusto 1902: Hayr.; Sortavala: E. Boehm in herb. lyc. n.; var. « Sortavala Mikisalo (G. Lang), var. ¢ Sortavala prope templum (K. H. Hallstrém): Lindb. herb. — Kol. (Schliisselburg: Elfv.!|; ad urbem Petro- savodsk fq (Simming!): Norrl. On. nomine Dr. luteae siliculis glabris, cfr Fl. Kar. et Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; cirea Pe- trosavodsk in pascuis et agris: Giinth. p. 33; circa Petrosavodsk et Derevjannoje!, ad ripam lacus Onega ad Kaskinen! et haud procul a Shoksu, etiam circa Soutujarvi: Caj., vide etiam infra. Kon. Jalguba: Poppius! Tillfallig i Finl.: Fries; torde ej kunna anses riktigt; ]. ¢. p. 151 upptages endast »Finlandia». — Ny1. Angaende férekomsten harstiides nim- nes: »Jag betviflar, att arten finnes vid Helsingfors, 4tm. inom staden. Jag planterade for atskilliga ar sedan nagra ex. fran Borgé i Lappviks- parken. Den hdll sig dar nagra ar och spridde sig, efter hvad jag hérde af Kihlman, till nya kyrkogardsmuren, men har sedan h. o. h. férsvunnit»: Sel. ann. Arten uppgifves afven: [Helsingfors] Mj6lé Torrbacka (elev Gunn. Landtman): Arrh. — Kol. »allmin i sydligaste delen [af dstra Kare- len], observerad anda till nagot norr om Petrosavodsk»: Sahlb. Bidr. San- nolikt ar freqvensen nagot fér hég; jag har dock ej velat utesluta uppgiften. Af var. leiocarpa Lindbl. finnas ex. i H. M. F. fran Kotka, Vibore {en del exemplar), Valamo, Parikkala, (Schliisselburg,| Derevjannoje, Kaski- nen, Petrosavodsk och Jalguba. Cajanders uppgifter afse dessutom ute- slutande denna form. Var. kebecarpa Lindbl. synes salunda vara all- mannare i vestra delen af landet. I Lindb. Enum. anviindas benimnin- garna « genuina Boiss. och ? liocarpa Boiss. Draba muralis L. Adhuc nisi in Alandia, ibique satis raro aut passin, non reperta est. Kalm; in montosis apricis rarius: Prytz; Aland (Selan 1877): Nym. Suppl. p. 32. Al. Finstr6m Bergé Norrgard: Selan!, cfr (Diar. 2, 111, 1878) Medd. VI p. 193 et 201; Geta complur. loc. inter Oster- geta et Bolstaholm!, Saltvik cop. in insulis in Farjsund velut Haraldsbyholmen! et Gullbergsholmen, »Séderholmen», Sund parce prope templum!, Finstr6m Emnias! parce: Arrh. & K.; Hammarland Appelé »Norrgards gardsbacke»: Ch. E. Boldt: Jo- 3532 Draba muralis. mala in pag. eiusdem nominis!, »Platen», »Skarfven» et in com- plur. insulis minoribus in Lumparn et sinubus interioribus: Laur. Fért.; Hammarland Appelé, Sund praedium Rosenberg: Bergr in litt.; Jomala Méckel6é (!), Féglé6 Skrafs6 et cop. in Gripo: Gadol.; Saltvik Slatterholmen in Farjsund (spec. in dupl.!) et Kékar Id6!: Gadolin; Eckeré6 Torp in monte!, Ecker6 in campo arido prope sinum ad austro-occidentem versus a praedio sacer- dotis!: Lindberg; Saltvik Qvarnbo: Lindb. herb.; Jomala Kungs6 contra Bergé: Palmgren in dupl.!; cop. in taeniis par. Lemland 1902: Palmer. Norra el. 6stra Fin}. och Lappl.: Fries; Lapp. fenn. »ad alpes Enontekenses»: Fellm. Lapp., jfir Led. I p. 155 och Beket. p. 546. Dessa uppgifter hafva sikerligen uppstatt i foljd af forvaxling med Dr. muricella Wahlenb. (= Dr. nivalis Lilj.), men ej ens i detta fall vore Fries’ uppg. riktig. Mela Kaav. p. 22 sirskiljer formerna tetrandra Mela och hexandra Mela, Draba ineana L. In Lapponia septentrionali (npromts septentr.-orientali. frequenter inventri indicatur, ceterum ad litora Fenniae, quamvis rarior, occurrit. His annis etiam in Fennia maxime septentr.-occidentali, ubt certe rarissima, lecta est. In monticulis aridis p: Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; var. contorta in maritimis glareosis a Nylandia (Sibbo Léparé) ad Ostrobottniam meridionalem: Spic. | p. 22; Scand. (exc. Lapp.), Fenn.: Nym. Consp. p. 53—54, vide etiam Led. | p. 152, Borg Beitr. p.-99, 112, 133, et, 144 Al. 8 stricta (rr): Bergstr.; 8 stricta (vr) Kokar Flatskar: Bergstr. p. 4; 8 stricta (st fq) in taeniis septentr.-occidentalibus velut Geta Rankoskir, Dané, Gummholm etc.: Hult ann.; Kokar Idé: J. R. Chydenius in dupl.! et Gadolin!; Eckeré Signilsskar : A. G. H.}; f. stricta Eckeré Storby (!): Arrh. & K.; Kékar Hamno, Helsé!, Karlé et in scopulis huic vicinis: Arrh.; Geta Finné (cum f. stricta): Ch. E. Boldt; Lemland Jersé: Laurén!; f. stricta Jo- mala Lagskar (EK. Erikson): Sel. herb.; f. stricta Ecker6é Finbo et ad telonium |»Tullhuset»|, Saltvik Ryss6n et in aliis locis: Lindb. herb. et comm.; p in litoribus lapidosis in parte occidentali et Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o |. 333 media territorii: Bergr., spec. ex Ab. Houtskaér Hjortronskar ! — Ab. Korpo Kalo: Tengstr.!, cfr Zett. & Br. et Rupr. Diatr. p. 25, (ubi ad var. hebecarpam refertur); Korpo Krokskiir (G. Renvall): Lindb. herb.; Hiitis p— st r: Arrh.; Téfsala {»Taivassalo»|: Sé- derman!; Nystad p: Hollm.!; Nystad Hepokari: Kl. Wahlman!; [Nystad] nonnulla spec. ex insula Madonmaa (E. Cajander): Séd., vide etiam sub Al. — Nyl. var. contorta par. Karis in insula minima prope Hummelskiret: His. p. 58!, vide infra; Kyrkslatt Kyrkogardsé ete.: Rosb. Kyrksl. p. 109; [Nurmijiarvi| rr unicum spec. in agro prope stationem Jokela (W. W. Wilkman): Stenr. jnonne adventicia?|; in taeniis rarius: W. Nyl.; Sibbo Léparé Pannkaksholmen: Ohrnberg in herb. Szel., cfr Spic.; Sibbo Pann- kakan (Ester Lindberg 1902): Lindb. herb.; Perno »sédra Altar- skaér»: W. Grefberg! — Ka. Fredrikshamn Py6tsaari : Bergroth! — Ik. Pahasaari ad Kirjola in par. Kakki (Nerv.): Malmb. Sat. Raumo Ristikaari: K. R. Paqvalin!; Rifsé6: A. N. Nordblad in herb. lye. n.; Sastmola: Malmer.! Oa. Kristinestad (!): Sjéberg!; Qvarken, Replot: Broth. in litt; r, in insulis in Qvarken haud infrequens: Laur., spec. e Sundbodan!, cfr Laur. Viixtf., 1. ec. p. 12 et 14-15; usque ad Qvarken: Alc.; Qvarken Karl6é (R. Dahlberg): Lindb. herb.; a Malmegr. etiam ex Oa. enum., vide ceterum infra. Om. nondum adnotata. — Kp. Kemi: Malmegren!; Kemi Studentski ostrow: Bergroth!; {Solovetsk: Selin! et Malmgren !| Ob. Uleaborg Hietasaari 1886 in prato sicco spec. unicum aut perpauca: Zidb. |certe adventicia|, cfr Brenn. Obs. — Kuus. in latere montis ad Nivajirvi jin valle Kutsanjoki]: C. Th. Ny- holm! nomine Dr. hirtae (spec. novellum). — Kk. nondum adno- tata, sed certe investiganda. Li. per Finmarkiam maritimam usque ad Utsjoki sat vul- garis: Wahlenb. p. 176 et 177, cfr S. Castrén p. 351 (in Hush.); fq: Fellm. Lapp.; in campis graminosis per reg. subsilv. et sub- alpinam totius territorii fq — fqq: Kihlm. Ant.. cfr Hult Lappm. p. 79 et 150; Wainio Not. omnino non comm.; Varangria au- stralis [>in districtu Feelles dicto Norvegiae ultimae»|: Wahlenb. Fl. Suec. p. 415; pareius in reg. subalp. et alp. inf. enum. Arrh. ant.; Varangria australis e multis locis enum.: Norm. 334 Draba ineana. Fl. Spee. p. 143, cfr etiam Blytt p. 988. Hartm. p. 206 ete. — iL. ent. Mukkavuoma: Malmberg!, vide etiam Nym. Suppl. p. 32; Lest. non comm.| Lapp. ross. non infrequens, var. conforta rarius: Fellm. Ind.; in campis siccis collibusque fq: N. I. Fellm., cfr |. ec. p. XXIX, Beket. p. 546 etc.; multa spec. in H. M. F. e Lim, Lv., Lp. et Lt; Lindén Ant. non comm.; var. depressa ad pagum Tetrina maris albi cop.: N. |. Fellm., ubi p. 7 etiam describitur, Oa. Vasa: eley F. W. Ehrsirém!; exemplaret ar siikert fran skar- garden; for min del har jag funnit arten vid Israelsskar, ungefar 10 km fran staden. — Li. Uppg. i Fellm. Lapp. har jag med stéd af senare uppg. ansett mig kunna f6ra uteslutande till denna provins. — Lm. Nagon upp- gift, som sikert skulle hianféra sig till denna provins, kiinner jag icke. Artens férekomst i provinsen ar dock synnerligen sannolik. Lindberg framhaller, att formerna hebecarpa Lindbl. och Jeiocarpa Lindbl. hafva betydligt mera systematiskt varde an var. stricta Hartm. Dessutom hafva dessa former hos oss olika utbredning, i det att i SV Finland finnes endast den forra formen, under det den glatta formen, 2 leiocarpa, sirskildt ar utbredd i norr och éster: Lindb, comm. Af exem- plaren i H. M. F. héra namligen samtliga ex. fran Al., Ab. och Ny]. till a hebecarpa. Vidare hora till denna form de enstaka exemplaren fran Kuus. och L. ent. afvensom ett exemplar fran Oa. Kristinestad!, lik- som exemplar fran Li. Inari Toivoniemi! och Naytiimé [»Nejden fjord>!), Lapp. ross. Triostrow!, Kola! och Vaidoguba! Till leiocarpa Lindbl. eller, sasom den iifven kallas, var. contorta Ehrh. héra diremot samtliga exemplar fran Kp., de fataliga exemplaren fran Ka. och Sat. afvensom det éfvervigande flertalet exemplar fran Oa., Li. och Lapp. ross. — Det bor mirkas, att ex. fran Nyl. Karis enligt Lindberg icke h6ér till denna form, ehuru det inlamnats under namnet contorta. Var. stricta Hartm. 6fvergdr utan grins i den vanliga formen. Obe- riknadt de ofvan uppriknade exemplaren fran Al. kunna sésom utprég- lade exemplar af denna form framhallas ex. fran Al. Lemland Jers6!, Ab. Korpo Kalé! och Houtskar!, NyI. Perno >sédra Altarskar»!: Lindb. comm, — Denna form upptages 4tminstone i Brenn. Flor. Var. depressa [N. 1.] Fellm, fran Lv. (se ofvan) utgér enligt Lindberg, som 1905-1906 reviderade formerna af sliktet Draba i H. M. F., endast lagvixta exemplar af ? letocarpa. Draba hirta L. In Lapponia inprimis in regionibus supertoribus occurrit et usque ad 66° 15' ad meridiem versus descendit, praeterea 1 ’ Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 335 etiam f. brachysiliqua (Mela) Lindb. fil. unico loco in Fennia australi ad c. 61° 45’ lecta est. In confinio alpium lapponicarum rarius: Prytz; Fennia bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; maxima pars Lapp.: Fries ‘); Fennia borealis (Prytz): Led. I p. 151, cfr Nym. Syll. p. 200; Lapp.... Fenn. bor. alp.: Nym. Consp. p. 53; Lapp.: Nym. Consp. p. 537), vide etiam DC. Prodr. I p. 169, Kihlm. in Atlas p. 7, Borg Beitr. p. 99, 107, 114, 115, 133 et 147. K1. Sortavala Mikisalo: Wegelius!, cfr Medd. XXIII p. 13, spec. indidem legerunt Poppius! et alii! Haec omnia ad f. bra- chysiliquam (Mela) Lindb. ‘fil. pertinent: Lindb. comm. Kuus. Ruskiakallio ad Paanajarvi: Silén! et Nyberg!, efr Wainio Kasv. nomine var. hebecarpa Lindbl., spec. e Ruskia- kallio etiam retulerunt Montell! et A. L. Backman!; haec omnia ad var. arcticam (J. Vahl) Lindb. fil. pertinent: Lindb. comm.; Oulankajoki: Mela herb.; Kitkajoki Paéaskésenkallio! |haud procul ab Juuma| in fissuris rupium et in rupibus ad Juuma: Broth. litt. et Broth. Ber. 1883 |verisimiliter eadem loca atque insequen- tes, spec. e Piaskosenkallio ad var. arcticam pertinet auct. Lind- berg|; in latere montis |»bargvagg»| ad Juuma in Jakalavuoma!, ad Niskakoski [prope .Jyravankoski| in Kitkajoki haud procul a Juuma: Hirn Fort., cfr Medd. XX p. 8; Kuolajirvi [»Salla»] Haukkakallio: Borg Sel.! Lapp. fenn. in alpibus ad Utsjoki et EKnontekiadinen: Fellm. Lapp., cfr S. Castrén p. 57 (p. 351 in Hush.) et Kihlm. Ant. et vide infra; Ivalo (F. Silén!): Kihlm. Ant. 1); var. lecocarpa infra rupem et in clivo rupis ad Kalkkivaara in Sodankyla, in fissuris rupium in regione betulina ad Koéngiis prope Mare gla- ciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 20; in fissuris rupium ad Saka- tinpahta in reg. silv.: Hult Lappm., cfr |. ¢. p. 85 et 94; Paatsjoki [»Pasvikelven»| (Lund): Blytt p. 987 '); Maskelven: Arrh. ant. 4); \Nyborg etc.: Norm. Fl. Sp. p. 144, vide etiam Blytt p. 985, Hartm. p. 207 etc]. — [L. ent. reg. alp. p, reg. subalp. r: “Leest., efr Grape p. 105; reg. alp. fq: Leest.'); reg. alp. fq: Leest. 2); in ") Nomine Dr. rupestris R. Br. *) Nomine Dr. rupestris var. lawa Lindbl. | 336 Draba hirta. reg. alp. iam in viciniis Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. Lappm. p. 265; Saanavaara!, Koltapahta! et Tsaspelivaara!: Malmberg ; r in reg. alpina in ripa australi lacus Skatjajaur!, Saivaari (i 793 m) ubique, declivi occidentali excepto, cop. in rimis petra- rum et in declivi australi montis Angeloddi (S 680 m): Linden Bidr., cfr Medd. XVII p. 244 et Bot. Centralbl. LX! p. 221, spec. alterum adscriptum Saivovaari ad Jokasjaur!; Kaaresu anto: L. L. Leestadius!, cfr Herb. Mus. Fenn. |[ed. Ij p. 39 not., Hartm. p. 207 ete.| Lapp. ross. ad oram meridionalem peninsulae Lapp. usque ad Ponoj (!) (fq): N. 1 Fellm., cfr Beket. p. 546, spec. e Pono}! nomine Dr. hirta var. inferalpina; ad Raddeoi prope Svjato}- noss (F. Nylander!): N. |. Fellm. 1), cfr Herb. Mus. Fenn. p. ao not.1), Beket. p. 545') ete.; ad peninsulam Turij cop.: Brenn. Add.*)!; Kantalaks: Mela herb.; Shelesna prope Kantalaks: Broth. Wand. p. 4!; Tuitsitunturi! et Tshun |»Tschuinatunturi»!| in reg. alp. inferiore: Axelson & Borg; Tshun (Sahlberg), She- lesna, Tshapoma, Ponoj: Mela Pl; Linden Ant. non comm.; Lujauri urt Kaltuaj! parcissime in fissuris rupium reg. alp. supr., ad promontorium Kenoverskij! inter Pjalitsa et Tshapoma, in saxosis ad rivulum Rusiniha!, Orloff in convalli sabulosa rivuli! et in graminosis humidis!: Kihlman; Ponoj: Broth. exk. p. 77, efr Lindroth in Acta XXVI N:o 4 p. 8-9; Sapadnjinavolok haud procul a Svyjitoj-noss: Brotherus!; f. ad Dr. scandinavicam aceedens ad Ponoj (Laurin): N. I. Fellm., quem |. inspicias. Li. Ett exemplar, taget af E. Nylander & M. Gadd! vid Inari kyrka och inlimnadt under namn af Dr. hirta, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I], hér till Dr. incana: Kihim. Ant., hvarfér afven de 6friga tidigare uppg. md6j- ligen fro osikra och anféras hos Kihlm. Ant. inom klammer. — Var. stricta »almindelig i Fyrre- og Birkeregionen i hele Finmarken»: Lund p. 75, jfr Blytt p. 987 under namn af var. elatior a letocarpa. Atminstone i den del af Finmarken, som riiknas till Finlands botaniska omrade, ar arten ingalunda allman; se t. ex. Arrh, ant. Detsamma giller uppg. »ikke ualmindelig i Fyrre- og Birke-regionen over hele Finmarken til Birke- erendsen»: Lund p. 75 under namn af Dr. hirta L. (Dr. rupestris Br.). Ehuru de finska exemplaren inlamnats under flere olika namn, torde de dock héra till en enda art. Redan i Herb. Mus. Fenn. II p. 134 Nomine Dr. rupestris R. Br. a Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 337 nimndes om Dr. hirta: »includ. Dr. rupestrem R. Br.» och vid sin revision af slaktet Draba i H. M. F. 1905-1906 betonade Lindberg yttermera denna omstandighet, da harigheten, hvarpa de olika arterna skulle skilja sig fran hvarandra, varierar, sa att »t. 0. m. pa samma exemplar kan finnas blad af alldeles olika utseende, beroende pa mycket olika beklaidnad»: Lindb. comm. Hvad formerna angar, ar f. lezocarpa Lindbl. afgjordt mest repre- senterad i H. M. F. Icke blott samtliga exemplar, som inlémnats under namnet Dr. rupestris R. Br., héra till denna form, utan afven manga an- dra, hvilka inlamnats under olika benimningar. Det synes mig diarfoére onédigt att anyo upprakna nimnda exemplar. Framhallas bér mahianda i sammanhang hirmed, att icke blott Dr. rupestris R. Br. utan afven va- rieteter af denna upptagits, sirskildt fran L. ent.; se ofvan i texten. — I Mela Kasy. III betecknas denna form sasom sil]lsyntare an hufvudfor- men (hebecarpa), hvilket icke ar riktigt. Till f. hebecarpa Lindbl. héra de exemplar, som i det féregaende om- namnas fran Kuus. Juuma Jaikelivuoma!, (L. ent. Saanavaara! och Kolta- pahta! en del exemplar], Lim. Tshun! en del exemplar, Lp. Rusiniha!: Lindb. comm. Till f. arctica (J. Vahl) Lindb. fil. ater héra, sasom framgar af det ofvanstaende, 5 ex. fran Kuus., hvaraf 4 fran Ruskiakallio. Denna form anses, sasom kindt, af flere férf., bl. a. Gelert och Neuman, fér att nimna nagra af de senaste, sasom en sidrskild art och har afven sasom art eller underart upptagits fran vart land under namnen Dr. incano-hirta Hartm. eller Dr. dovrensis Fr. Pa ofvan anférda skal anser sig Lindberg endast béra betrakta den saésom en varietet, »utmirkt genom sin ytterst rikliga stjarnharsbekladnad pa blad och skidor»: Lindb, comm. F. brachysiliqua (Mela) Lindb. fil. finnes i H. M. F. fran K1. — Enl. Lindberg ar denna form »nog sé utmarkt genom sina korta skidor, men afviker i intet 6frigt fran den i Kuusamo tagna formen, hvilken ocksa stundom har ratt korta skidor»: Lindb. comm. I Mela Kasy. III beteck- nas denna form saésom rr, och af samma arbete framgar, att Mela beskrif- vit den fran nordliga delen af vart flora-omrade. (nl. min tanke snarast fran L. ent., médjl. fran Kuus.) [Draba fladnizensis Wulf. * lactea Adams ‘). In regione alpina montium Lapponiae enontekiensis lecta est. ") Dr. Wahlenbergit Hartm. auct. plur. etiam Herb. Mus, Fenn. II p. 134. Typis impr. */,, 1906. os 338 Draba fladnizensis. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. . . . alp.: Nym. Consp. p. 53 nomine Dr. lactea, cfr DC. Prodr. I p. 169 nomine Dr. lapponica. L. ent. reg. alp. p, var. laevigata reg. alp. r Peltsana: Leest.; Kilpisjarvi: Malmberg! [ad Tsaspelisvaara spectat]; Tsaspe- lisvaara: Mela Kasy. IV, vide etiam Hartm. p. 207, Herb. Mus. Fenn. II p. 134 ete. De fyndorter, som anféras Norm. Fl. Spec. p. 144—145 m. fl., ligga alla langt fran Finlands grinser; likasa de, som anféras for en form niar- mast Dr. lapponica: Norm. Ind. p. 5. Exemplaret fran Kilpisjarvi tillhor enligt Lindberg Dr. Wahlenbergit f. homotricha Lindbl. = Dr. androsacea Wahlenb. Angaiende Dr. Wahlen- bergit £. heterotricha Lindbl. se under Dr. fladnizensis nivalis. | [Draba fladnizensis «< nivalis ’). In Lapponia enontekiensi, quantum scimus, rarissime lecta est. L. ent. Kilpisjirvi: Malmberg!; Peltsana: Neuman p. 479. Angaende denna hybrid namner Lindberg: »DA i samlingen endast finnes ett enda litet exemplar, ar bestaroningen ej alldeles siker; exem- plaret kunde méjligen vara Dr. fladnizensis * lapponica Wahlenb. (f. hete- rotricha Lindbl.). De tre sma skidor, som finnas pa exemplaret, aro dock sterila och péminna till storlek och form om dem hos bastarden, hvarf6r exemplaret torde hora till denna; harfor talar afven att det synes, att déma af datum, vara taget tillsammans med de formodade f6raldrarna»: Lindb. comm. Da hvardera stamarten enl. Mela Kasv. IV ar tagen pa Tsaspelis- vaara, torde aifven hybriden vara tagen dirstades. Att exemplaret var at hybrid natur framhélls redan tidigare af Svelan, da han bestimde det till Dr. curtisiliqua Zett.; Malmberg kallade det daremot Dr. Wahlenbergtt var. heterotricha Lindbl., jfr Prot. 2, XI, 1867 ete.) [Draba nivalis Liljebl. In regione alpina montium Lapponiae enontekiensis lecta est. ) Draba brachycarpa Lindbl., Dr. curtisiliqua Zett. a Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 339 In Lapp. Torn. montibus subalpinis p: Prytz; Lapp... . alp:: Nym.Consp. p. 53, cir DC. Prodr. I p. 169. L. ent. in iugis .. . tum ipsius iugi alpini ac montium subalpinorum adiacentium Lapponiae ... Tornensis . . . p fq: Wahlenb. p. 174 et 175, cfr 1. c. p. XVIII, Grape p. 105, Prytz et Led. I p. 149 nomine Dr. murvcella; reg. alp. p, var. cur- listliqua reg. alp. r Peltsana: Lest.; Kilpisjarvi [Tsaspelisvaara ex herb.|: Malmberg!, cfr Hartm. p. 207—208, Herb. Mus. Fenn. Hp: 34 “etc. De fyndorter, som anféras Norm. Fl. Spec. p. 145-146 m. f1., ligga alla timligen langt fran Finlands grinser. Angaende uppg., som antagligen afse Dr. muricella Wahlenb. och sdledes borde héra hit, se ofvan p. 332 under Dr. muralis. (Dr. muri- cella upptages sasom sarskild fran Dr. nivalis: DC. Prodr. I p. 168). Arten torde hos oss, sasom af ofvanstaende framgar, hybridisera med Dr. fladnizensis.) Draba alpina L. In summis montibus alpinis Lapponiae enonteliensis et rossicae raro occurrit. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. . . . alp.: Nym. Consp. p. 52; Fenn. non nisi in extima Lapp. or.: Nym. Suppl. p. 31, vide etiam DC. Prodr. I p. 167 et Led. I p. 147. (L. ent. reg. alp. r, in iugo alpium norvegico (Zetterstedt) : Lest., cfr Grape p. 105, Fellm. Lapp., Fries p. 149 et Hartm. p. 208; Saanavaara: Mela herb.; Kilpisjarvi: Malmberg!; Guo- lasjaur in parte norvegica: Lindén Bidr., cfr Lindén in Bot. Centralbl. LXI p. 221, vide etiam Wahlenb. p. XVIII, Norrl. Lappm. p. 265 etc. Lp. Raddeoi et Vjostroguba (F. Nylander!): N. I. Fellm., cfr Beket. p. 545. Li. Utsjoki: S. Castrén p. 57, jfr Prytz; denna uppgift dr sikert oriktig, s& mycket mer som i den férbattrade uppl. (i Hush.) utom Dr. hirta blott upptages Dr. incana, hvilket ar fullkomligt riktigt, jfr Kihlm. Ant. Lindberg framhaller, att de tre exemplar, som finnas i samlingen, alla tillhéra @ legitima Lindbl.: Lindb. comm. Dr. crassifolia Grah. férekommer ej alltfér langt fran Finlands po- litiska granser nim]. Tsatsa ofvan Lyngen: Hartm. p. 208, jfr Norm. FI. Spec. p. 147 ete. 340 Erophila verna. Erophila verna (L.) DC. In parte austro-occidentali Fenniae frequenter procenit; ad septentrionem et orientem versus rarescit et 63° vir su- perat; in Fennia orientali nist rarissime non visa est. Sub- species, in quas nunc dividitur, apud nos non satis explora- tae sunt, vide tamen Brenner in Medd. XXIX p. 125-134. Till.; Till. Icon. 153; Kalm; in campis et collibus aridis fqq: Prytz; maxima pars Fenn.: Fries; {Eur. omn.| exe. etiam Fenn. bor. (et med.) cum Lappon.: Nym. Suppl. p. 32, vide etiam infra, DC. Prodr. I p. 172 et Led. I p. 155—156. Al. fqq: Bergstr.; fq: Arrh. & K. — Ab. fq: Zett. & Br.; Tofsala fq, par. Gustafs nonnullis locis visa: Bergr.; fqq: Arrh. Ann.; fq: Sand.; fq, var. minor Hartm. st fq: Renv.; fq: A. Nyl., Sel., Printz, Flinck et Caj. Kasvist., quem I. inspicias; fqq: Wecks. — Nyl. fq: His.; fq interdum sat cop.: Stenr.; fq: W. Nyl. et Sel. O. Nyl. — Ka. Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 193; (rr) S&kjarvi in pago ad templum: Blom; r Antrea Olki- nuora, Kirvu Sairala!, praedium Raisilé, Kaukola prope tem- plum in clivibus aridis et ad margines viarum: Lindén. — Ik. p: Malmb., spec. e Muola! et Kikisalmi! [= KI. in Herb. Mus. Fenn.]; {frequentior quam ceterae species huius generis et in toto territorio obveniens: Meinsh. p. 36]. Sat. st fg: Malmer.; p, quibusdam annis st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Fort, Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] st fq: Bonsd., cfr Herb. Mus. Fenn. i] p. 184; Sysma& haud procul a templo (Blom): Unon.; Wainio Tav. or. non comm. — Sa. Valkiala st fq: Hult Fort.; Vill- manstrand: Simming! et A. H. Brotherus!; Villmanstrand Park- karila numerosius: Sel. ann.; circa praedium Rautio p (v. Wey- marn): Hult; Mikkeli »kyrkotorget»: Hasselblatt! — K1. Parik- kala r Tyrji ad viam publicam: Hann; occurrit in territorio nostro (Backman, Bergstrém): Norrl. Symb., cfr Fl. Kar.; rr: Backm., vide etiam sub Ik. — Kol. [Schliisselburg: Elfv.;] Sou- tujarvi: Caj., cfr Medd. XXV p. 27. Oa. Niarpes: Nord]. p. 20; usque ad Vasam: Alc.; Kors- holm in aggeribus cire. 1870, nune autem intermortua: Alec. Pi ak Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 341 comm., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134, ubi locus appellatur Gamla Vasa. Eur. (exe. Finm., Nordl., Suec. bor., Ross. bor.): Nym. Consp. p. 54; rittas af Nyman sjilf (se ofvan). — Sa. Juva (Jockas| Huttula (A. Poppius): Moberg Klim. II p. 58; uppg. upptages sAsom uppmaning till vidare under- sdkning. — Oa. Allman i Vasa Hofrittspark 1884-85: Laurén i Medd. XXII p. 42. Sa vidt mig ar bekant, har arten numera gatt ut dirstiides, hvarf6re detta vil maste betraktas sAsom en tillfallig forekomst. — Tb. Rautalampi Koskis (P. J. Aschan): Moberg Klim. p. 74; uppg. torde béra bekriftas. — Sb. Leppivirta: Lundstr.; uppg. ar ganska sannolik, men behéfver dock bekraftas. da arten icke upptages fran Leppivirta af Enw. — lisalmi: elev Hjelmman!; exemplaret ar sikert férvaxladt, jfr Deside- ratkat. p. 20. — Kb. Liperi prastgard (A. J. Europaeus): Moberg Klim. p. 74; arten upptages ej senare hiarifran. Da arten blommar sa tidigt pa varen, att de botaniska exkursio- nerna ofta 4nnu icke tagit sin bérjan, har jag ansett mig béra upptaga nagra osakra uppgifter till niirmare undersékning; ett par osannolika har jag dock férbigatt. Afven # rotundata Lindbl. liksom var. praecox (Stev.) Boiss. fore- kommer hos oss. Hollmén har i Helsingfors tagit denna form i oktober 1879. Angdende var. minor Hartm. se under Ab. Sasom kéndt delas den kollektiva Hrophila verna numera i flere {underjarter, af hvilka sarskildt Jordan uppstallt ett stérre antal. Har i Finland har ingen annan in Brenner offentliggjort nagot om dessa, hvar- f6re jag anser det vara lampligast, att pa detta stille endast hanvisa till hans framstallning i (Prot. 4, IV, 1903) Medd. XXIX p. 125-134, hvari han dels behandlar de former, hvilka forekomma vid Helsingfors jamte nagra fran Nyl. 6fverhufvud, dels p. 132 lamnar bestaémningar af de i H. M. F. befintliga exemplaren. Nagra nya former uppstillas afven. Cochlearia officinalis L. Ad litora Maris glacialis et Maris albi interdum sal- tem frequenter (aut passim?) provenit. Et cum * arctica et cum C. anglica apud nos confusa est, ut distributio viz certa sit. Seand. (exe. Suec.): Nym. Syll. p. 198; Eur. plur. exe. . ..: Nym. Consp. p. 51, cfr DC. Prodr. I p. 173, vide ceterum infra. Kp. Kemi: Fellm. Anteckn. | p. 526; (Solovetsk: Kusn. p. 103). 342 Cochlearia officinalis. Kk. Keret floribus fragrantibus: F. Nyl. Utdr. p. 154, vide ceterum sub Lapp. ross. Li. (fq) in reg. maritima totius Finmarkiae: Lund p. 75, cfr Lund Beretn. p. 45, ubi dicitur »Cochlearierne forsvinde» (i Feelledsdistrikterne|; ex 11 locis in Varangria australi enume- ratur:. Norm: Fl. Spec. Ip. 137. Lapp. ross. ad litora maris p: Fellm. Ind. jad Kk. etiam spectat]; ad litora Maris glacialis non raro: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 546, vide etiam Broth. Wand. p. 9, 10, 11 et 13; maxima ad Kuvshin [prope Semostrow|: Broth. Reseb., (spec. sterile]. Ehuru, sasom framgar af ofvanstaende, ingalunda fa uppgifter fore ligga om C. officinalis, nirmnde dock W. Nylander: »mihi non hie obvia»: W. Nyl. Distr., jfr W. Nyl. Till. p. 302, och 4nnu i Herb. Mus. Fenn. II upptogos endast C. arctica och C. anglica. Vid granskning af hithérande former i H. M. F. hésten 1905 ansag dock Lindberg, att exemplaren fran Li. Varanger Sdholmen pr. Nesseby 1880: Arrhenius & Kihlman!, Lt. Vaidoguba 1885: Brotherus!, Kildin: F. Nylander! och N. I. Fellman!, Kola 1844: F. Nylander! aro alldeles typisk C. officinalis: Lindb. comm. — I sammanhang harmed bér nimnas, att Lindberg anser endast fa exem- plar hora till den typiska * arctica (se under denna), hvaremot flertalet utgé6ra mellanformer. Om de nordiska arterna af slaktet torde for 6frigt galla Ruprechts ord: »quod reliquum est, vereor, ne Cochleariae omnes hic enumeratae ad unam specie pertineant valde variabilem»: Fl. Samoj. p. 21, jfr N. 1. Hella. ps ome. »Ad litora Maris Baltici et Bottnici a Nob. Rudbeckio eam visam refert Lind Scorbut. 35, ubi tamen nobis non obvia fuit»: Fl. Lapp. p. 212. Att denna uppg. ir oriktig framgar redan diraf, att Linné ej] upprepar den i Fl. Suec. — »Kola ({J.] Fellm.), Lapponia (Schrenk!), Finlandia (Schrenk in litt.)»: Led. I p. 157; arten finnes dock icke i Finland i den mening Ledebour begransar det. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; en uppgift, som torde vara byggd pa analogi; arten finnes alldeles icke i storre delen af Finland. Tillaggas ma, att arten upptages »Ab. Kup. Bot. triadg. forv.»: O. Hjelt M. S. och omnimnes sisom odlad redan af Till., hvilket mahiinda kan férklara vissa uppgifter, t. ex. Abo: Moberg Nat p. 135. (I Wirz. ann. siiges: »Ab. vix spontanea»). — Ob. »Skedért star sig intet d6fver vintrarna>: Jul. p. 24. — Fran senare tid féreligga mig veterligen inga uppgifter om att arten blifvit odlad. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 345 Cochlearia * aretica Schlecht. Ad litora Maris glacialis et Maris albi occurrit, unde etiam quamvis, ut videtur, rarissime in Lapponiam interio- rem penetrat. Ab antecedenti et sequenti apud nos vir rite distincta sit. Lapp.: Nym. Suppl. p. 31, vide ceterum infra. (Kp. Solovetsk (Selin): N. I. Fellm., /spec. testatur Lindberg ad f. typicae similitudinem propius accedere.| Kk. nondum certe adnotata, sed verisimiliter observanda. Li. [|Skibegarda-Nyborg, Nyborg|, Miskelven, Angsniis, Sé- holmen et Barnsjarga: Arrh. ant., spec. e Reppen!, cfr etiam Lund Beretn. p. 45, Lund p. 78, Th. Fries p. 184, Norm. ann. p. 12, Hartm. p. 204 ete. {Ad partem ad C. officinalem spec- tat]; Kjelmo: Norm. Fl. Spec. p. 139; Niytim6: Popp. p. 10. Lapp. ross. ad litora Maris glacialis non raro [= »cum priori>]: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XXXIV; Sosnovets, Ponoj: Mela Pl.; Orloff: Kihlm. Ber. p. 13 et Kihlm. Pfl. p. 32; inter Varsina et Cap Skorubejeff: Broth. Wand. p. 13. Vide ceterum infra et sub C. officinali. Typisk C. * arctica finnes i H. M. F. fran Li. Varanger Reppen 1880: Arrhenius & Kihlman!, Lim. Kantalaks 1870: Mela!, Lp. Kislaja guba 1863: Brenner!, Triostrow 1843: F. Nylander!, Lt. Kola 1844: F. Nylander!, eljest endast mellanformer: I.indb. comm. — Att déma af de manga exemplaren i H. M. F. synas dessa mellanformer vara ganska all- manna vid Hvita hafvets och i synnerhet vid Ishafvets strinder (se under C. anglica, da de har anférda uppg. mest torde afse ifragavarande mellan- former). Dylika finnas afven fran Pomoria orientalis Kio: Cajander & Lindroth! — Anmiarkningsvird ar fyndorten Li. Utsjoki Nuorgam prope flumen Tenojoki: Sahlberg! Ett par andra fyndorter i det inre upptagas under C. anglica. Lapp. Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 51. Nyman siger senare: »Fenn. bor. extra Lapp. non adest»: Nym. Suppl. p. 31. Den form, som beskrifves af N. I, Fellm. fran Lt. Kildin och upp- tages sisom C. groenlandica L.?, ar mig okind. Angdende C. groenlandica se f. 6. Nym. Suppl. p. 31. Exemplaret i Fellm. Pl. arct. N:o 27 fran Svyjatoi-noss féres af Nym. Consp. p. 51 till C. oblongifolia DC ; se hirom N. I. Fellm. under C. anglica. 344 Cochlearia anglica, Cochlearia anglica L. Vix certa est, nist forsitan e Lapponia maxime orientali. Lp. Svjatoj-noss: [N. I. Fellman]!, vide ceterum infra, sub Coiemai ere.” arctica: »Litora maris inhabitat ... et adest etiam in Fenn. bor. or. cum Lapp.»: Nym. Suppl. p. 31, se afven Led. I p. 157. Grundar sig pa de foljande uppgifterna och kan diarfére icke vidare anses riktigt. — Kk. Mel- lan Gridiné och Kantalaks: Angstr. p. 51; Knjasha: Mela Pl.; Fedosersk (10 km von Kantalaks} cop.: Broth. Wand. p. 4, se langre fram. — Li. »Coch- learierne forsvinde» {i Felledsdistrikterne]: Lund Beretn. p. 45; »icke ual- mindelig i Havstrandsregionen i hele Finmarken»: Lund p. 75. »Vanske- lig at adskille ... Sikker lokalitet Stromsnesset ved Kaafjurd i Alten»: Norm. Fl. Overs. p. 97. Lunds uppg. bér darfére atminstone tills vidare utga. — Lapp. ross. »ad litora maris fqq»: Fellm. Ind.; »ad litora marium fq cum C. oblongifolia, quae vix varietatis nominis digna videtur»: N. I. Fellm., jfr Beket. p. 546; Kantalaks, Porjeguba, Kaskarantsa (endast Coch- learia), Sosnovets, Devjatoi, vid stranden af Imandra och Sashejka: Mela Pl.; Imandra, Sashejka: Mela herb. Med stéd bl. a. af (J. Fellmans och] N. I. Fellmans uppgifter férdes en stor del af Cochlearia-formerna fran Hvita hafvet och Ishafvet i H. M. F. till denna art, sa att densamma innu i Herb. Mus. Fenn. II p. 59 upp- togs fran 6 provinser. Emellertid uttalade Arrhenius redan pa 1880-talet, att »de flesta exemplar af denna art i samlingen héra enl, min férmodan till C. arctica». Vid granskning af hithérande former i H. M. F. hésten 1903 férklarade afven Lindberg: »Den enda form, som jag skulle vilja fora till C. anglica, om ens denna ir specifikt skild fran C. officinalis, aro exemplaren fran Svjitoj-noss» [pa etiketten star »Svj. nos»]. »Dessa éfver- ensstimma med de ex. jag har fran Danmark, Sverige och England»: Lindb. comm. — Det synes mig icke vara skél att uppréakna alla de exem- plar, till hvilka uppg. i Herb. Mus. Fenn. II hanféra sig. Har ma endast namnas, att bland dessa inga bl. a. exemplar af Brotherus (fran Fedosersk), N. I. Fellman och Mela. Med anledning diraf betviflar jag alldeles icke, att afven exemplaren i Mela herb. fran Imandra liksom flertalet af de nyss antydda tillhéra former stéende emellan C. officinalis och C. * arctica eller eventuellt C. * arctica. Tilliggas bér daremot, att N. I. Fellmans exemplar i Pl. arct. N:o 24 foéres till C. arctica: Nym. Consp. p. 51. Af former omnimnas: Var. fenestrata Br. Stérsta delen af Lappl. och [norra el.) éstra Finland; Fries; Kildin: F, Nyl. Und. p. 52 under namn af C. anglica var. 8. Den upptages afven Herb. Mus. Fenn. [ed. I] fran Lapp. ross. Var. pygmaea N. I. Fellm. Lp. »inter scopulos marinos ad Kislaja guba Lapp. ross. austr. or.»: N. I. Fellm. p. 8, dar den beskrifves. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 345 Var. oblongifolia DC. Se ofvan och under C. arctica. Det kan emellertid sattas 1 fraga, huruvida de exemplar fran Finland, hvilka afses med ifragavarande uppg., alls hdéra till C. anglica, se f. 6. under C. officinalis. Cochlearia danica L. In litoribus marium austro-occidentalium raro oceurrit: ad septentrionem versus fere ad 61°, ad orientem versus usque ad 43° 30' long. procedit. Kalm; in petris maritimis Finl. australis (st fq): Prytz; Fenn. mer.-oce. litor.: Nym. Consp. p. 51, vide etiam DC. Prodr. eps ivo.et. Led. 1p, 157. Al. (»rr»): Bergstr.; Kokar etc.: Bergstr. p. 4; (r) Jomala, Ecker6é, |Kokar| Flatskar: Bergstr. Beskr.; Jomala Griggens 6: Tengstr.!; haud infrequens in scopulis maritimis: Erics.!; Fogl6 (W. Juslin) et Geta Grandal: Hult herb.; Eckero prope Storby (Hult): Kihlm. herb.; Sottunga Kyrklandet r, Foglo Klatskér fq, K6ékar in scopulis ad Karlo: Arrh.; Hammarland pharus Sal- skir (E. Ericsson), Liggningsbadan, Appelé, Geta Rankoskiir (E. Ericsson), in scopulis ad septentrionem versus a Dan6é: Ch. E. Boldt; »Lagskars bakland» et in taeniis australibus (fq) locis idoneis, Seglingeklobben in Delet, Sottunga Masshaga: Laur. Fért.; Ecker6 prope telonium {»tullhuset»!| et Storby (!) prope Karingsund!: Lindberg; Eckerd ins. Hellman (Lindberg), Vardé Graskiir (A. Bomanson): Lindb. herb.; Kékar Espskir: Brenner!; Jomala Hammarudda! et Méckel6!: Palmgren; r Brando »Ljung- skirs kummelgrund!» in pag. Lappo, Nélstérn ad septentrionem versus a Gunnarsten: Bergr. — Ab. Korpo Ahlskaér: Tengstr.!, cfr Zett. & Br.; »in scopulis ad insulam Asp6é C. danica . et in ins. Krakskaér eadem? siliculis orbicularibus, nunquam ellipticis»: Rupr. Diatr. p. 24; Korpo Bokulla: G. Renvall!; Hui- tis p—st fq in taeniis exterioribus: Arrh.; Bromarf Gunnars- érarna: G. Sucksdorff!; (fq) in insulis minoribus exterioribus si- nuum Hango! et Bolaks: Sand.; promontorium Hango in ruinis arcis: Hisinger!; par. Gustafs in scopulis in Skiftet: Hollm.; Nystad L6k6n: Kl. Wahlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. 346 Cochlearia danica. — Nyl. in pag. Hangé: Hiayrén in Geogr. F. T. 1905 p. 203; in taeniis opp. Ekeniis Stengrundsklobben, R6nnharuklobben et Kummelharun ete.: Hayr. Ber., vide infra, spec. ex EKkenas Her- manso Stengrundsk|l|jobben!; Tvarminne ins. Langskir, Helsinge Ostertokan cop.: Svl. ann.; Helsinge Vestertokan: G. Sucksdorff!; Selan in Vestertokan frustra qvaesivit a. 1904; in par. Sibbo in- dicatur: Rupr. Diatr. p. 24; in insula Pentarn (E. Nylander): W. Nyl. p. 209; in scopulo marino prope pharum Sdderskir ‘in Sibbo Ostersundom]: Laurén!; Borga Aggskir in insula austro- occidentali: Szel. O. Nyl.!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. »In arenosis litorum Alandiae, insularum et provinciarum circa Aboam jacentium, Nylandiae et Careliae meridionalis»: Wirz. pl. off.; arten ar hit- tills ej funnen i s6dra Karelen. Stérsta delen af Finl.: Fries; maste anses oritt, jfr W. Nyl. Till. p. 302. — Nyl. Angaende artens forekomst 1 Ekenas- trakten skrifves: »p i den yttersta skirgardszonen, d. v. s. pa de tridlésa klipporna, r i den yttre zonen, saknas i de bada inre zonerna; bergssprin- gor och skrefvor»: Hiayr. Hesperis matronalis L. Saepe colitur et inprimis in parte australi subspontanea in viciniis hortorum etc. occurrit. »Eur. plur. exc. Scand. plur. ..., sed saepe tantum introducta vy. subspont.»:; Nym. Consp. p. 39; »in viciniis hortorum subspontanea per partem australem legitur»: Herb. Mus, Fenn. II p. 134, jfr afven Herh. Mus. Fenn. {ed. Ij, dir arten upptogs bland de vildt vaxande arterna, ehuru betecknad sasom »efferat.», m. fl. Al. p: Bergstr.; flerstides férvildad: Bergstr. Beskr., ex. fran Jo- mala! — Ab. r »f6rekommer foérvildad har och dir omkring tradgardar, sAsom ograis i Akrarna p& Runsala»: Zett. & Br., ex. fran Runsala Bagarla! Uppriiknas af Bergstr. fran Dm. d. v. s. fran mellersta delen af Korpo ete.; speciallokalen kan jag dock ej utreda. Pargas rr stundom férv.: Adl. »Kaukelmaan puutarhassa [Muurilassa] tavataan sité vuosittain, vaikka sita ei ainakaan viimeisini 20 vuotena ole sielli viljelty»: Renv.; Lojo Palo- niemi: Lindb. herb.; »hyvin yleinen koristuskasvi ja sangen usein hiukka- sen metsistynyt»: Caj. Kasvist., jfr l. c. p. 30. — Ny 1. Uppraknas bland forvildade vixter [vid Helsingfors|: W. Nyl. p. 53; Lappviks udden vid Helsingfors sjilfsidd 1875: Sel. ann.; forvildad i Botaniska tradgarden i Helsingfors: Lindb. herb.; Thusby forv. Gammelby: Astr, & H..— Ik. r Kikisalmi: Malmb. — Ta. Lempiiilaé prestg4rd férvildad i tradgarden: h. Malmlund i Lindb. herb.; Kalvola (J. E. Furuhjelm): Prot. 6, V, 1871; Hattula Pelkola inkommen med utlindskt héfré: Hjelt! — Sa. Villman- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 347 strand Parkkarila férvildad 1885: Sel. herb. — Kol. »ad Petrosavodsk in urticeto, sine dubio adventitia»: Fl. Kar.! —- Oa. Vasa: Ale.; [Vasa Aang- kvarn] flere exemplar hvarje ar: Laurén i Medd. XXII p. 38; [Gamla Vasa] allman i groparna: |. c. p. 43. — Om. forvildad fran tradgardarna: Hellstr. p. 137; Gamla Karleby: G. J. Osterman! Uppgifter angaende odlingen inga bl]. a. Brenn. Flor., Ale. IU, Elfy. Ant. p. 35, Medd. XXV p. 81, Leivy. etc., (se afven ofvan under A b.) Afven Hesperis tristis L. odlas stundom; se t. ex. Moberg Nat. p. 134, Medd. XXV p. 15 ete. [Braya alpina Sternb. & Hoppe. Nisi in Norvegia non lecta est, sed haud procul a fini- bus Lapp. enontekiensts. Ad Allipahta cire. 20 km [»2 mil»]| ad septentr.-occidentem versus a Kilpisjarvi: Norrl. Lappm. p. 262 not.!, cfr Blytt p. 999, Norm. FI. Spec. I p. 108, quem I. inspicias, etc. Sisymbrium sophia L. In parte austro-occidentalt frequenter provenit, in opp dis frequens est usque ad 65°, ruri autem inprimis in inte- riore parte multo prius rarescit aut prorsus deest; ad sep- tentrionem versus usque ad 65° 50’ procedit. Till.; Till. leon. 51; Kalm; fq in hortis olitoriis |» kallan- der»|, tectis et agris: Hell. p. 14; in fimetis et ruderatis vulga- ris: Prytz; in cultis, tectis, ruderatis totius patriae: Wirz. pl. off., cfr Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 43; deest in Lappon. (et Fenn. bor. plur.), nisi rarius adsit ad domos novaculorum Lappon. mer. infimae (Wahlenb.): Nym. Suppl. p. 26, vide etiam Dey Prodr)) lepA193: Al. fq: Bergstr. et Arrh. & K.; (r) Brindé Kyrklandet: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann. et Renv.; fq: Sand. et A. Nyl.; p: Sel.; Vihti (»fq»): Printz; Vihti (r) tantum in areis in pag. Vanhala: Flinck; rr Pusula in areis Poso et Kouvola in pago ad templum: Wecks.; Mynamaki st r in hortis prope templum, Mietois st r in nonnullis cultis ad Saari: Caj. 348 Sisymbrium sophia. Kasvist{ieir “lowe py 137 Nyt tqeellis’ We Ny Seck O. Nyl. et Brenn.; Stenr. non comm. — Ka. Haapasaari fq: Selan in Medd. XXV p. 79; (r) Virolahti! in insula Pitkapaasi, etiam in pago Nisiilaks: Blom; r Kaukola ad molam Jarvenpaa, Kirvu in vicinitate templi, Jaiski Ahola in areis: Linden. — Ik. p: Malmb., spec. e Sakkola!, vide etiam sub K1.; \ubique fq in toto territorio: Meinsh. p. 31—32). Sat. p: Malmer.; Raumo: W. Wallenius!; Ulfsby Gam- melby in praediis circa templum cop., in oppido Bjérneborg (!) cop.—copiosissime, Ra&fsé in saburra et ad portum, denique Hvit- tisbofjard in iugo ad templum (K. G. Ollonqvist): Hayr.; r Tyrvaa Vammala et Svenni, Karkku in pago eiusdem nominis et mul- tis annis antea ad praed. sacerdotis (nunc exstinctum), Birkkala ad templum sacell. Ylajarvi (nunc forsitan exstinctum), in oppido Tammerfors 1876 et 1890 saltem (nune exstinctum) et extra territorium Ikalis in oppidulo: Hjelt. — Ta. Saiksmaki fq: Tikk.; st fq: Leop.; Kalvola fq prope culta: Knabe Fort.; |Tavastehus| fq: Asp. & Th. st fq: Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; Jamsa: Szelan!; Sysm& Nya Olkkola: Unonius!; st r Luhanka Kesain, Ahola, Tammijoki, Korpilahti Peuha, Veijo, Paéivakunta: Wainio Tav. or. — Sa. Villmanstrand in moeniis vetustis: Gadol.; p in parte occidentali: Hult; Mikkeli: Hasselblatt!; Nyslott Olofs- borg: Buddén. — K1. in urbibus fq: Fl. Kar.; Parikkala r Savi- kumpu, Kangaskylaé et Roitsonlahti: Hann.; Uukuniemi: Nikl.!; Valamo: Backm.; Impilaks prope templum: Hjelt Ant. p. 65. — Kol. rr Schtjeliki in pago: Elfv.; Petrosavodsk (!) fq: Norrl. On., efr Fl. Kar.; locis aridis arenosis circa Petrosavodsk: Giinth. p.a2: Oa. p usque ad Vasa!: Malmegr.; (fq): Laur. Vaxti. — Tb. vr? Saarijirvi: Broth.!; Hankasalmi: L. M. Runeberg!, vide etiam sub Ta. — Sb. Leppiivirta (fq): Enw.; [Kuopio] p: Mela; Pielavesi: Lundstr. — Kb. Tohmaijarvi (F. E. Hartman): Chyd.; Kide (fq): Brand.; Liperi (fq): Eur. & H.!, spec. e praedio sa- cerdotis; ad territorium [inter Pielisjiirvi et Héytiainen| non pro- cedit: Axels. Putk. p. 40. — Kon. Tolvoja in cultis cop.: Kihlm.!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. Om. fq: Hellstr.; (fq): Tenn., spec. e Nivala!; Pyhajoki r: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 349 Lackstr.; Brahestad in area: E. Studd! — Kp. Soroka: Beket. p. 946 {forsitan confirmatione egeat]. Ob. {Uleaborg| (fq) in collibus aridis et vallibus piceis ve- tustis |»gamla tjardalar>|: Jul. p. 289; Liminka: Hellstroém!, cfr Brenn. Obs.; secundum oram maritimam p et in Muhos ad amnem prope templum!: Brenn. Obs., spec. etiam e Kemi!; (Uleaborg) (fqq): Leiv.; Uleaborg Toppila copiosissime etiam aliis locis in saburra, Uleaborg—Tornea hic illic cop. in areis areno- sis, locis cultis et ad vias: Zidb., cfr Brenn. Obs.; Kemi: M. Castrén p. 334; p in reg. litorali, Kemi in oppido 1889 sat dispersa [»spridd»>|, Simo in insula Kallio, Knihtilé: Keckm., cir |. ec. p. 14; Alatornio Torpa in agris: Hougb. not., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; {(st fq): O. R. Fries p. 160, vide etiam Birg. p. 83). Kk. »ad pagum Kouta»: Fellm. Ind., jfr N. IL Fellm., 1 c¢. p. XXV, Led. I p. 180, Fl. Samoj. p. 13 och Beket. p. 546. — Lk. »ad infimam partem huius Lapp. in agris»: Fellm. Lapp., jfr Led. I p. 180 och FI. Sa- moj. p. 13. — Li. »Den angives ogsaa for Varanger, hvor den dog ei er bemeerket i senere Tider»: Blytt p. 995. — Lt. Kola: Beket. p. 546 (upp- giften beror siikert dirpa, att Led. 1. c. anfér J. Fellmans uppg. for (terri- torium) Kola). — Det forefaller mindre troligt, att arten skulle f6rekomma i Lappland. Wahlenb. p. 180 siger: »ad domos Novacolorum Lapponiae meridionalis intimae rarius»; pA min resa sag jag den ej ens i nordligaste Osterbotten, och fortsittningsvis finnes ingen siker uppg. fran orter norr om Tornea-trakten. Det bér afven ihagkommas, att Lappmarkens grins tidigare raknades lingre mot séder, se Hjelt Kann. p. 52. Hvad siarskildt uppgiften fran Kk. angar, mirkes att N. I. Fellman ej sett arten dirsta- des och att den hittills angifves endast fran ett enda stille i Kp., dir Bergr. ej sett densamma. Sannolikt synes dirfére, att arten varit alldeles till- fallig i Kouta. Sisymbrium altissimum I.. Cum seminibus rarissime introductum est. »Introductum (ut nuperr. etiam Fenniae ad Lojo et Vasa Lindberg, Seelan) legitur»: Nym. Suppl. p. 26, jfr afven Ale. III ete. Ab. Lojo Mongola, »har redan for 7 4r sedan observerats och har sedan dess ej allenast bibehallit sig, utan tilltagit i exemplarens antal; troligen inkommen med héfré fran Ryssland»: S. O. Lindberg i (Prot. 6, XI, 1886) Medd. XV p. 184, ex. af H. Lindberg!; sedan flere Ar forsvun- nen i Lojo: Lindb. comm. — Nyl. Nurmijarvi vagkant vid Rajamaki 350 Sisymbrium altissimum, gard: Stenroos! under namn af Hrysimum pannonicum; Helsingfors Sérnis barlast 1893: elev E. Ohberg!, inl. af Brenner; iakttagen dirstides redan pa 1880-talet: Arrh.; Helsingfors Skatudden afstjalpningsplats 1904: Lindb. comm. — {[Ik. Meinsh. p. 31 upptager arten under namn af S. pannonicum Jacq. fran flere stallen och mycket ymnig vid Petersburg.) — Oa. Vasa (Laurén): Selan i Medd. XV p. 191; [Vasa angkvarn] stallvis: Laurén i Medd. XXII p. 38! under namn af S. pannonicum Jacq.; redan 1878 tagen darstides af O. Hallstén! och 1879 af Hjelt! — Ob. Uleaborg Toppila: F, Nylander! I Lindb. Enum. anvindes fér denna art benamningen S. sinapistrum Crantz. Sisymbrium austriacum Jacy. In saburra rarissime occurrit. Oa. Vasa [vid angkvarnen] pa barlast (Lauren): Selan i (Prot. 7, IV, 1888) Medd. XV p. 222; [Vasa dngkvarn] i par exemplar alla ar: Laurén i Medd. XXII p. 38. Sisymbrium Loeselii L. Raro quamvis interdum coptiose disseminatur. Ab. Lojo Mongola ett enda stort exemplar 1886: 8. O. Lindberg i (Prot. 6, XI, 1886) Medd. XV p. 184, ex. af H. Lindberg!; Lojo SOLhem 1 ex. pA sophég: Lindb. herb. — Nyl. Helsingfors tillsammans med S. altissimum: Lindb. comm. — Ka. Viborg! plétsligen ar 1888 i stor ym- nighet pa ett vidstriackt omrade af den stora plan, hvarpa aret forut landt- bruksutstaéllningen var férlagd ... sedermera har den betydligt aftagit. . .: Zilliacus i (Prot. 1, II, 1890) Medd. XVIII p. 201. — Ik. Sakkola ett ex. a tradesaker i kyrkobyn 1894: Lindb. comm.!; Nykyrka Sykiéla Musta- maki station potatisiker midt emot stationen 1900: O. A. Gréndahl! — Oa. {Vasa angkvarn!] »Ofantligt ymnig, bildar invid angkvarnen mans- héga bestand och har spridt sig lings stranden langt mot jarnvagsbryg- gan. Antraffad pa lindor och i esplanaderna flerstides i staden»: Laurén i Medd. XXII p. 38; ymnig 4nnu 1892, men numera mig veterligen f6r- svunnen: Hjelt. — Sb. Kuopio in horto publico: J. Pekkarinen! — Om. Brahestad Lundbergs Angkvarn 1888: Blom! — Ob. >Ett 1 m [»3~-4 fot»] hégt exemplar i full blom invid jarnvagen nira Uleaborg antraffades i sept. 1887»: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Uledborg] (»st fq»): Leiv., se afven L. Y. 1904 p. 236. Jfr f. 6. om férekomsten Ale. II och Mela Kasy. IV. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N;o 1. 351 Sisymbrium officinale (L.) Scop. In oppidis Fenniae australis usque ad 61°, ruri autem tantum nonnullis plagis in parte maxime australi frequenter procentt; in oppidis persistens usque ad 63° 50’ et adventi- ctum usque ad 65° 45’ procedit, rurt supra 61° 50’ vie vi- sum est. Till.; Kalm; praecipue ad sepes et pagos: Hell. p. 14; ad vias et pagos fq: Prytz; in ruderatis et ad domos Fenniae au- stralis: Wirz. pl. off., cfr Fries; observandum annon dilatatam per patriam habeat obvenientiam: W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc. Scand. bor.: Nym. Consp. p. 44; deest etiam in Fenn. bor. (cum Lapp.) et med. plur. (adest in Ostrob.): Nym. Suppl. p. 27, vide etiam DC. Prodr. I p. 191 et Led. I p. 176-177. Al. st fq: Bergstr. et Arrh. & K.; (st r) Brand6é Kyrklan- det, Kumlinge in pago Kumlinge: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; (st r) Inié Applé: Bergy.; (fq — fqq): Arrh. Ann.; fq: Sand.; st fq: Renv.; p: Sel.; Vihti fq: Printz et Flinck; st r Pusula in compluribus areis pagi ad templum: Wecks.; Mietois (rr) 2 spec. ad viam publicam prope Lehtis: Caj. Kasvist., quem 1. conspicias, cir |. c. p. 137; Nystad: Séd.; A. Nyl. non comm. — Nyl. fq: His., W. Nyl., Sal. O. Nyl. et Brenn.; [Nurmijirvil (rr) ad viam publicam prope templum parce: Stenr. — Ka. Haapasaari fq: Selan in Medd. XXV p. 79; Fredrikshamn (|): Fl. Kar.; Viborg st fq: Malmb.; r Kirvu ad praedium sacerdotis, Jaaski Jarvenkylé in areis!: Linden; Blom non comm. — Ik. st fq Kakisalmi (!) et Kakki!: Malmb.; [p: Meinsh. p. 31, vide etiam FI. Ingr. p. 88]. Sat. Raumo (!), Tyrvaa, Ulfsby: Malmer.; in oppido Bjér- neborg, Rafsé etiam r in Hvittisbofjard (K. G. Ollonqvist): Hayr.; r Karkku ad praedium sacerdotis et pag. Karkku, ambobus locis nunc exstinctum est, Palviala unicum spec. 1903, Kulju multis annis, sed nunc exstinctum, et Sarkola, Mouhijirvi Salmis!: Hjelt; Birkkala: Carlss. — Ta. Saaksmiki (fq): Tikk.; Aito cop., Salo, Haltia, Pakkala etc.: Leop.; Kalvola haud infrequens: Knabe Fort.; [Tavastehus] fq: Asp. & Th.; p in pagis: Norrl. s. 6. Tav.; Sysm& ad molendinam Tainio!, Storby et complur. 3d2 Sisymbrium officinale. aliis locis in vicinitate templi: Unon.; r Luhanka Tammijarvi: Wainio Tav. or.! — Sa. Villmanstrand: Simming!; Nyslott p intra oppidum: Buddén, spec. in dupl. leg. Enwald! Oa. r Gamla et Nya Vasa introductum: Laur., vide infra. Om. r Gamla Karleby semper in eodem loco, serius di- vulgatum: Hellstr.!|; Gamla Karleby persistere videtur: Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Brahestad, ut videtur, in saburra: Zidb. Sat. Kyré: Asp; uppg. kan icke anses fullt riktig. Printz sag ar- ten forsta gingen i Kyré 1904, sannolikt inkommen med emballage till Kyréfors: Printz comm. — K1. Herb. Mus. Fenn. (ed. Ij och II p. 59 han- for sig till exemplaret fran Kikisalmi. — Kol. Petrosavodsk: Sahlb. Bidr.; férekomsten fornekas af Norrlin. — Oa. [Vasa 4ngkvarn] stallvis: Laurén i Medd. XXII p. 38; Vasa Angbatsbrygga sparsamt: 1. c. p. 41. Det b6ér ihaigkommas, att Laurén ej upptager arten i Vaxtf., hvarfére den harstades maste riknas bland tillfalliga arter. — Ob. Uledborg pa barlast: Hougb.; Uleaborg Korkeasuari: Mela herb.; [Uledborg] Arligen, ehuru sparsamt, pa barlast vid Toppila, dessutom pA barlast i Kemi och Tornea: Zidb., jir Brenn. Obs.; »Ule&borg in saburra navalix: Herb. Mus. Fenn. II p. 134, ex. taget af Brenner!; [Uleaborg) (fq): Leiv.; f6rekom 1892 taml. rikligt i Kemi stad, Simo Kallio 1888 och 1892 (rikl.): Keckm. Alliaria officinalis Andrz. Vix spontanea nisi in Alandia, ubi raro obvia est; in reliqua Fennia inprimis australi rarissime disseminatur, sed per multos annos persistit, Till.. Till. Icon. 60 cult; Kalm; Hell. p. 14, vide infra; in cultis umbrosis pinguioribus Finl. inferioris minus fq: Prytz; ad sepes Alandiae et prov. maxime australium: Wirz. pl. off., vide infra; Fennia merid. oce.: Fries; Eur. omn. exe... . Fenn.: Nym. Consp. p. 40; Fenn. adest in ins. Aland. (et casu Aboae, Nyland. ete.): Nym. Suppl. p. 24, vide etiam DC. Prodr. I p. 196 et Led. I p. 182—183. Al. r: Bergstr.; st r [Fégl6) Gripé (!), [Kokar] Id6: Bergstr. Beskr.; Féglé Gripé: Elfving in herb. Hjelt; Kumlinge Ingers- holmen!, Briindé Bjérké Espskiir: Laur. Foért., cfr Bergr. Ab. >r pa en gata i Abo»: Zett. & Br.!, jfr Herb. Mus. Fenn.; af uppg. vid Epilobium roseum framgar att stillet var belaiget nara f. d. bota- niska tridgarden; Kuppis: E, G. Printz et E. Reuter; [Nystad] »Sauna- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 3d3 sillan rannalla painolastilla (V. Sandback)»: Sdd.; se afven nagot langre fram. — Nyl. Fagervik: S. Nilsson!; »ad Helsingforsiam G. A. af Hall- stré6m, sed locus specialis haud adnotatus»: W. Nyl.; Helsingfors Botaniska tridgarden: Brenner!; W. Nylanders uppgift hianfér sig troligtvis afven till denna tradgard; sa langt tillbaka jag minnes har den funnits i Bota- niska tradgarden och finnes dar fnnu ratt ymnigt: Lindb. comm.; forekommer pa holmen Sumparn nira Helsingfors timligen talrikt A4tminstone sedan ar 1863, har ocksa férvildat sig i Lappviks tridgard 1900: Sel. ann. — K a. »Sakjarvi in dumeto ad Ristiniemi»: Blom! — Sat. Kjulo: elev Ce- dercreutz!, jfr Ale. III. — Ob. Uleaborg (Toppila?) 1883, troligen fa eller ett enda stand: Zidb., jfr Brenn. Obs,; Uleaborg 1884: S. W. Liljeblom! Det framgar tydligt af de flesta uppgifterna (utom Bloms), att arten pa fasta Finland endast fr tillfallig eller forvildad; Prytz och Wirzéns uppg. aro darfé6re ej fullt exakta. — Hellenii uppgift lyder: »vaxer gemen- ligen med den férra» [Erystmum officinale = Sisymbrium officinale) och ar saledes ej heller fullt riktig, — Fran Ab. Kimito Storvik Akerbacke: Ols- son! féreligger visserligen en uppgift, som skulle tyda pA spontan fore- komst, men denna uppg. kan ej anses palitlig. Eutrema Edwardsii R. Br. In Lapponia rossica maxime orientali trans 59° long. et ultra 67° lat. Lappon. or: Nym. Consp. p. 45, vide etiam Nym. Suppl. p. 27 nomine Sisymbrium Edwardsii Trautv. et Lindb. Pfl. p. 12. Lp. »In Lapp. Ross. bor. or. ad Raddeoi (F. Nylander!) et Katschkofka, unde spec. unicum reportavi»: N. I. Fellm., cfr I. c. p. XXV et Beket. p. 547; Orloff: Broth. exk. p. 80!, cfr Broth. Utdr. p. 131 et Lindroth in Acta XXII N:o 3 p. 9; Or- loff in tundra aperta humidiuscula late sparsa: Kihlman!; Orloff cop. [»charakteristisch»|]: Kihlm. Bericht p. 14!; ad rivum Rusi- niha inter Ponoj et Orloff haud infrequens et late sparsa [»ytterst spridd»|: Broth. exk. p. 79!, vide infra. »Rare a Ponoj»: N. I. Fellm. Lettre p. 500, Ehuru exemplar fran Ponoj, tagna af A. H. & V. F. Brotherus, finnas i Hults herb., formodar jag dock att hirmed afses nagon af de ofvannimnda lokalerna, di Bro- therus i ett bref siger, att den ej férekom vid sjilfva Ponoj. Angdende artens férekomst vid Rusiniha skrifves: »f6rekommer har pa torra stillen bland mossor och gris, ej sa alldeles sillsynt, men ytterst spridd . . . {hvarfér arten] pa ett mirkvirdigt sitt undandrager sig uppmiarksamheten»: Broth. exk. p. 79. — I bref af 3, XI, 1903 nimner Brotherus, att han af lap- parne fatt den upplysningen, att Raddeoi ligger i narheten af Svjatoj-noss. Typis impr. */,, 1906. 23 354 Conringia orientalis. Conringia orientalis (L.) Andrz. In saburra rarissime lecta est. N yl. [Helsingfors| Sdrnis d. 9 sept. 1888: Lindberg i Medd. XVIII p. 201. —- Oa. Vasa angkvarn: Ale. III. Erysimum cheiranthoides L. In maxima parte Fenniae fere ad 66° frequenter (in- terdum frequentissime) provenit, magis ad septentrionem ver- sus quamquam nonnullis saltem plagis rarescit, tamen usque ad 68° 30' adnotatum est. Fq (aut fqq’)) in Fennia usque ad 65° inveniri consentiunt plurimi auctores (exceptiones vide infra), cfr Kalm et Prytz; ma- xima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 42; deest in ultima Lappon.: Nym. Suppl. p. 25, vide etiam DC. Prodr lp. 198et Leds lp. 189: Ob. fqq: Brenn. Obs., vide infra, et Leiv.; (st fq) in Kemi: Jul. p. 289, cfr M. Castrén p. 332; fqq: Keckm.; Pudasjarvi fq: C. Brand.; Alatornio Torpa fq: Hougb. not.; [fq: O. R. Fries p. 160, vide etiam Birg. p. 83;] r Ylitornio Pello, Rovaniemi Tarkiainen! et Paavola in pago Sonkkajarvi: Hjelt & H. — Kuus. (fq): Wainio Kasv., spec. leg. Nyberg!; compluribus locis in vicinitate templi in agris, ad Péatalo ad septentrionem versus a Paanajirvi in agro: Hirn Fort. — Kk. (fq): Wainio Kasv.; Koutajirvi, Knjasha (!) in agro, Ruanjarvi: Mela Pl. Lk. {Sodankyla) in cultis per totum territorium (fq): Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XVIII et Herb. Mus. Fenn. II p. 134; in agris . . . partis silvaticae Lapp. suecicarum parcius usque ad Mutenia {cfr Wainio Not.| {»Muttania»] Lapp. Kemensis: Wahlenb. p. 180 et 181; haud infrequens: Fellm. Lapp., cfr Led. I p. 189 etc. et vide infra; fq in agris in Kemijarvi et Sodankylé usque ad Sattanen: Wainio Not., cfr l. c. p. 30 et Hult Lappm.; Kuolajirvi [»Salla»| Kurtinkyla: Borg & Ranta- niemi! — Li. Kultala >a me lectum»: Wainio Not. {num adven- ticium?]; in territorio nostro desiderari videtur: Kihlm. Ant. — 1) Arrh, Ann., Flinck, Wecks., Caj. Kasvist., W. Nyl., Blom, [Meinsh. p. 33,] Leop., Hult, Enw., Mela, Axels. Putk. et Must. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 3dDD (L. ent. vide Wahlenb. et cfr Leest., sed vix ad partem fenni- cam spectat.| Lim. usque ad Kantalaks (fq): Fellm. Ind., vide ceterum infra; in parte inferiore usque ad pag. Kantalaks p: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVII, Beket. p. 547 et Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Juonni in propatulo!, ad amnem Talvijoki! ad casas eorum, qui arborum truncos flumine devehunt [»tukkilaisten pirtilla>|: Axelson & Borg! Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; st fq, »Kumlinge endast vid Krokarna (?)»: Bergr. — Nyl. »fqq, forma H. alpinum quoque obvenit»: W. Nyl. — Ka. st fq: Lindén. — Ob. och Ok. Nor., Obor. och Caj. [= OK.] fqq, i de nordligaste delarne r, i Caj. or. fq, fran Tornea ej an- tecknad, enum.: Brenn. Obs., dir flere uppg. anféras. Fran Tornea trakten foreligger numera Hougbergs uppg. — Lapp. ross. »caeterum tantum ad fluvios Kuollejoki et Tuloma legi»: Fellm. Ind., jfr Led. I p. 189 och N. I Fellm. Da ingen botanist efter J. Fellman sett arten i dessa trakter, misstinker jag forvaixling. Pa min resa i Ob. och Lk. sdg jag ingen- stades i Lappland E. cheiranthoides, hvaremot E. hieraciifolium vid Kittila tillfalligtvis forekom afven i aker. Med anledning haraf har jag fort uppg. i Fellm. Lapp. uteslutande till Lk. Var. procumbens Hartm. Al. p: Bergstr. — Ny 1. Fagervik: His. — Formen siarskiljes ej vidare. Erysimum cheiranthoides var. nodosum Fr. Adhuc nisi unico loco Fenniae interioris non lectum. Sb. Jorois parce in ponte arenae {»sandbro»] Kumpuranta 3 km ab Jarvikylé: Lindberg! in Medd. XX p. 3, cfr l. c. p. 14 et Bot. Not. 1894 p. 45. Erysimum odoratum Ehrh. Per errorem indicatum est. N yl. (Nurmijarvi] »Kasyaa Rajamien talon pihamaallay: Stenr. un- der namn af E. pannonicum DC. Enligt Lindberg tillhér exemplaret Si- symbrium altissimum. Erysimum hieraciifolium L. '). Inprimis ad oram marium lacuumque Ladoga et Onega, ubi plerumque passim (aut rarius, nonnullis autem plagis *) Var. virgatum Roth, vide infra. 356 Erysimum hieraciifolium. maiore frequentia invent indicatur) obvium,; in Lapponia et Kuusamo etiam in interiore parte occurrit; in reliqua au- tem Fennia nisi rarissime non adnotatum est. In oris maritimis Finl. austral. locis elatis minus fq: Prytz; var. alpinum maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; saltem in Fennia meridionali et adhuc in Valamo occurrit: W. Nyl. Distr.; Fenn. plur. . . . adest: Nym. Suppl. p. 25, vide ceterum infra et Borg Beitr. p. 99. Al. p in taeniis [»C n., so.»|; Bergstr.; Geta, Fogl6: Bergstr. Beskr.; Lagneskir: Tengstr.!; Hammarland pag. Applé Masklobb: Eriksson!; Geta Gummholm: Hult ann.; Kékar prope Hels6 et Ido: Arrh.; Geta in insula austro-occidentem versus a Mattskir (E. Eriesson), Hallé, Isaksé: Ch. E. Boldt; Ecker6 Langviken: Lindb. herb.; in taeniis Mariehamn: Laurén!; p: Bergr. — Ab. r: Zett. & Br., spec. e Kuusté ad ruinas!; Pargas Pexor: Adl., spec. leg. I. Ringbom!; Pargas ins. Alon fq in calcariis etc. sae- peque copiose, non autem in ceteris insulis: Arrh. Ann.; Naden- dal: Elfving!; {Pojo] Fiskars (A. E. Christiernin): His.; Bromarf Kadermo in litore marino: G. Sucksdorff!; [Mynaémaki] rr non- nulla spec. magna a. 1897 in ripa australi lapidosa lacus Kivi- jarvi: Caj. Kasvist.; Nystad p cop. ex. gr. Lill-Birkholm: Hollm.; {Nystad} Laajo contra Hanko circ. 10 spec. [»kymmenkunta»| (Cajander): Séd. — Nyl. Esbo L6f6é: Kihlm.!; Esbo Lill-Bodé: Lindb. herb.; Mj6J6 et ad urbem: W. Nyl.; Helsingfors Lapp- viksudden: Svel. herb.; Helsingfors Bbrunnsparken: Szel. ann. et Lindb. comm.; Helsingfors Vestertokan: G. Sucksdorff!; p in ma- ritimis: Sel. O. Nyl., spec. e Borga Aggskir!; Sibbo Krimar- darna: Sel. herb.; |Hogland] spec. parva in Suurkyla, complur. loc. (E. Nyl. Ber.): Brenn. — Ka. Fredrikshamn: Selan & Strom- borg!; Lavansaari: E. Nylander!, cfr: Brenn.; Viborg: Hjelt. — Ik. r Kakisalmi!, Kakki (B. Alfthan): Malmb.; Pyhajarvi Sortan- laks in litore lacus Ladoga: Lindb. comm.; Konnevits: J. V. Johnsson in dupl.!; {hic illic in reg. maritima . . . Lachta fq: Meinsh. p. 33+); ad oram Sinus fennici in insula Karavallaiski (num in Isthmo?|: Schmalhausen p. 52 !)). ') Nomine #, strictum Gaertn. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 3d7 Sat. p in maritimis: Malmgr., spec. e Sastmola!; Raumo Nurmis: Simming!; Bjérneborg p et parcissime — sat cop. in insulis maritimis et insulis, quae antea ad ostium fuerunt: Hayr. — Ta. Jaala Konoja: Klingstedt!, cfr Medd. XXVII p. 11. — Kl. p, in Valamo (!) vulgaris: Fl. Kar.; r Impilaks Viipula: Hjelt! — Kol. Soutujarvi: Cajander & Lindroth! Oa. p in maritimis: Malmgr.; Qvarken st fq: Laur. Vaxtt., cfr ]. ce. p. 12 et 14, spec. e Vasa! — Kon. r Saoneshje Schungu in gradu rupis argillaceo-schistosae: Norrl. On.!; circa Kusa- randa: Giinth. p. 33. Om. |Kalajoki] st fq ad oram: Tenn., spec. e Kalajoki Rahjankylé ins. Pdéllai!; Pyhajoki r Hyytiéma: Lackstr.; Brahe- stad ins. Stor-Kraseli: Blom!, vide etiam sub Ob. — Kp. [So- lovetsk! et] Soroka!: Selin, vide etiam Beket. p. 547'); Usma ad flumen Kemi prope Mare album: Malmgren!; Studentski ostrow cire. 10 km ad septentrionem versus a Kemi: Bergroth! Ob. in Ostrob. legitur haecce planta praecipue in litore totius Sinus bottnici in Kemi!, Pyhajoki etc.: Hellstr. Distr. p. 22; st fg in Kemi et usque ad Pyhiajoki nescio an descendat: Hellstr. p. 135 {non autem in Om. in ipso territorio|; Liminka: Hellstrom in dupl.!; st r Rovaniemi, Tervola! ad pontonem ad meridiem versus a Romsi, Kemi Riisky ete., Tornea, Simo prope Ruikka, Kuivaniemi Kestili, li! Ronti: Brenn. Obs., vide Zidb. paullo infra; {Uleaborg| (st fq) in insulis maritimis: Leiv.; p in Kemi prope oppidum, circa templum, Torvinen etc., e par. Simo (haud) adnotatum: Keckm., cfr l. c. p. 7, 14 et 16; Tornea, Rovaniemi (in herbariis alumnorum): Zidb., cfr Brenn. Obs. [confirmatione egeat|; |p in taeniis et ad Tornea, sed semper parcissime: . R. Fries p. 160 ?)]. — Kuus. Ruskiakallio: Nyberg!, cfr Wainio Kasv.; Oulankajoki ad Sovajoki: Hirn Fort. — Kk. Keret: F. Nylander!; Sonostrow: Mela Pl.; Fedosersk r: Broth. Wand. p. 4; |verisimiliter haud infrequens in hac provincia). Lk. r Kittilé (!) in multis pratis ad Aakenusjoki! et in pago Kittila, Kolari contra Huukki!: Hjelt & H.; in cultis declivi- ‘) Nomine E. strictum Gaertn. *) Nomine #. alpinum Fr. 358 Erysimum hieraciifolium. busque arenosis fluviorum ad culta p at parcius: Blom Bidr.; extra alpes in rupe calcarea ad Akankoski Lapp. kemensis in- ferioris fq lectus: Wahlenb. p. 1817); ad flumine Utsjoki, Paats- joki et Kitinen p: Fellm. Lapp.'); Sodankyla ad Kalkkivaara, in litore et prato graminoso ad pag. Sodankyla, in campo her- bido ad Rovanen, in luco et in articulis rupium ad Kongis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr l. ¢. p. 21; in fissuris rupium ad Sakatinpahta et in colle herbido ad Rovanen: Hult Lappm.; Kuolajirvi {»Salla»| Vuorijarvi! et in insula arenosa saepe inundata in fluvio Ala-Kutsa!: Borg & Rantaniemi; Inari Leuto- lahti ad lac. Muddusjirvi [>Liutolahti»!|: Silén, cfr Kihlm. Ant.; Varangria austr. Paatsjoki [»Pasvikelven»| Svanvik cire. 1860: Norm. FI]. Spec. p. 111, vide etiam Blytt p. 997, Hartm. p. 187 etc. — [L. ent. Koltapahta: Malmberg!, cfr Diar. 2, XI, 1867, vide etiam Hartm. p. 187 etc.| Lapp. ross. ad lacus Kuolle- et Pollomjaur, flumina Kuolle- jok, Tuloma et Jakobselfven nec non ad isthmum Karelsgam- men: Fellm. Ind.1); locis siccioribus per totam Lapp. orienta- lem ubique (fq): N. I. Fellm., cfr Beket. p. 5477); p in ripis prope ostium fluminis Nuotjok, cop. ad catarractam Tuloma, in ripis lacus Nuotjavr haud adnotatum: Linden Bidr.; spec. adsunt e Lim., Lv., Lp., Lt.; in Mela Pl. e multis locis adno- tatum, vide etiam Broth. Wand. p. 4. De jamforelsevis fa uppgifter fran flora-omradet, hvilka inga under annat namn an FE. hieraciifolium, har jag i det foregaende sékt sarskilja, ehuru jag ar 6fvertygad om, att alla uppgifterna afse en och samma form. — Ledebour Ater for I p. 111 Wahlenbergs och J. Fellmans uppgifter till Cheiranthus alpinus, under det enligt Prytz och Schrenk E. strictum Gaertn. upptages fran Finland och Lappland: |. ¢. I p. 189. — Fries for hela den skandinaviska formen till EH. alpinum Smith. Likasé upptages * alpinum Fr, Seand. (exc. Dan.): Nym. Consp. p. 41 Nyl. Thusby ej sillsynt: Astr. & H.; uppg. forefaller osannolik, men upptages dock sdsom uppmaning till vidare undersékningar. — Sat. Kyré: Asp; sikert alldeles oritt. — Ok. Kajana (W. Nylander): Hellstr. Distr. p. 22, jfr Brenn. Obs.; uppg. har mdjligtvis uppkommit darigenom, att Nylander upptager EF. alpinum sasom var. af E. cheiranthoides, under det Hellstrém betraktade det férra namnet sisom synonym till HE. hiera- ') Nomine Cheiranthus alpinus Wahlenb. *) Nomine EH. strictum Gaertn. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 359 cuifolium. — Kp. Ponosero: Beket. p. 5471); manne harmed afses Paanajarvi i denna provins?; uppg. torde i hvarje handelse beh6fva bekriftas. — Lm, Artens férekomst harstades ar hégst sannolik, men nagon otvetydig upp- gift kanner jag icke. Kihlman framhaller, att arten i Helsingfors-trakten ar en exklusiy kustvaxt: Medd. XVIII p. 264. --- I Ik. betraktar Berghell pA grund af Lindbergs uppgifter arten sasom en reliktvaxt: Fennia XIII N:o 2 p. 28. Alla vara exemplar tillhéra f. 6. den helbladiga eller si godt som helbladiga formen var. virgatum Roth: Lindb. comm. Camelina’) microcarpa Andrz. °). In Fennia rarissime et prorsus adventicia invenitur. Till. Icon. 107 enl. O. Hjelt Nat. p. 55; Fries Ofvers. hinfér figuren med mera skal till C. linicola [»C. foetida»}|. »Eur. plur. (exc... . Fenn. plur.)»; Nym. Consp. p. 58. »Cum var. microcarpa Andr. omnino advyen- ticia praesertim inter Linum usitatissimum»: Herb. Mus. Fenn. II p. 134, jfir afven Trautv. Incr. p. 83—84, Brenn. Flor., Mela Kasy. etc. — Ab. {Pa barlastplatsen vid Abo slott] i nagra fa exemplar: Sel. Frév. — Ny. Helsingfors Skatudden vid Kanalgatan 1902: Lindberg!; Hogland i ett potatisland i Pohjakyla: Sel. O. Nyl., jfr Brenn, Arten uppriiknas senare bland f6rut anmarkta vaxter, som icke [1898] antraffats pA Hogland: Selan i Medd. XXV p. 74. — Ta. st fq i linakrar: Leop; afser sikert C. linicola; i akrar flerstides: Norrl. s. 6. Tav.; var. microcarpa »fanns 1868 i en lin- aker i Koski, utsadet fran Riga: Norrl. s. 6. Tav.; exemplar finnas hvyar- ken af hufvudformen eller varieteten; den forra afser antagligen ©. gla- brata DC. (eller méjl. * C. macrocarpa). — K1. »rr Palkjairvi Kuhilasvaara»: Hjelt Ant. p. 65!; exemplaret, som vixte i en ragaker, tillhér * C. glabrata. Detsamma Ar antagligen fallet med ett exemplar fran Palkjairvi i herb. lye. n, taget af H. KE. Arppe. — Om. Brahestad Lundbergs Angkvarn: Blom! — Ob. Uleaborg [Toppila] pa barlast och ruderatplats: Zidb., jir Brenn. Obs., dir arten anféres sdsom tillfallig. Mahinda afser uppg. dock * C. glabrata. [R: O. R. Fries p. 160, jfr Birg. p. 83; om arten varit riktigt bestamd, ar den tydligen alldeles tillfallig hiirstides]. Arten upptogs i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] fran Ny1. och KI., men dessa exemplar yoro ej riktigt bestimda. Jfr afven Trautv. Incr. p. 83 och 84, dar arten bl. a. upptages fran Fennia. ‘) Under namn at EF. strictum Gaertn. *) Plantas huius generis in H. M. F. asservatas a. 1905—1906 recen- suit Harald Lindberg, cfr Diar. 5, V, 1906. *) C. silvestris Wallr. auct. omnes apud nos etiam Herb. Mus. Fenn. RE Gp.) kB 42 360 Camelina glabrata. * Camelina glabrata DC. '). In Fennia vie nisi rara et adventicia occurrit. Quae nomine C. sativa apud nos indicata est maximam saltem partem ad * C. macrocarpam (Heuff.) pertinet. »In agris inter segetes per australes et medias Fenniae provincias Nykarleby, Nurmes»: Wirz. pl. off., jfr Led. I p. 196; arten har hittills ej blifvit bekraftad fran de uppgifna orterna. »Helsingforsiae saltem a me lecta est»: W. Nyl. Distr.; linakr. r: Brenn. Flor.; »satunn.»: Mela Kasv. IV [harigenom rittas uppg. st fq: Mela Kasy. II], se afven DC. Prodr. I p. 201 och Lindberg i Medd. XXIX p. 176. — AJ. [Sund] funnen i lin- Aker ... naira Mangsteckta by: Prim. p. 65. -- Ab. »Abo ad viam adyen- ticia»: Selan!; Lojo Mongola odl. ang: Lindb. herb. — N yl. [Helsingfors| »var. flore albo intra urbem ro: W. Nyl.; Helsingfors Skatudden afstjalp- ningsplats: Lindb. herb. och Brenner!; Helsingfors Sérnis barlastplats: Lindb. herb. — Ka. r férek. ymnigt i lindker vid Hatula gistgifveri i Antrea: Lindén *), — Ik. Kivennapa Raivola by, sophég vid bruket: Lind- berg!; [»gemein im ganzen Gebiet»: Meinsh. p. 36 [nagon annan art af slaktet upptages icke, hvarfére uppg. sannolikt till en del afser C. linicola|, se afven Fl. Ingr. p. 106]. — Sat. Tammerfors: Malmer. (se under O a.) — Ta. Tavastehus vid packhuset vid jarnvagsstationen, ett ensamt ex. vid jarnvagslinjen: O. Collin! — Sa, Villmanstrand »loco culto avena consito»: Selan! — K1. Palkjarvi Kuhilasvaara: Hjelt & Brotherus! under namn af C. silvestris (se ofvan). — Oa. Kurikka: Malmer. ”); Vasa Ang- kvarn sparsamt numera, var tidigare ymnig: Laurén i Medd. XXII p.38; Vasa angbatsbrygga ymnig 1880-83: 1]. c. p. 41 [enl. min formodan afse dessa uppg. delvis * C. macrocarpa|; Vasa barlast: O. Hallstén!; Vasa Ang- kvarn 1905: A. Heikel! — Tb. r Korpilahti Pohjola: Wainio Tay. or. (se under Kb.) — Kb. »Repolan pitajassi Koropin ja Tuulijarven luona ohra- pelloissa»: Wainio Kasy.?). — Kon. Dianovagora (Kullhem!): Norrl. On. ”); bland sad: Giinth. p. 33 i 6fvers. — Om. Brahestad Lundbergs angkvarn: Blom! — Kp. Sarkijarvi svedjeaker (rag) vid Rahalampi: Bergroth! — Ob. Uleaborg (p): Leiv.; »Oulussa vihemmin runsas ulkomaisessa kaurassa (koululainen M. E. Huumonen)»: L. Y. 1903 p. 222. [I analogi med 6friga uppg. om C. sativa torde afven dessa afse * C. macrocarpa; Leiviskis freqvens ar dock siakert alltfor hég). — Lk. och Lim. se under C. foetida. De aldre férfattarenes Myagrum sativum torde val snarare afse den kollektiva C. linicola Sch. & Sp. an denna art. Den finnes upptagen af Till, Kalm; »in linariis iamiam per omnem Finlandiam divulgatum»: Prytz, m. fl.; detta giller afven Camelina sativa fran Sat. Birkkala: Carlss.; Kyr6: Asp. — Ta. Hauho: Herk. Om Norrl. s. 6. Tav. se under C. microcarpa. 1) C. sativa Fr. auct. omnes apud nos. *) Exemplaret hor till * C. macrocarpa (Heutt.). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 361 C. sativa upptogs Herb. Mus. Fenn. fed. Ij fran Al. och Ta. De ifragavarande exemplaren AJ. Geta Pansarnis! och Ta. Asikkala! foras numera till C. * macrocarpa (se under denna). Da de uppgifter, som publicerats under namnet C. sativa, sAsom framgar af ofvanstaende, visat sig afse olika former, har jag ansett mig béra férbiga flere opublicerade uppgifter. Camelina linicola Sch. & Sp. * maerocarpa (Heuff.). In agrts inprimts lino consitis rarius occurrere videtur. Ante a. 1906, cum Harald Lindberg hanc subspeciem in HT. M. F. distinxit, cum C. sativa apud nos confundebatur. Al. Ecker6 Torp in agro lino consito: Lindb. herb.; Eckeré in agro avena consito ad telonium [»tullhuset»|: Lind- berg!; Geta Pansarnas: P. F. Molander & O. Hoffstrém *)!; Marie- hamn Méckleby in agro lino consito: Szel. herb., spec. determ. Selan. — Ab. Lojo Storé Askola in agro lino consito: Lind- berg! et E. af Hillstré6m! — Nyl. Pellinge Séderby: V. Wahl- beck!, vide etiam infra. — Ka. Antrea Hatula in agro lino con- sito: Lindén! ') — Ik. Metsipirtti: Malmberg!!); Rautu Leinik- kali! in agro“novali [»triidesaker»|, Sakkola Ristiniemi! in agris lino et avena consitis, Pyhajarvi Alakyla! in agro lino consito una cum C. foetida: Lindberg; Kikisalmi Rami: Svelan! Sat. vide sub C. * glabrata. — Ta. Asikkala: Nikl.! 4); Karkola: alumn. C. Collin!; Liingelmiki Lingenpohja in agro: Selan!; Sysma Nya Olkkola Joutene in agro hordeo consito: Unonius!*) — Sa. Saéiminki in agro avena consito: Ingr. Ry- berg! — KI. Uukuniemi: Nikl.!'); Sortavala Kirjavalaks: J. G. Appelberg! '); Ruskiala ad marmorarias: Hj. Neiglick! — Kol. Mandroga: Elfving! +); Soutujiirvi in agro lino consito: Lindroth & Cajander! Oa. Kurikka: Malmgren!) — Sb. Kuopio Hirvilahti in agro lino consito: Buddén! +); Kuopio Vartiala Pekkala: Lénn- bohm! — Kb. Kide: Brander! '); Repola Koroppi: Wainio! *) — Kon. Suosaari: Kullhem! et Simming!; Dianovagora: Kullhem! 1) *) Spee. (aliquamdiu saltem) nomiue C. sativa Fr. appellatum est. 362 Camelina linicola. Kp. Nokeus Jyskjairvi: Wainio nomine C. foetida (spec. mancum). I H. M. F. finnas dessutom tvenne exemplar fran N y 1. Helsingfors af fr6 fran Hogland och Ryska Karelen, hvardera tagna af Brenner! Se aifven Lindberg i Medd. XXIX p. 175 (afser dock mé6jl. f6]j.). Camelina linicola Sch. & Sp. ** foetida (Fr.). In agris lino consitis in Fennia australt et media hic illic occurrit; aliis autem plagis rara aut rarissima est; ad septentrionem versus usque ad 63° 15’ lecta est. Quae e pla- gis magis septentrionalibus indicatur, mihi mere adventicia esse videtur et partim ad alias species pertinet. Till. Icon. 107 e Fries Ofvers.; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. plur. exc. ...: Nym. Consp. p. 58; Fennia, Karelia: Trautv. Incr. p. 83; deest etiam in... Fenn. bor. et in Lappon.: Nym. Suppl. p. 34, vide etiam sub C. * glabrata. Al. Ecker6: Mela herb.; Eckeré Marby! in agro lino con- sito, Ecker6 in agro avena consito ad telonium |»tullhuset» !|: Lindberg; Jomala L6fdal in agro lino consito: Arrhenius & Kihlman!; Geta Finn6é et Lang6é, Saltvik Qvarnbo: Ch. E. Boldt; in agro ad pag. Jomala: Laur. Fort. — Ab. p: Zett. & Br.; Pargas p—st r: Arrh. Ann.; Bromarf in agro lino consito ad Hakansarf: Sand.; Halikko Toppjoki in agro lino consito: U. Collan!; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; (Muurila] p: Renv.; Pojo (fq): A. Nyl.; Pojo Aminne: His; (Karislojo| (r) Pellonkyla: Sel.; Lojo: Sel. ann. et Hels., spec. e Lojo SOL- hem leg. Lindberg!; Nystad p: Hollm.; [Mynaémaki etc.| p — st fq in agris lino consitis, frequentior in parte australi, enum.: Caj. Kasvist., cfr l. e. p. 138 (et Medd. XXIII p. 50), vide etiam sub var. dentata. — Nyl. Fagervik: His.!; {Nurmijarvi| in agris lino consitis varia singulis annis copia, a. 1890 copiosissime in nonnullis agris prope praediolum Taipale: Stenr.; Thusby: Astr. & H.; (fq): Sel. O. Nyl.; Elimaki Raussila: K. J. Lagus!; W. Nyl. et Brenn. non comm. — Ka. Sikjarvi in agro: Blom!; st r in agris lino aut avena consitis in Kirvu prope templum, Virola, Sairala, Vasikkala et Tietiivalii!: Lindén; Raisélé Tiurin- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 363 kyla in agro lino consito: Lindberg! -— Ik. (p): Malmb., spec. e Metsapirtti! (cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 59) ad C. macrocar- pam pertinet; Pyhajirvi Alakyl& inter linum cum C. * macro- carpa: Lindberg! Sat. Norrmark (!): Malmgr.; Huittinen: Lydén; p: Hjelt! — Ta. Saaksmiki p: Kihlm.; (r) saltem in pago Ihalempis: Asp. & Th.; st r in Lammi: Leop. coll.; parce: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Halvilé: Wainio herb.; Hollola ad stationem viae ferra- tae Herrala: Sel. herb.; Jams&: Nikl.!; Sysm& Varil& (Blom!) ad viam versus Valittula (K. W. Renqvist): Unon.; [par. Gustaf Adolf| (fq): Bonsd.!; p in agris lino consitis: Wainio Tav. or. — Sa. {Ruokolaks| (rr) in agro lino consito prope pag. Utula parce: Hult!; Villmanstrand: Hult herb. — K1. saltem ad Sor. tavala: Fl. Kar.!; Parikkala p Ja&rvenpaé&, Kangaskyla, Tivia, Kaukola: Hann.; p: Backm.; rr Palkjarvi Anonniemi: Hjelt Ant. p. 65, spec. novellum, determ. non certa! — Kol. Mandroga (pluribi): Elfv., spec.! ad C. macrocarpam pertinet; r in agris lino consitis in vicinitate opp. Petrosavodsk: Sahlb. Bidr., spec. leg. iam W. Nylander! Oa. Kristinestad, Kurikka!: Malmer.; Lillkyr6: Alc.; (st fq): Laur. Vaxtf.; Storkyr6 Yrisalo: Laur. — Tb. r Jyvaskyla (W. N. Tavaststjerna), Viitasaari! inter Kolari et Ruuska: Broth. nomine C. dentata Fr. — Sb. Leppiivirta in agris lino consitis interdum {»muutamia kertoja»| lecta: Enw.; st r: Mela; Kuopio: L. M. Runeberg! — Kb. Kide (»fq»): Brand. [spec. ad C. ma- crocarpam pertinet|; Liperi p: Eur. & H., spec. e Sulkama! et Mutkavaara!; {inter Héytiaéinen et Pielisjarvi] p in agris et inter hordeum et inprimis inter linum, interdum in agris solano con- sitis hic illic: Axels. Putk.; Lieksa ad pag. eiusdem nominis: Wainio Kasv.! -- Kon. in agris inter segetes vernales plurib. locis (Mundjirvi, Tiudie cet.), in Saoneshje ad Schungu st fq: Norrl. On.; inter segetem: Giinth. p. 33. Om. Lappajirvi Hyytialé in vicinitate templi: J. Hyytinen!, efr A. L. Backman in Medd. XXX p. 105. Om. Gamla Karleby i tridgardar: Alc.; arten upptages ej af Hellstr. — Ok. [Paltamo} r »Ahosen torpan pellavamaassa»: Must., jfr Brenn. Obs., som anvinder tecknet for tillfallig forekomst. — Kp. r Nokeus: 364 Camelina linicola. Wainio Kasy.; enl. Lindberg hér ex. ganska siikert till C. * macrocarpa. — Ob. Uleaborg barlast: Brenn. Obs.; pa barlast vid Kallio i Simo (6 exx. synes vara hégst tillfallig: Keckm. — Lk. Kuolajarvi [»Salla>] »pelloilla Korjassa»: Borg Sel!, jfr Medd. XX VII p. 91; enl. Lindberg tillhér exem- plaret troligen C. glabrata, men Ar alltfor ungt for att kunna siakert be- stimmas; f6r min del betraktar jag f. 6. arten hirstaides sasom fullkom- ligt tillfallig. — Lim. uppriknas bland mer eller mindre tillfalliga arter, som inlimnats fran denna provins: Medd. XXIX p. 38. Afven det hirifran iplimnade exemplaret torde enl. Liudberg tillhéra C. glabrata. Mahinda hianfor sig ndgon af dessa uppgifter till den tidigare ej siirskilda * macrocarpa. Camelina linicola * foetida var. dentata (Pers.). In Fennia inprimis austro-occidentalit, quantum nune scimus, cum forma typica rarissime occurrit. Al. Eckeré Storby Bdédle in agro lino consito: Lindberg!; Sund: Brenner! [spec. mancum); Jomala Léfdal in agro lino consito: Arrhenius & Kihlman!; Jomala in pago eiusdem nomi- nis cum forma typica: Laur. Fort.! — Ab. Kimito: Malmgren!; Karis prope stationem viae ferratae et prope templum in agris lino consitis: Sl. herb. — Nyl. {Nurmijarvi| r in agris lino consitis Taipale: Stenr. Kol. Ostretshina in agro lino consito: Lindroth & Cajander! Sb. Kuopio: L. M. Runeberg! Utom frén de nyssniimnda provinserna upptogs denna varietet i Herb. Mus. Fenn. II p. 60 fran 11 andra provinser, men flertalet af de exemplar, som harmed afsagos, foras numera till hufvudformen. Hit hoéra f6l]j.: Ab. Halikko Toppjoki i linaker: U. Collan!; Uskela Karlberg: Kk. FE. v. Bonsdorff! — Nyl. Inga Fagervik: Hisinger! — Ka. Sakjarvi 1 Aker: Blom! — Sat. Norrmark: Simming!; Karkku: Hjelt! — Ta. Sysma Varila i lindker: Blom!; Gustaf Adolf Pappis(aari]: Bonsdorff!; Jamsa: Nikl.! — Sa. Ruokolaks Utula i lindker: Hult! — K1. Sortavala i lin- Aker: W. Nylander! — Kol. Petrosavodsk: W. Nylander! — Oa. Kurikka: Malmgren! — Tb. Viitasaari: Brotherus!, se afven under hufvudformen. — Kb. Liperi Sulkama! och Mutkavaara! i lindkrar: Hallstrom; Lieksa Lieksa by: Wainio! — (Exemplaren fran Kol. Mandroga: Elfving! och Kp. Jyskjirvi Nokeus: Wainio! foras af Lindberg till C. * macrocarpa; det senare, sisom ofullstandigt, dock med en viss reservation). Med hiinsyn till dessa oriktiga bestimningar i Herb. Mus. Fenn. I upptogs i Mela Kasv. IV var. dentata Willd. sasoin timl. allm. anda till Kb. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 365 »ok.—K. 1-13 jy.>|, under det hufvudformen betecknades sasom sillsynt [»>E.—P. 3, 5, 7, 9, 10, 13, (16) h.»]. Af de fa litteraturuppg., som féreligga angaende var. dentata, afse darfére afven uppg. Ab. Vihti fq: Printz; [Vihti| st fq 1 linakrar: Flinck sannolikt hufvudformen. Stenr. (se ofvan) upptager bade hufvudformen och varieteten. Subularia aquatica L. Tota fere Fkennia et Lapponia passim — satis frequenter oceurrit; tn Alandia tamen rarissime tantum inveniri vide- tur, in altis quoque plagis non rite observata sit. Kalm; sub aqua in amnibus et lacubus solo glareoso st fq: Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. suppl. .p: 35, vide etiam DC. Prodr. 1 p. 235, Led. I p. 227, Borg Beitr. p. 99, 112, 133, 141. Al. Jomala in stagno in Onningby: Laur. Fort. — Ab. in stagno ad Littois lecta a C. J. Arrhenius: Zett. & Br.; Uskela (Valkijarvij: Nikl.!; p ex. gr. Dannskog: A. Nyl.; Pojo Aminne: A. bBrotherus in herb. lyc. n.; p: Sel.; Karis Gollissj6: Szel. herb.; Lojo-sj6 in par. eiusdem nominis: His.; Lojo compluribus locis: Lindb. comm.; Vihti (fq): Printz; Vihti p — st fq, enum.: Flinek, spec. e Leponjarvi!; st r Pyhajarvi in ripa orientali et Pusula ad ripas insularum, ambobus locis cop.: Wecks.; Sand., Renv., Caj. Kasvist. etc. non comm. — Nyl. Fagervik! ad ripas la- cuum brukstrasket et Marsj6 et ad sinum Backaviken in par. Inga: His., vide etiam sub Ab.; p parce in ripis lacuum: Stenr.; Sibbo »borgby trask» (A. Nordenskjéld): Szel. ann.; Borga p velut Jordansbéle in stagno Kuokjirvi, Askola, Borgniis Ruok- jarvi: Seel. Ofvers.; p: Sel. O. Nyl.; Pyttis Hinkabéhle: Sel. & Strémb.!; W. Nyl. et Brenn. non comm., cfr W. Nyl. p. 53 not. — Ka. st r: Blom; p in ripis limosis lacuum saepe, ut in {Hii- tola| Veijalanjarvi!, Korsjiirvi et Jaaskjarvi ad Karkkiiili, co- pilose, interdum ut in Jaaski Pieppolanjiirvi sub aqua florens: Lindén, spec. etiam e Jaiski Jarvikyli!; Jaaski in litore are- noso flum. Vuoksi prope templum: Sel. herb. — Ik. st fq: Malmb.; Sakkola Taipale in ripa lacus Ladoga: Lindberg!; Valk- 366 Subularia aquatica, jarvi lac. Saarijarvi: Lindb. herb.; [vide etiam Fl. Ingr. p. 108; Meinsh. p. 37 et alii tantum a Neva enumeranti. Sat. p: Malmgr.; Bjérneborg p —st fq et parcius — sat cop. in ripis fluminum et in intimis sinubus maris vadosis: Hayr., cir Hayr. und: (ps:27; p ist. iq: Hjeltsp im-ripis) inun- datis lacus Kyrésselki et aquarum profluentium par. Kyré: Printz comm. — Ta. st fq: Leop.; {Kalvola| (fq) in ripis om- nium lacuum, quos exploravi: Knabe Fort.; p: Asp. & Th.; st fq secundum ripas lacuum Vesijirvi et Piijane: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; litti Kuusankoski, Laingelm&ki in Jacu Liin- gelmavesi et Keuruu Mintté: Sel. ann.; haud infrequens in sinubus lac. Paéijéine: Wainio Tav. or. — Sa. |in tota Savonia| p: E. Nyl. & Chyd.; Villmanstrand Parkkarila et Lauritsala in litore lac. Saimaa: Sel. herb.; p interdum cop.: Hult. — K1. p: Fl. Kar.; Parikkala r? non visa nisi ad Sarkisilta et in parvo lacu Rautjirvi: Hann. — Kol. Mantshinsaari: Chydenius!; in Kalajoki et in toto fere flumine Svir a Nikola fere ad ostium: Caj.; Elfv. non comm. Oa. p: Malmer., cfr Laur. Vaxtf.; Laurén ipse in hac pro- vineia non vidit. — Tb. (st r): Broth.; Kuorevesi Maitovalkama: Sel. herb., vide etiam sub Ta. — Sb. (fq): Enw. et Mela; Jo- rois in lacu Valvatos et Pielavesi Tuovilanlaks: Lindb. herb.; Kiuruvesi: Lundstr.; lisalmi (r) in lacu Palois: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide (fq): Brand.; Liperi (fq): Eur. & H.; Juuka in Jacu Vuokkojirvi et Pielisjarvi Pankakoski in stagno fluminis Lieksa: Sel. herb.; st fq Héytiainen cop. in ripis argillosis et fossis ar- gillosis alluvione natis [»uudella maalla»|, parce in ripa lacus Tuopanjirvi: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. p etiam ad Onegam: FI. Kar.; »fq ex adnot. botan. beati Simming, Tiudie (Giinther!), Suunu (W. Nylander!), Lishmajarvi, Saoneshje ad Velikaja fq»: Norrl. On., cfr Giinth. p. 33; Suopohja: Kihlm. Om. Nykarleby Henriksnés et in promuntorio Vexala!: Laur. Vaxtf., cfr 1. ¢. p. 14; Lappajarvi Kaarnadsaari in lacu eiusdem nominis: A. L. Backman!; st fq: Hellstr. — Ok. Ka- jana: O. Hjelt M. S., cfr Brenn. Obs.; nonnullis locis ad aquas par. Kuhmo: Wainio Kasv.; {Kajana] p: Must.; Sotkamo in ripa ad templum: Lindb. comm., vide etiam Brenn. Obs. — Kp. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 367 nonnullis locis in lacubus Luvajarvi et Kuittijarvi: Wainio Kasv.; Rukajirvi! et Tshirkkakemi!: bergroth. Ob. in parte septentrionali |»Nor.»| st r Ylitornio, Rova- niemi, in oppido Kemi (!), ad praedium sacerdotis et Torvinen, in maxima parte [»Obor.»| st fq, Liminka: Brenn. Obs., quem |. inspicias, spec. ex Ii! et Utajarvi!; fq—st fq in ripis flu- minis Oulujoki, Kempele {»3 R Ouluj. Ke»): Leiv., cfr Leiv. Oul. p. 44 ete. et L. Y. 1904 p. 236; st fq Simo Kantola—Portimo- jarvi: Keckm.; Tornea: Hjelt; [p: O. R. Fries p. 160;! (r) Yli- tornio Raanujarvi, Kaarannes, Harrila et Portimojirvi: Hjelt & H. — Kuus. Ylikitkajirvi ad Tolva, Alakitkajarvi, ubi Kitka- joki e lacu effluit, Kuusamonjarvi ad Sirola, his omnibus locis cop. (Brotherus & F. v. Wright): Broth. litt., spec. ex Hyvaniemi! — Kk. in fluviis et lacubus nec non ad litora Maris albi in sabulosis aqua inundatis minus fq: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm.; »vidi in lacubus Susijirvi! et Ruanjarvi infimae Lapp.»: N. L. Fellm., cfr 1. ce. p. XXXVII. Lapp. fenn. r Kittili in pago prope praedium Torvinen: Hjelt & H.!; [r in flumine Tornio ad Esisaari: birg. p. 100, cfr l. ce. p. 85 et vide infra;| in ipsis ripis lacuum et fluminum ab aqua inundatis per partem silvaticam Lapp. meridionalium ubi- que ...: Wahlenb. p. 172; (fq): Fellm. Lapp.; Kemijarvi non- nullis locis prope Luusua, in litore argillaceo lacus Kemijirvi, Sodankyli ad Kaaretkoski: Wainio Not., cfr l. c. p. 31, Hult Lappm., |. c. 31, (86,) 93 et 150; Pallastunturit in lacu Vuontis- javr prope Hetta: Selan!; Sotkajarvi Korjaa: Borg Sel.!; Repo- jairvi in reg. silv. superiore: Borg & Rantaniemi!; Utsjoki iuxta fl. Tenojoki ad Ispos! et Spaarassuoluu (reg. subalp.), Inari Martti!, Vayli, Kettumatti: Kihlm. Ant.; iuxta fl. Paatsjoki |» Pas- vigelv»| ad Elvenes, ad catarractam inter Vagetimjavre et Bagja- javre (lacum lacui Inari proximum) nec non latere rossico tractu alpis Galgoaive: Norm. p. 249; [Nyborg (Th. Fries 1857)|, Gad- deluobal, {Karasjokka Assebakte]: Norm. Fl. Spec. p. 134; in inundatis reg. subalp. sup. ad Karlbunden: Arrh. ant., vide etiam Hartm. p. 201. — [L. ent. reg. subalp. et silv. (»fq»): Lest; _Lindén Bidr. non enumerat.| Lapp. ross. ad ostium fluminis Tuloma iuxta Kola par- 365 Subularia aquatica. cius: N. |. Fellm.; p in fundo fluminis aut lacus sub aqua si- nuum vadosorum ad ostium fluminis Nuotjok et in Nuotjavr in parte australi: Lindén Ant., cfr Lindén Beitr. p. 9, spec. e Peski- vuopaja prope ostium flum. Nuotjok!, spec. e Nuotjavr iam leg. Enwald & Hollmén!; Hirvasjirvi: Axelson & Borg!; Pjalitsa: Mela ann. et herb.; Litsa: Brotherus!; prope pag. Voroninsk in flum. Voronje: Kihlman!; Norm. vide sub Lapp. fenn.; vide etiam sub Kk. F6lj. iakttagelser fran Torneaelf [pa svenska sidan] torde gialla afven for Finland: Tyckes ej kunna hirda ut i kamp mot Ranunculus flammula 8 reptans: Birg. p. 9; »jag har gjort samma iakttagelse som Backm. & H., att hos de blommor, som utveckla sig under vattnet, kronbladen ofta fel- sli2: 1. ce. p. 100, jfr redan Meinsh. p. 37 m. fl.; detta sistnamnda enligt Seelan ett mycket vanligt och sannolikt regelbundet fenomen. Brassica campestris L. In maxima parte Fenniae usque ad summum fere sep- tentrionem satis frequenter vel frequenter invenitur, sed non- nullis plagis inprimis in interiore parte rarescit. Kalm; inter segetes st fq: Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 46, vide etiam DC. Prodr. | p. 214 (A oleifera) et Led. I p. 216 nomine Br. Rapa L. Al. Radl. p. 189, cfr Bergstr.; (»r») {Lemland] Lembote: Bergstr. Beskr.; Geta st fq: Hult ann.; fq saepeque cop.: Kihlm.!; p in agris, non? in par. Kumlinge: Bergr. — Ab. (fq): Zett. & Br.; p: Arrh. et Hollm.; fq: Sand..et A. Nyl.; st fq: Renv., et Sel; Vihti fq: Printz et Flinck (interdum cop.); (fqq): Wecks.; p —st fq enum., circa Laajoki saepe cop.: Caj. Kasvist., quem l. inspicias, cfr 1. c. p. 140. — Nyl. fq: His.; fq — fqq, in agris, cultis et fimetis saepe copiosissime: Stenr.; p: W. Nyl.; st fq: Siel. O. Nyl.; [Hogland] Kiiskinkyli: Brenn.; Hogland Suurkyla: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. (st r): Blom!; vix desit: Lindén. — Ik. fq: Malmb., [vide etiam Meinsh. p. 34). Sat. »spridd»: Malmgr.; Huittinen: Lydén; st fq: Hjelt. — Ta. fqq, in Palkane (rarius) (Zidbiack): Leop.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 369 — Sa. Valkiala st fq: Hult Fort.; Lappvesi Pulsa (adventicia), Villmanstrand! et Imatra in ruderatis vix spont., Ruokolaks in agro: Sel. ann.; Hult non comm. — KI. fq: Fl. Kar. et Backm.; Palkjarvi st fq: Hjelt. — Kol. tantum in cultis ad Fabrika lecta: Elfv.!; Petrosavodsk: Simming! Oa. Kristinestad, Pértom fq: Strémb.; Kurikka prope Ka- kela!, Jalasjirvi prope templum etc.: Hjelt; (fq): Laur. Vaxtt.; Malmgr. non comm. — Tb. Viitasaari Lakomiki parce: Kihl- man! — Sb. complur. loc. {in Savonia|: E. Nyl. & Chyd.; [Kuo- pio (!)| fq¢q: Mela; Pielavesi: Lundstr.; lisalmi r: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H!; st fq plerumque parcius - [>vihassé miairin»|, rarius cop. in agris secali et hordeo con- sitis territorii: Axels. Putk.; fq: Wainio Kasv., vide etiam infra. — Kon. fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 33. Om. fq: Hellstr.. Tenn. et Lackstr. — Ok. (st r): Wainio Kasv.; st fq: Must.; (fq), in parte orientali (st r): Brenn. Obs., spec. e Kajana Takkaranta! — Kp. Uskela: Bergroth!; Wainio Kasv. ex hac prov. non enum., sed st r in toto territorio sep- tentrionali inveniri indicat. , Ob. fq: Brenn. Obs., quem |. inspicias; fqq: Leiv.; in agris inprimis sementi vernali consitis fqq: Keckm.; Kemi st fq: Jul. p. 289; Alatornio st fq: Hougb.; [fq: O. R. Fries p. 160;] st fq —fq: Hjelt & H. — Kuus. st r Tolpanniemi!, Valijarvi (M. & J. Sahlberg) et Akso: Wainio Kasv., spec. etiam lectum ad tem- plum!; Hiekkala in agro hordeo consito et in agro ad Kanta- niemi: Hirn Fort. — Kk. st r, par. Oulanka ad pagum eiusdem nominis: Wainio Kasv.; Soukelo in agro, Kouta, Knjasha: Mela PI. Lapp. fenn. st fq—fq: Hjelt & H.; [Sodankyla) (r) in cultis pagi Sattanen et prope templum parcius: Blom Bidr.; [p Kengis (Brundin), Pajala: Birg. p. 100;| in agris Novacolarum Lapp. {meridionalis frequentius,) septentrionalis rarius ex. gr. ad pagum Jdivuoma enontekiensem: Wahlenb. p. 182 et 185; in agris: Fellm. Lapp.; Kittila, Inari fq: Sel. kat.; st fq in Kemi- jarvi et Sodankyla (etiam ad Mutenia), Inari ad ToOrmanen et Kyr6é in regione coniferarum mixtarum, et nonnullis locis ad Koppelo in regione pinifera: Wainio Not., cfr 1. ¢. p. 10, 30 et Hult Lappm.; »nobis non obviam, in territorio tamen non deesse Typis impr. ‘,, 1906. 24 370 Brassica campestris. credo, in parte meridionali quidem»: Kihlm. Ant. — [L. ent. reg. subalp. p, silv. fq: Leest.; Palojoki: Malmberg!; Lindén Bidr. non enumerat.| Lim. ad Kantalaks: Fellm. Ind. et N. I. Fellm.!, cfr 1. e. p. XXXVIII; Umba: Mela Pl. vide etiam sub Lt. — Lp. Sos- novets unicum spec. nescio an fortuitum: Mela PI. et herb. — Lt. ad fines prov. Lim. st r in loco deusto adversus coloniam {ad ostium flum. Nuotjok!], ad Kallioniemi ad ripam lacus Nuotjavr et ad catarractam Tuloma: Lindén Ant. Kb. Angadende férekomsten hirstiides nimnes: »Observerades icke af mig i Juuka ej heller i Kontiolaks (1899), dir Raphanus raphanistrum i dess stille f6rekom i ymnighet»: Seel. ann. Brassica campestris var. biennis Metzg. In Alandia satis frequenter inveniri indicat Th. Scelan. Al. Jomala Dalkarby in agris copiose: Sel. ann.!; Fin- strom Bergé: Axel Tigerstedt! [spec. prorsus defloratum]; in Ecker6 et compluribus locis in Alandia in agris secali consitis: Lindb. Alla uppgifter angéende denna form har jag af Selan och Lind- berg. — Det kan nimnas, att den odlade tva-ariga varieteten var. oleifera DC., si vidt jag vet, ej i vart land varit foremal for odling. Brassica campestris var. rapa L. In toto fere territorio saepissime colitur, nunc quidem minus quam antea, sed raro tantum disseminatur. »Cult. et passim subspont.»:; Nym. Consp. p. 46. — Kp. »metsisty- neeni Kostamuksen pitdjiissi samannimisessé kylissi»: Wainio Kasv. — O b. Pudasjairvi (Nyberg): Brenn. Obs. — Kuus. »metsistyneena Kirkon- kylassi»: Wainio Kasv.! I afseende 4 odlingen far jag frimst hianvisa till Elfv. Ant. p. 72— 73, jfr afven 1. c. p. 18, Elfv. Kult. p. 111 och Elfv. i Atlas p. 4 (arten in- gir ej pi kartan), Haraf framgar, att rofvor visserligen odlas i hela lan- det, men mycket mindre 4n férr, di potatisodlingen annu ej var allman; mest odlas de i stra Finland pa svedjelinder. I Kittilaé odlas rofvor h. o. d., i Inari allmant, i Utsjoki sillsynt: Elfv. Ant. p. 21. Viaxten uppgifves sisom odlad redan hos Till.; f. 6. har jag antecknat uppgifter om odlingen bl. a. Tuneld p. 516, Ign. Geogr. p. 348, L. Y. 1902 p. 311, Renv. p. 18, Rosb. Kyrksl. II p. 44, Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 12, Norrl. On. p. 24, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 371 Keckm. p. 12, Stjernvall p. 235, Rosberg p. 43, Hult Lappm. p. 28 och 145, (Zett. I p. 146,) Fellm. Anteckn. I p. 509, 536, 571, 594, III p. 335, 415, 451, 493, 503, IV p. 222-223 m. fl. Har ma 4nnu anforas f6lj. uppg.: Skoérden af rofvor och 6friga rotfrukter [utom potiter} i hela landet ut- gjorde ar 1888 332,825 hl, hvaraf i Uleaborgs liin 8,514 hl: Statistisk ars- bok fé6r Finland 1891 p. 26; enl. de utdrag jag gjort pa statistiska byran, belépte sig diaraf pa Lappmarkens hiarad 68,5 hl, men ingenting pa Uts- joki. Ar 1889 utgjorde skérden i Lappmarkens hiarad 282 '/2 hl, hvaraf 10 %/2 hl i Utsjoki. — Ar 1902 utgjorde skérden i hela landet 826,974 hl, hvaraf i Uleaborgs lin 7,613 hl: Stat. arsb. for Finland 1904 p. 88. I detta sistnimnda belopp utgdér dock sikert turnipsen hufvuddelen; i hvart-. dera beloppet fér hela landet ingar skérden af kalrétter. — Ob. »Sas Ar- ligen af Allmogen till eget behof ... 1788 1 Apotekstraidgarden [i Ulea- borg] fick jag tata och svampfria Rofvor, som viagde 51/2 kg (»13 marker» | utan blad och stjalk»: Jul. p. 24. — Li. Toivoniemi uppna rofvorna storle- ken af en vanlig porslinstallrik: Nordling p. 306 och gifva god afkastning: l. ec. p. 315; afven nimnes att 7,7 kg [218 >] roffré blifvit skérdadt diar- stides: l. c. p. 314. — Fran Utsjoki nimnes, att rofvor viagt t. 0. m. 6fver »ett skalpund» (0,4 kg}: Fellm. Anteckn. I p. 138. — (L. ent. Odlas med stor framgang har [vid Kaaresuanto pristgard], i liten skala anda upp till nybygget Naimakka: Lest. p. 9, jfr Clarke p. 466. Pa Hirvasvuopio ny- byggen pa hvardera gardstomten sma rofplanteringar: Lindén Bidr.] — Lapp. ross. 1 Kantalaks, Porjeguba, Umba och Pjalitsa uppriknas rofvor sisom odlade: Mela Pl., jfr om Kantalaks redan Schiib. p. 302 (och Beket. p. 547). I Umba odlas endast rofvor, likasé i Kuusreka: Edgr, & Lev. T. o. m. fran Kola omtalas rofodling: Fellm. Anteckn. I p. 571. Brassica campestris var. rapifera Metzg. In his annis in Fennia inprimis australi magis magisque colitur. 1 afseende a odlingen kan jag i hufvudsak hianvisa till Elfv. Ant. p. 73, hvaraf framgar att odlingen af turnips har sin intensivaste utbred- ning sédder om 62°, men norr om 63° annu {1894) var alldeles sporadisk. Ehuru jag i den botaniska litteraturen for 6frigt endast antecknat en uppg. om odlingen af turnips (L. Y. 1902 p. 311), dir en turnips vagande 8 kg omtalas, och icke tagit kinnedom om den hithérande jordbrukslitteraturen, kan jag dock med full 6fvertygelse bekrafta Elfvings uttalande 1. ¢., att vallt talar f6r att denna vaxt skall utbreda sig hastigt». I Statistisk ars- bok upptages ej turnips sirskildt (se under var. rapa). Brassica napus L. In Fennia non sponte occurrit, sed var. napobrassica (L.) in toto fere territorio saepissime quamvis minore copia colitur. 372 Brassica napus. »Saepe colitur in usum oeconomicum (ob semina et radicem), tum etiam quasi subspontanea occurrens»: Nym. Consp. p. 46. — R, SV: Brenn. Flor.; si vidt jag vet, beror uppg. pa forvaxling med Br. campestris var. biennis. Redan Rupr. Fl. Ingr. p. 95 férnekade artens férekomst i de de- lar af Finland, hvilka han besékt, och férmodade, att de aldre uppg. [fran Ik. Parkala] afse Br. campestris. Fran barlast fr arten antecknad Ob. Uleaborg Toppila (Dr. Sten- biick): Zidb., jfr Brenn. Obs. — Ehuru arten sa allmint odlas, férvildas den sillan i vart land; dock har jag sett den salunda tillfillig Sat. nara Tammerfors 1887: Hjelt. I afseende A odlingen far jag frimst hinvisa till Elfv. Ant. p. 73— 74, jfr 1. c. p. 21 med tillhérande karta (ID), Elfv, Kult. p. 111 under namn af var. rapifera och Elfy. i Atlas p. 4 (med kartan 11b). Har ma till- laggas, att kAlroten upptages redan af Till.; vidare nimnes: stérsta delen af Finland och sédra Lappl.: Fries; trifves fnnu anda upp till Sodankyla och Kittila: Ign. Geogr. p. 349. — Kp. Solovetsk: Geogr. F, T. 1899 p. 43. — Ob. Ylitornio Jolma nira Aavasaksa: Turistf. arsbok 1902 p. 80. — Li, Toivoniemi odlad 4 kalljord med god framgaing: Nordling p. 307, jfr l. c. p. 815. I Utsjoki blefvo kalrétterna mindre an rofvorna: Fellm. An- teckn. I p. 138. Se f. 6. Caj. Kasvist. p. 31, Stenr. p. 16, Leiv., Fellm. Anteckn. I p. 509, 571, ILI p. 646 m. fl. [Fran svenska sidan namnes, att kAlrétter odlas i Haaparanta med godt resultat, Pajala (medelgodt), trifvas bra, men bli sma: Birg. p. 59. —- Mer eller mindre lyckade férsék vid Naimakka: Leest. p. 9.] Brassica oleracea L. Multis formis in tota fere Fennia colitur; formae quaedam usque in Lapponiam coluntur. Da i flertalet uppgifter den speciella formen sirskiljes eller kan utredas, upptager jag hir endast de fa uppg., dar detta icke ar fallet, men hanvisar f. 6, till formerna. Upptages jimte flere former af Till. Odlad i st6érsta delen af Fin- land och Lappl: Fries; »ubique colitur (c. multis varr.) et hine inde sub- sponte occurrity: Nym. Consp. p. 46 [nagon uppg. om tillfallig forekomst i Finland ar mig dock icke bekant]. (Uppriknas bland ettariga prydnads- vixter i Pajala: Birg. p. 61.) Se f. 6. Medd. XXV p. 12, Leiv. och ett par floror. (Jul. under var. capitata). Sasom kindt dr af varieteterna var. capitata L. den viktigaste. Griin- sen fér dess odling i stérre skala framgdr af kartan till Elfv. i Atlas (11 b) eller Elfy. Ant. (kartan ID, hvaraf tydligen synes, att denna odling spridt sig fran Oster. F. 6. odlas hufvudk&élen finda till Uleaborg: 1 ce. p. 4, hvarjimte nimnes, att den i goda ar gar annu i Inari, men 4r osiker norr om 65°: Elfv. Kult. p. 127. En fullstaindig framstallning ingar i Elfy. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 373 Ant. p. (0-71, jir |. c. p. 21. Uppg. har jag f. 6. antecknat Till., Tuneld p- 516, Ign. Geogr. p. 349, Stenr. p. 16, Elfv. p. 119, Geogr. F. T. 1899 p. 43 (Solovetsk), Zetterstedt II p. 195, Fellm, Anteckn. III p. 503 och 646 m. fl. Har ma annu anféras f6lj.: Ob. [Uleaborg] »kommo intet ritt fort . . . viixa val frodiga i bladen, men sla inga ratt dugliga Hufvuden»: Jul. p. 24 under namn af Br. oleracea (Hvitkal). — [Haaparanta osiikert resultat, Pajala »vill ej ga»: Birg. p. 59.) — Daremot nimnes: Li. Toivo- niemi odlad 4 kalljord med stor framgang: Nordling p. 307, jfr 1. ¢. p. 315 och Elfy. Ant. p. 23 och 71. Afven f. rubra L, (rédkalen) odlas ehuru mindre ofta hos oss, se Elfy. Ant. p. 71. Den upptages redan af Till. Se f. 6. Fellm. Anteckn. III p. 505, dir det nimnes, att flere ars fors6k a Enontekis pristgard hafva ut- fallit skiligen val. Sockertoppskalen (f. obovata Lilja) omnimnes fnnu fran Li. Toivo- niemi (enl. muntliga uppg. af Nordling): Elfy. Ant, p. 23. Var. botrytis L. torde niast efter var. capitata vara den viktigaste. Afven denna upptages redan af Till. (Haaparanta godt resultat, Pajala osikert: Birg. p. 58). -— Li. Toivoniemi 4 kalljord med god framgang: Nordling p. 307, jfr Elfv. Ant. p. 23. — Mig veterligen odlas hos oss en- dast f. cauliflora (Hoftb.) och ej f. asparagoides Mill., jfr Elfv. Kult. p. 128. F, 6, far jag hanvisa till Elfv. Ant. p. 72, dar det uppgifves om f. aspara- goides, att den t. 0. m. i Ny 1, dar fors6k blifvit gjorda, icke utvecklats full- stindigt. Emellertid némnes senare om denna form: »Den utvecklades vil, da jag nagon gang odlade den i Lappviks tridgdrd vid Helsingfors»: Seel. ann. — Br. caulifolia uppriiknas Jul. p. 25; Selan antager, att har fore- ligger en miss-skrifning for Br. cauliflora. Briisselkalen (var. gemmifera DC.) odlas allmant af vara tridgards- mistare: Sel. ann.; se f. 6. om densamma Elfv. Ant. p. 71—72 och jfr Elfy. Kult. p. 126 afvensom Birg. p. 59. Hvad de 6friga varieteterna angar, odlas de i mindre skala och jamforelsevis sallan, hvarfére jag hair endast uppriknar dem i alfabetisk ordning med angifvande af dithédrande uppg. (Florornas uppg. har jag ansett mig i allmainhet kunna foérbiga). Var. acephala DC. Uppr. af Till. — Ob. »Viaxer [i Uleaborg) riatt bra»: Jul. p. 25 under namn af Br. fimbriata (Blakal). — (Haaparanta och Pajala godt resultat: Birg. p. 58.] — Se hiérom f. 6. Elfv. Ant. p. 70 och jfr Elfv. Kult. p. 125. F. crispa Lilja odlas har och dir sisom prydnadsvixt: Sel. ann. (Sannolikt hanf6r sig uppg. Birg. p. 61 till denna.} Var. gongyloides L. Se frimst Elfy. Ant. p. 72 och f. 6. Elfv. Kult. p- 129, [Birg. p. 59,) Nordling p. 307 och 315 liksom Alc. HI under namn af var. caulorapa. Var. sabauda L. Se Elfv.: Ant. p. 72 och Elfv. Kult. p. 126. 374 Brassica lanceolata, Brassica lanceolata Lange. In saburra lecta esse indicatur. Ab. Abo barlastplats vid Runsala bro (G. Renvall): Lindb. herb. —- Nyl. Helsingfors Skatudden pa afstjailpningsplats (elev G. E. Klefstrém): Brenner i Medd. XVIII p. 154; Helsingfors pa afstjalpningsplatser i Bo- taniska tridgarden och Ulrikasborgsbargen: Brenner i Medd. XIX p. 72. Brenner uttalar méjligheten af att dessa exemplar skulle tillhéra Sinapis juncea L. eller, sasom den afven riattare kunde kallas, Brassica juncea (L.) Lange, och i Nym. Suppl. p. 28 féres Br, lanceolata Lange utan tvekan sasom synonym till denna art, jfr afven Nym. Consp. p. 47. Tillaggas ma dock, att Ascherson siger om Br. lanceolata Lange = Sinapis juncea auct. nicht L.: Ascherson und Graebner, Flora des Nordostdeutschen Flach- landes, Berlin 189S—99, p. 361. Sinapis arvensis L. In Fennia australi et media usque ad 65° et ultra occur- rit; excepta parte austro-occidentali, ubt passim aut maiore frequentia inveniri indicatur, plerumque rara et multis plagis adventicia aut, ut in Fennia orientali, omnino non lecta est. Till.2?; Kalm; inter segetes (fqq): Prytz; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 47; in partibus borealibus verisimiliter non omnino indigena, usque ad Tornea: Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; in Lappon. plur. deest: Nym. Suppl. p. 28, vide etiam DC. Prodr. I p. 219 et Led. I p. 218. Al. fq: Bergstr. et Sel. ann. r? Brandd Jurmo, Lappo, Séderholm (Baggholma): Bergr., vide etiam Radl. p. 189 et Popp. p. 10. — Ab. p: Zett. & Br.; Korpo: [I. Ringbom]!; Pargas (fq —st fq): Arrh. Ann.; st fq: Renv.; Kimito: A. Ramsay!; Pojo (fq): A. Nyl.; Eura: Lindstr. p. 116; Marttila: Elmgr. Beskr. p. 182; Bromarf: G. Sucksdorff!; Lojo: Ch. E. Boldt, vide etiam infra; Vihti (»fq»): Printz; Vihti r tantum in area in pago Van- hala mihi obvia: Flinck; Vibti Olkkala 1903: E. af Hallstrém!; Nystad: Hollm. et Séd.; {Karjala ete.| r in nonnullis agris ad pag. Laajoki: Caj. Kasvist.; Sel. et Sand. non comm. — Nyl. Fagervik: His.!; Esbo Rulludd etc.: Kihlm. herb.; p: W. Nyl.; r Strémfors Bullers!: Szel. O. Nyl., spec. foliis fere glabris; Pel- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 375 linge Osterby 1903: V. Wahlbeck!; Hogland Pohjakyli: Svel. O. Nyl., cfr Brenn.; [Hogland| Kiiskinkyli: Brenn.!, cfr Brenn. Till. p. 38; cop. in Kiiskinkyl4: Selan in Medd. XXX p. 76. — Ka. in area in Haapasaari numerose: Seelan in Medd. XXV p. 79; v Kotka: Sel. O. Nyl.!; rr Virolahti Reinikkala: Blom!; r tantum Antrea Hatula: Lindén. — Ik. (fq): Malmb., non om- nino certa, vide infra; Uusikirkko Sykiaél& ad stationem Musta- maki: O. A. Gréndahl!; [vide etiam FI. Ingr. p. 98; Meinsh. p. 34 tantum e Narva enumerat). Sat. Bjérneborg (Simming): Malmgr.; bjérneborg et in par. et in oppido st r—p in cultis et ruderatis [»afstjalpnings- platser»|: Hayr., vide etiam Gadd Sat. p. 49 et infra. — Ta. r Pakkala, Palkaéne Harhala (Zidback): Leop.; |Kalvola| haud infrequens: Knabe Fort.; r Laitiala (E. Lang): Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Hersala: Wainio ann. — Sa. Villmanstrand in rudera- tis adventicia: Sel. ann.! — K1. (p): Fl. Kar.; Ojamo: Genetz!, vide infra. Oa. Vasa in saburra: Hjelt; (r) Gamla Vasa, Nya Vasa Brind6 et Smulterdn, sed tantum adventicia: Laur.; p: Laur. Vaxtf., vide etiam infra. — Sb. Leppavirta (»fq»): Enw.! — Kb. r Nurmes ad Jonkere: Wainio Kasv.! Om. r Gamla Karleby! in agris, Kronoby, Teerijarvi, Yli- kannus: Hellstr.; Lappajarvi Niska Lammi in agro 1903: A. L. Backman! Ob. Uleaborg: Jul. i V. Ak. H. p. 176; r Kiiminki! Uk- kola, Uleaborg: Brenn. Obs.; Ulea: Eberh.; terminum septentrio- nalem ad Uleaborg attingit: Brenn. Reseb. p. 76; Ulea in in- sula Raatti, Toppila et Kiiminki!: Brenn. herb.; Alatornio Torpa: Hough. not., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 133; [inter Tornea et Kalix r: O. R. Fries p. 160,) vide ceterum infra. Utbredningen af denna art ar jimf6relsevis svar att sikert utreda, da den tidigare ej alldeles sillan torde hafva blifvit forvixlad med andra arter, t. ex. Raphanus; darfore hafva afven ett nagot stérre antal uppgifter in vanligt upptagits. — Ab. freqvensen i Pojo synes misstiankt; arten upptages afven sdsom fq i Lojo: Hels Den férekommer dessutom pa bar- lastplatsen vid Abo slott: Lindén! — Ik. fq: Malmb., men intet exemplar finnes att bestyrka uppg.; di Raphanus ej alls upptages, hvaraf ater exem- plar finnes, ligger det nara till hands att misstinka en férvixling. Fére- 376 Sinapis arvensis. komsten i denna trakt ar dock konstaterad, sasom framgar af det ofvan- stiende. — Sat. Huittinen: Lydén; Tyrvaéé: Warel. och Wirz, M. §.; Kyré: Asp; Karkku Kulju tradgard 1880 och troligen 1902, Koskis Rumeli 1892 och 1894, Jirventaka! ett sténd 1899, nagot flere, men pa andra plat- ser de félj. Aren, rikligen inkommen med ryskt hafreutside 1903, sedan Ater i betydligt mindre antal. Arten torde visserligen blifva alltmer bo- fast, men kan knappt fnnu betecknas annat an sasom tillfallig, Utom omradet har jag sett den i Viljakkala vid Hietikko och Viljakkala kyrkoby ganska mycket i varsidesakrar 1888, méjligen kan den diarstades raknas till den vanliga ogriisvegetationen: Hjelt. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. behéfver bekriftas. — Sa. Valkiala (fq): Hult. Fért., den héga freqvensen forefaller misstinkt, dock fro bade Brassica och Raphanus upptagna. — K 1. fq: Backm., men jag sag ej arten, ehuru jag sirskildt gaf akt pa den- samma, jfr Hjelt Ant. p. 65. Genetz’ exemplar ar sikert, men Ojamos lage kiinner jag ej, hvarfére afven hir erfordras bekraftelse. — O a. Sasom till- fillig f6rekommer arten ofta: sa var den allm. vid Vasa angkvarn: Laurén i Medd. XXII p. 38 och férekom i manga exemplar vid Vasa angbats- brygga 1884 och 1886: Laurén i Medd. XXII p, 41. — Fran T b. upptages arten ej alls; fran Sb. och hela 6stra Finland finnas mest uppg., som tydligen fro mer eller mindre oriktiga. Markas bér att Enw., hvars exem- plar fran Sb. dock dr sikert, alldeles icke upptager Raphanus och ej an- gifver nagon freqvens fér Brassica. — Kb. Liperi fq: Eur, & H., men exemplaret tillhér Raphanus; troligt ar dock att afven Scnapis forekommer. — Ob. Uleaborg Toppila och andra barlastplatser arligen, talrik eller en del dr t. 0. m. ymnig vid Toppila, ej sillsynt pa odlad mark, tomter och afstjilpningsplatser inom Uleaborg och i dess niarhet: Zidb., jfr Brenn. Obs. Grusiga stillen, barlastplatser Kemi stad 1892, Simo Kallio taml. rikl. 1885 och 1892: Keckm., jfr l. c. p. 17, dir den betecknas sdsom till- fallig. Sannolikt hinfora sig afven flere af de ofvan angifna uppg. till en mer eller mindre tillfallig forekomst. Pa svenska sidan uppraknas arten bland ruderatviixter, som hafva sin nordgriins vid Pajala: Birg. p. 84. — Li. (»Nyborg i nordmeendenes sma plantninger (Th, Fries 1857)»,] Bugénzes 1877, Elvenes: Norm. Fl. Spec. p. 106, jfr Blytt p. 1007, Norm. ann. p. 12, Norm. FI. Overs. p. 63-64 ete. Redan Schiib. p. 304 framhdll, att ar- ten i de nordliga delarne af Norge inkommit med andra frén, och i Norm. ann. p. 12 kallas den »certissime adventicia», jfr afven Schiib. Virid. p. 129. Tilliggas bér, att arten rikligen inkom med ryskt hafreutsaide 1903; si naimnes, att den i Ab. Kiikala upptrader i ovanligt stor miéngd i ar [1903]: E. H[ayrén] i Hufvudstadsbladet 1903 N:o 203 B., se afven under Sat. och jfr Lindberg i Medd. XXIX p. 176. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. Su) a1 “1 Sinapis arvensis var. orientalis (Murr.). Cum forma typica raro occurrit. Al. parce mixta cum «@, p velut Lemland Knutsboda, Fin- strom Godby!, Saltvik Haraldsby, Sund Finnby, Bomarsund, Sundby: Arrh. & K.; Geta Dan6 et Labbnas: Hult ann. — Ab. Abo (J. Hollmén): Hollm.; [Abo in saburra (!) ad arcem] sat numerose et floribus et fructibus: Sl. Frév.; Pargas Alén Stor- gard et Stortervo: Arrh.; Vihti Olkkala 1903: E. af Hiallstrém!; Nystad in saburra: Séderman! — Nyl. {Inga!| Fagervik: His. nomine var. siliquis hirtis; Helsingfors Sdrnaés: Sel. herb. et O. Collin!; Borga Krak6 in saburra: Brenner!; Strémfors Bul- lers: Sel. O. Nyl.!; Pellinge Osterby 1903: V. Wahlbeck!; [Hog- land] Kiiskinkyla: Brenn., cfr Sel. O. Nyl. — Ik. Uusikirkko prope templum inter avenam: Lindberg! Sat. »Ulfsby brobink»: A. K. O. Malin! — Ta. Hollola Laitiala: Wainio herb. — Sa. Villmanstrand in castris cum typo adventicia: Seel. ann. Oa. Vasa angkvarn spridd: Laurén i Medd. XXII p. 38; Vasa pa en gata tillfallig: Hjelt. — Ob. Ulea r: Eberh., jfr Brenn. Obs.; Uleaborg Toppila darligen, iin timl. talrik, an fatalig, Uleaborg hégst sallsynt eller blott tillfallig pa likadana lokaler som hufvudformen (bade pa barlast samt pi ruderat och andra platser nara odlade stillen): Zidb, jfr Brenn. Obs. och se L. Y. 1904 p. 236. Sinapis alba L. Adventicia raro tantum occurrit, sed usque ad 65° visa est. »Eur, omn. exc. ... Fenn., in multis vero tantum culta et efferata»: Nym. Consp. p. 47; r 8: Brenn. Flor.; Akrar r till Sédra Osterb. (Vasa), spridd med séd: Ale. III; »hine inde extra culturas reperitur, sed mox evanescit»: Herb. Mus. Fenn. II p. 134; forvildad hos oss: Elfv. Kult. p. 203, se afven Lindberg i Medd. XXIX p. 179. Ab. Korpo (L. H. Stigzelius!): Zett. & Br., enl. anteckning vid exem- plaret ar detta odladt!; Nadendal: Brenner in dupl.!; Pargas Gunnarsnis: C. J. Arrh.; r Haarijirvi by vid Niku: Sel.; Karis Landsbron tillfallig, men talrikt pa en potatisaker 1894: Sel. herb.; Lojo Kihila med Melanosinapis, Cuscuta epilinum o. s. v.: Hult herb.; [Mynaimiki ete.] »toisinaan viljeltyna ja metsistyy silloin helposti»: Caj. Kasvist. — N yl. [Helsingfors] p: W. Nyl., jfr Fl. Ingr. p. 99; r Borgd Pérté!, Strémfors Bullers!: Seel. O. Nyl.; Lovisa L6fé: Brenner i herb. lye. n.; Hogland: Brenn.; antraffades ej pa 378 Sinapis alba. Hogland (ar 1898]: Selan i Medd. XXV p. 74. — Ka. r Sakjirvi vid ka- pellansbolet: Blom! — {Ik. »in unseren Gegenden (hiufig) angebaut wird, und sich hie und da ausgesiet hat» Parkala [»Pargola»]: Meinsh. p. 34.] Sat. Euraaminne: Malmer., ex. taget af Simming!; Raumo:[K. R.] Paqvalin!; Ulfsby pa barlast: Malin i herb. lyc. n. — Ta. (Tavastehus] r: Asp. & Th.; Hattula vid gamla kyrkan (O. Sirén): Wainio herb. och herb. lyc. n.; Hattula Leiniaélaé bland rysk hafre 1903: Lindb. comm.; Sysma Lipola (K. V. Renqvist!): Unon.! — Sa. Villmanstrand tillfalligt bland ut- sadd hafre: Sel. herb. — Oa. Laihela (Sarvijoki: Simming!], Kurikka!: Malmer.; Storkyr6, Vasa: Alc., jfr Laur. Vaxtf., som betecknar arten sa- som tillfallig. — Kb. Liperi Riihilaks Vihola: Eur. & H.! — Ob. Ulea- borg Toppila sept. 1886 med blommor och omogna skidor, fatalig: Zidb., jfr Brenn. Obs.; se afven L. Y. 1904 p. 236. Pa 1860- och 1870-talen odlades arten, sa vidt jag erinrar mig, icke alldeles saillan i tridgardar sasom kryddvaxt; numera har jag knappt alls sett den odlad pa detta satt. Diaéremot niimnes fran senare tid, att den som fodervéixt odlats af nagon enda jordbrukare i sédra Finland: Elfy. Ant. p. 74. — Fran Ob. [Uleaborg] nimnes »mognar val i varma somrar>: Julgap ep: Melanosinapis communis Schimp. & Spenn. In saburra raro occurrit. Tillfallig: Fries; »Eur. plur. exc. inpr. . . . Fenn.»: Nym. Consp. p. 47; férvild. r S{6dra Finland]: Brenn. Flor. m. fl. Al. Sottunga Masshaga: Laur. Fért. — Ab. Pojo r >v. ¢. in agris pisinis ad Dannskog»: A. Nyl., jfr Rupr. Diatr. p. 73, Fl. Ingr. p. 97 etc.; uppgiften fr osiker; Lojo Kihili: Tikkanen & Hult herb. — Nyl. Hel- singfors Ulrikasborg »nonnulla spec. in cumulo efferata»: A. Nordenskjéld!, jfr Herb. Mus. Fenn. [Sérniés (!) lastageplats naira Helsingfors] i stérsta ymnighet [1878 och 1880]: Sel. exk.!; Borgé Krak6é pa barlast: G. Sucks- dorff!; Lindérn vid Krak6: Brenner! {samma stialle som féregaende]. — Sat. Rafs6 spridd pa lastageplatsen: Hjelt. — Oa. [Vasa vid angkvarnen] spars. Laurén i Medd. XXII p. 38. — Ok. »>r luultavasti metsistynyt Kajana»: Must., jfr Brenn. Obs.; f6r min del fr jag ej siker pa, huruvida vixten varit riktigt bestimd. — Ob. Uleaborg Toppila sept. 1882 el. 1883 (utblommad med n. mogen frukt), sept. 1886 (blommande, ett el. nagra fa stand): Zidb., jfr Brenn. Obs. Arten kallas Brassica nigra (L.) Koch t. ex. Lindb. Enum. Erueastrum Pollichii Schimp. Raro et fortuito visum est. Odl. st. barlast r S[édra Finl.]: Brenn. Flor., jfr afven Ale. III. — Nyl. Helsingfors Botaniska tridgdrden: Brenner! i (Prot. 10, X, 1885) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 379 Medd. XIII p. 228. — Ob. Uleaborg (p) painolastilla kuivilla paikoilla lahella jyvaimakasiinia {[»6 P Kp J»]: Leiv.; da ex. ej foreligga till gransk- ning, kan ej afgéras, om bestaémningen dr riktig; jag har dock icke velat utesluta uppgiften. Diplotaxis tenuifolia (L.) DC. In saburra navali saepe usque ad 65° 45' lecta est. »Eur. omn. exc. . . . Scand. (ibi vix nisi adv.)»: Nym. Consp. p. 49. — Al. Geta Andersé pa barlastplats: Bergr. comm.; Mariehamn Vestra hamnen 1890: Lindb. herb.; Mariehamn 1891: Szl. herb. Arten uppgifves afven sasom inlaémnad fran barlastplats pa Aland: W. Granberg i Medd. XIII p. 204, men denna uppgift afser D. muralis, hvilken art exemplaret tillhédr. — Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott (!)) 1 flere exemplar med blommor och frukter {1885}: Sel. Frév.; samma stille 1881: E. Rettig i Lindb. herb.; [Nystad (!)] »Saunasillan rannalla, yhteiskoulun pihalla ja v. 1895 yksi kappale Rantakadulla»: S6d. — N yl. Denna art eller D. muralis Hango: Sand.; R6rgrunds holme i Pojo viken: Leop. ann. och Nyberg!; Helsingfors Sérnas (!) barlastplats: Brenner!; Borgaé (!) Haikko[fjarden] Lind6rn: Ohrnberg!, jfr Alc. III; Borga Lindérn talrikt 1876 0. 1885: Seel. ann.; Borga Gersniis: V. Wahlbeck! [enl. Selan air Haikko Lind6érn just namnet pa barlastplatsen vid Hammars och Krak6é; Gersnis ar belaget pa Krak6 nara Hammars|; Borgia Hammars g. ymn. 1885 (!), ymnig 1886, Perno Nise barlastplats: Gadol. — Ka. Kotka pa barlastplats 1898: Seel. herb. — Sat. Bjérneborg Rafs6: Haiyrén! — Oa. Vasa pa barlast: Hjelt! — Ob. Uleaborg vid nya bron! och Toppila!: Brenner [ex. taget 1869], jfr Medd. XIII p. 186; Uleaborg Toppila fr. 0. m. Ar 1881 (trol. redan férut) arligen, i bérjan fatalig, numera [1887] talrik: Zidb., jfr Leiv. och Brenn. Obs.; barlastplatser taiml. rikligt vid Kemi stad 1892, Kallio i Simo: Keckm. Diplotaxis muralis (L.) DC. Ut species antecedens et saepe una cum illa proveniens, sed plerum- que minore copia occurrit. »Scand. interdum cum saburra navali introducta»: Nym. Suppl. p. 29. — Al. Hammarland pa barlastplats vid Frebbenby: W. Granberg! under namn af D. tenuifolia (ex. bestimdt af G. Tegengren). — Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] tva exemplar: Szel. Fréy.; samma stiille 1901: G. Renvall i Lindb. herb.; Kimito Vestanfjird Greggsnis in saburra na- vali: Selan!; Tenala Lappvik pa barlast: Laurén!; [Nystad] »yksi kappale Saunasillan rannalla (Cajander)»: Séd. — Ny 1. Sérnis ymnig: Hjelt, exem- plar tagna af Hult! och Unonius!; Helsingfors Sdrniés lastageplats 1878, 1880, 1882 och 1885 ymnigt tillsammans med D. tenutfolia: Sel. ann. 380 Diplotaxis muralis, Borga (!) Lindérn: Brenner! m, fl.!; Borga Gersniis: V. Wahlbeck!, se afven under foreg. art. — Ka. Kotka lastageplats sparsamt inkommen med bar- last: E. Kauppinen!, inl. af O. Collin, jfr Ale. III]. — Sat. Bjérneborg Raifs6: Hayrén! — Oa. Kristinestad Hemgrundet: M. Sundman! — Ob. Uleaborg Toppila p 1887, [tidigare trol. sillsynt]: Zidb., jfr Brenn, Obs. och Leiv.; barlastgrus, Kemi stad 1892, endast nagra exemplar, hvilka ej hunno utveckla frukter: Keckm. Diplotaxis muralis x tenuifolia. Semel, ut videtur, in Fennia australi lecta est. N yl. Helsingfors Sdrnis lastageplats 1885 tre antagligen hithérande exemplar bland D. muralis och D. tenuifolia, hvilka hvarcera vaxte till- sammans pa platsen: Sel. ann. och herb. Hybriden ar icke tidigare anmarkt i Finland, men férekommer t. ex. i Sverige, se Neuman p. 442 Capsella bursa pastoris (L.) Moerch. Tota Fennia frequentissime (aut frequenter) et saepe copiose (— coptosissime) provenit. Quamquam in Lapponia frequentia inprimis in parte orientali minuttur, tamen usque ad summum septentrionem procedit. Fqq (aut fq) in tota Fennia inveniri dicunt omnes fere *) auctores, cfr Till., Till. Icon. 44, Kalm et Prytz; in cultis, ru- deratis, ad vias per totam patriam: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 66, vide etiam DGs Prodr ol pli et Iked: slap. 139: Lapp. fenn. fq et cop.: Hjelt & H.; in cultis propatulis- que domorum fq — fqq: Blom Bidr.; |(complur. locis) — fq enum.: Birg. p. 100;] in cultis earundem regionum ac Thlaspi arvense frequentius: Wahlenb. p. 178; ubique: Fellm. Lapp.; fq ad do- micilia in Kemijirvi, Kuolajairvi, Sodankyla, Inari, etiam ad Salmijiirvi et Nummelinkoski et fq ad Kéngis in regione betu- lina prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr Hult Lappm. (et 1) Kb. et Repola fqq, ceterum fq, in paroeciis septentrionalibus mi- nore copia, et f. integrifolia et pinnatifida: Wainio Kasv.; fqq, in partibus maxime septentrionalibus et orientalibus fq: Brenn. Obs. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 381 les p. 150); Utsjoki: fq: Sel. kat., cir S. Castrén p. 352 in Hush.; fq locis cultis et in propatulis ad domicilia, e convalli fluminis Anarjok et superiore parte fl. Tenojoki non adnotata: Kihlm. Ant.; e multis locis enum.: Arrh. ant.; in reg. marit. Varangriae fq: Th. Fries p. 184; enum.: Norm. Fl. Spec. p. 132, vide etiam Blytt p. 1001, Hartm. p. 198 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.; tantum in reg. silv. in praedio Mark- kina: Lindén Bidr.| Lapp. ross. ubique ad habitacula: Fellm. Ind.; ad habi- tacula usque ad Ponoj et Kola parcius: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 547; Kantalaks multis locis, Umba, Kaskarantsa, Tetrina, Tshapoma et Ponoj ad habitacula: Mela Pl.; Umba ad habita- cula in pago: Kihlman!; [ad Nuotjavr et Nuotjok] reg. silv. r, ubi salmones ad Tuloma capiuntur {»laxpatan»] sat parce: Lin- dén Ant.!; Muotkavuono [»Bumanifjord»|: Brotherus! Arten upptages sisom mycket allmin af alla férf., som anvanda denna freqvensgrad, utom Bergr., Reny., His., Stenr., W. Nyl., [Meinsh. p. 38,) Malmer., Fl. Kar., Laur. Vaxtf., Enw. och Jul. p. 289; fq —fqq in vicinitate pagorum: Elfv.; cop.: Hult; Wainio Kasy. o. Brenn. Obs., se i noten; ett par afvikande uppg. langre fram. »Nog allmin»: Hell. p. 14. -—— Ab. A. Nyl. har uteliamnat freqvensen. »Mt., Pt., Tp. ja Kv. fqq, La. st fq, muuten fq»: Caj. Kasvist., dir nirmare uppg. om férekomsten laronas. Formerna integrifolia DC. och pinnatifida Schlecht. fro blandade om hvarandra i H. M. F.; den senare ar dock kanske nagot allmannare , ifven f. sinwata Schlecht. ir representerad; f. pinnatifida finnes siardeles utmarkt och typisk fran Hollola: Norrlin! I var botaniska litteratur inga om dessa former, si vidt jag vet, endast uppg. i Wainio Kasyv. (se i noten) och Sa. var. integrifolia »fq ante horrea fere omnium pratorum copiose»: Hult. N&imnas kan, att Mela Kasy. i st. f. dessa aildre namn anvinder de af Mela gifna benimningarna integerrima, serrata, lobata, pinnatifida. F. apetala (Opitz) Schlecht. Ganska talrikt férekommande i Lojo, dir den tagits af stud. A. Luther!: Arrhenius i Medd. XXII p. 7, jfr Ib @s jon alG: Hutchinsia petraea (L.) R. Br. In saburra rarissima lecta est. Nyl. Perno Nise barlastplats 1900 och 1902 (Sigrid och Tyra Nord- strém): Lindb. herb. — Lindberg tillagger, att barlastplatsen ej blifvit anvind pa niirmare 15 4r, i foljd hvaraf det kan antagas, att arten 4tmin- stone under sa ling tid funnits pa platsen. Arten uppgafs redan fran 382 Hutchinsia petraea. sédra Finl.: Fries och Nym. Syll. p. 208, jfr Nym. Consp. p. 66. Hvarifran Fries hamtat denna uppgift, kinner jag ej, da de siikra uppgifterna har- stamma f6rst fran allra senaste tid. Coronopus didymus (L.) Sm. '). In saburra raro occurrit. »Species dicitur originis americ., in Eur. semper parce proveniens . Scand.»; Nym. Consp. p. 65, jfr afven Brenn. Flor., Alc. III och Mela Kasv. IV. Ab. [PA barlastplatsen vid Abo slott] sillsyntare an Senebiera coro- nopus, 1884 ett exemplar med frukt: Sel. Frév.; vid Abo slott 1886: San- dell!; [Nystad} »v. 1891—92 useampia [kappaleita] Saunasillan rannalla painolastilla>: Sé6d. — Nyl. (Helsingfors Sérniis (!)] férekom ytterst ym- nigt, tiickande [marken pa] stora strackor: Sel. exk.! [1878]; afven funnen 1879, men ej synnerligen ymnig: Hjelt, afvensom 1884: Lindb. comm.; Hel- singfoys Sumparn 1875: Sel. herb.; Borga Gersniis: V. Wahlbeck! — Ob. Uleaborg Toppila sept. 1885 (utblommad och med frukt) fatalig: Zidb., jfr Leiv. och Brenn. Obs.; nagra stand pa barlast vid Vasankari i Simo 1889, numera f6rsvunnen: Keckm. Coronopus procumbens Gil. ”). In saburra occurrit. »Eur. omn. exc. ... Lappon. Fenn.»: Nym. Consp. p. 65, jfr Brenn. Flor, etc. — Al. Hammarland Marsund pa barlastplats: Bergr. comm. omkr. 20 individer férekommo pa barlasthégen vid Bomarsunds brygga: Prim. p. 76. — Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] Ar 1883 ganska tal- rikt utbredd, afven med frukt, men ar 1884 icke aterfunnen»: Sel. Froév ; Abo Slottsbanken par ex. 1886: E. Reuter; [Nystad] »v. 1891 yksi kappale painolastilla Saunasillan rannalla ja seuraavana vuonna useampia»: Séd., jfr Alc.; Nystad Birkholm: Hollmén! — N yl. [Helsingfors Sérniis} tamli- gen talrikt bade blommande och i frukt {1878 och 1885]: Sel. exk.!; pa samma stélle 1887: Lindb. comm.; Borga (!) Gersniis: V. Wahlbeck! — Om. Gamla Karleby pa barlast: Hellstr. under namn af Coronopus de- pressa, jfr 1. c. p. 186, ex. fran Yxpila! — Ob. Uledborg (!) 1869: Bren- ner!; Uleaborg Toppila 1881, 82, 86 fatalig: Zidb., jfr Leiv. och Brenn. Obs.; barlast i Kemi stad 1588 (4 exx.), numera férsvunnen: Keckm. ') Senebiera didyma (.) Pers. auct. omnes fere apud nos. *) Senebtera coronopus (L.) Poir. auct. omnes fere apud nos. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 383 Lepidium campestre (L.) Rk. Br. In Alandia et Fennia maxime austro-occidentalt ra- rissime et nescio an adventicium invenitur. - Kalm; Fenn. merid.: Fries; Finland (Georgi): Led. I p. 204 et 1122; Fenn. deest exc. in Aboa et Aland.: Nym. Suppl. p. 39, vide etiam DC. Prodr. I p. 204. Al. (p) in Alandia orientali [»Bn, m.»|: Bergstr.; r |[Sund| Tosarby, Finstr6m: Bergstr. Beskr.; F6égl6 Grip6: W. Juslin!, cfr Medd. VI p. 211; Foglé Juddé: Arrh. — Ab. Uskela Kos- kis Eriksberg vix parce: Axel Wasastjerna!, cfr [S. O.| Lindberg in Medd. IX p. 173 et Herb. Mus. Fenn. I] p. 134; Lojo Ly- lyis unicum spec. in prato culto: Lindb. comm., vide etiam infra. >In campis argillosis et agrorum marginibus st fq»: Prytz under namn af Thlaspi campestre L., maste anses vilseledande. »Ad vias circa Aboam et Nylandiae»: Wirz. pl. off., jfr Rupr. Diatr. p. 23 afvensom Led. l. c; uppg. har ej bekriftats. — >»Eur. exc. Ross. bor., Suec. bor., Norv. bor.»: Nym. Consp. p. 65, jfr Nym. Syll. p. 206, se afven Wied. & W. p. XC; Nyman rattar sjalf sin uppg. (se ofvan). Artens férekomst i Finland ansags en liingre tid osiker och W. Ny- lander sade »non hine vidi»: W. Nyl. Distr. Redan i Wirz. ann. upptogs f. 6. arten fran Al. — Ab. »On tavattu erialla Kosken kartanoon kuulu- valla pellolla Muurilan joen varrella, mutta on nyt luultavasti kokonaan hiavitetty»: Reny. Lepidium sativum L. In toto fere territorio quamvis parcius colitur et interdum dissemt- natur, sed non persistit. >Herba culinaria, in Europa vix indig. vy. sponte proveniens . . .»: Nym. Consp. p. 65. — Ab. Lojo Mongola férvildad i tradgard: Lindb. comm. —Nyl. Helsingfors uppriknas bland férvildade vaxter: W. Nyl. p. 53; Hel- singfors férvildad i Lappviks tridgdrd 1880: Sel. ann. — Ka. Virolahti Muurikkala [: Blom?|! — Ta. Birkkala: Aspelin! — Ob. Bland odladt gris a banvallen hésten 1886; Zidb., jfr Brenn. Obs. I afseende 4 odlingen far jag frimst hinvisa till Elfv. Ant. p. 69— 70. Arten upptages s’som odlad i stérsta delen af Finl. och Lappl: Fries. — Har ma tilliggas f6lj.: Ob. [Uleaborg] >vixer och trifves bra. Frén hinna mest alla 4r till mognad»: Jul. p. 24; den upptages sasom odl. i Uleaborg afven af Leiv. — [Fran svenska sidan nimnes om krassen: Haa- paranta osikert resultat, Pajala godt — medelgodt: Birg. p. 59.) — Li. 384 Lepidium sativum, Toivoniemi odlad pa kalljord med stor framgang: Nordling p. 307; trifves utmarkt val: 1. c. p. 315. Se f. 6. Ign. Geogr. p. 349, floror ete. (I Mela Kasy. nimnes ej, att arten dr odlad, om ej det, att den kallas »ruoka- krassi>, anses innebira detta). Lepidium perfoliatum L. In saburra wn Fennia australi rarissime lectum est. Ab. Nystad »noin kaksikymmentaé kappaletta yhteiskoulun pihalla» 1897: Sdd.! — Nyl. Helsingfors Skatudden 1903 (Helle Schybergson): Lindb. herb. Lepidium ruderale L. In parte maxime australi et inprimis in oppidis, ubt usque ad 65° 45’ est obvium, frequenter provenit ; ruri supra 60° 30’ et in parte ortentali etiam inferiore raro tantum inventtur. Till; Kalm; in ruderatis Finl. austr. p: Prytz; in rudera- tis usque ad Arctopolim: Wirz. pl. off.; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc... . Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 64; maxima ex parte in oppidis: Herb. Mus. Fenn. II p. 134; adest in Fenn. plur.: Nym. Suppl. p. 39, vide etiam DC. Prodr. I p. 205 et Led. I p. 204. Al. fq: Bergstr.; in par. Kumlinge et Brind6é p: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; »pa alla tomter och backar i staden>: Leche p. 35; fq —fqq: Arrh. Ann.; [Muurila] (rr) Isotalo in horto et in campo vicino: Renv.; fq: A. Nyl.; Bromarf st r: Sand.; (p): Sel.; Lojo st r in areis: Ch. E. Boldt; Vihti (»fq»): Printz; Vihti r in pagos Oravala et Suksela, ad praediolum prope viam ad Olkkala: Flinck, cfr etiam W. Nyl. p. 205; r in coemeterio circa templum par. Pusula cop.: Wecks.; Mietoinen et in media parte par. Myniimiki p: Caj. Kasvist.; Nystad: Séd. — Nyl. fq: His, W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; [Nurmijarvi] (rr) in muro coemeterii vetusti hic illic sat cop.: Stenr.; Thusby: Astr. & H.; Hogland: Schrenk p. 160, cfr Brenn.; Hogland Pohjasrivi, Suurkyla, Kiiskinkyla fq: Brenn. Till. p. 38; Tyt&érsaari: Brenn. -— Ka. (r) in taeniis par. Virolahti, in ins. Pitkapaasi!, Sak- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 385 jiirvi in pag. Vilajoki: Blom; r parce in collibus aridis ad vias inter pagos, Antrea Hatula, praedium Raisila: Lindén. — Ik. Kakisalmi (!) et Viborg: Malmb.; Muola Kyyr6la: Lindberg!; herba inutilis frequentissima: Meinsh. p. 38). Sat. Bjérneborg (!): Malmgr.; Eura: Wirz. ann. {num pror- sus certum?]; in oppido Bjérneborg! hic illic parcius — sat co- piose, Rafs6 sat cop., Hvittisbofjaird (K. G. Ollonqvist): Hayr.; Huittinen: Lydén; Tyrva&a ad Wammaskoski, Karkku in pago eiusdem nominis!, Vesilahti Laukko! et Tammerfors ad viam ferratam 1905: Hjelt; Birkkala: Carlss., vide etiam Gadd Sat. p. 49. — Ta. Saaksmaki (!) Lahinen: Kihlm. herb., a Tikk. (fq) inveniri indicatur; {[Kalvola| haud infrequens: Knabe F6rt.; Hauho: Herk. |forsitan incertum]; [Tavastehus] fq: Asp. & Th; r Vaiksy, Kalkkis: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma (!) ad molam Tainio: Unon., spec. e Nya Olkkola! — Sa. Nyslott: Hjelt et Malmberg! — K1. in urbibus usque in Sortavala: FI. Kar.; Kronoborg: Hjelt Ant. p. 65!; Parikkala r Huotikkala: Hann.! — Kol. Petrosa- vodsk (!) in plateis fq: Norrl. On., cfr Fl. Kar. et Gtinth. p. 33. Oa. Vasa: Malmgr.!; Nirpes: Nordl. p. 19 nomine Lepi- dium; Vasa Sandviken, Gamla Vasa nonnullis locis, Brindé satis cop.: Hjelt, cfr Laur. Vaxtf., ubi r inveniri indicatur. — Kb. Liperi Siikasalmi: Hiillstr.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. Om. p ad oram maritimam cum saburra introductum: Hellstr., spec. e Gamla Karleby »Bjérkmans hvarf»!; Brahestad, ubi naves appellunt: Hult herb.; Brahestad »lLundbergs ang- kvarn»: Blom! Ob. Uleaborg in saburra: Eberh. et Hougb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Uleaborg Toppila: Brenn. herb.!; Toppila complur. locis in saburra quotannis cop.: Zidb., cfr Leiv.; rr Kemi, Simo, Uleaborg: Brenn. Obs.!; Kemi (st r): Keckm., cfr l. c. p. 14 et vide infra. Sat. Kyr6é: Asp; Printz har ej funnit arten i Kyr6é och tror att den knappast finnes dar: Printz comm. — Kb. Axelson framhaller, att ar- tens utbredningsomrade ar beliiget séder om den af honom undersékta trakten: Axels. Putk. p. 40. — Ob. Angdende férekomsten hirstiides ma tillaggas: Uleaborg »utom pa sjalfva barlasten, flerstides vid Toppila sund>»: Typis impr. *4,, 1906. 25 386 Lepidium ruderale. Zidb. — »QOdl. st., gator, barlast, inkom f6r nagra ar tillbaka med barlast till Kemi stad och fr nu timl. spridd darst. F6r 6frigt antecknad fran samtliga inom omradet befintliga barlastplatser, men som verkligt vild st ro: Keckm. Lepidium draba L. In Fennia australi rarissime adventicium lectwm est. »Eur. plur. exc. . . . Scand.»: Nym. Consp. p. 64. — Ny 1. Helsing- fors Grisviken pa en afstjalpningsplats icke langt fran Ryska begrafnings- platsen; ett exemplar, taget af lyc. E. Renholm, férevisas af Brenner: (Prot. 13, V, 1900) Medd. XXVI p. 168, jfr Medd. XXVII p. 11. — Sat. Bjor- neborg Rafs6 pa barlast: Urda Holmberg i Lindb. herb. Lepidium latifolium L. In saburra rarissime occurrit. »Saepe colitur ut planta culinaria et inquilina evadit»: Nym. Consp. p. 64; barlast r: Brenn. Flor., jfr afven Tindb. Enum. — Ett exemplar utan angifven fyndort finnes i universitetets samling af ruderatvixter. Pa 1860-talet har jag sett exemplar tagna i Helsingfors. Thlaspi alpestre L. His annis in Fennia australi nonnullis locis lectum est et per multos saltem annos persistit. Ab. Abo Runsala (lye. A. Nymans herb.): Sel. ann.; Vihti Vanhala 1892: Flinck i (Prot. 4, 11, 1893) Medd. XIX p. 73, dir uppg. om de da kinda fyndorterna meddelas, jfr Elfving i Medd, XXII p 34~—35, dar fynd- orten narmare beskrifves och redogérelse lamnas fér den dirstiides f6re- kommande vegetationen, afvensom Flinck p. 35, dar arten kallas r, men siges forekomma ganska ymnigt. — Vihti Vanhala Hevonoja hage 1896: G. Lang!; Vihti Hevonoja hage ymnig 1903: Printz comm., jfr Flinck. — —Ny 1. Helsingfors Lappviksparken numera [1896] stationar: Seelan i Medd. XXII p. 34, jfr 1. c. p. 52; Helsingfors stationiir 4 en ang invid jarn- vigen till Sdérnis: Mela i Medd. 1. ¢. p. 34, jfr Flinck, Ale. IIT m. fl; Helsingfors Fredriksberg 1893: N. Nyberg!, inlamnad af Brenner under namn af Thl. praecox; Helsingfors Djurgarden (ofta i skolherbarier): Lindb. comm. Sat. Kyré i tridgardsparken vid Kyréfall samt nedanfor vagen fran Kyr6fall till pristgérdens mjélnaretorp (ganska ymnigt), men trol. in- kommen med utlandskt fré: Printz comm. — Ta. Tavastehus nara sta- tionshuset pA sandblandad lerjord, funnen dirstides redan ett par ars tid. Synes utbreda sig mer och mer: O. Collin!, jfr (Prot. 4, X, 1884) Medd, XIII p. 198 m. fl. — Sa. Mikkeli [»hautausmaalla»!]: Mela i Medd. XXVIII p. 49; arten uppriéknas |. c. p. 186 bland vaxter, som ‘ro »ver- wildert oder eingeschleppt». Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 387 Ob. Uledborg [»Oulun] ymparist6, muualta tullut» (M. Huumonen & Y. Tuokkola): L. Y. 1904 p. 236. Tillaggas ma, att arten afven i Sverige pa senare tid blifvit antraf- fad liingre mot norden in tidigare, se Bot. Not. 1885 p. 150 afvensom Arkiv for botanik, Band 4, N:o 4, p. 39 [1905] och jfr i detta afseende Neuman p. 464 med Hartm. p. 199. Thlaspi praeecox Wulf. Per errorem apud nos indicatum est. Forvildad r i mellersta Finl.: Brenn. Flor. Enligt meddelande af Lindberg har Brenner bestimt (N. Nybergs och) O. Collins exemplar af Thi. alpestre till Thi. praecox, hvarf6re uppg. i Brenn. Flor. bér foras till Thi. alpestre. Thl. praecox ar en sydeuropeisk art: Lindb, comm. Thlaspi arvense L. Toto territorio, nescio an Lapponta orientali et maxime septentrionalt excepta, frequenter et saepe copiose provenit. Fq aut fqq') in Fennia (Kk. vide tamen infra) inveniri consentiunt plurimi auctores *), cfr Till., Kalm, Hell. p. 14 et Prytz; in agris et arvis totius patriae: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. . ..: Nym. Consp. p. 61, vide eitam WE, Prodr: Ip: 175 et Led. I p. 162—163. Kk. (fq) nonnullis plagis st fq: Wainio Kasv.; Kouta, Ke- ret (!): Fellm. Ind.; Knjasha: Karsten!; Soukelo, Ruanjirvi, Kou- tajiirvi: Mela Pl. vide etiam sub Lapp. ross. Lapp. fenn. fq: Hjelt & H.; in cultis locisque ruderatis per totum territorium fq — fqq, saepe copiose: Blom Bidr.; {(com- plur. locis) — fq enum.: Birg. p. 100;] fq: Fellm. Lapp.; in cultis fq in Kemijarvi, Kuolajarvi, Sodankyléi et ad flumen Ivalojoki usque ad Koppelo in regione pinifera in Inari, obviam etiam ad Veskoniemi in Inari et abundanter prope Salmijarvi ad _ flu- ") Mela Kasv., Arrh. Ann.; Wecks,, Lindén, Leop., Hann., Fl. Kar., Hellstr., Tenn., Mela, Norrl. On., Must., Leiv. et Keckm.; »Mt ja Pt [Mie- toisten pitaji ja Myniméaen pitaéjin aukia| fqq, muuten fq. YI. pelloilla ja ylimalkaan ruderatipaikoilla»: Caj. Kasvist.; fq —fqq in agris: Elfy. *) Fq, nonnullis plagis st fq: Wainio Kasv; exceptiones ceteras vide infra. 388 Thlaspi arvense. men Paatsjoki in regione pinifera: Wainio Not.; fq ad areas domorum, in pagis lapponum non visum: Hult Lappm.; Inari fq: Sel. kat.; Inari (!) Kyr6 copiose, Toivoniemi, ad templum, Muddusniemi, verisimiliter etiam alibi, in Utsjoki haud obser- vatum: Kihlm. Ant., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134, vide etiam infra. — |L. ent. reg. subalp. et silv. (fq): Leest.; .Lindén Bidr. non enumerat.| Lapp. ross. in agris Lapponiae ross. meridionalis: N. I. Fellm. jad maximam partem ad Kk. spectat]; Olenitsa: [Kihlm. in| Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; r in reg. silv. ad coloniam ad ostium fluminis Nuotjok parce: Lindén Ant.!, vide etiam infra. Ka. st fq: Blom. — Ta. »Seuduttain tavallinen pelloissa, toisin paikoin tuskin tavattavana»: Wainio Tay. or. — Sa. st fq: Hult. — Lapp. fenn. »in agris et cultis per partem silvaticam, subsilvaticam et infer- alpinam omnium Lapponiarum, usque quo hordeum coli potest, passim infrequenter>: Wahlenb. p. 178. Denna uppgift tyckes dock vederlaggas af de ofvan anférda samstimmiga fran samma trakter; mahinda har afven freqvensen tilltagit. Sydvaranger Niytimé {»Nejden»] (Kihlman) »verisi- militer fortuitum»: Arrh. ant. Afven Kihlman synes hafya ansett arten hirstiides alldeles tillfallig, dA den ej omnimnes i Kihlm. Ant. Tillaggas ma, att artens nordgriins i Norge uppgifves vara 69° 20'—25': Norm. FI. Overs. p. 90. — Lapp. ross. Kola: Beket. p. 546; uppg. behéfver kanske bekraftas. Anmirkningsvirdt dr, att jag ej i Mela Pl. funnit nagon uppg. fran Lapp. ross. Iberis amara L. In hortis saepe colitur et interdum disseminatur. Ny 1. Helsingfors sjilfsidd p& Broholmen 1863 och i Lappviks trad- gArden 1879: Seel. ann. — Afven i Sat. Karkku har jag nagon gang sett sjalfsidda exemplar; arten har dock snart ater férsvunnit: Hjelt. Iberis (utan artnamn) uppriiknas sisom odlad [annu] i Ob. Pudas- jirvi: Elfv. Ant. p. 438. — Likasi Li. Toivoniemi pa kalljord: Nordling p. 315. Dessa uppgifter kunna dock médjligen afse J. wmbellata L., om hvilken art det niimnes: Ofta odl. i tridg. (jamte flere andra arter af sliktet): Ale. III. — Fér min del skulle jag emellertid tro, att J. amara odlas mest och dirniist J. wmbellata, hvaremot de andra arterna, sasom T. odorata L., jamforelsevis sillan fro féremal f6r odling. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 389 Isatis tinetoria L. In litore Fenniae australis fere ad 62° 20' ad septen- frionem versus raro sed interdum copiose occurrit; ad partem ortentalem Sinus fennici non visa est. Isatis crescit in Nagu insul. minorib.: Till. [p. 36]; Till. Icon. 91; »under de resor jag forrittat i Nyland, Abo och Bjor- neborgs lins skargard har jag till myckenhet kommit 6fver denna vaxt uppa atskilliga dar mot hafsbandet uppat norr; inat Botn- hatvet har jag dock 6fver 62 graders lat. icke mer sett till denna Fargedrt»: Underrittelse om Fargestoften Veides plantering och ans i Finland af P. A. Gadd, Abo 1760, p. 2 et 3; Kalm: in litoribus insularum maritimarum Finl. austr. p: Prytz; Alandiae et in insulis circa Aboam sitis: Wirz. pl. off.; Eur. omn. exc. . . . Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 67, vide etiam Led. I p. 212 et infra. Al. (rr): Bergstr.; [Fégl6] Fingrundet jad Degerby) et Gas- skar: Bergstr. p. 4; Jomala et Lemland in taeniis australibus, Lagnoskar: Tengstr.!; Jomala Torpgrundet inter Brind6é et Rams- holm: Palmgren!; |Fégl6| Gripé: {H.) Ingelius!; Féglé Degerby: Hult ann. nomine /. maritima; »Seglingeklobben» in Delet: Laur. Fort.!; Eckeré Rénnskir, in taeniis par. Geta p: Bergr. comm.; Hammarland Ronnskir ad promuntorium septentr., Finbo, Appel6 (2), Geta in insula minima in freto inter Langé et Dando: Ch. EK. Boldt; Vard6 Graskir (A. Bomansson), Eckeré Skepps- vik: Lindb. herb.; Kékar {!) in scopulo extra Karlby!, Helsé et Hamno: Arrh.; Brand6d st fq, in par. Kumlinge non (?) visa: Bergr., spec. lectum in Brand6 in vadosis ad Thorsholma! — Ab. Korpo: I. Ringbom!, cfr Zett. & Br.; Aspé Vidskir cop.: E. Rjeuter|; iisdem in locis, quibus Tillandz {vide supra], copiose crescentem legit S. C. Bielke: Fata Botanices in Finlandia praes. P. Kalm, resp. A. Collin, Abo 1758, p. 12; par. Gustafs Kattkuru: Bergr.; >i 6fverfléd 1/4 mil fran Téfsala kyrka och Inij6 holmarna» (Ann. ad Till.): Leche p. 29; in insula in »Pe- marfjirden» inveniri dicitur: E. Reuter; Abo Osterskiir: Rupr. Diatr. p. 23; Korpo Runskiir (alumni lycei aboensis 1891), Hii- tis p cop.: Arrh., spec. ex insula ad Van6!; Kimito: Szel. ann.; 390 Isatis tinctoria. Bromarf Gunnarsorarne (Backogrundet): G. Sucksdortf!; Bromarf pag. Hango st fq in litoribus glareosis et lapidosis: Hayr.; in nonnullis vadis |»Klippingar»| in occidentali sinu Hangé (Hang6- fjarden|: Sand.; Nystad (!) p cop. in scopulis exterioribus: Hollm., spec. e Kirsta!; |Nystad| Laajo contra Hanko (Cajander), etiam in Hanko lecta: S6d. — Nyl. promuntorium Hangoé: Hult coll.; in insulis Kubbholm et Kialk6 prope Barésund (E. Ny- lander): His. p. 58; Ekeniis st r et sat parce — parcius in lito- ribus lapidosis taeniarum extremarum et exteriorum velut Tvar- minne et Hermans6, Koon: Hayr.; Ekena&s [etiam] in Stengrun- det et Gr6tskar: Hiiyr. Ber.; Esbo Rénnkubb spec. numerosa (Palmén): Kihlm. ann.; Esbo ins. Osterklippan in scopulis ma- rinis: Kihlman!; Mj6l6 in litore meridionali: W. Nyl.; Helsing- fors Ronnskir et Helsinge Likholm numerose: Swl. herb.; rr Borga Aggskir! et Glosholm [in Pellinge!|, Hogland ad Pohja- kyla!: Sel. O. Nyl., cfr Brenn.; Borgi Sandé et Storpellinge Varparniis et Sibbo Nevas in caleariis: Sel. ann.; Borga Tunn- holmen: Gadol. 1889. — Ka. Haapasaari vel Asp6 (Baer): Rupr. Diatr. p. 22, cfr Fl. Kar. p. 189 et Sel. O. Nyl.; Haapasaari unicum spec. ad telonium {»tullhuset»|: Selan in Medd. XXV p. 79, efr Herb. Mus. Fenn. IT p. 134; Fredrikshamn: Z. Cleve in herb. lye. n. Sat. r ins. Nurmis ad Raumo (Simming!): Malmgr. et [K R.| Paqvalin in dupl.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Bjér- neborg st fq —p et sat cop. — copiose in insulis maritimis et in litoribus et lapidosis et arenosis ut etiam in dumetis Hippo- phaétis: Hayr. Oa. Sideby: Alc. III; Kristinestad Merigrundet: M. Sund- man!; Svart6 inter Kaské et Kristinestad nonnulla spec. 1887: Lindén in litt.; Narpes Kaldonskiéren: R. Dahlberg! Stérsta delen af Finl.: Fries; »nonnisi in ora meridionali aeque ac Cakile mihi cognita»: W. Nyl. Distr.; det riktiga férhallandet torde ligga emellan bigge dessa pastaenden. I DC. Prodr. I p. 211 upptages arten endast fran sédra och mellersta Europa. — Ab. Erstan (ipse): Wirz. ann.; mahainda behéfver uppg. bekriaftas. Ruprecht har i Flora Caucasica, inford i Mémoires de I Académie impériale des sciences de S:t Pétersbourg Ser. VII, T. XV N:o 2, Peters- burg 1869, p. 133 beskrifvit en ny art J. maritima, hvilken vore skild fran Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. aul I. tinctoria och till hvilken han fér den form, som férekommer vid Oster- sjéns strainder. I Not. XI p. 454 uppgifves sedan, att den vid vara stran- der vixande arten vore J. maritima (se hirom lingre fram) och jfr f. 6. Bot. Not. 1871 p. 94 m. fl. F6r min del kan jag dock ej annat 4n an- sluta mig till den asikt, som uttalas af Hartm. p. 197, dar det sattes i fraga, huruvida J. maritima ens fértjinar att upptagas sasom varietet, da exemplar tagna af Hollmén visa olikheter i afseende 4 skidans farg och nervighet hos samma individ, beroende pa olika Alder. Ofriga exemplar iH. M. F., t. ex. det fran Borga, sta afven i afseende 4 sina karaktirer emellan bigge formerna. — Har ma emellertid angaende Ruprechts upp- gift framhallas, att han i sjilfva verket anser den finska Jsatis, som han sjalf sett, skild fran /. maritima, men nimner i FI. Caue. |. c. p. 293 an- gaende Tillandz’ uppg.: »ex hoe loco [Nagu Lill-Land archipelagi Aboénsis] forte eruendum anne fuerit J. tinctoria efferata aut J. maritima sponta- nea», liksom han p. 133 kallar formen fran Osterskir: »in pratis appa- renter spontaneam, sed forte cultura antiqua superstitem». Att den i Fin- land férekommande Jsatis air ursprungligt vild, synes emellertid med sa- kerhet framga af dess lokal, som ar klippiga eller sandiga hafsstrinder, men likasa sikert fr, att den hos oss férekommande formen ej 6fverens- stiimmer med den beskrifning Rupr. |. c. p. 132 ger af den i sédra Europa f6rekommande IJsatis silvestris »plantam spontaneam hirsutulam angusti- foliam». J. maritima upptages emellertid sasom finsk i Byteskat. ete., hvar- jimte detta namn férekommer hos Brenn., jfr afven Trautv. Incr. p. 87. Se f. 6. om var Jsatis Trautvetter »De Sameraria et Isatide generi- bus commentatio» i Mémoires présentés a |’Académie imp. des sciences de S:t Pétersbourg, Tom. LV, p. 314 [Petersburg 1845). Neslea paniculata (L.) Desv. Multis locis obvia quamvis semper rara, sed mea sententia maxi- mam saltem partem mere adventicia est. »EKur. omn. exc... . Fenn.»: Nym. Consp. p. 68; »in plagis meri- dionalibus hine inde adventicia reperitur»>: Herb. Mus. Fenn. II p. 134; »adest in Fenn. mer. et med.»: Nym. Suppl. p. 40, se afyen DC. Prodr. I p. 202, Medd. XXVI p. 13 och Medd. XXIX p. 176. Ab. Merimasku: Karsten!, jfr Zett. & Br.; Abo: elev Enckell!; Bro- marf Bengtsor: E. Odenvall! — Ny 1. Helsingfors vid Astronomiska ob- servatorium: Brenner!; Strémfors pa Bullers!, Hogland! vid Pohjakyla: Sel. O. Nyl., jfr i afseende 4 den senare uppg. Brenn.; antriiffades ej pa Hogland [1898]: Selan i Medd. XXV p. 74; Borgaé Hammars p& barlast: ©. Collin!; Perno Forsby: W. Grefberg i dupl.! — Ik. Kakki Kirjola (Nery.): Malmb.; Knolemajirvi Muurila!, Nykyrka Vammelsuo »inter ave- nam»!: Lindberg; Nykyrka |»Uusikirkko»] Sykiala Mustamiki: O. A. Gr6éndahl ! oS Ww Neslea paniculata. Sat. Ulfsby pa barlast: A. K. O. Malin!; Ulfsby brobank: U. Lo- jander!; med hafre inkommen till Kyréfall: Printz comm. — Ta. >fanns 1868 i Koski i en kornaker, utsidet utlindskt»: Norrl. s. 6. Tav.! — Sa: Séiminki »kaurapeltoy 1903: Ingrid Ryberg! — K1. Sortavala Kymola »kylvépelto»: J. M. Wartiainen! Oa. Vasa pa barlast 1878: O. Hallstén!; Vasa vid angkvarnen pa barlast enstaka 1£86 0, 1887: Laurén i Medd. XXII p. 39; Vasa Angbats brygga 1882 ett exemplar: Laurén 1. ¢. p. 41. — Tb. r Jyviiskyla Tourujoki »viljelysmaalla» (Blom): Wainio Tay. or. — Sb. r: Mela; Kuopio »Kell- gren'in oOluttehtaan pihalla unicum spec. lectum»: B. F. Savander! — Kb. Liperi r Riihilaks Vihola Aker: Eur. & H!; rr »yksi ainoa eksemplaari tata. lajia léydetty Tolvolan ruispellossa Ahmovaaran kylissé [Juu’an pitijassi| kesalla 1898»: Axels. Putk. — Kon. »Saoneshje Schungu in agro»: Norrl. On.!, jfr Giinth. p. 33. Om. Brahestad »Lundbergs Angkvarn»: Blom! — Ob. Uleaborg Toppila 1885 (0. 186?) ensam 1. fatalig: Zidb., jfr Brenn, Obs.; Uleaborg (»Oulussa] harv. ulkomaisessa kaurassa (koululainen-M. E. Huamonen)»: L. Y. 1903 p. 222; barlast i Kemi stad 1888 (3 exx.), senare ej antraffad: Keckmm.; [upptages sasom tillfallig [mellan Tornea och Kalix elfvar]; O. R. Fries p. 160). I Mela Kasy. uppgifves arten f6rekomma i provinserna 1—13; fran Al. och Ka. f6religga dock mig veterligen icke nagra uppgifter. Namnet skrifves af flertalet forf. Neslia; i Herb. Mus. Fenn, II skrifves riktigare Neslea; Neuman p. 459 anvinder beniimningen Vogelia paniculata (L.) Horn. Bunias orientalis L. In kennia austraii et media raro — satis raro et saepe adventicia, in Fennia orientali tamen maiore copia occurrit: ad septentrionem versus usque ad 64° 15' iam visa est. In maxima parte Fenniae sporadica: Fries; Fenn. mer. med.: Nym. Suppl. p. 40, vide etiam DC. Prodr. I p. 230. Al. (»fq»): Bergstr., vide infra; (»st fq»): Bergstr. Beskr.; r praedium Jomala: Arrh. & K.; {Finstr6m| Bergé Norrgard: Sel. ann. et Palmgren!; Finstrém Bergé Norrgard 1886: E. Reu- ter; Geta Pansarnis: [O. J.| Hoffstr6m & [P. F.] Molander!; Geta Finné in agris lino consitis: Ch. E. Boldt. — Ab. r: Zett. & Br., spec. ex Abo!; Abo in monte Observatorii, Nummis extra Tavasttull: E. Reuter; Reso Pansio: |Karsten|!; Hiittis L6fo: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 393 Arrh.; Kimito Dalsbruk: E. Juslin in herb. lyc. n.; Karis Svarta: His.; Lojo in vicinitate templi: Ch. E. Boldt; Vihti (p): Printz; Flinck in Vihti non vidit, vide etiam infra. — Nyl. Hango: Sand.; in oppido Ekenaés complur. locis in areis et in limitibus agrorum, in »Slottsbacken» sat cop.: Hayr.; Fagervik p: His.!; Inga Bar6é: Sel. ann.; Esbo haud procul a templo: Kihlm. ann.; r in insulis Sumparn, Mj6l6: W. Nyl. p. 209; Helsingfors et Kyrkslatt: Sievers in herb. lyc. n.; Helsingfors »T6Ol6 park» per multos annos: Lindb. comm.; Helsingfors promuntorium Lappvik adv. 1876: Szel. ann.; Helsinge inter Malm et Aggelby: Kihlm. ann., cfr Kihlm. Beob. p. 8; |Helsinge| Nordsj6 (Chydenius), Sibbo L6éparé, Thusby Mariefors: Siel. ann., cfr Astr. & H.; st r velut Borga Poért6, Perno Sondaré (G. R. Bjérkstén), Strém- fors Bullers!, Hogland!: Svel. O. Nyl.; forsitan adventicia: 1. c. p. 25, cfr Brenn.! et Brenn. Till. p. 38; Borga Korssund et Sondby: Sel. ann.; Hogland Suurkyla cop. [1898]: Szelan in Medd. XXV _ p. 76, vide etiam infra; ad officinam Strémfors: alumn. Jiiderberg! — Ka. Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 193, cfr Sel. O. Nyl.; Haapasaari: Sel. O. Nyl., cfr Brenn.; Haapasaari numerose 1898: Selan in Medd. XXV p. 79; r in ins. Pitkipaasi in par. Virolahti etiam e Sakjarvi in praediolo! in pag. Alahimes [?]: Blom, cfr Lindr. Verz. p. 17; Sakjarvi: J. V. Johnsson in dupl.! — Ik. r Horttana prope Viborg (Nerv.), Kakisalmi Rautu et Kivennapa: Malmb., spec. lectum ad Raja- joki Kuokkola!; {st r—r: Meinsh. p. 39). Sat. Karkku Kulju 1886, 1887 et 1892, Kauniais Saari 1905 et 1906 (unic. spec.), ad Tammerfors 9 spec. veris. adven- ticia 1881!: Hjelt; e Tammerfors etiam comm. Buddén; ad ¢a- tarractam Kyrd complur. locis: Printz comm. — Ta. Tavaste- hus: K. Collin!; Hattula Herrnaés: Kihlm.; Hollola Laitiala et Hersalo: Wainio ann. — Sa. Villmanstrand Parkkarila adv. 1888 et 1889: Sel. herb., spec. e Villmanstrand iam leg. Sim- ming!; rr in viciniis templi Rautjarvi: Hult; Mikkeli in tribus agris: Hasselbl. — Kl. st r ad Ladogam borealem: FI. Kar.; Parikkala r Koitsonlahti: Hann.!, cfr Lindén p. 137; Valamo: Nikl.!; Ruskiala prope marmorarias: Zilliacus in dupl.! — Kol. rr Fabrika in cultis: Elfv.!; Petrosavodsk (Simming! et alii): 394 Bunias orientalis. Norrl. On., efr Giinth. p. 33; prope Petrosavodsk, haud procul a Lohijarvi: Caj. Oa. Vasa »vid hofriitten pa en gréslinda»: Laurén in dupl !, efr Ale., Ale. II p. 152 et vide infra. — Tb. r Viitasaari: Broth ! — Sb. Jorois Huutokoski 1893 et 1902: Lindb. herb., vide infra; r: Mela, spec. in dupl. e Kuopio!; Kuopio Piispantori: Knw. |spec. in dupl.!| et Hjelt; Kuopio unicum spec. in avena importata (Buddén): L. Y. 1903 p. 223. — Kon. st r ad One- gam: Fl. Kar.; Verchne lamba! in saxosis graminosis prope do- micilia cop., Kivatsh parce, Vyrosero et in pagis vicinis ad mar- gines viarum et agrorum fq cop., hinc usque ad Kusaranda fq sed parcius: Kihlm. Ok. Kajana: Lackstrém in dupl.!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 134; r Kajana parce in agris: Must.; Paltamo: Zidb., cfr Brenn. Obs. Det synes, sAsom om arten férst ungefar 1840-1850 inkommit till landet, da den, som likvil fr synnerligen i 6gonen fallande, ej upp- tages af de dildre botaniska férfattarena (t. ex. Prytz). Sedan tyckes den hafva allt mer spridt sig, men under senaste tid, dé utsadet sakert ren- géres bittre in tidigare, synes dess spridning ater hafva afstannat. — Hairom namndes 1889: »in nonnullis plagis nuper immigrata>: Herb. Mus. Fenn. II p. 134. Ehuru arten i Mela Kasv. uppgifves forekomma med oafbruten utbredning finda till Ok. [»1—15»|, ki&nner jag ingen fyndort fran Kb. och Om, — AI. Bergstr. upptager A, B, C, D, Af, d. v. 8. all- man i akrar pa hela Aland afven Korpo ete.; detta ar sikert fullkomligt vilseledande. — Ab. [Nystad] >ilmestyi v. 1896 eriiiille pellolle kaupungin ja uuden hautausmaan vilisen tien vieressi»: Séd.!, dar arten betecknas sdsom tillfallig, — Ny1. Hogland funnen 1851, férsvunnen 1867, 1868 och 1870, aterfunnen ymnigt pa gardar och odlade stillen 1871, forsvunnen 1872, Aterfunnen i Kiiskinkyla 1873: Brenn. Till. p. 38, jfr Hjelt i Medd. XXVI p. 20. — Oa. Angdende férekomsten i Vasa niimnes, efter det Al- cenii uppgift blifvit anférd: »Antriffas visserligen flerst. 4 lindor i staden, men fr tillfallig>: Laur. Vaxtf.; Vasa angkvarn numera [1892] t. allm.: Lau- rén i Medd. XXII p. 38. SA vidt jag kinner, har arten pé 1900-talet all- deles férsvunnit: Hjelt. — Sb. Angdende férekomsten vid Jorois Huuto- koski namunes: har finnas flere andra fran Ryssland inkomna arter, som under flere decennier bibehallit sig: Lindb. comm. — Ob. Uleaborg vid en viig pa en sandig och med magert griis bevuxen 6ppen plan nara Top- pila sund ett eller fa tillfalligtvis forekommande exemplar: Zidb., jfr Leiv. och Brenn. Obs. — Ule&borg [»Oulussa] 1 kpl. ulkomaisessa kaurassa (koulu- lainen M. EK. Huumonen)»: L. Y. 1903 p. 223. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 395 Crambe maritima L. In maritimis extremis Fenniae maxime australis raro inventtur. Kalm; in litoribus arenosis insularum Alandicarum minus fq: Prytz; Fenn. merid. occ.: Fries, cfr Nym. Syll. p. 209; Fenn. mer. (Nyland.): Nym. Suppl. p. 19, vide etiam Medd. XXVI p. 18 et Geogr. F. T. 1904 p. 230. Al. Sottunga Sandskar cop.: Bergr. {extra territorium), cfr Medd. XX p. 38, spec. ibidem leg. A. Wahlberg! — Ab. [Korpo| copiose in insula Orskaér 5 km [1/2 mil] ab Uté (Folkv.): H. Dbl. 1885 N:o 262 et Medd. XIII p. 229; Asp6 in insula eiusdem no- minis et Vidskir, Ut6 Orskiir, Jurmo in insula eiusdem nominis et in compluribus insulis minoribus: E. Reuter], cfr (Diar. 1, XI, 1890) Medd. XVIII p. 230, quem |. inspicias; Korpo Vidskar in Jitore marino: P. Hj. Olsson!, vide infra; Korpo Hvithara: Granit!; Korpo Uté: G. Renvall! — Nyl. Ekenis Tvirminne in insula Skomakarskér (Ossian Reuter!): O. M. Reuter in (Diar. 10, X, 1885) Medd. XIII p. 229, cfr |. c p. 263; hoc loco veri- similiter postea exstincta: Hayr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. Da arten fran Kalms eller atminstone fran Prytz’ tid anda till 1885 ej blifvit aterfunnen, ansags den icke tillhéra var flora och dess forekomst i landet fornekades t. ex. Spic. I p. 2 och W. Nyl. Distr. p. 77. Att den forekom i Ekenis-trakten papekades i flere notiser uti tidningspressen un- der ar 1885, mig veterligen férst i Ekenis Notisblad N:o 62. Enl. Reuters uppgift fanns pa det anférda stillet »ett omkring 1 m [3 fot] hégt busk- likt utbildadt stand» och hade det af en allmogeman uppgifvits, att arten vuxit dar »omkr, 10 ars tid, ehuru den blommade férsta gangen i Ar» [1885]. Emellertid uppgifves, att arten, genom att den alltfor mycket blifvit insam- lad, numera alldeles gatt ut pa Skomakarskir (Ekeniis Notisblad): N. Pr. 1887 N:o 207; se afven har ofvan. — Angdende férekomsten pa Asp6 Vidskir namnes, att »en strandremsa af 15 a 25 m [par tiotal famnars) laingd och 2 m [par famnars]| bredd var betiickt med riktiga buskar, omkr. 1 m [nara 2 alnar| héga och anda till 0,9 m {halfannan aln] i diameter»: E. Rfeuter], jfr Medd. XVIII p. 230. — Genom ett misstag anféres Prytz’ uppg. »ad litt. Sin. bottnici»: Led. I p. 222; nagon senare uppg. fran Bottniska viken foreligger ej heller. — N yl. Lovisa barlastplats: Ale. III. Ett exemplar, insamladt nira Lovisa af kadett Hj. Sucksdorff 1885, har jag sett i A. Westerlinds herbarium; mahinda hianfér sig Alcenii uppg. till samma exemplar. 396 Crambe maritima. I en uppsats: »Om férekomsten af Crambe maritima L. i Finland af P. Hj. Olsson»: Bot. Not. 1895 p. 204-206 naimner forf., att han an- tecknat Crambe fran 6fver 30 lokaler och uppraknar mer iin 20 dylika. Da emellertid andra af Olssons uppgifter visat sig vara opalitliga, anser jag mig icke béra upprakna de ifragavarande lokalerna, men far med den nyss uttalade reservationen hanvisa till originaluppsatsen. Har kan tilliggas, att, da K. Johansson i K. Sv. Vet. Ak. Hand. Bd. XXIX, N:o 1, p. 38 anf6ér slutsatserna i Olssons nyssnamnda uppsats, sker detta under framhallande af att arten »har forst under de senare aren blifvit bemirkt [pa Gotland], men da pa flere stallen, hvarf6re det ser ut, som den skulle hafva benigenhet att sprida sig». Cakile maritima Scop. In extremis insulis maritimis Fenniae rarius occurrit. Kalm; in litoribus insularum extimarum maris Alandici rarius: Prytz; in litoribus Alandiae et provinciarum ad Sinum fennicum iacentium, Porkala, Mj6l6: Wirz. pl. off.; Eur. litor. exc... . Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 28; Fenn. non nisi in mer. et mer.-oce. adest: Nym. Suppl. p. 18, vide etiam DC. Prodr: 1 p! 185, et Led’ 1p: 168: Al. Sottunga Kyrklandet unic. spec.: Arrh.!; Eckero in promuntorio austro-occidentali praedii Torp: Lindb. herb; a Bergstr. (et Arrh. & K.) non adn. — Ab. Aspo Vidskar cop.: E. Rieuter]; Korpo Jurmo: Elfving!; Kimito Dahlsbruk: C. J. Arrh., vide etiam infra. — Nyl. Hangé sat cop.: Sand., spec. ex Hango leg. Hisinger!; Ekeniis st r in taeniis exterioribus et extremis velut Tvirminne, Isskir in litoribus arenosis: Hayr., vide infra; Inga in Fagerén et in insulis circa Tostholm (E. Nylander): His. p. 58; Inga Barésund: Hult coll.; ins. Stora Mjolo prope Helsingfors cl. af Tengstreem et ipse: Rupr. Diatr. p. ial? ad balnearium, Mj6lé (Gottlund): W. Nyl.; {Helsingfors] in Rod- bergen: W. Nyl. p. 213 et Hiyr.; Helsingfors Skatudden: Lindb. comm.; Helsinge Nordsjé: Svlan!; Helsinge Stansvik: Kihlm.; Helsinge Melké: Hult herb.; Sveaborg: Wainio herb.; Helsing- fors (!) Mj6l6 cop., Melko cop., Munkholmen, Villinge (Ilm.), Jollas, Sibbo Léparé: Svel. ann.; (st fq) in par. Helsinge, Sibbo et Borga: Ohrnb.; st r velut in taeniis par. Borga!, Stromfors Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 397 [L6f6!| et Pyttis [spec. e Pyttis Tuuskas!], Hogland: Sel. O. Ny1.; 3orga in taeniis maritimis ins. Tunnholmen, Glosholmen, Agg- skir et P6rt6: Sel. ann. et herb.; Stré6mfors Bullers et Pyttis Hinkabohle: C. J. Arrh.; Borga Tunnholm inprimis cop. in ripa versus Pellinge, Perno ad pharum Orrengrund cop. in litore maris arenoso: Gadol.; Hogland Hirskallionhelli, »dstra kustens sandstrinder» (E. Nyl. Ber.): Brenn.; Hogland etiam Kappelsa- tama et Selkiipajunlahti: Brenn. Till. p. 38, vide ceterum supra et infra. — Ka. Haapasaari: Sel. O. Nyl.; Haapasaari multa spec.: Selan in Medd. XXV p. 79; Lavansaari: Brenn.!, cfr Rupr. Diatr. p. 71 et Fl. Kar. p. 189; Seiskari [»Seitskar»| cum Sal- sola sed multo parcior, ad orientem versus a Koivisto |» Bjork6>| (non) visa: Thesl. Dynb. p. 60; Virolahti Ala Urpala: F. W. Maklin comm.; Virolahti ins. Martinsaari prope Dufholmssund: Sel. herb. — Ik. complur. locis ad oram Sinus fennici: Lind- berg in Medd. XXII p. 7, spec. e Kivennapa Kuokkala!; Ny- kyrka Vitikkala: Lindb. herb.; Kivennapa Terijoki: O. A. Gron- dahl!; [p . . . Systerback [»Sestrorezk»|: Meinsh. p. 40, vide etiam Schmalh. p. 53). Sat. tantum in Sastmola Bogaskir: Malmer.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Raumo: K. R. Paqvalin!; BjOrneborg p et sat parce — parcius in litoribus in arena: Hayr.; bjorneborg Mintyluoto prope Réis6: Seel. herb. Qa. Nirpes Kaldonskiiren: R. Dahlberg! (Kp. Solovetsk! in litore arenoso promuntorii maxime orien- talis insulae Anserskij cop. una cum Ammodenia: Bergr. Ant.] Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; arten finnes antagligen lik- val icke i finska Lappmarken; W. Nyl. Distr. siger: »solum ex ora me- ridionali mihi cognita». — Ehuru arten uppgifves anda till Ostfinmarken (: Hartm. p. 196, jfr afven Norm. Fl. Spec. p. 128 m. fl.), férefinnes mig veterligen ingen uppgift fran Sydvaranger. Framhallas kan, att den a de nordligaste fyndorterna i Norge aldrig siatter mogen frukt: Norm. FI. Overs. p. 84. Nyl. angaende fdrekomsten 1 Ekenaés skargard naimner Hiyrén, att arten ar karaktiiristisk [pa holmarna}| utanfoér tridgriinsen: Geogr. F. T. 1900 p. 225. Pa barlast ar arten antriffad flerstides, AJ. [Sund] barlasthégar vid Notviken flere individ: Prim. p. 16; Geta Hallé pa barlastplats: Bergr. comm. och Ch. E. Boldt. — Ab. Abo slottsbanken pa barlastplats: E 398 Cakile maritima. Reuter! och Gadol., [Nystad] »v. 1890 kaksi kappaletta painolastilla Sauna- sillan rannalla»: Séd. — Ny. Borgi Hammars pa barlast: O. Collin! och Gadol.; Borg& barlastholme nara Kroksnis [sikerligen = Haikko Lindérn: Sel, ann.|: Gadol. — Hit for jag afven uppg. Lovisa hafsstrand 1891 (elev B. Poppius): Arrh. Se afven nagot lingre fram. — Om. (Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. p. 136. — Ob. Uleaborg Toppila fr. o. m. 1881 (1. f6rut) Arligen, fatalig eller féga talrik, 1887 med fullkomligt mogna frukter: Zidb., jfr Leiy. och Brenn. Obs.!; Uleaborg Sundet: 8. W. Liljeblom! — I Brenn. Reseb. p. 76 uppriaknas arten bland vaxter, som ej forekomma norr om Uleiborg, men i Brenn. Obs. anviindes fér arten tecknet fér tillfallig fore- komst, hvarfore afven uppg. i Brenn. Reseb. torde béra hanforas till fére- komsten 4 barlast. Var. integrifolia Horn. Ny 1. Helsingfors Sérnaés pa barlast 1884: Lindb. herb. Var. latifolia Desf. N y 1. Borg& pa barlastplats f. d. Lindérn i Haikko- fjirden 1885 och 1892: Szel. herb. Sasom fossil ar arten funnen i Ny]. Helsinge vid Malm i litorina- sand af Lindberg: G. And. p. 96. Enarthrocarpus lyratus DC. Unico tantum loco adventicius lectus est. Oa. Vasa Angkvarn i [ett] par exemplar 1886 och 1887 med blommor och val utbildade skidor: Laurén i Medd. XXII p. 39, jfr Medd. XVIII p. 248 och Ale. III, dar arten sages vara funnen 1883 oeh 1890. Afven Chorispora tenella DC. ar funnen vid Vasa angkvarn 1883 o. 1890: Ale. III. Rapistrum rugosum (L.) All. har blifvit tagen pa barlast Al. Marie- hamn: K. Mantyla! afvensom pa afstjailpningsplats pA Skatudden vid sédra hamnen {i Ny]. Helsingfors] af elev K. A. Andersson, se Brenner i Medd. XVII p. 147-148, dar formen kallas R. rugoswm var. clavatum (DC.) Boiss. Raphanus raphanistrum L. In Fennia australi et media, nescio an Alandia,. ubi raro inveniri indicatur, excepta, frequenter (aut satis fre- quenter) et saepe copiose provenit, ad septentrionem versus saltem usque ad 65° progreditur. Kalm; in agris (st r): Prytz; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exe. Lappon.: Nym. Consp. p. 29, ut Led. nomine Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 399 Raphanistrum innocuum Med., vide etiam DC. Prodr. I p. 229 et Led. I p. 225. Al. (r): Bergstr.; Jomala: Bergstr. Beskr.; Briindé Bagg- holmen et Séderholmen: Laur. Fort.!, cfr Diar. 4, XII, 1886; p Wagric: “persr — Ab. iq: Zett—& Bry p: Arrh,’ Ann? ‘iq: Sand., Renv. et A. Nyl.; (p): Sel.; Vihti fq: Printz; Vihti fq — fqq: Flinck; in parte australi par. Mynimiki fqq, ad maximam partem fq, circa Laajoki st fq, [saepe| cop. — copiosissime: Caj. Kasvist., quem |. inspicias, vide etiam infra. — Nyl. (p): His. et W. Nyl.; fq in agris, inprimis in agris paludosis et hortis [»istutusmailla»| sat cop.: Stenr.; Helsingfors fq: Kihlm. ann.: st fq: Sel. O. Nyl.; [Hogland] Suurkyli in agro solano consito: Brenn.; Hogland Naskinranta 1871: Brenn. Till. p. 38. — Ka. ({fqq): Blom; p—st fq: Lindén, vide etiam Medd. XXV p. 79. — Ik. a Malmb. omissus, quamvis spec. e Rautu! lectum est: [st fq in territorio: Meinsh. p. 40, vide etiam Fl. Ingr. p. 115). Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. »fqq (cop.)»: Hult. — K1. p: FI. Kar.; st fq interdum cop.: Hann.; fq: Hjelt. — Kol. fq: Elfv. Oa. st fq: Malmegr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth. — Sb. p: Mela; (fq): M. & J. Sahlb. — Kb. Kide fq: Brand.!; Liperi in praedio sacellanis: Europaeus & Hiillstr6m! nomine Sinapis arvensis; Eno: Woldstedt!; Juuka et Kontiolahti fq: Sel. ann.; [inter Pielisjirvi et Hoytiiinen| (fqq) ubique in agris, ad partem maximam copiosissime |»huomattavan runsasti»|: Axels. Putk., quem |. inspicias; complur. plagis fq, non autem in interiore parte, quamvis ad Jonkere complur. locis: Wainio Kasv.; Nurmes: K. Pfaler! —- Kon. fq per totum territorium: Nort], ‘On,, ci Gunth, p. 33. Om. p: Hellstr. et Tenn. — Ok-r in partibus maxime australibus, Paltamo, Kajana in coemeterio! et in insula in fluvio: Brenn. Obs., vide ceterum infra. — Kp. parce ad pagos Kiimas- jarvi, Nokeus et Kontokki!: Wainio Kasv.; Jyskyjirvi ad flumen Kemi: Malmgren!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134. Ob. Liminka: Hellstr6m!; Oulu: Eberh.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 134; Oulu [»Ulea>| parce {»fataligt»] in agro: Zidb.; in partibus maxime australibus r Uleaborg, Oulu, Muhos ad 400 Raphanus raphanistrum, Montalampi!: Brenn. Obs., ubi antecedentes afferuntur, vide ce- terum infra. Ab. Fran 1903, da utlandskt utsaide i stérre mingd anvindes, niim- nes, att arten férekommit i »Kiikala 1 ovanligt stor maingd detta Ar»: E. H[ayrén] i Hbl. 1903 N:o 203 B, se afven Lindberg i Medd. XXIX p. 176. — Ok. st fa [>m. t.»]: Must.; f6r min del misstiinker jag med stéd af Zidhicks uppg. (se under Ob.), att Atminstone freqvensen dr vilseledande. — Ob. Toppila ... i ringa antal: Zidb., jfr Brenn. Obs.; akrar, tridgardar r, inférd med barlast till Kemi stad 1886. Afven senare nagra génger an- triffad, men har tillsvidare ej utbredt sig vidare: Keckm., som anvinder tecknet for tillfalug forekomst. Kemi st r, troligen inf6rd med frén fran andra orter: Rantaniemi! i Brenn. Obs. — Efter att hafva anfért Keck- mans fynd tilligger Zidbiick: »mig veterligen finnes arten eljest icke vild 1 Uleaborgs lan, om icke 1 dess sydligaste socknar»: Zidb., jfr Brenn. Obs. — Kuus. p: Sahlb. Fért.; Wainio, som anfér uppg. i Wainio Kasy., till- lagger ett fragetecken; atminstone freqvensen 4r siikert oriktig. Harpa vrundar sig emellertid uppg. 1 Herb. Mus. Fenn. II p. 61. — Lk. »r [So: dankyla] in agro hordeo consito nonnulla spec. vidi»: Blom Bidr., jfr Wainio Not., som anvinder tecknet f6r tillfallig f6rekomst. F6r min del anser jag afven, att arten dr tillfallig harstaides, om uppg. f. 6. ar riktig. — Lapp. ross. Arten uppriiknas sasom ny fér Ryska lappm.: N. J. Fellm. Lettre p. 500, men uppg. bor utga: N. I. Fellm. p. 58 not. Se f. 6. under Sinapis arvensis. Raphanus sativus L. In toto fere territorio saepe vel saepissime colitur. I afseende 4 odlingen af de bada hos oss kultiverade formerna, f. radicula (Pers.) och f. nigra (Pers.), anser jag mig i hufyudsak endast beh6fva hinvisa till Elfv. Ant. p. 74-75, jfr f. 6. redan Till., dar flere benimningar f6rekomma, Rein p. 83, Ign. Geogr. p. 349, Elfv. Kult. p. 112-1138, nyare floror, Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 12, Geogr. F. T. 1899 p. 43 (Solovetsk), Jul. p. 25, Leiv., Turistf. Arsbok 1902 p. SO (Ylitornio), m. fl. — Har ma tillaggas f6lj. uppgifter: St6rsta delen af Finl. och sédra Lappl., »subinde cicur»: Fries; »ob radicem edulem colitur et hine inde etiam subsponte occurrit»: Nym. Consp, p. 29; [raidisor Haaparanta och Pajala godt resultat, riattikor osikert: Birg. p. 59;| diremot nimnes, att hvardera odlats a kalljord med god framgang Li. Toivoniemi: Nordling p. 807, jfe 1. ec. p. 315, afvensom i Utsjoki: Fellm. Anteckn. I p. 138. [Ra- disor uppriiknas bland vixter, i afseende a hvilkas odling mer eller min- dre lyckade f6rs6k blifvit gjorda i L. ent. Naimakka: Leest. p. 9.) Sasom forvildad har arten uppgifvits Sa. Villmanstrand i en potatisaker!, men detta maste anses vara alldeles tillfalligt, hvarfére uppg. hos Fries och i Nym. Consp. ej] kunna anses giilla Finland. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. 401 Resedaceae. Reseda lutea L. In saburra rarissime occurrit. »Eur. omn. exc. Scand. (nonnisi ady.), Ross. bor.>: Nym. Consp. p. 69, jfr afven Nym. Suppl. p. 41; barlast r: Brenn. Flor. Ab. {Pa barlastplatsen vid Abo slott] tvi exemplar: Sel. Frév.; Te- nala Lappviks lastageplats: Elsa Salvén i Lindb. herb. (1899) och G. Sneks- dorff! — NyJ. Borga 1883: H. Stjernvall!, jfr Ale. III [trol. samma stiille som de f6lj.j|; Borga barlastholme naira Hammars 1884-1886: Gadol.!; Borga Haikkofjirden barlastplats pa Lindérn naira Hammars 1885: Sel. ann.; Perno pa barlast: A. H. de Ja Chapelle! — Ka. Vehkalahti barlast- plats vid stranden: A. Westerlind herb. — Ob. Uleaborg pa barlast: S. W. Liljeblom! i Prot 6, XII, 1884; Kemi 1885, Uleaborg Toppila 1881 i sept. med begynnande fruktsattning, 1852, (1885?), samt vid begynnande blomning 1, VII, 1886, mycket fa eller blott ett enda exemplar vid hvarje tillfalle: Zidb., jfr Leiv. och Brenn. Obs.; Uleaborg Broholmarna: Brenn. Obs.!; barlast Kemi stad 7, VILI, 1888 med fullt utslagna blommor, nu- mera [1896] f6rsvunnen: Keckm.; exemplar fran Kemi taget 1885 af En- wald & Hollmén! Reseda luteola L. In saburra raro occurrit. »Eur. omn. exc... . Fenn.»: Nym. Consp. p. 69; barlast r: Brenn. JONGie Aare AMkes JONI Ab. »i Abo utmed Aen» (Ann. ad Till.): Leche p. 15; »Aboae etiam ad fabricam tinctoriam e seminibus proiectis in plateis enatam observavimus, in hortis autem culta laete crescit, et e seminibus de- lapsis se ipsam propagat»: Leopold C. F., Possibilitatem varia vegetabilia exotica fabricis nostris utilia in Finlandia colendi adstruens, Praes. P. Kalm, Abo 1754, p. 10, jfr O. Hjelt, Naturalhistoriens studium vid Abo universitet, Helsingfors 1896, p. 228; [Abo barlastplats] i flere exemplar: Sel. Fréyv. och Gadol. — N yl. {Helsingfors Sérnas!] ganska talrikt annu i full blomning [den 6 oktober 1878}: Sel. exk.; Borga: H. Stjernvall! [mé6jl. samma stille som f6lj.); Borgé lastageplats 4 en holme [trol. Lind6érn}, in- kommen med barlast: A. O. Helenius! En Reseda, troligen denna art, om. namnes dfven fran Esbo Bastviks angsag: Prot. 4, X, 1884. — Ob. Ulea- borg pa barlast: Hougb. herb. och S$. W. Liljeblom!; Uleaborg Toppila 13, IX, 1881, blott ett ex. i begynnelsen af sin blomning, 10, VIII, 1883: Zidb., ifr Brenn. Obs.; nagra stand pa barlast i Kemi stad med annu out- slagna blommor 15, VII, 1892, hann icke utveckla frukter: Keckm. Typis impr. **|,, 1906. 26 402 Reseda luteola. En uppgift af J. Lindvall fran 1772 om »Reseda luteola, som ej vill fort i Finland, ehuru den vexer vilt pa Aland»: Bot Not. 1890 p. 107, beror uppenbarligen, sa vidt den rér Aland, pa ett misstag. Osannolikt fr emellertid icke, att nagon af de aldre uppg. afser R. lutea. Reseda odorata L. In hortis sacpissime colitur. Uppgifterna om odlad Reseda har jag ansett mig kunna f6ra ute- slutande till denna art, oaktadt artnamnet ej fir utsatt eller betecknadt sisom osiikert. Hithérande uppg. har jag antecknat bl. a. fran Ob. Pu- asjairvi och Simo: Elfv. Ant. p. 48, Li. Toivoniemi: Nordling p. 315, se afven Caj. Kasvist. p. 30, Medd. XXV p. 13 och jfr Brenn. Flor. aifven- som Ale. IIT. — Fran svenska sidan uppgifves: gar bra [i Pajala nira Lk.|: Birg. p. 61. Notae auctorum. IV. Alanne = Alanne 8. Kesimatka Kuusamossa ja Pudasjirvella. (Turistforeningen i Finland. Arsbok fér 1901). 1902. Axels. Putk. = Axelson, W. M. Putkilokasvio Pielisen ja Héy- lidisen viiliselli kannaksella. (Acta XXIII). 1902. Bergr. Ant. = Bergroth, I. O. Anteckningar fran botaniska resor i Karelia pomorica och keretina 1594, 1896 och 1897. M. 8S. Bergr. comm. = Bergroth, I. O., quae per colloquium aut litteris exposuit. Birg. = Birger, 5. Vegetationen och floran i Pajala socken med Muonio kapellag i arktiska Norrbotten. (Arkiv f6r bota- nik, Bd 3). 1904. Borg Beitr. = Borg, V. Beitrige zur Kenntniss der Flora und Vegetation der Finnischen Fjelde. (Acta XXV). 1904. Borg Ber. = Borg, V. Bericht iiber die geographischen Resul- tate einer Forschungsreise in den Grenzgegenden von Fin- nisch- und Russisch- Lappland im Sommer 1901. (Fennia 150.4 ears A210 Borg Sel. = Borg, V. Selonteko kasvitieteellisestaé tutkimusmatkasta Sallan Pikajassa . » . v- L898) Mi. S: Caj. Beitr. = Cajander, A. K. Beitraige zur Kenntniss der Ve- getation der Hochgebirge zwischen Kittila und Muonio. (Fennia XX). 1904. Caj. Entw. = Cajander, A. K. Ein Beitrag zur Entwickelungs- geschichte der nordfinnischen Moore. (Fennia XX). 1903. Caj. Kasvist. = Cajander, A. K. Kasvistollisia tutkimuksia Myni- mien, Mietoisten ja Karjalan kunnissa. (Acta XXIII). 1902. Libellus adnotationum Caj. Kasv. auctus. Caj. Wester. = Cajander, A. K. Ueber die Westgrenzen eini- ger Holzgewachse Nord-Russlands. (Acta XXII). 1902, 404 Notae auctorum, IV, Clarke X = Clarke, E. D. Travels in various countries of Eu- rope, Asia and Africa. Part the third. Scandinavia. Vol. X. 1824. Fellm. Anteckn. = Fellman, J. Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. Del I—IV. 1906. Fontell Hybr. = Fontell, C. W. Von einigen Potamogeton- Hybriden. (Férh. vid Nord. Naturf.m6tet i Helsingfors). 1903. Grant = Granit, A. V. Plantae in H. M. F. Hdyr. = Hayrén, I. F., quae litteris mihi exposuit. Hayr. Stud. = Hayrén, E. [F.] Studier 6fver vegetationen pa tillandningsomradena i Ekenias skargard. (Acta XXII). 1902. Hayr. und. = Hayrén, E. F. Botaniska undersékningar i Bj6ér- neborgs-trakten 1901. (Medd. XXVIII). 1902. Hayr. vaxtl. = Hiayrén, E. [F.| Bjérneborgs-traktens vaxtlighet. Bjorneborgs tidning 1901. N:o 102. Iver. = Iverus, J. E. D:son Einige Wirkungen der excessiven Sommerwarme 1899. (F6rh. vid Nord. Naturf.motet i Hel- singfors). 1903. Kihlm. Veget. = Kihlman, A. O. Uber die Vegetationsverhalt- nisse der Hochgebirge Umptek und Lujaur-urt. (F6rh. vid Nord. Naturf.motet i Helsingfors). 1903. Klingstedt, Fr. vide Palmgr. Leiv. Kiist. = Leiviski, I. Uber die Kiistenbildungen des Bott- nischen Meerbusens zwischen Tornio und Kokkola. 1905. Leiv. Oul. = Leiviskié, I. Oulun seudun merenrantojen kas- vullisuudesta. “(Acta XXIII). 1902. Lindb. comm. = Lindberg, H., quae per colloquium aut litteris exposuit. Lindb. Medd. — Lindberg, H. Meddelanden rorande unders6k- ningen af Leteensuo torfmark i Hattula och Kalvola sock- nar af Tavastehus lin. (Mossk. 1903). 1904. Lindb. Pfl. = Lindberg, H. Uber Pflanzen éstlichen Ursprunges in der Flora von Fennoscandia orientalis. (Férh. vid Nord. Naturf.m6tet i Helsingfors). 1903. Lindb. Subf. = Lindberg, H. Subfossila vaxtrester, funna i Finlands kiérr och mossar. (Medd. XXX). 1904. (Etiam . in Mossk, 1903 p. 187—192). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1, 405 Lindb. und. = Lindberg, H. Botanisk undersdkning af till Finska Mosskulturféreningen insiinda prof fran torfmossar. (Mossk. LOD 1508. Lindén Ant. — Lindén, J. Anteckningar om vegetationen i vestra delen af Ryska lappmarken. M. 8. Lindén Bidr. = Lindén, J. Bidrag till kannedomen om vegetationen och floran inorm Enontekis lappmarks bjérk- och fjallregioner. M. 5. Lindr. Bidr. = Lindroth, J. 1. Bidrag till kiinnedomen om Fin- lands Eriophyider. (Acta XVIII). 1899. Lindr. Lisét. = Lindroth, J. I. Lisatietoja Suomen sienista. (Acta XVI). 1899. Lindr. Umb. = Lindroth, J. I. Die Umbelliferen-Uredineen. (Acta XXII). 1902 Lindr. Verz. = Lindroth, J. I. Verzeichnis der aus [inland bekannten Ramularia-Arten. (Acta XXIIl). 1902. Montell — Montell, J. E. Plantae in H. M. F. Mossk. = Finska Mosskulturforeningens arsbok. Neuman = Neuman, L. M. med bitride af Fr. Alfvengren. Sveriges flora (fanerogamerna). 1901. Palmgr. —— Palmegren, A., quae litteris mihi exposuit. Observationes par- tim fecit Fr. Klingstedt. Popp. = Poppius, B. R. Blombiologiska iakttagelser. (Acta AEX). 21903: Printz comm. — Printz, H. A., quae per colloquium ant litteris mihi ex- posuit. Sehulz, O. E. Monographie der Gattung Cardamine. (Engler, Bot. Jahrb. XXXII). 1903. Wecks. — Wecksell, J. A. Kertomus kesallii 1901 tehdyista botanisista retkeilysta Pyhajirvella (U. L.) ja Pusulassa. M. S. Well. comm. — Wellenius, O., quae litteris aut per colloquium mihi ex- posuit. Caryophyllaceae—Crueiferae (Resedaceae). (Aconitum Cammarum) A. lycoctonum . A. napellus (A. paniculatum). (A, septentrionale) Actaea erythrocarpa . A. erythrocarpa X spicata A. nigra. A. spicata Adonis autunnalis . (A. vernalis) (Agrostemma coronaria) A, githago Alliavia officinalis Alsine biflora . [A. hirta| [A. rubella] A, stricta A. verna Alyssum calycinum Amarantus blitum A. caudatus A. retroflexus. Ammodenia peploides Anemone intermedia A. nemorosa nt iten ane Pe A. nemorosa X ranunculoides A. ranunculoides . A. silvestris Aquilegia vulgaris Arabis alpina . A. arenosa . : A, hirsuta , . , Index. . 250. 5 Bats). 5 2A5x0), . 250. eo: , SAXGs , ZS), DOR. Jory Tees Se) 182. oe 50. . 302. 64. 63, A, petraea A. suecica A. thaliana. Arenaria ciliata . A. serpyllifolia Atragene alpina Atriplex Babingtonii A. calotheca A. hastatum A. hortense A. laciniatum . A. litorale A. nitens A. patulum. Barbarea orthoceras B. * praecox B. stricta B. vulgaris . Batrachium admixtum (B. * bottnicum). B. confervoides B. confusum . (B. floribundum) . B. heterophyllum B. marinum . B. paucistamineum , B. paucistamineum peltatum . 228. B. peltatum . (B. * suecicum) (B. trichophyllum) Berberis vulgaris Berteroa incana Beta vulgaris. , . Peoullie pal2: ole 69. 70. 5 aR 138, 5 Jiesxek 155. 134, . 144. . 148. 134. 5 Jaxsy. . 304. . 304. 5» ah0), . dol, ete 5 DENS e220: 5 BRtot . 220. = 2288 5 PALS H29: 232, 224 151. 32° ee: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. Blitum capitatum Bl. virgatum Brassica campestris . (Br. juncea) Br. lanceolata. Br. napus (Br. nigra) . Br. oleracea [Braya alpina] Bunias orientalis . Cakile maritima . Caltha palustris . Camelina * foetida . C. * glabrata . C. linicola . ©. * macrocarpa . C. microcarpa. C. sativa ©. silvestris Capsella bursa pastoris Cardamine amara C. bellidifolia . C. bulbifera CO, flexuosa . C. hirsuta C. impatiens . C. parviflora C. pratensis C. silvatica. : Cerastium * alpestre C. alpinum . C. alpinum X< eucae ©. arvense . C. caespitosum [C. Edmonstonti/] (C glomeratum) . C. latifolium C. semidecandrum C. trigynum C. * triviale C. viscosum C. vulgare . Cheiranthus ape (Ch. cheiri). ~ 13. | +130! | . 368. eyes RST | 3th 348: G2: ead) + 392. . 396. 239. . 362. . 360. 5 alot wOGIe we5gt . 360. 5 2p) . 380. wa20: 2 O24. 326. 1322. eae soe2. ised. a Ble rae2: SOLIS . 104, 5 Mus 5108. . 108. . 104, 5 WS 104. SA, w1OZ: 7108. apts: . 108. 358. . 308. Chelidonium majus . Chenopodium album . Ch. bonus Henricus . (Ch. ficifolium) Ch. glaucum Ch. hybridum . Ch. murale. Ch. polyspermum . Ch. rubrum Ch. urbicum Ch. viride . Ch. vulvaria (Chorispora tenella) Cochlearia anglica C. * arctica C. danica C. officinalis Conringia orientalis Coronopus didymus C. procumbens Corrigiola litoralis . Corydalis bulbosa (C. capnoides). C. fabacea . C. glauca O. intermedia . @; laxa . ©. nobilis C. pumila C. solida Crambe maritima (Delphinium ajacis). D. consolida D. elatum (D. grandiflorum) Dentaria bulbifera . (Dianthus alpinus) . D. arenarius . D. barbatus (D, caryophyllus) (D. chinensis) . D. deltoides (D. plumarius) D. superbus 407 . 286. 126. 21% 129. 124, . W222 . 122. . 129. . 123. 123. 5 WHC 1295 . 398. 5 oeat . 343. . 345. Soa penne 5 aS 4 Bioet SadG: 5 BION 5 408 (Dicentra spectabilis) Diplotaxis muralis . D. muralis < tenuifolia . D. tenuifolia Draba alpina . [Dr. brachycarpa] (T (Dr. curtisiliqua] . |Dr. fladnizensis). — r, crassifolia) [Dr. fladnizensis * nivalis] Dr. hirta Dr. ineana . [Dn * lactea] (Dr. lapponica) = Dr. lutea Dr. muralis Dr. nemorosa . [Dr, nivalis] . (Dr. rupestris). (Dr. Wahlenbergii)} . Bnarthrocarpus lyratus Erophila verna Erucastrum Pollichii Erysimum alpinum. FE. cheiranthoides . EK. hieractifolium. KE. odoratum E. strictum imines (Eschscholtzia californica) (EK. crocea) . : EKutrema Edwardsu . Ficaria ranunculoides . ~~ F. verna P Fumaria bulbosa F. media EF’. officinalis F. parviflora F. Vaillantii (Gypsophila elegans) G. fastigiata G. muralis . G, paniculata . Halianthus peploides Hepatica triloba . Index, . 294. | Herniaria glabra. Nato |) HeEvhirsutay. : . 380. | Hesperis matronalis 2 Uwn |) (sly neensinisy) 5 . 339. | Honkenya peploides 598. | Hutchinsia petraea . . 339. | Iberis amara 300. | (I. odorata). . 3387. | (I. umbellata) . 338. | (Isatis maritima). 334. | I. tinctoria . 332 Lepidiwm campestre . 587 L. draba a08 L. latifolium 330. | L. perfoliatum Bolt || LMt-uderale: 330. | L. sativum . ; 338. | Lepigonum caninum 337. | L. marinum 337, | L. medium. 398. | L. rubrum. . 340. | L. salinum. niga 378. | (Lychnis chalcedonica) 357. | LL. flos cuculi 304 (Mahonia aquifolium) . 355. Malachium aquaticum . . 355. | (Matthiola annua) 356, (M. incana). 287 Melandrium album . 288. M. album * rubrum 353. | M. affine 237. M. apetalum 237, | M. noctiflorum 290. | M. rubrum. 292. | Melanosinapis communis . 292. | Moehringia laterijlora . 294. | M. trinervia 294, | Montia fontana 45. Myosurus minimus . 42. Nasturtium amphibium 43. | N. anceps 43, | N. armoracia . 72. | N. officinale 180. | N. palustre . . 115. 5 HIG. . 346. . 347. (ee . 381. . 388. . 388, . 388. 390, . 389. . 383. . B86, . 386, yw cso CO mo af ay) or Go Co © & Sv OS vo 20. . 378, 66. 65. eat PelS3) E293 . 298: . 300. Stools » 295. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 30, N:o 1. N. silvestre Neslea paniculata Nigella damascena . Nuphar intermedium N. luteum ye N. luteum X pumilum N. pumilum Nymphaea alba N. biradiata N. candida . : N. candida X_ tetragona N. fennica . N. tetragona (Paeonia albiflora) P. anomala. P. intermedia . (P. officinalis) . (P. peregrina) . (P. tenuifolia) . Papaver argemon: . P. dubium . P. nudicaule P. radicatum . P. rhoeas P. somniferum (Platystemon californicus) (Portulaca oleracea) P. sativa : Pulsatilla Hackelii . P. intermedia . MED ULENSI men Vie ca . patens X pratensis . . patens X vernalis PA ProUeNss .. s .. § . pratensis X vernalis . vernalis . vulgaris . Ranunculus acer . . aconitifolius . aquatilis . arvensis . duricomus . -. Baudotii . borealis) He dis tok viol boiled DHA H — ee) 6 AUT 5 GYIUE . 248. . 263. . 259. . 268. . 266. . 270, . 214. . 214, . 282. Jw 209: 20D 221, . bulbosus . * cassubicus . caespitosus) . clrcinatus confusus Drouetii * eradicatus . ficaria . flammula . glacialis. . glabriusculus) . heterophyllus. _ hyperboreus . lapponicus . . lingua marinus. . nivalis . Pallasii . . paucistamineus . . paucistamineus >< R. peltatus . . Petiveri) R. polyanthemos . . ™ propinquus . - pygmaeus R R R. repens R R HR Db RRP Rare Peed ~ . sceleratus . * sibiricus . (R. squarrosus) . sulphureus) : Raphanus raphanistrum R. sativus . Be. (Rapistrum rugosum) . Reseda lutea . R. luteola R. odorata . Roemeria hybrida Sagina intermedia S. Linnaei . S. maritima 8. nivalis S. nodosa S. procumbens . S. saxatilis . « Shae 5 2 peltatus 235. . 228. . 221. 6 Ae . 209. . 200. 209: . 214. . 204. . 208. . 202. . 398. . 400. . 398. . 401. . 401, . 402. » 209. « 59. 61. 59. D9. 61. 54. 57. 410 Salicornia herbacea . Salsola kali Saponaria officinalis S. -vaccaria . Scleranthus annwus Sel. perenns Senebiera coronopus 8. didyma Silene acaulis . S. anglica S. armeria (S. dichotoma) (S. gallica) . S. inflata S. * maritima S. muscipula S. nutans (S. otites) S. rupestris . S. tatarica . S. viscosa Sinapis alba S. arvensis (S. Juncea) . : Sisymbrium altissimum S. austriacum . S. Loeselii . S. officinale . S. sophia Spergula arvensis Sp. Morisonii . Sp. pentandra Sp. saxatilis Sp. vernalis Spergularia campestris Sp. canina . Sp. marginata . Sp. marina. Spinacia oleracea Stellaria alpestris St. alpestris < longifolia. St. borealis St. borealis < Friesiana. Index. 144. | St. crassifolia . 132. St. Hdwardsii . 45, | St. Friesiana 45. | St. glauca 118, || Stcgraminea.. 0.2). sii Te lakel: (St. graminea. xX longifolia) . . 382. | St. holostea . 382. St. humifusa 8. St. longifolia 7. | St. longipes 7. | St. media S. | St. nemorum St. palustris. 1. St. ponojensis . _ St. uliginosa 9. Suaeda maritima 9, Subularia aquatica 8 | Tetragonia expansa 5. | Thalictrum alpinum 12, Th. angustifolium 13. | Th. aquilegiaefolium . 377. | Th. flavum . 374. | Th. kemense . 314 Th. leptophyllum 349, | Th minus _ 850, | Th. rariflorum . 350. | Th. simplex 351. | Th. strictum . 347. Thiaspi alpestre 46. Thi. arvense 47, | Thi. praecox (Trollius altissimus) 59. | (Tr. asiaticus) . 47. Tr. europaeus . 49. Turritis glabra 50. Viscaria alpina 53. V. alpina X vulgaris . 53. V. media 33. ~V. vulgaris. ‘ 90. | (Vogelia paniculata) 93. Wahlbergella aftinis 90. | W. apetala. = > == Gee = 96, 86. 87. 80. $4. 86. 26 TO: _ 100. 87, 86. Tae 74, 80, 87. 94, 131. » BOD. Lois 166, 166. Sy 162. 154. 157. 154. 160. 157. ylod . B86. SP atelle 5 BIO . 245. » Diy. > 241. Mole: 25. 24, 24. on 22. abe 2ik 21, Te ACTA SOCIETATIS +|/ PRO FAUNA ET FLORA PENNICA.|| eee Publications de la Societas pro Fauna et Flora Fennica en vente chez Edlundska bokhandeln (les Freres Hjorth), Librairie, a Helsingfors. Notiser ur Sallsk:s pro Fauna et | Meddelanden af Societas pro Fauna Flora Fennica f6rhandlingar: et Flora Fennica: 8:de haftet (1864—69, 1882) a Fmk 2: or or > a? Lista haftet (1876)... . & Fmk 1 ee Wis eee) ee, ae eee aie ich@idrar sos GL SVElaw wtonene Os > cope ee cae A Sr OBI lhe digests aa)... coxaea ye aa ES go ARS US Boia aa ano era OA ea: (

95 IBS aie & >» » Qe— Bide. 29 eS Din ee Use. oe eee ee -.cta Societatis pro Fauna et Ficra | Wo Qrde a) (LSB), oo) os See FE ae De ennica: ares 10.de > B83). ie Se ee Vol. I (1875 - ae - . &@Fmk10: — | yy46 > 885). i 7 Sip oe Vol. II (1881—85) each et SUB nari rats (1885) ac sabe anes Vol. JII (1886—88). . » » 10: Pareles »!* (1886) a0". > 12— | npag- 5 (igodj. so Reh Ba) pce aa 105 oa pias See RBEN sae Wok + XT (1895). 3 > I= bop ars y (1896), . 2 Boley A894 —95)e. kB: ol ona. kgm 2 fae go! BUCO) 2 2. RS oy ae ab cage oa) cat Vol. XIV (1897—98). . > > &—| 554, , (ag9g—99) . > > Vol. XV (1898—99°, Bape See od | 8 0: -— . 26:te >» (18991900) » alate RNTMIGOT 1900),1a's Bee ( ee Q: 7 Aide: > (1893), 6. eae a ; ‘ Ode » (1900—1901) » » Vol, XVII (188° -99). > 3 Dido os! A901-=1909)' 93 Vol. XVII (1899-1900). » >» T%—| ooGe » (1902-1903) >» >» Vol. XIX (19002)... > » %—T| s9.46 5 (1903-1904) Vol. XX (1900-1901). » > @— | sista» (4904—1905) ~ Vol, 21 (19011902). >» >» 8&— | 504. , (4905-19068) >» >» Vale O22 (1901 —1902)ic° >) Ie Vol. - 23 (1901—1902). » » 13:— | Vol. 25 (1908-1904). » » 10:— |; Vol. 26 (1903—1904). » » 12:— | oe Bou Vol. 27 Lae laane » , 19;-- | Herbarium Musei Fennici: ai Vol. 28: (1905--1906). » » 10:— || I. Plante vasculares (1889)aFmk3:— Vol. 80 (1904—1806). >» » 6:— || IT. Musci (1894), . . 2 > » 1:50 Jee = > pe hte aero ath are Be DO ee MBL/WHOI LI Ty ne — J ays yt hy Ppdniaes ae wack sie Soeepinie warts etal