a. ny Le hencuslambesten ide degidettte nets AVE Tee tet Pe erise a = pee het rind ane .] ty hte re etee rm OF. reieaeiaen prenrarscuses Sehesem mrt whys 4 eepsred Se Tiocen ec ereetesat tyeng Hobsetelvergche by cryey tpeseetsteet coiee aleths asec nee Mie Veh rd gre megrne= $a Ft eer yaqengss harenems aR ee here hie: * ott us ' if . c ites + y: Bh ’ ifetetttes ies ] Neher iy iter 1 hati tae ighise ei iaes toe tat fea 1x Paha + 7 " Water . ty oe , ¢? ‘ ee rgniet ay “ +H ppb ies aaa ceevoeaar bepabnntest rit Bove §s ahccsanaegteetiia piaeieatan eteens rm aceareaets tryin bent! Horeoye terse eee a ppdéscserseteene Or 1 Miboiep te: pupde ans writ eqnann ys ritenhobiaen Didar atentort ene Devin ne rtaee Bee A pope sere nt stot nenaeued «ba toe ta Ph wweery peetbah 4 v0 ts MEE tae . vers) nf ve by ah 5 4 aoe + Pant ott Pst seas Rea ratt Sar pehs at whew rr baat pura si Bead ees ty sachet a aatnd is an ae git ; uty Sh PTS ane wary es echt oa i abe HERES I hy Ahi oles eg Saas } 2 ike ate , i} AE! hrs} 4 met a ibe etd chngsade Abe. whey perce yt pt eadhys sian bees bat eaves Nia iii itt A544 opted hen mH prcisaae Pye Hohn tae aut 3 3} sr 0} LyAabl wr abs (| aby0 Ley Hf TRE Aa rth ec tor ied oo neta eyeben , r} ? Bae errr alilate ner ies ht ety ae mt } Mabe 9 ‘ as ‘* shes ' Lins tye : J Pat eds ee ey ab ‘ 7 + ae ‘4 ‘ titted ae iets Seth tise totes Splget aceon eis ae han Hath win nen arty . espana i web gaseine Eritalrlatass ti panini p49 oy Hipkiss ‘ ads ; Sead scene ne pia) + pe ” mM At 4 oe, i a ns $4) priede dain ats , pear: othe aioe eth 244 rts Ste oe i aiyed a. + igen eli ae ti tay ixivataatas Pealdsent eth 3} sy if ore bei aly e 14 pearls ae ut ont ay dplettineis eytol tae A ri seen dastaee tee a” i if C tetberey 4 bbyet os jes Se Sgbiageiel oy o43 6 ty : ae ae : rt Ther etgenay at is . tr Pub dh pee Meth ad 4 obnee oe by apee tins Pavbryevgy hp he Pete Bagge a ¥ or ete ss =e piby art ta he: Wy + be a Siti haste cents tee at sipraaty i iats ‘ % uae y: TRL ot aaa ot res ulin ita ital aS t Taliaarnlacaeest 4) ‘ a eters We aoe a teets tek ay dah ae te attics actin see J Aeeed Wee beet) ras netsh | Ait! ss Ws Bea h | abet esa tule jotta att fae ot 4 on £s hiaaet t . eval Seettate <7 dhs re: parecer ts ticgonts 4 Rie mi adie tae pats Didi eeasal ACTA SOCIETATIS PRU FAUNA KT FLURA FENNIGA. 39. HELSINGFORSIAE. 1909—1911. ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, 35, N:o 1. CONSPECTUS FLORAE FEMMICAR. SCRIPSIT HJALMAR HJELT. VOL. IV. DICOTYLEDONEAE: PARS Il VIOQLACEAE—ELAEAGNACEAE, Typis impr. 19,09—195 11. HELSINGFORSIAE. EX OFFICINA TYPOGRAPHICA »HANDELSTRYCKERIET». a pra lS | Vol. I. Pars I—III Actis Soctetatis pro Fauna et Flora Fennica V continentur. Vol. II Ibidem XX1 Neo 17. Vol. III Ibidem 30 N:o 1. A. 1900 A. K. Cajander orientalibus florae fennicae regio- nibus pervestigatis finem huius florae orientalem ad orientem versus movendum esse statuit‘'). Fines, quos tum proposuit, quamquam magis magisque sunt probati *), mihi tamen visum est necesse esse, ne res confunderentur, in Conspectu florae fennicae eosdem, quos in principio operis statui fines, qui in tabulis geographicis volumini primo additis apparent, servare. Ad notas provinciarum tamen sunt addendae: Ksv. = Karelia svirensis. Kton. = Karelia transonegensis. Kpor. = Karelia pomorica orientalis. (Nota Kp. semper idem significat, quod in tabulis geo- graphicis recentissimis Kpoc. designatur.) Floram harum provinciarum, cum parum sit cognita, quam- quam etiam in partibus insequentibus non respexi, res tamen singulas, quae ab aliis sunt allatae, et inprimis plantas lectas casu mihi cognitas, ut interdum iam in partibus superioribus, afferam. In operibus et editis et manuscriptis, quibus distributio plantarum tractatur, his temporibus vulgo etiam qua plantae nascantur copia ratio habetur. Quam ob rem mihi necesse *) Vide Medd. XXVI p. 172—184. *) Vide tabulas geographicas in Medd. XXX et insequentibus, Mela Kasv. V ete. esse visum est adiuvante inprimis J. P. Norrlin notas proprias, quibus gradus copiae indicantur, proponere, Cpp Cp St ep St pe Pe Pec copiosissime copiose copiosius satis copiose numerose sparsim hic illic [passim] satis parce parcius parce parcissime | | mycket ymnig tiickande ymnig timligen ymnig timligen riklig talrik [ganska ymnig] spridd timligen sparsam| [ganska sparsam | sparsam mycket sparsam quas infra attuli. hyvin runsas peittava valtava ylen runsas *) vallitseva runsas [yleinen] jokseenkin runsas sirotettu hajanainen [paikottaisin] [paikotellen] [paikottainen] [siella taalla] jokseenkin niukasti jokseenkin harvassa vihassé mairin niukasti harvassa niukalti hyvin niukasti Praeter haec vocabula concepta nonnulla alia inprimis in libris fennice scriptis usurpantur vocabula; quae cum partim intermedia partim ambigua sint, in schemate supra allato collo- 1) Litteris minoribus attuli vocabula concepta, vocabulis quae litte- ris maioribus notantur affinia, sed proprie aliud significantia; quam ob rem, si copiam respicias, non sunt usurpanda, id quod inprimis de voca- bulis signo [ } notatis valet. care non potui. Notas igitur proprias non proposui, sed tamen quomodo ea converti afferam: Sangen runsas = valde copiosus Riklig = abundans ESE aes | = subabundans Runsaanpuoleinen | Vahavaltainen — subdominans Strédd = dispersus Enstaka — yksitellen (aut yksittéin kasvava) = solitarius (aut solit.). CaF aq, ea, 1a rir wile 5 court Tha} a F sia ie ' _ annie) altwy = iad , i : ; (wn dba we * OF ‘a 7 ; : : a . - a eri Pi einhaiw = ; coi im ' worn imobdire. = a al Vay th ’ - 4 uifeirayald = a “ aalitia eh aeiTADiee(evis ress iets tg hae c ea Violaceae, Viola ‘) epipsila Led. In Lapponia, parte orientali forsitan excepta, frequenter vel frequentissime provenit et quamvis rarior paullum supra terminum betulae progreditur, etiam in Fennia orientali Srequenter occurrit, frequentia diminuta in tota fere Fennia legitur, sed in provinciis austro-occidentalibus rarissime tan- tum inveniri videtur. In Lapponia kemensi (Schrenk): Led. I p. 247 (1842); ad ripas umbrosas rivulorum Ostrobotiniae borealis v. c. Uloae ad Tuira et deinde multis locis ad fluvium li, in par. Kuusamo autem optima et frequens: Spic. I p. 28, ubi describitur nomine V. fennica (1843), cfr Trautv. Iner. p. 98; in summam Lapp. vulgata: Fries p. 556, ubi describitur nomine V. swecica (1846); maxima pars Fenn. et Lapp. or.: Fries, cfr l. c. p. 153; in Fennia orientali saltem adest: W. Nyl. Distr. 2); Fenn., Lapp. or.: Nym. Consp. p. 79%), cfr Trautv. Incr. p. 103%), vide etiam Regel in Mose. Bull. 1860, II p. 535—538, Borg Beitr. p. 99, 113, 115, 133 et 141 et Liro Ured. p. 285—286. ‘) Specimina huius generis in H. M. F, asservata recensuit Sv. Mur- beck a, 1887—1888. *) Nomine V. swecica Fr. Typis Impr. *7|,, 1909. 2 Viola epipsila. Al. rr: Bergstr.; (Fégl6| Degeré: Bergstr. Beskr. ; Finstrom Godby: Arrh. & K., vide etiam infra. — Ab. Uskela: Nikl.!; oe eee Olkkala Joensuu: E. af Hiilstr.; Vihti (»fq»): Flinck; [Pusula et Pyhiijiirvi] (fq): Wecks.; Mynimiaki in parte australi rr et non typica ad Kallavuori: Caj. Kasvist. — Nyl. Esbo: Popp. p. 11; (Nurmijarvi] r cp in pratis humidis prope pag. Nummenpaa: Stenr. 1), cfr Stenr. Thierl. p. 23; Thusby Mariefors: Sel. herb.; Helsingfors: J. Kowin in herb. lyc. n.; (p), ut in Mantsala (K. Nordenskjold) [spec. ad f. scanicam pert.|, Mérskom, Artsjo, Orimattila (Siven!): Sel. O. Nyl. — Ka. r Hanska Bohle: Blom; Viborg (Tranzschel): Liro Ured. p. 579; r Antrea Oravankyto!, Kirvu Sairala!, Tietiivilaé in ripis fruticosis lacuum et plagis silvaticis humilibus salice obsitis: Lindén. — Ik. (»fq+): Malmb., spec. e Muola!; r lecta in Sakkola, Rautu et Valkjarvi: Lindb. comm., vide etiam Lindb. p. 25 ete.; [ut V. palustris: Meinsh. p. 43, vide etiam Schmalh. p. 53]. Sat. (p): Malmgr. +), spec. e Mouhijiirvi!, Loimaa | » Loimi- joki>]: E. Rénnback!; r Birkkala Lukkila in prato: Hjelt!; Birk- kala in nemore ad Pitkiiniemi: Sel. herb. — Ta. (st fq): Leop., Norrl. s. 6. Tav., (vide infra) et Wainio Tav. or.; [Kalvola] r aliquoties ad ripam lacus: Knabe Fort., efr Borg p. 429!; Hattula Leteensuo: Lindb. Medd. p. 277; p: Asp. & Th.; p—st fq: Borg Tiet.; Bonsd. omisit. — Sa. Valkiala ad rivum prope officinam Kymmene: Hult Fért.; Villmanstrand in prato uliginoso praedii sacerdotis: Szlan!; [Ruokolaks) p, in insula Salonsaari ep: Hult; Nyslott: E. Nyl. & Chyd. — K1. in Ruskiala (!) saltem: Fl. Kar.; {[Parikkala] (r) Viitasaari, Papinniemi et Pitkésaari: Hann.; Valamo: Svel. ann.; Uukuniemi: Nikl.!; in Ruskiala frequentior quam V. palustris: Zill. (1877) in dupl.!; Ruskiala fq et f. scanica et f. suecica: A. L. Backm. comm; Impilaks p: Backm; st fq etiam in Péalkjarvi! et Suistamo: Hijelt Ant. p. 66. — Kol. (fq): Elfv. 1) Nomine V. swecica Fr. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 3 Oa. (p): Malmgr.?); Laur. Vaxtf. non comm. — Tb. p: Broth. '), vide etiam Prim. p. 491). — Sb. p: Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. (p): Eur. & H.; st fq et st cp: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. (incl. V. scanica et V. suecica) fq —fqq, in nemorosis praes. humidioribus et pratis udis subtur- fosis cp, in paludibus fq, in Reg. occ. ad Suojarvi et M6kk6 fqn Norm): Ona; efr,.Ginthy p33: Om. p, frequentior in interiore parte: Hellstr.; fq in parte interiore [»inat l.»|: Tenn.; Soini Laasula, videtur in territorio (circa lacum Lappajarvij, quod mireris, (rarior) esse {»ratt sall- synt»|: A. L. Backman in Medd. XXX p. 104; p, enum. longa: A. L. Backm. FI., quem |. inspicias, cfr l..¢., p: 187..— Ok st fq, interdum fq: Wainio Kasv.; fq: Brenn. Obs. et Kyyhk. — Kp. st fq, interdum fq: Wainio Kasv.; enum.: Beket. p. 548; fq —st fq saltem ad partem maximam: Bergr. Ant. Ob. fq: Brenn. Obs., quem |. inspicias; (fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 200; (p) enum.: Keckm., cfr |. c. p. 10; [fq: O. R. Fries p. 1604);] fq —fqq: Hjelt & H. — Kuus. st fq, interdum fq: Wainio Kasv.; fqq — fq: Borg ann. — Kk. st. fq, interdum fq: Wainio Kasv.; fq: Bergr. Ant. Lk. fq — fqq, saepe cp: Hjelt & H.; (p), enum.: Blom Bidr.; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi et Sodankylé: Wainio Not.; fq in reg. silv., (r) in densis virgultis [»snar»| reg. subalpinae: Hult Lappm.?); |{Kuolajarvi] fqq—fq: Borg ann., vide etiam sub V. palustri. — Li. Utsjoki, Inari cp: Sel. kat.; in locis sea- turiginosis et lucis, in graminosis subturfosis fq cp, in salicetis udis fq, in ripis rivulorum herbidis altius quam 100 m supra terminum betulae progreditur, Hammastunturit h. 342, Peldoaivi N 500, (Rastekaisa SO 383]: Kihlm. Ant.; fq in Inari et ad Paatsjoki usque ad Koéngis prope Mare glaciale: Wainio Not.; in Varangria meridionali iuxta flumen Paatsjoki |» Pasvigelv»| ad Elvenes, ad Klostervand in palude ex adverso insulae Meni- kas6, ad catarrhactam inter Klostervand et Goalsejavre, ad flumen intra lacum intimum Bagjajavre nec non latere rossico in Store—Menikasé: Norm. p. 250—251 1); e multis locis enum. : ‘") Nomine V. swecica Fr. 4 Viola epipsila. Norm. Fl. Spec. p. 150—1514); [circa Nyborg fq ad scaturigines et in lucis humidis, copiosior quam V. palustris: Arrh.| —[{L. ent. reg. subalp. fq: Leest.1); p in reg. subalp. in ripis et vallibus rivulorum, r in infima reg. alpina ad imum montem Kalkuoivi, Valtijoki, in ripa occidentali lacus Skatjajaur in saliceto: Lin- dén Bidr.| Lapp. ross. in parte occidentali saltem adhuc circa oppi- dum Kola (!) obvia: N. I. Fellm.?), cfr (1. c. p. XXXVII et) Beket. p. 548; [in parte occidentali prov. Lim.] fqq—fq: Borg ann.; Porjeguba, Olenitsa, Pjalitsa, Devjatoi, Ponoj et in locis magis ad occidentem versus: Mela Pl. 1); Ponoj: Mela herb. et Montell!; fqq in reg. silvatica secundum ripas fluvii Nuotjok in salicetis et vallibus rivulorum, his locis usque ad clivos montium Vierts- oivi et Kahperioivi adscendit, sed in regionem alpinam non penetrat, fg secundum ripas rivulorum in reg. silvatica montium alpinorum ad meridiem et merid.-orientem versus a meridionali parte lacus Nuotjavr sitorum (Lim.) usque ad montes Vuojim: Lindén Ant.; pag. Ora: Enw. ann. 3); Orloff!, Hapajow septentr. versuse prom. Orloff!, Voroninsk!: Kihlman, vide etiam Lund p. 76. De flesta finska forfattare, sirskildt de nyare, férena V. seecica och V. fennica under V. epipsila Led.; jfr t. ex. Norrl. On., Wainio m. fl, Dar- emot upptaga nagra af de aldre forf. V. epipsila i den mening Fries och Hartm. fatta densamma, alltsa sAisom en underart under J, palustris, och atskilja V. swectca sisom en sirskild art. I denna mening férekom- mer V. epipsila hos f6lj. »In paludosis Ostrobottniae borealis in par. Ii [»Ijo»|, Pudasjarvi et Kuusamo haud infrequens»: Spic. I p 27; norra (6stra) Finl.: Fries under namn af JV. scanica; »latissime in Fennia obvenire videtur. E Tavastia specimina optima in collectione Domini O. Blafield vidi. Ad Helsingfors quoque adesse videtur>: W. Nyl. Distr., dar liksom hos N, I. Fellm. och Hartm, V. fennica anfores sisom synonym. Fenn.: Nym. Consp. p. 79, dar V. seanica och V. fennica antéras sisom synonym. — Ab. Vibti fq: W. Nyl. p. 209. — Nyl. »st r in par. Helsinge adest, ut ex. gr. ad rivum Taliv: W. Nyl. p. 209, jfr 1. c¢. p. 70. — Sat. p: Malmgr. — Oa. p: Malmegr. — Ob. »sags pa nagra stillen vid Ii [»Yo»], men mycket rarare 4n den vanliga V. palustris»: F. Nyl. Utdr. p. 152 *). — Li. Puolmak (Sommerfelt): ‘) Nomine V. suecica Fr. *) Denna uppgift ger enligt min tanke tydligt tillkinna, att F. Ny- lander under denna resa med V. wliginosa f. och JV. wnbrosa afsett den akta V. epipsila, som sikert fr allmin i dessa trakter. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 5 Norm. Fl. Sp. p. 155 under namn at J’. palustris var. epipsila, — Lapp. ross. »cum priori /V. palustri] ... orientem versus autem adhuc circa Ponoj observavi»: N. I. Fellm.; Porjeguba, Kuusreka, Olenitsa, Tetrina, Tshapoma, Ponoj och mera viasterut: Mela Pl. — Upptages i Herb. Mus. Fenn. [ed. Ij fran Nyl., T., 8S. Kl, Kr., Ob. — I Nym. Suppl. p. 46 sages om nu ifragavarande form: »deest in Lapp.», men detta beror saikert pa nagot misstag. Enligt den numera antagna synonymiken borde V. epipsila Fr. afse hybriden V. epipsila X palustris (se t. ex. Neuman p. 271), men sannolikt ir, att under de anférda uppgifterna innefattas dessutom saval V. epipsila, sisom den ofvan blifvit begransad, som former af V. palustris. Af detta skil har jag hair sammanfoért dessa uppgifter. Tilliggas bor, att den just omnaimnda formen férklaras vara = V. palustris scanica: Fries p. 556 eller identisk med V. fennica i F. Nyl. Und. p, 53: Bot. Not. 1849 p. 60, jfr afven Trauty. Incr. p. 101—102 och 103. Beskrifning m. m. 6fver V. epépsila ingar bl. a. Rupr. Diatr. p. 47 och 48, Fl. Ingr. p. 126 ete. Al. Det kan naémnas, att enligt Murbecks bestimning hybriden V’. epipsila < palustris finnes fran detta landskap. — Ab. Arrh. framhaller, att han forgifves sékt arten i Pargas. — Sat. Hiyr. Bjérneb. upptager ej arten. — Fran Ta. nimnes: »V. epipsila upptages som g. a. Frekvensgraden ar mojligen for hég; jag misstinker, att till V. epipsila ifven hanférts nagon form af V. palustris, men kan for tillfallet ej afgdra saken. V. epipsila har jag under senare Ar antriffat vid en kalla naira Nygard» {i Hollola}: Norrl. ant. — Senare naimnes: Evois af mig observerad endast spars. pa biack- strand nara institutet: A. L. Backm. comm. Exemplar i H. M. F. fére- ligger bl. a. fran Asikkala: Nikl.! — Lapp. ross. N. I. Fellm. anger sikert artens bade frekvens och utbredning alltfér lagt, hvilket ju delvis fram- gar af de fa nvare uppg. som foreligga. Enl. min formodan torde, utom Norrl. s. 6. Tav. (se under T a.), flere andra foérf., t. ex. Flinck, Malmb., Leop. m. fl., under V. epipsila hafva innefattat former af V. palustris; se afven ofvan under JV’. epipsila Hartm. Lindberg skrifver hirom: »Mera troligt ar, att med V. epzpsila afsetts V. epipsila X palustris, hvilken enl. min tanke fr en mellanform mellan bigge arterna och ej en bastard, sa Atminstone stillvis; den s. k. bastarden har jag manga ganger sett i sédra Finland, dar V. epzpsdla alldeles saknas; den upptrader afven ofta i stora miangder, medan V. epzps, har séderut inga- lunda ar ymnig»: Lindb. comm. Oberiiknadt de lingre fram behandlade formerna upptages f. albr- jlora Neum., Wahlst. & Murb.: Mela Kasv. V. Arten hybridiserar hos oss med JV, palustris (se liingre fram). Viola epipsila f. seanica (Fr.) Neum., Wahlst. & Murb. Anno 1887 a Sv. Murbeck apud nos rite distincta, distributio nondum satis explorata est; in magna quidem 6 Viola epipsila. parte Fenniae, sed nisi rara (aut rarissime?) occurrere non videtur. A forma typica vir separanda, vide infra. Fenn. bor. or.: Fries; Ostrobottnia (Nylander): Fries p. 153, ubi describitur nomine V. scanica. Nyl. Miantsala: N. K. Nordenskjold! K1. Ruskiala: E. Zilliacus!, vide infra. — Kol. Nikola in abiegno humido, umbroso: Elfving! Ok. Sotkamo Vuokatti in abiegno turfoso inter Laaso et Sarvivuori: Brenn. Obs.! Ob. vide infra. — Kuus. Paanajirvi: F. Nylander! Kl. Zilliacus har antecknat p& exemplaret: »allman i Ruskiala», men detta hinfér sig saikert till arten i sin helhet; se dock A. L. Backm. comm. under hufyudarten. — Ob. Brenner anfér F. Nylanders uppg. i Spic. I p. 28 ang. V. fenmca afvensom F. Nyl. Utdr. p. 152 ang. ve epipsila [Hartm.] under denna form: Brenn, Obs. Huruvida emellertid uppg. hinféra sig till formen, sisom den begrinsats af Murbeck, anser jag vara hogst osikert. —— 1 detta sammanhang bér naémnas, att bendmningen V. fennica F, Nyl. anvindes 4tminstone sdsom synonym af ett par andra forf., se ofvan p. (1), 4 och 5 och jfr Trautv. Incr. p. 98. Formen upptages ifven fran Kton.: Mela Kasy. V. Lindberg framhaller, att de storblommiga och storbladiga exempla- ren af V. epipsila betecknas sisom V. epipsila a scanica, medan de sma- vixta gi under namnet V. epipsila f. suecica, men att nagon grins dem emellan ej finnes. Formerna foértjena diarfore ej att upptagas sarskildt : Lindb. comm. Arrhenius delar till fullo Lindbergs uppfattning. For att belysa uppg. i Herb. Mus. Fenn. II har jag dock 1latit formerna kvarsta med siarskild rubrik. Viola epipsila f. suecica (I'r.) Neum., Wahlst. & Murb. Inde a Lapponia septentrionali usque ad provincias australes lecta, sed quam frequenter occurrat, nondum ex- ploratum est. A forma typica vir separanda, vide sub forma superiore. Sa. Ruokolaks ad Kouvola in Salonsaari in prato tur- foso: Hult! Kb. Kontiolaks: Woldstedt!; Liperi Mutkanvaara: Euro- peus & Hiillstré6m! — Kon. Suojirvi pogost: Norrlin!; Tiudie: F. Nylander! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 7 Ob. Turtola in prato: Hjelt & Hult!, cfr Brenn. Obs., vide ceterum infra. Lk. Ylitornio Naamijoki! et Akislompolo!: Hjelt & Hult; (fq) . . . Muonionalusta . . .: Birg. p. 100, vide infra;) Muonio: Malmberg! — Li. Kultala in ripa boreali flum. Ivalojoki: A. Tigerstedt!; Inari Toivoniemi! in betuleto subhumido et Kodos- suvannonpéié! reg. subalp. in betuleto humido: Arrhenius & Kihlman. Vide ceterum infra et sub forma typica. Ehuru, sasom framgar af det f6regdende, flere forf. sasom Fries, W. Nyl. Distr., Trautv. Incr. p. 103, Nym. Consp. p. 79, Stenr., Malmgr., Broth., Prim, p. 49, O. R. Fries p. 160, Hult Lappm., Norm, p. 250, Norm. Fl. Spee. p. 150-151, Leest., N. I. Fellm., Mela Pl. och Enw. ann. anvanda benimningen JV. swecica, tager jag dock for afgjordt, att dessa uppgifter till alldeles 6fvervagande del afse hufvudformen af V. epipsila, sisom den har blifvit framstélld, hvarfére jag under denna form anfort ifragavarande uppgifter, jfr afven Herb. Mus. Fenn. II p. VIII not. — Om. och Ob. Uleaborg Frihetsholmarna ej fataligt, Muhos 1888, Pyhajoki 1889: Zidb., jfr Brenn. Obs.; jag misstinker, att Zidbicks uppgifter afse hufvudformen af V. epipsila, som ej upptages af honom. — Lk. Birg. p. 100 anvander benamningen V. epipsila 8 suecica (Fr.), men upptager ej hufvudformen af V. epipsila. Sasom redan delvis blifvit framhallet (p. 6), papekar Lind- berg, att nagon grins ej kan uppdragas emellan de exemplar, som af Murbeck betecknats sasom f. swectca, och de, som betecknats sAsom J. epipsila utan nagon uppgift om formen: Lindb. comm. — Formen upptages icke i Mela Kasv. V. Viola epipsila f. glabra Murb. Quantum adhuc constat, nisi in Karelia orientali non lecta est. Kon. K&appiiselkaé inter Tiudie et Povjenets: Selin! Formen omnimnes férsta gangen fran Finland i Herb. Mus. Fenn. II p. 61. Viola palustris L. In maxima parte Fenniae frequenter et saepe copiose— copiosius provenit; ad septentrionem versus frequentia minut- tur, sed ad summum septentrionem indicatur. In regionem subalpinam vix nisi rarius procedit. 8 Viola palustris. Fq in Fennia usque ad 64° inveniri consentiunt plurimi auctores, cfr Kalm et Prytz; maxima pars Fenn., in Lapp. (adventicia): Fries; Eur. omn. exc. .. .: Nym. Consp. p. 79, vide etiam DC. Prodr. I p. 294, Led. I p. 247, Borg Beitr. p. 99, 133 et 139 et Liro Ured. p. 285. Om. fq: Hellstr.; fqq: A. L. Backm. FI. et Tenn. — OK. Kuhmo fq, Kianta! magna distributione usque ad templum, in Kianta septentrionali st r ex. gr. ad Saarijarvi: Wainio Kasv.; (fqq): Must.; fq: Brenn. Obs.; fq, sed vix cp: Kyyhk. — Kp. st r in maxima parte ex. gr. ad Uhtua: Wainio Kasv.; p — st fq, in parte austro-occidentali fq, etiam ad pag. Uhtua: Bergr. Ant. Ob. (st fq): Jul. p. 293; fq: Brenn. Obs.; (fqq): Leiv. et Keckm.; {st fq: O. R. Fries p. 160;| fq: Hjelt & H., vide etiam Leiv. Veg. p. 200. — Kuus. st r ad lijarvi maxime australi et ad pagum prope templum (Sahlb. Fért.): Wainio Kasv., vide etiam infra. — Kk. complur. locis ad fluvium Pistojoki in pratis udis — humidis: Bergr. Ant. Lk. p et pe: Hjelt & H.!; (complur. loc. enum.: Birg. p. 100;] per totum territorium (»fq«<): Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XVIII, XIX, XX et 9; Kemijarvi ad Luusua, pag. Kemijarvi et Kostamusperii adnotata, forsan st fq, Sodankyla fq ad flumina Kemijoki, Tennidjoki et Kitinen: Wainio Not.; Ounastunturi Raututunturi in reg. alpina [forsitan confirmatione egeat|: Sandm. p. 29; in reg. subalp. huius montis: 1. ¢. p. 32; fq in reg. silv., r in virgultis reg. subalpinae: Hult Lappm., cfr |. c. p. 116; (Kuolajirvi] ad ripas Yli-Tennid et Tuntsa: Borg ann., vide infra. — Li. Utsjoki, Inari: Sel. kat.; st fq ad Ivalojoki, ad Kéngiis prope Mare glaciale (st fq —fq) in regione betulina: Wainio Not.; locis uliginosis reg. subsilvaticae p saltem, ex. gr. ad Toivoniemi!, templum inarense, Palokoski iuxta fl. Vaskojoki, Spaarassuoluu ad Tenojoki etc., in alpibus Utsjokiae ad betulae fere terminum adscendit, ex. gr. in Ailigas, Ruovuoaivi, Har- mitschokka: Kiblm. Ant.; Varangria austr. in Iversdalen infra Beljek, Jarfjorden Karpedalen: Norm. FI. Sp. p. 155; in alpe Har- mitschokka in reg. subalp. adnotata: Arrh. ant., vide etiam Wege- lius p. 234, Blytt p. 1019 et Hartm. p. 225. — [L. ent. reg. subalp. (p): Leest.; Kaaresu’anto: L. L. Leestadius!; r?, in reg. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 9 subalpina tantum ex Isokurkkio adnotata: Linden Bidr., cfr Bot. Centr. LXI p. 221.], Lapp. ross. >in parte inferiore usque ad pagos Kanta- laks (!) et Tshavanga locis paludosis haud rara, in partibus vero magis borealibus aut orientalibus mihi (haud) obvia»: N. l. Fellm., cfr 1. ec. p. XXI, XLIII et Beket. p. 548; ad inferiorem partem fluv. Juonnijoki: Borg ann.!, vide infra; Tshun! et ad mediam partem fluvii Tupujoki!: Axelson & Borg; Umba in ripa fluvii! et Pjalitsa! prope pagum: Kihlman; Olenitsa (!), Kusomen, Tetrina et complur. loc. ad Tshapoma: Mela Pl.; Ponoj: Mon- tell in Medd. XXVI p. 192!; st fq — p in reg. silv. ad ripas fluv. Nuotjok, sed adnotata etiam e vallibus rivulorum circa Vierts- oivi, Siuluoivi et Siulutoldi, sed non in reg. alpina: Lindén Ant.; Lutto nonnulla km a finibus [Fenniae|: Fontell!; Kola: F. Nylander! et Brotherus!; prope pagum Voroninsk! ad rivulum et in ripa lapidosa lacus Kolmjavr!: Kihlman. Al. p: Bergstr., men fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fqq: Arrh. Ann.; fq —fqq: Flinck; fqq: V. E. Broth. och Wecks.; st fq — fq: Caj. Kasvist., dar nirmare uppg. lamnas. — Nyl. se Hiayr. Stud. p. 170; ep: Stenr. — Sat. st fq —fq och st pe—ep. Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb. — Sa. ep: Hult. — Kol. fq—fqq: Elfv. — Sb. (lisalmi] st r: M. & J. Sahlb. — Kb. fqq »runsaasti kosteilla ja heteniityilla, lehtimetsissii ja lehdoissa yli koko alueen»: Axels. Putk. — Kon. fq —fqq: Norrl.On. — Lapp.fenn. »per partem silvaticam, subalpinam et inferalpinam usque ad Finmarkiam maritimam fere ubique parcius»: Wahlenb. p. 212. Uppg. afser sikert till stérre delen V. epipsila, di Wahlenb. sjilf siiger: »folia in Lapponica planta saepe immo saepius cordata sunt», (jfr redan Fries p. 153); detsamma gviller afven om Fellmans uppgifter; fq: Fellm. Lapp. — Lapp. ross. »haud infrequens»: Fellm. Ind. Angaende férekomsten i 6stra delen af Lk. och angrainsande delar af Kuus. och Lim. namnes: »Jokirannoilla (santasilla) enum. {se ofvan]. Ei naytié yleiselti, vaikka erikoisesti haettu, laajoilla alueilla ei huomattu. —p?»: Borg ann. Diremot nimnes fran Kuus.: >lings Oulanka pa strand- afngar och grusiga strander fq(q) [((m) a>}: A. L. Backm. comm. Sasom fossil ar arten funnen pa flera stillen, se isynnerhet G. And. p- 132, men dfven Lindb. Subf. p. 73, Lindb. Bot. (ett par stallen) m. fl. Viola palustris f. maior Murb. Nisi paucis (2) locis Fenniae occidentalis non certa lecta est. 10 Viola palustris. Ny 1. Borga Basto! et Hogland Viilikallio!: Brenner, vide infra. — Ka. par. Viborg Lyykyla: Al. Lagus! Sat. Karkku: Hjelt! Ob. Uleaborg: Brenner! Alla de nyssnimnda exemplaren aro bestamda af Murbeck sjalf, da han 1887-88 granskade sliktet Vola i H. M. F. Nyl. [Hogland| p: Brenn., dar han beskrifver formen. — Ok. och O b. fq, exemplar fran Rovaniemi Karvo, Alatornio Bjérk6 och Uleaborg: Brenn. Obs. — For min del ar jag ingalunda étvertygad, att Brenner afser fullt samma form som Murbeck har ofvan, ehuru Murbeck godkant Brenners bestiimningar af ett par exemplar, Lika litet ar jag béjd att anse denna form vara identisk med V. palustris var. epipsila (Hartm. ej Led.), hvarom ofvan p. 4—5. — Tamligen sikert torde dock vara, att for- men skall kunna upptackas flerstiides, om den afven torde vara af ringa betydelse. Efter det Murbeck eranskat slaktet Viola i H. M. F., har den- samma emellertid mig veterligen blifvit inlamnad endast fran N yl. Hel- singfors Rédbergen: Brenner! Enligt Murbecks bestamning forekommer iifven f. sphagnicola hos oss t. ex. Ta. Sysma Levonoja: Unonius! — F. minor finnes enligt samma bestimning fran Al. Finstrém Emnas: Arrhenius & Kihlman! — Tb. Viitasaari Lakomaki in graminosis humidis: Kihlman! — Lk. Kolari Yllissaari in turfoso ad ripam fluminis Muonionjoki: Hjelt & Hult! — Sannolikt ar ingendera formen synnerligen sillsynt, men saval Seian som Lindberg och Arrh. framhalla, att de liksom Afven f. maior aro af foga eller snarare intet systematiskt viarde. — I Mela Kasv. V upptages endast mf. sphaynicola. Afven af denna art omnamnes diremot f. albiflora Neum., Wahlst. & Murb.: Mela Kasv. V, dar den uppgifves vara sallsynt. Viola uwliginosa Schrad. In Fennia austro-occidentali rarissime ad 61° 295’ ad septentrionem et 42° 30° long. ad orientem versus lecta est. Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 79; Fenn. in sola mer.-Oce.: Nym. Suppl. p. 46. Al. Hammarland iuxta templum: A. Bomansson & Lind- berg!, cfr Medd. XIX p. 21. — Ab. Vihti r Kourla ad lacum Averia: Printz, cfr W. Nyl. p. 209 (nomine f. macrantha) et Flinck, spec. ex eodem loco reportaverunt Edv. af Hillstrém!, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 11 G. A. af Hillstrom! et alii!; Vihti Paéakslahti: Keckman!; Vihti Olkkala: G. Lang! — Nyl. Nurmijaérvi Hyvinge Krissi 1876: af Hiallstrém!, cfr Stenr.; in eodem loco st cp 1889 (Seelan): Stenr. Sat. rr Karkku in promuntorio prope pag. Palviala: Hjelt! — Ta. Vanaja: Nylund! {huc certe spectat, cum Alc. e Tavastehus indicat). Norra (el. 6stra) Finl.: Fries; en oriktig uppg., som grundar sig pa de fdljande uppg. fran Ob. — Sat. Bjérneborg Viasvesi: G. Lindstrém herb. enligt Stud. Helmi Selin; uppgiften meddelad af Hayr., som dock ej sjalf sett exemplaret, jir Hayr. Bjérneb. — Ob. en Viola, som nir- made sig V. uliginosa, vid Ii [» Yoo]: F. Nyl. Utdr. p. 152; harmed afses sikert en form af den da dinnu ofullstindigt kinda V. epzpsdla, jfr t. ex. Bot. Not. 1849 p. 60. Viola umbrosa (Lest.) Fr. *). In Fennia austro-orientali rarior occurrit; ad sep- tentrionem versus usque ad 66° 20’, ad occidentem versus usque ad 40° 35’ procedit; in Karelia Onegensi matore fre- quentia invenirt indicatur. Finlandia: Fries p. 154; Fenn.: Nym. Consp..p. 79; Fenn. (non nisi) in mer. et med. adest: Nym. Suppl. p. 46; in Fin- landia australi et media r aut st r occurrit, in Finlandia boreali (tantum) in Kuusamo (66°) lecta est: Schedae p. 89. A b. Lojo in promuntorio Karkali: Al. Lagus; Vihti (!) (p): Printz, cfr W. Nyl. p. 209 et Flinck, spec. e Vihti Irjala etiam legit Keckman!; Vihti Kourla: E. af Hallstr. et Arrh.; Vihti in alneto humido circa rivulum iuxta lacum Kirjava: G. Lang in Pl. Finl. exs. N:o 290 a. — Ka. rr in Sippola ad rivum in lac. Suurjarvi influentem: Sel. O. Nyl.!; ad canalem Saima ad occi- dentem a claustro catarrhactae |»sluss»| Lietjarvi: H. Buch!; r abundans in ailuvionibus {»tillandningarna»| in parte australi promuntorii Papinsaari! prope templum par. Antrea: Lindén; Viborg Horttana (Nerv.!): Malmb.; par. Viborg Lyykyla: Al. Lagus! *) V. Selkirkit Pursh auct. nonnulli etiam apud nos. 12 Viola umbrosa, Sat. r Birkkala (Simming!): Malmgr.; r Tyrvéa Soukka, Birkkala ad Helvetinahde inter Korvola et Knuutila, inter Nokia! et Kohma, hoe loco nunc, quod sciam, exstincta, denique haud procul a Pitkaniemi!: Hjelt. — Ta. Birkkala Partola: Well. comm., Lempaéala Pitkamaki: B. Malmlund in Lindb. herb. ; Kangasala Kaivanto: Hjelt; Saiksma&ki r Pietila: Tikk.; Saéaks- miki Pohjanniemi: Kihlm. herb., spec. e Saiksmaki report. O. Blafield!, cfr W. Nyl. p. 209; Palkane (alumn. Blafield): Hult herb.; Péalkaéne in pascuis silva frondea consaeptis |»léfskogs: hagar»| ad Harhala et Kankahinen: Zidb.; Palkane Myttaala in silva: K. Astrém!; Vehkajiirvi et complur. loc. ad scaturigines ad orientem versus a lacu Kukkia: Leop.; r Aulango (C. J. Ar- rhenius): Asp. & Th.; Tavastehus Histhagen: O. Collin!; Vanaja ad praediolum Vuori circ. 9,5 km ad orientem versus a Tavastehus: O. Collin in Hayr. herb.; Hattula: [Sulin]!; Hauho: Norrlin!; Lammi p: Leop. coll., spec. in Pl. Finl. exs. N:o 290 b. lectum est Lammi Ronni scaturiginoso loco in silva umbrosa; p, ad ripam occidentalem lac. Vesijarvi complur. loc., in vicinitate lac. Matjairvi cp (E. Lang), Kalkkis, Keltaniemi (!), Urajarvi: Norrl. s. 6. Tav.; Sysmé& Tepo ad Heronlampi: Unon.!; |par. Gus- taf Adolf] r ad praedium sacerdotis et in Vehkasalo: Bonsd.!; r Luhanka Onkisalo!, Korpilahti Peuha, Veijo: Wainio Tav. or. — Sa. Villmanstrand Parkkarila loco umbroso humido ad praedium sacellani! cp: Seel. herb.; Mikkeli Varkaan taipale: alumn. I. Poppius!; Mikkeli Lagerholm 1890 (alumn. N. Molan- der): Arrh.; S&iminki Talvisalo! et Uuransaari!: K. H. Enwald; in vicinitate opp. Nyslott complur. locis: Buddén; Rantasalmi Vaahersalo in silva frondosa: G. Ekman! — K1. Sortavala Rausku: V. Jaéskeliiinen in Lindb. herb. et A. L. Backm. comm. ; Ruskiala lola complur. locis, Impilaks Makivuori, infra Linnan- vuori: A. L. Backm. comm.; Palkjarvi p ex. gr. Anonniemi!, Kuhilasvaara et Korkianiemi, Impilaks p ex. gr. st cp ad Neu- laislampi!: Hjelt Ant. p. 66. — Kol. Solomeno, inter Lohijarvi et Petrosavodsk compluribus locis, duobus locis prope Petaja- selka, permultis (c. 17) locis in vicinitate orae lacus Onega inter Shoksu et Vosnessenje! [»Joensuu»], denique in interiore parte ad Munduksa! et Pjongoi ad flumen Svir: Caj., spec. etiam e Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 13 Kaskinen!, cfr Medd. XXV p. 25; Solomeno {»Solomina»}: Giin- ther in dupl.!; Elfv. omisit. Tb. Jyviskyli Lohikoski: Wainio Tav. or.; rr Jyvaskyla Tourujoki: Broth.! — Sb. Jorois (!) Jarvikyla: Lindberg!; hoc loco etiam r floribus albis: Lindb. comm.; Leppavirta haud infrequens in lucis umbrosis et in campis arenosis, in horto [>puistossa>] praedii Vokkola cp compluribus locis: Enw., spec. e Leppiivirta Varkaus leg. Lundstrém & Palmén!; st r: Mela, spec. e Kuopio!, vide etiam Knabe p. 21; Maaninka Kinnulanlahti iad Kitujoki!] prope Lahtela: Kyyhk. litt.; flor. albis Pielavesi (alumn. Stahlberg): L. Y. 1898 p. 175. -- Kb. Tohmajarvi Jouhkela! et Niirala: Hjelt Ant. p. 66; Kide: U. W. Telén! et Brander in dupl.!; Liperi p in parte austro-orientali: Eur. & H., spec. e Liperi Simananniemi!; pag. Sulkama in parte occidentali: Hallstr.; linter Pielisjirvi et Hd6ytiiiinen] p in partibus orientalibus et septentrionalibus territorii, nonnullis locis velut ad clivum orien- talem montis Koli st ep: Axels. Putk. — Kon. st fq, in nemoribus et silvis frondosis, ad Mundjirvi! plur. locis cp in nemorosis umbrosis et inprimis in alnetis iuxta ripas lacuum, e parte bor. occ. haud adnotata, in Saoneshje per totam peninsulam obvia: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 35 et sub Kol.; multa spec. mE. Mock. O k. rr Sotkamo Naapurinvaara prope Halola: Brenn. Obs.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Kianta ad »Paha puro» prope Kiannanniemi cpp, ad rivum Kaleettoma st pc, prope Luoma- joki pe, etiam pe in declivi humido, haec tria loca in vicinitate lacus Saarijarvi: Kyyhk. litt. Ob. rr Simo Konttikivalo, extra territorium Rovaniemi Liesioja: Keckm., cfr l.c. p. 8 et 15. — Kuus. »unico tantum loco veram V. umbrosam legi in par. Kuusamo ad Paanajarvi prope Rajala ad latus umbrosum rupis iuxta molendinam»>: Spic. I p. 28, cfr N. I. Fellm. p. XXV et Wainio Kasv.; pe ad ripam australem stagni Savilampi! et ad septentrionem versus ab Oulankajoki {prope Kiekerdjoki| inter Taivalkoski et Kiutakéngiis: A. L. Backman (in Medd. XXIX p. 117), cfr Medd. XDEX? py 132: Sédra (och mellersta) Finl.: Fries; féga upplysande fér artens verk- 14 Viola umbrosa. liga utbredning. — AJ. Arten upptages i Mela Kasv. afven fran denna provins [»1—13, 15>]; uppg. beror sannolikt pa nagot misstag och rattas i Mela Kasy. V. Ej heller fran Nyl., 1k. och O a. foreligga f. n. nagra upp- eifter. — Ab. [Pojo] »ad ripas rivuli inter Henriksdal et Tacktom»: A. Nyl.; uppg. ar hégst sannolik, men behéfver dock bekraftas. — Ob. >all- min i skugga» mellan Uleaborg och Ili [»Yo»| kyrka: F. Nyl. Utdr. p. 152, sikerligen oratt; troligtvis ligger nagon form af V, epzpsila till grund for uppg., hvilket utan tvifvel afven ar fallet med uppgiften |. c. an- gvaende V. wliginosa. Arten upptages afven fran Kton. och Kpor.: Mela Kasy. V. I afseende 4 nomenklaturen har jag ansett mig béra félja Murbeck (se Violae Sueciae exsiccatae N:o 43). Angaende en hvitblommig form se under Sb. Viola hirta L. Maximam partem per errorem apud nos indicata, in unico autem loco Fenniae austro-occidentalis his annis lecta est, sed forsitan antiquae culturae superstes. Kalm; in nemorosis solo calcareo minus fq: Prytz, cfr Led. I p. 248, vide etiam Nym. Syll. p. 227 et Brenn. Flor. Ab. Sagu Paddais: A. Torckell!, cfr Mela Kasv. V, Ale. IV et vide infra. Till. Icon, 110 enligt Fries Ofvers.; O, Hjelt hanfér denna afbild- ning till V. canina. Norra (eller 6stra) Finl.: Fries; se langre fram. — Al, p 6fver hela Aland [»A. B. ©. D. Np.»]: Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; Jomala >i en ganska torr, stenig grisbevaxt backsluttning bland buskar»: (Eleven A. Skutnabb!), exemplaret inlamnadt af O, Collin. (Fyndorten maste betraktas sasom hégst osiker; bestimningen ar déiremot granskad at Murbeck). — Ab. Exemplar af arten dro tagna i Sagu atminstone 1899, 1900 och 1903: Sel. ann. och Lindb. comm. Pa 1880-talet planterades densamma i Lojo pa SOLhem af 8. O. Lindberg (plantorna fran Stockholm); den har sedan dess trifts godt och afven nagot spridt sig pa SOLhem: Lindb. comm. Vissa omstindigheter géra det icke osannolikt, att nagra af dessa plantor blifvit flyttade tiJl Sagu Paddais, men nagon utredning har ej kunnat erhillas i fragan. Enl. uppg. af Dr H. Hillebard, som tidi- gare iigt Paddais, hade stillet i tiden tillhért en professor 1 botanik vid universitetet i Abo, och yore det en méjlighet, att arten redan da blifvit planterad dirstides. —S at. Kyr6é: Asp, jfr Gadd Sat. p. 50, — T a. Hauho: Herk: — Ob. nog allman: Jul. p. 293, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 176." Pe M. F. finnes ett exemplar fran »Gamla Finland»: Hornborg!, pa hvilket Ruprecht antecknat: »differt a Viola hirta et collina foliis reniformibus, - Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 15 V. odorata dittert sepalis obtusis et magis cum JV. swavi M. B. (salvo colore floris) conveniret. Stigma uncinatum!, an petala lateralia imberbia?» R.— Murbeck har bestimt detta exemplar till V. odorata. — Da nagon dylik form ej blifvit Aterfunnen, ligger det antagandet nara till hands, det exemplaret varit odladt eller p& sin héjd férvildadt. Emellertid har detta exemplar gifvit anledning till, att arten upptagits i de tva forsta uppl. af Byteskat. m. m. Upplysande for 6frigt ar uppgiften: »pr. Ruskiala vero e septentr. lacus Ladogae in umbrosis frequentius var. wmbricola Reich.» : Rupr. Diatr. p. 49, jfr Fl. Kar. p. 194 och Fl. Ingr. p. 129. Haraf fram- gar, att i éstra Finland V. collina tagits for V. hirta (se p. 16), och torde Fries’ uppg. bero harpaé. Svarast ar det att férklara Bergstrands uppgift fran Aland; méjligtvis har han tagit V. odorata, som finnes férvildad i Jo- mala pristgards tradgard: Arrh. & K.!, for denna art, méjligtvis 4fven ung V. mirabilis; frekvensen ar dock alltfér hég. Da emellertid ingen annan botanist antecknat V. /irta fran Aland och nagot sikert exemplar ej ar kindt, sa maste uppg. tills vidare utg&é. Uppgifterna fran Sat. och Ta. afse antagligen V. wmbrosa; Julins uppg. sannolikt V. epzpsdla. Viola odorata L. In Fennia maxime australi colitur et rarissime disseminatur. Odl. och nagon gang férvildad (Al. Jomala prastgard): Alc. JII, jfr Brenn. Flor. — Angdende artens allmanna utbredning naémnes: » Eur. omn. exc, ... Scand. plur.»: Nym. Consp. p. 78, jfr a4fven Nym. Suppl. p. 45. V. odorata omnamnes aifven bland viaxter, som karakterisera Tavast- lands flora: E. Nyl. Veg. p. 258, tydligen genom skriffel i st. f. V. mzrabilis. Se f. 6. under V. hirta. — I Mela Kasy. V omniamnes arten sasom tillfallig fran Al. och Ik. Viola collina Bess. In Fennia austro-orientali trans. 47° 40’ long. ra- rissime occurrit, ad septentrionem versus usque ad 62° 10' procedit. In collibus nemorosis Fenniae saltem orientalis ex. gr. Jaakkima {»Jaakimvaara»], Ruskiala etc.: Spic. I] p. 11, ubi descriptio, vide infra; Fenn. orientalis: Fries; Fenn. r: Nym. Consp. p. 78; Fenn. in sola or. (Carel.) adest: Nym. Suppl. p. 45, vide etiam Lindb. Pfl. p. 15 et Cajander in Medd. XXVI p. 182. Kl. Fl. Kar. vide Spie., spec. e Ruskiala!; Ruskiala ad rupem marmor. pluribi: Norrl. Symb.!, spec. indidem leg. etiam 16 Viola collina. Zilliacus! et alii!; Ruskiala Karjalanlampi: Palmgren in Lindb. herb.; Ruskiala Ilola! (st fq) in locis natalibus variis, compluri- bus locis in vicinitate templi et calcariarum, in par. Sortavala compluribus locis prope fines par. Ruskiala et adhue cire. 5 km a termino huius par. versus oppidum Sortavala: A. L. Backm. comm., cfr Liro Ured. p. 283. Kon. rr ad lac. Mundjirvi in latere declivo fertilissimo montis editioris cp inter alnos iuniores aliisque locis subumbrosis: Norrl. On.!, ubi descriptio, cfr etiam Not. XIII p. 458 et Giinth. p. 33. Ruprecht har antecknat vid det aldsta exemplaret: »hanc olim pro V. hirta var. wmbricola Rehb. habui, nam in eodem loco iuxta crescunt spece, radice debilix. — Anmiarkas ma, att uppgiften fran Jaakkima ej kan anses vara fullt saker, da nagot exemplar ej féreligger och arten sedan F. Nylanders tid ej blifvit 4terfunnen. I Ingermanland férekommer arten endast i kalkstensomradet: Meinsh. p. 44 m. fl. Viola stagnina Kit. In Fennia australi usque ad 61° 40’ fere rarissime legitur. Fenn. mer.: Nym. Suppl. p. 44 nomine V. persicae- folia Roth. Al. in prato humido ad ripam freti Saltviksstrém: Ch. E. Boldt!, efr Lindr. Verz. p. 18; Saltvik Qvarnbo in prato hu- mido: J. A. Bomansson!; Jomala Flatholm prope Mariehamn: Printz comm.; Lemland Slatholmen: Br. Florstrom! — A b. Lojo Stor6 Pietnas: Tikkanen & Hult! — Ka. Jaaski: K. J. Walle!, spec. dedit Zilliacus, efr Medd. XXXI p. 62; Vuoksi in ripa are- nosa infra pontem haud procul a statione viae ferratae Antrea: Lindberg! — Ik. Pyhajarvi Sortanlaks in ripa lapidosa lacus Ladoga: Lindberg!, cfr Medd. XXI p. 5. Sat. rr Karkku Harois: Hjelt!, cfr Not. XIII p. 465, nune exstincta, cfr Medd. XXVI p. 16. — Ta. Palkane prope ripam lacus Mallasvesi: O. Collin! — K1. Hiitola Pukinniemi: J. A. Fastberg!, cfr Diar. 5, XI, 1863, Herb. Mus. Fenn. II p. X et Lindén; Valamo in ripa septentrionali: V. Jaédskelainen!; Jaakima in insula prope Puutsaari! et Sortavala Haavus! in Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 17 prato uliginoso: Lindén; Impilaks: alumn. A. Backman!; Sorta- vala Jinissaari: V. Jiiaéskeliiinen in Lindb. herb. et J. S. W. Kopo- nen in Hiiyr. herb.; Sortavala Karmala in ripa: T. Pesu! Stérsta delen af Finl.: Fries; uppg. fr alldeles vilseledande. — A b. Pojo p: A. Nyl. under namn af V. persicifolia; uppg. behéfver bekraftas. Afven artens férekomst i Lojo bor nirmare undersékas. — N yl. Arten upptages bl. a. hiarifrin i Mela Kasv.; nagon specialfyndort ar mig icke bekant; mAhinda afses Lojo? Uppg. har utgatt ur Mela Kasv. V. Viola canina (L.) Reich. Plurimae indicationes nomine V. caninae divulgatae auctore Murbeck ad * montanam (L.) pertinent, vide sub hance formam. Var. « ericetorum (Schrad.) apud nos neg- lecta est; quantum scimus, in Fennia australi et inprimis austro—occidentali plerumque rarius (interdum passim aut satis frequenter) inveniri videtur. Deest etiam in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 45; V. * erv- cetorum (Schrad.) tantum sat raro vel raro in Finlandia australi crescit: Schedae p. 90. Al. Lemland Jers6! et Bjérk6!: Palmgren; p in toto territorio [etiam ad Ab. spectat]: Bergr., spec. e Kumlinge Visings! et Brand6! in litore marino arenoso. — Ab. Kaks- kerta Kokkila in colle argilloso: Seel. herb.; Lojo Kiviniemi: Lindb. herb., non a Lindberg ipso coll.; [Vihti] in prato (udo) (Ridal!| ad stationem viae ferratae Nummela et ad viam publi- cam! ab hac statione ad Sjundea: Flinck; Vihti Kourla ad mar- gines agri cp: Kihlman!; in parte australi territorii |[Mynamaki et Mietoinen] (st fq) in collibus siccioribus: Caj. Kasvist., multa spec. in H. M. F., vide etiam sub Al. — Nyl. Tenala Tvir- minne: Sel. herb.; Kyrkslitt! compluribus locis!, Helsingfors Rodbergen! et Foélisén!, etiam Hogland! ad septentrionem versus a Suurkyléi!: Brenner; in Helsingfors his annis exstincta: Brenn. For. p. 134; Helsingfors promuntorium Lappvik et Thusby Mariefors: Sel. herb.; Helsinge Nordsj6 in litore marino arenoso: Selan! — Ka. Antrea Liikola: Lindén! — Ik. Muola: Malm- berg!; Valkjarvi Paihkina’miki in declivi sicco: Lindb. herb., (vide etiam Meinsh. p. 45). # Typis impr. *7/,, 1909. 2 18 Viola canina. Sat. Karkku! et Birkkala complur. locis: Hjelt. — T a. Tammela in declivi arenoso prope Jokkis: Arrhenius!; {Langel- miki, Orivesi et Kuorevesi| (st fq) parcior in rupibus: Borg Tiet. — Sa. Villmanstrand Parkkarila locis arenosis st ep cum V. rupestri: Sel. herb. Vide ceterum sub var. montana L. Ehuru flertalet uppgifter gi under namnet V. canina, utan att na- gon varietet upptages, sa betviflar jag dock ej, att de till alldeles 6fver- vigande del hanféra sig till * montana; se under denna och jfr t. ex. Brenn, vixtf. p. 78. Vid de ofvan anférda uppg. (utom Bergr. o. Nym. Suppl.) anvindes déremot namnet V. canina var. ericetorum. Uppg. hos W. Nyl., se under * montana, torde delvis afse var. «a. Viola canina * montana L. Fr. In tota Fennia frequenter aut satis frequenter proventt ; in Lapponia quamvtis frequentia diminuta usque ad summum septentrionem progreditur. In regionem alpinam nisi raris- sime non penetrat. Fq usque ad 62° inveniri consentiunt omnes fere auctores (exceptiones vide infra), cfr Till., Kalm ‘4, Prytz?); pascuis et pratis totius patriae ad Kaavi, Utsjoki: Wirz. pl. off. 1); maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 77 CV. canina), cfr DC. Prodr. I p. 2981); adest in tota Fenn.: Nym. Suppl. p. 452); per totum territorium dispersum: Schedae p. 902), vide etiam Led. I p. 252—253, Borg Beitr. p. 99,133 et 141%) et Liro Ured. p. 280—281 }). O a. fq: Malmgr.?) et Laur. Vaxtf. 2) — Tb. st fq: Broth. 4) — Sb. fq: Enw. 1) et Mela*); (p): M. & J. Sahlb. 1) — Kb. fq: Eur. & H.+*); fq, subdominans, raro st cp: Axels. Pathe =).ger fq: Wainio Kasv.') — Kon. fq: Norrl. On.. Om. fq: Hellstr. 1), A. L. Backm. FI. 2) et Tenn. 1) — Ok. st fq in toto territorio: Wainio Kasv. ); fq: Must.+); st fq: Brenn. Obs.?) — Kp. st fq: Wainio Kasv. 1); st fq ad partem maxi- mam: Bergr. Ant. 2). Ob. st fq: Jul. p. 293 et nomine V. canina et nomine mine V. canina (formae non distinctae). 1) No 2) Nomine V. canina var, montana (L.) aut V. montana L, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 19 V. montana; st fq: Brenn. Obs. ); (fqq): Leiv. 1); fq in regione litorali, st fq in valli amnis Simo, sed r in partibus territorii interioribus, Simo Konttikivalo: Keckm. 7); {p: O. R. Fries p. 160 );] st fq: Hjelt & H.') — Kuus. st fq: Wainio Kasv. }); st fq—p: Borg ann. 7); st fq—fq: A. L. Backm. comm. ?) — Kk. complur. Jocis: Bergr. Ant.; st fq: Wainio Kasv. 1); Keret et Kouta: Fellm. Ind. nomine V. canina. Lapp. fenn. st r esse videtur et tantum prope fluvia maiora provenit, ut ad fluvium Tornea circa Koskenniemi, Lappea et Kolari (plur. loc.), ad fluvium Ounasjoki circa Kaukkonen et Alakylaé, denique st cp ad Paahtakallio: Hjelt & H. 4); [p, enum.: Birg. p. 100 °);] in declivibus arenosis fluviorum silvisque frondosis siccioribus p et parcius: Blom Bidr.?); »in montibus rupibusque Lapp. silv. r, in unico monte caleareo ad Akan- koski Lapp. Kemensis legi»: Wahlenb. p. 213 et 214°); ad catarrhactas fluminum ubique: Fellm. Lapp. °); ad flumen Tana (fq): Fellm. Lapp. nomine V. canina; fq—st fq in Kemijirvi et Sodankyla, fq etiam in cacuminibus iugi Suoloselk&é prope Kopsusjarvi, p—fq in Inari, velut ad Kultala, plur. loc. ad Ivalo- joki et Tormiénen, ad Veskoniemi, etiam ad Paatsjoki et plur. loc. ad Kongaés prope Mare glaciale: Wainio Not. +); st fq in reg. silv., p in lucis et collibus herbidis reg. subalp., r in formatione Dryae in reg. alp. montis Raututunturi ad 480 m: Hult Lappm. °), cfr 1. c p. (149 et) 158%); st fq —p: Borg ann. 2), vide sub Lapp. ross.; Utsjoki: 5. Castrén p. 3521); »in lucis iuxta flu- mina reg. subsilv. p (forma typica certe provenit), ex. gr. ad Kultala et templum inarense, sed plerumque varietas maioribus et dentatis stipulis (= V. montana L.?) reperitur; has tamen formas non sat diligenter cognovimus, ut distributionem earum exactam exponere possemus»: Kihlm. Ant., vide infra; Paats- joki |{»Pasvikelven»| ad partem infimam lacus »Klostervandet>, [Nyborg (Th. Fries)]: Norm. Fl. Spec. p. 163—1641); p in gra- minosis lucisque ad radices rupium per regionem subalpinam territorii investigati: Arrh. ant.+), cfr etiam Blytt p. 1026 3), *) Nomine V. canina (formae non distinctae). *) Nomine V. canina var. montana (L.) aut V. montana L. 20 Viola canina * montana. Hartm. p. 225 etc. — [L. ent. reg. alp. ad lacum Kilpisjirvi: Norrl. Lappm. p. 26 enumerat, vide etiam infra.| Lapp. ross. ad lacum Imandra et flumen Tuloma: Fellm. Ind. et nomine V. canina et nomine V. montana; per totam Lapponiam (fq): N. I. Fellm.! nomine V. canina, cfr Beket. p. 548: »iisdem cum priori [f. typica] locis p>: Nw I. Fella); Hibina [»Umpdek»] in reg. alp.: Broth. Wand. p. 83); st fq —p ad ripas fluminum, interdum usque ad reg. subalpinam et se- mel in reg. alpina: Borg ann.*); p, pe in reg. silvatica ad ripas fluminis Nuotjok et lacus Nuotjavr: Lindén Ant. +), vide etiam Lund p. 762), Broth. Wand. p. 4’) et Knabe Pfl. p. 2802); in H. M. F. multa spec., inter quae 4 e Lm. Anda till dess Murbeck 1887-1888 reviderade slaiktet Viola iH.M.F., ansigs V. canina var. montana vara en hos oss, sirskildt i sédra delen af landet, mer eller mindre siallsynt form. Det enda undantaget 4r att om denna nimnes; >cum f, typica fq»: W. Nyi. F. 6. foreligga endast f6l- jande uppg. fran sédra Finland (jamte de allminna uppg.)- »In Finl. boreali rr prope Uloam (Julin), in monte Akankoski Lapponiae Sodankylensis (Wahlenb.)»: Prytz; norra Finl. och stérre delen af Lappl.: Fries; Fennia?: Nym. Consp. p. 77. — Nyl. Karis ad Rejbéle: His. p. 58! — Ka. Antrea Korpilaks Pampas i en lund: Lindén. — Angiende uppgifterna fran Ob. och Lappland se texten. Under senaste tid anvindes benimningen V. ca- nina var. montana vida oftare; jag har fran sédra Finl. (S. om 62°) anteck- nat f6lj. férf., som, oberiknadt floror etc., anviinda denna benimning: Bergr., Flinck, Hayr. Bjérneb., Borg Tiet, Hann. Oaktadt denna forteck- ning knappast 4r fullstandig, framgar hiaraf dock, att benimningen JV. ca- nina i kollektiv mening fortsittningsvis anvandes ratt mycket. Annu 1908 anvandes detta namn t. ex. af Martik. p. 37 (fran Pudasjiarvi). — I detta sammanhang bor naémnas, att benimningen V. flavicornis Smith anvaindes i Fl. Ingr. och af Elfv. och Norrl. On. — Alldeles felaktigt 4r, att, sasom gores Led, I p. 251 (jfr Bot. Not. 1842 p. 88 och Beket. p. 548), citera uppg. om V. montana under V. elatior (Fr.), hvilken ej alls forekommer ; Finland. Wahlenbergs uppg. om V. montana Sodankyla Kalkkivaara fores till V. rupestris: Wainio Not.; detta ar dock sikert oriktigt, se langre fram p. 25. O. Hjelt Nat. hanfér Till. Icon. 110 till denna art, hvaremot Fries Ofvers. anser den foérestalla V. horta. Visserligen synes figuren snarare Leest. 2); in reg alp. re 5 ?); Lindén Bidr. non 1) Nomine V. canina (formae non distinctae). 2) Nomine V. canina var. montana (L.) aut V. montana L, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 21 hanfoéra sig till en stjalklés art, men 4 andra sidan ar V. arta i Finland ytterst sillsynt (méjl, endast férvildad), hvarfére fragan torde béra lim- nas dirban. Afvikande frekvens har jag antecknat hos f6lj.: Ab. fqq: Flinck; har tillagges: »under flere former, bland hvilka den vanligaste var. montana (L).»; fqq: V. E. Broth. och Wecks. ') — Ny. {Hogland] p: Brenn.') — Ka. st fq: Blom ); fqq: Lindén. — [Ik. ubique cep.: Fl. Ingr. p. 136; st fq: Meinsh. p. 46.) — Sat. st fq, Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb.?) — Ta. fq—st fq: Wainio Tay. or. ’). Pl. Finl. exs. N:o 291 Sat. par. Karkku Kauniais in silva frondosa leg. Hj. Hjelt. Af former upptagas utom var. ericetorum och * montana f6)). Var. lucorum Reich. st r: Mela Kasy. och Mela Kasy. 1V. Tidigare férdes nagra exemplar i H. M. F. till denna form, men Murbeck har fort dem till * montana. Enligt benaiget meddelande af Szelan och Lindberg ar afven var. lwcorwm (&tminstone hos oss) synonym till V. * montana L. Fr.: Sel. ann. och Lindb. comm. Afven Arrh. anser den nairmast sésom en yppig * montana, —— Brenn, p. 38 uppraknar var. lucorum bland dem, som han ej funnit pa Hogland, oaktadt de upptagits af Schrenk p. 160. -— ([Formen upptages afven Meinsh. p. 46.] Var. sabulosa Reich. Upptages sisom r: Mela Kasy., men fq: Mela Kasy. IV. S& vidt jag kanner, ar den sistnimnda frekvensen vilseledande. (»In Ingria minus fq, ac sequentes formae, vy. g. Kalamikki optime»: FI. Ingr. p. 136, jfr Meinsh. p. 45.] Selan betraktar formen hos oss sasom synonym till V. canina var. ericetorum (Schrad.): Seel, ann. (Var. stricta (Horn.) Hartm. upptogs i Byteskat. etc. — Sa vidt jag kiinner, beror detta pA oriktig bestamning). Brenner beskrifver fran Nyl. Kyrkslatt var. hamata (Prot. 6, IV, 1889): Medd. XVIII p. 152. — Likasé omnimner Brenner fran Ny 1. Kyrk- slatt var. crassifolia Grény. (Prot. 13, V, 1889): Medd. XVIII p. 185. Slutligen miirkes en V. canina montana f. foliis superioribus hirsutis Sat. Kulla: Malmgren! Med hvita blommor ir var. montana tagen i Ik. Pyhajarvi ad Raa- kolanjirvi: Lindberg! — Hvitblommiga former omnamnas ffven fran A b. s. v. Vihti: V. E. Broth. — Ok, Kianta Hulkonniemi 1 ex.: Kyyhk. Sasom framgar af det ofvanstéende, omnaimnas tvenne former fran Li. i Kihlm. Ant. Den ena dr nog * montana, men att den andra ej tillhér hufvudformen (« ericetorwm) ar timligen sikert (exemplar i H. M. F. féreligga ej). Detsamma giiller afven den V. canina, som upptages i Fellm. Ind. och af N. I. Fellm. ‘) Under namn af V. canina (nigra former sarskiljas ej). 2) Under namn af V, canina var. montana (L.) eller V. montana L. * 22 Viola canina * montana. Att * montana »trifves inom Lappland giarna pa flodstrander» fram- halles i Bot. Not. 1883 p. 208. Den uppraknas bland arter och former, som saknas kring Kaaresu’anto: L. L, Lest. p. 292. Viola canina hybridiserar hos oss med V. Riviniana och V. rupestris (se langre fram). Viola rupestris Schmidt. In Fennia australi usque ad 62° aut 63° (in parte orientali) satis raro (— passim, interdum etiam satis fre- quenter) invenirt videtur’, dein etiam, quamvis certe rarissime, usque ad 68° 30’ lecta esse indicatur. Forma glaberrima paullo maiore frequentia etiam longius ad septentrionem versus legitur. Species his demum temporibus rite distincta est, cur distributio vix certa sit. Maxima pars Fenn.: Fries 1); Fenn.: Nym. Consp. p. 77 3); (deest) exe. var. glaberr. Murb. in Fenn. bor. cum Lapp.: Nym. Suppl. p. 451), vide etiam Borg Beitr. p. 99, 118, 133 et 141 et Liro Ured. p. 282. Al. p: Bergstr.1); (st fq): Bergstr. Beskr. 1), vide infra; Ecker6é Storby! et Geta prope Bolstaholm: Arrh. & K.; Fin- strém Grelsby: Arrhenius in Medd. XV p. 211; Lemland Skobb- holmen in prato: A. L. Backm. comm.; Bergr. non comm. — Ab. Pargas st fq(_ p) in calcariis in insula Alén, ceterum st r—p: Arrh. Ann.!; {Muurila] (rr) nonnulla spec. in parte orientali montis Pyymiaki: Renv.!); st r: Sel. 1); Lojo compluribus locis: Lindb. comm.; Vihti (»st fq»): Printz +); Vihti (p) enum.: Flinck; Vibti Olkkala: af Hillstr6m!*) et E. af Hallstr.; Vihti r in parte austro-occidentali in rupe in K6éykkala: V. KE. Broth.; Sand., A. Nyl, Wecks. et Caj. Kasvist. non comm. — Nyl. Ekenis p: Hayr.; Esbo p in vicinitate pag. Davis: A. L. Backm. comm.; [Nurmijirvi] (st fq) pe: Stenr.1); in par. vicinis p: W. Nyl.1); Thusby Mariefors in clivo arido argilloso, Orimattila Teriiniemi in collibus arenosis: Sel. herb.; Helsingfors complur. locis Djurgarden, Sérniis, Fredriksberg: Hult coll.?); st r ut in Borga, Lovisa (G. R. Bjérkstén), Mantséla (K. Nordenskjold)), ‘') Nomine V. arenarta DC. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 23 Orimattila (!), Hogland (E. Nylander): Sel. O. Nyl.?); Borga Ruskis: Th. Lindh.!; [Hogland] p: Brenn. '); His. non comm. — Ka. p in arenosis et collibus siccis: Lindén, spec. ex Antrea Liikola! — Ik. p: Malmb.?); Valkjarvi Pasuri: Szelan!, Lindb. comm. et alii; Sakkola prope templum! et Rautu in pineto arido prope lac. Rautjirvi!: Lindberg; Muola Kyyréla: Lindb. herb. ; Kivennapa in pineto arenoso inter Onkamojiarvi et Kotselanjoki: QO. A. Gréndahl!, cfr Medd. XXXI p. 27; [Parkala |»Pargolae>| in arenosis: Fl. Ingr. p. 135; in collibus apricis arenosis locis idoneis fere ubique (fq): Meinsh. p. 45 1)]. Sat. Kulla, Birkkala: Malmgr.'), cfr Hayr. Bjorneb.; p— st r, in Birkkala! forsitan frequentior: Hjelt; prope Tammerfors in colle argilloso: Sxl. herb.; Hiimeenkyr6é Kyréskoski in declivi iugi australi: Printz! — Ta. Tammela Mustiala: Lindb. comm.; Lempialé Lempoisten kyla loco arenoso ad viam: Seel. herb. ; Kangasala st fq multis cum formis: Hjelt; Saaiksmaki complur. locis p ex. gr. Lahis et Lahdentaka: Arrh.; st fq inprimis in parte septentr.-orientali: Leop. !); [Kalvola] haud fq: Knabe Fort. ; (st fq): Asp. & Th.+), Norrl. s. 6. Tav. 1) et Bonsd. '), vide infra; Hattula in iugo Takajairvi: A. Wegelius!; [itti Patiala: Arrh.; Asikkala: Nikl.?)!; [Lammi] Evo st fq —p: A. L. Backm. comm.; p sp ad Pitkiivesi in australi parte par. Liangelmiki!, (verisimiliter frequentior), quamvis non visa: Borg Tiet.; (st fq), maxime ad septentrionem versus in Korpilahti Rappukallio, Haukkavuori, Piivikunta et Pajusalmi: Wainio Tav. or. 1), spec. e Luhanka Tientaali! — Sa. Lappvesi Lauritsala: A. Brotherus!; Villman- strand Parkkarila!, in colle arenoso ad viam st cp, Savitaipale ad templum, ad officinam serratoriam Putikko prope Punkaharju, in iugo Punkaharju st ep in pineto, Nyslott ad saxa: Sel. herb. ; Taipalsaari ad templum: Seelan!; st r: Hult*), spec. e Ruokolaks Salonsaari prope Kouvola! — KI. st r ad Ladogam borealem: Fl. Kar. !); Parikkala (st fq): Hann., spec. e Kirjola!; Uukuniemi: Niki.! 2); Sortavala: F. Nylander!+); Ruskiala [lola (fq): A. L. Backm. comm.; p etiam in Palkjiirvi: Hjelt Ant. p. 66+). — Kol. (rr) Mandroga in ericeto: Elfv., spec. e Rossia!; prope ") Nomine V. arenaria DC. 24 Viola rupestris. Vosnessenje, Nimpelto, inter Nimpelto et Vakrutschej] et ad Petrosavodsk: Caj.; Petrosavodsk: Kullhem! et Giinther! Tb. vide sub Ta. — Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. comm.; Leppavirta: Lundstr.1); (p): Mela?), spec. in dupl. e Kuopio!, vide etiam Knabe p. 211); Masninka Kinnulanlahti! prope Lah- tela et in multis aliis locis paroeciae: Kyyhk. litt. — Kb. Kide: Brand. 1); Tohmajarvi Hiidenvaara: Hjelt!; Vartsilé in campo graminoso: Kihlm. Beob. p. XXVI; Kontiolaks: Woldst.!; r Polvijarvi Selkaéranta: Eur. & H.!; [inter Pielisjarvi et Hoytiai- nen} (st fq), sp in varlis territoril partibus: Axels. Putk. — Kon. st fq?, in Saoneshje ad Schunga et Tolvoja plurib. loc., in Reg. oce. ad Suojairvi! et MOkk6 st fq: Norrl. On.; Tolvoja: Giinth. p. 331); Koselma: Simming!; Suopohja: Kihlman!; Jalguba! et Schungu!: Poppius. Kp. Koivuniemi, Suondali, Paadane complur. locis: Liro. Ured. p. 282 (cum var. glaberrima coniuncta). Kuus. QOulankajoki Taivalkoski in prato pce cum var. glaberrima provenit: A. L. Backm. comm.; Kuolajairvi Ruskea- kuru prope Kutsajoki: Borg ann. — Kk. in reg. subalpina montis Pesioiva: Borg ann. {ad varietatem forsitan spectet}. Lk. Kuolajairvi prope Vuorijirvi: Borg ann.!, cfr Medd. XXVII p. 91. — Li. Ivalo (A. Torckell in herb. A. L. Backman): A. L. Backm. comm. Lp. »in devexis elevatis argillosis inter Pjalitsa et Tsha- poma (Kenoverskij)»: Kihlman!, in Mela Kasv. V etc. ad Lv. refertur, vide etiam infra. Sasom af det ofvanstaende framgaér, anvindes benimningen V. are- naria DC. sirskildt af de dldre férf. I Fl. Ingr. p. 133 0. 134 framhéll emellertid Ruprecht 6fvertygande, att var art ej ir identisk med V. arenaria DC. och Adagalade, att den bor kallas V. rupestris Schmidt (ej Reich.). Da han granskade exemplaren i H. M. F., framh6ll han yttermera, att under namuet V. arenaria hade sammanfattats flere olika former; i detta afseende ma hair endast anféras hans anteckning vid Bonsdortfs exemplar af V. rw- pestris 8 glaberrima fran T a. Gustaf Adolfs socken!: »haec evidentius quam ceterae formae glabrae ad JV. flavicornem Smith sive V. ericetorum Roth (sabulosam Reich.) pertinet (R.)». Med anledning haraf torde det vara skal att antaga, det arten af flere férf. tilldelats alltf6r stor frekvens; sarskildt 1) Nomine V. arenaria DC. bo on Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. misstanker jag, att detta ar fallet med Bergstr. Beskr., Meinsh. och vissa uppg. fran Ta. Det bér emellertid framhallas, att under senaste tid afven en annan asikt gjort sig gillande i afseende a artens namn. Sa t. ex an- vinder Neuman p. 273 benimningen V. arenaria (DC.) Fr. for hufvudfor- men och betecknar den form, som har kallas var. glaberrima Murb., med namnet var. rupestris Schmidt: l.c. p. 274. For min del har jag har féljt Murbeck. I detta sammanhang ma fnnu nimnas, att artens utbredning tydli- gen, savidt man nu kanner, ar afbruten, i det att fran Oa., stérsta delen af Tb., likasom hela Om. och Ok. ej f6religga nagra uppgifter. (Ang. Ob. se nagot lingre fram.) I Mela Kasv. upptages 1—13, 17, hvilket sale- des ej ir alldeles exakt; detta rattas i Mela Kasv. V. Sarskildt anser jag mig béra betona, att inga fyndorter upptagas i Bergr. Ant. — A b. Kimito (enl. ex. i H. M. F.): Zett. & Br. *), jfr Herb. Mus. Fenn. (ed. I]'). Malm- grens exemplar fran Kimito, hvilket uppg. tydligen afser, féres af Murbeck till V. Riviniana f. minor. — Ob. mellan Uleaborg och Ii [» Yoo] kyrka: F. Nyl. Utdr. p. 152 *), jfr Brenn. Obs. Uppgiften torde knappast hanféra sig till denna art, som emellertid i Mela Kasv. upptages fran Ob. — Kuus. r »Paanajirven luona tavattu Paloniemen seutuvilla huhdalla ja kalliolla seka Ruskeakallion raystailli»: Wainio Kasy.; exemplaren tillhéra den da fannu icke atskilda var. glaberrioma. — Lk. >in Kalkkivaara in Sodankyla, ibi etiam a Wahlenb. (» V. montana») observata. Loco calcareo obvenit»: Wainio Not. Da uppgiften hianfor sig till samma form, som Wahlen- berg kallat V. montana, synes det mig hégst osikert, om den bor foras hit. Férekomsten af var. glaberrima vore f.6. mera sannolik, ehuru Wah- lenberg ingalunda afser denna form, utan sannolikt en héstform med kleistogama blommor af V. canina var. montana, — Li. »hist og her i Fyrreregionen i det sydlige Finmarken indtil. . . Felledsdistrikterne>: Lund p. 76 *); Varanger (M. N.] (Blytt): Th. Fries p. 184 +), Blytt p. 1025 *) och Norm. Fl. Spec. p. 159 *). Ehuru arten gar anda till 70° 20’— 21’: Norm. Fl. Overs. p. 110—111') (jfr Hartm. p. 225 1)), finnes dock i Norm. Fl. Spee. 1. c. ingen speciallokal fran Sydvaranger, hvarfére de nyssnimnda uppg. fran Li. sannolikt hanf6ra sig till andra arter. — Lapp. ross. »Kola (F. Nylander pl. exs.)»: N. I. Fellm.'*), jfr l.ec. p. XXVIII och XL 4fven- som Beket. p. 548'). Nagot exemplar fran Kola af V. rwpestris finnes At- minstone icke numera i H. M. F.; uppgiften hanfér sig dirfére hégst san- nolikt till nagon annan art. Uppg. i Herb. Mus. Fenn. (ed. I] *) fran Lapp. ross. afser Selins exemplar fran Olenitsa, som tillhér var. glaberrima, —- Kantalaks: Broth. Wand. p. 3 under namn af V. arenaria. Exemplaret till- hér var, glaberrima. — Kantalaks, naira byn Umba, Porjeguba, Kuusreka, Kaskarantsa, Tetrina, Pjalitsa (?), Ponoj ett par stillen: Mela Pl.+), Sanno- likt afse atminstone flertalet fyndorter den tidigare ej sirskilda var. gla- ") Under namn af V. arenaria DC. 26 Viola rupestris. berrima. Mahinda hinfor sig dock nagon uppgift till hufvudformen. Mela betecknar sjilf uppg. fran Pjalitsa sAsom nagot osiker. Arten upptages afven fran Kpor.: Mela Kasv. V. F. angustifolia Murb. foreligger enligt Murbecks egen bestimning atminstone fran Ta. Asikkala: Nikl.! En hvitblommig form ar tagen i T a. Tavastehus ([Rapamiki skogsas | af O. Collin!, se (Prot. 2, [V, 1898) Medd. XXIV p. 39. Fran Kl. niéimnes: »circa Ruskialam, in sept. lacus Ladogae, in rupibus calcareis aliam affinem legi Violam, at iam defloratam ; haec foltis fere magnitudine V. odoratae ab V. rupestrt differt et hic indaganda est. Forsan V. purpurascens Schmidt 1794 ..., sed locus non convenit»: Fl. Ingr. p. 134 och 135, Nagot vidare om denna form kanner jag ej. V. rupestris hybridiserar hos oss med J’ canina, V. mirabilis och V. Riviniana (se langre fram). Viola rupestris var. glaberrima Murb. In Fennia raro, sed a provinciis australibus usque ad Lapponiam (67° 15' circ.) obvia. Sat. Birkkala! in deusto {haud procul a templo], haud procul a Pitkiéniemi! et prope Villilai!: Hjelt; Tammerfors in colle argilloso cum typo et Pyynikke: Seel. herb., spec. determ. Lindberg; Harju: D:r Blafield! |forsitan ad Ta. referendum]. _— Ta. Tammela in iugo Kaukola et ad Mustiala cum f. typica: Lindb. herb., cfr Liro Ured. p. 282; Hattula in iugo Takajarvi cum f. typica: A. Wegelius!; [Lammi] Evo nonnullis locis: A. L. Backm. comm.; Heinola: Arrh.; Sysma! Sihvala prope Heron- lampi: Unonius!; cum f. typica: Borg Tiet.; par. Gustaf Adolf: Bonsdorft! — Sa. Mikkeli {»S:t Michel»]: Murbeck in Bot. Not. 1887 p. 186, ubi describitur. ; Sb. Jorois Jarvikylii: Lindb. herb. — Kb. Liperi Tikan- saari pe in iugo extrema aestate 1901: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXVIII p. 88 A. — Kon, Valkiamaki in rupibus calcareis: Kihlman!; in insula lacus Santalo: Selin! Kp. vide sub forma typica. Kuus. Kuusamo: Nyberg!; Paanajiirvi: M. & J. Salhberg! nomine V. umbrosa; Paanajirvi Palomaa in deusto: Wainio!; Kitkajoki Ahvenperiinkallio, Aventojoki spec. solitaria in monte nonnulla km ab effluvio e lacu Ollilanjirvi, Jiikilavuoma, Paana- jarvi compluribus locis ex. gr. in prato ripario ad Kauppila, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. PAC Ruskeakallio in fissuris rupium, Kulju et Pikku Nilas prope Mantyniemi, Juuma in prato arido, Oulankajoki Savilampi— Kiutakéngis (st fq) in montibus: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXIX p. 113 et vide sub forma typica. — Kk. vide sub forma typica. Lk. Kuolajarvi {»Salla>| Vuorijarvi in margine agri: Borg!, cfr Medd. XXVII p. 91. Lapp. ross. Kantalaks: Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 3 nomine V. arenaria; Olenitsa: Selin!, efr Herb. Mus. Fenn. led. I) sub f. typica; »in devexis elatis argillosis inter Pjalitsa et Tshapoma (Kenoverskij)»! et Orloff ad parietes rupium ad Goguliha!: Kihlman, cfr Lindr. Verz. p. 18; Ponoj in declivi ad pagum: Montell!, vide etiam sub f. typica, ubi multae adnota- tiones, ad hance varietatem verisimiliter referendae, afferuntur. Viola Riviniana Reich. In Fennia australi satis frequenter — frequenter usque ad 63° fere provenit, magits ad septentrionem versus rarescit, sed usque ad 66° 10’ lecta est in parte interiore, ad oram non aeque longe procedit. Maxima pars Fenn.: Fries!); Eur. omn, exc. Lappon. . . . Nym. Consp. p. 77; (deest) etiam Fenn. bor. exc Ostrob.: Nym. Suppl. p. 45, vide etiam Liro Ured. p. 281—282 et infra. Al. st fq: Bergstr. 1); (st) fq: Bergstr. Beskr. 4); fq: Bergr. ae aoe em. & Bro?) Arrh., Anm.+) envy"), sand. +). A, Nyl.*), Flinck et Caj. Kasvist., quem |. inspicias; (fqq): V. E. Broth. et Wecks.; st fq: Sel. 1) — Ny 1. fq: His. 1), cfr Brenn, vaxtf. p. 78; st fq, pe: Stenr.; fq: W. Nyl.4); st fq: Sel. O. Nyl.1); jHogland] fq, Tytaérsaari: Brenn.?), vide etiam Brenn. Till. p. 891). — Ka. (p) in lucis et betuletis fertilibus: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.'); [fq: Meinsh. p. 45.1)). Sat. fq: Malmer. +) et Hjelt; st fq, Hvittisbofjard fq, Luvia (Hj. Wikman ex Fontell): Hayr. Bjérneb. — Ta. st fq: Leop.’); fq: Knabe Fort., Asp. & Th. +) et Bonsd. 1); st fq: Norrl. s. 6. Tav. 1) et Wainio Tav. or. 1); (st r) pe: Borg Tiet. — Sa. st fq: ’ *) Nomine V. stlvatica Fr. [aut V. silvestris (Lam ) Reich. }. 28 Viola Riviniana. Hult'). — Kl. fq: Fl. Kar.+); Valamo st cp: Sel. ann.; (p): Hann.; st fq: Hjelt 1). — Kol. tantum ad Nikola lecta: Elfv. +); Petrosavodsk: Giinther! 1). Oa. fq: Malmer.?); p, ad oram r Malaks!, Vasa Vasklot, sed st fq in parte interiore: Laur. Vaxtf. —- Tb. (st fq): Broth. 4) spec. ad V. caninam var. montanam pertinetl. Sb. iq: Enw.?); [Kuopio!| (fq): Mela‘); lisalmi (r): M. & J. Sahlb. 1). — Kb. Liperi fq: Eur. & H.!1); st fq inprimis in partibus orien- talibus et septentrionalibus territorii, plerumque subdominans: Axels. Putk., spec. e Lieksa {»Pielisjiirvi>| Koli! nomine V. canina X< Riviniana; tantum Lieksa ad Viekki: Wainio Kasv. *) - Kon. »fq, e parte bor. oce. haud est adnotata»: Norrl. On. }), efr Giinth. p. 35+); Perttiniemi: Simming! Om. p in interiore parte: Hellstr. 1), spec. e Toholampi — Ullava in clivis silvaticis!, et Tenn. +); st fq (— fq): A. L. Backm. Fl., spec. e Lappajarvi Lammi— Peralaé! et Pitkasténsaari!, etiam Esse! et Soini! Keisala! — Ok. rr Paltamo Melalaks [in insula]: Brenn. Obs.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Kp. Suksivaara in parte austro-occidentali territorii, in vici- nitate Kellovaara ad Kallionpa& (spec. det. Arrhenius) et Huhka- kallio, in vicinitate Jyskjirvi ad Sirkonjirvi, in parte media ad Hiisivaara: Bergr. Ant.; Onda: Liro Ured. p. 282. Ob. rr et (tantum) in partibus interioribus: Brenn. Obs., ubi sequentes commemorantur; Uleaborg Raatti ad viam publi- eam: Zidb.1); st r, tantum in partibus territorii interioribus, Simo prope Konttikivalo, Viantienjoki prope Pihlajaoja pe: Keckm., cfr |. e. p. 15; Kemi rr Penikanoja: Rantaniemi; Ka- runki Nivavaara: Hjelt & Hult!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Kuus. non adnotata. — Kk. ad catarrhactas Taivalkoski et Koikeroinen fluvii Pistojoki in lucis: Bergr. Ant. »In Finlandia australi frequenter obvia, in Finlandia media plerum- que minus frequenter crescit, in vicinitate Sinus bottnici ad septentrionem usque ad 66° crescit. In interiore parte Finlandiae tantum ad 64° 15’ et in parte orientali usque ad 63° 10’ progreditur»: Schedae p. 90. — Laur. Vaxtf., Hellstr., Brenn. Obs. och Keckm. framhalla samstéimmigt, att V. Riviniana antingen uteslutande f6rekommer i det inre eller A4tminstone med 1) Nomine V. sélvatica Fr. [aut V. selvestris (Lam.) Reich.]. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 29 stérre frekvens &n vid kusten, hvarfére uppg. air i viss man vilseledande. Den enda fyndort 1 O0b., som ligger vid Bottniska viken, ar Uleaborg Raatti (65°), dir arten dock m6jligtvis ar mer eller mindre tillfallig. Fram- hallas bér afven, att dess nordligaste fyndort i Finland ar belagen (30 a) 40 km fran kusten. I Ostra Finland har Bergroth numera funnit arten vida nordligare 65° 10’ a 65° 30’ an hvad uppg. i Schedae ger vid handen. De osiikra uppgifterna fran Kk. och Lim. aro dock harvid icke tagna i betraktande. — Ob. Pudasjiirvi (yliopp. Karyonen): Must. p. 56"), jfr Brenn Obs., som liksom Must. anfo6r uppg. med ett fragetecken. — Kk. Soukelo: N. I. Fellm.') — Lim. Kantalaks: N. I. Fellm.*), jfr ]. c. p. XX, XXVI och XXVIII. Da arterna af detta slikte forst under senare tid blifvit fullt utredda och nagon senare uppg. fran dessa trakter ej forelig- ger, torde N. I. Fellmans uppgifter kraifva bekraftelse. (Méjligen afses V. rupestris var. glaberrima, som senare blifvit tagen i Kantalaks.) Det bér emellertid framhallas, att hybriden V. Raviniana X rupestris enligt Murbecks bestamning finnes fran Lim. Kantalaks! Skulle riktigheten af dessa uppgifter konstateras, blefve artens nordgriins 67° 10’. Arten omnimnes afven fran Kpor. Koschesero:; Liro Ured. p. 282. Sasom framgar af det ofvanstaende, anvindes benimningen J. silvatica Fr. eller undantagsvis V. sdlvestris (Lam.) Reich. f6r denna art af alla finska f6rfattare anda till 1887. Visserligen hade Brenner 1871 fran Hogland upptagit V. sd/vatica var. Riviniana (redan tidigare omnamnd af Schrenk), men denna ansags da hos oss vara hégst sillsynt (se afven langre fiam). I (Prot. 8, X, 1887) Medd. XV p. 212 framhéll emellertid Arrhenius, att » V. selvestris Reich. tills vidare maste betraktas sasom en icke finsk art. Alla de former, finske fytografer hittills kallat V. s¢lvestros eller V. silvatica, tillhéra V. Reviniana». Efter denna tid har namnet V. Riviniana allt mer kommit till anvindning. Intet tvifvel f6refinnes dock, att samtliga dessa uppg. afse samma form (ang. Kk. och Lim. se likvél ofvan). Pl. Finl. exs. N:o 293 Sat. par. Karkku Kulju in silva mixta leg. Hj. Hjelt. Af denna art upptagas formerna minor och villosa langre fram. Vidare omnimnas f6]j. : Var. frustranea Lest. N y 1. [Hogland] klyfta ofvanfér Suurenkorkian- laki: Brenn. Var. nemorosa Neum., Wahlst & Murb. N yl. Kyrkslitt saval i tall- och granskog som i lundar: Brenner i (Prot. 13, V, 1889) Medd. XVJII p. 185. — Om. r Alajirvi Vesterbacka i l6f-blandskog vid kalkbargen t. a., Lappajairvi spars. i lund vid prostgarden, Nykésenniemi i dike 4 steril 6ppen momark timl. ymn. en vacker form med smala, violetta kronblad och timl. lang, spetsig, violett sporre. Mahinda tillhéra ex., antraffade (i blom sept. 1905) p& torr griismark vid Lammi, samma form: A, L. Backm. FI. — Formen finnes antagligen flerstiides, jfr Mela Kasv. V. ‘) Under namn af V. sélvatica Fr. {eller V. stlvestris (Lam.) Reich.) 30 Viola Riviniana. Sasom redan tidigare framhallits, upptogs V. sélvatica var, Riviniana (Reich.) fran Nyl. Hogland p i skog: Brenn. p. 447, jfr 1. c. p. 38, Schrenk p. 160 och Brenn. Till. p. 39 och 40. Exemplaren féras af Murbeck pa ett par undantag nar till hufvudformen af V. Riviniana (ett exemplar till V. canina X Riviniana, ett annat till V. Riviniana f£. minor), men antagligen dir det samma form, som kallas var. magna Mela, och siges vara st r: Mela Kasv. p. 44. Oberaiknadt ett par af de har omnimnda formerna och hufyvudformen (var. vulgaris Mela) beskrifver Mela var. pseudosilvatica, som siges vara st fq, och var. microphylla Seel. (Ang. var. magna se ofvan). PA ett exemplar fran Sat. Karkku Jarventaka: Hjelt! har Mur- beck tecknat: »genom de korta foderbihangen paminner . . . mycket om V. silvestris Reich., hvilken det dock ej tillhér (pa grund af kronan och stjiilkbladens form etc.)»: Sv. Murb. dec. 1887. Som fossil ar V. Riviniana antriffad t. ex. vid Sortbiick, Helyla- joki ete.: G. And. p. 132, dar svarigheterna af en fullt siker bestamning framhallas. Hybrider med V. canina, V. mirabilis och V. rupestris behandlas langre fram. Viola Riviniana f. minor Murb. In Fennia australi raro inveniri videtur. His tempo- ribus etiam unico loco Fenniae mediae indicata est, quod tamen confirmatione egeat. Al. Jomala! in luco prope praedium sacerdotis, Finstrom Godby!, Geta Bolstaholm! in coryletis inter @ crescens: Arrhe- nius & Kihlman. — Ab. Kimito: Malmgren! nomine V. arenaria. — Nyl. Hogland Suurkyli!: Brenner!, unum spec. nomine V. arenaria, alterum nomine V. silvatica var. Riviniana. I Mela Kasyv. IV uppgifves formen férekomma st fq [»jy>]. Savidt mig dr bekant, ar detta ej riktigt. Formen upptages icke i Mela Kasy. V. — Exemplaren dro bestimda af Murbeck sjilf. — Kb. [Lieksa] » Kolin kylaissé eraalla aholla léydetty ainakin kymmenkunta exemplaaria kesik. 8 p. 1898. (Determ. A. O. Kihlman)»: Axels. Putk.! — Lindberg anser emellertid, att formen ej dr alldeles lik den sydfinska f. minor, hvarfére vidare undersékning erfordras. Viola Riviniana f. villosa Murb. In Fennia australi rarissime lecta est. Al. Ecker6é in parte occidentali freti Kyrksundet: Lind- berg!, cfr Medd. XIX p. 113—114, ubi primum e Fennia adno- tata est. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 31 Kol. Soutujirvi in prato lucoso {»lehtoniitty»!| et in luco sub montem {»vaaralehto»!|: Cajander & Lindroth, cfr Medd. XXV _ p. 61, ubi dicitur compluribus locis in lucis partis austra- lis ripae lacus Onega inveniri, sed maxima copia circa pagum Soutujarvi. Viola mirabilis L. In Fennia australi satis raro (aut passim) invenitur et usque ad 63° 16’ progreditur, ubt tamen rarissima est; in Fennia ortentali matore frequentia occurrit. Kalm; in umbrosis insularum maritimarum Fin]. austr. st r: Prytz; Fenn. merid.: Fries; quoque in Tavastia (O. Bla- field) et Karelia adest: W. Nyl. Distr.; Scand.: Nym. Consp. p. 77; Fenn. mer. et or. Carel.: Nym. Suppl. p. 45; in Fin- landia australi passim obvia, ad septentrionem versus in parte occidentali usque ad 62°, in parte orientali usque ad 63° 10’ occurrit: Schedae p. 90, vide etiam DC. Prodr. I p. 297 et Led. ] p. 251. Al. r: Bergstr.; (Finstrém| Bast6: Bergstr. Beskr.; Geta: Hult ann.; Geta Bolstaholm!, Jomala Ramsholm et Vargsunda: Arrh. & K.; Finstrém Grelsby cp: Arrhenius in Medd. XV p. 211; Jomala (!) in ins. Jomala: Laur. Foért.; Saltvik Hjort6 ad septentrionem versus a Fiarjsundet cp et Mariehamn ad septen- trionem versus a Klinten: Gadol.; Saltvik Sylléda: Lindb. comm. — Ab. {S:t Karins} Kathrinedal: K. Cronstedt!, cfr Zett.! & Br.; Abo Ispois, (S:t Karins| Kulho! ep: Gadol.; Pargas Blis- nas: C. J. Arrh.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; p: A. Nyl.; p, epp in promuntorio Karkali insulae Jalansaari, [cfr Saarinen p. 327] prope pagum Puujiarvi et inter Vaharuokijirvi et lsoruokijarvi in Sammatti: Sel.; Lojo prope Ojamo: Hels.; Lojo Kihilé, Karislojo Tallnis: Ohrnb.; Lojo Hevosaari et Kar- kali: Lindb. comm.; Vihti (!) (st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 209; Vihti p enum.: Flinck, spec. ex Irjala!; Vihti in parte austro- occidentati r Niemenkylaé: V. E. Broth., cfr V. E. B. p. 202; st r in lucis Pyhajarvi Haavisto!, Vaahteristo, Pusula Hyrkk6la ad infimum collem Hyypié et prope Roso in valli rivuli: Wecks.; 32 Viola mirabilis. Caj. Kasvist. non comm. — Nyl. Kyrkslitt Osterby promun- torium Brunksnas [in coryletis]: Brenner in Medd. XXIII p. 7!, efr Rosb. Kyrksl. p. 111; Kyrkslatt Humaljarvi promuntorium Brunksniis, Kyrkslétt in calcariis ad partem_ septentr.-occi- dentalem stagni Mejko: Gadol.; [Nurmijarvi] p in lucis (pe) [>harv.>]: Stenr.; (Helsinge| Nordsjé: J. Chydenius in dupl.!; p inprimis in parte septentrionali: Svel. O. Nyl., spec. e Lapp- triisk!, et Mérskom!; Borga r Borgnés Laha (K. Nordenskjold), Jordansbéle ad fines par. Mérskom: Svel. Ofvers.; Borga Malmby 1895 (alumn. Elsa v. Born): Arrh. [forsitan idem locus ac sequens]; Borga Molnby in caleariis: Gadol.; Askola: Sel. ann.; Sibbo Lépar6é: Ohrnb.; Orimattila Sommarniis: Nikl.!; His. non comm. — Ka. ad canalem Saima prope pagum Lalo in ripa occiden- tali amnis Soskuanjoki: H. Buch!; (st fq) in lucis lapidosis in vicinitate fluminis Vuoksi, in parte interiore tantum ad Kirvu Tietavala Lapakonmiki obvia, his lucis semper fere Tilia plus minusve propria erat: Lindén, spec. e Raisaéla Tuulankosken- saari! et Antrea Korpilaks Pampas! — Ik. p: Malmb.; Pyha- jarvi Mahois!, Valkjirvi Pahkinaimiéki!: Lindberg; [st r Kalamaki (>Kalamakki»|: Fl. Ingr. p. 183; in Isthmo st r: Meinsh. p. 44}. Sat. Birkkala, Mouhijarvi!, Kyr6é: Malmgr.; Loimaa [»Loi- mijoki»| etiam ad viam versus Suitula [in A b.?| (Ann. ad Till.): Leche p. 21; st r Karkku Kauniais! prope Joenalho! et Savia, Kulju, prope Nurmis, Tullu et Makipéaé, Birkkala p ex. gr. inter Tyrkkyl& et Keho, in insula praedii Nokia, prope Haavisto ete. : Hjelt; spec. in Pl. Finl. exs. N:o 292 e Karkku Kauniais Joenalho in nemore leg. W. Wegelius et Hj. Hjelt; Karkku Hieta 1905: Well. comm.; Suoniemi in silva: A. Lindfors!; [Birkkala] Nokia: K. J. Lagus!; p: Sola Flor. p. 89; Ruovesi Toikko a. 1877: Hjelt & Hult!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135; a. 1899 ibidem non repperi: Hjelt. — Ta. Birkkala Toppari Savilahti: Sola Flor. p. 88—89, vide sub Sat., etiam Seal. ann. indidem st cp comm.; Messu- kyla Hirvenniemi: Keso!; r Kalvola Kangais in silva frondea ad stagnum Kalvola st cp: Knabe Fort.; Saiksmi&ki p: Kihlm.; Pilkiine compluribus locis Aimilié, Kankahinen, Karhunsalo ete.: Zidb.; Kuohijoki, Padankuosi, Luopiois prope templum, Holja, Salo cp, Haapamaki, Saari (st fq): Leop.; p: Asp. & Th. et Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 33 Norrl. s. 6. Tav.; Lammi p — st r: Leop. coll.; Lammi Gammel- gard: A. L. Backm. comm.; Sysma Tepo! et |Hanko praediolum| Jalaa!: Unon.; [par. Gustaf Adolf} r Vehkasalo: Bonsd.; p(— st fq) usque ad vicinitatem sinus Rutalahti in par. Korpilahti: Wainio Tav. or., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Sa. Vill- manstrand Parkkarila: Sel. herb.; Taipalsaari: Simming!; Nyslott (M:1] Lindforss): E. Nyl. & Chyd.; Nyslott: E. Nylander in Seel. herb.; {Nyslott?| Tiheaésaari prope Laikansaari (A. Burgman herb.), Nyslott prope templum novum: Buddén; Saaminki Lai- tatsilta: K. Enwald! — K1. p usque ad Kareliam mediam: FI. Kar.; prope ostium fluvii Hiitolanjoki in lacu Veijalanjarvi: Lindén; Valamo prope monasterium st ep: Sel. herb.; Uuku- niemi: Nikl.!; Sortavala Vaavalahti: J. S. W. Koponen in Hayr. herb.; ad Kirjavalaks (!) st fq: Norrl. Symb.; Ruskiala I[lola: A. L. Backman! — Kol. p —str, in reg. aren. haud observata: Elfv.; magna distributione in vicinitate lacus Onega: Caj.; multa spee. ain) H.. M. F. Tb. vide infra. — Sb. r: Mela; Kuopio Haminanlaks: Sel. herb.; Kuopio Rauhalaks: alumn. H. Kellgren in dupl.! (forsitan confirmatione egeat|; Pielavesi Katajamaki Otramaki (63° 16’): Kihlm. Nordgr. p. 91. — Kb. Tohmajarvi: Fl. Kar.; Liperi r Lammo!, Makelaé: Eur. & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; |inter Héytiainen et Pielisjarvi| (p) in lucis infra montes (Lieksa| Koli!, Makra, Havukkakallio, Mustavaara etc. circ. 7—8 locis diversis, sed in omnibus st pe: Axels. Putk. — Kon. st fq, partim etiam fq obviam, in devexis nemorosis fq, in silvis frondosis rarius: Norrl. On.; in silvis circa Kivatsh: Giinth. p. 33; in insulis ad Tolvoja et Kusaranda fq: Kihlm.; magna distributione in vicinitate lacus Onega: Caj., ubi ad septentrio- nem versus usque ad Klimetskoj |»Sennoguba»| et Kishi inveniri indicatur; Tiudie: F. Nylander!; spec. alia e partibus magis australibus. Om. rr Soini Kuusanmetsé! st cp, Alajarvi Ukonmaki! Sepan Antin perkkié st cp inprimis sub Lonicera, {Vindala| Kuparikallio! unicum spee.: A. L. Backm. FI]., quem |. inspicias, cfr le. petas et136. Arten upptages i Mela Kasy. III fran »1_14». Nagra fyndorter fran 9 Typis impr. */,, 1909. is) 34 Viola mirabilis. Oa. fro mig dock icke bekanta. — Ab. |Muurila] »On léytynyt samassa paikassa kun Viola arenaria [Pyymien itésivulla}], mutta on luultavasti nyt kokonaan havinnyt»: Renv. — Nyl. Hogland: Schrenk p. 160. Arten uppraknas bland dem som ej patratfats: Brenn. p. 38. — Ta. {Lingel- maki etc.| »Léytyy varmaan, joskin r—st r, vaikka jai huomaamatta» : Borg Tiet. — Tb. Gadol. naimner, att han vid Lohikoski nara Jyvaskyla i Juni 1885 bland Daphne, Lonicera xylostewm och Actaea patraffat ett exem- plar af denna art, som dock hade endast blad, jfr Prim. p. 51; uppgiften ar hégst sannolik. — Kp. Suma, Sjusma: Beket. p. 548; uppgiften ar san- nolikt oriktig, om 4n arten har en afgjordt éstlig utbredning. Arten upptages fran Kton. och Kpor.: Mela Kasy. V, afvensom sirskildt Kton. [Povjenets] Tschobin: Ispol. p. 59. Malmgr. uppgifver fran Sat., att stangelblommorna pa exx. fran Mouhijarvi aro fruktbarande, ej stjalkblommorna; ehuru detta fall nagon gang intraffar (ex. fran Karkku Kauniais: Hjelt!) ar det dock nog sall- synt, jfr T. Lagerberg i Sv. Bot. T. 1907 p. 195-209. Arten hybridiserar hos oss med V. Rivineana och V. rapesiris, se lingre fram. Viola biflora L. In regionibus superioribus Lapponiae plerumque satis frequenter occurrit, sed raro tantum in regionem silvaticam descendit. Ad ripas fluminum Lapp. inferioris fq: Prytz; Scand... . alp.: Nym. Consp. p. 79; non solum alpina, sed etiam in sub- alp. et montium vallibus umbrosis adest .. . Fenn. non nisi in Lapp. lecta est: Nym. Suppl. p. 46, vide etiam DC. Prodr. I p. 300, Led. I p. 254 et Borg Beitr. p. 99, 104, 112, 133, 145. Ob. inter Pello et Naamijoki [»Namijock»]: Clarke p. 399 |forsitan in parte suecica|, vide etiam infra. Lapp. fenn. in alpium omnium lateribus occultioribus inprimis vero radicibus et pratis inferalpinis [Nordlandiae] F'in- markiaeque vulgatissima omnium, ut etiam iuxta fluvios ex al- pibus delabentes per partem subsilvaticam Lapponiae suecicae p. ex. gr... . infra Enontekiiiinen Lapp. Tornensis: Wahlenb. p 213, cfr 1. c. p. XVI et XXXIII; [Ylitornio {»Ofvertornea»] ad officinam Kengis r: Jul. Fért. p. 103; Kengis (Brundin), Pajala (Backman & Holm): Birg. p. 100;] interdum ad ripas fluvii Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o) 1. 35 Muonio in reg. silv., frequentior in reg. subsilvatica: Norrl. Lappm. p. 298; in Utsjoki ad alpes ripasque fluminum fq: Fellm. Lapp.; Ivalo: Silén!; locis umbrosis graminosis reg. sub- silvaticae iuxta flum. Vaskojoki, Anarjok, Tenojoki, Utsjoki! st fq, in reg. subalp. frequentior, in alpinae quoque reg. clivis craminosis et apertis lecta, ex. gr. Ailigas, Rouvuoaivi, [Raste- kaisa 0 590]: Kihlm. Ant.; Pasvig [»Patsvik»|: E. Nylander & M. Gadd!; in lucis ad Kéngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. cp. 21; e permultis locis enum.: Norm. F]. Sp. p. 171-172; multis locis enum.: Arrh. ant., vide etiam Wegelius p. 234, S. Castrén p. 58 (vel 351), Popp. p. 11, Blytt p. 1023, Hartm. p. 226 etc. — [L. ent. reg. alp. et sub- alp. fq, reg. silv. p: Lest.; in reg. subalp.: Norrl. Lappm. p. 262; st fq —fq in ripis lapidosis et in vallibus rivulorum reg. subalp. et alpinae, in declivibus montium alpinorum satis alte progreditur ex. gr. Tshaimo E 615, Angeloddi 5 680 et E 694: Lindén Bidr.| Lapp. ross. ad superiorem partem huius Lapp. st fq: Fellm. Ind.; secus totam oram Maris glacialis usque ad flumen Babja, inter Pjalitsa et Ponoj (!) Maris albi, atque ad sinum Kola. praesertim locis occultis haud rara: N. I. Fellm., cfr l. c. p. XLII et XLVI, vide etiam Broth. exk. p. 76, Knabe Pfl. p. 279, Broth. Wand. p. 13 et 15, Liro Ured. p. 284; enum.: Beket. 548; Porrjavr: Kihlman!; multa spec. in vicinitate litoris lecta!; Lindén autem circa Nuotjavr non vidit: Lindén Ant. Stérsta delen af Lappl. och norra Finl.: Fries; Finl. bor.; Nym. Syll. p. 227. — Ylitornio Alkkula (Keckm.): Zidb. Ehuru Zidbick senare forsikrar, att uppg. ej ar tvifvelaktig, s& hyser jag likval den f6rmodan, att Keckmans exemplar aro tagna pa svenska sidan, dit uppg. fran sddra delen af Lk. sikert hanféra sig. (Brenn. Obs., som anfér Zidbacks uppg., anser, att den hinfér sig till Lk., hvilket dock knappast ar fallet). Nagon otvetydig uppgift fran norra Finland féreligger darfére ej. I detta sam- manhang bor framhallas, att Hult och jag forgafves sdkte V. biflora i sédra delen af Lk. Hult framhaller uttryckligen, att den ej forekommer i Saariselka distriktet eller sédra Lappmarken: Hult Lappm. p. 93—94, jfr 1. e. p. 85 och 150. Wainio Not. upptager, sAsom framgar af det ofvan stiende, arten endast fran Kéngis. Borg ann. upptager alldeles icke den- samma. 36 Viola Mauritii. V. Mauritu Tepl. ar patraffad i nejderna é6ster om Fennoskandia- omradet, se Cajander i Medd. XXVII p. 102-103, dar de fynd af arten, som blifvit gjorda af finska botanister, uppraéknas, jfr afven Mela Kasy. V. I afseende 4 artens allmanna utbredning m. m. se Nym. Suppl. p. 46. Viola tricolor L. In Fennia australi frequenter (aut satis frequenter) provenit; forma typica tam circa 62° (Fennia orientali ex- cepta) rarescere incipit, sed usque ad 66° 15’ in Fennia sep- tentr.-orientali et 66° 40' in Lapponia orientali lecta est. Cum var. arvenst, quia saepe coniuncta est, distributio ad septentrionem versus non prorsus certa sit. Subspecies, in guas nunc dividitur, apud nos non satis exploratae sunt, vide tamen Brenner in Medd. XIX p. 75—81 et XXIX p. 41—45. Till. '); Till. Icon. 47; Kalm 4); in arvis et montosis fqq: Prytz!); Eur. omn.: Nym. Consp. p. 80; typica in Lapp. plur. deest: Nym. Suppl. p. 47; species in Finlandia australi plerum- que frequenter et saepe copiose crescit, ad septentrionem ver- sus in parte occidentali subito rarescit et haud ultra Ostrobott- niam australem et Tavastiam borealem nisi adventicia non oc- currit. In vicinitate Maris albi tamen propius ad septentrionem progreditur et (unico loco) in Lapponia Imandrae (66° 40’) lecta est. Ceterum in Lapponia (omnino) non est: Schedae p. 90, vide etiam DC. Prodr. I p. 303 et Led. [ p. 256. Al. fq: Bergstr.; p—st fq in litoribus et montibus: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.) Sand. et A. Nyl.+); st fq: Arrh. Ann. et Sel.; p: Renv.; Vihti (fq): Printz; Vihti st fq: Flink; (st r): V. E. Broth.; (fqq): Wecks.; st fq: Caj. Kasvist. — Ny 1. iq: His:; st fq—p, (pe—solit.): Stenr.; fqq: W. Nyl.; dqeiselk O. Nyl.; {Hogland| Suurkyla et Vilikallio: Brenn. p. 447; etiam Kiiskinkyla: Brenn. Till. p. 39. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; Haapasaari fq: Selan in Medd. XXV p. 80; fq: Blom; st fq—fq: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [fqq in toto territorio: Meinsh. p. 46—47). *) Var. arvensem includens. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 37 Sat. st fq: Malmgr. 1); p—st fq, Hvittisbofjard fq, Luvia in taeniis (E. Hermonen): Hayr. Bjérneb.; p (— st fq): Hjelt. — Ta. fq: Leop., Knabe Fort., Asp. & Th. 1), Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.') et Borg. Tiet.'), vide infra; st fq—p: Wainio Tav. or. — Sa. (fqq): Hult. — K1. fq: Fl. Kar.; Valamo st ep: Sel. ann.; st fq: Hann.; cpp ad Kirjavalaks ete.: Popp. p. 11; p: Hjelt. — Kol. fq—fqq, in deustis interdum cp occur- rit: Elfv. Oa. vide infra. — Tb. cum var. arvensi: Broth., spec. e Saarijairvi!; Viitasaari Lakomiki: Kihlman!, vide ceterum infra. — Sb. r: Mela; Maaninka Roppolanmaki et Naarvanmiki: Kyyhk. litt., spec. adscriptum Kinnulanlahti in agro secalino! — Kb. Virtsila in campo graminoso: Kihlm. Beob. p. XXVI, cfr 1. c. p. 9; [Liperi] p Simananniemi!, Mutkanvaara!, Ojanlaks, Karhunsaari: Eur. & H.; |inter Pielisjarvi et Héytiainen| (fqq), spec. solitaria aut subdominans: Axels. Putk.; Wainio Kasv. non comm. — Kon. fq, in tota penins. Saoneshje, in Reg. occ. ad Suo- jirvi pl. 1, ad M6kk6 in campis arenosis deustis fqq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 33; Dvorets cp: Kihlm.!; Koselma: Simming! O m. vide infra. — Ok. |Kianta| r (Pesiénkyla| Laaja in declivi st cp 1905: Kyyhk.!; {Kianta} Alavuokki Tolpanautio prope Jirvelai! st cp et Hulkonniemi! in vicinitate templi, ambo loca coluntur et planta his locis forsitan adventitia: Kyyhk. litt. vide etiam infra. — Kp. |Solovetsk: Selin!;) Sarkijarvi nonnullis locis antea deustis, in parte media Ehitysvaara in colli her- bido |»hardvallsiing»| et in deusto ad Sjujunvaara, |Solovetsk non- nullis locis|: Bergr. Ant., spec. e Suondali Rahalampi! nomine var. arvensis |det. Lindberg] et Kilgamosaari! in Voijarvi; pag. Latvajirvi vix 10 km a finibus par. Kianta [Suomussalmi) st cp: Kyyhk. litt. Ob. vide infra. — Kuus. |Paanajirvi] in declivi australi montis Kulja aut Pieni Mutkavaara prope Mantyniemi: Hirn Fort.!, cfr Medd. XX p. 9; ibidem ep locis minoribus: A. L. Backm. comm., vide etiam infra. — Kk. ad Knjiasha |»Knasa- 1) Var. arrensem includens. 38 Viola tricolor. kuba»| et Kouta: Fellm. Ind., cfr Fl. Samoj. p. 8; Keret: N. I. Fellme. Pl: arct? Nioy32: Lim. ad pagos cirea sinum Kantalahti usque ad Umba, ubi terminum suum orientalem attigisse videtur: N. I. Fellm, cfr l. c. p. XXI et XXXVIII et Beket. p. 548; Umba: Selin!; Umba in devexis herbidis: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. >In locis siccis totius patriae in Lapponiam usque»: Wirz. pl. off. ; stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries. Dessa uppg. afse tydligen till 6fvervigande del var. arvensis. Som af ofvanstaende framgar, sarskilja flere forf. icke denna varietet. Denna omstindighet orsakar dock icke — med undantag mojl. for Bonsd. och Borg Tiet. — nagon nimnvard andring med afseende 4 hufvudartens utbredning eller frekvens i sédra delen af landet (S. om 62°), men vil daremot i fraga om dess f6rekomst i mellersta och norra Finland, enir flertalet hithédrande uppgifter i hufvudsak afse var. arvensis, — Oa. st fq: Malmegr.; da var. arvensis ar harmed forenad, maste uppg. anses nagot osaker, sa mycket mer som Laur, Vaxtf. ej upptager hufvudformen. Sannolikt synes mig dock, att afven denna form skall antriffas. Nagot exemplar finnes emellertid icke i H. M. F. I Kihlm. Beob. p. 9 upptages arten visserligen fran Vasa »Sandgrube», men har tillagges »spont.?» — Tb. st fq tillsammans med varieteten: Broth.; frekvensen giller val hufvudsakligen var. arvensis. — Om. »Borde egentligen, da den hittills alltid af mig funnits endast pa odlade stiillen, dir den ofta utgdr, anses som framling i distriktet»: Hellstr. p. 137 not!; i forteckningen siges: »icke egentligen inhemsk j distriktet, forekommer endast pa stillen, dit tridgardsjord blifvit ford». Tenn. upp- tager endast var. arvensis. — Ok. st fq: Must. [var. arvensis fq], jir Brenn. Obs. Fér min del betviflar jag, att de former, som har i Con- spectus sammanfattas under hufvudformen, iro fullkomligt vildt vaxande i vastra delen af provinsen, jfr under Ob. och Mela Kasv. V. — Tidigare antog Kyyhkynen, oaktadt han 1907 aterfunnit V. fricolor vid Laaja, att den méjligen afven dir varit tillfallig. Sedan han numera funnit den sikert vildt vixande i Kp., anser han f6r sannolikt, att den kan anses ursprunglig afven vid Laaja i Kianta, da fyndorten dar- stiides mycket paminner om densamma i Kp.: Kyyhk. litt. 29, VIII, 1909. — 0b. nog allman: Jul! p. 293, jir Jul. 1 V. Ak. EE p) 1%G> Kenna: Castrén p. 330, jfr Acerbi p. 128: appg. gilla sannolikt i hufvudsak var. arvensis, Tilligget »{blommorna] i Ofvertorneaé, Torneaé och Kemi mera bla an hair nere»: Jul. ann. gér dock, att hela uppgiften ar nagot osiker; Ulea- borg pa barlast: Hougb. och Brenner! »Med blommor sasom hos den pa berg och dylika stillen viixande hufvudformen; kanske arligen, fatalig ... air sillsynt Atminstone i UleAborgs-trakten, finnes i Simo»: Zidb.; f. ved- garis {q painolastilla ja painolastilla Hietasaaren puolella |[»2 P. PH>»|: Leiy. Betydligt senare formuleras denna uppg.: »Pelloilla ja painolastilla Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 39 satunnaisena»: Leiv. Putk. »De violettblommiga formerna, af brist pa exem- plar obekant hvilka, antecknade fran Ylitornio, Tornea, Kemi, Simo, Ulea- borg, Muhos»: Brenn. Obs., dar ett stérre antal uppgifter anféres. Pudas- jiirvi: Martik. p. 42 (var. arvensis upptages icke, ehuru arten uppraknas bland yaxter, hvilka g4 under namnet ogris.) »Odl. st. tradgardar, barlast. Nagra gAnger observerad i nirheten af Simo prastgard samt pa barlast vid Kallio»: Keckm., som anvander tecknet for tillfallig forekomst; Kemi rr gamla tridgardar, sm&blommig, ej odlad: Rantaniemi! [Manne ej for- vildad? — Tillagget »ej] odlad» finnes icke pa etiketten till Rantaniemis exemplar.] [Arten uppriknas bland ruderatvaxter, som hafva sin nordgrans vid Pajala: Birg. p. 84, jfr Birg. Till. p. 73.) Hvad siarskildt de af Bren- ner anforda uppgifterna angar, framgar ej af sammanhanget, att Brenner sjalf skulle iakttagit nagon af dessa former, utan stédja sig dessa upp- gifter dels pa aldre obestyrkta eller osaékra uttalanden [af hvilka ett par icke anféras i Conspectus], dels framhalles mer eller mindre otvetydigt, att de nu betraktade formerna bora anses sasom tillfalliga [sa kallas Bren- ners exemplar fran Uledborg! »hortensis»|. Nagon uppgift, som otvety- digt skulle angifva, att de hiir behandlade formerna verkligen dro fullt spontana i Ob., féreligger darfére enligt min tanke knappast. — Kuus. Kuusamo: Th. Wilander i dupl.!, jfr Herb. Mus. Fenn, (ed. Ij under Ob., antagligen ar exemplaret odladt, jfr Wainio Kasy. V. tricolor upptages afven fran Kuusamo: Moberg Nat. p. 139, men denna uppg. afser val sannolikt var. arvensis. Att afven hufvudformen férekommer verkligt vildt vaxande i denna provins, framgar emellertid af det ofvanstaende. Arten uppriknas fran Kton. och Kpor.: Mela Kasy. V. Sasom kandt Atskiljas af V. trécolor L. numera ett stort antal sub- species och varieteter, se harom i synnerhet V. Br. Wittrock, Viola-stu- dier I i Acta Horti Bergiani, Band 2 N:o 1, Stockholm 1897. Dessa for- mer aro hos oss 4annu féga studerade; dock har Brenner [troligtvis 1898— 1900, moj]. dock tidigare] bestamt alla i H. M. F. da betintliga exemplar och redogjort fér sina undersékningar i (Prot. 4, Il 1893) Medd. XIX p. 75-81, jfr afven Medd, XXIX p. 41—45. Brenner har sedermera dfven inlimnat ett stort antal exemplar af olika former, de flesta fran sédra Nyland. I Mela Kasv. V. p. 407-408 redogéres i korthet for de former Wittrock sarskiljer, men dir f6rekomma ej nagra upplysningar om ut- bredningen i Finland. Da saledes nagra uppgifter, som belysa utbred- ningen i vart land, knappast tillkommit, sedan Brenner publicerat sina undersékningar, far jag har i hufvudsak blott hanvisa till naémnda original- uppsatser. — Tillaggas bor dock, att exemplaren i Pl. Finl. exs. N:o 294, tagna Nyl. »Esbo Kilo in rupe> af Hiayrén, tillhéra « genwina Wittr. f. versicolor Witty. Utom f. vulgaris Koch upptages endast var. saratilis Schm., som uppgifves vara st fq: Mela Kasyvy. III. Ang. f. odora Sel. namnes: >flere exx. vid Tullhuset» [Ka. pa Haapasaari|: Selan i Medd. XXV p. 80, diir den beskrifves. 40 Viola tricolor. Ett par former sdrskiljas (utom hufvudf. 0. var. arvensis| Meinsh. p- 46-47. De former, som uppraéknas Brenn, Obs. p, 207—208, hora till var. arvensis, sasom den har blifvit begransad. Vissa former eller hybrider af denna art héra, sasom kéandt, till vara tridgardars allmannaste prydnadsvixter. Dock har jag endast an- tecknat f6lj. uppg. i detta afseende: Vola uppraiknas bland arter, som odlas i Pudasjarvi: Elfv. Ant. p. 43, se afven A. L. Backm. Fl. p. 26 och Leiv. [PA svenska sidan uppriknas V. tricolor maxima bland fler- Ariga prydnadsvaxter i Lk. Pajala: Birg. p. 60.| I detta sammanhang ma namnas, att utom JV. odorata (se ofvan p. 15) odlas af detta slikte afven, ehuru mig veterligen sillan, V. cornuta L. I H. M. F. har jag antecknat ett exemplar af denna art fran Ka. Viborgs socken: A. Weissenberg!, hvilket méjligen skulle antyda, att den nagon gang foérvildas, jfr Mela Kasy. V och Alc. IV. I Mela Kasv. V uppriknas afven nagra andra odlade arter och hy- brider, men anser jag mig i afseende a dessa endast bora hanvisa till nyssnimnda arbete. Se afven V. Br. Wittrock, Bidrag till de odlade pen- séernas historia (Acta Horti Bergiani Bd 2 N:o 7), Stockholm 1896, Viola tricolor var. arvensis Murr. In maxima parte Fenniae frequenter (aut frequentissime) et interdum copiose provenit; ad septentrionem versus usque ad 67° 34 procedit, ubi tamen tam rara est. Eur. omn.: Nym. Consp. p. 80; per totam Finlandiam dis- persa. In Lapponia tantum in Lk. lecta est: Schedae p. 91, vide etiam DC. Prodr. I p. 303 et Led. I p. 257. Al. fq: Bergstr. et Bergr. — Ab. fqq: Arrh. Ann.; fq: Sand., Renv., Sel. et Printz; fqq: Flinck, V. E. Broth. et Wecks.; fq —fqq, ep in locis cultis: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. — Nyl. fq: His.; fq, hic illic st ep: Stenr.; fq: Sel. O. Nyl.; fqq: W. Nyl.; [Hogland!] fq praecipue in ora orientali (EK. Nyl. Ber.): Brenn.; {Hogland| Pohjasrivi: Brenn. p. 447, cfr Brenn. Till. p. 39. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; cp: Blom; fqq: Lindén. — Ik. fq: Malmb. [vide etiam FI. Ingr. p. 140 et Meinsh. p. 47). Sat. st fq —fq in cultis: Hayr. Bjérneb.; fqq: Hjelt. — Ta. fqq: Leop.; fq: Knabe Fort., Norrl. s.6. Tav. et Wainio Tav. or. — Sa. cp: Hult. — K1. fq: Fl. Kar.; fqq: Hann.; fq: Hjelt. — Kol. fq: Elfv. O a. fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq cum f. typ.: Broth. — Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 4] Sb. faq: Enw. et Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv.; fqq, cp in agris per totum territorium: Axels. Putk. — Kon. fq in agris: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 33; »partim, ut circa Dvorets, ubi tantum spec. solitaria mihi obvia, r esse videtur, V. tricolor hic ep»: Kihlm. Om. fqq: Hellstr.; fqq, st cp —sp in agris: A. L. Backm. Fl.; fg: Tenn. — Ok. fq in toto territorio: Wainio Kasv.; fq: Must. et Brenn. Obs. — Kp. fq: Wainio Kasv.; fq maximam saltem partem: Bergr. Ant. Ob. fqq, exc. parte maxime septentrionali par. Rovaniemi, ubi r, in Ylitornio non visa, Pudasjarvi fq, enum.: Brenn. Obs., ubi multae formae commemorantur; fqq: Leiv.; Pudasjirvi fq: C. brand.!; fqq in agris secalinis et novalibus |»tradesakrar>|: Keckm.; [p: O. R. Fries p. 160;] (r) Rovaniemi Tarkiainen, Tervo et Mantyjarvi, sine dubio etiam in Ylitornio {»Ofvertor- nea»|: Hjelt & H. — Kuus. fq: Wainio Kasv.; enum.: Hirn Fort. et A. L. Backm. comm. — Kk. fq: Wainio Kasv. et Berger. Ant. (verisimiliter tantum ad partem austro-occidentalem pro- vinciae spectat}. Lk. r Kolari Jokijalka: Hjelt & H.!; |Sodankyla} (fq): Blom bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XVIII; {Pajala 1905 et 1906: Birg. Till. p. 73;| in agris Lapp. infimae (fq): Fellm. Lapp.; ad pag. Kemijarvi in par. eiusdem nominis fq in agris, Sodankyla ad Kairala, Hietasuvanto, pag. Sodankyla, st fq ad Sattanen, ad Kaaretkoski: Wainio Not., cfr 1. c. p. 31, Herb. Mus. Fenn. II p. 135, Hult Lappm. et l.c. p. 39 et 40; haud r in par. Kuolajarvi in agris: Borg ann., spec. e Kuolajiirvi [»Salla»] ad ripam fluvil Sallanjoki! Vide ceterum sub forma typica. Anmarkningsvardt ir, att under det var. arvensis i vastra delen af flora-omradet ir sé mycket allmannare och gar sA mycket hégre mot norden an de former, hvilka har ofvan sammanfattats under hufvudarten, saknas den helt och hallet, sAvidt man nu kanner, i Lapp. ross. Sirskildt nim- nes fran Lim.: »Ki tavattu lappalaiskotien ymparilla, eika Juonnin uutis- talon luona»: Borg ann. Det ar darfore oriktigt, att denna varietet upp- tages fran arktiska delen af Kola landet: Beket. p. 548 i 6fvers. I Norge upptages varietetens nordgrins till 65° 24’ 25’: Norman, Karplanternes udbredning i det nordenfjeldske Norge (Archiv for Math. og 42 Viola tricolor var. arvensis. Naturvid., Bind VIII), Kristiania 1883, p. 18, hvaraf synes, att den i Fin- land gar betydligt hégre. I afseende a former och underformer af denna vyarietet eller under- art se under hufvudarten. Har ma endast tillaggas, att exemplaret i Pl. Finl. exs. N:o 295 tillhér a@ communis Wittr. och ar taget A b. »opp. Nystad Birkholm inter segetes» af Hollmén. Viola ecanina < Riviniana. Quod a. 1887 primum apud nos adnotata est, distri- butio nondum certa sit; in magna parte Fenniae et saltem in parte australi haud raro inventri videtur, quamvis multis plagis nondum certo observata sit. Al. Finstrom Grelsby: Arrhenius! in (Diar. 8, X, 1887) Medd. XV p. 212, cfr Bot. Not. 1887 p. 265, ubi descriptio; tum primum e Fennia adnotata, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XII; Geta Bolstaholm: Arrhenius & Kihlman!; Jomala Dalkarby: Seelan!; Mariehamn Badhusparken in prato silvestri (H. Buch): A. L. Backm. comm.; Hammarland Vastantriisk: Liro Ured. p. 282; (p) Kumlinge Visings: Bergr., spec. e Kumlinge Snacké in luco!, vide etiam infra. — Ab. (p) Téfsala Raumaharju!, Inid Jumo!: Bergr.; Pargas compl. locis una cum parentibus, Pojo in luco 1891 (alumn. T. Aschan): Arrh.; Lojo SOLhem, Mongola: Lindb. comm.; Vihti («st fq») multis formis, nonnullae ad V. canr- nam, aliae ad V. Rivinianam proximae: Flinck, spec. e Vihti Nummela! ad stationem viae ferratae et Torhola Hurri!; Vihti in luco prope Kourla: Kihlman!; Mietois complura spec. in luco ad Aarlahti!, Mynamaki Kivijaérvi ad Korvensuu et ad viam versus Suorsala, Mynaémaki in parte australi prope Kallis unic. spec.: Caj. Kasvist.; [Nystad] Kirsta: Séd. — Ny 1. |Ekenas| Tvarminne Krogen: Inga Strém!, spec. determinavit Lindberg; Inga Stor-Ramsj6 prope litus: Hisinger in dupl !; Inga Svart- back in luco!, Kyrkslatt Sundsberg prope » Haga villa» !, Stromsby! ad Heikkovik! et Edis!: Brenner; Esbo ad Rulludden, Finna!, in umbrosis ad Punjo! et compluribus aliis locis: Arrh.; Hel- singfors in promuntorio Lappvik st cp, ins. Sumparn, ins. Degero Jollas, Thusby Mariefors: Sel. herb.; Helsinge Nordsjé: J. J. Chy- denius!; Helsinge in campo herbido 1891 (alumn. S. Stenius), Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 43 Elimaki (alumn. Florence v. Schoultz), Méntsalaé (alumn. E. Lund): Arrh.; Orimattila: Nikl.!; Hogland inter Suurkyla et Pohjaskorkia: Brenner! nomine V. si/vatica var. Riviniana. — K a. Virolahti in nemore umbroso: Blom!; ad lacum Mustajirvi prope Ratti- jarvi: H. Buch!; Antrea Korpilaks Pampas in luco: Lindén! — Ik. Kivennapa Rajajoki: Lindb. comm. Sat. Raumo: alumn. A. N. Nordblad!; Kumo: Malmgren! ; Birkkala: Simming!; st r (—p) Karkku! Jarventaka Torseva! complur. locis, Jarvenpaa et Linnais, Makipaéa, Kauniais Niemi, verisimiliter multis locis indaganda: Hjelt; Suoniemi: A. Lind- fors! — Ta. Lempaala in prato Nurmisaari: Br. Malmlund in Hiiyr. herb.; Siiéiksma&ki Juutikkala et Heinola: Arrh.; Palkane: K. Astrém!, spec. determ. Lindberg. — S a. Villmanstrand 1881: Selan!; Taipalsaari?: E. Nylander! — K 1. Potsdvaara: J. J. Chyde- nius!, vide etiam Medd. XXVIII p. 39 A. infra. — Kol. var. villosa: Soutujarvi: Lindroth & Cajander!, cfr Medd. XXV p. 61. Tb. Saarijarvi Tarvaala in devexo graminoso pe: Kihlman! — Sb. Kuopio: C. E. Roos! — Kb. vide infra. — Kon. Kishi: Liro Ured. p. 282. Om. st r Lehtimaéki Laukkonen in margine agri, Soini Laasala in lapiduso, in clivo Keisala in margine agri, Lappa- jarvi Savo Eskeli in silva parva frondea, Haapaniemi! in pago prope templum inter frutices ripae, Harju! in silva frondea et in alnetis, (fq) in vicinitate praedii sacerdotis, Karna Harkaniemi in silva parva frondea, Orava in margine agri, NykOsenniemi in colle sicco, Ammesmiki in silva parva frondea et Ramakko- saari, extra territorium Esse Salodjen: A. L. Backm. FL., cfr Medd. XXX p. 105. O b. vide infra. Redan da Arrhenius ar 1887 férst framlade hybriden fran Finland, papekade han, att den sannolikt ifven fanns annorstiides an pa A 1.: Medd. XV p. 212. Senare nimnes: I Ladoga-Karelen likasom i sédra Finland éfver hufvud ratt allman, ehuru ofta férbisedd: A. [L.] Backman i Medd. XXVIII p. 39 A.— Enligt senare skriftligt meddelande af Arrhenius sak- nas denna bastard — vanligen kombinationen V. * montana Riviniana — sillan pA lokaler, dar stamarterna vixa samman. Detta gialler i hvarje fall Abo-trakten samt sikert afven Aland och Nyland. I sydvistra och sédra Finland kan V. montana X Riviniana rent af betecknas som en af florans 44 Viola canina X Riviniana, vanligaste hybrider, ehuru den af de flesta samlare f6rvixlas med nagon af f6raildra-arterna. — Det kan tilliggas, att Arrhenii exemplar 4r taget 1885: Arrh. FI. Al Det bor framhallas, att ett exemplar fran Al. Brand6é Afva: Bergroth!, inlimnadt under namn af hybriden, hor till V. canima. Detsamma giller ett af Cajanders exemplar fran Ab. Mietois! enl. Lindberg. — Kb. >Y muutamin paikoin alueen koilliskulmalla, lehtomailla yhdessé vanhem- piensa kanssa yksittaéin kasvaen. Determ. A. O. Kihlman»: Axels. Putk. — Exemplaret fran Lieksa [>Pielisjairvi>) Koli! tillhér enl. Lindberg V. Riviniana. — Ob. Uleaborg Raatti holme pa landsvigsbranten (Zidbiick): Brenn. Obs., dar den kallas » V. cantina « Riwiniana (sannolikt)». Exemplar féreligga ej; uppgiften ar f.6. hégst sannolik. I Mela Kasy. V framhalles, att uppg. for det mesta afse V. montana < Riviniana, mera sillan V. ertcetorum XX Riviniana. Angaende var. vl/osa se under Kol. och jfr Cajander i Medd. XX V p 61. Denna form kallas, enligt min tanke mer exakt, V. canina & Ri- viniana f. villosa: Mela Kasv. V. Viola canina < rupestris. In Fennia australi, quantum nunc scimus, (raro vel) rarissime invenitur. Ab. vide infra. Sat. rr Karkku: Hjelt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. — Ta. Saéaksmaki Juutikkala, Tyrvinto 1890 una cum paren- tibus: Arrh.; Tavastehus in nemore |»park»] in graminoso cum parentibus 1904: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXIV p. 124. — KI. cire. duodecim specimina in colle herbido et nemoroso in Ruskiala: A. {L.] Backman in Medd. XXVIII p. 39 A., spec. recensuit Arrhenius. Ab. f. glabra Kimito [Gammelby]: Olsson in Medd. XXI p. 91. IL likhet med de flesta af Olssons uppg. kan ej heller denna anses fullt saker. Hybriden ar tidigare tagen i niarheten af vart flora-omrade: Schmalh. p. 555. Viola canina < stagnina. Per errorem apud nos indicata est. Ka. Fredrikshamn (Bergroth): Arrhenius i (Prot. 3, II, 1900): L. Y. 1900 p. 79 och Bot. Not. 1900 p. 141. Enligt senare meddelande af Arrhenius referera dessa uppgifter till Bergroths egen forsta tydning af formen, Hithérande hégvixta, fastin ritt spensliga individ aro i sjalfva verket endast en smalbladig V. * montana med fullt normalt pollen. I Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 45 det af Arrhenius sjalf affattade protokollet [se Medd. XXXVI} 4r ocksa berérda hybrid alls icke omnamnd: Arrh. — Naturligtvis ar det emel- lertid ingalunda osannolikt, att hybriden skall kunna upptickas hos oss, da den finnes i grannlinderna, se t. ex. Schmalh, hybr. p. 111, Schmalh. p. 555 4 ena sidan och Neuman p. 275 afvensom Bot. Not. 1900 p. 52—53 a den andra. Viola epipsila < palustris *). A Lapponia usque ad provincias maxime australes hine inde legitur; verisimiliter posthac multis locis detegetur. Al. spec. sine loco speciali leg. Tengstr.! (inter V. pa- lustrem crescens). — Ab. Lojo complur. locis: Lindb. comm., vide infra; {Vihti] in fossa ad stationem viae ferratae Nummela: Flinck!; Vihti Olkkala Kolkkua in prato: E. af Hiallstr.; Pyha- jarvi Haavisto: Wecksell! nomine V. epipsi/a, spec. determ. Lindberg. -—— Nyl. Thusby in prato humido prope Traskanda: Kihlman! — Ka. Antrea Oravankyt6 cum V. epipsila et V. palustri: Lindén!; Antrea Liikola in prato humido: Lindén! nomine V. palustris f., spec. determ. Kihlman. — Ik. Muola: Malmberg!; Sakkola Isosuo in parte austro-orientali: Lindb. p. 25; Valkjirvi Pahkinaimaki: Lindb. comm. Sat. Kulla: Malmgren!; Karkku: Hjelt!; Birkkala: Sim- ming! — Ta. Asikkala: Nikl.! — Sa. Villmanstrand in prato praedii sacerdotis uliginoso cum parentibus crescens: Sel. herb. — Kl. Uukuniemi: Nikl.!; Ruskiala Ilola in paludoso: A. L. Backman comm. — Kol. Gorki: Elfving! Tb. Jyvaskyla {cum V. epipsi/a|: Brotherus! — Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. comm.; Kuopio [cum V. epipsila|: Malmberg! — Kb. Kontiolaks: Woldstedt!; Liperi Leppalaks ad lacum Pieniliima |cum V. epipsila|: Europeeus & Hiilistrém! Om. rr Alajairvi Ukonmaki cum parentibus in silva humida frondea aut mixta, Lappajairvi ad pagum prope templum in prato humido ad septentrionem versus a pontone Karna: A. L. Backm. Fl. — Ok. Kajana [Paltamo!| ad coemeterium: Brenn. Obs. — |Kp. Suma: Brenner in dupl.!) *) V. pseudoepipsila Mela. 46 Viola epipsila > palustris Ob. Liminka »Limingo storang» (!), Pudasjarvi ad fluvium li (!), Kuivaniemi ad Kuivajoki (!), Simo Ruona, Kemi Hietala ‘Rantaniemi|, Alatornio Torp [num Torppa?| (!): Brenn. Obs. ; ‘Uleaborg| hic illic sed pe inter supra allatas {V. palustris et V. epipsila|: Leiv. Putk.; r in ripis Simo Ruona: Keckm.; in prato humido ad oppidum Tornea inter parentes: Sel. herb. — Kk. ad pag. Suvanto ad ripam amnis Pistojoki: Bergroth & Fontell! nomine V. epipsila f. glabra, spec. determ. Lindberg. Lk. Ylitornio Naamijoki: Hjelt & Hult! — [L. ent. Enon- tekidinen Kilpisjarvi: Malmberg !| Lim. ad flumen Umba in ripa graminosa: Kihlman! — Lt. ad flumen Kola: Brotherus! — Lm. prope pagum Voroninsk ad rivulum una cum V. palustri: Kihlman! Sasom redan ofvan (p. 5) blifvit framhallet, anser Lindberg, att den hair behandlade formen icke fr en bastard utan en mellanform emellan V. eptpsila och V. palustris, Sarskildt papekar han, att ifragavarande form af honom antraffats flerstides ymnigt vixande, dar V. epipsi/a saknas full- staindigt eller ar sillsynt: Lindb. comm. Murbeck, som betecknar formen sasom hybrid, sarskilde den hos oss 1887 och utredde da dess forekomst i olika delar af landet, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. I Mela Kasy. (ed. II], dir benimningen V. pseadoepipsila anvindes, uppgafs denna vara fq [»y»]; detta rattas i Mela Kasv. IV till st r. Hybriden ar afven kind fran trakten af Petersburg: Schmalh. hybr-. p. 110 och Schmalh. p. 540. Viola mirabilis < Riviniana. In Fennia australi rarissime nascitur. Al. Finstr6m Grelsby 1885: Arrhenius in (Diar. 8, X, 1887) Medd. XV p. 211 et Bot. Not. 1887 p. 264, ubi descri- bitur; tune primum e Fennia adnotata, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. X not. et 135; Jomala Ramsholm 4 spec. inter parentes: A. {L.] Backman in Medd. XXVIII p. 39 A. KI. Ruskiala lola in luco unicum spec. ad V. Aivinia- nam accedens: A. L. Backman comm., cfr Medd. I. ce. Hybriden ar tidigare funnen t. ex. vid Duderhof: Schmalh. p. 553. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 47 Viola mirabilis < rupestris. In Fennia australi rarissime nascitur. Sat. Karkku Kauniais Joenalho nonnulla spec.: Hjelt!, efr (Diar. 4, X, 1884) Medd.: XIII p. 197, Medd. XI p. 168—170, ubi describitur (in »Tvenne for finska floran nya hybrider») et Herb. Mus. Fenn. II p. XII]. — K1. Ruskiala [lola multis formis, quae describuntur: A. |L.| Backman in Medd. XXVIII p. 39 A. (spec. recensuit Arrhenius). Kon. Mundjarvi in declivi humidiusculo inter frutices: Kihlman! Hybriden 4r tidigare tagen i nairheten af Petersburg: Schmalh. p. 553554, jfr Focke p. 47. Ett exemplar fran Ab. Karislojo: elev K. J. Hj. Malmgren i dupl.! férdes med tvekan till denna hybrid af Arrhenius, men Murbeck anser det tillhéra V. rapestris. Viola Riviniana < rupestris. Rarissime tantum, quod nunc sciamus, sed a provincits maxime australibus usque ad Lapponiam nascitur. Al. Finstrém Grelsby pauca specimina 1885, in prato umbroso prope Mariehamn! altera forma [= suwbrupestris Murb.| ep: Arrhenius in (Diar. 8, X, 1887) Medd. XV p. 211, 212 et sot. Not. 1887 p. 264—265, ubi descriptio; tune primum e Fennia diserte adnotata, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. Sat. Karkku Jarventaka Torseva: Hjelt! — K1. Ruskiala cire. duodecim spec. in colle herbido et nemoroso cum V. ca- nina X rupestri: A. {L.| Backman in Medd. XXVIII p. 39 A., ubi descriptio, spec. recensuit Arrhenius; Sortavala Vorsu in betuleto-alneto: Lindén! Lim. Kantalaks: Brotherus! (V. Riviniana * rupestris var. glaberrima). Hybriden ar tidigare funnen mellan Petersburg och finska grinsen, se Schmalh. p. 540. 48 Drosera rotundifolia. Droseraceae. Drosera rotundifolia L. In toto fere territorio plerumque satis frequenter — frequenter provenit; in subalpinam autem regionem nisi raro procedere non videtur. Till.; Kalm; fq in paludosis: Hell. p. 8; in paludosis muscosis fq: Prytz; in paludibus glaciem diu subterraneam ser- vantibus per totam Fenniam et Lapponiam, alpibus tantum ex- ceptis: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 82, vide etiam DC. Prodr. I p. 318, Led. I p. 261 et Diels p. 94. Al. (p): Bergstr.; complur. loc.: Bergstr. Beskr.; (fq): Bergr. — Ab. st fq: Zett. & Br. et Renv.; fq: Arrh. Ann., Sand., A. Nyl., Sel., Printz et Flinck, vide etiam V. E. B. p. 206; (fqq) [>yy»|: Wecks.; fq — deficiens, enum.: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. —- Ny]. in vicinitate opp. Eken&s p—st r, exc. Tvar- minne, ubi st fq: Hiayr.; fq: His., Stenr. {etiam st cp] et Seel. O. Nyl.; st fq: W. Nyl.; [Hogland] in paludosis et sphagnetis fq, Tytérsaari: Brenn. — Ka. fq: Blom; fq in turfosis et ripis paludosis |»férsumpade»| stagnorum: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; |(fqq): Meinsh. p. 118, vide etiam FI. Ingr. p. 123). Sat. st fq: Malmegr. et Hjelt; Bjdrneborg p—st r et st ep— cp, enum., Hvittisbofjird p: Hayr. Bjérneb. — Ta. st fq: Leop. et Asp. & Th.; fg: Knabe Fort., Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or.; p: Borg Tiet. — Sa. (fqq): Hult. — KI. fq: F]. Kar.; st fq: Hann.; Valamo cp: Sel. ann.; p: Backm. et Hjelt. — Kol. fq: Elfv. Oa... st fg: Malmer.; fq: Laur.Vaxtt,, cir ks ¢xip> ei Tb. fq: Broth., vide etiam Prim. p. 49. — Sb. fq: Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H.; fq, plerum- que copiosior quam Dr. anglica: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq in sphagnetosis per totum terrilorium, partim tamen deesse aut rarius provenire videtur: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 33. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 49 Om. fq: Hellstr., A. L. Backm. FI. [sp] et Lackstr.; st fq: Tenn., vide etiam Brenn. Obs. — Ok. st fq: Wainio Kasv. et Brenn. Obs.; (fq): Must. et Kyyhk. — Kp. st fq: Wainio Kasv. ; fq —st fq: Bergr. Ant. Ob. st fq, enum.: Brenn. Obs., vide infra; (fqq): Leiv.; fq, interdum cp: Leiv. Putk., vide etiam Leiv. Veg. p. 198; st fq —p eadem frequentia per totum territorium: Keckm.; [fq: O. R. Fries p. 160;] st fq, (in par. Rovaniemi st r): Hjelt & H. — Kuus. st fq: Wainio Kasv.; p: Borg ann. — Kk. st fq: Wai- nio Kasv.; fq — fqq: Bergr. Ant. Lapp. fenn. st fq, »nonnullis plagis ut in vicinitate Akiislompolo st r nobis obviam»: Hjelt & H.; in turfosis palu- dibusque sphagnetosis st fq: Blom Bidr.; [p, enum.: Birg. p. 61;) in paludibus silvaticis Lapp. merid. fq, septentrionalium parcius: Wahlenb. p. 75; haud infrequens: Fellm. Lapp.; in paludosis reg. abietinae: Norrl. Lappm. p. 256; Sodankyla in monte Pyha- tunturi, in palude ad Aska, in turfoso ad pag. Sodankyla (in hac regione st fq teste E. W. Blom), in Vaulokankaat, Inari ad Kultala: Wainio Not.; p: Hult Lappm. et Borg ann.; »per reg. subsilvaticam in turfosis et paludibus sphagnetosis st fq, in territorio non lecta est, nisi forma tenuis, 5—8 cm alta, foliis 3—5 (raro 6) mm latis, racemis 1—3 (raro multi-) floris»: Kihlm. Ant.; in Varangria meridionali in iugo prope Elvenes termino Betulae appropinquans, iuxta Klostervand ad paludem vastam ex adverso insulae Menikas6: Norm. p. 249; inter Ropelven et Iversdalen, in fundo sinus Jarfjorden, in parte rossica prope Elvenees: Norm. Fl. Spee. p. 182, vide etiam Blytt p. 1016 et Hartm. p. 227. — [L. ent. reg. subalp. . . . Enontekiainen (L. L. Leestadius): Leest.| Lapp. ross. (fq): Fellm. Ind.; »in parte occidentali saltem usque ad vppidum Kola provenit, in parte vero orientali nullibi mihi obvia fuit»: N. I. Fellm., cfr l. c. p. XXXVI et Beket. p. 548; Tetrina, Tshapoma et in locis magis ad occidentem versus: Mela PI.; |in parte occidentali| p: Borg ann.; st fq in paludosis et sphagnosis reg. silvaticae inprimis in ripa occiden- tali fluvii Nuotjok et lacus Nuotjavr, etiam adnotata in ripa australi lacus Nuotjavr et ad imum montem Vuojim: Lindén Ant.; Typis. impr. *°|,, 1909. 4 5O Drosera rotundifolia. Kola ad lacum |nomen non distinguere potui) nonnulla km ab oppido: Enw. Resa; Tshavanga!, Voroninsk!: Kihlman, ctr Diels p. 94. Ob. Efter att hafva anfoért {den sikert pa lokala forhallanden be- roende] afvikelsen fran den allminna frekvensgraden i Rovaniemi, tillag- ges: Alatornio [»Ndrt»] ej antecknad: Brenn. Obs., sannolikt skall arten dock kunna patriffas darstides. Dr. rotundifolia (liksom Dr. anglica) betecknas sasom en 4akta glacialvixt: Diels p. 46. Af former upptages endast f. pygmaea Sel. r: Mela Kasy.; den om- nimnes dfven i Caj. Kasvist. och afses siikert med beskrifningen i Kihlm. Ant., men torde vara af mindre betydelse. Den enblommiga form, som omnimnes fran Kianta ([Suomussalmi] i Medd. XXXIII p. 34, hér antag- ligen afven hit. Ang&ende hybriden med Dr. anglica se langre fram. Drosera intermedia Hayne. In Fennia austratt raro usque ad 62° 55’ occurrit. Fenn, merid.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 82; deest Lapp. et in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 48; in Finlandia australi st r usque ad Kareliam borealem (62° 45’): Schedae p. 77, vide etiam DC. Prodr. | p. 318 et Diels p. 84. Al. r Hammarland: Bergstr. Beskr.!; Geta Dano: Hult ann. et Bergr. comm.; Ecker6 ad stagnum Bole, Geta Djupvik!, Sund Gesterby: Arrh. & K.; Saltvik Boxé Osterérarna: E. Erics.; Ecker Innerfjairden: Lindberg!; Ecker6é Storby ad »Fladorna» et Emskir: Lindb. herb.; Geta Griistriisk etc. inter Langoé et eavernas Djupvik: Ch. E. Boldt; Hammarland Appelé in palude: L. Hégman!; Geta in montibus Geta Lomtriask: Palmgren!; r Kumlinge ad stagnum Enklinge: Bergr. — Ab. Korpo: I. Ringbom!, cfr Zett. & Br.; Korpo Vesterkalax: G. Renvall!; Pargas Mustfinn: Arrh. Ann. et K. Linkola!; Pargas Alén Kapellstrand et Kimito Vestanfjird ad stagnum Illo: E. Reuter; Bromarf (!) in sphagnetis prope Ostanberg et Kansjiirvi: Sand.; Bromarf Vettlaks: G. Sucks- dorff!; Pojo |verisimiliter Ny1. Ekenas| Tvarminne: A. Lonnbohin in Mela herb.; Kisko in palude iuxta lacum Puujarvi: Brotherus in Pl. Finl. exs. N:o 248 ¢.; Karis in palude ad Svarta prope Landsbron cpp: Selan in Medd. XXI_ p. 66!, cfr Medd. XXIII Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1 51 p. 40; (p): Sel.; Karislojo Harjainvatsa: A. Lagus; Lojo Vohls: Tikkanen et Hult herb.; Lojo Ojamo: Lindberg!; Lojo Palo- niemi, Pitkiiniemi et ad pontonem Hiitis: Lindb. comm.; |Karjala| in vicinitate Lemmi st r cp prope »Borjelinin torppa»: Caj. Kasvist., spec. adscriptum Karjala ad Laajoki inter Karjala et Salavais! — Nyl. Hangé in palude ad Bustrask st cp: Sel. herb.: Ekeniis Vesterby: E. v. Rettig in Lindb. herb.; Ekenas non visa nisi in Tvarminne, ubi autem st fq et st cp —cep: Hiiyr.; spec. in Pl. Finl. exs. N:o 248 a. ibidem leg. Hayrén, 248 b. leg. Palmén; Fagervik in palude Kafvelbrokirret: His. !; Inga Bar6é: Sel. ann.; Kyrkslitt Svartvik in prato ripario: Gr. Andersin!; r Perno! in Reusomossen, Hogland (!) cp in oris stagnorum!: Sel. O. Nyl.; (Strémfors| Reimars ad Kasberget: C. J. Arrh.; {Hogland!) (fq) in paludosis, Tytérsaari: Brenn.; Hogland ex. gr. ad Liivalahdenjirvi et Lammaslampi cp: Seel. herb. — Ka. vide infra. — Ik. Metsapirtti loco turfoso inter stagnum Umpilampi et Ladoga: Lindberg!; [p in vicinitate maris a Lachta usque ad Siestarjoki |»Sestrorezk»|: Meinsh. p. 119. Sa. {Ruokolaks et Rautjirvi] (p): Hult, spec. e Ruokolaks Utula!; Savitaipale in litore inundato ad Kuolimojarvi Olkkala cpp: Sel ann.! — K1. Uukuniemi: Nikl.!; Impilaks Lavajarvi prope viam publicam: Wegel. Tb. Pihlajavesi r: Norrl. n. v. Tav. p. 429, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135. — Kb. r [Kontiolaks| st cp in Kurkisuo in pag. Romppala: Axels. Putk.! Fries Ofvers. fér, ehuru med tyvekan, Till. Icon. 10 till denna art, jfr under Dr. anglica. — Ka st r: Blom; ett exemplar fran Virolahti ar alldeles for ungt fér att kunna fullt sikert bestimmas, hvarfore uppgiften behéfver bekriftas (se aifven under L k.); jag har dock ej velat alldeles utesluta densamma. — Ik. r »Valkjarvi socken vid en insj6 nara lands- vagen en half mil fran Pasuri 4t Kiviniemi sidan» : Malmb.; exemplaret hér till Dr. anglica rotundifolia. — Sat. Kyré: Asp; troligtvis afven genom forvaxling med Dr. anglica X rotundifolia. — Ta. p: Asp. & Th.; ett hégst osiikert exemplar af QO. Collin fran Tavastehus pa en ang nara stations- huset! synes snarare tillhéra Dr. anglica, hvarfére detta ger mig anledning att aifven hysa tvifvel om riktigheten af Asp. & Th.s uppgift. — Oa. r endast i Bétom: Malmgr.; exemplaret tillhér Dr. anglica var. pusilla, — Kon. »credo me etiam legisse, at specimen perdidi»: Norrl. On. — Om. »forekommer troligtvyis, ehuru den ej af mig funnits inom distriktet» - 52 Drosera intermedia. Hellstr.; arten torde dock knappast ga sa langt mot norden. — Ob. Kemi socken: Rantaniemi i (Prot. 2, IV, 1898) L. Y. 1898 p. 79. I det protokoll, som publicerats i Medd. XXIV p. 45, ingar den rattade uppg. ang. Dr. anglica X rotundifolia [»Dr. obovatay]. —. Kuus. Tavajirvi: M. & J. Sahlb.; Wainio anfér uppgiften under Dr. longifolia var. obovata (se under Dr, anglica X rotundifolia); for min del anser jag det minst lika sannolikt, att den afser Dr. anglica {. pusilla, hvilken som steril i hég grad liknar Dr. intermedia, se Kihlm. Ant. — Lk. Sodankylaé p cp: Blom Bidr., jfr Kihlm. Beob. p. XXI, dar artnamnet dock inféres med? Siékert afses antingen Dr. angitca X rotundifolia, eller Dr, anglica f. pusilla, se under Kuus. — — L. ent. bjérkreg. p: Lest.; uppg. har sannolikt afseende pa Dr. anglica f. pusilla, hvilken form Malmbergs exemplar fran Kuttainen, inlimnadt under namn af Dr. intermedia, tillhor. Arten uppgifves afven fran Kton. [Povjenets| pa sumpig strand af Suksosero i niarheten af Jewgori: Ispol. p. 59 i 6fvers., men jag anser mest sannolikt, att denna uppgift afser Dr. anglica X rotundifolia. Drosera anglica Huds. *) In maxima fere parte Fenniae et Lapponiae satis fre- quenter invenitur, nonnullis autem plagis, ut (nprimis in parte austro-occidentali, rarescit. In plagis septentrionalibus var. pusilla forsitan saepius obvia, sed haec varietas nondum rite distincta videtur. In reg. subalpinam rarius tantum progredi videtur. Kalm; cum Dr. rotundifolia |»praecedente»| st fq: Prytz, efr Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn, exc. ...: Nym. Consp. p. 82, cir°DC. Prod" pare, Led. I p. 261—262 et Diels p. 46 et 97. Al. r: Bergstr.; [K6kar| Hamnoé: Bergstr. p. 4; st r Kokar: Bergstr. Beskr.; Finstrém Bergé: Erics.; Hammarland: Tengstr.!; Geta Gr6ndal: Hult ann.; Sund Gesterby, Ecker6é ad stagnum Bole, Geta Djupvik: Arrh. & K.; Eckeré Storby: Lindb. comm.; Geta Broktrisk, Gristriisk, »Krokondalen» omnes inter Langé et cavernas Djupvik: Ch. E. Boldt; Geta Lomtriisk: Palmgren!; p: Bergr. — Ab. (r): Zett. & Br.; p, in par. Tofsala non adno- tata: Bergr., spec. ex Ini6 Kirst6 stagnum Frisko!; in vicinitate Abo saltem p: Arrh.; Abo {»Abo»] (Bergroth): Diels p. 97; Par- ) Dr. longifolia L, auct. fere omnes apud nos. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 53 gas st r ex. gr. Mustfinn: Arrh. Ann.; Hiittis: Arrh.; Bromarf (fq): Sand.; Uskela Juvankoski: spec. in dupl., ut olim adnotavi; st fq: Renv.; p: A. Nyl.; Pojo Aminne: His.; Karis in palude ad Svarta prope Landsbron et ad pagum Donsby cpp: Sezlan in Medd. XXI p. 66!; st fq: Sel.; Vihti p: Printz, cir W. Nyl. p. 209; Vihti p, enum.: Flinck!; (st r), enum.: Wecks.; st fq, enum. |interdum deficiens|: Caj. Kasvist., quem |. inspicias; Nystad Vohdensaari: Hollm. — Nyl. Ekenas Tvarminne st fq: Hiiyr.; Inga ad Fagervik (Kafvelbrokarret) et in palude Stormos- sen prope Svartbick: His.!; enum.: Brenn. Vaxtf. p. 78; st r, pe: Stenr.; in paludibus turfosis prope Helsingfors: W. Schochin in Herb. ross. N:o 106, cfr Diels p. 97; Helsinge Nordsjé (J. J. Chydenius): Sel. ann.; Thusby (fq) in paludibus: Astr. & H.; st fq: Sel. O. Nyl.; [Hogland] in paludosis r: Brenn., cfr Schrenk p. 161, spec. e Pahalampi! et Liivalahdenjarvi!; |Hog- land} r in paludosis ad Liivalahdenjarvi et Veteljarvi st ep: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. Fredrikshamn (C. Qvist): Fl. Kar. p. 193; Lavansaari: Brenn.!; st fq: Blom!; r tantum in ripis udis sphagnosis stagnorum, Jéaski Laitila Mutkalampi! et Karkkailai: Lindén. — Ik. p: Malmb.; Pyhajarvi Sortanlaks: Lindb. comm.; [eum Dr. rotundifolia sed minore frequentia: Meinsh. p. 118, vide etiam FI. Ingr. p. 121). Sat. st fq: Malmgr.; Bjérneborg st r—p, enum.: Hayr. Bjérneb.; st fqg—p: Hjelt. — Ta. st r: Leop.; [Kalvola| non visa nisi prope Keihiisjarvi: Knabe Fort.; (fq): Asp. & Th., vide etiam Lindb. Medd. p. 275; st r: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; p—st fq, enum.: Borg Tiet.; p—st r, Luhanka Markkula et Ke- siin, Korpilahti Pohjola, Mutanen et Hartjarvi: Wainio Tav. or. — Sa. (fq): Hult. — K1. (fq): Fl. Kar.; (Parikkala] st r Kasuri, Tiviinlampi, Latvalampi: Hann.; Valamo: Sel. ann.; (r) esse videtur: Norrl. Symb.; p: Backm.; Palkjarvi st r, Impilaks frequentior: Hjelt. — Kol. p—st fq: Elfv. Ola stiq:’ Malmer;st iq:liaur) Vaxth, eirlices psa. — Tb. Jyvaskyla Laurinniemi: Wainio Tav. or., vide sub Ta.; p: Broth.; Jyvaskyla Tuomiojirvi in paludoso silvestri: Prim. p. 49; Piblajavesi (fq): Norrl. n. v. Tav. p. 429. — Sb. st r: Mela; Jorois Jarvikyla: Lindb. comm.; Hankasalmi: {L. M.| 54 Drosera anglica. Runeberg!; lisalmi p: M. & J. Sahlb., cfr Lundstr.! — Kb. p: Eur. & H.; st fg: Wainio Kasy.; fq, plerumque subdominans: Axels. Putk., quem |. inspicias. — Kon. fq in sphagnetis aquosis, apertis et paludibus, praecipue subsphagnosis, in Saoneshje in- ter Velikaja-guba et Vigorus visa, in Reg. oce. plurib. loc.: Norrl. On.; Loimala fq: Hjelt, vide etiam Giinth. p. 33. Om. st fg: Hellstr.; p, sp, enum.:* A. L. Backm. FL; p: Tenn. — Ok. st fq: Wainio Kasv., Must. et Brenn. Obs.; fq, forsitan copiosior quam Dr. rotundifolia |»edell.»|: Kyyhk. — Kp. st fq: Wainio Kasv.; st fq—fq: Bergr. Ant. Ob. st fq: Jul. p. 277; (fqq): Leiv.; fq, interdum etiam cp: Leiv. Putk.; p, exc. parte maxime septentrionali, ubi (r), Pudasjarvi st fq, enum.: Brenn. Obs.; Pudasjiarvi fq: C. Brand.; st fq—p, in vicinitate orae frequentior, in valle amnis Simo Ruona, Alaportimo pc: Keckm.; (fq: O. R. Fries p. 160;] (r): Hjelt & H., vide sub f. pusilla. — Kuus. st fq: Wainio Kasv.; st fq—p: Borg ann. — Kk. st fq: Wainio Kasv.; (fq—fqq). Bergr. Ant. Lapp. fenn. »in vicinitate |pag.| Kittila fq et cp, Kolari multis locis, ceteroquin r nobis obviam»: Hjelt & H., spec. e Kittila Kaukonen!; |r, enum.: Birg. p. 101;| st r in sphagnetis apertis, aquosis prope rivulum Lintuoja, in viciniisque insulae Petaéjasaari, praeterea nonnullis locis sphagnetosis: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; cum Dr. rotundifolia |»praecedente»| mixta in Lapponiis meridionalibus ubique, at in septentrionalibus altius adscendit et multo vulgatius reperitur [usque ad Kistrand Finmarkiae|: Wahlenb. p. 75; fq: Fellm. Lapp.; in Sodankyla ad Kairala, Aska ad pag. Sodankyla ibique nonnullis locis etiam teste E. W. Blom, in Vaulokankaat, ad Mutenia et fq prope Kopsusjarvi in Suoloselké, in Inari in palude ad Paatsjoki, etiam ad Kéngiis prope Mare glaciale. Etiam var. pusi//a Kihlmn. in territorio verisimiliter crescit, sed haud lecta: Wainio Not.; p in paludosis circa Mutenia et Kopsusjiirvi: Hult Lappm.; st fq—p: Borg ann.; in Varangria meridionali prope Elvenes ter- mino betulae appropinquans: Norm. p. 250; Skogero in septen- trionali parte insulae, Kirkenes: Norm. Fl. Spec. p. 184, quem 1. inspicias, vide etiam Norm. ann. p. 13 et cfr Blytt p. 1016 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 55 et Hartm. p. 228. -- [L. ent. reg. (subalp. et) silv. p: Leest.; Lindén Bidr. non enumerat.| Lapp. ross. cum Dr. rotundifolia |»praecedente»|: Fellm. Ind.; cum Dr. rotundifolia |»priori»| iisdem locis: N. I. Fellm., efr 1. ¢. p. XXXVI et Beket. p. 549; Kantalaks: Mela herb. ; [in parte occidentali) st fg—p: Borg ann.; st fq cum Dr. rotun- difolia, etiam in palude infra Vuojim: Lindén Ant.; Tshapoma et in multis locis ad occidentem versus: Mela PI. [ut antece- dentes forsitan p. p. ad var. pusillam spectat). I afseende 4 nomenklaturen har jag ansett mig bora félja familjens senaste monograf, se Diels p. 96. Af finska férfattare ar mig veterligen Lindberg den foérste, som anvindt namnet Dr, anglica; se t. ex. Lindb. Medd. p. 275. O. Hjelt Nat. p. 52 for Till. Icon. 10 till denna art, hvaremot Fries Ofvers., om ock med tvekan, hanfér den till Dr. entermedia, Figuren ar mycket otydlig; bladen aro dock kortare in hos den typiska Dr. anglica. Angaende hybriden med Dr. rotundifolia se langre fram, Drosera angiiea f. pusilla Kihlm. *) In Lapponia nonnullis saltem plagis haud rara esse videtur. ceterum in Fennia rara, sed usque ad provincias australes visa est. [k. Pyhijairvi ad stagnum ad meridiem versus a Tielampi: Lindb. comm. Sat. Nakkila: Simming!; r Karkku Jarventaka Sorvijarvi! et Nohkua in paludoso: Hjelt, vide etiam sub Dr. anglica X rotundifolia. — Ta. Luopiois Hirvijarvi: Leopold!, cfr Kihlm. Ant. — Sa. Lappvesi Pulsa, specimina complura cum typo: Sel. ann.! — K1. Suistamo Laitiois: Brotherus & Hjelt! —- Kol. Kalajoki ad ripam lacus Onega [»Aanesjirvi>|: Cajander & Lindroth! Oa. Bétom: Malmgren! nomine Dr. intermedia. — Kb. Juuka Lonkkavaara in palude specimina pauca cum typo: Seel. herb. — Kon. Suistamo Uuksunjarvi: Brotherus & Hjelt!, cfr Kihlm. Ant.; Suopohja: Kullhem! ') Kihlm. Ant. (Medd. XI] p. 96 describitur. 56 Drosera anglica. Kp. in paludoso ad septentrionem versus a Koivuniemen- jarvi: Bergroth «& Lindroth ! Ob. Rovaniemi Alajaiska et Tervo: Hjelt & H., cfr Brenn. Obs. —- Kk. Knjasha: N. I. Fellman!; Sonostrow: Mela herb. Lk. circa pagum Kittilaé! st fq cum f. typica |»superiore«|, Kolari inter Sieppijarvi et Lompolo: Hjelt & H., cfr Kihlm. Ant.; pe cum f. typica: Hult Lappm.; Kuolajarvi |»Salla») Ahmaava prope Peteri: Borg & Rantaniemi!, vide etiam infra. — Li. modo in sphagnetis aquosis ad Rassijoki (in Muotkatunturit, reg. sub- silv.) et ad Vaylaé! cum praecedenti |Dr. rotundifolia| cp obser- vata, sed in regionibus circa lacus Muddusjarvi et Inari (!) sitis haud raram esse verisimile est: Kihlm. Ant., ubi describitur, vide etiam Wainio Not. et sub f. typica et sub Dr. anglica « rotundifolia et Hult Lappm. sub Lk. — |L. ent. Enontekiii- nen Kuttainen: Malmberg! nomine Dr. intermedia, spec. rece- dens, vide infra.| Lim. Kantalaks: Mela herb. — Lv. Tshavanga in sphagneto udo: Kihlman! — Lm. prope pagum Voroninsk in sphagneto: Kihlman ! Formen kallas f. gracilis Kihlm.: Mela Kasy. III. — Angaende den- samma nimnes: »Kerran, pari tavattu, (Lk. ?)»: Borg ann. Diels, som sett originalexemplar fran Lm. Voroninsk, séger om denna form »forma deminuta non nisi pedunculo (scapiformi) 4—8 em longo uni- floro vel bifloro distincta>: Diels p. 97. Till denna form ansluter sig pa det nirmaste ett exemplar fran Sa. Lappvesi Pulsa in palude cum typo 1882: Seelan!, inlimnadt under namn af Dr. longifolia f. breviscapa. Mera afvikande fro exemplar fran Ka. Sakjarvi Salajirvi: Blom i dupl.! och Sa. Ruokolaks karring vid Utula: Hult i dupl.! (jfr under Dr. intermedia), Vid exemplaret fran L. ent. Kuttainen! har Kihlman antecknat: »Endast det ovanligt grofva fruktskaftet skiljer den fran den vanliga Dr. longifolia pusilla». Sasom Kihlman framhaller, da han beskrifver denna form, iro fler- talet af (de dldre} exemplaren inlamnade under namn af Dr, longifolia var, obovata, nagra afven under namnet Dr. intermedia, Tilliggas ma, att Selan tidigare kallat en del af dessa exemplar Dr. longifolia var. subobovata. Ehuru icke egentligen hérande till planen fér Conspectus, ma fél- jande anteckning, som jag gjorde under 1880—talet har anféras: Ehuru Dr, longifolia var. pusilla i sédra Finland genom mellanformer 6fvergar i hufvudformen, torde den dock vara en ganska konstant varietet, da den afven dir, t. ex. stallvis vid Sorvijirvi i Karkku!, upptrader i stor mingd, under det hufvudformen blott forekommer i fa exemplar. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 57 Var. rotundata Norrl., som utmarkes genom rundade — omvindt iigg- runda blad (langden hégst dubbelt stérre an bredden), synes, att déma afven af dess férekomst i fa och spridda exemplar bland Dr. rotundifolia och Dr, longifolia var. pusilla, méjligen vara hybrid af dessa. Drosera anglica < rotundifolia. His demum temporibus rite observata haud admodum rara esse videtur, etsi nondum in omnibus provinctis adno- tata est. St r: Mela Kasv.'); r: Mela Kasv. IV 2), vide etiam Diels p. 96 3) et infra. Al. in montibus par. Geta 1901: Palmer. ?), spec. e Geta Lilltrisk in pag. Vestergeta!; Briindé Afva: Bergr.!) — Ab. Ini6 duobus locis cum f. typica: Bergr. +), spec. e turfoso ad stagnum Frisko in Kirst6! +); Uskela Juvankoski: K. E. v. Bons- dorff! nomine Dr. longifolia, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 63 1); Karis in palude prope Ddnsby 2 spec.: Selan in Medd. XX] p. 66,7) complura spec. in palude minima ad amnem Svarta prope »Landsbron»! in eadem paroecia 1894: Sel. ann. ?), cfr Medd. |. c. *); Lojo Ojamo Killa: Lindb. comm.*); Vihti: Flinck *), vide infra; r Pusula Ikkala ad ripam lacus Kotojirvi! et Hyrk- k6la ad ripam lacus Likolampi! ambobus locis sp: Wecks. '); Mynamiaki) rr nonnulla spec. in palude ad Sulajoki in vicinitate Lemmi inter Dr. anglicam [»longifoliam»] et Dr. rotundtfo- liam: Caj. Kasvist.?), vide infra. — Ny. |Ekenis) Tvairminne in palude ad septentrionem versus a pago Tviirminne: K. H. Hallstro6m!, cfr Medd. XXXIV p. 1574), ubi e Lappvik datum esse dicitur; Tenala |nonne Ekenis?| in sphagneto prope pag. Tviir- minne: Inga Strém! +), [ad eundem atque superior locum verisimi- liter spectat|; Kyrkslatt Navala: R. Witting! '); Esbo Kaitans in sphagneto aperto, aquoso: Kihlman!?); Borga in insula maritima Langholmen {prope Sondby in palude s. d. Rudtriisket!| 10 spec.: Selan in Medd. XXIII p. 407); Perno in palude Valkom 1867 (C. J. Arrh., det. A. Arrh.): Lindberg in (Diar. 13, V, 1904) Medd. ") Nomine Dr. longifolia var. obovata M, & K. *) Nomine Dr. longifolia X rotundifolia, *) Nomine Dr. rotundifolia > anglica. *) Nomine Dr. anglica * rotundifolia. 58 Drosera anglica rotundifolia. XXX p. 1747). — Ik. Valkjirvi 5 km a Pasuri versus Kiviniemi: Malmberg! '); Pyhajarvi ad stagnum ad meridiem versus a Tie- lampi forma parva inter formas parvas Dr. anglicae et rotundt- foliae gignitur: Lindb. comm. *), [vide etiam Meinsh. p. 118°) et Schmalh. hybr. p. 112 ?)j. Sat. p—strcum Dr. longifolia: Hjelt +) |forsitan ad Dr. anglicam f. pusillam maximam saltem partem spectet|; Karkku! Heinijarvi: Hjelt! 5), cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 63°), cum var. rotundata primum commemorata est. — Ta. Messu- kyla [»Messuby»| in paludoso ad ripam lacus Sarkijarvi: alumn. A. v. Bonsdorff!!), spec. dedit O. Collin; Janakkala: alumn. Boije!!); Evo: Norrl. ant.'); Leivonmaki ad scaturigines non- nulla km ad septentr.-orientem versus a templo! et ad ripam australem lacus Rutajarvi!: E. Odenvall?). — Sa. Lappvesi in sphagneto turfoso ad ripam septentrionalem lacus Karhusjarvi: H. Buch! 4) — K1. vide infra. Oa. Korsniis in palude Harrstrom (alumn. I. Forsman herb.): Buddén !). — Tb. Pihlajavesi complur. loc.: Norrl. n. v. Tav. p. 429!') — Sb. Jorois Jarvikylaé: Lindb. herb. *) — Kb. p — st r [Nurmes] Mujejirvi, [Repola] Koroppi: Wainio Kasv. !) 3), vide infra; Juuka ad Vuokko 2 spec. in palude Hattusuo: Selan in Medd. XXIX p. 1002). — Kon. vide infra. O m. Perho: Hellstrém!?); Pyhajoki r: Lackstr. '); rr Soini Laasala Hoikkajairvi (Nystrém), Alajirvi Ukonmiéenneva!: A. L. Backm. Fl. 4) — Ok. p —st r Lentiira, Pietari, Hossa: Wainio Kasv. !) 8); Kuhmo in palude ad Péyhdlaé: Lindberg! *) — Kp. p—str Uhtua, Kontokki, Luvajirvi et Lusmalahti: Wainio Kasv. 1) 3); in sphagneto ad austro-occidentem versus a Ruka- jirvi, ad septentrionem versus a Koivuniemenjirvi (»Sortan- silta>): Bergr. Ant. 3). Ob. Kemi rr ad ripam lacus Kirvesjarvi: Rantaniemi!, cfr Medd. XXIV p. 451), vide etiam infra; [r: O. R. Fries p. ') Nomine Dr. longifolia var. obovata M. & K, *) Nomine Dr. longifolia * rotundifolia. 8) Maximam saltem partem ad Dr. anglicam f. pusillam neseio an pertineat. *) Nomine Dr. anglica X rotundifolia. °) Nomine Dr, longifolia var. rotundata Norrl. in sched, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. HY 1601). — Kuus. Tavajarvi (M. & J. Sahlberg nomine Dr. intermedia): Wainio Kasv. ')*) — Kk. (p—str) Vuorankyla: Wainio Kasv.')*%), spec. adscriptum Vuoransalo!; Sonostrow: Malmberg! 1), efr Diar. 5, XI, 1870, cum primum H. M. F. data est (sub Lapp. ross. ’). Lk. st r in sphagnetis aquosis prope insulam Petajisaari et Mantovaara, in sphagnetosis prope Onnela et pag. Sattanen: Blom Bidr.'); Sodankyl& ad Lokka, ad Kopsusjarvi in iugo Suoloselkaé, plur. loc. in Vaulokankaat: Wainio Not. nomine Dr. obovata, vide sub Li.; in paludibus [circa Sompio}: Hult Lappm. p. 17!) [non in enumeratione; forsitan Dr. anglica f. pusilla?|. — Li. Inari in palude ad Paatsjoki, in palude etiam in regione betulina ad Kéngis prope Mare glaciale. »Certi nune non sumus, anne hance speciem cum var. pusi//a Kihlm. commiscuissemus»: Wainio Not. nomine Dr. obovata Koch. Lapp: ross. plur,,loe.c) KI... Samo. poi 23 *),.eir N. oT. Fellm.'); prope pagum Voroninsk in sphagneto udo inter Dr. rotundifoliam et Dr. longifoliam pce crescens: Kihlman! ), cfr Medd. XXI p. 662). Ab. Efter att hafva uppriknat 7 fyndorter fran Vihti fér Dr. anglica (slongifolia>) tilligges: »Pa de flesta stallena antriéffades tillsammans med hufvudformen former, mer eller mindre nairmande sig f. obovata M. & K.»: Flinck. — Ta. (Luopiois) Hirvijarvi pa gungfly bland féreg. /Dr. longifolia) : Leop.*). Exemplaret hér till den tidigare ej atskilda Dr. anglica f. pusilla, se Kihlm. Ant. — Sa. /Ruokolaks] r Utula: Hult *). Exemplaret {i duplett- samlingen) ir svart att sikert bestimma; det torde dock sta narmare Dr. anglica £. pusilla (se under denna). — K1. och Kon. >Suistamo ad Jinis- jarvi et Uuksunjirvi, formam huc pertinentem ad Sammallampi in par. Ruskiala legi»: Hjelt Ant. p. 66 *. Exemplaren fran K 1. Suistamo Laitiois! och Kon. Suistamo Uuksunjirvi! héra till den tidigare ej sirskilda Dr. anglica {. pusilla, se Kihlm, Ant. Dock 4r jag fullt 6fvertygad om att afven Dr, anglica X rotundifolia finnes i det af mig unders6kta omradet. — Kon. »Suopohja (Simming), verisimiliter haud rara est»: Norrl. On. *). Kullhems exemplar fran Suopohja! hér till Dr. anglica f. pusilla. Nagon otvetydig 1 sd Nomine Dr, longifolia var. obovata M. & K. Nomine Dr. longifolia var. rotundata Norrl. in sched. *) Maximam saltem partem ad Dr. anglicam f. pusillam nescio an no we pertineat. *) Under namn af Dr. longifolia var, obovata M. & K. 60 Drosera anglica X rotundifolia. uppgift om hybriden féreligger sdledes icke fran denna provins, ehuru dess férekomst ar sannolik (se under K1.). — Kb., Ok. Kp., Kuus. och Kk. Wainios uppgift afser enligt min asikt otvifvelaktigt till stor del den da icke sirskilda Dr. anglica f. pusilla. Da&a emellertid det enda inlamnade exemplaret fran Kk. Vuoransalo! tillhér Dr. anglica X_ rotundifolia, har jag dock velat anféra uppgiften under det namn Wainio sjalf an- vinder. — Ob. Ett exemplar fran Kemi karr 8—9 km séder om staden vid landsvigen: V. W. Westerlund!’) hér méjligen afven till hybriden. — Dr. longifolia var, obovata upptogs i nagra standortsanteckningar fran Ob. och Lk. i Medd. VIII [t. ex. p. 123 liksom Hjelt & H. p. 48) Upp- gifterna afse Dr. anglica [»longifolia>/ {. pusilla: Hjelt & H. Brenner upptager f. swbobovata fran Ok. Kajana: Brenn. Obs. Upp- giften torde hanféra sig till ett exemplar af Lackstrém! Se f. 6. om denna form under Dr. anglica £. pusilla. Tidigare ansdgs Dr. longifolia var. eller f. obovata M. & K. hos oss for en varietet af Dr. longifolia och behandlas pa detta sitt annu i Herb. Mus, Fenn. II, dir den férmodan uttalas, att Dr. longifolia var. rotundata vore hybriden Dr. longifolia < rotundifolia (se lingre fram). Bl. a Focke p. 155 uttalade dock den Asikt, att Dr. longifolia var. obovata vore identisk med ifragavarande hybrid och uppriknar flere férf., som hysa samma Asikt, bland hvilka Grenier Fl. ch. Jur. p. 91 skall fullstandigast redogéra fér férhallandet. Samma Asikt uttalas afven af Neuman i Ofvers. af Sy. V. Ak. H. 1889 p. 77-78, och Caj. Kasvist. anfér uttryckligen Dr. longi- folia var, obovata sisom synonym, jfr afven Nym. Consp. p. 82, Hartm. p. 228 och framfér allt Diels p. 96. Med anledning af dessa samstémmiga ut- talanden har afven jag anslutit mig till naémnda Asikt, men tillika s6kt noga framhalla, under hvilket namn de sirskilda uppgifterna aro publicerade, I sjilfva verket star var. rofwndata nirmare Dr. rotundifolia an de 6friga formerna. Anga&ende denna form namnes for 6frigt: »Inter Dr. rotwndi- foliam et Dr. longifoliam medium tenet et forsitan hybrida»: Herb. Mus. Fenn. IT p. 135. I Finland har nyssbehandlade form atminstone allmannare ansetts vara af hybrid natur férst 1895, se Medd. XXI p. 66. Till hybriden Dr. intermedia X longifolia for Seelan, ehuru med tve- kan, exemplar fran Ab. »>Karis in loco paludoso prope Landsbron cum. ‘) Under namn af Dr. longifolia X rotundifolia, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 61 Dr. longifolia, intermedia et rotundifolia»: Szelan!, jfr Medd. XXI p. 66 och Mela Kasy. V. Lindberg anser emellertid dessa exemplar vara spida indi- vider af Dr. anglica och framhaller, att furmen dr fertil och har frén lika dem hos Dr. anglica, men dairemot vasentligen olika dem hos Dr. inter- media, hvars frén dro alldeles afvikande: Lindb. i bref af 23, IX, 1906. — Hybriden upptages icke af Diels. Cistaceae, Helianthemum chamaecistus Mill. ') In Alandia continente, quae dicitur, satis frequenter proventt; ceterum (raro vel) rarissime in Fennia australi usque ad 62° 5’, dein autem etiam var. arcticum Gross. in Lapponta orientali ad 66° 35’ occurrit. Till.; Kalm; in colli arenoso luci Kathrinedal [»Cathrine- dal») prope Aboam: Prytz; Eur. omn. exc. . . . Lappon. Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 74, vide etiam DC. Prodr. | p. 280, Led. I p. 241 et Hjelt Utbr..p. 174 [41]. Al. (p): Bergstr., cfr 1. c. p. 5; »torra angsbackar Ofver hela Aland»: Tengstr.!; st fq in Sund, Saltvik, Geta (!), Eckeré et Hammarland, Foégl6 r ad Degerby: Hult ann.; ad templum par. Finstrom fq, Godby st fq, Jomala st fq, Lemland Lem- béte »Flakaholmen»: Arrh. & K.; in Alandia [continente} (fq): E. Reuter; (fq) in omnibus collibus [»angsbackar»| apricis fin par. Sund|: Prim. p. 65, vide etiam Popp. p. 15; Féglé Juddé st r: Arrh.; Lumparland Angé et in insula ad occidentem versus a Vard6, sed non longius ad orientem versus obvium: Laur. Fort.; Lemland Hamnbacka: R. Dahlberg!; r Kumlinge Snické: Bergr., cfr ]. c. p. 44 et Medd. XX p. 37. —- Ab. r »obser- verad fér nagra ar tillbaka vid Kathrinedal»: Zett. & Br., cfr Prytz, Justander et Rupr. Diatr. p. 24; etiam nunc in eodem loco: Arrh.; Vihti r in ins. Kinava: Printz; ibidem nunc ex- *) H. vulgare Geertn. auct. plurimi apud nos, etiam Herb. Mus. Fenn. Hiern G3: 62 Helianthemum chamaecistus, stinectum, vide infra; Vihti ad stationem Nummela: alumn. E. J. Pettersson in dupl.! Ta. vr Janakkala »Hakoisten linna»: Asp. & Th., spec. indidem leg. [G. W.| Kekoni! et {O.) Brusiin!, cfr Rupr. Diatr. p. 67 et FI. Ingr. p. 118, vide etiam infra. — K1. Palkjarvi Korkianiemi [ep|: Backm.!, Hjelt Ant. p. 65 et Zilliacus!, cfr Kihlm. Beob. p. XXVII. Lim. loco arenoso, argillaceo ad peninsulam Turja |»Turil>| Maris albi orae bor. occ. ep: N.:-l. Fellm., cir 1. ¢ py xXx XXVI et XXXVIII, N. I. Fellm. Lettre p. 500 et Beket. p. 548, spec. in Pl. arct. N:o 28 ad var. arcticum Gross. pertinet: Grosser W., Cistaceae (Das Pflanzenreich H. 14) p. 83, cfr Bot. Not.. 1905 p:. 313: »>Locis aridis, apricis Tavastiae Hauho, Janakkala»: Wirz. pl. off.; arteus férekomst har ej blifvit bekraftad fran Hauho, diarifran den ej ens upptages af Herk. Upptages Hattula (Wirzén): O. Hjelt M. S.; en senare uppg. in foregaende, men afven osiker. — Ab. Upptages af Bergstr. fran D, d. vy. s. Korpo, hvilken uppgift visserligen icke bekraftats, men upp- tages till nadrmare undersékning. Angaende f6rekomsten i Vihti naimnes: sUppgafs fér mig vixa pa Kinava holme, men efter dess svedjande blef den totalt utrotad, sa att jag ej sjalf mera kunde antraffa densamma» (Printz): Flinck p. 54; afven Flinck s6kte den f6rgiifves dirstiédes: Flinck [p. 37). I Wecks. muist. uppgifves, att arten af faren torde blifvit utrotad pa Kinava holme. — Ta. Selan och Lindberg omnimna flere exemplar i sina herbarier tagna pa olika tider a Haga gard i Janakkala (se ofvan). Det senaste dir taget 1902 af Ellen Taucher i Lindb. herb. — Hauho och Hattula se ofvan. Alla de hair omnaimnda exemplaren fran s6dra delen af landet héra till @ tomentosem Koch, jfr Rupr. Diatr. p. 67 och Fl Ingr. p. 118. Gros- ser (se under Lapp. ross.) omnimner ej sirskildt formen fran sédra Fin- land Den skulle kallas H. chamaecistus * nummularium (Mill.) «@ tomento- sum (Scop.) f. vulgare (Gaertn.): Lindb. comm., jfr Grosser p. 84. I af- seende a nomenklaturen har jag ansett mig béra félja Grosser (se ofvan under Lapp. ross.). Jindb. Pfl. anvinder benimningen Helianthemain helianthemum (1). Helianthemum chamaecistus var. petraeum Wahlenb. Per errorem apud nos indicatum est. Uppgafs vara funnen pa AJ. [Saltvik vid Berdtby vik]: E. Erikson! i (Prot. 3, XII, 1881) Medd. IX p. 129 o. 145. Exemplaret tillhér dock var. tomentosum, hvilket fOrst papekades af Kihlman. Varieteten upptogs i Brenn. Flor. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 63 Hypericaceae, Hypericum montanum L. Perpaucis locis valde propinquis Fenniae austro-occi- dentalis his annis lecta est. Eur. plur. (exc.) . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 132. Ab. Lojo Sedola in colle arido, pec 1888: E. Stenberg!, spec. communicavit Lindberg, cfr (Diar. 2, IV, 1892) Medd. XIX p. 28 et 38; Lojo prope Sedola duobus locis 1906 et 1907 (alumn. O. Setri): Lindb. comm., cfr Medd. XXXIII p. 104 et 134 et Medd. XXXIV p. 158; Lojo Jandoniemi in monte prope lacum Horna: O. Setri! Hypericum hirsutum L. In Fennia maxime austro-occidentali rarissime occurrit. Till.?; Kalm; in dumetis solo caleareo Finl. austral. (ra- rius): Prytz; Eur. plur. exc. . . . Fenn. (nonnisi in ins. Aland.): Nym. Consp. p. 133; Fenn. etiam Aboae lectum: Nym. Suppl. p. 74, vide etiam DC. Prodr. I p. 551. Al. Koékar Angholmen r, Id6! in devexo sicco lapidoso litoris occidentalis ep: Arrh.; K6kar ins. Lindé sp in lucoso declivi inter saxa: Arrh. FI.; Kumlinge Ingersholmen: Laur. Fort.!, cfr Bergr. et Medd. XX p. 37; Lemland in tribus insulis et in Lemland continente, quae dicitur, Hus6 Skatan: Palmer., spec. e Slatskar! et Espskar!; Mariehamn in insula parva: R. Ruoranen in Hayr. herb. — Ab. Korpo praedium Korpo Tve- gyltan: |. Ringbom!, cfr Zett. & Br. et Herb. Mus. Fenn. II p. 135, spec. ex eodem loco leg. etiam E. Kynberg in Hiyr. herb.; Korpo Gyltgalten, Tvegyltan (alumn. lyc. Aboensis 1891), Arrh. ipse 1892: Arrh. Stoérsta delen af Finl.: Fries; uppg. ar fullkomligt oriktig och grun- dar sig sakert helt och hallet pa analogislut, da arten i Norge gar anda till 68° 12’—13’: Norm. ann. p. 17 och Norm. FI. Overs. p. 186. — Nyl. Arten upptages [sasom odlad) i Bot. tradgarden i Helsingfors (Aulis Wester- lund): Liro Ured, p. 560. — Sat. uppriknas af Gadd Sat. p, 49, jfr Rupr. Diatr. p. 77, som dock anfér uppg. med reservation. Denna uppg. har hittills icke blifvit bekraftad. 64 Hypericum quadrangulum. Hypericum quadrangulum L. In Fennia australi et media (usque ad 63° aut in parte orientali 63° 30’) plerumque frequenter (aut satis frequenter’) provenit, magis ad septentrionem versus subito rarescit et ultra 65° nisi unico loco ad 66" 40' in Lapponia orientali vir visum est. Till.; Kalm; in pratis dumosis fq: Prytz; maxima pars Fenn.: Fries; Scand. (exc. Lapp. Fenn. bor.): Nym. Consp. p. 133; Fenn. bor. adest in Ostrob. et circ. Imandra: Nym. Suppl. p. 74; in Finlandia australi frequenter, propius septentrioni minus frequens, usque ad 64° 15’ lectum est. In Lapponia Iman- drae unico loco (66° 40’) crescit, ceterum in Lapponia omnino non est: Schedae p. 89, vide etiam FI. Suec. p. 265, DC. Prodr. I p. 548, Led. I p. 448 et Liro Ured. p. 560. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand., Renv., A. Nyl., Printz et Flinck; st fq—fq: Arrh. Ann.; st fg: Sel.; (fqq): V. E. Broth. et Wecks.; fg, saepe cp: Caj. Kasvist. — Nyl. fq: omnes auct. — Ka. fq: Blom et Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [ubique fq in Isthmo: Meinsh. p. 68}. Sat. Euraaminne: Malmer.; p, st ep, enum. Hvittisbofjard fq: Hiyr. Bjorneb.; fq: Hjelt; etiam in omnibus indicibus plan- tarum enumeratum. — Ta. fqq: Leop.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or.; fq — st fq, sp interdum st cp: Borg Tiet. — Sa. fq: Hult. — KI. st fq usque ad Onegam: Fl. Kar.; Valamo fq: Sel. ann.; fq: Hann. et Backm. — Kol. fq: Elfv. Oa. st fq: Laur. Vaxtf.; Oravais st fq: Laur. comm. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; lisalmi (fq): M. & J. Sahlb., indidem etiam a Lundstr. comm. — Kb. fq: Eur. & H.; fg, interdum cp — subdominans per totum territorium: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq per totum terri- torium: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 35 et sub K1. Om. »videtur ex Ostrob. media, ubi ex. gr. in superiore parte par. G. Karleby legimus, in dit. Kajanensem transiri, unde report. W. Nylander»: Hellstr. Distr. p. 22, cfr |. c. p. 12 et Malmer.; Nykarleby (fq): Laur. comm., vide sub Oa.; r Perho, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 65 Alaveteli |»Nedervetil»!|: Hellstr.; [Lappajarvi etc.) p, st ep — cp: A. L. Baeckm. FI., efr Moberg Klim. II p. 68; Kalajoki: Chr. Salmenius, Historisk och oekonomisk beskrifning 6fver Calajoki Sokn uti Osterbotn, Praes. P. Kalm, Abo 1754, p. 35; r Ou- lainen, Pyhiijoki et Salo: Zidb., vide etiam Linné Iter lapp. p. 196; Tenn. non comm. — Ok. Sotkamo, Kajana Koivukoski, locus maxime septentrionalis ad Térmalé c. 10 km |»ungefar 1 mil») ad septentrionem versus a templo par. Ristijarvi: Brenn. Reseb. p. 74, 67 et 71, cfr Hellst. Distr. p. 10 et 22 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 135; (fq): Must.; in parte australi st r Risti- jarvi Térmila, Paltamo (fq), Kajana Koivukoski, Sotkamo: Brenn. Obs.; Kajana in prato humido: Kihlman!; Kianta prope Roinila in vicinitate templi pec: Kyyhk. litt.; Wainio Kasv. ex hac provincia non comm. — Kp. fq in vicinitate lacus Sarkijarvi, maxime ad septentrionem versus ad Otrosenvaara: bergroth in Medd. XXI p. 20; in Bergr. Ant. e 18 locis enumeratur, inter quos Sirkonjirvi in vicinitate lacus Jyskjarvi et Shuja ad oram, spec. e Tarassow-ostroff in flumine Vig! Ob. Utajirvi Myllyranta: Brenn. Reseb. p. 73!, cir Herb. Mus. Fenn. II p. 135; (Uleaborg]| (st fq): Leiv.; in margine silvae prope Oulujoki supra Madekoski in praedio Kanniainen: Leiv. Putk., efr Leiv.; [rr] Oulu Kapakka in margine agri (herb. alumn. E. Hasselblatt): Zidb., cfr Brenn. Obs.; Pudasjarvi: Martik. p. 39 forsitan confirmatione egeat|, vide ceterum infra. — Kuus. et Kk. non adnotatum. Lim. Umba: Selin!, cfr N. I. Fellm., |. c. p. XXVIII et XXXVIII, Beket. p. 553 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 135; Umba inter frutices in devexo fertili, graminoso: Kihlman! Spec. in Pl. Finl. exs. N:o 288 in Ab. Lojo SOLhem in margine silvae leg, Lindberg. Ob. Simo 1885-1886, méjl. inférd med héfré: Zidb., jfr Brenn. Obs. Arten upptages ej af Keckm.; sannolikt har dess upptridande pa detta stalle varit tillfalligt. Se afven under H. perforatum. Hypericum perforatum L. In Fennia australi passim — satis raro invenitur; ad septentrionem versus usque ad 62° 30’, ubi rarissime occurrit, progreditur. Typis impr. **|,, 1909. 0 66 Hypericum perforatum. Till.; Till. Icon. 139 [parum bene depictum|; Kalm; (in fossis et ad margines agrorum): Hell. p. 15; in dumetis siccio- ribus (fq): Prytz; Eur. omn. exc. . . . Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 133, vide etiam DC. Prodr. I p. 549, Led. | p. 447 et Liro Ured. p. 560. Al. p: Bergstr.; (fq): Bergstr. Beskr.; p —st fq inprimis in taeniis exterioribus, fq in insulis minoribus et vadis partis septentrionalis par. Briindé et Kumlinge: Bergr. — Ab. (r): Zett. & Br.; p circa Aboam: Arrh., cfr Justander; Pargas (rr) ex. gr. in insulis in Gullkronefjard: Adl.; Pargas p — st fq: Arrh. Ann.; Bromarf Bredvik, Kansjarvi, Finby Pettu: Sand.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; p: Renv.; [Pojo] p: A. Nyl.; Lojo Heposaari, Hiitis: Hels.; r Pellonkyl&: Sel.; Vihti (fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 204; Vihti st fq: Flinck; [Vihti in parte austro-occidentali| (st r) in ripa sicca, arenosa ad Paakslahti: V. E. Broth.; r Pusula prope Roso et Hiirlampi in vicinitate Akonpaéa Haijala: Wecks.; in par. Mietois et australi parte par. Mynamiki p, in media parte huius par. rr prope Mielismaki: Caj. Kasvist.; Nystad p: Hollm., spec. e Rauhaluoto!; [Nystad| Sorvakko in Ykskoivu (Cajander) et Pietarkari: Sdéd. — Nyl. Ekeniis p, Dalsbruk st cp: Hayr.; Inga Sagars et Hirfdal, Ka- ris in ins. Strémsj6: His., spec. ex Inga Fagervik!; Inga Vester- kulla Orrholm: Brenn. vaxtf. p. 78; Esbo: Popp. p. 15; [Nurmi- jarvi] st r, saltem in parte australi paroeciae pe: Stenr.; p: W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; Helsingfors Roénnskir: G. Sucksdorff! ; Helsingfors Humleviken, Borga in insula maritima Sandon ep: Sel. ann.; Hogland (!) r in declivi montis Haukkavuori |» Ha- vukkavuori»|: E. Nyl. Ber.!; [Hogland| r in montibus et lapido- sis: Brenn., spec. e Maahallinlahti! ; Astr. & H. non comm. — Ka. st r: Blom, spec. e Sakjarvi Alahimes!; p in partibus interioribus, in vicinitate fluvii Vuoksi non adnotatum, sed minime desit: Lindén, spec. e Kirvu Tietévalaé! — Ik. p: Malmb., spec. e Kiakisalmi!, vide etiam Liro Ured. p. 560; |inprimis in aliis partibus territorii: Meinsh. p. 68]. Sat. (p): Malmer.; Euraaminne: Simming!; Bjérneborg: A. N. Nordblad in herb. lye. n., efr Hayr. Bjérneb. ; [in viciniis opp Bjérneborg| Pihlava 1906 (Bertel Norén ex Fontell), Rafso Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1, 67 pe 1904 et 1906 (Printz): Hayr. Bjérneb., cfr 1. c. p. 46; Birk- kala inter Korvola et Nokia p: Hjelt!; Karkku Heinois: Printz comm.; Mouhijaérvi Uotsalo (E. Wellenius): Well. — Ta. Kan- gasala: J. E. Wegelius in herb. lyc. n.; |Kalvola| r prope sta- tionem viae ferratae: Knabe Fort.; tantum ad |Luopiois| Kantola in betuleto: Leop.; (st fq): Asp. & Th. et Norrl. s. 6. ‘Tav.: Bonsd. et Tikk. non comm.; Wainio Tav. or. vide sub Tb. — Sa. st r: Hult; Imatra, Utula, Narsakkala: Hult coll.; Villman- strand (!) Parkkarila p: Sel. ann., vide etiam infra. — KI. p (Backman): Norrl. Symb.; Parikkala p: Hann.; Valamo p: Sel. ann., spec. leg. Malmberg!; Uukuniemi: Nikl.!; Impilaks p: Hjelt; in Fl. Kar. non comm. — Kol. tantum ad Mandroga lectum: Elfv.!; ad meridiem versus a Kalajoki: Caj. Tb. rr Korpilahti Vuarunvuori: Wainio Tav. or.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Korpilahti Vaarovuori: Prim. p. 59 [veri- similiter idem locus atque superior|: — Sb. Jorois Jarvikyli: Lindb. comm. — Kb. Liperi r Harjula: Eur. & H.!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Kon. in tota fere peninsula Sennoguba! et nonnullis insulis minoribus adiacentibus: Caj. >In arvis et pratis prov. meridionalium et mediarum. Tavastkyré>: Wirz. pl. off.; i Tavastkyr6é funnen hvarken af Asp, Printz eller mig. Stoérsta delen af Finl.: Fries; kan ej anses riktigt. — Nyl. Arten om- namnes bland dem, som under de senaste decennierna utrotats vid Hel- singfors: Brenn. Fér. p. 134, jfr Brenner i Medd. XXXI p. 12. — Sat. Uppraknas bland sallsyntare arter sasom forekommande 4 filtbackar [i Ikalis]: Herlin p. 136. Mahinda har uppgiften paverkats af Malmgren, se under Oa. — Sa. Finsk benimning pa arten uppgifves fran Kristiina (»Ristiina>) af A. J. Siltala i L. Y. 1907 p. 189. — Oa. p: Malmgr,; da H, quadrangulum upptages just fran Euraiminne, darifran H. perforatum ir insamlad, f6refaller det som en férvaixling skulle 4gt rum mellan dessa arter. Frekvensen fér H. quadrangulum ar i hvarje hindelse alltfor lag bade i Sat. och Oa. Uppgiften om H. perforatum forefaller darfére mindre sannolik, och dess frekvens dr sakert alltfér hog. Tillaggas bor, att Smith p. 223 for Linnés uppg. (Linné Iter lapp. p. 196 endast Hype- ricum) till denna art i st. f. till H. quadrangulum. — Om. Arten upprak- nas bland dem, som ej ga till Gamla Karleby: Hellstr. p, 135. — Ok. Ett stand vid Paltamo prastgard: Jul. p. 291; ett uppenbart misstag i st. f. H. quadrangulum. »Melalahden kylassa Palt. (N. Karjalainen)» r: Must. ; sannolikt giller harom detsamma. Brenn. Obs. anfér uppgifterna med framhallande af deras opalitlighet. 68 Elatine alsinastrum. Elatinaceae. Elatine alsinastrum L. In parte austro-occidentali (non autem in Alandia) raro—satis raro invenitur; ad septentrionem versus usque ad 61° 40' procedit, ad orientem versus apud nos non ultra 44° 25' long. visa est. His proximis annis frequentia diminuta est, vide Medd. XX VI p. 19. Hab. Aboae in fossis argillaceis (Prof. D. Leche): Fl. Suec. p. 133; Kalm; inundata in fossis limosis Fin]. austr. p: Prytz; in fossis circa Aboam et locis vicinis, unde iam Linnaeo inno- tuit: Spic. I p. 17 et 18; Fenn. mer. occ.: Nym. Consp. p. 123; tantum in Ab., Nyl, Sat. et Ta., ubi sat multis locis lecta est: Schedae p. 89, vide etiam W. Nyl. Distr. p. 73, Led. I p. 421 et Lindb. Pfl. p. 15. Ab. Kuppis (C. J. Arrh.), Pargas (A. Nordenskjéld!}: Zett. & Br.: »in fossis argillaceis derelictis extra portam Tavastensem » (Ann. ad Till.): Leche p. 11; Kuppis: G. Renvall in Lindb. herb. ; »Kosackstallen» et »Majfaltet» prope Abo: C. J. Arrh. & [A.} Arrh.; »p (—st r)> in vicinitate oppidi Abo: Arrh.. cfr Justander, Herb. Mus. Fenn. II p. 135 et vide supra et infra; Abo: (I. Ringbom|!; Abo Hirvensalo: Elfving!; Merimasku: Karsten in dupl.!; Puik- kis Radelma: Lindb. herb.; Sagu Paddais: A. Torckell in Hayr. herb.; Pemar: alumn. Armfelt in dupl.!; Pemar Vista: O. Brander!; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff! et Nikl. in dupl.!; {Muurila| r: Renv.; Vihti (!) (»fq»): Printz, cfr W. Nyl. p. 210; {Vibti| st r Harkéil& in fossis argillaceis prope viam ad praediolum Suomi, Ridal! in fossis ad argillam sumendam factis, Suksela in amne prope pontem, Suontaka in fossa {»dikespél>| ad viam publicam, Olkkala: Flinck, spec. alterum adscriptum »Torhola koviigen»!; Vihti prope pagum ad templum in fossa ab Hangassuo fluente: Wecks. muist.; Vihti (r) a. 1903 in ripa limosa amnis Suksela, sed posthac non ibidem reperta: V. EK. Broth.; |Myniimaki et Karjala} Lemmi in amne Laajoki a Salavais usque ad Juva p cp, Mietois st r in compluribus fossis argillaceis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 69 ad Kaulakko et Tervois, minima quamvis cp et floribus et fructibus ad Kalela et Lemmi prope Valkamajirvi!, etiam in Laajoki Ruuti! prope »Forsstr6min torppaa» : Caj. Kasvist., quem |. inspicias; [Nystad] 3 spec. a. 1895 in fossis Sorvakko contra Madonmaa: Sdéd.!; Somero Avik in fossis laterariarum, fre- quentia immo minuta: Gadol.!, cfr Medd. XXVI p. 19. —Nyl. Sjundea ad viam magnam (W. Myrberg): His., qui tamen spec. non vidit, vide etiam infra; Sjundea: af Hallstrom !; Sjundea Myrans (!), Helsinge Backby (Iimoni): Sel. ann. ; (Helsinge] r in fossis agri ad Aggelby: W. Nyl. p. 210; Thusby prope Traskanda olim st fq, nunc autem exstincta: Astr. & H. comm.; Thusby Mariefors: Sel. ann.; Thusby Triskiinda: V. Orn in herb. lyc. n.; Askola Grefvas: Szelan in dupl.!; in fossis argillaceis ad Askola Hofvarbéle cp: Svel. herb.; p ex. gr. in Mérskom!, Artsj6!, Lapptriisk, Perno! et in parte septentrionali par. Stromfors et Pyttis: Sel. O. Nyl.; sacell. Liljendal: Sel. & Str.; Perno Sarf- laks ad laterariam in fossis argillaceis in aqua etiam ad » Ostra storiingen»: Gadol., cfr W. Nyl.; Perno Sarflaks in fossa argillacea ad viam versus Lappnor: G. Sucksdorff!; Lovisa complur. loc.: Arrh., vide etiam FI. Ingr. p. 198. Sat. r Euraaminne, Moubijirvi: Malmgr., spec. ex Eura- aminne Lapinkyla leg. Simming!; Huittinen: Car. p. 24 et Lyden; Humppila ad septentrionem versus a praedio sacerdotis: Laureén!; olim st r Tyrvai prope templum et haud procul ad Svenni, Karkku in amni Kirppilaé, ad Koljas!, Kiurala, prope Huita et Sarkola ad Kalmasaari (1896 Heikki Forsstrém), in plurimis saltem locis iam multos ante annos exstincta, vide Medd. XXVI p. 19 et infra, Vesilahti Mantere Laurila et Marttila ad lacum Mantere (W. Wegelius): Hjelt, spec. in Pl. Finl. exs. N:o 289 lectum est Karkku ad Koljas; Karkku in pago Koivu saltem 1897 et 1898, prope Karppalé cp 1898: Well. comm.; Kyré: Asp et Wirz. M. S. — Ta. Tammela Forssa: W. Westerlund in Hayr. herb. ; Siaksmiki r Pietilii: Tikk. ; Sa&iksmé&ki Valkeakoski: Kihlm. herb. et O. Collin!; Hauho: Herk.; [cirea Tavastehus) p ex. gr. in sacell. Tyrvanté, ad Hatilé ete.: Asp. & Th.; Tyrviénto in rivulo ad meridiem versus a praedio Tyk6li pe: Zidb. ; Tavaste- hus ad viam versus pag. Idenpaa: O. Ticcander!; Janakkala 70 Elatine alsinastrum. Turenki: Leop. ann.; rr |Asikkala| Kaitas (!) ad ripam Kaidan- karki: Norrl. s. 6. Tav.!; Sysm& Suopelto et prope Lopperi (K. W. Renqvist!): Unon., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 1385. — Sa. Valkiala r prope templum: Hult Fort., cfr Alc. [Il et Herb. Mus. Fenn. II p. 135. Stérsta delen af Finl.: Fries; uppg. ar uppenbarligen oriktig, jfr redan W. Nyl. Till. p. 302. — Ab. »Kaaris (Myrberg)»: W. Nyl. p. 35 not. ; da His. citerar Myrberg for Sjundea, sa férefaller det mdjligt, att nagot misstag blifvit beganget. Sel. omnamner ej arten. Arten upptages bl. a. fran Pargas och Kuusté, liksom Sat. Ylaine: Wirz, ann. I Medd. XXVI p. 19 har jag anfort savaél egna som Arrhenii och Gadolins observationer i afseende 4 artens minskning; har kan tillaéggas, att jag vid Tyrvis kyrka sag arten senast 1893, men 1896 och senare har den varit férsvunnen. Dessutom boér i detta afseende framhallas V. E. Brotheri uppg. fran Ab. Vihti och Astréms uppgift fran Thusby (se under Nyl.) Till kontroll af artens f6rekomst i trakten nérmast Abo ma tillag- gas, att den 1886 antecknats vid det s. k. »Kobetet»: E. Reuter. Elatine triandra Schkuhr. In Fennia australi et media plerumque raro, multis quidem plagis passim, aliis autem prorsus non invenitur ; ad septentrionem versus etiam ad 68° adnotata est. In ripis limosis urbis Tornea et ad ostium fluminis Uloénsis ad insulam .Hietasaari cum /E./ hydropipere: Spic. I p. 18; Fenn. bor. (or.): Fries; Fenn. mer. med.: Nym. Suppl. p. 70, vide eliam Trautv. Incr. p. 134. Ab. ad stagnum Littois (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; S:t Karins Aurajoki ad catarrhactam Hallis: Arrh.; Pargas Must- finntrisk: C. J. Arrh.; Sagu! et Uskela!: Nikl.; Pojo Aminne: His.; p: Sel.; Lojo Pullis: Tikkanen & Hult herb.; Lojo com- pluribus locis ad lacum Lojo: Lindb. comm.; Nummi in lacu Valkerby: E. af Hiallstr6m in Hiayr. herb.; Vihti (p) ex. gr. ad ripam ins. Irjalansaari: Printz, cfr W. Nyl. p. 204; [Vibti] st r Enajairvi ad Kuikku, Oravalalampi!, ambobus locis et in aqua et in ripa, Kukkajarvi, Irjala: Flinck, quem |. inspicias; st r Pyhijirvi in ostio rivi Haavisto! et infra Vattola: Wecks., vide infra; |Mynimaki| st r in lacu Kivijaérvi p fundo vadoso, arenoso, Mietois st fq in amne Mynajoki a Kaski usque ad mare, in Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 71 ripa {»vesiiiyrailla»| hic illic cp: Caj. Kasvist. — Ny]. Fagervik ad Finpada et Kafvelbrokiarret: His., spec. e Labboback!; rr in lacu Nurmijirvi unico loco in ripa australi cp fundo arenoso in aqua 1—6 dm alta: Stenr., cfr Stenr. Thierl. p. 28 et 29; rarius cum FE. hydropipere, quae frequentior est in amne Hel- singe: W. Nyl. p. 210!; Askola in amne Illby-a: Sel. herb.; p: Sel. O. Nyl., spec. e Lapptriisk! — Ka. in ripa inundata fluvii Vuoksi in par. Antrea in vicinitate templi (Sean): Lin- dén p. 151 not; Jiiski in ripa lacus Jaaskjarvi: H. Buch!; Vainikka: Nerv.! — Ik. r: Malmb.; Uusikirkko [»Nykyrka»| Halolanjairvi!, Pyhajarvi in ripa argillacea ad lacum Kahvenitsa! et compluribus aliis locis: Lindb. comm.; |rr et tantum ad Schliisselburg in flumine Neva, ad Lachta . . . sed plerumque epp: Meinsh. p. 67, cfr Schmalh. p. 107). Sat. r: Malmegr.; Bjérneborg in ostio amnis Kumo elf: Hiiyr., vide infra; Hvittisbofjard st r Stengard: Hayr. Bjorneb., cfr l. c. p. 25 et 43; st r, frequentia his annis diminuta: Hjelt, spec. e Karkku!; Himeenkyr6é in ripa Enonselkié ad Kalkun- miki: Printz!; Ruovesi: Simming! — Ta. |Kalvola| Ojajarvi et Muulijairvi interdum cp: Borg p. 444 et 445; haud infrequens cum superiore /E. hydropipere/: Leop., spec. e Luopiois!; ad ripas lacuum Vesijarvi et Paéijame [= ut superior, £. hydropiper|: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd.; st fq in ripis argil- laceis lacus Lingelmavesi multis locis |»jotenkin yleinen» interdum ep, etiam in amne supra Vilkkilé: Borg Tiet.; Jamsa: Nikl.!; Kuorevesi Maitovalkama et Keuruu Manttaé: Sel. herb.; Paijine complur. loc.: Wainio Tav. or. — Sa. p [in Savonia): E. Nyl. & Chyd.; Nyslott: Hasselbl. — K1. Uukuniemi (Nikl.!): Fl. Kar. p. 189; Impilaks ad intimum sinum eiusdem nominis: Hjelt Ant. p. 66! — Kol. nondum adnotata. Oa. nondum adnotata. — Tb. st r Jyvaskyla (!) Palokka- jarvi, Pihtipudas Kiarvisjarvi!: Broth., vide etiam sub Ta. — Sb. p: Mela; Jorois Frugard: Lindb. herb.; Varkaus Tyyskin- niemi: Hasselbl.!; Nilsiaé: E. Nylander! — Kb. Juuka in lacu Vuokkojarvi: Sel. herb.; r in ripa lacus Pielisj’rvi ad oppidulum Nurmes: Wainio Kasv.! — Kon. Saoneshje ad Velikaja-guba: Norrl. On.!, cfr Giinth. p. 35. ~l bo Elatine triandra. Om. semel lecta ad Gamla Karleby Yxpila: Hellstr.; r Alajarvi lirujirvi! in sinu ad septentr.-orientem versus, Lap- pajiirvi Rapalahti ad pagum prope templum (spec. ad f. callr- ichoidem pertinet], Evijirvi in amne Esse ad ostium rivi Riitojanpuro! et ad Hanhikoski, verisimiliter frequentior: A. L. Backm. Fl., cfr l. ¢. p. 136. —- Ok. nondum adnotata. — Kp. in ripa australi lacus Jyskjarvi et Lukkasenlampi!, Kemi in litore septentrionali sinus Kemi circa 3 km extra oppidum denique in ripa argillacea in ostio fluminis Vigjoki: Bergr. Ant. Ob. Ulea: Eberhardt!; Uleaborg Hietasaari pec: Leiv. Oul. p. 40, cfr Spic. (supra); spec. parva incerta inter plantas aqua- ticas (Oulunsalo), in par. Oulu visa est: Leiv. Veg. p. 200 {ad eundem locum atque superior spectat)!; Kemi rr Lassila in ripa Poérhdlanpudas: Rantaniemi, vide etiam Keckm.; Tornea: Lilj. p. 188; r Tornea (Hartm.): O. R. Fries p. 161, cfr Spic. et Brenn. Obs., ubi rr inveniri indicatur; in ripa fluminis Tornio ad oppidum Tornea: Sel. ann., vide etiam supra. Lk. in vicinitate Muonio: Norrl. Lappm. p. 268, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. Angaende férekomsten i Ab. Pyhajarvi namnes: »Kasvoi runsaim- min yv&éhian ylapuolella veden rajaa, jotavastoin seuraava /H. hydropiper/ tavattiin ainoastaan veden alaisena>: Wecks. -— Sat. Angdende tore- komsten in. v. delen naimnes ater: »{Bjérneborg i Kumo elfs] delta och mynningsvik; frekvensen kan ej uppgifvas med sikerhet (troligen p—st fq). Pa ytterst grundt vatten, helst pa lerhaltig sand, afven pa smastenig botten»: Hiyr. Bjérneb. Tillaggas ma, att artens nordgréns i Sverige uppgifves vara Kalix— Haaparanta: Birg. p. 82. Se afven under EF. hydropiper. Elatine triandra f. eallitrichoides W. Ny]. Cum forma typica, quantum nunc scimus, raro sub aqua submersa invenitur. Fenn.: Nym. Consp. p. 124 nomine * EF. callitrichoides Rupr., vide etiam Trautv. Incr. p. 133 et 134—135. Ab. Lojo prope pontonem Hiitis: Lindberg!; Nummi »Nummis»| in lacu Valkerby: E. af Hiallstr6m!; Vihti ad Kourla »Kourula»| una cum Chara gracili: W. Nyl. p. 210!, ubi_ pri- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 73 mum describitur, cfr l.c. p. 204 et Herb. Mus. Fenn. p. 44 not., ubi etiam describitur; {Vihti| r in fossis argillaceis in via vac- carum interdum inundata ad pag. Hulttila! et ad Poikkipuoli: Flinck. — Nyl. Borga in sinu amnis Borgaensis »Maren>: Selan!. Lindb. comm. et Arrh.; Artjarvi: Selan & Strémborg! — Ka. Vainikka (Nerv.): Malmb. — Ik. Koivisto [»Bjérk6» in flumine Humaljoki iuxta oram submersa: Lindberg!; in aqua stagnante . . . pr. Lempaala {»Lembalowa»| cpp et submersum: Fl. Ingr. p. 197 nomine Alsinastrum callitrichoides (W. Nyl.) Rupr.; in lacu Saoserskij prope Koporja: Schmalh. p. 56 ut sequens nomine E. callitrichoides Rupr.; rarior: Meinsh. p. 67, quem |. inspicias}. Ta. Sysma [veris. ad praedium sacerdotis|: K. |V.| Ren- qvist!; Liingelmaki in stagno Majavajirvi: E. af Hallstrom!: Liingelmaiki in sinu Hiukko in fundo: Borg! — Sa. Villman- strand: Simming! Om. Lappajirvi Rapalahti in pago ad templum: A. L. Backman!, cfr Mela Kasv. V. Formen upptages i Herb. Mus. Fenn. II p. 64, liksom Mela Kasv. V fran Sb.; bér vara Sa. Sasom af det ofvanstéende framgar, upptages denna form som art af Meinsh. och som underart af Nym. Consp., hvaremot densamma i Mela Kasyv. V betecknas sisom en mindre formf6randring [»mf>» |, Lindberg fram. haller, att berérda form ar ingenting annat 4n vattenformen af FE. tri- andra: Lindb. comm. Elatine hydropiper L. In Fennia australt et media plerumque passim invent tur, multis autem plagis rara aut prorsus neglecta est; ad septentrionem versus rarescit, sed usque ad 67° 12 procedit. Kalm; sub aqua ad ripas lacuum et fluviorum p: Prytz; Seand.: Nym. Consp. p. 123; Fenn. mer., med. et Ostrob. in Lapp. plur. deest: Nym. Suppl. p. 70, vide etiam Spic. I p. 18 et Led. | p. 421. Al. r: Bergstr.; r Ecker6, Finstr6m: Bergstr. Beskr. — Ab. (Muurila| cp in ripa septentrionali lacus Ylijarvi: Renv.; r Kattelus ad Kotojirvi: Sel.; Lojo Vohls et Kihili: Tikkanen « 74 Elatine hydropiper. Hult herb.; Vihti [!] (st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 204; [Vihti] p in ripis limosis Enajarvi ad Kuikku, Hiidenvesi ex. gr. ad Oravala (ep)! et Tarttila, Irjala, in insula Kinava, Niuhala ete., etiam f. orthosperma. Flinck; st r: Wecks., spec. e Pyhajarvi Nyhkiila!, vide infra; Karjala r nonnulla spec. in ripa orientali lacus Lahlamenjarvi: Caj. Kasvist.; Nystad p: Hollm.; |Nystad| in ripa australi lacus Ruokolanjarvi: S6d. — Nyl. Ekenas: A. Brotherus in herb. lye. n.; Fagervik ad Finpada: His., spec. e sinu »Backa viken»!; Kyrkslatt in lacu Hvittrisk: Sel. herb.; st r in amne Helsinge: W. Nyl.; Thusby: Astr. & H.; p tamen rarior quam £. triandra: Sel. O. Nyl.; Borga st ep in sinu amnis Borga-a, qui dicitur »Maren»!, Askola in amne Illby-a cum FE. triandra: Sel. herb.; Borga Maren etiam: Lindb. herb. ; Tytérsaari: Brenner!, spec., ut olim adnotavi, nomine Glaus maritima f. minima. — Ka. st r Kirvu in vicinitate templi, Tora- jarvi et Kirvunjarvi, Jaéaski Jéa&skjarvi! |spec. partem maximam ad var. orthospermam pertinent in ripis lacuum limosis saepe cum Subularia aquatica, etiam in ripa inundata fluvii Vuoksi in vicinitate templi par. Antrea [cum &£. triandra| (Selan): Lindén; Vainikka: Nerv.! — Ik. p: Malmb.; Koivisto: E. Nylander!; Sakkola: Nikl.!; etiam Lindb. complura spec. legit; [pr. Lem- paala [»Lembalowa»|: Fl. Ingr. p. 196 nomine Alsinastrum gyrospermum (Diib.); spec. huius generis (frequentissime) in aquis in vicinitate proxima S:t Petersburg inprimis in ostio flu- minis Neva: Meinsh. p. 66 nomine £. gyrosperma Diib.]. Sat. p: Malmgr. et Hjelt!; {Bjérneborg in ostio fluminis Kumo] p — st fq et pe — cpp, plerumque st cp — cp: Hayr. Bjérneb., vide infra et cfr l.c. p. 25 et 43 et Hayr. und. p. 27 B. — T a. secundum ripas lacuum fq: Leop.; st fq: Asp. & Th.; ad ripas lacuum Vesijarvi et Péijine: Norrl. s.6. Tav.; Padasjoki (Norrlin): Wainio ann.; Liangelmaki in lacu Liangelmavesi p: Sel. ann. et Fort.!; p —st fq in ripas lacus Langelmavesi haud tam fq quam superior /E. wiandra/: Borg Tiet., spec. e Hiukon- lahti!; p: Bonsd.; Paijane complur. loc.: Wainio Tav. or. Sa. Villmanstrand in ripa lacus Saimaa st cp: Sel. ann.!; Lapp- vesi: Simming!; Nyslott: O. Carlenius! — K1. p: Fl. Kar.; Hii- tola Veijalanjirvi: Lindén; Parikkala r in limo ad lacum Pieni ~1 or Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. Rautjarvi: Hann.; Uukuniemi Kirkkolampi: Nikl.!; st r Suis- tamo! prope templum: Hjelt. — Kol. in Svir ad Sermaks lecta: Elfv.!; in flumine Svir a Nikola fere ad lacum Onega, etiam in Soutujarvi: Caj. Oa. p: Malmer.; (p) ad oram: Laur. Vaxtf. — Tb. Jy- visjirvi: Wainio Tav. or.; Broth. non comm. — Sb. Leppa- virta (fq) in ripis et ad aquas: Enw.; Jorois Frugard: Lindb. herb.; p: Mela; Kuopio: E. Nylander!; lisalmi (fq): M. & J. Sahlb. — Kb. Juuka in lacu Vuokkojirvi cum E&. triandra: Szel. herb.; Lieksa ad pag. eiusdem nominis et ad Nevala, Nur- mes in ripis lacus Pielisjiirvi ad oppidulum, Repola ad Kolvas. jiirvi: Wainio Kasvy. — Kon. (gyrospermum Dib) r Vornova (Simming!), Saoneshje ad Velikaja-gaba!: Norrl. On., cfr Gtinth. p. 35; Sennoguba unico loco, Suoju secundum fluvium: (aj. O m (fq): Hellstr.!; (r) Alajarvi lirujarvi! in sinu septentr.- orientali [= cum superiore|, Lappajirvi prope templum in Rapa- lahti! et fin lacu Lappajiirvi in ripa septentr. occidentali| insulae Karna! in sinu inter Kanta et Ahvenniemi, verisimiliter frequentior: A. L. Backm. FI.; Tenn. non comm. — Ok. non- dum adnotata. — Kp. Kostamus ad Luvajarvi: Wainio Kasv. (spec. ad f. orthospermam! pert.|; in parte australi ad Ehitys- niemi ex obliquo pag Suondali oppositum, Kellovaara ad pag. Tshirkkakemi! in ripa vadosa et Urajiirvi, Jyskjarvi Suopais- salmi, in reg. maritima Soroka in ripa argillacea prope serra- trinam cum £&. triandra, Kemi in ripa australi sinus cire. 3,5 km ab oppido, Onda ad »Harjunsasjna» {?] in ripa arenosa: Berger. Ant. Ob. Uleaborg: W. Nylander!; r Kemi etiam Torvinen, Simo! etiam in litore maris ad Ruikka, li Maakrunni! in litore maris, Uleaborg etiam ad Mustasalmi, Liminka! in litore maris ad praedium sacerdotis: Brenn. Obs., ubi sequentes enumeran- tur, cfr etiam Leiv. Veg. p. 200; st r, lecta in ripis fluvii Simo prope Ylikirppaé cp, ad Hosio r, verisimiliter compluribus locis, quamvis neglecta: Keckm., cfr 1. ¢. p. 16; Kemi rr Lassila in ripa Pérhélanpudas: Rantaniemi; »ad Tornoam repperi>: Wah- lenb. p. 101, cfr O. R. Fries p. 161 et vide Spic.; rr Ylitornio '»Ofvertornea»| in ripa lacus Portimojirvi prope serratrinam: 76 Elatine hydropiper. Hjelt & H.!, cfr Herb. Mus. Fenn. I p. 135. — Kuus. et Kk. nondum adnotata est. Lk. in lacu Kemijiirvi ad pagum eiusdem nominis, in flu- mine Kitinen ad Kairala (67° 12’) in Sodankyla, locis argillaceis obvia: Wainio Not., cfr 1. c. p. 31. Lim. Hirvasjirvi prope pagum magnum in fundo arenoso: Axelson & Borg!, cfr Medd. XXIX p. 38. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; arten forekommer endast i allra sydligaste delen af Finska lappmarken, jfr Nym. Suppl. p. 70. — O b. Ulea (Eberhardt): Brenn, Obs.; exemplaret hér dock till EF. triandra, Ab. Angiende férekomsten i Pyhajarvi och Pusula skrifves: »Sa- moilla kasvupaikoilla samalla leviimisella kuin edellinen /F. triandra/. Kasvoi aina paljoa harvemmassa edellisti»: Wecks., jfr under EF. triandra. 1 Sat. och Ta., dir jag sett baigge arterna, har i allmainhet 2. hydro piper varit allminnare och ymnigare an JF. triandra. Se dock 4 andra sidan uppg. i Sel. O. Nyl. och Borg Tiet. — Sat. Angaende forekomsten in. v. delen af provinsen naimnes: [Bj6rneborg i Kumo elfs] delta och mynningsvik p-—st fq. Unga tillandningar, ytterst grundt vatten, helst pa lerhaltig sand, aifven bland smasten. Ofta jaimte foregaende / FH. triandra/ Hayr. Bjérneb. — Ta! se under F. triandra. Kton. (Povjenets| sj6n Tikschejarvi i nirheten af byn Stora Tikscha: Ispol. p. 60 i 6fvers. Arten uppriknas bland dem, som i Sverige hafva sin nordgrans vid Neder-Kalix — Haaparanta: Birg. p. 82. Elatine hydropiper f. orthosperma (v. Diib.) Cum f. typica, quantum nunc scimus, rarior invenitur. Ab. Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Lojo compluri- bus locis ad lacum »Lojo sjé»: Lindb. comm., spec. e Lojo Hiitis leg. S. O. Lindberg!; Pyhiijairvi ad ripam amnis: Weck- sell!, vide etiam sub f. typica. — N yl. Artsj6: Selan & Strém- borg! — Ka. Fredrikshamn [inter typum|: W. Nylander!; Jaéaski Jaaskjairvi cum f. typica: Lindén!, vide supra. — Ik. Valkjirvi Saarijirvi: Lindberg!; [cum superiore, sed minore frequentia: Meinsh. p. 67 nomine £. orthosperma Dib.|. Sat. Karkku Koskis in ripa lacus Riippilii: Hjelt. — T a. Asikkala: Nikl.! — K1. Uukuniemi Kirkkolampi: Nikl.!; Sorta- vala (inter typum|: W. Nylander!; Joensuu: J. J. Chydenius! ‘in Herb. Mus. Fenn. Il p. 64, cfr Mela Kasv. V etc., ad Kb. ~! = Acta Societatis pro fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. refertur, sed locum in par. Sortavala ad ostium amnis Janis- joki inveniri credo). Tb. Jyviiskyla ad ripam lacus Leppavesi: Lindroth! Kp. |Kostamus| Luvajirvi: Wainio!, cfr Herb. Mus. Fenn. If p. 135; in lacu Jyskjarvi prope pagum! in ripa et Lukkasen- lampi, Kemi ad Usmana in litore australi sinus Kemi: Bergr. Ant. Oa. Jurva: Malmer.!, jfr Herb, Mus. Fenn. II p. 64 etc.; exemplaret fores dock numera till hufvudformen. Sannolikt ar, att denna form finnes flerstides, ehuru den tills vidare blifvit forbisedd. Malvaceae. Malva borealis Wallm. In Fennia maxime australi satis raro — passim invenitur ; supra 61° 49! vie nist in saburra etc. saltem in parte occi- dentali occurrit,; in Fennia orientali etiam ad 62° 35' lecta est. Till.; Kalm'); in cultis et ad domos (fq): Prytz'); ad vias et in ruderatis Alandiae, regionis circa Aboam, Nylandiae et Careliae meridionalis: Wirz. pl. off.1); maxima pars Fenn.: Fries [spontanea non tantum procedit); Scand. exc. bor., Fenn.: Nym. Consp. p. 130; Fenn. in sola mer. adest: Nym. Suppl. p. 73, vide etiam Led. I p. 436. Al. p in media parte Alandiae orientalis |» bm.»|: Bergstr. ; Geta Pansarniis: {[P. F.| Molander & {O.| Hoffstrém!; Jomala Onningby, Finstré6m Torrbolsta, Sund Kulla: Arrh. & K.; Eckeré Storby in ruderatis ad Kars: Lindberg!; Geta Ostergeta: Hult herb.; Geta in pago Finné: Ch. E. Boldt; Vardé Vargata: Laur. Foért.; r Braind6é in pag. Brand6, Kumlinge in pag. Kumlinge: Bergr., vide etiam sub Ab. — Ab. p: Zett. & Br.; Korpo: Bergstr. Beskr. et A. G. H. in dupl.!, cfr Bergstr.; Jurmo: Bergr. *) Nomine M. rotundifolia L. 78 Malva borealis. ‘forsitan non sacell., sed pag. in Al. par. Brando); Pargas p — str: Arrh. Ann.; Tofsala: A. E. Jahnsson in herb. lyc. n.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Uskela infra templum: E. G. Printz; {Muurila] rr Isontalo ad domos: Renv.; [Pojo| p: A. NyL.; Bromarf Kivitok: Sand.; Lojo Vendel&é: Lindb. comm.; Vihti r Vanhala Juotila in horto: Printz, vide infra; Mynamiéki r annis diversis varia copia in horto aeditumi |»lukkarin puustellia»|, saltem 40 annis in hoc loco fuit: Caj. Kasvist., quem |. inspi- cias. — Nyl. Ekends: J. H. Tornegren in herb. lye. n.; Inga ad praedium sacerdotale et ad Fagervik!: His.; Esbo Finna Rull- udd: Kihlm. ann.; in urbe r: W. Nyl.; Helsingfors: Sievers in herb. lye. n.; Helsingfors praedium Tali 1888: Lindb. comm.; Helsingfors Skatudden 1876: Svel. ann.; ibidem 1888: Lindh, comm., vide etiam Brenn. For. p. 132; in plateis opp. Borga: Sel. Ofvers.; p in cultis ad oram maritimam: Seel. 0. Nyl., spec. e Stromfors Reimars!; Hogland Suurkylé: Brenner! nomine M. rotundifolia, spec. det. Seelan; Hogland Suurkyla fq ad vias 1898: Seelan!, cfr Medd. XXV p. (73 et) 76, vide etiam sub M. neglecta; Perno Lappnor: G. Sucksdorff! — K a. Virolahti in insula Pitka- paasi in area graminosa spec. nonnulla: Sel. herb.; r Jaaski Ahola st cp in area: Lindén!; Viborg: Simming!, cfr Malmb. — Ik. in oppido Kakisalmi et in par. Pyhijairvi!: Malmb.; Sakkola: alumn. Savander in dupl.!; [in ruderatis et hortis haud infrequens: Meinsh. p. 69). Sat. Tyrvaéa (Karsten): Malmgr.; Raumo: W. Wallenius!; Kjulo: E. Cedercreutz!; Bjérneborg: A N. Nordblad in herb. lye. n., cfr Hayr. Bjérneb.*); r oppidum Bjérneborg (herb. alumn.): Hayr. Bjérneb. '); Birkkala: Carls., vide iam Gadd Sat. p. 49"). — Ta. Saéaksmiki p: Kihlm., spec. report. M. Gadd!; rad viam pagi in vicinitate templi par. Kalvola: Knabe Fort.; Hauho: Herk.') [forsitan confirmatione egeat|; [Tavastehus| (fq): Asp. & Th.; Lammi Ronni: Leopold!, cfr Diar, 7, XII, 1878. — Sa nondum adnotata. — K1. in urbibus usque ad Sortavala (!): Fl. Kar.; Kronoborg ad deversorium: Hjelt!, cfr Hjelt Ant. *) Nomine M. rotundifolia L. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 79 p. 65; [Sortavala] pag. Airanne in area: J. Cantell!*) — Kol. Petrosavodsk (Giinther!): Norrl. On.; locis graminosis circa Petrosavodsk: Giinth. p. 35; etiam Caj. e Petrosavodsk comm. Kon. Saoneshje Schungu: Poppius!, cfr Medd. XXIII p. 50. Ang. Till. Icon. 129 se under M. neglecta. — Ab. Flinck namner, att han forgifves s6kt arten i Vihti Vanhala Juotila tradgard; af E. G Printz upptogs arten afven fran Juotila (beskr.): Flinck. Arten uppgifves vidare [Nystad] »Blasieholmankadulla ja Saunasillan tien kaupungin Aiarisessé piaissa laihella pakkahuonetta»: Séd., men denna uppg. hanfor sig enligt mitt formenande till en tillfallig forekomst 4 barlast. — Sat. Kyré: Asp; uppg. bér bekraftas. — Oa. Gamla Wasa: Strémb., Ale. och Laur. Vaxtt. ; Wasa pa barlast: O. Hallstén!; [Wasa angkvarn] 1881—84, 87, ibland g. allm.: Laurén i Medd. XXII p. 39; (Wasa angbatsbrygga] enstaka: |. c. p. 41; Nya Wasa en gang pa en gata: Hjelt. — Alla dessa uppgifter an- tyda en tillfallig forekomst, och afven i Laur. Vaxtf. betecknas arten sa- som tillfallig. Under de senaste fren har jag sett arten hvarken i Gamla eller Nya Wasa. Se f. 6. 4fven under Om. — Sb. Maaninka Kinnulan- lahti: Kyyhkynen! Enl. bref af 5, X, 1909 ar arten har tillfallig och in- kommen med hafre: Kyyhk. litt. i 6fvers. — Om. >primum in viciniis Gamla Karleby observare licet»: Hellstr. Distr. p. 12, jfr Alc.; tammeligen mycket pa barlast: Hellstr., jfr 1. c. p. 186. Arten uppraéknas af Malmer. fran Oa., hvilket sannolikt afser Hel!stréms aldsta uppg. — Ob. Ulea- borg pa barlast: Hougb. herb.; Uleaborg pa barlast (Toppila?): Zidb., jfr Leiy. och Brenn. Obs.; [UleAborg) »léytynyt useilta paikoin, vaan eri vuo- sina eri paikoin, palopaikoilla, kulkupaikoilla y. m. s. Luultavasti satun- nainen»: Leiv. Putk.; flere somrar 4 rad observerad i Kemi stad pa bar- JasiceeKeekm;,: jit. ex spa Li. Namnas kan mahinda, att arten 6sterut uppgifves anda till Archan- gelsk i kékstridgardar: Kusn. p. 108 i 6fvers. De aldre férfattarenas M. rotundifolia L. har jag utan tvekan fort till denna art, hvaremot Nyman, Bergstr. m. fl., hvilka upptaga M. borealis sirskildt, med M. rotundifolia afse den art, som hir kallas M. neglecta Wallr. Malva neglecta Wallr. *) In parte maxime australi rarissime invenitur. In taeniis ad Aboam lecta est a Keckman: W. Nyl. Distr.; Eur. plur. exc. Scand. bor. Fenn. . . .: Nym. Consp. p. 1304); adest Fenn., sed solum in max. mer. (Nyland. etc.): Nym. Suppl. 1) Nomine M. rotundifolia (L.). *) M. rulgaris Fr. auct. nonnulli, etiam Herb. Mus. Fenn. II. 80 Malva neglecta p. 731), vide etiam DC. Prodr. I p. 4331) [superior non distincta). Al. {Finstrém| Godby: Bergstr. Beskr. '); Saltvik Haraldsby et Qvarnbo, Sund Tranvik: E. Erics.+) [forsitan confirmatione egeat|. — Ab. Korpo: Bergstr. Beskr.'), cfr Bergstr. '); Katrine- dal: C. J. Arrh.; Abo Lill-Heikkila: Printz in Hiyr. herb., vide etiam supra. — Nyl. |Hogland) (»fq») in viis in Suurkyla: Brenn.!?), vide infra) — Ka. in Viborg (Nerv.), ad Havis ‘veris. Haavis} (B. Alfthan!): Malmb.'), vide etiam Herb. Mus. Fenn. II p. X. Till. Ieon. 129 hor enl. Fries Ofvers. till M. rotundifolia; da arten betecknas sasom odlad, maste bestimningen anses osiker, f6r att icke siga osannolik. — I Mela Kasy. III upptages arten fran flere provinser [»1—9, 14, 16>], men denna uppg. rittas i Mela Kasy. V. — Ab. [Pa barlastplat- sen vid Abo slott] »antraffades aren 1882 och 1883 i Atskilliga exemplar, men i ar har blott ett enda blifvit iakttaget»: Seel. Frév.; Nystads kaj: Hollm. ') — Nyl. Helsingfors Sérnés pa barlast 1879: Unonius!; iakttagen dirstides afven 1884 0. 1886: Lindb. comm. Sasom framgar af det ofvan- stiende, hér ett af de exemplar, Brenner under namn af JM. rotundifolia inlamnat fran Hogland, till MW. borealis. Ehuru andra individ tillhéra M. neglecta, kan emellertid Brenners frekvens icke betraktas s’som riktig. I detta afseende nimnes: >uppgifves oratt sasom allmant vaxande pa vagen i Suurkyla pAé Hogland. 1 dess stalle f6rekom MM. borealis Wallm. ymnigt vid vagarna i nimnda by»: Selan i Medd. XXV p. 74. I detta samman- hang ma tillaggas, att jag sett exemplar af hvardera arten fran Hogland i A. Westerlinds herbarium. — [I k. »Bisher nur auf der Insel Gutujew, auf Schuttplatzen, am Ausflusse der Newa gefunden, ob unserer Flora angehorig, ist noch zu entscheiden»: Meinsh. p. 69').) — Sat. Rr Rafs6 1896 (A. Pallin): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52. — Ob Uleaborg sundet 1883: S. W. Liljeblom!, tydl. pa barlast; Uleaborg Toppila 1886: Zidb., jfr Brenn. Obs. Angdende nomenklaturen se under M. borealis. Malva silvestris L. In hortis colitur, unde raro disseminatur: etiam in saburra interdum oceurrit, »Eur. omn. exc. Seand. bor. Fenn... -»: Nym. Consp. p 129; ar- ten upptages dfven i floror ete. — Al. Odlad i Geta och Finstrém: Elfv. Ant. p. 34. — Ab. Barlast i Abo hamn: Tallgr. p. 97; »léytyy usein is- tutettuna ja metsistyy (usein)»: Caj. Kasvist.; Nystad Villisalo: Hollmén! '. Nomine M. rotundifolia (1..). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 81 fantagligen ursprungligen férvildad), jfr Ale. IV under Sat.; [Nystad]» v. 1893 yksi kappale eriin talon pihalla, jossa sitaé ei viljelty, ja v. 1894 kaksi kappaletta Prannimaessi» : Sdd. — Ny 1. Hangé [pa barlast?] 1886: K. R. Bécker!; Esbo: Popp. p. 14 [otvifvelaktigt odlad]; Helsingfors fér- vildad p& gamla lutherska begrafningsplatsen 1875 och 1878: Sel. ann., jfr Ale. IV. — Ka. Vehkalahti [»Vekkelaks»] pa barlastplats: A. Wester- lind herb. — {Ik. »nicht bei uns einheimisch>: Meinsh. p. 69.) — Sat. rr Rafsé 1900 (H. Grénlund) och d. 20 juli 1906 (Ingrid Larsson genom Fontell): Hayr. Bjérneb., jfr |. ¢. p. 52. — Ob. Uleaborg 1869: Malmberg! ; UleAborg Sundet 1883: S. W. Liljeblom!, jfr Alc. Ill, Leiv. och Brenn. Obs. ; nagra exemplar i Kemi stad pa barlast 1892, afven tidigare anteck- nad darifran: Keckm. Tillaggas ma, att en Malva, m6jl. denna art, iakttogs i Ob. Uleaéborg Toppila pa barlast 1881, 1885 0. 1886 i fa ex., men allt- for ung fér att kunna siikert bestammas: Zidb. M. aleea L. »Eur. plur. exc. ... Fenn.»: Nym. Consp. p. 129; odl. och nagon gang forvildad: Ale. 1V. — Al. Jomala »Kirchhof> [sakert odlad): Lindr. Verz. p. 19. — Ab. Lojo odlad eller férvildad i tradgard vid Hiitis bro: Brenner! — Nyl. Sibbo Ostersundom vid kanten af en skogbevaxt backsluttning sannolikt forvildad 1885 [tagen af en skolelev}: O. Collin i dupl.!, jfr Mela Kasyv. V. M. moschata L. Ny 1. Borga tillfallig i tradgarden pa Stor-Kroksnias 1885: Sel. herb. — Ik. Sakkola Hofliger: Lindb. comm. — I Mela Kasv. V uppraknas arten sasom tillfallig fran Ab. och Ik, jfr afven Alc. IV. Sasom kandt héra flere arter af denna familj till de vanligaste tridgardsvaxterna. I Mela Kasy. V upptagas, utom de nyssnaémnda, 6 odlade arter, och fAnnu ett par kunde sannolikt tillaggas. Dessa 6 arter aro féliande. Malva vertictllata L. vy. crispa (L.). I afseende 4 denna ma namnas, att redan Till. upptager WM. crispa, men huruvida han afser samma form som den nyssnimnda, maste limnas oafgjordt. — N y 1. Helsingfors tillfallig i tridgarden 4 Villa Arkadia 1898: Sel. herb.; Sibbo »in vico Paipis ad praedium Kesis in horto (quasi spontanea)»: W. Wahlbeck! — Sa. Puu- mala odlad i kyrkobyn 1880: Sel. herb. En Malope upptages sdsom odlad i tradgardstappor ainnu i Ob. Pudasjarvi: Elfv. Ant. p. 43 och Li. Toivoniemi pa kalljord: Nordling p- 315. 1 Mela Kasv. upptages af detta slakte endast M. trifida Cay. sa- som odlad, men i tridgardskataloger uppriiknas flere arter. Hiarom naém- nes: M. trifida Cav. ar den som allmannast odlas i tradgardar, kallas af hortulaner M. grandiflora: Sel. ann. Af slaktet : Nym. Suppl. p. 72. — Al. (Odlad i] Geta och Finstrém: Elfv. Ant. p. 34. — Ab. Vibti Kourla (G. I, af Hallstr6m): Moberg Klim. II p. 60 [antagligen odlad]. — N y 1. Odlad i det fria pA Hogland: Selan i Medd. XXV p. 81. -— Ik. Kakisalmi for- vildad nara en tridgard med Dianthus barbatus: Selan!, jfr Mela Kasv. V; [»nicht bei uns einheimisch»: Meinsh. p. 69]. — Sa. Villmanstrand tillfallig i tradgarden 4 Parkkarila 1885: Sel. herb. — K1. Ruskiala i kalkbrotten! [troligen fdrvildad], jfr Mela Kasv. V. — Kb. odlad i Nur- mes 1900: Sel. ann. — Ob. Odlad i Mubos 1900: Sel. ann. En Lavatera upptages redan af Till. enl. O. Hjelt Férsék p. 230, men det torde vara omdjligt att afgéra, om hirmed afses denna eller m6jl. f6lj. art. Detsamma giller afven om den Lavatera, hvilken upptages sasom allm. odlad i blomstertippor i Ob. Pudasjirvi: Elfv. Ant. p. 43 och Li. Toivoniemi pa kalljord: Nordling p. 515. Lavatera trimestris L, upptages sasom allmant odl. i tradgardar: Ale. III, jfr Mela Kasvy. etc. Tiliaceae. Tilia ulmifolia Scop. In parte australi passim (— satis frequenter) saepe etiam ut arbor satis alta occurrit; parum supra 62° rarescere incipit, sed usque ad 63° 40' visa est, in plagis magis septen- trionalibus nisi rarissime non floret et saepe fruticosa fit, ceterum cfr descript. Scelani in Medd. V p. 241—245. His temporibus frequentia et copia in partibus inprimis septen- trionalibus usque minuitur. Till.; Kalm; st fq in silvis, cpp in par. Padasjoki Tavastiae: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 83 Hell. p. 12; in dumetis montosis st fq: Prytz; in pratis nemo- rosis Tavastiae, Alandiae, provinciarum austr. et mediarum, Norrmark: Wirz. pl. off., efr Trautv. Il p. 33; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. plur. exc. . . . Scand. bor.: Nym. Consp. p. 131 nomine 7. parvifolia, Ross. bor. or. etiam Fenn.: |. ¢. nomine * 7. septentrionalis; Fenn. australis: Trautv. Incr. p. 142, cfr l. c. p. 140 et 142 variis nominibus ; terminus polaris arboris . . . Fenn. hic in Ostrob. med. ponitur: Nym. Suppl. p. 73, vide etiam Gadd Underritt. p. 5, Led. I p. 441, Ign. Geogr. p. 340, Képpen Verbr. I p. 20-22 et 25 et tabulam geographicam in |. c. Il, Kihlman in L. Y. 1897 p. 48—50, Hult Vedv. p. 8—9, Hjelt Utbr. p. 148 [15-16], cum tabula geogr., Sallm. p. 2, Lindr. Bidr. p. 15—16, et inprimis Kihlm. Nordgr. (Medd. XXII] p. 84-101, ubi p. 85—94 e 29 locis enumeratur. Al. (p): Bergstr.; frequentior in parte occidentali quam in parte orientali Alandiae: Bergstr. p. 6; complur. loc. |Fin- strém| Basté, [Hammarland| Skarpnaté etc.: Bergstr. Beskr.; Saltvik Tobdle (poss. Hausen): Arrh. & K.; Kokar Idé Lindo arbo- res humiles: Arrh.! et Palmgren!; Hammarland Appelé (Bergroth): Ch. E. Boldt, ceterum vide infra (p. 94). — Ab. st fq: Zett. & Br.; Pargas (!) una cum Quercu maxima copia circa Muddais: Elmgr. p. 142; Pargas p: Arrh. Ann., spec. e Stortervo Len- holmen! circ. 18 m [»60 fot»| alt.; Sagu r: Cavander p. 14; Marttila {»St Martens socken»| saltem in saltu Rahkio: Elmgr. Beskr. p. 180; par. Eura in silva Kolva: Lindstr. p. 101; |Muu- vila} (rr) ad lacum »lItéinen Lampijarvi>: Renv. |errore typo- graphico nomine 7. ulmiflora|; (p): Sel.; Lojo Storén Paavola: E. af Hallstrém in Hayr. herb.; Karislojo Karkali, Lojo Jalan- saari et in parva insula prope Laxpojo: Lindb. comm.; Vihti p: Printz; {Vihti) p maximam partem fruticosa, sed etiam arbores circ. 7—8 m altae: Flinck, ubi e locis plus quam 10 enum., quem |. inspicias; etiam E. af Hiillstr. et V. E. Broth. e par. Vihti enumerant; Pyhijirvi et Pusula st fq, enum.: Wecks., vide infra; Mietois, Myniimaki et Karjala st r (inter- dum r, nonnullis plagis p): Caj. Kasvist., ubi e permultis locis (saltem 13) enumeratur, quem |. inspicias; A. Nyl. et Sand. 84 Tilia ulmifolia. non comm. — Nyl. p in par. Inga prope Fagervik in Stor- Boniis et in taeniis N6t6n, Elg6 [»Elisj6»] etc., in par. Karis ad Snallbéle (Grénkarr) et in taeniis prope Héstnas: His., vide infra; Karis ad viam publicam prope fines par. Inga: Brenn. vaxtf. p. 78; {Kyrkslatt] ad Korpbarget ad Humaljirvi, Peders etc., Ovidskog: Rosb. Kyrksl. p. 109, cfr Brenner in Medd. XXIII p. 6—7 et vide infra; Kyrkslatt Hooxholmen et Granholmen ad Sperringssund et in insula Rilax: brenn. |. c. p. 7; Kyrkslatt in luco ad praediolum Fiskartorpet ad sinum Esboviken cp, in insula lacus Hvittriisk cpp: Sel. herb.; Esbo Niemis Storangs- backen haud procul a finibus praedii Urberga et praedium Esbo: Gadol., cfr Popp. p. 15; [Nurmijarvi] (st fq): Stenr., cfr l. c. p. 183 et infra; |Helsinge) Nordsjé, Sibbo (Chydenius): Sel. ann.; r Degerd: W. Nyl.; Thusby st fq: Astr. & H.; p: Sel. O. Nyl.; Borga insula maritima Korssund 2 arbores excel- sae: Szel. herb.; [Hogland| frutescens in rupe in Haukkavuori: Schrenk p. 161; |Hogland| unicus frutex parvus in faucibus profundis supra »Suuren korkian lahti»!: Brenn. — Ka. st r saepe arbores altiores, maximae circ. 15 cm [»1 qvarter»| in diam.: Blom et Blom in litt. 1878; st r in parte interiore, in vicinitate fluvii Vuoksi (fq), plerumque fruticosa, ut Antrea Kuparsaari et Pampas, Kirvu Sairala Tietivalé et Kuismala ad Viialampi, sed in vicinitate fluvii Vuoksi, ubi frequentior et copiosior provenit inprimis in insulis par. Réisailé, arbores 5--8 m altae haud rarae fuerunt: Lindén, cfr 1. ¢. p. 125, Diar. 6, IV, 1889 et de magnitudine arborum vide infra. — Ik. st fq: Malmb.; multa spec. in H. M. F.; {arboris forma deficere videtur: Meinsh. p. 69—70). Sat. p usque ad Ruovesi: Malmer.; Luvia Perankyl& ad fines par. Euraaminne prope viam publicam spec. unicum, duo fere |»ett par»| m altum, fruticosum, complura etiam spec. in silva vicina inveniri dicuntur (E. Hermonen): Hayr. Bjérneb.; p—st fq nonnumquam arbores humiliores, saepius autem frutices magni: Hjelt; {in partibus ad occidentem versus a Nisijirvi sitis], ut videtur, st fq: Sola p. 89; Ikalis r: Carlsson p. 4; (Jamijarvi] in summo iugo Soininharju: Herlin p. 148, efr 1. e. p. 131, 133, 149 et inprimis tabulam geographicam; Soininharju Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 85 nonnullae tiliae enum., rustici dicunt ibidem antea st cp fuisse: T. J. Blomqvist in Forstf. Medd. XXII p. 139, quem I. inspicias; Jiimijiirvi in parte austro-occidentali p: Herlin in litt., vide in- fra; Kuru: Furuhjelm! [var. macrophylla\; Kuru Niinimiki nunc maximam partem exstincta, prope Aureejarvi complur. locis velut in insula Majasaari frutices 2,5—3 m alti, Heinaaho et Janisniemi, ad Uljas nune exstincta: Kihlm. Nordgr. p. 85—87 quem |. inspicias, vide etiam supra et infra. — T a. Siiiksmiiki st fq: Tikk.; [Kalvola] haud infrequens: Knabe Fort., cfr Borg p. 438; st fq ad Haapamiiki parvas silvas conficiens et arboris forma, eodem modo ad Kuohijoki et in saltu Suoniemi in Sa- halahti, diam. media 10-15 em [»4—6 tum»|, in insulis in Kukkia cpp, sed saepissime fruticis instar: Leop.; Tyrvanto fq: Pal. p. 7; (p): Asp. & Th.; st fq quamvis plerumque pe, in Padasjoki copiosior: Norrl. s. 6. Tav.; cp ex. gr. in promun- torio Papinsaari in Vesijiirvi: Norrl. s. 6. Tav. p. 83; Padas- joki inter Verho et templum arbores magnae usque ad 250 cm in ambitu basali: Hult coll., vide etiam Hult tr. p. 194 et Hell. p. 12 {supra p. 82 impressum]; Langelmaki (p) (Grahn): Sveel. Fort.; Liingelmiki ad Isoléytiénejirvi prope Likanen: Hult coll. et G. O. Timgren in litt.; Liingelmaki st r Sinivuori in lucis et pratis silvaticis, ad clivum Hattis, in vicinitate Nihuanjarvi et ad ripas lacus Hirvijirvi in pratis silvaticis: Borg Tiet.; Juupa [>Juupajoki»] Kopsamo K®lli circ. 5 km a statione Korkeakoski nonnullae tiliae in vicinitate lac. Hirvijiirvi inveniri dicuntur: A. M. Heikinheimo in L. Y. 1908 p. 130; Jims’ complur. locis (Forstm. Groénholm): Hult coll.; [par. Gustaf Adolf) (fq); Bonsd.; (st fq): Wainio Tav. or., vide etiam sub var. obovata Mela; plerumque fruticis instar non tam propter coelum asperum, sed quod prius- quam ad arboris magnitudinem perveniat ad restes fabricandas caeditur: Wainio Tav. or. p. 6, vide ceterum infra. Sa. complur. loc. ex. gr. Taipalsaari!, Nyslott: E. Nyl. & Chyd. nomine .7. vulgaris; Valkiala p arbores solitariae vetustae complur. loc. in betuletis ad Ruotsula, Kuusanlammi etc.: Hult Fort.: Villmanstrand Parkkarila in colle silvatico arbores perpaucae altitudinis mediocris, fructiferae, Taipalsaari in nemore fructifera: Sel. herb.; {Ruokolaks (!)| p >in silvis quaedam Tiliae 86 Tilia ulmifolia. species passim reperiri dicitur, nunquam florens»: Hult; et in Kyténsaari et huic finitima insula Oritsaari arbores altae (v. Wey- marn, Londén): Hult p. 133; cum arbores steriles in horto in- stituuntur, florent velut ad Rautio (v. Weymarn): Hult coll.; Ruokolaks ins. Kytésaari in nemore cp, arbores mediocres 1889: Sel. herb. — K1. r usque ad Ladogam borealem: FI. Kar.; st r in vicinitate lacus Ladoga ex. gr. Hiitola in vicinitate templi fruticosa: Lindén; Parikkala arbor sponte nata, multa metr. (>famnar>| alta: M. & J. Sahlberg!; Parikkala p: Hann., vide infra; Valamo locis nemorosis st cp, vere spontanea, 1881: Seel. ann.; Uukuniemi: Nikl.!; p [in Sortavala (!) et Impilaks| (Backm.): Norrl. Symb.; Ruskiala p: Zill., vide infra; Palkjarvi Korkia- niemi cp, arbores sat altae, in vicina quoque insula Niinisaari dicitur esse, etiam ad Pirttiniemi!, Ruskiala Korpikallio circa 4 m {»14 fot»|, Suistamo ad Suistamonjarvi: Hjelt Ant. p. 24, 26 et 27, cfr etiam |. c. p. 65 et vide Middend. p. 574. — Kol. st r—p »in reg. silv. et coll., ubi arbuscula in declivibus silvarum fertilibus, praesertim in vicinitate rivulorum crescunt, saepe singillatim, in luco prope Mjatusova arbores numerosas observavi (diam. bas. usque ad 0,3 m). Ad templum pagi Vosnessenje! arbores nonnullae, verisimiliter cultae, adsunt, quarum unius basis diam. 1,3 metr. est; altera harum ad f. microphyllam pertinet. In reg. aren. rr»: Elfv.; Solomeno (Simming!), Petrosavodsk!: Norrl. On.; Giinth. et Caj. vide sub Kon. Oa. p usque ad Jurva!: Malmegr.; Kristinestad Stora (A. Nystrém): Strémb.; Jalasjarvi Anttila ad praediolum Jussila: Backman p. 271; Alavus Sydanmaa inter viam ferratam et lacum Kaarasjirvi a. 1888 arbor 4—5 m alta (M. E. Osterman): Kihlm. Nordgr. p. 87; Kurikka prope fines par. Jurva ad Niinis- t6njarvi nonnullis locis, Ilmola prope fines par. Jurva ad Passilan- vuori Aijiinpelto lucus satis magnus etiam arbores magnae usque ad 12—14 m, Niinimaa infra Sikavuori prope fines par. Laihela 2 arbores et frutices, denique IImola Santavuori (alumn. Jaaske- lainen): R. Hammarstrém comm., cfr Hammarstrém in Geogr. F. T. 1902 p. 159, 160, quem I. inspicias, et effigiem (aut Medd. af Geogr. F. VI, Helsingfors 1903, p. 9) et Pohjan Poika 1905 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 87 N:o 2, ubi dicuntur arbores usque ad 15 m altae esse; Alavus Sydinmaa: Ale. IV; Laur. Vaxtf. omnino non comm., vide etiam Kihlm. Nordgr. p. 97. — Tb. p-—st r per totum territorium: Broth.; plerumque frutices circ. 2 m |»famns héga»] ad ripas rivulorum, arbores a me tantum in Tavastia maxime septentr. oce. {Pihtipudas| ad deversorium Aho! visae, erant 5—7 m (o>3—4 famnar»| alt. sed gracillimae, adhuc locus Fenniae maxime septentrionalis, in finitima enim Ostrobottnia non esse dicitur'): Broth. p. 189, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Vuori- salo prope Jyvaskyla nonnullae tiliae, fere ad praecipitem mon- tem reptantes: Prim. p. 53, vide etiam Prim. p. 58; Keuruu Mantinvuori in silva mixta frutex ulnaris (60—70 cm altit.), sterilis (1868): Szel. ann. et herb., cfr Medd. V. p. 242; haec arbor, ut narrant rustici, r in paroecia |Pihlajavesi| occurrit, ad Kitunen in par. Virrat [»Virdois»| tilia visa est, cuius surculus e silva propinqua sumptus est: Norrl. n. v. Tav. p. 429; Kivi- jarvi in pago Kinnula: Furuhjelm!, cfr Medd. V p. 242; Saari- jairvi Pajumiki nunc exstincta, Viitasaari Lakomaki antea com- plur. locis nune autem fere exstincta, Pilkkasuo frutices circ. 2 m alti, ad Pikku-Vuorijarvi, prope Vuorijairvi, ad pagum Niinilaks prope Keitele nunc exstincta, Sakarila Keiharinkoski (adv. Jack), Purala in ripa lacus Kolimajirvi et saltem antea in Aittoniemi, Pihtipudas [osjoki 3-4 frutices, quorum maximus 5 m altus et diam. 8 em, sterilis: Kihlm. Nordgr. p. 87—90, quem |. in- spicias, vide etiam sub Om., spec. e Viitasaari Lakomaki Niini- notko! adscriptum: »frutex unicus fundo argilloso c. 2,5 m altus sterilis»; Keitele 5 km ad septentrionem versus a templo: l. ce. p. 91. — Sb. in partibus septentrionalibus raro floret, circa Kuopio et usque ad lisalmi et Pielavesi: E. Nyl. & Chyd., efr E. Nyl. Veg. p. 261; Jorois Jarvikylaé nunc tantum in insula minima haud procul a praedio unus alterve frutex sterilis: Lindb. torff. p. 2; Leppavirta p: Enw.; st r: Mela, spec. e Kuopio!; Livais prope Kuopio: N. af Ursin!; Kuopio Kiviniemi 8—9 cm in diam. 0,3 m [»en fot»| a radice: Szlan in Medd. V p. 243; Kuopio ad praedium Jynkkia florescens 9, VIII, 1879: ') Postea ibidem reperta. é 88 Tilia ulmifoiia. Sel. herb.; Kuopio Hirvilahti Petynsaari: Buddén!; Kuopio in insula lacus Melavesi 25 km ad_ septentr.-orientem versus a Kuopio, ubi bene viget: H. J. Aminoff in Forstf. Prot. 1891 p. 224; Pielavesi Tuovilanlaks 0,9 m alta: Lundstr., spec. in dupl.!, cfr Medd. V p. 242 et 243 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135; maxime ad septentrionem versus in Viannansaari ad catarrhac- tam Vianta circ. 40 km |»4 peninkulmaa»| ad septentrionem versus a Kuopio, arbores in Viannansaari sunt magnae et vali- dae, etiam in Siyneensalo prope Kuopio nonnullae tiliae: Aug. Ahlqvist, Kalevalan Karjalaisuus, Helsingissa 1887, p. 124 not; Maaninka Kauvanniemi in pag. Hyttila frutex magnus {spec. adscriptum Pieni Lappi ad ripam!)|, Haataanniemi ad Ruokovirta complures frutices vetusti [»pehkoja»|, denique in insulis lacus Onkivesi in par. Lapinlahti: Kyyhk. litt.; Pielavesi Siiiskyniemi nune exstincta, Katajam&ki Otramaki duobus locis, Nilsié multis locis ex. gr. Kaareslaks ad Ruuskalanmiki, 2 km ad septentrio- nem versus a Pieksi&nkoski, Rissalanmiki, Lierisaari lacus Vuotjarvi cp inveniri dicitur, Karttusensaari lacus Syviri nunc multo minore quam antea copia, Partala nunc exstincta, ad fluvium Ala&inteenjoki, ad rivum Paljakanpuro, in iugo Niini- harju 2,5 km a Partala cp (in his tribus locis, ut comm. posses- sor praedii Partala), ad Kéyritynmaki in pago Suojarvi et ad orientalem ripam lacus Vaarajirvi, denique in par. lisalmi ad Niinimiki nunc exstincta et ad Naatimaki: Kihlm. Nordgr. p. 91—94, quem |. inspicias; M. & J. Sahlb. non comm. — Kb. Tohmajarvi Kyperiivaara prope Everilaé: Hjelt Ant. p. 65; Tohmajarvi Vartsila: Kihlm. Beob. p. XXX, cfr l. c. p. 14-15; Liperi p Outokumpu!, infra Parninvaara, Pahapohja etiam in Polvijarvi Niinikkosaari et insulis Telmo inveniri dicitur: Eur. & H., cfr Medd. V p. 242; secundum iugum Hiekkaharju! ar- bores usque ad 3 aut 4 m [»2 eller 21/2 famn»| altae: Hiillstr., cfr Medd. V p. 243; {inter Pielisjirvi et Hdéytiiinen| p—st r arbores solitariae inprimis in partibus orientalibus et septen- trionalibus territorii: Axels. Putk., vide infra; ut certi auctores tradidere, nonnullis locis ad Pielisjirvi et Viekijiirvi, velut in ins. Kynsisaari in par. Nurmes et Varpainen in par. Lieksa, etiam ad Lieksanvaara fuisse dicitur, nunc autem obusta esse: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 89 Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Kon. r usque ad Onegam: Fl. Ker.; st r »omnino spontaneam vidi ad Pertti- niemi!, ubi sub rupes in declivi saxosa arbores nonnullas inter quas unam 16,6 m [»55 pedes»| alt. observavi, Mundjarvi in prato fertili declivo, Tiudie! 7 m alt. |24'), Jalguba, Koselma (Sahlberg), in pago Valkiamaki culta; in Saoneshje ad pag. Schungu! 2 arbores vetustas (verisim. spont.) altitud. 9 m (30" ambitumque 2,7 m [9’| attingentes vidi, in parte australi quoque dicitur adesse; in Reg. occ. desideratur»: Norrl. On., ubi de- scriptio, cfr ]. ¢. p. 26—27 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Suis- tamo Loimala frutices nonnulli (Modéen): Hjelt Ant. p. 65, cfr l. ¢. p. 53; Dvorets: Sahlb. Dagb. et Bidr.; a Vosnessenje usque ad Schungu {vide infra|, in locis prope ripam lacus Onega et in omnibus fere insulis eiusdem lacus . . . Terminus septen- trionalis contra pagum Tshelmush, ubi tantum frutices humiles: Giinth. p. 35, cfr 1. ¢. p. 24; e permultis locis enumeratur, ad septentrionem versus usque ad Klimetskoj [»Sennoguba»| et Kishi: Caj.; prope Kusaranda in insulis lac. Onega: Kihlman in Medd. XVIII p. 15, vide etiam infra et p. 93 et p. 94. Om. r Lestijarvi: Hellstr.!, vide infra et cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135; Reisjiirvi ad finem superiorem lacus Pitkajarvi prope praedium Kokkoniemi {aut Kolkkoniemi| prorsus spon- tanea, a. 1884 7 arbores, 15 arbores nuper caesae (laéneagro- nomen Laurin): Blomqvist in litt. 1894; has arbores etiam comm. Zidb., qui ramulos vidit; ad Leppiimaki in limite inter Pihti- pudas et Pyhajarvi, ad Niinimaki in limite inter Pyhajarvi et Kiuruvesi et in insula australis partis lacus Pyhajarvi arbor 7,5 m alta prope solum 78 cm in diam. (B. Dyhr), Reisjarvi Kangaspii 63° 40’ lat. 24° 40’ long. (J. E. Wierimaa): Kihlm. Nordgr. p. 90—91, quem |. inspicias, vide etiam infra et p. 94 et p. 94—95. Under olika tider har detta trad benimnts med olika namn. Sa innefatta Kalm, Hell., Prytz m. fl. det under namnet 7. europaea L.; diar- efter kallades det i allmanhet 7 parvifolia Ehrh. (hos His. finner man var. a polyantha och f intermedia Koch, under hvilket senare namn de sirskilda lokalerna aro uppriiknade). Ruprecht utbrét ur denna art 7. sep- tentrionalis och antecknade 4 ett exemplar fran Strémfors »forma 7. vu/- garis Hayne ... omnia reliqua specimina Tiliarum fennicarum pertinent 90 Tilia ulmifolia. ad 1. septentrionalem m. (nec T. cordatam Miller!) = T. parvifoliam auct. cyma multiflora insignem)», jfr Not. XIII p. 470, Fl. Ingr. p. 219 o. 221, afvensom Norrl. On. p. 144. I de flesta arbeten under den narmast f6l- jande tiden finner man linden omnaimnd under det af Ruprecht gifna namnet (Brenn, Flor. atskiljer 7. wlmifolia och T, wlmifolia var. septentrio- nalis Rupr.), se afven Nym. Consp. Selan anser dock den medeleuropeiska linden identisk med var, hvarfére han med férkastande af det kollektiva namnet 7. ewropaea kallar den T. wlmifolia Scop., jfr Medd, III p. 192 och V p. 243. Under senaste tid har afven benamningen 7. cordata Mill. kom" mit till anvindning, se t. ex. Mela Kasy. IV och V. Da emellertid alla dessa benimningar otvifvelaktigt afse samma form, synes det icke vara skal att fullstandigt utreda, hvilket namn, som anviandes af hvarje sir- skild férfattare. I afseende a lindens férekomst ma, utom hvad hir ofvan anforts, annu tilliggas ett antal detaljuppgifter. Om férekomsten i A b. Pyhajarvi och Pusula laimnas féljande upplysningar: »Pyhajirven Haavistonpu- ron laaksossa, Haaviston! Talleen lehmihaassa kolme yksindisté puuta, ja monin paikoin vesoja kannoista, Vaskijirven Toyraiéin torpan luona run- saasti vesoja kannoista, Pusulan Ikkalan Kotojirven ympirillé pari puuta, Kaitlammista laskevan puron varrella muutamia vesoja, Roson kohdalla lehtomaisessa puron laaksossa pensasmaisena runsaasti, Tarkeilan jarven jansirannalla muodostaen tihefén pensaikon vuoren juurella, saman jairven itarannalla yksiniéisié puita ja vesoja, Hyrkkélan! Hyypién maen juu- rella 5-6 puuta»: Wecks. — Fran senaste tid skrifves om férekomsten i Nyl. Ekenas skargard: »Snappertuna Dragsvik Storholm och Lillholm (i Dragsviksfjirden) atskilliga lindar, delvis ratt stora, pa Storholmen 4t- minstone en mindre dunge. Ekenis Hiast6 nagra medelstora trad; finnes nog Afven annorstides i Ekenas skargard»: Hiyr. — Om artens forekomst i Kyrkslatt tillagges: »Linden ar mycket vanligare an eken. I synnerhet i lundar vid sj6éstrinder antriffas den ofta. Pa flere stillen i Ovidskog antriffas den i hela dungar, synnerligast 4 Jofsholmen och pa Stortraskets sddra strand klainga lindbuskar i bergsskrefvorna. Fér 6frigt antraffas lind har och dar vid Kalljarvi, 4fvensom pa Ofverkurk, naira Saltfjarden och vid Sperringssundet»: Rosb. Kyrksl. p. 110-111. — Angiende férekomsten i Nurmijarvi tillagges: »Harvinaisempi, mutta ta- vataan sitiékin alueen eteliosassa, joskus hyvinkin suuria. Jotkut puut Nurmijarven etelirannalla ovat lahes 0,5 metrii paksut»: Stenr. p. 13. — Gadol. m. fl. anféra flere specialuppg. siarskildt fran 6stra Nyland; jag har dock ej ansett skal fo6refinnas att inféra dem. Déaremot f6rtjinar det framhallas, att da en stor lind pa Vatskiirs bys mark i Perna skiargard ') Se dock hirom Trauty. Incr. p. 140 och langre fram. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 91 omtalas, tilligger Ossian Reuter: Linden vaxer dir ej alldeles sillsynt sasom vild, men nistan alltid i buskform: Medd. XXXII p. 38—39. — Ka. Kirvu Kuismala ett 11 m. hégt enstaka trad midt i byn: Lindén ; »pa Péyryniemi udde p& gransen mellan Antrea, Kirvu och Raisila sock- nar sag jag pa en Akerbacke en valdig lind af omkring 18 meters héjd och med en stamdiameter af omkring 50 em en half meter ofvan marken. 1 narheten af detta stille observerades flere andra trad af ansenlig storlek, hvilka dock ej visade sig vara af mer an 12 meters héjd med en stam- diameter af 40 cm, en storlek, som kunde uppnas af lindar i Raisala>: Lindén p. 125 not. Sat. Om fdérekomsten i trakterna vaster om Nasijirvi skrifves: »Lehmusta on Yl6jarvella, Viljakkalassa, Haimeenkyréssé, Suoniemessa ja Pirkkalassa [Birkkala] siksi lukuisissa paikoissa, ettei yksityisten léyto- paikkojen luetteleminen voi tulla kysymykseen. Useimmiten se kasvaa puronyarsilla ja lehdoissa, varjoisissa paikoissa, ja tulee silloin verrattain hoikaksi, mutta yli 10:nkin m korkeaksi. Harvoissa, valoisissa lehti- tai sekametsissi jai se matalammaksi, miltei pensasmaiseksi. Vihdoin nain Himeenkyréssé Kalkunmien kyliin laiheisella Patasen vuorella miltei pal- jaalla kalliolla muutamia lehmuksia, joiden 4:kin dm paksut rungot olivat hyvin moutkaisia ja aluksi maata pitkin painuneita»: Sola p. 89, jfr l. c. p- 88. Till hvad har namnes anser jag mig bora tillagga, att man atmin- stone i Birkkala, ehuru tamligen sillan, afven ser linden i tradform pa jamférelsevis Gppen mark. Sarskildt de vackra lindarna vid Korvyola by, som dro synliga sdval fran jarnvagen som fran landsvagen, béra i detta afseende framhallas. Angdende lindarna 4 Peltosaari i Karkku se langre fram p. 96: Hjelt. — Herlin framhaller, att han i Jamijarvi »icke funnit nagon enda ung lind, hvaremot dldre enstaka lindar antraffas annu har och hyar i Jamijarvi kapells sydvastra del. Salunda har jag 6fverkommit under exkursioner darstides ritt manga, men sjukliga lindar, t. ex. vid Rasi en lind, 3-grenig ungefiir 2,7 m {»11/: famn>| fran roten och matande vid brésthéjdi medeldiameter c. 89 em [»36 tum»], Stammen dock nedtill genomrutten och léfverket glest. Grenarna matte 1 a 2 m [»par aln>| fr. stralpunkten 20-30 cm (»8—12 t.»|i diam. Vid Lantaluoma funnos 5 4ldre lindar i samma lundbacke, mitande 80-17 em [212-7 t.»]i brésthéjd. En mingd lindar (12-8) funnos vid Isovihu [namnet svarlasligt), men voro méjligtvis ditplanterade fran nagon skogsbacke. Den stérsta 35 cm [>14 t.2) i diam. och reslig. Vid Pajulahti uppgifves likasa finnas lindar. I sfdant fall kan man siiga, att aldre lindar ej dro sillsynta...i SV. Jamijarvi, men tynande»: Herlin i bref 1890. — Senare namner han om forhAllandena i samma trakt. » Tilia ulmifolia antriffas vanligen i enstaka, buskformiga exemplar i lundar, bjérkblandskogar, vid en stenig bick eller fors; nastan alltid finner man darjimte rester af en lundartad undervege- tation. Har och hvar antriffar man enstaka lindar med utbildad stam. I Jaémijarvi i narheten af Ratakko hemman finnes ett uraldrigt och mur- 92 Tilia ulmifolia. ket, vid brésthéjd ursprongligen tregrenigt exemplar, métande nara en half meter i genomskarning nedanfér de trenne grenarna. Vid Vihusaari hemman pa en holme i en valdig ljungmosse star en liten grupp af stérre lindar, hvilka hade ymnigt stubb- och rotskott. Vid Pajulahti sta 4 spridda sidana pa faltbackar, Vid Rautavihu matte ett enstaka, vackert exemplar 34 cm i genomskarning vid brésthéjd. Det stod ar 18921 full blom annu si sent som den 30 augusti och hade da frostskadade blad och blomskiarm., Vid Lantaluoma atersta nagra mindre lindar af en forut st6rre grupp...»: Herlin p. 133. — Ta. »De flesta af de lindar, som jag sistlidne sommar (1907) antraffade i Birkkala a Toppari vid Pyhajarvi, voro laga och busk- lika, nagra fa uppnadde en langd af 2 a 3 manshdéjder och dessa voro lanet ifran kraftiga till vaxten. F6r 6frigt tycktes dessa lindar hufvud- sakligen hafva fortplantat sig genom rotskott»: Seel. ann. [Dessa lindar sagos ifven af Sola, se under Sa t.] — Angaende forekomsten i Si#aksmaki skrifves: »Nagra exemplar vilda lindar i denna del af socknen [Lahis hér- net] ...I1 det. inre af Salo... . Har vixer linden vild. Tva bland de stérsta exemplaren miata i omkrets 3,85 m, resp. 3,15 m. Pa Pohja udden finner man . . . lind [{likasA pa] Vainoniemi torp. ... Ofverallt pa Rautta- udde .. . Konho-aingarna fro kanda fér sin kantvegetation af lind»: Rosb. Utk. p. 216-219. — »Palkine, flerstides vid Mallasvesi, Palkaineenvesi o. Roine: Aimali nara byn och pa dess utégor vid Suolahti vik af forstn. sj6, Karhunsalo och Hausalo stora holmar samt andra stillen pa Myttaala gods o. Malkila, Huhti o. Paino byars agor vid Mallasvesi 0. Roine, nara Huntila by vid Péalkaneenvesi. Pa dessa orter upptrider linden talrikt. Fataligt 1. blott i enstaka exemplar férekommer hon dessutom inom léf- l. barrskog i nagra andra trakter af socknen»: Zidb. — Harom niimnes yttermera: »Lindens standorter utgéras i Palkaine af lundar foretridesvis pa steniga fings- och l6f- eller blandskogs-backar med riklig mylla. Den upptrader mest sasom hédgre buske spridd bland andra léftrin, mindre ofta bland barrtrin. Icke sillan, sésom t. ex. stillvis pa Ky6ntaéanniemi vid Suolahti, bilda dock lindbuskarne under den hégre skogen ett sam- manhiéngande och lé6frikt underbestand eller snar, som nastan fullstindigt skyler den med stenblock fyllda mark, hvarpa de vixa. Att den vilda linden f6retradesvis antager buskform, beror i vasentlig man darpa, att den nastan aldrig far vixa ostérd, utan upprepadt med omkring ett Ar- tiondes mellantid blir nedskuren eller huggen i ech for bast- eller loftikt. De fran den lifskraftiga roten och stubben talrikt uppvaéxande skotten ut- mattas genom sin ymnighet, aftaga genom den upprepade afverkningen smaningom i vaxtkraft och undertryckas af 6fvervixande bjérk- eller blandskog. Otvifvelaktigt ar, att linden, om den finge vixa i fred, ganska ofta skulle utbilda sig till ett ratt statligt trad samt t. o. m. kunde utgéra hufvudbestandet i sammanhingande lundar, Det hander nimligen icke sillan, att da en lind pa en nagot sd nir 6ppen plats af en tillfallighet far sta ostympad blott 2—3 aArtionden, den redan under denna tid utvecklat Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 93 sig till ett lummigt trad af inemot 10 meters héjd eller mera. Den vilda linden synes ej fortplanta sig genom sjialfsadd saésom lénnen, men val genom rotskott»: Zidb. [tillagg|, — For langesedan skrefs: »Lammassaari holme [i Tyrvaint6] ar anmarkningsvird fér sin skéna och stora vaxt af Lindar»>: Pal. p. 5. — K1. Angaende férekomsten i Parikkala skrifves: »Siella tialla rehevissi lehdoissa muiden puiden joukossa pensasmaisena, Puun muotoisia harvemmassa: Pitkassi saaressa useita n. 6—7 m korkui- sia 15 em paksuja. Papinniemessi’ samoin; Lehmusniemess& iso puu c:a 12-15 m korkea 30-35 em paksu»: Hann. — Angdende forekomsten i Ruskiala skrifves Ater: »Jag uppmitte 2:ne exempl., som voro ung. 7 m héga och stammen nedtill i omkrets 0,35 m. Den forekommer har och dir pa och invid bergsluttningar tillsammans med l6nn, Viburnum ete. I Sortavala diremot skall den (enl. Apotekar Relander) f6rekomma ym- nigt nog, men aldrig uppnd nagon betydligare storlek, emedan alla stérre triid skalas och bastet anviindes till sall-bottnar» : Zill. Kb. Fran trakten mellan Pielisjirvi och Héytiaéinen skrifves: »Ja- lommista puulajeista on niinipuu eli lehmus ainoa, joka alueellamme, niin kaukana pohjoisessa, end menestyy ja sekin harvinaisena esiintyen. Niini- puu viihtyy parhaiten vaarojen piivainpuoleisilla rinteilla, multarikkaissa, kivikkoperdisissa seuduissa ja siellakin enaa luetuilla kohdin yksindisina puina, vaikka ennen kylla on tavallisempikin ollut. Itse olen nahnyt niini- puita ainoastaan kolmessa paikassa yksittéin kasvavana: Kolivuoren juu- rella laivalaiturin liheisyydessi, Mellihtanlahden lansirannalla erdan niityn laidassa seki Vaaralammin laheisyydessa Jaakkolanvaaran rinteella. Viime- mainittu puu, joka lienee suurin, mitaé naillaé mailla enaéa on olemassa, on varmaan jo sangen vanha. Se naet on 10-12 m korkea ja monihaaraisen vartensa tyvesta lahes 2 m paksu (ympirimitaten), Tuo komea puu kukki paraikaa tiydessi kukoistuksessaan heinaék. 20 p. 1897, kun oppaan neu- vomana kiivin siti katsomassa. — Useiden vaarojen multarikkailla rinteilla kertoo vanhempi kansa niinipuita heidin lapsuutensa aikana viela léyty- neen, paikottain runsaamminkin, niinkuin Mikran itérinteilla. My6hemmin ovat ne metsid haaskatessa tai kaskeksi kaadettaessa tulleet muitten puit- ten mukana maahan hakatuiksi»: Axels. Putk. p. 21-22. — Kon. Angaende forekomsten i denna provins nimnes senare: »Koselma, Suopohja spars., Dvorets, Utukki, Hallijirvi etc. tim]. spridd, pA holmar vid Tolvoja; pa hol- marna utanfér Kusaranda ytterst ymnig, snarbildande, Kusaranda, vid Schungu! flerst. enstaka, gamJa triad i Akerbackarna, ett af dessa hade, upp- mitt med mitband, vid brésthéjd en omkrets af 517 cm och var 17,5 m hégt. Kronan var frisk och yfvig, men mycket sparsamt fruktificerande ; stammen var i midten torkad och ihalig, djupt farad och sénderfratt, sa att dagern pa flere stillen lyste igenom. I en annan dker sags ett trad i full vixtkraft och rikligt fruktificerande; den nedtill nedliggande, trinda och sprickfria stammen mitte vid brésthéjd 227 cm i omkr., 14,5 m hég>»: Kihlm. — Uppgifterna ang&ende det stérsta triidet vid Schungu inga af- 94 Tilia ulmifolia. ven i Medd. XVIII p. 151, hvarjimte Kihlman tagit och till samlingarna inlamnat en fotografi 6fver detta triad, se l. c. afvensom Medd. XVIII p. 245. Om. Angaende férekomsten i Gamla Karleby provinciallikaredistrikt namnes: » Har har forr varit allmannare an nu. Med sakerhet finner man den endast pa grinsen emellan Lesti- och Reisjirvi. F6r ett par tiotal ar till- baka ') var en stérre holme, Niinisaari i Lestijairvi, alldeles 6fvervuxen af detta tridslag. Bénderna insago omsider pa sitt saitt dess nytta; de fillde triden och svedjade. Da jag for nagra ar tillbaka besékte holmen, funnos dir ej flere an tvenne lindar af vid pass 4,5 m [»15 fots»| héjd och afven dessa tvinande, snart utgaende»: Hellstr. p. 133-134. — Fran senare tid tillaigges: »Es scheint tibrigens als die Linde in den Grenzwil- dern zwischen Reisjirvi und Haapajirvi eine weitere Verbreitung hatte, resp. gehabt hatte; darauf deuten die hier gebrauchten Namen »Niini- koskenaho»?) (etwa 63° 42’ n. Br.) und Niinijarvi (63° 45’ n. Br.)»: Kihlm. Nordgr. p. 91. Angaende den mig veterligen nordligaste fyndorten, som kan anses sasom fullt siker, niml. Reisjiirvi Kangaspaa (63° 40’) nimnes: »leider fehlen alle naéhere Nachrichten von diesem Standorte>: 1. ec. — Ar- ten uppriknas bland dem, som saknas i trakten af Lappajarvi sjé, ehuru de finnas i nirliggande trakter: A. L. Backm. FI. p. 136. Anmirkas ma, att linden, tvartemot hvad man kunde vinta, synes vara nog sa sillsynt pa Aland, Atminstone sago ej Arrh. & K. den- samma pa fasta Aland, och Bergr. upptager alls icke arten fran grinstrakten mellan Al. och Ab.,, dar eljest sa manga af vara ddlare tridslag forekomma. I sammanhang hirmed ma nimnas, att den ifven i Ab. Lojo dr sillsynt: Lindb. comm. Bode uppdrager a sin karta II lindens nordgrans i kretsen Lodeino- pole i Olonetsska guvernementet, hvilket tydligen ar alltf6r lagt; sedan drager han griinsen till Kargopol, jfr l. c. p. 56. I Moberg Klim. p. 74—75 och Moberg Klim. II p. 58-60 uppriiknas en hel maingd uppgifter om linden; da det ju ar sannolikt, att 4tminstone en del hanfér sig till odlade exemplar, har jag ej ansett lampligt att har upptaga dem. Kon. Enl. Gomilefskij skulle traiden vid Schungu vara planterade : K6ppen Verbr. I p. 22. Kihlman, som bade fotograferat ett af dem och inlim- nat exemplar fran Schungu! till H. M. F., nimner emellertid ingenting harom. I Norrl. On. kallas de »verisim, spont.», se ofvan p. 89. — Om. »in der Umgebung von Gamla Karleby (Berg p. 127)»: Képpen Verbr. I ‘) Hellstr6ms uppsats ar tryckt 1880, men torde sannolikt vara hop- skrifven 1875 eller 1877: Sel. ann. *) Till upplysning fér lasare, som dro obekanta med finska spraket,. ma namnas, att »niinipuu» ar den finska benéamningen pa lind. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 95 p. 20; di Képpen sarskildt upptager Lestijirvi, bér det framhallas, att nagon fyndort fér vildt vaxande lind ej ar kand i denna trakt utom i Lesti- jarvi och Reisjarvi. { Kihlm. Nordgr. p. 94—98 framlagger férf. med stéd af egna iakt- tagelser och alla di kanda uppg., huru linden under senaste tid alltmera tringes tillbaka vid sin nordgriins, jfr L. Y. 1897 p. 50—52, se afven ofvan under Sat., Tb., Sb., Kb. och Om. och jfr Medd. XXVI p. 16. — Pa filologiska grunder kommer Ahlqvist (se titeln under S b.) till ett liknande resultat och uppriknar en mangd ortsnamn fran nordliga delen af landet, dar artens finska namn ingér: Ahlqvist l.c. p. 123 och 124. Sasom fossil ar linden allman inom nagra af sydvistra Finlands mossar: G. And. p. 125, dir flere fyndorter uppriknas. Senare har den afven antriffats sisom fossil flerstides Adnda till Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. torff. p. 13 m. fi, jfr Lindb. Subf. p. 73, L. Y. 1900 p. 78 etc. F. 6. har jag antecknat uppgifter om lindens férekomst sasom fossil eller subfossil bl, a. Andersson i »Naturen> 1894 p. 115, Sern. p. 575, Lindb. torfm. I p. 32-34, 47, 49 etc. Afven haraf framgar, att linden ingatt rik- ligare i den tidigare vegetationen, hvilket uttryckligen framhalles t. ex. Sern. p. 579. Likas& pApekas, att den antingen icke alls antraffas i den nuvarande vegetationen i nirheten af vissa fyndorter for densammas fos- sila forekomst, se Lindb. torfm.1 p. 46, eller sisom mycket sillsynt: Lindb. torff. p. 2. — I sammanhang harmed kan framhallas, att linden torde hafva invandrat mot slutet af Ancylus-tiden, men knappast nagonsin igt mera betydande andel i skogens sammansiittning: Sallm. p. 8—9. Sisom odlad gar linden Anda till Ob. Tornea, dar »sdder om ett briidplank i fru Guvenii tridgdrd» finnes en 3,5 m [»12 fot»| hég buske: Kihlm , jfr Uledborgs Tidning 1884 N:o 29 och Puut. 1900 p. 34. — Hu- ruyida den trifves i Kajana trakten Sutela, dir den planterats, naémnes ej: Must. p. 41, se afven Ign. Geogr. p. 340. Hir ma yttermera anforas nagra speciella uppg. »I Ta. Tavastehus funnos fér nagon tid sedan flera planterade, ganska vildiga lindtrad af denna art. Af dem kvarstaé annu [omkr. 1890] nagra, som ej voro de stérsta. De n& en héjd, som kan anslas till omkr. 20 m samt aga en rak och kraftig stam, hvars genomskirning vid brésthéjd torde uppga till 3 dm. Kronan, som omger stammen under stérre delen af dennas lingd, ar icke bred»: Zidb. — Kb Det uppgafs 1899, att linden ej gar till i Joensuu- trakten som odlad: den fryser niml. ned om vintrarna: Seel. ann. [7. vw- garis gar daremot diirstades]. — >I Ob. Uleaborg a en af Frihetsholmarna 96 Tilia ulmifolia. finnes i alldeles skyddadt lige en 6—7 m hég, vackert vuxen lind; ar 1896 matte den 53 cm i omkrets vid basen. Det var mig omdjligt att af- gora, huruvida detta exemplar, som innu icke hade blommat, tillhérde T. ulmifolia eller T. vilgaris; det forra synes mig troligt»: Elfv. Ant. p. 95. Senare skrifves: »Hupisaarilla (Frihetsholmarna| yksi kukkiva puu, Kirkkomaalla useita nuorimpia»: Leiv. Putk., jfr afven Forstf. Prot. 1891 p. 223, Leiv. och Puut, 1900 p. 34. Uppgifter angéende artens odling inga f. 6. atminstone i Kihlm. Nordgr. p. 92; se f.6. under 7. vulgaris, hvilken art, savidt jag kanner, odlas vida allmiénnare, hvarfér det icke vore alldeles oméjligt att nagon af de nu anférda uppg. om odlade ex. skulle hanfora sig till sistnaimnda art. Angaende den storlek linden kan uppna i vart land foreligga sarskildt fran senaste tid ett st6rre antal uppgifter. Oberaiknadt hvad som i sjilfva texten nimnes fran Ab., Ka., Sat., Ta., K1., Kol. Oa., Tb. Sb, Kb., Kon. och Om. afvensom i detaljuppgifterna fran Nyl., Ka., Sat., Ta, K1., Kb., Kon. och Om.,, far jag i detta afseende frimst hainvisa till Kih/m. Nordgr., hvarifran jag endast anfért en del af de manga detaljuppgifterna, jfr afven L. Y. 1897 p. 485-50. Har ma dessutom tillaggas f6lj.: »Plan- terade trid na 40 m héjd, men de vildt vaixande sillan mer in 20 m, langst &t norr iro de knappt manshéga och busklika>: Alc. II. — »A Klobben vid Storvik i Ab, Kimito [finnes] en lind, hvars omkrets vid 2m héjd var 310 cm. Tradets héjd var c. 17 m och kronans diam. ec. 10 m»: Geogr. F. T. 1895 p. 255, Ab, [Tenala] Lind6é en lind pa 1 m héjd omkr, 415 cm i omkrets, [se lingre fram], Ny 1. Anjala 402 cm [nirmare beskr. lamnas], K a. Viborgs socken Lavola pa en m [h6éjd] 250 cm i om- krets: Thesleff i Geogr. F. T. 1893 p. 92 och 93. Angdende tradet fran Ab, Tenala Lind6 nimnes senare: brésthdjdsdiameter 1,65 m och héjd 20 m; en &nnu gr6éfre finnes, men 6ppen i sidan: Hufvudstadsbladet 1905 N:o 181 sida 4. — Nyl. Pa Sallvik vid Ekenids fanns 1901 en lind, som 1 m fran roten matte 285 cm i omkrets; i Kyrkslatt pa »Fiskartorpet» vid Bobiack vaixer en vild lind, som vid brésthéjd 1907 matte 270 em i omkrets och var omkr. 36 m hég: Sel. ann., se f. 6. ofvan. — Ik. Kaki- salmi [»Keksholm»] en lind, falld 1891, var pa en héjd af 65 em 434 cm i omkrets, vid marken 464 cm, en kvist var 250 cm i omkrets: Geogr. F. T. 1893 p. 196. — Det stérsta vildt vaxande triid jag sett i Sat. Karkku forekommer pa Peltosaari vid Karo by; det ar 1 m 6fver marken nagot 6fver 1,2 m i omkrets och bibehaller samma tjocklek Annu i det nirmaste pa 2 m h6éjd, hvarefter det grenar sig: Hjelt. — Ta. pa en Aker 4 Rekola hemman i Kangasala socken Heponiemi by vixer en lind, hvars stam vid roten miter 5,3 m [»9 alnar>| i omkrets. PA nagon tums h6jd delar sig stammen i tva delar, af hvilka den ena grenen dr 3,5 m [»6 alnar»] i om- krets pa 0,6 [»en alns»| héjd fran marken och den andra 1,8 m [>3 al- nary) pa samma héjd. Tridets tita och lummiga grenar betiicka marken Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 97 pa en yta af 187 m°* [»530 ky. alnar»]|. Ehuru tridet ar mycket gammalt, ar det annu saftigt och blommar fortfarande: Morgonbladet 1884 N:o 190, jir Aamulehti 1905 N:o 127. — Sa. »Rantasalmi Pyyvilén kartanossa ym- parimitta rungon tyvesti 5,62 m>: E. W. S.i L. Y. 1907 p. 213, dar nar- mare uppg. limnas; det framgar ej, huruvida tradet varit vildt vaxande eller planteradt. — Oa. En af de stérsta lindarna nedanfor Aijanpelto fi mola] uppgifves vara 130 cm i omkrets: Hammarstrém i Geogr. F. T. 1902 p. 159-160. Fér jamforelsens skull m4 anféras, att den stérsta linden i West- preussen har en omkrets af 7,5 m pa en héjd af 1,5 m, och att dess hela héjd ar 23 m: Conwentz, Merkbuch [se Consp. II p. 70] p. 82 i 6fvers.; den nist stérsta, sikert vildt vaxande har en omkrets af 5,8 m och en héjd af omkr. 22 m: 1. ec. p. W%. Utférliga beskrifningar om de i vart land férekommande formerna finnas, férutom hos Selan i hans uppsats »Om de i Finland férekom- mande formerna af sligtet Tilia» i Medd. V p. 237—245, hos His. p. 25 afvensom Norrl. On. p. 144, jfr afven Elfv. p. 142 (se under Kol.) och Wainio Tav. or. p. 59. Af former beskrifyer Mela Kasy. I p. 29 f. obovata Mela, under det formen med runda frukter kallas f. globosa Mela. Ang. f. obovata naimnes fran Ta.: »Korpilahdella Alpakan luona tapasin Paijanteen rannalla tata lajia puun, joka sanottiin erdaista Paijanteen saaresta sinne istutetuksi. Veijon jarven rannoilla lahella samannimista kylaa kasvoi samaten muu- tamia tahiin lajiin kuuluvaa isompia puita»: Wainio Tav. or., jfr l. c. p. 7. — Padasjoki i kyrkobyn:-Wainio ann. — Afven f. globosa kallas r: Mela Kasv. IV. F. viridis [Sel.) finnes i H. M. F. fran Ta. Sysma vid foten af Tepo-Asen: Unonius!, Sa. Villmanstrand: Simming! och Om. Lesti: Hell- strém !, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135 och Selan i Medd. V p. 244, dar formen beskrifves. F. rostrata Sel. finnes fran Ta. >»pr. Tavastehus»: O. Collin! och Nyl. >Helsingfors in area»: Selan!; det senare odladt; jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135 och Medd. V p. 244, dir formen beskrifves. Afven af f. macrophylla (Sel.] finnas exemplar i H. M. F. t. ex. fran Ta. Sysmai: Unonius! och Sa. Villmanstrand Parkkarila: Selan!, jfr om denna form Medd. V p. 244, dir densamma beskritfves. Emellertid torde dessa former icke vara konstanta. Sarskildt an- marker Selan i Medd. V p. 244-245, att hos lindar, uppdragna af fron fran frukter af f, rostrata 4 Lappviksudden vid Helsingfors, ha utvecklats frukter af den vanliga formen. Framhallas bér afven, att i Mela Kasv. V ingen af dessa former vidare upptages. -~l Typis. impr. 7°, 1910. 98 Tilia vulgaris. Tilia vulgaris Hayne ’). Saepe aut saepissime colitrr. >In Fenniae prov. Nyland plantata?»: Trautv. Incr. p. 139 under namn af TZ. bohemica Micheli; odlas hos oss allmant i parker och alléer i Abo lan, Nyland, s6dra Tavastland och sédra Karelen och visar sig vara fullkomligt hardig: Sezlan i Medd. V p. 240—241, jfr 1. c. p. 238 och Meda. III p. 192; >in Fennia tantum culta»: Herb. Mus. Fenn. II p. 155; planterad till Torneaé: Alc. III [se laingre fram], jfr afven Brenn. Flor, Hjelt Utbr. p. 149 [16] etc. — Nyl. Pyttis och Strémfors: Selan & Strémborg! enl. bestiimning af Ruprecht 1869 de enda exemplar af 7. vulgaris, som da funnos i samlingen; han tillagger dock: »forsan ex arboribus olim planta- tis», jfr for 6frigt His. och Herb. Mus. Fenn. (ed. I]. — Sa. Upptages fran Savolaks i Herb. Mus. Fenn. (ed. 1), hvilket beror pa oriktig be- stimning. Uppg. hos E. Nyl. & Chyd. har jag diarfére ansett mig kunna omedelbart upptaga under 7. wlmifolia. — K1. »in Uukuniemi spont.» (Nikl.): Fl. Kar. p. 189, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I]. Exemplaret hor till T. wmifolia. Pa Sfriga, nyare exemplar upptages uttryckligt, att triden varit odlade, jfr afven Herb. Mus. Fenn. II p. IX not. Vilseledande ar dirfére, da Trautv. Incr. p. 142 upptager 7. vulgaris fran »Fennia, Karelia» — QOdlade ex. finnas diiremot i H. M. F. fran flere stiillen; det torde ej vara ndédigt att uppraikna dem. Den upptages sasom odlad bl. a. Kb. Joensuu 1899: Sel. ann. Huru 7. vulgaris uthirdar klimatet i Tornea (se Ale. IIl), kaénner jag icke. Anméarkningsvirdt yore emellertid, om bade 7. wlmifolia och T. vulgaris skulle odlas i Torned. Kihlmans upp- gift hanférde sig till 7) wlmifolia; i Uleaborgs Tidn. kallas tradet endast lind. En médjlighet vore diarfdre, att Alcenii uppgift afser samma exemplar, som omtalas ofvan sida 95. Miarkas bér naml., att uppg. utgatt fran Ale. IV. Har kan jag endast tillagga, att 7. vulgaris odlas ritt myc- ket i Oa. Vasa och darstides trifves vil. (7. u/mifolia torekommer diremot mig veterligen endast a ett stalle 1 staden): Hjelt. Angaende uppg. Ny 1. Frugard: Medd, XXV p. 13 under namn af T. europaea maste det anses osikert, om den hinfér sig hit eller till 7: wmifolia. Se afven Elfv. Ant. p. 95 (anférd ofvan p. 95—96) och Puut. 1900 p. 34. »Joskus vihin mets.»: Mela Kasy. V; nagon specialuppgift i detta afseende fr mig icke bekant, emedan uppg. fran Ny]. enligt Sxelans se- nare uppgifter maste anses hinfora sig till odlade exemplar. Redan 1877 framhéll Seelan i Medd. III p. 192, att 7. culgaris san- nolikt ar en hybrid af 7. platyphyllos och T. wlmifolia, jfr Medd. V p. 238 (och 245); jag har dock fortsittningsvis anvaindt det hos oss oftast f6re- kommande namnet med siarskildt afseende a de tidigare, om ocksa oriktiga uppgifterna. ‘) L. cordata X platyphyllos t. ex. Mela Kasv. V; T. platyphylla x ulmifolia Neuman p. 288-289. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 99 Afven 7. platyphyllos Scop. antraffas hos oss nagongang odlad. Harom nimnes: »Odlas hos oss vanligen endast i enstaka exemplar och liksom tillfalligtvis i sédra delen af landet, ss. vid Abo!, Helsingfors! '), Borgé; i Viborg finnes dock en langre allée, bestaende af detta tridslag, i den s. k. Belvedere-esplanaden. Den tyckes vara ganska hirdig, atmin- stone utstodo de i Helsingfors'), Borgé och Viborg odlade traden utan skada den mycket stringa vintern 1876-1877»: Seelan i Medd. V p, 239— 240, jfr Medd. III p. 192, dar nigra nirmare uppgifter fran Helsingfors forekomma, Brenn. Flor., Mela Kasy. IV o. V etc. Senare tillagges: O m. Nykarleby prydliga, rikt blommande triad: Elfv. Ant. p. 95, jfr Alc. III. Angiende denna arts allmanna utbredning se Nym. Consp. p. 131 och Suppl. p. 73, hvaraf framgar, att den niirmaste punkt, dar den forekommer vildt viixande, ar sydvistra Sverige, jfr Hartm. p. 211. Langt mera sallan odlas i Finland 7. americana L. och T. tomentosa Moench, se Mela Kasv. VY. Angdende den férra nimnes: buskartad i O b. Uleadborg: Elfy. Ant. p. 95. P& senaste tider har man bérjat odla den fran Krim hiarstammande 7. euchlora C. Koch, som tyckes vara fullt har- dig i Helsingforstrakten och p& Pitkaéniemi naira Tammerfors: Sel. ann. Oxalidaceae, Oxalis acetosella L. In maxima parte Fenniae frequenter et copiose prove- nit; ad septentrionem versus saltem usque ad 66° 10’ pro- greditur, ubt tam rarissima est. Fq aut fqq?) in Fennia usque ad 63° aut parum supra inveniri omnes fere auctores consentiunt, cfr Till., Till. Icon. 57, Kalm, Hell. p. 9 et Prytz; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 141; omnino desideratur in Lapp. fenn. et ross.: Nym. Suppl. p. 79, vide etiam DC. Prodr. I p. 700 et Led. I p. 482—483. ‘) Seelan anmdrkte varen 1907: Odlades under flere ar icke i Hel- singfors. Tridet, som yvdxte i Runebergs-esplanaden, har utbytts mot ett annat hoérande till 7. vulgaris: Sel. ann. *) Arrh. Ann., V. E. Broth., Wecks., Stenr., Szel. O. Nyl., Blom, Leop. (et cp), Hult (cp), Mela et Norrl. On.; »fq/q)»: Norrl. s. 6, Tav; fq—fqq: Elfv. 100 Oxalis acetosella. Sb. lisalmi p: M. & J. Sahlb. — Kb. {inter Pielisjarvi et Hoytiiinen| (fq—fqq) in lucis, betuletis et alnetis, plerumque st cp: Axels. Putk.; st fq circa Pielisjarvi et Viekijarvi: Wainio Kasv., spec. in dupl. lectum ad templum par. Nurmes! Om. fq: Hellstr. et Tenn.; fq, »sp (— st cp)»: A. L. Backm. Fl. — Ok. tantum ad Kiannanniemi in par. Kianta: Wainio Kasv.!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135 etc.; Kajana (»fq»): Must., cir Moberg Klim. p. 79; p: Brenn. Obs., vide sub Ob., spec. e Sotkamo Vuokatti ad Péllyvaara!; occurrit etiam nunc {1908} quamvis pe in {Kianta] Kiannanniemi!, nonnullis locis ad Kian- nankylii etiam in declivi ripario ad catarrhactam Ammii in Ruukki (Sorsakoski): Kyyhk. litt. — Kp. in parte australi st fq, Kemi st fq, Kellovaara p, ceterum enum., sed non admodum multis locis: Bergr., spec. ex Ontrosenvaara!; Wainio Kasv. ex hac prov. non comm. Ob. Liminka: Hellstr6m!, cfr Moberg Klim. p. 79 et Brenn. Obs.; {cirea Uleaborg| (fq): Jul. ann. ad p. 283, ubi tantum enumerata, cfr Jul. i V. Ak. H. p. 175; p, ad oram frequentior, in multis partis interioris paroeciis deest, maxime ad sep- tentrionem versus in Karunki et in vicinitate templi par. Rova- niemi: Brenn. Obs.; {Uleaborg] (fqq): Leiv.; [Uleaborg] nonnullis locis ad pag. Korkela prope Oulujoki, ad meridiem versus ab oppido st ep complur. locis: Leiv. Putk., vide etiam Leiv. Veg. p. 200; Kemi: M. Castrén p. 330; Haukipudas, li, Kemi ad oppidum, Tornea, sacell. Karunki ad Nivavaara!: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135 et vide Moberg Klim. p. 79; [Kemi et Simo] st fq —p in regione litorali, in partibus interioribus par. Simo deest aut st r: Keckm.; Kemi (fq): Rantaniemi; in vicinitate Tornea st fq (Hougb.): Brenn. Obs.; [inter flum. Kalix et Tornea p: O. R. Fries p. 160, vide etiam Birg. p. 82;] Aavasaksa (Julin): Acerbi p. 171, vide infra. — Kuus. nondum visa. — Kk. compluribus locis ad Kepajoki in vallibus rivulo- rum, silvis frondosis et abietinis, epp in silvis abietinis, laetis '»frodiga»| cirea Songankoski: Bergr., vide ceterum infra. >In juniperetis et silvis muscosis per totam patriam ad Sodankyla usque»: Wirz. pl. off.; stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries. Dessa uppgifter, som troligtvis sta i samband med hyarandra, torde ej vara Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 101 riktiga, da hvarken Fellman eller nagon senare botanist iakttagit harsyran i vastra Lappland; Wirzéns uppgift fran Sodankyla maste darf6re ocksa utdémas. Framhallas bor mahiainda i sammanhang harmed, att arten i Norge gar anda till 69° 39’: Norm. Fl. Overs. p. 193—194 m. fi. — Redan Wahlenb. p. XVII papekade, att harsyran foredrager hafsklimat. — Ob. M&ahinda behéfver Julins uppg. fran Aavasaksa bekraftas; vore den riktig, skulle artens nordgriins vara 66° 25’. — Lk. Férekomsten dr hégst osiaker, se ofvan, — Lapp. ross. och Kk. »Ad infimam partem huius territorii haud infrequens»: Fellm. Ind. p. 314, jfr bl. a. Led. I p. 483. N. I. Fellm. har ej sett arten i Ryska lappmarken och antagligt ar, att uppgiften blott afser trakten s6der om Keret, hvilken trakt J. Fellman annu raknar till »territorium Kolaénse». Alldeles oriktigt ar, att arten skulle ga till Kola, sisom Beket. p. 544 siger pa grund af uppg. i Fellm. Ind. Redan NeSI, Fellm. p. XXV hianfér f. 6. uppg. till Keret, jfr lc. p. XX XVIII. Endast f6lj. uppgifter om afvikande frekvens har jag antecknat. Al. och Ab. fq i Téfsala och Gustafs socken. Ej antraffad i Inio. Brand6 r Jurmo Blomé Afva; Kumlinge p: Bergr. Uppgiften ar mycket anmark- ningsvird; mig synes dock sannolikt, att arten ej alldeles saknas i Ab. Inié. — Ab. Pt [Mynimiien pitajan aukia) »st fq, muuten fq»: Caj. Kasvist. — Nyl. Arten uppraiknas bland dem, som utrotats i Helsingfors under de senaste decennierna: Brenn. For. p. 134. Att arten ofta ar ymnig framhallas t. ex. Stenr. och Hiayr. Bjérneb., i hvilket senare arbete den uppgifves férekomma st cp —cp. SAsom fossil ar arten funnen i Ik. Sakkola hoflaiger: Lindb. Subf. p. 13. Af former sirskiljas utom f. lilacina Lange afven f. rosea Hartm. I Herb. Mus. Fenn. II skiljes denna icke fran f. /é/acina, se under denna. Hufvudformen kallas var. alba Melaj: Mela Kasy. Oxalis acetosella f. lilacina Lange. Cum forma typica raro occurrit. Ab. Lojo Ojamo: Lindb. comm.; Vihti Kourla in margine viae umbrosae: Kihlman!, G. Lang! et Arrh.; Pyhaémaa Riht- niemi: A. M. Tallgren in Turistféreningens i Finland Arsbok 1908 p. 19. — Nyl. Esbo S6k6 in silva frondosa: Kihlman!; Borga Karsby: Nikl.! et (Fastberg): Szel. ann.; [Hogland) in silva pinifera ad occidentem versus e Veteljarvi: Brenn. p. 447! et Brenn. Till. p. 38. — Ka. st ep in silva frondea in Kirvu Sairala!: Lindén. — Ik. r Muola: Malmb.! nomine var. rosea; Pyhijiirvi in abiegno iuxta viam inter Riiska et Sortanlaks: Lindberg! 102 Oxalis acetosella. Sat. Kulla: Malmgren!; rr Karkku Kulju prope viam publicam: Hjelt!; Vesilahti: Oiva Eronen!?), cfr Medd. XXXIV p. 1571). — Ta. Tavastehus Rapamiki: Aspelin! et A. Wege- lius!; r, ut narrant rustici, quondam lecta in abiegno denso in Kuorevesi: Borg Tiet. — K1. Parikkala Huotikkala! st ep: Hann. — Kol. Shoksu [»Schokschu»| in abiegno: Lindroth & Cajander! Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. comm.; r: Mela nomine var. rosea, sed spec. e Kuopio Verajimiki! ad f. /i/acinam pertinet. Denna form kallas i Mela Kasy. V f. coerulea DC. Namnet dr visser- ligen aldre, men synes mig vilseledande, d&é blommorna i lefvande tillstand vanligen aro ljusgredelina (ej) blaa). — Formen upptages |. c. afven fran Kton. — Exemplaren fran Ab. Vibti Kourla: G. Lang! och N yl. Borga Karsby: Nikl.! fro inlimnade under namn af f. rosea Hartm. och torde afses med uppg. 1 Mela Kasy. V, dir denna form upptages fran Ab. och Nyl. — Sdasom framgar af det ofvanstaende ar dfven uppg. fran Ik. publicerad under namnet rosea, men exemplaret tillhér f. lélacina. Detta giller afven ex, fran Ta. och Sb. — I 6fverensstimmelse med Herb. Mus. Fenn. II p. 65 har jag ej sarskilt formerna i den egentliga texten. Oxalis eorniculata L. In saburra rarissime occurrit. F. tropaeolotdes (Hook.) saepe colitur. Ob. Uleadborg pa barlast: Hougb., jfr Brenn. Obs. I Mela Kasy. V upptages arten sdsom tillfallig fran Ab., Ny 1. och Om.; specialuppgifterna fro mig icke bekanta. Arten uppgifves fran Helsingfors Botaniska tradgarden: Lindb. comm, Se afven Alc. IV. An- gaende artens allmainna utbredning naimnes: »Eur. omn. exc. Scand... .»: Nym. Consp. p. 141. I afseende 4 odlingen af f. tropaeolowles eller sisom den ifven kallas O. tropaeoloides Hook. ma anféras: allm. odl, for sin siregna farg: Ale. Ill, jfr afven Mela Kasy. V. Fran Pajala pai svenska sidan om Torneé alf namnes: gar ibland bra: Birg. p. 61. Afven 0. stricta L. forekommer p& barlast etc. Hirom némnes: »subspont, usque in Suec. med. ...»: Nym. Suppl. p. 79. — Ab. Lojo Maikkala klofverfailt: Lindb. comm. — Ny 1. Helsingfors tillfallig pa gras- planer i Botaniska tradgarden: Lindb. comm.; Helsingfors barlast: Alc. IV, jfr afven Mela Kasy. V. — Ob. [Uleaborg] »Toppila 1887 timl. néddvuxen med korta enblommiga och ensamma blomskaft fran bladvecken, fatalig» : Zidb., jfr Leiv., Mela Kasv. V och Ale. IV. ') Nomine var. aut f. coerulea. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 103 Af familjen Tropaeolaceae odlas hos oss i synnerhet 7ropaeolum majus L. dels som kéksvaxt, dels och oftare som prydnadsviaxt. I afseende hard far jag framst hiinvisa till Elfv. Ant. p. 92, dar det bl. a. naimnes, att arten odlas »har och dir af herreman i hela Finland anda upp till Kittila och Inari». Har ma endast tilliggas, att det om indianska krassen fran Pajala pd svenska sidan om Tornea alf namnes, att resultatet varit godt — medelgodt: Birg. p. 59, och att den uppraéknas bland arter, som i Li. Toivoniemi odlats pa kalljord: Nordling p. 315-3516. Uppgifter om odlingen ingA f. 6. Brenn. Flor., Ale. IL, dar den sages vara allmant odlad [se dock Elfv. Ant. har ofvan], Mela Kasyv. V, Medd. XXV p. 13, Elfv. Ant. p. 37 [ang. Tb. Multia], A. L. Backm. FI. p. 26, Jul. p. 21 (O b. Uleaborg] 4fvensom F. Tridg. 1909 p. 127 [Ob. Ylitornio Jolma). Har och dir odlas i traidgardar som slingervaxt Tr. peregrinwm Jacq.; Sel. ann. Se hairom dfven A. L. Backm. Fl. p. 26 (Om. Lappajarvi). Fran Om. Lappajirvi omnimnes dessutom odling af Tr. canariense och Tr, Lobbianwm (Hook.]: A. L. Backm, Fl. p. 26. Harvid bor ihag kommas, att enligt (EK. Lindgren) G. Léwegren, Handbok i svensk trad- eardsskotsel VI, Andra uppl., Norrképing 1884, p. 270 ar Tr. canariense Hort. synonym till Zr. peregrinwm Jacq. Linaceae, Linum usitatissimum L. In tota fere Fennia colitur, maxima autem copia in parte media; tn- promis ~m parte maxime australi interdum efferatur. Odlad i stérsta delen af Finl., var. hewmle (Mill.) »cult., sed etiam ing. Fenn.»: Fries; »colitur in omni fere Europa et hine inde . . . etiam subsponte occurrit. Patria vera ignota»>: Nym. Consp. p. 125. Al. »férvildad har och dar»: Bergstr. p. 131. — Ab. fq: A. Nyl., patagligen f6rvildad; »yl. viljelty ja usein vahisen metsistynyt»: Caj. Kasvist.; [Nystad] »v. 1895 yksi kappale Saunasillan tien vieressd, v. 1896 —97 useampia»: Séd. — Ny. >rarius ut efferata obviam»: W. Nyl. — Ob. Uledborg Toppila Arligen, fatalig: Zidb., jfr Brenn. Obs. ; »kylvémailla, jyvikaatopaikoilla, puutarhojen laheisyydess’ y. m. s. paikolla satunnai- sena, (Usein) pihoilla>: Leiv. putk., jfr Leiv. I afseende 4 artens odling far jag frimst hanvisa till den fullstan- diga framstallningen i Elfv. Ant. p. 92—93 jamte atf6ijande karta, som afven ingar hos Elfy. i Atlas. Hiaraf framgar, att linet odlas »allmént till 104 Linaceae. 63° (Oa. Lillkyr6), sardeles i Tavastland, mindre till 64° (Om. Lohtaja)>: Alc. III, jfr afven Ign. Geogr. p. 348, Elfv. Kult. p. 147—-148, Elfv. Ant. p- 18, Elfv. i Atlas p. 5, floror etc. Har ma tillaggas f6lj.: Linet upptages redan af Till. Fran slutet af 1700-talet nimnes: »I Liaingelmaki, Orivesi, Palkane, Lammi, Janakkala och Hauho Socknar idkas den mesta Linsa- ningen»: Tuneld p. 392; »Li&ngelmaki- och Orivesi-boerne 6fverga alla andra i Finland i anseende til Linets skétsel och godhet»: |. c. p. 392 not {jfr hérom Elfy. Ant. p. 93). — Kb. Juuka taiml. allm. odlad 1900: Seel. ann. Fran de nordligaste delarne af Finland nimnes: Ok. »I Paltamo ar val Linplantering férs6kt; men i anseende til langsam Wark6éld och tidig Héstfrost, har den intet velat lyckas>: Jul. p. 21. [Kianta]}»vilj. hary., tavattu jonkun kerran niuk.»: Kyybk. -— Kp. Lin sags alls icke: Bergroth i Medd. XXI p. 19. — I Ob. Rovaniemi har linodlingen bedrifvits »med ringa framgang>: Fellm. Anteckn. I p. 290. Enstaka férs6k hafva dock lyckats t. o. m. nordligare; si namnes, att Ofvertornea [pA svenska sidan] »larer vara sista och nordligaste stallet i Skandinavien, dir linfré sas och dar linet verkligen trifves och viixer>: Zetterstedt I p. 124. -— Linodlingen har ej lyckats {i Lk. Kemitrisk] och 4r efter gjorda mindre férs6k aflagd: Fellm. Anteckn. I p. 273. — Fran Li. Toivoniemi uppgifves: Har foér- traffligt lyckats, mognat och vuxit till ovanlig langd: Nordling p. 307. Afven fran Li, Svanevik omtalas odling af lin, ehuru fréna ej mognat: Schiib. p. 331. Enligt Statistisk arsbok fér Finland 1906 p. 85 utgjorde skérden i hela landet ar 1888 1,902,319 kg och 1889 1,799,482 ke. Enligt de utdrag jag gjort pa statistiska byran utgjorde skérden 1888 i hela Uleaborgs lin 1,349 ke [»158,7 L®>], hvaraf i Haapajirvi harad 1,262 kg [21485 L®»]; 1889 voro motsvarande siffror 1,976 kg [2232 '/2 Lt®»] och i Haapajirvi 1,823 kg [»214 '/2 L®>]. Den senaste uppgift jag sett ar, att skérden i hela landet ar 1904 utgjorde 1,161,549 kg: 1. c. Haraf framgar, att linodlingen under senaste tid nagot aftagit. Sin kulmen uppnadde den ar 1888, da den, sasom naimndes, utgjorde 1,902,319 kg: Lc. — I ett kommittébetinkande angaende linodlingen af 1909 kon- stateras, att skdérdebeloppen f6r lin fran 1,560,872 kg ar 1878 nedgatt till 990,250 kg 1906: Hufvudstadsbladet 1909, N:o 259 s. 8. Afven n&gra speciella uppg. om ett dylikt aftagande f6religga, se t. ex. Renv. p. 18 [fran Ab. Muurila] och jfr Elfv. Ant. p. 92. Uppgifter om linodling har jag f. 6. antecknat: Tuneld p. 482 not och 516, Moberg Nat. p. 136—157, Moberg Klim. p. 81—82, Moberg Klim, II p. 64, dar uppg. fran Ylitornio anféras, Caj. Kasvist. (se ofvan), Rosb. Kyrksl. II p. 44, Medd. XXV p. 12, Elfv. p. 119, Norrl. On, p. 24, A. L. Backm. BI. p. 25, Leiv., men denna férteckning gér ej ansprak pa fullstandighet. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 105 I tradgardar odlas ratt ofta som prydnadsvaxt Linum grandiflorun Desf. Hirom nimnes fran Pajala pA svenska sidan om Tornea elf: gar bra: Birg. p. 61; se afven A. L, Backm. Fl. p. 26. — L. rosewm, som om- namnes fran Li. Toivoniemi sa’som odlad pa kalljord: Nordling p. 315, torde val afse L. yrandiflorum. Linum catharticum |. In Alandia satis frequenter, ceterum passim vel satis raro in vicinitate litoris austro-occidentalis et lacuum Ladoga et Onega, sed in Fennia interiore nisi raro aut rarissime non invenitur; ad septentrionem versus saltem usque ad 62° 40’ procedit. Kalm; in pratis humidis (st fq): Prytz; Eur. omn. exc. app: oats) iNymsiConsp.* p. 126; exe. etiam Fenn. bor. (cum Lapp.): Nym. Suppl. p. 71; in Finlandia austro-occidentali haud raro occurrit, ceteroquin in Finlandia australi usque ad 62° 55’ plus minus rarum: Schedae p. 87, vide etiam DC. Prodr. I p. 428, Led. I p. 425, Lindr. Lisat. p. 13 et Liro Ured. p. 557. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; Briindé et Kumlinge st fq: Bergr. — Ab. p: Zett. & Br.; par. Gustafs Lypérté et Kaurissalo, Inié st fq: Bergr.; Pargas p: Adl.; Pargas st fq: Arrh. Ann.; Hiitis p — st fq: Arrh.; |Bromarf st fq: Sand.; Pojo (fq): A. Nyl.; (p): Sel.; Lojo Hiitis: Hels. ; Lojo in insulis in Lojo sjé ex. gr. Mangsén: His.; Lojo Isosaart: Ohrnb.; Vihti (p) velut Irjala Kailaissuo: Printz, efr Flinck; (Vibti] r, a me non visum nisi in prato ad sinum inter Tarttila et Vaakkyli, Irjala in prato »Storingen» (KE. G. Printz): Flinck; Vihti Kirjava in prato ripario infra calcarias: Wecks. muist. ; Vihti Olkkala Joensuu: E. af Hiaillstr.; Vihti ra. 1902 in Paaks- lahti, sed his proximis annis non ibidem repertum: V. E. Broth., cfr etiam W. Nyl. p. 205; Mietois st r in litoribus circa Tervois et ad ripas fluvii Mynijoki a mari usque ad Lehtis: Caj. Kas- vist.; Nystad st fq in taeniis: Hollm.!; spec. in PI. Finl. exs. N:o 283 a. in Nystad Birkholm Kipyli leg. Hollmén, fere in omnibus litoribus et ad Sorvakko prope »Beckman’in lihdetta»: Sod. — Nyl. Ekenas Danskog, Tviirminne Storlandet st ep, Bjérkskar st cp in prato ripario: Hiiyr., cfr A. J. Silfvenius in 106 Linum catharticum. L. Y. 1904 p. 275; Inga ad Fagervik, ad templum principale et in taeniis st fq, Sjundea Myrans et Pikkala (Nerv.!): His., spec. ex Inga N6t6n in taeniis!, cfr Lindr. Lis&ét. p. 13; Inga Degerby prope Svenvik (!): Brenn. Vaxtf. p. 78; Esbo, Kyrkslatt Edes! cp: Kihlm.; Kyrkslatt Smeds: Rosb. Kyrksl. p. 109; r Sdrnas: W. Nyl.; Helsingfors Kampen 1876!, postea non repertum (cfr Brenn. For. p. 129], Sibbo Léparé, Borga Svartbiack L6k- holm (Fastberg): Sel. ann. — Ka. nondum observatum, sed verisimiliter indagandum. — Ik. Konnevits: Fl. Kar.; Kakisalmi (Tengstrém): Chyd., spec. leg. W. Nylander!, cfr de ambobus Malmb.; Pyhajairvi: M. Werving!; Uusikirkko Uusisaha in prato prope amnem Raivola: O. A. Gréndahl!; Valkjarvi Pahkinaémaki!, Pyhajarvi Larjava!: Lindberg, [vide etiam Meinsh. p. 70 et XXIII}. Sat. Ulfsby: Malmgr., spec. e Kallfjard!; Raumo: Wirz. ann. et W. Wallenius in dupl.!; Euraaminne (!) L[lavais: KI. Wahlman! {Ale. errore typographico scripsit Havais, Liro Ured. p. 557 Ivalois); Bjdrneborg: A. N. Nordblad in herb. lyc. n., cfr Hayr. bjorneb.; BjOrneborg tantum in Kumnis!, ubi p et st pe — st ep in pratis humilibus, litoralibus, carice obsitis, arenosis: Hayr. Bjorneb., cfr l. c. p. 40 et 46. — K1. Kirjavalaks: Chyd.; Parikkala (!) rr Suruma&ki sp: Hann., cfr Lindén p. 137; Parik- kala Kangaskyla Nurmi: J. Lagervall!; »p in Sortavala (Berg- strom) et Impilaks (!) (Backman). Ad Kirjavalaks Lahentausta nonnullis locis cpp vidi, in Ruskiala quoque ad lapicidinam mar- moream»: Norrl. Symb.; Sortavala Rausku in prato sicco: E. W. Suomalainen!; Pialkjarvi Pirttiniemi: Hjelt Ant. p. 65! — Kol. in reg. silv. fq, ad Mandroga st r: Elfv., spec. e. Nikola!; Petrosavodsk: Kihlm.; permultis locis, inprimis in vicinitate lac. Onega, sed etiam ad flumen Svir et haud procul ab Ostretshina: Caj., cfr Medd. XXV p. 25 et Liro Ured. p. 557, spec. e Pe- trosavodsk Dreflianka! Oa. Kristinestad: Malmgr., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135. — Sb. vide infra. — Kon. st r Selki, Gorka — Suunu, Pert- tiniemi!, Kiappiaselk&é (Simming!), in Saoneshje per partem bor. or. (Schungu—Padmosero) in collibus campisque quoque aridis fq, in primis iuxta litt. Onegae, Velikaja-guba: Norrl. On., cfr Giinth. p. 35 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Dvorets et Verchne- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 107 lamba complur. locis, Valkiamaki, Tolvoja in insulis: Kihlm. ; multis locis in vicinitate lacus Onega usque ad Kishi: Caj.; epp in insulis ad Kishi {»Kiischi»| et Sennoguba: Cajander in Medd. XXV p. 26. »In pratis et campis pinguioribus per provincias meridionales et medias»: Wirz. pl. off.; uppg. ar ej fullt riktig, lika litet som storsta delen --} af Finl.: Fries. I Norge gar arten emellertid anda till 68° 56’—57': Norm. Fl. Overs. p. 185. —- Ny 1. Mantsala: elev Reuter i dupl.!; uppg. férefaller osiker. — Sb. Kuopio: A. H. Petander!, jfr Medd. VI p. 256; da fynd- orten ligger alldeles afskildt fran artens 6friga utbredningsomrade, ar det méjligt, att den endast varit tillfallig harstades, jfr Herb. Mus. Fenn. I p. 135. Arten upptages emellertid utan reservation fran Kuopio t. ex. Ale. III, Mela Kasy. V etc. Dess nordgrins skulle da vara 62° 55’. Af former upptages var. minimum Hartm. Al. och Ab. observerad pa nagra stallen vid strinder: Bergr. — Den omnamnes afven i nagra opublicerade vaxtférteckningar, men torde som form sakna betydelse. Exemplaren i Pl. Finl. exs. N:o 283 b. aro tagna »Ab. opp. Nystad Birk- holm in prato iuxta litus» af Hollmén. Geraniaceae. Geranium sanguineum L. In Alandia, unde ad provincias vicinas disseminatum est, satis frequenter (— frequenter) provenit; ad septentrionem versus non certo longius quam ad 60° 45', ad orientem versus ad 41° long. fere procedit, sed unico loco etiam ad 13° 5' long. lectum est. Ultra hos terminos raro subsponte occur?it. Till.; Kalm; in collibus dumosis asperis Finl. austr. minus fq: Prytz; in (nemorosis) Alandiae et prov. maxime merid.: Wirz. pl. off.; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn.| exc. etiam Fenn. plur. (adest in sola mer.-oce.) cum Lappon.: Nym. Suppl. p. 76; in Al. st fq obvium, in Ab. et Nyl. in vicinitate maris st r aut r oceurrit: Schedae p. 86, vide etiam DC. Prodr. I p. 639 et Led. I p. 460. 108 Geranium sanguineum. Al. (fqq): Bergstr., cfr 1. c. p. 5; fq: Bergstr. Beskr.; st fq: Arrh. & K.; fq et saepe cp in Alandia continenti, quae di- citur, ut etiam in taeniis par. Lemland, Fégl6 et Kokar, inpri- mis in Clivis lapidosis et pratis frondosis [»l6fangar»|: Arrh. ; multis locis {in Geta et Hammarland] partim cpp: Ch. E. Boldt; (Sund| in omnibus fere clivis pratorum {»angsbackar»] lapidosis: Prim. p. 65; fq in parte media et occidentali: Bergr., cfr Medd. XX p. 37. — Ab. Korpo Kalo: Tengstr.!, cfr Bergstr., Zett. & Br. et Rupr. Diatr. p. 24; Korpo Hiassl6, in pratis et lucis [>locis»| st fq et cp invenitur: Granit!; Korpo Tvegyltan in prato silvatico: A. Dahl!; Inié Lahdenholm: Bergroth!; Lemo: A. Grunér in herb. lye. n.; Hiitis Tunnhamn st cp: Arrh.; Uskela: Hollm.; Kimito: A. Ramsay!; Bromarf Hangéby Hamn- holmen duobus locis st cp: Hayr., cfr Hayrén in Geogr. F. T. 1905 p. 204; in taeniis Nystad, Puttsaari: KI. Wahlman!; Ny- stad p: Hollm. — Nyl. Ekenas Tvarminne (!) in insula Ko- nungsholmen cpp, ad stationem zoologicam cpp, Kallvassa st ep, Hasselholmen, forsitan etiam in aliis locis insulae, Hast6-Bus6 pee, Hasto! nune st pe, Busd in promuntorio sito exadversum iter, quo cursus est navibus, st cp, Alglo in tribus locis st pe = st cp, denique in terra continenti ad fretum contra insulam Tvir- minne: Hayr., cfr Hayr. Ber., Geogr. F. T. 1900 p. 228 et de Tvarminne etiam Hufvudstadsbladet 1903 p. 198, Sydvast 1904 p. 602, L. Y. 1904 p. 275 etc.; spec. in Pl. Finl. exs. N:o 280 Ekenais Tvarminne Krogen! in declivi montis inter corylos leg. Palmén; Kyrkslatt in Kyrkogards6 etc.: Rosb. Kyrksl. p. 109; Borga in ultimis taeniis maritimis in insula Porté: Sel. O. Nyl.! Sat. Bjérneborg: Malmer.; Bjérneborg Aittaluoto: K. Schantz!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135, Ale., Hayr. Bjorneb., Hayrén in Medd. XXXV p. 55 ete. et vide infra. »Eur. exc. Norv. bor., Suec. bor. Ross. bor. . . .»: Nym. Consp. p. 136; uppg. riittas af Nyman sjalf (se ofvan). »Cop. in Fennia merid.> : F]. Ingr. p. 229; uppg. maste anses hanféra sig till Kal6 (och Aland). — Ab. Lojo stenig fangsbacke 1891 (elev Edv. af Hillstr6m): Arrh.; uppg. maste bekraftas, jfr under Sat. — Sat. F6r min del misstinker jag starkt, att uppgiften fran Bjérneborg hinfoér sig till en tillfallig forekomst, da arten ej sags i Bjérneborgs-trakten af Hiayrén, som dock undersékte just de stallen, darifran arten uppgifves. IThagkommas bor vidare, att Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 109 arten icke sA sallan odlas och tamligen litt férvildas. Atminstone a Jar- ventaka i Karkku hade den icke blott spridt sig i tradgarden, utan afven i dess allra narmaste grannskap och bibehdll sig darstades under manga ar. Uppgifterna fran Ta, och Oa. anser jag otvifvelaktigt hanfora sig till en dylik tillfallig forekomst, ehuru i Mela Kasv. V arten endast i O a. betecknas s&som tillfallig. N&amnas bér emellertid, att Hayrén i Medd. XXXV p. 55 papekar, att den méjligen blifvit utrotad 4 Aittaluoto. I sammanhang harmed kan nimnas, att arten i Norge gar till GIeRIOF: Schiib. p. 116, i Sverige till Medelpad: Hartm. p. 214. — Ta. Saaksmiaki Walkiakoski Lotila: R. Granberg!, jfr Rosb. Utk. p. 220; »quoque in Ta. forte eff., sed eodem loco (in clivo graminoso) per complures annos floret (P. W. Granberg)»: Herb. Mus. Fenn. II p. 135, — Oa. Wasa nara Hof- rattshuset: V. Brander!, jfr Malmgr. och Ale. III. Enligt anteckning vid exemplaret ej aterfunnen af Malmgr.; da ej heller Laurén upptager arten, torde dess férekomst hir med allt skil kunna betraktas som rent tillfallig. Geranium pratense L. In Fennia orientali usque ad 67° 10' procedit et multis plagis copiose provenit, in Fennia occidentali raro et cis 42° long. vir nist efferatum occurrit. In pratis litoralibus Maris albi occidentalis usque ad Kanta- laks Lapp. ross.: Spic. II p. 10; Fenn. et Lapp. (bor.) or.: Fries; Eur. omn. exc. Scand. bor... . ceterum saepe cultum et subspontaneum: Nym. Consp. p. 137; Lapp. or. indicatur in territ. Kola +) et Imandra: Nym. Suppl. p. 77, vide etiam DC. Prodr. I p. 641—642. Ab. Vibti prope Nummela: Tikkanen & Hult herb.; Vihti r in prato prope pag. Pietilé: Printz in dupl.!, cfr Flinck et vide infra. — Nyl. Esbo Ahlberga: Tikkanen! — Ka. Lavan- suari: E. Nyl. Ber.!, cfr Brenn.; r [Viborg] Vainikka (Nerv. !): Malmb.; Viborg in declivitate valli exteriore [»glacisen>] ad Saunalahti 1880: Sel. herb.; Viborg »Huttu-Tuomaan kentté» in fossa arenosa: A. J. Silfvenius in Hayr. herb. — Ik. Pyha- jirvi Konnitsa ad fossam iuxta hortum (efferatum ?): Lindberg!; (hic illic: Meinsh. p. 73). Sat. vide infra) — Ta. Lammi: alumn. Lagerblad in dupl.!; rr Padasjoki ad viam versus Saksala: Norrl. s. 6. Tav., ‘) Vide infra. 110 Geranium pratense. spec. leg. E. Lang! {= Wainio|; Sysmi& prope templum ad viam publ., Nya Olkkola!, Rantala, Nuoramois: Unon.; in Sysma certe spont.: Unonius in litt.; |par. Gustaf Adolf] in parte australi paroeciae (st fq), sed in parte septentrionali omnino deest : Bonsd.! — Sa. Imatra (Gobi & Tranzschel p. 75): Liro Ured. p. 116 {sub Ka.|; Lauritsala prope oppidum Villmanstrand in prato (H. Buch 1901): Sel. herb. — KI. r in par. Kurkijoki '»Kronoborg»|: FI. Kar.!; Kurkijoki pag. Otsanlaks in prato Ryyha: E. Juslin!; Sortavala inter deversorium Leskel& et Impi- laks: Enw. hav. — Kol. Nimpelto!, Petrosavodsk: Caj. et Cajander in Medd. XXV p. 27. Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Julkula! — Kb. Kide Hvilo- dahl: U. Telén!; Liperi: Hasselbl.; Repola Vuosiniemi! et Koroppi haud cp: Wainio Kasv. — Kon. r Dvorets! in gra- minosis duris, Perttiniemi (Kullhem !), in Saoneshje prope Schungu: Norrl. On., cfr Giinth. p. 35; r Santalo: Ispol. p. 60. Ok. Kajana: Lonnbohm in Bot. Byt. et K. E. Linden! in Brenn. herb. {hoe loco verisimiliter adventicium|; r {Kianta| Juntusranta prope Kyr6é: Kyyhk.!; Kianta etiam ad Jokela in pago Ruhtinansalmi st cp: Kyyhk. litt., vide etiam infra. — Kp. aucta frequentia a Repola usque ad pag. Oulanka, in vicinitate pag. Uhtua vix cp, sed in pago R6hé in par. Uhtua et inde ad septentrionem versus quam cpp in parte australi praefecturae Archangelsk, loca maxime occidentalia sunt pagi Vuokkiniemi et Kiimasjarvi: Wainio Kasv.; |Solovetsk! et] ad Kaltalaks inter Kemi et Keret!: Selin; in parte australi st fq — fq, in parte media fq et ex omnibus pagis adnotatum, etiam multis locis in vicinitate Jyskjarvi: Bergr. Ant., spec. e pago Sarkijarvi!; r Paadane in pago ad templum: Ispol. p. 60, vide etiam Lindr. Lisat. p..11, Liro Ured: p.. 116-11 7.er ler pene: Kuus. r et pe Kantoniemi! [ad Tavajarvi, spec. leg. M. & J. Sahlberg!, qui nomen scripserunt Koutaniemi|, Valijarvi (Nyberg!) et Akso: Wainio Kasv.; Paanajiirvi Kauppila, Rontti ad septentrionem versus ab Alakitka spec. solitaria, etiam Mul- tila in praedio Lyhytniemi (V. Brenner): A. L. Backm. comm. — Kk. ad Kankahinen ad septentrionalem partem lac. Paajarvi haud obvium neque ad Vartiolampi et inde ad occidentem ver- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 111 sus: Wainio Kasv., vide ceterum sub Kp.; pag. Suvanto: Bergr. Ant.!; Kiimasvaara ad Pistojoki prope fines par. Kuus.: V. Brenner comm.; Keret: F. Nylander!; Knjisha: [N. I. Fell- man] in dupl.!; Ruvajarvi |forsitan Ruanjarvi], Koutajarvi et Knjasha: Mela Pl.; Koutajarvi: Enw. ann. Lim. usque ad pagum Kantalaks st pe in pratis: N. lL. Fellm., spec. e Kantalaks in dupl.!, cfr 1. c. p. XXI, XXVI, XXXVIII et Beket. p. 554, vide etiam Spic. [supra]; Seredna ad Kantalaks, Kantalaks in ruderatis et agris, Umba, Porjeguba: Mela Pl.; Umba in saxosis nemorosis prope pagum: Kihlman! — Lv. Olenitsa: Mela PI. — Lp. Devjatoi (forsitan adv.|, Tshapoma et Ponoj: Mela Pl.; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280. DA arten dels odlats, dels 4nnu, ehuru sillan, odlas i tridgardar, forefaller det, som om flere uppgifter skulle hinféra sig till odlade exemplar eller Atminstone till en tillfiallig forekomst; mdjligt ar dock, att arten utbreder sig alltmer At vaster. — Ab. Abo Kuppis icke odlad: Ilmoni i dupl.!, jfr Ale. och Alc. III; arten férefinnes i stor maingd vid Kuppis, men knappt ursprungligen vild. Afven i Sagu Karuna: Arrh.; mdjligt ar, att arten pa det sistnimnda stallet ar vildt vaxande; S:t Karins >in prato iuxta viam»: A. Dahl!; Nagu: A. G. H.!; manne vild? Angdende forekomsten i Vihti nimnes: »Pietila Alitalo gardsplan, dir den antagligen for lang tid tillbaka blifvit planterad; enligt Printz skulle den vixa pa en iing invid Pietila by, hvilken uppgift 4fven ingar i Alcenii Flora; an- tagligen da forvildad fran namnda girdsplan, enar man numera blott kinner den dirifran, Finnes afven pA Oravala gArdsplan, enligt uppgift for langesedan planterad. Afven antraffas den, men med hvita blommor, i Harkoili Nissola tradgard, ar 1891 planterad med plantor fran tridgards- miastare Stenius i Helsingfors»: Flinck. — N y 1. Sjundea Pikkala forvildad: Kihlm.; Esbo (eley Ester v. Christierson): Arrh.; sannolikt ar arten hiar- stiides tillfiillig, — I Kihlm. Beob. p. 17 upptages G. pratexse fran Hel- singfors, men denna uppg. hanf6r sig sannolikt till Botaniska tradgarden. Borga Stor-Kroksnés pa gardsplan tillfallig, sedermera utgangen: Sel. ann. — Ka. Malkia sluss planterad?: Wainio ann. — Sat. [Bjérneborg| Vias- vesi 1904 (Kerstin Lindstrém enl, Fontell), Luvia 1906 (Hjérdis Wikman enl. Fontell), Luvia Sassila Koivukari och odlad pa prastgarden (E. Her- monen): Hiyr. Bjérneb. Sannolikt ar arten tillfallig i dessa trakter; be- mirkas ma i detta sammanhang, att en del hithérande uppgifter hiir- stamma fran skolelever. — Karkku Kulju tradgard under manga ar (atminstone 1876—1889), men torde ursprungligen varit odlad; férgifves eftersékt 1898 0. 1899, men aterfunnen 1905-1909 4 en nirbelaigen plats: Hjelt! — Spridd pa manga stillen kring Kyréfors: Printz comm (1903), jfr Sola Flor. p. 88!; jag formodar, att arten afven har ir tillfallig. Namnas 112 Geranium pratense. bor, att finsk benimning pa arten upptages fran Punkalaidun: L, Y. 1907 p. 191. — Ta. Tavastehus park: K. Collin in dupl.! och tradgarden Stjar- nan: ©. Collin i Bot. Byt.; antagligen férvildad. Hollola tradgard: W. Ruin i herb. lye. n., méjligen odlad. — Oa. Toikko: eley Ehrstr6ém i dupl.!, jfr Desideratkat. p. 21; appg. torde vara tvifvelaktig. Gamla Wasa: Alc. och Ale. III; manne ej arten har varit forvildad? F6r min del sag jag G, pratense hirstiides ej langt fran kyrkan d. 11 sept. 1893. [Vasa ang- kvarn] enstaka 1885: Laurén i Medd. XXII p. 40. I Laur. Vaxtf. upptages arten alldeles icke. — S b. Finsk benémning pa arten upptages fran Pieksa- maki: L. Y. 1907 p. 165. — Ok. r »Kajaanin kirkon luona Korhosen potaatti- maalla ja korttelissa»: Must.; Brenn, Obs. betraktar arten harstades sasom forvildad, hvilket sannolikt 4r riktigt. I Brenn. Obs. anféres Kantoniemi under Kianta, men, ehuru pa etiketten star Kianta, antager jag, att hirmed afses Kantoniemi i Kuus. (se ofvan). — Ob. Uppraknas sasom férvildad [fran Uleaborg] af Leiv. — Li. Utsjoki: 8. Castrén p. 353; saikert beroende pa nagot misstag, — Lt. »ad sinum Kolaénsem»: N, 1. Fellman!, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 65 och 135, Mela Kasv. V etc.; da N. I. Fell- man i sitt arbete uttryckligen namner, att artens nordgrans ar Kantalaks, ar jag tamligen 6fvertygad om, att ndgot misstag féreligger afven i af- seende a Lt. Angiende artens férekomst pa ryska sidan om den naturalhistoriska grinsen foreligger ett stort antal uppgifter; se t. ex. Fl. Samoj. p. 9, Bot. Not. 1900 p. 242, Caj. Wester. p. 10, Liro Ured. p. 330 ete. Af former upptages var. parviflorwm [Ny]. Lovisa| Nyvik (Iverus): Selan 1 Medd. XXIV p. 21. Angaende en hvitblommig form se under Ab. Vihti p. 111. Geranium silvaticum L. In tota Fennia et Lapponia, excepta tantum regione alpina superiore, frequentissime aut frequenter et saepe co- plose--coptosissime provenit. In maritimis tamen frequentia plerumque minuitur. Fq vel fqq +) in tota Fennia inveniri omnes fere auctores indicant (exceptiones vide infra), cfr Till., Till. Icon. 33 [haud bona}, Kalm et Prytz; cum var. maxima pars Fenn. et Lapp.: 1) Flinck, V. E. Broth., Wecks., Stenr. (etiam cp), Blom, Leop., Norrl. s. 6. Tav., Borg Tiet. (saepe st cp), Wainio Tav. or., Hult, Broth., Mela, Axels. Putk. (st cp), Norrl. On., vide infra, Must., Kyyhk. (etiam cp), Keckm., Brenn. Obs., vide infra; fqq —fq: Lindén et Bergr. Ant. (in Kp.); Elfv. Ant., vide infra ; [Pudasjirvi] »paikotellen hyvin tiheisti» : Martik. p. 36. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 113 Fries; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 137, vide etiam DC. Prodr. I p. 641, Led. 1 p. 464—465, Borg Beitr. p. 99, 116, 133 et 141, Liro Ured. p. 115—116, 274 et 275. Lapp. fenn. fq et interdum cp: Hjelt & H.; [fq enum.: Birg. p. 100;| in campis et pratis graminosis declivibus ferti- lioribus riparum nec non in lucis silvisque frondosis subhumidis fq provenit: Blom Bidr.; per partem silvaticam, subsilvaticam et subalpinam omnium Lapp. vulgatissime, ut etiam in inferal- pinis et radicibus alpium [Nordlandiae| Finmarkiaeque . . . fq, nec non in salicetis siccioribus alpium inferiorum p: Wahlenb. p. 183; fq: Fellm. Lapp.; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodan- kyla, Inari et ad Paatsjoki usque ad K6ngiis prope Mare gla- ciale: Wainio Not.; fq in reg. silv., compluribus locis in campis herbidis in reg. subalp. montium Saariselka, ad rivulos reg. alp. in Lupukkapé&é usque ad 500 m: Hult Lappm., vide etiam Borg in L. Y. 1899 p. 157; in ripis fertilioribus rivulorum, ubi una cum Trollio europaeo plerumque occurrit, in clivis graminosis vel herbidis, nec non in lucis et silvis frondosis humidis reg. subsily. et subalpinae fqq cp, secundum rivulos st fq quoque in reg. alpinam progreditur; varietates lilacina et parviflora multis locis, ex, gr. ad Tenojoki, vix minus frequenter quam forma genuina proveniunt; Pietarlauttasoaivi NO 373, Hammasuro h. 382, Tuarpumoaivi NO 278, Peldoaivi N 500, Kudossuvannon- pai N 369, Ailigas SV 389: Kihlm. Ant.; e permultis locis enum.: Norm. FI. Spee. I p. 280-281, vide etiam blytt p. 1104, Hartm. p. 215 ete. — [L, ent. reg. subalp. et silv. fq: Lest.; fqq —fq secundum ripas amnium et in vallibus rivulorum reg. subalpinae, st r in reg. alpina, a Tenonmuotka ad Jokkasjaur st fq, sed ceterum in hac regione non adnotatum, nisi ad declivem australem montis Angeloddi (672 m) et cp ad infimum montem Mehkasvaarri: Lindén Bidr., vide etiam Norrl. Lappm. p. 261 et 262.) Lapp. ross. locis graminosis fertilioribus per totam Lappo- niam fq: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLVII, Fellm. Ind. et Beket. p. 554; fq circa Nuotjavr et Nuotjok: Lindén Ant., vide infra, vide etiam Lindén Beitr. p. 16, Broth. exk. p. 78, Broth. Wand. p. 5, 9, 11 et 13, Kihlm. & Palm. p. 9, Kihlm. Ber. p. 23 ete. Typis Impr. **|, 1910. 8 114 Geranium silvaticum. Ab. Pargas fq —st fq: Arrh. Ann.; Bromarf st fq: Sand. — Nyl. Ekenis st fq: Hayr.; Helsingfors knappt mer an ganska allman och spar- sam: Kihlm, ann.; »f6rekommer pa Lappviksudden, men jag har ej obser- verat den pa holmarna i Helsingfors skargard»: Sel. ann.; >dr, savidt jag funnit, ratt salls. vaster om Borga viken i Borga granregion; 6sterut at Perno till finnes den allmainnare, men icke ymnigt»: Gadol. 1890; (Hogland} p: Brenn. Se 4fven langre fram. — Ka. Lavansaari [E. Nylan- der!}: Brenn. — Sat. R och st pe—st ep [Ulfsby] Gammelby nira tings- garden, [Bjérneborg] Pihlava nara folkskolan. Lundar, men endast pa krosstensgrus fran istiden. Hvittisbofjard pa torrare stallen: Hiyr, Bjérneb., jfr Hayr. vaxtl., dar det betonas, att arten endast finnes pa tva stallen i Bjérneborgs-trakten. — Kol. fq —fqq, »certe etiam in reg. aren. occurrit, quamquam non adnotatum»: Elfv. — Oa. ganska allm. inuti lancet, saknas vid kusten, vastligast antraffades den i V6ra! Andiala by, Storkyré Vandelé by: Laur.; senare namnes: st fq och fq inuti landet; vid kusten r vid aldsta vagen mellan Wasa och gamla staden: Laur. Vaxtf. — Om. r vid kusten, allman uppe i Jandet: Hellstr., jfr 1. c. p. 187; fq — st fq: A. L. Backm. FIl., dar nairmare upplysningar lamnas, jfr 1]. c. p. 137, st fq: Tenn. — Ob. st fq i skogarna: Jul. p. 290; i Ob. Ok. och Om. fqaq, i de nordligaste och ostligaste trakterna fq: Brenn. Obs., dir flere detalj- uppg. anfé6ras; [st fq, omkr. Haaparanta mycket varierande: O. R. Fries p. 160}. Betraffande de standorter, pa hvilka arten f6rekommer, n&mnes fran Kon.: »in nemoribus, lucis frondosis, populetis aliisque silvis fron- dosis populo immixtis, devexis et campis fertilioribus, graminosis vel herbidis silvaticis et saepe etiam in abiegnis ep —cpp»: Norrl. On, An- gaende f6rekomsten i Lapp. ross. tillaigges: fq lings Nuotjoks strander, fqq Ofverallt pA Nuotjavrs strinder. Ofverhufvud fq lings 4- och biick- strinder och i dalgangar i skogsregionen pa hvardera sidan af Nuotjok och kring Nuotjavr; fq afven i dalgangar och pa lagre sluttningar i fjall- trakterna pa syd6éstra stranden af Nuotjavr, men ¢cke antritfad hégre upp pa fjallsluttningarna i sjalfva reg. alp.: Lindén Ant. — Om artens fére- komst 1 angrénsande delar af Sverige uppgifves, att »fa vaxter genom sin allmanna f6rekomst [iro] mera karakteristiska f6r porsregionen» : Bot. Not. 1883 p. 160. I Medd. XVIII p. 264 uppraiknar Kihlman Geraniwm silvaticwin bland arter, som i Helsingforstrakten dro litorifoba, I Medd. XXIX p. 24-25 bestrider Brenner férekomsten af dylika litorifoba arter och upp- riknar nagra fyndorter f6r nyssnamnda art i hafstrakten. | Medd. XXXIV p. 130 papekar Brenner yttermera dess ymniga upptraidande i Inga soc- kens skargard, t. ex. pa 6n N6t6. Af de ofvan anférda uppgifterna fran Nyl., Sat. och siarskildt de fran Oa. och Om. framgar dock otvetydigt, att arten 6fverhufvud ar sallsyntare i kusttrakten 4n i det inre af landet. Af senare férf. ar, savidt jag vet, Bergr. den enda, som upptager arten Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 115 sisom allmiin afven i hafstrakten. En del aldre f6rf., sasom His., W. Nyl. m. fl., torde icke egnat saken sirskild uppmiarksamhet. I afseende 4 andra ter, t. ex. Seel. O. Nyl., Malmb. och Malmgr., bér ihagkommas, att i de af dem undersékta omradena fr den inre delen alldeles 6fvervigande 6fver kusttrakten, hvarfére frekvensen fér Geranium silvaticum, da delarna tagas i ett sammanhang, maste vara hog — till de sistnimnda ansluter sig Brenn. Obs. Namnas kan, att redan Ruprecht fann, att arten i Samojeder- nas land ej férekom vid kusten: Fl. Samoj. p. 28. Af former ar f. parviflora y. Post saikert ratt allmiin i hela omradet. Angaende densamma jaimte de f6lj. formerna nimnes: »Formae /ilacinac vel albineae et parviflorae per totum territorium haud raro proveniunt> : Herb. Mus. Fenn. II p. 155. Dessutom mirkas f6lj. uppg.: Ab. icke siill- synt tillsammans med hufvudarten: Sel.; [Vihti] tagen pa en bergbacke vid Nummela station: Flinck; »ff. parviflora, lilacina ja albiflora eivat ole vallan harvinaisia»: Caj. Kasvist. — Ny 1. st fq, (pe): Stenr.; Inga Svart- back: Brenner i Medd. XXIX p. 24-25; Inga N6té: Brenner i Medd. XXXIV p. 130, dar formen yttermera beskrifves. — Ik. Teravala (Nerv.), Muola: Malmb. — Sat. p: Hjelt. — Ta. flerst.: Leop. — Sa. (st r): Hult. — Kol. Nikola: Elfv. — Sb. (r): Mela. — Kon. »ad Perttiniemi, Mundjarvi et Schungu vidi»: Norrl. On.; sdgs afven timl. allm. bade med jjusa och mérka blommor kring Dvorets, Hallijiirvi, Kivatsh, Tiudie, etc.: Kihlm., jfr under f. lélacina. — Ok. Paltamo, Kajana, Sotkamo, Vuokatti: Brenn. Obs.; [Kianta] »seki sinipuna- ettaé valkeakukkaisena. Ammiin ruukilla»: Kyyhk. litt.! — Ob. Akerrenar, 16f-backar, p i kustomr., f. 6. uppr.: Keckm., jfr Brenn. Obs. — Lk. »Kolari ad Akisjoensuu et Joki- jalka»: Hjelt & H.; »p in pratis et campis graminosis una cum f. genuina st pe, in lucis autem vel silvis frondosis mihi non obvium»: Blom Bidr. — Li. Hit hanf6r sig sikert den form med mycket smiirre blommor, som siges férekomma ganska rikligt: Popp. p. 16, dar formen_beskrifves. Kihlm. Ant. se under hufvudformen. — Formen omniimnes iifven i Mela Kasv. V etc., och manga exemplar i H. M. F., t. ex. fran Oa., Tb. etc., héra till densamma; den ir dock icke fullstandigt sirskild och 6fvergar, savidt jag kunnat finna, utan grins i hufvudformen. I Medd. XXXIV p. 130 sarskiljer Brenner frin Ny 1. Ingd Noté! yttermera f. minoriflorum, som beskrifves. Ang. f. albinea Wainio namnes: Ny1. Ingé Nété: Brenner i Medd. XXXIV p. 130. — Sat. flerstides: Hjelt. — Kol. »ad Mjatusova typo frequentior»: Elfv. — Ok. »Kiannan pitiijissi p, vaan pohjaisemmilla seuduilla st fq»: Wainio Kasy.; Sotkamo Naapurinvaara: Brenn. Reseb. p. 6% (enligt beskrifningen); Kianta Juntunen: Brenn. Obs. ; [Kianta.| »eroaa silmiinpistiivasti etelampina nakemistini a/binewni muodoista; sen eroit- taa helposti muista a/b-muodoista kokonaan vihreiin ulkoasunsa kautta; punertavaa ei née juuri muualla kuin hyvin hiukan ponsissa; verhotkin viheriat ; kasvaa pappilan! luona ja Joutepuron varrella:: Kyyhk., ex. difven 116 Geranium silvaticum. fran »Ammin ruukilta>! — Kuus. »runsainen»: Wainio Kasy., se under Ok. — Lapp. fenn. »fq praecipue ad Martti in Sodankyla et ad Tér- midnen in Inari»: Wainio Not. — Se afven under f. parviflora och Brenners uppg. i Medd. XXXIV p. 130, dir formen kallas a/biflorwm Blytt. Osaikert synes mig dock vara, om alla uppg. afse fullkomligt samma form ; se under Ok., hvarvid mirkes, att Kyyhkynens uppgift kom mig tillhanda forst efter det jag 1 hufvudsak afslutat redaktionen; angaende hithérande forhallanden i andra lander, jfr Fl. Samoj. p. 28 och 29. Angaende f. lilacina niimnes fran A1l.: funnen t. ex. Geta Bolstaholm (Arrh. & K.): Arrh. (exemplar i herb. lyc. n.) — Kon. Ar stillvis, sisom kring Dvorets, naistan ymnigare fn den vanliga mérkblommiga formen: Kihlm. — Li. Kihlm. Ant. se under hufvudformen. — Se dfven under f. parviflora och 1 Medd. XXXIV p. 130. Till atskillnad fran f. parviflora kallar Mela Kasy. den vanliga for- men var. vulgare Mela. G. alpinum upptages fran Li. Utsjoki af S. Castrén p. 60; att har- med afses den vanliga G. sdlvaticum eller nagon form diraf, framgar af publikationen i Hush. p. 353. Geranium palustre L. In Fennia austro-orientali inprimis in vicinitate lacus Ladoga et ad flumen Svir passim invenitur; his annis quamvis raro etiam in Alandia et Fennia austro-occidentali lectum est; ad septentrionem versus apud nos 61° 55’ vir superat. Fenn. mer.: Fries; »nonnisi e Fennia orientali hucusque novi»: W. Nyl. Distr.; Fenn.: Nym. Consp. p. 137; Fenn. non nisi in mer. adest: Nym. Suppl. p. 77, vide etiam Lindb. Pfl. p15 ‘et Lindr? Bide. p.” fo: Al. Jomala prope Ramsholm 1899: Palmgr.; Jomala Brand6é pe: Palmgren!, cfr Medd. XXXII p. 41 |forsitan idem locus atque superior). — Ab. Pojo Skuru ad ostium amnis Fiskars in prato uliginoso spec. numerosa: Selan in Medd. XXX p. 101; Bromarf Séderstrand: Sand. — Ny 1. {Nurmijirvi] rr prope salicetum ad ripam occidentalem lacus Nurmijirvi prope praediolum Taipale pe: Stenr.; Helsinge Drumsé: Hult herb. [spec. forsitan ab alumno collectum, num certum ?|; Strémfors Vahterpaa praediolum Kungshamn: C. J. Arrhenius!; Strémfors Kungshamn in prato humido: G. Sucksdorff! jad eundem atque superior locum spectat]. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 117 — Ka. Antrea cp ad viam publicam: Sel. ann.; par. Viborg Liimata: G. A. Thesleff! — Ik. p par. Kiikisalmi [»Kexholm»|, Pyhajirvi, Sakkola (!), Valkjarvi et Rautu: Malmb., spec. e Rautu Sirkensaari!; Pyhijiirvi Ivaskansaari in declivi prati fru- ticibus obsito: Lindberg!; Rajajoki: Rijuprecht|!; [inter plantas frequentissimas: Meinsh. p. 72). Ta. Tavastehus circ. 1 km ad septentrionem versus ab oppido ad viam publicam iuxta castra rossicorum [> Stenkasar- nen»| in latere limoso fossae, quo in loco multos per annos persistit: O. Collin!; Lammi, Koski et Kirk6lé (p—) st r: Leop. coll.; Lammi Mommila: alumn. F. v. Schantz!, cfr Lindberg in Medd. XXX p. 4; r, Koski! inter et circa pagos Hyvineula et Hudjala st cp, Lahti (E. Lang): Norrl. s. 6. Tav.; Lahti in uliginoso infra prae- dium: Norrl. ant.; Hollola Kirkela Huovila: Wainio ann.; Sysmi Tepo (Blom): Unon. — Sa. Kerimiiki et Ruokolaks: W. Nylan- der in dupl.!, cfr Hult; Villmanstrand in prato uliginoso ad praedium sacerdotis cp: Seel. ann.!; r Sulkava: E. Nyl. & Chyd.; Siaiminki (spec. in herb. alumnorum), in insula Torninpyora prope Nyslott: Buddén in litt. 1891. — K1. p inde a Vuoksi ad Ladogam borealem et Impilaks: Fl. Kar., spec. e Jaakkima!: Parikkala r ad ripam lacus Kivijiirvi st ep, Ankilé pe: Hann., efr Lindén p. 137; Uukuniemi: Nikl.!; Impilaks (!) st fq: Hjelt; Kirjavalaks: Hj. Neiglick in herb. lyc. n. et Popp., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135, spec. etiam leg. H. Federley!; Kitilé in ins. prope Pitkiiranta: Chydenius in dupl.! — Kol. »p fq in reg. silv. et coll.; ad viam publicam prope Vosnessenje! formam pe- talis impresso-bifidis! legi»: Elfv.; rr »Solomeno (Sahlberg!), ad viam publicam inter Petrosawodsk—Selgii (!) locis humidiusculis depressis (duce Giinther) legi>: Norrl. On.; ad fossas et in locis humidis circa Vosnessenje, Ivina, {Ladva|, a Petrosavodsk ad septentrionem versus non visum: Giinth. p. 35; in tota reg. Svirensi a Nikola! et magis ad meridiem versus usque ad ostium, Ostretshina, Kuschlega, Derevjannoje et ad meridiem versus a Petiijiiselkii: Caj., vide etiam Liro Ured. p. 116 et 229. Kon. Sennoguba: Liro Ured. p. 116. Ab. Koskis: Alc.; afser Koskis i Tavastland; rittas Alc. IV. [Pojo >in prato ad villam Aminne»: A. Nyl., som sjalf tillagt ett fragetecken ; 118 Geranium palustre. afven Ab. i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] beror antagligen pa forvaxling med Nyl. —Nyl. Arten uppriknas bland vaxter, som forekomma i Helsingfors i Botaniska tradgarden: Brenn. Fér. p. 132-133. — Ob. Aavasaksa: Acerbi Il p. 170 (genom tryckfel Genarium palustre); uppg. afser tydligen G. silvaticum, I Herb. Mus. Fenn. II p. 135 anf6res Kirjavalaks sasom nordgrans. Den af Buddén senare angifna fyndorten vid Sa. Nyslott ligger dock nagot nordligare och 4nnu nordligare ir Kon. Sennoguba; fran dessa lokaler foreligga dock icke exemplar i H. M. F. Langre 6sterut gar arten anda till Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10 m. fl. I Spic. Il p. 10 antydes, att den i Finland férekommande G, pa- lustre ej vore identisk med den i sydliga trakter férekommande formen. Ruprecht ater for de finska exemplaren till ~ karelica »caulis vix semipe- dalis, antherae cito deciduae, foliorum lobi apice nigro-punctati, carpidiorum setae aequaliter sparsae nec ad dorsum confertiores, ad limitem gubern, Petrop. pr. Systerbaéck [»Rajajokki>|, pr. Sortavala in sept. Ladogae leg. F, Nylander»: Fl. Ingr. p. 229. — Angdende Elfvings exemplar se under Kol. Geranium bohemicum L. In Fennia australi usque ad 62° occurrit, plerumque non continue in eodem loco adest. In silvis deustis Fenniae australis, etiam in Tavastiae par. Langelmaki leg. Stud. Lilius: Spic. I p. 23; Fenn. merid.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 138; Fenn. in sola mer. et or. Oneg.: Nym. Suppl. p. 77, vide etiam Hjelt in Medd. XXVI p. 20 et Tallgr. p. 80. Al. rr Finstr6m Bergé ad Norrgard 2 spec.: Arrh. & K.! — Ab. Merimasku 1901 et 1902: Tallgr. p. 80, vide infra; Abo Hirvensalo: Arrh.; Abo Lillheikkilaé: Hollm.; Pargas Pexor 1850, non autem serius repertum: Adl.; Pargas Lemlaks Bred- vik, Langholm cp 1881 et 1882, Lofsdal Gunnarsnis inprimis cp 1906 in culto novo ad Nyangen, Alon complur. locis: Arrh. et Arrh. FI.; Pargas Stortervo Lofsdal: O. & E. Reuter, spec: e Pargas reportavit |. Ringbom in dupl.!; Kimito Norrsundvik: Arrh.; Halikko in insula Valtila holme: K. E. v. Bonsdorff!; Uskela: Nikl.!; Bjarno praedium Pojo: E. G. Printz; st cp in deustis in Bromarf Kansjiirvi! et Finby Pettu: Sand.; Tenala Karsby: [K.| W. Brunerona!; Tenala Rilaks Nis (G. Westfelt): Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 119 His.; Pojo Skarpkulla: A. Nyl., cfr Rupr. Diatr. p. 74; p in- primis in deustis: Sel.; Karislojo prope deversorium Sarkjarvi: Arrh.; Karislojo (st fq): Obrnb.; Lojo (!) complur. loc.: Hels., Ohrnb. et Hult herb.; [in vicinitate lacus Lojo| p—st r: Ch. E. Boldt, vide etiam E. H{fyrén| in Hbl. 1906 N:o 164 et Saarinen p. 327; Nummi Jiirvenpia (Ilmoni!): Sel. ann.; Vihti (!) (st fq): Printz, efr W. Nyl.; [Vibti] p, enum.: Flinck, vide infra et cfr V. E. B. p. 204; Vihti praedium Kopu ad Haapkyla loco usto: etiam Sel. herb.; Vihti st r nonnullis annis st cp, aliis st pe: V. E. Broth.; {Nystad| a. 1892 in silva superiore aestate com- busta .prope Santtioranta (Cajander): Séd. — Nyl. Ekenas Danskog loco deusto pe et iam exstinctum: Hiyr.; r Inga prope Fagervik Bykirr et ad Busse-mossen, Karis ad Rejbole! et ad viam magnam prope Fagernis: His.; Inga Svartback in agro rapa consito: Brenner!, vide infra; [Nurmijarvi) p in vicinitate lac. Nurmijirvi complur. locis in locis nuper deustis, prope Jokela (W. W. Wilkman) sp: Stenr.; Esbo Urberga 1895, 1897 et cp {»ovanligt ymn. forek. detta ar»| 1902, 1896 non autem visum, Kyrkslitt in calcariis ad partem septentr.-occidentalem stagni Mejko: (Gadol.; {Helsingfors) »semel intra urbem»: W. Nyl.; Helsingfors prope »Langa bron»: Ohrnb.; Thusby haud r in deustis: Astr. & H.; st r in Borga, Perno, Lapptriisk cum Artsj6 et Mérskom: Sel. O. Nyl.; Borga ad praediolum Ler. backa, ad Karsby, Askola Monnby: Sel. Ofvers.; Perno Hardom: C. J. Arrh., vide etiam infra. — Ka. et Ik. nondum visum. Sat. Birkkala!, Karkku: Malmer.; Euraaminne Lutta: KI. Wahlman!; r Karkku Kuivaluoto, Jarventaka 1872 et 1892 unicum spec. recedens!, prope Hoikka 1875, Kauniais semel 1871!, Mouhijirvi Saikala, Birkkala Korvola, ad Haavisto cpp a. 1874, a. 1876 autem exstinctum: Hjelt, vide etiam intra; Birkkala ad Pitkaniemi spec. numerosa (Hougberg 1902): Svel. herb.; Kyré: Asp. — Ta. Kangasala: H. E. Svanstrém in herb. lve. n.; Pélkine prope Aimalé in deusto: Leop.; r tantum in monte Aulango [prope Tavastehus|: Asp. & Th.!; Tyrviint6é ad Huija spec. unicum loco deusto in silva 1890: Sel. herb.; Janakkala Turenki prope stationem viae ferratae pe: Hayr.; Janakkala in iugo glareoso ad Harakkamiki: Kihlman!; st r Lah- 120 Geranium bohemicum., denpohja et nonnullis locis in parte septentr.-orientali pa- roeciae (Stromborg): Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala Liuhtula: Nikl.!; Asikkala Kalkki (Hougberg): Szel. ann.; Hollola Pyhaniemi: Wainio ann.; Hollola inter Upila et Nygard (O. Lang) et ad Evojarvi prope Evo: Norrl. ant.; Langelmiki: Spic. (vide supra) et cfr Rupr. Diatr. p. 74; r {Liangelmaki| Tunkelo in horto (E. Ekman), iam exstinctum: Borg Tiet.; Kuhmois: Nikl.!; Sysma Liikola Salmentaus (!): Unon.; r Luhanka Tientaali! in deusto et Keihasniemi, Korpilahti Putkilahti: Wainio Tav. or.; Korpi- lahti Livansaari 1886: Prim. p. 57. — S a. Lappvesi: Simming!; Villmanstrand Parkkarila spec. unicum loeo deusto 1879, etiam a. 1881: Sel. ann., vide etiam infra. — K1. Kirjavalaks (Backm.!): Chyd., a Backm. semel tantum repertum; Kirjavalaks Hakasaari: Wegel.; Sortavala: Hasselbl. — Kol. [rr Nikola: Elfv., spec. in dupl. e Rossia!;} Vosnessenje, Nimpelto! et compluribus locis inter Petrosavodsk et Selga: Caj., cfr Medd. XXV p. 27. Kon. Jalguba »in rupibus» (Giinther): Norrl. On., spec. in dupl.!, cfr Giinth. p. 35 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135. Sb. lisalmi: eley Hjelmman i dupl., jfr Desideratkat. p. 21; troligt- vis ar exemplaret dock ej fran den angifna lokalen, Ett par uppgifter, grundade pa exemplar, inlamnade af skolelever och férvarade i dupl. samlingen, anfé6ras f6r vinnande af ytterligare hbe- kraftelse och for komplettering af ofvanstaende uppg. N yl. Esbo 1885: K. Kylléinen!; Helsinge Hoplaks 1888: G. Ahlstrém! — Ta. Janakkala Leppakoski 1888: E. Liljeroth! — Till dessa anslata sig f6lj. uppgifter: Nyl. (Helsingfors} Degeré 1887 (elev R. Furuhjelm), Helsingfors Toivola svedjeland (elev H,. Tunzelman y. Adlerpflug), Sibbo Ostersundom 1894 (elev Elin Bergstrém): Arrh., som anser dessa uppgifter absolut tillférlitliga. — Sa. Siaiminki »Heposalon ranta» (A. Burgman herb.): Buddén. Sasom kindt ar, upptriider arten mycket f6rainderligt: ett ar ymnig, ett annat 4r alldeles férsvunnen och sillan en lingre f6ljd af Ar pa samma stalle, se Medd. XXVI p. 20, Tallgr. p. 80, V. E. Broth. etc. Angdende orsaken hartill m. m. se bl. a. E. Almqvist i Bot. Not. 1899 p. 81—85 och T. Hedlund i Bot. Not. 1902 p. 1-39. Vidkommande artens irreguliera f6rekomst ma hir anf6ras nagra specialuppgifter. Fran Ab. skrifves: 2Sa till exempel upptridde densamma 4r 1901 synnerligen talrikt pa ett kyttland tillhdrande Vaha torp i Merimasku, aret darpa saknades den fullstandigt, men upptriidde samma sommar i ett fatal exemplar pA en trada hérande under Taatis gard i samma socken, skild af ett bredt sund Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 121 och 4 km land fran den férra fyndorten»: Tallgr. p. 80-81. Fran Vihti namnes: vanligen enstaka eller mer och mindre sparsamt (Uusitalo, skogs- backe; brand flack invid banan nara Nummela station; Kirjava holme ; Irjalansaari; girdsplanen i Vanhala by; nedanfér strandberg : Lepparla och Vanjirvi Sandbacka), men siirdeles ymnigt och tatt utbredd éfver en stérre stricka pad och nedanfér sluttningen af de aret forut, 1891, af skogseld harjade Haapkyla Kopu strandbergen. [Enligt] E. G. Printz vid Juotila, Hevonoja hage; flere svedjelinder: Flinck {p. 38], jfr 1. c. p. 54. —Nyl. Ingd Svartbick, endast en sommar ymnigt i ett svedjadt rofland, pa- féljande sommar nagra fa, knappt till blomning komna stand: Brenn. vaxtt. p. 78. — Fran Sat. ma hir till det ofvan anférda tillaggas f6lj.: Karkku vid Sorvijarvi bicken 3 stand ar 1900, férsvunnen redan 1901 och senare, Linnais flere stand i tradgarden 1902, ej aterkommen sedan 1903, Maki- paa vid Nieminens stuga ett exemplar 1904, senare ej sedd darstades, Kulju ett exemplar 1886, Birkkala vid jairnvagen ej langt fran Korvola 1902, mellan kyrkan och Pitkiniemi 1880 och 1889: Hjelt. Heintze Vaxtg. p. (54—)55 uppgifver, att G. bohemicam invandrat till Sverige 6sterifran 6fver sédra Finland. Det ligger utom planen fér Con- spectus att nirmare inga pa denna uppgift; jag har dock velat omnaémna densamma. Geranium pyrenaicum L, In Fennia interdum colitur et semel vel bis disseminatur. »Eur. omn. exc... . Scand. bor. . . . saepe etiam in areis v. hor- tis hine inde inquilinum»: Nym. Consp. p. 138. (Uppgifterna fran Finland hirstamma fran betydligt senare tid in Nymans.} » Vilj. usein... josk. mets. Nyl., Ta»: Mela Kasv. V. — Ny 1. Helsingfors Botaniska tridgarden, fér nagra Ar sedan tillfallig: Lindb. comm. 1909. — Ta. Tavastehus park pa en grasplan nira stranden: G. Idestam & O. Collin!, exemplaret inlamnadt under namn af G. bohemicum f., men bestimdt af Lindberg 1906. Geranium columbinum L. His annis in Alandia inveniri indicatum est. Eur. omn. exc. .. . Fenn.: Nym. Consp. p. 138. Al. Geta Vestergeta 1902: Palmgr.!, cfr (Diar. 2, XII, 1905) Medd. XXXII p. 41, cum primum in Fennia est indicatum, Medd. XXXIII p. 133 et Mela Kasv. V. Geranium dissectum L. In Alandia raro aut rarissime invenitur, ceterum nist adventicium non occurrit. 122 Geranium dissectum. Kur. omn! exe. .-. . Fenn::° Nym."Consp."pe 136:rain parte austro-occidentali: Brenn. Flor., cfr Mela Kasv. etc., vide etiam DC. Prodr. I p. 643. Al. Finstrom Emnis: E. Erikson! in (Diar. 1, Ill, 1884) Medd. XIII p. 184, cfr Medd. XHI p. 192; ibidem leg. A. Dahl!; Saltvik: J. A. Bomansson!; Lemland in tribus insulis 1902, Geta Vestergeta 1902: Palmegr., cfr Medd. XXXII p. 41 et vide infra, spec. e Geta prope portum Geta! et Lemland Gran6o!; Geta in declivi petroso (»kallioinen maki»): Keso!; Hammarland Skarp- nat6 in margine agri: V. Brenner! Al. Angaende fyndorten fér Eriksons exemplar ma tillaggas, att denna var beligen »nara bryggeriet; [vaxten| férekom ymnigt pa en torr plats», hvarf6r man kunde betvifla, att arten vore fullkomligt spontan. Sa namnes: »ex Alandia adest, sed vix omnino indigena»: Herb. Mus. Fenn. Il p. 135, se f4nnu Mela Kasy. V. Diremot framhaller Palmgren i Medd. lc, att han och Klingstedt funnit arten »pa flere, ifven pa obebodda, holmar i Lemlands skiargard», hvarf6r den numera bér anses vildt vaxande i Finland. Nyl. Helsingfors Djurgarden eff.: A. Brotherus! — Om. Jakob- stad barlastplats 1891: Fontell in dupl.! — Dessa uppg. afse tydligen en rent tillfallig forekomst. Geranium pusillum L. Maiore frequentia tantum ex Alandia indicatur, cete- rum in Fennia austro-occidentali raro legitur; supra 61° 30' mea sententia vir nisi adventicium occurrit; in Fennia orien- tali prorsus non visum est. Kalm 4); in ruderatis st r: Prytz; Eur’omn. exc.) 3 app= Nym. Consp. p. 138; Fenn. extra mer.-occ. parce lectum est: Nym. Suppl. p. 77, vide etiam DC. Prodr. I p. 643, Led. I p. 470 et Lindr. Verz. p. 19. Al. (fq); Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; ad oppidum Mariehamn ad vias, in rupibus et areis fq: Sel. ann.; p Jomala in cultis ad praedium sacerdotis!, Sund prope templum, Ham- marland Skarpnat6é et prope templum, Finstrém Grelsby, Godby, Bergé: Arrh. & K.; Lemland Lembéte: Tengstr.!; Fégl6 in coe- ") Nomine G. rotundifolium L. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 123 meterio: spec. in dupl., ut olim adnotavi, cfr Alc. Il; Sund Hég- bolstad: Brenner!; F6gl6 compluribus locis in clivis aridis, suis locis fq, saepe una cum G. molli obveniens: Arrh.; Geta Hoéck- béle: Hult ann.; [Geta et Hammarland) complur. loc.: Ch. E. Boldt; Hammarland Frebbenby, Morby et Vastantrask: Lindr. Verz. p. 19; haud infrequens, adnotatum ex. gr. ad templum par. Sund, ad ruinas Bomarsund et in aliis locis: Prim. p. 65; Sund Kastelholm; Hult ann. et Bergr. comm., vide etiam infra. — Ab. (r): Zett. & Br.1); p in proxima vicinitate urbis Abo ex. er. Kakola, Observatorieberget etc., etiam ad Lillheikkilé, Pargas p—st r, in Alén saepe cp ex. gr. in coemeterio: Arrh.; Nagu ad templum: A. A. Branders!; Merimasku: Karsten!; Korpo: [I.| Ringbom! et alii!; Kimito Vestanfjard Graggniés in saburra navali 1893: Sel. herb.; Kimito Langvik: H. M. Lindén in herb. lye. n., vide etiam Ale.; Bromarf Kansjirvi et Hakansarf: Sand.; Bromarf Kansjiarvi (G. Sucksdorff): Lindr. Verz. p. 19; Tenala: J. A. Oberg in herb. lyc. n.; Lojo Vohis (Tikkanen): Hult herb.; Lojo ad praedium sacerdotis: Hels.; Lojo Storé Paavola, Her- mola et Seppiili, Karislojo Maila (!), Karis officina Svarta: Ch. E. Boldt; r Isosaari Maila sub ulmo magna: Sel. +); Lojo Lin- kulla in pascuo: Brenner!; Vihti r in pag. Vanhala: Printz, cfr Flinck; Vihti Olkkala: Keckman in dupl.!; r Vihti in campo nurmikolla») praedii Salmi in austro-orientali parte paroeciae: V. E. Broth.; Nystad r Piikainkari: Hollm., vide etiam in- fra. — Ny 1. Snappertuna Stréms6 in area [»kring gardsbygg- naden») st cp annis ab a. 1890 sequentibus, Helsingfors locis consitis |»skvaren»| ad »Gamla kyrkan» eodem tempore pe: Hayr.; ad Fagervik! et forma pusilla et elata: His.1); Sibbo Loparo in rupibus: Ohrnberg! — Ka. et Ik. nondum adnotatum. Sat. Bjérneborg! in areis oppidi, Rafs6 1896 (domina A. Pallin): Hayr. Bjérneb. — Ta. Saiksmaki r Rapola: Tikk.!, cfr Rosb. Utk. p. 220; rr {Hollola) Parinpelto (E. Lang!): Norrl. s. 6. Tav.; Sysma Storby in agro: K. W. Rengqvist!, cfr Not. XII p. 465 et Unon. — Sa. Nyslott [»Savonlinna»!) Kalkkuun- niemi, Ilokallio et aliis locis: Buddén, cfr Medd. XXIII p. 13; 1) Nomine G. rotundifolium L. 124 Geranium pusillum, Nyslott in litore arenoso ad Kyrénsalmi 1901: Sel. herb. — K1. Sortavala Kesimiki in rupe sicca |»kuiva kalliorinne»|: J. M. Vartiainen! Tb. et Kb. vide infra. Stérsta delen af Finl.: Fries '); maste anses oriktigt. — Ab. {Tenala Lappvik lastageplats| iakttagen aren 1905—1908 (K. Holmberg!): Hayr. Ady. p. 159. [Nystad] »Yhteiskoulun miella, lihella vapaehtoisen palo- kunnan paviljonkia seké Priininmiessi»: Séd.; fyndorterna synas mig tyda pa en tillfallig forekomst, om afven arten upptrider vildt vaxande i Ny- stads-trakten. — Ny l. [Helsingfors Sérnis pa barlast] a4fvensom a den nairbelagna lastageplatsea a holmen Sumparn: Sel. exk.; Helsingfors Tol6 park: F, Lénnberg i herb. lye. n. -- Oa, Gamla Wasa vid jarnvagen : Hjelt i dupl.!, jfr Ale. IIL; 1882 0. 1886 ymnig {vid Wasa angbatsbrygga|: Laurén i Medd. XXII p. 41; 1884-85 allm. [i Wasa hofrattspark]: Laurén l. c. p. 42: Gamla Wasa i groparna och pa banken: Laurén |. ¢. p. 43. Alla dessa fyndorter antyda en tillfallig forekomst; arten upptages icke 1 Laur. Vaxti. — Tb. Jyvaskyla Haapakoski: Lindr. Verz. p. 19. Det sy- nes mig sannolikt, att arten afven hir varit tillfallig; i annat fall vore dess nordgrins i Finland belagen vid 62° 14’. — Kb. Tohmajarvi Vartsila (Backm.): Chyd.; da denna uppgift star i strid med artens utbredning fér 6frigt, och ndgon nyare uppgift fran dessa trakter ej féreligger (salunda omnimnes arten icke af Petander), anser jag troligt, att arten har varit tillfallig. — Om. Gamla Karleby pa barlast: Hellstr. p. 156. — Ob. Ulea- borg pa barlast: Hougb. i dupl.!"); (Uleaborg| Toppila de flesta ar, spar- samt: Zidb., jfr Brenn. Obs.; Uleaborg (st fq), painolastilla kuivilla pai- koilla ja Hietasaaren puolella, Kasarmin kartanolla [?] [»4 P. Kp, PH. Kasarm. kar.»|: Leiv.; senare naimnes: »Hietasaaren lastauspaikalla paino- lastikasvina, léydetty my6s muualta satunnaisena>: Leiv. putk.; barlast r nagra exemplar vid Kallio i Simo 1886 0. 1889: Keckm. I H. M. F. finnes intet exemplar af G. wiscidiulum Fr., och alla de exemplar, som inlamnats under namu af G. rotundifoliwm L., tillhéra en- ligt den nu anviinda nomenklaturen (7. puslum L. Utan tvekan har jag dirfére fort alla uppgifter fran vart land angdende G. rotwndifolium till G. pusillum, atom i de fall, dar hvardera arten upptages. Dessa dro f6lj.: >In ruderatis et cultis p»: Prytz, jfr Led. I p. 471, dar afven andra uppg. ang. G. rotundifolim anforas. »Finl. (adv.?)»: Nym. Syll. p. 215. — Al. Pa odlad mark i Jomala (H. M. F.): Bergstr. p. 131. Denna sist- nimnda uppg. synes mig visa, att (@. rotundifoliwn endast pa grund af olika namnbeteckning upptagits i var flora. (Det bér emellertid framhallas, att det ifragavarande exemplaret ej vidare finnes i stora samlingen). Sa- ") Under namn af @, rotundifoliwm L. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 125 som framgar af det f6regaende, anvindes benimningen (,. rotundifolium at Kalm, Fries, Zett. & Br., Sel., His. och Hougb., liksom arten i Herb, Mus. Fenn. fed. I] upptages under detta namn. Geranium viseidum Ehrh. Per errorem apud nos indicatumn est. Tillfallig i Finl.: Fries. Uppg. grundar sig antagligen dirpa, att namnet G. rotundifoliwm anvindes i st. f. G. pusillum; jag formodar naim- ligen, att benaimningen (7. viscidwn Ebrh. afser den art, som dfven kallas (7, riscidulum Fr., jfr Trauty. Iner, p. 154. Se f. 6. under G@, pusillam. Geranium molle L. In Alandia passim — satis frequenter invenitur; in reliqua Fennia maxime austro-occidentali rarissime inveniri indicatur’. Eur. omn. exc. . ... Fenn.: Nym. Consp. p. 138; adest in ins. Aland. (Fenn. mer.-occ.): Nym. Suppl. p. 77, vide etiam DG.-Prodr. ) p. 643. Al. Fogl6 ad templum: KI. Wahlman!, cfr Diar. 24, X, 1862, cum primum in Fennia adnotatum est, efr Herb. Mus. Fenn. II p. X; Sund Hégbolstad: Brenner!; Lemland Granboda: H. Ingelius & Elfving!; |Ecker6| Degerby, Sund Kulla: Hult ann.; p Saltvik Haraldsby holmen, Hammarland Frebbenby!, Finstrém ‘aut Saltvik] Farjsund!, Grelsby, Godby, Emkarby et fq in pago ad templum, Jomala Méckelé, Dalkarby, Gélby et praedium Jomala, Lemland »Flaka holmen» (Nylund): Arrh. & K.; in Alandia »st fq (—p)», Fogl6 Degerby et ad templum complur. loc.: Arrh.; Jomala in pag. Jomala!, Lumparland Angé: Laur. Fort.; Jomala Amnis et complur. locis (fq esse videtur): Bergr. comm. ; [Sund| r multa spec. in ruinis ad Bomarsund (!), Prast6 in promuntorio ad sinum Bomarsund versus, etiam Saltvik ad Farjsundet: Prim. p. 65; Sund [inter Bomarsund et Kastelholm| in marginibus siccis viarum ubique |»kaikkialla»|: Geogr. F. T. 1905 p. 71; Lemland Hamnbacka: R. Dahlberg in Hayr. herb.; Lemland Slatholmen: Br. Florstr6m!; Lemland Jers6 in loco sicco: Palm- gren! — Ab. Korpo Hiassl6 ad ruinas in colle ad orientem 126 Geranium molle. versus: P. Hj. Olsson!, cfr Medd. XIX p. 64; Korpo Hisslé Oster- ang (alumn. Aboénses 1891): Arrh.; ex Ab. confirmatione egeat, vide infra. Ab. Hvad férekomsten i Korpo angar, maste val Olssons uppg. ocksa ji detta fall emottagas med misstroende; da den emellertid be- kraftas af elevuppg.. har jag, ehuru med tvekan, anfért uppg. i den egentliga texten. Arrhenius, som i aug. 1892 besékte Hasslé, pApekar det rent alandska draget i denna 6s natur och vegetation och anser uppgiften hégst sannolik. I Mela Kasy. V anféres Ab. med? — Vihti gamla kyr- kan: E. G. Printz; sasom Flinck framhaller, afser uppg. antagligen G. pusillum. — Ob. [Utajarvi] Kurimo antriffad i Stud. A. Backmans herba- rium: Brenn. Reseb. p. 73. Sasom framhalles i Brenn. Obs., var arten utan tvifvel tillfallig 1 tradgarden. Enligt Szlan héra atminstone Wahlmans och Brenners exemplar till en »forma inter G. pusdllam et G. molle intermedia, carpellis glabris, staminibus omnibus antheriiferis et caule piloso huius, sed floribus mino- ribus lilacinis petalisque ungue ciliato illius; vide Lange, Danmarks Flora p. 253-254», Geranium lucidum L. In Alandia, unde etiam rarissime in taenias Aboénses dispersum est, rarius occurrit. In montosis Alandiae rarius: Prytz, cfr W. Nyl. Distr. et Rupr. Diatr. p. 74; Eur. omn. exe. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 138; adest in Fenn. mer.-occ. ins. Aland et (casu) Aboae: Nym. Suppl. p. 77, vide etiam DC. Prodr. I p. 644 et Schedae Dyou: Al. Vardé, Jomala, Ecker6é (p) in taeniis: Tengstr.!, cfr Bergstr. p. 131; Finstr6m Bergé: Erics.; Hammarland pag. Applé Masklobb: Eriksson!; Finstrém Grelsby Saltvik »sédra Haralds- byholmen»!: Arrh. & K.; Fégl6 N6t6: Arrh.; Hammarland Rénn- skar ad promuntorium septentrionale insulae Finbo: Ch. E. Boldt; in taeniis par. Lemland! (fq), etiam in taeniis par. Jomala: Palmgr., multa spec. e Lemland!, etiam e Jomala Lilla Boe- skar ad orientem versus ab Hammarudda!; Jomala Lagskiir 1887: K. Erikson in Hayr. herb.; Ecker6 in monte arido prope Kyrk- sundet ad septentr.-orientem versus a pago Torp: Lindberg!; Kokar Idd cp 1887: Gadol.!; ibidem iam multo prius leg. Bren- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 127 ner & Nyberg in herb. lye. n.; Sottunga Yxklobben in cumulo lapidoso una cum Potentilla verna: A. Wahlberg!; spec. in Pl. Finl. exs. N:o 281 e Saltvik Haraldsbyholmen leg. Arrhenius et W. Granberg. — Ab. Korpo Gyltgalten: Arrh., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. Geranium Robertianum L. In parte austro-occidentali plerumque satis frequenter aut passim occurrit; in Fennia maxime occidentali ad 62° 40’ et ultra indicatur, ad orientem versus rarescit neque tam longe procedit; in Fenntia orientali adhuc prorsus non visum est. Till.; Kalm; cp in Borgoa ad templum, ceterum in mon- tibus et saxosis minus fq: Hell. p. 14; in montosis silvaticis st fq: Prytz; in saxosis Alandiae, Nylandiae, circa Aboam, Kareliae meridionalis: Wirz. pl. off.; Fenn. mer. oce.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 138; deest in... Lappon. p. d. et in Fenn. bor. cum media plur.: Nym. Suppl. p. 78, vide etiam DC. Prodr. | p. 644, Led. I p. 473 et Schedae p. 87; spec. in Pl. Finl. exs. N:o 282 leg. in Lojo SOLhem ad radices rupium Lindberg. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K ; par. Brando st fq, saepe in calce, in par. Gustafs et Kumlinge nonnullis locis adnotatum: Bergr., cfr 1. c. p. 8. — Ab. (fq): Zett. & Br.; in par. Inid et Téfsala haud adnotatum: Bergr., cfr l. c. p. 8; Abo st fq: Arrh. & Hollm.; st fq: Arrh. Ann.; (p): Renyv.; st, fq: Sand.; fq: A. Nyl.; (fq): Sel. et Printz; st fq, enum.: Flinck; st fq, enum.: Wecks.!; st r—st fq, enum.: Caj. Kasvist.!, quem |. inspicias. —- Nyl. Ekenas st fq: Hayr.; st fq: His.; p—st fq, subdominans: Stenr.; fq: W. Nyl.; fq: Seel. O. Nyl., vide sub Ka.; p: Brenn. — Ka. ad ostium fluminis Kymmene: Sel. ann.!; in Vehkalahti et sacell. Sippola non visum: Sel. O. Nyl.; Blom etiam non vidit; verisimiliter in reg. maritima (= Ka.) obvenit: Fl. Kar.; r Raisiéla Sirlaks! spe- cimina singula in rupibus umbrosis, Antrea Papinsaari cp in terra antea inundata |»tillandningar»|: Lindén; par. Viborg ad 128 Geranium Robertianum. serratrinam Rapukoski: Al. Lagus! — Ik. Kakisalmi Hevossaari: Chyd., cfr Malmb.; {Meinsh. p. 73-74 non ex Ik. comm.]. Sat. Birkkala: Malmer.!, cfr Carlss.; Euraaminne: KI. Wahlman!; Bjérneborg st r et pce—st pe, Harpd Torbonas, Ytteré (Hj. Rosenlew ex Fontell), Tahkoluoto, Hvittisbofjard in locis aridis, lapidosis: Hayr. Bjérneb.; ins. Rafs6é st cp 1901: Sel. ann.; Huittinen: Car. p. 24 et Lydén; p — st r: Hjelt, spec. e Karkku!; Kyré: Asp; Ikalis: Carlsson p. 4. — Ta. p: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.!; Sysma ad pagum prope templum (K. V. Renqvist), Vuorisalo in pago Liikala (Blom) et Jalaa: Unon.; rr Orivesi in fissura rupis (J. P. Maunu): Borg Tiet.; p, maxime ad septentrionem versus ad Nisula ad Ruta- lahti [in par. Korpilahti): Wainio Tav. or., spec. e Luhanka Judinsalo!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135 {Korpilahti|. — Sa. Valkiala p: Hult Fo6rt.; Lappvesi Doosansaari: Simming!; ad oppidum Villmanstrand: Sel. ann.; Saé&minki Tihedsaari (A. Burgman herb.): Buddén. — K1. Kirjavalaks, Laskela et Avoin- laks (Bergstr6m): Norrl. Symb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Sortavala: W. Nylander!; Impilaks; [A.| Genetz in dupl.! Oa. Jurva: Malmegr.!; r V6ra in pag. Andiala, Lappo Simsio: Laur: Vaxtf., ‘cfr l.vc. p. 6 et 17; Ale) et Herb. Mins Fenn. II p. 135. Om. pa barlast timl, allm.: Hellstr. p. 136. — Ob. »taml. allm. i skogarna»: Jul. p. 290; uppg. ar sakert fullkomligt oriktig. Uleaborg pa barlast, fyndstiille, tid och talrikhet likval ej antecknade; arten torde dock hafva f6rekommit vid Toppila tillfalligt och blott under ett ar samt da i ett enda eller nAgra fa exemplar: Zidb., jfr Brenn. Obs.; f6érekom i Kemi stad ganska rikligt [pa] barlast: Keckm. Erodium ecicutarium L’Heérit. In Fennia inprimis australi plerumque satis raro oc- currit; ad septentrionem versus quamquam rarescit, usque ad 65° lectum est. Till.; Kalm; in ruderatis (et silvis) st fq: Prytz; in plateis et agris per meridionales et medias Fenniae provincias: Wirz. pl. off.; Fenn. (merid.): Fries; inde a Fennia australi ad Ulea- borg occurrit: W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc. Lapp.: Nym. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 129 Consp. p. 140; deest etiam... in Fenn. bor. multa: Nym. Suppl. p. 78, vide etiam DC. Prodr. I p. 646 et Led. I p. 476—477. Al. p: Bergstr.; (st fq): Bergstr. Beskr. — Ab. Korpo (»D»|: Bergstr.; Abo »Nummisbacken»: Arrh.; Nagu Ernholm in horto herba iners: A. Dahl!; Pargas Attu Jermo: Arrh. Ann.; Kimito: A. Ramsay!, cfr Zett. & Br.; Bromarf Kivitok: Sand. !; (Muurila| rr in campo sicco ad Isontalo, Ylijarvi ad ripam septentrionalem: Reny.; »Lojo backen» Mongola: Hels. ; Lojo (!) in vicinitate templi (!) in areis: Ch. E. Boldt {ad eundem atque superior locum spectat|; Vihti (fq): Printz, spec. vidi ex Irjala Kailansuo in herb. Bot. Byt., vide ceterum infra; Mynamaki r magis quam 40 a. in horto praedii aeditumi |»lukkarin puus- tellin»|, sed non aliis locis visum: Caj. Kasvist.; Nystad: Hollm. — Nyl. Ekeniis (!) in oppido inprimis circa templum novum methodistarum {»metodistkyrkan»|: Hiayr.; Fagervik!, Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Esbo Finna: Kihlm. herb, et ann.; [Nurmi- jiirvi) r in vicinitate Jokela (W. W. Wilkman) et in area praedii Rajamaki sp: Stenr.; [Helsingfors} in urbe (r): W. Nyl.; Hel- singfors p ex. gr. Nordsjé, Skatudden etc.: Sel. ann.; |Helsing- fors) ad Lappviken: Brenn. For. p 131; Thusby: Astr. & H.; p: Sel. O. Nyl.; [Hogland| (fq) in rupibus: Schrenk p. 161, Brenn. p. 38 dubitat rectene; Hogland Suurkylaé: R. Sievers & A. Berner!, vide etiam Brenn. Till. p. 38 et 40. — Ka. Sippola in pago prope templum: Szl. ann.!; Haapasaari st fq: Seelan in Medd. XXV p. 80; Virolahti in horto praedii sacellani Hinkka: Blom!; r Kaukola Jarvenpaa, Kirvu-in pago! ad templum (fq), Jiiiski Jarvenkylai in areis et agris solano consitis adnotatum: Lindén; in taeniis ad Viborg (EK. Nylander): Fl. Kar. p. 193 ‘in E. Nyl. Ber. autem non enumeratur|. — Ik. Malmb. tantum enumerat, spec. e Pyhajarvi!; Nykyrka: A. Collan in herb. lye. n.; |(fq) in toto territorio: Meinsh. p. 74}. Sat. r: Gadd Sat. p. 49; »vid 6lbryggeriet i Tammerfors fann Simming ett enda exemplar, for O6frigt patraffades den hvarken i Sat. eller Oa.»: Malmer., cfr Carlss.; Raumo: K. R. Paqvalin!; Loimaa Aittamaki st cp in horto: Gadol.; st r et pee —st ep Bjérneborg 1901 in agris prope domum, ubi indi- Typis impr. *|, 1910. 9 130 Erodium cicutarium. gentes publice sustentantur {»fattiggarden»| (E. V. Selin), Rafso in saburra 1901: Hayr. Bjorneb., vide infra; Nakkila: AG, Heb cfr Hayr. Bjérneb. — Ta. Saaiksmaki Valiciaicoste et Huittula: Kihlm.; Pilkiine ad Kostia (Zidback): Leop.; Hauho: Herk. ; Hattula: G. K. F. Kuhlefelt in herb. lyc. n.; p: Asp. & Th.; st r: Norrl, s. 6. Tav.; Sysma (!) Faltimaki »Lillbacken i kyrko- byn» (Blom), Nordenlund: Unon.; [par. Gustaf Adolf) p: Bonsd. — Sa. (fq): Hult; Villmanstrand: Simming!; Saaminki: J. E. Gummerus_ in herb. lye. n.; Saé&iminki Kyrodniemi in agro: K. Enwald! — K1. st r: Fl. Kar.; [Parikkala] p Kangaskyla, Savi- kumpu, Kivijarvi, Tivii, Tyrja, Kaukola: Hann.; Jaakkima in pag. Lahdenpohja: Hjelt Ant. p. 65; Uukuniemi: Nikl.!; Impi- laks |Hoviniemi|: Chydenius!; etiam knw. hav. commemorat. — Kol. haud infrequens: Sahlb. Bidr.; Himijoki |?|, Kalajoki, Soutu- jirvi, Shoksu, Solomeno: Caj.; Petrosavodsk: Simming!; Elfy. non comm. Oa. Kristinestad (A. Nystrém): Strémb.; r ad Vasa veri- similiter introductum: Laur., spec. leg O. Hallstén!, cfr Laur. Vaxtf. [rr], vide etiam infra. — Tb. Jyvaskyla: Wainio Tav. or.; vr Jyviaskyli!, Saarijarvi ad praed. sacellani: Broth. — Sb. [Leppiivirta] in vicinitate praediorum in hortis haud fq [»ryyt- maissa ei aivan tavallinen»|: Enw.; Kuopio (!) p: Mela; Maaninka Pitkinaho, Toivala, Kaarmelahlenkyla: Kyyhk. litt., spee. ex Hyttilinkyla Pitkinaho! — Kb. Kide: brand.!; Liperi p — st fq ex. gr. ad praedium sacerdotis: Hiallstr.; r Repola Vuosi- niemi: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 135. — Kon. »rarius usque ad Onegam (Kenjiirvi)»: Fl. Kar.!; plurib. locis in cultis, in Saoneshje ad Velikaja-guba: Norrl. On.; Suoju, Klimetskoi |»Sennoguba»| in tota insula et nonnullis insulis minoribus in eius vicinitate: Caj.; Jalguba: Kullhem!; Asheb- navolok! finter Linum usitatissimum st cp), Tolvoja: Kihlm., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135, vide etiam Giinth. p. 35. Om. verisimiliter cum saburra introductum, nune st fq in cultis: Hellstr., spec. e Gamla Karleby Nygard!; Jakobstad: Karsten! — Ok. nondum visum est. — Kp. in parte australi ad Ondarvi! in agro solano consito et a. 1894 et a. 1896, Saaren- kyla in agro hordeo consito: Bergr. Ant. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. Wail Ob. {Uleaborg] (»st fq») (in silvis): Jul. p. 290, vide infra; ad Uleaborg Pokki: W. Nyl. Till. p. 303, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Ulea p: Eberh.!, vide ceterum infra. Ab. [(Tenala Lappvik lastageplats} ar 1905 tvenne stand pa gamla Angbatsbryggan, iakttagen af K. Holmberg dren 1905 och 1907: Hayr. Ady. p. 159. Angd&ende férekomsten i Vihti namnes: r »af mig antraffad blott pi en grisbevuxen bergskulle pa Suksela Lautta gardsplan. En. E. G. Printz Vanhala Juotila traidgarden>: Flinck p. 38; st fq vid byarna pa fetare platser (Printz): 1. c. p. 54; (Vihti] sjukhusets i Vanhala tradgard, potatisland nedanom Laukkamaki i samma by, potatisland midtemot Sipila pA andra sidan landsvagen: Wecks. muist. — Sat. Till det ofvan anforda tillagges: Bjérneborg 1903 (Kerstin Lindstrém enl, Fontell), Rafsé nagot enda exemplar pa barlast 1904 och 1905 (Printz), Rafsé begrafningsplatsen (Linnea Hedenstrém enl. Fontell): Hayr. Bjérneb. — Oa. [Wasa vid ang- kvarnen] 1881—83, 1887 enstaka: Laurén i Medd. XXII p. 40. -- Ob. [Uleaborg] Toppila drligen, ej talrik; Uleaborg, forutom pa barlast, ganska talrikt sAsom ogris eller forvildad i en tradgard: Zidb. I en tidigare uppg. nimnes: »finnes i Uledborg pa odlade stallen (tridgardar, grasplaner), dock mera sillsynt. Har afven blifvit tagen i Pudasjarvi [elevherbarier}»: Zidb., jfr Brenn. Obs., dar afven de 6friga uppg. fran O b. (utom Leiviskis) anféras, men arten betecknas sasom tillfallig. Emellertid synes mig Zid. backs uppg. gifva vid handen, att arten med samma skal som Glriga ogris kan riknas till de vildt vixande arterna i Uledborg, jfr Leiviskas uppgif- ter. Sannolikt ar emellertid, sisom Sel. ann, framhaller, att arten ur- sprungligen inkommit med barlast, men sedermera bibehallit sig och spridt sig. Att Julins uppg. ar vilseledande, torde daremot knappt beh6éfva framhallas, jfr Brenn. Obs. — [Uledborg] (fq) kuivilla paikoilla viljelémailla, painolastilla, lahella tulitikkutehdasta, palop{aikoilla) (»2 Kp. Viljw Pk. Palop.»]: Leiv. Senare nimnes: »Ilmestyi suuren tulipalon jalkeen v. 1891 palotonteille ja muuallekin, vaan on sittemmin vahennyt harvinaiseksi> : Leiv. putk.; uppg. innehAlla delvis detsamma som Zidbicks ; Leiviskis och Zidbicks uppg. iro dock tydligen fullkomligt oberoende af hvarandra. — Bar- last Kemi stad 1892: Keckm. — Det kan framhallas, att arten G6ster om Fin- land gar till Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10, jfr Beket. p. 554 ete., och i Norge anda till Ranen 66° 5’ (Heltzen): Blytt p. 1110, jfr Schiib. p. 113 ete. Var. holoporphyreum Krause Ta. pA banyallen af jarnvagen emellan Kangasala och Suinula stationer, tagen af refendariesekreteraren A, W. Lindstroém!: Brenner i (Prot. 11, XI, 1905) Medd. XXXII p. 14. Erodium romanum (L.) Willd. Per errorem apud nos tmdicatum est. Barlast r S.: Brenn. Flor., jfr Alc. III och IV; Al. Nyl.: Mela Kasv. V. (Al. afser ett exemplar fran Eckeré: Lindberg!].— Ny]. {Helsingfors | 32; Erodium romanum, Sérnis pa barlast: S. O. Lindberg! i (Prot. 1, XI, 1884) Medd. XIII p. 199. — Ta. Ett exemplar, taget af A. W. Lindstrém! pa banvallen mel- lan Kangasala och Suinula stationer, 6fverensstammer med denna art: Brenner i Medd. XXXII p. 14. — Oa. [Wasa Angbatsbrygga| enstaka 1882: Laurén i Medd. XXII p. 41; [Wasa hofrattspark] 1883—85 i flere exemplar: Is (Caps 42. Emellertid nimnes: Allt hvad hos oss bestiimts till H. romanum ar endast former af EF. cicutariwm, mest »acaula» former, EF. romanwm ar fler- Arig och af alldeles annat utseende; denna art maste darfére utga: Lindb. comm. Erodium moschatum (L.) L’Heérit. In Fennia australi in saburra rarissime occurrit. »Eur. omn. exc. praec. . .. Scand.»: Nym. Consp. p. 189. — Nyl. Helsingfors Marrholmen 1891: Fontell!, jfr Mela Kasv. V och Alc. IV. Balsaminaceae. Impatiens noli tangere L. In magna parte Fenniae australis et mediae satis raro— passim occurrit; nonnullis autem plagis prorsus non reperta est, quamvis aliis plagis usque ad 64° 30° legatur. Till.; Kalm; in umbrosis subhumidis Finl. austr. et inte- rioris p: Prytz; in irrigatis et umbrosis prov. meridionalium (Viborg, Virolahti, Kymmene, Borga, Pargas) et mediarum (Tyrvaa, Ikalis ad Kungskallan): Wirz. pl. off., vide infra; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. plur. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 141; exe. etiam Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 79, vide etiam DC. Prodr. I p. 687 et Led. 1 p. 481. Al. nondum visa est. — Ab. r: Zett. & Br.; »vid Heldola qvarn et alibi» (Ann. ad Till.): Leche p. 29; Kimito Mathildedal: G. Renvall!; Uskela prope Pullola: K. E. v. Bonsdorff!; |[Muu- rila} r ep prope molas Yrjala ad orientem versus ab Haukka- miki: Renv., ubi forma describitur, quem |. inspicias; Bjarno praedium Pojo, ad officinam Kirjakkala: E. G. Printz; Bromarf Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 133 Hakansarf: Sand.; Tenala: G. F. Berndtson in herb. lye. n.; Pojo: U. A. Broberg in herb. lye. n.; (st r) [Sammatti] Haarijarvi Paikkari (Malmgren), Myllykylé, Junni in Kiikala, Harjanvatsa, Isosaari ad Maila: Sel.; [circa lacum Lojo| p: Ch. E. Boldt; Vihti (fq): Printz; {Vihti] (p), enum. longa: Flinck, vide etiam Elfving in Medd. XXII p. 35; Wecks. muist., E. af Hillstr. et V. E. Broth. etiam e multis locis in Vihti enum., cfr V. E. B. p. 203; Myna- miki] in vicinitate Lemmi rr haud procul a lacu Lemminjarvi!: Caj. Kasvist.; Letala Paltilaholm: Hollm. — Nyl. Snappertuna Raseborg in ruinis: Hiyr. herb.; ad Fagervik! haud r etiam in rivulo per prata Finnholmarna profluente, in par. Sjundea ad Sjundby et ad praedium sacerdotale (Nerv.): His.; Inga Svart- bick in Svartbiicken: Brenn. vaxtf. p. 78; Kyrkslatt! Kolsarby! et Vohls!: Brenner; Esbo Martensby: Kihlm. ann.; {Nurmijarvi| p, suis locis cp: Stenr., etiam Sel. ann. e Nurmijaérvi comm. ; st r: W. Nyl.; Helsingfors! Sérniis et Gumtakt cp: Kihlm. ann. ; Degeré cp Stansvik (IImoni): Sel. ann.; Thusby haud r: Astr. & H.; Sibbo: N. K. Nordenskiéld in dupl.!; Borgnaés L6fkoski ep prope lacum Kotojirvi: Gadol. 1902; Borga (!) ad amnem Svarta, ad lacum Stiggsbéle et ad Illby, Strémfors Tessj6, ad Sirkijarvi, Reimars et st fq ad praediolum Vargas, Pyttis ad pag. Ahvio et Hinkabéle: Sel. ann.; Borga Molnby in ripa umbrosa rivuli: W. Wahlbeck!; p: Sel. O. Nyl., spec. e Pyttis Klasar6!; Lovisa compluribus locis ut ad »Vallarna» et in »Kom- mendants tridgarden» interdum cp: C. J. & (A.| Arrh. — Ka. Sippola ad pagum prope templum: Sel. ann.; ad Kayrasuo in pag. Ala Urpala: Blom; Jaaski praedium Kostiala ad fluvium Vuoksi st cp: Sel. herb.; r Jéiski in vicinitate templi, ad Ahola! st fq in vallibus rivulorum hic frequenter obvenientibus, Antrea Oravankyté: Lindén; Viborg Kiiskilaé: J. Krohn!; Viborg Koto- kallio contra Tirhii prope Seinidjoki: Iverus!, vide etiam supra. — Ik. (st fq): Malmb., spec. e Pyhijarvi!; Kakki praedium Kirjola (V. Blomstedt): Sel. ann.; Kiékisalmi: Nikl.!; (st fq: Meinsh. p. 75). Sat. sp |»spridd>|: Malmgr., spec. e Nakkila!; Euraaminne Vuojoki: C. G. Bjérkenheim!; r et st pe, in oppido Bjérneborg (Helmi Selin), Lyttskir Pirunpesé, Harjavalta (V. Suomalainen 134 Impatiens noli tangere ut comm. Helmi Selin et E. Nordling ut comm. Fontell), Hvittisbo- fjird: Hiyr. Bjérneb.; p (—st fq), etiam fl. albis!: Hjelt; st fq: Sola Flor. p. 89, vide etiam Herlin p. 132 et supra; etiam in multis plantarum catalogis enumerata. — Ta. p: Leop. et Asp. & Th.; Palkine complur. locis st cp: Zidb.; »p (—st fq)»: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] st r cp in insulis Vehkasaari et Ohra- saari: Bonsd.!; {[Langelmiiki, Orivesi! etc.| p, sp interdum st ep: Borg Tiet.; Jims&: Nikl.!; Padasjoki Tarittu: Ehnb.; Sysma Sarkilaks!, in pago ad templum (K. V. Renqvist) et Virdois: Unon.; Luhanka p, Korpilahti Peuha et Pohjola: Wainio Tav. or. — Sa. nondum visa est. — KI. r Sortavala (Relander): Fl. Kar.; r Hiitola in vicinitate templi: Lindén; {Parikkala] rr prope molas Anijoki: Hann.; prope Sortavala (Arppe): Chyd.; non- nullis loc. in par. Sortavala et Impilaks (Backman, Bergstrom): Norrl. Symb. — Kol. st r in reg. silv. et coll.: Elfv., spec. e Mandroga!; complur. locis, ut ad meridiem versus a Nikola, Vakrutschej, multis locis inter Pjongoi et Vosnessenje ad Svir, ad meridiem versus ab lvina, Soutujarvi, Derevjannoje et Solo- meno: Caj., cfr Liro Ured. p. 277 et vide infra; Petrosavodsk (!): Fl. Kar.!; modo iuxta Petrosavodsk ad rivulum in nemorosis umbrosis humidis: Norrl. On., cfr Giinth. p. 36; Salmis Uusi- kyla: Chyd.! Oa. sp |»spridd»|: Malmgr.; Narpes: Simming!; Vasa: alumn. F. W. Ehrstrém!; Nykarleby: Alc. et Alc. [Il. — Tb. Jyvaskyla Lohikoski: Wainio Tav. or., vide etiam sub Ta.; r Jyvaskyla (!) Tourujoki, Laukkas Vihtajarvi!: Broth.; |Jyvaskyla| Lohikoski: Prim. p. 51. — Sb, {Leppavirta] cp inter Alapiha et rivum Suomala, etiam cp ad Varkaus: Enw.; r Leppavirta pag. Suomala {cfr Enw.| Alapiha ad viam a templo: Mela, spec. e Kuopio Karpijirvi! et ad pag. Toivola! in valli rivuli mola- rum prope viam publicam, cfr Medd. XXII p. 3 et vide Knabe p. 22, spec. e Toivola Uuhimaki etiam leg. K. Linkola! — Kb. nondum visa est. — Kon. vide infra. Ok. Ristijirvi Juurikkakorpi ad scaturiginem: Lackstr.!, cfr Medd. I p. 98, [vide infra], Brenn. Obs. et Herb. Mus. Fenn. Hoe fo: Ab. I Wirz. ann, upptages arten bl. a. fran Pargas och Aminne, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 135 jfr Wirz. pl. off. har ofvan; Arrhenius har dock ej sett arten i Pargas. — Kon. Arten upptages harifrin i Mela Kasv. V. Enligt benaigen uppgift afses Solomeno, d& fyndorten ar belagen norr om sundet, saledes pa Kon.-sidan: Cajander i bref 29, XI, 1909. — Om. Hellstrém fram- haller, att arten ej gir till Gamla Karleby: Hellstr. p. 135. — Ok. Medd. I p. 98 kunde genom otydlig redigering gifva vid handen, att arten skulle forekomma i Kianta, hvilket dock, sA vidt man fér narv. kanner, e} ar fallet. — I Norge gar Impatiens noli tangere till Salten, se t. ex. Blytt p. 1115, Norm. FI. Overs. p. 192, Norm. Fl. Spee. p. 282 m. fl.; i Sverige till SkellefteA: Bot. Not. 1883 p. 208 m. fl. PA 6stra sidan om Fenno-Scan- dia gar den till Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10 m. ff. Impatiens parviflora DC. Helsingforsiae et in confiniis iam compluribus locis et multos per an- nos occurrit, ; »En egentligen sibirisk form, hvilkens hem 4r Altai och Alatau, men hvilken han [Selan}] a4r 1874 observerat pa ett par stallen i Helsingfors ‘se langre fram}. D& Prof. Elmgren meddelade sig hafva funnit arten redan fore 1860 i botaniska tradgarden, och den saledes under mera 4n 18 Ar bibehallit och spridt sig, ansAgs den béra betraktas sasom till- hoérande vArt lands flora»: (Prot. 6, IV, 1878) Medd. VI p. 195, da den forevisades af Svelan; i botaniska tridgarden (!) arligen [1883]: Kihlm. ann., jfr Brenn. For, p. 132-133. Har ma framhallas, att det iildsta exem- plaret fran botaniska tradgarden ar taget 1867 af Brenner!, och att exem- plaren i Pl. Finl. exs. N:o 286 aro insamlade darstades 1878 af Arrhenius, Hjelt och Hollmén. Helsingfors Observatoriebergen 1874: Wainio herb. ; i en gard vid Georgsg.: Hjelt [pi 1870—talet]; i samma gard vid Georgsg. 1874, pa »Kampmalmen> férekom den 1881 rikligt pa affallshogar, ur- sprungligen planterad i Lappviksparken, dar den sedan blef ett svart ogras i tridgarden [jfr Brenn. Fér. p. 131]: Sel. ann ; Helsingfors bakom kamp- vallarna 1887: K. J. Tallberg!: »introducta, sed iam per multos annos in Helsingfors persistit»: Herb. Mus. Fenn. II p. 136; »haller pa att utbreda sig i landsbygden nirmast omkring hufvudstaden, lings bada chausséerna»: Brenner i Medd. XVIII p. 201; [Helsingfors] vid Bergmansgatan: Brenn. Foér. p. 133, se aifven 1. c. p. 132; [Helsingfors] flerstades, utbredande sig pa fuktigare och fetare mark inom och utom staden: ]. c. p. 134; Helsingfors Brunnsparken flerstides, Kampvillorna, Gamla begrafningsplatsen vid por- ten ett Ar p& 1890-talet cp, senare forsvunnen: Hayr.; »nonnullis locis in Finlandia australi adyenticia, saepe cp crescens»; Schedae p. 98. [Det bor dock framhAllas, att, sisom af det ofvanstéende framgar, nagra fynd- orter utom den nirmaste omgifningen af Helsingfors f. n. [1910] icke aro mig bekanta; an vidare ma tillaggas, att nAgra uppgifter fran andra de- 136 Impatiens parviflora. lar af s6dra Finland senare blifvit dementerade}. Jfr f. 6. Brenn. Flor., Mela Kasv., Hjelt i Medd. XXVI p. 13 ete. I Ale. UI framhalles, att arten troligen kommit fran botaniska trid- garden i S:t Petersburg. Angaende artens allminna utbredning i Europa némnes: »e Sibiria meridionali in Angliam ... etc. migravit, hinc inde nune quasi sponte occurrens»: Nym. Consp. p. 141, jfr Nym. Suppl. p. 79 ete. och i synnerhet F. Héck i Bot. Centralblatt Beih. 1905, 2 p. 87, dar manga hithérande uppg. omnaimnas. Har ma endast tilliggas, att Jmpati- ens parviflora upptages for Dorpat (Schmidt): Wied. & W. p. 136, jfr Klinge p-. 445, dar den betecknas sésom ett »oft lastiges Unkraut», I Sverige (Dalsland) Baldersnés férekommer den mycket ymnig och naturaliserad : Wittrock i Bot. Not. 1885 p. 58 o. 59, jfr Neuman p. 293. En fullstindig beskrifning 6fver arten férekommer i Medd, V p. 249 af Selan. I. balsamina L. forekommer ratt mycket sasom odlad. Sarskildt odlades den allmiaint atminstone annu pa 1880-talet sasom fénstervaxt af allmogen, jfr Brenn, Flor., Mela Kasy., Ale. II, etc. — Har ma tillaggas, att arten uppraknas af Jul. p. 26. Att den /mpatiens, som uppraknas fran Li. Toivoniemi pa kalljord: Nordling p. 315, afser ifragavarande art, anser jag sannolikt, men ej sikert. Af familjen Rutaceae odlades i synnerhet tidigare Ruta graveolens L. Den upptogs redan af Till. Pa 1700-talet némndes om densamma fran Ob. Uleaborg: »sas arligen i varm bank, kom intet fort pa kall jord: tal intet vara vintrar>: Jul. p. 22. Fr4n nyare tid har jag endast anteck- nat: NyI. Lovisa ett exemplar i en sopgrop i staden: Iverus i Medd. XXIX p. 96, jfr Mela Kasy. V, dir den omniimnes bade sdsom sillsynt odlad och tillfalligtvis férvildad. Se om densamma afven Nym. Consp p. 148. I Nym. Consp. p. 142 naimnes ang. Dictamnus albus L.: »>Eur, omn. exc, Batav....» Da Scand. ej uppraknas bland dessa lander, ‘ir uppg. vilseledande, hvilket icke allenast galler Finland. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 137 Aceraceae. Acer platanoides L. In Fennia australi satis raro occurrit; ad septentrio- nem versus fere ad 62° procedit. Till.; »in media via inter Christinam et Bioerneburgum> : Fl. Lapp. Proleg. § 30; Kalm; »viéxer nog allman har 1 skar- garden, den ses ock har och der pa fasta landet, dock mest ned mot sjékanten»: Kalm R6n p. 31; in Tavastia inprimis in par. Hattula spont.: Tuneld p. 392; in insulis Nylandiae: 1. c. p. 429, vide etiam sub Sa.; in lucis fertilioribus Finl. inferioris p: Prytz; in pratis silvaticis provinciarum meridionalium et mediarum, Norrmark, Tyrvaé&: Wirz. pl. off.; Fenn.: Nym. Consp. p. 135; Fenn. bor. et med. deest: Nym. Suppl. p. 75, vide etiam Gadd Underr. p. 4, DC. Prodr. I p. 595, Led. I p. 456, Trautv. Il p. 33, Ign. Geogr. p. 340, Koppen Verbr. I p. 82—83 et tabulam geographicam N:o 3 in II, Hjelt Utbr. p. 149 (16 - 17] et tabulam geographicam, Sallm. p. 2, Pax, F. Acera- ceae (Engler, Das Pflanzenreich H. 8), Leipzig 1902, p. 49—50, Norrl. in Oma maa p. 40 etc. Al. p: Bergstr.; st r Hammarland Skarpnat6é!, Finstr6m Bergé, Jomala (!) Ramsholm, Lemland Flaka, Kumlinge Sérholm et Ingersholm: Arrh. & K.; Fogl6 Judd6 st r—p, sed semper humilis, Kékar Id6 st fq, sed humilis: Arrh.; etiam Gadol. 1887 e Kékar Id6 comm.; Hammarland Appelé spec. juvenilia in coryleto nemoroso: Ch. E. Boldt; haud infrequens in taeniis ad occidentem versus a Skiftet, Kumlinge cp in Ingersholm et Séd- holm |num Sérholm?| et adnotatum in 7 insulis in Brando: Bergr. p. 19, cfr Medd. XX p. 37; Houtskir Applé, Brindé p: Bergr. comm. — Ab. »finnes allmint planterad, vild pa Run- sala»: Zett. & Br., cfr |. c. p. 4; ad orientem versus a Skif- tet r, Inié Applé, par. Gustafs Kattkuru et, ut narratur, spont. etiam in promuntorio ad occidentem versus a templo huius paroeciae: Bergr. p. 19; Eura in silva Kolva: Lindstr. p. 101; 138 Acer platanoides. Sagu r: Cavander p. 14; Halikko Vaisakko: Nikl.!; Bromarf complur. locis in insulis: Sand.; complur. loc. in Karis, Pojo et Tenala: His.; r spont. tantum in Jalansaari, ceterum modo cultum: Sel.; Lojo Jalansaari Ekudden: E. H[ayrén| in Hufvud- stadsbladet 1906 N:o 164 et Saarinen p. 326; Lojo Kouvola lucos formans: Hult coll.; Vihti r Niemenkyla (Enajarvi) in prato Vahteristo: Printz; Vihti r: Flinck, vide infra; Vihti Niemen- kyla nonnullum acer vagum [»eksynyt»|: V. E. B. p. 200; r Pyhajarvi Haavisto in saltu |»korvessa»| Vaahteristo nonnulli surculi, Pusula ad molas Hyrkkola ad rivum a Vahermajiarvi in Tarkeilajirvi influentem etiam, ut multi indicant, ad Pyha- jirvi Vuotinaisten Samallampi prope praedium in silva: Wecks.; silvas formans in vicinitate opp. Nystad: Hollm.!, vide etiam infraa — Nyl. Ekeniis Tvirminne bBjorkskir in silva mixta ad Bakledomalmen versus complura spec., maximam partem 1—2 m alta: Hiayr., vide etiam infra; [in taeniis Eken&s| Alglo aeque fq ac abies: Hiayr. Ber.; plur. loc. in Inga: His. (vide sub Ab.), spec. e Fagervik!; Raseborg lucos formans: Hult coll.; Kyrkslatt Humaljarvi in promuntorio Brunknis spont. procul a domibus: Gadol. 1902; Kyrkslitt ad Ovidskogs Stortrask spont. inveniri dicitur: Rosb. Kyrksl. p. 112, vide etiam infra; Esbo: W. Nyl.; {Nurmijarvi] p: Stenr., cfr |. c. p. 13 et vide infra; Helsingfors novellas arbores spontaneas complur. loc. ad Gum- tikt vidi: Kihlm. ann.; Thusby pag. Ylikervo in praedio Nisila spontaneum (K. Lindberg): Thesleff in Geogr. F. T. 1893 p. 95; p ad oram {>i kusttrakten»|: Sal. O. Nyl., spec. e Strémfors!; Pyttis insula By6n prope Hinkabéhle, Strémfors ad ostium flu- minis Kymmene in insula Sandholmen, ad praediolum Vargas et in insula Vyskén prope Reimars arbores complures: Seel. ann.; Hogland unica arbor iuvenis: Schrenk p. 162; |Hogland| Kiiskinkylaé veris. eff.: Brenn.!, cfr |. c. p. 6-7. — Ka. r {Viro- lahti) in saltu pagi Muurikkala, [Virolahti) Kiiyriisuo ad Ala- Urpala, |Sakjarvi] Ristiniemi!: Blom; Sakjarvi: J. V. Johnsson in dupl.!; p—st r in lucis humo abundantibus in vicinitate fluvii Vuoksi, Antrea Kuparsaari, Riiisili Tuulankoskensaari!, Hars- kiinsaari et in insulis prope Unnunkoski, Kaukola Jarvenpaa. In parte interiore singuli tantum frutices, vix viri altitudinem Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 139 adaequantes, adnotati sunt, scil. in Kirvu Lapakonmaki a pago Tietiivaélé ad orientem versus in loco plantis propriis, ut sunt Viola mirabilis, Tilia, Hieracitum prenanthoides, Ept- pogon aphyllus, insigni. Acer ubique parcissime invenitur, sed in insulis in fluvii Vuoksi in Raisél&i et Kaukola sitis 4—6 m altitudinem adaequat. Lindén, cfr 1. c. p. 125. — Iker Valkjarvi!, Rautu et Kivennapa (!) [»Kivinebb»|: Malmb.; in tota ripa septentrionali lacus Suvanto deest, in ripa australi nisi pe unico loco non adest: Lindb. p. 48; Koivisto |» Bjork6>' Vasikkasaari: E. Nyl. Ber.; [Meinsh. p. 76 ex hac parte non comm}. Sat. Dispersa |»spridd»|, maxime ad septentrionem versus in Sastmola! Bogaskaér pag. Peippo: Malmgr.; iam Linné scripsit: »vid Sastmola fick jag forst igen Acer»: Linné Iter lapp. p. 199, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 1386; Euraaminne Qviflax: Kl. Wahl- man!; [Bjérneborg] p et st pc—pc: Hayr. Bjorneb., spec. e Lyttskir Porinnokka!, vide ceterum infra; |Bj6rneborg| Pihlava: Hiyr. und. p. 30; Tyrvaéa& unico loco: Warel. p. 18; etiam A. Nyholm in Tyrvaé& sponte inveniri indicat; r Birkkala Nokian- luoto, Keho, una arbor satis alta verisim. spontanea etiam ad Tyrkkyla: Hjelt; Yléjirvi Mastonjairvi: G. O. Timgren comm., vide etiam supra et infra. — Ta. Birkkala Toppari ad ripam sinus Savilahti: Sola Flor. p. 88—89, ubi et locus describitur et plantae, quibuscum unum Acer’ obvenit, enumerantur, vide etiam infra; Szlan ibidem vidit multas arbores mediocres 1907: Sel. ann.; Kangasala Heponiemi (U. Bremer): Abo Tid- ning 1886 N:o 77; Palkaine cum Tilia compluribus locis ad Mallasvesi, Palkiineenvesi et Roine ex. gr. Aimaél& prope pagum et ad sinum Suolahti ad lacum Mallasvesi, in insulis magnis Karhunsalo et Hausalo, etiam aliis locis in praedio Myttaala et in pagis Malkila atque Paino ad lacus Mallasvesi et Roine, prope pag. Huntila ad lacum Pilkianeenvesi etc. denique unica arbor prope praedium Pietilaé in pago Harhala: Zidb., vide infra; Siiiksmaki prope Rapola (Tikkanen): Hult herb.; Saiksmaki Valkiakoski arbores altae: Kihlm.; Saaksmaki ad praediolum Vainoniemi {in parte septentr.-occidentali par.| nonnullum acer: Rosb. Utk. p. 219; Siiiksmiki in ripa septentrionali lacus Va- 140 Acer platanoides. najavesi |prope iugum Rapola|: Hayrén in Geogr. F. T. 1903 p. 87 |forsitan ad eundem locum, ad quem Tikkanen spectatl; Kalvola (haud fq): Knabe Fort.; |Kalvola| inter species rariores non legitur nisi hic illic: Borg p. 438; »Luopiois (st fq) for Ofrigt sallsynt, forekommer nastan alltid i spridda exx., en- dast pa Haikonkiirki nara Kuohijoki, Suoniemi skogsmark i Saha- lahti samt pa Vekunansaari holme i Kukkia i st6rre miingd och af betydligare storlek, medeldiameter vid brésth6jd omkr. 10 cm [»>4 tum>] och medelh6éjd 3 till 3,5 m [»5—6 aln.»]. Pa Vehkajirvi utmark stod fnnu for nagra ar tillbaka en lénn, som enligt béndernas uppgifter vid roten i omkrets matt niar- mare 1,78 m |»en famn»|: Leop. [1876]; Hauho: Herk.; r spont. ad praediolum Vuori prope Tavastehus: Asp. & Th.; Vanaja prope praediolum Ojala circ. 16 km ad austro-orientem versus a Tavastehus, prorsus spont., prope lacum Kangais ad Kondu- vuori, nemora formans una cum Jilia, arbores maximae su- perstites 29—32 cm |»12—13 tum»] in diametro, trunci arborum veterum fere 0,6 m [»2 fot»| in diametro: O. Collin!; Tyrvanté [»>Kulsiala>| complur. loc.: Palander p. 7, cfr Tuneld p. 392; Hollola Messila: Bucht p. 24; p: Norrl. s. 6. Tav. »pa steniga och bodrdiga stiillen helst i grannskapet af de stérre sj6arna ss. langs strinderna af Vesijirvi; talrikast méter man den vid ‘Asikkala (!)| Keltaniemi, dir den tillsammans med lind och andra l6ftriid bildar herrliga lundar» . . . »Annu i nordligaste andan af Kuhmoinen [»Kuhmoin»] vid en back nira Sarvitaipale fann jag sommaren 1866 ett lénntrid af 7,4 m |»25 fots») hdjd och 32 cm {»13 tums»] omkrets»: Norrl. s. 6. Tav. p. 83; Hollola Tiirismaa: Wainio ann. et Gadol. 1903; Evo: Furuhjelm!; par. Gustaf Adolf| r ad Kumu: Bonsd.; Sysmi ad fines versus Luhanka praediolum Jalaa: Unonius in dupl.!; Jamsa Tiirihagen et ad Waheri, Langelma&ki ad _ Isol6ytinejirvi prope Lakanen (Forstm. Grénholm): Hult ann.; Liingelmaki in praedio /|»bo- stille»| Lakanen: G. O. Timgren litt. {idem locus atque superior]; Langelmaki?| Sinivuori in pratis silvaticis complures arbores parvae: Borg Tiet.; tantum in parte australi par. Luhanka p — st r Onkisalo!, Vahermiki, Avosalmi, ad Kesiiin (nonnullis loc.) ut in interiore parte ad Taikinajarvi, etiam ad Tientaali inveniri Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 141 dicitur: Wainio Tav. or., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; ple- rumque arbor fruticosa, semel tamen vidi stipitem, cuius peri- pheria erat fere 30 cm |»kahden korttelin paksulla rungolla»|: Wainio Tav. or. p. 6. — Sa. in Savonia (tantum) unico loco in Rantasalmi: Tuneld p. 477; complur. loc. ‘laipalsaari Orjain- niemi!, Puumala, usque ad Rantasalmi: E. Nyl. & Chyd., cfr E. Nyl. Veg. p. 259 et 260 et Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Joutseno ins. Muukkosensaari {aut Muukansaari| indicatur: Sel. ann.; r |Ruokolaks) lucos in insula parva Kytésaari |vide infra! inter Salonsaari et Vuoksenniska constituere et praturm prope domicilium sacellani in insula Salonsaari sponte inhabitare dici- tur: Hult; (par. Kristiina} in pag. Karhila praed. Hauhais in silva: A. J. Siltala in L. Y. 1906 p. 162; Puumala praedium Ahonpelto arbor unica in silva mixta (S. v. Knorring): Svel. ann. -—— Kl. p usque ad Ladogam borealem et Kirjavalaks: Fl. Kar., spec. e Sortavala!; Hiitola in vicinitate templi, ut dicitur: Lindén, vide sub Ka.; Parikkala rr Innasennurkka Haukkavuori nonnullae arbores parvae c. 3—5 cm crassae et 2—3 m altae: Hann.!, vide etiam infra; Valamo sponte nascens, cp disseminatum: Szel. ann.; Uukuniemi: Nikl.!; fq (Bergstrom, Backman): Norrl. Symb., cfr 1. ¢. p. 5 et 8; Ruskiala cum Tilia: Zill., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Impilaks et Sorta- vala fq: Enw. hav., vide etiam Middend. p. 579, Hjelt Ant. p. 26, Geogr. F. T., 1893 p. 172, Norrl. in Oma maa p. 40 etc. — Kol. r »pluribi circa Vosnessenje arbuscula vidi, ad rupes dioriticas prope Schtjeliki arbores altas observavi (diameter maximus fere 1 meter), ad Mjatusova! parcissime occurrit, dein ad Humbaritsa individua nonnulla vidi»: Elfv.; »von Vosnes- senje bis Schokscha am Fusse des Bergriicken»: Giinther in dupl.!, cfr Giinth. p. 24 et 36 et Herb. Mus. Fenn. II p. 136; compluribus locis in vicinitate lacus Onega a Vosnessenje usque ad Shoksu |»Schokschu»!) et parum ultra, ceterum tantum ad flamen Svir in vicinitate Vosnessenje: Caj., cfr Medd. XXV p. 25, ubi dicitur in parte interiore deficere aut rr inveniri; Schtje- liki [»>Stjelegi»|, Soutujirvi: Lindr. Bidr. p. 16, cfr l. c. p. 21 et 22 {ad eadem atque superior loca spectans]. Stérsta delen af Finland: Fries; galler icke fér det vildt vaxande 142 Acer platanoides. lénntridet. Bode uppgifver lonnens nordgrins i ny. Ryssland till Novo- Ladoga, och aifven dir sasom odlad (Notizen in Beer und Helmersen Bei- trige XIX, Petersburg 1854, p. 10). Diaremot sager han, att Blasius fun- nit den enstaka pa vistra stranden af Onega: Bode p. 41. Han faster dock tydligen ej afseende vid uppg., som emellertid senare bekraftats af flere botanister (se under Kol.). Har ma tillaggas nagra mer speciella uppgifter fran olika delar af landet: Ab. {[Muurila] »ei kasva ensinkéfn viljelematt6miana»: Renv. p. 12. — |Mietois ja Mynaémaki] »asumusten laheisyyksissi paikkakunnan etela- osissa. Todellisena metsaépuuna en ole sit&é tavannut»: Caj. Kasvist. — An- gaende artens férekomst i Vihti anf6res: » Haapkyla—Lepparla strandbergs- afsatserna: 5 a 6 storre, inda till c. 6 m héga trad férutom buskar och telningar; Hynnola strandskog: ett stérre och ett par tre mindre exemplar ; Irjala stranden at Paikslaks till: talrika bade stérre och mindre XX. ; Oravala udden, hvarifran dock de flesta exemplaren borttagits och utplan- terats pa gardar i Kalakoski»: Flinck. — Nyl. Fran trakten af Ekenis tillagges: »ytterligare Hast6 (en). uppgift af allmogen, sjalf har jag ej har sett nagot exemplar); Alglo nagra exemplar i dungar at bjérk, asp och ask; Jusar6 ett exemplar, enl. uppgift ej planteradt, men synes dock osa- kert>: Hayr. — Vidare namnes: »Nurmijarven etelarannan lehdoissa léytyi vielé joitakuita vuosia sitten useita 30-50 cm paksuja [vaahteria), mutta myytiin suurimmaksi osaksi Suomen paviljongin permantopalkeiksi viime Parisin nayttelyssé. Pienempii vaahteroita olen tavannut Vihtilam- min ja Pojanjarven rantalehdoissa»: Stenr. p. 13. — Angaende f6rekomsten i Sat. Bjérneborgs-trakten nimnes yttermera: »pa hvarje stalle endast ett 1. nagra fa trad. Harp6 Lazarusberget 1,5—2 km fran byn (J. F. Pa- lin); Lyttskair Porinnokka 2 medelhéga exemplar pa stenig mark; Inderé Hals6udden, men mdjligen numera utrotad (fiskaren Kolander); Inderé i nirheten af de s, k. Holmanniityt, d. v. s. pa backarna emellan Pihlava sig, Pihlava station och Ytter6 haltpunkt, p och pe, medelhég; Inderé vid vagen mellan Pihlava och Riitasarka torp ses flere lénnar (F. A. Lénn- mark); Kumnis tre stora lénnar (H. Selin); Kumnas invid Linjevagen flere exemplar, endast 1-3 m hdéga. Hvittisbofjard p, t. ex. Stengard (K. G. Ollonqvist] . .. (Sastmola} Bagaskir [jfr Malmgr.| Klupuniitty i mingd (J. F. Palin)»: Hayr. Bjérneb. — Angdende férekomsten i Ta. Birkkala Toppari ma ater yttermera anféras: ... »siroteltuna monta yk- sil6a, pensasmaisista alkaen noin 9 m korkeisiin ja tyvestéa 1,5 dm pak- suihin puihin saakka»: Sola Flor. p. 89. I afseende 4 lonnens forekomst i Ta. Palkiine laimnas f6]j. upplysningar: »PA nastan likadana lokaler som linden forekommer ocksa lénnen, dock mycket fataligare och mera spridd bland andra trad an den férra. Ehuru ej sa benigen fér antagande af buskform som linden, utbildar sig dock icke heller den vilda lénnen ofta Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 143 till ett verkligt trad. — Orsaken till detta férhallande har man, likasom hvad linden betriffar, frimst att séka i den stympning, for hvilken nastan hyarje lénn blir utsatt, innan den hunnit na ndgon mer betydande alder eller storlek. Denna stympning eller afverkning f6rorsakas fraimst af allmogen, hvilken har en synnerlig benigenhet att afhugga och anvinda triidet ej si mycket till léftakt, som icke mera sasom en raritet eller ett kuriosum till férfardigande af redskap eller ocksa blott till gardsprydnad (slimo») jamte unga bjérkar vid midsommaren eller vid andra hégtids- tillfallen. Fran stubben uppvixa vanligen flere skott, hvilka naturligtvis ej kunna utveckla sig med samma kraft, som en ensam stam, och dess- utom foérr eller senare blifva utsatta for samma éde, som deras f6regan- gare. Afven den betande boskapen, som sirdeles begirligt fortar lonnens lof, gr mycken skada pa tridet. Isynnerhet aro de nyssniimnda skotten under flere Ars tid utsatta for att blifva afbitna eller afbrutna af de glup- ska kreaturen. Inom ett bestind af samtidigt uppviixande ungskog, be- staende af andra tridslag, kunna de unga loénnskotten visserligen battre in i ett friare lage undgd boskapens uppmarksamhet och darfére mera ostérdt utveckla sig; men under sidana forhallanden sker icke utvecklin- gen med erforderlig kraft och stubbskotten 6fvervaxas darfére snart af de omgifvande, mer lifskraftiga bjérkarna, asparna o. s. v., som ej lida af nagon Avirkan. Inom bjérk-, asp- eller blandskogs-dungar patraffar man darfére langa, giingliga och glesbladiga lénnar, understundom af mer an 6 meters héjd, men med blott nagra fa centimeters stamdiameter. Om fristdende, vilda lénnar finge mera ostérdt utveckla sig, kunde sakert gan- ska vackra och kraftiga exemplar af tridet patraffas. — Blott en enda sidan vild lénn har jag lyckats 6fverkomma. ‘Tradets héjd kunde, enl. hvad jag numera kan erinra mig, anslas till omkr. 7 m, stammen var vid brésthéjd ungefaér af en grof mansarms tjocklek och kronan ganska lum- mig. Lénnen férekom pa en nagorlunda éppen plats i en hage pa Har- hala bys egor och var, om jag minnes ratt, den enda, jag patraffade dar i trakten. De aldre planterade lénnarne i Palkaéne socken ha troligen allesanuman blifvit hiimtade fran skogen (eller aro delyis ocksa afkomlin- gar i fdrsta led af ursprungligt vilda trad) samt innehafva den storlek, lummighet och frodighet, som i allmanhet utmarker odlade lonnar i s6dra Finland. Genom sjilfsadd alstra de under lampliga férhallanden telningar i maingd. Fran fron direkte utvecklade telningar eller verkligt unga och for plantering anvaéndbara lénnar patriffar man daremot i skogen numera mycket sparsamt'); till utseendet unga trad befinnas namligen oftast vara skott fran en dildre stubbe med grofva rétter. Det finnes omstiandigheter, som tyda pa, att lénnen och fér det mesta afven linden och hasseln p& samma backar, dar de ‘innu fdérekomma, fordom yuxit inom ett skogs- ‘) Afven denna brist fororsakas naturligtvis i visentlig grad af den pai bete giende boskapen. (Zidbicks not). 144 Acer platanoides. bestand, foretriidesvis bildadt af grof tal] och ej sésom nu hufvudsakligen af loftrid. PA ndstan alla dessa platser héja sig namligen enstaka gamla tallar af ansenligare storlek 4n lundarnas léftrid och de fa bland dem inmingda yngre granarna 0. tallarna. De gamla tallarna med sin nedtill ofta Annu mer eller mindre svarta bark dro synbarligen rester af en ur- sprunglig tallskog, som fatt vika fér sveden, dar lénnen, linden och stall- vis hasseln sedermera Ater uppspirat bland talrikt uppvaxande bjérkar, aspar, alar, o. 8. v. — Férhallandena pa Karhunsalo, Myttaala militarbo- stiille underlydande, timligen vidstrackta holme, aro a4nnu mer bevisande for riktigheten af ofvan framstillda formodan. Pa holmen, som till stérre delen ar héglandt och bildad af stor rullsten, kvarstod annu for mindre an ett drtionde tillbaka den statligaste skog, skonad fér yxans och eldens harj- ningar, nistan i sitt ursprungliga naturtillstand, Holmens mer héglandta del intogs af grof tallskog med nagon inblandning af valdiga granar och bjorkar. Har inom denna skog, som 6fverhufvud ej var mycket tat, vaxte i synnerhet pA 6ppnare stéJlen spridda lénnar och lindar, 6fverskuggade af de hégre triden. I den pa holmens lJagre och jamnare delar vixande léfskogen (bjérk o. asp) saknades daéremot atminstone lonnen — Fortfa- rande har skogen pa holmen samma sammansattning med den skillnad, att barrskogen blifvit lagre och till en bérjan glesare till féljd af det mogna virkets d. vy. s. de resligaste tridens afverkning»: Zidb. 1893. — Sa. »An- giende lénnens forekomst pa Kytésaari i Ruokolaks ma har tillaggas, att jag vid ett besék pA holmen den 2 juli 1889, oaktadt ifrigt efterletande, icke lyckades pAtréffa ndgon lénn, men val funnos dar talrika lindar»: Seel. ann. -— KI. [Parikkala] »Melkoniemess& sanottiin myéskin ennen olleen, vaan hivinneen sukupuuttoon»: Hann. — Enl. Backman finnes lénnen pa Korpikallio i Ruskiala; ehuru hvarken jag kunde finna den darstaides eller allmogen pa stillet kande densamma, ar dock dess forekomst pa detta stiille sannolik; artens nordgrins skulle dé vara 62° 3’, — Lénnen uppgifves afven fran Kton.: Mela Kasv. V. Anmarkningsvirdt ar, att jag i den tryckta litteraturen patraifat en- dast en enda uppgift om att lénnen ofta torde sa sig sjalf (se har nedan under Ny1.). Atminstone i Sat. Karkku, hvarest jag aldrig sett nagon en- ligt mitt formenande verkligt vildt vixande lénn, hafva pa de flesta aldre herrgairdar funnits eller finnas alltjamt unga lénnplantor, Pa de gardar, dir sidana plantor erhallit nédig skétsel, hafva nagra af dem vuxit upp till vackra trad. Annu i Oa. Gamla Vasa har jag sett sjalfsadda plantor: Hjelt. — Fran Nyl. Kyrkslatt skrifves: Fran Strémsby, dar det finnes forvildade lénnar i mangd, sprida de sig, sikert i féljd af sydvaststormar, mot Smeds: Rosb. Kyrksl. p. 112. I parken pa Lappviksudden vid Helsingfors hafva lénnarna under de senare 10 a 15 aren satt sig sjalfvai Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 145 ett otal plantor: Sel. ann. — Se vidare Zidb, under Ta. p, 143 och om K1. Valamo p. 141. Sasom subfossil ar lénnen antraftad pa nagra stillen. Hairom har jag antecknat f6lj. Ganska rikligt i [Nyl. Inga] Stubbangen pa 1,5 m djup tillsammans med atskilliga »ekvixter>, men afven med gran: G. And. p- 90, jfr G. Andersson i Naturen 1894 p. 115 och Sern. p. 583; Inga Kalkulla: Lindb. torfm. I p. 34, jfr Lindb. Subf. p. 13. — Ik. Sakkola Isosuo: Lindb. comm., jfr Lindb. p. 43 och 48; Sakkola hoflager: Lindb. Subf. p. 73. I detta sammanhang ma namnas, att lénnen invandrade under (slutet af) Ancylus-tiden . .. »har knappast nagonsin egt mera betydande andel i skogens sammansittning»: Sallm. p. 9. I fraga om lénnens odling far jag frimst hanvisa till Elfv. Ant. p. 93-94. Redan tidigare uppgafs den férekomma sasom odlad i Gamla Karleby: Berg Verbr. p. 127 och i Uleaborg: Schiib. p. 315. Dessutom uppgitves lénnen hafva blifvit planterad i Kajana-trakten a Sutela, ehuru osikert med hyilken framgang: Must. p. 41 i 6fvers. (Uppgifterna i Moberg Klim. p. 56-58 och Moberg Klim. II p. 43-46 anser jag delvis afse odlade exemplar; dessa uppg. dro dock alla fran sédra delen af landet. Huru det férhaller sig med uppg. fran Ta. Messuby: Popp. p. 16, kanner jag ej). Manga speciella uppg. kunde 4nnu tillaiggas, t. ex. Zett. & Br. och Sel. (se ofvan), Caj. Kasvist., Stenr. p. 16, Medd. X XV p. 11, A. L. Backm. F]. p. 25, Leiv. etc. Har ma endast anféras félj.: Sb. Leppavirta »joten- kin yleisesti viljelty puu, etenkin séitylaisten kartanoilla>: Enw. — Kb. Enligt hvad det uppgifvits, gar lénnen icke mera till vid Joensuu; den fryser ned under vintrarna: Sel. ann. (enligt min férmodan beror detta Atminstone delvis pa lokala férhAllanden}]. — Lénn liksom lind utplanterad pA villorna i narheten af Ob. Uleaborg, i synnerhet ass. Westerlunds: A. Borenius i Forstf. Prot. 1891 p. 223. [UleAborg] »kasvaa Hupisaarilla (= Frihetsholmarna] yksi isompi kukkiva puu. Kirkkomaalla useita pie- nempid. Istutettuna kaupungin puistossa»: Leiv. Putk. — I mer an 20 Ar i en tradgird i Haaparanta, [men har] férst i ar (1895) blommat; tridet har aldrig natt hégre 4n till snédrifvans grains: Hufvudstadsbladet 1895 N:o 163. Uppriknas bland arter, som trifvas annu i Tornea: Puut. 1900 p. 34. Se afven bland specialuppgifterna fran Ab. och Ta. Angaende den storlek lénnen i Finland kan uppna, féreligga, savidt mig dr bekant, endast ett fatal uppg. Se dock ofvan under Nyl., Ka., Ta., K1. och Kol. afvensom i specialuppgifterna fran Ab., Ny1., Sat., Ta. Hair ma tillaggas, att tridets héjd uppgifves till 10-25 m: Mela Kasy. V. — Ab. Lojo Gerknis i tradgarden 3,28 m i omkrets vid brésthéjd : E. H{iyrén}] i Hufvudstadsbladet 1906 N:o 164 och Saarinen p, 329. — A Svedja egendom i [Nyl.] Sjundea socken (60° 20’) [pA] 1'/2 m héjd hade [stammen af ett trad] en omkrets af 300 cm, nedanom det uppmitta stallet var den nagot smalare: Thesleff, Finska tridjittar V i Geogr. F. T. Typis. impr. ‘/, 1910. 10 146 Acer platanoides. 1893 p. 92. — Fér jimf6relsens skull ma naéimnas, att i Tyskland de gréf- sta triden uppgifvas uppna en omkrets af 1,85 till 2,85 m med en hoéjd af 15 till 18 m: Conwentz [se titeln Consp. II p. 70] p. 4 och jfr 1. ¢. p. 10; 1. c. p. 54 omtalas ett triad af 30 m héjd. Annu kan tillaiggas, att uppgifter om kénens férdelning hos lonnen inga Medd. IX p. 140 afvensom Medd. XVI p. 61—65, jfr Medd. XV p. 218-219. — Angaende »haxkvast» hos detta trid se Medd. XXXIII p. 58—60 med afbildning. Foérutom den vanliga lénnen, hvilken, sasom ofvan framhallits, all- mint odlas i stérsta delen af landet, forekomma, sirskildt 1 s6dra delen af Finland, flere andra arter af detta slakte mer eller mindre siallan odlade. Acer rubrum L. Helsingfors, Lojo: Elfv. Ant. p. 94, jfr Ale. III och Mela Kasv. V. A. pseudoplatanus L. Harom far jag framst hanvisa till Elfv. Ant, p. 94, jfr Brenn. Flor., Mela Kasv., Alc. III, dar Wasa uppgifves sasom nordgrains fdr planteringen [detta andras Ale. IV till Uleaborg], ete. Har ma tilliggas, att tridet upptages sasom odladt fran A b. Svarta {»Mustio»]|: Saarinen p. 330. Nyl. Lovisa Ostra Histhagen (Iverus): Seelan i Medd. XXIV p. 12. Enl. senare meddelande ar det omnamnda tridet numera nedhugget, men i en triidgard finnes ett af professor (C. H.] Lindeqvist plan- teradt trid, hvilket [1909] var 4,45 m [»2'/2 famn»] hégt och hade ett frodigt utseende: Iver. litt. Ob. Uleaborg: Leiv. och Leiv. Putk.; se afven Elfv. Ant. fran Uledborg. — Angaende artens allménna utbredning i Europa och odling se Nym Consp. p. 185 och Nym. Suppl. p. 75. A. negundo L. uppriknas sasom odlad Mela Kasv. V och om densamma skrifves: »Ett ungefair 4 m hégt exemplar i Ob. Uleaborg; det hade 1896 statt minst 10 ar pa platsen, men hade ej annu blommat> : Elfy. Ant. p. 94 under namn af A. /raxinifolium (Nutt.). A, campestre L. likasa. F6ér egen del har jag sett arten i Helsingfors. A, tataricum L. Se Elfv. Ant. p. 94, dar det bl. a. uppgifves, att arten fortlefver i Uleaborg, och jfr Brenn. Flor., Alc. II, Mela Kasv. V aifvensom Puut. 1900 p. 34. A. saccharinum L. upptages under namnet A. dasycarpum Ehrh, fran Helsingfors, Fagervik, Lojo: Elfv. Ant. p. 94, jfr Ale. III. Statliga exemplar i Helsingfors i en gard vid Fredsgatan: Sel. ann. Se dfven Brenn. Flor., Mela Kasyv. V ifvensom i afseende a4 nomenklaturen Pax [se titeln p. 137] p. 38. A, ginnala Maxim. har blommat i Om. Nykarleby och fortlef- ver i Om. Haapavesi och Ob. Uledborg: Elfv. Ant. p. 94, jfr Mela Kasv, V. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 147 Af familjen Sapindaceae (Hippocastanaceae) odlas hos oss i synner- het Aesculus hippocastanum L. (Slaktet f6rdes, sairskildt i aldre arbeten, till Aceraceae, men se t. ex. Engler—Prantl, Die natiirlichen Pflanzenfamilien, II] Abt. 5. p. 275). Angaende histkastanjens odling far jag frimst hinvisa till Elfv. Ant. p. 94. Arten upptogs f. 6. redan af Till.; Fries, som afven upptager tridet sasom odladt i Finland, sager om detsamma >fere inqy.» Uppgifter om odlingen har jag ytterligare antecknat i f6lj. arbeten: Rein p. 81, Moberg Klim. p. 58, Radl. p. 236, Saarinen p. 330, Medd. XXV p. 81 [Nyl. Hogland], Schiib. p. 519 [O a. Wasa], dessutom floror etc. Frain Nyl. namnes: sedan gammalt odlad i Ekenias stad, ratt allmant: Hayr. — Angdaende tridets odling sarskildt i Oa. naimner Alc.: gar med svarighet i Wasa, dar det dock blommat. — Tillaggas bér, att det namnes om tradet, att det ar betydligt hardigare, da det uppdragits af frukter, skér- dade i Finland eller norra Ryssland: G. Niklander i Forstf. Prot. 1891 p. 218, jfr afven Schiib. p. 319. Historiska uppg. om histkastanjens od- ling i Europa lamnas Nym. Consp. p. 136. Hoégst sallan, sa vidt jag kanner, odlas i Finland de. pavria 1.., se Mela Kasy. V. Hiarom skrifves: »Pavia rubra Lam. (Aesculus pavia L.) och Pavia flava (Ait.) Moench odlas bagge i Lappviks parken vid Helsing- fors och tyckas vara hirdiga. Annorstides har jag icke sett dem odlade hos oss»: Seel. ann. Polygalaceae. Polygala vulgaris *) L. Mawore frequentia inveniri non indicatur nisi in Alan- dia, ceterum rarissime tantum usque ad 62° 35’ in Fennia ortentali et ad 61° 55' in occidentali occurrit. Till.; Kalm; in pascuis siccis et collibus minus fq: Prytz cont. p. 273; Fenn. in sola mer. et Oneg.: Nym. Suppl. p. 49, vide etiam DC. Prodr. I p. 324, Led. I p. 270—271 et infra. ‘) Enligt benaéget meddelande af 6fverlararen Hj. Appelqvist ar Polygala femininum, ehuru det grekiska stamordet nxodtéyadoy ar neutrum. 148 Polygala vulgaris. Al. fq: Bergstr.; st fq: Arrh. & K.; [Sund] st fq: Prim. p. 65, vide infra; st r Kumlinge Snack6, Lokvik, compluribus locis in vicinitate Visings: Bergr., cfr l. c. p. 43 et Bergroth in Medd. XX p. 37, ubi p in par. Kumlinge inveniri indicatur, vide etiam infra. — Ab. Korpo: {I. Ringbom|!, cfr Zett. & Br. et Bergstr., vide etiam infra; Houtskar Nasby: Wellenius!; Te- nala Karsby: {K.| W. Bruncrona!; Kimito Vestankarr: alumn. Meller in dupl.!; promuntorium Hangé: E. Juslin! — Ik. r Rautu in pag. Raasuli! {spec. etiam leg. Lindberg!|, par. Kiven. napa ad »tullstationen» [= ad Rajajoki!| et in Kakki: Malmb. ; [hic illic, Parkala [»Pargola»|, Ossinowaja Rostscha [num in Isthmo?| . . .: Meinsh. p. 48). K1. Suistamo (F. Nylander!): Fl. Kar.; (»fq») in Impilaks septentrionali et Suistamo non autem alibi, sed P. uliginosa est frequentior in ceteris plagis: Chyd., spec. ex Impilaks Hilmi! ; Kirjavalaks, Sortavala: Backm.; r Suistamo haud procul a Haapaselka: Hyjelt. Kon. r ad Tiudie (F. Nylander!): Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. >In pratis Alandiae, Nylandiae, Careliae meridionalis»: Wirz. pl. off.; tills vidare ar arten dock icke bekriftad fran Nyland. Stérsta delen af Finl.: Fries; angifver alltfér vidstrackt utbredning, hvilket annu mera maste anses vara fallet med »Eur. omn. exc. Suec. bor. Ross, bor, . . .»: Nym. Consp. p. 83. I detta sammanhang kan framhallas, att arten i Norge gar anda till 68° 5’: Norm. Fl. Overs. p. 123—124 och pa 6éstra sidan till Archan- gelsk: Fl. Samoj. p. 10, jfr Beket. p. 549. Nymans uppg. rattas af honom sjilf, se ofvan. — AJ. »Polygalae tyckas saknas i 6stra skargarden, af mig observerade blott i Lumparland pa Ango»: Laur. Fért. I Hult ann. upptages P. vulgaris fran Saltvik Haraldsby. Exemplaren i H. M. F. aro fran vistra eller sydv. Al. — Ab. Polygala uppg. fran Korpo Kalé Kyrk- Aker (Abo lye. 1891): Arrh., men jag ar tveksam, huruvida uppg. afser denna art eller P. amara Arten férekommer med hvita blommor fran Al. Hammarland nara kyrkan: Hult ann.! samt med hvitaktiga fran Rautu! Vidare uppgifves: >vyalkealla teralli AJ. Saltvikissa — punaisilla teralehdilla Al. Sundissa»: VieFAU Astberg i L. Y. 1904 p. 313. Med anledning haraf upptages f. car- nea Reich Al. och f. pallida Chod. Al., Ik.: Mela Kasv. V. Har ma afven framhallas f6lj. uppg. fran Al. Sund: »Utom den vanliga formen med bla blommor, hafva afven individer med réda och hvita blommor antraffats. I synnerhet ar den réda fargvarieteten ej sillsynt kring prastgarden»: Prim. p. 65. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 149 Polygala comosa Schkubhr. Non certa est nisi e finibus austro-orientalibus. Fenn. merid.: Fries, cfr Nym. Syll. p. 210; Fenn. mer.- or. (Olonets): Nym. Suppl. p. 49, vide etiam [Nym. Consp. p. 83 et] Lindb. Pfl. p. 15. Kol. Mjatusova: Sahlberg!, cfr Elfv., 1. c. p. 137, Not. XI p. 454-455 [errore typographico nomine P. amara, recte in ipso diario] et Herb. Mus. Fenn II p. XI. »In pratis Alandiae, Nylandiae (ad Helsingforsiam) et Kareliae»: Spic. I p. 23, jfr i afseende 4 Nyl. W. Nyl.; r SV o. SO: Brenn. Flor. — Al. r: Bergstr.; Sund: Bergstr. Beskr. — Ik. Ett exemplar fran Sakkola, jfr Desideratkat. p. 21, af elev Savander! tycktes nagot narma sig denna art, men fyndorten foéreféll tvifvelaktig, hvarfére exemplaret ej vidare forvaras i H. M. F. — Artens férekomst pa Aland och i Nyland har se- nare icke vunnit nAgon som helst bekraftelse. I afseende 4 den senare provinsen anfér W. Nyl. uppgiften med en viss reservation, ocksa upp- raknas arten bland vaxter, som ej blifvit funna i landet: W. Nyl. Distr. Fran Helsingfors naimnes sarskildt: Har med sakerhet icke tillhért traktens flora: Brenn. For. p. 126. [Diremot upptages arten fran ryska delen at Ik.: Meinsh. p. XXII, jfr 1]. c. p. 48; om densamma namnes: patraffas 6f- verallt med undantag af den Jaga landstriickan vid Finska vikens strand: Schmalh. p. 54 i 6fvers.| Polygala amara L. ') In Fennia maxime occidentali 60° 30’ non superat et exrcepta Alandia nisi rarissime non occurrit, ad orientem versus autem longius ad septentriones procedit, ut in Lapponia rossica 66° 35' attingat et passim — satis frequenter in magna parte Kareliae occurrat. In pascuis apricis Alandiae p: Prytz cont. p. 273; »in pratis humidis usque ad fines septentrionales Gub. Olonets. Haec longe vulgatissima Polygalarum nostratium. Saporem saepe ama- ricantem observavi nec tutos characteres, quibus a P. amara australi differt eruere potui»: Spic. II p. 10 nomine P. uliginosa Reich.; Fenn. media: Fries; Fenn. Scand. exc. bor. plur.: Nym. Consp. p. 83 nomine P. amara * ausiriaca Cr.; in Alandia *) * amarella Cr., vide infra. 150 Polygala amara. st fq crescit, ceterum in Finlandia australi r ‘) occurrit. In parte orientali territorii usque ad Lapponiam Varsugae procedit: Sche- dae p. 88 nomine P. amarellum Cr., vide etiam DC. Prodr. lpeo2o etoLeds Ip: 272. Al. (Sadelin): Bergstr.; st fq: Leop. ann. et Arrh. & K.; Ecker6 Storby fq in pratis humidis: Lindberg!; [Sund] rarior quam P. vulgaris, sed tamen visa in multis pratis humidis et ripis lacuum: Prim. p. 65; Laur. Fort. vide sub P. vulgari p. 148; Bergr. non comm., vide etiam infra. — Ab. Vihti (!) r Oravala: Printz, spec. in dupl. e Vihti Myyris!, cfr W. NyL; e Vihti Oravala etiam comm. Hiiyr. et V. E. Broth., spec. in PI. Finl. exs. N:o 284 ibidem 1904 leg. E. af Hallstrom; Vihti Olkkala complur. loc. Kellarmaki, Hosioiskorpi, »Joensuu hage» ete.: af Hiallstr., cfr de his Flinck; |Vihti] (r) Ridal in prato humido ad meridiem versus a statione Nummela, cp in parte australi: Flinck!; {Vihti] pratis humidis in vicinitate templi {»Kyrkobyn»|, Hangassuo, Kirjava etc.: Weeks. muist. — Ny 1. Kyrkslatt Oit- backa st cp, Esbo praed. Esbo Norrkulla Lock-karr cp ad fines praed. Urberga et ad Niemis: Gadol.; Esbo Nupurbéle: alumn. E. A. Stenberg!; Helsinge Nordsj6! Fotingen: Chydenius in Seel. herb. — Ka. nondum certa, vide infra. — Ik. r Pyhajarvi (Lzethén!): Malmb.; [per totum territorium: Meinsh. p. 48—49}. Ta. Tyrvint6 in devexis pratorum humidiusculis haud procul ab Huuna: W. Granberg!, forsitan adventicia, vide infra. — Sa. Imatra: W. Nylander!, cfr Hult; Villmanstrand: Sim- ming!; Kerimiki (herb. alumn.): Buddén. — K1. p usque ad Ladogam borealem et Ruskiala (!): Fl. Kar.; {Parikkala (!)| (r) Tetrisuo! cp, Pitkiisaari: Hann., cfr Lindén p. 137 |[ubi p inve- niri indicatur|; Palkjarvi st fq: Hjelt!, vide etiam Chyd. sub P. vulgari; haud pauca spec. in H. M. F. Kol. ad Vos- nessenje! et Mjatusova! p—st r, ad Schtjeliki st fq in pratis ad ripam lacus Onega: Elfy.; magna distributione in vicinitate lacus Onega inde a Vosnessenje usque ad Petiijaselka, etiam ad Solomeno: Caj., spec. e Soutujarvi!; Petrosavodsk (!) fq in pratis humidis: Sahlberg!, cfr Lindr. Bidr. p. 17. ') In multis plagis Kareliae inprimis orientalis haud raro. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o |. 151 K b. Kide r: Brand.! — Kon. »st fq, plurib. part., ut ad Tiudie (!), Selki (ubi copiose) frequenter est obvia, at aliis locis pe provenit vel omnino desideratur, devexa pratorum humi- diuscula inprimis amat. In Saoneshje haud est lecta, in Reg. oce. ad Suojiirvi! locis nonnullis»: Norrl. On.; Dvorets (!) fq ep, in Saoneshje ad Schungu! complur. loc. et ad Kusaranda: Kihlm., spec. etiam e Verchne lamba!; compluribus locis in Klimetskoi et in insulis minoribus inter hanc insulam et Kishi: Caj., vide etiam Giinth. p. 34. Kp. in parte media ad aerariam '»koppargrufva»| Shuigarvi: Bergr. Ant.!, vide infra; complur. locis inprimis in ripa australi lacus Siesjirvi [Segosero]: Ispol. p. 59 [ad Kton. ad partem spectet| Kk. non visa. Lapp. ross. in parte meridionali v. gr. ad peninsulam Turii et pagum Tetrina rarior: N. I. Fellm., cfr |. ¢. p. XX], XXVI et XLIII et Beket. p. 549, spec. in Pl. arct. N:o 65 lec- tum est ad Tetrina. Sasom af det ofvanst’ende framgar, for Nyman den i Finland och Skandinavien férekommande formen till P. awstraaca Cr., hvilken form han tolkar som synonym till P. wiginosa Reich. Det senare namnet anvindes Ater af F. Nylander i Spic. liksom Hult ann. Emellertid fér- klarar Cajander i Mela Kasy. V, att vi i Finland af den kollektiva P. amarum L. endast hafva * amarellwm (Cr.), och Lindberg anviander, sasom redan framholls, bendimningen P. amarellwm Cr. (Angaende genus fér Po- lygala se p. 147 not.) »Ad litora insularum Sinus Fennici, Drums6, Kotka, Vibti [Wichtis!»: Wirz. pl. off.; utom det att utbredningen ar nog bristfalligt angifven, “ro uppgifterna bide fran Drumsé och Kotka obekriftade af senare under- sékningar, Harom namnes: »jag skulle knappast tro, att arten atminstone numera forekommer hvarken pa Drumsé eller i Kotka, ty pa ingendera stillet finnas lampliga lokaliteter for vaxten»: Sel. ann. I Mela Kasv. fed. II) upptages arten fran Al. — K1, Kb. [»1—9, 13>). Emellertid fére- finnes ingen uppg. fran Sat. och Atm. tills vidare ej heller nagon palitlig fran Ka. — Uppg. rattas i Mela Kasv. V, dar arten i stillet upptages fran Kton. — Al. Arten saknas enl. Laur. Fort. i 6stra skirgarden, se under P. culgaris. Uppg. i Hult ann., Lindr. Verz. p. 20 m, fl. hanféra sig afven alla till vistra (eller mellersta) Aland, liksom exemplaren i H. M. F. aro darifran. — Ab. Se under P. vulgaris. — Ta. O. Collin, som ifven upp- gifver arten ifran Tyrvanté vid Palsari ej langt fran Huuna, papekar, att 152 Polygala amara, densamma i Tyrvéint6 mahinda inkommit med boskapsfoder (ex. i du- plettsaml.!) — Kp. Angaende lokalen vid Shuigarvi [>Schuigarvi>] lamnas f6lj. upplysningar: »Lundartad lokal pa kalkhaltig mark (dioritberg), va- xande pa och invid hégar af uppkastade springstenar, som betickts med mylla af nedfalla blad, kvistar m. in.»: Bergr. Ant. Af former hafva vi mig veterligen hos oss endast f. homophylla Seel., jfr Mela Kasy. V. Denna form finnes i H. M. F. fran Al. Eckero Finnbo: P. E. Ericsson!; Finstr6m Bergé: Arrhenius & Kihlman! — Ab. Hangoudd: E. Juslin! [afvensom ett exemplar fran »Walduschki prope Archangelsk»: F. Sivén !} Ericssons exemplar inlémnades under namn af var. alpestris, Pa grund af detta exemplar upptogs var. alpestris Widegr, i Byteskat. II, men b6r, savidt man nu kanner, utga. Celastraceae, Euonymus europaea L. Per errorem apud nos sponte invenir? indicatur. Haud raro autem colitur. »In insulis Alandiae et Sinus fennici»: Wirz. pl. off. p. 18 0. 19, jfr Led. 1 p. 497, Trautv. II p. 25 och 27, Képpen Verbr. I p. 120; >in Nylandia et partim in Fennia australi (vulgaris ?) sec. auctores...etiam in Alandia ind.»: Rupr. Diatr. p. 23, se afven Wied. & W. p. 135. Arten forekommer i Finland endast sasom odlad, hvarfére Wirzéns uppg. tyd- ligen ar oriktig. De 6friga uppg. grunda sig uppenbarligen direkt eller indi- rekt pa densamma, hvarfére afven dessa maste betecknas sisom oriktiga. — Se om artens allmanna utbredning Nym. Consp. p. 144. I fraga om artens odling anser jag mig i hufvudsak endast behéfva hanvisa till Elfv. Ant. p. 93, jfr Moberg Nat. p. 127, Brenn. Flor., Mela Kasy. III—V, Ale. IV [odl. till Uleaborg} ete. Har ma emellertid tillaggas, att arten sasom odlad upptages fran Wasa redan af Schiib. p. 321, och att tridgardsmistar Engstr6m i samma stad pa 1880-talet uppgat f6r mig, att den trifdes val darstides pa magrare jord. I Puut. 1900 p. 34 upp- raknas arten bland dem, som ga till Tornea. Vida sillsyntare odlas hos oss EF. nana Bieb., jfr Mela Kasy. V. Ang. densamma nimnes: Lojo: Elfv. Ant. p. 93. Denna art uppriknas bland dem, som torde ga i Uleaborg: Puut. 1900 p. 34. Angaende Staphylea pinnata L. nimnes: »Sie halt sich naémlich bei [O a.} Wasa, leidet aber dort oft durch die Kalte»: Schiib. p. 320; nagon Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 153 senare uppg. ar mig icke bekant. Har ma tillaggas, att det, savidt jag kan- ner, var tradgirdsmastar Engstrém i Wasa, som meddelat Schiibeler denna och flere andra uppgifter. Selan naimner emellertid: »Jag har aldrig hort, att Staphylea pinnata odlats hos oss»: Sel. ann. Af familjen Vitaceae odias vinrankan, Vitis vinifera L., i Finland nastan uteslutande i drifhus, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasy. V. Emel- lertid nimnes fran N yl. Sibbo Eriksnis: »vindrufvor hafva dar atskilliga dr mognat. Vincula vixer dar 6fver vintern pa kall jord»: Tuneld p. 442. LikasA nimnes, att vinrankan i Akademi-tridgarden [i Abo] >uthardat mera in 10 A 14 ars vinterkjéld utan att taga skada i waxten»: Gadd R6én II p. 8, se afven D. Juslén, Aboa vetus et nova, Pres. J. B. Munster, Abo 1700, p. 79 eller 6fversattningen [af Fr. J. Rabbe] i Suomi I, 1841 H. 3, p. 31. [I likhet med Szelan, som meddelat mig dessa uppg., antager jag, att de af Juslén omnimnda drufvorna odlats i vaixthus.] Narmare 100 ar efter Tuneld uppgifves om vinrankan: »Odlas i eldade drifhus. Odlad 4 kall jord, ehuru 6fvertackt om vintern, har vinplantan afven pa nigra stillen burit frukt»: Ign. Geogr. p. 350. Mig veterligen hafva for- sdken att odla vinrankan pa kall jord allt mera upphort. Afven Selan uppgifver sig hafva hért endast om ett dylikt fall: Sel. ann. — Sasom odlad i drifhus uppnar emellertid vinrankan nagon gang tiaml. stora di- mensioner; sii namnes, att i Nottbecks tradgard i Sat. Tammerfors har ett exemplar, planteradt 1848, blifvit 30 cm i omkrets vid roten: Puutarha 1899 p. 30 i ungefarlig 6fversattning. Ampelopsis quinquefolia (L.) Michx. odlas ej sallan i sédra delen at landet. Angdende dess odling far jag hanvisa till Elfv. Ant. p. 95 och 108, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasyv. V. Hiar ma endast tillaggas, att den upptagits »bis Wasa»: Schiib. p. 287 och sasom allm, odl. atm. till sédra Osterbotten: Alc. I[I. Fran annat hall nimnes: »tima kasvaa viela Oulussakin, mutta tahtoo kitua>: Puutarha 1898 p. 85. Gar val till vid Nyslott (1901): Seel. ann. Rhamnaceae. Rhamnus frangula L. In parte australi plerumque satis frequenter aut fre- quenter provenit, deinde fere usque ad 65° passim invenitur, magis ad septentrionem versus maximam partem rarescit, sed etiam ad 66° 59’ lecta est. 154 Rhamnus frangula. Till.; Kalm; ep in vallibus umbrosis Tavastiae: Hell. p. 5; in dumetis st fq: Prytz; in silvis locis humidiusculis, usque ad Frantsila: Wirz. pl. off.. cfr Trautv. Il p. 35; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 145; exe. etiam ... Lapp. plur. (adest in sola suecic. mer.): Nym. Suppl. p. 80; per totam Finlandiam dispersa, in Lapponia australirr indicatur: Schedae p. 88, vide etiam DC. Prodr. II p. 26, Led. I p. 503 —504, Ign. Geogr. p. 342, Képpen Verbr. I p. 148—150, tabulam geogr. N:o 3 eiusdem in II, Hjelt Utbr. p. 148 et 161 [15 et 28] et tabulam geogr. I. Al. st fq: Bergstr. et Laur. Fért.; st fq — fq: Bergr., cir le: p. 21. — Ab. (p): Zett. & Br.; p?: Bergr., videisubyAg st: fq = p:Arrhy Ann.; st. fq: Renv., cfr lo e>pr125 1q2%sanag A. Nyl., Sel., Printz, Flinck, V. E. Broth. et Wecks.; st ig interdum p, in parte australi minore frequentia, ad partem maximam haud cp: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. — Nyl. fq: His., W. Nyl., Sel. O. Nyl. et Brenn.; st fq, spec. solitaria: Stenr. — Ka. st fq: Blom; st fq — fq, inprimis ad ripas am- nium obvia, in vicinitate templi par. Kaukola frutex patulus 5 m. altus in rupe (»bergafsats») provenit: Lindén. — Ik. st fy: Malmb.; |(fqq) per totum territorium: Meinsh. p. 115}. Sat. st fq: Malmegr. et Hjelt; p—st fq et st pe, Hvittis- bofjaird, Luvia enum.: Hiayr. Bjérneb.; fq: Sola p. 89. — Ta. st fq: Leop.; (fq): Knabe Fort.; (p): Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tay. or.; (fq): Bonsd.; st fq (—p), sp: Borg Tiet. — Sa. fq: Hult. — K1. st fq usque ad Onegam: Fl. Kar.; st fq: Hann. et Hjelt. — Kol. st fq: Elfv. Oa. (st fq): Malmegr., spec. e Jurva!; p Malaks, Vora complur. locis, Lappo Simsié!, Oravais Kimo (Cand. med. Wan- gel), Kuortane: Laur. Vaxtt., cfr 1. c. p. 6 et 9. — Tb. st fq: Broth. — Sb. (fq): Enw. et Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Liperi (fq): Eur. & H.!; st fq, sp raro subdominans: Axels. Putk.; »p (—st fq)»: Wainio Kasv. — Kon. fq in omni terri- torio: Norrl. On. O m. (fq) ad iugum, ad oram marit. deest: Hellstr., cfr 1. ¢. p. 133 et 137; fq, inprimis fq ad lacus Lappajarvi et Evijarvi et alias aquas maiores, ceterum st r, enum. longa: A. L. Backm. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 155 Fl., quem |. inspicias, cfr |. ¢. p. 23 et 137—138 et A. L. Back- man in Medd. XXX p. 103!; st fq in parte interiore: Tenn. ; Pyhajoki Liminkaoja (st fq): Lackstr.; r, ad stagnum in par. Frantsila inventa: Jul. p, 276; Laur. Vaxtf. ex hac parte non comm. — Ok. Paltamo: E. Castrén p. 55; p: Wainio Kasv.; Kuhmo Ontojirvi: Brenn. Reseb. p. 75; st fq: Must.; st fq, in parte orientali p: Brenn. Obs., spec. e Kajana Leihmovaara!; ‘Kianta| (fq), interdum in paludosis, ex. gr. ad viam publicam inter praedia sacerdotum: Kyyhk. — Kp. |p—st fq in par. Repola], dein p usque ad Kuittijarvi: Wainio Kasv.; Kaitajarvi inter Povjenets et Vig: Selin!; in parte austro-occidentali fq, plerumque st fq (ad Onda haud fq), enum.: Bergr. Ant., spec. e ripa lacus Merujirvi!; st fq in valle fluvii Kemi: Malmgren!, vide etiam Képpen Verbr. | p. 149 et Beket. p. 554. Ob. in parte maxime septentrionali |»Nor.») rr Ylitornio Miekojiirvi, in Kemi, Simo in viciniis inter Simo et Tervola p, in parte maxima [»Obor.») st r, Pudasjiirvi p, Uleaborg, Oulu, Muhos et Utajirvi: Brenn. Obs., ubi sequentes et nonnulli alti commemorantur; Liminka: Hellstr6m!; Ulea ad Sorsuanjoki: Eberh.!; Pudasjirvi (!) Ontamojirvi: Brenn. herb.; (fq) adhuc in Simo, Ulea, Pudasjiirvi pe: Zidb., vide etiam Martik. p. 39; Kemi: Hellstr. Distr. p. 20!; Kemi inter Marrostenmaki et oppidum ad viam publicam: Hjelt; p in partibus interioribus territorii Simo a Konttikivalo secundum totum declivem austra- lem iugi usque ad Alapenikka et Ervasti, Kemi Kallinkangas et ad Elijarvi: Keckm., cfr l. c. p. 11 et 15; Kemi p: Rantaniemi; Alatornio pag. Liakka et Katajamaa (fq): Hougb. not.; [r: O. R. Fries p. 159;] ad viam publicam inter Kemi et Rovaniemi nonnullis locis: A. L. Backm. comm.; rr Ylitornio [»Ofvertornea >| in insula quadam minima lacus Miekojirvi parum supra circu- lum polarem: Hjelt & H.!, spec. lectum e frutice circ. 0,6 m (2-ped.|. — Kuus. st r haud procul a Narankivaara, ad Maivalainen! et nonnullis locis prope Paanajirvi, scil. ad Riekki, Selkiijoki et Ruskeakallio (M. & J. Sahlberg!): Wainio Kasv.; prope viam inter Sakkilanvaara et Juuma prope Vuotanki: Hirn Fort.; inter Juuma et Siakkilinvaara st ep ad ripas rivulorum et stagnorum, etiam ad Kurvinen in ripa fluvii Sarkijoki! et 156 Rhamnus frangula. Someronjoki (V. Brenner): A. L. Backm. comm.; Kuolajarvi [>Salla»| in insula in Tervajoki: Borg! — Kk. magis ad sep- tentrionem versus r Kiestinki ad Vuarankylié!: Wainio Kasv., vide sub Kp.; ad meridiem versus a Malviaispera!, infra Paa- tinvaara ad stagnum, etiam ad lacum Valgea Siero ad viam inter Malviaisperi et Uhtua: Bergr. Ant.; in insulis in lacu Koutajiirvi: Mela Pl.; ad pagum Knjiisha (Karsten): N. I. Fellm., efr ]. c. p. XXI et XXXVIII et Herb. Mus. Fenn. Il p. 136. Lk. {Sodankylii] rr 2in luco ad rivulum Lintuoja unicum fruticem parvum vidi»: Blom Bidr., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 136; |Kuolajirvi] »ad Kutsanjoki (cire. 66° 43’) provenit, ut ab ineolis mihi indicatum est»: Wainio Not., cfr Herb. Mus. Fenn. 1. ¢. Pa sin karta II later Bode artens nordgrins bérja fran norra andan af Onega, i det han siger, att den saknas i kretsen Kemi, jfr 1. c. p. 61; detta strider tydligen mot det ofvanstiende. Atven Képpen drager pa sin karta N:o 3 dess griins i trakten af Hvita hafvet nagot fér lagt. An- mirkas ma f. 6., att redan Linné Frut. p. 10 uppgifver: »immo et Lappo- nia crescit>. LikasA nimner Fellman, att den férekommer i sydligaste delen af Lappm.: Fellm. Anteckn. III p. 103. Pa svenska sidan uppraknas arten bland dem, som hafva sin nordgrins Neder-Kalix—Haaparanta: Birg. p. 82. —- Lim. »Etiam ad Nuortjoki ab incolis observata est et pah- jakka wancupatury: Wainio Not.; detta férefaller mig dock icke troligt. — Li. Inari?: Moberg Klim. p. 49 ar alldeles oriktigt. Sasom fossil upptogs arten fran [Ab. Karis Mélneby| Anta inom ekzonen samt [Sat. Parkano] Parkanojoki inom furu- och granzonen (Her- lin): G. And. p. 118, jfr Herl. p. 167 och 169. Senare hafva flere fynd- orter tillkommit, se Lindb. p. 46, Lindb. torff. p. 9 och 13, jfr Lindb. torfm. I p. 16 och Lindb. Subf. p. 73, afvensom Lindb. torfm. I p. 34, Lindb. und. p. 97, Lindb. Bot. p. 259 och 260. Af de senaste nppgifterna framgar, att arten ar funnen sdsom fossil annu i Oa. Kurikka, Kuortane och Lapua. Sasom kandt upptrider arten for det mesta i buskform och upp- gifves uppnd en héjd af 2-4 m: Alc. IIL; i Mela Kasv. V uppgifves en- dast 1-2'/2 m, hvilket ej 6fverensstimmer med mina iakttagelser i Sat. I detta afseende ma niimnas, att jag den 25 november 1909 4 Linnais parcell i Sat. Karkku uppmatte de 8 fullvuxna buskar af brakveden, hvilka fSrekomma A parcellen, Deras héjd var lagst 3 m, hégst 4,5 m, i medeltal 3,74 m. Emellertid vill jag minnas, att jag 4 Jarventaka gard sett dnnu hégre exemplar under 1870- och 1880-talen, men dessa aro nu- mera nedhuggna. — A andra sidan anser jag mig bora framhalla, att arten blommar och bir frukt vid en héjd af 1 m eller t. o. m. darunder. Se ifven uppg. frin Ka. och Ob. hir ofvan. — Kihlm. naimner, att han Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 157 sett Rhamnus frangula i tradform med tjock stam och regelbunden krona (spec. fyndorten och matt uppgifvas ej). Vid (Ta. Padasjoki] Myllyoja uppgifves den forekomma tradartad: Hult tr. p. 194. (Att arten pa kartan till Hjelt Utbr. ingar bland traden, beror emellertid endast pa att dess upptagande pa kartan 6fver buskarna skulle hafva fororsakat otyd- lighet). Det bér framhallas, att exemplaret i Pl. Finl. exs. N:o 287 ar taget i Nyl. Ekeniés Tvaérminne 6 af Palmén. Arten omnimnes sasom odlad i Ob. Uleaborg (manshéga buskar, som blommat): Elfv. Ant. p. 95; afven i Leiv. och Leiv. Putk. upptages den endast sasom odlad. Rhamnus eathartiea L. In Alandia passim, ceterum in Fennia maxime austro- occidentali raro usque ad 40° 50’ long. invenitur; ad sep- tentrionem versus apud nos fere ad 60° 30" lat. procedit. Till.; Kalm; >iir mest skirgardstrad i Finl.»: Gadd Plant. Vill p. 4; »finnes pa samma orter som villapeln»: Gadd Un- derriitt. p. 4; cp in taeniis par. Nagu et Korpo: Hell. p. 5; in dumetis Finl. inferioris (st fq): Prytz; Fenn. mer. occ.: Fries; Fenn. non nisi in mer.-occ. (Aboa, Aland.): Nym. Suppl. p. 81, vide etiam DC. Prodr. Il p. 24, Led. I p. 501—502, Trautv. II p. 28, Képpen Verbr. I p. 138—139 et 667 et tabulam geogr. in parte II, Hjelt Utbr. p. 155, 166 [22 et 33) et tabulam geogr., ut etiam infra. Al. in taeniis {C, D| p: Bergstr.; complur. loc. |Kokar| Idén, {Jomala!| Ramsholm, |Finstrém| Basté: Bergstr. Beskr. ; Finstrém Bergé (!) Husé: Erics.; Sund Hégbolstad ¢ : Brenner!; ad oppidum Mariehamn, Lemland insula Gers6 (!) frutices com- plures: Sel. ann.; Geta Héckbéle 3, Bolstaholm ¢, Hammar- land Strémma 3: Hult ann., cfr Popp. p. 17; Saltvik Haralds- byholmen 3!, Germundsé 3, Jomala Méckelé 9, Ramsholm (!) 4, prope templum, Eckeré Storby {cfr Liro Ured. p. 159), Kumlinge Ingersholmen, Lemland Flaka-holmen, maximam partem frutices solitarii: Arrh. & K.; Féglé Judd6, »Sottunga kyrklandet»: Arrh.; Hammarland >Jélpo’n», Geta Mattskiir cum Pyro malo, Sorbo fennica, Crataego monogyna(?), Ramsholmen, Isakso 9, Finné complur. locis cum Ulmo montana et magna arbor 4 158 Rhamnus cathartica. ad ripam occidentalem ete.: Ch. E. Boldt; [Sund} nonnulli fru- tices in clivis herbidis |»&ngsbackar»| ad ripam inter recep- taculum scapharum {»bathus»| praedii Mangsteckta et Delvik: Prim. p. 65; Sund Hégbolstad st cp: Gadol., cfr Ale.; Jomala Ramsholm, cp in Ters6 contra Mariehamn 1886: E. Reuter; Lumparland: T. Paavonen!; Lemland Slatholmen: Br. Florstrém!; Finstr6m Kulla, Hammarland Frebbenby: Liro Ured. p. 159; st fq in parte media et occidentali: Bergr., cfr 1. c. p. 19 (infra) et Medd. XX p. 37, vide etiam infra. — Ab. Kimito: Malm- gren!, cfr Zett. & Br. etc.; Korpo K&alé: Rupr. Diatr. p. 25; Korpo Kalé cp in promuntorio septentr.-occidentali (alumni lye. Abo 1891): Arrh.; ad septentr. versus a templo par. Korpo: G. O. Timgren in litt.; Korpo ad pagum Kuupois frutices 3 m altitudinis (Thorv. Szelan): Sel. herb.; Pargas Jermo in Attu 6, @ arbor 2 a 3 m [»8—10 ped.»|: Arrh. Ann.; Hiittis Tunn- hamn: Arrhenius!; Uskela: K. E. v. Bonsdorff!, vide etiam supra; Bergr. ex hac provincia {parte orientali) non comm., nisi ex occidentali parte par. Inid, vide infra. »In fruticetis insularum Maris baltici et Sinus fennici»: Wirz. pl. off.; uppg. ger tydligen en oriktig férestallning om artens utbredning. — »Eur. omn. exc. Norv. bor. Suec. bor. et Ross. bor.»: Nym. Consp. p. 145; uppg. rattas af Nyman sjalf, se ofvan. — Al. Om férekomsten pa Al. siiges: »naistan 6fverallt observerad pa stillen med frodigare vegetation» : Laur. Fért. Angaende férekomsten i grianstrakten emellan Al. och Ab. nimnes yttermera: Tamligen allman pa friska, steniga backar i Kumlinge, Brand6 och viastra delen af Inié, men saknas alldeles lingre 6sterut: Bergr. p. 19. De yttersta nu kanda fyndorterna aro Al. Braind6é Braindéskar och Blom6, Ab. Inid Aselholm: Bergr. comm., jfr Hjelt Utbr. p. 166. — N yl. »Helsingf. indicata»: Rupr. Diatr. p. 25, uppgiften grundar sig troligtvis pa Wirzén, men ar sakert oriktig, liksom Gamla Finland: Knorring p. 26. I Ryssland f6rekommer arten ej nordligare an i Estland vid Pskow, hvarifran griinsen gar mot SE: Bode p. 60, se Képpen Verbr. I p. 138 och kartan N:o III, dar dock fyndorternai A b. ej aro tagna i betraktande. Framhallas bor afven, att Meinsh. p. 114 ej upptager arten fran Isthmus, ehuru den langre mot sé6der betecknas sisom shiaufig». I sammanhang harmed ma 4nnu néimnas, att arten pa senare tid blifvit funnen i Sverige anda upp till Medelpad: Neuman i Bot. Not. 1887 p. 8. Hoéjden uppgifves till 1-3 m: Ale. III eller 1'/2—2'/2 m: Mela Kasy. V. Att arten atminstone sasom odlad hos oss kan blifva betyd- ligt h6gre, framgar af Elfy. Ant., se langre fram. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 159 Enligt uppgift af bebyggarne pa Bergé i Finstrém skulle frukterna mycket sallan blifva fullkomligt mogna dirstiades: Seel. ann. Sésom odlad uppgafs arten redan tidigare ga anda till Wasa: Schiib. p. 324; den blommar dirstides enl. tradgardsmistar Engstrém. Senare nimnes: Uleaborg manshéga buskar, som blommat. A Eriksnis i Sibbo ett 6 m hégt exemplar, som 75 cm 6fver marken matte 80 cm i omkrets: Elfv. Ant. p. 94-95. Se afven Liro Ured. p. 159. Euphorbiaceae. Euphorbia palustris L. Ad oram Sinus fennict rarissime lecta est. Nyland: Nym. Consp. p. 648; Fenn. mer.-or. (Carel. mer. Isthm. carel.): Nym. Suppl. p. 274, vide etiam DC. Prodr. DV Dp. Lok. Nyl. rr Borga in insula parva prope Angsholmen in tae- niis Pellinge (!), in taeniis par. Strémfors! et Pyttis complur. loc. cp: Sel. O. Nyl., spec. e Borga in taeniis maritimis, ins. (Rabbas-| Hassel6! et Pyttis Byén!; Strémfors ad ostium fluminis Kyminjoki in insula minima prope insulam Sandholm, ad prae- dium Bullers! compluribus locis et ad praedium Reimars: Sil. ann.; Perno Kimpholmen: O. Reuter in Hiiyr. herb. ; |Strémfors| Bullers: C. J. Arrh., G. R. Bjérksten! et G. Sucksdorff! — Ka. r in Veniiinsaari in sinu Viburgensi (Nerv.!): Malmb.; Viborg Lihaniemi: O. Brander!, vide etiam infra. — Ik. r Kakki Kaita- saari: Malmb.! Tithymalus maximus hos Till. torde val hafva afseende pa denna art (m6jl. dock FE. eswla), men antagligen pa odlade ex. af densamma, >In pratis uliginosis rr Tav. (Gadd), in Ostr. austr. (Aejmelé)»: Prytz cont. ; ingendera uppgiften har blifvit bekraftad. — Ka. arten finnes pa Bat- teriholmen vid Trangsund: Nervander! [fyndorten pa etiketten 4tminstone nagon tid ford till Ik.], men detta stille ar sannolikt detsamma som Ve- niidnsaari eller, sasom namnet dfven skrifves, Vanajansaari: Sel. ann, — Ik. Meinsh. p. 310 (och XXXII) upptager icke arten fran Isthmus, men diremot sisom »hiufig im Litoral-Gebiete>. — Ta. 2. palustris uppriknas 160 Euphorbia palustris. frin Tavastland af Gadd Unders. p. 35; mahianda afses EF. esu/la. — »In Savolaxia alicubi aderit vel saltem olim adfuit, ut expertus sum per litteras ab ill. Fries verbis: En Capten, som gjort 1788—90 ars campagne, hade fran Savolaks hemfért fr6é af Huphorbia palustris, som annu hos oss luxurierar derefter>: W. Nyl. Distr.; artens férekomst i Savolaks har emellertid i senare tid ej blifvit bekraftad. Euphorbia esula L. In partibus australibus Tavastiae et Kareliae ut etiam in Nylandia rarissime inventa est. Etiam in saburra inter- dum legitur. Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 652; verisimiliter ubique et saltem in K1. Ruskiala adventicia: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, vide etiam DC. Prodr. XV, 2, p. 160. Nyl. Hogland: Selan in Medd. XXV p. 73, cfr l. ©. p. 76! — Ik. Muola {»Mohla»| (Bernh. Paldani!): Chyd., cfr Malmb. et Diar. 7, V, 1857, cum primum e Fennia enum., hue spectat Ka. in Herb. Mus. Fenn. fed. 1}; r Rautu Sumbula: Malmb.!, vide infra; Rautu (G. Lang): Lindr. Lisaét. p. 13; Rautu in agro avenae in pago Makralaé: Lindberg!; Muola Perkjarvi: Hanni- kainen!; prope Kikisalmi |»Kexholm»|: Silén Blomb. II p. 37, vide etiam Liro Ured. p. 5d9. Ta. r {Hattula} pag. Ihalempi: Asp. & Th.; specimina ex eodem loco reportaverunt: A. Sandberg! et Sulin!; Hattula Ihalempi prope praedium Bettyniemi in glarea {»sandgrus»| 1898! et 1901!: O. Collin, vide infra. — S a. Lappvesi Parkkarila in margine agri adventicia (1880): Seel. ann.!; Saaminki Kyroniemi in agro: K. Enwald!; Kerimiki Putikko in agro avena et secali consito: K. J. Hirvensalo! — K1. Ruskiala prope lapicidinas marmorum: Hj. Neiglick!, cfr Diar. 3, XI, 1877, vide etiam supra et infra. I KI. Ruskiala 4r arten sannolikt tillfalligtvis inkommen med ryska arbetare. Diremot har densamma under manga 4r bibehallit sig i Ta. Hattula; s& synes afven vara fallet i Ik. Rautu. 1 Herb. Mus. Fenn. IL p. 66 borde darfére K1. och méjl. afven Sa. anf6ras inom parentes, se ofvan. Tillaggas bér dock, att O. Collin skrifver: Arten har i tiden sanno- likt inkommit med ryska kosacker, som under en lang féljd af ar voro harstades regelbundet stationerade. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 161 I det ofvanstaende hafva endast de fyndorter upptagits, dar arten uppgifvits sisom vildt vaxande. Dessutom féreligga nagra uppgifter om tydligen tillfallig forekomst. Ab. [Tenala Lappvik lastageplats| aren 1906, 1907 och 1908 (K. Holmberg): Hayr. Adv. p. 160. — Nyl. Helsingfors vid Lappviken: Brenn. For. p. 131; hvarom namnes: »Dit planterad af mig fran tradgarden pa Gran6é nira Mejlans, dar den forekom tillfalligt 1887; den ar Afven férvildad i Botaniska tradgarden> : Sel. ann. Borgd 1883: H. Stjernvall!; Borgi nara Kroksnas pa barlast 1888: Gadol.; Borgdé Lindérn vid Kraké, barlast 1892: Brenner!; Borga Kraké barlastholmen 1898: G. Sucksdorff!; Borgi Hammars 1992: V. Wahl- beck! (De olika uppgifterna fran Borga afse dels samma, dels narbelagna lokaler, se Consp. IIT p. 179.) — Ka. »Viipuri Ravansaari heindisella tor- malla lahelli lastauspaikkoja»: K. Linkola! — Sat. Rr och pee Bjérne- borgs stad pa afstjailpningsplats 1901 (R. Malmberg och Into Selin): Hayr. Bjorneb., jfr 1. ¢. p. 57. — Ob. Uledborg painolastilla Toppilan puolella [oS P, PT>]: Leiv.; »Oulun ymparist6, muualta tullut»: M. Huumonen i L. Y. 1904 p. 236; »aina joinakin vuosina léydetty harvinaisena Toppilan painolastilla ja Potenniemen lastauspaikalta»: Leiv. Putk. Om artens spridningsférmaga ma anféras: Da denna art en gang infunnit sig pa ett stalle, ar den mycket svar att utrota, ty den utskickar talrika rotskott och utbreder sig salunda envist: Sel. ann. Oster om vart omrddes naturalhistoriska grins dr arten stiallvis all- min. S& omndmnes den sésom formationsbildande i Onegas floddal: Caj. Oneg. p. 17, jfr bl. a. Liro Ured. p. 559 (Kton.|. Fran mera aflagsna trak- ter féreligga flere uppg., hvilka det dock ej torde vara nédigt att har an- fora. (Meinsh. p. 310 upptager endast FE. virgata). Malmbergs exemplar fran Ik. Rautu Sumbula! féres af Cajander till f. datefolia Rupr.: Mela Kasv. V. Euphorbia virgata M. « K. In ipso territorio nist forsitan adventicia via oecurrit, sed in vicinitate eius plus minusve frequenter inveniri indicatur, Om ett exemplar fran Ik. Parkala [»Pargala»]: Flinck!, inlam- nadt under namn af LF. eswa, skrifver Cajander: »potius FE. virgata». — Angdende denna art nimnes vidare: »in ganz Ingrien, haufiger im Kalksteingebiete»: Meinsh. p. 310. — I fraga om férekomsten laingre At nordost siges: »kasvaa yleisesti tai jokseenkin yleisesti Onegan laaksossa, mutta ... ei tavattu ensinkaéan rajan lansipuolella» : Cajander i Medd. RVs pe 1, I Mela Kasy. V upptages * 2. virgata sasom tillfallig fran K a. Sannolikt afser uppg. ett exemplar fran Sa. Imatra: E. v- Hertzen i Lindb. herb. Typis impr. 24), 1910. 11 162 Euphorbia cyparissias. Euphorbia eyparissias L. Raro colitur, sed diw persistit. Odl. och forvildad i gamla tradgardar o. kyrkogardar, atm. till sédra Osterbotten (Wasa): Alc. III, se afven Mela Kasv. V. — »Muutamina kesini tavattiin ... Helsingin Elaintarhassa lahellé Borgstrémin muisto- patsasta, on viime kesini léydetty Oulun seudussa» (lyseolainen M. E. Huumanen) [sannolikt Huumonen]: L. Y. 1903 p. 253. — Oa. En Ew- phorbia, som jag ett par ganger, senast 1907, sett tagen 4 kyrkogarden vid Gamla Wasa, men alltfor ung for att sikert kunna bestémmas, tillhér med stérsta sannolikhet 2. cyparissias och afses sakert med Alcenii uppg. ; senare insamlad darstides af A. Lindfors! — Om. Jakobstad forfallen tradgard 1891: Fontell! — Ob. se ofvan. Euphorbia helioscopia L. In Fennia maxime austro-occidentali plerumque rarius, guamvuis interdum maiore frequentia, invenitur, ceterum in Fennia australi et media rarissime; supra 63° vir nist ad- venticia occurrit. In Fennia orientali rarissime occurrere videtur. Till.; Till. leon. 65; Kalm; inter plantas rariores, non vidi nisi in Hauho Tavastiae, in urbe [Abo] etiam inveniatur: Hell. p. 10; enumeratur: Prytz cont.; in agris pinguioribus Tavastiae, Hauho, Palkiine: Wirz. pl. off. p. 391); maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. ..: Lappon. Fenn. bor. plur.: Nym. Consp. p. 651, vide etiam Led. III p. 562—563 et DC. Prodr. MVee2 cepa dkO—-Lo if: Al. (p): Bergstr.; complur. locis [Finstrém) Godby !, Ham- marland: Bergstr. Beskr. — Ab. (fq): Zett. & Br.; in cultis op- pidi Aboae! et in vicinitate eiusdem proxima st fq: Arrh.; Korpo: I. Ringbom!; Kuust6 Jollas in horto st cp 1876, exstincta au- tem 1893: Seel. ann.; Pargas r Lofsdal: Adl.; Merimasku: Kar- sten!; Kimito: O. Engstrém in herb. lyc. n.; Pojo (»fq»): A. Nyl.; Karis Svarta: His.; Lojo Laxpojo et Ojamo: Hels.; Mie- tois et in parte centrali par. Mynimaki [»Mt. ja Pt.»| p in hortis et oleraceis: Caj. Kasvist. — Ny 1. Ekenias: A. H. Bro- therus et G. Grotenfelt in herb. lye. n.; Angholm in taeniis 1) Vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 163 Ekenas: Hayr., vide etiam infra; r Fagervik: His.!; |Kyrksliitt; in horto ad Strémsby: Rosb. Kyrksl. p. 109; Esbo Laanus (af Tengstrém): W. Nyl.; Helsingfors Gumtaékt: Hult herb. et Hjelt; Helsingfors prope »Langa bron»: Ohrnb.; Helsingfors Sérniis 1883: Kihlm. ann.!, cfr Kihlm. Beob. p. XI et Liro Ured. p. 559; Borga in saburra 1883: H. Stjernvall!; Lovisa 1899: Iver. p. 33, quem |. inspicias; Perno Forsby in horto: G. v. Frenckell!; ‘Hogland| Suurkylaé in agro solani: Brenn.!, vide infra. — Ka. Kaukola: alumn. Wartiainen in dupl.!; r Viborg »S:t Annae promenad» (Nerv.!): Malmb., cfr Chyd., spec. e Viborg Pantsar- laks leg. G. A. Tommila! — Ik. versus Kakki (Tommila): Malmb.; Kakki Kirjola: B. Alfthan in dupl.!; Kakki [»S:t Johannes»| Kaita: J. V. Johnsson in dupl.! Sat. st r (— p) bjérneborg in oppido in nonnullis areis et in agris (H. et I. Selin), Kumo (G. Knorring in herb. lye. n.), Nakkila (A. G. H.!): Hiayr. Bjérneb., vide etiam infra. — T a. ‘Tammela| Mustiala (Karsten): Liro Ured. p. 559; r »dlbryggeri- tomten» in Tavastehus: Asp. & Th.; Tavastehus in horto publico: K. Collin!; Tavastehus in »skolgarden»: O. Collin!; Hauho: Herk. p. 59 et Hell., vide supra; Lammi ad praed. sacerdotis: Leop. ann.; adventicia nonnulla specimina in agris ad Kaitas: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Ustila [forsitan Uskila| in agro solani: Wainio herb.; {par Gustaf Adolf} r ad Kalho: Bonsd. — Sa. Nyslott prope oppidum : Hasseiblatt! — K1. Sortavala pag. Liikala: Chyd.! — Kol. nondum adnotata. Oa. Kristinestad (Nystr6m) et Vasa: Strémb.; Kaské in horto: R. Dahlberg!; r Gamla Vasa: Laur. Vaxtf.; Vasa in oppido et novo et vetusto: Alc., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. — Tb. r Saarijairvi in praedio sacellani: Broth., spec. ibidem leg. A. A. Lilius! — Sb. rr: Mela; Kuopio Pelonniemi: alumn. Heikkinen in dupl.! — Kb. Kide Hvilodahl: U. Telén!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. — Kon. Tolvoja |»Tolwui»|: Giin- ther in dupl.!, cfr Giinth. p. 50 et Herb. Mus. Fenn. II p. 136. Oaktadt denna art af nagra foérf. (Bergstr., Zett. & Br. och A. Nyl.) uppgifvits f6rekomma med stor frekvens i sydv. Finland, torde den dock vara ratt sallsynt dafven diarstiides; sa antraffade Arrh. & K. ej den- samma pa Aland, och Hollm. uppgifver, att den ej forekommer i Nystad. 164 Euphorbia helioscopia. (Visserligen upptages arten af Sdd., men denna uppg. afser mahanda fére- komst pa barlast.) Zett. & Br.s uppgift kan darfére blott gilla Abo stad och dess nirmaste grannskap. A. Nylanders slutligen vederligges indirekte af His. — Ab. Tenala: Alc.; hégst sannolikt. — Ny 1. Angaende forekom- sten i Ekeniis stad skrifves: »ett karakteristiskt ogris i tradgardarna (Atm. de aldre)»: Hayr.— Arten uppriknas bland dem, som ej aterfunnos pa Hogland [ar 1898]: Szelan i Medd. XXV p. 74. — Sat. Oberiknadt de ofvan anférda fyndorterna tillagges: Bjérneborg 1906 (Elna Grénblom enl. Fontell), »ratt vanlig pa de odlade falten rundt staden» (Fontell i februari 1908), Réfs6 1896 (A. Pallin), Pihlava vid angbatsbryggan nagra fA exemplar 1904 (Printz), Luvia Laitakari pa barlast 1900 eller 1901, icke observerad 1907 (EK. Hermonen): Hiyr. Bjérneb.; Huittinen: Car. p. 24; arten upptages ej af Lydén, hvarfére uppg. ar hégst osiiker. — Ta. Pal- kane: Wirz. pl. off. (se ofvan) behéfver mahinda bekraftas. Sa ar afven fallet med nagra af de i texten anférda uppg., sasom t. ex. Ab. Lojo, Ka. Kaukola, Sat. Nakkila, Oa. Kristinestad. — Huruvida arten foér ofrigt utom i sydv. Finland bor anses fullt vild, kan vara tvifvel under- kastadt (jfr Norrl. s. 6. Tay.); med sikerhet tillfallig ar den pa f6]j. stal- len: Oa. Wasa Vasklot ett stand 1893: Hjelt. — Om. Nykarleby fataligt pa odlad mark (exemplar i elev G. Petersons herb.): Zidb.; [Gamla Karleby] p&i barlast: Hellstr. p. 136. — Ob. Uleaborg [pa barlast]: Hougb. herb. och Sandman!; p& sistnamnda ort syftar sannolikt afven Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. III p. 563; [Uleaborg| Toppila 1882 fatalig, Kemi 1882: Zidb., jfr Brenn. Obs. — Barlastgrus rr Simo Kallio sag 1889, nu- mera férsvunnen: Keckm. Euphorbia peplus L. In Fennia maxime austro-occidentali raro legitur, cete- rum nist in saburra etc. non occurrit. Till.?; Fenn. mer.-oce.: Fries; Eur. omn. exc. . . . Lapp., Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 655; Fenn. hab. in sola mer.-oce.: Nym. Suppl. p. 276, vide etiam DC. Prodr. XV, 2, p. 141. Al. (p) in agris Alandiae continentis {»A, B, A p»|: Bergstr.; complur. loc. {Finstrém] Godby!: Bergstr. Beskr.; Salt- vik Haga in horto: Ch. E. Boldt. — Ab. Abo: J. M. af Teng- strom! [nomine £. helioscopia,| cfr Zett. & Br. et vide infra; [(S:t Karins] Lill Heikkila: E. G. Printz, Arrh. et Hollm.; Nagu Ernholm in horto herba iners: A. Dahl!; Pargas Lofsdal in horto multa spec.: E. Reuter, efr Arrh. Ann.; Vihti (!) r in horto ad Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 165 Olkkala: Printz, cfr Flinck! et V. E. Broth., spec. ibidem etiam leg. af Hallstrém! et A. Heikel!; rr a. 1897 nonnulla spec. in horto praedii sacerdotis par. Mynimaki: Caj. Kasvist.; Nystad (>Uusikaupunki>| Birkholm [»Pirkholma»| Huvila: Hollmen! —Nyl. Karis ad praedium sacerdotis et Fagervik: Hult coll.; Kyrkslatt Koskis in horto: Brenner!; Helsingfors Sumparn! in horto, in horto ad Lappviken adventicia 1871, anno sequente iam exstincta: Sel. ann.; Helsingfors in horto botanico (Tikka- nen): Hult herb.; Thusby in horto ad Gammelby: Astr. & H.; Mantsili Frugard (/A. et] K. Nordenskjéld!): Svel. O. Nyl., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Perno Tervik in horto: G. v. Frenckell!; Strémfors: Alc. IV. Angaende férekomsten i Ab. Abo skrifves: Sparsamt som ogras i tridgardar 4tminstone pA 1870—80-talen, ofta tillsammans med den vanli- gare H. helioscopia: Arrh. (Pa barlastplatsen vid Abo slott (!)] dren 1882-83 taimligen sparsamt, men numera férsvunnen: Sel. Fréy. »Vihti in horto Kourula» (E. af Hall- strém): W. Nyl. p. 210, jfr Alc. och Alec. III p. 103; enligt meddelande af G. A. af Hallstrém beror uppgiften pa ett misstag; lokalen bér vara Olkkala (se ofvan). — Ny1. Bade i Botaniska tradgarden och pa Sumparn maste arten anses vara forvildad och tillfallig; afven de f6lj. uppg. han- fora sig till en dylik férekomst. — Sat. [Bjérneborg] portus Reposaari 1895: N. Aschan!, jfr Hayr. Bjérneb. och 1. c. p. 52. — Oa. Ett enstaka litet exemplar [i Wasa hofrittspark] 1883: Laurén i Medd. XXII p. 42. — Om. (Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. p. 136. — Ob. Uleaborg pa barlast: Hougberg i dupl.!; [Uleaborg] Toppila 1882, 1886 och 1887 pa barlast ett eller fa exemplar: Zidb., jfr Brenn. Obs.; »léydetty useina vuosina perak- kain Hietasaaren puoleiselta lastauspaikalta harvinaisena, yksityisiné kappa- leina>: Leiv. putk., jfr Leiv.; barlast r ndgra enstaka exemplar 1892 i Kemi stad: Keckm. Euphorbia exigua L. In saburra raro vel rarissime occurru., Ab. Abo pA barlast vid Abo slott (J. Lindén!): Seelan i (Prot. 2, X, 1886) Medd. XV p. 182, jfr Mela Kasv. V. Upptages redan i Byteskat. I, men ar i Finland uteslutande bar- lastvaxt. (Dylika vaxter ingAd icke f. 6. i némnda upplaga af Byteskat.) Angiende artens allmanna utbredning nimnes: »Eur. omn. exc... . Fenn.»: Nym. Consp. p. 655. 166 Mercurialis annua. Merecurialis annua L. In saburra conpluribus locis occurrit. Barlast SV. o. S.: Brenn. Flor. — AJ. Hammarland pa barlast vid Marsund ej langt fran Frebbenby: W. Granberg i Medd. XIII p. 204, ex. fran Frebbenby taget af K. Linkola!; tvenne ind. pa barlasthégen vid Bomarsunds angbatsbrygga [i Sund]: Prim. p. 76. — Ab. (Pa barlastplat- sen vid Abo slott (!)] ganska allmant: Sel. Frév., jfr Tallgr. p. 78; Nagu Ernbholm >in horto»: A. Dahl!; Kimito Vestanfjard Greggnés »in saburra navali adventiciay: Seelan!; [Nystad] »v. 1891 Saunasillan rannalla paino- lastilla muutamia kappaleita (Cajander) ja v. 1897 Saunasillan tien vieressa vastapaatii pakkahuonetta yksi 3 ja kaksi Q»: Séd. — Nyl. Pojo Lapp- vik lastageplats: J. Sucksdorff! (under namn af M. perennis), Hayr., som afven tagit arten vid Lappvik, framhaller, att stallet ligger i Tenala, jfr f. 6. Hayr. Ady. p. 160; [Helsingfors Sérnis (!) pa barlast!) »1 nagra exem- plar och annu [okt.] i blomning»: Sel. exk.; Helsinge lastageplats 1884: E. Forselius! {afser sannolikt Sérnas|; Borgi barlastholme: G. Sucksdorff! ; orga barlastholme utanfér Hammars lastageplats 1901: O. Collin! [afser otvifvelaktigt samma stille som féreg.] — Sat. Raumo: [K. R.] Paqvalin!, jfr Ale. [ex. inlamnadt under namn af M. perennis); [Bjérneborg] r och st cp Rafs6 pa barlast 1901!, icke aterfunnen 1907, ehuru samma plats beséktes: Hayr. Bjérneb.!, jfr 1. c. p. 52. — Ob. (Uleaborg] Toppila 1885 flere 3 och @ stand, 1886, 1887 ett stand: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Ulea- borg] »useina vuosina perakkiin léydetty harvinaisena lastauspaikoilta» : Leiv. Putk., jfr Leiv.; barlast, férekom ganska rikligt vid Kemi stadshamn samt vid Pitkikari lastageplats i Kemi aug. 1892, flertalet undersékta stand voro @: Keckm. Arten upptages 4fven fran Oa. och Om.: Mela Kasv. V; uppg. ar mycket sannolik, ehuru jag ej kanner nagra specialuppgifter. Angaende artens allmainna utbredning nimnes: »Eur. omn. exe Seand. plur. . . .»: Nym. Consp. p. 647. Merecurialis perennis L. In Fennia maxime australi raro vel rarissime invent- tur. Ulterius ad septentrionem versus nisi in saburra non occurrit. Kalm; Fenn. merid.: Fries; Aland. Fenn. max. mer.: Nym. Consp. p. 647, vide etiam Led. III p. 580 et DC. Prodr. XV, 2 p. 796. Al. [Lemland| Lembéte, [Jomala] Ofvernis (H. M. F.1)): 1) Vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, Nor de 167 Bergstr. p. 132; Lemland Lembéte: Leop. ann.; circa sinum »Slemmen», Lemland Knutsboda: Arrh. & K.; Lemland Ham- backa: Palmeren! — Ab. r cpp in promuntorio Karkali et Jalan- saari: Sel.: his locis etiam nune cp: Printz comm., cfr Liro Ured. p. 535 et Saarinen p. 327; Karislojo Suurniemi: R. Kro- gerus!; [Lojo| Isosaari ad Maila (Tikkanen): Ohrnb.; {in vicini- tate lacus Lojo| st r: Ch. E. Boldt; Lojo Ojamo: Lindberg! et A. Luther! — Ny 1. Sjundea inter Bollsta{d| et Ofverby duo spec.: Sel.!; [Kyrkslitt) »Fiskartorpet Fiskars» (prope Bobiick| 1902 multa spec. 3 et @: Gadol.; eodem loco spec. numerosa 3 1907: Sel. ann.; Esbo! haud procul a Masaby: Lindb. comm. ; spec. etiam leg. Palmgren!, cfr Alc. IV jad eundem locum atque superior spectat|; Helsingfors Mj6l6: Wainio ann., vide infra, Helsinge Viksgard (J. Kavaleff), Helsingfors in taeniis occiden- talibus Kalvik: Liro Ured. p. 535; Thusby r tantum prope llonniemi [prope templum! : Astr. & H.!, cfr Not. XIII p. 458, ex eodem loco vidi spec. in Svl. herb.; Borga Dreggsby: J. A. Fastberg!, A. Neovius in dupl.!, cfr Liro |. ¢., et W. Wahlbeck! — Ka. Viborg (Larssen!): Flor. Kar., cfr Malmb. — Ik. r Kirjola Kakki {1866}: Malmb.!; eodem loco spec. numerosa 3 et ¢ 1907 (V. Blomstedt): Svel. herb.; Nykyrka in coryleto prope pagum Puumala: Lindberg!; [fq et cp inprimis in reg. calcaria: Meinsh. p. 311; 1. c. p. XXXII etiam ex Isthmo (I) enumeratur). >In nemoribus umbrosis rr, in praetorio Satac. superiore (Gadd) : Prytz cont.; uppg. maste anses oriktig, se langre fram. »In nemoribus Alandiae et circa Aboam> : Wirtz. pl. off.; arten dr ej aterfunnen i grann- skapet af Abo, da upps. fran Abo 1773: Moberg Nat. p. 167 torde han- fora sig till exemplar i Abo botaniska tridgdird. — A1. Ehuru det af Berg- strand omnamnda exemplaret ej vidare finnes kvar i H. M. F., ar det dock ganska troligt, att ett exemplar af Tengstrém!, utan narmare angifven fyndort, air insamladt pa det omnaémnda stallet, ehuru etiketten férvixlats. — Ab. (PA barlastplatsen vid Abo slott] nagot sallsyntare an M. annua: Seel. Frév — En vaxt, som enligt beskrifningen torde vara M. perennis, forekommer i Bjima pA Pojo gards egor: Hjelt. Uppgiften upptages till vidare under- sékning. — Nyl. Antagligen ar arten utrotad a Mjél6, dar vegetationen undergatt betydliga férindringar under senaste tid. — Sat. r: Gadd Sat p. 50; Raumo: Alec. II, Ett exemplar fran Raumo: {K. R.] Paqvalin |, inlimnadt under namn af M. perennis, bestimdes af Selan 1884 till M. annua; Alcenii uppg. afser antagligen detta och bér saledes utga. Annu mindre ar Gadds uppg. riktig. — Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb., jfr 168 Mercurialis perennis. Brenn. Obs.; Simo a barlast 1887 (Keckman): Zidb., jfr Brenn. Obs. ; Nagra blommande exemplar pa _ barlast vid Kallio i Simo 1889 och 1890: Keckm. Af denna familj odlas Ricinus communis L., jfr Ale. IIL och Mela Kasy. V. Arten uppgifves sasom odlad annu i Ob. Simo: Elfv. Ant. p. 43. — Dessutom uppgifves den hafva blifvit iakttagen pa barlast 4 [0 b. Uleaborg] Toppila 1886 2 stand vid begynnande blomning i september: Zidb., jfr Brenn. Obs. Selan framhatler, att detta ar hégst anmiarknings- vardt. Hzcinus-plantorna odlas néiml. hos oss vanligtvis sAlunda, att frona sas i drifbank eller kruka och de unga plantorna utsittas sedan pa kall- jord: Seel. ann, Af dess former omniaimnes sasom odlad LF. sangiimeus Hort., se Mela Kasy. V och A. L. Backm. FI. p. 26 [O m. Lappajiarvil. Callitrichaceae. Callitriche stagnalis Scop. er errorem apud nos tndicata est, Sédra Finl.: Fries; Aland.: Nym. Consp. p. 250. — Al. r [Fin- strém| Godby: Bergstr. Beskr.!, jfr Herb. Mus. Fenn. I, floror, t. ex. Brenn. Flor., etc. Redan W. Nylander uppgaf »a me non visa»: W. Nyl. Distr., och senare namndes: »e Fennia olim indicata (Herb. Mus. Fenn. ed. I), sed spece. allata sterilia et ad C. vernalem aut polymorpham robus- tam pertinentia>: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, jfr 1. c. p. IX not. Hhuru arten saledes tills vidare maste utga ur var flora, ar dock dess férekomst i Finland ingalunda osannolik, di den i Norge nar upp till 67° 40’: Norm. Fl. Overs. p. 279 och i Sverige till Medeipad : Neu- man i Bot. Not. 1885 p. 155. Callitriche vernalis Koch. In tota Fennia et Lapponia, excepta tantum regione alpina, saepe satis copiose occurrit. Cum C. polymorpha usque ad haec tempora saepius coniuncta; frequentia quam- quam nescio an parum erplorata sit, in maxima tamen parte territoru frequenter (—satis frequenter) inveniri videtur ; Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 169 ad septentrionem et inprimis septentr.-orientem versus fre- quentia minuitur. Kalm; in aquis stagnantibus vulgatissime: Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 250, vide etiam DC. Prodr. III p. 70 et Led. II p. 121—122. Al. fq: Bergstr.; st fq—fq: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand., Renv., A. Nyl., Sel., V. E. Broth. et Caj. Kasvist.; fqq: Flinck et Wecks. — Nyl. fqq cum var.: His.; fq, ep: Stenr., quem |. inspicias; fq: W. Nyl.; fqq: Sel. 0. Nyl.; [Hogland) p, Tytérsaari: Brenn. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fq per to- tum territorium Meinsh. p. 122). Sat. fq: Malmgr. et Hjelt; st fq — fq et st pe — cp, Hvit- tisbofjiird fq: Hiayr. Bjdrneb. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; fq — st fq, saepe st ep —cp: Borg Tiet.; Wainio Tav. or. tantum var. e complur. locis enumerat. — Sa. (p): Hult. — KI. fq: Fl. Kar., Hann. et Backm.; Valamo minus fq quam C. polymorpha: Sel. ann. — Kol. st fq: Elfv. Oa. fq: Malmegr. et Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; fq: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. «& H.; st fq, interdum ep: Axels. Putk.; Juuka st fq: Sel: ann.; Nurmes ad Jokikylai: Wainio Kasv. -— Kon. fq?: Norrl. On.; fq esse videtur, e multis locis adnotata: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 38. Om. fq:Hellstr. et Tenn.; (fq) enum.: A. L. Backm. FL., vide infra. — Ok. Kuhmo ad Kirkonkyla et Kovala: Wainio Kasv.; in parte australi fq: Brenn. Obs., vide etiam Must. — Kp. Luvajarvi, Kiimasjarvi, Jyvalahti et Uhtua: Wainio Kasv.; fq (—st fq): Bergr. Ant. Ob. circa Tornea st fq: Jul. p. 271; fq: Brenn. Obs. et Keckm.; fqq: Leiv.; [fq: O. R. Fries;] »st fq (— fq)»: Hjelt «& H., vide etiam Leiv. Veg. p. 200. — Kuus. (st) fq, ut videtur, in Kitka- et Oulankajoki!: A. I. Backm. comm., vide ceterum infra. — Kk. Sohjenansuu: Wainio Kasv.; enum., verisim. fq: Bergr. Ant. Lapp. fenn. »st fq (—fq)»: Hjelt & H.; (p), in rivulo quodam ad catarrhactam Kelukoski, in rivulis Lintuoja et Kom- 170 Callitriche vernalis. mattioja, in fluvio Kelujoki prope Onnela: Blom Bidr.; |{fq, enum.: Birg. p. 107;| per totam Lapp. silv. et subsilvaticam p: Wahlenb. p. 2; p: Fellm. Lapp.; st fq ad flumina Kemijoki et Kitinen in Kemijirvi et Sodankyla, st fq —fq etiam ad flu- men Ivalojoki et lacum Inari in Inari, st fq ad Salmijarvi et lecta etiam ad Kéngiis prope Mare glaciale, praecipue ad f. minimam Hoppe pertinet: Wainio Not.; complur. loc. in amni- bus reg. silv. [»barrskogsreg.»]: Hult Lappm.; Toivoniemi!, Viaylai!, Kettu-Matti, nec non ad Naytémé (!) Varangriae, in reg. subsilvatica circa lac. Inari haud raro occurere videtur: Kihlm. Ant.; Paatsjoki: Fontell!; in Varangria merid. iuxta Pasvig ad Elvenzes, ad Klostervand (Brandhoug), ad Bagjajavre . . . iuxta partem interiorem fluminis Tanaelv ad Holmen: Norm. p. 264 et 265; |Varangria Nyborg: Arrh. Ant.;) e multis locis enumeratur: Norm. Fl. Spec. p. 450, vide etiam Blytt p. 396, Hartm. p. 382 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lest.; (r) in reg. subalp. Pingiskoski in rivulo, Hirvasvuopio in fundo lacus et ad ostium amnis Rommaeno in ripa arenosa (f. repens), cp in fluvio infra Vihikurkkio: Lindén Bidr., spec. e Litaseno!, vide etiam Zetterstedt Il p. 178. Lapp. ross. ad Koddojaur, Sulkesjok et alibi p: Fellm. Ind.; in aqua stagnante partis occidentalis usque ad pagum Umba (Selin) et oppidum Kola!: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 562; non adnotata nisi in aqua vadosa ad ripam sinus Peskivuopio prope ostium fluminis Nuotjok: Linden Ant.; Olenitsa: Selin!; Pjalitsa et Ponoj: Mela herb.; Pjalitsa: Kihlman!; latere rossico in insula Savasuolo et prope pagum ad lacum Bagjajavre: Norm. p. 264; in media parte fluminis Petshenga: Fontell!; inter Varsina! et Jenjavr: Brotherus!; Voroninsk: Kihlman!; spec. etiam e Kantalaks! Ehuru denna art, sisom af det foregaende synes, af nara nog samt- lige férfattare upptages sisom allman eller atminstone tamligen allman, maste dock kannedomen om dess utbredning inom vart flora-omrade betraktas sisom ganska ofullstandig. Endast relativt taget fa f6r- fattare ) skilja bestiimdt emellan denna art och C. polymorpha, och af dessa ‘) Norrlin upptager visserligen hvardera arten fran Kon., men ar osiker p&i utbredningen. — A. L, Backm. FI. sager, att atm. den ena arten ar fq — fqq. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 171 upptaga Wainio och Leopold, liksom afven Hartm. p. 383, C. polymorpha med stérre frekvens. hvarvid Wainio sirskildt endast uppriknar (. rernalis fran enstaka stillen. Om det salunda ar antagligt, att de aldre uppgifterna delvis afse (. polymorpha, ar det dock 4 andra sidan sikert, att de ingalunda helt och hallet eller ens till en stérre del géra det. Visserligen aro de allra flesta aldre exemplar i H. M. F. mer eller mindre obestaémbara ; stérre delen af det 6friga materialet tillhér emellertid med sikerhet ©. vernalis, ja i de nordliga delarne af omradet synes denna art vara allde- les 6fvervigande. Norm. p. 265 uppgifver bestaémdt om C. polymorpha >non a me in agro arctico visa est»; likas& tillhérde all den bestambara Callitriche-vegetation jag sig i Lk. och Ob. C. vernalis, I H. M. F. fore- ligga fran hela Lappland endast tva exemplar af C. polymorpha (fran Lm), och fran Lk. uppgifves denna art med saikerhet endast fran némnda omrades sydliga del. I sédra delen af landet ater f6rekomma ifraga- varande arter med all sannolikhet blandade om hvarandra; i Sat. tyckes dock C. vernalis, om jag ej tar fel, vara den vida vagnar allmannare arten. Fér (Kol. och) Kon. betecknar Kihlm., sasom ofvan blifvit fram- hallet, C. zernalis sisom allmiin, hyaremot C. polymorpha upptages endast fran tva stillen med tillagget »mibi tantum ad... obviam». Framhallas bor vidare, att C. vernalis i H. M. F. ar representerad fran alla provinser utom Kol., Ok., Kk. och Lp., hbvaremot C. polymorpha f. n. saknas fran langt flere; se under denna art. — Kuus. Wainio Kasv. upptager en- dast varieteterna; Sahlb. Fort. siger diremot »allm.»; det riktiga férhal- landet torde vara, att arten visserligen férekommer, men antagligen spridd eller Atminstone ej allman vidare dn stillvis (se A. L. Backm. comm.). Formerna maxima, minima, repens och fluitans, hvilken sistnamnda i s6dra Finland kanske ar allmannast, dro, sividt jag kunnat finna och som afven Lindberg framhaller (Lindb. comm.), endast standortsformer, som sinsemellan férete talrika 6fvergingar. Samtliga, 4tminstone de tre sistnimnda, férekomma sikerligen mer eller mindre allmant inom omradet. Det bor framhallas, att formerna ej dro fullstandigt sarskilda i H. M. F., se Herb. Mus. Fenn. II p. 136. FOolj. uppg., af hvilka dock en del ma- hiinda afse former af C. polymorpha, foreligga: C. vernalis £. maxima Hartm. Nyl. p: Sel. O. Nyl. — Ta. upprak- nas af Norrl. s. 6. Tay. (!) — Ex. i H. M. F. finnas dessutom atminstone fran Sb. och Kon. F. fluitans Hartm. Ta. uppraknas af Norrl. s. 6. Tav. — Ob. Yii- tornio Karanes: Brenn. Obs. F. minima (Hoppe)... . Fennia: Trautv. Incr. p. 290 under namn C. minima Hoppe, jfr afyen Brenn. Flor., Herb. Mus. Fenn, II p. 136 och Mela Kasv. V. — Ab. st fq: Renv.; p: Sel. — Nyl. p: Sel. 0. Nyl. — Sat. Unga tillandningar: Hayr. Bjérneb. — Ta. uppraknas af Norrl. s. 6. Tav., »useissa paikoin> [liksom f. dizaricata]: Wainio Tay. or. — Sa. 172 Callitriche vernalis. Villmanstrand: Sel. herb. — Oa. Jurva: Malmgr.! — Kb., Ok., Kuus. och Kar. ross. p: Wainio Kasv. Kb. p, cp: Axels. Putk.; Juuka Vuokko- jarvi: Sel. herb. — Om. uppr. fran flera stallen: A. L. Backm. Fl. — Ob. ifven Tornea vid staden: Brenn. Obs ! Ob. och Lk. >saepissime (cum f. reptante) invenitur»: Hjelt & H. — Lapp. fenn. Wainio Not. an- fores under hufvudformen, se Afven Wahlenb. p. 2. — [L. ent. bjérk- reg. fq: Leest. (!)) — I H. M. F. finnes dessutom ett antal ex., se ofvan. F. repens Hartm. — Ab. Vihti antriffas ofta: Flinck *), dar nar- mare uppg. meddelas. — Ka. Patraffas ofta pa uttorkade sjéstrander, 1 pussar o. 8. v.: Lindén. — Sa. (st r): Hult. — Ob. och LK. »saepissime (cum f. minima) invenitury: Hjelt & H."'), jfr Brenn. Obs.’) — [L, ent. se under hufvudformen.] — Exemplar i H. M. F. finnas dessutom fran olika delar af landet; se afven Herb. Mus. Fenn. II p. 136. Yttermera omnamnas f6]j. former: F. angustifolia (Hoppe). Under detta namn har Lindberg i enlighet med Ascherssons Flora des Nordostdeutsch. Flachlandes upptagit alla submersa former med jimnbreda, smala blad: Lindb. comm., jfr Lindb. Fnum., dir formen omnémnes. F. cespitosa Schultz. [Kb.] »Nurmeksen pitijissi samannimisen kauppalan luona, [K uus.| Kuusamon pitajassé Kirkonkylan luona ja |Kk.} Oulangan pitajissi Sohjenansuun luona»: Wainio Kasy, Enligt benagen uppg. af Lindberg har denna form ej hégre systematiskt varde 4n de 6friga: Lindb. comm. Var. divaricata Sel. i Herb. Mus. Fenn. [Ij p. 56 not, dar formen fullstandigt beskrifves. Ny 1. Borga&: Szlan!; Pyttis Hinkabéle med C. autumnalis, helt och hallet under vatten: Selan i Not. IV p. 250!, dir formen férst omnimnes, jfr Herb. Mus. Fenn. {ed. I]. — T a. Hauho: M. Gadd!: »useissa paikoin» [med f. minima]: Wainio Tav. or. — Ett par andra exemplar hafva atminstone nagon tid blifvit forda till denna form, men da de dro alltfor ofullstandiga for att sikert kunna bestémmas, ma de har forbigas. — Formen upptages i Brenn. Flor., men icke i de pa senaste tid utkomna floristiska arbetena m. m, Enl. Lindberg hér den. till f. angustifolia: Lindb. comin. C. vernalis var. ambigua Brenn., som i (Prot. 6, I, 1886) Medd. XIII p. 242 och 243 beskrifves fran Nyl. Kyrkslatt, tillhdr enl. Brenner C. polymorpha. Tilliggas ma, att Wahlenb. p. 2 upptager 3 var.: @, 8 itermedia och y minima fran olika standorter. Flere former upptagas afven Meinsh. pel2i—i22. En form, habituellt p&aminnande om C. autumnalis, omnaimnes af Stenr, fran N yl. Nurmijarvi, och far jag i afseende 4 denna hanvisa till beskrifningen |. ¢. 1) Under namn af ( vernalis f. reptans. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 173 Callitriche polymorpha Lénnr. In toto fere territorio occurrere videtur, quamvis nondum in omnibus provinctis sit adnotata. Quanta vero frequentia inveniatur, quamquam non satis erploratum est, tamen haud infrequens nonnullis saltem Fenniae australis (et mediae) plagis videtur esse, vide sub C. vernal. Fenn. mult. praecipue mer., detecta in (Satakunta) (lege Sa. non Sat.) a Selan 1859: Nym. Suppl. p. 123; gubernium Olonets: Trautv. Incr. p. 291. Al. r Briindé Lappo ep in fossis agrorum et lacunis: Bergr.|, cfr Medd. XX p. 38. — Ab. Abo in »Kobetet», quod dicitur, cum C. autumnali 1886: E. Reuter; Halikko Toppjoki: U. Col- lan!; Lojo SOLhem in fossa: Lindb. herb.; Vihti (fqq): Flinck, spec. e Nummela! et Langila!, vide etiam infra; saltem in partibus australibus territorii [par. Mietois et Mynaémaki|: Ca). Kasvist. — Nyl. |Ekenias| circa Brovik cp in nonnullis fossis: Hayr. Stud. p. 167, spec. e Snappertuna Képboéle!; Snappertuna ad Raseborg in aqua substagnante, Kyrkslitt ad praedium Fasa in fonte: Sel. herb.; Inga Svartbiick! {in ripa stagni exsiccati (f. terrestris)| et Haga! fq: Brenn. vaxtf. p. 80; Esbo Finna! et |Kaitans} Skalérn!: Kihlm. ann.; [Nurmijarvi] r in nonnullis lacunis silvestribus |»metsalatikéssii»| ad ripam australem lacus Nurmijirvi cp: Stenr., spec. e Nurmijarvi Kylajoki!; Thusby ad fines inter Gammelby et Traskanda: Astr. & H.; Thusby Sol- backa in rivulo: Selan in dupl.!; Thusby Saksa: A. Brotherus in dupl.!; Helsingfors (!) T6l6 (!) in fossa: S. O. Lindberg!, vide infra; Helsingfors ad Fredriksberg in aqua stagnante: Seelan!; Askola Grefvas in fossis aqueis argillosis: Selan!; Morskom ad Labbom in fonte: Sl. herb., vide etiam infra. — Ka. Sak- jirvi in lacuna prope Kaukiala: Blom!; Antrea Oravankyto in fossa: Lindén! {non inter enumeratas|. — Ik. Koivisto: J. V. Johns- son!; Sakkola Kiviniemi in litore arenoso fluvii Vuoksi: Se- lan!; Valkjiirvi in stagno prope Metsiikyla!, Pyhajarvi in fl. Lohijoki!: Lindberg; in fluvio Riiska, Valkjarvi Pasuri, Metsa- pirtti Saaris in stagno prati: Lindb. herb.; |Meinsh. non distinxit). Sat. r et st cp [Ulfsby) Gammelby, Sonnis prope Musta- 174 Callitriche polymorpha. lahde, Kulla (Malmgren!): Hayr. Bjérneb.; r? Karkku Makipaa in lacuna coenosa: Hjelt!; Birkkala Pitkaniemi in rivulo: Sel. herb. — Ta. (fq): Leop.; Hattula Takajarvi in rivulo silvatico: Borg!; Hausjarvi Herajoki Laurila Kortiomaki: Brenner!; Hollola Hersala et Upila: Wainio ann.; Sysm& Gamla Olkkola Ajos in fossa prati, Kankaanpiéié! in lacuna, Nordenlund, Pakkasela in aqua stagnante et Nya Olkkola!: Unon.; r Orivesi in stagno silvestri ad meridiem versus a Savijiirvi st cp: Borg Tiet.; (fq), ([Korpilahti ad| Peuha! forma foliis latioribus: Wainio Tav. or., spec. etiam e Luhanka Koivisto! — Sa. Villmanstrand Laurit- sala in fossa (!): Selan!; Joutseno Leppala in fossa, Ruokolaks Rasila in stagno: Sel. herb., spec. etiam e Ruokolaks Vuoksen- niska in fossa aquosa! — K1. Parikkala: Hannikainen!; Uuku- niemi: NikJ.!; Valamo in fossis: Selan! — Kol. Petrosavodsk: Kihlm.; Salmi Lunkulansaari, Ulahta: Wegel. Oa. (st r) Vasa, verisimiliter frequentior: Laur. Vaxtf. — Tb. Viitasaari in aqua tranquilla rivuli ad Lakomaki: Kihlman! — Sb. Kuopio (!) Jynkkaé in fossa: Selan! — Kb. Kide: Brander!; Liperi Simananniemi Halola: Europzus & Hallstrém!; Polvi- jarvi ad pagum prope templum in fossa, Juuka in fossa ad Vuokkojoki: Sel. herb.; (st fq): Wainio Kasv.; Axels. Putk. non comm. — Kon. ad Kendjarvi adhuc tantum est lecta (Giinther!), at certe plur. loc. provenit, in Reg. occ. saltem ad Mokko: Norrl. On., cfr Gtinth. p. 38; Kusaranda: Kihlm.! Om. st r Jeppo, Munsala complur. locis: Laur. Vaxtt., vide sub Oa.; Gamla Karleby: Hellstr.!; (fq): A. L. Backm. Fl., ubi e compluribus locis enumeratur, multa spec. in H. M. F., ex. gr. Lappajarvi Tarvala Nyysséla!, vide etiam supra p. 170 not. — Ok. Kianta Lehtovaara: Wainio Kasv., cfr Brenn. Obs., sed incerta, vide infra; {Kianta| compluribus locis, sed non cp: Kyyhk.! — Kp. Tuhkakoski! in ripa argillacea exsiccata, Rukajirvi Ruuhioja, in fluvio Vig ad Matkatsch et in insula minima prope Soroka: Bergr. Ant. Ob. frustra quaesivi: Keckm.; Brenn. Obs. ex hac parte non comm. — Kuus. forma verisimiliter ad hanc speciem per- tinens ad Oulankajoki! circ. 30 km ab ostio in lacu Paana- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 175 jirvi: A. L. Backm. comm. -— Kk. Oulanka Majavalahti, var. reptans ex eodem loco!: Wainio Kasv. Lk. {(fq) e multis locis enum.: Birg. p. 107;| ad Vuosti- movaara et in Pyhijoki in Kemijirvi, in rivulo limoso in Pyhi- tunturi in Sodankyli: Wainio Not., vide ceterum infra. Lm. prope pagum Voroninsk in stagno iuxta flumen: Kihl- man!: Varsina in aqua stagnante: brotherus! Under (. vernalis ir redan omnimndt, att denna art forst pa senare tid blifvit fullstandigt sirskild — det forsta exemplaret togs 1859 af Sve- lan i Sa. [Villmanstrand Lauritsala|: Herb. Mus, Fenn, II p. X — afven- som att den, ehuru antagligen ej sillsynt eller stallvis t. 0. m. nagorlunda allman i sédra delen af landet, dock torde aftaga i frekvens och ymnighet mot norden. Sjalffallet ar, att alla de aldre exemplaren i H. M. F. aro insamlade under namn af C. vernalis eller rattare C. verna. Detsamma air afven fallet med nagra exemplar af senare datum, t. ex. (Bloms och) Lindéns fran K a., Hannikainens fran K1. m. fl. Tillaggas ma Afven, att jag i Lk. i Akasjoki nara Saivio sag en Callitriche, som antagligen hérde hit; den var dock alltfor ung for att kunna med sakerhet identifieras, jfr Hjelt & H. Kihlman férmodar, att arten ocksa finnes i Li., se Kihlm. Ant. Angaende forekomsten i Ab. Vihti tillagges: »Ehuru ofta forekom- mande tillsammans och pa liknande lokaler, tyckes C. vernalis mera alska stillastaende vatten och lerbotten, C. polymorpha daremot rinnande vatten och dybotten» : Flinck. Ok. Wainios exemplar fran Ok. Kianta Lehtovaara tillhér hégst sannolikt ©. vernalis, men Ar alltfor ungt for att med full visshet kunna bestam mas. Brenner beskrifver i Medd. XVIII p. 154—155 en f. ambigua, och nimner i Brenn. For. p. 134, att den under de senaste decennierna blifvit utrotad vid Helsingfors. — Exemplar i H. M. F. foreligga fran N y 1. Hel- singfors »Gardestridgarden» i dike!, Helsingfors Fabriksparken! och Kyrk- slatt Varniis dike!, alla samlade af Brenner. I Medd. 1. ¢ uppgifver Bren- ner, att afven S. O. Lindbergs exemplar fran Helsingtors T6l6 tillhéra denna form. (Formen férdes i Medd, XIII p. 242 till C. vernalts Koch, men denna uppg. rattades af Brenner sjalf i Medd. XVIII p. 154.) Angiende var. reptans se under Kk. — Fran Ta. omnaimner Wainio en annan form, se ofvan, Callitriche autumnalis L. E Sinu fennico usque ad summam Lapponiam obvia est. Quamquam in nonnullis plagis inprimis maritimis matore frequentia inveniri indicatur, plerumque vie frequens 176 Callitriche autumnalis. sit, quamvis interdum copiosa. In interiore parte rara est multisque plagis non obventt. Kalm; cum priore /C. verna/] (fq): Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 251; Fenn.: Nym. Suppl. p. 123, vide etiam DC. Prodr. III p. 71 et Led. lips 122: Al. (»p>): Bergstr.; Eckeré Kyrksundet: Lindberg!, cfr Medd. XIX p. 50 et vide infra; Geta in stagno Bolstaholm: Bergroth!; Arrh. & K. non viderunt, vide etiam infra. — Ab. @iq>)2 Zett. & Bry -p)Arrh.’ Ann. = Abo in »Kobetet», quod dicitur, mixta cum C. polymorpha 1886: E. Reuter; r par. Gustafs nonnullis locis in Kivimaa et Vartsala: Bergr.; Pargas compluribus locis in sinubus maris limosis: Arrh.; Uskela: Nikl.!; Birila Syvaikulju prope Aboam et in amne Salo: Hollm.; (»fq»): A. Nyl.; Bromarf Séderstrand: Sand.; Vihti r non visa nisi in Kirvela Saukonkoski aut amne Aminki et in rivulo ad Enijirvi fluente ad Langila: Flinck, vide infra; Mietois p compluribus locis in imo sinu Saari et in lacunis prope litus: Caj. Kasvist.; Nystad] Sorvakko in fossis et in fossa contra Madonmaa: Séd. — Nyl. p: His.!; »(fq) praesertim in aqua marina ad litora»: W. Nyl.; Helsingfors Sérnis in portu grandis et cp, Borga Ma- ren infra Borgbacken: Lindb. herb., cfr Medd. XXXIV p. 170; Borga ad insulam Emsalé: Svel. herb.; r Borga! [in sinu amnis Maren, qui dicitur) ad Hammars et ad effluvium amnis Borga, Perno Fallholmen, Pyttis Hinkabéle!: Sel. O. Nyl. — Ka. Ju- vankoski: M. Werving!; r tantum in Jéaski in amne Kasila: Lindén!; Jéiskjirvi in parte septentrionali: H. Buch!; Vainikka (Nerv.!): Malmb. — Ik. [Kakki] Kirjola: Malmb., spec. etiam e Kikisalmi!; Valkjiirvi in Valkoja!, Koivisto {»Bjérk6»| in sinu Humallahti!: Lindberg; Kakki [»S:t Johannes»| in sinu vadoso Laurikkalahti ad septentrionem versus a deversorio Vaahtola: Lindberg in Medd. XXXV p. 72; Kuolemajiarvi in sinu argilloso ad orientem versus a Styrsudds bak: Lindb. herb.; [in plagis litoralibus st fq: Meinsh. p. 122]. Sat. enumeratur a Malmer., spec. e Kallfjard!, cfr Hayr. Bjérneb.; Eura: Wirz. ann. |forsitan confirmatione egeat]; [in vicinitate opp. Bjérneborg] r et ep [Hvittisbofjard] Ruohokari! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 177 in aqua dulci, Hvittisbofjird complur. locis |K. G. Ollonqvist : Hayr. Bjérneb. — Ta. |Kalvola| r unico tantum loco prope praedium Niemis in stagno [Kalvola|: Knabe Fort.; |Tavastehus) (st fq): Asp. & Th. [forsan incerta}; Hauho: M. Gadd!; Hollola Hersala in Vesijiirvi: Lang!, cfr Lindberg in Medd. XXXV p. 73; Asikkala in canali Vesijirvi: Lindberg!; |par. Gustaf Adolf) st r: Bonsd. — Sa. nondum adnotata est. — K1. Parikkala r tantum ad Huotikkala ad ripam: Hann.!; in sinu ad Sortavala (Bergstrém): Norrl. Symb.; (p): Enw. hav.; Impilaks (!) Hunnuk- kaniemi: Hjelt; Mantshinsaari: Chydenius! — Kol. rr Sermaks: Elfv., ‘spec. e Rossia!|; Mjatusova ad fl. Svir: Sahlberg!; secun- dum maximam partem fluminis Svir, saltem a Rovskoja ad Vosnessenje, et ad septentrionem versus a Nikola, etiam duobus locis cirea Kalajoki!, ad Soutujarvi et Shoksu: Caj. O a. enumeratur e prov. a Malmgr.; Qvarken: Simming!; Laur. Vaxtf. omittit. — Sb. r: Mela; Jorois Jarvikyla in lacu Valvatos: Lindb. herb., cfr Medd. XXXIV p. 170. — Kon. in lacu Mundjiirvi sub aqua altiore p cp, Tiudie, Kendjarvi (Kull- hem), Suopohja (!) et Unitsa (Simming), in Saoneshje ad Schungu: Norrl. On., efr Giinth. p. 38; Ukshosero: Giinther! Om. st fq in mari: Hellstr.! — Ok. rr Paltamo: Brenn. Obs. — Kp. in ripa australi lacus Jyskjarvi! et in ripa australi sinus Kemi: Bergr. Ant., vide etiam Beket. p. 562. Ob. circa Tornea (st fq): Jul. p. 271; p secundum oram, in parte interiore r, Ylitornio, Rovaniemi, in confinio par. Simo et Tervola, Simo, Muhos: Brenn. Obs., spec. ex li! ad insulam Pikku Konni in ostio amnis et in herb. e Simo; Muhos: Wirz. ann.; Muhos Matokorpi: Brenn. Ber. 1870; Uleaborg: E. Ny- lander!; Uleaborg (fq): Leiv. et Leiv. Putk.; [Uleaborg) Hietasaari: Leiv. Oul. p. 40; inter Piispanletto et Kello pe: |. c. p. 60, vide etiam Leiv. Veg. p. 200; in sinubus maris vadosis et lacubus p, in partibus interioribus rarior Simo Konttijarvi, Koukkulanjarvi: Keckm.; Kemi st r: Rantaniemi!; Rovaniemi Tervo in Ounasjoki, Ylitornio {»Ofvertornea»| in lacubus Iso- vietonen! prope confluentem lacum Raanujirvi et in Portimo- jirvi, denique ad Pello in flumine Tornea, fortasse plur. locis in fluminibus, etsi facile neglecta: Hjelt & H. — Kuus. Kuu- Typis impr. **|, 1910. 12 178 Callitriche autumnalis. samonjirvi: Silén!, cfr Wainio Kasv.; in fossa ad Hentela et ad Kantoniemi: Hirn Foért. — Kk. ad flumen Kouta: Fellm. Ind.; Ruanjairvi: N. I. Fellm. Lapp. fenn. Kittili prope pagum eiusdem nominis in flumine Ounasjoki: Hjelt & H.!, vide sub Ob.; [Sodankyla) rr in fossa aquosa ad Anneberg: Blom Bidr.; (fq): Fellm. Lapp.; Muonioniska in fluv. Muonio: Szlan!, cfr Norrl. Lappm. p. 268; [p Muonionalusta: Birg. p. 107;) Kemijarvi in Pyhajoki ad Vuostimovaara, Sodankyléi in flumine ad Kairala et in stagno ad pag. Sodankyla: Wainio Not., cfr |. c. p. 30; Riesto, Lokka: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 31 (et 86); usque ad fines orientales Lapponiae passim et ulterius ad Pasvig etc. (Deinboll): Wahlenb. Fl. Suec. p. 599, cfr Th. Fries p. 198; a Deinboll iamdudum indicata cpp habitat in lacu fluminis Paatsjoki [»Pasvigelf»), varians lunulifera: Norm. Ind. p. 16, ubi forma describitur ; non tantummodo in lacu Klostervand [ad Brendhaug|, sed quoque in lacu infra posito Goalsejavre: Norm. p. 265, cfr Norm. Fl. Spec. p. 450, vide etiam Blytt p. 398 etc. ; Kihlm. Ant. non comm. — [L. ent. reg. subalp. (»fq»): Leest., vide etiam Hartm. p. 384; Lindén Bidr. non enum. Lapp. ross. in aqua tranquilla infra litora fluminis Tu- loma, iuxta oppidum Kola: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 562; Kusomen: Mela herb.; Hirvasjarvi ad pagum magnum in fundo arenoso! et Talvijoki!: Axelson & Borg; cp in aqua profundiore ad sinum Peskivuopio {lacus Nuotjavr) prope ostium fluminis Nuotjok contra coloniam: Lindén Ant.!, cfr Lindén Beitr. p. 9. Att denna art af flere férf. angifvits med alltf6r stor frekvens ar siikert; sd ar t. ex. fallet pa Al., dar Arrh. & K. ej sago densamma och afven Bergstr. Beskr. blott upptager »flerstades». Lindberg har pa exemplaret fran Eckeré antecknat, att han tagit losryckta simmande bitar i norra andan af Kyrksundet i Eckerd; Bergr. upptager den i sin vaxtforteckning endast fran Ab. — Afven i Ab. ar den ingalunda allman enl. Hollmén, — An- mirkningsvirdt ar, att Brenn. ej upptager arten fran Ny]. Hogland, lika litet som Laur. Vaxtf. (fran Oa.) och O. R. Fries [fran O b.), hvilket sy- nes utvisa, att den ej heller i hafstrakterna forekommer 6fverallt. — Afven Wahlenb. p. 2 upptager den blott fran Luleaé Lappm. — Da f. 6, férvax- ling understundom synes hafva egt rum emellan (. autumnalis och C. vernalis, sisom fallet ar t. ex. med Simmings exemplar frin Nakkila och Malmerens fran Laihela, hvilka inlamnats under namn af C. autumnalis, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 179 men hora till C. vernalis (se afven langre fram under N y1.), aro mahanda nagra uppgifter ej saikra; sa ar sarskildt fallet med Asp. & Th:s och Bons- dorffs fran Ta. (Tillaggas ma, att afven ett och annat exemplar af C. polymorpha inlimnats under namn af C. autwmnalis). — Uppgifter, som forefalla mig 4n mera osikra, fro: Ab. Vihti fq: Printz. — Ny1l. Thusby Gammelby : Astr. & H. in litt. — Sat. Kyr6é: Asp; Birkkala?: Carlss, — Atminstone dr frekvensen alldeles oriktig i uppgiften fran Vihti, jfr Flinck: med afseende 4 uppgifterna fran S at. mirkes, att jag ej sett arten i dessa trakter, och att Simming, fran hvilken uppg. fran Birkkala sannolikt har- stammar, férvaxlat C. autwmnalis med former af ©. vernalis. Ett par uppg. i M. S. har jag helt och hallet bortlamnat. Nyl. Lapptrisk Norrby: Sl. O. Nyl.; exemplaret fran Lapptrisk hor enl. Kihlm. till C. vernalis, — Arten upptages i Herb. Mus. Fenn. fed. Ij fran Sav. F. n. finnes ej nagot exemplar fran denna provins i H, M. F.; mahanda foreligger nagot misstag. I Fl. Kar. upptages arten sasom siikert férekommande, ehuru rnagon fyndort ej kan angifvas. — Kuus. Kuukmojirvi: Desideratkat.; uppg. afser sikert Kuusamonjarvi, sisom redan Wainio tolkat densamma. — Fran Lp. och Lm. foreligga inga uppgifter, — Arten upptages afven fran Kpor.: Mela Kasy. V. Angf&ende f. lunulifera Norm. se under Lapp. fenn. Af familjen Buxaceae odlas i Finland, ehuru mig veterligen mycket sillan, Buus sempervirens L, Angdende denna art namnes: Enligt uppgift skall man hafva lyckats halla denna vid lif under 4tskilliga ar i Oa. Wasa (Alcenius): Elfv. Ant. p. 93, jfr afven Alc. Ii] och Mela Kasy. V. — Seelan niaimner, att han ej sett den odlad pa kalljord: Szel. ann. Empetraceae. Empetrum nigrum L. In Lapponia etiam in partibus superioribus frequentis- sime et copiosissime, in Fennia plerumque frequenter et saepe copiose provenit, quamquam nonnullis plagis praecipue in interiore parte Fenniae australis frequentia minuitur, ita tamen ut passim inveniatur. 180 Empetrum nigrum. Till.; Kalm; in montosis et collibus sterilissimis fq: Prytz cont.; tota Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. |.: Nym. Consp. p. 646; per totum territorium fq dispersum: Schedae p. 88 non prorsus recte, vide supra}, vide etiam Led. III p. 556, DG: Prodr. XVI, 1, p. 24, Ign. Geogr. p. 343, K6ppen Verbr. Il p. 9 et 10, Hjelt Utbr. p. 170 [37], Borg Beitr. p. 99, 133 et 139, Kranek Tallf. p. 181--182, Liro Ured. p. 455 et Seel. marj. p. 22. Al. fqq: Bergstr, cfr 1. c. p. 5; fq: Bergstr. Beskr.; fqq et cp: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; cirea Aboam fq, saepe ep: Arrh.; Pargas fq — st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand. et Renv.; ubique fq: A. Nyl.; st fq: Sel.; Vihti fq: Printz; [Vihti] fq in turfosis [>myrar>| et sphagnetis, p in pinetis aridis et iugis ex. er. »Lojo 4s»: Flinck; [Pyhajarvi et Pusula] st r, enum.: Wecks. ; st fq: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. — Nyl. fq: omnes auct. — Ka. fq: Blom; p: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; secundum totam oram maritimam in numero plantarum frequentissimarum: Thesl. Dynb. p. 62—63; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 309). Sat. fy: Malmegr.; [Bjérneborg| st fq et st cp, haud prope ostium [>i deltat»|, Hvittisbofjird st fq, ex. gr. Sando cp: Hayr. Bjorneb.; in interiore parte p: Hjelt. — Ta. p: Leop.; (fq): Knabe Fort. et Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; fq =p: Borg, Tiet., vide infra;.p — st iq: Wainio) Tay joni Sa. fqq: Hult. — K1. fq: Fl. Kar.; st fq: Hann.; (r): Backm.; Palkjiirvi st r, paullo frequentior in Ruskiala, [mpilaks (st fq): - Hjelt; in Ruskiala et Impilaks rarior: Hj. Neiglick & J. Lupander comm. — Kol. Vosnessenje p, Mjatusova st r, Gorki in ericetis: Elfv., efr 1. c. p. 122; magna distributione in vicinitate lacus Onega saltem a Vosnessenje ad Petrosavodsk, non autem in parte interiore: Caj. Oa. fq: Malmegr.; fqq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth.; Pihlajavesi fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; fq: M. & J. Sahlb. -- Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv.; fq, suis locis ep, aliis subdominans: Axels. Putk., quem ]. in- spicias. — Kon. fq in sphagnetis et campis iugisque arenosis sterilibus subpinosis: Norrl. On.; Loimala fq: Hjelt, vide etiam Ginth. p. 49. Om. fq: Hellstr.; fq —fqq: A. L. Backm. FI.; fqq: Tenn. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. i8l et Brenn. Obs. — Ok. (fq): Wainio Kasv. et Kyyhk.; fqq: Must. ; fqq, in parte orientali (fq): Brenn. Obs. — Kp. fq: Wainio Kasv.; fq, in maritimis cpp, ad partem maximam cp, sed in partibus australibus non cp nisi nonnullis locis »stallvis»), ‘Solovetsk fqq et cpp|: Bergr. Ant. Ob. fq in insulis (et lapidosis): Jul. p. 13; fqq: Brenn. Obs., quem |. inspicias, Leiv., Keckm. et Rantaniemi; |fq: O. KR. Fries;| fqq interdum cp per totum territorium: Hjelt & H., vide etiam Linné Iter lapp. p. 175, Leiv. Veg. p. 206 etc. — Kuus. (fq): Wainio Kasv.; fqq in parte septentrionali: A. L. Backm. comm. — Kk. (fq): Wainio Kasv.; fqq et cp: Bergr. Ant. Lapp. fenn. fqq, praecipue in montibus subalpinis saepe cp: Hjelt & H.; [fq, enum.: Birg. p. 105;| in campis arenosis, silvis frondosis siccioribus, pinetis arenosis et turfosis supra caespites per totum territorium fq: Blom Bidr.; ubique omnium vulgatissimum scil. in collibus et campis siccioribus silvaticis atque subalpinis fqq, in ipsis alpibus etiam maritimis earumque lateribus campisque omnibus vix parcius, sed summa cacumina haud frequentat, ante Andromedam tetragonam desistens: Wahlenb. p. 273 et 274; fq cp, in ipsis alpibus supra terminum Betulae adscendit ex. gr. in Utsjoki 650 m |»2000 pedes par.» |: Fellm. Lapp.; fqq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari, et ad Paatsjoki usque ad Mare glaciale: Wainio Not.; fqq in omnibus regionibus usque ad summa cacumina: Hult Lappm., vide infra; Utsjoki fqq: Sel. kat.; fqq et saepe cp per omnes regiones, usque in cacumina suprema territorii fertilis aggrediens. Baccae huius plantae in his regionibus, ut iam animadvertit G. Wahlenberg, multo succosiores sunt, quam in Fennia meri- dionali . . . (Rastekaisa SO 730}: Kihlm. Ant., quem |. inspicias; reg. subalp. — reg. alp. (inf.) (st fq—) fq: Arrh. ant.; e permultis locis, interdum maxima copia enumeratur: Norm. Fl. Spec. p. 936. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Laest.; in reg. subsilv. cpp: Norrl. Lappm. p. 259, vide etiam |. c. p. 263; fqq et ep in reg. subalp. et alp. . . . Tshaimo 780, Saivaarri 815 et Mehkasvaarri 960 m: Lindén Bidr., vide etiam infra. Lapp. ross. »ubique vulgatissimum, quotannis fere baccas suas maturat, quas hic succosiores sapidioresque quam in Fin- 182 Empetrum nigrum, landia cognovi»: Fellm. Ind.; »in collibus campisque siccioribus ubique fqq, baccae, hic grandiores sapidioresque quam in Fin- landia, a Lapponibus avide eduntur«: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XLIV; enum.: Beket. p. 590; fqq et ep ubique secundum Nuotjok atque Nuotjavr et in reg. silv. et alte in clivis montium alpi- norum reg. alpinae: Lindén Ant., vide etiam Middend. p. 693, Broth. Wand. p. 8, 12, 13 ete. I afseende 4 krakbirets forekomst ma fnnu framhallas, att arten redan i Sat, Yléjirvi var allmannare och férekom oftare pa torrare mark in i mellersta delen af provinsen, som jag féretradesvis undersékt. — Fran Ta. skrifves: »Soilla, korvissa ja my6skin kallioilla seka joskus ahoilla ja kankailla, usein runsas etenkin suomailla. Laingelmaen ja Ori- veden eteléosissa p»: Borg Tiet. — Lk. Hult framhaller, att arten ar allmainnare i norra Sodankyla an i sédra Lappmarken: Hult Lappm. p. 39, jfr 1. c. p. 35. — [Fran L, ent. niémnes yttermera: Beklader till stor del de jordkladda fjallen och gar upp till och med pa steniga och klippiga fjalltoppar: Lindén Bidr.] — I afseende 4 férekomsten i Lapp. ross. skrifves: >Wohl die haufigste phanerogame Pflanze des Gebietes»: Kihim. Pfl. p. 108. N:o 285 i Pl, Finl. exs. ar tagen Sat. Karkku Jarventaka Sorvijarvi ej Savijarvi). Uppgifter om den Alder och storlek arten uppnar i sédra Finland (Ta.) finnes i Keso Alt. p. 11-14, jfr L. Y. 1909 p, 39-48. Haraf fram- gir, att de undersékta exemplaren i allmanhet voro 19—40 cm héga, men da de krypa lings marken, blir deras hela liangd anda till 274,5 cm. Stam- mens Alder varierar emellan 15—28 ar, men kan dock blifva annu hégre. Den gréfsta stammen var 7 mm, men i allmanhet varierar den stérsta diametern emellan 3,5 och 6,25 mm; oftast 4ro stammarna endast 2,25— 3 mm: 1. c. p. 11. De langsta Arsskotten aro 5—10 cm langa: |. c¢. p. 12. ° Af intresse air att jamfora dessa férhallanden med dem, som iakttagits i Lapp. ross., dirifran en tabell i detta afseende publicerats i Kihlm. Pfl. p. 226. Har ma fran densamma endast anféras f6lj.: »Die Stamme haben durchsechnittlich einen Durchmesser von 7—8 mm, einzelne sogar 10—12 mm». »Die Linge der Jahrestriebe ist meistens 1—2 cm, selten 3 cm». Den hégsta Alder, som anféres, ar 79 Ar, den nisthégsta 73 ar, hvarvid dock bér framhallas, att i den férra stammen dessutom ingar en oraknad del '>X»>). IL 6frigt fir jag bénvisa till originaluppsatserna och sarskildt till tabellen i Keso Alt, p. 13—14. Sasom fossil uppriknas Hmpetrwn endast fran ett par stallen: G. And. p. 102, jfr 1. c. p. 21 och Herlin p. 176. Senare hafva dock nagra nya fyndorter tillkommit, se Lindb. torfm. I p. 7, jfr Lindb. Subf. p. 73 och Lindb. und. p. 104. Redan 1890 papekade f. 6. Kihlman: »Reiner Empetrum- Tort hat nur eine sehr geringe Verbreitung»: Kihlm. Pfl. p. 7. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 183 Umbellatae. Laserpicium latifolium L. °). Non certum nisi ex Alandia, ubt passim invenitur’, et er tnsulis proxtmts. »Crescit in Alandia, attulit M. Crist. Alander»: Till. no- mine Hlaphoboscum; Kalm; »triffas ibland pa 6arne i ska- ren, nog sillsynt vixt uppe i landet»: Hell. p. 6, vide infra; in pratis montosis umbrosis p, praesertim insularum maritimarum Fin]. australis: Prytz; Fenn. merid. occ.: Fries; Aland.: Nym. Consp. p. 277, vide etiam DC. Prodr. IV p. 204 et Led. II Dapono: Al. p: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; p in coryletis Geta Bolsta- holm, Sund prope templum, Finstrém prope templum, Jomala Mockelo, Kumlinge in pago eiusdem nominis et st fq in insulis Sérholmen et Ingersholmen, Lemland Flaka-holmen et Knuts- boda, Hammarland Skarpnaté: Arrh. & K.; Finstr6m Bergé in nemoribus st cp 1877, Mariehamn in nemore ad praediolum Klinten st cp 1891: Sel. herb.; Hammarland Appelé, Geta Dan6, Isaks6 et Snacké: Ch. E. Boldt; Saltvik Togbéle, Lind- holmen, Sylléda ete.: E. Erics.; Geta Griggnas: Hult ann.; in tae- niis australibus haud infrequens, Finstr6m Emnis, Vard6 Listerby- holmen: Laur. Fort.; [Sund) cp in agro et in campo herbido ad septentrionem versus a templo: Prim. p. 68; Geta Bolsta- holm, Finstrém Berg6é in promuntorio Hus6: E. Reuter; Finstrém Grelsby, Fégl6 Judd6 st r, Sottunga in vicinitate templi st r, Lemland Nét6, ubique in coryletis: Arrh.; Finstr6m Grelsby et (eta Snack6: Bergr. comm.; Geta Dan6d: Poppius in Medd. XXIX p. 3, cfr Popp. p. 29; Jomala Klinten in luco: H. Buch!, cfr Medd. XXXI p. 4; r Briindé Blomé Afva, Kumlinge Ingers- holm cp, Séderholm [= Sérholm| (Arrhenius), ad occidentem versus a pago Kumlinge (Arrhenius): Bergr., cfr |]. c. p. 43 et Medd. XX p. 37. — Ab. [Korpo} ins. Kel6é: Rupr. Diatr. p. 24, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136, vide ceterum infra. *) Laserpitium latifoliwm 1. Herb. Mus. Fenn. II et alii. 184 Laserpicium latifolium. >In insulis maritimis Finl. australis nec non locis siccis, imprimis ad radices montium, Nylandiae, Tavastiae et Satacundae>: Wirz. pl. off. ; >ex Helsingfors indicatur»: Rupr. Diatr. p. 24; Gamla Finland: Knorring p. 27. Samtliga dessa uppgifter hafva icke blifvit bestyrkta genom senare undersékningar, Wirzéns icke, savidt den berér Nyl., Ta. och Sat. Afven Hellenii uppgift, att arten skulle forekomma i det inre af landet, ar ej bekraftad. — Ab. Vihti Juotila Kuutola [eller troligen Kultala: Flinck} ing: E. G. Printz, jfr Flinck; [Vihti] torp vid gamla kyrkovagen: Flinck. Nagot exemplar foreligger icke fran Vihti, och de manga andra botanister, som exkurrerat darstades, omnimna ej arten; det bér salunda utredas, om denna mdjligen varit tillfaillig, eller om nagot misstag har foreligger. Flinck anviinder beteckningen for tillfallig forekomst. — Ny1, se ofvan, — Sat. Nakkila: A. G. H. i dupl.!; antagligen genom férvaxling med naigot Alandskt exemplar; se afven har ofvan. — Kb. Polvijairvi (sem. oppilas J. Hirvonen): L. Y. 1903 p. 223—224 och Mela i Medd. XXX p. 3. Fér min del dr jag 6fvertygad om, att arten har upptradt tillfalligt; afven i Mela Kasv. V upptages K b. inom parentes fér att beteckna en sadan tillfallig forekomst. Enl. Ascherson m. fl. anvinder jag benimningen Laserpiciwmn, hyil- ken enl. beniget meddelande af 6fverliraren Hj. Appelqvist i sprakligt afseende ar riktigare. Daucus carota L. In toto territorio colitur, in parte australt interdum efferatur. Daucus Till. Icon. 87 ftéres hit af Fries Ofvers.; O. Hjelt Nat. han- for figuren till Libanotis montana All.; »Eur. omn, exc... . Fenn.; oceur- rit insuper, etiam in his, subsponte. In usum oeconomicum frequenter coluntur varr, radice carnosa eduli»: Nym. Consp. p. 279; r SV: Brenn. Flor.; »in Fennia australi interdum efferatus»: Herb. Mus. Fenn, II p. 136. Al. ri mellersta delen af vastra Aland [>Am.»]: Bergstr.; forvildad flerst. i traidgardar: Bergstr. Beskr.; Sund Kastelholm spont., inl, af Nikl. ! DA emellertid Niklander enligt uppgift af Seelan aldrig besékt Aland, ar det antagligt, att han erhallit exemplaret af nagon annan, hvarf6re »spont.» mAste anses osiikert; Finstr6m Emnis: E. Erics.; Geta Westergeta: Bren- ner!; Geta Bolstaholm enl. uppg. vild: Arrh. & K.!; Geta: L. Hégman i Medd. XXIX p. 172; Lumparland »kuiva lastauspaikka siis villina»: T. Paavonen! — Ab. [Tenala Lappvik lastageplats] »aug. 1894 nagra indi- vider ofvanfér gamla Angb&tsbryggan. H. M. F. aug. 1904. Herb. Tvar- minne»: Hiayr. Ady. p. 160, exemplar af Palmén!; [Muurila| »metsistyneena eraalla pellolla Isontalon aitan takana, mutta on nyt luultavasti kokonaan havinnyt»: Reny.; [Vihti] forvildad p& Suksela Laatta [enl. Wecks. muist. ej »Lautta>] gardsplan: Flinck; [Nystad] »v. 1890 pari kappaletta Sauna- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 185 sillan rannalla» (Cajander): Séd. — Nyl. Helsingfors Mj6lé6: Sahlberg!; Helsingfors Observatoriebergen: Unonius i herb. lye. n. — Ka. ( Virolahti] rr i en kléfveraker i Muurikkala by: Blom! — Ik. Valkjarvi »pag. Valkia- matka in prato Trifolio consito»: Lindberg! — Sat. Karkku Kauniais pa odlad ang: Hjelt! Tillaggas ma, att némnda exemplar ar insamladt 1879, och att arten visserligen icke bibehdll sig, men anyo inkom med héfré de fdlj. aren. Sirskildt forekom den Ar 1887 ganska talrikt 4 Kauniais, ehuru d& i en annan aker, men senare har jag icke antecknat densamma. — Ta. Janakkala pa en ang: Hollmén! — Oa. Ett exemplar [vid Wasa ingbatsbrygga] 1882: Laurén i Medd. XXII p. 41; ett enda litet, men full- stindigt exemplar i Wasa hofrattspark 1884: Laurén 1. c. p. 42. — Sb. Leppivirta: J. V. Johnsson! — Ob. Toppila i sept. 1886 fa exemplar med blommor och n. mogen frukt: Zidb., jfr Brenn, Obs. Flertalet uppgifter tyder afgjordt pa en tillfallig f6rekomst, se t. ex. under Sat. Huru harmed férhiller sig p& Aland, torde dock béra nar- mare undersékas; det ligger onekligen nara till hands att afven har for en sa allmant och delvis i stort odlad vaxt misstanka, att arten varit adventiv. I afseende p& artens odling far jag i hufvudsak hanvisa till den fullstandiga framstillningen i Elfy. Ant. p. 97-98. Har ma endast till: liggas f6lj. Arten upptogs redan af Till. ; var. satéva stérsta delen af Finl. och sédra Lappl.: Fries; kan odlas i hela landet ainda upp till Utsjoki: Ign. Geogr. p. 349, jfr Elfv. Ant. 1. ¢., men se léngre fram. — Ob. [Ulea- borg] blir ock nog klen: Jul. p. 20, — Fran svenska sidan nimnes: Haapa- ranta, >korta» godt resultat, »langa» medelgodt, Pajala godt: Birg. p. 59. — (L. ent. Enontekidinen prastgard, flere ars forsék [hafva utfallit] skaligen val: Fellm. Anteckn. III p. 503, jfr Clarke p. 466.) — Li. Toivoniemi pa kalljord med stor framgang: Nordling p. 307; gafvo ymnig afkastning: lc. p 315, jfr Elfv. Ant. p. 23. Daremot niimnes: morétterna gafvo icke ekonomisk férdel {i Utsjoki 1822): Fellm. Anteckn. I p. 138. Uppgifter angaende odlingen har jag f. 6. antecknat: Rein p. 59, Elfv. Kult. p. 114, Stenr. p. 16 [Nurmijarvellaé »viljelevat talonpojat har- vemmin>], Medd, XXV p. 12, Geogr. F. T. 1899 p. 43, A. L. Backm. F1. p. 26, Kyyhk. (Ok. Kianta], Turistf. 4rsbok 1902 p. 80 och F. Tradg. 1909 p. 126 (Ob. Ylitornio], [Buch p. 70, Svansten,| Fellm. Anteckn. III p. 646 [Lk. Kemijarvi], (Lest. p. 9,] floror ete. Torilis anthriseus (L.) Gmel. Jam a Kalmio in Fennia indicata; a. 1897 in Alandia est reperta; quantum scimus, nisi rarissime non occurrit. Kalm; in ruderatis Finl. australis rarius: Prytz, cfr Led. 186 Torilis anthriscus. Il p. 343; Fenn. austr. occ.: Fries; Scand. (exc. Lapp.): Nym. Syll. p. 164; Eur. omn. exc. Fenn.: Nym. Consp. p. 281. Al. Geta Dané: Montell! in Medd. XXIV p. 15, cfr |. ¢. p. 62, Bot. Not. 1898 p. 63, Medd. XXVIII p. 41 A et Medd. XXIX p. 170; Hammarland in litore occidentali in dumeto Hippophaes 1903: Palmgr., cfr Medd. XXXII p. 53, spec. lectum inter Mar- sund et Hammarudda! >In Nylandia et partim in Fennia australi (vulgaris ?) sec. auctores»: Rupr. Diatr. p. 23. Savidt man fér narvarande kanner, har arten ej blif- vit funnen i Nyland. Under en Jang f6ljd af ar ansags Zordlis frammande fér Finlands flora (se t. ex. Hjelt Kann. p. 18 not 5), tills den 1897 antraffades pa Aland af Montell. I Medd. XXIX p. 170 framhaller Montell, att arten sommaren 1900 férekom pa flera naturliga lindor inom samma inhagnad, dir han férra gangen funnit denna vaxt, hvarfére han anser den bora riknas till den inhemska floran. — Meinsh. p. 140—141 upptager den- samma endast fér kalkstensomradet. Denna vixt kallas af nigra forf. 7. rubella Moench, se t. ex. Neu- man p. 242. Levisticum officinale Koch. Antea saepe colebatur et nunc quoque persistit, rarius autem efferatur. »Colitur vero hine inde in territorio omni, praec. ut herba medi- cinae veterinar., etiam subsponte occurrens»: Nym. Consp. p. 282. Al. r: Bergstr.; forvildad t. ex. i Geta och Finstrém: Bergstr. Beskr. ; Lemland Jersé kvarstéende pa en girdsplan 1891: Sel. ann.; »Hammar- land Frebbenby und Mérby»: Lindr. Verz. p. 22; Sund Hégbolstad flere . gardar: Gadol. — Ab. (Pojo] »p ad pagos, cultum primitus»: A. Nyl., se ifven Moberg Nat. p. 128; Bromarf Bredvik férvildad: Sand.; [Vihti] enl. E. G. Printz flerstides omkring boningshus, t. ex. praistgarden. »Af mig iakttagen & hemman vid Vihtijarvi>: Flinck; [Vibti] »Olkkalan Nybackan torpan luona»: E. af Hallstr.; »metsistyneené Pyhajairven Haaviston Tal- leen ja Pusulan kirkonkylin talojen puutarhoissa»: Wecks.; [Mynaimaki etc.) »paik. puutarhoissa (Kallisessa, Ristiméessii y. m.) muistoina niilta ajoilta, jolloin sita viljeltiin laikkeiksi»: Caj. Kasvist. — Nyl. Ekenas Danskog, férvildad i angsbacke (f6r flere ar sedan fanns har ett torp), Ekenids Tvirminne Bjorkskir, forvildad i tradgard: Hayr.; Fagervik, Sjundea Myrans (Nery.), Karis Rejbéle (eff.): His.; Inga Svartback r: Brenn. vaxtf. p. 76; [Nurmijirvi] »Simonsbergin talon puutarhassa Nurmijarven etela- rannalla metsistynyt» : Stenr.; »intra vicos rurales adventitium» : W. Nyl.; Helsingfors i Botaniska tradgarden: Brenn. Fér. p. 132-133, jfr Lindr. Verz. p. 22; Borgd kvarstaende pA en gard 1905: Seel. ann. — Ik, Viborg: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 187 Ale. och Ale. Ill. — Sat. r [Bjérneborg] Pihlava férvildad pa gardsplan (A. Helander), Hvittisbofjard foérvildad i tradgardar i kyrkobyn. Luvia Niemenkyléi Joopi, odlas fortfarande; tidigare odlad afven i Hanninkyla Pulli och Perinkyla Uusiseppi; anvindes sasom medicin at kreturen (F. Hermonen): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 57. — Ta. r forvildad pa en gam- mal tomtplan i nirheten af Aulango: Asp. & Th., jfr Ale.; Sysma Vinturi gardstomt: Unonius!; (Orivesi ete.] »(st fq—p) talojen ymparill’, metsisty- neeni, usein runsas, vaikka on saanut 30—40 vuotta olla hoidotta»: Borg Tiet.; Langelmaki pa en gardsplan, Keuruu Mantti 1863: Seel. ann. ; Gustaf Adolf vigkant: 8. Sahlberg! — Sa. Nyslott kvarstaende pa en gardsplan 1881: Sel. herb. — Kl. r >in Valamo ad monasterium, primitus veri- similiter cultum»: Fl. Kar. — Tb. Saarijirvi! Saarikoski, Karstula Lintu- laks: Broth. — Ok. Sotkamo Juurikkalahti 1900: Seel. ann, — Ob. Pudas- jarvi: Martik. p. 42 [uppraiknas bland »rikkaruohoja»). Sésom kindt odlades libstickan fordom ratt mycket som medicinal- vaixt och finnes 4nnu kvar pa manga stillen sisom minne af den forna odlingen (se bl. a. Hayr. under Nyl., Hayr. Bjérmeb. under Sat., Borg Tiet. under Ta. m. fl.). I detta afseende far jag framst hanvisa till fram- staillningen i Elfv. Ant. p. 97. Har ma tillaggas félj. Arten upptogs redan af Till.; »ex antiqua cult. inquil.» Fenn. spor.: Fries; »vilj. ja melk. ko- tiutunut>: Mela Kasy. V, jfr Brenn. Flor., Lindr. Verz. p. 22 etc. — Ab. Pargas allm. i tradgirdstappor: Arrh. — Ta. Palkiine sen gammalt odlad, ses hair och hvar inom tappor tatt invid vaggen af inhysings- och torpar- stugor helst i aflagsna bygder: Zidb. (Likartadt har jag funnit forhallandet vara i Sat. Karkku: Hjelt]; se afven ofvan. — Om. p—st fq odlad som prydnadsvaxt i allmogens tridgirdstippor: A. L. Backm. Fl., jfr l. ¢. p 26. — Ok. »Rohtokasvina taitaa vanhastaan olla muutamilla .. . esim. Porolassa Paltaniemelli»: Must. p. 41. — Ob. [UleAborg] »i Apothekstrad- garden. Hinner ej till blomma»: Jul. p. 20. Arehangelica officinalis Hoffm. ’). In occidentali saltem Lapponia frequenter aut satis frequenter occurrit; ad meridiem versus apud nos saltem usque ad 66° 10' progreditur. In Europae montanis, ad rivulos praesertim in Lapponia ...: DC. Prodr. IV p. 169; Lapp.: Nym. Consp. p. 282, vide etiam Borg Beitr. p. 99, 115, 133, 142, 152 et ceterum infra. Ob. in parte maxime septentrionali st fq, ad meridiem versus r, Rovaniemi: Brenn. Obs., spec. e Kemi in ripa fluminis ) F. norvegica (Tabern., Rupr.) Neum. 188 Archangelica officinalis. ad Torvinen!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136, vide ceterum infra; Ylitornio [»Ofvertornea>|: H. M. F. (sine nomine| in dupl.!; [Korpilombolo: Backm. & H. p. 69;} circa Tornea (Prytz), Ostrobottnia (Nylander msc.): Led. Il p. 298; st fq praecipue in Lapponia: Hjelt & H. — Kuus. e lacu Tavajiarvi ad septen- trionem versus p, ad Paanajarvi st fq: Wainio Kasv., spec. in dupl. ex Ukonvaara!; Rajala: Nyberg!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 9. — Kk. Sonostrow: Mela Pl. et Sahlberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. Lapp. fenn. st fq, in interiore parte fq: Hjelt & H.; enum. complur. locis: Birg. p. 98; per omnium alpium latera et radices convallesque .. . vulgaris, descendit quoque iuxta flumina in parte subsilvatica Lapp. kemensis et tornensis p: Wah- lenb. p. 72, cfr |. c. p. LXIIM; (fqq): Fellm. Lapp. ; Ounastunturit ep in reg. subalp.: Sandm. p. 22 et 32; Kuolajarvi ad Onkamo, Koirankyrpoja, Salla, Tennidjoki, Kemijirvi ad Luusua, Sodan- kyla ad Kalkkivaara, ad flumen Kemijoki, prope Varri6 et Seita- jarvi, Inari st fq —fq ad flumen Ivalojoki, in litore marino, lucis, cet., ad Kéngas st fq: Wainio Not., cfr l. ce. p. 6, 10 et 30; r in reg. silv. Kopsusjarvi, Luirojarvi, Luirohaara, Seita- jarvi (Wainio): Hult Lappm., cfr |. c. p. 94; »iuxta rivulos reg. subalpinae st fq, sed plerumque st pc, supra terminum betulae vix observavimus, in subsilvatica autem reg. specimina solitaria hine inde ad ripas lapidosas fluviorum reperiuntur. Lappones caulibus succulentis, dum in vaginis foliorum inclusi sunt, fruuntur et eos adeo perquirunt, ut haec planta vix, nisi sterilis, inveniatur, Ailigas SV 400, |Rastekaisa SO 297|»: Kihlm. Ant.; usque jad Nordeap| finesque Rossiae fq: Wahlenb. FI. Suec. p. 182; e multis locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 524, quem 1. inspicias, vide etiam Blytt p. 878-879, Hartm. p. 146 etc. — [L. ent. fq: Grape p. 104; reg. alp. et subalp. fq: Leest.; p — st fq in ripis, ad scaturigines et rivulos alpinos in reg. subalp. et alp.: Lindén Bidr., vide etiam Hartm. p. 146, Heintze Vaxtg. p. 24 ete.| Lapp. ross. haud infrequens: Fellm. Ind.; p, st pe ex. gr. in insula Kildin et in viciniis pagi Ponoj (!): N. I. Fellm., cfr Beket. p. 567 et Knabe Pfl. p. 280; Seredna, inter Shelesna et Acta Societatis pro Fauna et Flera Fennica, 35, N:o 1. 189 Seredna, Tshun, Tshapoma et Ponoj: Mela Pl.; Lujauri urt in reg. silv.: Bot. Not. 1887 p. 268, cfr Kihlm. & Palm. p. 9; p secundum ripas fluminis Nuotjok et in vallibus rivulorum reg. sily., in reg. alpina nisi in valle alpium Vuojim non visa: Lin- dén Ant.; planta fruticetorum ad Orloff propria: Kihlm. Ber. p. 15; Tuloma, »Ora» {|= Uura?], Kola ete.: Enw. ann.; Muotka- vuono {»Bumansfjord»|, Subovi: Broth. Wand. p. 13 et 15, vide ceterum infra. Enar var. liforalis hos de aldre forf. férenades med A. officinalis, hanfér sig en stor del af deras uppgifter om Angelica archangelica L. till den férra. Ehuru dessa uppgifter kunnat direkt anféras under var. /iforalis, upptagas de dock har i ett sammanhang. Till.; Kalm, »ar nagot sallsynt, finnes dock temmeligen ymnigt i Tavastland vid backar»: Hell. p. 7; »in pratis subsilvaticis humidis p praesertim in Finl. boreali vulgaris»: Prytz; >per totam Fenniam et Lapponiam regione Aboensi forsan excepta ad rivos et in pratis humidis»: Wirz. pl. off., jfr om flere af dessa uppg. Led. I p. 297—298; Gamla Finland: Knorring p. 27. — AJ. Radl. p. 235. — Ab. Pargas: Elmer. p. 144; Eura: Lindstr. p. 117. — Ob. (fq): Jul. p. 277; Kemi: M. Castrén p. 338. — Af dessa uppgifter hanfora sig dock de af Hell. och Lindstr. anférda antagligen ti!l nagon form af Angelica silvestris. Julins, M. Castréns och Prytz’ uppg. kunna lika val hafva af- seende pa var. litoralis som pa A. officinalis. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries, hvilket afgjordt ar oriktigt, da A. liforal’s upptages af honom sirskildt; W. Nyl. Distr. sager: »e Fen- nia a me non visa» och Wirz. M. S. upptager riktigt »>Tornea — alpes». — (Ik. se lingre fram.] — Ob. Kemi Torvinen: Brenner!, jfr Brenn. Obs.; ett exemplar hér dock enligt Kihlman troligen till var. litoralis; Kemi prast- girdsholme i elfven: Brenn. Obs.!; afven detta exemplar fores numera till var. ltoralis, — Slutligen ma har papekas, att den ringa frekvens, som blifvit arten tillagd i Lapp. ross., mahanda beror darpa, att sirskildt N. I. Fellm. féretridesvis undersékte kusten, vid hvilken Archangelica offici- nalis i analogi med sitt allminna férekomstsatt torde upptrada mindre allmint in inne i landet; sA sager Wahlenb.: »in inferalpinis Norvegiae yix reperitur>. Hengerne el. Ainak just pa griinsen mellan Li. och Lapp. ross. voro dock beyuxna med »en Skov af Angelica»: Friis p. 165. Att Archangelica officinalis fér 6frigt i vissa trakter forekommer mindre ym- nigt, in man af dess utbredning i 6frigt kunde férmoda, framgar t. ex. diraf, att den pi Pallastunturit i Lk. ej var allman och blott sags i gran- reg, — Att arten dock trifves val i Lapp. ross., bevisas emellertid bl. a. daraf, att jatteexemplar omtalas fran Lm. Vishnjak: Broth. Wand., hvar- jamte densamma uppriknas fran manga stillen i Mela PI. Afven i H. M. F. finnas flere ex., bi. a. Lim. Luhtschijoen varrella! och Juonnijoen varrella!: Axelson & Borg. 190 Archangelica officinalis. Oster om vart flora-omrade ar Archangelica mer eller mindre allman langt séderut; sd namnes bl. a.: »Onegan laaksossa osittain yl... . ei lansipuol. reg.»: Cajander i Medd. XXVI p. 181; »ist ein ziemlich haufiger Nebenbestandtheil der Wiesenbestande des Onega-Thales»: Caj. Oneg. p. 31, jfr afven Mela Kasv. V. Manga uppg. fran aflagsnare stallen féreligga dessutom. (Arten upptages dock icke af Giinth.). I Meinsh. p, 138 skrif- ves: »hiufig am Meeresstrande (auf den Inseln nahe bei Petersburg, bei Strelna)» och 1. c. p. XXV upptages arten I-IV. Da A. /iforalis ej upp- tages, antager jag emellertid, att denna uppgift, hvad Isthmus (I) angar, hanfor sig till sistnaimnda art. »Ubique fere culta»: DC. Prodr. IV p. 169, jfr Nym. Consp. p. 282. Nagon uppgift, att arten inom vart flora-omrade skulle vara féremal for odling, foreligger mig veterligen icke. Af resebeskrifningar m. m. fram- gar dock, att vixten anvindes sasom féda afven i Lappland, se bl. a. Kihlm. Ant. under Lapp. fenn. I likhet med Neuman p. 238, Lindb. Enum. och Mela Kasy. V har jag har fort Archangelica litoralis sisom varietet till A. officinalis Hoftm., hvarfére den nu behandlade vaxten bor kallas f. eller var. norvegica (Ta- bern. Rupr.) Neum. Savaél Seelan som Lindberg anse nimligen, att A. l/to- ralis ej kan betraktas sAsom en siarskild art: Sel. ann. och Lindb. comm. Se afven Nym. Censp. p. 282 och (Rupr.i] FJ. Samoj. p. 37. Archangelica officinalis var. litoralis (Fr.) Neum. ’). Ad litora marium usque ad 65° 45' passim aut satis frequenter obvia est. Fenn. merid.: Fries, cfr 1. c. p. 181; Fenn. mer. occ.: Nym. Consp. p. 282; Fenn. bor. occ. (Ostrob.): Nym. Suppl. p. 136, vide ceterum sub A. officinali, Spic. sub Nyl., DC. Prodr. [IV p. 170 et Led. II p. 298. Al. p: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; (st r) Saltvik! in insulis in Farjsundet, Finstr6m Bergé, Jomala Rattgrundet ad Mariehamn: Arrh. & K.; |Sund} (fq) in litoribus insularum sinus ad Bomar- sund: Prim. p. 68; in litoribus (fq): Bergr. — Ab. p: Zett. & Br.; p Matgrufvan: A. Nyl. — Nyl. Ekenas p in taenlis ex- terioribus et extimis, enum.: Hiiyr.; (in litoribus st fq): His.; Kyrkslitt] st fq in taeniis: Rosb. Kyrksl. p. 109; st fq: W. Nyl. 1) Archangeliea litoralis (Fr.): Herb. Mus. Fenn. UH; Angelica litoralis Fr. auct. plerique. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 191 p. 209; in taeniis par. Sibbo ad Léparé: Spic. I p. 17; st fq in maritimis: Sel. O. Nyl.; in Hogland non visa est: Selan in Medd. XXV p. 80. — Ka. Virolahti ad Virojoki in litoribus mari- timis st cp: Sel. ann.; »Batteriholmarna» prope Trangsund (Nerv.!): Malmb.; in Haapasaari multa spec.: Szelan in Medd. XXV p. 80; Brenn. et Blom non comm. — Ik. r Kakki Kaita- saari: Malmb.; [Meinsh. vide sub A. officinale supra p. 190. Sat. st fq in litoribus: Malmgr.; p et pcc — st cp, maximam partem st pc, inprimis in reg. maritima, enum.: Hayr. Bjorneb., cfr |. c. p. 45 et 46. Oa. st fq in litoribus: Malmgr.; p ad oram: Laur. Vaxtt., ene leté. pV 12: Om. (st fq): Hellstr. et Tenn. — Kp. Kemi! p in litoribus taeniarum inter lapides, Shuja (Sahlb. Dagb.), [Solovetsk in litoribus,| Shuigarvi! in ripa lapidosa insulae parvae: Bergr. Ant. Ob. p in litoribus Tornea, Kemi, Simo etiam Maksniemi, li Maagrunni: Brenn. Obs., quem |. inspicias; p per totam regionem litoralem Simo Tiuranen et Rajaletto cp, Kemi Ajos- saari, Hattsaari, Pajusaari etc.: Keckm., cfr |. c. p. 13; Kemi st fq: Rantaniemi; (terminum septentrionalem attingit ad) li Maa- erunni: Brenn. Reseb. p. 77! et Not. XIII p. 456, cfr Herb. Mus. Fenn. If p. 136; Kemi Torvinen: Brenner! nomine Angelica archangelica, vide sub hac; Kemi in insula praedii sacerdotis: Brenner! primum nomine A. archangelica, dein Angelica sil- vestris, vide etiam Leiv. Veg. p. 201. — Kk. ad »Siarovatka» (= Siirobatka?|: Angstr. p. 51; Keret ad Mare album: F. Nyl. Utdr. p. 153. Om. Hellstréms frekvens adr ej fullt siker, da jag tidigare anteck- nat, att ett af hans ex. under namn af 4. litoralts hor till Angelica sil- restris. Likas& ar Hisingers exemplar af Angelica silvestris fran N y 1. Inga Nété inlamnadt under namn af 4. litoralis. — Ob. inlimnad fran Ulea- borg af Brenner: Not. XI p. 459, hvilket bor vara fran Ii, se ofvan. — Lapp. ross. Lapponia (Schrenk in litt.): Led. II p. 298; siikert genom for vixling med Archangelica officinalis, som Schrenk ej tyckes omnamna. Sirskildt anmarkningsvaérd ar fyndorten i Kp. Shuigarvi sasom den enda, hvilken icke ligger vid hafvet. Afven Kihlm. i Atlas p. 5 upptager arten bland. dem, som iro uteslutande hafsstrandsvaxter. I likhet med Cajander i Mela Kasy. V har jag betecknat denna vixt sisom varietet. Neuman p. 238 kallar den f. och i Lindb, Enum. 192 Archangelica officinalis. skiljes den ej fran Archangelica officinalis, ehuru den tidigare (annu i Herb. Mus. Fenn. ID) betecknades sasom sirskild art. Se f. 6. ofvan p. 190. Ex. »med ovanligt delade blad» omnamnas fran [Ob. Simo] pa Tiuras grund: Keckm. Angelica silvestris L. In tota Fennia frequenter—satis frequenter provenit; ad septentrionem versus usque ad 67° saltem procedit, sed etiam ad 68° 23' inveniri indicatur. Till.; Till. Icon. 80; Kalm; ep (in pratis udis) Tavastiae et alibi: Hell. p. 7; ad rivulos et in pratis humidis fq: Prytz; in silvis et pratis paludosis per Fenniam et Lapponiam silvaticam: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 283, vide etiam DC. Prodr. IV p. 168 et Led. II p. 296. Al. cpp per omnes insulas: Teernstr. p. 57; st fq: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; (p) in toto territorio: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq--fq: Arrh. Ann.; (p), in par. Inié non adnotata: Bergr.; st fq: Renv.; fq: Sand., A. Nyl., Sel., Printz, Flinck et Wecks.; (p—) st fq, enum.: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. — Nyl. fq: His.; fq, plerumque pe: Stenr.; fq: Sel. O. Nyl.; fq c. var. maior: W. Nyl.; (Hogland| (r): Brenn.; [Hogland] (r) in declivi montis Lounatkorkia: Szelan in Medd. XXV p. 76. — Ka. (p): Blom; st fq, f. maior Hartm. Jaaiski Karkkaala: Lin- den. — Ik. fq: Malmb.; [per totum territorium fq: Meinsh. p. 137). Sat. st fq in interiore parte: Malmgr.; st fq et pe — ep, _. . Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjérneb.; st fq: Hjelt. — Ta. (p): Leop.; st fq: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or; fy: Bonsd. et Borg Tiet. — Sa. [in tota Savonia| fq: E. Nyl. & Chyd.; p: Hult. — K1. fq: Fl. Kar. et Backm, ; st fq-thanms Valamo st fq: Sal. ann. — Kol. fq: Elfv. O a. st fq in interiore parte: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtt. =f b: st fq: Broth.” ‘Sb: fq? ‘Enw’? (fqq): Mela; ige eee: J. Sahlb. — Kb. fq: Eur, & H-5 ig, st cp: Axelseuikeg —st fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq, in nemorosis, pratis, silvis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 193 humidis vel subturfaceis, clivosis, deustis etc. fq et haud r cp, in Saoneshje et Reg. occ. fq, e Pertnavolok f. ad var. monta- nam verg. (Kullhem): Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. Om. fq: Hellstr. et Lackstr.; st fq, enum.: A. L. Backm. Fl., quem |. inspicias; st fq: Tenn. — Ok. fq —st fq: Wainio Kasv.; fq: Must.; fq: Brenn. Obs.; st fq, sed non cp: Kyyhk. — Kp. fq—st fq: Wainio Kasv.; fq (— st fq): Bergr. Ant.; enum.: Beket. p. 567. Ob. fq: Jul. p. 277; fq, in parte maxime septentrionali tamen minore frequentia: Brenn. Obs.; fq: Leiv. et Keckm.; Tornea: Linné Iter lapp. p. 173 nomine Ang. tenutfolia, cfr Smith p. 142- (st fiq?'O. RR’ Fries''p. 1593] p— st fq:"Hjelt & H., vide etiam Leiv. Veg. p. 201 et Caj. Torn. p. 43, 44, 63, 87 et 129. — Kuus. fq —st fq: Wainio Kasv.; fq in septentrio- nali parte: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXV p. 200. — Kk. fq — st fq: Wainio Kasv.; fq: Bergr. Ant. Papp. tenn. [r “enum. ?"Bire.”’ p?"98,'"cir ID ¢) p85] im parte silvatica tota omnium Lapp. suecicarum. . . sat vulgaris: Wahlenb. p. 72; haud infrequens: Fellm. Lapp.; in Kuolajarvi et Kemijarvi fq —st fq, ad Kairala (67° 12’) et Hietasuvanto in Sodankylai: Wainio Not., cir 1. c. p. 6 et 31; Kemijarvi ad templum, Sodankylaé Pelkonen—Hietasuvanto: Kihlm.; Kuolajarvi »Salla»| ad Enianjoki: Borg & Rantaniemi!; in septentrionali parte par. Sodankyla non obvia: Hult Lappm. p. 40, vide etiam infra. — [L. ent. reg. subalp. r: Last; vix ad partem fennicam spectat. | Lapp. ross. in silvarum locis humidis: Fellm. Ind. ; (fq): N. I. Fellm., cfr Beket. p. 567; Kantalaks: F. Nylander!; Shelesna: Broth. Wand. p. 5; ad fontes {»latvoilla>) amnis Tupujoki f. monstrosa: Borg & Rantaniemi!; ad lacum Nuotjavr: Enwald & Hollmén!; Pjalitsa in fruticetis ad fluvium: Kihlman!; Tshapoma: Mela ann.; in Mela PI. insuper e multis locis magis ad occidentem versus enum.; p, sed pe secundum ripas amnium et in vallibus rivulorum reg. silv. [ad Nuotjavr et Nuotjok), etiam in declivibus silvaticis udis prope reg. alpinam ex. gr. in declivi australi montis Siulutoldi et in paludosis ad infimos montes Vuojim: Lindén Ant., vide etiam infra.; Ponoj: Mela herb. Typis impr. **), 1910. 13 194 Angelica silvestris. Tillaggas bér, att arten finnes nara Finlands botaniska norra grins vid Nyborg: Schiib. Virid. p. 127, jfr afven Blytt p. 878, Hartm. p. 145, Norm, ann. p. 28 etc. Den nordligaste fyndorten pa finskt omrade ar Lt. sparsamt 4 Rahkujokis strinder 68° 23’: Lindéni bref af 1, X, 1907. — Lk. »r Kolari ad Koskenniemi et Kojoma ad Naamijoki, sed ulterius non observata»: Hjelt & H.; exemplaret fran Koskenniemi! hér enl. Kihlman till Archangelica officinalis, hvarfére uppg. fran Naamijoki afven behdéfver bekraftas. Af denna art omnimnas exemplar af 2,4 m [»4 alns»| héjd fran Ob. Uledborg pa sma holmar i alfmynningen: Zidb. Som fossil ar Angelica silvestris tagen vid [Sat. Ikalis] Kovelahti i furuzonen: G. And. p. 92, jfr Herlin p. 160. Monstrésa former, som omnaémnas Hartm., p. 145, saknas ej heller i Finland; hit héra bl. a. Nybergs exemplar fran Ob. Kemi! och framfor allt Borgs och Rantaniemis fran Lim.! Sannolikt ar det en nagorlunda likartad form, som omnimnes fran K a. Jaaski af Lindén p. 156 not, jfr Medd. XVIII p. 152. Fran Kton. omniéimnes f. incisa Asch.: Mela Kasv. V. Angiende f. mator Hartm. se under N yl. och K a, — Den upptages enl. Brenn. Obs. dfven fran Ob. Kemi holmar vid prastgarden: F. Ny- lander; jag kanner emellertid ej, hvar Nylanders uppg. ingar. — Enl. Seelan fr denna form allmin i Nyl. pa fuktiga skogsangar och holmar i Helsingfors och Borga skargard: Sel. ann. En form, nirmande sig var. montana (Schleich.), omnaimnes fran Kon.; se Norrl. On., dar formen beskrifves. Selinum earvitolia L. In parte maxime australi Fenniae rarius legitur; ad septentrionem versus 60° 40’ vix superat. In graminosis submontosis Nylandiae rarius (af Forselles): Prytz; Fenn. merid.: Fries; Fenn. mer.-occ.: Nym. Consp. p. 283, vide etiam DC. Prodr. IV p. 165 et Led. II p. 292—293. Al. Geta prope insulam Geta-6: Hult herb.; r Saltvik Gullbergs-holmen et Haraldsby-holmen! in Farjsundet, Lemland Flaka-holmen: Arrh. & K. — Ab. r: Zett. & Br.; Abo (!) Lill heikkilé: Ale.; Uskela: Nikl.!; Bjarno praedium Pojo: E. G. Printz; Vihti r prope Oravalalampi: Printz, cfr Flinck; r in prato Ratila prope Oravalalampi!, Niemis, in prato ad amnem Kivisilta, in prato ad Vanhala, Irjala, ad viam publicam inter Oravala et Pietilé: Flinck; Vihti Vanajarvi (G. Lang): Lindr. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 195 Umb. p. 105 et Liro Ured. p. 305; Vihti ad praediolum Myyri Stenbacka prope templum: Wecks. muist. — Nyl. r Fagervik ad Horssund: His.!; Inga Bardsund: Sel. ann. et Hult coll.; Inga Stor-Rams6 et N6t6 ad Blindsund!: Brenn. vaxtf. p. 78; Kyrkslatt Bergstad Lakaudd in litore: Brenner!; Esbo Kaitans et L6f6: Kihlm.; Helsinge Drums6 Mossviken: Hult herb.; Hel- singe Villinge (Helene Simelius): Sel. herb.; Helsingfors Humle- viken 1869, Helsinge Degerd et insula Repoholm: Sel. ann.; Sibbo Gran6 pc in alneto: Hayr.; secundum oram maritimam (st fq), in Morskom et Artsj6! st pe: Seel. O. Nyl.; Borga in taeniis maritimis ins. minima Salsholmen in freto Stensundet: Sel. herb.; Perno! Hiarkapa&& ad fines par. Borga: Sel. Fort. ; Perno prope Lappnor: Arrh. et G. Sucksdorff!; Strémfors Bul- lers! st fq, Pyttis Hinkabéle, Orimattila Hillsdal: Sel. ann. — Ka. Virolahti ins. Rapasaari ad Hailila in litore marino: Selan!; r st ep in pratis silvestribus fruticosis in J&aski Kasila et Karkkaalaé!: Linden; {[Viborg) Horttana (Nerv.): Malmb. — Ik. Pyhajarvi! et Kakki: Malmb.; {in reg. calcifera fq, ceterum st pe: Meinsh. p. 136). Ta. Somero Avik Horsiannummi 1884! in prato silvatico humido et ad Hiisthagen etiam ad Lautela: Gadol., cfr Alc. IV. Kol. »rr prope Nikola ad oram silvae spec. juvenile legi»: Elfv.!, jfr Mela Kasv. V; exemplaret ar dock alltf6r ungt for att kunna sikert bestammas och hor enl. Kihlm. méjligen till Pewcedanwn palustre. Selinum lineare Schum. se under Cnidiwm venosum Koch. Imperatoria ostruthium L. Per errorem apud nos indicata est. Mayistrantia hos Till. anses i O. Hjelt F6rs6k afse denna vaxt, hvarjamte den upptages bland officinella vixter: O. Hjelt Nat. Enl. Till. Icon. 59 dr vaxten odlad, och synonymet afvensom figuren f6res i Fries Ofvers. p- 104, om an med tvekan, till Astrantia maior L. Peucedanum palustre (L.) Moench. In maxima parte Fenniae satis frequenter aut frequen- ter, interdum autem passim provenit; ad septentrionem ver- sus fere ad 67° progreditur. 196 Peucedanum palustre. Till.; Till. Icon. 106; Kalm; in paludosis silvaticis st fq: Prytz; Scand.: Nym. Consp. p. 286; Fenn.: Nym. Suppl. p. 137, vide etiam DC. Prodr. IV p. 179, Led. I. p. 310 et Hayr. Stud. ba iiGa: Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; p —st fq in pratis uliginosis: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann. et Renv.; fq: Sand., Sel., Printz, Flinck et V. E. Broth.; (fqq): Wecks.; st fq, st cp: Caj. Kasvist.; A. Nyl. omittit. — Ny. fq: His.; st fq, pe: Stenr:; fq: Wo oNylomscek 0. Nyl. et Brenn. — Ka. st fq: Blom et Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 139). Sat. p: Malmgr.; p, pee — st pe, enum.: Hiayr. Bjorneb.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav.jet(Wamio Tav. or.; fq: Knabe Féort., Asp. & Th. et Bonsd.; st fq, sp: Borg. Tiet. — Sa. st fq: Hult. — K1. p: FL Kar.; st fq: Hann. et Hjelt. — Kol. st fq: Elfv. Oa. (p): Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; st fq, ad partem maximam spec. solitaria: Axels. Putk., quem |. inspicias; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq in omni territorio: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; fq, sp: A. L. Backm. Fl. — Ok. p: Wainio Kasv., Must. et Brenn. Obs.; p, haud ep: Kyyhk. — Kp. {Repola] st fq et inde ad septentrionem versus p: Wainio Kasv.; p —st fq: Bergr. Ant. Ob. »Limingo (!) ang»: Jul. p. 276; p, ad oram st fq, in parte maxime septentrionali r: Brenn. Obs., quem |. inspicias; (fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 201; st fq: Keckm. et Rantaniemi; ad summum Sinus bottnici usque: Hellstr. Distr. p. 6; |p: O. R. Fries p. 159;| ep florens in par. Karunki prope Raumajoki: Hjelt; r in pratis paludosis et ad ripas uliginosas Rovaniemi Tolonen ad Mantyjirvi et Haukijairvi, Turtola: Hjelt & H.; Ounasjoki: Fellm. Lapp., vide infra. — Kuus. lectum etiam ad Poussu: Wainio Kasv.; ad Kuontijiirvi, Perajarvi et Salmisenjiirvi (Brotherus & F. v. Wright): Broth. litt.; ad Karhu- peri et Vaarulampi: Hirn Fort., vide etiam infra. — Kk. p, lectum usque ad Kiestinki Vuarankylé: Wainio Kasv., cfr Herb. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 197 Mus. Fenn. II p. 136; (fq): Bergr. Ant. [ad Kp. partem maximam spectat). Lk. ad flumen Ounasjoki: Fellm. Lapp. jad Ob.? refe- rendum, vide infra]; Kuolajarvi: Nyberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 136. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; uppg. ar knappast riktig, atm. ej i fraga om Finland, se lingre fram. — Kuus. Forekommer ej ut- med Oulanka, Enl. V. Brenner (fq) i s. 6. Kuusamo: A. L, Backm. comm. — Lk. antecknad for Kolari: Hjelt & H., men uppg. maste anses osiaker, enir exemplaren voro alltfér unga fér att med full sikerhet kunna be stimmas. »Ad flumen Ounasjoki: Fellm. Lapp.; denna uppg. anser jag Atminstone fodretriidesvis afse Osterbotten, di ju Lappmarkens grans tidi- gare drogs betydligt mera At séder dn f. n., se t. ex. Hjelt Kann. p. 53 not I. I detta fall bér sarskildt ihagkommas, att Wahlenb. p. 71 sager »per partem silvaticam Lapp. merzdionaliwm ubique», och att arten upp- riknas bland dem, som hafva sin nordgréins mellan Nederkalix och Haapa- ranta: Birg. p. 82, 4fvensom bland dem, som visserligen finnas i sédra Lappmarken, men saknas i norra Sodankylias barrskogsregion: Hult Lappm. p. 40.’ — Lapp. ross. »p parcius»: Fellm. Ind. under namn af Thysseli/n/um palustre hanfér sig enl. N. L Fellm. p. LXII till Contoselinum tatarvcui Fisch, [»C. Fischeri» Wimm.}. Tillaggas ma, att Peucedanum palustre kallas »Finsk Ingefahra»: FI. Suec. p. 86, jfr Fl. Lapp. p. 67. Som fossil omnimnes Peucedanum palustre fran tvenne stallen: G. And. p. 111, se 4fven Sern. p. 590. Sedermera har dock Lindberg funnit densamma pa minst 4 nya stillen, se Lindb. p. 44 0. 45, Lindb. Torfm. I p. 35, Lindb.{fexk. p. 16 o. 17, jfr Lindb. Subf. p. 74, afvensom Lindb. und. p. 98. Da arten salunda icke synes vara siallsynt bland aflagringarna, torde det ej vara skal att upprakna de speciella fyndorterna. Var. selinifoliwm fdrevisades och beskrefs af Brenner fran N yl. Kyrkslatt 4, XII, 1886: Medd. XV p. 191. Denna form finnes afven fran Nyl. Helsinge Turholm: eley G. A. Andersson i dupl.!, jfr afven Mela Kasv. V. Brenner anfér vidare var. filifoliwmn fran Ok. Puolanka emellan Ki- vari och Housuvaara: Brenn. Obs., dar formen beskrifves. En abnorm form omnimnes at Lindén p. 156 not, jfr Medd. XVIII p. 152; en annan at Flinck. j;Anethum graveolens L. In toto fere territoriorcolitur etznonnunquam efferatur, sed non persistit. »Colitur ubique in hortis culinaribus, e quibus passim aufugit> : Nym. Consp. p. 288. — Al. nordy. och mellersta deleu af fasta Aland [» Any. 198 Anethum graveolens. m»>) p: Bergstr.; Hammarlands pristg. forvildad: Bergstr. Beskr. — Ab. »usein vilj. ja melkein aina metsistyneenaé ryytimaissa»: Caj. Kasvist. — Nyl. (Helsingfors] pA Skatudden: Brenn. F6r. p. 132, jfr Medd. XXXIII p. 76; Botaniska tradgarden: |. c. p. 132-133. — Ta. Mustiala: Karsten !, jfr Mela Kasy. V, dar arten upptages sasom forvildad. Dill odlas ganska allmant af herremin i hela landet anda upp till Inari och Utsjoki samt triffas afven 4 férnimligare bondgardar i de trak- ter, dar allmogen sysslar med odling af kéksvaxter: Elfv. Ant. p. 97, jfr Fries, Rein p. 83, Ign. Geogr. p. 349, Elfv. Kult. p. 205, Brenn. Flor., Mela Kasyv., Alc. III. Har ma tilliggas f6lj. uppg.: Arten upptages redan af Till. — [Ob. UleAborg] frén mognade 1789: Jul. p. 20. — Li. Toivo- niemi pa kalljord med stor framging: Nordling p. 307, jfr 1. c. p. 315 och Elfy. Ant. p. 23. — Daremot namnes fran svenska sidan: odlas hvar- ken i Haaparanta eller Pajala: Birg. p. 59. — (L. ent. fors6k i Naimakka: Leest. p. 9.) — Uppgifter om odlingen har jag vidare antecknat: Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 12, A. L. Backm. FI. p. 26, Leiv., Turistfor, Arsbok 1902 p. 80, F. Tridg. 1909 p. 127 [Ob. Ylitornio Jolma}, Fellm, Anteckn. Ill p. 646 [Kemitrasks pristgard 1809]; se f. 6. ofvan. Pastinaea sativa L. In toto fere territorio colitur; in Fennia australi saltem usque ad 62° 15' nonnunquam efferatur et din persistit, Till.; Kalm; »vaxer vill pa flere staéllen i Finland, der hon satt sig fran tradgardarna»: Hell. p. 7; »iamiam spontanea in aggeribus et cultis ad pagos Finl. australis p ex hortis propagata»: Prytz; »in ruderatis et prope domicilia per Careliam meridionalem, Nylandiam et Alandiam > : Wirz. pl. off.; sédra Finl.: Fries; »Eur. omn. exe. Scand. plur. .. . (in Fenn. ... non nisi planta efferata)>: Nym. Consp. 289; férvild. S., all- mint odlad: Brenn. Flor.; »adest e multis locis Fenniae australis, sed ubique adventicia>: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, se afven DC. Prodr. IV p. 188-189 och Led. II p. 317—318. Al. p: Bergstr.; flerst. férv.: Bergstr. Beskr. — Ab. p »sannolikt allestides forvildad>: Zett. & Br.; numera vild vid Kuppis pa 4ngarna: Hollm [uppg. forefaller mig mindre saunolik, afven Arrhenius betviflar dess riktighet]; Nadendal: Brenner!; Kuusté slott i ruinerna forv.: Adl.; Bromarf Kansjiryi trol. forvildad: Sand.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bons- dortf!; [Muurila] »metsistyneené Kaukelmaan puutarhassa, Marttilan vie- ressi»: Reny.; r, vixte ymnig pa stranden vid Sakkola, trol. f6rv.: Sel. ; Vihti (!) st fq: Printz; [Vihti] forvildad i byarna kring kyrkan m. fl. st., torp mellan Irjalansaari och Laukkamaki: Flinck ; Vibti »villiné Olkkalan puutarhassa»: E. af Hiillstr.; [Mynamaki etc.] »vilj., joskus metsistynyt» : Caj. Kasvist.; [Nystad] uppraknas sasom tillf.: Séd. — Nyl. »forma gla- berrima Fagervik r, in par, Sjunde& ad Myrans sine dubio eadem forma Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 199 (Nerv.)»: His.; Ingé Svartbick r: Brenn. Vaxtf. p. 78; [Nurmijarvi] p »puutarhoissa paik. erittéin runsaasti»: Stenr.; »p adventitia»: W. Nyl.!; Helsingfors »Eisenbahnbank fast konstant, wenn auch nicht reichlich» : Kihlm. Beob. p. X; Thusby forv.: Astr. & H.; Borgd nara Kroksniis pa barlastholme, savil blad som stjailk voro ludna: Gadol.; Borga Lindérn vid Kraké pa barlast: Brenner!, inl. under namn af P. opaca Bernh., men bestimd till P. sativa af Lindb. 1904 [samma lokal som foéreg.|; »in der Umgegend von Lovisa 1899 . . . Héhe 1,83—1,90 m, Durchmesser 1,2 em, Linge der Zweige 0,6—0,8 m»: Iver. p. 33. — Ka. circa Viborg!: FI. Kar. — Ik. Nykyrka: Malmb.!; Kakisalmi: M. Werving!; Uusikirkko Sykiila Mustamaiki ang midt emot stationen: O. A. Gréndahl!; [Meinsh. upptager ej arten fran Isthmus). Sat. Huittinen férv.: Lyd.; férvildad i tradgarden vid Tyrvaa gamla prastgard: Hjelt; Kyré: Asp. — Ta. [Tavastehus] p fory.: Asp. & Th., exempl. fran Tavastehus af Selan!; férv. »har i artionden vuxit ganska talrikt pa renarna och dikeskanterna kring en liten akertappa vid Kantokyla gamla herrgard i Palkaine»: Zidb.; »numera vaxande vild vid Kaitas»: Norrl. s. 6. Tav. — Sa. Villmanstrand »in castris»: Selan! Oa. [Wasa Angkvarn] enstaka 1891: Laurén i Medd. XXII p. 40; (Wasa Angbatsbrygga!] i ett par exemplar 1886: 1. c. p. 41. — Tb. Jyvias- kyla »(metsistyneend)»: Wainio Tav. or. — Sb. r: Mela; [Leppivirta !) »ryy- timaissa ei tavallinen. Léytyy jotenkin runsaasti Vokkolan ryytimaassa» : Enw. — Kon. Dvyorets (Sahlberg): Norrl. On. Om. upptages harifrin Mela Kasy. V; mahanda afses dock Kon. [>On. >]. Med undantag af Hollméns uppg. fran Abo gifva de 6friga uppg. mer eller mindre tydligt vid handen, att arten endast bor betraktas sasom forvildad eller eljest tillfallig. Pastinaca sativa upptogs i Herb. Mus. Fenn. (ed. I) bland vilda vaxter, ehuru betecknad sasom »elferata>, men upp- riknas i Herb. Mus. Fenn. II p. IX not bland dem, hvilka uteslutits sa- som tillfalliga eller férvildade. I afseende 4 artens odling far jag frimst hanvisa till Elfv. Ant. p. 97, jfr bl. a. Rein p. 83 och Elfy. Kult. p. 114, dar den omnamnes fran Rovaniemi och Kittila. Utéfver det ofvan meddelade ma ytterligare f6l- jande tillaggas om Pastinaca. — Ob. [Uleaborg) rétterna bli smala och greniga: Jul. p. 20. [Fran svenska sidan niimnes: Haaparanta »korta> godt resultat, »langa» medelgodt, Pajala osakert: Birg. p. 59. — L. ent. Enon- tekidinen prastgard flere ars forsék [hafva utfallit] skaligen val: Fellm. Anteckn. III p. 503.) — Li. Toivoniemi [odlad}) pa kall jord med stor framging: Nordling p. 307, jfr l. c. p. 315 och Elfy. Ant. p. 23. Uppgifter om odlingen har jag dessutom antecknat: Medd. XXV p. 12, A. L. Backm. FI. p. 26, Turistfér. arsbok 1902 p. 80 och F. Tridg. 1909 p. 126 o. 127 (Ob. Ylitornio}], Fellm. Anteckn. III p. 646 (Lk. Kemijarvil. 200 Heracleum villosum. Heracleum villosum Fisch. Semel apud nos casu lectum est. In Fennia australi raro colitur (nomine H. giganteum Fisch.) Forvild. r S.: Brenn. Flor. — Nyl. En glattare, i Sibbo funnen form af denna vixt forevisades af Brenner (Prot. 7, X, 1871): Not. XIII p. 463. Sdkert var arten darstiades odlad eller férvildad, sasom afven fram- gir af Brenners senare uppg. i Brenn. Flor.; vaéxtens storlek 3 m [»0m- kring 10 fot»] talar afven darfér. Exemplaret fran Sibbo Salpar! kallas af Brenner £ szbvillosum DC. Lindberg har granskat exemplaret, men 4r ej siiker pa bestémningen. Enl. benaiget meddelande af Lindberg ar H. giyantewm Fisch. iden- tisk med H. villosum: Lindb. comm. Angaéende HH. gigantewm namnes: »>vilj. joskus koristuskasvina>: Mela Kasy. V. — Selan namner, att han ej sett den odlad annorstiides in i Nyl. och Ab.: Sel. ann. I Sat. Karkku Linnais har arten sasom planterad fortlefvat flere ar, men ej blommat, hvarfére jag ej kunnat granska bestimningen; den rekvirerades under namnet H. gigantewm. Heracleum sibirieum L. In Fennia orientali frequenter vel frequentissime tnvent- tur et usque in Lapponiam (saltem ad 67°) progreditur ; in parte occidentali tantum ad 64° 10’ ad septentrionem versus procedit et multis plagis inprimis in interiore parte raro vel deest, in als provinciis passim — satis frequenter occurrit. Till.; Till. [con. 83 {male depictum|; Kalm; »pa skuggrika stallen pa 6arne i skiaren till myckenhet»: Hell. p. 6 nomine //. sphondylium 1.; in pratis nemorosis Finl. australis et medialis st fq: Prytz; in pratis, locis umbrosis et agris per Kareliam meri- dionalem, Nylandiam, Alandiam, Tavastiam, Satacundam provin- clamque Aboénsem: Wirz. pl. off., ut superior nomine //. Sphondylium; var. angustifolium per omnes Fenniae regiones ad agros ete., /atifolium cum praecedente specie /Cenolophium Fischeri]/ ad Mare album: Spic. | p. 17; maxima pars Fenn.: Fries, ‘cfr. .]. c. p. 181; Scand.: Nym. Consp: ps 290;)Fenm (deest in Lapp. exe. max. or. ross., sed adest in bottnia): Nym. Suppl. p. 139, vide etiam Lindr. Verz. p. 21 et sub var. sphondylio. Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; st Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 201 fq in par. Briaindé et Kumlinge: Bergr., vide etiam Liro Ured. p. 299. — Ab. p: Zett. & Br.; p (—st fq): Arrh. Ann.; Kuusto ad ruinas arcis st cp: Sel. ann.; st fq in par. Ini6, in par. Gustafs et Tdfsala non adnotatum: Bergr.; p: A. Nyl.; Pojo: His.; Bromarf Kansjarvi, Séderstrand: Sand.; Vihti (p): Printz; (Vihti] st r in pagis, Palojarvi, Ridal, Nummela, Vanhala: Flinck; Mietois et in vicinitate templi par. Mynaimaki |»Pt») st fq, in aliis plagis p, st r aut deficiens, enum.: Caj. Kasvist., quem I. inspicias; [Nystad]: Sdéd.; Sel. et Wecks. non comm. — Nyl. p in oppido Ekenis: Hiiyr.; circa Fagervik p, Karis ad Rejbdle: His.; st r, »ad S6rniés in nemoribus forma eximie latifolia»: W. Nyl.: Helsingfors insula Sumparn 1876: Sel. ann.; Thusby r: Astr. & H.; p ex. gr. in Borga, Elimaki et Pyttis: Seel. O. Nyl.; ad oppidum Borga et ad amnem Svarta, Elimaki, Ratula, Lovisa: Svl. ann.; Stenr. non comm. — Ka. Kymmene: Seal. QO. Nyl.; st r in vicinitate fluvii Vuoksi, Kaukola Jarvenpaa, Riisalé in vicinitate templi: Lindén, cfr |. c. p. 128; Viborg: Larssen!: Brenn. et Blom non comm. — Ik. fq: Malmb.; |fq in tota Ingria: Meinsh. p. 139). Sat. fq: Malmgr.; r et st pce, in oppido Bjorneborg 1901, Pihlava 1907 (Hjérdis Rosenlew per Fontell), Rafs6 1901 (V. Jakobs- son) in ruderatis {»afstjalpningsplatser»| et saburra: Hayr. Bjérneb.; p (—st r): Hjelt. — Ta. Luopiois prope templum, Kantola, Pohja etc.: Leop.; st fq: Tikk. et Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav.; Lahtis: Sel. ann.; Sysm& complur. loc. enum.: Unon.; (st fq): Bonsd.; Wainio Tav. or. et Borg Tiet. non comm. — Sa. Villmanstrand: Simming!; prope oppidum Villmanstrand in ruderatis et ad vias cp, ad Parkkarila in pascuis, Ruokolaks Vuoksenniska, in oppido Nyslott: Sel. herb.; r |Ruokolaks: Utula, Rasila: Hult. — K1. fq: FI. Kar.; (st r) in vicinitate tac. Ladoga, Kaukola Rami, Hiitola Vavoja: Lindén; {Parikkala) (r) Surumiki: Hann.; p: Hjelt. — Kol. in reg. silv. et aren. observatum in pagis et eorum viciniis: Elfv. Oa. fq inprimis in Vasa: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. non adnotatum. — Sb. Leppiivirta Leppiasalo ad prae- dium Koponen cp: Enw., vide ceterum infra. — Kb. Tohma- jarvi Vartsila: Hjelt; Liperi r Harjula unicum spec.: Eur. & F1.!; 202 Heracleum sibiricum. in parte maxime australi par. Repola ad Kiimovaara et orien- tem versus a lacu [Lieksa ad Vuosiniemi et ad Tsholka, ubi cp: Wainio Kasv. —- Kon. fq —fqq per omne territorium in collibus et clivis duris, praesertim iuxta pagos st cp, interdum etiam in nemoribus, ad Dvorets in saxosis ad vias cet. atque in deustis cpp: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 40. O m. p: Hellstr.; r Soini Laasola plantae solitariae, Alajarvi praedium liru jad ripam orientalem lacus lirujarvi!) cp in colle herbido |»angsbacke»|, Mankijarvi, Orava, extra territorium etiam Soini Pahkamaki, Lappajarvi ad praediolum Vakkaéré ad viam versus Kortesjiirvi (Nystr6m) et Esse Hjulfors: A. L. Backm. F1.; Tenn. non comm. — Ok. Kajana: Eberh. et Lackstrom!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Sotkamo Sopala, Kajana ad Koivu- koski: Must., cfr Brenn. Obs., ubi rr esse dicitur, vide etiam infra. — Kp. fq et cp: Sahlb. Bidr.; fq, inprimis in parte austro-occidentali in omnibus pagis adnotatum, enum.: Bergr. Ant.; enum.: Beket. p. 567; [Solovetsk: Selin!, cfr N. I. Fellm.;| Wainio Kasy. vide sub K b. Kk. Keret: F. Nylander!, vide etiam Beket. p. 567; ad Maris albi oram occidentalem foliis angustioribus |. latioribus legitur: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXI not. et XXVI; Kouta: Mela herb.; Sonostrow, Knjasha et in promuntorio inter Knjasha et Kouta: Mela Pl.; Fedosersk prope Kantalaks: Broth. Wand. p. 4; Wainio Kasv. et Bergr. Ant. non ex hac parte comm. Lim. Kantalaks: N. I. Fellm. p. 30, vide ceterum sub Kk.; Kantalaks et in ruderatis et in marginibus agrorum, Umba: Mela Pl.: Umba in devexis herbidis: Kihlman! — Lv. Kuusreka, Kaskarantsa et Tetrina: Mela Pl.; ad promuntorium Kenovers- kij inter Pjalitsa et Tshapoma: Kihlman! — Lp. Tshapoma et Ponoj: Mela Pl.; ad ostium flum. Ponoj: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136, vide etiam Knabe Pfl. p. 280 et ceterum sub H. arctico. — Lt. vide infra. I afseende 4 nomenklaturen ete. se under H. sphondylinm p. 204. Sb. Uppgifves férekomma »hier und da»: Knabe p. 21; uppgiften behéfver bekraftas. Kuopio gardsplan: Buddén; arten torde har béra be- traktas sisom tillfallig, — Ok. (Kianta] »léydetty Suomussalmen Vuokin kylasti Kuivajarven torpparin pientarelta yksi kappale. »>Kylassaé> asuu veniijinkarjalaisia, jotka kuuluvat kunnallisessa suhteessa Suomussalmeen»: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 203 Kyyhk.! Tillagget synes mig tyda pa en tillfallig forekomst. -- Lv. Njam- meljok {i deuna provins?} »hantes de 1 m 70 em»: Rabot Ch., Explorations dans la Laponie Russe (Bull. de la Soc. de Geographie sept. ser, Tom X), Paris 1889. Kihlm. misstanker, att harmed afses Archangelica officinalis. —- Lt. Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11. Da fyndorten dr alldeles isole- rad, torde det b6ra undersékas, om artens upptridande har méjligen varit tillfalligt. — Lm. Oposovo: Beket. p. 567. Huruvida uppg. afser stallet med detta namn i Lm., synes mig nagot osakert; afven i 6frigt torde uppg. krifva bekriftelse. Till atskillnad fran var. angustifoliwm Jacq. kallar Mela Kasv. p. 66 den yanl. formen var. zulyare. Angaende f. latifoliam se Spic. afvensom under Nyl. (och Kk.). Denna form tyckes ej hafva blifvit sarskild af senare florister. Heracleum sibiricum f. angustifolia (Jacq.) }). Inter formam typicam raro vel rarissime occurrit. Al. r: Bergstr.; [Fégl6| Degerby: Bergstr. Beskr.; Sund Sundby et Finstr6m Godby: Arrh. & K.; Sund prope templum: A. Tigerstedt ! Kol. Petrosavodsk: Simming! Kon. Sennoguba in margine agri: Lindroth & Cajander! Lim. insula Polaschka prope Kantalaks cum (f.) latifolia crescens: N. I. Fellman!; ad pag. Umba in graminosis herbidis una cum typo: Kihlman! I enlighet med Neuman p. 240—241 in. fl. bar jag kallat denna form H. sibiricum var. feller snarare f.) angustifolium och betraktat H. elegans Jacq. sasom en form af H. * australe. Af utbredningen m. m. framgar, att var. angustifoliwn |F. Nyl.) i Spic. I p. 17 ej ar identisk med denna form, ehuru Brenn. Obs. anfér den utan reservation; se f. 6. 4fven Brenn. Flor. Formen uppraknas afven fran Kton. och Kpor.: Mela Kasy. V un- * der namn af H. sphondylinm * sibiricum t. angustifolia. Heracleum sphondylium L. In saburra etc. inprimis in Fennia australi raro occurrit. Ab. inom planteringen 4 kyrkotorget i Abo stad (C. J. Arrh.): Zett. «& Br.?), exemplar pa samma stille taget af Hollmén!; detta afses med » Abo adventicium» : Herb. Mus. Fenn. II p. 136. — Ny]. Perno Lassdal bar- *) H. stbiricum var. elegans (Jacq.): Herb. Mus. Fenn. II p. 67. *) Under namn af A. sibiriewn var. australe Hartm. 204 Heracleum sphondylium. lastplats 1903: G. v. Frenckell! — Sat. Bjérneborg Rafs6 pa barlastplats (1901): Szel. herb. Ett exemplar fran Al, Finstrém Emnis angen norr om bron: E, Erikson! narmar sig dfven till denna form. Likasa tror jag mig i Oa. Wasa sett ett exemplar, som star nara densamma. Sasom framgar af det ofvanstaende, anvinda Kalm, Hell., Prytz och Wirz. pl. off. namnet H. sphondyliwm for den form, som hiar ofvan kallats H, stbiricum, hvarfore Led. II p. 322 upptager H. sphondylium fran Fin- land och H. sibiricum endast fran Lapponia (Schrenk pl. exs.): 1. ¢. p. 321, jfir ifven Wied. & W. p. 167. Neuman p. 240 och Mela Kasv. V betrakta diremot H. sphondylium (eller sisom Neuman skrifver namnet H. spon- dylium) sisom en kollektiv art, hvaraf * s¢biricum L. och * australe Hartm. aro underarter. I Hartm. p. 144 framhalles, att bagge formerna icke kunna skiljas sasom arter, och att namnet H. sphondyliwn L. ej kan vin- diceras at den sydliga formen i Sverige, jfr redan Fries p. 181. — Sakert ar, att de aldre f6rf. hos oss torde afse samma form, som af flertalet finska botanister kallats H. sebiricwm, hvarfére jag anfért deras uppg. under denna. Endast Lindb,. Enum. och efter honom Hayr., Kyyhk. och A. L. Backm. Fl. anvanda benaémningen H. sphondyliwn * sibiricum. Heracleum areticum Rupr. Ut at N, I, Fellman, ab H. stbirico non potest internoset. Lp. Ponoj (Schrenk): Fl. Samoj. p. 37, dir vaxten beskrifves sasom en ny art, jfr Trauty. Incr. p, 341. Afven i Nym. Consp. p. 290 upptages den, ehuru med?, sasom en sirskild art. N. I. Fellman, som vid Ponoj sett exemplar af denna form, hvilka alldeles 6fverensstimma med original- exemplaren och beskrifningen, haller fére, att H. arcticwm ej kan skiljas fran H. stbiricum. For min del far jag endast hinvisa till N. I. Fellmans framstillning p. 29—30. Foeniculum officinale All. In Fennia nunc saltem raro vel rarissime coliteur. Fenkol odlas ytterst sillan af herremin sasom en kuriositet anda upp till Nykarleby: Elfv. Ant. p. 97 under namn af F. capzllacewm (Gilib.], jfr Brenn. Flor., Alc. III, Mela Kasy. V. — Arten upptogs redan af Till., liksom Till. Icon. 86 (Ff. sativwn i O. Hjelt Nat.). Sannolikt var dess odling tidigare af relativt taget st6érre betydelse in i vara dagar. — Exem- plar f6religga i H. M. F. fran Nyl. Helsingfors Rédbergen afstj&élpnings- plats: Brenner! Silaus pratensis Bess. Per errorem apud nos indicatus est. »In pratis uliginosis Nylandiae rr (af Forselles)» : Prytz under namn af Peucedanum Stlaus, jfr Spic. I p. 16, Led. I p. 287 och Wirz. pl. off. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 205 under namn af Onidinwm Silaus Spreng.; »en umbellat, som af inhemska blott kan jimféras med en ytterst frodig Stlaws pratensis» fran Kk. Keret: F, Nyl. Utdr. p. 191; >legi ad litora glareosa Maris albi ex. gr. ad Gridina, Plaveschnaja guba etc.»: Spic. I p. 17; sédra Finl.: Fries; Finl.: Nym, Syll. p. 154; »von Finnland durch d. russ. Ostseeprovinzen» (Patze, Meyer u. Elkan): Wied. & W. p. 162, jfr dfven 1. c. p. 163 0. XC. F. Nylander sjalf hanfér i Spic. II p. 6 formen fran Hvita hafvet till Cenolophium Fischeri Koch * lapponicum F. Nyl. Formen fran Nyland ater formodar han hora till Cnidiwm venosum Koch, som férekommer vid Petersburg. Sukert ar, att nigon nyare uppgift om Silaus pratensis ej féreligger. Haloseias scoticum (L.) Fr. Ad litora Maris glacialis et albi plerumque saltem frequenter provenit. Maxima pars Lapp.: Fries; a Mari albo usque ad Ore- sund: Fries p. 181; Lapp. or.: Nym. Consp. p. 293; Lapp. fenn. max. bor. (Inar. Kol.[aénsis|), Fenn. bor. or. (Kp.): Nym. Suppl. p. 140, vide etiam DC. Prodr. IV p. 157 et Led. II p. 286. Kp. haud infrequens ad litora Maris albi: Sahlb. Bidr., Soroka! jet Solovetsk!}: Selin; [in insula Anserskij ostroff: Beket. p. 566;|) secundum oram arenosam Maris albi, {insula Solovetsk’: Kusn. p. 117; in reg. litorali fq in litoribus, [Solovetsk! st fq in litoribus|: Bergr. Ant.!, vide etiam infra. Kk. Sonostrow et Knjisha: Mela PIl., vide ceterum sub Kp. et app? ross: Li. ad litora exteriora maris Nordlandiae et Finmarkiarum p fq: Wahlenb. p. 72, cfr 1. c. p. XVII; ad mare septentrionale per... Finmarkiam usque ad fines Rossiae ubique: Wahlenb. Fl. Suec. p. 181; in litore Maris glacialis ad Kéngas: Wainio Not., cfr l. e. p. 20; Séholmen, Reppen, Karlbunden, Bugones, (Nyborg!]: Arrh. ant.; Varangria australis enum. ex 6 locis: Norm. Fl. Spec. p. 514; Var. austr. Kirkenis! et Jakobs elf!: Fontell, vide etiam Blytt p. 872, Hartm. p. 149 ete. Lapp. ross. ad litora maris haud infrequens: Fellm. Ind.; ad litora sinus Kola! et Maris glacialis usque ad ostium fluminis Ponoj, ut etiam ad oram occidentalem Maris albi fq: N. I. Fellm.; etiam in Lv. ex gr. Kusomen ad ostium flum. Varsuga: Kihl- 206 Haloscias scoticum. man!; spec. in H. M. F. nunc etiam adsunt e Lim., Lp., Lt. et Lm.; enum.: Beket. p. 566, vide infra, vide etiam Broth. Utdr. p. 132, Knabe Pfl. p. 281, Broth. Wand. p. 4 et 13 et infra; in Mela Pl. e multis locis enumeratur ex. gr. Kuusreka, Sosnovets et Devjatoi. Kp. Angdende férekomsten harstides namnes: Antraffas redan vid pass 4 km [»verst»] fran Kemi vid buktens strander: Bergr. Ant. — Ob. r kivinen merenranta ja merensaari Hailuoto [»9 Kivin. M. Merens. Hai- luoto»]: Leiv. under namn af Ligustiewm scoticum. Ehuru sikra data om artens forefintlighet i vart flora-omrade endast féreligga fran Hvita hafvets och Ishafvets strander, har jag dock ej velat alldeles utesluta uppg., utan upptager den sasom manande till vidare undersdékningar; det bér dock framhallas, att senare nimnes: »on arveltu léytyneen Hailuodossa, vaan ei liene uskottava»: Leiv. putk. — Lt. vid floderna Tuloma och Kola: Beket. p. 566 i 6fvers. Det f6refaller mindre sannolikt, att Haloscias skulle forekomma vid floderna i det inre af landet. Ingen annan exkurrent har heller anmarkt den dirstides, om 4fven arten, enl. Bergr. Ant., an- triffas nagot hégre upp fran hafsstranderna. — Arten forekommer Afven i Kpor.: Mela Kasy. V. Conioselinum tataricum Fisch. Ad litora Maris glactalis frequenter provenit; ad me- ridiem versus frequentia minuitur, sed ad Mare album satis frequenter occurrere videtur ; quamvis raro in vicinitate lacus Onega et ad flumen Svir et in Fennia maxime austro-orientalt (Isthmo karelico) occurrit, ubi usque ad 60° 40’ ad meridiem versus descendit. Ad litora Maris glacialis et albi fq: Spic. Il p. 6, ubi descriptio !); Lapp. bor. or.: Fries nomine Haloscias Gmelinc: Lapp. or. Finm.: Nym. Consp. p. 293'); Fenn. or. tota: Nym. Suppl. p. 1401), vide etiam Led. II p. 290') et Lindb. Pfl. p. 14. Ik. |Sakkola) infra pag. M6nk6 in fruticeto ad ripam australem lacus Suvanto ep cum Festuca gigantea, Aconito et Rumice crispo: Lindberg in Medd. XXIV p. 827)!, cum intra fines civiles Fenniae primum est adnotatum; {fq in regione litorali, locis ab hac magis distantibus st pc: Meinsh. p. 136 nomine Ligusticum Gmelini Cham. & Schl.). ') Nomine Conioselinwm Fischer. Wimm. & Grab. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 207 Kol. ad flumen Svir |fere a Rovskoja| ad Nikola et a Vakrutschej ad Knjastora |?| haud procul ab ostio, etiam ad Ivina!, Kuschlega et Petrosavodsk: Caj.; »prope Petrosavodsk in betuleto iuniori saxoso et ad marginem eiusdem specimina usque 1,5 m [»5-pedalia»| legi>: Norrl. On.!, cfr Herb. Mus. Fenn. I] p. 136; in silva betulina iuveni circa fluvium Loso- sinka ad Petrosavodsk: Giinth. p. 39. Kon. rr Unitsa (Simming!): Norrl. On.; Suoju: Caj. Kp. tantum ad litus Maris albi ad Shuja |»Tschuja» : Sahlb. Bidr. et Dagb.; in reg. litorali fq — st fq in litoribus inprimis pratensibus taeniarum, in pratis herbidis secundum amnem Shuja!, Tuhkakoski! in colle herbido et ad catarrhactam Matkatsh, (Solovetsk st fq inprimis in litoribus|: Bergr. Ant., cfr Medd. XXI p. 21, ubi r [in tota Kp.| inveniri indicatur, spec. etiam e Kemi »Gorelloi ostrow!», vide etiam supra et cfr Angstr. p. 51. Kk. Keret: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm. p. XXV’); Knjiisha: N. I. Fellman!; Sonostrow, Knjasha et in promuntorio inter Knjiisha et Kouta: Mela Pl. ?); Fedosersk: Broth. Wand. p. 43), vide ceterum Angstr. p. 51 et sub Lapp. ross. (Li. complur. loc. circa sinum Varangricum: Th. Fries p. 183 nomine (. Gmelini, cfr Blytt p. 874 eodem nomine, Norm. Fl. Spee. p. 514 et Hartm. p. 148; Skibegard—Nyborg: Arrh. ant.; Wainio Not. non comm. e Kongas.| Lapp. ross. ad litora Maris glacialis arenosa et albi orae occidentalis fq, etiam ad sinum Kola: N. [. Fellm.'), cfr l. e. p. XXXIV‘) et Beket. p. 5661); Tshapoma: Mela herb.; Tsha- vanga: Kihlman!; Marjok ad ripam: Palmén!; etiam multa alia in H. M. F. adsunt spec., ut in omnibus huius territorii pro- vinciis lectum sit, vide ceterum Broth. Utdr. p. 132°), Broth. exk. p. 777), Knabe Pfl. p. 280 nomine C. Gmelini, Broth. Wand. p. 151) ete.; etiam in Mela Pl. ?) e multis locis enu- meratur. Med undantag af ndgra af de allra nyaste férf. anvanda endast Norrl. On. och Hartm. namnet C. tataricum. — Enl. N. I. Fellm. skulle 1) Nomine Conioselinum Fischeri Wimm. & Grab. *) Nomine Selinum Ginelini (de Bray). 208 Conioselinum tataricum. var form motsvara Conioselinum univittatwm Turez., hvilken han dock, liksom afven Led., betraktar blott sisom synonym till C. Fischert. I Herb. Mus. Fenn. fed. I.] kallas arten Selinwm tataricum (Fisch.). Lapp. ross. N. 1. Fellm. hinfér uppgiften i Fellm. Ind. ang. Thys- seli[/njum (= Peucedanum) palustre till denna art. Nym. Consp, p. 293 anmirker, att ex. i N. I. Fellm. Pl. arct. N:o 114 ar en »pl. depauperata». Arten hor till dem, som dro sirskildt utmarkande fér omradet pa ryska sidan om den |. c. féreslagna naturalhistoriska grinsen: Cajander i. Medd. XXVI p. 178, jfr 1. c. p. 182. Den upptages afven for Kpor.: Mela Kasy. V. Af Conioselinum tataricum upptager Mela formerna denselobatwm Mela och angustifoliwm Mela: Mela Kasy.; den senare afser emellertid den da innu icke hos oss siarskilda C. cenolophioiwes Turcz., se Mela Kasv. V. Conioselinum cenolophioides Turcz. Quod his demum annis apud nos rite distinctum est, distributio viv certa sit. Quantum scimus, in Fennia et Lapponia oriental rarissime occurrit. De distributione vide Medd. XXVII p. 64—65, cfr |. c. p. 134 et Lindb. Pfl. p. 12; in Nym. Consp. non comm. Kp. in litore marino extra Shuja: Bergroth & Lindroth! nomine C. tataricum [f. dtssecta). Kk. Kouta: Malmberg! nomine Selinum Gmelini Bray. Lt. Kildin: Schrenk ex Trautvetter, vide infra. Eburu Melas exemplar redan dr insamladt 1870, var det forst H. Lindberg, som 2, II, 1901 pApekade, att det tillhérde den tidigare hos oss icke siarskilda C. cenolophioides, se Medd. XXVII p. 64-65 och jfr L. Y. 1901 p. 41—42 afvensom Bot. Not. 1901 p. 128. Angaende forekomsten i Lt. nimnes: »Planta . . . omnino congrua, aeque ac cum specimine Schrenckiano in insula Kildjin collecto (sub nom. C. Fischeri vy. tenurfoliae) Trautvetter in sched.»: Lindberg i Medd. XXVII p. 65. Det fértjanar framhallas, att bade Mela och Bergroth sarskilde denna vaxt fran C. tataricum (sisom f. angustifolia el. dissecta); da nu Mela betecknar den sd’som rr [»yh»], och Bergroth upptager den endast fran en lokal, torde arten forekomma synnerligen sillsynt inom flora-omradet. Cnidium venosum (Hoffm.) Koch, Ad fines orientales raro aut rarissime lectum est. In territorio Fennoscandiae orientalis tantum rarissime in parte australi Kareliae rossicae crescit: Schedae p. 93. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 209 (Ik. p in territorio, saepe cpp: Meinsh. p. 136 ’).| [Kol. vel] Ksv. ad flumen Svir inter Rovskoje |quamvis non hoe loco] et Nikola, etiam ad Ivina!: Caj.’), spec. etiam ad Nikola Ostretshina in prato ripario leg. Cajander & Lindroth!, efr Cajander in (Diar. 5, XI, 1898) Medd. XXV p. 26'), 1. ¢. p. 984), L. Y.. 1898. p. 1927),, Bot. Not. 1898 p. 284 4), Lindr. Umb. p. 105 et 162 4), Liro Ured. p. 305 et 568, vide etiam infra. Kton. in ripa fluminis Vodla ad pag. Kukulinskaja: Ca- jander & Lindroth! Emedan arten fr iakttagen i Ksv., uppraiknar Cajander i Medd, XXVI p. 183 densamma bland arter, som aro frimmande f6r Finlands flora. Angdende F, Nylanders férmodan, att Cnidiwm venosum for lange- sedan skulle hafva blifvit funnen i Nyl., se ofvan p. 205. Tills vidare foreligger ingen nyare uppgift hairom. I Medd. XXV p. 26 omnimner Cajander, att arten dr sillsynt vid Ivina, men férekommer talrikare [»enem- mian»| vid Ostretshina Nikola. N:o 304 i Pl. Finl exs. ar insamlad »in prato humido prope pag. Nikola> 16, VII, 1898 af Lindroth & Cajander. I afseende 4 artens allminna utbredning se Nym. Consp. p. 293. Cenolophium Fischeri Koch. Ad litora Maris albi et sinus Kantalaks rarius inve- nitur; ad septentrionem versus usque ad 66° 44’ procedit. Ad litora Maris albi occidentalis et borealis (fq), Keret, Kantalaks ete.: Spic. Il p. 5 et 6, cfr Angstr. p. 51 et Fries p. 180; Fenn. bor. or. et Lapp. bor. or.; Fries; Fenn. bor. or.: Nym. Suppl. p. 140, vide etiam Cajander in Medd. XXVI p. 181, Lindb. Pfl. p 14 et infra. Kp. tantum ad litus Maris albi ad Shuja |[»Tschuja»|: Sahlb. Bidr.! et Dagb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136 et vide infra; {Solovetsk: Selin!, cfr N. I. Fellm. et Enwald & Knabe!; Solovetsk fq et cp in litoribus: Bergr. Ant., cfr Medd. XXIII p. 37). Kk. Keret: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm. et vide Angstr. p. 51; Sonostrow: Mela Pl.; Kouta: Sahlberg in herb. lve. n.; Fedosersk: Broth. Wand. p. 4. 1) Nomine Selinwm lineare Schum. Typis Impr. *7|/, 1910. 14 210 Cenolophium Fischeri. Lim. ad litora sinus Kantalaks inter Keret et Umba p rarior: N. I. Fellm., cfr l. ec. p. XXIV et XXV, Beket. p. 566 et Broth. Utdr. p. 132; Porjeguba: Selin! et Mela Pl.; Umba (66® 44’) in litore arenoso: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il Pawo: Enl. Spic. If p. 6 hér den nordiska formen af Stlaus pratensis i Spic. I p. 16 och sakert afven den umbellat, som omnamnes i F. Nyl. Utdr. p. 191, till denna art. Pa samma stille férsikrar Nylander, att den lappska formen fr val skild fran den ryska och beskrifver den under namn af ©, Fischeri * lapponicum. Denna olikhet f6érnekas, sasom det synes pa goda skil, af N. I. Fellm.; arten kallas emellertid i Herb. Mus. Fenn. fed. I] C. lapponicum Nyl., jfr Trauty. Incr. p. 330, Nym. Consp. p. 294 och Nym. Suppl. p. 140, dar namnet dock endast upptages sasom synonym. — Kp. Bergroth sékte 1894 fdrgifves arten pa den af Sahlberg angifna lokalen (sma grasholmar vid Shuja 4s mynning): Bergr, Ant. Arten uppriknas bland dem, som stillvis aro allmanna i Onegas floddal: Cajander i Medd. XXVI p. 181 och upptages fran Kpor.: Mela Kasv. V. Libanotis montana Crantz. In Fennia maxime austro-occidentali usque ad 60° 30’ ad septentrionem et 40° long. ad orientem versus rarior occurr'it. Till.; Kalm; in collibus pratorum p: Prytz nomine Atha- manta Libanotis; Fenn. merid. oce.: Fries; Fenn. mer.-oce.: Nym. Consp. p. 295, vide etiam DC. Prodr. IV p. 150 et Led. Mop. 279. Al. (rr): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; r [Finstrém]| Basté et [Geta] Bolstaholm: Bergstr. Beskr.; Geta Ostergeta et Griggnis: Hult ann.; p fq ex. gr. Eckeré in pago ad templum: Hult coll.; p—st r Saltvik Germund6, Finstr6ém fq in tumulis gentiliciis [>attehdgarne»| ad Godby!, Lemland prope templum: Arrh. & K.; Saltvik prope Qvarnbo, Finstr6m Godby »attehOgarne»: Ch. E. Boldt; Lemland ins. Jers6 prope Mariehamn st ep 1891, Finstr6m Godby in tumulis gentiliciis apricis cp 1891: Svel. herb.; in pag. Jomala: Laur. Fért.; Jomala Klinten: Br. Flor- strém!; Geta Bolstaholm 1886: E. Reuter; {[Sund] st r in S6- derby et ad ruinas castelli Bomarsund pauca tantum specimina: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. rail! Prim. p. 68; Sund prope templum: Bergr. comm.; Lemland Jers6 1902: Palmer., vide etiam infra. — Ab. r: Zett. & Br.; ad agros eorumque limites, qua itur ad Kathrinedal (!), Lill- Heikkil& (Ann. ad Till.): Leche p. 26; Abo: Nikl.! et Zetterman!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Abo Batterierna: E. G. Printz: Abo Ispois: Hollm. in dupl.!, cfr Lindr. Umb. p. 93, ubi errore typographico legitur Ilpois, Liro Ured. p. 310 et E. Reuter. Till. Icon. 87 enligt O. Hjelt Nat.; Fries 6fvers. hanfér teckningen till Daucus carota, — AJ. Redan pa 1860-talet var arten kand fran Atte- hégarne vid Godby (C. J. Arrh.): Arrh. — Ik. Sakkola: elev Savander i dupl.!, jfr Desideratkat. p. 17; f6r min del anser jag troligt, att exemplaret ar taget i vastra Finland, Lindberg sag icke arten pa Isthmus: Lindb. comm. — Sat. >in Sat. sap.»: Gadd Sat. p. 48; en hégst osiker, for att ej] saga osannolik uppgift. — Ob. Uleaborg r: Jul. p. 276: sikert alldeles vilseledande, jfr Brenn. Obs. Aethusa cynapium |. In Fennia australi (passim—) satis raro usque ad 61° 10’ invenitur, ulterius ad septentrionem versus interdum in saburra etc. occurrit. Kalm; in cultis (»fqq»): Prytz; ci:ca Aboam: Wirz. pl. ones Henn vimerid ss) Fries "kurt omn\' exc) .° . Fenn plur: Nym. Consp. p. 297; Fenn. extra mer.-occ. vix adsit: Nym. Suppl. p. 142; in Finlandia australi (r vel) st r crescit, in parte occidentali Finlandiae mediae et septentrionalis tantum rr adven- ticlum: Schedae p. 93, vide etiam DC. Prodr. IV p. 141 et Led. lI p. 270. Al. p: Bergstr.; Jomala in horto praedii sacellani, Geta Bolstaholm!: Arrh. & K.; Sund Kastelholm: Bergr. comm. — Ab. [Abo] (st fq): Zett. & Br.; spec. ex Aboa leg. S. Salmen- linna!, vide etiam infra; Lemo Bukkila st cp in horto: Hjelt; Nagu in coemeterio: A. Dahl!; Pargas r Gunnarsniis: Adl.; Pargas Lofsdal (O. M. Reuter): Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; Bjarno praed. Pojo: E. G. Printz; Pojo (»fq»): A. Nyl.; Bromarf Rilaks: Sand.!; Vihti p: Printz, efr Flinck, qui ipse non vidit; Mietois et Mynamiaki in vicinitate templi {»Mt ja Pt»| p—st r inprimis in hortis et oleraceis: Caj. Kasvist.; Nystad: Kl. Wahl- 212 Aethusa cynapium. man!, vide etiam infra. — Nyl. in oppido Ekenis (fq) et pe — st ep, in par. Ekenés p — st fq: Hayr., vide infra; ad Fagervik p: His.!; Inga Svartbiick: Brenn. vaxtf. p. 78; [Kyrkslatt] Gun- narskulla in horto: Rosb. Kyrksl. p. 109; (|Helsingfors] p: W. Nyl.; Helsingfors in hortis culinariis: Sl]. ann.; Sveaborg in cultis: Kihlman!; Borga: W. Grefberg in dupl.!; Borga Finby (Fast- berg): Sl. ann.; Svartholm f. reducta: Aspelin! — Ka. r Vi borg: Fl. Kar., Larssen!, Malmb. et Zill. — Ik. Uusikirkko Sykiili Mustamiki in cultis ad stationem viae ferratae: O. A. Gréndahl!; {in tota Ingria p, non fq: Meinsh. p. 135]. Sat. Raumo: W. Wallenius!; r in oppido Bjérneborg (V. Jakobsson), Riifs6 in saburra pe 1901, Rafsé 1905 (A. Lindfors): Hiyr. Bjérneb., ubi insequentes ex parte afferuntur; Nakkila: A. G. H.!; Ulfsby: Malin in herb. lye. n.; Birkkala: A. Torn- gren in herb. lye. n.; Birkkala Kaarila [Carlsberg] in horto: Th. Gronblom!, vide etiam Gadd Sat. p. 48. — Ta. Saaksmiaki Voipala: O. Ticcander!, cfr Rosb. Utk. p. 220; [Tavastehus] p: Asp. & Th.; Hattula Stjernsund: Selan in dupl.!; Koski Palo- maa r: Leop. ann.; rr [Hollola| Laitiala in horto: Norrl. s. 6. Tav.!; Hollola Parinpelto: Wainio herb. Al. och Ab. Bergstr. upptager arten fran hela Aland och angran- sande skirgdrd »A. B, C. D.» — Ab. Arten fr vanlig i tradgardar i Abo: Cc. J. & A, Arrh, Den finnes ifven fran Tenala Lappvik hamn, barlast- plats: K. Holmberg! — Nyl. Har tillagges angdende férekomsten i Ekeniis: Ett af de mest karaktiristiska ogrisen i stadens traidgardar: Hayr. Borga: H. Stjernvall! — Sat. Kyré: Asp; en ganska osiker uppg. — Ta. Hauho: Herk.; troligt, men beh6éfver bekraftas. — K1. Kronoborg: A. E. Olsoni in herb. lye. n. — Oa. Gamla Wasa 2 exemplar 1881, sanno- likt tillfallig, ehuru ymnig 1883: Hjelt!, jfir Ale. III och Laurén i Medd. XXII p. 43, dir det namnes, att arten »f6rekommer dirstides troligen arligen»; [Wasa angkvarn] enstaka 1890: Laurén l.c. p. 40; [Wasa hofratts- park] en liten individ med blommor och frukt 1884: 1. c. p. 42. Det bér framhallas, att Laurén ej upptager arten i Laur. Vaxtf., hvarfére Oa. 1 Herb. Mus Fenn. II p. 68 m&handa borde inneslutas inom parentes; l. ¢. p. 136 nimnes: »Gamla Wasa, forsitan non persistens». Arten upptages fran [Gamla] Wasa redan i Wirz. ann. — Om. Gamla Karleby barlast: Hellstr. p. 136. — Ob. Uledborg pa barlast: Hougb.! och S. W. Liljeblom! — >»Férekommer 4Arligen, men i sma exemplar och féga talrik pa barlast vid Uleaborg (sirdeles Toppila) och Kemi; i en tradgard antraffades dar- emot ett exemplar af ovanlig storlek, 1,2 m [»4 fot»] i okt. 1886»: Zidb., Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 213 jfr om denna m. fl uppg. Brenn. Obs.; ‘Uledborg] (st fq) painolastilla Hietasaaren puolella [»5 P. PH»]: Leiv., jfr Leiv. Putk.; pa Larlastgrus i Simo vid Vasankari samt i Kemi stad: Keckm.; Kemi: Enwald & Holl- mén!: till férekomst 4 barlastplats hinfér sig enligt all sannolikhet afven uppg. »Ostrobottnia (Nylander msc.)»: Led. II p. 270. N:o 303 i Pl. Finl. exs. ar insamlad »A b. opp. Nystad in horto>: Hollmen! Oenanthe phellandrium Lam. In Fennia australi raro, sed nonnunquam coptose, usque ad 61° 20’ ad septentrionem versus reperta est. Kalm; in lacubus et rivulis st r: Prytz; »haud mihi late distributa apparuit, nec nisi in Fennia australi hucusque obvia fuit»: W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc... . Fenn. p. d.: Nym. Consp. p. 297; Fenn. adest (extra Aland.) in mer. parcius: Nym. Suppl. p. 142, vide etiam DC. Prodr. IV p. 138 et infra. Al. r: Bergstr.; r Jomala ad praedium sacerdotis: Bergstr. Beskr.!, spec. ibidem leg. Arrh. & K.!; Jomala Ofverby: Laur. Fort. — Ik. r in Rautu ad Sumbula: FI. Kar., cfr Malmb. ; ex eodem loco reportavit Lindberg!, cfr Medd. XXIV p. 83, ubi st pe inveniri indicatur; Kakisalmi in ripis limosis stagni Parna- lampi: V. Jiiskelainen!, vide etiam Knorring p. 27; [in tota Ingria (fq): Meinsh. p. 135). Sat. Kallfjard! {in par. Norrmark|, Euraaminne: Malmgr., spec. ex Euraaminne leg. Simming!; Euraaminne (> Eurajoki> | in Sinu bottnico ad ostium flum. Eurajoki: C. G. Bjérkenheim! ; in amne Lappo: KI. Wahlman!; in ostio fluminis Kumo st fq _fq et pe—epp, etiam fq in Hvittisbofjird in Norrmarks a: Hiayr. Bjérneb., cfr 1. c. p. 19, 25, 26 et 43, Hayr. und. p. 27 et vide infra, spec. e Bjérneborg Gasholmen prope »Kalafornien> ! — Kl. Valamo: Europzus in Hjelt herb. et Oberg in herb. lye. n. — Kol. rr Sermaks in fossis limosis: Elfv.! et Kihlm.; ad flumen Svir a Rovskoje usque ad Nikola!, etiam (ad fluvium Ivina] ad Muuromi: Caj.; Salmis (Lungula): Chyd., spec. lectum inter Kuronlaks et Lungula! [= K1. in Herb. Mus. Fenn. ed. I). Tillandz’ Cicutaria afser troligen Cicuta virosa, ehuru Leche och Wirzén féra den till Oenanthe, jfr O. Hjelt Férsék p, 219. »In aquis stag- nantibus vel lente fluentibus, ut ad ostia amnium per totam australem 214 Oenanthe phellandrium. et mediam Finlandiae partem. Inderé, Uleaborg»: Wirz. pl. off.; uppg. grundar sig delvis pad Julin och ar saledes oriktig i afseende 4 Ob. (se lingre fram); stérsta delen af Finl.: Fries ar afven oratt. — Ab. Pojo p: A. Nyl.; antagligen afses Peucedanum palustre, som saknas i férteck- ningen, — Ik. Lumbula: Desideratkat. p. 17; tryckfel i st. f. Sumbula eller egentligen Sumpula. — Sat. Kyré: Asp; en mycket osiker uppg. — Kon. Arten uppgifves vara inlamnad fran detta landskap af Poppius enl. Medd. XXUI p. 50. Det sterila exemplar fran Saoneshje Velikaja-guba, som uppgiften afser, ar enligt Lindberg en f. submersa af Sium latifoliwm, Uppg. bor dirfére utgé. — Ob. >Sallsynt jamte Szwm latifolium och Oe- nanthe fistulosa; jag har hittills endast funnit dem i Stadsbacken vid sta- den»; Jul. p. 277. Hela uppgiften ar fullkomligt falsk, Emellertid hvilar antagligen p& densamma Ostrobottnia (Nylander msc.): Led. II p. 269 lik- som delvis Wirzéns uppg.; uppg. anféras bland oriktiga i Brenn. Obs. Angaende férekomsten i n rdy. delen af Sat. namnes: »Pa an{nu}) djupare vatten {in Bwtomus| upptrider sed:rmera, blandad med manga andra vattenvixter, den fér denna vik (Kellahti eller Kallfjard hafsvik i Hvittisbofjard socken pa gran-en till Norrmark] karaktéristiska Oenanthe phellandrium vid kanten :f strémfaran, ndgongadng sa tatt, att den med sina grofva stjalkar férsvarar all batfart»: A. Wahlroos, Bidrag till kanne- dom om hafsstrandens férskjutning vid en del af Finlands vestkust, (Fen- nia XII N.o 9), Helsingfors 1896, p. 15. Senare skrifves om denna vaxt: »Férekommer i n+dre delen af deltat (ungefar fran Lotsére nedat) och i mynningsviken: st fq—fq och pce —cpp, mest st pe —st ep (cpp t. ex. vid Krootila och 4 Lyttskar mellan Alholminkari och fastlandsudden). Vanli- gen innanfor vattengrisbestanden pa 2-10 dm djup; igengroende adror och vikar, strandingar bland Agrostis alba, Heleocharis, Polyg. hydropiper m., fi. Hy. [Hvittisbofjard] fq Norrmarks-4, Pohjajoki m. fl, I aarna utanf6r sifven med Sagitlaria m. m.»: Hayr. Bjorneb., dir afven foregaende upp- gifter anf6ras. Oenanthe fistulosa L. Per errorem apud nos tindicata est. (Uledborg] ri stadsbiicken: Jul. p. 277, se under Oe. phellandrium, och Jul. i V. Ak. H. p. 175, jfr Prytz, Wirz. pl. off. och Led. II p. 268. Fries anfér forekomsten sasom osiker, men F. Nyl. Spic. I p. 3 fornekar den pd det bestamdaste och uppvisar dess orimlighet, jfr Brenn. Obs. Myrrhis odorata (L.) Scop. In hortis veteribus etc. Fenniae inprimis austro-occidentals efferata occurrit »Colitur hine inde in hortis, praec. rusticorum, unde etiam extra aream geogr. . . . Subsponte occurrit»: Nym. Consp. p. 2995» vix indigena, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 215 sed multis locis st cp per annos perdurans; specc. adsunt ex Al., Ab., Sat., Ta., insuper e provv. Nyl. et Sb. indicatur>: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, jfr 1. c. p. 1X not. (I ed. I ingar arten utan reservation bland vilda vixter). F6rr odlad och anvind, numera f6rvildad i gamla trad- girdar i sédra och sydvastra Finland; granspunkterna for dess utbred- ning aro Mantsilaé, Asikkala, Vesilahti: Elfv. Ant. p. 96, jfr afven Brenn. Flor., Mela Kasy. ete. Al. r: Bergstr.; flerst. forv., t. ex. Finstrém, Hammarland: Bergstr. Beskr.; Lemland nara kyrkan: Hult ann.; Jomala i en tradgard: R. Chrdenius!; st r Finstr6m Godby, Jomala prastgard, Hammarland Skarp- naté, prastgirden och Posta, 6fverallt ursprungligen odlad: Arrh. & K.; Finstr6m Grelsby, vid Jomala prastgard: E. Reuter; »Hammarland Bovik, Finstrém kirkkotarhassa» (A. Kajava & Lindroth): Lindr. Lisat. p. 8 och Liro Ured. p. 293, jfr Lindr. Umb. p. 16. —- Ab. Abo [odl.?): Moberg Nat. p. 127; Pargas: I. Ringbom!, jfr Zett. & Br.; Pargas rr trol. féry. Gunnarsniis: Adl.; Pargas Gunnarsnis Ostergard, uppenbar- ligen odlad som prydnadsyaéxt i traidgarden under forra halften af 1800-talet och nu upptridande dir i valdiga, frodiga massor, men ej spridd utom namnda omrade och gardsplanen invid detsamma: Arrh.; Bromarf Bredvik forvildad: Sand.; r »vid odlade stallen fory.»: Sel., ex. fran Lojo Jalansaari!; Lojo pristgardstradgarden: Hels.; Lojo Kihilé, Karis prast- gard: Hult herb.; Vibti Kourla (G. F. af Hallstrém): Moberg Klim. II p. 40; [Vihti] forvildad i Olkkala tradgarden: Flinck; r|Vihti) >rikkaruohona Irjalan ja Olkkalan puutarhoissa»: V, E. Broth. -— Ny 1. Ekenis Danskog forvildad i tradgard: Hayr.; Kyrkslatt Wohls tradgard forvildad : Brenner!; »Simonsberg’in talon puutarhassa Nurmijarven etelarannalla erinom. run- saasti»: Stenr.; Helsingfors: Hult herb.; Helsingfors férvildad i parken pa Lappviks udden: Sel. ann.; Thusby Lepola forv.: Astr. & H.; Sibbo Eriksnas: Sel. ann.; Borga Gammelbacka park st cp: Gadol.; Borga Karls- borg: W. Wahlbeck!; Mantsala: Elfv. Ant. p. 96. Sat. Raumo: W. Wallenius!; Tyrvaa Jaatsi, Tammerfors kyrko- garden, Vesilahti Laukko! férv.: Hjelt. — Ta. Saaksmaki r Rautu: Tikk.; [Tavastehus] r >i nirheten af apotekstradgarden afven vid Lahdentaka (O. Idestam)»: Asp. & Th.; »vid Sarholm och Reivila {i Asikkala] trol. forvildad»: Norrl. s. 6. Tav.; tagen i Asikkala redan af Nikl.! Sb. Leppivirta Vokkola tridgarden cpp: Enw. och Mela, som dock ej omnaimner ymn'ghetsgraden. Arten uppriknas 4dfven fran Ka. och Om.: Mela Kasy. V; jag kainner ej, hvarpa dessa uppg. aro grundade. I afseende A artens odling har jxg endast antecknat, att den upp. raknas sdsom odlad i Ob. Uleaéborg: Jul. p. 20 under namn af Scandix odorata; dar naimnes dock ingenting om den mdjliga framgang, med hvil- ken odlingen bedrifvits. 216 Chaerophyllum Prescottii. Chaerophyllum Presecottii DC. In parte maxime occidentali ad meridiem versus tan- tum ad 67’, quo loco circ. 41° 30’ long. etiam ad terminum occidentalem pervenit, in Fennia orientali autem ad 61° 50’ ad meridiem versus progreditur ; quantum scimus, frequenter inprimis inter 64° et 66° aut 66° 30' lat. et inter 47° et 50° long. provenit. Lapp. bor. or.: Fries; Lapp. or.: Nym. Consp. p. 300; Lapp. fenn. Fenn. bor., or. (Oneg. Olon.): Nym. Suppl. p. 143, vide etiam Lindb. Pfl. p. 13 et Spic. sub Kk. Kol. Petrosavodsk(!) in versuris unacum Anthrisco |» Cere- folio») silvestri obvium, Suosaari (Simming!): Norrl. On.; circa Petrosavodsk locis umbrosis: Giinth. p. 40. Kon. st r ad Dvorets et Tiudie: Norrl. On., ubi brevis descriptio; Santalo [»Sondolu»|: Ispol. p. 61. Ok. Kianta r et pe ad Lehtovaara [etiam auct. Kyyhk. litt.} et Kiannanniemi: Wainio Kasv., efr Brenn. Obs. et Herb. Mus. Fenn. II p. 136; [Kianta] Kiannanniemi!, etiam prope templum par. Hyrynsalmi in valle rivuli prope viam publicam: Kyyhk. — Kp. in toto territorio exc. ad occidentem versus a lacu Lieksa et in vicinitate lacus Kiide, ad orientem versus a lacu Lieksa et pag. Luvajirvi fq, ad meridiem versus tantum non- nunquam ep ex. gr. ad Kontokki, Luvajairvi et Tsholka [in par. Repola|: Wainio Kasv., spec. e Repola Vuosiniemi!; (p): Sahlb. Bidr., spec. e Paadane!, cfr Norrl. On. et vide Ispol. p. 61; e permultis (saltem 19) locis enum. in Bergr. Ant.; etiam 3 spec. in H. M. F.! Kuus. in parte australi r Piiitalo et st cp ad Manninen, jam in vicinitate lac. Kuusamonjirvi st fq et magis ad septentrio- nem versus fg, quamvis haud saepe cp (ex. gr. ad Riekki): Wainio Kasv.; Paanajiirvi: F. Nylander!; Tavajarvi: M. & J. Sahlberg!; Ruutoniemi! et Hakkilé Miiilaivaara!: Nyberg; Paatalo (ad orientem versus a Miéantyniemi) ad Mantyniemi et Kouta- niemi: Hirn Fort.; in clivis herbidis |»&angsbackar>| ad dever- soria Paanajirvi et Pohjola: A. L. Backm. comm.; Kenttijarvi in agris: W. Brenner!, vide etiam N. I. Fellm. — Kk. fq, in Acta Societatis, pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 217 par. Oulanka et Kiestinki plerumque cp: Wainio Kasv.; in pa- gis Kiimasjirvi et Suvanto in marginibus agrorum: Bergr. Ant. [forsitan ad Kp. saltem ad partem referendum]; in pratis ad pagum Keret! iuxta Mare album cum Anthrisco [»Ch.»] sil- vestri: Spic. 1 p. 17 nomine Ch. bulbosum, cfr F. Nyl. Utdr. p. 153 et vide Angstr. p. 51; Knjiisha: Karsten!; vide ceterum sub Lapp. ross. Lk. st r Kittili! e pago eiusdem nominis usque ad Kaukkonen st fq, Kolari Sieppijiirvi st ep et {Ylitornio) Kosken- niemi!: Hjelt & H., cfr l. c. p. 92; Kittila Kiistala: Szelan!, vide etiam Silén BI. p. 86; [Sodankyli! in vicinitate templi] in agris et cultis per totum territorium fq, interdum cp: Blom Bidr., efr Kihlm. Beob. p. XVIII; Kemijarvi ad Kostamuspera et Vuostimovaara pc, Sodankylé ad Martti fq, ad Lokka et Mutenia, ad pag. Sodankyli fq, ad Sattanen fq et sat abundan- ter, ad Kaaretkoski haud r: Wainio Not., cfr l. c. p. 30, Hult Lappm., |. c. p. 38, 39, 93 et vide infra; (Muonioniska] Liepima- jarvi: Malmberg!, cfr Norrlin in Not. XIII p. 273 not.; Kuola- jarvi [»Salla>] in pago Salla: O. Méller!; Kuolajarvi [>Salla» | in pago Ala-Kurtti: Borg & Rantaniemi! Lapp ross. e Keret (!) ad Kantalaks! et ad sinum Kola- énsem: N. I. Fellm., cfr l. c. p. XXV, XXVI et XXXVII et Be- ket. p. 567; ad Seaptirjavr {nomen difficile lectu| in Lim.: Axel: son & Borg!; Mela Pl. tantum e Kantalaks (multis locis) comm. ; Hirvasjoki {in Lt.]: A. Torckell! ; Sasom delvis framgdr af det ofvanstaende, anvanda F. Nylander, Angstr. p. 51, Brenn. Reseb. p. 76, (liksom Beket. p. 567 m. fl.) for denna art benimningen Ch. bulboswum L. Nyman (liksom Mela Kasy, V) kallar densamma Ch, bulbosum * Prescotti, N. 1. Fellm, och Zidb. Ch, bulbosum v. Prescottii (DC.). Att dessa benamningar hinféra sig till samma form, som hir ofvan kallats Ch. Prescottii, torde vara fullt sakert. Odlas med godt resultat i Helsingfors (Selan). Rotknélarna af vildt vixande exemplar hafva stundom anrittats; de prisas sisom hégst val- smakliga (laneagronom A. Th. Europzeus): Elfv. Ant. p. 96. Zidb, om- nimner arten sasom odlad i UleAborg med tillagg, att den harstammar fran Kittila. P& férsék odlad i Inari, Wasa, Helsingfors: Ale IV. Ob. Uppgifves for Uledborg af F. Nylander: Brenn, Reseb. p. 76 under namn af Ch. bulbosum. I Brenn, Obs anféres uppg. under Ch. Prescottii, hvyarjimte tillagges, att den har ar >sannolikt forvildad>. 218 Chaerophyllum Prescottii. | Moéjligt vore enl. min tanke, att a4fven Nylanders uppg. kunde hafva af- seende pa odlade exemplar, jfr Zidb. Sakert torde vara, att arten icke forekommer vild i dessa trakter. Under senaste ar har densamma 4fven blifvit antraffad pa svenska sidan om Tornea aif: Cajander i (Prot 1, XI, 1902) Medd. XXIX p. 36, jfr L. Y. 1902 p. 313 ete. Oster om Finlands botaniska griins férekommer arten sannolikt mer eller mindre allmant sAsom fullt spontan, hvilket synes mig framga bl. a. af Cajanders uttalande i Medd. XXVI p. 182. Kton. Pelkula: Ispol. p. 61. Framhallas bér emellertid i sammanhang harmed, att tills vidare inga uppgifter f6religga fran Lv., Lp. och Lm. Hult Lappm. p. 38 angifver, att artens nordgrains vore vid [Lk. Sodankylé] Mutenia, hvilket nog ar sannolikt, hvad Lapp. fenn. angar. Arten f6rekommer likvél nordligare i Ryska lappmarken, dar den enl. N. I. Fellm. och A. Torckell ar iakttagen i Lt. Chaerophyllum bulbosum L. Quamquam quae e territorio indicantur maximam partem ad Ch. Pres- cottis nescio an pertineant, tamen raro (aut rarissime) coli videtur et in- primis in Fennia australi raro adventicium inveniri indicatur. Att de uppgifter om vildvixande Ch, bulbosum, hvilka inga i Sie! I p. 17 liksom i F, Nyl. Utdr. p. 153 och 191, Angstr. p. 5i, Ispol. p. 61 och Beket. p. 567, jfr Wied. & W. p. 172, torde hanfora sig till Ch. Prescottw, fram- hélls ofvan p. 217. Detsamma dr afven fallet med uppg. 1 Brenn. Reseb. p. 76. Huru det stiller sig med uppg. [O b. Uleaborg] rr niityilla ja ran- noilla Jahellaé tulitikkutehdasta [210 N. R. K.»]: Leiv., vagar jag ej afgéra. I afseende 4 artens siikert ytterst obetydliga odling far jag hanvisa till Elfy. Ant. p. 96, jfr Nordling p. 307 och 315; se afven Zidb. har nedanfér. Vidare uppgifves arten sasom tillfalliig fran Ab. och Nyl.: Mela Kasv. V, jfr Mela Kasv. (rr fran N y1.), Mela Kasy. IV och Ale. IV. -—— Nyl. Helsingfors i Botaniska tridgarden: Brenn. Foér. p. 132-133; Helsingfors odlad och férvildad pa holmen Sumparn 1875, likasa i Lapp- viks tradgard 1884: Sel, ann. — Ob. Forut odlad i en tradgard nara Ulea- borg, numera [1885-87] férvildad och upptridande i nagra exemplar pa en grasplan ej langt darifran: Zidb., jfr Brenn. Obs. Se afven angaende artens fdérekomst Lindberg i Medd. XXIX p. 174 Chaerophylium temulum lL. Quantum scimus, rarissime adventicitum occurrit. Arten uppgifves saésom »Sat. puistossa Ab.»: Mela Kasv. V och Ale. IV. Da Cajander exkurrerat i dessa trakter, grundar sig uppg. an- tagligen pa hans egna undersékningar. — Ab. Abo Vardberget (N. Aschan 1893): Sel. herb. — Ob. Uleaborg Toppila 1882 1 exemplar: Zidb.. jfr Brenn. Obs, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 219 Angaende artens allminna utbredning namnes: »Eur. omn. exc. . . Fenn.»: Nym. Consp. p. 300. Sat. Tyrvaii: Warel.; enligt min tanke sannolikt skriffel for An- thriscus silvestris, sora ofta den tiden kallades Chaerophyllum silvestre. Chaerophyllum aromaticum L. In Karelia Onegensi trans 51° 20' long. raro invenitur. Fenn. or. (Carel. Oneg., ubi a Sahlberg detectum 1869): Nym. Suppl. p. 143; in territorio Fennoscandiae orientalis tan- tum in parte australi Kareliae rossicae nonnullis locis lecta est: Schedae p. 93 nomine Myrrhis aromatica (L.) Spreng., vide etiam Lindb. Pfl. p. 14. Kon. r ad Dvorets! (vers. Kendjirvi) fq et st ep in de- clivibus lapidosis olim deustis atque in marg. saxosis viae pu- blicae, etiam ad domicilium Iso-ojanselka circ. 1 km [»stad. ross. »| e Dvorets in versuris cp, ad Mundjarvi (Lahti!) st pe: Norrl. On., efr Not. XI p. 454 et Giinth. p. 40; ad Dvorets primus leg. Sahlberg! 1869, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XI; 5 locis ad Klimetskoi [»Sennoguba»], etiam Oleniostroff!: Caj., cfr Medd. XXV p. 26, ubi ex insulis [»saaristo»] Kishi {»Kiischi!»| et Sennoguba profertur; spec. in Pl. Finl. exs. N:o 305 ad Kishi [>Kiishi>] in insula Klimotsk in agro lapidoso 1898 leg. Lind- roth & Cajander; Saoneshje Kosmosero: Poppius! (Fran Ik. naémnes: »hin und wieder, nicht haufig in Ingrien, doch haufiger im Kalksteingebiete»: Meinsh. p. 133; 1. c. p. XXV upptages ar- ten I—III; nagon fyndort fran I dr icke mig bekant.] Authriseus silvestris (L.) Hoffm. In tota fere Fennia frequenter (interdum frequentissime) saepeque copiose provenit; quamquam ad_ septentr.-orien- tem versus et inprimis in Lapponia frequentia minuitur, tamen ad summum septentrionem progreditur. Fq (aut fqq?)) in Fennia usque ad 65° inveniri consentiunt plurimi auctores (exc. Wainio Kasv.), cfr Till., Till. leon. 73, 1) Prytz, Bergstr., Bergr., Flinck, V. E. Broth., Wecks., Lindén, Leop., Fl. Kar., Hann., Elfv., Mela, Norrl. On. (vide infra), Tenn. et Must. 220 Anthriscus silvestris. Linné Fl. Suec. ed. 1 (Stockholm 1745) p. 85, Kalm, Hell. p. 7, Prytz, ut nonnulli alii nomine Chaerophyllum silvestre L.; in pratis et ad habitationes hominum sepesque per totam Fen- niam atque Lapponiam: Wirz. pl. off., cfr Fries; Eur. omn. exc... .: Nym. Consp. p. 301, vide etiam DC. Prodr. IV p. 223, Led. II p. 346 347 et Hayr. Stud. p. 166. Ob. fq: Jul. p. 277; fqq, in partibus septentrionalibus minore frequentia: Brenn. Obs., quem |. inspicias; fqq et ep in Uleaborg: Zidb.; fqq: Leiv. et Keckm.; [st fq: O. R. Fries p. 159;] fq in collibus et locis cultis, st pe in lucis: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 109 et infra sub Lapp. fenn., vide etiam Leiv. Veg. p. 201. — Kuus. Muosalmi!, Akso et Vatajarvi: Wainio Kasv.; Rajala: Hirn Foért.; Oulankajoki st fq—p a Savilampi deorsus: A. L. Backm., vide etiam Moberg Nat. p. 128 et infra. — Kk. Oulanka p: Wainio Kasv., spec. e Paéinuorunen!; fq saepe cp: Bergr. Ant.; Keret: Brenner!; Kuolajirvi {»Salla»| ad infimum fluvium Kutsa: Axelson & Borg!; etiam in Mela Pl. e multis locis commemoratur. Lapp. fenn. fq, in nonnullis partibus tamen aut non esse aut rarius inveniri videtur: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 109 et sub Ob., spec. lectum ad Kukasjirvi!; [p enum.: Birg. p. 98; p in pratis graminosis prope Emaus et pagum Sattanen st pe nonnullisque aliis locis graminosis: Blom Bidr.; per partem silvaticam et subsilvaticam omnium Lapp. p cp nec non in inferalpinis . . . Finmarkiae usque ad . . . Kistrand st r: Wah- lenb. p. 73, cfr Kihlm. Ant.; (fq): Fellm. Lapp.; Kemijarvi ad Suorsa abundanter, ad Luusua et pag. Kemijirvi, Sodankyla ad Kairala st fq, ad Hietasu’anto, in luco cet. pluribus locis ad pag. Sodankyli, ad Sattanen st fq, Inari in luco et in clivo arenoso ad flumen Ivalojoki et in campo graminoso ad Torma- nen in regione coniferarum mixtarum, in culto prope Menikka et ad Salmijirvi fluminis Paatsjoki, abundanter in luco, in cul- tis cet. fq ad Kéngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., vide etiam Hult Lappm. p. 40; Nayt&émé [»Neiden»|: E. Nylander & M. Gadd!; Utsjoki: S. Castrén p. 354, cfr Kihlm. Ant.; »nobis nusquam, nisi in Varangria Niytim6 etc., obvia>: Kihlm. Ant.; in Varangria ad Karlbunden let Nyborg}: Arrh, ant.; in Varangria Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 221 austr. e 9 locis enum.: Norm. FI. Spec. p. 533, quem |. in- spicias, vide etiam Blytt p. 881, Hartm. p. 141 etc. — [L. ent. reg. subalp. r [longe a finibus Fenniae]: Lest.| Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; haud r: N. I. Fellm.; Teri- bjerka, Oposovo, Kantalaks: Beket. p. 567; inter Shelesna et Seredna, Umba, Jokostrow, Hibinaé ad habitacula, Kuusreka, Olenitsa, Kaskarantsa, Tshapoma et Ponoj: Mela Pl.; Shelesna: Broth. Wand. p. 5; inter Dshynosero et Jokostrow: Brotherus!, Lujauri urt!, Seidjavr ad rivulum in abieto!: Kihlman; in Lu- jauri urt, non autem in Umptek: Kihlm. Veget. p. 34, cfr Bot. Not. 1887 p. 268; Ponoj: Mela herb. et Knabe Pfl. p. 280; st r secundum ripas fluvii Nuotjok in reg. silv., in domicilio vetusto ad superiorem partem fluvii et prope coloniam com- pluribus locis inprimis in insulis vicinis: Lindén Ant.; Vaido- guba: E. Nylander & M. Gadd!; Subovi: Broth. Wand. p. 13; Petshenga! ad monasterium: Fontell! Ab. st fq: Caj. Kasvist., dir nirmare uppg. limnas. — Nyl W. Nyl. endast uppriknar arten fran Helsingfors trakten, men utsatter ej frekvensen; den férekommer dar fqq: Sel. ann. -- Sat. st fq—fq och st ep—cpp: Hayr. Bjérneb., dar standorterna uppraknas. — Kb >eteladisem- miissé osassa Repolaa (Vuosiniemen, Kiimovaaran ja Tuulijarven seutuvilla) tav. [fq] ja runsas [cp]; Pohjois-Karjalassa j. harv. [st r]) ja parastaan tavattu Pielisjarven seutuvilla>: Wainio Kasy. Denna uppgift, liksom uppg. l. ec fran Ok. och Kp., strider alldeles emot de 6friga om artens utbred- ning; dock upptager afven M. & J. Sahlb. densamma sasom r i Lisalmi (Sb.). Sahlb. Fort. betecknar Anthriscus silvestris sisom fq annui Kuus., hvarfére férhdllandet bér narmare undersdkas. [Pielisen ja Héytidisen vialiselli kannaksella} st fq »nurmikoilla, vanhoilla asuinpaikoilla, heina- pieliksien pohjilla y. m. vahassi midrin eri osissa aluetta, Herajarven lansirannalla kasvaa sité pohjanurmikoilla muutamin paikoin joks. runs » [st cp]: Axels. Putk. — Kon. »fqq, Saoneshje ad Velikaja-guba fq, in Reg. occ. st fq»: Norrl. On. — Ok. Kehmo Lentiira: Wainio Kasy.; Kajana: W. Nylander!; Sotkamo Naapurinvaara cpp: Brenn. Reseb. p. 67; fqq: Must.; fqq, i ostligaste delarne mindre a, i Kianta ej observerad: Brenn. Obs, dar nagra andra uppg. fran denna trakt anféras; (Kianta] p »karta- noiden laheisyydessé ja kylv6pelloilla>: Kyyhk. Se under Kb.; uppg. fran Kianta hirstammar fran allra senaste tid — Kp. »Vuokiniemen ja Kontokin kylissi>: Wainio Kasy., se under K b. Att arten forekommer ymnigt framhalles af flere férf.; sa t. ex. »usein erinom. runsas»: Stenr., se afven Hiayr. Stud. p. 166 och Hiayr. Bjorneb. (under Sat.). 922 Anthriscus silvestris. Brenner omnimner i (Prot. 6, II, 1886) Medd. XIII p. 2438 en f, furcata fran Ny 1. Helsinge. F. parviflora Iverus »ymnig i en mot sdder dosserande séinka a skaéret Dunkahill i N yl. Lovisa-viken»: Iverus i Medd. XXIX p. 96. Anthriseus cerefolium (L.) Hoffm. In territorio raro colitur, nisi rarissime non disseminatur. »Est planta in usum culinarem saepe culta et facile subspontanea evadens»: Nym. Consp. p. 301; nagongang férvildad: Ale. LV. -- Nyl. [Helsingfors] i Botaniska tradgarden!: Brenn, For. p. 132—133, jfr Mela Kasv. V. Sédra Finl.: Fries; »Scand. (exc. Lapp.)»: Nym. Syll. p. 168. Hvari- fran Fries har sin uppgift, framgaér ej; W. Nyl. Distr. siger »non hinc mibi innotuit». Angaende artens odling far jag hianvisa till Elfv. Ant. p. 96, jfr Elfv. Kult. p. 134, Brenn. Flor. under namn af Chaerophyllum sativum Lam., Alc. II, F. Tridg. 1909 p. 127 (Ob. Ylitornio], Nordling p. 315. Har mA endast tillaggas, att arten upptogs redan af Till. (Cerefoliwm Gingidium: O, Hjelt Nat. p. 44 under namn af Scandix cerefolium). — Fran (Ob. Uledborg) naimnes: frén mognade 1789: Jul. p. 20, dar arten afven ingar under namn af Scandix Cerefolium [L.). Seandix pecten L. In saburra raro vel rarissime occurrit. >»Hur. omn. exc. ... Fenn.»: Nym. Consp. p. 302 under namn af Se. Pecten Veneris 1. — Nyl. Borgia Gersnis: W. Wahlbeck!, jfr Mela Kasyv. V och Ale. IV. — Oa. [Wasa angkvarn] alltid enstaka eller i [ett] par exemplar: Laurén i Medd. XXII p. 38. — Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb., jfr Brenn. Obs. Cieuta virosa L. In maxima parte Fenniae passim vel satis frequenter, nonnullis plagis Fenniae mediae etiam frequenter saepeque coptose occurrit; ad septentrionem versus quamquam nonnt- hil rarescit, usque ad 68° 22’ lecta et usque ad 68° 30° adnotata est. Till., vide sub Oenanthe; »intra fines Lapponiae raro ad- modum ... Tornoae autem in Vestrobottnia & Limingae in Ostrobottnia vulgatissima fuit»: Fl. Lapp. N:o 103 p. 71 et 72; in Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 223 Ostrobottnia, tota Finlandia: Fl. Suec. p. 92; Kalm; »Akkas [(»>Achas»] priistgard i Tavastehus lan»: Gadd Anm. om Cicuta i K. Sv. Vet. Akad. Handl. 1774 p. 241; »i aar och backar, uti Lemo a vid Portas torp till stérsta myckenhet»: Hell. p. 7; ad ripas lacuum et fluviorum fq: Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 304, vide etiam DC. Prodr. IV p. 99 et Led. II p. 241. Al. p: Bergstr. et Arrh. & K.; (r) Kumlinge in stagno Enklinge: Bergr. — Ab. p: Zett. & Br.; Pargas (r) Qvidja: Arrh. Ann. et FI.; Bromarf saltem ad Viattlaks: Sand.; p: Renv.; p: Sel.; Vihti fq: Printz et V. £. Broth.; [Vihti] fq et interdum epp ad ripas: Flinck; fq: Wecks.; nonnullis plagis st r, aliis p, sed maximam partem st fq, st cp: Caj. Kasvist., quem I. inspicias ; A. Nyl. non comm. — Nyl. p: His.; p, interdum cp, ad ripas lacus Nurmijirvi planta fere dominans [»kasvustoina»]: Stenr. ; p fg: W. Nyl.; fq: Sel. O. Nyl. — Ka. p: Blom; st fq in paludibus vacillantibus et secundum ripas amnium: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fq in toto territorio: Meinsh. p. 131). Sat. fq: Malmer.; st fq—fq et pe—st cp: Hayr. Bjorneb., quem |. inspicias, cfr Hayr. Vaxtl.; p: Hjelt. — Ta. p: Leop. et Asp. & Th.; fq: Knabe Foért.; p—st fq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; st fq—p, st fq ad ripas et in pratis ripariis lacus Langelmivesi, ceterum rarior, sp: Borg Tiet.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult. — KI. fq: Fl. Kar.; Parikkala st r Koantausjirvi, Rautalahti: Hann.; p: Backm. — Kol. (»st r—r»): Elfv. Oa. fq: Malmer. et Laur. Vaxtf., cfr lc. p. 10. — Tb. p: Broth. — Sb. fq: Enw. et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H.; (r) pee, enum.: Axels. Putk.; p—st r: Wainio Kasv. — Kon. st fq, in Saoneshje fq, in Reg. occ. quoque est visa: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; p, enum. longa, in parte interiore [frequentia] manifesto minuitur [»aftager mark- bart>|: A. L. Backm. FI., quem 1. inspicias, cfr 1. ¢ p. 137; (fqq): Brenn. Obs. — Ok. pst r: Wainio Kasv.; (fq): Must.; p: Brenn. Obs.; [Kianta] (r) unicum spec. inter Kuormajirvi et Torvinen, cp ad ripam stagni Hattulampi, etiam prope par. 224 Cicuta virosa. Hyrynsalmi in rivo prope viam publicam: Kyyhk.; in pago Piispajirvi ad ripam freti Haapalampi: Kyyhk. litt. — Kp. p-st r: Wainio Kasv.; p (—st r), enum.: Bergr. Ant.; enum.: Beket. p. 565. Ob. in prato Liminka {»Liminge ang»|: Linné Iter lapp. p. 193 nomine Cicutaria aquatica; |Uleaborg| st cp in »Stads- biicken» ad oppidum: Jul. p. 277; fq, in parte maxime septen- trionali p, in parte maxime australi ab Ylikiiminki ad meridiem versus fqq: Brenn. Obs., quem |. inspicias; fqq: Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 201; fq: Keckm., vide etiam Linné Iter lapp. _p. 173; [st:fq: O. R.: Fries ps.159;|, p: Hjelt; ceesemde etiam sub f. tenuifolia. — Kuus. st r livaara et Hanninen [= Hannilaé: Sahlb. Fort.|: Wainio Kasv.; ad flumen Pernojoki: Wainio Not.; complur. locis inter Ylikitkajirvi et Autinkéngas (Brotherus & F. v. Wright): Broth. litt., vide etiam infra. — Kk. p--st r, in paroeciis maxime septentrionalibus st r: Wainio Kasy., spec. ex Oulanka Sohjenansuu!; ad stagnum quoddam prope Uhtua: Bergr. Ant. [ad Kp. verisim. spectat]; ad flu- men Kouta: Fellm. Ind.; in lacusculo quodam iuxta pag. Knjasha!: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII et. Beket. p.. 565; Keret: Beket. 1. ce. Lk. r Kittilé Alakyla! ep, Kolari Naamijoki complar. loc., Monaoja et Rautujirvi ad Akisjoki (ex his duobus loc. fortasse var.): Hjelt & H., vide etiam sub f. tenuifolia; {complur. locis cum var. enum.: Birg. p. 98;) r in stagnis Kartelampi et Kom- mattilampi st pe: Blom Bidr., cfr ad partem Wainio Not.; per partem silvaticam totam omnium Lapp. suecic. p cp. . . tota planta hisce in locis multo tenerior est quam in nostra suecia, foliorum serraturis magis inflexis: Wahlenb. p. 73; Kemi- jirvi ad Pyhajoki et Vuostimosalmi abundanter, Sodankyla ad pag. Sodankylé: Wainio Not., cfr l. c. p. 30, vide etiam Hult Lappm. p. 40; lacus Kemijiirvi {»Kemitrask»|: Nyberg!; Kuola- jiirvi [»Salla>| in palude ad ripam lacus Matarakutsajarvi prope pagos Kurtti: Borg & Rantaniemi! — [L. ent. vide sub f. fe- nuifolia.] Lim. ad ripas Talvijoki in ripa paludosa: Axelson & Borg!; r non visa nisi ad ripas paludosas sinus Peskivuopio et lacus or Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 22 Peskilampi contra coloniam, ubi cp obvia: Lindén Ant., spec. adscriptum prope ostium flum. Nuotjok! [ad fines provinciae Lt]. — Lv. Kuusreka: Mela herb., cfr Herb. Mus. Fenn. I .p..136. >In paludosis et humidis per totam Fenniam ad alpes lapponicas usque»: Wirz. pl. off.; oaktadt Cicufa vaixer i Lappland, gar den dock ej till fjillen. — Nyl. Har namnes: »Ekenis st r—p i inre skirgarden och pa fastlandet, icke af mig observerad i yttre och yttersta skargarden, dar i stallet Pewcedanum ar de vata och fuktiga lokalernas umbellat»: Hayr. ~ Kuus, »Saknas lings Oulanka, ej heller fér 6frigt af mig eller W. Brenner observerad i Kuusamo»: A. L. Backm. comm. — Li. Kjelmesé (F. C. Schiibeler): Herb. Mus. Fenn. II p. 136. Schiibelers uppgift har |. c. genom ett beklagligt misstag blifvit anférd under Cicuta virosa i st f. under Carum carvi, hvilken den ritteligen afser, Den nordligaste fynd- orten fér arten ar f. n. Peskivuopio pA gransen mellan Lim. och Lt. (68° 22’ enl. benigen uppg. af Lindén); varieteten /enwzfolia ar dock antecknad fran L. ent. Sarkijarvi, som ligger nagot nordligare, ung. 68° 30’. — Liv: Herb. Mus. Fenn. II p. 68 b6ér afven utga. Sasom fossil dr arten ej sdllsynt, se G. And. p. 100. Sedan dess hafva yttermera flere fyndorter tillkommit, se t. ex. Lindb. mds p: ot 0. 98, Lindb. subf. p. 74, m. fl. Till Atskillnad fran var. fenwifolia anvander Mela Kasv. fér hufvud- formen benimningen var. vulgaris. En form med alla blad nastan 3-dubbelt delade ar tagen i Tb. Saarijarvi af Brotherus! Cieuta virosa var. tenuifolia Froel. Inprimis in Fennia septentrionali et Lapponia inveniri imndicatur. Nostra autem specimina nomine varietatis lecta, ut ait H. Lindberg, a forma typica non diversa sunt. »E Sa, Kl, Ob., Lk.»: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, se afven Herb. Mus. Fenn. [ed. Ij, dir formen upptages fran Lapp. ross. Emellertid har jag ej kunnat utreda, hvilket exemplar harmed afsetts; detsamma giller Sa: Herb. Mus. Fenn. Il 1. c. — K1. st r: Fl. Kar., exemplar fran Hiitola! — Ob. nordligaste Rovaniemi, Kuivaniemi, » Ylikiiminki kyrk- trakt>!: Brenn Obs.'); r Salminanti: O. R. Fries p. 159; r Alatornio [»Nedertornea>] Salminanti: Backm. & H. p. 68; r Rovaniemi Alajaaska: Hjelt & H.') — Lk. >r Kittilé prope pag. ad septententriones versus haud procul a flumine Ounasjoki et ad Kaukkonen!, Kolari inter Sieppijairvi et Lombola>: Hjelt & H.'); [Pajala: Backm. & H. p. 68; med hufvudformen: Birg. p. 981); Sodankyla Lehmanpaarimpi: Zidb.*) — [L. ent. reg. sub- 1) Under namn af var. angustifolia (Kit.). Typis. impr. 7), 1910. 15 226 Cicuta virosa var. tenuifolia. alp. r i Kaaresu’anto vid Kienjarvi och Enontekiéinen Sarkijarvi: Lest., jfr Backm. & H. p. 68.] Af Wahlenbergs beskrifning (se under hufvudformen) framgar, att Cicuta i Lappland i regeln ar spidare an sdderut. I Led. II p. 241—242 anféres dirfére var. tenwifolia fran Lappland enl. Wahlenberg. Emellertid forsikrar Lindberg: »vara exemplar af var. lenwifolia fro synbarligen ej] annat in sma och magra exemplar af hufvudarten»: Lindb. i bref af 10, XI, 1907. I anledning hiraf har jag tills vidare anfért uppgifterna fran Finland s&som osikra och bortlimnat nagra opublicerade uppgifter. Se afven Birg. p. 98. Sium latifolium L. In parte australi Fenniae occidentalis raro occurrit, inprimis autem in Fennia orientali viget, ubt usque ad 65° lectum est. Kalm; in ripis lacuum et fluviorum p: Prytz; Eur. omn. exc. ... Lapp. Fenn. p. d.: Nym. Consp. p. 304; Fenn. hab. in sola mer.—or. (Carel. Olon.): Nym. Suppl. p. 144, vide etiam DC. Prodr. IV p. 124, Led. II p. 259, Lindb. Pfl. p. 15 et infra. Al. in Alandia continente [A, B,] (p): Bergstr.; r Sund: Bergstr. Beskr., vide infra. — K a. Antrea in stagno Kavantholm: H. Buch! — Ik. vide infra. KI. r Valamo (!): Fl. Kar.; (fq) secundum totam oram septentrionalem lacus Ladoga: Chyd.; Kiakisalmi {[»Kexholm»| Parnéi in ripa lacus Ladoga: Lindberg! [forsitan ad Ik. adnu- merandum]; st fq in Sortavala (!) et Impilaks: Backm. — Kol. [in vicinitate fluminis Svir] (p) in fluviis, amnibus et rivulis: Elfv. ; in fluvio Kuschlega: Lindroth & Cajander!; {Salmis| Uusikyla! et Salmis Kirkkojoki!: Chydenius; Solomeno: Sahlberg!, vide sub Kon. Kon. »st r, ad pag. Suoju in fluvio fq, ad Suosaari |»Sao- serie» (!)| et Solomeno cl. Sahlberg formam foliis angustioribus, subfalcatis legit, Saoneshje ad Velikaja-guba! in aquosis limosis ad lit. sinus Onegae fq. Dein etiam in fl. Sepsa prope Saama- jarvi vidi»: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. Kp. Onda ad catarrhactam Krivetz in flumine Wig et circ. 6 km sursum a Foki, in vicinitate Jyskjiirvi in ripa lapidosa bo to ~] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. inundata ad Valkehinenkoski!, Kemi circ. 5 km {»1/2 mil»] in- fra Tuhkakoski loco simili, in ripis lapidosis fluvii Wig infra Sosnontje, ad Matkatsh et nonnulla km sursum!, etiam ad Paallo deiectum Korga: Bergr. Ant., cfr Medd. XXI p. 24, ubi duobus tantum locis lectum esse dicitur, postea autem etiam aliis locis visum est. Storsta delen af Finl : Fries; uppg. anger alltfér vidstrackt utbredning. — Bergstrands uppg. fran Aland behéfver bekraftas, da arten icke af senare exkurrenter antriffats pa Al. — I Wirz. M. 8. upptages arten fran Ny 1. Sibbo, men uppgiften maste anses hégst osiker. — I afseende 4 artens forekomst i Ik. géra sig olika asikter gillande: Cajander upptager arten, tydligen pa grund af Lindbergs exemplar fran Kakisalmi, fran namnda provins: Mela Kasy. V. Lindberg fdr fyndorten till K1. och naimner ut- tryckligen: >fehlt auf Ik.»: Lindb. Pfl. p. 15. Meinsh. p. 132 och XXV upptager ej arten fran Isthmus. — Da Alc. II] namner KI. »hela kusten fran Hiitola till Salmis», bér emellertid ihagkommas, att arten numera ar funnen nagot sydligare. — Ob. siflisynt i Stadsbicken: Jul. p. 277; en sa- kert alldeles oriktig uppgift. Ostrob. (Nylander msc.): Led. II p. 259 grun- dar sig troligtvis indirekt pa Julins uppg.,, jfr 4fven Brenn. Obs. Oster om Finlands naturalhistoriska grins ar arten vida allmannare. S& nimnes, att den ar formationsbildande i Onegas floddal, hvarvid sir- skildt framhalles: »Die Sieten sind in den Tiimpeln des ganzen W iesen- gebietes tiberall sehr haufig»: Caj. Oneg. p. 20, jfr afven Cajander i Medd. XXVI p. 182, Caj. Westgr. p. 10 etc. — Fran Kton. naimnes: Antraffad endast i trakten af Povjenets: Ispol. p. 61 i 6fvers.; Povjenets: Kullhem!], jfr Norrl. On. Angaende en nagot afvikande form se under Kon. En f. submersa, tidigare af Kihlman bestamd till Oenanthe phellandrium, finnes Afven fran Kon. Saoneshje Velikaja-guba: Poppius! (Den rattade be- stamningen enl. Lindberg). Sium sisarum L. In Fennia rarissime colitur. Angaende den obetydliga odlingen far jag i hufvudsak endast han- visa till Elfv. Ant. p. 96, jfr Elfv. Kult. p. 115, Alc. III och Mela Kasv. VY. »Colitar in usum culinarem»: Nym. Consp. p. 304. Arten upptages redan af Till. och fran [Ny]. Mantsali) Frugard 1808: Elfving 1 Medd. XXV p. 12. Sockerrétter uppriknas bland de vaxter, som odlasi Ob. Yli- tornio Jolma: F. Tradg. 1909 p. 126 afvensom i Li. Toivoniemi pa kall jord med stor framgang: Nordling p. 307. Huruvida sistnimnda uppg. afser samma vixt som de 6friga, torde dock kanske béra ifragasattas. 228 Sium angustifolium. Sium angustifolium L. Per errorem apud nos indicatum est. »Eur. omn. exc. Norv., Suec. bor. med., Ross. bor.»: Nym. Consp. p. 304. Ehuru af detta citat kunde antagas, att arten skulle forekomma i Finland, beror uppgiften dock sikert pa nagot misstag. Tillaggas bor, att Sium angustifolium ej alls upptages 1 Nym. Suppl. Aegopodium podagraria L. In Fennia australi usque ad 62° frequenter provenit (excepta forsitan Alandia et ora occidentali, ubi frequentia minuitur); ad septentrionem versus subito rarescit et ultra 63° 30’ vie nisi adventicium occurrit; usque ad 65° indicatur’. Till.; Kalm; in umbrosis Finl. inter. st r: Prytz; Fenn. merid.:. Fries; Eur. omn.. exc. Lapp. . . .: Nym. “onsogip: 305; exc. etiam Fenn. bor. multa: Nym. Suppl. p. 145, vide etiam DC. Prodr. IV p. 114, Led. II p. 247, et Liro Ured. p. 311. Al. (»r>): Bergstr., cfr |. c. p. 5; st r Sund, [Geta] Bolsta- holm: Bergstr. Beskr.; (fq): Tengstr. in dupl.!; p—st r: Arrh. & K., spec. e Finstroém Godby!; r Brando Atva, Kumlinge Snacké: Bergr. — Ab. st fq: Zett. & Br.; (p): Arrh. Ann.; fq: Sand.; (p): Renv.; fq: A. Nyl., Sel., Printz, Flinck et Wecks.; st fq: V. E. Broth.; p, sed non in omnibus plagis, sterile, enum.: Caj. Kasvist. —- Nyl. st fq: His. et W. Nyl.; fq (pe): Stenr.; fq: Sel. O. Nyl.; Hogland Somerikonniitty: Brenn. Till. p. 38. -~ Ka. fq: Blom; fq in lucis et ad ripas amnium umbrosas fruticosasque: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; |fq in tota Ingria: Meinsh. p. 132). Sat. Euraaminne: Malmgr.; |bjOrneborg| st r et st pe—ep, Sonniis in horto, Sad6 circa domos, Ytteré (Hjérdis Rosenlew per Fontell): Hiayr. Bjérneb.; fq: Hjelt; etiam in catalogis plan- tarum enum. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Foért., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq—p, interdum st cp: Borg Tiet.; fq (—fqq): Wainio Tav. or. — Sa. fqq: Hult. — KI. st fq usque ad Ladogam borealem: FI. Kar.; fq: Hann. et Backm.; fq etiam in Palkjairvi: Hjelt. Ant. p. 65. — Kol. fq—fqq: Elfv. Oa. r Vasa Sandviken, »Gamla Vasa»: Laur. Vaxtf. et Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 229 Ale. — Tb. Jyvaskyla Lohikoski: Gadol., cfr Prim. p. 51. — Sb. Leppiivirta haud infrequens: Enw.; p: Mela; Kuopio: C. E. Roos in dupl.!; Maaninka Hameenmiki: Kyyhk. litt. — Kb. Tohmajarvi: Lackstré6m!; Liperi p inprimis in Savo Parnin- vaara: Eur. & H.; r in vicinitate lac. Pielisjirvi ad Kopras et Piironen: Wainio Kasv., spec. e Nurmes in pago ad templum! — Kon. (st fq) usque ad Onegam: FI. Kar.; fq, praesertim per part. australiores, in nemorosis umbrosis et saxosis fertilibus ad vias ete. nec non in deustis saepe cp, ceterum ad domos atque in lucis silvisque frondosis umbrosis etc. st fq, e parte bor. occ. haud adnotatum. In Saoneshje ad Schungu plur. loc.: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39; Tolvoja: Kihlman! Om. Teerijirvi: Hellstr.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. — Ok. Paltamo [rr| in horto praedii sacerdotis: Must.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136 et Brenn. Obs. — Kp. non visum. Ob. vide infra. Ob. UleAborg: S. W. Liljeblom i dupl.!; antagligen tillfallig , [Ulea- borg] pa en med héga niasslor och hundflokor bevuxen plats nara villa- omradena 4 Toppilansaari, ej talrik: Zidb, jfr Brenn. Obs. Afven har ir jag benigen att anse arten tillfallig; mdjl. atses samma lokal som foreg. »Kasyaa yhdessai ainoassa kohdassa Kiimingin maantien mutkassa laanilan luona aivan tien vieressi»: Leiv. Putk. Mahanda erfordras afven har narmare undersékning. Pimpinella saxifraga L. In Fennia ad 64 fere frequenter provenit; ad septen- trionem versus usque ad 66° 40' procedit, ubt tam raris- sima est. Fq in Fennia usque ad 62° inveniri consentiunt plurimi auctores, cfr Till., Till. Icon. 88, Kalm, Hell. p. 7, Prytz; in siccis per totam Fenniam ad Uloam usque: Wirz. pl. off., cfr Fries; Eur. omn. exc... .: Nym. Consp. p. 306; exc. etiam Lapp. plur.: Nym. Suppl. p. 145, vide etiam DC. Prodr. IV p. 120, Led. II p. 255 et Liro Ured. p. 297—298. Oa. fq: Malmer.; st fq inprimis in ripis amnium viridibus : Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth, — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; fq ad Eno Jakokoski: Wainio ann.; fq, ad partem maximam subdomi- 230 Pimpinella saxifraga. nans, rarius st cp: Axels. Putk.; in vicinitate Pielisjarvi et Vieki- jirvi st fq et in par. Nurmes usque ad Maanselki: Wainio Kasv. — Kon. fq per omne territorium: Norrl. On. Om. p Gamla Karleby, Perho: Hellstr.; p, enum. longa: A. L. Backm. FI., quem |. inspicias; p in parte interiore: Tenn., spec. e Salo!; (fq): Lackstr. -— Ok. (fq): Must.; p inprimis in paroeciis australibus, in parte orientali non visa: Brenn. Obs.; Ristijarvi st cp ad pontonem prope templum: Kyyhk.; Risti- jarvi cp etiam ad Putkola in vicinitate templi in margine agri: Kyyhk. litt; Wainio Kasv. ex hae parte non comm. — Kp. p e Tuulijarvi! in par. Repola ad Laitasalmi! in par. Oulanka {in Kk.] et multis loc. cp: Wainio Kasv.; p—st fq, enum.: Bergr. Ant., spec. e Torovaara!; Kemi: Selin!, cfr N. I. Fellm. Ob. Liminka: Hellstrém!, cfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] »pa en akerlinda vid elfstrand»: Jul. p. 277; Uleaborg in insula Slottsholmen et p in declivibus amnium haud ep {»tal- rik»|: Zidb.; Uleaborg (»fqq»): Leiv.; Ulea: Eberh.; in par. Kiiminki (fq), ceterum r: Brenn: Reseb. p. 78; Kiiminki Ukkola, Alatornio Kalkkimaa et Yliluukas: Brenn. Ber. 1870; in parte australi ditionis septentrionalis {»Nor.»] Tornio, Kemil, Simo et Tervola p, in parte maxima [»Obor.»| ad oram p, in interiore parte r, Kiiminki et Ylikiiminki: Brenn. Obs.; Kemi: M. Castrén p. 338; in collibus aridis apricis p in ditione lito- rali, Simo Sikaluoto et Kalliosaari, Kemi in vicinitate templi, Peteri cp: Keckm., cfr |. c. p. 16, ubi dicitur st fq in parte infima vallis Kemi inveniri, vide etiam Caj. Torn. p. 112; Ala- tornio prope Luukas: Hjelt; Alatornio Kaukamo: Hougb. not. [forsan idem atque superior); ad summum Sinus bottnici usque: Hellstr. Distr. p. 6; (var. dissecta) Tornea fq: Hellstrém!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. — Kuus. compluribus locis in parte au- stro-orientali: W. Brenner comm. — Kk. Keret: Beket. p. 566; Wainio Kasv. vide sub Kp.; Bergroth in hac parte non vidit, vide etiam infra. Lim. Umba: Selin!, cfr N. I. Fellm., 1. c. p. XXX et XXXVIII et Beket. p. 566; Umba in devexo graminoso haud procul a pago: Kihlman!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. Al. p: Bergstr., men st fq: Bergstr. Beskr. och fq: Arrh, & K. Al. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 231 och Ab. st fqg—fq pa angsmark och i lundar. Ej observerad i Gustafs. Forbisedd: Bergr. — Ab. [Vihti] fqq: Flinck och Wecks.; st fq — fq, enum.: Caj. Kasvist. — Ka. fqq: Blom och Lindén, — [Ik. fqq: Meinsh. p. 133.] — Sat. st fq—fq och st ep—cp. Angsbackar, lundar, alfbranter hégre upp. Hvittisbofjard fq pa torrare marker: Hayr. Bjérneb. — Sa. cp: Hult. K 1. fqq: Hann. — Kol. fq — fqq: Elfv. — Kk. Arten omnamnes fran denna provins i Mela Pl. Det framgar dock ej sikert, huruvida Mela patriffat den vid Skoroduma eller Ruanjarvi. I Liro Ured. p. 298 uppriknas arten bl. a. fran Kpor. Arten upptages sdsom odlad fran Ny 1. Mantsala Frugard: Medd. XXV p. 13; fér min del misstinker jag, att harmed afses P. anisum. Pimpinella saxifraga f. dissecta (M. B.) Spreng. Cum forma typica rartor occurrit. In campis arenosis par. Hvittisbofjard |» Vitsbofjerd»| ditio- nis Bjoerneburgensis (rr) ((C. R.| Sahlberg): Prytz, cfr Mela Kasv. ete. nomine var. dissectifolia Wallr. Al. (p) in parte septentrionali Alandiae orientalis |»Bn>|: Bergstr.; Eckeré, Geta: Hult ann. —- Ab. Nagu Ernholm loco petroso et umbroso: A. Dahl!; Bromarf Kansjarvi: Sand.; Lojo Lylyis in colle sicco pratensi: Edv. af Hiallstrém!; {Vihti] formae ad hane accedentes p: Flinck. — Nyl. Fagervik: His.; Inga Svartbick in graminoso: Brenner!, cfr Brenn. vaxtf. p. 78; (Nurmijarvi] st r locis humidioribus, magis umbrosis quam f. typica: Stenr.; [Helsingfors| p: W. Nyl. Sat. r cum f. typica: Hjelt; Suoniemi: A. Lindfors!, vide etiam supra et cfr Hiiyr. Bjérneb. — T a. Mustiala: G. Zitting!; p: Leop.; Tavastehus in colle sicco lapidoso ad pag. Stor-Luo- lais c. 3,5 km ab oppido: O. Collin!; haud infrequens: Norrl. s. 6. Tav.; Lammi: alumn. J. F. Lagerblad!; r cum f. typica: Borg Tiet.; nonnullis locis: Wainio Tav. or. — Sa. Villman- strand Parkkarila st cp cum f. typica: Sel. ann. — Kb. Liperi Niinikkosaari: Europeus & Hillstr6m!; Eno Saapaskoski in prato: J. Pehkarinen!; haud r esse videtur: Axels. Putk.; com- pluribus locis: Wainio Kasv. — Kon. p per totum fere terri- torium: Norrl. On. Om. r: Hellstr. — Kp. pag. Jyskjirvi in marginibus agrorum, ad canalem inter Maasjirvi et Tungunjoki in declivi sicco, Sjujunvaara, Suopaissalmi, Suopaisvaara, Voingi, Kevatto- 232 Pimpinella saxifraga f. dissecta. mirvi!, in vicinitate Kellovaara Péaik6nniemi ad Nuokkarvi: Bergr. Ant.; compluribus locis: Wainio Kasv. Ob. r Tornea, Kemi, Uleaborg: Brenn. Obs.; Uleaborg in Slottsholmen et p in declivibus amnium haud ep [»talrik»|: Zidb., efr Brenn. Obs.; Kemi Peteri tria spec.: Keckm.; Kemi Vaurantérma: Rantaniemi; Tornea: Hellstrém!, cfr sub f. typica. Framhallas bér mahiinda, att formen i Mela Kasyv. (ed. II] anges sisom st fq, men ed. IV st r. — Den foreligger afven fran Kton. »in colle deusto ad pag. Semjonova ster.»: Cajander & Lindroth!, jfr Mela Kasv. V. Sannolikt finnes formen flerstiides, ehuru den jaimférelsevis sallan blifvit antecknad, Nagra exemplar, hvilka numera foras till hufvudformen, hafva tidigare blifvit férda till densamma; jag har ej ansett nédigt, att har omnéimna dessa. Pimpinella anisum L. In Fennia raro vel rarissime colitur et semel aut bis in saburra ete. visa. est, Till., Till. Icon. 63; »ob fructus aromaticos colitur>: Nym. Consp. p. 306; >harv. vilj.2: Mela Kasv. V, jfr Brenn. Flor. — Nyl. [Helsingfors] Ulrikasborgsbergen: elev B. A. Lindberg!, exemplaret, som inlamnades under namn af Coriandrwm sativum, ar bestamdt af Lindberg 1910; Helsing- fors Skatudden (L. Hégman): Lindb. herb. — Oa. (Wasa angkvarn] i ett exemplar 1882: Laurén i Medd. XXII p. 40; [Wasa angbatsbrygga] 1882 (ett) par individer: 1. c. p. 41. — Se afven ofvan p, 231. Pimpinella magna L. In territorio non lecta est nisi unico loco in Karelia septentrionali circ. 62° 30’ et 47° long., ubi vertsimile est eam adventiciam fuisse, [etiam ad fines territoru ad flumen Soir occurrit]. Eur. omn. exc... . Fenn.: Nym. Consp. p. 305—306; Kb. Liperi verisimiliter adventicia, adest etiam e vicinitate Mandroga ad fines orientales territorii: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, cfr l. ec. p. XI; indicatur in Fenn. or. (in Carel. bor. detexit Euro- pus 1869): Nym. Suppl. p. 145, vide etiam DC. Prodr. IV p. 119 et Hjelt in Medd. XXVI p. 13. (Kol. rr in deusto umbroso et graminoso Mandroga: Elfv., spec. e Rossia!|. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 233 K b. Liperi r ad pag: Lammo in prato [»Kokkola backen!»| ad lac. Suuri Liima: Eur. & H.! Carum bulbocastanum (L.) Koch. In Fennia australi his annis unico loco, ut videtur adventicium, lectum est. Ta. Hattula Herrenids (nira Parola station} (M. v. Essen): Kihlman i (Prot. 4, X, 1902) Medd. XXIX p. 5, jfr l. c. p. 38, L. Y. 1902 p. 260 [dar socknen angifves oriktigt] och Mela Kasy. V; ex. fran Hattula in- samladt af C. L. v. Essen! I Medd. XXIX p. 5 framhalles, att arten redan flere ar f6rekommit & Herrenis 4 odlad ang. Se angdende artens allminna utbredning Nym. Consp. p. 303 under namn af Bulbocastanum Linnaet Schur. Carum earvi L. In maxima parte Fenniae frequenter provenit; nonnul- lis tamen plagis frequentia minuitur. Ad septentrionem versus in parte occidentali ad 68° saltem visum, ubi 1am rarum est, sed etiam ad 69° 50’ inveniri indicatur. In Lapponia orientali vir est repertum, nisi forte in parte australt. Till.; Till. Icon. 74 e Fries Ofvers., vide Hjelt Kann. p. 4 not. 6; Kalm; fq in agris argillaceis, rarius in taeniis: Hell. p. 7; in pratis, pascuis et agrorum marginibus fqq: Prytz; in pratis siccis et agris argillaceis per omnes provincias, in internis vero Tavastiae vulgatissimum: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 307; Fenn : Nym. Suppl. p. 145, vide etiam DC. Prodr. IV p. 115 et Led. II p. 248. Al. (st fq): Bergstr.; fq: Arrh. & K.; fqq: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; fq—fqq: Arrh. Ann.; fq: Sand., Renv., A. Nyl., Sel. et Printz; fqq: Flinck, V. E. Broth. et Wecks.; Mietois et in media parte par. Mynimiki fqq, ceterum fq, cp in marginibus agri: Caj. Kasvist. — Ny. fq: His.; fq, inprimis in marginibus agri cp: Stenr.; fq: W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; Brenn. non comm.; Hogland: Selan in Medd. XXV p. 73 et 76. — Ka. (st r): Blom; r? tantum Kirvu in vicinitate templi adnotatum: Linden, vide sub K1. — Ik. fq: Malmb.; {ubique fqq, inprimis in pratis apricis siccis cpp: Meinsh. p. 131]. 234 Carum carvi. Sat. dispersa: Malmgr.; (p —st fq) et st cp — cp, enum.: Hiiyr. Bjérneb.; fq, saepe cp aut cpp: Hjelt. — Ta. fp: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; fq, saepe st cp — cp: Borg Tiet.; st fq —p: Wainio Tav. or. — Sa. fq [in tota Sa- vonia]: E. Nyl. & A. Chyd.; Valkiala fq: Hult Foért.; Villman- strand Parkkarila et ad praedium sacerdotis st fq: Seel. ann.; (r) insula Salonsaari, sacerdot. Ruokolaks: Hult. — K1. (fqq): F]. Kar.; r? tantum in Hiitola Vavoja adnotatum: Lindén; {Parik- kala] (r) Honkakylé: Hann.; Valamo: Sel. ann.; Palkjarvi et Ruskiala r: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 65; Backm. non comm. — Kol. st fq in viciniis pagorum et viarum: Elfv. O a. dispersa [»spridd>|: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth.; Pihlajavesi fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw. et Mela; lisalmi p: M. & J. Sahlb. — Kb. Tohmajarvi Everila ex indiciis incolarum: Hjelt; Liperi Simananniemi: Eur. & H.!; p prope domos, ad antiqua domicilia, in marginibus agrorum st pe et saepe non nisi adventicium: Axels. Putk.; st fq —fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq, in Saoneshje fqq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; »(st) fq»: A. L. Backm. Fl. — Ok. st fq — fq: Wainio Kasv.; fq: Must.; (fqq), in partibus maxime orientalibus st fq: Brenn. Obs.; [Kianta] fq et st ep: Kyyhk. — Kp. st fq —fq: Wainio Kasv.; fq, quamvis non in omnibus pagis observatum: Bergr. Ant. Ob. |Uleaborg| (»r»): Jul. p. 277; (fqq), in partibus maxime septentrionalibus st fq: Brenn. Obs., quem 1. inspicias; (st fq) et cp in Uleaborg: Zidb.; {Uleaborg| (fqq): Leiv.; st fq ad oram et in valle amnis Simo, sed in partibus territorii interioribus incultis {[»obebyggd»| deest: Keckm.; Kemi (fqq): Rantaniem1; st fq: [O. R. Fries p. 159 et] Hjelt & H. — Kuus. (r): Brenn. & Nyb.; (st fq —fq): Wainio Kasv.; Ahola et Hirvasvaara in collibus herbidis [»iingsbackar»|: A. L. Backm. comm. — Kk. in par. Oulanka et Kiestinki non visum: Wainio Kasv., vide sub Kp.; (fq): Bergr. Ant. [ad Kp. partem maximam spectat| ; »ad pagos Maris albi, supra Kouta vero nunquam mihi occurrit»: Fellm. Ind.; N. I. Fellm. non ipse vidit, cfr l. c. p. XXV et XXXVIII et Herb. Mus. Fenn. Il p. 137; Maaselké |»Maselga» Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 235 in hac provincia?, vide infra], a Keret {ad Archangelsk|: Beket. p. 566. Lapp. fenn. p, in vicinitate pag. Kittila! r: Hjelt & H.; r in cultis pagi Sattanen: Blom Bidr.; |r Kengis (Brundin), Pajala: Birg. p. 98;] per partem totam silvaticam Lapp. meri- dionalium fq et Tornensis parcius: Wahlenb. p. 73; p: Fellm. Lapp.; Kemijirvi ad praedium sacerdotis (N. Fellman): Moberg Klim. p. 54; [Kemijirvi] ad Pietila: Fellm. Anteckn. I p. 273, vide infra; Kemijirvi ad Suorsa et fq ad Vuostimovaara, So- dankylii ad Kairala, Hietasuvanto, Aska, fq ad pag. Sodankyla, ad Sattanen fq et sat abundanter {cfr Blom], ad Petkula pe, ad Lokka et Mutenia: Wainio Not., cfr 1. c. p. 30, Hult Lappm. et 1. c. p. 39 et 93; Muonio: Malmberg in dupl.!; Muonio (68°) in prato ad Ylikylé: Montell!; Muonioniska Kutuniva ad Jiatis- jarvi: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Kuolajarvi [>Salla»| in margine agri ad Yli-Peteri: Borg & Rantaniemi!; Paats- joki Salmijirvi in graminoso: Granit & Poppius!, cfr Medd. XXIV p. 46, num adventicium, vide infra; »secundum dicta, pro quorum fide non spondere audeo, occurrit ... ad insulam Kjelméen Varangriae australis, verisimiliter, si res vera est, his locis, ut multis aliis, primitus ab homine consulto dispersum ut herba aromatica aestimata»: Norm. Ind. p. 19, cfr Norm. ann. p. 28; Kjelmeso {Kjelmo apud Norm.| sinus Jarfjorden (Schiibeler) fq et verisimiliter spont.: Blytt p. 869, vide infra ; Varangria australis Kirkenés 1899: Fontell!, vide infra. — [L. ent. reg. subalp. et silv. r: Lest.; non, quantum scimus, ad partem fennicam spectat, vide etiam infra.) Lt. vide infra. Kk. Ehuru ett Maselga finnes pA grinsen emellan Lim. och Lt., antager jag dock, att Beketoffs uppg., om den o6fverhufvudtaget ar riktig, icke hanfér sig till detta stalle, utan till naégon ort i Kk. — Lk. Ogras vid Korvanen: Hult Lappm. I afseende 4 forekomsten 4 {Kemijarvi) Pie- tila nimnes, att dar forekommer vildt vaxande kummin, hvaraf skérdas till och med till afsalu: Fellm. Anteckn. I p. 273. Hult framhaller, att artens nordgrans ligger vid Mutenia {68° 2]: Hult Lappm. p. 38. (Detta under forutsittning, att arten i Li. och Lapp. ross. anses tillfallig. Nam- nas kan i sammanhang harmed, att densamma i Norge saésom fullt vild- vaxande uppgifves forekomma Anda till 70° 26’—27’: Norm. Fl. Overs. p. 236 Carum carvi. 310, dir f. 6. narmare redogéres for dess férekomstsatt och fortplantning i dessa trakter). — Li. Inari (C. Berghall): Moberg Klim p. 53, 54 och 55, mojligen har arten har varit odlad; uppg. ar eljest mindre sannolik, dA arten ej upptages af Kihlm. Ant. Anmiirkningsvardt ar i hyarje han- delse, att aifven frémognad upptages. — Angaende forekomsten i nordli- gaste delen af Norge naémnes: (Planta) »adventicia fortuito allata v. saepius consulto in pratis seminata, pluribi, etiam Varjangria] merid., sed mox evanescens, quantum a me observata»: Norm. ann. p. 28. Senare skrifves : »Nordvaranger distr. ... Nyborgs omegn, sandsynligvis tilfeeldig (Th Fries). Sydvaranger distr. Kjelmoen i 60-arene tilfolge handelsmand Jordan's opgave, men hvor jeg ikke noterede den under et meget fivgtigt ophold der i 1873. Jarfjorden overst i Karpedalen ved veggen af en gamme i 1877, et par eksemplarer, utvivlsomt tilfeeldige og opvoksede af fro fra syden, som deres hgie vekst viste. Elvenes pa hjemmejorden i 1864, hvor den nogle dr tidligere var udsdet af eieren M. Klerk, og hvor den opgaves endnu at holde til i 1881»: Norm. El. Spec. p. 511. Med stéd af dessa uppgifter och Lindéns fran Lapp. ross. misstanker jag, att arten afven vid Salmijirvi och Kirkenaés varit mer eller mindre tillfallig. — (L. ent. Arten uppriknas bland dem, som ej iakttagits omkring Kaaresu anto : L. L. Lest. p. 292.) — Lapp. ross. Angdende férekomsten vid Nuotjavr nimnes: >r taml. rikl. vid Nybygget (ursprungligen odlad). Enligt hérsa- gen finnes den afven vid en lappboningsplats vid Nuotjavr»: Lindén Ant. Carum carvi odlas sikert i mycket ringa utstrackning i vart land. Oberaiknadt de uppg. i detta afseende, hvilka framga af det ofvanstaen de (se under Lk., Li. och Lapp. ross.), har jag endast antecknat, att arten odlas i Lk. Kittila: Silén Bl. p. 86. — Daremot ar exporten af vildt vixande kummin betydlig. Ar 1905 uppgick den till 164,800 kg, ar 1906 till 89,900 kg, ar 1907 till 146,400 kg: Statistisk Arsbok for Finland 1909, Helsingfors 1909, p. 157. Tidigare har exporten vissa ar varit innu stérre; si uppgafs den 4r 1899 till 366,552 kg: Stat. arsbok 1902 p. 73 och i Elfv. Kult. p. 204 uppgifves, att ar hafva funnits, da utférseln 6fverstigit 400,000 kg. (1 uppgifterna i Stat. arsbok inga hari afven 6friga kryddor ;, sividt jag kainner, hafva dessa dock en mycket ringa betydelse, se harom de statistiska uppg. om handel och sj6fart). Petroselinum sativum Hoffm. In toto fere territorio saepissime, quamvis minore copia, colitur, In parte maxime australt raro (vel rarissime) subsponte inveniri indicatur. »Colitur caeterum ubique in hortis (P. hortense Hoffm.) ete., unde etiam .. . subsponte occurrit»: Nym. Consp. p. 309. — N y 1. Helsingfors afstjalpningsplats vid tullen vid vagen till Munksnas 1887: G. J. Oster- man!, jfr Mela Kasy. V, dar arten upptages saisom tillfilligtvis forvildad bade i Ab. och Nyl. ete. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 237 Angaende odlingen far jag frimst hianvisa till Elfy. Ant. p. 96, Hair ma endast tillaggas, att arten upptages redan af Till.; odlad i stérsta delen af Finland och sédra Lappland: Fries. — {Ob. Uleaborg} >roten tal sti ute 6fver vintrarna>: Jul. p. 21 under namn af Apiwm petroselinum [L.] Bade i Haaparanta och Pajala [pa svenskt omrade} har arten odlats med godt resultat: Birg. p. 59. — Li. Toivoniemi pa kalljord med stor framgang: Nordling p. 307, jfr 1. c. p. 315, Elfv. Ant. p. 23 etc. — Uppgifter angaiende odlingen har jag f. 6. antecknat, utom i floror etc., aifven Rein p. 83, Ign. Geogr. p. 349 (dir det uppgifves, att den kan odlas anda upp till Utsjoki), Elfv. Kult. p. 205, Medd. XXV p. 12, A. L. Backm. F] p. 26, Turistforeningens Arsbok 1902 p. 80 och F. Triadg. 1909 p. 127 (Ob. Ylitornio], Fellm. Anteckn. III p. 646 (Lk. Kemijarvi], Lest. p. 9, jfr Clarke p. 466. Denna férteckning torde dock knappast vara fullstandig. Afven f, crispa (Mill.) DC. odlas jamte hufvudarten: Brenn. Flor. och Mela Kasy. V. Apium graveolens L. Raro in hortis colitur. Angaende odlingen far jag i hufvudsak hanvisa till Elfv. Ant. p. 96. (Dar framhalles bl. a., att arten uppgifves fran Inari; nagon annan uppg. darifran ar mig icke bekant.) F6élj. uppg. ma tillaggas: (Kp. Solovetsk: Rosberg i Geogr. F. T. 1899 p. 43). — [Ob. Uleaborg] »Silleri wil intet fort»: Jul. p. 21. — Odlas 4 Jolma i Ylitornio [»Ofvertornea»] nara Aava- saksa: Turistfér. Arsb,. 1902 p. 80 och F. Tridg. 1909 p. 126. — Fran svenska sidan naimnes: Haaparanta osikert resultat: Birg. p. 59. I Ale. III namnes: >odl. i Sydl{igaste delen af Finland]»; sa obetydlig odlingen 4n dr, kan denna inskrinkning i afseende 4 dess férekomst ej anses be- fogad, sasom delvis afven framgar af det ofvanstaende. — Tilliggas bor, att om artens allmaénna utbredning némnes: »Eur. plur. ... exc. Scand. plur.»: Nym. Consp. p. 309; »Fenn. deest>: Nym. Suppl. p. 146. Oberiknadt de i det foéregdende anférda uppg., liksom uppg. i flo- rorna, har jag endast antecknat f6lj. dylika: Elfv. Kult. p. 115, Liro Ured. p. 308 (Helsingfors) och Medd. XXV p. 12. Heloseiadium nodiflorum (L.) Koch. In saburra rarissime occurrit. Ab. [Vid Abo slott!] observerad i 8 exemplar, samtliga vaxande tillsammans pa ett fuktigt stille, ganska langt aflagset fran den egentliga barlastplatsen . . . exemplaren voro férsedda med utvecklade frukter jamte blommor: Sel. Fréy., jfr (Prot. 7, II, 1885) Medd. XIII p. 208, floror ete. 238 Bupleurum protractum. Bupleurum protractum Link et Hoffmansegg. Semel adventicium est visum. Oa. Alavus (Sapsalampi)] odlad dng, tillfallig, tagen af fru Eriksson !, inlamnad genom lektor Lindén: Medd. XXVII p. 91, jfr Mela Kasv. V och Ale. IV. Conium maculatum L. In Fennia australi raro invenitur; ad septentrionem versus usque ad 63°, in saburra etiam ultra lectum est; in Fennia orientali viv obvium. Till.; Kalm; in ruderatis et agrorum marginibus minus fq: Prytz; in hortis, ruderatis et agris fertissimis |nonne ferti- lissimis] Fenniae meridionalis, Bjérneborg: Wirz. pl. off., cfr Fries; Eur. omn. exc. ... Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 315; adest in Fenn. mer. et parcius med.: Nym. Suppl. p. 148, vide etiam DC. Prodr. IV p. 242 et Led. II p. 359—360. Al. |Finstr6m| Godby: Bergstr. p. 131!; Geta in pago ad templum, Hoéckbéle et Ostergeta: Hult ann.; r Geta Bolstaholm in horto: Arrh. & K. et Arrh. Fl. — Ab. Abo: I. Ringbom!, efr Zett. & Br.; Abo Kakola: Hollm.; Nadendal: K. F. Tigerstedt! ; Merimasku (Karsten): Lindr. Umb. p. 89 et Liro Ured. p. 307; Piikkis et Nagu: Leche p. 26; Uskela: Nikl.!; Bromarf Kans- jarvi: Sand.; r Maila in Isosaari 1859: Sel.; in eodem loco vidit Ohrnb.; Vihti (!) cp ad Olkkala: W. Nyl. p. 204; Vihti (p): Printz; [Vihti} st r Oravala, Niuhala, Suksela, Olkkala, praedium Vanjiérvi, Irjala: Flinck; Vihti in area praedii sacer- dotis, Niuhala, Myyri: Wecks. muist.; Vihti {in parte austr.- occidentali] (st fq) in locis cultis, prope praedia etc.: V. E. Broth.; Mynamaki r in horto aeditumi prope templum, iam 40 annis antea in eodem horto vidit pater: Caj. Kasvist. — Nyl. r Karis Rejbéle: His.!; Kyrkslatt ad praedium sacerdotis: Rosb. Kyrksl. p. 109; Nurmijairvi N&ais, Helsingfors in coemeterio, Sibbo Loéparé: Sel. ann.; Stenr. non comm.; r in coemeterio Helsinge: W. Nyl.; Helsingfors 'T616: Wainio herb.; Helsingfors Skatudden et aliis locis in cultis: Hjelt; Helsingfors p in rude- ratis: Hayr.; Helsingfors Gumtakt: Hult coll.; in agris ad opp. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 239 Borga (!), et intra id, Perno Harkapaa, sacell. Liljendal! ad de- versorium Siiftriisk: Seel. O. Nyl., vide etiam infra; prope Borgo- am oppidum in cumulo stercoroso: W. Wahlbeck!; Lovisa: C. J. Arrh.; Hogland Suurkylaé in agro solano consito (Sievers) : Brenn. Till. p. 38; [Hogland| Suurkyl& in areis st cp: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. r Viborg: FI. Kar.!, cfr Malmb.; par. Viborg Kinderi: alumn. Berg in dupl.!; haud infrequens in opp. Viborg: Zill.! — Ik. Uusikirkko Sykialé Mustamaki: O. A. Gréndahl!; ad oppidum Kikisalmi 1881: Sel. ann.!; ibidem 1904: Silén Blomb. II p. 45; {in tota Ingria p: Meinsh. p. 130}. Sat. Bjérneborg (Simming!): Malmgr., cfr Hayr. Bjorneb.; Euraaminne Vakkarii: Kl. Wahlman!; r Karkku in coemeterio|], Jarventaka Alanen! 1875—1896, sed hoe loco nunc exstinctum, Tammerfors ad amnis deiectum: Hjelt. — Ta. Saaksmaki r ad praed. sacerd.: Tikk., spec. leg. Cannelin!, cfr Liro Ured. p. 307; Saiksmiiki Ridvala: Kihlm. herb., cfr Rosb. Utk. p. 220; Palkine Laitikkala in lapidoso agri (Zidbick): Leop.; Kalvola (Tikkanen): Hult herb.; [Tavastehus] (p): Asp. & Th. — Sa. Nyslott Tallisaari pauca spec.: Buddén, vide etiam infra. Oa. Gamla Vasa in ruinis 1880: Hedv. & Hj. Hjelt!, cfr Malmer, qui tantum ex Oa. enumerat, vide autem infra. — Sb. r: Mela; Kuopio: C. E. Roos!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 137. — Kb. Liperi r ad viam publicam in Alasotkuma: Eur. & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137. Nyl. >Ehuru icke forut observerad férekom den i ymnighet li Borg&] sommaren 1857 och blef troligen inférd fran Ryssland (med hvete ?)» : Sel. O. Nyl. — Sat. Kyré: Asp; uppg. ar sannolik, men behéfver dock bekriftas. — Sa. I H. M. F. finnes ett exempl. af O. Carlenius, som troligen hiarstammar fran Nyslott, hvilken ort afven anfores af Ale. Ul; jfr Desideratkat. p. 17. — K1. Arten uppraknas harifran i Herb. Mus. Fenn. Il p. 69, jfr bl. a. Mela Kasv. och Mela Kasy. V; numera erinrar jag mig icke specialuppgiften, hvarfére mdjligheten af ett misstag icke ar utesluten. — Oa. I afseende 4 férekomsten i Gamla Wasa ma nimnas f6lj.: Laurén anfér arten (enligt iakttagelser 1882, 1884, 1888 0. 1891) sasom allman i groparna: Medd. XXII p. 43 och har insamlat den 1883! Annu 11, IX, 1893 antecknade jag den sisom ymnig dirstades, men under de senare fren har den forsvunnit; sa sag jag den icke 1904, och 11, IX, 1907 sékte jag sirskildt efter densamma, men kunde ej finna nagot enda exemplar. 240 Conium maculatum. Den anféres ej heller bland de vildt vixande arterna i Laur. Vaxtf. Gamla Wasa anf6res sdsom grainspunkt i Herb. Mus. Fenn. II p. 137, men med st6d af ofvanstaende betraktar jag den numera sasom endast tillfallig darstiides. Sa betraktas den féfven Alec. iI. Uppgifter fran némnda fynd- ort ing& afven Lindr. Umb. p. 89, Lindr. Lisat. p. 10 och Liro Ured. p. 307. — Wasa angkvarn: Ale. IJI1; numera férsvunnen: Hjelt. — Om. Brahestad Lundbergs angkvarn: Blom!; tydl. tillfallig. Hellstr. p. 135 upp- riknar arten bland dem, som ej ga till Gamla Karleby. — Ok, [Kianta] »tavattu yksi kappale Lassilan heindpellossa»: Kyyhk.!; arten bor tydligen betraktas sasom tillfallig diarstides. — Ob. »Sedd i Apotheks Tragarden [i Ulea&borg] for nagra Ar sedan, hvarest Orten nu 4rligen sar sig sjelf>: Jul. p. 20; Uleaborg Toppila sund 1869: Brenner!; tydligen pa barlast; Uleaborg Toppila i sept. 1887, nagorl. talrik (omkr. 12 ex.): Zidb., jfr Brenn. Obs.; se afven L. Y. 1907 p. 236. — Kk. Keret vid Hvita hafvets strand: F. Nyl. Utdr. p. 153; uppg. behéfver bekriftas. Coriandrum sativum L. Raro colitur, nisi rarissime non disseminatur. Ab. Nystad 1863: Kl. Wahlman! — Ny]. Helsingfors Ulrikasborgs- bergen 1879: Unonius!, jfr Brenn. For. p. 132; Helsingfors i tradgarden vid »villa Arkadia», Fjalldal bland Lamium purpureum tillfallig 1895: Seel. herb.; Sibbo »in vico Paipis ad praedium Kesis in horto, una cum Anetho graveolente crescens (quasi spontaneum)»: W. Wahlbeck! — Oa. Wasa unicum spec. adventicium 1889: Hjelt. — Ob. Uleaborg pa afstjalpnings- plats 3 a 4 exemplar 1887: Zidb., som dessutom omniaimner exemplar tagna pa ruderatplats, jfr afven Brenn. Obs. — Arten omniémnes f. 6. i floror ete. I afseende a den atminstone numera mycket obetydliga odlingen har jag endast antecknat f6lj.: Arten upptages redan af Till, »Gar till och med anda upp till polcirkeln»: Elfv. Kult. p. 204. — Ob. [Uleaborg] gat mogna frén 1789: Jul. p. 20. Se f. 6. floror etc. afvensom angaende artens allmainna utbredning t. ex. Nym. Consp. p. 316 och Nym. Suppl. p 148. Eryngium maritimum L. Per errorem apud nos indicatum est. Ab. »Ad diversorium Sands in par. Tenala»: A. Nyl., som siager sig vil ej sjalf hafva sett vixten, men hért den beskrifvas af invanarena. Pa denna uppg. st6dja sig bl. a.: sédra Finl.: Fries och Finl. mer.: Nym. Syll. p. 163. Afven upptages arten i férsta uppl. af Byteskat. W. Nyl. Distr. siger om uppg.: »erronee, nam in loco indicato non aderit, ut com- municavit D. Hisinger», hvarfére arten bér utga ur finska floran. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 241 Af detta slikte odlas hos oss, om ock, savidt jag vet, ganska sillsynt, H. amethystinum L., se Ale. II], dar den uppgifves fran sydliga delen af landet. E. planum 1. upptages sasom forekommande pa barlast i Ab. Abo hamn: Tallgr. p. 77. Astrantia maior L. In hortis colitur, rarissime etiam disseminart indicatur. Odl, i tridg. som prydnadsvaxt. Sydl{iga delen|: Alc. III, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasy. V, dir arten afven omniamnes sasom tillfalligtvis férvildad fran Ny1l.; uppg. afser exemplar fran Kyrkslatt Koskis: Brenner! — Se dfven ofvan p. 195. Ang&ende artens allmainna utbredning se t. ex. Nym. Consp. p. 318 och Nym. Suppl. p. 149. Sanicula europaea L. In Alandia passim vel satis raro invenitur. In actis Alandiae p: Prytz, cfr Wirz. pl. off.; Fenn. mer. oce.: Fries nomine S. vulgaris L., cfr Trautv. Incr. p. 319; Hure-omn. €xe. *.°.” ** Fenn: “Nym* ‘Consp- ‘p.318; adest im Aland. (Fenn. mer.-occ.): Nym. Suppl. p. 149, vide etiam (DC. IV p. 84 et) Led. Il p. 235. — Al. (»r»): Bergstr.; [FOgl6) Grip6 (!), Id6 ete.: Bergstr. p. 4; Jomala—Hammarland: Tengstr.! ; Geta Pansarniis: O. Hoffstr6m & P. F. Molander!; Lemland Karmaniset: Leopold in dupl.!; Finstrom Bergé »Mellangards verkholmen» st cp: Erics.!; Jomala Lofdal: Sel. ann.; ad oppi- dum Mariehamn in nemore st cp: Sel. herb.; Finstr6m Emnis, Grisholm: E. Erics.; Geta complur. loc. Bolstaholm, Hagé, Dano, Groéndal et Graggnis: Hult ann., cfr Popp. p. 32; Foglo: W. Juslin in Hult herb.; Hammarland Appelé, Geta Dané, prope Finn6 Langviken: Ch. E. Boldt; Jomala Ramsholm!, Hammar- land Skarpnaté, Lemland Lembéte, Finstrém Grelsby!, Fogl6 prope Degerby: Arrh. & K.; Vard6 Listerbyholmen! in taeniis ubique locis idoneis: Laur. Foért., spec. etiam e Lemland Nato!; (Sund| nonnulla spec. in pineto prope praedium sacerdotis: Prim. p. 68; Sund (!) Kastelholm, Geta LOké: Bergr. comm.; Sund Hégbolstad et Féglé Grip6 cp in coryleto!: Gadol.; Féglé Naf- Typis. impr. **|,, 1910. 16 242 Sanicula europaea. versholm: H. Federley!; r Kumlinge in parte austro-orientali insulae Kumlinge! complur. locis cp: Bergr. et Bergroth in Medd. XX p. 37, cfr l. c. p. 43 et 45. Al, Angaende artens forekomst harstades nimnes: Mycket spridd, delvis ymnig, sarskildt i hassellundar: Arrh. — Ab. Pojo fq: A. Nyl., jfr Rupr. Diatr. p. 24; uppg. ar sakerligen alldeles oriktig. Af familjen Araliaceae odlas hos oss allmant Hedera helix L., [ehuru) mest som krukvaxt: Ale. III p. 210, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasy. V; Selan betviflar, att den numera odlas sa mycket som férut och att den ear till pa kalljord; 4tminstone minnes han ej, att han skulle sett den pa kalljord: Sel. ann. — Angaende artens allmanna utbredning naémnes: »Eur. omn. exc. Scand. bor. Fenn. . . .»: Nym. Consp. p. 319. Cornaceae. Cornus sanguinea L. In magna parte Fenniae colitur et in Alandia efferata invenirt indicatur. Al, »Planterad och férvildad vid Jomala prastgard»: Bergstr. p. 131!, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I]. — Sat. Tyrvéa: Warel. p. 18. Savidt jag kanner, forekommer arten i dessa trakter endast odlad men ej ens forvildad. Sdsom framgar af det ofvanstaende, upptogs C. sanguinea bland de vilda arterna i Herb. Mus. Fenn. {ed. I], men uppraknas i Herb. Mus. Fenn. II p. IX not bland tillfalliga eller férvildade arter, som uteslutits. I aldre floror t. ex. Mela Kasv. I och II, Brenn. Flor. etc. anféres den aifven sadsom vildt vaxande. I Mela Kasv. V uppgifves: »Vilj. ja mets. Al.» — Emellertid bér framhallas, att nagon uppgift om artens fortfa- rande férekomst som férvildad vid Jomala prastgard mig veterligen icke foreligger. I afseende 4 artens allminna utbredning naimnes: »EKur. omn. exc. Seand. bor., Fenn. . . .»: Nym. Consp. p. 319. Angdende odlingen far jag i hufvudsak endast hanvisa till Elfy. Ant. p. 98, jfr floror etc. afvensom A. L. Backm, FI. p. 25. I Wasa har afven jag sett densamma, och Schiib. p. 288 upptager: »bis Wasa». Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 243 [Cornus sibirica Lodd. Prope fines orientales sponte occurrit, ceterum in tota fere Fennia colitur. Kpor. in nemore ad ripam fluminis Koscha haud procul a pago Sidorofskaja: Cajander! in Medd. XXVII p. 8, cfr 1. ¢. p. 49, 134, Medd. XXVI p. 180, [Diar. 13, V, 1900], Caj. Wester. p. 13-14, Lindb. Pfl. p. 13 nomine C. tatarica Mill. ete. Det bor framballas, att alla fyndorter for C. sebirica sasom_ vildt vixande ligga utom omradet, sasom det begransats i Herb. Mus. Fenn. II etc. Oster om floden Onega forekommer arten st fq—p: Cajander i Medd. XXVI p. 180. En fullstandig redogérelse fér de narmast Fin- land belagna fyndorterna lamnas i Caj. Westgr. p. 13—14, till hvilken uppsats jag far hanvisa. Exemplaret i H. M. F. ar insamladt ar 1899 af Lindroth och Ca- jander! I H. M. F. finnes afven ett exemplar, antriaffadt af desamma i Ross. bor. »in nemore ripae fluminis Onega prope pag. Kirilova> ! Arten upptages icke i Nym. Consp.; i Nym. Suppl. p. 150 omnim- nes den fran »Ross. or. (etiam arct.)», — I Mela Kasv. V kallas den- samma C, tatarica Mill. v. sibirica (Lodd). Vidkommande odlingen far jag framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 98, dar C. sibirica betecknas sasom »den hirdigaste arten», jfr Ale. III och Mela Kasy. V. F. 6. har jag endast antecknat uppg. fran N yl. Helsingfors Botaniska tridgarden: Kihlm. Beob. p. 40 och Ob. (Uleaborg} »viljeltyna puutarhoissa ja puistikoissa>: Leiv. Putk., jfr Leiv. Arten uppriknas bland dem, som kunna med siakerhet odlas Anda till Ob. Tornea: Puut. 1900 p. 34.) Cornus alba Wang. In maxima parte Fenniae colitur. Arten odlas mangenstides i olika delar af landet, ehuru icke i stérre utstrickning, se framfér allt Elfy. Ant. p. 98 och jfr floror etc., delvis un- der namnet C. stolonifera Mich. — Afven jag har antecknat C. alba fran O a. Wasa. Den uppriknas jimte féregaende bland arter, som kunna med siikerhet odlas anda till Torneaé: Puut. 1900 p. 34. Vidare omnimnes den fran Kb. Joensuu och Nurmes 1900 4fvensom Ob. Uleaborg: Sel. ann. Fran Uleaborg anfores arten dfyen af Leiv. Putk. Utom de nyss anférda C. sanguinea, C. sibirica och C. alba odlas, ehuru mera sdllan, ifven andra arter af detta slikte Sa t. ex. omnaémnes i Mela Kasy. V C. mas L. sAsom odlad. Emellertid nimnes: C. mas 244 Cornus mas. maste odlas ytterst saillan; jag har ej sett den odlad hos oss: Sel. ann. Ej heller Lindberg har sett den odlad: Lindb. comm. — Det torde ej vara skal, att har inga nairmare pa fragan om den eller de 6friga arterna. Cornus sueciea L. In Lapponia frequentissime saepeque copiose—copiosis- sime provenit et quamvis minore frequentia usque in regio- nem alpinam penetrat; in Fennia septentrionali item fre- quenter copioseque invenitur, sed infra 63’ 30’ aut 64° in parte interiore subito rarescit et nist in plagis valde silve- stribus viv occurrit; ad oram maritimam passim (— satis frequenter), sed saepe copiose est obvia. In Ostrobottnia & Finlandia vulgaris est: Fl. Lapp. N:o 65 p. 37; Kalm; locis umbrosis in Finl. bor. vulgatissime, in aus- traliore rarius: Prytz cont.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Seand.: Nym. Consp. p. 320; Fenn.: Nym. Suppl. p. 150, vide etiam DC. Prodr. IV p. 274, Led. II p. 377 et Borg Beitr. p. 99, 133 et 143. Al. in Alandia continenti et in taeniis australibus |» Av, Bn, Csv>| p: Bergstr., (cfr 1. ¢. p. 7); Kokar: Bergstr: p, 45550 [Ecker6] Signilsskaér, [KOkar| Id6, |Jomala| Langnéskar: Bergstr. Beskr., spec. e Jomala!; Fégl6 Klafskar ep: Sievers; »pa klip- piga holmar i norra delen, dar den forekommer ganska allmant> : Erics.!; Jomala Hammarudda, Sund Gesterby Kiinnan |»Tjenan>]: E. Erics.; Hammarland Rénnskaér ad promuntorium septentrio- nale ins. Finbo (Bergroth), in scopulo ad occidentem versus a Trollklobben, pharus Salskaér: Ch. E. Boldt; Kumlinge Birdé, »Seglingeklobben» in Delet, Sottunga Masshaga: Laur. Fort. ; Geta Grodndal et aliis locis in parte septentrionali: Hult ann. et herb.; st r Sund Gesterby Kannan: Arrh. & K.; Ecker6é Skepps- vik: Lindberg!; Féglé Judd6, Sottunga Kyrklandet p, Kokar Id6, Helsé, Karlé et Langskar: Arrh., vide etiam infra; (fq) in parte occidentali et media |= A1.|: Bergr., ubi loca natalia enume- rantur. — Ab. r: Zett & Br.; st r? in parte orientali [= Ab.| par. Gustafs Kattkuru et ad Isojarvi, Inid Keist6 ad stagnum Frisko: Bergr.; Abo: Just., efr Moberg Nat. p. 127; Korpo- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 245 strom Hjorté: I. Ringbom!; Korpo Galté cp: Arrh.; Sagu Sando: Elfving!; Kimito Hiitis fq, Nagu: Arrh.; Pojo p: A. Nyl.; Bromarf st fq: Sand.; {KarjaJa| in vicinitate Laajoki r in luco humido ad Suomenpia ad australem partem lacus Koskeljiarvi pe: Caj. Kasvist.; Nystad Enskir: Kl. Wahlman!; Nystad Put- saari: Hollm.; infra Pyhajirvi ad lacum Pyhajarvi: alumn. E. F. N. Candolin!, spec. ded. O. Collin [forsitan indigeat con- firmationis|. — Ny 1. Ekeniis Espskar etc. fq in litoribus: Hiiyr. Ber., cfr Hayrén in Geogr. F. T. 1900 p. 225, spec. ex Hist6! et Tofé!; p ex. gr. ad Fagervik!, in taeniis exterioribus, etc.: His.; Inga Vesterkulla Skiimmé: Brenn. vaxtf. p. 78; p (fq): W. Nyl.; fq ad oram: Sel. O. Nyl.; Hogland locis humidis fq ex. gr. ad »Launakorkia» et »Haukavuori» ut ad oram orien- talem: Schrenk p. 160; Tytirsaari: Brenn., spec. ex Hogland ad occidentem versus a Majakallio!, vide etiam infra. — Ka. p inprimis cp ad Kavalajirvi, Korkeasaari: Blom, spec. e Virolahti Koivuniemi!; (fq) in regione Viburgi: Fl. Kar. p. 188; [Viborg| Kiiskila: J. Krohn in herb. lye. n.; Trangsund: alumn. Berg in dupl.! — Ik. r Kivennapa prope pag. Kuokkala!, Kakki in insula Luuri, Koivisto {»Bjérk6»| Vasikkasaari (E. Nyl. Ber.): Malmb.; Uusikirkko Inonniemi in promuntorio ad mare: O. A. Gréndahl!; {in reg. litorali haud infrequens Rajajoki |»Sestrorezk >| ...: Meinsh. p. 141; ep ad litus Sinus fennici, enum.: Schmalh. p. 68]. Sat. frequentior in maritimis quam in interiore parte: Malmer.; Raumo: [W.| Wallenius!; Ulfsby: Karsten in dupl.!, efr Hiyr. Bjorneb.; nonnullis locis st fq —fq et st cp — epp, ceterum non visa: Hayr. Bjérneb., cfr 1. ce. p. 40, 46 et vide infra; Parkano duobus locis ad meridiem versus a deversorio Kuiva- nen: Hjelt. — Ta. vide infra. — Sa. Kerimiaki Karvila Vaa- rinjarvensuo: A. E. Forsstrém!, spec. ded. Buddén. — K1. Impilaks Syskysalmi (Bergstrém!): Norrl. Symb.; Palkjarvi r Valkiajirvi!, Suistamo saltem prope templum, sed forsitan haud infrequens: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 63. — Kol. nondum visa est. Oa. frequentior in maritimis quam in interiore parte: Malmgr., spec. e Vasa!; fq ad oram, in parte interiore p: Laur. Vaxtf., cfr Kihlm. Beob. p. XXIV; in interiore parte in par. 246 Cornus suecica. Storkyr6 et Ylistaro: Laur.; Jalasjirvi r: Backm. p. 271; Toéysa ad praedium sacerdotis (B. L. Frosterus): Moberg Klim. p. 50. — Tb. Saarijarvi (Furuhjelm): Broth.; Multia (P. H. Lindegren): Moberg Klim. p. 50; Karstula Paéiéjarvi: Gadol.; Viitasaari Lako- maki in silva mixta subhumida: Kihlman! — Sb. in Savonia rr: E. Nyl. Veg. p. 261; r?: Mela, spec. e Tuusniemi!; lisalmi (!) Jyrkka&: Lundstr.! — Kb. Liperi r {sacell. Polvijarvi] Rauan- joki!, Aisusjoki, Sukkulanjoki!: Eur. & H.; Kihtelysvaara, Pielis (E. Winter): Chyd.; [inter Pielinen et Héytiiiinen| st r tribus locis in parte australi pag. Romppala in paludoso prope Palo- suo, prope Matinpuro et infra Korpela, hoe loco st ep: Axels. Putk.; in Repola et parte septentr.-orientali par. Nurmes st fq, ceterum st r, Lieksa inter pagos Pankajirvi et Lieksa et ad Koukonvaara!, in parte austro-occid. par. Nurmes ad Jianne- vaara!: Wainio Kasv. — Kon. r, sub monte Miinanvaara in silvis turfosis, in Reg. occ. ad ripas fl. Suojunjoki atque inter pagos Kaitajarvi — Porajarvi pluribus locis: Norrl. On., spec. adser. Suojarvi! et Kostamus!; Loimala! fq: Hjelt Ant. p. 65; Suojarvi: A. Genetz in Suomi II, 8 p. 201; [in silvis circa Povjenets: Giinth. p. 40,| vide etiam infra et sub Kton. Om. fq: Hellstr., enn. et Lackstr. [haec omnia ad oram spectant|; [Lappajarvi (!) in interiore parte prov.| p— st fq, ad lacum Lappajarvi fq et plerumque cp [ceterum rj]: A. L. Backm. Fl., cfr 1. c. p. 138 et vide infra. — Ok. fg, interdum epp: Wainio Kasy.; Puolanka fq: Brenn. Reseb. p. 71; fqq, in parte orientali fq et interdum cp: Brenn. Obs.; [Kianta] (st fq) et ep: Kyyhk. — Kp. fqq: Sahlb. Bidr.; fq, interdum cpp: Wainio Kasv.; in taeniis fqq et cp, in reg. litorali ceterum fq, in parte media et circa Kellovaara st fg, ceterum enum. e multis locis, in parte austro-occidentali primum visa ad viam inter Lappo- lampi et Tiiksijarvi, [Solovetsk fqq et cpp]: Bergr. Ant., vide etiam Kudrawtsow p. 235 et Kusn. p. 118. Ob. fqq, enum.: Brenn. Obs., quem |. inspicias; Jul. p. 274 tantum enum.; fqq: Leiv. et Keckm., vide etiam Leiv. Veg. p. 201 et Martik. p. 36; Kemi cp: Linné Iter lapp. p. 175 no- mine Mesomora; Kemi (p): Rantaniemi; fq et saepe ep in Ala- tornio: Hougb. not.; [ad flumina: O. R. Fries p. 155, ex enu- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 247 meratione oblita;] fqq et saepe cp ubique: Hjelt & H. — Kuus. fq, interdum cpp: Wainio Kasv.; fqq: Sahlb. Fort.; fq in parte septentrionali: A. L. Backm. comm. — Kk, fq, interdum epp: Wainio Kasv.; (p—st fq) locis humidis, umbrosis: Bergr. Ant. Lapp. fenn. fqq et saepe cp ubique: Hjelt & H.; in silvis mixtis, abiegnis turfosis marginibusque humidis pratorum (p et st pe): Blom Bidr.; {fq, enum.: Birg. p. 97;| omnium vul- gatissime locis umbrosis per partem silvaticam et alpinam us- que in lateribus inferioribus alpium totius Lapponiae: Wahlenb. p. 50; ubique vulgaris: Fellm. Lapp.; fq—st fq in Kemijarvi, Kuolajiirvi [non Koulajiirvi], Sodankylié, Inari, ad Paatsjoki fq usque ad Kéngis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr Ll. ¢. p. 6 et 30; (st fq) in reg. silv., fq ad ripas fluminum, (st r) in lu- cis reg. subalpinae: Hult Lappm., cfr 1. ¢. p. 39; per reg. sub- silv. et subalpinam fqq et saepe cp, in reg. alpinam iuxta rivulos usque ad terminum salicum st fq evadit, Peldoaivi N 440, SO 448, Ailigas SV 398, [Rastekaisa h 362]: Kihlm. Ant.; [Varangria australis] per regionem subsilvaticam et subalpinam fq—fqq et plerumque cp, ad terminum salicum iuxta rivulos saepe evadit: Arrh. ant.; e permultis locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 540-541, vide etiam Blytt p. 888 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.; fqq in reg. subalp., st fq in reg. alpina infima, ad ripam australem lacuum Johkas- et Skatjajaur specimina macra [»tviniga»|, ulterius non visa: Lin- dén Bidr., vide etiam Hartm. p. 136 ete.| Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind.; in silvaticis locisque um- brosis totius Lapp. fq: N. I. Fellm.; enum.: Beket. p. 568; Lujauri urt cpp: Kihlm. & Palm. p. 8; fqq secundum ripas et in silvas depressas [»laglinda»] reg. silv. et in Lt. et in Lim., sed fq etiam in declivibus montium alpinorum et in vallibus reg. alpinae et visa est usque ad summum fere montem Viert- soivi. Lindén Ant.; Subovi cp: Broth. Wand. p. 13, vide etiam Kihlm. Ber. p. 23 ete. Kihlman framhaller, att arten i Helsingfors-trakten ar en exklusiv kustvaxt: Medd. XVIII p. 264. Detsamma giller, enligt hvad af ofvan- staende framgar, nistan hela sédra Finland. Al. Angdende artens férekomst harstides namnes: Pa klipphol- mar och kobbar langt ute i hafsbandet stundom ymnig: Arrh. — Ab. 248 Cornus suecica, Karislojo (C. G. Grénqvist): Moberg Klim. p. 50; uppg. férefaller osanno- lik. — Detsamma giiller om Ny1. Moérskom kyrkoby? (J. Granholm): 1. ¢. — I Helsingfors-trakten ar arten antecknad bl. a. fran Lappviksudden, éarna Estlotan, Vastertokan cp: Szel. ann. — [Hogland] ang r: Brenn., men a pa vata stallen enl. Brenn. Till. p. 38. — Sat. Tyrvaaé: Warel.; Kyré: Asp. Uppg. behéfva bekriftas; arten ar ej funnen af mig i dessa trakter. Angiende artens férekomst i Bjérneborgs-trakten naémnes: »Endast anteck- nad fran Inderé, Ytteré, Kumnis och Tahkoluoto, men hir st fq—fq och st cp—cpp. Helst p& sandjord p& laglanda, tradbevuxna stillen. Allun- dar, alsnir, lundar med al och asp eller bjérk, kanten af granskogar girna bland bjérnmossa, kanten af skogsiingar. Hvittisbofjard fq. Luvia fq i skirgirden och dessutom st cp vid Pinkkijarvi (E. Hermonen)> : Hayr. Bjorneb. — Ta. [Kalvola] r >»denna art har jag antecknat 4 en frisk faltbacke, belaigen omedelbart vid landsvagen fran Liljevik till Tavastebus och ungefar '/2 km fran férstnamnda stillet»: Knabe Vaxtf.; mahanda bor denna férekomst tydas som tillfallig, enér arten, savidt jag kanner, i allmanhet icke férekommer p& dylika stindorter i det inre af landet. — Hauho: Herk. D&A sd manga af Herkepei uppg. visat sig otillf6r- litliga, tarfvar denna bekriftelse. Emellertid anser jag icke omdjligt, att Cornus tidigare forekommit i dessa trakter, ehuru den numera saknas dar. — Loppi: elev Lindberg i herb. lye. n.; afyen denna uppgift bor bekraftas. — Kon. Arten upphor plétsligt, da man p& andra sidan om Finlands natur- historiska grins passerar vattendelaren emellan Hvita hafvet och Onega: Sahlb. Dagb., se aifven lingre fram under Kton, — Om. Angaende fore- komsten i trakten kring Lappajirvi nimnes: »Férekommer fq och vanl. ep sirskildt p& strandvallar vid Lappajarvi sjé; fqq pa holmarna; dessutom i granskog vid gamla strandlinjen vister om Pyhivuori! p& 20—30 meters h6éjd 6fver sjén samt pe pA den gamla strandvallen vid Saiksjarvi nedan- for Tuomala (Vindala), Alajarvi Mankijarvi (Nystrém). Férekommer (enl. Ivar Thomé) afven vid lirujirvi> [i Alajarvi]: A. L. Backm. Fl. under namn af Chamaepericlymenum suecicum (L.) Asch. & Gr. Kton, Antriffades ofta pa bergen i nordvastra delen af Poviannnid kretsen; p& andra stillen sillsynt och forekommer dar endast pa flod- eller sjéstrander, Tschiassalma, Nesterova, Pelkula, Iwanowa-Gora, Babja- Salmu, Marjavaara. Afven funnen i dstra delen af Povjenetska kretsen pai vattendelaren i narheten af Morskaja Maaselka {»Maseljga»| och i trakten af Poyjenets. Pa Siesjarvis [»Sjegoseros»] sédra strand endast pa tvenne stillen: Ispol. p. 61—62 i 6fvers. [En del fyndorter ligga i Kon. ehuru jag anfért uppg. i ett sammanhang}. Giinth, p. 40 se under Kon. (L. ent. En abnorm form beskrifves fran stranden af Muonio alt: Lest. | Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o |. 249 Crassulaceae, Sempervivum soboliferum Sims. In Karelia maxime austro-orientali unico loco a. 1884 ab J. Sahlberg inventum et ab Osw. Kihlman determina- tum est. Ksv. in spatio satis magno |»liangre stracka»| ad ripam orientalem lacus Ladoga prope praediolum Haapanava cire. 50 km [>5 mil»] ad septentrionem versus ab ostio fluminis Svir st cp in arenosis siccis graminosis: Sahlberg! in (Diar. 4, X, 1884) Medd. XIII p. 194, cfr Medd. XIII p. 222 omn. nomine S. tectorum L., Herb. Mus. Fenn. II p. XII[, Nym. Suppl. p. 127 nomine S. globiferum L. p. p. et Lindb. Pfl. p. 14. I Reseberittelse 6fver en sommaren 1884... féretagen Lepido- pterologisk exkursionsresa niimner Ebnberg, att Haapanava ligger 7 km [»verst>] norr om Hubaritza [sannolikt Humbaritsa] vid mynningen af en mindre flod. PA métet 5, II, 1887 framhdéll Kihlman, att var art icke ar S. tec- torum L. utan S. soboliferwm Sims. och uppvisade skillnaden emeilan dessa arter, se Medd. XV p. 197. Det bor papekas, att ofvan naémnda fyndort ligger utom flora-om- radet, sAdant detta begrinsas af Cajander och pa nyare kartor; jfr Mela Kasy V, den enda finska floristiska handbok, som upptager arten. Sempervivum tectorum L. Spontaneum inveniri per errorem indicatum est, raro autem vel raris- sime colitur. Upptages pA grund af oriktig bestimning, sésom tillhérande landets flora, se under S. soboliferwm Sims. och jfr Nym. Suppl. p. 126. (I Wied. & W. p. 255 uppgifves arten f6rekomma »in den Nachbarfloren», hvilket saledes ej giller Finland) Fran nyare tid foreligger uppg. Ny 1. Lovisa-trakten Dunkahiall (Iverus!): Selan i Medd. XXIV p. 21. Angaende férekomsten harstades tillagges: »Dunkahiall {har} aldrig varit bebodd ... Sempervivwm [har] medfoljt barlast . . . [flyttad till] Degerbygarden»: Iver. litt. — Odlad i tridgarden pa Lappviksudden vid Helsingfors: Sel. ann. — I Mela Kasy. V namnes: »koristuskasv. vilj.. Angdende artens allmanna utbredning uppgifves: »Eur. omn exc Scand. bor. Fenn. .. . Sed multis locis, praec. ... Scand. non nisi inquilin. est (colitur in tectis)»: Nym. Consp. p. 258. Uppgifter om artens odling i andra lander foreligga f. 6. i sarskilda ar- 250 Sempervivum tectorum. beten, se t. ex. Koch, Synopsis Fl. Germ., p. 288, Garcke, Flora von Deutschland vierz. Ausg., p. 153, Lange J., Oversigt over de... . til Dan- mark indvandrede Planter, p. 273, Klinge p. 513 etc. Fran Finland dro endast nyss anférda uppgifter mig bekanta. Sedum maius hos Till. anses af O, Hjelt Férsék motsvara denna art och har i sa fall sakerligen varit odlad. Rhodiola rosea L. In montibus alpinis Lapponiae Enontekiensis, ut etiam in its, qui ad litora Maris glacialis et albt sunt, plerumque frequenter provenit, ceterum in Lapponia rara est; ad oram Maris albi usque ad 64° 35’ [et nescio an infra] descendit, in occidentali autem Fennia non est obvia. In declivibus alpium lapponicarum p: Prytz; ad ripas fluminum et rivorum Lapponiae ab alpibus usque in Palojoensuu: Wirz. pl. off.; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. ... alp. etc.: Nym. Consp. p. 265; Fenn. bor.-or.: Nym. Suppl. p. 129, vide etiam Led. II p. 179 et Borg Beitr. p. 99, 107, 112, 133 et 145. Kp. Kemi: Fellm. Anteckn. I p. 521, cfr 1. ¢ Ill p..279; haud infrequens in rupibus ad Mare album: Sahlb. Bidr.; Soroka: Sahlb. Dagb.; inter Soroka et flumen Shuja!, (Solovetsk!|: Selin, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; fq in taeniis et in tota regione litorali: Bergr. Ant., cfr Bergroth in Medd. XXIII p. 36 et vide infra, spec. e Russki Gusowoi-ostrow! et Studentski-ostrow! extra Kemi, vide etiam Beket. p. 563. Kk. Sonostrow, in promuntorio inter Kouta et Knjasha: Mela Pl., vide ceterum sub Lapp. ross.; verisimiliter haud infrequens. Lapp. fenn. inter Huukki et Saitakoski: Lindén in Medd. XVIII p. 239, spec. e Kolari Hietanen!; per totum alpium iugum praecipue Norvegiam versus vulgatissime et in alpinis maritimis locisque inferalpinis ubique fg, sed e suecico latere haud extra alpes altiores ... occurrit, nisi ad fluvios disseminata rarius ad Palojoensuu et versus Enontekiaiinen Lapp. Torn.: Wahlenb. p. 275 et 276, cfr 1. c. p. LXI; in Utsjoki (!), Inari et Enonte- kidinen p: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; haud raro ad ripas Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 251 -fluminis Muonio in reg. silv., frequentior autem in reg. subalp. [ad L. ent. spectat|: Norrl. Lappm. p. 258, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 137; Muonio (Norrlin): Wainio herb.; Muonioniska: A. Montin!, cfr Caj. Torn. p. 112; Muonio ad lat. bor. c. 68° in ripa lapidosa catarrhactae prope Ylikyla: Montell!; Pallastunturit aug. 1880 (K. Laurin): Zidb., vide infra; ad ripas fluminis Tana, semper hermaphrodita 3—4 pistillis: S. Castrén in Hush. p. 352; sad catarrhactam Ylikéngiis flum. Tenojoki, quo probabile est, rivum Lavajajoki ex alpe Rastekaisa plantam deducere, et hine infra vulgatius, de cetero autem a nobis non visa est»: Kihlm. Ant.; in litore fluvii et in articulis rupium fq ad Kéngas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 21; (Rastekaisa: Hult alp. Pfl. p. 191;] [Varangria australis] reg. subalp.—alp. (inf.) st fq (—p) in rupibus et ad rivulos: Arrh. ant.; Varangria au- stralis [et borealis] e permultis locis enumeratur: Norm. FI. Sp. p. 462, vide etiam Blytt p. 892 etc. — (L. ent. reg. alp. et subalp. fq, reg. silv. p: Leest.; fq in ripis, in vallibus rivulorum lapidosis etc. reg. subalpinae et alpinae usque ad montes alpinos Halti NV 925 m: Lindén Bidr., vide etiam. Hartm. p. 258, Heintze Viaxtg. p. 60 etc.| Lapp. ross. ad litora maris, in scissuris petrarum locis- que irrigatis et declivibus vulgatissime: Fellm. Ind. p. 314; ad saxa maritima et litora irrigata Maris glacialis et albi orae occidentalis, ad oram vero borealem huius maris sabulosam nec in interioribus peninsulae lapponicae nullibi obvia fuit: N. lL. Fellm.; enum.: Beket. p. 563; Teribjerka cp: Broth. Utdr. p. 130, vide etiam Broth. Wand. p. 10 et 13, Kihlm. Ber. p. 13, Kihlm. Pfl. p. 32 ete. et infra; Petshenga [»Peisen»| secundum totam oram Maris glacialis: E. Nylander & M. Gadd!; etiam multa alia spec. in H. M. F. e Lim., Lp. et Lt. Finl. bor.: Nym. Syll. p. 261; uppg. grundar sig pé missuppfattning af Fries’ uppg. och rittas af Nyman sjalf (se ofvan). Att uppg. i Nym. Syll. maste anses vilseledande, féljer bl. a. diiraf, att arten ej iakttogs af mig ens i sydliga delen af Lk., lika litet som den upptages af Hult Lappm., se l. c. p. 150. — Kp. Ang&ende férekomsten i denna trakt namnes: En verklig karaktérsvaxt for Kem’ska skirgarden, dar den forekommer 6fver- allt pa klippiga strinder och 6fver hufvud i bergsspringor, saknas (totalt) pai Solovetsk: Bergroth i Medd, XXIII p. 36. Néamnas bér dock i sam- 252 Rhodiola rosea. manhang harmed, att arten upptages fran Kpor.: Mela Kasy. V. — Lk. (I afseende 4 férekomsten pa svenska sidan uvum Muonio 4lf némnes:r... Muonio alf ned till norr om Granvik (pa ung. 67° 41’ n. br., 184 m. 6. b.). Pa finska sidan af Muonio 4lf sigs vaixten betydligt sydligare: Birg. p. 102. Vid Muonio pa svenska sidan a stenig strand nedanfér Kurki fors och 3 km [»verst>] ofvan Songamuotka (= 8 km ofvan Katkesu’anto) 1886 (K. Laurin): Zidb, Se afven Samzelius p. 183-184; de af honom anférda fyndorterna aro dock beligna langre vasterut fran Finlands gréins.] — Pa Pallastunturit fir arten sannolikt ganska sillsynt; jag s6kte den férgifves dirstides, men har dock ej nagot skal att betvifla K. Laurins uppgift. — Lim. Anmirkningsvardt dr, att Lindén ej iakttog Rhodiola pa fjallen kring Nuotjavr: Lindén Ant. I Mela Pl., dar arten f. 6. upptages fran flere fyndorter (afven i Lp.), féreligger ingen uppgift fran Hibina. N. I. Fell- mans uppgift, att arten saknas i det inre af Lapp. ross., maste salunda afven fOr narvarande anses riktig. Sedum telephium L. In parte australi plerumque satis frequenter—frequenter provenit; ad oram occidentalem passim usque ad 64° occur- rit et paullo etiam longius ad septentrionem versus progre- ditur; in interiore parte supra 61° plurimis rarescit plagis et supra 62° 40’ vir visum est. Till.; Till. Icon. 100 ex O. Hjelt Nat.; Kalm; in montibus ealvis fq: Prytz; in ruderatis lapidosis et rupibus per provincias australes et medias usque ad Narpes: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn.: Fries; in rupestribus Fenniae austr. maritimae a Viborg {»Wiburg»| usque ad archip. Aboénsem (vulgatissime): Fl. Ingr. p. 404 nomine « petraeum; Seand. exc. Norv. bor., Lapp.: Nym. Consp. p. 260; Fenn. exe. bor.: Nym. Suppl. p. 127, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 402 et Led. II p. 180—181. Al. (p): Bergstr.; complur. loc.: Bergstr. Beskr.; (fqq): Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand.; p: Renv.; fq: A.-Nyl., Sel., Printz et Flinck; [Vihti in parte austro-occidentali] (fqq): V. E. Broth., cfr V. E. B. p. 204; [Pyhajarvi et Pusula| (fqq): Wecks.; st fq, enum., st ep in ru- pibus: Caj. Kasvist. — Nyl. par. Ekenas fq: Hayr.; fq: His.; p, in rupibus et campis hic illic st ep: Stenr.; fq: W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; ([Hogland] p: Brenn. — Ka. Lavansaari: E. Ny- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 253 lander!, cfr Brenn.; Haapasaari fq: Seelan in Medd. XXV p. 80; p: Blom et Lindén. — Ik. (st fq): Malmb., spec. e Sakkola!; Rautu pag. Kiarsiila in colle sicco arenoso: Lindberg!; Kakisalmi Kalliosaari: Silén Blomb. p. 125; {in Isthmo {»Nordgebiet»] rarius et non visa nisi in plagis arenosis: Meinsh. p. 116). Sat. p: Malmer.; Euraaminne: KI]. Wahlman!; Huittinen: Car. p. 24 et Lydén; p—st fq (et st pe) in fissuris rupium, Hvittisbofjird in rupibus, Luvia in insulis (E. Hermonen): Hayr. Bjoérneb., vide etiam Silén Blomb. p. 125; in interiore parte rr et mihi non obvium nisi ad Tyrvaai! Vehmais: Hjelt; Birkkala: Carlss.; Kyré Kyréskoski: Sola Flor. p. 88. — Ta. Kangasala: Ilm.; [Kalvola] in locis montanis haud infrequens: Knabe Vaxtt. ; Hauho: Herk.; st fq in rupibus: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] (fq): Bonsd.; Kuhmoinen: L. Y. 1909 p. 147; in parte austro-occidentali par. Luhanka st fq, ceterum ad Pohjola!, Vuarunvuori, Rappukallio, Haukkavuori et Vallyvuori, omnia in Korpilahti: Wainio Tav. or. [ad Tb. p. p. spectat|; Leop., Tikk. et Asp. & Th. non comm. — Sa. haud infrequens usque ad Jorois: E. Ny]. & Chyd., cfr E. Nyl. Veg. p. 260; [Valkiala| st fq: Hult Foért.; Villmanstrand: Simming!; Lappvesi p: Seel. ann.; [Ruokolaks ete.| p: Hult; Kristiina [»Ristiina>]: A. J. Sil- tala in L. Y. 1906 p. 162; Nyslott: Malmberg in kat., Enw. hav. et Buddén. — K1. (st fq) usque ad Ladogam borealem: F]. Kar.; in par. Hiitola non adnotatum: Lindén; {Parikkala| p: Hann.; Valamo: Sel. ann.; Uukuniemi: Nikl.!; st fq tantum in par. Impilaks non autem in Pialkjarvi etc.: Hjelt; (fq) in par. Impilaks et Sortavala: Enw. hav. — Kol. r Vosnessenje in arvo, Mandroga et Porog: Elfv.; in agris vetustis ad Vosnessenje, [Kargopol et] Olonets: Giinth. p. 39 [haec forsitan ad S. fabariam spectant). Oa. (p) usque ad Gamla Karleby: Malmgr., spec. e Qvar- ken!; Kristinestad et »Gamla Vasa»!: Hjelt; p ad oram et in taeniis, in parte interiore in Vora et Lillkyré: Laur. Vaxtt., cfr l. c. p. 13 et Kihlm. Beob. p. 35, vide etiam infra. — Tb. Korpilahti: Herb. Mus. Fenn. II p. 137, vide ceterum sub Ta. — Sb. nondum visum est. — Kb. Kide: Brand.!; Liperi r Parninvaara!, Tutjuvaara, Hovivaara et Suoniemi [in Polvijarvi!|: 254 Sedum telephium. Eur. & H. — Kon. Rasnavolok (Simming): Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137. Om. p ad oram: Hellstr., spec. e Gamla Karleby!; st fq ad oram maritimam: Tenn.; primum in par. Pyhajoki observatur, p deinde per Ostrob. meridiem versus crescens: Hellstr. Distr. p. 12, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Pyhajoki Rajaniemi: Lackstr.; Pyhiijoki Puustellinlahti: Leiv. Veg. p. 70, cfr lL. ¢. p. 4 et 198; Pyhijoki, Brahestad: Zidb.; saltem ad Brahestad: Alc., cfr Alc. Ill, vide etiam sub Oa. Linné uppgifver i Fl. Lapp. Proleg. § 30, att denna art har sin nordgrins vid Kristinestad i Oa., hvilket kanske i s& matto ar riktigt, att den nordligare ej ar allman, jfr a4fven Linné Iter lapp. p. 199. Fries Ofvers. hanfér Till. Icon. 100 till »Sedum purpureum sine flores, — Kb. Seelan framhaller, att han 1899 ej fann arten i Juuka och Kontiolaks: Sel, ann. — Ob. [(Uledborg] p kuivilla paikoilla, maékip. Kirkkomaellé (26 Kp. Makip. Kirkkom.»]: Leiv. Senare tillagges: »kasyaa Kirkkomaalla metsistyneena»: Leiv. putk. Benamningen S, maximum Suter anvindes af flere, sirskildt nyare forf.; i Mela Kasy. V_ kallas viaxten S. telephiwm * maximum (L.); Led. m. fl. anviinda namnet S. vulgare Link. F. orbiculata Sel, Ka, pA en af Batteriholmarna mellan Viborg och Trangsund: Nerv.!, jfr Herb. Mus. Fenn, II p. 137, dar formen beskrifves. Vidare namner Szelan, att han ndgon ging funnit S. telephiwm med blekréda eller rosenréda blommor, en form, som han kallat f, rosea, Denna foreligger t. ex. fran Ny1l. Helsingfors Lappviksudden 1899: Seel, ann. Sedum telephium * purpureum (L.) Link. In parte australi et austro-orientali rarissime et vin nisi adventictunr lectum est. Nyl. Helsingfors vid nordvastra tullporten: Brenner!; Helsingfors Télé: [elev] A. W. Forsman!; Helsinge pa ding vid Fattiggarden: W. Gran- berg! — Ta. Hauho Juttila bostille 1859: Unonius i herb. lye. n.; Tuu- lois Sairiala! och vid pristgirden! ymnigt i ragiker: O. Collin!; Tuulois prastgird i hafredker (E. M. Takala): Well. comm., se afven lingre fram. — Kol. Mandroga: [Elfving?]! I Herb. Mus. Fenn. II p. 69 betecknades denna vaxt sasom en varietet af S. telephiwm och upptogs sdsom vildt vixande, Svelan fram- haller emellertid, att S. perpurewm numera allmint uppfattas sasom en siirskild art, som i Sverige afvensom i vissa delar af Tyskland férekom- mer endast forvildad: Sel. ann., jfr Neuman p. 428 afyvensom Lindb. Enum. — I anslutning till Mela Kasv. V har jag har betecknat densamma Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 255 sisom en underart. (I Nym. Consp. p. 260 kallas den S. vulgare Lk * purpureum Lk.). Anmirkningsvardt dr, att denna vixt i Tuulois synes hafvya fort- lefvat under manga 4r och numera férekommer pa flere sirskilda lokaler. Angiende Fries’ bestimning af Till. Icon. 100 se under hufvud- formen. — Ik. Om exemplar fran Nykyrka se under S. fabaria. [Parkala: Herb. Mus. Fenn. IL p. 137; exemplaret féres numera till S, fabaria.| — Ta. Pa Collins tidigaste exemplar fran Tuulois finnes antecknadt: »prae- dium Saariola i en ragaker temmeligen ymnigt. Enstaka exx. vaxte afven vid den nira belaigna allminna landsvagen ... planta adventitia!» Saa- riola ar uppenbarligen ett skriffel fér Sairiola. — K1. Ruskiala: Euro- paeus!, jfr Not. XI p. 457. Exemplaret ar ofullstandigt, men torde knap- past hora till samma form som de ofvan omnimnda, hvarfér det ej heller upptagits i Herb. Mus. Fenn. II p. 69. Sedum fabaria Koch. Quamvis tam a. 1839 in Isthmo karelico adnotatum non ante a. 1894 rite distinctum est. In Fennia austro- orientali, quantum scimus, raro aut rarissime occurrit; ad septentrionem versus apud nos 62° 30' vie attingit. De distributione vide Lindberg in Medd. XXI p. 3; nec Nym. Consp. p. 260 nec Nym. Suppl. p. 127 e Fenn. comm. Ik. »prata nemorosa ad rivulum Tshornaja [»Tschornaja>| e regione Viburgensi (ipse a. 1839)»: Rupr. Diatr. p. 60, vide infra; Valkjirvi cpp in agro prope praedium |{»hofliger>| Veik- kola etiam in duobus agris vicinis inveniri dicitur: Lindberg! in (Diar. 6, X, 1894) Medd. XXI p. 3; {plerumque in agris inter frumentum, etiam in hortis olitoriis [»Gemiisegirten»| optime evolutum, interdum in arenosis, vix nisi in Isthmo [» Nordgebiet»| Parkala {»Pargola>], Murina, Lachta ete.: Meinsh. p. 117; Par- kala prope stationem viae ferratae: Flinck!, cfr Herb. Mus. Fenn. IJ p. 137 nomine S. telephium var. purpureum]. Kol. Vascheni ad flumen Svir in agro sicco: Poppius!, spec. valde iuvenile; Salmi pag. Mantsila [»Manssila>] in agro argilloso: Backman!, vide infra. Kon. Saoneshje Kosmosero in agro sicco: Poppius!, cfr Medd. XXIII p. 50. Ik. Ruprecht tillagger: »cum diagnosi cl. Koch bene convenit, con- tradicit tamen tempus florendi ... apud nos S. fabaria versus finem Sedum fabaria. bo Or [oP] Augusti m. (calend. recent.) floret»: Diatr. ]. c. Den af Ruprecht angifna fyndorten ligger dock knappast inom floraomradet. — Etiketten till Herb. Norm. XIV N:o 48 lyder: »Sedwm fabaria Koch. Fennia orient. Wiborg et Petropoli, ubi legit Dr Kiihlewein.» Uppgiften ar mig (genom Elfving) meddelad af D:r H. Dahlstedt, som tilliigger: »Pa arket (a exemplaret i Riksmuseum i Stockholm] finnas tva individ, ett fullstandigt och ett be- staende af viaixtens 6fversta del. Bladen aro korta, trubbiga med glesa, laga tinder. Exemplaren likna mest har [i Stockholm] befintliga exemplar fran Schlesien.» Det far val salunda anses tvifvelaktigt, om ifragavarande, af D:r Kiihlewein samlade exemplar verkligen aro funna inom Fenno- Scandia. Tilliggas ma, att exemplaren till Herb. Norm. XIV insamlades dren 1849—52, ehuru fascikeln sannolikt utdelades férst 1853, da den i Bot. Not. 1853 p. 141 omnimnes sasom nyss utkommen. Ehuru Nym. Consp. p. 260 omnamner exemplaret sasom funnet i »Fenn. or.», upptager han i sin redogérelse fér artens utbredning icke densamma fran Finland. — Nykyrka: A. och C. Collan i Herb. lyc. n. under namn af S. telephium purpurascens. Lindberg sager om dessa fér 6frigt hégst ofullstindiga exemplar, att, savidt man af dem kan sluta, féreligger har samma form, som den ingermanlindska, af ryska forf. benimnd S. fabaria. Om denna air den akta S. fabarva, vagar han ej afgéra. Dessa exemplar fran Nykyrka sakna mig veterligen uppgift om dArtal pa den vidfogade etiketten; till upplysning kan meddelas, att de af mig antecknats i slutet af 1870-talet. — K1. Arten upptogs fran denna provins i Mela Kasy. V; mahanda fére- ligger ett misstag, se under Kol., eller afses exemplaret fran Salmi. — Kol. Pa Backmans exemplar fr antecknadt, att arten visserligen ar fun- nen i Salmi, men sedermera utplanterats i K1. Impilaks pa starkt gédslad plats, darifran det ena herbarie-exemplaret hirstammar; afven detta exem- plar har nagon tid blifvit kalladt S. telephiwm var. purpureum. Arten uppriknas bland dem, som !: Not. XIII p. 485. Lokalen bor hellre kallas »tridgard»: Arrh.; exemplaret ar insamladt 1872. — Nyl. Helsingfors odladt stille 1891: Lindroth!, jfr Brenn. For. p. 132, Brenn. Flor. och Mela Kasy. II—V; exemplaret benimndes en tid S. hy- bridum. — Sat. Karkku Kulju i traidgarden vid stranden, sikert ej odlad pa 20 ar: Hjelt. — Arten iakttogs af mig pa Kulju 1881—1884, (méjl. 1885), men var utgangen 1887 och har ej senare blifvit antraffad. — Ta. Saiaksmiki Voipaala [»Voipala»] i en tradgard 1860: K. E. Inberg! Exem- plaret, som inlimnades under namn af S. hybridwm, bestaimdes 1910 af Lindberg; pa dess etikett &r antecknadt: fanns ymnigt annu 1877: Kihl- man. Fran samma fyndort foéreligger ett annat exemplar, insamladt 1898 af O. Collin!, da arten afven f6rekom ymnigt. Padasjoki Saksala sparsam pa en backe 1888: O. v. Zansen!, inlimnadt genom O. Collin; fran denna lokal f6religger ett annat exemplar, insamladt ar 1895 och férsedt med f6lj. anteckning: Denna art har for mer 4n ett halft sekel pa obekant satt hithimtats och trifs nu val pa de murar, som finnas i parken, dar den arligen vinner mera terring: Knabe! Arten odlas afven, ehuru, savidt jag kainner, mycket sallan. I Nym. Con=p. p. 263 framhalles, att S, a¢xoon ar en sibirisk, f6r Europas flora frimmande art. Sedum hybridum L. Raro colitur; forsitan cum superiore confusum, »Non nisi adventitie, et quidem raro in Norv. et Fenn. occurrit» Nym. Consp. p. 263, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasy. IL—V. Sasom framgdr ur relationen om S. azxoon, hafva nagra exemplar, som tillhédra denna art, en tid blifvit férda till S. hybridwm, Nagot exem- plar af den sistnimnda arten féreligger mig veterligen icke i H. M. F. S. hybridum odlas sikerligen hégst obetydligt, jfr harom Mela Kasy. V. Sedum oppositifolium Sims. Semel, certe adrenticium, est adnotatum. Ta. Sommaren 1894... Heinola. ..i manga ars tid, 6gonsken- ligen vildt vaxande invid namnda stad pa en stenig kulle ej langt fran Jyrinké strém: O. Collin i Medd. XXIV p. 125—127, dir arten beskrifves och nirmare uppg. Jamnas, jfr afven (Prot 2, IV, 1898) l. ¢c. p. 39; exem- plaret dr insamladt af V. Toppelius! Utplanterad vid Janakkala pristgard 1894, har den bibehallit sig val och utbredt sig: l. ¢. p. 127. Arten upptages icke i Mela Kasv. V. Typis impr. **|,, 1910. 1% 258 Sedum rupestre. Sedum rupestre L. In Alandia rarissime et non ante annum 1881 lectum est. Fenn. mer.-oce. ins. Aland. (A. Arrhenius 1881): Nym. Suppl. p. 128, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XII. Al. Jomala! ad Sviby ab Arrhenius et alumn. Rettig 1881 detectum et ad Mariehamn ab Elfving & Arrhenius visum: Arrhenius in (Diar. I, X, 1881) Medd. IX p. 123, cfr Ll. ¢. p. 145; ad septentrionem versus a Mariehamn 1887: E. Rettig!; Mariehamn Kasberget pe: Arrh. FI. {idem locus atque antece- dentes]; Mariehamn ad septentrionem versus a »Klintens birg> (!) st cp 1887: Gadol.!; Saltvik Kungsholmen!: J. A. Bomansson!; Jomala cp in monte ad sinum Sviby 1898 [= Klinten: Lindb. comm.|: Palmgren! Ta. Palkine pA en bergafsats vid stranden af Mallasvesi (lyceist J. O. Saxelin!): Lindroth i (Prot. I, X, 1898) Medd. XXV p. 9, jfr 1. ¢.p. 29 och L. Y. 1898 p. 177, dar arten genom ett skriffel kallas S. palustre. SAsom Arrhenius papekar i Medd. XXV p. 9, ar det mer 4n tvifvelaktigt, om arten verkligen ar vildt vixande pd denna plats, jfr Mela Kasv. V. Exemplaret fr insamladt: »vastapaa Aimalin kylaa Lepo huvilan alue.» — ] férbigaende mA nimnas, att exemplar fran Aland, som flyttats till Sat. Karkku Linnais, under flere dr bibehallit sig dirstades och t. 0. m. en gang blommat, oaktadt lokalen icke var sarskildt lamplig. Exemplar fran Sverige, hvilka inplanterats i Ab. Pargas pa Lofsdal, hafva betydligt spridt sig. I detta sammanhang mA naémnas, att flere Sedwm- och Semper- vivum-arter, hvilka planterats pA nyssnimnda stille, bibehallit sig darsta- des 25 & 30 4r; n&gra af dessa hafva spridt sig, om an icke i samma man som S. rupestre: E. Reuter 1910, jfr langre fram p. 259. — Nyl. Exemplar af S. rupestre, planterade 1891 af grenskott fran Aland, hafva i aratal trifts utmarkt val och blommat pa Lappviksudden vid Helsing- fors: Sel]. ann. Sedum album L. *) In Alandia frequenter, ceterum in Fennia maxime austro-occidentali raro vel rarissime occurrit. Till.; in monticulis campestribus p: Prytz; Fenn. merid. oce.: Fries; Eur. omn, exc. ... Fenn. plur. (adest tantum in 1) B micranthum (Bast.): Schedae p. 78, vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 259 mer.-occ.): Nym. Consp. p. 262; tantum in Al., Ab. et Nyl. in vicinitate maris crescit: Schedae p. 78, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 406 et Led. II p. 187. Al. (fqq): Bergstr., cfr 1. c. p. 5; st fq: Bergstr. Beskr.; fq in tota Alandia: Tengstr.! et E. Reuter; etiam in Kumlinge in Sérholm et Ingersholm: Arrh. & K.; fq —st fq in Foglo, Kékar et Sottunga: Arrh.; {Sund] cp: Prim. p. 68; Kumlinge st fq: Bergr., cfr 1. c. p. 43 et Medd. XX p. 37; ceterum multa spec. et adnotationes ex Al. adsunt. —- Ab. r (Piikkis] Harfvaro: Zett. & Br.!; Piikkis Storgard: O. M. Reuter; Korpo (!) Kalo: Tengstr.!, cfr Rupr. Diatr. p. 24 et Bergstr.; Korpo Bendby |?) in monte: G. Renvall!; Kimito (Reuter): Arrh.; Kimito {vel potius Vastanfjird| Dalsbruk cp in monte prope officinam: Hayr. ; (Karislojo| tantum in promuntorio Karkali (L. Boehm!): Sel., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; etiam ab A. Lagus et aliis! ibidem visum est; in eodem loco. 1891 (alumn. E. af Hallstrom): Arrh.; hic illic ep in Karkali: Lindb. comm. — Ny]. [Ekenias| in insula Tviirminne: A. J. Silfvenius in L. Y. 1904 p. 275, spec. ibidem leg. Lénnbohm!, spec. in Pl. Finl. exs. N:o 250 ibidem humosis locis in rupe sicca leg. Palmeén, vide etiam infra. Till. Icon. 149 fores af O. Hjelt Nat. bade till denna art och S. acre; antagligen afses blott den senare (jfr Fries Ofvers.), trots att sterila gren- skott saknas. — Ab. Karkali udde ligger pa griinsen emellan Lojo och Karislojo; jag har darfére hallit for troligt, att uppg. fran Lojo: Ch. E. Boldt och Ohrnb. hafva afseende pi Karkali. Afven Lindberg anser detta sikert: Lindb. comm. Tilliggas m4 vidare, att den S. albwm, som vaxer pai Lofsdal i Pargas, harstammar fran Piikkis. Den hade spridt sig allt mer, men numera [1910] har spridningen afstannat och arten forekommer pa ifragavarande stalle raétt sparsamt: O. M. & E. Reuter. — Nyl. Ar vid Tvarminne by, pA berget S om gardarna, planterad af Ossian Reuter och sedan under Arens lopp stadd i férékning. Déaremot ursprunglig vid Tvarminne zoologiska station; har véxer arten pa norra sluttningen af Storiingsberget, pA ett omrdde af nagra m®. Planterad i Ekenas nara Slottsbacken, dar den trifves vail och sprider sig: Hayr. — Fagervik (Tik- kanen): Ohrnb.; enl. min tanke krafves utredning, huruvida arten verkligen ar vildt vaxande hiarstiides, da den hvarken upptages af His. eller Brenn, Vaxtf. — Lofé Nerv.): W. Nyl., jfr Alc. III; afven denna uppgift erfordrar bekriftelse pi ungefiir samma skil som foregaende. — Planterad af grenskott fran Aland pa Lappviksudden vid Helsingfors, dar den i fratal trifts utmarkt val och spridt sig vidare: Sel. ann. — Ob. »Har 260 Sedum album. jag endast funnit pa Krasile holme vid Uleaborg»: Jul. p. 283; Kemi: M. Castrén p. 334. Méjligt, men féga sannolikt ar, att dessa uppg. kunde afse nagot pa barlast funnet ex.; ocksd betecknas de i Brenn. Obs. som oriktiga. I Schedae p. 78 nimnes: »Solum £ micranthum (Bast.) apud nos occurrit.» Sedum album var. balticum C. Hartm. In Alandia, quantum scimus, unico lectum est loco. Aland. ex Wainio 1880: Nym. Suppl. p. 128. Al. Jomala [nonne Finstrém?] Bjorsby, sinus Emnas in ins. Bjérsby: E. Erikson!, cfr Wainio in (Diar. 9, X, 1880) Medd. VI p. 251; in eodem loco lectum et a. 1880 et a. 1900. Lindberg namner, att han betraktar var. balticum som en blek form af S. album var. micranthum och haller fére, att densamma lampligast bor uppfattas som S. album var. micranthum f. pallens (Hartm.): Lindberg i bref af 14, X, 1908, jfr Schedae p. 78. Sedum sexangulare L. In Alandia rarius occurrit. Aland. (Bergstrand; C. J. Arrhen. et Zetterman 1863): Nym. Suppl. p. 128. Al. in rupibus taeniarum mediarum [»Cm, Rp»| (p): Bergstr.; {Sund] Kastelholm in ruinis: Bergstr. Beskr.; Eckero: Zetterman! et C. J. Arrhenius!, cfr Diar. 5, XI, 1863, cum pri- mum museo datum est, vide Herb. Mus. Fenn. Il p. XI; Eckero in montibus a telonio sitis ad meridiem versus: J. O. Bomans- son in dupl.!; Finstrém Emnis in insula Bjorsby: E. Erics. ; Geta Kubbsund et Sund prope templum: Hult ann.; Eckero Storby (!), Hammarland Posta et Byttbdle, Finstrom Bergo, Langtriisk prope Godby et Grelsby, Lemland Granboda: Arrh. & K., spec. e Jomala Vargsunda!; in insula minima ad meridiem versus e Statholmen in taeniis australibus: Laur. Fort.!; Fin- strom Husdé in promuntorio: E. Reuter; Mariehamn Hiasthagen ad rupes una cum S. albo et S. acri: Sel. herb.; Mariehamn ad septentrionem versus a Klinten: Gadol., cfr Ale. Il]; Lemland in taeniis complur. locis: Arrh.; in taeniis Lemland complur. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o | 261 loc. fq: Palmgr., spec. e Jomala in saxis occidentalis partis sinus Méckelé!; Lumparland in colle sicco: T. Paavonen! Oa. Bjorké: Clarke X p. 93 not; uppg. afser saékert S. acre, som ej upptages. I Mela Kasv. V betraktas S. sexangulare sisom underart under S. acre; i Lindb. Enum, saésom varietet. Arrhenius anser utan tvekan S. sexangulare vara en god, fran S. acre val skild art: Arrh. Sedum aere L. In parte australi et inprimtis austro-occidentali plerum- que frequenter — satis frequenter provenit; in interiore parte quamquam iam infra 62° saltem plurimis plagis rarescit, tamen usque ad Mare glaciale progreditur. Till.; Till. Icon. 149; Kalm; st fq in tectis et declivibus: Hell. p. 9; in collibus montosis apricis et in tectis caespiticiis antiquis (fqq): Prytz; in tectis, lapidibus, muris totius Fenniae usque in Ostrobottniam. Dein ad litus Maris glacialis circa Nordkap: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. Lapp... .: Nym. Consp. p. 262; adest Lapp. norv. (Norv. arct.), ubi paullo ultra lat. 71° progreditur (ex Norman), et indicatur etiam in Lapp. fenn. bor. nec non in Lapp. ross.: Nym. Suppl. p. 128; vide etiam DC. Prodr. II p. 407, Led. Il p. 187, Thesl. Dynb. p. 63 et Borg Beitr. p. 99. Al. (fqq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; fqq, etiam in scopulis parvis extremae terrarum orae |»hafsbandet»]: Bergr., efr 1. ec. p. 8. — Ab. fq: Zett. & Br.; fg —fqq: Arrh. Ann.; fq: Sand. et Renv.; ubique fq: A. Nyl.; p: Sel.; fq: Printz; ‘Vihti] st fq, in vicinitate stationis viae ferratae Nummela tamen deest: Flinck; [in Vihti austro-occidentali] (fqq) in rupibus: V. E. Broth.; [Pyhijarvi etc.) (fqq): Wecks.; fq — st fq, enum.: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. — Ny]. fq: His.; (p) in campis aridis et in rupibus fissurisque rupium ep: Stenr.; fq: W. Nyl., Seel. O. Nyl. et Brenn. — Ka. st fq: Blom; (st r) Kaukola in vicini- tate templi, Kirvu Vasikkala: Lindén. — Ik. p: Malmberg; ‘ubique fq: Meinsh. p. 116). Sat. (p): Malmer.; p—st fq et ad partem maxitnam st 262 Sedum acre. cp, Hvittisbofjaérd fq, Luvia compluribus locis (E. Hermonen): Hayr. Bjérneb.;- st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Fort. et Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] tantum in parte australi, ubi fq: Bonsd.; st r compluribus locis in rupibus in vicinitate templi par. Orivesi: Borg Tiet.; r Lu- hanka ad praediolum Lavio: Wainio Tav. or., spec. adscriptum Luhanka Keihisniemi! — Sa. {in Savonia| (fq): E. Nyl. & Chyd.!; Valkiala fq: Hult Fo6rt.; Villmanstrand! cp: Sel. ann.; st fq: Hult; Mikkeli haud fg, Nyslott Hungersborg!: Hasselbl., etiam Buddén e Nyslott comm. — K1. (fq): Fl. Kar.; st r Kaukola Rami, Hiitola Vavoja: Lindén; {Parikkala) p: Hann.; ins. Valamo st fq: Sel. ann.; Uukuniemi: Nikl.!; Kirjavalaks: Popp. p. 27; st fq in Impilaks, ceterum r, Ruskiala (!) Korpikallio! et Palkjarvi Korkianiemi: Hjelt, cfr Kihlm. Beob. p. XXVII. — Kol. st r: Elfv., spee. e Schtjeliki!; ad oram lacus Onega ad septentrionem versus a Derevjannoje, circa Petrosavodsk et Solomeno, non au- tem in parte australi ad flumen Svir: Ca). Oa. p: Malmgr.; fq, in parte interiore p: Laur. Vaxtf. — Tb. nondum visum est. — Sb. Leppavirta Niirala: Enw., vide infra. — Kb. r Tohmajiarvi Joukela: Hjelt; Vartsila in campo graminoso: Kihlm. Beob. p. XXVI; Liperi Hovivaara: Eur. & H.! — Kon. p (fq), in parte boreali haud visa, Saoneshje Schungu fg, in Reg. occ. ad Veskelys [»Weschkelys»|: Norrl. On.; in Saoneshje ubiqgue secundum oras lacus Onega_ fq, Vyrozero: Kihlm.; Klimetskoi [»Sennoguba»| et in insulis adia- centibus: Caj., vide etiam Gtinth. p. 39. Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; Brahestad ad rupes ins. Stor-Kraseli: Blom!; A. L. Backm. ex interiore parte {Lappa- jarvi ete.| omnino non comm. — Kp. |ad monasterium Solo- vetsk! et] in insula 32 km |»3 mil»| ad septentrionem versus a Kemi!: Selin, cfr Beket. p. 563; Kemi fq in fissuris rupium, circa oppidum et in taeniis, in rupibus ad Matkatsch: Bergr. Ant., spec. e. Popovansaari extra opp. Kemi! Ob. (fq) in Kemi: Jul. Fért. p. 102, cfr M. Castrén p. 336; p ad oram maritimam, in taeniis fq, in interiore parte non visum nisi in Ylikiiminki: Brenn. Obs., quem |. inspicias; (Uleaborg] (fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Oul. p. 31 et Leiv. Veg. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o J. 263 p. 198; Uleaborg: W. Nylander!; Uleaborg st fq, Ylikiiminki et multis aliis locis: Zidb.; li: Brenn. & N.; Kuivaniemi prope Rantala: Hjelt; Simo Ruikka: Brenn. Ber. 1870!; st fq — p in plagis litoralibus, cpp in insulis taeniarum, sed non obvium in partibus interioribus territorii: Keckm., cfr l. c. p. 13; Kemi p usque ad Taivalkoski: Rantaniemi; Alatornio Uiskila: Hougb. not.; [r: O. R. Fries p. 161, vide etiam Birg. p. 82]. — Kk. Knjasha: Mela PI. Li. in rupibus ad Utsjoki (»p»): Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant., Herb. Mus. Fenn. Il p. 137, et Hult Lappm. p. 150, vide ceterum infra. Lapp ross. in saxis ad litora maris (»fq»): Fellm. Ind.; »a me autem modo ad templum Kola! rr visum>: N. I. Fellm., cfr 1. ce. p. XXVIII, quem |. inspicias, Herb. Mus. Fenn. Il p. 137 et Beket. p. 563; Kantalaks prope pagum, Kaskarantsa, forsitan etiam ad Porjeguba: Mela Pl.; Kaskarantsa ad oram australem: Mela herb.; ad pag. Umba ad saxa maritima: Kihl- man!; Subovi in fissuris rupium: Broth. Wand. p. 13! S b. Angdende férekomsten i Leppavirta namnes: »Léytyy ainoastaan Niiralan kivisillalla ja sen likeisella tien.varrella. Noin 15 vuotta sitten léytyi ainoastaan muutamia kappaleita sillalla, nyt on kasvi levinnyt seka etelain etta pohjoiseen pain ympardiville kallioille ja loytyy sangen run- saasti»: Enw. — Den senare vaxtférteckningen, hvarur detta dar anférdt, torde vara uppgjord pa 1880-talet, i hvarje hindelse fore 1891. Arten upptages ej i Enwalds vaxtférteckning af 1876. — Varkaus: Mela, som sjilf anfor detta med?, jfr Desideratkat. p. 24. — Arten upptages ej heller fran Sb. [= 12] i Mela Kasv. II, men val i Mela Kasv. IV. — Ob. Sedum omnamnes af Julin i Flora Avasaxensis: Acerbi p. 171; uppg. f6refaller mindre sannolik, dA arten ej sedan dess blifvit antraffad. — Li. Angaende férekomsten i dessa trakter bér frimst framhallas, hvad Wahlenb. p. 132 siger om S. acre: »iuxta litora maris per Nordlandiam et Finmarkiam usque ad Nordkap ubique». — Nyborg: Schiib. Virid. p. 130; Norman, som i Fl. Spec. p. 462-466 uppriaknar en synnerligen stor maingd fynd- orter fran nordliga delen af Norge och bl. a. p 466 afven nagra fran Nordvaranger, omnimner ej artea fran Nyborg, jfr f. 6. ang. f6rekomsten i Ostfinmarken Blytt p. 896, Hartm. p. 259 och Norm. ann. p. 26. — Fran Sydvaranger foreligger mig veterligen ingen uppgift. Ehuru jag icke har nagot skal att helt och hallet betvifla J. Fellmans uppgift fran Utsjoki, bér det dock framhallas, att nagon nyare uppgift darifran ej foreligger, 264 Sedum acre. hvarfére antagligt ar, att Atminstone frekvensen 4r alltfor hog. — Arten upptages bl. a. fran Kpor.: Mela Kasv. V. F. imbricata Sel. »cum typo provenit»: Herb. Mus. Fenn. Il p, 137, dir formen beskrifves. Sedum annuum L. Plerumque rarius (interdum passim aut satis frequen- ter, saepius autem raro) in partibus magis occidentalibus Fenniae australis occurrit; supra 62° nist rarissime non invenitur, sed etiam in montibus alpinis Lapponiae lectum est. Kalm; in locis aridis campestribus Finl. austr. st r: Prytz; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 264; Fenn. (non nisi) in mer. adest: Nym. Suppl. p. 128; in parte occiden- tali Finlandiae australis usque ad Tb. (62° 15’) (r) occurrit, etiam in L. ent. lectum est: Schedae p. 78, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 409, Led. II p. 186 et Borg Beitr. p. 100. Al. (p): Bergstr., spec. e Fégl6!; Finstrém Bast6 in saxosis: Seelan!; [Sund| multo rarius quam antecedens /S. album], sed sp hic illic velut in monte supra receptaculum scapharum |>»bat- huset»] ad Mangsteckta: Prim. p. 68; Jomala Brindo in parte au- strali promuntorii: Palmgren!; Jomala Lembéte in rupe riparia: A. R. Ruoranen!; p in Sottunga: Arrh. — Ab. (r): Zett. & Br.; Abo Runsala: NikJ.!, cfr Just.; Korpo: 1. Ringbom in dupl.!, efr Rupr. Diatr. p. 23; Karis Svarta: His. p. 59; Mietois rr pe in fissuris montis prope Hiippavuori: Caj. Kasvist.; [Nystad] Viron- kallio: Séd.; Sand., Renv., A. Nyl., Sel., Printz, Flinck et alii non comm. — Nyl. Ekenis Tvarminne (!) compluribus locis, Hiisté-Busé uno saltem loco: Hiyr.; Inga in insula Oster-Langén: His. p. 59; Inga Svartbick! p: Brenn. vaxtf. p. 79; Kyrkslatt Siggas ad saxa (E. Ehrstrém) et Porkkala: Sel. ann.; (Helsinge| Malm: Lindb. comm. et H. Federley!; Thusby unico tantum loco: Astrém, efr Astr. & H.:; Sibbo: Elis af Hallstrém!; (p): Sel. O. Nyl.; Borga! (r) Hammars et Aggskiér, Borgniis (!) Laha (A. E.] Nordenskiéld): Svel. Ofvers.; haud infrequens ad occi- dentem versus a Borga: Gadol.; Mintsiilaé Frugard: A. [E.| Norden- skidld!; st r ex. gr. Mérskom!, Elimaki, Anjala et Hogland: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 265 Sel. & Str., cfr Brenn.; Pyttis Tuuskas: Sel. ann.; {Hogland| Haukkavuori: Schrenk p. 161, cfr Brenn., Rupr. Diatr. p. 23 et Fl. Kar. p. 189; Hogland in monte prope Kiiskikyla unicum spec.: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. Sippola: Sel. & Str.!, vide sub Nyl.; Sippola ad pag. Hirvelaé st cp: Sze. ann. Sat. Birkkala (!): Malmgr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; p—st fq, etiam in Karkku et Tyrvaéi: Hjelt; Vesilahti in rupe: O. Eronen!; Hayr. Bjérneb. non comm. — Ta. Saa&ksmiki st fq: Tikk.; p: Leop.; Lempéala Hinnankallio: Br. Malmio!, spec. e Lempailaé etiam leg. Elis af Hallstrom!; (fq): Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma {[Nuoramois| inter Jokela et Hank- kaan torppa!, Vahteristo: Unon.; st rin rupibus prope stationem viae ferratae Orivesi! et templum huius par. et in rupibus ripariis ad Koljonselkaé {in par. Langelmaki!| sp: Borg Tiet.; in parte australi promuntorii Luhanka (!) st fq — fq ceterum p, loca maxime septentrionalia sunt Rappukallio et Vuarunvuori in par. Korpilahti: Wainio Tav. or.; Bonsd. non comm. — Sa. complur. loc. in insulis lacus Saimaa ex. gr. Taipalsaari! Hurs- salo: E. Nyl. & Chyd., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Hult non comm. — KI. Palkjairvi: Hj. Neiglick!, spec. ster. in dupl. Tb. Jyvaskyla Haapakoski Kanavuori: Lindroth!, cfr Medd. XXII p. 52. Li. in alpibus maritimis et rupibus litoralibus per... maximam partem Finmarkiae p cp: Wahlenb. p. 132, cfr 1. c. p. XXXIV et LVII; ad flumen Tana parcius: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant., (Hult Lappm. p. 150) etc.; Fjelbma ad fluv. Tana: Th. Fries p. 185 (haec loca extra Fenniam sita esse puto]; {Ny- borg: Schiib. Virid. p. 130, cfr Norm. FI. Spec. p. 470,| vide ceterum infra. — ([L. ent. reg. alp. r: Lest.; in reg. alp. iam circa Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. Lappm. p. 263; Kilpis- jarvi: Malmberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; r in declivibus graminosis alpinis reg. alpinae in partibus australibus et orien- talibus montis Saivaarri (E 793 m) et Angeloddi (S 672 m): Lindén Bidr , spec. adscriptum Jokasjaur, reg. alpina, in latere orientali alpis Saivovaarri!| Ab. Pargas Sysilaks: Arrh. Ann., hvilken dock sjalf betecknar uppg. som osiker, om ock ingalunda osannolik. — Ny]. »Helsingforsiae indic.» : 266 Sedum annuum. Rupr. Diatr. p. 23; arten har ej blifvit sedd af W. Nylander i denna trakt, jfr W. Nyl. p. 53 not; pa senaste tid iakttagen vid Helsinge Malm (se ofvan). — Li. Alla fyndorter i Norm. Fl. Spec. p. 470, som uppriknas fran Tana-elf och angriinsande trakter, aro beligna tamligen lAngt fran finska grinsen, hvarf6re jag antager, att afven den fyndort J. Felman asyftar, ligger utom floraomradet, sasom det f. n. begriinsas. Med af- seende 4 artens férekomst i angrimsande delar af Norge, jfr afven Blytt p 894, Norm. ann. p. 26 etc. — Lapp. ross. »praecedente /S. acri] rarius»: Fellm. Ind., jfr Led. l. ¢., Beket. p. 563 ete.; N. I. Fellm. har, lika litet som ndgon senare botanist, sett arten i Lapp. ross. For min del an- ser jag sannolikt, att J. Fellmans uppg. afser fyndorten vid Tana (se Fellm. Lapp.), hvilken trakt af honom beséktes ungefar samtidigt som Lapp. ross. Arten uppraiknas bland dem, som i trakten af Varangerfjor- den uppna sin 6stliga grains, ehuru afven f6rekommande pa ryskt omrade: N. I. Fellm. p. XXII. I afseende a artens utbredning i angrinsande delar af Sverige se Birg. p. 86 not oeh jfr Hartm. p. 260 ete. Exemplaren i Pl. Finl. exs, N:o 251 fro insamlade i »Sat. Birkkala Korvola in rupibus siccis»: Hedy. Forsblom. Bulliarda aquatica (L.) DC. In Fennia satis raro (— passim) occurrit; ad septen- trionem versus usque ad 65° 50’ progreditur. In aquis prope Vasam rarius (Aeimelé): Prytz; — erecta (Prytzii referuntur verba|, »plur. loc. legi ex. gr. in Savolaxia ad Kallavesi (Toivala), ad ostium fluminis Ulea ad Hietasaari etc. cum — prostrata ad flumen Kemi ad Laurila et iuxta Uleab: rg [»Uloam»| cp»: Spic. | p. 13; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 265; deest in Fenn. bor. multa (exc. Ostrob.) cum Lappon.: Nym. Suppl. p. 129; in Finlandia australi et media haud infrequenter crescit. In parte occiden- tali usque ad 65° 15’ !) procedit: Schedae p. 78, vide etiam Led. Il p. 172. Al. r: Bergstr. (cfr 1. ¢. p. 7); r Eckerd prope mansionem tabellariorum |» posthuset»|: Bergstr. Beskr.!; Hammarland Appel, pharus Salskir: Ch. E. Boldt; Jomala Onningby: Laur. F6rt.; Eckeré prope Marby: Lindberg!; Sottunga Kyrklandet: Arrh.! 1) Vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 267 —— Ab. Korpo Bokulla: G. Renvall!; Uskela: Nikl.!; {Muurila| r ad ripam occidentalem lacus orientalis Lampijarvi: Renv.; p: A. Nyl.; Lojo Ojamo: S. O. Lindberg!; Lojo Pullis Jalansaari etc.: Tikk. & Hult herb.; Nystad Isokari: Hollmén!; spec. in Pl]. Finl. exs. N:o 249 ibidem lecta sunt. — Ny 1. Tvarminne Langskaér: Wecksell!; Snappertuna ins. Strémsé: Svel. herb.; Esbo Skilérn: Kihlman!; p: W. Nyl. et Sal. O. Nyl., spec. e Borga! et Artsjé!; Borga in sinu Maren, qui dicitur, amnis Borgaensis: Sel. herb.; Pyttis Hinkabéle: Sel. ann.; var. pro- strata Borga Seitlax: Sel. O. Nyl. — Ka. Antrea in vicinitate templi in ripa inundata fluvii Vuoksi (Selan): Lindén p. 151 not.. spec. ex Antrea Hannikkalénniemi vidi in Sel. herb.; r ad ripam occidentalem lacus Torajiirvi! et ad Jaiskjirvi: Lin- den; Vainikka (Nerv.!): Malmb. — Ik. Uusikirkko {»Nykyrka»| in ripa argillacea lacus Halilanjarvi! f. swbmersa, Valkjirvi Pasuri! in ripa fluvii Vuoksi pec: Lindberg, cfr Medd. XXI p. 5; Sakkola Kiviniemi in ripa fluvii Vuoksi: Selan!; [ad ripas fluminis Neva in tota reg. litorali (saepe cpp): Meinsh. p. 115). Sat. Sastmola: Malmgr.!; [in vicinitate opp. Bjérneborg) non visa nisi ad ostium fluminis Kumo et in taeniis Lyttskar, ubi st fq et st cp — cpp, Hvittisbofjird Sandé ep in ripis va- dosis: Hayr. Bjorneb., cfr |. c. p. 31, 44, 112—113 et Hiyr. und. p. 27, spec. e Norrmark pag. Sédermark ad Krootila!, vide etiam infra; p, Karkku! in ripis lacus Riippili nonnullos ante annos cp, nune pe: Hjelt; Kyré: Asp; p in ripis inundatis aquarum profluentium Kyrésselké et Haimeenkyré: Printz comm. —— Ta. Saaiksmaki: C. O. J. Blafield!; secundum ripas lacus Kukkia, sed st pe: Leop.; {Kalvola| st r in ripis: Borg p. 430; p: Asp. & Th.; in ripis lac. Vesijarvi et Paijine (!), Kalkkis (Strémborg): Norrl. s. 6. Tav.; Padasjoki prope templum: Wainio ann.; p: Bonsd.!; Jams: Nikl.!; Sysmi [ad praedium sacerdotis]: K. V. Renqvist!; p ad Piijéne: Wainio Tav. or., spec. e Korpilahti Raianlahti! — Sa. (fq), saepe ep: Hult, spec. ex Utula!; Laurit- sala Huhmarinlahti: Selan!; Villmanstrand Parkkarila in ripa arenosa lacus Saimaa: Sel. herb. — K1. {Parikkala) r ad ripam lacus Pieni Rautjarvi: Hann.; Sortavala ad deversorium Les- kela (Backm.): Enw. hav.; Impilaks Ratinen pc: Hjelt Ant. 268 Bulliarda aquatica, p. 66! — Kol. non visa nisi ad Nimpelto ad ripam flumi- nis Svir: Caj.! Oa. Qvarken: Malmer., cfr Laur. Vaxtf.; in insula minima in taeniis opp. Vasa: Laurén! nomine Elatine hydropiper, spec. 1894 determ. Kihlman; Prytz vide supra. — Tb. rr Jyvaskyla Palokkajirvi: Broth.! — Sb. r: Mela; {Leppavirta] cp ad Leppa- salo, Harjula ad ripam prope balneum et in intimo sinu Kulma- lahti ad Hiekkaniemi: Enw.; Varkaus Tyyskinniemi: Hasselb].!; vide etiam Spic. et Knabe p. 22. — Kb. [inter Pielisjarvi et Hoytidinen| (st fq) in ripis lacuum maiorum, inprimis in ripis argillosis lacus Héytiiinen fq et cp: Axels. Putk.; Juuka in ripa inundata argillosa lacus Vuokkojirvi cum Callitrichi vernali: Sel. herb.; ad oppidulum Nurmes in ripa lac. Pielis- jarvi, Repola in ripa lacus Kolvasjarvi: Wainio Kasv. — Kon. r Suunu (W. Nylander): Norrl. On. Om. st fq in litore marino, p in ripis lacuum: Hellstr., spec. e Gamla Karleby Yxpila!, vide etiam Leiv. Veg. p. 198. — Ok. nondum visa est. — Kp. (Suma: F. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. I] p. 137;) in ripa argillosa infra serratri- nam in Soroka cum Llatine sp. in aqua subsalsa: Bergr, Ant.! Ob. secundum oram r Kemi, Simo etiam Ruikka, Ii Virkkula et Hietakari!, Uleaborg: Brenn. Obs., ubi sequentes p. p. veferuntur; Ulea: Eberh.!; [Uleaborg| Hietasaari: Leiv. Oul. p. 40, cfr lc. p. 112 et Leiv. Veg. p. 198; rr Simo Lammassari, forsitan compluribus locis, quamvis neglecta: Keckm., efr |. c. p. 14; ad summum Sinus bottnici usque adest: Hellstr. Distr. p. 6, vide etiam Spic. Sasom af det ofvanstiende framgar, angifves nordgransen i Schedae till 65° 15’. Ehuru i H. M. F. intet norr om Ii Hietakari (ung. 65° 15’) funnet exemplar f6religger, finnes intet skal att betvifla de manga sam- stimmiga uppgifterna fran nordligaste delen af Bottniska viken, ehuru visserligen arten férgifves efters6ktes af Brenner vid Kemi: Brenn. Ber. 1864. I Alc. IV upptages arten Anda till Tornea (i st. f. Ji: Ale. II). Bulliarda ay troligtvis ofta férbisedd, sarskildt framhaller A. L. Backm. Fl. p. 136, att sa ar fallet i Om. Lappajarvi-trakten, se afven under Ob. Sat. Betriiffande fOrekomsten i Bjérneborgs-trakten naémnes: »En- dast iakttagen vid alfvens mynningsvik och i Lyttskirs skargard st fq och st ep—cpp, gar dock ut till Styltégrunden. Unga tillandningar helst Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 269 pa gyttjeblandad sand, stenstrdnder med sma stenar nairmast vattnet, i sandjord grifda gropar med yatten nara stranden, diken>: Hiayr. Bjérneb. Var, prostrata (se Spic. och under Nyl.) 4r val endast en obetydlig lokalform, jfr Hartm. p. 260 och Mela Kasy. V. saxifragaceae. [Saxifraga cotyledon L. In summis montibus alpinis Lapponiae Enontekiensis rarissime occurrit. L. ent. reg. alp.- r=... Kilpisyarvi (&. LL: Leestadius): Lest., cfr Grape p. 105, Wahlenb. p. 111 et XIX, Herb. Mus. Fenn. II p. 137 et alii. I Led. IJ p. 205 upptages arten fran Tornea-trask, hvarifran flere uppg. féreligga, bl. a. Wahlenb. p. 111, |. c. p. XXXIV och LVII; dess- utom flere nagot nyare uppg. Emellertid ar arten veterligen icke funnen darstides i senare tid: M. Sondén i Sy. Bot. T. 1907 p. 2381. S. cotyledon uppraknas bland de arter, som ej férekomma vid Kaaresu’anto: L, L. Lest. p. 292.| Af S. awxoon Jacq. finnes i H. M., F. ett exemplar med féljande anteckning: Ta. Birkkala Hirmali holme i tradgard, nagon gang plan- terad: Th. Grénblom! Saxifraga nivalis L. In summis montibus alpinis interdum matore frequentia provenitt, ceterum in Lapponia et Fennia maxime septen- trionali raro aut satis raro, in reliqua Fennia vir nisi ra- rissime, sed usque ad 61° 20’ ad meridiem versus, occurrit. In lateribus irriguis montium subalpinorum rarius ex. gr. Kuusamo (Aejmelé) [»Aemilé»|: Prytz; Fenn. bor. or. et ma- xima pars Lapp.: Fries; Carel. or., Lapp.: Nym. Consp. p. 274; Fenn. or. tota, bor. et med. partim hab.: Nym. Suppl. p. 133; in Lapponia et Finlandia septentrionali et media haud infre- 270 Saxifraga nivalis. quens. In Finlandiae australis parte orientali ad meridiem ver- sus usque ad lacum Ladoga raro occurrit: Schedae p. 78, vide etiam DC. Prodr. IV p. 38, Led. III p. 213 — 214, Borg Beitr. p. 100, 133, 147 cum nota et Liro Ured. p. 266. Sa. Juva {»Jokkas>] prope Piikkila: Hasselbl.!, spec. e Juva etiam leg. alumn. I. G. Alopzus!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 1837. — K1. ad Ladogam, in Valamo! ad litora et in rupibus ad Kirjavalaks: Fl. Kar., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 137 et Birg. p. 76 not.; Impilaks!, Kirjavalaks!, Valamo: Chyd.; etiam in insula Puutsalo: Norrl. Symb.; Miakisalo, Liuvanvuori et Haukkarinta (!) 1899, haec omnia loca in taeniis ad Sortavala: A. L. Backm. comm.; Sortavala Haavus (Poppius & H. Federley), Impilaks Majatsaari (V. Jaiiskelainen): Liro Ured. p. 266; Ruskiala Korpikallio et in rupibus adiacentibus: Hijelt Ant. p. 66. — Kol. Solomeno {prope Petrosavodsk!]: Giinth. p. 39, cfr Lind- roth in Bot. Not. 1902 p. 169!, spec. ex eodem loco etiam leg. Ivanitski! Tb. + Korpilahti Vuarunvuori in declivi septentr.-occi- dentali: Wainio Tav. or.!, Prim. p. 59 et Gadolin!, qui locum Vaarovuori appellat. — Kb. Tohmajirvi Hiidenvaara: Hjelt Ant. p. 66!; Liperi r Parnainvaara: Eur. & H.!, cfr Not. XI p. 457; inter Pielisjérvi et Hoytiainen) st r ad occidentem versus a Molonjirvi et Saarijirvi et Telynvaara atque Talvivaara pc: Axels. Putk., spec. adscriptum Juuka Ahmovaara in Portio- kallio prope Saarijirvi! — Kon. rr Koselma (Simming, [Kull- hem!] et alii), Saoneshje ad promont. Asheb in fissuris petra- rum dioritic.: Norrl. On.; Shuiskoi — Kiwatsh: Selin!; Jalguba: Sahlb. Bidr. et Dagb. et Giinth. p. 39. Kp. Jyskjiirvi in gradibus montium ad Sirkonjarvi: Bergr. Ant., spec. adscriptum Sirkavaara! Ob. r Rovaniemi Hepokallio et Ristikallio: Hjelt & H.; r Konttikivalo pe, prope fines territorii Rovaniemi Antinkongas (cp) [vide sequ.|: Keckm., cfr I. ¢. p. 6 et 15 et Brenn. Obs.; Rovaniemi Antinkéngiis ad Anttijoki prope fines par. Kuusamo et Kemijirvi pe in rupe: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXIX p. 112. — Kuus. Rukatunturi: Nyberg!; Kitkajoki: Silén!; Miintytunturi: Wainio Kasv., ubi priores afferuntur; Urovaara Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 271 ad Paanajirvi: Mela Pl. et Montell!; in rupibus ad Korojoki! et ad Merenoja in fluvium Oulankajoki influentem: Broth. litt.; ad Kitkajoki inter Jyriivii et Pesooja prope praedium Juuma: Broth. Ber. 1883; in declivibus montis ad oram australem lacus Ruoppijarvi!, Haataja, Rukatunturi, Ruskeakallio, Pieni Mutka- vaara, Jakaélavuoma: Hirn Fort., cfr Hirn in Medd. XX p. 8, ubi ad Kitkajoki prope Jyrivinkoski lecta esse dicitur: ([Kuola- jarvi] ad Kutsanjoki in rupibus praeruptis inter Tammakka- ojansuu et Jiniskéngis!: Stjernv., cfr Stjernvall p. 218, spec. e Jiéniskéngis! et ad Kiasijarvi! leg. Borg; Juuma Lam- masvuoma: W. Brenner!; Paanajiirvi pe in rupibus ad deversorium, Ruskeakallio pec, Kulja aut Pieni Mutkavaara prope Mantyniemi, Rukatunturi, Kitkajoki infra Juuma, Juuma Jikalavuoma, par. Kuolajirvi [»Salla>] Oulankajoki in monte supra Savilampi! pe, Korojoki pce in montibus inter Voho et Pernu: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXV p. 198, spee. etiam e monte ad superiorem partem Sarvisuvanto!; (cpp) ad Lammasvuoma, Niittyvuoma et Jakalivuoma: V. E. Broth. Muist. p. 103 [haec ambo partim ad eadem loca atque superiores spectant]; Hautaniityn vuoma: Eron. maant. p. 197, vide etiam Jul. p. 283 et infra. — Kk. Oulanka Kivakka! et Pidnuorunen: Wainio Kasv.; in fissuris rupium secundum Ruomaanjoki [prope Kiimasjirvi] st cp: Bergr. Ant.!; Kivilampi [prope fines par. Kuusamo]: Hirn Fort. Lapp. fenn. r Muonioniska ad Akidsjoki inter Saivio! et Kutuniva, Kittila in Paahtakallio inter Alakyla et Helppi! cp: Hjelt & H.; per totum alpium iugum omnesque alpes mariti- mas... fq... sed iuxta flumina alpina in Lapponiis sueci- cis rr: Wahlenb. p. 114; ad Pahdanpiia iuxta templum Utsjoki: Fellm. Lapp., cfr Fellm. Anteckn. I p. 392; ir Kengis ad flu- vium Tornio in rupe riparia, (maxime ad meridiem versus) Kattilakoski ad fluvium Tornio (Fristedt): Birg. p. 102, vide etiam Hartm. p. 254;| Pallastunturit Rihmakuru: Hijelt; in rupi- bus reg. silv. infra Serrikainen, in rupibus supra Saarikoski ad Tanhua: Hult Lappm., cfr |. c. p. 29, 94 et 150; Kuolajirvi [>Salla> | Pyhikuru in vicinitate Vuorijirvi ad rupes: Borg & Rantaniemi!; Kuolajirvi Kiekerévaara ad Kiekerdoja in flumine 272 Saxifraga nivalis. Oulankajoki influenti, in rupibus ad pontonem, qui est in Kut- sanjoki, ad rivulum prope hune pontonem et fq in Pyhakuru: Edv. af Hiilstr.; in articulis et fissuris rupium ad Ruoptuin- vaara in Inari et plur. loc. ad Kéngas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 21; Kultala prope ripam fluminis Ivalo: A. Tigerstedt!; in extremis marginibus et fissuris rupium umbrosarum rarius per reg. subsilvaticam (ex. gr. ad Pyttel- vaara! et Tirro) et subalpinam (ex. gr. ad Parshi, Kudossuvan- nonpai, Veitschinjarga, Puolmak!, circa lac. Mandoayri pluribi): Kihlm. Ant., vide etiam infra; in valle Skietschem- joki: A. Nyman in Medd. XXXII p. 19; Utsjoki Pihtioja prope Tana (reg. subalp.): H. Rancken!; Paatsjoki Kalkoaivi: Fontell!; Varangria australis reg. subalp. p, enum. e 5 locis: Arrh. ant.; enum. e nonnullis locis: Norm. Fl. Sp. p. 486, vide etiam Lund p. 77, Blytt p. 903 etc. — ([L. ent. reg. alp. (fq), reg. subalp. et silv. r: Lest., cfr Grape p. 105; Heetta: Malmberg!; st r in gradibus montium [> bergsterasser> | et fissuris rupium reg. subalp. Vihi-et Isokurkkio, Suukoski, Pahtasaari et in monte lapi- dis sectilis {»skifferberget>| supra hane insulam, (r) in reg. alpina Saivaarri (V 742 m et S), Angeloddi (E 675 m et 5 672 m), Halditshok (5 circ. 1100 m et V 1270 m): Linden Bidr.; multa alia spec. in H. M. F., vide etiam infra.| Lapp. ross. »ad Varasjoksuollo in districtu Motkensi> : Fellm. Ind.; secus totam oram Maris glacialis usque ad Pono} (!) Maris albi, etiam in Karelia: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XLVI, Beket. p. 564 et Knabe Pil. p. 280; Kantalaks: Fellm. Anteckn. 1 p. 544; Tshapoma, Kantalaks et Imandra: Mela ann.; Seredna prope Kantalaks, Shelesna, Ponoj: Mela Pl.; Shelesna prope Kantalaks: Broth. Wand. p. 4!; Hibina [(>Umbdek»] in reg. alpina: |. c. p. 8, spec. in Pl. Finl. exs. N:o 252 in fissuris humosis ad radices montis Shelesnaja leg. idem; Hibina!, Tua- tash ad Nuotjavr!: Enwald & Hollmén; Puitsitunturi ad partem australem: Axelson & Borg!; Lujauri urt Vavnbed: Kihlman!; (ad Nuotjavr] Lim. p in fissuris rupium et gradibus montium [>klippterasser»| reg. alpinae, ut in declivibus montium Viert- soivi, Siuluoivi et Siulutoldi, Lt. p in fissuris rupium secundum ripas Nuotjok in reg. silv.. Lindén Ant.; Teribjerka cp: Broth. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 273 Utdr. p. 130; insuper multa spec. ad oram Maris glacialis et albi lecta sunt. Kp, upptages harifran: Herb. Mus. Fenn. IL p. 70, men uppg. afser Kk.: ].c. p. 137. Senare har dock Bergroth patraffat arten i Kp. — Kuus. Har tillagges: Oulankajoki pa de flesta berg, [likas4] pA de flesta berg vid Savina och Kitkajoki: A. L. Backm. comm. — [L. ent. Arten upp- raknas bland dem, som saknas kring Enontekiiinen: L. L. Lest. p, 292.) Var. elatior {Hartm.| Li. Puolmak: Th. Fries Resa p. 26. Var. tenuis Wahlenb. Lapp. fenn. »cum praecedente» {ad Pahdanpiaé iuxta templum Utsjoki|: Fellm. Lapp.; {Rastekaisa NO 626: Kihlm. Ant.;] Seitavaara (alumn. Nordling herb.) : Zidb. — [L. ent. Kobdovanka et Tshatsekaisa: Wirz. M. S.| Den sistnimnda varieteten finnes, liksom afven f. densiflora Ser., i H,. M. F., men den fdr ej konsekvent sirskild fran hufvudformen, se Herb. Mus. Fenn II p. 137. Angaende f, densiflora Ser. ma dock tillaggas, att den f6rekommer savil i KI. som Lp. och L. ent. Saxifraga hieraciifolia Waldst. & Kit. In Lapponia orientali raro et primum a. 1887 lecta est. Lapp. or. centr. Imandr. (Kihlman 1887): Nym. Suppl. p. 133, vide etiam Borg Beitr. p. 100, 104, 114, 133, 137 et 145. Lim. in alpibus Lujauri urt: Kihlman in Diar. 8, X, 1887 e Bot. Not. 1887 p. 268 etc., spec. lecta sunt ad riv. Kaltuaj prope Seidjaur!, ad rivulum Suluaj prope Seidjavr! et Sengis in lapidosis aqua frigida irroratis reg. alpinae inferioris!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XIII, Lindr. Lisi&t. p. 11, Kihlm. Veget. p. 34 et Liro Ured. p. 267. Saxifraga stellaris L. In montibus alpinis altioribus Lapponiae frequenter provenit, extra eos videtur esse rarior et nisi in Lapponia non occurrit. In irriguis inferalpinis Lapp. p: Prytz; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 274, vide etiam Led. II p. 211 et Borg Beitr. p. 100, 104, 114, 115, 133 et 145. Lapp. fenn. [r Esisaari spec. unicum. . . Kengis (Wahlen- berg): Birg. p. 102, vide etiam Samz. p. 185 et infra ;) Muonio 8 km ad meridiem versus a Saitajoki in rupe irrigata: Lindén!, Typis impr. *],, 1910. 18 274 Saxifraga stellaris. efr Medd. XVIII p. 239; per universum alpium iugum et omnes alpes maritimas ubique fq, nec non extra alpes ad rivulos al- pinos et fluvios p, uti. . . ad Kengis prope Lapponiam Tornen- sem e. s. p.: Wahlenb. p. 114 et 115; in irriguis alpinis et inferalpinis (fq): Fellm. Lapp., vide infra; Utsjoki (!): 5. Castren p. 353; »a nobis tantum in rupibus humidis ad flum. Tenojoki (!) prope Veitschinjarga!, Viidsnjunis, Puolmak et in terra nuda, aqua nivali irrigata, alpis Rouvuoaivi! visa»: Kihlm. Ant., spec. etiam e Reppen!, vide etiam Hult alp. Pfl. p. 181 et Hult Lappm. p. 150; Inari Kaamas in loco turfoso: Granit!; Paatsjoki: E. Nylander & M. Gadd!; [Varangria australis} reg. subalp. p — st fq, enum. e multis locis: Arrh. ant.; e multis locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 482, vide etiam Blytt p. 902 ete. — [L. ent. reg. alp. fg, reg. subalp. (r): Leest., cfr Grape p. 105; in reg. alp. iam ad Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. Lappm. p. 265; in reg. subalp. st fq in ripis et ad scaturigines, fq in vallibus rivulorum reg. alp. in alpibus Halti usque ad circa 910 m adscendit (S et SE): Lindén Bidr.| Lapp. ross. per omnes regiones alpinas, alpesque mari- timas locis irrigatis nee non ad rivulos fq: Fellm. Ind.; secun- dum totam oram Maris glacialis usque ad Ponoj (!) Maris albi [»socia praecedentis» S. nivalis|: N. I. Fellm., efr 1. e. p. XLVI; {in montibus alpinis ad Nuotjavr] Lim. p et in vallibus rivulorum reg. silv. et in gradibus rupium [»klippterasser a fjall- sluttningarna>| reg. alp.: Lindén Ant., vide etiam Beket. p. 564, Broth. exk. p. 76, Knabe Pfl. p. 279, Broth. Wand. p. 13 et 15; multa spec. e Lim., Lp., Lt., Lm.; maxime ad meridiem versus e Tshun!; Hibini: Mela Pl. et herb., cfr Herb. Mus. Fenn. ape i3?: Arten anféres fran Kengis redan af Linné Fl. Lapp. p. 137. — Kuus. och Lk. >funnen i Kusamo»: Jul. p. 283. Wainio Kasv. betviflar med ratta uppg.; for var del s4go vi ej arten ens pa Pallastunturit: Hjelt & H. — Li. Namnas bor, att S. s¢e/laris i Fellm. Anteckn. endast upp- tages fran Rastekaisa: 1. c. I p. 393. Antagligt ar, att den héga frekvens, som angifvits af Fellman afven fdr denna provins, féretridesvis afser forhallandena pa nyssnimnda fjall och i Sydvaranger, Af former omnimnes f. pygmaea fran L. ent. bjérkregionen vid Munnikurkio af Lindén i Medd, XVIII p. 202. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 275 Saxifraga stellaris f. comosa Retz. Cum forma typica raro occurrit, sed non infra 67° descendit. [L. ent. reg. alp. p: Last.; iam in superiore reg. subal- pina in ripis amnium Saarikoski et Mutkakoski (term. inferior c. 460 m), in reg. alpina inferiore nonnullis locis inter Tenon- muotka et Porojirvi et ad Toskaljaur, st fq ad rivulos alpinos montium Halti (S et SE cire. 910 m): Lindén Bidr., cfr (Diar. 1, Il, 1890) Medd. XVIII p. 202, spec. e Poroeno Kahlaamakosket in ripa fluvii!| Lp. Triostrow (F. Nylander!) et iuxta Ponoj: N. I. Fellm., cfr N. I. Fellm. Lettre p. 6, nomine S. comosa, quo nomine in Trautv. Incr. p. 315 e peninsula Kola enumeratur; Orloff in prato paludoso aquoso!, ad rupes prope ostium rivuli Hapajow!, Triostrow in turfosis iuxta mare!: Kihlman, cfr Kihlm. Pfl. p. 15; Ponoj in loco humido in »tundra»: Montell!, vide etiam Broth. exk. p. 76 et Knabe Pfl. p. 281, quem |. inspicias. Saxifraga oppositifolia L. In summis montibus alpinis Lapponiae copiose provenit. Lapp.: Nym. Consp. p. 269, vide etiam Borg Beitr. p. 100, 104, 114, 133, 145 et infra. Li. Sydvaranger Ornfjillen ad Kirkeniis: Granit & Pop- pius!, vide etiam infra; Bugénzs prope mare, Iversdalen prope Beljek, [Jakobs-elven, in vicinitate Nyborg (Lund, Th. Fries)): Norm. Fl. Spee. p. 491, e Bugénzs etiam comm. Arrh. ant., vide insuper Blytt p. 905 ete. — [L. ent. per totum alpium iugum et omnes alpes maritimas usque ad summa cacumina vulgatissime, ut etiam in petris maritimis et rupibus inferalpinis p, de cetero extra summas alpes haud visa . . . : Wahlenb. p. 113, cfr l.c. p. LXVI; reg. alp. (fq): Leest., cfr Grape p. 105; in reg. alp. iam ad Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. Lappm. p. 265; r in reg. alp. ad imum montem Halditshok! et ad declive eiusdem australe cp (SSV 1094 m), Halti (SV 895 m) et in declivi septentrionali montis Angeloddi, in parte norvegica frequentior 276 Saxifraga oppositifolia. Guolasjaur, Guolasjok etc.: Lindén Bidr., cfr Medd. XVII p. 245 et Bot. Centr. LXI p. 221.| Lapp. ross. »in districtu Peisensi (!) p ep, alibi ad Mare glaciale in rupibus inferalpinis rariorem legi»: Fellm. Ind.; in alpinis Maris glacialis et in iis circa lacum Imandra p ep: N. I. Fellm., spec. e Panfelofka!, cfr Beket. p. 564 etc.; Shelesna prope Kantalaks: Mela ann. et Pl., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 137; ad pag. Umba in ripa glareosa sin. Tshuidi-vum!, ad lac. Umpjavr [cfr Lindr. Lisét. p. 11 et Liro Ured. p. 365] in ripa glareosa sin. Tuil-luht ad ostium fluv. Tuiljok!, in alp. Lujauri urt Seidjaur ad rupes rivuli Kaltuaj in reg. alp. supr.!, Lujauri urt Tshutsk-njun in campo glareoso reg. alpinae!, Katschkofka in ripa alta saxosa meridionali cp! {cfr Liro Ured. p. 269], Or- loff loco frigido angusto inter rupes maritimas!: Kihlman; Hi- bini: Selin!, Malmberg! et alii!, cfr Broth. Wand. p. 8!; Tshun [»Dschyn>]: Sahlberg!, Nuotjavr in monte Tuatash!, ad piscinam Jeretik!: Hollm.; Raddeoi: F. Nylander!; peninsula piscatorum ad occidentem versus a Pummanki: Klingstedt!; Varsina: Brotherus! >In lateribus alpium Utsjoki et montium subalpinorum Kuusamo rarius»: Prytz, jfr Fellm. Lapp. och Led. II p. 205; n. 6 Finl. och stérre delen af Lappl.: Fries; Finl. bor.: Nym. Syll. p. 253. — Kuus. »funnen i Kusamo>: Jul. p. 283. Dessa uppg., som tydligen héra tillsammans, maste anses vara mycket osiikra, for att icke siiga osannolika, jfr Wai- nio Kasv. — Li. Utsjoki: Wegelius p. 235, jfr Prytz, Fellm. Lapp. ete. Ehuru arten senare blifvit funnen i Li., torde dock de nyss anférda upp- gifterna béra anses oriktiga, jfr Kihlm. Ant. Wahlenbergs uppg. har jag darfére fort uteslutande till L. ent. — Lim. Lindén sag icke S. oppositifolia pi Tuatash, oaktadt han flere ginger besékte detta fjall; den ar sikerligen sillsynt darstides. Troligen finnes den ocksaé pa Vuojim- fjallen, ehuru han icke heller dar antraffade densamma: Lindén i bref 2D elLXe LOLO. Arten férekommer ej sillan subfossil i glaciala aflagringar, se t. ex. Lindberg i Medd. XXIV p. 102—103. Fran Finland ar den dock icke bekant. Saxifraga aizoides L. Ut superior, sed ad meridiem versus usque ad 66° 20' descendit. In confinio alpium iuxta flumen utsjokense st cp: Prytz; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 277 p. 269; hab. etiam Fenn. bor. (Kuus.): Nym. Suppl. p. 131; in Lapponia haud fq, in Finlandia tantum in Kuus. lecta est: Schedae p. 79, vide etiam Led. II p. 209, Borg Beitr. p. 100, 104, 107, 115, 133, 145 et 146. Kuus. prope lac. Paanajarvi: Wainio Kasv.!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Kitkajoki: F. Silén!; epp in praeruptis rupium ad Kitkajoki prope Jyriviinkoski: Hirn in Medd. XX p. 8; Kitkajoki in rupe, quae uno alterove km ab effluvio in Ou- lankajoki abest: Montell!, cfr Liro Ured. p. 268; in ripa australi lacus Paanajarvi! ad occidentem versus a Miikkulanpuro, Jakala- vuoma: Hirn Fort.; {Paanajarvi] contra Mantyniemi: Alanne p. 58 not.; Jyraévinniemi: A. R. Ruoranen!; Juuma Lammasvuoma: W. Brenner!, cfr V. E. Broth. Muist. p. 103; Niittyvuoma st pe: V. E. Broth. |.¢., quem 1. inspicias; Kuolajarvi [»Salla>] Ou- lankajoki in monte nonnulla km supra Savilampi! et ad Tai- valkoski, Juuma, Jakilivuoma, Kitkajoki prope Juuma et ad Ah- venperinkallio, Paanajirvi cp in valle rivuli sicci ad ripam australem contra Leinonen: A. L. Backm. comm. [partem maxi- mam ad eadem loca atque superiores spectat|; {[Kuolajarvi] in monte inter Tammakka-ojansuu et Jiniskénga’s cum Pinguicula vulgart et alpina, cpp in rupibus infra Janiskéngiis: Stjernv., spec. e J&niskéngiis etiam reportaverunt Borg & Rantaniemi!, cfr Liro Ured. p. 268; ad hance provinciam spectat etiam Ostro- bottnia (Nylander): Led. II p. 209. (Lk. Pajala Junusuando: Samz. p. 187.) — Li. ad flumen Utsjokense Lapponiae extimae kemensis ep visa: Wahlenb. p. 115, cfr ].c. p. XVII et Wahlenb. Fl. Suec. p. 272; ad Mierasjirven- kasket fluminis Utsjoki in lateribus rupium ep, alibi parcius: Fellm. Lapp.; in lucis et silvis mixtis rarescentibus nec: non supra saxa madefacta et aperta quoque inter Kenishkoski et Mierasjaiyri! Utsjokiae fq ep, de cetero modo in alpibus Har- mitschokka iuxta Pakananjoki cp et hine versus Naytiémé Va- rangriae, color petalorum variabilis: Kihlm. Ant., cfr Hult Lappm. p. 85, 93 et 94; Inari Schallomjok in ripa turfosa: Granit!; Un- harvaara in reg. silvatica: G. Ekman!; Kielméen [?]! et Paats- joki!: EK. Nylander & M. Gadd; Junkkila prope flumen Munkelv: A. Renvall & A. Torckell in PJ]. Finl. exs. N:o 253; Paatsjoki 278 Saxifraga aizoides, in montibus alpinis Petshenga ad rivulos alpinos reg. subalpi- nae: Granit & Poppius!; {Varangria australis] in reg. subalp. — reg. alp. inf. st fq in rupibus humidis et ad rivulos alpinos: Arrh. ant., spec. ex Angsniis!; e multis locis enum.: Norm. FI. Spec. p. 496, vide etiam Blytt p. 906 etc.; Wainio Not. non comm. — [L. ent. reg. alp. (fq): Lest., cfr Grape p. 105 et Norrl. Lappm. p. 265; propius Kilpisjirvi ad rivulos ete. in reg. sub- alpina, non autem in vicinitate lac. Kelottijarvi: Norrl. Lappm. p. 263; Saanavaara: Malmberg!; r in reg. subalp. Saarikoski duobus locis, r in reg. alpina ep in clivi glareoso montis Ange- loddi (N 710 m): Lindén Bidr., spec. e Poroeno reg. subalp. Mukkas- koski! et Jokasjaur reg. alpina ad Toskaljaur!, vide etiam infra.] Lapp. ross. ad flumen Niva (!), litora lacus Imandra in umbra parcius per omnes vero alpes ad rivulos locosque uli- ginosos (frequentior): Fellm. Ind.; »modo ad flumen Niva! et lacum Imandra mihi obviam»: N. I. Fellm., cfr l.c. p. XXXVII et Beket. p. 564; ad ripas Nivajoki infra Pinosero: Axelson & Borg!; Shelesna: Mela Pl.; Hibini: Malmberg!, Broth. Wand. p. 7 [»Umbdek»] et alii!; ad lac. Umpjavr ad ostium fluv. Tuiljok in glareosis!, Orloff in uliginosis!: Kihlman; Keinjok: Palmén!; peninsula piscatorum ad amnem Kervanto: Klingstedt!; Petshenga reg. alp. in alpe Vogoaivi: Fontell! Vidkommande férekomsten vid Saarikoski i L. ent. naimnes ytter- mera: pa tvenne lokaler, mossrika, af kalldrag eller karr fuktade strand- marker, Artens nedre grins uppgifves har vara 455 m: Lindén Bidr. Hufvudformen kallas var. flava Mela: Mela Kasv. II. Saxifraga aizoides f. aurantia Hartm Cum forma typica raro, quamvis interdum coptose, occurrit. Li. cpp ad ripas fluminis Tana: Wirz. M. 5., cfr Kihlm. Ant. {per errorem Wirz. Prodr. refertur]; hinc inde cum forma a: Kihlm. Ant., spec. ex Utsjoki Paksujalka!; Angsnis, Vesterelven, Barnsjarga ubique una cum @: Arrh. ant. — [L. ent.r in reg. alpina st pe cum f. typica in declivi septentrionali montis An- geloddi: Lindén Bidr, spec. adscriptum Jokasjaur reg. alpina ad Toskaljaur !| Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 279 Lapp. ross. ad alpem Hibina {»Chibini»] (Angstr. p. 52), etiam ad Raddeoi Maris glacialis (fF. Nylander herb.): N. I. Fellm. p. 93; Hibiné: Meia Pl.; a ripa lacus Imandra usque ad (summum) montem Hibinaé: Beket. p. 564; ad lac. Umpjaur in ripa glareosa fluvii Tuiljok: Kihlman! Saxifraga hireulus L. In nonnullis partibus Lapponiae enontekiensis fre- quenter inveniri indicatur, ceterum passim vel satis raro in Lapponia et Kennia maxime septentrionali occurrit, quam- quam raro usque ad fines austro-orientales progreditur, in fennia austro-occidentalt non visa est. [In Lapponia Tornoensi (P. Adlerheim): Fl. Suec. p. 142 1)]; in pratis paludosis Ostrob. et Lapp. p: Prytz; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 274; Fenn. deest in tota mer.-occ., in mer. et med. partim: Nym. Suppl. p. 133; in Lapponia australi et Finlandia septentrionali haud infrequenter obvia. In Finlandia australi tantum in Karelia occurrit, ad meridiem versus usque ad Isthmum karelicum pro- venit: Schedae p. 79, vide etiam DC. Prodr. IV p. 45, Led. II p 210) Emdr: Lisat.p.13, Lindr: in Acta XIl"N:0° 3p. “20, Borg Beitr. p. 100, Liro Ured. p. 555—556 et Heintze Ranune. p. 196-199. Ik. r in prato magno ad pag. Valkiamatka in par. Vaik- jarvi!, Rautu! ad amnem Sumbula et in pago Kopola (!), Sak- kola (Nikl.!): Malmb.; Sakkola Isosuo st cp inter Koti-et Pe- ralampi: Lindb. p. 21!; Valkjarvi Paihkinimiki! et Valkoja ! in prato scaturiginoso!: Lindberg, vide etiam infra. Kol. r Mandroga! et Porog! in paludibus: Elfv.; ad me- ridiem versus a Selk&: Caj.; Derevjannoje: Liro Ured. p. 555; Solomeno (Kullhem): Norrl. On.; Petrosavodsk: Kihlm. Oa. Teuva {»Ofvermark»| nonnulla km ad meridiem versus a templo: Hammarstr6m comm. -—— Kb. Tohmajiirvi (Backman, ") Haec nune apud nos Lapponia Lapp. enontekiensis appellatur ; forsitan autem extra civiles Fenniae terminos sita est. 280 Saxifraga birculus. F. E. Hartman): Chyd.; Tohmajirvi Hammaslaks: E. Winter!; r Tohmajiirvi Hernevaara: Backm. in dupl.! — Kon. st r Mund- jirvi, Tiudie (!) plurib. locis, Kapselka (!) et Kendjarvi (Sim- ming), praesertim paludes vel prata turfosa inhabitat: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. Om. Teerijiirvi Grané: Hellstr.!; Teerijarvi, Lohtaja, Pulk- kila, Salo: Zidb., cfr Ale. Hl; in palude in Siikajoki: Henrik Gabriel Porthans bref till Mathias Calonius I, Helsingfors 1886, p. 126, cfr Sv. Litt. Sallsk. Férh. 18 p. 133; inter Siikajoki (>Sykajoki»| et Karinkanta (Porthan & Franzén 1794): Jul. ann.; inter Lumijoki {»Kumijocki>| et Karinkanta |» Karinkango>|: Clarke X p. 68 not., vide etiam sub Ob. — Ok. Paltamo: Lackstr6m!; Ristijairvi (LOnnbohm): Hult herb. et Bot. Byt.; r Paltamo Naulala in saltu [»takalolla»| ad Kotipuro, Ristijarvi: Must.; r: Brenn. Obs., ubi adnot. superiores comm.; Paltamo Mieslahti Mikkola in prato: A. KR. Ruoranen!; Kianta ep in prato Myllypuro! [prope templum ad viam inter Nayhian- et Kaner- vaara|, in ripa stagni prope Viitala st cp, ad Hiisijoki cpp et cp in palude Pikkula in pago Ylinaljankéi: Kyyhk.; iam Lackstr. exk. e Kianta comm. — Kp. in parte media Sortansilta st pe in margine paludis, in prato paludoso infra aerariam Schuigarvi pc, ad meridiem versus a pago Voijirvi, ad Kristinanvaara!, ad viam inter Sjagarvi — Maasjirvi, cp ad Kuusenkinjoki, epp in prato paludoso ad partem austro-orientalem lacus Sjuigarvi! et in palude prope Maasjirvi: Bergr. Ant., spec. etiam lectum ad septentrionem versus a Koivuniemenjirvi!, vide etiam sub Kk.; Sahlb. Bidr. p e tota Karelia orientali comm. Ob. »per totam fere provinciam borealiorem p in palu- dosis ... in vicin. fl. Kemensis usque in infer. par. Kemi provenit, ubi in palude sphagnosa st cp legi, e pratis par. Li- minka primus forsan reportavit H. G. Porthan»: Hellstr. Distr. p. 19, cfr 1. e. p. 10, et vide sub Om.; cp in sphagneto Sassa in Muhos: Jul. p. 283; (p), interdum cp, in parte maxime sep- tentrionali r: Brenn. Obs., ubi multae adnotationes comm. ; Uleaborg: W. Nylander! et Zidb.; [Uleaborg} ad Oulujoki ex. er. Sirkisuo 16 km ab oppido, in prato Liminka: Leiv. Putk., cfr Leiv. et Leiv. Veg. p. 198; Muhos Matokorpi et Alatornio Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 281 Kalkkimaa: Brenn. Ber. 1870 et herb.; Pudasjarvi Siuruanjoki: C. Brand.!, efr Martik. p. 34 et 40; Pudasjarvi prope templum: C. J. Arrh.; p per totum territorium, Simo ad Viantienjoki, in palude infra Kivalot, Kemi (!) in palude Luikka prope Kallin- kangas, Kuivanuoro, Karjalahti et complur. locis: Keckm., cfr l. c. p. 10; Kemi p: Rantaniemi!; Alatornio Konéla: Hougberg in dupl.!; Alatornio Kantojirvi: Hougb. not.; Alkkula: Nyberg! ; Ylitornio [»Ofvertornea»| st ep in sphagneto Anttolanvuoma prope montem Karhujupukka!, incolae hance etiam in loco palu- doso vicinitatis esse indicaverunt: Hjelt & H., spec. in Pl. Finl. exs. N:o 254 par. Ylitornio in spagneto subturfoso, prope Kar- hujupukka leg. iidem; Rovaniemi (J. Biickvall): Moberg Klim. p. 106. — Kuus. r Hanniléi: Sahlb. Fort.!, cfr Wainio Kasv. (ubi Hanninen); prope templum: Angstr. p. 52; prope Virra- niemi: Broth. Ber. 1883; inter Salminen et Kesiilaks in palude profundo cp: Brotherus & F. v. Wright!; in pratis humidis prope Rovejoki [?| et Hentelaé, cp prope Hannilaé, in sphagneto inter templum par. Kuus. et Aikkila ad viam: Hirn Fort., spec. adscrip- tum Sovajoki!; Paanajirvi Ruukki! compluribus locis in pratis carice obsitis ut etiam inter Paanajirvi et Juuma in paludosis: A. L. Backm. comm.; Juuma in prato paludoso ad Kitkajoki: W. Brenner! — Kk. ep in prato paludoso prope »Isoksenlampi» ad Kepajoki: Bergr. Ant.! [ad Kp. forsitan referendum}, cfr Liro Ured. p. 555 [sub Kp.|; »ad flumen Tuntsa [prope Paanajarvi: N. I. Fellm.| tantum legi>: Fellm. Ind. Lapp. fenn. r Kittilé in palude inter Levitunturi et pag. Kittila: Hjelt & H.!, cfr Caj. Entw. p. 11; Kittila (!) Niilivaara: Selan in dupl.!; Ahvenoja ad viam publicam inter pagos Kau- kos et Kittilé: Silén Bl. p. 86; {Pajala complur. locis ete.: Samz. p. 185. quem |. inspicias; (fq) Pajala . . . Muonion- vaara, terminus orientalis {in Suecia| 67° 55’, 235 m supra mare: Birg. p. 102;] Sodankyla! in sphagnetis apertis ad rivulum Lintu- oja et prope insulam Petiijiisaari, in sphagneto etiam prope Onnela p vr ep: Blom Bidr., efr Kihlm. Beob. p. XXI, Wainio Not. et Hult Lappm. p. 40; in paludibus firmioribus per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp. Tornensis ubique fq et Kemensis p, ut etiam Varangriae in Finmarkia orientali (Gunnerus): Wahlenb. p. 115, 282 Saxifraga hirculus. cfr l. ce. p. XVI; per partem silvaticam et subsilvaticam Lappo- niae Tornensis et Kemensis usque ad sinum Varangriae (fq): Wahlenb. Fl. Suec. p. 273; in paludibus Lapp. inferioris p cp: Fellm. Lapp.; Muonio: Malmberg! et (K. Enwald): Liro Ured. p. 556; Lompolonvuoma haud procul a Muonioniska: Caj. Entw. p. 28—30, cfr |. ec. p. 36; [Kuolajarvi] cp in palude Matosuo inter Sovajiirvi et Kugsijarvi ut etiam ad viam inter templum (pag. Sallansuu) et Alakuolajarvi in palude Rimpioja: Stjernv.; Kuolajirvi |»Salla>] Ahmaapa prope Peteri: Rantaniemi!; Kuo- lajirvi ad fontem ad partem septentrionalem lacus silvestris Rokamojirvi in dimidio spatio inter Hirvasjarvi et Kursu, interdum ep in nonnullis sphagnetis ad viam inter Kursu et templum par. Salla, ad Osminaapa, cpp in Huikujanka et Naamakkajanka ad viam inter Wuorijirvi et Huikukéngiis, Porttoaapa 2—3 km ad septentrionem versus a Markajarvi, Pahtoaapa dimidio fere spatio inter deversoria Markajarvi et Kelloselka et denique Kaksuopajan-aapa ad meridiem versus a praedio Mukkala et fluvium Ala-Kuolajoki: Edy. af Hiallstr.; Inari in palude ad Skiecemjokka: H. Rancken!; Utsjoki (st fq): Sel. kat.; in Varangria merid. ad paludes vastissimas inter Salmijarvi |» Ovre- Klostervand» aut »Tsjolmejaure»| et montes Vetsjer p st cp: Norm. p. 268, cfr Norm. F]. Spec. p. 497 et Blytt p. 905. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.; fq in Lapp. Torn.: Backm. & H. p. 111; (r) in reg. subalp. st cp in palude ad Hirvasvuopio: Lindén Bidr.!, cfr Bot. Centr. LXI p. 221, vide etiam supra.) Lapp. ross. Raddeoi (F. Nylander!), in paludosis circa pag. Tshavanga cp: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 564; in palude [>letto»| ad austro-orientalem partem lacus »Tojjavr>: Axelson & Borg!, cfr Medd. XXIX p. 38; Tshapoma: Broth, litt.; Pjalitsa! liam Mela Pl.| in paludosis apertis et Orloff in palude aquosa!: Kihlman; Orloff: Broth. exk. p. 80; prope Triostroff: Brotherus!; Ponoj cp: Mela PI.!, cfr Knabe Pfl. p. 281 (unic. spec.). Upptages i Herb. Mus. Fenn. fed. Ij fran K = K1.; tydligen afses exemplaret fran Sakkola, ehuru denna ort blifvit férd till oriktig provins. — (Ik. »ziemlich haufig>: Meinsh. p. 111; enl. 1. c. p. XXIV f6rekommer arten dock icke pa den till Ingermanland hérande delen af Isthmus, d. vy. s I] — Om. Arten saknas i trakten af Lappajarvi: A. L. Backm. Fl. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 283 p. 136. — Li. Utsjoki (Wegelius): Kihlm. Ant. bér vara Sel. kat.; Wegelius’ uppg. giller S. oppositefolia (se under denna). Fran Kton. uppgifves: Ett blommande stand antraffades i ett sankt karr nara byn Schajesero; har annorstides ej antriffats: Ispol. p. 61 i 6fvers. Saxifraga granulata L. In Fennia maxime austro-occidentali satis frequenter — frequenter invenitur; ceterum in Fennia australi rarissime occurrit; ad septentrionem versus certo ultra 62° 15’ sed nescio an tam supra 60° 30’ adventicia, in Fennia orientali omnino non visa est. Till.; Till. Icon. 26; Kalm; in insula Runsala et complur. loc. praecipue in collibus glareosis taeniarum: Hell. p. 9; in graminosis declivibus Finl. infer. p: Prytz; in rupibus et collibus .landiae et circa Aboam: Wirz. pl. off.; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc. Fenn. plur. .. .: Nym. Consp. p. 272; Fenn. mer.: Nym. Suppl. p. 132; in Finlandia austro-occidentali crescit, tantum in Al. st fq obvia: Schedae p. 79, vide etiam DC. Prodr. IV p. 35, Led. II p. 218 et Liro Ured. p. 554. Al. fq: Bergstr.; fq per totam Alandiam: Tengstr.!; Sund cp: Prim. p. 68; (r) Kumlinge Ingersholm: Bergr., vide etiam Diadesverz. p22. Geogr..F..., 1905 ‘p. 70. ete, — Ab. st tq: Zett. & Br.; p: Adl.; Uskela Fulkkila: K. E. v. Bonsdorff!; [Pojo] (p) ex. gr. Bjérkén etc.: A. Nyl., cfr Rupr. Diatr. p. 23; [Nystad] in prato ad septentr.-orientem versus ab oppido prope Ruonanperintie: Séd.; Hollm. non vidit in vicinitate opp. Ny- stad; nec Sand., Renv., Sel., Printz, Flinck aut Caj. Kasvist. enumerant. — Nyl. Ekenis in insula Tvirminne (!): E. H{ayrén| in Sydvist 1904 p. 602, cfr L. Y. 1904 p. 275 et vide infra; spec. in Pl. Finl. exs. N:o 255 indidem ad Krogen (!) in rupe humosa sicca leg. Inga Str6m; Ekenaés Tvarminne in terra con- tinenti inter pagum et sinum Byfjiirden st cp: Hiayr.; Kyrkslatt Porkkala »Kyrkogards 6n»: Greta Andersin!, cfr Medd. XXXI p. 42 et 55; in taeniis Borgé in Sundé! et Delholmen: Sel. O. Nyl.; Borga prope Gammelbacka: Ulli v. Born!, cfr Lindberg in Medd. XXXI p. 4. — Ik. r Kakki Kirjola (B. Alfthan!): Malmb. [num adventicia ?| 284 Saxifraga granulata. Sat. Bjérneborg: Moberg Klim. p. 106; Ulfsby in praedio Anola ad viam versus deversorium Ruhade: Strémb., cfr Hayr. Bjorneb.; Huittinen: Car. p. 24 {confirmatione egeat], vide etiam infra. — Ta. Hausjirvi in prato sicco ad Laittilajarvi: Karin Ekbom!, efr Lindberg in Medd. XXXI p. 4. Oa. Kristinestad nonnihil ad septentrionem versus ab oppido: Strémb.; Kristinestad ad viam versus Alisundet: M. Sundman! {num adventicia ?| Nyl. >circa Helsingfors iam indicatur»: Rupr. Diatr. p. 238; Esbo: G. A. Aberg i herb. lye. n.; uppg. behéfva bekraftas och siirskildt bor det framhallas, att nagon nyare uppg. fran Helsingfors ej féreligger. — R6- rande artens forekomst 4 Ekenis Tvirminne-6n tillagges: Hasselholmen pe, Kallvassa pe, zoologiska stationen cp. Den férekommer fraimst pa mossiga stillen kring smA bergsklackar [sa afven pa fasta landet], men afven pa grisrikare angsbackar: Hayr. — Sat. I tvenne exemplar i Luvia, enligt uppgift pA barlast p& Moorholm, det ena af fréken Anna Holmberg (torde finnas i fruntimmersskolans i Bjérneborg samlingar), det andra af froéken Hanna Hermonen! den 26 juni dr 1901 (inlamnadt till universitetets samlingar). De senaste dren har arten icke varit synlig pa platsen: Hay- rén i Medd. XXXV p. 54, jfr Hayr. Bjorneb., l. c. p. 52 och 185 not. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. ar mindre sannolik. — Sa. Mikkeli pa samma ang som Phytewma spicatum 1 km fran staden 5 a 6 exemplar, sedan ej vidare antriffad: Hasselbl.; ehuru arten antaglhgen har upptradt tillfalligt, har jag dock ej velat utesluta uppg. — Ok. [Paltamo] »2 kapp. Siivolan maalla v. 1874 (lye. K. Huotari)»: Must., jfr Must. p. 40 och Brenn. Obs., dar arten siiges vara aterfunnen 1884. — Ob. Antriffad i flere exemplar vid Uleaborg, ej langt frau Toppila sund 4 en grislinda pa fasta Jandet (Sandman), Muhos pa en odlad ang nara prastgarden (Stud. Paavo Snell- man): Zidb., jfr Brenn. Obs. Att arten i Ok. och Ob. maste uppfattas sdisom rent tillfallig, ar sjalffallet Tidigare betraktade jag den afven sasom tillfallig i Sat. och Oa., men de manga uppgifterna fran dessa omraden bestyrka hvarandra ; i Mela Kasv. V betecknas emellertid arten sésom tillfallig 1 Oa. I detta sammanhang kan namnas, att af ett storre antal alindska vixter, som 1903 planterades 4 Sat. Karkku Linnais, var Saaxifraga granulata den enda, som blommade under flere dr, ehuru vixtplatsen ingalunda var sirskildt lamplig; numera har emellertid afven denna art gatt ut Saxifraga cernua L. In summa Lapponia passim copiose provenit; etiam im Kuusamo qvamvis rarissime lecta est. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 285 Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 273; Fenn. bor. (Kuus.): Nym. Suppl. p. 132, vide etiam Led. ut p. 219, Borg Beitr. p. 100, 104, 107, 15. T3SReG A145. Kuus. Porontimajirvi [nonne Porontimanjarvi?|: Silen!, efr Wainio Kasv. et Herb. Mus. Fenn. II p. 137; in rupe prae- rupta, ubi Porontimanjoki in Porontimanjarvi influit: Hirn Fort.!; [Kuolajirvi] (p) in rupibus ad Kutsanjoki a Tammakkaojansuu usque ad Jianiskéngis!: Stjernv. [ad fines prov. Lk.]. Lapp. fenn. per alpium iugum meridionale vulgaris .. . per iugum septentrionale p cp, sed Finmarkiae r: Wahlenb. p. 116; ad Enontekiiinen et Utsjoki r: Fellm. Lapp., cfr Herb. Mus. Fenn. If p. 137 et vide infra; Kuolajarvi Pyhakuru st pe in parte superiore: Edv. af Hiillstr.; [Rastekaisa (!) 50 718 m: Kihlm. Ant.!, efr Norm. Fl. Spec. p. 500 etc.|; [Nyborg in reg. maritima et subalpina locis humidis (Th. Fries),| Iversdalen ad Beljek, saepe sterilis: Norm. Fl. Spec. p. 500, vide etiam Blytt p. 907, sub Lapp. ross. etc.; Barnsjarga, Reppen: Arrh. ant. ; Varangria australis in rupibus ad Paatsjoki [>Ofre Munkelvs- fallet»|: Granit & Poppius! — [L. ent. reg. alp. (fq): Leest., cfr Grape p. 105, Norrl. Lappm. p. 265 et alii; propius Kilpisjarvi ad rivulos etc. in reg. subalp., non autem circa Kelottijarvi: Norrl. Lappm. p. 263; Vittanki Lammasvaara: Palmén!; Saanavaara: Malmberg!; reg. alpina st r, prope fines reg. subalp. in scaturiginibus ad [Poroeno| Tenonmuotka! (495 m) et in reg. alpina superiore ad Siehkinjoki, Kuonjarvaarri, Ange- loddi (N 710 et E 695 m), in montibus alpinis Halti Halditshok (SSV 1094 m) et Rinjok (857 m): Lindén Bidr., cfr Bot. Centr. LXI p. 221, alterum spec. adscr. Jokasjaur Toskaljauri!| Lapp. ross. ad sinum Varangricum r: Fellm. Ind.; ad rupes irrigatas e sinu Varangrico ad Ponoj! hinc inde cp: N. I. Fellm., cfr l. ¢. p. XLVI et Beket. p. 565; Hibina {»Kipina>|: Angstr. p. 52; Seredna et Shelesna (!) prope Kantalaks: Mela herb. et Ann.; Nuotjavr Tuatash: Enwald «& Hollmén!; Lujauri urt ad rivul. Kietkuaj!, Orloff!: Kihlman; Devjatoi ad _ litus maris: Mela Pl.; Ponoj: Broth. exk. p. 76, Knabe Pfl. p. 279 et Montell!; Lt r unico tantum loco in rimis montis ad ripam fluvii Nuotjok in reg. silv.: Lindén Ant.; Kildin: F. Nylander! 286 Saxifraga cernua. {L. ent. Arten uppraéknas bland dem, som saknas kring Kaaresu’anto: L. L. Leest. p. 292.}] — Lm. Fran denna provins foreligger ingen fullkom- ligt otvetydig uppg. (se dock N, I. Fellm.); artens forekomst har ar emel- lertid hégst sannolik. Var. vivipara Vest. (L. ent. reg. alp. r Moskana et Kabdavanka (L. L. Leestadius): Lest.) Denna varietet sarskiljes icke i nyare floror, — Antagligen afses samma form med J. Fellmans uppgifter om Saatfraga bulbifera, Denna upptages Li. »ad alpem Jeskadam in Utsjoki»: Fellm. Lapp., jfr Led. Il p. 219 och Kihlm. Ant., dar uppg. anf6res under S. cernua, [Rastekaisa: Fellm. Anteckn, I p. 393.] Den akta S. bulbifera L. air en sydeuropeisk art, se t. ex. Nym. Consp. p. 273. Saxifraga rivularis L. Vix nist in montibus alpinis Lapponiae occurrit. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 273, vide etiam DC. Prodr. IV p. 36—37, Led. II p. 221, Lindr. Lisat. p. 11, Borg Beitr. p. 100, 104, 115, 133, 147 et Liro Ured. p. 267. Lapp. fenn. per alpium iugum septentrionale et omnes alpes maritimas ... ubique minus fq... nec extra summas alpes provenit (unquam): Wahlenb. p. 117 et 118; ad Harjmats- kaide in Utsjoki: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; »a nobis tantum lin alpe Rastekaisa et} ad sinum varangricum pluribus locis visa»: Kihlm. Ant., spec. e Sdholmen! prope Nesseby, vide etiam Hult alp. Pfl. p. 186; Utsjoki Paistunturit in declivi australi montis Kuivi in reg. alp.! et Pihtioja ad scaturigines in valle [>sinkan»] Bodusavce in reg. subalpina!: H. Rancken; Palsinoja: A. Torekell in Sel. herb.; ad fluvium Paatsjoki [?] |[»Pasvig»| (L6nnbohm): Hult herb.; Paatsjoki in alpibus Petshenga ad rivulos alpinos reg. alpinae: Granit & Poppius!; reg. subalp.— reg. alp. inf. Séholmen, Barnsjarga prope Karlbunden, Bugénes, (Rastekaisa|): Arrh. ant.; e 4 locis in Var. australi enumeratur: Norm. Fl. Spee. p. 503, quem |. inspicias, vide etiam Blytt p. 908 ete. — [L. ent. reg. alp. p: Lest., cfr Grape p. 105; Nai- makka! et Kilpisjiirvi!: Malmberg, cfr Norrl. Lappm. p. 265 etc.; r in reg. subalp. {Poroeno} Suukoski! in scaturigine ad ripam petrosam et Matkakoski, in reg. alp. complur. locis, sed pe in montibus alpinis Halti, in declivi australi montis Halditshok usque ad 1120 m adscendit: Lindén Bidr.| Aeta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 287 Lapp. ross. ad Mare glaciale fq: Fellm. Ind.; »praece- denti /S. cernua/ frequentior, quacum iisdem locis legitur, de cetero etiam ad Kantalaks (F. Nylander pl. exs.)»: N. 1. Fellm., spec. e Panfelofka! et Subovi!, cfr 1]. c. p. (XXXIX et) XLVI et Herb. Mus. Fenn. II p. 137, vide etiam infra; Shelesna: Broth. Wand. p. 4; Tshun [»Tschuinatundran»| in reg. alp. inferiore partis australis: Axelson & Borg!; Lujauri urt! duo spec.!, ad lac. Umpjavr in ripa muscosa rivuli Kietkuaj, reg. silv. infer.!: Kihlman; fin alpinis ad| Nuotjavr: Enwald & Hollmeén!; Lim. st r in reg. alpina in valle et in gradibus |»klippterasser> | montium alpinorum Siuluoivi et Tuatash: Lindén Ant., spec. adser. Siulutoldi!; Devjatoi ad litus maris, Sosnovets, Ponoj: Mela Pl.; Ponoj: Knabe Pfl. p. 281 et Monteil!; Triostroff!, Raddeoi! et Gavrilova!: F. Nylander; Kislajaguba: Brenner! ; Orloff: Kihlm. Ber. p. 13 et Kihlm. Pfl. p. 32!, spec. e Goguliha! et Gubnoi!; Petshenga [»Peisen»|: E. Nylander & M. Gadd!; Pummanki: Broth. Wand. p. 15; Peninsula piscatorum Srednji in parte orientali: Klingstedt!; Petshenga Vogoaivi in reg. alp.: Fontell!; Alexandrowsk: A. Torekell in Hayrén herb.; Jeretik!, Gavrilova! et Rinda!: Brotherus; Teribjerka cp: Broth. Utdr. p. 130; Jokonga: Enwald & Knabe! N. 1. Fellm. p. XXXIX uppriknar arten sasom f6rekommande i nedre vastra barrskogsregionen. Denna uppgift ar dock vilseledande, enar arten vid Kantalaks sannolikt endast forekommer pa de subalpina bergen i grannskapet; ett antagande, som i viss man bekriftas af Brotherus’ uppg. fran samma trakt. — Anmiarkningsvard ir fyndorten Lp. Devjatoi vid hafsstranden: Mela Pl.; exemplar darifran, insamlade af Mela, har jag sett i Wainios herb. Saxifraga caespitosa L. In maritimis Lapponiae orientalis frequenter inveniri indicatur, ceterum in Lapponia plerumque raro et in Fennia raro vel rarissime, tamen circ. 60° 35’ ad meridiem versus lecta est. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp., Fenn. or.: Nym. Consp. p. 270; in Lapponia satis frequenter obvia, in Finlandia orientali raro usque ad lacum Ladoga occurrit, ceteroquin in Nylandia 288 Saxifraga caespitosa. loco supra allato {Nurmijarvi] lecta est: Schedae p. 79, vide etiam Led. II p. 224, Borg Beitr. p. 100, 118, 119, 133 et 147 not. Nyl. Nurmijirvi in monte vasto 4 km a Rajamaki (A. Forsell): R. Boldt in Medd. XIX p. 18, cfr 1. c. p. 23, Stenr. et l. ec. p. 47; Nurmijiirvi Rajamaki Hyvamaki Sepankallio: O. Collin!, qui ibidem spec. in PI. Finl. exs. N:o 256 a legit, jad eundem locum atque superior spectat}. Kl. cum S. nivcali in Valamo!, sed frequentior: Fl. Kar. cfr Rupr. Diatr. p. 25, Rupr. Anal. p. 154 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 137; (fq) in Kronoborg et circa Sortavala: Chyd., spec. e Tervus Lapinlinna! et Vuorlaks!; Valamo in rupibus 1883: K. A. v. Kothen!; Sortavala Haavus: Wegel.; Sortavala Haukka- rinta in declivi praerupto australi: I. M. Wartiainen!, qui etiam ibidem {»Haukkariutta» (!)| spec. in Pl. Finl. exs. N:o 256 b in rupe aprica legit. — Kol. Petrosavodsk Logmosero: Enwald & Knabe!; Solomeno: Giinth. p. 39. Kon. rr ad Jalguba (Simming! et alii): Norrl. On., cfr Giinth. p. 39, spec. e Jalguba etiam leg. Poppius! Kp. in insula Maris albi inter Soroka et Shuja {»Tschuja»| : Sahlb. Bidr.!; (Suma: Sahlb. Dagb.;| Kemi in fissuris rupium taeniarum Gorellie-ostrow!, Studenskoi-ostrow et in nonnullis scopulis vicinis: Bergr. Ant., cfr Medd. XXIII p. 36. Kuus. Kitkajoki: Silén!; ad Juuma! inprimis ad Jakala- vuoma: Hirn F6rt.; in ripa septentrionali fluvii Kitkajoki prope Jyriivinkoski: Hirn in Medd. XX p. 8; Oulankajoki in monte ad Sarvisuvanto! supra Savilampi et in nonnullis montibus deorsum ad Kiutakéngis, Juuma Jakalivuoma, Kitkajoki prope Juuma: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXV p. 198; epp in Lammasvuoma, Niittyvuoma et Jakalavuoma: V. E. Broth. Muist. p. 103; Juauma Lammasvuoma: W. Brenner!; Hautaniityn vuoma: Eron. maant. p. 197. — Kk. Keret: F. Nylander!; Pesioiva: Borg Beitr. p. 9; Sonostrow: Mela PI. Lk. Ollostunturi in reg. alp.: Caj. Beitr. p. 16 et 19; Pallastunturit Himmelriiki: Hjelt {ster., non omnino certa|; Kuo- lajarvi |»Salla»| Pyhikuru in rupibus: borg & Rantaniemi!, cfr Medd. XXVII p. 91; Kuolajarvi Pyhaikuru st fq in parte supe- riore: Edv. af Hiallstr. — Li. Utsjoki: Sel. kat.; in articulis Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 289 rupium ad Kéngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. ¢. p. 21; Angsniis!, Bugénies {et ad flumen Maskelv! prope Nyborg): Arrh. ant.; [Nyborg in reg. maritima et subalpina (Th. Fries), Bugénes prope mare in declivi ad meridiem versus, Kjogen, Kjelmoen: Norm. Fl. Spec. p. 506; Varangria australis Finn- bukta: Fontell!, vide etiam Blytt p. 909 ete.; Wahlenb. p. 119 tantum ex alpibus meridionalibus et maritimis comm., cfr l. e. p. XVI et XXXIV. — [L. ent. reg. alp. p: Lest., cfr Grape p. 105; Saanavaara: Malmberg!; Peeravaara (Sandman): Zidb.; reg. alp. r Saivaarri (E 793 m) et Angeloddi (S 672 m): Linden Bidr., cfr Bot. Centralbl. LXI p. 231 et Medd. XVIII p. 245, spec. adser. Jokasjaur reg. alp. in fissuris rupium alpis Saivovaarri!) Lapp. ross. ad litora Maris albi ubique fq: Fellm. Ind.; in petris et rupibus maritimis fq, oram vero borealem Maris albi sabulosam fugit: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 565; multa spec. in H. M. F. e Lim. et Lp. ad litora aut in vicinittate maris lecta, velut Kantalaks: Brotherus! maxime ad meridiem versus, vide etiam Knabe Pfl. p. 280 et Kihlm. Pfl. p. 32; Tshun prope cacumen: Mela Pl. [insuper e multis locis ad mare; Tshun [»Tschuinatunturi»| in reg. alp. inferiore partis australis: Axelson & Borg!; Lujauri urt: Kihlman!; Petshenga [»Peisen>| st fq: E. Nylander & M. Gadd!; Teribjerka cp: Broth. Utdr. p. 130. Angiende denna arts upptridande som subfossil galler i hufvudsak det om S. oppositifolia naimnda, Saxifraga hypnoides L. Primo culta diu persistit. Nyl. Helsingfors Botaniska tridgarden 1886: elev K. Hjelt! och Brenn. For, p. 132—133!; i Botaniska tradgirden Atminstone redan 1872 eller 1873: Kihlm.; vaxer fortfarande (1909) pa en bergskulle i Botaniska tridgirden, ehuru ej sA talrikt som forut; exemplar fran Helsingfors Bota- niska tradgird, hvilka ar 1881 utplanterades pA Lappviksudden vid Helsing fors, hafva diirstiides bibehallit sig i flere 4r och afven spridt sig: Svel. ann.; Helsingfors ins. Sumparn in saburra navali 1873: Selan!; Mantsala Frugird 1869: elev D. Kraepelien! (manne fullt siker uppg.?] — Se afven Mela Kasv. etc. — Ta. Birkkala Harmala i tradgird pa berg, nagon ging planterad: Th. Grénblom! (L. ent. Upptages sasom varietet af S. caespitosa: Grape p. 105; att harmed afses ndgot annat iin formen fran s6dra Finland, torde vara sikert.| Typis Tmpr, 25], 1917. 19 290 Saxifraga tridactylites. Saxifraga tridactylites L. In Fennia maxime austro-occidentali ad circ. 42° long. ad ortentem et 61° 25’ lat. ad septentrionem versus passim aut rarius moenitur. Eur. omn. exc. Lapp., Fenn. plur. . . .: Nym. Consp. p. 274; Fenn. adest in sola mer.-occ. extima (Aboae, Aland.): Nym. Suppl. p. 152; in insula Alandia haud infrequens, in Regione Aboénsi raro (par. Kimito et Pargas) occurrit: Schedae p. 80, vide etiam DC. Prodr. IV p. 35, Led. Il p. 222 e infra. Al. (r): Bergstr., cfr l. ec. p. 7; (r) [Lemland] Lembote (!), Hammarland: Bergstr. Beskr.; Geta prope Ostergeta, Saltvik Haraldsbyholmen et in montibus ad Farjsund, Ecker6é Storby, Hammarland Frebbenby! cp, Jomala Moéckel6é: Arrh. & K.; in pag. Jomala: Laur. Fort.! et E. Reuter; Ecker6 in monte ante telonium [»tullhuset»|: Lindberg!; Jomala ad rupes humosas siccas prope opp. Mariehamn: W. Granberg in PI. Finl. exs. N:o 258 a; Finstrém Emnis Bjérsbyholmen: E. Erics.; Geta Finn6: Bergr. comm.; Lemland Skobbholmen, Mariehamn in »Ohbergska backen», Finstr6m Emnis: Florstr.; Lemland Jers6 in colle arido: Palmgren! -- Ab. Abo (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; Korpo: A. G. H. in dupl.! et A. Renvall in Hiyrén herb.; »Pargas (!) Alon! fq in ealeariis, in ceteris insulis mihi non obvia»: Arrh. Ann., cfr Rupr. Diatr. p. 24 et Zett. & Br.; Pargas {Alé] Storgard in rupe calearea: Arrhenius in Pl. Finl. exs. N:o 258 b; Kimito: Malmegren!, cfr Zett. & Br.; Hiitis Tunnhamn: Arrh., cfr Herb. Mus. Fenn. I] p. 137; Vihti vide sub * adscendenti. — N yl. Ekenis in insula Tvérminne ad stationem zoologicam: Hayr. nomine f. exilis, vide infra; [Eken&s| Tvarminne Krogen Stor- angsberget: Inga Strém! »In collibus arenosis rarius ex. gr. in Kuusamo»: Prytz, jfr Fellm. Lapp., Led. Il p. 222 och Wainio Kasv., som dock med ratta betviflar uppg. »In rupibus calcareis in Pargas et ad litora Maris glacialis»: Wirz. pl. off.; uppg. ar antagligen vilseledande i fraga om Ishafvet, se langre fram. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; uppg. grundar sig sakert pa ofvan citerade felaktiga uppg. och ar afgjordt oriktig. --- N[yl.}i Herb. Mus. Fenn. [ed, Ij har afseende pA mellanformen till * adscendens, hvil- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 291 ken dir anses sta narmare S. ¢tridactylites; Vibti fordes nam]. 1859 till Ny- land, — Kuus. uppriknas af Jul. p. 283, hvilket val utgér den oriktiga grundkillan till de 6friga uppg. — Lt. »ad sinum Kola»: Fellm. Ind., jfr Led. 1. ¢. och Beket. p. 565; N. I. Fellman hainfor, ehuru med tvekan, uppg. till §. caespitosa; aifven om cetta ej vore fallet, beror otvifvelak- tigt J. Fellmans uppg. pd férvaxling med nagon annan vaxt. N. I. Fellm. p. LXII anser, att naémnda uppg. méjligen kan vara riktig eller kanske afse * adscendens; denna asikt synes mig dock icke tillrackligt motiverad 1. c. F. simplex »foliis indivisis» Al. r Eckeré Signilsskaér cp pa stran- derna: Bergstr. Beskr., jfr Bergstr. p. 38 under namn af f. simplicissima. Sannolikt ar det samma form, som i Herb. Mus. Fenn. II p. 137 kallas f. minuta Pollin. och af Neuman p. 423 benamnes f. exz/is Poll.; under sist- nimnda namn upptages densamma fran Ny 1. Ekenis Tvarminne-6n, Zoo- logiska stationen, i mossa pA berg: Hiayrén herb, Denna form torde en- dast vara en af standorten framkallad modifikation. Angdende mellanformen till * adscendens, se under denna. Saxifraga tridactylites * adscendens L. °) In Fennia australi raro occurrit; non supra 61° 45 neque in Fennia orientali visa est. In Fennia australi, paroecia Vihti (G. af Hallstrom): W. Nyl. Distr.; planta in Finlandia australi rara, tantum in Regione Aboénsi, Tavastia australi et Karelia ladogensi lecta est: Sche- dae p. 80, cfr Trautv. Incr. p. 314—315 et vide infra. Ab. Kimito Vestanfjird: Malmgren!, cfr Zett. & Br.; r Lojo] in ins. Isosaari ad calcarias Hermala pec: Sel.; etiam Ohrnb. indidem comm.; Karislojo etiam in extimo promuntorio Karkali: A. Lagus!; Karislojo Saarenpaiaé: Tikk. & Hult herb., Lojo Hermala in nonnullis locis, in insula Mustasaari ad septen- trionem versus a »Stor6én» (!), Karislojo in promuntorio Karkali, complur. locis ad Maila, Karis Svarta in calcariis ad occiden- tem versus ab amne Bilby: Ch. E. Boldt; Lojo [nonne Karis- lojo?| in monte ad praedium Maila pec: O. Collin!; Lojo in insula magna ad Hermala ad S. tridactylitem vergens: Tikk. & Hult herb.; eadem forma ad Karislojo Maila: Sahlb. ann.; Vibti Kirvela: G. E. af Hiallstrém!; Vihti in monte Kauppilan- vuori: G. Lang!; Vihti forma inter hane et S. tridactylitem 1) S§. Linnaei Boiss. auct. Lindb. in Schedae p. 80. 292 Saxifraga tridactylites * adscendens. intermedia cp in monte praedii Kauppila ad ripam lacus Averia, etiam in Olkkala: af Hiallstr.!, cfr Flinck, vide etiam infra; eadem forma e Vihti Kourla: Hult in herb. lye. n., cfr etiam W. Nyl. et Herb. Mus. Fenn. p. 45 not., ubi haec forma de- scribitur. — Ta. Hattula Nikkilaé: O. Collin!; ibidem leg. A. Borg! [spec. adser. Kalvola]; in Hattula: Signe Gylling! — K1. ad viam inter serratrinam Leskeli! et pag. Joensuu in par. Sorta- vala: Chyd.; Valamo: Backm.; »pluribi (Backm.), in rimis rupium umbrosis prope Kirjavalaks (!) (Variskallio) et Sortavala (Liiko- lanmaki) vidi»: Norrl. Symb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Sortavala in declivibus siccis rupis in insula Suosaari prope Kirjavalaks: G. Lang in Pl. Finl. exs. N:o 257; Kirjavalaks (!) Piispavuori: B. Poppius in Hiayrén herb.; Sortavala st cp in montibus ad serratrinam Leskelé (!) [vide Chyd.| et Impilaks Miikisalo Linnanvuori pe: A. L. Backm. comm.; Sortavala Janat- saari: LOnnbohm!; Impilaks: C. Bergstrom! Stoérsta delen af Lappl.: Fries; arten ar emellertid hittills ej obser- verad ens i norra Finland. Niamnas m& i sammanhang harmed, att den- samma i Norge visserligen gar ainda til] Finmarken: Norm. FI. Spee. p. 506, jfr Blytt p. 910 etc., men ingalunda till Finlands botaniska omrade. — Nyl. Upptages harifran: Mela Kasy. V. Da pa Collins exemplar fran Lojo star Nyl. i st. f. Ab., misstinker jag, att uppg. afser naémnda exemplar. Nym. Consp. p. 273 fér var art till * Lannaec Boiss., som bl. a. upp- tages fran »Lapp. Fenn. mer. occ. (r)», jfr Trautv. Incr, p. 901, och Schedae p. 80. Hufvudarten af S. adscendens anfores af Nym. |. c. endast fran sédra Europa. Denna vaxt betraktas af flertalet férfattare i vart land sasom en sirskild art; i Herb. Mus. Fenn. II betecknas den sAisom en varietet, jfr 1. c. p. IX not; jag har i anslutning till Mela Kasv. V upptagit den sasom underart. Ab. Angiende férekomsten i Vihti skrifves fran senaste ar: »Olk- kalan Koiviston miella ja vasikkahaassa, ei kaikkina vuosina»: E, af Hallstr., jfr afven Flinck, F. tenws Mela eller, sAsom den troligen riktigare kallas, modificatio Scopolit (Vill.), omnamnes Nyl. r: Mela Kasv., jfr Mela Kasv. V. | cp (Fontell), Norrmark ad viam publicam Bjorneborg versus cp (K. G. Ollonqvist): Hayr. Bjérneb.; st fq inprimis in sacell. Suoniemi et par. Birkkala! et Mouhijarvi (!), in Karkku!, autem rarior, etiam in Kyr6é prope fines par. Mouhijarvi: Hjelt, spec. in Pl. Finl. exs. N:o 259 e Karkku |sacell. Suoniemi| Kauniais Joenalho loco scaturiginoso in valle umbrosa; (fq —) st fq: Sola Flor. p. 88, vide etiam Herlin p. 132. — Ta. Saaksmiaki (fq): Tikk:; st: fq: Leop.;: (fq): Asp. & Th.;.st fq: Norrls Davgors Jiimsit: Nikl.!; Sysmii Nuoramois praed. Rauta, Ryttyla et deni- que prope Tikka (!) et Soiniemi (Blom!): Unon.; ad viam ferra- riam maxime ad septentrionem versus 4 a 5 km ad meridiem versus a statione Orivesi vidi, ubi st ep: Hjelt; [Orivesi etc.| st r Sinivuori in lucis sp interdum st cp, in prato humido ad orien- talem partem lacus Kolhinselki st cp, in vicinitate Savijarvi in par. Orivesi nonnullis locis sp: Borg Tiet.; Korpilahti prope templum (K. Dalstrém): Wainio Tav. or.; Bonsd. non comm. — Sa. Valkiala (fq): Hult Fort.; Villmanstrand: EK. Nylander!, efr KE. Nyl. & Chyd.; Villmanstrand ad praedium sacerdotis loco uliginoso st cp: Svl. herb.; st r: Hult, spec. e Salonsaari!; Imatra, Ronkolanmiiki, Rasila, Narsakkala: Hult coll. — K1. p: Fl Kar.; (r) Hiitola in vicinitate templi: Lindén!; p Sorta- vala, Impilaks: Backm.; Parikkala r Koitsanlahti, Oravanniemi1: Hann.!; Uukuniemi: Nikl.!; Kirjavalaks! et Tervus in dupl.!: Chydenius. — Kol. p: Elfv., spec. e Gorki!; Vosnessenje: Lind- roth & Cajander!; Petrosavodsk: Simming!; Solomeno prope Petrosavodsk: Liro Ured. p. 269. Oa. (»st fq»): Malmgr., vide infra. — Tb. Jyvaskyla prope oppidum versus Muurame (Blom): Wainio Tav. or., efr Herb. Mus. Fenn. If p. 137. — Sb. r Kuopio Hiltulanlaks st cp: Mela!, cfr Medd. XXII p. 3; Kuopio: Lundstr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Kuopio Henriksnias: I. Boldt! et R. En- wald in dupl.! [nescio an idem locus atque superiores|. — Kb. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 295 Kide »Suuri suo» (Edv. Hartman): Enw. hav. — Kon. p usque ad partem mediam in nemorosis humidis ad rivulos, scaturigi- nes et fossas: Norrl. On., spec. e Perttiniemi!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137, vide etiam Giinth. p. 39. Lp. Orloff (ad lat. bor. c. 67° 12’) in saliceto ad Gubno}: Kihlman!, vide ceterum infra. »Ad scaturigines et in uliginosis silvaticis Nylandiae et Lapp. sub- silvaticae (Enontekidinen)»>: Wirz. pl. off.; denna uppg., liksom de f6lj., afser delvis Chr. * tetrandrum, Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; »Eur. omn. exc. Norv. bor. Lusit.» ...: Nym. Consp. p. 275 (Nymans uppg. rattas af honom sjilf, se ofvan); Lapponia (Schrenk pl. exs.), Ostrob. (Nylander in litt.): Led. If p. 226—227, dar dessutom [J.] Fellmans m. fl. uppg. citeras. Uppg. fran Lappland afser antagligen Chr. * tetrandrum, men huru den fran Osterbotten skall tolkas, synes mig ovisst, da Malm- grens uppgift, om den 6fver hufvud har nagon grund, maste anses hanféra sig till sydligaste delen af Osterbotten, som ej undersékts af F. Nylander; frekvensen i Malmgrens uppg. 4r i hvarje handelse mycket for hég. Markas ma ocksa, att Laur. Vaxtf. icke omnamner arten. Hellstr. p. 135 framhaller, att densamma ej nar upp till det af honom undersékta omradet. — Tilliggas bér annu, att E. Nyl. & Chyd. upptaga arten blott fran sédra Savolaks. — Om. »Kasvaa Haapajarvellaé (E. Franzén)>: L, Y. 1904 p. 235. Provinsen angifves icke |. c. Visserligen synes det mig tyd- ligt framga af de Ofriga 1]. c. anférda uppgifterna, att harmed afses Haapa- jirvi i Om. (och icke i Nyl.), men da f6rekomsten har vore alldeles isolerad (jfr under Oa.), och da vidare uppgiften sannolikt harstammar fran en skoleley, erfordras tydligen i detta fall nirmare undersékning. (Se dock F. Nylanders uppg. i Led. II p. 226 anférd har ofvan). — Lapp. fenn. »per Lapponiam rarissime, sed etiam ad templum Enontekidinen (>Enontekis»>| lectum est»: Wahlenb. p. 111; liksom de f6lj. afser denna uppgift sannolikt uteslutande Chr. * tetrandrwm, som vid denna tidpunkt ainnu ej var sirskild. Vidare fértjinar naémnas, att afven Laest. anfor Wahlenbergs uppg. under benimningen Chr. tetrandrum. (Papekas bor ytterligare, att Samz. p. 176 uttryckligen betecknat den Chrysospleniwm- form han funnit vid Perdjivaara gistgifveri [vid Tornea elf ung. 67° 15’) som Chr, alternifolium och ej som Chr. * tetrandrum. Detta bestrides emel. Jertid af Heintze i Bot. Not. 1907 p. 234, som haller fér, att sagda uppg. afser »Chr. y. tetrandrum».|] »Ad templum Utsjoki . . . cp»: Fellm. Lapp.; L. i Herb. Mus. Fenn. (ed. I] har afseende pa Nidsjaur-exemplaret af Chr. * tetrandrum. (Afyven uppgiften hos Birg. p. 102, jfr 1. ¢. p. 85 och Zetterstedt II p. 173, har jag ansett mig bora féra till * fetrandrum.| — Lapp. ross. »ad Peisen et Normanssiatel»: Fellm. Ind., jfr N. I. Fellm.; det synes mig mest sannolikt, att uppg. Asyftar * tetrandrum. Triostrow: N. I. Fellm., jfr Beket. p. 565; exemplaret hor till Chr. * tetrandrum. 296 Chrysospleninm alternifolium. Arten upptages fran Kton. och Kpor.: Mela Kasv. V; den foérelig- ger afven fran Archangelsk: Herb. Mus. Fenn. II p. 137. Chrysosplenium alternifolium + tetrandrum (Lund) Th. Fries. In regionibus Lapponiae inferioribus et in Fennia maxime septentrionalt usque ad 65° 55’ ad meridiem versus raro occurrit. Lapp. bor. or.: Fries nomine Chr. alternifolium var. te- trandrum; Lapp. bor. Finm.: Nym. Consp. p. 275; Lapp. or. (ponoj.), occ. (inar. et tulom.: J. [lege N. I.] Fellm. 1863): Nym. Suppl. p. 133, vide etiam Borg Beitr. p. 100, 112, 133, 143, Heintze Vaxtg. p. 47 et inprimis Heintze in Bot. Not. 1907 p. 231—237. Kuus. Kuusamo prope templum: Stjernvall in Medd. EX. 9: Lk. r Muonioniska contra Rautujarvi haud procul a Ku- tuniva ad septentriones versus, Kolari prope Akislompolo!, Jou- hisuanto!, haec omnia ad fluvium Ak&sjoki, Kittila prope pagum elusdem nominis: Hjelt & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137 (Kolari Akisjoki); Kittilii Niilivaara: Svelan!; r in luco prope pa- gum Sattanen st pe: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; [r: Birg. p. 102 '), cfr l.c. p. 8514);} Sodankyl& plur. loc. ad Mutenia: Wai- nio Not. et Hult Lappm., cfr l.c. p. 14, 94 et 150; Pallastun- turit: Malmberg!; Kuolajarvi [»Salla>] ad Tuntsa supra Paska- koski in ripa glareosa et scaturiginosa: Borg & Rantaniemi!, vide etiam Stjernvall in Medd. XIX p. 19. — Li. Utsjoki ep: Fellm. Lapp. 1); Inari: Sel. kat.1); ad lacum Nidsjaur: E. Ny- lander & M. Gadd!, cfr N. I. Fellm., l.c. p. XXXIV et Herb. Mus. Fenn. Il p. X; Inari ad Térmiinen abundanter: Wainio Not., cfr lc. p. 10; »inter herbam locis occultioribus saepe in solo lapidoso. In vicinitate lacus Inari haud raro reperiri videtur (adnotatum est e pago Kyr6, Vayla!, Kettumatti, sacer- *) Nomine Chr, alternifolium 1. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. ol dotio inarense), Paksusammali ad flumen Tenojoki, Mandojayri Utsjokiae reg. subalp.»: Kihlm. Ant.; Itaa pe: Heintze in Bot. Not. 1907 p. 236, cfr lc. p. 235; [Inarijoki in luco prope Isku- ras: H. Rancken!;| Tenojoki {»Tana»| in aggere graminoso ad Outakoski: Granit & Poppius!; p in reg. subalp. ad Tenojoki (Tanaj: Lund p, 78; (fq) ad totum sinum Varangricum e Ny- borg et Karlbunden |»Carlebotten»| ad Vard6e: Th. Fries p. 185, efr Blytt p. 911 ete.; reg. subalp. st fq (Nyborg,] Karlbunden, Barnsjarga, Bugénees in reg. alp. marit.: Arrh. ant.; Bugonzs ad isthmum prope mare, Skoger6é Nordlervag ad litus: Norm. Fl. Spec. p. 507, quem |. inspicias, vide etiam Norm. ann. p. 27 et 28. — [J. ent. reg subalp. r RyOvarinmutka prope pag. Kaaresu’anto ad templum Enontekiaéinen (Wahlenb.') et L. L. Leestadius etc.): Lzest.; Gunnarinkorva: Malmberg!; r in reg. subalp. in valle rivuli ad {Liit&éseno!] Peerakoski et in scaturi- ginibus inter Harmaajakoski et Hirvasvuopio: Linden Bidr., cfr Bot. Centralbl. LXI p. 221; ad Kalkki ad lat. bor. c. 68°30’. Montell!; in ripa amnis Kénki&ima contra Saarikoski, in fonte frigido prope Kalkki |»Kalki»|: Heintze in Bot. Not. 1907 p. 236, cfr 1. c. p. 232 et 235; in parte suecica ad Saarikoski, Naimakka, Siikavuopio etc.: Heintze |. c., ubi adnotationes superiores p. p. commemorantur, vide etiam Zetterstedt II p. 173 ').| Lapp. ross. Petshenga [»Peisen»] et »Normanssatel» |nonne Nordmandset?|: Fellm. Ind.1); Triostrow: N. 1. Fellman!, vide supra p. 295; ad Tupujoki: Axelson & Borg!, cfr Medd. XXIX p. 38; Ponoj in stagno {»mutarapakko»| in medio pago: Mela Pl. et herb., ut etiam Montell!; Orloff in graminosis humidis : Kihlman ! It Herb. Mus. Fenn. II betecknas Chr. * tetrandrum sasom art, Heintze i Bot.Not. 1907 p. 237 liksom Lund uppfattar den sasom endast en varietet af Chr. alternifolium; jag har i likhet med Mela Kasv. V betecknat den sa- som underart. Det bér naimligen framhAllas, att medan Th. Fries i Bot. Not. 1858 p. 193, diir han beskrifver Chr. tetrandrum, betonar formens artratt, han dock senare medger, att vissa former gjort honom »nagot tviflande, huruvida Chr. alternifolium o. tetrandrwn aro skilda arter, hvarom jag f6rr varit lifligt 6fvertygad»: l.c. 1873 p. 39. 1) Nomine Chr. alternifolaun L. Chrysosplenium alternifolium * tetrandrum. bo ite) (Se) Under foreg4ende art har jag framhallit, att jag trott mig bora till Chr. * tetrandrum hinfora vissa uppg., som publicerats under namn af Chr, alternifolium, om ock en sadan identifiering frimst genom Kihlmans 6fverraskande fynd af sistnamnda art vid Orloff ej kan géra ansprak pa absolut giltighet. 1 detta sammanhang vill jag ock fasta uppmirksamhe- ten vid att de slutsatser, till hvilka Heintze kommer angaende Chr, * te- trandrum i Bot. Not. 1907 p. 231-237, enligt min tanke i viss man rubbas af sagda fynd, som tydligen varit honom obekant. Det faller emellertid utom planen for detta arbete att hir nérmare inga pa denna fraga. Parnassia palustris L. In toto territorio invenitur et in occidentali saltem Lap- ponia frequenter — frequentissime, ceterum excepta Kennia ma- azime australi, ubi frequentia minuitur, frequenter — satis fre- quenter provenit. Till.; Till. Icon. 7; Kalm; st fq in pratis fundo argillaceo: Hell. p. 7; in pratis et pascuis humidis st fq: Prytz; in locis humidis depressis, in pratis, in collibus per totam patriam us- que in alpes Lapponiae: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 82, vide etiam DC. Prodr. I p. 320, Led. I p. 263 et Borg Beitr. p. 100, 113, iW 33) fet 139: Al. (p): Bergstr.; (fq): Bergstr. Beskr.; Briand6é p, Kum- linge st fq, plerumque var. tenuis Wahlenb. [vide sub hac}: Bergr. — Ab. (r): Zett. & Br.; Abo: I. Ringbom!; »utom Anin- galijs tull pa vanstra handen pa vat mark» (Ann. ad Till.): Leche p. 28; st r Pargas in fodinis calceariis Ersby, Simonsby Storgard et Piukkala, tempore frequentior fit: Arrh. & Elfv. comm.; Bromarf r Kivitok: Sand.; Uskela Karkis: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurila| st fq: Renv.; p: Sel.; Vibti fq: Printz, Flinck et V. E. Broth., cfr W. Nyl. et W. Nyl. p. 204; [Pyhajarvi et Pusula] fq: Wecks. ; Virmo {»Mynimiaki»] (K. A. Cajander): Caj. Kasvist.; Nystad promuntorium Verknis: Hollm.; A. Nyl. non comm. — Nyl. Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Esbo (Ekvall): W. Nyl.; [Nurmi- jarvi] st fq — p, interdum ep: Stenr.; Thusby Traskanda: Kihlm. ann., cfr Astr. & H.; Sibbo Lépar6 in litore marino: Sael. ann.; st fq: Seel. O. Nyl.; Brenn. ex Hogland non comm. — K a. La- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 299 vansaari in promuntorio septentr.-occidentali in litore grami- noso: Brenn.!; (r) [Sakjarvi) Kaukiala et Vilajoki: Blom; Viro- lahti insula Pisisaari: Sel. ann.; tantum e partibus interioribus adnotata, pc inter Sairala et templum par. Kirvu! et in Tietia- vila, in medio mense Augusti st fq in pratis in Jaaski, nullo modo tamen in vicinitate fluvii Vuoksi desit: Lindén. -— Ik. st fq: Malmb.; [fqq in toto territorio: Meinsh. p. 112). Sat. st fq: Malmer.; Inderé, Ytter6 et Kumnas st fq et st ep —cp, adnotata etiam e Lyttskir Alholmen, Styltogrunden, Rafsé (A. Pailin), Kapellskir, Mantyluoto (L. Hedenstrom per Fontell), Sandholmen st pe, Sibbskar, Hvittisbofjard p in insulis ex. gr. Bastuskir: Hiiyr. Bjérneb., cfr 1. c. p. 40; Rafso in prato maritimo: Sel. ann.; p: Hjelt; st fq: Sola Flor. p. 88, vide etiam infra. — Ta. st fq: Leop. et Norrl. s.6. Tav.; p: Asp. & Th.; fq: Knabe Fort. et Bonsd.; fq —st fq, sp: Borg Tiet.; st fq — fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq, »autumno in omnibus fere pratis udis florere dicitur»: Hult. — K1. fq: Fl. Kar.; Parik- kala (p): Hann.; insula Valamo st fq: Sel. ann.; st fq — fq: Hjelt. — Kol. (r) Mandroga in pratis nonnullis humidis, fertilibus: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf., cfr 1.c. p. 12. — T b. fq — st fq: Broth.; Pihlajavesi fq: Norrl. n. v. Tav. p. 429. — Sb. fq: Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. Liperi fq in parte occid. et septentr.: Eur. & H.; fq in pratis humidis et paludosis st cp, in paludibus et ripis st pc: Axels. Putk.; fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq: Norrl. On., efr Giinth. p. 33. Om. st r—p, enum. longa: A. L. Backm. Fl., cfr Medd. XXX p. 104, ubi etiam enum.; Hellstrém certe lapsu calami omittit, vide etiam infra. — Ok. fq: Wainio Kasv. et Brenn. Obs.; (st) fq et ep: Kyyhk. — Kp. fq: Wainio Kasv.; fq — st fq, e permultis locis enum.: Bergr. Ant. Ob. (st fq): Jul. p. 277; fq: Brenn. Obs.; fqq: Leiv. et Keckm.; fq: Leiv. Putk., cfr Leiv. Veg. p. 198; [st fq: O. R. Fries p. 160;| fq —fqq: Hjelt & H. — Kuus. fq: Wainio Kasv. et A. L. Backm. comm. — Kk. fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. fq —fqq, interdum st cp: Hjelt & H.; in pratis humidis ripisque fluviorum lapidosis fq — fqq, etiam in salicetis subhumidis riparum saepe fq provenit: Blom Bidr.; 300 Parnassia palustris fq, enum.: Birg. p. 100;| »in subhumidis graminosis universae Lapp. usque versus Nordkap ubique vulgatissime, si tantum summa alpium cacumina exceperis»: Wahlenb. p. 74, cfr l.c¢. p._ LXII; ubique fq: Fellm. Lapp.; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyli, Inari et ad flumen Paatsjoki usque ad Kéngas prope Mare glaciale: Wainio Not. p. 52; cum var. tenui fq in reg. silv.: Hulu Lappm.; Utsjoki fqq: Seel. kat.; fq in pratis humidis, in ripis lapidosis vel glareosis, nec non in salicetis parcius per reg. subsilv. et subalpinam crescit: Kihlm. Ant.; fq (— fqq) per regionem subalpinam territoril investigati: Arrh. ant.; enum. e per- multis locis: Norm. Fl. Spec. p. 179, vide etiam Blytt p. 1017 etc. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Lest.; fq — fqq secundum ripas reg. subalpinae cum var. tenuz {vide sub hac): Lindén Bidr.| Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in graminosis humidis totius huius' Lapp. (p): Nx LFellm.-p.<26, cfr lic. p. XU WE eigen reg. silv. secundum ripas amnium, rivulorum, lacuum, ad de- clivia montis Kapperoivi adnotata in valle rivuli prope terminum silvae: Lindén Ant.; enum.: Beket. p. 549, vide etiam Knahe Pfl. 280 et Broth. Wand. p. 11. N yl. Harifran nimnes: »Ingen lokali Ekeniis-trakten ir mig bekant ; finnes val dock»: Hayr. — Sat. Angaende utbredningen i de inre delarne af denna provins ma tilliggas, att arten visserligen, med undantag fdr nagra skogstrakter, ar taimligen sillsynt i det af mig nirmare utforskade omra- det och sarskildt i Karkku, men att den daremot, savidt jag af flyktigare reseiakttagelser kunnat déma, forekommer med stor frekvens nagot nord- ligare, sasom i Ikalis, Jamijarvi och Parkano, jfr afven Sola. — Om. F6- rekommer uteslutande i de inre delarna af omradet, sirskildt 1 Soini och kalkomradet: A. L. Backm. Fl. Afven E. Odenvall, som insamlat arten i Vindala invid ett kalkberg naira Vesterbacka kronotorp vid Alajirvi gran- sen!, anmirker, att arten f.6. saknas i trakten. — Tenn. endast uppriak- nar arten utan att angifva frekvensen. Parnassia palustris f. tenuis Wahlenb. In Lapponia haud infrequens esse videtur; his annis etiam in Fennia et septentrionali et australi nonnullis locis lecta est. A forma typica non omnibus locis rite distincta esse videtur. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 30) Al. Geta Isaksé in margine fruticeti Hippophaés ad oram pratensem unicum tantum spec.: Ch. E. Boldt; Brando et Kum- linge inprimis haec forma: Bergr., vide infra, spec. e Kumlinge Visings! — Ka. Virolahti ins. Pisisaari in stagno sphagnoso ad mare: Selan!, cfr Medd. XXII p. 54, quem |. inspicias. Sat. r et st pe in alluvione arenosa inter Ytter6 et Sand- holmen: Hiiyr. Bjérneb.; Rafsé in litore marino arenoso grami- noso in vicinitate typi: Sel. ann. Ob. Uleaborg, Kemi: Zidb., efr Brenn. Obs., ubi r inve- niri indicatur; in ripis, paludosis p in partibus interioribus par. Simo, ut ad Isotainijoki, in valle amnis Simo ad Ruona et Sauk- kojirvi, in par. Kemi non certe adnotata: Keckm.; Kemi rr Ajossaari: Rantaniemi!; Rovaniemi in paludoso: Selan! — Kuus. inprimis in Kuusamo: Wainio Kasv. — Kk. nondum adnotata. Lapp. fenn. (st fq ad ripas amnium, cum f. typica sine termino confluit: Samz. p. 181, quem |. inspicias;) in alpinis plerumque: Wahlenb. p. 74, ubi describitur; Kittila in ripa: Selan!; cum f. typica [fq in reg. silvatica): Hult Lappm., efr l.c. p. 33; Kuolajarvi {>Salla>] ad Tuntsa infra Jaarakoski: Axelson & Borg!; >in adnotationibus nostris cum « conjuncta, ad Toivoniemi! saltem lecta est una cum P. palustri typica»: Kihlm. Ant.; Inari: E. Nylander & M. Gadd!; prope litus sinus Varanger inter Gornitak et Buns: Th. Fries p. 184 [num in Li.?|, vide etiam Norm. Fl. Spec. p. 179 ete. — [L. ent. ubi- que cum. f. typica in reg. subalpina, fq in vallibus rivulorum reg. alpinae: Lindén Bidr., spec. e Latiiseno reg. subalp. Munni- kurkio in ripa fluvii!, vide etiam infra; Muonioniska: F. W. Maklin!; jad Lk. forsitan referendum.| Lapp. ross. similibus cum forma typica locis p: N. I. Fellm., spec. e Kola!; ad mediam partem fluminis Tupujoki! in ripa, ad Juonuijoki prope Kelloojansuukoski!: Axelson & Borg; ad inferiorem partem lacus Keinjayr: Palmén!; ad promunto- rium Orloff! in uliginosis, Svjitoj-nos! in uliginosis, prope pagum Voroninsk! in ripa graminosa fluminis: Kihlman. Angiende férekomsten pi Al. anféres: Pa de flesta stallen, dar (Brandé p, Kumlinge st fq] arten inom omradet forekommer, ar eet dock 302 Parnassia palustris. icke hufvudformen utan var. fenwis Wahlenb. mer eller mindre val ut- priglad: Bergr. — ({L. ent. var. fenwis Wahlenb. upptrader i denna region [bjorkregionen| 6fverallt med hufvudformen, som ej mer antraffas i fjall- reg., inom hvilken endast varieteten forekommer allmant i backdalarna. Har ser man ofta ex., hos hvilka skarmbladet pa blomskaftet alldeles saknas : Lindén Bidr.} Philadelpheae f6res numera allmént sasom underfamilj under Saxifragaceae. Af denna underfamilj kultiveras hos oss framst Philadel- phus coronarius L. Angdende dess odling far jag i hufvudsak hanvisa till Elfv. Ant. p. 75. Har ma endast tillaggas f6lj. uppg.: Annars nog hiardig, men [mycket 6mtalig|, da plantorna uppkommit af fré, skérdadt i Frank- rike: G. Niklander i Forstf. Prot. 1891 p. 218. — Den uppgifves g4 at- minstone till Wasa: Alc. III och uppraknas senare bland buskar, som trifvas anda till UleAborg: Puut. 1900 p. 34, jfr Elfv. Ant. 1. c. och Ale. IV. Tidigare uppgafs daremot, att busken planterats i [Uleaborg] i Apo- thekstridgarden 1790: Jul. p. 17 under namn af »Jasminiwm officinale» '); hartill ar antecknadt: »gick ut paféljande vinter»>. — Arten uppriknas i floror m. m., se afven Nym. Consp. p. 245. Ofriga arter af sliktet aro mig veterligen s4 sillan féremal fér od- ling i vart land, att de hir kunna lamuas obeaktade. Ribesiaceae. Ribes grossularia L. Saepe vel saepissime in Fennia australi colitur et inprimis in parte austro-occidentalt haud raro efferatur. »In dumetis prope pagos Finl. australis minus fq»: Prytz; sédra eller vastra Finl.: Fries; »praecipue culta occurrit»: Nym. Consp. p. 266 {sisom var.) under R. wea crispa L.; »in Fennia australi usque ad T a. Sysma et Sa. Ruokolaks, sed ubique inquilinum»: Herb. Mus. Fenn, II p. 137, jfr Ale. II] [om Ruokolaks se under var. wea crispa/, se ifven ‘) Ehuru Jasminum officinale L. ar vidt skild fran Philadelphus co- ronarius L., antager jag dock med nagorlunda stor sannolikhet, att Julins uppgift afser den senare, emedan han hirjimte anvainder den svenska be- nimningen »Sjersmin»,. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 303 Rein p. 81, Hjelt Utbr. p. 168 (385) och Liro Ured. p. 191 {uppg. hanfora sig mahinda till odlade exemplar]. Al. p pa hela Aland [A, B, C, D]: Bergstr., se lingre fram. — A b. har och dar férvildad: Zett. & Br. och Arrh. Ann.; »prope oppidum Nadendal eff. sterile> och Kuust6 Jullas likasa: Sel. herb.; Bromarf fun- nen flerstides f6rv.: Sand.; Bromarf rusthall: G. Sueksdortf!; Uskela: Nikl.!; (Muurila] r »talojen ja kylien ympirillé, sen vuoren juurella, joka sijaitsee pohjoispuolella Pyymiikei»: Reny.; »pa Karkali [i Lojo} f6rvildad»: Sel.; Lojo i narheten af Lojo sj6 ...i en ung tallskog nara Lojo by afvensom pa angs- och akerbackar i byns niarhet {har enl. Brenners asikt férvildad]: Brenner i Medd. XXX _ p. 51—52, se lingre fram; [Vihti! p enstaka buskar vid landsvigar, lador, giirdesgardar, pa berg och berg- branter, ofta ganska langt fran boningar (Haapkyla, Torhoila, Palojirvi, Langila, Hulttila, Laukkamiki berg, Suontaka, Weikkola, Hynnola, Irjala, Niemenkyla m. fl, st.): Flinck, som upptager arten sasom vildt vaxande ; »yl. vilj. ja usein metsistynyt. Monasti ainakin néinniisesti villinaé, esim. maantienvieressi lihelli Vehmaan rajaa, metsaipolulla Tammiston ja Kei- jaisten valilla, aukealla metsimiella lahella Jairvenkalliota»: Caj. Kasvist. — Nyl. Ekenis p, Ekenis stad, Hermansé Koén, Elg6 Groplandet och L6kholmen, Alglo Ado (fertil), Espskar. Dessa buskar finnas ofta nira strinderna (Espskir pa Fweus-bidd), dock afven inne pa holmarna; ofta langt fran miénniskoboningar, men val hitf6rda genom fagel- eller mian- niskoexkrementer. De dro vanl. sma och sterila; ga saledes sannolikt oftast ut: Hayr.; »ad Fagervik praecedente [= £ wa crispa) rarius> : His.!; Inga pa en liten holme [Westerkulla Orrholm !] i skargarden: Bren- ner i Medd. XXX p. 51, jfr Brenn. vixtf. p. 78, se langre fram; Kyrk- slatt »ad praed. Fasa ster. et in promuntorio Nissala ad lacum Hvittrask c. fr. (£. glanduloso-setosa), Helsingfors Jollas ster.»: Sel. herb.; Kyrkslatt forvildad pa Bjérk6n i Esbo-vikens mynning 1909: Sel. ann.; [Nurmijarvi] »monin paikoin sekametsissé, latojen ja riihien seinamillé y. m. metsisty- neenéi»: Stenr.; Helsingfors har och dir férvildad kring staden: Kihlm. ann.; »Helsinge, Lappbdéle in silva»: Selan!; »Tytarsaari, pa en ang om- girdad»>: Brenn.! — Ka. Nagra exx. pa Haapasaari: Selan i Medd. XXV p. 80, dar den betecknas sasom »efferatum»; Miehikkala Kotilahti »in silva sterile»: Sel. herb.; rr en liten buske pa berg, pa Papinsaari nara Antrea kyrka: Lindén! Sat. [{Bjérneborg] r Ruohokari stenbacke ett exemplar: Hiyr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 57; Kyr6é: Asp, se afven lingre fram. — Ta. Saiks- maki ad Valkiakoski eff.: Seel. herb.; p »6fverallt forvildad»: Asp. & Th. ; »férv. vid Kaitas»: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala rr: Nikl.!; Sysma Nya Olkkola, gammal tomt: Unonius!, jfr Herb. Mus, Fenn. II p. 137; [Gustaf Adolfs socken] »>f6rekommer pa flere stillen féryv.»: Bonsd., se afven ofvan. — Sa. Villmanstrand »in nemore praedii sacellani f. glanduloso-setosa cum fructu eff.»: Sel. ann. ! 304 Ribes grossularia. Ob. Barlastplats, unga exemplar hafva stundom patraffats vid Kallio i Simo, t. ex. 1888. Odlas icke inom omr.: Keckm., jfr Brenn. Obs. I Herb. Mus. Fenn. ed. I upptogs R. grossularia bland de vildt vaxande arterna, ehuru med tillagget »efferat.», men i Herb. Mus. Fenn. II har arten .uteslutits, jfr l. ec. p. IX not. Afven jag for min del anser troligt, att den ingenstides ar verkligen vildt vaixande, oaktadt jag i Sat. Karkku flerstides sett den forekomma timligen langt fran boningar och t. o. m. n&gon enstaka gang, om jag ej missminner mig, ratt langt ifran odlade marker. Framhallas bér vidare, att Kihlm. Ofvers. upptager arten endast sasom férvildad pa Aland. Trautv. JI p. 26, dar flere af de aldre uppg. anforas, betviflar, att arten (under namn af RF. wea crispa) fore- kommer vild i Finland; detsamma giller Képpen Verbr. I p. 424, En motsatt Asikt hyser Brenner, som i Prot. 7%, XII, 1903 pastar, att krus- biirsbusken »upptrader i sédra Finland under forhallanden, som tyda pa att den bor raknas till var inbemska flora» (enl. ref. i Hbl. 1903 N:o 330) och antagligen ir vild i nairhetea af Lojo sj6 ... och pa en liten holme i Ing skargard: Medd. XXX p. b1—52, dir han nirmare motiverar sin Asikt, jfr afven Flinck och Caj. Kasvist. under Ab. — D& emellertid, frona torde kvuna passera icke blott manniskans utan afven faglars tarmkanal, utan att nédvindigtvis diarvid férlora sin grobarhet, synes mig en dylik spridd férekomst litt kunna forklaras, se t. ex. Hayr. Bjérneb. p. 57. Detsamma giiller afven 6friga arter af slaktet. Vidkommande krusbirsbuskens odling far jag 1 hufvudsak hin- visa till Elfv. Ant. p. 75—76, kartan II 1. c. och i Atlas a4fvensom Sceel. marj. p. 25. Har ma endast framhallas, att denna art ar den mest om- tyckta representanten fdr barbuskarna; den ar allman Anda till strackan Sastmola—Fredrikshamn (se kartan): Elfv. Ant. p. 34. Arten upptages redan af Till. Uppg., som hinfora sig till dess odling, har jag anteck- nat bl. a. Rein p. 81, Ign. Geogr. p. 344, Elfv. Kult. p. 86, Hjelt Utbr. p. 168 [35], Hayrén i Geogr. F. T. 1900 p. 229 [Ekenas skirgard], Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 12, floror, t. ex. Alc. IV, 0. s. v. I afseende pa nordgrinsen fér artens odling ma yttermera fdljande tillaggas: Svenska krusbar mogna alla ar i Wasa och kringliggande socknar, engelska en del ar: O. Lundén comm., jfr Elfv. Ant. p. 76; harmed 6fverensstam- mande uppg. har jag afven erhallit af Hammarstrém. — Fran Sb. Leppa- virta skrifves »yleisesti viljelty>: Enw. Det uppgifves visserligen, att biren icke mogna i Sb. Kuopio: Sel. ann., men diremot, att stickelbars- busken gar bra annu i Sb. Maaninka: J. A. Andersson i Forstf. Prot. 1891 p. 222. — Kb. »I Kontiolahti Monninvaara antriftfade jag i augusti 1900 tva kraftiga, fruktbarande krusbarsbuskar (f. glanduloso-setosa). I Lieksa funnos den 27 augusti 1900 i en tradgard buskar med sma, mogna fruk- ter (f. glanduloso-setosa). I Nurmes képing férekommo den 29 aug. 1900 buskar med mycket sma, artstora, halfmogna frukter, (f. glanduloso-setosa)>: Sel. ann, — Om. Odlas allmant i Lappajarvi 4 herrgardar: A. L. Backm. Fl. p. 26. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 805 I sammanhang harmed bér papekas, att i Moberg Klim. p. 87—93 anges blomning anda till Ok. Paltamo Sutela, men birmognad nordligast fran Sb, Leppavirta pristgard; senare upptages dock birmognad anda till Kb. Nurmes: Moberg Klim. II p. 77 (se ofvan). Annu langre norrut odlas_ visserligen busken, men den sitter jimférelsevis sillan frukt. Sa framhalles, att odlingen vid 64° dr osiker: Elfv. i Atlas p-. 6; sallan od]. i Om. Pyhajoki: Elfy. Ant. p. 44, se afven Moberg Nat. p. 141. Daremot naimnes, att krusbiren mogna annu i trakten af Kajana: Must. p- 41, hvilket dock torde bero pa sarskildt gynnsamma omstiindigheter. Fran Ob. Uleaborg skrifves: »Fér femti 4r sedan [sdledes i slutet af sjuttonhundratalet] trifdes endast en krusbirsbuske och den bar blott kart»: S. &. W—n [Sara Wacklin], Hundrade minnen fran Osterbotten J, Stockholm 1844, p. 2. Harifran uppriknas arten sAsom odlad ifven af Jul. p. 20 och i senare tid af Leiv.; det sages, att baren dir sillan bli fullkomligt mogna: Elfy. Ant. p. 76, Likas& framballes: I Uleaborg iakt- togos d. 9 sept. 1900 buskar med omogna frukter: Sel. ann. — I Ob. Kemi cdlas den icke: Keckm. — A Ylitornio [>Ofvertornea>] Jolma bira buskarna endast nagra bar: F. Tridg. 1909 p. 126. — Odling i Ob. Simo har misslyckats, i Lk. Sodankyla likaledes: Elfv. Ant. 1, c. [Fran Pajala pa svenska sidan uppgifves: »g4, blomma och biira ibland frukt, men dessa hinna aldrig mogna»: Birg. p. 60.] Tillaggas bér slutligen, att under de allra senaste dren {efter 1902 eller egentligen 1904] en allvarsam fara uppstatt for krusbarsodlingen ge- nom den amerikanska krusbiirsmjéldaggen Sphaerotheca mors-uvae (Schwein.) Berk., hvilken med hvarje 4r gjort allt svirare och svarare harjningar; se harom i synnerhet E. Reuter i Landtbruksstyrelsens Meddelanden N:o LVIII, Helsingfors 1907, p. 32—87. Af former omniamnas, férutom var. wa crispa, afven vy. glanduloso- setosum Koch och v. reclinatum (I..): Mela Kasv. V m, fl. Ang, den sist- naimnda se bl. a. Medd. XXV p. 12. — Ang. f. glanduloso-setosa se under Nyl. och Sa. afvensom ang. odlade ex. under K b. — Hufvudformen kallas «& rulgare (Spach): Jancz. p. 385. Ribes grossularia var. uva erispa (L.). Ut supervor. Till.; >in Finuland>: Zigra II p. 53; Scand. med. mevr.: Nym. Consp. p. 266 (sdsom hufvudart); Fenn.: Nym. Suppl. p. 129, se aifven DC, Prodr. III p. 478 (sAsom hufvudart). Al. st. fq: Bergstr. — Ab. »p yv. c. ex hortis profuga»: A, Nyl. — Nyl. Fagervik p: His.!; r Degeré, Hoplaks: W. Nyl.; Helsingfors Degeré in nemore 1887 c. fr.: See). herb. Sa. >rr in margine agri pr. Keringinniemi»: Hult. Om denna form giller detsamma, som ndmndes angaende hufvud- arten, jfr Sel. O. Nyl. p. 25 och Trautv, II p. 26. Se vidare om formens Typis impr. §, 1911. 20 9 306 Ribes grossularia var. uva crispa. odling Rein p. 81, Ign. Geogr. p. 344, floror m. m. — Trautv. If p. 26 m. fl, anféras under hufvudarten. Uppg. i Led. IT p. 194-195 under namn af f. grossuaria 8 pubescens torde nirmast héra hit. Det kan emellertid ifragasattas, huruvida dessa uppg. —- eller atm. stérre delen af dessa — verkligen afse den form, som af nyare férf. kallas 2 wva crispa L. Atminstone si- ger sliktets monograf: »Les groseilliers épineux de nos jardins, a fruit gros comme une prune et de couleurs si variées, descendent du &. gros- sularia « vulgare; ceux qui proviennent du R. grossularia 8 wea crispa et qui donnent des fruits plus petits, plus tardifs, tres-doux, sont entierement abandonnés; ils ne se trouvent plus que dans les jardins arriérés sous tous les rapports»: Janez. p. 386, hvilket uttalande dock visserligen nar- mast giller mellersta Europa. Ribes nigrum L. In maxima parte Fenniae satis frequenter—passim n- primis in vicinitate maris occurrit, in Lapponia et parte septentr.-orientali rarescit, sed ad summum fere septentrio- nem (69° 30') progreditur, quamvis multis plagis inprimis Lapponiae orientalis deficiat. Till.; Kalm; in Finlandiae insulis p, in silvis rr: Stjerna p. 12; Padasjoki Tavastiae cp: Hell. p. 5; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 266; Fenn.: Nym. Suppl. p. 129, vide etiam DC. Prodr. II p. 481, Led. II p. 200, Trautv. II p. 18 et 36, Ign. Geogr. p. 342, Képpen Verbr. | p. 427—428, Hjelt Utbr. p. 156 [23], Jancz. p. 348, Liro Ured. p. 191—192, 448, 548 et 583 [ad spec. culta ex parte certe spectat] et Sel. marj. p. 26. Al. st fq: Bergstr.; fq in parte occidentali et media [= Al.], saepe cp in insulis minimis petrosis [»klobbar»| et parvis taeniarum extimarum: Bergr., vide etiam Ternstr. p. 56 et Radl. p. 235. — Ab. (r): Zett. & Br.; in insulis (Ann. ad Till.): Leche p. 34; in parte orientali [= Ab.] p: Bergr., vide sub Al.; Korpo: Tengstr.!; Pargas minus fq: Elmgr. p. 143; Pargas fq in insulis minimis taeniarum extimarum, st r in in- teriore parte: Adl.; p: Arrh. Ann.; Sagu r: Cavander p. 14 nomine »distron»; Bromarf Kansjirvi, Bredvik: Sand.; Uskela: Nikl.!; {Muurila| (rr) hic illic in lucis circa Isontalo, fq ad ripam Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 307 australem lacus Ylijarvi: Renv., cfr 1. c. p. 12; st r praecipue in insulis: A. Nyl.; p: Sel.; Vihti (fq): Printz; [Vihti] fq — st fq, plerumque frutices solitarii: Flinck; st r, enum.: Wecks.; nonnullis plagis p, aliis st r, e permultis locis enum.: Caj. Kasvist., quem |. inspicias; Nystad p: Hollm.; Nystad in »Iso Villisalo»: Séd. — Nyl. Fagervik ad tabernas navales (»Sj6- bodarna»): His.; Inga Svartback r: Brenn. vaxtf. p. 79; Kyrk- slatt in nemore ad lac. Hvittrask: Sel. ann.; [Nurmijarvil st fq, sp crescens: Stenr., quem |. inspicias; p: W. Nyl.; st fq ad rivulos silvestres: Szel. O. Nyl.; Brenn. non comm. et Hiiyr. in vicinitate opp. Ekenaés non vidit. — Ka. (r) in vicinitate Kayriisuo, cp in Sairikkala: Blom; st fq ad ripas amnium rivo- rumque, in vallibus rivorum et interdum in lucis: Lindén, efr l. ¢. p. 125. — Ik. st fq: Malmb.; /fq in toto territorio: Meinsh. p. 113]. Sat. st fq: Malmegr.; p et pe — st pe, enum.: Hiayr. Bjérneb.; st fq—p: Hjelt; st fq: Sola Flor. p. 88, vide etiam Herlin p. 135, ubi e nonnullis locis enum. — Ta. p: Leop., Asp. & Th. et Bonsd.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; p—st r in lucis interdum etiam in pratis humidis, sp: Borg Tiet.; st fq inprimis in Luhanka et Korpilahti maxime australi: Wainio Tav. or., vide etiam Bucht p. 24, Palander p. 11, Hult tr. p. 194, Borg p. 429, Rosb. Utk. p. 217 etc. — Sa. p — st fq: Hult. — K1. p: FI. Kar.; Valamo: Sel. ann.; st fq: Hann. et Backm.; p —st fq: Hfjelt, vide etiam Angstr. p. 50. —- Kol. p—st fq: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; p: Laur. Vaxtf., cfr l. c. p. 9. — Tb. p: Broth. — Sb. p: Mela; Leppavirta fq cultum, r in umbrosis: Enw.; Maaninka p spont., ep prope Hiaimeenlahti: Kyyhk. litt.; Kiuruvesi: Lundstr.; lisalmi r Peltosalmi: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide: Brand.!; Liperi complur. loc. ex. gr. Korjusalmi!, Siika- salmi, Rantala, Kalstila, Ojanlaks: Eur. & H.; r ad Tuopanjarvi in ripa pristina {»H6ytidisen rantakorvessa»| lacus Héytiaéinen ad rivum nonnulli frutices et in parte australi lacus Sarkilampi in pago Larinsaari frutex parvus: Axels. Putk.; Wainio Kasv. e Karelia occidentali non comm. — Kon. st fq — fq per maxi- mam partem, Saoneshje ad Velikaja-guba st fq, in Reg. occ. ad Suojarvi!: Norrl. On.; in silvis (ubique): Giinth. p. 39. 308 Ribes nigrum. Om. p: Hellstr.; p e 16 locis enum.: A. L. Backm. FL; p ad oram: Tenn., vide etiam Krank p. 10. — Ok. st r, in parte orientali non adnotatum: brenn. Obs.; Paltamo: E. Castrén p. 55; Paltamo Melalahti: Brenn. Ber. 1869; Sotkamo inter Saviaho et Lias6: Brenner!; p, adhuc in Ristijarvi Juurikka- korpi: Must., vide etiam infra. -- Kp. enum. e multis locis inprimis in vicinitate orae, st cp ad amnem Shuja, etiam (cpp) in vicinitate Rukajarvi ad Ruuhioja!: Bergr. Ant., spec. etiam e Kemi! Ob. Uleaborg: J. Snellman, Diss. gradualis de urbe Uloa, praes. H. Hassel, Abo 1737, p. 59; crescit ubique in pratis silvestribus et in insulis: Jul. p. 276; st r, in taeniis fq, Hai- luoto {»Karl6é»|, Liminka: Brenn. Obs., ubi ceterae indicationes maximam partem referuntur; Utajiirvi Myllyranta: Brenn. Reseb. p. 73; [Uleaborg) st cp in insulis. maritimis, Raatinsaari, Hupisaari frutices nonnulli, etiam aliis locis r: Leiv. Putk., cfr Leiv. Veg. p. 208; Haukipudas: Brenner!; Pudasjarvi: Nyberg!, cfr Martik. p. 39; Kemi: M. Castrén p. 330, cfr Hellstr. Distr. p. 21; p, saepe cum superiore /Parnassia palustris var. tenuis], haud r in partibus interioribus territorii Simo Kontti- kivalo, Martimonoja, baccae non permaturescunt: Keckm., efr |. c. p. 11; Kemi st r, Alatornio Kalkkimaa cp: Rantaniemi; spontaneum in omnibus silvis, inprimis (cpp) inter Tornea et Kemi: Clarke X p. 44, vide infra; Alatornio Uiskila: Hougb. not.; r Tornea (Hartm.): O. R. Fries p. 161; Turtola ad pag. eiusdem nominis frequentior quam sequens, etiam ad Pello, Ylitornio (>Ofvertornea»| supra Portimo ad Kantomaa et quemadmodum describunt incolae fortasse ad lacum Miekojirvi: Hjelt & H.; vide etiam infra. — Kuus. nondum certum, vide infra. — Kk, compluribus locis in virgultis laetis secundum amnem Kepajoki st ep: Bergr. Ant. {ad Kp. forsitan ex parte spectat]; Oulanka ad Himeenkoski! et dicitur inveniri in vicinitate Kankahinen: Wainio Kasv.; ad flumen Keret: Fellm. Ind.; liava: N. I. Fellm. Pl. arct. N:o 102 et Mela Pl.; |Kuolajarvi| Tulvasaari ad infi- mam partem fluvii Kutsa: Borg & Rantaniemi! [ad fines prov. L k.| Lk. (rr) Lapinlahti in par. Ylitornio [»Ofvertorneé»| inter Koskenniemi et Lappea (Tapojoki): Hjelt & H.!, efr 1. ¢. p. 97; Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 309 ad fluvium Torniojoki {prope Hietaniemi]: Sk6ldebrand in Geogr. F. T. 1904 -p. 94 [idem fere locus atque superior]; [Pajala Kengis: Backm. & H. p. 54, cfr Birg. p. 60 et 102;] in Lapp. kem. silvatica usque ad templum Sodankyla p cp: Wahlenb. p. 66, cfr Trautv. II p. 18 et Wainio Not.; ad infimam partem huius Lapp. (p): Fellm. Lapp.; ad lacum Kemijirvi: Nyberg! ; ([Kemijarvi| circ. 10 km [»en mil»| infra Vuostimo: Fellm. An- teckn. I p. 259; »ad Salla in Kuolajarvi (nomine »maatehinen»), ad pag. Kemijarvi (»hillukka» nuncupatum) et inter Suorsa et Luusua (nomine »&mmikin nira») in Kemijarvi, ut ab incolis mihi indicatum est, at toto territorio mihi haud obvium»: Wainio Not.; {Kuolajarvi| ad rivos inter Vuorijarvi et Kutsa, fructus primo mense Augusto non maturi: Stjernv.; [Kuolajarvi| Pyha- kuru! ep, in lucis ad viam inter Vuorijarvi et Huikukongas: Edv. af Hallstr., vide etiam infra. — Li. Paatsjoki Maitokoski: Granit & Poppius!; Svanvig ad Salmijarvi [»C’olmejavre»|: Th. Fries p. 185, cfr Th. Fries Resa p. 61, Schiib. p. 291; ubi baccae aestatibus calidis maturescere dicuntur, Blytt p. 914, Hartm. p. 252, Herb. Mus. Fenn. II p. 137, Norm. FI. Overs. p. 291—292, Norm. Fl. Spec. p. 471, ete. Lapp. ross. ad pagos Ponoj') et Kantalahti et abhinc meridiem versus parcius: N. I. Fellm., cfr |. ¢. p. XXI not. et Beket. p. 564. »>In desertis praesertim Lapponiae Tornoénsis frequens omnium autem vulgatissima in maritimis Tornoénsibus»: Fl]. Lapp. p. 66, jfr FI. Suec. N:o 207 p. 74 och C. Meurling, Beskrifning 6fver svarta vinbirs- buskens nytta, praes. P. Kalm, Abo 1772, p. 4; »in dumetis ad rivulos fq praesertim in Finl. boreali»: Prytz; »in nemorosis et ad ripas fluminum per totam Fenniam, provinciis interioribus arenosis forsan exceptis ad alpes Lapponiae usque»: Wirz. pl. off. Bagge dessa sistnimnda uppgitter grunda sig antagligen pa Linnés Fi. Lapp., hvilket arbete emellertid icke torde vara fullt exakt i angifvandet af artens frekvens; i hvarje fall 6fverensstiammer denna icke med nu radande frekvensf6rhallanden, i det svarta vinbairsbusken visserligen pa nagra fa lokaler 4r ymnig, men inga- lunda allman. Af de manga uppgifter, som i det foregaende blifvit an- forda fran de nordliga delarne af landet, ar det endast Jul. och Clarke, hvilka angifva en stérre frekvens eller ymnighet, och det synes mig san- *) Vide infra. 310 Ribes nigrum. nolikt, att dessa Atminstone indirekt aro paverkade af uppg. i Fl. Lapp., jfr afven Hjelt Kann. p. 11. — Lapponia Tornoénsis torde val motsvara trakten nirmast norr om Tornea; Lest. upptager ej arten fran L. ent, hvarfére Wirzéns uppg. saikerligen fr oriktig. Otvifvelaktigt ar afven, att arten ar allmainnare i s6dra an i norra Finland, jfr t. ex. Cajanus p. 25, dar dess férekomst i »Cronoby skiregard» férnekas. — Ok. Must. p. 40 citerar enl. min tanke mindre noggrant E. Castrén »vielé Kiannalla asti> ; nagon direkt uppgift fran Kianta kanner jag fr 6frigt icke. Harom nam- nes: »Toistaiseksi epivarma Suomussalmelta [Kianta], muutoin kuin istu- tettuna pappilan lahist6lla Oulusta tuotuja. Ainakaan ei sita ole tavattu viel missiiaén>: Kyyhk. litt. — Ob. Brenn. Obs. anfér, att Clarkes upp- gift galler vigen emellan Ijo och MHaukipudas; savidt jag kunnat finna, afser den trakten emellan Tornea och Kemi. Se f. 6. langre fram p- 319 under R. rubrum f. leucocarpa Hort., dir uppgiften anféres orda- grant. — Kuus. Harifran nimnes: »Paanajairven seudulla purojen varsilla Ribes-lajejay>: Eron. maant. p. 201. Da emellertid Ribes rubrwm upptages af de flesta botanister, som exkurrerat i denna trakt, och da 4fven var. glabellum ir kind fran provinsen, vAgar jag ej tolka uppg. sa, att A. m- grum blifvit antraffad darstides. Yttermera némnes: »Ej observerad af mig; enl. uppg. ndgot ofvan Sarvisuvanto vid Oulankajoki»: A L. Backm. comm., dir uppg. dock betecknas sa’som osiker. — Lk. Angifves fran Muo{nio]niska (ipse): Wirz. ann.; uppg. ar sannolik. — Lapp, ross. Mela uppgifver sig kring Ponoj ej hafva sett FR. nigrum, utan endast PR. rubrum, hvilken N, I. Fellm. ater ej alls omnamner darifran, hvarfére yttermera undersékning erfordras. Anmiarkningsvardt fr emellertid, saval att N. I. Fellmans exemplar i Pl. arct. ar insamladt i Kk. som oek att nagon se- nare uppgift an N. I. Fellmans mig veterligen icke féreligger fran hela Lapp. ross. Angdende denna art uppgifves fran Kton. |Povjenets]: f6rekommer ganska sillsynt vid backstrinder, hvarvid alitid ej hégt 6fver haf- vets niva, Lumbuscha, Karelskaja Maselga, Losinaja-gora, Topornaja-gora: Ispol. p. 61 i 6fvers. — NA&gon af de uppgifna fyndorterna finnes mahanda i Kon, eller Kp. Hvad artens odling angdr, far jag frimst hinvisa till Elfv. Ant. p. 76. Har ma tillaggas, att svarta vinbarsbusken allmiint odlas i Om. Lappajarvi pa herrgardar: A. L. Backm. FI. p. 26. — Ob. (Pudasjarvi) »yleisesti suosittu»: Martik. p. 42. — I Elfv. Ant. p. 44 uppgifves, att busken odlas sallan i Pudasjarvi. Svarta vinbirsbuskar hafva gifvit rika skérdar i Ylitornio [»Ofvertornea>] 4 Jolma: F. Triadg. 1909 p. 126. -— [De gA bra Annu i Pajala: Birg. p. 60.] Férs6k till odling hafva blifvit gjorda i Li. Toivoniemi, dit den inférdes 1882: Nordling p. 307 {det nam- nes ej nagot om resultatet] Uppgifter i fraga om artens odling har jag f. 6. antecknat Elfv. Kult. p. 86, Caj. Kasvist., Jul. p. 20, Leiv. m. fl. Se afven ofvan under Sb. och Ok. Det bor namnas i sammanhang harmed, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 311 att var, foliis incisis odlas som prydnadsbuske i Nyl. Helsingfors Ulrikas- borgsbergen: Sel. ann. och i Ob. Uleaborg: Elfy. Ant. p. 76. — Formen med gréna bir odlas mycket sillan. Szlan har endast sett den i en trad- gard p& Stor Kroksnés i Nyl. Borga skargard, darifran nagra exemplar planterades i tridgarden pa Lappviksudden vid Helsingfors: Sel. ann. Fér mig har uppgifvits, att némnda form odlats i Sat. Karkku Pakkala. — Sannolikt afse uppg. i Moberg Klim. p. 93—97 delvis odlade exemplar; en del af dessa uppg. anféres i Brenn, Obs. Af former omnimnas f. ¢ncsa Lindb. fil. Ik. »Pyhajairyi in nemore iuxta Jacum prope pag. Larjava>: Lindberg! och f. acuta Sel. Sa. »Lapp- vesi Tirila ad rivulum silvaticum»: Selan!, jfr Mela Kasv. V, dar hvar- dera formen beskrifves. Den férra formen omnamnes sasom odlad har ofvan, men Lindberg anser det vara osikert, om uppgiften afser samma form, som insamlats af honom. Den af honom funna formen ar absolut vild: Lindb. comm. — Hufvudformen kallas a ewropaewm Janez, : Jancz. p. 348. Ribes rubrum L. *) In maxima parte Fenniae et Lappontae passim occurrit; nonnullis tamen plagis, ut in Karelia occidentali, raro vel omnino non invenitur’, vide Wainio Kasv. p. 125. In plagis septentrionalibus Lapponiae var. glabellum maximam sal- tem partem occurrit. Till.; omnium (copiosissime) prope Tornoam occurrit: FI. Lapp. p. 65; (cpp) prope Tornoam et in maritimis Ostrobottniae: Fl. Suec. N:o 205 p. 73, cfr Linné Frut. p. 9 et vide infra; Kalm; complur. loc. Tavastiae, sed (cpp) in Ostrob.: Hell. p. 9; in dumetis st fq: Prytz; in locis nemorosis insularum Maris baltici Sinusque fennici et bottnici, per meridionales occiden- talesque Fenniae provincias et in Lapponia ad alpes usque: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 266; Fenn.: Nym. Suppl. p. 129; »Finlande»: Janez. p. 2892), vide etiam DC. Prodr. III p. 481, Zigra Il p. 60—62, Led. II p. 199—200, Trautv. Il p. 37, Ign. Geogr. p. 342, Wainio Kasv. p. 124—125, Képpen Verbr. | p. 432—433, Hjelt ') R. rubrum 8 pubescens Swartz, nisi aliud nominatim editur, vide infra. *) Nomine F. rubrum var. aut f. pubescens Sw. 312 Ribes rubrum. Utbr. p. 156 [23], Borg Beitr. p. 100, 113, 133, 141, Liro. Ured. p. 191, 270, etc., Sel. marj. p. 26 et infra p. 318 sub f. pu- bescentt. Al. spont. in par. Fégl6 {[»Fégel»] et Jomala: Tzrnstr. p. 56, efr Radl. p. 235; p: Bergstr.; Jomala Dalkarby in nemorosis: Seel. herb.; [Sund) Hulta: Liro Ured. p. 270; p, (spontaneum) haud visum in par. Inid et Kumlinge, in par. Brando tantum in parte septentrionali paroeciae: Bergr. — Ab. p: Zett.: & Br., Adl. et Arrh. Ann.; Sagu r: Cavander p. 14; Bromarf Kansjirvi, Bred- vik et Sdderstrand: Sand.; {Muurila] (r) ut superior [in lucis ad Isontalo, fq ad ripam australem lacus Ylijiarvil, sed frequen- tior: Renv., cir l.¢. p: 12; p: A. Nyl.; (str): Sel; KariceNviny in nemore: Sel. herb.; Lojo »kalkbergen vid Lojo backen»: Hels.; Vihti p: Printz; [Vihti] p: Flinck, vide etiam infra p. 318; (r) Pusula ad Roso in valle rivi, ad ripam lacus Kaitlampi: Wecks.; Mietois (r) in alneto ad litus maris prope Tervois fru- tices solitarii, in media parte par. Mynamiki (rr) frutex soli- tarius ad »Vallaisten Heikola» in silva abietina: Caj. Kasvist.; Nystad [»Uusikaupunki»>) Vaha Birkholma: Hollmén!; [Nystad] Kirsta et (auct. Cajander) in silva praedii Sundholm prope praediolum Matala et in silva prope praedium Salmi: 56d. — Nyl. Ekeniis p, e multis locis comm.: Hiyr.; ad Fagervik: His.; Inga Svartbick p: Brenn. vixtf. p. 79; [Nurmijarvi] st r, frutices solitarii: Stenr.; p: W. Nyl.; st fq: Sal. O. Nyl.; in Sel. herb. e multis locis; Brenn. non comm. — Ka. Sippola in nemore jad templum|: Selan & Strémborg!; r nonnulli frutices magni in valle rivi ad praedium Riais&la: Lindén!; Antrea in nemore ad fluvium Vuoksi: Sel. herb.; Blom non comm. — Ik. r Kiven- napa ad ripam amnis Rajajoki in pag. Kuokkala: Malmb.!; Sakkola in prato praedii sacellani: Lindberg!; Kakisalmi in pago Parné: Silén Blomb. p. 125 {num cultum}, vide etiam infra. Sat. st fq: Malmgr.; p—st fq et pec —st cp, ad partem maximam pe — st pe, Hvittisbofjard compl. locis: Hayr. Bjorneb. ; p —st fq: Hjelt; p: Sola Flor. p. 88. — Ta. Lemmettyla, Kuohi- joki: Leop.; [Kalvola| haud infrequens: Knabe Fort., cfr Borg p. 438; inprimis ad Lepaa {»Stjernsund»|: Pal. p. 11; p: Asp. & Th.; Hauho: Herk.; st r Pyhianiemi etc.: Bucht p. 24; minus Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 313. fq: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma complur. loc.: Unon.!; p in lucis inprimis prope stalionem viae ferrariae Orivesi, ubi cp — st cp, et Pajukanta etiam ad saepes sp, nonnullis locis forsitan effera- tum: Borg Tiet.; Jiimsi: Nikl.!; [par. Gustaf Adolf] (fq): Bonsd.; r Korpilahti ad lacum Mutanen! prope praedium sacerdotis: Wainio Tav. or. — Sa. (p) [in Savonia]: E. Nyl. & Chyd.; Vill- manstrand: A. Brotherus in dupl.!; Villmanstrand Parkkarila in silva mixta]: Szelan!; Hult non comm. — K1. [Parikkala| r Koitsonlahti in pascuo praedii consaepto {»>hovin haassa»| non- nulli frutices parvi vetusti |»pehkoja»|: Hann., vide ceterum imran Ko). stifg=fq: Elfv.; multa spec: im H. M: Oa. st fq: Malmgr.; Narpes: Nordl. p. 18; p, in taentis frequentior: Laur. Vaxtf., cfr l. c. p. 9. — Tb. st r: Broth., spec. ex Uurais! — Sb. st r: Mela, spec. e Kuopio! et Tuovi- lanlahti!; Kuopio Flobergsbacken: E. Nylander!; Maaninka cp in insulis ad Mustanvirta et Ruokovirta ut etiam ad Haataan- niemi: Kyyhk. litt.; Kiuruvesi: Lundstr. — Kb. Liperi rr Halo- lanmiaki: Hiallstr.!; Wainio Kasv. ex hac prov. non comm. — Kon. plur. loc., ad Perttiniemi fq, in Saoneshje st fq: Norrl. On.; Dvorets: Sahlb. Bidr.; in insulis ad Tolvoja cp baccifera : Kihlm.!; vide etiam Giinth. p. 39. Om. (fq) in taeniis, r in interiore parte: Hellstr., cfr |. ¢. pe 13355 ¢ster, (6 12 locis enum:: A. L. Baeckm. FI.; fq ad oram: Tenn., vide etiam Cajanus p. 25 et Krank p. 10. — Ok. p: Brenn. Obs., spec. e Sotkamo Naapurinvaara!; Puolanka Vay- rili: Brenn. Ber. 1869; Kianta ad Kiannanniemi!, Kokkokoski!, Saarijiirvi et compluribus locis ad Ylajoki: Wainio Kasvy.; Risti- jirvi!, Paltamo Melalaks prope Aijiinkallio!: Lackstrém; |Kianta| st r ad Juunujoki et ad catarrhactas amnis Emajoki: Kyyhk. ; ad catarrhactam Vuokki: Kyyhk. litt.! +), vide etiam E. Castren p. 55. — Kp. ad Kivijoki inveniri dicitur: Wainio Kasv. (num in hac provincia?|; cire. 90 km [»9-mil»| ad septentrionem versus a Kemi: Selin!; in parte media in luco ad catarrhactam prope amnem Tungu infra Maasjirvi, ad oram fruticeta densa et ) Nomine R. rubrum var. aut f. pubescens Sw. 314 Ribes rubrum, laeta ad amnem Shuja (circ. 3 km a pago!) efficiens, cp, ut dicitur, cire. 20 km [»2 mil»| a pago: Bergr. Ant. Ob. Uleaborg: J. Snellman p. 59 [vide sub R. nigro); (r): Jul. p. 276; p, in taeniis fq: Brenn. Obs., spec. ex Hauki- pudas (!) ad Pudasjoki!; Liminka: Hellstrém!; Utajarvi Mylly- ranta: Brenn. Reseb. p. 73; [Uleaborg] st cp in insulis mariti- mis, Raatinsaari, Hupisaari frutices nonnulli, etiam aliis locis r: Leiv. Putk., cfr Leiv. Veg. p. 208; Kemi: M. Castrén p. 330, cfr Hellstr. Distr. p. 21; p, ep inprimis in insulis taeniarum, neque tamen deest locis nemorosis partis interioris: Keckm., cfr 1. e. p. 11; Kemi p: Rantaniemi; in omnibus silvis, inprimis ad viam inter Tornea et Kemi (cpp): Clarke X p. 44, vide infra p. 319; Alatornio [»Nedertornea>| in insulis: Hougb. not.; [r: ). R. Fries p. 1617)|; »p (—st r)» per totum territorium: Hjelt & H., spec. e Turtola Paamajoki!, vide etiam supra, Linné Iter lapp. p. 193 et Martik. p. 39. — Kuus, (r): E. Lagus p. 351; Kol- vankijoki: Nyberg!; ad Poussu, complur. loc. ad livaara (!) et in vicinitate huius montis, prope Vatajiirvi, complur. loc. ad Paanajirvi et in vicinitate Mantytunturi: Wainio Kasv.; complur. locis in silva prope Juuma, ad Paanajarvi et Kuusinkijoki: Hirn Fort.; ad ripam amnis Korojoki prope Autti 2 frutices, Korojoki ad montem inter Voho et Pernu, Rukatunturi complures fru- tices, Ruskeakallio nonnulli frutices in declivi glareoso prope ripam, ad Oulankajoki! inter Ahola! et Paanajarvi fq et ad ripam et in montibus et in silva, Kitkajoki Ahvenperankallio, ad Riekamojoki inter Juuma et Tiermas, Hirvioja inter Hipa- jirvi et Aventojoki, ad Savina inter Savilampi et Viksijarvi nonnullis locis, denique indicatur cp inveniri secundum Palooja et ad Kieskisjoki, ambo prope Niemela ad Savina: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXIX p. 1127), vide etiam Eron. maant. p. 201 {supra p. 310 impressum]. — Kk. ad Kepajoki unico loco: Bergr. Ant., vide etiam infra; Oulanka ad Vartiolampi et Paa- nuorunen: Wainio Kasv.; in promuntorio inter Kouta et Knjasha, Sonostrow: Mela PI. 1) Nomine RP. rabrin var. silvestre Lam. *) Nomine R. rubrum var. aut £. pubescens Sw. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 315 Lapp. fenn. »p (—st r)» per totum territorium: Hjelt & H., spec. ex Ylitornio Lapinlahti!, vide etiam Silén Bl. p. 86 et Caj. Torn. p. 1301); in silvis frondosis humidis marginibusque nemorosis pratorum st fq: Blom Bidr.; |complur. locis, enum.: Birg. p. 102, vide etiam Skéldebrand in Geogr. F. T. 1904 p. 94;| Muonio Kitkesuanto: Norrlin! {L. ent.?|; infra radices alpium locis nemorosis per . . . Finmarkiam usque ad Puolmak p ep: Wablenb. p. 66%), [efr 1. ¢. p. XXXVII]; (fq): Fellm. Lapp. ; »Kuolajirvi ad flumen Oulankajoki et pluribus locis ad Tennio- joki, Kemijirvi in insula lacus Juujirvi, ut ab incolis mihi in- dicatum est, Sodankylé ad Pyhajoki, Pyhatunturi, Aska, pag. Sodankyli, Sattanen, Kaaretkoski, Niemela, Rovanen, Kemijoki, Lokka, ut indicatur, in insula Kiviapaja fluminis Riestojoki, Inari ad flumen Ivalojoki fq—st fq in regione coniferarum mixtarum, ad Koppelo et Ruoptuinvaara in regione pinifera, et, ut ab ineolis mihi indicatum est, in insula ostii fluminis Paats- joki»: Wainio Not.2), cfr l. c. p. 10; st fq in reg. silv.: Hult Lappm. p. 164; Pallastunturit Tréninkuru in reg. silv.: Hjelt *); Ounastunturit in reg. subalp.: Sandm. p. 32°); Sodankyla ad catarrhactas ad meridiem versus e Niemela: Kihlm.; {Kuolajarvi| ad Killuntajaoja circ. 1/3 km a lacu Aapajirvi: Stjernv., vide etiam infra; Kuolajarvi [»Salla>| inter Siivola et Mikkola ad rivum: Axelsson & Borg!; Kuolajiirvi in prato ripario ad Tuntsa- joki ad ostium rivuli Sorsajoki, cp ad Pyhakuru (1909) et com- pluribus aliis locis: Edv. af Hallstr.; Inari, Tana: Svel. kat. *); Utsjoki: Wegelius p. 2347); locis fertilioribus in convallibus fluminum, praecipue ad catarrhactas st fq (passim cp, ut ad Kultala, Kudoskoski et Palokoski flum. Vaskojoki, lac. Naamis- jiiyri Utsjokiae) per reg. subsilv. et subalpinam. Baccae eius, ut indicant indigenae, quotannis maturescunt etiam in agro uts- jokensi: Kihlm. Ant. ?); Inari Toivoniemi cp: Nordling p. 307; Naytam6 [»Nejden»|, [Nyborg|: Arrh. Ant.?); in Varangria me- rid. iuxta Paatsjoki [»Pasvigelv»| ad catarrhactam inter Kloster- ') Nomine R. rubrum var. aut f. pubescens Sw. 2) Ad var. glabelluwn ad partem verisimiliter spectat. 316 Ribes rubrum, vand et Goalsejavre nec non latere rossico in insula Store — Menikasé: Norm. p. 2661); iuxta partem interiorem fluminis Tanaelvy ad Holmen: Norm. p. 267'); e multis locis enum.: Norm. Fl. Spee. p. 474—475 14), quem |. inspicias, vide etiam: Blytt p. 916, Norm. ann. p. 27 etc. — [L. ent. in parte australi paroeciae: Grape p. 1057); reg. subalp. et silv. p: Leest. 1) 2); st. r in ripis amnium et in salicetis reg. subalpinae inferioris Vaha- et Isokurkkio, Peerakoski, Hirvasvuopio, Janiskurkkio et ep in fruticetis ab ostio amnis Rommaeno usgue ad Suukoski: Lindén Bidr. 3), cfr Bot. Centr. LXI p. 221, [spec. reportatum ad var. glabellum pertinet.| Lapp. ross. usque ad Kantalaks fq, deinde tantummodo ad Porje-guba, Imandra, Nuotjavr et flumina Tuloma atque Lutto rarius: Fellm. Ind.'); usque ad oppidum Kola p: N. I. Fellm. 1), efr l. ec. p. XXXVII (XLVII) et Beket. p. 563; Shelesna: Broth. Wand. p. 5!; Seredna, Tetrina, Tshapoma, Ponoj: Mela PI. *); planta propria |»charakteristisch»| ad ostium fluvii Juonnijoki: Borg Ber. p. 35; {ad Nuotjavr et Nuotjok| (fq) in reg. silv. et prov. Lim. et Lt., ep in vallibus rivulorum, salicetis et in ripis umbrosis amnium et lacuum: Lindén Ant. 3), cfr Lindén Beitr. p. 6 et Medd. XIX p. 13 [spee. reportatum ad var. glabellum pertinet); Umba ad pedem parietis rupis praeruptae: Kihlman! ; ad inferiorem partem fluvii Keinjok: Palmén!; Olenitsa: Selin!, efr Liro Ured. p. 191; Ponoj: Mela herb. +); Rusiniha [»Rusi- nicha»| (Aubel): Klinggraff p. 5417); ad Tuloma 8 km [3/4 mil] ad meridiem versus e Kola: Friis p. 2111+); ad Tuloma frutex pulcher fructibus maturis 9, VIII, in insula Charitonovoi-ostrow 20 km [»verst»| a Kola: Kudrowtsow p. 238 et 255 '), cfr K6ppen Verbr. | p. 4331), ubi nomen scribilur Charitonow, et Beket. p. 563 *); Ketola! ad lac. Nuotjavr et Lutto Sorvetsjayr!: Fontell, vide infra p. 320—321. Ab. I afseende 4 férekomsten i Vihti tillagges: Dels mera sillskap- ligt vid strinder (gamla kyrkoruinen, Irjala, Hynnola), dels enstaka buskar vid landsvagar, i skogar och steniga lundar etc.: Flinck. [Enligt min f6r- *) Ad var. glabellum ad partem verisimiliter spectat. *) Nomine R. rubrum var, stivestre Lam. *) Ad partem maximam certe ad var. glabellum spectat. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 317 modan dro en del af de sistnimnda buskarna kanske tillfalliga, se ofvan p. 304.) — Nyl. »haufiger als R. a/pinwm»: Schrenk p. 160; Brenn. p. 35 anfér uppg. bland de osikra. — (Ik. Det bér framhallas, att Meinsh. p. 113 ej upptager arten frin Isthmus, jfr |. c. p. XXIV.| — KI. p: FI. Kar.; ej sedd: Norrl. Symb., Backm. och Hjelt Ant. p. 66, hvarfére det air antagligt, att Nylanders uppg. hanfor sig till andra delar af Karelen. — Ob. I afseende 4 Linnés uppg. giller om denna art ungefaér detsamma som om R. nigrum (se p. 309), jfir Hjelt Kann. p. 10-11. — Lp. Orloff: Kihlm. Ber. p. 16; exemplaret hér till den senare sarskilda var, glabellwm. — Lt. Kola (Karsten): Liro Ured. p. 191 0. 548; hairom giller detsamma. — Lm. Voroninsk: Kihlm. Pfl. p. 227, jfr Lindr. Lisat. p. 14 och Liro Ured. p. 548; Lovosersk: Kihlm. Pfl. p. 52 och 227; om dessa uppg. giller detsamma som om den nyss anférda uppg. fran Lp. Angd&enae denna art uppgifves fran Kton: (Povjenets] icke frukt- barande buskar antriffades pA stranden af Suksosero omkring 60 km ‘»verst»} fran Jewgora och vid foten af berget Eningevaara: Ispol. p. 61 i 6fvers, En tabell 6fver artens dimensioner vid olika alder i Lapp. ross. ingar Kihlm. Pfl. p. 227; det bor dock papekas, att de anférda exemplaren héra till den senare sirskilda var. glabelluwm. Betriffande fruktmognaden i de nordligaste delarna af landet ma ytterligare tillaggas: Lk. Observerad [i Kuolajarvi Lappmark af H. Stjern- vall] med mogna bir ett stycke nedom expeditionens sista lagerplats (vid alfven, rakt i W fran Vahtkorelavaara) den 31 augusti [1891]: Medd. XIX p. 18. — Li. Réda vinbér mogna.. . nastan 6fverallt i socknen [Inari): Fellm. Anteckn. III p. 330; hinna dock ej alla ar till mognad . . . detta ar [1826] mognat allmant vid Ivalojoki: |. ec. I p. 403; Lutto trifdes val: l. ec. I p. 582; »i Kobholmsfjord {nara Pasvig] finder man endog Ribs- buske af ett par Alens Hoide og i Regelen hver Sommer med modne Ber>: Friis p. 159, jfr Schiib. p. 290, se afven Norm. p. 267, Blytt p: 916 etc. — Det bdr emellertid papekas, att stérsta delen af dessa uppg. torde afse var. glabellum. TI Herb. Mus. Fenn. II p. 72 upptogs R. rubrwmn fran samtliga pro- vinser (utom Ka. och K1.) och f. pubescens Sw. fran Al, Ab., Nyl., Ka., Sat, Ta., Sa., Kol., Sb., Kon. och Ob. Flertalet af de exemplar, som dai férdes till hufvudformen, tillhéra emellertid, enl. benigen uppgift af Lindberg, 2 pubescens Sw., sisom denna form numera begrinsas. (Angaende de 6friga se under var. glabellwm Trautv. & Meyer.) Af artens hufvud- form, R. rubrum « scandicum, flnnes i H. M. F. intet inom vart floraom- rade insamladt, fullt autentiskt exemplar, lika s4 litet som nagon otvetydig uppgift om dess férekomst fr mig bekant. Visserligen omnamnes /’. rubrum fran Ab. Nystad Birkholm [> Uusikaupunki Birkholma») i Bot. Not. 1900 p. 115; det framhAlles har, att exemplaren bestimts af Janczewski, och det hianvisas uttryckligen till Janczewskis tidigare uppsats: »Sur la 318 Ribes rubrum. pluralité de l’espece dans le groseillier a’ grappes cultivé», Paris 1900 ’*), men i sin monografi upptager emellertid Janczewski icke denna form fran Finland. hyaremot y glabellum angifves fran Nystad. Osannolikt ar dock icke, att ifragavarande form skall kunna pitratfas ocksa 1 vart land, all- denstund den i Sverige gar Anda till Jamtland: Jancz. p, 289, se afven Hedlund i Bot. Not. 1901 p. 99-100 och 1907 p. 5%. Af det ofvan sagda framgaér och bér an vidare betonas, att endast relativt taget fa uppgifter publicerats under namnet /. rubrum var, (eller f.) pubescens Sw. eller under den dirmed hos de finska forf. antagligen synonyma beniimningen R. rubrum var, silvestre Lam. I nagra fall om- nimnes dock jamte hufvudformen afven var. pubescens. Sa ar fallet med foljande uppgifter : I norra Europa den vanligaste af alla elementararter af R. rubrum s. lL. Den... ar utbredd 6sterut genom Finland . ..: Hedlund i Bot. Not. 1901 p. 65, jfr 1. c¢. p. 72, 83 och 100. — Al. r: Bergstr.; Skrafskar: Bergstr. Beskr. — Ab. (Vihti) Anmarkt vid landsvagen nara Torhoila Kuikkus torp: Flinck; [Mynamaki ja Karjala] »Laajoen seutu, viljelty Karppisissa>: Caj. Kasvist. — Ny]. >io insula N6tén prope Fagervik> : His.!; »sekametsissa Nurmijirven etelérannalla»: Stenr. — Ob. Vid kusten r Kemi, Simo, Haukipudas vid Pudasjoki och nara Ojala, Liminka: Brenn. Obs.; lundar, strandingar, st r, antecknad blott fran kusttrakten, Kemi Hattsaari, Simo Selkakari, Vatunki: Keckm. — Kk. I ett fuktigt snar vid Pistojoki ofvanfér Suvanto by: Bergr. Ant.! [pa gransen till Kp.) — Lapp. fenn. >locis umbrosis in silvatica parte Lapp. suecicarum omnium st fq: Wahlenb. p. 66 (under namn af ? »follis magis pubescentibus»). Oafsedt hiir nedan uppriknade former beskrifves Var. glandulifera Wainio, Li. »ad Términen in regione coniferarum mixtarum»: Wainio Not. [Acta VIII N:o 4 p. 52), jfr Wainio i Medd. XVIII p. 236, Bot. Not. 1891 p, 171 etc. Exemplar foreligga icke i H, M. F. Formen upptogs i Mela Kasv. IV, men har utgatt fran Mela Kasv. V. Formen med hvita bar (f. /ewcocarpa Hort.) forekommer taimligen allmant som odlad, men niastan uteslutande i herrgardstradgardar och icke i samma utstrackning som former med réda bir. Den foérvildas en- dast sillan. I sistnimnda afseende har jag antecknat félj.: Nagon hvit vinbirsform dr ej iakttagen i naturen: Hedlund i Bot. Not. 1901 p. 44. — Ab. [Vihti] pa Hynnéla stranden: Flinck. — N y 1. »Nurmijarven etelarannalla [>samassa paikassa»] ja eriissi toisessa laheisessé . . . muutama vihiinen pensas»: Stenr.; (Helsingfors] Busholmen vid Sandviken: Brenner i bref 27, IX, 1891. — Sat. rr Karkku Jarventaka Torseva en mindre buske, Kulju en liten buske nara landsvaégen: Hjelt. — Ta. [Hollola) Leppaluoto holme i Vesijirvi sj6 och dartill annu pa ett par andra holmar eller at- 1) I] denna uppsats, ingiende i Comptes Rendus des séances de Académie des sciences Tom. CXXX, Paris 1900, p. 589, upptages R. rubrum bl. a, fran »Finlande». Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 319 minstone pa en annan och afven vid Vesijarvi kanal pa Ainola omradet, men 6fverallt sparsamt, d. 4. enstaka buskar: Norrlin i bref af 6, XI, 1908. — Sa. Villmanstrand Parkkarila nagra buskar i en lund i nérheten af Saimaa: Sel. herb. — Om. Kronoby [»Cronoby»] pa en liten holme i Kaskhusfjirden: Cajanus p. 25, jfr Prytz p. 17, dar uppg. anféres med en viss reservation. Samma uppg. anférde jag sasom oriktig i Hjelt Kann. p. 33 not 3; sedan dess hafva emellertid, sasom framgar af det ofvan- stiende, flere uppg. tillkommit, hvarfére det ju 4r médjligt, att formen verkligen férekommit diarstiides. — Ob. (Between Tornea and Kiemi] »besides white, red and black currants, which grow wild in all the forest» : Clarke X p. 44. I Brenn. Obs. hainféres uppgiften till vagen emellan Ijo och Haukipudas, hvilket icke 6fverensstimmer med mina anteckningar. Hela uppgiften férefaller mig f6r 6frigt mindre noggrann, hvilket ju delvis maste ursiktas en turist, som litade pa Julins m. fl. uppgifter. Nagon bekriftelse om hvita vinbirs férekomst i dessa trakter foreligger icke. I afseende 4 formens odling far jag frimst hianvisa till Elfv. Ant. p. 76, dir det bl. a. framhalles, att den nordligast och med godt resultat odlas i Ob. Simo och Alatornio; emellertid betecknas f. /ewcocarpa sasom 6fver hufvud siallsynt, hvilket dock icke 6fverensstammer med mina egna iakttagelser. Afven Szelan virdesitter denna form s4som timligen allman i s6dra Finland i herrgardstridgardar: Sel. ann, F. 6. har jag endast an- tecknat Nyl. [Nurmijarvi] »harvemmin« [talonpojillakin]: Stenr. p. 16. — Om. Odlas allmaint i Lappajarvi pa herrgardar: A. L. Backm. Fl. p. 26, — Li. Inford 4 Toivoniemi 1882: Nordling p. 307. {Det namnes ej med hvilket resultat. Den vanliga formen med réda bir (f. erythrocarpa Hort.) odlas all- mdnt i nistan hela landet, se Elfv. Ant. p. 76. F6lj. uppg. ma anféras : »colitur in Eur. longe plurima»: Nym. Consp. p. 266. — Sb. (Leppavirta} »viljelty yleisesti»: Enw. — Kb. Odlad i Juuka och Kontiolaks: Sl. ann. — Ob. [Pudasjairvi] »puutarhoissa yleisesti suosittu»: Martik. p. 42. Yli- tornio [»Ofvertorned>] Jolma hafva gifvit rika skérdar: F. Tradg. 1909 p. 126. — [Ga bra i Pajala (Lk. pa svenska sidan]: Birg. p. 60.) — Lk. odlas siallan i Muonioniska: Elfv. Ant. p. 44. Se f. 6. Rein p. 81, Ign. Geogr. p. 342, Elfv. Kult. p. 86, Caj. Kasvist., Stenr. p. 16 [»talonpojilla- kin tavallinen»], Medd. XXV p. 12, A. L. Backm. Fl. p 26, Jul. p. 20, Leiv., floror etc. Att i den hos oss odlade R. rubrum inrymmas flere ofullstandigt kinda former (hybrider m. m.) framhalles i Mela Kasy. V. Ni&mnas ma, att Neuman bl. a. upptager FR. domesticum Jancz., hvilken af Janczewski numera kallas A. vulgare Lam.; denna ar i norden odlad och férvildad : Lindb. comm. Sannolikt hér afven en del af de hos oss odlade formerna till R. vulgare, men narmare utredning foreligger icke. — Manga af uppg. hos Moberg Nat. p. 143 m. fl. afse sannolikt odlade exemplar, hvarfére de har férbigds; flere af dessa uppg. uppriknas i Brenn. Obs. Uppg. i Kihlm. Beob. p. 37 afse mig veterligen endast odlade exemplar. 320 Ribes rubrum var. glabellum. Ribes rubrum var. glabellum Trautv. & Meyer. Anno 1902 Kihlman apud nos rite distinxtt; multis locis Lapponiae inprimis orientalis lectum est, sed etiam in Fennia austro-occidentali inveniri indicatur, ubi tamen via nist rarissime occurrit. »Europe dans le Nord»: Janez. p. 290. Ab. Nystad [Uusikaupunki = »Unisikaupunki, Finlande, prov. Abo»|: Janez. p. 290, vide supra p. 318. Ok. Kianta [»Suomussalmi»| Kiannankylé ad Janiskanto: Kyyhkynen ! Kuus. Paanajiirvi ad partem austro-orientalem in palu- dosis [{>kiarrmark»| ad ripam rivuli in Miikkolanlampi fluentis 2, VIll, 1902, Oulankajoki nonnulli km_ infra Ahola: A. L. Backm. comm. nomine Ff. propinquum. Lk. Muonio (ad lat. bor. c. 68°) ad imum montem Pallas- tunturit: Montell!; Kuolajirvi {»Salla»| ad Sarvioja ad occidentem versus a monte Airistunturi in nemore paludoso |»korpilehto»|: Borg & Rantaniemi! — Li. Inari: M. Gadd & A. E. Nylander!; Inari Marastotunturi ad ripam lacus Morgamojiirvi: V. Ollila! — [L. ent. Ruotajoki: Malmberg!; Liat&iseno in reg. mete | ad fluamen Rommaeno: Lindén!| Lp. Ponoj in colle lapidoso prope pagum: Montell! ad promuntorium Orloff »infra parietem rupis>: Kihlman! — Lt. ad flumen Nuotjok in ripa rivuli: Lindén!; Kola: Karsten! — Lm. ad pag. Lovosersk! in ripa alta amnis, prope pagum Voro- ninsk! in nemorosis: Kihlman, cfr Kihlm. Pfl. p. 227 nomine R. rubrum. Alla de ofvan uppriknade exeroplaren — mdjligen dock med un- dantag fér Kihlmans exemplar fran Lovosersk och ett par af de allra nyaste — hafva blifvit inlamnade under namn af R. rubrum eller fF. rubrum f. Formen upptages sasom underart bl. a. fran Lim.: Mela Kasv. We Sannolikt afses exemplaret fran Lovosersk, bvilken ort pa etiketten féres till Lim., men enl. kartan hor till Lm. ~ T Lindb. Enum. envindes for denna vaxt benimningen R, propinquum Turez.: den omnimndes dar fér férsta gingen fran Finland (1901). Utom ett exemplar af vanlig f. pabescens har Fontell fran Lt. Ketola ad Jacum Nuotjavr! inlamnat ett exemplar, hvilket betecknas sasom sub- Acta Societatis pro Favna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 321 glabrum, Enl, beniget meddelande af Lindberg ar detta sistnimnda exem- plar nastan glatt och star saledes narmast var. g/abellwm. Fran Al. Jomala: Tengstr.! finnes i H. M. F. ett exemplar, bestimdt ar 1902 af Kihlman till R. pallidum Hedlund. I anledning hiraf erinras om, att Janczewski uppfattar R. pallidum Otto & Dietrich 1847 sAsom synonym till BR. petraewm a bullatum * rubrum: Jancz. p. 480. Huruvida Tengstréms exemplar tillhédr samma form, som Jancz. afser, kanner jag ej, och 4n mindre vet jag, om exemplaret kan antagas vara odladt, vildt vixande eller méjl. férvildadt. (Har ma dock papekas, att det pa grund af analogislut synes mest sannolikt, att exemplaret varit odladt eller fér- vildadt). I Mela Kasv. V — mig veterligen det enda arbete, dar formen omnimnes fran Finland — namnes: »vilj. ja joskus mets.» Se f. 6. om denna form Hedlund i Bot. Not. 1901 p. 102-103, 1 c¢. p. 62 och 1907 p. 57-59, dar det namnes, att R. pallidum i Sverige endast forekommer sisom odlad. Lindberg misstinker, att hvad Hedlund benimner 2&. pall’- dum, méjligen ar identiskt med R. valgare Lam.: Lindberg i bref af 14, X, 1908. Se ofvan p. 319. Ribes alpinum L. In parte austro.occidentali Fenniae plerumque frequen- ter — satis frequenter occurrit; supra 64° 50’ nisi cultum via invenitur; in Fennia orientali non obvium est. Till.; »nullibi autem terrarum eandem vidimus copiosiorem quam in Ostrobottnia inter Kristinestad [»Christianiam-| & Bjorneborg {»Bioerneburgum»| iuxta viam maritimam»: Fl. Lapp. p. 64, cfr Fl. Suec. N:o 206 p. 74, Linné Frut. p. 9 et Linné Iter lapp. p. 199; Kalm; in dumetis montosis fq: Prytz; termi- nus polaris circ. 64° lat.: Ign. Geogr. p. 342; |Eur. omn.| exc. etiam Lapp. fenn., Fenn. bor. (et med.): Nym. Suppl. p. 130, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 480, Hjelt Utbr. p. 165 [32] cum tabula geographica, Hult Vedv. p. 12, Kihlm. in Atlas p. 6, Jancz. p. 460—461, Liro Ured. p. 548—549 ete., Sal. marj. p. 26 et infra. Al. st fq: Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; fqq: Bergr. — Ab. iq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: A. Nyl.; Finby Pettu: Sand.; (p): Renv., cfr l. c. p. 12; fq: Sel., Printz et Flinck, cfr W. Nyl. p. 205; fq: Wecks.; (r—) st fq, enum.: Caj. Kasvist., Typis impr. ?"|, 1911. 21 322, Ribes alpinum. quem |. inspicias, vide etiam Cavander p. 14 etc. — Nyl. st fq: His.; st fq, sp: Stenr.; st fq: W. Nyl.; fq, non autem in Artsjé, Elimaki et [Ka.] Sippola visum est: Sel. O. Nyl.; [Hog- land] fq: Brenn., vide etiam Rosb. Kyrksl. p. 111 ete. — Ka. r ad Kayrasuo prope Ala-Urpala, Ristiniemi, Korkeasaari in taeniis par. Virolahti: Blom; rr duo frutices humiliores in clivo silvestri lapidoso ad Tiurinkoski in par. Raisala: Lindén!, vide infra et sub Nyl. — Ik. (»st fq»): Malmb., spec. e Muola!; Pyhajairvi Rantakylé: Lindb. comm., vide etiam FI. Kar.; |in toto territorio distributum: Meinsh. p. 113}. Sat. Kulla!, Birkkala: Malmer.; p—st fq et pe —st ep, Hvittisbofjiird compluribus locis: Hayr. Bjérneb., quem |. inspicias; st fq in toto territorio: Hjelt; (fq): Sola Flor. p. 88, cfr 1. ¢. p. 88—89; Ruovesi [Kuru] Toikko unicus frutex: Hjelt!; etiam in omnibus indicibus plantarum completis commemoratur, vide etiam supra et infra. — Ta. Séaksmaki fq: Tikk.; st fq: Leop.; fq: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma Nuoramois Ravjaskorpi: Unon.!; fq in parte australi paroeciae (Gustaf Adolf], rarius autem in septentrionali: Bonsd.!; |Langel- miki, Orivesi ete.| p— st r, pee —sp: Borg Tiet.; Orivesi prope stationem viae ferrariae: Hjelt; Jamsi&i Ohasvuori: Hult coll.; r Luhanka Hauhanmiiki! et Kesaéin: Wainio Tav. or., vide etiam Hult tr. p. 194 et 198. — Sa. [Valkiala] (fq): Hult Fort. Oa. Vasa: Malmer., spec. leg. Simming!; Narpes: Nordl. p. 18; »paullum infra V6ra observavi»: Hellstr. Distr. p. 13; st fq ad oram maritimam, in interiore parte p: Laur. Vaxtt., spec. e Lappo in monte Simsié!; ad oram usque ad Oravais [= fines territorii] et nonnullis locis in parte interiore: |. c. p. 9; |Kurikka] Niinisténjarvi et Aijénpelto {inter Laihela et Imola] et Niinimaa: Hammarstrém in Geogr. F. T. 1902 p. 159 et 160, vide etiam Linné Iter lapp. p. 196. — Tb. Virdois in fundo publico [»kronojordarna»| et ad templum, sed pe: G. O. Timgren in litt., vide etiam infra. Om. p ad oram maritimam: Hellstr., cfr l. c. p. 133; Kronoby (tantum) in insula minima in Kaskhusfjarden: Cajanus p. 25; compluribus locis in par. Yliharmii: Laur. Vaxtf. p. 9; ex. gr. ad templum: Laur. comm.; rr Lappajirvi Korkeasaari! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 323 duo frutices in silva abietina, Evijarvi |Lahdenkylaé] Rumpuniemi! multi frutices in rupibus amphibolitis [»amfibolit»| in prato: A. L. Backm. FI., cfr 1. c. p. 186, vide etiam infra; Lappajarvi Haapaniemi ad praedium sacellani: E. Odenvall!; Ofvervetil Réyrinki ep in prato (Nystrom): A. L. Backm. comm.; ad ostium amnis Esse: A. L. Backman!; saltem ad Lohtaja |»Lochtea»|: Alc., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; ([Kalajoki ete.|] (st fq): Tenn.; saltem usque ad Siikajoki: Alc. III p. 204, vide etiam infra. »In desertis Lapponiae . . . Tornoénsis fq»: Fl. Lapp. p. 64; stérsta delen af Fin]. och Lappl.: Fries; »Eur. omn. exc. Norv. bor., Lapp. suec., ross., Angl. mer.» . ..: Nym. Consp. p. 267; »in Finnland und im untern Theile Lapplands z. B. in Kuusamo {>Kursamskelten»], am Torneo-Fluss nicht iiber Jokijalka {[»Ickyalka»], auch ... am Ladoga-See»: Zigra II p. 46. — Ka., Sat., K1., Kol., Tb., Sb. och Om. se laingre fram. — Ok. »Kalfbar» uppraiknas af E. Castrén p. 55 fran Paltamo. — Ob. siallsynt: Jul. p. 276, jfr om denna och ett par andra uppg. Brenn. Obs., dar alla dessa uppg. betecknas sasom oriktiga; »ad infimam partem huius Lapp. ex. gr. in Kuusamo rr, ad flumen vero Tornea non superius Jokijalka adscendit»: Fellm. Lapp., jfr Led. If p. 197, T.autv. II p. 36 och K6ppen Verbr. I p. 437-4388 (hvaraf bl. a. framgar, att nagon palitlig uppgift icke finnes fran Archangelska guvernementet). — Kuus. rr: Fellm, Lapp. {se under Ob.), jfr Wainio Kasv. Ehuru fRibes alpinum enligt dessa uppgifter skulle pa upp atmin- stone till 66° 40’, har jag dock ej vagat forlaigga dess nordgrans hégre an vid 64° 50’, dai nagot exemplar ej finnes fran nordligare trakter, da vidare arten under senare tid ej blifvit iakttagen diarstides af nagon botanist och da slutligen Hellstr. Distr. bestamdt uppgifver, att dess nordgriins {i det inre af landet} ligger vida sydligare. Hougberg med- delar, att R. alpinwm [sasom vildtvixande] ej finnes i trakterna kring Tornea och Kemi: Hougb. i bref 1881, jfr Brenn. Obs. Se afven Hjelt Kann. p. 11—12. Wahlenberg p. 66 anfér blott andras uppg., men har ej sjalf sett arten i Lappland. Wainio betecknar Fellmans uppg. sa- som tvifvelaktig. I Herb. Mus. Fenn. p. 44 upptages den visserligen fran L., men nadgot exemplar har ej funnits i samlingen, i hvarje fall icke sedan 1873. Om man saledes nédgas antaga, att arten 4tminstone numera icke ens i Ob. eller Ok. vixer vild, sa férefalla likvél de ofvannimnda uppgifterna i afseende 4 en sa féga kritisk vixt hégst egendomliga. Mahanda ir dock i fraga om en eller annan af dessa uppgifter méjligheten af en forvaxling med R. rubrum var. glabellum icke alldeles utesluten. Rérande artens férekomst i 6friga delar af Skandinavien markes, att R. alpinwm blott af aldre férf. (Vahl och efter honom Wahlenberg) upptages fran sédra Nordland i Norge, medan t. ex. Blytt p. 915 misstanker, att den redan i 324 Ribes alpinum. Bergen ar blott férvildad. I Sverige nar den upp till Angermanland och Jamtland: Hartm. p. 252, sdledes knappt sa langt mot norden som Oa. Ka. Angiende forekomsten i Raisala tillagges f6lj.: »Ansags af be- folkningen, som férst visade mig denna vaxt, for en stor raritet. Nagot namn pa densamma var ej bekant»: Lindén. -— Sat. Ifran Kyré och Ikalis nimnes: »Ribes alpinum har jag ej sjilf lyckats 6fverkomma Enligt Printz finnes den utom pa Isosaari [en 6 i Kyrésjarvi n. v. om Kyro fall) afven pa nagra andra stillen»: Herlin p. 135. Se emellertid Solas uppg. M6j- ligen ar arten dock traktvis sillsyntare, se Caj. Kasvist. (under Ab.) — K 1, >rarius in parte saltem meridionali provinciae»: Fl. Kar., jfr Zigra II p. 46 [se ofvan], torde hafva afseende blott pa Isthmus (sannolikt ar dock Malmbergs frekvensuppgift alltfér hég). Norrl. Symb. och Backm. forneka uttryckligen artens forekomst i K1., och ej heller jag iakttog Ribes alpinum under mina exkursioner i dessa trakter. — Elfv. sager om Kol. »haud vidi>, — Tb. Barmognad omtalas fran Rautalampi Koskis (P. J. Aschan): Moberg Klim. p. 106. Fér min del haller jag f6re, att upp- giften har afseende pa odlade exemplar, — Sb. »p t. ex. Kuopio»: E. Nyl. & Chyd.; da Mela ej upptager arten, torde uppg. fa anses tvifvelaktig. Emellertid bér den i dessa trakter noggrant eftersékas. — O m. Angaende artens forekomst i denna provins némnes: >ar ej saillsynt i Kronoby kust- trakt och skargard ... Afi. hofrattsradet Wilh. Alcenius kinde busken fran sin hemort Kalajoki [se Tenn. i texten], och prosten Schroderus upp- gaf pé min forfragan, att densamma afven fanns i hans hemort Siikajoki> : Alcenius i bref af 14, XII, 1908. Arten upptages i Lappajarvi afven fran >prostgarden, pd gammal strandvall nedanfér tridgirden (mahianda vild, d& den veterligen icke odlas i trakterna)>: A. L. Backm, Fl. Senare skvrif- ves dock: »I bref har jag af Presidenten [N.] I. Fellman underrattats om, att R. alpinum (likasival som Viburnwn) forr odlats i Lappajarvi prost- girds tradgard; den torde salunda ej fa betraktas som vild pa stranden nedanfér prostgarden»: A. L. Backm, comm. Sarskildt i fraga om f6re- komsten i Siikajoki mé annu anféras f6lj. uppg.: »Kvist med o* blommor, tagen fran en pa en backe nara en gird i Siikajoki vaxande buske (eley A. R. Wichmanns herb.)«: Zidb, — Sésom framgar af det ofvanstaende, ar uppgiften alldeles oberoende af Alcenii uppgift fran samma sockep. Odlad forekommer Ribes alpinum t. ex. pa Valamo i KL: Berg Verbr. p. 136. — Odlad i Kb. Joensuu 1899: Sel. ann. — Likasa om- niimnes arten fran Ob. Uledborg: Leiv. och Leiv, Putk. Det uppgifves, att den trifves anda till Torned: Puut. 1900 p. 34, se afven ofvan under Tb. och Om. — Si vidt mig ar bekant, odlas R. alpinum dock relativt taget sillan. Nagra former af denna art hafva ej blifvit sarskilda, se Jancz. p. 461. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 325 Oafsedt de tidigare omnimnda, mer eller mindre allmant odlade Ribes-arterna, &4ro Aafven nagra andra sddana arter, om ock ratt sillan, féremal for odling. Mest anmirkningsvird af dessa ar Ff. auwreum Pursh. Angaende denna sages: blommar i Nykarleby och Uleaborg: Elfy, Ant. p 76, jfr Leiv. och Leiv. Putk., afvensom floror etc. Senare nimnes om samma art: gar bra, blommar [i Pajala pa svenska sidan]: Birg. p. 60, se afven Puut. 1900 p. 34. Ribes sanguineum Pursh omtalas saésom sillsynt odlad: Brenn. Flor., jfr Mela Kasv. V. — Ny. Odlad i parken pa Lappviksudden vid Helsing- fors, men nedfrés om vintrarne och gick slutligen fullkomligt ut: Sel. ann. Ribes petreum Wulf. odlad i Helsingfors i parkanlaggningen pa Ulrikasborgsberget. Buskarne blommade ytterst rikligt 4r 1910, men ut- vecklade hégst fa frukter: Sel. ann. Ett par andra kanske ej fullt sikert identifierade arter forbig4s hir. Onagraceae, Onothera’) biennis L. Inprimis tn Fennia australt raro disseminatur. »En Virginiansk vaxt, hvilken ar i614 férst kom till Europa, men finnes nu (nidstan allmdnt) i vara kryddgardar»: Gadd Férsék II p. 195; snune in Eur. inquilina v. subspontanea. Ex America boreali oriunda, iam ab a. 1614 advena dicitur et nunc in Europa plurima quasi indigena occurrit»: Nym. Consp. p. 249; »usque ad K b. Puhos. Ubique adventicia»: Herb. Mus. Fenn. II p. 137, se afven DC. Prodr. III p. 46. Al. Jomala prastgard och Mariehamn ej odlad: Arrh. & K.; Fin- strém Bartsgarda ett par ex.: E. Reuter. — Ab. r vid Abo kyrkogard ! och pa Kuusté: Zett. & Br., jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. [}; (Abo barlast- plats vid slottet] ett exemplar: Sel. Frév.; Pargas kyrkogard férv.: C. J. & : W. Nyl.; Helsingfors: Rupr. Diatr. p. 56 och Fl. Ingr. p. 365; Helsingfors Hertonis: Unonius i herb. lye. n.; Hel- singfors tillfallig i Botaniska tridgarden 1863 och pa holmen Sumparn ) Oenothera: Herb. Mus, Fenn. II p. 137, men enligt benagen uppgift af Ofverlararen Hj. Appelqvist ar Onothera riktigare, jfr Lindb. Enum. m. fl. 326 Onothera biennis. 1880, sedermera fé6rsvunnen fran hvartdera stallet: Sel. ann.; ([Mantsala| Frugard 1808: Medd. XXV p. 13; Borga barlastplats 1852 (Strémborg), ej sedermera aterfunnen: Sel. O. Nyl. p. 25; Borgé 1883: H. Stjernvall!; Borga lastageplats 4 en holme vid Borga stad inkommen med barlast 1885: A. O. Helenius!; Borgé Hammars: Ohrnb. och Gadol. 1885; Perno Arlandsbéle {enligt kartorna Erlandsbéle] »non cultac: W. Grefberg!; Lo- visa Dunkahdll pa barlast: Iver. litt., jfr Medd. XXXVI p. 83. — Ka. Viborg Fafangan 1862: D. Hahl! — Sat. Raumo 1871: W. Wallenius!, jfr Not. XIII p. 4645 [Bjérneborg] rr Rafs6 1901 pa barlast (H. Grénlund): Hayr. Bjérneb., jfir 1. c. p. 52; Karkku Kulju tradgard forvildad 1888, 1889, 1893: Hjelt. — Kb. pa ett odladt stiille i Puhos [»Puhois»] (Arppe): Chyd. — Ob. Uleadborg pa barlast: Brenn. herb.; Toppila 1882 i tva her- barier, trol, fatalig eller enstaka: Zidb., jfr Brenn. Obs.; Uleaborg barlast- plats (trol. Toppila] 1883: S. W. Liljeblom! Arten upptogs bland de vildt vaxande arterna i Herb. Mus, Fenn. I, men har uteslutits ur II, jfr l. c. p. IX not. Nagon eller nagra andra arter af detta slakte torde uppdragas som prydnadsvaxter i vara tradgdrdsanlaggningar, jfr Mela Kasy. V. Daremot odlas oftare arter af det nirastaende slaktet Godetia, jir Mela Kasy. V. Sa t. ex. uppgifves en art sisom kultiverad pa kalljord till och med Annu i Li. Toivoniemi: Nordling p, 515. Af Clarkia-arter ma sarskildt nimnas C/. palchella Pursh, som sages vara allmint odlad: Alc. III, jfr Mela Kasy. V och A. L. Backm. FI. p. 26. Afven Cl. elegans Dougl. ar féremal fér odling, se t. ex. A. L. Backm. Fl, p. 26. (I Mela Kasy. V omtalas, forutom Cl. pulchella, afven andra, ej namngifna arter). Epilobium angustifolium L. Per totum territorium, reg. alpina ex parte excepta, frequenter vel inprimis in partibus ortentalibus et in maxima parte Lapponiae frequentissime et saepe copiose—coptosissime provenit. Fq vel fqq?) in tota Fennia inveniri consentiunt omnes fere auctores, cfr Till., Kalm et Prytz; in lapidosis et praecipue in 1) Flinck, V. E. Broth., Wecks., Lindén, Fl. Kar., Hann., Hjelt (e K1.), Mela, Elfv., Leiv., Keckm., A. L. Backm. comm. (Kuus.); Al. »vix uspiam copiosius ... fqq»: Ternstr. p. 57; fqqg, in Saoneshje fqq, in Reg. oce fq: Norrl. On.; Ob. et Ok. fqq, in Ok. orientali fq: Brenn. Obs.. quem J. inspicias. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 327 silvis exustis, alpes si excipias, per totam Fenniam et Lappo- niam: Wirz. pl. off., cfr Fries; Eur. omn. . . .: Nym. Consp. p. 246; in Rossia arctica in territ. Kola... Lapponia septentr., Fennia: Hausskn. p. 39; per totum territorium dispersum: Schedae p. 91, vide etiam Gadd Forsék III p. 172, DC. Prodr. III p. 40 nomine £. spicatum Lam., Led. II p. 105, Borg Beitr. p='100, 7135 et139. Lapp. fenn. fqq et interdum ep per totum territorium: Hjelt & H.; [fq, enum.: Birg. p. 102;] in silvis frondosis, lo- cisque siccioribus et ruderatis nec non in declivibus riparum arenosis fq — fqq, in silva deusta prope Emaus cp: Blom Bidr.; locis silvaticis fertilioribus elevatis et in pratis collinis cultisque per partem silvaticam, subsilvaticam et inferalpinam omnium Lapp. vulgatissime, nec non locis stercoratis ad casas Lapponum per partem subalpinam et radices alpium omnium etiam Fin- markiae p cp: Wahlenb. p. 94, cfr 1. c. p. LXIII; fq: Fellm. Lapp.; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari, sicut etiam ad Paatsjoki usque ad Ké6ngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. ¢ p. 17; Pallastunturit fq usque ad reg. subalp.: Hjelt; Ounastunturit locis aridis reg. subalp., hic illic epp: Sandm. p. 30; fq in regionibus silvaticis, (p) in cladinetis [»renlafmoar>| reg. alpinae, cp in pagis lapponum: Hult Lappm.; fqq cp per reg. subsilv. et subalpinam, in convallibus quoque rivulorum st fq supra terminum betulae adscendens, in silvis frondosis, graminosis, fertilibus, ruderatis ad habitacula, nee non in campis et silvis deustis invenitur, Hammasuro O 410, SV 445, Pietar- lauttasoaivi S 377, Peldoaivi SV 490, Kuarvekods h. 400, Ku- dossuvannonpaéa N 430, Ailigas SV 400, {Rastekaisa h. 415]: Kihlm. Ant.; reg. subalp. fq: Arrh. ant.; e permultis locis enum.: Norm. FI. Spec. p. 422 - 423, vide etiam Blytt p. 1117 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Laest.; fq secundum ripas reg. subalpinae, st fq in reg. alpina in declivibus montium alpinorum ex. gr. Angeloddi S 680 m et Saivaarri V 742 m: Lindén Bidr., vide etiam Norrl. Lappm. p. 262.) Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind.; exceptis regionibus maxime orientalibus ubique fq: N. I. Fellm., (cfr 1. ¢. p. LI); permultis locis ex. gr. Tshapoma, Pjalitsa, Sosnovets, Devjatoi, Ponoj: 328 Epilobium angustifolium. Mela Pl.; Ponoj: Mela herb.; Lim. et Lt. reg. silv. fqq in pratis [>angsmarkerna»| secundum ripas fluvii Nuotjoki et lacus Nuot- javr et fq in lapidosis praeruptis et convallibus reg. subalpinae usque alte in reg. alpinam, ubi in declivibus montium alpinorum, non autem in cacuminibus occurrit: Lindén Ant.; Jenjavr cp: Broth. Wand.; enum.: Beket. p. 561 et Kudrawtsow p. 235. Ab. »Yl. ja runs... .»: Caj. Kasvist. — Ny1. »Joskus viljelematta jatetyilla pelloilla erinom. runsaasti»: Stenr. — Sat. st fq: Malmgr.; p—st fq och st pe—st cp. Lyttskar fq och st cp — cpp. Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjérneb., dar manga standorter anféras, — Sa. st fq: Hult; fq cchvepa trakten omkring Villmanstrand: Sel. ann. — Oa. st fq: Malmgr. — Kb. »Kulovalkean karventimilla kangasmailla toisinaan sangen runsaasti»: Axels. Putk. — Om. ofta cp: A. L. Backm. Fl. — Ob. uppréknas utan angifven frekvens af Jul. p. 279 och O. R. Fries p. 161. Ingen af uppg. om afvikande frekvens torde fértjina uppmarksamhet; de vederlaggas dessutom af andra uppgifter fran samma trakter. — Kuus. Afven pa toppen af Palotunturi vid Niemelaé: A. L. Backm. comm. — Utom de i det ofvanstaende anférda uppg. om artens ymnighet fro afven nagra andra sadana publicerade, t. ex. Martik. p. 38—39; hartill kunna laggas flere uppg. i MS, sa t. ex. Borg Tiet. (fran Ta.), Kyyhk. (fran OK.). Sar- skildt framhalles fran Kp. Sédr.: »ofta ytterligt ymnig pa svedjebackar> : Bergr. Ant., dar arten dessutom angifves sasom ymn. i saval Kk. som afven i andra delar af Kp. N:o 298 i Pl. Finl. exs. »Nyl. par. Sibbo Léparé locis lapidosis apricis leg. V. F. Brotherus>. Af former omnidimnas f6lj. fran vart land: c) pubescens Hausskn. [0 a.) Nya Vasa Sandvik : Hausskn. p. 38, dar den beskrifves. d) stenophylla Hausskn, Ob. Karunki Nivavaara: Brenn. Obs. e) macrophylla Hausskn. »haufig im Norden z. B. in Seandinavien>: Hausskn. p. 38. m) albiflora Hausskn. »iiberall einzeln mit der typischen Honma in Lappland»: Hausskn. p. 38. — Ab. Karis Svarta station: Hisinger! — Nyl. »ad Fagervik in coemeterio»: His. — Ka. »Viipurin pitéja kaura- pelto»: Keso! — Sat. r Nakkila: Malmgr., jfr Hayr. Bjorneb.; rr Karkku Lammentaka ad viam ferrariam unicum spec.: Hjelt; Suoniemi Sadanleuka- luu jarnvagsbrant: Printz comm. — Oa. Oravais Karfvat: Laur. Vaxtf.! — Sb. Lapinlahti »Lehtimden takalistolla eran mékin pientarella nain sita 1 kauniin pehkon aivan valkeakukkaista>: Kyyhk. litt. — Ob. Kemi Kauppila: Rantaniemi!, jfr Brenn. Obs. — Lk. Muonioniska: L. L. Lest. p. 253. — Lm. Voroninsk »ad habitacula unic. spec.>: Kihlman! — Arten uppgifves afven med hvita blommor fran Kon. i narheten af byn Santalo [»>Sondala»|: Ispol. p. 61 i 6fvers. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 329 Det bér kanske om denna form tillaggas, att blommorna variera fran rent hvita (Kihlmans exemplar fran Lm.) till svagt ljusréda (t. ex. exemplar fran Sat. Karkku). f. rosea Lindb. fil. Sb. Jorois Jarvikyla Rantahoyi: Lindberg!, jfr Mela Kasy. V; Maaninka Hyttilankyla Mémmdlansaari: Kyyhkynen! (blommorna sasom pressade hvitaktiga); Maaninka »Vesajoelle menevin tien varrella niukasti, kukat vaaleanpunaisia»: Kyyhk. litt. — Med ljusréda blommor omnimnes arten 4Afven fran Kton. i narheten af Tshiassalmi: Ispo]. p. 61 i 6fvers. Vidare beskrifver Brenner i (Prot. 6, II, 1886) Medd. XIII p. 243 en f. subverticillata fran Ny 1. Helsinge (Nissas: elev V. Thesl6f!]. Yttermera omnimnes och beskrifves i korthet en smablommig form fran Ny 1. Helsingfors Sérnis: Brenner i Medd. XXXII p. 71. Epilobium latifolium L. Per errorem e Lapponia oriental indicatum est. Arten uppriknas bland dem, som férekomma i Lappland (Lapp. ross. ., ehuru ej pa Novaja-Semlja: Ber i Bull. scientifique, publ. par ]’Acad. Imp. des sciences de Saint-Pétersbourg, Tom Ill, Petersburg 1837 (—1838), p. 191. Att uppgiften ar oriktig, framhalles enl. Ruprecht: N. I. Fellm. p. 23 not. Ej heller senare har arten iakttagits i Lapp. ross. eller andra delar af flora-omradet. Epilobium hirsutum L. In Fennia australt his annis adventicium lectuim est. Plurimae autem indicationes ad E. parviflorum Schreb, spectant, Kalm.; »in oris maritimis Ostrobottniae locis humidis rarius» : Prytz, jfr Led. II p. 107; sédra Finl.: Fries; »in Rossia europ. ab 60° Jat orien- tem et meridiem versus in Fennia»: Hausskn. p. 54. — {Ik. »im Nord- gebiete sehr selten>: Meinsh. p. 125.) — KI. Sortavala »rautatiepankin hiekkaoja noin 1 km Sortavalasta pohjoiseen»: I. M. Wartiainen!, jfr Mela Kasv. V och Ale. IV. — Ob. fq: Jul. p. 279. Julins liksom Prytz’ tydiigen pa den férra grundade uppgift ar sikerligen fullkomligt vilseledande, jfr Brenn. Obs. Enir arten af dldre férf. forenades med E. parviflorwm Schreb., afse 6friga tidigare uppg. uppenbarligen den nyssnaimnda arten, hvarfére jag delvis anfért dem under densamma. I KI. ar E. /rsutum tydligen rent tillfallig; sisom synes, hirstammar Wartiainens uppgift fran senaste tid, i det att hans exemplar dro tagna férst 1899 o. 1900. I den del af Ik., som riknas till floracoomradet, har arten hittills icke blifvit iakttagen. 330 Epilobium parviflorum. Epilobium parviflorum Schreb. In Alandia rarius occurrit. Kalm nomine EF. hirsutum; in scrobibus agrorum Alandiae rarius: Prytz nomine &£. pubescens Roth, cfr Led. I p. 108; Eur. omn. exe. ... Fenn. (adest in Aland): Nym. Consp. p. 247; Fenn. austr.: Hausskn. p. 67, vide etiam Brenner in Medd. XXXIV p. 117. Al. Geta: N. Lund!, cfr Bergstr. p. 131; Jomala—Vard6— Sund in fossis: Tengstr.!; Eckeré Storby: C. J. Arrh. 1862, Hult ann. [spec. in herb. lye. n.] et Laurén!, cfr Lindr. Verz. p. 24; Lemland Flaka!, Finstr6m Godby: Arrh. & K., hoc loco iam vidit C. J. Arrh. 1862; Saltvik ad Qvarnbo: Ch. E. Boldt; Jomala Bjorsby: Laur. Fé6rt.; in fossis prope praedium sacer- dotis par. Sund: Prim. p. 68; Sund ep compluribus locis in vicinitate Kastelholm: Bergr. comm.; Jomala Kungs6, Mariehamn Ytternés: Palmgr.; Mariehamn in fossa: Arrh. et Florstrom!; Jomala Dalkarby in fossa: A. L. Backm. comm.; Jomala On- ningby: Florstr.; Hammarland Postad in fossa agri secalini (W. Brenner): Brenner in Medd. XXXIV p. 117. Ehuru arten forekommer i Ingermanland, ar den dock ej kand fran Isthmus, se Meinsh, p. 125-126 och jfr 1. c. p. XXV. Epilobium montanum L. In Fennia australi et media plerumque satis frequenter (— frequenter) invenitur; ad 63° aut 63° 50’ subito rarescit et supra 64° 30’ (aut 65°) nisi in saburra etc. non est visum. Till.; Kalm; in silvarum rupestribus st fq: Prytz; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 248; exc. etiam Lapp. plur. et Finm. nec non Fenn. bor. plur.: Nym. Suppl. p. 121; in Finlandia australi et media usque ad c. 64° dispersum. In Finlandia australi fq obvium: Schedae p. 92, cfr DC Prodr. Ill p. 41 et vide ceterum infra. Al. st fq: Bergstr.; distributio videtur esse inaequalis, Brind6é st fq, in Kumlinge non visum, sed certe neglectum: Berger. — Ab. st fq: Zett. & Br.; Inid st fq, par. Gustafs unico Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1- 331 tantum loco, in par. T6fsala, ut videtur, praetervisum: bergr., vide sub Al.; fq: Arrh. Ann., Sand., A. Nyl., Printz, Flinck, Wecks. muist. et V. E. Broth.; st fq: Renv. et Sel.; (fqq): Wecks.; st r—st fq, enum.: Caj. Kasvist. — Ny 1. (minus) fq: His.; fq, pe: Stenr.; (p): W. Nyl.; Helsingfors saltem st fq: Kihlm. ann.; st fq: Sel. O. Nyl.; [Hogland] (r), Tytérsaari: Brenn.; [Hogland| r ad imum montem Pobjakorkia: Selan in Medd. XXV p. 76. — Ka. p: Blom; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [(fqq) in tota Ingria: Meinsh. p. 126}. Sat. (p): Malmegr.; (r) verisimiliter neglectum et st cp, enum: Hiiyr. Bjérneb.; st fq: Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. exc. Borg Tiet., ubi st fq, sp inveniri indicatur. — Sa. fq: Hult, —, Kl. .,st.. fq: Fl. Kar.; fq: Hann... Backm, et Hijelt._.— Kol. p fq, in reg. aren. non adn.: Elfv. / Oa. p: Malmgr.; usque ad Vasa: Alc.; p: Laur. Vaxtt., cfr 1. e. p. 17, spec. e Vasa! et Kuortane Sarvikko ad amnem!; Oravais ad praedium sacerdctis: Laur., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 137. — Tb. (fq): Broth., spec. e Viitasaari!, vide etiam sub * collinum. — Sb. Leppavirta (fq): Enw.; lisalmi p: M. & J. Sahlb.; multa spec. in H. M. F.! — Kb. Kide: Bran- der! (f. minor); fq: Eur. & H.; fq, in rupibus et campis [»aho- mailla»] per totum territorium st cp, interdum dominans etiam in alnetis: Axels. Putk.; in parte occidentali et australi st fq (—p): Wainio Kasv. — Kon. st fq —fq, e parte bor. oce. non adnotatum: Norrl. On.; Tiudie: Simming!; Dvorets: Kihlman!, vide etiam Giinth. p. 38. Om. in saburra: Hellstr., cfr ]. c. p. 136 et Herb. Mus. Fenn. II p. 137; st r, Soini Laasala (Nystr6m), Vuorenmaa in silva frondosa, Alajiarvi in valle fluvii Lohijoki, Lappajarvi Kauhajarvi Ojala (Nystrém), Tervanen in fossa, in vicinitate pagi prope templum p in fossis et silvis frondosis, Kuoppala in luco!, Pitkastén{saari|! sp in agro diu intermisso, Korkeasaari ioe Silva. frondosa:, A. [...Backm:; FEL... .cfr,l.sc...p. 13Z~spec., e Lappajarvi in insula lacus leg. etiam E. Odenvall!, vide etiam infra. — Ok. Kajana Leihuvaara: Brenner!, cfr Must. et Herb. Mus. Fenn. II p. 137; (p): Must.; (p), in parte orientali non adnotatum: Brenn. Obs.; Kianta [»Suomussalmi»| Ylinaljanka 332 Epilobium montanum. ad montem Ahveninen, spec. pauca visa: Kyyhk. litt.! — Kp. in parte australi haud infrequens saltem circa Siesjarvi, enum. insuper e 5 locis, Ehiitysvaara nonnullis locis, Kellovaara ad xime ad septentrionem versus ad pag. Hiisijarvi 64° 30’: Bergroth in Medd. XXI p. 24. Ob. r Ulead: Eberh.!; r Ulea Pyyk6sjarvi: Brenn. Obs., vide etiam infra. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; uppg. ar med sakerhet oriktig i fraga om Finska lappmarken, »In Scandinavia usque Hammerfest; in Rossia arctica (Lapponia)»: Hausskn. p. 75; angaende Lappland se langre fram; i afseende 4 Hammerfest se Norm. FI. Spec. p. 425. — Om. Arten uppriknas af Hellstr. p. 135 bland dem, som ej ga till Gamla Karleby. — Jakobstad fataligt p&i en strandbacke 1889 och 1891 (eleverna G. o. L. Peterson, ex. i deras herb.): Zidb.; mahanda har arten har varit tillfallig. Af det ofvanstaende framgar, att verkligt vildt vixande Hpilobiam monta- num forst pa senaste tid med sikerhet ar funnen i detta landskap. — Ob. »Between Kunijocki and Karingango»: Clarke X p. 68 not.; uppg. torde béra bekraftas. Namnen ville jag tolka till Lumijoki och Karinkanta. — Pa barlast nAgra exemplar vid Kallio i Simo 1886, sedermera ej aterfunnen : Keckm. I Herb. Mus, Fenn. II p. 72 0. 137 (liksom Mela Kasv. V) upptages arten sdsom tillfallig i Ob., i Brenn. Obs. Ater omnamnes den sasom vildt vaxande i Ulead, Leiv. slutligen upptager den alldeles icke; férhallandet bor yttermera undersékas. Namnas bor, att E. montanwm i Brenn. Obs. uppriknas sasom antecknad fran nagra stillen pa barlast af Zidb.; dessa uppgifter afse emellertid enl. Zidb. * colliamum, — Lapp. fenn. »ad infimam partem huius Lapponiae p»: Fellm. Lapp, jfr Led. II p. 108; uppg. torde antingen bero pa férvixling eller ock harréra diraf, att Wahlenb. p. 94—- 95 upptager arten »per partem infimam silv. Lapp. merid. p». Pa svenska sidan uppgifves arten g& till Pitea Lappmark: Hartm. p. 263, senare till (Vesterbotten och) Asele lappmark: C. Melander i Bot. Not. 1883 p. 209, afvensom till Norrland i allmainhet: Neuman p. 254. Miarkas bér emellei- tid, att densamma i Norge upptages annu fér 70° 1’: Norm. ann. p. 2+ och till Nyborg: Schiib. Virid. p. 128, se afven Norm. Fl. Overs. p. 263-- 264 och jfr Blytt p. 1119 ete. — I Mela Kasv. V upptages EH. montanune sasom tillfallig fran Lk.; jag kanner ej, hvarpa denna uppg. stéder sig. — Lapp. ross. Beketoffs pastéende p. 561, att arten af N. I. Fellman angif- ves f6r Ryska lappmarken, 4r grundlést. E. montanum upptages aifven fran Kton. och Kpor.: Mela Kasy. V. I alla uppg fére 1884 innefattas LP. * collinum Gmel. i EL. montanum; jag tror likvil icke, att detta synnerligen inverkar pa den har angifna frekvensen. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 333 Exemplaren i P). Finl. exs. N:o 299 fro insamlade: »Ab. par, Lojo SOLhem in margine silvae» af Lindberg. Af former synes den hvitblommiga f. a/biflora Hausskn. vara sill- synt. Den dr funnen Ab. Lojo Kiviniemi vagkant nara Linnais: Brenner! och onmnimnes Vihti Torhoila Hurri pa en strandvall: Flinck. — Nyl. Helsingfors Botaniska tridgirden i hagtornshicken mot Kaisaniemi: Arrh. 1892 och Lindb. comm. Enligt Szlans bestamning féreligger f. putata Hausskn., fran Ik. Rautu: Malmberg! Afven f. minor Hausskn. finnes reyresenterad i samlingen. Bl. a. hér exemplaret fran O b. Ulea: Eberh.! till denna form, se afven under K b. Arten hybridiserar hos oss Atminstone med EL. palustre (se langre fram). Se f£. 6. Afven under * collinum p. 335 och E. roseum p. 340. Epilobium montanum * collinum Gmel. Ante a. 1884 cum apud nos ex E. montano non distinctum sit, distributio nondum satis est explorata. Saltem in Fennia australi videtur esse haud infrequens; ad septen- trionem versus rarescit et ultra 63° 10’ nist in saburra etc. non certum est. Eur. mont. plur.: Nym. Consp. p. 248; Fennia ad Bomar- sund, Imatra: Hausskn. p. 84, vide etiam infra; distributio veri- similiter eadem ac EH. montani: Herb. Mus. Fenn. Il p. 137; Fenn.: Nym. Suppl. p. 121; in Finlandia australi haud infrequens, in Finlandia media st r usque ad O m. 63° 10’ provenit: Schedae p. 92 (vide sub Tb.), vide etiam Liro Ured. p. 288. Al. Bomarsund: Hausskn. (vide supra); Geta: Popp. p. 26; compluribus Jocis in diversis plagis Alandiae: Arrh. — Ab. Pargas st fq—fq, Korpo compluribus locis fq —st fq: Arrh.; st fq: Reny.; australibus saltem in partibus territorii, quamvis a superiore /E. montano] non rite distinctum: Caj. Kasvist.!, cfr Medd. XXIII p. 50; multa spec. in H. M. F. et Sel. herb. — Nyl. Kyrkslatt fq cp: Sel. ann.; Esbo: Popp. p. 26; Hogland ad imum montem Pohjakorkia: Selan in Medd. XXV p. 73 et 76; multa spec. in H. M. F. et Sel. herb. — Ka. Miehikkala Kotilahti in colle arenoso! et Jaiiski Vallinkoski in litore arenoso!: Selan; Virolahti in saxosis: Sel. herb., vide etiam infra. — Ik. Valkjirvi Pihkinimaki in declivi arenoso arido! et Pyhajarvi 334 Epilobium montanum ~* collinum. Salitsaranta in declivi arenoso!: Lindberg; Metsapirtti in prato sicco prope templum: E. W. Suomalainen]; (st fq in tota Ingria: Meinsh. p. 126]. Sat. st fq (— p): Hjelt! — Ta. Hauho: M. Gadd!; Heinola complur. locis: Arrh.; Lammi Evo in declivi ad Syrjan-Alu- nen: A. L. Backman!; J&ams&: Sezlan! — Sa. Villmanstrand Parkkarila! locis arenosis et ad marginem viarum fq cp: Sel. ann.!; Ruokolaks in prato litoreo ad Utula: Hult!; Imatra: Hausskn. p. 84 (vide supra); Imatra in colle argilloso-arenoso fq, Lappvesi Simola, Savitaipale in colle arenoso ad Karnakoski, Punkaharju: Sel. herb. — K1. Uukuniemi: Nikl.!’ — Kol. Soutujiirvi in campo: Cajander & Lindroth!; Petrosavodsk in foro lapidoso: Kihlman! Oa. Botom: Malmgren! - Tb. Jyviiskyli in colle silvestri! et Konginkangas Raiha Saukkola in campo!: Edy. af Hallstrom ; Viitasaari Lakomaki in colle inter gramina sat alta: Kihlman in Pl. Finl. exs. N:o 300. — Sb. Kuopio e multis locis legit K. Linkola!; Maaninka saltem ad Kiiiirmelahti, sed verisimiliter p: Kyyhk. litt.; Pielavesi Tuovilanlaks in prato humidiusculo ! et Nilsii Kéyrittymaiki in devexo olim deusto!: Kihlman. — K b. Tohmajiirvi Vartsila in siccis apricis cp: Kihlman!; llomants! et Polvijiirvi!: Woldstedt; Liperi: Europzus & Hiallstrom!; Juuka Lonkkavaara in nemore lapidoso et Polvijarvi in colle graminoso ad lacum Kylyjirvi: Sel. herb. — Kon. Kishi in rupe: Cajander & Lindroth ! Om. rr Alajiirvi Mikelé sp in declivibus amnium, Vimpeli [> Vindala>| Lakaniemi in margine agri!: A. L. Backm. FI., cfr l. e p. 186; Lappajarvi in insula lacus: E. Odenvall! — Kp. Tiiksi Ontrosenvaara, Ondajirvi et Paadane: Liro Ured. p. 288. »Sec. Leestad. usque in Lapponiam Tornensem»: Hausskn. p. 84; uppgiften torde krifva bekraftelse. Framhallas bor dock, att E. * collanum i Norge gar anda till 70° 29’—30’: Norm. ann. p. 24; se aifven Blytt p. 1119, Norm. Fl. Spec. p. 428 och Norm. Fl. Overs. p. 264—266 — Ob. foppila, Simo 1885, li 1883, Ii (pa barlast?), i herbarier 1 eller 2 exemplar fran hyarje ort; troligen fAtalig eller ensam: Zidb. (jfr Brenn. Obs. under E. montanum). Uppgifterna synas mig angifva férekomst pa barlast; de harstamma dessutom ursprungligen fran skolelever, hvarfére forekomsten bér bekraftas. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 335 Arten forekommer dfven i Kton. och Kpor.: Mela Kasv. V. Alla de dldre, fére 1884 insamlade exemplaren dro inlamnade under namn af E. montanum; det synes mig ej vara skal att har uppraékna dem alla. Daremot fértjinar det kanske framhallas, att de aldsta exem- plaren af FE. * collinwm i H. M. F. aro insamlade redan pa 1850-talet, si t. ex. Ta. Hauho 1851, Jaims&i 1853, K1. Uukuniemi 1852, Oa. Bétom 1859. Ehuru sa fa detaljuppgifter om frekvensen foreligga, torde man dock med ratt stor trygghet kunna vaga pdstdendet, att E. * collinum at- minstone i sddra Finland férekommer p—st fq. Detta bestyrkes afven af Arrhenius, som sager: FE. collinum ar med all sakerhet allmant spridd bade pa Aland och i Abo skargard, ehuru den hittills varit forbisedd eller forvixlats med smAbladiga, mindre hégvixta former af E. montanwm: Arrh. Afven af denna anledning har jag ej ansett nédigt att har upprakna samt- liga exemplar i H. M. F.; 4r 1908 utgjorde dessa enl. min berakning 45, och sedan dess hafya manga tillkommit. Da tryckta eller hittills icke publicerade uppgifter om frekvensen ej féreligga, har jag daremot, sasom framgar af det ofvanstiende, upptagit de speciella fyndorterna. I Haussknechts monografi beskrifves EF. collimum sasom en siarskild art, och si uppfattas den afven af Neuman och nagra andra yngre florister. I Herb. Mus. Fenn. II betecknas den sasom varietet. I likhet med Ny- man, Mela Kasy. V m. fl. upptager jag den har sasom underart. Mellanformer emellan LF. * collinwm och E, montanum saknas ej i H. M. F.; bl. a. mairkas exemplar fran Ka. »Virolahti ad lacum Kavala- jarvi in clivo arido»: Blom!, Tb. Hankasalmi: L. M. Runeberg! (hvardera enl. Selan). Huruvida sirskildt det férra exemplaret bér tolkas sasom en hybrid, m4 tills vidare lamnas darhain. I detta sammanhang fortjanar papekas, att hybriden EF. collinwm >< montanum (= £. confine Hausskn. enl. Hausskn. p. 177) enligt Neuman synes hafva nastan fullgod frésatt- ning, 4tminstone i Sverige: Neuman p. 255, Szelan gér i anslutning har- till f6ljande uttalande: »Jag har atskilliga ganger patraffat former, som sta fullkomligt midt emellan EH. montanwmn och collinuwm. Vanligtvis har jag sett den senare férekomma pa soléppnare och torrare staJlen an den férra, och ar L. collinum saledes enligt min mening en lokal form af £. montanum, ehuru jag ocks& stundom sett dem vixa tillsammans pa en och samma lokal»: Sel ann. Arrhenius ater namner: »£. collinwm valjer med férkarlek soléppna, mer eller mindre torra stallen, sasom klippsprin- gor, bergsrétter och dikeskanter, grustag och sandiga marker, ja ocksa hafsstrinder. Men jag har afven ofta, bade i Abo skargird och sarskildt i Warmland, pad just sAdana lokaler sett EL. montanum vixande samman med LE. collinwm, utan att nagondera af dem i regeln férlorat sin specifika habitus och sina specifika karaktérer. Intermediara former har jag vis- serligen ndgongdng iakttagit, men jag betviflar, att saidana aro vanliga éfvergangsformer. MAangariga iakttagelser hafva ledt mig till den upp- 336 Epilobium montanum * collinum. fattningen, att HE. collinwm icke ar en lokalform, utan — Atminstone enligt nu radande formvardering — fastmer bor betraktas som en sirskild, H. montanum visserligen mycket narstaende, art: Arrh. dec. 1910. Af 6friga former torde atminstone f. minor Hausskn. vara foretradd i H. M. F.; den ar dock ej fullstandigt sarskild. F. umbrosa uppgifves fran Kton. [Povjenets] vid byn Jewgora och Kol. Petrosavodsk: Ispol. p. 61 i éfvers. — Det bér framhallas, att Ispol. lc. not uppgifver, att »manga Epilobiwm-arter fro bestimda af Hauss- knecht». Hvilka dessa fro, framgar dock ej; nottecknet ingar vid EF. alsinifolium >< palustre. Slutligen b6ér nimnas, att Arrhenius anser kombinationen E, collinum xX palustre icke alldeles utesluten i fraga om den hybrid, som i det fél- jande kallas E. montanum X palustre: Medd. XXVI p. 40. Epilobium hypericifolium Tausch. In Horto botanico multis annis lectum, sed, quantum scimus, non cultum est. Nyl. Helsingfors i Botaniska tradgarden pa tva sirskilda stallen 1892: Arrhenius! i Medd. XIX p. 115—117, dir nairmare uppg. angdende artens férekomst och allmainna utbredning lamnas, jfr 1. c. p. 114 0. 156, Brenn. Fér. p. 182-133, Mela Kasv. V, Alc. IV ete. Det, savidt man nu kanner, ildsta exemplaret af vixten i vart land ar under namn af E. montanum insamladt af A. Lindfors! i Botaniska trad- garden 1883: Arrhenius i Medd. XXVII p. 76, jfr l. c. p. 186. Pa samma stille ar arten 4fven antraffad 1885 af Lindfors 4fvensom 1892 af Arrhenius. Sliktets monograf framhaller artens »sporadisches Auftreten> : Hausskn. p. 82. Med anledning af artens stora sillsynthet ma har anféras féljande meddelande af Arrhenius: »Vid slutet af 90-4ren férekom E. hypericifoliwm sparsamt spridd i Botaniska tridgarden i Helsingfors sivaél utmed hag- tornshickarna mot Kaisaniemi, som ifven i tradpartierna mellan vaxt- husen och To6lé-viken samt slutligen 4nnu i ndgra snar midt i tradgarden. Genom byggnadsarbeten, omliggning af tridgardsland och upptagande af obrukade marker samt i f6ljd af andra vidriga omstandigheter led vaxten emellertid hardt. PA hésten 1902 funnos i tridgarden endast nagra fa individer kvar af den sillsynta vixten. Om den sedan dess ater forékat sig dar, kimner jag ej. For att emellertid ridda arten fran méjlig undergang uppdrog jag i kruka ett antal plantor ur — delvis ett par ar gamla — frén, som grodde snabbt och sikert. Innovationsskott och frén af dessa plantor aifvensom frén frdn 4n tidigare 4r nedsattes varen 1904 i traidgarden pa Ack-kirn i Warmland. Har trifves vaxten sedan dess synnerligen val; den frambringar 4Arligen rikliga massor af grobart fré och visar afven nagon benagenhet att sprida sig. Under den féljd af ar, jag haft tillfalle iakttaga densamma, har E. hypericifolium bibehallit sig absolut konstant»: Arrh. noy. 1910. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 337 Epilobium lanceolatum Seb. & Mauri. Semel saltem in Fennia australi lectum est. »Fl. Fennica pr. Wyburg ad Seumekanal»>: Hausskn. p. 91; Fenn. mer. or.: Nym. Suppl. p. 121. K a. naira Viborg vid Saimaa kanal: Hausskn., se ofvan och jfr refe- ratet i Bot. Not. 1884 p. 192. Ehuru ortsnamnet dr nagot oriktigt atergifvet, behéfver man dock alldeles icke svafva i ovisshet om dess tolkning. Nagon annan uppgift fran Finland foreligger mig veterligen icke, och nagot finskt exemplar finnes ej i H. M. F. Det synes mig vara riktigast att, 4tminstone fr nar- vyarande, betrakta arten sdsom tillfallig. Anméarkningsvirdt ar, att den afven i Sverige upptradt pA ett ungefar likantadt satt: Neuman p. 254. Epilobium adnatum Griseb. Specimina hoe nomine collecta nune omnia ad E. Lamy F. Schultx referuntur. E. adnatum uppgafs sisom ny for floran 1885, da den inlaémnades fran Ab. [Korpo Markom|] af E. Reuter: Herb. Mus. Fenn. II p. 13, jfr ]. c. p. 72, floror etc., bl. a. Mela Kasv. V och Alc. IV. Exemplaret féres numera, i 6fverensstammelse med Kiblmans och Lindbergs utredning, till E. Lamyi F. Schultz, se Medd. XXIX p. 5. Under detta namn samman- féras afven alla 6friga hithérande uppgifter, medan fér hvarje sirskild uppgift det namn anges, under hvilket berérda uppgift publicerats, Enligt nu gidllande nomenklatur ar EH. adnatum Griseb. synonym namn till 2. tetragonum L. Fransedt ett par exemplar af 2. Lamy, hvilka ursprungligen inlimnats under namn af E. tetragonum, och Meinshausens m. fl. uppg. (se under £. Lamy), foreligga fran aldre tid f6]lj. uppg. om E. tetragonum: Utsjoki: S. Castrén p. 353, jfr Prytz och Led. II p. 110; Fries betecknar arten sdsom tillfallig i mellersta Finl.; Scand. exc. Lapp.: Nym. Syll. p. 263. Att Castréns uppg. dr oriktig, papekas redan af F. Nyl. Spic. I p. 3; de 6friga grunda sig direkt eller indirekt pa densamma. Hvad namnet EL. tetragonum L. angar, framhaller slaktets monograf, att det bér utdémas: Hausskn. p, 99. L. c. redogéres afven fdr den all- manna utbredningen af H. adnatum, hvaraf framgdr, att arten endast gar till s6dra Skandinavien och mellersta Ryssland, jfr bl. a. Neuman p. 255. Epilobium Lamyi F. Schultz. In Fennia maxime australi raro vel rarissime occurrit. Fenn. non nisi Aboae lectum est (detect. ab {E.] Reuter 1885): Nym. Suppl. p. 1201), vide etiam Nym. Consp. p. 247 '). ') Nomine HE. telragonwm L. bo bo Typis Impr. *%',, 1911. 338 Epilobium Lamyi. Al. Sund Mangsteckta in fossis et ad margines fossarum: Lindén! ?), cfr Medd. XXIX p. 5 et 9 #) et vide infra; Sund Tosarby in fossa agri avena consiti: J. S. W. Koponen! ”), spec. ex eodem loco etiam legit V. Ollila! %); Sund in fossa prope Kastelholm: A. A. Favén! nomine E. obscurum, spec. determ. Lindberg. — Ab. Nagu Sjalé: alumn. G. Marklund! 3), cfr Medd. XXXII p. 134%) et A. Dahl! ?); Korpo pag. Markom Vestergard in fossa ad collem aridum complur. spec.: E. Reuter! in (Diar. 7, XI, 1885) Medd. XIll p. 2341), cfr 1. c. p. 263 1), vide etiam infra. — Ik. /frequentior ad Rajajoki [«Sestorezk»|: Meinsh. p. 126.1), forsitan non ad hance speciem spectet, vide infra|. Det var Kihlman, som (4, X, 1902) framhoéll, att Lindéns exemplar fran Al, Mangsteckta liksom ock E. Reuters exemplar fran Korpo tillhérde EF. Lamyt: Medd. XXIX p. 5 ete. — Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] med FH, roseum: Sel, Frév.*), jfr (Prot. 7, III, 1885) Medd. XIII p. 213 ”); Abo vid slottet: A. Torckell!, ex. inlaémnadt sasom E. obscurwn; Abo bradgarden fuktigt stille: G. Renvall!'), exemplaret ir enl. Lindberg, som bestimt detsamma, upptill glattare in typisk H. Lamy. I Mela Kasy. V upptages #. Lamy? sasom underart under FH. ad- natum Griseb., i Ale. IV ater sasom varietet; jag har har féljt Hausskn. For artens’ allminna utbredning redogéres bl. a. Hausskn. p. 107, dar arten uppgifves ga till Stockholm; se afven Neuman p. 256. — Med stéd hiraf har jag ansett mig kunna anféra Meinshausens uppgift fran 1k. under #. Lamy och icke under EF, adnatum. Nagot exemplar eller nagon uppgift fran den finska delen af Isthmus féreligger icke, hvarf6re det ar mOjligt, att uppg. i sjilfva verket afser EK. obsewrwm Schreb., som ar an- traiffad i dessa trakter, men ej] omnimnes af Meinsh. Epilobium obscurum Schreb., Hausskn. In Fennia australi rarissime (— raro) occurrit. Ad catarrhact. Imatra Fenn. austr. (Ab. Petr.), ad canal. Saimaa (Soldan in hb. Holm. sub £. fennico Leestad.): Hausskn. p. 116, cfr 1. ec. p. 117; Fenn. mer. or., ubi in Isthmo carel. detectum a Malmberg 1876: Nym. Suppl. p. 120. Ab. Lojo in fossa prope pagum (Lojo|! et infra »Brygge- ') Nomine £. tetragonum L. *) Nomine #, adnatwi Griseb. 8) Nomine EF. Lamyt Schultz. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 339 riet»!: Lindberg in (Diar. 5, X, 1889) Medd. XVIII p. 190; Mynamiki rr Kallis in horto: Caj. Kasvist.!, vide infra; Nystad (>Uusikaupunki»| in area: Cajander!, cfr Medd. XXII p. 52. — Ik. r Valkjarvi ad pag. Valkiamatka in rivo coryleti: Malmb.! nomine £. roseum, vide infra; Valkjarvi Pahkinaémaki! et Pa- suri! ad fontes etiam ad marginem fontis in prato udo iuxta fl. Valkoja!: Lindberg, vide etiam sub #. Lamyi. Sa. Imatra et ad canalem Saimaa: Hausskn., vide supra. Redan i Kasy. I (1877) upptog Mela FZ. obscwrwm fran Finland under namn af E. virgatwm Fr. och afsag dirmed tydligen det af honom tagna exemplaret fran Ik. Samma namn hade emellertid innu tidigare an- vindts f6r arten i Byteskat. I (1869), jfr Hjelt Kann. p. 137; i Byteskat. II (1878) aterfinnes den ej lingre. I Herb. Mus. Fenn. II p. XI upptages FE. obscurum fran Ik. sasom 1876 sirskild af Malmberg; hirvid bor fram- hallas, att Malmbergs exemplar fr insamladt 1866, ehuru, sasom af f6l- jande (sida 340) framgar, inlamnadt och omnaimndt under namnet L. rosewm (Schreb.). Exemplaren i Stockholm och Petersburg aro dock sikert ildre. Ab. I afseende a forekomsten i Mynaémiéki kan tilliggas: »Saapui samaa tieté kuin edellinenkin /F. rosewmn] Kallisten puutarhaan, mutta on kaiken aikaa pysynyt hyvin harvalukuisena»: Caj. Kasvist. Séd. nim- ner om férekomsten i Nystad: >erfassi puutarhassa.» — Nyl. Arten an- féres fran detta landskap i Mela Kasy. IV. F6r min del ar jag éfvertygad om, att harmed afses fyndorten i Lojo, som ju ligger inom landskapet Nyland, ehuru i den botaniska provinsen Ab. I Mela Kasy. V anfoéres Nyl. med ?— Ka. Fyndorten vid Saimaa kanal (se Hausskn. p. 116) ligger méjligen i detta Jandskap. Bland synonymen till denna art ma — forutom F. virgatum Lam, — anféras HE. fennicum Leestad. »[pl.|] exs. in hb. Holm.»: Hausskn. p. 120, jfr 1. c. p. 116 (aftryckt har ofvan}] och Nym. Suppl. p. 120. Epilobium roseum Schreb. In Fennia maxime australi rarissime occurrit. Fries signo? e Fennia enumerat; Fenn. mer.-oce. (Aboae detex. Zetterman 1862): Nym. Suppl. p. 121, vide etiam Hausskn. Dael2). ete: Ab. r Abo in platea 1857 haud procul a pristino horto botanico cum Barbarea vulgari et Sisymbrio alliaria: Zett. & Br.; museo 1862 primus dedit Zetterman!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 4; Aboae in hortis compluribus: C. J. & A. Arrh.; 340 Epilobium roseum. [Aboa in saburra ad arcem] st cp ad maximam partem fructi- ferum: Sel. Frév.; Abo »Briidgarden»: G. Renvall!, vide etiam infra; Kuust6 Jullas in fossis horti cp 1893: Szlan!; Mynamaki r Kallis in horto: Caj. Kasvist., vide infra; Nystad: Kl. Wahl- man! — Nyl. Ekenas propatulis domorum in oppido: W. Wahl- beck!; Sveaborg in margine viae publicae pe 1884: Kihlman!, vide infra. — Ik. Valkjarvi Paihkiniamaki ad fontes: Lindberg!, cfr Medd. XXI p. 5; Meinsh. vide infra. Ab. Om férekomsten i Mynimaki nimnes: »Tuli v. 1895 kasvitai- mien seurassa Uudesta kaupungista Kallisten puutarhaan ja muuttui siella pian yleiseksi rikkaruohoksi»: Caj. Kasvist. — Att flere af uppg. fran Abo hanfora sig till en mer eller mindre tillfallig férekomst, framgar af det ofvanstaende. Arten féreligger afven fran »Samppalinnanmiaki multa- lajilta»: Linkola! — Nyl. Pa Sveaborg fr arten sannolikt tillfallig ; den upptages emellertid harifran sasom vildt véxande i Herb. Mus. Fenn. II p. 72 ete. — Ik. r patraffades i hasselskogen vid Valkiamatka by i Valkjirvi socken, vaxande i en killbaick: Malmb.; exemplaret tillhér den dai i Finland 4nnu icke sarskilda E. obscurum Schreb. — Angaende fore- komsten i Ingermanland némnes: »Die Art ist in der Umgegend von Petersburg uicht so haufig als H. montanum, und nur auf einzelne, etwas teucht gelegene niedrige Ortschaften beschrankt (bei Ochta haufig) dagegen weiter fehlend; erst im Kalksteingebiete ... haufig»: Meinsh. p. 127. Af 1. ec. p. XXV framgar, att arten dr antriffad pa Isthmus [I], men det anférda synes mig utvisa, att den dirstides dr sillsynt. — Sat. Himeen- kyr6 Kyréskoski invid trisliperiet: Printz!; sannolikt ar att artens upp- tridande p& denna plats varit tillfalligt; det torde emellertid vara skal att underséka, huruvida den bibehallit sig darstides. I afseende 4 arternas ordning har jag har och i det féljande an- vindt samma ordning som Hausskn.; denna ordning afviker nagot fran den som féljes i Herb. Mus. Fenn. II. Ang&ende ett exemplar, insamladt A fuktigt odladt stille pa en gardsplan i Abo: E. Reuter!, nimner Reuter: »Manne en hybrid mellan E. montanum och E. roseum, mellan hvilka arter den vaxte, och fran hyilka hvardera den till habitus betydligt skilde sig?» Selan anser emel- lertid exemplaret vara en E, rosewm-form med mer langskaftade blad. Ett annat exemplar, patriffadt Ab. »Runsala prope Aboam in fossa»: A. Dahl! och inlamnadt under namn af E. obscurum, betecknas af Lindberg sasom LF. rosewm X palustre? Nimnas bor mahanda, att denna hybrid /E. purpureum Fr, enl. Hausskn. p. 178) angifves sdsom mycket ymnig pA ett stalle i Ingermanland, ehuru ej pA Isthmus: Meinsh. p. 127; den férekommer afven i Sverige: Neuman p. 257, jfr f. 6. Hausskn. p. 140. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 341 Epilobium palustre L. In tota fere Fennia et Lapponia frequenter (— satis frequenter) provenit; in plagis magis septentrionalibus varie- tates, inprimis f. angusta Hartm., maximam saltem par- tem dominari videntur. Till.; Kalm; locis uliginosis fq: Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 248; tota Europa: Hausskn. p. 129; per totum territorium fq dispersum: Schedae p. 92, vide etiam DC. Prodr. III p. 43, Led. II p. 109, Lindr. List. p. 11 et 14, Borg Beitr. p. 100, 114, 133, 139 et Liro Ured. p. 510. Al. fq: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; st fq in par. Kum- linge et Brindé: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., Renv., A. Nyl., Sel., Printz, Flinck etc.; st fq in par. Ini6, (p)? in par. Gustafs et Todfsala: Bergr.; (fqq): V. E. Broth. et Wecks.; fq — st fq, enum., suis locis (ep): Caj. Kasvist. — Nyl. st fq et sp aut pe in intimis taeniis: Hiyr. Stud. p. 167; st fq: His.; fq, sub- dominans: Stenr.; (p): W. Nyl.; fq: Sel. O. Nyl. et Brenn. — Ka. st fq: Blom; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; {(epp) [»sehr hiufig>], fq in toto territorio: Meinsh. p. 126). Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; p et st pc, enum.: Hayr. Bjérneb. — Ta. fq: omnes auct. exc. Borg Tiet., qui edit st fq, sp. — Sa. (fqq): Hult. — K1. fq: Fl. Kar. et Hann.; Valamo fq: Sel. ann. — Kol. st fq — fq: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Env.; (fqq): Mela; fq: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; st fq, subdominans: Axels. Putk.; fq — st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq, in Saoneshje st fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 38. Om. fq: Hellstr., Tenn. et Brenn. Obs.; fq — st fq, (st pe): A. L. Backm. Fl. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; fq, in partibus maxime orientalibus st fq: Brenn. Obs.; fq: Kyyhk. — Kp. st fq: Wainio Kasv.; fq (— st fq): Bergr. Ant. Ob. fq: Jul. p. 279; fq, in partibus maxime septentriona- libus st fq: Brenn. Obs., quem 1. inspicias, vide etiam Leiv. Veg. p. 200; (fqq): Leiv.; [fq: O. R. Fries p. 161;] fqq: Keckm., 342 Epilobium palustre. cfr |. ec. p. 10; st fq in toto territorio: Hjelt & H. — Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv.; fq: Bergr. Ant.; Keret, Kouta: Fellm. Ind. Lapp. fenn. st fq: Hjelt & H.; [fq enum.: Birg. p. 103;} > Vix unquam in Lapponia reperi, ¢ lapponicum per partem silvaticam et subalpinam Lapp. suec. omnium vulgatius nec non in inferalpinis .. . Finmarkiae p»: Wahlenb. p. 95; »ad flumen Tana, templum Utsjoki et alibi . . . (parcius), @ dappo- nicum fq: Fellm. Lapp.; in Kemijarvi st fq — fq, in Sodankyla et Inari fq, etiam ad Kéngias prope Mare glaciale: Wainio Not.; st fq in reg. silv.: Hult Lappm., vide etiam infra; Utsjoki fq: Sel. kat.; in locis paludosis, udis graminosis, per reg. subsilv. et subalpinam totius territorii st fq: Kihlm. Ant. nomine @ an- gustum Hartm.; e multis locis in reg. subalp. enum. [Rastekaisa in reg. alp. inf.|: Arrh. ant.; e permultis locis enum.: Norm. Fl. Sp. p. 440, cfr Blytt p. 1122 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Last. nomine var. lapponicum Wahlenb.; (st r) in reg. subalp., enum., in reg. alp. in salicetis ad Tenonmuotka: Lindén Bidr., vide etiam sub f. angusta.| Lapp. ross. ad Kantalaks et flum. Lutto: Fellm. Ind.; in paludosis inter muscos rr, var. angustum Hartm. fere ubique proveniens: N. J. Fellm., cfr l. ¢. p. XLVII; enum.: Beket. p. 561; st fq in reg. silv. pratis udis, in ripis locorum paludoso- rum (etiam f. angusta) et in scaturiginibus: Lindén Ant.; spec. adsunt ex omnibus partibus huius territorii, vide etiam sub f. angusta. Egendomlig ar uppg. Lk. ruderatvaxt i Sompio lappby: Hult Lappm. Exemplaren i Pl, Finl. exs. N:o 301 Nyl. »Ekenaés Tvarminne Langskar inter muscos in loco humido leg. Palmén.» De i vart land férekommande formerna af denna art aro annu icke utredda och sirskildt i H. M. F. finnes ett stérre antal former, af hvilka jag dock tills vidare nédgas férbig4 flertalet, jfr Herb. Mus. Fenn, II p. 138. Var. eller rittare f. angusta Hartm. ar sannolikt den allmannaste formen i norra Finland och Lappland, Yttermera bér framhallas, ehuru det visserligen framgar af det ofvanstaéende, att i Kihlm. Ant. endast denna form upptages, och att N. I. Fellm, anser den vara alldeles 6fver- vigande. I Mela Pl. omnimnes /. palustre fran ett stort antal lokaler, men endast frin Lv. Kuusreka upptages E. palustre typ. Tamligen sakert Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 343 ar vidare, att flere uppgifter, som ing&i under hufvudformen, till stérre eller mindre del afse f. angusta och att den afven delvis ingar under yar. lapponicum och méjligen under var. albinewm, — I mellersta Finland torde daremot f, angusta vara mer eller mindre sillsynt. F6lj. uppgifter foreligga: Tb. Viitasaari: Brotherus! — Kb. Lieksa Kivivaara: Wainio!, jfr om dessa Mela Kasv. V, dir formen dfven upptages fran Kuus., L. ent, Lk. och Li. — Lk. »In pratis paludosis, sphagnetis apertis ripisque sphagnetosis fluviorum p»: Blom Bidr. (hufvudformen upptages sasom st r, hvilket knappast dr riktigt). — [L. ent. Observerad i karrmark och fuktiga skogssluttningar vid Vaha- och Isokurkkio samt vid Peerakoski: Lindén Bidr.] —- Lindén Ant. se under hufvudformen. Se f. 6. Bremn. Flor., Herb. Mus. Fenn. II p. 138 ete. Var. lapponicum Hausskn. se Hausskn. p. 130—131, dar den beskrif- ves och kallas « — Formen upptages fran Lk., Li. Lm.: Mela Kasv. V ‘likas& upptages den Birg. p. 103, dar det bl. a. framhaAlles, att den at- minstone har [vid Taipaleensuu] ar frébestaéndig.] Den torde dessutom finnas i H. M. F. fran Lp. och Lt. D&A den sannolikt icke ar sallsynt, har jag ej ansett det vara skal att upprikna exemplaren; se afven Herb. Mus, Fenn. II p. 138. — I afseende 4 var. lapponicwm Wahlenb. bor det framhallas, att nimnda form icke blott innefattar var. lapponicwmn Hausskn. utan afven var. angustum Hartm. och E. davuricum Fisch. Den sistnamnda omstindigheten betonas uttryckligen i Hausskn. p. 148, dar uppg. bade i Fellm. Lapp. och Fellm. Ind. uppraknas under E. davuricum, se afven N. I. Fellm., Bot. Not. 1884 p, 195 etc. Sdsom framgar af det ofvan- stiende, upptages var. lapponicum Wahlenb. icke blott af Wahlenb. p. 99 utan afven af Leest., som alldeles icke omnimner hufvudformen, hvarjamte Fellm. Lapp. anser var. lapponicum vara alldeles é6fvervagande. — Var. lapponicum Hausskn, f. stenophylla. Uppgifves fran Kp. Paadane: Ispol. p. 61. Sannolikt afses en likartad form med b) Lapponwm, som upptages fran Ingermanland och om hvilken det ni&mnes: »stellweise ist erstere (die Art) vorherrschend, bisweilen aber auch die andere (die Abart]»: Meinsh. p. 126. Var. albinewm Wainio Sb. r [lisalmi] Viereméi: M. & J. Sahlb. — K b. Lieksa Kivivaara: Wainio Kasv. [exemplaret féres numera till f. av- gusta). -- Kuus. Kurvinen och Kk. Kontokki: Wainio Kasy. — Li. »Inari ad Kultala, Kyré, Paatsjoki, etiam ad Kéngis prope Mare glaciale>: Wainio Not. F. albiflora. Ab. »joks, yhté yleinen kuin paéamuotokin»: Caj. Kas- vist. — Atskilliga hvitblommiga exemplar finnas i H. M. F., sa t. ex. frin Nyl., Sa., Oa, Sb., Kon., Ok. och Lim., liksom afven i enskilda herbarier; denna form — eller kanske rattare dessa former — synas dock vara vida sillsyntare an formerna med violettréda blommor. Har ma tillaggas, att lapponicum i Fellm. Lapp. anféres under £. palustre y albescens Wahlenb.: Led. IT p. 109. 344 Epilobium palustre. Var. confertifolium Hausskn. Ob. Kemi Laurila, Simo kyrktrakt: Brenn. Obs. — Flere exemplar af denna obetydliga form finnas i H, M. F, Var. fontanuin Hausskn. Ik. »Valkjarvi ad marginem fontis in prato humido iuxta fl. Valkoja>: Lindberg! Se afven Hausskn. p. 132 och langre fram under LE. montanum X palustre p. 358. Var. lavandulaefolium Lec. & Lamotte. »In S.- Europa haufig, doch auch im Norden z. B. in Finnland>: Hausskn. p. 133, jfr Brenn. Flor. Exemplaren fran Tb. Viitasaari: Brotherus! och Kb. Lieksa Kivivaara: Wainio! (se under var. albineum), hvilka Szelan fdrde till denna form, féras numera till f. angusta Hartm. Var. monticulum Hausskn. Uppgifves fran Kp. Paadane: Ispol. p. 61. Var. remotifoliwm Hausskn. Ob. Ulead, Liminka: Brenn. Obs. sasom f. — Om denna form giller ungefar detsamma som om var. con/fertifolium. Hausskn. p. 130—135 upptager af E. palustre 12 former, af hvilka val en eller annan férutom de upprdknade dfven torde finnas i Finland. Ett par andra former férekomma dessutom, saésom redan antyddes, i H. M. F. E. palustre hybridiserar hos oss, savidt man nu kanner, atminstone med F. alsinefolium, EH. davuricum, E. Hornemanni och E. montanum, (se langre fram). Mdjligtvis afven med EF. anagallidifolium (se under denna art p. 349) och FH. rosewm (se under denna p. 340). Epilobium davuricum Fisch. In Lapponia et Fennia maxime septentrionali raro usque ad 66° 5’ ad meridiem versus occurrit. Maxima pars Lapp.: Fries 1); Lapp.: Nym. Consp. p. 248 1); in Lapp. Tornensi (Leestad., Fristedt), ad Kaaresu’anto |»Ka- rasuando»| Kaisapakta reg. subalp. (Leestad., Frist.) . . . in Finmark. orient. ad Varanger, |Nyborg (Th. Fries)| .. . In Rossia arctica Lapponia (Fellm.): Hausskn. p. 145—146; hab. etiam in... Fenn. bor. (Ostrob.): Nym. Suppl. p. 122, vide etiam Hayrén in Geogr. F. T. 1898 p. 177, Lindr. Lis&t. p. 11, Borg Beitr. p. 100, 112, 133 et 143. Ob. rr Simo prope Rahaselkii pc in abiegno turfoso: Keckm., cfr |. ce. p. 15 et Brenn. Obs.; rr Rovaniemi Tervo in abiegno turfoso: Hjelt & H.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138. — Kuus. Paanajiirvi: Wainio Kasv.1); prope »Niskavaaran lam- '’ Nomine F. /ineare Miihlenb. (rectius Fr., non Miihlenb.] Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 345 min puro» ad austro-orientem versus a Paanajarvi in prato humido: Hirn Fért.!; Paanajairvi in abiegno humido prope Onto- vaara: Montell!; Paanajarvi ad partem austro-orientalem in ripa rivi, Paanajirvi Haukilampi in silva humida (Montell), inter Paanajirvi et Juuma ad ripam rivi, Juuma Jakalivuoma!, Ou- lankajoki in paludoso ad Venojirvi prope Savilampi! pe: A. L. Backm. comm., ex parte ad eadem loca atque superiores spectat. Lk. Ylimuonio in silva abietina humida, Nulusjarvi in margine sphagneti |[»myrlagg»| et Kittila Tepastojoki: Mont. karlv. p. 156; Sodankyla ad Lokka: Wainio Not.; Palkemajoki in reg. silv.: Hult Lappm. p. 165, cfr ]. c. p. 22, 39 (et 93). — Li. Verkkojarvi: Silén!, cfr Kihlm. Ant. '); Harmitschokka in reg. alpina: Kihlm. Ant.!; Inari ad Paatsjoki: Wainio Not. ; Kuarvekods (Granit & Poppius): Lindr. Lisat. p. 11 et Liro Ured. p. 289; in Varangria meridionali ad tractum praedii Elvenzs (prope Paatsjoki], ad catarrhactam inter Klostervand et Goalse- javre: Norm. p. 2641), cfr Norm. Fl. Spec. p. 441, ubi dicitur inter Salmijirvi [»Tsjolmejavre»| et Bossejavre visum esse; (Nyborg in reg. subalp. (Lund, Th. Fries),) Kirkenas in pla- nitie [»lavlandet»|: Norm. Fl. Spec. p. 441, spec. e Kirkenis leg. Fontell!, vide etiam Blytt p. 1123 etc. — |L. ent. reg. subalp. r [enum. tantum e Suecia|: Lest., spec. nomine F. nu- tans var. stoloniferum e Kaaresu’anto!; Naimakka: Malmberg! ; r in reg. subalpina et alpina, in illa in paludosis ad (Lataseno| Isokurkkio!, Saarikoski et Mutkakoski |spec. adscriptum Poroeno Mukkaskoski!|, in reg. alpina ad imum montem Tshertti!: Lin- dén Bidr.; Suonttajairvi, inter Vahainiva et Kuttainen et in aliis locis: Mont. karlv. p. 156, vide etiam infra, Hartm. p. 265 etc.) Lapp. ross. Raddeoi: Fr. Nylander!, cfr N. I. Fellm.; Seaptioroaivi [?| in valle profunda ad scaturiginem: Axelson «& Borg!, cfr Medd. XXIX p. 38; Devjatoi, Ponoj: Mela Pl.; Ponoj: Mela herb.; Porrjavr! in ripa rivi muscosa, Poarresjavr inter Voroninsk et Porrjavr!: Kihlman, cfr Lindr. Lis&t. p. 11 et Liro Ured. p. 289, vide etiam infra. E, davuricum sirskildes ej som art af de aldre férf., jfr Trauty. *) Nomine £. lineare Miihlenb. [rectius Fr., non Miihlenb.) 346 Epilobium davuricum. Incr. p. 286. N. I. Fellm. for den, ehuru mindre riktigt, saésom en var. till #. palustre; F. Nylanders exemplar fran Lm. Gavrilova, som han anfér under denna art, torde knappt vara annat in LH. palustre var, angustum. Exemplaren fran Lp: Raddeoi innehalla individ af hvardera arten. I afseende 4 nomenklaturen och synonymiken far jag hanvisa till Hausskn. p. 148, jfr Focke p. 162, Bot. Not. 1884 p. 195, Nym. Suppl. p. 122, m. fi., hvaraf framgar, att H. /imeare Fr. ej ar identisk med FH. lineare Miihlenb. I Finland anvindes benimningen £. /ineare, sisom framgar af det ofvanstdende, anda till ar 1885. Det ma yttermera framhallas, att Hausskn. p. 145 anser LE. palustre 8 lapponicum Wahlenb. innefatta bade denna art och E. palustre var. lapponicum Hausskn. (se ofvan p. 348). Korta beskrifningar om arten inga bl. a. hos N. J. Fellm. och i Wainio Not. — [Vidare némnes fran L. ent.: Former finnas med nastan alla blad spiralstillda (Isokurkkio ex.) och andra (de 6friga) ater med ni- stan alla blad motsatta: Lindén Bidr.| EK. davuricum hybridiserar inom flora-omradet, savidt man f6r nir- varande kinner, med F. Jlactiflorwm WHausskn. och EF. palustre L. (se lingre fram). Epilobium alpinum L.'*) Cum multae adnotationes usurpato nomine collectivo Epilobium alpinum L. sunt divulgatae et species, in quas nunc dividitur, prima aestate distingut non possunt, distributio earum non rite explorata est. Una alterave harum specierum in Lapponta satis frequenter (interdum passim, interdum frequenter) saepeque copiose provenit et in Fennia septentrionali usque ad 64° 30' ad meridiem versus progre- ditur, ubt rarissime visa est. In alpium lapponicarum confinio locis graminosis irriguis p: Prytz; maxima pars Lapp.: Fries, vide etiam Led. II p. 111. Ok. Ristijiirvi: Lackstr.!; Ristijarvi Matarapuro, Hyrynsalmi prope Pikkarala ad fontem magnum ad septentrionalem partem stagni, Paltamo Melalahti: Must. |forsitan confirmationis indigeat; Kianta (!) Kiannanniemi et Saukko!: Wainio Kasv. Ob. Pudasjirvi: Nyberg!; Hjelt & H. vide sub &. Hor- nemanni. — Kuus. haud infrequens in fossis: W. Nyl. Till. p. 303; p: Wainio Kasv.! — Kk. Oulanka Kankahinen: Wai- nio Kasv. ) Species collectiva (vide infra). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 347 Lapp. fenn. Hjelt & H. vide sub &. Hornemanni; in alpium omnium elatiorum graminosis subhumidis inferioribus p ep, ut etiam in locis inferalpinis et maritimis irrigatis p: Wahlenb. p. 95 et 96; in regionibus alpinis fq: Fellm. Lapp.; Pallastunturit fq? usque ad summam reg. subalp.: Hjelt; in graminosis irrigatis. Praecedente /E. alsinefolium] rarior est haec planta, sed in reg. subsilv. et subalpina usque ad terminum betulae plur. locis visa: Kihlm. Ant., vide etiam Lund p. 68, Blytt p. 1119, Hartm. p. 263 etc. — [L. ent. reg. alp. et subalp. p, enum. e Suecia: Lest.; (r) in reg. subalpina ad ostium fluvii Rommaeno et ad Saarikoski, st fq in vallibus rivorum reg. alpinae: Lindén Bidr., vide infra.| Lapp. ross. p cp: Fellm. Ind.; p: N. L Fellm., cfr 1. c. p. XLVII, vide etiam Beket. p. 561 et Knabe Pfl. p. 240. Sdsom kandt innefattar enligt Haussknecht den kollektiva LE. alpinum L. 4 arter, namligen EF. anagallidifolium Lam., E. lactiflorwum Hausskn., E. alsinefolium Vill. och FE. Hornemanni Reich. Visserligen sarskilde Wahlenberg hiarifrin § fontanwm eller, sasom den afven kallas, @ majus (i Fl. Suec.), men Haussknecht nimner om dessa former: »die beide zu E. alsinefolium mit Einschluss von FE, Hornemanni gehéren>: Hausskn. p. 159-160. Fér att icke férorsaka yttermera férvirring har jag ansett lampligast att anféra de aldre uppgifterna under det kollektiva namnet E. alpinum. DA emellertid de senare sirskilda arterna kunna vara svara, ja i manga fall nara nog omdjliga att skilja fran hvarandra, och da dartill en stor del af exemplaren i H. M. F. icke tillater en saiker bestamning, torde det f. n. icke vara mojligt, att noggrant angifva deras utbred- ning. Har m& emellertid p&pekas, att Nym. Consp. m. fl. anse E. ana- gallidifolium vara den form, som narmast motsvarar EH. alpinum, jir afven Herb. Mus. Fenn. II p. 73 not. Med stéd af mina egna antecknin- gar och exemplar skulle jag ater anse #. Hornemanni i finska Lappmarken vara den férhirskande arten och FE. anagallidifolium jamforelsevis sill- synt, jfr Hjelt & H. p. 127 not och 128, se dfven langre fram p. 354, I detta sammanhang mA pdpekas, att Borg i (Prot. 1, XII, 1900) Medd. XXVII p. 39 angdende E. alsinefolium och E. Hornemanni namner, att »enligt féredragarens mening kunde artgrinsen emellan ifragavarande vaxter icke uppritthdllas», F. 6. far jag hanvisa till protokollet 1. c. Lindberg framhaller, att Borg har ratt i detta uttalande. [L. ent. Lindén Bidr. anvinder benamningen FE. anagallidifolium, men tillagger: »MOjligt 4dr att i denna utbredning innefattas afven former hérande till EH. Hornemannt.» / E. alpinum-mojus Blytt Li, »Alm. i Birkeregionen»: Lund p. 78. 348 Epilobium anagallidifolium. Epilobium anagallidifolium Lam. In Lapponia inprimis superiore occurrit, vide ceterum sub E. alpino. Eur. plur. alp.: Nym. Consp. p. 248, vide etiam Hausskn. p. 153 et Borg Beitr. p. 100, 104, 133 et 145. Lk. r ad fontes esse videtur et tantum e Kolari Akasjoki reportatum: Hjelt & H.!; Pallastunturit: Mont. karlv. p. 156. — Li. Utsjoki Akkojaurre in ripa humida ad tectum [»katan»| in reg. subalp.: H. Rancken!; Varangria australis Reno Ornfjallet in reg. alp.: Granit & Poppius!; Varangria austr. Skoger@ in parte septentr.-occidentali 252 m supra m., Nordlervag: Norm. Fl. Sp. p. 430, quem |. inspicias; Varangria australis Jakobself: Fontell!; [Tana: Sv. Murbeck in Bot. Not. 1886 p. 198. — L. ent. Kaaresu’anto [»Karasuando»|] (/L. L.| Leestadius!): Hauskn. p. 153; reg. alpina ad imam alpem Tshertti ad rivum! et Po- roeno reg. subalp. Saarikoski in fossa!: Lindén, vide ceterum sub FE. alpino; Jokasjaur Toskaljaur (Lindén): Liro Ured. p. 290.] Lim. in alpinis Lujauri urt multa spec.: Kihlman!; reg. silv. et subalp. st r pe ad Siulujoki [spec. ad Lt. ductum||, st cp in vallibus rivorum in declivi occidentali montis Viertsoivi et in valle lapidosa ad imas alpes Vuojim: Lindén Ant. — Lp. Kusminnos in scaturiginosis!, Ponoj in ripa lapidosa rivulil, Orloff! multa spec. et Triostrow!: Kihlman; Ponoj (Fellman): Hausskn. p. 153, spec. e Ponoj etiam leg. Brenner! et Montell! — Lt. vide sub Lim. et infra. — Lm. ad lac. Porrjavr in ripa lapidosa rivuli! et Vutmana inter Kolmjavr et Jokonsk in uligi- nosis!: Kihlman; Rinda! in ripa lapidosa et Semiostroff!: Brotherus. Arten upptages afven sisom férekommande »in territorio Kola (Fellm.)>: Hausskn. p. 153, jfr angdende denna och Haussknechts éfriga uppgifter referatet i Bot, Not. 1884 p. 196, men denna uppg. grundar sig antagligen darp4, att EH. alpinwm upptages i Fellm. Ind. — Om densamma siiges »in territorio (Lk. et Li.] forsan crescit, at mihi haud obvium»: Wainio Not. Ett par exemplar, om hvilkas tolkning olika dsikter gjort sig gal- lande, har jag férbigatt. Daremot bér det nimnas, att ett par andra Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 349 exemplar ansetts tillhédra hybriden HE. anagallidifolium X Hornemanni. Det ena exemplaret ar taget i Lim. »in alpe Lujauri nrt Vavnbed in ripa rivuli reg. alpinae unacum ZF. anagallidifolio et E. Hornemanni«: Kiblman!, som anmirker, att en stor del af pollenet air oduglig. Det andra exem- plaret fran Lp. »ad rivulum»: Kihlman! tillhér enligt Borgs bestamning samma hybrid. Mahinda erfordras dock annu narmare undersékning. I detta sammanhang bér nimnas, att ang. E. alpinum v. dasycarpum Hartm. namnes: »Ex insula Kitofka {in Lt.] in Muotofskaja guba Maris glacialis . . . reportavi»: N. I. Fellm. — EF. dasycarpum Fr, fores af Hauss- knecht sdsom synonym till EF. anagallidifolium XX palustre: Hausskn. p- 158. Huruvida dock denna hybrid har féreligger, torde val fa anses osikert. Epilobium lactiflorum Hausskn. Quantum scimus, apud nos in Lapponia (raro vel) rarissime occurrit. Probabiliter in maxima parte Scandinaviae alpinae divul- gatum: Hausskn. p. 159, vide etiam Nym. Suppl. p. 122 et Borg Beitr. p. 100, 104, 133, 147 et 154. Li. in alpinis Bugénzes 312 m_ supra mari, [Jakobselven] : Norm. FI. Sp. p. 432. — [L. ent. Jokasjaur in reg. alpina ad lacum Toskaljauri: Lindén!) Lim. Lujauri urt ad rivulum Suluaj prope lacum Seidjaur in reg. alpina superiore ad rivulum siccum! et Strashem- pachk (?, nomen difficile lectu| in devexo herbido!: Kihlman. — Lp. Lumbofski: Brenner!, vide infra. — Lt. Petshenga! Knachucha: Fontell! Haussknecht upptager icke nagra fyndorter fran Finland eller dess nirmaste grannskap. I Sverige gir arten sdéderut anda till Dalarne och Hilsingland: Wistrém p. 6 och 8, hvarfére det dr sannolikt, att den afven hos oss skall antriffas langre mot sdder. Emellertid upptager Lindén ingen annan fyndort 4n den ofvananforda fran Toskaljoki |pa exemplaret star, sisom ofvan framhallits, Toskaljauri|, hvilken lokal i Lindén Bidr. anféres med en viss tvekan. Det dldsta exemplaret i H. M. F. ar Brenners, som insamlades redan 1863 under namn af E. origanifoliwm; forst 1884 uppvisade Seelan, att det tillhérde E. lactiflorwm: Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. I Mela Kasv. V be- tecknas vixten, liksom EH. anagallidifoliwm, sisom underart under EL. alpinum, 350 Epilobium lactiflorum. Kuus. H. alpinum var. albineum, som upptages »Mantytunturin alustalla>: Wainio Kasv., afser mahinda WH. lactiflorwm. Hybriden EH. Hornemanni X_ lactiflorum uppgifves L. ent. »ad Nuljalaki leg. Forelius mixt. c. . lactifloro (Herb. Scheutz)»: Hausskn. p. 176. Angaende hybriden med EH. davuricum se lingre fram p. 357. Epilobium alsinefolium Vill. In Lapponia rarius, sed saepe copiose, occurrere videtur ; ad meridiem versus usque ad 64° 30’ lectum est, ubi raris- sime invenitur. Adnotationes partim etiam ad EF. Horne- mannt spectant. Maxima pars Lapp.: Fries '); Eur. omn. alp. subalp. . . .: Nym. Consp. p. 248, vide etiam Led. II p. 111+) et Hausskn. p. 162—166. Ok. Ristijirvi Juurakkakorpi: Lackstrém! '), cfr Medd. IX p. 1741), et Lénnbohm!; Kianta Meriliéissuo: Must. 1); r Risti- jarvi Juurikkakorpi [vide supra], Paltamo Kemppala: Brenn. Obs., ubi superiores commemorantur, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 137; (Kianta] r in scaturiginibus prati paludosi ad Myllypuro: Kyyhk.!, efr Brenn. bidr.; Kianta {»Suomussalmi»| prope praedium sa- cerdotis (Kyyhkynen): A. L. Backman in. Medd. XXXIII p. 34 [ad eundem atque superior locum verisimiliter spectat]. — Kp. Rukajirvi in scaturiginibus prati humidi prope Kivioja_ cp: Bergr. Ant., cfr Medd. XXI p. 24. Ob. r Rovaniemi etiam in Palovaara: Brenn. Obs., ubi etiam sequentes commemorantur, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137 et Medd. IX p. 1741); Pudasjairvi 1886: Zidb. 1); r Simo prope Konttijarvi ad partem septentrionalem lacus Saukkojarvi, nisi in partibus interioribus territorii non occurrit et copiosior in parte austro-orientali par. Rovaniemi prope Komsajarvi, cp: Keckm., cfr |. ec. p. 10; Rovaniemi Lohiniva: Hjelt & H.!, vide infra. — Kuus. prope templum: Angstr. p. 521), cfr Hausskn. p. 162 et vide infra; r Paanajarvi: Sahlb. Fort. 1); complur. loc. ad Paanajirvi: Wainio Kasv. 1), spec. e Mantyniemil!; prope 1) Nomine E. origanifolium Lam. aut E. alpinum var, origanifo- lium (Lam.). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 351 viam publicam inter Aikkila et Rukatunturi, ad Kiekkipuro: Hirn Fort.; Paanajirvi Rajala in scaturigine: A. R. Ruoranen in Hayr. herb.; Paanajirvi ad ripam austro-orientalem ad Miib- kulanlampi, inter templum et Ruukki in scaturiginibus, etiam ad ripam amnis Pistonjoki prope finem Rossiae (W. Brenner): A. L. Backm. comm. — Kk. ep cirea scaturigines infra Irosyrja: Bergr. Ant.! Lapp. fenn. in scaturiginibus st r Muonioniska prope Kutuniva, Kolari Jouhisuanto! ambo ad fluvium Akisjoki, Kittilé in vicinitate lacus Kukasjirvi!, infra montem Aakenustunturi et prope Isovaara: Hjelt & H.; Kittila Niilivaara: C. E. Soldan!, efr Hjelt & H.; [enum.: Samz. p. 177—178; p enum.: Birg. ~ p. 103;| in ripis paludosis vel sphagnetosis ad Emaus et Onnela pratogue scaturiginoso prope pagum Sattanen st r occurrit: Blom Bidr.+); in fontibus frigidis gradu 3 therm. centigr. num- quam temperatioribus per totam Lapp. silvaticam .. . interdum fq: Wahlenb. p. 95 et 967); ad omnes fere fontes frigidos ep: Fellm. Lapp. ?); Sodankylé in monte Pyhatunturi, prope Kopsus- jarvi in iugo Suoloselki, in Vaulokankaat, Inari locis scaturigi- nosis prope Kultala st fq, ad Térmanen, plur. loc. ad Paatsjoki, etiam ad K6ngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr l. ¢. p. 8, 23 et 26; Pallastunturit (!) Tréninkuru: Hjelt; Ounastunturit Raututunturi {in reg. alpina): Sandm. p. 28 et 29); etiam in reg. subalp.: |. c. p. 321); p in reg. silv., enum.: Hult Lappm., cfr 1. e. p. 39; fq in locis scaturiginosis, nec non in paludosis umbrosis iuxta rivulos praecipue inter Hypna (Amblyst. stra- mineum, sarmentosum, exannulatum etc.) in reg. subalpina, etiam in reg. subsilvatica multis locis visum, ex. gr. ad Muddus- jarvi, Paksusammali, et in reg. alpinam inferiorem hinc inde penetrat, ex. gr. in alpe Ailigas: Kihlm. Ant. 1); reg. subalp. — reg. alp. inf. fq —st fq in locis humidis, ad rivulos etc.: Arrh. ant. 1); enum. e multis locis: Norm. Fl. Sp. p. 437, vide etiam Lund p. 781), Blytt p. 1120, Hartm. p. 2631) et Bot. Not. 1886 ) Nomine FE. origanifolium Lam, aut E. alpinum var. origanifolium (Lam.). *) Nomine E. alpinum 8 fontanum Wahlenb. 352 Epilobium alsinefolium. p. 198. — [L. ent. reg. subalp. (fq), reg. silv. p: Leest.1); fq in scaturiginibus secundum ripas fluviorum in reg. subalpina, in reg. alpina r et non adnotatum nisi ad Tenonmuotka et Toskaljoki: Lindén Bidr. +), vide infra.| Lapp. ross. ad fontes fere omnes frigidos: Fellm. Ind. ?); ad scaturigines p rarius: N. I. Fellm. +), cfr Beket. p. 561; Lei- voiva in parte orientali sp: Borg in L. Y. 1899 p. 157 [ad fines prov. Lk.|; Lt. fq in vallibus rivorum et ad scaturigines reg. silvaticae, Lim. cp ad imos montes Vuojim in reg. silv.: Lindén Ant.?); Kuusreka, Tshapoma, Ponoj: Mela Pl.1), vide etiam Broth. Wand. p. 7 et 10. Arten uppgifves dfven fran Kton, (Povjenets] sumpiga karr vid foten af berget Nesterova i nirheten af byn Nesterova i stor mangd. - Nagra exemplar ocks& funna vid vigen fran Tschiassalmi till Pelkula pa flodstranden: Ispol. p. 61 i 6fvers. Sasom af ofvanstéende framgar (se p. 347), innefattar EH. alpinum 8 fontanum Wahlenb. icke blott denna art utan afven LF. Hornemanni, och detsamma fr sikert afven fallet med de uppgifter, hvilka inga under benimningen FE. origanifolium, (se hiirom afven under #. Hornemanni). PA grund diaraf har jag ansett nédigt att noga framhalla de upp- gifter, som icke publicerats under namnet EL. alsinefolium, Tillaggas ma, att icke blott i de anteckningar, hvilka 1877 férdes af Hult och mig i Ob. och Lk., utan afven i st&ndortsobservationerna i Medd. VIII anvandes benimningen FE. origanifolium (se Hjelt & H.). — Angdende Borgs 4sikt se under E. alpinum (p. 347). — I Mela Kasv. V féres denna art jamte E. Hornemanni sisom varietet till E. origanifolium, Lindén anmiarker uttryckligen, att hans anteckningar utom denna art afven omfatta E. lactiflorum och E, Hornemanni, hvarfore utbredningen sirskildt i L. ent. blir nagot osiker. Lindberg framhaller: Typisk E. alsinefolium ir utan tvifvel mycket silisynt, den alldeles 6fvervigande delen exemplar tillhér den form, som kallas EH. Hornemanni: Lindb. comm. Kuus. Da Haussknecht anfor Angstréms uppg., sker det med félj. ord: »sub E. orig. v. majus mixt. c. E. Hornem. in hb Sonder»: Hausskn. p. 162, — Lapp. ross. Hirom nimnes: »sec. [J.] Fellm. in Ledeb. Fl. Ross., non vidi»: Hausskn. p. 162. DA nigra exemplar i H. M. F. blifvit uppfattade pa olika satt, har jag i hufvudsak anfért endast de exemplar, hyilka bestyrka litteraturupp- 1) Nomine E. origanifolium Lam. aut E. alpinum var. origanifo- lium (Lam.). *) Nomine L. alpinum g fontanum Wahlenb. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 353 gifterna; harmed vill jag dock ingalunda antyda, att bestimningen af dessa i alla fall kan anses vara definitiv. Af former upptages f. alternifolia Hausskn., fran Ok. Ristijarvi och Ob. Rovaniemi Lohiniva: Brenn. Obs. Enligt Selans bestimning tillhéra flere exemplar i H. M. F. f. latifolia Hausskn. Arten hybridiserar hos oss adtminstone med /. palustre, se langre fram p. 355. Epilobium Hornemanni Reich. Plurimae indicationes nomine E. alpini divulgatae ad hanc speciem pertinere videntur. In Lapponia videtur satis frequenter inveniri; etiam in Fennia_ septentrionalt occurrit. Vide ceterum sub FE. alpino et E. alsinefolio. Lappon.: Nym. Consp. p. 248; Lapp. Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 121, vide etiam Hausskn. p. 174 et Borg Beitr. p. 100, 116, 133 et 143. Ok. r Hyrynsalmi, Ristijarvi, Paltamo, Kianta: Brenn. Obs. [num omnino certum, vide infra]; Ristijaérvi: Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Paltamo: Alc. Ill; [Kianta!] in scaturiginibus et locis humidis {»kosteikoissa»] st fq et cp: Kyyhk.!, vide ceterum sub £. alpino. — Kp. Rukajirvi [64° 10’| in scaturigi- nibus pratorum humidorum ad austro-occidentem versus a lacu Rukajarvi: Bergr. Ant.! Ob. r Ylitornio Aavasaksa: Brenn. Obs., ubi etiam sequen- tes enumerantur; Pudasjirvi: Herb. Mus. Fenn. II p. 137; st r tantum in interioribus territorii partibus visum, Simo prope Konttikivalo, ad Ruonajoki, prope Palovaara (Brenner): Keckm., efr 1. c. p. 10 et 15; (p —st fq), etsi non in omnibus partibus praecipue ad meridiem versus adnotatum, in adnotationibus nomine &. alpinum, Rovaniemi Palovaara (Brenner!): Hjelt & H. — Kuus. Kuusamo (Angstrém): Hausskn. p. 174, vide sub E. alsinefolio et infra; Oulankajoki Ahola!—Sarvisuanto in prato ripario, Kallunki—Markijirvi (ad viam publicam Kuola- jarvi versus) in valle rivi ad Palotunturi, Oulanka Savilampi in silva, Paanajiirvi in ripa austro-orientali ad Miikkulanlampi, Typis impr. 7°/,, 1911. 23 354 Epilobium Hormemanni, Posio Timisjarvi in rivo sicco, Vierusjirvi—Peniétunturi in par. Kemijarvi |forsitan in Lk.] in scaturigine, denique ad Someron- joki (W. Brenner): A. L. Backm. comm.; Paanajarvi Rajala in scaturigine: A. R. Ruoranen in Hiyr. herb. — Kk. nondum adnotatum, sed certe detegendum. Lk. p—st fq, spec. e Kolari Kentt&iniemenniskanoja, Nee lompolo et Jouhisuannonvaara (f. pumila) reportata: Hjelt & H., efr sub Ob.; [Pajala Huukis: Murbeck in Bot. Not. 1886 p. 198, cfr Birg. p. 103;| Pallastunturit in reg. subalpina: Caj. Beitr. p. 37; Kuolajarvi in Saukkotunturi, ad Salla ete., Sodan- kyla st fq in iugo Suoloselk&: Wainio Not.; st re in scaturigini- bus ad Tankajoki et Kopsusjarvi: Hult Lappm., cfr l. c. p. 11 et 94, vide etiam infra. — Li. Inari ad Torminen et plur. loc. ad Paatsjoki, ad Koéng&és prope Mare glaciale st fq: Wainio Not., cfr 1. ec. p. 6 et 8; Ivalo Ruikka: A. Torckell in Hayr. herb.; [Varangria septentrionalis Nyborg (Th. Fries)|, Varangria australis Ropelven supra Lille Ropelven: Norm. Fl. Spec. p. 434. — {L. ent. Kaaresuanto [»Karasuando»] ([L. L.| Leestadius): Hausskn. p. 174; Vaivanenlaki: Bot. Not. 1886 p. 198; spec. reportata a Munnikurkio duobus locis in reg. subalpina et Mut- kakoski e reg. alpina a Toskaljoki: Lindén Bidr., vide ceterum sub E. alsinefolto.] Lim. Tupujoki (Kivilinna): Liro Ured. p. 289. — Lp. Pjalitsa (Kihlman! = »Kairamo»): Liro }. c., cfr Lindr. Verz. p. 24 {ambobus locis sub Lv.]; ad Lumbofski (Laurin in Fellm. Pl. arct. N:o 94): Hausskn. p. 174. — Lm. spec. in H. M. F., ut etiam e Lim., Lv., Lp. et Lt: Herb. Mus. Fenn? dipeize: Denna arts férekomst i Finland pavisades férst af Haussknecht, hvars monografi utkom 1884, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 13. Ehuru £. Hornemanni ar nog sillsynt i vissa delar af flora-omradet och manga exemplar i H. M. F. f. n. féras till densamma, har jag dock af skal, som framhallits vid KE, alstnefoliwm, i allmainhet ej uppraiknat dessa exemplar, Sikert torde vara, att de alla ej dro fullt identiska, jfr afven Borg i Medd, XXVII p. 39 och under EH. alpinum. Da ingen- ting tills vidare blifvit publiceradt om dessa former, férbigar jag dem for tillfallet. Lindberg framhaller, att H#. Hornemanna ar den allmainnaste formen af E. origanifolium i Lappland och att flertalet exemplar i H. M. F. till- héra densamma: Lindb. comm. 1911. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 355 Ok. Brenner anfér, utan att papeka det uppgifterna ingatt under annat namn, samtliga uppgifter angdende HH. alpinum under namnet F. Hornemanni; detta giller afven Ob. Osiikert fr dirfére, om alla dessa uppg. hanfora sig till EH. Hornemanni, ehuru detta visserligen dr sannolikt (se afven ofvan p. 347). — Lk. »in Lapponia Kemensi (Schrenk sub E. nut.)>»: Hausskn. p. 174. Da Schrenk endast genomrest en obetydlig del af Lk. (se N. I. Fellm. p. VIII], misstaénker jag, att uppg. afser Kemi i Kp, sa mycket mer som ortnamn m. m. hos Haussknecht ofta iro ganska vilseledande; sa t. ex. Lumbofski i »Lapp. Fennica or.», hvarjamte Kuu- samo eller egentligen »Knusamo» anfoéres under »Norvegia ... Finmarkia bor.», for att endast taga uppgifterna rérande H, Hornemanni i betraktande. Lapp. ross. Lindén papekar, att H. Hornemanni ingar under uppg. om E. alsinefolium och EF. alpinum (E. anagallidifokum): Lindén Ant. — Lp. Det b6r framhallas, att exemplaret i N. I. Fellm. Pl. arct. N:o 94 ar utdeladt under namnet E. alpinum var. origanifolium, hvilket yttermera bevisar, att flere af de uppg., som har inga under namnet EH. alsinefoliwm, i sjalfva verket afse H. Hornemanni. EH. Hornemanni hybridiserar hos oss atminstone med E. palustre (se langre fram), Angdende hybriden EH. Hornemanni X lactiflorum se under den senare arten. Om en mdjlig hybrid med EF. anagallidifolium se under denna. Huruvida arten hos oss hybridiserar med E. alsinefolium, maste anses osikert. Epilobium alsinefolium < palustre Szel.*), Hausskn. ’) In Lapponia et Fennia septentrionali raro (vel raris- sime) occurrit. Etiam alias formas hybridas complecti videtur. Ok. Ristijarvi Juurikkakorpi ad scaturiginem inter EF. alsinefolium proveniens: Lackstrém!, spec. determ. Selan, cfr Medd. IX p. 174 nomine FE. origanifolium X palustre et Herb. Mus. Fenn. I p. XIII; Ristijiirvi inter E. alsinefolium prove- niens: LOnnbohm!, cfr Brenn. Obs.; Kianta [»Suomussalmi»]| ep in prato humido prope praedium sacerdotis (Kyyhkynen!): A. L. Backman in Medd. XXXIII p. 34, cfr Brenn. bidr., vide etiam infra. Ob. Rovaniemi Palovaara: Brenner!, cfr Szlan in Medd. ") In (Diar. 16, V, 1883) Medd. IX p. 174, ubi describitur, cfr Herb. Mus, Fenn. II p. XIII. *) E. Haynaldianum Hausskn. p. 177. 356 Epilobium alsinefolium X palustre. IX |. c. et vide infra; r in scaturiginibus ad orientem versus a Palovaara ad finem versus Rovaniemi cp et extra territorium ad ripam australem lacus Kamsajirvi in eadem par.: Keckm., cfr l. c. p. 10 et 15 et Brenn. Obs. — Kuus. inter EF. alsi- nefolium proveniens: Nyberg!, cfr Selan in Medd. 1. c.; Posio Timisjirvi in rivulo sicco unic. spec. cum parentibus etiam Kurvinen in scaturigine ad ripam amnis Kotijoki ') (W. Brenner!): A. L. Backm. comm. Lk. rr Kittili prope Isovaara: Hjelt & H.!; Ylimuonio in rivo parvo in catarrhactam Visanto influenti: Mont. karly. p. 156; Kuolajirvi [{»Salla»| infra montem subalpinam Salla: Rantaniemi! +); Kuolajarvi [>Salla»] in stagnis prati paludosi in vicinitate lacus Rakkojiirvi ad meridiem versus a Nurmitun- turi ep: Borg & Rantaniemi! +); Kuolajarvi, Politimavaara, in rivo alpino: Edv. af Hillstrém! +), vide etiam infra. Lv. ad rivulum Aarumuaj c. 7 km a lacu Akjaur ad Sosnovets versus: Kihlman! 1). — Lp. Pjalitsa ad fontem: Kihlman! }). Da Seelan fo6rst sirskilde hybriden EF. alsinefoliwm >< palustre, var den icke funnen i Skandinavien, och Hausskn. p. 170-171 upptager den uteslutande fran sédra Europa (jfr Focke p. 162). Emellertid har den senare iifven iakttagits i Sverige, se Bot. Not. 1886 p. 198, Neuman p. 259 etc. Hos oss ar den dnnu féga studerad i naturen. Hybriden uppgifves afven fran Kton., samma stille som foregaende [E. alsinefolium]: Ispol. p. 61 i dfvers.; det tillagges i en not, att manga Epilobium-arter aro bestamda af Haussknecht; se ofvan p. 352 och jir l. ¢ p. 336. Montell framhaller, att hans exemplar tillhér hybriden £. alsinefolium X palustre v. lapponicum Wausskn.; detta giller sikert afven flertalet af de i 6friga uppg. omnamnda exemplaren. Borg, som bl. a. bestimt Kihlmans exemplar fran Lv., anser, att har féreligger hybriden EH. Hornemannt < palustre; detsamma giller hans och Rantaniemis exemplar fran Lk. — Ok. Brenn. Obs. kallar formen fran Ristijirvi! till peralsinifolium. — Ob. Exemplaret fran Palovaaral! kallas f. perpalustre: Brenn. Obs. Angiende de nu nimnda exemplaren skrifver Lindberg: Aro nog alla bastarder mellan EF. palustre och E. Hornemanni (alsinefolium) ; Lindb. comm. — Har bdr dock framhAllas yttrandet: »Die in dieser Gattung aufgestellten zahlreichen Bastardformen bediirfen zum Theil noch genauere Begriindung»: Garcke p. 140. Detta giller emellertid i annu hégre grad de narmast féljande hybriderna, 1) Forsitan EL. Hornemanni x palustre, vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 357 Det torde i manga fall vara vanskligt att pa herbariematerial séka atskilja HE. alsinefolium X palustre och E. Hornemanni X palustre, hvarfore jag endast upptagit dem med de benamningar, under hvilka de inlamnats resp. publicerats. Emellertid vill jag yttermera framhalla, att H. Horne- manni > palustre torde vara den allminnare af de bada. Epilobium davuricum X lactiflorum Hausskn. *) In Lapponia mazxime orientali rarissime inveniri indicat Haussknecht. Lm. Ad Kljatnij [»Kletnich»] leg. [N. I] Fellm. pl. arct. mixt. cum £. palustri (Hb. Berol.): Hausskn. p. 148, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138 et X not. I Herb. Mus. Fenn. II p. 188 papekas, att exemplar saknas i H. M. F. Om man franser uppg. i Bot. Not. 1884 p. 195 och Herb. Mus. Fenn. |. c., hvilka fro rena citat, har ingen uppg. angaende hybridens forekomst i Finland mig veterligen tillkommit sedan Haussknechts mono- grafi. Hybriden upptages ej ens i Mela Kasy. V. Se afven ofvan p. 356. Allt detta giller i hufvudsak afven féljande hybrid, om hvilken dock Murbeck publicerat ett par uppg. afven fran grianstrakten mot Fin- land. Speciallokalen, hvilken hos Hausskn., sasom framgar af det ofvan- staende, kallas Kletnich, benimnes i Herb. Mus. Fenn. II p. 138 Klatnij. A kartan lyder namnet Kljatnji. Hvilket namn, som 4r det riktiga, kan jag ej afgoéra. Epilobium davuricum x palustre Hausskn. *) In Lapponia rarissime invenitur’. [Li. circa Nyborg: Murbeck in Bot. Not. 1886 p. 198.] — {L. ent. Kaaresu’anto [»Karasuando»| leg. [L. L.] Lestad. sub E. palustri v. riparium (Hb. Petr.): Hausskn. p. 149, cfr de hoe et insequenti Bot. Not. 1884 p. 196.] Lp. ad Ponoj leg. [N. I] Fellm. Pl. arct. N:o 96 (Hb. Be- rol.): Hausskn. |. c.; ¢ Lumbofski adest inter spec. E. palustris f. angustae spec. unicum verisimiliter f. hybrida inter E. davu- ricum et palustre: Herb. Mus. Fenn. Il p. 138, cfr Murbeck in Bot. Not. 1886 p. 198. 1) EB. norvegicum Hausskn. p. 178. *) EB, Lindblomianwn Hausskn. p. 178. 358 Epilobium davuricum > palustre. Vide etiam Herb. Mus. Fenn. II p. X not et sub superiore. Lp. Exemplaret fran Jumbofski ar insamladt af Brenner!, men be- stimdt af Selan och Kihlman, och detta med tvekan, eniir endast en enda liten individ forefinnes bland exemplar af H. palustre f. angusta. Epilobium Hornemanni < palustre Hausskn. *) In Fennia septentrionali et Lapponia raro aut rarissime nascitur’. O k. Kianta [»Suomussalmi»] in vicinitate praedii sacerdotis in prato Salmipuro: Kyyhkynen!, cfr Brenn. bidr. Vide ceterum sub FE. alsinefolio & palustrt. Hybriden omnimndes forsta gangen fran Finlandi Lindb. Enum. (1901). Epilobium montanum palustre Hausskn. *) Adhuc nisi rarissime in Fennia austro-occidentali non lectum est. Ab. Pargas Alén Skrabbéle: Arrhenius in (Prot. 2, XII, 1899) Medd. XXVI p. 38—40, ubi describitur. Kihlman férde i Medd. XIX p. 70 ett exemplar, insamladt af Brenner i Ny!. Helsingfors!, till denna hybrid. I Medd. XIX p. 95—96 framhdll Brenner, att niimnda exemplar endast utgjorde en nagot afvikande form af E. palustre, staende nirmast var. fontanum Hausskn. I Medd. XXV1 p. 40—41 fdrsiikrar Arrhenius, att Brenner otvifvelaktigt har ratt. I af- seende & den utférliga beskrifningen far jag hinvisa till originaluppsat- serna. — Kortare eller lingre citat af Arrhenii beskrifning inga flerstades. Se afven ofvan p. 336. Cireaea lutetiana L. Per errorem apud nos indicata est, Kalm; »in locis umbrosis roridis Finl. medialis rarius»: Prytz, jir Led. II p. 113; »locis umbrosis provinciarum meridionalium et mediarum>: Wirz. pl. off., jfr Led. l.¢.; »in nemoribus umbrosis Nylandiae (Borga), Alandiae et insularum ditionis Aboénsis rarius»: Wirz. Prodr. p. 7, jir Rupr. Diatr. p. 23; sédra Finl.: Fries; Finl. mer: Nym. Syll. p. 264, jfr afven Wied. & W. p. 15 och Georgii III p. 645, — Ik. Bjorké (Wirzén): ') E. connexum Hausskn. p. 178. *) BE. montaniforme Knaf. ex Hausskn. p. 178. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 359 Rupr. Diatr. p. 31. — Sat. Auittinen [»Hvittis»]: Car. p. 23. — Ta. Hauho: Herk. p. 57. — Ehuru arten saledes uppgifves fran flere stallen i vart land, kan det val anses for fullt sikert, att den icke finnes i Fin- land, jfr Spic. I p. 2 och W. Nyl. Distr. Sirskildt fornekas dess férekomst pa Aland af Bergstr. p. 131 och vid Borga af Seel. O. Nyl. p. 25. De aldsta uppgifterna sasom Carenius’, Herkepaeus’ (och Kalms) torde f. 6. hafva uppkommit darigenom, att C. alpina i FI. Suec. ed. I upptogs sasom varietet och under samma nummer som C, /ufetiana. Cireaea intermedia Ehrh. Per errorem apud nos indicata est. »In nemoribus umbrosis humidis Nylandiae et insularum Aboénsium et Alandensium parcius»: Wirz. Prodr. p. 7 och 8, jfr Rupr. Diatr. p. 23; sédra Finl.: Fries, jfr Wied. & W. p. 15 och Nym. Syll. p. 264. — W. Ny l. Distr. siiger om denna och C. lutetiana: »non visae», och detta giller fortfarande dessa arters férekomst i Finland. Circaea alpina L. In maxima parte Fenniae passim — satis raro occurrit; ad septentrionem versus, quamquam inprimis supra 63° ra- rescit, saltem usque ad 67° 40' visa est. Kalm; ad scaturigines silvaticas Finl. inferioris p: Prytz; locis umbrosis, roridis, silvarum et montium prov. merid. et mediarum, Tammerfors, Mantyharju: Wirz. Prodr. p. 8; Scand.: Nym. Consp. p. 249; Fenn. exc. bor. plur. (deest etiam in Finm. et Lapp. plur.): Nym. Suppl. p. 122, vide etiam DC. Prodr. II p. 63, Led. II p. 114, Lindr. Lis&t. p. 12 et Liro Ured. p. 291. Al. r: Bergstr.; Kokar: Bergstr. p. 4; [Finstrém] Bergo: Erics.!; Sund (!) prope templum, Geta Gréndal: Hult ann.; Jo- mala Ingby ad septentrionem versus a pago a. 1904, nunc ex- stincta: Florstr.; rr Sottunga Kyrklandet: Arrh.!; r Brand6 Aster- holma Kors6é et Lappo!: Bergr. — Ab. r: Zett. & Br.; Korpo: Hollm.; Merimasku: Karsten in dupl.!; Karuna: A. Brotherus in herb. lye. n.; Nagu prope templum, Paros r Langholm, Terfsund et Brunnas, Kimito (!) Skinnarvik: Arrh. et Arrh. Ann.; Bromarf (st fq): Sand.; (Muurila] (rr) ad molas Kaukelmaa, ad montem prope praediolum Pitkalahti: Renv.; p: Sel.; Lojo complur. lo- cis: Hels.; Karis prope Svarta: Bismpent: Vihti (fq): W. Nyl., 360 Circaea alpina. W. Nyl. p. 204 et Printz; [Vihti] p—st fq: Flinck!, quem 1. inspicias; Karjala Lemmi rr ad lacum Lemmi in ripa orientali pe: Caj. Kasvist. — Nyl. Ekends st r Ko6n: Hayr.; r Inga Stor-Rams6 [»Ramsj6»|: His.!; Inga Vesterkulla Skimm6! et Jakob-Ramsé: Brenn. vaxtf. p. 79; Bard st fq: Sel. ann.; Kyrkslatt:. Brenner!; Esbo Rulludd: Kihlm. ann., spec. adserip- tum Kaitans!; r ad ripam australem lacus Nurmijarvi prope praedium Simonsberg cp, c. 1 km a praedio Hyvamiaki ad sep- tentrionem versus una cum Sfellaria Friesiana et Galio tr- flore st ep: Stenr.; Mjélé6: W. Nyl.; Thusby haud r: Astr. & H.; Borga p ex.gr. Kardrag, Sund6é, Perno Sondaré: Sel. 6fvers.; p: Sel. O. Nyl., spec. e Pyttis [Hinkabdle]!; Stromfors Bullers et Reimars st fq: Sel. ann. — Ka. Virolahti Kayrisuo in pago Ala-Urpala: Blom!, efr Lindr. Lisaét. p. 12 et Liro Ured. p. 291, ubi in par. Vehkalahti lecta esse dicitur; st r Antrea Oravan- kyt6, Réaisaélé Sirlaks, Jaiiski Ahola! st fq-in vallibus rivorum, in silvis depressis umbrosisque adnotata: Lindén. — Ik, p: Malmb., spec. e Valkjarvi!; Uusikirkko (Chr. Gobi): Liro Ured. p. 291; Valkjirvi Pahkinamiki in luco: Lindberg!; in vicinitate opp. Kakisalmi: Silén Blomb. p. 124; [st fq: Meinsh. p. 128}. Sat. (st fq): Malmgr.; p et st cp—cp, enum., Hvittis- bofjard p: Hayr. Bjorneb.; (fq) in Birkkala ad Harju {»Harjo Ca- pell»| (Gadd): Leche p. 16, cfr Hjelt in Medd. XXVI p. 9; p — st r: Hjelt, spec. e Karkku!, cfr Liro Ured. p. 512; (st fq): Sola Flor. p. 89; multa alia spec. in H. M. F. — Ta. p: Leop., Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; haud infrequens: Knabe Foért.; Sysma& Heronlampi, Tepo! et Ravjaskorpi: Unon.; st r Vehkasalo ep, Ansioniemi: Bonsd.; Jiamsi&: Nikl.!; [Langelmaki] Sinivuori sp interdum st ep in lucis: Borg Tiet.; st r-— p Luhanka Onkisalo, Tientaali, Vanhoinen et Sikolahti, Korpilahti Peuha et Pohjola: Wainio Tav. or., vide etiam Borg p. 437—438 et Hult tr. p. 194; complura spec. in H. M. F., inprimis ex parte australi. — Sa. Valkiala r: Hult Fort.; Villmanstrand: Simming!, cfr Lindr. Lisat. p. 12 et Liro Ured. p. 291; Lappvesi ad praedium sacellani prope Villmanstrand: Sel. herb.; r Imatra, Rasila: Hult; inprimis circa Nyslott: E. Nyl. & Chyd., spec. e Nyslott leg. [Ph.] Lindforss!, cfr Fl. Kar. p. 189; Saéiminki: T. Churberg in herb. lye. n. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 361 (locus nescio an incertus), vide etiam supra. — K1. st r, ad La- dogam borealem plur. loc.: Fl. Kar. p. 189, spec. ex Impilaks Pususaari!; st r Hiitola in vicinitate templi: Lindén; (Parikkala| r tantum in prato ad Alahovi: Hann.; Parikkala: J. Lagervall!, efr Liro Ured. p. 291; Parikkala Kangaskyla: A. Kopperi!; Sor- tavala! et Uukuniemi!: Nikl.; Kirjavalaks: Backm.; r Palkjarvi Anonniemi: Hjelt. — Kol. p: Elfv., spec. e Porog!; e multis (9) locis enum., quorum maxime septentrionalis est Solomeno: Caj.!, vide etiam Liro Ured. p. 291. Oa. r Narpes (!): Malmgr.; r [Iskmo] Grénvik (W. Sa- belli): Laur. Vaxtf.; Vasa Langviken pce: E. Boehm comm., cir Laur. Vaxtf.; Gamla Vasa prope Kapellbacken: Bj. Jurvelius! — T b. r Jyviskyla: Broth.!; Jyviskyla Lohikoski: Wainio Tav. or. et Prim. p. 51. — Sb. r [Leppiivirta] Vokkola in nemore: Enw.: p: Mela; Kuopio (Relander): Fl. Kar. p. 189, spec. report. C. Roos!, E. Tani! et V. Hornborg!; Kuopio (L6nnbohm): Liro Ured. p. 291; Kuopio Puijo in silva: A. Hendunen!; Kuopio Vehmarsalmi prope Tavila: Linkola!; Pielavesi: Lundstr.! ; Pielavesi Korkeakoski in abieto fertili: Kihlman!; Maaninka Kinnulanlahti! ad Lahtela, Hikénen, Haapamaki aliisque locis, Lapinlahti Lehtimiki, Nilsiaé Kinahmi ad rivum et in saltu ad lacum Valkeinen: Kyyhk. litt.; Nilsiaé (!) Pisa Pisanpuro: Lin- kola!; lisalmi r ad amnem prepe templum: M. & J. Sahlb.! — Kb. Tohmajirvi Vartsili in silva nemorosa: Kihlm. Beob. p. XXX; Kide: E. Winter!; Liperi Sysm& Ruutujoki: Hallstrom! — Kon. p—st fg, ad Mundjarvi plur. loc. cp, in Reg. occ. ad Klimskij (Simming): Norr]. On.; Kusaranda: Kihlm.; haud pauca (4) spec. in H. M. F., vide etiam Giinth. p. 38. Om. rr Lappajirvi Korkeasaari! et Kyrénsaari sub abie- tibus: A. L. Backm. FI. cfr l.c. p. 136 et 138, spec. e Lap- pajirvi etiam leg. Nystrém! et E. Odenvall! — Ok. {Kianta| ad Pahanpuro in vicinitate Kiannanniemi! cp: Kyykh. litt., cfr Brenn. bidr., vide etiam infra. — Kp. Rukajarvi ad primam ee Sleen: broso ad ipsam aquam, Jyskjirvi infra montem ad Sirkonjarvi loco umbroso et humido: Bergr. Ant. 362 Cireaea alpina. Ob. nondum visa est. -- Kuus. r Paanajarvi (!) ad ri- pam Miéantyjoki (!): Wainio Kasv.!; in vicinitate »Niskavaaran puro»: Hirn Fért.; ad Merenoja in fluvium Oulanka influentem: Broth. litt.; Paanajarvi sub rupibus prominentibus [»klipput- sprang»| ad Mantykoski!: A. L. Backm. comm. |verisimiliter ad eundem locum ac Wainio Kasv. spectat}. Lk. rr ad fines sacell. Kolari et par. Muonioniska prope Akasjoki contra Rautujirvi: Hjelt & H., cfr l.c. p. 101, Herb. Mus. Fenn. II p. 138 et Hult Lappm. p. 40; Kuolajarvi [»Salla>} in abiegno ripario, humido et laeto ad fluvios Korja et Jyrha- mi: Borg & Rantaniemi!; Kuolajirvi [»Salla»] infra Korja in luco ripario: Axelson & Borg!, vide etiam infra. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; arten férekommer blott i allra sydligaste delen af finska Lappmarken. — Oa. och Sb. Till Kristine- stad, Jorois: O. Hjelt M. S., anféres sisom uppmaning till vidare under- sékningar. — Ok. Kajana Kuluntalaks: Must., jfr Brenn. Obs., dar arten kallas rr; m&hinda behéfver uppgiften bekraftas. — Ob. d. v. s. O i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] afser Kuus. — Lk. i niarheten af Pallastunturit (K. Laurin) 1880: Zidb. och Zidb. bref; mAhinda tarfvar afven denna uppg. bekriftelse. Vore den riktig, blefve artens nordgrins omkr. 68°5’. — Li. Ostfinmarken (Deinboll), »hvor den dog ei er fundet i sen. Tider»: Blytt p. 1123; »totius Finmarkiae nullibi a me visa»: Norm. ann. p, 23. (Se dock Norm. Fl. Spec. p. 449). Trapa natans L. Quamquam in Fennia, quantum constat, iam perdiu non provenit, tamen fructus huius specitei subfossiles multis locis lecti sunt. De distributione pristina vide inprimis Lindb. Phyt. p. 188— 189 et Lindb. Res. p. 330—334, cfr G. And. Spitqu. p. 18, Lindb. Phyt. p. 193 et 194 et Lindb. Res. p. 344. Al. Funnen i torfmossar bland andra subfossila vaixter: Olsson i Prot. 4, XII, 1897, jfr Bot. Not. 1898 p. 23, G. And. p. 130 ete. [Liksom Olssons 6friga uppgifter maste afven denna anses hégst osiker, jfr Lindb. Phyt. p. 188; den har dirfére utgatt fran det i Medd. XXIV _ publicerade protokollet. Detaljuppgifterna férbigar jag med anledning hiaraf helt och hallet.} — Ab. [Karis] Svarta rikligt i en gyttja, som underlagrar en torf i den s. k. Anta mosse i Mélnaby: G. Andersson i Naturen 1894 N:o 39 p. 114, jfr G. And. p. 40, dar det bl. a. naémnes, att den tyckes alldeles Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1}. 363 upphéra ungefir 30 cm fran gyttjans éfre kant, och l. c. p. 130; Karis Grabbacka Stormossen, Langingskarr och Starckom Stormossen, Karislojo Sarkjairvi Riitkorpi och Mustalahti Luhdansuo: Lindb. comm., jfr Lindb. Phyt. p. 188 och 190; Kisko Pyysuo i gyttja pa 4 m djup samt i en annan mosse med samma namn invid Karislojo gransen pa 2,6 m djup i gyttja: Lindb. comm.; Lojo Stormossen, som utfyller dalgingen mellan Paltrisk och Hemtrisk i Lilltétar by, . . . under circa 75 cm maktig torf rikligt med nétter: Naturen |. c. p. 115, jfr G. And. p. 44 och 130 afven- som Sern. p. 589; Lojo Stortétar Ylijoki angen: Lindb. torfm. I p. 34 m. fl.; Lojo Lilltétar mosse vid Inga grinsen, Stortétar Tétar gard Ylijoki ingen och Lempoonsuo para Laxpojo, Sammatti Raatinsuo vid Lojogran- sen [jfr Lindb. Phyt. p. 189-190], Myllysuo, Siitonsuo och Hemjoensuo, Nummi Kovela vid Myllyjirvi V om Nummikyrka i tva mossar vid Pit- kajarvi sj6 och Hyrsyla Iilinlammensuo nara Pusula grinsen: Lindb. comm., jfr Lindb. Phyt. p. 188 och Lindb. Res. p, 331; Kiikala Vihrasuo pa 5,5 m djup: Lindb. comm; Vihti i karr i narheten af Otalampi och Tuohi- lampi, vid Otalampi pa ett djup af 5,8 m under den nuvarande jordytan funnen af agr. Havola (Hels, San.): Nya Pressen 1907 N:o 217 8. 3, jfr Lindb. Phyt. p. 188 och Lindb. Res. p. 332, dar arten siéges vara fun- nen i Kaisaniemensuo; Vibti Alhonsuo 3 km E om Ojakkala, Kourla Isosuo, Katinhinninsuo vid Otalampi trisk, Kydénsuo i Siippo by nira Otalampi och Lammenpiinsuo i SV hornet af socknen invid Lojo gransen, Pusula Luhdansuo 5 km NV fran Pusula kyrka och Karhiansuo 6 km NV om Pusula kyrka: Lindb. comm., jfr Lindb. Phyt. p. 188 och Lindb. Res. p. 331—3832 ‘fvensom angdende enskilda fyndorter 1. c. p. 329 och 337; Pyhajarvi kirr i Ahmo by i sédra delen af socknen: Lindb. Res. p. 332, — Nyl. Ingé Kalkulla i ett gyttjelager under torf i den s. k. Stubbingen vid afloppskanalen fér Varo triisk 4 Kalkulla gard: Naturen l. c. p. 135, jfr G. And. p. 45 och 130, afvensom Sern. p. 589, Lindb. torfm. I p. 34, Lindb. Subf. p. 74 och isynnerhet Lindb. Phyt. p. 191-192; Nurmijirvi Klaukkala by Isosuo S om Valkjarvi sj6, Perttula by Mustin- suo At NV fran Valkjirvi sj6 och Palkkisilta by Pikikorvensuo: Lindb, comm., jfr Lindb. Phyt. p. 188, dar stillet kallas Pihikorvensuo. — Ik. »Jag tror pai grund af de ofvan (I. c. s. 125) omtalade lamningarna, att arten finnes i Rautakorpi i Pyhajarvi socken»: G. And. p. 130; Valkjarvi mosse vid Valkjirvi sj6 och Muola mosse vid Parkkilanlampi: Lindb. comm., jfr Lindb. Phyt. p. 187 och 188. Ta. Nastola pA Toivonoja vid sédra ‘ndan af Sylvajirvi 76 m 6fver hafvet, saledes ofvanfér Litorinahafvets grins: Naturen 1. c. p. 115 not, jfir G. And. p. 77 och 180, Lindberg i Medd. XXXV p. 54 ete. — Sa. Savitaipale i Riilahti karr pA 1 '/2 m djup i dyjorden 30 a 40 st. nétter: Helsingfors Posten 1905 N:o 263; Savitaipale Jakala gard i Jokeinmaan- kyla by, funnen af T, Jakala i Riilahti karrmark: Alcenius i (Prot. (, ely 1908) Medd. XXXV p. 53—54, dir nirmare uppgifter liimnas, jfr bl. a. 364 Trapa natans. Lindb. Phyt. p. 188, dar det framhalles, att denna fyndort 61° 12’ ar den nordligaste, dar fossil Zrapa iakttagits i Finland, G. And. Spitqu. p. 18 ete. Af de olika formerna 4r »f. laevigata Nath. typisk i (N yl. Inga} Stubbingen jaimte talrikt med former, som representera hela serien till subconocarpa Nath. ... I (Ab. Lojo] Stormossen ... finnas dfven f. rostrata Nath. och f. elongata Nath... . F. coronata Nath. mycket typisk i [Ab. Karis] Anta mosse, dir den med sma variationer ensam upptrider»: Na- turen 1. c. p. 116, jfr G. And. p. 126—130 jamte taflorna III och IV. Haraf framgar bl. a., att vid [T a. Nastola] Sylvajarvi rader /aevigata-typen : G. And. p. 128. F. 6, omnimnas f. conocarpoides Nath. och conocarpa Aresch, bl. a. fran [A b. Lojo] Stormossen: |. c. p. 129, se afven taflorna, dir alla formerna fro afbildade, — Alla nétter fran Sa. Savitaipale till- hora f. coronata Nath.: Lindberg i Medd. XXXV p. 54, Sdsom af ofvanst’ende framgar, har Trapa natans under de se- naste dren af Lindberg blifvit uppvisad pa 31 nya fyndorter utéfver de 7, darifran den tidigare varit bekant. Se hirom Lindb. Phyt. p. 188; sedan dess har dock arten yttermera blifvit funnen pa nagra stallen, se Lindb, Res. p. 331. (De osakra fyndorterna fro hiarvid icke tagna i be- traktande). Tillaggas m4, att Trapa ensamt inom Lojo hiarad af Lindberg patraffats i 19 prof, harstammande fran 16 sarskilda mossar och karr: Lindb. Res. p. 333. Angdende de former, som férefinnas 4 dessa nya fyndorter, namner Lindberg, att hvad som sikert kunnat konstateras, . tillhér f. coronata: Lindb. comm., jfr Lindb. Phyt. p. 192 och Lindb. Res. p. 331. De dldre eller aldsta uppgifterna ingé i Naturen 1894 N:o 39. Har ma tillaggas, att G. Anderssons uppsats dr betitlad: Om den forntida forekom- sten af sjénéten (TJrapa natans L.) i Finland. — Att artens forekomst sammanfaller med ekens maximiutbredning framhalles: |. c. p. 115. F. 6. omnimnes arten fran Finland bl. a. i Medd. XX VI p. 14 not, Mela Kasyv. V. G, Andersson, Svenska Vaxtvirldens historia, Stockholm 1896, p. 44—45 och af Sernander i Sy. Bot. T. 1910 p. 70—71, jfr afven G. And. p. 33 och Lindb. Res. p. 335. Angaende artens nuvarande utbredning se t. ex. Nym, Consp. p. 249, Nym. Suppl. p. 122 och isynnerhet Geogr, F. T. 1896 p. 72—73, Haraf framgar bl. a., att den Finland nairmaste fyndorten, dir arten f. n. fére- kommer, dr sj6n Immeln i Skane: Neuman p. 260—261, jfr Lindb. Res. p. 330. Tillaggas ma, att slaktet Trapa i Engler, Die natiirlichen Pflanzen- familien I{I, Abth. 7, p. 223 fores till en sirskild familj] Hydrocaryaceae. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 365 Halorrhagidaceae. Myriophyllum verticillatum L. In Fennia australi et media raro (— satis raro) occur- rit; in parte interiore, ubi plerumque raro (— rarissime) tantum invenitur, 63° vix superat, sed ad oras maritimas usque ad 65° 45’ saltem, sed verisimiliter usque ad 68° 10° ad septentrionem versus progreditur. Till., vide infra; Kalm; in stagnis graminosis st r: Prytz; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc. .. . Lapp. Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 250; in Finlandia australi plerumque in vici- nitate maris st r occurrit, in parte interiore r usque ad Tb. et Sb. (c. 63°) lectum est, ad oras Sinus bottnici propius septen- trioni usque ad opp. Kemi (65° 50’) progreditur: Schedae p. 92: per totam Europam: Schindler p. 87—88, vide etiam DC. Prodr. III p. 68 et Led. II p. 118. Al. (st r): Bergstr.; r Sund: Bergstr. Beskr.; [Sund} in fossa prope praedium publicum Skarpans: Prim. p. 68; Eckero Marby in loco sicco ad stagnum: Palmgren!, vide infra; Fin- strom Amnis: Florstr. — Ab. »Aboae in incili viae ferreae ad caurum monti Kakola subj.»: N. Aschan!, vide etiam infra; Bromarf in stagno prope templum st cp: Sand., spec. e Bro- marf Refbacka!; Vihti in lacunis caenosis [»dypélar>] ad ripam lacus Kirjava! infra praedium sacerdotis: Wecks. muist. — Nyl. Ekenis Ramsholmen, Snappertuna Sundsbacka! in aqua subsalsa ad septentrionem versus a Gulludden et Raseborg in fossa: Hiyr. herb., vide etiam infra; Fagervik Langan! ad prae- diolum Visanbacka et »Snillbdéle flyet»!: Hisinger; ad meridiem versus ab oppido Borgoa in lacuna aquatica: W. Wahlbeck!; Perno Forsby: W. Grefberg! — Ka. rr [Virolahti!?)| in »>turan» ad pago Koivuniemi: Blom; Lavansaari: E. Nylander! *); in canali Saimaa ad claustrum catarrhactae Lavola! et Antrea in 1) Nomine M. pectinatwm DC. aut saepius M. verticillatwm var. pec- tinatum (DC.). 366 Myriophyllum verticillatum. stagno Kavantholm!: H. Buch. — Ik. r Bjérk6 Kiurlahti: E. Nylander! {in E. Nyl. Ber. Vasikkasaari], cfr Fl. Kar. p. 189 et Malmb. [in Alc. HI Kuivalahti]; Kivennapa Terijoki in stagno iuxta mare: Lindberg!, vide infra; [(fq) in reg. litorali: Meinsh. p. 121, vide infra]. Sat. r et st cp ad serratrinam Pihlava!: Hayr. Bjorneb., cfr l. ec. p. 185 et vide infra. — Ta. Lempaéala Kuokkala: Well. comm. '); Hattula ad amnem inter Lehijarvi et Vanajavesi: Lindberg!, cfr Lindb. Medd. p. 279; r in fossa inter pagum Hatila! et Tavastehus et in canali inter arcem et oppidum: Asp. & Th., cfr Malmgr.; Padasjoki Syrjiintaka Pannujoki: Lang!; Padasjoki Vihiisalo: Astrém in dupl.!*); rr Lingelmaki in ripa limosa lacus Lahnajirvi! st ep: Borg Tiet.; Sysma&: K. Ren- qvist!*), efr Not. XIII p. 465; Sysma Palvala: K. J. Lagus!; (par. Gustaf Adolf] r: Bonsd.; r Luhanka in stagno Koi- visto!) et in sinu Retuvesi lacus Paijiine: Wainio Tav. or. ’) -— Sa. Villmanstrand Kaukas! in sinu lacus Saimaa cpp flo- rens: Sel. ann. nomine f. intermedia. — K1. Valamo: Malm- berg!'); Kurkijoki Jattijarvi: J. S. W. Koponen!; Impilaks: Europeus!'), cfr Norrl. Symb. et Not. XI p. 457"); Sortavala Otsoislampi: V. Jiiskeliinen! — Kol. Kalajoki in amne prope templum: Lindroth & Cajander!; prope Petrosavodsk: Giinther! *) Tb. r Viitasaari Ilmojoki cum * pectinato, in quod eviden ter abit: Broth., efr Herb. Mus. Fenn. II p. 138; st r Viitasaari compluribus locis: Broth. *'), spec. e Kinnula! +), cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 1381); Viitasaari in fossa paludis ad lac. Vuosi- jirvi prope praed. Hintikka!, [unde etiam lectum est in PI. Finl. exs. N:o 302,| Lakomaki! in fossa argillosa: Kihlman. — Sb. (*) Mela; (rr): Mela’); Leppavirta: Enwald! nomine M. spicatum; Kuopio: W. Pipping!?); Kuopio Hirvilahti in lacu Levilampi: Buddén!'), (cfr Medd. XXIII p. 13); Kuopio Jynkki Vaivaslampi: Lénnbohm!; Kuopio in aqua in lacu Suo- vunjairvi: Linkola!, vide etiam infra; Maaninka, etiam in Kiuru- vesi ad praedium Paara in lacu Osmanki!?): Lundstr. +), cfr Herb. Mus. Fenn. II p, 1381); Maaninka Hyttilankyla cpp in 1) Nomine M. pectinatum DC, aut saepius M. verticillatum var, pec- tinatum (DC.). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 367 freto ad insulam in sinu Mustalahti! ad Salmenniemi versus: Kyyhk. litt.; Pielavesi lacus Haapajairvi: W. Hornborg! Om. Jakobstad Notbergsfjirden: Fontell!, cfr Medd. XXII pyro: Ob. [Uleaborg] in stagno {[»lammikossa»] ad Oulujoki prope Koivuniemi in praedio Kanniainen: Leiv. Putk.!, cfr Leiv. et vide L. Y. 1904 p. 236; Uleaborg [»Oulu»] in ripa occidentali ins. Hietasaari: Huumonen!; Simo prope Ruikka: Brenner! no- mine M. spicatum f. sterilis, spec. determ. Lindberg; Simo in stagno [»gdl>} 2 km ad meridiem versus a Parsiala! ad viam publicam et Kemi!!) 3 km ad meridiem versus ab oppido ad occidentem versus a via publica: V. W. Westerlund, cfr Brenn. bidr. Lk. Kittili pcc in lacu Immellompolo ad septentrionem versus a templo: Caj. comm., cfr Mela Kasv. V et vide infra. Lp. Svjatoj-noss in aqua fluitanti: Kihlman! nomine M. alterniflorum, vide infra. Arten dr dfven kand fran Kpor. naira Koskesero i vattenpdlar: Caj. comm., jfr Mela Kasv. V. Millefolium aquaticeum hos Till. anses af O, Hjelt Férsék motsvara Myriophyllum verticillatum (och mdjl. giller detta afven Tillandz Foeni- culum aquaticum: |. c. p. 223 not); ehuru arten i (Ann, ad Till.) Leche p. 31 sages férekomma >in Slotsgrafven», torde dock savél uppg. som bestimningen bora anses osiker. — Ab. Korpo: Desideratkat. p. 25; uppgiften har, om jag ej missminner mig, inkommit pa grund af ett orik- tigt bestamdt exemplar fran A. G. H.; se f. 6. ofvan under Till. — Nyl. [Snappertuna] Totalfladan i vail skyddade laguner. Samlar slam som fére- giende /M. spicatum]: Hayr. Stud. p. 168, — Sat. Kyré: Asp; en ytterst osiker uppg. — Lk. Anga&ende uppgiften fran denna provins papekar Lindberg, att man snarare skulle haft skal att hirstides vanta M. spicatum, hvyilken sAvil lefvande som subfossil insamlats i provinsen: Lindb. comm. Exemplar i H. M. F. féreligger icke. — Lp. Om exemplaret fran Svjatoj- noss skrifver Lindberg: Har ingenting med M. alterniflorum att gora. Hégst sannolikt M. verticillatwm och ej M. spicatum. Senare namner han: »Sedan jag dnyo granskat exemplaret, skulle jag knappast tveka att anse det tillhéra M. verticillatum, ehuru exemplaret ar utan blommor>: Lindb. comm. Osikert ar, huruvida M. verticillatwm férekommer sasom fossil i ') Nomine WM. pectinatum DC. aut saepius MV. verticillatum var. pec- tinatum (DC.). 368 Myriophyllum verticillatum. Finland. Visserligen upptages arten med synnerlig tvekan: Lindb. torfm. I p. 16, men senare skrifver Lindberg, att denna uppgift bér utga: Lindb. comm. Anmarkningsvardt dr, att arten uppraknas bland dem, som fran Kalms tid (till 1852] ej iakttagits i Finland: W. Nyl. Distr. p. 77. I Herb. Mus. Fenn. II p. 73 upptages arten endast fran 4 provinser (hartill komma dock 2 pA grund af litteraturuppg. och 2 andra fér var. pectina- tum); dess nordgrins enl. uppg. |. c. p 138 ansags vara icke fullt 63°. I det ofvanstéende upptages arten fran 16 provinser (oberiknadt Kpor.); nordgrinsen ir 68° 10’ eller Atminstone 65° 45’. Af de i vart land forekommande formerna 4r var. (eller rattare f.) intermedium Koch kanske den allminnaste. Om denna naémnes: »Forma nostra est intermedia inter typum et var. pectinatwm, bracteis nonnihil brevioribus a typo recedens»: Herb. Mus. Fenn, II p. 138, dar endast denna och f, pectinata upptagas. Senare ar afven a pinnatifidwm Wallr. inlimnad fran Ik. Kivinebb: Lindberg!, Sat. Bjérneborg: Hayrén! och Sb. Kuopio Suovunjirvi: Linkola! (se om dem ofvan). Afven uppg. i Hayr, Bjérneb. ar publicerad under namnet e@ pinnatifidwm. — Modif. terrestris Neilr. féreligger fran Al. Eckeré: Palmgren! — Mahanda bér det framhallas, att exemplaret i Pl. Finl. exs, N:o 302 (se under Tb.) ar utgifvet under namn af « intermedium Koch. F. pectinata (DC.) upptogs tidigare, t. ex. hos Broth., sisom under- art, medan densamma i Herb. Mus. Fenn. II p. 73 uppfattas sasom varie- tet. F6r min del ar jag béjd att ansluta mig till féljande uttalande: »Dureh den Standort bedingt entwickeln sich folgende Formen . . . Wie bemerkt sind diese drei Formen Erzeugnisse des Wasserstandes. Bei nassem Spitsommer sieht man meist die Form a /pinnatifidwm/, wahrend bei trocknem meist b /pectinatwm], und bei wechselnder Witterung die Uebergangsformen [intermedia] ... sich bilden»: Meinsh. p. 120—121. Detta bekriiftas afven af familjens senaste monograf, som siger: »varie- tates descriptae nisi formae biologicae foliis bracteisque ob inundationem variabilem variantibus»: Schindler p. 88. Emellertid har jag sarskildt utmirkt de exemplar, som Atminstone nagon tid blivit f6érda till var. pectinatum, hvarvid dock bér papekas, att dessa former icke langre dro sirskilda i H. M. F. — Annu ma tillaggas, att flere ex. enl. Selan hafva uteslutande honblommor. Myriophyllum spicatum L. In maribus ut etiam in lacubus Ladoga et Onega ple- rumque satis frequenter—passim provenit, ceterum autem raro aut rarissime tantum occurrit; ad septentrionem versus quam- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 369 quam magis magisque rarescit, tamen usque ad summum fere septentrionem inveniri indicatur. Kalm; in rivulis silvaticis p: Prytz, vide infra; (Fenn. merid.): Fries; ad Helsingfors saltem haud rarum: W., Nyl. Distr. *); Eur. omn. exc. .. .: Nym. Consp. p. 250; exc. etiam Lappon. : Nym. Suppl. p. 123; »fast kosmopolitisch. Bewohnt ganz Europa»: Schindler p. 90, vide etiam DC. Prodr. III p. 68, Led. II p. 118—119 (ad M. alternifolium ex parte spectare puto, vide infra) et Lindb. Res. p. 326. Al. (p): Bergstr.; complur. loc. Kyrksundet in par. Sund, in stagno Jomala: Bergstr. Beskr.!; Fogl6é, Geta: Hult ann. +); Kastelholm: Sel. herb.; Jomala in stagno Dalkarby: Palmgren! et Printz! [»>Jomala trisk»|, vide iam Bergstr. Beskr.; Lumpar- land prope sacellum: Florstr.; Bergr. vide sub Ab. — Ab. (fq): Zett. & Br.; (r?) par. Gustafs Kunnarais, Lyporto et Kaurissalo, Inié Aselholm: Bergr.; (fq): Sand. et A. Nyl.; r in lacu Lojo prope Kaukola in aqua valde profunda: Sel.; Vihti (»fq>): Printz; {Vihti] st r in fossa prati riparii ad Veikkola, Hiidenvesi ad insulam Kinava, in amne Suksela et in amne Vanjoki: Flinck; [Vihti] Hiidenvesi: Lindberg in Medd. XXXIV p. 170; Pyhajirvi rr nonnulla spec. sterilia in ostio amnis in Pyhiajirvi influentis: Wecks., cfr Lindb. Res. p. 326; Mietois p in sinu Saari et ad ostia amnium Mynajoki et Laajoki: Caj. Kasvist.; Nystad {»Uusikaupunki»!] Sorvakko in fossis contra Madonmaa florens: Séd. — Nyl. Ekenis: His.!; (fqq) in regione intima . . . st fq in reg. exteriore: Hayr. Stud. p. 168, quem |. inspicias; Inga in taeniis, ex. gr. in Bardsund! et ad Stor-Rams6 {»Ramsjé»|: His.1); Inga Svartbaick: Brenn. vaxtt. p. 79; st fq in taeniis interioribus par. Esbo: Kihlm. 3); (p): W. Nyl.+); st fq ad Helsingfors in aqua salsa et subsalsa: Sel. ann.; st fq: Sel. O. Nyl.; Borga in taeniis maritimis st fq: Sel. ann.; st fq secundum oram: Sel. & Str., vide etiam Medd. XXXIV p. 170. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber.! et Brenn.; ad Viborg: Fl. Kar. p. 193, cfr Malmb. — Ik. Kakki [»>S:t Johannes»| Laurikkalahti ad septentrionem versus a de- 1) Nomine var. marimum Lindbl. Typis impr. ?5|,, 1911. 24 370 Myriophyllum spicatum. versorio Vaahtola: Lindberg in Medd. XXXV p. 72; {(st fq): Meinsh. p. 121]. Sat. Raumo: A. G. H. in dupl.!; p et st ep — ep, enum., Hvittisbofjird st r in aqua subsalsa: Hayr. Bjorneb., cfr 1. ec. p. 28 et 46; rr Tyrvéaé Vankimusjiarvi cp a. 1871, anno 1882 autem exstinctum: Hjelt!, cfr Medd. XXVI p. 16; Malmgr. ex hac prov. non comm. — Ta. Janakkala una cum Lemna trisulca (O. Sundvik): Lindb. comm. — K1. saltem ad Ladogam borealem: Fl. Kar.; Sortavala: Appelberg! et EK. Winter in dupl.!; Impilaks (!) p: Backm. et Hjelt! Oa. Kask6: Malmer.!; p—st fq ad oram: Laur. Vaxtf., cfr |. c. p. 11, spec. e Vasa! — Kon. (st fq), in Saoneshje fq, in Reg. oee. Suojarvi: Norrl. On.; Perttiniemi in lacu Perttijarvi: Simming!; tantum in Sennoguba {insula Klimetskoj]: Caj.; circa Schungu: Giinth. p. 38. Om. p, frequentior in aqua marina: Hellstr.! — Ok. [Kianta] in lacu Kallioinen in pago Kiannankyla haud cp: Kyyhk. litt.!, cfr Brenn. bidr., vide etiam Must. — Kp. nondum adnotatum est. Ob. st r in plagis litoralibus, Kemi, Simo etiam ad Ruikkal, Uleaborg, Kempele, Liminka, Hailuoto {»Karl6»!]: Brenn. Obs., quem |. inspicias; Liminka: Brenn. herb.; Oulu [»Ulea»] in sinu Kempele: Eberh.!; [Kempele] Kiviniemi: Leiv. Oul. p. 87; [Ulea- borg] Hietasaari: 1. c. p. 41, efr de ambobus |. c. p. 112; (Ulea- borg] ad litus: Leiv. Putk., cfr Leiv. et vide infra; Simo prope Ruikka ad viam publicam in stagno vadoso: V. W. Wester- lund!; p in regione litorali Kemi Pérhélanpudas et prope Karin- haara, Simo Joutsenjirvi prope Ervasti: Keckm., cfr 1. ¢. p. 9 et 14; (Haaparanta: Hjelt,| vide etiam infra. — Kuus. r Vaimon- lampi (Nyberg!): Wainio Kasv., spec. sterile. — Kk. nondum adnotatum est. Lk. Kemijiirvi in Vuostimojirvi, Sodankyla in flumine ad Kairala in Jesidjoki et in stagno prope pag. Sodankyla (67° 25’): Wainio Not.; Kuolajirvi Vuorijairvi et ad effluvium et in ipso lacu: Edy. af Hillstr., vide infra. — Li. Paatsjoki Salmijarvi [> Pasvikelven Tsjolmejavre»| prope Svanvik partim sterile, partim fructibus maturis fine m. augusti 1861 (Th. Fries, ipse), Goalse- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. Bv(l javre: Norm. FI. Spec. p. 445, cfr Th. Fries p. 185, Th. Fries Resa p. 61, Norm. Ind. p. 17, Norm. p. 265, Blytt p. 1128, Hartm. p. 267 etc. vide etiam infra. — [L. ent. Enontekiainen: Fellm. Lapp. [ad M. alterniflorum verisimiliter spectat, vide infra]; reg. subalp. r (Hartm.): Leest., cfr Hartm. p. 267, Birg. p. 85 et vide infra; Lindén Bidr. non enum.| Lt. r f. squamosa in reg. silv. duobus locis valde propin- quis ep in Peskivuopio et Peskilampi! contra coloniam ad ostium fluminis Nuotjok: Lindén Ant., cfr Lindén Beitr. p. 9. Af Berghell i Fennia XIII N:o 2 p. 28 betecknas arten pa grund af Lindbergs undersékningar saisom en reliktform fran en tid, da det Baltiska hafvet 6fver Ladoga och Onega statt i 6ppen férbindelse med Ishafvet, jfr afven Lindberg i Medd. XXXIV p. 170. I det ofvanstaende har jag s6kt sirskildt framhalla de fyndorter, 4 hvilka arten forekommer i sdétt vatten, se afven Hayr. Bjérneb. Huruvida densamma dock pa alla dessa fyndorter kan betraktas sdsom en reliktform, synes mig osakert. Da de dldre férf. ej skilde denna art fran M. alternifloruwm, ar det sannolikt, att flere uppgifter under namnet M. spzcatum i sjalfva verket foretradesvis afse M. alterniflorwm. Sa dr sirskildt fallet med Kalms och Prytz’ uppg.; sannolikt hinfoér sig Herkepaeus’ uppg. fran Ta. afvensom uppg. i Fellm. Lapp. uteslutande till den sistnamnda arten. Wahlenbergs uppg. bade i Fl. Lapp. och Fl. Suec. har jag anfért under denna senare art. Sat. Kyré: Asp; uppg. ar hégst osiker. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. afser efter all sannolikhet M. alternifloruwm (se ofvan), enaér denna art ej upptages, men sikert forekommer i trakten. — Kp. Anmarkningsvardt ar, att Bergr. Ant. ej upptager nagra fyndorter fér M. spzeatum. — Ob. «Sehr gewohnliche Wasserpflanze in flachem, schlammigem Uferwasser und in Tiimpeln»: Leiv. Veg. p. 201. Med stéd af 6friga uppg. fran denna trakt f6rmodar jag, att frekvensen dr vilseledande, om 4n arten sannolikt stall- vis upptrider ymnigt. — Angaende férekomsten i Lk. Vuorijarvi naémnes yttermera: I sjalfva sjén pa stérre djup, dir den ofta fastnar i utsatta nat ... Vattnet i Vuorijirvi ar mycket kallt och klart, sasom i en kalla. Sjén torde vara flere i0-tal m djup. MHvitahafslaxen gar anda upp i Vuorijarvi: Edv. af Hillstr. — Li. Th. Fries tillagger: »Osiker sasom varande steril, men troligen tillhérande denna art»: |. c. p. 185, I anledning af att uppg. af dess auktor saledes ej ansags fullt siker, upp- togs den icke i Herb. Mus. Fenn. II p. 73. Numera har dock Norman bekraftat densamma, hvarjimte saikra uppg. fran nordliga delen af flora-omradet tillkommit. Ett par uppgifter fran lokaler, som ligga nara Finlands naturalhistoriska grins, men hvilka ej upptagas af Norman, har jag forbigatt. Wahlenbergs uppg. anféres under M. alterniflorum, jir afven Wablenb. Fl. Suec. p. 643. — (L. ent. Uppg. i Fellm. Lapp. afser efter 372 Myriophyllum spicatum. all sannolikhet den hirstides vida allmannare M. alterniflorwm (se ofvan). Fran finskt omrade foéreligger icke nagon fullt siker uppgift.] — Lapp. ross. Beket. p. 562 anfér N. I. Fellmans uppg. angaende WM. alterniflorum under M. spicatum. Sdsom fossil fir arten redan tidigare funnen i ancylus-leran vid Ka. Viborg: G. And. p. 71 och 107. F. muricata [Neum.] ar insamlad i Sb. Jorois Jairvikyla: Lindb. torfm. I p. 9, 11 och 16, jfr 1. ¢. p. 6 och Lindb. Phyt. p. 180. Vidare uppriknas arten fran samma stille vid Valvatos, utan att det niimnes nagot om formen: Lindb. Subf. p. 74 och Lindberg i Medd. XXXIV p. 170. Senare ar den afven funnen i Ok. TLoijussuo i Kuhmo [»>Kuhmoniemi»] socken circa 160 m 6fver hafvet: Lindberg i Medd. XXXV p. 193, dir nirmare uppg. lamnas, jfr Lindb. Phyt. p. 182. Yttermera uppgifves M. spicatwm vara iakttagen sdsom fossiliIk. Kiven- napa [»>Kivinebb»] vid Linnanmaki: Lindb. Phyt. p. 178 och Ik. Valkjarvi Vermatsujarvi: 1. c. p. 179. Under allra senaste tid ar arten afven an- triffad vid Mosskulturféreningens unders6kningar sommaren 1910 i prof fran tvai mossar i Lk. Kittila och en mosse i Sodankyla: Lindb. comm. Angaende artens upptridande i glaciala aflagringar, se afven Lindberg 1 Medd. XXIV p. 102, Lindb. Phyt. p. 183 och G, And. Spatqu. p. 20—21. Hvad formerna angar, anféras nagra af de ialdre uppg., sasom af det ofvanst’ende framgar, under namnet var. marvmun Lindbl. Da denna form icke upptages i nyare arbeten, har jag hir anfért uppgifterna under hufvudformen. Angadende var. sqwamosum Leest. nimnes: »Synes vara den form, under hvilken arten upptrider inom den nordligaste delen af sitt utbred- ningsomrade. Samma form triffas emellertid 6fverallt, dar vaxten lefver i brackt vatten, t. ex. . ..i trakten kring [N yl.) Fagervik»: G, And. p. 106. Se afven Brenn. Flor, — I litteraturen fran vart land har jag f. 6. endast funnit uppg. Ob. Kemi: Zidb., jfr Brenn. Obs. — Lt. se under hufvudarten. — Sannolikt ar formen ej sallsynt och nagra exemplar i H. M. F. tillh6ra mahainda densamma — 6fvergangsformer mellan denna och typen 4ro dock talrikare. — Om var. squamosum namnues for 6frigt: »Denna form har intet systematiskt viarde, Exemplar, som uppkommit fran 6fvervintringsknopparna, ha de fér v. squamosum egendomliga bladen i behall nedtill pa stammen»: Lindb. comm. Angaende f. mericata [Neum.| se under artens f6rekomst saom fossil. Myriophyllum alterniflorum DC. In maxima parte territorii satis frequenter (—passim) provenit; in Fennia maxime austro-occidentali rarius tamen inveniri videtur’. = Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 373 Usque ad lacum Inari {»Enarensem»| Lapponiae . fq: Wahlenb. Fl. Suec. p. 643 nomine M. spicatum; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. (immo Lappon.): Nym. Consp. p. 250; Fenn.: Nym. Suppl. p. 123; usque ad Scandinaviam: Schindler p. 94, vide etiam Trautv. Incr. p. 288 et 289, ut etiam Borg Beitr. p. 100, 112, 134 et 142. Al. Geta in stagnis: Hult ann.; Hammarland Langtrask: Florstr., vide etiam infra. — Ab. Pargas in sinu maris ad templum: Arrh.; Uskela loco sicco: Nikl.!; fq: Renv.; st fq: Sel.; Vihti (!) fq: Printz et Flinck, vide infra; fq: Wecks.; Mietois cum superiore /M. spicato] in intimo sinu Saari: Caj. Kasvist.; Zett. & Br., A. Nyl. et Sand. non comm. — Nyl. p: His.; p—st fg, hic illic cp: Stenr.; Esbo: W. Nyl.; Thusby: Astr. & H.; st fq: Sel. O. Nyl. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; Vehkalahti in lacu Alajiirvi cp: Svel. ann.; st fq: Blom; st fq in amnibus et rivulis: Lindén. — Ik. p: Malmb.; ep in stagno ad Kiviniemi: Rupr. Diatr. p. 87 et Fl. Ingr. p. 371; [in rivulis reg. septentrionalis ubique fq, enum.: Meinsh. p. 121]. Sat. st fq: Malmegr.; Lyttskar st fq (et st pce), ceterum non adnotatum nisi e Ruohokari: Hiiyr. Bjérneb., cfr |. ¢. p. 44: p) —st fq, in amne Nohkua multo crassior solito: Hjelt. — Ta. (fq): Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or.; fq —st fq, interdum st cp: Borg Tiet. — Sa. st fq: Hult. — K1. (st fq): Fl. Kar. et Hann.; (fq): Enw. hav.; nec Backm. nec Bergstrém comm.: Norrl. Symb.; Suis- tamo prope templum: Hjelt Ant. p. 66. -— Kol. in amnibus nonnullis reg. silv. et coll. fq, interdum cp: Elfv.; e permultis locis enum,: Caj. Oa. st fq: Malmgr.; p: Laur. Vaxtf. —. Tb. p: Broth. — Sb. (fq): Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. Kide: Brand. ; st fq: Hillstr.; st fq, hic illic ep: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq—fq, in Saoneshje saltem ad Schungu: Norrl. On., cfr Giinth. p. 38. Om. p—st fq in interiore parte: Hellstr.; st r, enum. e multis locis, saepe cp: A. L. Backm. Fl. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; [Kajana] (r): Must.; (r) Ristijarvi, Paltamo, Kajana, in parte orientali st fq: Brenn. Obs.; compluribus locis et cp: Kyyhk. 574 Myriophylum alterniflorum. — Kp. st fq: Wainio Kasv.; st fq—fq: Bergr. Ant.; |Solo- vetsk: Selin!| Ob. p, enum.: Brenn. Obs.; (fqq): Leiv.; enum.: Leiv. Veg. p. 201; p, enum.: Keckm.; [p secundum amnem Sangis-elf: O. R. Fries p. 161;] p et saepius cp in fluviis et maioribus et minoribus: Hjelt & H., cfr |. c. p. 97. — Kuus. st fq: Wainio Kasv.; Oulankajoki st fq saltem compluribus locis, enum.: A. L. Backm. comm. — Kk. st fq: Wainio Kasv. Lk. p et saepius cp: Hjelt & H., vide sub Ob.; {(complar. locis, enum.: Birg. p. 103;] in locis tranquillioribus fluviorum et in stagnis per totum territorium fq: Blom bidr.; »per partem silvaticam Lapp. praecipue meridionalium p, etiam in fluvio subsilvatico Idijoki Enontekense parcius vidi»: Wahlenb. p. 252 nomine M. spicatum; fq in fluviis in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyli, sicut etiam in flumine Ivalojoki in Inari, observatum etiam in flumine Paatsjoki usque ad K6éngaés prope Mare gla- ciale: Wainio Not.; fq in amnibus: Hult Lappm., (cfr 1. c. p. 150); per reg. subsilv. et subalpinam st fq usque ad lac. Mandojayri Utsjokiae et Niéiitéjoki, hinc inde, ut in fluv. Vaskojoki, st ep, sed saepissime sterile: Kihlm. Ant., vide etiam Wahlenb. FI. Suec. p. 643; Niiytiém6: Arrh. ant.; »in Varangria meridionali in Klostervand, in Goalsejavre... ad plurima loca tantum sterill lecto, de determinatione tamen vix dubitandum esse videtur»: Norm. p. 265, cfr Blytt p. 1128; enum. e nonnullis locis: Norm. Fl. Spec. p. 444—445, vide etiam Norm. ann. p. 25. — |L.ent. reg. subalpina et silv. fq: Leest.; fq in reg. subalp. et subsilv.: Norrl. Lappm. p. 268; tantum infra Vahakurkkio adnotatum: Lindén Bidr., vide etiam sub M. spicato, Backm. & H. p. 223 et Hartm. p. 267.| Lapp. ross. in aqua pacifica fluviorum Jacuumque usque ad summum septentrionem, Vaidoguba (KE. Nylander!), haud raro: N. I. Fellm.; Lt. reg. silv. st r, adn. tantum e freto vadoso inter Hevossaari et ripam occidentalem fluvii Nuotjok, in fluvio Nuotjok prope coloniam cp, Lim. reg. silv. r Siululampi: Lindén Ant.; Porjeguba: Mela Pl.; Pjalitsa: Mela Pl. et herb., spec. in H. M. F. adsunt e Lim., Lp., Lt. et Lm. Porrjavr: Kihlman! Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 375 Al. »Lemland [Lembéte: Bergstr. Beskr.} och Séderby invid bron (H. M. F.)»: Bergstr. p. 131; dA nagot exemplar fran dessa lokaler ej] numera finnes i samlingen, anféres uppg. under nédig reservation. — Fran Lv. foreligger f. n. ingen fullt siker uppg.; artens forekomst dirstiides ar dock synnerligen sannolik. — Uppgifterna Wahlenb. p. 252 och Wahlenb. FI. Suec. p. 643 under namn af M. spicatwm har jag ansett mig bora anfora under M. alterniflorwm, som ju sarskildt i Iappland 4r vida allmannare in M. spicatum. Mahinda hade detsamma Afven bort iakttagas med uppg. i Fellm. Lapp. (Se under M. spicatwm). Ab. [Vihti] sigs 4 vattenranden af Oravalalampi krypande pa land och rent grén: Flinck. — Sat. Stundom gréfre an vanligt: Hjelt, se of- van. For min del misstinker jag, att en dylik form nagongang med oratt tagits for M, spicatwm (se under denna). En dylik form omnamnes afven fran Lk. Kuolajarvi i Vuorijirvi sjé: Edv. af Hallstr. Nagra egentliga former eller varieteter af M. alterniflorum aro ej sdrskilda. Arten uppgifves afven fran Kton. [Povjenets] i stor mangd i sjén Ondosero mellan Korguba och Ondosero: Ispol. p. 61 i 6fvers. SAsom fossil fir arten funnen vid [Ab. Lojo} Humppila: G. And. p, 48 och 106, jfr Sern. p. 574. Fynd af fossil Myriophyllum, hvilka méjl. tillhédra denna art, omnimnas dessutom t. ex. fran Sb. Jorois Jarvikyla: iindb, torfm. I p. 10 0, 11. Hippuris vulgaris L. In tota fere Fennia et Lapponia, excepta tantum regione alpina, satis frequenter (—passim) provenit. Till.; Kalm; in aquis stagnantibus fq: Prytz; in rivulis, fontibus, fluviis minoribus fossisque in Lapp. subsilvaticam us- que: Wirz. Prodr. p. 5; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. ...: Nym. Consp. p. 249, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 71, Led. Il p. 119—120, W. Nyl. Distr., Borg Beitr. Paton: dio.) 134) et139. Al, st fq: Bergstr.; fq —st fq: Bergr., quem 1. inspicias. — Ab. (fq): Zett. & Br., Sand. et A. Nyl.; fq —st fq: Arrh. Anny-sep; pen.) et Sel.;) st.ig:y Printz;. st, fq —.p:, Flinck; fq: Wecks.; st fq, saepe cp: Caj. Kasvist. — Nyl. fq: His.; st fg, hic illic cp: Stenr.; st fq: W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; Tytirsaari: Brenn., vide etiam Hiyr. Stud. p. 167 et Medd. XXXI p. 101 (forma hoc loco commemorata ad var. litoralem 376 Hippuris vulgaris. spectat). — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber. et Brenn.; p: Blom; (r), enum.: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [(fqq): Meinsh. p. 119). Sat. st fq: Malmgr.; st fq et st pe—cp, enum.: Hayr. Bjérneb.; p: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; (fq): Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; p, interdum st cp: Borg Tiet.; complur. loc., enum.: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult. — KI. st fq: Fl. Kar.; p, enum.: Hann. — Kol. (r), ad Sermaks fre- quentior: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fg cum f. fluitanti: Broth. — Sb. (fq): Enw.; p: Mela. — Kb. (fq): Eur. & H.; p in variis territorii partibus, subdominans: Axels. Putk.; p: Wainio Kasv. — Kon. plur. loc., Saoneshje ad Schungu, in Reg. oce. ad Leppiniemi: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 38. Om. fq: Hellstr.; fq: A. L. Backm. FI., quem 1. inspicias; st fq: Tenn. — Ok, p: Wainio Kasv.; st fq: Must.; (r) Paltamo: Brenn. Obs.; p—st fq: Kyyhk. — Kp. p: Wainio Kasv.; p — st fq, enum.: Bergr. Ant.; enum.: Beket. p. 562. Ob. fq: Jul. p. 271; st fq —fq: Brenn. Obs., quem 1. in- spicias; (fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 201; st fq: Keckm.; Pudasjirvi fq: C. Brand.; [st fq: O. R. Fries p. 161;] st fq et interdum st cp, maximam partem f. fluviatilem refert: Hjelt & H. — Kuus. p: Wainio Kasv.; st fq: Sahlb. Fort.; »(st) fq» in fluvio Oulankajoki et inferiore parte fluvii Kitkajoki: A. L. Backm. comm. — Kk. p: Wainio Kasv. Lapp. fenn. st fq: Hjelt & H., vide sub Ob.; (fq, enum. e multis locis: Birg. p. 103;] in fluviis ripisque udis eorum st fq: Blom Bidr.; per partem silvaticam inferiorem p in aquosis usque ad Mutenia {»Muttania>] Lapp. kemensis: Wahlenb. p. 1; (fq): Fellm. Lapp.; st fq—p in Kuolajirvi, Kemijarvi, Sodan- kyl, sicut etiam in flumine Ivalojoki in Inari, in Salmijarvi fluminis Paatsjoki: Wainio Not.; complur. locis in amnibus: Hult Lappm.; ad flumen Vaskojoki plur. locis, Kettu-Matti, Parshi et lac. Mandojiyri Utsjokiae reg. subalp.: Kihlm. Ant.; p in reg. silv. usque ad .. . Feellesdistrikterne: Lund p. 87; Varanger complur. loc.: Th. Fries p. 185; e permultis locis enum.: Norm. FI. Spec. p. 447, vide etiam Th. Fries Resa p. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 317 61, Norm. ann. p. 25, Blytt p. 1127, Hartm. p. 268 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest., vide etiam Zetterstedt Il p. 178 et sub f. fluviatili, quae r e reg. alpina enumeratur.| Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in aquosis p usque ad Litsa (F. Nylander) et peninsulam piscatorum Oceani glacialis: N. I. Fellm., cfr |. c. p. XLVII; enum.: Beket. p. 562; Lt. fqq in reg. silv., saepe cpp in fretis et sinubus vadosis fluminis Nuotjok: Lindén Ant., vide infra; Subovi: Broth. Wand. p. 13; e per- multis locis enum.: Mela Pl.; in H. M. F. multa spec. Lt. Om férekomsten i Nuotjok tillagges: Former med 6fver vattnet delvis n&ende normala blad i toppen och formen /luitans i starkt rin- nande vatten dro de vanligaste och 6fverga i hvarandra utan grins. Pa uttorkade stillen observerades den icke: Lindén Ant. Oafsedt de i det féljande behandlade formerna cmndmnes en f. minima fran Om. (Ofvervetil] Iso Réyrinki: A. L. Backm, FL, till hvilken uppsats jag hanvisar. Sasom fossil ar arten trol. allmin: G. And. p. 103, dar den dock uppriknas fran endast tvenne stillen. Sedermera hafva emellertid manga fyndorter tillkommit, se Lindb. torfm. I p. 35, Lindb. exk. p. 15 m. fl, Lindb. und. p. 99, Lindb. Bot. p. 257, Lindb. Phyt. p. 182, 190 och 192 m. fl. och jfr Lindb. Subf. p. 74. Hippuris vulgaris modificatio fluviatilis (Web.). Cum forma typica, ex qua in aqua rapidius fluenti orirt videtur, occurrit. >In rivulis et aquis fluentibus. In Ostrobottnia boreali saepe fructificantem legi»: Spic. I p. 6; Hippuris vulgaris formis fluitans et maritima ex ora meridionali ad Fenniam borealem usque ambis procedit: W. Nyl. Distr. Al. Eckeré in stagnum Béle: Selan!; p: Bergr. p. 69, quem 1. inspicias. — Ab. Bromarf Refbacka: Sand.; [Vihti| enum.: Flinck; in aqua fluenti: Caj. Kasvist. — Nyl. p, Fager- vik, Sagars, Kalkulla, Dal etc.: His. +); st fq in amnibus: Stenr. ; (st r): W. Nyl.; Borga ad Ebbo: Sel. 0. Nyl. — Ka. vide in- fra. — {Ik. in regione litorali: Meinsh. p. 119.| 1) H. fluitans upptages p& grund hiraf sasom art fran Fennia: Trautv. Incr. p. 289. 378 Hippuris vulgaris. Sat. p: Malmgr. — Sa. (r) Narsakkala, Rasila: Hult. — K1. p: Flor. Kar. — Kol. Petrosavodsk (Giinther, Kullhem): Norrl. On. Oa. p: Malmer.; Gamla Vasa (Hasselblatt): Laur. — Tb. st fq cum f. typica: Broth, — Kb. in rivulo Erola st pe: Axels. Putk. Om. p: Hellstr.; ad Myllyaho in Lohijoki: A. L. Backm. Fl.; p, Nivala: Tenn. — Ok. p: Brenn. Obs., quem |. inspicias sub f. typica. Ob. in parte septentrionali prov.: W. Nyl. Till. p. 302; p, in parte maxime septentrionali st fq: Brenn. Obs., quem I. inspicias; in amnibus in aqua fluenti fq in tota amne Simo, p in regione litorali: Keckm., vide etiam supra et sub f. typica. Lapp. fenn. {complur. locis enum.: Birg. p. 103;] una cum praecedente [f. typica], praesertim locis rapidioribus fluvio- rum p: Blom Bidr.; 8 caule flaccido foliis numerosioribus »in fluvio Muonio Lapp. Tornensis inferioris visa est cum aqua fluitans»: Wahlenb. p. 1; in Ristijoki et Sompiojoki: Hult Lappm. ; Kemijiirvi: E. Nylander in Seel. herb.; (Kuolajarvi] fq in amnibus minoribus velut Sirkioja prope templum: Edv. af Hiallstr.; enumeratur etiam a Fellm. Lapp., vide etiam sub f. typica. — [L. ent. reg. subalp. fq: Leest.; fq in reg. subalp. [et subsilv.|: Norrl. Lappm. p. 268, vide etiam infra.| Lt. in aqua fluenti fluminis Kola prope oppidum eiusdem nominis (r): N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XXXVII, vide etiam sub forma typica. ~ Insuper in nonnullis M. S. enumeratur, ut etiam in H. M. F. adsunt specimina e permultis provinciis praeter iam enu- meratas ex. gr. Ta., Kuus. et Lim. F. fluviatilis kallas, siirskildt af aldre forf., f. flatans Liljebl. Da dessa namn mig veterligen 4syfta samma form, har jag ej ansett det vara médan virdt att utreda, hvilketdera namnet som anvindes af resp. forf. Emedan f. fluviatilis, sisom synes, upptages af manga forf., bl. a. afven i Herb. Mus. Fenn, II, har jag trott det vara lampligast att be- handla densamma under sarskild rnbrik, ehuru den uppenbarligen endast dr en tillfallig standortsform och sdledes hir i anslutning till Mela Kasy. V betecknas som endast en »modificatio». Utéfver de uppgifter i det ofvanstéende, hvilka mer eller mindre tydligt framhalla detta, ma annu anforas: »Att den férra /H. fluviatilis Weber] endast ar att betraktas sasom Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 379 en af rinnande vatten frambragt form, torde alla vara ense om»: Lindberg i Medd. XXXI p. 107, jfr dfven t. ex Bergr. p. 69, Flinck m. fl. — Ka. »l starkare strémmande vatten tvingas vaxten /Hippuris vulgaris] delvis eller helt och hAallet under vattnet och 6fvergar mer eller mindre full- stindigt till modif. fluétans (Web.) Wigg., som observerades i (Kirvu] Tietavala och [Kaukola] Jarvenpaa»: Lindén. — [L. ent. Endast denna modifikation, som alltid upptrider i mer eller mindre starkt strémmande vatten, antriffades 6fverallt pA de lugnare stillena i alfven, ofta tackande stora ytor af alfbottnen. Inom fjallreg. antraffad endast vid Valtijokis mynning (spars.): Lindén Bidr.] — I Mela Pl. omnamnes formen fran Lv., jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 74. Hippuris vulgaris f. litoralis Lindb. fil. His demum annis cum a sequenti sit distincta, distributio nondum satis explorata est. Tamen et in provincits austra- libus et in Lapponia lecta est, vide Lindberg in Medd. XXX1 p. 109-110, ubi describitur. Al. Finstrém Bergéd in aqua subsalsa: Selan!; Eckero Kyrksundet: Lindb. herb.; Féglé Degerby in litore: H. Federley! — Ab. Tofsala Ketarsalmi: Bergr., quem |. inspicias et vide infra; Rimito in sinu maris: Th. Grénblom! — Nyl. Ekenas: Lindb. herb.; Inga Svartbiick: Brenner!, cfr Brenn. vaxtf. p. 79 nomine AH. vulgaris var. maritima, vide infra; Kyrkslatt Strémsby Heikovik in litore marino ad ostium rivuli: Brenner!; Helsingfors Degeré Jollas Bastuvik: I. Fazer in Lindb. herb. Sat. Raumo: Simming! O m. Brahestad in fossa aquosa: Blom! — Kp. ad oram sinus Kemi: Bergr. Ant., vide infra. Lim. Umba: Selin! Alla exemplar, utom Federleys fran Al. och Grénbloms fran Ab., fro omnimnda i Medd. XXXI p. 110; harvid har jag utgatt fran anta- gandet, att de, som ej forvaras i H. M. F., finnas i Lindb. herb. Pa grund af beskrifningen férmodar jag, att Bergroths uppgift fran Ab. Tof- sala Ketarsalmi hinfor sig till denna form. Detsamma ar sannolikt afven fallet med uppg. fran Kp., da Bergroth namner om formen: »Ej typisk, 6 a7 blad i krans>: Bergr. Ant. under H. vlgaris f. maritima, — Ny|. Brenners uppg. fran Kyrkslaitt under namn af H. vulgaris var. maritima torde hégst sannolikt afse var. litoralis, si mycket mer som H, tetraphylla upptages sirskildt och Brenners exemplar fran samma stille tillhér var. litoralis. 380 Hippuris vulgaris * tetraphylla. Hippuris vulgaris *tetraphylla L. fil. In maribus passim — satis raro occurrit; usque ad sum- mum septentrionem progreditur, ubt nist rarissima inveniri non videtur. Habitat litora maris lutulenta in Finlandia, ad praedium Qvidja [»>Quidid»|] paroeciae Pargasensis prope Aboam cpp: C. N. Helenius, Diss. bot. de Hippuride, resp. C. R. Brander, Abo 1786, p. 10, ubi describitur et depinguitur nomine H. maritima; in ripis lutosis archipelagi aboénsis p: Prytz1); in aquosis ma- ritimis Sueciae, Finlandiae etc.: DC. Prodr. Ill p. 721); ad litora marina limosa hine inde, ad exitum fluminis Ulea cp: Spic. 1 p. 5 et 64); in oris Sinus fennici et bottnici ad Raumo usque.: Wirz. Prodr. p. 5 et 61); Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries+); ex ora meridionali ad Fenniam borealem: W. Nyl. Distr.+), vide etiam Led. II p. 120') et inprimis Lindberg in Medd. XXXI p. 107—1102). Al. Ecker6é Storby (— Lemland): [Tengstr.|!*), cfr Bergstr. p. 1321); Finstrém Bergd: Selan in dupl.!; Finstrém Amnis et Stromsvik: Arrh. & K.1); Jomala Godby in litore marino: Florstr.1); (fq —st fq): Bergr.1), quem |. inspicias, vide etiam sub Ab. — Ab. Pargas Simonby: A. Nordenskidld!?), cfr Zett. & Br.'); typ. e Téfsala Vuorenpai!*): Bergr.'), vide ceterum sub Al.; Abo p: Arrh.}), cfr Liljebl. p. 31); Pargas p: Adl.4); Par- gas Brunniis, Attu et Malmen ad Lofsdal: Arrh. Ann.’); Nystad p: Hollm.1), spec. e Vaha Birkholma!?), vide etiam supra et Rupr. Diatr. p. 24+). — Nyl. r in taeniis intimis (sinus Norrby), st r in taeniis interioribus, ubi haec forma sola occurrit, in taeniis exterioribus [»liingre ut»| deest: Hayr.Stud. p. 1684), quem |. inspicias; Ekenaés Danskog in sinu maris vadosa st ep: Hayr.*) et Hayr. herb.?); p in taeniis: His.'), spec. e Stor- Rams6!*) [»Ramsj6» ], Braind6é!!) et Altvik!"); Inga Svartback!: Brenn. vaxtf. p. 797), spec. etiam leg. W. Brenner! ?), cfr Medd. *) Nomine H. vulgaris var. aut f. maritima (Hell.), interdum etiam H. maritima Hell. *) Nomine H. * tetraphylla L, fil. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 381 XXXI p. 101°); Kyrkslatt Porkkala in litore marino: Kihlman! °); Esbo Lill-Bod6: Lindb. herb.?); st fq cum f. typica: W. Nyl.}), efr Rupr. Diatr. p. 241); Helsingfors (W. Schohin in Herb. Florae Rossicae N:o 616): Lindberg in Medd. XXXI p. 109%); Helsinge Nordsjé: I. Jansson?) et N. Reincke?) in Lindb. herb.; Sibbo: Wirz. M. S.4); p in taeniis par. Borga et Perno!®): Sel. O. Nyl.4). — Ka. Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 1891), cfr Sel. O. Nyl.). et Fl. Ingr. p. 3731); Virolahti in taeniis maritimis: Sel. ann.?). — {Ik. ad oram maritimam in plagis remotioribus: Meinsh. p. 1201).| Om. Pyhijoki Hyyt&éma: Lackstr.1); Brahestad Bredskar in stagno: Blom!?). — Kp. infra officinam serrariam in Popo- vansaari in fossa limosa sinus intimi, Stora-Keliak!*) in fossa litorali, [Solovetsk!*) in litoribus|: Bergr. Ant.?). Ob. r Kemi, Simo, Uleaborg, Liminka: Brenn. Obs. 4), ubi sequentes commemorantur; Liminka in litore marino: Brenner!?), cfr Brenn. bidr.?); Uleaborg: W. Nylander! ?), cfr W. Nyl. Till. p. 3021) et Brenn. Bidr.?); [Oulunsalo} Salonniemi Varjakka in litore: Leiv. Oul. p. 221), vide etiam Leiv. Veg. p. 2011); Ulea- borg Nuottasaari: Zidb.1); st r in litoribus limosis Simo Kan- tola et ep ad Lintukkalahti: Keckm.'); oppidum Kemi Huha: Rantaniemi‘), vide etiam Spic.+) ete. supra. — Kk. Gridina: Angstr. p. 513). Li. Paatsjoki in litore marino ad Mare glaciale: E. Nylan- der & M. Gadd!?); Jakobself: Fontell! °). Lapp. ross. Lapponia (Schrenk in litt.): Led. II p. 12074); in ripis fluminis Tuloma iuxta Kola cp: N. I. Fellm.’), cfr Be- ket. p. 5621); Tshavanga in stagno litoreo: Kihlman!*); Sosno- vets: Mela Pl.'); Svjitoj-noss: Enwald & Knabe!?); Krugloje (in Lm.|: Brotherus!*); Jokonga: Enw. ann. ?). Da de aldre uppgifterna under namn af UH. (vzzlgaris var.) mari- tima afven torde innefatta var. litoralis, bar jag ansett det vara skal att framhAlla, under hvilket namn uppgifterna publicerats. Med un- dantag for det senare inlimnade exemplaret fran Li. Jakobself omnaim- 1) Nomine H. vulgaris var. aut f. maritima (Hell.), interdum etiam H. maritima Hell. 7) Nomine H. * tetraphylla L. fil. 382 Hippuris vulgaris * tetraphylla. nas alla de exemplar, hvilka hair anférts under namnet H. * tetraphylla, af Lindberg i Medd. XXXI p. 109—110. Asikterna aro i hog grad delade, huruyida H. * tetraphylla bér be- traktas sisom form, varietet, underart eller art, se hirom Lindberg i Medd. XXXI p. 109. Sdsom af det ofvanstaende delvis framgar, anvindas af olika férfattare samtliga dessa beteckningssdtt. (I Herb. Mus. Fenn. II p. 74 betecknades vixten sAsom f.). Sommerf. p. 1 anser, att H. maritima endast ar en af arstiden beroende form; denna 4sikt har jag dock ej sett omfattad af nagon annan botaniker. I likhet med Mela Kasy. V upptager jag hair H. tetraphylla sasom underart. Ab. En egendomlig form af Hippuris, iakttagen nara Ispois och omnaimnd af E. Reuter, torde aifven afse H. *tetraphylla. — Nyl. Inga Svartback: Brenn. vixtf. p. 791), se under f. /¢toralis. — Ik. Fran finska sidan féreligger mig veterligen ingen uppgift. Ceratophyllaceae. Ceratophyllum demersum L. In maxima parte Fenniae raro, etsi interdum copiose, invenitur et plerumque sterile occurrit. Ad septentrionem versus usque ad 65° 45’ progreditur, sed supra 63° 20' nisi perpaucis locis non lectum est. His annis cum permultis locis subfossile et in Fennia et in Lapponia lectum sit, temporibus pristinis multo maiore frequentia et distributione occurrisse videtur. In puteolis submersum prope Aboam rarius: Prytz; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exe. . . . Lapp.: Nym. Consp. p. 251; exc. etiam Fenn. (bor.) et med. plur.: Nym. Suppl. p. 123; Fenn. Karel.: Gitirke p. 399, vide etiam DC. Prodr. II p. 73, Led. II p. 123 et inprimis Lindb. Res. p. 327—330. Al. (p): Bergstr.; st r Sund Kyrksunden: Bergstr. Beskr.; FinstrOm Grelsby! ep cum fructibus in stagno Langtrask: Arrh. & K., cfr Kihlm. Ber.; Geta Bolstaholm ep [spec. leg. T. Nybergh]], ") Under namn af H. vulgaris var. maritima (Hell.). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 383 Finstrém Grelsby in stagno cp: E. Reuter, vide infra; Geta in stagno Meddalen: Palmgren!; Finstrém Amnis: Florstrém! — Ab. Abo [Reso] Ekstensholm (A. Cajander!): Zett. & Br.; [S:t Karins|] Hirvensalo Siarkilahti! et Mustalahti! in mari, etiam Happilé! in stagno cum fructibus: N. Aschan; Pargas Gunnars- nis ete.: Arrh. Fl., vide infra; Pargas Alén in stagno Lampis ep: Link. Kasv. p. 52; Pojo (Tikkanen & Hult): Ohrnb.; Karis- lojo in stagno Pipola ster.: A. Lagus; Lojo in sinu Humppila et in vadis lapidosis extra promuntorium septentr.-orientale in- sulae quondam »Ulvala» dictae: Ch. E. Boldt; Lojo Hormajarvi (»>Holmavesi»]: Sern. p. 579 [ad eundem atque superior locum spectat, vide infra]; Lojo cp in stagno parvo ad occidentem versus ab Outamo (O. Sundvik): Lindb. comm., cfr Lindb. Res. p. 327; [Vihti] r cp in lacu Oravalalampi!, sp [»mera spridd>} in lacu Kirkkojiarvi, sterile tantum visum est: Flinck; Lokala '>Lokalahti»| in lacu: Sdderman!; [Nystad] in sinu ad oppidum!], cum fructibus in fossis ad Sorvakko contra fabricam |»vaki- py6raitehdasta»|: Sdd.; Nystad in sinibus portus exterioribus, aqua subsalsa, fundo pingui et limoso: Arrhenius! — Nyl. »Eke- nis(!}, in fossa ad portum, specimina sterilia ibi tantum vidi»: His.!; {Ekeniis] in frelo inter terram continentem et Degero: Hayr. Stud. p. 167, cfr 1. c. p. 138, Hayrén in Geogr. F. T. 1900 p. 232 et vide infra, spec e Snappertuna Sundsbacka in aqua subsalsa!; rr Strémfors in freto angustissimo inter insulas Vahterpiiii et Giddberg sterile: Sel. O. Nyl., spec. e Reimars!; | Lovisa in rivo ad orientem versus: C. J. Arrh. — Ka. ad Vi- borg: Fl. Kar. p. 193, cfr Malmb.; Viborg cp in fossa arcis: Zilliacus in dupl.!; Jaaski in parte australi lacus Jaaskijarvi: H. Buch!; Antrea: V. Niiranen! — Ik. Kakki ad Kirjola (Nerv.): Malmb.; Valkjirvi in stagno in pago Nurmijarvi: Lindberg!; ((ofq»): Meinsh. p. 289 nomine C. vulgare Schleid.|. Sat. Birkkala Vaakkojirvi: Th. Grénblom! — Ta. Kan- gasala in lacu prope templum: Hjelt!; r Rulja in aqua 0,3—0,9 m [1—3 fot] alta: Leop.; [Hollola et Asikkala!] st r Vesijarvi nonnullis locis in sinu ad praedium sacerdotis et ad insulam minimam prope Kaitas cp: Norrl. s. 6. Tav., cfr Medd. XXXV p. 73 et vide infra; r Korpilahti [Paijaine] Ylijarvi! et Veijon- 384 Ceratophyllum demersum, jiirvi!: Wainio Tav. or., cfr Prim. p. 58. — Sa. Villmanstrand in sinu lacus Saimaa florens et fructificans 1885: Seelan!; Lapp- vesi Lauritsala: A. Brotherus!; Taipalsaari: E. Nylander!; ad oppidum Nyslott sterile: Sel. herb, — K1. Sortavala Airanne cum fructibus: R. Wegelius! et K. H. Hallstroém!, cfr de am- bobus Medd. XXIII p. 13. Sb. [Kuopio] r in stagnis ad pagos Hirvilahti et Jainne- niemi 1873: Mela, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 138; Kuopio Hirvilahti in lacu Levilampi: Buddén!; Kuopio Ryéna Hauki- lampi: Linkola!; Maaninka Mustalahti Hyttilaénkyla! cp et Lapin- jirvi! Taivallahti, ut videtur, etiam cp: Kyyhk. litt.; Nilsiaé Saa- rikyli ad molendinas Piekeli: alumn. Knabe in litt. ad Seelan, vide infra. — Kb. [Inter Pielisjirvi et Hoytiainen] (st fq — p) st fq secundum ripam lacus Pielisjirvi, spec. solitaria: Axels. Putk. — Kon. In Kendjirvi [»Kenjarvi>] Kar. rossicae: FI. Kar.!; r Perttijiirvi (Simming!, Giinther), Saoneshje ad Schungu!: Norrl. On., cfr Giinth. p. 38 et Herb. Mus. Fenn. If p. 138; ad Schungu florens etiam aestate frigida 1888: Kihlm. Ok. Kianta in duobus lacubus: Kyyhk. litt. 1911. Ob. rr Kemi in ripa Herva stagni Vajokas! Juurakkopudas semper sterile: Rantaniemi, cfr Medd. XXIII p. 50 et Brenn. Obs., spec. e Kemi Vajokas etiam leg. Ehnberg! Al. Angiende férekomsten harstides nimnes: Geta » Bollstaho] m». Férekommer i ganska stor mangd i trasket framf6r karaktirsbyggnaden; antriffad i mangd i Grelsby triisk i Finstroém d. 24 juli [1886]. Pa bada stiillena funnos fertila exx. i stort antal: E. Reuter. Afven Bergr. comm. omnimner arten fran Geta Bolstaholm. — Ab. Arten omnamnes [Abo] »Heikkila in inundatis»: Wirz. ann.; Pargas vid Gunnarsnis, Malmen och Lofsdal »har jag under somrarna 1886—87 sett talrika, kringflytande bitar, utan att jag dock lyckats uppticka dess verkliga vixtstille»: Arrh. FI.; (Pargas Alon] »mahdollisesti myés Graggbdletriskissa, josta en sit& kui- tenkaan ole etsinyt>: Link. Kasv. p. 52. Angdende férekomsten i Lojo nimnes: »Boldts och Sernanders lokaler dro sikert desamma. Humppila ligger just vid Hormajirvi. Jag har sett den pa djupt vatten pa ett annat stille i Hormajirvi»: Lindb. comm., jfr Lindb. Res, p. 327. — N yl. Simmar omkring uti sundet mellan fastlandet och Degeré. Icke slamsam- lande; stindigt rent moérkgrén: Hayr. Stud. p. 167. — Sat. Kyré: Asp; uppg. behdfver bekriftas. — Sb. Knabes uppg. tarfvar kanske bekriftelse. ~- Ok. Den Ceratophyllum, som med tvekan omnimnes fran {[Kuhmo} Ontojoki: Must. p. 58, ar ndgon Chara [-art] (Mustonen i bref): Brenn. Obs. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 385 Sasom fossil ansags Ceratophyllum tidigare vara hégst sillsynt. Sa namnes om densamma: [Antriffad] »i Rautakorpi mosse nara Sortanlaks i Pyhajarvi socken [Ik.] ymnigt i gyttja, mdjligen ekzon. Vid Hollola (Ta.] i Vesijirvi, dar C. demerswm annu finnes lefvande, sékte jag fér- gifves efter fruktificerande exemplar; talrika subfossila frukter funnos i bottenslammet»: G. And. p. 99. Senare uppriknas arten bland vaxtfossil funna i Ok. Kuhmo [ej Sotkamo sésom i Medd. X XXIII) pa en héjd af 160 m Ofver hafsytan [invid Ontojarvi]: Lindberg i Medd. XXXIII p. 76—77, jfr Medd. XXXV p. 129 och Lindb. Phyt. p. 182. Likaledes om- nimnes Ceratophyllum sisom fossil pa 8 meters djup fran Sat. Huittinen (»Hvittis»]: Lindberg i Medd. XXXVI p. 75 dfvensom Ik. Kivennapa [»Kivinebb»] Linnamaki: Lindb. Phyt. p. 178. Annu senare namnes: »I flere af de prof, som vid Finska Mosskulturféreningens undersékningar af torfmarker tagits inom Lappmarkens hirad under sommaren 1910, har Ceratophyllum kunnat pavisas. SAlunda har jag sett den i ej farre an 26 prof harstammande fran 17 sarskilda torfmarker, daraf 2 i Enontekiainen, 2 i Muonioniska, 8 i Sodankyla och 5 i Kittila socken. Denna art, som numera ar férsvunnen fran Lappland, har sdlunda tidigare varit utbredd éfver hela Lappmarken och synbarligen varit en af de vanligaste vatten- vixterna dirstades. Ceratophyllum har 6fverhufvudtaget inom Finland tidigare haft en mycket allmannare férekomst, hvilket afven framgar af talrika fossila fynd af densamma, sirskildt inom sédra Finland, och har har liksom i Lappmarken tillhért ett tidigt skede af var vattenfloras ut- veckling»: Lindb. comm., jfr Lindb. Res. p. 328. Har ma annu tillaggas, att Ceratophyllum ar funnen s&som fossil pa 11 stallen inom Lojo harad: Lindb. Res. p. 329. DA alla dessa fyndorter uppraknas 1. c. p, 328-329, far jag hair endast hanvisa till namnda uppsats, jfr afven 1. c. p. 332, 333, 335, 336 och 343-344, Se f. 6. angdende artens forekomst sasom fossil Lindb. Phyt. p. 183 och 193, G. And, Spatqu. p. 18 och 20-21 afvensom Lindb. Res. p. 329—330 I fraga om familjens plats bar jag har féljt Herb. Mus. Fenn. II. Det bor dock ibagkommas, att den i Engler-Prantl, Die natiirlichen Pflan- zenfamilien, III, 2 p. 10—12 har sin plats emellan Nymphaeaceae och (Magnoliaceae) Ranunculaceae, jfr Lindb. Enum. m. fi. Ceratophyllum submersum L. Subfossile in unico loco Fenniae australis inveniri indicatum est, sed cum C. demerso auctore Lindberg commixtum. Ik. [Pyhajarvi] Rautakorpi [mosse nara Sortanlaks i gyttja, mdojligen ekzon}: G. And. p. 100, dar p. 99—100 olikheterna mellan frukterna af denna art och C. demersum framhallas; se afven hithérande atbildningar l. ¢., och jfr Hjelt i Medd. XXVI p. 15 (eg. p. 14 not 6). DA emellertid C. demersum sisom fossil varierar ganska mycket, kan den fossila fore- Typis impr. %j,, “911. 25 386 Ceratophyllum submersum. komsten af C. submersum i Finland ej anses siker: Lindb.comm. Senare tillagger Lindberg: »Frukter utan basaltaggar har jag patraffat flerstiades, afven i Lappland. Anser darfér Anderssons bestémning alldeles osaker, d& dessa arter ej sékert kunna skiljas pa frukterna»: Lindb. comm. Lythraceae. Lythrum salicaria L. In parte australi et media Fenniae satis frequenter — frequenter occurrit; ad septentrionem versus quamquam ra- rescit, usque ad 67° 15’ progreditur. Till.,; Kalm; in litoribus maris et lacuum fq: Prytz; Eur. omn. exe. Lappon.: Nym. Consp. p. 251; »in parte meridionali et media Fenniae (usque ad 63° lat.) satis frequenter vel fre- quenter obvium, boream versus rarescit, sed usque ad 67° lat. progreditur. In parte meridionali prov. Ostrobottniae (64° — 63° 30’) iam rarum vel rarissimum est, sed {in] vicinitate Maris Bottnici et fluminum Tornio et Kemi pluribus locis obvium us- que ad circulum polarem (Rovaniemi 66° 30’, Raanujarvi 66° 40’, Pello 66° 50’). Etiam in viciniis Maris albi usque ad circulum polarem rarissime progreditur (ad Keret 66° 15’ in Karelia Rossica et ad flumen Niva 67° 15’ in parte australi Peninsulae lapponicae). In parte orientali Ostrobottniae et occidentali Kareliae archangelicae iam locis multo magis meridionalibus deest, inventum tantum') ad Ontojarvi in paroecia Kuhmo Ostrobottniae 64° 5’ et ad Luvajiarvi in Karelia archangelica 64° 30’ (Wainio scripsit)»: Koehne E., Lythraceae monographice describuntur, Addenda (Engler Bot. Jahrb. IV H. 4), Leipzig 1883, p. 393; »in ganz Europa nordlich bis . . . 67° 15’ in Finnland und Russisch-Karelien, Siiden der Halbinsel Kola»: Koehne E., Lythraceae (Das Pflanzenreich H. 17}, Leipzig 1903, 1) Posthac multis e locis adnotatum, vide infra. Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, 35, N:o 1. 387 p. 74, vide etiam DC. Prodr. III p. 82—83 (a vulgare) et Led. I] p. 127—128. Al. (st fq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; fqq in litoribus: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann. et Renv.; fq: A. Nyl., Sand., Sel., Printz, Flinck et V. E. Broth.; (fqq): Wecks.; st fg—p: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. — Nyl. fq: His.; st fg, suis locis st ep: Stenr.; fq: W. Nyl.; st fq: Seel. 0. Nyl.; fq in litoribus: Brenn., vide etiam Hayr. Stud. p. 168. — Ka. (p): Blom; p — st fq in ripis amnium: Linden. — Ik. fq: Malmb. ; [per totam Ingriam plus minusve distributum: Meinsh. p. 124}. Sat. (p): Malmgr.; st fq—p et pe—st cp, enum.: Hayr. Bjorneb.; st fq—fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th. et Bonsd.; st fq in ripis lacuum et amnium, sp: Borg Tiet. — Sa. st fq: Hult. — K1. fq in litoribus rupestribus Ladogae: FI. Kar.; (p), enum.: Hann.; Valamo fq: Sel. ann.; st fq: Hjelt. — Kol. st fq — fq: Elfv. Oa. p: Malmegr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; fisalmi: Lundstr., cfr Moberg Klim. Il p. 92; M. & J. Sahlb. non comm. — Kb. Liperi fq: Eur. & H.; {inter Pielisjarvi et Héytidinen| st fq — p, secundum ripam lacus Pielisjiirvi spec. solitaria st fq, ceterum non visum: Axels. Putk.; st r— p in parte australi et occidentali par. Lieksa ad pagum eiusdem nominis, Nurmes ad Konnanlampi et Kop- ras, Repola ad Vuosiniemi et Tsholka: Wainio Kasv. — Kon. pluribus locis ad ripas Santalo, Lishmajarvi, Suunu, Koselma (Kullhem) {spec. leg. Simming!|, Kendjarvi (Simming), in Sao- neshje fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 38. Om. st fq: Hellstr. et Tenn.; fq—st fq, sp ad partem maximam, enum.: A. L. Backm. Fl., quem |. inspicias; Pyha- joki: Brenn. Obs., vide etiam Clarke X p. 68 not. — Ok. r Kuhmo Hietaperi ad Ontojirvi: Brenner!, cfr Brenn. Reseb. p. 75; [Kajana] (»st fq>): Must.; r Paltamo, Kajana, Kuhmo: Brenn. Obs.; [Kianta] in parte occidentali lacus Alanteenjarvi et inde deorsus cp ad catarrhactas: Kyyhk., cfr Brenn. bidr.; Kianta Kokkokoski in pago Ruhtinaansalmi et Juntusranta in eodem pago st fq in ripis, fq in aquis ad Vuokki: Kyyhk. litt. — Kp. 388 Lythrum salicaria. (tantum) ad Luvajarvi prope fines par. Repola: Wainio Kasv.!; Kemi: Beket. p. 562; enum. e permultis locis, sed plerumque non maiore frequentia aut copia: Bergr. Ant., vide infra. Ob. Liminka: Hellstrom!; r »endast pa ett litet Stenskir vid Uhlea elf»: Jul. p. 284; in vicinitate orae fq, in interiore parte st r, Ylitornio, Karunki, Rovaniemi, Tervola, Simo, Pu- dasjarvi, Ylikiiminki, Kiiminki, Utajarvi, Liminka: Brenn. Obs., ubi maxima pars sequentium et nonnulli alii commemorantur; (Uleaborg] fq: Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 200!; in parte septentrionali par. Pudasjarvi: Sahlb. Fort., vide etiam Martik. p. 40; Kemi(!): M. Castrén p. 340; ad summum Sinus bottnici usque: Hellstr. Distr. p. 6; p in vicinitate orae Simo Tiuranen in litore septentrionali et occidentali cp, in valle amnis Simo fq in vadis lapidosis amnis alvei: Keckm., cfr |. c. p. 16; Kemi (fqq): Rantaniemi; r Tornea (Lestadius): O. R. Fries p. 161; Rovaniemi: Nyberg!; Alatornio p: Hougb. not.; Matkakoski [in Karunki auct. Brenn. Obs.|: Wirz. pl. off.; Ylitornio [»Ofver- tornea»| Raanujarvi, Kaarannes, Harrila, Portimo, fortasse etiam ad Turtola: Hjelt & H.; ad flumen Tornense usque ad Pello: L. L. Lest. p. 295; Ylitornio: Herb. Mus. Fenn. II p. 138. — Kuus. nondum adnotatum est. — Kk. ad Juumakoski in Ke- pajoki, in ripis lapidosis lacuum Kuittijarvet p: Bergr. Ant.; Keret: Fellm. Ind., efr N. I. Fellm. Lim. »ad flumina Keret et Niva. Altius versus septentrio- nem procedentem non observavi>: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., qui spec. vidit, et 1. c. p. XXXVIII; Umba: Edgr. & Lev., cir de his Herb. Mus. Fenn. II p. 138. »Rarissime Finmarkiae intimae»: Wahlenb. Fl. Suec. p. 312; »ad ripas fluminum et lacuum a Nylandia usque ad Matkakoski Tornensium. Dein in Finmarkia iterum occurrit»: Wirz. pl. off. Om férekom- sten i Finmarken ma tillaggas, att den uppgifna fyndorten ligger i Norge [vid Alten]: Blytt p. 1130 (enl. Zetterstedt), dir densamma dock anféres under reservation. Arten upptages alldeles icke i Norm. Fl. Spec., hvar- fore uppg. Atminstone tills vidare mAste betecknas som tvifvelaktig. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; arten férekommer blott i allra sydligaste delen af finska Lappmarken. Att salunda Fries’ uppgift, hvad Lappland betraffar, ar vilseledande, kan med s& mycket stérre visshet pastas, som Lapp. fenn. »ad infimam partem huius Lapponiae»: Fellm. Lapp., jfr Led. II p. 128 och N. I. Fellm. p. XXVIII sannolikt har afseende p4 de ofvan- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 389 nimnda fyndorterna i nordligaste Osterbotten, jfr Hjelt Kann. p. 53 not 1, — I sammanhang harmed m4 nimnas, att artens nordgrins i Sverige ar Neder-Kalix—Haaparanta: Birg. p. 82, jfr afven Wahlenb. p. XX. — I fraga om utbredningen i Kp. ma tillaggas féljande utdrag ur Bergroths originalanteckningar: I sydvastra delen observerad endast vid Kemijokis utfléde ur Kalmarvi pA sandstrand, i sddra delen 4 Ristisaari i Paadane vi- ken, Sarkijirvi Kdaensaari, stenig strand af Ondajiarvi nagra km S om Korpilahti, Onda vid Padun och stranden nedanfér »Harjun Sauna», Ru- kajarvi-trakten stranderna af Merujarvi, Tjongarvi och Tschirkkakemijoki, mellersta delen [»Centr.»] 4 en liten holme i Koivuniemenjirvi, liten klippa i Lesolanjarvi, stranden (stenig) af Maasjirvi och flerstades vid Tungun- jokis strinder, Kellovaara-trakten (a) utmed alfven speciellt pa steniga strinder vid forsen, vid alfven fran Luvajirvi—Kiimasjarvi och Kiimas- jarvi—Nokeus flerstides, kustomradet flerstiides utmed Wigs strander anda ned till Soroka, Jyskjarvi-trakten (a) pa steniga strander och ymnig vid stranden af Alajarvi: Bergr. Ant. — Lt. Beket. p. 562 anfér alldeles oriktigt uppg. i Fellm. Ind. fran Kola. Likasa upptages arten fran Kola: Koehne Monogr. i Engler Bot. Jahrb. I H. 4 p. 330; denna uppg. rittas genom utredningen i IV H. 4 p. 393 (se ofvan). I afseende 4 formerna af denna art bor férst anféras f6lj. uppg. af Linné: »Notabilem proferam plantam quam reperi... ad fluvium puta Kemi prope templum; haec enim foliis gaudebat alternis, floribus in alis solitariis. Caulis erat pedalis, rectus, simplex; Folia alterna, cordato—lan- ceolata, sessilia; Flores ex singula ala foliorum superiorum prodibant so- litarii, sessiles. Unicam vidi talem plantam, vera autem variatio, et non distincta erat species»: Fl. Lapp. p. 153—154, jfr Linné Iter lapp. p. 179 och Smith p. 164. [I Brenn. Obs. kallas denna form rariflorwm Brenn.| — Vidare omnimnes i Wirz. M. S., att exemplaren fran Matkakoski till- hért en egen form, ehuru de sedan gatt forlorade. En f. rariflora med endast 1 2 2 bir vid de nedersta skirmbladen, funnen vid Helsingfors T6l6 viken af Europzus, beskrifves Not. XII] p. 457 af Brenner, liksom f. depauperata fran Helsinge i Medd. XIII p. 243. F. rariflora Helsingfors Lappviksudden pA hafsstrand med hufvudformen och Sa. Villmanstrand Parkkarila pA sjéstrand tillsammans med hufvudformen: Sel. herb. I Oa. Wasa vid Langvikstrasket! har afven jag sett en dylik mycket fablommig form, se ifven Brenners redogérelse i Medd. XIII p. 243. Szelan} fram- haller, att denna form sikerligen icke dr sillsynt, om man blott ger akt pa densamma: Sel. ann. Dessa afvikelser torde dock enligt Koehne l. c. [Engler I H. 4 p. 330 not] endast vara monstrositeter. Annu i det senaste, mig tillgingliga arbetet af familjens monograf siges: »In formis fere om- nibus observantur exemplaria + monstrosa bracteis auctis latisque, saepe reflexis y. refractis, flores solitarios in axillis gerentibus»: Das Pflanzen- reich, H. 17 [se ofvan p. 386], p. 76. 390 Lythrum salicaria, Vidare omndimnas formerna verticillata Mela och alternifolia Mela, hvyarjamte hufvudformen kallas f. oppositifolia Mela: Mela Kasy. (Dessa former dro delvis langt tidigare anmirkta, se Koehne |. c., jfr 4fven Mela Kasv. V, dar afven f. glabricaulis Koehne omnamnes (se langre fram), Yttermera omnimnes f. glabra Rupr. Ok. Kuhmo Hietaperi, f. sparstfolia Sel. Ob. Liminka och f. ovato-brevifolia Sel, Ob. Rovaniemi Korva [manne Karvo?]: allt enl. Brenn. Obs. — F. sparstfolia ar samma form som f. alternifolia: Sel. ann. Om exemplaren i H. M. F. skrifver Lindberg, att alla tillhéra y vulgare DC. subv. genwinum (Gr. & G.) Koehne [se Koehne i Pflanzenr. p. 77]. »Det glattaste exemplaret dr fran Ny]. Pyttis in litore: Selan & Strémborg!; detta torde kunna betecknas saésom y vulgare DC, subvar. glabricaule Koehne. — £ intermedium uppgifves fran Ingermanland {se t. ex. Koehne i Engler I p. 330, Koehne i Pflanzenr. p. 76], men har jag ej i H. M. F. kunnat finna nagot exemplar, som hor hit»: Lindb. comm. — De anteckningar om ovisentliga variationer, som gjorts pa etiketterna till sirskilda exemplar, har jag forbigatt. Har ma endast tillaggas, att om var, vulgare DC., hvilken i Koehnes tidigare monografi betecknades sdsom var. #, finnes |. c. en fullstaéndig beskrifning m. m., hvari bl. a. nimnes: »invenitur per totam speciei aream»: Koenne i Engler Bot. Jahrb. I p. 330. I den senare monografin uppriknas sarskilda under- former, bl. a. fran Schweden, Russland: 1. c. p. 77. L. virgatum L. omnimnes sisom stundom odlad: Mela Kasv. V. Peplis portula L. In Fennia australi aut rarior est aut passim occurrit; supra 62° 30' vix nisi adventicia lecta est. Kalm; locis inundatis Finl. inf. st fq: Prytz; Eur. omn. exc. ... Lapp. plur.: Nym. Consp. p. 252; exc. etiam Fenn. bor. omn. et med. plur.: Nym. Suppl. p. 124; in Finlandia australi usque ad c. 62° p vel st r: Schedae p. 91, vide etiam DG. Prod. Ul-p. 77,,, Led. Il p. 124 et inira: Al. (r): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; [Finstrém] Godby prope Farjsund: Bergstr.; Geta prope templum (fq), ad Mockelgras ete.: Hult ann.; Sund: Brenner!; Geta Héckbéle!, Lemland Granboda, Kumlinge prope templum: Arrh. & K., cfr Bergr.; Saltvik Saggo: Oss. Reuter in Hayr. herb.; Eckeré prope Marby: Lindberg!; Jomala Osterkalmar: Laur. Fért.; Hammarland Appelé, Geta Bolstaholm et st cp [»ratt allm.»] ad Sund Kastelholm: Bergr. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 391 comm.; Jomala Onningeby: Florstr., vide infra; {[Lemland| Lem- béte in fossa: H. Varén! — Ab. (r): Zett. & Br.; ad fodinas argillaceas laterum (Ann. ad Till.): Leche p. 22, cfr |. c. p. 12; p in Abo et Pargas(!): Arrh., vide etiam Link. Kasv. p. 50: Merimasku: Karsten in dupl.!; Nagu Ernholm in silva in via humida: A. Dahl!; Uskela: Nikl.!; |Muurila] (r) cp {»yleinen»| ad ripam septentrionalem lacus Ylijarvi: Renv.; (st fq) Bromarf Hakansarf, Bredvik et Vattlaks, Finby Pettu: Sand.; p: Sei.; Lojo Lylyis: P. Gadd!; Vihti ad amnem prope templum: W. Nyl. p. 210, cfr W. Nyl. p. 204; Vihti (st fq): Printz; {Vihti] (st fq) in fossis et ad fossas argillaceas aut limosas, etiam ad ripas: Flinck; [Pyhajarvi] r in ripa argillacea amnis ad effluvium eius- dem a lacu Pyhajarvi: Wecks., spec. e Pyhajarvi Hoégfors!; r Mietois ad septentrionem versus ab Antikkala, Mynamaki in Mynajoki infra praedium Kallis, in vicinitate Harmassuo prope lacum Valkamajirvi, Kalela cum Elatine alsinastro in semita pecudum ad septentr.-orientem versus a pago Kalela: Caj. Kasvist., quem |. inspicias; p in Nystad: Hollm., spec. e Stor- Birkholm!, spec. in Pl. Finl. exs. N:o 297 in opp. Nystad Birk- holm, subaquoso loco leg. idem. — Nyl. p ad Fagervik!, Backa, Hirfdal in par. Inga et ad Rejbéle in par. Karis: His.; Karis Drags- vik: Hayr. herb.; Inga Svartbick (!) p: Brenn. Vaxtf. p. 79, vide etiam infra; Kyrkslatt loco aquoso silvae ad praedium Tyris st ep: Sel. herb.; [Nurmijarvi] p in fossis argillaceis et in ripis argillaceis p cp: Stenr.; Helsingfors Gumtékt! ad sinum Gam- melstad: Kihlm. ann.; (prius non visa: W. Nyl. p. 53 not.;) Thusby: Astr. & H.; p: Sel. 6. Nyl.; Askola in fossis aquosis ad praedium Grefvas, Pyttis! in stagno ad Myllykyla una cum Elatine alsinastro;: Sel. ann.; Borgoa in ripa lutosa lacus Moln- byensis: W. Wahlbeck! — Ka. ad viam inter Fredrikshamn et Lovisa (Kymmene): Fl. Kar. p. 189; in pago Alahimes: Blom, spec. e Sakjarvi Vilajoki!; Virolahti in fossa aquosa ad pag. Virojoki st cp: Sel. herb.; r Antrea Hatula! in margine limoso lacunae maioris: Lindén. — Ik. p: Malmb., spec. e Pyhajarvi Konnitsa!; Sakkola Kiimajirvi: Nikl.!; Uusikirkko in via palu- dosa ad pag. Sykialaé: O. A. Gréndahl!; Pyhajarvi Kiimajarvi 392 Peplis portula. in via argillacea! et Metsipirtti Saarois in stagnis prati!: Lind- berg; {per totam Ingriam haud infrequens: Meinsh. p. 123). Sat. p: Malmegr., spec. e Nakkila!, cfr Hayr. Bjorneb.; [Bjérneborg] r et st cp Inderé prope pagum in aqua stagnante (a. 1901 exsiccata): Hayr. Bjérneb.; p—st r: Hjelt, spec. e Karkku!; pe in Jamijarvi, Ikalis et Kyr6: Printz comm., spec. ex Ikalis Siarkikoski in ripa lacus! — Ta. Tampere in ripa plana: Sola!; Kalvola (Tikkanen): Hult coll.; Kalvola in vicinitate Kutila in fossa argillacea: Borg!; Saaksmaki r Jutikkala: Tikk.; Palkiine prope Laitikkala, Tyrvant6 in rivulo ad meridiem ver- sus a praedio Tykéla, haud ep: Zidb.; (r) [Sahalahti] Saaris, [Kuhmalahti] Pento: Leop.; p: Asp. & Th.; Vanaja [»Vana»|: Kekoni!; Janakkala Turenki in loco argillaceo ad aquas {»stra- ten>| Vanajavesi: Hiiyr. herb.; Hauho: Herk.; Asikkala st r: Nikl.!; p: Norrl. s. 6. Tav.; st r in Tav. austro-orient.: Wai- nio ann.; Sysma Nya Olkkola: Unon.!; [par. Gustaf Adolf] r ad Marsmaki: Bonsd.; [Liangelmaki?, Orivesi(!)?] r in viis argilla- ceis, udis ad septentrionem versus a Nihuanjarvi, sp: Borg Tiet. — Sa. Ruokolaks Siitola: Simming!, cfr Hult; r Utula: Hult. — K1. Uukuniemi (Nikl.!): Fl. Kar. p. 189; Leskela ep: Chyd.; Parikkala: J. Sahlberg!; Sortavala: Wegel.; Impilaks ad intimum sinum: Hjelt Ant. p. 66! — Kol. r Vosnessenje, Ser- maks plur. loc.: Elfv., spec. e Rossia!; a Kuschlega usque ad Nikola compluribus locis, in flumine Svir [a Rovskoja| usque ad Nikola, Nimpelto, Vosnessenje, Soutujarvi, Shoksu: Caj., spec. e Muuromi!; Salmi Ulahta: Wegel.; ad viam publicam inter Petrosavodsk — Selké: Norrl. On. Kon. r Tiudie (Sahlberg), Saoneshje ad Velikaja-guba! in depressis denudatis semiexsiccatis vel inundatis pluribus locis: Norrl. On.; Vyrosero: Kihlm., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138; Klimetskoi [»Sennoguba»]: Caj., vide etiam Giinth. p. 38. Mellersta Finl.: Fries; kan knappt anses riktigt. »Limites septentrio- nem versus hisce locis designantur .. . Lapponia occidentalis-meridio- nalis»: Koehne, E. i Engler Bot. Jahrb. I, Leipzig 1880, p. 265; »Europa nordlich bis ... Siidwest-Lappland»: Koehne, E. Lythraceae (Engler, Das Pflanzenreich, H. 17), Leipzig 1903, p. 58. Hvardera uppg. 4r alldeles vilseledande hvad Finland angér. — Al. Angdende férekomsten tillagges: Detta 4r [1907] upptradde arten ratt allmant i vattensamlingar, atminstone Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 393 i de sédra delarna af fasta Aland: Florstr. — Sb. Kuopio: Knabe p. 22; uppg. férefaller hégst osiker. — Om. [Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. p. 136; exemplar fran Gamla Karleby Yxpila! — Ob. Ylitornio [» Ofver- torned>] (Wirz. M. S.): Brenn. Obs., dir uppgiftens oriktighet papekas. Brenner omnaimner fran [Nyl. Kyrkslatt] Svartback f. aquatica: Medd. XXXII p. 71. Thymelaeaceae. Daphne mezereum L. In tota Fennia passim—rarius interdum etiam satis fre- quenter invenitur; in Lapponia australi raro vel rarissime occurrit et usque ad 68° 18’ ad septentrionem versus lecta est. Till.; Kalm; »finnes vid Selkis [»Selckis»] i Mouhijarvi socken till stérsta myckenhet, afven pa holmarna i skaren»: Hell. p. 8 et 9; in dumetis p: Prytz cont.; in silvaticis ad Lapp. inferiorem usque, Sodankylié: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. (exc. Norv. arct., Lapp. plur.), Fenn. (mer.): Nym. Consp. p. 640; Fenn. med. et bor.: Nym. Suppl. p. 272; per totam Finlandiam p obvia, in Lapponia r, ad sum- mum fere septentrionem progreditur: Schedae p. 91, vide etiam Led. Ill p. 546 —547, DC. Prodr. XIV p. 530 — 531, Trautv. Il p. 36, Képpen Verbr. I p. 630 — 631 et tabulam geographi- cam in Il, Ign. Geogr. p. 342, Hjelt Utbr. p. 160 [27] et tabu- lam geographicam, Hult Vedv. p. 8 et Sel. marj. p. 26. Al. (r): Bergstr.; [Féglé| Degerby exstincta: Bergstr. p. 4; Jo- mala: Bergstr. Beskr.; minus fq |Jomala| Ytterby—Geta: Tengstr.!; Finstrém Bergé Husoé: Erics. et Arrh.; Sund Kastelholm (C. N. A. Tapenius): Moberg Klim. p. 186; Hammarland Hamrudda 1881: Arrh., spec. ex Hammarland Varfsvik!; Lemland insula Flaka: Arrh. Fl.; Ecker6é: Mela herb.; circa pag. Jomala st fq: Laur. Fért.; Lemland Korsé et Jungfruskir ad fines par. Jomala etiam st cp f[»riitt allmént»] 1910 in silvis ad meridiem versus ab 394 Daphne mezereum. Eckerd Storby: Florstr.; st r Brand6é in pago Brando Soder- holm et Torsholma Brunsé, Kumlinge Ingersholm et Snick6: Bergr. — Ab. (st r) Inid Storsalmis: Bergr.; Piikkis [»Pikis»| Busilla (Ann. ad Till.): Leche p. 26; Bjarno Ofverby ad stagnum praedii Pojo: E. G. Printz; Uskela Hakostaro: K. E. v. Bons- dorff!; p ad ripam orientalem lacus Vaharuokijarvi in Sam- matti, promuntorium Karkali: Sel.; st r in paroeciis circa lacum Lojo: Hult coll.; Vibti (st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 205; Vihti p enum. ex 11 locis: Flinck; in parte austro-occidentali par. Vihti st r in lucis: V. E. Broth., cfir,V. EK. B..p.)200 scum Pyhajirvi in valle amnis Haavisto! et ad imos montes in soli- tudine Vaahteristo, Pusula ad Ahonpéi Haijala et ad orientem versus a lacu Tarkeila: Wecks.; r Karjala 6 frutices et multa virgulta Pahnassuo Vehkasaari: Caj. Kasvist.; Nykyrka Mennas: Hollm.; Zett. & Br., Sand., Renv. et A. Nyl. non comm., vide etiam infra. — Nyl. p: His.!; Kyrkslatt ad lacum Humaljarvi: Sel. ann.; [Nurmijirvi] (st fq), pe: Stenr.; st r: W. Nyl.; Hel- singfors (!) Degeré6 Stansvik: Nikl.! et Salan!; Thusby (st fq): Astr. & H.; p: Sel. O. Nyl. spec. e Pyttis!; Borga Tirmo et Karsby: Sel. herb.; Sibbo in taeniis maritimis ins. LOparon et Elimaki Filppula: Sel. ann.; [Hogland (!)| (r): Schrenk p. 158; Hogland (!) (st fq): Brenn.! et E. H [ayrén| in Hb] 1903 N:o 132 B, vide etiam Geogr. F. T. 1901 p. 251 et infra. — Ka. Sip- pola in nemore prope templum: Sel. ann.; Virolahti Kayrasuo ad Ala Urpala: Blom!; r— st r in parte interiore, adnotata ad Kirvu Sairala! et duobus locis ad Tietivilaé, Raisélé Sirlaks, in vicinitate fluvii Vuoksi p—st fq: Lindén. — Ik. p: Malmb.; Pyhijirvi: R. Lethén!; {in toto territorio plus minusve fq: Meinsh. p. 288). Sat. p: Malmgr.; st r, enum. saltem e 5 locis: Hayr. Bjorneb.; st r—p: Hjelt, spec. in Pl. Finl. exs. N:o 296 par. Karkku Kauniais Joenalho ad rivulum in luco lectum est; st fq: Sola Flor. p. 89; Ruovesi Toikko 1899: Hjelt, vide etiam Hell. (supra), (Ann. ad Till.) Leche p. 26, Herlin p. 131 et 135; etiam in omnibus indicibus plantarum enumeratur. — Ta. st fq: Leop.; Pilkiine p, interdum st cp: Zidb.; p: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; Sysm& enum.: Unon.; st r, sp: Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 395 Borg Tiet.; »p (—fq)» Luhanka ad Vahermaki 1,64 m [»5 1/2 jalka»| alt.: Wainio Tav. or., vide etiam Borg p. 438 et Prim. p. 60; multa spec. in H. M. F. — Sa. [in Savonia] p: E. Nyl. & Chyd.; Villmanstrand: A. Brotherus!; ad Parkkarila prope Villmanstrand: Sel. herb.; {Ruokolaks] (rr) prope Matikkala: Hult; Juva Huttula (A. Poppius): Moberg Klim. II p. 158. — K1. st fq: Fl. Kar.; Hiitola cp in luco ad Veijalanjarvi: Lindén; Parikkala p, enum.: Hann.; Valamo: Sel. ann.; p: Hjelt. — Kol. p: Elfv.; e permultis locis enumeratur: Caj. (etiam in Kon.); haud pauca spec. in H. M. F. Oa. (p): Malmgr.; Niarpes Yttermark ad Orrmosskallan: E. af Hiallstrém!; r Jalasjairvi: Backm. p. 271; r Malaks (D:r E. Sandelin), V6ra, Oravais ad Pitkajarvi: Laur. Vaxtf.; Ilmola Passilinvuori Aijinpelto p et Niinimaa infra Sikavuori: Ham- marstrém comm. et in Geogr. F. T. 1902 p. 159-160. — Tb. p: Broth., spec. e Viitasaari!, vide etiam Prim. p. 51. — Sb. Leppivirta (fq): Enw., cfr Lundstr.; p: Mela, spec. e Kuopio!; Maaninka Haataanniemi! et ad rivulum Toso in pag. Poéljankyla, Nilsia pe ad rivulum in stagnum Loutteinen! influentem: Kyyhk. litt.; lisalmi Vierema (J, Lindberg): Moberg Klim. p. 186; M. & J. Sahlb. non enum. — Kb. Kide: Brand.!, cfr Moberg Klim. p. 186; Tohmajirvi Niirala (N. E. Arppe): Moberg Klim. Il p. 158; Liperi p ex. gr. Lammo!, infra Hovivaara etc.: Eur. & H.; {inter Pielisjirvi et Hoytiéinen] p— st fq, spec. solitaria, rarius subdominans, in declivibus montium Koli ad ripam versus st cp: Axels. Putk.; st r—p Lieksa Nevala, Nurmes ad YIli- kyli, Saramo et Petiinen inveniri dicitur, Repola Koroppi: Wainio Kasv. — Kon. st fg, in Saoneshje plur. loc.: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 49 et sub Kol. Om. p: Hellstr., cfr 1. c. p. 133, spec. ex Alaveteli |» Ne- dervetil» !|; Lappajirvi: Moberg Nat. p. 167 [quod nescio an ad culta spec. spectet]; st r ad partem maximam in par. Soini et in regione calcifera {»kalkomradet»], enum. ex 11 locis: As abe Backm. Fl., quem 1. inspicias, cfr 1. c. p. 1837 et Medd. XXX p. 104, spec. ex Alajarvi—Vindala Moskvankallio prope praedio- lum Vesterbacka!, indidem leg. E. Odenvall!; p: Tenn.; Brahe- stad: Moberg Klim. Il p. 157 et 158; r: Oulainen: Zidb., etiam 396 Daphne mezereum. enumeratur e Kalajoki et Pyhajoki Vuotti, ut olim adnotavi. — Ok. inprimis cp in par. Paltamo: Jul. p. 281; Paltamo Mela- lahti: Brenn. Reseb. p. 69 et Lackstrém!; st r — p Kuhmo Len- tiira!, Kianta ad pag. Vuokki et Riihivaara inveniri dicitur et complur. loc. in vicinitate Kiannanniemi et Vasonniemi, ut etiam ad Saukko, Kokkokoski et Ylajoki visum: Wainio Kasv.; (Kajana| (p): Must.; r Paltamo Melalahti, Kajana, Kuhmo et Kianta: Brenn. Obs.; [Kianta] complur. locis Vasonniemi, Pesiénkoski in ripa, Alanaljinkai ad Niemela et ad ripas amnis Junnujoki: Kyyhk.; {Kianta] haud r etiam ad Ylinaljank&é: Kyyhk. litt., spec. adscriptum »Kiannanniemen takalistolta»>! — Kp. Jyskjarvi ad Vonkanjoki, Kostamus ad Lusma: Wainio Kasv.; p —st fq, enum. e permultis locis: Bergr. Ant., spec. e Siiterin-vaara ad ripam lacus Siesjirvi!; (Solovetsk [»Solovki»|: Beket. p. 590). Ob. (fq): Jul. p. 281, vide sub Ok.; p, in partibus sep- tentrionalibus r— st r, Simo, Kuivaniemi ad Karppaoja, li, Pudasjirvi, Kiiminki inter Ukkola et Mannila, Ylikiiminki et Utajirvi: Brenn. Obs., quem |. inspicias; Utajaérvi Myllyranta: Brenn. Reseb. p. 73; in par. Kiiminki (!) (fq), quamvis ceterum r: |. ec. p. 78; Pudasjarvi et in aliis locis iam allatis: Zidb. ; Kemi: Linné Iter lapp. p. 175 nomine »Gnidium» [auct. Smith p. 152], M. Castrén p. 330, Brenner! et Rantaniemi!, cfr Acerbi p. 128; Kemi Kallinkangas: Kihlm. & Arrh. 1880; p in partibus territorii interioribus, Simo ad Viantienjoki, Laurila in prato, Martimonoja et cp ad Konttikivalo, Kemi Kallinkangas prope Laurila, Isoruona ete.: Keckm., cfr |. ¢. p. 11 et 15; Kemi (fq) in partibus inferioribus, p in partibus superioribus: Ranta- niemi; [Alatornio] Katajamaa et Uusijarvi: Hougb. not., cfr Mo- berg Klim. p. 186; Ylitornio Tengeliéd (J. Lang): Moberg Klim. Il p. 158; [Rovaniemi] Kivalonotta inter Autio [»Autti»] et Viiri (ad fluvium Kemi]: Fellm. Anteckn. I p. 282; O. R. Fries non comm. — Kuus, st r prope templum (Sahlb. Fort.), ad livaara, Mantytunturi et complur. loc. ad Paanajirvi!: Wainio Kasv.; ad Merenoja, qui rivulus in flumen Oulankajoki influit, Kuola- jarvi Sovankéngis: Broth. litt.; inter Sakkilanvaara et Juuma, Ruskeakallio, prope Mintyniemi: Hirn Fért.; secundum Oulan- kajoki p—st fq, inter Ollilajarvi et Oulanka uno loco, inter Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 397 Kiutakéngiis et Taipale, in valle Kiutajoki, ad inferiorem partem fluvii Aventojoki, auctores fide digni edunt cp inveniri in insula in Savina 1 km infra Porolammit sub circulo polari, Juuma in silva ad austro-orientem versus a Jyrava ad Kitkajoki etiam ad Ruskeakallio pe in silva: A. L. Backm. comm.; Kurvinen in ripa orientali amnis Sarkijoki: W. Brenner! — Kk. Oulanka ad Vartiolampi et Pii&inuorunen: Wainio Kasv.; ad Taivalkoski in Pistojoki: Bergr. Ant.; Siprinki et Sonostrow: Mela PI. Lapp. fenn. rr Kittilé Aakenusjoki prope Mantooja et Sapukkaoja!: Hjelt & H., cfr l. c. p. 101 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 138; Kittili prope Katkajarvi: Silén Bl. p. 94; >in lucis densis humidis Lapp. infimae silvaticae rarius ex. gr. a me lectum ad Akankoski infra Sodankylé Kemensis»: Wahlenb. p. 98, cfr l. c. p. XVI, LXIV—LXV et Schiib. p. 239; ad infi- mam partem [»infimum pastum»}] huius Lapp. p: Fellm. Lapp.; »Kuolajirvi ad paludem Pietari-Pahahka prope Kersila, ut ab incolis mihi indicatum est, Sodankyla ad Pyhatunturi, ut ab incolis mihi indicatum est, Kalkkivaara, Kaaretkoski (fructus ab incolis ibi lectos vidi). Etiam in luco ad catarrhactam prope Salmijirvi +) visum est, ut ab incolis mihi indicatum est»: Wai- nio Not., cfr Hult Lappm. et |. ec. p. 40; (Kuolajarvi| ad rivulos inter Vuorijarvi et Kutsa: Stjernv., vide infra; Kuolajarvi {»Salla»| inter lacus Rahkojirvi et Honkasjirvi ad meridiem versus ab Ala-Kurtti in valle nemorosa: Borg & Rantaniemi!; Kuolajarvi Pyhaikuru, ubi cp, ad Enjanjoki et Sulohaara in Enjanjoki influ- entem: Edv. af Hillstr. Lapp. ross. Sashejka ad lacum Imandra (Karsten), Umba (Selin!) et denique iuxta Ponoj: N. I. Fellm. p. 52, cfr |. ¢. p. XLV, Beket. p. 590 et Herb. Mus. Fenn. II p. 138; Kantalaks: Beket. p. 590; Shelesna! prope Kantalaks et Hibina {» Umbdek»|: Broth. Wand. p. 5 et 7; Seredna {etiam Mela herb.| ad Kanta- laks, Porjeguba, Tetrina, Tshapoma et Ponoj: Mela Pl.; Kano- sero: Edgr. & Lev.; Tuitsitunturi in declivi australi in luco: Axelson & Borg!; Tshavanga in silva frondosa iuxta flumen!, Tshapoma in silva nemorosa saxosa!, ad rivulum Rusiniha!: 1) Vide infra. 398 Daphne mezereum. Kihlman; Ponoj in loco humido ad occidentem versus a pago: Montell!; Lt. rr in reg. silv. ad ripam amnis Kuskimjoki [prope ostium fluminis Nuotjok|: Lindén Ant.! Ab. Abo 1758: Moherg Nat. p. 167. — Ny 1. Ej observerad i Ekenas landsférsamling. Esbo Kilo p och pe: Hayr. -—- Lk. Angaende férekomsten i Kuolajarvi tillagges yttermera: «Inga frukter funna [vid Vuorijarvil. Mognar dock i trakten>: Stjernv. — Li. Da Wainio ej sjalf sett arten vid Salmijirvi, synes mig denna uppg. krafva bekraftelse. Vore den riktig, blefve artens nordgrins ungefar 69° 25’. —[L. ent. Arten upprak- nas bland dem, som saknas kring Kaaresu’anto: L. L. Lest. p. 290. — Vidare uppraiknas arten bland dem, som hafya sin nordgrans vid Pajala: Birg. p. 53.) — Lim. Képpen Verbr. I p. 631 not 1 antager, ehuru med tvekan, att med Umba menas Umbosero, (67° 20’ a 67° 40’). Uppgiften afser emellertid byn Umba 66° 40’. Det uppgifves, att arten ndgon ging kan uppna manshéjd [i Om.) Soini Takala-Rintala i Rasi léfskog: A. L. Backm. Fl. Se afven Wainio Tay. or. under Ta. >»Undantagsvis odlad som prydnadsvaxt. Bar af vildt vaxande buskar samlas i Uledborgs-trakten fér afsalu till apotek; allmogen képer diraf till husmedicin»: Elfy. Ant. p. 95, jfr l. c. p. 41. Likasa upptages Daphne mexereum sisom odl. i Caj. Kasvist., A. L, Backm. Fl. och af Leiv. afvensom Leiv. Putk. Den uppriknas bland arter, som trifvas anda till Tornea: Puut, 1900 p. 34. Nagra uppgifter om att arten skulle forekomma sasom fossil, kin- ner jag icke fran vart land. Elaeagnaceae, Hippophaés ') rhamnoides L. Ad oram et inprimis in taeniis exterioribus Maris baltici et Sinus bottnici satis frequenter aut passim saepeque copiose provenit, in intimis autem taentis non occurrit. Per litora Sinus bottnici cp: Fl. Lapp. p. 296; ad litora Maris baltici praesertim in Alandia [et Roslagia]: Fl. Suec. 1) Hippophaé in Herb, Mus. Fenn. 11 etc., sed Hippophaés auct. Hj. Appelqvist, cfr Lindb. Enum. ete. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 399 N:o 906 p. 356; Ostrobottniensibus Hafstérne, Alandis Finnbeer : l. ec. p. 855; Kalm; in agris taeniarum Fenniae: Gadd Foérsék Ill p. 172; cpp in Pyhimaa inter Raumoam et Nystad: Diss. acad. de Hippophaé, Pres. C. N. Hellenius, resp. P. Stenberg, Abo 1789, p. 7; in oris maritimis petrosis p: Prytz cont.; Fenn. merid. et media: Fries; in Ostrobottnia saltem ad Uleaborg usque provenit: W. Nyl. Distr.; per litora insulasque Maris baltici . . .: DC. Prodr. XIV p. 607; Ostrobottn. Aland.: Nym. Consp. p. 644; Ab. tantum ad oram occidentalem, Ob. ad summum Sinum bottnicum usque: Herb. Mus. Fenn. II p. 138; Fenn. occ. etiam Aboae et in Satakunta: Nym. Suppl. p. 274; ab Alandia usque ad Tornea: Norrlin in Oma maa p. 39, vide etiam Wahlenb. p. XVII, Prytz p. 14, Led. III p. 552, Ign. Geogr. p. 342, Képpen Verbr. I p. 640, Hjelt Utbr. p. 164 [31], G. Andersson in Geol. For. Férh. Bd XVII, Stockholm 1895, p. 45 et Caj. Atl. p. 12. Al. in maritimis Alandiae cpp: Ternstr. p. 58, cfr Linné Iter lapp. p. 201 et Radl. p. 235; (st r): Bergstr., cfr 1. c. p. (7 et) 135; complur. loc. secundum oras maritimas: Bergstr. Beskr. ; in litoribus maritimis et in pratis uliginosis (fq): Tengstr.!; cp ad litora secundum sinum Bomarsund: Prim. p. 71; Arrh. & K. e 13 loc. enumerant; cum etiam ab aliis multis loc. lecta sit, verisimile est speciem in maxima parte Alandiae st fq inveniri, vide etiam Medd. XIII p. 200 et 206 et infra; fq in partibus septentrionalibus par. Brand6é et Kumlinge: Bergr. p. 19, vide etiam infra. — Ab. par. Gustaf Enskar: Bergr. p. 20, vide etiam infra et sub Al.; in taeniis par, Nystad(!) p cp: Hollm.!; [Ny- stad!} Hiulahti, in insula parva in sinu Santtionlahti, in insula prope promuntorium inter sinus Janhuan- et Santtionlahti, denique in Rauhaluoto: Séd.; Pyhaimaa vide supra. Sat. p secundum oram maritimam: Malmgr.; st fq — fq et st pe —cp, sed in maritima tantum regione: Hayr. Bjorneb.!, vide infra. Oa. p secundum oram maritimam: Malmgr.; fq in litori- bus: Laur. Vaxtf., vide infra, vide etiam Linné Iter lapp. p. 198 et Nordl. p. 18. Om. st fq in taeniis: Hellstr.; fq ad oram: Tenn.; Kala- 400 Hippophaés rhamnoides. joki Rahjankyla cp in taeniis: Tenn. in exordio, vide etiam Brenn. Obs., Krank p. 10, Leiv. Kiist. p. 74 et 78, ut etiam Leiv.. Vega »p| 207.et. cfr..li esip; 96x,ete: Ob. Uleaborg: W. Nylander!, cfr supra; st fq in taeniis et promuntoriis exterioribus: Brenn. Obs., quem |. inspicias; in proxima vicinitate oppidi Uleaborg non occurrit neque in ora neque in insulis, sed in insulis magis remotis, li Réytta cp: Leiv. putk., cfr Leiv., vide etiam Leiv. Kiist. p. 134 et 154 et denique Leiv. Veg. p. 207; (fq) in parte septentrionali Sinus bottnici: Brenn. Reseb. p. 77, spec. e Simo Maksniemi!; li Maa- grunni: Brenn. |. ¢c.; Simo p ep, fructus maturos profert: Hougb. not.; in litoribus st fq —-p Simo(!) Tiuranen(!) cp et Kantola, Kemi Ajossaari et Kuivanuoro: Keckm., cfr |. c. p. 11 et 13; Kemi p: Rantaniemi!; [Alatornio} Bjérk6 (rr): Clarke X p. 93 not.; [r: O. R. Fries p. 163, cfr 1. c. p. 156,| vide etiam supra et infra. »Ad litora Maris baltici (Alandiae) et Sinus fennici, ad bottnicum usque in Luvia»: Wirz. pl. off., jfr Trautv. II p. 29—30 och K6ppen Verbr. I p. 640. Arten férekommer ej vid finska viken; hvarken Zett. & Br. eller Arrh. upptaga densamma och 4n mindre nagon forf. fran Nyl. Att haf- tornen gar inda till 6fversta delen af Bottniska viken, om 4n darstades i allmanhet forkrympt till vaxten, framgar af det foregaende. — Al. >All- man i norra delarna af Brandé och Kumlinge, mera siallsynt i 6friga de- lar af fdrstnimnda socken och i mellersta Brindé»: Bergr. p. 19—20. Antagligen afses, att arten dr mera sillsynt i 6friga delar af Kumlinge [sistnimnda i st. f. »férstnamnda»]. Har ma tillaggas ndgra mera speciella uppgifter angaende buskens férekomst och vixtsitt i olika delar af Jandet. — AJ. Harifran namnes: Pa Ytternis vid Mariehamn vixer haftornen i manshéga och nagot hégre (1 — 3,5 m héga), tata hackar, hvarvid honbuskarna vanligen dro hégre in hanbuskarna: Sel. ann. »Bildar mer eller mindre allmant tata, stundom ainda till 3,6 m [»c. 2 famn»] héga snar pa hafsstranderna»: Ch. E, Boldt. «Lemlands skargird, allman, fantecknad fran 16 stillen, uppr.]. Jomala flerst., exempelvis: Ytternis, flerst.; Sviné; kring Ramsholmen; Hammar- udda; é6ster om Lemstréms kanal vid Lumparn, rikl. Hammarland, flerst. vid vastra kusten. Eckero flerst., exempelvis pa sydkusten samt vid Marby. Geta flerst., exempelvis Dano. Finstrém flerst., exempelvis vid Hégsko- lan; Bergé, rikl. pA Hus6. Saltvik, exempelvis vid norra delen af Salt- viken. Sund, vid Lumparn. Féglé, holme naira Bané i éstra Fégl6 nara Sottunga. Ar sillsynt i Foglé och af mig ej antraffad i Kokar. Upptra- der helst pA strainder, afven steniga, och bildar ogenomtrangliga, ofta till Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 401 5 m. héga snar. Antraffas afven, ehuru mindre ofta, inne i landet pa laga angar samt stundom dfven pa mer hégt beliagen mark, men i mindre snar>: Palmgr. Fran grianstrakten mellan Al. och Ab. skrifves: »Som kindt vixer den i sammanhingande, ytterst tata snar eller hickar utmed laga striinder, si att sndrets yttersta del vidtager omedelbart ofvanfor den steniga strandremsan. De yttersta individerna aro oftast sma och liga (eller par dm i héjd), och sedan bli de mera inat allt hégre och hégre, sa att dfre ytan af det tata léfverket bildar likasom ett ned emot stranden sluttande plan»: Bergr. p. 20. — Fran Sat. naimnes ater: »Inre gransen gar fran Ytter6udden mot Kirrisanta till Rafsd, dar arten forekommer endast pa yttre sidan; en enstaka lokal finnes dessutom pa Ytter6é pa en liten stenig udde mellan Trolloura och Huvitus. Vanligen bildar haftor- nen') en 1—3 m bred, ofta afbruten zon strax utanf6r alarna, men fore- kommer dfven mellan alarna och t. 0, m. innanfér dem bland enar m. m. Pa yttersta udden af Ytteré finnas ytterligare nagra m® stora, omkr. 0,5 m hoga bestand utanfér den sammanhingande zonen, och dylika bestand traffas afven pa Sandholmen och pA naset emellan Herrainpiivaluoto och Grisoura. Lingst ute p& Kumnis! udde samt pa Sabbskar utbreda sig haftornsnar 6fver iin storre ytor. Sandstrinder, stenstrinder, bergskrefvor (Rafs6). Héjden vaxlar mellan 0,5 och 2 m. De inre och beskuggade grenarna ofta borttorkade, stundem dfven de yttre och t. 0. m, hela bu- skar. Man fick ett intryck af att vdxten ej trifves ratt vail. Hvittisbo- fjard p4 hafsstrinder; Luvia rikligt i skargarden (E. Hermonen)»: Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 45, 46 och i synnerhet p. 130 afvensom Hayr. und. p. 31 och Hayr. Vaxtl. — Hvad Oa. och sédra Om. angar, skrifves: Pa steniga, olindiga strainder trifves allmant i hela skargarden Hzppophai’s rhamnoides; i Wasa ser man den sillsynt pa likartad lokal pa fasta lan- det. De jamna, grisbevixta sandstranderna i Nykarleby skargard upps6- kas icke af denna torniga buske, blott pA de yttersta holmarne finner den sidan terraing, att den kan géra sig hemmastadd: Laur. Vaxtf. p. 9. Artens héjd uppgifves till 1—3 m: Alc. III. Pa Al. kan haftornen na- gongang blifva ndgot hégre (se ofvan). Langre norrut uppnar den hégst 2 meters héjd (se under Sat.), och i nordligaste delen af sitt utbrednings- omrade blir den i allmanhet icke hégre an 1 m: Keckm., se afven Leiyv. Veg. p. 207 och J. c. p. 96 ete. Af sistnimnda arbete framgar, att haf- tornen afven i Om. undantagsvis kan uppna en héjd af 3 m och en tjock- lek af 1 dm, Hippophaés rhamnoides odlas mig veterligen siillan hos oss. Hirom naimnes: Sallsynt, har blommat i Ob. Simo: Elfv. Ant. p. 95. >Usein istutettuna puistoissa>: Mela Kasy. V; frekvensen 6fverensstém- 1) Hayrén skrifver hafstornet; enligt uppgifter fran kompetent hall torde haftornen vara riktigare, Typis impr, |,, 1911. 26 402 Hippophaés rhamnoides. mer icke med hyad jag iakttagit. Af speciella uppg. har jag endast an- tecknat Nyl. Ekenis Tvirminne Lovik-sund, planterad, trifves: Hayr. Mig veterligen ar haftornen icke funnen sasom fossil i Finland. Angaende dess férekomst i Jamtland etc. se Lindberg i Medd. XXIV p, 102. Af denna familj odlas frimst Elaeagnus argenteus Pursh. Harom nimnes: Ratt mycket spridd genom hela landet, blommar i Nykarleby, Haapavesi och Uledborg, Kuopio mogen frukt (Kiblman): Elfv. Ant. p. 95, jfr Mela Kasv. och Alc. III (utbredningen alltfér inskrankt). Har ma en- dast tilliggas, att arten uppriknas bland dem, hvilka trifvas anda till Torned: Puutarha 1900 p. 34. Den omnimnes sésom odlad i Ob. Ulea- borg: Leiv. putk., jfr Leiv. Langt mindre allmint odlas, sividt jag kanner, EH. angusttfolius L. Om denna art siges: Mindre allm. odl.: Ale. LI, jfr Mela Kasy. Den- samma omnimnes afven sdsom odlad i Ob. Uledborg: Leiv. Putk., jfr Leiv. — Angdende artens allmanna utbredning m. m. se t. ex. Nym. Consp. p. 644 och Nym. Suppl. p. 274, Errata. 14 1 lege Mela Kasv. IlI pro Mela Kasv. 7 P. V. P. 17 v. 7 lege Mela Kasy. III pro Mela Kasv. P. 146 v. 20 lege 21 pro 12. Errata leviora corrigant, qvi nostra benevoli legent. Notae auctorum. Vv: Ale. IV = Alcenius, O. Finlands karlvixter. Fjarde uppl. 1907. G. And. Spitqu. = Andersson, G. Das Spatquartire Klima. (Die Verainderungen des Klimas seit dem Maximum der letzten Eiszeit). 1910. A, L. Backm. comm, = Backman, A. L., quae litteris mihi exposuit. A. L. Backm. Fl. = Backman, A. L. Floran i Lappajirvi jamte omnajd. (Acta XXXII). 1909. Multas observationes com- municavit A. Nystrom. ; birg. Till. = Birger, S. Tuillagg till Pajala sockens flora. (Bot. Not. 1907). Uppg. af fangelsedirektér E. Orstadius i Pa- jalaz ive. ps 69. Borg ann. = Borg, V., quae litteris exposuit. Borg. Tiet. = Borg, V. Tietoja kasvistosta ja kasvillisuudesta Lingel- mien, Orihveden ja Kuorehveden pitajissé. M. S. Brenn. bidr. = Brenner, M. Nya bidrag till den nordfinska floran. (Acta XXXIV). 1911. Brenn. Fér. = Brenner, M. Fo6randringar i Helsingfors stads flora. (Medd. XXXI). 1906. Brenn. vaxtf. = Brenner, M. Nya vaxtfynd fran vistra Nyland, hufvudsakligen fran Inga. (Medd. XXXIV). 1908. V. E. Broth. =Brotherus, V. E. Luettelo Vihdissa léytamistaé kasveista. MSs: V. E. Broth. Muist. = Brotherus, V. E. Muistelmia kaynnista Juuman kalliolaaksoissa. (L. Y. 1909). V. E. B. = Birotherus}, V. E. Vahisen Lounais-Vihdin kasvi- kunnasta. (L. Y. 1906). Caj. comm, = Cajander, A. K., quae per colloquium aut litteris exposuit. 404 Notae auctorum. V. Caj. Oneg. = Cajander, A. K. Beitrage zur Kenntniss der Vege- tation der Alluvionen des nérdlichen Eurasiens II. Die Alluvionen des Onega-Thales. (Acta Soc. se. F, XXXII, N:o 6). 1905. Caj. Torn. = Cajander, A. K. Beitrage zur Kenntniss der Ve- getation der Alluvionen des nordlichen Kurasiens II. Die Alluvionen des Tornio- und Kemi-Thales. (l. c. XXXVII, Nzo 5). 1909: Caj. Waldt. = Cajander, A. K. Ueber Waldtypen. (Fennia XXVIII, Neo 2). + 1909: Diels = Diels, L. Droseraceae. (Engler, Das Pflanzenreich H. 26). 1906. Ehnb. = Ebnberg, K. J. Adnotationes, quas mihi dedit I. V. Hasselblatt. M. 8. Eron. maant. = Eronen, Oiva. Kuudes maantieteellinen ylioppi- lasretki Kuusamoon kesalli 1908. (Geogr. F. T. 1909). Florstr. = Florstrém, Br., quae per colloquium aut litteris mihi exposuit. Forstf. Medd. = Finska Forstféreningens Meddelanden. F. Tridg. = Finska traidgardsodlaren 1907— Gobi & Tranzschel, vide Liro Ured. p. 591. P. Hann. = Hannikainen, P. Kuvaelmia Suomen maakunnista. Ill Karjala. 1864. Heikel = Heikel, B. W. Om Fruktodlingen i Finland. (Landt- bruksstyrelsens Medd. N:o LVI). 1907. Heintze Ranunc. = Heintze, A. Om Ranunculus lapponicus och andra af granens féljvaxter i Skandinavien. (Bot. Not. 1909). Heintze Viixtg. = Heintze, A. Vaxtgeografiska anteckningar fran ett par firder genom Skibottendalen i Troms6 amt. (Arkiv for botanik, Bd VII, N:o 11). 1908. E. af Hillstr.= af Hallstrém, Eljas. Muutamia lisiyksia J. A. Flinck’in kirjoittamaan luetteloon Vihdin siemenkasveista. M. S. Edv. af Hadillstr. = af Hallstrém, Edv., quae litteris mihi exposuit. Hiinn. = Hinninen, K. Havaintoja Paanajirvestaé. (Geogr. F. T. 1910). Hiyr. Adv. = Hayrén, E. {F.] Adventivviixter fran Lappvik i Te- nala socken. (Medd. XXXV). 1909. Hiyr. Bjérneb. = Hayreén, E. [F.] Bjérneborgstraktens vegetation och kirlvaxtflora. (Acta XXXII, N:o 1). 1909. Observatio- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 405 nes, quae ad Hvittisbofjard pertinent, maximam partem fecit K. G. Ollonqvist. Ispol. = Henorarops, EK. Kparkifi ovepkb pacrureibHocTn no- pbhubukaro ybata olonenkol rydepnin. 1903. Iver. litt, = Iverus, J. E. D:son, quae litteris ad Th. Selan missis exposuit. Janez. = Janezewski, E. de. Monographie des Groseilliers ibes L. (Mémoires de la Société de Physique et d'Histoire na- turelle de Genéve Vol. 35). 1907. Keso Alt. = Keso, Alma. Uber Alter und Wachstumsverhiltnisse der Reiser in Tavastland. (Acta XXXI, N:o 1), 1908—1909. Kranck Tallf. = Kranck, H. Tallformationerna i Finland. (Geogr. B.A 1907). Kullhem vide Simming. Kyyhk. = Kyyhkynen, O. Luettelo Suomussalmen pitaéjaain kasveista (1905 —1908). M.S. Kyyhk. litt. = Kyyhkynen, O., quae litteris mihi aut H. Lindberg com- municavit. Laur. comm, = Laurén, E. W. C., quae litteris mihi communicavit. Leiv. putk, = Leiviska, I. Oulun putkilokasvien luettelo. M. S. Leiv. Veg. = Leiviski, I. Uber die Vegetation der Kiiste des Bottnischen Meerbusens zwischen Tornio und Kokkola. ‘Fennia XXVII). 1908. Levander, K, M. vide Edgren, Kl. Lindb. Bot. = Lindberg, H. Botanisk undersékning af torfmar- ker inom Lappo och Ilmola socknar. (Mossk. 1904). 1905. Lindb. Phyt. = Lindberg, H. Phytopaliontologische Beobach- tungen als Belege fiir postglaziale Klimaschwankungen in Finnland. (Die Veranderungen des Klimas seit dem Maximum der letzten Eiszeit). 1910. Lindb. Res. = Lindberg, H. Resultaten af de phytopaleonto- logiska undersékningarna inom Lojo hiirad. (Mossk. 1910). Lindb. vide etiam Schedae (et Pl. Finl. exs.). Link. Kasv. = Linkola, K.. Kasvullisuudesta eriiaissaé Lounais- Suomen pikkujirvessi ja sen rannoilla. (L. Y. 1911). Liro Ured. = Liro, J. I. Uredineae fennicae. (Bidr. till kann. af Finlands natur och folk 65 h.). 1908. Spec. vulgaria non attuli, nisi multae aut permultae adsunt adnotationes. Lénnbohm vide Must. 406 Notae auctorum. V. Martik. — Martikainen, Aura. Pudasjarven pitéijan maantieteesta. (Geogr. F. T. {1907 et] 1908). Mela Kasv. V =A. J. Melan Suomen Kasvio. Viides painos toim. A. K. Cajander. 1906. Mont. kirlv. = Montell, J. {[E.] Nagra anmarkningsvarda karl- viixter fran Muonio och Enontekis. (Medd. XXXVI). 1910. Norrlin in Oma maa = Norrlin, J. P. Oma maa I p. 29-—44. (1906). Nystrém, A., vide sub A. L. Backm. FI. ete. Ollonqvist, K. G., vide sub Hayr. Bjérneb. Pl. Finl. exs. = Plantae Finlandiae exsiccatae. Fasc. I—VIII. 1906. Puut. = Puutarha 1898— Saarinen = Saarinen, Alma S. Viides maantieteellinen ylioppi- lasretki. (Geogr. F. T. 1906). Seel. marj. = Selan, Th. Suomen marjoista ja sienistéa. (Oma maa V p. 19-26). 1909. Schedae = Schedae operis, quod inscribitur Plantae Finlandiae exsiccatae. 1906. Adnotationes scripsit H. Lindberg. Schindler = Schindler, A. K. Halorrhagaceae. (Engler, Das Pflan- zenreich H. 23). 1905. Siitoin Sar. = Siitoin, K. Sarajiirven eldimisté. (Acta XXIX, N:o 10). 1908. Silén Bl. = Silén, F. Blombiologiska iakttagelser i Kittila Lapp- mark. (Medd. XXXI). 1906. Silén Blomb. — Silén, F. Blombiologiska iakttagelser i sédra Finland. (Medd. XXXII). 1906. Silén Blomb. Il — Silén, F. Blombiologiska iakttagelser i sodra Finland Il. (Medd. XXXV). 1909. Sola Flor. = Sola, A. A. Floristisia tutkimuksia Nasijarven liinsipuolisissa seuduissa kesilli 1905. (Medd. XXXII). 1906. Suomal. = Suomalainen, E. W. Hietasirkk&é muodostuksista Tvirminnen luona. (Geogr. F. T. 1906). Sy. Bot. T. = Svensk Botanisk tidskrift utg. af Svenska Bota- niska Foreningen 1907— Tallgr. = Tallgren, Br. Méanniskans inflytande pa vaxternas geo- grafiska utbredning. (Geogr. F. T. 1907). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 407 Wall. = Wallenius, |. M. Maantieteelliselta retkelté kesalla 1905. (Geogr. F. T. 1907, si sola pagina citatur, et 1908). V. E. B. vide Birotherus], V. E. Wecks. muist. = Wecksell, J. A. Muutamia muistinpanoja J. A. Flinck’in kasviluetteloon Vihdisté. M. S. A. Wegel. = Wegelius, A., quae litteris etc. mihi communicavit. Wistrém = Wistrdm, P. W. Viixtgeografiska studier rorande dfvergangen mellan den nordsvenska och mellansvenska karlvaxtfloran. 1906. Index. Violaceae — Elaeagnaceae. (Acer campestre) (A. dasycarpum) . (A. fraxinifolium) (A. ginnala). (A. negundo) . A. platanovdes . (A. pseudoplatanus). A. rubrum). (A. saccharinum) (A. tataricum). P Aegopodium podagraria (Aesculus hippocastanum) (Ae. pavia) . Aethusa cynapium (Althaea officinalis). (A. rosea) : (Ampelopsis quia ierolas Anethum graveolens Angelica litoralis A, silvestris . A Anthriscus cerefolium A, silvestris Apium graveolens Archangelica litoralis . A. officinalis . Astrantia maior . Bullvarda aquatica Bupleurum protractum (Buxus sempervirens) . Callitriche autumnalis . C. polymorpha C. stagnalis O. vernalis . . 146. . 146. . 146. . 146. . 146. lad: . 146. . 146. . 146. . 146. . 228. . 147. . 147. ant. 81. ; 28r: . 153. ple - 190: . 192. . 222. . 219. . 237. . 190: 18%. wea, . 266. . 238. lige - Add. anh. . 168. ~ 168: Carum bulbocastanum. C. carve . Cenolophium F' Macher Ceratophyllum demersum . C, submersum : Chaerophyllum cromatae Ch. bulbosum Ch. Prescottir . Ch. temulum . Chrysosplenium alter nifene zum Chr. * tetrandrum Cicuta virosa . Circaea alpina C. intermedia . C. lutetiana (Clarkia elegans) . (Cl. pulchella) Cnidium venosum Contoselinum cenclophannte : C. Fischeri. C. tataricum Conium maculatum . Coriandrum sativum Cornus alba (C. mas). C. sanguinea . [C. sobirica] CO. suecica Daphne mexereum Daucus carota (Dictamnus albus) . Drosera anglica Dr. anglica >< robedef Slee 5 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. Dr, intermedia (Dr. intermedia X iarieifolia)ix: Dr. longifolia . Dr. rotundifolia . (Elaeagnus angustifolius) (E. argenteus). Elatine alsinastrum . E. hydroptper . E. triandra. Empetrum nigrum Epilobium adnatum E. alpinum. . alsinefolium . anagallidifolium , . angustifolium . * collinum . . connexum . . dasycarpum) . davuricum . davuricum >< palustre. Haynaldianum hirsutum Hornemanni hypericifolium lactiflorum . Lamyi . lanceolatum latifolium . Lindblomianum . lineare . montaniforme montanum ,. a . montanum X pasties norvegicum . obscurum . origanifolium . . palustre . parciflorum (E. purpureum) FE. roseum E. tetragonum . alsinefolium >< palustre . davuricum >< Vetoes um. Hornemanni >< palustre . Erodium cicutartwm E. moschatum E. romanum C (Eryngium Eneehyate E, maritimum (Ee planum)) yaecn:: Euonymus europaea (E. nana) ae Euphorbia cyparissias. Hupsesula: SS sigad Eu. exigua. . Eu. helioscopia Eu, palustris . Eu. peplus . Eu. virgata ‘ Foeniculum officinale . (Geranium alpinum) G. bohemicum. . . G, columbinum . dissectum . lucidum. molle . palustre . pratense . . pusillum pyrenaicum . Robertianum . . sanguineun . stlvaticum . . viscidum (Godetia sp.) . Haloscias scotucum (Hedera helix) ADBARRAARAAA Helianthemum chamaecistus . H. vulgare. 2 Helosciadium seditiaeaen Heracleum arcticum . | (H. giganteum) H, sibiricum H. sphondylium . H. villosum Hippophaés nie Hippuris * maritima . H, * tetraphylla . 409 . 128. . 132. ohh. . 241, . 240. . 241. . 152. . 152. “162. » 160. . 165. - 162. 2,159. . 164. i L6t. . 204. = LtG. st hls: by Lie 5 {1 2b. . 126. . 125. «i ERG. = 109: . 122. ay U2, sy 12%. - 107. « 102; - 125. . 326. . 205. . 242. 61. 61. . 237. . 204. . 200. . 200. . 203. - 200. soa. . 380. . 380. 410 H, vulgaris . : Hypericum hirsutum H. montanum . H. perforatum . H. quadrangulum (Impatiens balsamina) I. nola tangere . I. parviflora : Imperatoria ostruthium . Laserpicium latifolium (Lavatera thuringiaca) . (L. trimestris). Levisticum officinale . LIibanotis montana . Linum catharticum . (L. grandiflorum) L. usitatissimum Lythrum salicaria (L. virgatum) . (Malope grandiflora) (M. trifida). (Malva alcea) . M. borealis . (M. crispa) . (M. moschata) M. neglecta . M. rotundifolia M. silvestris (M. verticillata) . M. vulgaris : Mercurialis annua . M. perennis Myriophyllum alterniflorum . M. pectinatum M spicatum M. verticillatum . Myrrhis odorata . Oenanthe fistulosa . Oe. phellandrium . Onothera biennis Oxalis acetosella . O. corniculata. (O. stricta) . (O. tropaeoloides) Index. . 315. 63. 63. 65. tt 64. 136: . 132. 135. #195. . 183. 82. ) +OZ. . 186. 4, 210. . 105. . 105. . 103. . 386. . 390. 81. 81. 81. Ot. 81. 81. 09. v1. 80. 81. it. . 166. . 166. . 372, . 365. . 368. . 365. . 214, . 214. . 213. . 325. # 599. */102. . 102. . 102. Parnassia palustris . Pastinaca sativa . (Pavia flava) (P. rubra) Peplis portula . Petroselinum sativum. Peucedanum palustre (Philadelphus coronarius) Pimpinella anisum . P. magna P. saxifraga Polygala amara , P. comosa P. vulgaris . : Rhamnus cathartica Rh. frangula Rhodiola rosea Ribes alpinum. (R. aureum) R. grossularia R. nigrum . (R. pallidum) . (R. petraeum). R. rubrum . (R. sanguineum) . (Ricinus communis) (R. sanguineus) (Ruta graveolens) Sanicula europaea Saxifraga * adscendens S. aixoides . (S. aizoon) . S. caespitosa S. cernua : (S. cordifolia) . [S. cotyledon] . . crassifolia . . granulata . hieracwifolia . hirculus . . hypnoides . . nivalis . oppositifolra . rwularis RARNRANARARAR . 298. : 198: . 147, . 147. . 390. . 236. » 195. . 302, . 232. . 232, . 229, . 149. . 149. . 147. eo . 153. . 250. . 321, . 325, . 302, . 306. . 321, . 325, Oke. . 325. <168, . 168. . 136. . 241, w2oEe, . 276. . 269, . 287. 264. . 293. - 269. . 293. . 283. . 273. . 279. . 289. . 269. . 275. . 286, Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. S. stellaris . S. tridactylites Scandix pecten . Sedum acre. S. aizoon S. album S. annuum . S. fabaria . . S. hybridum . 8. oppositifolium S. * purpureum . S. rupestre . S. sexangulare . S. spurium. S. telephium Selinum carvifolia S. Gmelini. S. lineare ‘ : Sempervivum Emalerum ; Sy tectorumt 2 . . + sé Silaus pratensis . Sium angustifolium S. latifoliam S. sisarum . (Staphylea srriata). (Tilia americana) T. cordata < Baimokallcs : (T. euchlora) . T. platypbylla X ciindtoliai: (T. platyphyllos) . (T. tomentosa) T. ulmifotia T. vulgaris. . 273. . 290. . 222. « col: . 257. . 258. . 264. . 259. - 257. . 257. . 254. . 258. . 260. . 256. . 252. . 194. . 206. . 208. . 249. . 249. . 204. . 228. . 226. . 227. . 152. 99. 98. 99. 98. 99. 99. 82. 98. Torilis anthriscus Trapa natans . : (Tropaeolum Eoniiamnm) Ni (Tr. maius). (Tr. peregrinum). Viola arenaria V. biflora VE CONTE, 50, fa 558 V. canina < Riviniana . V. canina X rupestris V. canina X stagnina V. collina . V. epipsila . V. epipsila < pais V. hirta. (V. Mauritii) V. mirabilis ; V. mirabilis & Rescnne V. mirabilis X rupestris . V. * montana . V. odorata . V. palustris V. pseudoepipsila V. Riviniana . a: V. Riviniana >< rupestris V. rupestris V. silvatica V. stagnina V. suecica . V. uliginosa V. wmbrosa V. tricolor. . (Vitis vinifera) —————Le——— 411 . 185. . 362. . 103. . 103, . 103. © ous “~~. hab Ln Bo. wutnuso't 07101%, te-auanallqeq! bball ml : pacep as m 7 aA see , Baryieiliea 6a) Aggie ot al aa : 7 > a iy a = a et i eda dane ATLA. Wee} he Yall'oe yi : Witnmnicttlod Liv ieee) hn, Oe S) «a 4. Ail - mane See ] f oyu H+ ft! ay 7 4 iihartnvied ‘| } a a 7 AS Te ee ME. ere CY oe L veil) | AMMO te ili eereeiel a ; $ \ “is ‘ | ive * ‘ ‘te mi Gite f y CiLaaivy iy» Niataae A 6 anny i | Pa a ee Vay! Wes ay Tk aul atid . h oe *& es 7 ! é pis ¢ rf . anid r r i . j ‘ w@-.4 rj ¥ : ; eussa i hy A “ ’ ‘ 2 ¥ a mulled ry) ete . dtloluel " 5 Ge e f ‘ uf, ® 4 1 ts sn! opts we ACTA SOCIETATIS PRU FAUNA ET FLURA FENNICA 36. HELSINGFORSI4: HELSINGFORS, a J. SIMELIL ARVINGARS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG | 4912. a) Acta bo Lundstrém, Carl, Beitrage zur Kenntnis der Dipteren Finlands. VIII. Supplement 2. — Mycetophilide, Ti- pulide, Cylindrotomidw und Limnobiid@w. Mit 7 Tafeln. Hirschmann, Nikolaj, Beitrag zur Kenntnis der Ostra- kodenfauna des Finnischen Meerbusens. Zweite Mit- theilung. Mit 3 Tafeln und 15 Textfiguren. Palmgren, Alvar, Hippophaés rhamnoides aut Aland. Mit 10 Tafeln und einer Karte. : Norrlin, J. P., Nya nordiska Hieracia, II. . Luther, Alex., Studien iiber acdle Turbellarien aus dem Finnischen Meerbusen. Mit 2 Tafeln und 17 Fi- guren im Text. 1i— 70 1— 68 1—188 1—127 1— 60 i as } WB aaaal iw uy sil4 : 4) aa | ij ; et oo) i ‘ ip @. 3 ee”. ‘ 172 7 iil + terts scietl , (ee ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, 36, N:o 1. BEITRAGE ZUR KENNTNIS DER DIPTEREN FINLANDS VIL. SUPPLEMENT 2. MYCETOPHILIDA, TIPULIDA, CYLINDROTOMIDA UND LIMNOBIIDA:. CARL LUNDSTROM. HELSINGFORS 1912. ACTA SOCIETATIS | PD FAUNA ET FLORA PANIC : = Gen . Pi » u as. Vi? , or x7 : + : i a * ye a Pr ; * ' P Fin) . ‘> ‘Dew #7 2 na et en ae ee Mot ie — FRE, 3 ei Se we Tabhepesmuseots ba K ‘ i ; } it : ( ane! i ati + t ar " d : t i, he it +t fh ' five s! i | BE HADs Hebe rig tfpleat : ' i : iets Hite Ba | gen erate yt aaeds Hy rhs reir Thy Hates abuts at s - . 4 i Whi ay +5 “ at glares filets Ret ain bs é nts) at itoreer Hib itr ae! Heres ita rites eth ie : ie i ; Hi i i it : at rye , t $ ‘ i ete sb ead rent : SS ha teent ee Rane Waihiae Hee Mea 4 i soa het’ mm) bubes i Nae ATL) bee RES Of Pare nt tes Laban ts ; tt isto t; uit 4 + Hops byettanente | i aig eb toe os ti PPE LS ER Gs | i retiiteath aut } heh Lt vl Hida ate Ase imi coll fit siete Pees be ih th : fy +} ie ht fisted} itd rae , f 4 Britta: saitebate tects lee raesasninaeeita este tenet aiSay is TAY ae Bniaiteansise ue 0 BY i e cbt pomesetbae es } pee ay reUtb hee pe LO bp i Lae bse peep ity : espietideied HE Libs Diy: ab} Hes My mt eee yet tthe ees yy 4b iar