^;^' -^

c >ife.

*P^W

ifcv:

m^'"

#f' ■*■ ^

sVL-Jr-^

I

mr^&Bss^- ^-^^^^>©m

W %

1^ ^''

1 BERATTCIIil^K |

OM FRAMSTEGEN

i ■

INSEKTERNAS, MYIIIAIM)l)EnNA.8

1

1 OCII

ARACIINIDERNAS

1 M^IMMli^l?(DMii

1

i FOR

1§51 ocli I§5!9.

i

j TILL

1 KONGL. VETENSKAPS-AKADEMIEN

1

j AFGIFVEN

1

1

1

C. II. BOIIE]fIA^\

1

'M SB

OM FRAMSTEGEN

i

INSEKTERNAS, MYRIAPODEIINAS

OCH

ARACHNIDERNAS

FOR
TILL

KONGL. VETENSKAPS-AKADEMIEN

AFGIFVEN

AF

e. H. BOiiRMAiir.

STOCKHOLM, 1854.

p. A. N O R S T E D T & S O N E R
KONGL. BOKTKYCKARE.

Iiiiieliall.

Sid.

Agassiz, Klassifikation . ,^ . 1.

Chenu, Encyclopedic 'lUtM^jlH • ^•

FoNscoLOMBE, Eiitomol. Elemcnlaire 5.

Jones, Natural History »

Macquart, Catalogue »

V. SiEBOLD, Beitrage »

Gerard, Ofversigt »

Leuckart, insekternas bildning »

Giebel, om antennerna »

Henzel, insekternas syn 6.

Fotternas bildning »

Ogats bildning »

Generations-organer »

Hurens och fjallcns bildning »

Insekternas utvUxter 7.

Insekternas tracheer 12.

» blodomlopp »

Anatomi af flera insckt-arter . . . IG.

» af Lepidoptera 17.

» af Libellulje »

Lebert, om inuskeltradarna »

Insekternas nerver 18.

Tcrnpcraturcn och gasens inverkan »

Generations-vcxel .' »

Pediculus Mclittse . . ,.,,11, . . . 20.

Parasit-larvers respiration »

Larver ur obefruktade fjuril-iigg 21.

Parasitiskt lefvande fjiiril »

Insekt-tag .22.

Podurer funna pa is 23.

Underjordisk fauna »

Uppstuckcn fjiiril-pupa kliickt »

IV

Sid.

Inseklcrs fifvercnsstammelse i fargen med den lokal der dc vistas 24.

Giftiga larver »

Insekternas hogsta utbrcdning »

Insekter I grodors exkrementer 25.

Fransk cochenille »

Guldbaggar anv^nda som lakmedel »

Insekter besvarade af Entozoer 27.

Insekter skadliga for vaxterna »

Saintidiga observationer 32.

Fossiia insekter »

Ilermarroditism 35.

Missbildningar »

Tidskrifter 36.

Ailman litteratur »

Insecta.

Coleoptera: Ailman litteratur 49.

Enskilda arbeten:

Cicindelelae 72.

CarabicI 73.

Lefnadssatt 83.

Gyrinites »

Staphylinii »

Synonymi 87.

Buprestides »

Metamorfos 88.

Elateridae 89.

Metamorfos »

Eucnemides »

Rhipicerides 90.

Cyphonides »

Lampyrides »

Metamorfos 90.

Thelephorides 97.

Lycides 103.

Melyrides »

Clerii »

Lefnadssatt »

Ptiniores . »

Anatomi 104.

Sid.

Coleoptera: Lymexilones 104.

Mctamorfos »

Silphalcs »

Anisolomides 105.

Metamorfos ,* 106.

HJslerini 107.

Cryptophagidcs »

Mycelophagides »

Metamorfos »

Dermestini 108.

Cucujides m

Metamorfos 109.

Parnidae »

Heteroceridai 111.

Palpicornia »

Metamorfos 112.

Lamellicornia »

Konsorganer 115.

Metamorfos 117.

Tencbrionites »

Metamorfos 118.

Melandryadae »

Metamorfos »

Mordellonae 119.

Stylopites »

Oedemerita; . 1^0,

Anthicides »

Metoides »

Curculionides 121.

LcfnadssJltt och utbredning 122.

Mctamorfos 123.

Xylophagii 126.

Metamorfos »

Lathridii »

Paussili »

Lefnadssatt 127.

Corambycini »

Metamorfos 132.

Chrysomelina; . 133.

Metamorfos 139.

Languriad(E 142.

Coccinellida; 143.

Metamorfos 154.

VI

! -: Sid.

Coleoptera: Endomychidcs 155.

PsiMaphii »

Clavigeri 156.

Orthopfcra: Allmiin littcratur »

Mantides 158.

Achcta3 M

Locustaria; 158.

Acridii 159.

nemiptera: Allmiin litteratur . »

Hetcroptera 162.

Lefnadssalt 182.

Nepidcs »

Notonectides »

HoFnoptera . 183.

Lefnadssiitt 186.

Psyllida; 187.

Thripsidcs »

Aphides 189.

Coccides 190.

Lepidoplera: Sysicmatik »

Utbredning 194.

Allman litteratur 197.

Papiiiones 209.

Metamorfos 213.

Skoplika bihang 214.

Castnlae 215.

Nyctalidea5 »

Spliingides »

ZygcTnides 216.

Bornbyces . . , »

Metamorfos 217.

Psychidcs »

Metamorfos 218.

Nocliiaj 220.

Metamorfos 221.

Lefnadssatt »

Geomctra; 222.

Metamorfos 224.

Microlepidoptera 225.

Allman litteratur »

Pyralides 227.

Torlrices »

Tineida? 228.

Sid.

Lepidoptera : Lefnadss.ltt 23G.

Metamorfos »

Ptcrophorii 2iO.

Neuroptera: Allman littcralur 242.

Libellulinaj 245.

Utbrcdning 248.

EphemeridaB 250.

Termitides u

Psocides 252.

Perlaria; »

Henicrobinii »

Metamorfos 254.

Manlispidae . 257.

Metamorfos »

Panorpatae 258.

Phryganides 259.

Hymenoplera: Allman littcralur 260.

Metamorfos 277.

Tenthredinetae . ............ 278,

Metamorfos 279.

Cynipscra 281.

Evaniales »

Apiariae . 282.

Metamorfos 287.

Vespariae 290.

Metamorfos 291.

Lefnadssatt »

Masarides »

Crabronidae 292.

Chrysididae 293.

Mutillariffi »

Formicaria3 »

Lefnadssatt 295.

Ichneumonidae »

Braconides 296.

Proctotrupii »

Pteromalini »

Diplera: Systematik •. •. 298.

Allman littcratur 300.

Diptera inneslutna i bernsten 304.

Asilici 306.

Bombyliarii 307.

Metamorfos »

Sid.

Diptera: Anthracidcs 307.

M elamorfos 308.

Tjichydroniidcs »

Empidlae »

Dolichopodes • . . . »

Metarnorfos »

Syrphici 309.

Oestridcs 310.

Ha;matomyzides »

Tachinaria; 311.

Metamorfos 314.

Phasiariae »

Metamorfos »

SaicophagarisB 315.

Metamorfos »

Muscariae »

Ephydrinae »

Metamorfos »

Ortalides 316.

Metamorfos »

Geomyzides »

Metamorfos »

Oscinides 317.

Agromyzides och Phytomyzides 318.

Metamorfos »

Coriaceae 319.

Hirteides »

Metamorfos »

Scatopsides 3:20.

Chironomii »

Anatomi 323.

Cecidomyzides »

Metamorfos 325.

Sciarinae 327.

Tipulides »

Mycetophilina; 328.

Metamorfos »

Aplera: Anoplura 329.

Suctoria 330.

Podurellae »

IX

Sid.

Arachnida.

Utbrcdning 331.

ArancT 333.

Vafnadcr 336.

Konsorgancr 337.

modomlopp »

Scorpionidcs »

Anatomi »

Acari »

Lefnadssatt 338.

Metamorfos 339.

Diverse Notiser.

Fjarilfangst »

Medel att doda insekter 340.

Inscklcrs uppstickning »

Salt att fasta abdomen pa fjarilar »

Preparation af larver 341.

Forvarande af Lepidoptera »

Medel mot mogel pa insekter »

Dodc Entomologer »

Svensk litteratur.

RosENSCHOLD, bref fran Paraguay 43.

Wahlberg, Lappska insektcrs nedstigande till Wermland . . 45.
BoHEMAN, Entomologiska anteckningar under en resa i sodra

Sverige 1851 47.

Fahr^us, Insekter vid Ems 53.

Thomson, Coleoptera funna vid Ramlosa 54.

BouEMAN, Insecta Caffrariae Tom. 1, fasc. 2 60.

Holmgren, Entomologiska excursioner vid en del af Wetterns

ostra strand 65.

Thomson, Insekt-slagtet Homalota 84.

RiDDERBJELKE, Lefnadssattet och utvecklingcn af Adimonia fon-

tinalis 141.

BoHEMAN, Nya Svcnska Hemiptera 175.

Wallengren, Fjarilar i nordostra Skane 197.

» Nya Svenska Lepidoptera 206.

Zeller, Lepidoptera Microptera 225.

RiDDERDJELKE, Utvccklingen af en Bi-art, Trachusa Serratulae . 287.

Sid.

Zetterstedt, Diptera Scandinavise T. X, XI 301.

Waulberg, Nya Svenska Dolichopus-arter 308.

Stenhammar, Nya arter af Dolichopus samt Medeterus pusillus

funna i Sverige »

BoHEMAN, Utvecklingen af Tachina selipennis 314.

Westring, Forteckning ofver i Sverige forekommande Spin-

delarler 333.

«>^^*«^«^

Agassiz har iili en afhandling, 'T/ie classification X^gassiz
of insects from embryological data", in ford i Smith- 't*,,,,.
sonian contribution to Knowledge, Tom. II, Washing-
Ion 1851, lemnat en systeinafisk uppstalhiing af in-
seklklasscrna i den ordning, hvaruti de synas bora
folja efter hvarandra. Med embryologie forstar
Forfiltaren icke insekternas utveckling i agget, utan
hela deras metamorfos. Den anrnalda uppsattsen, sotn
icke egentligen innehaller nagra nya asigter, redovisar
hulvudsakligen for den hogre eller liigre stalhiing
de Scirskilda ordningarne bora intaga. Uti forsta
afdehiingen, "General Consider ations'\ utvecklar Forf.
den asigt, att insekter forsedda nied sugror bora
stiillas hogre an de som ega kakar, emedan de bland ^
de forra, soni ega fiillstandig (orvandbng, under
larv-tillstandet aro forsedda nied kiikar, och saledes
under nietarnorfosen med en annan typ af niun-
delar, da deremol de med kiikar forsedda imagines
i delta hanseende likna hirvcrna. Ordningen bland
Insecta mandibulata skulle enligt Forfls asigt blifva
foljande: Hymenoptera, Orthoptera , Coleoptera och
Neuroptera. Neuroptera aro, ehuru de genomga en
fullstiindig utveckling, stiillda sist, emedan deras
larver aro mindre fullkomligt organiserade an skal-
insekternas, for det mesta lefva i vatten ocb aro
forsedda med giilar samt sasom imagines ega mjuka
vingar. Orthoptera stallas hogre an Coleoptera, eme-
dan ungen bos de forra framkommer utur agget i
ett fullkomligare tillstand an hkal-insekternas. Hy-
Bohemans Arsber. 1851, 1852. ■ ^

menoptera aiiser ForT, for do hogst uihllcladp, eme-
dan de otie kakartie hos deni aro tugg-orgarner,
livareniot de undre aro bildade soni ett sugror,
samt dessutom manga af deras larver i hog grad
ofvercnsslamma nied fjarilarnas. Inoni afdelningen
Insecta haustellata intaga Lepidoptera framsta rum-
met; harefter folja Diptera ocli sliitligen Hemiplera,
Orsaken hvarfor insekt-typen bland Lepidoptera upp-
nar den hogsta utbildningcn anser ForF. vara: alt
deras larver arc fullkomlinare orijaniserade an de
ofriga laiverna, och siirdeles iir olikheten af deras
kroppsdelar tydligaie utlryckt genom den olika blld-
ningen af deras ben. Hos puppan aro kakarne
forvandlade i langa bihang, som iiro analoga n)ed
Hemipternas ledforsedda sugapparat. "Likheten af
Lepidopternas maxiller under denna period med
Hemipternas ar sa stor, alt man med skill kan saga,
alt formen af denna apparat hos puppan, fullstan-
digt framsialler den permanenla bildningen af He-
mipternas sugapparat, sa all de fullt utbildade He-
mipterna motsvara Lepidopternas pupp-tillsland,"
Mundelarnes hogre grad af rorlighet hos Diptera
paminner om maxillernas tillstand hos fjarilarna i
del ogonblick , da de framkomma ur puppan och
hvarunder de enskilda mundelarne annu, liksom i
sugroret bos Diptera, kunna oberoende af hvarandra
roras. Som munbildningen hos Diptera ulgor ett
mellaniing emellan Lepidopternas och Hemipternas,
bor denna ordning erhalla andra rummet. Atskil-
ligt kan visserligen anmarkas emot Forf:s ofvan an-
forda indelning. Salunda synes Forf., der ban sa-
som karakterisliskt for larverna anfort, alt de aro
forsedda med mundelar lampliija for tuirirnin<T, icke
fastat nog uppmarksamhet pa en stor del af Dipter-
iarverna som sakna sadana. Tviirt emot Forfrs asigt,
anses vanligen Neuropternas larver hogre utbildade

iiii skal-liiseklernas och iiro af alia insekt-larvcr,
livilka undeiga en fiillstandig metamorfos, fullkom-
ligasl orgaiiiserade, sa viil med hansyn till munde-
larna som rorelse-organerna. Hela hevisningen alt
Hemipternas niiindelar under dessa djurs ntbildade
tillsland niotsvara Lepidopternas under deras forsta
pupp-tillstand ocli att Dipternas ?nundelar utgora
ett rnellanting eniellan bada de forstnamnde ord-
ningarnas, vederlagges deraf, att Forf. liar samnian-
hlandal Ire alldeles olika organer, inaxillerna hos
f)arilarna, mandiblerna hos Diptera och underlappen
hos Hemiptera, Det lorde saledes icke vara troligt,
att Forf:s formodan, det bans indelning skall undan-
tninga den allmant antagna, pa det olika utveck-
lingssiittet grundade, kominer att ga i fullbordan.
1 andra ;«fdelningen ''The metamorphosis of Eudamus
Tityrus" beskrifves noggrannt utvecklingen af en
Nord-Amerikansk Hesperia-art. For innehallet haraf
kommer langre frani i denna Arsberattelse att redo-
goras. I tredje afdelningen ''The speciel classification
of Lepidoptera" soker Forf. bevisa att Dagfjarilarna
bora stiillas frrimst bland Lepidoptera och saledes
iifven efter bans asigt bland alia insekterna. Sasom
skal hiirfor anfores att Dagfjarilarna sitta med upp-
rattstaende vingar, hvarvid den under pupp-tillstan-
det varande inre sidan kommer att utgora den yttre.
Uti en fjerde afdelning "Remarks upon the meta-
morphoses of Dipterous insects" anser sig Forf. nied-
dela Entoinologerna en nyhet deruti, att vid for-
puppningen hos Musca vomitoria under den torkade
larv-huden en verklig puppa bildar sig. Uti sista
ka pit let "Relativ position of the classes of Articulata"
soker Forf. genonifora Okens pastaende, att Lepidop-
tera ur agget framkomma sasom maskar, under
pupp-tillstandct iiro analoga med Crustaceerna och
slutligen blifva verkliga insekter, samt salunda fram-

stalla den iiaturlign ordningen emellan do trnine
klassernjj bland Arliculata (MMskar, Crustacecr ocli
Insekter). Arachnidenia och Myriapoderna tillljoia
Insekterna och aro de scnare eidigt Forfrs forinenande
mask- ocli de forra ciuslace-artade insekler.
Chenu Chenu bar borjat utgifva ett arbete under titel

^°^y^j^°''*Encyclopedie d'Histoire naturelle, ouvrage remment
les observations des auteurs anciens et comprenant
toutes les decouverts modernes'" Paris 1851, 1852, bvil-
ket kommer att onifatta alia insekt-oidnlngar. Af
de trenne band soni bittllls utkoinmlt, afhandlas i
det ena Dag- och Nallfjarilarne, bvilka blilvit ut-
arbetade med bitrade af LucAS. De tvenne andra,
soin bufvudsakllgen blifvit forfattade af Desmarest,
inneballa Coleoptera och upptaga familjerna: Ciciri'
deletce, Carahici, Dytisci, Hydrophili, Silphales, Niti-
dularice, Staphylinii, Pselaphi, Dermeslidce, Byrrhiif
Trichopterygii, Cryptophagi, Ptini, Lymexiloni, Cle-
rii och Malachii. Arbetet synes bora bedonimas
sasom en bokhandels-spekulation , sorn sadan saknar
det likval icke intresse, da de hiltills uppstiillda
slagtena aro temligen fullstandlgt anforda och iakt-
tagelserna rorande metamorfosen med flit kornpi-
lerade* Flera uppgifter aro likval oriktiga sasom
t. ex. att det Ny-Hollandska Carabicin-sliigtct Le-
stignathus Er. skulle forekomma i Tyskland, att
den markvardiga, i grottor lefvande S^cr^o^^ms skulle
vara mycket liten och nnrslaglad med Adelops TELJ.K.f
sauit att slagtet Pteroloma hanfores till Carabici,
En vasendtlig del af arbetet utgor de talrikt i texten
inforda tradsnitten och 108 koppar-taflor, af hvilka
40 upptaga Lepidoptera och 68 Coleoptera. Afbild-
ningarne aro till storre delen copior. Dagfjarilarne
sardeles utur Doubi.edays Genera of diurnal Lepi-
doptera. De arc i allmiinhet ganska igenkanliga,
nagra likval belt och ballet forfelade.

'' Entomologie Elementaire on entretiens sw /esFoNsco-
Insectes mis a la portee de tout le monde, ouvrage ^l^om.
utile aux etablissement d'insfruction puhlique" par E'em^n-
BOYER DE FONSCOLOMBE, I Vol. l2:o, Paris 1852, in-
nehaller en serie af saintal eniellan en far och dess
barn, livaruti i en latlfattlig stil de forsta elemen-
terna af entomologien meddelas. Rev. et Mag. de
Zool., 1852, p. 489.

Andra delen af Rymer Jones's verk, ''Natural Jones
History of Animals' som utkommit 1852, upptager ^sto^y.'
en popular framstallning om Insekterna ocli Arach-
niderna.

Nedanslaende Irenne arbeten kan Ref. endasr
till titlarna anfora: "Catalogue du Musee d'Hisloire Mac-
naturelle de la ville de Lille. Animaux innertebi^es^cnvAoone.
par Macquart. Lille 1850, Tome 1, 2. Crustacees
et Insectes.

"SiEBor/D Beitrdge zur Fauna der Wirbellosen Siebold
Thiere der Provinz Preussen.'' Myriapoden, Pseud- ^*''^^^^^'
scorpionen, Orthopteren und Neuiopteren, Zwolfter
Beilrag, 8:o, infordl i Neue Preuss. Prov.-Blatt.

Gerards ofversigt af de Entoniologiska skrifter.(iERARDs
soin utkommit 1851. Amei*. Journ. of Science and °'

Arts II Sep. Mil.

Uti en afhandling "Der Ban der Jnsekten itiLeuckart
seinen Beziehungen zu den Leistungen und ^e6ens-?,"^*^b*iid-
verlidltnissen dieser Thiere" bar Leuckart sokt ut- "'"S-
reda den stora betydelsen af olika arters bildning
och organisation. Da det skulle leda till alltfor
my'cken vidlyltigbet, att bar meddela ett nagorlunda
fullstandigt utdrag, far Ref. banvisa till WiEGM.
Arch, ftir Naturg., XVII, p. 1, bvaruti denna af-
liandiing (innes inford.

GiEBEi>, ^'Uber den feineren Bau der filhler 6ei Giebel
Insecten nach Burmeister und Ericiison." Jabresb. "*"

tenuerna.

Naturvv. Vereines in Halle, III Jabrg.

Henzel Henzel, (Jber den Gesichtssinn der Inseclen."

iDsektei- jjp^.j^l^j iibcr die Verhancll. Naturw. Ver. in Bieslau,

Das flvn. '

1850, 1851.
Fiuternas Oiii bildiiingeii af fotterna hos alskilliga in-

bildniDg. ggi^lgj, iir olika ordningar, med vackra figurer aF
JnenAn. Proceed. Litl. and Philos. Soc. oF Liver-
pool, 1851 och
6gat« "Remarks on the cornea of the Eye in insects"

bUduiug.^jj' GoRHAM. Qvart. Journ. Micioscop. Soc. I, 2.
p. 76. Dessa Fyra skriFler bar ReF. ej ha Ft till-
falle se.

Atskilliga nndersokningar oni bildningen ocli
samnjansaltningen aF ogat bos Musca vomitoria baFva
aF GOTTSCHE bliFvit bekantgjorda i MiJLi.. Aicb.
1852, p. 488.
Genera. Om den olika bildningen aF generalions-orga-

*g"„^'" nerna bar Lucaze-Duthiers anstallt undersokning
hos flera Hemipter-arter och beskriFvit dessa delar
bos slagtena Fulgora, Ranatra, Nepa, Naucoris, No-
tonecta, Ploa, Gerris paludum, Cimex lectularius ocb
Pentatoma baccarum. ForF. soker till slut iilreda
buruvida konsorganerna bos Hemiptera kunna an-
vandas vid dessa djurs klassifikation. Detta anser
ban icke lampbgt, eburu man vid uppstallningen
aF denna klass, kan bemta nagon nytta aF dessa
delars olika organisation. Ann. Science Nat. XVIII,
p. 337, Tab. 10—12.

Densamme bar aFven undersokt generations-
organerna bos Orthoptera tillhorande Familjerna Man-
tides, Phasmides, Blattides, Acrididides, Gryllides ocb
forficularicB. Ann. Scienc. Nat. XVll, p. 207, Tab.
10—12.
Hireos Uti en aFhandling "jRec/ierc/ies sur les caracteres

iTds i\\^.(^''^f^to^niques des dependences de la peau chez les
"•ng- animaux articules" soker Bollard bevisa, alt led-
djurens bud-bihang eger en langt slorre oFverens-

stiimmelse mod harcii ocli fjarlrarne lios de Iiogre
djjiren, an med de liar som forekomma pa en del
vaxfer. Insekternas liar ocli fjail aro Icke, enligt
hvad vanligtvis antages, modifierade Epithelii-cel-
ler, utan sjelfstandiga bildningar, livilka inuti aro
ilialiga, antingen tomma eller fyllda med en vatska,
samt endast nagon g^i^g bekladda med en fortsatt-
ning af epidermis. De ega stora rotter, livilka ligga
under epillielial-lagret, egande understundom for-
men af en stjelk eller ock en tydlig fortjockning,
samt inrymmas i egna siickar. Fjarilarnes fj;ill be-
sta, enligt ForFattarens (ormenande, af fina ror,
hvilka lopa parallelt emellan tva sklfvor af epider-
mis och visa sig som tydliga streck. Neddoppas
fjallen i en vatska, iippstiger denna i roren. Forf.
synes bojd aose dessa ror utgora traclieer, ty ban
iittrycker sig p. 290 salunda: "les ecailles des Le-
pidopteres me paraissent constitiiees par des especes
de petites trachees placees parallelement sur un
meme plan, entre deux fenillets epidermiques." Pa
en bifogad plancbe framstiilles harens bildning bos
Musca domestica, vomitoria. Apis mellifica, Notonecta
glauca, borsten pa bakbenen bos Dytiscus margina-
lis, fjallon af Papilio BrassiccB och Polychloros.
GuER. Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 283, Tab. 8,
f. 3 — 8. De af Forf. framstallda asigter torde er-
fordra noggrannare undersokningar och bekriiftelse,
innan de kunna anses fullt tillforlitllga.

Rorande de utvaxter och yttre bihang, hvilka Insekter-
fmnas pa alskllliga Insekter, hafva intressanta upp- vSxter'
lysningar af Sieboi.d blifvit meddelade. Forf. in-
delar dessa utvaxter pa foljande satt: uti l:o Sa-
dana, hvilka sasom belt och ballet frammande krop-
par, endast tillfalligtvis komma i beroring med in-
sekterna och fasta sig pa dem. 2:o Sadana, hvilka
utsvettas pa insekternas yla sasom ett verkligt secre-

8 ^

tlons-aniiie och 3:o sadana, hvilka sasom sporer af
svampartade vaxter banat sig vtig till dessa djuis
inre delar och harifran utvuxit. Till forsla kate-
gorien hora Orcliideernas och Asclepiadeernas mcd
klibbigt skaft forsedda pollenmassor, hvilka ined liitt-
het fasta sig pa olika delar hos de insekter som
besoka dessa blommor. Bien alervanda ofta oin
somniaren till deias kupor med sadana pjydnader
fastade pa hufvudet. Djlika bihang hafva ej sallan
blifvit ansedda som svampartade eller af sjukdoai
hanorande utvaxter. De af Dzierzon beskrifiia sjuk-
domar hos bien, besta i sadana vid dessa djurs huf-
vuden fastado pollen-massor. Det markvrirdiga am-
ne, hvilket sasom ett hvitfargadt hudsecret, dels
fullstandigt, dels endast pa bestamda stallen , betac-
ker manga inseklers yta i form af tradar, fjadrar,
uU eller stoft m. m., och som tilldelar dessa djur
elt besynnerligt utseende, ar med hansyn till sin
beskafFenhet cinnu foga undersokt. Forf. formodar,
att alia dessa hvita, af Entomologerna vanligtvis sa-
som en nllartad utvaxt betecknade hudsecrelioner,
besta af ett vaxartadt amne, hvilket pa larverna af
Scymnus och pa honorna af Dorthesia bildar knol-
artade utvaxter ofver hela kroppen. Manga Coccus-
och Aphis-ai'ter aro antingen pa vissa delar eller
ofverallt betackta med ett sadant secret. Yissa Ci-
cadarice utsippra detta vax i form af tradar, hvilka
i langa knippen pryda deras anal-anda. Blifva
dessa utvaxter eller bekladnader borttagna , sa ater-
komma de snart i samma form, hvaraf synes att
sadana insekter oafbrutet utsippra ett vaxartadt amne.
Forf. kunde med mikroskopets tillhjelp, hos dessa
amnen icke upptiicka nagon besta md struktur. Han
fann detsamma besta af mycket sma, runda, mer
eller mindre tatt till hvarandra narmade molekuler,
hvilka genom tryckning emellan tvenne glasskifvor

9

Jala forena slg llll en slemmig massa. Pa en upp-
heltnd plalina-skifva bortdiuislade sadana kroppar
fullstandigt oeh mycket hastigt. Pa papper som
viirmdes ofver en lampa bortdunstade de afven latt,
efterlemnande likval en fliick af fett. Samma for-
sok anslcilldes nied en vax-llk trad, lagen fran bak-
krop|)s-andan af en Lystra laiiata, och lemnade sam-
ma resiiltat. Vax-produktionen inskranker sig Icke
ensamt till bi-arlerna, iitan forekommer iios manga
andra insekter. Till den tredje formen af utvaxter
pa dessa djur lianfor Forf. sadana parasitiska svam-
par, hvilka aro Botapisterna bekanta under beniim-
ningen Isoria, Clavaria och Sphceria, Dessa svam-
par ulvaxa merendels i kulform utur puppor, lar-
ver eller de utbildade insekterna och aro i spetsen
forsedda med de dclar hvarutnr sporcrna utkomma.
Man har skal antaga, att sporerna af dessa svam-
par under insekternas lefnad inkomma i deras inre
delar och att genom deras gronings- och vaxt-pro-
cess, de af dem angrlpna individer blifva pa samma
satt dodade, som silkesmaskarna , hvilka forstoras
af muscardine {Botrytis hassiana). En af dessa klubb-
lika svampar adrog sig genast efter dess upptackt
stor uppmarksamhet , da dess forhallande till in-
sekten, hvarpa 6en forekom sa missforstods, att
man trodde insekten kunna forvandlas till en vaxt,
hvilken senare ater forvandlades till insekt. Den
Spanske naturforskaren TorrubiA, hvilken 1754 lem-
nat en hogst vidunderlig beskrifning och afbildning
ofver en pa en Cicada-p^ippa forekommande svamp,
har forst gifvit anledning till den fabelaktiga va-
relse, hvilken hos de lattrogna var bekant under
namnet Musca vegetans, hvars verkliga beskaffenhet
likval genom undersokningar af en Engelsk lakare
Hill blef laml i daijen. Afven fran China lem-
nades underrattelser om en lika orimlig bilduing,

10

som under sommaren skulle vara en vaxt ocli om
vinlern en larv. Fror. Tagesb. Ill Bd., p. 249
Sollies. Gesellsoli. fur Vaterl. Cult. 17 Nov. 1852.

Eiiligt livad k.'indt iir befinnas ofta pa biens
bnfvud fastade sma bihang, bvilka ega form ocb
utseende af cryptogamiska bildningar, hvarfor de
ock blifvit af flere Forfattare, sasom Kirby, Spence
och Illiger ansedda. GoRSKi, som nu med dessa
anstiillt en noggrann undersokning, liar kommit till
samma resullat som senare arens forskningar afveij
for ofrigt lagt i dagen, eller all de endast utgora
Orchldeers pollenmassor, som blifvit fastklibbade vid
biens hufvud. GoRSKi, Anal. fasc. I, p. 204.

Mayr bar fastat uppmarksambelen pa en ah-
norm bildning hos exemplar afA^eina irwnnea, bvilka
blifvit funna pa Yelki Planina i Krain i Snogrot-
tan Veternica. Denna bildning forefinnes pa hela
kroppen, men ar vanligen tydligast pa ofra sidan
af thorax och skalvingarna. 1 sin enklaste form ar
den harlik, men senare utbilda sig harens bas till
en uppsvallning, hvilken antager olika form. Upp-
svallningen framstar alltid pa harets sida. Delta se-
nare ar vanligtvis i linea langt och till fargen lik-
nande den del hvarpa det ar fasladt. Endast untler
en tidigare period foreter det en Ijusare farg. Vid
en ncirniare undersdkninjj bar P'orf. funnit det ut-
goras af Chitin, och icke vara nagon parasit-
vaxt eller sjelfstandig organism. Da individer af
Nebria hrunnea, som traffas pa andra lokaler, sakna
sadana utvaxter, sa maste de anses sasom abnorma
bildningar, dock bar det cj lyckats Forf. losa Ira-
gan hvarfor alia exemplar, som lorekomma i forut-
namnde snogrotta, dermed aro forsedda. Verhandl,
Zool. Bot. Ver. in Wien, II, p. 75.

Redan fran 13:de arhundradet kande man i
China bi-vaxel och dess anviindande till Ijus. Fran

11

samma lid var ock bekant den sa kallado Hvilvax-
insekten livars prodiikt vida hogre varderades. Ofver
delta scnare djurs iiatiir afvika olika Forfaltares upp-
glfler i liog grad. Efter Grossiers beskrifning liar
man fcirmodal, all del llllliorde en Coccus-art.
StAUHTZ beskref det sasom horande till Cicadernas
familj under benamningen Flata limhata, Cliinesiska
skriftstallare pasta det vara utan vingar. Macgro-
WAN liar rorande vaxterna Punlzan och Kiang-fangpu,
hvilka hogt varderas i China, meddelat den under-
ratlelse alt vax-subslancen Pe-la, anlingen franibrin-
gas af elt djur, eller genoni de sting delsamma
verkslaller pa vaxten. Inseklen lefver pa en stan-
digt gronskande buske Ligustrum lucidum. Denna,
som redan for 27 ar blifvit af Sims afbildad, upp-
gifves af hononi afsondra vaxet fran fruklcn. For-
tune deremot beriittar, alt ban i trakter der denna
buske var ganska allman, aldrigt anmarkt, alt vax
deraf insamlades. Ligustrum lucidum finnes i hela
central-China, men inseklen traffas foretradcsvis i
provincen Sychuen. Vaxten odias med stor omsorg
och betydliga landstrackor betiickas deraf, sa att (\cn
ulgor elt vigtigt foremal for industrien. Under
tredje eller fjerde aret efter dess plantering blifva
buskarna af innevanarne besatta med insekt-bo.
Dessa uppsviilla fa dagar derefter och srna hvita
djur ulkrypa i otrolig mangd, fasta sig sedan pa
bladens undersida samt forflytta sig slulligen pa
stamniarna, hvarpa de fasta sig samt hemta sin n:i-
ring af den utsipprande saflen. Efter denna lid viixa
de ganska fort. I borjan af Juni se buskarne iit
liksom voro de betiickta med rimfrost, hvilket for-
orsakas deraf att djuren blifvit forvandlade i vax.
De ofversprulas nu med valten och aflossas. Fa de
sitla qvar till Augusti, fasta de sig sa starkt att dc
med moda kuuna losgciras. Sadana djur, som iiro

12

lampliga for fortplanlningen, bctacka sig mot Au-
gustl manad nied en purpurrod bekladnad, samt aro
till en boijan icke storre an ett riskorn. Foljande
var, sa snart dessa bo nalkas den tidpuiikt da de
skola klackas, iippsvalla de betydligt. Sedan vaxet
blifvil afrifvct silas det pa sa satt, att det lagges
pa en fin duk hvarmed ett cylindriskt karl betac-
kes, hvilket stalles i hett vatten. Sedan vaxet blif-
vit kallt ar det fardigt att forsaljas, samt liknar da
hvitt bl-vax eller spermaceti. Det ar nemligen ge-
nomskinligt glansande ocli sonderfaller da det tug-
gas till ett icke sammanhangaiide pulver. Detta vax
kostar i Mingpa 22 —25 cents skalpundet. Pharm.
Journ. and Transact., XII, p. 74. Chemisch. Pliar-
maceut. Central-Bl. N:o 53. Fror. Tagesb. Ill Bd.
p. 247.

GoDART som haft tillfalle observera utveck-
lingen af Lixus angustatus, hvilken undergar sin
metanjorfos inom stjelkarna af Altliea rosea, bitrader
COQUERELS i en foregaende berattelse anforda aslgt
rorande lillkomsten af det pulverlika amne soni
belacker en del af de arter, hvilka tillliora detta
slagte. Ann. Ent. II, Ser. IX, p. XIII.

Insek- Newports afliandling om bildningen och nyltan

trachrer '' ^ luftsackarne och de utvidgade tiaclieerna hos in-
sekterna liar nn fullstandigt utkommit i Linn. Trans,
XX, 3.

Blod- Den tvist som under flera ar forlgalt rorande

°^*^* circulationen och nutrilionen hos insekterna, har
med oforminskad ifver blifvit fortsaft. BlANCHARD
bar nu uti en afhandling "De la circulation da sang
et de la nutrition chez les insectes" forst adagalagt
att silkesmaskar som blifvit fcidda med mullbarsblad
bestrodda med fari^stofler, frambrinsfa fiirijade sil-
keshylsor, hvarefter han tilliigger sasom stod for
sina forut ylhade asigter, alt AlessANDRINI funnit

om

13

tracheerna fiugade med hlaft hos de larver som
fortart blad bestrodda mod indigo, sanit att Bassi,
som erliallit uppdiag att granska delta forliallande
kommit till samma resultat. Denne senare hade
likval anmarkt att det faigade amnet icke befaiui
sip- i det inre af de kaiialer som tillhoia respira-
tioneii, men val emellan hinnorna som bilda deras
skiljoviiggar. Blanciiard som nn anstiillt flera for-
sok i delta hanseende pa atskilliga insekt-larver,
bar fnnnit att tracheernas laigning alltid egt lum,
da deremot inelfvorna och musklerna bibihaJlit de-
ras nalLirbga farg. Compt. Rend, XXXIV, p. 402.
Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 492; 1852, p. 150.
Comp. Rend. XXXIII, p. 367. Ann. and Mag. Nat.
Hist. II, Ser. IX, p. 74. Leon-Dufour bar i flera
uppsatser sokt vederlagga Blanchards nppgifter samt
visa att ban i flera hanseenden misstagit sig. Actes
de la Soc. Linn, de Bourdeaux XVII. Compt. Rend.
XXXIII, p. 542. Ann. and Mag. Nat. Hist. II, Ser.
IX, p. 435. JOLY liar afven emot BlAnchaRDS upp-
gifter framstallt flera anmarkningar. Compt. Rend.
XXXV, p. 133.

Agassiz's i foregaende arsberattelse anmalda
alhandling cm circulationen hos insekterna har blif-
vit pa franska ofversatt och finnes inford i Ann.
Scienc. Nat. XV, p. 359, alvensom Bassis anforande
i Zoologiska Sectionen i Venedig rorande de vatskors
omlopp som blifvit inforda i insckternas tracbeer.
1. c. XV. p. 362.

Ganska vardefulla anatomiskt-physiologiska an-
markningar ofver insekterna i allmanhet och sar-
deles ofver Bomhyx Mori halVa af Filippi blifvit
meddelade i Annali della Acad. d'Agricolt. di Torino
V, bvilka till en del blifvit pa Tyska ofversalta i
Stett. Ent. Zeit. XIII, p. 258. Denna afbandling inne-
baller trenne kapitel, af hvilket det forsla upptager

14

t'n redogoreisc ofver Iraclicema och fellkroppen,
samt sjirdeles traclieeinas yllie hud, livilkeii enligt
BlAnchard's lormodan ar skild Fran spiral-tradaina
saint bildar verkliga kanaler for blodets omlopp.
Forfatlarens iakltagelser adagalagga hestiimt, sa val
tillvaron at ett melianrum emellan den af Siebold,
sasom peritonial-onigifning antydda mem bran ocli
spiral-haden , som de vederlagga pastaendet oni en
I)lod-ciikulalion i dessa melianrum. Enligt Fit.ippi
ar detia melianrum uppfylldt af en obetydlig qvan-
titel af en farglos, icke cirkulerande vatska ocli af
en mangd ovala celler, hvilka silta fast vid den
yttre membianen. Dessa ccller lata spracka sig vid
en mattlig tryckning och utgjufa da deras innehall
i det lum som fmnes emcUan peritonial-omgifnin-
gen och spiral-lradarna. De aro, som det vill sy-
nas, af Newport och I3lanchard ansedda for blod-
kulor, af Meyer for kiiinan i tracheernas primitiv-
celler; de aro likval fett-celler och befinna sijj hojjst

' DO

utbildade hos insekt-larverna, men forsvinna mot
slutet af pupp-tillsiandet. Den yltre trachee-huden
ar af samma bildnlng, som den mjuka membranen
hvilken omger fettkuloriia. Det intraffai* nagongang
att de celler hvilka befiima sig i peritracheal-meU
lanrummen, sannolikt genom peritoneal-hudens sprick-
ning inkomma i blodet, men motsatsen eller att blo-
det intriinger i dessa melianrum intrafTar icke. Vid
injectioner hvilka blifvit verkstiillda pa det satt
BlAnchard uppgifvit, har det aldrig lyckals Filippi
att drifva den inforda vatskan i detta melianrum.
Helt och ballet partiella injectioner i enskilda tra-
chee-forgreningar, barfly ta sasom Joly riktigt an-
markt deraf, alt den injicierade viilskan genom son-
derslitna tracbeers capillaritet uppsugas. Den yttre
peritonial-buden foljer icke tracheerna i deras finasle
fcirgreningar, utan upphor der dessa sammantralTa

15

metl inelfvorna. Under larv-tillslanclet syncs respi-
ralionen inskriinka sig till tie stone tracheenia. Da
insekterna framkornma utur pupp(3i'na, sa orsakar
det stora qvantum af upptagen luft en stor utvidg-
ning af alia traclieer. Den stegrade verksanilieten
af resplrations-processen inotsvarar nu en storre
varme-utveckling, ocl) da do utbildade insekterna
endasl hemta ett ringa qvantum foda, sa tjenar huf-
vudsakligen det under larv-tillstandet i stor miingd
forekommande fettet till brannniaterial. Forf. bi-
trader slutligen iifven den allmant antagna asigten
att vas dorsale hos insekterna utgor det enda blod-
karlet och tillskrifver ban blodviitskans roielse i
kroppens ibaligbet icke allenast dess sammandrag-
ningar, utan till en del niusklernas verksanibet.
Afbandlingens andra kapillel bertir bufvudsakligen
tarmkanalen bos Bombyx Mori. Forf. pastar bar-
uti: att den sa kallade sugniagen bos fjarilarne en-
dast beslar i en utvidgning af a3Sopbagi yttre flna
bud och att intet direkl sammanbana; eQuv rum emel-
Ian namnde mage ocb matroren. Genorn denna
tydning skulle dess function sasom sugmage for-
svinna, da den endast utgor en luftblasa. Uti tredje
kapitlet anfores att Guerins iakttagelse om Hcema-
tozoidernas rorelse endast utgores af den BftOWNska
molekular-rorelsen. Sma mikroskopiska kulor, sa-
dana som GuEiUN beskrifver sasom Hcematozoider,
finnas icke allenast i blodet, utan afven i kroppens
vafnad ocb siirdeles i storsta mangd i de celler,
som finnas i fjarilarnas sugmage. De aro omsom
iiggformiga ocb genomskinliga, omsom klotrunda
ocb opaka, ocb blifva bildade i cellernas inre ge-
norn en forandring af deras inneball, troligen genom
dess oxydation, sedan de uppfyllt sitt andamal ocb
da insekten nalkas sin dod. Deras uppkomst star
i direkt forballande till den miingd luft, som in-

16

franger i vafnatlcn. Bringade i boioring mod vattcn
komma de i en oscillatorisk , synbart vilkorlig ro-
relse. Det af Gijerin Formodade sammanluinget
emellan deras uppkomst och muscardineiis upptra-
dande, liar Forf. icke genorn egen erlarenhet knn-
iiat vederlagga eller bekrafta.

Silkesmaskanias matsmaltninfjs-oiijaner hafva ut-
gjort foremal for Bouchardats undersokningar. Han
fann harvld att det amne som finnes I dessa lar-
vers cbylus-mage, vlsar en egen alkabsk renktion,
hvilken icke hanor af muUbarsbladen , hvilkas saft
ar lindrigt suit reagerande, utan af elt secret fran
' spottkortlarna. Delta secret forvandlar starkelse i
socker och bildar rned oljaktiga amnen en fnllkom-
lig emulsion, samt eger salunda, enligt Forfattarens
formenande, samma egenskaper som den pankrea-
tiska valskan hos de hogre djuren. De i larmka-
nalen befintliga amnen visa en syrlig reaktion, hvil-
ken synes harflyta fran elt secret utur de Malpighi-
ska kiirlen. GuER. Rev. et Mag. de Zool. 1851, p.
34. Den asigt Forf. framstaJlt om den physiolo-
giska funktionen af de olika delarna af insekternas
tarnikanal, bar under langre tid varil kand.

Anatomi Laboulbene, som undcrsokt den nire organi-

af flera sationcu af en inangd insekler af olika ordnin^ar,

In.sekt- o .

arter. har i notCF angifvit de forhallande, hvaruli bans
iakttagelser afvika fran foregaende anatomers. De
insekler som utgjort foremal for bans bebandling
aro: Gryllus domesticus, Locusta [Meconema] varia,
Decticus verrucivorus, Staphylinus olens, Elater mu-
rinus, Anohium Ahietis och tessellatum Dermestes
lardarius, Frischii, Phyllopertha horticola, Bruchus
Cisti, Galleruca Tanaceti, Chrysomela Banhsii, Cocci-
nella 7-punctata, Ammophila sabidosa, Thais Hypsi-

pyle,

17

pyle, CaUiphora, Musca ov\i Sarcophaya m. fl. Ann.
Ent. II Ser. X, p. 335.

I.EON-DuFOUR, sorti pa etl sa fortjenstfiillt satt AnHtomi
genom flera arbeten bidragit till kannedomen om j'^piX,
itisekternas anatotnl och physiologi, bar nu med-
delal Franska Akademien en uppsals under titel
''Apergue anatomique sur les insectes Lepidopteres'*,
bvilken utgor ett iitdrag af ett sioire aibete ofver
fjarilarnas analonii, bvaruti koinmei* att lemnas en
rnllstiindig beskri fning oFver dessa djurs kansel-or-
ganer, respirationen , tarmkanalcn ocb painings-ap-
paralerna m. m. Compt. Rend. XXXIV, p. 749.
Rev. et Mag. de Zool. 1852, p. 253.

Nyare Forfattare hafva sa Toga sysselsatt sigAnatomi
med anatomiska undersokningar af LibellulcE, att den** lui^.
afhandling i detta amne vl nu af Leon-Dufour fatt
emottaga , innefattande en noggrann beskrifning om
dessa djnrs yttre och inie delar, icke kan annat iin
i bog grad vara valkoinrnen. Forf. genomgar pa
ett noggrant satt de yttre olikheterna emellan lar-
verna af hitborande slagten, bvarefter ban 1 sar-
skilda kapitel afbandlar deras kansel-organer, respi-
rationen, munnen, tarmkanalen o. s. v. Pa trenne
val utforda plancber bafva de sarskilda delarne
blifvit askadliggjorda. Ann. Scienc. Nat. XVII, p.
65, Tab. 3—5.

Lebert som undersokt muskel-tradarna bos en Lebert
mangd insekter, bar under titel "Recherches sur la ^,J^J]°gi_
formation des Muscles dans les animaux vertebres e/fadama.
sur la structure de la fibre mMSculaire dans les di-
verses classes d' animaux'' bufvudsakligen bekraftat
de iakttagelser som forul i detta hanseende blifvit
gjorda, bvarjemte ban lemnar en omstandlig redo-

goi

'else for de fall, bvaruti ban varit af oiika me-

Bohemans Arsber, 1851, 1852. 2

18

ning med sina foregang.ire. Ann. Scienc. Nat. XIIJ,
p. 182, Tab. 18—27.
Insekter- DujaRDIn's uppsalts om insckternas nerv-systeni

n6r»er. '^'''' t)lifvit pa Eiigclska ol'versatt. Ann. and Mag.

' of Nat. Hist. 11, Ser. IX, p. 24H.
Tempera- Davy liar anstallt fiera (orsok for alt ulrona

turens och^jg veiknincar flera gaser ocli an<jor under olika

gasens in- & ^ o r\ i tr r

verkan. temperatur utofva p«i insekteina. {On the ejjects of
certain agents on insects). Af dessa experimenter-
visar sig att en mycket lag temperatur icke ver-
kar pa insekteina pa sanima salt, sorn pa de dagg-
djur som ligga i ide. Under det att ofvergangen
hos de senare fran ett rorligt lif till ett tillstand af
dvala hastigt forsiggai*, forminskas deremot insck-
ternas lifiighet smaningom, till dess slutligen all
rorelse hos dem upphor. Pa samma satt tillgar
uppvaknandet, da teniperaturen hojer sig. Kal-syra
och clilor med flera aninen, frambringa hos insek-
terna sanima verkningar, som hos de hogre djuren.
Af angor visade sig sardeles sadana som erhollos af
ammoniak , salpelersyra , campherl, terpentin-olja och
blasyra dodande. De verkade olika hastigt, men
alia sa, att da en insekt genom deras inflytande
blifvit berofvad rorelse och sedermera utsattes for
luften, den aldrig mer fullkomligt qvicknade vid.
Trans. Entom. Soc. N. S. I, p. 195.

Genera- Intressanta iakttagelser ofver utvecklingen af en

liten Hymenopter-art tillhorande familjen Pteroma-
lini, hafva af Filippi blifvit meddelade. Hos delta
djur synes nemligen forekomma en generations-vexel,
som likval i vasendtliij man afviker fran den, som
eger rum bland Aphides och Taloiforia. Forf. ut-
klackte i m.ingd utur aggen till Rhynchites hetuleli,
en deruti parasitiskt lefvande, likval ej narmaie be-
stamd Pteromalin , hvilkens utveckling bestiindigt
forsiggick pa fciljande salt. I de genoniskinliga aggen

tions-
vexel.

19

visado sig under inlkroskopet rU gniiska litet mod
svans ocli horst utrusladt djur, vai}ligtvis endast clt,
sallan 2 eller 3 i hvarje agg, hvilket djur genom
sin form ocli sina borst, erinrade om vissa Dipter-
larver. 1 borjan syntes intet spar af den inre or-
ganlsafionen , men svansen rordes niistan som en
plska. Snart upptacktes en slags blasa i dessa pa-
rasiter, hvilka da forlorade all rorelse samt vid
blasans tillvaxt utvidgades ocli efter forlusten af svan-
sen ombildades till en enkel sack. Den inre blasan
iitvecklade sig allt mer ocli nier, visade forst borjan
till ett liufvud , rorde sig masklikt ocli kunde slat-
ligen igenk annas sasom larven till en Pteromalin,
som fullvaxt var utrustad med tvenne (ina , langa
kiikar ocli en framstaende kant pa kroppens sidor.
Atta till tio dagar efter framkomsten byta de om
hud, sonderslita harvid den yttre huden af den ui'-
sprungliga parasilen ocli spinna sig en brun cocong
i Curculionidens agg. Efter ytterligare 8 dagars
forlopp utkryper den lilla Hymenoptern. Forf.
lormodar atl en Pteromalin-larv utvecklat sig i
en Dipler-larv. Emot detta antagande tala likval
flera omstandiglieter. Vid iakttagelser pa omkring
100 agg var forhallandet nemligen alltid detsam-
ma och aid rig utvecklades den forsla parasiten full-
standigt. Den torde forr bora anses vara en amma
for Pteromalin-larven. Forf. bar kallat detta sla<j
af ulveckling tvagradig generation, hvilket och syues
liimpligt^ da den viisendtligt ar skiljd fran blad-
lossens fortplantning. Slutligen uttalar ban den for-
modan att ett likartadt forhallande kunde e^ja rum
hos Xenos och Meloe och att hos dessa de aktiva,
med tre par fotter forsedda larverna, hvilka ut-
komma utur aggen icke forvandla sig i de troga,
masklika larverna, som forpuppa sig, utan fostra

20

dessa. Ann. Scionc. JNal. XV, p. 294, Tab. 5. Ann.
Nat. Hist. 11, Sep. IX, p. 461.
Om Pedi- Lange liar del, pa vissa bi-arter forekommande

cuius me-|j||3 vlnglosa diup, som af Kirby blifvit benamndt
Pediculus melittce, ansefts utgora nyklackta larver till
Meloe, hvilka utbildades i bins bo, sedan de der-
stades forut undergatt en total Foi mlorandring. Emot
denna asigt bar nu Smith upptiadt och sasom stod
for sitt pastaende anfuit, alt ban om vaien d. 6
April vid undersokning af en sandbank, funnit ett
samba lie af Anthophora Haworthana, af bvilken bi-
art, som befann sig i en slags dvala, elt anlal in-
divider inneslotos i en liten lada. Vid dennas un-
dersokning nagra dagar derefter observerades flera
individer af Pediculus melittce springande ofver bin.
Som dessa bi-l6ss icke under bela vinlern under-
gatt ringaste forandring, utan voro fullkomligt lika
de individer, som blifvit anmarkta om hosten, anser
Smith troligt att dessa sma djur icke aro laiver
utan fullstiindigt utbildade insekler. Trans. Entom.
' Soc. N. S. II, p. 4.
Parasit- Uti en i Pariser-Akademien foredragen upp-

l^pi'ratio'nVsatts "Note SUV k parasitisTue, bar Leon Dufour
isynnerbet sysselsatt sig med losning af den fragan,
buiuledes de i del inre af lefvande insekter fore-
kommande parasit-larverjia, andas. Vid den for flera
ar sedan bekantgjorda afbandlingen rorande utveck-
lingen af Ocyptera bicolor bvilken forslggar inom
Pentatoma punctipennis, bar Forf. anmarkt att re-
spirations-roret, soin ar belaget i den parasltiskt
lefvande larvens bakre anda, befinner sig i ett af
Penlatomans stiginata. En annan gang iakttog ban,
att en i buk-kaviteten bos Andrena aterrima lef-
vande Dipter-larv, bade silt respirations-organ fa-
stadt vid delta bis tvenne stora luftsackar. Larven
till en ny Hyalomyia [Muscarice), bvilken utvecklar

21

sig i buk-kavitelen hos Brachyderes lusitanicus, in-
tranger niecl dess bakre arida, som ar forsedd med
tva stigmata, i ett stigma hos Curculioniden , och
inandas pa delta satt atmospherisk luft. Compt.
Rend. XXXIII, p. 135. Rev. et Mag. de Zool., 1852,
p. 408. Ann. and Mag. Nat. Hist. II, Ser. YIII,
p. 425.

Alt en normal fortplantning hos bladlossen Larver ur
utan befi'uktning eger rum, for hvilken Owfn fore-t^jVfja-
slaget den val valda benamningen Parthenogenesis, f'^-J»S8-
ar val bekant. Att en befruktning afven bland Bom-
byces, kan vara tillracklig att i flera generationer
frambringa frnktbara as^g, bar genom en af CuRTiS
gjord, och af Fiijppi meddelad iakttagelse blifvit
satt utom allt tvifvel. Den forre omtalar nemligen
att han fran Norra Amerika erhallit en puppa af
Saturnia Polyphemus, hvilken klacktes i England.
Den derutur framkomna fjarilen, som var en bona,
lade agg, hvilka alia lemnade larver. Skada ar att
Forf. icke uppgifvit hum langt iakttagelserna seder-
mera blifvit fortsatta. Emedlertid ger denna upp-
gift en ny vigt, at de forut temligen talrika, men
af SiEBOLD betviflade iakttagelserna, att honor af
Bombyces utan forutgangen befruktning, liigga agg
utur hvilka larver framkommit. Ann. Scienc. Nat.
XV, p. 297.

Af icke ringa intresse vore om en af BoWRiNGparasitiskt
i Hongkong gjord iakttagelse, att en fjaril-larv lef- '^/Yriu^
ver parasitiskt pa den i China forekommande Ful-
gora candelaria, befunnes grundad. Denna larv, som
enligt BoWRiNGS uppgift varierade fran 1 — 6'"traf-
fades pa Fulgorans ryggscgmenter (sallan mer an en
larv pa hvarje individ). Den var betackt med ett
ull-likt amne, lemnade da den blef fullviixt Ful-
goran , samt spann derefter en cocong, hvarutur
utklacktes en fjaril med kamlika antenner. Troligt

22

iir alt (](>nna larv Itlver af dot vaxaitade amnc,
som dessa Heiniptera afsondra. Proced. Ent. Soc.
N. S. I, p. 36, 76, 104.

Referentens i Vet.-Akademiens Ofvers. 1850,
p. 211 och 1851 p. 154 inforda uppsallser rorande
iiagra insekt-arters metamoifos liafva blifvit ofver-
satta pa Tyska och fimias inlorda i Fror. Tagesb.
II R, p 213, 224.

SiEBOLDS i forra Arsber. p. 13 refererade af-
handling om utvecklingen af Psychida?, liar af Statn-
TON blifvit pa Engelska ofversatt. Trans. Ent. Soc.
IN. S. I, p. 234.

Wahlbergs a f handling *'Bidrag till Psyche-lar-
vernas kdnnedom' som blifvit inford i Vet.-Akad.
Ofvers. 1850, p. 225, har afvenledes blifvit ofver-
flyltad pa Tyska spraket. Fror. Tagesb. II Bd.,
p. 246.
insekt- Ofver framkomsten af stora svarmar fjarilar

* ^* har GhimAni i Ga/ette Pieniontese for d. 1 Maj
meddelat foljande underrattelser: Vanessa Cardui
visade sig hastigt d. 26 April klockan 11 formidda-
gen , i narheten af Turin i oerhord mangd, och
anda till klockan 1 okades deras antal bestandigt,
sa att luften till slut af dem blef fordunklad. Kloc-
kan 4 voro dessa fjarilar med undantag af nagra
spridda exemplar forsvunna. Under hela denna dag
var vadret utmarkt vackert, sedan det forut regnat
tvenne dagar a red. Under de foljande dagarna
som voro mulna, forsvann denna fjaril-art, men
visade sig sedermera talrikare an vanligt. GhiliANI
anmarkte dessa fjaril-svarmar endast i stadens gran-
ska p, men formodar att de visat sig i hela Pie-
mont. Han soker pa sa satt forklara denna fore-
leelse, att den klackning som bort ega rum om
hosten det foregaende aret, icke kunnat forsigga i

23

anseendo till den da radaode laj^a temporatnrcn och
att saledes de fiesta af dessa fjarilar tillbringat vln-
tern sasom puppor, att da afven 1 de sodra slutt-
ningarna af de Liguriska alperna radt en blid vin-
ter ocli en tldig var, fjarilarna fidigare an vanligt
utklackts och sallat sig till dem, hvilka egentligen
hafva sitt tillhall i trakten af Turin. Ann. Ent. II,
Ser. IX, p. LV. Ann. and Mag. Nat. Hist. II, Ser.

IX, p. 355. Fror. Tagesb. Tif Bd., p. 200. Rev.
et Mag. de Zool. 1851, p. 559.

Lucas omtalar att stora svarmar af Ephemera
albipennis visat sig flerestades i narheten af Paris
pa bada sidor af Seinefloden. Ann. Ent. II, Ser.

X, p. LI.

White bar fore visat i Engelska Entomologiska Po^urer
Societeten flera individer af en liten Podura-art, p& is.
som blifvit funnen pa isen vid stranderna af Wel-
lington kanalen under en der vaxande Nostoc. Dessa
djur sta Desoria glacialis nara, hvilken blifvit pa-
trafTad i otrolig mangd under stenar pa Schweitzer-
glatscherna, hvarest den synes kringlopa i isen. The
Entomol. Juni 1852. Fror. Tagesber. Ill B. p. 88.

ScHJODTES i forra Arsberattelsen p. 18 annialda Under-
arbete "Specimen Faunce Subterraneoe" har af Wal- fauna.
LICH blifvit pa Engelska ofversatt. Trans. Ent. Soc.
N. S. I. p. 134. Af samnia af handling finnes afven
ett omstandligt utdrag pa Tyska i Fror. Tagesb.
HI Band. p. 89.

Wachauru omtalar att en puppa af Saturnia^J^P^^}^^^^
Pyri, som ban genomstuckit med en grof knapp- puppa
nal och insalt i en lada, detta oaktadt foljande var
blifvit klackt, Ann. Ent. II Ser. X, p. XLI. Denna
iakttagelse, churu anford af en aktad Entomolog,
synes Uef. dock foga sannolik.

24

insektiis flu rgenht't som de i oknarna lefvande arter

stHinmeiseal Oil lioptei-slagtet Jbremapfula dcia med nagra
med'lir'n I^eptilier, ;ir den orvereiisstninmelse de 1 fargfeck-
lokai (ler niijoren fiamte med den iordnian hvarpa de leFva.

de vistiis. ^ . ,

Lefebure, soin (or Hera ar sedan forst fasle upp-
marksamlieten pa delta (orliallande, bar nu upplyst
att samma iakttagelse redan forut af Bruce bliTvit
gjord pa nagra i Egypliska oknania forekonimande
my I- arter, bvilka fullkomligt ega samma farg som
den porfyr-sand hvarpa de vistas. Dessa arter aro
Formica Pharaonis och Formica Salamonis Latr.
Ann. Ent. Ser. IX, p. XXIV.
Giftijja MiLLlERE, sotu anslallt flera forsok for att ut-

rona huruvida larver som lefva ai' giftiga vaxter,
innehalla for de djiir som fortiira dem skadllga
amnen. anfor derom foljande: Sedan han insamlat
flera smarre larvei- af Deilephila Euphorbice, som
lefde pa Euphorbia cyparissias, gaf han af dessa at
tvenne ncira fullviixta sparf-ungar, som kunde iita
sjelfva och hvilka han lemnat utan foda 6 — 8 tim-
inar, hvardera en hnv. Sparfvarna ehiirn uthungrade,
visade obenagenhet alt (ortara den erbjudna fodan,
men slukade shitligen nagon del deraf. Efler na-
gon stund funnos bada faglarna doda. Ann. En-
tom. II Ser. p. LXXVIII.
insektei- Uti cn af SciILAGENTWElT utgifven afhandhng

"u^br^d-^"^^^^ <iie hochsten Grenzen der Thiere in den Alpen\
"'"S- anfores: att insekterna och arachniderna synas ibhmd
alia djur vara de, som under hela aret lefva hogst
upp pa alperna. Nagra arter hafva blifvit anmarkta
vid 14 — 12,000 fots hojd. Vid sistnamnde hojd ob-
serverade Saussure vid bestigningen af Montblanc
tvenne fjarilar. Vid 12,012 fot pa Breithorn visade
sig nagra Podurellw-. En) el Ian 10,700 och 10,000
fot hafva talrika Podurer och nagra spindlar blifvit
anmarkta. Fran 10,000 till 9,000 fot fann Heer pa

25

Piz Linard 5 spinddaitei ; (Van 9000 till 850() fot
8 andra spindel- och 13 Coleopter-arter. Sasoni
karakteristiskt (or dessa djur bor anmarkas, att de
vanligen icke aro vaxtatande, utan rofdjur. Alia
ega de en mork , svart farg, afven om samma ar-
ler pa laglandet forete Ijusare farger. Arcbiv fur
Naturg. XVII, p. 177.

Enligt hvad Bremi uppger, bar en Entomolog J'|^***'S*"
som bemlagit en groda , i dess exkrementer varse- exkre-
blifvlt talrika fragmenter af insekter. Da ban lade
spillningen i vatten , fann ban deruti trenne lef-
vande, fulikotnligt bibeliallna Curculioner, al' bvilka
tvenne tillborde Plinthus caliginosus ocb den tredje
en art af slagtet Acalles. Stett. Ent. Zeit. XIII,
p. 159.

Sedan Guerin-Meneviixe i Frankrike upptackt p^js't^
en Coccus-art, som ban benamnt Coccus Fabce, ocb niiie.
bvilken befunnits inneballa fargamne, bar detta pa
kemisk vag blifvit undePvSdkt af Chevreul, bvarvid
befanns all den franska cochenillen, anvand till
fargning af silke, tvattadt i alun, var den utlandska
nriycket underlagsen. Pa ull bar den visat sig var-
aktigare. Denna Coccus ar pa dessa bonor sa all-
man, att man inom koit tid pa utbredda lakan
kunnat insamla en storre mangd. Den dodas i
varmt vatten ocb torkas sedan i luften. Compt.
Rend. XXXIV, p. 334, 701. Ann. and Mag. Nat.
Hist. IX, p. 358. Rev. et Mag. de Zool. 1852, p.
143. Fror. Tagesb. II Bd., p. 336.

I Gouvernementet Saratow i sodra Ryssland,Guidbag-
bvarest galenskap efter bett af rasande bundar ej^lnde^soin
sallan forekoinmer, bar foljande medel af en der'"'^'"^***'*
bosatt person till det ondas bolande med framgang
blifvit anvandt. Han bar nemligen om varen i
myrstackar, tillborande Formica rufa, uppsokt lar-
vorna till Cetonia aurata, bvarefter dessa forvarades

26

i den joid livaruti de blilvlt fiinna , till deti tid da
do kliickts, livilkct vanligeii intrafTar i Maj maiiad.
De lullhildade djuren hafva genast genoin varme
blifvit dodade, toikade och forvarade i hermetiskt
sliitna karl, hvarefter de liiggas pa flaskor som tiitt
lillslutas, sa att djuren bibelialla den starka lukt,
som ar dem egen , sai deles om varen. Da galen-
skap visar sig hos nagon person, sonderstolas dessa
djur till ett fint pulver, hvilket stros pa en smorgas,
som ej bor vara saltad. Alia delar af insekten bora
anvandas. Smorgasen fortares genast af patienten,
som under behandlingen bor dricka sa litet som
mojligt, hvaremot det tillates honom att iita. Van-
ligtvis aro verkningarne af delta lakemedel en langre
eller kortare somn, hvilken understundom fortfarit
till och med 36 timmar. Oftast bar den sjuke blif-
vit fullkomligt alerslalld. Den dosis som bor inta-
gas beror pa sjukdomens utveckling och personens
alder. En aid re person bar genast efter bettet er-
hallit 2 — 3 Cetonier i 2 — 3 ingifningar pa samma
dag. Da sjukdomen starkare utbildat sig gifvas
4 — 5 individer. Djur behandlas pa samma satt som
menniskor. Motschoulsky , som varit i tillfalle se
de (ordelaktiga verkningarna af detta medel, berat-
tar, att en af bans hundar 1846 blifvit biten af en
rasande hund. Sedan den forre erhallit tvenne Ce-
tonier i tvenne doser blef han fullkomligt frisk,
men hvarje ar da den tid nalkades, vid hvilken
han blifvit biten, visade han en nedslagenhet, for-
orsakad af kramp i magen, som fortfor 4 — 5 da gar.
1847 blefvo tvenne barn bitna af en rasande hund.
MoTSCH. lat dem hvardcra intaga en och en half
Cetonia, hvilket hos dem frambringade somn, efter
hvars slut dessa barn icke visat minsta tecken till
raseri. Doctor Mandileny bar afven anfort nagra
likartade handelser och omtalar det stora fortroende,

27

sotn innevan.n lie i sodra Ryssland siitta till delta
Icikmedel. Ann. Ent. II Ser. IX, p. XLV. Rev.
et Mag. de Zool. 1851, p. 60.

Creplin liar uti ett fierde bihanfir till den lor- J"*':^^'"

J O ^ besvarade

teckning, som af Gurlt blifvit meddelad ofver de af Endo-
dJLir, i hvilka Endozoer forekomma, uppraknat iiagra
insekt-arter och Araclinider. Archiv, fiir Nalurg.
XVII, p. 304.

Flera vigtiga bidrag till kannedomen om de losekter

I o .. 1 I . C" III skadliga

insektarter, som pa trad och vaxter rororsaka skacla, for
samt om sattet att forekomma deras harjningar,^^'^'^'^"^'
liafva under de tvenne ar denna berattelse omfattar,
utkommit sasom:

"Les Arbres et arbrisseaux de I'Europe et leurs
Insectes" par Macquart, Lille 1852, hvilket arbete
endast till titeln ar Referenten bekant.

''On Insects injurious to the cotton plant'* by
W. Saunders. Trans. Entom. Soc. N. S. I, p. 158.
Forf. bar bar pa ett stalle samlat de iakttagelser,
bvilka i sarskilda skrifter iinnas anforda om de in-
sekter som aro skadliga for bomulls-vaxten och be-
skrifver dessutom tvenne nya fjarilar Arctia Hors-
fjeldii och Eudioptes indica, hvilkas larver pa Java
forekomma pa denna viixt. Af denna uppsatts visar
sig att hittills inoni olika verldsdelar blifvit funna
12 insekt-arter, som aro skadliga for bomallsvaxten,
C fjaril-larver, 3 Coleopter-larver, 1 Cicada, 1 Cirnex
och 1 Aphis. Trans. Ent. Soc. N. S. I, p. 158,
Tab. 12.

I Gardeners Magazine of Botany for April 1850
bar Westwood meddelat upplysningar om flera in-
sekter, som orsaka skada pa Paron-triid. Dessa upp-
gifvas vara Zeuzera /Esculi, Psylla Pyri, Selandria
aUhiops, Opostega scitella och Pcvdisca angusiiorana.
En viil utford planch alloljcr denna afhandling.

28

hvarpa namnde insekle^rs larver blilvit afbildade.
Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 367.

Densamina har i Gardeners Chronicle for 1852
redogjort for lefnadssattet och utvecklingen af (iera
insekter, som arc skadliga for tradgardar, sasom
Trichiosoma Lucorum, Phibalocera Quercana, Argy-
romiges ruficapitella , Antophora retusa , Galleria al-
vearia, Psylla Buxi, Adelges Abietis, Lophyrus Pini,
Agrotis Segetum och Gracillaria Y-flava. De fiesta
af dessa uppsatser atfoljas af figurer.

Passerini bar redogjort for de insekter som
angripa Fikontraden. Dessa aro: Bostrichus Fici ,
Morimus lugubris , Lachnea rufipennis och Denops
personatus hvilken sednare under larv-tillstandet
lefver i detta trads grenar. Atti del Acad. Geor-
gofili 1851.

Under tltel *' Englische Popular-Entomologie* har
DoHRN gjort ett utdrag utur The Gardeners Chro-
nicle, innehallande flera underrattelser o».n de for
odlade vaxter skadliga insekter. Stett. Ent. Zeit.
XII, p. 113.

Schneider har i en uppsatts sokt adagalagga
att Potalis-sjukan fororsakas af en insekt, som ban
benamt Psylla Solani-tuberosi. Sitzungsb. der Kajserl.
Akad. IX, p. 8. KollAr har vid denna afhandbng
framstallt flera grundade anmaikningar och upply-
ser forst och framst att Schneider alldeles missta-
git sig da ban fort den lilla af honom , sasom skad-
lig ansedda insekten, till slagfet Psylla, dit den
ingalunda kan hiinforas. Den maste foras till slag-
tet Typhlocyba, och anses med ratta af Kollar icke
vara orsaken till den bos Potatis-vaxten gangse sjuk-
ligbeten, 1. c. p. 3, p. 22. Tab. I. Verbandl. Zool.
Bot. Verein in Wien, p. 80.

Guerin-Menevili.e bar for Vetenskaps-Akade-
mien i Paris uppvisat en, i vissa delar af Frankrike

29

allman Jassiis-art, som Itaii ansett vara ny. Denna
ait som blifvit benamnci J. devastans orsakar m^c-
ken skada pa flera siidesslag,, clei igenoni alt den ut-
siiger saften ur bladen ooli stjelkaina, sa att vaxterna
aftyna ocli slutligen do. Compt. Rend. XXXIV,
p. 92.

KoLi.AR omtalar att Tingis Pyri , som under-
stundom trafFas i mangd pa bladen af Parontrad,
genom sina sting orsaka att bladen foilora sin giona
farg och erhalla ett brunt utseende. Verhandl. der
Zoolog.-Bot. Ver. in Wien II, p. 96.

Chevandier beskiifver den skada som blifvit
lillskyndad ung granskog vid Petit-Mont af Hylesi-
nus piniperda. Sasonj bidragande till dessa djurs
alllfor belydliga foiokning anser ban de utbugg-
ningar som blifvit verkstallda i de unga gransko-
garna bvarvid stubbarne lemnas for hoga och att
vind fallen allt for lange qvarlemnas. Sakraste med-
let att skvdda skofjarna mot denna lilla insekts
ht'irjningar, anser Forf. besta deruti, att dessa fran
borjan af Juli manad och sedermera under hela
sommaren rensas fran nedfallna trad. Compt. Rend.
XXXIV, p. 38. Rev. et Mag. de Zool. 1852, p. 28.
Det vill bar synas som Forf. misstagit sig om In-
sekl-arten.

FociLLON, som undersokt de insekt-arter, hvilka
angripa rofvor och turnips, liar funnit dessa besta
af fyra arter Haltica, en obeskrifven art af slagtet
Grypidius och Ypsolophus Xylostei, hvilka tvenne
senare fortara dessa vaxters fron. Sasom bevis pa
den betydliga forlust de senare tvenne arteinas
larver kunna fororsaka anfores: att renadt rapsfro
befnnnits innehalla 45 procent olja, hvaremot sa-
dant, som af larver varit skadadt, lemnat betyd-
ligt mind re, eller endast 25 procent. Compt. Rend.
XXXIV, p. 252. Rev. et. Mag. de Zool. 1852, p.

30

123. Ann. and Mag. Nat. Hist. 11, Scr. IX, p. 256.
Fror. Tagesber. Ill Hd. 159. Aube, som granskat
foreslaende nppsatts, liar vid densamma gjoit flera
anmarkningar. Salunda upplyser ban att den af
FociLLON sasom ny ait uppstkWa Grypidius brassicce,
enh'gt den dera gifna figuren, tillbor slagtet Ceu-
torhynchus och trobgen ar samma art sofii Fabr.
beskrifvit under namnet assimilis. Han anser cifven
troligt att Haltica Hyoscyami som Focillon upp-
glfvit lefva pa turnips icke ar denna art, utan
Haltica Napi Ent. Heft. Haltica nigripes Foe. ar
identisk nied H. Lepidii. Ann. Entom. II Ser. X, p.
LXXXIII. Ref. f^r bar tiUagga att den uppgifna
Ypsolophus Xylostei troligen ar Y. Cruciferarum,

En mangd uppsattser af Curtis, oin de in-
sekter som angripa ocb gora skada pa turnips,
hafva bbfvit infdrda i Mortons Cyclopedia of Agri-
cub u re 1852.

"Destruction economique de I'Alucite et du Cha-
rancon vivant renfermes dans l*interieur des grains
du moyen du tarure a grande vitesse ou brise-in-
sectes'*. Memoire qui a obtenu la medaille d'or dc
la Societe nalionale et centrale d'AgricuUure par
Herpin brocbure in 8:o. Ar Ref. endast till titeln
bekant.

GuYON bar lemnat en kort berattelse om en
liten fjaril-art, bvars larver fororsaka betydlig skada
pa den af innevanarne i Norra Afrika skordade ocb
magasinerade saden. Som Forf. icke redogjort bvar-
ken for larvens cller fjarilens utseende kan icke af-
goras till bvilken art de bora. Compt. Rend. XXXV,
p. 559.

"Recherches sur I'Alucites des cereales, I'etandue
de ses ravages et les moyens de les [aire cesser,
suivies de quelques resultats relatifs a I'arsilage des
grains'' par Doyer, Paris 1852. Denna skrift be-

31

lommes uli on anmalaii af AuBK, soiiy tleniri aiilor
att Forf. stiiderat delta djiir noggrant under alia
dcss olika stadler ocli att inm'n eijenhct i dess lef-
nadssatt blifvit forbiganoen. Ann. Ent. [I Ser. X,
p. LXXXHI.

Atskilliga iakttagelser om forenatnnde insekt-
art hafva afven af Guerin-Menevii.le blifvit an-
forda i Compt. Rend. XXXIII, p. 639.

Robineau-Desvoidy omtalar den skada soni
Chermes Olece fororsakar pa Olive- Orange- och
Lagertraden saint pa (lera andra vaxter. Det ar
fiamfor allt pa en fet, Fuktig, val odlad , vattnad
och godd jord, sotn ar skyddad for blast, fore-
niimnde insekt trifves bast och ger tillkanna sin
niirvaro genom de storsta forodelser. Compt. Rend.
XXXV, p. 183.

Om fleia insekt-arter, som underga sin forvand-
ling i TrjfFel, hafva korta underrattelser af GoureAU
blifvit lemnade. Ann. Ent. 11 Ser. X, p. LXXV.

GoUREAU har uppraknat de insekt-arter som
angripa appletraden och oninamner bland sadana:
Anthonomus Pomorum, Yponomeuta malinella Guen.
Carpocapsa pomonella, m.fl. , samt redogor slutligen
for flera parasiter, som lefva pa dessa djurs bekost-
iiad. Ann. Entom. II, Ser. X, p. LXXIX.

Pkrris har efter 12-ariga forskningar medde-
lat en forteckning pa de talrika insekter, hvilka
hemta sin naring af Pinus maritima. Dessa utgcira
icke mindre an ll7 arter af hvilka 87 tillhora Co-
leoptera, 8 Hymenopteray 2 Hemiptera, 16 Diptera
och 3 Lepidoptera. Utom denna upprakning af ar-
terna forekomnia i afhandlingen , mer eller mindre
fullstiindiga redogorelser, ofver flera af dessa djurs
lefnadssatt och melamorfos, samt om de fiender
hvaraf de forfoljas. Flera meddelanden aro af stort
inlresse. Salunda anfores all en mangd insekt-ar-

32

ters larvcr, livilka »nnn IroU vara vaxtataiide, It-fva
af rof. Larverna r. ex. af sliiglet Hypophloeus for-
folja iliardigt larverna a^ Tomicus bidens ocli utoda
dessa nagon gang nastan belt och ballet. Larverna
aF Byzophagus anstalla stor forodelse bland larverna
af Hylurgus piniperda och minor. Tomicus laricis
ar icke beller skyddad utan angripes af Aulolium
bicolor. Under sina forsta stadier lefva Aulolium
sulcatum af Scolytes multistriatus , Colydium elonga-
tum. af Platypus cylindrus, Hypophloeus Pini, Pla-
tysoma ohlongum ocb Xantholinus collaris af Hy-
lurgus ligniperda, Hylastes ater ocb Tomicus ste-
nographus. De rofgiriga larverna af Thanasimus
formicarius, Opilus mollis, Ips ferruginea ocb Tem-
nochila cxvrulea anfalla larverna af Aedilis grisea ,
Melanophila tarda Bhagium indagator ocb Mono-
hammus gallo-provincialis o. s. v. Ann. Ent. II Ser.
X, p. 491.

KoLLAR omtalar den skada soin Magdalinus

violaceus ocb Bostrichus bidens orsakat pa Pinns

austriaca. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien, I, p. 229.

Samtidiga I en uppsalts inford i Vet. Akad. 6fversiort

tionei. 1851, p. bo Under litel banjtidiga observalioner
finnas framkomsten af vissa insekt-arter omnamd.

Fossiia Uii sjunde baftet af "Die Versteinerungen der

insekter. g^.^^-^ j(Q}^lQTfigebirge von Weltin und Lobejun" Halle
1850 fol. bar GermAr underkastat de af bonom forut
i Miinsters Beilrage zur Pelrefactenkunde 5 Helt.
1842 bekantgjorda , i stenkolsbergens sklfFer funna
arter Blatta, en ny revision (p. 81 — 86. Tab. 31).
Antalet af de bidills npptackta arterna uppar till
sex nemligen: Blaltina didyma, anaglyptica , flabel-
lata, carbonaria, euglyptica ocb reticulata. De ut-
marka sia^ alia fran de nil lefvande <jenoin en egen-
donilig nervgang pa ofvervingarnas innerkant. Miirk-

vardigt

33

viirdigt ar, ntl i l)eror(le formnfion intct spar (in-
ncs al* iiagol annat insektslagte, ty den forut af
Forf. fiinna ocli till en Acridium lorda vinge, liar
vid noggrannare undcrsokning visat sig tillhora en
BlattaS

En piodromus ofver de fossila insekter som
blilVit j^atiafTade i kolformationen vid Scaibriicken
liar af Goldbp:rger hlifvit ntaibetad. Dc arter som
Porf. aniort iiro Blattina primceva, B. Lehbachensis,
Gryllacris lithanlhraca, Termes Heeri, Termes affmis
ocli Dictyophlehia protogcea. Sistniimnda djur eger
en niira nog lik nervgang, som den hvilken finnes
bos de Amerikanska slagtena Chauleodes ocb Cory-
dalis. Samtliga de funna insekterna antyda genom
deras former oeb storlek att de lefvat i ett tropiskt
klimat. Siizungsb. Kajserl. Akad. IX, p. 38.

GiEBEL, som ballit ett foredrag ofver de i
Wettiner stenkolsgrufvan patrafTade vingar af BlattcB
anfor, att sedan GermAR ofver dessa fossila djur
meddelat sina iakttagelser, hafva 8 vingar blifvit
funna, bvaraf en lillbor Blatta didyma , tvenne
andra aro denna i storlek lika, men framte en skilj-
aktig nervgang. Den fjerde tillhor B. flabellata.
Den femte ar utmiirkt genom nervernas forgrening^
den sjette afvikande fran den forra genom den mel-
lersta hufvudnervens forgrening; den sjunde nar-
mande sig de tvenne foregaende ocb den attonde
i 'manga banseenden afvikande fran alia de ofriga.
Jabresb. Naturw. Ver. zu Halle 1849 — 1850, p. 8.

En fossil Carabus-diVi som blifvit upptackt i
narbeten af Aix, bar af Barthelemy blifvit om-
stiindligt beskrifven. Rev. et Mag. de Zool. 1851
p. 203.

Lefebvre bar i en vidlyftig uppsatts sokt ada-
galagga, att den fossila fjaril som BoiSDUVAT. i Ann.
Bohemans Arsber, 1851, 1852. 3

34

Ent. I Ser. IX p. 371 beskrifvit och afbildal, un«
der namiiet Cyllo sepulta icke tilllior del slagte Iivai-
lill den blifvit ford , utan att Lefebvre ansett sig
kunna bestatnt afgora till hvilket den ratteligen bor
hanforas. Ann. F:nt. II Ser. IX p. 71. Tab. Ill
N:o 3, II. Uti det svar BoisduvAl afgilvit pa dessa
anmarkningar, bar ban bevisat att icke allcnast bans
beskrifning och afbildning aro riktiga, utan att Cl/Z/o
sepulta verkligen tillhor det slagle hvartill d^n blif-
vit ford, 1. c. p. LXLVI.

Saussuue bar beskrifvit och afbildat under be-
niiiiiningen Pimpla antiqua en fossil Hymenopter-
art, funnen vid Aix. Rev. et Mag. de Zool. 1852,
p. 579 Tab. 23.

Westwood's uppsatts "Notice of the difcovery
of a Dragon-fly and new species of Leptolepis in
the upper Lias near Cheltenham," Qvart. Journ.
of London Geolog. Soc. bar Ref. ej sett.

1 ett meddelande i Miinchener Akademien, ro-
rande fossila Spindlar i den lithografiska SkiflPern,
har Roth paniint derom att Miinster forst i So-
lenhofer-stenen upptackt nagra qvarlefvor af en
Phalangium, som ban benamnt Phalangites priscus.
I Miinchener Museum befinner sig dessutom under
naninet Phalangites multipes ett annat exemplar af-
fint med den fdrra. Genom dessa och en mangd
andra individer, som egas af Doctor Fischer, har
Roth blifvit i tillfiille taga en niirmare kannedom
cm dessa paleontologiska qvarlefvor. Han har nu
deribland funnit typen till en ny familj, hvaraf ban
uppstallt ett slagte med tva dertill horande arter.
Sliigtet tillhorande ■ Arachniderna och afdelningen
Mygalidae har erhallit namnet Palpipes och ar-
terna P. priscus och cursor. Miinch. Gelehrte
Anzeig. 1851, p. 164. Instit. 1851 i\:o 905. Fror
Tagesber. II Bd. p. HI.

35

A I TiscFiBEiN iiv on miirkvardig tvakoiiad For- He imafro-
mica sangumea heskrilven. Del [imna exemplaret "'*''^'"-
ar efter langden deladt i tveiine liUa halfter salun-
(Ja, att den hogra fratiistaller en neuter och den
venstra en liane. Olikheterna eniellan de bada de-
larna i\v saledes stone an lios nagon annan liittills
anmai'kt hennalVodit. Vingarna iiro pa venstra si-
dan Fullstandigt utbildade, hvaremot de naturligtvis
belt ocb ballet saknas pa den hogra. Stett. Ent.
Zeit. Xll p. 295.

Bellier de la Chavignerie bar al'bildat en
bermafrodit af Anthocaris Cardamines , bvars bogra
balft eger bonans ocb den venstra banens bildning
ocb fargteckning. Ann. Ent. II Ser. X p. 325 Tab.
4 N:o III.

Flera missi)ildningar bos insekter bafva afven Missbild-
anmiirkts aF bvilka likviil manga likartade forut blif- '""Sa"^*
vit onitalade, bvarfore endast de markvardigaste
lorde fdrtjena bar upptagas. Salunda beskrifver
Lereboullet en Melolontha vulgaris bvars bogra
antenn ar forsedd nied trenne sju-bladiga klubbor.
Rev. et Mag de Zool. 1851, p. 433. Tab. II f. 3.
Ann. and Mag. Nat. Hist. II Ser. IX p. 240. Lam-
bert omnamner en Ptinus Fur bvars venstra an-
tenn Iran 6:te leden ar ntvidgad och prismatisk.
Ann. Ent. II Ser. IX p. LXXXVIII. Doue en nion-
strositet bos Lixus angustatus, bvars prot borax fram-
ocb baktill ar djiipt urskuren. 1. c. IX p. LXXXII.
Bellier de la Chavignerie en Rhagium inquisitor
bvars sista antenn-led ar betydligt uppblast ocb en
Osm^oderna eremita som egde rudiment af ett 7:de
ben. 1. c. IX p. LXXXII. Densam»ne en Silpha
costata som bade den ena skalvingen belt ocb ballet
slat, den andra granulerad. I. c. IX p. XXX. SJut-
liiren bar StollVERK beskrifvit missbildade exem-

36

af Calosoma sycophanta och Oberea oculata. Ver-
haiidL Natuih. Ver. Preiiss. Rheiiil. V[I 1850.

Tidskrif- Under den tidiymd dcnna ArsheraHelse omfat-

tar, hafva foljande Entonujlogiska Tidskiifter hlif-
vit fortsatta neinligen: "Annales de la Societe En-
tomologique de France'' Andra Serien Tome [X
och X. "Transactions of the Entomological Society
of London" New Series Vol. I Part. 4 — 8 Vol. II
Part. 1 — 3. "Stettiner Entomologischer Zeitung."
Band XII 1851. XIII 1852. ''Linnea Entomolo-
gicar V nd. 1851, Vf Bd. och VII Bd. 1852.
"Zeitschrift fur Entomologie von dem Verein fur
Schlesische Insectenkiinde zu Breslau." IV Jahrgang
1850 och V Jahrg. 1851. ScHAUM "Bericht iiber
die Wissenscha ft lichen Leistungen im Gehiete der
Entomologie' for 1849, 1850 och 1851. Westwood
Berattelse om de Entomologiska skrifter som lUkom-
mit 1851 (Proceed. Ent. Soc. N. S. II, p. 139 —
166). '"The Zoologist'' har blifvit oafbrutet fortsatt.
Beklagligtvis hai' Referenten icke haft tillfalle be-
gagna denna rikhaltiga tldskrift.

Korta redogorelser oTver innehallet afFranska
Entomologiska Aunalerna finnas inforda i Rev. et
Mag. de Zool. 1851 p. 550, afvensom ofver Ento-
mologiska Societetens i London Transactions. I. c.
1852, p. 441.

SiEBOLDS "Bericht uher die Arheiten der Ento-
mologischen Sektion' im Jahr. 1850 ar Ref. endast
till titein bekant.

Aiiman Under titel, ■''Opuscules Entomologiques'' Premier

litteratur.(]a(^i(3,. p^^,^^ ^§52 igQ sidor, har Mui.SANT nlgifvit

ett arbete, som innehaller flera uppsatser om olika

iiisekt-ordningar f(3r hvilkas iimehall langre fram

37

pa sina stallen i denna Arsbrrattelse skall redogo-
las. En del af dessa afhandlingar hafva forut blif-
vit tryckta i andra Acta. Recens. Rev. et Mag. de
Zool. 1852, p. 540.

Uti ''Analecta ad Entomographiam Provincia-
rum Occidentali meridionalium imperii Rossi*' bar
GoRSKi borjat utgifva ett arbete bvars forsta faski-
kel utkommlt i Berlin 1852. For innehallet sasom
omfaltande flera insekt-ordningar skall langre frain
redovisas.

Af det i forra Arsberattelsen p. 37 omnamnda
arbete "Catalogue de la Collection Entomologique du
Museum d'histoire naturelle de Paris'' bar 2:ra Li-
vraisonen utkommit i Paris 1851. Detta bafle, soin
aFven ar utarbetndt af BlANCHARd, inneballer grup-
perna Melolonthidae och Rutilidae. Af den forra
gruppen uppraknas 768 arter, Afvikande fran BuR-
MEISTERS uppstalhiing riiknar BlAnchaRD bit den
forres Phyllophaga farinosa (Hoplides Latr.) bvar-
emot ban afskiljer de af Erichson bilforda Euchi-
ridae och en del af dennes Hoplides, nemligen slag-
tena Hoploscelis, Pachycnema, Anisonyx, Lepitrix,
Eriesthis och Chasme. De senare bafva ater bbfvit
uppstallda under Glaphyridae. Sasom nya slagten
anfciras Euryaspis skiljt fran Plectrls genoni bred
bufvudskold, tjock ofverlapp ocb tjocka palper. En
brasiliansk form. Brahmina narslagtad med An-
cylonycha, men med klufna klor, den ofra tanden
fin ocb bvass, den undra kortare, bredare ocb lin-
drigt bojd. Fran Ostindien. Listrochehis afven i
ulseendet liknande en Ancylonycba. Fran Mexiko.
Togestoptera grundadt pa Melolontha lanceolata Say.
Hoplochelus em el Ian Eutbora ocb Empecta Er. Fran
Madagaskar. Gymnogaster, Tricholepis ocb Proago-
sternus trenne Ibrmer fran Oarnc Bourbon ocb Ma-

3B

(lagaskar, emellan Encya och Leiicopliolls. Nanarda
ocli Polyphijllum horande till Elaplioceridae, bora
rrhalla sin plats emellan Clitopa Er. och Elapho-
cera Gene. Det fona bildadt pa en art fian Cap,
det senare pa P. rubrescens Hombr. et Jacqu. Fran
Salomons oarna. Pachrodema, HUarianus och Ho-
malochilus niirstaende till Liogenys Guer. och Di-
plotaxys KiRBY, det forsta och tredje fVan Patago-
nien, det andra med 8 nya arter fran Biasilien.
Ofver 450 arter aro nya och forsedda med diagno-
ser. Af den andra grnppen Rutelidae anfoi-as 487
arter, saledes I fler an som voro Burmeister 1844
bekanta. Icke mindre an 186 arter aro nya bland
hvilka flera gifvit anledning till bildande af slag-
ten. Af dessa hora till Anomalariae: Tropiorhyn-
chus grundadt pa Anisoplia podagrica Neum och
orientis Burm. Callirhinus med en ny Mexikansk
art, emellan Tropiorhynchus och Rhinyptia. Epec-
tinaspis {Anomala mexicana Burm), Callistethus och
Singhala bada narslagtade med Popilia och med en
art hvardera fran Ostindien. Pliaraonus (Popilia
fasciculata Burm.), Pachystethus (P. vidua Neum. in-
nuha Burm.). Underafdelningen Rutelidae genuinae
bar blifvit tillokt* med slagtet Crathoplus, emellan
Chlorota och Chrysophora, med 1 art fran Brasili-
en. Till underafdelningen Areoditae raknas Xylo-
nychus Boisd. med flera Ny-Hollandska arter. Phy-
tolema {Areoda miitabilis Sol. Gay) och Lasiocola
med en ny art fran Nya Granada. Bland under-
afdelningen Anoplognathidae bar ett slagte tillkom-
mit Amhlochilus med 1 art fran Nya Holland. Till
underafdelningen Adoretidae bora Heterophthalmus,
utmiirkt genom banens stora ogon, med 1 art fran
Pondichery och Adorestoma med 2 likaledes Ost-
indiska arter. Slulligen inom Gema^iV/ae slagtet M{-
crochilus med 1 art.

39

Nedanstaende treniie arbeten aro Ref. endast
till iltlarne bekanta: "Observations Entomologiques*'
par VallOT Mem. de I'Academie de Dyon 1851.

"Z)es zones Entomologiques dans nos Pyrenees
occidentales et designation des insectes qui les habi-
tenf' par Leon Dufour. Act. de la Soc. Linn, de
Bordeaux XVII, 1851.

"Entomologische Kleinigkeiten* von Bach. Cor-
respondenzbl. Naturb. Ver. Preuss. Rbeinl, und West-
phal. 1851, N:o 1.

Heeger '*Beitrdge zur Naturgeschichte der In-
secten. Als Beitrdge zur Fauna Oesterreichs. Mit
11 litb. Tafeln utgor ett separat aftryck af Forfat-
tarens i Silzungsb. der Kajserl, Akad. in Wien in-
forda afbandlingar, for bvilkas innehall liingie ned
kommer att redogoras. (Pris Ij Thaler).

Nagra nja Spanska insekter tillhorande Cole-
opera, Orthoptera ocb Lepidoptera, bafva afGR^LT>s
blilvit beskrifna i Memorias de la Real Acad, de
ciencias de Madrid. Tom II. Flera af dessa aro
likval forut, eller samtidigt, i andra arbeten upp-
tagna ocb afbildade t. ex. i Ann. Entom. II, Ser.
Y ocb IX, p. 5.

Uti ''Boustoffen voor Bene Fauna voor Neder-
land'' af Herklots, Leiden 1851, 1852 hvaraf tvenne
biiflen utkommil, bar var bristande kannedom om
Hollands fauna i najjon man blifvit utvidjjad. Pla-
nen for delta arbete ar, att ofver de olika natur-
alstren, som inom berorde land forekomma, med-
dela fullstandiga kalaloger, innehallande lokaler ocb
synonymi. Arbetet utkommer i baften, hvarje be-
staende af 6 ark. Bland de forteckningar, som rora
insekterna, bafva foljande bittills utkomrnit, nemligen
ofver Lepidoptera af Graff, hvaraf 864 arter upp-
raknas, ofver Tenthredines ocb Sirices af Snfli.en
VON Vollenshoven 115 arter ocb slutligen ofver

40

Lihellulce Jif Herkt.OTS. Eh nl refining af tic nu hc-
gagnade narnnen pa de Eiiropeiska Fjarilar som fin-
iias arbil(Ia(ie i Roesels Insecten-Belustiginig liar
afven af HerklOTS hliFvit nieddelad. Rev. et Mag.
de Zool. 1852, p. 350.

Leon Dufour liar i en afliandling ''Melanges
Entomoloaiques*' meddelat flera vardefulla amriaik-
ningar ocli upplysningar, sasom l:o Oni forekom-
inandet af Serenthia laeta, hvilken art lian funnit
i mangd pa Scluenus albus. 2:o Oni Jssus gryl-
loides Fabr. Leon Dufour an for att nya Forf. ej
synas kiint denna art och att Amyot med ralta an-
'markt, att den art SpinofA under denna benamning
afbildat, icke kan tillhora Fabricii art utan bor
bilda ett eget slagte, hvarfore ban foreslar namnet
Gryllomorphus. Fabricii Issus grylloides tillbor sa-
kert slagtet Hysteropterum Amyot och star nara,
ehuru den ar val skild fran Issus immaculatus,
Fabr. 3:o Oni en ny art af slagtet (Jelonites (C
dispar) bvaraf bada konen beskrifvas och afbildas.
4:o Om familjen Masarides. 5:o Om en art Hya-
lomyia som undergar sin forvandling i abdomen pa
Brachyderes Insitanicus och som bhfvit benamnd
Hyalomyia dispar. 6:o Om Musca vitripennis hvars
bona beskrifves. 7:o Om Otites pulchella Macqu.
hvilken arts synonymi utredes. Ann. Entom. II Ser.
IX, p. 55.

Mannerheim har uti ett href, infordt i Bull,
de Moscou XXIV, p. 685, i korthet redogjort for
Doctor R. F. Sahlbergs resa i Brasilien och de af
honom gjorda insamlingar.

Af Ferrets och Galliniers ''Voyage en Abys-
sinie dans les Provinces du Tigre, du Samen et de
I'Ahinara" Tome III. Public par ordre du gou-
verncment, har den Entomologiska delen blifvit af
Reiche bearbetad. Val har denna Tom pa titel-

41

bladct 1847, men den liar iekc forr cin 1850, eller
mahanda senare kommit i bokhandeln, hvilket be-
visas deraf att flera af de arbeten som utkomniit
1849 blifvit i texten cilerade. De eiitomoloiriska
insamlingarna som blifvit gjorda bestodo hufvudsak-
ligeii af Col copter a (126 arler). Af de ofriga ord-
ningarna haFva endast 10 Orthoptera, 16 Hemiptera,
4 Hymenoptera ocli 9 Lepidoptera bbfvit insamlade.
Af Neuroptera och Diptera anforas inga. Bearbet-
ningen vittnar sa val om grundlig sakkannedom,
som att Forf. varit viil bekant med den entomolo-
giska b'tteratiiren. De nya och afven flera forut
uppstallda, men icke tillrackligt noga karakterise-
rade arterna, aro sorgfalligt beskrifna pa latinska
och franska spraken, samt till storre delen afbil-
dade. Figiirerna aro igenkanliga, men i allmanhet
mind re lyckade an de flesta tjska och engelska.
Forf. har underlalit att af de forhanden varande
materialierna uppstalla en karakteristik ofver Abjs-
siniens insekt-fauna. Sjelfva den meddelade fcirteck-
ningen , afvensom de anmarkningar hvilka blifvit
beskrifningarne vidfogade, rorande manga arters geo-
grafiska utbredning, gifva stod at hvad Lefebvre i
detta hanseende anfort. Alia arterna ega en Afri-
kansk pragel och endast fyra, en liten Goliath form,
en Melolonthid, en Curculionid och en Lycoperdina
hafva gifvit anledning till nya slagtens (Campsoce-
phalus, Atys, Nematocerus och Danae) uppstallning.
INagra arter forekomma afven, som aro utbredda
ofver storsta delen af Afrika, sasom Apate cornuta
Fabr., a. fransisca F., Coccinella lunata F., Antho-
caris Jone God., Vanessa Meleagris Cram., Sphcero-
coris ocellatus Klug. m. fl. Ett stort antal arter
iiro sadana, hvilka flnnas efter ostra kusten af Afrika
iinda till Port-Natal, till och med till Cap, sasom
Silpha micans, F., Sisyphus Hessii Gor., Oniticellus

42

intermedius Reiche, 0. nasicornis R., 0. planatus
Cast., 0. miliaris Cast., Heteronychus ericetus Hausm.,
H. arator F., Diplognatha silicea Mag Leay, Ano-
plognatha lactator F., Coccinella flavo-maculata De
Geer, C. similis Thunbg., Phymateus morhillosus
Linne; af Hemiptera: Callidea rufilabns Germ., Eu-
rydema musiva Germ.; af Lepidoplera: Saturnia
Mimosce Boisd. Knappast mind re till antalet aro de
hvilka afven finnas pa Afrikas vest-kust, i Senegal
eller Guinea, nemligen Chlcenius columbinus Dej. ,
Pcederus eximius Reiche, Gymnopleurus azureusF.^
Colobopterus senegalensis Casteln., Schizonycha cer-
vina Dej., Opatrum arenarium F., 0. subsulcatum
Dej., Lagria confusa Dej., Lixus dorsalis Dej.,
Cassida quadriremis Schh., Anthocharis Exole R. ,
Acr(Ba neobule Doubl., Charaxus Epijasius R. Med
Sennaar och Nubien liar den Abyssiniska faunan ge-
mensamt Feronia atrata R. och Anthocharis Eris
och med Algier Lagria viridipennis. Slutligen fore-
komma jemte de cosmopolitiska Dermestes vulpinus
och Aphodius lividus, nagra rent af Europeiska
arier sasom Chrysomela americana F. , Graptodera
oleracea F. , Coccinella mutabilis, Chilocorus auritus
och Ancyrosoma albo-lineatum.

De Insekter soni blifvit insamlade af Lefebure
med flera andra naturforskare i Abyssinien, hafva
af Guerin-Meneville blifvit beskrifna i 6:te delen
af ett arbele som Franska Regeringen utgifver ofver
verkstiillda resor inom berorde land. Ett storre an-
tal nya arter horande till Coleoptera, Hemiptera,
Orthoptera, Hymenoptera och Lepidoptera anforas
och afbildas. Ibland dessa forekomrna en ej ringa
mangd Lyci , flera vackra Pompilidop, en Oryssus
med pectinerade antenner och flera arter af Sa^wrma.

Uti ett bihang till "Life in the Wilderness or
Wanderings in South Africa" of Methuen 1850 bar

43

White beskrifvlt flern, ooli nrblldat nagra, af fore-
namnde resande hemlorda insekler sasom Anthia
Tatumana, liknande A. Calliaudi Gory, Scarabceus
Pearsonii (pi. 1, f. 2) Machla Sapho (pi. 2, f. 2),
Macocorynus Ad vena (pi. 1, f. 3), Het erodes milita-
ris (pi. 1, r. 4), Trachijptei^a Bufo (pi. 2, f. 3), Ga-
leodes hostiUs (pi. 2, f. 5), Scorpio Gervaisii (pi. 2,
r. 6) ocli ilr^as transgariepinus (pi. 2, f. 4). Rev.
et Mag. de Zool. 1852, p. 204.

Ro/pande de insekt-arter soin forekomma i AI-
cerlet liafva nairra korta underrattelser af Eichwald
bllCvit nieddelade, livaruti anfores, att dessa hafva
storsta Ilk het med de arler som blifvit funna i
Italien, siirdeles pa Sicllien, sanit ofta aro med dem
identiska. Manga aro dock for Afrika egna. Miirk-
viirdigt ar forekommandet i berorde land, af nagra
rent Europeiska former, sasom Buprestis mariana,
ooli Meloe majalis. Lepidoptera deremot represen-
teras genom fa arter. Orsaken hartill anser Forf.
bora sokas i den fattiga vegetationen och de manga
sandlga stepperna. Mycket likare ar deremot Or-
thopternas klass. Af Hemiptera forekomma sardeles
en stor mangd Cicadce. Har trafTas nemligen icke
allenast den olver hela sodra Europa utbredda Ci-
cada Orni, Ulan afven C. cantans, algira och cestu^
ans Fabr. Af Hymenoptera , sardeles af slagtena
Mutilla, Chrysis, Eucera och And7^ena, finnas flera
nya arter. Nouv. Mem. Soc. Imp. Nat. de Moscou
IX, p. 446.

RosENSCHOLD har uti ett bref af d. 20 Januari
1852 fran Assuncion meddelat nagra underrattelser
om slna i Paraguai gjorda insamlingar af insekter,
hvaruti anfores alt vissa slagten inom namnda land
bednnas ofver niattan rika pa arler. Saledes har
hnn funnit af Megalopus 12, af Lema- 24, Haltica
24; Hispa 23, Chlamys 15, Clythra 14, Cassida om-

44

kring 50, Lytta 12, Clytus 11 ocli Strongylium 17
o. s. V. Vet. Akacl. 6fvers. 1852, p. 174.

Perris har uti en skrlfvelse redogjort for en
i Grantles Landes verkstalld exkurslon. Denna trakt
iir i osier oiDgifven af Atlantiska oceanen, pa bvars
strander resa sig kedjor af sand-kullar af betydlig
hojd, hvarfore ock der forefinnes en stor rikedom
pa insekter, som triTvas pa sadana lokaler. Fdrf.
uppraknar de insekter han insamlat ocli beskrifver
sasom nya Ptinus palliatus, Ceutorhynchus ferruga-
tus, Aphrozeta n. g. semiglauca och cinerea, Gonia
maritima, Hydrellia apicalis och maritima. Mem.
Acad, de Lyon 11, p. 433.

Perris bar redogjort for sitt andra besok i
Grandes Landes samt uppraknal alia de sallsyntare
inseklei", som der af bonom blifvit insamlade bvar-
jemle uppgifvas de lokaler bvarpa de blifvit funna.
Sasom nva beskrifvas a f Co/eop^era: Ebmus rubripes,
Hylastes variolosus, Rhyncolus slrangulatus, Ceuto-
rhynchus Bertrandi, C. Hystrix, Pachybrachys Mul-
santi, Dirccea undata; af Hymenoptera: Colpa con-
tinua, Anthidium Loti, Megachile rotundiventris ; af
Dipt era: Apogon n. g. Dufomni, Dasypogon Mac-
quarti, ■Tachydromia paludosa, T. albipennis, Rha-
phium tibiale, Tropidia Marsani, Merodon osmioides,
Masicera laticincta, M. neva, M. atropicida, M. pal-
palis, M. grisea, M. minor, M. cylindrica, M. clausa,
M. exigua, M. rubrifons, Phorocera scutellata. Ph.
aurulenta, Ph. lata, Doria cceruleo-nigra, Plagia eri-
cetorum, Exorista longicornis, Tachina ignota, Me-
topia cinerea, M. crassicornis, Hypostena humeralis,
H. maritima, Triphera nigrifacies, Myobia fuscipal-
pis, M. varipes, Clista maura, Taxigramma pipiens,
Phania bicolor , Phania appendiculata , Ochtiphila
nigricornis ocb Chlorops Marcadei Ann. Soc. Linn,
de Lyon 1850—1852, p. 145.

45

Uti ett href till AuBE har Leon Fairmaire
aflemnat beratteisc om de rlka insamlingar af in-
sekter ban lyckats goia under sommaren 1852 i
Bai de la Somme. Efter uppraknandet al det be-
tydliga aiital arter ban patrafFat, beskrlfvas sasorn
nya: Homalola anthracina , Aleochara nidicola , Sa-
frinus fabulosus ocb Polydrosus salcicala, Ann. Ent.
11 Ser. X, p. 663.

Perroud bar nieddelat nagra underrattelser oin
sina under en resa till Freyus gjorda lynd, bland
bvilka de miirkvardigare aro Anomala devota ocb
Anoxia scutellaris. Ann. P]nt. II Sew X, p. LXX.

KOLEAR bar i kortbet redovisat for de insam-
lingar soni af Lautner blifvit gjorda under ett be-
sok i Cairo ocb anforas sasom ej forut observerade
i Egypten, Onthophagus nemceus Oliv. ocb Brachy-
cerus fterygomalis, Sphex cairensis samt Ocyiptera
rufiventris. Sitzungsb. Kaiserl. Akad. VII. p. 200.

KiESENWETTERS intressanta "Beisebriefe'' bafva
blifvit fortsatta. Han beskrifver deruti sina gjorda
sallsynlare fynd i ostra Pyreneerna ocb Spanien,
sanit meddelar flera varderika upplysningar om at~
skilliga insekt-arlers lefnadssiitt ocb forekommande.
Stelt.' Ent. Zeit. XII, p. 151, 170.

BiEEZ "Der Schlossberg bei Deva in Entomo-
logischer Beziehung." Siebenbiirg. Vereinsscbrift ar
ref. till inneballet obekant.

Rorande resultaterna af na£;ra i narheten af Pe-
tersburg ocb kring liadogasjon gjorda exkursioner
for insamlande af insekter bar v. Motschoulsky
lemnat redogorelse. Motscbouls. Etud. Entom. 15, 68.

Wahlberg bar meddelat en redogorelse ofver
Lappska insekters nedstigande till Wermland. Se-
dan Forf. beskrifvit landets beskafTenbet ocb lemnat
en ofversigt af vegetationen ocli de nordens bogre
djur-arter soiii der blifvit anmiirkta ocb bvaraf Ian-

46

dets subalpinska karakter framstar, i\v dct ej ovan-
tadt flnna att doss insekt-fauna i niaiijra hanseendeu
ofverensstammer med Lapplands. Dc liiltills for
sistiKimuda land sasom egna ansedda, eller der liuf-
viidsakligen forekominande, a i tenia iiro dock liar
vida flera an man haft anledniiig formoda ocli bland
dessa finnas atskilliga forut siillaii ocli endast liogt
upp mot norden anmarkta. Det vasendlligaste der-
ibland iir foljande: Anthophagus omalinus, Podabrus
alpinus, Lina lapponica (i oerhord mangd pa Salix
nigricans), Bombus^ Schrimschiranus ocli sporadicus
Nyland., Argynnis Pales, Syrichtus Serratulce IXamb.,
Phcesyle paludata, Cidaria propugnata, Botys albi-
dalis, Tortrix viburnana, Tabanus tarandinus, auri-
pilus, alpinus, borealis, lapponicus, albomaculatus,
maculicornis, Chrysops nigripes, Dolichopus cruralis,
Helophilus arcticus, Sca^va dubia, Eristalis lugubris,
Xylota triangularis^ Echinomyia Marklini, Tachina
futilis, villica, Gonia flaviceps, Mesembrina interme-
dia, Cyrtoneura coerulescens (lorut Funnen vid Quick-
jock), Aricia longipes, obscuripennis, Cordilura tibialis
ocb Tephritis conura, saledes icke mind re an 35 ar-
ter, ett antal, som dock otvifvelaktigt niycket un-
derstiger det verkbga, enar forf. endast en kort tid
af sjelfva sommaren varit i tillfalle att i Wermland
anstalla efterforskningar och alia egentbga var- ocli
host-insekter icke kunnat patrafTas. Stone delen af
de nu anforda arterna synas upphora der de malm-
forande kalktrakterna inom provinsens bergslag med
sin yppiga vegetation mot soder mota, nagra med-
folja dock ofver hoglandet i Nora bergslag anda till
Rilsbergen, nedom hvilka Nerikes slattland vidtager.
Sadana aro Tabanus tarandinus och albomaculatus,
bvilka, liksom Aricia 5-lineata, afven traffas i de
med Betula nana bevuxna vidstrackta mosstrakter,
som omgifva Porla helsobrunn. Vill man kasta en

47

jemforande hlick pa en annan tiakt, dlt fortsattniii-
gar af fjallryggen iitstrackes mot soder, neinligen
Boliiis Ian, t. ex. nejden kring Marstraiid, sa tyc-
kas nastan alia dessa noidiska former der upp-
hort cell endnst Tahanus alpinus ocli Tachina vU-
lica liafva afven af forf. derstiides blifvit funna.
Bland de till Wermland fian fjallbyggderna nedsti-
gande insekterna ar ingen grupp sa talrikt repre-
senterad som Tabanidertias ocli isynnerhet sjelfva
slagtet Tahanus, hvars arter likvcil ej alia samtidigt
framkomma, ulan visa sig i foljande ordning: forst
Tahanus tarandinus och auripilus, kort derefter
tropicus, alhomaculatus, lapponicus och boi^ealis, se-
dan maculicornis, hromius, ruralis och hovinus, sist
alpinus, den enda som i medlet af Juli var annu
val bibehallen. Forf. uppraknar till slut flera for
den ifrajjavarande delen af Wermland i ofrii^t an-
niarkningsvarda insekter. Vet. Akad. Ofvers. 1852,
p. 183.

Att Sverige med dess stora utstrackning fran
norr till soder och de deraf harflytande klimatiska
och vecjetativa olikheterna, oaktadt dess nordlii^a
lage, eger en rikare insekt-fauna, an man tillforene
formodat, hafva de sednare decenniernas forskningar
lagt i dagen. Ehiirii namnda land, sardeles under
innevarande arhundrade, blifvit i entomologiskt han-
seende i olika riktningar undersokt, visar sig dock
annu, huru mycket der inom denna del af zoolo-
gien aterslar att upptacka. Sasom stod for denna
asigt, bar ref. uti en af honom utarbetad afhand-
ling, " Entomologiska anteckningar under en resa i
sodra Sverige 485f\ redovisat for de under ett be-
sok namnde ar i Sveriges sydliga landskap, Calmare
Ian, Blekinge och Skane, gjorda upptackter, hvari-
genom Sveriges fauna blifvit riktad med 161 arter,
af hvilka 28 tillhora Coleoptera, 17 Hemiptera, 82

48

Lepidoptera, I Neuroptera, 15 Hymenoptera och 18
Diptera. For de forut kanrla artcina nieddclas eii-
dast fundort, for de Tor Sveriges fauna nya diagnos
ocli synonymi, samt (or- de, livilka aro for veten-
skapen nya, fullslandiga beskiifniiiirar. Dessa scnare
aro: Cryptohypnus Sahulicola, C. Arenicola, Adimo-
nia fontinalis, Psylliodes nigripes, (utgar sasom va-
ra nde = Dibolia occultans), Cryptocephalus verticalis,
Pachymeius bisignatus, Plociomerus brachypterus^
Phytocoris var^ipes, Phyt. Spartii, Nobis lativentris,
Delphax fuscinervis, D. Pteridis, D. pidlula, Delto-
cephalus impictifrons, Typhlocyba gratiosa, T. misella,
Jassus prasinus, Chermes annulicornis, Acidalia sub-
fasciaria, Cidaria flexuosaria, Cochylis furcana, Nepti-
cula quadrimaculella, Hylotoma marginata (= segrnen-
taria Panz.), Nematus albilabris, N. Westermanm ,
Agathis longicauda, A, variegata, Rogas bicoloratus,
Encyrtus formosus, E. intermedius, Tachypeza atri-
ceps, Hilara gracilipes, Medeterus pictipennis, Doli-
chopus misellus, Scceva curvipes, Tachina frontata, T.
maculiventris, Ephydra planiceps, Psilopa (Clasiopa)
globifera, Lonchoptera fuscipennis och Trineura ful-
viventris. Vet.Akad. Handl. 1851, p. 53.

Sasom be vis pa det intresse, livarmed det en-
tomologlska studium omfattas i Schweitz, torde utur
Bremi Wollfs berattelse om de i berorde land be-
fintliga ofTentliga och prival-samlingar bora om-
namnas, att de forra uppga till 9 och de senare till
65. Af dessa omfatta 19 insekter af alia, de ofriga
af en eller flera ordningar. Verhandl. Schweiz.
Natur. Gesellsch. 36 Vcrsaml. 1851, p. 151.

Insecta.

49

Iiiiseeta.

COI.EOPTPIRA. — l.ABRAMS i flora foregaeiide Aiiman
Srsbcritttclsfi- aniiuilda arbetc ''Die Schweizerischen^^^^^^'^^"^'
Kafergattungen in Abhildungen nacfi der Natur' liar
under aren 1851 ocli 1852 blifvit fortsatt ined baf-
tena 21—34.

"Z){e Kdfer Europas nach der JSatiir heschrieben'
von KtJSTER bar afven under de namnda Ivenne
aren oafbrutet blifvit fortsatt med haftena XXII —
XXV. I 22 hiiftet bafva flera beskrifningar ofver
Maltbinus-arter af SuFFUiAN och ofver Apion-arter
af Bach bUfvit forfattade. I 24 haftet meddelar
forf. en iippstaUning af Dynastidce, som ban sa-
lunda indelar. I. Mandiblerna uttill olandade. 1)
Franilarserna bos bada konen enkla. A. Antennerna
10-ledade: Oryctes IixiG. B. Antennerna 8-ledade:
Callicnemis Laporte. 2) Hanens framlarser fortjoc-
kade, den inre klon storre ocb starkare bojd : Phyl-
lognathus Eschsch. II. Mandiblerna uttill 3-tandade:
Pentodon Kirby. Den Nord-Amerikanska Clytus ery-
throcephalus Fabr. upptages af foif. sasora tillborande
Europeiska faunan, hvilket vai ej torde vara riktigt,
da den endast nagra ganger blifvit funnen lefvande
vid Triesl ocb Fiume, dit den sakerligen blifvit in-
ford nied skepp.

Af "Deutschlands Fauna mit Abhildungen nach
der Natur'\ Y Abtheilung. Die Insecten fortsatt af
J. H. C. F. Sturm, bar XXI bandel, 112 sidor, tab.
CCCLXXVII— GCCXCII, ulkommit 1851. I detta
band upptagas sanitliga de af Erichson beskrifna
Bliysodides {Rhysodes 2) ocb Cucujides {Cucujus 2,
Pediacus 3, Phloeostichus 1, Lctimopldoeus 12, La-
thropus 1, Dendrophagus 1, Brontes 1, Psammoecus
Bohemans Arsber. 1851, 1852. ^

50

1, Silvanus 7), samt sSsom tilliijjg till Colydii
sliigtet Anommatus med 1 art. I ett bihang beskrif-
ves en tredje art af slagtet Anophtlialmus, A. Scopoli,
Bachs i fona Arsl)er. p. 54 omnamnda a i bete
*'Die Kdfer-fauna der Preussischen Rheinlande mil
hesonderer Ruchsicht auf Nord- und Mitteldeutscfiland"
bar blifvit afslutad genom foista bandets 2:dra hfifte,
soil) uikommit i Coblenz 1851 (p. 387 — 414). I slu-
tet af delta bafte hafva ej obetydliga tillagg till det
foregaende blifvit gjorda.

For Gemmingers ofversigt af de skal-iiisekter,
som blifvit fuiina i narheten af Miinchen (se Arsber.
1849, 1850, p. 54), torde nn nagot nannare bora
redogoras. Hela antalet af de kring sistberoide slalle
aniriaikta Coleoftera uppgar till 2453 species. Flera
sjelfstiindiga arter aro likval af forf. endast anforda
som varieteter. Ofverallt bvarest arterna inoni na-
got slagte arc svarare att atskilja, sasom t. ex. Aniara,
Meligethes, Epurea, Atomaria och Cryptophagus m. fl.,
yttrar forf. att ett storre eller mindre antal icke
arc naturlijja. Inom sadana slafjteii ar fortecknin-
gen mycket art-fattig. Om Staphylini sager forf.
p. 55: "Att man vid uppstallande af nya arter inom
denna svarutredda familj ofvergatt till en verklig
galenskap ocb fragar hvart det slutligen skall taga
viigen med entomologiens stud in m, da genomlasan-
det af hela sidor ar nodvandigt for att nppgora
diagnoserna emellan 2 arter och likval ingen fram-
staende skillnad kan utfinnas? Derlill hora nemligen
manga af de nya Ericlisonska arterna."

Bach har utgifvit ett bihang till FoRSTERS for-
teckning ofver de i Rhenprovinserna forekommande
skal-insekter, hvaruti 77 arter uppraknas. Verhandl.
Naturh. Ver. in Rheinl. Bd. YIII.

''Catalogue des Coleoptms de la collection de
J. B. Gehin" fasc. 1. Famille des Cicindeliens Metz

51

1851, fasc. IT. Famille des Dytisciens-Gyriniens Mciz
1851 iiinelialler cndast en forteckning ofver de i
forfaltarens samling befintliga sknl-insekter af niimn-
da familjer. Synonyinien iir langt ifian ftillslandig
ocli imiel)allrr flora niisstag. Af'veii faderneslandet
ar icke alltid rait nppgifvet.

Af ''Catalogus Coleopterorum Europce'' bar en
ny och betydligt tillokt upplaga utkornmil 1852.

Zebe bar utarbetat en katalog ofver alia i
Tyskland forekommande Coleoptera. I densamma
upptages endast namnen ocb fundorten. Stett. Ent.
Zeit. XIII, p. 129, 161, 209, 241, 289, 329, 369,
409, 455.

''Enumeratio Coleopterorum circa Heidelbergum
indegenarum adjectis synonymis locisque natalihus'*
Auctore Maehler bar af Dohrn blifvit recenserad i
Stett. Em. Zelt. Xlf, p. 53.

Fuss bar fortsatt sin afbandling ''Systematische
Verzeichniss der Kdfer Siehenhurgens'\ Verbandl. und
Mittheil. Siebenb. Ver. fiir Ntaurw. II Jahrg. p. 18.

Keixh "Grundlage zur Kenntniss der Kdfer
Oberschlesiens" Program Ratisbor 1852 bar ref. ej
haft lillfaile se.

Schiner uppraknar nagra sallsyntare arter, som
ban funnit i dsterrike ocb som icke blifvit anforda
i Redtenbachers Fauna Austriaca, sasom Rhynchites
hungaricus, Macrolenes macropus, Platyscelis melas
m. fl. Verbandl. Zool.-Bot. Ver. in W^ien. I, p. 46.

Flera i Redtenbachers Fauna Austriaca ej upp-
tagna arter, sasom Scydmcenus nanus ocb Mmklini,
Trechus Longhii, Bostrichus eurygraphus, Pelecotoma
fennica, Microrhagus longicornis n sp. m. fl., bafva
blifvit af Hampe funna i Osterrike. Verbandl. ZooL-
Dot. Ver. in V\^ien. I, p. 158.

Ofver nagra i Siebenbiirgen patriifFade Coleo-
ptera bafva flera iakltagelser af Fuss blifvit nied-

52

delade. De arter ban afhandlar aro: Cantharis vesi-
catoria, C. collaris, Cerecoma Schreheri, Clythra A-
signata, Cassida azurea, Oreina melanocephala, Cry-
ptocephalus 6-punctatiis, C. interruptus, C. 4-guttatus,
C. marginatus, C. minulus, C. pygmceus, C. vittatus,
C. sexpustulatus, Tetrops bipunctata och Ischnodes
sanguinicollis, Verbandl. Siebenb. Ver. fur Nalurw.
11 Jabrcr. p. 112.

Sasoin iiya arter bar Miller bcskrilvit 10 Co-
leoptera, soin blif'vil upptackta i Osten ike, nemligen :
Bemhidium lateritium, Helophorus nivalis, Ocalea ri-
vularis, Quedius iridens, Meligethes flavicornis, M.
Lepidii, M. Khevenhulleri ocb Omophius alpinus,
Verbandl. Zoob-Bot. Ver. in Wien. I, p. 109.

GiRAUD, som under flera sonirap vistats vid
Gastein, bar redovisat for sina der gjorda insamlin-
gar. Af slagtet Carahus bar ban funnit icke mind re
an 24 arter o. s. v. Verbandl. Zool.-Bot. Ver. in
Wien. 1, p. 84, 132.

KrAATZ uppraknar de kring Berlin, sedan
Erichson iitgaf silt arbete "Die Kafer der Mark-
Brandenburg", funna Coleopter-arter, uppgaende till
53, bland bvilka torde fortjena namnas: Bembidiutn
modestum, Anchomenus scitulus, Leptinus testaceus
Mull., Catops castaneus Sturm, Catops alpinus, Ca-
tops varicornis Rosenh., C. colonoides n. sp.. Colon
dentipes Sahlb., denticulatus n. sp., rufescens, lotus
n. sp., Scydmcunus helvolus Sch., Mceklini Mhm.,
nanus Schaum., Myrmedonia cognata m. fl. Steit.
Ent. Zeit. XII, p. 283, 291.

KraATZ bar iifven redogjort for de i narbeten
af Berlin anmarkta Myrmecopbiler. De nya iaktta-
gelser ban meddelat aro, att Homalota cwsula f(3re-
kommer i bo af Formica fiiliginosa, bvarjemte Pte-
nidium formicetorum ocb Catofs colonoides beskrifvas.
Stett.^Ent. Zeit. XII, p. 166.

53

Ett biliang till Siebolds forteckning ofVer de
i Preussen funna Coleoptera har Dommer iitarbetat.
I detsanirna iipptagas 367 arter, sa att de i namnde
land hitrills funna nii vippga till 2135. Neu. Preuss.
Prov. bl. IX, p. 139, 276. '

Fahrj^ius, som besokt Ems, har ofver sina dav
gjorda insamlingar lemnat en fullstandig redogorelse.
Uti denna uppriiknar foif. likval endast de arter,
som icke finnas upptagna i en af SuffrtAn 1843 for-
fattad at'handling ofver de insekt-arter ban funnit i
samma trakt. Ems Coleopter-fauna ar, hvad arter-
nas antal hetrafFar, rikhaltig, hvad individernas angar
i allmanhet fattig. Fran sistberorde forhallande,
hvilket troligen harflyter af vaxternas ovanligt ha-
stiga utveckling, afvensom af de inskrankta lokaler
bvarpa vissa arter forekomma, utgora dock nagra,
sardeles af sadana grnpper som lefva pa en fuktig
jordman, ett undantag, sasoin t. ex. Beinhidium cero-
sum och decorum, Philonthus atratus, fidvipes och
rufimanus, Pwderus IwmophUus samt ruficollis. Af
de egenlliga vaxtatarne forekomma albriannnst An-
thohium ophthalmicum, Diacanthus gravidus, Agriotes
sputator (gilvellus Ziegl.), Adrastus pusillus, Can-
tharis melanura, Malachius marginellus och elegans,
Dasytes flavipes, pallipes och scaher, Anthrenus Scro-
phulariw och museorum, Epicometis hirtella, Oede-
mera podagrarm, flavipes, ccerulea och lurida, Bru-
chus Cisti, Apion di/ficile, Sttones Regensteinensis,
Metallites amhiguus, GymncBtron graminis, Pachyta
8-maculafa, Strangalia armata, Stenura nigra och
hifasciata, Colomicrus circumfusus, Crepidodera rufi-
pes, Phyllotreta Lepidii, atra, Aphthona CyparissicB,
Gonioctena affmis, Spartophila JAtura, Cryptocephalus
Morm och geminus, Olibrus pygmams och Cynegetis
glohosa, Af Coprophagi voro Onthophagus ovatus
och Oxyomus porcatus de alhnannaste. Da de niir-

54

maste omgifniiiirarne sakna stillaslaende vallen, kiirulc
inga Dytisci eller Hydrophili erhallas. Den stora
bristeii pa aldre skogar lororsakade, att tradfifande
insckter endast sparsamt visade sig. Stett. Ent. Zeit.
XIIL p. 199.

KiESENWETTER, som gjort en entomologisk resa
under trenne nianader i sodra Frankrike ocli Spa-
nicn, sardeles i Pyreneerna och i Calaloiiien, hvar-
under lian upptackt ett ej obetydligt antal nya Co-
leopter-arter, liar of'ver dessa meddelat beskriCningar,
bvarjemte, for de forut kanda, lokaler blifvit nied
noggrannhet angifna. De nya arterna tillhora slag-
tena: Trechus 4, Bathyscia 3, Scydmamus 2, Psela-
fhus i, Bythinus 1, Tachyusa 1, Homalota 3, Sta-
phylinus 1, Philonthus 2, Quedius 1, Lathrobium I,
Stenus 2, Trogophloeus 4, Anthophagus 1, Lesteva J,
Omalium 1, Anthobium 4. Ann. Ent. II. Ser. IX, p.
385. Brachypterus 1, Anthrenus 1, Byrrhus 4, Mo-
rychus i, Limnicus 1, Parnus 1, Lampyris 1, Tele-
phorus 5, Bhagonycha 5, Malthinus 7, Malachius 1,
Anthocomus 1, Charopus 2, Ptinus 1, Trotomma (Ser-
ropalpi) n. g. 1, Bhynchites 1, Auletes 1, Sciaphilus
1, Scytropus 1, Polydrosus 1, Metallites 1, Phyllo-
hius 1, Peritelus 2, Tychius 4, Orchestes 3, Styphlus

I, Clonus 1 ocb Nanophyes 2. Uti bifogade noter
beskrifvas dessutom flera nya Europeiska Coleopter-
arter fran obka land, tillliorande nedanstaende ge-
nera: Homalota 3, Euryusa 1, Philonthus 1, Anci/-
lophorus 1, Trogophloeus 1, Thinobius 1, Telephorus
5, Bhagonycha 4, Malthinus 1, Charopus 1 och S^-
i!>mes 1. Ann. Ent. 11. Ser. IX, p. 385, 577. Tab.

II. N:o I.

Sasoni ett bldrag till kannedonien orn skal-
insekternas geografiska utbredning inom Sverige, bar
Thomson uppriittat en fortecknlng ofver de af ho-
nom vid Uamlosa i Skane insamlade arter. Ibland

55

de markligare fynd (orf. lyckats gora, torde bora
iKimnas: Dolichus flavicornis, Hydroporus "l^-pustu-
latus, Megasthernum holethophagum, Catops angusta-
tus, Heliopates gibbiis, Bryaxis Juncorum och Ta-
chyusa constricta. Sasom nya arter karakteriseras
slutligen: Limnehius truncatellus, Stenus longitarsis,
St. laticollis och St. brevipennis. Vet. Akad. 6fvers.
1851, p. 131.

Flera nya Colcopter-arler hafva af Graells
blifvit upptiickta i Spanien, sanit beskrifna och af-
blldade, nemligen: Cebrio Carrenoi $, C. riififrons,
Anomala rugatipennis, Misolampus scabricollis, My-
labris Dufouri, M. Hieracii, M. sobrina, Cneorhinus
lateralis, Thylacites oblongus och Dorcadion PerresiL
Af intresse rv forf:s meddelande om fyndet af bo-
na n till Cebrio Carrenoi. Sedan ban for 9 ar upp-
tackt hanen till denna art, af hvilken ban arli-
gen funnit flera exemplar, utan att lyckas patrafFa
en enda bona, beslot ban, da nagra hanar en gang
blifvit fnnna, att slappa dessa losa och soka folja
detn under deras flygt. Slutligen observerade han
en, som nedslog pa marken och der genast nedkrop
i ett bal. Jorden kring detta uppkastades med en
spade, da en bona, omgifven af ej mind re an 7
banar, pafanns, och bar det sedermera lyckats bononi
pa samma salt finna ett ej ringa antal honor. Ann.
Ent. II. Sev. IX, p. 5, f. 1—8.

Leon-Fairmaire bar beskrifvit 25 nya Coleopter-
arter fran sodra Europa och norra Afrika, namli-
gen: Pogonus viridimicans, Poecilus cupripennis, Bo-
litochara elegans, Tachinus pictus, Boletobius distigma,
Staphylinus medioxitnus, Ocypus obscurooineus, Amau-
rops n. g. {Pselaphii^ Aubei, Paussus Fawieri, Pha-
lacj'us maximus, Pediacus costipennis, Trachys Pan-
dellei, Ilarminius n. g, {Eucnemides) castaneus, Cebrio
Moyses, Trox granulipennis, Geobius tingitanus, Geo-

56

trwpes Typhwoides, Crypticus Ulomoides, Cneorhiniis
tubericollis, Rhytirhinus Linderi, Plinthus granuli-
pennis, Ceutorhynchus metallimis, Purpuricenus fer-
rugineus, Leptura rufa ocli Cassida nigriceps. Ann.
Ent. II, Ser. X, p. 69, Tab. 3.

Gacogne bar, jemte beiattelse om de insam-
lingar af skal-insekler, som af boiiorn blifvlt verk-
stallda i narheten aF Mont-BJanc, lemnat en namn-
forteckning pa de af honoiii funna sallsynlare ai-
terna. Ann. Soc. Linn, de Lyon. 1850 — 1852, p. 217.

Jaquelin-Duval bar uppstallt tvenne nya slag-
ten ocb dessiitom karakteriserat flera for Franska
insekt-faunan nya Coleopter-arter, neniligen: Valda
n. g. nara Xantholinus nied 1 art V. gracilipes
(Marseille), Simbalium grandiceps, Sunius uniformis,
Stenus impressipenms, Saprinus tridens, S. pastoralis,
Colotes Javeti, C. rubripes, Thylacites G ulnar di, Po-
lydrosus setifrons, Meira n. g. (^Curculionides) cras-
sicornis, Peritelus flavipennis, RhinocijUus Lareyri,
Baridius opiparis ocb Plectroscelis major, Ann. Ent.
ir. Ser. X, p. 693.

BlELZ bar redogjort for de sallsyntare Coleo-
pter-arter, som blifvit anmarkta vid Scblossberg ocb
dess onigifningar. Verbandl. iind Mittb. Siebenb,
Ver. fur Naturw. H Jab rg. p. 146.

Intressanta iakftagelser oni en mangd vid Mont-
pellier funna Coleopter-arters lefnadssait ocb fore-
kommande bafva af Jaquelin-Duval ocb Lareyris
blifvit bekantgjorda. Ann. Ent. II Ser. X, p. 719.

CzERNAY bar uppraknat 73 skal-insekter, som
blifvit funna i Cbarkowska ocb nargransande gou-
vernementer ocb bvilka icke blifvit anforda i Kry-
NICKYS i Bull, de Moscou. T. V ocb VII lemnade
ofversigt ofver de i niimnde trakter observerade in-
sekter. Bull, de Moscou, XXV. M, p. 561.

57

Af MuLSANT och Wachanru bar ett storre
antal nya Coleoptera blifvit noggrannt beskrifna,
nemligen: Cymindis russipeSf Brachinus nitidulus,
Cardiophorus cyanipennis Asiatiska Turkiet och Ca-
ramanien, Colophotia maculicollis Caramanieii, Tele-
phorns nigritarsis Asiatiska Tiiikiet, Malachhis viri-
danuSf Helophorus acutipalpis, H. pallidipennis, Aplio-
dius signatipennis Cararijanien, Valgus Peyroni Asia-
tiska Tui-kiet, Pimelia Solieri Orienten, Sclerum fos-
sulatum, Phaleria mgriceps, Hediphanes angulicollis,
Lydus maculicollis, Zonitis puncticollis, Xyloperta
sericea, Phytoecia puncticollis, Galleruca costalis och
Pachnephorus histriatus Caramanien. Muls. Opusc.
Ent. I, p. 161.

Flera nya arter anforas af v. Motschoulsky,
nemligen: Dytiscus parvulus, Chrysobothris cicatri-
cosa Kadiak, Nastonycha br'achyptera Caucasus, 7Vi-
chocanthus variegatus Norra Amerika, Phloeopterus
fusconiger, Prosodes Motschoulsky Mainderstr. China,
Probosca 4-maculata Menetr. Sitka? Anoplistes affinis
Altai, Cerambyx acuminatus Georgien, Trigonoscuta
n. g. pilosa tillhorande Curculionides, Eusomus fur-
cillatus sodra Rjssland och Rhynchites Pyri Motsch.
Etud. Entom. p. 77.

Sasom fortsaltning af sina beskrifningar ofver
nya elier foga kiinda Coleopter-aiter fran ostra Si-
birien har Mannerheim nu utgifvit 3:dje, 4:de och
5:te decaderna, hvaruti upplagas: Carabus ochoticus,
Poecilonota limbata, P. pretiosa, P. nobilissima, Sphe-
noptera Popovii, Sph. insidiosa, Spli. laticollis, Sph.
egena, Corymbites Pippingshoeldi, Diacanthus spre-
tus, D. punctatissimus , D. loivicollis, D. nigrita,
D, singular is, Ampedus basalts, Atli^us dauricus,
A. Sedakovi, Cantharis daurica, Silis scxdentata,
[lister gratiosus, Hydrophilus dauricus, Aphodius
sellatus, A. mongohcus, Pyrochroa fuscicollis, P. car-

5g

dinalis, Gymnochila quadrisignata, Pachyta 42-macU'
lata, P. oimula, Stenura Sedakovii och Grammoptera
dent ato- fascial a. Uti en not aniores karaktererna af
Poecilonota decipiens ocli rutilans, livilka foi-ekomma
i sodra Europa och som sta nara de a iter af detla
slagte, som Corf, nu beskrifvit fran Sibirien. Bull, de
MoscoLi 1852, n:o 4.

Elt hogst rikhaltlgt bid rag till kannedomen cm
de i Rvska besittninijaine i Norra Amerika fore-
kommande Coleoptera halva vi nu att anmala i
"Ziveiter Nachtrag zur Kdfer-Fauna der Nord-Ame-
rikanischer Lander dess Ilussischen Reiches' von Man-
NERHEIM. Foif. meddelar diagnoser och fundort for
alia de nya arter, som blifvit upptackta i dcssa trak-
ter. Hela antalet af de nu anforda uppgar till 180.
JNagra af dessa aro af MAKiilN karakteriserade. Till
slut meddelas en forteckning pa alia de i entomo-
logiska skiifter omnamnda skal-insekter fran de Ryska
besittningarne i Norra Amerika, syslematiskt ordnade.
Bull, de Moscou. XXV, II, p. 284.

Leconte, som 1850 och 1851 uppehallit sig i
Californien och der gjort betydliga insamlingar af
Coleoptera, har nu borjat meddela diagnoser ofver
dessa, samt anfor foljande slagten och art-antal,
nemligen af Tenebrionidae: Euschides 1, Pelecypho-
rus 9, MicroschaHa 2, Asbolus n. g. 2, Nosoderma 1,
Zopherus I, Coniontis 4, Eusattus n. g. 4, Coelus 1,
Eleodes 10, Amphidora 4, Apocrypha 1, Coronotus
n. g. 2, Aroioschizus 1, Nyctoporis 1, Eurymetopon
5, Anchmohhis n. g. 1, Cryptadius n. g. 1, Edrotes
n. g. I, Triorophus n. g. 3, Craniotus n. g. 1, Cen-
trioptera 1, Cerenopus 3, Eulahis t, Epantius n. g. 1,
Notibius n. g. 4, Conibius n. g. 2, Blapstinus 8,
Anepsius n. g. 1, Batulius n. g. 2, Phaleria 1, P/a-
tydema 1, Adelina 1, Uloma 1, Tenebrio 1, Coelocne-
mis 2, A7io^'c/tis 1, Stenochia 1, Helops Ij Melan-

59

dryadoe: Eustrophus i ; Lagriarioe: Pedilus Ij Anihi-
cidic: Eurygenius 1, Notoxus 2, Formicilla n. g. 1,
Anthicus 17, Tanarthrus n. g. 1; Mordellonae: ilna-
S^iS 3j Oedemeridse: Ditylus 1, Asc/era 2; Meloides:
Cysteodem.us n. g. 1, Tegrodera n. g. 1, Cantharis 9,
Epicauta 4; Histerinii: Hololepta 3, Hister 2, Epie-
rus 2, Parvmalus 3, Pachylopus 3, Saprinus 23,
Abrceus 2; Cicindelidae: Cicindela 6; Carabldoe: jE'^a
1, Diaphorus 1, Enaphorus n. g. 1, Axinopalpus n.
g. 2, Philotechnus 2, Apristus n. g. 1, Bomius n. g. 1,
Cymindis 1, /^e/via 3, ChlcBnius 6, Ooc/es 1, Loricera
i, Poecilus 2, Pterostichus 5, Anisodactylus 7, Z)i-
cheirus 2, Harpalus 3, Odontium 1, Ochthedromus
21, Pericompsus n. g. 2, Tacky s It, Akephorus lu g.
1, Dyschirius 7, Scliizogenius 4, Clivina 2, Scarites
1, Calosoma 3, Caliisthenes 2, Elaphrus 1, Omophron
2; Dytiscidoe: Cnemidotus 2, Haliplus 1, Cybister 2,
Aciiius 2, Colymbetes 1, Ilybius 1, Agabus 4, Copto-
tomus 1, Laccophilus 1, Hydroporus 17, Gyi'inus 2,
Gyretes 1; Hydrophilidoe: Helophorus 1, Ochthebius
3, Hydrochus 2, Berosus 3; Cleridae: Rhadulus u. ».
1, Cymatodera 2, Clerus 1, Hydnocera 3, Acre pis
n. g. 1, Enoplium 1; Pselaphid*: Ctenistes 1, 7'^-
c/uKS 2, Bryaxis 3, Faronus 1; Siaphylinidae: 7'/ii-
nopinus n. g. 1. Ann. of Lyceum Nat. Hist, of New-
York. V, p. 125.

Redogorelse ofver de af LoilQUiN i Californien
funna Coleoptera liar af Duquet blifvit afgitven.
Forf. anFor alt de fiesta arterna tillhora sadana ore-
nera som forekomma i Europa Ocli liafva i allman-
het stor ofverensstammelse med de i berorde verlds-
del funna species Af de af LoRQUiN hemsanda ar-
terna tillhora 42 Carabici, 8 Hydrocanthari, 1 i5ra-
chelytra, 26 Sternoxi, 6 Malacodermata, 3 Terediles,
19 Ciavicornia, 10 Lamellicornia, 50 Heteromera, 13
Curculionides, 5 Xylophagi, 25 Longicornia, 38 — 40

m

Chrysomelinai, eller lillsammnns 250 arter. Ann. Ent.
11 Ser. X, p. XX.

1 Agassiz' arbete '*Lake superior* liar Leconte
leiiinat en fortecknlng ofver de kring natrinde sjo
patraffade skal-insekter. Haraf visar sig, att flera
af dev forekommande arter afven tillhura norra
ocli inellersta Europa, sasom : Pterosticlius orinomum
Curt., Anchomenus quadripunctatus, Cyrtonotus con-
vexiusculus, Bembidium impressum, paludosum, Hy-.
droporus cuspidatus, Silpha lapponica, Brachypterus
Urticce, Omosita Colon, Platysoma depressum, Xylita
buprestoides, Upis ceramhoides, Phyllodecta Vitellince,
rufipes ocli Galieruca Sagittarice,

En kort recension ofver den af Leconte ut-
gifna Descriptive Catalogue of the Coleoptera geo-
dephaga of the United Slates finnes inford i Rev. et
Mag. de Zool. 1851, p. 101.

'^hisecta Caffrarice annis 48'58 — 484^5 a J. A,
Wahlberg coUecta'. Holmioe 1851 cnm Tab. 2 len.
bar af BohemAN blifvit fortsatt nied l:a delens 2:a
faskikel. Denna inneballer fciljande familjer ocb an-
tal arter, nembgen: Buprestides 94, Elaterides 42,
Cebrionites 1, Rhipicerides 3, Cyphonides 2, Lycides
11, Lampyrides 11, Telephorides 7, Melyrides 24,
Clerii 38, Terediles i, Ptiniores 3, Paipatores 5,
Silphales 1, Histeres 38, Scapliidilia 3, Nilidularice
27, CryptophagidcB 1, Bijrrhii 1, Dermestini 3, Par-
nidcB 1, IJydropliilidcB 27 eller tillsamnians 341 arter.
Familjerna Buprestides, Lycides ocb Histeres bafva
af O. J. Fahr.^us blifvit utarbetade. Ilecenserad af
DoHRN i Slett. Ent. Zeit. XII, p. 375.

Flera utmarkta Coleopter-arter, iipptackta pa
Madagaskar, bafva af CoQUEREL blifvit fiillstandigt
beskrifna, ncmligen: Cicindela fallax, Eurydera mor-
molycoides, Polybothris auro-clavata, P. py^'opyga,
P. analis, Oryctes Radama, 0. ranavalo, 0. simiar.

61

0. coloniciis, 0. insular is, Stenotarsia scapidata, Po-
gonotarsus Vescoi, Oxythyrea Clouei (0. eustalacta
BuRM.), Schizoiiycha Hova, Adelphus Guerini, Te-
traphyllus formosus, mirifwus, DeyroHei, splendidus,
acerhus, aridvperus, halteatus, Buqueti, purpuratus,
smaragdinus, cuprinus, thoracicus, Meloe Chevrolati,
Phymasterna cretacea. Ph. quadr^identata, Sphenura
guttula, Sph. chrysocephala, Centrura armata, C. di-
varicata och Cephaloleia pulchella. Ann. Eiit. 11.
Ser. X, p. 359.

Diagnoscr ofver foren.imnde arter liafva afven
af CoQUEREL blifvit meddclade i Rev. et Mag. de
Zool. 1851, p. 86.

V. MoTSCHOULSKY liar uppraknat och i korthet
karakterlserat de nya Coleopler-arter, som ban hem-
fort Fran en resa inom Europa och en del af Afrika
samt anfor foljande art-antal. Pselaphii: Centroph-
thalmus 6, Glyptosoma 1, Mecochelia n. g. 2, Cteni-
stes 8, Hybocephalus n. g. 2, Metogaster 1, Callitho-
rax n. g. 1, Pselaphus 2, Acmanotus n. g. 1, Ma-
rellus n. g. 1, Trihatus n. g. 1, Batrisus 32, Har-
mophorus n. g. 1, Metaxis n. g. 3, Dry axis 23,
Tychus 7, Plagiophorus 2, Bythinus 11, Trimium 1,
Euplectes 8, Mastiger n. g. 1, Claviger 2j Scydrnae-
nes: Syndicus n. g. 1, Eumicrus 4, Scydmcenus 12,
Eutheia 1, Nanophlhalmus n. g. Ij Trechii: Nestra
n. g. 2, Trechus 1, Lymnceum 1, Tachys 9, Lop/iGt
1; Drilides: Paradoxides n. g. 1 (forut anviindt for
ett Criistace-slagte.) For hvarje art meddclas en-
dast korla kannemarken och lokaler. Den sist upp-
tagna arten eller Paradoxides psocoides afliigsnar sig
fran alia hittills bekanta Coleoptera, liknande i for-
men och utseendet en vinglos Psocus, hvilket gifvit
forf. anledning formoda, alt de sma vinglosa Psoci,
som vanligtvis forekomma i insekt-lador, kunde vara
larven eller bonan till Paradoxides. Cull, de Moscou.

62

XXIV, IV, p. 479. Orikrighctcn af sistnamiule for-
hallande syncs l;irt af forf kiinnal Inlicmtas.

Utl den berattelse, sofn Heer afgifvit om de
af ScriEUCHZER vid Adelaide i Nya Holland gjorda
insanilingar aF skal-insekter, Inhenitas, att Adelaide
ar belaget i sydvestra delen af namnde verldstrakt
pa etl slattland, inoni hvilket nagra bergskedjor hoja
sig 2000 fot ofver hafvet. Afven denna trakt fram-
ter den torra karakler, som de fiesta andra Ny-
Hollandska landskap, hvilkas jordman av saiidig och
stenig, samt en stor del af aret sakna vatten. Kii-
iTiatet ar like med det sodra Europas. Vintrarne
aro blida och sallan synes nagon sno, knappast pa
de hogre belagna stallena. Varen, som borjar i slu-
tet af Augusti , fraeiikallar en snar vegetation och
stor rikedom af blommor. Fjarilar, flugor och He-
niiptera visa sig i mangd och vidt omkring horas
de stora Cicadernas sang. Vid somniarens intrade
iittorka backarne, slatterna och bergen forlora sina
blommor och manga viixter bortvissna belt och bal-
let, med undanlag af rotterna. Redan i slutet af
December ar vegetationen fortorkad och insekt-
verlden foriindras salunda, att stora skaror af gras-
boppor hernsoka allt hvad som aterstar af viixterna,
hvarjemte skal-insekter, florvingar och Hymenoptera
da afven visa siij i stor manofd. Dessa forsvinna
likval snart och forst pa senhosten (Mars och April)
framkomma aler insekterna, hvilka vid vinterns in-
trade forsvinna. 1 denna trakts vecfetation herrska
de Ny-Hollandska typerna. Skogarne besta af stora
Eucalypter, Banksier, Metrosiderer, Leptospermer
m. fl. Busktrakterna af Acacier, Chorizemer, Enta-
xier, Grevillier, Lasiopetaler och Myoporer. Jemte
dessa upptrada nagra Europeiska former. I sko-
garnes skiigga vaxa vide-arter, Campanuler, Gera-
nium- och Scnecio-arter. Pa slriinderna afde under

63

sommaren iittorkade h;icl<arne Lycopus, l.ythruin
och Lotus, jenite nagra iniibcllater. Vid en back
Fanns till och med en forgatrnigej, heskuggad af
Leplospermer och Correer. Likadant ar forhallaii-
det med insekterna. Slorre delen ega ett frani-
mande, akfa Ny-Hollandskt utseeiide. Har visa sig
tjockbenta Anoplognather, guldglansande Lamprimer,
haltklotformiga Paropsi, flackiga Stiginoderer och
taggiga Hipporhlni, slagten hvilka genom talrika ar-
ter kaiakterisera denna verldsdels fauna. Flera arter
synas vara utbredda ofver en stor del af Nya Hol-
land. Saledes forekonima i den nu hemforda iii-
sanilingen Anoplognathus velutinus BoiSD., Stigmo-
tier a Yarreli Hope, Monocrepidius AuslralasicB Coisd.,
Siipha lacrymosa Kirb., Staphylmus erythrocephalus
Fabr., Trogodendron fasciculatum Spin., Belus sutu-
ralis BoiSD., Rhinotia hwmoptera Kirb., Chrysolophus
spectabilis, Hipporhinus trihulus och Rhipicera my-
stacina Fabr., hvilka afven finnas pa Nya Hollands
ostra kust. Flertalet af de insanda insekterna afvika
likval fran dem som forekomma pa namnde kust,
hvarifran, sardeles fran trakten af Sidney, de Euro-
peiska samlingarne sedan lang tid tillbaka aro for-
sedda rned talrika arter. Anmarknin^svardt ar att
faunan vid Adelaide mer narmar sig Europas. Har
traffas Acnia^oderer, Agriler, Zoniti, Rhipiphorer,
CI)ryson)eler, Cryptocephaler, Coccineller, HalticJD
och Histeres af mycken likhet med de Europeiska,
och jemte nagra hogst egna slagten, sasom SilpJio-
morpha och Xylotretes, eter andra, hvilka kunna
anses sasom representanter for var fauna. Salunda
motsvara der Liparetri vara Omaloplier, Corcebi vara
Anthaxier, Philophloei vara Cymindi o. s. v. Nagra
arter aro, som det synes, ofverensstammande med
Europas, nemligcn Eunectes griseus och Colymbetes
pulverosus, tvenne vatten-insekter, hvarvid torde bora

64

anmarkas, att vattcndjureii ofverhufvud liafva o»i
mycket slorre utbrcdnlng iii) laiuldjmen. Al de se-
lla re finiias Veil 3 Eiiropeiska a iter i den gjorda in-
samllngen, nernligen Dermestes cadaverinus, Cory-
netes rufipes ocli Aphodius granarHus, men dessa dro
bestanidt inforda. De tvenne (orra lefva i skinn-
vaior och viktiialier, samt liafva atfoljt nienniskoiiia
ofver en stor del af jorden. Aphodius granarms
lefver i farspillnlng och bar otvifvelaktigt blilvit in-
fold med laren. Denna insekt finnes icke allenast
i bela Europa, utan afven i Asien och Ameiika ocb
ar, jemte nagra andra arter, genom faren utbredd.
En annan i spillning lefvande art fran Adelaide,
Onthophagus auritus Erichs., ar deremot egen for
den sodra bemispbocren, men synes der bafva en
vidstrackt utbredning, ernedan den afven forekom-
mer i Van Diemens land. Mittbeil INaturf. Gesellscb.
in Ziiricb. Heft. Ill, p. 359.

Utur KiESENWETTERS Reisebriefe torde foljande
forljena anforas. Forf. yttrar nernligen, att om ban
after nagra veckors vistande i Pyreneerna skulle
vaga anstalla en jemforelse emellan dessa bergs ocb
Alpernas Coleopter-fanner, skulle fordelen belt och
ballet, bvad arternas rikedotn betrafiPar, utfalla till
de senares fordel. Alpernas slora antal af Nebria,
Pterostichus, Anthophagus ocb Otiorhijnchus-ixvter aro
i Pyreneerna endast representerade genom en eller
nagra fa. Han bar nemligen i de senate endast
funnit Nebria Lafresneyi ocb Olivieri, af Antho-
phagi alpinus ocb muticus. Sardeles fattiga aro
dessa berg pa Otioi'hynchus-avler, bvaraf endast traf-
fats 0. pyrenceus, navaricus ocb Monticola. Min-
dre ogynsaint ar forballandet med Pterosticki, Nagra,
de bogre bergstrakterna tillbcirande arter, aro gemen-
samma fur bada bergskcdjorna. Deremot forekomma

af

65

af sl;ii,^tel Argntor en mangd vackra arter, sasorn
A. pusillus, pumilio och amoenus m. i\. Det med
luinsyn till dess utbredning sa intressanta slagtet
Trecfius kamier man, hvad Pyreneerna betrafFar,
annu allt for litet, dock synes nainnda berg derpa
ej vaia fattigt, da tyra nya arter T, latebricola, di-
stigma, angusticollis och pinguis der blifvit upp-
tackta, Sa litet bestamd denna aforistiska antydning
oPver Pyreneernas Coleopter-launa ar, sa sakert tror
torf. sig kunna Torklara, att dessa berg arc allt (or
litet kanda och alt de sakerligen erbjuda tillfalle
till ett ej ringa antal nya upptackter. Stett. Ent,
Zeit. XII i p. 229.

Holmgren har redogjort for nagra exkursio-
ner vid en del af Wetterns oslra strand. Jemte en
nieddelad forteckning ofver alia derunder funna
skal-insekter, hvilka uppga till ett ej ringa antal,
utreder forf. pa ett tillfredsslallande satt orsakeii
hvarfore vissa arter vid stranderna af namnde sjo
visat sig i otrolig mangd. Han fann likval vid en
niirmare granskning, att de forekoinmande arterna
icke voro sardeles talrika, ehuru individernas an-
tal var slort. De bestodo neniligen till storre de-
len af Cyphon lividus oqh griseus, men isynner-
het af Cyphon Padi, som till liisendetals voro sam-
mantrangda i remnor och afsattser, pa stockar och
stenar. Atskilliga vanliga Coccinella-arter voro afven
langt ifran siillsynta. Under stenar, bark o. s. v.
traffades Harpalus angusticollis a II man t och Nebria
Gyllenhali sparsamt. Da samma stiille nagra dagar
senare besoktes voro Cyphonerna sallsynta, men der-
emot funnos nu af ett annat slagte icke mind re
talrika representanter, som intagit de forras stalle.
Detta var Chrysomela och den art, som liksom Cy-,
phon Padi, hade ofvervigten, var Chrysomela Poly-
Bohemans Irsber. 1851, 1852. ^

66

goni som afven till tusental betackte stenarna. Til-
lika rned de vanliga arterna staphylea, folita, Po-
■puli, collaris, varians, Cochlearice, dispar och mar-
ginella, traflfades iifven ett exemplar af Chrysomela
lapponica, som forut ej blifvit sa sydlii^t anmarkt i
Sverige. Vet. Akad. dfvers. 1852, p. 13.

Under titel *'Nov(E Histerinorum et Cryptoce-
phalorum species*' liar Truqui beskrifvit foljande nya
arter: Hister helluo, H. tete7\ H, lugubris, H. lim-
batus, Plegaderus sanatus och Cryptocephalus scutel-
laris. Ann. Ent. II Ser. X, p. 61. Tab. II N:o 2.

Westwood, som iippstallt tre nya Coleopter-
genera, nemligen Paromia, Cossyphodes och Cha'to-
soma, har af hvardera beskrifvit en art P, Dorcoides
fran Columbien, Coss. Wollastoni fran Madera satnt
Chcet. Scaritides fran Nya Zeeland. Trans. Ent. Soc.
N. S. 1, p. 167. Tab. 13.

Tvenne Coleopter-arter, som af LucAS blifvit
funna i Algeriet ibland myror, hafva korlligen blif-
vit karakteriserade. De bora bada bilda nya genera,
som Forf. benamner Oechrotus och Merophysia. Fi-
gurer och omstandligare beskrifningar ofver dessa
komma framdeles att meddelas. Ann. Ent. II Ser.
X, p. XX VIII.

Pa 7 Skal-insekter, upptackta i sodra Eiiropa
och Marocco, hvilka af Leon Faimaire blifvit se-
nare fullstandigt beskrifna i Ann. Ent., hafva dia-
gnoser blifvit inforda i Rev. et Mag. de Zool. 1851,
p. 527.

Trenne nya Coleopter-arter, Elater {Diacanthus)
Rainei, Apion Wollastoni och Acalles Wollastoni
hafva af ChevrOlat blifvit beskrifna. Rev. et Mag.
de Zool. 1852, p. 578.

Newman har bildat nya slagten och meddelat
beskrifningar a nagra Coleoptera, nemligen Dohrnia

67

n. g. [Oedemeridoi) PseuJocephahts arietinus {Longi-
cornia), Ametalla [Donacidce) xanthura, rubra och
decolor. Zool. 1851.

JNagra nya Skal-insekter knrakteriseras af TatuM
nemligen Iresia smaragdina (Brasjlien), Odontocheila
De Gaudii (iVlinas Geraes), Tetracha viridis (Minas
Geraes), Myrmecoptera laeta (Abyssinien) och Ca-
rabus Boysi (Indien). Ann. and Mag. Nat. Hist. II
Ser. VI n, p. 49.

Fyra utmarkta Coleupter-arter, nemligen De-
nioerates Burmeisteri, Megalosoma Mars, Anaplocne-
mus Dejeani och Lafertei, beskrifvas af Reiche. Rev.
et Mag. de Zool. 1852, p. 21. Tab. I. f. 1—4.

Beskrifningar ofver tvenne nya arter fran Ve-
nezuela Hyperantha [Poecilonota) hcemorrhoa och
Alurnus octo-punctatus hafva af Leon Fairmaire
blifvit utarbetade. Rev. et Mag. de Zool. 1851,
p. 348.

Af DiELZ hafva trenne nya arter Nebria Fussi
Tillus pallidipennis och Homaloplia transyivanica
blifvit omstandligt karakteriserade. Verhandl, Sie-
henb. Ver. fur Nalurw. II, 1851.

Pleisters '' Entomologische Notizen" innehalla
upplysningar om Peritelus griseus, Carabus monilis
och Necrophorus germanicus m. fl. Verhandl. Nat.
Ver. Preuss. Rheinl. VII.

Czek "Uber die in Ameisenhausen lebende in-
sekten.'" Ber iib. die Verhandl. Naturw. Ver. zu
Breslau, 1850—1851.

VON MoTSCHOULSKY har fortsatt sina i Bull, de
Moscou 1850, p. 195 pabegynta kritiska anmarknin-
gar rorande Erichsons Naturgesch. der Ins. Deutsch-
lands, hvilka egenlligen omfatta de sma arterna af
Trichopteryx och Acatrichis. Bull, de Moscou XXIV,
HI, p. 204.

68

WoLLASTON har utarhetat en ofversigt afSkal-
insekternas utbredning i vestra England. Zool.
Oct. 1852.

Reiche har franistallt iU'va anmarkningar ro-
rande de af Roth begagnade nanin i afhandlingen
ofver nya skal-insekter funna i Abyssinien, och upp-
lyser alt Anthia dimidiata Roth. = A. tetrastigma
Chaud., Anthia leucomelana R. = A. Ferreti Reiche,
Chlcenius tigreanus R. = Chi. cupreocinctus Reiche,
Lampetis Schimperi Roth. = L. albicincta Reiche,
Melyi'is onychina R. = M. corrosa Reiche, M. oeru-
ginosa R. = M. pectoralis Reiche, = Opilus habessi-
nus R. = 0. Ferreti Reiche, Hister arcuatus R.
= H. obscurus Reiche, Gymnopleurus cyanescens R.
== G. indigaceus Reiche, G. gibbosus R. = G. pumi-
lus Reiche, Sisyphus rugosus R. = S. ocellatus
Reiche, Copris troglodytarum R. = C. neptis Reiche,
Onthophagus lepidus R. = 0. diversus Reiche, 0.
graniger R.=sO. bifidus Reiche, Oniticellus clavatus
R. = 0. intermedius Reiche, 0. inflatus R. = 0.
incecjualis Reiche, 0. tridens R. = 0. militaris Illig.
Zodina abyssinica R. = Gen. Drepanocerus Kirey.
Eurystomus trogiformis R. = Onitis ambigua Kirby.
Onit. Herbsti R. = 0. crenatus Reiche, 0. llligeri
R. = 0. abyssinicus Reiche, Aphodius coloratus R.
= A. pulcherrimus Reiche, A. armatus R. = A. Rhi-
noceros Reiche, A. thoracicus R. = ^. senegalensis
Casteln., a. macropterus R. = A. maculicollis Reiche
och A. scutellaris = A, lividus Oliv. Ann. Ent. II
Ser. X, p. 95.

Anmarkningar rorande nagra Coleopter-arteis
synonymi hafva af ScHAUiM blifvit nieddelade hvari-
genoni adagalagges art Harpalus fuliginosus Duftschm.
ar en sjeHstandig art och densamma som Heer be-
skriFvit under benamningen Harp. Chevrieri, Har-

69

palus sericeus Duftschm. Sturm. = anxius ?, H.
piger Duftschm. Sturm. = H. anxius, H. nigripes
Meg. = H. anxius. H. Caffer Dufts. Sturm. = H.
fulvipes Fabr. H. fulvipalpis = H. subvirens Chaud ,
H. sabidosus Sturm = Acinopus megacephalus, Do-
lichus vigilans = DoL caffer Ii.iig., Trechus alpicola
Sturm = 7\ lithophilus Putz Cicindela funebris Sturm
= Cic. campestris var. Oxypoda leporina Kiesenw.
= 0 prospera Er. Oxypoda infuscata Kelt.ner =
0. lateralis Mannerh., Sahlb., 0. pellucida Man-
NERH., Sahlb. = 0. latei^alis Mhm. nuper exclusa,
Orsodachna nigricollis Oliv. = 0. Mespili $ Lacord.
Gyrinus strigipennis och G. abdominalis, G. striatus
AuBE = G. concinnus Rlug. Stett. Ent. Zeit. XII,
p. 267.

Chevrot.At, som varit i tillfalle lara kanna
de fiesta typerna till Palisot de Beauvois beskrif-
ningar i dennes arbete Insectes recueillis en Afrique
et en Amerique ainsi que dans les royaumes d'Oware
et de Benin, a St. Domingue et dans les Etats Unis
Paris 1805, bar foretagit sig att for bvarje art an-
fora de namn, hvarunder de bos andra Forfattare
blifvit upptagna, afvensom att forofrigt utreda de-
ras synonymi. Ann. Ent. II Ser. X, p. 629.

V. MoTscHOULSKY iipplyser att Elosoma califor-
nica MoTSCH. = JEgialiles debilis Eschsch. Plagyth-
misus pulverulentus Eschsch. tillhor slagtet Oene-
mona Newm. Acis daurica Mannerh. slagtet Thysbe
Dej. ocb Galleruca flavolineata Mhm. slagtet Callomera
Chevrol. Motsch. Etud. Entomol., p. 75.

Fritsch bar lernnat en oinstandlig redogorelse
ofver de tider pa hvilka ett slorre antal Coleoptera
i narbeten af Prag framkomma, de tider da de
uppna sitt storsta antal, samt da detta aftager. Sit-
zungb. Kajserl. Akad. VI, p. 3. VII, p. 689.

70

V. MoTSCHOULSKY bar i flera bref till Sekrele-
raren i Vetenskaps-Societeten i Moskwa meddelat
upplysningar, dels om atskilliga i Frankrike, Eng-
land, Holland, Tyskland och Italien befintliga in-
sekt-samlingar, dels lorande flera insekt-arlers sy-
nonymi. Bull, de Mosc. XXIII 3, p. 354, 676 XXIV,
p. 359, 648 IV, p. 592.

V. MoTScriouLSKY omtalar alt Sphodrus leu-
cophthalmus lefver i bagerier, der den forfoljer Blaps
mortisaga, och att denna senare genom abdomens
gnidning mot skalvingarne eger forniagan att stridu-
lera. V. Motsch. Etud. Entomol. p. 21.

Perris bar beskrlfvit och afbildat flera Cole-
opter-arter, nemligen Clambus enshamensis Westw.
Cyrtocephalus cephalotes Dej., Cryptophagus dentatus,
Latridius minutus, Corticaria pubescens, Orthopterus
piceus och Malachius ceneus. Ann. Ent. 11 Ser. X,
p. 571. Tab. 14, 15 N:o 1.

Rorande nagra Coleopter-arter, som Gaubil
beskrifvit i Franska Annalerna, bar Reiche upplyst,
att Carabus Mulsanti endast synes vara en varietet
af C. catenulalus, Bembidium ataxense = B. hypocrita
Dej. Agahus pyrenceus = A. congener Payk. Hydro-
porus glacialis ganska narslagtad med H. nivalis
Heer, fran hvilken den likval synes skiljd genom
konvexare och kortare form samt punkteringen,
Staphylinus puncticollis = Staphylinus medioximus
Fairmaire.

Mannerheim bar meddelat upplysande anmark-
ningar rorande nagra sallsynta Finska Skal-insekter.
Bland annat omnamnes, att af Hylochares cruentatus
endast 4 exemplar 1806 blifvit aF Pippingskot.d funna
i trakten af Abo. Nastan pa samma siitt forhaller
det sig med Eucnemis Sahlbergi. Denne, som blef
for omkring 40 ar sedan lagen af Nordensrold i

71

Nyland , bar scdermera ehuru ytterst sparsamt traF-
fats af Sahlberg ocli Pippingskold. Under de sist-
forflutna 10 aren liar den ej blifvit sedd. Phryga-
nophilus rufwollis horer ock till de storsta sallsynt-
heteriia. Shitligen iippraknas (lera arter upptagna
i Paykuixs Fauna, Gyllenhals Insecta Suecica och
Sahlbeugs Insecta Fennica, sasoni funna i Sverige
ocli Finland, livilka Forf. icke anser f(3rekom«na i
berorde lander, sasom Onthophagus vacca, Oxythy-
rea stictica, efter all sannolikhet Melolontha Fullo,
Larnpyris splendidula, corrusca, Cantharis lateralis,
Agrypnus atomarius, Ludius ferrugineus (funnen pa
Oland af Frigelius, Ref.), Capnodis tenebrionis, Ca-
rabus intricatus, morbillosus, Dolichus flavicornis (af
Thomson nyligen funnen i flera exemplar vid Ram-
losa i Skane) Chrysomela lusitanica, Banksii, Labi-
dostomis taxicornis, Coptocephala 4-maculata, Stenura
aurulenta, Leptura livida, Anoplodera rufipes och
Clytus Antilope. Forf. upplyser att Elater ustulatus
Payk. icke ar nagon sjelfstandig art, utan elt utblekt
exemplar af Diacanthus cinctus, hvilket blifvit pa-
klistrad en thorax af Cardiophorus rufipes. Stett.
Ent. Zeit, Xlll , p. 233. Antalet af de arter, som
blifvit upptagna i Sveriges fauna, men som troligen
icke finnes inom namnda land, ar dock langt storre
an Forf. uppgifvit. Bland af honom ej upptagna
torde Ref. fa anfora: Hister qiiadrimaculatus, sinuatus,
4-notatus, Dermestes trifasciatus, Anthrenus Pirn pi-
nellce, Silpha Icevigata, Buprestis nitidula, Dytiscus
vitreus, Calosoma reticulatum, Carabus auratus, au-
ronitens, Pcederus ruficoUis, Anthicus cornutus, Te-
nebrio loripes, Rhynchites Bachus, CIdorophanus vi-
ridis, Timarcha coriaria, Spartophila Litura, Lema
merdigera, 12- punctata, Asparagi och Clytus orna-
tus m. fl.

72

Enskilda Bates liar medflelot upplysningar om lefnacls-

* sattet aF de arter, tillhorande slagtet Megacephala,

delete, livilka bliTvit funna kring Amazon-floden i sodra
Amerika, hvartill Westwood fogat en synopsis 6f-
ver de till detta slagte horande arter. Bates, som
anmarkt 11 arter, uppger att dessa lefva pa sandiga,
for solen ulsatta stallen ocli att de troligen alia ,
med undantag af M. sepulchralis, aro nattliga djur,
som om dagarna dolja sig flera turn djupt i halor
och i sanden. Ingen enda bar blifvit sedd flygande,
hvaremot de ega en ovanlig formaga att springa,
Larven, som blifvit beskrifven och afbildad, bebor
samma lokaler som de utbildade djiuen, lefver i
cylindriska hal och ar niycket rofgirig. Den af
Westwood meddelade uppstallning i grupper af
slagtet Megacephala ar foljande:

A. Elytra hurneris rotundatis, baud angulafo-prominentibus,

* Corpus apterum, sub-cylindricum. Mandibulae dentibus
acutis. Color viridi-metallicus, elytris totis concoloribus
{Aptenia Sep. v. St. Farg.) Type M. senegalensis Latr. Dej.
Cicindela megalocephala Fabr. (Senegal).

"** Corpus alalum, latius, sub-depressum.

a. Mandibulse dentibus intermediis oblique truncatis.
Color metallicus, elytris ad apicem macula lutea no-
tatis. Type M. quadrisignata Dej. (Senegal) M. Bocandei
Guer.-Menev. (Congo).

b. Mandibulae dentibus intermediis acutis, sinistra dente
secundo (apice acuto mandibulae pro dente l:o com-
putato) parvo vel tertio minori. Color luteus {Ammo-
sia VVestw.) Type M. bifasciata Brulle {cequinoctialis
Dej.) Amer. mer.

B. Elytra hurneris angulato-prominentibus.

* Mandibula recta dentibus tribus apicalibus armata (dente
basali composito denticuloque ejus supero baud com-
putatis).

f Mandibula sinistra dente secundo minuto. Color me-
tallicus, elytrorum apice macula lutea notato. Type
M. euphratica Oliv. Persia, India, Hispania, Barbaria.

73

ft Mandibula sinistra dente tertio fere obsoleto. Color

totus niger (Anaira Hope) Type. M. sepulchralis Fabr.

{M. variolosa Dej.) Amer, mer.
** Mandibula recta dentibus quatuor apicalibus armata.
Color metallicus, elytris macula lutea apicali notatis.
f Mandibula sinistra dente 2:o minuto. Labrum den-

ticulatum. Type M. australasia Hope. Nov. HoII.
ff Mandibula sinistra dente secundo tertio majori vel

aequali. [Tetracha Westw.) Type M. Carolina Linn.

Amer. mer. Trans. Ent. Soc. N. S. II, p. 49, Tab. 7.

Reictie liar utredt att Megacephala nigricollis
Westw. Trans. Ent. Soc. = M, oxycheloides Blanch.
beskrifven af Reiche i Rev. Cuver. 1842 och att
17. spinosa = M. quadricollis. Ann. Ent. II Ser. X,
p. LXVII.

Cicindela Guexiana n. sp. fran Norra Amerika
beskrifves af ChevrolAT. Rev. et Mag. de Zool.
1852, p. 419.

Fkrte Senectere, hvilken anslallt en revision Carabid.
af de slagten tilHiorande Carahici, som DejeaN upp-
stallt under gruppen Patellimanes, bar indelat dessa
pa foljande satt:

A. Hufvudet litet, afsmalnande mot

basen. Ogonen ganska framstaende Panagaeites.
a. Alia palperna bilformiga.
b. Hanens framtarser ej utvidgade.

c. Bakkroppens segmenter bildade

af tjocka konvexa skifvor . . Brachygnatus Perty

{Eurysoma Dej.)
cc, bildade af tunna och platta

skifvor Isotarsus Senect.

bb. Hanens framtarser utvidgade.

d. Endast de tvenne forsta lederna Panagwus Latr.
dd. De tre forsta lederna . . . Coptia Brulli^.

aa. Labial-palperna starkt bilformiga,

maxillar-palperna ovala eliertill-

spetsade Geobius Dej.

aaa. Alia palperna tradformiga . . Loricera Latr.

74

AA. Hufvudet icke afsmalnande mot
basen, af medelmSttig storiek, dgo-
nen m§ttligt framslSende.

B, En land i hakans utskarning.

C. Skalvingarne vanligtvis ludna ; ha-

kans land gemenligen tvaklufven,
nSgon gang enkel, skalvingarne
aro da alltid ludna. Thorax van-
ligtvis smaiare an skalvingarna . Culaknides.

a, Hakans tand enkel.

h. Tredje antenn-leden knappt lika
lang som de foljande.

c. Fdrsta leden af hanens maxillar-

palper bilformig Vertagus Dej.

cc. Sista leden af hanens maxillar-

palper knifformig Ocydromus Dej.

bb, TredjeledenafantennernalSngre

an de foljande.

d. Palpernas alia yttre leder klubb-

formiga Rhopalopalpus Senect.

dd. Palpernas sista led nastan cy-

lindrisk.
€, Hakans tand trubbig och fdga

framstaende Amblygenius Senect.

ee. Hakans tand spetsig och ganska

framstaende Hoplogenius Senect.

ddd. Sista antenn-leden spolformig Callistus Bon.
aa. En tand i hakans utskarning

ej enkel, tudelad eller upphdjd

i kanten.

f. Sista palp-leden bilformig (na-
stan bilformig eller nastan cy-
lindrisk.)

g. Antennerna langa, i sjelfva ver-

ket tr§dformiga CMmnius Bon.

gg. Antennerna fdga langa, vid ba-
sen nastan perlbandslika.
h. Andra eller tredje leden af fram-

tarserna hos hanen fyrkantiga,

bredare och lika 15nga som den

forsta Asporinus Gasteln.

hh. Framtarsernas leder hos hanen

aftagande i langd och bredd

fr§n den l:a till den 3;dje . Glyptoderus Senect.

75

ff. Palpernas, isynnerhet labial-pal-
pernas sista artikel mer eller
mindre bilformig.
i. Tredje antenn-leden ISngre an

de fdljande.
k. Thorax nSstan rund.
I, Antennerna ganska langa med

cylindriska leder Omalotrichus Seisect.

//. Antennerna foga ISnga med plat-

tade leder Barymorphus Senect.

kk. Thorax nastan fyrkantig.
m. Framtarsernas forsta led hos ha-
nen nastan fyrkantig, bredast

afalla Aleptocerus Senect.

mm. Framtarsernas forsta led hos ha-

nen nSstan triangelformig, foga

bredare eller mindre bred an den

andra.

n. Palperna lika bildade hos b§ida

konen.
0. Thorax smalare an skalvingar-

nas bas.
p. Labrum foga eller ej urskuren

(Skalvingarna alltid medgulkant) Epomis Bon.
pp. Labrum djupt urskuren (Skal-

vingarne utan gul kant.) . . Tomochilus Si^nect.
00. Thorax lika bred som skalvin-
garnas bas.
q. Labrum foga urnupen. Anten-
nerna plattade Aeacus Senect.

qq. Labrum icke urskuren. Anten-
nerna cylindriska Eurydactylus Senect.

nn. Labialpalperna hos hanen bil-

formiga, hos honan agglika . . Dercylus Casteln.
it. Antennernas tredje led langre Sn

de foljande Dinodes Bon.

CC. Skalvingarna alltid glatta. Hakans
urskarning alltid forsedd med en
enkel tand. Thorax vanligtvis lika
bred som skalvingarnas bas . . Oodites.
a. Maxillar-palpernas sista led agg-

formig eller foga forlangd . . Hoplolenus Senect.
aa. Alia palpernas sista led forlangd,
nastan cylindrisk eller foga oval.

76

6. Thorax lika bred som skaivin-

garnas has.
c. Prosternum iitldpande i en spets Lochostemus Senect.
cc. Prosternum utan spets . . . Oodes Bon.
bb. Thorax smalare an skalvingar-

nas has Hololeius Senect.

BB. Ingen land i hakans urskarning . Licinides.

a. Mandiblerna spelsiga.

b. Palpernas sista led temligen slarkt

bilformig Dicoelus Bon.

bb. Palpernas sista led ej bilformig Rembus Latr.
aa, Mandiblerna trubbiga. '

Hanens framtarser utvidgade.

c. De tvenne forsta lederna. . . Licinus Latr.
cc. De trenne forsta lederna. . . Badister Bon.

Efler deniia nppstallning liar Forf. nnrmaie
beskrifvit hithorande slagten, samt iippraknat under
hvarje de dithorande arterne. Som Forf. funnit flera
af de generiska narnnen, t. ex. Ocydromus, Oma-
lotrichus och Tomochilus forut begagnade, liafva dessa
i ett tlllagg blifvit ntbytta emot Ocybatus, Homa^
lolachnus och Dilobochilus, Ann. Ent. II Ser. IX,
p. 209. Forf:s bekantskap med den Entomologiska
litteraturen synes alltfor ofullstandig. Alia i Eng-
land, Nord-Amerika och Ryssland, samt de fiesta
i Tyskland utkonina arbeten, hafva varlt honom
okanda, hvarigenom manga arler, som forut blifvit
beskrifna, erhallit nya namn, t. ex. Panagceus lapi-
darius =. crucigerus Say, Chlcenius exaratus = niger
Randai.t. , Oodes leucodactylus = cuf>reus Chaud. Di-
ccbIus quadratus = dilatatus Say, D. Lecontei = qua-
dratus Leconte o. s. v.

ChAudoir har forlsalt sina i flera foregaende
Arsberattelser omniimnda arbeten ofver Carahici och
anfor nu af slagtet Cicindela 16, af Euryoda 1,
Casnonia 1, Rhagocrepis 1, Calophcena 1, Drypta 1,
Galerita 2, Metaxidius n. g. 1, Ozama 1, Brachinus
1, Lebia 2, Plochionus 1, Demetrias 1, Calleida 10,

77

Cymindis 3, Graphipterus 1, IJeteromorphus 1, Sco~
podes 1, Coptodera 1, Sphodrus 1, Rembus 1, Dicro-
nochilus 1 , Trigonotoma 1 , Eccoptogenius n. g. 1 ,
Microcephalus 2, Abaris 1, Cratocerus 1, Brachidius
n. g. 1, il/on'o 2, Melanotus 2, Pachytrachelus n. g. 1,
Anoplogenius n. g. 1, Ditomus 2, Coscinia I, Cara-
bus 3, Calosoma I, Notiophilus 1 ocli Omophron 1.
Bull. (Je Mosc. XXV, p. 3.

Afven Letziner. liar oafbrutet fortsatt sina be-
skrifningar oFver de i Schlesien funna Carabici
ocli upptager nu af Carabus 23 arter, Calosoma 4,
Cymindis 5, Le6m 3, Demetrias 2, jEtophorus 1,
Dromius 11, Lionychus 1, Odacantha 1, Brachinus

2, Clivina 1, Dyschirius 7, Licinus 2, PanagcBus 1,
Badister 4, Loricera 1, Callistus 1, Ooc/es 1, C/i/ce-
mws 7, Patrobus 1, Synuchus 1, Calathus 6, P/'i-
stonychus 2, Dolichus 1, Sphodrus 1, Anchomenus
26, Olisthopus 2 och Stomis 1. Schles. Zeitschr. fiir
Entom. IV. 1, p. 37. IV. 2, p. 85. IV. 3, p. 105.
V. 1, p. 113. V. 2, p. 133. V. 3. p. 147. V. 4,
p. 163.

Laferte Senectere bar fortsatt, men annu ej
afslutat, bearbetningen af BocAnde's i PortLigisiska
delen af Guinea insamlade Carabici. De af Forf.
nu beskrifna arter tillhora slagtena Callistus 1, Oc^-
dromus 3, Omalotrichus 1, Chloinius 20, Epomis 1,
jEacus 1, Hoplolenus 1, Prionognathus 1 och Oot/es

3. Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 81, 221, 346, 427.
1852, p. 65.

En granskning af atskilllga grnpper tillhorande
de Carabici, som blifvit funna i Ryssland, bar af
Chaudoir blifvit foretagen, bvaruti an fores att l:o
de arter som tillhora Cymindis uppga till 45, af
bvilka tvenne iiro nya, nemligen C sabulosa och
semivittata. Dessutom uppraknas till slut 11 arter,
som varit Forf. okanda. 2:o De arter som tillhora

78

Anchomenus ulgora 54. Sasom nya upptagas A.
fuscipennis, hexaccelus, Sahlbergi och brachyderus.
3:o Karakteriseras fullstancligl 16 nya arter aF Fe-
ronia, nemligen: F. anatolica, fortipes, puncti(rons,
nitens, mcp.otica, commixta, colchica, piceola, subme-
tallica^ capitata, cenescens, seriata, sub-cenea, Wiede-
manni, agonodera. 4:o Tre nya arter tillliorande
Amaroides beskrifvas, nemligen Brady tes majusculus,
Leirus volgensis L. brevicollis. 5:o Nya arter af
sliigtena Carabus, Callisthenes, Nebria, Elaphrus och
Notiophilus neml. C. macrogonus, Nordmanni, lam-
prus, Kindermanni ocii scabripennis^ Callisthenes
Eversmanni, Nebria luteipes, commixta, Elaphrus
angustus, samt Notiophilus laticollis anforas. 6:o Nya
arter af Trechides och Subulipalpes uppstiillas nem-
ligen: Patrobus ovipennis, Trechus liopleurus, infu-
scatus, Tachys sulcifrons, rubicundus, cardioderus, de-
coloratus, Bejnbidium incerticeps, colchicum, unicolor,
leucoscelis, Chaudoii^i, gultulatum peliopterum, pa-
rallelipenne, latiplaga, tetrastigma, subfasciatum, Ko-
lenati. 7:o Alia i Ryssland forekommande arter af
Dyschirius, 25 till antalet, uppraknas, bvarjemte sa-
som nya beskrifvas D. humeratus, fulgidus, simplex,
luticola och macroderus. Bull, de Mosc. XXI II, III,
p. 62.

Upplysningar om nagra i Spanien, Portugal
och Norra Afrika forekommande Carabi hafva af
Deyrolle blifvit bekantgjorda, hvarjemte tvenne nya
arter nemligen C. Steuarti och Wheitei anforas.
Ann. Ent. II Ser. X, p. 237. Tab. 5.

Wilde ''Uber Carabus hortensis'' Boll. Arch.
Ver. der Freude Naturg. in Mecklenb. Heft. 6 har
Ref. ej haft tillfalle se.

CzAGL uppriiknar nagra Carabi, som blifvit
funna i trakten af Wien, der de forut ej varit

79

anmarkta. Verhandl. (\er Zool. Bot. Ver. in Wieiv

I, p. 70.

SoMMER bar beskrifvit ocb afbildat en ny art

af Panagceus (^Isotarsus) eximius fian Mozambique.

Ann. Ent. If Ser. X, p. 653. Tab. II, lN:o I, f. I.
Javet bar gifvit diagnos pa en ny art afslag-

tet Loricer^a, upptackt af Woli.aston pa Madera.

Den benamnes L. Wollastoni. Ann. Ent. 11 Ser. X,

p. XXfll.

Harpalus punctipennis n. sp., funnen af Faillefel,

karakteriseras af Mulsant. Ann. Soc. Linn, de Lyou

1850 — 1852, p. 152. Mu!s. Opusc. Entom. 1, p. 185.
Menetries bar utbytt nam net Harpactes, sa-

som forut begagnadt for ett Hymenopler-slagte,

emot Diodes. Bull, de Moscou XXIV, p. 366.

En niarkvardjg varietet af Broscus politus bar

af Lucas bbfvit omnamnd. Den afvlker fran den

normala deruli, att intryckningarna pa thorax, som
vanligtvis knappast aro miirkbara, bos denna aro
ganska tydbga. Ann. Ent. 11 Ser. X. p. XIV.

Under titel "De Bembidiis Europceis" bar Jacque-
LiN-DuVAL riktat den Entomologiska litteraturen med
en fort jenstf nil ocb med omsorg utarbetad afband-
bnor ofver det svarutredda slaj^tet Bernbidium, Han
anser den fordelning i flera genera, som af alskil-
liga Forf. blifvit gjord, icke kunna godkannas, eme-
dan ofvergangar nastan ofverallt patraffas, bvilka
gora det omcijligt, att emellan deni iippdraga be-
stamda gransor. Hvad synonymien betraflPar synes
Forf. med ospard moda vinnlagt sig om att sa nog-
grant som mojiigt utreda densamma. Antalet af de
nya arter Forf. uppstallt ar ej slort (15), bvilket
ock kunnat formodas efter de manga bearbetningar
delta slagte forut undergatt. Har Forf. a ena sidao
undviket bibehalla slagten ocb arter som ej kunna
besla, sa bar ban otvifvelaktigt gatt for langt i

80

sammanforanHet af artenia, d^ lian t. ex. Forcnat
B. foraminosum St. Dej. med striatum Fabr,, ti-
biale Duftschm. nied coeruleum Dej. och fasciolatum
DuFTSCHM., eller obsoletum Dej., med tricolor Fabr.
o. s. V. Forf. har efter fortsalta iindei sciknin^^ar fun-
nit lampligt iixlela slagtet Bembidium i 17 grupper,
hvarigenom de aiter, soin framte masta affiiiitet
komtnit alt sta livaiaudra naia. Foifls uppstallniiig
ar foljande:

Grupp. 1. Kroppens ofversida ofverallt punkterad, fint
luden. Hufvudet bredt, pannfSrorna foga tydliga. Prothorax
hjertformig, temligen kullrig, sidorna framlill rundade, vid
basen tvart afhuggna och n§got sinuerade, med en grop vid
bakvinklarna. Skalvingarna molnlikt flackade med grdnt,
utan strier. 5 arter {B. pallipes).

Grupp. 2. Prothorax nastan fyrkantig, fdga afsmal-
nande bak§t, frSmre vinklarne temligen tydliga, basen tvSrt
afhuggen, vid sidorna sned, en stria i bakvinklarnas grop.
Skalvingarna med hela strier, den 8;de punkterad, val skild
fr§n den som finnes vid kanten, 9:de mellanrummet nSstan
lika med det 8:de. Oftast tvenne fyrkantiga gropar p& 3:dje
mellanrummet, nSgon gang 2 intryckta punkter. 4 arter
(fi. paludosum.)

Grupp. 3. Hufvudet tydligt punkteradt; prothorax mer
eller mindre hjertformig, ofta till en del punkterad, rundad
framtill och pa sidorna med en foga tydlig grop vid bak-
vinklarna. Skalvingarna med hela, eller vid sidorna utpla-
nade strier. 4 arter. {B. ruficolle.)

Grupp. 4. Hufvudet tydligt punkteradt; prothorax kort,
vanligtvis hjertformig, till en del punkterad, med en tydlig
grop vid bakvinklarna. Skalvingarnas strier nagot utplanade
mot spetsen, p& tredje mellanrummet tvenne sma intryckta
gropar. 2 arter. {B. hipunctatum.)

Grupp. 5. SmS. Pannfarorna merendels parallela, nS-
gon g§ng sneda eller starkt vinkliga, men i senare fallet
skalvingarna aldrig framtill flackade med gult. Prothorax
mer eller mindre hjertformig, vanligtvis temligen afsmalnande
bak§t och kullrig, n§gon gang nSstan fyrkantig. Skalvin-
garnas strier mer eller mindre utplanade mot spetsen, sar-

deles

81

deles de yttre. Kroppen ofta bronzerad, melallisk glansande.
21 arter. {B. nigricorne, doris m. fl.)

Grupp. 6. Pannfarorna sneda, djupa, sammanlopande
framtill. Prothorax mer eller mindre hjertforrnig, temligen
mycket afsmalnande bakSt. SkaJvingarnes sirier mer eller
mindre utplanade mot spetsen , sardeles de yttre, dessa all-
tid prydda med tegelfargade flackar. 4 arter. [B. articulatum.)

Grupp. 7. Pannf§rorna parallela eller fdga sneda. Pro-
thorax hjertforrnig, baktill starkt hoptryckt, bakvinklarnas
gropar vid sidorna, vinklarna icke eller foga framstaende.
Skalvingarna vanligtvis fdrsedda med fyra gulaktiga flSckar
eller atminstone tvenne humeral flackar, strierna oftast helfc
och ballet utplanade baktill, sardeles de yttre. 5 arter. {B,
quadriguttatum.)

Grupp. 8. Kroppen lang, kullrig; prothorax hjertfor-
rnig, aflang, vid basen betackt med stora punkter, ofta
§fven framtill punkterad. Skalvingarnas strier vanligtvis
ganska starkt punkterade och baktill, sardeles de yttre, belt
och hSllet utplanade^ 5 arter. {B. elongatum.)

Grupp. 9. Temligen stora. Prothorax nSstan hjertfor-
rnig, n§gon gSng fyrkantig, vanligtvis fdga kullrig. Skal-
vingarnas strier ofta mot spetsen nagot utplanade, men
emedlertid nog tydliga, Stminslone de inre. Antennerna
l&nga, fina, med langa leder. 40 arter. [B. decorum, Pfeijfi
m. fl.)

Grupp. 10. Prothorax nastan lika bred som skalvin-
garne, hoptryckt framtill, markbart bredare baktill, fram-
vinklarne temligen synliga, basen tvSrt afhuggen, bakvink-
larnes gropar 2 streckade. Skalvingarnas strier mot spetsen
vanligtvis nagot utplSnade. 1 art. [B. laticolle.)

Grupp. 11. Prothorax nSstan fyrkantig eller nastan
hjertforrnig, vanligtvis baktill fdga hoptryckt, bakvinklarnas
gropar tvSstreckade. Skalvingarna v5gformigt flackade med
gult, eller belt och ballet bleka, alia strierna hela, nSstan
lika tydliga vid spetsen som vid basen. 4 arter. {B. obliquum.)

Grupp. 12. Hufvudet fdrsedt emellan hvarje sidofara
och dgat med tvenne sma, hela, ganska tydliga kdlar, som
fdrenas framtill i en vinkel. Prothorax hjertforrnig eller na-
stan fyrkantig, bakvinklarna raka. Skalvingarnas strier ut-
planade mot spetsen, sardeles de yttre. 3 arter. [B. assimile,)

Bohemans Arsber. 1851, 1852. ^

82

Grupp. 13. PannfSrorna sneda, forenande sig framtill
i en vinkel, nSgot tvakolade pa hvarje sida, men kolarne
otydliga och pa midten afbrutna. Prothorax kort, transver-
sell, baktill obetydligt hoptryckt, bakvinklarna trubbiga.
Skalvingarnas strier mot spetsen nagot utplanade. 1 art.
{B. dentellum.)

Grupp. 14. Prothorax kort, transversell , icke eller foga
mSrkbart hoptryckt baktill, vanligtvis rundad pa midten af
sidorna, bakvinklarna oftast nSstan ruodade eller trubbiga.
Skalvingarnas strier mer eller mindre utplSnade mot spet-
sen, sardeles de yttre. 8 arter. [B. bigutlatum.)

Grupp. 15. Mycket sma. Prothorax vanligtvis kort,
transversell, nastan fyrkantig, icke eller fdga hoptryckt bak-
till. Skalvingarnas forsta strier nagot bojda mot spetsen,
satural stria ingen, de yttre belt och ballet utplanade. 13
arter. [B. nanum.)

Grupp. 16. Kroppen l§ng, glatt, pannfarorna raka;
ogonen foga framst§ende; antennerna langa ; prothorax hjert-
formig; skalvingarna aflangt ovala, strierna djupa, tydliga,
hela, inga vingar. 1 art. {B. nigropiceum.)

Grupp. 17. Kroppen lang; antennerna korta, nSstan
perlbandslika; mandiblerna mycket framstaende; prothorax
bjertformig; skalvingarna smala, parallela, strierna hela, 4
tydliga intryckningar pa den 3:dje; vingarna vanligtvis korta
och rudimentSira. 1 art. [B. laterale Curt.)

Sliitligen uppraknar foif, de arter, som han
icke haft tilKVille se. Dessa uppga till 6, livaribland
befinner sig B. Grapi Ghl. Ett nytt slagte, Anil-
lus, narslagtaiJt med Anophthalmus och saknande lik-
som delta ogon, beskrifves med en dertill horande
art A. ccecus, som bliCvit fumien vid Bordeaux ocb
Toulouse. Bemhidium areolatum a user forf. bora
afskiljas Iran slngtet Bemhidium och erballa sin plats
bland Trechi i narheten af Trechus (^Aepus) fulve-
scens. Naora aF de natnn Gyli eniiai, be<ja<;nat bar
forf. funnit siij foranlaten utbvta mot andra som
aro iildre. Salunda ar Bemhidiwn celere Ghl. =
Carahus lampros Herbst, B. pulchriim Ghl. =
B. humerale Sturm, B. rufipes Ghl. = B, nitidulum

83

Marsh., B. virens Ghl. = B. Pfeiffi Sahlb. , B,
olivaceum Ghl. = B. prasinum Duftsch. , B. femo-
ratum Ghl. = B. Bruxellense \Vi':sm., B. rupestre
Ghl. = C. ustulatus Linn. , B. ustulatum GtiL. (nee
var. c.) = B. varians Oltv. , B. ma jus Ghl. =
B. flammulatum Clair v. Ann. Ent. II Ser. IX, p.
441, T. 12, 13. X, p. 101, 523. Rec. Rev. et Mag.
de Zool. 1852, p. 450.

Slagtet Anillus liar af Jacquelin-Duval afven
blifvit karakteriseradt i Ann. Ent. II Ser. IX, p.
LXXIIl.

DoHRN Lippger att han i borjan af Februaii Lefnads-
funnit Leiochiton arcticus i teinliV manf^d under
mussa i grannskapet af Stettin. Stett. Ent. Zeit.
XIII, p. 99.

AuMONT liar trafFat Brachinus crepitans i stor
mangd 1 siillskap med atskilliga Histeres och Sil-
phce, atande pa en dod odia. Ann. Ent. II Ser.
IX, p. CII.

ScHAUM liar an mark t att Gyrinus abdommalis Gyrinhis.
SuFFR. icke ar samma art, som Aube beskrifvit un-
der delta namn, utan synonym med G. concinnus
Klug. Symb. phys och att G. strigipennis Suffr.
endast ar en varietet af den sistnamnde. Stett. Ent.
Zeit. XII, p. 271.

HocHHUT bar lemnat ett likhaltigt bidrag till ;Staphy-
kannedomen om dc i Ryssland forekomtnande Sta- ^""'
phylinit, innehallande besluifning pa nagia nya slag-
ten oeh manga nya arter, jemte upplysningar om
Ijittills ej fullstandigt kanda species. Sasom nya an-
foras: XantJiolinus crassicornis, variabilis, Philonthus
transhaicalia, rutilipennis, tanaicus, latiusculus, ar-
meniacus, femoralis, hrunnicollis, erythrostomus, me-
lanocephalus, suhopacus, Quedius fulvipennis, latus,
Dolicaon angusticollis, Homceotarsus n. g. Detta
slagte star narmast Cryptobium ocb ofverensstammer

84

afveii ined Simhalium, men skiljer sig fiaii det forra
genom plaltare form, myckel tjockare spets pa raa-
xillar-palperna, (\en pa sidorna djupt sliiuerade hals-
skolden; fran det senare genom enklare ben, brutna
antenner, fran bada genom den icke baiiga, hak-
forinigl bojda spetsen af max ilia r-palperna. 1 art,
H. Chaudoiri. Latkrohium elongatum (Den af Gyl-
LENHAT. under detta nainn beskrifna arten benamnes
L. horeale), L. volgense, pallidipenne, rugipenne, fla-
vipes, Scopceus dehilis, Platysthetus rufospinus, Oxy-
telus mamillatus, Trogophloeus Kiesenwetteri och
Deleaster Erichsoni. Bull, de Mosc. XXIV, III, p. 3.

Sachse, som inkopt en del af de samlingar
Gerhardt gjort i Norra Amerika, bar bland dessa
fun nit en mangd nya arter tillliorande Staphylinii,
och bar ban sa val beskrifvit dessa, som flera an-
dra fran atskilliga lander, tillborande slagtena Myr-
medonia 1, Falagr^ia 2, Oxypoda 1, Aleochora 2,
Silusa 2, PronomcBa 1, Conurus 1, Tachinus 2, Bo-
letohius 2, Xantholinus 4, Staphylinus 2, Philonthus
4, Ancylopho7'us 1, Stilicopsis n. g. 1, Stilicus 1,
Platysthetus 1, Leptochirus 1, Prognatha 1, Oma-
lium 2, Megarthrus 1. Stett. Ent. Zeit. XIII, p.
115, 142.

Thomson bar utarbetat en monografi ofver de
i Sverige funna arterna af slagtet Z^omcf/o^a och upp-
tager i densamma icke mindre an 64 arter. For de
bos andra forf, forut anforda lemnas endast diagno-
ser, synonym i ocb fundort, hvaremot de for veten-
skapen nya fullstandigt beskrifvas. Dessa senare aro
till antalet 19, nemligen: H. hrachyptera, puncti-
ceps, aquatica, tenuicornis, latiuscula, brunneipennis,
uliginosa, arvicola, fucicola, grisea, aridula, plcmi-
collis, merdaria, pilicornis, fungicola, nigricornis,
monticola, intermedia ocb fimetaria. Till lattnad vid

85

beslamningen bar slagtet Homalota blifvlt fordeladt
i f6ljai)de sectioner:

Sect. I. Antennls articulis duobus ullirnis elongatis.

I att.
Sect. II. Aiitennis articiilo ultimo elongato.

A. Corpus ab's destltutum. 2 arter.

B, Corpus alatum.

a) Abdomine lateribus parallelis, ihorace vel
quadrato vel subquadrato, basin versus
sub-angustato. 28 arter.

?>) Abdoinine lateribus parallelis, thorace
trans verso. 21 arter.

c) Abdomine apicem versus angustato, tho-
race transverso. 12 arter. Vel. Akad. Ofvers.
1852, p. 131.

MuLSANT ocb Rey bafva gemensamt beskrifvit
21 nya arter af slagtet Homalota. I de sorgfalligt
utarbetade beskrifningarne bar uppmarksamheten af-
ven varit fastad pa bildningen af sista bakkropps-
segmentet, hvarigenom goda specifika karakterer och
konskilbiader kunna erhallas. Pa en bifogad planche
aro dessa delar bos bada konen af 12 arter afbil-
dade. Mem. Acad. Scienc. Bell. Lettr. N. S. I, p. 155,
Tab. 2. MuLS. Opusc. Ent. I, p. 15, cum tab.

Tre nya, i narbeten af Wien funna Staphylimi,
P aider us vulgaris, Aleochara ni gripes och Megarthrus
affinis, hafva af Miller blifvit karakteriserade, Ver-
handl. Zool.-Bot. Ver. in Wien. II, p. 26.

GoDARD bar under benamningen Staphylinus
Mulsanti anfort en af honom nara Narbonne fun-
nen ny art. Ann. Soc. Linn, de Lyon. 1850 — 1852,
p. 1. AuBE anser denna likval vara samma art som
Rosen HA UER forut kallat Staphylinus meridionalis.
Ann. Ent. II Ser, IX, p. XXI.

86

Leprieur, som ansett de af Erichson i dess
Genera et Species Staphjiinorum upprattade sectio-
ner inom slagtet Stenus Icke vara tiliryilestgoiande
for att hilt fa reda pa arterna, liar rneddelat en ny
gruppering, hvarvid han lastat sardelos afseeende pa
den relativa laiigden emellan tredje och fjerde antenn-
lederna, emellan tliorax och elytra, afvensotn vid far-
gen pa antennerna och maxillai-palperna. Endast de
Europeiska arterna hafva varil forernal for forfatta-
rens behandling. Till slut beskrifver han en ny ait
Stenus decipiens. Ann. Eni. II Scv. IX, p. 191.

Slagtet Stenus har af CussAC blifvit riktadt
nied en ny art, som han benamnt St. Lep7'ieuri.
Den har blifvit upptiickt i trakten af Lille. Ann.
Ent. II Ser. IX, p XXIX.

Ett till Omaliernas grupp horande nytt sliigte,
Eugnathus (Detta namn ar forut anvandt inom Cur-
culionides), har blifvit nppstallt af Mulsant och
Rey. Det karakteriseras salunda: "mandibulae elon-
gatae, dextra falcata, sinistra abrupte introrsnm flexa;
palpi max. graciles, art. ultimo penullimo triplo lon-
giore; tibiae tenuiter prsesertim apice ciliata?; tarsi
breves, art. quatuor primis snb-a^qualibus''. 1 art,
E. longipalpis, funnen under mossa pa bergen i
narheten af Lyon. Mem. Acad. Scienc. Bell. Lettr.
et Arts N. S. I, p. 141, Tab. 1. A. JMuls. Opusc.
Em. I, p. 1, Tab. 1. A.

Ett annat till forenamnde grupp horande slagte
Macropalpus bar af Cussac blifvit bildadt. Det ut-
marker sig genom forinen af maxillar-pal[)erna, hvd-
kas 4:de led knappt ar synlig, i\cn 3:dje deremot
mycket slor. Till formen star det narmast Antho-
phagus och Lesteva. 1 art M. pallipes, funnen vid
Lille, anfores. Ann. Ent. II Ser. X, p. 613, Tab.
13, f. 1— .7.

87

Hog AN "Note on Diglossa mersa" Zool. CIIL
p. 34(H har ref. ej haft tilKalle se.

Fler.'i synonymiska upplysningar roraiide Sta-Synonymi.
phylinii har KraATZ latil inlora i Stett. Ent. Zeit.
XIII, p. 446. HaraC adaoalagges att Homalota ru-
fula Heer = Oxypoda helvola Er. , Homalota ery-
throcera Heer ocli H. pubescens Heer = H. nigri-
tula Gray. (/A socialis Er. var. c), Homalota
Pertyi Heer = //. sencans Payk. Gyllenh. (H.
socialis Er. var. a.), Homalota melanocephala Heer
= H. nigrifrons Er., Homalota hcemorrhoidalis Heer
= Oxypoda fumida Er., Homalota femoralis Heer
= Calodera longitarsis Er. , Homalota contempta
Heer = /^. analis Gray., Homalota morosa Heer =
Oxypoda fumida Er. ^. cpi^fra Heer ar en ny art.
Tacky usa lata Ksw = Homalota concolor Er., Ta-
chyusa immunita Ksw. =. Homalota gregaria Er.,
Homalota inconspicua Er. = H. procidua Er., O^i/-
poc/tt similis Kellner = Oxypoda fumida Er., Oxy-
poda myrmecophila Mark el = 0. promiscua Er.,
Euryusa coarctata Markel = E. sinuata Ei\. och
Ar^pedium hiimile Er. = A. myops Haliday. Stett.
Ent. Zeir. XIII, p. 446.

Murray har beskrifvit och afbildat tvenne nyaBupresti-
Buprestider, Stigmodera cruentata fran Adelaide och **"'
Temognatha trifasciata (Van KLings Georgs sund. Ann.
Ent. II Ser. X, p. 253, Tab. 4, n:o I.

Sphenoptera suhcostata n. sp. fran Turkiet har
af MuLSANT fullslandigt bhfvit karakteriserad. Mem.
Acad. Scicnc. et Bell. Lettr. de Lyon. N. S. I, p. 187.
MuLS. Opusc. Entoiu. I, p. 47.

Aurigena {Buprestis) tarsata, som ansetts ute-
shitande tillhora norra Afrika, har af AucapitAINE
blifvit fuiinen vid Chartres i departementet I'lndre.
Ann. Ent. II, Ser. IX, p. CXVHI.

88

Uetamor- OfvtM' ulvcck 1 iiioen af (l(M\i Agrilus-arter bafva

'"'* nojjfjranna iakltatrelser af Peruis blifvit niedclelade.

on o

Agrilus derasofasciatus lefver under larvtillstandet
i nyligen foinade stammar och grenar af den vilda
ocli odlade vinrankan. Den uppelialler sig under
barken och bildar sig der viiikliga gangar. Larv-
tillstandet varar niira ett ar. Vid forpuppningen
inkrypei- larven i veden. Agrilus viridipennis Lap.
et Gory undergar sin nielaforfos under barken och
i veden pa videgrenar, som anvandas att stodja vin-
rankoina. Larven grafver sig gangar emellan bar-
ken och veden, samt angriper sa viil den ena som
den andra, den senare likval mindre. Vid ofvergang
till puppa gnager den sig ofta nier an en centi-
meter djupt in i veden. Agrilus G-guttatus Herbst
trafFas sasom larv under barken af utdoda popplar,
der den gor vidstrackta gangar i ziczac. Som bar-
ken pa detta trad ar tjock, behofver larven, for att
forpuppa sig, ej inlranga i veden, utan bildar sig i
den forra en lamplig bostad. Agrilus cinctus Oliv.
lillbringar sina forsta stadier under barken af Spar-
lium nara eller till och med i sjelfva rotterna. Alia
dessa larver tillhora dem, som ega en hornartad
gaffel i spetsen af bakkroppens sista segment. Vid
afhandlingens slut aterkomtner forf. till den lang-
variga tvisten emellan GoureAU och Leon Dufour
jorande antalet af kropps-segmenterna och laget af
thoracis stigmata hos dessa larver, hvarvid han ocksa
anser att det af Goureau, sasom hufvud beskrifna
segment utgor prothorax och att thorax eger ett
par stigmata. Mem. Acad. Scienc. Bell. Lcttr. et Arts
de Lyon. N. S. I, p. 107.

Rorande utvecklingeti af Trachys nana bar
Heeger anfort: att imagines af andra generationen,
som framkomma mot slutet af Aufjusti eller bor-
jan af September, ofvervintra under mossa, lof eller

89

stenar, sanit visa sig under gynsamma vaderleks-
forhallanden i slulet af April ocli borjan af Maj.
Efter nagra dagar lagger den befrnktade honan
aggen pa undra sidan af bladen till Convolvidus
arvensis. De utur dessa agg efter 10 — 14 dagar
utkotnmande larverna ingnaga sig efter nagra tim-
niars forlopp genom bladens epidermis, samt foda
sig, utan att gora nagra gangar, af parenchymet ocli
uttonima saledes under 4-- ^5 veckor lialfva bladet.
De byta tre ganger om hud, samt forvandla sig pa
sainma stalle till puppor, hvarutur efter 12 — 14
dagar de fullbildade djuren franikomma. Honorna
uppsoka vanligen vid agglaggningen sadana stallen,
hvarest vaxten ar skyddad for nordan och nord-
vestliga vindar och sa beliigna, att middagssolen kan
varma dem. Larven ar sjogron, glansande, med
mikroskopiskt synliga, hornartade, foga upphojda
och hvita har-vartor samt ensamma bar vid sidorna.
Fullvaxt ar den 3'" lang, framtill 1 linea bred, mot
bakre andan mycket afsmalnande, med 6 korta blek-
gula ben. Hufvudet ar knappt sa bredt som halfva
kroppen, men sa langt som forsta segmentet, Ijust
gulbrunt, hjertformigt, framtill afsmalnande. Sit-
zungsb. d. Kajserl. Akad. 1851. VII, p. 209, Tab. 5.

Sedan LucAS omstandligt redogjort for alia deElateridae.
afhandlinijar, hvaruti larver tillhorande Elateridce ^^^^^""^''~
blifvit omnamnda, meddelar ban beskrifning pa me-
tamorfosen af Agrypnus atomarius, hvars larv blif-
vit funnen under barken af Pinus maritima, sar-
deles pa stubbar som blifvit svedda och borjat un-
derga forrullnelse. Ann. Ent. II Sei". X, p. 261,
Tab. 4, n:o II.

Eit nytt slagte Harminius bar af Leon Fair- Eucnemi-
MAIRE blifvit bildadt med foljande karakterer: "Coxae
posteriores femoruin basin tantum obtegentes, tarsi
simplices, graciles; antennoe liberse, elongatae, serratoe,

90

articulo secundo fcriioque minutis aequalibus. GtMius
Hypoccelo affine, pedibus tarsisque irpacilibus et an-
tenuarutn aiticulo tertio distini^^iieiidum". 1 art H.
castaneus Iran Sicilien.

Leconte "Synopsis of the Eucnemides of tem-
perate North America', Proceed. Acad, of Pliilad.
YI, p. 45. Ar ref. endast till liteln bekant.

Rhipice- Ell iiy art af sliigtet Sandalus Iran Brasilien

S. Sicheli beskrifves af Leon Fairmaire i Ann. Ent.
11 Ser. X, p. 693, Tab. 11, n:o V.

Cypiio- Metamorfosen af Eucinetes meridionalis liar af

Perris blilvit iakttaofen. Larverna lefva af atskillio^a
Crjtogamer, soin v;ixa under tradbark. Fullvaxta
aro de 5 millim langa, mjuka, ofvan hviilfda, ined
iindantag af det grai^ula hufvudct ocli sista segmen-
tet, bruna. Aggen laggas oni hosten. I Maj finner
man samtidigt fullvaxta larver, puppor ocU itnagines.
^ Ann. Ent. II Ser. IX, p. 48, T. 5, Fig. 26—36.

Lampy- En sjuopsis ofver de I det tempererade Norra

Amerika forekomniande Lampyrides liar af Leconte
blifvlt utarbetad. Han indelar denna familj i tvenne
gr'upper, Photophori ocb Thelephorides. Hos den
lorra bestar bakkroppen merendels af 7 segmenler,
af hvilka de sista vanligtvis sprida sken, antennerna
iiro niirmade hvarandra och fjerde tarsleden pa un-
dre sidan forsedd med flikar. Hos Telephorides bar
bakkroppen vanligtvis endast 6 segmenler och spri-
der intet sken, antennerrta aro aflagsnade fran hvar-
andra och den fjerde tarsleden ar klufven anda till
basen. Photophorides delas af forf. i 8 sliiglen, af
hvilka nagra forut af Newman och Laporte blifvit
uppst;illda, men sa ofullstiindigt karakteriserade, att
det torde vara liimpligt hiir nieddela de af Leconte
lemnade kannemarkena.

rid

91

1. Phengodes Hoffm. Det enda slaglet med obetackt huf-
vud. i art P. plwnosa Hokfm.

2. Polydasis Newm.: antennae ll-articulatae, breviter bi-
pectinatae, palpi maxillares art. ultimo securiformi, tarsi ar-
ticuio quarto vix lobalo, ungues integri. 1 art, P. bifaria
[Lampyris id Say, Pol. ovata Newm.)

3. Lucernula Lap. {Lychnuris Dej.): antennae 11-articu-
latae, dilatatae, con)pressoe; palpi max. art. ultimo magno,
securiformi; tarsi art. quarto longe lobato; ungues simplices;
abdomen apice phosphoreum, art. ultimo superiore apice emar-
ginato. Hanarne hafva langre och bredare antenner. 3 arter,
L. atra Fabr. {Lamp, laticornis Fabr., Lychn. morio Melsd.)
och 2 nya arter.

4. Ellychnia Dej.: antennae compressae, 11-articulatae;
palpi maxill. art. ult. triangular!, apice acuto; tarsi art.
quarto longe lobato, ungues simplices; abdomen segmentis
nullis phosphoreis, ultimo superiore apice truncato, non
emarginato. 6 arter, hvilka bilda tvenne afdelningar: a. cor-
pus elongatum. E. nigricans Say [ohscura? Fabr,), decipiens
Harr. och minuta n. sp. b. corpus ellipticum. E. corrusca Linn.
[fenestralis Melsh.), autumnalis Melsh. och lacustris.

5. Photinus Lap.: antennae compressae, 11-articulatae;
palpi max. art. ult. triangular!, tarsi art. quarto longe lobato;
ungues simplices, abdomen articulis tribus phosphoreis, ultimo
superiore apice truncato, interiore emarginato, segmentuio
anal! in utroque sexu acuto. 10 arter, P. pyralis Linn.
[centrata Say, rosata Germ.), ardens n. sp., casta, scintillans
Say, marginella, punctulata, consanguinea, obscurella, lineella och
vittigera.

6. Pyractomena Dej.: antennae 11-articulatae, tenues,
sub-compressae, art. ult. versus apicem sinuato, palp! max.
art. ult. triangular!, apice acuto, tarsi art. quarto longe lo-
bato, ungues simplices; abdomen art. tribus subtus phos-
phoreis, ultimo superiore apice emarginato. 5 arter, hvilka
aro fordelade under tvenne grupper: a. elytra late marginata.
P. flavocincta n. sp., angulata Say [lucifera Melsh.) b. elytra mi-
nus late marginata. P. angustata, linearis och borealis Randall.

7. Phausis: Antennce 12-articulatae, serratoe, compressae,
art. 1 et 2 parvis, ult. subulate, minutissimo vix conspicuo;
palpi minuti; tarsi art. quarto brevi, bilobalo, unguiculari
longo, ungues simplices; abdomen art. tribus phosphoreis,
segmento ult. superiore emarginato. P. reticulata Say.

92

8. Photuris Dej. : antennae li-articulatoe, tenues, elon-
gatae, art. 2 et 3 brevioribus; palpi max. art. ultimo trian-
gulari acuto, lab. art. ult. transverse, lunato: tarsi art. quarto
Jonge lobato, ungues externi fissi, interni simplices, abdomen
segmentis tribus phosphoreis, ultimo superiore apice rotun-
da to. 4 arter, P. pensylvanica De Geer [versicolor Fabr.),
frontalis, divisa och congener.

De nya arlerna beskrifvas kort, de fonit kanda
uppraknas endast till namnen. Tvenne, Lampyris
ruficollis Say ocli Luciola maculicollis, liar forf. ej
kant. Proceed. Acad. Nat. So. of Philadelpb. V, n.
12, p. 331. Rev. et Mag. de Zool. 1852, p. 583.

V. iMoTSCHOULSRY liar afven uppgjort en indel-
ning aF LampyrideSj hvarulur ett kort ntdrag toide
bora meddelas:

I. Hufvudet kort utan hals, fordjupadt i prothorax och belt
och ballet betackt. Ogonen mSttligt stora.
1. Honorna med fullt utbildade vingar, liknande hanens.
Andra antennleden atminstone tv& ganger sa kort som
den tredje.

a. Abdomen utan tecken till fosforescent apparat.
f Antennerna enkelt pectinerade bos hanen.

1. Strongylomorphus n. g. Type S. auritus iVroTscH.
frcin Mongolien.

2. Hyas Lap. Type Hyas denticornis fran Brasilien.
ft Antennerna bos hanen med 2 rader grenar.

3. Lamprocera Lap. Typ. L. Latreillei Kirby.

b. Abdomen med tecken till fosforescens pa forsta ab-
dominal-segmentet eller pa thorax.

4. Ellychnia Dej. Type Ell. corrusca Linn.

5. Lychnuris Dej. Type L. Klugi Dej.

6. Pyropyga Motsch. Type Pyrop. nigricans Say.^

7. Pygolychnia MoTSCu. Type P. vitellinothorax. Bahia,
ff Thorax utan genomskinliga flackar p& midten.

* Gula eller fosforescerande flSckar pa midten
af 5:te abdominal-segmentet, Stminstone bos
ena konet.

8. Erythrolychnia MoTscn. Type E. dimidiatipennis
Mum. St. Domingo.

93

9. Trilychnia Motsch. Type T. moesta Perty. Bra-
silien.

10. Dilychnia Motsch. Type D. basalis Motsch. Bra-
silien.

11. Myolampis Motsch. Type M. flabellicornis Fabr.
Brasilien.

12. Lychnogaster Motsch. Type L. appendiculatus
Germ. Brasilien.

** Femte abdominal-segmentet utan gul eller fos-
forescerande flack, eller Sci att endast tecken
till en lysande apparat finnes vid sidorna af
sista segmenlet.

13. Ethra Lap, Type E. marginata Gray. Brasilien.

14. Pseudolychnuris Motsch. Type P. vittata M. Co-
lumbien.

15. Calyptocephalus Gray. Type C. fasciatus Gray.
Norra Amerika.

16. Nyctocrepis Motsch. Type N. Demoulini Dum.
Brasilien.

17. Lychnacris Motsch. Type L. triguttula Motsch.
Brasilien.

c. Lys-apparaten tydlig, upptagande en, tva, tre eller
flera abdominal-segmenter.
f Sista abdominal-segmentet mdrkt och utan fosfore-

scerande flackar. De tvenne segmenterna nast det

sista gula eller fosforescerande.

18. Nyctophanes Dej. Type N. lineata Schh. Bra-
• silien.

19. Cratomorphus Motsch. Type C. Fabrici Dej.

20. Cassidomorphus Motsch. Type C.silphoides Motsch.

21. Lydmocrepis MoTSCE. T y pQ L. Motschoulskyi Gr\y.
Peking.

22. Ellipolampis Motsch. Type L, 'elongata Mhm. St.
Thomas.

23. Macrolampis Motsch. Type M. longipennis Motsch.
Columbien.

24. Pyrectomena Dej. Type P. vitticollis Mhm. St.
Domingo.

25. Pyrectosoma Motsch. Type P. versicolor Fabr,
Norra Amerika.

ff Sista abdominal-segmentet Ijust och fosforescerande.
* Hela abdomen fosforescerande.

94

26. Lucio Lap. Type Lucio abdominalis Lap. Bra-
silien.

** De fyra sista abdominal-segmenterna gula eller
fosforescenta.

27. Tetralychnia Moiscn. Type T. blattoides Chevr.
Brasilien.

*** De tre sisla abdominal-segmenterna gula el-
ler fosforescenta.

28. Lucernuta Lap. Type L. fenestrata CiEixjAMi. Bra-
silien.

29. Lamprodes Motsco. Type L. fiisca Germar. Bue-
nos Ay res.

**** De tva sista abdominal-segmenterna gula
eller fosforescenta.

30. Pachylychnia Motscii. Type P. lunata Motsch.
Brasilien.

31. Photima Lap. Type Phot, vitiger Scbh. Marti-
nique.

32. Lucidota Lap. Type L. Banoni Lap. Cayenne.
***** Endast sista abdominal-segmentet gult och

fosforescerande. Alia de yttre kanterna af tho-
rax mer eller mindre genomskinliga.

33. Rhobopus Motsch. Type R. roseicoUis Mhm. [de-
cora Klug). Portorico.

34. Callopisma Motsch. Type C. rufa Oliv. [dimi-
diata Klug). St. Thomas.

35. Vesta Lap. Type Vesta Laporti Lap. Java.

36. Cratolampis Motsch. Type Cr. flavicollis De Haan.
Java.

37. Platylampis Motsch. Type P. latiuscula Mhm.
Golumbien.

2. Honorna raed fdrkortade, rudimentara eller inga skal-
vingar och utan vingar. Ogonen ganska stora. Thorax
nedtryckt.

a. Skalvingarne. hos hanen ISngre Sn abdomen.

f Nast de tv§ sista abdominal-segmenterna gula eller
fosforescenta.

38. Diaphanes Motsch. Type D. luniger Motsch.
Ostindien.

39. Lychnobius Motsch. Type L. adustus Motsch.
Java.

95

ft Storre delen af abdomen, s^rdeles sista segmentet,
lysande.

40. Lampronetes Motsch. Type L. mauritanica Fabr.
Barbariet.

41. Lamprotomus Motsch. Type L. orientalis Fald.
Caucasus.

42. Lampyris Linn. Type L. noctiluca Linn. Europa.
** Andra antennleden nSstan lika l§ng som den

tredje.

43. Lamprohiza Motsch. Type L. splendidula Linn.
Europa.

44. Lamprigera Motsch. Type L. Boyei De Haan.
Sumatra.

b. Skalvingarne hos hanen kortare 9n abdomen.

45. Phosphcenus Lap. Type Ph. hemipterus. Europa.

II. Hufvudet kort, utan hals, mer eller mindre synhgt fram-
for halsskolden. Ogonen ganska slora, upptagande St-
minstone J af hufvudet. Halsskdlden utan genomskinliga
flackar.

1. FrSmre kanten af halsskolden strSckande sig framora
hufvudet.

46. Pygolampis Dej. Type P. quadrimaculata Mhm.
St. Domingo.

47. Megalophthalmus Gray. Type M. cinctus Motsch.
Columbien.

48. Amydetes Hoffmg. Type A. apicaUs Germ. Bra-
silien.

2. Framre kanten af halsskolden icke strackande sig fram-
om hufvudet, som alltid ar mer eller mindre obetackt.

49. Delopyris Motsch. Type D. Dregei Dej. Sodra
Afrika.

50. Delopleurus Motsch. Type D. fuscus Motsch. Mo-
sambique.

51. Curtos Mus. Berol. Type C. mongolicus Motsch.
Mongolien.

52. Colophotia Dej. Type Cprceusta Escbscu. Manilla.

53. Luciola Lap. Type L. pedemontanaBo^. Piemont.

III. Hufvudet mer eller mindre fyrkanligt, tydligt skiljdt fr§n
thorax genom en hals, hvilket gifver dem likhet med The-
lophorides, men med mycket storre dgon. Andra antenn-
leden temligen l§ng.

96

1. Hufvudet foga synligt framom halsskoiden.

a. Tarsernas klor enkla.

54. Photuris Dej. Type Ph. hectica Fabu. Brasilien.

55. Pyrogaster Motsch. Type P. gnjlloides Motsch.
Brasilien.

b. Tarsernas klor delade pa alia tarserna.

56. Bicellonycha Motsch. Type B. albilatera Scmi.
Brasilien.

c. Endast den yttre tars-klon klafven.

t Abdomens tre sista segmenter gula eller fosfore-
scerande.

57. Triplonycha Motsch. Type T. despecta Motsch.
Sodra Amerika.

58. Blattomorpha Motsch. Type B. lateralis Motsch.
Brasilien.

59. Telephoroides Lap. Type T. occidentalis Oliv.
Cayenne.

ft De tva nast sista abdominal-segnienterna gula el-
ler fosforescenta.

60. Platysies Motsch. Type P. axillaris Motsch. Bra-
silien.

61. Dryptomorpha Muls. Type D. latifascia Motsch.
Columbien.

2. Hufvudet rackande framom halsskoiden och synligt.

62. Phengodes Hoffmg. Type Pheng. flavicollis Latr.
Columbien.

Motsch. Etud. Entom. p. 25.

Iiiom derma farnilj och nara Malacogaster ocli
Drilus bor ctt af Sot.ier uppstaldt nylt slagte, 3Ia-
Stinocerus, erhalla sin plats. Det ufmarker sig isyn-
nerhct genom anteiinernas bildniiig, hvilkas 4 — 9 och
11 led aro foisedda med tva laiiga solfjaderslika bi-
hang. Gays Faun. Chil.
Metamor- AuMONT, som fuiinit puppan till Lampyris

'*'*' noctUuca, beratlar atl den pa bakkroppen ar for-
sedd med tvenne ganska lysande flackar. Ann. Ent.
II Ser. IX, p. CII.

V.

97

V. GoRZY har ihlaiid (lera andra entomologiska
notiser meddclat, att larverna af Lampyris splendi-
dida ocli Drilus ater uteslutande heinta sin Foda af
lefvande Helix- arter. Haidinger Mittheil. VII, p. 173.

I Leconte's roiulnainiula Synopsis of llic Lam- Tlieie-
py rides or temperate JNortli America harva Idljande
sliigten bland Telephorides blifvit karakteriserade:

1. ChauUognathus Hkntz 3 arter, petisylvanicus De Geer
{Canih. americana Forst. , bimaculata Fabr.) Heeiitzii n, sp. och
marginatus Fabr.

2. Polemius: palpi art. uit. triangular!, antennae com-
pressoe, serratae, art. secundo miniito, tertio sequentibus non *
minore; thorax margine latcrali ad medium interrupto; un-
gues simplices, externo postico ad basin dilatato. P. laticornis
Say {Tel. dubius Melsh) limbatus och incisus.

3. Silts CuAup. 4 arter. Canth? bidentula Say (afviker
genom starkt sagade antenner fran de foljande hviika ega
dem fina och knappt sSgade) longicornis Leg. difficilis Leg.
och pallens n. sp.

4. Telephorus Geoffr. med 33 arter hviika hanforas un-
der trenne afdelningar. a) ungues posteriores externi dente
basali armati: rotundkolUs Say, Curtisii Kirb. tibialis, consors,
lautus, grandicollis, fidelis, collaris, bilineatus, divisus, impressus,
tuber culatiis. b) ungues omnesbifidi: T. brevicolUs ooh undulatus.
c) ungues omnes dentati, saepius fere fissi {Ragonycha Eschsch.):
T. dentiger, carolinus Fabr., curtus Leg., cinctellus {T. luteicol-
lis Germ.), dichroiis, flavipes, lineola Fabr., recfws Mklsh., Sayi,
angulatus Say, cruralis, marginellus, excavatus, imbecillis, scitu-
lus Say, longulus, pusillus, vilis, fraxini Say {nigrita Leg.,
Mallhacus mandibuloris Kirb.)

5. Podabrus Fisgh. 20 arter hviika fdrdelas i tvenne
grupper: a) thorax latius marginatus, ungues fere fissi, palpi
art. ult. securiformi: tricostatus Say [Bennetii Kirb.) basilaris
Say, flavicollis, discoideus, modestus Say, diadema Fabr., prui-
nosus, comes, tomentosus Say, [rufiolus Melsh.), rugulosus Leg.,
frater, poricollis, brunnicollis Fabr. b) thorax angustius mar-
ginatus, ungues basi dentati, palpi art. ult. triangulari: cavi-
collis, punticollis Kirb. {marginellus Leg.) punctatus Leg., pube-
rulus Leg., IwvicoUis Kirb.

Bohemans Arsber. 1851, 1852, '^

98

6. Malthinus Latr. 8 arter hvilka Sfven bilda tvS grup-
per a) caput pone oculos valde angustatum, elytra seriatim
punctata: occipitalis och difficilis. h) caput pone oculos modice
angustatum, elytra confuse punctata: niger, transversus, con-
cavus, exilis Melsh., fragilis, fusculus och parvulus.

7. Trypherus: antennae tenues, art. secundo vix brevi-
ore, palpi max. art. secundo vix longiore, ult. subtriangulari,
longiori; tarsi postici art. gradatim brevioribus, art. quarto
valde bilobato; ungues simplices, paronychio lato rotundato,
intermedio muniti; elytra abdomine breviora; caput pone
oculos vix angustatum. 1 art Malthinus latipennis Germ, [mar-
ginalis Say.)

8. Tytthonyx: antennae elongatac, compressae, valde ser-
ratae, art. secundo sesqui minore, palpi art. ult. vix|longi-
ore, ovali, acuto; tarsi postici art. primo elongato, 2 — 4
brevibus, omnes crassiusculi, art. ult. brevi, ungues parvi,
integri; caput pone oculos non angustatum. 1 art. Lampyris
erythrocephala Fabr. {Malthinus serraticornis Melsh.)

Okanda for Forf. hafva varit Canth. vittata
Fabr., ligata Say, scutalata Say, invalida Say, Te-
lephorus Westwoodi Kirb., Samouelli Kirb., notatus
Mum., Rhagonycha piniphila Mhm., sericata Mhm.
och binodida Mhm. Proceed. Acad. Nat. So. of Phi-
ladelphia Vol. V, p. 331.

Letzner uppraknar de arter af slagtet Tele-
phorus sorn han funnit under en exkursion till Rie-
sengebirge. Dessa uppga till 10. T. fulvipennis
Germ, och dilatatus Redtenb. anses af Forf. som
varieteter af 7". assimilis Payr. Uebers. Arb. und
Verand. Schles. Gesellsch. 1851, p. 95.

Ibland fa slagten ar det mahanda af storre
vigt att kunna jernfora ett stort antal exemplar an
af Malthinus, livars foga bestamda former, otydligt
framstaende sculptur och obestanida farmer endast
svarligen kunna uppfattas, hvarfore ock till delta
slajrte horande arter hittills blifvit allt for ofull-
stiindigt utredda. KiESENWETTER, som nu lemnat
en monografi ofver delta genus, har pa ett fortjenst-

99

fullt salt sokt afhjelpa en lange kand brist och der-
vid I'astat uppmarksamheten pa organt-r, som forut
hiifvit belt ocir ballet forbisedda. Till en lattare
ofversigt af de foiiner, som f6ras hit, nieddelas
foljaiide Lippstallning:

/ securiformis J basi dentati . . . Lygerus.

Palporum omni-l iinguiculi ( simplices Lobetus.

um articulus/ ovatus apice(intus valide

tertius I acuminatusj unidentatae . . . Malthinus.

'mandibulae (simplices Malthodes.

Gen. 1. Lobetus ar narslagtadt med Lygerus,
men skiljes derilVan genom de eget bildade anten-
nerna, de langa benen och de enkla, men lemligen
langa och starka, klorna. Det bildar en mellanlank
emellan Telephori och Malthini. Hufvudet ar tem-
ligen bredt. Pannan emellan ogonen djupt intryckt.
Antenneina fastade nara ogonens inre kant; forsta
leden stor, nastan blasformig, liknande antennerna
hos hanarne af Cerocoma. Skalvingaina mycket
korta, endast betackande en tredjedel af bakkrop-
pen. De bakre benen forlangda, tibierna nagot bojda,
tarseinas foi'sta led mycket lang, eller af samma
langd som de tre foljande, n:lst den sista djupt ur-
skuren i midten, kloleden lemligen lang och fin,
klorna temligen langa och bojda. 1 art L. torticollis
fran Venezuela.

Gen. 2. Lygerus: Hufvudet ar matiligt bredt,
hjessan och pannan djupt intryckta. Antennerna
korta, tjocka, fastade temligen nara vid ogonens inre
kant. Palperna mattligt stora, maxillarpalpernas sista
led betydligt bilformig. Skalvingarna ganska korta,
hos honan kortare an badas bredd, inre vinkeln i
spetsen snedt afhnggen och sjelfva spetsarna run-
dade. Benen temligen korta och grofva. Tarsernas
forsta led nagot forlangd, de foljande kortare, klo-
leden ater langre, klorna vid basen med en temli-

100

gen bred och stor tnnd. 1 art. L. latipennis fran
Georgieii.

Gen. 3. Malthinus: Hufvudet stort, mind re
kullrigt, vid bascn tillspctsadt. Antennerna fastade
i niidlen af pannan, ten)ligen langl Iran ogonens
inre kant. Mandiblerna inbojda, vid basen starkt
tandade. Palpernas 3:dje led aggform ig, spetsig.
Skalvingarne foga eller alls icke forkortade. Arterna
af detta slagte kunna pa foljande satt ordnas:

I. Palperna fyra-Iedade, med en ganska liten sylformig apical-
led. M. conspicuus.

II. Palperna Ireledade, sista leden 9ggformig, tillspetsad.

1. Skalvingarna tydjigt punkt-streckade.

M. seriepunctatus, fasciatus, balteatus, glabellus.

2, Skalvingarna utan tydliga punktrader.

a. Grundfargen gul.

M. flaveolus, axillaris, bilineatus.

b. Grundfargen Stminstone p§ ofra sidan mdrk. Skal-
vingarna endast i spetsen gula.

M. incanus, biguUulus, rhaphidiceps, scriptus, fili-
formis, frontalis.

Gen. 4. Malthodes: Hufvudet kort tvars ofver,
nastan kullrigt, antennerna fastade vid ogonens inre
kant. Mandiblerna bojda, intill knappt tandade. Pal-
pernas yltre led aggformig, tillspetsad. Skalvingarna
med undanlag hos en art forkortade. Klorna enkla.

I. Skalvingarna lika ISnga med kroppen och vingarna.

M. sinuaticollis.
II. Skalvingarna mer eller mindre forkortade.

A. NSst sista och sista ryggsegmentet enkelt, kort eller
mattligt forlangdt.

1) Sista buksegmentet anda till basen tudeladt.

a. Med gula flackar i spetsen.
M. sanguinolentus, marginatus.

b. Utan gula flackar i spetsen.
M. helveticus.

2) Sista buksegmentet bildande en ganska smal, endast
i spetsen obetydiigt urskuren stjelk.

M. pellucidus, modestiis.

101

3) Sista buksegmentet ined en kantig urskarning.
M. mysticus.
B. BSda, elier en af de bSda sista ryggsegmenterna fdr-
langdt och (genoin urskSming eller delning) utmarkt,
1) Flikarna pa nast sista buksegmentet matlligt stora,
enkia, Irekantiga eller runda.

a. Sista buksegmentet djupt tredeladt.
a. Med gula flackar i spetsen.

♦■ M. trifurcatus, lautus.

p. Utan gula flackar i spetsen.
M, atramentarius.

b. Sista buksegmentet endast en g§ng deladt eller
urskuret.

a- Na^ sista ryggsegmentet vid framkanten myc-
ket framdraget.

* N§got uppat bojdt och bildande jemte det

fdljande segmentet en kant.
M. guttifer, alpicola, spretus.
** Slatt framtradande.

Af. chelifer.
p. Nast sista ryggsegmentet urskurit, vinklarna
utdragna i spetsar eller langre bihang.

* Med gula flackar i spetsen.

M. dispar, flavoguttatus, bifurcatus var, debilis,
** Utan gula flackar i spetsen.

M. bifurcatus.
y. Nast sista ryggsegmentet urskurit, vinklarna
mer eller mindre forlangda och i spetsen ned-
bdjda.
M. maurus, misellus, fibulatus, profanus.

d. Nast sista ryggsegmentets sidokant med en
tagglik tand.

M. hexacanthus.

e. Nast sista ryggsegmentet enkelt, mer eller
mindre forlangdt.

* Sista ryggsegmentet djupt tudeladt, gaffellikt,

fdrofrigt utan tander eller vinklar.
M. laciniatus, procerulus, nigelliis.
** Sista ryggsegmentet tudeladt, pa hvardera

sidan i midten med en styf, nedSt bdjd tand.
M. prodigtosus.

102

2) Flikarna pS sista buksegmentet stora, strSckande
sig framcit.

a. Framtill mycket tillspetsade.

if. laciniatus, siculus, quadrispinus, brevkollis.

b, Framtill afrundade eller trubbiga.

M. spathifer, pulicarius, hamatus, lobatus.

Forfis beskrifningar aio med iioggianhet upp-
gjorda, ocli genom val utiorda aFbildningar fran)-
stallas de uiiderliga apparater, hvarnied haiiarnes
sisfa bakkropps-segmenler aro utrustade. Linn. Ent.
VII, p. 239. Tab. 1, 2.

Afven V. MoTSCHOUr.SKY bar iippgjort en upp-
stallning af Malthinides, hvilka ban fordelar i fol-
jande slagten! Malthesis n. g. med 1 art fran Co-
Junibien M. ater, Malthopterus med 1 art M. pallidus
fran Columblen, Malthinus Latr. bvaraf 7 arter
kortllgen beskrifvas och 5 endast uppraknas till nam-
nen, Molychnus Mus. Berol. med 1 art M. collaris
fran Columbien, Hapaloderes {Malthodes Kiesenw.)
n. g. 17 arter karakteriseras, aF flera uppraknas en-
dast namnen ocb Biurus n. g. med 1 ait Fran Abys-
sinien. MoTSCH. Etud. Entom., p. 1.

Sannolikt hor till de!)na familj slagtet Dipro-
sorus, som blifvit af Mulsant uppstaldt. Tafseende
pa detta slagtes systematiska plats anmarker Forf.
endast, att det eger en e^en habitus; med hansyn
till antalet af tarslederna, de langa benen ocb de
utbildade bakre trochantererna nannar det sig Te-
lephorus, bvarifran det afviker genom enkel fjerde
tarsled, antennernas ocb bufvudets bildning. De
senare paminna om Dryops, de klotformiga niistan
sammanslotande cigonen oin Cistela. 1 art D. mela-
nurus funnen vid Nimes. Mem. Acad. Sc. Bell.
Leltr. et Arts N. S. I, p. 209. Muls. Opusc. En-
tom. I, p. 72.

103

Homalisus Victoris n. sp. funnen i departemen- i-ycides.
tet Basses- Al pes karakterlseras af MuLSANT. Merij.
Soc. IJmi. tie Lyon 1850— -1852, p. 60. Muls. Opusc.
Eiiloni. T, p. 79.

Slagtet Zygia har af Mulsant blifvlt riktadt Meiyrl-
med en ny art Z. scutellaris fran Biskara i Alge-
riet. Den ar kortare iin Z. oblonga och har rodt
scutell. Mem. Acad. Scienc. Bell. Lettr. et Arts
de Lyon. N. S. I, p. 190. Muls. Opusc. Ent. I,
p. 50.

Tillus pallidipennis n. sp. beskrlfves af Bielz. Cierii.
Verb, und Mittli. Siebenb. Ver. fiir Naturw. 1850,
p. 179.

Lucas, som funnit larven till Clerus formica- Ltfnads-
rius under tallbark, anser den icke lefva af trad-
artade iiinnen, utan af rof. Ann. Ent. 11 Ser. X,

P- 5-

Diagnoser a trenne i Frankrike upptackta, till Ptiniores.
denna familj horande arter, Ptinus Duvali, Xyleti-
nus rufithorax och X. suhrotundatus hafva af Lareyni
blifvit meddelade. Ann. Ent. II Ser. X, p. XC.

GiRAUD, som iakttagit utveckhngen a( Dorcato-
ma ruhens, anfor derom att larven fullvaxt ar IJ — 2'"
lang, hvitaktig, mjuk, af nastan halfcylindrisk form,
nagot mer uppsvalld frarntill, bakkroppen smanin-
gom afsmalnande, hela ryggens yta djupt skrynk-
lig, betackt med sma knolar, sa att segmenterna,
som aro 12, svarligen kunna atskiljas. Larven eger
6 fotter, hvarje bestaende af 3 leder. Hela kroppen
ar betackt med korta har, talrikare kring munnen
och endast synliga vid forstoring. Da den skall
forvandla sig till puppa, forfardigar den sig en rund
cocong sammansatt af qvarlefvor af de amncn , hvaraf
den hemtat sin foda. Den forekommer i murket
ektrad. Verb. Zool.-Bot. Ver. in VVien I, p. 14.

104

Analomi. Labouf.bene liar rodogjort for anatomien af

Anohium tessellatum och onitalar att lian i detta
djurs inre organisation funnit nagra oliklieter mot
Iivad deroin forut varit uppgifvef. Ann. Ent. II
Ser. IX, p. XLYII.

Lymexi- Westwood . soin afhandlat liela utvccklingen

„, af Liimexylon navale, omialar iifven den skada, soni

Metamor' Jo

fo%. denna insekt fororsakar pa skeppsvirke. Gard. Cbron.
1850, p. 671.

Silpliales. Ett for kiinnedomen om de svarutredda arlerna

af slagtet Catops viilkoinniet arbete liafva vi tatt
emottaga af Kraatz. Med bibehallande af de grup-
per Erichson forut uppstallt, bar Forf. tillagt en
ny. Ofver alia de kanda arterna meddelas diagno-
ser, hvaruti de karakteristiska skiljaktigheterna ar-
terna emellan blifvit anforda och ar Forf:s indelning
af slfiglet foljande.

I. Mesosternum enke! (utan kol). Kroppen aflang. An-
tennerna ISnga och fina, mot spetsen knappast fortjockade,
8:de leden nagot kortare an de som Sro den narmast. Tar-
serna fina, de framre hos hanen utvidgade, de mellersta hos
bada kdnen enkla. Bakhofterna hos hanen utvidgade. 5 ar-
ter. Catops angustus Fabr. = elongatus Payk., C. agilis Illig
= fuscus Ghl.

II. Mesosternum enkelt. Kroppen aggformig. Anten-
nerna mot spetsen merendeis mycket fortjockade, 8:de leden
vanhgtvis betydligt mindre an de narmaste. Tarserna tem-
ligen starkt byggda, de framre och forsta leden pa de mel-
lersta hos hanen utvidgade. Bakhofterna hos b§da konen
cnkla. 19 arter. C. fuscus Panz. = festinans Ghl., morio
Spence = sericeus Ghl., nigrita Er. = tristis Ghl., tristis
Panz. = tiistis var Gul., C. alpinus Ghl. , C. fumatus Spence
= agilis Ghl.

III. Mesosternum enkelt. Kroppen Sggformig. Anten-
nerna mot spetsen svagt utvidgade. Tarserna fina, de frSmre
hos hanen utvidgade, de mellersta och bakhofterna hos b8da
konen enkla. 5 arter. C. velox Spence. (Ingen af dessa fore-
kommcr i Sverc;e).

105

IV. Mesosternum svagt koladt. Kroppen aflSng, blank.
Antennerna tjocka, mot spetsen knappt fortjockade. Kon-
skillnaden okand. 1 art. C. lucidus n. sp.

V, Mesosternum koladt. Tarserna tjocka, merendels
nagot sammantryckta. De framre hos hanen mer, hos honan
i midten mindre utvidgade, de mellersta hos bcida konen
lika. (Skalvingarne tvarsdfver fint streckade). 5 arter. C. se-
riceus = C. truncatus Ghl.

Till slut beskrifver Forf. slap^tet Catopsimor-
phus AuBE, hvilket star nara Catops, samt upptager
deraf en art C. orientalis funnen under stenar i
Turkict och Dalmatien. Stett. Ent. Zeit. XIII, p.
397, 428.

Kraatz, hvars monografi ofver slagtet Colon
i forra Arsber. p. 75 blifvit anrnald, bar till den-
samnia lemnat nagra tillagg. Da LucAS beskrifvit
en art under benamningen C. pubescens, ulbyter
Forf, sitt lika lydande namn mot C. fuscicornis. Stett.
Ent. Zeit. Xlir, p. 445.

Adelops KhevenhuUeri n. sp. , funnen i Adels-
berger grottan, beskrifves af Miller. Verb. Zool.-
Bot. Ver. in VVien I, p. 131 cum lig.

DOHRN omtalar, att den iinnu i samlingarna
sallsjnte Leptinus testaceus, blifvit afPiTSCH funnen
vid Jasenifz bebiget 3 mil fran Stettin. Stett. Ent.
Zeit. XIII, p. loo.

Af det markvardiga slagtet Leptodirus hafva
tva arter af Schmidt blifvit upptackta och karak-
teriserade. Den ena L. angustatus bar blifvit fun-
nen i grottan Volcia jama och den andra L. seri-
ceus i grottan Goba dol i Krain. Stett. Ent. Zeit.
XIII, p. 381.

Flera vigtiga upplysningar riirande de arter Aoisoto-
som tillhora Anisotoma bar Kraatz meddelat. Sa-
lunda anfores om hithorande arters konskillnad, att
en mrdianda icke anmarkt, for bestammandet afai-
terna forsvarande, omstandighet iir den mycket grofic

106

skiilptiiren pa honaiis via. Denna senare ar oftast
aF miiidre a^gformig kroppsform an hanen, pa mid-
ten hredare och saledes bakat spetsigare, hvilket
ger dt'n ett afvikande utseende. En konskillnad,
som icke forefinnes hos alia arterna, men livarpa
Erichson lagt foga vigr, ar mellantarsernas utvidg-
nlng hos hanarna. I dessa tarseis betydligare eller
mlndre utvidgnlng, tror Forf. sig funnlt en, om icke
alhid konsequent, dock i allmiinhet gallande princip.
Hos de alter nemliiren, hvilkas hanar ecra mvcket
forlangda och bojda baktibier (A. rugosa, Triepkii,
obesa och duhia) aro mellantarserna alls icke nt-
vidgade. Hos de arter hvars hanar hafva foga for-
langda och bojda baktibier {A. cinnamomea, rhcetica,
picea, rotundata, calcarata) aro mellantarserna foga
iitvidgade. Hos de arter hvilkas hanar ega enkla,
l)6jda baklibier (A. silesiaca, ovalis, scita) aro mel-
lantarserna betydligt ntvidgade. Ibland de arter,
som aro korta, elliptiska, mycket kn\\v'\g^ (^A. furva,
ciliaris, rubiginosa, pallens) med stark t bjggda, korta
ben, aro hanens mellantarser enkla; knappt ntvid-
gade hos A. calcarata och nigrita, foga hos A, hy-
brida och pallescens och alls icke hos badia och
parvula. Slntligen meddelas viirderika anmarknin-
gar ofver de sarskilda arterna, hvarjemte sasom ny
beskrifves .4. silesiaca. Stett. Ent. Zeit. XllI, p. 377.
Metamor- I3t vccklingen af Agathidium seminulum bar af

'*'*• Perris blifvit utredd. Han fann larverna i Novem-
ber i Trichia cinnabarina, men formodar att den
afven lefver i andra svampar. Fullvrixt ar den S^J
millim. lang, af langstrackt aggform och pergaments-
artad consistenz. Hufvudet ar rundt och fritt, an-
tennerna fyrledade, tredje leden pa innsidan med
tva tandlika bihang, de vid basen breda och hvita
mandiblerna blifva framat smalare, svartaktiga, horn-
artade och slnta i en tvatandad spets. De tre

107

thorax segmenlerna i'wo storre an de andra, isyn-
neihet den forsta, liaHcirkelfoimlga ; sista segmentet
liar baktill 2 lioi naitade, divergerande, af tvenne
leder bestaende biliang ocb en kollvarta. De tie
ben pa I en aro mattligt langa ocb tjocka. Fargen ar
ofvan snuitslgt brun, den bakre tredjedelen af hvarje
sei^ment livitaktig. Forvandlingen forsiggar i jorden.
Puppan ar pa hufvudef, thorax ocb sidorna besatt
med styfva borst. Imagines framkomma i April.
Ann. Ent. II Ser. IX, p. 44. Tab. 2, N:o IV f.
17—25.

Lecontes ''Hints toward a natural classifcation Histerioi.
of the family Histei^ini of Coleopterous insects." Pro-
ceed. Acad, Philad. VI, p. 36 ar Ref. endast till
titeln bekant.

Hister ruficornis n. sp. soin blifvir funnen bland
Formica fuliginosa, beskrifves af Grimm. Stcft. Ent.
Zeit. XIII, p. 221.

Jemte meddelade anmarkningar rorande forut Crypto-
kanda Cryptophagi, liar Kraatz beskrifvit tva till^'^^' ^^*
detta sliigte horande nya arter C. quercinus fran
Steyermark och C. fasciatus utan angifven lokal.
Stett. Ent. Zeit. XIII, p. 227.

Perris, som iakttagit metamorfosen nf Triphy I- My ceto-
lus punctatus, bar derom meddelat: att larven traf-^'!^' ***

i ... . Mttamor-

fas om hosten i Fistulina hepatica. Den blir 7 fos.
millim. lang, formen ar langstrackt elliptisk. Huf-
vudet och sista bakkropps-segmentet aro hornartade,
det senare med 2 uppliojda hakar, det forra med 5
oceller pa hvarje sida, mattligt langa, fyrledade an-
tonner. Sasoru rorelseorganer finnas 3 par, som det
synes korta ben, 2 sido-svulster fran 4:de till 10 n

segmentet, 3 rader indragbara bnkvartor. Fargen
ar hvitaktig, sista segmentet och ett tvarbalte vid
de ofrigas framkant rodaktiga. Vid forvandlingen
nedkrypa larverna i jorden. Puppan ar naken,

108

den tir besatl ined iiTigra knolar och Iva vartor i
spetsen pa sista segmentet. Den utbildade insekten
framkom i xMaj. Ann. Ent. II Ser. IX, p. 39. Tab.
2, N:o II, f. 1 — 9.

Sanime Forf. hafva vi att tacka for kaiuiedo-
nien om utvecklingen af Diphyllus lunatus. Denna
arts larv liknar mycket den af Triphyllus, kroppen
ar likval parallelare, hufvudet nagot storre, sista
segmentet i spetsen endast forsedt med 2 sma horn-
artade tander, mandiblerna nied delad spets, de 6f-
riga mundelarna alldeles som hos Triphyllus. Vid
sidan af fjerde antenn-leden en liten suplementar
led. Larven trafFades om varen i Splioeria concen-
trica Pers. Den nedkryper afven vid forvandlingen
i jorden. Puppan ar lika TriphyllL Ann. Ent. U
Ser. IX, p. 42. T. 2, N:o III, f. 10—16.
Derrne- En ny art Dermestes latissimus an fores af

BiELZ. Verb, und Mitth. Siebenb. Ver. fiir Naturw.

1850, p. 180.

Cucujides. "List of the Coleopterous Insects of the collection

of the British Museum" Part. I. CucujidcB London

1851, 25 sid af Smith inneballer icke allenast en
upprakning af de i Brittiska Museum befintliga ar-
ter och koita beskrifningar pa de nya, ulan afven
en sammanstalhiing af allt hvad som rorande denna
familj varit bekant. En stor del af delta arbete,
isynnerhet de Europeiska arternas synonymic, ar
afskrifven utur Erichsons Naturg. der Kafer Deutschl.
Anmarkas bor, att Fcirf. oriitt fort till denna familj
slagtet Erichsonia, som tillhor Prionii. Flera andra
misstag forekomtna iifven. Salunda uppger Forf.
sasom fadernesland for Cucujus sanguinolentus och
hcematodes Norra Amerika, ehuru ingendera arten
finnes der. Cue. sibiricus Gebl. upptages sasom
cgeu art, ehuru den ar identisk med hcematodes Er.
Dermestes suturalis Fabr. an fores under Lcemophloeus,

109

chiiru det liinge varit kandt atl don hor till Tri-
phyllus. Den Nord-Amerikanska Brontes duhius er-
haller Osterrike till fadernesland. De beskrifna nya
arterna (5 Lcemophloeus, 2 DendropJiagus, 1 Brontes,
1 Silvanus, 1 Trictenotoma ocli 3 Ihctarthrum) sy-
nas, atminstone inom slagtet La'mophloeus, cj till-
rackligt karakteriserade.

Den redan af Erichson beskrifna larven och Metamor-

fo8

puppan af Cucujus hcematodes bar af Assmann blif-
vit afbildad. Stett. Ent. Zeit. XII. Tab. II. CD.
Larven eger niycken likket med larven af Pyrochroa
coccinea, fran bvilken den bufvudsakligen skiljer sig
genoni bevapningen af sista bakkropps-segmentet.

CocQUEREL, som utarbetat en monografi ofver Parnldae.
slagtet Potamophilus, bar deruli beskrifvit 9 nya
arter, bvilka ban grupperar pa fciljande sati:

I. HaJsskdlden framtill utan tvSrf^ra.

A. Halsskdlden bredare Sn den Sr iSng.

1) Bakvinklarna urgropta och tandade.

1. P. acuminatus: oblongus, fuscus, cinereo-sericeus,
puncto humerali, pedibus abdomineqae sericeo-rufescentibus;
prothorace sub-ina3quali, lateribus postice exciso; scutello
subtiliter carinato; elytris punctato-striatis, apice acuminatis
divaricatisque. Long. 8 — 6, lat. 3 — 2J mill. — Mellersta
och sodra Europa.

2) Bakvinklarna enkelt tillspetsade.

2. Cacicus: oblongus, fusco-niger; abdomine pedibusque
subtus cinereo-pubescentibus; prothorace transversali, linea
media impressa, lateribus rotundatis, angulis posticis acutis;
elytris striato-punctatis, apice acuminatis divaricatisque. Long.
9, lat. 3 mill. Coiumbien.

B. Halskdiden langre an bred.
1) Bakvinklarna urgropta.

.3. javanicus: oblongus, cinereo-fuscus; abdomine cine-
reo-pubescente; femoribus subtus flavis, tibiis tarsibusque
fuscis; prothorace fere cylindrico, antice compresso, postice
sinuate, angulis posticis acutis, excavatis; elytris striato-
punctatis, apice rotundatis. Long. 4, lat. 1 millim. Java.

no

2) Bakvinklarna enkelt tillspetsade.

4. orientalis: oblongus, cinereo-fuscus; abdomine piceo-
fusco; pectore femoribusque fulvis; prothorace fere cylindrico,
antice compresso, linea media elovata, angulis posticis acutis,
impressis; elytris striato-punctatis, acuminatis. Long. 4, lat.
1 millim. Java.

II. Halsskolden framtill med en djup tvarfSra.

A. Halsskolden kort.

5. Goudotii: oblongus, brunneo-fuscus; abdomine pedi-
busque subtiis cinereo-pubescentibus; prothorace transver-
sal!, antice sulcato, medio impresso, postice rugoso, lateribus
rotundatis, angulis posticis acutis, marginatis, elevatis; ely-
tris striato-punctatis, acuminatis. Long. 7 lat. 2 millim.
Nya Granada.

6. cinereus: omnino fusco-cinereus; prothorace antice
sulcato; elytrorum striis 9 punctatis; pedibus fusco-cinereis,
tibiis ferrugineis. Long. 7 millim. Corrientes.

B. Halsskolden langre an bred.

1) Utan urholkning i midten.

a. Sidorna nastan raka, bakvinklarna foga urholkade.

7. cordilliercB : Guer. oblongus, piceo-brunneus, pube-
scens; femoribus ad basin fulvis; prothorace fere cylindrico,
ante medium profunde sulcato, angulis posticis acutis, im-
pressis; elytris subtilissime striato-punctatis apice rotunda-
tis. Long. 3, lat. 1 millim. Cordilliererna.

6. Sidorna ganska rundade, bakvinklarna djupt ur-
holkade.

8. caraibus: oblongus, piceo-niger; abdomine sericeo-
pubescente; femoribus subtus fulvis; prothorace fere cylin-
drico, ante medium profundissime sulcato, lateribus rotunda-
tis, angulis posticis acutis, excavatis; elytris striato-punctatis,
apice rotundatis. Long. 3, lat. 1 millim. Antillerna.

2) Med en liten urholkning i midten, nara bakkanten.

9. thermarius: oblongus, piceo-niger; prothorace fere
cylindrico, profundissime sulcato, postice sinuato, excavatione
media bipunctataque, angulis posticis acutis, impressis; ely-
tris striato-punctatis, apice rotundatis. Long. 3, Jat. 1 millim.
Brasilien.

DryofS picipes Or.iv., som varit Forf. okand
ocli som han ansett tillhora Potamophilus, hi Ida r
med Parnus brasilianus Rlug slagtet Pelonomus

Ill

Klug. Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 591. Tab.
15. 1 1—15.

Leconte "Synopsis of the Parnidce of the United
States." Proceed. Acad, of Pliilad. VI, p. 41, liar
Ref. ej haft tillfalle se.

V. KlESENWETTER, SOm i GeRMARS ZeitSchriftHeteroce-

IV Band. p. 194 (or flcra ar sedan iDonografiskt
bearbetat slagtet Heterocey^us, bar i anseende till
upptackter under senare aren, ansett sig bora un-
derkasta liithorande arter en ny levision, bvarvid
sasom nya blifvit pa F6rf:s vanliga noggranna salt
beskrifna 17 arter nemligen: H. labiatus, cuniculus
INorra Amerika, arenarius Irland, gravidus Siciben,
pruinosus Perpignan, auromicans i\ew-York, arra-
gonicus Spanien, mollinus Norra Amerika, miser
Obio, substriatus, fatuus, collaris Norra Amerika,
undatus Melsb. New-Orleans, guttatus Cuba, mar-
mota Catalonien, pumilio S:t Tbomas ocb crinitus
Steyermark. Hela antalet af nu kanda arter, da
bartill laggas fyra som iiro bos andra Forf. be-
skrifna, uppgar saledes till 40. Linn. Entom. V,
p. 281.

Leon Dufour, som undersokt flera af de arter
bvilka bland Heteroceri i senare tlder blifvit upp-
stallda, anser de karakteier, som (or dem blifvit
anforda, otillrackliga ocb att manga sasom egna
arter bora forsvinna, da de endast utgora mer
eller mindre framstaende varieteter. Ann. Ent. II
Ser. X, p. 453.

Ibland Palpicornia hafva tvenne nya slagten afpalpicor-
MuLSANT blifvit uppstallda. Det ena Ceratoderus °'^*
bor erhalla sin plats emellan Hydrochus ocli Ochte-
bins ocb skiljer sig (ran bada genom de atminstone
till baKten genom en kol delade ogonen, hvarjemte
framkanten af prothorax i en vinkel stracker sig
ofver bufvudet. 1 art C. graniger (Van Columbien.

112

Mem. AcrJti. Sc. Bell. Lettr. ct Arts cic Lyon. N. S.
I. p. 1. DeU aiulra Helobius star midt em el Ian Hy-
drophilus och Hydrous. Hufvndskolclen ar framllll
Diistan lakt ariuiggon, prostcMnum forsedt med en
kol och speJsen af metastcrnum rackande ofver spel-
sen af de bakre troclianteierna. 1 art //. noticollis
fran Gran. I. c. p. 75.

Hydrcena product a n. sp. fran departementct
Rhone karakteriseras af MulsAnt och Rey. Mem.
Soc. Linn, de Lyon. 1850 — 1852, p. 299.

Hydrohius Salinus Bielz. Verh. Siebenh. Ver.

1851. p. 152 = H. ceneus Germ, punctulatus Sturm.

Murray har foredragit for Royal Physical Soc.

of Edinb. d. 7 Jan. 1852 en uppsatts hvaruti han

sokt brinora Marshams och Stephens beniimninffar

inom sliigtet Cercyon i ofverensstammelse med dem,

som blifvit begagnade af fasta landets Foifattare.

Metamor- CussAC bar noggrant redogjort for lefnadssattct

Z""*- och metamorfosen af Spercheus emarginatus och

Helochares lividus. Ann. Entom. II Ser. X, p. 617.

Tab. 13. f. 8—27.

Enbgt Leprieur frambringar Spercheus emar-
ginatus genoni abdomens gnidning mot skalvingarna
ett svagt Ijud. De unga, nyligen ur iiggen fram-
komna larverna af denna iiisekt, aro forsedda med
tjocka mandibler, tvenne lika bildade tander och
langa ben. Ann. Ent. II Ser. VIII, p. XXXIV.
Lamelli- Guerin-Meneville bar gifvit diagnos pa en ny

cornia. ^^ BuORCiER funnen art af slagtet Heterogomphus
BuRM. H. Bomxieri, som blifvit upptaokt pa de
hoga Andiska bergen. Denna art forfardigar, troli-
gen for sina larver, runda jordkulor af 7 centime-
ters diameter. Dcssa, som finnas i stor miingd pa
jorden, nedfcires af regn i hopar i dalarne till flera

meters

113

meters hojd, utan alt derunder forlora sin form.
Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 158.

Som de trenne i Europa forekommande ar-
terna af slagtet Pentodon ofta blifvit sammanblan-
dade, liar MulsAnt nu noggrant utredt deras olik-
heter ocli synonymi. En yttre konsskillnad bar
Forf. funnit i bildnlngen af sista abdominal-segmen-
tet, hvilket hos hanen ar frnbbigt eller foga ursku-
ret, hos honaii bagformigt. Mem. Acad. Scienc. Bell.
Lettr. ct Arts de Lyon N. S. I. p. 151. Mills. Opusc.
Entom. I. p. 11.

ScHAUM bar anfort atskilliga rattclser till sitt
i Franska Annalerna 1849 tryckta arbete ofver La-
mellicornes Melitophiles. Ann. Ent. II Ser. IX. p.
XLVII.

Flera utmiirkta artcr, lillhorande Cetoniadce,
fiinna i China har af Saunders blifvit beskrifna och
afbildade neniligen: Cosmiomorpha n. g. modestay
Rhomborhina nigra, Rhomb. Fortunei, Tceniodera or-
nata, Protcetia intricata och Porphyronota sinensis.
Trans. Ent. Soc. N. S. II. p. 25. Tab. 3.

Cornelius har sokt adagalagga att Cetonia
[Oxythyrea) funesta Oliv., som af Burmeister blif-
vit ansedd sasom en varietet af C. stictica, ar fran
dcnna skild och utgor en egen art. Stett. Ent. Zeit.
XIII, p. 21.

Albers bar af Cetonia grwca bildat ett nytt
slagte som han beniimt Heterocnemis. Det karak-
teriseras salunda: La brum elongatum, apicem versus
sub-angustatum, parum emarginatum, subtus valde
loncfitudinaliter elevatum. Maxillae mala interiore
immobili, coriacea, mutica, intus barbata, Labium
elongatum, scrobihiis palpalibus inferis dilatatis in-
slructuiri. Palpi labiales recepti, arliculis duobus
primis brevibus. Processus mesosternalis brevissimus,
Bohemans Arsber. 1851, 1852. ^

114

inter coxas fortiter .Trigustatus, apiccque sub-emai-
ginalus. Pedes validi; tibiis aiilicis in mare bi-in
fcmina tri-dentatis, inlermediis abbreviatis, posticis
in mare iiicrassatis, uni-calcaratisj tarsis longiusculis,
posticis in mare supra longe ciliatis: articulo primo
curvato, sccundo, lertio quartoqne subtus amph'atis.
Stetu Ent. Zeit. XIII, p. 46.

Homaloplia transsylvanica n, sp. beskrifves af
BiELZ. Verb. Siebenb. Ver. fiir Naturw. 1850, p. 180.

V. Heyden, som meddelat iinderrattelser om
lefnadssiittet af Propomacrus bimucronatus, upplyscv
att de individer, hvilka forekomma mcd forlangda,
bojda framtibier icke tillhora banen ulan iiro honor.
Stelt. Ent. Zeit. XII, p. 240.

En Syd-Tvsk Entomolog bar genom liingre tid
fortsatta undersokningar och genom jemforelse af
ett stort antal exemplar, kommit till den ofvertygelse
att de af Erichson iippstallda trenne arter, Geo-
trupes steixorarius Linn, putridarius Er. och mu-
tator Steph. endast utgora varieteter af samma art.
SkuUe man likval ej vara bojd att antaga denna
asigt, upplyser ban alt flera andra former finnas,
hvilka utgora lika goda arter som de af Erichson
uppstallda och beskrifvas dessa under namnen G.
intermedius och impressicollis, Stett. Ent. Zeit. XIII,
p. 303.

Westwood bar lemnat ett icke obetydligt til-
lagg till sin for Qera ar sedan utgifna monografi
ofver de Lamellicornia, som ega 10-ledade antenner,
framstaende mandibler och labrum. Sedan ban
/orst redogjort for den fo rand ring dessa djurs klas-
silikation undergatt i Erichsons Deutschlands Insec-
len, beskrifver ban sasom tillhorande namnde grupp
af Ochodccus 10 arter, Liparochrus 3 arter, Glaresis
1, Eremazus 1 samt Tridontus 1 art. Trans. Ent.
Soc. N. S. II. p. 59. Tab. 9.

115

Westwoods afhantliing ''Descriptions of new
species of Athyreus a genus of Lamellicorn beetles^
liar nu fullstandi<Tt utkomrnit. Utom de forut an-
forda 11 aiterna upptagas tvenne nya A. fossulatus
iVan Pernambuco och Beichei (ran nya Granada.
Linn. Trans. XX. III.

Reiche bar upplyst att den art LucAS beskrif-
vit under benamningfen Onitis Chevrolati endast ut-
gor hanen till Onitis menalcas. Ann. Ent. II Ser.
IX, p. XII.

Graells bar karakteriserat Onthophagus stylo-
cerus en ny Spansk art. Mem. Acad, de Madrid.
T. II. Tab. ''a f. 6 o"?.

Tvenne till Lamellicornia horande arter, nern-
ligen Aphodius luridipennis samt Eremazus n. g.
unistriatus bada fran Algeriet, bafva af Mulsant
blifvit beskrifna. Den senare tillbor gruppen Trogidw,
Mem. Acad, de Scienc. Bell, Lettr. et Arts de Lyon.
N. S. I. p. 138.

Ammoecius Lavaillanti, n. sp. fran Algeriet,
anfores af Godart. Ann. Soc. Linn, de Lyon 1850
—1851, p. 297 och Ammoecius numidicus, afven
fran Algier, af Mui.sant. Mem. Acad. Sc. Bell. Lettr.
et Arts de Lyon. N. S. I. p. 192. Muls. Opusc.
Ent. I, p. 52.

Reiche bar uiredt att Ammoecius Levaillanti
Godart = Am. rugifrons Aube.

Bates ''method of obtaining Trox sabulosus*'
Zool. CX, och

''Catalogue of the species of Passalidce with in-
dications of those contained in the British- Museum
and descriptions of several new species with figures*
by Smith London 1852 aro Ref. endast till titlarna
bekanta.

Vid de undersokninjxar som Godart anstallt^^"'^''^'^-
pa konsorganerna bos slagtet Geotrupes bar ban

KG

funnit att G. stercorarius och de varielelcr Mulsant
derunder iippstallt, bora skiljas i trenne arter, hvil-
ket nfvrn af Erichson hlifvlt verkslaldt. GoDART
anser att Erichson borde forfarit pa samma satt
med Geotmipes vernalis, under hvilken benamning
forekomnia sasom varieteter tre val skilda arter,
livaraF den ena eger thorax rugosus, den andia
thorax slat och den tredje som ar mycket blank
starkt pimkterad ihorax. Geotrupes vernalis niaste
saledcs delas i trenne ai'ler for hvilka de forut an-
vanda namnen G. vernalis, autumnalis och pyrenoius
bora begagnas. Olikheten i blldningen af penis ar
sa anniarkningsvard , att hybridisering bland skal-
insekterna ar ganska sallsynt och anser Forf. alt
man mycket maste beklaga, att namnde karakterer
sa sallan kunna begagnas vld beskrlfningarna och
att de bora radfragas hvarje gang da svarigheter
mota, att skilja tvenne narslagtade arter. Denna un-
dersokning ar ej sa svar. Insekten uppmjukas, penis
utlages med en liten pincett sedan abdomen blifvit
franlossad. Denna senare aterfiistas derefter med
gummi. Efter nagra forsok verkslalles denna ope-
ration latt utan alt pagot spar derefter blir synligt.
Ann. Ent. II Ser. X, p. XI.

GoDART formodar, att Cetonia a^nea och me-
tallica i anseende till olikheten i bildningen af penis,
bora anses sasom tvenne skilda arter och att afven
den i Algier forekommande C, funeraria GoR. et
Perch, af samma skal ickc kan anses sasom varie-
tet af C aurata. Forf. bar likval icke visat hvar-
iili dessa olikheler besla, hvilket varit sa mycket
beliofligare som OrmAncey af ofverensstammelsen i
formcn af penis sammanfort dessa arter. Godart
liar sliitllgcn klandrat Burmeister och Schaum der-
fore, alt de icke i anseende till brostfortsaltningens
bildning, af C. aurata iippstiillt ett eget slagte. Ett

117

sadant forfarande skulle Icda deiliaii alt man masle
tillerkanna hvarje liteii formsklllnad en geuerisk .
betydelse. Ann. Ent. II Ser. IX, p. 665.

Larven af Cetonia cenea skall enlist ett med- ^«^«'»'"'*
delande af Weaver lillbringa trenne ar i myrstac-
kar och derunder fortara en stor miingd sa kallade
niyragg. Forf. forsakrar att ban deicned i flera
nianader fodt larven. Proceed. Ent. Soc. N. S. I. p.
106. Dessa senara uppgifter torde fordra vidare
bekriiftelse.

AUBE, som undersokt en Nattskara, livilken ban
funnit dod i sin tradgard, patrafFade i dess mage
27 exemplar af Bolboceras mobilicornis, 2 Geotrupes,
30 Noctuer och 60 Aphodier, hvaraf ban drager den
skitsattsen, att den forstnamnde arlen, af bvilken
ban forut aldrig funnit mer an ett individ, ar ett
naltdjnr och allmannare an man tror, om den sokes
under den raorka tiden af djgnet. Ann. Ent. II Ser.
X, p. 659.

Ett nytt slagte Hymenophorus, tillhorande grup-Xenebiio-
pen Cistelidce, bar af Mulsant blifvit itppstalldr. """*
Han bar sedermera andrat denna benamning till
Hymenorus, emedan den forst gifna forut blifvit an-
vand for ett slagte bland Hemiptera. Dot star niira
Prionychus Sol. men afviker derifran genom langre
kroppsform, genom bildningen af bufvudkolcn och
protborax. Larven, som afven beskrifves, synes i alia
vigligare puiikter ofverensstamma med larverna af
Cistela och Mycetocharis. Sista bakkropps-segmentet
ar i spetsen rundadt och forsedt med tva tradfor-
miga bihang. Den lefver i grantrad och bebofver
li ar till att genomga sin forvandling. 1 art H.
Douhlieri funnen i Departementet Var anfores. Mem.
Acad. Sc. Bell. Lettr. et Arts N. S. 1., p.^201. Muls.
Opusc. Ent. I, p. 68.

118

De pa Matlagaskar fdrekommande arlcr af Te-
traphyllus Lap. (^Hyhonotus Dej.) hafva af CoQUEREr.
bllfvit afhandlade. De foidelas i tva grupper: A.
Kroppen ruer eller niindie klotformig; pannan med
en langdfara, antennernas spetsleder atskilda: T. for-
mosus Lap. (= Camaria brevis Klug.), mirificus,
Deyrollei, splendidus Lap. acerbus, acidiferus och
halteatus. B. Kroppen mer elliptisk, mycket hvalfd;
pannan utan langdfara; antennernas spetsleder liitt
sammanslttande: T. Buqueti, purpuratus, smarag-
dinus, cuprinus, tlioracicus. Alia arterna lefva under
bark och afsondra emellan bakkropps-segmenterna
ett ganska skarpt secret. Rev. et Mag. de Zool. 1851,
p. 86. Tab. 9. f. 8. Ann. Ent. II Ser. X, p. 350.

Metamor. Perris bar omstandligt beskrifvit och afbildat

hela metamorfosen af Blaps producta och Blaps
fatidica, hvilkas larver blifvit funna i jorden under
en sophog. Ann. Ent. II Ser. X, p. 603. Tab. 15.
N:o III.

Meiandry- Letzner, soih om varcn pa en murken stam

adae. ^p PoDuIus dilatata funnit larven i\f Hypulus bifasci-
fos. atus Fabr., beskrifver densamma salunda: fullvaxt
ar den ofver 3" lang, aflang, belt och ballet hvit,
endast munnen ar brun. Hufvudet och protliorax
aro nagot platta, den senare pa ofra sidan nagot
framskjutande ofver hufvudet, bredare an delta
och alia de ofriga segmenterna. Antennerna aro
korta och uttill mycket spetsiga. Bakoni antennerna
behnna sig tvenne sma ogon bvilka bllda en oregel-
bunden parallelogram. De 8 bakkropps-segmenterna
iiro tydliga. Benen korta och klorna enkla. I rorel-
scrna aro larverna langsamma. Dc gora sig i del
mjuka, mnrknadc triidet oregelbundna gangar, bvilka
iiro uppfyllda af maskmjol, hvaruti de forvandia
sig till puppor. Efter utklackningen anlog imago
forst efter fyra veckois forlopp fullstandigt sina far-

119

gcr. Larverna, som lorpuppat sig den 10 April,
kliicktes den 8 Maj. Uebers. und Veriind. Schles.
Gesellsch. 1851, p. 96.

En ny art af slagtet Mordella, funnen i nar-Mord«ilo-
heten af Lyon, liar af Mulsant blifvit karakterise-
rad under beniiinningen M, Gacogni. Ann. Soc.
Linn, de Lyon 1850 — 1852, p. 49. Muls. Opusc.
Ent. I, p. 57.

Slagtet Anaspis bar Leconte fordelat i tvenne
Anthobates och Anaspis. Det forra inneballer Anaspis
trifasciata och nagra lika fiirgade arter. Karakte-
rerna for detsamma iiroT "tarsi anterioi^s articulo
tertio subcalcealo, eniarginato, quarto ininuto, vix
conspicuo; ungues siniplices, basi dilatatij abdomen
conicum, stylo anali nullo, coxis anticis permagnis,
conicis, proslernum obtegentibus." Hos Anaspis af-
taga framtarsernas leder i langd, den fjerde ar
mycket liten och tvaflikig, klorna aro vid basen
otydligt och bredt tandade, bakkroppen och hofterna
likasom hos forcgaende slagte. Col. of Lake super.

Newman, som i Zoologist p. 2684 afslutat enStyiopites.
redan 1847 paborjad afhandling "Affinities of the
Stylopites\ har tydligt adagalagt och bevisat att
Strepsiptera aro verkliga Coteopter^a. Denna asigt
ar emedlertid icke ny, och icke sasom Smith an-
markcr forst af Schuckard uppstiilld, utan redan
1837 af BuRMEiSTER i dess Handbuch anlydd deri-
genom, att han uppstallt Xenos och Stylops niira
Bipiphorus och Symbius. Newmans be vis stodja sig
icke pa nya, sjelfstandiga undersokningar, utan pa
redan adagalagda foi hallanden. Det hufviidsakliga
han anfor ar foljande. Vid forvandlingen visa Sly-
lops-arterna en fullkomlig ofverensstamrnelse med .
Coleoptera. Larvernas nara affinilet med de unga
Meloe-larverna har af alia Forf. blifvit papekad.
Pupporna framte afven sadana karakterer, som en-

120

dast finnas hos Skalinsekternas och Steklarnas. Mun-
delarna iiro val ofullstandiga men framstalla intet
bevis emot berorde asigt. Vingarna am veikliga
Skalinsekts-vingar och endast i det hanseende ab-
norma, alt elytra aro niiiidre, de verkh'ga vingarna
storre an vanligt. Undervingarne visa i nervgi\ngen
en fullkomlig ofverensstammelse lued Rliipiphorer-
nas, Mordellernas och Lytternas. ScHAUM Jahresb.
1850, p. 55.

Smith har i Zool. p. 2826 bitradt den i fore-
gaende afhandling framslallda asigt, samt dessutom
nieddelat en iakttagelse ofver utveckb'ngen af aggen
till Stylops. Forf. fangade d. 27 April en hona af
Andrena Trimmerana i samma ogonblick, som en
Stylops hona bortfJog fran densamma. Vid narmare
iindersokning fann han pupphylsan till denna och
dessutom en hona emellan biets segmenter. Fjorton
dagar dereCter framkommo de unga Slylops-larverna,
hvarefter biet dog. Aggets utveckling synes saledes
forsigga under denna tid , ty sannolikt hade par-
ningen blilvit verkstalld innan Andrenan fangades.
ScHAUM. Jahresb. 1850, p. 56.

Oedemeri- Ett nytt slagte bland Oec/emenYoE har af Newman

**■ blifvit uppslallt under benamningen Dohrnia. Det
eger stiillningen af en Asclera med mundelar lik-
nande Oedemera och ar sardeles utmarkt genom an-
tenn- och bakkropps-formen. En art D, miranda
anfores. Zool. A pp. CXXXIIJ.

Anthici- Reiche, som recenscrat Ferte Senecteres Mo-

nographic des Anthicus et genres voisins, tilldelar
delta arbete allt det loford som det viil synes for-
tjena. Ann. Ent. II Ser. X, p. 257.

Meioides. Reiche upplyser att Zonitis puncticollis Mui.s.

Opusc. Ent. af Guerin-Menevilt.e i Icon, du regno
aninj. redan 1834 blifvit afbildad.

121

Ett vigtigt bidrag till kanncdomeii om R yss- CurciiHo-
kmds Curculiomder hnr af Uochhutii blifvit utglf-
vct. Jemte synoiiymiska upplysningar meddelas be-
skrifningar ofver eJt ej ringa antal nya aiter sasoiii:
Apion ovipenne, rugipenne, rudicolle, cognatum, Rham-
phus squamosus, Brachyderes longicollis, Eusomus
griseus, mucronatus, Tanymecus Mnieschekii, Sito-
nes ovipennis, rasilis, concavirostris, Chlorophanes
distinguendus, Polydrosus sihiricus, Cleonus cinera-
scens, Hylohius Sedakowii, Phytonomus subdepressus,
tibialis, Eumecops n. g. Kittaryi, Phyllobius omioides,
Omias rugifrons, CallirJiopalus n. g. Sedakowii, Pe-
ritelus fulvipes, strigirostris, variegatus, Otiorhynchus
crucirostris, puberulus, decussatus, argillosus, rutili-
pes, Chaudoirii, rufimanus, cribripennis, Chloebius
sulcirostris, Larinus brevirostris, curtiis, airuginosus,
Erirhinus cinereus, Tychius obductus, Coeliodes radula,
Ceutorynchus sub-muricatxis och cineritius. Af de
nppstallda iva nya slagtena horcr Eumecops till
Byrsopidoi ocli CallirJiopalus till Cyclomidce. Bull,
de Moscou XXIV, p. 3. Dcnna afhandling finnes
afven sarskildt tryckt under titel: "Beitrdge zur nd-
heren Kenntniss der Riisselkafer Russlands enthal-
tend Beschreibung neiier Genera und Arten nebst
Erlduterungen noch nicht hinldnglich bekannter Cur-
culionen d, Russisch. Reichs'. 8:0, 102 sid. (3 Thaler).

Efter ett langre afbrott liar Walton fortsatt
sina anmarknlni'ar rorande de i Euijland forekom-
rnande Cuixulionidce och afhandlar nu slagtena Do-
rytomus med 14 och Ellesclius nied 2 arter. Af
(let forra slaglet u pprak nas Z). ^^eco?•s Fabr , Tr'emw/ce
Payk. (9 vecors Scfih.) costirostris Sch. (bitubercula-
tus Zett., Sen.), macidatus Marsh, (fumosus Steph.)
ajjinis, Payk., tceniatus Fabi\., Salicis n, sp. lik rna~
culatus och kcnialus, njcd inindi'c, kortare, vid si-
doina rner utvidgade och rundadc skalvingar, sail-

122

cinus Ghl, majalis Payk., pectoralis Panz., agnatus
ScHH , tortrix Linn., validirostris Schh. (Waltoni
ScHH. Suppl.) och pilumnus Schh. Slagtet Elleschus
omfaitar E. scanicus Payk. och bipunctatus Linn.
Ann. and Mag. Nat. Hist. II Ser. VII, p. 310.

CussAC har under benamningen Elmidomorphus
bildat ett nytt slagte, hvilket enligt bans forme-
nande bor erhalla sin plats i narhelen af Mesites.
Den beskrifiia arten E. Auhei ar likval ingalunda
ny utan identisk med Bagous petrosus Herbst. Schh.
och borer obestridligen till slagtet Bagous. Ann.
Ent. II Ser. IX, p. 203.

Ett nytt slagte bland Curculionides , Cotaster
har af V. Motschoulsky blifvit uppstalldt, hvar-
jemte han af detsamma anfor tvenne arter Cotaster
{Phloeophagus) uncipes Schh. och C. littoralis n. sp.
funnen vid hafsstranderna nara Marseille, under
uppkastade delar af tang. Rev. et Mag. de Zool.
1851, p. 425. Tab. II f. 1, 2.

Af Grills hafva foljaude i Spanien funna nya
arter blifvit karakteriserade nemligen: Cneorhinus
lateralis, Thylacites oblongus, Brachyderes suturalis
och Metallites cristatus. Mem. d. Acad, de Madrid.
T. II.

Pachyrhynchus Stanleyanus beskrifves af White
och finnes afbildad i A pp. till Macgillivray's Nar-
rative of the Expedition of Rattlesnake. Den har
blifvit upptackt pa Pariwara Oarna beliigna niira
Nya Guinea.
Lefnads. Slagtet Apions naturalhistoria har af WestwOOD

"uiired- blifvil afhandlad. Gard. Chronicle 1851, p. 228, 260.

ning.

GoDART har funnit den forut endast inom Al-
gerict patraffade Coniatus clirysochlora, i mangd pa
Taniarix germaiiica (gallica?) pa Ilcia stiillen vid
mcdclhafvcls kuster. Ann. Ent. II Ser. IX, p. XIII.

123

Walton omtalar all Trachodes hispidus och
Acalyptus Carpini hlifvit upptiickta i England, hvar-
jemte dessa arter beskrifvas. Ann. and Mag. Nat.
Hist. II Ser. IX, p. 204.

Lucas bar an fort alt Anthonomus Ruhi Herbst,
1851 fororsakat betydlig skada pa odlade smultron
i narheten af Paris. Den afbet stjelkarna, bvilket
bade till foljd , att stora fait ingen ting afkastade.
Ann. Ent. II Ser. IX, p. CXV.

Pleister bar an fort att Peritelus griseus varit
mycket skadlig for frukltraden, pa bvilka den forst
fortart knopparna ocb sedan angripet barken pa de
unga skotten. Verbandl. Naturb. Ver. d. Rbeinl.
VII, p. 255.

Bach bar rorande nagra Curculioners lefnads-
siitt meddelat: att Anthonomus Rubi borrar sig gan-
gar i Rosa canina; Orcliestes Fagi bar allmant blif-
vit funnen i korsbar, der den ater sig in 4 — 6
linier; Gymncetron Linarioe i rot-utsvallningar, G.
Antirrhini i blommor ocb G, pilosus i utsvallnin-
gar pa stjelkarna af Linaria vulgaris. Verbandl.
Naturbist. Verein. d. Rbeinl. VIII.

Rorande utvecklingen af Attelahus curculionoides Metamor-
bafva nagra iakttagelser af Smith blifvit bekant-
gjorda. Trans. Ent. Soc. N. S. II, p. 83.

, Letzner bar upplyst att larven af Apion Sorbi
lefver i fruktfastena af Antheniis arvensis. Den ar
kort ocb tjock, mycket bojd, hufvudet svartbrunt,
glansande, pa bjessan forsedt ined en bvit langd-
linca, bvilken pa midtcn af bufvudet delar sig gaf-
fellikt. Forsta segmentet eger ofvanpa tvenne briin-
aktiga flackar, bvilka synas belagda med ett born-
arladt amne. Pa ryggen finnes efter liingden en
nastan otydlig linea. Inga fotter kunna observeras,
dock miirkes i deras stiille pa bvarje sida 3 fram-
slaeude, otydliga knolar bvilka i spetsarna aro for-

124

sedda med sma lunda giilbruna skoldar. Uebers.
und Ver. der Schles. Gescllsch. 1851, p. 94.

Metamorfosen af Orcliestes pratensis Germ, bar
af Letzner bJifvit iitredd. Larverna minera rot-
bladen pa Campanula montana. De emellan epi-
dermis utatna flackarna, ty de gora sig inga gaiigar,
am belagna understundom vid midten aF kanten,
understiindom i spetsen eller mot bladets bas. Lar-
ven ar IJ bnea lang, folios, hvit ocb foga bojd ,
endast hufvudet ar glansande svartbrunt, den forsta
brostringen framter i midten pa ofra ocb undra
sidan en Jika, men svagare fargad flack. De tolf
segmenterna arc genom tydliga tvarfordjupningar
skilda fran hvarandra. Hvarje segment ar pa sido-
kanten forsedt med ett temhgen langt bar. Langs
ryggens midt loper en intryckt linea. Uebers. und
Verand. Scbles. Gesell. 1851, p. 93.

Emot slutet af September manad bar Perris
pa Polygonum bydropiper funnit i mangd en liten
larv som genomgnagde bladen ocb hxaraf Phytobius
notula utklacktes. Larven ar 5 mlllim. lang, i bor-
jan af en gulgron farg, som ar nagot blek ocb
genomsklnlig. Den blir sedermera af en ren, men
matt gul farg. Hufvudet ar rundadt, bornartadt,
tegelfargadt ocb forsedt med nagra bar; en dubbel
V-formig Ijus linea skiljer pannan fran bjessan. Pa
pannan befinner sig en temligen stor grop, vertex
ar fint farad, forsedd med bruna flackar. Kroppen
bestar af 12 segmenter, den ar fullkomligt slat,
eburu under mikroskopet visa sig sma ojemnheter.
Pupp-tlllstandet varar 8 — 12 dagar. Imagines fram-
komma ur de sma cocongerna genom en oregel-
bunden oppning, som de verksliilla med sina kakar.
Mem. Acad. Sc. Bell. Lellr. et Arts dc Lyon N. S.
I, p. 102.

125

Utvccklingen ^\ Phjtonomus macw/a^MS Redtenb.
liar af Heeger noggrant blifvit bcskrlfvcn. Afdcnna
art ofvervintra endast sadana individer, som icke
pa rat slg om hoslen. Dessa gomma sig under mossa,
afTallet lof eller stenar, fiarnkomma redan ocl) para
sig i medlet af April. Eflcr tva eller flera dagar
liiggcr lionan iigg, elt ocli ett cmellan sidobladen
pa Achillea millefolium ocli faster dem mcd en
klibbic valska. Ulur a^fijen framkomma efter 8 — 12
dagar larverna, hvilka forst fortara aggskalen, samt
hemta andra dagen sin foda af vaxten. De byla
om hud tre ganger efter 8 — 9 dagars forlopp och
spinna sig 8 — 12 dagar efter tredje hudombytet,
emellan torra viixldelar nara jorden, en hvit, fin
cocong, forvandlas efter 4 — 5 dagar till puppor och
framkomma sasom imagines efter 14 — 18 dagars
forlopp. De utklackta djuren para sig forst efter
8 — 12 dagar och lagga aggen till andra generatio-
nen i borjan af Juni. Den fullvaxta larven ar
5 — 6'" lang l"' tjock , valsformig, vackert sjogron,
med en smal hvit rygglinea och pa hvarje sida en
vaijformiff hvit linea, hvilken senare icke ar naj^on

DO' D

egentlig farg pa huden, utan frambringas genom
de genomlysande fettkropparna. Segmenterna iiro
12, besatta med korta, hvita bar, hvarjemle hela
huden ar bevapnad med mycket sma taggar. Lar-
verna iiro fotlosa, men iiro pa alia segmenterna for-
sedda med lemligen tiitt sitlande hornbekladda var-
tor. Sitzungsb. Kajserl. Akad. VII, p. 348. Tab. 13.
Perris bar afhandlat den ofta beskrifna meta-
morfosen af Phytonomus och i nagra hiinseende gjort
riittelser och tilliigg i De Geers och GOUREAUS upp-
gifter. Forf. bar gjort sina iakttagelser pa Phyto-
nomus Vicice, hvars larv lefver pa bladen af Helo-
sciadium nodifloruni. Liksom larverna af Clonus
afsondra Phi/tonomernas elt svagt slem genom en

126

vici bascn af tolfle segmentet befintlig varta, dctta be-
tackcr liela kioppcn och faster djnret vid de fore-
inal hvarpa dct rorei* sig. Af detta slem forfardi-
gar sig larven en cocong salnnda, att den for mun-
nen till abdominal-vartan och utdrager med man-
diblerna det derutur framkommande sekretet till
tradar. Mem. Acad. Scienc. Bell. Lettr. et Arts de
Ljon N. S. 1., p. 93.

Lixus angustatus bar af GodART blifvit klackt
utur stjelkar af Althea rosea. Ann. Ent, II Ser. IX,
p. XIV.
Xylopba- Andersch bar uppraknat de i Preussen funna

^"' Bostrichi bvilka uppga till 35 nemVigen : Hylastes 6^
Hylurgus 2, Hylesinus 2, Polygraphus 1, Xyloterus
2, Crypturgus 3, Cryphalus 2, Bostrichus 12, Ec~
coptogaster 5, hvartill komma 8 andra arter hvilkas
forekommande anses osakert. Neu. Preuss. Prov.-
Bl. 1851, XII.

MuLSANT liar noggrant beskrifvit Bostrichus
trispinosus Oliv. , som ban anser bora blifva typ
for ett nytt slagte, for hvilket foreslas benanuiingen
Enneadesmus. Mem. Acad. Scienc. Bell. Lettr. et
Arts de Lyon. N. S. I. p. 205. Muls. Opusc. Ent.
I, p. 75.

Strubing bar meddelat ett utdrag af Mellies

i Franska Entom. Socieletens Annaler inforda, i

Arsber. 1847, 1848, anmalda monografi ofver slag-

Cis. Stelt. Ent. Zeit. XII, p. 23, 94, 99.

Metamor- Westwood bar utredt metamorfosen af Apate

^^** capucina. Gard. Chronicle 1851, p. 84.
L.-jthridii. Corticavia macularia n. sp. karakteriseras af

Fuss. Verhandl. Siebenb. Ver. fiir Naturw. I. 1850.
Paussili. Westwood, som uppgjort en fullstandig sy-

nopsis ofver alia hittills iipptackta arter af familjen
Paussida?, uppfager deruli af dessa intressanta och
niarkvardiijt bildade djur icke niindre an 85 arter,

It27

bland liviika sSsom foriit ej kiincla beskrifvas: Paussus
Humholdtii (Port Natal), P. Andouinii (IJeiigueJa),
P. Dohrnii (Port JNatal), P. Chevrolatii {Ahyss'm'ien),
P. Germarii (Port Natal) och P. Schaumii (Port
Natal). Trans. Ent. Soc. N. S. II. p. 84.

Leon Fairmaire bar lemnat diagnos pa en ny
art of slnfrtet Patisus, som bllfvit funnen vid Marocco.
Den beniimnes P. Favieri ocb skall vara niirsliigtad
med P. armatus Westw. ocb wthiops DlAnch. Ann.
Ent. 11 Ser. IX, p. CX.

GuEiNZiUS, som en langre tid uppeballit sig i Lefnnds-
Port Natal ocb omkringliggande trakter, bar rorande
lefnadssiittet af flera Paussus-arter meddelat intres-
santa iakttagolser, Af dessa inbemtas att delta land
synes vara rikt pa bitborande arter, da ban, utoni
Pentaplatarthrus ocb 3 Cerapteri, funnit 9 andra
species. Alia lefva bland myror, dessa ma nu bygga
sina bo i jorden, under stenar eller i trad. De
iiro alia nattliga djur ocb kringflyga under varen
fran medlct af October till in i December fran
9 — 11 om aftnarna. Afven i Februari fann GuEiN-
zius nagra arter, men endast af de smarre. Liksom
alia nattliga djur blandas de af Ijussken ocb dragas
till detsamraa. De siillsyntare arterna fangades pa
sa satt, att fenster ocb dorrar under lugna ocb
varma natter oppnades. Deras flygt ar rask. Alia
iiro forsedda med en viitska, som borbart utsprutas
utur bakkroppen da de gripas. Dcnna vatska far-
gar flngerspetsarna roda ocb den , som utgjutes af
Pleuropterus alternans, branner buden samt luktar
ammoniak. Utsprutningen upprepas sasom af Bra-
chinus 3 — 4 ganger, dock bestiindigt svagare. Stett.
Ent. Zeit. XII, p. 227.

Leconte bar fortsatt sin afbandling: An attempt Ceramhy-
to classify the Longicorn Coleoptera of the part of
America north of Mexico^ Journ. Acad. Nat. Scienc.

128

of Philatl. Vol. 11 Part. 1, 2, p. 99, 139. Dcnna
uppsatls liar Ref. ej haft tillfiille se.

White liar beskrifvit flera nya Ceramhycini
livaribland befnina sig tvenne arter af slagtet Pri-
onocalus P. Iphis forut oratt ansedd sasoin honau
till P. Cacicus frail Sodra Mexico och P. Alys fran
Peru. De ofriga aro Calocomus morosus fraii Bo-
livia, Pyrodes tenuicorms fran Mexiko, P. Smithi-
anus fran Para neb Calloclcnus n. g. pulcher fran
Venezuela. Sistnaiiinde sliigte star eineilan Anacolus
ocb Poecilosoma. Proceed. Zool. Soc. 1850, p. 10.
Tab. 13.

Newman bar karakteriserat ett stort antal Ny-
HoUiindska Ceramhycini, bland hvilka trenne nya
slagten blifvit uppstallda, nemligen Flemesthocera ^
Skeletodes ocb Tritocosmia. Zool. App. p. CXI,
CXXIV.

Nagra i Nya Holland upptackta arter an-
foras af Newman nemligen: Pempsamacra pygmcea,
Ceramhyx pullus, Omotes punctatissima, Pseudoce-
phalus arietinus, Rhytophora Donovani, Acanthocinus
Lineola, A. plumula, Icosceles pigra, Lamia dichotoma
ocb Monohammus Helenus. Zool. App. p. CCXXVIII,
CCXXXVII.

Flera nya Ceramhycini, som finnas i Engelska
Museum bafva af White blifvit beskilfna nemligen:
Prioiiocalus Atys Peiu, P. Cacicus Mexiko, Iphis
Mexiko, Calocomus morosus Bolivia, Calloctenus pul-
cher Venezuela, Bimia n. g. (niira Molorchus) hicolor
Auslralien ocb Lamia trifasciella Cbina. Ann. and
Mag. Nat. Hist. II Ser. VH, p. 70.

Mui>sANT, som beskrifvit nagra arter tillbo-
rande Longicornia, bar dessutom meddelat flera sy-
nonymiska upplysningar, som ban erballit vid jem-
forelse med LiNNES sanding. De sasom nya anfdrda

a ro :

129

aro: Er gates opifex fraii Algiei-, Clytus angusticollis
Gallicien, Dorcadion hispanicum Spanien, Phytoecia
Wachanrui Algler, Ph. vulnerata Rom och nara
Hyeres, Ph. Ledereri Spanien, Ph. tigrina nara Grasse.
Jbland de synonymiska anmarkningarna forekommer,
att i Linne's samling C. Hews iir uppstalld under
benamningen Cerdo, af hvilken senare afven finnas
tvenne exemplar, som ban ansett sasom smarre in-
divider af samma art, Cerambyx tristis L. = Mori-
mus funestus Fabr. , Ceramhyx Cardui L. = Aga-
panthia suturalis Falr., Cerambyx liciatus L. =
Clytus hafniensis Fabr., Cerambyx ebulinus L. =
Cartallum ruficolle, Leptura rustica L. = Clytus
hafniensis, Leptura Verbasci Linn, under delta namn
iiro sammanblandade Clytus ornatus och 4: punctatus.
Mem. Acad. Sc. Bell. Lettr. et Arts de Lyon N. S.
L, p. 122.

ChevrolAT, som varit i tillfalle granska de i
Banks samling befintliga Cerambyciner, hvilka till
storre delen utgjort typer for Fabricii beskrifnin-
gar, bar meddelat vigtiga upplysningar rorande sy-
nonymien, bvaribland den miirkvardigaste ar att
Cerambyx longicornis Fabr. ar identisk med Deute-
rocrastes nebulosus Imhoff, bvilken tillhor Anthri-
bides. Ann. Ent. II Ser. IX, p. 657.

Af slagtet Derobrachus bar Buquet under nam-
net D. agyleus uppstallt ocb afbildat en utmarkt
art fran Columbien. Ann. Ent. II Ser. X, p. 657.
Tab. 12. f. 2.

Mallaspis Morreletii n. sp. funnen nara Vera paz
i Central-Amerika, bar blifvit karakteriserad af LucAS.
Ann. Ent. II Ser. IX, p. LXV.

En monografi ofver det i Nya Holland fore-
kommande slagtet Distichocera bar af Newman blif-
vit utarbetad, och ett utdrag deraf finnes i Zool.
Bohemans Arsbcr. 1851, 1852. 9

130

p. 3091, 3122. D. fulvipennis Mac Leay anforos
bar sasoni honan till maculicollis Kirbyj tre nya
arier D. Kirhyi, D. Mac Leayi och dispar upptagas.

En ny art aF sliigtet Chlorida Iran Columhicn
bar af Buquet blifvit anford ocb afbildad under
benamningen CJiL obliqua. De kanda arterna af
detta slagte uppga nu till 6. Ann. Ent. II Ser. X,
p. "655. Tab. 12. f. 1.

Tva nya arter af Eudesmus, E.heterocerus ocU
seminivanis bada fran Brasilicn, karakleriseras af
Buquet i Rev. et Mag. do Zool. 1852, p. 343.

Sedan Chevrot.at uppgifvit att Purpuricenus
barbarous, som af Lucas blifvit beskrifven i Explor.
d'Algerie, endast utgor en varietet af P. affinis, bar
den senare sokt adagalagga, att sa ej forhaller sig,
afvensom att P. Dumerilii ar en fran P, affinis
val skiljd art. Ann. Ent. II Ser. IX, p. X.

Lucas bar bland Cerajnbycini bildat ett nylt
slagte Sympiezocera, som ar narslagtadt med Hylo-
trupes, fran brilket det likviil afviker genom an-
tennernas olika bildning. Dessa ega nemligen de
fern sista lederna hoptryckta. En art S. Laurasii
fran Algier anfores. Ann. Ent. 11 Ser. IX, p. CVL

Nya arter aro dessutom Clytus consobrinus
Lucas fran Algier, narslagtad med Clytus 4-puncta-
tus. Ann. Ent. II Ser. IX, p. XXXI. Clytus Lama
MULSANT, upptackt pa berget Pila. Mem. Acad, de
Lyon. II, p. 421 och Callimus (Callidium Oliv.)
abdominalis Mulsant. 1. c. II, p. 417.

Buquet, som monografiskt bearbetat slagtet
T7'achysomus, upptager af detsainma foljande arter:
T, fragifer Ser v., Elephas n. sp. (Biixsihen), Camelus
n. sp. ((Cayenne), Dromedarius n. sp. (Columbien),
T. gibhosus n. sp. Brasilien. Slutligen anforas af
slagtet Criocephalus , sasom nya, C, Feisthamelii
(Cayenne), C. sculpticolle (Columbien), C, bivittatum.

m

C, modestum ocli C. angustatum (Brasilien). Flera
af arterna afbildas. Ann. Eiit. II Ser. X, p. 349*
Tab. 7.

Do arler som tillhora PAflce//ws hafva af Buquet
blifvit uppraknade, hvarjernte Iian beskrifvit och
afbildat en till berorde slagte horande ny art Ph.
Cuvieri fran Brasilien. Rev. et Mag. de Zool. 185 1^
p. 603. Tab. 15. f. 16.

ChevrolAt bar bland LamiaricB uppstallt ett
slagle, som ban benamnt Apriona. Det star narft
Batocera Dej., hvarifran det likval lalt skiljes ge*
nom antennerna, som arc betydligt kortat-e och
tjockare, svarla nied bvita eller gra ringar. Skal-
vingarne arc langre och kantade med svart afven-
som suturen. Af de fyra arter, som foras hit*
A. Germari Hope, rugicollis, trilineaia och cinereai
alia fran Ostindien, aro de tre sistnamnda nya.
Forf. beskrifver dessutom flera Ceramhyciner fran
Norra China (Schangai) nemligen: Hammaticherus
scabricolliSi Clytus chinensis, Monohammus succinctor^
Batocera lineolata, Astathes tetraophthalmuSy Arnphio-
nycha femorata, A. fraterna, Icosceles oberea och fran
Norra Amerika Oherea Wapleru Slutligen upplyses
att Stenochorus antennatus Ghl. iir hanen och St,
Stuposus honan af sanima art. Rev. et Mag. de Zool.
1852, p. 414.

Nya arler iiro: Astynomus Edmondi Leon Fair-
MAIRE fran Sicilien. Ann. Enl. II Ser. X, p. LXIII.
Phytoecia Aumontiana Lucas funnen vid Tlemsen i
Norra Afrika 1. c. IX, p. XLI. Phytoecia scapulata
Mulsant fran Syrien. Menj. Acad. Scienc. Bell. Lettr.
et Arts de Lyon. N. S. I., p. 194. MuLS. Opusc.
Ent. L, p. 54. Leptura Kratteri Hampe npptackt
i Gallizien. Yerhandh Zool.-Bot. Ver. in Wien. II.
p. 67.

132

Af sliigtet Cometes, livaraf cndast en art C.
hirticornis varit kand, hafva ire nya arter C. (lavi-
pennis Fran Colunibien, C argutulus och C. acuti-
fennis fran Cayenne blifvil af Buquet beskrifna.
Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 188. T. 5.

Meiamor- Rorande utvecklingen af Phytoecia ephippium

'°'' bar Heeger meddelat: alt larver ocb puppor, af-
vensom det ntbildade djiiret, tillbiinga vintern i
rotterna af Paslinaca saliva, hvaruti larverna foist
i Maj ofverga till puppor och klackas 14 — 18 dagar
derefter, da afven de imagines, som ofvervintrat,
framkomnia, Tva till tre dagar efter parningen
uppsoker honan sadana sland af forenamnde vaxt,
som statt ofver vintern, ocb logger ett agg pa bvarje
i midten af de gronskande skotten. Efter 10 — 14
dagar utvecklas larverna och ata sig in i rotens
marg der de intriinga 6 — 9 turn djupt. Fore sista
budombytet vander larven sig om och gar uppat,
beredande sig slandigt rum for att vid rotens 6f-
versta delar forvandia sig till puppa. Larven, i
borjan hvit, blir sedan gulaktig, ar naken, valsfor-
mig, mot bakandan foga afsmalnande, med Ijusgratt,
hornartadt hufvud, 12 tydliga kroppssegmenter, den
blir 6—9'" lang och 2— 2i tjock. Hufvudet afvi-
ker fran den vanli<ja fornien deruli, att det framtill
ar tvart afhugget och baktill aggformigt forlangdt.
Sitzungsb. Kajserl. Akad. YII, p. 346. Tab. 12.

Lareyni u ppger ait larverna af Phytoecia ephip-
pium visat sig hogst skadliga for morots-viixten i
bvilkens rotter de grafva sig flera gangar. Ann.
Ent. n Ser. IX, p. LIV.

' 'Af Leon Fairmaire bar Grills afhandling
rorande utvecklinofen af arter tillhorande sliigtet
Agapanthia kortligen blifvil rccenserad. Rev. et Mag.
de Zool. 1851, p. 303.

133

Newman har beskrifvii tre nya aiter af Aine- ciiryso-
talla (Van Nya Holland A, xanthura, uber och decolor.
Den forsta syncs vara = Polyoptilus Erichsoni Germ.
och den andra = P. Lacordairei Ger3I. Forf. ar
bojd forena slagtena Mecynodera Hope och Ametalla
Hope. Zool. A pp. p. CXXXIX.

En Synopsis ofver de arter af slagtet Donacia,
soni forekonima i Norra Amerika, har af Leconte
blifvlt Lilarbetad, Forf., soni haft llllfalle granska
32 arter, har ofver dessa meddelat diagnoser. De
grupperas salunda:

I. Elytris depressis, triangularibus, truncatis: oculis orbito

praeditis. . ^..

A. Crassiusculae, de'{)res'^ie,'"antenna 'articuHs'2 ^t 3 sub-
aequalibus, elytra profunde striata, femora donto postico
eraarginato vel crenato.

D, magnifica, D. proxima Kirb. {episcopalis Lac, quadri-
collis var Say.)

B. Longiuscalae, antennis attenuatis, articulo tertio secundo
multo longiore, thorace vix punctate.

D. congener n. sp. D. lucida Lac. [cincticornis Newm.),
D. rufescens Lacord., D. palmata Oliv., D. alutacea n.
sp., D. hypoleuca Lacord., D. piscatrix Lac, D. tubercii-
lata Lac

C. Longiusculae, elytris versus apicem magis subito atte-
nuatis, thorace valde punctate, antennis minus altenu-.
atis, art. tertio secundo paullo longiore. '

D. pulchella n. sp., subtilis Kunze {quadricolhs^ ^I'i)'/ 0."
confluens [cenfluenta Say), mShanda endast varietot af
foregaende; D. fulgens n. sp., D. porosicoUis Lag.

D. Crassiusculoe, elytris apicem versus magis angustatis,
thorace punctate tuberculatoque, elytris valde rugosis,
antennis minus attenuatis, art. tertio secundo paullo
longiore. •:.';
D. hirticollis Kirby [rudicollis Lac) D. distincta {fqualis

KiRBY). *'

II. Elytra subparallela, apice subrotundata vel truncate, an-
tennarum art. 2 et 3 suboequales, femora postica paullum
elongata, thorax postice angustatus.

134

A' Oculi orbito distincto pracditi; elytra paullum convexa.
D. confusa Lac. D. torosa n. sp.

B. Oculi orbito modice distincto praediti, femora postica
dente armata, corpus lineare, depressum, antennae art.
terlio longiusculo.

D. aurifera.

C. Oculi orbito valde obsolete vel nuilo praediti; elytra
parallela, convexiuscula vel apice rotundata, vel vix
truncata; femora postica dente armata.

a) thorax longiusculus, minus convexus, pedes mediocres,

femoribus posticis modice clavatis, basi tenuibus.
D. cuprea Kikby, D. dives n. sp., D. pusilla Say, D,
emarginata Kirby {bUmpressa och Aurichalcea Melsii.), D.
metallica Ahr. {nana Melsh.), D, gentilis n. sp. D. flavipes

KlRBY.

b) thorax convexus, pedes breves, crassi, femoribus posti-

cis ellipticis, basi non attenuatis, subtus dente valido

armatis.
D, jucunda n. sp. D, Kirhyi Lac. {affmis Kirb.), D. sul-
cicollis Lac. {metallica Say).

UL Elytra parallela vix truncata, antennae art. secundo bre-
viore, thorax anguslatus; oculi orbito praedito.
D. femoralis Kirb.

fV. Elongatae, oculis vix prominulis, orbito nullo; elytra
convexa, apice truncata; antennae tenues, art. secundo
breviore.
J), Harrisii n. sp.

Nio af Lacordaire, 1 af GermAr , 2 af Say,
3 af Melsheimer och 2 af Newman anForda arter
liafva varit F6\i\ okiinda ocli uppraknas till namnen.
Proceed. Acad. Nat. Scienc. Philad. V, p. 310. ScHAUM.
Jahresb. 1851, p. 91.

Lema duodecimpunctata Linn, och dodecastigma
SuFFR. uigora eiiligt GooART cndast en artj deras
konsorganer aro fullkoinliot ofvercnsstammande och
GODAUT har afven funnit dcm i parning. Ann. Ent.
II Set. IX, p. 667.

SuFFRiAN har loitsalt sina anniarkniniiar ro-
laudo de i LacordAIRES Monograph ie des Colcop-

135

teres subpenla meres de la farnille des Pliytophages
T. 11 upptagna Europeiska a vter a f Clythr ides, hyar-
uii flera synonym iska upplysningar meddelas, hvilka
grunda sig pa jamforelse med de i Fabricii samling
bcfintliga typer, Af tvifvelaktlga arter hanfores CI,
quadrinotata sasom varietet till CI. centromaculata
Lac, salicarice Menetr. till rupcollis, histrimaculata
KiJsT. till floralis Oliv. Clythra dispar Lac. fore-
nas med sexpundata Omv., CI. stramineipennis Luc.
Lac. l\v den verkliga tripunctata Fabr., fran hvil-
ken CI. tripunctata Lac. betydligt afviker. Cl. qua-
drimaculata Linn., som liAcORDAiRE anseit tillhora
Cl. scopolina, tror Forf. vara en sjelfstandig art.
Slutligen bcskrifvas ivcnne nya arter CL (^Lahidosto-
mis) bigemina upptackt vid Carthagena och CL
(^Lachnea) glahricollis fran Sicilien. Stett. Ent. Zeit.
Xn, p. 194.

En onifattande monografi ofver de hittills inom
Norra Amerika funna arlerna af slaglel Cryptocepha^
lus liar af SuffriAn blifvit utgifven. Del omrade,
som bans uppsalts omfattar, utgor hela del geo-
grafiska Norra Amerika, fran Norra Ishafvet till
Panamanaset jemte de Westindiska oarna. De slag-
ten som tillhora denna grupp karakteriseras salunda:

I. Scutellen tydlig. .,^i , t

1. Frambrostets mellersta del slat eller obetydligt upphdjd
Jangs efter.

a bredare Sn l§ng, baktill cirkelformigt

urskuren Monachus.

b l8ngre an bredden.

* tvS spetsig Crijptocephalus.

** spetsarna runda Scolochrus.

*** spetsarna sylformiga. . , . . . Mastacanthus.

2. Frambrostets mellersta del i midten fSrad
efter langden, baktill utlSpande i en tre-

kantig spets Pachybrachys.

II. Scutellen ej synbar Stylosomus.

136

De arter, soni lillhoia slagtct Monachus 6 till
anlalet, iiro utbreclda lanijs efter Norra Amerikas
Ostra kust fran Boston till Mexikanska viken, ofvcr
Mexiko och Sodra Ameiika fiaii Guiana till Buenos
Ayres. Pa Antillerna saknas de, men aterfinnas i
Nordostliga Asien. Af Cryptocephalus, hvaraf 103
arter fcirdelade i 23 grupper anforas, iir en gemen-
sam for Europa och Norra Amerika, nemligen C
gracilis Fabr. De 16 arterna af sliigtet Scolochrus
hafva sitt egentliga hemvist i Mexico. Hiirifran upp-
Iriinga tvenne anda till Carolina, Gcorgien och Flo-
rida och forekomnia afven soder oin Misisippi-flo-
den. Foretradesvis aro de utbredda ofver Mexico
afvensom i uiellersta Amerika, sardeles i de mot
osier utlopande halfoarna Yucatan och Honduras.
Harifran sprida de sig till sodra griinsen af Carai-
biska hafvet langs efter Anderna till Bolivia. Langre
soder ut blifva de allt mer och mer sallsynla, dock
finnas nagra i Brasilien och en enda lorekommer
pa sodra udden af Sodra Amerika. Slagtet Masta-
canthus eger endast en art, som blifvit funnen pa
Cuba. Af slagtet Pachyhrachys, hvars 51 arter in-
delas i 5 grupper, traffas individer i alia trakter
af denna vidslrackta verldsdel. Deras hufvudsakliga
till hall ulfTfor det ostra och Mexikanska "ebietet.
Jam for man de Europeiska Pachybrachys-arterna
med de Nord-Amerikanska, aro de senare till an-
talet fyradubbelt storre. Linuea Ent. VI, p. 198.
^I'j p. 1. : Gilo nWiii ^jfinjj s-olcd zj"

Tvenne nya Cryptoccphalus-arter, C Maricc,
funnen omkring Marseille, Grenoble och Toulon,
samt C. lepidus pa Genista sagittalis vid Lyon, be-
skrifvas af Mulsant och ^EY. Den forra iir =
signalus Oliv. , den senare synes bora erhalla sin
plats i niirheten af C. Icetus. Mem. Acad. Scienc.

137

Bell. Leltr. et Arts dc Lyon. N. S. I , p. 145. T.
1. B. MuLS. Opusc. Ent.' I , p. 5. T. I. B.

En ny i Spanlen iipptackt Pachybrachys-art,
P. elegans, liar af Gr/Eli>s blifVlt karakferiserad.
Meni. Acad. d. Madrid. II. T. 8. f. 9.

Ett liOijst viijtiiTt arbete hafva vl latt emottaga
i SuFFRiANS afbandling "Zw Kenntniss der Euro-
paisclien Clu^ysomelwen.'' Efter noggranna och om-
laltaiide uiidersokniugar bar Fovi. funnit bvarje
forsdk att fOrdela delta slagfe i flora, sasom aF
andra Auctoier blifvit verksfaldt, outforbart, bvar-
fore ban under den gcmensamma benamningen Chry-
somela sammanfor alia dessa olika slagten, med un-
dantag af Timarcha ocb Cyrtonus. Dercniot (orde-
las de anforda 187 arterna under icke niindre an
22 grupper. ^onmde Chi^ysomela alpina yttvav Fbvf.y
att ban icke vasrat afijora buruvida denna ut<j6r en
sjelfstiindig art eller endast en varietet af Chr, col-
laris. Chr. hulgarensis upptages sasom varietet af
lapponica. Den art, som Gylt.enhat. upptagit under
benamningen Chr. Tremulce, a user Suffr. vara en
Fran den senare, som endast forekommer i mellersta
Europa, skild art, bvarfore den nordiska erballit
namnet Chr, longicollis. Under Chr. affinis anses
tvenne arter blifvit sammanblandade, hvilka bada
anforas sasom forekommande i Lappland, nemllgen:
Chrysomela triandrce S. Langt elliptisk, mer
convex, svart; antennbasen, tibierna ocb sista buk-
segmentcts bakre kant, iifven ofta de trubbiga fram-
vinklarna pa lialsskolden , tegolroda. Skalvingarna
tegclroda, ofta syartflackiga eller svarta, mycket ilnt

punkterade, med grofre punktrader. , L, .2j — 3'"

„ 41 .5/" ^.F{(Tttrof;s f,^anr,>c.' Go: awbm^J .a> into

Chrysomela affinis Zett. Ins. Lapp. 229." 18.
Chrysomela affinis: langt elliptisk, mludre con-
vex, svart; antennbasen, tibierna ocb sista bukseg-

138

iTicntrts bakrc kanl, iiiidcrsUindom afven cicn fiamat
afsmalnandc lialsskoldens spetsiga frainvinklar tegel-
roda. Skalvingarna Icgelroda med svarta flackar
eller svarta, piniktstrckade, mcd fint rcigulerade in-
terstitier. L. 2i-«3r. B. ij— 2'".

Chrysomela afjlnis Ghl. Ins. Siiec. Ill, p. 485. 28.

Chrysomela cochlearicB Gyij.enhai. anser Forf.
vara Chr. Betulce Linn, ocli Chr. egena Ghl. =
Clir. Cochlearice Fabr. Chrysomela vitellince Gpil.
atsklljes i Ivenne arter Chrys. vulgatissima Linn, och
vitellince Linn. Dessa karakterisoras pa foljande siitt:

Chrysomela vulgatissima: langstrackt, fdga kull-
rig, inetalllskt bla eller gronaktig. Anlennbasen
och bakkroppskantcn rodaktiga, 2:dra ocb tredje
antenn-leden af Ilka langd. Skalvingarna pa ryggen
fint och tenillgen regelbundet punkt-streckade, med
ett efter langden gaende veck bakom humeral-kno-
len. L. 2J— 2r. Br. 1— U'".

Chrysomela vitellince: aflangt aggformlg, foga
kullrig, bronz-fargad eller gronaktig. Antennbasen
och bakkroppskanteq rodaktiga 5 2:dra antennleden
langre an den 3:dje. Skalvingarna pa ryggen starkt
och regelbundet punktstreckade. L. 1| — 2^", 13.
^ — \\*\ Af de svarutredda arterna som tlllhora
Oreina anforas 30 arter. Forf. anser llkval sitt
forsok att reda dessa, langt ifran fullstandlgt. Till
slqt uppraknas de Chrysomelce, som hos andra For-
fatlare upptagas, rrien som varit SuffriAn okanda.
Linnea Ent. V, p. 1.

ChevrolAt upplyser att Arescus caudatus och
A. quadrimaculatus, beskrlfna sasom sklljda arter,
endast aro olika kon af samma species. Den forra
ar banen och <\en senare honan. Ann. Ent II Sew
IX, p. XXI. Leon Fairmaire, som redogjort for
de talrlka varieletcrna af Arescus caudatus, ulrcder

139

alt den i\r identisk mod His pa monoceros Omv. lie v.
et Mag. de Zool. 1851, p. 349.

Monographia Cassididarum a C. H. Ooheman
Tomiis I liar blifvit lecenserad af Dohrn i Stett.
Ent. Zeit. XII, p. 9 ocli af l^UQUET i Ann. Ent. 11
Ser. IX, p. LXXIII.

Cassida languida n. sp., funnen vid Elberfeld
pa Aclilllea millefoliiun, besknTves af Corinelius.
Slelt. Ent. Zeit. XII, p. 88.

Af den noijjjranna beskrifninof ofver larven ocUMetamor-
puppan af Hcemonia Gyllenliali, som La cord A ire
meddelat, visar sig att den analogi, som forefinnes
em el Ian imagines af Donacia ocb Hcemonia, iifven
eger rum bvad deras larver betraffa. De vasendt-
liga olikheterna besta deruti, att Hx'monici larverna
sakna ogon och stigmata pa sista segmentet, hvar-
jemte de aro forsedda med ganska korta antenner.
Stett. Ent. Zeit. XII, p. 263. ScHAUM bar i Ent.
Zeit. 1853 anforl att de beskrifna larverna icke till-
bora H, Gyllenhalii utan H. Curtisii.

RoSENHAUER "Ueher die Entwicklung und Fort-
pflanzimg der Clythren und Cryptocephalen*' Disser-
talio. Mit 1 Taf. Abbild. Erlangen 1852; iir Ref.
endast till titeln bekant. ^^ ->

lakttagelser rorande Clythra (Tituhoea') octosi-
gnata Fabr. bafva af LucAs blifvit meddelade. Forf.
faun larverna, i deras af tracken bildade bylsor,
njira Medeab i Algeriel i bland Myrmica testaceo-
filosa Luc. Hyl.sorna aro inufi glatta, ntanpa pa
ett eget satt kolade. Ann. Ent. II Ser. IX, p. 29.
Tab. 2 N:o I. Densamme omtalar afven metamor-
fosen af Lachnea vicina. Larv-liylsorna funnos i
Algeriet under stenar pa temligen fuktiga stiillen,
alltid ensamma ocb aldrig i sallskap med myror.
Rev. et Mag. de Zool. 1851, p. 517.

140

Leon Dufouk liar framstallt sina iaktlagelscr
rorande ntvecklingen af shigtena Cryptocephalus och
Clythra, samt pasta r alt clessa da de framkomma
utur puppliylsonia , icke, sAsom Gene anfort, ut-
krypa genom cocongens smalare anda, da djuret
skuile vara nodsakadt att vanda slg deruti, utan
genom den tjockare delen. Ann. Ent. II Ser. X,
p. 450. Eniot forestaende uppsatts Iiafva flera an-
niarkningar af LucAS hlifvit gjorda I. c. p. 463,
hvilka aF Leon Dufour besvaras 1. c. p. LXXXV.

Lefnadssattet och metamorFosen aF Chrysomela
diluta, som bliFvit utredda aF MulsAnt och Wachanru,
beskrlFvas salunda: Det utbildade djuret haller sig
cm dagarna doldt under sma stenar och Framkom-
mer Forst da natten borjar intrada, samt hemtar da
sin Foda aF Plantago macropus. Larverna visa sig
de Forsta dagaina aF December. De aro i borjan
bruna och betackta med har, Liksom imagines aro
de nattbga djur och man ser dem aldrig soka sin
Foda vid dagsljuset. Da de aro unga gomma de
sig i vaxtens blommor, aldre trafFas de vanligen
under blad eller sma jordklimpar. Omkring 3 vec-
kor eFter klackningen ur agget Forsiggar Forsta hud-
ombytet, Fiirgen blir da mindre mork, kroppen
kuUrigare och haren glesare. Andra hudombytet
intraffar en manad senare, hvareFter kroppen blir
annu kulbigare och Ijusare, samt sparsamt harig.
Fullvaxt bestar larvens kropp, med undantag aF
huFvudet, aF 12 segmenter, den ar aflang, kullrig,
smaningom men tydligt utvidgad Fran 2:dra till 6:te
segmentet och sedermera aFsmalnande. Ann. Soc.
Linn, de Lyon 1850 — 1852. Muls.' Opusc. Ent. I,
p. 60.

MetamorFosen aF Cyrtonus rotundatus har aF-
venledcs af Mulsant och Waciianru bliFvit utredd.
Dcnna insckl ai* ett iiatlligl djur, som om dagarna

141

lialler sig gomtl i sprickor pa klippor, under ste-
nar eller vid lotterna af de vaxter, hvaraf den foder
sig. Vid skymningens intradande ofverger den sina
gomstallen ocli den bor da sokas pa Hyoseris la-
diata. Till slut beskrifves en ny till detla slagle
horande art, C. coarctatus funnen i departementet
Lozere. Mem. Acad, de Lyon II. p. 4()1. Tab. 1.
Hela utvecklingen af Phratora vitellince har af
Heeger blifvit anmarkt. Imagines af andra gene-
rationen gomma sig redan i September flera turn
djupt i Ids jord pa fuktiga stallen samt framkomma
foljande var i Maj, para sig och liigga sina i\g<^
pa undre sidan af bladen pa Ranunculus repens.
Efter 10 — 12 dagar utkrypa larverna och foda sig
i borjan af de fina bladliaren, men efter 2 — 3 da-
gar af bladen, hvilka de gnaga i yttre kanterna.
Deras tredje hudombyte forsiggar med 8 — 12 da-
gars mellantid, da larverna med bakfolterna ge-
nom en slemmig vatska fiista sig vid viixtens stjel-
kar. Vid forpuppningen nedkrypa de i los, fuktig
jord och bilda sig der en liten, inuti glatt cocong,
utur bvilken insekten utborrar sig efter 10 — 14 da-
gar, hvarefter andra generationen af larver fram-
kommer. Larven ar utan glans, morkt svart, med
sma runda harbesatta vartor, sex morkbruna horn-
artade fram- och hudartade bakfotter, mot bakre
delen smaninsfom afsmalnande. Hufvudet ar nastan

o

cirkelrundt, hornartadt, slatt, knappt J"' bredt, pa
hjessan emot midten tfenne temligen stora, runda,
fran hvarandra aflagsnade fordjupningar. Sitzungsb.
d. Kajserl. Akad. VII, p. 211. Tab. 6.

Rorande lefnadssattet och utvecklingen af Adi-
monia fontinalis (Boh. Vet. Akad. Handl. 1851, p.
93) hafva vardefulla iaktlagelser af Ridderbjelke
blifvit nieddelade. Ima£fines framkomma fdrst i
Juli, men finnas sedermera till October sparsamt

142

vid Upsala, pk sltllandla iingar der Thalictrum fla-
vum vaxer. De lippchalla slg pa namnde vaxt,
af hvars blad larverna afven hemta sin foda, Affijen
aro afl&nga, gula> af 1 niillimelers liingd. Larven
ar fullviixt vid pass 14 millim. lang, har, hufvadet
oberaknadt, 12 segmenter, iir ofvanpa svart, kullrig
ocb pa bvarje segment forsedd med tvanne tvart-
ofver stallda rader af koniska upphojningar, bvilka
i spetsen hafva ett knippe af fina bar; pa undre
sidan smutsigt gnl, med ett par egentliga fotter
under bvarje af de tre forsla eller brostsegmenterna,
samt under det sisla tvenne vartor, bvilka vid ga-
endet begagnas sasom ett par fotter eller stod for
den bakre delen af kroppen. I Juli manads borjan
ofverga de flesta larverna i pupptillsllind, bvarvid
de hopboja ett eller flera af vaxtens blad ocb bafta
dem tillsamman med en fin oregelbunden vafnad.
Vet. Akad. Ofvers. 1852, p. 213.

Nagra Cassida-arters utvecklingsbistoria bar blif-
vit observerad. Salunda anfor Bach, att ban vid
Doppard funnit larven af Cassida austriaca pa Salvia
pratensis. Pupptillstandet varade en manad. Stett.
Ent. Zeit. Xll, p. 158. En val utford figur ofver
larven till Cassida ruhiginosa bar af Elditt blifvit
meddelad 1. c. p. 352. Tab. II. f. AB. Cornelius
bar fortsatt sina iakttagelser rorande dessa djurs
metarnorfos. 1. c. XII, p. 88.

Languria- Ibland Lauguviadce bar White bildat ett nytt

slagte Douhledaya, som ban karakteriserar pa foljande
satt: bufvLidet framtill nedbojdt, vid basen af ka-
karne utvidgadt ocb bredare an balsskolden, denna
sa bred som lang, pa sidorna kantad, liings midten
en grop; benen mycket langa, de tva framre paren
de langsta, laren ocb tibierna sammantryckta, tar-
serna belydligt utvidgade, alia lederna bredare an

143

liingden. 1 art D. viator Iran Madras. Trans. Eiit.
Soc. N. S. II, p. 1.

Ett af de vigligaste arbeten hvarmed de senareCoccinel-
arens Entomologiska liiteratur bllfvit riklad a r "Spe-
cies des Coleopteres Tnmeres securipalpes' par Mul-
SANT Lyon 1850, 1100 sidor, hvaruti alia de i
Europeiska samlingar belintliga arter af Coccinellidce
blifvit pa ett omsorgsfullt satt beskrifna. Forf:s
indelning af denna grupp i\v foljande:

I. Ofra sidan glatt, vid humeri fdga harig Gymnosomides.
A. Skalvingarna baktill afrundade, ulan
nagon grop for knana pS underkanten.
A. Hufvudskolden fri . . . . . . Coccinellidks.

a. Skalvin^arnas framkant fran hu-

o

meral-knolen emot humeri fram-

stSende.

a. Antennerna 11-ledade.

a. Utan tydhga brost- eller bak-

kropps-falt Hippoda m ia ires.

aa. Klohakarna tvSdelade.

1. Halsskoldensbakkantframfdrscu-

tellen trubbig eller inb6jd . . Eriopis (3 arter fr§n

Amerika).

2. Halsskolden framfdr scutellenut-

bojd Hippodamia {liiarier

nastan alia fran
norra halfklotet).
bb. Klohakarna sagtandade . . . Jjtf^gf«7/a (4 arter. Ame-
rika).
cc, Klohakarna endast fdrsedda med

en trubbig land A^cBm/a(3arter.Ame-cHu§nsJ

rika).

b. Med tydliga brdst- och bak-
kroppsfalt.

aa, Scutellen tydlig,
1. Antennerna ej langre an hals-

skdldens halfva sidokant . . . Cocci nellaires.
* Bakkroppsfalten nastan halfcir-

kelformiga Adoniates.

144

a. IlalsskQldens bakvinklar tand-

formiga, klorna enkla .... Anisosticta (1 art.

Europa).
p. Halsskoldens vinklar ej tandfor-
miga.

aa. Klorna klufna ^doma {Garter. Alia

verldsdelar. Norra
halfklotet).
/?^. Klorna vid basen sagtandade.

t Aflanga %sta(lart. Guinea).

tt Aggformiga.

1) Mellanbrostet slatt Adalia (17 arter df-

verallt).
2) Mellanbrostet med en gropframtill Nesis (1 art).
yy Klorna enkla ^w^cea (3 arter. Gam-
la verlden).
** Bakkroppsfalten oregelbundet

bdjda Coccinellates.

a. Klorna vid basen tandade.
aa. xVIellanbrdstet framtill ursvangt,
eller vid V formiga bakkropps-

falt, belt Harmonia (17 arter

utbredda ofverallt).
/9/?. Mellanbrostet belt med bdjd in-

nerkant Coccinella (34 arter

efverallt).

/? Klorna enkla Cisseis (1 art. Nya

Holland).
2. Antennerna minst sS ISnga som

I af halsskoldens sidor . . . Hal y ziaires.
* SS l§nga som halsskoldens sidor Mysiates.
a. Antenn-klubban med korta leder ^nai/s(3arter. Norra

Europa o.Amerika).
/?. Antenn-klubban fdrlangd.

aa. Klohakarna korta Cly7iis (1 art. Antil-

lerna).
/9^. Klohakarna fdrlangda.

f Antenn-klubban med ISnga leder.

1) Klohakarna i midten sSgtandade il/ysw (4 arter. Norra

halfklotet).

2) Klohakarna vid basen sSgtandade.
0. Mellanbrostet belt.

* Bak-

145

* Jiakkroppsfiilten rJickande (ill
forsta buksegmenlets bakkant . GospUa (12 arler.

Gamla verlden).
** Icke rSckande till densamraa . i|/t/rr/ia(l art.Gamla

verlden).
00. Mellanbrostet ur.skuret . . . Calvia (7 arler df-

verallt).
ft Antenn-klubban temligen kort-
ledad.

1) Bakkroppsfallen rackande till \

af forsta segmentets bakkant . J^gf/m (5 arter Sddra

Amerika, Australien).

2) Bakkroppsfallen endast rackande

till l:a segmentets sidor . . . Cleobora {i art. Nya

Holland).
** Antennerna langre an halsskdl-

dens sidor Halyziates.

a. Halsskdidens framkant utan tyd-
liga urskarningar for dgonen.
OfOf. Skalvingarnas sidokant slat. . Halyzia (4 arler df-

verallt).
y?/? Skalvingarnas sidokant i form
af en rSnna.

t Rfinnan lika bred Psyllobora (23 arter

dfverallt).
ft Rannan baklill afsmalnande . Vibidia (2 arter.

Gamla verlden).
/?. Halsskdidens framkant med ur-
skSrning for dgonen.
aa. Urskarningarna otydliga . . . T/im (2 arter. Gamla

verlden).
^/?. Urskarningarna tydliga.

f Mellanbrostet knappast urskurit C/m (2 art. Mexiko).
ft Mellanbrdstet tydligt urskuret . Propylea (1 art.

Europa).
bb. Scutellen knappast markbar. . Micraspia i res.

Micraspis (3 arter.
Europa, Asien).
6. Antennerna 9 — 10 ledade . . D isco toma ires.
a) tydligt 10-ledade.

aa. Klohakarna tvadelade .... Discotoma (1 art.

Cayenne).

Bohemans Arsber. 1851, 1852. 10

146

bb. Klohakarna vid basen aSgtandade Selasia {Savior. Ame-

rika).
b) Som det synes 8 — 9-ledade . Macaria (5 arter.

Amerika).

B. Skalvingarnas framkant vid hume-
ral-knolen icke utst§ende.
a. Antennerna ISngre an pannans

bredd.
a) Halsskolden under framvinklarna
utan gropar.
aa. Scutellen bredare Sn -j^^ del af

Skalvingarnas bredd .... Cariaires.

1. Bakkroppsfallen oregelbundet bojda.

* Klorna tvadelade Synonycha (l art.

Syd-Asien).
** Klorna vid basen sSglandade.
a. Halsskoldens underkant med en

grop Caria (8 arter. Syd-
Asien och Afrika).
fi. Halsskoldens underkant utan
gropar.
aa. Halsskoldens sidor rundade . . Lets (20 arter. Asien

Afrika, Australien).
/9/9. Halsskoldens sidor raka, framlill
utvidgade.
t Frambrdstet med en tydlig kol Pe/^Via (2 arter. Ame-
rika).
ft Frambrostet otydligt koladt.

1) Skalvingarna bredt kantade . . iVeda (2 1 arter. A me-

.rika, Syd-Asien,
Australien).

2) Skalvingarna smalt kantade . . Dault^ (32 arter.

Amerika, Syd-Asi-
en, Australien).

2. Bakkroppsfaltenregelbundet bojda Isora (1 art. Cap).
bb, Scutellen knappt s§ bred som ^.y

af Skalvingarnas bredd . . . Alesiaires.

1. Halfklotformiga med sldt skal-

vingskant ^/ma (8 arter. Afrika,

Syd-Asien, Australien).

2. Aggformiga med r^nnformigskal-

vjngskant Verania (9 arter.

Afrika).

147

b) Halsskcilden med gropar under

framvinklarna Coolophora ires.

aa. Hufvudskdiden djupt urskuren . St/ma (2 arler. Ost-

Indienl.
bb. Hufvudskdiden tvStantad eller
knappt urskuren.

1. Anlenn-klubban fdrlangd.

* Skalvingarnes nedbdjda kantutan

gropar Lemma (8 a rter. Osl-

indien.Nya Holland).
*^ Skalvingarnas nedbdjda kant med

gropar.
a. Kroppen rund med bred kant . Artemis [S art. China),
p. Kroppen ISngre an bred, med

smal kant Coelophora (21 arter.

Asien, Afrika, Au-
stralien).

2. Antenn-klubban kort och tjock.

* Halsskdidsgroparna uppnaende

den undra kanten Procula (1 art. Ja-

maika).
** Halsskdidsgroparna icke uppnS-

ende den undra kanten.
a. Skalvingarnas invikna kant med

gropar Dysis (1 art. Austra-

~ lien. Islede France).
p. Skalvingarnas invikna kant utan
gropar.
aa. Halsskdidsgroparna strSckandesig

langs efter den invikna kanten Bura (1 art. West-

indien).
pp. Halsskdldsgropen rund . . . Oenopta (6 arter. Ost-

indien, Afrika).
b. Antennerna knappt s§ ISnga som

pannan Sr bred Cydoniaires.

a. Skalvingarna pa den invikna
kanten utan gropar.
aa, Halsskdidens invikna kant med

en grop Cydonia (9 arter.

Afrika, Ostindieft).
bb. Halsskdidens invikna kant utan

grop Cheilomenes (2 arter.

Afrika, Ostindien).

148

b. Skalvingarna p3 den inviknakan-

ten med gropar Elpis [i art. Mada-

gaskar).
B. Hufvudskolden sammanvaxt med

kinderna . . . » Ch ilocoriens.

A. Halsskdldens bakkant buktig . . CMocon/s (4a rlerof-

verallt).
b. Halsskdldens bakkant ej buktig Egius (1 art. Cuba).

B. PVamtibierna otandade .... Exochoma ires.

a. Bakkroppsfalten baktill buktiga,
uppnSende forstasegmentets bak-
kant Orc!/s(10arter.0st-

indien, Nya Holl.
Brasil.).
6. Bakkroppsfalten regelbundet upp-
bojda, ej uppnaende 1:a segmen-
tets bakkant.
o) Halsskdldens invikna kant myc-

ket sluttande Exochomus {19 avlev

dfverallt).

b. Halsskdldens invikna kant jemn J5rMmws(2art. Asien).
B. Skalvingarna baktill sneda, medkna-

gropar pa den invikna kanten . . Hy p eraspiens.

A. Bakkroppen med 5 tydliga seg-
menter.

a, Mundelarna betackta af hufvud-
skolden Cry ptogna tha ires.

a. Skalvingarnes kant mycket slut-
tande Cryptognatha (3 ar-

ter. Amerika).
ft» Skalvingarnas kant jemn . . . Oenm (2 arler. Ame-
rika).

B. Mundelarna fria Pen t ilia i res.

a. Bakkroppsfalten regelbundet bojda
ej berdrande fdrsta segmentets

bakkant Pentilia (3 arter.

Amerika).

b. Bakkroppsfalten bdjda, vid inre
sidan uppnaende fdrsta segmen-
tets bakant Lotis (3 arter. Ame-
rika).

B. Bakkroppen med 6 — 7 segmenter.

a. Ogonen hela Thalass aires.

149

a. Antenn-basen gomd under kin-

deriia Corystes [i art. Cay-
enne).

b. Antenn-basen fri.

a) Hufvudskolden halfcirkelformigt
urskuren, tibierna ultill mycket

vinkliga , Menoscelis (3 arter,

Sddra Amerika).

b) Hufvudskolden fdga urskuren,

tibierna uttill fdga vinkliga. . Thalassa (6 arter.

Mellersta och S.
Amerika).
b. Ogonen urskurna.
a) Scuteilen ISngre an bredden, ti-
bierna utan taggar .... Tiphysaires.

a) Tibierna otandade .... Tiphysa (1 art. Ca-

yenne).

b) Tibierna tandade Hinda (1 art. Sddra

Amerika).

b. Scuteilen ISngre an bredden eller
nastan liksidig. Tibierna med

taggar Brach yacan t ha ires.

Brachyacantha (15 ar-
ter. Amerika).

c. Scuteilen nastan liksidig. Tibi-
erna utan taggar Hy peraspiaires.

a) Halsskdiden fore bakkanten

utan tvSrlinea Cleothera (69 arter.

Mellersta och S.
Amerika).

b) Halsskdiden fore bakkanten

med en tvSrlinea .... Hyperaspis (45 arter

of vera! It).

II. Ofra sidan harig Tiiichosgaiides.

A. Skalvingarna oregelbundet punk-
terade.
a. Mandiblerna mangtandade. . . Epilachniens.

a) Bakkroppsfallen otydliga . . . Chnootribaires.

C/moo/n6a (12 arter.
A fri k a).

b) Bakkroppsfalten tydliga . , .. E pil achna i res.

150

a. Skuldrorna afrundade (Kloha-

karna tv§delade Epilachna (152 al-
ter, dfverallt).
IS. Skuldrorna riitvinkliga.

1) Klobakarna 2-deIade .... Lasia (3 arter. Eu-

ropa).

2) Klolederna vid basen tandade . Cynegetis (1 art.

Europa).
b. Mandiblerna 2-landade.
a) Skuldrorna rundade, antennerna

11-ledade.
a) Antennerna lika ISnga som hais-

skolden Poriens.

1) Ogonen tydligt urskurna. . . Porta {8 arter. S6dra

Amerika).

2) Ogonen knappast urskurna . . Eupalea (3 arter.

Amerika).
p. Antennerna balften s§ langa som

halsskolden Or tali ens.

a. Ogonen urskurna Ortaliaires.

aa. Bakkroppsfalten icke uppnaende
kanten af fdrsta segmentet.

1) Uttill fullkomligt tillslutna . . Ortalia (17 arter.

Afrika).

2) Uttill icke tillslutna .... Prodilis (1 art. Sddra

Amerika).
hh. Bakkroppsfalten uppnaende kan-
ten af fdrsta segmentet . . . Zenoria (5 arter.

Sddra Amerika).
h. Ogonen icke eller knappast ur-
skurna Rodoliaires.

aa. Tibierna icke vinkliga eller bdjda,

utan fSra for tarserna . . . ^zom(lart. FSder-

nesl. obestamdt).
66. Tibierna vinkliga eller bdjda med
en f§ra fdr tarserna.

1) Ogonen utan urskarning . . . /?odo/«a (6 arter. Sd-

dra Asien, Mada-
gaskar).

2) Ogonen knappast urskurna . . Feda/ja( 2 arter. Me-

xiko,Nya Holland).
6. Skuldrorna vinkliga, eller hos de
arter som ega 8-ledade anten-
ner, afrundade.

151

a. HufvudskSlden urskuren . . . Chnoodiens.

a. Ogonen fria Azyaires.

aa. Tibierna utan taggar .... Ladoria (1 art. Bra-

siiien).
bh. Tibierna fdrsedda med taggar . ^5j/a(4arter. Meller-

sla 0. Sddra Amerika).
/?. Ogonen till en del betSckta af

halsskdlden Chnoodaires.

aa. Tibierna utan taggar .... Chnoodes (13 arter.

Sddra Amerika).
bb. Tibierna forsedda med taggar . Exoplectra {20 arler.

Sddra 0. mail. Amer.)
y. Ogonen belt och h§llit betackta Sic la ires.
aa, Halsskdlden pa undra sidan med
en efter ISngden g^ende linea

vid sidokanten Siola {i art. Colum-

bien).
bb. Halsskdlden pa undra sidan med
en grop.

1) Gropen framtill urskuren . . Aulis (5 arter. S.

Amerika, S. Afri-
ka, Oslindien).

2) Gropen icke urskuren . . . Dioria (2 arter. S.

Amerika).

b. Hufvudskdlden hel Scymniens.

a. Hufvudet betackt Cra nophora ires.

aa. Anlennklubban 5-iedad . . . Oryssomus (1 art.

Columbien),
66. Antennklubban 3 — 5-ledad . . Cranophorus [3 arler.

Cap).
6. Hufvudet fritt.
aa. Skalvingarna J bredare Sn hals-
skdlden Noviaires.

Novius (2 arter. Eu-
ropa, Australien).
66. Skalvingarne knappast bredare

an halsskdlden.
1) L§ren breda betackande tibierna As pi d i meraires.
* Lappen betSckt af hufvudskdlden Aspidimerus (1 art.

Ostindien).
** Lappen icke betackande hufvud-
skdlden Cryptogomis (1 art.

Oslindien).

152

2) LSren icke betSckande tibierna.
* Antennbasen gomd . . . . Pla t y n aspia i res.

Platynaspis (5 arter.
Gainia verlden).
** Antennbasen fri.
«. Halsskoldens framkant med tyd-

liga urskarninger for ogonen . Scymniaires.
acC' Skalvingarnas invikna kant ulan
gropar for knana.
f Antennerna 10-ledade.

1) Halsskolden med parallela sido-

kanler P/jar«s{3 arter. Cap).

2) Hufvudskolden med tillsammans

slutlande sidokanter .... Scymnus (93 arter.

ofverallt).
ft Antennerna 11-ledade . . . Clanis (i art, Ostin-

dien).
fi^ Skalvingarnas invikna kant med

gropar for knana Bucolus (t art. Au-

stralien).
^, Halsskoldens framkant utan tyd-

liga urskarningar for ogonen . R hizobia i res.

««. Ogonen rundade Hazis (1 art. Brasi-

lien).

^^. Ogonen sneda Rhizobius (10 arter.

Gamla Verl., Au-
stralien).
B. Skalvingarne punkt-streckade . . Coccidula (2 arter.

Europa).

Till slut torde iiagra fa annuirkningar mot
arbelets speciella del fa framstiillas. Del grneriska
namnet Me^iHa sasom fdriit be<».'itynadt for eft Hy-
menopter slngte maste utbytas enio! elt annat. Med
liiinsyn till Coccinelia erythrocephala Fabr liar Forf.
genom Hubners sanding blifvit vilseford, ty enligt
Kieler-Museum , bvilket IVIulsant ej liafl lillfalle
jamfora, hor i]en icke till Hj/peraspis, utan i\r Bra-
chyacantha histripuslulata Fabr. Af de i borjan
oinnamnda arierna ar Coccinelia effusa Er. nara
besliigtad sued Harmonia arcuata Fabr. Ei.; C

153

nassata Ei\. = Thea variegata Fabu. Mui-s. C.
mesomela Klug = Platynaspis hisignata Muls. ; C.
gemina Kt.ug = Alesia hamata Schonh. Muis; C
racemosa Ger>i = C. transversalis Fabr.; i\en un-
der Chilocorus ruficeps Muls. nied fragtecken an-
forda Cocc. (list ig ma Klug ar idcntisk med fore-
iiamnda art. En recension ofver detra arl)ele har
af SuFFRiAN blifvit meddelad i Slelt. Ent. Zelt. XIII.
p. 268, 299.

Costa liar i "Fauna del Regno di Napoli'
56 — 65 faskiklerna, beskrifvit och till en del af-
bildat de i Konnngariket Neapel forekomniande Coc-
cinellidcef livarvid Mulsants indelning af de Fran-
ska arterna legat till grund. De anforda species,
hvilka alia foiut aro bekanta , tillliora (oljande slag-
ten Anisosticta (1), Adonia (4), Coccinella (4), Har-
monia (2), Myrrha (1), Sospita {i)f Calvia (2), Ha-
lyzia (I), Vibidia (1), Propylea (1), Thea (1), Mi-
craspis (2), Chilocorus (1), Exochomus (2), Hype-
raspis (3), Kpilachna (2), Cynegetis (1), Platynaspis
(1), Sdytnnus (12), Bhizobius (2), uch Coccidula {2).

Lkconte har af denna familj uppslallt ett nytt
sliigte Oxynychus , som ban salunda karakteriserat:
corpus alatiini, breviter oblongum , antice suban-
gustatum, glabrum; antennae capite breviores, art.
2:do majnsculo, ultimo ovali, inajorej ligula emar-
ginata,' ungues siinplices; epipleuroe inipressse, ab-
domen articulo primo laminarum nuargine externo
curvato. 1 art 0. moerens, hvarjemte han beskrif-
ver 3 arter af slagtet Scy7nnus , S. caudalis, lacu-
stris, och ornatus. Col. of Lake super.

Tvenne nya slagten bland Trimera hafva af
Mui.SANT blifvit bildade under benamningen Cyclo-
toma och Opetius. Af det forra upptages en art
C. testudinaria (^Coccinella testacea Dej.) Iran Java
och af det senare iifvenledes 1 art 0, fasciolatus

154

fran Sodra Ameiika? Mem. Acad. Scicnc. Bell. Lcltr.
et Arts N. S. I. p. 69.
Metamor- Roiande lefnadssallet ocli utvecklingeii af Coc-

^^^' cinella 5-punctata hafva noggranna iakttagelser af
HeeGER blifvit gjorda ocli inherntas af hvad ban
harom anfort hufvudsakligen, atl hada koiien af
denna skal-insekt ofvervinlra i ohcbodda triidgards-
bus, under bark eller afTallct, af blaslen sairimanfordt
lof, frafnkomma om varen vid 14 graders varme,
men para sig likval forst da denna blifvit bogre.
Tre eller fyra dagar derefter lagger bonan 3 — 10,
i det bela 50 — 60 agg, pa sadana viixter bvilka
aro betackta med bladloss. Ulur iiggen franikom-
ma efter 6 — 8 dagar, de i borjan belt oeb ballet
svarta larverna , bvilka forsl fcida sig af de tomrna
aggskalen, men sederniera af de yngre bladlossen.
Efter forsla biid-ombytet, sum inlraffar efter 8 — 10
dagar, foljer del -an(ha ocb slulligen efter lika lid
det tredje. Efter det senare erballa larverna ockra-
gula llackar. Sedan I'l — 12 dagar barefter forflu-
lit, bafta de sig fast med anus pa viixter eller an-
dra foremal, buf\udet nedat vandt, ocb forvandla
sig efter 6 — 8 dagar, sedan de afskjutit larvbuden
bakat, till i borjan gula, sedermera bruna puppor.
Utnr dessa framkomma efter 8 — 10 daijar imaii^ines,
med gula oflackade skalvingar pa bvilka forst efter
nagra timmar de svarta flackarna visa sig ocb den
gula fargen forandrar sig till lod. Andia dagen
soka de foda ocb fortara 80 — 100, vid bogre var-
me anda till 200 bladloss om dagen. Sitzungb.
Kajs. Akad. 1852- IX, p. 271. Tab. 28

Hela melamorfosen af Cynegetis impunctata
Linn bar af IIeeGer blifvit utredd. Denna art,
som belst ofvervinlrar i fuktig jord , der den ofta
nedtranger en fot djupt, eller under mossa pa fuk-
liga angar, framkonuner mot skitet af Apiil ocb

155

[)i\idv sig i horjan al Maj. Hoiian lagger srtler-
iiiera sina agg pa hladeii af Triticuni ropens. Lar-
verna klackas efter 10 — 14 dagar och Foda si^f lik-
som sjellva djnren af epidermis ocli hladsaffen. De
byta otn liud livarje 8 — 10 dag och lorvaiidla sig
efter lika laiig tid till piippor och imagines. En-
dast tvemie geiierationer om aret Forckomma. Lar-
ven av blekt gragul, fullvaxt 3 ' lang och 1^'"
tjock , kiiMrig, fram och baktill afsmahinnde med
12 lika langa segmenfer, besatta med hudartade
borstforsedda tafjijar. Den eijer sex framhen och

DO O

pa anus Ivenne knappt synbara hudartade utviixter.
Sitzungsb. Kajserl. Akad. VII, p. 207. Tab. 4.

KoLLAR omtalar att Epilachna globosa i nar-
heten af Wien vissa ar orsakar betydlig skada pa
Medicago saliva, hvars blad den sardeles under larv-
tillstandet afater. Verb. Zool.-Bot. Ver. in Wien
ir, p. 24.

Sasoni i Konunijariket Neapel forekommandeEnJomv-
Endomychides anforas at' Costa: Endomychus cocci-
neus, Mycetina cruciata och Lycoperdina Bovistce.
Den pa Sicilien funna Ancylopus melanoceplialus af-
bildas. Fauna de regno di Napob*.

Ett temligen ulforb'gt utdrag af '^Memoir onPselaphii.
the Pselaphidce of the united States'' of Leconte
finnes infordt i Proceed. Ent. Soc. N. S. I. p. 119.

Med ett, sardeles genom saknaden af ogon ,
ulmarkt slagte Amaurops, bar denna familj af
Leon FAllimaire blifvit riklad. Diao-nosen innehal-
ler: Caput coecum, ulrinque tuberculo acuto ar-
matum; antennae ll-articulalae, art. ultimo crasso;
tarsi fdiformes, art primo longiore, ungues simpli-
ces. I art. A Atibei fran Sicilien. llev. et Mag de
Zool. 1351 p. 527. Ann. Ent. II Ser. X. p. 74 T.
3 f. 3

156

Chennium hituhermlatum Lata, har af Bach
blifvit funnen i UKuigd bland Myrmlca caespitum
vid Boppard. Verh. Natiirh. Ver. der Rheinl. Vlll.
p. 43.

Clavigeri. Deiina familj, som hlttills endast inneliallit slag-

tena Claviger och Articerus, liar erliallit llllokning
genom ett nylt Adranes, som afLEcOiNTE blifvit upp-
lackt i Norra Ameiika och lefver i sallskap med
smA svarla myror. Del afviker fraii Claviger ge-
nom de endasl tvaledade antennerna, hvilkas andra
led iir ganska lang och tvart afhuggen, maxillar-
palperna aro korta, som det synes 2-ledade. Ogon
fela. Tarseriia besla af en led och hafva endast
en klo. 1 art. A. coecus. On the Pselaphidoe of the
United Stales.

Aiiman ORTHOPTERA. ~ Enligt Biusout de Barne-

""•^""""VILI.E, hafva i Fiankrike blifvit funna 111 Orthopter-
artcr, nemligen 11 Fovficularice, 8 Blattidce, 5 Man-
tides, 2 Phasmides, 46 Aci'idii, U Gry Hides och 28
Locustaria'.. Ann. Ent. II Ser. IX, p. CXX.

Kelchs ''Grundlage zur Kenntniss der Orthop-
teren OherschlesiensJ' Program. Ratisbor 1852 har
Ref. ej haft I ill fa lie att se.

Brisout de Barneville uppraknar flera Orthop-
tera , som blifvit funna i Frankrike, sasom Blatta
decipiens Germ. Acridium Icetum Brulle, A. rufipes
Costa, A, dorsatum Costa, Tetrix meridionalis Ramb.,
T. acuminata Bris, 2\ depressa Br[S., Phaneroptera
falcata Serv., Locusta dorsalis Latr. och Decticus
brachypterus, Ann. Ent. II Ser. IX, p. LXLIII.

De Haan har lemnat bid rag till kannedom om
de Orthoptera som blifvit funna i Hollands Colo-
nier. Verhandl. Overs. Besilln. Zoul. 102 sid. 14 pi.

157

Tva nya arler, Acinipe (juadridentata ('ran Al-
gier ocli Blatta Nicaeensis Fran Nica?a, karakterise-
ras af Brisout de Barneyille. Ann. Ent. II Ser.
X, p. LXVII.

Under tilel '"'Ueber unvollkommene FlugelbiU
dung bei den Orthopteren' har, Fischer Foifattat en
uppsatis, hvarutl han adagaliigger, att flera af de
Orthopter-arter, som vanligtvis forekomma med for-
kortade vingar, nagon gang, eliuiu sallan, traffas
med fullt utbildade, hvilket fdrliallande gifvlt an-
lednlng dertill, att samma art under olika utveck-
linijs-stadier, blifvit tillaird flora namn. Salunda
anser Forf. Gomphocerus parallelus Zett. = mon-
tanus och elegans Charp. , Gomphocerus platypterus
OcsKAY = G. brachijpterus Ocsk. o. s. v. Huru
vida fullt utbildade indlvider para sig med dem
som ega korta vingar har Forf. ej anmarkt. I mor-
phologiskt hanseende, afvensom for Systematiken, ar
det infljtande icke ulan vigt, som utvecklingen af
vingarne och de i thorax inneslutna vingmusklerna
ulofva pa laget af pronoti sidokanter, hvilka van-
ligen utgora konstanta skiljemarken emellan Acri-
dierna. Hos Gomphocerus brachypterus aro dessa
sidokanter aldeles parallela, hvaremot de hos G,
platypterus (saledes hos samma djur med fuUstan-
digt utbildade ofver- och under-vingar) synas, iif-
ven da vingarne hallas slutna baktill, aflagsnade fran
hvarandra. Afven hos arter af slagtet Podisma aro
vingarne vanligen forkoitade och ganska fa exem-
plar med dessa organer fullt utbildade, hafva hit-
tills blifvit funna. Forf., som af detta slagte be-
skrifvit en ait under benamningen P. subalpinum,
har vid noggrannare jemlorelse funnit, att den af
Herrich-Schaeffer anforda Acridium pulchellum en-
dast ar en med fullt utbildade vin<jar forsedd P.
subalpinum. Forf. uppraknar slulligen en miingd

158

arheten rorande Orthoptera, som forut varlt honom
okanda. Stett. Enf. Zeit. XIII, p. 15. Till foie-
staende afhandling hafva flera tillagg af Siebold
hlifvit gjorda. Ibland arinat faster ban uppmark-
samheten derpa, att fargerna hos en del grashopps-
arler belydligt variera Sardeles aro undervingarne
i delta hanseende undepkastade oliklieter. De kun-
iia nemligen hos samma art forekomma antingen
roda eller gula 1. c. p. 24-.

Mantides LucAS uppljser alt Blephavis mendica Fabr.,

som hittills endast hlifvit funnen i Egypten, iifven
forekonimer i syd-ostra delen af Algeriel. Ann. Enl.
II Ser. p. IV.

Acbetae. Struck ''Zuv NatuvgescMchte der Gryllus gryl-

lotalpd' Boll Arch, des Verein d. Freunde Naturg.
in Meoklenb. Heft. 6 ar Ref. till innehallel obekant.
Lucas uppger all Trigonidium cicindeloides
Ramb. iifven hlifvit funnen i Europa, sardeles pa
Sardinien, samt alt samma art af Serville hlifvit
upptagen under benamningen T. pnludicola. Ann.
Enl. 11 Ser. IX, p. XIX.

Locusta- Brisout DE Barnevilt.e anfor, att den art ban

"*• i Ann. Ent. II Ser. YII, p. LXXX beskrifvit under

nam net Locusta lineata^ befunnits vara pupan till

Locusta mandibularis Charp. Ann. Enl. 11 Ser. p.

LXXVI.

Graells bar bland Locusta riae uppstallt ett
nylt sliigte Pycnogaster, hvilket genom tvataggiga
brostbihang narmar sig slagtena Callymenus och Bra-
dyporus, men som hos bada konen liksom Ephip-
pigera ar forsedt med fullstiindigt ulhildade och
for slridulationen lampliga organer. Den af. Forf.
sasom ny art beskrifna P. Jugicola fran Spanien ar
cnligt hvad V. Siebold upplyst, = Brady porus tner-
mis Ramb. Mem. Acad. Madrid If Tab. 9.

159

En inarkvai'dig varielet al fieterodes Guyoni,
bvars hela abdomen iir ofliickad och af en lysande
svart farg, bar al" LucAS bbfvit beskrifvcn. Ann.
Ent. II Ser. IX p. IV.

Brisout de Barneville iippl}^^ser att Aldinet-
Serville misstagit sig, da ban uppger att Phyllop-
tera marginella torekommer inoni Cap Colon len.
Dess ratta fiidernesland ar Brasilien, Ann. Ent. II
Ser. IX, p. LXVIII.

Locusta cantans bar af Cornelius blifvit fun-
nen i mangd pa klofver vid Doitn)und i Vestpba-
len. Slett. Ent. Zeit. XII, p. 20.

Under titel ''Quelques remarques geographiques Acridii.
sur les Acridites qui hahitent les possessions Fran-
caises du nord de l'A(r\que\ liar Lucas meddelat
Hera iakttogelser af varde rorande utbredningen ocb
Jefnadssattet af de Acridit-arter, soni forekomma i
Norra Afrika. De anforda arterna nppga till 39,
bland bvilka tvenne Eremohia Clavelii ocb Dedi-
poda insignis sasom nya fullstandigt bcskrifvas.
Ann. Ent. II Ser. IX, p/349. T. 8.

Brisout de Barneville bar lemnat ett tlllagg
till sin forut gifna katalog ofver de Acridier, soni
blifvit patriifFade i narbelen af Paris. I detsamma
anforas: Acridium lineatmn Costa, A. stigmaticum
Bris., a. dorsatum Costa, A. elegans Herr. Scaeff.,
A, rufipes Costa, A. declivum Bris., A. montanum
Costa, A. longicorne Latr. = parallelus Zett. och
A. dispar Brls. Ann. Ent. II Ser. IX, p. LXXXIX.

Acridium Gabonense fran Gabon i Afrika be-
skrifves af Brisout de Barneville. Ann. Ent. II
Ser. JX, p. LXVI.

IIEMIPTERA. — SpinolA bar under titel'Ta- Aiimau
vola sinottica degli insetti arlhroidignathi Hemiptera}^^^^'^^^"^'
Linn." {Rhyngota Fabr.) utgifvit on synopsis ofver

too

alia lionom l)ekanla slagten som tillhora denna ord-
ning. Faniiljenias antal bar i delta arbete icke
vuiinit nagon tillviixt, bvareinot manga nya slagten
blifvlt uppstallda ocb karakteriserade i ett bibang
"Di alcuni generi d'insetti artheroidignalhi nuova-
mente propositi. Mem. Soc. Italiana di JModena
1850 T. XXV P. 1.

Spinolas ''Compte-r endue des Hemipteres ine-
dits provenant du voyage de M:r. Ghiliani dans le
Para" en 1846 Vol. I 4:o bar ReF. icke ball till-
lalle all taga narmare kannedom om.

Af FiEBER bafva trenne utmarkta arbeten *'Ge-
nera Hydrocoridum secundum ordinem naturalem in
familias disposita'* cum Tab. IV, "Species generis
Corisa monographice dispositce cum tab. 11" ocb
"Rhynchotographien, Drei monographische Abhand-
lungen' blilvit utarbetade. De tvenne senare skola
framdeles omiiamnas, hvaremot af den forsta, sasom
omfattande flera familjer, (Galgulitce, Nepidce ocb
Notonectidoi) afvensom en systemalisk uppstallning
af alia Rhynchota, ett langre iildrag bar torde for-
tjena meddelas. Forfrs indelniiig ar foljande:

Subordo I Frontirostria Zeti : Os in margine antico ca-
pitis, frons libera.

Sectio 1. Gymnocerata Fieb. Antennze liberae, longae,
3, 4 aut 5 articulatae, articulis saype epimero interpositis.

Subsectio a) Geodromica.- Hemelytrae corio, clavo, mem-
brana et interdum etiam cuneo composita (excl. Cimice lee-
hilar io) Familiae: Megapeltidw , Coreodea, Lygwodea, Berytidea,
Phytocoridea , Anthocoridea , Cimicidea, Aradoidea, Tingididea ,
Acanthidea, Leptopoidea, Reduvidea, Phymatodea.

Subsectio b) Hydrodromica. Hemeiytra aut tegmina mem-
branacea, nervis longitudinalibus apice anastomosantibus ve-
nis sparsis transversalibus conjunclis. V amWiae : Limnobatidea,
Hydrometridea , Hebroidea.

Sectio 2. Cryptocerata Fieb. Antennae brevissimae, in-
fraoculares, saepe fossae aut capitis margini inserlai, retrac-
tae, simplices aut art. 2, 3 et 4 dente curvato vel hamo

instruc-

101

instruclis. Hemelylra ombolio inslrucla. i>len)ljrajia vix
distincla.

Subsectio a) Littoralia.- Slemmata duo. Acefabula pe-
dum anleriorum margine postico prosterni excisa. FamiJiae:
Mononycoidea , Galguloidea, Pelogonoidea.

Subsectio h) Aquatilta.- Stemmata nulla. Acetabula pe-
dum anlicorum disco aut margine postico prosterni excisa.
Familiae: Naucoridea, Nepoidea, Notonectidea , Corisidea.

Subordo II Gulaerostria Zett. Os capitis parti inferiori
(gulae) approximatum, frons infera vel antica, plana aut ca-
rinata vel fornicala. Antennas saepe apice seta instructae.

Sectio 1. Auchenor'hyncha. Familiae: Stridulantes , Ful-
gorellcB, Membracides, Cicadellce.

Sectio 2. Stenorhyncha. Familiae: Psy Hides, Thripsides ,
Aphides^ Gallinsectes.

De bada siibordines Frontirostria ocli GulcB-
rostria mots vara Latreili.es Heteroptera ocli Homop-
tera, scctionerna Gymnocerata och Cryptocerata Bur-
MEISTERS grupper Geocores och Hydrocores. Gillas
kan ej alt FoiF. utbytt de brukliga aldre beniirn-
ningaine mot nya. Abhaiidl. Bohm. Gesellsch. d.
Wissenscli. 1851.

Uti den ofversigt Bremi meddelat ofver de
Hemiptera, som blifvit funna i Scliweiz aniores alt
i detta land forekomma 48 Coccina, 120 Aphidina ,
46 Psyllodes, lOD Cicadellina, 2 Membracina, 26 Ful-
gorina, 5 Stridulantia, 10 Notonectici, 3 Nepini, 10
liydrodromici, 7 Riparii, 13 Reduvini, 127 Capsini,
65 Lyga'odes, 32 Coreodes, 60 Scutati, 36 Membra-
nacei och 22? Pediculina eller tillsammans 732. AF
dessa lefva 23 a f inenniskors och djurs blod, 43 sa
val under larv som det utbildade lillstandel af rof,
263 af animabska och vegetabibska amnen saml 404
endast af vegetabilier. Mitlh. Natiirf. Gesellscli. In
Zurich Heft. Ill, p 325.

Rorande Hemipter-arternas framkomst under
aret i narlieten af Prag, har Fritsch anfoit: att
Bohemans Arsber. 1851, 1852. 1 ^

162

bland dessa vlsar sig, liksom bland skal-lnsektci na,
ctt till- ocli aftagnnde. Under vintermanadcina De-
cember och Januari forsvinna Hemlptera lielt och
hallit, med undaiitag af nagra arter tdlhorande
sliigtena Pachymerus och Platynotus; under lillta-
gande varvarnie okas deras antal in i Juni, livar-
efter de i Juli markbart aftaga, livilkel lorhallande
i August! forandras, da anlalet aler okas. Fran den-
na tid visar sig anda till vinterns intradande en
bestiindig minskning. Sitzungsb. Kajserl. Akad. IX,
p. 554.
Heterop. Herrich-Schaeffers "Die Wanzenartigen In-

secten" narmar sig nu sin fullandning. Af nionde
eller sista bandet liar 6:te hiiftet utkommit. Det
atestaende 7:de komnier att innehalla ett fullslan-
digt register ofver hela arbetet.

Dallas bar utgifvit ett for kannedomen af
Heteroptera hogst vigtigt a r bete *'List of the speci-
mens of Hemipterous Insects in the collection of the
British Museum" P. 1, II. I forsta delen, som at-
foljcs af 11 plancher, afhandlas endast familjen Pen-
tatomidce som bar benamnes Scutata. Denna fa-
milj delas i tvenne sectioner Scutelleroides och
Pentatomoides samt 16 grupper. Af de senare hora
Pachycoridce, Eurygastridce, Podopidoe, Odontoscelidce,
PlataspidcB och Oxynotce med 41 genera samt 212
arter till Scutelleroides, de ofriga Asopidce, CydnidcBy
SciocoridcB, Phloeidce, Halydidce, Pentatomidce, Uro-
stylidcb, EdessidcB, Phyllocephalidce och Megymenidce
till Pentatomides, samt besta af 154 sliigten med
nara 700 arter. Den andra delen omfattar famil-
jerna Spartoceridoi med sliigtena Euagona, Meneno-
tus, Spartocera och Acanonicus tillsammans 15 ar-
ter; Mictidce med sliigtena Brachytes, Dalader, Amor-
bus, Molchina, DerepteryXy Bardistus, Petascelis, Mic-
tis, Machtima, Zorcva, Crinocerus, Spatophora, Pa-

163

cliylis. Melucha, Metapodius, Petalops, Plaxiscelis,
Phyaomerus, Rhomhogaster , Archimerus, Merocoris,
Himelia, Nematopus ocIj Meropachus mcd lillhopa
156 alter; Homoeocerid(e med slagten;i Paryphes,
Carpia, Galcesus, Homoeocerus, Philonus, Ornytus och
Jjiqaria ill Isani mans 31 a iter; Anisosceltdce med sliig-
tena Diactor, Anisoscelis, Leptoscelis, Hypselonotus,
Microhasis, Lyhas, Serinetha och Copius lillsamnians
54 arter; Alydidw med slagteiia Hypseiopus,' Hya-
ly menus, Alydus, Euthetus och Micrelytra tillsam-
maiis 36 arlerj StenocepJialidce med slagfena Steno-
cephalus och Leptocorisa lillsanmians 9 arterj Co-
reidw med slagtena Chorosoma, Acestra, Neides, Me-
tacanthus, Phyllomorpha, Hydara, Gonocerus, Cera-
topacliys, Discogaster, Aulacosternum, Anasa, Sethe-
nira, Verlusia, Coreus, Syromastes, Chariesterus, Cla-
vigralla, Acanthocoris och Choerommatus med lill-
sammans 77 arler,- Rfwpalidce med slagtena Hai^-
mostes, Atr actus, Cer ale plus, Margus, Maccevethus
och Rhopalus med tillsammans 26 arter; Lygceidm
med slagtena Lygoius, Aracatus, Nysius, Or stilus,
Hetetogaster, Lethmus, Rhyparochromus, Platygaster,
Stenogaster, Ortlma, Ophthalmicus, Cymus, Micropus,
Aphanus och Rlissus med tillsammans 156 arler;
Anthocoridce wed slagtena Anthocoris och Xylocoris
8 arter.

Under titel '' Monographia Heteropterormn* har
GoRSKi borjat utarbeta beskrifning ofver de till
denna grupp horande, i Sodra Rjssland forekom-
mande arter. Sedan Forf. i inledningen redogjort
for de skrifter som af honom blifvit begagnade, be-
skrifvas dessa djurs siirskilda kroppsdelar, hvarvid
de benamningar anforas, som a dem blifvit begag-
nade. Hiirefter vidtager en conspectus ofver famil-
jer och slagten , hvilken sasom innehallande flera
nya asigter torde fortjona alt meddelas.

164

Cohors t*rima Geocorisae Latr.
Antennae extra caput exsertae.
Tesskragondyli. Vagina losiri 4-articulata. Articuli ex-
Iremi tarsorum biunguiculati. Pulvilli duo minuti un-
guiculis interjecti.

A. Fam. 1. Longiscuti. Scutellum magnum, tolum abdo-
men obtegens, aut saltern medium ejus altingens.

I. Orbiscuti. Hemielylra usque ad marginem costalem a
scutello obtecta. Scutellum maximum, basi rectan-
gulare.

\ Tarsi biarticulati. Corpus subhaemisphaericum po-

stice latius Gen. Vll. Thyreocoris.

ft Tarsi triarticulati.

a. Tibia3 seriatim spinosae . Gen. VI. Odontoscelis,

b. Tibiae tantum ciliatae.

a. Membrana hemielylrorum 4 — 5 nervia.

* Oculi valde exserti, subpedunculati.

0. Trochanteres supra insertionem femorum in proces-
sum dentiformem producli; segmenta abdominalia
margine in tubercula elevata Gen, V. Phimodera.
00, Trochanteres et segmenta abdominalia normalia.

Gen. IV. Podops.
** Oculi normales . . . Gen. III. Trigonosoma.
^. Membra hemielytrorura 12 — 16 nervia.

* Caput in conum subcylindricum rostratim productum;
corpus trapezoidale, valde convexum immarginatum.

Gen. I. Pachycoris.
** Caput triangulare, vertice depresso; corpus ovale,
subdepressum, marginatum . . Gen. II. Tetyra.

II. CoMscuTi. Hemielytra majori ex parte libera, scilicet
area media corii et clavo a scutello non obtectis. Scu-
tellum mediocre, parabolicum vel conico-triangulare.

f Spissirostres. Rostrum crassum, rectum, extensum,
liberum, scilicet articulo primo vaginae, sulco men-
tali non recondito.

Gen. XII. Asopus.
ft Tenuirostres. Rostrum tenue, geniculatum , pectus
extremum aut basin abdominis attingens, basi sua
sulco mentali recondilum.

a. Spinipkdes. Tibiae distinctae seriatim spinosae, antror-
sura angulatae Gen. VIII. Cydnus.

b. Nddipedes. Tibiae remote ciliatae vel tantum pilo-
siusculae:

165

a. Tarsi biarticulati. Raphe slerni laminatirn inter pe-
des anlicos in cristam porrecta.

Gen. XI. Acanthosoma.
fi. Tarsi triarticulati. Raphe sterni carinulata inter

pedes laminatim non producta:
* Caput magnum, parabolicum, ciypeo semicirculari.
Tibiae ex parte tenue spinulosse s. remote ciliatae.

Gen. IX. Sciocoris.
** Caput parvum, triangulare v. quadrangulare. Tibia?
pilosuiae, anteriores infra medium denticulo inslructae.

Gen. X. Pentatoma.
?. Fam. II. SupEiucoRNEs. Scutellum parvum dimidium
abdominis longitudinis non attingens. Ocelli conspicui.
Antennae filiformes aut capitata?, ante oculos insertae.
Antennae margini laterali ciypei capitis insertae.
I. Trigonocephali. Caput triangulare. Tubercula anten-
nifera saepissime obsoleta, mutica.
f Rhopalides. Articulus primus antennarum parvus
capite brevior, quartus cylindrico-ihcrassatus:

a. Antennae nuda\ Articulus secundus tertio insigni-
ter brevior . . . Gen. XXII. Psewlophloeus.

b. Antennae pilosuiae. Articulus secundus et leftius
aequilongi Gen. XXIII. Corizus.

c. Antennae setoso-pilosae. Articulus secundus sursum
attenuatus tertio longior. Gen. XVII. Chorosoma.

ff CoREiDEs. Articulus primus antennarum iongitudine

capitis aut capite multo longior.
a. LiMcoRNEs. Articulus quartus antennarum fHiformis

aut filiformi-cylindricus, praeced^ntibus vix crassior.

Abdomen oblongum aut lineari-elongatum:
a. Femora duo postica clavato-elongata:

* Femora postica subtus spinis armata; corpus pilosum.

Gen. XIV. Alydus.
■** Femora postica subtus inermia; corpus omnino nu-
dum; membrana hemielytrorum et alae nulla.

Gen. XVI. Micrehjtra.
jj. Femora duo postica non clavata, membrana hemie-
lytrorum nervosa:

* Hemielytra coriacea, Iongitudine abdominis; corpus
lalius, pilosum . . , Gen. XV^ Stenocephalus.

** Hemielytra pcllucida, abdomine linear! multo brevioro;
corpus nudiusculum . . Gen. XVIL Chorosoma

160

6. NoDicoRNEs. Articulus quarlus antennarum tertio
brevior, perspicuo cylindrico-incrassatus, primo ro-
bustiis aut capillaris:
Of. Antennae capillares, a primo articulo longissimo ge-
niculatim (in vivis et mortuis) antrorsum fractae,
nutantes. Femora omnia antennarumque articulus
primus sub apice clavata. Gen. XVHl. Benjtus.
/9. Antennae robustae, filiformes, a primo articulo brevi
incrassato prismatico, horizontaliter (saltern in mor-
tuis) refractae:
* Pronotum et abdomen margine laciniatim spinosa;

caput spinis velatum. Gen. XIX. Phyllomorpha,
** Pronotum et abdomen margine Integra; caput de-

nudalum:
0, Antennae et corpus nuda; abdomen ovatum; he-
mielytra abdomen non excedentia; membrana he-
mielylrorum multinervia. Gen. XX. Gonocerus.
00. Antennae piloso-vel setuloso-spinulosae; bemielytra
abdomine angustiora; membrana hemielytrorum pau-

cinervia Gen. XXI. Coreus.

II. Tetragonocephali. Caput quadraliim; tubercula an-
tennifera oculis anteposita cum lobis clypei lateralibus
coalita, in spinas soluta; bemielytra abdomine mar-
ginibus elevatis, angustiora. Gen. XIII. Syromastes.
C. Fam. III. Infericornes. Antennae sub margine lateral]
clypei capitis insertae.
I. Ocelli nulli.

t Articulus primus antennarum secundo longior; cor-
pus magnum. . Gen. XXXI. Pyrrhocoris Fall.
•ft Articulus primus antennarum secundo brevior; cor-
pus minutum. Gen. XXXII. Microphysa Westw.
II. Ocelli duo conspicui.

f Tesseracondyli s. Lygwodes et Rkyparochr amides. Va-
gina rostri 4-articulata; bemielytra coriacea, rigida,
membrana inslructa aut ilia carentia:
a. Membrana hemielytrorum parva nervis destituta aut
nulla. Caput latum, transversum. Oculi maximi,
ovales, elongati, subpedunculati.

Gen. XXVIH. Ophthalmicus Haiin.
6. Membrana hemielytrorum distincte 5-nervia. Nervi
simplices aut furcatim divisi, basi separati, liberi
^ aut anastomosi transversa conjuncti. Oculi subro-
tundj, normales:

167

Cf. Nervi raembrana; hemielytrorum omnes simplices:

* Nervi membranae hemielytrorum basi nulla anasto-
mosi conjuncti, ibidem saepius obsoleti.

Gen. XXIV. Pachijmerus St. .Iacq.

** Nervi membranae hemielytrorum basi distincti, duo
interiores interdum et duo sequentes anastomosi
transversa conjuncti, corpus nitidum, distincte punc-
talum Gen. XXVII. Cxjmus Hahn.

*** Nervi membranae hemielytrorum omnes 5 distincti,
basi anastomosi conjuncti; corpus nitidum, pilosi-
usculum. . . Gen. XXV. Heterogaster Schill.

^. Nervi membranae furcatim ramosi, duo interiores
anastomosi conjuncti; corpus rubro nigroque vari-
um, non punctatum. Gen. XXIV. Lygwus Auct.

ft Tricondyli s. Anthocorides. Vagina rostri 3-articu-
lata; hemielytra coriacea, tenera; raembrana hemie-
lytrorum nervo unico instructa. Species minutae:

a. Articuli antennarum omnes ejusdem diametri, duo
terminales prismatici aut fusiformes, secundus se-
quentibus longior. Gen. XXIX Anthocoris Fall.

b. Articuhis secundus antennarum incrassatus, longi-
tudine sequentium, duo terminales tenuiores, selacei.

Gen. XXX. Xtjlocoris L, Dof.
D. Fam. IV. Astemmites s. Bicelluli. Antennae setaceae,
articulo ultimo capillari. Ocelli nulli.
1. Mirides. Caput supra inspectum longius quam latum,
horizontale; antennae tuberculo brevi margini capitis
triangularis arete adnati, plus vel minus longe ante
oculos insertae. . . . Gen. XXXIII. Mm Aucr.
U. Capsides. Caput supra inspectum latius quam longum,
antrorsum declinatum:
t Hemielytra membrana instructa:
a. Oculi subglobosi normales:
a- Pronotum a latere valde marginatum.

Gen. XXX IV. Lopus Haon.
(j. Pronotum a latere immarginatura:

* Articulus primus antennarum longitudine capitis, vel
capite et pronoto simul sumptis longior:

0. Articulus secundus antennarum longus, tenuis aequa-
liler superiora versus sensim incrassatus; abdomen
oblongum, glabrum v. pilosiusculum.

Gen. XXXV. Phytocoiis Fall.

168

** Aiticulus primus anlennarum capite et pronolo si-
mul sumptis brevior:

0. Arliculus secundua antennarum dislincte supeiiora
versus crassior:

* Articujus secundus antennarum sublus ulrinquese-
curiformis, dense ciliatus: tibiae duae anteriores apiccm
versus curvatae. Gen. XXXVI. Harpocera Curt.
** Arliculus secundus antennarum loto ambitu aequa-
liler incrassatus; tibiae anteriores in utroque sexu
non curvatae:

1. Caput triangulare, pronoto trapezoidali, angustius;
abdomen grosse punctatum.

Gen. XXXVllI. Capsus Auct.

2. Caput globulosum, pronoto in duos jobos diviso,
latius. . . . Gen. XXXVll. Globiceps Latr.

*** Arliculus secundus antennarum eximie incrassatus,
tola in longitudine dilatatus, abdomen non punc-
tatum. . . . Gen. XXXIX. Heterotoma Latr.
000. Arliculus secundus anlennarum non incrassatus; an-
tennae abdomine incrassato, lato, obsolete punctato

breviores Gen, XL. Attus Hahn.

b. Oculi maximi, protuberanles, subpedunculati.

Gen. XLUL Lahops Burm.
y. Pronotum lateribus excisis; membrana hemielytrorum
binervis in medio anastomosi conjunclis.

Gen. XLIV. Cryptostemma 11. S.
tt Hemielylra membrana desliluta:

a. Arliculus secundus antennarum tenuis, selaceus.

Gen. XLL Halticus Haun.

b. Arliculus secundus anlennarum, superiora versus
incrassatus. . . Gen. XLIl. Clilamydatus Curt.

IL Varicondym. Vagina roslri 3 — 4 — 5 articulata. Arficuli

extremi tarsorum inter unguiculis pullvillis destituti:

E. Fam. V. Membranacei s. Ductirostes. Rostrum basi ca-

nali mentali recondilum, articulis omnibus aequiiongis.

\. Tenuipedes. Pedes omnes normales, gressorii; ocelli

nulli.

i FloricolcB: Tingidew Fieb. Hemielylra apice reticu-
lata V. sagenae abdomine laliora; rostrum 4 — 5 ar-
ticulalum; antennarum arliculus tertius longissimus:
a. Vagina roslri inter laminas peclorales recondila; ca-
put inter antennas inerme (lobis clypei non corni-
culalis); bemielylra tola reticulata {SagencB).

169

a. I'ronolum rhomboideum, laleribus rotundatis, carina
dorsali (media) obsoleta; sagenae parum convexa^,
punctalo-reticulatae, area media normali carentes
Gen. XLV. Agramma VVestw.
/?, Pronolum quadrangulare aut rhomboideum, laleribus
pulvillatis, vesiculosis aut in marginem foliaceum
expansis; area media sagenae cnnspicua:
'' Area media sagenae dorso plana aut concava, carinis
elevatis; pronotum 1 — 3 carinatum.

0. Area media sagena3 curvata, per tolam ejus longi-
tudinera decurrens; pronotum antice excisum

Gen. XLVI. Campylosleira Fieb.
00. Area media sagenae recta, saepe rhomboideo-oblonga,
carina interiore recta margini commissurae parallela;
discus pronoti quinquangularis , saepe hexangularis
in vesiculam marginem anieriorem excedente dilata-
tus; clavus areolatus et scuteiJum obtecla.

Gen. XLVII. Orlhosteira Fieb.
000. Area media sagenae lanceolata vei oblongo-lriangu-
laris: carina interna curvata vel angulalim fracta:
* Articulus quartus antennarum rectus, cyllndrico-
ohlongus directionem axeos arliculi tertii lenens;
discus pronoti rhomboideus; scuteilum inconspicuum
cum clavo a processu pronoti oblectum; area media
sagenae oblongo-trianguiaris.

1. Anlennae pilosac: articulo tertio filiformi aut cylin-
drico; caput breve, quadrangulare; vagina rostri
longa quinque-articulata

Gen. XLVIII. Monanthia Fabr.

2. Antennae granulatae, strigosae, articulo tertio crasso,
cylindrico . . . Gen. XLIX. Dictyonota Curt.

** Articulus quartus antennarum crassus, brevis, a
basi lateraliter compressus, a directione axeos ar-
ticuli secundi clavati declinatus, obliquus.

Gen. L. Eurycera Lap.

''* Area sagenae media et lateralis insimul imbricatim
tectiformes, vesiculosae; sagenae vitreae, grosse areo-
laliKi articulus terlius antennarum filiformis:

o. Sagenae tota in longitudine teclilormi vesiculosae,
supra carinatae; processus pronoti rolundalus aut
acutus Gen. LI. Derephysia Spin.

00. Sjgenae cum vesicula brevi ovata, ad latera extror-
suni depressa: area media et laterali limitatis, me-
dium ejus attingentibus Gen. LIL Tiiujis Fabr.

170

b. Vagina rostri libera pectori incumbens; laminae pec-
torales carinatae nullae; caput inter antennas cor-
niculatum; pronotum trapeziforme; hemielytra vera
saepius cum membrana reticulata.

Gen. LIII. Zosmenus Laporte.
ft Corticicolm ,- [Aradiem Fieb.) Alae 4 completae; hemie-
lytra abdomine ovali angustiora brevioraque, irregu-
lariter grosse areolata, arcolis nervisque irregulari-
bus; antennae breves, filiformes; rostrum breve,
Iriarticulatum ; corpus deplanatum, membranaceum:
a. Brachyrhynches. Rostrum capile brevius!
a- Hemielytra basi coriacea, apire membranacea; margo
abdominis fere recte truncatus; antennarum arti-
culus primus minutus

Gen. LIV. Brachyrhynchus Lap.
p. Hemielytra tota membranacea.

Gen. LV. Aneurus Curtis.
6. Aradides. Rostrum capite longius:
a. Articulus antennarum secundus, reliquis simul sump-

tis longior Gen. LVI. Aradiis Fabu.

^. Articulus antennarum secundus tertio non longior.
Gen. LVIl. Piesosloma Lap.
ttt Sanguisuym s. Acanthides. Hemielytra abbreviata. Alae
nullae; canalis menlalis obsoletus; antennae setaceae,
articulo ultimo capillari. Gen. LVllL Cimex Linn.
II. Spissipedes s. Phymatides Lap. Pedes antici duo rap-
torii, Ocelli duo. Hemielytra abdomine oblongo-rhom-
boidali late marginato mullo angustiora, areis distinc-
tis, inaequalibus; scutellum minutum; antennae clavatae,
sub margine clypei insertae; caput antice excisum.
Rostrum 4-articulatum, brevissimum, inflexuni; fe-
mora valde incrassata, complanata; tibiae curvatae.

Gen. LIX. Syrtis Fabr.
F. Fam. VI. Reduvini v. Nudikostres. Rostrum plus mi-
nusve patentiusculum , liberum, nullo canali mentali
reconditum. Caput retro oculos in collum constrictum.
L LongkoxL Trochanteres duorum pedum anleriorum
valde elongati. Pedes antici raplorii, posteriores elon-
gati. Tarsi anleriores unguiculis duplicatis. Corpus
anguslum, ienerum. Pronotum quadratum. Hemie-
lytra membranacea, maculata.

Gen. LXV. Gerris Fabr.

171

II. Jhrvkoxi. Trochanleres pedum anleriorum normales,
minuli, globosi. Pedes omnes subconformes, gressorii.
i" Ungues tarsorum late compress), basi denticulo appen-
diculati. Abdomen hemielytris semimembranaceis la-
tins. Tibiae posticae non incrassatae. Caput crassiuscu-
lum. Collare breve. Gen. LXIV. Harpactor Lap.
ft Ungues tarsorum tenues, basi denticulo carentes,

ejus loco saepe setula rigida instructi:
a. Spongipedes s. Soleati. Tibiae quatuor anteriores
subtus apicem versus fossula spongiosa (quasi solea)
instruclx\ Tubercula antennifera minula. Caput
antrorsum conico-porrectum, triangulare. Scutellum
apice integerrimum.

a. Piratides. Impressio transversalis pronoti, margini
ejus posteriori approximata: area anterior magna,
ovalis.

* Kostrum breve, crassum, apice pedes anteriores non
altingens: membrana hemielytrorum cellulis discoi-
dalibus ordinariis:

t Lobus anterior pronoti laevis nitidi sulco longitu-
dinali exaratus. Articulus primus antennarum ca-
pite dimidio parum longior.

Gen. LX. Pirates Burm.
tf Lobus anterior pronoti sine sulco longitudinali. Ar-
ticulus primus antennarum minutus, ovatus.

Gen. LXI. Prostemma Lap.
** Rostrum longum, tenue, pectus medium apice at-
tingens. Membrana hemielytrorum nervis longitu-
dinalibus instructa. Articuli omnes antennarum elon-
gati; primus longitudine capitis aut illo longior.
Gen. LXII. Nahis Latr.
^. Reduvides. Impressio transversalis pronoti margini
ejus anteriori approximata. Anguli pronoti hume-
rales inermes rotundati. Solea tibiarum quatuor
anteriorum angusta, oblonga. Rostrum breve. Ocelli
in tuberculo occipitali elevato, approximati. Articu-
lus primus antennarum saltern dimidii capitis lon-
gitudine V. longior. Gen. LXlll. Reduvius Fabr.

b. Siccipedi's. Tibiae quatuor anteriores subtus ad api-
cem fossula spongiosa (solea) carentes:

«. Caput antrorsum conico-porrectum, triangulare.

* Harpactor ides. Ocelli approximati in tuberculo occi-
pitali supra oculos elevati. Pionotum disco non

172

tuberculatum. Corpus ovale. Abdomen integerri-

mum Gen. LXIV. Harpactor Lap.

fi. Cylindricipites. Caput longum, horizontale ante ocu-

los cyiindrico-productum:
* Stenopodides. Antennae apici capitis insertae. Arti-
culus primus antennarum apicem capitis excedens.
Corpus elongatum. Pedes longi, tenues:
f Femora anteriora subtus incrassata, dentata. He-
mielytra lata, fere iongitudine abdominis.

Gen. LXYI. Oncocephalus Burm.
ft Femora anteriora brevia, subtus inermia. Abdomen
teretiusculum v. deplanatum. Oculi postice spina
una, pectus subtus antice spinis duobus armata.
Gen. LXVII. Pygolamjns Germ.
G. Fam. VII. Oculati s. Riparii. Rostrum plus minusve
palenliusculum , liberum, nullo canali mentali recondi-
tum. Caput retro oculos in collum non constrictum
arete thoraci antico adhaerens. Ungues tarsorum maxi-
mi, liberi, terminales
I. Rostrum tenue, elongatum, apice insertionem pedum
anteriorum excedens. Vaginae articulus secundus lon-
gior. Antennae filiformes. Gen. LXVIII. Salda Fabr.
II. Rostrum crassum, breve, apice pedes anticos non at-
tingens: vagina? articulus primus longior. Antennae

sefaceae Gen. LXIX. Leptopus Latr.

H. Fam. VIII. Ploteres s. Hydrodromici. Rostrum plus
minusve patentiusculum , liberum, nullo canali menlali
reconditum. Caput retro oculos in collum non con-
strictum arete thoraci antico adhaerens. Ungues minu-
ti, in excisura apicali ultimi tarsorum articuli insert!.
I. Tarsi biarticulati.

A. Pedes omnes capillares, ejusdem longitudinis. Caput
cylindricum, sursum latius. Corpus lineare.

Gen. LXX. Limnobates Burm.

B. Pedes anteriores breviores raptorii. Ungues minuti,
in excisura ad apicem ultimi tarsorum articuli in-
sert!. Caput triangulare. Corpus angustum.

Gen. LXX I. Hydrometra Fabr.
II. Tarsi triartieulali, articulo primo minuto:
A. Scutellum a thorace oblectum.
a. Omnes articuli antennarum incrassati, elongati.
Gen. LXXII. Veha Latr.

173

b. Articuli antennarum tres priores incrossali, ultimus
elongatus. Corpus minulum.

Gen. LXXIl. Hydroessa BunM.
B. Scutellum conspicuum, a thorace non oblectum. Cor-
pus rainutum. . . Gen. LXXIV. Hebrus Curt.
Cohors secunda. Hydrocorisae.

Antennae minutae, inconspicuae, sub oculis abscondilae.
— Excepto Pelogono omnes in aqua vivunt.

A. Fam. I. Galgulini. Ocelli conspicui duo.

Corpus ovale, depressunn, velutinum. Caput transver-
sum, breve. Antennarum arliculus terlius tenuis, elongatus,
cylindricus, quartus brevior, ovalis.

Gen. LXXV. Pelogonus Latr.

B. Yam. \\, Nepini. Ocelli nulli. Pedes anlici raptorii, poste-
riores ambulatorii scilicet tibiis nee dilalatis nee ciliatis.

I. Antennae 4 articulatae, tarsi anteriores uniarliculati.

Gen. LXXVllI. Naucoris Geoffr.
II. Antennae 3 articulatae. Tarsi omnes uniarticulati.

A. Tarsi anteriores ungue simplici instructi.

Gen. LXXVIl. Nepa Linn.

B. Tarsi anteriores unguibus destituti.

Gen. LXXVI. Ranatra Fabr.

C. Fam. III. NoTONECTici. Ocelli nulli. Pedes antici non
raptorii, posteriores natatorii scilicet tibiis tarsisque di-
latatis, utrinque dense ciliatis.

I. Tarsi anteriores uniarticulati:

A. Scutellum non conspicuum. Antennae quadriarticu-
latae Gen. LXXXIl. Corixa Geoffr.

B, Scutellum conspicuum. Antennae triarticulatae.

Gen. LXXXI. Sigara Fabr.

II. Tarsi anteriores triarticulati:

A. Pedes postici unguiculati. Antennae triarticulatae.

Gen. LXXX. Ploa Steph.

B. Pedes postici unguibus destituti. Antennae quadri-
articulatae . . . Gen. LXXIX. Notonecta Linn.

Foi fattaren beskrifver harefter 116 artcr, nem-
ligen af Pachycoris 2, Tetyra 6, Trigonosoma 7,
Podops 1, Phimodera 2, Odontoscelis 4, Thyreocoris
1, Cydnus 12, Sciocoris 3, Pentatoma 22, Acantho-
soma 5, Asopus 7, Syromastes 5, Alydus 2, Steno-
cephalus 1, Micr elytra 1, Chorosoma 2, Berytus 4,
Phyllomorpha 1, Gonocerus 3, Coreus 6, Pseudo-

174

phloeus 10 och Corizus 9. Gorski Anal. Entomogr.
Imp. Ross. I. p. 1.

Elt riklialiigt hidrag till kannedomen om de i
Europa forekonimande Heteroptera utgor: "Descrip-
tions de quelques Hemipteres Heteropteres nouveaux
ou peu connus" af Mulsant och Rey. Dessa haC-
va noggiant bcskritvit foljande arter: Stiretrus ma-
culicornis (Frank rike), Cydnus maculipes, C. farsa-
lis (Sodra Frankrike) Oploscelis n. g. ci/ta/a (Frank-
rike, pa Melilotus altissimus), Sciocoris angustipen-
nis (S(3dra Franki'ike), Pentatoma lineolata (Lyon,
pa Ek), P. annulata (Lyon), P. roseipennis (Mar-
seille), P. Pinicola (Deparlementet Rhone), P. me-
lanocera (Cl)artreuse, Chamounix), Chorosoma hre-
vicorne (Montpellier), Heterogaster depressus (ber-
gen vid Lyon), Pachymerus villosus (Lyon), P. ad-
spersus (Villebois), P. ohsciirus (Lyon), P. pilicor-
nis (Beaujolais), P. quinqnemaculatus (Beaujolais),
P. ferrugineus (Lyon), Stenogaster collaris (Sodra
Frankrike), St. tenuis (Gard), AntJiocoris pilicornis,
A. festaceus (Lyon), Xylocoris latior (Clary), Miris
Megatoma (Lyon), Capsus frontalis^ C. coxalis (So-
dra Frankrike), C, hteroglyphicus (Pyreneerna), C.
picticornis (Schweiz), C. bicolor (Langiiedoc), C. cru-
entatus (Rhone), C lineellus (Nimes), C. Aurora
(Montpellier), C. irroratus (Bresse), C. anticus (So-
dra Frankrike), C. nigriceps (Sodra Frankrike), C
madula-rubra (Lyon), C. Perrisi (Sodra Frankrike),
C. Proserpince, C. maculicollis, C. mollis (Lyon), C.
punctipes (Sodra Frankrike), C. decoloratus (Lyon),
C ocularis, C. melanaspis (Sodra Frankrike), C.
bivitreus (Vestra Frankrike), C. coarctatus (Lyon), C.
fmiicornis (Mont-Dore), C. tigripes (Sodra Frankri-
ke), C. antennatus (Rhone), C. horridus (Beaujolais),
C. stygialis (Lyon), C tenuicornis (Lyon), Monanlhia
unicostata (Langucdoo), M, Kiesemvetteri (Pvovcnce),

175

Harpactor Carnifex, H. lividigaster (Provence), Me-
sovelia n. g. fuscata (Isere), ocI» Corixa fasciolata
(Cliiny). Ann. Soc. Linn, de Lyon 1850—1852, p.
76 cum. Tab. Muls. Opusc. Ent. I. p. 95.

Uli en afhandling "Nya Svenska Hemiptera'
har Ref. i en kort redogorelse anfort dc arbeten
som i Sverge utkominit sedan Linnes tid , Ijvaraf
visar sig att niimnde ForF. af Heteroptera beskrif-
vit 65 och af Homoptera 23, eller tillsammans 88
arter. Fallen deremoi af de forra 229 ocli af de
senare 83, eller tillhopa 312 arler. Genom senare
upptackter af Zetterstedt, Dahlbom och Ref. bar
dessas antal blifvit okadt till 469. Sasom nya ar-
ter beskrifvas nu yllerligare af Ref. nedanupprak-
nade 39 species nendigen: Aelia rostrata, Pseudo-
phloeus dentipes, Corizus Ledi, Pachymerus Fraga-
rice, P. insignis, P. gracilis, P. angu^ticollis, P. co-
leoptratiis, P. antennatus, P. angustulus, P. spini-
gerellus, Anthocoris longiceps, A. lugubris, A, obscu-
rws, Xylocoris domesticuSf Microphysa pselaphifor-
mis, Phytocoris annulicornis, Ph. flavo-sparsus. Ph.
validicornis, Ph. Lucorum, Ph. nigricepSy Ph. Morio,
Ph. pilosus, Ph. impurus, Pachystoma evanescens,
i Globiceps gracilis,, Cyllecoris flavonotatus, C. dispar,
Capsus Mali, C. pulcher, C. elegantulus, C. constric-
tus, C pellucens, C. antennatus, Nabis nervosus,
\ Aradus annulipes, A. crassicornis, Hydrometra ap-
\ tera och Typhlocyba bifasciata. Denna senare ar
[ forut beskrifven af Fabricius under benamningeii
C. nitidula hvarfore delta namn sasom aid re bor
antagas. Vet. Akad. Ofvers. 1852, p. 49 och 65.

Flera nya Heteroptera hafva af SiGNORET blif-
vit beskrifna och afbildade, neniligen Agonosoma
quadriguttatum, Chlorocoris distinctus, Halys pulchra,
Discocephala vicina, D. polita, D. scutellata, D. ovata,
Ceralaulax n. g. quadrivittatus, Strachia fasciata.

170

Arocera circumcincta, Tetratoma n. g. (namnel foriit
begagnadt (or ett Coleopler slagte) senegalensis, Ca-
renoscaptus n. g, maculipes, Eurysaspis transversa-
liSf Brachystethus vicinus, B geniculatus, B. ruhro-
maculatus, Phyllocephala dilatata ocli Megarhynchus
viltatus. Ann. Ent. II Ser. IX, p. 329. Tab. 10.
Deiisanitne liar sedermera upplyst, att flera af ho-
nom sasom nya anforda arter samtidigt blifvjt af
Dallas upptagne i List of the Specimens of He-
rn ipteroiis insects in the collection of Brilisli JVlnse-
uni, hvarfore foljande benarnningar bora utbytas
eniot dem som af Dallas bbfvit anvande nendigen:
Agonosoma quadriguttatum Signt. = A. flavipes
Dall., Chlorocoris distinctus S. = C. rufispinus D.,
Halys pulchra S. = Agceus discolor D., Cerataulax
vittatus S. = Mecidea linearis D., Stracliia fasciata
= S. elegans Donov., Strachia quadripunctata =
S. nigro-ruhra D. och Carenoscaptus maculipes S.
= Diplostira valida D. 1. c. IX, p. CVIII.

Nedanstaende nya slagten, tillhorande Penlato-
midoe, hafva af SpinolA i hans forut omniimnda ar-
bete blifvit uppstallda: Caternaultiella , Omyta, En-
costernum, Myota, Delegorguella, Sagriva, Amacosia,
Thoreyella, Hoffmanseggiella, Hypogomphus, Audine-
tella, Schce/ferella, Dimenia, Orthoschizops, Hypaula-
cuSj Aeschrus, Tyoma och bland Reduvinii: Ghilia-
nella samt Blapton.

Nagra niarkvardigare Heteropter-aiter hafva af
SiGNORET blifvit karakteriserade och afbildade nem-
ligen: Rhy parochromus proderus, (Sodra Frankrike,
Sardinien och Algier) Acanthia rotundata (Isle de
Bourbon), Astemma Mulsanti (Vincennerskogen) Cap-
sus Fairmairii (St. Valery) och Pioiaria uniannu-
lata (Vincennerskogen) Ann. Ent. II Ser. X, p. 539.
Tab. 16 f. 1—5.

Nva

177

Nya Hemi{3ler-ai ter fran Gabon i Afrika , hafva
blifvit af SiGNORET karaktei iserade och tijl en del
afblldade nemligen: Calliphara nigricornis, Callidea
novemmaculata, Sphccrocoris distinctus, Hotea vici-
num, Heterocrates sellatus, Pentatoma spinosa, P.
maculata, P. hipartita, Mormidea maculipes, Aspon-
gopus limbatus, Pliyllocephala striata. Ph. distincta.
Ph. vicina, Mictis metallicus, M. tuherculosus ocli
Pristhesancus quadridens. Rev. et Mag. de Zoo).
1851, p. 438. Tab. II. a. b. 12. Senare forklarar
Forf. att Pentatoma maculata ar identisk med Cimex
Pugillator Fabr.

Dallas bar beskrifvit ocb afbildat flera Hete-
roplera lillhorande Sculata nemligen: Oplomus elon-
gatus (Brasllien?), Sciocoris australis (Nya Holland),
Mecidea {Cerataulax Signt) 3 aiter hvilka likval
forut iiro beskriPna, Aednus ventralis (Hongkong),
Dinidor lineatus (Para), Tropicorus latus (Bvas'iVienl),
Amphaces virescens (Australien) och Urostylis notu-
lata (Ostindien). Trans. Ent. Soc. N. S. II, p. 6.
Tab. 1 f. 1--6.

Gruppen Sciocorida^ bar af Fieber blifvii pa
ett fortjenstfnllt salt bearbetad. Forf. beskrifver icke
allenast flera nya arter, utan bar afven uppslallt
trenne nya slagten. Gruppens karakterer bestam-
mer Forf. pa foljande salt: kroppen merendels platt,
oval eller aflang, bufvndet platt, med bred, blad-
likt utvidgad kant, antennrotcn niistan gomd, an-
tennerna 5-ledade, fierde och femte lederna meren-
dels tjockare an de ofrlga, snytet fyrledadt, prono-
tum bredare an langt, scutellen oftast mer an §
langre iin 'yggen , fotterna korla. Efter huCvudets
bildninof fordelas slajTtena i tvenne afdelninofar: A.
Hufvudet framtill mer eller mindre klufvit. Dryp-
tocephala Lap. med 7 arter af hvilka Forf. endast
Bohemans Irsber, 1851, 1852. "^2

178

sell 4. — B. Hufvudet aflnngt fyrkanllgt, med frain-
tilJ innchule framstaende sicloflikar: Oncodochilus n. g.
med 1 art Sciocoris aradiformis Herrich-Sch^ffer. —
C Hufvudet bredare an langf, eller aflangt afrun-
dadt nied naslan liel kant. Pionotum tvarsofver
sexlioniig eller njuiforinig: Sciocoris Fall, med 24
till stone delen nya arter; Discocephala Lap. med
8 arterj Macrothyreus n. g. med 1 art fran Brasi-
lleii M. annulicornis; Paramecus n. g. med 1 ny
Indisk art P. 7'ulicornis (sl.'igtnamnet ar forut an-
vandt bland Coleoptera) och Sephela Am. et Serv.
FiEBER Rbyucliotogr. p. 7 — 36.

En monografi ofvei* de arter tlllhorande slag-
tet Aelia Fabr., hvilka blifvit lunna i Europa, liar
af KtJSTER blifvit ularbetad. Da flera af dessa tro-
ligen forekomma i Sverige liar Ref. ansett icke
olampligt anfora de gifna diagnoserna. De kanda
arterna indelas efter fargen i tvenne sectioner:

A. Pli ofra sidan gula med svartaktigt ryggstreck, som ar
deladt genom en Ijusare, glatt linea lopande efter langden.

1. Aelia Germari: convexa, rufescens vel flava; capite minus
curvato, apice rotundato, iateribus recto; laminis gulari-
bus subrectis, antice sub-arcuato terminatis; thorace
transversim impresso, elevato-trilineato.

Long. 5—51"', lat. 2\-2l'".

Dalmatien vid Spalato och Ragusa.

2. Aelia acuminata: flava, nitida; capite curvato, apice ro-
tundato, Iateribus ante apicem obsolete emarginato; la-
minis gularibus antice dentiformi-porrectis; thorace trans-
versim impresso, elevato-trilineato. Long. 3.^ — 4.^, lat.2'".

Cimex acumitmtus Linn. Faun. Suec. n:o 939. Panz.
Faun. Germ.

Aelia acuminata Fabr. VVollf. Fall. Hahn.

I Sverige, Danmark, Tyskland, England, Frankrike,
Sardinien, Dalmatien och Sddra Ryssland.

3. Aelia Burmeisteri: ferrugineo-flava , nitidula, dense forti-
terque punctata; capite curvato, apice rotundato, trigono-
exciso, Iateribus antice transversim impresso, medio linea

J 79

longiludinali perfecto; antennis abdomineque ferrugineis.
Long. 34% lat. IV".
Spanien vid Carlhagena.

4. Aeiia pallida: oblonga, pallide flava, nitidula, dense punc-
tata; capite curvato, lateribus bi-emarginato, apice excise;
Jameliis gularibus sub-rectis, antice abrupte terminatis;
thorace lateribus obsolete emarginato, dorse quinque li-
neato, lineis externis obsoletis; ventre quadriseriatim
nigro-punctulato. Long. 4 — A\"\ lat. 1|"'.

Lika allmSn som Ael. acuminata. Eriangen, Halle,
Danmark, Siciiien och Dalmatien.

5. Aelia Klugii: sub-ovalis, ochracea, nitida, dense punctata;
capite forliter curvato, antice excise, lateribus anle api-
cem sinuate, apice infra utrinque lebate; laminis gula-
ribus brevibus, curvatis; thorace scutelloque linea lon-
giludinali pallida; hemelytris costa laterali pallida, intus
nigre-marginata. Long. 3 — 3V'\ lat- I3 — if".

Aelia Klugii Hahn. Herrich-Schaffer.
Var. a. ferruginee-flava, scutello antice pedibusque au-
rantiacis.

Vid Bamberg, Eriangen, Niirnberg och Barnaul.
B, Kroppen gul, svartflackig.

Hit hor en af Herricti-Scpiaffer afbilclad art
som varit KiJSTER okand. Slett. Ent. Zeit. Xlil, p.
386. Tab. 3 f. 1—5.

Dallas bar noggrannare ulredt synonymien
och olikhelerna emellan de i England forekommande
fjra arterna af slagtet Acanthosoma, bvilka ban
salunda indelar: A. Hufvudet tillspetsadt framat,
den mellersta fliken liingre an sidoflikarne. Hak-
kroppens sidor knappt framstaendc, utan svarta fliic-
kar. a. Antennernas basal-led riickande framom buf-
vudeis spets. 1. A, hcemorrhoidale Linn. 2. A. den-
tatum De Geer, hoematogaster Schrank, Herr.
ScHAEFF., collare Fabr. b. Antennernas basal-led icke
rackande franiom hufvudets spets. 3. A. liluratum
Fabr. Herr. Schaeff., clypeatum Burm. — B. Huf-
vudet framlill rundadt, sidoflikarne lika langra med
den mellersta. Hakkroppens kanler framslaende.

180

svart och gulflackiga. 4. A. griseiim Linn. Burm.,
interstinctum Linn., Belulce De Geei\, agathinum
Fabr. Trans. Ent. Soc. N. S. L p. 109. Nagia an-
markningar vicl forestaende uppsals Iiafva af Curtis
bliTvit frarnsCalltla. 1. c p. 27L

Slagtet Pelascelis liar blifvit oknclt rncci en art
P. spinosus fran Silhet. Signoret Ann. Ent. II Sew
IX, p. 12L

Under benaraningen Ceiitrocnemis liar Signoret
uppslallt ett nytt slagte horande till Spongipedes,
1 art C. DeyroUei fran Java an fores. Ann. Ent. II
Ser. X, p. 545. T. 16 f. 6.

Ett nylt slagte, som blifvit benamndt Atelides,
karakleriseras af Signoret salunda: Corpus subo-
vatum, postice latius. Caput foliaceum, spina utrinque
ante oculos armatum; lobis lateralibus intermedium
longe superantibus, contiguis, apice hiantibus. Oculi
prominentes. Antennae crassae, articulo primo brevi,
secundo elongato, compresso, sulcato,- reliquis caren-
tibus. Bostrum ad basin pedum intermediorum
attingens, articulo secundo longissimo. Scutellum
et elytra abbreviata. Sternum canaliculatum. En
art A. centrolineatus fran Silhet anfores. Ann. et
Mag. Nat. Hist. II Ser. VII, p. 359. Tab. 5. A. f.
1 — 5. 1. c. p. 436.

A f slagtet Dinidor bar en art, D. gibbus fran
Brasilien, a f Dallas blifvit beskrifven. Trans. Ent.
Soc. N. S. 11, p;. 18. Tab. 1 f. 7.

Ibland Lygceites hafva af HERRicH-SciiiEFFER
foljande slagten blifvit bildade neml. Arhaphe, Cne-
modus, Epipolops, Laryngodes, bland Capsini: Mo-
nalonion, bland Reduvini: Platychiria. Wanzart.
Insect. IX , baft. 6.

FiEBER bar omarbetat de af lionom i Weiten-
weber's Beitragon zur Nalur- und Heilkunde gifna

181

kaiaktercr pa slagtei Oxycarenus (=: Stenogastei'H AiWt
Am. et Serv.) samt heskrifvit 16 dertill horande
arter, af hvilka fyra aro nya. 0. tardus F]EB. (Ste-
nogaster tardus Hahn) ar redan af Fabricius be-
nanind Lygceus Lavanduloi ocli fores under delta
specifika nanin af SpinolA till Aphanus. Fieber
Rliynchotogr. p. 37 — 44. Abhandl. Bohm. Gesellsch.
1851.

Sliigtet Ryparochromus bar af Leon-Dufour
blifvit tillokt med en ny art R. brachiidens fran
Spanien. Den finnes upptagen samt afbildad i Ann.
Ent. 11 Ser. IX, p. 327. fab. 11, III.

Ett markvardigt slagte bland Capsini bar af
GORSKi blifvit under benamningen Myrmecoris upp-
staldt ocli afbildadt. Det star med liansyn till bri-
slen p'a oceller samt genom antennernas form nrira
Capsini, med hansyn till de langre coxerna narmast
Nabis. En art (Van Litliauen anfores. Gorski Anal.
Fasc. I, p. 167. Tab. 2 f. 1.

Uti en liten i Messina 1850 utkommen afhand-
ling "Discrizione zoologici d'una nouva specie de
Ploiaria et de alcuni Crostacei del porta di Messina"
liar Natale letnnat beskrifning ocb en ilia iitford
ligur ofver en ny Ploiaria (= Gerris Fabr.) P. am-
higva. Da denna afhandling torde egas af fa ento-
mologer anser sig Ref. bora meddela en afskrift af
de gifna karaktererna : "Corpore griseo, nniformi,
lineare, antice teretiusculo, demum valde dilatator
hemelytris absque nullis, antennis longissimis, bi-
fractis, corporis dimidio valde longiorlbus, oculis
rotundatis, nigris, albopunctatisj quatuor pedibus
posticis linearibus, longitudinem antennarum subse-
quantibus, anterioribus dentatis, posticis suboequali-
bus, articnlis invicern reflexis, dilatatis; haustello
mobili, triarculalo, usque ad collum porreclo.**

182

En uifurllg beskrifning ofver Ploiaria maculata,
som blifvit fiinnen 1 Pensylvanien, meddelas af Hal-
demAn. Sillim. Journ. IX, p. 108.

Lefnadt- Rorantle lefnadssattet af Tingidce hafva under-

raltelser af ScHOLZ blifvit meddelade. De kunna i
delta lianseeiide fordelas i Irenne grupper. Till den
foisia ban fores alia de arter, som hemta sin foda
pa en viss vaxt, till den andra alia de, hvilka icke
lefva af naj^on bestamd vaxt men dock forelrades-
vis uppeballa sig under bladen af vissa vaxter och
slntligen till den tredje alia de species som tr.iffas
spridda bar ocb dei". Forf. uppraknar alia de ar-
ter som med bansyn till lefnadssattet varit bononi
kanda. Scbles. Ent. Zeitschr. IV. 11. 1.

En uppsatts af Scott, om lefnadssiitlet af Cy-
closoma Saundersii jemte utredning af bada konens
olikbeter, bar blifvit foredragen i Zool. Soc. 1852.
10 Febr.

Ni-pides, Mayr bar bland Nepides uppstjillt tvenne nya

slagten neml.: Litnnogeton, som bor erballa sin plats
emellan Sphserodema ocb Zaiilia samt Lethocerus, Af
hvardera beskrifves en art L. Fieberi och Leth. cor-
dofanus, bada funna af Kotschy i Kordofan. Verb.
Zool. Hot. Ver. in Wien. II, p. 14. Tab. 1, 2.

Afven SpinOlA bar utforligt karakteriserat ett
nytt slagte Hydvocyrius, narslagtadt med Belostoma.
Det ulmarker sig sardeles genom tvaledade tarser
med lika leder och stora klor, hvilka ofvertraffa
tarserna i lan^d. En art H. Columbice fran Co-
lumbien.

Kotonec- Gruppen Notonectce bar af Fieber blifvit mo-

nofjrafiskt behandlad. Den bestar af sliiijtena Bo-
thronotus Fieb. {Enithares Spin.), Notomcta Linn.
och Anisops Spin. Botbionotus innehaller fyra. No-
tppecta elfva och Anisops atta arter af hvilka storre

183

cleleii fur fcirsta gangeii beskrifvas. Fieber Rhyncho-
togr. p. 45—62. Abliandl. Bohm. Gesellsch.* 1851.

At' Fieber hafva vi iifven alt anmala en mo-
nogiafi ofver slagtet Corisa: "Species generis Corisa
monographice dispositce" hvaruli ban gjort flera til-
liigg till sin fona, 1848 utgifna arhandling, sardeles
genom utiorliga beskrifningar af exotiska artcr. 51
arter aro af Forf. uiidersokta ocb noggrant karak-
teriscrade ocb 20, troligen till delta slagle borande,
bos atskillige Forf. omniimnda, endast till nainneii
iippraknade. Pa tvenne stentrycksplancber iiro de
olika arternas skofvellika fraintarser, bvilkas form
leinna goda karakterer for arterna, framstallda. Ab-
bandl. Bohm. Gesellscb. 1851.

Af ^'List of the specimens of Homopterous In- Homop-
sects in the collection of the British Museum*' by ^^^^'
Walker bafva P. I — IV ulkornmit i London 1850
— 1852. Delta arbete innehaller mer an titeln lofvar.
Del upplager nemligen icke ensamt en katalog ofver
Brittiska Museum, utan utgor en forteckning ofver
alia kanda arler med deras sjnonymi, bvarjemte
beskrilning ofver de nya, soin finnas i berorde Mu-
seum, ineddelas. Antalel af de senare ar utomor-
dentligl stoit ocb upplager I. ex. af slagtet Cicada
mer iin bundrade arter. Fa nya slagten bafva blif-
vit bildade, bvaremot alia af Amyot ocb Serviixe
uppsl/illda genera utan nagon noggrannare kritik
blifvit bibeballua. Synonymien ar med flit ocb tem-
lig fullslaiidigbet utredd. Da delta arbete ar nod-
vandigt for bvar ocb en, som med allvar vill stu-
dera denna grupp, torde nagot utdrag derulur icke
vara niidigt, belst sadant skulle leda till en alltfor
stor vidlyftigbet.

Asa Fitsch's "Synoptical Catalogue of the Ho-
mopterous Insects of the State of New-York" in ford
i Fourtb Annual Repporl of ibe Regents of tbe

184

Uiiiversitv on the Condition of tlje State, Cabinet
of INaliiral History ar Ref. endast bckant genoni
Westwoods ofversigt af den Entomologiska littera-
turen 1851.

Med ett stone antal nya arter, sardeles af
Derhidcv, liar gruppen Fnlgoiellye af WestWOOD
blifvit riktad , sasom Aphana sanguinicollis {Ceylon'),
A. madagascariensis (Madagnskixv), Eurybrachus cru-
delis (Ceylon), Omalocephala morosa (Port-Natal)
sanitidigt af Walker beskrifven under namnet Apha-
na? morosa, Derbe substrigilis {l^rasiWen'), Derbe (^Phe-
nice) moesta (Ostindien), D. (Ph.) tessellata (Sierra
Leona), D. {Ph.?) biclavata (Congo), D. {Ph.?) di-
latata (Sierra Leona), Z). (P/i.?) carnosa (Ost indie n),
D. {Thracia) Essingtoni (Port-Essington), och D.
[Thracia) pterophoroides (Ceylon). Ann. and Mag.
Nat. Hist. II Ser VII, p. 208.

Enligt hvad kandt iir, hafva inom Europa af
Membracidernas talrika familj, endast tvenne arter
tillhorande slagtet Centrotus varit kiinda. Leon Fair-
MAIRE bar nu ytteiligare af detta slagte upptackt
en art C. chloroticus, funnen i narheten af Madrid.
Aon. Ent. II Ser. IX, p. LXXXVL

Sasom fortsatlninij af sin i en foreijaende Arsber.
anmalda monografi 6f\ev Eurymelides, barSiGNORET
nu afhandlat slagtet jEthalion Latr. Af 14 arter
som Forf. beskrifvit, bafva endast tre forut varit
kiinda, neinl.: jEth. reticulatum Linn., A. albinervo-
sum Blanch, och A. Servillei Cast. De nya iiro:
A. parviceps, Lalreillei, unicolor fi-an Chili, semian-
nulatum, simile fran Hrasilien, vicinum fran Colum-
bien, multicolor fran Chili, parallelum fran Para,
nigrum fran Brasilen, curvatum fran St. Fe de Bo-
gota och nervoso-punctatum fran Mexiko. Hanarne
synas inoni detta sh'igte vara myckel sallsyntare an
honorna. Ann. Ent. II Sei'. IX, p. 669. 'Jab. 14.

185

Flera nya slagleii bland Cicadelloi hafva i Spi-
nola's forut niimnda arbele blil'vit upplagna, nenil.
af Aphropboridae: Captelasmiis, Plinlhareus, Tre-
mapterus, af TettigonidLc: Wolfella, Proranus, af
Jassidae: Protonesis, Siva, Deglenita, Adioirotoma,
Aglenita ocb Strongijloma.

ToLT.lN, som undersokt de i Mark forekom-
mande arter af Cicadellina Burm., bar rorande ving-
nervernas olika lage bos ailerna af slagtet TypMo-
cyba meddelat intressanta iakltagelser ocb anser ban,
att de bonom bekanta arter, kiinna pa foljande siitt
fordelas i grupper:

I. Elytra marginata; areolis quatuor.
Typhlocyba elegantula, Ulmi.

II. Elytra immarginata.

a) Areolis quatuor.

1. Areola elylrorum tertia basi truncata.
Alae marginatae.

a) Alae venis apicalibus fribus. .^1
Typhlocyba citrinella, aureola, micantula. ..i^ (jjinfilot^Ho

b) Alae venis apicalibus duabus.
Typhlocyba viridula, flavescens.

c) Alae venis apicalibus quatuor.
Typhlocyba sulphurella.

2. Areola elytrorucn quarla minutissima et apice remota.
Alae immarginatae.

a. Alae venis apicalibus tribus, prima basi dichotoma
et cum tertia apice convergentibus.

Typhlocyba Hyperici, blandula, iO-punctata, scutellaris. '•

b. Alae venis apicalibus tribus, prima et tertia basi di-'
chotomis, secunda ad tertiam approximata.

Typhlocyba Coryli.

3. Areola elytrorum tertia basi acuminata, petiolata.
Alae immarginatae.

a) Alae venis apicalibus quatuor.

Typhlocyba concmna, vittata, picta, Urticw, fulva, jucimda,
tenella, adspersa, stellulata.

b) Alae venis apicalibus tribus.

Typhlocyba Hosce, fasciata, Quercus, nitidula, 6-puntata, te-
nerrima, cruenia, lineatella.

186

p. Areolis elytrorum tribus.
Alae marginatae, venis duabus.
Typhlocyba smara^dula.

Sasoin varande iiya arter beskrlfvas T. Coryli,
roseipennis ocli fasciata. Stett. Ent. Zoit. XIl, p.
67 T. I.

Guerin-Meneville omnainner att en oheskiiC-
ven art at' slaglet Jasstis, som ban ben;imt J. Va-
Statoi\ i vissa delar af Frankrike aiistallt betydlig
skada pa sadesslagen. Rev. et Mag. de Zool. 1852,
p. 41.

AT del besynnerligt bildade si aglet Cystosoma,
bar yttcrbgare en art C. vitripennis fran Nya Hol-
land, biifvit beskriFven. Ann. et Mag. Nat. Hist. l\
Ser. VH, p. 207.

Foljande uppsattser "A tieiv American Cicada,
from new Philadelphia" by C. Fischer (Cicada Cas-
sinii) Proceed. Acad. Nat. Sc. Phi lad V, p. 272.
^'Note on the neiv species of the Cicada and on the
Cicada septendecim" by Cassin 1. c. p. 273. "On
the Seventeen-year Locust (Cicada septendecimf by
Bennet. Proced. Host. Soc. IV, p. 71 ocli "on the
Seventeen-year Locust" by Girard, aro Ref. endast
till tileln bekanta.
Lefnads- Flera iakttagelser rorandc Cicada septemdecim,

*" * bvilken endast visar sig bvart 17:de ar i Norra
Amerika, bar at VViiiD biifvit bekantgjorda. Han
anfor bland annat att staden Ballimoie's tidnin<]^ar
d. 17 Juni 1850 tillkannagafvo, att dessa insekter
skulle visa sig foljande dag. Manga nyfikna, i bland
bvilka Forf. befann sig, begafvo sig (ill en niir-
gransande skog, hvarest fortruppen bestaende af oni-
kring 50 individer snart visade sig. Foljande da-
gen framkommo de i niilliontal ocb lato bora sig
pa betvdligt afstand, ty hela lufteii var uppfylld
af dessa niusikanlci', Endast banurne ega fornuigan

187

alt kumia franibriiiga Ijiul , livilket verkstiilles iiie-
delst en trumlilnna fastacl vicl basen af de uiulre
viiigarne och bcstaeiule af Hera hvitakfiga skifvor.
Djuret .'ir trogt i sina rfirelser ocli gripes lall, livar-
emot Cicada brunneosa, som visar sig hvarje ar,
ar svar att fanga Den 30 Junl eiler 14 dagar ef-
ter framkomsten, syntes inga individer. Under de-
ras koita narvaro liade dc gjort betydlig skada pa
skogar och tr;idgardar. Honan liigger sina iigg i
spelsen pa tradens grenar, hvarvid lion gcnombor-
rar dessa , sa att de vid minsta blast affalla. Da
larverna framkomtna utur nggen nedkrypa de djupt
i jorden, men besjnnerligt nog bar man oakUadt
deras stora antal aldrig kunnat finna dem bniu
djupt man an grafvit. Endast arct fore det ntbil-
dade djurets framkomst traflPas larverna nara jord-
ytan afvensom under slenar. De aro da mycket
lifliga och dolja sig hastigt vid minsta buller. Den-
na Cicada ar en stor lackerhet for flera iiusdjur
och forhires begiirligt icke allenast af gass, ankor
och hons, utan afven af kattor och hundar. Ann.
Ent. 11 Ser. X, p. XVllI. Om forenamnde djurs
iitveckling och lefnadssatt hafva upplysningar blif-
vit af Burnett meddelade. Proceed. Amer. Assoc.
Sixth. Meet. p. 307.

Hat.deman bar beskrifvit en ny art C f ler mes .PayWidx.
som lefver pa Castanier, livars bJad den hoprullar.
Den benamnes Ch. Castanex. Sillini. Journ. IX,
p. 108.

Om familjcn Physopoda^ eller Thripsides, som Thripsi-
hitlills blifvit foga bearbetad, hafva vi nu alt an-
miila en fortjenstfull afhandling af Heeger, hvilken
allt sedan 1830 sysselsatt sig med att ulforska hit-
horande, i Ostei rike forekommande arlers metamor-
fos och lefnadssall. Forf. inJclar dessa djur [)a fol-
jande salt:

18$

Kara. 1. TUBULIFEBA.

Gen. I. Phloeothrips Ha lid.

Fam. A. Aptera. Utan oceller och vingar.

Af denna grupp kanner Fdrf. 6 arter, hvilka s§ vSlI i
anseende till lefnadssSttet, som i fargen och kroppsdelarnas
bildning betydligt afvika fr§n hvarandra samt kunna sakert
anses sSsom fullt ulbildade.

1. hicolor: capile, meso-et methathorace abdomineque obscure
brunneis; prolhorace antennis pedibusque flavo-fuscis J'"

Fdrekommer i skogar, under affall af Ijung o. s. v.

2. lativentris: nigro-brunnea; tibiis tarsisque flavo-brunneis;
capite tubuloque anali solito longioribus; elytris alisque
incompietis l'"

Traffas under lof och vaxtdelar.
Fam. B. Elytroptera. Med oceller och vingar.
a) Hufvudet med teoiligen parallela sidor.
* Framtarserna med en land pa insidan.

3. aculeata: Fabr. fusco-nigra; antennis totis, tibiis, tarsis
alisque flavescentibus; femoribus anterioribus sub-incras-
salis, inermibus, tubo elongato 1 — I'"

PS flera slags blommor under sommaren.

4. Ulmi: Fabr. nigra, antennarum articulis subaequalibus,
tumidis, 2:o toto, sequentibus basi pallidis; genibus tar-
sisque anticis ferrugineis; femoribus anticis incrassatis,
bidentatis. IJ"'

Under bok- och ek-bark. Metamorfosen af Fdrf. ut-
redd.

5. flavipes: Halid. castanea, ano ferrugineo; antennis ante
basin pedibusque flavo-ferrugineis; femoribus posticis me-
dio fuscis, anticis incrassatis. 1 — 1^'"

PS flera slags blommor.

6. Staticis: Halid. atra; antennarum medio tibiarum apice
tarsisque fusco-pallidis; femoribus anticis incrassatis. \ — |"'

I blommor.
Gen. 2 Heliothrips.

I. hccmorrhoidalis: fusca , ano ferrugineo; oculis, antennis
pedibusque lividis. | — V"

Fdrekommer i drifhus och har af Fdrf, blifvit funnen
pS Ficus relusa och Begonia cebrina. Metamorfosen ulredes
omstandligt.
Fam. II. Terkbiuntlv.

A. Stenoptera Burm. Stenelytra Halid. Vingarne smala,

lanceltformiga, med 1 — 2 langdticrver, utan tvarnerver.

189

Gen. 3. Thrips Auct.

a) B5da konen forsedda med vingar. Hanen mindre an
honan, Ijusare eller olika tecknad.

1. Ulicis: BuuM. elytris nigricantibus, basi albidis. | — V"

Allman i blommor at" Reseda och Meliloti.

2. phalerata: Halid. elytris nigricantibus, fascia ante apicem
basique pallidis. ^ — J"'

I flera slags blommor.

3. Kollari: fusca; antennis, oculis, tibiis, tarsisque anticis
flavis; alis grisescentibus. \"'

4. vulgatissima {phijsapus De Geer): corpora fusco; antennis,
oculis pedibusque flavis; alis dilute flavo-griseis. J'''

B. Coleoptrata: Ofvervingarne bredare i bakkanten, for-
sedda med fransar, langd- och tvar-nerver. Bakkrop-
pen mindre platt. Agglaggningsrdret ofvan bakat bojdt.

Gen. 4. Melanothrips. Halid.

1. obesa: Halid. atra; alis superioribus nigricantibus. J — l'"
P§ solroser.

Gen. 5. Aelothrips.

1. fasciata: Linn, nigra; elytris basi, fascia media apiceque
albis. J— 1"'

I Convolvuli och andra blommor.

2. vittata: 'Halid. nigra; elytrorura basi costaque anterior!
dimidia albis. l'"

1 blommor af Cochlearia draba m. fl.
Gen. 6. Physapus.

1. Schottii: ater; oculis luteis, antennis 8-articulatis, fili-
formibus; alis ensiformibus. i^'"

Denna afhandllng, som affoljes af val och i
stor skala iitforda fignrer, finnt's afven under titel
"Beitrdge zur Naturgeschichte der Physopoden (Bla-
senfitssey att kopa lor 1 Hialer. Silzungsb. Kaj-
seil. Akad. IX 1852, p. 123, 473 Tab. 14—23,
38—43.

Flera nya arter af Aphides ha{\ a af BoucHE Aphides,
blifvit upptackta och karakteriserade nendigeii: As-
pidiotus Pomorum, Pini, Buxi, Saliceti, pinncBfor-
mis, Tilice, Vaccinii, Populi, Juniperi, Myrti, Le-
canium Vini, Salicis , Quercicola , Epidendri och
Ouercus. Stett. Ent. Zeit. XII, p. 1 10.

190

Walker liar beskrifvit flera pa Senecio lef-
vande arter af Aphidii. Newm. Zool. 1850, App.
p. CII.

Leon FatrmaIRE har funnit en ny art afslag-
Ict Schizoneura, Inilken icke sasom dess samslag-
lingar lefver pa trad, utan naia rottenia pa ett
gras tillliorande slaglet Setaria. Ann. Ent. II Ser.
IX, p. CVII.

Tfiornton har for Microscopical Society d. 28
Jan. 1852 forevisat pupan till en insekt n^ed blad-
lika bihang, som ban kallat Phyllopfiorus testudina-
tus. Den har blifvit funnen pa bladen af Acer
campe.stris.

Coccides. FoRSTERS a fhandlinix "Z7e6er Sc/ii7c//aMse." Verb.

Naturh. Ver. Preuss. Rheinl. iind Westphal. Jahrg.

VIII, heft. 3, 4 har Ref. icke haft tillfalle se.

Af slagtet Aleurodes, hvaraf endast nagra fa
arter hafva varit kanda, har BOUCHE uppfackt t ven-
ue nemligeu: A. Aceris, som finnes pa bladens un-
dersida bos Acer platanoides och A. phyllicea', som
likaledes uppehaller sig pa undra sidan af bladen
pa Phylhcea media Stett. Ent. Zeit. XII, p. 108
samt Haldeman tvenne: A. abutilonia som forekom-
mer pa bladen af Sida Abutilon och A. Curni som
IrafTas pa bladen af Cornus sericea. Sillim. Journ.

IX, p. 708.

Systema- LEPIDOPTERA. — Lederer , som icke fun-

nit de af flera Lepidopterologer meddelade upp-
stallningar af fjarilarne lillfredsstallande, har i en
storre uppsatts framstiillt sina asiglcr i delta aniue
samt redogjort for den ordning, hvaruti hau anser
familjerna bora folja efler hvaraudra. Forf:s upp-
slalhiing ar hiifvndsakligen af

191

pAPILIONrSA.

I. Alia fdtterna hos bade kdnen fullslandigtl

ulbildade.

A. Ogonen runda.
a) Framvingarne med en kort, fran inre kan-i

lens nerv till vingkanten lopande gren.,
Bakvingarne vid innerkanten utskurna,|
s§ledes ulan nerven la. . Equites.
h) Framvingarne ulan denna gren. Bak-'

vingarne ej ulskurna, saledes fdrsedda )SuccintaB.
med nerven la .... Pierides. '

B. Ogonen ofvan och under slutande i en
spetsig vinkel .... Lyccenoidce.

II. Frambenen hos hanen outvecklade, hos ho-
nan fuIIstSndiga.

A, Palperna korta, icke tatt hopsittande. Bak-

iten.
Eurycinides.

vingarnes mittel-cell lillsluten.

B. Palperna af antennernas halfva langd/
tatt hopsittande. Bakvingarnes midtel-
celi emellan 4 — 5 nerverna oppen.

Lihytheoidce.
III. Frambenen hos bada konen ofullstandiga.

A. Bakvingarnes midtel-cell emellan 4 och|
5 nerverna oppen eller tillsluten. ,^ , ,

Nymphalides. /P^^^ulce.

B. Bakvingarnes midtel-cell genom en (5f-|
verallt lika tjock tvarnerv tillsluten.

a) Mellan och baktarserna utan hakflikar]
med ISnga, enkia klor . . Danaides.

b) Mellan och baktarserna med hakflikar och
korta inskurna klor. . . Satyroidw.

Roiande de ofilga fjarilarnc, till och med sin-
ter af Hornby ces, anser lian: att Atijchia, Thyris och
Sesia bora stiillas (Vamst. Nast Sesiadce bora Sphin-
gidce folja , hvilka sa val med hansyn till antenn-
formen, soin vingadrornas lage bar batlre passa in,
an ZygcenidcB, Syntomidce bora u ppsf alias i narhelen
af Zygcenidcv ocb fore dessa. Efter de senarc

192

komtna Helerogynidce, livilka i anseende till de med
16 fotler forsedda, fritt lefvande ocli cocong forfar-
dlgande larverna, nervgangen pa vingarne och an-
tennronnen, betydligt afvika f'lan PsycJiides. Syri'
tomidce bilda en belt ocli liallit egcn grupp. Na-
gon affinitet med Sesiadce ega dessa icke, sasorn
saknande oceller. Larverna afvika afven betydligt i
form ocb lefnadssatt. Den skenbara likhelen med
Sesia ar endast tillfallig ocb annii mindre, an emel-
lan Sesia ocb Macroglossa. Bland de arter, som
ega borstformiga anfenner, gora aler Hepialidce med
bansyn till antenn-formen, ett undantag. De kunna
likval icke skiljas fran Cossidce, bvilka lUmarka sig
genoni tva fria innerkants nerver pjA fram- ocb tre
pa bakviiigarne. En annan bogst egen griipp ar
Psychidce. Dessa hafva med Cossidce gemensamt de
tre innerkants-nerverna pa bak-vingarne, men ega
pa (Vam-vingarne endast en utlill gafl'eldelt nerv.
Em el Ian Cossidce ocb Psychidce staller ForF. Typho-
nidce, afven ett besynnerligt slagte, ofver bva rs plats
blifvit mycket tvistadt. I nervgangen ofverensslatn-
ma de, med undantag af de tre innerkants nerver-
ne pa bakvingarne, med ingen af de tvenne forut
namnde grupperna. I anseende till saknaden af
palper och tunga med Psychidce, Framvingarne
ega endast en, vid basen nagot gafFeldelt innerkants
nerv, men bafva en fyrdelad samt bak-vingarna en
tvadelad midtel-cell. Cocliopodce aro iifven fcirsedda
med Ire fria innerkants nerver pa bak-vingarne (af-
ven tvenne pa de framre), men aro genom deras
oniscus-lika larver skiljda fran alia foljande Hete-
rocerer. Harefter staller Forf. Drepanulidce, bvilka
(sa val som alia foljande grupper), endast ega en
fri inneikants nerv pa framvingarne, aid rig mer an
tva pa bakvingarne. Deras larver aro baklill spet-

193

siga ocli sakna cle bakrc fotlerna. Vidare bora
kotnma Saturnidoij Endromidce ocli J5om6?/cic/ce, livilka,
i anseende till bristen pa del lilla hakformiga ving-
borstet, bora sta tillsammans; delta saknas nemllgen
hos ingen af de foljancle grupperna. Till BomhycidcB
sluta sig, sa val rned hansyn till larverna soin fja-
rilarne, Liparidce, till dessa Lithosidm och Chelonidce,
De senare hafva oceller, de forra sakna sadana.
Narniast Noctuce i habitus sta i alia hiinseende No-
todontidcu, Closterce bilda, genoni de em el Ian sani-
mandragna blad lefvande larverna, en ofvergang till
Cymatophoridce, hvilka Fnrf. staller friiitist bland
Noctuce, Jemte forestaende iifversigt af familjerna,
meddelas flera uppljsningar rorande en del artcrs
forekonimande inom Europa. Verhandl. Zool. Dot.
Ver. in Wien. Abb. II, p. 14, 65.

Herrich-Schaeffer liar borjat en utforlig af-
liandling ofvcr del system som blifvit grundadt pa
vingnervcrna hos fjarilarne, hvarvid ban foreslagit
en ny terminologi. Fori", gor forst en skillnad
emellan nerver QRippen) och grenar (^j^sten). Ner-
ver kallar han de adror hvilka omedelbart utlopa
fran basen , utgreningar (rami), de hvilka hafva silt
ursprung fran nerverna, eller dessas gaffellika for-
greningar. Vid rakningen upptagas endast de nerver
som uppna vingarnes kant. Forf. atskiljer: l:o Z)or-
sal-nerver, hvilka utlopa narmast innerkanten vid
vingbasen och som ej forgrena sig; 2:o Sub-dorsal-
grenar, hvilka utlopa fran midtel-cellen mot de
nerver, som begransa innerkanten; 3:o Subcostal-
grenar, hvilka hafva sitt ursprung fran midtel-cellen
emot de nerver som gransa till framkanten; 4:o
Mellangrenar, de hvilka befinna sig pa alia vingarne,
emellan dorsal- och costal-grenarna; 5:o Costal-ner-
verna, hvilka merendels utan sammanbindning lopa
Bohemans Arsber. 1851, 1852. 13

194

langs framkanten; 6:0 Slutgren {Schlussast) hvilken
vanligen saiiimanbinder subdorsal-nervens sista gren
rued subcostal-nervens forsta. Afliandlingeii atfoljes
af figurer, pa hvilka Dagfjarilarnes nervgang blif-
vit fratnstalld och hafva de slagten soni tillhora
HeliconidcB och Danaidce efter skiljemarkeu hemtade
fran vingnerveina, blitvit karakteriserade. Abliandl.
Zool. Miner. Ver. in llegensb. Heft. I, p. 175.
Uibred' AdOi»F och AuGUST SPEYER hafva fortsatt deras

ning. . f^j,|.g Arsber. p. 116 anmalda afhandb'ng ofvcr
fjarilarnas ulbredning i Tyskjand, hvaraf inhemtas:
alt &i 6:le gruppen Lithosides 28 arter, al' de 34,
som Herrich-Schaeffer anfort sasom Europeiska,
forekomma i Tyskland. 7:e Chelonides. Af denna
^rupp uppraknar Herrich Schaeffer 47, af hvilka
nagra aro sasom arler osiikra. I Tyskland hafva
hittills blifvit anmiirkta 25 hithorande arter. Dessa
trafFas foretradesvis pa slatt eller med kujlar upp-
fylldt land. Sasom karakterislisk for kull- och bergs-
regionen kan Hera anses. Plantaginis ar likaledes
foretradesvis en bergsfjaril, men trafias afven pa
Preussens slattland. Quenselii tillhor uteslutande
de hogsta bergen. Af de ofriga arlerna finnes Plan-
taginis vid snofalten, Caja i den subalpinska, /m/«-
ginosa och russula and<» till bergsregionen. 8:e Li-
jparides. Af de 26 i Europa trafFade arlerna fore-
konima 16 i Tyskland. Ibland dessa ara elt storre
antal vidt utbredda och allmanna, sasom awiflua,
Salicis, Monacha, pudibunda, fascelina, antiqua, chry-
sorrhoea, dispar, V-nigrum och gonostigma. Tre
finnas endast i de syd-ostra delarne nemligen Ericas,
detrita och cocnosa. Flera af dessa aro skadliga
for skogar och tradgardar. 9:e Psychides. Sasom
Tyska uppriiknas 19 arter, hvilka alia lefva i da-
larne eller pa sliitllandet. 10:e Cochliopodes. De
tvcnne Europeiska arterna finnas i Tyskland. Den

195

ena Testudo i\v allmannare, den andra Asellus sall-
syntare. ll:e Drepanulidce. Alia de 7, i Europa
upptackta arterna, triifFas 1 Tysklaiid och uppehalla
sig i de tvenne lagsta regioneriia. Alia hafva tvenne
"enerationer om aret. 12:e Saturnina, Ibland de 7
Enropeiska arterna besitter Tyskland 4, af hvilka
Carpini och Tau aro iitbredda ofverallt. De bada
andra Pyri och Spini endast i de sydliga delarne.
De traffas pa slatterna och nagot kuperad mark.
Carpini finnes i subalpinska och Tau i bergsreglo-
nen. 13:e Endromidoi. Den enda Enropeiska arten
ar utbredd ofver hela Tyskland. 14:e Bombycides.
Tyskland eger 21 af de sasom Enropeiska anforda
34 arterna. Af dessa aro 10 utbredda ofverallt.
Ingen art forekommer uteslutande pa laglandet.
Lika litet besitia de hoga bergen nagra egna arter.
Cratwgi, Ruhi och Quercus ga iinda till den sub-
alpinska, Pini, potatoria, Populi, Neustria, Trifolii
och lanestris till bergsregionen. 15:e Not odont ides,
Af de 44 Enropeiska arterna forekomnia icke mindre
an 38 i Tyskland. Pinivora och processionea bebo
foretradesvis laglandet. Ingen enda art tdlhor fjel-
len eller ens de nedre delarne af den subalpinska
regionen. I bergsregionen visa sig bucephala. Car-
melita, camelina, Dictceat dictwoides, Ziczac, Fagi,
bifida, furcula och vinula. Hos flera Notodontidce
forekomma tvenne generalioner, sasom hos curtula,
reclusa, palpina, DictCEa, dictceoides, camelina, Dro-
medarius, cuculina, Ziczac och Fagi. 16:e Cossina.
Ibland 8 Europeiska aro 6 tyska. Af dessa traffas
ligniperda och A^sculi ofverallt. Tre arter tillhora
sydliga trakter. Af dessa finnes Terebra till meller-
sta Tyskland, Castrum och pantherina mahanda
endast vid Wien. Endast ligniperda bar blifvit sedd
i bergsregion. Ingen art tillhor fjellen. 17:e He-
piahdes. Endast en, nf de 8 i Europa funna arterna.

196

saknas i Tyskland. Tre aro ofverallt sprldda, nem-
llgen Humuli, sylvinus och hectus. Ganna ocli
carnus triiffas i sodern och der mahanda endast
pa alperna. Velleda forekonimcr i sodern en-
dast pa de Iiogsta bergen , i mellersla Tyskland i
bergsregionen och i norra delarne pa slattlandel.
Humuli forekommer i den subalplnska, hectus och
lupulinus i bergsregionen. Alia dessa arter hafva
endast en generation om aret. Stett. Ent. Zeit. XIII,
p. 273, 313, 337.

A. Speyer, som gjort en excursion pa Patscher-
Kofel vid Insbruck, redogor for sina verkstallda
insaralingar, hvarjernte han nppger den hojd hvar-
vid han funnit der forekommande fjaril-arter. Sa-
ledes hafva inom den alpinska regionen traffats:
Pieris Callidice em ell an 6900 — 6500', Melitcea Cyn^
thia 6900—6300', Hesperia CacalicB 6900—6000',
Hesperia Serratulce 6900', H. Alveolus 6900', Psodos
trepidaria, Ennychia rupicolalis och holosericealis
6900' — 6000', Eupt^epia Plantaginis 6900', Argynnis
Lathonia 6900', Erebia Manto 6900 — 5000', Ccbuo-
nympha Satyrion 6900—5500, Botys cenealis? 6900',
Eudorecc spec. 6900', Argynnis Pales 6100 — 4700',
Zygcena exulans 5900', Erebia Cassiope 5600' och
inom den subalplnska regionen: Zygcena Minos b^OO',
Crambus combinellus 5500- — 4000', Erebia Tyndarus
5500 — 4800', Chim. lugubris 5500', Argynnis Euphro-
syne 5500', Lyccena Acis 5500', Hypochalcia aurici-
liella 5500 — 5000', Crambus pyramidellus 5500 —
3800', Erebia Euryale 5300—3800', Pararga Mcera
5300', Procris Statices 5000', Setina irrorella 5000',
Coenonympha Pamphilus 500(/, samt Par. Circe var.
subalpina 5000 — 4500'. Stett. Ent. Zeit. XII, p. 329.

BELI.1ER DE LA Chavignerie har uppriiknat de
fjaril-arter som af honom under elt bescik i Depar-
temenlet Lozere bllfvit Insamlade och hvilka icke

197

finnas uppLigna i Duponchel's Katalog (Ann. Ent.
I Ser. Ill, p. 291) ofVer delta lands Lepidoptera.
Flera iakttagelser rorande lefnadssatt ocli forekom-
mande anforas. Ann. Ent, II Ser. IX, p. 681.

DONZEL liar, efter en noggrann beskrifning of-
ver trakten kring DIgne, iemnat en forteckning pa
alia de siillsvntare fjaril-arter, som der af hononi
blifvit funna och bvilka uppga till ett icke obe-
tydligt antal. Ann. Soc. Linn. 1850 — 1851, p. 3.

WocKE bar redogjort for de insamlingar af
ijarilar som af bonom blifvit verkstallda under en
resa i Altvatersgebirge ocb uppraknas namnen pa
alia de arter som blifvit funna. Scbles. Zeitscbr.
fur Entom. IV. 4, p. 43.

StuAndfuss, som i Lepidopterologiskt banseende
besokt Reinerz ocb dess omgifningar, bar meddelat
en omsliindlig ofversigt af sina der gjorda fynd.
Scliles. Zeitscbr. fiir Entom. IV. 4, p. 49. V. 1,
p. 61.

Sasom ett bid rag till kannedomen om fjarilar-
nas utbredning inom Sverige bar W^Allengren Iem-
nat flera tillagg till en forut uppgjord forteckning
ofver de Lepidoptera som blifvit funna i nordostra
Skane (se Arsber. 1849 — 1850, p. 126), bvarjemte
nu afven upptages trenne farniljer, Noctuce, Geome-
tree ocb Pyralides for bvilka forut icke redogjorts.
Af Papilionides anforas 7, Bombyces 13, Noctuce 79,
Geometrce 76 ocb Pyralides 29. For hvarje art
finnes anmarkt tiden da den ar frarame, samt buru-
vida den forekommer sallsynt eller allmant. Vet.
Akad. 6fvers. 1851, p. 283.

Herrich-Schaeffer's i flera foregaende Arsbe- Aiimau
raltelser anmalda fortjenstfulla arbeta '"^Systematische
Bearbeilung der Schmetterlinge von Europa, als Text,
Revision und Sujyplement zu Hubners Schmetterlinge
bar blifvit forlsalt med biiftena 45 — 59. Texten till

198

4:tle Bandel arkena 14 — 36 innehallcr en boai bcl-
ning af Tortrices hvilkas 469 arter blifvit fordelade
pa 33 subgenera.

Af Freyer's ''Neuere Beitrdge zur Schmetter-
liiigskunde" hafva liaftena 92 — 100 utkomniit, livaii-
genom delta under manga ar lortsatta arbcte blK-
vit afsliUadt. Flera i senare haftena afbildade Ijari-
lar aro sanitidlgt framslallda pa Hf.rrich-Schaeffers
Supplements plancher.

Uii "List of the Specimens of British animals
in the collection of the British Museum'' Pars V
Lepidoptera by Stepfiens, London 1850, bar Forf.
foretagit sig alt lemna en kritisk forleckning ofver
alia i England forekommande storre fjarllar till ocb
med Pyralides. Delta arbele ar icke allenast i an-
seende till dess fullstandigbet, ulan afven med ban-
syn till den omsorgsfullt utarbetade synonymien, af
elt stort varde. Forf. uppraknar 68 Papilionides,
38 Sphinges, 95 Bomhyces, 291 NoctucB, 270 Geome-
trcB ocb 66 Pyralides eller tllisamnians 798 arter.
Antalet af de fjarilar som uteslutande tillbora Eng-
land, ar ej sardeles stort. Som sadana anforas:
Leucania littoralis Curtis, Coenophila suhrosea Steph.,
Chrysophanus dispar, Polyommatus Artaxerxes ocb
P. Salmacis, bvilken senare endast synes vara en
varietet af P. Artaxerxes. Dessutom finnas upp-
tagna foljande i det ofriga Europa obekanta arter:
Sterrhopterix hyalinella Steph., Fumea reticella
Newm. , Hadena assimilis Doubl. , Senta flammea
Curt., Odoptera fuscantaria Haw., Aleucis pictaria
Curt., Erinobia multistrigaria Haw., Oporabia au-
tumnaria Doubl., Eupithecia palustraria Doubl., col-
lunaria Staint., Emmelesia tmniata Steph., Cledeo-
bia alhistrigalis Haw., costcestrigalis Steph. och Hy-
penodes humidalis Doubl, af bvilka likval flera af
Tyska eller Franska skriftstallare torde vara bcskrifna

199

under andra namn. 1 ett biliang uppraknas de af-
ter som blifvit anforda sasoni forekommande i Eng-
land, men livilka Forf. anser troligt, alt de icke
finnas i berorda land. Mot den systeniatiska upp-
stallningen torde nied skal kiinna anmarkas, att
Forf. oratt alltfor lancet i bildande af ofenera ocli
subgenera. Af Parmassius fores nastan hvarenda
art till ett eget slagte. Vanessa Atalanta och lo
utgora sarskilda subgenera. Forf. synes dock sjelf
fasta foga afseende vid dessa afdelningar, da ban
for Argynnis Aglaia anvander namnet Acidalia, som
langt for delta blifvit begagnadt for ett slagte bland
Geometrae.

De t.A Haye bar under titel "Iconographie des
Lepidopteres ou PapiHons de Finance' borjat utgifva
ett arbete, hvaraf haftena 1 — 8 utkomrnit. Som
Ref. ej haft tillfaJle se delta, torde, boxa anforas
hvad BELLiER.,^^^-i^A;CHAViONERlR u^ et^, afigifven
recension derom yttrar: "De utkomna haftena, som
hvardera innehalla 3:ne plancher utan text, forljena
allt loford, sa val med hansyn till de viil utforda
figurerna, som det billiga priset. Hitlills hafva en-
dast Dagfjarilar blifvit afbildade af slagtena Papilio,
Thais, ParnassiuSy Pieris, Colias, Anthocaris, Leu-
cophasia, BJiodocera, Thecla, Nemeobius, Argynnis,
Melitaoi, NymphaUs, Vanessa, Libythecij^ Limemtis,
Apatura och Arge. Hvad recensentea,^;,j|lt|^/|^ skiil
klandrar ar, alt undre sidan af de afbildade fjari-
larne, siirdeles hos Argynnis- och i/e/i^a'a-artern,^,
icke blifvit, frainstalld. Ann. Ent. II Ser^^IX^ p»

GuENEE, sonV ofveVtagit fortsaltningeii af BoiS-
duval's stoi-a verk ''Species general des Lepidop-
teres'*, hvilket utgor en del af Suites a Fkiilon, bar i
Irenne slarka Volumer beskrifvit 2000 arlcr lillho-

200

rande Noctuce* Aibelet aifoljes af figurer (ramstal-
lande en art af bvarje slagte.

Uti *'Versuch einer Kritisch-Systematischen Auf^
stellung der Europeisclten Lepidopteren mit Beruch-
sichtigung der Synonymie' liar Keferstein medde-
lat flera upplysningar af varde. Bland annat upp-
ger han , alt foljaiide i Europa ej forekommande
fjarilar, sasom tillhorande bercirde verldsdel bllfvit
aCblldade, nemligeii lios Hubner: Papilio Cheiranthi,
Besperia Tartarus, Lycoina Idmon; hos Esper: Pa-
pilio Ajax, Telegonus, Niphe, Clytus, Aceris; hos
Godart: Papilio Alcippus; hos Boisduval: Papilio
Alcippus; hos Freyer: Pap. Arcanoides; hos Her-
rich-Schaeffer: Pap, Arcania; hos Wood: Pap.
Hemstediensis, Huntere, samt hos Gerhard: Poly-
ommatus undulatus och mauritanicus, Steit. Ent.
Zeit, XII, p. 220, 242, 272, 304, 323.

Genom utgifvande af en systematlsk foiteck-
ning ofver Europas fjarilar, (^Lepidopterorum Euro-
pa^orum Catalogus methodicus a Heydenreich Leip-
zig 1851, 8:0, 130 sid.) hafve vi erhallit ett arbete,
hvaruti alia de arter, som sedan Boisduvals Index
methodicus och Guenees katalog utkommo, blif-
vit upptackta, pa sina stallen (innas anforda. Denna
skrift lemnar saledes en trogen framstallning af |var
niirvarande kiinnedoin om de i Europa forekom-
niande Lepidoptera, och kan tjena till en maltstock
pa de framsteg kanncdomen om dessa djur under
de sista 10 aren gjort. Forf. utstracker, sasoni Le-
pidopterologerna vanligen briika, (\cn Europeiska
faunan till Kaukasus, de till Ryssland hurande Trans-
kaukasiska liinderna och hela Siherien samt anfor
sasom tillhorande delta gebit 548 Papiliones, 233
Sphinges, 308 Bomhyces, 1047 Noctuai, 722 Geometrw,
264 Pyralidoi, 720 TorlricidK, 1212 Tineido* och 82
Plevophoridm eller tillsammans 5172 arter.

201

V. MoTSCHOULSKY liar mccldclal diagnoscr pa
fjiirilar, iiisamlade af TatARINOFF ocli Gaschrewitsch
omkring Peking, tilllioiande slagtena : Serecinus,
Melitcea? Limenitis, Satyrus, Thecla, Eudamus, Ste-
ropes, Hesperia, Syrichtus, Amphelophaga, Ambylix,
Macroglossa, Smerinthus, Lithosia, Calligena, Setina,
CJielonia, Saturnia, Pygcera, Acronycta, Mythimna,
Caradiina, Placodes, Amphipyra, Heliothis, Plusia,
Thy as, Catocala, Ophiusa, Philobia, Boarmia, Amphi-
dasis, AspUates, Botis, Hypcena och Nympfmla. v.
MoTSCH. Etud. Ent. p. 58.

BoiSDUVAL, som fran Lorquin fatt emottaga
en betydligare samling Lepidoplera fran Californlfn,
hvilka lian beskrifvit, anmarker alt dessa icke aro
forsedda med de lysande fiirger som pryda de ar-
ter hvilka forekomma emellan tropikerna i Amerika,
iitan ega storre likhet med de som triifFas i Europa,
och man kan sajja att de bilda en ofverc^anfij emel-
Ian de senare och de Nord-Amerikanska Forenta
Staternas, De kunna nastan alia hanforas till sa-
dana sla^ten som linnas i var verldsdel och najx''^
aro till och med identiska med der forekommande.
Hvad som vacker forvaning ar, att slagtena Parnas-
sius och Limenitis, som ansetts icke tillhora Ame-
rika, aterfinnas i Norra delarne af Californien. Da-
nais Archippus, som iir utbredd iinda fran New-
York till Paraguay, visar sig afven vid Sacramento
och Vanessa Carye uppstiger fran Chili anda till
San Fransisco, der den triiffas temligen lalrikt i
sjillskap med Ivenne narshigtade arter, V. Cardui och
Hunter a. I Europa finnas vissa sliigten , hvars ar-
ter forekomma i talrika individer och som tniffas
ofverallt, sasom t. ex. MelitOia, Argynnis, Lyccena,
Thecla, Satyrus, Syrichtus och Hesperia, Fcirhallan-
i\vl i Californien iir enahanda, och arlcrna, ehuru
olika, hafva samma Icfnadssiitt. Pa alia kala och

202

sandlga stallon, der vcgetationen ar nastan iuiren,
synes fa fjarilar om icke nagon vilsefarantle Colias.
Flod-stranderna, de med vaxter betackta bergen
och de stiillen som borjat odlas, aro de enda livarest
fjarilar visa sig. De arter som nu beskrifvas till-
bora slagiena Papilio 4, Parnassius 3, Pieris 2,
Anthocaris 2, Rhodocera 1, Colias 2, Thecla 8, Po-
lyommatus 5, Lyccena 12, Danais 1, Limenitis 2,
Argynnis 3, Melitcea 4, Vanessa 8, Satyr.us 4, JE'u-
ry damns 1, Tanaos 4, Syrichtus 5, Hesperia 12,
Pterogon 1, Arctonotus 1, Agarista 1, Glaucopis 1,
Clielonia 5, Orgyia 1, Cossus 1 och Saturnia 1.
Gemeiisanima for Europa och CaliFornien aro 6 ar-
ter nemligen, Rhodocera Rhamni, Vanessa Antiopa,
Atalanta, Cardui, Hesperia Comma och Sylvanus.
Ann. Ent. II Ser. X, p. 275.

En forteckning ofver de i Osterrike forekom-
mande fjarilar, med undantag af Microlepidoptera,
bar af Brittinger bllfvit uppraltad. Vid deras
uppslalbiing bar ban foljt BoiSDUVALS system. Jemte
narnnen redogores for bvarje arts lefnadssalt, tiden
da den ar framme samt de vaxter bvarpa larven,
da denna varit kand, lefver. Foljande artantal an-
fores af Papilionides 123, Hesperidce 11, Sesiarice 8,
Sphingides 17, Zygcenides 14, Lithosides 18, Clielo-
nides 14, Liparides 13, Bombycini 17, Saturnides 2y
Endromides 2, Zeuzerides 7, Psychides 6, Drepa-
nulides 5, Notodontides 26, Noctuo-bombycini 10, ^om-
bycoides 17, Amphipyrides 8, Noctuides 28, Hadeni-
des 54, Leucanides 9, Caridrinides 6, OrtJiosides 35,
Xylinides 17, Plusides 13, Heliothides 7, Aconthides
12, Noctuophalccnides 11, Geometrce 167. I ett bi-
bang biirtill upptagns ytterligare 11 arter. Sitzungsb.
Kajserl. Akad. 1851, VI, p.'468, 537.

En ny upprakning ofver Preussens Macrolepi-
doplera bar nf Schmidt blif\lt uppgjord uli eit

203

program utgifvet vid Joliaiinis-Skolan i Danzig. FoiT.
iuilor i detsamma 702 .'uler. {Papilionides 107, Sphin-
gides 38, Bomhyces 102, Noctuce 249 ocli Geometrce

246).

Uti en af Vigei.ius upprattad katalog ofvcr de
i tiakten aF Wiesbaden och i flcra andra delar af
Hertigdomet Nassau funna Lepidoptcra iippraknas
Papilionides lOO, Sphingides 42, Bomhyces 106,
NoctuiE 243, GeometrcB 199, Pyrcdides 59, Tortrices
161, TineCB 267 och Akicitince 14 eller tillsammans
1191. For de flcsla arter angifves tlden da de visa
sig, lefnadssaltet och de lokaler der de fVarnkornnia.
Jahrb. Ver. d. Naturk. in Nassau. Heft. YI, p. 43.

AssmAjNN har fortsalt sin foiteckning ofver de
i Schlesien forekommande fjarilar och upptager nu
af Tortrices 285 och af Tineidce 556 arter. Flera
tillagg och rattelser till Forf.:s forut uppraltade
forleckning ofver Schlesiens fjarilar hafva blifvit
gjorda, hvarigenom antalet af de inom beroide land
funna arter uppgar till 1890, nemligen Papilionides
127, Sphingides 52, Bomhycides 124, Noctuidm 293,
Geometridce 274, Pyralides 89, Tortricides 289 och
Tineides 642. Schles. Zeitschr. f. Entom. IV, 1, p.
11. V. 2, p. 69.

ScHENCK uppriiknar de Lepidopter-arter som
blifvit insamlade vid Wehen i Nassau. Dessa ut-
gora Papilionides 71, Sphingides 21, Bomhyces 72
och Noctuoi 130. Jahrb. Ver. d. Naturk. in Nassau
Heft. YII, p. in.

Uti den af HeiinemAnn meddelade fortecknin-
gen ofver de fjarilarter, som blifvit funna i narhe-
ten af Braunschweig, anforas endast Papilionides,
Sphingides, Bomhyces och Noctuce. Jemte uppgift
pa lokaler, beskrifvas afven nagra nya varictcter.
Stelt. Ent. Zeit. XII, p. 55. XIII, p. 58.

204

F. Schmidt liar leimiat cj obctydliga tlllagg
till Boll's i forra Aisber. p. 125 anmalda ofversigt
af de i Mecklenburg funna Lepidoptera. Arch. Ver.
d. Freude d. Naturg. in Mecklenb. Heft. V^, p. 124.

Koch bar rattat najrra af honom beijanijna
misstag i en uti Isis XI argangen inford uppsatts
'Veber die Raupen und Schmetterlinge von Wetterau\
StcU. Ent. Zeit. XII, p. 86.

Bremi-Wolf bar afven meddelat atskilliga rat-
lelser i en af honom till Speyrr forul lemnad upp-
gift ofver de i Zurich forekommande fjaril-arter.
Stett. Em. Zeit. XII, p. 83.

Af AssMANNS *'Die Schmetterlinge Schlesiens in
Ahbildungen nach der Natur und mit erlaut. Text"
bar III Bandet 1 Afdelningen l:a haftet innebal-
lande Bombyces utkommit i Breslau 1851, 8:o, 9
plancher (Pris 2 Thlr).

Nedanstaende arbeten som Ref. icke haft till-
falle se, kunna endast till titlarna anforas:

Pr>EiMES "Neueste Sammlung einheitnischer
Schmetterlinge und derer Raupen mit 408 color. Ah-
bild. auf 8 lithogr. Taf. nach der Natur gezeichn.
und heschriehen' 4:o, 16 s. Roln. (f Th.)

Reichenbach ''Der Schmetterlingsfreund." Aws-
filhrliche Beschreihung der Deutschen Schmetterlinge^
ihre Raupen und Puppen, nebst fassl. anweisung,
sie auf ziveckmassige Weisse zu fangen, zu erzie-
hen, zu todten, aufzuspannen, systematisch zu ord-
nen und aufzubeiuahren. Mit 118 color. Abbild. auf
8 lithogr. Tafeln, 169 s. Leipzig 1852 (U Thl.)

VoGEL Chronologischer Raupenkalender, oder Na-
turgeschichte aller Europeischen Raupen, loie sie der
Zeit nach in geivissen Monaten in der Natur zu
Vorschein Jcommen, nebst ein einleitende Vorbericht
ilbcr das Aufsuchen und ziveckmassige Erzichen der

205

Raupcn. Mit 538 nach dcr natur richtig gezeiclin.
unci color. AhhiW 41 Kupferpl. 4 Aufl. 8:o, Berlin

1851 (2 Tl.lr.)

Hape ''Das Ausstopfen der Raupe, genaue Be-
schreibung ein einfachen, kurzen und hochst hilligen
Verfahren, Raupen fur Entomol. , Sarnmlungen halt-
bar herzustellen. Eine praktische Zugabe zu jedem
Schmetterlingstverke'' mit 2 litli. Tafeln. 62 s. Zurich

1852 (12 ngr.)

ScHENCK *' Nassauische Lepidoptera" Jaliresb.
Ver. fiir Naturk. in Nassau Heft. VIT.

Bruand ''Notice fur quelques especes nouoelles
de Lepidopteres" Livr. 1 et 2.

BR.UAND " Monographie des Lepidopleres nuisibles'*
Livr. 1 — 8 in gr. 8:o avec pi. col.

Bruajnd "Catalogue systematigue et synonymique
des Lepidopleres du departemeni de Doubs" Brochure
petit in 4:o.

SiEBOLD "Ueber einige Zioeifel das Vorkommen
gewisser ScJunetterlinge in der Prov. Preussen be-
treffend." Neu. Preuss. Prov. Blatt.

DouBLEDAY "Synonymic List of British Lepi-
doptera/' som nu blifvit fullandad.

Flera fjaril-arter, hvilka nyligen blifvit upp-
tackla i Ryssland, beskrifves af Eversmann neni-
ligen, llipparchia (Erebia) Kefersteinii, H» Theano,
H. (Chionobas) Sculda, H. Fulla, H. (Satyrus) ma-
crophthalmus, H. (Pararga) Deidamia, H, (Coeno-
nympha) Iphias, Lyccena Panope , L. subsolanus ,
Parnassius Tenedius, Colias Chrysocoma, Hesperia
argyrostigma, Zyga^na Armenes, Hepialus macilentus,
Cymatophora albuncula, Agrotis detorta, A. Forficula,
Amphiipyra ligaminosa. Hadena Bombycia, Caradrina
distensa, Xylina Ruta, Heliothis rJiodites, Ennomos
acuminaria, E. rectistrigaria, Boarmia extinctaria,
Fidonia pruinaria, F. snhuraria, Acidalia rufularia.

206

A. vitellinaria , Scopula orientalis och Myelophila
Sedakovella. Bull. de. Moscou XXIV, p. 610. Cos-
rnia Vulpecula (Ural), Hadena multicuspis (Wolga),
H. hidens (Sihirien), //. fusca (Sibirien), H, suban-
tigua (Ural), //. [elina (Annenien), Leucania albi-
radiosa (Wolgn), Ennomos aniculaj'ia (Wolga), E.
continuaria (Irkutscli), Aspilates curvaria (Irkutsch);
Asp. flavidarin (Walga), Amphidasis lanaria (Ural),
Bohjs peregrinalis (Irkutsch), B. Sedakowialis, B,
costalis (Sibirien), Hercyna expansalis (Ural) och
Ennychia melaleucalis. (Irkutscli) 1. c. XXV, p. 148.

V. NoRDMANN liar afven beskrifvit nagra nya,
1 Ryssland upptackla Lepidoptera nemllgen, Damora
n. g. Paulina funnen i trakten af Irkutsch, Hespe-
ria (Steropes) argyrostigma fVan Kiachta , Hesperia
(Thanaos) Popoviana afvenledes fran Kiachta och
Sphinx (Deilephila) costata. Bull, de Moscou XXIV
IV, p. 437. Tab. 11, 12.

Ett icke ringa antal for Sverlges fauna nya
arter, hafva af Wallengren blifvlt upplJickla och
genom diagnoser bekantgjorda neniligen, Leucania
impura Treitsch. Nonagria despecta Treitsch., Ci-
daria marmdraria Treitsch., Argyresthia (Cedestis
Zelt..) auritinctella n. sp. och Oecophora xanthoce-
phalella. Vet. Akad. Ofvers. 1852, p. 80. Zygcena
Hippocrepidis Hubn., Liparis auriflua S. V., Enno-
mos flexularia Hubn., Hihernia progemmaria Hlibn.,
Chesias spartiata Fuessl., Minoa griseata S. V., Her-
minia emortualis S. V., Penthina acutana Treits.,
Tortrix consimilana Hubn,, T. maurana Hubn (gros-
sana Tiibg), Sericoris palustrana Lienig, Ochsen-
heimeria taurella S. V., Micropteryx aruncella Scop.,
Nemophora pilella S. V., Oecophora laminella Hubn.,
Argyresthia (Blaslotere) arceuthina Zeei.., Coleophora
mayrella Hubn., C. paripennella F. R., C. punctipen-
nella Nvi^anh, C. Gnaphidii Zft.t>., Bncculatrix gna-

207

j)haliella Treits., Elachista Bohemani n. sp., Ela-
chista Zetterstedti n. sp. och Pterophorus PilosellcB
I. c. p. 214.

Rorande nagra fjaril-arter hafva arnnarkningar
af Zeller blifvit meddelade, hvarigenoni upplyses
l:a att de tradar, hvarnied pupan till Thais Poly-
xena ar fastad, icke lopa ofver midten utan ofver
dess ofra delj 2:o att Simyra dentinosa Freyer sak-
nar oceller samt saledes bor (oras till Botubyces
och troligen uppstallas nara slaglet Notodonta; 3:o
alt synonymien till Gnophos serotinaria och diluci-
daria varit oFulIstandigt utiedd. Den forra skiljes
frail den senare genom foljande karakterer. Bak-
tlbierna ciro hos bad a konen utan mark bar fortjock-
ning. Hos dilucidaria c^ aro de till | af deras langd
tydligt fortjockade, och pa den sidan som ar vand
at kroppen, platla. Hanens antenner hos serotinaria
aro betydligt langre, deras kamtiinder kortare samt
aflaga i langd mot spetsen hastigare, hvarigenom
denna del synes langre och finare an hos diluci-
daria. Bada konen af serotinaria ega ofra delen
af hufvudet svartbrunt, framfor antennerna en hvit
tvarflackj hos dilucidaria ar den hvitaktig, iipptill
bestrodd med gratt stoft. Stelt. Ent. Zeit. XII,
p, 145.

Under titel " Lepidopterologische Beohachtungen"
bar Ferdinand Schmidt meddelat flera iakttagelser,
sasom l:o att larven till Procris Staticis alltid fin-
nes pa Centaurea scabiosa, der den lefver emellan
bladhinnorna 2:o alt larven af Calpe Thalictri, som
beskrifves, triiffas pa Thalicfrum flaviim; 3:o be-
skrifves larven af Gnophos Zelleraria och 4:o utre-
des metamoifosen af Depressaria Schmidtella Mann.
LaFven lefver pa Doronicum austriacum, hvars blom-
knoppnr Acn forfiir. Stett. Ent. Zcii. XH, p. 74.

208

Upplysniiigar rorande nSgra fjaril-ailer hafva
af BoiE blifvit bekantgjorda. Han anfor nemligcn
alt de af honom i Isis 1835 p. 324 omnamnde Noc~
tua Freyeri = A^. furva W. V. och Noctua dubiosa
Treits. = N. Fahricii Boie. Den senares larv som
bcskrifves, lefver i vass. Larven af Noctua obsoleta
HiJBN. liar iifven blifvit funnen i vassstra. Metamor-
fosen af Noctua ripce utredes, Larven, som trafFas
pa Salsola kali, haller sig om dagarne dold i san-
den, hvarutur den* uppkryper om nalterna for att
bemta sin foda. Den trafTas afven understundom
pa Cakile maritima och en art Rumex med tjocka
blad. Larven af Noctua hasilinea bar blifvit fun-
nen pa Ely m us arenarius. Tortrix dubitana Hubn.
tillhor de arter, som under larv-tillstandet lefva gom-
da. Den forekommer da i blommorna af Senecio
jacobaea. Stett. Ent. Zeit. XIII, p. 382.

Anmiirkningar angaende flera i Schlesien funna
Lepidopter-arter bar Zeller meddelat, bestaende
deruti, att Sesta laphricefoi^mis blifvit funnen vid
Glogau, att ban i narheten af samma stad fangat
en Atychia mycket lik A. Globularice, men troligen
derifran skiljd, att larven af Boarmia glabaria uppe-
baller sig pa Usnea barbata; alt af Ophiusa Craccce
icke mindre an 6 varieteter forekomma hvilka blif-
vit karakteriserade; att Eupithecia immaculata LiEmG,
som ar identisk med E. argillacearia H. S., blifvit
funnen i Schlesien. Till slut meddelas anmarknin-
gar rorande Cidaria hicolorata, C. rivata , C. balsa-
minata oeh Idcea diversaria, hvarjemle sasom nya
beskrifvas Ephyra strabonaria, Cr ambus uliginosel-
lus, C. cacuminellus och C. Warringtonellus. Schles.
Zeitschr. f. Enlom. IV, p. 31 V. 2, p. 63.

Bates meddelanden om bans insamlingar i So-
dra Amerika innehalla afven bland annat underrat-

telser

2<J9

telser om lefnadssattet af nagra fjiiril-artcr Zool. p.
3449.

Beskrifningar pa nya arter af Libythea och
Macroglossa af KirtlAnd fin n as inforda i Family
Visitor Ohio 76, 85.

Genom de under ar 1852 ulkomna haften ar PapHlo-
det af DouBLEDAY paboijade och af Westwood foit-
satta praktverket: "The genera of diurnal Lepidop-
tera'* afsluladt. Det utgores af tvenne tjocka band
med 87 af Hewitson masteiligt utforda och val
colorerade plancher. Uli texlen meddelas en full-
standig forteckning ofver alia hittills bekanta Dag-
(jarilar, hvilkas synonym i med sorgfallighet och nog-
granhet hlifvit utredd. Det inom denna afdelning
iitomordenlligt rika Engelska Museum, har satt
Forfattarne i tillfalle, att sjelfva undersoka de flesta
forut beskrifna arterna. Storre delen af slagtena
iiro bar for forsta gangen uppstallda och karakte-
riserade. Att dessa likviil icke alia kunna ega be-
stand visar sig deraf, att hanar och honor af sam-
ma art, understundom blifvit forda till olika genera.

Forsta delen af '^Catalogue of the Lepidopterous
Insects in the British Museum", har af Gray blif-*
vit utgifven och innehaller 367 arter Papiliones,
hvilka till storre delen blifvit afbildade. 4:o 84 sid.

For att utvidga kannedomen om de exotiska
Dagfjarilarna har Hewitson borjat utgifva ett ar-*
bete, ''Exotic Butterflies being illustrations of new
species selected chiefly from the collections of Saun«
DEBS and Hewitson." Hvarje hiifte innehaller 3
plancher nied dertill horande text samt utkommer
qvarlalsvis. De hittills utgifna hiiftena innehalla
arter af HeliconidcB, Nymphalidce, slagtena Eresia,
Cybdelis, Epicalia, Acrcea, Pieris, Ithomia, Timetes,
Eubagis, Limnas och Nymphidium.

Bohemans Arsbcr. 1851, 1852. 14

i.

210

Af *'Entomographia Rossica," som utgifves af
Fischer de Waidheim, bar V Tomen utkommit
1851. I denna del, som bufvudsakligen blifvit be-
arbetad af EversmAnn, afbaiidlas de i Ryssland fV)-
rekommande Nymphalides och anforas af Argynnis
27, Melitcea 15 Vanessa 12, Limenitis 5 och Apatura
2 arter. En enda af dessa, Vanessa Jonia, upp-
tackt af KiNDERMANN vid sodra stranderna afsvarta
hafvet fir ny. De fiesta, afven de allmannaste ar-
terna aro afbildade pa 18, till storre delen val ut-
forda plancher.

De nya Dagfjarilar som finnas i Pa riser-Mu-
seum bar Lucas borjat beskrifva. l:sta decaden in-
neballer: Papilio Godartianus (Stilia bafvets oar),
P. Celadon (Norra Amerika), P. Arcesilaus (Norra
Amerika), P. Cacicus (Columbien), P. Sadalus (Qvi-
to), P. Eurydorus (Brasilien), P. Phryneiis (Cayenne),
P. Zelicaon, P. Rutulus ocb P. Eurymedon (Cali-
fornien). Rev et Mag. de Zool. 1852, p. 128, p.
10. 2:dra decaden: Papilio Phronius (Cayenne), P.
Zeuxis, (Venezuela), P. Bochus (Cayenne), P. Or-
bignyanus (Corrientes), P. Gayi (Cusco), P. Neoda-
mas (Antillerna), Euterpe Ccesarea (Colnmbien), E.
Nolha (Venezuela), E. Hebra (Columbien), E. Cora
(Cusco), 1. c. p. 189. 3:dje decaden: £'w/e?'pe 7Wasco
(Cusco), E. Semiramis (Columbien), E. modesta (Cus-
co), E. sebennica (Mexico), Leptalis Beroe, Z. Lewyi
(Bogota), L. Euryope (Mexiko), L. Fa^dora (Vene-
zuela), L. Kollari (Rio Janeiro), Pieris ccesia (Quito),
1. c. p. 290. 4:de decaden: Pieris Nesba (China),
P. Berenice (Silhet), P. Homhronii (Ambonia), P.
Jaquinotii (Nya Guinea), P. Nabis (Nya Holland),
P. peruviana (Peru), P. abyssinica (Abyssinien,) P.
Erota (Columbien), P. Stamnata (Venezuela), P.
Eleusis (Columbien), 5:ie decaden: P . Helena [Qy\io\
P. Nudina (Silhet), P. Philonome, P. Ida (Java), P.

211

Alhama (Nya Guinea), P. Xanfhodice (Peru), Antho-
cans lanceolata, A. Sara, A. Ausonides (Californien)
och A. Eurygone (Guinea) I. c. p. 324 samt 1 6:te
decaden: AntJiocoris Auxo (Port Natal), A. Zera
(Abyssinien och Senegal), A, Isaura, A.Celimene (Abys-
sinien), Idmais Amelia (Senegal), /. Velleda (Abys-
sinien), Gonepteryx Terissa (St. Domingo och Ja-
maika), Terias sinensis (China), T. Zelia (Columbi-
en), T. angulipennis (Nya Holland) 1. c. p. 422.

Af Hewitson hafva flera utmarkta Dagfjarilar
blifvit beskrifna och afblldade nemligen: Papilio
Telearchus (Silhet), P. Pausanias (Surinam), P.
Chabrius (Amazon-floden), P. Orelluna (Amazon-
floden), P. Sakontala (Silhet). Trans. Ent. Soc. N.
S. II. p. 22. Tab. 5, 6. Papilio Bolivar, P, Co-
lumbus (trakten kring Amazon-Hoden), Leptalis acrCB-
aides (Minas Geraes), Calldhea Batesii och Cata-
gramma (bada fran trakten kring Amazon-floden).
Forf. upplyser afven, att flera arter maste samman-
foras, sasom endast utgorande olika kon af samma
sfiecies och utreder nu att Papilio Sesostris ar cf
och P. Tullus 9, P. Proteus <^ och P. Arcus ?,
P. Ucophron c^ och P. Pirothous ?, P. Theroites
(^ och P. Acamus ?. 1. c I. p. 97. Tab. 10, 11.

V. NoRDiviANN bar uppraknat de i districtet
Taurlen anmiirkta Dagfjarilar, hvilka uppga till 168
arter. Sasom nya beskrifvas Colias Tamara (i Her-
RiCH-ScHAEFFERS Suppl. afbildad under benamningen
C Aurorina)j Lycoina Ledereri, Doritis Nordmanni.
Flera markligare varicteter hafva afven blifvit an-
forda och afbildade. Bull, de Moscou XXIV, p. 395.
Tab. 8-13.

Nagra bid rag till kiinnedomen om de Dag-
fjarilar, som forekomma i Hollands Colonier hafva
-af De Haaint blifvit lemnade. Verhandel. Overs. Be-
sitt. Zool. 64 sid. 9 pi.

212

Under titel "Verzeichniss den' Schmetterlinge der
Schiveiz* l:e Ablheilung liar Meyer-Dur pa ett nog-
grant siilt redogjort for de dagfjarilar, som liittills
blifvit funna i Schweiz, livarvid en valfortjent upp-
marksanihet blifvit fastad vid dessa djurs ntbredning,
sa val i horizontel som vertikal riktning. Rorande
lefnadssattet och forekommandet lemnas afven viir-
defulla upplysningar. De inom detla land funna
Papiliones lillliora foljande slagten : Papilio 2, Thais
1, Parnassius 4, Piei^is 5, Anthocaris 2, Leucophasia
1, Colias 4, Bhodocera 1, Thecla 8, Polyommatus 8,
Lyccena 28, Nemeobius 1, Limenitis 3, Nymphalis
1, Argynnis 15, Melitcea 9, Vanessa 9, Libythea 1,
Apatura 2, Ai^ge 1, Erebia 22, Satyrus 24, Ste7'opes
1, Hesperia 4, SyiHchtus 6, Thanaos 1, saledes till-
sammans 163 arter. Tvenne af dessa Polyommatus
Hipponoe och Erebia Nerina toide dock, enligt
F6rf:s formodan, ej forekomma i Schweiz. Enligt
Herrich-Schaeffer finnas i Europa 306 Papiliones^
af hvilka likval flera, sasom endast iitgorande va-
rieteter, niaste indragas. Schweiz eger mer an halfva
antalet och int^t land, med undantag af Frankrike,
kan uppvisa sa manga. Neu. Denkschr. Schweiz.
Gesellsch. XII, p. 2 — 239. Tab. 1.

Westwood bar af Papilio Telamon bildat ett
nylt slagte, som ban benamnt Sericinus, samt dess-
utom beskrifvit tvenne nya Papiliones Thaumantis
Honqua fran China och Drusilla Myla^cha fran
Louisiadiska oarne i Indiska hafvet. Trans. Ent. Soc.
N. S. 1. p. 173.

En forteckning af Brec ofver Dagfjarilar fan-
gade i Northamptonshire jemte anmiirkningar om
flera arters lefnadssatt finnes inford i Zool. 1852.
Febr.

Nedanstaende tvenne arbeten har Ref. icke haft
till fa lie se: "Boring die Schlesischen Tag falter, nach

I

213

den neuesten Beohachtungen zusammengestellt und
Beschrieben" 4:o 16 s. 1851 (i Th\v) samt" Englands
Dagfjdrilar af Morris hvaraf borjan utkommit.

Af Gerhard's **Versuch einer Monographie der
Lyccenen mit Ahbildungen nach der Natur" hafva
haftena 2 — 9 utkommit 1851 — 1852. Detta arbete
innehaller enclast figurer ofver Europeiska arter,
hvilka nastan alia ocli Ilka viil finnas afbildade hos
HiJBNER och Herrtch-Schaeffer. Uti en af Zeli.er
ofver l:a haftet afgifven recension framstallas flera
grundacle anmarkningar emot detta arbete. Stett.
Ent. Zeit. Xll, p. 17.

Upptiickten i Enropa af en ny dagfjaril intraf-
far nil mer hogst sallan. Det bar likval lyckats
Mayer tinna en sadan pa de nakna bergen vid
Spalato. Den benamnes Pontia Mannii och synes
sta niirmast Pontia Narccea och Rapce. Stett. Ent.
Zeit. Xir, p. 151.

En markvardig varietet af Cynthia Cardui an-
fores af Newman. Zool. N:o 108.

AssMANN adagalagger att Hiparchia Lyllus en-
dast ar en varietet i\^ H. Pamphilus. Schles. Zeitschr.
fiir Entom. V. 2, pi. 61.

Meyer har likaledes utredl att Hipparchia Adyte
endast utgor en varietet af H. Euryale. Stett. Ent.
Zeit. XII ^ p. 298.
^ Metamorfosen af Eudamus Tityrus har \Gkssiz^fiamof-

fos.
omstandli^t bcskrifvit och afbildat. Larven lefver

pa bladen af Robinia viscosa och Pseudacacia. Vid

forpupningen faster den sig med bakre delen af

kroppen genom nagra tradar, sanit drager nagra

andra tvars ofver kroppen. Den forfardigar sig

dessutom emellan bladen en tunn, genomskinlig

cocong. Smiths. Con t rib. T. TI.

Rorande utvecklingen af Polyomrnatus Corydon

anfor Zeller, att larven uteslutande tralFas pa Go-

214

rotiilla varirt, der den oni dagarne lefver yomd ocli
sallan visar sig vid fullt dagsljus. Skulle sa intraffa
finnes den merendels onigifVen af sina myroi-, ntan
alt dessa angripa eller visa nagon fiendlllghet niot
larven. En likarlad observation finnes anford i
Fuesi-y's Neiie Magazin p. 384 om Polyommatus
Argus och af Petzold i Scriba's Beitrage p. 232 om
P. Damon, Pa sistnanuide stiille forsokes en fur-
klaring ofver delta forballande. Petzold uppgcr
nemligen, alt dessa Fjarilars laiver ega pa ryggen
tvenne sma vartor, livilka kunna ulskjutas eller in-
dragas och genom hvilka afsondras en (or myrorna
anjjenam vatska. Zeller liar icke varit i tlliralle
bekrafta denna nppgift. Den af honom ofver lar-
ven och pupan uppgjorda diagnosen lyder: Larva
(onisciformis) la^le viridis, seriebus duabus triangu-
loriim dorsalium margineque corporis laterali flavis;
capite stigmatibusqne valde conspicuis nigris. Chry-
salis glabra, fuscescenti-lutea, linea abdominis dor-
sali obscuriore ihorace utrinque pallida, oculorum
margine anteriore leevigato. Steti. Ent Zeit. XIII,
p. 425.

En omstandlig beskrifning af larven och pu-
pan till Melilcea Britomartis bar af Assmann blifvit
inford i Schles. Zeilschr. fiir En lorn. IV. 3, p. 39.
Skop.lika Ofver de egendoniligt bildade bihang, som hn-

hhang. j^^g p^ gjgjg abdominal-segmenternas undersida hos
honorna af Parnassius Apollo och Mnemosyne, hafva
intressanta iakttagelser af V. Siebold blifvit medde-
lade. Forf. anscr dem icke uljrora nSijon inlecre-
rande del af dessa fjarilars hudskelelt, emedan de
hos Mnemosyne latt, bos Apollo med nagon storre
svarighet kunna afsondras, utan att nagot sar upp-
kommer. Dessa bihang bildas forst under parnin-
gen, hvilket genom Reuti's observationer blifvit full-
slandigt adagalagt. Vid framkomsten ulur pupan

215

saknar honan allt spar till nagot bihang. Pa hvad
siitt detsamma bildas under det parningen forsig-
gar, liar iinnu icke blifvit utredt. Siebold ftirmo-
dar, att lianen eller honan derunder afsondrar ett
slemmigt, flylande iimne, som utgjutes ofver hanens
nied honans tatt forenade parnings apparater och
gcnom lillhardnande astadkommer en langre fore-
ning emellan konen. Efter parningens fullbordande
och sedan konen atskiljts, qvarstadnar den utrunna
vatskan omkring honans konsorganer och framslaller
ett slags aftryck af hanens bakkropp. Pa den olika
formen af dessa bihang, som hos skiljda arter icke
aro lika, hafva Forfattarne icke fiistat behorig upp-
marksamhet. Stett. Ent. Zeit. XII, p. 176.

Bar, som vislats i Cayenne, bar i ett bref till Castnise.
BoiSBUVAL meddelat upplysningar orn metarnorfosen
af flera arter lillhorande Castnia, hvilkas larver lef-
va i stammarna af Palmtrad. Ann. Ent. II Ser.
X, p. Llll.

Af White liar Eusemia Mariana blifvit be- Nyctaiu
skrifven och afbildad i Macgillivray's Narrative of
the Expedit. of Rattlesnake Appendix.

Chaumette har beskrifvit larverna af de i Sphiogi-
Schweiz forekommande Sphinges. Zool. p. 3100,
3158, 3241.

Strandfuss, som funnit flera exemplar af lar-
ven till Macroglossa Oenothera, upplyser att den
triifFas pa Epilobium angustifolium och icke pa
Oenothera biennis, som Borkhausen och Ochsen-
heimer m. fl. uppgifva. Schles. Zeitschr. fiir Entom.
V. 3, p. 79.

Pierre Milliere, som insamlat trenne larver
af Deilephila Vespertilio, lyckades utkliicka alia dessa.
Sedan den ena fjarilen, en hoiia, blifvit dcidad med
en glodgad nal, som infordes under hogra ofver-
vingcn, ulkropo utur det derigenom fororsakade

216

lialel 35 — 40 lohlieumoiild-Iarvci', hvilka del likviil
icke lyckades honom , oaktadt den sorgfiilligasle be-
haiidling, alt bringa till utklackning. Ann. Ent. II
Ser. X, p. 16.

z>gaeni- Ett Hjlt, ganska niarkvai'digt slagte Myrmecop-

Sis, tillhorande gruppen Glaucopidat bar af NewmAn
blifvit nppstalldt. Del liknar till utseendet en vin-
gad niyra. Antennerna aio knappast Jangre an hallVa
kroppen, fran basen till niidten kamformiga, sedan
sagade, i spetsen ganska fina och borslformiga. Frani-
vingarnes discoidal-cell djupt delad, vingarne nakna,
endast adrorna forsedda ined rjall. Bakkroppen skaF-
lad , skaftet fint. 1 art. 31. eumenides, fran trakten
af Amazon-floden. Zool. App. p. CXXII.

Bombyces. ScHREiNER bar fiistat Lepidoptei ologernas iipp-

marksambet pa ett misstag, soni afven af nyaie
Forfatlare blifvit beganget, da de ansett Lithosia de-
pressa och helveola vara skiljda arter. De tiro en-
ligt Forfis pastaende endast olika kon af samma
species. Den forra honan och den sednare banen.
Sasom stod for denna asigt anfor Forf.: l:o att an-
tennerna pa den stora miingd af helveola, som ban
undersokt, befunnits tydligt vara forsedda med fran-
sar, da dessa organer deremot bos depressa iiro
borslformiga och vid slarkare forstoring endast flnt
bariga. 2:o alt larverna till bada forekomma sam-
tidigt och pa samma viixt. 3:o att dessa i form,
farg och teckningar icke forete nagon miirkbar
skillnad, med undantag af nagra obetydliga afvi-
kelser, hvilka likval hos de fiesta andra larver ofla
aro mer i ogonen fallande. 4:o att deras lefnads-
satt och forpupning ar lika samt 5:o att deras ut-
vecklings period ar samtidig. Slett. Ent. Zeit. XIII,
p. 101.

En nastan belt och ballet enfargfad varietet af
Bombyx castrensis bar af Bellier de lA Chavignerie

217

blil'vit ruiincti och afbildad. Ann. Ent. 11 Ser* p.
101. Tab. 4 11.

Foljande tvenne iippsatser iiro Ref. till inne-
hallet okiinda: LoNGLEY Varietis of Arctia CajalLoo\.
N:o CXVI. Bombyx anastomose. Des moeurs de ce
Lepidoptere, de ses ravages aux environs de Poitiers,
de Vurgence qu'il y a de detruire cet insecte et moyen
propose pour y parvenir par Malapert. Broch. 8:o.

Forsok till Systematisk nppstallning af de i
Sverigc forekommaiide Natlfjarilar af C. H. Boheman,
bar af Zeixer blifvit resenceradt. Stett. Ent. Zeii.
XII, p. 12.

Lucas omnamner att larven af Megasoma re^Metamor-
pandum lefver pa Viburnum Tinus. Ann. Ent. II
Ser. X, p XXIV.

Chaumette bar rorande lefnadssatlet ocb me-
taniorfosen af Aglia Tau meddelat sina iaktiagelser.
Zool. p. 3063.

Den cocong som tillhor Bomhyx Paphia liar
af Laboulbene blifvit afbildad. Ann. Ent. II Ser.
X, p. 535. Tab. 15, n:o IV.

Passerini bar anfort att Liparis Salicis under
larv-tillslandet fororsakar mycken skada pa Populus
fastigiata. Notizie sopra duo insetti.

Stephens bar rorande Psychides meddelat an-Ps}c'"«ie
markningar, bvilka hufvudsakligen omfatta dessa
djurs ratta plats i systemet. Forf. soker adagaliigga,
hvad som viil knappt torde behofva bevisas, alt de
iiora till Bombyces ocli att de pa ena sidan aro
narslagtade med Heterogynis ocb pa den andra med
Talosporia bland Tineaceoe. Zool. A pp. CVl.

Newman bar, sasom nya i England upptackta
arter anfort, Psyche reticella ocb Ps. fenella. Stepfiens
forklarar den senare vara identisk med Psyche opa-
cella Herr.-Schaeff. Newman lemnar vid samma
tilllidle foljande Synopsis ofver de i England fore-

218

konimaiide arlenia, hvilka ban salunda indelar: A,
Anteiinerna soni det synes 31-ledade. a) Kroppen
tjock, sasom lios Bombyces (Sterropterix Hubn. =
Thyridopterix Steph. ''"). Vingarna nakna, kroppen
svart. Hit liorer ephemercpformis, hvilken likviil ef-
ter livad i senate tider blifvit adai^alairt ar Nord-
A merik a risk '•""■••). Vinfrarna balfnakna; kroppen svait.
Ps. fenella Newm. '-••■^-■••'*). Vingama bariga, likasom
kroppen, brunga. Ps. nigricans, febretta ocb stetti-
nensis Heering. 6) Kroppen smal liksom bos Geo-
nietrae •*). Vingarne beliickta med glansande fjall
(^Lepidopsyche Newm. afven utmarkta genom de stora
vingarna) Ps. graminella Hubn., annu ej upptackt i
England, der den troligen finnes ■•''••). Yingarna balf-
nakna iitan fjall, med spridda bar (Psyc/ie ScHRANCK.)
Ps. calvella Ochs. = fusca Haw. B. Antennerna
13 — i8-ledade (^Fumea Haw.) a) A^ingarna lika far-
gad e Ps. nitidella Hubn., radiella Curt. 6) Vingarne
natljkt tecknade. Ps. undulella FiscH. ocb reticella
Newm. ZooI. App. p. XCIV, XCIX.

BoisduvAt. bar meddelat korta karakterer pa
trenne i Frankrike uppiackta arter tillborande slag-
tet Psyche, nemligen Graslinella, Millieridella ocb
sternoxella. Under larvtillstandet forfardigar sig den
forstnamnda bylsor af torra stjelkstycken, bvilka
fiistas transversellt. Den andra af mossa, som synes
tillbora Hypnum repens, samt den tredje af torra
grasstran som anbringas longitudinellt. Ann. Ent. H

Scv. X, p. XX n.

* ^ <.

Mttamor- V. SlEBOi.D bar redan i forsla Arnraniren af

Zeilsclirift fiii- wisscnscbaftlicbe Zoologie fiistat pby-

siologcrnas iippmarksambet pa Psycbe-arternas fort-

plantnings-bistoria , derigenom att ban sokt bevisa,

alt den furmodan, det ditborande arters bonor,

kunde utan foiegaendc parning fortplanta sig, bvi-

lade pa ell misstag. Genom senare undersokningar,

219

liar liaii likviil komiiiit (ill dcii olvertygolst', ultTa-'
Uvporia lichenella iir en kunlos amnia, emedan af
denna arts larver endast honor framkomma ocli sa
vidare under (lera generatiuner ater honor, hvilka
nlan parning ^''t5»''^ frobara iigg. Dessn vinglosa,
ined ett agglaggningsror forsedda individer af T.
lichenella motsvaia icke honorna, ulan arc konlosa
amnjor till en Talaeporia-art som ar underkastad
gonerations-vexel. T huru manga generationer dcssa
ammor iolja elter hvarandra, innan den konforsetlda
generalionen frarnkornmer, har annu ej blil'vit iit-
redt. Forf. har bernodat sig alt bestamma den kon-
lorsedda formen af T. lichenella. Ehuru Zeixer
till dcnna art ha n for Psyche tiiquetrella F. R., sa
synes del likviil icke afgjordt, atl bada formerna
verkligen bora tillsammans. Siebold, som kiint ha-
nen och honan till Talceporia triquetrella, har ofta
iippfodt dessa i deras trekantiga hylsor, hvarvid ett
nara lika stort antal af hvardera konet erhallits.
Ehuru bade arternas hylsor synas vara trekantiga,
arc de likval betydligt olika, Skiljaktigheterna be-
sta icke i det amne hvaraf de arc forfardigade. 7\
lichenellas hylsa ar bestamdt mindre och morkare
an T. triquetrellas. Da Talceporia ammornas hylsor
sannolikt iiro olika bildade, da dessutom kan anta-
gas att amm-former afven forekomma bland andra
Talaeporia-arter och man dessutom hitlills faslat
alltfor liten uppmarksamhet pa dessa fjarilars ge-
nerations-vexel , sa ar det inlet tvifvel underkastadt,
att atskiljandet af arterna inom slagtet Talceporia,
genom dessa invecklade forhallanden blifvit mycket
forsvaradt och maste beQnna sig i den storsta for-
virring. Stett. Ent. Zeit. XII, p. 341. Denna upp-
satis har af Staiiston blifvit ofversatt pa Engelska.
Trans. Eut. Soc. N. S. Vol. 1, p. 234.

220

Stephens anmarkte i England en oval, gron,
snack formig larvhylsa, livilken inyckel liknade sina
individer af Turbo liltoralis. Den beboddes af en
Talceporia. F6ri\ lyckades derutiir endast klacka
honor, hvilka voro narsliigtade »ned T. tuhulella
GuEN. (Solenohia clathrella Bruand), men likval
icke med denna identiska. Dereinot anser ban deni
tillhora saniina ait som Reaumur afbildat. Tom.
III. Tab. 15, f. 17 — 19.

Pa samma slags bylsa, hvilken afven forekom-
mer i sodra Tyskland och Itallen, bar v. Siebold
fastat uppmarksamheten. Den larv, som iippeballer
sig deruti, leFver pa Lotus corniculatus, Gnaphali-
um arenarium Och Anthyllis vuhieraria. Det bar,
enligt Forlis erfarejihet, annu ej lyckats nagon att
utur dessa Iiylsor erhalla vingade Individer och det
ar saledes alt formoda, att de lionoina af Psyche
sa lika, maskformio[a insekterna Iivilka utkomma ur
dessa pupor, liksom Talceporia lichenella, aro kon-
losa ammor, som fortplanta sig utan foregangen
parning. v. Siebold bar Foreslagit att benamna
denna art Psyche helicina, hvilket namn sasom redan
anvandr af Herrich-SchAEFFER, sedermera blifvit
forkastadt. Bericbt. Scbles. Gesellscb. 1850, p. 19.

Noctuae. Bruand bar uti ett afgifvet svar pa Guenee''s

anmarkningar rorande bans uppstiillning under tvenne
slagten af Noctua Batis och derasa, sokt forsvara
denna atgiird. Ann. Ent. II Ser. IX, p. 89. T. 1.
N:o III.

Tvenne nya arter af sliigtet Leucania, funna i
Veslra Fronkrike, liafva af GuAsi.lN blifvit beskrifna
neml. Leuc. albivena och fuscilinea, afvensom en art
Stilbia, S. philophalis, upptackt i Sodra Frankrike.
Ann, Ent. II Ser. X, p. 407. T. 8 n:o T.

221

Ghiliani omnamner att den sallsynta Plusia
Zozimi HiJBN. bliFvit funncn i Piemont. Ann. Ent.
II Sep JX, p. LXVHI.

Cooke's uppsaits "Capture of Diphthera Orion"
Zool. N. CXVI har Ref. ej sett.

IIoRNiG har utredt metarnorfosen Si^ Anthophila Metamor-
mendaculalis Tr. (Dardouini B. H. S). Larven lef-
ver af froen till Anthericum ramosum och inborrar
sig da den ar ung belt ocb ballit deruli, men da
den blir aid re endast med de 3 eller 4 forsta seg-
nienterna. Fullvaxt ar den \ turn lang, temligen
tjock ocb trog, fram ocb baktill nagot afsmalnande
med endast 12 fotter. Vid ofvergangen till pupa
spinner den en bvit, ganska lang ocb smal cocong
i bvilken den invafver sma span, sandkorn ocb dy-
likt. Den Ijusbruna pupan ar i dess trubbiga
spels forsedd med fyra at sidorna riktade taggar.
Verb. Zool. Bot. Ver. in VVien II. Abbandl. p. 136.

Bellier de la Chavigneui, soni fun nit larven
af Heliothis peltigera pa Senecio viscosus i narbeten
af Paris, upplyser art den under fangenskapen af-^
ven fortar Senecio vulgaris. Larverna maste ballas
atskiljda, emedan de i annat fall uppata bvarandra.
Ann. Ent. II Ser. IX, p. LXXYII.

Hela metarnorfosen af Anthophila Rosina bar
V. HoRNiG noggrant utredt. Larven lefver pa Ju"
rinea mollis, samt uppeballer sig i en vafnad pa
bladens undra sida. Den ar trog i sina rorelser
och lemnar aldrig den vafnad hvarmed den omgif-
vil sig, utan forvandlar sig Inom densamma till en
gulbrun pupa, som i spetsen ar forsedd med fyra
at sidorna riktade taggar. Verb. d. Zool. Bot. Ver.
in Wien. II, p. 68.

Om den skada, som larverna af Agrotis Sege- Lefnads-
tum fororsakat pa Turnips ocb kalrotter, bafva at- .

trae.

222

skill iga mulerrattelscr blifvit af Trauenfeld niedtle-
lade. Verb. d. Zool. Bot. Ver. in Wien II, p. 78, 84.
Upplysniiigar om fcirekommandet af Valeria
jaspidea De Villers och V, oleagina Horkh. fmnas
af Bruand inforda i Ann. Soc. Linn, de Lyon. 1850
—1852, p. 253.
Geome- Bruand liar mcddelat flera aniniirkningar vid

den uppstallning Herrich-Schaeffer anlagit for Geo-
metrcB och Iivilken blifvit foljd af De la Harpe i
hans forteckning ofver de i Scliweiz forekommande
arter af denna familj. Forf. anser alt BoisduvAl,
som henitat de hufvudsakliga karaktererna for sliig-
lena af larverna, allt for ofta gjort afbrotl i den
naturliga foljdcn, iifvensoni bildat slagten, bvilka
icke kuiina besta. Duponchel, sedan ban en langre
tid under utgifvandet af silt stora arbele, forkaslat
en uppstallning grundad pa de forsta stadierna,
bar slutligen i sin kalalog ofvergatt till en mot-
satt asigt. De lA Harpe som ej velat antaga nagot
af dessa systemer, bar foljt Herrich-Schaeffers ,
hvilket Bruand betraktar som tlet ofullstandigaste
af alia. Den senare anser icke slagtet Geometra
utan Amphidasis bora stallas framst bland Geometra*.
Efter delta bora folja sliigtena Nyssia, Hibernia o.
s. V. Ann. Ent. H Ser. X, p. 51.

For att eriialla fullstandig kannedom om en
viss insekt-art, eifordras att narmare studera den
i alia de tiakter der den forekommcr. Elt bevis
hiirpa utgor Geometra calabraria, som blifvit for-
vexlad med Ivenne andra arter. Zeller bar nu
gcnom diagnoser lydligt adagalagt deras olikbcler
och utredt synonymien pa foljande siilt:

1. Sicanaria: alls anterioribus luteis, posteriorihus laete ochra-
ceis, striga anteriorum intus adumbrata fasciaque com-
muni in posterioribus, antice late evanescente purpureis;
tibiis a^ lerelibus, tricalcaratis sine penicillo basali.

223

Patria. Sicilia (Calabria?)

Geometra calabraria Zell. Isis 1847, p. 505.

IGeometra calabraria Hubn. Beitr. II. 4. f. M.

2. calabraria: alis luteis, striga anteriorum ante medium

fasciaque communi postica purpureis; tibiis c/* sub-com-

pressis, tricalcaratis, penicillo basali apicem superante.

Patria. Italia, Dalmatia.

Phalwna calabra Pentagna Spec. Ins. Calabr. p. 38, f. 23.

Geometra calabraria Hubn. f. 49 ?, 365 cf*.

Geometra calabraria Esper V. p. 33. T. IV. f. 1. 2 (mala).

Idasa calabraria Treitsch. VI. 2, p. 262.

Var. b. alis pallidis, striga fasciaque cinerascentibus.

Aspilates tceniaria Freyer. Neu. Beitr. 2, p. 53. Tab. 131,

f. 3.

3. tabidaria Zell.: alis luteis, striga anteriorum ante medium

fasciaque communi postica punctoque medio purpureis;
tibiis o^ subcompressis, Iricaicarafis, peniciilo basali api-
cem vix attingente.
Patria. Asia minor. Stett. En(. Zeit. XIII, p. 180.

Cidaria tubulata n. sp., soin blifvit fumien i
Schlesien, karakteriseras af Strandfuss salunda: an-
lennis fimbriatis, alis anticis I'uscocinerels, fascia me-
dia alba, fusco-subiuidata, posticis obscure albis,
basl et margiiie posteriore can is. Schles. Eiitom.
Zeilschr. V. 4, p. 82.

Freyer, som redogjort for sina 1851 verk-
sliillde insainlingar af fjarilar, upptager sasom nya
Irenne arter pa hvilka diagnoser meddelas, nemligeii
Geometra scripturata, proluata och Gachtaria. Stett.
Ent. Zeit. XIII, p. 151.

Slagtet Eupithecia bar blifvit tillokt med Irenne
nya arter, af hvilka E. palustraria ocli callunaria
blifvit upptackta af Doubleday i England. Zool.
A pp. CV och en E, Meyeri af Makn i narheten af
Wien. Verb. d. Zool. Bot. Ver. in Wien II. Ab-
handl. p. 134.

Zeller bar adagalagt, att under Geome/ra (^ci-
dalia) emutaria trenne arter blifvit sanimanblandafle,

224

af hvilka tien i mindre Asien forekommande, af ho-
nom blifvit benamnd G. flavidaria. Stett. Ent. Zeit.
XIII, p. 184.

Nedanstaende trenne uppsatser aro Ref. endast
till titlarne bekanta: "GruAnd classification de la
[amille des Phalenites suivant la methode naturelle\
Brocli. pet. 4:o. Harding "Note on Aleucis pictaria"
Zool. CXIIl ocli "Ndgra anmarkningar rorande de
arter som tillhora Operabia". Zool. p. 3495.

Beluer de la Chavignerie uppger alt han
fiinnit Boarmia ilicaria i Boulognerskogen. Denna
art hade forut endast blifvit observerad i de syd-
ligasle delarne af Frankrike. Ann. Ent. II Ser. IX,
p. XVII.

Timia Margaritha bar af Ghiliani blifvit pa-
trnfTad i Piemont. Ann. Ent. II Ser. IX, p. LXVIII.
Metamor- Som bckant ar mota ofta stora svarigheter att

kunna finna vissa fjaril-arters larver, och utan
kiinnedom om deras tillhall sokas de ofta forgaf-
ves. KocHS iakttaijelser rorande larven af Pho-
rodesma smaragdaria, hvilkens lefnadssatt hittills
varit okiindt, forljena derfore all uppmarksamhet.
Forf. an for att denna larv, sa fort den framkom-
mit utur agget, betacker sig med afbitna stjelkar af
viixter, blomdelar, tornma, torra froskal och andra
sma viixtdelar, hvilka den lost och hyarflals fast-
spinner vid de manga pa kroppen befintliga kno-
larne. Denna bekladnad skiljer sig likval betydligt
fran Psychideernas hylsor. De forstora den efter
behof, och uppehalla sig deruti temligen sma, ofver
vintern. Varsolen framlockar larverna, som finnas
pa Achillea Millefolium, hvars blad tjena dem till
foda. Vid forpupningen uppsoka de en lorr stjelk
vid hvars spels de fasta sig och bilda dcr omkring

225
siir en nastaii ii^eiiomskinliij hvlsa. S(eU. Ent. Zeit.

C? ^ O V

XII, p. 365.

Metamorfoseii aF Acidalia rufaria har af v.
HORNIG omstanclligt blifvit utredd. Larven finnes i
Mai pa Alsine media. [Jen uppeljaller sig For det
niesta gomd naia jorden ocli betackt af v,axtens
blad, hvaiFore den hittast erhalles om plantorna
iippryckas ocli skakas oFver en duk. Yid forpup-
ningen nedkryper larven i jorden. Verhandl. Zool.
Bot. Ver. in Wien II. Abhandl. p. 51.

Asa Fitsch beskrifver en till Geometrce ho-
rande art, Abraxas ribearia, jemte alia dess ut-
vecklings-stadler. Den ersatter i Forenta Slaterna
var A. grossulariata, och ioiorsakar, liksom denna,
belydlig skada pa Stickelbars- orb Vinbars-buskar.
Trans. New-York State Agrie. Soc. VII.

Beltjer de la Chavignerie bar fnnnit larven
af Geometra sinuaria pa Galium venim. Ann. Ent.
II Ser. X, p. LIV.

Heinst.OW hai-, rorande lefnadssattet af tvenne
arter Eupithecia, lemnat (lera upplysningar. Zool.
1852. Febr.

De af J. A. Wahlberg, under dess vidstrackta Micmle-
resor i CafFerlandet insamlade Microlepidoptera, bafva^'AliE^'
genom Zeller pa ett forfjenstfullt salt blifvit be- '*"^'^^^"''*
arbetade. I inledningen anfores, alt nagra af de
arter, soni forekomma i P2uropa afven blifvit funna
i sodra Afrika, sasom Pterophorus aeanthodactylus,
Hypena lividalis, Choreutes australis, Myelois Cerato-
nia!- ocb Asopia farinalis. Af nedan anf(3rda slagten
beskrifvas arter nemligen Pyralides: Hypena 7, Her-
minia 2, Pyralis 5, Acjiossa 1, Asopia 2, Ei^dotrHcha
1, Tegestoma 1, Nt/mpliula 2, Bolys 20, Steropteryx
1, Eudioptes 3, Zinckenia n. g. 2, Ulopeza n. g. 1,
Stenia 5, Hymenoptychis n. g. 1, Crocidolomia n. g.
Itohemans Arsber. 1851, 1852. 15

226

1, Scirpophaga 1, Schoenohius 2, Chilo 1, Ancylolo-
mia 1, Crambus 2, Anerastia 1, Myelois 2, Po^o-
notropha n. g. 1, Epicrosis 1, Roeselia 1, Tortrices :
Earias 1, Eccopsis n. g. 1, Sericoris 1, Graphoiitha
1, Syndemis 1, Dactra 1, Choreutis 1, Tineacece:
Compsoclena n. g. 1, Euplocamus 1, Tmea 3, A^e-
7nopliora 1, Ceromitia n. g. 1, Setomorpha n. g. 1,
Ej^etmocera n, g. 5, Hyponomeuta 2, Psecadia 3,
Cryptolechia n. g. 2, Gelechia 6, Ypsolophus 1, y^Ec/i-
TWia 1 ocli Pterophorus 4. Vet. Akad. Handl. 1852,

p. 1.

Bruand "Catalogue SystemaHque et synonymique
des Microlepidopteres du departement du Doubs.''
Broch. pet. in 4:o ar Ref. till iiinehallet obekant,
afvensom

Douglas "On rearing Larvm of Microlepidoptera''
Zool. CXIV.

Under titel ''Contributions towards the Natural-
history of British Micr^olepidoptera" amnar Douglas
efler hand bekanlgora resultaterna af sina under-
sokningar rorande smafjarilarnes metamorfos. 1 bor-
jan af denna athandling, soin nii kommit oss till-
iianda, anfores: att Gelechia contigua, blandella ocli
jraternella, hvilka aro med hvarandia mycket nar-
slagtade och laltelii^en kunna ta^as for varieteter af
samma art, likval aro med hansyn till deras ut-
veckling val skiljda. Larverna till de tvenne forst-
iiamnda lefva pa Stellaria holostea och till den tredje
pa Stellaria iiliglnosa. Slagtet Coleophora ar ni<^d
hansyn till larverna af stort intresse. Dessa for-
fardiga sig neniligen liylsor, hvilka for hvarje art
ega en sarskild form och farg. Metamorfosen af
Irenne hithorande arter Coleophora albitarsella, hvars
larv traffas pa Glechoma hederacea, C. alcyopen-
nella KollAR, hvars larv lefver pa bladen af Cen-
taurea nigra och C solitariella, hvars larv forekom-

• 227

nuT pa wSfellaria holosten, ntredas tK^ggiaiif. Trans.
Ei.t. Soc. N. S. II, p. 75. T. 10, 11^^

Bland Pyralides har Doubi.eday sasom ny artPyraiides.
beskiiFvit Hypemdes humidalis. Den har forst blif-
vit funnen i IrJand ocli sedermera i England. Zool.
App. CV.

Crambus malacellus liar, enligf uppgift af Ghi-
LlANl, hlifvit funnen i Plemont. Ann. Ent. 11 Ser.
IX, p. LXVIII.

JenUe anmarkningar ofver Gymnancycla canella
har Lederer beskrifvit en denna i formen liknande
art Spe7'7notop]Uhora Hornigii^ iifven horande till
Phycideernas familj. Detla slagte skiljer sig fran
Anerastia genom (\{in grolva tungan och narvaron
af oceller. Fran Ephestia och Homoesoma genoai
de bojda anteiinerna. Dessutom afviker det fran
slaglet Ephestia genom saknaden af hartofs vid un*
dersidan af hanens framvingars bas. Fran Acrohasis,
Hypochalcia, Epischnia och Ancylosis genom pa 1 per-
nas och antennernas form, samt bakvinijarnas mid-
tel-nerv och fran Gymnancyclci genom pal per nas
form, den grofvare tungan och vingadrornas lage.
Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien 11 Abh. p. 132.

Stephens "Catalogue of the British TortricidoiTortricesi
with indication of the species contained in the col-
lection of British Museum'* London 1852 har ej kom-
mit Ref. tillhanda.

Enlifl^t Stephens ar Tortrix Penziana Thunb.
identisk med Cnephasia hellana Curtis. Thunbergs
beskrifning och afbildning har af alia aldre For-
faltare blifvit forbisedda. Zool. App. p. CVI.

Metamorfosen af Sericoris (Orthotcenia^ anti^
quana, bar af Goureau blifvit utiedd» Larven, som
lefver i rolterna af Stachjs arvensis, grafver sig
deruti gangar i hvilka den forVandlar sig till pupa*

228

fiarven ar cylindrisk , af en hiek , 'hvitaktig Targ,
hul'vudet kastaniebruiit nied kakarna ocli lahrinn
svartbruna; nagra liar finnas spridda pa Imfvudet
och ki'oppens segmeiiter; fotterna aro livita. Ima-
gines frariikommo d. 4 Juli. Ann. Ent. II Sev. IX,
p. 323. Tab. 11. i\:o II.

Ofver de forsia stadierna af Cai'pocapsa Kokei-
lana Freyer, haFva under raftelser aT Schmidt 1)1 if-
vit meddelade. Larven lefver af gallapplen, som
frainbringas af Cynips lignicola, samt forpupar sig
i dem. V^id fjaiilens utklackning uttranger pupan
fill halften ur gallapplet. Haiding. Bericlite VN,
p. 53.

Enligt nppgift af Hill finnes larverna afA^rm-
thosetia inopiana pa Inula dysenterica och af Tor-
trix spectrana pa Epilobiutn hirsutum. Zool. p.
3245.

RURICOLA (J. Curtis) bar funnit larven af Tor-
trix angustiorana pa parontrad, hvijkas blommor
den uppater. Hela melaniorfosen ul redes i Gard.
Chronicle 1850, p. 20. Westwood bar framstallt
tvifvel emot denna arts forekommande pa berorde
trad, men detta bar genom senare iakttagelser blif-
vit undanrojdt. 1. c. p. 38.

KollAR afhandlar let'nadssattet af Tortrix vi-
tisana {Cochylis relicjuana Tr.), bvilken art for vin-
rankan ar sardeles skadlig, samt uppger de medel
ban anser liimpliga att anviinda mot detia lilla djurs
harjningar under larv-tillstandet. Verhandl. Zool.
Hot. Ver. in Wien 11 Abb. p. 1.
Tioeidae. Under titel ''The Entomologist's Companion being

a Guide to the collection of Microlepidoptera and
comprising a Calendar of the British Tineidoe!* By
H. Stainton London 1851, 8:o, 75 sid. bar ett ar-
bete utkommit, som inneballer hogst vigtiga upp-
lysningar om den familj det afhandlar. Efter en

229

inletlning, hvarnti omstandligt redogores for lamp-
ligaste satten atl insacnla Microlepidoplera och deras
larvei', foljer en iipprakning af alia i England funna
arter jemte uppgift pa den manad da de bora ef-
tersokas. Af sardeles intresse ar Forlattarens redo-
gorelse ofver larverna , saint de vaxter hvarpa de
lefva.

Uti "Staintons Supplementary catalogue of tJie
British Tineidce and Pterophoridoi' hafva diagnoser
a ett storre antal nya arter blifvit leninade, nemligen
ofver Tinea caprimulgella v. He yd.. T. pallesientella,
T. griseocapitella, Lymna^cia phragmitella Bentley,
ett nylt ganska markvardigl slagte, aflint med Ptero-
lonche Zell. , men forsedt med uppbojda palper,
som ega en ganska lang apical-led, Gclechia poli-
tella DouGL., cirsiella Dougl., celerella Dougi.., car-
linella Dougi-., Coleophora junicolella, Elachista pro-
quinquella, E. consortella, adscitella, eleochariella, ne-
hulella, decimella, Bucculatrix maritima, Trifurcula
atrifrontella, Lithocolletis quinqueguttella, caledoniella,
ulicicolella, faginella Mann, alia fran England, Tinea
alpicella F. R., albicomella F. R., Gelechia spurcella
F. R., Elachista scurella F. R., dentosella F. R., ab-
hreviatella, rectifasciella, rudectella F. R. alia upp-
tackta af Mann.

Zeller bar under titel ''Die Schaben mit Ian-
gen Kiefertastern" fortsatt sin fortjenstfulla bear-
betning af Tineacece. Den nu afhandlade grnppen,
som Forf. benamner Tineacea plicipalpia, karakteri-
seras salunda: Capilll hirsiiti (raro decumbentes).
Palpi maxillares 4 — 7 artieulati, in quiete plicati,
labiales breviuscnli, triarticulati, articulo secundo
infra piloso-squamato. Haustelltim breve. Alae an-
teriores vena siibdorsali ad basin furcata. Larva
saccophora vel intra cuniculos sericeos vivens. De
nu uppstiillda sliigtena aro:

230

1. Euplocamus Latr. Caput superne et in fronte hir-
sutum. Ocelli nulli. Antennae alis anterioribus breviores.
Palpi labiales articulo secundo infra fasciculato-piloso, ultimo
tenui adscendenti. Haustellum breve. Aloe anteriores: e cel-
lula discoidali venae 4 in marginem costalem prodeunt. 6
arter.

2. Tinea Linn. Caput superne et in fronte hirsutun).
Ocelli nuili. Antennae alis anterioribus breviores. Palpi la-
biales cylindrici, pilosi, articuli secundi apice supra setis una
pluribusve instructo. Haustelluna subnullum. Alae anterio-
res: e cellula discoidali venae 5 in marginem costalem pro-
deunt. Posteriores squamatae, longe cilialae. 38 arter.

3. Eriocottis: Zell. Caput superne et in fronte hirsutum.
Ocelli distincti. Antennae alae anterioribus breviores. Palpi la-
biales cylindrici, pilosi, articulo secundo infra setis dispersis.
Haustellum subnullum. Alae anteriores: e cellula discoidali
venae 4 in marginem costalem prodeunt. Posteriores squamatae,
ciliis brevioribus. 1 art.

4. Lampronia Steph. Caput postice hirsutum, capillis
in vertice ac fronte decumbentibus. Ocelli nulli. Antennae
alae anterioribus breviores. Palpi labiales cylindrici, pilosi,
articuli secundi apice supra setis paucis instructo. Haustel-
lum subnullum. Alae anterio'res: e cellula discoidali venae 5
in marginem costalem prodeunt. Posteriores ciliis brvioribus.
7 arter.

5. Incurvaria Haw. Caput superne et in fronte hirsu-
tum. Ocelli nulli. Antennae alis anterioribus breviores. Palpi
labiales cylindrici, pilosi, articuli secundi apice supra setis
paucis instructo. Haustellum breve. Alae anteriores: e cellula
discoidali venae 5 in marginem costalem prodeunt. Posteri-
ores (plerumque) piloso-squamatae, ciliis brevioribus. 11 arter.

6. Micropteryx Hubn. Caput superne hirsutum, orbitis
superioribus late nudis. Ocelli distincti ab oculis distantes.
Antennae alis anterioribus breviores. Palpi labiales breves,
cylindrici, pilosi. Haustellum breve. Alae anteriores: vena
subcostalis ramos 4 in costam emittit. Posteriores ovales,
piloso-squamatae, ciliis mediocribus. 16 arter.

7. Nemophora Hubn. Caput superne et in fronte hir-
sutum. Ocelli nulli. Antennae longissiraae, articulo basali
incrassato. Haustellum breve. Palpi labiales breves, cylin-
drici, pilosi. Alae anteriores: vena sub-costalis ramos tri-
bus in costam emittit, quarum tertius furcatus est. Posteri-
ores piloso-squamatae, ciliis mediocribus, 8 arter.

231

Slaglet Euplocamus delas i tvenne sektioner:

A, Euplocamus Latr. {Epichysia Hubn.)- Hanens
aiitenner karnformiga. Palpborstarne rackande langt
ofver andra ledcn. Vingariia niorka med Ijusa
droppformiga flackar. 2 arlcr (R Fuslinellus). B.
Scardia. Hanens antenner tofslikt fransade. Vingarne
Ijusa med morkare flackar. 4 arter. Eupl. Boleti =
Phycis mediella Ochs. E, polypori Esp. = Scardia
holetella Zett. Slagtet Tinea fordelas i griipper sa-
lunda: 1. Blahophanes. Framvingarne aro forsedda
vid spetsen pa midtelcellen med en liten, naken,
genumskinlig flack. 5 arter. {T. imella Hubn.) 11. Tinea.
Framvingarne iilan genomskinlig flack. Fransarna
langa. Palpernas spetsled med atliggande fjall. 32
arter. (7". fulvimetrella Treitsch.) 111. Myrmecozela,
Vingarne langstrackta, enfargade, iitan genomskinlig
flack. De bakre kortfransade, Palpernas spetsled
strafharlg. 1 art. (T. ochraceella Tengstr.) Slagtet
hcurvaria indelas 1 fjra grupper: A. Hanarnes an-
tenner med kamtiinder. 2 arter. (T. masculella Bm^,)

B, Hanarnes antenner ntan kamtander, langa, tjocka,
iitai afsmalnande. 2 arter. (/. angusticolella F. R.)

C, Hanarnas antenner utan kamtander, langa, tjocka.
Bak vingarne med runda fjall. 1 art. (/. Oehlmanni^
ella T.) Z). Hanarnes antenner ej pectinerade, kor-
tare. Bakvlngarne med harllka fjall. 6 arter (/.
capitella Linn.). Micropteryx bildar tvenne under-
afdelnlnjjar : A. Forsta costal-nerven ffaflPeldelt, 10
arter (M. callhella Linn.). B. Forsta costal-nerven
enkel. 6 arter. (M. Sparmannella Fabr.) Linn. Ent.
V, p. 301. Tab. 1, VI, p. 81.

Dessutom \\&v Zeller borjat bearbeta en annan
gru pp af Tineacea plicipalpia. De dertlll hanforda
7 sliigten karakteriseras pa foljande satt:

1. Lypusa Zkll. Capillis decumbentes. Os pilosum, pal-
pis haustelloque niillis. Antennae cT setaceae, articulis Ion-

232

giiisculis in dorsi apice incrassatis. Ocelli nulli. Alae oblongcp,
mediocriter ciliatae: anteriorum cellula discoidalis venas sex
in marginem poslicum emjltit , supremam furcalam, ? aptera?
Larva saccophora.

2. Talmporla Hubn. Caput superne et in fronte hirsu-
lann. Palpi maxillares nulli; labiales cylindrici, pilosuli, ar-
ticuli secundi apice supra setoso. Haustellum nullum. Ocelli
distincti pone oculos. Antennae d^ selaceie, crenulatae, ci-
tiatae. Alae oblongae, nnediocriter ciliatae. cellula discoidalis
venas sex in marginem posticum emiltit, supremam furcatam,
? aptera, ano lanato. Larva saccophora, sacco longo, gra-
ciii, granulate, anum versus attenuate.

3. Solenobia Dup. Caput superne et in fronte hirsutum.
Os pilosum, palpis subnullis. Ocelli nulli. Antennae cf^ se-
taceae, ciliatae. Alae oblongae, mediocriter ciliatae: anteriorum
cellufa discoidalis venas in marginem posticum quinque emit-
tit, simplices. ? aptera, ano lanato. Larva saccophora, sacco
hreviusculo, granulate, anum versus attenuate.

4. Diplodoma Zell. Caput superne et in fronte hirsu-
tum. Palpi maxillares nulli ; labiales cylindrici, pilosi. Ocelli
distincti pone oculos. Antennae setaceae, (f ciliatae, ? sub-
dentatae. Afae anferiores oblongae, mediocriter ciliatae; an-
teriorum cellula discoidalis venas in marginem posticum sex
emittit, supremam simplicem, subapicalem. ? alata, ano la-
nato. Larva saccophora, sacco in indusium incluso.

5. Xysmatodoma Zell. Caput superne et in fronte hir-
sutum. Palpi maxillares nulli; labiales cylindrici, breves,
hirsuti. Ocelli nulli. Antennae setaceae, c/" setoso-ciliatae.
Alae (? graciliores) oblongae, mediocriter ciliatae; anteriorum
cellula discoidalis venas in marginem posticum quinque emit-
tit, ? ano lanato. Larva saccophora, sacco simplici, hrevi-
usculo, granulate.

6. Adela Latr. Caput superne hirsutum, epistomio ple-
rumque laevigato. Palpi maxillares nulli; labiales cylindrici,
infra hirsuti. Haustellum mediocre. Oculi in ulroque sexu
valde distantes. Ocelli nulli. Antennae corpere multe longiores,
basin versus incrassatae, ? breviores, basi villesa, Alae an-
teriores oblongae, mediocriter ciliatae, anteriorum venis quinque
in marginem posticum exeuntibus. Larva saccophora, sacco
ancipiti.

8. Nemotois Hubn. Caput superne hirsutum, epistomio
laevigato. Palpi maxillares nulli; labiales cylindrici, infra

233

hirsuti, ? breviores. liaustellum mediocre. Oculi d^ magnj,
approximati, ? minores, valde distantes. Ocelli nulli. An-
tennae corpore miilto longiores, basim versus incrassatae ac
plerumque barbatae; ? breviores. Alae anteriores oblongae,
mediocriter ciliatae, anteriorum venis quinque in marginem
posticura exeuntibus. Larva saccophora, sacco ancipiti.

Forf., soni denna gang endast beskrifvit de
feiri forstnajunda slagtena, upptager a^ Lypusa 1 art
(Tinea maurella Hubn.), aF Talcepona 3 arter (T".
pseudohombycella Hubn.), af Solenohia 6 arter (T,
clathrella Treitsch.), af Diflodoma 1 art (Z). war-
ginepunctella Steph.) ocb af Xysmatedoma 3 arter
(7". astrella H. S.). De tvenne ofriga slagtena komma
att afhandlas i ett foljande band. Linn. Ent. Vlf,
p. 325.

En monografisk bearbetning af slagtet Graci-
laria bar af Stainton blifvit lemnad. Forf. bar bar-
vid bufvudsakligen foljt ocb ofversatt Zeij>ers af-
bandling oni defta slagte, bvilket indelas i tvenne
sectioner. bvaraf den ena eger nio nerver utiopande
fran discoidal-eellen ocb den andra endast 8. Sa-
som nya beskrifvas Gracillaria stramineella ocb m-
constans. For tvenne af Zet.ler beskrifna arter G,
picipenella ocb lacertella, ba fva de aldre namnen G.
semifascia Haw. ocb aurogutella Steph. blifvit ater-
stalida. Trans. Ent. Soc. PV. S. I. p. 115. Tab. 14,
\. c. p. 183. T. 15, f. 1—8.

Da Zeller for nafrra fa ar sedan iitii^af sin
rikbaltiga monografi ofver slagtet LithocolletiSi bade
man anledning formoda att liingre tid skulle for-
flyta ocb andra trakter noggrant blifva nndersokta,
innan nya arter kunde upptiickas. Sadant bar lik-
val icke forliallandet varit, da till ocb med i Tysk-
]and t. ex. vid Breslau ocb Stettin redan nagra nya
fynd af detla slagte blifvit gjorda. Lange bar det
varit bekant, att flcra Microlepidoptera, bvilka i

234

Tyskland iiro ganska sallsynta eller (Jer alls icke
patriiffats, temliiycn allmant forekoninia i England.
StAINTON har saleclcs ansett lainpligt meddela en for-
teckning ofver de arter af detta slagte (36), som
bllfvit observerade i sistberorde land, hvarvid ban
fullslandigt beskrifvit foljande nya species:

L. triguttella : alis anticis dilute croceis, linea basaii te-
nui alba, utrinque nigro-marginata, guttis tribus costae, tri-
bus dorsi introrsum fusco-marginatis, striola apicis nigra.

L. nigriscentella .' alis anticis fusco-nigris, linea basaii
argentea, utrinque nigro-marginata, guttis qualuor costae,
tribus dorsi argenteis, gutta prima dorsi cum prima ac se-
cunda costae confluente, macula apicis ovata nigra.

L. quinqueguttella : alis anticis croceis, linea basaii ar-
gentea, utrinque fusco-marginata, vitta costae ex basi gut-
tisque quatuor costae tribus dorsi argenteis introrsum fusco-
marginatis, striola apicis nigra.

L. deflexella: alis anticis dilute croceis, fuscescenti-irro-
ratis, linea tenui basaii alba, antice fusco-marginata, postice
deflexa, strigulis quatuor costae, tribus dorsi albis, introrsum
fusco-marginatis, striola apicis nigra.

L. spinicolella : alis anticis dilute croceis, linea tenui
basaii alba, antice fusco-marginata, non deflexa, strigulis qua-
tuor costae, tribus dorsi albis, introrsum fusco-marginatis,
striola apicis nigra.

L. carpinicolella : alis anticis dilute croceis, linea basaii
recta alba immarginata, strigulis quatuor costae, tribus dorsi
albis, introrsum fusco-marginatis, prima costali exepta, quae
per costam basim versus producitur; tarsis posticis fusco-
maculatis.

L. caledoniella : alis anticis ochraceo-rufis, postice nigro-
squamatis, linea basaii tenuissima, strigulis obliquis, tenuis-
simis oppositis in medio, strigula parva dorsi ad angulum
analem strigulaque costae minor, apicem versus albis, stri-
gulis oppositis utrinque late nigro-squamatis, striola apicis
nigra.

L. corylifoUella : alis anticis ochraceo-rufis, linea tenuis-
sima basaii, strigulis duabus tenuissimis obliquis, oppositis
in medio, macula parva dorsi ad angulum analem maculaque

235

minima costae apicem versus albidis, strigulis oppositis utrin-
que, sed introrsum tenuiter cinereo-nebulosis; striola apicis
cinerea.

L. viminiella: alis anticis obscure ochraceis, linea tenui
basali, strigulis quatuor costae, tribus dorsi pallidioribus, se-
cunda costae secundaque dorsi introrsum fusco-marginatis,
tertia quartaque costae tertiaque dorsi obsoletissimis, squamis
nigris in disco ad striolam apicis nigram desinentibus.

L. ulicicolella : alis anticis nitidis, croceis, linea tenui
basali strigulisque quatuor costae, tribus dorsi nitidis, albis,
striola parva apicis nigra.

L. tristrigella : Haw. alis anticis ochraceo-vel brunneo-
rufis, fasciis duabus fere rectis albidis introrsum fusco-mar-
ginatis, fascia tertia albida, introrsum fusco-marginata, an-
gulala, ex angulo strigulam albidam costalem emittente;
squamis aliquot nigris sub strigula costali. Stett. Ent. Zeit.
XIII, p. 77.

V. NicETJ.1 har uppraknat de i Pomern fore-
kommande arter af slagtet Lithocolletis, samt bifogat
flera anmarkningar rorande dessa arters synonymi,
lef'nadssatt och utveckling. Sasom nya beskrifvas fyra
iiemligen, L. Coryli n. sp., spinolella Dup., capreella
WocKE n. sp. och tristrigella Haw. Larverna af
L. Coryli och tristrigella minera bladen af Corjius
Avellena, de af L. spinolella lefva pa en art Sahx
och af L. capreella pa Salix Caprea. Stett. Ent.
Zeit. XII, p. 34. Stainton har ofversatt denna
uppsatts pa Engelska och dervid fogat nagra an-
markningar, hvilka hufvudsakligen rora L. pomonella,
som han anser bora delas i fyra arter: L. carpini^
colella Staint., faginella Mann, deflexella och spi-
nicolella. Den forsta lefver pa Afvenbok, den andra
pa bok , den tredje pa Prunus spinosa och den
fjerde pa starkbarsbuskar. Dessutom anmarker Stain-
ton att L capreella Wocke = salicicolella Sircom,
hvaremot L. tristrigella Nic. ar skiljd fran tristri-
gella Haw. ZooI. A pp. p. CL.

236

Nya arter tlllliorande slrigtet Lithocolletis aro
L Stettinensis, livars larv lefver pa Ox el. v. Nicelt.i
Stett. Eiir. Zeit. Xllf, p. 219, L nigriscentella Lo-
gan. Trans. Ent. Sac. N. S. T. p. 182. T. 15, f. 19.
L. Dunningiella Stainton. Proceed. Ent. Soc. N. S.
I. p. 172.

Douglas liar forlsatt sin i forra Arsberattelsen
p. 148 anmalda monografi ofver de i England fiinna
arter af slagtet Gelechia, hvaraf nu upptagas 20 ar-
ter. Trans. Ent. Soc. N. S. I. p. 101, 241.

Ett utdrag af Zellers monografi ofver slagtet
Coleophora bar af Stainton blifvit gjordt, hvarjemte
ban uppraknat de i England forekommande arterna,
bvilka iippga till 101. Zool. App. LXXIII.

Tvenne nya arter af Tineidop, Depressaria pe-
tasites ocb Argyresthia oleaginella, som blifvit upp-
tackla i Scblesien, beskrifvas af Standfuss. Schles.
Zeitschr. fur En torn. N:o 17.

Af slagtet Gelechia hafva tva nya arter blifvit
funna i England, pa bvilka dignoser af SiRCOM blif-
vit meddelade. Zool. App. p. LXXil. De benam-
nas G. acuminatella ocb fuliginella,

Att Adela albicinctella Schleicher blifvit upp-
tiickt i Steyermark anfores af Mann i Verbandl.
Zool. Bot. Ver. in Wien II Abbandl. p. 134.
Lefnada- W EST WOOD bar afbildat ocb beskrifvit Oeco-

batt. pJiQ^fi sulphurella Gai-d. Cbronicle p. 404 ocb Tinea
(Xerostoma) Xylosteella 1. c. p. 484. Den sistnamnda
artens larv, bar under de senare aren visat sig vara
skadlig pa rofvorna.

En uppsatts af Lowe om Plutella porrectella,
bvars larv forstor de unga skotten pa bvilkal, fin-
nes intagen i Zool. App. 1852.
Metamor- Ofver flcra Tinea-arters lefnadssatt bar Hill

lemnat underrattelser. Han uppger att larverna af
Tinea cloacella tillfalliglvis fortara doda insekter; att

237

larverna af Depressaria hypericella lefva pa Hype-
ricum perroralmn, af D. ungmcella och D. pallo-
re.lla pa Angelica sylvestris, af D. nervosa pa Cicala
virosa ocli af D. ciliella pa Angelica sylvestiis.
Zool. p. 3245.

BoYER DE FoNSCOLOiviBE liar utredt, att Oeco-
phora oleclla och Elachista olivella endast utgora en
art, ehurti larverna till dessa, sasom skiljda ansedda
arter, ega elt olika lefnadssatt. De forekomnia nem-
ligen foist I bladen, men sedan dessa blifvit liar-
dare, liigger den derutur framkomna generationen
sina agg, i de uiiga och annu foga utbildade frukt-
amnena. Ann. Ent. II Ser. IX, p. XVII, LIV.

For lefnadssattet af Astijages hemerobiella har
WestwOOD redogjort. Larverna lefva i cylindriska
hylsor pa paronlrad, gnaga vaidigen pa bladens
undersida en cirkelrund oppning och fortara sedan
parenchymet. Gard. Cliron. p. 357.

Rorande lefnadssattet och utvecklingen af Apo-
stega tremulella har Heeger meddelat, atl sa val
pupan af denna fjaril-art ofvervintrar eniellan bla-
den af popplar, som afven de utbildade djuren un-
der barken eller pa andra lampliga stallen. De
senare framkomma om varen vid 9 — 10 graders
varme, Hyga da omkring och para sig om aftnarna
under vackert vader innan solnedgangen , hvarefler
de befrnktade honorna inom nagra dagar lagga sina
iigg, ett och ett pa undra sidan af forenamnde trads
blad. Efter 8 — 10 dagars forlopp framkomma lar-
verna och ingnaga sig i bladen der de foda sig af
parenchymet, saint gora sig knappt synbara, oregel-
bundna gangai", hvarigenom den ofra bladhuden
skiljes fran parenchymet, Deras Irenne hudomby-
ten forsigga der, efter 7 — 10 dagars forlopp emel-
lan hvarje, efter temperaturens beskaffenhet. Lar-
verna flylta sig 7 — 10 dagar efter andra hudomby-

238

tet til] bladkanten, utgrafva sig der ett stort rum,
byta otn had tredje gaiigen, hvaicfter luifvudel och
slsla bakkropps-st'gmentet synas vara belt och bal-
let forandrade, forblifva flera dagai- utan att hemta
iiagoii foda, samt otvciga sedan eftei' 6— —8 dagar
till pupor. Sedan ytteriigare 10 — 14 dagar forflu-
tit framkommer fjiirilen slraxt efter soluppgangen.
Harvid uttriinger pupan till haiften genom den of-
ra bladhuden. Under gynnsamiria forhallanden ega
tvenne generationer rum om arel. Laiven ar full-
vaxt knappt U'" lang och I'" bred, tdl tredje hud-
ombytet grongul, platt, nied framstaende, annu plat-
tare trekantigt hufvud, bakat aro de 12 kroppsseg-
menterna mycket afsmalnande och olika langa, hu-
den ganska tunn med sma ttackar, utan bar. Pa
sidorna af 10:de och ll:te segmenterna framskjuter
bakat en trubbig, koltartad, ofaigad tagg. Silzungsb.
Kajs. Akad. IX, p. 278 Tab. 29.

Hela utvecklingen af Hypsolophus lemniscellus
bar af V. HoRNiG blifvit fullstandigt beskrifven. I
Maj och Juni ar laiven lullvaxt. Den foder sig
af bladen till Globularia vulgaris och uppehaller
sig nara jorden i storre sallskap, i en fin hvit hylsa.
Den ar mycket liflig och radd , samt lemnar hastigt
sin boning da den vidrores. P'orpupningen foisig-
gar i samma hylsa der larven haft sitt tillhall. Pu-
pan ar svartbrun, dess bakkroppssegmenter besatta
med ytteist korta, l)usa, samt mot andan tatt sit-
tande langa bar. Verba ndl. Zool. Bot. Ver. in Wien
II Abb. p. 152.

Utvecklings-historien a(Gelechia stipella Theitsch.
bar af Heegeu blifvit utredd. Denna lilla fjaril
utvecklar sig utur den, i en tin vafnad, i jorden 6(-
vervintrande pupan, kring medlet af Maj kort efter
hvilken tid , Sedan parningen foregalt, honan lagger
ett och ett agg pa undersidan af Atriplex hortensis

239

eller lociniata. Efter 6 — 8 dagar iilklackes larven,

som forst loitar aggliutlen, hvarefler den ingnager

sig i bladet, saint hemtar sin naring af parencliy-

niet, utan alt hilda narrra orani:^ar. Emellan bada

' OOP

bladluidaine (oisigga de trejine hudombytena, hvar-
dera efter 8 — 9 dagars forlopp. Atta till tio dagar
efter sista luid-oni[)vlet, gnager sig larven ut genorn
den undra bladliuden samt shipper sig, fastad vid
en fin trad, till jorden , nedgrafver sig deruti ofta
1 turn djupt, spinner sig af nagra tradar en hylsa,
samt utvecklas 8 — 10 dagar efter forpupningen till
fjaril. Larven ar i borjan hvitaktig, efter forsta
hud-ombytet gulaktig, rned trenne Ijnsbruna, af-
brutna , efter liingden gaende linier. Fullvaxt blir
den 3'" lang och ^ bred. Hela kroppen ar besatt
med ganska korta, bruna bar. Till slut beskrifver
ocb afbildar Forf. den olika formen af de fjall,
bvarmed denna fjaril-art ar bekladd. Sitzungsb.
Kajs. Akad. VII, p. 351. Tab. 4. A ocb B.

Flera npplysningar om lefnadssiittet ocb meta-
n:iorfosen af Lithocolletis (Ornix) emheriza'jjenneila
BoucHE bar Heeger framstallt och anfores, att de,
i de affallna bladen af Lonicera befintliga puporna
af andra generationen ofvervinlra, afvensom sjelf-
va fjarilarne, dessa senare under losa barkstycken
eller nedfallet lof. Mot slutet af April framkonima
de under vacker vaderlek, kringsvarma Lonicera-
buskarne vid solnedgangen och para sig vid denna
lid. Nai^ra da<>ar harefler laijii^er den befruktade

o o Oo

honan ensanirna agg pa undra sidan af bladen pa
Lonicera talarica. Efter 10 — 14 dagars forlopp frani-
komrna larverna och in^naija si"^ emellan bladhuden,

O O O '

der de foda sig utan att gora nagra gangar, forst
af den undra hudens saft, sa att innan andra hud-
ombytet intet miirke af larvens narvaro synes pa
den ofra epidermis. Efter forsta hud-ombytet, hvil-

24(J

ket foisiggar efter 8 — 12 dagnr, forflyda i\e sig oni
nalteii i elt aiinat blad, cler de pa sanuiia s;itl gnaga
pa bladets undra hud. Efler aiidra liiid-ombytet,
livllket, liksojn dot tiedje e<rev rum, efter 9 — 12
dagars (orlopp, ofverspiniia de dagligen deii losgjoi-
da epidermis iried en viifnad , hvarigenom demia
liopkrympes. Niigra dagar efter tredje oml)ytet af
hud, begviiner laiveu forfardifra en till formen el-
liptisk cocoiig. Tolf till aderton dagar efter foi-
pupningen utkliickas fjiirilarna om morgnariia sedan
de utborrat pupan genom cocongen ocli bladhuden.
1 borjan af Juli vidtager den andra generationen ,
hvilken vanligtvis ar talrikare och skadligare loi"
viixten. Larven ar forst Ijust grongul, fullvaxt och
fore inspinningen blekgul, mer platl an valslormig
med gulbrunt, hornartadt, rundadt hufvud och 12
kroppssegmenter. Den ar forsedd med sex fram-
alta buk- och tva bak-fotter. Langden ar 2i — 3'"
samt bredden I af langden. Sitzungsb. Kajserl. Akad.
IX, p. 282. Tab. 30.

Bertranis afhandling: "Mittel gegen Scliaben"
infold i Jahrb. Naturh. Ver. zu Halle II Jahrnr. bar

o

Kef. icke haft tillfalle se.
Pteropho- Under titel "Revision der Pterophoriden' hafva

vi att anmala elt hogst fortjensffullt aibete af Zeller
(ifver en af de svarutreddare grupperna bland Mi-
crolepidoptera. Forf. som , sedan han 1841 i Isis
utgaf en monografi ofver dessa djur-, haft tillfalle
granska DuPONCHET.s, Ha worths och Stephens arbe-
ten, bar derigenom blifvit salt i tillfalle att battre
utreda synonymien, och da elt ej obetydligt antal
nya under senare aren blifvit upptiickta, bar var
kannedom om hiihorande arter nu afven blifvit myc-
ket okad. For att icke gifva sin afhandling en allt
for stor vidd, bar Forf. endast fullstiindigt beskrif-

vit

241

vit (le nya ailfina, filer sjulana, livilkas urskiljaiide
genoin tillkoinsfen af affiiia former, varit forkuippad
med storre svarigheter. Med hansyn till vingadror-
nas lage, anser Forf. att det varlt latt fordela Pte-
rophori i en mangd genera, men da likval hvarken
arternas anlal iir sa stort, eller andra forhallanden
forsvara deras sttidium, liar han atnojt sig med att
endast uppstalla elt nytt sliigte, hvilket sa betydligt
al'viker fran Pterophorus, att det mast derifran af-
sklljas. Det of Zeli.er nu beskrlfna antalet arter
foidelas pa foljande slagten! Agdistis HiJBN. {Adac-
tyla Zeij.. Isls) 7, Pterophorus: Afdelningen A. Pla-
typtilia 10 (Pt. ochrodadylus). Afdelningen B. Oxyp-
tilus Zfaa.. {Amblyptilia Hubn.) * Fjallforeningarna
pa tredje fjaderns innerkant langt fran spetsen, 5
{Pt. tristis Zeix.) '•'•'" Fjallforeningarne pa tredje
fjaderns innerkant nara spetsen eller omslulande den-
samma, 7 (Pt. filosellce Zell.) Afdelningen C» Pte-
rophorus Zell. (Stenoptilia Hubn.) 23 {Pt, ptero-
dactylus Linn.) Afdelningen D. Aciptilia Hubn (^cip-
tilus Zeli,.) 15 (Pt. pentadactylus Linn.). Det nya
slagtet Deuterocopus karakteriseras salunda: Alae an-
teriores semitrifidse (= bifidop, lacinia inferiore bi-
fida). Posteriores Iripartitae, digito tertio abbreviate.
Corpus robustum. Antennae breviusculae, filiformes.
Pedes breves, llbiis squaniato-nodosis, posticarum
spinis longis. 1 art D. Tenystroemi fian Java. Ett
bogst utmarkt sliigte. Vid forsta paseendet liknar
det en Pterophorus af afdelningen B. Fran namnde
genus skiljes det latt derigenom, att den yttre fram-
vings-spetsen anda till halften ar delad i tvenne,
fran livarandra utstaende linecira laggar ocli att den
tredje bakvings-fjadern endast racker till halften af
den andra. Kroppen ar dessutom hoptryckt och
baktill spetsig. Antennerna ovanligt korta. Benen
Bohemans Irsber. 1851, 1852. ^^ -

242

koria ocli tjocka. M faniiljeii Alucitina upplages
slagtet Alucita, hvais 8 arter fordelas 1 Ivenne grup-
per: A. Framvingarnas sisla morka biiite borjar i
framkanten nied en fliick, del vill saga alt del fin-
nes, nagol bakom delningen, tvenne paborjade bal-
ten. B. Framvingarnas sisla morka balle borjar vid
framkanlen med tvenne morka flackar, del vill
saga, att pa forsta fjadern finnas fyra balten. Linn.
Ent. VI, p. 319.

Uuem°r NEUROPTERA. — Newman bar i The Zoo-

logist for October 1852, begynt utgifva en afhand-
ling under titel ''Proposed Division of Neuroptera
into two Classes from the character of their meta-
morphosis'*, hvilken Ref. ej haft tillfiille alt se. For
de tvenne Classer han iipprattat foreslar han att
anvanda benamningarne Neuroptera Linn, och Steg-
optera Dumeril.

Forsta delen af "the Catalogue of the species
of Neuroptera contained in the collection of British
Museum" by Walker, innehallande Phryganidcb och
Perlidce bar utkommit i London 1852.

Hagens i flera foregaende arsberattelser an-
malda fortjensifulla **Uebersicht der neueren Littera-
tur betreffend die Neuroptera" Linne bar blifvit fort-
satt och hafva nu af Forf. foljande grupper blifvit af-
handlade, nemligen Hemerobii, Nemoptera Latr. Stett.
Ent. Zeit. XII, p. 118, Ascalaphidce 1. c. p. 185,
Phryganides I. c. p. 345, 365 XIII, p. 109, 154,
230. ConiopteryXj Myrmeleonidce 1. c. XIII, p. 90.

Brauer, som forsokt gruppera de slagten som
tillhora Planipennia, bar harvid sardeles fastat af-
seende pa dessa djurs forsta utvecklings sladier. Han
foreslar for denna familj benamningen Leptophya^
samt delar den vidare i tvenne sectioner Leptophya
och Megaloptera , hvilka lalt atskiljas sa val genom

243

mundelarnas olika beskaftVnliel sum lai vernas form.
Alia hittills kanda larver tillhorande sectionen Lep-
tophya hafva till tuggning lampliga mundelar, hvil-
ka mer eller mindre ofverensstamma med den ut-
bildade insektens, samt forpupa sig antlngen i en
oval jordhala (SiahsJ, i en oval urbalkad jordball
(Panorpa), eller under tradbark (Raphidia), altid
utan atl omgifva sig med nagon vafnad. De hittills
upptiickta larverna af Megaloplera, bafva till su-
gande beslamda mundelar i likhet med Myrmeleon
och foifardiga sig vld forpupningen en vafnad i
torr sand (Myrmeleon), pa blad eller under bark
(Hemerohius, Chrysopa och ConiopteryxJ, eller ock
under slenar (OsmylusJ. Mundelarna hos de fuli-
bildade insekterna aro mycket olika larvernas, samt
aro bildade till tuggning.

l:a Sectionen Leptophya innehaller 3 Sub-divi-
sioner:

a. Sialtdce Leach, med slagtena Sialis, Chau-
Ixodes och Corydalis. Af dessa narmar sig Sialis
genom saknaden af oceller tiW Boreus, Corydalis ge-
nom sin forlangda prothorax och narvaron af ocel-
ler till Raphidia,

b. Panorpidce Leach, med slagtena Boreus, Bit-
tacus, Chorista och Panorpa, Af dessa bildar Cho'
rista genom de foga forlangda mundelarna en 6f-
vergang till RhaphidiidcB, Panorpa till NeuropteridcB,
Bittacus star deremot narmast Boreus.

c. Rhaphidudce Leach, med slagtet Rhaphidia
och subgenus Inocellia Schneid. Af dessa bildar
Rhaphidia en ofvergang pa ena sidan till Sialidce
och pa den andra till Panorpidce, Inocellia hufvud-
sakligen till Mantispidce genom bristande oceller.

2:a Sectionen Megaloptera omfattar afvenledes
trenne subdivisiooer:

244

a. NeuropteridcB Burm. Skiljes la it fian de df-
riga genorn de snabelforinigt forlangda mundelarna,
hvilka icke aro sammanvaxta , sasorn hos Panorpi-
derna, ulan pa undersidan ft ia , samt genom de
smala, forkrympta undervingarna. Den utgor, att
sluta eftep den af Westwood afbildade larven, en
inellanlank emellan PanorpidcB ocli Glaphyropteridce.
Under denna subdivision upptages endast ett slagte
Neuroptera.

b. Mantispidce. Skiljes liilt fian de ofViga sub-
divisionerna genotn de friimre, till fangst bildade
fotterna, och utgor en mellanlank emellan Rhaphi-
dudcB och slagtet Osmylus. Den innehaller tvenne
slagten Mantispa och elt annu obenatnndt, som bor
bildas af Mantispa notha Er.

0. Glaphyropteridoi. Skiljas fran Neuropteridce
genom de kagelformiga mundelarna, den tandade
ofverkaken och de likformigt utbildade vingarna,
samt fran Mantispidce genom benens form. Denna
subdivision omfattar tvenne grupper: Myrmecoleon-
tini och Hemerohinii. Skillnaden emellan dessa fo-
refinnes dels i antennernas, dels i larvernas form.

a, Myrmecoleontini. Larverne hafva tandade
sugkakar och pa undra sidan af hufvudet liggande
labialpalper. Antennerna aro antingen i spetsen klubb-
lika (^Myrmeleon och Ascalaphus), eller pa mid ten
fortjockade {Nymphes),

j3, Hemerohinii. Larverne hafva otandade sug-
kakar. Den fullbildade insektens antenner aro borst-
(t. ex. Chrysopa) eller snorformiga (t. ex. Heme-
rohius).

Myrmecoleontini innehalla trenne slagten Myr-
meleon, Ascalaphus och Nymphes. Af dessa sluta
sig de tva forstnamnda till NemopteridcB , Nymphes
till slagtet Myrmecoleon.

245

Hemerobinii omfattar sex sliigien , Chrysopa ,
Apochrysa, Hemerobius , Osmylus, Sisyra ocli Coni-
opteryx. Af dessa bildar Osmylus drve-igang till
Mantispidce; al'ven Chrysopa nannar sig de sist-
namnda men ar mest afliii tned Ascalaphus. Nar-
mast slagiet Chrysopa star Hemerobius ocli Osmylus
som eger affinitet sned SiSym genom dess ainpliibiska
larv. Coniopteryx deremot utgor en niellanliink
em el Ian Sisyi^a och Hemerobius, liksom det nya
slagtet Apochrysa emcllan Osmylus ocb Chrysopa.
Slett. Ent. Zeit. XIU , p. 71.

Genom ''Revue des Odonates ou Libellules d*Eu- Libeiia-
rope par Selys Longchamps at;ec /a collaboration de
M:r Hagen" Bruxelles et Leipzig 1850, 408 sidor
ined 11 stentrycks planchor, liar en vasendtlig lucka
inom den entomologiska litteiaturen blifvit fjlld ,
ocb vi knnna nu anse var kannedom om de Euro-
peiska arterna af dessa insekter nara nog fullstan-
dig, da det lyckats de bada Forfattarnc, icke alle-
nast att sammanbringa det stoista ait-anlalct fran
alia Europas olika land, utan afven bvad som gif-
ver arbetet ett annii bogie varde, sprida reda inom
den biltills osakia sjnonymien. Uti (oretalet, som
npptager 22 sidor, meddelar Selys LonGCHAMPS i
1 § en ofversigt af de beljdliga samlingar, som va-
rit for bonom tillgangliga. I 2 § aro alia de ar-
beten, som ntkommit sedan Selys LonGCHAMps ut-
gaf sin monografi, fullstandigt anforda. 1 3 § med-
delas underrattelse om biiru Forfattaren , som be-
sokt ocb granskat storre delen af de i Europa be-
fintliga samlingar, erballir noggran kannedom om
naslan alia typer till de fornf allmangjorda beskrif-
ningarne. Slutet af f oretalet inneballer en forkla-
ring ofver den begagnade terminologien. Fran si-
dan 1 begynna de bogst utforliga beskrifningarna
ofvcr de arter, som varit forfaltarne kanda, 97 till

246

antalet, ocli salecJes 37 fler an i cle forut utgifna
inonografierna. Diagnosenia aro korta men karak-
terlstiska. • De utforliga ocli comparativa beskrif-
ningarna lenina ingenting ofrigt att onska. Alia
varieteter och lokal-former aro med noggranhet an-
forda. Af slagtet Lihellula upptagas 28 arter. Des-
sa aro fordelade i tvenne seclioner, hvilka grundas
pa anfalet af cellraderna nedom vingkanten, afven-
som pa antalet af adrorna pa vingtrekanten. l:a
Sectionen fordelas i Ire subseclioner efter antalet af
ivaradrorna emellan vingbasen och cubital-punkterna.
Sectionerna delas vidare i 6 grupper efter abdomens
form, antalet af vcnulae subcubitales o. s. v. Den
forsta Sectionen motsvarande begge subgenera Li-
hellula och Diplax ChArp. med 3 rader celler bak-
om vingtrekanten omfattar 5 grupper och 27 arter.
Den andra Sectionen, med endast 2 rader celler bak-
om vingtrekanten, innehaller endast en art. Den
harefter foljande Tribus II Cordulina omfattar 3
slagten nemligen, 2 Epitheca med 1 art, 3 CorduUa
med 6 arter, hvilka efter narvaron eller bristen af
tvarader i vingtrekanten, eller langden af honornas
anal-bihang, indelas i tva seclioner samt efter for-
men af anal-bihangen i trenne grupper. 4 Macro-
mia Ramb. med 1 art, ett markvardigt slagte af
exotiskt utseende. Aeschnidce fordelas i tvenne Tri-
bus, Gomphines och Aeschnines. Tribus 1 Gomphi-
nes innehaller trenne slagten: 5 Gomphus Leach
med 9 arter, hvilka fordelas i tva sectioner och tre
grupper efter langden och formen af hanarnas anal-
bihang, 6 Lindenia De Haan ett intressant slagte af
exotiskt utseende 1 art, 7 Cordulegaster Leach bit-
dande en ofvergang till de egentliga Aeschncp. 2 ar-
ter. Tribus 2 Aeschnines omfattar de tvenne slag-
tena Anax och Aeschna: 8 Anax med 2 Europeiska
arter, 9 Aeschna med 11 arter, hvilka till lattnad

247

vid bestiiinningen blifvit fordelade i t venue sectioner
efter andra bakkropps segtnentets form och ogonens
mer eller mindre storlek, saint i f) ra grupper, hvil-
kas skillnader nicr aro grundade pa olikhet i far-
gen eller storleken af de bakre vingarnas membra-
nula, samt till nagon del pa formen af anal-bilian-
gen. Agrionidce indelas i tvenne tribus, Caloptery-
gines och Agrionines, hvilka skiljas isynnerbet ge-
nora vingarnas bildning. Tribus 1 Calopterogynes
innehaller sliigtena Calopteryx Leach med 3 arter,
11 Euphcea Sel. Long, af belt och hallit exotiskt
utseende med 1 art. Till Tribus II Agriones rak-
nas slagtena: 12 Lestes Leach med 7 arter. Det
ar ffirdeladt i tva sectioner motsvarande slagtena
Anapetes och Sympecma Charp. samt i tre grup-
per. 13 Platycnemis Charp. med 3 arter fordelade
i tva grupper eftersom de fyra bakre tibierna, an-
tingen endast hos hanen eller hos bada konen aro
utvidgade, 14 Agrion med 21 arter fordelade i 5
grupper. Dessa aro, med undantag af en ny, de-
samma som Charpentier uppsliillt i sitt sista ar-
bete ofver denna familj. Af synnerligt intresse ar
den p. 245 meddelade ofversiglen af hithorande ar-
ters geografiska utbredning. Stelt. Ent. Zeit. XIII,
p. 187. Recenserad i Ann. and Mag. Nat. Hist. II
Ser. IX, p. 56.

En fortecknin^r ofver de i Baden hittills funna
arter af LibellulidcB har af Fischer blifvit uppgjord.
Deras antal uppgar till 43 nemligen af Libellula 14,
Epitheca 1, Cordulia 1, Gomphus ^, Cordulegaster i,
Anax 1, Aeschna 7, Calopteryx 3, Lestes 3, Sym-
pecma 1, Platycnemis 1 och Agrion 8. Sechzente
Jahresb. Mannh. Ver. 1850.

Newman har beskrifvit en ny art Mecistogaster
Ancilla fran trakten af Araazon-floden. Zool. App.

p. cxx.

248

BrittinGER alitor, all liaii i narlieten at staden
Slevei' under fern pa livaraiidra foljande ar oni va-
reii, underslundoni redan de loista dagaiiia af Mars,
sett Sympecma fusca flygnndc krlng trad och bu-
skar. Alia exeinplaren voro coinpletta och llera
annu nijuka saint deras vingar forsedda med elL
gunimilikt ofverdrag, sa att ban var ofvertygad oin,
att dcras utklackning belt nyligen forslggalt. JVled
undaiitag af de bvitgra ogonen, hvarmed banar ocli
honor voro lorsedda, kunde ingen markbar skillnad
upptacktes emellan de individer, som nu f'angades
och de, som traffas om somniaren oeb som ega bla
ogon. Sitzungsb. Kajserl. Akad. YII, p. 167.
Utbred' Selys Longchamps bar uppgjoit en ofversigt

olver den geografiska utbredn ingen af LibellulcB, sa
viil inorn Italiens fastland, som inom derlill gran-
sande oar, bvaraf visar sig, att inom del forra blif-
vit observerade 49 arter, pa Sicilien 32, pa Sardi-
nicn 31 och pa Corsica 12. Den analogi som fo-
refinnes emellan Corsikas oeb Sardiniens faunor, bar
formatt forfattaren all uppstalla den ftirra oens Li-
bellulcB bland Italiens och ej bland Frankrikes. De
aro forofrigt foga kanda , sa att ingen saker slut-
satts kan dragas af del anforda antalet, bland bvil-
ket en enda, Libellula CycnoSy icke blifvit anmarkt i
det ofriga Europa, sa vida den icke ar identisk med
L. sardoa, som endast tillbor Sardinien. Sistnaninde
6 och Sicilien cga ett temligen lika antal arter,
ibland bvilka flcra iiro ganska anmarkningsvarda.
Af dessa ar L. Bamburi anmarkt vid Algier och
pa Candia , testes macrosticfma forst upptackt i
sodra Ryssland oeb Agrion Genei, som icke blifvit
sedd annorstades an pa dessa oar. Sicilien ar i
hogre grad anmarkningsvard genom Gomphus Genei
som ensamt tillbor denna o, genom L. Trimacria
som atfifinncs i Egypten oeb Senegal, samt genom

249

L. nitidinervis livilken alven torekommcr i Algier
ocli socliii Spanieii. Saimnani akn.ult ega cle tre (iariia
42 arter, bland livilka 12 icke finnas pa Ttalietis
(astlancl. Delta har att nppvisa 49 arter, af hviika
19 Ickc blifvit observeracle pa oarna, Fastlandet
liar tveiine ailer, som icke blifvit amiiarkta annor-
stades i Europa, nernlij^en Libellula nigra och Lin-
denia tetraphylla, Jemford med sodra Frankrikes
fauna frainter Italiens belydliga olikheter, genom
narvaron af 12 arler, som icke finnas i Frankrike
samt saknaden af foljande 8, Cordulia Curtisii, Ma-
cromia splendens, Gomphus Graslinii, G. simillimus,
G. uncatus, Platycnemis acutipennis, P. latipes och
Agi'ion mercuriale. Pa en annan sida jeniford med
norra Frankrikes och sodra Tysklands faunor ar
isytinoihet att anmarka saknaden i Italien af 5 ar-
ler, tillhorande samma grupp som L. rubicunda och
hvilka synas hafva alperna till grans fcir sin utbred-
ning. JNaslan detsamma kan sagas om L. pedemon-
tana och scotica, hvilka endast nedtranga i Jtalien
till Piemontesiska alperna. Memorie Acad, di To-
rino 11 Ser. XI, p. LXIV.

Rorande Libellulid-arternas utbredning och fram-
komst i trakten kring Wien, hafva upplysningar af
Brauer blifvit meddelade, hvaraf bland annat in-
hemias, att af sliigtet Agrion A. phallatum redan
visar sig de forsta varma dagarna at' Mars och April.
Efler denna, franikommer i Maj, en annan annu
obeskrifven art, hvilken star narmast en Siciliansk.
Efter dessa tvenne tidigare arlerna framkomma och
fortlefva de ofi iga samtidigt under hela sommaren
och aftaija forst i antal- under Aui»usli. Sasom en-
dast up[)ehallande sig i bergstrakterna, hafva A. mi-
nimum och Pumilio i Juli och Augusti blifvit an-
milrkta. Arterna af slaglet Platycnemis framkom-
ma forst i Juli och Augusti. Efter delta, foljer elt

250

pa arltT faltigl slagle, neniligen Gomphus. AF de
fyra i 6sterrike funna arterna visar sig G. varius
I Juni , G. vulgatissimus afvensom G. unguiculatus
och G. forcipatus i Juli. Alia dessa IrafFas i bergs-
Ira kter. Cordulegaster lunahis ar framme under
Juli och Augusti. Af Anax eger 6slerrike tvenne
arter. En annu obeskrifven och A. formosus, hvilka
under Augusti traffas pa saiuma stallen i bergen.
Rorande sliigtet Aeschna upplyses, att pa slatilandet
framkomma A. isocles under Maj, A. pilosa och en
ny art i Juni och sedermera A. grandis och mixta
under Augusti. Hanen till den senare pafanns forst
i September. Bada konen fangades annu i No-
vember. I bergsfrakterna syntes A. isocles, pilosa,
cyanea, maculatissima och juncea, De tre arlerna
af slagiet Cordulia erhallas i Juni, nemligen C cenea,
metallica och flavomaculata. Den fjerde C. ornata
i Juli. Af slagtet Leucorfina traffas vid Wien en-
dast en art. Slagtet Lihellula representeras der ge-
nom L. quadrimaculata, depressa och alhistilay som
visa sig i Maj, L. coerulescens , Olympia och can-
cellata, som traffas i Juni och Juli. De mindre
talrika arterna observerades i foljande ordning, nem-
ligen i Juni L. insignis, flaveola och affinis, i Juli
L. Roeselii, scotica, pallidistigma, spectabilis och flera
nya arter, i Augusti L. vulgata^ i September utom
de forra, flera nya arter, i November L. rubra och
rubicunda. L. variegata erholls endast i bergstrak-
ler. Hvidingers Mittheil. VII, p. 178.

Epheme- V. SlEBOLD ha r uppraknat de af honom i Preus-

*""^*' sen funna arter af EphemerincB. Preuss. Pro v. Bl.
1851 XI, p. 351.

Terraiti- En afhaudliug af Joly, "Recherches pour servir

***'• a tHistoire naturelle et a I'Anatomie des Termites",

har utkommit i Toulouse och skall, enligt den korta

anmalan Ref. deraf sett, innehalla, jemte hcla fa-

251

miljeijs nafural-hisloria, sarskilda upplystiingar ro-
raiide Termes lucifugus.

Rorande Termilernas lefnadssatt och utbred-
niiiir hafva irttressanta uiiderrattelser af Hagen blif-
vit meddelade. Hvad de Europeiska arterna be-
Iraffa bar man i dessa hanseenden lemligen nog-
granna uppgifter. Tie arter iiro nemligen fuiina i
denna verldsdel, J. flavipes soin forekommer i
Algarvien, T. flavicollis i Provence, Sardinien ocb
Spanien samt T. lucifugus som IrafFas i Toscana ,
pa Sardinien och Frankrikes vestia kust. Hvad
Forfaltaren anfor for alt losa fragan huruvida Ter-
miterna , sardeles de tvenne sislniimnda arterna, aro
egna for Europa , eller om det dit invandrat fran
friimmande rejjloner samt blifvit aklimaliserade, ar
af sardeles intresse. Forf. anser, till folje af de
upplysningar ban kunnat hemta utur iildre skrift-
stallare, alt Termiterna blifvit ofverforda till Grek-
land under Pausanias tid. Deras vidare utbred-
ning synes hafva gatt langsamt, ty forst pa 1600
talet omnamnas de forstorelser, som af dem blifvit
fororsakade i Calabrien. Ofver Termiternas utbred-
ning inom Afrika eger man endast till en del sakra
underriittelser. Hogst ofnllstiindiga aro dessa med
hansyn till Asien. Soderhafvets talrika ogrupper
iiro rikligen forsedda med Termiter, men i de nord-
ligare, sardeles pa Otaheiti, skola de saknas. Hela
Nya Holland synes vara bebodt af dessa djur. Of-
ver Amerika aro de meddelanden som erhallits nog-
grannaie. Redan de forsta resande inom denna
verldsdel erhollo kannedom om Termiternas tillvaro,
genom den skada de fororsakade pa de med stor
raoda fran Europa medbragta efTekterna. Mellersta
Amerika, Brasilien och de Vestindiska oarna utgora
deras ratta hemland. ^oder om Paraguay och la
Plata blifva de sallsyntare och upphora snart. Mera

252

sill Ian visa de sig i noira Ameilka, dock hafva de
blifvlt anmarkta i Mexlko ocli Louisiana. Deras
nordligaste grans ar i cister Pensylvanien och pa
vestra sidan sodra Calirorni<'n. Oni de resullater
samnianfaltas hvartill man koiiimit, sa visar sig att
Termiterna hvarkcn s.)der eller noir om oqvalorn
ofverskrida 4():de bredd-gradcn, iifoni i Eluropa, der
de liarutinnan gora ett markvnrdigt undantag der-
igenom, att de annu lefva inom 45 graden. Af de
fossila Terrniter, som fiiinas inneslutna i bernsten
och i de tertiara lagren vid Ooningen och Radeboy
i Croat ien, hafva Pala^ontologerne henitadt stod for
deras fornjodan, att norra delen af jordklotet, isyn-
nei bet Europa, fordom egt ett myckct varmare kli-
niat. Ehiirn de i Cernsten funna inchvideina bora
till sallsyntheterna , bar det likval lyckats Hagen
deraf sanimanbringa 140 borande till 6 arter. Tre
af dessa ofvertrafFa de tropiska i storlek. Talrikare
och i storlek annu mer ofvertrafFLnide de nu lef-
vande, iiro Tt?rniilerna fran Oeningen och Radeboy,
af bvilka Heer beskrifvit 7 arter. Lriggas hartill
de som blifvit funna i Copal, sa uppgar anlalet af
nu kanda arter till omkring 60, bvaraf 40 annu
existera, ett antal , bvilket med bansyn till dessa
djurs betydliga utbredning ofver mer an 3 af jord-
ytan, maste anses relatift ringa och endast uppviiges
genom de enskilda arternas vidstrackta utbredning.
Konigsberg Naturv. Unlerh. 11 P>d. 3 heft. p. 53.

Psocides. E" forteckuing ofver de Psocides som blifvit

funna i Preussen bar af v. Siebold blifvit upprattad.
Preus. Prov. 131. 1851 XI, p. 351.

Periarije. En ny art af slagtet Nemoura, N. speustica

fran Nya Holland bar af Newman blifvit karakte-
riserad. Zool. A pp. p. CXXXll.
;ro- Uti en afhandling "Beschreibung und BeohacJi-

tung der Oesterreichischen Ai'leti der Gattung Chry-

ieinero
binii

253

sopci' har HrAUER icke allenast beskiifvit de 13 a r-
ter af delta slagte som blitvit fiiniia i Osterrike,
utai) iiFven utredt 5 arters metarnorfos. JIvad Forf.
anToi" loratide larverna i allinanhef torde hiir lor-
tjena ett rum. Dessa ega nagon likliet ined myr-
lejonens. Deias form i\v likval langstriickiare och
deras lefnadssatt olika. De a hufvudet befintliga
tangerna aro afvenledes siigorganer, men sakna tan-
der och bar. De besta af en 61 re ocb en iindre
del. De, at en tjock basal-led och flera finare yttre
leder sammansatta antennerna, aro fastade nara ka-
karne. Bakom antennerna liafva de fyra snia ogo-
nen silt lage pa en svart flack. De tre brostrin-
garne och sjii af bakkroppssegmenterna aro pa si-
dorna forsedda tned en kotl-arlad varta, hvilken
antingen ar storre och skaftad, eller mindre och
oskaftad. Segmenteina aio iifven besatta med langre
eller kortare bar och de tvenne sista tjena till pa-
skjutare vid gangen. Benen besta af kiigelformiga
hofter, cylindriska lar och tibier, enledade tarser
med tvenne klor. Alia de kanda larfverna vistas
pa triid och buskar samt lefva af bladloss. Da de
iiro matta <jomma de sijj i bladens veck. Endast
med moda Ivckades det Forf. att forma en larv
angripa en husfluga och utsuga densaninia. Se-
dan detta likval en gang skett, anfollo de utan
svarighet andra flugor. Vid forpupningen forfardiga
siii^ larverna coconijer som aro klotforn)iija och besta

on o

af en hn viifnad. Pupan liknar den utbildade in-
sekten. Den eger likval i stallet for vingar ving-
slidor och en tjockare, kortare bakkropp. Pup-
tillstandet varar vanligen 14 dagar. Haiding. Naturw.
Abhandj. IV. 4, p. l.^Tab. 1, 2.

Af EvERSiYiANN hafva de i Ryssland forekom-
mande arter af sliigtet Ascalaphus blifvit beskrifna
och afbildade. Dessa- aro fyra nemligen A. longi-

254

cornis met! en varietel dubius Eversm., som iir
mindre och utgor en egen avt =: Kolywanensis LkXM.
= macaronius Scop. = oculatus Brulle, samt trenne
nya A, ustulatus fran Sodra Caucasus, A. sibiricus
Iran 6stra Sibirien och A. forcipatus fran sodra
Caucasus. Den sistnamnde ar likval identisk med
A. hamatus Klug. Symb. Pbyc. Bull, de Moscou
XXllI. 111. p. 276. Tab. 5.

En ny, i Spanien upptiickt art, Ascalaphus
Miegiif bar af Grills blifvit karakteriserad och af-
bildad. Mem. Acad. Sienc. de Madrid II. Tab.
9, B.

V. SiEBOLD har lemnat ett litet bihang till
Hagens forleckning ofver de i Preussen forekom-
mande Hemerobier, Neu. Preuss. Prov.-Bl. 1851,
p. 351.

Tobias afhandling ''Der Ameisenlowe (^Myrme-
leon formicariumy\ Abhandl. der Nalurf. Gesellsch.
in Gorlilz. VI Bd. 1 Heft, ar Ref. endast till titeln
bekant.

Schneiders i forra Arsberattelsen anmalda **Sym'
bolce ad Monographiam generis Chrysopce", har blif-
vit af Hagen recenserad i Stett. Ent. Zeit. XIII. p.
30, 35 och i Rev. et Mag. de Zool. 1852, p. 206.

Metamor- Tvenne upplysande afhandlingar rorande den

''"' hittills okanda utvecklingen af Osmylus maculatus
hafva utkommit. Den ena af Hagen upptager af-
ven en noggrann redogorelse rorande delta djurs
inre byggnad. Forf., som utur agget utklackt och
uppfodt omkring 40 larver, anfor att de fullvaxta
aro fran spelsen af mandiblerna till anal-andan 2
centimeter langa, hvaremot deras storsta bredd en-
dast utgor 4 millim. De aro spolformiga och nagot
platta samt likna larven af Chrysopa. De forvara-
des i glasburkar, hvilkas botten var betackt med

l>55

fuklig sand, joid, legelstens-bitar och inossa. I all-
manhet voro larverna, sardeles de iildre, da de icke
oroadcs, foga lifliga, endast hufvudet och kakarna
rorde de ofla. Da de vidrordes, lalsade de likasoiii
myrlejoneri vara doda, dock endast korla stunder.
Vislande i vatten syntes icke beliaga dem. Meren-
dels lago de i en lurande stallning. Simma kunde
de icke. De lefde icke af rof. 1 brist pa annan
foda gaf Hagen dem sonderslyckade mjol-maskar,
hvilkas harda hud de forgafves sokle genomborra.
De unga erhollo sonderdelade flugor. Vintern till-
bringade de i narheten af vatten, under mossa pa
triidstubbar. De traffades vanligast nara backar som
beskuggades af trad. Att doma efter deras langsamma
tillvaxt, niaste deras larv-tillstand vara ett ar. Da
de voro fardiga att forpupa sig spunno de en
cocong af nierendels rund form, emellan ett hop-
bojdt blad. Detta verkstalldes nied bakre andan
under det djuret lag pa ryggen. Rorelserna har-
under aro langsamma. I den anatomiska delen af
denna uppsatts beskrifvas omstandligt nutritions-or-
ganerna, spott- och urin-karlen, musklerna och
konsorganerna. Linnea Entora. VII. p. 386. Tab.
3, 4. Den andra afhandlingen af Brauer redogor
endast for larvens lefnadssatt. Den ar i delta ban-
seende amphibisk och finnes i vatten under stenar
i sallskap med Sialis och Ephemera larver, eller
pa stranderna. Vid forpupningen aflagsnar den
sig understundom langt fran vaitnet. Raiding. Mitth.
VII, p. 153. WiEGM. Arch. XVII, p. 255. Tab. 3.
f. 1 a— c.

GoszY bar utredt metamorfosen af Hemerohius
samt dessutom af detta slagte karakteriserat 8 nya
arter. Rorande dessa insekters utveckling anfores: att
honan lagger sina agg pa blad , der de fastas med
korta tradar. Efler tvenne veckors forlopp fram-

250

komiim Inrverna. Fore fursta liiulombytet iiro de
gnllivila ocli genomsklnliga samt erhalla forst cleras
bestarncla feckiilngar, sedan de flera ganger omsat
hud, I det liela llkna de Chrysopa-lavvernat men
iiro langstracktare an dessa. HuCvudet ar litet,
hjertformigt. Vid detsainnias framre kant aro an-
tennerna, beslaende af en tydlig basal och flera
andra leder, fastade- Bakom dessa hafva ocellerna
silt lage pa en morkbrun fliick. Bakkroppen be-
slar af 9 segmenter, som blifva succesift mindre,
af hvilka de tre sista vid gaendet gora tjenst. Lar-
vernas vanliga fdda bestar af bladloss. Vid for-
pupnfngen forfiirdiga de en tunn vafnad, hvaruli
de underga sin forvandling till imagines. De nya
arterna hvara diagnoser blifvit uppstallda benamnas:
//. eleganSy lineatus, coccophagus, rufescens, fasciatus,
punctatus, atomarius och Kollaru Siizungsb. Kaj-
serl. Akad. VIIJ, p. 344.

En, genom hufvudets kiiggelformiga bildning
utmarkt Hemerobii-hr\ , bar af Dujardin blifvit
beskrifven och afbildad. Den bar flera ganger un-
der vintern blifvit funnen pa Viburnum Tinus i
sallskap med Podurer och Acari, af hvilka den
sannolikt lefver. Den ar nastan naken, mjuk och
hvilaktig. Kroppen iir, med undantag af hufvudet,
delad i 11 tydliga och uppblasta segmenter, af hvil-
ka de tre framsla aro storst och bilda thorax, samt
aro vidhaftade de fina och med styfva bar besatta
fotterna. De ofriga segmenlerna alsmalna srnanin-
gom anda till det sista. Hufvudet ar koniskt, myc-
ket smalare an thorax, samt forsedt pa hvar sida
med tre sma oceller, belagna pa en rund knol.
Anlennerna som aro raka och besatta med styfva
bar, samt lika langa som thorax, hafva endast tvenne
korta leder vid basen, resten bestar af en enda led.

Munnen

257

Mimiicn liknar v.n i spelscn athnggen kori, som iir
slrackt framat, Forf. liar ansett tlenna larv tillhora
Hemerobius hirtus, emedan lian om somrarne oFta
funnit denna insekt pa samma slalle. Ann. Scienc.
Nat. XV, p. 169. Tab. 3, f. 15—21. Westwood
framstaller i Proceed. Ent. Soc. 1851, p. 151 den
formodan, som afven synes grundad , att Dujardin
beskrifvit den redan af Hai>iday upptackta ocli af
Curtis afbildade larven af Coniortes Westw. (Co-
niopteryx Curt.

Sedan WestWOOD redogjort for litteraturen ro-Mantispi-
rande slaglet Mantispa och an fort att Ericiison i
sin nionografi ofver delta slagte, inford i GermARS
Zeitschrif't fiir Entoinologie, beskrifvit 24 arter, af
hvilka 14 arc fran nya verlden, sex fran Afrika,
tva fran Europa , en fran Asien och en utan sa-
ker lokal, meddelas de ofver dessa gifna diagnoser,
hvarjenite 8 arter iipptagna bos flera andra forfal-
tare uppraknas. Sasom lillagg till hvad forut oni
delta slagte blifvit bekanfgjordt beskrifvas nu fol-
jande nya species: M. strigipes (^Adelaide), scutellaris
(Nya Holland), delicatula {Adelaide), discolor (\ustva-
lien), biseiHata (Australien, Morton Bay), 4-tuber-
culata (Norra Indien), tropica (Afrika, Gambia), areo-
laris (Brasilien), javanica (Java), lineolata (Nepal),
indica (Calcutta, Nepal), M. (Trichoscelia) fenella
(Para). Saledes aro numer 46 arter kiinda af delta
slagte. Trans. Ent. Soc. N. S. 1. p. 252, Tab. 17,18.

Flera iakttagelser rorande lefnadssattet och ut-^^*^'^'"'"'-
vecklingen af Mantispa pagana hafva af Brauer
blifvit beknntojorda. Larven liknar den af Rha-
phidia , men eger ganska langa, tradforaiiga nutri-
tions-organer, hvarigenom dess slagtskap med HB'
merobini antydes. Wiegm. Arch, fiir Naiiirg. 1852,

p. 1.

Bohrnimis Arsber. lS5i, 1852. 17

258

Panorpa- ^^^ hittllls ofullstancJ igt k.'lntla metamorfosen

**• af Panorpa communis liar Brauer noggrant utredt
och afbildat. Under paruingen sitta bada kckien
bredvid hvarandia ocli hanen fasthaller harunder
med sitt tanglika organ honans anal-spets. Fyra
dagar harefter lagger honan aggen i fuktig joid,
en linea djupt och omkring fyra dagar derefter do
bada konen. En bane parar sig icke endast med
en bona, iitan samma dag ofta med 4 — 5. Lar-
verna ega mycken likhet med flera skal-insekters.
Straxt eFter framkomsten aro de hvitaktiga , men
blifva llkval snart morkare. De vaxa fort ocb
aro efter 30 dagar fullt utbildade. Hufvudet ar
da temligen stort, bjertformigt, med stora framsta-
ende ogon, korta, af en ijock, cylindrisk basal-led,
en nagot storre klotformig andra led ocb tradfor-
miga spetsleder bestaende antenner samt starka mun-
delar. Kroppen eger 13 segmenter, besatta med
bruna, bornartade vartor, pa bvilka sitta langa borst.
Pa de tre sista segmenterna befinnas pa cylindriska
ska ft annii langre borst, 2 pa 11 och 12, ett pa
13:de. I3enen fastade vid brostsegmenterna aro kor-
ta. Pa sista segmentet finnes ett organ, bestaende
af fyra divergcrande ror, hvilket kan iifskjutas och
som utsvettar en hvit vatska. Endast pa meso-
ocb metalhorax markas inga stigmata, for ofrigt
finnas tva pa hvarje segment. Larvens farg iir pa
hulvudt't lodbrun, pa prothorax grabrun, de olViga
segfiuiiterna aro olvantill graroda, pa undra sidan
hvitgula. Langden da den iir fuUvaxt uppgar till
7 liniei". Den grafde sig hiistskoforn)iga gangar, af
ett turns djup, i fuktig jord samt foddes med rut-
tet kott och brod. liudombytena kuiide ej anmar-
kas. Yid (orpupningen nedkropo larverna djupaie
i jorden och forfardigade sig ovala urhalkningar.
1 allmanhet aro larverna troga, men kunna likval,

259

da de forfoljas, skyndsamt forflylta sig. De lefva
10 dagar till tre veckor i jordbalorna, innan de
forvandlas till pupor. F'jorton dagar deiefler IVam-
komma imagines. Sitzungsb. Kajserl. Akad. VII, p.
408. Verbandl. Zool. Bot. Ver. in Wien I, p. 23.

V. SiEBOLD har upprattat en forteckning ofverphrygani-
de af hononi i Preussen anmarkia Phryganider, ^^^
Preuss. Prov. Bl. 1851 XI, p. 351.

Hagen har sokt utieda, att Phryganea striata
Linn icke ar den art, som under delta namn blif-
vit beskrifven bos andra Forfatlare utan ar ett belt
annat djur, som sa nara liknar Phryganea grandis,
att det med denna alltid blifvit sammanblandadt.
For att adagaliigga dessa bada narstaende arters skill-
nader, har Hagen a dem lemnal nedanstaende ka-
rakteristik:

Phryganea grandis Linn. Antennerna lerfcirga-
de, med bruna ringar. Thorax ocb abdomen brun-
gula. Hanens ofre anal-bihang med den fortjockade
spetsen betydligt bojd innat och nedat. De undre
anal-bihangen bladformiga, fyrkantiga, framtill tvart
afskurna. Sista bakkropps-segmentet pa undra si-
dan i midten utdraget i en smal , tungformig spets.
Honans sisla bakkropps-segment pa undra sidan de-
ladt, sidoflikarna utlopande i en hvass spets. Un-
dervingarna gra, vid spetsen och i bakkanten langs
adrorna bredl, svart kantade, sardeles bos honan.
Honans ofvervingar med breda, svarta, efter langden
lopande streck, pa askgra botten samt tva bvita,
sma flackar.

Phryganea striata Linn. Antennerna bruna,
med svarta ringar. Thorax och abdomen morkt
becklargade. Hanens ofre anal-bihang nastan pa-
rallel , den fortjockade spetsen nagot uppat ocb
sedan nedat bojd. De undra anal-bihangen blad-
formiga, framtill pa utsidan afrundade. Sista bak-

260

kropps-segmentet p^ uiulra siclan i midten bredt
aggformigt utlopande. Honan: sisla bak kropps-seg-
mentet pa undra sidan deladt, sidoflikarna utlopande
i en trubblg, naslan afrundad spets. Undervingarna
ofverallt svartgra. Hoiians ofveivingar nied en kort,
afbruten, svart, efter langden lopande linea och tva
hvita flackar. Linn. Ent. V. p. 363.

Heyden bar sasom ett nytt slagte och en ny
art, under benamningen Dromophila montana beskrif-
vit en besynnerllgt bildad Neuropter-art, Han an-
ser delta slagte tillhora Hemerobii och bora erhalla
sin plats i niirbelen af Osw^/Zws. De karakterer, som
han pa detta slagte meddelat aro foljaiide: Pannan
med tre fran hvarandra aflagsnade oceller, anten-
nerna trad form iga, tjocka, tarserna med tva hvassa
klor och tvadelta pulviller. Tvenne vingrudimenter.
Stett. Ent. Zeit. XI, p. 83. Hagen har senare ada-
galagt, att detta slagte blifvlt grundadt pa den hit-
tills obekanta honan till Enoecyla silvatica Ramb.
(= Limnophilus pusUlus Burm. = Phjopteryx Rei-
chenbachi Kol.) och saledes hor till Phryganides.
Det synes icke tillbringa sina forsta utvecklings-
stadier i vatten. 1. c. XIIIJ, p. 164.

Aiimaa HYMENOPTERA. — Ett i manga hiinseenden

htteratur. yjgfjgf bidrag till utvidgande af kannedomen oni
denna klass hafva vi alt anmala, neuiligen: ''Die
Ichneumonen der Forstinsekten in Entomologischer
und Forstlicher Beziehung* von Ratzeburg 111 Band.
4* 272 5. Likasom i de foregaende delarna har
Forf. pa elt forljenstfullt salt, icke allenast lagt i
dagen en mangd till Evaniales, Braconides, Ichneu-
monides och Pteromalini horande arters utveckling,
Ulan afven beskrifvet af dessa farailjer elt betydligt
antal nya species. Efter ett foretal och en inled-
uing, som innehalla flrra och intressaota asigter,

2t>l

vicltager bearbetningen af de sarskilda ramiljerna,
Dessa indelas i slagten saUinda:

I. EVANIALES:

A. Bakkroppen fSstad i midten af me-

tathorax 1. Aulacus.

B. Bakkroppen fastad vid framkanten
af metathorax.

i. Bakkroppen l§ng 2. Foenus.

2. Bakkroppen ganska kort ... 3. Evania,
U. Braconides.

A. Bakkroppen bestaende afettstycke,
eller best§ende af otydliga segmen-
ter, belt och hallit eller till storre
delen rugulerad.

1. Framvingarne med 3 cubital-

celler 1. Chelonus.

2. Framvingarne med 2 cubital-
eel ler f . . . 2, Sigalphtis,

B. Bakkroppen med tydliga segraenter,
belt och h§llit eller till stOrre de-
len slat eller punkterad, sSllan ru-
gulerad.

1. Emellan clypeus och munnen en
dppning.

a. Bakkroppen fastsittande.

a- Andra antenn-leden kortare &n

de fdljande 3. Bracon,

p. Andra antenn-leden lika ling

som den 3:dje 4. Coeliodes,

b. Bakkroppen skaftad eller fast-
sittande.

a. Nervus parallelus Sr icke inter-
stitialis. Bakkroppen merendels
fdga skaftad 5. Exothecus.

^. Nervus parallelus ar interstitialis.

Bakkroppen alltid tydligt skaftad 6. Spathius.

2. Clypeus betackande munnen.

a. Mandiblerna icke tatt samman-

slutande.
Of. Mandiblerna utsparrade.

* Stigmat rundt eller afl§ngt . . 7. Alysia.

** Stigmat smalt, linieformigt . . 8. Orthostigma.

262

^. Mandiblerna 5tskiljda men icke

utsparrade 9. Cosmophorus.

b. Mandiblerna tatt slutande till-

sammans och dS de undantags-

vis Sro n§got Stskilda Sr ra-

dial-cellen eller den inre dis-

coidal-cellen oppen eller cubitus

kort afbruten.
O. 2 — 3 cubilal-celler, den meller-

sta ganska liten eller endast half.

* Radius fullstSndig och tydlig.

t Endast tva cubital-celler. Are-

olan saknas 10. Ischius.

ft Tre cubital-celler.
0. Munndelarne fdrlSngda i ett

snyte 11. Agathis.

00. Munndelarne tandade.

t Radial-cellen mycket smal . .12. Microdus.
ft Radial-cellen icke sSrdeles smal 13. MicroUjpus.
** Sista halften af radius otydlig,

endast ett fint veck . . . .14. Microgaster.
/?. 2 — 3 cubital-celler, den meller-

sta aldrig sSrdeles liten.

* Bakkroppen skaftad.

t Fdrsta och andra cubital-cellen

atskiljda genom en liten stjelk 15. Pachylomma.
ft Ffirsta och andra cubital-cellen
bredvid hvarandra.

0. Tre cubital-celler IG. Perilitus.

00, Tv§ cubital-celler 17. Microctonus.

** Bakkroppen fastsittande eller nS-

stan skaftad (nagra Aphidii).
f Nervus parallelus Sr interstitialis 18. Aphidius.
ft Nervus parallelus ar icke inter-
stitialis.
0. TvS cubital-celler.
f Bakkroppen aflSng eller oval.

* Andra cubital-cellen sluten . . 19. Brachistes.
** Andra cubital-cellen icke till-

sluten. Cubitus kort, afbruten.
Inre discoidal-cellen cJppen.

Radius afbruten 20, Pleiomerus,

Radius fullstSndig 21. Blacus.

263

ft Bakkroppen linieformig . . . 22. Eubadizon.

0. Tre cubital-celler.

f Radial-cellen aflang.

* Andra cubital-(5ellen bredare an
hojden.

Andra cubital-cellens nervus ro- /

currens insererad 2^. Ophis.

Forsta cubital-cellens nerv, re-

curr. insererad 24. Rogas.

** Andra cubital-cellen hogre 'an
bredden, eller pan nan med en
kamm.

Clypeus i midten rak.

Glypei gropar omiirkliga . . . 25. Helcon.
Clypeus med tvenne djupa gropar 26. Taphceus.
*+* Andra cubital-cellen hogre an
bredden, eller med en kamm
emellan antennerna.

Clypeus i midten framskjutande 27. Aspigonus.
t Radial-cellen trevinklig . . . 28. Ichneutes.

IN. ICUNEUJUONIDES.

A. Bakkroppen fran sidorna samman-
tryckt.

1. Bakkroppen skaftad eller nSstan
skaftad.

a. Baktotternas tarser tjocka.

a. Bakkroppen redan fr§n andra

segmentet sammantryckt ... 1. Anomalon.

/?. Bakkroppen forst Iran 4:de seg-
mentet sammantryckt .... 2. Scolobates.

b. Baktotternas tarser normala.
cf. LSren icke ovanligt tjocka.

* PS den inre cubital-cellen sam-
manstoter endast den ena nerv.
recurr.

f Areola n stor.

o. Areolan oregelbundet fyrkantig. 3. Mesochorm.
00. Areolan regelbundet femkantig.
f Metathorax med en i midten

n§got fdrdjupad efter langden

gSende skdld 4. Atractodes.

ft Metathorax ulan langd-skold i

midten 5. Acrorknus.

264

f Areolan lilen, understundom fe-

lande.
o. Bakkroppen mer hvalfil an sam-

mantryckt 6. Tryphon.

00. Bakkroppen merendels tydligt

sammantryckt.
f Abdomens skaft l§ngt och tyd-
ligt, eiler da s§ ej forhaller sig

bakkroppen fdrst fr§n 4:de seg-

mentet sammantryckt.

Areolan finnes, eller dS den fe-

!as de bada skanglarne tillsam-

mans af stigraats hojd ... 7. Campoplex.

Areolan saknas.

Endast en stangel i stallet for

areolan 8. Cremastus.

TvS skanglar, men b§da knappt

af stigmats halfva hojd ... 9. Porizon.
ft Abdomens skaft kort, smSnin-

gom utvidgadt. Bakkroppen re-
dan fr§n 2:dra och 3:dje seg-

menterna sammantryckt . . .10. Paniscus.
** Den inre cubital-cellen eraotta-

ger bSda nerv. recurr . . .11. Ophion.
p. Baklaren ovanligt tjocka.

a. Areolan felas, hufvudet normalt 12. Pachymerus,

b. Areolan finnes, hufvudet mycket

tjockt 13. Cubocephalus.

2. Bakkroppen fastsittande eller na-

stan fastsittande.
a. Areolan felande.

a. Bakkroppen sammantryckt . .14. Neurateles.
^. Bakkroppen endast p§ sista half-
ten sammantryckt 15. Scolobates.

b. Areolan finnes.

a. Honans agglaggningsrdr kort.
* Bakkroppen fastsittande. Sam-
manbindningsnerven emellan are-
olan och nerv. recurr. 1, rak
eller nSra areolan foga bojd. . 16. Banchus.
** Bakkroppen nSstan fastsittande.
Sammanbindningsnerven emellan

265

areola n och nerv. recurr. 1 i

midten vinklig eller bojd . .17. Exetastes.
p. Ilonans agglaggningsror ISngt . 18. Coleocentrus.
B. Bakkroppen pS ofra sidaii plait el-
ler mattligt kullrig.

1. Bakkroppen fastsittande, laren
aldrig fdrtjockade.

a. Bakkroppen p§ ofra sidan kullrig.
Cf. Scutellen rund. Hufvudets fram-
sida normal.

* Bakkroppen utan intryckningar.
Agglaggningsroret utgSende fran
anal-andan 19. Lissonota.

** Bakkroppen med intrycknin-
gar eller spelsen rugulerad p§
tvaren, agglaggningsroret i en
remna.

•}• Thorax puncterad eller slat.

0. Areolan finnes.

* Bakkropps-segmenlerna bredare

an langden 20. Pimpla.

** Bakkropps-segmenlerna langre an

bredden 21. Ephialtes.

00. Areolan saknas.

* Bakkropps-segmenlerna med tvSr-
mlryckningar 22. Polysphincta.

** Alminsione tre segmenter med

sneda intryckningar .... 23. Glypta.
ft Thorax pa ryggen rugulerad

tvSrsofver 24. Rhyssa.

p. Scutellen fyrkantig. Framdelen

af hufvudet skoldformigt intryckt 25. Metopius.
b. Bakkroppen mycket nedtryckt,

bredt fasfsittande 26. Bassus.

2. Bakkroppen skaftad eller nastan
skaflad, sallan fastsittande. La-
ren understundom fdrtjockade.

a. Bakkroppen nSstan skaftad eller
fastsittande och da sa ej fdrbSlIer
sig, i spelsen sammantryckl.

a. Hufvudet nastan rundt, under-
stundom mot mun afsmalnande.
Areolan felande eller femkantig 27. Xorides.

'J66

^. llufvudel bredt.

* Hela friimre delen framstaende.

Baklaren korta och tjocka . . 28. Exochus.
** FrSmre dclen af hufviidet ej for-

Ijockad. Laren normala.
t Bakkroppen merendels tydligt

kullrig :29, 30. Tryphon

Chalinocerus.
ft Bakkroppen mera fran sidorna

sammanlryckt an kullrig. . . 31. Campoplex.
b. Bakkroppen alltid tydligt skaftad.
a. Scuteilen markbart knoligt frain-

stSende 32. Trogtis.

/?. Scuteilen platt.

* Honans agglaggningsrdr gomdt
eller nagot framstaende.

f Poslpetiolus glatt, nairistad eller

oregelbundet punkterad . . . 33. Ichneumon.
ft Postpetiolus glatt med en re-
gelbunden tvar serio tydliga
punkter 34. Poecilostictus.

Honans agglaggningsrdr fram-

st§ende,
t Areolan femkantig.
0. Antennerna och benen langa och

fina 35. Cryptus,

00. Antennerna och benen korta och
tjocka.

* Hufvudet ganska tjockt . . . 36. Cubocephalus.
** Hufvudet normalt 37. Phygadeiion.

if Areolan fyr- eller trekantig, ofull-
standig eller helt och hallit fe-
lande.
o. Areolan liten, mest trekaniig.

* Areolan ovanligt liten, fyrkantig 3S. Mcsostemis.
** Areolan trekantig, sallan felande,

d3 agglaggningsrdret Sr fram-
staende.

Bakkroppen lansett-llnieformig . 39. Campoplex.
Bakkroppen paronformig . . . 40. Sj^hinclus.
00. Areolan stor eller felande (dii
utan agglaggningsrdr.

Vingarna fullslandiga.

267

f Areola n fin nes 41. Mesochorus.

ft Areolar! felando eller ofullstandig.

Areolan felas 42. Ischnocerns.

Areolan ofullstandig, fernkantig 43. Hemileles.
** Hanen och honan, eller atmin-
stone honan med ofullslandiga
eller inga vingar 44. Pezomachus.

IV. Pteromalini.

A. Juncturen utan harborste.

1. Radial-nerven felar, vingarne
ISngt fransade.

a. Bakkroppen skaftad.

a. Tarserna fyra-ledade .... 1. Polyncma.
p. Tarserna fem-ledade .... 2. Ooctonus.

b. Bakkroppen icke skaftad ... 3. Anaphes-

2. Radial-nerven finnes och da den
felas vingarna ej langt fransade.

a. Stigma finnes.

a. Hannens antenner vackert kam-

formiga 4. Dendrocerus.

/?. Antennerna trSdformiga eller en-

kelt sSgade 5. Ceraphron,

b. Stigmat felas.
a- Juncturen felas.

* Subcostalnerven icke mSrkbar.

t Radial-nerven lang och bojd . 6. Hadroceras.
ft Radial-nerven kort, knappt mark-
bar 7. Aneure.

** Af Subcoslal-nerven finnes mer-
endels spar, den stracker sig
likval icke till vingkanten . . 8. Platygaster.

p. Juncturen finnes.

* Radial-nerven vid juncturen el-
ler felande.

f Radial-nerven lang.

0. Radial-nerven rak 9. Teleas.

00. Radial-nerven bojd 10. Ophioneurus.

ft Radial-nerven kort eller felande.
0. Pleural-skolden felande. Af ra-
dial-nerven finnes spar . . .11. Diapria.
00. Stor hvSlfd pleuralskold.
t Bakkroppen normal.
Inga tydliga gropar . . . .12. Encyrlm.

268

Hakkropp och hulvud med tyd-

liga gropar 13. Bothriolhorax.

ft Bakkroppen fr§n sidan kniflikt

sammanfryckt 14. Copidosoma.

** Radial-nerven bakom juncturen.
t Bakkroppen med groplik sculp-

tur 15. Siphonura.

tt Bakkroppen utan groplik sculptur.
0. Stora hvalfda pleural-skoldar.

* Mellantarsen tjock med borlfor-
sedd undersida.

f Radial-nerven tydligt bildad af
en sljelk och liten knopp.

Agglaggningsrdret J8ngt fram-

strackt 16. Eupelmus.

AgglaggningsrQret, fdga fram-

strSckt 17. Eusandalon.

f Radial-nerven endast bestaende

af en punkt Id. Stenocera.

* Tarserna icke sardeles tjocka . 19. Coccohius.
00. Inga sardeles tydliga pleural-

skoldar.
f Tarserna 4-ledade.

* Antennernas flagellum bladfor-
raig, hogst 3 — 4 ganger s§i lang

som bred 20. Telegraphus.

** Antennernas flagellum mycket
langre an bred.

* Flagellum mSttligt harig.
a. Bakkroppen fastsittande.

a. Hanarnas flagellum med 3 kam-

stralar 21. Eulophus.

p. Antennernas flagellum ej kam-

tandad.

AgglSggningsroret otydligt . . 22. Entedon.

Agglaggningsrdret ISngt fram-

strackt 23. Lonchentedon.

h. Bakkroppen (atrainstone hos d^)

skaftad 24. Elachestus.

** Flagellum ((/") omgifven med

I§nga bar 25. Geniocerus.

ff Tarserna 5-ledade.

* Bakkroppen groft punkterad.

269

•}• Bakkroppen skaftad. FSrgen icke

metallisk 26. Eurytoma,

*♦" Bakkroppen icke skaftad. Fdr-

gen metallisk 27. Perilampus.

ft Bakkroppen icke groft punkterad.

* Aggiaggningsrdret alltid langre
an halfva bakkroppen.

f Antennerna fdga fortjockade.
0. Radial-nerven med en iiten hake 28. Torymus.
00. Radial-nerven med en stor knopp 29. Megastigmus.
** Antennerna mot spetsen mycket

fortjockade 30. Roptrocerus.

ft Agglaggningsroret doldt eller
kortare an halfva bakkroppen.

* Antennerna i spetsen trubbiga.
0. Bakkroppen skaftad.

a. Radial-nerven kort, nastan utan

knopp 31. Prosacantha.

b. Radial-nerven tydligt knoppad.

* Antennerna korta, de markbart
Stskiljda lederna hastigt for-
tjockade 32. Asaphes.

**' Antennerna l§nga, lederna tatt
sammanfogade, smaningom for-
tjockade 33. Chrysolampus,

00. Bakkroppen oskaftad.

a. Hanens mellantibier med en flik 34. Mesopolobits.

b. Tibierna utan flikar.

* Mellantibierna breda .... 35. Platymesopus.
** Mellantibierna normala.

t 1 Tagg pa baklibierna.

0. Mesot. icke med 3 pulviller . 36. Pteromalus.

00. Mesot. med 3 pulviller . . . 37. Tridyrrius.

tt Baktibierna med tva spetstaggar 38. Cleonymus.

** Antennerna spetsiga .... 39. Storthygocerus.

B. Juncturen med en tydlig hartofs . 40. Sciatheras.

Till slut iippraknar (orf. nlla de insekter sorn
tjena dessa parasiter till fuda.

Compte Rendu des Hymenopteres inedits pro-
venants du voyage Entomologique de Mr. Ghiliani
dans le Para en 1846 par Maximiijan Spinola.
Turin IB!)!, 4:o 78 sid. InnchalU'r, enligt livad ti-

270

l(,'ln anlytler, bt'skriliiin*^ pa etl slorre antal Hy-
menopter-arler at" (oljand« sliigtcn nemligen, Didy-
mia 1, Gymnia '2, Tenthredo 3, Evania 1, Iscura
n. g. 1, Euhadizon 1, Curlisella n. g. 1, Opius 1,
Wesmcelella n. g. 1, Bracon »], Agathis 1, Joppa 1,
Mesostenus 3, Anomalon 1, Pimpla 1, Figites 1,
Eucharis 1, Lycisca 1, Chalcis 1, Smicra 2, Cleony-
7nus 1, Eupelmus 1, Diapria 1, Podium 2, Sphex
3, Pompilus 2, Agenia 1, Pison 1, />a?Ttt 1, Jry-
poxylon i, Scolia 2, Mutilla 2, Cryptocerus 3, Lep-
^a/cEa 1, Ponera 1, Cosmegetes n. g. 1, Mesituis n.
g. 1, Chatergus 1, Brachygastra 1, Polistes 5, Z)t-
dymogaster 1, Eumenes 1, Odynerus 3, Halictus 2,
Megachile I, Ancyloscelis 3, Exomalopsis n. g. 2,
Bombus i ocli Trigona 3 a iter Mem. Acad. Scienc.
de Tin ill Ser. II, T. XIII.

En omstandllg katalog ofver de i England fi3-
rekominande Acnleata har Smith utarbetat under
titel, "Lts^ o/* //ie specimens of British animals in
the collection of British Museum" Part. VI tJyme-
noptera aculeata, London 1851. Foif. har i deHa
arbete icke allenast uppraknat de i England loie-
kommande arter, ulan afven med siirdeles sorgfal-
lighet utredt deras synonymi. Ibland Apiarice, sar-
deles bland Bombi, livilka Forf. gjort till foremal
for ett inangarigt studiuni, liafva efter granskning
af Kirby's original-exemplar, ett ej ringa antal blif-
vit indragna. I ett biliang beskrifvas flcra nya spe-
cies. Sum man af de i England fimna llynienoptera
aculeata uppgar till 414, hvilka tillljoia foljande fa-
miljer och sl'igien : Formicarioi 22, (Formica 9,
Mijrmica 10, Myrmecina 1, Stenamma 1, Ponera \).
Mutillarim 5, (Mutilla 3, Myrmosa 1, Methoca 1),
ScolietcB 3, (Tiphia 3j, Sapygidoi 2, (Sapyga 2),
Pompilii 20, Pompilus 17, Ceropales 2, Aporus Ij,
Sphegimcc 6^ (Ammophila 3, Miscus t, Sphex 1,

271

Dolichurus \), Larratce 7, (Larva 3, Miscoplius 1,
Dinetus 1, Astata \), Nyssonii 13, (Nysson 5,0xy-
belus 8), Crabrojiites 74, (Trypoxylon 3, Crabro 35,
Stigmus 1, Spilomena 1, Diodontus 3, Passaloecus 3,
Pernphredoti 3, Ceratopliorus 3, Cemonus 2, Mellinus
2, Alyson 2, Gorytes 5, iJarpactus 2, Psen 2, il/i-
wesa 3, Cerceris 5, Philanthus \), Eumenidai 13
(Eumenes 1, Symmorphus 3, Ancistrocerus 6, Oc/y-
»ierws 31.) Vesparice 6 (^Fespa 6J, Apiarice 220 (Co/-
/e^es 4, Prosopis 8, Sphecodes 7, Halictus 27, iln-
c/rena 74, Cilissa 2, Macropis 1, Dasypoda 1, Pa-
nurgus 2, Megachile 9, Osmia 13, Anthocopa 1,
S^e/is 4, Ammobates i, Epeolus 1, Nomada 24, Coe-
/iocci/s 4, Melecta 2, Anthidium 1, Heriades 2, C/ie-
lostoma 1, Ceratina 2, Eucera 1, Saropoda 3, An-
thophora 2, Apathus 4, Bombus 18, .4pis 1) ocli
Chrysidides 23, (Cleptes 2, Chrysis 12, Hedychrum
8, Elampus 1).

Fyra nya, i Furestaende forteckning upptagna
alter, aro forut af Smith beskrifna. Zool. A pp. p.

cxxv.

WesmAel bar under titel, "Revue critique des
Hyinenopteres Eoisseurs de la Belgique', borjat ut-
fijifva ett vifTtli't bidraij till kniintdoinen oni hltlio-
rande Hymenoplera och iiro Iiaiis derutl meddelade
synonyruiska annuirkningar af stort varde. Af il/u-
/i//a anforas 6 arter, af livilka en, M. subcomata, ar
ny, af Myrmosa I art, af Methoca 1 art, af Tiphia
2 ocl) af Sap^J/^a 2 arter. (Bull, de Belg. XVIII p.
365) Pompilidoi indelar Forf. I tvenne gr upper I.
Andra ahdominal-segnientet pa undra sidan hos bada
konen koiivext, Ponipiiidai homogastricw. Omfaltar
slagtena Ceropales, Pompilus, Salius och /Iporws XL
Andra abdominal-scgrnetet hos honorna forsedt ined
en transversell iniryckning, Pompilidw Typogastricoi
nied slagtena Priocnemis, Agenia och Pogonius. Af

272

Ceropales anfcires 2 arler. Pompilus iiulelas i sek-
tioner pa foljande salt: 1) Taggrnderna |)a tibierna
inycket korla. Metanotiim lios lionorna pa tvareii
skrynkligt, rundadt i spetsei). 2) Taggraderna pa
tibierna ganska tydliga. Metanolum rundadt bak-
lill, utan skrynklor tvars ofver. A. Abdomen svart
med hvita tlackar pa ofversidan (Franitarserna starkt
pectiiierade lios hoiiorna, dcras sisla led lios hanar-
na symetrisk). AA. Abdomen svart utan hvita flac-
kar pa ofversidan. (Framtarserna hos hunorna mer
eller niindre langt pectinerade, deras sista artlkel
lios hanarne symetrisk). ilA^. Abdomen svart utan
hvita fliickar pa ofversidan (Framtarserna hos ho-
norna icke pectinerade, deras sista led hos hanarne
utvidgad pa inre sidan). /lA^A. Abdomens bakre
halft svart, vid basen tegelfargad eller rod (Fram-
tarsernas sista led hos hanarne osymetrisk, dess inre
kant mer eller mind re utvidgad, eller innan spet-
sen vinklig. a) Pronoti bakre kant urskuren. Ho-
nornas antenner fina och tradformiga. >J< Framtai-
serna hos honorna icke pectinerade. Metanotum
icke ludet. >^'^ Framtarserna hos honorna pectine-
rade. Mesonotum icke ludet. 'f'J^'f Framtarserna hos
honorna pectinerade. Metanotum med langa, npp-
raltstaende har. aa) Pronoti bakre kant knappast
urskuren. Honans antenner korta och ijocka , af-
smalnande mot spetsen , tarserna pectinerade. 3)
Sidornas spelsar pa metathoracis bade sidor forlang-
da i en stark land, tibierna taggiga, 18 arler, Salius
1 art, Aporus 2 arter, Priocnemis 13 arter, Agenia
1 art och Pogonius 3 arter. 1. c. p. 451. Sphe-
cidoi omfaitar slagtena Ammophila med 1 art, Psam-
mophila 2 arter, Miscns I art. Dolichurus 1 art.
Lan'idce: Tacliytes 3, Miscophus 2 arter, Dineutes
1 och Astnta 1 art. Bembecidce 1 art. Nyssonida.':

Nysson

273

Nysson 6, Gorytes 2, Hoplisus 5 arrer, Lestifhorus

1 art, Arpactus 2 arler, Mellinus 2 arter och. Z)i-
c^mei6' 1 art. 1. c. XIX, p. 82. Cerceridw : Alyson

2 arter, Cerceris 6 arter, Philanthus 1 art, Trypoxy-
lon 2, Mimesa 6 ocli /'sen 2 arter. PempJwedonidce,
Pemphredon i art, Ceratophorus 1 art, Cemonus 3,
Diodontus 2, Passaloecus 4 arter, Stigmus 1 och
Spilomena (Celia Schuch.) 1 art. 1. c. p. 261. CVa-
hronidce: Entomognathus 1 art, Lindenius 4, Rhopa-
lum 3» Crabro 33 och Oxybelus 7 arler. Afhand-
lingen slutar mecl en synoptisk tabell ofver Tamil-
jens iinderafdelningar af foljande innehail:

I. Pronoti bakre kant rSckande till de framre vingarnas bas.

PS de meilersta tibierna ofta tvenne spSrrar.
A. En djup inskarning vid foreningen af l:a och 2:dra
buksegmenterna.

a. Hofterna narmade bvarandra; honorna
vinglOsa MutUlidw.

aa. Mellanh()fterna mycket aflagsnade frSn

bvarandra; bSda kOnen vingade . . ScoUiddB.
AA. Abdomen pS undra sidan ofverallt lika
kuilrig.

b. Sidorna pS metatborax konvexa.
Framtibiernas sp§rre i spetsen ur-

skuren SapygidcB,

bb. Sidorna p§ metatborax boptryckta.

Framtibiernas sparre spetsig . . . Pompilidcg.

II. Pronoti bakkant icke rackande till de frSmre vingarnas bas*
A. De bakre vingarna bafvande midtei-

cellen fdrlangd i vingens disk, mer el-
ler mindre framom stigmat. Framre
vingarna i allmanhet fdrsedda med flera
cubilal-celler.

a. Bakkroppen med fin, cylindrisk pe-
tiolus. Tvenne spSrrar pS mellanti-

bierna Sphecida.

aa. Bakkroppen ofta utan, understundom
med en tjock eller fin nastan tre-
kantig petiolus.
Jiohemans Arsber. 185 J, W52/ 1^

274

f Mandiblerna nSra faasen uttill ur-
skurna. P^ mellantibierna oftast en

ends spSrre Larrida.

ft Mandiblerna utan urskarning i yttre
kanten.
* Labrum mycket framst^ende . . . Bembecidw,
** Labrum gomd eller fdga framstSende.
0. PS mellantibierna tvenne spSrrar . Nyssonidw.
00. P5 mellantibierna en sp§rre.
- Tre fuUstandiga, sSllan en cubital-
cell CerceridoB.

- - Tv§ fullstandiga cubital-celler . . Pemphredonidm.
AA. Bakvingarna med raidtel-cellen upp-
horande vid stigmat. (Sdllan felande).
Framvingarna med en enda cubital-
cell. P§ mellersta tibierna en spSrre.
1. c. p. 589 Crabronidce. "

Under tiiel, "Eine Centurie neuer Hymenoptereri\
har FoRSTER beskrifvet ett antal iiya Hymenoptera
tillhorande flera familjer och slaglen. JNagra deca-
der hafva ulkommit i Verba ndl. Natuib. Ver. der
Rbeinl. VII, p. 277, 485. VIII, p. 1. Dessa bar
Ref. icke baft tillfaile se.

Flera nya Hymenopter-arter, insamlade af For-
tune i Cbina, bafva af Smith blifvit beskrifna och
afbildade nemligen: Trogus pepsoides, Cryptus pur-
puratiis, Ptso7i regalis, Cerceris zonalis, Rhynchium
jlavo-marginatum, Eh. ornatum, Ancistrocerus flavo-
pundatus, Eumenes decoratus, Eum, quadratus, Po-
listes sulcatus, Vespa mandarinia, V. ducalis, V. cra-
hronifonnis, Crocisa decora, Xylocopa appendiculata,
X. rufipes, X. pktifrons, Bombus tunicatus, B. hce-
morrhoidalis, B. trifasciatus, B. atripes, B. nasutus,
B. breviceps och B. /lavescens. Trans. Ent. Soc.
N. S. II, p. 33. Tab. 8.

Dciisamme bar afven beskrifvit ocb afbildat.
atskilliga Hymenoptera funna i Indien, samt dessutoni
ineddelat nagra underrattelscr om deras lefnadssalt.

275

De anforda arierna aro: Teiraponera n. g. atrata,
Hedychrum rugosum, Chrysis pubescens, Scolia fervidOf
Ammophila atripes, Pelopceus bilineatus, P. separa^
tus, Epipona variegata, Ancistrocerus ornatusy A,
guttatus, Prosopis mixtus. Ann. and Mag. Nat. Hist.
11 Ser. IX, p. 44. Vespa magnifca, V. auraria, F.
hasalis, V. ohliterata, Bombus eximius, B. [unerarius,
B, rufo-fasciatus och B. simillimus. Trans. Ent. Soc.
N. S. il. p. 45, Tab. 8.

Smith bar afven karakteriserat nagra i Engelska
Museum och andra samlingar befintliga nya arler
tiemligen: Trigonalis bipustulata, T. maculata, Mi-
cropteryx bicolor. M. fasciata, Larraxena n. g. prin-
ceps, Trigonopsis affinis, T. violaceus, Chloi'ion splen^
didum, Gorytes scutellaris ocb Sericophorus chaly-
bceus, Ann. and Mag. Nat. Hist. II Ser. VIT, p. 28.

Nagra Nord-Arnerikanska Hymenopter-arler an-
foras af Haldeman i Proceed. Pbil. Acad. IV, p. 203.

V. SiEBOi.D, so!n forlsatt sin forteckning ofver
i Preussen forekommande Hymenoptera, uppraknar
nu de af bonom observerade Myror, Bin ocb Getin-
gar. Neu. Preuss. Prov.-Bl. X, p. 212.

ScHEFFER bar uppgjort en katalog ofver de i
trakten af Wien funna Hymenoptera, hvaruti for
flera arter angifves de slallen bvarest de blifvit pa-
traffade, afven soni de insekler bvaruti en del un-
derga sin metamorfos. Denna forteckning upptager
af Tenlkj^edinidce 153 ajier, Cynipsidce 5, Evaniales
5, IchneumonidcB 498, Braconida' 73, ChalcididcB 8,
ProctotrupidcB 2, Chrystdidce 17, Crabronidce 37, Bem^
becidce 1, SphegidcB 20, Scoliidce 6, Mutiltidw 7,
Furmicidce 9, Diplopterygce 16, Andrcnidcu 35 ocb
ApidcB 64. Af de upplysningar, som blifvit med-
delade rorande en maniiid arters melanioifos, torde
fortjena anforas, att Ichneumon Castigator lefver i
larvfi af V;H)essa Cardui, /. fossorius i Vanessa An-

276

tiopa, /. extensorius i Orgyia gonosligma, /. confu-
sorius i Larentia sertata, /. raftorius I Trachea pl-
iiipcrda, /, sarcitorius i Larentia sertata och Cabera
tersata, /. nycthemerius i Gastropacha Querciis, /.
sugillatorius i Liparis Monacba, 1. Sputalor i Plusia
Gamma, Trogus lutorius i Sphinx pinastri och Tri-
chiosoma Lucorum, T. flavatorius i Sphinx Stella-
tarum och Smerinthus Tiliie, Cryptus volubilis i Ci-
daria fluctuata, C. Sponsor i Agrolis valligera, C.
Tiiillator i Zygsena Coronillae, C. Incuhitor i Hylo-
toma Rosa rum, C. Migrator i Harpyia Erminea,
Gastropacha Quercus och Hjlotoma Rosarum, C.
Peregrinator i Gastropacha Quercus, C. ornatus i
Zygaena Peucedani, Mesostenus Ligator i Bombyx-
larver, Hemiteles melanarius i Pontia Brassicae, H»
fulvipes i Pieris Crataegi, H. palpalor i Pontia Bras-
sicae, H, insignis i Atychia Pruni, H. areator i Pla-
typteryx Falcula, afven i Dermestes, Anthrenus och
Tinea-larver, H. hicolorinus i Tinea crataegella, Co-
leophora Tiliella och i sma larvcr af Gastropacha
Quercus, Pezomachus hortensis i Coleophora vibi-
cella, P. agilis i Pontia Brassicae, P, hicolor i Tinea
crataegella, P. cursitans i Coccidula scutellata, Me-
socharus tipularius i Harpyia bifida, M. splendidulus
i Harpyia bidda, Hercyna paljiolalis och Tinea cra-
taegella, Pimpla flavicans i Sciaphila Penziana, Va-
nessa Polychloros och Limenitis Camilla, P, angens
i Curculion-larver och i Epeira Diadenia, P. rufata
i Zeiene grossulariata, P. varicornis i Calyplra Li-
batrix, Liparis Salicis, Botys verticalis oci) Limeni-
tis Camilla, P. graminelliB i Cosmia diffinis, P. Ster-
coratar i Larentia veratrata, P. flavipes i Sciaphila
Penziana, P. scanica i Coleophora tiliella, P. Exa-
minator i Euprepia fuliginosa, Psyche hirsutella,
Zerene grossulariata_, Gastropacha processionea och
Harpyia Vinula. P. Instigator i Calyplra Libalrix,

277

Liparis aiulflna, L. cln vsorrha>fl, Harpyia erminen,
Pontia Brassica? och Orgyia gonostigma, Metopius
dentatus i Gastropacha Trifolii ocli Quercus, Bassus
fesiivus i Elachisia Rocsella, B. Icetatorius i Syrpluis
nitidicollis, S. limatus och Trypeta lacliata, Cam-
poplex xanthostomus i Ponlia Brassicae, C. majali$ i
Clavellaiia Amerinae, C. sordidus i Elachisia Roe-
sella, C. virginalis i Pontia Brasslcoe, C. albidus t
Coleophoia viblcella och i snia larver af Gastro-
pacha Quercus, C. ebeninus i Pontia Brassicae, G.
Apostata i Tinea cratoegeHa, G. orbitalis i Coleophora
hallotclla, G. chrysostictus i Vanessa Urticae och
Elachista Roesella, G, rufimanus i sma larver af
Gastropacha Quciciis, C Pugillator i Carcina fa-
gana, Larenlia sertata och INotodonta Ziczac, Paniscus
virgatus i Cucullia Arteniisiae, Harpyia bifula och
Yinula, P. testaceus i Cimbex Lucorum, Anomalon
circumflexnm i Gastropacha lanestris, A. procerum
i Gastropacha lanestris, A, xanthopus i Zerynthia
Polyxena, Platypteryx Falcula och Laceitiila, A*
cerinopis i Tenlhredo-larver, A. signaturn i Gastro-
pacha lanestris, Ophion luteus i Trachea praecox,
Harpyia Vinula, Cucullia Scrophularioe och Chamo-
millae, 0. undulatum i Gastropacha Trifolii, 0. ra--
midvlus i Mamestra Pisi och Harpyia Vinula, 0.
hombycivorus i Stauropus Fagi, Porizon harpurus
i sma larver af Gastropacha Qvercus, Ghelonus si-
milis i Penthina Gentianae, Gh. oculatus i Coleophora
tiliella, Bracon Variator i Trypeta cuspidata, Bi^a^
chymeria minuta i Zygaena Filipendulae och Diapria
conica i Eristalis tenax. Sitzungsb. Kajserl. Akad.
VI, p. 370. Samnia afhandling saljes afven sarskild
under titel "Verzeichniss der grossentheils in Wie-
nergegend vorkommenden Aderfliigler" 19 s. (4ngr.).

GoUREAU har under klackningen af flera a rtev Mctafnor-
smaflugor, hvilkas larver niinera vaxternas blad ,

378

erIiSllit en mangel parasiter lilllioraiRle Braconides
och Pteromalini. Dessa, som nied la iinclantag an-
setts vara nya, bcskrifvas under foljande namn nem-
llgen: Alysia Truncator N. v. E. (ur Agromyza Ma-
quarii), Dacnusa flavipes G., Blacus FlorusG., Om^
phale palustris (utur Agromyza nana), Dacnusa in-
certa (ulur Agromyza pusilla Meig), Dacnusa Punc-
turn G., Entedon lepidus G. (ulur Phytomyza Sco-
lopendrii), Entedon grains G. (ufur Phyt. Planta-
ginis), Dacnusa maculata G., Entedon Laireillei
Walk, (utur Pbyt. Aquifolii), Entedon Cyrinus G.
(ur Phyt. flava), Dacnusa Lysias G., Closterocerus
Stigma Westw., Cirrospilus cyanops G., Sysiacis
celer (ur Pliyt. horticola), Coelinius festus G., Aphi-
dius rufus G. (ur Pliyi. Primulae), Ophius ambirius
G., Dacnusa Chereas G., Ented. copanices Westw.
(ur Phyt. ancholioe), Dacnusa flavipes, Entedon gra-
cilis (ur Phyt. lateralis), Alysia picta G. (ur Pego-
niyia Atriplicis) och Cynips flava G. (ur Pegomyia
milis). Ann. Ent. II Ser. IX, p. 13f, T. 5— -7.

White bar sysselsatt sig nied att utreda Hy-
menopter-arlernas geografiska utbredning inom Ark-
liska delen af Norra Amerika. Hvad man baft an-
ledning formoda bekraftas ock af hvad Forf. till
slut yttrar, eller att material annu felar for att
kunna uppgora nagot fullslandigl i detta banseende.
Artie. Search. Exped. by Richardson II, p. 354.
Ann. and Mag. Nat. Hist. II Ser. VIII, p. 503.
Tenthre- TiSCHBEiN bar, sasom tilliigg till en af bonom

**'"**• i Stett. Ent. Zeit. Jahrg. 1846, p. 75 inford for-
teckning ofver vid Herrstein funna Tenthredinetce,
uppraknat alia hithorande arler som under senare
aren der blifvit funna. Sasom for vetenskapen nya
beskrifvas dessutom: Abia mutabilis (Turkiel), Hy-
lotoma Friwaldsky (Ungern), Blennocampa hicolor
(Ungern), Monophadnus tJwracicus (Dalmatien), Mon-

279

rufo-niger (Ungeri)), Allantus rufo-cingulatus (Un-
gern), Slelt. Eiit. Zeit. XTIl, p. 103. Macrophya
Batzehurgi (Ungern), Macrophya supcrha (Mind re
Asien), Macr. flainpes (Herrstein), Tenthredo albo-
'punctata (Ungcrn), Tenthr. hungarica (Ungern), Ce-
phus orientalis (Mindie Asien), Cephus pulcher {Vn-
gern), Dolichurus Dahlbomi (Herrstein), Pediaspis
n. g. Sorbi. 1. c. p. 137.

Den sallsynfa Lyda fasciata jenile dess iarv,
hvilken senare lelver i storre sallskap pa parontriid,
beskrifvas af Westwood i Gard. Chronicle/

''Notice sur une espece d'Hymenoptere du genre
Nematus" 8:o avec 2 pi. color, par Leduc ar Ref.
till inneliallet obekant.

GoKvSRl liar nofi^arant iitredt metamorfosen a( Meiamor-
Tenthredo (Selandrid) adumbrata Hartig, hvars Iarv
lefver af parencliymet pa korsbarsliad, samt dess-
ulom beskrifvit och afbildat tvenne Ichneumoner,
som i densamma lefva sasom parasiler, nemligen
Tryphon Ratzeburgi och Tryphon Gorskii Gorski.
Annal. Fasc. I. Tab. 3. f. 2, 3, 4.

Utvecklingen af Tenthredo (^Dolerus) 7iigra KvcQ
har af Heeger blifvit observerad. Han anfor derom
alt larven ofvervintrar i en cocong, likval icke i
jorden eller emellan afFalhia lof, utan i bladen af
Acer canipestris i hvilka den lefvat. p'orst i slutet
af April forvandlar larven sig till pupa och imago
utkommer derutiir efter 14 — 20 dagars forlopp.
Painingen forsiggar flera dagar derefter. Den be-
frnktade honan lagger forst efter tre till fyra da-
gar iigg, ett och ett i forenamnde trads blad, pa
sa satt, att den nied sin saglika apparat oppnar
kanten och derefter med agglaggningsroret infor
agget. Efter 10 — 14 dagar utvecklas larven och
foder sig af parenchynret, utan att gora sig nagra
gangar, byter oin hud hvar 10 — 14 dag och spin-

280

tier 8 eller 12 clagar efler tiedje lindombytet i del
utatna rutnmet, en nastun ciikelruiid, nagut plattad
coeong. Larven ar i borjan blekgroii, fulivaxt blek-
gul, utplattad, tned plait bufvud och 12 tvdiiga
seginenter. Den ar da 5 — 6' lang och franitill , der
den ar bredast, 1'" bred, bakat smanlngom afsmal-
nande, sista leden J'" bred, med 6 bornarlade ut-
sparrade fVamben. Silzungsb. d. Kajseil. Akad. VII,
p. 214, Tab. 7.

En omstandlig utredning och beskrifning ofver
bela utvecklingen af en Tenthredinid, livars larv
ofta belt och ballet uppaler bladen pa en art Ek ,
Quercus Cerris, bar af KoLiAii blitvit tneddelad.
Denna insekt, soni fornt ej varit beskrifven, benam-
nes Tenthredo (^Emphytus) Cerris. I>arven, som forst
ar fulivaxt mot slntet aF Maj eller borjan af Juni,
iippnar en langd af liogst 11 linier, men fcirvand-
lar sig ofta till pupa da den hunnit 8 llniers langd.
Genomskarningen af dess tjockiek oiuvaxlar emellan
li — 2 linier. Hela kroppen iir tvarsofver fint skrynk-
lig, naken, pa ryggen blygra, pa sidorna och buken
bvitaklig. Pa bvarje sida finnas 12 runda , satn-
inelssvarta flackar i en rad , belagna vid gransen
emellan den gra och hvita fargen. Vid basen af
bukfotterna Hnnes en annan rad svarla flackar,
hvilka likval icke alltid aro tydliga, Forvandlingen
till pupa forsiggar i jorden. Larven nedgrafver sig
nemligen deruti i narheten af tradet pa hvilket den
lefvat i turn djupt, spinner ingen coeong, utan ur-
halkar sig i sjelfva jorden ett behofligt rum. Den
lullbildade insekten framkonnner forsta dagarna af
Oklober, samt pjuar sig pa stamniar och grenar.
Fyra manader behofver djuret for all genoniga sin
forvandling. Denkschr. Kajserl. Akad. i\ev Wissensch.
Ill Bd. 1 Lief. p. 48, Tab. 1, f. 1 — 7. Uii ett lillagg
bar KoLLAR upplysl, alt honan bigger sina agg i qvi-

281

stfirnns ytlt'it»la clelai, i\vr lion gor en lilcn inskar-"
iiing tru'tl sin si'iglika apparal ocli att de sma lar-
verna, sorn liar utklackas, nagon tid foda sig af
haslet innaii de utkrypa for alt fortiira de spiida
lofven. Silziingsb. Kajsei 1. Akad. VI, p. 556.

GouuEAU beriiltar att lian funnit lianeii till Cynip-
Cynips Rosce under halnlng, vsedan det aid rig forut
lyckals lioiiofii klacka delta koii ur den pa N\ pon-
huskar befinlliga hedeguaren. Ann. Ent. 11 Ser.
X, p. LXXIV/

De i gallapple-knolar pa rk i Krain forekom-
inande Cynips-arler aro enligl ScHMlDTS iippgift:
Cynips Quercus foiii Linn., C. Calicis Burg., (7. Ion-
giventris Hart., C. Fecundatrix Hart., C. corlicalis
Hart., Neuroteres Malpiyhil Hart., Teras terminalis
Fabr. ocIj Cynips Lignicola Hart. Haiding. Be-
riclile VH, p. 51.

Ell liogvSt riklialtigt bidrag till kaniiedonien otiiEyanJale*.
de arlei- som tillhora Evaniales, bar af West wood
blifvit iitaibetadr. Jeinte det fleia upplysiiingar ro-
rande synonyinien blifvit meddelade, uppiaknar
Westwood de i senare arbeten npplagna arter, samt
beskiifver skill igen sasom nyal Evania sericans
(Kings Georg Sund i Auslralien), E. nobilis (Bra-
silien), E. perjida (Van Diemens land), Foenus ru-
fopictus (On S:t Vincent), F. Kirbyi ocb F, Barn-
stoni (Hudsons Bay), F. varipes (China), F. rha-
phidioides (Sodra delen af Nya Holland), Aulacus
Guerinii och A. hcpmorrhoidalis (Brasilien), A. flavo-
guttatum (Sodra delen af Australien), .4. rufipes
(Brasilien), A. resectivorius (Hudsons Bay), Megalyra
Schuckardii (Nya Holland), M. inutilis (Adelaide),
Megischus ducalis (Osiindien), M» maculipennis, M.
submactilatus och M. cxjlindricus (Para), M. indicus
(Philippinema) samf Trigonal ys maculata (fran Mo-.

282

retoii Bay i Nya Holland). Trans. Ent. Soc. N. S.
1. p. 213. Tab." 7, f. 2, 3, 4.

Apiari*. ScHENCK liar foifattat en monografi cifvcr de

i Heitigdotnet INassan loiekoninjande Ri-arter, livar-
uti lian foist alhandlai" de foi' bestainmandet af
dessa djiir vigflgaste delar ocli sedan deras indel-
ning i grnpper, hvarvid han liulvudsakligen foljl
Lepem.etiers uppstallning, livilken, sason) bekant
ar, grundar sig pa lefnadssaltet och de (or insam-
landet af fodoamnena olikt bildade organcrna. Forfrs
synoptlska ofversigt ofver slagtena, sasoni i vissa fall
afvikande fran Lepelletiers, ar foljande:

I. Honans bak-tibier med en iirholkning (corbicula). I sam-
hallen lefvande Bi.

a) Ocellerna belSgna i en trekant; inga
taggar pa libierna Apis.

b) Ocellerna belagna i enraklinea; tag-
gar p§ tibierna Bombus.

II. Hela yttre sidan af baktibierna och ofta baktarserna eller
undersidan af bakkroppen bekladda med langa bar, ISmp-
liga for insamling af pollen. Ensamt lefvande Bi.

A. Endast yttre sidan af baktibierna och tarserna for-
sedda med h§r for fodans insamlande {Podelegidce),

a) Labialpalperna tv§-bildade.

1) Tre cubital-celler. Honorna med en

rak spets i bakandan Anthophora,

2) Tva cubital-coller.

aa) Utan stigma. Radial-cellen aflagsnad
fran framkantens spets. Hanarnesan-
tenner Ilka langa som kroppen . . Eiicera.

bh) Stigmat tydligt. Radial-cellen med

spetsen utiopande i framkanten . , Macropis.

b) Labial-palperna en-bildade. Tre cubi-
tal-celler.

I) Vingarne genomskinliga. Bakkroppen

med Ijusa tvar-ballen.

aa) Den forsta bakatlopande nerven in-

Iraffar i slutet af 2:dra cubilal-

cellens bas, den andra i midten af

383

den 3:dje. Ilunens apicul-leder p§ an-

lennerna hopriillade Systropha.

bb) Den fdrsta lillbakaldpande nerven in-

Iraffar ungefar pa midten af 2:dra

cubital-cellens bas, den andra bakom

midten af den 3:djes bas. Hanens

antenner i spetsen icke hoprullade;

flagellum p§ undra sidan nSgot tandad Kirbya.
2) Vingarna svartbruna. Kroppen belt

och hlillet svart Xylocopa.

B. Utsidan af baktibierna, understundom baktarserna, inre
sidan af baklarena och hdfterna, afven ofta sidorna af
metafhorax besalta med h§r for fodans insamlande.
Labial-palperna en-bildade {MeriligidcB).
a) Tv§ cubital-celler. Snytel under hvilan
bak§t liggande, tilltryckt.

1) Kroppen belt svart, ofversidan nastan
naken (sm§ arter).

aa) Hufvudet bredt. Radial-cellen I spet-
sen Irubbig, med ett lilet bihang . Panurgus.

bb) Hufvudet smalt. Radial-cellen spetsig,

utan bihang Dufourea,

2) Bakkroppen med Ijusa balten.

aa) Baktarserna kortare an baktibierna.
Hanarne med spetsar i bakkropps-
Sndan Rhophites,

bb) Baktarserna af baktibiernas ISngd. Hos
honan tillika med tarserna omgifna af
l§nga h§r. Flanens bakkropp utan spets Dasypoda.
b. Tre cubital-celler. Snylet under hvi-
lan icke bakSt tilltryckt, endast till-
bakadraget.
i) Tungan framtill smal, spetsig. Bak-
kroppen vid basen afsmalnande (oval,
tiggformig, lancettlik linear).

aa) Honans femte segment med ett naket
streck efter langden, eller en efter
liingdon gaende naken fcira emellan
h§rfransar. Hanen med filtartadt be-
hSrad framdel af hufvudet och meren-
dels gul eller hvit spets pS hufvud-
skolden. (Hanens antenner merendels

1>84

ganska I5nga. Bakkroppen myckelsmal,
jamnbred Hylceus.

bb) Honans femte segment raed Stiiggande
h§rfran.S(ir, utan naket streck efter
langden i midten. Hanens frarndel af
hufvudet tofslikt beharad. Hufvudskol-
den belt och h§llet svart eller gul,
i senare fallet forsedd med svarta
punkler Andrena.

2) Tungan framtill bred och tudelad.
Bakkroppen kagelformig. framtill tvart
afhuggen Colletes,

C. Bakkroppens undersida betackt med h§r till fddans in-
samlande. Tva cubital-celler. Labial-palperna tv§-bil-
dade. Snytet bakat tilltryckt. {Gastrilegidcs).

a) Bakkroppen smal, nasfan valsformig.
Labial-palperna Ire-Iedade. Hanens
bakkropp pa undra sidan vid basen
med en kndl.

1) Honans dfverkak lang och smal, fram-
strackt. Hanens antenner p§ undra

sidan tandade Chelostoma.

2) Honans dfverkak^r trekantiga, liggande
i kors dfver hvarandra. Hanens an-
tenner ej tandade Heriades.

b) Bakkroppen mer eller mindre bred.
Labial-palperna fyrledade. Basen af
hanens bakkropp pS undra sidan utan
kndlar vid basen.

1) Bakkroppen med gula (sSllan hvitak-

tiga) flackar. Maxillar-palperna oledade Anthidium.

2) Bakkroppen utan fargade flSckar. Ma-
xillar-palperna tv§- till fyra-ledade.

aa) Maxillar-palperna 2-ledade. Den andra

tillbakaldpande nerven ulldper i slutet

eller nara slutet af andra cubital-

cellen. Honans bakkropp temligen plait,

uppat bdjd. Hanens bakkropp med do

tvenne sista segmenlerna bdjda ned&t.

Antennernas apical-led tydligt ulplat-

tad Megachile.

bb) Maxillar-palperna 4-ledade. Den andra

tillbakaldpande nerven ulldpande nSgot

285

framfor andan al' 2:flra cubital-cellen.
Honans bakkropp myckct kullrig, ej
uppat bdjd. llanens antenner i spetsen
icke eller knappast utplattade . . . Osmia.

III. Utan alia till insamling af fodan tjenliga h3r. Honans
baktibier och buk nakna eller foga h§riga. Parasit-bi.

A. Labial-palperna tvSfaldigl bildade. Tungan
JSng Iradlik. Snytet bakat tilllryckt.
a) Tre cubital-celler,

1) Stora Humle-artade Bi (Bakkropps-

jindan med roda, gula eller hvila b§r). Psithyrus.

2) SmS eller medelstora Bi, icke lik-
nande Humlor.

aa) Bakkroppen svart, med hvila (sSllan
gr§aktigal harflackar eller hSrslreck.

a. Thorax med hvila, af Stiiggande h§r
bildade flackar. Bakkroppen svart, utan
glans, med hvita streck. Benen till
en del eller belt och h§llet roslrdda

(sma Bi) Epeolns.

p. Thorax med lofslika hvita eller gr§-
aktiga h§r. Bakkroppen glansande,
svart, med hvila eller graakliga flackar
(medelstora Bi med kort bred bakkropp).

a) Scutellen bak§t bladlikt utvidgad . Crocisa.
/?/?) Scutellen upphojd med tv§ taggar i

spetsen Melecta.

bb) Bakkroppen Ijusflackig (ofta getinglik). Nomada.

a) Hela kroppen enfargad, svarlgron (An-

tennerna korta, klubbformiga) . . . Ceratina.

b. TvS cubital-celler.

1) Scutellen utan spets. Bakkroppen hos
bada konen nastan valsformig, baktill
inbdjd, naken, svart, utan hvila har-
flackar eller streck. (Vingarna svart-
akliga) Stelis.

2) Scutellen med tvS taggar i spetsen.
Bakkroppen med hvita harbalten eller
flackar. Hos honan spetsigt kagelfor-
mig. Hos hanen mer valsformig med

taggar i spetsen Coelioxys.

B. Labial-palperna 2-faldigl bildade. Tungan

fram§t bred. Snytet ej bakSt tilllryckt.

a) Tv5 cubital-culler. Tungan framSt
bred, afhuggen. Bakkroppen svart,
sSllan \svart och rod, oftast med hvita
tvarstreck. (Hanens hufvudskold hvit) Prosopis.

b) Tre cubital-celler. Tungan spetsig.
Bakkroppen svart och rod, ulan hvita
harflackar Dichroa.

Jabrb. Ver. flir Naturk. in Nassau. Heft. VII, p. 1.

NylAnder, som enligt hvad i flera foregaende
Arsberattelser blifvit oinnamndt, beskrifvit de i Nor-
den forekommande Bi-arter, har nu, sedan ban haft
tlllfalle granska flera hithorande typer, under litel,
''Revisio synoptica Apurn horealium, comparatis spe-
ciebus Europce 7nedice'\ meddelat en milngd vigtiga
upplysningar och rriltelser betraffande synonymlen.
AF den forleckning ofver hithorande arler, som till
slut finnes uppgjord, inhemtas alt de i norden fnnna
species nppga till 180, hvilka iipptagas under lol-
jande slaglen: Melecta i, Epeolus 2, Philercmus 1,
Nomada 20, Hyla^us 6, Sphecodes 5, Bhophites 3,
Halictus 19, Colletes 5, Andrena 33, Paniirginus 1,
Panurgus 2, Dasypoda 2, Apis 1, Bomhus 22, Psi-
thyrus 4, Megilla 5, Cilissa 3, Macropis 1, Eucera
1, Megachile 7, Osmia 15, Anthidium 3, Heriades
5, Stelis 4 och Coelioxys 8. Af de an ford a Apiartce
visar sig, att 111 blifvit funna i Danmnrk, 152 i
Sverige, 104 i Finland och 36 i Lappland. Notis.
ur Sallsk. Faun, et Flora. Fenn. II, p. 225.

Densamme har forut till sin afhandlinsf ofver
Nordens Bi-arter lemnat atskilliija tillaijir och rat-
telser uti "Supplementurn adnotattonum in expnsi-
tionem Apum horealiurn\ Notis ur S;illsk. Faun, et
Flora. Fenn. II, p. 93.

Under ben;ininingen Prosopis Rinki, har GoRSKi
beskrifvit ot h afbildat en i Lithauen funnen art.
Den synos sfa n.ira P, dilitata Kirbv, men skiljes

'J87

liilt tleriliaii genoni (less i uirIcI Imtvutl, (1« lielt
ocli liallot svarfa manclil)leinn, alia flagelli Ictler oi-
cltMitligt linglade mecl svait och lodt, samt genom
den glalla abdomen, soni i\v iitan ludd och livila
tvarslreck. GoRSKi Anal. Fasc. 1, p. 181. Tab. 3,
f. 1.

Smith bar nieddelal en ny beskrifning pa bada
konen af Lestis (^Apis Fabr.) homhylans, samt dess-
utom af sanin)a slagle anfort en ny art L. (EVata.
Bada aio fian Nya Holland och (\cn forsta der
niycket allmiin. Den I'oifardigar sina bo i hoga
slaminar af Zanila. Tians. Ent. Soc. N. S. I. p. 179.

Leon-Dufour bar uiredl, att Eucera oraniensis
Lepellp:tier ar sanuna art, sorn Fabr. benamdt
Eucera grisea. Ann. Ent. II Ser. X, p. XLV, samt
alt Eucera numida och E. nigrilabris tillhora samma
art. J. c. p. XL VI.

Inom insekternas talrika klass intager Hyme- ^eUmof'
nopter-ordningen, med hiinsyn till dithorande arters
utvecklings-historia ett utmiirkt rum, och det ar
alhforval bekant, hum konstigt en del af dessa
djur sasom t. ex. Humlor, Getingar och Honungs-
bin sammansalta tie boningar, som aro amnade till
forvaringsrum at deias afFoda. Ridderbjelke, som
nu lyckats upplacka huru sblgtet Trachusa forfar-
digar sina bon, bar harom meddelat, att ban un-
der en excursion i Upsala-lraklen i Juni manad
1852 observerat en lifen koloni af Trachusa Serra-

tulcB, sorn hade sina bon i sanden och att da nasi a

«j

af de hemkonuTiaude fanojades, befunnos de med-
fora klibbiij tallkada. For att lUroiia hvartill denna
begagnades, oppnades ett par af deras gangar, da
det befans att de med kadan sammanklistrade sina
af sonderskurna blad byggda celler, hvilka lago i
fin sand, under rotterna af Thyntus Serpyllum, un-
gefar 3 turn djupt i hoiizontell riktning, voro klubb-

288

formii^a, viratlc, soniliga ined tinnslaiiga, liings el'ler
afskurna lofremsor af Betula, nndra nied dylika at"
Salix, samniaiifastade med faisk kada. Cellerna voro
tillslutiia nied en ruindre lotrenisa. Faidiga voro de
circa 1 tuni langa ocl> \ tuin 1 dianjeler. Larverna
voro blekgula, slata, iit.ui liar, foga nier iiii i turn
Janga och framofver ^ tuii> breda, bakal nagol a(-
smalnande, haf'va, oberaknadt hufvudet, soin cger
varllika ruciimenler idl antenner och palper, tolf
segmenler, af hvilka de tre forsta iiro forsedda med
l)var sitt par vartor niira sidokanten i stallel for
fotler. Bade larven och cellen hafva blifvil afbil-
dade. Vet. Akad. Ofvers. 1852, p. 187.

Rcirande lefnadssattet ocli utvecklingen a( Osmia
parietina, bar Smith meddelat intressanta iakttagel-
vSer. Forf. hade i Perthshire vid ornvaiidandet af
eii 17 tuin lang och 6 turn bred sten funnit en
massa coconger, utgorande 230, af hvilka ornkring
en tredjedel voro tomma. Nagra coconger soni opp-
nades befnnnos iunehalla iitbildade individer cller
larver, afvensom en och annan parasit (Clirysis au^
striaca). Senare framkommo fran Mars till Juli
forst hanar, sa honor och slntligen parasilerna. I
Jnli befunno sig annu 35 coconger tillslutna och
da 2 — 3 af dessa oppnades befunno sig deriili lef-
vande larver, hvilka Smith anser ofverlefva annu
en vinler och forst pafoljande var iitklackas. Zool.
1851, p. 3253. Trans. Ent. Soc. N. S. II. p. 81.
Fror. Tagesb. Bd. II, p. 285.

Smith omtalar att ban funnit en cocong af en
art Osmia inneslntcn i ett skal af Helix aspera.
Zool. 1852, p. 3498.

Lucas, som beskrifvit boet af Chalicodoma si-
cula, anfor atf detsarnnia blifvit funnet pa en klippa.

Dot

28d

Det var af sphaerisk form, samt syntcs vara sani-
mansatt af jord ocli satid. Det var delarJt i tvenne
rum ocli innelioll 8 celler. Ann. Ent. IT Ser. IX,
p. XLIV.

Smith uppljser, att det Ny-HoIIiindska slfigfet
Ahispa forfardigar ett sard el es konstigt bo, samt af-
bildar Ahispa Ephippium. Trans. Ent. Soc. N. S.
1. p. 180. Tab. 16, f. 4.

Newman har rorande flera Bombus-arters lef-
nadssiitt ocli lit veck ling meddelat vigliga upplysnln-
gar. Proceed. Ent. Soc. IN. S. I, p. 86.

Smith, som lemnat nagra underrattelser om
ett bo af Bomhus Derhamellus, uppger att lian i
delsamma funnit en miingd sma Acari, larver till
Volucella bomhylans, Cryptophagus Lycoperdi i alia
utvecklings stadier (larven lefver af vax och homing),
nagra exemplar af Emphylus glaher och talrika lar-
ver af Tinea sarcitella, som fodde sig af cocongerna.
Proceed. Ent. Soc. N. S. I. p. 11 f.

SicHEL pastar att han flerestades i narheten af
Paris funnit Bomhus lapponicus. Ann. Ent. II Scv.
X, p. XLVI. Riktighelen af denna uppgift anser
Ref. dock tvifvelaktijj.

Smith har utur Tornrosstammar utklackt Hy-
IcPMS Jujalinatus. Trans. Ent. Soc. IN. S. II. p. 83.

Af Crocisa scutellaris, som varit niycket sall-
synt kring Paris, har det lyckats Perris att pa
Lavendula Spica erhalla flera exemplar. Han anser
den vara identisk med Crocisa ramosa och orbata.
Ann. Ent. II Ser. X, p. 561.

Rorande Honungsbins lefnadssatt och hushall-
ning hafva iakttagelser blifvit af DuJARDiN niedde-
lade i Ann. Scienc. Nat. XVIII, p. 231 och af SiE-
BOLD i Uebers. und Veriinder. Schles. Gesellsch.
1851, p. 48.

Bohemans Arsber. 1851, 1852. -19

I

290

Foljnnde tvenne afhnnclllngnr iiro Rof. endnst
till titlarnn bekanta ntMiiligen: "Gundelach Nachtrag
zur Naturgeschivhte der fJoniegbienen' 8:0, 47 si(l.
Diit I Slelntaf. Cassel (} Thlr.). v. Siebot D Ueber
die Verletzungen der Rosenhlatter durch Megachile
centuncularis und lagopoda.'' Bericht i'lbw tlie Ver-
hanfll. zii Bieslau 1850—51.

Vespaiis. Salssure liar boijat utgilVa ett arbele under

titel ''Monographie des Guepes solitaires ou de la
tribu des Eumeniens, comprenant la classification et
la description de toutes les especes connues jusqiia
ce jour et servant de completement au Manuel de
Lepelletier de S:t Fargeau." Det ntkommer i
hal'ten ocli de atfoljande fignrerna skola vara ut-
iiiiirkt vackra. Hvad som liittills utkomniit inne-
lialler slagtena Rhaphiglossa Saund. (3 arter), S/e-
noglossa (1), Gayella (1), Elimus (1), Zethus (25),
Calligaster (2), Disccelius (5), Eumenes (62), Pachy-
menes (5), Synagris (12), Montezumia (14), Monobia
(6), Monerebia (2), Bygchium (27) ocli Odynerus
(90). Korlligen recenserad i Rev. et Mag. de Zool.
1852, p. 583*.

Treniie arter af slagfet hchnogaster n. g. hafva
af SAUSSLR.E blilVit beskrilna neDiligei), /. fulgipennis
GuFR Iran JNva Guinea, /. micans fran Java och
J. Mellyi afvenledes Iran Java. Till slut beskrifves
del bo som /. Mellyi rorfardigar och hvilket fram-
ter ofverensstiimrnelse nied Polistidernas. Det ar
likval nagot mindre, kakoina mindre t.itt hopsittande
och endast samnjanCastade genom midtel-axeln. Ann.
Ent. II Sev. X, p. 19. Tab. 2, n:o I.

Saussure bar bland Vesparioe bildat ett nytt
slagre Synoeca, sanrt deraf anfort Carter: S. coerulea
{Polistes Fat5R.), S. cyanea (Polistes Fabr.), S. azu-
rea n. sp., S. idtramarina n. sp., S. molacea n. sp.

!?9l

och S. chalijhea n. sp. Ann. Ent. II Ser. X, p. 549,
T. 11, n:o 111.

De karakterer livnrigenom Vespa vulgaris Linn.
och V. germanica Panz. knnna skiljas Iran hvar-
andra, liafva af Smith blifvit fVamstalKla. Harighe-
ten lios den lorra ar langre ocli tatare. Hanarne
till V. germanica hafva nagot ijockare och langre
antenner, samt olika bildade konsorganer. Hos Aen
senares honor ar basal-segmentels svarla fascia, hvil-
ken hos V. vulgaris ? alltid ar f)el, afbruten. Neu-
trerna al'vika minst fran hvarandra. V, germanica
iir i filrgteckningen alhid konstant, hvaremot V.
vulgaris varierar niycket och ofta kommer V. ger-
manica nara. Forf:s up[)giftcr stodja .slg pa tahika
nndersokningar i bon. Zoo). A pp. p. CLXXXIU.

Smith har beskrilvit boet af den \ Sodra Ame- Meiamor-
rika forekommande Polistes Lanio af'vensom boef af
en annan i sallskap lefvande Getirigart, hvilken lik-
val icke blifvit bestaind. Oct senate var samman-
satt af sandijT lera. I Polisfes-artens bo fans sasom
parasit, Trigonalys bipustulatus Smith, hvilken Forf.
senare funnit vara identisk rned Sphex depressa Dt
Gi KR. Trans. Ent. Soc. N. S. 1. f>. IJii. Tab. it).

Nagra fillagg till beskrifningen af det bo sorn
forlardigas af Eumenes infundibuliformis hafva af
Perris bbfvit nieddelade. Ann. Ent. IJ Ser. X,
p. 557.

Flera intressanta upplysningar om lefnadssattet Ltfnadt^
af Vespa norvegica och rufa, afvensom rorande de
parasiter soin blifvit traflPade i Getingbo, hafva af
Smith blifvit bekantgjorda. Zool. 1853, p. 3699.

Oni antenn-ledernas antal hos de olika konen Masari-
af Mazaris vespiformis hav en tvist uppstatt etnel-
lan RoMAND, Leon Dufour och Lucas. Den forst-
narnnde raknade hos ett exemplar, som ban ansett
tillhora honan tolf leder, salunda att vid nrtggran-

292

tiare iindersokiiing visade sig, atl den laiiga aplral-
lediMi bcstoc! af fern tatt sajriinainaxla leder. x4nn.
Ent. II Ser. 1\, p. IJI. LucAS deremot bifrader
Latreii.le's ocli Br.ANCHARDS asigt, eller all lionan
endast egev 8 leder i aiitenneina. I. c. p. LXLIV.
Slulllgen har Schaum, sokt adagaliigga, alt de af
ROMAND och Lucas undersokta exemplar icke aro
honor, ulan son) Latreillr autaget, hanai", all deii
liillills obeskrifna honan har belydligt kortare an-
tenner och sista abdominal-segiTientet rundadt, saml
att bada konen endast ega alia anlenn-leder, men
att hanens sista led, sasoni Romand anrniirkt, beslar
utaf fern tatt med hvarandra forenade leder. I. c. X.
p. 448. Leon Dufour har iifven meddelal ylterligare
anmarkningar i delta hanseende. 1. c. X, p. 448.
Bada konen af en ny, i Spanlen uppfackt art
af Celonites, har af Leon Dufour under benarnnin-
^Qn C. dispar blifvit beskri fven och afbildad. Hos
denna art aro hanens antenner belydliijt lan<jre »in
honans. L. Dufour har dessntom anniarkt, alt de
fern hitlills bekanta arterna af delta slagte, bora
bllda tveiuie grupper. Hos den ena aro bada ko-
nens antenner lika, fijrsta leden kort, halfklotformig,
hanens abdominal-seginenter pa bada sidor landade,
det sisla forsedl med fyra lander. Hit hora C.
apiformis och n»ahanda C. Fischeri SviN. Hos and ra
gruppen aio anlennerna hos konen olika (hos ha-
nen sa langa som thorax), forsta leden langre an
de foljande. Hanarnas, liksom honornas bakkropp,
obevapnad, hanarnes sista segment ursknret. Hit
hora C. dispar och troligen C. orienlalis och afer
Lep. Ann. Ent. H Ser. IX, p. 58, 63. Tab. 3, n:o I.
Efter den meddelade figuren synes C dispar forr
tillhora slagtet Ceramius an Celonites
Crabioiii- Westwood uppger alt Cemonus unicolor, som

forfardigar sina celler i ISvpon-, Hallon- och andra

293

husk-slaniinar, doiuti infor hlndluss s^isom f'cVda at
sina Inrver. Garden. Chron. 1850, p. 35.

Ett, 1 anscende till antenneinas form hesvnner-
ligt sliigte bland Pompih'dce, Clavelia, liar af Lucas
blifvit iippsfalldt. Det liknar Pompilns-artcrna i
liahitus orl) kroppsform, men anfennoe arc lios Cla-
velia pa bada sidor af hvaije led dentalo-pectinalce
ocli kakarna otandade. En art CI. pompilifor-
7711S bar blifvit funnen i Nona Afrika vid Boghar.
Ann. Enr. II Ser. X, p. 417. T. 8, n:o II. Leon
DuFOUR bar sokt bevisa, att denna art af Dahleom
blifvit foriit beskrifven under benamnlniren Cteno-
cerus Rlugit. I. c. p. LXXXVI.

En ny, i England funnen art af Chrysidides,^^Hy^'^^^-
har af Smith blifvit beskrifven under namnet Chry^
sis ornata. Zool. A pp. p. CXXV.

Lkon Dufour bar utredt, alt Mutilla barhara Mntiiia-
COQU. ar banen och M. arenaria Coqu. Savigny
bonan af samma art. Ann, F]nt. II Ser. X,p. XLV^.

SiCHEi. bar i narheten af Paris funnit nianga
exemplar af Mutilla incompleta, som bittills varit
ansedd sasom mycket sallsynt. Han formodar att
den lefver parasitiskt i bon af Halictus, Ann. Ent.
II Ser. X, p. 56L

Af siirdeles intresse for insekternas geografiska
utbredning, ar upptackten af en till Thynnidoi ho-
rande art i Ostindien. Hittills ar blott en eirda
bane deraf funnen. WestWOOD bar sasom nytt
slagle och ny art beskrifvit densamma under nam-
net Iswara lutea. Trans. Ent. Soc. N. S. L p. 232,
T. 7, f. 5.

NylANDER bar med anledninsf af P^ORSTERS Formica-

. rise.

Hymenopterologiscbe Studien 1 Heft. Formicaria?,
fianistallt fltra anmarkningar. Dessa besta hufvud-
sakligen i nppl ysiiingar rorande FoRSTERS bestam-
ning af Atskilliga arter, saml grunda sig pa gransk-

I

294

iiiiig at exempliir sum dfune medtltlal VValkeu.
JNylandeii aniiiJiiker, all Myronuis faiir orli .sloilek
aro m}^^cket foiaiKlerliga ocli alt FoRSTEll i Hera
tall tiliagt uiideroidnade karaktt'ier en lor stor he~
lydtdse. Sasom F, congerens liar den senare sandt
F, congerens ^ ocli F. rufa (/"$. F. polyctena F.
aMSes endast soin vaiietet af F. rufa. F. piniphila
F. = F, congerens N. till deniia senare hor afven
sannolikt F. truncicola ¥., hvilken sakei ligen ar skiljd
Iran F. truncicola Nyl. , F. san guinea F. — F. do-
minula Nyl., F. stenoptera F. iir ej annat an F.
cunicularia Latr. F. fusca F. = F. nigra Lmrf.
F, timida och aliena synas endast vara fornur af
bamnta art, hvilka loga afvika Iran F. nigra. Ta-
pinoma collaris F. = F. glahrella N. M* impura F.
ar endast en blek varietet af M. fuscula. M. Icevi-
uscula F. = M. nitidula N. M. muscorum sjnes
afvika Iran M. muscorum N. Ann. and jMag. Nat.
Hisi. U Ser. YIII, p. J2(i.

JVIayr liar inom 6sterrike uj)plackt flera nya
qrter, liviika han beskiifvit under foljande namn :
Formica austriaca, Tapinoma nitens, Oecophthora
sub'dentata, Acrocoelia n. g. ruficeps och A. Schmidti.
Verhandl.ZooI.-Bot. Ver. in Wien II. Abhandl. p. 143.

FoRSTF.R bar karakteriserat ett antal nya arter
Formicarioi tVan Algier nendigen: Myrmica rujitar-
sis, amaurocyclia, rhynchophora, rufo-testacea, For-
mica megalocola och hemispila. V^erh. Naturh. Ver.
der Rlieinl. VII Jahrg. p. 485.

Guerin-Menevii.le, som beskrifvit en af Saixe
funnen ny art af slagtet Myrmica, hvilken han be-
niinint M. Sallei, anior all denna, soni lorekomnier
i inre delarna af St. Domingo, bygger sig bo afett
gratl papperslikt anine, liknande del hvaraf de van-
liga gelingarne forfardiga sina bon. iVlyrorna, som
endast trafTas i stoia karrtrakter, lasta sina bon pa

2^5

der hcdnlliga buskais grcnar, llev. et Mag. de Zool.
1852, p. 73.

En afhaiidling af Hekr om hns-myran pa Ma-
dera {OecoplUhora pusilla Halid.) finnes inlord i
Zurich. Jugeiid. 1852, 54 Stuck. Forf. beskrifver
2 slag af lieu tier. De stone eller soldaterna med
breda hufvude!) ofveieiisstanima med WestwOODS
sliigte Solenopsis, med uiulantag af antennledernas
antal och mandiblernas lorm. Hanarna utn»arka sig
genom 1'7-ledade aiiteniier.

JNagra underratlelser om lefnadssattet af Myr- Lefnada^
mica domestica, liaf'va af Daniell blifvit meddelade.
Ann. and Mag. Nat. Hist. 11 Ser. X, p. 457. Pro-
ceed. Linn. Soc. 1852, Mars 16.

Haliday bar afbandlat Myrornas natural-bi-
storia i Irish. Sunday-School, May 1851. Denna
uppsatls bar Ref. ej haft tillfalle se.

BoYER DE FoNScOLOMBE bar fortsatt sin afband-.^<=''".«."-
Jing ^'Ichneumonolocjie provengale ou Catalogue des'
Icchneumonides qui se trouvent aux environs d'Aix*,
bvaruti afbandlas slngtena Phygadeuon ined 19 ar-
ter, ibiand hvilka 9 forul icke varit beskrifna. Ann.
Ent. II Ser. IX, p. 103. Mesostenus med 4 och
Hemiteles med 24 arter. I. c. X, p. 29. Pesomachus
med 6 arter, Phylodietus med 1 art samt Mesocho-
rus med 6 arter. 1. c. p. 427.

AC FoERSTERS i Torra Arsberattelsen p. 182 an-
malda monogiafi ofver slagtet Pezomachus finnes
fortsaltning inFurd i Wiegm. Arch. XVII, p. 26.

Lkon Dufour klandrar att GRAWENtiORST i sin
Ichneumonologia Europce vid slcigtenas uppstallning
fiistal sa litet afseende pa vissa kroppsdelars olika form.
Forf anser iiemligen att goda kannenuirken kunna
sokas, siirdeles pa mctathorax, bvilk^n underslnndom
ar ru ndad t)ch konvex, iinderstundom lv:iit a(hug»

296

gen viti dess bakre liallt och da onisom shd, kon-
kav o. s. V. Ann. Ent. 11 Ser. X, p. 458.

Bracoiii- Af slagtet All/son liar GoiiSKi beskrifvit ocli

afbildat en vid ViHna funnen ny art, som blitvit
benannid A. Pertheesi GousKi. Annal. Fast*. I, p.
i;9. Tab. 2, r. 2.

Procto- Utnr en i Pens^lvanien forekommande ait af

slagtet Aleurodes, A. Corni, liar HaldemAniv ntkliickt
tvenne nya, till Poctotrupii liorande arter, Amitus
Corni och Eretmocerus Corni. Den forstnamnde of-
verensstanimer genom saknaden af palper, afvensoni
genoin de fransade vingarna nied AJyrmaridoe, men
genom de icke afsmalnande vingarna, bvilka sakna
adror, skiljes i\en liilt fian dessa. Den senare, hvil-
ken mabanda ar en parasit bos den forra, ulmar-
ker sig sardeles genom antennernas bildning. Dessa
aro neniligen 5-ledade, koitaie an kroppen, den
langa flagellen ar mot spetsen afsmalnande, andra
leden obkonisk, tredje och fjcrde lederna ganska
korta. Sillim. Journ. IX, p. 108.

Pteroma- WalKER bar forlsatt sina i fleia forefjaende

Arsberattelscr anmalda nppsatser olver Chaicidites
och beskrifver nii elt antal nja, tillhorande sliigtena
Encyrtus 4, Myina 2, Chcetostricha, Megastigmus och
CalUnome (1 art af hvardera), Perilampus 1, £"1^-
pelmus 1, Sparasion 1, Smiera 2, CaUimome 1,
Chalcedectus n. g. 1, (star nara Eupelnius, men eger
bakfotterna bildade sasom hos Chalcis), Megastigmus,
Eupelmus, Eulophus, Leucopsis, Chalcis, Decatoma,
Palmon och Monodontomerus (1 art af hvardera).
Forf. meddelar afven en synopsis ofver en liten
grupp, som ban beniimnt Tricliograimnini med 13
nya, i Irland och England npptiickta arler. De ka-
rakterer, som a denna gi'npp meddelas aro: ' Parsi
trinieri; tibice anticae calcari apice incisic, antennae
ait. sex, 3 exlimis in cla\am coarctatis, abdomen

297

snbsessilo. Slaliiia Aphalini W've vt Imic magls af-
fines videnJur quain Eiilophini, Oligosita vere pedi-
biis gracilibus, t.nsis st'Cimdi pai'is elongatis, alis
longe fiiiibriatis, 'JMiysaiii specieni nieiitilur". Grup-

pen Tordelas i fvra sbiiiten:

b

I. Alae anlicae seriatim pubescentes.

•{• Vena costam sinu tantum al-

tingens ad orfum radii . . . Trichogramma Westw.
ff Vena costam longius decurrens

ante ortum radii Chwtostricha Halid.

II. Alae vage pubescentes.

t Alae anticae late, margine sub-
til iter cilia tae Brachista Halid.

ft Alae anticae angustaj, longe fim-

briatae (plumataj)- Oligosita Halid.

Ann. Nat. Hist. II Ser. VII, p. 210. IX, p. 39. X, p. 45.

New^PORT, soiii efter 20 ars forlopp lyckats
aterfiiina Anthophorabia, bar aiisett iiudigt pFi deniia
insekt, hvilken sasom bekant ar lefver paraslti^kt i
bon af Aiilopliora, icmua en riy beskrifning, da al-
skiliiga debjr i bans lorr lemnade nppsatts blifvit
mindre noggrant framslailda. Siagtet Antliophorabia
karakterlseias nu salunda: "Fein: Caput latitudine
tboracis. Antennae 9-arJicuIalie, pllosap; articulo 3:tio
ad sexliiin snbaequalibus, reliquis clavam sobdani,
ovalem effornianlibus. Tborax abdomenque ix'qiiales.
Tarsi (4?) 5-arnculati in utroque sexu; articulo
quinlo ininimo, ujolli, pulvillo simili, fere obsoleto.
Mas: Caput magnuni, OcuM stemmatosi. Antennye
lO-ai ticulatoe; articulo l:o globoso, minutissinio; 2:do
arcualo niagnopere dilatato, dimidio anleriore sub-
excavato; 3:ilo magru); 4:lo adbuo majore, globoso
vel subangulato; 5:o, 6:o, 7 moqne minimis, cya-
thiforniibusj 8:vo, 9:no 10 moque acutis, clavam
solidam, ovalem efformantibus. Alae abbreviatie".
Ibland Ibi) individer, soni Fori", klackl ulur elt bi-bo

1>98

hcrunnos eii(l;ist 11 liiinaf. Ann. and Mag. Nat.
liisf. II Ser. X, p. 303. Proceed. Linn. Soc. 1851,
Febr. 3.

V. MorscHOUi SKY npply.ser, alt Trigonasfer be-
nignus Guku.-Menev. af Dai.ivian fornt bliCvit be-
skijfven under benainnlngen Kncyvlus atricollis. V.
MOTSCH. Pallid. Entom. \\ 23.

SiWlTll anfor alt ban nlur larverna af Scolytes
Destructor ulkliickt Cheiropacus Quadrum och ulur
larverna af" Ptilinus pectJnIcornis Caloseter vernalis.
Trans. Ent. Soc. N. S. II. p. 83.

Systema- DIPTERA. — BiGOT bar Forsokt en Systenia-

"''' tisk Lippstalbilng af Dipter-klassen, som i manga
banseende viisendfligt alviker Iran den, somafandra
ForTatlare bbfvit anlai^en, bvarfore naijon del at
densamnia sasom prof pa Porf. salt alt i delta af-
seende ija till vai»a torde boia meddelas. Forf. in-
delar faniiljerna pa loljande salt:

Fam. I. PHANEROcfeuES. (Antennerna ganska lydliga).

A. Antennerna bestSende af mer an 5 leder Tipulklii.

B. Antennerna bestiiende atminstone af 5
leder.

A. Tredje anlenn-Ieden nastan deiad . . Tabanidii.

B. Tredje antenn-leden enkel.
f Med eller ulan seia.

a. Med skagg, vertex ulholkad . . . Asilidii.
•j-f Utan skagg, vertex jemn.

A. Palperna utplaltade, af paralielogramisk

form Apomeridii.

B. Palperna nner eller mindre ovaia, plalla

eller runda.

a. Snyfet med hel lapp ofvantill, Palperna
icke beiackande snytet.
* Ilanens konsorganer saknandc framsla-

ende lamellformiga bihang.
** Fdrsta antennleden af ovanlig storlek.
*** Bakfarserna ej ufvidgnde.
**** Inga nervi spurii pa vingarna.

299

t Snytel ej bcijdf.

ft HutVudet spliaeriskt Emptdii.

ft Hufvudet rner eller mindre sphxM-iskt.
fff Tvenne piilvjlli pa larserna.
tttt Selan beslSende af fyra tydliga leder Nemeslridii.

tttt Setari enkel Leplidii.

fff Tvenne pulviller pa tarserna . . . Bomhylidii.

t Snytet bojdt i ett knii Conopsidii.

****■ En nerv. sptirius p§ vingarna. . . Ceridii.

*** Baklarserfia utvidgade Platyperidinii.

** Forsta antenn-leden ovanligt l§ng . Longinidii.
* Hanens konsor^aner fdrsedda nried

framstaende lamellformiga bihang . Lonchopteriniu
b. Snylet med en lapp som synes de-
lad s§ val ofvan som under. Pal-
perna betSckande snytet. Hanens
konsorganer fdrsedda med mer eller
mindre framstSende lamellformiga

bihang , . . . Rhaphidii.

B. Setan dorsal.

a. Snylet med en lapp som synes St-
skild sS vSil ofvan som under. Pal-
perna betSckande snytet. Hanens
kcJnsorganer fdrsedda med mer eller
mindre ~ framstaende lamellformiga

bihang Dolichopodii,

b. Snytet med vanlig lapp. Hanens
konsorganer ulan framstaende la- '^
mellformiga bihang; n§gon gang sak-

nande snyte.

A. Vingarne med nerv. spurius . . . Syrphidii,

B, Vingarna utan nevus spurius.

a. Snylet rudimenlSrt eller felande . Oestridiu

b. Snytet ganska tydligt Muscidii.

Fam. II. CuypToceRKs. (Antennerna rudimen-

tara eller felande).

A. Hufvudet af vanlig storiek . . . Coriacidii.

B. Hufvudet mycket litet eller rudi-

menlart Phtiromydii.

Eltei" dt'ima olvtMsigt af «>iu|)j)crna fcljer en
synoplibk fVanistalliiing al" familjenia, iivilken skulle
blilva alll tui \idlvtti;' all Ijai inteldela. Hvad som

redan blifvit anloidl svnes hc(. lilli/icklijj^t adafja-
lagga, alt Forf. anvaiidt vn method vid gruppeiln-
jren, soiTi icke torde vinna efterloljd, ocli att lian
olta uthytt forut anlagna benainniiigai" mot nv«T
eller fdriindrade, hvilket forliMllande icke heller kan
gillas. Ann. Ent. II Sev. X, p. 471.
Allmao Etl rikhaltigt arhete har Walkfr borjat iit-

eraur.^.p^^ ofver (lenna khiss nemligen, ''Insecta Saun-
dersiana or characters of undescribed species in the
collection of W. W. Sa hinders, hvaraf Tom. I — III
utkomnjit i London 1850 — 1852. Forsta delen in-
nehaller Xylophagii ocli Tabanii. Bland de forra
hafva 6 nya slagten blifvit uppsfiillda, nemligen
Inopus, Phycus, Dirnassus, Dialysis, Cyclotelus och
Nonacris, Slfigtet Pangonia ar med dess manga
arter deladt i 15 seclioner, hvilket betydligt under-
laltar bestammandet. Af slagtet Tabanus beskriFvas
65 nya arter. Bland dessa ar ett nylt slrigte Scepsis
grundadt. Rev. et Mag. de Zoof. 1851, p. 303.
Andra delens innehall ar Ref. obekant. Den Tredje
upplager afven ett stort antal arter tillhorande fa-
mil jerna Therevidce, Leptidce, Anthracidoi, Empidce,
Dolichopodce och Syrphid(E.

Af Mkigens "Systematische Beschreibung der be-
kannten Europeischen Ziveiflugeligen Insecten'' Zweiter
Verbess. Auflage, har andia bandet utkotnmir. (Pris
3 Thlr).

"Dipteres exotiques nouveaux ou peu conniis*'
par Macquart har blifvit fortsatt med 4:de supple-
ment-bandel, som ntkommil i Paris 1850 — 1851.

Af ''List of the specimens of Dipterous Insects
in the collection of the British Museum" by Walker
har 4:de delen blifvit utgifven.

Under tilel "Insecta Britannica Diptera'' by
Walker London 1851, har forsta bandet ulkommit
af ett aibite sotn lofvar alt blifva af stort intresse

30 1

(or kaiinedomen orn Englands Diptern. Att liar
iiiga i nagon vidlyftigare redogort'Ise for liinehalJet
skiille upplaga alltfor mycket nun. Det torde vara
lIlKyllcstgorande namna, att syiionyiuien ar noggrant
utredd och alt dc Camiljer soin i dfiina del upp-
tagas ciro, 1 Slratiomydw 49 a if cm-, 2 Xylophagidce
3, 3 Tahanidoi 17, 4 Acroceridce 3, 5 Asilidce 25, 6
Leptidce 15, 7 Botnbylidce 15, 8 ScenopinidcB 2, 9
Empidce 155, 10 Dolichopidce 137, 11 Lochopteridoi
5, 12 PlatypezidcB 17, 13 Pipunculidai 12, 14 Syi'-
phidce 153 och 15 Conopidce 9. Aiilalet af de nya
arterna uppgar till 29.

Det ar lor Rel. en synnerlig fagnad, alt iin
vara i tilllalle aiimala afslutandet af det rikhaltiga
och Fortjensffulla arhete, soni Zettekstrdt under
en liingre Foljd af ar utgifvit undei- tltel "Diptera
Scandinavice" och hvaraF, under den tidryn»d denna
Arsberattelse omfattar, tvenne delar eller den JO:de
(Lundue 1851, p. 3711 — 4090) och den ll:te (Lundce
1852, p. 4091 — 4596) ulkomfnit. Den forra inne-
haller en fortsatlning al Forfattarens i 9:de Tomen
paborjade beskrifnlng ofver de hiltills alltfor ofull-
stiindigt kiinda Nemocei'erna och npptages i den-
samma af Sciarinoi (jO, af Tipulides 193 och af
Mycetophilinm 34 arter. Den senare, eller sista de-
len, innehaller forsi fortsaltnlng af MycetopJulince
nied 129 och sederniera Chioneides njed 2 arler.
Harefter foljer ett bihang, hvaruti anfdras rattelser
och lillagg, sarnt till slut ett register ofver alia de-
larnes innehall Genom delta arbete, soni pabor-
jades 1842, bar Skandinavlens Diptei-Fauna blifvit
sa fullst;indigt utiedd , all intet annat land, dertned
kan framvisa nagot jemforligt. Sasoni stod for denna
asigt torde vara tillrackligt nanina, att de i det-
samma upptagna arter, nppga till 3388, hvilka blif-
vit f(3rdelade i 51 familjer och 281 slagten.

302

''Dipterologlsche Deitraye' von Loew 4 TImmI.
4:o, 40 s. Posen 1850 (I fhli) hnr Ref. v\ sett.

1 Newmans Z(ujlooisi Append, p. LXV och
XCIV bar Walker infort en afhanciling ''Chai'acters
of undescribed Diptera in the British Museuni' hvar-
uti ett vStoire antal Diptera heskiilvas. De fiesta
tillliora Tabanii, nagra StratiomydcE, BombyliaricB
och Asilici.

Leon Dufour har f)eskrirvit ocli letnnat vackra
figurer pa flera nya l)lpter-ai ter funna aF MiEG och
Perez i Spanien, nemligen Nemotelus cingulatus, N.
latendis, Anthrax nebulosa, A. trinotata, A. [ormosa,
Bombylius fumosus, Ploas macroglossa, P. fuminervis
och Dioctria ochracea. Ann. Ent. 11 Ser. X, p. 5.
Tab. 1, n:o I.

En utredning af de i Schlesien forekomniande
Dipter-arter, har af Scholz blifvit paborjad. 1 den-
samma u|)praknas (6ljai»de slagten och ait-antal,
nemligen Beris 6, Xylophagus 3, Coenomyia 1, Sd-
vius 1, Tabanus 14, Chrysops 8, Hcematopota 'i,
Leptis 8, Chrysopila 5, Atherix 3, Clinocera 2, The-
reva 13. Scbies. Ent. Zeit. IV, 4, p. 35. Anthrax
13, Bombylius 8, Phthiria 2, Ploas 1, Dioctria 9,
Dasypogon 10, Laphria 8, Asilus 22, Leptogaster 2,-
Hybos 5, Ocydromia 4, Leptopeza 2. 1. c. V. I, p.
41. Oedalea ^, Spania 1, Anthalia i, Microphora^,
Hilar a 14, Brachy stoma 1, Empis 18, Pachymeria

1, Bhamphomyia 18, Sciodromia 1, Hemerodromia 7,
Phyllodromia 2, Tachydromia 24, Tachypeza 8, iir-
doptera 2, Elaphropeza 1, Drapetis 3 och Cyrtoma

2. 1. c. V. 3, p. 49. For de flesta arter angilves
fundort hvarjemte nagra nya beskrifvas.

Uti den forteckning som af ScfJENCK blifvit
upprattad ofver de i Hertigdomet Nassau funna
Diptera, upptages t. ex. af Nematocera endast 53
arter, hvilkrt liiiija antal tvdliijt bevisar, att delta

3(13

land i Diptcrolooiskl luinseonde blilxll allt for ofiill-
st;iruligt iindersokl. Jalirb. Vcr. (". Nciluik. in Nassau
VI heft. p. 27. VII, p. 107.

Haliday har i en skrilvelse till Dohrn nied-
delal vi<rfiga upplysningar rorande fiera af de Dip-
(♦M-art(M', son) (iinias lorvaiade i LlNNES i London
hefintliga samlini^^ Bt'klaglii;lvis liar denna, genom
ovatsain handlering och bli^lande lillsyn, blilvit sa
skadad, att Forfrs annjatkningar niasl rnskranka sig
till slagtena Oestrus, Tipula sauit nagon del af
Musca. Sletl. Ent. Zeit. XIl, p. 131.

Ufi en uppsals nied titel '' Diptei^ologisches*,
upplyser Winneutz, att nagra af hononi i 7:de ar-
gangen af Stett. Ent. Zeit. heskrifna arter redan
forut hos andra Forfattare blifvlt benaninda och
att saledes Ditomyia tiifasciata = Mycetobia [asciata
Mkig, Tetragoneura hirta = Sciophila sylvatica ocli
Macrostyla latipes = Catocha latipes, afvensom alt
tvenne af de geneiiska narnn, soni af honom blil-
vit begagnade, masle iitbjtas neniligen, Macrorliyncha
mot Asindulum Latr. och Macrostyla mot Catocha
JIalid. Slutligen beskrifvas nagra nya , af Forf.
under senare aren funna arler, neniligen Coryno-
neura celeripes och C. atra , l>atla fran Crefeld ,
Heteropeza nervosa, hvars larv lefver under barken
pa uidoda triid , Ditomyia macroptera fran Aachen,
kliickt ntur Polyporus igniarins, Plesiastina n. g.
hvariill hiin fores Mycetobia annulata Meig. och P,
apicalis n. sp. (Larven lefde f en rutten stam af
Carpinus betulus), Tetragoneura n. g. sylvatica n. sp.
Forf. utredcr iifven att Meigens Mycetobia fen^ugi-
nosa blifvit af Ruthe i Isis 1831, p. 1210 beskrif-
ven under benamningen Diadocidia jlavicans och
senare af Macquart i Suit, a Buffon sasom Macro-
neura Winthemi. Meigens slagte Mycetobia anser
Forf. bi/ra delas i 4 genera, nemligen Mycetohin

304

Meig. mod 1 art, M. palUpes Meig. 2 Diadocidia
llUTHE med 1 art D. ferruginosa Meig, 3 Ditomya
WiNNERTZ mod 2 alter Mycetohia fasciata Mkig.
och D macroptei'a saint 4 Plesiastina med I art
P. annulata Meig. Stett. Ent. Zeit. XIII, p. 49.
T. I.
Udamor- ScHOi>z liar ufarbetat etl tillagg till sin forut

'^*' fdrfatlade afhandling oin Dipternas vistelseorter un-
der deras foisla iilvecklingsstadie^*. Denna uppsafs
utijor ea^entliijen ett sammandraof af hvad lios andra
Forf. i dotia hanseende blilvit anfordt. Sclilcs.
Ztitsclir. fur Ent. IV. 3, p. l>5.

Perris bar utredt metamorfosen af flera Dip-
terarter, sasorn Sarcophaga muscaria, Lucina fasci-
ata, Gymnopoda tomentosa, Opomyza gracilis ocli
Chyliza atriseta. Mem. Soc. Sc. i^gric. el Aits de
Lille. 1852.

Robineau-Desvoidy bar beskrifvit flera Dipter-
arter, som af GoUREAU under larv-tillstandet befnii-
nits lefva af parencbymet i atskilliga viixters blad,
nemligen Pegomyia Atriplicis pa A triplex bortensis
ocb Beta, P. Gouraldi pa Atiiplex bortensis, P,
Rumicis pa Rumex acutus, P. Acetosce pa Rumex
Acetosa, Zabia longipes pa Rumex Patientia, Antlio-
mya ccepicola pa Allium ascalonlcum ocb Anthomya
BrassiciB pa Kalvexter. Rev, et Mag. de Zool. 1851,
p. 231.
Diptera I en afliandllug 'Ueber den Bernstein und Bern-

jg"J^*J"j*J|^' sterns Fauna \ bvilken ulkommit sasom program
vid Realskolan i Meseritz, bar LoEW bekantgjort
resultaterna af sina omfattande ocb langvariga un-
dersokningar, rorande de i bernsten inneslutna
Diptera. De familjer, som tillbora Diptera nemato-
cera, ega samlliga sina representanfer i Bernsten.
Af de egenlliga myggorna ar likval endast en enda

bona

305

liona af slajj^lct Culcx nnnt.irkt. Desro tnlilkare ilro

artcrna af Tipulafia cidiciformia. Endast af sliigtet

Chironomus aro riicr an 40 artrr Foif'attaren be-

kanta. Inorn tamiljen Tipularia noctuwformta hafva

tvenne nya slagten blifvil bildade nemhgen, Phtt'

Icenomyia nied 9 arter. Detta slagte afxiker fran

Psychoda genom antennerna, som icke aro perl-

bandslika samt Poslhon med tradformiga anfenner

ocli 1 art. ibiand Gallkiiols-myggorna bar af'ven elt

nyrt slagte Monodricana blifvit uppslalldt, Svamp-

myo-fjorna ofveMtraffa i anfalet af arter ocb indi-
go d

vider alia ofriga faniiljcr. Af vissa Sciara-arter bar
Forf. fimnit mer an 40 exemplar i ett bernstens-
stycke, De blltills for de lefvande arteriia bildade
slagtcna aro icke tillrackliga for de fossila. Forf.
bar derfore nieddelat en ny pa vingadrorna grun-
dad ofveisigt af bitborande slagten, af bvilka Dia^
nepsia, Heterotricha ocb Adada endast omfatta fos-
sila arter, Ibiand Tipularia terricola befunnos af-
ven flera nya former, bvilkel gifvit Forf. anledning
att meddela en ny ofversigt af bitborande genera,
af bvilka Toxorhina, Macrochile (Ett coleopler-slagte
Macrochilus finnes forut), Trichoneura, Calohamon, Ha-
ploneura, Critoneura, Tanymera, Tanysphyra (bland
Cuculionides finnes ett slagte benamdt Tanysphyrus'),
Stymigomyia, Ataracta ocb Alarithmia i den nu
lefvande fannan icke synas bafva nagra representan-
ler. Inofn- familjen Tipularia floricola ar saknaden
af slagtet Bibio anmarkningsvard. Inom nnderaf-
delningen Diptera hrachycera aro Xylophagi repre-
senterade genom Xylophogns ocb tvenne nya slag-
ten Bolhomyia ovM Hahrosoma. Tabanidm ocb An-
thomerina framte endast en art livardera. Den ena
tillbor slagtet Silvius ocb den and re ett nytt genus
Arthropeas, af bvilket en art afven forekommer i
Bohemans Arsber. 1851, 1852. 20

306

Sibirien, Xylotoma iir representerad genom Thereva,
Bomhyliaria genoin en art af Corsonnjza, Asilici en-
dast genom 3 Asilus-avtev och 1 Dasypogon, At'
Leptidce forekomina Leptis ocli Atherix i talrika,
ollast val bibeliallna exemplar. Af Hybotince till-
hora 2 Hybos och 1 Brachystoma. Empidioi finnas
i talnka exemplar och arter (3 Leptopeza, 21 Bham-
phomyia, 16 Empis, 3 Gloma och 5 ej benamnda
slagteii med 10 arter). Sam ma forhallande eger
rum med Tachydromidce (3 Hemerodromia, 5 Ta-
chypeza, 7 Tachydromia, I Drapetis). Af Pipun-
culini har endast en hane af Pipunculus blifvit
funnen. Utomordentllgt stort ar indivldernas antal
af DolichopodcB, hvilka enrlast ofvertrafFas af Svamp-
tnyggorna. Dolichopodernas anlal beloper sig till 68.
SyrphidcB, som aro falaliga, traflfas sallan i igen-
kanliga exemplar. Till Myopince hanfores endast
en art, som likval tillhor ett nytt slagte. En mai'k-
vardig faltigdom framter bernsten pa MuscariCB ocli
AnthomyzidcB. Af 28 arter tillhorande Acalyptera
kunna ganska fa beslammas. Af Leptopodea hafva
tvenne vackra Calobata-avlev blifvit anmarkta. Ti'i-
neU7'idcB innefattar 11 arter, alia tillhorande slagtet
Phora,

Asilici. Flera tillagg hafva af Loew blifvit gjorda till

hens i forra arsberattelsen p. 196 anmiilda afhand-
ling ofver de Asilici som forekomma i Europa.
Sasom nya, eller Forf. forut okanda, upptagas: Di-
octria bicincta Meig., hvartill D. infuscata troligen
hor sasom varietet och Dioctria annulata Meig. sa-
som bona. Laphria fimbriata Meig. och L. Ursula
n. sp. fran Ryssland. Forf. upplyser att Dioctria
nigripennis Costa = Dasypogon luctuosus, Dioctria
glaucia Costa = Asilus glaucius Rossi samt att flera
af Meigen beskrifna arter sasom Laphria vulpina,

307

lutea, fufgicia, tibialis, dioctriformis, nigri'pennis och
Asiius pictus efter ail saiinolikliet aro exotiska.

Under tltel '' Bemerkungen iiber die Familie
der Asilideii' liar Loew i ett program utgif'vit vid
Real-Skolan i Meseritz 1851 4:o 22 s. sammanfort
allt livad som varit hononi bekant rorande denna
familj, sedan 5:te Baudet aF Linnea Entoniol. ulkoni.
Ett stort antal exotiska former hafva gitvit anled-
ning till bildandet aF nya subgenera. Slagtet Lep-
togaster liar blifvit tillokt med nagra afvikaiide ar-
ter Fran tropiska AFrika. Inom Dasypogon-gruppen
liaFva 3 nya subgenera bli Fvit uppstallda, C^r^op/iri/s
i kroppsbildningen likt Dioctria, Laparus aFven i
formen och vingadrornas lage narslagtadt rned Di"
octria, men genom antennernas bildning vasendtligt
skiljdt ocli Lastaurus till habitus liknande liariga
arter af Mallophora, Inom Lapliria-gruppen bildas
flera nya slaglen sasom Lamprozoma hvars typ ar
en ny art Fran Chili L. auricincla, Lamyra med en
till kroppsFormen utmarkt art Fran Port-Natal, Te^
reutria med Ny-Hollatidska arter, hvilka ega en
tagg vid spetsen aF Framtibierna, Dasyllis med flera
arter, L. hcemorrhoa Fabr. nigripennis Wied. m. fl.

Lucas, som under sitt vistande vid Boghar i Bombyli-
Norra AFrika Fun nit under stenar i en nagot san- j^/p^^^o^.
dig och Fuktig jordman en dipter-pupa, hvilken ^^**
han beskriFvit, bar derutur kliickt en ny art af
slagtet Bombylius, hvilken han benamnt B. Bogha^
riensis, ForF. tror icke, att dessa insekters larver,
i enlighet med hvad hos Flora Auctorer biiFvit upp-
giFvit, leFva parasitiskt, utan att de hemta sin Foda
aF den Fukt, som finnes i jorden. Ann. Ent. II
Ser. X, p. 11. Tab. 1 N:o II.

MuLSANT, som anFort att Anthrax flava blifvit Antraci.
utklackt utur pupan till Argiopis aprilina, bar
afven beskriFvit trenne nya arter nemligen, Anthrax

308

interrupta (Grass), A. squamea (Frojiis) ocli A. ca-
pitulata (Sodra Franklike). Muls. Opusc. Entoiii.
I, p. 178.
Meiamor- Jaquelin-Duval uppger, att hail utklackt An-

'"*' thrax sinuata utur en Hynienopter-pupa , sorn ban
anser tillhoia Megachile muraria, Ann. Ent. II Sei .
IX, p. LXXX.
Tacliy- Heeger liar beskrifvit och afblldat en ny art

iomides.gP slagtet Hemerodromia , som blifvit fiinnen vid
Wien. Den benamnes H. fernorata. Silzungsb. Kaj-
serl. Akad. IX, p. 179, Tab. 55.
Empidi«. Lefebure anmiirker ganska riktigt, att alia

Forf. som beskrifvit Empis platyptera Panz. (^Rham-
phomyia marginata Fabr.) endast kant bonan af
denna art, bvarlill ban nu tror sig bafva funnit
banen. Besynnerligt nog visar sig likval af den
meddelade figuren, att endast forslnamnda kon varit
Forf. bekant. Ann. Ent. 11 Ser. IX, p. 125 Tab.
4 J\:o III.
DoHcho- Tvenne nya arter tillborande slagtet Dolichopus,

podes. j^gfyg j,f VVahlberg blifvit omslandligt karakterise-
rade, nemligen D. discimanus funnen vid Qnickjock
pa de grasbevaxta stranderna vid en back ocb D.
Bohemani upptnckt vid Degeberga i ostra Skane pa
tallbuskar af Ref. Vet Akad. Ofvers. 1851, p. 301.
Stenhammar bar afven riktat Sverges fanna
genoin upptackten af nagra till Dolicliopodce boran-
de arter nemligen, Dolichopus Huthei LoEW., D.
Zettei'Stedlii n. sp. bada funna i ett karr vid Ring-
stad samt Medeterus pusillus vid liaradsbammar i
Ostergotbland. Vet. Akad. Ofvers. 1851, p. 128.
Aletamor- Rorande lefnadssattet ocb utveckllngen af Por-

f"^' phyrops fascipes Meig. bar Heeger meddelat in-
Iressanta iakltagelser. De utbildade individerna of-
vervintra under losa tradbarkar ocb lof, samt lar-

3f»9

verna och pupoina under barken al" kullfallda lall-
stockar, hvilka blilvit af Bostricluis-arter genom-
borrade och bvilkas bast ofvergatt (ill forruttnelse.
Imagines framkonima redan i sliitet af Mars och
borjan af April, larverna forvandhis i nicdlet af
April inom larv-huden tdl piipor, utur hvilka
efter 10 — 14 dagar de fullbildade djuren framkom-
ina. Dessa para sig forst 10 — 20 dagar efter de-
ras kliickning och detta endast under varnit sol-
skens-vader pa eftermiddagarna, samt forblifva en-
dast korta stunder in copula. Honan lagger efter
flera dagars forlopp aggen, e(t och ett i ruttnade
vaxtamnen, vid kanterna af sma , smutsiga vatten-
pussar eller hufvudsakligen oni hosten under varm
och vat vaderiek under franlossad , fuktig bark,
eller i de hal som Bostrichi borrat. Har foda de
sig icke allenast af skal-insekternas exkrementer utan
isynnerhet af det ruttnade bastet. Larverna blifva
2 — 2i linia laiiga, knappt I sa tjocka. Pa undra
sidan aro de slata, fotlosa , ofvanpa nagot kullriga,
Ijusbruna, frani- och baktill afsnialnande, med tyd-
ligt bufvud och 12 kropps-segmenter. Sitzungsb.
Kajserl. Akad. IX, p. 268. Tab. 27.

Under benamningen Tyzenhausia har GoRSKiSyrphici.
bland Syrphici uppstallt och afbildat ett nytt sliig-
te, som till utseendet star nara vissa arter af Mi-
lesia, fran hvilka det lalt skiljes genom antennernas,
ogonens och hyposloniets bildning. Delta slagte ar
likval synonymt med Sphecomyia Macquart Dipt,
exot. Tom, 11, p. 2, hvarfore det af Forf. foreslag-
na generiska nam net maste forsvinna. Den beskrif-
na arten T. vespijormxs, som blifvit upptackt nara
Wilna, har afven blifvit funnen af Professor BONS-
DORFF i Finland och af Hr EsMARR i Norge. GoR-
SKi Anal. Fasc. 1, p. 170 Tab. 1 f. 1.

310

Af sliiglel Milesia har Gorski beskrifvit och
afbildat en i Lithauen fiinnen art, som han be-
namclt M. Waged, ehurn han sjelf upplyser all bans
art ar identisk med Milesia apiformis Fabr. Zett.
Gorski. Annal. Fasc. I, p. 175. Tab. 1. f. 2.

Baird anfor att Sericomyia Lapponum under
flygten frambringar tvenne olika Ijud. Sattel huru
dessa astadkommas liar ban likval ej forklarat. Pro-
ceed. Berverks Club. 1851, p. 68.
Oesirides. Om metamorfosen och lefnadssattet af Oestrus

Ovis hafva flera upplysningar af Numan blifvit lem-
nade. Tijdschr. vor Wetensch. IV, p. 133. Tab. 5.

KollAr omnamner, att Doctor Lautner i Cairo
funnit i magen pa en Hyaena striata i stor mangd
larver af en Gastrus, hvilka fullkoinligt ofverens-
sfamma med i\em af Gastrus Egui, som forekom-
ma i hastmagar. Sitzungsb. Kajserl. Akad. VII, p.
201. Schaum upplyser, att han ofta i nasborrarna
pa Kamelen observerat en Oestrus-larv , som icke
foretedde minsta skillnad fran den, hvilken finnes hos
Faret. Schaums Jaresb. 1851, p. 130.
Haemato- Som bekant ar kunna de Dipter-arter, hvilka

myzides. . , , , , , n i •

angripa hornboskapen , delas i tvenne atdeJningar,
nemligen sadana, som i utbildadt skick hemta sin
foda pa dessa djur, och sadana, som pa dem lagga
sina agg och hvilkas larver, da de ulklackas, finna
sin naring pa kreaturens yttre, eller i dess inre de-
lar. De insekter, som tillhora den forsta afdelnin-
gen, aro utrustade med sadana mundelar, att de
kunna genomslicka huden for att atkomma blodet,
hvaraf de foda sig och hit hora arter af slagtena
Stomyxys, Tahanu, Culex och Simnlia, Atskilliga
andra insekter plaga afven notkreaturen, ehuru de
ej suga blod t. ex. flera Muscariae. De insekter
deremot, som pa de storre djuren pa liimpliga
stallen lagga sina agg, ega icke sa utbildade mun-

311

delar. Saliinda ino Oestrides antingen belt och bal-
let i saknad af dylika, eller ega endast dessa orga-
ner riidimentara, samt ixvo salcdes alldeles uturstand-
satte att kiinna genomsticka liudcn. Af den forst-
namiida klassen bar Westwood nu beskrifvlt lef-
nadssaftet af eii art, Glossina morsitans, som i Sodra
Afrlka forekommer i stor mangd orb der ar be-
kant under benamningen Tsetse, Zimle ocb TsaU
salya. Dess sling jemfor Capiten Vardon med en
loppas. Icke desto mind re ar denna fluga ganska
besvarbg for hastar och bornboskap. Da dessa
flugor framkomma i mangd aro de till och med
lifsfarliga. Efter Cummings berfitlelse ofverfalla de
ofta i stora svarmar djuren, bviika understundom
do efter korlare eller langre tid. Denna flugart
liknar till utseendet vissa Stonioxys-arter ocb dess
bela kroppslangd ar 5 linior. For att gora sin af-
bandling sa mycket fullstandigare, bar Westwood
karakteriserat tva arter af Glossina, nemligen G.
tachinoides ocb G. tabaniformis , samt uppstallt ett
narstaende sliigte Stylomyia, bvaraf tvenne arter St,
confusa och Leonum anforas. Proceed. Zool. Soc.
1850 Dec. 10. Ann. and. Mag. Nat. Hist. 11 Ser.
X, p. 138. OswEix och Arnaud hafva till fore-
slaende uppsatls meddelat nagra tillagg. Ann. and.
Mag. Nat. Hist. H Ser. X, p. 463. Compt. Rend.
XXXV p. 560, p. 603.

Tvenne forlsattningar af RoBiNEAU-DESVOiDY'sTachiDa-
*'Myodaires des environs de Paris' hafva utkommil
ocb afhandla 10:de och ll:le grupperna af Ento-
niobice. De lilt dessa horande slagten karakterise-
ras salunda:

Stirps X Thryptoceratce. Antennae ad epistomate de-
scendentes; primis duobus articulis brevibus: tertio tri-aut
quadri-Jongiore, saepius lateribus sub-conDpressi* facieque an-
teriore plus minus convexa; cheti secundo articulo aequa

312

iongitudine turtii saepiusque subarcuafo. Ociili nudr, distan-
tes in utroque sexu; fronte facieque latis; facie subobliqua;
peristomate subquadrato; facialibus solito nudis; radii A. B.
C. D. alarum piligeri aut cyrrhigeri in nervo longiludinali
cellularum ^ et y\ cellula y C aperta in ipso alae apice,
nervo transverse recto aut subrecto. Slalura parva. Color
niger aut nigricans, cinereo-lineatiis. Larvae observatae vi-
lam degunt in erucis prcesertim Tineitarum.

1. Thryptocera. Macq. Duobus primis antennarum ar-
ticulis brevibus; tertio tri-aut quadri-longiore, lateribus com-
pressis, subdilatatis, apice subrotundato aut subconvexo;
cheti secundus articuius bilongior prtmo interdum, dumque
subarcuatus; tertius longior. Oculi nudi, distantes in utro-
que sexu; fronte facieque latioribus; fronte transversa; fa-
cie subverticali; ciiiis facialibus nullis; alarum radii A, B, C, D
piligeri in nervo longiludinali cellarum ^ et yi cellula y G
in ipso alarum apice aperta, nervo transverso subrecto. 5
arter (ThnjpU crassicornis Meig.)

2. Herhstia B. D. Characteres Thryptocerarum; antenna-
rum tertio articulo solitae crassitudinis. Badius D alarum
head ciliger in nervis longitudinalibus cellularum ^ et y,
1 art {Herbstia tibialis B. D.)

3. Actia B. D. Primis duobus antennarum articulis bre-
vibus; tertio laleribus compressis, tri-aut quadri-longiore
praccedentibus et ad marem crassiore; cheti secundus arti-
cuius trilongior primo, subarcuato; tertius ad lenlem tomen-
tosulus. Oculi nudi, distantes in utroque sexu ; frons latior;
facies subobliqua; peristoma paullo lalius quam longius, epi-
stomate non prominulo; facialibus nudis; radii alarum A, B,
C, D ciligeri in nervis longitudinalibus alarum /? et y; cel-
lula y G absque nervo transverso. 2 arter (T. Lamia Zett.)

4. OsmcBa B. D. Antennarum tertio articulo caeteris
trilongiori, dorsoque subconcavo; cheti secundo articulo elon-
gafo, subarcuato. Facies subobliqua?, peristomate corapresso,
subtransverso; cellula y G in alarum apice aperta. 1 art
{Osmaa grisea B. D.)

5. Bamburia B. D. Antennarum articulo tertio longio-
re, oblique, prismatico et antice subconcavo; cheti tribus
articulis aequa Iongitudine et in arlhritidibus velut genicu-
latis. Oculi villosuli, cicatricula medianea; facies obliqua,
peristomate transverso; ciliis facialibus porrectis ultra medi-
um fossularum; radii alarum A, B, G, D ciligeri in nervis
longitudinalibus [j et y; cellula y G in ipso alae apice aper-

313

ta. 1 art (Fachina setipennis Fall.) Ann. Ent. 11 Ser. IX,
p. 177.

Stirps XI GonMw. Antennae elongatae, ad epistoma por-
rectae; primo articulo breviori; secundo bi- aut Iri-longiore;
tertio prismatico tri- aut quadri-longiore secundo. Chetum
rigidum, quasi coarctatum; secundo articulo elongato, saepius
subarcuato; tertius rarius longiore secundo et in ipsa arthri-
tide geniculato. Oculi mediocres, nudi, semper distanles;
fronte et facie latis, buccatis; opticis facialibusque interdura
ciligeris; peristoma Jongius quam latius, epistomate subpro-
minulo; secundaque proboscidis sectione subsolida: cellula
y C aperta, ante apicem alarum nervo transverso subarcuato,
aut fere recto; nervo longitudinali cellulae ^ G plus minusve
ciligero. Tibiis posterioribus solite postice ciliatis. Stature
potens; corpus cylindriforme, cylindrico-subrotundatum; co-
lor saepius fusco-fulvus, lineis cinereis, aut niger, aut aler.
Larvae non observatae.

1. Reaumuria R. D. Antennae elongatae, verticales, ad
epistoma porrectae; secundo articulo abbreviato apud mares;
et dimidia longitudine tertii apud feminas; cbeti secundo
articulo saltern longitudine tertii et semiarcuato. Frons et
facies latiores, inflatae; ciliis facialibus nullis; series interior
ciliorum opticorum in facie; proboscis majori parte coriacea;
epistoma subprominulum; cellula y G ante apicem alae aper-
ta; nervo transverso recto aut subrecto; nervo longitudinali
cellulae y B ad solam basin spinosulo; corpus cylindrico-
subrotundatum, crassum; color ater et fulvus. 5 arter [Ta-
china capitata Fall )

2. Isomera R. D. Gharacteres Reaumuriarum : at secun-
dus antennarum articulus aequalis longitudinis in ulroque
sexu et tribrevior tertio. 2 arter [Isomera Blondeli R. D.)

3. Spallanzania R. D. Antennae breviores, vix ad epi-
stoma porrectae; cheti secundo articulo brevi, recto, non se-
miarcuato. In facie nuda ciliis opticis nullis; ciliis faciali-
bus ad medium fossularum adscendentibus. 1 art {Tachina
Hebes Fall.)

4. Pissemya R. D. In facie subnuda ciliis opticis ab-
scentibus; ciliis facialibus ad tertiam partem fossularum ad-
scendentibus. Nervo longitudinali cellulae y C ciliis in-
structo; corpus cylindriforme; facies obliqua; color ater. 1
art [Gonia atra Meig.)

5. Germaria R. D. Antennis elongalis, cylindricis;
terlius articulus secundo trilongior; secundus articulus cbeti

314

aequa longitudine tertii, arthritide quasi perfracta. Fronte
facieque latis; facie non buccata; corpus cylindrico-rotunda-
tum, nigricans; vittis tessellisque cinereis; cellula y C ante
alae apicem aperta, nervo transverso externe concavo. \ art
(^Tachina latifrons Macqu.) Ann. Ent. II Ser. IX, p. 305.
Meiamor- Robineau-Desvoidy har recloijiort for utveck-

lingen af 10 TachinancB funna af GoureAU, af hvil-
ka enclast tvenne forut varit beskrifna, ncmligen
Carcelia Puparum, klackt ur pupan till Arctia fn-
liginosa ocli Voria ruralis klackt ur en pupa inne-
sluten i ett blad pa ett frukttrad. De nya arferna
benamnas Carcelia apicalis, utvecklad ur pupan till
Arctia fuliginosa, Thryptocera humeralis ur en Tor-
trix-pupa, Gouraldia n. g. pupivora ocb G. binotata
ur pupor af Tortrix laevlgana, Elophora Gouraldi
afven ur pupan af Tortrix Isevigana, Phorocera fla-
vifrons ur Pieris Rapoe sa'mt Phorocera Hadence. ur
pupor af Hadena Brassicoe. Rev. et Mag. de Zool.
1851, p. 147.

Ref. har upplyst, alt utur den pupa, som ut-
kommit ur ett exemplar af Forfieula auricularia (se
forra arsber. p. 32) blifvit utklackt Tachina setipen-
nis. Vet. Akad. Ofvers. 1851 p. 154.

Utur larven af Saperda populnea liar Smith
utklackt Tachina nitidula Trans. Ent. Soc, N. S. II,
p. 82.

Lambert har utur Chrysomela Graminis erhal-
lit en Dipter-larv, hvaraf en ny art af sliigtet Bhi-
nomya blifvit utklackt. Denna har af Robineau-
Desvoidy blifvit beskrifven och kallad Bh. Lamherti.
Ann. Ent. II Ser. IX, p. XXII och p. XXVII.
Phasiariae. Leon Dufour bar upptackt att larven af Hya-

Metamor- iQ^^y^^ ^{^pd^ lefver sasom parasit i Brachydercs
lusitanicus. Denna larv karaktcriseras pa foljande
satt: Larva apoda, acephala. undecim-segmentata ,
uvata ublongave, glabra, albida; ujandibulis latera-

315

liter retractilibus, atrlsj stigmatibus solum posterio-
ribus binis tubulosis, exserlis, niidis. Long. 1 — li
lin. Ann. Ent. II Ser. X, p. 443. Compt. Rend.
XXXIII, p. 13.5. Ann. and. Mag. NaU Hist. 11 Ser.
VlII, p. 425.

Lucas beratlar att ett individ af PlatydactylusSartopha-
muralis, som blifvit fodt med exemplar af ^«^^*- ^cLwor-
phora fulvibarbis och vomitoria, nngon tid derefter foa.
befunnits ovanligt uppsvalld. Sedan den dott och
blifvit oppnad voro inalfvorna uppfyllda af nastan
fullvaxla larver till namnde tvenne Dipter-arler,
hvilkas larver ban anser hafva i djiiret inkommit
deriirenom, att det till foda erhallit honor afnamn-
da flugor, hvilka voro fardiga att lagga agg. Ann.
Ent. II Ser. IX, p. LXII. En likartad fcireteelse
bar Gratioi.ET anmiirkt hos Lacerla viridissima, som
blifvit fodd med larver af Calliphora vomitoria I. c.
p. LXIII.

Leon-Dufour, som ater funnit en mangd exem-Muscarite.
plar af Lucilia dispar i svalbon, soker bevisa, att
den utgor en sjelfstandig art, och icke, sasom Ro-
bineau-Desvoidy pastar, tillhor Phormia reg ina eWer
coerulea, hvilka endast aro olika kon afsamma spe-
cies. Ann. Ent. II Ser. X, p. 460.

Om lefnadssattet och utvecklingen a( Notiphila^phydn-
flaveola Metg. hafva noggranna iaktlagelser af ^^^- Metamor-
GER blifvit meddelade. Han anfor nemligen, att de /t**.
om hosten obefruktade honorna af denna art ofver-
vintra under vissnadt lof, stenar och fin tradgards-
jord , samt framkomma ofta under varma dagar re-
dan i April, foda sig flera dagar pa blommor och
para sig sedermera med de ofvervintrade hanarne,
pa for blast skyddade stallen. Nagra dagar deref-
ter lagger honan sina iigg, ctt och ett pa undra
sidan af bladeu till Cochlearia och niirslagtade vax-
Icr. Efler 4 — 6 dagar framkomma larverna, ata

316

sig in gcnom epiclormis ocli foda sig af pareiichy-
met. Elter 14 — 24 dagar iiro de fullvaxta. De
stanna da vid andan af gangen, som de gjort i bla-
det, blifva sniaiiingoin korlare ocli tjockare, hvar-
efter hudeii tillhardnar och antager Ijushiun fiirg.
Larven ar livit, glatt, nastan trind, med spetsigt
liufvud, som kan indragas, samt svarta nuuidclar.
Den bestar af 12 otjdliga scgmenter, af livilka de
fyra sista snianingom afsmalna. Anus ar tydligt
inat bojd. Larverna blifva 3 — 1 linea langa och i
sa tjocka. Sitzungsb. Kajserl. Akad. IX, p. 745.
Tab. 53.
Ortaiides. Mt'tauiorfosen af Sapromyza quadrifundata

^^^^f^^«'"-FArx. bar af Perris blifvit utredd. Larven pa-
traflfades i ett halmtak, hvarmed etl farhus var tackt,
Ann. Ent. II Ser. X, p. 594. Tab. 15, N:o II.
Georayzi- Heeger, som funnit larven af Drosophila va-

jifeiamor-'^'^^S^^^ ' fu'^^'g^ exkremenler af larven till Cossus
fos. ligniperda, nieddelar foljande upplysningar om den-
na flug-arts lefnadssiitt och utveckling. Larven, som
i borjan ar livitaktig, blir sederniera blekt grabrun.
Den ar hornartad, med nastan oinarkbart hufvud
samt bestar af 12 tydliga segmenter. Ofvanpa ar
den kullrig och besalt med taggar, pa undra sidan
platt, framtill afsmalnande, baklilj afrundad. Fnll-
vaxt ar den 2 linicr lang och lialften sa bred. Se-
dan honan laggt agg framkomma larverna snarl,
samt fortfara att viixa under 20 dagar, utan att byta
om hud. De krypa ganska langsamt. Larvhuden
underiiiar icke naji^on miirkbar forandrinjr vid for-
pupningon och imagines klcickas derutur efter 12 —
14 dagar. Sitzungsb. Kajserl. Akad. IX, p. 777.
Tab. 54.

Heeger bar omstandligt beskrifvit hela ut-
vecklingen af en flug-art Drosophila Accti KollAR.
Denna ofvcrvintrar i byggnader, san)t visar sig for&t

317

mot sliitet i»r Mijj, (la dc holVukrade honorna upp-
soka otnogna, af Rhyncliites- eller Tortrix-Iarver
skadade, ruttna Apiikoser eller Applen , livariiti de
laarffa sina aijcf. Efter 8 — 10 da<i[ai* iitklackas lar-
verna och loda sig under 3 veckor af den forskam-
da saften, krypa derefler aiifingen under frukten
eller qvarsladna nara dess yta, samt forvandla sig
utan alt afkl;ida huden till pupor, hvarutur de ut-
bildade djuren otn 10 — 12 dagar frauikomma. Pa-
tiafFar flugan i karl forvarad, rutten frukt, lagger
den sina agg vid kanterna och larverna uppehalla
sig der pa I'm k fens yta i det gasande am net. Den
fullvaxta larven l\v 2h — 3"' lang, mot midlen ffir-
tjockad, fram- och baktill afsmalnande, blekt gul-
hvit, med litet, hinaktigt, alVundadt och indragbart
hulvudj kroppen bestaende af 12 naslan liUa langa
segmenter; pa midten af ryggens 6:te segment aro
tvenne farglosa, glalta, glansande knolar; 10:de seg-
mentet har 2 afrundade, nagot allanga svulster och
vid bakkantens sidor trubbiga, forlangda utvaxter;
det ll:te har endast en rund svulst och bakkantens
sidor, liksom 10:de segmentet, tagglika bihang; 12:te
eller sisfa segmentet ar forsedt med 2 raka, hin-
aktiga, i spetsen trubbiga tappar. Sitzungsb. Kaj-
serl. Akad. VII, p. 205 Tab. 3.

Nagra upplysningar om den skada som Dacus

OleCB fororsakar pa Oliv-tradet, samt huru denna

skall forekommas, har af Guerin-Meneville blifvit
meddelade. Com pi. Rend. XXXIV, p. 370.

KoLLAR omtalar att en liten Dipter-larv, som Osciu ides,
angriper ragslran, gjort betydlig skada pa detta sa-
desslag i Osterrike. Larven och pupan beskrifvas
utan att det synes hafva lyckats Forf. erhalla det
fullt utbildade djuret. Sitzungsb. Kajserl. Akad. VI,
p. 459.

318

Agromy- Soiii kaiidt ar tillbringn ett slort anlal af de

p,f*j*„^y'smarre Dipter-arterna sina torsta iitvecklingsstadier
zldes. sasoni blad-niinerare. Goureau liar till kannedo-
'^ ^Jg'^^' luen oin dessa djurs raetamoitos lemnat ett ej ovig-
tigt bid rag, hvaruti ban upplyser: l:o att Agromy za
Macquarti R. D. sasom larv let'ver i bladeii af Ver-
bascuin Tbapsus, 2:o att larverna a\' Agromy za nana
Meig. (A. Ireos R. D.) forekomma i bladtMi af Iris
Pseudacorus, 3:o att larveii af Agromy za pulchella
traffas i bladen af Euphorbia Cyparissias, 4:o att
larverna af Phytomyza Scolopendrii R. D. (PA. ele-
gans Gour.) lefva i bladen af Scolopendriiun offi-
cinale, 5:o att larverna af Phytomyza Plantaginis
uppeballa sig i bladen af Plantago lanceolata, 6:0
alt Phytomyza Aquifoiii Gour. undergar sin meta-
niorfos i bladen af Ilex Aquifoliuin, 7:o Phytomyza
Xylostei R. D. QPhyt. aprilina Gour.) i bladen af
Lonicera Xylosteum, 8:0 Phytomyza flava Meig.
{Phyt. Hanunculi R. D.) i Ranunculus acris, 9:o
Phytomyza Sphondylii (Phyt, nigra Meig.) i bladen
af Heracleum Sphondylium, lOlo Phytomyza horti-
cola Gour. (JPhyt. geniculata Macq. R. D.) i Hera
vaxter, sasom Crambe inaritima, Papaver, ll:o Phy-
tomyza Primulce R. D. (^Phyt. cinerella Meig.) i bla-
den af Primula grandillora, 12:o Phytomyza An-
chalice R. D. (Pbyt. minuscula Gour.) i bladen af
Aquilegia vulgaris, 13:o Phytomyza lateralis Macq.
(Phyt. Sorbi R. D.) i bladen af Soncbus oleraceus,
14:0 Phytomyza lappina R. D. {Phyt. Lappce Gour.)
i bladen af Arctium Lappa, 15:o Notiphila flaveola
Meig. i bladen al Tropaeolum imx jusy i5:o Pegomyia
Atriplicis i bladen af Atriplex ocb Beta samt 16:o
Pegomyia milis Macq. (P. Rumicis R. D.) i bladen
af Rumex-arter. Ann. Ent. 11 Ser. IX, p. 131, T.5— 7.
Robineau-Desvoidy bar beskrifvit flera af de
Dipter-arter, som GoUREAU utkliickt, nemligen Agro-

319

myza Macquarti, A. Ireos, A. Medicaginis, A, maura,
A. pusilla, Phijtomijza AquifoUi, Ph. Lonicerce, Ph.
Primulce, Ph. Aquilegice, Ph. Thapsi, Ph. Xylostei,
Ph. Lappcu, Ph. Sonchi, Ph. Sphondylii, Ph. Ranun-
culi, Ph. Scolopendrii, Ph. geniculata , Ph. latercdis
och Ph. Plantaginis. Rev. et Mag de Zool. 1851,
p. 391.

llorande lef'nadssattet och metamorfosen af Phy-
tomyza albiceps Meig. liar Heeger anfort, atl de
under aret lorekommande tlera generationeina af
larver, lefva fran varen till hosten i bladen af at-
skilliga vaxter sasom Atriplex, Heliantliemuin , Dal-
lota, Sambucus m, fl.. De bilda sig vagforrniga
gangar i bladen och aro fullvaxta efter 12 — 20 da-
gars forlopp. Vid ena andan af deras gangar blif-
va de smaningom korlare och tjockare, liilliardna
och fcirvandla sig till Ijusbruna pupor utan att af-
klada sig buv-huden; 6 — 8 dagar efter forpupnin-
gen utvecklas flugan, som vanligen framkommer ur
pupan vid soluppgangen. De om sen hosten klackta
individerna para sig sallan, samt ofvervintra under
vissnadt lof, losa barkbitar eller pa andra stallen
der de aro skyddade for stark kold. Larven rir
hvit, glatt och nastan trind. Hufvudet spetsigt, in-
dragbart. Kroppen, med 12 tydliga segmenter, ar
afsmahiande mot bakre andan; anal-segmenlet in-
bojdt. Sitzungsb. Kajserl. Akad. IX, p. 774. Tab. 52.

Under l)enamningen Megistopoda Pilatei, harcoriacew.
Macquart beskrifvit och afbildat en af PilATE vid
Tepea i Mi^xico pa en laderlapp funnen Dipter-
art, soni i form och utseende synes sta nara slag-
tet Nycterihia, Ann. Ent. II Ser. X, p. 331. Tab.
4 N.o IV.

Heeger har afven omstandligt redogjort for Hirteides.
utvecklinffen af Bibio Marci Linn. Larverna ofver- ^*'^'^'"^''-

fos.

vintra vanligtvis i slorre sallskap i not- eller far-

320

spillning, eller ock i rorruttnade vax-laninen och
forvandlas till pupor i borjan aC vaien, redan i
slutet af Februari eller borjan af Mars. Pupan,
soni ar besynnerligt bildad, klackes efter 14 —
20 dagars forlopp, livarvid honorna forst ocli lia-
narna llera dagar senare fran»komina. In)agines
loda sig da pa blomnior och uppehalla sig heist
pa vaxter, livdka aro betackta med bladlciss och
hvilkas blad iiro Fuktade af en utsipprande socker-
vatska. Sedan de salunda fodt sig flera dagar, lor-
siggar parningen, och de befruktade honorna lagga
da pa passande slalien, hvarest larverna finna liimp-
lig foda, 120 — 150 agg pa en gang, hvarefter de
snart do. Efter 3 — 4 veckor frairikomma larverna
och oinbyta hud 3 ganger nied en mellantid af
12 — 15 dagar, samt ofvervintra fullvaxta. Larverna
aro strax efter utklackningen smutsigt hvita, blifva
derefter graaktiga och slutligen brungra. Hufvudet
ar ty(iligt. De tolf kroppssegtnenlerna aro besatta
med tviirsofver gaende rader af taggar, bekladda
med en hornaktig hud. Fullvaxta blifva de 7 — 8
linier langa och iiro belt och ballet fotlosa, Sit-
zungsb. KajserK Akad. IX, p. 263. Tab. 26.
Scatopsi- Heeger har adagalagt att Scatopse leucopeza ,

^** nigra, punctata och notata icke utgora skilda arter
utan alia tillliora samtna species. Verhandl. Zool.
Bot. Ver. in Wien II, p. 68.
Chirono- Inom gruppcu Nemocera finnas vissa slagten,

™"* hvilka utmarka sig franifor de ofriga genom en
ovanlig rikedom pa arler, som sins emellan ega sa
mycken likhet, att de med svarighet, och endast
efter noggran jemforelse med hvarandra, kunna at-
skiljas. Till dessa kan slagtet Ceratopogon, sasom
rikt pa narstaende arler hanforas. Winnertz, som
under en liingre lid gjort insamlingar af hirhorande

djur,

321

cljur, hvilka han med sorglalligliet undersokt, liar
nu genom en monografisk bearbetning utredt delta
svara slagte. Sedan han forgafves sokt hemta kon-
stanta karakterer for arterna, giundade pa farg ocli
tecknlngar, bar han mast viinda sin uppmarksainhet
pa beskafFenheten, stallningen och stoileken af de
sarskdda organerna och bar genom en mangd iakt-
tagelser och jemforelser ofvertygat sig om , att de
sakraste skiljemarkena forefinnas i de enskilda de-
larnas stalhiing och relatlva storlek, samt sardeles
i vingadtornas lage, hvilket senare naslan bos alia
arterna rir olika. Forf. indelar till folje haraf delta
slagte pa foljande salt:

I. Den bakre kant-cellen deled genom en tvSr-nerv.

A. Vingarna belt och h&llet, oiler till en del, hariga, hos
hanarne af nSgra arter nakna. Alia ISren enkla, obe-
vSpnade.

a) Klo-lederna med hariga pulviller. Klorna hos bade
kdnen af lika langd.

1) Fdrsta leden pS baktarserna kortare an den andra
eller bSda lika I§nga. Auxiliar-nerven fdrenad med
costal-nerven:

* I midten af framkanten eller framfdr midten. 4

arter.
** Emellan midten af framkanten och vingspetsen.
3 arter.

2) Fdrsta leden p§ baktarserna langre an den andra.
Auxiliar-nerven fdrenas med costal-nerven lika som
hos 1. 13 arter.

b) Klolederna med borstlika h§r i stallet for pulviller.
Klorna hos bada konen af lika langd. Fdrsta leden
pS baktarserna ISngre Sn den andra. Auxiliar-ner-
ven fdrenas med costal-nerven som hos 1. 17 arter.

c) Klo-lederna utan pulviller eller borstlika h§r. Den
ena klon (endast hos honan?) langre an den andra.
Fdrsta leden pa baktarserna langre an den andra.
Auxiliar-nerven fdrenas med costal-nerven emellan
framkantens midt och vingspetsen. 1 art.

Bohemans Arsber. 1851, 1852. 21

322

B. Vingarna belt och h5llet nakna. Auxiliar-nervcn fdr-
enar sig med costal-nerven emellan framkantens midt
och vingspetsen.

a) Laren obevapnade.

1) Klorna otandade.

* Klorna bos bSda konen af lika iSngd. 2 arter.
** De lika ISnga klorna bos honan ultill med en

liten bikjo. 1 art.
*** Hos bonan den ena klon langre an den andra.
3 arter.

2) Klorna (endast bos bonan?) med en tand p§ inre
sidan. Klorna af lika langd. 1 art.

b) N§gra, eller alia laren pa undra sidan taggiga.

1) Klorna otandade.

a) Klorna hos bada kdnen lika langa.

* Tarserna pa undra sidan bariga. 2 arter.
** Tarserna pa undra sidan taggiga. 1 art.

fi) Hos bonan den ena klon langre Sn den andra. Tar-
serna pa undra sidan bariga.

2) Klorna (endast bos bonan.?) med en tand p§ inre
sidan s§som hos 1. 1 art.

c) Baklaren fdrtjockade och taggiga.

Klorna otandade. Hos honan den ena klon langre
an den andra. 1 art.

H. Den bakre kant-cellen odelad.

Vingarna nakna. Auxiliar-nerven forenar sig med costal-
nerven emellan framkantens midt och vingspetsen.

A. Alia ISren obevapnade.

1) Klorna otandade. 4 arter.

2) Klorna med en tand p§ inre sidan. 1 art.

3) Klorna med en uttill befintlig biklo. Tarserna un-
dertill taggiga. 1 art.

B. Nagra. eller alia laren pS undra sidan taggiga.

1) Klorna otandade. 4 arter.

2) Klorna med en tand p§ inre sidan. 3 arter.

Beskrifningarna synas vara med omsorg och
kritik utarbetade. Hvad som i nagon man fdrsva-
rar examineringen i\v bristen pa diagnoser, dock
underlattas arternas igenkannande betydligt ej mindre
genom de manga afdelningar, som blifvit Inom slag-
tet gjorda , an genotii de ulnuiikta iignrer, som

I

323

ofver atskilliga delar, sfisoni antenner, klor ocli viii-
gar, blifvit meddelacle. Linn. Ent. VI, p. 1. Tab.
1—8.

Anatomlen af larven till Corethra plumicornis f^^'^^'^'^'^-
bar af Leydig pa ett noggrant salt blifvit utrcdd
och askadliggjord genom val utforda figurer. Sedan
Forf. i korthet anfoit hvad flera aldre skrifistiUlare
sasom Reaumur, Slabber, Lyonnet och Wagner
i detta banseende bekantgjort, beskrifver hau lar-
vens yttre bekladnad, musklerna, nervsystemet, syn-
organerna, tarmkanalen, respirations-organerna, bjer-
tat och blodet samt fortplantnings-apparaterna. Slut-
ligen anfores atskilligl oin larvens Icfnadssatt, hvaraf
inlienilas att den ar myoket lofgirig. Ofta b'gger
den halfva timman oiorlig i horizontell stallning i
vattnet och gifver kroppen, ined ett organ liknande
ell styre, en bndrig rorelse at ena eiler andra sidan.
Lyonnet liknar saledes denna larv icke opassande
vid en stillastaende, pa silt byte lurande gadda.
Under del larven salunda haller sig stilla pa ett
stjille, miirkes liitt hvarje foriindring i dess gran-
ska p, hvartill de fjaderlika, langt utstrackta haren
bidraga. Koinmer en liten Ephemera-Iarv eller en
vattenqualster i narhelen, gripas de ogonblickligen.
Zeitschr. fiir Wissensch. Zoolog. III. p. 435. Tab. 14.

Ofver Gallknols-myo^pforna hafva vi af LOEW Cecido-

f r • ' *' 11 ri II- I Ml o myzides.

tatt emotlaga en lortjeusltull alhandling, Iivdken sa-
som program blifvit 1850 ufgifven vid Gymnasium
i Posen. Forf. borjar nied en ganska fullstiindig
redogorclse ofver de skrifter, som rorande dessa
djur blifvit albiiangjordn , hvarvid ban isynner-
het fiistat sin nppniarksamhet vid Bremi's i Arsb.
for 1847 — 1848, p. 306 anjnalda uppsats. Hfirefter
vidlagcr en ulrcdning af de systemaliska forhallan-
derna. Gailknols-myggornjis familj-karakterer aro
enligl Forf. foljnnde: "Kroppen lang, cybndrisk,

a24

bencu langa ocli fiiia, libicriia alhid obcvapnacle,
klorna svaga, med eiulast cii pulvlll, viiigarna stora
och breda, utan vinpbibanef, mod 3 — 5 efter lanjj-
den lopande nerver och hogst en tvarnerv, ving-
kanlen befransad, vingytan ofverallt nied langre eller
kortare bar." Efter niir- ellcr franvaron afen langd-
nerv, bvilken ar inkilad eniellan den andra och den
foljande longitudinella neiven, delas denna familj i
Ivenne val atsklljda grupper och hvardera af dessa
later iifven med latthet dela slg i tvenne slagten,
nemligen Ira gruppcn da den namnda langd-nerven
felas, i slagtena Cecidomyia och Lasioptera, alltefter
som endast den forsta, eller den forsta och andra,
lanijd-nerven aro bebiofna nara vincfens framkant.
Den 2:dra gruppen da langd-nerven finnes, i slag-
tena Campylomyza, soni eger den tillkonina langd-
nerven enkel och Molobrcea Rond., der den ar delad.
Slagtel Cecidomyia delar Forf. i flera sub-genera:
A. Med 3 longitudinella nerver: 1. Halskraefen mer
eller niindre karpusforrnig, vingarna utan glans:
Hormomyia. 2. Halskragen foga utbildad. a. Tvar-
nerven telas eller ar den niattligt sned. «. Hanarna
med dubbelt sa manga leder i antenn-skaftet som
honorna: DiplosiS. /?. Eada konen med lika manga
antenn-leder. "J*. Antennerna kransformigt hariga:
Cecidomyia, ►J^-J-. Antennerna med enkel, kort ha-
righet: Asphondylia. b. Tvarnerven sa sned att andra
langdnerven synes ega tvenne rotter, cc. Antenner-
nas skaftleder hos bada konen tatt forenade: Dirhiza.
p. Antennernas skaftleder skaftade: Epidosis. B. Med
fyra langd-nerver: Asynapta. Lasioptera fordelas i
tva sub-genera: Lasioptera Meig., med korta mun-
delar och Clinorhyncha (Ozirhynchus Rond.)» bos
bvilken mundelarna bilda ett snedt mot brostet rik-
tadt snyte. Med mycken noggrannhet redogcires for
dessa inscklcrs ulvecklings-historia. Rorande Gall-

325

knols-inyggornas iiiveikaii pa cle vaxter, hvaraf de
liemta sin I'oda, liafva icke allenast flera nya iakl-
tagelser bliTvit meddelade, utan afven hvad forega-
ende Forfattare haroin anfort, fullstandigt refereradt.
Pa en bifogad, val utford planche, franistiillas flera
aF LoEW observerade gallapple-knolar. Till slut
ineddelas beskrifning pa 62, med fa undantag af
Forf. utkliickta arter, af hvilka manga aro nya.
Deras bestamniande liar mycket blifvit underlattadt,
genom den ofversigt som ineddelas ofver de vaxter,
hvarpa dessa insekter lefva. Att uppst/illa och be-
skrifva arterna af delta sliigte efter torkade exemplar,
anser Forf. overkstallbart. Schaiim. Jahresb. 1850,
p. 103.

Tijl kannedomen om Gallknolsmyggorna hafva
flera bidrag af LoEW blifvit lemnade, livaruti icke
allenast nagra nya arter beskrifvas, utan afven forut
gjorda iaktlagelser rorande atskilliga Cecidomyers
lefnadssatt blifvit bekriiftade eller tillokta. Linn.
Ent. V, p. 370.

Uti en liten uppsatts liar HaldemAN beskrifvit
en Cecidomyia, som under larv-tillstandet hoprullar
bladen pa Robinia Pseudacacia. Amer. Journ. of
Agricult and Scienc. 1847.

Den af Koli>ar beskrifna Lasioptera Cerris bar
af Passerini blifvit anmarkt och anford under be-
niimningen Cecidomyia Cerrifolice, Nuov. Acad. d.
Scienc. Nat. 1850, p. 475.

Rorande utvecklingen ai Lasioptera pusilla ha^ v a Metamor.
intressanta upplysningar af Heeger blifvit bekant-
gjorda. Han anfor bland annat att de obefruktade
myggorna ofvervintra under lof eller i kalla hus,
iifvensoni larverna, livilka uppehalla sig i bladen
pa den vaxt hvaraf de lefva. De utbildade djuren
franikomnia forst mot medlet af Maj, para sig om
morgnarna rller aftnarne, hvarefter honoi na lagga

326

siu«T agg> clt ocli etl , pa iirulra sitlan al hiadcn al
Sonchus oleraceiis. Utiir aijfc^on fiamkomina larverna
el'ter 8 — 10 dagar, ata sig it) genoni epidermis,
livarefter uppsvallniiigju- borja visa sig, bvilka un-
dei'stiindom utvecklas till sloriek af eii lins, samt
liafva en violett f.irg. Htidombyten observerades
icke bos larverna, dock forsijjs^a dessa troliijen, lik-
son) bos andra larver tillborande delta slagte, ly
f(3rst efter 24 — '30 dagar forfardiga de sig i dessa
uppsvrillningar en silkesartad hylsa, i bvilken de
elier 6 — 8 dagars (orlopp (orvandla sig till pupor,
utur bvilka, elter en lika lidryind, imagines frain-
komnia ocb borra sig ut genom bladens ofra epi-
dermis. Larven ar i borjan bvitaktig, men blir
smaningom orangegul; till formen ar den trind,
samt blir fullvrixt f" lang ocb I'" bred; buden ar
fidlsatt nied vartor utan bar; bulvudet binaktigt,
indiagbart, knappt | sa bredt som de mellersta
kroppsegmenterna, med binaktiga, gaiiska korta, ka-
gelformiga, tvaledade antenner, De toll segmenterna
aro tydliga, nastan lika langa sojn breda, endast
det forsta ocb de tvenne sista aro nuirkbart kor-
ta re ocb de senare betydligt smalaie; anal-segmen-
tet afrundadt ocb knappt i sa bredt ocb langt, som
de mellersta; vid segmenternas sidor, med undantag
af det (orstas ocb sistas, finnas talrika vartor, for-
sedda med ett kort, bvitt borst. Silzungsb. Kajserl.
Akad. VII, p. 342. Tab. 10.

Heeger, son) afven utredl metamorfosen af
Lasioptera Rubi, an for att denna mygg-art ofver-
vintrar under afFallit lof eller under lossnade bark-
stycken pa trad, samt framkommer under gynsam
vaderlek i fiiedlet al April om morgnarna , straxt
eFter soluppgangen ocb om aftnarna innan doss ned-
gang, livarefter bonorna liigga sina iigg pa Vinbiirs-
buskar. Vanligen framkonuna lai verna efter 10 — 12

I

327

dagar ocli gnaga sig in under den Oijuka barken,
hvarpa efter 14 — 20 dagar en synbar nppsvallning
visar sig och barken sonderspricker, Efter 3 — 4
veckor utkomnia de utbildade djnren. Larven ar
rodgul, bar ett mycket Htet bufvud, som kan in-
dragas, sauit 11 nastan bka langa segmenter, det
sista iir btet. Den ar trind, endast mot midten for-
ijockad, samt blir 2 linier lang och 4 linea tjock.
Den kryper langsamt ocb hoppar aldrig. Sitzungsb.
Kajserl. Akad. VIl. p. 203. Tab. 2.

Flera upplysniiigar oni utvecklingen af Ceci-
domyia Tritici hafva af Amyot blifvit meddelade.
Ann. Ent. II Ser. IX, p. LVI.

Ofver lefnadssattet af den i Nya Skottland pa
bvete lefvande Cecidomyza Tritici, hafva nagra un-
deirattelser af Dawson blifvit bekanfgjorda. Dessa
innehalla likviil inlet nytt. Proceed. Philos. Acad.
IV. p. 210.

Bechstein 'Der Heeriourrn, sein Erscheinen, sein Sciarinae.
Naturgeschichte und seine Poesi." Ein monograph.
Versuch mit 1 Tafel Abbild, 4:o, 82 sid. INilrnberg
(i Thaler) ar Ref. endast till titeln bekant.

LoEW bar i en uppsatts afhandlat atskilligaTipuIides.
slagten tillhorande Tipularice terricolcB. l:o Anser
ban att slaijtena Ozodicera och Hemicteina Westw.
bora forenas, hvarvid det forstnamnda bor sasom
genus-namn bibehallas. Sasom karakteiistiskt for
detta slagte anser ban bildningen af snytet (likadant
som bos Tipula\ vingadrornas liige (nastan alldeles
soin bos Pachyrina) ocb de enkla eller dubbla kam-
stralarna, som fortsaltas fran 2:dra till 7:de antenn-
leden. Fern arter fran Rrasilien beskrifvas af detta
slagte. 0. fumipennis, xanthostoma n. sp. och api-
cahs Meig., med dubbla kamrader pa antennerna,
samt 0. griseipennis n. sp. och pectinala Wied.
{pchracea Macq.), med enkla rader kanitander. 2:o

Sliigtet Ptilogyna, som liar den i\y-Hollan(Jska arteii
Pt. marginalis Westw. rill typ, har blifvit tillokt med
ett nytt species Pt. flahellifera, hvarjemte nam net
pa den i Nord-Amerlka funna Pt. fuliginosa Macq.
blifvit andradt i Pt. Macquarti, e med an Ctenophora
fuliginosa Say, Wied icke sasom Macquart for-
modat ar idenlisk med denna art. 3:o Anfores alt
bland de i bernsten inneslutna Diptei-arter finnas
na<T|'a hvijka jjenom bildninijen af deras forlanyda
snyte aro siirdeles utmarkta. Tie af dessa tillhora
ett slagte, som Forf. benrimnt Toxorhina. I For-
faltarens afliandling ofver bernslens-insekterna, har
ban uttalat den formodan, att shigtet Toxorhina vore
synonymt med Aporosa Macq. Denna uppgift ater-
kallas nu och beskrifvas af sliigtet Aporosa 6 nya
i Berliner-Museum forvarade arter: A. insignis fran
Brasilien, tristis fran Brasilien, rufescens fran Porto-
rico, tibialis fran Brasilien, virescens fran St. Tho-
mas och valida (Van Chili. 4:o Af slagtet Toxor-
hina LoEW, hvilket hittills endast blifvit funnet i
bernsten, har Forf. karakteiiserat en i Portorico
upptackt art T. fragilis. 5:o Beskrifves och afbil-
das en miirkvardig i bernsten funnen art Macrochile
Spectrum. 6:0 Upptages under benamningen Limno-
bia imperialis en vid Petersburg funnen art, hvil-
ken utmarker sig fran alia ofriga derigenom, att
de tva sista langd-nerverna sammanbindas genoni
en grof tviir-nerv, samt slulligen 7:o Beskrifves en
Brasiliansk Tipula art T. monilifera, utmiirkt ge-
nom vackra vingteckningar, afvensom genom anten-
nernas bildning. Linn. Ent. V. p. 385. Tab. 2.
Myteto- Utvecklings-historien och lefnadssattet af Myce-

Vy"^' tophila lunata Fabr. har af Heeger blifvit utredda.
/«*• Denna niygg-art ofvervintrar i kallrum, kiillare,
mellan upplagd vcd o. s. v., underslnndom afven
som pupa i tradsvanip, hvarnli larverna fort^komma.

329

Dcssa S(Miare lefva doremot siillan ofvcr vlntern.
Imagines Iramkonitna vanligen i slutet af April el-
ler borjan af Maj. Elter parningen lagger honan
sina agg i gamla svarnpar pa Hastkastanier, 20 — 30
i livarje svamp. Harvid springer hon lange orn-
kring vid svampens faste till dess elt lampligt stalle
for aggens laggande pafinnes. Efter 8 — 10 dagar
utkomnia larverna och intranga pa de fuktigasle
sliillena emellan svainpskifvorna. Efter forsia hud-
ornbytet, hvilket, liksoin de tvenne andra, forsiggar
pa vanliga tider, intranga de langre i svanipen.
Vid forvandlingen till pupa utga de till ytlre kan-
ten. Larven ar gullivit, trind, nakcn ocb fotlos,
ined svart, hornartadt hufvud och 9 mjcket sma
bornarlade stigmata, pa 9 af de lika langa segmen-
terna, livaremot de tva forsta ganska korta och det
sista afrundade segmentel, sakna sadana. Fullvaxt -
ar den '2h — 3'" lang och | linea tjock. Sitznngsb.
Kajserl. Akad. VII, p. 344. Tab. 11.

Utur en brunn, som blifvit nppgriifd i depar-
tementet Herault uppkastades, enligt hvad Gervais
berattar, sedan man hunnit ett djup af 130 n»eler,
hvarvid ett 2 meters makligt kalkstenslager blifvit
genomborradt, rodaktiga Tipula-larver af 20 — 22
millim. liingd, hvilka hufvudsakligcn ofverensstam-
ma med de af Reaumur T. 14, f. 12 afbildade lar-
ver. Sednare hade den fullbildade insekten afven
blifvit uppkastad, utan att arten blifvit ntirmare
bestamd, eller upplysning meddelad huruvida brunnen
inneholl vattcn eller var ultorkad. Ann. Ent. II
Ser. IX, p. LXX.

APTERA. — "The Catalogue of the collection ktwiAura.
of the Anoplura in British Museiwi', som utkom-
mit i London 1852, liar Ref. iinnu ej haft till-
lalle se.

330

Hcematopinus tiiherculatus Durm., som lefver
pa Bos bubalus, bar blifvit beskrifvcn och afbiltlad
af Lucas. Ann. Ent. II Ser. X, p. 529. Tab. 11.
n:o IT. Han iipplyser att clenna art af honom forut
blifvit benamnd Hacmatopinus Bnbali. Ann. Ent. II
Ser. IX, p. ex.

Lucas, som varit i tillfalle ol)servera Psilopte-
7*W6' Plataleoi Denny i parning, npplyser att hanen
till en borjan ar faslad pa honaiis rygg, men att
ban snart ofverger denna stallning och viinder sig
sa att bans rygg (innes placerad under honans mage.
Da bonan foiflyttar sig, synes bon vid forsta anblic-
ken vara forsedd med 10 par fotter, emedan banen
framskrider i samma riktning. Parningen varar myc-
ket lange till och med i 40 timmar. Ann. Ent. II
Ser. X, p. XXXYIIL

Suctori.K Newman bar borjat en afbandling '* Affinities

of the Pulicites", bvaruti ban sokt adagalagga att
lopporna bora banforas till Diptera. I det bittills
lUkonina forsta kapitlet afbandlas dessa djurs lef-
nadssatt ocb metamorfos. Zool. App. p. CXLIII.
Podu- Allman bar uppgxfxet att Anurophorus {Podura

Linn.) fimetarius Nicolet sprider ett fosforescerande
sken. Pa en kuUe nara Dublin markte Rorf. en
mork natt, att joiden, da den omiordes till tre
eller fyra turns djup, visade ett sken, som syntes
utga fran en miingd olika punkter. Sedan ban
bemfort nagot af den fosforescerande jorden, upp-
tacktes att skenet fororsakades af en mangd indivi-
der tillborande forutnamnde art. Exetnplar, sotn
forvarades i en flaska, fortforo under flera natter
att framte samma vackra fenomen. Ann. and Mag.
Nat. Hist. VllI, p 15*2.

Peiity bar mcddelat nagra lilliigg till sin i fore-
gaende Arsbercitlelse p. 229 anmiilda uppsatts om

331

IdiMtlssaUet uC Podura Nicoleti. IVlilth. iMiituir. Gc-
sollscb. in Bern 1851, p. 88.

Aracliuida.

Uti inledningcn till eii Syi^tcinatisk roitockuiiig- uibrer/-
oCvei- tie i Osleirike Funna Spindcl-ai tei', har De- "*"^'
i.ESCllAL afhandlat [lithoraiule djuis geograliska ut-
brediiing, hvaraf inliemtas att at" SolpugidcB, livilka
lian anser sta insekteina narmast, omkring- 27 ar-
ter aro kiinda, hvilka bebo betare lander. Eu-
ropa eger endast en art Galeodes araneoides, soni
forekomnier i Grekland. Feiii a iter triiffas i Ara-
bien. 4 i Egypten ocb 10 pa Coda Hoj)j)siidden.
Fran nordvestra delen af Afrika ar en ocb Iran
Amerika aro fern arter kanda. Ett lika lorballande
eger rum nied Scorpionidoi. Af de 140 kanda ar-
terna, tillbora de fiesta, eller 35, Egvpten ocb Goda
Hoppsudden. Harefter kommer Aiuerika nied oni-
kring 30, sa Asien med 26 arter. Inom Enropa
finnas endast nagra smarre arter af sliigtet Scorpio.
Deienjot aro fran denna verldsdel manga aiter af
slagtena Clielifer ocb Ohisium bekanta. Blothrus
spelcBUS ar egendomlig for Adelsbei'gergroltan. Nya
Holland bar riktat Scorpionernas anlal med endast
en art. De iikta Spindiarna aro temligen lika ut-
bredda i alia zoner, afven Sverges nordliga trakter
ocb alptopparna ega nagra, dem utesliitande tillbo-
riga arter. De olika lamiljerna af denna ordning
aro likval mer eller tnindre utbredda ofver vissa
land, a) MygalidcP aro isynnerbet allmiinnaie i de
varma landerna. Af de biltills kanda 75 — 80 ar-
terna tillfaller den Iropiska delen af Amerika 52,
Asien 5, Afrika 13, Nya Holland 3, Sodra Enropa
7. Alypus Sulzeri triifFas noidligast. Den bar nagon

332

gang, cliuru siillan, blifvit funnen i Tyskland. b)
Cellicolce aro till storre delen Europelska, dock torde
niahanda delta forliallande, vid en noggrannare un-
dersokning af tie ofriga verldsdelarna, forandras.
Till denna familj raknas 110 — 120 arter, af hvilka
ofver 70 iiro kanda sasom lillliorande Eiiropa och
28 Afrika. Stalita tmnaria liar endast blifvit fun-
nen i Adelsbeiger-grottan. c) Venatores rakna nagot
ofver loo arler, hvilka foietradesvis be bo Eiiropa
och det tempererade Anierika. Fran Norra Afrika
bar, genom den sisla Vetenskapliga expeditionen, 25
hilhorande arter blifvit kiinda. Slagtet Ctenus ar
nied uiidantag af en art extra europeiskt och fore-
tradesvis Amerikanskt. De storre Lycosa-arterna
tillhora Sodra Europa. d) Saltici aro temligen lika
utbredda ofver alia verldsdelar, med undantag af
Nya Holland. Af de kanda 300 arterna forekomma
i x4merika ungefar 110, i Europa 90, i Afrika 70
och i Asien 30 — 40. Slagtet Myrmecia tillhor ute-
slutande Amerika, hvaretnot Eresus der saknar na-
gon representant. e) Den slagt- och art-rika fa-
miljen Laterigradce ai- afven till storre delen Euro-
peisk och sardeles aro arler af Thomisus och Phi-
lodromus funna i sodra och mellersta Europa. Sliig-
tet Delena tillhor uteslulande Australien och Olios
Amerika. Markvardig ar en art af sistnamnde sliigte
med hansyn till dess stora utbredning. Den fore-
kommer nemligen sa val i Brasilien, som pa Isle
de France, f) Familjen Epeiridce om fat tar unge-
fiirligen 130 arter. Af dessa tillhora 60 Europa,
52 — 54 Amerika, 10 — 12 Asien, 11 Afrika. Anmiir-
kas bor att slagtet Epeira foretradesvis tillhor Eu-
ropa och Norra Amerika, hvaremot slagtena Gaste-
racantha och Acrosoma utaii undantag iiro tropiska.
g) De narslaende Tlievidionidw aro isynnerhet Eu-
ropeiska, da af de beskrifna 120 arterna, 1(X) fore-

333

konima inom Europa. Ii) Det samma kan sagas
om Tubicolce, af livilka f-delar blifvlt aiimarkta i
Europa. Den cna griippen af PhalangidcE, Gono-
leptidoB, bebor uteslulande dc tropiska landerna.
Ensamt Brasilien iiger af dessa 50 arler. De egent-
liga Phalangidcp, synas vara lika utbredda ofver Eu-
ropa, Norra Afrika ocb Norra Anierika. Det kanda
antalet Spindlar uppgar till ungefiir 1300 arter.

Efter dessa anmarkningar rorande Spindlnruas Araneac.
ulbrediilng, foljer en forteckning (ifver de i Oster-
rike fnnna, till denna familj hornnde arler, livilkas
antal uppgar till 268. Dessa tillliora Ordo 1, Ara-
nina ocb familjen MygalidcE 1, Cellicoloi 30, Vena-
tores 34, Saltici 36, Laterigradi 35, Tubicolce 10,
Epcirid(E 32, Thei^idionidai 27, Ordo 2. Phalangida
familjen Phalangina 37, Ordo 3 Scorpionina fanill-
jen Acarina 16. Till shit beskrifvas foljandc nya
arter: Segestria croatica, Drassus cephalotes, Lycosa
punctiventris, L. striatipes, L Kollari, L. alpigena,
Scytodes ruficeps, Pyrophorus austriacuSy Philia se-
tigera, Attus viridimanus, A. Mannii, A. hiimpres-
sus, A. quinquefoveolatus , Thomisus graminicola ,
Epeira affinis, E. dalmatina, Theridion Kollari, Ischy-
ropsalis Redtenbacheri, Egamus atomarius, Dicrono-
palpus n. g. gasteinensis, Leiobunum seriepunctatum,
Nemastoma flavipalpwn ocli N. Kollari. Sitzungsb.
Kajserl. Akad. IX, p. 622.

Ett vigligt bidrag till kannedomen om de Spind-
lar, som forekomma i Sverge, liar Westring utar-
betat. Sedan Forf. i inledningen an fort, att antalet
af de inom beiorde land funna arter uppgar till
253, bland bvilka 132 aro for Sverges fauna nya,
foljer en upprakning af alia dessa, jemte anforande
af synonym i, fundort samt beskrifning pa de for
vetenskapen nya. Eliuru Forf. under 16 ars tid
egnat dessa djur all uppmiirksandiet, anser ban

334

troligt, att vld en noggrannare undersokninfr af Svcr-
£f(\s vidstrackta och i klimatiskt hanscendc olika laiul-
skap, ett icke sa ringa antal Spindlar atersta alt
upptacka och all saledes nied sannolikliet kan an-
tagas, att arl-antalet i framtiden kommer att uppga
till omkring 350. De nii anforda arlt^rna upptagas
under fciljande slagten nemligen: Epeira 29, Tetra-
gnatha 2, fJnyphia 25, Tapinopa n. g. 1, Pachy-
gnatlia 3, Ero 1, Theridion 20, Episinus 1, Erigone
43, PJiolcus 1, Segestrin 2, Dysdera 1, Tegenaria S,
Ag(dena 1, Textrix 1, Philoica 1, Hahnia 3, Aposte-
nus n. g. 1, Lycodia 1, Phryrolithus 2, Micaria n.
g. 2, Drassus 13, Drassodes 2, Argyronecta 1, i4ny-
phcena 1, Amaurobius 2, Cheiracanthum 2, Dictyna
3, Cluhiona 7, Sparassus 2, Thomisus 14, Philodro-
mus U), Lycosa 22, Dolomedes 1, Ocyale 1, Sphasus
1, Salticus 1 ocli i4//i/s 22. Till slut nppiaknar
Foil. 7 alter, som finnas anlorda lios Ci-ERK, M)en
sum varit honom okanda, De tor vetenskapen nya,
Ijc'ir for fcirsta gangen beskrifna arterna iiro: Liny-
phia gracilis, pallescens, angulipalpis, nigrina, par-
vula, Erigone nudipalpis, reticulata, coriacea, conica,
gibbicollis, retusa, erythropus, subungualis, scabricula,
brempes, robusta, pinguis, quisquiliarum, simplex,
Sundevallii, gibba, parasitica, rugulosa, penicillala,
convexa, Apostenus fuscus, Drassus infuscatus, Clu-
biona terreslris, lutescens, fuscula, Thomisus setosus,
scabriculus, lineatus och deplanatus. Goth. Vet. och
Vilterh. Samh. Handl. II Heft. p. 25. Onskllgt
vore oin Forf. snart hlefve i tillfalle afsluta och
iifglfva den descriptiva afhandling ofver Spindlarna,
som en langre tid utgjort forenial lor hans verk-
samhet och hvaiigenom (ifven de under senare lider
tillkomna arterna kunde blilva bekanlgjorda.

BlACKWAT.t., som nppgjort en katalog ofver
de i England funna Spindlar, har iifven rorande

335

Hera artcrs kroppsbildninnr, liusiiallning och plats i
systeniet meddclat anmarkningar. Foif. aiifor iol-
jaiide sliigten och artantal: Atypus 1, Lycosa 15.
Ann. and Mag. Nat. Hist. II Ser. VII, p. 256. Do-
lomedes 2, Hecwrge 1, Eresus 1, Salticus (i, 1. c.
p. 396. Salticus 5, Thomisus 11, PJiilodromus 2, 1.
c. p. 446. Philodromus 5, Sparassus 1, Drassus 6,
Clubiona 6, 1. c. VIU, p. 37. Clubiona 4, Argyro-
neta 1, Ciniflo 2, Ergatis 2, Agelena 7, 1. c. p. 95.
Tegenaria 3, Cwlolcs 1, Textrix 1, Theridwn 4, 1.
c. p. 332. Theridion 13, Pholcus 1, Linyphia 6, I.
c. p 442, Linyphia IQ, Neriene 18, 1. c. IX, p. J 5,
Neriene 18, Walkenara 10, 1. c. p. 268. Walkencera

11, Pachygnatha 3, Epeira 2, 1. c. p. 464. Epeira

12, ]. c. X, p. 182. Epeira 3, Tetragnatha 1, /)?ys-
c/em 3, Segestria 2, Schoenobates 1, Oonops 1, Scy-
/oc/es 1 och Savignia 1. 1. c. p. 248.

Hentz har foitsatt och afslutat sina beskrif-
ningar och afbihiningar ofver de i Noiia Amerika
upptackfa Spindlar och npptagas nu foljande sliig-
ten och artantal neniligon, Theridion 27, Spintharus
n. g. t, Pholcus 1, Sub. gen. Oophora Sii.t.im. 1,
My gale 1, Kataclysas 1, Micrommata 2, /1/^us 2 och
Synemosyna 1. Af den fill slut bifogade oFversig-
ten visar sig, att antalel af de i Norra Amerika
funna Spindel-arter uppgar till 249, eller ungefar
till sanima belopp, som de inom Sverge hittills upp-
tackta. Boston Journ. of Nat. Hist. VI, p. 271. Tab.
9, 10.

De Spindel-arter, som af Walker blifvit in-
samlade i grannskapet af Soutgafe, uppriiknas i Ann.
and Mag. Nat. Hist. II Ser. VIl, p. 157.

Foljande nya Spindel-arter fran Nya Zeeland
beskrifvas af White, nemligen Mygale antipodum,
hexops, Dolomedes lateralis, sagittigcr, Attus Darwini,
Sphastis gracilipes, Epeira verucosa, Tegenaria an-

336

tipodiana, Dayidridgia dysderoides, Phalangium Li-
sten ocli Chelifer- pallipes. Piocced. Zool. Soc. 1849,
p. 3. Rev. et Mag. cle Zool. 1851, p. 203.

HlAckwAll, som i England upptackt nagra
nya Spindel-aiier, har pa dessa meddelat fullstan-
diga beskrifningar, nemllgen pa Lycosa calida, Sal-
ticus notatus, Tliomisus umhratilis, Philodromus vi-
vax, Drassus reticulatus, Linyphia pernix ocli Epeira
calva. Ann. and Mag. Nat. Hist. If Sicw X, p. 93.

Under benamningen Olios alhifrons liar Luc AS
karakteriserat en Spindel-art, som blifvlt patriifTad
ibiand viixler lieinforda fran On Bourbon. Ann.
Ent. 11 Ser. X, p. LXXVII.

Yngre individer af Segestria perfida, hvilka i
f.iigteckin'iigen betydligt atvika fran de aldre, be-
skrifvas af LucAS. Ann. Ent. II Ser. IX, p. LXLIX.

Leon Dufour, som erhallit honan af Microm-
mata spongitarsis , hvllken forut varit okand , har
ofver densamma meddelat beskrifning. Ann. Ent,
II Ser. X, p. XLIV.

Lucas anfor att slagtet Filislrata, hvars arter
ansetts uteslutande tlllhora gamla verlden, afven
forekomma i den nya. Ann. Ent. II Sei*. IX, p.
XXVIII.
Vafnader. Shervill omtalar, att ban vid Kerrkpur i

grannskapet af Mongliyr, belaget niira Gangesfloden,
observerat stora spindel-vafvar, hvilka gjorde elt
slarkt molstand, da man sokte tranga igenom dem.
Dessa vafnader, som voro af en gulaktig farg, egde
en utslrackninij af 10 — 20 fot. Den natlika delen
hade omkring 5 fot i diameter och befans spindeln,
som var 6 tiim lang, svait och rod till fiirgen,
sittande i viifvens medelpiinkt, afvaktande sitt rof.
I en sadan vaf patrafFades en fogel insniirjd och
(ifverspunnen. Spindel-artcn synes, efter den be-
skrifning

■

337

skrifiilnnr som hlifvit ineddelad ofver dess viifnad,
tillliora slagtet Epeira. Ami. Nat. Hist. 11 Ser. VII,
p. 429.

Atskilliga upplysiiingar om Spiiidlarnas bete-
ende vid forfardigandet af deras vafnader, finnas af
GlJYON meddelade i Zool. Jan. 1852.

Notes on the male sexual-organs of Spiders f^onsorga-
by Burnett. Proceed. Bost. Soc. Nat. Hist. IV. p.
1U6, afvensoirj

Bennets afhandling om Spindlarnas konsorga-
ner, Inforde i Proceed. Amer. Assoc. IV, bar Ref. ej
haft tilH'alle se.

BlAnchard bar fortsatt sin afbandlinff om sp'md- Blod-om-

I I 1 I I I I r • ^'^PP'

larnas blodomlopp, livaiutur ett iitdrag imnes in-

fordt I Compt. Rend. XXXIV, p. 402. Denna upp-

satts bar blifvit oFversalt pa Engelska. Ann. and

Mag. Nat. Hist. II Ser. X, p. 150.

Uti en oinslandliij afbandlinjj bar Leon DuFOUR Scorpio-
lagt i dagen sina undersokningar om flera Scorpion- Anatomi.
arfers inre b}'ggnad, samt afbandlat i sarskilda ka-
pitel dessa djurs kansel-organer, muskier, circula-
tion, respiration, tarmkanal, konsdelar ocb slutbgen
gift-organer. Ann. Scienc. Nat. XV, p. 249. Compt.
Rend. XXXII, p. 28.

Nagra iaklfagelser rorande de giftiga betten
af Butus supertus, balVa af Guyon blifvit meddelade.
Compt. Rend. XXXIV, p. 404.

En ny art af Ixodes, benamnd /. variegatus, Acan*.
som blifvit funnen lefvande parasitiskt pa Cyclura
Harlani DuM., bar af LucAS blifvit karakteriserad.
Ann. Ent. II Ser. X, p. LXXXVIII.

Lucas, som i Ann. Ent. II Ser. IV, p. 57 an-
fort hanen af Ixodes flavo-maculatus, bar nu afven
lyckats upptiicka bonan pa Pytbon Seba. Som
Bohemans Arsber. 1851. 1852. ^2

Halt.

338

lionan iir olika ttx'unad, bcskrlfves den rullslaiidigt.
Ann. Ent. II Ser. IX, p. CXX.

LabOULBENE har beskrifvit ocli albildat trenne
nya Aca rider af sla^tet Gamasus, soin lefva i sprln-
oor pa klippor, livilka 6fversv;iinnias vid hafvets
stigande. Dessa beniiinnas Gamasus saliiius, mari-
timus och lialophilus; en art af slaglet Tyroglyphus,
T. Mericourti, som blifvit funnen 1 war, hvilket
utrann ur oral pa en person, som lidit af inflam-
mation, samt sluiligen en Hydrachna {Atax) viridana,
traffad nara Agen. Ann. Ent. II Ser. iX, p. 295. Tab. 9.

Hogst sallan, och endast i enstaka fall, bar
man iiittills funnit Acarns-arter i de ini-e delarna
af andra djur, bvarfore nedanstaende iakllagelser af
ZoLl.lNGEPi val torde forljena uppmarksamliet. Han
bar nemligen patrafFat i magen pa Xylocopa ame-
tbystina anda till 25 individer af en liten Acarus,
bvilken ban likval ej niirmare bestamt till slagte
cller art. De storsta individernas langd uppgar un-
gefar till J-J"' ocb bredden till l~V". Fargen
ar jjiis, genomskinlig, smutsigt gul, nagot morkare
pa undra sidan. Inom samma sack forekomma
Acarider af olika storlek. Da de bcfrias ur sin
fangenskap kringlopa de ofta mnntert, men under-
stundom ligga de som de voro doda, eller som de
befunno sig i dvala. Stett. Ent. Zeil. Xll, p. 236.

llorande Skabbdjiiret (^Acarus scabiei) bafva
flera vigliga upplysningar blifvil af Bourgignon med-
delade. Han anfor bland annat, alt lianen ar mind re
an bonan ocb forscdd med mycket utbildade konsde-
lar, som bafva sitt hige emellan bakbenen. Compt.
Rend. XXXIII, p. 423. Rev. et Mag. de Zool. 1851.
p. 498.

Om {\e\\ skada som vissa Acarus-arter foror-
saka pa vaxlernn, bar Robineau-Desvoidy meddelat
sina iakllagelser. Compt. Rend. XXXIII, p. 313.

339

DuJARDiN liar sokt leda i bevls, alt DuGES pa-^feiamor-
slaende saknar giund, alt alia utbildacle Acarider
bora vara lorsedda med 8 fotter, eller att alia andra,
med ett mind re antal sadana organer, endast maste
bctraktas sasoni larver. Till stod for sin asigt bar
DuJARDiN, under benamningen Phytoptus, beskrifvit
en Acarid, som icke e^er nier an 4 l)en. Den
liafTas i i^allappleknolar pa Lind. Ann. Scienc. Nat.
XV, p. 1(36. Tab. 3. f. 12—14.

Bellier de i.A Chavignerie bar an\andt en Diverse
tuelliod f(jr att erhalla nattfjiirilar, soin iyckats ofver fj^ril-
all lorvantan. Han begagnade nemligen barvid rep, /«"(?«'•
al elt lillfingers tjocklek , som blifvit ofverstrukna
med bonung, upplost i vatten. Rcpen fa^tades se-
dermera enicllan trad, lagom hogt fran jorden. Da
nalten intriidt undersokte ban repen forsedd med
^Mi lykta oeli fann dem nastan belt ocb liallet be-
tiickta al fjarilar. Dessa bebofva endast lindrigt vid-
roras, da de nedfalla i bafvcn. Vanligtvis kunna
de nppstickas pa stiillet cler de sitta. Vill man
anstalla jagt pa sliita angar som sakna trad, bor
man vara lorsedd med storar, a bvilka krokar iiro
inslagna, bvarpa repen fastas. Ann. Ent. 11 Sei\

IX, p. cm.

StAinton anfdr att ban vid insamling af Micro-
lepidoptera begagnar sig af en haf, 15 engelska turn
i diameter ocb 29 turn djup. Ringen bor vara af
messingstrad. Vid insamlingen medtages ett slorre
antal sma papp-lador af 2 — 6 liniers diameter. Sa
snart en fjaril l)lifvit fangad, lagges en sadan lada,
sedan locket blifvit aftaget, ofver djuret, bvilket
vanligen genast inkryper deruti, bvarefter locket,
ntan att ladan omvandes, anyo pasiittes. Efter bem-
komsten biggas samtliga de sma pappladorna i en

340

stor glasbuik, hvaruli blifvit inlagda omkring 2(jO
sonderclelade blad af Prunus lauiocerasus. Da bur-
ken harefter tiickes af ett tungt, icke hermetiskt
slutande, men likval tiitt lock, sa bibehaller ut-
dunstningen af bladen flera nianader sin dodande
kraft och en liten fjaril, som blifvit ofver natten
pa sadant salt foivarad i sin lada, ar foljande mor-
gon dod, utan atf. den gjort ringaste forsnk all fly-
ga eller ofskafva sig. Den liufvudsakliga fordelen
af denna method bestar deruti, atl cm hinder mo-
ta, atl genast sticka och spanna de fangade sma
fjarilarna, dessa fleja dagar, till och med veckor,
kunna lemnas i bnrken utan att de hardna och
torka. Ent. Zeir. XIT, p. 226.

Medd att Ibland alia medel, sotn blifvit anvanda for aft

sekter. doda fjaiilar, hvilka man sederrnera vill forvara i
samlingar, anser Gertzen tobaks-olja vara det mest
anvandbaia. I sadant andanjal for man med sig
under excursioner en liten flaska fylld med fore-
namnde amne, hvaruti den nal neddoppas hvarmed
fjarilarna skola uppstickas. Till dodande afsmarre
fjcirilar, som hemfdras i sma flaskor, anser han to-
baksrok vara tjenligare an svafvelangor, emedan de
senare ofta skada fargerna hos de insekter, som
dermed dodas. Archiv. d. Ver. Freund. der Naturg.
in Meklenb. V, p. 202.

Neese "ilber das Todten der Insekten". Cor-
respondenzbl. INalurf. Ver. in Riga 1851, 52. N.
1 — 2 ar Ref. till innehallct obekant afvensom.

insekters DouGLAs "Neiv method of pinning Microlepi-

'Ting!' dopterar Zool. N:o 106.

sstt att Bellier de LA Chavignerie uppgep, ett af

fj^sta ab'i^Q^Q^^ forsokt och lampli^l befunnit salt, att hos

domen pd r o

fjuriiar. fjarilar forekomma abdomens aflossande fran den
ofriga kroppen. Det bestar deruti att han begag-
nat en mycket lang och fin synal hvarpa en trad

341

blifvit upptradd. Nalen instickes under fjarilens
hufvnd ocli traden utforcs genom bakkroppens iinda.
Da fjarilen torkat afklippcs traden sa nara som
mojllgt. En annan fcirdel af denna beliandling ar,
att fjarllarna liasligt dodas och saledes icke afnola
sina fjell. For att lyckas haruti, doppas traden,
innan den begagnas, i en arsenik losning, nicotine
ellei' naijot annat jjift. Forf. anser afven en ylter-
ligare fcjrdel hiirflyta af den senare atgarden, eller
att sa behandlade fjarllar icke angripas af ninl. Ann.
Ent. II Ser. IX, p, LXXVJII.

Gertzen anser basta siittet att for si\m\iv]gar Prepara-
preparera fjiiril-larver besta deruti, att dessa dodas larver.
genom npphettade vattenangor, hvarefter de oppnas
vid bakandan rned en fin sax och de in re delarne
utkramas cfenotn en varsan) trvckninij emellan lask-
papper, som ofta ombytes. Den salunda lUlcimda
kroppen fiistes medelst en trad vid en rund pinne
eller ett halmstra, hvarefter larven torkas ofver en
lindriij kol-eld under bestandif; vridninij och nodiff
uppblasning. Archiv. Ver. der Freunde dev Naturf.
in Meklenb. V. p. 203.

KiRTi.AND bar meddelat underrattelse orn hum i" or var an-
Lepidoptera, som skola foivaras i samlingar, hova pidoptera.
behandlas. Sillim. Journ. II Ser. XII, p. 286.

Curtis beskrifver en af Ghiliaini uppfunnen^^^'^*^'"^^
apparat, att medelst spritangor rena insekter fran instkter.
mogel. Apparaten, som icke kan goras askadlig
utan en teckning, finnes beskrifven och afbildad i
Trans. Ent. Soc. N. S. II, p. 19. Tab. 2.

Under de tvenne ar denna berattelse omfattar,l^"*^« ^"-

I 1 17 II n • II tomologer.

liar den bntonioJogiska vetenskapen mast vidkannas
manga forluster, genom franfiillet af man, som ge-
nom sina kunskaper, eller sitt nit, forvarfvat sig
ett aktadt namn. Salunda saknas; GuSTAF KuNZE,
Professor i Leipzig, ^(.{\{\ 1793, dod den 30 April

3V2

1853. (Riogr. nf Kfesenwetter i Stett. Ent. Zeit.
XII, p. 257 ocl) af Reichenbach under titel Worte
zur Erinnermig GusTAF KuNZi ), Phmjp Willbuand
Jakob Muller i Odenhacli d()(l dcii 31 Mavs 1851,
79 ar gamma! (Proceed. Ent. Soc. N. S. 11, p. 53),
A'ON Uechtrttz i Breslau dod i Dec. 1851, C. F.
Brisk EN i Am berg dod i Febi-. 1852, J. J. Soeier
todd den 8 Febr. 1792, dod i Marseille den 27 Nov.
1851 (Biogr. i\[' MuESANT i Ann. Soc. Linn, de Lyon
1850 — 1852 p. 63. Mui.s. Opnsc. Ent. 1 p. 82),
Charles Athanase Walkp:naer dod i Paris den 27
April 1852 (Proceed. Ent. Soc. N. S. II, p. 52), Feist-
HAMEL General, dod i Paris den 18 Jan. 1851 (Biogr.
af BuQUET Ann. Ent. II Ser. IX, p. IX), Hippolyte
Gory dod i Paris lb52 (Proceed. Ent. Soc. N. S.
H, p. 53), Pierret d6(l den 11 Nov. 1851, 74 nr
gamniul. (Ann. Ent. II Sev. IX, p. IX), Louis
Pilate dod i Mejico 36 ar gamnial, Belsson dod
i Mans den 31 Dec. 1851, 49 ar, Robyns i Briissel,
dod den 31 Mars 1852, Francis Stephens fcidd tlen
16 Sept. 1792, dod den 22 Dec. 185 i (Biogr. af
Westwood Proceed. Ent. Soc. N. S. 11, p. 46), Ro-
bert Spence dod 1852, Gebeer Doctor, dod 1851.
(Biogr. af Mannerheim Bull, de Moscou XXIII. IV
p. 580), GuiSEPPE Gene fodd den 7 Dec. 1800, dod
1851 (Biogr. af SismOiNDA. Mem. del Acad, di To-
rino II Ser. XI, p. 1). Ofver tvenne i foria ais-
berattelsen, sasom dode omnamnde Entomologei", hat-
va biografier utkommit, nemligen ofver Kirby i
Proceed. Ent. Soc, New. Ser. I, p. 21 och ofver
Meley af ScHAUiM i Stett. Ent. Zeit. saint af Glex
i Ann. Ent. 11 Ser. IX, p. XXXV.

Koslar hiiftadi R.'dr 4(tsk^iBm^f

©»^'

-(M^©

^^r^^rd^vw-

■•-AA/#'6^@'^^

BERATTELSE

OM FRAMSTEGEN

INSEKTEENAS, MYEIAPODEENAS

OCH

ARACMIDEENAS
NATURALHISTORIA

FOR

1§53 ocli i§54

TILL

KONGL. VETENSKAPS-AKADEMIEN

AFGIFVEN
AF

€. H. BOHJBillAlV.

^^©^S'^AAA.-

©^^1^

■^^AA^^e®@,^

©

BERlTTELSE

OM FRAMSTEGEN

INSEKTEENAS, MYEIAPODEENAS

OCH

AEACHNIDEENAS
NATURALHISTORIA

FOR

1953 odi i§54

TILL

KONGL. VETENSKAPS-AKADEMIEN

AFGIPVEN
AF

STOCKHOLM, 1857.

p. A. NORSTEDT & SONEE,
KoogL Boklryckare.

innehAll.

Sid.

Insekternas mundelar 1.

BuRMEiSTER, Skalinsektemas vingar 4.

Westwood, om insekternas niandibler 5.

AuBERT^ om thorax-musklerna 6.

Stein, om spottkarlen —

Mayer, om muskelfibrillerna 7.

Lucaze-Duthiers, om konsorganerua —

Leon-Dufour, anotomi af Hymenoptera —

DoRMiTZER, skillnaden emellan Dytisci och Haliplidae 8.

Leydig, anatomi af Coccus —

FiLippi, anatomi af Silkesmasken 9.

Anatomi af Ichneumon Atropos —

Ocellerna hos Anthophorabia —

Respiration 10.

Reproduction —

Agazziz, Klassifikation ., —

Konsdelarnas vitalitet —

Insekternas exkrementer —

Larver som sprida sken —

Insekttag 11.

Insekternas beteende vid Solformorkelse 12.

Insektiarver under menniskans iigonlock 13.

Surrogat for Spansk fluga 14.

Agglaggning af Hemcrobinii —

Galiapple-knolars bildning —

Insekter anvanda till foda —

Vatteninsekternas fiender 15.

Silkesmaskarnas forbjittring —

Olika arters parning nied hvarandra —

Strepsipteras plats i Systemet —

Insekter besviirade af Entozoer ., 17.

Insekter skadliga for vaxterna 18.

Underjordisk fauna 19.

Fossila insekter 20.

Insekter funna i Bernsten 23.

Hermafroditism 24.

Missbildningar 26.

Tidskrifter —

Allman litteratur 27.

Recensioner '. 2S.

Insekternas utbredning . 29.

Lefnadssatt 38.

Resberattelser —

Insekt-samlingar -^

Insecta.

Coleoptera: Allman litteratur 39.

Metamorfos 51.

IV

Sid.
Enskilda arbeten.

Cicindeletae 52.

Carabici 53.

Dytisci 60.

Gyrinites 62.

Staphylinii , 63.

Konskillnad 67.

Metamorfos —

Buprestides 68.

Elateridae 69.

Metamorfos 73.

Eucnemides 74.

Cebrionites —

Atopidae, Rhipiceridae,-Cyphonidae —

Thelephorides 75.

Melyrides —

Ptiniores 76.

Metamorfos 77.

Scydmaenides —

Silphales 78.

Nitidulariae 79-

Metamorfos —

Byrrhi 80.

Metamorfos , . • —

Histerini 81.

Cryptophagides 83.

Cucujides 84.

Metamorfos —

Parnidae —

Heteroceridae — -

Palpicornia —

Metamorfos 86.

Lamellicornia 87.

Metamorfos 88.

Lefnadssjitt 90.

Tenebrionites —

Konskillnad 91.

Lefnadssatt —

Metamorfos 92.

Colydii 93.

Metamorfos —

Pimeliariae 94.

Lagriariae —

Metamorfos —

Oedemeritae 95.

Metamorfos —

Anthicides —

Meloides 97.

Curculionides 99.

Metamorfos 103.

Xylophagii 106.

Cerambycini 107.

Metamorfos UO.

Sid.

Chrysomelinae 111.

Konskilluad 114.

Metamorfos —

Coccinellidae 119.

Metamorfos 122.

Endomychidae 123.

Metamorfos 124.

Orthoptera: Allman litteratur —

Anatomi 130.

Forficulina 131.

Saltatoria —

Hemiptera: Allman litteratur —

Heteroptera . 133.

Nepides 135.

Notonectides —

Homoptera —

Fulgoras lysande 139.

Thripsides —

Metamorfos HI.

Coccides ^ —

Lepidoptera: Allman litteratur 142.

Varieteters uppkomst 149.

Synonymi 152.

Utbredning 157.

Konskillnad —

Lefnadssatt 158.

Metamorfos 159.

Papiliones 160.

Metamorfos 162.

Sugrorets bihang 167.

Lefnadssatt 168.

Hesperoides —

Metamorfos 169.

Lefnadssatt 170.

Sphingides —

Sesiariae 171.

Metamorfos 172.

Zygaenides —

Metamorfos —

Bombyces —

Metamorfos 173.

Noctuae 175.

Metamorfos —

"Geometrae 178.

Metamorfos 191.

Pyralides 192.

Metamorfos 193.

Microlepidoptera, Allman litteratur 194.

Tortrices 195.

Tineidae 196.

Metamorfos 201,

Pterophorii 210.

Metamorfos —

VI

Sid.

Neuroptera: Allman litteratur 210.

Libellulinae —

Anatomi 214.

Ephemeridae 215.

Medel mot Termiter —

Panorpatae 216.

Lefnadssatt —

Mantispidae —

Metamorfos —

Hemerobinii 217.

Metamorfos —

Lefnadssatt 218.

Phryganides —

Hymenoptera: Allman litteratur —

Tenthredinetae 219.

Urocerata 220.

Evaniales —

Metamorfos —

Cynipsera —

Apiariae —

Honuugsbi 229.

Vespariae —

Lefnadssatt 231.

Masarides —

Sphegidae 232.

Metamorfos och lefnadssatt 233,

Chrysididae —

Scolietae 237.

Mutillariae 238.

Formicariae 239.

Lefnadssatt ; 243.

Ichneumonidae —

Metamorfos 246.

Braconidae 247.

Pteromalini 248.

Diptera: Systematik —

Halterernas funktioner 259.

Allman litteratur 260.

Metamorfos 262.

Pangoniadae —

Tabanii —

Stratiomydae —

Metamorfos —

Asilici 263.

Syrphici 264.

Conopsariae 265.

Metamorfos —

Pipunculini —

Metamorfos .... - —

Oestrides —

Tachinariae 266.

Metamorfos 268.

Anthomyzides 269.

VII

Sid.

Copromyzinae 269.

Oscinides 270.

Lefnadssiitt —

Tritieurides 271.

Metamorfos —

Coriaceae —

Braulida 272,

Chironomi 273.

Metamorfos —

Cecidomyzides 274.

Sciarinae 276.

Metamorfos —

Tipulides 277.

Metamorfos 278.

Scatopsides 279.

Metamorfos —

Chioneides —

Metamorfos —

Aptera: Allman littcratur 280.

Suctoria —

Podurellae 281.

Myriapoda :

Scolopendridae 282,

Lefnadssiitt —

Armadillini 283.

Arachnida :

Araneae 284.

Cirkulation 287.

Scorpionides 288.

Acari —

Diverse Notiser:

Handbok for samlare 291.

Fjarilars fangst och dodande —

Uppblasning af larver —

Pupors uppsokande 292.

Satt att samla Diptera —

Spindlars insamlande 293.

Konservering af Podurellae —

Dode Eutomologer 294.

Svensk litteratur:

Wahlberg och BoHEMAN, om insekttag 12.

RosENSCHOLD, Bref fran Paraguay 36.

Thomson, Ofversigt af Dytisci 60.

») Ofversigt af Sverges Palpicornia 84.

BoHEMAN, Monographia Cassididarum Tom II .111.

Stal, Nya Hemiptera 132.

» Nya Hemiptera fran Cafferlandet 133.

» Nya genera bland Hemiptera —

VIII

Sid.

Wallengren, Skandinaviens Corisae 135.

Stal, Nya genera bland Hemiptera —

» Kort ofversigt af Sverges Dulphax-arter 137.

» Nya Svenska Homoptera 138.

Wallengren, Nya Svenska Lepidoptera 145.

» Skandinaviens Dagfjarilar 160.

M Skandinaviens Hesperoidae 168.

» Sphinx Euphorbiae 170.

Wahlberg, lakttagelser och anmarkningar ofver de Nordiska Hum-

lorna 222,

Dahlbom, Hymenoptera Europaea praecipue borealia T. II. Chrysis

in sensu Linneano 233.

Holmgren, Entomologiska Anteckningar under en resa i Sodra

Sverge 1854 244.

Wahlberg, Bidrag till kannedomen om de Nordiska Diptera . .261.

» Sphecomyia funnen i Norge 264.

BoHEMAN, Utvecklingen af Pipunculus fuscipes 265.

Stenhammar, Skandinaviens Copromyzinae 269.

Thorell, Om hauen till Scytodes thoracicus 287.

Bruzelius, Hydrachnider, sora forekomraa inom Skane .... 288.

^— *»»<iH3-Q {

feom bekant Sr hafva insekternas mundelar, be- Insekter-
stamda till den flytande fodans upphemtande, bit-" ^gj^"^'
tills blifvit alltfor ytligt undersokta. Refer, ar nu
i tillfalle anmala en afbandling "Ueber die Mwnd-
theile der Saugenden Insecten' af Gerstfeld, som
mera omfattande utreder detta amne. Uti ett af
Grube meddeladt iitdrag redogores for FOrf:s un-
dersukningar hvarigenom adagalagges att sugroret
kan besta antingen af:

A. Tva fran hvarandra skilda rOr, ett pa bogra

och ett pa venstra sidan, i bvilket fall oesopbagus

burjar gaffellikt klufven. Detta forballande eger

rum endast bos fa, mest i vatten lefvande larver.

a. Hvarje ror bestar af en ufre ocb en undre

balft, hvilka ligga tatt tillsammans och sa-

lunda bilda en kanal.

1. Roren aro rata och icke tillspetsade. Pal-
per saknas. Larverna af Sisyra.

2. Roren framstalla spetsiga, mot hvarandra
bojda hakar, med hvilka sar kunna goras.
Labialpalperna 4-ledade. Maxillarpalper
saknas. Larverna af Hemerohius och Myr-
meleon.

h. Hvarje rur utgores af en kanalformig, ge-
nomborrad mandibel; de korta maxillerna sitta
nara derintill och aro forsedda med fyra-
ledade palper; den lilla underlappen bar tva-
ledade palper. Mandiblerna besta af fina mot
hvarandra bojda hakar, som aro tjenliga till
frambringande af sar. Larverna af Dytisci,

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. ^

B, Ett (midtel) ror.

a. Utan stickande delar. De hartill horande
djuren suga saften utur blommor.
cl) Roren bildas af mer eller mindre trad-
formiga, furlangda,urholkade och mot hvar-
andra passande maxillar-rannor och aro
vanligtvis spiralformigt inruUade. Maxillar-
palper finnas och aro tva- eller tre-ledade,
likval mycket kortare an de tva-, sallan
tre-ledade labial-palperna. Ofverlappen,
mandiblerna och mentum korta. Lepidop-
tera.
P) Roren bildas af den rorlika, forlangda
ligulan, hvilken omger paraglosum, la-
bial- och maxillar-palperna. De forra
fyra-, de senare 1 — G-ledade, samt kor-
tare i samraa forhallande som maxillar-
rannan ar lang. Epi- och Hypopharynx
finnas. Ofverlappen temligen stor, man-
diblerna starka. Melitidae*
y) Ett kort, med mjuk hud bekladt snyte,
sora utgores af den forlangda. undertill
rorlikt urhalkade ofverlappen och den vid
des8 basaldel med maxillerna samman-
smalta underlappen. Maxillar-rannorna
tvaledade, deras palper tva- hogst fem-
ledade. Labialpalperna treledade. Man-
diblerna utat sittande, sma eller inga.
Phryganidae.
h. Med stickborst *). I detta fall besta de egent-
liga roren i hvilka stickborsten ligga, huf-
vudeakligen af underlappen, och visar sig en
olikhet i desamma om maxillerna aro borst-

I

*) Med stickborst menar Forf. den inre delen af haustel-
lum, utan att denna alltid anvandes till stickning.

formiga samt afven upptagna i roren, eller

finnas placerade uttill och saledes tjena till

skyddande bekladnad.

a) ROrens bildning likasom hos Pliryganeae,

men mandiblerna dolda i desamma, borst-

formiga, Maxillerna och mentum sam-

manvaxtn. LabialpaJperna tva- eller en-

ledade. Thysanoptera,

j3) Sugroret bildas genom de med hvarandra

till en lialfranna sammanvaxta underlapps-

rannorna, pa hvilka ofverlappen ar bela-

gen. Labialpalper sakuas.

f. Afven maxillarpalperna felas. Den af

underlappen bildade halfrannan ar ledad

(3-, 4-, sallan 5-ledad). Stickborstens

antal fyra, eller som det synes tre, deri-

genom att maxillar-borsten sluta tatare till

hvarandra an mandibel-borsten. Rhyncliota.

2. Maxillarpalperna finnas, \ — 5-ledade.

Sugroret oledadt, utlopande i tva sma dy-

nor. Stickborstens antal varierar emellan

\ — 5, eller da man afven raknar den

mycket fina och spetsiga ofverlappen till

6. Hypopharynx, maxiller och mandibler

finnas. Diptera ovipara. Af dessa borst

felas aldrig hypopharynx, sallan maxillerna ;

ofta mandiblerna, ea forekommer:

Endast ett stickborst (Hypopharynx) hos Mu-

scidae,
Endast tva stickborst (Hypopharynx och
borstformig ofverlapp) hos Tipulidae,

De fiesta af dessa endast fina (under-
stundom med spar af tva sidoborst), Ce-
ratopogon, Simulia afvensom Conopidae och
Stomoojydi, grofvare, lampliga till stick-
ning.

Endast 3 stickborst (Hypopharynx och ma-
xiller). Asilus, Syrphus.

EndavSt 4 stickborst (Hypopharynx, maxiller,
cifverlapp). Xylopliagus, Stratiomys, Empis,
Ijeptis, Anthrax, Bombylius.

Endast nied stickborst, men dessa sex. Cu-
licidae och Tabanidae (atmin stone hos ho-
norna.

y) Sugroren bildas genora foreningen af de
fyra eller femledade lablalpalperna, emellan
hvilka tre stickborst (Hypopharynx och
mandiblerna) finnas. Det skyddas uttill
af de smala, tresidiga, forlangda maxillar-
rannorna, nied deras fyra- eller fem-ledade
palper (fordom ansedda for antenner). Un-
derlappens rannor hafva lika litet uppnatt
sin utbildning som ofverlappen. Pulicidae.

^) Det egentliga sugroret, endast innehal-
lande ett stickborst, bildas af den sam-
raansatta ofver- och underlappen, men ar
afven pa sidorna skyddadt af den rorlikt
urhalkade, vid dess bas med en kottartad
svulst omgifna maxillar-rannan. Man-
dibler, maxiller och labialpalper fela. Dip-
tera pupipara,

g) Sugroret kan framstrackas och indragas.

Det bestar af tva mot hvarandra liggande

halfror (Mandibler?) och innehaller tva

likaledes vid hvarandra befintliga borst

(Maxiller). Palper saknas. Pediculidae.

Archiv fiir Naturg. XX. p. £4^.

BuRMEi- Den beskrifvande naturalhistorien har utom dess

^^g^' uppgift att bestamma arterna, afven en svarare, nem-

insekter- ligcn framstallningen af det narmare eller fjarmare

nas vm- forh^jjande hvaruti arterna sta till hvarandra. Efter
gar.

deraf foljande slagtskapsforhallanden bildar man af-

delningar iblaiid dem, af hvilka de af LlNNE och
hans njlrmaste efterfoljare uppstallda genera, fOre-
tradesvis af Latreille blifvit bearbetade sasom
naturliga familjer. Man bar i senare tider infurt
manga forandringar och furbattringar i dessa famil-
jers ordnande, men merendels utan att nagon all-
man griindsatts blifvit fOljd. Burmeister bar nu
i en afhandling " Untersuchungen iiher die Flugeltypen
der Coleopteren' bemodat sig iitfinna en sakrare
grund fur bestammandet af de allmanna affinitets-
forhallanderna och anser sig i vingarnas form och
adergang hafva funnit en sadan, sedan ban forgaf-
ves sukt utfinna en dylik af antennerna, munde-
larna, futterna eller bakkroppen. Sasom exempel
pa vingarnas vigt vid indelningen i grupper, med-
delar Furf. att vid de undersokningar ban verkstallt
med Clavicomia ban konmiit till resultat som ada-
galagga, att denna familj bur furdclns i flera. Da
det skulle blifva svart och allt fur vidlyftigt, att
utan figurer kunna gura Furf:s manga framstallda
asigter tydliga, far Ket hanvisa till den i flera
hanseenden intressanta afhandlingen. Abhandl. Na-
turf. Gesellsch. zu Halle. 11. p. 125. Tab. IX.

Westwood bar fastat uppmarksamheten pa West-

vigten af, att narmare oranska och beskrifva olik- ^^?^^;
^ , ^ . om msek-

heterna i tiindernas form och antal pa insekternas ternas
mandibler, sardeles bos Hymenoptera och Coleoptera, "J^^j" ^'
an hittills varit fallet. Det ar likval nudigt att
undersuka dessa organer bos bada kunen. Sasom
exempel pa burn vigtiga dessa kroppsdelar aro vid
insekternas indelning anfur Furf. slagtet Megaee-
phala, hvilket till fulje af mandiblernas olika bild-
ning latt kan indelas i flera subgenera. Fastande
afseende sa v^l pa dessa furhallanden, som pa ar-
ternas fjirg och lefnadssatt kunna val begransade
grupper uppst alias bland Megacephalides, hvilket hit-

ler,

6

tills mutt mycken svarighet. Saledes bilda gamla
verldens arter endast en grupp, maMnda delbar i
sm^rre sectioner, efter fran- eller narvaron af vin-
gar samt skalvlngarnas form och fargteckning. Den
Australiska arten star ensam och den nya verldens
arter kuuna hanforas till trenne subgenera Ammosia
Westw., Anaira och Tetracha. Ann. and. Mag. of
Nat. Hist. 11. Ser. XII. p. ^16. Trans. Zool. Soc.
Jan. 1851.
AuBERT, AuBERT, som mikroskopiskt undersokt thorax-

j.°^j^ygj^.musklerna hos flera insektordningar sasom Coleop-
lerua. tera, Neuroptera, Hymenoptera^ Lepidoptera, DipUraj
Orthoptera och Hemiptera, har dervid hufvudsakligen
kommit till foljande resultat: 1:o att de relativt stora
thorax-musklerna hos de insekter sora under flygten
frambringa Ijud, i friskt tillstand besta af fina, pa
tvaren strekade tradar; 2:o att dessa tradar aro
niuskelprimitiv-fibriller; 3;o att emellan fibrillerna
stadse finnes en grynig massa af okand betydelse;
4:o att alia ofriga muskier i friskt tillstand icke
visa detta furhallande; 5:o att Lihellulae ega i tho-
rax muskelprimitivband; 6:o att musklerna besta af
sma cylindrar, hvilka aro sammanfogade till fibriller
eller skifvor; 7:o att fibrillerna i contraheradt till-
stand fortjocka sig ock att tvarstrecken derigenom
komma hvarandra narmare. Siebold und Kolli-
KER Zeitzschr. IV. p. 388. Tab. 15. Sillim Journ.
Sept. 1853. Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser.
XIII. p. 76. Mull. Arch. 1854. Heft. YI. p. 48.
Stein, En sardeles uppmarksamhet fortjenar Steins

ktirlen. ^PPo^f^ ^tt spottkarl icke finnas hos alia skal-in-
sekter, utan endast hos de familjer, hvilka uteslu-
tande eller hufvudsakligen lefva af vegetabiliska
amnen. FOrf. kunde vid de noggrannaste under-
sokningar icke upptacka det ringaste spar af dessa
karl hos Ccu'tibici, .Di/tisci, hos de pa doda djur

lefvande Silphae, Histeres och stcirre Staphi/Unii, Der-
einot funnos de stilndigt hos Curculionides, hos alia
Cerambt/cini och allmaiit hos Chrysomelinae, Vidare
antaoer Forf. att sekretet fran dessa oro^aner utof-
var en fratande verkan pa de vaxt- eller vedartade
delar, hvllka af detsamma inficieras och frambringar
en kemisk fOrandring sora vedatande insekter eller
deras larver astadkomma pa de vaxtdelar, hvaraf de
nara sig. Af denna spottens forstorande inverkan
skulle forklaringen finnas dertill, att ofta obetydliga
sarnader, fororsakade t. ex. af Hytohius pini, anses
hafva till foljd, att unga barrtrad fullkomligt utdO.
Tharand. Jahrb. VII. N. F. I. p. ^31.

Uti Mayers afhandling " Ueber die Spontane Maykr,
Bewegung der Muskeljibrillen der iiiedern 21iiere\ fo- ?"|x.!^'."|~
rekommer afven nagra korta upplysningar rurande lenm.
muskelfibrillernas rorelser hos insekterna. MiiLL.
Aichiv. 1854, p. ;^14.

LucAZE-DuTHiERS har i en vidlyftig afhand- Lucaze-
linof fortsatt sin i forra berattelsen p. 6, aiimalda ^^u^^"
afliandling rorande generations-organernas olika bild-konsorga-
ningar hos honorna af foljande ordningar, nemligen °^^"*-
Neuropterai Thysanura, Coleoptera, Lepidoptera och
Aphaniptera. Afhandlingen, som atfoljes af en raangd
val utfOrda och upplysande figurer, ar af det om-
fang och den beskaffenhet, att den icke egnar sig
for nagot utdrag:, hvarfore Ref. far hanvisa till Ann.
Sciences Nat. III. Ser. XIX. p. ^5, ^03. Tab.
a— 5.

Ett vigtigt och upplysande arbete rorande in- Leon
sekternas anatomi har af Leon-Dufour blifvit ut-^^^,°^^

anatorai

arbetadt under titel : ''Mecherches sur lanatomie desaf Eyiue-
Ilymenopteres de la famille des Urocerates\ Forf;s "^ptcra.
undersokningar hafva egentligen blifvit verkstallda
pa Sirex gigas, hvars sa val yttre som inre delar
noggrannt beskrifvas. Ett af de hufvudsakliga re-

8

sultat hvartill Forf. kommit ar, att han anser detta

djur redan vid dess utklackning utur pupan vara

forsedt med sa mycken narande substance, som er-

fordras under hela den tid, som atgar till dess fort-

plantnlngs period. Ann. Sciences Nat. IV. Ser. I.

p. 201. Tab. 4.

DoRMiT- DORMITZER bar anstM,llt ganska omfattande un-

gj^jj^^^Jg^dersokningar rurande slagtet Haliplus och dithu-

emellan rande arters kroppsdelar, hvaraf visar sig att Dy-

och Ha- ^^^^*'' ^^^ ^^^ namare betraktande, bora fordelas i

liplidae. tvenne familjer Dytiscidae ocb Haliplidae, De forra

hafva elfvaledade, borstlika antenner, saaimantrycktn,

till simmande inrattade mellan- och bakben och

babenens hofter utan sardeles bihang. De senare

utrnarka sig genom 'lO-ledade, borstlika antenner,

genom sasom vanligt till gaende bildade frarn- och

n^ellanben, med langa har till simmande formade

bakben samt genom en egendomlig fran bakhofterna

utlopande skifva, hvilken betacker stursta delen af

hofterna. laren och bakkroppen. Med stod af dessa

olikheter, anser Forf. Haliplidae icke endast sasom

en underafdelning af Dytisci, utan tror att de bora

utgora en sjelfstandig familj, likasaval som Cicinde-

lidae fortjena skiljas fran Carabici. Lotos I. p. 33, 52.

Leydig, Anatomien af Coccus Hesperidum har af Leydig

af Coc- blifvit omstandllgt utredd. Forf. beskrifver i sar-

cus. skilda kapitel detta djurs matsmaltningsror, respi-

rations-organer, muskier, nerver och fortplantnings-

organer. Med hilnsyn till den yttre bildningen,

har Forf. endast haft en anmarkning mot hvad

derom forut varit bekant, att gora, nemligen ro-

rande tarsernas form. Om dessa hafva en del Forf.

sagt, att de aro enledade, med en enda, haklik klo,

hos andra deremot omnamnas tarslederna alkleles

icke i karakteristiken, da de aro fur sma och for-

hallandet annu osiikert. Enligt Forf:s undersokningar

9

eger benens apicalled en bestamd och egendomlig
bildnino:. Fran tarsens anda utojar nemlio^en tva
langre och tva kortare iina spetsar, hvilka hvardera
sluta i en siigskal, alldeles pa samma satt som hos
Sarcoptes scahiei, eller andra pa djur lefvande qualster-
arter t. ex. Gamasus coleoptj^atorurn. Att en sadan
benens sammansattning, afven hos Coccus, ar be-
stamd att underlatta dess fastande vid vaxterna an-
ser Forf. otvifvelaktigt. Siebold und Kolliker
Zeitschr. V. p. 1. Tab. 1. f. 1—6.

FiLiPPi bar fortsatt sina anatomiska och phy- Filippi

sioloofiska undersokninp-ar af Silkesmasken, samt of- ^J"^*.^,™^
^ . '^ . . . . af Silkes-

ver resultaterna af sina forskningar utgifvit en liten masken.
afhandling Breve Riassimto di alcune ricerche mia-
tomico-jisiologiclie sul haco del Seta' communicate del
Professore Filippi alia Societa delle Scienze biolo-
giche di Torino nella tornata del 13 Luglio 1853,
Denna afhandling har af DoHRN blifvit ofversatt pa
Tyska och finnes inford i Stett. Entom. Zeit. XIV.
p. 124. Tab. I, II. XV. p. 8.

Newport har meddelat nagra tillagg och rat- Anatomi

telser vid sin forut utsrifna afiiandlino; rorande ana- ^^ ^^^'

'-^ . neumon

tomien af Ichneumon atropos. Trans. Linn. Soc. XXL atropos.

II. p. 85. Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser.

XIL p. 40.

Newport anfor, att sedan ban i Transactions Ocellerna
of the Linnean Society, for langre tid sedan be- /^°^ _
skref ocellerna hos slagtet Anthophorahia, har bans phorabia.
uppmarksamhet anyo blifvit filstad pa egenheterna i
hanens syn-organer. Han hade redan furiit an-
markt, att detta kon var fursedt med oceller, sa
val vid sidorna af hufvudet soin pa vertex, och att
dessa saledes ega samma lage som ocellerna och de
sammansatta ogonen hos hoiian. Han anser dessa
organer hos bada kOnen saledes vara homologa.

40

Trans. Zool. Soc. April 1853. Ann. and Mag. Nat.
Hist. II. Ser. XIL p. 44.

Ecspira- Om respirHtionen hos Myriapoderna, Insektema

tionen. ^^|^ Aracliuidema har Williams furfattat en om-

standlig och upplysande afliandling, hvilken finnes

infurd i Ann. and. Mag. Nat. Hist. II. Ser. XIII.

p. 180. T. 9, 10.

llepro- On some peculiarities of the Oecononny of re-

^^^^^^^' production in certain insects by Burnett. Proceed.

Bost. Soc. Nat. Hist, i85£. p. '2^Q ar Ref. endast

till titeln bekant.

Agassiz, En omfattande och grundlig recension af Agas-

'^^''^j?^^^*' Siz's i fOrra Berattelsen p. I. anmalda arbete "The

classification of insects from Emhryological data' har

af DORMITZER blifvit utarbetad, hvaruti flera, sasom

det synes, griindade anniarkningar blifvit framstallda.

Lotos III., p. 55.

Konsde- BuREAU omnamner, att han d. \2 Mars i sko-

viuHtet ^^^ ^^^ Meudon insamlat ett storre antal wi Brephos

parthenias och notha, hvilka han i brist pa tid for-

summat att efterse under sex dagar. Da han efter

denna tids furlopp framtog sin gjorda skord, fann

han namnde djur torkade, sa att antenner, ben och

vingar vid minsta vidroring afbrotos, men genera-

tions-organerna voro annu rorliga, hvilket forhal-

lande fortfor i tvenne dagar. Ann. Ent. III. Ser.

II. p. XXII.

Insektei- En afhandling "Some Observatiotis on the Excre-

nas exkre-y^^g^^^. ^y {ng^f-ig" by Jqhn David, som innehallcr en

menter. "^ . ,

mangd undersokningar fur utronandet af de kemiska

bestandsdelarna i Insekternas exkrementer, finnes

intagen i Trans. Entom. Soc. N. S. III. I. p. 18.

Larver Reinhardt onitalar en af honora i Brasilien

dT^skwi funnen insekt-larv, ett och ett halft turn lang, som

frambringar ett starkt fosforescerande sken af tva

olika slag. Alia kroppens segmenter, nied iindantag

M

af de som fin n as pa prothorax, aro forsedda pa rygg-
sidan med tva rader lysande flilckar, som sprida ett
gronaktigt sken. Hela hufvudet, med undantag af
ogonen och mundelarna, lyser lika som ett brin-
nande kol och ar till fargen raycket afvikande fran
de ofriga delarnas sken. Detta fenomen visar sig
icke endast i morkret, utan synes afven vid dags-
Ijus. Furf. anser det intet tvifvel underkastat att
larven tillhur en skal-insekt, utan att det likval
varit honom mujligt utreda hvilken art som deraf
utvecklas och som den lysande formagan troligen
icke upphor med larvtillstandet, anser han att det
skall lyckas honom finna imagines. Som i Brasi-
lien endast tva grupper skal-insekter finnas som
sprida sken, nemligen Elateridae och Lampyridae, men
den nu omnamnda larven icke kan hanforas till de
forra, synes det snnnolikt att den tiilhor nagon art
af den senare gruppen. Proceed. Entom. Soc. N. S.
III. p. 5.

Att vissa insektarter understundom salla sig insekt-
tillsammans i stor mangd och sedermera anstalla tag, ^^^'
har enligt skedda iakttagelsrr i flera forogaende
Berattelser blifvit omnamdt. Tvenne likartade fore-
teelser hafva afven under de senare aren blifvit an-
forda, nemligen den ena af Morren, som omtalar
ett tag af LiheMula depressa, hvilket intraffat d. 16
Juli 1853 mot klockan 4 eftermiddagen vid Has-
seignies i provinsen Hainaut. Det fortfor oafbrutet
under trefjerdedels timmas tid och egde en utstrack-
ning af atminstone J lieu och bestod af ett orakne-
ligt antal Trollslandor af forenamnde art, hvilka
alia styrde kosan fran syd-ost till nord-vest. Dagen
var mycket varm. Hvarken voro karren denna ti-
den uttorkade, eller kunde nagon annan orsak upp-
tackas, som foranledt dessa insekter, hvilkas lif sy-
nes bero af vattnets narvaro, alt utvandra. Bull, de

Belg. XX. II. p. 3^23. Ann. and Mag. Nat. Hist.
II. Ser. XIII. p. ^39. Det andra omnamnes uf
Hogg, som under hosten 1853 i norra England
observerat stora svarmar af Aphides. Dessa insekter
visade sig i niangd pa sanuna tid som koleran ut-
brut i denna del af landet, hvarfure manga per-
soner ansago att de hade nagot sammanhang med
den hjirjande farsoten, eller dtminstone att de fore-
badade densamnia. HoGG, som med ratia anser
denna formodan sakna all grund, tror likval att
nagra af de orsaker som gynnade sjukdomens ut-
veckling, sasom stark varme och lugnt vader kun-
nat bidraga till bladlOssens stora forukning. Den
art som nu visade sig ansag ban tillbora Aphis
Rumicis Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser. XIII.
p. 427.

Nagra iakttagelser roranfle insekternas beteende
under kolera-epidemiens harjningar i S verge och af
dessa samtidigt verkstallda tag hafva af Wahlbbrg
och Ref. blifvit bekantgjorda. Vet. Akad. Of vers.
1854. p. B.
Insekter- Flera observationer rorande atskilliga insekt-

nas bete-jjj,j.^,j.g fOrhallande under solfOrmorkelsen d. 28 Julii

ende via

Solfor- 185 1, hafva af Bonsdokff blifvit meddelade. Forf.
morkelse. g^^^ ^,^^ sysselsatt med insamling af Diptera, hvilka
ganska tah'ikt forefunnos af familjen Syrphici a sar-
skilda blommor, men isynnerhet pa Spirea salicifo-
lia, hade tillfalle anmarka med hvilken liflighet sar-
skilda arter sasom Volucella pellucens och plumata,
Ilelophilus pendulus, Syrphus piceus, arhustormn och
floreus utforde sina rorelser. Da ett litet segment
af solen, eller ungefar ^nidel af dess yta, var for-
dunklad flogo bien annu ut och in i kuperna och
de anmarkta Syrphici voro val mindre lifliga, men
flogo annuj utan snrrande och langsamt bort till
en njirbelagen blomma, da de med fingret vidrordes.

43

Sedan ungefar halften af solens yta var furmnrkad
voro Si/rphici sa betagna, att man kunde rora dein
utan att de lemnade den blomma hvarpa de be-
funno 8ig, men kropo annu langsamt omkring. Ar-
ter af slagtena Bomhus och Crahro hade borjat in-
taga nattqvarter pa blommorna, hvilket afven var
fallet med Trichius fasciatus, Leptura 4-maculatay
Cetonia aurata m. fl. Da SolfOrmorkelsen framskridit
sa, att blott i af solen aterstod och narmade sig
sin kulmination, voro alia ofvannamnda arter hogst
kanslolosa, sa att de icke sjelfmant rurde sig fran
stallet. Skal-insekterna hade doldt sig i blom-
morna. Bien kropo alia in i sin kupa, sa val de
som voro sysselsatta med arbete, som de, hvilka
hangde sammanhopade under flusterbradet. Da Sol-
fOrmorkelsen var helt och hallet forbi, blefvo Syr-
phici mera rurliga, dock icke sasom vanligt vid
vackert vader och bien begynte ater flyga ut och
in i kuporna. Act. Soc. Scient. Fenn. III. II. p. 799.

Insekt-larver hafva nagon gang blifvit funna Insekt-
under menniskans ogonlock, utan att det likval ^er meu-
blifvit narmare bestamdt till hvilket slagte eller art niskans
de horde. Schnel af Gorigoutzk har nu anfort ^^^"^
en tilldragelse der det lyckats honom bestamma
sjelfva djuret, som lagt larverna. Tvenne gossar,
den ena fyra och den andra tolf ar, hvilka under
varm vaderiek sofvit pa oppna faltet, kande vid
uppvaknandet en smarta i den inre ogonvran, som
tilltog med en haftig inflammation, tills det an-
gripna ogat forlorade all synfOrmaga. Schnel fann
vid undersokning af ogonvran en mangd larver,
som forstordt cellvafven och intrangt sa djupt i
orbitan, att bakdelen var fullkomligt inbaddad emel-
lan orbitan och ogonkorteln. Sedan alia larverna,
till antalet 42 — 4 5, blifvit borttagna, befunnos de
inre ogonmusklerna berofvade all cellvafnad. Da

44

larverna maste uttagas med en tang, blefvo de fiesta
sa skadade, att de icke kunde fOrvandlas till pu-
por. Nagra ufvergingo likval hartill och de derutur
klackta flugorna befunnos tillhura Sarcophaga ruralis
eller latifrons. Fall. Arch. f. Naturg. XIX. p.
28^. Ann. and. Mag. Nat. Hist. II. Ser. XIV. p.
238. Enligt uppgift af Ruthe har larven 2ii Sarco-
phaga latifrons blifvit funnen i sarnader i orat.
Troschel et RuTHE Handb. der Zool. Ann. and.
Mag. Nat. Hist. 1. c. p. 238. Arch, fur Naturg.
XIX. p. 282.
Surrogat I vissa trakter af Rysshind ar Lytta vesicatoria,

for Spansk^jlgj, ^^^ g^ kallade spanska flugan, mycket sallsynt.
Enligt Beckers uppgift, anvandas i stallet med
framgang flera andra, der allmant forekommande
arter, tillhorande samma familj, sasom Lytta collaris,
syriacQi Epicauta melanocephala och flera Mylahris-
arter. Bull, de Mosc. XXVI. 11. p. 452.
Agglagg- Den markvardiga fureteelsen vid agglaggningen

Hem'enf- ^^ Chrysopa och HemeroUus, som Reaumur fram-
binii, stallde sasom en hypotes, men Ratzeburg och
Schneider fOrklarat genom egna iakttagelser vara
grundad, har synts Hagen icke annu vara med
sakerhet utredd. Schneider har nemligen obser-
verat att tradarna vid hvilka aggen f^stas forst fram-
komma. Hagen deremot har hos Hemerohius pha-
leratics och Chrysopa alba anm^rkt ett motsatt for-
hallande, eller att agget forst och traden sedan ut-
kommer. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 296.
Gallapple- CzECK, som sokt forklara huruledes gallapple-

knolars bildningar pa vaxterna forsiggar, har jemte upp-
' raknande af alia de insekt-slagten som fororsaka
sadana utvaxter, noggrant redogjort for den hit-
horande litteraturen. Stett. Ent. Zeit. XX. p. 334.
Insekter WoLLACE, 8om omtalar att Indianerna sSr-

till foda. deles begarligt fortara flera insekt-artcr sasom Oeco-

45

doma cephalotes, Termes flavicolle, Umhonia spinosa,
larven af Calandra samt slutligen en lusart som
traffas pa hufvudet, anf'or dessutom flera iakttagelser
rurande furenamnda djurs lefnadssatt. Trans. Ent.
Soc. N. S. II. p. ^41

Bland de manga Sender af hvilka vattenin- Vatten-
sekterna angiipas, intaga enligt Hagens uppgi^ nar?en-
snackorna ett ej ovigtigt rum. Han har nemligen der.
observerat huruledes Limnaeus stagnalis uppater fuU-
vS.xta larver till Agrion najas, hvilka snigeln fangar
med den breda foten och fasthaller genom dees
sammanklamning. Likaledes sag han Paludina-arter
anstalla stora harjningar bland yngel af den sail-
synta Agrypnia picta, Kolen. Stett. Ent. Zeit. XV.
p. 296.

Som bekant ar rader ibland Silkesodlarna ensilkesma-
allman klagan ofver Silkesmaskarnas aftynande och ^i^f^f
fursamring. Ehuru man sukt afhjelpa det onda ge- tring.
nom att hemta agg fran andra lokaler, har likval
ingen forbattring kunnat formarkas. Aube, som nu
afhandlat detta amne. anser enda sattet att aterge
larverna behorig styrka besta uti en med klok be-
rakning verkstalld croisering emellan de skilda ra-
cerna. Ann. Ent. III. Ser. 11. p. 367.

Iakttagelser rurande Silkesodlingen vid mag-
naneriet i Saint Tulle hafva af Guerin-Meneville
och Robert blifvit meddelade. Rev. et Mag. de
Zooh 1853. p. 503.

Barand omtalar att han funnit Timarcha go- Olika ar-
riaria och laevigata i parning med hvarandra. -^iiii' n^ng med
Entom. III. Ser. I. p. XLI. hvaran-

dra.

Strepsiptera bilda en sa markv^rdig och egen- Strepsip-
domlig insekt-grupp, att de aldsta Fransyska och J^^^^i
Engelska Entomologerna, hvilka forst fastade natur- Systemet.
forskarnas uppmarksamhet pa dessa hogst sallsynta

46

parasiter, forde dem till en s^rskild ordning. Ge-
nom i synnerhet Engelska samlares fortsatta forsk-
ningar, kanna vi nu 14 hithorande arter fordelade
under fern slagten. Dessa djur hafva af de FOrf.
sora icke ansett dem bora utgora en egen klass,
blifvit forda till de mest skilda ordningar. Del fOrsta
iorslaget att ufverflytta dem till Coleoptera fram-
stalldes af Burmeister i dess Handbuch 1833, utan
att ban narmare utredcr skalen till deras stallande
i narheten af Mordellinae. Denna asigt bar nyligen
blifvit bitradd i England af Newman. Siebold, som
nu foretagit sig en noggran granskning af dessa
djur, motsatter sig ett sadant pastaende och anser
Strepsiptera pa inga villkor kunna raknas till Co-
leoptera. Den aberopade likhcten af de fOrras larver
med Meloe-larvevna pastar ban endast vara skenbar.
De sistnamnda ega tydligt utbildade mundelar, hvilka
de andra deremot belt och ballet sakna. Alia skal-
insektens mundelar aro bos bada konen fullstandigt
utvecklade, bos de utbildade Strepsiptera-hanarna
utgOra de endast tva ofullstandiga kak-rudimenter
och hos honorna fela de belt och ballet. Protborax
ar bos alia Coleoptera val utbildad och den ofra
delen af den samma utgures af en stor, med manga
slagt- och art-karakterer forsedd yta. Hos Strep-
siptera ar denna ofre del nastan belt och ballet
forsvunnen. De hopkrympta och skruflika framvin-
garna hos dessa djur aro ytterst rOrliga bihang, bos
skalinsekterna aro namnda organer delar, som be-
tacka bakvingarna. Alia Strep siptera-hnnav sakna
klor pa sista tarsleden, en for alia Coleoptera nod-
vandig apparat, emedan de alia aro bestamda att
begagna sina ben for att dermed springa, klattra
och fasthalla sig. Eburu Siebold ar ofvertygad
om att Strepsiptera icke kunna banforas till Coleop-
tera^

17

tera, anser han sig dock icke fur narvarande kunna
bestiimt afgora om de bora foras till en egen, eller
nagon af de forut uppstallda ordningarna. Slutligen
uppger SiEBOLi) en fordelaktig method hvarigenom
/S^?//op5-hannar, som aro sa sallsynta, kunna erhal-
las. Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 133.

Saunders, som beskrifvit nagra nya arter af
Strepsiptera fran Albanien, bar afven meddelat iakt-
tagelser rtirande dessa djurs utveckling. De nya
arter na aro Xenos Heydeni, som lefver i kroppen pa
Ancistrocerus deflendus, Xenos Klugii funnen till-
sammans med foregaendc samt Hylecthrus Sieholdii
upptackt pa Prosopis variegata Panz. Trans. Ent.
Soc. N. S. II. p. 125. Tab. 15, 16.

Sedan Siebold under flera ar rastlust fortsatt lusekter
sina undersokningar om de intestinalmaskar, som ^esvarade
traffas i insekternas buk kavitet, bar han nu be- Entozoer.
kantgjort sina ytteriiga iakttagelser rorande dessa
djur. Han bar dervid konimit till det resultat, att
dessa parasiter endast utgora ett mindre antal arter,
hvilka, med hansyn till deras vistelseorter, ega myc-
ket vidstrackta granser, Allmannast och mest ut-
bredd synes Mermis cdbicans vara. Denna forekom-
mer nemligen sa val bos Coleoptera, Orthoptera,
Diptera som Lepidoptera, ja till och med bos en snacka
Succinea. Hvad Gordiaceernas forekommande be-
traifar sa aro de lika allmanna i fjelltrakterna som
pa slattlandet. Forf. uppraknar till slut en mangd
Arachnider och insekter, som han funnit besvarade
af Fdarier. Stett. Ent. Zeit. XY. p. 103.

Hardenkoth, som funnit en mangd larver af
Ptilopliora plumigera angripna af Filarier, bar ro-
rande dessas forekommande bos insekterna fram-
stallt atskilliga hypoteser, hvilka bar ej torde fur-
Pro/. Bohemans Arsh. ISitS, W54. ^

48

tjena anforas. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien
III. p. 124.

Om Filariers furekommande hos flera insekt-

arter hafva underrattelser af Frauenfeld blifvit

meddelade. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien III.

p. 193.

Inseliter Nagra bidrag tiil kannedomen om den skada

^ ^for^^ som insekterna utofva pa vaxterna, kunna anforas

vaxterna. sasoin :

"Les plantes herbacees de VEurope et leurs In-
sectes' par Macquart. Lille 1854. 8:o ar Ref. en-
dast till titeln bekant.

Det i forra Berattelsen p. 27 anmalda arbetet
"Les Arhres et arhrisseaux de VEurope et leurs Insectes'
par Macquart bar af Guerin-Meneville blifvit
recenceradt i Rev. et Mag. d. Zool. 1854. p. 347.

Genom noggranna och ibardiga undersokningar
bar Thenard adagalagt, att den skada som Eumolpus
Vitis fororsakar pa vinrankan, framkallas genom de
sarnader som larverna gora pa rotterna. Forf., som
anser att larverna bvarken ega det utbildade dju-
rets rorligbet eller styrka, formodar att den saledes
svarligen skulle kunna undkomma verkan af ett
giftigt amne. Det berodde saledes pa att finna
ett sadant, som forstorde djuret, utan att det men-
Jigt inverkade pa vaxten. Efter flera ocb med olika
amnen verkstallda fOrsok, tror Thenard sig bafva
funnit botemedlet uti anvandandet af sadana kakor
som erballas efter oljans utpressning ur senapsfro.
Dessa kakor sonderdelades fint ocb pulvret utstrod-
des ofver det upphackade faltet samt bade till foljd
icke allenast att vaxten blef mycket frodigare^ utan
afven att all averkan af larverna uppborde. Rev.
et Mag. de Zool. 1854. p. 646.

Curtis upplyser att Attelahus betulae, inom
vissa trakter af Italien, gjort skada pa Vinran-

19

korna. Ann. and. Mag. Nat. Hist. II. Ser. XIV.
p. 231.

BuziN har i Franska Vetenskaps-Akademien
redogjort for en insekt, som fOrstor Betorna under
deras fursta utvecklings-stadium. Detta djur ar en
llten, knappt I millim. lang Coleopter, beskrifven af
Stephens under benamningen Atomaria linearis. Den
angrlper froen, rotterna och bladen samt fororsakar
understundom betydlig skada. De medel som BuziN
tillstyrker att anvanda mot dess harjningar aro, att
ofta ombyta lokal for vaxten, att bulta jorden sa
att den bllr fast, att val bruka faltet, att roka froet
och att forratta sadden sent. Dessutom bor man,
om insekterna visa sig i stor mangd, icke spara pa
utsadet, utan oka eller till och med fordubbla det-
samma Rev. et. Mag. de Zool. 1854. p. 441.
Ann. Ent. III. Ser. II. p. XXXIV.

Marshall omtalar den skada som Phaedon
hetulae i England fororsakat pa Senap. Proceed.
Ent. Soc. N. S. III. p. 24.

Underrattelser om en i Indien allmant fore-
kommande larv, som orsakar betydlig skada pa
mullbarstraden, hvars rotter den angriper, har Luc AS
lemnat. Den insekt som utvecklas af dessa larver
har befunnits tillhora Acanthophorus serraticornis Oliv.
Ann. Ent. III. Ser. II. p. XLXII.

Att Halticus pallicornis, som varit mycket all-
man i trakten af Corbeil, enllgt uppgift af LuCAS,
angripit artor och honor hvilka deraf betydligt li-
dit, anfores i Ann. Ent. III. Ser. I. p. XXXI.

Westwoods afhandling om de insekter som
skada Tornrosbuskarna, har blifvit anmald af Guerin-
Meneville. Rev. et Mag. de Zool. 1853. p. 141.

Om de i Zoologiskt hanseende markvardiga Under-
underjordiska Adelsberger och Lnegger grottorna Jordisk

in* It 1 IRUflftt

hafva intressanta underrattelser kommit till var kan-

^0

nedom. Under ett af Schiner der gjordt besok,
fann han cfter sju timmars ihardigt sukande ett
enda exemplar af Leptodirus. Af en FJiora, nar-
slagtad med den Schjodte beskrifvit, men der-
ifran val skild, erholls '13 individer. Denna lilla
flug-art lefver i grottornas inre afdelningar. Den
springer utomordentligt snabbt pa jorden och be-
tjenar sig alldrig, afven om den forfOljes, af sina
vingar. Arten bar blifvit benamnd Fhora aptina,
Larven af en i grottan forekommande ny Carabicin,
Sj^hodrus Schmidtn, patraffades temligen djupt in i
grottorna och meddelas ofver densamme beskrifning.
Under en fornyad excursion fangades ytterligare
4 exemplar af Leptodirus. Stalita taenaria var lika
allman som Blothrus spelaeus. Tvenne spindlar till-
horande slagtena Cluhiona och Lycosa visade sig
sparsamt. Af Myriapoder anmarktes endast trenne
arter nemligen Litlwhius forjicatus, en art af detta
/ slagte, som ej var fullstandigt utvecklad, samt Po-
lydesmus subterr emeus. Luegger-grottan framter en
annan karakter. Har erhulls Epeira fusca och Pha-
langopsis cavicola, Nara oppningen visade sig PW-
stonychus elongatus och Sphodrus Schmidtii i temlig
mangd. Nagon Anophthahnus kunde icke upptackas.
Verhandl. Zool. Bot. Verein in Wien. III. p. 151.
PoKERNY, som afven iindersokt forenamnda grottor,
redogor for sina entomologiska fynd, hvaribland lik-
val icke nagot hittills obekant djur upptages. 1. c.
III. p. 24.
Fossila Die Insektenfauna der Tertidrgehilde von Oeningen

msekter. ^^^ ^^^ Radehoj in Croatien von Oswald Heer,
har blifvit fortsatt med tredje afdelningen omfat-
tande Rhytichota. Af denna klass beskrifvas 133
arter fordelade under 31 slagten. Manga af de
funna djuren aro sardeles val bibehallna och hvad
som i hog grad fortjenar uppmarksamhet ar, att

21

fargen hos flera kan urskiljas. Vid bestammandet
af de Cimea^-artade djuren, hafva vingadrorne varit
af stor vigt, hvarfore Forf. funnit sig furanlaten att
inga i en omstandlig och noggran redogorelse of-
ver dessa delar, hvilket varit sa mycket nodvan-
digare, som vingadrorna och de olika vingfalten
hittills, utan att behorigt afseende blifvit fastadt pa
de ofriga insektordningarne, benamdts. Af fOrsta
gruppen Geocorisa upptagas 81, af andra Bt/-
drocorida 4, af tredje Cicadina 33 och af fjerde
gruppen Phytoptliires 6 arter samt i ett bihang, un-
der tryckningen tillkomne 7 arter Geocorisae, Ar-
betet atfoljes af 15 plancher hvara alia de beskrifna
djuren blifvit afbildade. Neue. Denkschr. Schvt^eiz.
Gesellsch. XIII. p. 5.

Heer har i en afhandling "Die Liasinsel des
Aargaus' Zurich 1852 redogjort fur de fossila in-
sekter, som i stor mangd forekomma i Laisforma-
tionen vid Mudlingen i Canton Aargau och hafva
pa nagra bifogade plancher flera af de mest fram-
staende formerna blifvit framstallda. Forf. lemnar
en liflig tafla af naturverlden pa LiasOen och visar
huru mycket insekterna aro lampliga, att lemna
upplysningar rorande de tidigare jordperiodernas
forhallanden. Antalet af de pa namnde stalle upp-
tackta insekterna uppgar till omkring 70 olika species,
hvilka tillhura 30 slagten. Tjugotva af dessa arter
nemligen 19 Coleoptera, 2 Orthoptera och \ Ilemipter
hafva af Forf. blifvit med stor sakkannedom be-
stamda, beskrifna och val afbildade. Alia afvika,
sa val fran nu lefvande, som fran de insekter hvilka
fOrekommit under tertiarperioden, ehuru ingen ut-
marker sig genom nagon besynnerlig kroppsform.
Storsta antalet (58) tillhor Coleoptera, hvarvid emed-
lertid torde bora anmarkas, att dessa djurs harda
skalvingar foretradesvis bibehalla sig. Af nattliga

22

djur visa sig afvon Kakerlackor har, men repre-
senterade genom andra arter an i Stenkolen. De
fiesta skal-insekterna tillhora tradatande djur och
sjlrdeles talrikt patraffas Biiprestider och Elaterider
(bada tillsammans 28 arter). Tvenne Bellingera ovalis
och Prototoma striata hafva sannolikt lefvat i svamp.
Af sottvattens-insekter finnas icke mindre an 12
arter, hvilka tillhora tre familjer och fern slagten.
I allmanhet aro insekterna icke stora, likval har en
Buprestid blifvit funnen, hvilken nara uppnar stor-
leken af den affina Eucliroma gigantea. De obser-
verade formerna hantyda, atniinstone till en del, pa
ett varmt, tropiskt klimat. De af Furf. beskrifna
och afbildade arterna aro: Thurmannia punctulata
nytt slagte narstaende till Lehia, Carabites anthracinus,
Colymhetes armatus, Gyrmites troglodytes^ Pterofhorus
truncatus nytt slagte, soni i an seen de till kropps-
Ibrmen synes tillhora Nitidulaiiae, Bellingera ovalis
en liten, sannolikt till Cryp)tophagi horande art,
Prototo7na striata, troligen till horande Mycetophagii,
Hydropliilus Acherontis, Hyd,rohius veteranus, Wolla-
stonia ovalis, en af de mest afvikande formerna af
farailjen Hydrophilidae, egande mycken affinitet med
Spercheus och Berosus, Eucliroma Hasina, Glaphyrop-
tera insignis, depressa, Gereliti, g7'acilis, eller fyra
arter af ett nytt Bup7'estid-s]a,gief Melanophila sculp'
tilis, Micj'anthaxia rediviva, en liten narmast med
Anthaxia beslagtad art, Megacentt'us tristis, ett egen-
tlomligt slagte som sammanbinder Elater med Eucnemis,
Curculionites liasinus, Gompliocerites Bucklandi, Blat-
tina formosa, och Protocoris planus, som troligen bil-
dar eii efjjet sla^^te bland Coreoderna. Ett utdraoj
af forenanmde afhandling finnes infordt i Mittheil.
Naturf. Gesellsch. in Zurich VII. 90. p. 177.

MiLLiERE, som erhallit ett fossilt exemplar
fran Ambcrieux af en Heinipter-i\Y{, har beskrifvit

23

och afbildat densamma under benamningen Aphis
longicaudatus, Ann. Ent. III. Ser. I. p. 9. Tab. 3.
N:o IL

BuCKMAN upplyser, att de Lihellulid-Ymgav
hvilka blifvit funna i Liasformationen vid Gloucester
och som ansetts tillhora arter af tvenne olika genera,
nemligen Lihellula Brodiei och Agrion Buchmani aro
af samma art^ hvilket blifvit adagalagdt derigenom
att man pafunnit ett individ med nastan fullstandig
kropp och hvarvid alia fyra vingarna befunnits fa-
stade. Framvingarna voro alldeles ofverensstam-
mande med dem, som man beskrifvit sasom tillhu-
rande Agrion Buckmani och bakvingarne dem, som
man antagit vara af Lihellula B7'odiei, Ann, and.
Mag. Nat. Hist. II. Ser. XII. p. 436.

En i manga hanseenden intressant och om- insekter
fattande bearbetning af Hagen ijhev ^lQ Neuroptera,^^"^^^
som finnas inneslutna i Bernsten hafva vi nu att
anmala. Hittills hafva 34 arter Pseudoneuroptera
och 48 Neuroptera blifvit patraffade i detta amne.
Att anstalla en jemfcirelse emellan de nu lefvande
arterna och dem som inneslutas i Bernsten, endast
grundad pa kannedomen af Neuroptera, anser Furf.
for vagadt och foga tillfurlitligt. Det ofvervagande
storsta antalet af de fossila arterna ega i mellersta
Europas nuvarande fauna sina representanter. Har-
ifran bora med sakerhet uteslutas 5 arter af Termes,
] Bmbia, 1 Amphientomum, \ Empheria, 1 Agrion,
1 Aeschna, 1 Pseudoperla, \ Chauliodes, 1 Nyntj)hes,
] Osmyliis och en Bittacus eller 15 arter af 8^.
Af dessa ega likval % Termes och '1 Embia liknande
djur i medelhafsfaunan. Bestamdt tropiska former
aro deremot trenne storre Termes, Aphientomum,
Agrion, Aeschna, Pseudoperla, Nymphes, Bittacus va-
lidus och mahanda Os^nylus, saledes 10 arter. Haraf,
liksom af de i Bernsten funna Diptera, visar sig en

u

fauna, hvilkon i allmanhet ar analog med Nord-
Tyska slatternas, bernstenens fundort, oaktadt upp-
blandad med nagra utinarktare tropiska former.
Ibland dessa senare adagalagga de storre Termiterna
med sakerhet, att bernstenslandet egt ett betyd-
ligt varmare klimat an Preussen^ da dessa djur
med en ofullstandig forvandling och saknande vin-
tersomn icke kunna furdrnga en kallare temperatur.
Alia Bernstens-Neuroptera, med iindantag af Termes,
Psocus, Emhia, Pseud op erla, Phaphidia, Hemerobius
och Coniortes (saledes icke i:del af arterna och J af
individerna) lefva under deras forsta stadier i vatten
och bevisa saledes bernstenslandets rikedom pa detta
element. Alia de ofriga aro med sakerhet skogs-
insekter och tyda derpa, att alJa de arter hvilkas
utvecklingsstadier fordra en sandig jordman sak-
nats, sasom t. ex. Myrmeleo7i, Ascalaphus och Ne-
moptera. Det fortjenar afven anmarkas, att ingen
af de i Bernsten funna Neuroptera, ar identisk med
nagon nu lefvande art, da deremot Goppert anser
\ af Bernstens-floran identisk med for nilrvarande
befintliga vaxter. Pictet forklarar afven alia de
af honom undersokta insekter sasom utdoda och
Menge har bland de af honom granskade Aptera
endast patraffat en Scolopendra, som det icke velat
lyckas honom skiija fran en nu lefvande art. LoEW
omtalar likaledes, att han efter undersokning af mer
an '10,000 Diptera val funnit flera mycket ofver-
ensstammande med nu existerande, men anfor icke
en enda hos hvilken icke sma olikheter kunnat an-
markas. Verb. Zool. Bot. Vcrein in Wien. Abh.

ly. p. %'2L

Hernia- SiEBOLD anser att hermafroditism bland in-

itism. gg]^^gi.jja gy en hogst sallsynt foreteelse, och att man

derfore icke kan eller bor antaga den monstrositet

sora ofta visar sig pa dessa djurs ena sida tillhora

25

en sadan bildning. Hos insekter, der konsskillna-
den i det yttre ar utmarkt genom mer eller min-
dre utvecklade kroppsdelar t. ex. i nutritions-orga-
iierna, antennerna, ugonen, vingarna eller fOtterna,
gifva dessas forandring endast tillkanna en miss-
bildning samt hafva understundom foranledt till an-
tagandet att en sadan, till det yttre pa ena sidan
framstaende formskillnad afven skulle antyda en
motsvarande inre, genom halfva kroppen gaende
konstruktion af kunsorganerna. Underkastar man
de beskrifningar som blifvit gjorda ofver hermafro-
diter bland fjarilarna en narmare granskning, sa
visar sig att de afhandlade djurens bakkropp fuU-
komligt ufverensstamt med hanarnas eller honornas.
Detta tillkannager att hermafroditismen endast ar
skenbar, ty om pa de inre konsorganerna en efter
ena sidan gaende tvakunthet varit furhanden, borde
sadant visa sig vid namnde organers utgangspunkt.
Furf., som narmare granskat en Melolontha vulgaris,
hvilken pa ena sidan varit forsedd med en antenn
tillhorande hanen och pa den andra med en antenn
af honan, liar vid a detta djur anstalld anatomisk
undersokning funnit alia dess inre delar ofverens-
stamma med hanen. Detta foranledde honom att
taga i narmare skarskadande den antenn som var
bildad sasom hos honorna. Han fann da att den
icke var sammansatt sasom hos sistnamnde kon,
utan utgjorde endast en missbildning. FOrf. upp-
manar derfore Entomoloo^erna att iakttaga forsio'tis:-
het vid sina uppgifter om anmarkta hermafroditer.
Stett. Ent. Zeit. XV. p. 98.

NiCKERL omtalar flera hermafroditer bland
fjarilarne, nemligen af HtpparcJiia Semele, Lycaena
Argus och Vanessa Atalanta. PIos de tvenne fOrra
ega vingarnas ofversida pa ena sidan hanens farg
och fliickar, pa den andra honans. Hos den sist-

26

namnda var endast vingarnas form och antennernas
storlek markbart olika. Lotos I. p. 22. Sheppard
omnamner afvenledes en Polymmatus Alexis hvars
hogra sida eger hanens och den venstra honans
fargteckning. Proceed. Ent. Soc. N. S. II. p. 34.
Klug har beskrifvit och afbildat en herma-
frodit tillhorande Forinicariae, som blifvit funnen vid
Harstein. Pa hufvudet visade sig de mest fram-
staende olikheterna. Venstra sidan som var svart,
framstallde hanens former uttryckta genom de storre
ogonen och blindogonen, antennernas hogre lage
och morkare farg. Hogra sidan som tillhorde honan
hade thorax, abdominal-fjellqt och de forsta seg-
menterna rodgula. Den anfOrda individen syntes
tillhora Formica sanguinea Latr. Stett. Ent. Zeit.
XV. p. 102. XIV. Tab. 3. f. 2.
Missbild- Atskilliga missbildningar hafva blifvit omnamnda

nemligen pa thorax af Necrophorus vespillo och pa
elytra af Necrophorus germanicus af Stollwerk.
Verhandl. Naturh. Ver. Preuss. Rheinl. und. Westph.
X. p. 58, pa benen hos Anoplognathus analis Ann.
Ent. III. Ser. II. p. III. och hos Zygaena occitanica^
hvilkens hogra sida var fOrsedd med tvenne fram-
vingar, hvaremot bakvingen belt och ballet saknades.
1. c. III. Ser. I. p. LXVIII.

Tidskrif- Nedanstaende tidskrifter, af hufvudsakligt En-

tomologiskt innehall, hafva blifvit fortsatta nemligen:
"Afinales de la Societe Entomologique de France' Tredje
Serien Tome I. och II, "Transactions of the Entomo-
logical Society of London" New Series Vol. II. Part.
4—8. Vol. III. Part. 1 — 2. "Stettiner Entomolo-
gische Zeitung" Band. XIV, 1853. XV. 1854.
"Linnea Entomologica Bd. VIII. 1853 och IX. 1854.
ScHAUMS "Bericht ilher die Wissenschaftlichen Leistun-

yen im Gehiete der Entomologie' for 1852 och ''The
Zoologisf som blifvit oafbrutet fortsatt, men hvilken
Kef. ej varit i tillfalle att begagna. Recens. af
Guerln-Meneville i Rev. et Mag. de Zool. 1854.
p. 495.

MuLSANT har fortsatt siua i forra Beratt. p. Allman
36 anmalda ''Opuscules Entomologiques\ hvaraf andra, Lutera-
tredje och fjerde haftena utkommit 1853. For detta
rikhaltiga arbete, som innehaller afhandlingar ro-
rande flera olika insekt-grupper, kommer langre
fram i denna Berattelse att redogoras.

Melanges Entomologiques par Perroud. Deuxieme
Partie Lyon 1853. 14£ sId. 8:o upptager afven
afhandlingar af blandadt innehall, for hvilka kom-
mer att pa sina stallen redovisas.

Insecta Madereyisia being an Account of the In-
sects of the Madeiran group by T. Vernon Wol-
LASTON London 1854 4:o with. Thirten coloured
Plates. (Pris 22 R:dr Riksm.), som Ref. icke haft
tillfalle se, berommes mycket i en recension i Nat.
Hist. Review 1854 p. 203. Detta arbete skall
innehalla beskrifning pa 213 genera och 482 arter
af hvilka senare 270 aro for vetenskapen nya.
Markvardigt ar att Maderas fauna saknar manga
slagten som annars aro vidt utbredda. Saledes fore-
komma inga Cicindelidae, Buprestidae och Pselaphi
m. fl. Ehuru oen ar betackt af skogar och strom-
mar aro likval Ceramhycini och Dytisci sparsamma.
Sallsyntheten af de senare ar likval icke svar att
fOrklara. Strommarnas hastiga lopp och deras fall
ofver branta klippor ar ingalunda gynnsamt for
dessa djurs lefnadssalt.

Sigismund: ''Das Insectenhilchlein. Eine Kurz-
gefasste Zusafnmenstellung des Wissenivurdigsten aus der

28

gesammten Insectenkunde in praktischer Aiiffassung.'
Zeitz. 1853 Lief. \ ixr Ref. endast till titeln bekant.

Flera nya insektarter hafva af Haldeman
blifvit beskrifna hvarjemte upplysningar rurande
furut kanda species meddelas. De nya arterna till-
hora slagtena Cicindela, Evarthrus, Bolboceras, Geo-
trupes, Enoplium, Sandalus, Cryptopleura. Timarcha,
JBelostoma, Zaiitia, Xya, Termes och Eumenes. Proceed.
Acad. Philad. VI. p. 361.

Ett utdrag af Graeals i forra Berattelsen p.
39 omnamnda, i "Memorias de la Real. Academia
de ciencias de Madrid" beskrifna nya Spanska in-
sekt-arter, bar af Siebold blifvit gjordt. Stett. Ent.
Zeit. XIV. p. 16.
Recensio- En kort ofversigt af atskilliga Entomologiska

"®^* arbeten bar af Bach blifvit utarbetad. Verhandl.
Naturh. Ver. d. Rheinl. und Westph. IX. p. 568.

En af de storsta sallsyntheterna inom den
Entomologiska litteraturen utgor kopparsticken till
SCOPOLIS " Entomoloc/ia Carniolica." Hos FuESLY
anfores att Scopoli sjelf, missnojd med det ofOr-
svarliga utforandet af bans vackra teckningar, of-
vergifvit foretaget. De fardiggjorda 43 plancherna
hafva alldrig blifvit utlemnade i bokhandeln och
redan 1785 kunde de icke i Wien erhallas for
penningar. Hagen, som haft tillfalle granska ett
exemplar, har redogjort for de deruti upptagna
Neuroptera och de namn hvarunder de nu aro
kanda. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 81.

Hagen har meddelat flera intressanta upplys-
ningar om John Hills 1773 i London utgifna
arbete ''Decade of curios Insects" Som bekant ar
har Fabricius om detta arbete i foretalet till Spe-
cies Insectorum yttrat : at damnandae memoriae John
Hill, qui decadem insectorum Londini 1773 figuris
fictitiis edidit. Hagen anser likval, att ehuru figu-

29

rerna aro mycket ilia gjorda och tie fiesta saledes
oigenkilnliga, man likval icke har nagon aiiledning
foriiioda, att de framstallda djuren icke i verklig-
heten finnas. Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 108.

Nedanstaende arbeten hafva blifvit recenserade
nemligen : Analecta ad Efiitomographiam provinciarum
occidentali-meridionalium imperii Rossici auctore GoiiSKi
Fasc. I. af Stein i Stett. Ent. Zeit. XIV. p. G2.
Etudes Entomologiques redigees par Victor de
MoTSCHOi LSKY. Livr. 1 — 3 i Rev. et Mag. de
Zool. 1854. p. 174. Graells afhandling ufver
nya Spanska insektarter af Fairmaire 1. c. 1853.
p. 140.

Maklin har uti en Akademisk afhandling insekter-
''Bidrag till hdnnedomen om insekternas geografiska ut- "^^ V
hredning i Norden med liufvudsakligt afseende pa
Skandinaviens och Finlands Fauna" Helsingfors 1853
8:o 42 sid. lemnat, rurande det behandlade amnet,
flera vigtiga underrattelser. Forf. yttrar bland an-
nat: "Ehuru nordens fanna i rikedoin pa former
ofvertraffas af suderns, erbjuder den likval med af-
seende pa de enskilda djurarternas geografiska ut-
bredning ett nara nog storre intresse. I de tro-
piska landerna hafva de generiska formerna en
storre utbredning, men dessa aro afven haruti pa
mangfaldigt satt inskrankta. De storre kontinen-
terna aro emellan vandkretsarne atskilda genom vid-
strackta haf; har och der strodda ogrupper tjena
foga att formedla ett narmare sammanhang dem
emellan. Endast i de lander der stora sandoknar
forekomma, som fallet ar t. ex. i Afrika, hvarest
en likformig natur ar radande under ett storre an-
tal bade langd- och bredd-grader ar den geogra-
fiska utbredningen vidstracktare. I den norra tem-
pererade zonen deremot, der naturen ar i hvarje
hanseende vida mindre mangfaldig och der de skilda

30

lantlerna aro mera sammanhangande, finna vi afven
flera arters geografiska utbredning vara vida sturre.
Men afven har rader annu on betydlig skiJlnad
afven till genera emelJan den gamla och nya verl-
den, och dessutoin ar sjelfva sattet for den geogra-
fiska iitbredningen till en del olika. I gamla verl-
den, der i alhnanhet bergens riktning gar fran oster
till vaster, giiller afven samma regel for djurarter-
nas geografiska utbredning, likval icke i nagot di-
rect forhallande till breddgraderna utan mera efter
de sa kallade isothermiska lineerna eller kurverna.
Ifran denna regel Hnnas likval betydliga afvikelser.
I Amerika ar deremot den geografiska utbrednin-
gen i allmanhet mera riktad fran norr till soder,
hvilket afven ofverensstammer med bergens hufvud-
sakliga hojdstrackning i denna verldsdel, ty hogre
berg afskara alltid mer eller mindre enskilda arters
utbredning. Forst hogre mot norden, der icke al-
lenast bergen betydligt aftaga i hojd, utan afven
en ndera likformioj natur utbreder s\^ ofver den
gamla och nya verldens lander, hvilka dessutom
smaningom allt mera narma sig hvarandra och slut-
ligen endast aro atskilda genom ett smalare sund,
erbjuder afven de enskilda djurformernas utbred-
ninoj ett sardeles hoojt intresse. Hvad for de ofvan
anforda zonerna blifvit anfordt som undantag, upp-
trader har nastan som regel och det ar icke nagon
ting ovanligt, att aterfinna samma djur-art fran
Island, eller fran den vestliga delen af Europa,
Iran Skandinavien, Lappland och Finland, ofver
hela Sibirien, anda till Gronland, Canada och La-
brador. Storsta delen af de Coleopter-arter, som
fordom blifvit ansedda som egendomliga for Norra
Skandinavien och Lappland, ja till och med for
Finland, aro nu redan kanda, sasom forekommande
i sS-rskilda delar af Sibirien, till en del afven af

I

i

31

Nord-Amerika; och artnnmnen lappomcus och fen-
nicus innebara fur de fiesta arter pa sin hojd ett
historiskt intyg, att desamma forst blifvit pafunna
i dessa trakter. Una lapponica hade t. ex. med
lika skal kunnat bar a nam net sihirica eller ameri-
cana. Nagra arter hafva afven pa skilda orter erhallit
olika namn. Silpha lapponica Hbst har t. ex. i
Nord-Amerika af Say erhallit namnet S. caudata,
Elaphrus lapponicus Ghl. fran Kamtschatka har
EsCHSCHOLTZ kallat EL eloyigatus och Pteroloma
Forstromi Adolus bruniieus o. s. v. Furf. uppraknar
till slut de insekter som aro gemensamma for Lapp-
land eller Finland och Nord-Amerika, sadana som
aro utbredda till Ostra Sibirien, uppgaende det an-
tal finska och lappska Coleoptera som furekomma
anda till namnda land till ett ganska betydligt antal.
Huru langt at sOder eller norr hvarje enskild insekt-
art forekommer bade hos oss och i Sibirien, anser
Furf. fur narvarande omujligt att uppge. De fiesta
rent nordiska former torde val utbreda sio^ anda
till Ishafvet. Pa Novaja Semlia har man endast
funnit en skalbagge, nemligen en furut okand art
af slagtet Chrysomela, Pa samma o furekommer
afven Bomhus lapponicus. Bland de af Baer vid
Ishafvet insamlade insekter anser Forf. fuljande fur-
tjena omnamnas: Nehria nivalis Payk. , Hydroporus
Lapponum och Aphodius piceus Ghl.

Rorande insekternas utbredning i CaJifornien
hafva vardefulla meddelanden af Leconte blifvit
allmangjorda ("Ow the geographical distribution of Ani-
mals in California.'' Proceed. Amer. Assoc, for the
advanc. of science sixth meeting 1851). Den fursta
iakttagelse som en samlare gur i Californien, ar det
ringa antalet af de pa hvarje stalle fOrekommande
arterna. Under eAt 2 — 3 manaders vistande i samma
trakt kunde Forf. endast sammanbringa omkring

3^

200 arter Coleojytey^a och ungofar lika manga arter
af (le ufriga ordningarna. Derernot omvexla i Cali-
fornien arterna sa betydligt att knai:)23t 7 — 8 per
hundrade hafva en vidstracktaie utbredninor. Delta
fOrhallande maste forefalla en Entomolog fran de
atlantiska staterna af Norra Amerika sa mycket
besynnerligare, som i dessa ett motsatt forliallande
eger rum och , hvarje lokal framter ett stort antal
arter, hvilka finnas utbredda ofver en vidstrackt
landstracka. De fa, i Californien vidt utbredda ar--
terna traffas afven vanligtvis pa den ostra sidan
om bergsryggen, eller aro de osterut fOrekommande
sa lika, att man endast kan anse dem som klina-
tiska varieteter. Betraffande de enskilda familjerna,
sa ar isynnerhet antalet af ScaraheAder, Elateridei'
och Ceramhyciner ringa, da de tvenne forstnamnda
endast aro hvardera representerade genom 25 och
de senare genom 13 species i Furfattarens af om-
kring 1000 skal-insekter bestaende samling. Cur-
cidionider (70 arter) och Clirysomeliner (50 arter)
funnos afvenledes icke i samma antal, som i andra
mera skogbevaxta trakter. Coleoptera, hvilka lefva
af saft, felas nastan belt och hallet, med undantag
af Histeres. Dessa, 30 till antalet, aro likval lika
talrika, som i de Atlantiska Staterna. Samma fOr-
hallande eger ocksa rum med Stapliylinerna (135)
och Carabici (170 arter). Den minskning, hvilken
genom det ringare antalet af forstnamnda familjer
uppkommer, ersattes fullkomligt genom Tenehrio-
niderna (130 arter), hvilka annars, efter hvad kandt
ar, endast visa sig i ett ringa antal i ostra Nord-
Amerika. Malachierjia aro afven i Californien art-
rikare an i de Atlantiska Staterna. Ibland Cara-
bici forekomma endast fa nya genera. Arterna till-
hora antingen kosmopolitiska slagten sasom Cicin-

dela,

33

dela, Lehia, BracMnus in. H., eller sadana som iiro
inhemska i Eiiropa och det tempererade Norra
Amerikii. Nagra rent Amerikanska slagten upp-
trada afvcn sasom Ega^ Diaphorus och Laclmopliorus,
livilka egentligen aro tropiska, men afven finnas
utbredda inom den tempererade zonen. De fur de
atlantiska Staterna karakteristiska slagtena (t. ex.
Dicaelus) felas belt och hallet i Californien. Tene-
hrioniderna ega foga likhet med de Europeiska, men
deremot storre ofverendstammelse med dem som traf-
fus pa sodra Amerikas vestra sida. De med vin-
gar fursedda glagtena aro ntan imdantag kosmo-
politiska (Phaleria, Helops, Uloma, Teriebrio m. fl.);
af de vinglusa, hvilka utgura det stursta antalet,
forekomma endast tre i de atlantiska staterna och
5 — 6 anda i tropiska Amerika. Histei^es hura nSstan
uteskitande till slagtet Saprinus. Forf. drager af
de angifna forhc4lIanderna foljande resultater: ho
att Californien utgur ett sjelfstandigt zoologiskt di-
strict; 2:o att detta district sOnderfaller i flera
skarpt begransade underdistricter, hvilka dock i
vissa fall hafva en stor likhet med hvarandra. Da-
de ogrupper, hvilka Hgga i narheten af Amerikas
vastra kust (Gallapagos och Sandwichs oarna), framte
samma egenhcter, sa synes 3:o den inskr^nkta ut-
bredningen af ett mindre artantal, sasom ett karak-
teristiskt kannemarke pa stilla hafvets ustra sida,
liksom den vidstrackta utbre<lningen af ett stort
artantal ar ett framstaende--^rag i den atlantiska
faunans karakter; 4:o att de slagten som traffas i
detta district, utan att vara egendomliga fur det-
samma, aro antingen sadana, hvilka forekomma pa
den atlantiska sidan af Amerika och i Europa,
eller sadana, hvilka uteslutande tillhOra Amerika
och der uppehalla si'g inom tropikerna.

Prof. Bohemans Arsh. 1853, 1854. 3

34

Lucas hur utarbetat en i iDniign lianseenden
upplysande uFversigt af dc 8kol(ttl«)sa djur, hvilka
blifvlt funna pa uen Creta, livaiuti han afven 1cm-
nat en no«;<2:i'an beskrifnino- ufver (b.nna Os natur-
furhallanden i allmanhet och sardeles ufver dess
vegetation. Sasom nja anfOras tre ArarJinider : Jjy-
cosa inelanognatha, Salticus flavipalpis och striatus.
Bland de tre funna arterna tillhorande Myriapoda
voro tvenne. Julus ohesus och Scolopendra cretica,
fOrut obeskrifna. Skal-insekternus klass ixr den soin
lemnat de fiesta nya arterna nemllgen; 'Telephones
fuscipes, Dasytes rufitarsis, Anthrenus molitor, Pimelia
Mmos, Hedyphanes crihripennis, TL lielopioides, Anaspis
rufitarsis, Strophosomus ohsolete-hispldus, JEusomus an-
gustiis och angusticollis. Af tretton Ortlioptera hafva
tvenne, Ephippigera Idominaei och Acinippe RauUnii,
forut ej varit anmarkta. Ibland de fa Hemiptera
som blifvit hemfurcla befinnas tvenne, Lygaeus cretimis
och Issus palUpes, nya. Ingen art af Nem^opteray
Hymenoptera, Lepidoptera eller Diptera har tillkom-
mit. Rev. et Mag. de Zool. 1853. p. 418. T. 16.
p. 514. T. 19. p. 565. 1854. p. 28, 165, 278,
487, 502.

BuTTLEROFF, som mcddclat en beskrifnlno- oni
Inderscha Saltsjon omtalar, att antalet af de insekter^j
som forekomma pa de i narheten belagna Stcpperna"'
icke ar stort, hvaremot individerna aro ganska tal-
rika. Stepperna hvimla s4 att saga af Coprophagi
och skal-insekter af fiera slag. Under stenar gumma
sig Melasomata och CalUsteiies Panderi jemte andra
Carahici i siillskap med Scorpio europaeus. Pa den
med sallt genomdrilnkta sjustranden kringflyga mun-
tert Cicindela littoralis, decipicns m. fl. Fa blom-
morna trjiffas atskilliga Mylabrlder och Ijamellicornier
och blnnd dessa ofta pa Artemisia den vnckra Jidodis
variolaris om hvilken Pallas trodde. att den blifvlt

I

35

ditford genom blasten Iran det inre af Asien^ da
ban ciidast fann doda exemplar pa stranden. Pa
Badaja Rotiscli visa sig, jemte de lifliga Ciciride-
ler7ia, afven troga Ciirculioner. Af fjarilar, hvarpa
Stepperna aro sardeles fattiga, framkomma under de
forsta vardagarna ett betydligt antal af Vanessa
Cardui, hvilken bar synes ersatta den i de norra
trakterna allmanna V. Urticae. Nagot senare burja
Pieris, Ijycaena och Sat7/rus-SiYter att kringflyga.
Samtidigt med Pontia Daplidice framkomma P. Eu-
pheme, HippaTcliia Afe7' och Phryne samt sallsyntare
P. Bella ocb annu sparsammare P. Pyrotlwe, Vid de
fur solstralarne utsatta steniga sluttningarna vid sjo-
st random a kringsvarma Ijycaena Epiphania KiNDERM.
Senare i Maj visa sig en storre mangd arter, sar-
deles dagfjarilar, sasom: Hipparchia Cordida, H,
Antlie, Ijycaena Pylaon, L. Panope, Colias Neriene,
Colias Edusa tiilika med flera i Europa allmanna
arter. 1 mangd furekommer H. Eudorea, som fort-
lefver till slutet af Juni. Forgafves eftersokes bland
dessa svarmar den narslagtade Hipp. Narica. Denna
traffas endast i de pa blommor fattiga stepperna i
medlet af Juni, der den vanligtvis sattcr sig pa
jorden. Af aftonfjarilar ar Sphinx lineata allman-
nast pa med Carduus betackta blomrika stallen.
Har jagas den af Vanessa Cardui fran den ena
blomman till den andra. Antalet af nattfjarilar ar
icke betydligt. Bland dessa stnmarktes afven pa
tistlar Agrotis stiff usa, Cucullia argentina, leucania
I. album m. fl. och i bergssluttningarna Catocala
Neonyinpha. Mot slutet af Juli blifva dessa mark-
vardiga stepper ode pa lefvande varelser. Solens
brannande stralar fortorka vaxterna, komma djuren
att fly, doda insekterna och allt lefvande forsjun-
ker i dcidsdvala anda till host en, da regntiden fram-

36

kallar ett nytt lif, en iiy period i veoetationen.
Lotos I. p. ^44.

RoSENSCHOLD, soiii iiiuler ett flerarlgt vistande
i Paraguay gjort hogst betydliga insektsamlingar,
har om dessa meddelat nagra underrattelser. Han
faster dervid synnerligen uppmarksauiheten pa, att
oni man vid insamling af iii^ekter unskar erhalla
det storsta mOjIiga antakt arter, man ej Lor gora
urval, utan taga hvad som fOrekommer, .sa vida
man ej fullkondigt kanner dem. Sasom exempel
harpa anfores slagtet Clialcis. Af denna grup[) fore-
komma arter i forenamnda land nf flera storlekar,
sasom ifran C. sispes anda till mycket sma. De
fiesta aro gula med svarta teckningar, hos andra
ar den svarta fargen radande; de mind re aro van-
ligtvis enfargade Ijusbruna och nagra arter likna
mycket Chalcis rninuta. De som ega samma farger
aro hvarandra sa lika, att den som ej specielt stu-
derat dem, ej anar nagon skiljaktighet till arterna.
De traffas temligen allmant, isynnerhet pa en art
Croton, som foretradesvis vaxer i mangd vid skogs-
brynen och hvars saft, som utsipprar fran tva
glandler vid spetsen af bladstjelken, de begarligt
soka, i sallskap med nagra sma Coleoptera sasom
Rhynchaenus och Coccinella m. fl. och en mangd
mindre Diptera. Forledd af deras inbordes likhet
brydde Forf. sig ej om, att gora ttor insamling,
da det hande, att han i en skog patraffade under
Maj manad ett ungt trad Yvira polita, hvarpa fun-
nos en stor mangd Chalcidides sokande pa undra
sidan af endast nagra vissa af dess mangpinnerade
blad nagon saft eller kada. Manga insamlades, vid
hvilkas granskning utreddes, att deribland befunnos
icke mindre an 30 arter. Sedan uppmilrksamheten
blifvit fastad harpa, insamlades omkring 800 indi-
vider tillhorande 60 arter. Om hela artantalet be-

37

raknas i Paraguay till 100, hvllket anses ej vara
for hugt tllltaget oeli delta ej kan vara mer an
I af livad soiD finnes i det ufriL'a Amerika, fas det
betydliga antaiet af 400 arter fran en enda verlds-
dcl. Yet. Akad. Ofvers. 1853. p 102.

Man bar anda till senarc tider trott, att de
tropiska landernas fauna hufvudsakligen skiljde sig
fran de tenipererades och kalla klimaternas derige-
nom, att den fOrra endast hade att frauivisa stora
former, hvilka i de sistnamnda antoojo en dvaro:lik
gestalt. Sa forhaller det sig icke. Sma djur An-
nas ofverallt utbredda, men jemte dessa upptnida i
sodern gigantiska arter, som den kallare norden icke
fOrmatt fo^tia eller foda. Ett nytt bevis for ofvan
antydda asigt bar Dormitzer fuunit i de samlingar
som Helper hemfordt fran Indien. Sasom exempel
nnfores Staph^Umi^ hvaraf Erichsox endast kandt
40 arter fran dessa trakter, Iivaremot Helper af
denna familj hcmfort 500. Nastan alia grupper af
dessa djur aro deribland representerade, med un-
dantag af Omaliernas, som helt och hallet saknas,
men som ersattes af de oss felande Plestinii. Bland
Aleocharae nro, liksom i Europa, Homalotae till an-
taiet de fiesta. Tachyporini aro ytterst lika namnde
verMsdels. Mind re talrika aro Staphylinidae. Slag-
tena Platyprosopus, Xantlioliniis, Staphylinus, Pliilon-
thus^ Quedius och Ancyloplwrus hafva~-sina represen-
tanter. Dock ofvertraffar ingen af dessa i storlek
Ocypus similis. Federinii aro mycket talrika. Alia
kanda slagten af Stenini finnas i Indieti. Oo'ytelini
ega manga arter. Bland dessa forekominer, det hit-
tills endast fran nya verlden bekanta, slagtet Mega-
lops. Samtliga de funna arterna aro under medel-
storleken och ingen enda uppnar 8 — 9" langd. Lo-
tos I. p. 59.

38

E. Walker: Notes on the Uistribution of In-
sects in Geographical regions Zoo!. N. CXXI. liar
Ref. ej haft tillfalle se.
Lefnads- Om flera insekt-arters lefnadssatt m. in. Iiafva

®'^^*' upplysningar af Varney blifvit meddelade. FOrf.
afhandlar bland annat Blens gadd, Humlornas koiis-
skillnad, Getingarnas bo, Murare-getingnrnn, Getin-
garnes fangst af fliigcr ocli flera larvers utveckling.
Trans. EnL Soc. N. S. II. p. 113.

Afven POPOFF har i namnda hanseende ined-
delat underrattelser rorande i njirlieten af Kiakhta
under aren 1846 — 1850 insamlade insekter. Bull,
de Moscou. XX VI. I. p. 101.
Resbeiat- SiEBKE, som under sommaren 1850 i Ento-

*^^®^'' raologiskt hanseende besokt en del af Guldbrands-
dalen, har uppgjort en fOrteckning ofver sina in-
samlingar, innehallande naran och hvarje arts fund-
ort. I denna katalog upptages 265 Coleoptera, 6
Orthoptera, 9 Neuroptera, 167 Hymenoptera , 52
Rhynchota, \ 3 4 Lepidoptera och 3 1 1 Dlptera. Xy t
Mag. for Naturwidensk. VII. p. 253.

BiBRA har, vid slutet af en utgifven beskrif-
ning ofver sin resa i Chili, bifogat en namnforteck-
ning ofver de af honom derstades insamlade insekter,
myriapoder och spindlar. Denkschr. Kajserl. Akad.
der Wissensch. Bd. V. Lief. 11. p. 124.

Uti en af Dormitzer furfattad berattelse orn
en 1852 till Dalmatien foretagen resa, finnas flera
iakttagelser rorande af honom anmarkta insekter
framstallda. Lotos II. p. 186.

Scott: Note on a short Excursion to JRannoch.

Zool. N:o CXXXII ar Ref. endast till titeln bekant.

lusekt- DoHRN, som bcsokt Stockholm, har aflemnat

samlingar.gi^ redogurelse om der befintliga insektsnmlingar,

hvaruti han hufvudsakligen meddelat upplysningar om

I

39

SoHON II p:uu.s, pa Kika-Museuni forvarade Curculion-
samling. Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 368.

Bkemi-Wolf har fortsatt sin i fOrra Beratt.
p. 48 ainnakla redogorelse oni dc Entomologiska
saiullngar sum finna8 i Schweiz. Verb. Schweiz
Naturf. Gesellsch. 38 Ver.samJ. 1853. p. ^^3.

COLEOPTERA. — Ibland de manga arbeten Allman

hvarnied litteraturen rurande dennn insect-kiass, un- I^iJ^c'^-a-

der den tidrynid niirvarande beriUtelsc omfattar,

blit'vit riktad, fortjenar onekligen i forsta rummet

namnas: Histoire naturelle des Insectes, Genei^a des

Coleopterea ou expose metJiodique et ciitique de tons

les genres proposes jusqii ici par Til. Lacokdaire,

hvaraf tva Tomer utkommit i Paris 1854, den furra

omfattande familjerna Cicmdeletes, Carahiques, Di/ti-

scides, Gyrinides ocli Palpicornes samt den sednare

Paussides, Staphyliniens, Pselaphieiis, Scydmenides, Sil-

fhales, Spheriens, Trichopterygiens, Scuphidilep, Histe-

rie}is, Phcdacrides, Nitididaires, Trogositawes, Colydiens,

Rliysodides , Cucujipes , CryjJtophagides , Lathridiens ,

Mycetopj/iagides , Thorectides , Dermestins, Byrrhiens^

Georyssins, Parnides och Heterocerides. FOrfattaren,

som genom sina furut utgifna monografiska arbeten,

inom vetenskapen furvarfvat sig ett aktadt namn,

bar nu med en otroHg flit och noggranhet bcarbetadt

den Systcmatiska delen. Karakterer for familjer och

slagten bat'va omsorgsfullt blifvit g)"anskade ocb

faytvstallda, samt, sa ofta sadant kunnat skc, beho-

rigt afseende fastats pa insekternas utveckbngH-

40

stadier. Uti noter under hvarje sliigte leninns vig-
tiga upplysningar om alia de arbeten hvaruti dc-
samma omstrandllgare blifvit behandlade, hvarjemte
alia de arter som i sprldda arbeten blifvit be.^krifna
uppraknas. Recenseradt af Buquet i Ann, Entom.
III. Ser. II. p. IX och af Amyot 1. c. p. XIV.

Genera des CoUopteres cV Europe, coniprenant
leurs classification en families naturelles, la description
de tons les genres avec des figures, representant les
types de ces genres et leurs caracteres generiques par
Jaquelin du Val et Migneaux 8:o med colo-
rerade figurer, hvaraf 12 haften utkommit i Paiis
1854, bar icke kommit Ref. tillhanda. (Pris \
franc 50 cent, per bafte.) Recens. Rev. et Mag.
d. Zool. 1854. p. 575.

Af KtiSTERS "Die Kdfer Europas nach der
Natur heschrieheii' bar endast XXVI baftet utkom-
mit. Det synes saledes som detta arbete icke vi-
dare kommer att fortsattas.

Jacob Sturms " Z>eidschlands Fauna mit Ab-
hildungen nach der Natw" V Abtbeiiung Die In-
secten fortgesetz von J. C. H. Sturm XXII ban-
det 1853, 98 sidor, tab. CCCXCIII— CCCCVIII
inneballer fortsattning af Nifidulariae med slagtena
Rhizophagus (12), Nemozoma (1) hvarefter folja
Georyssi (4) samt burjan af Parnidae med slagtena
Parnus (8), Pomatinus (1), Potamophilus (1) ocb
Limnius (^1).' I ett bihang beskrifvas fyra i under-
jordiska grottor nyligen upptackta skal-insekter:
Ijcptodirus arigustatus, sericeus, Anophthahnus Ilacquetii
ocb Jm^tus. Recens. af Dohrn i Stett. Ent. Zeit.
XIV. p. 357.

Sedan man lange saknat en fauna ofver Frank-
rikes Coleoptera, bar denna brist borjat afhjelpas
genom "Faune Entomologique Francaise on description
des Insectes qui se trouveid en France' par Leon

41

Faikmaike et Laeoulbi ne Paris 1851- <S:o, hvar.-if
Livrais. \ och 2 kommit oss tillhanda. Detta ar-
bete soin at'liandlar Ciclndelidae, Carabici, Dytiscidae,
Gyrinidae, Hydropli'didae, Histeroidae, SilpJudae, Tri-
chopterygidae, Scaplddidae, Scydmaenidae, Pselaplddae
och borjan af StaqJiylinidae, ar forfattadt pa Franska
spraket. For hvarje familj upptagas korta karak-
terer, redogurelse for dithoi-ande djurs metainorfos,
lefnadssatt och affinitetcr, hvarefrer synoptiska ta-
beller meddelas ofver slagtcna. Pa arterna lemnas
endast diag-noser och uppgift om deras forekom-
mande. Recens. i Rev. et Mag. de Zool. 1854,
p. 575.

Die Kdferfauna de?' Preussischen Rhemlande mit
besondere?' Riichsicht auf Noi%l- iind MitteldeutscJdand
bar blifvit fortnatt och afslutad med III haftet, som
utkommit i Coblenz 1852.

Foljande fyra arbeten aro Ilef. ondast till tit-
larne bekanta: Catalogue des especes d'Insectes Co-
leopteres recueillies par M. F. de Saulcy pendant
son voyage en Orient par L. Reiche 4:o Paris
1854. Innehaller en upprakning af omkring 600
arter. De nya, som blifvit betecknade med en stjerna,
komma framdeles att fullstandigt beskrifvas.-^

Clasen: Ueberslcht de?' Kdfer MeUenbiu^gs Er-ste
lidlfte. Archiv. d. Yer. Freunde Naturg. in Mecklenb.
Heft. VI.

Paciieh: Ueher db Kdfer in den Umgebnngen
von Sagritz und Neiligeriblid. -Abh;indl. Naturh. Mn-
senni in Karnthen. JI Jahrg.

Hogans uppiakning af de vid Diibh'n funna
Coleoptera. Nat. Hist. Rcwiew. 1854. Proceed. [>.
88, 98.

Prenssische Kdfer filr die Sauimelnde Pugend,
beschrieben von Dr. Lextz Konigsberg 1853, 8:o,
50 sid. 3 pi. (^Pris 10 sgr). Detta sednare arbete,

801)1 tif" Hagi:n blifvit Kecenscradt i Stect. Ent. Zeit.
XIV. p. 3l25 anses vara i do fiesta delar iinda-
malsenligt oeh saledcs utgura en laiiipllg handled -
ning for nyborjare.

Of\er de Coleopter-arter, soiu af PiyrEiis blif-
vit insainlade under bans vistande pa Mosambique
hafva diagnoser blifvit u])pgjorda af Klug ofver
de species soin tilihiira Ciciudela 2, BracJiinus 1,
Grapliiptei'iis I, Autlda 3, Siayona '1, Scar lies 4,
Tefflus 3, Calosoma \, Oinophron \. Chlaenius 1,
Oodes ^, Angionychiis n. g. I, Abacetus 1, Feronia I,
Rhatijmus 1, Platymetopus I, Selenophorus 3, //a*'-
pajus I J Stenolophiis I, Acupalpus ^, Ijaslocera 1,
Noteriis I, Hypliydft'us I. Berlin Bericlit. 1853 p.
i44 samt af Geustaeckeu ofver Zopliosis 2, ////-
per ops 1, Macropoda I, Metriopiis \, Stenocara 1,
lleteroscelis 'I, Eurycliora 1, Pogonohasis 'i, Ilerpi-
sciiis 1, Crytochile 2, Phasruerotoina 5, Moluris 1,
Ci-yptogonms 1, Tachynotus 1, Micronderus 1, Kucyon
n. g. J, Gonopiis 'I, Stizopus 1, Eurynotas t, An-
chophthahnus n. g. ^, Dhioscelis n. g. 'I, Hlmatismus
:2, Praeugena %. 1. c. p. 530 oeh Mylahris 15. I. c.
p. 694.

7Je Coleopteris quae Oscarus et Alfredus PreJun
in Africa legerimt, disseruit J. H. Apetz. Alten- H
burgi 1854 4:o, 16 sid. Inneballer uppriikning pa
de kiinda oeh beskrifning pa de nya arterna af
familjerna Cicindelidae, Carahici, Dytisci, Gyrini oeh
llisteri. iSasom nya anforas: Siagona Alfredi, Apo-
toimis flavescens, Acupalpus discigef, Bemhidiuni copti-
cimi, P. ornatum, Orectochilus Oscari oeh Hister
imjn'essus.

En fjerde afhandling ofver Insccter fran Mo-
zambique, har Beiltoeoni ntarbetat. Memorie doll'
Academia della Scienze di Bologna IV. -p. 345.

I

43

Genom ''iJiitter Nacldrag zui' Kaefer-FaiuLa tier
Nord-Amerikanischen Landed' des Russisclien Reiches'
von Mannehheim hafva vi fatt eraottaga ett hugst
rikhaltigt och Intressant bidrag till kannedomen om
de Coleopter-arter, som furckomma i liyska besitt-
ningarne i Nona Amorikn. De insamlingar, som
Forf. haft tillfalle granska, och som varit ganska
betydliga, hafva blifvit gjorda under ett langre vi-
stande i berorde lander, af Herr IIolmberg. Sedan
Forf. redogjort for de trakter som blifvit besokta
och i korthet beskrifvit deras naturforhallanden,
anfor han att 540 species nii mera aro kanda sa-
som tilihorande dessa nejder af hvilka 114, eller
saledes mer an 3, tillhora Cai'ahica, 35 Dytiscia, \
Gyrinia, 13 Uydrophilia, 25 Silphalia, 3 Pselaphia,
106 Stapliylinia, 5 Trichoptcrygia, 10 Anisotomia, 1
PJialacra, 2 0 Nitidularia, 8 Cucujica, 1 5 Crypto-
pliaga, 17 Lathridia, 2 Dermestifia, 6 Byrrliia, 1
CeiitJiocera, 1 Heterocera, 6 Scarahaeina, 4 Buprestia,
\ Eucnemia, 30 Elateria, 1 Cyplwida^ 7 Telepliora,

2 Cleria, 7 Ftinia, 20 Bostriclnna, 21 Ciirctdionia,

3 Rhinosiniia, 19 Cerambycina, 12 OirysomeUnei;) 5
CoccineUia, 1 Diaperialia, 6 Tenehrionia, 4 Serropal-
pia, 1 Oedemeria, 3 Pyrochrota, 1 Antldcia, 2 il/or-
dellina och 2 Ccmthcmita. Staphylinerna och en del
af de smarre arterna af atskilliga slagten liafva
blifvit beskrifna af Maklin. Foljande nya slagten
uppstallas nemligen: Lyrosoma i narheten af Ptero-
lofna, Aegialithes Eschsch med antenner och palper
liknande Scydmaenerna, men till hufvudets och be-
nens form narmast Heloplerna, Trichocanthus MoT-
SCHOULSKi affinare med Ocypus iin Staphylimis, Li-
parocephaliis Maklin narmast Paederus, Dymastlies
ett besynnerligt bildadt slagte af n/istan samma form
som Nyctelia, men antennerna deremot som hos
Pachychila och Gnatliosia samt synec? saledes bilda

en ofvcrgang eriiclhin desya. De arter soin fore-
komma sa val i Svergc, soin i de Ryska besittniii-
oarne i Norra Amerika aro Celia [Amara] erratica,
Ancliomenus Bogemani, Notaplius undulatus IB majiis
Ghl), Cymato]jterus dolahratits, Hydrohius fuscipes,
NecrojyJiorus niortuoriim, Philontlms cderrimus, Olisthae-
rus megacephalus , Paramecosoma serrata, Atomaria
ferruginea, Lcdhridius inimitus, Simplocaria metallica
[Byry^hus picipes GllL.), Elater 7iig7'inus, Cryiitoliypnus
liyperboreus, Cyphon vmnahilis {jpuhescens Ghl.) JDino-
derus (^Apate) suhstrmtus, Bhagiwn inquisitor, I Ana
lapponica, Gonioctena viminalis, Cassida nohilis, Hip-
podamia tredecimpimctata , Coccinella trlfasciata och
Serropalpiis striatiis. Till slut uppraknas de Coleop-
tera, som blifvit anmarkta i andra delar af Kyska
Kikets Nord-Araerikanska besittnlngar, an i de,
livars arter nu blifvit beskrifna. En Cliarta ujjp-
tngande de lander hvars insektfanna afhnndlats, ar
afven bifogad. Bull, de Moscou XXVI. III. p.

Mannerheim liar afven med tredje, fjerde och
femte decaderna fortsatt beskrifningarne ufver de i
Ostra Sibirien funna nya, eller fuga kanda Coleop-
tera, samt upptager nu fOljande arter: Carahus
ocJioticus , Poecilonota liinhata, pretiosa, nobtlissima,^m
Sphenopteoxi Popovii, insidiosa, laticoUis, egena, Co-
ryrnbites PipjnngsJcoeldi, Diacanthus spretus, puncta- .;
tissimus, singularis, Ampedus basalts, AtJwus daurictis,^A
SedaJcovii, Cantharis daurica. Sills sexdentata, Hister
gratiosus, IJydropJdlus dauricns, Aphodius sellatus, mon-
golicus, Pyrochroa fuscicollis, cardirialis, GynnochilamX
qiiadrisigiiata, Pachyta 12-maculata, aemida, Stehura •,
Sedakovii och Grammoptera dentato-fasciata. Uti en
not karakteriseras dessutom tva arter af slagtet
Poecilonota nemligen P. decipiens och rutilans. Bull,
de Mosc. XXY.^IV, p. ^73.

46

Ell tif Blanche ocli Gaillaudot i Syrlen
ojord samling af Skal-Insekter, har blifvit beskrif-
veii af Chevrolat, soni iifven frainstallt en Ofver-
sist af de hittills inom furenamnde land funna Co-
leoptera, uppgaende till 592 arter. Af dessa aro
320 egna fur Syrien och 272 finnas afven i Eu-
ropa. Af den meddelade catalogeii visar sig att
Heteromera aro artrikast, derefter Lcmiellicornia, sa
Curculionides ocli Carahici. De nya arter som nu
tillkommit aro: Ilelluo Saulcyi, DoUchus cordatus,
Fristo7iyc]ms plmiicollis, Anchomenus fuscatus, Acmaeo-
dera chrysanthemi, Melanopliila consobrina Rev. et
Mag. de Zool. 1854 p. 389, T. 6, Callirhvpis
Blcmchei, Malocogaster adustus, Telephorus apicalis, T.
melaspis, Malachiiis macidiventris, Anthocotnus hicinc-
tus 1. c. p. 432. Glapliyrus aulicus, Pachycerus an-
chusae, Ergates Gcdliardoti, Prionohius Atropos, Clytus
datnascenus, Phytoecia syriaca, Ph. cdhoscutellata och
Ph. insigyuta 1. c. p. 479, T. 8.

Genom ''Catalogue of the described Coleoptera of
the United-States by Melsheimer revised by Hal-
deman and Le Conte Washington 853, 8:o,

o J

'174 sidor, hafva vi erhallit en lange Baknad fetn-
nedom om de Forenta Staternas Coleopter-Fauna.
Eliuru denna bok endast utgor en namnforteckning
nied nagia fa synonymier, lemnar den likval en,
fur de olika insekt-gruppernas forekommande inom
de skilda verldsdelarne, intressant ofversigt. Saledes
\isar i?ig att flera slagten, som i Europa represen-
teias af endast fa aiter, i Forenta Staterna aro
mycket artrika och tvartom; sasom exempel hara
kunna anforas
Cicindela i Europa 37.
Carabus » 112.

Chlaenius » 25.

Necrojyhorns » \ 0.

Norra

Amerika

58.

))

14.

))

42.

))

15.

4G

Atomaria \

Europa 35. i

Norra Amei

•Ika 3.

Latliridius och

Curtlcaria

))

88.

))

11.

Sa2}7'imts

))

33.

))

45.

Aphod'ms

))

104.

))

34.

Ch^ysohothrh'i

))

3.

))

24.

Lampyindes

))

M.

))

33.

Podahrns

))

(].

))

18.

Dasytes

))

30.

))

5.

Clems

))

5.

))

20.

Sphenophorns

))

7.

»

36.

Oi'chestes

))

32.

))

2.

Otiorhynchis

))

206.

))

2.

Apion

»

125.

8.

Clytun

))

30.

))

38.

Strangcdia

))

M.

32.

Chysomela o. s. v

»

124.

2.

Under titel ''Catalogue of the Coleo'ptera of
Scotland' by Andrew Murray Edinburgh 1853
8:o 146 sidor, liar en forteckning innehallande
namn, synonymic och habitation for alia hlttills i
Skottland funna skal-insekter utkommit. Forf. har
vid den systematiska anordningen hufviidsakligen
foljt Redtenbachers i Fauna Austriaca gifna upp-
stallning. fl

Zebe har fortsatt och afslutat sin i forra Be-
rattelsen p. 51 omnamnda Synopsis ofver de i
Tyskland funna Coloptera. Stett. Ent. Zeit. XIV.
p. 65, 113, 141, 173. m

Flora vigtiga tillagg och rattelser till Catalogvs^\
Coleop)tero7nim Europae ed. 4;ta, som utkommit i
Berlin 1852, hafva af Dohrn blifvit framstallda.
Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 23, 60, 107, 166, 222.

Uti en recension ofver Motschoulsky's Ca-
talog ufver Rysslands Coleoptera, hafva flora grun-

47

dade anniilrkningar vid densamma blifvit af Fair-
MAiKE gjorda. Rev. et Mag. de Zool. 1853. p. 383.

Atskilliga nya eller mindre bekanta Coleopter-
arter hafva blifvit beskrifna af Periiotjd. som afven
meddclat flora iipplysningar rorande synonymien.
Sain n da utreder ban att Anthia massilicata GuER.
— A. natalensis Perroud, A. graphipteroides GuER.
= A. suturata Perroud, A. foveata Perroud =
A. exarata Bhn och A, notata Perroud = A.
amahilis Bhn. Ett nytt slagte Atractonotus, affint
med Netrodera, uppstalles med 1 art A. Mulsaiiti.
Sasom nya arter anfures af Buprestides: Chryso-
chroa 1 art, Zemina '1, af Curculionides: Gymno-
gnatlmis 1, Ozotomerus n. g. [Anthribides) 1, Belus 2,
Ceocephalus 3, Rhyticephalus 1, Brentlms 2, Nemoce-
pJialus 2, Teramocerus '^^-Naupactus 3, Platyornus 1,
JjacJinopus 8, Platyaspites 1, Pachneus 1, Hypsonotiis
5, Geonemus 2, af Phytopbages Poecilomorpha \ art.
Forf. beskrifningar, sasom upptagande 3 hela, ja till och
med nagon gang ufver fyra sidor, aro allt for vidlyftiga
och trottande. Ann. Sue. Linn, de Lyon 1852 - 1853.
p. 389. Perroud Melanges Entomol. U. p. 1 —441.

Jemte meddelade beskrifningar ofver nagra nya
Coleoptera fran China och Ceylon, bar Westwood
afven anfOrt atskilliga iakttagelser om flera insekt-
arters lefnadssatt i berorde land. De 8 eller 9
Ciclndela-Sivtev som forekomma kring Hongkong fu-
rete mycken olikhet i lefnadssattet. Somliga traffas
pa trad och buskar, andra dereraot pa sandiga fait.
Tricondyla pulchripes, som icke ar allmiin, lefver pa
Dimocarpus, pa hvars stam och grenar den springer
med en forvanande snabbhet. En art ColUuris, nar-
slagtad med C longicollis, forekommer sallsynt pa
blommor vid stranderna af strummar och flyger
hastigt nndan da man nalkas o. s. v. De nya arter,
som af Forf anforas aro: Callirlii'pis Templetoni, C,

48

CJiampioni (Gen Tapro!}tina), lihijylcera tesseUata (Nya
Holland) IJchas n. g'. (Elateridae) fiuiehris (China),
FAigeims n. o-. [Teleplwridae) palpatoi' (Oeu Tapro-
bana), och Clytellus n. g. (Ceramhycinae) tnethocoides
(Hongkong\ Trans. KnL 8oc. N. S. II. p. 232. T.
12. Ann. and Mag. Nat. Hist. 11. Ser. XI. p. 480.

Tjiigo nya Skal-insekter funna i Forenta Sta-
ternn hafva blifvit karakteriserade af Lecoxte.
Dessa fOras till slagtena Anisomera, Antphizoa n. g.
tillhurande Dytiscidae, Stenocolus (Atopidae) , Chau-
liognathns, Callops, Clerus, Tostegoptera, Cremastochi-
lus, Allofocneniis n. g. (Peltides) , DerobraeJuis, Calli-
chroma, Eburia, Physocnernum, Cacoplia, Monilema,
Nosoderma och Mycterus. Proceed. Acad. Philad.
VI. p. 226.

Lecoxte har meddelat diagnoser pa 14 Co-
leopter-arter, insamlade af Woodhouse i Missouri
och Nya Mexiko tillhorande nedanstaende genera:
Cicindela, Lachnopliorus, Cldaenius, Eurydeims, Calo-
soma, Euphoria, Eleodes, My odes, Acmaeodera, Dicer ca,
Pristolophus och ArJiopalus. Proceed. Acad. Philad.
VI. p. 65. Af denna uppsatts finnes ett utdrag
infordt i Lotos IV. p. 189.

Nya Coleoptera, insandade vid Texas, hafva
fullstandigt blifvit af Leconte beskrifna, af slag-
tena Cicindela, Tostegoptera, Erirhipis, Ste7iaspis, Mac-
mophorus, Elaphidion, Oph7'yastes, Pelecypliorus, Mi-
croscathia, Triorophiis, Embaphion och lAjtta, Proceed.
Acad. Philad. VI. p. 439.

Nagra nya artcr hafva af Jaquelin du Val
blifvit uppstallda nemligen: Adelops meridionalis
(Bourdeaux), Euplectes perplectus ^Bercy\ Ijcptacinus
ampliventris (Bercy), Eubria marchantii (^Toulouse pa
Marchantia), Phantamocerus n. g. (nUra Clambus)

aeneiceps

49

aeneiceps och Moronillus n. g. (n^ra Orihoperus) tu-
ficollis. Ann. Ent. III. Ser. II. p. XXXVI.

Nya Coleoptera, eller sadana som forut ej varit
noggrant atskiljda, hafva af MuLSANT och Rey
blifvit beskrifna, sasom Aedilis ccantJioneura, Rhjsodes
sulcipennis, Ptilinus aspericollis (Sicilien), Apalochrus
flavolimhatus (Montpellier), Tenehrio noctivagus och
Trogosita tristis (Sicilien). Ann. Soc. Linn, de Lyon
485^—1853. p. 2. Muls. Opusc. Ent. IL p. 4.

lakttagelser rOrande atskilliga ar 1853 af Letz-
NER i Schlesien insamlade Coleopter-arter finnas
inforda i Arb. und Verand. Schles. Gesellsch. 1853.
p. 176.

Nagra korta underrattelser om de Skal-insekter,
som blifvit funna i narheten af Meran i Tyroleu,
hafva af Letzner bekantgjorts. Arb. und Verand.
Schles. Gesellsch. 1853. p. 175.

Blanchard uppraknar nagra sallsyntare Co-
leopter-arter, som af honom blifvit insamlade vid
Fouras i narheten af Rochefort. Ann. Ent. III.
Ser. I. p. III.

Stabile, som lemnat en fOrteckning pa^ de
sallsyntare Coleopter-arter, hvilka af honom blifvit
funna i narheten af och pa Monte Rosa, har afven
fastat uppmarksaniheten pa huru hogt de uppstiga
pa berorde berg. Verhandl. Schweiz. Naturf. Ge-
sellsch. 38 Versaml. 1853. p. 214.

Kraatz, som meddelat upplysningar om Aler-
dalens Coleopter-fauna, anfor att densamma foreter
flera arter, hvilka icke blifvit anmarkta i hela den
omgifvande nejden och att den saledes i flera fall
eger en egen karakter. Furf. , som tva ganger be-
sOkt denna dal, uppraknar de sallsyntare arter han
der patraffat samt beskrifver sasom nya: Homalota
fluviatilis, fragilis, thinobioides, fragilicornis, subtilis-

Prof, Bohemans Arsb. \853, W54. *

50

sima och Lithocharis ripicola. Stett. Ent, Zelt. XV.
p. 121.

Uti den redogorelse, som Frauenfeld afgif-
vit ofver flera af Schmidt i de underjordiska^grot-
torna i Grain gjorda markvardiga upptackterna, be-
skrlfvas afven nagra nya insekt-arter nemligen:
Sphodrus Schmidtii MiiLL. och ett nytt slagte till-
horande Curculionides, som blifvit benamndt Tro-
glorliynclius. Det eger till kroppsformen nagon lik-
het med Stomodes, men saknar belt och ballet ogon.
En art Tr, anophthalmus upptages. Verb. Zool. Bot.
Ver. in Wien Abb. IV. p. 25. T. 3. f. 1.

BiELZ " Entomologische Beitrdge innehaller nagra
nya arter upptackta i Siebenbiirgen nemligen: Bem-
hidium transsylvanicum, B. hilunulatum, Hydroporus
ohliquesignatus och Argopus discolor. Verb, iind Mitth.
Siebenb. Vereins III. 1852.,

Nedanstaende fyra afhandlingar bar Ref. icke
haft tillfalle se:

Maillard, "Be petit Entomologist Collecteur au
Nord de Paris' 1 Partie. Coleopteres. Paris.

Bold, "Capture in the North of England of
six species of Coleojjtera new to the British Fauna\
Zoolog. N:o CXXXI.

PIampe, "Beitrag zur Siebenhilrgischen Kdfer-
fauna." Verb, und Mitth. Siebenb. Vereins III. 1852<B|

Fuss, "Ueber Attagenus pantherinus, Grammop-
tera nigroflava' etc. Verhandl. und Mitth. Siebenb
Ver. III. 1852.

ScHMiDT-GoBEL upplyser, att trenne af Preyss-
LER beskrifna arter af senare Furf. erhallit andra^
namn, bvilka derfore bora utbytas mot de aldrejl
Saledes maste Iletae^ius quadratus benamnas H. '
sesquicornis Preysl., Laemophloeus monilis Fabr.
X. dentiGulatus Preysl. och Claviger foveolatus MiiLL.

I

5^

Qaviger testaceus Preysl. Stett. Ent, Zeit. XIV.
p. 164.

Det ar fur narvarande allmant erkandt, attMetamor-
kannetecken hemtade fran larverna, aro af stor vioft ^°^'
for bestammandet af affiniteten emellan de skiljda
insekt- grupperna. Skal insekternas utveckllngs-hi-
storia har likval, i anseende till de svarighcter dess
utredande ar underkastad, beklagligen alltfor lange
blifvit fursummad, ehuru senare tiders forskningar,
i icke ringa man bidragit att sprida Ijus afven inom
denna del af Entomologien. Rcf. ar nu i tillfalle
att anmala tvenne sturre arbeten, hvilka innehalla
en rik skatt af iakttagelser, egnade att afhjelpa en
icke sa ringa del af den ofverklagade bristen, nem-
ligen 'l:o "Catalogue des larves des Coleopteres, avec
la description de plusieurs especes nouvelles' par Cha-
PUIS et Candeze (Extrait des Memoires de la So-
ciete Koyale des Sciences de Liege T. VIII) Liege
1853. 8:o, 313 sid. 9 pi. Efter inledningen, hvar-
uti karaktererna for skal-insekternas larver blifvit
pa ett tydligt satt framstallda, vidtager beskrifnin-
garne pa de larver, som hittills varit kanda, ,eller
af Forfattarne kunnat tillaggas, hvarvid Erichsons
i WiEG3iANNS Archiv. 1847. p. 60 foreslagna in-
delning hufvudsakligen blifvit foljd, Att har inga
i nagon vidlyftigare redogorelse for innehallet af
detta, i sa manga hansec^nden iij^JDlysande arbete,
torde vara ofverflodigt, da detsamma ar oumbarligt
for hvar och en som vill sysselsatta sig med, eller
narmare studera skal-insekternas metamorfos. (Re-
cens. af Elditt i Stett. Ent. Zeit. XV. p. 187.)
2:o "Histoire du Phi maritime' par Perris, hvaruti
pa ett noggrant satt forvandlingen af ett stort antal
skal-insekter '] beskrifves och afbildas, nemligen af
Phloeopora reptans Grav. , Homalota celata Er. ,
Homalota cuspidata Er. , Oxypoda ayialis , Placiisa

5^

Pumilio, Xantholinus coUaris Er. , Quedms seintillans
Grav,, Macropalpus pallipes Cuss AC, Omalium vile
Er., Omaliu7npu8illum¥ ABU., Ptilium apterum Gver.,
Carpophilus sexpustulatus, Ips ferruginea, Rhizophagus
depressuSf Temnochila caerulea, Aulonium hicolor, Di-
toma crenata, Cerylon histeroides, Ijemophloeus Dufowri
Laboulb. , Brontes planatus, Silvanus unidentatus,
Paramecosoma abietis Payk., Dermestes mustellinus.
Ann. Entomot. III. Ser. I. p. 555, T. 17—19.
Platysoma oblongwn, (Furf. upplyser att den larv
som Paykull i sin Monographia Histeroidum af-
bildat, sasom tillhorande Hololepta quadridentata, omoj-
ligen kan tillhura denna art, utan sakerligen ar
larven till en Sargus), Paromalus flavicornis, Plega-
derus discisus, Gnorimus. variabilis, Dorcus parallelipi-
peduSf Ayicylocheira flavo-inaculata, Ancyloclieira octo-
guttata, Chrysobothris Solieri, Melanopliora tarda, An-
thaxia morio, Melanotus (Elater) rufipes, Agrypnus
aiomarius, Atlious rhombeus, Elater sanguineus 1. c. II.
p. 85. Tab. 4 — 5. Anthocomus lateralis, Dasytes
Jlavipes, Thanasimus formicarius, Opilus mollis, Tri-
cJiodes alvearius, Anobium molle, Anobium abietis, Ano-
bium longicorne, Anobium pertinax och Ennearthron
(Cis) cornutus 1. c. II. p. 593. T. 18.
Enskilda Ghiliani, som uppgifvit skillnaderna emellan

arbeten. Q^^^^^^^^i^ Audouini och C. RiclitH, Iivilka tvenne ar-

Cicindele- ^ '

tae. ter en del FOrfattare velat sammanfora, anser dem
likval vara fullkomligt atskillda och att sadana olik-
heter forefinnas, att de till och med icke kunna foras
till samma grupp. Ann Entom. III. Ser. 1. p. 645.
I anledning af furestacnde afhandling har Reiche
utredt att Cicindela Audouini Barthelemy ar samma
insekt som Vigors beskrifvit som Cicindela Richtii
och att (7. Richtii Ghiliani ar identisk med C.
Peletieri DelapOrt. Ann. Entom. III. Ser. II.
p. LVI.

53

Ett for kannedomen af Carahici i mansja ban- Carabici.
seende upplysande arbete hafva vi nu att anmala
nemligen "Notes on the classification of the Carahidae
of the United States' by Leconte. FOrf. , som fun-
nit de hittills begagnade karaktererna for slagtenas
uppstallning, sasom hemtade endast fran vissa or-
ganer tillhorande det ena konet, mindre lampliga,
bar utarbetat en ofversigt af Carahici, bvarigenom
denna olagenhet blifvit afhjelpt. Da Forfattarens
uppstallning innehallcr flera nya asigter, torde den-
samma bora meddelas. Familjen, som benamnes
Adephaga karakteriseras salunda: Coleoptera pen-
tamera, protboracis epimeris et episternis distinctis;
abdominis segmentis tribus primis connatis.

Subseries I. Coxae anticae globosae, in pro-
sterno sitae, posticae ad abdominis margincm non
extensae. Ciciiidelidae et Carahidae,

Subseries II. Coxae anticae praecipue globo-
sae, raro transversae, inter prosternum et meso-
sternum insertae; coxae posticae ad abdominis mar-
ginem extensae: (pedes postici saepissime natatorii.)
Amphizoidae, Haliplidae, Dytiscidae et GyrinidjM.

Familia 1. Cicindelidae. Antennae in frontem supra man-
dibularum basin insertae, articulis 4 primis glabris; ligula bre-
vissima, inflexa, palporum labialium stipite libera: tibiae anticae
tenues non emarginatae, abdomen maris 1-, feminae 6-articu-
latum.

Familia 2. CARABioAFi. Antennae ad mandibularum basin
sitae, articulis basalibus plus minusve glabris: ligula porrecta,
paragiossis saepissime distinctis: abdomen sexus utriusque con-
forme.

Subfam 1. Brachimni. Abdomen sexus utriusque 7-articu-
latum: epimera metathoracis fere diagonaliter divisa: parapleurae
appendiculatae: tibiae anticae tenues, emarginatae.

Subfam 2. IIarpalini. Abdomen sexus utriusque 6-articu-
latum: epimera mesothoracis non diagonaliter divisa, parte po-
steriore brevissima: parapleurae appendiculatae, tibiae anticae
emarginatae.

54

A. Dryptae. Tibiae anticae tenues vel dilatatae, apice
non spinulosae. Antennae art. 4 primis plus minusve glabris.
Ligula dilatata, paraglossis nuUis. Tarsi maris, quando dilatati
papillis raris instructi.

B. Pterostichi. Tibiae anticae tenues, vix spinulosae, vel
apice incrassatae et spinulosae. Antennae art. 3 glabris, rarius
4 subglabris. Ligula paraglossis distinctis. Tarsi maris antici
dilatati, subtus papillis seriatis instructi.

C. Harpali. Tibiae anticae incrassatae, plus minusve spi-
nulosae. Antennae articulis 2 glabris. Ligula paraglossis di-
stinctis. Tarsi maris varii.

D. Chlaenii. Tibiae anticae plus minusve incrassatae. An-
tennae articulis 3 glabris. Tarsi maris articulis dilatatis, subtus
dense spongiosis. Ligula paraglossis distinctis.

Subfam. 3. Scaritini. Abdomen sexus utriusque 6-arti-
culatum; epimera mesolhoracis diagonaliter divisa: (parapleurae
saepe non appendiculatae et tibiae anticae simplices.)

E. Ozaenae. Parapleurae appendiculatae. Tibiae anticae
emarginatae, truncatae. Paraglossae latissimae, connatae, di-
stinctae. Antennae sub frontis laleribus insertae.

F. Brosci. Parapleurae variae. Tibiae anticae truncatae,
emarginatae. Ligula dilatata, paraglossae angustae, rarius elon-
gatae. Antennae articulis 4 glabris. (Maxillae basi non spinosae.)

G. Scaritides. Parapleurae variae. Tibiae anticae emar-
ginatae, palmafae. Paraglossae distinctae, apice liberae.

H. Bembidia. Parapleurae appendiculatae. Tibiae anticae
emarginatae, truncatae. Paraglossae dislinctae, apice liberae.
Antennae artiCulis 2 glabris.

I. Carabi. Parapleurae non appendiculatae. Tibiae an-
ticae vix emarginatae. (Maxillae praecipue basi spinosae.)

A. Dryptae.

a. Galeritae. Caput postice constrictum. Elytra truncata.
Tibiae anticae tenues. Antennae articulo l:mo elongato.

b. Helluones. Caput postice modice constrictum. Elytra
abbreviata, subtruncata. Tibiae anticae compressae, dilatatae.

c. Moriones. Caput postice modice constrictum. Elytra in-
tegra. Tibiae anticae compressae, dilatatae.

d. Panagaei. Caput postice saepissime constrictum. Elytra
Integra, punctis ocellatis nullis. Tibiae anticae non dilatatae.

B. Pterostichi.

e. Lachnophori. Caput postice constrictum. Thorax pe-
dunculatus. Elytra vix truncata, stria 9:na ambiente. Palpi
apice acuminati. Tibiae anticae tenues, ungues simplices.
(Tarsi maris non dilatati.)

55

f. Odacanthi. Caput rhomboideum, postice constrictum.
Thorax elongatus. Elytra truncata vel subtruncata. Palpi labia-
les filiformes. Tibiae anticae lenues; ungues varii.

g. Lebiae. Caput saepe postice constrictum. Elytra valde
truncata. Tibiae anticae tenues; ungues varii.

h. Trechi. Caput postice non constrictum. Elytra Integra,
stria 8:a interrupta. Tibiae anticae variae; ungues simplices.
(Antennae saepe articulis basalibus subglabris.)

i. PlaUjni. Caput postice non constrictum. Elytra non
truncata, stria 8:va integra. Tibiae anticae tenues; ungues varii.

k'. Stenomorphi. (Menlum non dentalum.)

k. Pterostichi (genuini). Caput postice non constrictum.
Elytra Integra, stria 8:va integra. Tibiae anticae apice incras-
satae et spinulosae. (Mentum dentatum. Corpus glabrum.)

C. Harpali.

1. Harpali (genuini). Abdomen non pedunculatum.

D. Chlaenii.

m. Licini. Labrum impressum. Mentum non dentatum.
Elytra punctis ocellatis solitis.

n. Chlaenii (genuini.) Labrum planum. Mentum medio
dentatum. Elytra punctis ocellatis soliiis. (Corpus valde pube-
scens.)

0. Oodides. Labrum planum. Mentum medio dentatum.
Elytra punctis ocellatis margini contiguis.

E. OzAENAE.

p. Pseudomorphi. Elytra truncata, margine non interrupto.
(p') Ozaenae. (Elytra integra, sulco marginal! interrupto.)
(p") [Siagonae?) v^

F. Brosci.

q. Psydri. Tibiae anticae emarginatae, truncatae. Para-
pleurae appendiculatae. Presternum non productum.

r. Melrii. Tibiae anticae emarginatae, truncatae. Para-
pleurae appendiculatae. Presternum postice productum.

(r') Brosci (genuini). (Parapleurae appendiculatae. Prester-
num postice non productum. Thorax pedunculatus.)

s. Promecognathi. Parapleurae non appendiculatae. Tibiae
anticae non emarginatae, truncatae. Prosternum non produc-
tum. (Labrum breve, sinuatum.)

G. SCARITIDES.

t. Scaritides (genuini). Parapleurae variae. Tibiae anticae
emarginatae, palmatae. Antennae articulo l:mo non longiore.

u. Clivinae. Parapleurae appendiculatae. Tibiae anticae
emarginatae, palmatae. Antennae articulo primo non longiore.

H. Bembidia.

66

V. Bembidia (genuini.) Parapleurae appendiculatae. Tibiae
anticae emarginatae, truncatae. Antennae filiformes, articulis 2
glabris, 3:io subglabro. (Palpi saepissime subulati. Elytra stria
marginali Integra.)

I. Carabi.

X. Carabi (genuini). Tibiae anticae non emarginatae. Aceta-
bula antica postice hiantia. Mesosternum delectum.

y. Elaphri. Tibiae anticae emarginatae, vel simplices.
Acetabula antica Integra. Mesosternum detectum.

z. Omophrones. Tibiae anticae vix emarginatae. Acetabula
antica integra. Mesosternum prosterno diiatato obtectum.

Efter denna uppstallning af familjer och grup-
per, folja karakterer for slagtena jemte diagnoser
pa flera nya arter. Trans. Anicr. Philos. Soc. Phi-
ladelph. N. S. X. III. p 363.

Geodophaga Britannlca. A Monograph of the
Carnivoreus Ground-Beetles indigenous to the British
Isles by Dawson with coloured plates London
1854, innehaller en ofversio;t och beskrifnino-ar of-
ver alia hittills inotn England funna Carahici, I
detta arbete har Forf. onekligen gjort vetenskapen
en verklig tjenst derigenom, att han indragit en
mangd arter, som af iildre Engelska Forf. pa allt
for obetydliga afvikelser blifvit uppstallda. Salunda
upptagas nu endast 290 arter, da Stephens der-
emot i sin forteckning anfor icke mindre an 449,
Sasom nya for England hafva tillkommit: Harpalus
sulphuripes, H. melancholicus , Stenolophus elegans,
Bemhidium fluviatiUy stomoides och callosum, samt for
vetenskapen : Byschirius impunctipennis, D. jejunus,
Harpalus Wollastoni (synes vara narslagtad, om icke
identisk med II. litigiosus Dej.), och Stenolophus
derelictus (affin med S, brunnipes Sturm.) Kecens.
i Ann. and Mag. Nat. Hist. 11. Ser. XIV. p. 198.
Nat. Hist. Keview 1854. p. 105.

Chaudoir, som med fjerde delen fortsatt sin
afhandling ''Memoire sur la famille des Carabiques'
meddelar deruti; 1:o anmarkningar rorande nagra

57

af Leconte beskrifna arter af slagtet Cicindela och
inhemtas haraf, att Cicindela gravida Lec. = hirti-
collis Say (albohirta Dej) C sigmoidea Lec. endast
en varietet af C. trifasciata, C. cuprescens = (7. blanda
var. 2:o Beskrifningar pa foljande nya Cicindeletae,
C, lacerata (Furenta Staterna), C. albicans, C se-
micincta (Nya Holland) , C, olivacea (Cuba), C, amoe-
nula (narheten af Amazon floden), C, misella (Co-
lumbien), C. egena (Stranderna af Amazon floden),
C. papillosa (Mexico) och Megalomma flavicans. 3:o
Beskrifningar pa nya arter af slagtena Galerita,
Calleida, Catascopus, AncJiomenus och Pristonychus,
Bull, de Moscou XXVII. I. p. M^.

En monografi, ofver de tvenne i Australien
forekommande, besynnerligt bildade slagtena Pseu-
domorpha KiRBY och Adelotopus Hope,, har af
Westwood blifvit utarbetad. Af det forra uppta-
ger Furf. i2 arter nemligen 1. Pseudomorpha excru-
cians Kirby, 2, P. Lacordairei Dej. 3. P. fallax
Westw. 4. P. laevissima n. sp. 5. P. fug ax n. sp.
6. P. guttigera Newm. 7. P. decipiens Westw. 8.
P. suturalis Germ. 9. P. hydroporoides n. sp. 10.
P. maculata Newm. 11. P. nitiduloides Guer. 12.
P. colymbetoides n. sp. och af det senare 8 arter
nemligen 1. Adelotopus gyrinoides Hope, 2. A, apho-
dioides n. sp. 3. A. ipsoides Westw. 4. A. dyticides
Newm. 5. A. hydrobioides n. sp. 6. A. haemorrhoi-
dalis Erichs. 7. A. scoly tides Newm. sarat 8. A.
nemosonioides n. sp. Till slut uppstalles tit nytt
slagte, som star i narheten af de furegaende. Det
benamnes Hydroporomorpha. Den en da kanda arten
H. lutea ar fran Abyssinien. Rev. et mag. de Zool.
1853. p. 395. Tab. 14, 15.

Synopsis of the species of Pterostichus BoN. and
allied genera ifihabitating tetnperate North America by
Leconte ar Ref. endast till titeln bekant.

58

LAFEKTE-SENECTiiRE har fortsatt beskrifningen
Ofver de af Bocande i Portuglsiska Guinea insam-
lade Carahici och anfur nu arter af slagtena Clilae-
nius, Sphodrus, Anchomenus. Rev. et Mag. de ZooL
1853, p. 267, Abacaetus 1. c. p. 303, Drimostoma,
Argutor, Aristopus n. g., Masoreus, Platymetopus,
Anomostomus n. g. , Pangus, Anisodactylus, Brady-
baenus, Hypolitlius 1. c. p. 368, Ophonus, Stenolophus,
Acupalpus och Tetragonoderus 1. c. p. 410.

SciiAUM, som framstallt flera upplysande an-
markningar'^rorande de Panagaeus arters synonymic,
hvilka af Laferti -Senecteke blifvit beskrifna i
Franska Entom. Societetens Annaler, har afven
meddelat karakterer pa 7 nya hithorande arter,
nemligen: Isotarsus insignis (Brasilien), L mandari-
nus (Hongkong), /. guttiferus (Java), /. ampUcollis
(Port-Natal), /. cyaneus (Hongkong), Peronomerus
subgen. nov. fumatus (Hongkong) och Panagaeus
Thomae (St. Thomas). Ann. Entom. HI. Ser. I. p.
429. T. 4 3. N:o V.

Upplysningar rorande synonymien for atskil-
liga Carabici hafva af Kraatz blifvit meddelade.
sasom \:o att den af Suffrian fran Sardinien er-
hallna Agonum flavocinctum endast ar en lokalva-
rietet af Agonum marginatum Fabr. 2:o att Ptero-
stichus (Steropus) madidus bor sammanforas med P.
concinnus, da dem emellan ingen annan skillnad fo-
refinnes, an att den ena har roda och den andra
svarta ben, 3:o att Pterostichus Welensi och P. vario-
latus, sasom endast olika till storlek, utgora samma
art, samt 4:o att Nebria nivalis icke kan, sasom en
del Forfattare sokt adagalagga, hanforas sasom va-
rietet under Nebria Gyllenhalii, utan att dessa tva
arter aro val och genom konstanta karakterer at-
skilda. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 327.

59

Uti en af ScHAUM foretagen granskning af
elAQUELiN Du Val's I forra Beratt. p. 79 an-
nialda afhandling, De Bemhidiis Europaeis, hafva
flera anmarkningar blifvit framstallda. Dessa besta
hufvudsakligen deruti, att Schaum ansett Forf.
hafva gatt allt for langt vid reducerandet af arter,
eller att ban t. ex. samraanfort B. foraminosum
Sturm ined B. striatum Fabr. B. tihiale med B,
fasciolatum och B. obsoletum Dej. med B. tricolor
o. s. V. -Dessutom meddelas flera, for redandet af
dessa djurs synonymiej vigtiga upplysningar af hvilka
ma namna^, att Forf. anser. B. nehulosum Rossi =
B. caraboides, B. nehulosum Schaum = B. pallipes
och B. normannum Jaqu. Duv. — B. pusillum Ghl.
Ann. Ent. III. Ser. I. p. 61.

Kraatz, som haft tillfalle undersoka en mangd
Carabi, bar dervid kommit till den asigt, att alltfor
manga arter . inom detta slagte blifvit uppstallda,
och att flera, sasom sjelfstandiga ansedda, vid en
narmare granskning maste, sasom endast utgorande
klimatiska varieteter indragas. Stett. Ent. Zeit.
XV. p. 22, 49. ^

Chevrolat, som nppstallt ett nytt slagte bland
Carabici, hvilket ban benamt Agrius, anser att det
bor inrymmas emellan Nebria och Metrius. Den enda
kflnda arten A. fallaciosus ar funnen i narheteh af
Magellanska sundet. Ann. Ent. III. Ser. II^-p.
665. T. 19. N:o I.

Letzner upplyser att ban, efter granskning
af en mangd exemplar af Chlaenius tibialis och ChL
Schra7ickii, icke kimnat Anna nagra sa konstanta
afvikelser dem emellan, att de kunna utgora tvenne
skilda arter. Arbeit, und Verand. Schles. Gesellsch.
1852. p. 91.

Reiche bar utredt, att den art som Fair-
MAIRE beskrifvit under namnet Coptodera massilien-

60

sis ar identisk med Lebia univittata Dej. Ann.
Entom. III. Ser. II. p. XLV.

Sasom nya arter uppstallas: Procrustes aspera-
tus fran Caramanien af Mussant och Wachanru.
Mdls. Opusc. Ent. II. p. 1^4, Carabus Adonis irsm
Grekland af Hampe. Verhandl. Zool. Bot. Yer. in
Wien III. Bd. p. 134. Procrustes pisidicus fran Ca-
ramanien af Peyron. Ann. Entom. III. Ser. IL p.
669. Feronia (Pterostichus) alpicola af Mulsant och
Rey. Muls. Opusc. Ent. II. p. 95 samt Agonum
flavocinctum fran Sardinien af Suffrian. Stett.
Entom. Zeit. XV. p. 149.

Narcillac "Observations sur le trochanter dans
la famille des Carabiques' 8:o Paris ar lief, icke
nM,rmare kand.
Dytisci. MoTSCHOULSKY har under titel " Hydrocanthares

de la Pussie" Helsingfors 1853 fortsatt sin katalog
ofver Rjsslands Coleoptera. FOrf. raknar till denna
familj, utom Dytisci, S-fven Gyrini, Hydrophili, Geo-
ryssi, Parni, Elmi, Helophorif Sperchei och Heteroceri.
Hela antalet af de uppraknade arterna uppgar till
490. Flera nya genera uppstallas, dock utan ka-
rakterer, sasom Hydrovatus {Hydroporus cuspidatus
Ahrens), Graphothoraoc {Dyt. zonatus Hoppe m. fl.) ,
Aulonogyrus (Gyrinus striatus Fabr.), lAnnoxenus
(Hydrophilus oblongus Herbst), Helophygus t= {He-
lophilus pallidus MuLS.), Physomus {Ph. velutinus
MoTSCH.) och Hymenodes (Elophorus marinus Payk.)

Uti "Ofversigt af de arter inom familjen Dyti-
sci, som blifvit antrdffade pa Skandinaviska halfon"
har Thomson, sedan han uti inledningen redogjort
for antalet af de species, som i aldre skrifter blifvit
anforda, utgorande i Linnes Fauna 16, hvaraflik-
val fyra tillhura Hydrophilerna och en Gyrinus, hos
Paykull 53, hos Gyllenhal i Insecta Suecica
10^, bland hvilka dock honor eller varierande for-

6f

mer befinnas, sa att verkliga antalet endast upp-
gar till 92 samt i flera andra skrifter sasom Zett.
Insecta Lapponica och Vet. Akad. Handl. 9, upp-
gifves att antalet i nu anmalda afhandling blifvit
okadt till 128. Forf. indelar denna familj i tva
underfamiljer, hvaraf den forsta innhaller gruppen
Haliplmi med slagtena Haliplus (11 arter) och
Cnemidotus (1). Den andra underfamiljen omfattar
gruppen Hydroporini med slagtena Hydroporus {^6\),
Hyphydrus (1), gruppen Colymhetini med slagtena
Noterus (2), Laccophilus (2), Agahus (26), Byhius
(10), Colymbetes (11), samt gruppen Dytiscini med
slagtena Dytiscus (6), Hydaticus (6) och Acilius {^).
Pa de fOrut, sasom Svenska kanda arterna med-
delas endast diagnoser, hvaremot de ofriga full-
standigt beskrifvas och meddelas dessutom de vig-
tigare synonymcrna. De af Forf. nu, sasom nya
for Skandinaviens fauna, upptagna aro: Haliplus
lineatus Aube {H. abliquus var. b. Ghl.), H. flavi-
collis Sturm, H. Lapponum nov. sp. {H. ferrugineus
Zett.), H. variegatus Sturm, H. ruficollis {H. im-
pressus var. b. Ghl.), H. fulvicollis YaR. , Hyphydrus
hilineatus Sturm, H. Halensis Fabr., H. parallelo-
grammus Ahrens, //. articus n. sp. , H Boliemani
n. sp. , H. geniculatus n. sp. , H acutangulus n. sp^
(//. tristis Zett.), H, elongatulus Sturm {H. 7nela-
nocephalus var. b. Ghl.), H. memnonius NiCOL. , H.
Gyllenhalii Schjodte {H. piceus Aube), H. obscurus
Sturm (H. nigrita var. b. Ghl.), FI. pygmaeus Sturm,
H. angustatus Sturm, Jjaccophilus minutus {L. minu-
tus var. b. Ghl.), Agahus Zetterstedti n. sp. (Hyti-
scus Sturmii var. b. Ghl.), A. chalconotus Panz.
{H, chalconotus var. c. Ghl.), A. Haeffneri Mhm.
{D. affinis var. c. Ghl.), A. opacus Mhm. (H. chal-
conotus var. b. Zett.), Uybius crassus n. sp. (Z>.
fenestratus var. c. Ghl.), I similis n. sp. , 7. ohscurus

62

(7. 4-guUatus Er.), L sexdentatus Schjodte och /.
suhaeneus Ee. {D. fenestratus Zett.) Flera af cle
naiiin Gyllenhal begagnat, liafva mast utbytas
mot aldre, salunda ar Haliplus fulvus Fabr. = H.
ferrugineus Ghl., //. fluviatilis AuBi; = H. iinpressus
Ghl. , Hyphydrus Sanmarcki Sahlb. -— //. assimilis
Ghl., H. novemlineatus Steph. = //. nigrolineatus
Ghl., H. palustris Linne = H. 6-pustulatus Ghl.,
Hyphydr us ferrugineus Linn. = Hypliydrus ovalis (^ och
H. gihhus J Ghl., Ijaccophilus hyalinus De Geer
= Dytiscus minutus Ghl., Agabus agilis Fabr. =
D. ohlongus Ghl., A. nigroaeneus Marsh. = D. dial-
conotus Ghl. , A. didymus Oliv. = D. vitreus Ghl. ,
A* bipustulatus Linn. ~ D. carhonarius Ghl. , Ily-
hius uliginosus LiNN. = D. fuliginosus Ghl., Colym-
hetes histriatus Bergstr. = D. agilis Ghl., C. stria-
tus Linn. = D. Bogemani Ghl. , C. Paykulli Er. =
D. striatus Ghl. Forf. sammanfor, sasom tillho-
rande samma art, Hydroporus alpinus, borealis och
hidentatv^, Hydroporus figuratus Ghl. anser han en-
dast vara en alpinsk form af H. dorsalis, Dytiscus
duhius Ghl. sasom honform till D. circumcinctus, D.
septent7'ionalis Ghl. sasom en slat hona af D. lap-
ponicus och Hydaticus verrucifer sasom varietet af
H. zonatus. Vet. Akad. Handl. 1854. p. 177.

Leprieur uppraknar nagra Dytisci som han
funnit vid Bona och hvilka der icke forut varit
anmjirkta. Ann. Ent. III. Ser. L p. LVIL

Mink omnamner att Hydroporus flavipes Oliv.,
som forut icke blifvit funnen i Tyskland, temligen
allmjint forekommer vid Crefeld. Stett. Ent. Zeit.
XIV. p. 308.
Gyriiiites. Laboulbene, som beskrifvit och afbildat tre

nya arter af slagtet Gyretes, nemligen G. sericeus,
G. Sallei (Caraccas) och G. nitidulus (Amazon dalen),
meddelar afven en synoptisk ofversigt af alia hit-

63

tills kanda arter tillhorande detta slagte. Ann. Ent.
III. Ser. I. p. 47. T. I. N:o 11.

Vid den undersokning som Jaquelin Du Val
foretagit med de generiska karaktererna hos Gyrinii,
har han funnit Erichsons uppgift om bildningen
af den yttre raaxlllar-loben riktig och att Aube,
som pastar att denna lob saknas, misstagit sig.
Ann. Entom. III. Ser. I. p. XLV.

Fyra nya arter tillhorande slilgtet Myllaena Staphy-
hafva af KrAATZ blifvit uppstallda. Deras diagno-
ser arc som foljer:

4. M. elongata: elongata, nigra, opaca, cinereo-
sericea, thoracis angulis posticis obtusis, baud
prominulis. Long. \\ lin.
Saxonia.

2. M. forticornis: nigra, opaca, cinereo-sericea,
antennis validioribus, thoracis angulis posticis
obtusis. Long. ^ lin.

Prope Bonnam, in ripa voraginis.

3. M. mfuscata: nigro-fusca, opaca, sericeo-pu-
bescens, thoracis angulis posticis rectis. Long.
h lin.

Austria.

4. M. minima: fusca, opaca, sericeo-pubescens,
antennis fusco-testaceis, thoracis angulis po-
sticis subrectis. Long, vix \ lin.

Bavaria Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 373.

Kraatz, som meddelat anmarkningar rorande
flera arter tillhorande slagtet Gyrophaena, beskrif-
ver afvcn en af honom funnen ny art G. laevicolUs,
tagen i tradsvampar nara Heidelberg. Stett. Ent.
Zeit. XV. p. 185.

Flera nya, eller mindre kanda arter Brache-
lytra, hafva af Mulsant och Rey blifvit omstand-
ligt beskrifna, nemligen Homalota luctuosa, gac/atifia,
meridionalis, siibterranea, laevicolliSf fusciconm, diffor-

64

mis, piceata, glohuUcolUs, grandiceps, Oxypoda attenu-
ata, hicolor, lucens, fuscula, riifida, Aleochara disci-
pennis, rufipes, diversa, Tachinus laticollis, Mycetoporus
tenuis, angularis, Philonthus tenuicornis, temporalis, sig-
naticornis, Symbalium longicolle, Litliocaris rufa och
Stilicus festivus. Ann. Soc. Linn, de Lyon. 185^ —
i853. p. ^2, T. n. MuLS. Opusc. Ent. IL p. 35.
T. IL

Leon Fairmaire har bland Staphylini upp-
stallt ett nytt slagte Apteranillus, som eger till sta-
turen mycken likhet med Myrmedonia, hvarifran det
afviker genom bristen pa ogon och genom den olika
proportionen emellan antenn-lederna. Den enda
kanda arten A. Dohrnii ar upptackt vid Tanger.
Stett. Ent. Zeit. XV. p. 73.

En ny art af slagtet Lathrohium, som blifvit
benamnd X. Tarnieon, beskrifves af KouGET. Ann.
Entom. IIL Ser. p. 83.

AuBi-: omnamner, att den art Cephennium, som
KiESENWETTER funnlt pa Pyreneerna och hanfort
till C. laticolle, utgor en fran denna skild art, som
bor erhalla namnet C. Kiesejiwetteri, Ann. Ent. IIL
Ser. I. p. IX.

Kraatz har utredt, att Phytosus sipinifer CuRTiS
och Ph. nigriventris Chevrolat, som af den forre
och af Erichson varit ansedda iitgora olika kon
af samma art, aro tvenne bestamt skilda arter.
Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 257. T. IIL f. 5, 6.

Korande den af CusSAC nyligen i Franska
Entomol. Soc. Annaler beskrifna Macropalpiis palli-
pes, har en strid uppstatt emellan flera af Europas
utmarktare Entomologer. Sedan Schaum uppgifvit,
att forenamnde art for lang tid tillbaka blifvit ka-
rakteriserad under namnet Coryphium. angusticolle
KiRBY, Steph. och att Erichson, som 1840 icke

sett

65

sett denne, likvftl upptog Stephens beskrifning i
sitt stora arbete ufver Staphylinii, upptradde AuBE
med det pastaende, att ScHAUM, som veJat rJitta
(^it misstag, sjelf begatt ett sadant och ntt den af
CusSAC uppstallda arten icke kunde hanforas till
Stephens slagte Coryphium, utan mycket battre
passade in med den beskrifning, som Sahlberg
meddelat pa Boreaphilus Henningiantis. Uti ett harpa
aflatit svar yttrar Schaum, att ban 1847 haft till-
falle se Stephens Coryphium, hvilken ban, atmin-
stone bvad slagtet betraffar, anser bora furenas med
Macropalpus. Fliiruvida de bada arterna kunde vara
identiska^ bar ban icke trott sig kunna bestamt af-
gora, men att Macropalpus pallipes skuUe vara samma
art som Boreapliilus Henningianus bestridde ban belt
och ballet. Slutligen bar Lacordaire framstallt
sina asigter rorande Cuss ACS Macropalpus pallipes.
Han anser, att slagtena Boreaphilus och Coryphium
bora furenas till ett, liksom Haliday gjort (Neum.
Ent. p. 186), ehuru de tva arter, som gifvit an-
ledning till deras bildande, synas forete nagon olik-
het i formen af prothorax och att Macropalpus pal-
lipes CussAC utgor en tredje art af slagtet Borea-
philus skild fran Henningianus, men att den forre
redan 1833, blifvit af Wesmael beskrifven under
namnet Harpognathus JRobynsi. Med ett ord, La-
cordaire antager att alia de fyra generiska benam-
ningarne aro synonyma, och att Boreaphilus Sahlb.,
sasom varande aldst, bur bibehallas. Ann. Ent. III.
Ser. I. p. XXXV, XXXVI, XXXVII. 11. p. XIX.
Sedan Kraatz haft tillfalle granska typerna
till alia de i MuLS. Opusc. Ent. I. p. 15 — 46
upptagna nya arter af slagtet Homalota, bar ban
adagalagt att flera af dessa forut varit beskrifna.
Silunda ar Homalota micans MuLS. = H. hypnorum

Prof. Bohemans Arsb. 1853. 1854. ^

GG

KiESENW. , //. longicollis MuLS. — H. languida Ek.,
H. hruimipes MuLS. = //. paliistris Kiesenw., II.
producta MuLS. = IL luiidipennis Mum., H. incisa
MuLS. = //. sodalis Er., //. impressicoUis MuLS. ==
//. divisa Maukel, H. brevicornis MuLS. = H. in-
erassata MuLS., H. picipennis MuLS. = H. nivalis
Ksw., //. foveola Muls. — //. autumnalis Ek. , //.
pallens Muls. = H. macella Er., H. montana MuLS,
~ //. celata EiJ. De ofri^a arterna Muser ,Kraatz
vara nya. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 17 G.

Efter kn\ anstalld undersokning af flera typer
tillhorande Aleocliarhd, hafva vigtiga (ipplysningar
i synonyinlen rurande dessa sma djur af Kraatz
blifvit framytallda. Han utreder saledes att Ericii-
SON under Homalota aterrima sammanblandat tvenne
val skilda arter, att H. deplanata Grav. , //. polita
ROSENH. och //. eucera Aube tillhura samnia art,
H. pagana EricHS. — //. grcmigera Ksw., II. celata
Er. = H. indigeiia Heer, H. luridipemiis Mhm. =
H. producta MuLS. = //. uliginosa Thoms. , //. di-
visa Markel = II. impressicoUis MuLS. , H. macella
Er. -— H. pollens Muls., H. caesula Er. — II. bra-
chyptera Thoms., Oxypoda cu7iiculina Er. = 0. fa-
niiliaris och 0. litigiosa Heer. Stett. Ent. Zeit,
XIV. p. 327.

Vid en furetagen revision nied de arter ai
slagtet Homalota, som af Thomson blifvit beskrifnf
i Ofversigt af Vet. Akad. ForhandJ. 1852. p. 'Vd\\
bar Kraatz sOkt adagalagga, att Homalota bra-
chyptera Thoms. = //. caesula Er. , //. fucicola Thoms.
= H. umbonata Er. , H. aridula Thoms. = H. di-^
visa Maixkel, II. plaiiicollis Thoms. = H. immersa
Er. , H succicola Thoms. — H, validicomis Markel
och H, fimetaiia Thoms. = H subsiJiuata Er. Stett.
Ent. Zeit. XV. p. 180.

67

Nagra Styphilini funna vid Bona uppriiknas
af Leprieur. Ann. Ent. III. Ser. I. p. LVII.

Kraatz har utredt att konsskillnaden hos Konsskill-
Diglossa mersa bestar i skalvingarnes mark ban ollka "^^•
langd. Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 259.

Om lefnadssattet och utvecklingen af 6^3/ro-Metamor-
phaena ma7ica Er. , hafva iakttagelser af Heeger ^^^'
blifvlt meddelade. Furf. traffade denna lilla insekt
ofta pa Chelidonium majus, hvarest den fOdde sig
af larverpa till Aleyrodes chelido7iii, Av '1852 visade
sig saaima art afven pa Sambucus nigra i sallskap
med sma gula larver, hvilka fortarde, [)a denna
vaxt i stor mangd befintliga sma Acarider, samt
larverna af en Physopoda-art. Vid fOrpupningen
nedkrupo de sma Gyrophaena-lar vernsi i fuktig jord
och imagines framkommo i borjan af Juli. Nagra
dagar efter parningen lagger honan agg pa blad,
som aro angripna af Acari. Utur aggen utklackas
efter 4 — 8 dagar larverna, hvilka fore forsta hud-
ombytet lefva af Acaridernas och Physopodernas
aggj men sedermera af deras larver. Larven ar
Ijusgul, slat, langstrackt, jemntjock, valsformig, med
gulbrunt hufvud och morkbrun, hornartad scutell
pa fjerde bakkroppssegmentet. De 12 segmenterna
aro nastan lika langa och vid bakkanten besatta
med en tvarsufver gaende rad hvita borst. Den ar for-
sedd med 6 framben, samt blir fullvaxt I" lang,
men knappt i sa tjock. Sitzungsb. Kajserl. Akad.
zu Wien Bd. X. p. 460. T. I.

Hela metamorfosen och lefnadssattet af Oxy-
porus maxillosus hafva af Heeger fullstandigt blif-
vit utredda. Denna insekt-art ar en af de omta-
ligaste af denna familj och nedkryper redan i medlet
af September i jorden for att ofvervintra samt fram-
kommer pafuljande var ofta forst i slutet af Maj,
hvarefter den sOker sin fOda i svampar (Agaricus

68

pratensls ocli oduiis), under livilkas iiatt.ir den on»
dagen gomnier sig. Efter sol-nedgangen framkry-
per den fur att ^oka sig foda och forratta parnin-
gen, som sallan racker mer an 5 minuter och f'ur-
nyas mellan fiera hanar och honor. De sednare
lagga harefter sina Sgg eniellan svamparnes skifvor
och do utklackta larverna foda sig af svampens
undre delar, utan att skada den ofre huden. Mot
slutet af Juni burjar den andra generationen. Da
larven blifver fuUvaxt iir den 5 6 linier lang, men
knappt en linca tjock, spolformig, bakat afsinal-
nande, blekt rodbrun, med 1^ Jika langa segrncn-
ter, hvilka tydh'gt kunna urskiljas ocli alia aro besatta
med en bred, vid sidorna tillspetsad, rodbrun, liten
skold. Hufvudet ar framstaende. Sex framben fin-
nas, men i stallet for bakfotter i bakandan ett ror
och vid sista segraentets bakkant tvenne tvaledade,
smaln, med tunnt hornartadt amne bekladda ror.
fastade pa ryggsidan. Dessa senare utgora, enligt
Forf:s formenande, skaft hvarpa stigmate hafva sitt
lage. Sitzungsb. d. Kajserl. Akad. in Wien XI Bd.
p. 2i.

Curtis, som funnit flera larver af Staphylinus
dilatatus, bekraftar att dessa lefva i boen af balge-
tingar. Trans. Entom. Soc. N. S. III. p. 33. T. V.

Occurence of the larva of Diglossa mersa at
Baldoyle, Ireland, hy Hogan. Zool. N:o CXXV. har
Ref. icke haft tillfalle se.

Bupresti- Trenne nya arter, tillhorande Buprestides, hafva

blifvit beskrifna, nemligen Polyhothris Lelieiii'i fran
Madagascar af Buquet. Ann. Ent. III. Ser. II. p.
75. T. 3. N:o IV, Chalcophana Langeri fran Nya
Orleans af Chevrolat Rev. et Mag. de Zool.
1853. p. 308 och Ancylocheira Bellemaraei fran
Biskra af Lucas. Ann. Ent. III. Ser. I. p. LXVIII.

69

Leconte, soil) utarbetnt en monogr-afie ofver Elateri-
Nord-Amerikas Elateridae, har vid deras indelnins ^^'
i grupper ocli slagten anvandt flera forut ej be-
gagnade karakterer, hvarfOre det torde furtjena att
genora ett utdrag lemna kannedom om bans satt
att harvid ga till vaga. Elateridae indelas nemligen
'af Forf. pa fOljaiule satt:

Subfam. I. Eucnemides. Antennae in sinubus inserlae,

clypeus anlice dilalatus; labrum indistinctum; abdomen 5-arti-

culatum, proslernuni antice non vel vix lobalum.

Divis. 1. Melasides. Antennae fere disf antes; palpis maxilla-
res articulo ultimo ovali, acufo.

Divis. 2. Eucnemides (genuini). Antennae approximatae; pal-
pis maxillares articulo ultimo magno, dilatato; ungues
non pectinati.

A. Thorax subtus non sulcatus.

Coxae posticae laminis angustis; intus qua-

drangulariter dilalatis . . . Gen. Anelastes.
intus non dilalatis Hydrochares.

Coxae posticae laminis magnis, intus sensim
valde dilalatis, tarsi antici articulo

l:mo vix longiore Emathion.

intus subilo dilatatis {d^ articuiis

8 — 11 elongatis) Epiphanis.

intus sensim maxima dilatatis (c/' art. ^— .

9 — 11 elongatis) Euryptychus,

B. Thorax subtus ad latera sulcatus;
(Coxae laminis magnis)

Tarsi articuiis 1 — 3 non lobatis.
Antennae tenues, subcylindricae .... Fornax.
Antennae serratae vel pectinatae . . . Eucnemis,
Tarsi articuiis 2 — 4 breviter lobatis . . Galba.

C. Thorax subtus ad prosfernis latera sulcatus
(Coxae laminis mediocribusj

Tarsi non lobafi Microrhagus.

Divis. 3. Cerophytides. Antennae valde approximatae; palpi

maxillares articulo ultimo magno, dilatato; ungues

pectinati.

Subfam. 11. Elateiudes. Antennae in foveis lateralibus sub

fronte insertae; clypeus antice non dilatalus.

Divis. 4. Elaterides (genuini). Mandibulae parvae, labrum di-

stinctum; abdomen S-articulatum; palpi labiales bre-

70

ves, maxillares arliculo ultimo niajore, praecipue di-
latato; prosternam praecipue lobatum.
I. Tarsi suhaequaliter pubescentes, saepe lobati; mesosler-
num non protuberans ,• prosternum semper mucronatum ■ anten-
nae non receptae.

A. Prosternum semper mucronatum, Jateribus rectis: frons
praecipue concava vel plana, fossulis antennarum male
definitis: coxae posticae laminrs angustis, intus paulo di-
latatis, vix dentatis: antennae articulo 1:mo mediocri ;
ungues simplices.

A. Prosternum antice truncatum non lobatum.

Frons producta, marginata, reflexa . . . Campylus.
Frons depressa, antice non emarginata . . Orestodes.
B. Prosternum antice lobatum, rotundatum.
Frons antice marginata; tarsi articulo 1:mo

elongato.
Tarsi articulis 2 et 3 lobatis, 4:to parvo,

recepto Pedetes.

Tarsi articulis non lobatis, 4:o non recepto Alhoits.
Tarsi articulis 2 — 4 breviter lobatis, 4:o non

recepto Pilyobius.,

Frons antice marginata; larsis articulo l:mo

non vel vix bngiore.
Antennae articulo ultimo non majore . . Limonius.
Antennae articulo ulfimo majore .... Gambr'mus.
Frons antice non marginata.

Tarsi filiformes, art. l:mo paulo longiore . Corymbetes.
Tarsi articulis 2 — 3 lobatis, quarto recepto, j

primo elongato Asaphes.

B. Prosternum lobatum et mucronatum, sutura concava, an-
tice non exarata; frons praecipue convexa, apice non
marginata, fossulis antennarum distantibus, bene defini
tis; coxae posticae laminis variis^ antennae serratae, ar
ticulo primo mediocri.
Coxae poslicae laminis postice non truncatis.

Tarsi articulo primo longiore Crigmus.

Tarsi articulo primo vix longiore . . . Atractoplerus.
Coxae posticae laminis postice truncato-

emarginatis Ludius.

C. Prosternum lobatum et mucronatum, sutura laterali con-
cava, antice exarata, frons valde convexa, apice non
marginata: coxae posticae non valde dilatatae, intus mi-
nus dentafae: antennae vix serratae, articulo primo
elongato:

1

\

71

Ungues simplices, palpi dilatati .... Dolopins.
Ungues serratae, palpi acuminati .... Adrastus.

D. Prosternun[i lobatum et mucronatum, sutura lalerali con-
cava, praecipue anlice exarala: frons plus minusve con-
vexa, antice marginata: coxae posticae dente interno ma-
gno, acuto; antennae articulo primo mediocri.

Ungues simplices: coxae laminis niaxime dilalatis;
Tarsi articulo tertio longe lobato .... Anchastus.
Tarsi articulo tertio breviter lobalo . . . Brachycrepis.
Ungues simplices: coxae laminis subsubito

modice dilatatis; ^

Tarsi articulis 2 et 3 subtus longe lobatis Dicrepidius.

Tarsi non lobati, fili formes Elater.

Ungues simplices; coxae laminis sinuatim

sensim dilatatis Blauta.

Ungues simplices; coxae laminis regulariter

sensim dilalatis Cratonychus.

E. Prosternum lobatum et mucronatum, sutura lalerali sub-
concava, antice exarata: fronle antice marginata, rotun-
dafa: coxae posticae laminis intus subilo dilatatis, dente
rolundato: antennae articulo primo elongate; ungues
simplices.

Tarsi articulo 4:to lobato vel simplici . . Monocrepidius-.

F. Prosternum lobatum et mucronatum, sutura fere recta,
non exarata: frons antice marginata; antennae flab^llatae,
articulo primo longissimo: coxae posticae angustae,V^ente
interno rotundato Hemirhipis.

G. Prosternum lobatum et mucronatum, medio latiore (su-
tura inde exlrorsum convexa:) frons antice marginata,
rotundata, parum convexa: antennae articulo primo me-
diocri: coxae posticae dente interno vix prominulo; tarsi
non lobati.

Ungues simplices: tarsi mediocres, setosi . Cryptohypnus.
Ungues medio unidentati; tarsi elongati, pu-

bescentes ' . . . Oedosfethus.

II. Tarsi non lobati, subtus densius pubescentes, vel sae-
pius inflali et penicellati ; antennae saepe receptae,- mesosternum
saepe protuberans ; prosternum semper mucronatum et lobatum
{frons modice vel vix marginata-) laminae coxarum angustae,
non vel vix subito dilatatae.

\\. Antennae receptae; thorax vesiculis nullis

Antennae articulo ultimo non constricto . Adclocera.
Antennae .-uMiculo ultimo constricto . . . Agrypnus.

72

I. Antennae non receptae; thorax vesicuiis

luminiferis.

Antennae fere 12-articulatae Pyropharns.

K. Antennae non receptae; mesosterriiim pro-

luberans; thorax vesicuiis nullis:

Frons sensim declivis; tarsis mediocres;

Coxae posticae laminis postice sinuatis . . Aphanobius.

Coxae posticae laminis non sinuatis . . . Melanactes.

Frons subito declivis; tarsi crassiusculi;

Mesosternum distinctum Alum.

Mesosternum connatum Chalcolepidius.

III. Tarsi puhescentes, saepe subtus lobati, nee inflati, nee'
penicellati,- antennae non receptae; mesosternum protuberanSf
presternum antice lobatum, mucrone postico brevi, truncato;
frons marginata, ungues varii Cardiophorus.

Divis. 5. Cebrionites. Caput porrecfum, oculis liberis; raandi-
bulae eiongatae, porrectae, saepe tenues; labrum
praecipue connatum; ciypeus antice non dilatatus;
antennae distantes, in fossuiis vix distinctis insertae;
prosternum non lobatum, sutura laterali praecipue
distinctum, mucrone postico in aliis distincto, in aliis
valde inflexo et inde indistincto; coxae anticae et
intermediae praecipue majusculae, posticae laminis in-
tus sensim dilatatis; tarsi pubescentes, non lobati,
unguiculis simplicibus; abdomen articulo fv.to in aliis
rotundato, in aliis truncato.

A. Abdomen articulo 5:to postice rotundato, sexto abscondito.
Antennae filiformes; frons margine porrecto Aphricus.
Antennae flabellatae; frons non marginata:

Antennae 11-articulatae Plastocerus.

Antennae 12-articulatae Euthysanius.

B. Abdomen articulo quinto truncato, sexto con-

spicuo; antennae subserratae.
Tarsi mediocres; tibiae anticae apice paulo

productae Cebrio.

Tarsi longissimi; tibiae anticae bidentatae . Scaptolenus.

Efter forestaende uppstallning foljer en om-
standlig beskrifniiig ofver slagtena, samt dingnoserj
och uppgift pa furekommandet af alia hittill.s i^
Norra Amerika upptackta arter. Trans. Amer. Pliilos.
Soc. at Philad. N. S, X. p. 405.

73

Ett nytt sliigtc, tillhOrande Elateridae, liar af
MuLSANT och GoDAHD bJifvit uppstalldt under be-
naiiiiiingen Trichophorus. Det utrnarker sig gcnom
litenheten af andra och tredje antennlederna, men
sardeles geiioiu den harighet hvarmed prothoracis
bakre vinklnr aro bekladda. Den enda hithurande
arten, T. GuillebelU, har blifvit funnen vid Narbonne.
MuLS. Opusc. Ent. II. p. 181.

Afven ett annat nytt ^alagte af denna familj,
Crepidophorus, har blifvit bildadt af MuLSANT och
GuiLLEBEAU, livilka deraf beskrifvit en art, C. an-
ihracinus, tagen pa flera stallen i Fi-ankrike. MuLS.
Opusc. Entoni. II. p. 189.

Curtis, som meddelat kritiska anmarkningar
rorande flera Elateridae funna i England, har afven
beskrifvit och afbildat nagra nya arter. Han om-
namner bland annat att Linnes Elater aterrimus icke
blifvit anmarkt i forberorde land, hvaremot tvenne
andra, fran denne val skilda arter, E. gagates Curt.
och punctoUneatuSf ofta i samlingarne forekotnma un-
der forstnamnde namn. Sasom ny upptages Aplo-
tarsus cothurnatus. Trans. Entom. Soc. N. S. III.
p. 10. T. ^,

Heeger har utredt lefnadssattet och metamor-Metamor-
fosen af Elater pomonae Geoffr. och meddelar derom ^°^'
foljande: De individer, som ofverlefvat vintern, fram-
komma i borjan af Maj och para sig nagra dagar
derefter. Honan lagger sina ilgg, 3 — 4 i sender,
i murknadt trad af Ek (Quercus Kobur och Q.
Cerris). Efter 10 — 14 dagar utklackas larverna,
hvilka vaxa ovanligt langsamt samt byta om hud
fyra ganger. Tolf till tjugo dagar efter fjerde hud-
omsningen forsiggar forvandlingen till pupa och
efter ungefar lika lang tids forlopp framkommer
imago. Hvarje Individ, som forst klackes mot slu-
tet af Augusti eller senare, parar sig icke om hosten,

74

utan gar mot slutet af September i viriterqvartcr,
under barken pa gamla stubbar eller i ihaliga trad,
der de nedgrafva sig i maskmjulet. Larven ar
langstrackt, nastan valsformig, rodbrun, bekladd med
en hornartad hud; hufvudet framstrackt, platt; be-
nen sex; pa n^st sista segmentets undersida finnes
den framstaende anal-uppningen. Kroppsegmenterna
kunna endast markas genom en fin, Ijusare, tvars-
ufver gaende linea; sista segmentet ar omvandt
kao;ellikt och 1 lano;re an nagot af de ofrioi;a. Lar-
ven blir vanligtvis sex till sju lineer lang och i sa
tjock. Sitzungsb. d. Kajserl. Akad. zu Wien XIV.
Bd. p. 33. T. III.

Flere hithorande arters utvecklingshistoria har
dessutom mer eller mindre fullstandigt blifvit fram-
stalld. Sa har Curtis funnit ho larver af Elatei^
rhomheiis i en rutten stam af ett korsbarstrad. Ann.
Entom. III. Ser. I. p. 417. T. 13. N:o III och 2:o
af Elater (Ampedus) pomorum Geoffr. i en gam-
mal rutten Salgstubbe 1. c. p. 43. T. 3. N:o III.
Eucnemi- Lecontes "Synopsis of the Eucnemides of tem-

des. , perate North America' har af DOHRN blifvit pa
Tyska Ofversatt och finnes inford i Stett. Ent. Zeit.,
XV. p. 163.

Cebrioni- Oni utvecklingen af Cehrio gigas, hvars larvj

tes. lefver i jorden, hafva nagra iakttagelser af Lefe-I
BURE DE Cerysi blifvit meddelado. Compte Eend.j
XXXVI. p. 225. liev. et Mag. de Zool. 1853. p.j
87. 127. T. 7. Ann. and Mag. of Nat. Hist. II.
Ser. XI. p. 340.
Aiopidae Leconte, som utarbctat en ''Synopsis of the\

T^\\]v^c^- Atopidae, Rhipiceridae and Cyplionidae of the United'
(Wn\o^\. States' indelar den forsta gruppen salunda:

dae.

1. Tal'si elongati, simplices, ungues inlegri.

Antennae approximatae; fronte elongafa, an-

gusla; dypeo nullo Erlopria Lm..

75

Antennae distanfes; palpi maxillares cy-

lindrici Stenocolus Leg.

Antennae distantes; palpi maxillares di-

latati Anchytarsus Guer.

II. Tarsi elongati; ungues serrati .... Odontonyx Guer.

III. Tarsi articulis iniermediis dilalatis, un-

gues inlegri.
Antennae distantes, art. tarsorum 1 — 4

subtus lobe t is Dascillus Latk.

Antennae approximatae, art. ^arsorum

2 — 4 breviter lobatis Eurea Leg.

Cyphonidae grupperas sSlunda:

A. Tarsi arliculo 4:to bilobo:

Tarsi omnes articulo 3:lio distincto (Thorax

non clypeatus).

Tibiae caicaribus obsoletis Helodes Latr.

Tibiae caicaribus elongatis arraatae . . Scirtes Illig.
Tarsi postici articulo tertio vix dislinclo

(thorax clypeatus) Sacodes Leg.

B. Tarsi filil'ormes; tibiae calcaratae . . . Eucinetus Scnupp.

Proceed. Acad. Philad. VI. p. 350.

Letzner uppraknar de 2'elepJiorus-aY ter somThelcpho-
han insamlat under en vid Pingsttiden anstalld ^'^^^^^'
excursion till Reisengebirge. Lotos IV. p. 22.

Strubing, som beskrifvit en ny art af slagtet Melyri-
Malachius under namnet M, fallax, furmodar att den ^^^'
endast torde vara en varietet af M. aeneus. Stett.
Ent. Zeit. XV. p. 198. Kraatz bar senare upp-
lyst, att den af Strubing uppstallda arten icke kan
forenas med M. aeneus, utan ar identisk med M.
ruhidiis Er. 1. c. p. 297.

Malachius cyanescens n. sp. an fores af MuL-
SANT ocb Rey. Muls. Opusc. Entom. II. p. 93
och Troglops limhatus n. sp. af Mink. Stett. Ent.
Zeit. XIV. p. 58.

En katalog ofver de arter af familjen Mehj-
rides, som blifvit funna i Forenta Staterna, jemte
beskrifningar pa flera nya dithorande arter, bar af
Leconte blifvit utgifven. FOrf. uppraknar af grup-

76

pen Malachii: \^2 Coclops (6 nya), 3 Malachius,
hviiribland den fran Europa inforde M. aeneus och
^ nya arter, 14 Anthocomus (5 nya), 7 Ebaeus (4
nya) Acletus n. g. "antennis ll-articulatis, njaris
pectinatis; clypeo brevissimo, indistlncto; labro parvo,
transverse, brevi, palpis maxill. brevibus, articulo
4:o apice acuminato, tarsis anticis maris articulo
prinio inferno, yeciuulo obliquo". Till utseendet
liknande en Malthinus, men med langre vingar, l
art fran Californien. Microlipus n. g. : "antennis W-
articulatis, elongatis, subserratis, palpi maxill. bre-
vibus, crassis, articulo quarto conico; labro qua-
drato, apice subrotundato; clypeo brevi, coriaceo;
tarsis anticis articulis quatuor subtus breviter lo-
batis" \ art fran Californien och Atelastus 3 nya
arter. Gruppen Dasytini innehaller \ beskrifven
och 18 nya arter af slagtet Dasytes hvilka saiunda
lordelas under sectioner:

A. Ungues omnes appendiculati.

a. Thorace transverso, marginibus integris Spec. 1 — 8.

b. Thorace elongate, marginibus integris Spec. 9.

c. Thorace lateribus serrulatis Spec. 10 — 17.

B. Ungues non appendiculati Spec. 18 — 19.

Proceed. Acad. Philad. VI. p. 16.i.

Ptiniores. BoiELDiEU, som amnar utarbeta en monografi

ufver Ptiniores, har uppriiknat alia de arter af denna
grupp, som varit honom kilnda och nieddelat dia-
gnoser pa de nya. De slagten hviika raknas hit
aro: Hedohia med 3, Ptinus med 51, Niptus med
3, Irigonogenius med 6, Mezium med 3 och Gibhium
med 3 arter. Ann. Entom. III. Ser. II. p. LXXVII.

Fuljande tie nya arter tillhorande Ptiniores,
hvilka blifvit upptackta i Frankrike, karakteriseras
af Lareynii, nemligen: Ptinus Duvali, Xyletinus
rufithorax och Xyletinus suhrotundatus. Ann. Entoni.
HI. Ser. I. 127*

/ 1

Trenne nyn nrter af slagtct Anobium (Dryo-
philus Chevrol ) nemligcn A. longicolle (Provence),
A. compressicorne (Mont. Pilate) och A. rugicolle
(Lyon) beskrlfvas af Mulsant och Rey. Ann.
Soc. Linn, de Lyon 1852—1853 p. \t, T. L f.
4 7. MuLS. Opusc. Entom. II. p. 14.

Rurande utvecklingen af Dorcatoma rubens ocliMetamor-
D. flavicornis hafva upplysningar af Letzner blif- °^'
vit bekantgjorda. Larven till den forstnamnda ar-
ten ar hvit, ^\ — 3'" lang, vid 1:sta brostringen, der
den ar bredast, 1 linea bred, bakat smaningom af-
smalnande, pa ofversidan mycket convex och ligger
liksom Bostrichus-larverna hopbojd, sa att bakan-
dan racker till tredje fotparet, ja understundoni
anda till munnen. Hufvudet ar betackt af en blekt
gulaktig, hornartad skifva. Pupan ar anda till 2
lineer lang, hvit, kort och tjock samt slat. Djuret
lefver i mjukt, murket trad i gamla Ekar i sall-
skap med D. cJirysoinelina, jlavicornis och Penta-
phylliis testaceus, ofvervintrar sasom larv, och bere-
der sig innan forpupningen, i den fuktiga, ofta till
maskmjol forvandlade veden, ett elliptiskt rum. Den
fullbildade insekten framkommer i Juni och parar
sig kort dcrefter. Larven och pupan af D. flavi-
cornis forete inga vasendtliga skillnader fran den
nu omtalade artens; de arc endast nagot mindre.
Arbeit, und Verander. Schles. Gesellsch. 1853.
p. !77.

Nagra iakttagelser med hansyn till nietamor-
fosen af Dorcatoma Bovistae KoCH hafva af Stoll-
VERK blifvit gjorda. Larven, som lefver i tradsvamp,
liknar fullkomligt larven af D. flavicornis, Verhandl.
Nat. Ver. Preuss. Rlieinl. und Westph. X. p. 56.

Uti ''Synopsis of the Scydmaenidae of the Uni- Scydmae.

ted States' by Leconte upptages 'I Cephennium, 2
Scydmaeni (hvaribland 23 nya) och tva arter af tit

nides.

78

utiiiarkt nytt slagte Brathinus, hvilket nagot liknar
Mastigiis, men isyniicrhet derifran afviker oenom de
tradformiga iiiaxillar-palperna, den nakna kroppen
och brit^ten pa vingar. Furf. uppstaller denna grupp
pa fuljande satt:

A. Palpi maxillares articulo ullimo minutissimo.

Palpi labiales articulo primo elongato, man-

(libuiae apice emarginatae, (thorax am-

plus) Cephennium Mull.

Palpi labiales articulo primo brevissimo,

mandibulae acuminatae (thorax parvus) Scydmaenus Latk.

B. Palpi maxillares filiformes, articulo ultimo

longiore Bratliinus Lfx.

Tvenne af Forf. anv^nda namn Scydmaenus
hicolor och Scydm. Schaumi inaste, sasom furut be-
gagnade, utbytas emot andra. Slagtct Eutheia bar
icke varit Forf. bekant, ehuru en art deraf fore-
kommer i Norra Amerika. Proceed. Acad. Philad.
VI. p. 149. Ett utdrag af forestaende afhandling
finnes infordt i Lotos IV. p. 139.

Silphalcs. Under titel^ "Synopsis of the Silphales of North

America and North of Mexico\ bar Leconte lemnat
en ofversigt af de arter som blifvit anmarkta i be-
rorde lander. Silphales indelar ban pa foljande satt:

Divis. I. Silphales genuini. Trocb an teres postici ful-
crantes ; coxae posticae approximatae, med
slagtena:
Necrophorus 12 arter, SUpha A. Antennae articulis tribus
ultimis longioribus a) antennae laxae articulatae, oculi prominuli
1 art. b) antennae minus laxae articulatae; a) thorace sub-,
inaequali, piloso; antennae articulo tertio longiore, 1 art; ^)
thorace glabro; antennae art. 2 et 3 subaequalibus; *) thorace;
acquali, elytris truncatis, 1 art; **) thorace inaequali, elytris
integris, 2 arter. B. Antennae articulo ultimo solo longiore,
tribus praecedentibus aequalibus, articulo secundo tertio lon-
giore; a) antennae breves, crassiusculae, 1 art; b) antennae
elongatae, tenues, sensim paulo incrassatae, 1 art. Necrophilus
1 art, Galops 9 arter och Colon 1 art.

I

79

Divis. II. Anisotommi. Trochanteres postici simplices; coxae po-

sticae approximatae. Hit raknas:
Anisotoma 6 arter, Cyrtusa 1 art, Colenis 2, Liodes 5, Agathi-
dium 5 och Psilopyga 1 art. Proceed. Acad. Philad. VI.
p. 274.

Tvenne nya arter af det markvardiga slagtet
LeptodiruSf funna i de underjordiska grottorna i
Krain, beskrifvas af Schmidt i Lotos 11. p. ^4^
under namnen X. angustatus och X. sericeus.

Karakterer pa Catopsimorplms pilosus n. s[). f'ran
traktcn af Lyon meddelas af Mulsant och Rey.
Ann. Soc. Linn, de Lyon 185^—1853. p. 10. T.
I. f. 1 — 3. MuLS. Opusc. Entom. IL p. 12.

Sedan Kraatz lemnat atskilliga upplysningar
rurande lefnadssattet af de arter, som tillhora slagtet
Colon och om lampligaste tiden att eftersoka dessa
sma, i allmanhet sallsynta djur, beskrifver han tvenne
ny arter C. armipes och C. Zehei, bada upptackta
i Schlesien. Stett. Entom. Zeit. XV. p. 375.

En forteckning ofver de Nitidulariae, som bhf- Nitidula-
vit funna i Schlesien, har bhfvit uppgjord af Rendt-
SCHMIDT och finnes inford i Arbeit, und Verand.
Schles. Gesellsch. 1853. p. 178.

Ofta hor man froforsaljare och landthushallareMetamor-
klaga ofver att froen af kal, kalrotter och Raps ^^^'
belt och ballet misslyckas utan att den verkliga
orsaken dertill ar dem bekant. Heeger har nu
genom noggranna observationer pa lefnadssattet af
Meligethes aeiieus Fabr. utredt att det ar denna lilla
insekt, som fororsakar det ofverklagade onda. I
Maj manad framkomma nemligen de temligen djupt
i jorden tifvervintrade insekterna, ofta i oerhord
mangd och foda sig pa atskilliga Cruciferers blom-
mor. I borjan af Juni sker parningen och tre till
fyra dagar derefter lagger honan aggen ett och ett
i fruktamnena. Efter 8 — 14 dagar utvecklas lar-
verna, hvilka till en borjan lefva af blomdelarna,

80

men intranga senare i skidorna, hvarest de fortara
de oniogna fruen. Tre ganger ombytes huden. Lar-
verna aro truga men snala att ata och forflytta sig
under lugnt vader 'ur en skida i en annan. Full-
vaxta nedfalla de pa jarden, der de icke djupt un-
der ytan furfardiga sig en liten hylsa af jord och
forvandla sig till pupor, utur hvilka efter 12 — 16
dagar imagines visa sig, Larven, 2 lineer lang och
i linea tjock, iir blekt brungra, med brunt horn-
artadt, framstaende hufvud, sex framfOtter, pa krop-
pen besatt med svarta harvartor, utan bukfotter
och pa sista segmentet med en framstaende varta.
Sitzungsb. Kajserl. Akad. XIV. p. 278. Tab. 3.

Byrrhi. Ett nytt slagte bland Byrrlii, JBothriophorus,

har af Mulsant och Key blifvit uppstalldt: De
for detsamma anforde karaktererna lyda salunda:
Prosternum antice latius emarginatum. Labium non
obtectum. Thorax antice utrinque profunde fossu-
latus. Antennae basi incrassatae, apice clavatae,
clava triarticulata, in thoracis fossula antica recepta.
Femora recepta, tibiae graciles, tarsi liberi. Den
enda hithorande arten B. atomus, som ar mycket
liten, har blifvit patraffad vid Hyeres. Ann. Soc.
Linn, de Lyon 1852—1853. p. 19. T. L f. 4—6.
MuLS. Opusc. Ent. IL p. 2 1.

Metamor- Letzner, som funnit larven af Simplocaria

fos. suhstriata omnamner, att den undergar sin fOrvand-
ling under mossa, hvaraf den afven hemtar sin foda.
Som larven under en resa gatt forlorad, har Forf.
endast kunnat beskrifva en i behall varande pupa.
Denna ar nara It linea lang, hvit, med undantag
af de stora ogonen, som aro svartbruna, hufvudet
emellan ogonen besatt med flera glesa, langa, fina
krokta har. Denkschr. zur feier 50 jahr. Besteh.
d. Schles. Gesellsch. p. 205. T. IL Lotos IV. p. 133.

Sedan

81

Sedan Paykull 18 H utgaf sin monografi Of- Histerini.
ver Histeres, hvaruti han upptog 93 arter, liar samma
familj 1834 blifvit af Erichson anyo bcarbetad
och fOrokad med 97 arter, furdelade under 21
slagten. Ehuru Leconte ocli andra Forfattare un-
der de senarc aren ytterligare tillagt flera nya arter,
bar likval Makseul, soni nu furetagit en ny re-
vision af dessa djur, kunnat mer an fOrdubbla an -
talet af arterna. Denne FOrf;s arbote, soin varit
furknippadt med betydliga svarigheter, synes dock
pa ett tillfredsstallande satt vara utfurdt, samt kom-
mer onekligen att sprida mycken reda inom en af
de svartutreddare grup[)erna. Da det skulle leda
till alltfur mycken vidlyftighet att upptoga Forf:s
karakterer for sla<);tena och afhandlinojen finnes in-
ford i en allmilnt spridd Entomologisk tidskrift,
torde vara tillrackligt att bar anfora de generiska
namnen och artantalet. Salunda upptages af Holo-
lepta 31, Phylloma n. g. 3, Leionota n. g. 15,
Oxysternus 1, Plaesius 3, Placodes 2, Aulacosternus
n. g. 2, Macrosternus n. g. 5, Platysoma 30, Cy-
listus n. g. 1, Crypterus 1. Ann. Entom. III. Ser.
I. p. 131. T. 4 — 7, Pachycraeras n. g. 9, Phelister
n. g. 20, Sphyracus n. g. 2, Rhypocarcs n. g. 1,
Omalodes 30, Psiloscelis n. g. 1, Contipus n. g. 3,
Margarinotus n. g. 1. 1. c. p. 447, T. 14—16,
Hister 101, 1. c. IL p. 161, T. 6 — 8, Hister (contin.)
47, 1. c. p, 525. T. 9 och Epierus %1, 1. c. p. 671.
T. 10. Arbetet, som atfoljes af sardeles vackra figu-
rer, kommer att fortsattas i ett foljande band.

Ett annat vio-tiort arbote ofver denna familj,
hvarest endast titeln vid fOrra berattelsens afgif-
vande varit Ref. bekant, torde vara val fortjent af
uppmarksamhet, heist Forf. till grund for slagtenas
bildande begagnat belt andra karakterer an bans

Prof. Bohemans Arsh. 1853, 1854. "

8^

foregangarc. Uti denna afhandling, "Hi7its toiuard
a natural classification of the family Histerini of Co-
leopterous Insects' by Leconte, grupperas dessa djur
pa fuljande satt:
A. Caput porrectum.
I. Caput porrecfum; prosternum antice
non lobalum.

Mandibulae dentatae Helolepta Pavk.

Mandibulae dentatae, prosternum latum,

planum Phylloma Er.

Mandibulae dentatae, prosternum ele-

vatum, sub-acuminatiim .... Oxystermis Eb.
II. Caput retractum; prosternum antice
valde lobatum.

a. Scrobiculi antennales antici.

1. Tarsi antici unguiculo unico . . . . Crypturus Er.

2. Tarsi omnes biunguiculati.
Mandibulae porrectae, antennae sub

frontis margine insertae, capitulo 3-

articulato Hister Linn.

Mandibulae porrectae, antennae sub
frontis margine insertae, capitulo so-
lido, truncato Hetaerius Er.

Mandibulae retractae, antennae in frontis
margine insertae, capitulo 3-articu-
lato, rotundato Epierus Er.

Mandibulae retractae, antennae in frontis
margine insertae, capitulo 3-articu-
lato, truncato Tribalus Er.

b. Scrobiculi antennales medii, laterales.
Antennae articulo octavo latiore . . Dendrophilus Leach.
Antennae articulo octavo non latiore . Paromalus Er.

in. Caput retractum; prosternum antice
non lobatum.

a. Antennae sub frontis margine insertae.
Mandibulae exertae; scrobiculi anten-
nales antici Caerosternus n. g.

Mandibulae exsertae; scrobiculi anten-
nales ad prosterni latera siti . . . Saprinus Leach.
Mandibulae clypeo obtectae .... Tryponaeus Er.

b. Antennae in fronlem insertae.
Scrobiculi antennales medii, laterales,

prosterno subproducto Teretrius Er.

83

Scrobiculi ant er.n ales ad prosterni la-
tera siti Plegaderus Er.

Scrobiculi antennales antici .... Onlhophilus Leach.

Scrobiculi antennales medii, laterales,
prosterno truncal o Abraeus Leach.

Slagtena Phylloma, Oxysternus, Crypturus och
Tryponaeus forekomma icke i Norra Amerika. JMed
slagtet Hister har Forf. forenat Omalodes Er., Pla-
tysoma Leach. , Plaesius Er, samt Placodes Er. ,
och med Saprinus Er. Pachylopus Er. Proceed.
Acad. Philad. VI. p. 36. Forestaeiidc afhandling
har af Dohrn blifvit pa Tyska ofversatt och fin-
nes infurd i Stett. Ent. Zeit. XV. p. 74.

En synopsis ufver de arter af slagtct Ahraeusy
som blifvit patraffade i Norra Amerika, har af Le-
CONTE blifvit uppgjord. Denna upptager 13 arter
och har Forf. funnit sig foranlaten bilda tva nya
slagten nemligen Acritus, som salunda karakteri-
seras :

Prosternum utrinque truncatum, bistriatum; mandibulae
relractae; scrobiculi antennales maximi, profundi, in thoracis
parte inflexa anticesiti; antennae funiculo tenui, capitulo ovali;
maxillae mala interiore unco apicali armata; tarsi postici qua-
driarticulati; pygidium perpendiculare, samt Bacanius: Proster-
num latum, postice truncatum, antice breviter lobatum et late
rotundatum, non striatum; mandibulae subrelraclac; scrobiculi
antennales magni, diifusi, ad medium thoracis partis inflexae
siti; antennae funiculo tenui, articulis penultimis rotundatis,
capitulo ovali, modice compresso ; pygidium inflexum; tibiae
anticae dilatatae, posteriorcs angustae; tarsi omnes 5-articulatae.
Proceed. Acad. Philad. VL p. 287.

Tvenne nya arter tillhorande Histerini, nemligen
Hister myrmecophilus och Saprinus ciliaris, beskrifvas
af MuLSANT och Rey Ann. Soc. Linn, de Lyon
185£ — 1853 p. 73. Muls. Opusc. Entom. IL p. 97.

Kraatz, som lemnat flera underrattelser om Crypto-
fundorten och lefnadssattet af nagra arter af slagtet P "°' ^^
Atomaria, har afven uppstallt nagra nya arter nem-

84

Hgen: A. hcroline'usis, A. pchata, A. J'hcnonvrn^ A.
sacicola och A. hnineralls, Stctt. EiU. Z( it. XIV. p. l)i.

Cucujides. Lufn en i\^ Prostomis mandihulavis, soin af CrilTiS

Metaraor-bJJfvJt patraffad i gam la ek- och valnntsJStiibbar,
^^^- beskrifvas kortligen i Trans. Ent. Soc. N. S. 111.
p. 33. T. V.

Parnidae. Af Leconte's i forra Berattelsen p. 109 an-

raalda Synopsis ofver de i Norra Amerika forc-
kommande Parnidae, bar DoiiRN meddelat ctt om-
fattande iitdrag. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 145.

Hetcroce- Letzneii, soni lyckats upptacka larven till

Heterocerus marginatus,hi^i^VY\^\i^v i\Qn saliinda: Larven
2i linea lang, ar forsedd nied 12 tydliga segmen-
ter, ntom hufvudet, detta jir smalare an brostet,
framstaende, svartaktigt, ofvan platt, iiksom bos den
utbildade insekten ocb betackt nied korta, tjocka
bar, blandade med flera langre. Pupan ar knappt
mer an 1' linea lang och ar, utom de brunaktiga
ogonen, belt och ballet bvit. Da larven, som lefver
i betackta gangar i iippslammad jord vid vatten,
vill forvandla sig till pupa, bildar den sig en liten
bylsa af en arts storlek, bvilken pa undra sidan
ar convex och ofvan platt. Dcnkscbr. zur feier
50-Jahr. Besteb. Scblcs. Gescllscb. p. 205. T. II.

Palpicor- THOMSON, som lemnat en Ofversigt af de i

"'^* Sverge forekommande Palpicornia, bar inom denna
familj, sasoni nya fur berorde land, anfort: Helo-
phorus boreaUs Sahlb., //. pallidipennis n. sp. (Lapp-
marken), //. aeneipennis n. sp. (allman i stillastaende
vatten), //. laticollis n. sp. (Lappland), //. nivalis
n. s}). (Tornea fjell), //. nanus Er. , H. pumilio Er.
(vid Lund), Hydrochus carinatus Germ. (Lund),
Ochthebius rufomarginatus (Skane), Hydraena gracilis
Kiesenw., H. pulchella Germ. (Ramlosa), Limnebius
papposus (albnan ofver bela Sverge), L. truncatellus
(dito), llydrophilus aterrimus (Gland), Laccobius ni-

I

I

85

grlceps n. {>p. (Ennontekis, Lapphind), Philhyd'fus
7naritinus n. sp. (vid hafskiuster), Ph. ovalis n. sp.
(vid Stockholm och pa Gottland), Cercyon dorsostjia-
tiini n. sp. (under uppknstad tnng), C marinus n.
sp. (vid Loimna ocli i Lappland), C. palustre (vid
Lund), C. laterah (i spiilning), C. flavipes Fabr.
(Mllman i liela Sveroc), C. qumjidlmjn (= Sph. uni-
punctatum o^ Ghl., allnian), C. centrimaculatum SxuiiM
(= Sph. pygmcveurn var. b. Ghl., tendigen allman)
och Megasternuni holetophagiun (i Svamp, Lund, Gott-
land, Smalnnd, Stockholm.) Vet. Akad. Forhandl.
4853, p. 40.

En noggran revision nied de i England funna
arterna af slilgtet Cercyon och en nionografisk ut-
redning af niimnde lands Sphaerididae har af Mur-
ray blifvit foretagcn. En af denna afhandlings
hufvudsakligaste forfjcnster ligger dcruti, att den
mangd hithorande artcr, soni sa ofullstandigt blifvit
beskrifna af Kirby och Stephens, att det varit
omojiigt bestamma livad desse Forfattare dermed
nienat, ' nu nier, sedan Furf. haft tillfiille granska
ett stort antal typcr, kunnat hanforas under sina
ratta benamningar. Sasom exenipel pa den oreda
soni hos Engelska Forfattare varit radande i no-
menklaturen inom detta slagte, torde vara tillfyllest
namua att Megasterniim holetophagum Er. hos Mar-
SHAM iinnes upptagen under trenne och hos Ste-
phens under icke mindre an 1i olika namn. Ann.
and Mag. of Nat. Hist. IL Ser. XIL p. 73.

Waterhouse, som granskat typerna for Ste-
phens beskrifningar ofver de arter som denne fort
till slagtena Hydrochus och Ochthehtiis, lemnar fOl-
jande upplysningar rorande synonyniien : Ochthehius
margipaUens Latr. = 0. pusilliis Steph., 0. aeratus
Steph. = 0. nanus Steph. och 0. pellucidus Muls.,
0. punctatus Steph. - 0. hlhemicus Curtis samt 0.

86

exseulptus Sturm = Erinocerus viridiaeneus c^ Steph.
E. Gihhsoni 9 CuRT. E. tristis Curt. Trans, Entom,
Soc. N. S. II. p. 229.

MuLSANT, 8om uppstallt ctt nytt slagte bland
Palpicornia, narstaende till Berosus, bar benamnt
detsamma Brachyga&ter. De fyra arter som raknas
till detsamma, aro alia fran gam la verblens beta
luftstreck nemligen B. denticulatus , B. stagnicola
(Madagascar) B, metalleseens (Kurdistan) ocb B, in-
dicus (Ostindien). Ann. Soc. Linn, de Lyon 1852
— 1863. p. 381. MuLS. Opusc. Entom. XL p, 173.

En ny art, Hydraena producta Mulsant ocb
Key, finnes anford i Muls. Opusc. Entom. II. p. L
' Leprieur bar sokt adagalagga, att Jaquelin-

DuvALS pastaende att Hydropliiliis piceus ocb iner-
mis Luc. utgSra samma art, icke ar ofverensstam-
mande med verkliga forballandet, ocb aberopar sasom
stod for sin asigt den olika formen af banarnes
framtarser, bvilka blifvit afbildade. Ann. Entom.
IIL Ser. II. p. 69. T. 3, N;o III.

En upprakning af Palpicornia, som blifvit an-
markte vid Bona i Algeriet, bar af Leprieur blif-
vit infurd i Ann. Entom. III. Ser. I. p. LVII.
Metamor- Letzner, som utredt metamorfosen af Hydro-

^^' philus aterrimus anfor derom, att larven ar 21 — 24
lineer lang, smal, svartbrun, narmare dess forvand-
ling Ijusare ocb nastan gra, med undantag af buf-
vudet ocb benen, nastan ofverallt betackt med ett
filtartadt amne ocb saledes utan glans, med manga
oregelbundna, ofver tvaren gaende veck. Oaktadt
dess ben synas foga lampade till simning, sa ror
den sig med mycken lattbet i vattnet. Detta torde
val till stor del bora tillskrifvas den betydiiga
muskelkraft ocb elasticitct som finnes i kroppsseg-
menterna, den ar nemligen sa stor, att om larven
befinner sig pa land, ban genom sammandragning

i

87

och utstrackning af kroppen kan furflytta sig langa
stycken. Rorelseriia harunder aro stadse hastiga
och kroppen bojes starkt ofver ryggen. Pupan ar
till mindre hanar 1 5 lineer lang, helt och hallet
hvit, med undantag af ogonen, som aro svartaktiga,
ryggen mycket convex och buksidan concav. Den
ar sardeles kanslig och kastar sig hit och dit vid
den ininsta vidroring. Denkschr. zur feir 50-Jahr.
Besteh. Schles. Gesellsch. p. 205. T. II.

Flera nya arter af Cetonidae fran Afrika, Asian Lamelli-
och Australien hafva af Westwood blifvit beskrifna ^°^'^^**
nemligen, TmesorrJmia Saundersii, Gnathocera ango-
lensis, Narycius n. g. Hamiltoni; Cosmiomorpha setu-
losa, Macronata fraterna, M, setipes, Eupaecila ochrax^ea,
hvarjemte upplysningar om ena eller andra konet
af forut kanda arter meddelas. Trans. Ent. Soc.
N. S. III. p. 61 T. G, 7.

Saunders, som genom Fortune erhallit ett
storre antal nya Lucanidae fran China, har deri-
bland uppstallt och afbildat foJjande: Lucanus For-
tunei, Cladognathus gracilis, Odontolabris nitidus, 0.
sinicus, 0, emarginatus, Platyprosapiis platgmelus, P,
Hopei, Dorcus striato-punctatus, D. vicinus, D. ohscu-
ruSf D. lateralis, D. st7iatus, Aegus laevicollis och
Aeg. punctiger. Trans. Entom. Soc. N. S. III. p.
45. T. 3, 4.

Rendschmidt har iippraknat de Melolonthidae
som blifvit anmarkta i Schlesien. Deras antal upp-
gar till 14 arter. Uebers. und Verand. Schles.
Gesellsch. '185!^, p. 94.

Smith's i forra Bcrattelsen p. \ 1 5 anmalda
af handling ofver slagtet Fassalus, har blifvit recen-
serad af GuERiN-MENi.viLLE i Rev. et Mag. de
Zool. 1853, p. 138.

Reiche har meddelat flcra vigtiga upplysnin-
gar rurande Lamellicorma, sasom att Westwood

88

misstagit s'lg da han anfort att Paromia dorcoides
harstammar fran Columbien. Den ar neniHgen fran
Swan Kiver i Nya Holland; att Macrodera Greenii
Westw. = Coprohas fornicatus ScHiiPP Dej. Cat.;
Uroxys citprescens = Copris cliaeridioides Buquet;
OntJwcaris myrmidon Westw. icke ar Onthocaris
myrmidon Lac. ; OntJiocans smaragdind Westw. -Ay
en annan art an 0. smaragdhia Dej. Cat. Anomio-
pus nigricans finnes i De jeans samling under namnet
Onthocaris ohlonga. Af de Lucanid-arter som West-
wood beskiifvit anscr Reiche L, Eafflesi ~- L cin-
namomeics Gui:K. ach X. seiiceus — L. juvencus Dej.
Ann. Entom. III. Ser. I. p. 425.

IManga upplysningnr 0€h rattelser i synony-

niien hafva af Reiche blifvk framstallda raed ban-

syn till de Lucanides, soni iinnns upptagna i BuR-

^ MEISTERS Handbuch der Entomologie. T. V. Ann.

Entom. HI. Ser. I. p. 67.

Reiche bar ntredt i\i^r\ invecklade synonymien
for tvenne i Europa fOrekommande, till denna fa-
milj hurande arter ocb tilldelat detn nya namn.
Den ena, soin han kallat Hyhosoriis Illigeri = Hyb.
arator Illig, Meg et Auct. nee Fabricius, H. La-
portei Westw. ocb H. thoracius Westw. Den andra,
Trox Fahricii Reiche, ar sarnma .<om Trox graiiu-
latus Fabr. et Auct. Till slut boskrifvcs en ny
art af sistnamnde slagte Trox italicits. Ann. Entom,
III. Ser. I. p. 87.

Lucas upplyser, att den af bonom, sasoni ny
art uppstallda Thorectes rotimdatus, redan 1787 blifvit
af PoiRET i Voyage en Barbaric T. L p. 201 bo-
skrifven ocb benSmnd Scarahaeus marginafns, hvilket
senare namn saledes fur arten maste antagas. Ann.
Entom. IIL Ser. I. p. XL
Metamar- De iakttagelscr som Heeger gjort rorande

^*"*- lefnadssattet oeb utvecklingen af Amphimallus (Me-

89

Ivlontha) apriUnm innchalla hufvudsakligeti, att denna
art framkommer sparsamt redan i burjan af April,
men talrikare fran medlet till slutet af namnde ma-
iiad, da den ofta om aftnarne efter solens nedgang
krinjjsvarniar i otroliff manned. Fvra till fern dajjar
efter befrugtningen burjar lionan lagga aggen, ett
och ett i jorden, livarunder Hon nedgrafver sig
cmellan graset till ett turns djup och fortfar salunda
flera dagar till dess hon laggt 30 — 40 agg. Mot
slutet af Juni framkomma larverna och nedtr^nga
smaningoni tva turn djupt i jorden, der de foda sig
af griisets finare rotter. Efter forsta hudombytet
ga de annu djupare for att skydda sig for varnien
och hemta sin foda af grofre rotsltig. 1 medlet af
Augusti omsa de andra gangen hud, hvarefter de-
ras matlust betydligt tilltager. Forsta dagarne i
Mars pafoljande ar forsiggar tredje hudombytet,
hvarefter larverna uppstiga anda till jordytan, foda
sig under 8—10 dagar af rotternas ofra delar, byta
sa om hud fjerde gangen och forvandia sig till
pupor, hvarutur imagines efter 12-4 4- dagar
framkomma. Larven Sr smutsigt hvit, hufvudet na-
stan linsformigt, bekladt med en tjock, hornartad
hud, till fargen Ijusbrunt. Frambenen langa, gul-
bruna. Kroppsegmenterna genom tvarintryckningar
delade i nastan 3 lika delar, besatta med myckct
korta, fina bort. De atta bakkroppssogmenterna pa
sidorna forsedda med runda, hornbeklildda stigmata,
hvilka likval saknas pa sista segmentet. Sitzungsb.
Keyserl. Akad. zu Wien XIV. Bd. p. 35, T. 4.
Kijrande lefnadssilttct och nietamorfoscn af Apho-
dius foetens hafva upplysningar af Heegek biifvit
bekantgjorda. Insekten visar sig kring Wien mot
medlet af April eller borjan af Maj. Flere dagar
efter utklackningen, parar den sig och den befrug-
tade honau laggcr sina agg i jord, som ar be-

90

tackt af spinning. Efter iO till ^0 dagar fram-
komma larverna, hvilka gumma sig ^ till 3 turn
djupt i jorden och uppkrypa om natterna for att
hemta sin fuda af spillningen samt atervanda om
morgnarne ater i jorden. Trenne ganger byta de
om hud och uppna under sommaren, vanligen efter
fyra till fem veckors furlopp, sin fulla storlek, hvar-
efter de i jorden eller spillningen furfardiga sig en
oval hala, i hvilken den fritt liggande pupan forst
efter 14—20 dagar fOrvandlas till imago. Larven
ar forsedd med en hvitaktig hud, besatt med fina,
icke langa har, valsformig, bajd, bakkroppen gra,
hvilken farg likval frambringas genom den i inelf-
vorna befintliga fudan. Ilufvudet ar Ijusbrunt, horn-
bekliidt, rundadt, nagot platt, mundelarne mycket
framstaende, gula. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu
Wien XIV. Bd. p. 30, T. II.
Lefuads- RoUGET omnamner, att han ofta fangat Bol-

boceras mohilicornis i narheten af Dijon flygande of-
ver Luzern-falten, sedan det blifvit morkt. Den
visar sig likval endast i klart, varmt och lugnt
vader. Ann. Entom. III. Ser. I. p. XXV.

Lucas har i magen pa Bufo pantherinus fun-
nit i mangd exemplar af Bolhoceras BocJms och
Hyhalus cornifrons, Ann. Entom. III. Ser. I. p. V.

Tenebrio- MuLSANT och Rey hafva fOrfattadt en mono-

mtes. gi.jjfl ofver en grupp af Melasomata, som de be-

namt Parvilahres, hvilken indelas i fyra sectioner:

Pedinites, Pmida7ites, Blapstinites och Opatrites. De

till dessa hanfurda slagten fordelas salunda:

Tribus I. Sect. 1. Platynotaires : Platyiiotus ^6), No-
tocovax (8), EuGolus (1).
Sect. 2. Opatrinaires : Opatrinics {\3)^ Se-

liniis (3).
Sect. 3. Tric/onopaires : Trigonopus (19).

9^1

Sect. 4. Pedinaires: Fedinus (W), Colpotus
(6) och Cabirus (2),
MuLS. Opusc. Entom. IV. p. 1. cum tab. 4 — 4.

Ett nytt slagte Erelus har af Mulsant och
Rey blifvit uppstallt. En art E. sidcipennis fran
Sicilien anfcires. MuLS. Opusc. Entom. II. p. 185.

Peyron har beskrifvit Cossyphus rugulosus n.
sp. fran Caramanien. Rev. et Mag. de Zooh 1854,
p. ^24.

Lucas, som upptackt en ny art af slagtet
Eurycliora i Franska besittningarne i Norra Afrika,
har benamnt densamma E. LevaillantL Rev. et Mag.
de Zool. 1853, p. 30. T. I. f. 6, 7.

Fn ny art af slagtet Orchesia, har af Kraatz
blifvit be&krifven under namnet 0. undulata. Da
han anser att denna art af Gyllenhal blifvit sam-
manblandad med 0. fasciata och saledes skulle fore-
komma i Sverige, har Ref. trott sig bora meddela
den gifna diagnosen: "fusco-picea, pubescens, subti-
lissime punctulata, antennis pedibusque fusco-ferru-
gineis; elytris piceis, fascia media undulata testacea
pone medium, regulari ante apicem". Stett. Ent.
Zeit. XVI. p. 256.

Hoffman uppger att han funnit konsskill- K^nsskiU-
naden hos Blaps fatidica besta deruti, att hanen "^*^'
vid bakkanten af forsta buksegmentet ar fursedd
med en rodgul hartofs, hvilken deremot saknas hos
honan. Verhandl. Zool. Bot. Ver. zu Wien. III.
Bd. p. 105.

BoULARD omtalar att han i en lada, fran d. Lefnads-
25 Oktober 1852 till d. 25 Januari 1854, hallit '^"*'
inneslutet ett exemplar af Blaps ohtusa, utan att
tilldela detsamma nagon foda. Det visade sig, detta
oaktadt, lika lifligt afven under sista tiden. Ann.
Entom. HI. Ser. II. p. VII.

92

Metanior- CuRTis har, i stoiTG tiadsvjimpar af slSgtet

°^* Boletus (Polyporus), patraffat larvcr till Boletopha-
giis reticulatus. Trans. Eiitom. Soc. N. S. III. p.
33. T. V.

Hagen liar upplyst att AVestwood i Intro-
duction to Entomology begatt ett misstag, da ban
anfort att larven till Tenehrio Molttor i bakkropps-
andan endast ar forsedd nied en spets. Alia de
individer Forf. undersukt egde neniligen tva spctsar.
Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 5G.

Letzner, som varit i tillfillle observera ut-
vecklingen af Pentaphyllus testaceus, meddelar deroni,
att larven ilr \\ — 2 Hneor lang, stnal, masklik,
nastan cylindrisk, de batia sista segnienterna mot
spctsen nagot afsmalnande, hvitaktig, med till en
del genomsklniiga, morkare inelfvor, slat, glansande,
med spridda, lilngre bar, som pa huf'vudet sta i sex
rader; hufvudet sa bredt som brOstringarne. Pupan
ar nara en linea lang, belt och ballet hvit, dess
bufvud nedbojdt, samt liksom thorax ocb bakkrop-
pen, besatt med korta, tatt sittande bar. Den mjuka,
mycket rorliga larven, som lefver i murknad ek-
ved, flyttar sig med latthet sa val fram som bakat
i de i densamma befintliga sma gangarna. Vid for-
pupningcn tillrcdcr den slg en elliptisk urhalkning,
sanimankrymper, ocb afklader den tunna, bvitaktiga
larvbuden. Det fuUbildade djuret framkommer efter
8 — 10 dagars forlopp. Denkscbr. zur feier oO-Jabr.
Besteb. Schles. Gesellscb. p. ^05. T. II.

Rurande lefnadssattet och metamorfosen af Hy-
pulus hifasciatus anfores foljande af Heeger: Larven,
som ar vaxhvit, fint rugulerad, nagot platt, blir
fullvaxt anda till 5 lineer lang, men knappt \ sa
tjock. De tolf kroppssegmenterna aro lika langa
som breda, den sista ickc halften sa bred, men
balften sa lans som den fore;»;aende. De sex fram-

03

bcnen ;ifven gulKvItn, med cnkia, hint utplattjule
och vid hason fnrtjockade klor. Den finnes hela
ari:t oni, afvcn un ler vintern, af ollka storiek, i
lialfruttna tradstubhar. Sitzungsb. Kajserl. Akad.
7A\ WIen X. p. 47 4-. T. 5.

Lefnadssattct och utvccklingen af Mf/cetocharis
linearis liafva afven af Heeger blifvit utredda.
Larvena af andra grnorationon ofvorvintra i rutt-
nadt trad af Lind, Lonn och Hastkastanier. De aro
stnutsigt gulhvita, valsformiga, hafva ett injcket
iitet hufvud och sakna belt och ballet fotter. De
blifva 3 — i" langa, men knappt i sa tjocka; huf-
vudet fir brunt, rundt, nagot platt, knappt A sa
bredt som kroppen. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu
AVien X. p. 173. T. 5.

Lucas omnanmer att larven af Triholimn ca-
staneum Herbst {Margus ferrugineus De J.) f ororsa-
kat betj^dlig skada pa en saniling fjarilar, som han
crhaliit fran Abyssinien. Ann. Entom. III. Ser. II.
p. 5 1.

Ett nytt slagte bland Colydii bar af Keiche Colydli.
blifvit bildadt under benamningen Catarthrus, Det
bur inrymmas emellan Aulonium och Colydium. Den
beskrifna arten, C. cassias, har i Marseille blifvit
talrikt funnen tillika med flera andra insekt-arter i
Cassia fistula. Ann. Entom. III. Ser. II. p. 77.

Habelmann har bcskrifvit en ny art af slagtet
lerediis, som han kalladt T. opacus. Den har l)Iif-
vit upptackt pa gamla ekar pa oen AFollin. Stett.
Entom. Zeit. XV. p. 27.

Om lefnadssattct och metamorfosen af LyctusMeiamor-
pubescens hafva iakttagelser af Heeger blifvit med- °^'
delade. Larverna och imagines efter andra gene-
rationen, lefva i kullfallda ekar, i hvitvcden. De
forvandla sig i April till pupor och de fullbildade
insekterna framkomma i Maj. Dessa aro nattliga

94

djur och visa sig saledes forst om aft name efter
solnedgangen, da de para sig, hvarefter aggen lag-
gas pa forutnamnda trad. Larverna gora i veden
raka gangar emellan fibrerna och forpupa sig utan
nagon sardeles forberedelse. De aro nastan vals-
formiga, bestandigt nagot bujda, slata, med litet,
brunt, hornbekladt, knappt synligt hufvud, samt
saknande futter. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu Wien
XI. p. 938. T. 5.

Pimelia- En ny art af slagtet Pi7nelia, funnen i Alge-

riet, beskrifves under benamningen P. Mulsanti af
Levrat. Ann. Soc. Linn, de Lyon 185^—1853.
p. 1. med pi.

Lagria- En omstandlig redogorelse for de forsta sta-

dierna hos Laqria hirta har af Heeger blifvit af-

MetaiTior- , tt i r> » /\ i

fos. girven. Honan lagger o — 10 dagar erter parningen
aggen ett och ett i los jord under buskar, likval
oftast i narheten af sma skogsbackar. Forst efter
30 — 40 dagar framkomma larverna och foda sig i
borjan endast af forruttnade, fuktiga vaxt-amnen,
sedermera af atskilliga vaxters affallna blad. De
byta fyra ganger om hud, efter olika lang tids for-
lopp. Hud-omsningen forsiggar alldrig forr iin efter
20 daoar, och da flera larver redan innan tredie
hud-ombytet, i Augusti eller borjan af September«|
begifva sig i vinterqvarter, sa erfordra nagra hud-
omsningar anda till sex manaders tid. Larverna
aro mycket troga i sina rorelser och om man ick^ll
under deras uppfodande haller jorden tillrackligt '
fuktig, eller later dem svalta, uppata de hvarandra.
Vid forpupningen, i borjan af Maj, nedkrypa de i
den losa jorden till buskarnes rotter, der de upp-
soka ett beqvamt tomrum. Efter 12 dagars pup-
tillstand framkommer vanligtvis det utbildade djuret.
Larven ar valsformig, med tjock hud, morkbrun,
pa ryggen en Ijus linea och Ijusa flackar pa bada

95

sidorna af hvarje segment, med iindantng af dot
sista, som ar belt och ballet inorkbrunt. Ofverallt
ar den tatt besntt med langa, styfva, rudbruna borst
ocb vid sidorna, i narbeten af luftbalen, befinner sig
ett belt knip[)e sadana. Vid sista segmentets bak-
kant finnas tvenne mjcket nara bvarandra belagna,
fuga bojda, brunaktiga, hornartade taggar. Sitziingsb.
Kajserl. Akad, zu Wien X. p. 161. T. i.

Ett annat intressant bidrag till utredandet af Oedeme-

skal-insekternas utvecklino^s-historia bar Heeger be-.^ , '

. '^ Metaraor-

kantgjort genom sina iakttagelser rorande Ascle7'a fos.
caerulescens. Imagines, som framkomma fran deras
vintersomn redan mot slutet af Mars, para sig forst
flera dagar derefter samt atervanda sedan till sina
gumstallen eller dolja sig under bark. De befrug-
tade honorna lagga sina agg pa unga, sjuka bokar.
Efter £0 — 30 dagar (mot slutet af Maj) utkomma
larverna, hvilka uppehalla sig pa skadade stallen,
der de gora oregelbundna gangar, afpassade efter
deras storlek. Oaktadt all uppmarksambet, kunde
Furf. icke observera nagra hudombyten. Larverna
bibehalla sa val form som farg anda till forpup-
ningen, hvarvid de nara slutet af gangarne forfar-
diga sig ett n^stan aggformigt rum, utan att detta
betackes af nagon vafnad eller nagra spanor. Ima-
gines visa sig vanligen efter 14 — 20 dagars for-
lopp. Larven ar vaxhvit, platt, mot bakre delen
afsmalnande; hufvudet mycket stort, med fram-
staende mundelar, kroppssegmenterna tolf, fram-
benen sex, bvarandra narbelagna. Den blir vanli-
gen 4'" lang och framtill i sa bred. Sitzungsb.
Kajserl. Akad. zu Wien XL p. 932, T. 3.

Leconte bar uti en Synopsis ofver de Anthi- Anthici-
cides, sora forekomma i Norra Amerika, indelat ^^^'
denna grupp saledes:

96

A. Antennae articulo undccimo simplici.
Thorax cornutus; larsi arliculo 4:lo

hilobato Notoxm Geoffu. (14).

Thorax simplex; larsi articulo 4:o

hilobato;
Antennae moniliatae, femora incrassata Tomoderus Ferte (2).
Antennae non moniliatae; humeri in-

distincti Formkomus Ferte (2).

humeri distincti .... Anthicus Payk. (40).

B. Antennae articulo 11:o elongato, quasi diviso;
Thorax simplex; articulo tarsorum 4:to

simplici Tanarthrus Lec (2).

Det artrika slagtet Anthicus fordelas i grupper pa foljande
satt :

A. Caput non angulatum; tibiae calcaribus fere obsoletis. Tho-

rax basi marginatus.

a. Capite rofundato, occipite non impresso, pal-

pis articulo ultimo maximo, thorace po-

stice constricto; elytris basi impressis . . Spec. 1 — 3.

b. Capite rotundato, occipite breviter impresso;

thorace postice constricto; elytris basi im-
pressis Spec. 4 — 6.

c. Capite rotundato, occipite non impresso; tho-

race postice modice constricto; elytris non

impressis ; corpus minus pubescens . . Spec. 7 — 9.

d. Capite subquadrato; thorace elongafo, tra-

pezoideo; corpus vix pubescens • . . Spec. 10 — i^.

e. Capile subquadrato; thorace plus minusve

trapezoideo; elytris non impressis; corpus
longius pubescens.

1. Capite postice rotundato; thorace sub-cam-

panulato; antennis tenuibus .... Spec. 14 — 18.

2. Capite postice truncato, pone oculos non

angustato; oculis prominulis .... Spec. 19 — 36.

3. Capile postice truncato, pone oculos non

angustato; oculis parvis; elytris lateribus
rotundatis; humeris fere nullis . . . Spec. 37.

B. Caput non granulatum; tibiae calcaribus ob-

soletis; thorax basi non marginatus . . Spec. 38.
G. Caput iriangulare, granulatum; tibiae calcari-
bus valde distinctis; thorax ovatus, basi

marginatus Spec. 39 — 40.

Pro-

97

Proceed. Acail. Philad. VI. p. 9 1. Dohrn

har af forestaende afhandling gjort att utdrag, som
blifvit infurdt i Stett. Entom. Zeit. XV. p. 214.

Leconte, som afven utarbetat ''Synopsis o/Meloides.
the Meloides of the United, States", delar denna fa-
milj i foljande slagten:

A. Ungues non serrati.

Elytra abbreviata, imbricala;

unguibus fissis Meloe Linn. (6 arter).

Elytra non imbricala, unguibus

den tat is Cysteodemus Leg. (3 arter).

Elytra Integra, non connata;
unguibus fissis.

Tarsi articulo penultimo non

emarginato Lylta Fabr. (52 arter).

Tarsi articulo penultimo emar-
ginato Tetraonyx Latr. (2 arter).

B. Ungues serrati, append ice instructi.

Maxillae elongatae .... Nemognatha Illig. (21 arter).
Maxillae breves.

Ungues appendicibus filiformibus

Antennae filiformes .... Zonitis Fabr. (3 arter).
Antennae moniliatae .... Horia Fabr. (2 arter).
Ungues appendicibus latis,obtusis Cephaloon Neum. (2 arter).
Slagtet Lytta, hvaraf ett storre antal arter anforas, indelas
salunda i sectioner:

A. Antennae apicem versus incrassatae, articulo secundo bre-

viore.

A. Labrum subemarginatum

a. Tibiae posticae calcaribus duobus obtusis

armatae Spec. 1.

b. Tibiae posticae calcare altero cylindrico,

Iruncato, altero acuto Spec. 2 — 6.

c. Tibiae posticae calcare altero concavo, al-

tero acuto Spec. 7 — 16.

d. Tibiae posticae calcaribus duobus tenuibus

subacutis Spec. 17 — 18.

B. Labrum valde emarginatum Spec. 19 — 23.

B. Antennae filiformes vel setaceae, articulo secundo breviore,

e. Corpus glabrum; antennae laxe-articulatae;

tib. post, calcare externo obtuso . . . Spec. 34 — 27.

7
Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. *

98

f. Corpus parce pilosum calcatibus poslicis

sabaequalibus Spec. 28 -30.

g. Corpus pubescens, antennis laxe articulatis Spec. 31 — 39.
h. Antennae arliculis arete conjunclis

* Ungues aequaliter fissi ...... Spec. 40 — 41.

'* Ungues parte inferiore minore .... Spec. 42 — 43.

C. Antennae setaceae, articulo piimo valde elongato:

i. Corpus apterum Spec. 44 — 45.

k. Corpus alatum Spec. 45 — 52.

Arterna inom slagtet Nemognatlia fordelas p5 foljande siitt:

A. Maxillae valde elongalae

a. Tibiae posticae calcaribus duobus latis obtusis Spec. 1.

b. Tibiae posticae calcari altero ciasso, obtuso,

altero tenui Spec. 2 — 5.

c. Tibiae posticae calcaribus duobus tenuibus:

* Calcare externo latiore, apice rotundato Spec. 6 — 10.
** Calcaribus duobus acutis . . . . . Spec. 11 — 15.

B. Maxillae corpore multo breviores; ore valde

attenuator

d. Elytra nitida, parce punctata Spec. 16 — 17.

e. Elytra scabro-punctata Spec. 18 — 21.

Proceed. Acad. Philad VI, p. 328.

Som flera arter af slagtet Nemognatlia blifvit
i samlingarne samnianblandade under namnet N,
chrysomelina har Suffrian lemnat diagnoser sa val
a denna, som narstaende arter, nemligen:

1. N. rostrata: Fabr. rufa; antennis, pectore, abdominis basi,

elytrorum punctis tribus nigris. Long. 4^ — 5^'". Africa
borealis.

2. A^. quinquemaculata : E«. rufa; antennis, thoracis puncto,

scutello, elytrorum punctis binis pectoreque nigris. Long.
3^—5'". Egyptia.

3. N. chrysomelina: Fabr. supra cum pedibus flava; antennis,

thoracis elytrorumque puncto et apice nigris; subtus ni-
gra, ano rufo. Long, 5^ — l'". Asia occidentalis.

4. iV. gemina: Er. testacea; antennis, thoracis puncto, ely-

trorum macula apiceque nigris. Long. 3^ — 5'". Egyptia
et Kordofan.

5. N. nigripes: testacea, subtus nigra; ore, antennis, thoracis

puncto, scutello, elytrorum macula et apice nigris. Long.
3i_4^'". Gallia merid. Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 234.

90

Under tltel. ''Fahricia Entomologica receuil cV oh- CwvcwWo-
servations nouveUes sur les Insectesy Monographies, re- "^ ^^'
vision des groupes et des genres, classifications, syno-
nymies et rectifications' })ar PL Jekel. Premier
Partie. Paris 1854 8:0. Autographic Typomorphe,
har ett arbete borjat iitgifvas, hvars nu anmalda
forsta del innehaller en revision af de Curculioni-
der soin tillliora det furut uppstallda slagtet Hyp-
sonotus hvilket blifvit furdelat i flera o:enera, Af
Lordops uppraknas 41 arter, bland hvilka sasom
nya beskrifvas: L. Waterhousei, Buquetii, Spinolae,
prodigus, Pertyi, Deyrollei, catharifiensis, ti^ansverse-
punctatus, funerarins, tricinctus, semicinctus, amoenus,
marginatus, arciiatus, albofasciatus, obliquemarginatus,
argentosus, posticus, ostentatus, ohscurus, conjugatics,
fasciatus, Troherti, costiferus, variabilis, adspersus, af
slagtet Trichochnemus n. g. (narslagtadt med Lor-
dops, men skiljes derifran genom thorax och elytra
som aro parallela, med rata sidor, samt mycket
langre kropp, hanens baktibier pa inre sidan for-
sedda med langa har) 1 art 7\ suturalis, af slagtet
Aulametopus n. g. \ ai't {Lordops acutus ScHH.) och
af slagtet Alocorhinus Sahlb. 9 arter af hvilka en,
A, gemm.atus, ar ny.

SuFFRiAN, som imderkastat Curculionid-grup-
pen Cionides en noggrannare iindersokning, har der-
vid funnit sadana olikheter i kloernas och antenn-
farans bildning, att han ansctt sig bora inom denna
grupp infora tvenne nya slagten. Hans uppstall-
ning ar foljande:

I. Kloerna med Iva alskilda hakar ( Tihierna

pS sidor na forsedda med sporrar) . Cleoptifi Meg.
II. Kloerna med tva sammanvaxta hakar
a) Tibierna pa sidorna lorsedda med

sporrar Gymvaetron Schh.

bl Tibierna (hos lian^n alltid, meriindels
iifven hos honan) obesapriade.

100

a) Antennklubban olydligt 4-ledad . Nanodes Schh.
^' Antennklubban tydlii^t 4-Iedad . Cioiius Claikv.
HI. Kloerna med I hake (Tibierna obevap-

nade) Stereomjchas n. g.

Till Cleopus hanforas de arter, som af SchOn-
HERR upptaglts under slagtet Gymnaetron Stirps 3,
sasom G. longirostris, Grayiiinis, Plantarum, Campa-
nulae m. fl. och till Stereonyclius, Cionus Fraxini och
nagra Capska arter. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 94.
Waterhouse har, jemte beskrifning af flere
nya Amycterus- och Acantholophus-arter, foreslagit att
till lattnad vid examinerandet indela sistnamnda
slagte i sectioner salunda:
I. Med tvfispetsad tagg ofver ogonen.

A. med tre rader knolar eller taggar p§ hvarje elytron,
den yttre serien bestaende al" fyra eller flera taggar
eller knolar.

a. Saknande subapical tagg.

A. suluralis, lateralis, Marshami, Adelaidae n. sp.
planicollis n. sp.

b. Med subapical tagg.

A. hypoleucus.

B. Med tva rader knolar och med endast tva vjil ulvec-
klade tuberkler i stnllet for de fyra eller flera, som
finnas i yttre serien hos Sect. A.

A. hystrix, bivittatus.
II. Med enkel knol ofver ogonon och hvarandra narbelagna
knolar vid rostri bas.
A. caenosus.
111. Med enkel knol ofver ogonen.

A. Thorax nedtryckt, sidorna utlopande i taggar, en
dessa i en tandad skrynkia.

a. Med tre rader knolar pa hvarje elytron.

A. dumosus.

b. Med tv§ rader knolar pa hvarje elytron och en^
bakom humeri belagen tagg.

A. aureolas.

c. Elytra granulerade, utan utbildade knolar.

A. granulatus.

B. Thorax mer eller mindre convex och utan sidoskrynkler.

A. Bohemani, scotohioides, morosus, Dohrni n. sp.
crenkollis n. sp. Trans. Entom. See. N. S. III. p. 7 5.

101

Ett sturre antal nya arter och flera genera
tillhurande Curculionides , hafva af Waterhouse
blifvit beskrifna nemllgen: Oxyrhynchus Fortu7iei
(China), 0. philippinensis (Philippinska Oarne), Te-
traloplius n. g. sculpturatus (Nya Holland), Lepto-
stethus n. g. marginatus (Sydvastra Africa), L. Wal-
toni (dito), Achlainomeus n. g. eheninus (Ostindien),
Enaptorhinus sinensis (Norra China), Cuhicosomus n. g.
miitei (Nya Holland), Eurycldrus n. g. hituherculatus
(dito), Placoderes n. g. variegatus (?), Ecteinnorhinus
n. g. viridis (Kerguellen), Drepanoderes n. g. viridi-
fasciatus, fuscus (Ostindien), Synaptonyx n. g. ovatus
(Nya Holland), Chelotonyx n. g. Batesii (Para), ylwo-
moearthria n. g. caeruleipemiis (Brasilien), Protopatus
Schonherri, Pezichus n. g. binotatus, Glochinorhinus
n. g. Doubledayi, Poropterus Chevrolati, Jeheli, Parryi,
Westwoodi, Plagiocorynus n. g. quadrituherculatus, CJiae-
tecietorus spinipennis (Nya Holland), Sympiezoscelus
n. g. Spencii (Nya Zeeland) och Hyhophorus n. g.
rufotuherosus (Nya Holland). Trans. Ent. Soc. N.
S. n. p. 17^. Proceed. Ent. Soc. N. S. 11. p. 99.

Nagra anraarkningar om slagtena Cherrus och
Polyphrades Schpi., hafva af Waterhouse och Je-
KEL blifvit framstallda. Den sednare anser dessa
bada genera bora sammanslas och endast bilda skilda
afdelningar. Proceed. Entom. Soc. N. S. III. p. 3.

Gerstaecker, som vid ordnandet af de i
Berliner Museum befintliga Apioner, bland dessa
funnit ett betydligt antal nya arter, har pa dem
meddelat fullstandiga beskrifningar. Af de nu upp-
tagna species aro 6 funna i Europa, 19 i Colum-
bien, 6 i Norra Amerika, 3 i Mexiko, 2 vid Por-
torico och 8 i Brasilien. Af de Asiatiska arterna
aro 4 fran mindre Asien, 3 fran Ceylon, 1 fran
Java och \ fran China. Stett. Entom. Zeit. XV.
p. 234, 267.

Tveiine nya slagten bland Curculionides hafva
blifvit uppstallda nemligen : 1:o Dichotrachelus af
Stierlein, sorn fiinnit tva (llthurancle arter D. sul-
eipennis pa Monte Rosa, 9000 fot ufver hafvet, un-
der stenar och D, Ruddeni pa Norra sidan af Monte
Rosa vid lika hOjd. Sl^gtet Dichotrachelus ar affint
med Otiorhynchus, men skiljes derifran genom sny-
tet, som under antennfastet Icke ar fliklikt utvid-
gadt. Fran Peritelus och Omias afviker det genom
sin platta form, afvensom genom den djupa midtel-
faran pa Thorax. Dei bor inrymmas emellan Otio-
rhynchus och Peritelus. Stett. Entom. Zeit. XIV. p.
171, 183. %:o Fentarthrum af Wollaston till-
horande gruppen Cossonides Schh. , men afvikande
fran alia hittills kanda genera genom antennernas
5 ledade skaft. Den anforda arten P. Huttoni, har
blifvit funnen i November manad nara Exeter. Ann.
and Mag. Nat. Hist. II. Ser. XIV. p. 129.

Bach anser att Chlorophanus pollinosus och
graminicola endast aro varieteter af Chi. viridis. Stett.
Ent. Zeit. XV. p. 321.

Sedan Schaum pastatt att den art, som Emil
CusSAC benamnt Elmidomorphus Auhei, vore iden-
tisk med Bagous petrosiis Herbst eller P. latirostris
Dej. (Ann. Entom. III. Ser. I. p. 9), har Franska
Entomologiska Societeten utsett trenne personer
Reiche, Boieldieu och Lucas att utreda det om-
tvistade forhallandet. Uti af Reiche afgifvit ut-
latande upplyses, att Comitterade efter noggran jem-^B
forelse emellan Elmidomorphus Auhei och typen for
Schonherrs beskrifning af B. petrosus^ kommit till
full visshet derom, att Schaum misstagit sig, men
att slagtet Elmidomorphus icke bor besta, utan den
af CusSAC beskrifna arten foras under slagtet Ba-
yous. Ann. Entom. III. Ser. II. p. 521.

I

103

Flera till denna familj horande arters lefnads-Metamor-
satt och utvecklings-historia, hafva af Heeger blif- °^*
vit omstandligt beskrifna; salunda anfor ban 1:0
att larven af Baridius Lepidii Mull, finnes nastan
hela aret vid rutterna af flera vaxter, s^rdeles kal-
arter, pa hvilka den frambringar gallapplelika knolar
af en artas storiek och finnas understundom flera sa-
dana utvaxter sammanhangande. Utur dessa knolar
framkomma imagines i Maj och lefva i flera ma-
nader, hvarunder honan lagger sina agg, ett och
ett, i stjelkarna eller i rotterna, sedan hon forut
med snytet deruti borrat ett hal. Larverna, som
utklackas efter 8 — 14 dagars forlopp, byta icke om
hud, uppna efter 4-5 veckor sin fullkomliga stor-
iek samt forvandla sig till pupor i gallapple-kno-
larnes ihalighet, hvarefter imagines om 12 — 18 da-
gar framkomma. Da de fOrekomma i mangd i
kokstradgardar fororsaka de betydlig skada, emedan
de kalplantor som angripas af flera larver icke satta
nagra hufvuden. Larverna aro farglosa, fint och
kort, samt endast under mikroskopet synbart, hariga;
hufvudet litet, rundt, bekladt med ett hornartadt
amne. FuUvaxt blir den 3" lang och 1'" tjock,
(Sitzungsb. Kajserl. Akad. in Wien XIV. p. 28.
T. 1.) 2:o att det utbildade djuret af Apion cur-
virostre Schh. tillbringar vintern nara rotterna af
tradgards-malver, men framkommer redan i borjan
af Maj, da det foder sig af de spada bladen. Efter
parningen lagger honan aggen, ett och ett, efter
langre uppehall, i de utvaxta stjelkarna, hvarvid
hon borrar ett hal genom den tradartade yttre be-
kladnaden anda intill margen, vander sig sa om
och inlagger med det laderartade agglaggningsroret
sin affoda. Larven framkommer efter 10 — 14 da-
gar och fortar margen. Huru ofta den byter om
hud, kunde ej utronas. Forpupningen sker pa samma

104

stalle cler hirven uppehallet sig. Dcnne senure
ar fullvaxt 2 — ^\ liuea lang, naken, gulhvit, fot-
lus, mot midten nagot fortjockacl, bakat tillspet-
sad, med brunt, hornbekladt, rundt, platt-tryckt,
nedat bojdt hufvud och nagot bojd kropp (1. c.
XIV. p. 281, T. 4.) 3:o att imagines af Ceuto-
rliynchus floralis redan i bOrjan af Juli nedkrypa i
jorden, der de qvarblifva till foljande Maj manad.
Vid varm vaderlek framkomma de da och hemta
sin naring af Cruciferer, bland hvilka de foretra-
desvis traffas pa Lepidium Draba. Da denna vaxt
bOrjar erhalla froskidor parar sig insekten och lag-
ger derefter sina Sgg i desamma, hvarvid den med
snytet borrar ett hal, hvarigenom agget infores.
Utur detta utklackes efter 6-8 dagar larven, som
foder sig af de spada froen. Efter andra eller tredje
hudombytet forflyttar den sig i en annan skida,
hvarest den fullvaxt forpupar sig i ett uratet, moget
fro. Larven ar vaxhvit, naken, laderartadt bekladd,
nastan valsformig, fotlos, starkt bojd, mellankroppen
foga fortjockad, analsegmentet nastan kaggelformigt,
kort, kroppssegmenterna lika langa, stigmata pa si-
dorna, ganska sma, tunnt hornbekladda, Ijusgula,
knappt synliga med mikroskop, (1. c. XIV. p. 273.
U 1.) 4:o att Ceutorhynchus pulvinatus, liksom de
fiesta arterna af detta slagte, ofvervintrar under
buskar och lof i jorden och framkommer i borjan
af Juni, samt foder sig pa atskilliga blommor, men
senare endast pa Cirsium arvense, i hvilken vaxt'
den undergar sin fcirvandling. Honan inlagger nem-
ligen, sedan hon med snytet borrat hal i den half-il
vaxta blomknoppen vid stjelkens ofra del, sina ^gg. !
Da agget blifvlt infordt, tillsluter sig den lilla opp-
ningen helt och ballet pafoljande dag och larverna
utkliickas efter 8 — 10 dagars forlopp. De arc
mycket troga och icke sardeles snala att ata, eme-

I

105

dan (le under 7 — 8 da^i»;ar knappast furtilra inne-
hallet af ctt fru. Sex eller atta dagar efter tredje
hudOmsningen, sedan de blifvit fullvaxta, lemna de
sitt fOrra tillhall och nedfalla pa jorden, der de
forvandia sig till pupor, utan att furfardiga nagon

hylsa. Imagines utkomma efter 10 14 dagar, och

finna dessa da ingen passnnde foda, nedgrafva de
sig i jorden for att der tillbringa vintren. Larven
ar 3'" lang och pa midten g sa tjock, vaxhvit, na-
stan valsformig, framat foga, mot anus nagot kag-
gelformigt afsmalnande, fotlos, med nastan klotlikt,
brunaktigt hufvud, (1. c. XIV. p. 275, T. 2.)
5:o att imagines af Orchestes Populi ofvervintra un-
der bark, lof och mossa m. m. i narheten af pyra-
midalpoplar, i hvilkas blad den under sommaren
och hosten traffas sasom larv. Den fullbildade in-
sekten visar sig fran slutet af April till medlet af
Maj, samt foder sig af bladen och parar sig, Ho-
nan lagger, efter 2 — 3 dagars forlopp, aggen en-
samma pa bladens ofversida, sedan djuret gnagit
ett hal i epidermis. Efter 10 — 12 dagar utkomma
larverna, som hemta sin naring af parenchymet.
De aro platta, langstrackta, med gulbrunt, hornar-
tadt, till halften i prothorax indraget hufvud, de
12 fotlosa segmenterna tydliga, blekt gula, med
Ijusgraa, aflanga, tifver tvaren gaende ryggflackar,
fullvaxta blifva larverna 14, sallan 2 lineer langa
och I sa breda. Hufvudet ar nastan cirkelrundt,
men vid bakkanten pa ofre sidan nara till halften,
pa undra sidan till | djupt och rundt, urskuret
(1. c. XL p. 42, T. 6.

Metamorfosen af tvenne Curculionid-arter har
afven af Leon Dufouk blifvit utredd nemligen
1:o af Lixus veiiustulus, hvars larv salunda beskrif-
ves: "Larva apoda, dura, punctis duobus stemmati-
formibus, oblongo-cylindroidea, alba, incurva; capite

106

corneo, castaneo, rotunclo; mandibulis robustis, apice
bifidis; abdominis apice simplici, inermi; pseudopo-
dis subpyramidatis, unipilosis". Long. 5 lin. Habitat
in caulibus Sii nodiflori. (Ann. Entom. III. Ser. II.
p. 656. T. 19. N:o IV.), 2:o af Nanodes hemis-
phaericus, hvars karakter angifves salunda: "Larva
cephala, apoda, acera; oculis? binis punctiformibus ;
elongata, ochracea, tenuissime pilosa, antice sub-
incurva, capite parvo, orbiculato; mandibulis latis,
tridentatis, fuscanis; pseudopodis mammiforniibus, uni-
pilosis; segmento anali rotundato, inermi". Long. 1
lin. Habitat in gallis caulium et ramorum Lythri
hyssopifolii. Ann. Entom. IIL Ser. IL p. 651. T.
19. N:o IIL

Hela utvecklingen af Flinthus Megerlei, bar af
Frauenfeld blifvit observerad. Larven lefver i
rotterna af Rumex alpinus, der den gur sig cylin-
driska, oregelbundna gangar. Verhandl. Zool. JBot.
Ver. in Wien IV. Abh. p. 35 1.

Rorande metamorfosen af Bruchus Pisi och den
skada denna insekt under larv-tillstandet fororsakar
pa artvaxten, hafva underrattelser blifvit af Kollar
och Mandell meddelade. Verhandl. Zool. Bot.
Ver. in Wien IV. p. 27.

Den skada som Otiorhynchus Ugusttci fororsa-
kar pa Vinrankans blomknoppar omtalas af Kal-
BRUNNER. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien Bd.
IIL p. 135.
Xylopha- Reiche, som haft tillfalle granska den af

S"- Olivier beskrifna Ips gigas, anser densamma bora
bilda ett nytt slagte Thaumasus, som han hanfort
till Cerambycini. Af den meddelade figuren vill det
synas, att detta slagte bor erlialla sin platts i nar-
heten af Apate. Ann. Entom. III. Ser. I. p. 419.
T. 13. N:o IV.

107

Tvennc nyu arter tillhurande denna fainilj
hafva blifvit uppstaJlda nemligen : Bostriclms Victoris
fran Basses Alpes af Mulsant och Rey. Muls.
Opusc. Entom. II. p. 9 1 och Rhyncolus pilosus af
Bach, upptackt vid Osteiide. Den ar narmast lik
Rh. culinaris, men skiljes hufvudsakligen derigenorn,
att skalvingarna mot spetsen sakna den lilla knolen
och mot midten aro nier utvidgade. Stett. Entom.
Zeit. XV. p. 361

Ett nytt slagte Coniophagus, har af Mink
blifvit uppstaldt. Han har ansett det tillhora
Anobii och deraf anfort en art C. humeralis. Stett.
Ent. Zeit. XIV. p. 58, Kraatz upplyser, att denna
ar identisk med Nitidula duhia Gyllenh. eller
Sphindus Gyllenhalii Chevrol. 1. c. p. 196.

Under titel ''Catalogue of the Colopterous Insects Ctramhy-
in the collection of the British Museum'. Part. VII. ^^"''
Longicornia I. London 4853, har White borjat
redogora fur de djur, tillhurande denna familj, som
finnas furvarade i det rika Britiska Museum. Forf.
har likval icke inskrankt sig, som arbetets titel sy-
ncs antyda, att ensamt gruppera der befintliga in-
sekter, utan tvartom upptagit de fiesta genera och
arter som hos foregaende Furfattare omnamnas.
Den nu anmalda 1:a delen innehaller Prionidae och
nastan alia Ceramhycini, furdelade under 205 slag-
ten, bland hvilka 1 4 aro nya, samt dessutom be-
skrifning pa 146 forut icke kanda arter. De fiesta
af Forf. uppstallda slagten synas val grundade,
deremot har han, mahanda utan giltiga skal, indra-
git flera. Den art som blifvit afbildad under namnet
Malacomacrus pallescens ar honan till Malacopterus
gravidus Germ. Arbetet atfuljes af fyra icke farg-
lagda plancher, hvarpa 26 arter blifvit afbildade.
Recens. af Buquet i Ann. Entom. III. Ser. I. p.
XLIII. Rev. et Mag. de Zool. 1853. p. 336.

108

Nagra af Fortune i China upptackta Ceram-
hycini hafva af Saunders blifvit, beskrifna nemligen:
Europoda n. g. narslagtadt med Mallodon, fran hvil-
ket det skiljes genom langden af forsta och tredje
antenn-lederna, de korta, tjocka och utplattade la-
ren samt tiblerna och genom saknaden af tander
pa halsskOldens sidor. \ art E, antennata. Philus
n. g., sona bor stallas i narheten af Eiioderus och
Tragosoma. Fran det fOrra slagtet, hvilket det mest
liknar, skiljes det latt genom tredje antennledens
form, Calliclirorna Ealdermanni, Colohus sericeus, Ce-
Tosterna hispida och Glenea Fortunei. Trans. Entom.
Soc. N. 8. 11. p. 109. T. 4.

En monografi ofver de arter af slagtet Eury-
prosopus, som varit Buquet bekanta, har af honora
blifvit utarbetad. Furf. har indelat hithorande spe-
cies i tvenne Sectioner nemligen :

Sect. I. Forsta anlennleden emarginerad vid basen, skal-
vingarne matlligt convexa. 1. E. Alexianus: capite, thorace scu-
telioque rufo-ferrugineis; elytris obscure viridibus, anlennis ni-
gris, articulis quatuor priniis, pedibns abdomineque rufo-ferru-
gineis. Long, 11 — 19, lat. 3—4 millim. Rio Janeiro. 2. E.
Dardanus: capite, tborace scutelioque rufo-ferrugineis; elytris
viridibus, macula magna flava, dentafa ornatis; antennis nigris,
articulis qualour primis, pedibus abdomineque rufo-ferrugineis.
Long. 18 lat. 5 millim. Brasilia. 3. E. clavipes: rufo-ferrugi-
neus, elylris maculis duabus obscure viridibus. Long. 15, lat.
3 millim. Rio Janeiro. 4. E. apicalis: rufo-ferriigineus, elytris
apice obscure viridibus. Long. 17, lat. 4 millim. Brasilia, Sect.
II. Forsta anlennleden icke urskuren vid basen, skalvingarne
nastan platta. 5. E. niqripennis : capite, thorace scutelioque
rufo-testaceis; elytris nigris; antennis articulis quatuor primis,
pedibus abdomineque rufo-testaceis. Long. 14, lat. 4 millim.
Brasilia. 6. E. cyanipennis: capite, thorace scutelioque rufo-
ferrugineis; elytris nigro-cyaneis; antennis nigris, articulis qua-
tuor primis pedibusque rufo-testaceis; abdomine cyaneo. Long.
13, lat. 4 millim. Rio Janeiro. Rev. et mag. de Zool. 1853.
p. 256. T. 8. f. 1—6.

109

An attempt to classify the Longicorn Coleoptera
of the part of America 7iorth of Me.rico by Leconte,
har blifvit recenscrad i Rev. et Mag. de Zool. 1854.
p. 303.

MuLSANTS afhandling om Longicornia (se furra
Berattelsen p. 128) har afven blifvit infurd i MuLS.
Opusc. Entom. II. p. 105.

Lucas har bhind Ceramhycini bildadt (^ii nytt
slagte Icosium, narslagtadt med Deilus, samt af det-
samma anfort en art J. tomentosurn fran Ponteba i
Norra Afrika. Ann. Entom. III. Ser. 11. p. VIIL

Flera nya arter, tillhurande denna familj, hafva
blifvit beskrifna nemligen: Ancylocera terminata (J^ra-
silien) och A. foveicollis (Columbien) af Buquet.
Rev. et Mag. de Zool. '1864. p. 343. Ancistrotus
uncinatus af gruppen Prionii, fran Brasilien af Bu-
quet. Som namnet uncinatus af Klug forut blifvit
begagnadt for en art inom forenamnde grupp har
Buquet senare utbytt sin benamning mot aduncus.
Ann. Entom. III. Ser. I. p. 41. T. 1. N:o I. Po-
lyrhapsis Serv. Grandifii fran Brasilien och P. an-
gustatus fran Cayenne af Buquet. Fem arter arc
saledes nu mera kanda af detta slagte. Ann. En-
tom. III. Ser. I. p. 443. Dorcadion meridionale,
monticola, navaricmn, Donzelii och lineola af Mulsant.
MuLS. Opusc. Entom. II. p. 24. Metopocoelus Dej.
(Coptocephalus Gray.) Rojasi, upptackt i narheten
af Caraccas, af Sallf. Ann. Entom. III. Ser. I, p.
649. T. 20. N:o III. Syempezozera Paurasii, funnen
i Algeriet, af LuCAS. Rev. et Mag de Zool. 1853.
p. 25. T. 1. f. 1 — 5, Vesperus Xatartii $ (Ostra
Pyreneerna) af Mulsant. Ann. Soc. Linn, de Lyon
1852—1853. MuLS. Opusc. Entom. II. p. 121 och
Grammoptera Sacheri (Gallizien) af Wolfner. Lotos
IL p. 93.

110

Reicite, som uppgifvit skillnadernn emellan
Ceramhyx Mirhecki LuCAS och C. Heros, har afven
utredt att Aegosoma scabricorni Scopoli foriit af
Geoffroy blifvit beskrif'ven sasom Leptiira ferru-
ginea, hvarfore det sistnilmnda specifika namnet, sa-
som varande aldst, bur fOr denna art antagas. Ann.
Entom. III. Ser. II. p. 81.

Newman har meddelat upplysningar i syno-
nymlen rorande de arter som tillhura slagtet Di-
stichocera, sarat dessutom beskrifvit trenne nya dit-
horande arter fran Nya Holland D. fulvipennis, Kir^
hyi och Mac Leayi. Proceed. Zool. Soc. Mars 1851.
Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser. XL p. 253.

Metamor- Heeger hnr redogjort for lefnadssattet och

*°^" utvecklingen af Callidium dilatatum Payk. Larverna
traffas pa farska boktrild, der de gora sig ormlika
gangar i barken, i hvilka de vanligen nastan fiill-
vaxta ofvervintra. I April eller Maj furvandla de
sig till pupor, iitur hvilka imagines efter M — 15
(iagar framkomma och ata sig ut genom barken.
Efter parningen lagger honan aggen i gamla gan-
gar eller sprickor pa barken. Efter 10 — 12 dagar
klackas larverna, som i bOrjan fOda sig af barken,
samt angripa furst veden sedan de blifvit halfvaxta.
Nagra hudombyten anmarktes icke. Larverna vilxte
langsamt, sa att de forst efter 6-8 veckor voro
fullt utbildade. Vid forpupningen gora de sig af
grofre spanor, hvilka sammanhiiftas genom en klib-
big vatska, en regelbunden bostad. Larven ar platt,
frambrostsegmentet bredt, (de andra smaningom af-
smalnande, temligen tatt besatt med fina mikro-
skopiska har; hufvudet ar gulhvitt, platt, hornartadt
bekladt, fOga bredare an langt, framtill afrundadt,
baktill tvart afhugget. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu
Wien XL p. 935. T. 4.

1M

Den af Leconte forfattade, i forra Berattelsen chryso-
p. 133 anmalda Synopsis ofver de arter af Dona- "'<^^"^^^-
cia, som forekomma i Norra Anierika, har bllfvit af
GuKRiN-Mi:NKViLLE recenserad. Kev. et Mag. de
Zool. 1853. p. 141.

ScHAUM har utredt, att den art Haemonia, som
blifvit funnen i stor mangd vid hafskusten nara
Putziger, icke tillhOr, sasom man lange trott, H,
Gyllenhalii, utan ar den verkliga II. Curtisii IjAC0ut>.
Stett. Entom. Zeit. XIY. p. 86.

En furteckning ofver de i Schlesien anmarkta
arterna af Lema, 8 till antalet, har af Rendschmidt
blifvit uppgjord och finnes in ford i Arbeit, und
Yerander. Schles. Gesellsch. 185^. p. 94.

Monographia Cassididarmn. Auctore C. H. Bo-
HEMAN Toraus 11. cum tab. 2 Holmiae 8:o 506
pag. har utkommit 1854 och innehaller beskrifning
ofver slagtena CJielymorpha 85, Selenis 4, Omoplata
40, Omaspides 4, JSatonota 28, Basipta 4, Physonota
43, Eurypepla n. g. 3, Platycycla n. g. 1, Aspido-
morpha 74, Ischyrosonyx 6, Cassida 155 och Aste-
riza 1. De bifogade plancherna framstalla 1 art af
hvarje genus.

Den i samlingarne, under namnet Malacosoma
lepida kanda, i Sodra Eyssland och Siberien fore-
kommande arten, har bekommit en mangd olika
namn. Suffrian, som nu noggrant utredt dess
synonymi, har ordnat denna pa foljande satt, efter
benamningarnes alder: Galleruca luteicollis Gebler,
Galleruca cyanoptera Krynecki, Malacosoma triwn-
phans Falderm. och Malacosoma lepida Gebl. Kii-
STER. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 151.

Leon Fairmaire har gjort ett utdrag pa fran-
syska af Suffrians i Linnea Entomologica. T. Y,
inforda afhandling ofver de i Europa forekommande

4 12

Chrysomelae. Ann. Entoni. III. Ser. 1. [). 9 1, II,
p. 313.

Sedan Letzner insfimlat och jemfort on mangel
individer af Clirysomela fusco-aenea Suffr. , har han
kornmit till den ofvertygelse, att denna icke utgur
nagon sjclf'standig art utan endast en varietet af
Chrysomela speciosissima, for hvars alia olika former
och fargforandringar han noggrant redogor. Uebers.
und Verand. Schles. Gesellsch. 185^. p. 87.

Ehiiru Asien befinnes sammanhangande med
var verldsdel, sa ar likval dess Insekt-fauna min-
dre kand an flera andra langt afiagsnare landers.
For att till nagon del afhjelpa denna brist, har
SuFFRiAN i en monografi bearbetat alia de arter
Cryptocephali fran Asien, som finnas i de Europeiska
samlingarna. Att de Asiatiska arterna af denna
grupp framte mycken analogi med var verldsdels
och att de oafsedt manga arters utbredning ofver
bada, ofta visa en Europeisk form, foranledes man
att vid ett ogonkast pa Chartan formoda. 1 Norr
formar Ural, hvarken genom sin hojd eller rikt-
ning, bilda en skiljemur emellan tvenne olika fan-
ner och derfore tillhora det Asiatiska Rysslands
arter utan undantag, samma typus som norra och
mellersta Europas. Sasom lander for Asiatiska for-
mer atersta det Arablska hoglandet, hoglandet emel-
lan Tigris och Indus, Indien och Indiska oarne,
China samt mellanlandet fran Altai till Hi
Af dessa landstrackor ar endast en del
undersokt och framter, om ocksa ingen mangfald af
former, likval ett betydligt antal arter, hvilka till
storre delen bilda en e«;endomlio' de a2:<2;formio:a,
pa Antillerna forekommande arterna, liknande gru23p,
men afven sadana som tillhora grupper, hvilka lefva
i medelhafsregionen. - Det inre af Indien och de

stora

»JVcl Ucll lie,

Himalaija. fl
af Indien ^

113

stora Sunda oarne aro foga, de srnarre Sunda uarne,
Molukkerna, Philippinerna, Japan och det inre hog-
landet alldeles icke undersukta och afven hvad China
betraffar inskrM,nker sig var kannedom till tvenne
arter. Af denna ringa bekantskap med vidstrackta
Asiatiska landstrackor ar det latt att forklara det
ringa antalet af hittills kanda arter. Det uppgar
nemligen, enligt Suffeians monografi, endast till
133 arter furdelade under 5 slagten, da deremot
147 arter, upptagna under tre genera, aro kanda
easom forekommande i Europa, samt 183 arter, till-
hOrande fem slagten, i Norra Amerika. Markligt
ar, att oaktadt den Asiatiska faunans ofverensstam-
melse med den Europeiska, dock afven inora den
forra fOrefinnas Amerikanska former. Dit hcira icke
alien ast Monaclms fran Siberien och vissa Pachy-
brachz/s-?Lrter, utan afven de sraa aggformiga Cryp-
tocephali fran Indien. Ett af Forf. uppstaldt nytt
slagte Melixanihus karakteriseras pa foljande satt:
Ogonen emarginerade. Antennerna otydligt trad-
formiga, med tydlig, sexledade klubba. Ryggdelen
nastan sammanfogad. Frambrostet langre ^n bredt,
baktill afhuggit, med hvast framstaende hOrn. Scu-
tell finnes. Ibland de arter Forf. i sin monografi
anfort, finnas 55 afven i Europa. Slutligen upp-
raknae de arter, som hos atskilliga Forfattare blif-
vit upptagna, men hvilka varit Suffrian obekanta.
Linnea Entomol. IX. p. 1.

Ett rikhaltigt bihang har SuFFRiAN lemnat till
sina i Linnea Entomologica T. II. III. inforda af-
handlingar ofver Cryptocephali, hvaruti icke allenast
flera nya arter upptagas utan rattelser i synony-
mien blifvit gjorda. Sasom forut obeskrifna anforas;
C, cicatricoma Dej. (Norra Afrika), C, Prmias (Brussa,
Mindre Asien) C, lividimanus (Monte Serrat), C

Prof. Bohemam Ar*b. 1853, 1854. ^

lateralis Dej. (Kriin), C. r^igulipennis (Sydostra Eu-
ropa), C, robustus MOTSCH. (Caucasus), C. alhoscutel-
latus (Sicilien, Sardinien), C, tetraspiliis (Catalonien),
C. pistacei (nara Aegeiska hafvet), C. rujilahris (Krim),
C. condnnus (Sodra Ryssland), C. capucinus (Sudra
Frankrike), C. politus (Sicilien), C, ochropeziis (Si-
cilien), Pachyhrachys pallidulus (Perpignan) och Sty-
losomus ericeti (Catalonien). Linnea Entom. VIIL
p. 88.

Cryptoceplialus gloriosus n. sp. beskrifves af
MuLSANT och Wachanru. Den har blifvit funnen
i Caramanien. MuLS. Opusc. Entom. II. p. \%1 .
SuFFRiAN har upplyst, 4:o att den af Char-
PENTIER i Horae Entomol. beskrifna Cas&ida plana,
8om uppgifves vara fran Pyreneerna, ar en exotisk
art narslagtad med C, punctaria och 2:o att Clythra
unipunctata Oliv. Entom., som af Lacordaire an-
forts ibland de arter, som varit honom obekanta, ar
identisk med Clythra Menetriesi. Stett. Ent. Zeit.
XIV. p. 232.
Konsskill- SuFFRiAN har utredt konsskillnaden inom slag-

"^^' let Orsodachna, som icke bor sOkas i hanens och
honans olika storlek, utan i beskaffenheten af fram-
tarsernas apical-led. Denna ar nemligen hos ha-
narne bredt upp och nedvandt kagel- eller till och
med bilformig, hos honorna smalare, vals- eller '^gg-
formig. Till folje haraf anser han 0. vittata Say
och 0. trivittata Dej. sasom olika kon af sarama
art. Stett. Ent. Zeit. XY. p. 450.
Metamor- Till kannedomen om flera, till denna familj

^°^- horande djurs lefnadssatt och utveckling, hafva rik-
haltiga bidrag blifvit lemnade neml. af Heeger ro-
rande \:o Donacia menyanthides. Denna insekt fram-
kommer vanligen utur vattnet om dagarne i Octo-
ber och parar sig kort derefter, hvaremot de mot
slutet af namnde manad, eller fOrst i November

115

klackta individerna, icke para sig forr an pafoljande
var, sedan de tillbringat vintern under forruttnande
vaxtdelar. Den befruktade honan, som efter 6 — 8
dagar nedkryper under vattnet, lagger der sina agg,
ett och ett, pa de tjocka rutterna af Alisraa Plantago.
Efter 10 — ^0 dagars forlopp framkomma larverna.
Dessa foda sig i borjan af de spada, senare af de
grofva rotterna och efter tredje hudombytet af de
sistnamndas yttre bekladnad. Till derae fullstan-
diga utveckling atga 5 — 6 veckor. Vid forpup-
ningen forfardiga de sig vid rotterna en nSstan
valsformig, svart-violett, glansande och pergament-
artad hylsa. Efter 20 — 25 dagar, vanligtvis i
glutei af September eller i borjan af Oktober, visar
sig det utbildade djuret, sedan det vid ofra andan
inifrah afgnagit ett rundt lack, och fasthallit sig
nagon tid vid sjelken, pa vattenytan. Larverna,
5 — 6 lineer langa och i\ linea tjocka, aro nastan
valsformiga, pa buksidan efter langden urhalkade,
blekt grongraa, glest och kort hariga, med ett mycket
litet, indragbart, rundt hufvud, sex framben, p4
nast sista segmentet tva bruna, hornartade, utat
bojda och vid basen narmade langa taggar, hvilka
under hvilan ligga tryckta mot buksidan, men da
larven gar tjena till paskjutare. De 7 forsta seg-
menterna aro vid sidorna forsedda med mycket smd,
runda, rodbruna stigmata. Sitzungsb. Kajserl. Akad.
in Wien XIV. p. 38. T. 5. 2:o Haemonia equiseti.
I September patraifades sa val larver, i coconger
inspunna pupor, som imagines i vatten pa stjelknrne
af Potamogeton natans. Konen blifva under par-
ningen flere timmar tillsammans, hvarunder hanen
sitter pa honans rygg. Efter copulationen uppkrypa
hanarne och do nagra dagar derefter. Honorna
lagga aggen, ett och ett, vid rotterna, der harrotter
utvaxa. Af dessa agg utklacktes forst under Maj

116

och Juni pafQljande ar de unga larverna, hvilka i
borjan hemtade sin fuda af de fina rotterna, och
sedan de blifvit storre, af den hudartade beklad-
naden pa de tjocka rotstammarne. Hum manga
hudorabyten larverna underga, lyckades det Heegek
icke att observera. De krypa mycket langsamt och
framskjuta derunder bakkroppen med de tvenne
taggar som finnas pa nastsista segmentets under-
sida. Larverna aro ufver 3 lineer langa och mer
an halften sa tjocka, nastan valsformiga, vaxhvita,
nakna, alltid nagot bojda, med indragbart, Ijus-
brunt, tunnt, hornbekladt hufvud, sex framben samt
vid framkanten af nast sista segmentet tva bruna,
hornartade, inat bOjda, langa taggar, liknande dem
som finnas hos flera Podura-arter. De tolf seg-
menterna aro nSra lika langa, tydliga och vid si-
dorna fOrsedda raed mycket sma stigmata 1. c. XL
p. 940. T. 6. 3:o Gastrophysa polygoni LiNN. In-
dividerna af den sista generationen tillbringa van-
ligtvis vintren i los jord, deruti de nedtr^nga ett
turn djupt eller raera och framkomma mot slutet af
April och borjan af Maj, foda sig nagra dagar af
Polygonum aviculare, hvarefter parningen forsiggar.
Honan lagger Sggen 6 — 10 tillsammans pa under-
sidan af bladen till namnde vaxt. Efter 8 — \%
dagar framkomma larverna och man patraffar hela
sommaren samtidigt agg, larver, pupor och imagi-
nes, sa att ingen bestamd generations-tid kunnat
anforas. Vid de trenne hudombytena nedkrypa
larverna alltid fran vaxten pa jorden och nedtranga
vid forpupningen deruti ett halft turn, sammanknada
sig en hylsa samt utveckla sig till imagines efter
14 — 16 dagars furlopp. Denna art skulle i otrolig
mangd foroka sig, om den icke hade flera Cocci-
nella-arter till fiende. Dessas larver och imagines
uppsuka Gaatrophysam agg, som de begarligt fiirtara.

117

Larverna, som aro ^4 — 3 lineer langa och I si
tjocka, aro nastan valsformiga, smutsigt hvita, med
murkare sidor, svarta harvartor och svartbrunt huf-
vud. De tolf kroppssegmenterna aro tydliga, de
sex frambenen graa, bada analbihangen besta af
bJasor, eom kunna indragas 1. c. XL p. 927. T.
1. 4:o Plagiodera armoraciae, De i August! och Sep-
tember utklackta individerna para sig da icke, utan
bege sig nagra dagar derefter till deras vinter-
qvarter, hvilka utgorns af affallna lof, mossa och
losa barkar, samt framkomma ater i Maj. Forst i
bOrjan af Juni para de sig och honan lagger 3—4
dagar derefter 4 — 8 agg i sender, pd bladen af
Salices och Polygonum aviculare. Larverna, som
visa sig efter 8—10 dagar, foda sig af den Ofre
bladhuden och saften samt lemna alltid den undre
epidermis orOrd. De trenne hudombytena verk-
stallas hvardera efter 12 dagars fOrlopp och lar-
verna ofvergifva da alltid det blad hvara hudoms-
ningen skett samt forflytta sig pa ett annat. For-
pupningen forsiggar endast pa sadana blad, som
aro beskuggade och imagines framkomma efter 9 — 12
dagar. Larverna ega mycken likhet med Cocci-
nellernas. De aro i borjan svarta, efter andra och
tredje hudombytet, mer och mer blekt grongraa
med hufvudet, frambenen och harvartorna svarta.
Pa sista segmentet hafva de i stallet for bakben
tvenne indragbara blSsor. Kroppen ar nastan spol-
formig, smaningom afsmalnande bakat 1. c. XL p.
930. T. 2.

Af Letzner hafva vi afven fatt emottaga upp-
lysningar rorande trenne Chrysomelin-arters utveck-
lings-historia, nemligen om 1:o Chrysomela variane.
Larven till denna art ar utmarkt fran alia hittills
kanda Chrysomeliners, genora dess korta och con-
vexa form. Hufvudet ar svart, ogon och antenner

118

8om ho8 de redan bekanta arterna. Prothorax svart
eller svartbrun^ bekladd med ett hornartadt, glan-
sande skal; den Ofriga kroppen blekt, smutsigt kott-
fargad, understundom skiftande nagot i gront. Meso-
och raetathorax aro icke skilda fran ofversidan hvar-
ken genom fargen eller tvarintryckningar af storre
eller mindre bredd. Pa hvardera af abdomens sidor
visa sig 8 stigmata, sasom 8 sma svarta punkter.
Benen aro svartaktiga. Pupan ar 2 — '^^ linea lang,
ofverallt blekt Ijusrod och ligger lo8, utan att vani
fastad, i vaxtens bladveck. Sedan larverna, som
traffas pa Hypericum perforatum, quadrangulare och
tetrapterum, forpupat sig i medlet af Juli, fram-
kommo de utbildade individerna i medlet af derpa
foljande Juli och voro i borjan Ijust blekroda.
Uebers. und Verand. Schles. Gesellsch. 1852. p.
93. 2:o Chrysomela Cochleariae. Larven, som blifvit
tagen pa Nasturtium amphibium, ar fullvaxt ^i linea
lang, pa midten bredast, sa val ofvan som under
lindrigt nedtryckt med undantag af hufvudet, som
ar svart, smutsigt hvit (nastan genomskinlig), med
flera mOrkare fargade (icke genomskinliga) upp-
hojningar. Genom dessa senare visar den affinitet
med larverna af Chrysomela Tremulae, Armoraciae
och vitelUfiae m. fl. da deremot de akta Chrysomela-
arternas och Oreinas larver aro mycket convexa
samt sakna alia upphojningar. Da larven ar fardig
att forpupa sig, sa lemnar den vaxten hvarpa den
lefvat, uppsOker ett morkt stalle, faster sig der lost ,
med analsegmentet, sammandrager kroppen sa att
den blir kortare och bredare samt furblir i detta
tillstand 3—5 dagar, hvarefter larvhuden afklades.
Pupan ar af en vacker gul farg, temligen convex,
hvarje segment pa midten forsedt med tva sma, i
spetsen merandels murkare upphojningar, hvardera
med ett har. Efter 8 — 11 dagar utkropo imagi-

119

nes; de fursta den 22 Juli. Denkschr. zur feier
50 Jahr Besteh. Shies. GeselJ. p. 105. T. 11. Uebers.
Arbeit und Verand. Schles. Gesellsch. ^852. p. 91.

Ehuru knappt trenne ar forlupit sedan MuL-Coccinelli-
SANT utgaf sitt stora arbete Species des Coccinellides, ^^^'
har Forf. likval fiinnit sig ftiranlaten dertill lemna
ett rikhaltigt supplement. Jemte flera anforda rat-
telser, beskrifvas nya arter af slagtena Eriopis 1,
Hippodamia 1, Harmonia 2, Coccinella 2, Anaitis 1,
Vodella n. g. 1, Calvia 1, Halyzia 1, Psyllohora 1,
Hiea 1, Propylea 1, Macaria 1, Pristonema 1, Caria
1, Leis 1, Ballia n. g. 6,. iV(?(^a 3, Alesia '^, Lemma
1, Caelophora 6, Chilocorus 2, Orcws 2, Exochomus
6, Cleothera 19, Hyperaspis 5, Epilachna 13, Eupa-
lea 1, Rodolia 3, Chnoodes 2, ^^rm 1, ^wZ^5 3, ^spz-
dimerus 2, Cryptolaemus n. g. 1, Scymnus 16, PZa-
tyomus n. g. (redan begagnadt for ett Curculionid-
slagte) 2, 6'aZma 1, Pentilia 1. Till slut bifogas
en systematisk Catalog ofver alia Triraerae, sorn
blifvit af MuLSANT i Hans bada arbeten anforda.
Ann. Soc. de Lyon 1852—1853. p. 129. MuLS.
Opusc. Entom. III. p. 1.

Under titel "Remarks upon the Coccinellidae of
the United States', har Leconte, som icke haft /or
afsigt att upprakna alia de Nordamerikanska ar-
terna, hvilket han, sedan Mulsants arbete utkom-
mit, ansett ofverflodigt, trott sig endast bora be-
skrifva de nyligen upptackta, samt meddela sina
asigter rorande den systematiska uppstallningen af
denna familj. Forf. har, utgaende fran den riktiga
synpunkten, att ett naturligt slagte maste genom
tydliga afvikelser i strukturen eller framstaende olik-
heter i den yttre formen afvika fran de narstaende,
funnit sig foranlaten indraga manga af de slagten
MuLSANT bildat, sasom uppstallda pa allt for obe-

120

tydliga och knappt mftrkbara skillnader. FOrf. in-

delar Coccinellidae sdledes:

Div. I. CocciNELLAE. Antennae articulo primo crasso, secundo
brevi, rotundato: tarsi semper dilatati, articulo lertio minuto,
recepto: palpi maxillares securiformes; alarum margo simplex.

A. Mandibulae simplices vel bifidae.

1. Antennae longiusculae, basi liberoe.

a) Metasterno non diviso, epimeris majusculis: ^corpus
oblongum).

Ungues simplices Anisosticta Chevr.

Ungues dental i Hippodamia Cuevr.

b) Metasterno diviso, epimeris mi-
noribus: corpus praecipue ro-
tundatum, ungues semper den-
tati).

Antennae clava lata, truncata . . Coccinella Linn.
Antennae clava lata, apice rotundata Psyllobora Chevr.
Antennae clava elongata: (corpus ro-

tundatum, glabrum) Myzia Muls.

Antennae clava elongata, apice emar-

ginata: (corpus oblongum, pube-

scens) . . Coccidula Kugel.

2. Antennae breves, basi obtectae.

Labrum occultum Chilocorus Leach.

Labrum conspicuum Exochomus Redtenb.

3. Antennae brevissimae,basi liberae

a) Proslernum antice non lobatum

Corpus glabrum, pedes antici dentati Brachiacantha Chevr.
Corpus glabrum, pedes mutici, ungues

dentati Hyperaspis Chevr.

Corpus glabrum, pedes mutici, ungues

simplici Oxynychus Leg

Corpus pubescens, ungues dentati . Scymnus Auct.

b) Prosternum antice lobatum,

OS obtegens Oeneis Muls.

B. Mandibulae multidentatae . . . Epilachna Chevr.

Slagtet Hippodamia fordelas i tvenne sectioner:
a) ungues omnes acute dentati {Hippodamia och
Adonia Muls.), /3) ungues omnes obtuse dentati
{Megilla Muls.) Coccinella i trenne sectioner: ct)
Scuta abdominis margine arcuato {Adalia Muls.)
/3) scuta abdominis margine angulato (Harmonia och

121

Coccinella MuLS.) Y) scuta abdominis margine externo
obliterato (Daulis MuLS.). Med Myzia fOrenas Anatis
MuLS. Slagtet Scymnus hvaraf 21 arter anfOras, bar
blifvit monografiskt bearbetadt. Det indelas i fol-
jande grupper:

A. Abdominis laminae extus omnino obliteratae.

a. Elytra maciilis discoidalibus nolata . Spec. 1 — 5.

b. Elytra macula apicali notata . . . Spec. 6 — 7.

B. Abdominis laminae integrae vei vix imper-

fecta e.

1. Abdominis laminae extus interruptae . Spec. 8 — 9.

2. Abdominis laminae integrae.

c. Elytra testacea Spec. 10 — 13.

d. Elytra nigra, apice testacea . . . Spec. 14 — 21.

e. Elytra nigra, immaculata .... Spec. 22 — 27.
Divis. II. CoRYLOPHi. Innehaller mycket sma arter, hvilka liksom

Cassida eller Cossijphus hafva thorax framdragen ofver huf-
vudet. I lefnadssattet afvika de fran de Jikta Coccinelliderna
deruli, att de fiesta arterna lefva i ruttnade vaxtamnen. De
inom Norra Amerika forekommande arterna tillhdra fdljande
slagten :

I. Caput Jiberum.

Antennae 9-articulatae, tarsi dilatati Rypohius Leg.
Antennae 9-articulatae, tarsi angusti Microsphaera Redtb.

[Orthoperus Steph.)

II. Caput obtectum, tarsi angusti.
Antennae 9-articulatae, corpus rotun-

datum, glabrum Corylophus Leach.

Antennae lO-articulatae, elytra trun-

cata Sericoderus Steph.

Antennae 11-articulatae, corpus ellip-

ticum, pubescens Sacium Leg.

Slagtet Clamhus bar Forf. skiljt fran Coccinel-
lidae derfore, att de till skifvor utplattade bakcoxae
bos detta genus, icke ega nagot analogt inom namnde
familj. Proceed. Acad. Philad. VI. p. 129. Ett
utdrag af forestaende afhandling bar af Dohrn
blifvit infurdt i Stett. Ent. Zeit. XV. p. 357, 393.

MuLSANT och Rey bafva beskrifvit nagra ar-
ter af slagtet Scymnus, nemligen S. alpestris och

\2%

anomuSf saint uppstallt ett slagte Coclopterus (bor
inrymmas emellan Clanis och Bucolus) med 1 art
C. salinus, MuLS. Opusc. Entom. 11. p. 86.
Metamor- Sasom bidrag till kannedomen om de till denna

°®* familj horande arters lefnadssatt och fOrsta stadier,
hafva upplysningar blifvit meddelade, nemligen 1:o
af Heeger rorande Coccinella vigintiduopunctata. Un-
der det sa val larver som pupor af de fiesta arter
tillhorande denna familj, sardeles val trifvas i varme
och solhetta, samt saledes endast traffas den beta
arstiden, sa forekommer denna insekt och dess af-
fcida om varen, eller senhosten pa buskartade, af
bladloss angripna vaxter, allmannast pa Absinthium
vulgare. Den lagger sina agg 3 — 4 tillsammans
pa stjelkarne eller bladens undra sida. Forvand-
lingen forsiggar liksom hos ofriga arter af detta
slagte. Vid fOrpupningen fasta larverna sig nara
vaxternas rotter vid stjelken. Larverna aro full-
vaxta nagot ofver 3 lineer langa och | sa tjocka,
nastan spolformiga, mot midten tjockast. De 1^
kroppssegmenterna aro nastan lika langa och afven
i tjockleken fuga olika, citrongula, med storre runda,
svarta flackar. Sex framben och 2 analbihang An-
nas. Sitzungsb. Kajserl. Akad. in Wien XI. p.
30. T. 3. 2:o af Letzner om Chilocorus renipu-
stulatus. Som denna arts larv och pupa forut An-
nas hos flera Forfattare omstandligt beskrifna och
afbildade, och Forf:s uppgifter derom ofverensstamma,
bar Ref. ansett sig icke behofva for dessa redogora.
Denkschr. zur feier 50-Jahr. Besteh. Schles. Ge-
sellsch. p. 205. T. II. 3:o af Heeger rOrande
Scymnus ater. Detta lilla djur, hvars hushallning
och forvandling hittills varit okanda, tillbringar vin-
tren under affallna lOf, som af blasten blifvit sam-
manforda under buskar och framkommer forst vid
blidare vaderlek, samt foder sig pa olika vaxter,

123

sasom Sambiicus nigra, Tilia eiiropaea, grandiflora
m. fl. af de ofta i otrolig mangd pa bladens un-
dersida forekommande sma Acari och af en pa Sam-
bucus nigra afven i mangd lefvande art af slagtet
Thrips. Tva eller tre dagar efter parningen logger
honan 20 — 30 agg, ett och ett, under flera dagar,
pa sadana blads undersida, der Acari och Physapo-
der vistas. Efter 8 — 10 dagars furlopp utklackas
larverna och hemta till en borjan, sin naring af
naninda djurs agg. Vid ofvergangen till pupa blir
larven kortare och tjockare, hvarefter larvhuden
bakat afskjutes. Imagines frarakomma efter 8 — 10
dagar, skalvingarne aro i borjan blekbruna och
blifva forst efter 24 timmars forlopp svarta. Lar-
verna aro i borjan svartgraa, efter forsta hudom-
bytet morkt blagraa, men efter andra och tredje
hudomsningarne blekare och innan forpupningen
brungraa. De blifva 1 — 1^ linea langa, men en-
dast \ sa tjocka. De aro langstrackta, bakat myc-
ket afsmalnande, nagot platta, hafva ett litet, nedat-
bojdt grabrunt hufvud, sex gulbruna framben, med
en enkel, spetsig, foga bojd klo, 12 segmenter, inga
bukfotter samt vid anus ett blaslikt bihang, som
ar omgifvet med en krans sma hakar, ofvanom
hvilket analoppningen har sitt lage. Sitzungsb.
Kajserl. Akad. in Wien X. p. 467. T. 3.

Uti den "Synopsis of the Endomychidae of /A^Endomy-
United States", som Leconte utarbetadt, har han ^^*'^^^-
vid slagtenas gruppering afvikit fran sina foregan-
gare Germar och Mulsant. Han anser dessa
hafva dels bildat allt for manga genera samt dels
skiljt narslagtade arter allt for langt fran hvaran-
dra. Leconte's uppstallning ar foljande:

A. Prosternum inter coxas distinclum.

Antennae gradalim incrassatae, articulo
ultimo truncato Epipocus Gkrm.

124

Antennae articulis ultimis tribus obliquis,
majoribus

Palpi maxillares dilalati Eudomychus Wv.m.r.

Palpi maxillares tenues Mycetina Muls,

Antennae articulis ultimis tribus perfolialis Phymophora Newm.
B. Prosternum inter coxas non productum.

Femora clavata; antennae articulo decimo
obliquo Lycoperdina La in.

P'cmora non clavata; antennae articulis

ultimis perfoliatis lihanis Leg.

Proceed. Acad. Philad. VI. p. 357.
Metamor- Leon Dufour har utredt metamorfosen af

Lycoperdina bovistae, hvars larv han salunda karak-
teriserar: "Larva hexapoda, cephala, antennata, oculls
destituta, ovata^ oblonga, alba; abdominis segmentis
latere lobato-dentiformibus, brevi pilosis; disco utrin-
que serie tuberculorum minutissimorum hirtorum;
segmento apicali bifido, dentato, subresupinato. Long,
2'. linea. Hab. in Lycoperdone pyriforme. Ann.
Entom. III. Ser. IL p. 647. T. 49. N:o IIL
AUman ORTFIOPTERA. - Oaktadt de manga skrifter

1 era ur. ^j ^^^ ofver Orthoptera och ehuru dessa senare aro
med hansyn till deras artantal mindre talrika an
andra insektordningar, samt genom sin storlek och
merandels korta flygt latta att fdnga, finnas de lik-
val i de fiesta samlingar icke med tillracklig nog-
granhet bestamda. Orsaken till det senare forhal-
landet bor fornamligast sukas deruti, att vi hittills
saknat ett omfattande arbete ofver de arter af denna
ordning som finnas inom var verldsdel. Denna brist
har nu pa ett hcigst fortjenstfullt satt blifvit af-
hjelpt genom "Orthoptera Europaea". Auctore L. H.
Fischer. Accedunt tabulae XVIII quarum ultima
coloribus partim illustrata. Lipsiae 1853. 4:o 454
sid. Detta arbete delas i en allman och en speciel
del, af hvilka den forra afhandlar den systtmatiska
uppstallningen, den yttre och inre strukturen, lefnads-
sattet, metamorfosen, den geografiska utbredningen,

125

de fossila formerna, forvaringen m. m. och den an-
dra, eller den enskilda, divisioner, familjer, slagten,
arter och varieteter. Tvahundrade fyratioen arter
furdelade under 7 familjer och 56 slagten anforas.
Manga forut beskrifna, af Furf. sjelf ej sedda ar-
ter har han upptagit, pa det andra forskare ma
blifva i tillfalle n^rmare undersoka dem. Sasom
ostlig grans fur Europa antages Uralska bergs-
kedjan och floden. Utur afhandlingen uteslutas der-
emot de arter som iinnas pa Kaukasus och i Norra
Afrika, ehuru manga af de senare, liksom flera
Asiatiska arter, aro identiska med de Syd-Europeiska.
Pa de val utforda plancherna framstalles, genom
talrika afbildningar, typer for alia genera, jemte
deras anatomic. Ur detta rikhaltiga arbete, som
ar oumbarligt for hvar och en som nogare vill stu-
dera dessa djur, torde endast ett kortare utdrag
vara behufligt. Forf. indelar denna klass pa ne-
danstaende satt:

Ordo I. Labiduroidae Dumeril; Leon Dufour. Corpus parvum,
oblongum, anguslum, postice nonnunquam dilatatum; caput sub-
porrectum; maxillarum mando galea obtectus; antennae filifor-
mes; elytra abbreviata, coriacea, non venose, sutura recta; alae
e medio marginis antici, basi coriacei, arliculatione replicatae;
tarsi Iriarticulati; segmentorum abdominis laminae dorsaies et
ventrales ad latera imbricatim oblique conserta: abdominis apex
forcipe in c/' et ? diverse formata armatus,

Familia unica Forficulina Burm.
Genus: Forficula (24).

Ordo II. Orthoptera Oliv. Corpus depressum aut angu-
slum, plus minus cylindricum; maxillarum mando galea obtectus;
palpi max. 5-, lab. 3-articuIati, ut in Labidur.; alae heterono-
mae, anticae angustae, saepe coriaceae, non plicatae, posticae
membranaceae, dilatalae, e basi plicatae; segmentorum abdominis
laminae dorsaies et ventrales ad latera abdominis vel in facie
ventrali linea recta consertae; ad apicem abdominis cerci anales
articulati aut non articulati, in cf" et ? conspicui.

Sect. 1. Cursoria Latr. Corpus planiusculum, ovale vel
suborbiculare, caput cordiforme, cum ore retraclum, pectoro ad-

B6

plicatam, pronoto clypeato transverso absconditum; elytra aiaeque
horizontalia, non raro abortiva; pedes compressi, coxis latissimis,
trochanteribus perspicuis, tibiis spinosis, tarsis 5-articulatis; cerci
anales articulati. Insecta velocia, nocturna semper mufa.

Fam. 1. Blattina Burm.
Genera: Polyzosteria Burm. (3), Perisphaeria Burm- (1), Hetero-
garnia Burm. (1), Blatta Linn. ',9), Pen'planeta Bum. {2).
Sect. 2. Gressoria Fieber. Corpus elongatum, gracile;
caput liberum h. e. a pronofo non reconditum; thoracis seg-
menta longitudine inaequalia, plus minusve cylindrica; elytra
aiaeque interdum nulla, pedes omnes aut quatuor posteriores
graciles, simplices, ambulalorii; trochanteres perspicui; tarsi 5-
articulati. Animalia diurna, muta aiiibulantia.

a. Pedibus anticis raptoriis; antennis plerumque setaceis; ore
retracto; prothorace mesolhorace multo longiore; cercis ana-
libus articulatis. Fam. 2. Mantodea Burm.

Genera: Mantis Burm. (5), Empusa Illig. (1).

b. Pedibus omnibus simplicibus, ambulatoriis; femoribus an-
ticis plerumque basi sinuatis; antennis brevibus, cylin-
dricis (vel longis, filiformibus); mesothorace prothorace multo
longiore; cercis analibus non articulatis.

Fam. 3. Phasmodea Burm.
Genus: Bacillus Latr. (2).

Sect. III. Sanatoria Latr. Corpus subcylindricum; pedes
postici saltatorii h. e. femoribus incrassatis (et trochanteribus
plerumque obsoletis); tarsi (2-), 3- vel 4-articulali ; caput li-
berum, perpendiculare, ore infero vel subporrectum; alae inter-
dum abortivae; cerci anales non articulati {exl. Xya). Insecta
saliendo effugientia, diurna (rarius cavicolae; (f^ saepissime stri-
dentes.)

a. Pedes inter se interdum inaequales, antici enim nonnullis
fossorii; tarsi compressi (2 vel) 3 articulati, antici aut
postici heteronomi (i. e. aliter formati, ac reliqui); an-
tennae setaceae, raro moniliformes [Xya); organum stri-
doris in area intermedia elytrorum situm.

Fam. 4, Gryllodea Burm.
a) Pedibus anticis fossoriis; capite subporrecto, ovali.

Gryllodea fossoria,
/?) Pedibus anticis simplicibus; capite subporrecto {Oecan-
thus), saepius autem globoso, verticali, ore infero.

Gryllodea genuina.
Genera: Xya Illig. (1), Gryllotalpa Latr. (1), Myrmecophila
Latr. (2), Oecanthus Sery. (1), Platyblemma Ericus.

•I

127

(2), Trigonidium Skrv. (1), Gryllus (15), Brachytrypes
Erichs. (1).

b. Pedes forma aeqaales; tarsi 4-articulat.i; antennae longae,
setaceae; organum stridoris in area anali elytrorum.

Fam. 5. Locustina Burm.
Genera: Rhaphidophora Skuv. (2), Callimenus Stev. (3), Pycno-
gasler Graklls (2), Onconotus Fisch. Waldh. (3), Bar-
bitistes Rambur (1), Ephippigera Serv. (10), Orphania
Fisch. n. g. (1), Odontura Rambur (14), Cyrtaspis
Fisch. n. g. (1), Phaneroplera Serv. (3), Meconema
Serv. (1), Saga Charpent (3), Conocephalus Thunb. (1\
Xiphidiam Serv. (3), Locusta Serv. (3\ Gampsocleis
Fisch n, g. (1), Thyreonolus Serv. (1), Pterolepis
Rawbub (5), Thamnotrizon Fisch. n. g. (8), Decticus
Serv. (9).

c. Pedes forma aequales; tarsi 3-articulati; antennae breves,
cylindricae, plus minusve compressae vel friqiietrae vel
lanceolalae, vel clavatae; organum stridoris (i. e. areolae
dila(alae) in area elytrorum marginali (antica) vel in area
antica et intermedia. Fam. 6. Acridioidea Burm.

Genera: Tryxalis Charp. (2), Pyrgomorpha Serv. (1), Opomala
Erichs. (3), Chrysochraon Fisch. n. g. (2), Oxycory-
plius Fisch. n. g. (1), Parasinema Fisch. ^1), Steno-
bothnis Fisch. n. g. (27, Gryllus viridilus Linn.), Stau-
ronotus Fisch. (5), Steteophyma Fisch. (2, Gryllus gros-
sus Linne), Epacromia Fisch. (1), Paraplem^us Fisch. {i),
PezoteUix Burm. (5, Gryllus pedeslris Linne), Platyphy-
ma Fisch. (1), Caloptenus Burm. (3), Porthetis Serv.
(5), Acridium Serv. (1), Cuculligera Fisch. n. g. (1),
Pachytylus Fieber (5, Gryllus migratorius Linne), Oedi-
poda Burm. (7), Thrinchus Fisch. Waldh. (4) och Tettix
Charp. (4).

Alia arterna aro omsorgsfullt beskrifna och
deras utbredning, sa vidt den varit kand, anford.

Samtidigt med forestaende arbete bar Fieber
under titel "Synopsis der JEuropaischen Orthoptera mit
besonderer Riichsicht auf die in Bohrnen vorkommenden
Arten als Auszug aus dem zum D7'ucke vorliegenden
Werke Die Europeischen Orthoptera' uppraknat och
meddelat diagnoser pa alia honom kanda, till denna
class horande arter. Da FOrf;s indelning af fa-

1^8

miljerna nagot afviker fran Fischers, torde ett kort
utdrag deraf bora lemnas.

Tribus I. Orthopteua genuina, Vingarne med rata, hela, fr§n

vingbasen strSIigt utiopande nerver,
Sect. 1. Stenopoda. Hoflgroparne bildade genom de i lika hojd

liggande brost och sidostyckena.
Stirps I. Cursoria. Kroppen nedtryckt, kanten skarp. Spring-

f otter. Fam 1. Blattina.

Sect. 2. Pleuropoda. Hoftgroparne vid sidorna af den parallelo-

gramma eller valsformiga kroppen.
Stirps II. Gressoria. Tarslederna 5, de bada bakre paren foller

skridfotter; trochanlerer vid alia l^ren.

1. Kroppen langstrackt. Pronotum l§ngt, de framre benen
rofben. Fam. 2. Mantodea.

2. Kroppen valsformig. Pronotum kort. Alia benen lika,
formade till gSende. Antennerna sndrformiga.

Fam. 3. Phasmodea.
Stirps III. Saltatoria. Tarslederna 3 — 4; bakbenen bildade for
hoppning, ulan trochanterer; fram- och mellanbenen
sma, lika, formade for gang.

1. Antennerna korta, tradlika, vid basen eller spetsen ut-
vidgade. Tarslederna 3. AgglSggningsroret bestaende
af 4 par skifvor. Pannsvulsten med 2 knolar. Hanens
dfvervingar ufan Ijudorgan.

Fam. 4. Acridiodea.

2. Antennerna l§nga, borstlika. Agglaggningsrdret spjut-
eller sabelformigt. Hanen med Ijudorgan vid dfver-
vingarnes bas.

* Tarslederna 4. Hanen med 2 starka, oledade krokar.
Bukskifvan med 2 griCflar. Agglaggningsroret sabel-
formigt. Fam. 5. Locustina.

** Tarslederna 3. Hanen och honan med ledade, syllika
krokar. Agglaggningsrdret spjut- sallan sabelformigt.

Fam. 6. Gi-yllodea.
Stirps IV. Fossoria. Tarslederna 3. De tre benparen olika bil-
dade. Baklaren starka, tjenliga till hoppande, de framre
till grafning.

i. Antennerna gisselformiga. Kdnen endast igenkanliga
p§ natet af de hudartade dfvervingarne. Krokarne
syllika. Tarslederna 3. Fam. 7. Gryllotalpina.

2. Antennerna perlbandslika. Agglaggningsrdret spjutfor-
mrgt. Ofvervingarne korta, pergamentslika, utan nSt.

Vinj

129

Vingnerverna sammanbundna gonom lmi rad tvarnerver,
Tarslederna ^. Lnren of!a med lameller.

Fam. 8. Xyodea.

Tribus II. Hausioptkra. Vingarna meil en biidled i framkantens
midt, nerverna fran leden utlopande slralformigt i en
halfcirkel, med veck i midfen af bvarje. Tackvingarne
korta, utan pergamentartadt nat. Bada konen med
hornarlade, oledade krokar i kroppsjindan. Tarslederna
3, perlbandslika. Fam. 9. Forficulina.

Lotos III. p. 90, 115, 138, l4r,, 108, 177, 184, 196, 201,
220, 232, 252, 271.

SCHAUM bar utarbetat en ufversigt af de i
Mosambique af Peters insamlade Orthoptera, hvaraf
visar sig, att ibland de 47 arter, som bllfvit funna,
%6 varit obeskrifna. Trenne grashoppor hafva gif-
vit anledning till uppstallning af nya slagten. Den
geografiska utbredningen for de forut kanda ^2
arterna ar fOljande; af den i sudra Europa fOre-
kommande Forficula gigantea aro flera exemplar in-
samlade. Ibland Blattariae bor isynnerhet anmarkas
den vackra Blatta pacifica, som troligen med skepp
blifvit ford fran dess ratta hemland Brasilien. Dess-
utom finnes den kosmopolitiska Periplaneta americana
och den ofver en stor del af verlden utbredda He-
terogamia aegyptiaca. Af tre Mantidae ar en, Harpax
ocellata, kand sasom forekommande i Guinea, den
andra Mantis fenestrata anmarkt sa val i Cap Co-
lonien som Egypten och den tredje Mantis supersti-
tiosa en Ostindisk, hittills inom Afrika ej sedd art.
Tva Spectrae, som tillhora slagtet Bacillus, aro af-
ven funna i andra delar af Afrika. Ibland Achetae,
ar den i Sierra Leona upptackta stora Gryllus
memhranaceus funnen, dessutom tvenne vidt i Afrika
utbredda arter, Gryllotalpa africana och Gryllus hi-
maculatus. Fern arter Acridia nemligen, Acridium
citrinum, ruhellutn, Poecilocerus roseipennis, Phymateus
morhillosus och Petasia spumans aro tagna vid Cap,

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1654. "

430

Mesops productus i Guinea, Aeridium aernginosum p4
Comoriska oarne. Tre arter Truxalis, T. nasuta,
Pardicnema hisignata och Pachytylus nigrofasciatus aro
icke allenast utbredda ufver oftanamnde verldsdel,
utan afven inhemska i sudra Europa. De sasom
nya arter beskrifna, tillhora slagtena Blatta 1, Pan-
chlora 2, Hormetica 1, Mantis \, Gryllus ^, Hetrodes
1, Phaneroptera ^, Cymatomera n. g. 1, Horatos-
phaga n. g. i, Conocephalus %, Saga A, Truxalis 1,
Poecilocerus 2, Chrysochraon i, Catantops n. g. i,
Pachytylus \, Caloptenus 1, Pam'pliagus 3 och Chro-
togonus 1. Berlin. Bericht. 1853. p. 775.

Yersin har beskrifvit nagra nya eller mindre
kanda Orthoptera fran Sudra Frankrike. Bull, de la
Soc. Vaudoise 1854.

En af Fuss uppgjordj furteckning ofver de
hittills i Siebenbiirgen funna Orthoptera finnes in-
tagen i Mitth. Siebenblirg. Vereins zu Hermanstadt
IV. p. 40, 207.
Anatomi. Under titel "Peitrdge zur ndheren Kenntniss von

Periplaneta (Blatta) orientalis' von C. Cornelius mit
2 Tafeln. Elberfeld 1853, har en afhandling ut-
kommit hvaruti detta djurs sa val inre, som yttre
delar blifvit pa ett noggrant satt beskrifna. Uti
inledningen soker Fcirf. utreda denna insekts ratta,
heraland, utan att han bestamt kunnat afgOra om
den harstammar fran gamla eller nya verlden. Har-
efter foljer p. 9 — 21 en utfurlig redogorelse for
alia djurets delar. Forf. skiljer sig deruti fran BuR-
MEISTER, att han anmarkt en olikhet i bada konens
antenner. Sidan 21 — 22 omtalas parningen, aid.
23 — 28 agglaggningen, sid. 29 — 3 I larven och
pupan. Harefter foljer till sid. 37 nagra anmark-
ningar rorande lefnadssattet och den inre samman-
sattningen m. m. samt slutligen forklaring ofver de
tvenne bifogade, val utforda plancherna, hvarpa dels

131

i naturlig storlek, dels furslorade , de vigtigaste
kroppsdclarne blifvit framstalJdn. Recens. af Hagen
i Stctt. Ent. Zeit. XIV. p. 374. XV. p. 378.

En af MoKAViTZ i Dorpat 1853 utgifven
Disputation rorande Anatomien af Blatta germanica,
afhandlar pa ett fortjenstfullt satt detta amne. Soni
Ref. icke haft tillfalle se detta arbete, tillaler han
sig, att utur en af Doktor Hagen i Stett. Entom.
Zeit. XV. p. 378 inford omfattande recension der-
ofver, anfora slutorden i densamma: "Jag formodar
att hvar och en, som befattat sig med insekt-ana-
tomi, skall forsta hvilken moda de vunna resulta-
terna kostat Forf. Matte han snart med ytterligare
bidrag rikta denna vetenskap".

Brissout de Barneville omtalar att han Forficu-
funnit Forficula acanthopygia i narheten af Paris. "^'
Den har forut endast blifvit anmarkt i Italien. Ann.
Entom. III. Ser. I. p. LXX,

Fuljande nya Orthopter-arter, funna af Yersin Saltato-
i Sodra Frankrike, beskrifvas nemligen Epiiippigera "^
terrestris, E. provincialis, Odontura Fischeri och Dec-
ticus sepium. Bull. Soc. Vaudoise. T. IV. N:o 33.
p. 63. T. 1. 2.

Nya arter hafva dessutom blifvit med karak-
terer forsedda nemligen: af Brissout de Barne-
ville, Eremiaphila harhara och Acridium setifense
fran Setif i Algeriet, Acridium syriacum fran Syrien.
Ann, Entom. III. Ser. II. p. LXX. samt af Lucas
Eremobia Jaminii, upptackt vid Biskra 1. c. I. p.
LXV. IL p. 710. T. 20.

Barhitistes serricauda, som forut icke blifvit ob-
serverad i Norra Frankrike, har nu blifvit funnen
i departem^entet Basscs-Alpes af Brissout de Barne-
ville. Ann. Entom. III. Ser. I. p. VIII.

HEMIPTERA. — Schaum har meddelat dia- Allmiin
gnoser ofver de af Peters i Mosambique insamlade 'itteratur.

132

Ilemiptera uppgaende till 5 1 arter, af hvilka 43
hura till Heteroptera och 8 till Ilomoptera. Af dessa
hafva 19 befunnits vara obeskrifna, bland hvilka
tvenne bilda iitinarkta nva slaoten, nemliojen Cen-

•/ O ^ C5

tf'aspis tillhurande Reduvlni och Butropistes bland
Fulgorellae. De fOrut beskrifna 32 arterna aro till
sturre antalet patraffade i Vestra (Senegal, Gui-
nea), flera i Sodra Afrika (Cap och Port Natal),
nagra sasom Scutellera duodecimpunctata, Aganoscelis
vei'sicolor, Strachia alienata, Aspongopus viduatus, Mic-
tis heteropus samt Appasus natator synas spridda of-
ver stursta delen af Afrika. Sasom resultatet af
Forfrs undersukningar visar sig alltsa, att flera
Hemipter-arter hafva en mycket vidstrackt geogra-
fisk utbredning i namnde verldsdel, och i detta
hanseende ofvertraffa Coleoptera. De nu sasom nya
anforda arterna tillhora sliigtena Sphaerocoris 1,
Agonoscelis 1, Mormidea 1, Strachia 1, Cimex 1,
Mictis 1, Gonocerus 1, Alydus 1, Pyrrhocoris 2, Phy-
sorhynchus 1, Lestomerus 1, Pirates 1, Centraspis 1,
Naucoris I, Eutropistes 1, Apliropliora 1, Selenocepha-
lus 1 och Cicada 1. Berlin. Bericht. 1853. p. 356.
Ett icke ringa antal nya Hemipter-arter fran
olika lander hafva af Stal blifvit med diagnoser
forsedda, nemligen af slagtena: Solenosthedium 1,
Callidea 2, Sphae7'oco7is 1, Ancyrosoma I, Aspide-
strophus n. g. 1, Platynopus 1, Acatalectus 1, Meci-
dea 2, Pentatoma 1, Strachia 3, Urostylis 1, Tessera-
toma 1, Pycanurn 1, Cyclopelta 1, Nematopus 1, Pa-
ryphes 3, Diactor 1, Alydus 1, Anasa 1, I^ygaeus 1,
Oxycaraenus 1, Geocoris 5, Dermatinus 1, Physopelta
2, Dysderus 2, Capsus 2, Brachyrhynchus 1, ylmw-
ii/iza 1, Spiniger 3, Echtrlchodia 2, Hammatocerus 1,
Cethera \, Plaeogaster 1, Harpactor 1. Phonolihes n.
g. 1, Saccoderes 1, Chnhus 1, Halohates 1, Mononyx
4, Galgulus 1, Naticoris 1, Bo7'horotrephes n. g.

133

Zaitlia \i Belostoma 4, Telmatotrephes 1, Nepa 1,
Ranatra \, Notonecta 1, Platypleura 1, Dundubia \,
Fidicina ^, Cicada \2) Huechys \, Hotinus 1, Encho-
phora \, Aphana 3., Lystra 1, Pseudophana 1, i>6/-
phax '10, /ssws 3, Hysteropterma 2, Ricania 3, 7^/a^a
1, Poeciloptera 4, Phlehopterum n. g. I, Tropiduchus
n. g. 1, Elasmoscelis 2, Te.ttigometra 1, Umbotiia '\,
Utopa 1, Cercopis 2, Monecphora 6, Ptyelus 6, Xe-
pyronia 2, CJialepus 1, Petalocephala i, Gypona i1,
Xerophloca 2, Clastoptera 5, Selenocephalus 2, Coe-
Zz(im 4, Stenocotis n. g. 2, Platymetopius 1, Jassus
% och Bythoscopus 1. Vet. Akad. Ofvers. 1854.
p. 231.

AsSMAN har uppgjort en rikhaltig forteckning
ofver (le i Schlesien hittills upptilckta Hemiptera,
upptagande omkring 400 arter Ileteroptera furdelade
under 77 slagten. Breslauer Zeitschr. fiir Entomol.
VIII.

De i Siebenburgen funna Hemiptera uppraknas
af Fuss och Mayr. Mittheil. Siebenb. Ver. zu Her-
manstadt IV. p. 44, 142.

Af Costa's forut anmalda arbete ofver Nea-Hcterop-
pels Heteroptera hafva 3:dje och 4:de Centurlerne ^^^^'
utkommit. Dessa hafva icke kommit Ref. tillhanda.

Flera nya slagten bland Heteroptera hafva af
Stal blifvit uppstallda sasom: Elasmogaster (Spar-
tocerides), Petalocnemis, Nevrodederrhis (Homoeocerides),
AtractopJi07'a (Rhyparochromides), Dermatinus (Pyrr-
hocorides), Sphinctothorax (Capsides), Phonergates, Clo-
pophora (Redmndes), Glymmatophora, Cleptria (Ectri-
cliodides), Pantoleistes, Harpagocoris, PJionoctonus, Spha-
giastes, Laphyctes (Harpactorides), Trihelocephala (Co-
norlmiides), Jjopodytes (Stenopodides) och Tenagogonus
(Gerrides), Vet. Akad. Ofvers. 1853. p. 259.

Sasom ett vigtigt bidrag till kannedomen om
de rika insamlingar J. A. Wahlberg hemfurt fran

434

(less vidstrackta och mangariga resor inom Catlter-
landet, hafva vi nu att anmala "Nya Herniptera frdn
Cafferlayidef af C. Stal, uti hvilken uppsatts ett
betydligt antal hithOrande djur genom diagnoser
blifvit bekaiitgjorda. FuJjande slagten och artantal
anfuras: Sphaerocoris 3, Lihyssa ^j Choerocoris 1,
JBolbocoris 3, Eurygaster i, Podops 2, Corimelaena
\, Coptosoma 5, Plataspis 2, Phymatocoris n. g. \,
Aeihus 6, Sciocoris 4, Paramecocoris Stal (Parameus
FiEB.J 4, Atelocera 4, Agonoscelis \, Caenomorplia \,
Mormipea 3, Eysarcoris 1, Aelia 4, Pentatoma 13,
Strachia 2, Rhapliig aster 8, Lamus n. g. 1, Gonie-
lytrum n. g. 1, Cyclopelta 1, Aspongopus 4, Priono-
gaster n. g. 1, Phyllocephala 4, Basicryptus 2, Te-
<r*o<ia 2, Macrina 4, Dichelorhinus n. g. 1 och Dichelo-
cephala 4. Vet. Akad. Ofvers. 1853. p. 209.

Coreides hafva blifvit riktade med ett nytt
markvardigt slagte Gampsocoris, Y^Qt ar isynnerhet
utmarkt genom scutellens form, hvilken utloper i
en bakat bujd hake. Dessutom ar andra tarsleden
markbart kortare an den tredje, da de deremot
tillsamraans hafva den forstas langd. Till kropps-
formen liknar detta djur Berytus; andra och tredje
antennlederna aro likval lika langa. En art G.
transsylvanica, funnen i Siebenbiirgen, anfOres. Mitt-
heil. d. Hermanst. Ver. 1852. p. 73.

SiGNORET har upplyst, att flera af de namn
Costa anvandt i tredje Centurien af Neapels Ci-
mices bora salunda rattas, att Rhopalus gemmatus
Costa pi. VI. f. 7. = Rhopalus tigrinus Schil-
ling; Monantliia villosa Costa pi. VI. f. 6. =
M. pilosa FiEBER och angusticollis Here. Schaeff;
Miris quadrivirgatus Costa p. VII. = M. hortormn
WoLLF. f. 155, Harpocera circumflexa Costa pi.
VII. f. 6. = Phytocoris tJioracicus Fall in, dispar
Stephens, Burmeisteri Curtis, curvipes Meyer;

I

135

Phytocoris taenioma Costa pi. VII. f. 9. = Capsus
Fraxini Fabr. Ann. Entom. III. Ser. I. p. LIV.

KiRSCHBAUM har utredt, att den af Hahn i
Wanzenart. Ins. Bd. III. p. 8 beskrifna och fig.
233 afbildade Capsus prasimis icke ar Fallens
Phytocoris prasinus, utan identisk med sistnamnde
FOrf'attares Phytocoris ericetorum. Jahrb. Verein fur
Naturk. in Nassau IX. II. p. 45.

SiGNORET, som meddelat underrattelse om na-
gra Hemipter-arters forekommande i Frankrike, upp-
lyser afven att Amyots enuma, som denna trott
vara Neides elegans Curtis, ar iV. rufescens Herr.
ScHAEPF och att ramea Amyot, som ar N. elegans
Curtis, ar densamme som Metacanthus punctipes
BURM. Ann. Entom. III. Ser. I. p. XXXIII.

Letzner, som pa Teucrium montanum funnit
en missbildning i blommorna, har i densamma pa-
traffat en art iMccometopus n^rslagtad med X. clavi-
cornis Linn., men derifran val skild. Den benamnes
X. Teucrii, Abhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien III.
p. 157.

Ett nytt slagte bland Nepides, llyothrepes, nar- Nepides.
mast beslagtadt med Belostoma, har af Stal blifvit
bildadt. Vet. Akad. Ofvers. '1853. p. 264.

Ofver de i Sverge forekommande Corixae harNotonec-
Wallengren lemnat en omsorgsfullt utarbetad mo- *^*^^®'
nografi. Vid slagtets indelning i grupper har Fib-
bers i Acta Reg. Bohemiae 4 851 utgifna afhand-
ling ofver detta slagte hufvudsakligen blifvit lagd
till grund. Forf., som upptagit sasom Svenska icke
mindre an 21 arter, anfor ibland dessa sasom nya
for vetenskapen C. Fieheri, vaga, vernicosa och varie-
gata. Vet. Akad. Ofvers. 1854. p. 140.

Stal har afven bland Homoptera uppstallt och Homop-
meddelat karakterer a nagra nya slagten sasom:
Ilypselometopum (Lystroides), Simotettix, Strongylode-

136

mas, Emholophora, Rhinotettix, Ilapalomelus, Amhly-
cotis, Tropidocephala (Cixidae), Acrometopum, Cystin-
gocephala (Flatidae), Petalocephala (AphropJiorides) och
Euryprosopum (Scarides). Vet. Akad. Ofvers. 1853.
p. 264.

Ett hogst rikhaltigt och med utmarkt vackra
figurer atfuljdt arbete: "Revue Iconographique des
Tettigonides" har Signoret burjat utglfva. Efter
en noggran redogorelse for innehallet af hvad om
denna grupp blifvit allmangjordt och for de olika
slagten 8om derinom blifvit uppstallda, har Forf.
kommit till det resultat, att alia dessa, i anseende
till befintliga ofvergangar, bora indragas samt en-
dast utgora afdelningar under ett enda slagte for
hvilket namnet Tettigonia bibehalles. For att un-
derlatta examineringen af de talrika arterna for-
delas dessa under foljande sectioner:

A. Ilufvudet utan fdrlangning.

I. Prothorax rhomboidisk eller fyrsidig.

1 Gruppen. Hufvudet utan fara.

1 Ser. Vingarne med den inre cellen mycket ulvidgad
och vid basen hoptryckt. Spec. 1 — 15.

2 Ser. Hufvudet enkelt, rundadt framfor ogonen. Spec.
16—208.

3 Ser. Hufvudet coniskt och i spetsen rundadt. Spec.
209—244.

4 Ser. Hufvudet triangelformigl. Spec. 245 — 258.

5 Ser. Hufvudet triangelformigt. Antennernas borst hos
hanen fortjockadt i spetsen. Spec. 259.

2 Gruppen. Hufvudet f§radt.

Hufvudet faradt, tibierna icke utvidgade. Spec. 260.

3 Gruppen. Tibierna utvidgade.

1 Ser. Thorax knolig.

2 Ser. Thorax utan knolar; elytra med 5 eller 6 nerver
i forsta apical-cellen.

3 Ser. Thorax utan knolar; elytra med tva tydhga cubital-
nerver.

4 Ser. Thorax utan knolar; elytra med en cubital-nerv.

5 Ser. Thorax utan knolar; abdomen comprimerad vid
basen.

137

4 Gruppen. Prolliorax hexagonal.

i Ser. Ocelierna mer narmande hvarandra, an till midlel-
linean.

2 Ser. Prothorax med en knol.

3 Ser. Prothorax utan knol.
B, Hufvudel forlanj^dt.

1. Ser. Hufvudet med en tradlik fdrlangning.

2 Ser. Hufvudet med en kort och tjock forlangning.

3. Ser. Hufvudet med en hiadlik fdrlangning.

Ann. Entom. III. Ser. 1. p. 13. Tab. ^. p.
3^3. Tab. 8—12, p. Q6L Tab. 21, 22. II. p. 5.
Tab. 1, 2. p. 341. Tab. 11, 12. p. 483. Tab. 17.
p. 717. T. 21.

Uti en uppsatts, "Kort ofversigt af Sverges
Delphax-arter'f har Stal jemte meddelande af dia-
gnoser ofver alia hittills kanda species, hvilkas antal
enligt Forf:s uppgift uppgar till 35, fordelat dessa
under sectioner och afdelningar salunda:
1. Frons unicarinata.

A. Caput supra intra oculos visum latitudine longius. Spec.
1 — 7.

B. Caput supra intra oculos visum, latitudine brevius vel
longitudine aequale.

a) Carina frontis a medio fere furcata. Spec. 8, 9.

b) Carina frontis basi tantum plus minusque distincte
furcata. Spec. 10 — 30.

IL Frons bicarinafa. Spec. 31 — 35.

Som af de fiesta hithurande arter tvenne for-
mer forekomma hvaraf den ena, som ar den sall-
syntare, eger hemelytra langre an kroppen och den
andra korta eller rudimentara tackvingar, har Furf.
med sorgfallighet sokt sammanfura dessa, da de
varit under olika namn beskrifna och upplyser nu
att D. striatella ar den langvingade och D, hamata
Bhn. den kortvingade formen, D. lepida Bohem.
form, macroptera Z>. tristis Bohem. form, brachyp-
tera, D. fuscinervis Bohem. form, macropt. D, alho-
sigiiata Dahlb. form, brachypt. D. collaris Stal
form, macropt. D. moesta Bohem. form, brachypt.

138

D, 7iasaUs Bohem. form, macropt. och D. mutahilis
BoHEM. form, brachypt. Sasom nya for vetenska-
pen upptagas tvenne, D. pallens samt D. hyalipen-
7m. Vet. Akad. Ofvers. 1854. p. 189.

Nagra under senare aren inom Sverge upp-
tackta Homoptera hafva af Stal blifvit omstand-
ligt beskrifna nemligen: Delphax smaragdula, sordi-
dula^ GoUaris, Atliysanus ohtusifrons, Typhlocyha picti-
lis, placidula och Wallengreni. Vet. Akad. Ofvers.
1853. p. 174.

SiGNOKET bar uppstallt ett nytt slagte Ecty-
pus, som bar utseende af en Tettigonia, tillhorande
gruppen Aidaciz, men som afviker derlfran dels
genom sina korta hemelytra, dels genom bristen pa
oceller. Den enda hittills kanda arten E, coriaceus
ar fran Bolivia. Eev. et Mag. de Zool. 1853. p.
263. Tab. 8. f. 8.

Scott, som noggrant utredt konsskillnaden
hos Cystosoma Saundersi, meddelar llfven underrat-
telser om dess lefnadssatt. Den ar mycket allman
pa Ash Island och frambringar ett Ijud sa starkt,
att det pa nara hall blifver besvarllgt samt ar
mycket olikt de vanliga sang-cicadernas. Larven
lefver i jorden af vaxternas rotter och dess for-
vandling forsiggar pa samma satt som nSrslagtade
arters. Den utbildade insekten visar sig arligen i
September och ar framme tills i Februari. Ann.
and Mag. Nat. Hist. II. Ser. XIII. p. 337.

SiGNORET har framstallt en mangd anmark-
ningar emot den af Walker utgifna Catalogen
ofver de i British-Museum befintliga Tettigonides och
Cercopides, af hvilka ban uppger att mer an tredje-
delen bor utga, sasom endast utgorande varieteter
eller sadana, som flera ganger blifvit beskrifna un-
der olika naran. Rev. et Mag. de Zool. 1853.
p. 173.

139

Hagen ointaJar, att den i Sodra Europa hit-
tills endast anmarkta Cicada co7icinna nyligen afven
blifvit funnen i Prciissen. Stett. Entom. Zeit. XV.
p. 310.

Den markvardigt biidade Dorydium lanceola-
tum BuRM., som endast blifvit fOrut sedd pa Sici-
lien, har blifvit af SiGNORET patraffad vid Lardy
i Frankrike. Ann. Entom. III. Ser. II. p. LIII.

Newman bar, rurande en liten Cicadella-arts
lefnadssatt meddelat iinderrattelser. Den fanns pa
Ornibunkar och beskrifvas i korthet af Forf., utan
att den tilldelas nagot namn. Proceed. Entom. Soc.
N. S. II. p. 13^.

Tvisten ora huruvida Fulgora lanternaria fram- Fulgoras
bringar ett sken eller icke, har nu mer med be- ^^^" ^'
stamdhet blifvit afgjord till fordel for den senare
asigten, ehuru likval nastan arligen forsvarare af
den forra anyo upptrada. Lange har man trott,
att Sibylla Merian varit den, som forst satt
denna fabel i omlopp, men Hagen har nu adaga-
lagt att sa ej forhaller sig, utan att Grew i Mu-
seum regale 1685 p. 158 redan beskrifvit och af-
bildat detta djur, hvarom ban bland annat yttrar:
"Hvad som utom hufvudets form ar besynnerligt
hos denna insekt ar namnde kroppsdels lysande
formaga, ty den sprider om natten ett sken, som
en liten lanterna och om tva eller tre individer
fastas vid en kapp, eller pa annat lampligt vis
anbringas, lemna de tillrackligt Ijus fur att dervid
kunna arbeta eller resa". Stett. Ent. Zeit. XIV.
p. 55.

Uti ett appendix till fjerde bandet af List of Thripsi-
Homopterous Insects in the collection of British ^^'
Museum, har Haliday lemnat en forteckning Ofver
slagten och arter tillhorande Thysanoptera. Detta
arbete har Ref. ej haft tillfalle se.

140

Heeger, som vid Wien upptackt tva nya Tlirips-
arter, har jemte beskrifning ufver de utbildade dju-
ren afven meddelat upplysningar om deras lefnads-
satt och iitveckllng. Den ena, Heliothrips .Dracaenae,
har blifvit funnen pa Dracaena-arter i drifhus, ofta
till hundradetal sittande bredvid hvarandra. Vid
agglaggningen borrar honan rned det sagformiga
agglaggningsruret ett hal i bladets undre sida. Till
folje af denna sarnad uppsvalla de med agg be-
lagda stallena och erhalla ett brunaktigt utseende.
Den andra, Thrips Sambuci, fOrekommer pa Sambu-
cus nigra och flera andra vaxter sasom bunor, lind-
trad och turnrosbuskar. Den har mycken likhet
med Thrips Ulicis men afviker fran denna genom
mycket mindre thorax, smarre ogon, spetsigare vin-
gar, saknaden af den raellersta, efter langden gaende
nerven pa framvingarne, samt annorlunda bildade
fransar pa alia vingarna. Vintren tillbringa dessa
djur under bark eller lof och framkomma i medlet
af Maj. Honorna lagga sina agg, ett och ett, van-
ligen vid de grofre bladnerverna. Sitzungsb. Kaj-
serl. Akad. in"^ Wien XIV. p. 365. T. 1, 2.

Herrich-Schaeffer har borjat utgifva ^'Die
Pflanzenlduse (ApJiiden) getreu nach clem Lehen abge-
hildet und beschriebe7i" von C. L. KoCH Niirnberg
1854 8:o. Arbetet, som kommer att besta af 10
haften, skall innehalla sa val fullstandiga beskrif-
ningar, som afbildningar pa hvarje art. Af de
fyra haften som utkommit 1854, upptager det forsta
slagtena ChaitopJiorus 12, Ilyalopterus 5, Rhopalosi-
phum 7, 2:dra haftet Rliopalosiphum cont. 9 samt
Aphis 16, 3:dje och 4:de haftena fortsattning af
Aphis khi arter. Figurerna kunna val icke sagas
vara fint utfurda, men tyckas likval vara natur-
trogna.

141

Rurande bladlussens utveckling, har Burnett Metamor-
i en oififattande afliandling allmangjort sina iakt-
tagelser. Da det skulle leda till alltfcir stor vid-
lyftighet att nagorlunda fullstandigt och fattligt gora
reda for FOrfrs asigter, far jag hanvisa till Sillim.
Amer. Journal for Januari 1854 och Ann. and
Mag. Nat. Hist. IL Ser. XIV. p. 81.

Uti en afhandling, "Memoh^es sur les D orthesia Coccides.
et sur les Coccus en general comme devant former un
ordre partioulier dans la Classe des Insectes\ har
DujARDiN utvecklat den asigten, att Cocci bora ut-
gora en egen insekt-ordning, som skulle inrymmas
emellan Diptera och Hemiptera och soker adaga-
lagga detta genom foljande lange bekanta forhal-
landen att: 'l:o hanarne till Cocci endast ega tva
vingar och att, ehuru de aro forsedda med ett ut-
veckladt nervsystem, de likval sakna i^natsmaltnings-
ror. Da pupan saknar locomotiv rorelse anses de
genomga en fullstandig metamorfos. (Det ar likval
uppgifvet af andra Forfattare att pupans oformaga
att flytta sig icke ar fullkomlig.) Honorna byta
icke om hud. ^:o Benen hafva farre leder an hos
andra insekter, tarsen bestar endast af en led,
(Detta fcirhallande agcr afven rum hos Coleopter-
slagtet Ai'ticerus). Det ororliga snytet bestar af
tva sammanvaxta leder och innesluter en sugap-
parat af fyra borst, hvilka hoprullas i en lang
contractil sack. 3:o Anal- och genital-oppningarne
aro skilda fraij hvarandra. (Detta ar det normala
furhallandet hos alia insekter.) De till Cocci ho-
rande slagten vill Forf. grunda pa lefnadssattet,
secretet och den yttre formen och antager till folje
deraf endast fyra: Aspidiotus och Lecanium bada
med orOrliga honor, det forra utan vaxartad secre-
tion, med larver och honor som lefva under en af-
skild skold, det andra utsvettas vax fran buken,

4 4"2

hvilket tjcnar till skydd fur aggcn. Dorthesia, iit-
markt geuom honornas rorligliet och gcnom en rik
betjickning af vax; Coccus (livarniecl Monopldehus
och Porphyropliena bora forenas) hvars arter fran
liela kroppcn afsondra fina tradar och dessiitom
karakteriseras genom den ofullstandiga utveckllngen
af honornas ben. Slagtet Aleyrodes, sasom genom-
gaende en ofullstandig metamorfos och egande lika
bildade kun samt fyra vingar, vill Furf. skilja fran
Cocci och fura till Psyllidae, hvartill det val icke
hurer, sasom saknande furmagan att hoppa. De
speciella meddelanderna inskranka sig till I). Car-
cliarias, hvilken blifvit traffad i Tourraine der den
lefver pa Euphorbia och en annan art upptackt pa
rutterna af Spiraea salici folia, hvilken art val be-
skrifves, men icke erhallit namn. Compt. Rend.
XXXIV. p. 510.

Lucas omtalar en (7occMs-art, som lefver pa
ofra sidan af bladen pa Zizyphus Spina Christi,
hvilka deraf synas svartflackiga. Den ar endast en
millimeter lang, oval, belt och ballet af en glan-
sande svart farg, uppviken vid kanterna och prydd
med sma trans versel la faror. Den benamnes Coc-
cus ZizyphL Ann. Ent. III. Ser. I. p. XXVIII.
Aiiman LEPIDOPTERA. — Herricii-Schaeffers

htteratur. ^.^^^^ j g^^.^ Berattelser omnamnda fortjenstfulla ar-
bete, " Systeinatische Bearheitung der Schmetterlinge von
Europa, als Text, Revision und Supplement zur HliB-
NERS Schmetterlinge' , bar blifvit fortsatt med haftena
60 -62.

Af Heydenreichs " Systematische Verzeichniss
der Europdischen Schmetterlinge' bar tredje tillokta
upplagan utkommit 1854. Recens. af Freyer i
Stett. Ent. Zeit. XV. p. 362.

Ett vigtigt bidrag till kannedomen om Italiens
Lepidopter-Fauna och fjarilarnes geografiska ut-

143

bredning har Giuliani meddelat genom en iipp-
rattad furteckning Ofver de i Sardinien funna Le-
pidoptera "Materiali per servire a la compilazione della
fauna entomologica italiana ossia elenco delle specie de
Lepidotteri riconisciute essistente negli stati Sardi de
ViTTORi Ghiliani Mem. delle Reale Acad, delle
Scienze de Torino Ser. 11. T. XIV. 1852. I denna
forteckning anforas 178 * arter, furdelade under
401 slagten, hvarjemte fOrekommandet och tiden
for framkomsten angifves. Da konungariket Sar-
dinien bestar af fyra olikartade trakter, nemligen
oen Sardinien, Ligurien, Piemont och Savoyen, sa
har Forf. noggrant ornnamnt lokalerna for hvarje
art. Piemont har mest och Ligurien minst blifvit
undersokt.

De Graaf har i Herklots utgifna arbete
Boutstopfen voor eene fauna van Nederland meddelat
en forteckning pa de i Holland forekommande Le-
pidoptera 864 arter, ibland hvilka flera finnas, som
ej blifvit anmarkta i Belgien. Denna uppsatts har
Ref. ej sett.

Reutti har utarbetat en omstandlio; ofversigt
af Storhertigdomet Badens Lepidopter-Fauna, hvar-
jemte en mangd upplysningar om der funna arters
lefnadssatt och vistelseort meddelas. Forf. har belt
och ballet foljt Herrich-Schaffeiis systematiska
uppstallning och uppraknar 126 Papilionides, 46
Sphifiges, 132 Bomhyces, 323 Noctuae, 274 Geo-
metrae, 137 Crambidae och Pyralides, 265 Tortrici-
dae, 430 Tineae och 33 Pterophoridae eller tillsam-
mans 1766 arter. Beitrage zur Rheinisch. Naturg.
III. Heft. L p. 1—216.

Grey och Bremer hafva utgifvit "Beitrage
zur Sclimetterlings-Fau7ia der iiordlichen China", Pe-
tersburg 1853. Namnda lilla afhandling upptager
121 arter funna i narheten af Peking, af hvilka

144

53 forekomma i niellorsta och Suclra Europa, GO
jlro extra-Europeiska och af dessa 49 hittills obe-
skrifna. Recens. af Zfller i Stett. Enf. Zeit. XV.
p. 474. Verhandl. Zool. Bot. Verein in Wien
IV. p. 9.

Bertoloni har, i 4:de haftet af '' Illustrazione
dei prodotti naturali del Mozamhico Insetti Lepidotteri" ,
upptagit !Ei Papilonides och Spliingides.

Green uppraknar de fjarilar, som blifvit funna
i Irland till slutet af Geometra. Natural. Hist.
Keview. 1854. Proceed, p. 4 65, ^38.

MoESCHLER, som erhallit betydliga samlingar
af Lepidoptera fran Sodra Kyssland, har ofver dessa
uppgjort forteckningar samt dessutora bifogat an-
markningar rorande flera arter, hvilka genom kli-
matiska forhallanden franite afvikelser i storlek eller
fargteckning. Stett. Entom. Zeit. XV. p. 218, 261.

En Catalog ofver de Lepidoptera, som blifvit
anmarkta inom Charkowska, Poltawska och Ekate-
rinolawska gavernementerna, har af Czernay blif-
vit upprattad. Da den endast upptager namnen pa
218 arter, synes den vara allt for ofullstandig.
Bull, de Moscou XXVII. I. p. 212.

Nedanstaende sex afhandlingar aro Ref. endast
till titlarne bekanta:

Catalogue des Lepidopteres de Pay-de-Dome par
Guillemot 8:o 1854.

Glaser: Die Schmetterlinge der GrossJierzog-
thums Hessen mit Ausschluss der Mikrolepidopteren.
Dritter Bericht der Oberhessischen Gesellsch. 1853.

DiCHORE : Versuch eines VerzeicJmisses der Schmet-
terlinge in der Gegend von Giessen. Zweiter Bericht
der Oberhessischen Gesellsch. 1849.

Dichore: Nachtrag zu dem zweiten Bericht der
Oberhessischen Gesellschaft gelieferten Verzeichniss der

Schmetter-

145

Schmetterlinge in tier Gegend von Glessen. Dritt. Be-
richt der Oberhess. Gesellsch. 1853.

Bruand, Monographie des Lepidopteres nuisihles
5 LIvrais. 8 med plancher. *

V. Franzenau Lepidopterologische Mittheilungen,
Verhandl. und Mittheil. Sieb. Verelns III. \85^2.

Strandfuss har, i Abhandl. Naturw. Gesellsch.
Saxonia 1. p. 23, latit infOra sin forut i Zeitschr.
des Verein fur Schles. Insectenkunde IV. N:o 12.
1849 allmangjorda afhandling Lepidopterologische
Beitrage zur kenntniss der Iserwiesen.

Sasom nya for Sverges Fauna hafva foljande
arters diagnoser af Wallengren blifvit meddelade
nemligen: Orgyia V-nigrum (Blekinge), Lupe.rina
testacea (Trolle Ljungby, Skane\ Mamestra infesta
(Trolle Ljungby och W. Wram.), Cosmia affinis
(Skane), Erastria paula, Ijarentia aquearia (Skane),
Acidalia sylvestraria (Dalarne — Skane), Eupithecia
obrutaria (Trolle Ljungby), Cidaria elutaria (Skane),
Tortrix spectrmia (Skane, Stockhohn), T. diversana
(W. Wram.), Eudorea sudetlca (Trolle Ljungby),
Tinea spretella (Skane) , Swamjnerdamia oxyacanthella
(Trolle Ljungby), Depressaria depunctella, D. hadiella,
Gelechia velocella (Trolle Ljungby), G. galinella (Gua-
lof, Skane), G. Manniella (Trolle Ljungby, Gott-
land), G> leucomelanella (Skane), G. galhanella (W.
Wram, Stockholm), G. tenehrella (Skane), G. dimi-
diella, G. inopella (Trolle Ljungby), G. naeviferella
(Gualof), Coleophora albicans, Bucculatrix cristatella
och Pteropliorus microdactylus (Trolle Ljungby). Vet.
Akad. Ofvers. 1853. p. 169.

Bellier de la Chavignerie, som i andamal
att imsamla fjarilar besokt departeinentet Basses-
Alpes, anser denrja del af Frankrike vara en af de
rikaste i Entomologiskt hanseende. I de mindre

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. '• ^

146

hC)(xt belagna tlelarne aterfinnas de fiesta arter soin
tillhora Provence, da dereuiot en milngd insekter
hvilka furekomma i Piemont och Valais bebo de
hogre rcgionerna, hvarest temperaturen och vege-
tatlonen jiro olika med forstnamnda landskaps. Kring
Digne finnas fortraffliga lokaler, sasom berget Notre
Dame, Maderie, Pic Cocco, Colette skogen, Rocher
Coupe m. fl. Berget Lure 1900 metres hogt of-
ver hafvet, belaget i syd-ostra delen af departe-
mentet, erbjuder rika skordar och faunan ar der
belt olik den pa mindre upphojda stallen. Sudra
sluttningen, 8om fordom varit skogbevaxt, framter
nil en(hist nakna klippor, pa hvilka vegetationen ar
fattig och snart forstord af solstralarna; pa norra
sidan deremot finnas statliga skogar af sekelsgamla
bokar i hvilkas skuorcra fiera vaxter trifvas val.
Berget Faille-Feu, belaget nord-vest fran Digne
pa ett afstand af 9 — '10 lieux, ar 2000 metres
hogt. Dcss nedra del ar bekladd med vacker tall-
och granskog. Faunan bar eger nagon likhet med
Auvergnes. Forf. uppraknar till slut sina markli-
gare fynd och redogor for de lokaler der dessa
blifvit gjorda. Ann. Entom. III. Ser. II. p. 29.

Mann, som verkstallt en resa till Ofra Krain
och kustlandet for att insamla fjarilar for Wiener
Musci rakning, har efter en beskrifning ofver de
trakter han besokt, uppraknat de arter han erhallit
samt dessutom har och der meddelat iakttagelser
rorande deras lefnadss^tt och forekommande. Att
insamlingen varit betydlig, visar sig deraf att Mann
hemfort 88 arter Papilioiies, 34 Sphinges, 59 Bom-
hyces, 80 Noctuae, 133 Geometrae, 61 Pijralides, 115
Tortrices, 234 Tineaceae och \(^ Pteroplioridae. Flera
arter bland dessa hafva befunnits vara nya, sasom:
Boarmla supinaria, Minoa cyparissaria, Cidaria pro-
baria, Botys tenuialis, Cochylis ccdlosana, Sciaphila

147

oxyacantliana. Cramlms cassentiniellus, AncJmiia herhe-
ridella, A, argentistrigella, Oecophora nodoseUa, De-
pressaria arideUa, Geleehia suhericinella, Aechmia ma-
jorella, A. oculatella, OrnLv anqjliatella, Elachista magni-
ficella och E. p^^atoliniella. Verhandl. Zool. Bot.
Ver. in Wien IV. p, 545.

Uti en uppsatt^, ''Lokaliteteti an der Ostkiiste
Siciliens in Lepidopterologischeyi Hinsicht dargestelU\
har Zellek noggrant redogjort fur de lokaler han
pa Sicilien besukt i andamal att der studera fja-
rilarna samt nppraknar afven sina markvardigare
fjnd. Bull de Moscou 1854. III. p. \.

Straube, som i samma andamal besokt trak-
ten kring Constantinopel, har efter en kort redo-
gorelse om dervarande jordbildning och vegetation
lemnat fOrteckning ofver de Dngfjarilar, Sphinges
och Bomhyces, som af honom blifvit anmarkta. Ab-
handk Naturw. Gesellsch. Saxonia I. p. 9.

Under titel, '' Lepidopterologisches aus Sibirien\
har Ledeker redogjort for de insamlingar af Le-
pidoptera som Kindermann verkstallt i narheten af
Altaiska bergen. Dessa, som hafva en utstr^ckning
af flera hundrade mil, hafva nu blifvit undersokta
emellan Ustkamenogorsk och Ustbuchtarminsk ej
langt fran Chinesiska gransen. Bergen aro hoga,
kala och steniga. Det hoga bergslandet eger en
god, svart mylla och en vegetation, som i yppig-
het vida ofvertraftar den som finnes pa norra sidan
af Caucasus, men ehuru harliga och praktfulla blom-
raor betacka stora strackor, aro dessa trakter yt-
terst fattiga pa fjarilar. Pa Ryska sidan ligga stora
snofjell. Dessa synas likval icke vara sardeles hoga
och aro merandels mot slutet af Juli till det mesta
fria fran sno. Fa busk- och tradslag visa sig har.
Utom den Sibiriska Cedern och de vanliga barr-
traden ar bjorken allmannast, i dalarna, vid flod-

U8

strilnderna aro Pil- ocli Puppel-arter dc radandc.
Af buskar ar Lonicera tatarica ymnigast, vilda torn-
rosbuskar och det sibiriska Arttradet forekomnui
afven, ehuru sparsammare. Af denna fattigdom pa
Joftriids-arter harflyter, att nntalet af fjarilar liar ar
iiiindre an i Tyskland, hvarest ekar, bokar och lin-
dar lenina fOda at sa manga arter. I niedlet af
April smalter snon vanligen; iiro bergen och step-
perna derifran befriade^ sa tandes eld pa vaxterna
och liela trakten visar sig da svart, tills en ny
ve^Jfetation framtrader. Varmen blir under som-
maren mycket stark och samtidigt med densamma
framkomma en otrolig mangd Diptera, som aro
mycket besvarliga. Efter de meddelade underrat-
telserna om landets beskaffenhet foljer en upprak-
ning rurande resultaterna af Kindermanns forsk-
ningar, hvarvid vigtiga upplysningar om flera ar-
ters fOrekommande, flygtid och metamorfos med-
delas, hvarjemte nya arter beskrifvas och afbil-
das. Dessa aro: Satyrus Heydenreichei , Ijimenitis
Syclyi, L. Ilelmani, Epialus nuhifer, Psyche de-
trita, Lithosia flavociliata, Hadena veterina, II. areta,
11. altaica, H. Eversmanni, 11. inops, Agrotis trucu-
knta, Xanthia zelotypa, X. vulpecida, Omocnemis strio-
ligera, Charadrina congesta, Ch. morosa, Hypena tri-
stalls, Gnophos opJithcdmicata, Phasiane biparata, Fu-
mea proxima, Boarmia bituminaria, B. strictaria, Eu-
bolia semilutata, Cidaria ravaria, C. fluidata, C. ser-
pentina, Eupithecia despectaria, Tortrix aerosana, Eu-
dorea sibirica, Crambus quadrijidellus, Epischnia adul-
tella och Ilomoeosoma Sedakovella. Verhandl. Zool.
Bot. Ver. in Wien Abhandl. III. p. 35 1, Tab.
2 = 7. Recens. i Stett. Ent. Zeit. XV. p. 175.

WoCKE har redogjort for en af honom den
11 — 15 Sept. anstiilld resa till nagra bergstrakter
i Schlesien och upprA-knat de sallsyntare fjaril-arter,

I

149

som derunder bllfvit insumlade. Arb. und Ver.
Schles, Gesellsch. 1853. p. 183.

HoRNiG, som i sallskap med Lederek besukt
alperna i Istrien, bar uppgjort en katalog ufver der
insamlade Lepidoptera. Verb. Zool. Bot. Ver. in
Wien. Abb. IV. p. 177.

Bar bar meddelat underrattelser om nagra af
bonorn i Cayenne anmarkta fjaril-arter. Ann. Ent.
III. Ser. II. p XIX.

Zeller bar recenserat den del af Exploration
scientifique de V Algerie pendant les ann^s 1840 — 1842,
som berur Lepidoptera ocb dervid framstallt atskil-
liga upplysande anmarkningar. Stett. Ent. Zeit.
XV. p. 280, 299.

Freyer reklamerar sin prioritets ratt till na-
gra larv-beskrifningar bvilka blifvit gjorda i Stett.
Ent. Zeit. samt framstaller anmarkningar mot flera
af Zeller anfOrda synonymer. Stett. Ent. Zeit. XV.
p. 355.

Stainton the Entomologist annual for 1854
comprising Jiotice of new British Insects detected 1853,
bar Kef. ej baft tillfalle se, likasom

Herrichs Schaffers afbandling "Ueber die
Endungen der Artna^nen der Schmetterlinge. Corresp.
Blatt. Zool. Mineral. Vereins in Regensburg VI
Jabrg.

Kan'nedomen om fjarilarna bar under senare Variete-

aren blifvit betydlio^t utvido^ad ocb vunnit i intresse, ^^''® ,
'Z o « _ 'uppkomst.

sedan man icke mer nujer sig med att endast sam-
manbringa vackra samlingar, utan foretagit sig nog-
grant undersoka djurens lefnadsforballanden ocb ut-
bredning m. m. En fureteelse, som afven fortjenar
uppmarksambet, ar de manga varieteter bvilka upp-
sta dels af klimat ocb arstider, dels genom vege-
tationen ocb de geognostiska forballanderna. Vi
kunna boppas, att genom fortsatta iakttagelser i

150

tletta iiansecnde icke allenast iiiera reda, sanning
ocli Ofvertygelse skall vinnas i art-kannedomen och
den nu hoptrasslade synonyinien, iitan vi skola efter
langre eller kortare tid komma till visshet derom,
att dessa, som det synes tillfalliga furandringar, lik-
val tillkomma efter bestamda reglor. Vi hafva nu
nujet anmala en afhandling, som beror de antydda
furhallanderna, nemligen; "Ueber dimatische und geo-
cfraphische Einflilsse auf Farhen und Formen der
Schmetterlinge' von Meyer-Duk. Forf. anfor bland
annat, att om fOrst det kllmatiska inflytandet be-
traktas efter den horlzontella utbredningen, sa fin-
ner man att \:o norden gor a) de roda fargerna
pa vingarnas ufversida morkare och mattare hos
slagtena Satyrus och Argynnis; b) de hvita flac-
karne storre hos lAmeiiitis; c) den Ijusgraa eller
hvitaktiga, marmoreda undersidan pa bakvingarna
brunare och murkare, sasom t. ex. hos grupperna
Satyrus, Maera och Maegaera; d) de pa slattlandet
och i de sub-alpinska trakterna forekommande ar-
terna af Lycaena mindre; e) framvingaine kortare
och utkanten ratvlnkligare afhuggen hos Polyotn-
matus och nagra Satyrus~?iYtQ\\ tillhorande samma
grupp som Davus; att sOdern deremot a) gor alia
rodgula eller roda farger klarare, samt den svarta
fargen mindre hos Melitaea; b) urbleker Lycaener-
nas hvitbla farg sasom t. ex. hos L, Corydon; c)
forvandlar den graa undersidan pa de rent bla
Lycaenerna i en vacker brungul farg (X. Adonis,
Alexis); d) forminskar och forvandlar i gult det
metallgrona pa vingarnes undersida (Lycaena); e)
''afvensa den blaaktiga skiftningen pa de bruna ho-
nornas ofversida; f) de rodgula -S^T/^^Ms-arterna er-
halla pa ofversidan en Ijust guldfargad harighet;
g) sodern lemnar storre exemplar af Satyrus och
storre costalflackar hos arterna 5. allionea och Eu-

151

doi^ea; h) smarre exemplar af Dorttis; i) gulaktigare,
intensivare hvitt hos honorna till Pontia; k) blekare
giilt hos Pap, Podalirius, men starkare, mer chrom-
gult hos P. Machaon. 2:o Markbarare, men hit-
tills knappt anmarkta, aro temperaturens inverk-
ningar pa de olika generationerna som forekomma
till och med pa samma stallen. Sa hafva t. ex.
varfjarilarna af Pontia bred are bakvingar an de som
visa sig under sommaren, mer utbredt svart vid
basen och mycket murkare bakkropp. Hos de Pofitia-
arter, som aro framme om sommaren, ar det hvita
pa ofversidan intensivare, pa bakvingarne med gul
anstrykning, de svarta teckningarne morkare och
bakkroppen ofverpudrad med hvitt. Hos Leucophasia
ar om varen flilcken pa vingspetsen gra, hos den
andra generationen svart, undersidan pa bakvingarna
om varen grongratt chatterade, hos andra eller som-
margenerationen urblekta. (Leucophasia Sinapis). Af
manga Lycaener (t. ex. Aleccis) blifva individerna
under sommaren mindre, framvingarne spetsigare,
den bla fargen mattare, den svarta kanten smalare
och undersidan gulaktigare. 3:o Alpnaturen visar
afven sina verkningar. Den gor a) de pa fjallen
forekommande arterna mindre; b) framvingarna mer
langstrackta hos Argynnis (Euphrosyne) ; c) under-
sidan blekare (hos Selene); d) de rodgula fargerna
murkare hos Melit. Artemis och den Ijusgraa under-
sidan hos Lycaena Argus och Aego7i brun; e) hojer
den ruda fargen hos Vanessa Urticae; f) fordunklar
ofversidan hos honorna af slagtet Pontia; h) fcir-
lilnar honan af Argynnis Pales en vacker skiftning;
i) furminskar ofversidans hvita flackar och utplanar
eller gor undersidans teckningar murkare hos He-
speria (Cacaliae, Serratulae och Caocus). 4:o Jord-
manen inverkar hufvudsakligen endast pa under-
sidans farg. Hvita, torra kalkfalt forvandlar det

152

brimgula i hvitgult (X. Cory don) , da (leremot svarta
kalkschiffer-klippor gora de Ijusgraa fargerna mor-
kare. Liksom sOder ocli norr, uster och vaster, var
och sommar, alp- och slattland hvar fur sig utofva
sitt inflytande, sa kunna afven olikartade verknin-
gar framkallas af lokala, vegetabiliska och geogno-
stlska furhallanden. En fjarils fOrekommande pa en
stenig, het, sydllg sluttning eller pa en vild, skogig
nordsida, pa granit, kalk, sandsten, pa yppiga angar
ejler torfmossar, i skogar eller pa uppna fait aro
vigtiga furhallanden for det utbildade djurets tidi-
gare perioder och saledes fortjenta af ett narmare
studium. Verhandl. Schweiz. Natiirf. Gesellsch. 37
Versaml. 1852. p. 145.
Synony- En med mycken sakkannedom och kritik saint for

""• synonymiens redande vigtig granskning af Clerck's
''Icones Insectorum rariorum\ har af Zeller blifvit
anstalld. Da det torde vara af intresse att erfara
till hvilka resultater Forf. kommit, har Ref. ansett
ett kort utdrag af denna rikhaltiga uppsatts har
bura intagas.

Clercks Tab. I. f. 1 . Gothica = Ortliosia gothicaTn.
f. 2. leucomelas = Catocala Ramhuri f. 3. C. nigrum =
Noctua C. nigrum Tr. f. 4. exclamationis ^= Agrotis excla-
mationis Tr. f. 5. tragopoginis obestambar f. 6. oculta =
Polia oculta Tr. f. 7. lucernea = Agrotis cataleuca BoisD.
f. 8. scabriusGula ■■= Cleophana pinastri Tr. f. 9. ha-
stata = Cidaria hastata Tr. f. 10. piniaria = Fidonia
piniaria Tr. f. 1 1. carhonaria — Fidonia picearia H.
S. f. 12. albicillata = Zerene alhicillata Tr. f. 13.
tristata -== Cidaria tristata Tr. Tab. II. f. 1, fuscana
har ej kunnat bestammas; f. 2. polyodon = Cleo-
pliana perspicillaris f. 3. rubricollis = Litliosia ruhri-
collis Tr. f. 4. asinana = T, mauranaf f. 5. margi-
nata = Zerene marginata Tr. f. 6. xylosteana = Tor-
trix xylosteaua Tr. f. 7. Hastiana — Teras sparsana

153

Til. var. f. 8. jimiperata = Chesias junlperata Til. f.
9. piceana ~ Tortrix piceana Tr. f. 10. c'mgulata =
E)inycliia cingulalis Tr. f. 11. datlwata = Fidonia
clathrata Tr. f. 12. ministrana— Tortr. ininistrana Tr.
f. 13. foyiella ■= Paedisca foeiiana Tr. f. \^. farinalis
= Asopia faiiyialis Tr. f. 1 5. functata tillhor De-
pressaria, men arten har ej med sakerhet kunnat
bestammas (appla7iaf) Tab. III. f. 1. prosapiaria =
Miopia fasciaria Tr. f. 2. vihicaria = Idaea vihicaria
Tr. f. 3. incanata = Erinomos strigilata Tr. f. 4.
glaucinalis = Asopia glaucinalis Tr. f. 5. mendica ~
Euprepia mendica Tr. f. 6. pusaria = Caber a pusaria
Tr. f. 7. uncula ~ Erastria unca Tr. f. 8. colonella
= Apliomia colonella Zr. f. 9. putata — Geometra
putataria Tr. f. 10. vittella = Plutella vittella Zell,
f. 11. Sociella = Aphomia colonella $ Zell. f. 12.
lactearia = Geometra aeruginaria Tr. f. 13. ustella =
Tmm ustella Linn. f. 14. pratella = Cr ambus pra-
torum Zell. f. 15. bicostella = Anchinia bicosteUa
Zell, Tab. IV. f. 1. russida = Euprepia russula $
Tr. f. 2. melanaria — Zerene melanaria Tr* f. 3.
aulica =. Euprepia aulica Tr. f. 4. hamana ■= Tortrix
Zoegana Tr. (Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 199.) f. 5.
irrorella = LitJiosia irrorea Tr. f. 6. pallens = Xew-
cam'a pallens Tr. f. 7. ham,ana = Tortrix hamana Tr.
f. 8. helvola = Xanthia rufina Tr. f. 9. lutarella =
Litlwsia luteola = Tr. f. 10. Hartmanniana = Tortrix
Bawnanniana Tr. f. 1 1 . tiliaria = Fidonia pinearia
9 Tr. f. 12. emarginaria = Ennomos emarginaria Tb,.
f. 13. gnomana = Tortr, gnomana Tr. f. 14. meso-
mella — Lithosia ehorina Tr. f. \b. piiiella = Cram-
bus pinetellus Zell. Tab. V. f. 1. floccosa — Gastro-
paclia crataegi Tr. f. 2. strigillata — Geometra stri-
gillata LiNN. ™ Herminia tarsicrinalis Tr. f. 3. 6ar-
[>a/zs =^ Herminia barbalis Tr. f. 4. proboscidalis =
Ilypena proboscidalis Tr. f. 5. fasciaria = Ellopia

154

fasclaria Tr. f. 6. pidveraria = Fidonia pulveraria
Tr. f. 7. aversata = Idaea aversata Tr. var. f. 8.
scopularia = Orgyia pudihunda Tr. f. 9. lividata =
Geometra diversata? H. S. f. 11. punctaria = Cahera
punctaria Tr. f. 12. remiitata = Geometra sylvestrata
Linn, (y? f. 13, 14. populata ~ Cidaria populata
Tr. f, 15. dotata = Geometra populata Linn. Tab.
VI. f. 1. plagiata = Larentia plagiata Tr. f. 2. c/w-
bitata = Acidalia duhitata Tr. f. 3. undulata — Aci-
dalia U7idulata Tr. f. 4. quadrifasciata = Cida7'ia li-
gustraria f. 5. riheata = Boarinia abietaria Tr. f. G.
liturata = Ennomos litiiraria Tr. f. 7. interrogationis
= Plusia irterrogationis Tr. f. 8. repandata = Boar-
mia repandaria Tr. f. 9. flavicornis = Cymatophora
Or. Tr. f. 10. didymata = Acidalia scahraria Tr. f.
11. notata = Ennomos 7iotaria Tr. f. \'^. immutata =
Cahera sylvestrata ^ Treits. f. 13. hilineata = Aci-
dalia hilineata Tr. f. 14. ferrugata = Acidalia ferru-
garia Tr. f. 1 5. fulvago har ej kunnat med saker-
het bestammas. Tab. VII. f. 1. hirtaria = Ampliidasis
hirtaria Tr. f. 2. hidentata = Ennomos dentaria Tr.
f. 3. prunata = Cidaria prunata Tr. f. 4. defoliaria =
Fidonia defoliaria Tr. f. 5. pendularia = Cahera pen-
dularia Tr. Tab. VIII. f. 1. /o^a = Orthosia lota
Tr. (1. c. p. 239.) f. 2. 7niata = Geomet7'a coraciata
HiiBN. f. 3. hepatica = Noctua hepatica Linn, har ej
kunnat med sakerhet bestammas f. 4 utan namn =
Earentia psittacata Tr. f. 5. congelatella — Exapate
gelatella Zell. Isis. f. 6. 7rcta7igulata ~ Earentia de~
hiliata Tr. f. 7. utan namn = Boa7'mia ca7'honaria
Tr. f. 8. succenturiata = Earentia succenturiata Tr.
f. 9. ahsi7ithiata = Eare7itia succenturiata var. obscur.
f. 10. Schreheriana = Tortrix Sclireheriana Linn. f.
1 1 . succenturiata /3 = Ea7'entia centaureata Tr. Tab.
IX. f. 1. tipuliformis = Sesia tijndiformis f. 2. apz-
formis = Sesia apiformis f. 3. culiciformis = /Sesm

155

caUclformls f. 4. lupuliiia = Scopula stict'uxdis Til. f.
5. Mi = Euclidia Mi Tli. f. 6. st7igilis — Apamea
strigilis Tk. f. 7. complana — Ahrostola asclepiadis Tr.
f. 8. palfina = Notodonta palp>ina f. 9. furcula =
Harpyia furmda Tk. f. 1 0. imrpuralis = Pyrcmsta
purpu7'alis Tk. f. 11. purpuraria ~ Aspilates purpu-
raria Tr. f. '12. viridaria — AntJwphila aena Tr. f.
13. Tremula = Notodonta dictae Tr. Tab. X. f. 1.
Alstromericma =. Depressaria Alstroemeriana Isis 1839.
f. 2. Lecheana = Tortr, Ijecheana Tr. f. 3. logiana
har ej kunnat bestamnias f. 4. Forshaleana — lortriv
Forskdeleana Tr. f. 5. Bergtnanniana = 7'. Bergman-
niana Tr. f. 6. Loeflhigiana = Tortrix plumhana Tr. f. 7.
Holmiana = Tortrix Holmiana Tk. f. 8. arcuella =
Carpocapsa arcuana Tr. f 9. pariana = Choreutes
parialis Tr. f. 1 0. gemella har ej kunnat bestammas
f. 11. busticeUa =^ Graph olitha nehritana"^ f. 12. Z^-
t^mna = Penthina Lienigana? FiSCiiER, f. 13. tedella
= Coccyx comitana Tr. 1 4. sequella = Plutella sequella
Zell. f. 1 5. picarella = Ji'Tim riganella Zell. Tab.
XI. f. 1. capitella = Incurvaria capitella Zell. f. 2.
cinctella har ej kunnat mecl tillforlitlighet bestam-
mas, f. 4. pruniella = ArgyretJiia se7nifusca? Haw. f.
5. p)opulella = Gelechia popidella Isis 1839. f. 6. cwie-
reZ/a = Gelechia cinereUa Tr. f. 7, Phryganea Lazuri
= Micropte7yx semipurpurella? Steph. f. 8. utan
namn = en LithocoUetis nara pomifoliella f. 9. pu-
p>illana = Grapholitha ahsinthiana Tr. f. 10. Roher-
tella = Ne7no2^hora jjilulella Linnea V. f. 11. vestia-
7ieUa = Py7'austa caespitalis Tr. f. 12. tapetzella =
Ti7iea tapetiella Zell. f. 13. argentella = Elachista
cyg7iipennella Tr. f. 14. a7'genta7ia = Tort7'ix goiiana
Linn. f. 15. lapella — Gelechia lapella Linn. Tab.
XI L f. 1. Swammerdamella = Nemopli07'a Swammer-
damella Linnea V. f. 2. Reauniurella — Adela viri-
della? Tk. f. 3. De Gee7'ella = Adela Be Geerella

156

Isis 1839. f. 4. braGteella= Harpella hracteella Isia
1839. f. 5. stipella = Oecophora similella vel sul-
phurella? Zell. f. 6. nisella — GraphoUtha siliceana
Tr. f. 7. wiguicella ■= Carpocapsa Woeberiana Tr. f.
8. lAnneella — Elachista Linneella F. R. f. 9. Jun-
giella ~ GraphoUtha loderana Tr. f. ] 0 . strohilella =
GraphoUtha cosmorhorana ? Tr. f. 11. petiverana =
GraphoUtha petiverana Tr. f. 1^-. RhedieUa = Gra-
phoUtha Rhediana Tr. f. 13. RoeseUa = Elachista
RoeseUa Zell. f. 14. GoedarteUa — Tinea Goedar-
teUa Linn. f. 15. turioneUa ~ Tortrix BuoUana Tr.
(1. c. p. £71).

Zeller har ytterligare meddelat nagra upp-
lysningar rurande Clercks Icones, hvarvid han
hufvudsakligen anfur hvad Guene yttrat om nagra
af Zeller sasom tvifvelaktigt ansedda Noctuer. Han
har dessutora sokt bestamma tvenne fjarilar som
bllfvit beskrifna hos Esper och Gladbach samt
utreder slutligen att fyra, i Borkhausens arbete
upptagna fjarilar erhallit andra namn. Salunda ar
Geometra luridata BoRKH. = G. extersaria HIibn.,
G. associata BoRKH. ~ marmorata HiiBN. , G. sca-
hiosata BoRKH. = Eupithecia ohrutaria H. S. , G.
carpinata Borkh. = lohulata HuBN. , och Noctua fa-
mula Esper. = Geometra cojicordaria HuBn. Stett.
Ent. Zeit. XIV. p. 408.

Zeller, som afven haft tillfalle granska ett
annat mycket sallsynt arbete ofver Lepidoptera, nem-
ligen " Beschreihung neuer Europdischen SchmetterUn-
gen, die weder in Roesel noch Kleeman heschriehen
stehen, herausgehen von J. G. Gladbach. Erster
TheiL Frankfurth ain Mayn 1771, 4:o, har kritiskt
bestamt nastan alia der afbildade fjaril-arter. Zeller
yttrar i slutet af sin redogorelse, att de fa figurer ofver
larver, som meddelas, aro elandiga karlkaturer och
framstalla arter hvilkas naturaihistoria langesedan

457

blifvit fullstandigt utredd; undorrattelserna rorande
lefnadssattet ilro opalitliga och till en del origtign,
hvarfore Zelleb anser att detta arbete bur betraktas
sasom en barnbok och att det i vetenskapliga skrif-
ter icke fortjenar citeras. Stett. Ent. Zeit. XV.
p. 168.

Uti en uppsatts^ '^ Bestimmung der Esperschen
Ahhildungen Europeischer Schmetterlinge nacli Ochsen-
heinier, Treitsche und Heydenreych zusammengestellt von
Hi'iNiCH. Leipzig 1854, 4:o. 36 sid. (Pris 2 R:dr
24 sk. Banko), bar Furf. pa ett noggrant satt sokt
utreda under hvilka benamningar de af Esper af-
bildade fjarilarne finnas upptagna hos nyare For-
fattare.

Zur Synonymik der Sclime.terlingskunde von
Herrich-Schaffer Corresp. Blatt. Zool. Mineral.
Vereins in liegensburg VI. Jahrg. och

Die geographische Verbreitung der EuropaiscJien Utbred-
Schmetterlinge in anderen Weltlieilen von G KocH, "^^^"
nehst einer statistichen Tahelle. Leipzig 1854, 8:o (1
Thaler 12 sggr.) aro Ref. endast till titlarne kanda.

Nagra anmarkningar rorande kunsskillnadenKonsskill-
hos fjarilarna med hansyn till vingarnas, antenner- "* '
nas, fotternas och palpernas bildning hafva af Ke-
FERSTEIN blifvit framstallda. De fornamsta resul-
taterna af Forfattarens undersokningar besta deruti
att 1:o) konsskillnaden, oberaknadt genitalia, i all-
manhet ar obestarnd och sallan bunden vid vissa
familjer eller slagten; 2:o) hos SpJmiges ar den,
nied undantag af nagra fa genera, otydligast ut-
tryckt; 3:o) den konsskillnad, som tillkommer alia
familjer bestar i honans tjockare bakkropp och vi-
sar sig tydligast hos Bomhyces samt minst hos Pa-
pilionides; 4:o) hos Dagfjarilarna aterfinnes den en-
dast pa vingarnc, utoni hos Doritis genom detta
slagtes bakkropps hylsa; 5:o) ett agglaggningsror

158 .

finnes f'oretradesvis hos Sphinges, Bombyces, Noctuae
och Tineidae; en ullbekladd analanda endast lionor
af Bombyces och Thieidae; G:o) olikliet i viiigbild-
iiing trafFas endast hos Bombyces, Geometrae och
Tineidae, hos Noctuae endast i mindre skahi; 7:o)
da honorna af Bombyces i alhiianhet aro storre an
hanarne, befinnas de senare deremot ofta prydda
med lifligare farger; 8:0) sasom konsskillnad aro
vingarnas farg och teckningar mest framstaende hos
Papilionides. Hos Bombyces, Noctuae, Geometrae, Py-
ralidae och Tineidae hafva de, sardeles inom de fyra
senare famlljerna, ingen stor betydelse, hvaremot
hos dessa en vasendtlig kunsskilhiad fnrekommer i
antennernas form; 9:o) da dessa aro olika, sa jlro
hanarnes alltid mer sammansatta an honornas; I0:o)
om fotterna antyda olikhet i kun, sa aro hanarnas
forsedda med vissa bihang, sasom t. ex. borst,
hvilka saknas hos honorna och \ \:o) om den fin-
nes pa palperna, sa aro honornas merendels langre.
Stett. Entom. Zeit. XIV. p. 349, 362.
Lefnads- Soin bekant ar, ofvervintra en del fjarll-arter

^^^^' utan att man hittills pa denna omstandighet i all-
miinhet fastat serdeles uppmarksamhet. Utan tvif-
vel tilltager fran norr till suder och fran bergs-
hojderna till slattlandet dessa djurs formaga, att
antingen i obefrugtadt eller befrugtadt tillstand
kunna utharda vintrens kyla, for att om varen
uppvakna till ny verksamhet. Det skulle saledes
vara af intresse om inom olika trakter iakttagelser
i forenamnde hanseende verkstalldes, sa mycket mer,
som dessa afven for hannedomen om insekternas
geografiska utbredning kunde vara af vigt. Ett
fursuk i den antydda rigtningen, " Verzeichniss der in
mittleren Odergegenden im geflilgelten Zustande ilber-
winternden Lepidopteren', har af Zeller blifvit ut-
arbetadt. Furf., som anser att sadana uppgifter,

159

for att vara af nytta, bora nicd storsta noggranhet
upprattas, har uteslutet allt hvarom han ej egt full
visshet och hade efter bans foriiienande antalet af
ofvervintrande arter bordt blif\ a storre, an det slut-
ligen visat sig. De arter, som af Zelleu funnits
lefva ofver vintren, iiro: Vanessa Antiopa, Jo, C-albu7n,
Fohjchloros, Urticae, Cardui, IlJiodocera Bliamni, Ma-
croglosa steUatarum, Eriogaster lanestris, Scoliopteryx
Ubatrir, Charadrina cubicularis , Iloporina croceago,
Cerastis satellitla, vaccinii, ruhiginea, Xylina vetusta,
eccoleta, conformis, rhizolitha, Asteroscopiis cassinia, Dip-
terygia pinastri, Plusia gamma, Larentia psittacataf
Hypena i^ostralis, Choreutis pariana, Fahriciana, Sa-
rothripus Revayanus, Teras llastiana, mixtana, (Stett.
Ent. Zeit. XIV. p. 49.) Ephestia ehdella, Chima-
hache phryganella, Tinea tapetiella, grafiella, fuscipunc-
tella, pellionella, hiseliella, Plidella cruciferarmn, hi-
cingulata, Jisella, asperella, cultrella, Ypsolophus asi-
nellus, Oecopliora lactella, Depressaria palorella, cha-
racter ella, Alstromeriana, vaccinella, lutarella, applaria,
cupreolella, impurella, depressana, albipunctella, JJaii-
cella, pimpinellae, Chaerophylli, Heracleana, Gelechia
humeralis, Roslerstammia assectella, Gracillaria stigina-
tella, falconipennella, populetorum, elongella, phasiani-
pennella, Coriscium substriga, Lyonetia Clerkella, Pliyl-
locnistis suffiicella, saligna, Eithocolletis pastorella, po-
jyulifoliella, Pterophorus acanthodactylus, pterodactylus,
Alucita liexadactyla och polydactyla (1. c. p. 82).

^sedaiistaende tvenne afhandlingar hafva icke
kommit Ref. tillhanda, nemligen:

GiiASSNEu: Blicke hi das Jjcben unci die Ent- Mctamov-
tcicMungsgeschichte de?' Sclmietterlinge 1853 (1 Tha- °^'
ler) och

Creve: Note on Lepidoptera red from Larvae,

Zooiog. N. cxxxr.

100

Papilio- Sedan DvVLMan 181G i Koiigl. Vctenskaps-

nes. Akademiens Handl. utgaf sin uppstallning af Sverges
fjarilar, har nagot fuUstandigt fursuk till utredande
af vara Papilionides icke blifvit utarbetadt. Vi kunna
likval nu anmala ett sadant '' Skandinaviens Dagfjd-
rilar' beskrifna af Wallengren. MalinO 1853 8:0,
280 sid. FOrf. , som Onskat gora sitt arbete an-
vandtbart afven fur nybegynnaren och landtbruka-
ren, har till stursta delen furfattat detsamma pa
Svenska spraket, men afvenledes for slagten och
arter bifogat diagnoser och beskrifningar pa latin
fur att gifva utiandska Entoniologer underrattelse
om de arter som furekomma pa var halfu. Uti
inledningen beskrifvas fjarilarnas s^rskilda delar,
hvarjemte redogures fur den bogagnade terminolo-
gien. Efter hvad man kunnat vanta, hafva icke
sardeles manga nya arter, af dessa latt observerade
och om dagen i rurelse varande djur, tillkommit,
dock aro nagra fur fursta gangen anfurda sasom
tillhurande Sverges fauna: Pararga Hiera Hi'iBN.,
Colias BootJiii lioss, Lycaena aquilo BoiSD. , L,
Donzelii BoiSD., Heteropterus Sylvius Knoch, He-
speria Lineola S CRIB A och Syrichtus Andromedae
Wallengren, hvilken senare afven ar ny fur ve-
tenskapen. Fciljande arter anser Furf. deremot bora
utslutas ur var fauna nemligen : Coenonympha Iphis,
Argynnis Amathusia, Dia, Colias Flyale, Polyommatus
Hippothoe, Heteropterus Paniscus och Syrichtus mal-
varum. Ett nytt slagte har blifvit uppstaldt under
benamningen Aphantopus, hvartill Pap. Hyperanthus
hanfures. Argynnis Arsilache anses sasom varictet
af A. Pales. I bifogade noter upptagas korta be-
skrifningar pa nagra arter, som Furf. ansett muj-
ligen i framtiden kunna hos oss patraffas.

FIewitsons i forra Berattelsen p. 209 an-
malda praktfulla planche-verk , ''Exotic Butterflies

being

161

being illustrations of neiv species' har blifvit fortsatt
till 12 haftet.

Nagra nya, utmarktare Dagfjarilar hafva dess-
utom af Hewitson blifvit fullstandigt beskrifna och
afbildade, nemligen: Erycina Saundersii (Nya Gra-
nada), Acraea Amida, Papilio Cot^ow (Nya Granada),
Haetera Hortona (Amazon dalen), H. Hypesia och
Dircenna Duillia (Nya Granada). Trans. Ent. Soc.
N. a II. p. 245. T. 22, 23.

Fortsattuing af de beskrifningar Ofver nya Pa-
piliones, som finnas i Pariser-Museum (se furra
Beratt. p. 210), har af Lucas blifvit utgifven och
innehaller i 7:de decaden: Peridromia Arete (Mexiko),
P, Mexicana (id.), P. Arinome (Cayenne), Euplaea
Dehaani (Java), E, Ochsenheimeri (Ostindien), E,
GyllenJialii, E. Haworthi (Java), E, Cramerl (Ma-
nilla), E. Godarti .(Java) och E, Boisduvalii (Au-
stralien). Rev. et Mag, de Zool. 1853. p. 310.

YoiGT har uppgjort en namnforteckning ofver
de Dagfjarilar, som af honom blifvit anmSrkta i
Oberlausitz, hvarjemte anmarkningar ofver deras
forekommande, och tiden da de aro framme, blifvit
meddelade. De uppraknade arterna tillhora Melitae
3, Argynnis 8, Vanessa 9, Lirnenitis 2, Apatura 1,
Hipparchia 17, Lycaena 24, Nemeohius 1, Papilio %,
Doritis 1, Pontia 8, Colias 4 och Hesperia 7. Ab-
handl. Naturw. Gesellsch, Saxonia I. p. 33.

Gerhard har med 16:de haftet afslutat sitt
arbete, Versuch einer Monographie der Lycaenen,

En kort ofversigt af de Dagfjarilar, som af

Westwood hanforas till slagtet Serecinus, har af

G. R. Gray blifvit uppgjord. Trans, Zool. Soc.

Mars 1853. Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser.

XIV. p. 305.

\ \

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. • *

i6^

Verzeichniss der Sclmietterlinge der Schweiz. 1.
Abth. Tagfalter mit bernchsigtigung ihrer Klima-
tischen Abweichungeii nach horizontaler unci vertl-
kaler Verbreitung bearbeltet von Mayer-Dur lof-
ordas pa (let hogsta i en af Freyer derufver for-
fattad recension, som finnes inford i Stett. Ent.
Zeit. XIV. p. 417.

Atskllliga iakttagelser rorande de arter af
slagtet Argynnisy som hittills blifvit funna i Schlesien,
hafva af Neustadt blifvit allmangjorda. Arbeit,
und Verand. Schles. Gesellsch. 1853. p. 180.

Lucas har beskrifvit och afbildat en art af
slagtet Leptalis, som blifvit funnen vid Tubana i
mellersta Arnerika, den benamnes Fortunatus och ar
mest affin med L. Theonoe Hewits. Ann. Entom.
III. Ser. II. p. 51. T. 3. N:o I.

Bellier de la Chavignerie anser den i
Dalmatian forekommande Satyrus Ijyssa icke utgora
en egen art, utan endast en lokalvarietet af S. Mae-
gera, Ann. Entom. III. Ser. I. p. 319.

Bellier de la Chavignerie omtalar att han
funnit tvenne Dagfjarilar Erehia Oeme och Satyrus
Philea i Auvergne, der de forut ej blifvit sedda.
Ann. Entom. III. Ser. II. p. LII.

DuTREUX uppger att Papilio Ajax, som ansetts
icke forekomma inom Europa, blifvit af Matthieu
funnen i Portugal. Den fOreter likval nagra afvi-
kelser fran de individer som harstamma fran Norra
Amerika. Stett. Entom. Zeit. XV. p. 142.
Metamor- En m^ngd furut okanda eller raindre nog-

fos. grant karakteriserade Dagfjarils-larver beskrifvas af
Freyer, nemligen: 1:o af Papilio Aphirape. Larven
ar kort och tjock, silfvergra, med korta, hvitgraa
greniga taggav, pa ryggen ar den mycket convex,
nedom densamma finnes pa hvarje segment ett svart,

463

nedtlll med hvita Hneer forsedt tvarstreck, ufver
fotterna finnes ett annat hvitt sidostreck, buken
brun, hufvudet rOdgratt. Lefver pa Polygonum
bistorta och Scabiosaj; 2;o Papilio Ino, Larven ar
langre och smalare an furegaende, hufvudet kott-
fargadt, kroppens grundfarg grungra, taggarna korta
och svafvelgula, en lika fargad linea luper ISngs
ryggen och pa sidorna. Den trafi'as pa Spirea
Aruncus och Ulmaria samt pa Sanguisorba offici-
nalis. 3:o Papilio Cynthia, Larven ar svart, med
tjocka furgrenade taggar, segmenterna i kanten af-
ven som stigmata gula, hufvudet beckfargadt. Fin-
nes i Augusti pa Pedicularis rostrata; 4:o Papilio
Artemis. Larven ar svart, med mycket korta, for-
grenade taggar, pa sidorna finnas hvita streck och
punkter, hvilka bilda en linea, hvaruti de hvit-
kantade, runda stigmata aro belagna, hufvudet ar
litet och svart, bukfotterna rodbruna. I slutet af
April och borjan af Maj pa Scabiosa sylvatica. 5:o
Papilio Athalm och Dictynna, Bada larverna traf-
fades fuIlvSxta i Juni pa Melampyrum sylvaticum.
De likna hvarandra mycket. Larven till den senare
var nagot mindre och morkare. Deras farg ar
askgra, taggarna mycket korta, rodgula, hufvudet
litet och svart, hela kroppen bestrOdd med hvita,
tata punkter. C:o Papilio LatJwnia. Larven ar svar
att finna, den traffades redan i Mars pa Viola ca-
nina. Till form och storlek liknar den larven af
P, Artemis, grundfargen ar svartgra, taggarna korta,
forgrenade, sitta pa gula vartor, pa hvarje rygg-
segment finnas mAnga sma hvita punkter. 7:o Pa-
pilio Pandora. Larven lika stor som Papilio Paphias,
grundfargen svartbrun, taggarne icke sa langa som
hos den sistnamnde, rodgula, den bakre delen af
hvarje segment purpurbrun, den frSmre sammets-
svart, med rostgula, korta lineer, hufvudet glansande.

i6i

brunt. Pa Viola arter. 8:0 Papilio Paphia. Larven
iir svart, taggarne ockrafargade och greniga sitta
pa gula vartor, pa hufvudet tvenne lika beskaffade
Idnga taggar, hufvudet klotnindt, ofvantill med hvita,
graaktiga punkter, langs ryggen en svafvelgul, ofta
morkgul linea. HaJler sig gomd och traffades pa
jorden i Maj rnanad pa vissnade vaxter. 9:o Pa-
pilio Euphrosyne. Larven liknar mycket den af P.
Artemis, men ar icke sa kort, smalare, samt saknar
de hvita punkterna pa ryggen. Den varierar myc-
ket, flera exemplar voro belt och ballet svarta, an-
dra egde i stallet for svarta, gula taggar, dessa
aro mycket korta. Finnes i Mars pa nedfallna vaxt-
lemningar. iO:o Papilio Niohe. Larvens grundfarg
grasvart, taggarna rostgula, fullvaxt kottfargad, icke
sardeles lang, hufvudet rostbrunt med taggar, langs
ryggen en bvit linea. I borjan af Maj traffades
den pa angar i narheten af Viola canina. \\:o
Papilio Adippe. Larven fanns pa samma stallen ocb
vid samma tid som furegaende, hvilken den i bor-
jan mycket liknar. Fullvaxt saknar den den hvita
rygglinean, men eger deremot pa hvarje segment
en sammetssvart storre flack, prydd med tvenne
mindre hvita flackar, taggarna rostbruna, temligen
langa, hufvudet svartbrunt med tva halstaggar. 12:o
P. Aglaia. I borjan liknar denna larv P. Artemis,
fullvaxt ar den olika, svart, utmarkt genora 8 roda
flackar pa sidorna, de greniga taggarna och huf-
vudet aro svarta, pa den svarta grundfargen visa
sig afven fina hvita punkter. Forekommer pa Viola
hirta och V. canina. 43:o Papilio Cardui, Larven
traffas pa Echium vulgare och Cannabis sativa.
\k:o Papilio Sibylla. Larven lefver pa Lonicera
Xylosteum. Hufvudet ar mycket stort, rodbrunt,
med sma taggar, grundfargen ar gron med manga
hvita punkter, taggarna rodbruna, med sma gre-

I

165

nar, buken rodbrun, ofvan om densamma en hvit
sidolinea, hvilken likval furst borjar fran 4:de seg-
mentet. fotterna grOna. 1 5:o P. Iris och Clyihia.
Bada larverna traffades i burjan eller medlet af
Juni. Den furra ar blagron. den senare mera gras-
gron. 16:0 Papilio Galathea. Larven fanns ung, sa-
som ofvervintrande, i Mars och April. Den blir
vanligtvis fullvaxt i Juni och uppehaller sig vid
grasrotterna. Den ar smutsigt halmgul, fint harig,
med kottfargadt hufvud, langs ryggen loper en
niorkbrunare linea och pa sidorna om densamma
afven ett hvitt, efter langden gaende streck, den
bakre afsattsen ar forsedd med tva kottartade spet-
sar. 17:o Papilio lAgea. Larven upptacktes i April
pa gras. Den liknar larven till P. Galathea, men
ar mycket kort och tjock, samt till fargen gulgra.
18:o Papilio Phaedra. Larven traffades belt ung i
April pa gras. Den ar smartare an de ofriga ar-
ternas, lang och serdeles bakat mycket afsmalnande,
fargen gulgra, hufvudet rodaktigt med fyra morka
streck, ofver ryggen loper en morkare linea. (Stett.
Ent. Zeit. XIV. p. 301). 18:o Papilio Janira. Jj^r-
ven, som erholls under hafning pa skogiga angar
i Maj Hr Ijusgron, med ett Ijusare klotformigt huf-
vud och en morkare rygglinea, pa hvarje sida fin-
nes ett litet sidostrek, ofvanom hvilket de sma
svarta, med hvitt infattade stigmata befinna sig, sista
segmentet ar forsedt med tvenne kottfargade bi-
hang, fotterna grona I borjan af Juni ar den full-
vaxt. l9:o Papilio Dejanira. Larven erholls afven i
Maj pa gras, likval endast pa skuggiga stallen i
skogiga trakter. Den ar af samma form och stor-
lek som P. Janiras, men den grona fargen ar na-
got morkare, ofver ryggen stracker sig fran 3:dje
segmentet en morkgron, hvitkantad linea, en hvit
linea utgar afven fran 3;dje segmentet nedom 4en

166

forutnamnda och ofvan sidolinean, hvilken senare
afvenledes ar hvit och ofvantill murkare kantad,
buken ar morkgron, futterna Ijusgrona, sista seg-
mentet fOrsedt med tva hvita spetsar, hela kroppen
ar bestrodd med hvita punkter och hvita har. ^0:o
Papilio Chryseis. Larven fanns den 1 5 Maj pa bla-
den af Rumex acetosa. Till fornien ar den oniscus-
lik, hufvudet myckct litet, knnppt synbart, grund-
fargen morkt grun, huden ar sammetslik derigenom,
att den ufverallt ar bekladd med fina har, ofver
ryggen loper en niOrkare linea, pa sidorna finnas
Ijusare lineer, hvilka aro nagot upphojda och bilda
en kant, stigmata aro mycket sma och svarta, seg-
mentfogningarna hvitgrona. '^ \:o Papilio Alexis. Larven
forekom talrikt i medlet af Augusti pa Ononis
epinosa. Den ar kort, tjock och gron, pa ryggens
segmenter finnas morkare trekanter, som aro hvit-
kantade, langs sidorna loper ett hvitt strek efter
hela kroppslangden, eniellan rygg- och buklineerna
finnes pa hvarje segment tva fina, hvita strek, huf-
vudet ar svart, mycket litet och indraget i forsta
segmentet. 2^:o Papilio Argus. Larven ar mindre
och smalare an den furegaendes, forofrigt densamma
lik i teckningen, fargen ar morkgron, rygglinean,
som afven bestar af trekantiga flackar, ar likval
morkbrun eller purpurrod, sidolinean ofvantill hvit,
nedtill med en rod kant, hufvudet mycket litet,
svartbrunt och mer framstaende. Den lefver pa
Lotus siliquosus. 23:o Papilio Ruhi. Larven traf-
fades ofta i mangd pa Genista sagittalis. Fargen
ar morkgron, ofver ryggen loper en bred linea,
som i midten pa hvarje segment ar forsedd med
ett smalt, hvitt strek, nara densamma aro Ijusgrona,
trekantiga flackar belagna, sidolinean Ijusgron, huf-
vudet litet, doldt under fursta segmentet 24:o
Papilio Spini. Larven lefde pa Rhamnus saxatilis,

167

den ar vackert Ijusgrun och liknar till formen nar-
staende arters. 25:o Papilio Pruni. Larven furekom
p4 Prunus spinosa, den ar vackert gron och pa de
mellersta ryggsegmenterna forsedd med fjra rost-
roda punkter, hvarigenom den latt skiljes fran alia
narslagtade arters. 2 6:0 Papilio Betulae. Larven er-
holls ofta allmant pa Prunus spinosa, den ar sm^r-
tare ocli langre samt mer convex ar n^rstaende ar-
ters, till formen mer trekantig an rund, serdeles
derigenom att ryggen bildar en hvass kant, fargen
Ijusgron, fore forvandlingen rodbrun , rygglinean
morkare, infattad af tvenne gula strek, pa sidan af
livarje segment tre Ijusgula, sneda tvarstrek, sido-
linean Ijusgul afvensom de ofvanfor belagna stig-
mata, hufvudet brunt, mycket litet. (1. c. p. 330).

Ghiliani, som uppfodt larven af Papilio Ho'
spiton, hvilken blifvit tagen pa en Ferula, anser
nainnde fjaril vara skiljd fran P. Machaon och icke
deraf utgora en, genom klimatiska forhallanden fram-
bringad varietet. Mem. Acad. d. Scienze de To-
rino. Ser. II. T. Xiy. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 319.

DoRFMEiSTER har meddelat nagra bidrag till
utvidgandet af var kannedom rorande forvandlingen
af Limenitis populi. Verb. Zool. Bot, Verein in
Wien Abhandl. IV. p. 483. T. 10.

Efter ett noggrant studium af nagra Melitaea-
arters lefnadssatt och utveckling har Dorfmeister
derom bekantgjort sina iakttagelser. Verhandl. Zool.
Bot. Ver. in Wien Bd. III. p. 136.

Nedanstaende tvenne afhandlingar aro Kef. en-
dast till titlarna kanda:

HoGAN : Inquire/ respecting certain appendages to Sugrorets
the haustellum of Diurnal Lepidoptera. Zoolog. N:o ' *^"^'
CXXIV. och

Douglas : Inquiry respecting certain appendages to
the haustellum of Diurnal Lepidoptera. Zool. N:o CXX V.

168

Lefnads- Om (le fjaril-arters lefnadssatt, som fOrekomma

*^*'' i Amazon-dalen hafva talrika och intressanta un-
derrattelser blifvit af Wallace meddelade. FOrf.
indelar namnda trakt i fyra regioner, af hvilka
hvar och en eger flera arter som sallan traffas i
de andra, nemligen 1:o de oppna falten. Har An-
nas endast sparsamt sadana arter, som aro egna for
Amazon-dalen, men deremot flera af sOdra Amerikas
allmannaste Dagfjarilar sasom: Papilio Polydamas^
Danais Archippus och nagra allmanna Callidryas.
2:o Fiodstranderna, sardeles da vattnet ar i fallande.
I dessas granskap traffas manga och vackra arter
af Papilio, Ttmetes, Cybdelis, Callianira och Megi-
stanis samt tillfalligtvis Aganisilios, Marpesia och
Victorina. 3:o Skogarna och de stora planteringarna.
Pa sadana stallen flyga i mangd Heliconidae och
Papilio-Sirter med rcidflackade vingar, hundradetals
af Eurycinidae och Theclae afvensom Epicaleus, Cal-
litheaSf Morpho och Hesperidae. 4:o De stora vilda
skogarna i hvilkas skugga visa sig manga vackra
Satyridae och Ithomias och nagra de tackaste Eu-
rygonas, Melosemias och Thecla-SiVtev, Individerna
aro alidrig sa talrika, som pa de oppna falten.
Efter inledningen uppraknar Forf. de anmarknings-
vardaste genera och species med bifogade upplys-
ningar om deras furekommande och beteende. Trans.
Entom. Soc. N. S. 11. p. 253.

Hesperoi- Uti en uppsatts, " Skandinaviens Hesperoidae" ,

^es- har Wallengren anfort att Dalman uti sin be-
ekrifning af Sverges Dagfjarilar, inford i Vet. Akad.
Handl. 4816, endast upptagit 6 arter af slagtet
Hesperia, hvilka med sakerhet kunnat anses sasom
namnda land tillhoriga. Ibland de ofriga af Dal-
man anforda arterna voro H. Paniscus och Sylvius
bekanta sasom Finska och en art H, malvarum
uppford sasom tvifvelaktig for var fauna. Den se-

169

nave har ej eller sedan (less blifvit inom Skandi-
naviens nuvarande omrade sedd, hvarfore den bur
tills vidare utstrykas pa var fjarillista. Af de
tvenne Finska arterna har H. Sylvius sedermera
blifvit patraffad i Norge. Hartill kommer en art
fran Gottland H. alveus och dessutom trenne H,
Lineola fran Skane, H. Serrattdae och Andromedae
fran Lappland, sa att var fauna for narvarande
raknar i 1 arter, hvilka af Forf. fordelas under fol~
jande, med korta karakterer angifna genera:

A. Tibiae pedum posticorum calcaribus duobus (Costa 7 et 8
alarum ad basin approximatae) . . . Heteropterus 1 art,

B. Tibiae pedum posticorum calcaribus quatuor:

1. Costa 7 et 8 alarum anticarum ad basin approximatae.
a Costa 5 alarum anticarum e plica transversa cellulae

oriens et basi ad costam 4 propius accedens. Ex
apice cellulae discoidalis posticarum plica tenuissima,
baud distincta, egreditur . . . Hesperia 4 arter.
b. Costa alarum anticarum e plica transversa cellulae,
sed exacte in medio inter costam 4 et 6 oriens. Ex
apice cellulae discoidalis posticarum plica sat distincta
egreditur Syrichtus 5 arter.

2. Costa 7, 8 et 9 alarum anticarum ad basin approxima-
tae (Costa 5 in medio inter costam 4 et 6 e plica
transversa cellulae oriens Thanaos 1 art.

Vet. Akad. Ofvers. 1853. p. 19.

Hela utvecklingen af Hesperia Lavaterae harMetamor-
af Heeger blifvit utredd. Larven ar fullvaxt na- ^°^*
got ofver ett turn lang och i forhallande hartill
ganska tjock. Kroppens grundfarg ar blekt bla-
gra, med manga svartbruna atomer, hvilka blifva
tatare pa ryggen i qU smalt och vid sidorna i ett
bredare strek, hufvudet ar rundt, svartbrunt och
pa pannan har och der bekladt med en ytterst
kort, Ijus harighet. Larven fanns mot slutet af
April halfvaxt, i narheten af Wien pa Stachys recta,
hvars blad den genom nagra fina tradar hvalft of-
ver sig. I medlet af Maj inspann den sig i en

lies.

470

af grofva tradar forfardigad vafnad och imago fram-
kora i medlet af Jiini. Verhaiidl. Zoo). Bot. Ver.
in Wien. Abhandl. IV. p. 511.

Horning, som uppger att han funnit larven
af Syrichtus alveus pa Polygala Chamaebuxus, be-
skrifver endast pupan, som vid fursta betraktandet
frarater mycken likhet med en Bombyx-pupa. Ver-
handl. Zool. Bot. Ver. in Wien Abh. IV. p. 17.

Lefuads- WALLACE: Somc Remarks on the habits of the

'^"- Hesperidae. Zoolog. N:o CXXVII, har Ref. ej haft
tillfalle se.

Sphingi- Som bekant ar har den i Linnes Fauna Sve-

cica upptagna Sphinx JEuphorbiae furorsakat Ento-
mologerna mycket bryderi, eraedan man icke ater-
funnit denna art i Sverge. Man har visserligen icke
bestamdt kunnat neka till att Linne mojligen asyf-
tat den af senare Forfattare under samma namn
beskrifna art, da han uppgifver sasom kannetecken
"antennae albae", hvilket just vid forsta ogonkastet
skiljer denna art fran den, genom hela Sverge, anda
upp i Lappmarken forekommande Sphinx Galii, men
man har pa flera satt sokt forklara denna svarig-
het. An har man trott att Linne haft den senare
fur ogonen, men forbisett olikheterna och afskrifvit
en forut utkastad diagnos till Sphinx Euphorbiae;
an har man furmodat, att han icke ens kant Sphinx
Galii, utan genom misstag insatt ett fran utlandet
erhallet exemplar af Sphinx Euphorbiae o. s. v.
Wallengren, som lange varit af den senare asig-
ten, har nu vid ett besok i Lund, i dervarande
Universitets Entomologiska Museum patraffat ett
exemplar af Sphinx Euphorbiae, dit skjlnkt, jemte
andra insecter, af Thorell. Detta exemplar, som
ar en hona, ar enligt en pafastad sedel funnet i
KoRNERS tradgard i Lund den ^ Augusti. Nagon
furvexling har icke kunnat ske, emedan alia de af

17 1

Thorell (lit skflnkta insekter icke blifvit utiir sina
forvaringslador rubbade, ej eller fOrefanns deribland
nagon ntlandsk art. Wallengren anser saledes
troligt att LiNNK verkligen haft ett Svenskt exem-
plar, da ban i sin fauna beskref ifragavarande art.
Vet Akad. Ofvers. 1854. p. 16.

Becker omtalar att larven af Acherontia Atro-
pos, som hittills uteslutande blifvit funnen p4 Potatis-
vaxten, 1853 pa flera stallen i Tyskland angripet
Tobaksbladeii, pa hvilka den orsakat mycken skada.
Ann. Ent. III. Ser. II. p. 8.

Douglas: Notes respecting Acherontia Atropos,
Zoolog. N:o CXXIII och CXXIV ar Ref. till in-
nehallet obekant.

De Sesiis Agri Be7'olinensis Dissertatio Entomo- Sesiarine.
logica, Auctore O. Staudinger. Accedunt Tabulae
II. Berolini 1854, 4:o 66 sid. innehaller forst en
fullstandig redogorelse for Sesiernas alia utvecklings-
stadier, samt derefter en uppstallning och beskrif-
ning af de arter som blifvit funna i narheten af
Berlin. Forf. indelar Sesia i foljande subgenera:

A. Arliculus terminalis antennarum setatus.

1. Antennae maris pectinatae, bieviter ciliatae . Trochilium.

W. Antennae maris sub-pectinalae, longe cilialae Sciapteron.

III. Antennae maris dentate, longe ciliatae . . Sesia.

B. Articulus terminalis antennarum non setatus.

IV. Antennae maris bipectinatae Bembecia.

Till subgenus Trochilium raknas ^ arter: T,

Apiformis, T. JLaphmaeformis, till Sciapteron n. subg.
aS. Asiliciformis, till Sesia Stirps A. articulus palpo-
rum labialium terminalis dimidia medii longitudine;
area longitudinalis cuneiformi longior: S. Scoliae-
formis, S. Sphegiformis, S. Culiciformis, S. Myopae-
formis^ S. Fhrmicaefortnis, aS. Cynipiformis, S. Cono-
piformis, S. TipuUformis. Stirps B. Articulus pal-
porum labialium medius terminalem una et dimidia
longitudine superans. Area cuneiformis longitudi-

\'7^

nalem extrinseciis perspicue superans; area longl-
tudinalis in feminis saepe nulla. aS. Tenthrediniformis^
aS. Philanthiformis, S. Leucospidiformis ocli till Bem-
becia B. Hylaeiformis'.

Metamor- Nagra iakttagelser om utvecklingen af Sesia

Culiciformis och S. Scoliaeformis, hafva af NiCKERL
blifvit meddelade. Lotos II. p. 144.

Zygaeni- Zeller bar ytterligare adagalagt att Zygaena

^^' Ephialtes och Z, Peucedani tillhora samma art och
att det forra namnet sasom aldst bor bibehallas.
Stett. Ent. Zeit. XV. p. 92.

Metamor- DoRFMEmxER, som en langTC tid sysselsatt sig

°^' med uppfodandet och klackningen af flera Zygaena-

arters larver, bar om dessa djurs metamorfos med-

delat vardefulla iakttagelser. Abbandl. Zool. Bot.

Ver. in Wien III. p. 178.

ROrande flera Zygaena-2iviQv& metamorfos hafva
upplysningar afven af Frauenfeld blifvit lemnade.
Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien Abb. IV. p. 473.

Boniby- En monografi ofver slagtet Trichosoma bar af

Lucas blifvit utarbetad, hvaruti foljande arter upp-
tagas 1. Trichosoma corsicum Ramb. , 2. baeticuni
Ramb. , 3. parasita Esper, 4. hemigenum Graslin,
5. pudens n. sp. 6. atlanticum n. sp. 7. mauritani-
cum Luc. och 8. Algiricum Luc. Ann. Ent. III.
Ser. L p. 391. T. 13. N:o IL

Newman bar beskrifvit en ny, af Bates, nM-ra
Santarem funnen art af Perophora, hvars larv lef-
ver i en i bada andar oppen hylsa, som den for-
fardigar sig af tvenne, med synnerlig konstfardighet
sammanfogade blad. Hanarne af denna fjaril, likna
till antennernas form mycket Zeuzera, men honan
afviker derifran, och vingadrorna aro olika med
namnde slagtes. Trans. Ent. Soc. N. 8. III. p. 1.
T. 1. f. 2-7.

ces.

173

Nylander. som lyckats klilcka den hittills
okanda hanen af Pysclie Uelia; SiEBOLD, har nog-
grant redogjort for dess ntseende. Ann, Entom.
III. Ser. II. p. 335. Med anledning af forestaende
uppsatts har Bruand framstallt nagra anmarknin-
gar I. c. p. LX.

ScHREiBER har anyo afhandlat den lange om-
tvistade fragan, huruvida Euprepia Urticae och men-
tJiastii utgura skilda arter, eller endast varieteter.
Forf. bitrader deras mening, som anse dessa tvenne
fjarilar bura atskiljas, samt anfor flera skiljemarken
hvarigenom de afvika fran hvarandra. Stett. Entom.
Zeit. XIV. p. 137.

Schneider har burjat en katalog ofver de
arter tlllhorande Lithosidae, som blifvlt funna i Eu-
ropa. Arbeit, und Verand. Schles. Gesellsch. 1853.
p. 180.

En tvist rorande Lithosia depressa och helveola
har uppstatt. Sedan Mann uppgifvit att de ut-
gora tvenne val skilda arter, har Neustadt och
Schreiner sokt adagalagga motsattsen, eller att
de endast aro olika kon af samma art, heist de
ofta traffat dessa djur i parning med hvarandra,
hvarvid Lithosia helveola alltid visat sig vara hanen
och Lithosia depressa honan. Verhandl. Zool. Bot.
Verein in Wien IV. p. 61, 109. Uti ett harpa
afgifvet svar vidhaller Mann sin uppgift och pa-
star sig i Bohmen vid Reichstadt, manga ganger
hafva sett dessa arter hvar fur sig i parning samt
anfor dessutom, sasom stod for sin asigt, att de
frarakomma under olika tider. X. depressa visar sig
nemligen i Juli, men X. helveola forst i Augusti
och September 1. c. III. p. 18.

En ny, i Mexiko funnen art af slagtet iSa- Metamor-
turnia, hvars larv lefver pa Platanus occidentalis ^°^*
och Erythrina rubra, har af Salle blifvit beskrif-

.-174

ven och bar sa val larven, cocongen som sjelfva
fjarilen blifvit afbildade. Rev. et Mag. de Zool.
4853. p. 171. T. 5.

Lucas bar meddelat nagra underrattelser oin
Bombyx (Saturnid) Cynthia, bvars larv formodas fram-
bringa det i Ostindien valkanda silket tusa, De
unga larverna, som blifvit utklackta i Paris, for-
tarde med beo^arlighet bladen af Ricinus communis
och man hyste godt hopp om, att denna insekt
skulle kunna acclimatiseras i Frankrike. Ann. Ent.
III. Ser. II. p. XLV.

BoiSDUVAL bar utredt att den ofvannaranda
arten af Saturnia, bvarmed nu fOrsok anstallas i
Frankrike for att frambringa silke, icke ar Satur-
nia Cynthia, utan en an nan obeskrifven art, som
han benamnt S. Ricini. Till slut lemnas nagra
underrattelser om Bomhyx Paphia och det silke
denna art producerar. Ann. Entom. III. Ser. II.
p. 755.

Strube bar anyo latit trycka sin i Stett. Ent.
Zeit. 1849 infurda afhandling om sattet att upp-
foda larverna af Bomhyx dryophaga. Abhandl. Na-
turw. Gesellsch. Saxonia I. p. 1 4.

Rorande utvecklingen af Cossus Tevebra hafva
upplysningar af Rechenberg blifvit meddelade. Han
anser den storsta omsorg nodig vid dennas upp-
fodande fran larv. Med tillhjelp af ett langre agg-
laggningsror infOr honan under Juni och Juli ma-
nader sina agg under Asptradets bark, der denna
ar sprucken eller skadad. Sedan larven utkommit
borrar den sig in I tum under barken. I andra
aret intranger den i atammens midt och i det tredje
gnager den sig ut till motsatta sidan nara till bar-
ken. I fjerde aret angriper han barken och gor
sig en hala med en mycket tunn betackning, hvar-
igenom fjarilen skall framtranga. Sedan sadant skett

175

ar tiden for (less furvandling nftra. Den drager
sig nu tillbaka i stanimens midt for att efter 3 — 4
veckors forlopp ofverga till en Ijusbrun pupa. I
detta tillstand Hgger den omkring 4 veckor och
antager derunder en allt morkare och morkare farg,
samt framtranger slutligen mot den tillredda opp-
ningen, der den, med de trenne vid hufvudet be-
fintliga taggarna, losbryter det tunna locket och ut-
kryper. De aspstockar hvaruti larverna finnas, maste
forvaras i en med fuktad jord fylld balja, hvarvid
likval bor tillses att for mycken fuktighet ej in-
tranger i tradet. Fjarilen klackes i Juni och Juli,
vanlioftvis emellan kl. \ — 3 eft. m. Larven liknar

o

mycket Cossus Ligniperdas. Abhandl. Naturw. Ge-
sellsch. Saxonia I. p. 20.

De leducation des vers a soie, dapres les prin-
cipes suivis en Lombardie par Eugene de Masquard.
Nimes 1853 8:o, har ej kommit Ref. tillhanda.

En ny art af slagtet Cucullia har af DoRF- Noctuae.
MEISTER blifvit beskrifven under namnet (7. Scopariae,
Den synes sta mycket nara C, Absinihi och C. Abrotani,
men ar likval derifran skild. Larven traifades pa
Absinthium scoparium. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in
Wien. Abh. III. p. 413.

Rorande de i Schlesien forekommande arter Metamor-
af slagtena Leucania och Nonagria hafva flera v^rde-
fulla upplysningar af Neustadt blifvit allmangjorda.
Ibland annat anfor han om deras larver, att de
alia lefva af grasslag, cyperaceer eller typhaceer.
De fiesta traffas fullvS-xta, under April och Maj
manader, pa grasbevaxta stallen emellan affallna,
torra blad. Sardeles lyckades fangsten emellan sam-
manrullade lof af kastanier, som lago nara dammar.
Pa fuktiga och sumpiga stallen, hvilka Jjeucanierna
fOretradesvis tycka om, men hvarpa torra blad sak-
nas, inkrypa larverna ofta i gamla afhuggna vass-

176

stran, som de forst lemna orti nftnarna eller nat-
terna for att soka sin foda. I borjan, da Forf.
fodde larverna med afskuret gras, dogo de fiesta,
men sedan han begagnat hela grastorfvor, hvilka
dagligen nagot fuktades, lyckades han ofver fur-
vantan. Graset bibeholl sig da lange friskt och
larverna inspunno sig emellan rutterna. Alia hirver
af slS-gtet Nonagria lefva i vass- och saf-arter, i
hvilka de slfven fOrpupa sig. De aro mycket latta
att uppsoka, da nastan hvarje vaxt, hvaruti de atit,
latt faller i oo^onen deriorenom, att en del af bladen
aro fortorkade och gulnade. Da det ar svart att
bibehalla de stran friska, hvaruti larverna finnas,
ar det lampligare att insamla puporna, dessa for-
torka likval afven latt, da man har svart bibringa
dem den fuktighet som ar nodig for deras utveck-
ling. Forf. har derfore funnit andamalsenligt, att
afskara de stran, hvaruti puporna befunnit sig, na-
gra turn ofver och under dem, samt sedan straen
blifvit klufna, sa att puporna lattare kunna rora
sig, nedsticka stran i vat sand. Under larvtill-
standet lefver Noncbgria jiexa i Glyceria maxima
och i Carices, iV. Paludicola i Arundo phragmites,
N. Cannae i Typha latifolia, angustifolia och Scirpus
lacustris, N, Typhae i Typha latifolia och angusti-
folia och N. Sparganii i Typha latifolia. Arb. und
Verand. Schles. Gesellsch. 185^. p. 98.

Som larverna af Episema trimacula och Ophiusa
licdicra hittills icke varit kanda, har Dorfmeister
Ofver desamma gifvit en kort beskrifning. Larven
till den forra traffades under terra bind, ofta djupt
nedgrafd i den losa jorden, i narheten af unga ek-
eller andra buskar. Den ar cyliiidrisk, med litet,
Ijusbrunt, glansande hufvud, ryggen grabrun, skif-
tande i violett, med en Ijus. genomskinlig, ofta

knappt

'I J J

knappt rnarkbar nudtellinea, som orenonilOper nnck-
skOlden och analdelen, hvilka bada aro nagot mor-
kare brunt glansande, an hufvudet; emeilan rygg-
fargen och den hvitgra buken aro de svarta luft-
halen beJagna. Den leiVer pa Muscari racemosum.
Larven till den senare eller Ophiusa ludicra fanns
afven under torra luf i narheten af buskar och
foddes med vicker. Fullvaxt ar den lir turn lang
och bar ett brunhvitt hufvud nied svartbruna strek,
ofver ryggen lOper ett pa niidten af hvarje segment
utvidgadt mOrkviolett band, deladt genom en Ijus
niidtellinea, ryggen sklljes fran de hvitaktiga si-
dorna af en svart linea. Pupan ar Ijusbrun, med
tvenne i spetsen hopslutande taggar. Verhandl.
Zool. Bot. Ver. in Wien. Abh. III. p. 4 i 5.

Hela metamorfosen af Plusla consona har af
von der Planitz blifvit utredd. Fjarilens larv,
som visar sig tva ganger oin aret, nemligen i Maj
och sedermera i Juli eller i Augusti, har, sasom
alia Plusia-larver, 42 fullstandiga fotter samt en
Georaeter-lik gang. Fullvaxt Sr den ungefar en
turn lang, till fargen blagrOn, med spridda har och
en knappt markbar Ijusare rygglinea; hufvudet ar
Ijusare gront, med en svart linea pa hvarje sida,
hvilken ock fortsattes pa dess undra sida samt kan
anses sasom en hufvudsaklig skillnad fran Ofriga,
till detta slagte hOrande larver. Den synes lefva
ensam, samt traffas endast pa Lycopsis pulla. Helt
ung lefver den i blomknopparna, men senare furtar
den bladen. Inspinningen forsiggar mot slutet af
Maj och i Augusti i en fin vafnad, som fastes vid
bladen eller bladskaften. Utvecklingen till fjaril
intraffar 14 dagar till 3 veckor efter forpupningen.
Nagra pupor ofvervintra och imagines framkomma
da pa varen. Stett. Entom. Zeit. XIV. p. 137.

Prof. Bohemavs Arsb. 1853, 1854. ^*

trae.

178

DORFMEISTER har beskrlfvit larven af Agrotis
sagittifera. Horning har mot den meddelacle descrip-
tionen framstajlt flera anmarkningar och pastar, att
den icke ar sa uppgjord, att denna larv kan skiljas
fran narstaende arters. Verh. Zool. Bot. Ver. in
Wien IV. p. 104.

Nagra upplysningar om lefnadssattet och me-
tamorfosen af Noctua Airae BoiSD. , finnas af BoiE
infurda i Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 57.

Kaferstein omtalar att Cosmia pi/ralina, after
endast tre dagars pupptillstand, forvandlar sig till
fjaril, Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 310.
Geome- Lederer, som foretagit sig en omfattande

bearbetnino; af Geometrae, hvaruti han i manga han-
seende, sardeles hvad slagtenas bestammande vid-
kommer, afviker fran alia furegaende Forfattare,
anser att dessa djur bora indelas i fyra storre grup-
per. Den forsta (slagtena Pseudoterpna och Jodis)
aro utan bihangs-cell pa frajiivingarna, med lika
tjock o:tc och fritt fran basen iitlupande 8:de
nerv pa bakvingarna, 5:te nerven utloper p4 fram-
och bakvingarna alhid narmare till 6:te an till den
4:de, Andra gruppen (Acidalia — Pellonia) har en
bihangs-cell pa framvingarna, bakvingarna arc som
hos foregaende grupp med undantag att femte
nerven^ utloper i midten emellan 4:de och 6:te
eller nagon gang narmare den forra. Tredje grup-
pen (Rhyparia ■— Gypsochroa) har ingen bihangs-cell
pa framvingarna, bakvingarnes 8:de nerv utgar fran
basen (ett undantag harifran gor slagtet Anicop-
teryx, hos hvilket den utkommer fran midtel-cellens
framkant. Detta genus skulle alltsa efter fram-
vingarna hora hit, men efter bakvingarna till nSsta
grupp), femte nerven ar vanligtvis finare 8-n de 6f-
riga eller felas belt och ballet, men forekommer af-
ven hos nagra slagten (Eremia, Heliothea^ Cimelia,

I
I

479

Gypsochroa och Aplasia) lika grof. Dessa slagten
hOra dock hit, emedan framvingarna icke aro fOr-
sedda med bihangs-cell och 5:te nerven pa bak-
.vingarna icke utloper sa nara den 6:te; attonde
utgar fritt fran basen. Fjerde gruppen (Sterrlm —
Eupithecid) har en bihangs-cell pa framvingarna,
lika grof 5:te iierv och fran midtel-cellens framkant
utlOpande 8:de nerv pa bakvingarna. I sistnamnde
hanseende afvika hanen af LohopJiora lohulata och
slagtena Odezia samt Siona sa till vida, att den
8:de nerven hos dessa ar afskild fran midtel-cellens
framkant och lOper parallelt med densamma. Vid
berakningen af nerverna och benamningarna har
Forf. noggrant foljt Herrich-Schaeffer. Med
bihangs-cell menar Forf. en liten, vid spetsen af
midtel-cellen belagen cell, och raknas nerverna fran
vingarnas innerkant framat. De af Furf. antagna
slagten bestammas salunda:
1. Gruppen:

1. Baktibierna hos bada l<6nen med Iva
par sporrar. Hanens antenner pecli-
nerade.

A. Hanens antenner langre an halfva

framkanten . Pseudolerpna H. S.

{G. coronillaria Hbn.)

B. Hanens antenner kortare iin halfva
framkanten.

a) Ramtanderna kilformiga, temligen

korta Geometra Boisd.

{papilionaria L.)

b) Kamtanderna langa och fina . . Phorodesma Boisd.

[smaragdaria Fabr.)

c) Kamtanderna rutformiga, fasfade vid

skaftet, antennspetsen naken . . . Jodis Hubn.

iputataria Linn.)

2. Hanen endast apical-, honan midtel-
och apical-sporre, antennerna hos hanen

franslika Nemoria HiiflN.

{viridata Linn.)

3. Hanen och honan med endast apical-
sporrar. Hanens antenner pectinerade.

180

a) Bakvingarna med he! kant , . . Eitcrostis Hubn.

[herbaria Hubn.)

b) Bakvingarna emeilan fjerde och sjetle

nerverna urskurna Thalera Hubn.

{thymiaria Link.)
II. Gruppen:

1. Framvingarnas bihangscell enkel.

A. Hanens antenner pectinerade med na-
ken spets.

a) Bakvingarna vid fjerde nerven med
skarp vinkel. Baktibierna bos bSda
konen med 2 par sporrar.

a) Framvingarna framfor spetsen med

iirskarning .... Ochodonlia Led.

[sareptanaria Frky.)

fi) Framvingarna ej urskurna . . . Timandra Boisd.

(amataria Linn.)

b) Bakvingarna rundade, elierhogst med
en trubbig utvidgning vid 4:de nerven.
a) Palperna korta och fina. Bak-
tibierna bos banen med ett, bos

honan med 2 par sporrar . . . Zonozoma Led.

{pendularia Linn.)

fi) Palperna rSckawde ISngt xiiom huf-
vudet. Baktibierna lios bada kdnen

med 2 par sporrar Boletobia Boisd. *)

{carbonaria S. V.)

B. Antennerna antingen enkelt borstfor-
miga eller med vinkellikt framstaende

leder, eJler pectinerade a nda till spetsen Acidalia Tr.

[mmulala Linn.)

2. Framvingarnas bibangscell ludelad ge-

nom en tvarnerv ' . Pellonia Dup.

[vibicaria Linn.)
IIL Gruppen: Nedanstaende 7 genera omfatta Treitschkes slag-
ten Zerene ocb Cabera samt karakteriseras sSlunda:

1. Framvingarna p§ undra sidan med en

naken flack vid basen Rhyparia Herbst.

{melanaria Linn.)

2. Framvingarna utan naken flack.

*) Begagnadt for ett Dipter-slagte tillhorande Tipulariae.

I

181

A. Tredje och fjerde nerven utlopande
fr§n en punkt. Antennerna hos bada

kdnen knappt synbart befransade . . Bapta Steph.

ipictaria Thbg.)

B. Bakvingarnas tredje och fjerde nerv
atskilda. Antennerna hos honanXinare,
hos hanen med starkare fransar.

a) Baktibierna med 2 par sporrar . Zerene Tn.

{gi'ossulariata Linn.)

b) Baktibierna med endast apical-

sporrar Orthoslixis H. S.

{cribraria Hubn.)

C. Hanens antenner pectinerade.

a) Bakvingarna hos hanen pa ofra si-
dan vid basen med en naken flack Cabera Tr.

{pusaria Linn.)

b) Bakvingarna utan naken flSck.

a) Bakvingarnas tvarnerv bSgformig Terpnomicta Led.

[dilutaria Hubn.)
^) Bakvingarnas tvarnerv inat vinkel-

likt bruten Numeria Dup.

{pulveraria Linn.)
Foljande 18 genera innefattas i Treitschkes slagte Enno-
mos och bestammas sSlunda:

1. Framvingarna med hvasst framsprin-
gande horn.

A. Bakvingarna emellan fjerde och sjette
nerverna icke urskurna.

a) Desamma pa fjerde nerven med

langre udd Eugonia Hubn.

[tiliaria Bkh.)

b) Desamma iika uddiga.

a) Uddarna ganska svaga, hanens
antenner med korta, tjocka kam-

tander Odontoptera Steph.

{bidentata Linn.)
^) Uddarna hvassa, hanens antenner
med temligen langa, fina, horizontellt

utstSende kamt§nder Therapis Hubn.

{evonymaria S. V.)

B. Bakvingarna emellan fjerde och sjette

nerverna urskurna Selenia Hubn.

{illunaria Hubn.)

489

2. Framvingarna ulau vinkellikt fram-
springande horn.

A. Deras somm rak.

a) Bakvingarna med en svans . . . Urapieryx Leach.

{sambucaria L.)

b) Bakvingarna utan svans.

a) Bakvingarna emelian Ijerde och
sjette nerven iirskurna.

f Palperna mycket korta, knappl
rackande lill pannan . . . Angerona Dup.

{prunaria Linn.)
ff Palperna framslaende, af huf-

vudets langd Epione Dup.

/9) Bakvingarna emelian fjerde och
sjette nerverna ej urskurna. Hanens
antenner pectinerade.

f Pannan med kagelforraig toffs Himera Dup.

{pennaria Linn.)
f f Pannan med rundad toffs . . Crocallis

[elingimria Linn.)
tff Pannan med tatt atliggande
fjall.
*) Kamtanderna langa och fina Heterolocha Led.

{laminaria H. S.)
**) Kamtanderna korta och tjocka Hypoplectis Hubn.

{adspersaria Bkh.)

B. Deras somn raed vinkellika arskai-
ningar.

Hanens antenner pectinerade.

a) Antennspetsen naken. Bakvingarna
emelian 4:de och 6:te nerverna icke
urskurna .......... Eurymene Dup.

{dolabraria Linn.)

b) Antennspetsen sagtandad. Bakvin-
garna emelian fjerde och sjette ner-
verna urskurna Pericallia Steph.

{syringaria Linn.)
3. Framvingarna fore spetsen med skar"
formiga urskarningar (felande hos 3 arter
af Macaria, hvilka likval afvika fran
2:dra afdelningen genom bakvingarna^
form), annars med jemn kant.

183

A. Bakvingarna emelian fjerde och sjetle
nerven urskurna. Pannan blSslikt upp-

hojd Caustoloma Lkd.

{flavicaria S. V.}

B. Bakvingarna emelian fjerde och sjette
nerverna icke urskurna. Pannan nor-
malt bildad.

a) Bakvingarne vid fjerde nerven vin-

kellikt utlopande Macaria Curt.

{notata Link.)

b) Bakvingarna fullkomligt rundade . Elicrina Boisd.

[cordiaria Hubn.)
Hanarna till foljande fem slagten aro mycket smarta, hafva
ganska finnerviga, vid basen smala, ul§t mycket utvidgade vin-
gar. Alia arterna framkomma om v§ren eller hosten.

1. B§da kdnen vingade.

A. Antennerna bos bada konen enkla,
borstformiga Ploseria Boisd.

[diver sata S. V.)

B. Antennerna hos hanen pectinerade . Dysemon Leber.

(caliginaria Rbr.)

2. Endast hanen forsedd raed vingar.

A. Attonde nerven pS bakvingarna fran
basen utlopande.

a) Palperna och laren med ludd be-

satta Lignyoptera Led.

[fumidaria HiiBif.)

b) Palperna och laren med Slliggande

fjall Hibernia Latr.

{defoliaria.)

B. Attonde nerven pa bakvingarna fran
midtel-cellens bakkant utlopande . . Anisopteryx.

[aescularia S. V.)
Nedanst§ende 9 slagten hafva merandels ett mer eller
mindre Bombyx-artadt utseende, en med grofva h§r besatt,
stundom ganska bred thorax, mdrka, tradbarkslikt fargade vingar.
1. Hanen utan naken flack vid framvin-
gens bas.

A. Baktibierna endast med apicalsporrar.
a) Tredje och fjerde nerverna pS bak-
vingarna §tskilda, eller utg§ende fr&n

en punkt Biston Leach.

[zonaria S. V.)

484

b) Tredje och tjerde nerverna pa bak-
vingarna skaftade ...... Apochima H. S.

[flabellaria Heeger.)
B. Baktibierna med tv§ par sporrar.

a) Tungan kort ocb mjuk.

a) Fjarilen smSrt, bada konen fullt

utbildade Synopsia Hiibn.

{sociaria HiiBN.)
[•}) Fjarilen Bombyx-lik. Honan med
korta flikar i stallet lor vingar . . Phigalia Dup.

(pthsaria S. V.

b) Tungan spiraliormig, hornlik.

a) Fjarilen Bombyx-Iik .... Amphidasys Tr.

{bettdaria Linn.)

^) Fjarilen smart Hemerophila Steph.

(abruptaria Thbg.)
2. Hanen (hos Tephronia afven honan)
med en naken (hos abietaria och itni-
braria ganska otydlig) grop vid fram-
vingarnas bas pa undersidan.

A. Baktibierna med 2 par sporrar.

a) Tungan kort och mjuk, kroppen

robust Nychtodes Leder.

{lividarfa Hubn.)

b) Tungan spiralformig, kroppen smart Boarmia Tr.

[abietaria S. V.)

B. Baktibierna endast med apical-sporrar Tephronia Hubn.

{corticaria Hqbn.)
Foljande slagten Sro de fdregSende narmast, men skiljas
fran dem g«nom smartare kropp, finare nerver och sparsam-
mare silkeslik barighet, sardeles p3 undra sidan.

1. Palperna med latt Stliggande fjall.

A. Vingarna langa, ovala Stahnelia Boisd.

{hippocastanaria Hubn..)

B. Vingatna breda, de t'ramie mer eller

mindre triangelformiga Gnophos Tr.

(serotinaria Hubn.

2. Palperna med tofssar.

A. Hanens antenner pectinerade.
a) Fjarilen stor. Framvingarna hos ha-
nen triangelformiga, sommen vai J
af framkanlens langd; hos honan

185

koria och rundade (sSsom hos Gno-

phos Zelleraria) Dasydia Guen.

{torvaria Hubn.)
b) Fjarilen liten och smartare. Hanens
framvingar icke triangelformiga, mer
jemnbreda, deras somm knappt half-
ten sa lang som framkanten, ho nans
spetsiga, langa och smala, knappt half-
ten sa breda, som langa .... Calatogyna Led.

{fusca Thbg.)
B. Antennerna hos bada kdnen borst-

lika Psodos Tr.

[trepidaria Hbn.)

De nu harefter uppraknade 23 slagtena hafva merandels
langa vingar, de frSmre aro mer eller mindre triangelformiga,
merSndels vackert fargade, de bakre oftast blekare an de framre,
sommen hos alia rak.

1. Framtibierna med en stor klo i spelsen Enconista Led.

{perspersaria Tr.)

2. Framtibierna obevSpnade.

A. Hanens framvingar pa undersidan med

en naken, intryckt grop vid basen.

a) Tungan spiralformig.

a) Pannan med tatt atliggande fjall.

f Palperna borstforsedda (Hanar-

nas antenner med korta kam-

tander) Fidonia Tr.

{carbonaria Linn.)

ft Palperna med tatt atliggande
fjall.
* Hanens antenner med fja-
derlika, utbredda kamtander.
0. Palperna icke rSckande
till pannan, kamtander
Snda till antennspetsen . Bupalus Leach.
{piniarius Linn.)
00. Palperna rackande fram-
om pannan, yttersta an-
tennspetsen naken . . Selidosema Hubn.
{pennaria S. V.)
** Antennerna hos hanen med
korta kamtander, i spetsen
sagtandade.

0. Bakvingarnas tredje och
fjerde nerver Stskilda . Thamnonoma Lkd.
{wauvaria Ll^N.)
00. Bakvingarnas tredje och
fjerde nerver utlopande
fr§n samma punkt . . Euholia Boisd.

{murinaria S. V.)
fi) Pannan med horizontelt framstaende
spetsig lagg. (Hanens antenner kam-

tandade Diastictis Hubn.

[artesiaria S. V.)
b) Tungan felande. Hanens antenner
med ISnga rutformiga kammar.
cc) Palperna med borst .... Athroolopha Lkd.

ipennigeraria Hubn.)
^) Palperna med lofsar .... Eurranthis Hubn.

{pliimistraria Hbn.)
B. Hanens framvingarutan grop vid basen.

a) Pannan med kSgelformigt uppratt-

stSende ludd Prosolopha Led.

{opacaria Hubn.)

b) Pannan utan ludd.
a) Palperna med borst.

f Hanens antenner med korta kam-

tander Heliothea Boisd.

{discoidaria Rbr.)
ft Hanens antenner med ISnga rut-

lika kammar Ematurga Led.

{atomaria Linn.)
fi) Palperna med tatt §tliggande fjall.
f Hanens antenner kamtandade.
* Kamtanderna fjaderlikt ut-

bredda Eremia Hubn.

{culminaria Eversm.)
** Kamtanderna horizontelt och
vidt frSn hvarandra st^ende .
0. Tungan felande. Bakvin-
garnas sjette och sjunde ner-
ver §tskilda Eugea Dup.

ipravaria Hubn.)
00. Tungan spiralformig. Bak-
vingarnas sjette och sjunde
nerver korta, skaftade . . Eusarea H. S.

{telaria H. S.)

*** Kamtanderna, s§8om vanligt,

nSgot fram- samt nedSt riktade.

0. Framtibiernas bihang ISingt

och spetsigt, framst^ende.
+ Thorax tatt uUig . . . Scodiona H. S.

ifavillacearia HiiBN.)
++ Thorax med fina, slatt-

strukna har Aspilates Tr.

{strigillaria Hubn.
00. PVamtibiernas bihang icke

framstSende.
■*■ Bakvingarnas somm emellan
tjerde och sjette nerverna
icke indragen. Femte nerven

lika tjock Cimelia Leber.

{margarita Hubn.)
■*"*" Sommen emellan fjerde och
sjette nerverna indragen.
Femte nerven mycket fin . Cleogene Boisd.
[lutearia Fabb.)
tf Hanens antenner borstformiga.
* Baktibierna med 2 par sporrar.
0. Femte nerven pa bakvin-
garna lika grof med de 6f-

riga Aplasia Hubn.

{ononaria Fuesl.)
00. Femte nerven pS bakvin-
garna mycket finare an de
ofriga.
"*" Bakvingarna rundade, Sjette
och sjunde nerverna atskilda Phasiane Dup.

{petraria Esper.)
"^+ Bakvingarna med fram-
staende framvinkel. Sjette
och sjunde nerverna utga-
ende frSn samma punkt . Scoria Steph.

{dealbata Linn.
** Baktibierna med mycket sm§i

apical-sporrar Gypsochroa H. S.

{renitidaria Hubn.)
IV. Gruppens slagten karakteriseras salunda :
1. Bada konen vingade.
A. Bakvingarna hos bada konen med
lika nerver.

488

a) Framvingarnas bihangscell enkel.
a) Palperna borstbekladda. Hanens

antenner kamlika Lythria Hubn.

{purpuraria Linn.)
/?) Palperna med grofva fjall. Hanens

antenner borstformiga Odezia Boisd.

{chaerophyllata Linn.)
y) Palperna med tail Stliggande fjall.
f Hanens antenner kamtandade

med naken spets Sterrha H. S.

{rosearia Tr.)
ft Antennerna bos bada konen
borstformiga.

* Framvingarnas tredje och
fjerde nerver utlopande nara
hvarandra, nastan fr§n samma

punkt Mesotype Hubn.

{virgata Hufnagel.)
** Framvingarnas tredje och fjerde
nerver lopande pS vanligt af-
stand fr§n hvarandra.
"*■ Fram- och bakvingarna pro-
portionerliga (utan teckningar) Minoa Boisd.

{euphorbiata S. V.)
"*"*■ Bakvingarna i fdrhSllande
till de framre sm§. (Alia vin-
garna med v§gformiga lineer) Eupithecia Curt.

{strobilata Hubn.)

b) Bihanscellen delad.

a) Hanens framvingar pS undra si-
dan vid basen med en stor hSrtofs Lygris Hubn.

{prunata Linn.)
fi) Hanens bakvingar p§ undra sidan
med en hSrtofs vid innerkanten . Eucosmia Steph.

{undulata Linn.)
y) Vingarne utan hartofs.

f Hanens bakkropp mycket lang,
med en pensellik hartofs pa anal-

segmentet Scolosia Steph.

{vetulata S. V.)
ft Bakkroppen och analtofsen af
vanlig langd.

* Bakvingarna djupt urskurna . Triphosa Steph.

{dubitata Linn.)

189

*• Bakvingarna mod hel kant.
0. Fjarilen robust, bakvingarna
med utstSende framvinkel . Ortholilha Hubn.

[cervinata S, V.)
00. Fjarilen smartare. Bakvin-
garna rundade, framvinkein
icke utlopande .... Cidaria Tr.

{ocellata Linn.)
B. Bakvingarna hos hanen utan, hos ho-
nan med en nerv vid inre kanten.

a) Bakvingarna med betydligt utlo-
pande framvinkel Siona Dup.

[exalbata Hubn.)

b) Bakvingarna rundade hos hanen
med mer eller mindre tydligt hud-
bihang vid basen.

a) Framtibierna fortjockade (med en
klo i spetsen.)
f Framvingarna hvasst tillspetsade,
fjallbekladningenkritlik,utan glans Lithostege Hubn.

{asinata Hiibn.)
f f Framvingarna mera ovala, siden-
iikt glansande, med mycket fina

nerver Chesias Tr.

[spartiata Fuksl.)
/?) Framtibierna icke fortjockade.
j- Framvingarna med grofva ner-
ver och hvasst utdragen spets.
Framtibierna, undantagande hos
lithoxylata, numidaria och soro-
riata, med en klo i spetsen . . Anaitis Boisd.

{lithoxylata Hubn.)
ff Framvingarna med fina nerver,
rundade, habitus och teckningar,
som hos Cidaria. Framtibierna

obevapnade Lobophora Curt.

[sexalata Bkh.)
2. Hanen endast vingad, honan med

korta flikar Chimatobia Steph.

[brumata Linn.)

Afhandlingen atfoljes af tvenne plancher frani-
stallnnde vingar och deras nerver samt slutJigen af

490

en katalog ofver alia kanda Geometrae. Verhandl.
Zool. Bot. Ver. in Wien. Abb. III. p. 165.

Ett annat rikhaltigt bidrag till kannedomen om
Geometrae utgur De la Harpe's monografie ofver
de arter af denna grupp, som blifvit patraffade i
Schweiz. Sedan Forf. i inledningen fastat upp-
marksamheten pa vingnervernas vigt vid classifica-
tionen, samt vid deras benamning hufvudsakligen
foljt Heers terminologie, bar ban ansett sig bura,
med nagra fa modificationer, fulja Herrich-Schaf-
FER8 uppstallning. Eburu denna val icke ar utan
brister, bar den likval synts Forf. vara den mest
naturliga. De grupper som bilda Herrich-Schaf-
FERS genera aro nemligen understundom allt for
mycket inskrankta, understundom allt for mycket
utvidgade. Den Scbweitziska faunan visar sig lika
rik pa Geometrae, som pa andra battre kanda djur.
Heydenreichs katalog, som utkom 1851, upptager
7^^ Europeiska arter. Om man fran detta antal
afdrager 60 till 70 nummer, anvanda for variete-
ter eller osakra arter, sa uppgar antalet af Euro-
peiska endast till 660. De af La Harpe i den
nu anmalda afbandlingen anfurda arterna uppga till
329, eller omkring balften af de som finnas pa
kontinenten. Detta forballande forklaras genom la-
get af Scbweiz i nara midten af Europa, afvensom
genom detta lands alpnatur ocb geologiska beskaf-
fenbet. De 329 arterna aro salunda fordelade, att
omkring s eller 112 finnas utbredda ofver hela
Europa, med undantag af de varmaste ocb kallaste
delarna. Ett nagot storre antal, eller 130, arosall-
syntare ocb endast anmarkta bar ocb der. De fiesta
af dessa senare (vid pass 80) forefinnas icke ute-
slutande pa inskranktare lokaler, hvaremot de of-
riga blifvit sedda pa fa stallen ocb 1 1 ensamt i
Schweiz. Af de i n?imnda land funna arterna ilro

191

48 rent alpinska, af hvilka flera a,fven tillhora norra
Europa; 16 subalpinska visa sig afven i norra Tysk-
land. Sudra delen af Schweiz raknar %1 sydliga
arter. Dessa erhallas endast vid de stora sjOarna
eller i de varmare dalarna. FOrf. bar icke gjort
nagon inskrankning i familjen, utan bibehallet den
sadan, som den alltsedan Linnfs tid blifvit af En-
tomologerna antagen, raed undantag deraf, att en
art, Aventia flexularia^ blifvit ofverfljttad till Noctuo-
phalenites, hvilket blifvit fOranledt sa val af larvens, -
som det utbildade djurets karakterer. Tiden dd
hvarje art framkommer samt de lokaler hvarpa den
traffas, hafva med stor noggranhet blifvit angifna.
Neue Denkschr. Schweiz. Gesellsch. XIII. p. I. T. 1.

Ett nytt slagte bland Geometrae benamndt
Chondrosoma, bar af Anker blifvit uppstaldt. Det
star narmast Amphidasis Tr. , men afviker derifran
betydligt. Den beskrifna arten, Ch. Jiduciaria, bar
blifvit funnen i Ungern. Verhandl. Zool. Bot. Ver*
in Wien IV. p. III.

Nagra nya, till denna familj hurande arter,
hafva blifvit beskrifna, nemligen 1 :o af Mann PsocZos
alticolaria funnen pa Gross Glockner och Geometra
beryllaria fan gad i Dalmatien. (Verb. Zool. Bot.
Verein in Wien Abh. III. p. 75) sarat %;o af
MoESCHLER Pericallia (Ennomos) Freitagaria frdn
Sarepta. (Stett. Ent. Zeit. XV. p. 143.)

MiLLiERE omnamner och afbildar en af honom
funnen varietet af Gnophos obscuraria, utmarkt ge-
npin vingarnas bleka farg. Ann. Ent. III. Ser. I.
p. 389.

Vid den af Koppe meddelade beskrifningen Metamor-
Qfver larven till Scodiona favillacearia, bar Egger ^°^'
fnnnit sig foranlaten framstalla flera anm^rkningar.^
Verhandl. Zool, Bot. Ver. in Wien. Abh. IV/
p. 18.

19«

Kaferstein upplyser att larven af Boarmki
cineraria vanligtvis trMffas pa gamla, med niossa
betackta tegeltak. Stett. Ent. Zeif. XIV. p. 310.
Pjralide&. Under titell, "Histoire Naturelle des Insectes. ■Spe-

cies genSras des Lepidopteres par Boisduval et GuE-
NEE Tome hvitieme Deltoides et Pyralites' par M. A,
GuENtE. Paris 1854 8:o, 448 sid. 8 pi., har ett om
dessa grupper, hvad de exotiska formerna betraffa,
rikhaltigt arbete utkommiu Forf. , som funnit sig
foranlaten skilja en del arter fran PyralideSf har af
dessa bildat en -egen grupp Deltoides, hvilken &tar,
sa val med hansyn till larvernas, som de utbildade
djurens form, narmast Noctuae, Denna grupp delas
i tre familjer nemligen Plaiydidae med 3 slagten
och 6 arter, hvilka alia bebo Amerika och Indien.
Hypenidae med 40 genera -och 44 arter (i S verge
forekomma: HypeMa prohoscidalis, r^Mralis, arassalis,)
fferminida£ 2^0 slagten med 8i arter. (Svenska: Rivula
sericealiSf Sophronia emortualis, Herminia harhalis, tarsi-
crinaliSf grisealis, tentaculalis m. fl.) Pyralides indelas
i Trib. I. Squamosae, Famil. 1. Odontidcui '2 siagten
3 arter. Trib. 11. Pulverulentae Famil, \ Pyralidae
6 slagten, 32 arter. (Svenska: Pyralis fimhrialis, fa-
rinalis (Lineigalis var.^, glaucinalis, Aglossa pinguina-
lis), Fam. 2. Cledeohidae 3 slagten 48 arter (Svensk
art: Cledeohia angustalis). Trib. III. Luridae. Famil.
\. Hercynidae 7 genera 20 arter (Svenska: Hercyna
holosericealis , Poreaphila ScandinaviaUs), Famil. 2.
EnnycJiidae 7 slagten 47 arter, (Svenska: Pyrausta
porphyralis, punicealis, purpuralis-, Herhella caespitalis,
Ennychia cingulalis, octomaculalis m, fl.) Famil. 3.
Asopidae 17 slagten, 85 arter. Fam. 4. Steniadae
10 genera, 38 arter. (Svensk art: Diasemia litter alis).
Fam. 5. Ilydrocampidae 8 slagten 28 arter. (Svenska:
Calaclysta Lemnalis, Paraponyx stratiolalis, Hydro-

campa

193

campa nymphaealis m. fl.) Famil. 6. Spilomelidae 3
sliigten, 14 arter. Fam. 7. Margarodidae W genera,
58 arter. Fainil. 8. Botydae ^\ slagten, 194 arter.
(Svenska: Botys pandaUs, flavalis, verticalis, urticalis,
Ebulea samhucalis, Pionea forjicalis, margaritalis, Sca-
pula olivalis, prunalis m. fl.) Trib. lY. Plicatae. Fam.
Scoparidae 3 slagten, 30 arter (Scoparia mercurialis
m. fl.)

Mendl, som patraffat larven till Botys mar-Metamor-
ginalis i fruskldorna af Rhaphanus sativus, hvars
innehall den uppater, lemnar pa densamma fOljande
beskrifning. Den ar 6 lineer lang, 2 lineer tjock,
cylindrisk, mot bakandan nagot afsmalnande; huf-
vudet ar svart, glaneande; kroppen gulgron, vid
halsen tvenne svarta flackar och pa ryggen fyra
rader sturre svartbruna, och nara de tva yttre ra-
derna annu en rad mycket sma, punkter; pa hvar-
dera af de storre punkterna finnes ett sty ft, borst—
likt bar; brostfotterna gulgraa, bakfutterna (4 par)
aro forsedda med en krans af brunaktiga borst, af-
vensom de tva bakre; undersidan ar grongul utan
flackar. Abhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien III.
p. 116.

Horning bar utredt metamorfosen af Pyrausta
phoenicealis. Larven ar fullv^xt en turn lang. Den
framre delen blir mot det lilla hufvudet betydligt
smalare an den bakre kroppen, fargen ar mycket
foranderlig, sa att den ofvergar fran smutsigt Ijus-
gron till Ijusgra eller rodbrun, hufvudet ar rod-
brunt med morkbruna flackar och svarta vartor;
ofver ryggen lopa tva Ijusare, efter langden gaende
lineer, emellan hvilka grundfargen bildar ett inten-
sivt strek. Den traffas mot slutet af Augusti pa
Salvia glutinosa och uppehaller sig i en fin, hvit
vafnad, som ar fastad emellan stjelkarna. Sa val

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. '3

194

blommorna som bladen furtiiras. I September for-
pupar den sig i en IjUsbrun vafnad och imago
framkommer mot slutet af foljande Juni manad.
Verhandl. Zool. Bot. Ver. In Wien Abh. III. p. 409.

Microlepi- Man bar hittills ansett att de hetare luft-

°^ ^^^' strecken skulle ega ett ringa antal Microlepidoptera,

litteraTiu- "*®" forhallandet ar likval icke sadant, utan bristen
pa dessa djur i vara samlingar harflyter till stor
del deraf att de samlare, som besuka andra verlds-
delar anse alltfor besv^rligt och tidsodande att be-
fatta sig med dessa sma och brackliga djur. I se-
nare tider hafva dock, genom en och annan till
Europa ankommen samling, innehallande smarre in-
sekt-arter blifvit adaG^alao-dt, att de hetare zonerna
afven, med hansyn till sadana former, kunna mata
sig med, ja ofvertraffa de tempererade. Sasom bi-
drag till det ringa, som kotnmit till var kannedom
om de exotiska smafjarilarna, har Zeller beskrifvit
och afbildat trenne af Tengstrom pa Java upp-
tackta arter, nemllgen Opogona n. g. dimidiatella,
Rhagophanes n. g. tortriciformis och Pseudohlahes
OopJiora. Bull, de Mosc. XXVI. IV. p. 502. T. IV.

Af Staintons "The Entomologist Companion'
har andra betydligt tillokta upplagan utkommit i
London 1854. Recenserad i Nat. Hist. Reuiw. 1854.
p. 1 12.

Af de kataloojer, som uto^ifvas ofver Britiska
Museum, hafva trenne delar utkommit nemligen:
List of the specimens of British Animals in the col-
lection of the British Museum T. X et XII, hvaruti
Tortrices och Cramhidae blifvit af Stephens om-
sorgsfullt bearbetade, samt T. XVI. innehallande
Tineina och Pterophorina uppgjord af Stainton.
De innehalla jemte slagt- och art-namn fullstandig
synonymi.

195

Nedanstaende afhandling har Ref. ej haft till-
falle se, nemligen:

Stephens Reply to M:r Douhledays Note on
Stephens Catalogue of Lepidopterous Insects in the
Cabinet of British Museum (Tortrices). Zoolog. CXXII.

Douglas liar sokt utreda och bestamma de
arter af Microlepidoptera, som blifvit anforda i Reau-
MURS fortjenstfulla arbete. Trans. Ent. Soc. of Lond.
N. S. II. p. 97.

Kritiska anmarkningar rorande nagra Tortrix- Tortrices.
arter hafva af Schlager blifvit meddelade, 1:o
Furf. anser att Herrich-Schaeffer handlat ratt
da han anfort Tortrix treueriana Wien. Verz. sa-
sora synonym med Teras asperana, hvaremot namnet
treueriana icke kan bibehallas for den af HiiBN. f.
100 afbildade arten, utan maste vika for ett aldre
T. niveana Fabr. S:o Utredes synonymien af fol-
jande arter: Tortrix Abilgaardana Frol. Treitsch.
Dup. = cristana HiiBN. f. 55. T. Abilgaarda7ia Fabr.
= T, Schalleriana var. ; T. imriegana Fabr. W. V.
=r T. prosterana HoFFM. eller amhiguana Treitsch.;
T. variegana Frol. = T. Abilgaardana Treitsch.
3: Adagalagges att T. psorana Frol. endast ar en
varietet af T, scrabana. Stett. Ent. Zeit. XV. p.
52. 4:o Att Frolichs T. cristana afvenledcs ar
en varietet af T. scabrana. 5:o Att T. gerrnarana
Frolich endast ar en fargforandring af T. sparsana
och slutligen 6:o att T. ochraceana Frol. icke kan
, skiljas fran T. ferrugana J. c. p. 67.

Wocke, som hallit ett foredrag ufver Herrich-
Schaeffers systematiska indelning af fjarilarna,
har i detsamma redogjort for de arter af slagtet Teras,
hvilka hittills blifvit funna i Schlesien. Arb. und
Verand. Schles. Gesellsch. 1852. p. 97.

Scott Note on the Larva of Eudonea maurana,
Zool. N. CXXXII. har Ref. ej sett.

196

Tineidae. Ett af (le vigtigare arbeten, som under de se-

nare aren utkommit, ar onekligen ''Insecta Britan-
nica Lepidoptera : Tineina' by Stainton. London
1854, 8:0, 314 sid. 10 plancher. Furf., som na-
stan uteslutande gjort dessa sma, men intressanta
djur till foremal for sina undersokningar, bar der-
vid, sardeles med hansyn till metamorfosens utre-
dande, adagalagt en otrolig flit ocb ihardighet. Man
finner nemligen bar, icke allenast sorgfalligt utar-
betade beskrifningar ofver hvarje art, utan afven
en mangd upplysningar om lefnadssattet ocb ut-
vecklingen, grundade, nastan uteslutande, pa Forfts
egna iakttagelser. En annan stor furtjenst eger
dessutom detta arbete genom den ofverallt noggrant
utredda synonymien, bvarigenom vi kommit att
battre och sakrare kanna, en mangd arter, som af
aldre Engelska Forfattare blifvit upptagna under
namn, hvilka till en stor del varit fastlandets En-
tomologer obekanta, eller dubiosa. Da ett langre
utdrag af detta, for hvar och en som vill studera
dessa djur, oumbarliga arbete, skulle blifva allt for
vidlyftigt, atnojer sig Ref. att endast meddela Forf:s
indelning i grupper af de i England funna Tineinae.

A. Honans vingar mindre utvecklade an
hanens, korla och spetsiga. Hanens

bakvingar breda, icke emarginerade . 1 Exapatidae.
AA. Honan utan vingar. [Tineidae pars).
AAA. Honans vingar lika utvecklade som
hanens.

B. Antennerna icke framstrSckta under
bvilan.

C. Antennernas basalled icke utvidgad till
en ogontackare.

D. LabiaJpalperna korta och tjocka.

E. Framvingarne afl§nga, maxillarpalperna
vanMgtvis fullt utbildade .... Tineidae.

EE. Framvingarna smala, maxillarpalperna
alldrig utbildade.

I

197

F. Bakvingarna aflSngt lancellelt-lika (Ho-
ponomeutidarum pars).

FF. Bakvingarna lancelllika 7 Argyresthidae.

DD. Labialpalperna korta, apicalleden spetsig.

G. Framvingarna l§nga och smaJa, bak-
vingarnas cilier icke nara sa langa som

bredden af bakvingarna .... 3 Hyponomeutidae,
GG. Framvingarna aflanga, bakvingarnas ci-
lier nSra sa langa eller langre an bak-

vingarnes bredd 6 Glyphipterygidue,

DDD. Labialpalperna langa och spetsiga.
H. Bakvingarna breda eller emarginerade

framfor spelsen 5 Gelechidae.

HH. Bakvingarna snnala, icke emarginerade

framfor spetsen.

1. Maxillarpalperna foga ulbildade, knappt

synbara; den ulbildade insekten hvilar

nedtryckt p§i den yta der den befinner

sig 10 Elachistidae.

II. Maxillarpalperna val utbildade, trad-
formiga; insekten hvilar med upphojdt
hufvud, kroppen bildande 30:o vinkel
mot den yta pa hvilken den befinner

sig 8 Or;nichidae.

DDDD. Labialpalperna korta, trubbiga. Bak-
vingarna lancettlika 11 Lithocolletidae.

CG. Antennernas basalled utvidgad i en
ogonlackare.
K. Antennerna mer an halften sa langa

som framvingarna 12 Lyonetidae.

KK. Antennerna icke halften sa ISnga som

framvingarna 13 Nepticulidae.

BB. Antennerna framstrackta under hvilan.
L. Hufvudet ojemnt. Framvingarna lancett-
lika 4 Plutellidae.

LL. Hufvudet slalt. Framvingarne lancett-
lika 9 Coleophoridae.

Hvar och en af dessa grupper fordelas i manga
genera. Pa plancherna framstallas hufvuden med
deras delar, vingar och fjarilar af de olika slag-
tena samt en mSngd larver. Hela antalet af de i
England funna Tineina uppgar till 59^, upptagna
under 89 genera.

198

Zeller har fortsatt sin i furra Berattelsen p.
231 omnamnda afhandling ofver Tineacea plicipalpia
samt beskrifver nu de aterstaende tvenne slagtena,
nemligen 1:o Adela med 30 arter. Dessa fordelas
under nedanstaende sectioner:

A. Cauchas Zkll. Isis 1839. Antennerna foga langre an krop-
pen, hos bada konen temligen lika. Hufvudet nastan till
munnen grofharigt. Sisia halften af honans bakkropp sam-
mantryckt, harig, med triangelformigt agglaggningsror (4
arter. A. fibulella S. V.)

B. Eutyphia Hubn. Cat. Antennerna betydligt langre an krop-
pen, hos honan merandels kortare an hos hanen. Hufvudet
atminstorie nedtill belackt med afliggande, glansande fjall.
Honans bakkropp baktill sammantryckt, tillspetsad, med na-
ket spetsigt agglaggningsror.

a) Med tjockt hufvud (genom harbekladnaden). Antennerna
hos bada konen temligen lika. Hanens hufvud endast
nedtill glatt, hos honan hogre upp. (1 art A. rufimetrella
Scop.)

b) Med litet hufvud. Hanens antenner mycket langa, honans
betydligt kortare, vid basen genom harfjall fdrtjockade.
Hufvudet hos bada konen hogt upp glatt och glansande,
framvingarna enfargade. (1 art. A. violella Tr.)

c) Med litet hufvud. Honans antenner icke fdrtjockade,
framvingarne med en Ijus, icke kantad fascia. (4 arter.
A. Mazzolella Hubn.)

d) Med litet hufvud. Hanens antenner mycket langa, ho-
nans betydligt kortare, mot basen merandels genom har-
fjall fdrtjockade. Framvingarna med en Ijus, svart och
violett kantad fascia (6 arter A. De Geerella L.)

C. Adela Latr. Antennerna langa, hos honan kortare och vid
basen kala. Hufvudet och benen hos h&narna med styfva
bar. Framvingarna utan flackar.

a) Sugrdret och basalleden pa hanarnas antenner mycket
hariga; honornas palper korta, antennerna vid basal-
halften betydligt fdrtjockade. Hufvudet glatt och glan-
sande. (2 arter. A. virideUa Scop.)

b) Sugrdret naket. Antennerna fina och glatta. Hufvudet
hos bada konen bekladt med tata h§r. Honans palper
sma, hanens temligen liinga och borstformigt hariga. (2
arter A. Cuprella S. V.);

och 2;o Nemotois HiiBN. med 14 arter salunda fdr(}elade:

i

199

A. Har.ens antenner med tydliga pannknolar. Honans bakkropp
mycket lang, sista halften merandels naken. Framvingarna
utan Ijusa flSckar eller morka fascier. (2 arter N. scabio-
sellus Scop.)

B. Hanens antenner med otydliga pannknolar, honans bakkropp
]fing, aggliiggningsiorot endast naket.

a) Framvingarna med tva mot hvarandra belagna Ijusa fliic-
kar. (2 arter N. Latreillellus.)

b) Framvingarna med Ijusa och morka fascier. (1 art N.
pantherellus Guen.)

C. Hanens antenner med otydliga pannknolar, ofver basalleden
med eller utan skagg. Honans bakkropp foga lang, med
naket agglaggningsror. Framvingarna med en morkt skug-
gad fascia. (9 arter N. cupriacellus Hubn.)

Linnea Entom. VII. p. 1.

Slagtet Depressaria, med nagra till detsamma
narstaende genera, har bHfvit pa ett hogst full-
standigt och noggrant satt bearbetadt af Zeller.
Om sjelfva slagtet utgor ett bland de naturligaste
inom Tineaceae, och saledes icke blifvit sardeles
uppblandadt med frammande bestandsdelar, muter
deremot sa mycket storre svarighet vid bestamman-
det af de talrika, hvarandra narstaende, arterna.
Till samma grupp som Depressaria har FOrf. fort
de slagten, hvilka bilda en ofvergang till Gelechia.
Till dessa sistnamda hora tva artfattiga Europeiska
och flera Exotiska slagten, af hvilka atminstone
tvenne synas ega talrika species. De tvenne i
Europa fOrekommande genera karakteriseras pa fOl-
jande satt:

Exaeretia Staint. Antennae d^ pubescenti-ciliatae. Palpi
labiales articulo secundo infra scopiformi, scopis longitudinaliter
divisis. Alae anteriores vena apicali furcata, furcae ramae in-
feriore in apicem exeunte; posteriores margine postico ante
angulum analem sinuato. Abdomen 9 convexulum, oviducto
exserto 1 art. {E. alisella).

Depressaria Haworth. Antennae denticulalae. Palpi la-
biales articulo secundo infra scopiformi, scopis longitudinaliter
divisis. Alae anteriores vena apicali furcata, furcam in costam
terminala; posteriores margine postico ante angulum analem

200

sinualo. Abdomen planum, sqiuimis marginatum, oviducto ab-
scondito.

Hithorande arter fordelas under '2 sectioner.

A. Palporum articulus secundus infra sropilormis. Vena alarum
anieriorum mediana aut in 4 ramos solvilur aut in 3 quo-
rum primus Ionise I'urcalus est. Spec. 1 — 62.

B. Palporum articulus secundus infra longe fasciculatus. Vena
alarum anteriorum mediam 4 ramos simplices exserit. Spec. 6,3.

Orthotelia Staph. Abdomen elongatum, convexum, non
marginatum. Palpi bieviusculi, cylindrici, reflexi, articulo ter-
minali praecedentem longitudme superante. Alae breviter ciliatae,
anleriores Iruncatae. 1 art. (0. sparyaniella Tubg.)

Till slut anfOras flera exotiska slagten med
dertill horande arter, nemligen : Cryptophasa Lewin
(5), Cryptolechia Zell. (26), Loxotoma n. g. (1),
Auxocrossa n. g. (1), Mesoptycha (1), Antaeotricha
n. g. (5). Afhandlingen atfoljes af tvenne plancher,
hvarpa vingar, palper och fotter finnas afbildade.
Linnea Entom. IX. p. 189.

MiLLiERE bar beskrifvit och afbildat nagra nya
Microlepidoptera, nemligen: Incurvaria psycliidella (Mont
Pilate), Cephalispheira aereinitidella (id.), Clirysialeu-
cochryseUa (Giers Loire), ChauUodes ochreomaculeUa,
Argyresthia cyaneimarmorella (Mont Pilate) och Pte-
rophorus brunneodactylus (Lyon). Ann. Entom. III.
Ser. IL p. 59. T. 3. N:o IL

WocKE har meddelat en ofversigt af de ar-
ter tillhorande de af Zeller i Linnea Entomolo-
gica 7:de och 8:de Bd. afhandlade Tineaceae^ som
blifvit funna i Schlesien. Furf. anfor af Talaeporia
i, Solenohia 4, Xysmatodoma 2, Adela iO och Ne-
motois 6 arter. Arb. und Ver^nd. Schles. Gesell-
sch. 1853. p. i8L

Tvenne nya arter beskrifvas nemligen, \'.o af
Zeller, Elachista festucicolella : alis anticis flave-
scenti-albis, posticis inde a medio valde coarctatis
O^, canescentibus, ? albidis; antennis fuscescentibus.
Fran Glogau (Stett. Entom. Zeit. XIV. p. 415)

201

och 2:o af Soott Lithocolletis iradiella fi-an Eng-
land. (Trans. Entom. Soc. N. 8. III. p. 9. T. Lf. 1.

Fuljande tvenne uppsatser aro af Ref. endast
till titlarna kanda:

Stainton: a. glance at the present State of our
Knowledge of the Coleopho7'ae. Zoolog. N:o CXXXI.

Stainton: An Introduction to the Study of
Nepticulae. Zoolog. N:o CXXX.

Af HoRNiG hafva vi fatt emottaga upplysnin-Metamor-
gar om flera Phycideers metamorfos, nemligen om °^*
\:q Pempelia palumbella, hvars larv fullvaxt ar nara
en turn lang, smart och anda till analsegmentet lika
tjock. Fargen pa kroppen ar mOrkt rOdbrun, uf-
ver ryggens midt loper efter langden en morkare,
olivbrun, med blekare farg infattad linea, till hvil-
ken sluter sig ett brett, rodbrunt strek. Hufvudet
ar rundt, liksom den stora nackskulden, glansande
svart. Larven, som lefver pa Polygala chamaebuxus,
ofvervintrar. Om af denna art finnes mer an en
generation bar Forf. ej kunnat utrona. Larvens
langa lifstid synes dock gora sadant mindre troligt.
(Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. Abb. IV. p. 15).
2:o Gymnancycla canella. Larven till denna fjaril ar
en turn lang, smal och bakat tillspetsad. Fargen
ar foranderligt rodgra. Nackskulden stor, kroppens
efter langden gaende teckningar fortsattas pa nack-
skulden. Larven traffades i September och Okto-
ber pa stallen der Salsola Kali vaxte. Den for-
fardigar sig pa vaxten en hvit, rorlik vafnad, som
endast bebos af en larv, hvilken hemtar sin fuda af
stjelkarna. I en med jordpartiklar ivafd tjock, af-
langt rundad hylsa, som forfardigas pa jorden, eller
straxt under dess yta, forvandlar den sig efter na-
gra dagar till en Ijust gulbrun pupa, hvarutur
fjarilen framkomraer i slutet af Juli eller borjan af
Augusti. 3:o Sperniatophthora Hornigii. Larven ar

20^

fullvaxt '\ turn lang, tjockare an de smdra , Fhi/ci-
deemas, Kroppens grundfarg smutsigt blekgron; huf-
vudet raycket litet, brungult. Den traffades, i Sep-
tember och Oktober, pa Atriplex angustifolia af
hvars frohylsor den lefver. Under dess forsta lef-
nadsperioder uppehaller den sig i sjelfva fruen, pa
hvilka intet spar af dess innevanare formarkes. Da
dess tillvaxt nOdsakar den att ofvergifva detta till-
hall, furfardigar den sig, emellan och fastad vid
hylsorna, en fin rorforinig vafnad. Ofta aro vax-
terna belt och hallet betackta deraf. Vid forpup-
nino;en fOrhaller den si<>; lika som furefi;aende art
och fjarilen framkommer afven samtidigt med denna.
4:o Homoesoma hinaevella. Larven ar en half turn
lang, temligen tjock, mot hufvadet nagot afsmal-
nande. Grundfargen ar i rOdt dragande, smutsigt
Ijusgra. Hufvudet ar litet, rundt, glansande. Den
lefver pa fuktiga angar i blomknopparna af Carduus-
arter och traffas i slutet af Maj och borjan af Juni.
Fjarilen framkommer i medlet af Juli. 5:o Crypto-
hlahes rutilella. Larven ar en turn lang, smal, fram
och baktill nagot afsmalnande. Grundfargen ar for-
anderlig, ganska Ijust gulaktig eller rudbrun, van-
ligtvis vattrad med oregelbundna, morka, rodbruna
flackar; hufvudet litet, rundt, Ijusbrunt, genom mor-
kare flackar sprackligt. Larven lefver pa Albuskar
och vistas der i en oregelbunden vafnad, som an-
lagges emellan tva sammanspunna blad eller ock
ett sammanbojdt blad. Den ar foga radd och traf-
fas i sallskap. Vid forpupningen furfardigar sig
larven en vidlyftig, fin vafnad emellan bladen eller
pa jorden. Forpupningen sker i Oktober och fjari-
len framkommer i Mars pafoljande aret 1. c. Ab-
handl. IIL p. 70.

HeegeRj som pa ett fortjenstfullt satt utredt
en mangd insektarters lefnadssatt och utvecklings-

203

historia, har afven i detta hanseende rurande Mi-
crolepidoptera lemnat rikhaltiga bidrag, saledes anfor
ban att, 1:o Tinea quercicolella som larv foder sig
af flera olikartade amnen, sasom tradsvampar, murk-
nadt trad ocb Mais, da denna furvaras pa fuktiga
stallen. Tvenne generationer forekomma om aret,
derigenom, att storsta delen af larverna ofvervintra.
Forf. kunde alldrig marka att fjarilen hemtade na-
gon fOda af blommor, eburu alia tillfallen dertill
erbjodos densamma. Den parar sig sanima dag den
blifvit utklackt, hvarefter bonan lagger sina agg,
10 — 15 bvarje gang, pa sadana stallen der larven
kan erhalla tjenlig fuda. Sex till tio dagar der-
efter framkomma larverna, som kringsprida sig ocb
suka gumma sig, i bvilket andamal de tillsluta de
oppningar, som de lemna efter sig. Furpupningen
fursiggar i en temligen tjock, bvit bylsa. Larven
ar Ijust rcidbvit, cylindrisk, med gulbrunt bufvud
ocb nackskold; den ar prydd med knappt synbara,
farglosa, slata barvartor samt blir fullvaxt ^i till
4'" lang ocb J sa tjock som lang ; 2:o Tinea oxya-
cantliella Mann. Larven, som fullvaxt ar 4 — b'"
lang, blir knappt in sa bred. Den traffas pa Cra-
taegus oxyacantba, der den, tills tredje budombytet
forsiggatt, lefver emellan tvenne blad, som den
sammanfaster mot bvarandra samt bemtar sin fuda
af det undra bladets saft, utan att skada den un-
dra epidermis. Efter tredje budombytet spinner
larven pa ett storre blad, vanligen i midten, ofver
sig en natlik betackning, bvilken nagot samman-
drager bladet ocb furvandlar sig bar till pupa.
3:o Gracilaria syringella. Larven lefver i sallskap
icke allenast pa Syringa persica, utan afven pa
Fraxinus excelsior, Evonymus europaeus, Ligustrum
vulgare ocb andra buskar, bvars blad den pa ett
eget satt sammanrullar. Da larverna utkomma ur

204

aggen, ata de sig in genom bladets ofra hud i
parenchymet, och foda sig der flera tillsammans
anda tills forsta hudombytet forsiggatt; efter detta
utkrypa de om natterna och fOrorsaka genom spunna
tradar att bladets utatna spets vikes uppat och
hoprullas. Pa detta satt forhalla de sig hvarje
natt och bege sig efter fullandadt arbete ater i det
sammanrullade bladet och furtara ufverhuden och
parenchymet pa den ny-sammanrullade delen af det-
samma. Vid forpupningen nedkrypa de i jorden
och tillverka sig der med nagra tradar en bostad.
Larven ar i bOrjan gulhvit, genomskinlig och har
ett ganska stort hufvud. Efter forsta hudomsnin-
gen blir hufvudet cirkelrundt, gulbrunt och horn-
artadt; fargen ar blekt blagron. i:o LithocoUetis fri-
tilella FiscH. Larverna lefva pa undra sidan af
bladen pa Pyramidalpoppel der de inata sig genom
bladhuden och foda sig fortfarande pa samma stalle
af parenchymet, likval mer vid undra huden, sa att
bladet endast pa detta stalle nagot drager sig till-
sammans. De byta om hud tre ganger och in-
spinna sig i urhalkningarna med nagra fa hvita
silkeslika tradar. L^ven ar i borjan Ijust blagron
och bibehaller denna farg tills nagra dagar fore
fOrpupningen, da den blifver gul; den ar platt,
framtill bred, bakat smaningom afsmalnande sa att
sista segmentet ar smalare an hufvudet. Den blif-
ver \\ till %'" lang. 5:o Tischeria gaunacella F. R.
Larven forekommer pa hagtorn, der den inater sig
emellan bladens hud, men forflyttar sig efter hvarje
hudomsning i qH annat blad. Den uppehaller sig
alltid vid bladkanten, utan att gora sig nagra gan-
gar. Forpupningen sker inuti .bladet, hvarest larven
forfardigar sig en temligen tjcck, hvit vafnad. Full-
vilxt blir den ^i — 3" lang och \ sa tjock, platt, mot
bakandan foga afsmalnande, med 12 tydliga seg-

205

mentor, Ijust blekgrun, mycket smart, med hvita,
endast for mikroskopet «ynliga har, med sex fram-,
atta buk- och 2 bak-fotter. (Sitzungsb. Kajserl.
Akad. in Wien X. p. 7. Tab. 1, 3, 4, 5, 6). 6:o
Gelechia Hermanella Fabr. Puporna af sista gene-
rationen ufvervlntra i jorden uti en hylsa, fOrfar-
digad af temligen tjocka silkeslika tradar. Fjarilen,
som framkommer fran medlet till slutet af Maj,
lagger 2 till 3 dagar efter befruktningen pa olika
arter af Atriplex och Chenopodium sina agg. Efter
8 dagars furlopp framkomma larverna som intranga
i bladen hvaruti de gora sig gangar. Atta till tio
dagar efter tredje hudombytet utkrypa larverna ur
bladen och uppsoka sig en lamplig platts till fur-
pupning i den losa jorden. Fjarilarna klackas fran
burjan till midten af Juli. Larverna, som vanligen
blifva 2i — 3" langa och \ sa tjocka, aro i borjan
gulhvita, nastan cylindriska, men bekomma vid an-
dra hudombytet ett Ijusrodt ryggstrek samt ett brun-
aktigt hufvud. (1. c. X. p. 164. T. 2). l:o Elachista
testacella. Puporna af andra generationen ufvervintra
i en fin vafnad under bladen pa den vaxt hvarpa
larven lefver eller ock under tradbark. I borjan af
Maj framkomma fjarilarna, para sig mot medlet af
narande manad och lagga derefter sina agg, 10 till
15 pa samma stalle, pa undra sidorna af palster-
nackornas blad eller Sambucus nigra. Atta till tio
dao-ar derefter framkomma larverna och foda sis! af
den undre epidermis och parenchymet, utan att
skada ofverhuden. Forpupningen forsiggar nio till
tio dagar efter tredje hudombytet, och efter ungefar
lika tids forlopp framkomma imagines, och salunda
visar sig vanligen den andra generationen i borjan
af Juli. Larverna aro langstrackta, bleka, smutsigt
gula, fullvaxta 3^ till 4 lineer langa och j sa tjocka,
alia harvartorna svarta samt hvardera besatt med

206

ett langt bort. (1. c. X. p. 167. Tab. 3). 8:o Tinea
quercicolella FisCH. Denna, med Tinea granella ofta
furvaxlade art, lefver icke under larvtillstandet af
sadeskorn utan af tradsvampar. Den ofvervintrar,
sa val utbildad, som i de forsta stadierna^ pa gamla
tradstubbar under bark och i springor. Imagines
framkomma i slutet af April och den befrugtade
honan lagger sina agg pa unga, eller i brist deraf
pa aldre, svampar. Tva eller tre dagar efter andra
hudombytet ata de sig allt mer och mer in i svarn-
pen, der de, liksom Triplax russica, gora sig ore-
gelbundna, krokiga gangar. Tolf till fjorton dagar
efter furpupningcn utkomma fjarilarna, som kring-
flyga till klockan 10 om aftnarna, hvarefter de
gumma sig och sitta hela dagen stilla. Larverna,
som i burjan Sro hvita, blifva efter fursta hudoms-
ningen nagot rodaktiga, fullvaxta uppna de en langd
af 3 lineer och blifva i sa tjocka, nara cylindriska,
med hornartadt, framstrackt hufvud, och hvita, af-
langa harvartor pa kroppssegmenterna. (1. c. X. p.
464. Tab. %). 9:o Elacliista Stadtmillerella. Larven
till denna lilla vackra fjaril lefver minerande i bla-
den af Cornus alba och mascula, pa skuggiga,
lugna stallen. Den forfardigar sig efter tredje hud-
ombytet en platt, elliptisk hylsa emellan bada blad-
huderna, hvilka, genom sammandragningen af spinn-
tradarna, losrifVas, hvarefter hylsan nedfaller pa jor-
den. Har oppnar sig hylsan ater sa mycket, att
larven kan med framre delen uttranga, hvarefter
den med sin bekladnad kryper till ett passande
stalle under lOf eller jord, der den befintliga upp-
ningen ater tillslutes. De larver, som tillhora andra
generationen cifvervintra. Efter foregangen parning
lagger honan aggen, ett och ett, vid bladnerverna
pa undra sidan. Larverna, som framkomma 10 — 12
dagar harefter, inata sig i bladen, hvarest de icke

207

gora nagra gangar, utan endast efter behag minera
ett stalle. Larverna aro Ijust sjogrona, med en
starkare fargad flack pa midten af ryggens seg-^
menter, platt, nastan jemnbred. med riara lika langa
segmenter. Fullvaxt ar den 2'" iang, men knappt
i'" tjock. (1. c. X. p. 471. Tab. 4). '10:o Coleophora
nigrostigmatella KoLL. Af denna art, hvars lefnads-
satt Fcirf. ej lyckats fullstandigt utreda, furmodar
han att larven lefver af mossa eller lafvar. Sacken
hvaruti larven vistas ar vanligtvis 2 lineer Iang
och I linea tjock, foga bojd, alltid svartbrun, tatt
ufverspunnen med hvitt ludd, oppningen aggformig
med upphojd kant. Larven uppnar en iangd af
%— 21"' och ar \ sa tjock. Den ar nastan cylin-
drisk, nedom midten nagot fortjockad, slat, blekt
Ijusgul, med gulbrunt, hornartadt hufvud, sex fram-
ben, men inga buk- eller bakfotter, kroppssegmen-
terna lika breda som langa. (1. c. X. p. 476. Tab.
6). \\:o Coleophora vicinella. F. R. Larverna af
andra generationen ofvervintra efter forsta hudom-
bytet, i mycket smala, skidformiga,svarta hylsor, ibland
affallna lof under buskar, framkomma ater i slutet
af April eller borjan af Maj samt uppsoka de vaxter
hvaraf de hemta sin fOda, nemligen Astragalus och
Galega-arter, pa hvilkas undra bladsida de inata
sig. Efter nagra dagar sker andra hudorabytet i
sackarna, hvarefter dessa ofvergifvas och andra for-
fardigas, hvilka betackas af ett skumlikt amne. I
dessa nya bekladnader forsiggar, sa val tredje hud-
omsningen som furpupningen, efter 9 — 12 dagars
forlopp emellan hvardera. Anmarkas bor att larven,
nagra dagar fore ofvergangen till pupa, vander sig
om i sacken, sa att hufvudet kommer att ligga mot
den baktill varande tvaflikiga oppningen. Efter
tio till tolf dagar framkommer fjarilen. Larverna,
^2 — 3" langa och i sa tjocka, aro brungula, nara

208

cylindrlskn, luigot platta, de 1% kroppssegmcnterna
nastan lika langa sora breda, knappt niarkbart at-
skilda, med sex korta fram-, men utan buk- och
bakfutter. (1. c. XL p. 39. Tab. V).

Af Douglas hafva vi afven fatt emottaga
vardefulla bidraof till kannedomen om i Eno-land
forekommande Microlepidopter-arters forsta stadler.
Salunda upplyser han, att \'.o Litliocolletis trifasciella
som larv minerar bladens undersida pa Lonicera
Periclymenum. 2.o Beskrifves en ny art af fOre-
namnda slagte, Ijitliocolletis scabiosella, jemte dess ut-
veckling. Larven forekommer i rotbladen pa Sca-
biosa columbaria, hvilka den minerar pa undra si-
dan. 3:o Larven och pupan af IMhocoUetis Emhe-
rizaepennella. Den forra minerar undersidan af bla-
den pa Lonicera Periclymenum. 4;o Utvecklingen
af Gracillaria F7'anckella, hvars larv hopruUar spet-
sen af loberna pa ekblad. 5:o Gracillaria stigma-
tella, till hvilken art larven traffas pa blad af pop-
pel med flera trad, samt hoprullar bladens spets i
form af en kon. 6:o Gracillaria aurogutella. Larven
minerar, fOrst i midten, bladen af Hypericum perfo-
ratum och humifusum. Fullvaxt hoprullar den bla-
det, sa att det liknar en liten cigarr. (Trans. Ent.
Soc. N. S. IL p. M9. T, 13, 14). 7:o Bedellia
somnulentella. Larven minerar bladen af Convolvulus
arvensis och Sepium. 8:o Elachista suhnigrella. Lar-
ven lefver i bladen af Bromus erectus. 9. Elachista
Megerlella. Larven minerar bladen af Melica uniflora
och I0:o Elachista cygnipennella. Larven traffas i
bladen af Dactylis glomerata. 1. c. p. 207. Tab.
17, 18.

Larven nf Pempelia cingilella beskrifves af Mayer.
Den uppnar en langd af 5 — 6 lineer, samt ar fram
och bakat nagot afsmalnande. Den forekommer i

mogna

^09

frokapsler af Tamarix germanica. I September ar
den fuUvaxt och fOrfardigar sig da en aflang, skinnlik
hylsa, i hvilken den invafver jord och vedpartiklar,
samt ofvervintrar deruti som pupa. Verh, Zool. Bot.
Ver. in Wien III. p. 76.

Hela metamorfosen af Depressaria Angelicella
utredes noggrant af Hornig. Larven ar fullvaxt
ungefar \ turn lang, fOrsta och sista segmentet na-
got smalare an de Ofriga, kroppen enfargad, Ijust
grungul. Nara midten af ryggen, fran fjerde seg-
mentet, finnes en efter lan^den oaende rad af stora
svarta punkter, tvenne pa hvarje segment, af hvilka
den bakre ar belagen nagot mer utat; hufvudet och
nackskulden arc glansande svartbruna. Larven fin-
nes fullvaxt i slutet af Juni manad emellan sam-
manspunna blad af Laserpitium latifolium. Forpup-
ningen fursiggick i en pa jorden liggande, med
manga jordpartiklar ivafd hylsa, och imago fram-
kom i senare halften af Juli. Verh. Zool. Bot. Ver.
in Wien Abh. IV. p. 512.

KoLLAU oratalar att i senare tider, pa flera
stallen inom Osterrike, skada blifvit orsakad pa ma-
gasineradt hvete af en liten fjarillarv, som uppe-
haller sig inuti kornen, der den fOrtar hela mjol-
substancen. Fjarilen har befunnits tillhOra Tinea
(Gelechia) poryphagella och Kollar tror, att detta
skadedjur inkommit till n^mnde land med infor-
skrifven spanmal. Verh. Zool. Bot. Ver. in Wien
IV. p. 6.

Nedanstaende tre afhandlingar aro Ref. till
innehallet obekanta:

Scott: A few Notes on the necessity for rea-
ring all the Tineidae and other small groupps. Zool.
N:o CXXXVI.

Prof. Bohemans Arsh. 1853, 1834. ^*

240

Scott: Food and transformation of the Larva
of ElacMsta locupletella. Zoolog. N:o CXXIIl, CXXIV.
Stainton : Remarks on the Larvae of Oecophora
and ElacMsta, Zoolog. N:o CXXXV.

Pteropho- WoCKE, som lemnat en ofversigt af de i Schle-

"'' sien funna arter af Pterophoridae, uppger deras an-
tal till 8. Arb. iind Verand. Schles. Gesellsch.
185^. p. 97.

Metamor- HoRNiNG, som anmarkt utvecklingen af Ptero-

•^^^' phorus (Platyptilia) acanthodactylus, an fur, att larven
fullvaxt ar 6 — 7 lineer lang, ijusgrun, med en mer
eller mindre markbar ofvergang at rodt mot huf-
vudet. Den forekom mot slutet af August! pa
Salvia glutinosa, i hvars blommor den gommer sig.
Fjarilen klacktes i September. Verb. Zool. Bot. Ver.
in Wien Abb. III. p. 409.
Aiiman NEUROPTERA. — Hagen, som uppgjort

era ur. jjagnoser pa de af Peters i Mosambique insam-
lade, till denna ordning horande arter, 16 till an-
talet, anfor att 8 af dessa forut varit kanda nem-
ligen: Ijihellula hasilaris, L. albipuncta, Lj. flavistyla,
Agrion glahrum och Termes hellicosus, hvilka alia af-
ven blifvit funna vid Afrikas vestra kust. Tvenne
af de nya, Palpares litrinus och Myrmeleon leucospi-
los, forekomma likaledes i Cap och Cafferlandet.
De nu uppstallda nya arterna tillhora slagtena
Termes (2), Chrysopa (1), Micromus (1), Ascalaphus
(1), Palpares (3) och Myrrneleon {^). Berlin. Bericht.
1853. p. 479.

Libellu- Selys Longchamps bar under titel ^'Synopsis

des Gomphines" Bruxelles 1854 94 sidor, utgifvit
en ofversigt af dessa djur, som i hog grad for-
tjenar uppmarksamhet. Forfattarens indelning af
Gomphines ar foljande:

Divis. I. Integrilabres. Underlappen hel. Basalfaltet fritt. Ogonen
markbart aflagsnade fr§n hvarandra.

\

I

Leg. 1. Ingen, eller nSstan ingen membranula. 1. Gompfms.
Coh. 1. Alia trianglarna och det ofvanfor liggande tSHet
fritt.

Gen. "1. Heterogomphus, Hanens ofre analbihang af nara
de tva sista segmenternas langd. Det undre mycket
IJufvet med ganska aflagsnade grenar. 5 arter.

Gen. 2. Onychogomphus. Hanens dire analbihang af na-
stan samma langd som de tva sista segmenterna.
Det undre mycket klufvet med forgrenade grenar.
14 arter.

Gen. 3. Ophiogomphus. Hanens ofre analbihang af sista
segmentets langd. Det undre mycket klufvet med
fdrenade, eller nastan fdrenade grenar. 6 arter.

Gen. 4. Gomphus. Hanens ofre analbihang af 10:de
segmentets langd, eller kortare. Det undre klufvet,
med franskilda grenar. 41 arfer.
Coh. 2. Alia trianglarna, eller en del af dem delade.

Gen. 5. Progomphus. De framre vingarnas ofre sida af
trianglarna langre an den inre, bruten. Faltet df-
ver desamma fritt. Bagens sektorer mycket at-
skilda fran deras bdrjan. Pannan framslSende. 6
arter.

Gen. 6. Gomphoides. De framre vingarnas ofre sida pS
triangeln kortare an de tvenne andra, som aro na-
stan lika den yttre, icke bruten. Faltet ofvanfor
reticuleradt. Bagens sektorer utgaende fran samma
punkt, med ett lilet brunt marke dem emellan.
Pannan nedtryckt. 10 arfer.

Gen. 7. Zonophora. De framre vingarnas dfre sida p§
triangeln langre an den inre, den yttre langst.
FSltet ofvanfdr fritt. B§gens sektorer Stskilda fran
deras iitgangspunkt. Pannan mycket nedtryckt. 2
arter.

Gen. 8. Hagenius. Triangelns dfra sida mycket langre
an den inre. Den yttre langst, v§gformig. Faltet
ofvanfdr fritt. Pannan framstaende. 2 arter.
Leg. 2. Membranulan stor eller medelmSttig Trianglarna,

eller en del af dem, delade. 2. Lindenia.

Gen. 9. Diastomma. Membranulan liten. Pterostigmats
nerv icke fdrlangd till den fdrnamsta sektorn. Fdt-
terna mycket korta. 1 art.

Gen. 10. Ictinus, Membranulan temligen stor. Ptero-
stigmats nerv fdrJangd till den fdrnSmsta sektorn.
Fdlterna temligen ISnga, starka. 14 arter.

Divis. H. FissiLABREs. Underlappen mer eller mindre klufven.
Alia trianglarna, eller en del af dem, delade.
Subdiv. 1. Basalfaltet reticuleradt. Ogonen temligen af-
iSgsnade frSn hvarandra. Membranulan ncigorlunda stor.
Leg, 3. Karaktererna lika som hos subdiv. 1.

1. Chlorogomphus.
Gen. 11. Chlorogomphus. Trianglarna delude. Pterostig-
mat kort. Fotlerna korta, svaga. L§ren icke tag-
giga. 1 art.
Subdiv. 2. Basalfaltet frilt. Ogonen nagot sammansittande,
eller knappast Stskilda. 2. Cordulegaster.

Gen. 12. Thecaphora. Vingarna temligen breda, med
tat reticulering. Pterosligmat medelmatligt. Ogonen
icke sammansittande, men mycket nSrmade hvar-
andra. Benen temligen langa. 1 art.
Gen. 13. Cordulegaster. Ogonen sammansittande till en
mindre del. Pannan framst&ende. Vingarna icke
flackiga. 11 arter.
Gen. 14. Petalia. Vingarna temligen korta, med tSt
reticulering. Plerostigmat kort. Benen medelmattiga.
1 art.
Subdiv. 3. Ogonen markbart afliigsnade fran hvarandra.
Membranulan liten. 3 Petalura.

Gen. 15. Petalura. Antennsefan ej ledad. Sidorna af

thorax utan framsl3ende spetsar.
Gen. 16. Phenes. Antennsetan treledad. Bakhufvudet
forsedt ofvantill med 2 horn. Sidorna af thorax
med en framst§ende hvass spets, 1 art.
De fiesta slagten indelas dessutom i flera sub-
genera, hvarjemte diagnoser pa alia arterna med-
delas.

Sedan Selys Longchamps i Bull. Belgique

Annexe 1853 1854 p. i— 73 allmangjort "Si/-

nopsis des Calopterygines" , bar, under titel ''Mono-
graphic des Calopterygines par Selys de Long-
CHAMPS avec la collaboration de M:r H. A. Hagen".
Bruxelles et Leipzig 1854, 8:o, 29£ sid. 14plan-
cber, ett arbete utkommit, hvaruti de i det forst-
namnda, endast med diagnoser anforda arterna, blif-
vit omsorgsfullt och noggrant beskrifna. Da Linne
af denna grupp endast kande 2, Fabricius 4, Bur-

213

MEiSTER 18.39, 16 och Bambur 1841, 27 arter,
uppga de species hvilka nu i det anmalda arbetet
anforas, till omkring 100. Med hansyn till den
geografiska utbredningen finnas Calopterygini, ofver
hela den beta och tempererade delen af jordklotet,
da Oceanien undantages. Halften af de kanda ar-
terna aro fran gamla verlden, som bebos af de stora
grupperna Eiiphaea, Lihellago och Calopteryx. Denna
senare ar likval representerad genom 6 arter i
Norra Amerika. De fyra andra grupperna Thore,
Amphiteryx, Dicterias och Haeterina aro fran den
tropiska delen af Amerika. Den sistnamnde grup-
pen, narslagtad med Calopteryx, ar afven ganska
talrik och innehaller, liksom denna, en tredjedel af
de kanda arterna. Forfattarnes indelning af denna
grupp ar foljande:

Subfam. Galoptf.rygines.

Divis. I. Reguh'era. De tvenne seklorerna af arculus ulgSende
ungefar fran dess midf.
Subdiv. 1. EquinervuUes. Costal- och subcostalnerverna na-

stan lika fill antalet.
Sect. 1. Planinases. Episfomet icke framsl§ende.
Leg. i. Calopteryx. Pterostigmat felande elier kort.
Gen. 1. Calopteryx.

Subgen. Sylphis Hagen. 2 arter.

Calopteryx Leach. 13 arter.
Matrona De Selys. 1 art.
Gen. 2. Echo.

Subgen. Cleis De Selys. 1 art.

Sapho De Selys. 2 arter.
Mnais De Selys 2 arter.
Echo De Selys. 1 art.
Gen. 3. Phaon.

Subgen. Phaon De Selys. 1 art.

Neurobasis De Selys. 1 art.
Gen. 4. Vestalis.

Subgen. Vestalis De Selvs. 3 arter.
Gen. 5. Hetaerina.

Subgen. Lais Hagen. 6 arter.

Hetaerina De Selys. 25 arter.

^14

Leg. II. Euphaea. Pterostigmat ganska ffing!.
Gen. 6. Euphaea.

Subgen. Animpleura De Selys, 1 art.
Epallage Charp. 2 arter.
Euphaea De Selys. 8 arter.
Dj/sphaea De Selys. I art.
Gen. 7. Heliocharis.

Subgen. Heliocharis De Sklys. 1 ait.
Gen. S. Dicterias.

Subgen. Dicterias De Selys. 1 art.
Sect. II. Product inases. Epistomet mycket framslaende, fdr-
langdt i en upphojd knoL Abdomen kort, tjock, mer-
andels mindre nedlryckt.
Leg. 3. Libellago. Langt Plerostigma.
Gen. 9. Libellago De Selys.

Subgen. Bhinocypha Rajib. 13 arter.
Libellago De Selys. 4 arter.
Gen. 10. Micromerus.

Subgen. Micromerus Ramb. 2 arter.
Subdiv. 2. InequinervuUes. Endast andra ocb tredje sub-

costal-nerverne finnas, ett storre antal coslal-nerver.
Sect. 1. Epistomet Jcke framsfaende.
Leg. 4. kmphipteryx. Langt Pterostigma.
Gen. 11. Amphipteryx.

Subgen. Amphipteryx De Sklys. 2 arter.
Divis. \\. Irreguliera. De tva sektorerna pa arcufus utgaende
tillsammans fran dess ofra del.
Subdiv. 1. Costal- och subcostal-nerverna nastan af lika

antal.
Sect. 1. Epistomet jcke framstaende.
Leg. V. Thore.

Subgen. Calcopteryx De Selys. 1 art.
Thore Hag en. 5 arter.
Cora De Selys. 1 art.

De arbetet bifogade plancherna, som framstalla
vingar och analbihang, aro utmarkt val och natur-
troget utforda, samt underlatta betydligt dessa svar-
utredda djurs examinerlng. Recens. Ann. and Mag.
Nat. Hist. 11. Ser. XIII. p. 3^5.

Anatomi. Med anledning af Leon-Dupours afhandling

ofver Libellulid-larverna, har Hagen forfattat en

215

grundlig och omfattande redogtirelse ofver den lit-
teratur, som rur dessa larver och deras forvandlin-
gar. Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 98, 237, 260,
311, 334.

Den, enligt uppgift i Brasilien funna 0%(?- 'Epheme-
neuria anomala, har enligt Kirchbaum afven blifvit "
patraffad i Nassau. Jahrb. Ver. f. Naturk. in Nassau
Heft. IX. 11. p. 44.

Flera iakttagelser om lefnadssattet och utveck-
lingen af Oligoneuria rhenana hafva af Imhoff blif-
vit meddelade. Bericht. Verhandl. Naturf. Gesellsch.
in Basel X. p. 177. Hagen utreder att den fure-
naranda arten ^r synon3'm med 0. anomala Pictet.
Stett. Entom. Zeit. XY. Jahrg. p. 318.

Hagen omtalar, att den hittills endast i sodra
Europa anrnarkta Palinge7iia longicauda afven blifvit
patraffad i Preussen. Stett. Entom. Zeit. XV. p.
316.

Betraffande lefnadssattet af Oligoneuria rhenana,
som i narheten af Basel, vanligtvis i Augusti mk-
nad visar sig i stor mangd, hafva underrattelser af
Imhoff blifvit meddelade. Bericht. iiber Verhandl.
Naturf. Gesellsch. in Basel 1852. p. 177. Ann.
and Mag. Nat. Hist. II. Ser. XIII. p. 77.

Det ar val bekant, att Termiterna bebo de beta Medel
eller atminstone de tempererade luftstreken inom Te^^jg^
bada kontinenterna, och att de der ofta fororsaka
betydlig skada pa menniskornas boningar, utan att
man hittills lyckats utfinna nagot medel att for-
hindra deras harjningar. Quatrefages, som i detta
hanseende anstallt flera forsok att fordrifva dera for-
medelst gasarter, anser sig haruti hafva lyckats Of-
ver forvantan. Sardeles verksam har chlor visat
sig. Den ar, enligt bans formenande, nagot krafti-
gare an andra gasarter och har befunnits mindre
besvarlig for menniskans respirations-organer. Dess

246

tillredning ar dessutom lattare och mindre dyr. For
att utoda Termiterna bur foretradesvis valjas den
tidpunkt, da honorna aro fardiga att lagga agg;,
Ann. Scienc. Nat. III. Ser. XX. p. 5. Compt. Rend,
XXXVI. p. 556.

Panorpa- Rurande lefnadssattet n{' Bittacus tip^ilariuSf hafvi

^^^' flera intressanta iakttagelser af Brauer blifvit gjordai

^'{^^^'' Forf. traffade denna insekt-art under Jiili manad i
stor mangd pa Parietaria erecta. Den hanger sig
med forsta fotparet vid en gren och later de ofriga
benen hanga fria nedat. Da en fluga, ellen annan
liten insekt, narmar sig ett af de fritt hangande
benen, sa omfattar detta med tarsen djuret, som
sederraera fores till mun. Anmarkningsvardt ar,
att de sista tarslederna passa in uti hvarandra sa-
som laret och tibian pa roffotterna hos Mantis. I
skymningen flyger Bittacus efter sitt byte. Om en
hona pa detta satt forskaffat sig fOda, sa nalkas
ofta en hane, som soker att deraf blifva delaktig.
Under det bada konen ata sker parningen, hvarvid
de bibehalla stallningen emot hvarandra, eller sa att
konens magar aro vanda mot hvarandra. Honan
lagger efter 4 dagars forlopp sina agg i jorden,
Langre lyckades det icke Forf. att folja utvecklin-
gen. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien III. p. 151.

Mantispi- Brauer har utklackt larverna af en Mantispa

dae

utur agg, som en befrugtad hona lagt, sedan hon
f^g blifvit fangad. Aggen voro, liksora Hemerobiernas,
forsedda med ett langt skaft med hvilket dfe fa-
stades vid vaxterna. I Juni manad lades af en
hona omkring 300 agg och i September framkommo
larverna. De langa, raka, framtill spetsiga kakarna
hos dessa, anvisa slagtet Mantispa sin platts i He-
merobiernas familj. Arch, fur Naturg. XVIII. p.
1. T. If. 1-3.

217

Curtis har beskrifvit tvenne for England nya Hemero-
Hemerobii, nemligen Sisyra terminalis n, sp. och Hc"
merobius dipterus BuRM. Trans. Ent. Soc. N. S. III.
p. 56.

En ny, utmarkt vacker art af denna familj,
har af Guerin-Meneville blifvit uppstalld och af-
bildad under benamningen Apoclirysa marianella. Den
har blifvit fiinnen vid Para. Revue et Mag. de Zool.
1853. p. 261. Tab. 8. f. 7.

Hagen omnamner, att Acantliaclisis occitanica
Ramb. , som forut endast blifvit funnen i sodra Eu-
ropa, nu blifvit upptackt sasom tillhorande Preus-
sens fauna. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 316.

Brauer, som varit i tillfalle folja hela ut-Metamor-
vecklingen af tvenne Neuropter-arter, nemligen Asca- •^^*'
laphus macaronius och Myrmeleon tetragrammicus Pall.,
anfor derom: 1:o att den forstnamde, sasom utbil-
dad insekt, endast flyger under solsken och i lugnt
vader, samt uppstiger da ganska hogt i luften. Dess
flygt liknar Zygaena-arternas. Om morgnarna och
under kalla, regniga dagar sitter den pa grasstran
med takformigt hoplagda vingar. Den ar da svar
att se, emedan den uppmarksammar hvarje rorelse
af den forfoljande och flyttar sig kring stjelken sa,
att den alltid doljes af densamma. Flygtiden borjar
i slutet af Juni och varar hogst till medlet af Au-
gusti. Parningen verkstalles i luften. Hanen fan-
gar dervid honan med tangen pa sista segmentet
och bada sanka sig mot jorden samt fasta sig pa
nagon vMxt. Stallningen harunder ar som hos Noc-
tuae. Fa dagar efter parningen lagger honan sina
agg, 40 — 50 pa samma vaxtstjelk, vanligtvis ett
grasstra, i tva parallela rader. Larven har mycken
likhet med en Myrmeleon-larv, men afviker deri-
fran i flera hanseenden markbart. Den lefver pa
angar^ der den gommer sig under och emellan

ai8

niossa, torra lof, snid stenar och gr^s, samt a,r i
anseende till sin bruna farg ganska svar att upp-
tacka. Den ar trOg i sina rorelser och ligger ofta
still och vantar pa sitt byte. Dess hufvudsakliga
fOda synes besta af bladlGss. 2:o Att larverna af
Myrmeleon tetragrammicus , som likna det vanliga
Myrlejonets, traffas foga betackta pa bergsangar i
narheten af myrstackar. Den furfardigar sig inga
gropar i sanden, utan vandrar omkring for att soka
sin foda, hvilken hufvudsakligen bestar af myror.
Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. Abb. IV. p. 463.
Tab. 7 — 9.

Ehuru larverna till slagtet Myrmeleon lange
varit kanda, sa hafva skiljaktigheterna eraellan de
olika arternas icke blifvit anmarkta. Beauer, som
under flera ar sysselsatt sig med dessa djurs upp-
fodande, bar lyckats utreda metamorfosen af M.
formicalynx, hvars larv ban fullstandigt beskrifver.

Om det vanliga Myrlejonets (Myrmeleo7i formi-
carius) lefnadssatt, hafva nagra iakttagelser af To-
bias blifvit meddelade. Dessa innehalla likval ingen
ting, som forut ej redan varit bekant. Abh. Naturf.
Gesellsch. zu Gorlitz VI. heft. I. p. 15.

Lefnads- Rorande lefnadssattet af Ascalaphus italicus, och

***^' sardeles om dess beteende vid parningen, hafva na-
gra underrattelser af Lafresnaye blifvit allman-
gjorda. Ann. Entom. III. Ser. II. p. XLVIII.

Phryga- ScHNEiDER bar uppraknat de i Schlesien funna

"^^^^' arter af Phryganeoidea Kolen., hvarvid ban fOljt den

uppstallning som sistn^mde Forf. gifvit ofver denna

familj. Arb. und Verand. Schles. Gesellsch. 1852.

p. 101.

Allman HYMENOPTERA. — Uti "Melanges Hyme-

^^^^^^^^^^- nopterologiques" par Saussure 1 fasc. (Extrait du
Tome XIV des Mem. de la Soc. Physique de Ge-
neve) 1854, 4:o, 68 sid. med 1 kol. planche, upp-

%>\9

tagas nya arter af Vespides, Crdbronides, Bembecides,
och Scoliades, tillhGrande slagtena Celo7iites (\), Cer-
ceris (2), PUlanthus {%), Pison (1), Palarus (2), Ta^
chytes (4), Astata (2), Tacht/rrJiosius n. g. (2), Stizus
(1), aSco/^ (10) och J^Zz* (10), hvarjemte anmark-
ningar och npj)lysningar meddelas om manga forut
kanda arter.

Leon Dufour har beskrifvit 1^ af Dours i
Algeriet upptackta Hymenopter-arter, nemligen Sphex
pubescens Fabr. SpJu nweata, Tachytes ruficrus, Di-
netus nigeVf Benibex galactina, Palarus humeralis, Cer-
ce7'is elegans, C. nigrodncta^ Philanthus ecoropalus,
Odynerus rhombiferus, Anthidium coronatum och An-
drena Doursana. Ann. Ent. III. Ser. 1. p. 375.

En forteckning pa de i narheten af Kaplitz i
Bohmen forckommande Ilymenopteray har af KiRCHNER
blifvit uppgjord. Om densamma inom vissa familjer
skulle kunna antagas vara nagorlunda fuUstandig,
sa visar sig deremot inom andra, huru ofuUstandigt
den katalogiserade traktens insekter blifvit efter-
sokta. Saledes upptages t. ex. af Crypti endast 48
arter, af Tryphonides 30 o. s. v. ett antal, som sS.-
kerligen ar alltfur ringa. Yerh. Zool. Bot. Yer. in
Wien Abh. lY. p. 285.

Smith Note on the Hymenoptera of Southend
and its Vicmity. Zoolog. N:o CXXXII har Kef.
ej haft tillfalle se.

KiRCHBAUM, som undersokt nervgangen pa vin-
garna hos flera exemplar af Miscus campestris, Nysson
spinosus och N, maculatus, har funnit denna under-
stundom foranderlig, hvarfore han anser att karak-
terer hemtade af dessa delar, bora med forsigtighet
begagnas. Jahrb. Yerein f. Naturk. in Nassau IX.
II. p. 42.

TiscHBEiN har under namnet Nematus Wes- T^rxthre-
maeli beskrifvit en ny, pa Pinus Larix lefvande ^°® ®'

Tenthredinet, utur hvars pupor han afven erhallit
tvenne parnsiter Tryplion utilis och Campoplex con-
vexus, pa hvilka afven korta descriptioner meddelas.
Stett. Entom. Zeit. XIV. p. 347.

Curtis afhandling Ofver Selandria Robinsonii,
har nil fullstandigt utkommit. Trans. Lin. Soc.
XXI. I. p. 35.

Urocerata. LucAS omtalar att tvenne exemplar af Sirex

gigas, som undergatt sin metamorfos i refven pa en
vafstol, derutur framkommit sedan de afgnaget det
flera slag om refven virade tyget. Ann. Ent. III.
Ser. I. p. LXIII. En likartad foreteelse har af
Ref. i Smaland blifvit observerad.

Evaniales. Westwood, som undersOkt nagra agg af en

^etomor- exotisk Blatta, hvilken blifvit inford med Orchideer,
har i dessa agg funnit sa val larver och pupor,
som de utbildade djuren af Evania appendigaster.
Proceed. Ent. Soc. N. S. III. p. ^1.

GiRAUD har upplyst att Aulacus exaratus un-
der sin metamorfos lefver som parasit i larverna af
Xiphydria dromedarius. Verb. Zool. Bot. Ver. in
Wien. Abhandl. IV. p. 604.
Cynip- LuCAZE DuTHiERS och RiCHE hafva pa che-

misk vag undersokt de gallknolar, hvaruti en del
Cynips-artev underga sin furvandling, hufvudsakligen
i andamal att utrona dessa utvaxters bestandsdelar
samt de fodoamnen, som under utvecklingen tjena
Cynips-nrterna, till naring. Ann. Scienc. Nat. IV.
Ser. 11. p. 81. Rorande innehallet af forenamnde
afhandling har Quatrefages afgifvit en kort be-
rattelse. 1. c. III. Ser. XX. p. M5.

Apiariae. ScHENCK bar, till sin i fOrra Berattelsen p.

282 anmalda monografi ofver de i Hertigdomet
Nassau fOrekommande Apiariae, utarbetat ett mycket
omfattande och upplysande bihang, haruti icke alle-
nast anmarkningar och rattelser rorande af honom

2^1

forut beskrifna arter anfuras, utan iifven ett icke
ringa antal nya species uppstallas. Enligt en till
slut meddelad fui teckning hafva inom Nassau blifvit
funna, af Apis i, JBombus 14, Anthophora 9 , JEucera
'I, Macropis 2, Kirhya {Cilissa LeacH.) 1, Systropha
1, Xylocopa 1, Panurgus 2, Dufourea i, Dasypoda
4, Rhophites 4, Andrena 66, Hylaeus (Halictus Fabr.)
65, Colletes 5, Megachile 12, Osmia 15, Anthidium
4, Chelostoma ^, Heria4,es 3, Psitliyrus 5, Melecta 2,
Crocisa 1, Epeolus \, Nomada 22, Ceratina 1, Coe-
/20^?/s 8, aS^^/zs 5, Phileremus \, Prosopis 13 och
Sphecodes 8. Afhaiidlingen atfoljes dessutom af en
synoptisk tabell innehallande en ofversigt af slag-
tena, uppstallda efter framvingarnas nerver och celler,
samt tabeller hvarefter arterna inom de talrikare
och svarutreddare slagtena kunna bestammas. Jahrb.
Ver. f. Naturk. in Nassau IX. I. p. 89 — 306.

EvERSMANN, som fortsatt sin Fauna Hymenop-
terologica Volgo-Uralensis, har denna gang till fore-
mal for sin bearbetning valt Apiariae. Utom diag-
noser och beskrifningar, har Fori', framfor hvarje
slagte, innehallande manga eller svarutreddare arter,
meddelat en analytisk tabell, hvarigenom arternas
iojenkannande betvdli"'t blifvit underlattadt. Vid
slagtenas bestammande har Forf. foljt JuRiNES
method, grundad pa formen och antalet af vingcel-
lerna. Nedanstaende slagten och artantal upptagas
nemligen Andrena 64, Hylaeus 25, Colletes 5, Dichroa
4, Prosopis 9, Dasypoda 5, Nomia 1, Systropha 1,
Rhophites 3, Macropis i, Panurgus 3, Osmia 6, Me-
gachile '12, Chelostoma 4, Coelioxys 4, Anthidium 4,
Stelis 3, Ceratina 4, Phileremus 2, Pasites 2, Nomada
21, Epeolus 3, Melecta 2, Crocisa 1, Saropoda 1,
Anthophora 17, Eucera 4, Macrocera 7, Meliturga 1,
Xylocopa 1, Psithyrus 4, Bomhus 21 och -<4pz5 1.
Bull, de Mosc. XXV. Ill, p. 1.

Oaktadt Humlorna, hvilka furetradesvis synas
tillhura de kallare zonerna, liksom Xylocoperna de
varma, genom storlek, fargteckning och lefnadssatt
for lang tid tillbaka adragit sig Entomologernas
uppmarksarahet och till stor del af aldre Forf. blif-
vit beskrifna, aterstar annu mycket att vid dem
utreda. Ref. ar nu i tillfalle anmala en uppsats:
" laktta^elser och anmdrkningar ofver de nordiska Hum-
lorna' af P. F. Wahlberg, hvaruti pa ett fortjenst-
fullt och noggrant satt manga tvifvelaktiga forhal-
landen blifvit forklarade. Forf. har neraligen fun-
nit, att utom de fargforandringar, som hos dessa
djur fororsakas af aider eller andra omstandigheter,
synas af de flesta, kanhanda af alia arterna, sa val
af de egentliga Bombi, som Psiihyri, forekomma en
Ijusare och en morkare hufvudform, med eller utan
mellanformer, hvilket forhallande, hittills forbisedt,
torde forklara vissa tvifvelaktiga species och isyn-
nerhet dem, hvaraf blott ett kon blifvit funnet. Forf.
uppraknar harefter de arter, hos hvilka en sadan
olikhet af honom blifvit iakttagen, samt lemnar om
alia dessa vardefulla upplysningar, sa val for art-
bestamningen, som for redandet af synonymien. Vid
bestamraandet af arterna inom slagtena Bombus och
Psithyrus anser Forf., att man kan erhalla mycken
ledning sa val af hufvudets form, som af den ro-
senlika lukt nagra arter under lefvande tillstandet
vid beroring sprida. Sedan Forf. beskrifvit tvenne
nya arter, Bombus cingulatus, funnen i Lappland och
Psithyrus suaveolens, utspridd ofver flera trakter af
Skandinavien, faster han uppmarksamheten pa for-
hallandet att de djurarter, som lefva tillsammans,
eller under liknande omstandigheter ej sallan ega
en viss ofverensstammelse i farg om de ock till-
hora belt olika klasser. Detta synes afven ega
rum inom humlornas bada slagten. Salunda traffas

223

neraligen Psithyrus rupestris i boen hos Bomhus la-
pidarius, P. vestalis hos B. terrestris och P, saltuwn
hos B, Pratorum. De tva furstnamnda likna i farg-
teckning nastan fullkoniligt de Bombus-arter hos
hvilka de lefva, och den sistnamnde afviker blott
genom fargen pa abdominal-andans harighet. Ro-
rande de humle-arter, som forekomma i de nord-
liga landskapen och isynnerhet i Lappland med-
delas, att dessa tyckas hafva temligen bestamda
granser for sin utbredning mot, eller pa fjellen.
Nar man soder ifran besoker dessa trakter blifva
forst Bomhus Agrorum och Scrimshiranus allmanna,
hvilka forut blott sparsamt antraffats. Derefter mo-
tes B. cingulatus kring Bottniska viken isynnerhet
vid Kalix elf*). De foljande arterna tillhora alia
hufvudsakligen egentliga fjellbygder, sardeles Lapp-
land, der B. lappo7iicus finnes sa val i dalarna nedom
fjellen, som pa fjellsidorna och ofta pa de narmast
skogsgransen liggande falten. B. consohrinus lefver
mest i backdalar pa fjellsluttningarna inom Bjork-
regionen. B. nivalis vid denna regions ofra grans
och pa de tillstotande plataerna. B. alpinus pa
hogt ofvan tradgransen befintliga slatter samt B,
hyperhoreus i snogransens granskap, dock endast
bland stora fjellmassor. B. lapponicus ar i Lapp-
land den allmannaste och vidstracktast utbredda
arten. Anmarkningsvardt ar afven att humlornas
arter ej blott i harighet, utan ock i storlek tilltaga,
ju htigre upp mot norden, eller pa fjellen, de lefva.
Vet. Akad. Ofvers. 1854. p. 199.

Kriechbaumer, som furetagit sig utreda de
i Tyskland fOrekommande Psithyrus-SiViQvu^^ har fun-
nit de hittills, hufvudsakligen af fargen hemtade

•) Namnde art har af Ref. ar 1856 temligen allmSnt blifvit
funnen utmed UmeS elf Snda till ForsbSck.

224

skillnaderna sasom mycket varierande, icke lamp-
liga, hvarfure han sokt utfinna andra och nier kon-
stanta karakterer. Han anser att ehuru latt det
ar, att skilja honorna af detta slagte fran Bombi,
lika' svart ar det deremot att behorigen afsondra
hanarna utan att mundelarna undersukas. Han an-
ser att de basta yttre skillnaderna finnas pa bak-
tibierna och antennerna. De fOrra aro pa deras
yta, liksora hos honorna, alltid convexa, ojemna och
hariga, hvaremot de hos humlorna aro platta, slata
och glansande; de senare aro alltid tjockare an hos
narstaende Bombi, med enkla, valsformiga, eller en-
dast svagt bujda, alldrig utvidgade leder. Skillna-
den emellan honor och hanar bestar, utom i den
inbojda anus, i den ganska karakteristiska, hos de
skilda arterna egendomligt bildade spetsen af sista
segmentet. Luddets farg, som hittills nastan ute-
slutandcj atminstone vid diagnoserna blifvit begag-
nad vid arternas atskiljande, har mycket olika varde.
Minst foranderlig ar fargen pa bakkroppens yttersta
spets, likval hos konen olika. Understundom aro
teckningarna pa brostskOldens framkant och scu-
tellen konstanta, understundom mer eller mindre
varierande. Den storsta olikheten aro de 2 eller
3 forsta bakkropps-segmenterna underkastade; dessa,
afvensom scutellen, aro nemligen hos bada konen
merandels betydligt olika, och hanarna utmarka sig
ofta genom talrikare Ijusa har pa dessa delar, hos
manga varieteter sa, att den morka grundfargen
forsvinner. Hos flera arter (t. ex. P. vestalis, qua-
driGolor) finnes, oafsedt de forandringar hvilka fram-
bringas genom aldern, en forandring af vissa farger,
t. ex. fran gult till hvitt och fran gult till gratt.
Olikheten af hufvudets form och stallning hos Psi-
thyms aro underordnade sista bakkropps-segmentets

bild-

I

2^5

bildning, deremot gifver beskaffenheten af bakbe-
nens fOrsta tarsled, sardeles hos honorna, och an-
tennernas langd hos hanarna nagon gang vigtiga
yttre karakterer. Furf. omtalar harefter dessa djurs
lefnadssatt, men som bans uppgifter i detta han-
seende icke innehalla nagot nytt, torde de kunna
utelemnas. De Forf. bekanta, i Tyskland fore-
kommande 6 arterna Psithyrus rupestris, cmnpestris,
saltuum, vestalts, quadricolor och glohosus beskrifvas
fiillstandigt, med alia till dessa hurande varieteter.
Da den sistnamnde hittills Icke blifvit funnen i
Sverge, men troligen afven kan traffas der, torde
vara skal meddela Forfattarens pa densamma gifna
diagnos :

Psithyrus glohosus: niger, quandoque griseo aut
flavescenti-signatus, abdomine subgloboso, segmentis
3 (saltern postice) 4 5 (et 6 in (/■) fulvis.

9 Segmento anali infero apice ex ovali com-
presso-acuminato, conico-foveolato, margine
utrinque ante apicem vix obtuse sub-angu-
lato. Long. 15 — 47 m.m.
cj^ Segmento anali infero semiovali, forcipe
utrinque apice styliformi, introrsum laminate
et dentato. Long. 12 — 13 m.m. Long, fla-
gell. antenn. ii - 5^ m.m.
Afhandlingen atfoljes af en planche pa hvilken
de olika arternas anal-appendices finnas framstallda.
Linnea Entom. IX. p. 170.

Arterna af slagtet Coelioxys anses med ratta
bland de svaraste att atskilja, mindre af den orsak
att man har bar att gora med ett stort antal olika
former, utan fastmer derfor, att de i allmanhet blif-
vit allt for ytligt beskrifna. Foekster, som haft
tillfalle granska 22 species, af hvilka 1 1 blifvit
funna i narheten af Aachen, har nu sokt utreda
detta slagte. For att underlatta arternas igenkannande,

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. ^^

226

har han ofver dessa meddelat en ofversigt, som har
torde fortjena anforas. Den lyder som foljer:
A.a, Ogonen nakna.

* Honorna.

b. Den dfre analskolden framfdr spetsen

starkt comprimerad constricta n. sp.

bb. Den dfre analskolden icke comprime-
rad tridentata Ntl.

** Hanarna.

c. Buksidan tatt betackt med hvita h§r;
de fyra inre taggarna p§ dfra anal-
skolden nastan lika ISnga .... cretensis n. sp.

cc. Buksidan betackt med hvita h§r; af
de fyra inre taggarna p§ den dfre
analskolden aro de tvenne undre myc-

ket langre an de dfre diplotaenia n. sp.

as. Ogonen h§riga.

d. Bakkroppen med fascier bildade af
fjall.

* Hanarna.

e. Den dfre analskolden med tv5 hvita
flackar.

f. Fjerde och femte segmenterna utan

hvita fascier echinata n. sp.

ff. Fjerde och femte segmenterna med

breda, hvita, afbrutna fascier . . . octodentata Lep.
ee. Den dfre analskdlden utan hvita flackar.

g. Bakkroppens fascier bredt afbrutna . coronata n. sp.
gg. Bakkroppens fascier hela, d. v. s. icke

afbrutna polycentris n. sp.

** Honorna.

h. Analskdlden mycket fdrlangd, den

undra halften sS ISng som bakkroppen macrura n. sp^
hh. Den undre analskdlden mycket kor-
tare Sn bakkroppen.
i. Den dfre analskdlden svart . . . emarginata n. sp.
ii. » » mer eller min-

dre rod.
k. Den dfre analskdlden och fdrsta seg-

mentet rdda haemorrhoa n. sp.

kk. Den dfra analskdlden rdd, fdrsta seg-
mentet svart.

^%1

1. Benen till slqrre delen roda, scutelien

vid spetsen med en hvit tvarlinea . erythropyga n. sp.
Jl. Benen svarla, scutelien utan hvit tvar-
linea octodtmtata Lep.

dd. Bakkroppen med fascier bildade af har,
Hanarna.

m. Den dfra analskolden med en liten

tand vid andan af gropen i midten

af urskarninmen emellan de undersia

midteltaggarna,

n. Bakkroppens fascier breda, icke af-

brutna apiculata n, sp.

nn. Bakkroppens fascier bredt afbruina . microdonta n. sp.
mm. Den ofre analsk6lden vid spetsen af
gropen ulan midteltand.
0. Fjerde och femte buksegmenterna i mid-
ten vid bakkanten icke urskurna . . divergens n. sp.
00. Fjerde och femte buksegmenterna vid

bakkanten urskurna.
p. De fyra inre taggarna till en del sam-

manvaxta fissidens n. sp.

pp. De fyra inre taggarna icke samman-
vaxta.
q. Den ofre analskolden anda tiH spetsen
tydligt kolad; gropen bred, icke djup;
femte segmentet med en fascia ^ . fraterna n. sp.
qq. Den ofre analskolden icke anda till
spetsen kolad; femte segmentet utan

fascia diglypha n. sp.

** Hanarna.

p. Den undre analskolden fore spetsen

icke tandad.
s. Bakkroppens fascier mycket bredt af-

brutna.
t. Femte buksegmentet i spetsen ur-

skuret mandibularis Nyl.

tt. Femte buksegmentet i spetsen icke

bredt utskuret conoidea Illig.

ss. Bakkropdens fascier icke afbrutna.
u. Den undre analskolden rackande langt

utom den ofre elongata Lep.

uu. Den undre analskolden rackande foga
iSngre an den ofra.

228

V. Femte buksegmenlet tiiti och Pint punk-

teradt acuta Nyl.

vv. Femte buksegmentet icke fjitare punk-

teradt an de foregSende .... hebescens Nyl.
rr. Den undre analskolden framfor spet-

sen rned en land.
w. Femte buksegmentet i spetsen at si-

dorna vinglikt utvidgadt .... alata n. sp.
WW. Femte segmentet icke vinglikt utvid-
gadt.
X. Clypeus utan nedSilutande borsthar . aurolmbata i\.sp.
XX. Clypeus med nedaflutande borsthar.
y. Den ofre analskolden glansande . . trinacria n. sp.
yy. Den ofre analskolden fullkomligt matt tricuspidata n. sp.

Efter detta schema fulja omstandliga beskrifningar
ofver alia arterna. Diagnoserna aro pa latin, det
ofriga pa tyska. Verb. Naturb. Ver. Preuss. Rbeinl.
und Westph. X. Jabrg. p. 266.

Diagnoser ocb figurer ofver de arter, tillbo-
rande slagtet Dasypoda, som blifvit funna i guver-
nementet Pultava, bafva af Baer blifvit meddelade.
Foljande arter upptagas nemligen, D. Mrtipes, ne-
moralis n. sp., palleola n. sp. plumipes, Tschertko-
viana n. sp. , tJioracica n. sp., melanopleura n. sp. ,
decora n. sp. ocb nigrans n. sp. Bull, de Mosc.
XXVI. I. p. 69. Tab. \,

Af det vackra slagtet Nomia bar en ny art
N, hungarica blifvit af Foerster uppstalld. Verb,
Naturb. Ver. Preuss. Rbeinl. und. Westpb. X. Jabrg.
p. 356.

SiCHEL bar lemnat diagnos pa en ny, af bo-
nom vid Paris funnen art Rhophites, som ban be-
namnt Mh. hifoveolatus. Ann. Entom. III. Ser. II.
p. LXXIV.

Kriechbaumer anfor, att slagtet Megachile
sonderfaller i tvenne naturliga afdelningar, nemligen
den ena, hvars banar ega utvidgade, ocb den andra
enkla fraratarser. Hanarna tillborande den forra

229

gruppen kunna latt skiljas fran hvarandra, genoiii
de karakteristiska teckningarna pa frambenen, hvar-
emot de individer af naranda kun soqi tillhura den
senare afdelningen, och hvilka sakna dessa skilje-
marken, aro svarare att atskilja. Lilkviil erbjuda
bar de tander, eller utskiirningar som finnas pa
sista bakkropps-segmentet, afvensom nast sista seg-
mentets form, antennernas apicalled, saint fordel-
ningen af harbeklildnaden, goda kannemarken. Stett.
Ent. Zeit. XV. p. 155.

Leon Dufour bar utredt -dti Anthophora eras-
sipes Lepell. ar hanen och A. mixta Lepell. ho-
nan af samma art. Ann. Entom. III. Ser. I. p. 386.

Densamme, soni haft tillfalle granska ett stort
antal exemplar af Macrocera ruficollis och rufa Le-
pell., bar blifvit furvissad derom, att de tillhura
samma art. Det forsta namnet gifvet af Brulle,
bcir, sasom aldst, bibehallas. Ann. Ent. II. Ser. X.
p. XLV.

SiCHEL upplyser likaledes att Anthophora mixta
Lepell. endast ar en varietet af A, quadrimaculata.
(Ann. Entom. III. Ser. IL p. LXXV) och att
Anthophora flahellifer Lepell. ar hanen, samt A.
pubescens honan, till samma art. 1. c. p. LXXVI.

Uti en omfattande afhandling bar Desbou- Honings-
ROUGH sOkt adagalagga huru lange visen, dronarne
och arbetsbin lefva, samt anser att denna kanne-
dom ar af stor nytta fur alia dem som ega bin.
Trans. Ent. Soc. N. S. IL p. U5.

Pickard-Cambrigde : On Robber Bees, the Phe-
nomen thus denominated attributed to the presence of
the Honeymoth. Zoolog. N:o CXXII. ar Kef. en-
dast till titeln bekant.

Genom femte och sjette haftena bar Saussure Vespa-
afslutat sin i furra Berattelsen p. 290 omnamnda
Monographie des Guepes solitaires ou de la tribu des

^30

Eumeniens. Hela arbetet, aom utgor en voiym i
8:0, atfuljes af 2^ ganska val utfurda och colore-
rade plancher. Antalet af de beskrifna arterna
uppgar till omkring 350, af hvilka ^00 aro nya.
Vid slutet af hvarje slilgte upptagas alia tvifvel-
aktiga arter, hvarjeinte furteckning bifogas ofver de
species som oratt blifvit upptagna sasom tillhorande
Vespariae, men derifran bora afskiljas. Recens. Rev.
et Mag. de Zoolog. 1853. p. 188.

Sedan Saussure, enligt hvad of van fore blifvit
anmaldt, afslutat sin uppsatts ofver de ensamt lef-
vande getingarna, har han ntgifvit ett nytt arbete:
"Monographic des Guepes sociales ou de la trihu des
Vespiens, ouvrage faisant suite a la monographie des
Guepes solitaires', Paris 1853—1854, innehallande
en icke mindre svarutredd grupp, som omfattar in-
sekter hvilka foitjena mycken uppmarksamhet med
hansyn till deras lefnadssatt. Efter fullstandigt med-
delade karakterer, hvarigenom hithorande djur skiljas
fran narstaende grupper, samt ofver slagtena, of-
vergar Forfattaren till arternas beskrifning. Afven
detta arbete ar forsedt med sardeles vackra, illu-
rainerade figurer. Rec. Rev. et Mag. de Zool. 1854.
p. 45, 239.

Under titel " Beschreibung der Nassauischen Allien
der Familie der Falterwespen (Vesparia, Diploptera)"
har ScHENCK utarbetat en monografi ofver alia i
Nassau funna Vespariae. Han indelar dessa i tvenne
grupper, nemligen; Vespidae, innehallande slagtena
Vespa med 1£ och Polistes med 2 arter samt Eu-
menidae, hvarunder raknas Eumenes med 1, Dicoelius
med 1 art, Pterocheilus {Oplopus Wesm.) med 3,
Odynerus med 9 och Symmorphus med 3 arter. Sa-
som nya beskrifvas Vespa similis, flavicincta, rufoscu-
tellata och tridens. Till slut uppraknar Forf. alia i
Tyskland forekommande, i Nassau annu ej anmarkta,

231

hithOrande species. Jahrb. f. Veieiii Naturk. in
Nassau iX. I. p. 1—87.

SiCHEL anser de trenne arter af slagtet Po-
listes, 8om blifvit funna i Frankrike, nemligen: P.
gaUicus, higlumis och Geoffroyi, endast utgora varie-
teter af samma art. Ann. Entom. III. Ser. II. p. XII.

Observations on the economy of Vespa 7iorvegica Lefnads-
and Vespa rufa loith figures hy F. Smith. Zoolog.
N:o CXX. har Ref. ej haft tillfalle se.

Af tredje delen ''Etudes sur la famille des Vespi- Masari-
, des' par M. H. de Saussure, tribu des MasarienSy ^^^'
har Livr. 1 och 2 utkommit i Paris 1854. Afven
denna del ar atfoljd af vackra plancher.

Den i forra BerSttelsen p. 294 omtalade, emel-
lan flera Entomologer forda tvisten, om antennle-
dernas antal hos de olika kOnen af Masaris vespi-
formis, har blifvit fortsatt. Sedan ScHAUM ytterli-
gare svarat pa de anmarkningar, som blifvit fram-
stallda mot bans asigter rorande konsskillnaden hos
forenamnde art, har ban sokt bevisa att ban haft
ratt och att Saussure misstagit sig da han af ho-
nan uppstallt det nya slagtet Eurynnis. (Ann. En-
tom. Ill Ser. I, p. 653. T. 20. N:o 1). Franska
Entomologiska Societeten, som utsett comitterade
for att reda denna fraga, har genom Fairmaire
bekantgjort resultaterna af de anstallda undersOk-
ningarna (1. c. III. Ser. I. p. XVI.) Uti en bi-
fogad not har Saussure tillkannagifvit sina asig-
ter rorande detta amne, hvaraf inhemtas att den
Masaris, som finnes i Pariser-Museum, ar en hane,
men Romands exemplar deremot en bona. Han
anser att ett fel blifvit beganget i comitterades ut-
latande, da deruti uppgifves att 8:de antennleden
bestar af en enda del, ty den ar sammansatt af 5,
hvilket ar synligt pa undra sidan. Harefter meddelar
Saussure en kort uppstallning af Masaridesy samt

23ie

raknar till (.Itnna grupp slagtenu Masaris Fabr.,
Celonites Latr., Eurynnis n, g.j Ceramius Klug och
Paragia Schuck. 1. c. III. Ser. I. p. XVI.

Sphegi- En fOrteckning Ofver de i narheten af Wies-

^^* baden, Dillenburg och Weilburg i Hertigdomet
Nassau patraffcide Sphegidae har uf Kirchbaum blif-
vit uppgjord. Uti densarnraa an fores af Mimesa 4,
Psen ^, Misciis 1, AmmopMla 1, Psam7nop1iila \,
Sphex I, (Stett. Enr. Zeit. XIV. p. 28), Ceropales
2, Aporiis 1, Pompilus 13, Pogonius 1, Agenia 2,
Priociiemis 8, Miscophus ^, Dinetiis 1, Tacliytes 3,
Astata 1, Ahjson 2, Harpactus 3, Stizus 1, HopUsns
4, (hvaribland en uy Z/. pimctatus), Gorytes 2, ^'^/s-
son 4, Bemhex ^, Philcmtlius 'I, Cerceris 5, Mellinus
1, Ce?'/a 1, Stigmus 1, Passaloecus 4, Diodontus 2,
Cemonus 3, Pemphredon 1, Trypoxylon ^, Oxyhelus
8, Entomognatlms 1, Lindenius 3 och Crahro 23,
eller tillsnrnmans 120 arter. Om lefnadssattet och
fOrekoramandet hafva iakttagelser blifvit meddelade.
1. c. p. 43.

En ny Cercerls-art C. straminea fran Algeriet
beskrifves af Leon Dufour. Ann. Entom. III. Ser.
I. p. 388.

Ytterligare en ny art af slagtet Clavelia, som
blifvit benamnd C/. meZas, har af Lucas blifvit
uppstalld. Den har blifvit upi)tackt ornkring Pon-
teba vid stranderna af Chelif Ann. Entom. IIL
Ser. I. p. XXXL

Lucas sOker bevisa att Leon Dufour miss-
tagit sig da han uppgifvit, att Clavelia pompilifor-
ynis Luc. skulle vara samma art som Dahlbom
upptagit i sin Hymenopt. Europ. T. I. under be-
namningen Ctenoeerus Kliigii. Ann. Entom. III. Ser.
I. p. XIV,

233

Smith har utredt, ej mindre raetaraorfosen SifMetamor-
Pompilus Punctum, som undergar sin forvandling £^* ^^
inom sma aflanga coconger, an afven att denne ar satt.
hanen och P. petiolatus Schuck. honan af samma
art. FOrf. meddelar dessutom upplysningar om flera
Hymenopter-arters lefnadssatt, sasom bland annat
att Sapyga quadriguttata fangar sma lepidopter-larver,
hvarmed den fyller sina bon, hvilka anlaggas i
sandbankar och likna dem som fOrfardigas af vissa
Osmia-arter. Trans. Entom. Soc. N. S. III. p. 41.

GiRAUD, som meddelat iakttagelser om lef-
nadssattet af Pompilus viaticus, afhandlar hufvud-
sakligen huru detta djur beter sig da det forfS-r-
digar sitt bo. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien.
Abhandl. IV. p. 601.

Ett af de vigtigare arbeten, hvarmed de sista Chrysidi-
tvenne arens Entomologiska litteratur blifvit riktad, *^*
utgor onekligen " Hymenoptera Europaea praecipue
horealia a A. G. Dahlbom T. II. Chrysis in sensu
Linnaeano" 8:o, 412 sid. 12 plancher. Berlin 1854,
sasom utgorande en monografisk bearbetning af en
hel Hymenopter-grupp. For att gifva en kort
frametallning om det rikhaltiga innehallet far Ref.
anfOra, att Forf. noggrant beskrifvit 213 hithorande
arter, fordelade under foljande 1 2 slagten nemligen :
Cleptes 6, Heterocoelia 1, Omalus 7, Elampus 9^ Ho-
lopyga 6, Hedychrum 24, Chrysis 142, Spintharis 3,
Stilbum 3, Spinalia 1, Euchraeus 7 och Parnopes 4.
Af dessa forekomma mer an halften, eller 1 1 8 i
Europa. Af de exotiska finnas i Asien 25, i Afrika
61, i Amerika 29 och i Australien 1 art. Mindre
Asien har dock flera arter gemensamt med sydostra,
och norra Afrika med sydvastra Europa. De inom
sistnamnde verldsdel icke anmarkta slagtena Hete-
roGoelia och Spintharis, aro kanda hittills sasom en-
dast Afrikanska. Den vidstracktaste utbredningen

234

eger Stilbimi splendidum, sum blifvit funnen i Oster-
rike, Sodra Europn, Mindre Asien, Ostindien, Se-
negal och Westindien, Clirysis nitidula ar anmarkt
ofver hela Europa och i Norra Amerika. Nagra
Europeiska arter traffas hugt mot norden t. ex.
Cleptes nitidula till 60", Omalus auratus i narheten
af polclrkeln, Elampus Panzeri till 65°, Hedychrum
roseum till 60", Chrysis fulgida anda till Nord cap
och Chrysis hicolor till Norra Lappland. Utom de
12 plancherna, som upptaga representanter for slag-
tena och manga figurer upplysande sculpturen, An-
nas afven i texten flera tradsnitt, hvilka betydligt
underlatta arternas igenkannande. De hittills i
Sverge upptackta arterna aro: Cleptes riitidula F abr.,
CI. semiaurata Fabr. , Omalus auratus Dahlb. , 0.
caeruleus Dahlb., 0. aeneus Panz., Elampus trun-
catus Dahlb., E. Panzeri Latr. , Holopyga ovata
Dahlb., Hedychrum lucidulum Dahlb., H. minutum
Lepell. , H. integrum Dahlb., H. roseum Fabr.,
Chrysis austriaca Fabr., Chr. hicolor Dahlb., Chr.
integrella Dahlb. , Chr, Gyllenhalii Dahlb., Clir,
unicolor Dawlb. / CJir.. cyaiiea Linn., Chr. indigotea
Dahlb., Chr. 7iitidula Fabr., Chr, soluta Dahlb.,
Chr. fulgida Linn., Chr. splendidula Rossi., Chr.
bidentata Linn., Chr. scutellaris ¥abr. , Chr, succincta
Linn., Chr. auripes Wesm. , Chrysis ignita LiNN.
och Chrysis Zetterstedtii Dahlb. Recens. Stett. Ent.
Zeit. XV. p. 153.

Jemte beskrifning ofver flera nya Chrysididae,
har FoERSTER uppgjort en synoptisk tabell ofver
alia af honom kanda arter, hvarigenom dessa latt
kunna bestammas. Den ar af foljande lydelse:
A. Hela bakkroppen gron eller bla, utan me-

tallglans, eller StminStone intet segment

helt och ballet guldglSnsande.
a. Sisla segmentets bakkant helt och

hallet trubbigt Chr. lazulina n.sp.

235

aa. Sista segmentets bakkant icke belt
ocb hSllet trubbigt.

b. Sista segmentets bakkant Iretandad,
sidotanderna mycket sma .... cyanea Linn.

bb. Sista segmentets bakkant fyrtandad.

c. Sista segmentet fran basen till mid-
ten emellan punkterna laderlikt ru-

guleradt cingulata n. sp.

a. Sista segmenterna emellan punkterna
ofverallt slatt.

d. Andra segmentet med ganska tydlig

midtelkol cyanochroa n. sp.

dd. Andra segmentet ntan, eller med myc-
ket otydlig, midtelkol.

e. Hadialcellen nSstan sluten . . . janthina n. sp.
ee. Radialcellen vidt oppen .... violacea Panz.

AA. En eller flera segmenter guldglansande.

f. Sista segmentet lika largadt med det
foregaende.

g. Forsta segmentet morkt blagront, utan
sp§r af guldglans.

h. Andra segmentet rent gronfdrgyldt . fulgida Linn.
hh. Andra segmentet med en gron eller

bla flack Stuodera Spin.

gg. Forsta segmentet lika fargadt med
det andra.
i. Sista segmentet i spetsen tandadt.
k. Radialcellen vidt dppen . . . . chrysoprasinan.s^.
kk. Radialcellen icke vidt dppen.

]. L§r och tibier guldglansande . . . f ^"^.^" ^S''"'''

I auripes Wesm.

11. Lar och tibier icke guldglSnsande.
m. Sista segmentet vid bakkanten myc-
ket trubbigt, knappt markbart tandadt obtusiventrisn.sii.
mm. Sista segmentet tydligt tandadt.
n. Thorax mer eller mindre guldglSn-

sande succincta Linn.

nn. Thorax icke guldglansande.
0. Panngropen med tydliga tvarskrynklor teniophrys n. sp.
p. Vingarna fullkomligt glasklara . . comta n. sp.
pp. Vingarna mer eller mindre brunaktiga ignita Linn.
ii. Sista segmentet i spetsen icke tan-
dadt.
q. Bakryggen vid basen n§got kndllik . aurichalcea Lep.

236

qq. Bakryggen vid basen icke knollik.
r. Radialcellen ganska vidt oppen . . neglecta Sciiuck.
rr. Radialcellen icke vidt oppen.
s. Pro- och mesonotum hell och hallet

roda och guldglansande.
t. Radialcellen tydligt oppen, fortsall-
ningen vid spetsen af forsta discoidal-

cellen mycket kort caeruleipes Gkhm.

tt. Radialcellen nastan alldeles sluten,
lortsattningen vrd spefsen af forsta
discoidalcellen mycket lang . . . candens Germ.
ss. Pro- och mesonotum icke rdda och

guldglansande.
u. Bakkroppsryggen med en smal mid-

telkol austriaca Fabh.

uu. Bakkroppsryggen ulan midtelkol.
V Tredje segmenlet framfdr bakkanlen

med en ganska fin tvarintryckning . trimamlata n. sp.
vv. Tredje segmentet framfor bakkanten

med en djup tvarintryckning . . , mutica n. sp.
fT. Sisla segmenlet hell och hallet eller
till en del blall, violelt eller svart-
aktigt.
w. Sista segmentet i spetsen tandadt.
X. Hela sista segmentet blatt eller violelt.
y. Pro- och mesonotum grona eller bla analis Spin.
yy. Pro- och mesonotum rdda och guld-
glansande bidentata Linn.

XX, Sista segmenlet endast efter tvarin-
tryckningen blatt eller violelt.

z. Tarserna gula flavilarsis n. sp.

zz. Tarserna mdrka.
a. Pannan skild fran hjessan genom en

hvass tvarlist Sybarila n. sp

aa. Pannan med svagl spar af en tvarlist Illigeri Wesm.
WW. Sista segmentet icke tandadt i spetsen.
/J. Sista segmentet hell och hallet blStt

eller violelt.
y. Antennskaftet pS undra sidan rdd-
gult, pS dfra sidan med svarta och

gula ringar cingulicornis n.sp.

yy. Hela antennskaftet mdrkt .... dimidiata Fabr.
^^. Sista segmentet endast bakom tvar-
intryckningen blStt eller violelt.

£37

d. Radialcellen vidL ojDpen, sisia seg-
mentet bakom gropen morkt pnrpur-

rodf lamprosoma n.^p.

dd. Hadialcellen icke mycket oppen och
sista segnienlet bakom gropen icke
morkt purpurrodt.

£. Fram- och mellan-brosldelarna, afven

som scutellen, roda, guldglansande . Leachii Schuck.
ee. Fram- och mellan-brostdelarna blS-
grdna, icke roda.

L,, Scutellen guldglansande; bakkropps-
segmenterna slarkt roda, guldglan-
sande, punklerna p§ desamma lika
flirgade Rosejihaueri n, sp.

t^. Scutellen blagron, bakkroppssegmen-
terna matt guldglansande, punkterna
pS desamma i bolten grona, sardeles
pa tredje.segmentet aureola n. sp.

Forf. , som bland Chrysididae uppstallt tva nya
slagten karakteriserar desamma salunda: Clirysogona :
Chryside plane congruens hoc, genus a specibus
illius non differt nisi corpore multo angustiore areis-
que alarum discoidalibus primis apertis, {\ art Chr,
gracillima fran Herrstein) och Notozus: Caput an-
tennarum flagello elongato, filiformi. Thorax post-
scutello plus minus acuminato, producto. Pedes
femoribus anticis basi plerumque extus rectangula-
tim dilatatis, tarsorum articulo ultimo unguiculis
serratis. Abdomen segmento tertio apicem versus
valde angustato, apice ipso reflexo {Ellampus Pan-
zeri och 5 nya arter). Dessutom upptagas arter af
Cleptes 1, Hedyclirum 3 och Ellampus 5. Verb. Na-
turh. Ver. Preuss. Rheinl. und Westph. X. p. 304.

Under titel " Bemerkungen ilher der allgemeinen Scolietae.
Bau und die Geschlechtsunterscheide hei den Arten der
Gattung ScoUa" har Bukmeister lemnat ett rik-
haltigt bidrag till kannedomen om hithorande arters
metamorfos och kunsskillnad. Forf., som funnit, att
hanar och honor af samma art ofta blifvit beskrifna

238

sasom skilda arter under olika namn, har siikt
sammanfOra dessa under samma artbenanming, hvar-
jemte han meddelat diagnoser pa alia de species,
65 till antalet, som varit hononi kanda. Sasom
grund for afdelningar inom slagtet, hafva vingcel-
lerna blifvit begagnade och grupperas de hithorande
arterna i foljande sectioner:

A. Alia nio cellerna finnas. f) arter.

B. Endast atta celler finnas pa ofvervingarna och
den nionde (bakre) saknas. 6 arter.

C. Endast atta celler finnas pa ofvervingarna, men
den nionde (bakre) cellen finnes ock den framre
(attonde) spetcellen saknas. 27 arter.

D. Framvingarna hafva endast sju celler, den at-
tonde och nionde saknas. 27 arter.

Nedanstaende arter blifva af Forf. samman-
forda: S. interrupta Fabr. (^ — S. G-maculata Fabr. ?;
5. 5-cincta Fabr. c^^ — Tiphia villosa Fabr. 5; Scolia
hortorum Fabr. c^ = Sc. flavifrons Fabr. $; S. hae-
morrhoidalis Pabr. o^. = S. erythrocephala Fabr. ?;
>S. birnaculata Fabr. o^ = S. hidens Lepell. ^5 ^'
procer Fabr. ^= S. capitata Fabr. cf ; S. ruhiginosa
Fabr. ^ — S, omata Lepell. ? ; S. 4-notata Fabr.
cf' = aS. 4-maculata Fabr. V ; S. senilis Fabr. (/> =
Tiphia thoracica Fabr. ^; Scolia collaris Fabr. $ =
S, eriophora Klug. ?; aS. d-fasciata Fabr. cf = Ti-
phia annulata Fabr. f; Scolia Iris Lepell. (^ z= S.
radula Fabr. ? ; S. aurea Fabr. (j^ = S. ciliata Fabr. $ ;
S. radula Fabr. ^^ = S. fossulana Fabr. $ och S,
Hoffmanseggi Klug <^ = S, fuscata Klug $. Ab-
handl. der Naturf. Gesellsch. zu Halle L p. 1. T. 1.
Mutilla- BURMEISTER, som beskrifvit alia af honom i

nae. grasilien insamlade arter af slagtet Mutilla, yttrar
i inledningen att dessa djur, liksom Scolietae, aro
utbredda ofver hela jordklotet, men att de fore-
tradesvis tillhora de varma, sardeles de aldra he-

^39

taste landerna. Mellersta Europa framter endast
nagra fa arter, allmannare och talrikare blifva de i
Sodra Europa och Norra Afrika, hvilken senare
trakt synes vara sardeles rik pa hithorande species.
Arternas antal ar afven stort i det ofriga Afrika,
men deremot mindre i Indien och Nya Holland.
Sardeles talrika aro Mutillariae i Sodra Amerika
och denna rikedom ar sa mycket mer ofverraskande
som afven bar, likasom i Nya Holland, den ana-
loga TAynmcZ-gruppen representeras genom en mangd
arter. I det hela synes dock Nya Holland relatift
ega flera Tliymiidae och farre Mutillariae, men der-
emot Sodra Amerika tvartom. Brasilien anser Forf.
vara det land, der olikheten konen emellan hos de
arter, som tillhOra sistnamnde familj, uppnatt sitt
maximum, hvarigenom de olika arternas bestam-
mande till bada konen ar underkastadt stora sva-
riojheter. Hanarna aro alltid smartare och naojot
mindre, samt sakna merandels de hvitgraa eller
rodgula teckningar, hvarmed honorna aro prydda,
eller da de fOrra ega dessa teckningar framsta de
i en annan form nemligen hos hanarna sasom bal-
ten, hos honorna sasom mot hvarandra belagna flac-
kar. Deremot ofverensstamma de enskilda kropps-
delarna, sa att honor med sma hufvuden ega ha-
nar som afven ega denna del liten o. s. v. Antalet
af de arter Forf. anfOr i sin afhandling uppgar till
icke mindre an 54. Abhandl. Naturf. Gesellsch. in
Halle II. Viertel Jahresb. p. 19.

Onekligt ar, att hvarje forsok till utredandeFomica-
af nagon viss grupp, om detta till och med skulle ^^^^'
vara mindre fullstandigt, vacker hagen hos en mS-ngd
forskare att narmare studera djur, som ofta forut
blifvit forsummade. Sedan Latreille utgaf sitt
stora arbete ofver myrorna, syntes hagen for un-
dersokningar om dessa intressanta organismer en

langre tid hafva slumrat, till (less NYLANDERgenom
sina varderika uppsattser ofver Nordens Formicariae,
framkallat en ovanlig verksamhet I de flesta land,
att narmare granska sa v^l der befintliga arter,
som de i sainlingarna forvarade exotiska formerna.
Redan i fOregaende Berattelser bar Ref. haft till-
falle fasta uppmarksamheten pa flera fortjenstfulla
arbeten i denna riktning och manga af de bidrag
vi sedermera erhallit fortjena uppmarksamhet. I
forsta rummet torde bura namnas " Beschreibungf Nas-
sauiscJier Ameisen' af Schenck. Sedan Furf. uti
inledningen afhandlnt dessa djurs kroppsdelar och
lefnadssatt, lemnar ban synoptiska tabellen ofver
tilagt- och art-karaktererna. De forra hafva blif-
vit framstallda pa foljande satt:

A. Bakkroppens petiolus med ett Ijall,

a) Fjallet uppraltstaende.

aa. Bakkroppen bakom forsta segmentet
hopdragen; iva cubitalceller. Ar-
betare och honor med gadd, de
forra utan markbara ogon . . . Ponera 1 art.

bb. Bakkroppen bakom forsta segmen-
tet icke hopdragen; en cubitalcell.

1, Ofverkaken smal,bagformig, spet-
sig. Arbetare och honor med
gadd. Basaidelen af metathorax
baktill convex Polyergus i art.

2. Ofverkaken bred, niistan trekan
tig, framtill mnngtandad (utom
hos flera hanar). Arbetare och
honor utan gadd, metathorax
baktill icke convex .... Fromica 20 arter.

b) Fjallet snedt, framat nagot hogre an
bakat. Bakkroppen vid basen med ett
fjallet ofverskjutande bihang; en cubi-
talcell; ingen gadd; kakarna breda, tre-

kanliga, tandade Ta^^moma 2 arter.

B. Bakkroppens petiolus med 2 kndlar.

a) Labialpalperna 6-Iedade, sa langa eller
langre an underkaken; en cubitalcell

(med

(med undantag af en art); hela thorax
bildar en niistan horizontel yta (med
undantag af en art); pa melalhorax
tv5 taggar eller atminslone tva sma
tander hos arbelare och honor (med
undantag af en art).
aa. Ofverkaken bred, trekantig, fram-

till tandad Mijrmka 1 Tarter.

bb. Ofverkaken smnl, bagformig, afsmal-

nande i en spets Eciton 1 art.

b; Labialpalperna mindre an 6-ledade, kor-
tare an underkaken; tva cubitalceller.
Thorax framtill mycket convex. Meta-
thorax hos arbetarne utan taggar och
tander. Arbelarnas hufvud mycket stort
och bredt Alia 1 art.

Sasom nya arter beskrifvas; Formica pallescens,
affinis, incisa, Myrmica atratula, corticalis, parvula,
cingulata, interi'upta och Eciton testaceum, Jahrb. Ver.
f. Naturk. in Nassau VIII. I. p. \. Af furestaende
afhandling bar ett omstandligt utdrag blifvit in-
fort i Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 157, 185, 225,
296. Furf. upplyser deruti, att den art ban be-
namnt Eciton testaceum, vid narmare granskning be-
funnits bora bilda ett etijet slao^te som ban foreslar
att kalla Myrmus.

Mayr, som haft tillfalle granska de i Pie-
mont och Sardinien forekommande Formicariae, upp-
raknar forst alia de furut beskrifna arterna, hvar-
efter han lemnar fullstandiga karakterer pa nedan
uppraknade species, nemligen : Formica lateralis Oliv.
Aphaenog aster n. g. sardous, A. senilis, Myrmica mon-
tana. Till slut upptagas afven nagra andra ¥or-
micariae, hvilka blifvit FOrf. tillsanda fran olika
trakter. Dessa aro Formica Herrichi (Turkiet) och
AcroGoelia Mayri (Dalmatien). Verhandl. Zool. Bot.
Ver. in Wien. Abb. III. p. 4 01

Prof. Bohemans Arsh. 1853, 1854. ^^

242

Ibland myrorna finnes icke nagot slagte, hvara
arter forete sa mycken olikhet i formen som Cryp-
tocerns, och man skulle saledes vara bujd att vid
fursta paseendet tro, att de tillhurde olika genera.
Smith, som nu monografiskt bearbetat hithOrande
arter, liar likval funnit, att dessa skiljaktigheter en-
dast utgura modificationer af en enda typ. Antalet
af de arter hvilka fiirut varit beskrifna uppgar till
omkring 20, hvartill Forf. nu fogat 15. Fyra arter,
som furekomma i gamla verlden, liafva blifvit forda
till ett nytt slagte. De genera, hvaruti denna
grupp nil furdelas, aro: Cryptocerus med 28, Me-
7'anoplus med 2, Cataulacus n. g. med 4, Daceton
med 3 arter och Orectognathus n. g. med 1 art.
Storre delen af de upptagna arterna finnas afbildade
pa trenne bifogade plancher. Trans. Ent. Soc. N.
S. II. p. 2 13. T. 19—21. Ann. and Mag. of Nat.
Hist. II. Ser. XL p. 333.

Sedan Jerdon i Madras Journal of Littera-
ture and Science 1851, infurt en fOrteckning ofver
de Formicariae, som blifvit funna i sodra delen af
Ostindien, bar Moore nu af denna afhandling med-
delat ett utdrag. Jemte korta beskrifningar ofver
djurens utseende, redogOres noggrant for deras lef-
nadssatt och vistelseorter. Foljande slagten och
artantal anfures nemligen: Atta 6, Ocodoma-l, Eciton
4, Myrmica 6. Ann. and Mag', of Nat. Hist. II.
Ser. XIII. p. 45.

Mayr har ytterligare uppstallt nagra nya
Formicariae funna i Osterrike nemligen: Formica
foveolata, F. fuscipes, cinerea, Myrm^ica clypeata och
M. Kollari. Verhandl. Zool. Bot. Verein in Wien
Abh. III. p. 277.

Imhoff har bildat ett nytt slagte bland For-
micariae, hvilket ban benamnt Sphegomyrmex, Den
hithOrande arten fran Akropiny vid Guineiska Guld-

I

243

kusten, saknar helt och hallet ugon, samt har skar-
lika mandibler, hvilkas innerkant ar fran niidten
till spetsen besatt med en rad sm4 tander. Forf.
har likval senare funnit att hans djur tillhor slagtet
Anomma ScHUCK. Bericht. Verhandl. Naturf. Ge-
sellsch. in Basel X. p. 175. Ann. and Mag. Nat.
Hist. II. Ser. XIII. p. 75.

Mayr upplyser att Nylanders Myrmica ru-
hriceps, som af Forf. blifvit beskrifven under namnet
Acrocoelia rujiceps, redan 1842 af Gene benilinndts
Myrmica rediana. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien
IV. p. 30.

Lucas, som forut uppglfvet att den af \\or\om Lefnads-
beskrifna Typhlopona oraniensis skulle lefva spridd ^""*
under stenar, har nu genom iakttagelser, meddelade
af Blanchard, kommit till den ofvertygelse att
denna art, liksom de fiesta Formicariae, lefver i
storre samhallen. Ann. Ent. III. Ser. I. p. XXXVII.

Flera underrattelser om atskilliga Myr-arters
lefnadssatt, hushallning och utveckling hafva blifvit
bekantgjorda af Wakefield i Trans. Linn. Soc.
4854 April. Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser.
XIV. p. 463 och af Mayr i Stett. Ent. Zeit. XV.
p. 131.

Daniell: Notice of the habits of My^rnica do-
mestica Schuck. Zoolog. N:o CXXIII, CXXIV.
har Ref. ej sett.

Boyer de Fonscolombe har fortsatt sin i ichneu-
flera foregaende Berattelser anmalda afhandling:™^"^^^®*
'' Ichneumonologie provencale ou Catalogue des Ichneu-
monides qui se trouvent aux environs d'Aix et descrip-
tions des especes inedits' och har nu afhandlat slag-
tena Glypta (6), Lissonota (21), Polysphincta (2),
Schizopyga (1) och Clistopyga (3). Ann. Ent. III.
Ser. IL p. 497.

^44

Wesmael, som genom sin masterliga bearbet-
nlnii: uf de akta Ichneumonerna ftirvarfvat sioj ett
aktadt namn inoin den Entomologiska litteratiiren,
bar nu utiiifvit tvenne, fur kannedomen om dessa
djur vigtiga arbeten, hvilka innehalbi rikhaltiga til-
lagg och upplysande rattelser till Forf:s forut i
Belgiska Akademiens Handlingar infurda uppsatts:
'' Tentamen dispositionis metliodicae Ickneumonwn Belgii\
SOU! utkom 1845. Det ena "Ichneumones Platyuri
Europaei' innehaller, utom en milngd anmarkningar,
beskrifning pa foljande nya arter nemligen: Proho-
liis concinnus, Eurylahus dims, Pristiceros ferrarius,
Platylahus pullus, leucogramtyius, varipictus, pallidens,
Apaeleticus longicornis, inimicus ocb inclytus. Bulk de
Belgique XX. III. p. :297. Det andra, ''Amhlypygi
Europaei", ar afvenledes^ uppfyldt af vigtiga upplys-
ningar, bvarjenite sasom nya anforas: Amhlyteles
novitius, atirdorius, ignotus, bipustulatus , lusitanicus,
efferus, ruhriventris, injucundus, haereticus, homocerus
och Trogus lapidator. Bull, de Belg. Annexe 1853 —
1854, p. 7 5 — 14:^ med illuminerade plancher.

En gjinska valkommen burjan till utredandet,
af Sverges hittills alltfor litet kanda Ichneumonider]
ar Ref. nu i tillfalle anmala, nemligen: ''Entomolo"
gisha Anteckningar under en resa i Sodra Sverge 1S34'*
af A. E. Holmgren. FOrf., som besokt Halland
och en del af Skane, bar derunder insamlat ett icke
obetydligt antal arter af furenamnde familj, samt
redogor nu pa ett noggrant satt fur sina iaktta- \
gelser. Harvid hafva hufvudsakligen Grawenhorsts W
och Wesmaels indelningar blifvit lagda till grund,
men pa flera stallen bar Furf. funnit sig furanlaten
att vidtaga furaiulringar, hvilka af behofvet och det
ukade artantalet varit pakallade. Af de 261 arter,
som anfuras, hafva endast 44 varit sasom tillho-
rande Sverges fauna beskrifna och 39 hafva fur

^55

vetenskapen befunnits nya. Vid (li}ijiMo.><ernas och
beskrifningarnas furfattande bar en valfOrtjent upp-
marksamhet blifvit fastad vid sculpturen, hvilken
inom denna f'amilj ar af sardelcs vigt da fargteck-
ningarna hos manga arter aro niycket furanderliga
och saledes ofta icke lemna fiillt tillfurlitliga ka-
rakterer for bestamningen. Nagra nya islagten hafva
blifvit uppstallda nemligen; Macrobatus {Cryptus ma-
crohatus Grav.J, Peiilissus {Mesoleptus jilicornis GuAV.),
Friopoda {Mesoleptus sticticus Grav. m. f1.), Lasiops
{TrypJwn pilosellus Grav.), Mesolekis {Mesoleptus ni-
gricollis Grav. m. fl.), Colpotrochia {Tryphon ele-
gantulus Grav.) och Monoplectron {M. zygaenato7' n.
sp.) De for vetenskapen nya arterna aro foljande:
Ca77ipoplex areolator, nitidulator, validicomis, fallax^
fumipennis, antennator, ndnutus, pectoralis, sericeus,
juniperintis , fuscipes, incrassator, Utoralis, stagnalis,
Anomalon Wesmaelt, Ichneurnon eurimiervis, Cryptus
Sohemmd, Heiniteles nasutus, MesocJiorus gibhulus, Me-
soleptus foveolator, ajffinis, gracilis, paludicola, xnacrO"
dactyluSf Mesoleius meridionalis, Exenterus himaculatusy
limhatus, Polyhlastes caudatus, laevigahis, Tryphon hi-
cornutus, confinis, tri^eulptus, fuscicornis, Exochus fla-
vomarginatus, Monoplectron zygaenator, Bassus areola-
tus, Pimpla variabilis, Phytodietus albipes, Lissonota
dubia, Clistopyga rufator och Glypta albifrons. Vet.
Akad. Handl. 1854. p. 1 104.

Bada konen af en ny Ichneumon, soni blifvit
benamnd /. paludicola, beskrifvas af Desvignes.
Den ar narslagtad med 1. saturatorius och lefver
sasom parasit i piipan af Nonagria Typhae och N.
paludicola. Trans. Ent. Soc. N. S. III. p. 44.

Kriechbaumer, som meddelat nagra anu»ark-
ningar rorande Ephialtes manifestator, anser att tvenne
skilda arter blifvit sainmanblandade under denna
benainning. Huruvida Linni- med sin /. manifestator

246

afsett nagon af de arter Furf. haft fur ogonen be-
tviflar ban, hvarfore nya benamningar blifvit dem
tilldelade. Da bada trollgen forekomma i Sverge,
meddelas de a dem gifna diagnoserna;

Ephialtes imperalor {manifestator Gray, part.) Niger, pe-
dibus rufis, femorum posficorum apice sunimo, tibiis tarsisque
postieis plerumque t'uscis, larsis fibiis longioribus; alls silaceo-
hyalinis, basi et squamulis rufis, stigmate nervisque fuscis, ab-
domine segmenlis 1 — 5 eiongalis, 3 — 5 supra subrhombeo-
depressis, ? (erebra tertia corporis parte longiore, tenuissima,
valvis subpiiosellis. Long. 9'" (terebra pauIo supra 11'") — 18'"
(terebra 25'").

Ephialles Rex. {manifestator Gray, part.) Niger, pedibus
rufis, tibiis tarsisque postieis longitudine aequalibus, rufis aut
I'uscis, alis flavescenli-hyalinis, basi et squamulis rufis, abdomine
segmentis 1-5 oblongis, 3 — 5 ulrjnque obsolete tuberculatis,
? terebra fere tertia corporis parte longiore, valvis pilosellis.
Long. 10'" (terebra 13|/") — 14'" (terebra 19'"). Stett. Ent.
Zeit. XV. p 15 5.

Metamor- En ny' art af slagtet Cremastus, som undergar

sin forvandling i larverna och puporna af Orthotae-
nia BuoUana, bar af Curtis blifvit uppstalld samt
benamnes Cremastus Buolianae. Trans. Ent. Soc.
N. S. III. p. 60.

Utvecklingen af den i larverna af Mamestra
pisi parasitiskt lefvande Paniscus virgatm FoURC. bar
blifvit utredd af Newport, som afven lemnat upp~
lysningar rorande denna arts anatomi. Ratzeburgs
talrika iakttagelser rorande Ichneumonidernas me-
tamorfos synes varit Newport obekanta. Trans.
Linn. Soc, XXL L p. L

Vigtiga underrattelser rorande metaraorfosen
ocb den in re byggnaden af Ichneumon Atropos, som
blifvit klackt ur pupan till Spliinx ligustri, bafva af
Newport blifvit inforda i Trans. Linn. Soc. XXI.
IL p. 85. T. 9. Ett tilJagg till forestaende af-
b and ling af Crew '^ Additional Note on Ichneumon

247

Atropos CuKT." Zoolog. CXXXI har Ref. ej haft
tillfalle se.

Att Rhyssa curvipes lefver under sina fursta
stadier i larverna af XipJiT/dria dromedarius har
GiRAUD anmarkt. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in
Wien. Abh. IV. p. 604.

Nagra bidrag till kannedomen oni de talrika Braco
och svarutredda Braconiderna hafva vi fatt emottaga ^^
af RuTHE, som inom denna familj funiiit sig fOran-
Mten bilda nedanstaende nya slagten:

1. Dimeris. Caput globosum; antennis submoniliformibus, 17-
articulatis; scapo elongate. Aperlura oris ampla, semicircu-
laris. Palpi maxillares 5-articulati, articuiis tribus ultimis
lenuioribus, sub-aequalibiis. Abdomen biarticuialum, sessile;
segmentQ primo seniicirciilari, incisura profunda discreto.
Terebra exserta. Articulatio suturiformis nulla. 1 art. D.
mira.
Genom den Ivaledade bakkroppen skild t'ran alia af Neks
AB EsEjNBECK och Wesmael bcskrifna slagtenv

'2. Araphis. Caput subglobosum, hyposlomate reclinato; aper-
ture oris sennicircularis; antennis submoniliformibus. Meso-
thorax subtrilobus. Abdomen petiolatum, segmento secundo
maximo, laevissimo, caeteris occultalis. Articulatio suturi-
formis nulla. Terebra exserta. 1 art. A. tricolor,

3. Bhaconotus. Caput globosum; antennis tenuiter filiformibus.
Apertura oris parva, semicircularis. Palpi elongati. Abdomen
sessile, sub-elevatum, aciculatum; articulatione suluriformi
distincta, impressa, lateribus curvafa. Alae anguslae; nervo
parallelo recto, intersfitiali; cellula discoidali interna apice
acuto clausa. Terebra exserta. i art. Bh. aciculatus.

4. Trachyusa. JVIandibulae apice tridentatae, distantes. Palpi
maxillares 6-articulati. Abdomen sessile, depressiusculum,
subelevatum, subtilissime exasperatum. Articulatio suturiformis
impressa. Terebra subexserta. Alae anteriores cellulis cubi-
talibus tribus, nervo parallelo, subinterstitiali, cellula discoi-
dali interiore apice aperta. 1 art. T. nigriceps.

Till slut beskrifves en art af slairtct Alysia
benamnd A. plcticornis. 8tett. Ent. Zeit. XV. p. 343.

GiRAUD har utredt att Bracon oblitei^atus un-
dergar sin metamorfos i larverna till Xiphydiia dro-

us

medarius. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien. Abh.
IV. p. 604.

Utforliga, nied figurer beleclsagade beskrifnin-
gar af Anthophorahia retusa och Monodontomerus ni-
tidus hafva af Newport blifvit utgifna. Med han-
syn till det forra slagtet bekraftar Furf. sina forut
meddelade uppgifter, att hanen endast eger en ocell
och saknar sanimansatta ogon. Trans. Linn. Soc.
XXI. I. p. 6 1. II. p 95.

Crew: Note on the ocelli in the genus Antho-*
phorabia Newp. Zool. N:o CXXXI. ar Ref. endast
till titeln bekant.
Pteroma- Walker bar fortsatt sina beskrifningar ofver

'^"^- Chalcidites tillhOrande slagtena Jsosoma, Dicyclus, Pte-
romalus, Cerchysius och Tetrastichus. Ann. and Mag.
Nat. Hist. Sec. Ser. III. p. 204.

Smith bar jemte flera upplysningar om den
bos bi-arter lefvande parasiten Melittohia casta ut-
redt att Cirrospilus Acasta Walk. 4839, Melittohia
Audouini Westw. ^ 1847 och Anthophorahia retusa
Newp. o^? 1852 aro synonyma. Trans. Ent. Soc.
N. S. II. p. 248.

Systems- DIPTERA. — BiGOT har fortsatt sin i forra

Berattelsen p. 298 anmalda systematiska uppstall-
ning af Diptera och bar nu afhandlat den andra
stora afdelningen Tipididii, bvilka ban salunda in-
delar i fainiljer och slagten.

A. Yingade.

Fcim. I. Cui.iciDAE Hanens antenner, alminstone (ill en del
af deras langd, plumerade.

1. Snyfet fini, sl,icl<ande, mer eller niipdre forlSngdt.
Palperna, da de finnas, raka.

a. Med pal per.

b. Hanens palper aldrig korlare an snytet.

c. Palperna hos bfida konen, afminstone lika langa
som snytet.

d. Snvtet rakt.

249

e. Hanens balcben mycket ludna . G. Sabethes Rob. d.
ee. Hanens bakben naslan nakna . Anopheles Macq.
d(J. Snytet bojdt ned§t .... Megarhina JMacq.
cc. Palperna, endast hos hanatna,

atminsfone lika langa som snytet Culex Macq
bb. Palperna hos bada konen kor-

tare an snytet Aedes Macq.

aa. Palperna otydliga. Hanens an-
tenner fint ludna, med en I§ng
hSrpensel i spetsen .... Limnobiorhynchus

Macq.
2. Snytet kort, icke stickande, mer
eller mindre fortjockat.
Palperna nedat bojda.
a. Antennerna, atminstone hos ha-
narna, plumerade anda till spet-
sen.
b Hdfterna fastade pa lika afsland

fran hvarandra Corelhra Macq.

bb. De framre hofterna langre be-
iagna fran de mellersta an dessa
frSn de bakre.

c. Hanens sista antennled langst.

d. Hanens sista antennled aldrig
uppsvalld.

dd. Hanens sista antennled nSgot
uppsvalld i form af en kort

klubba Corinonevra Lotw.

cc. Hanens nast sista antennled

langst Tanypiis Macq.

aa. Hanens anlenner endast mot ba-

sen plumerade Ceratopogon Macq.

Fam. II. Rhyphidae. Hanens antenner icke plumerade. Vin-
garna atminstone med en discoidalcell. Hufvudet enkelt.
Utan eller med mindre framslaende snabel.
a. Hanens antenner 16-ledade.

Vingarna med tre discoidal-celler Rhyphus Macq.
aa. Hanens antenner 14-Iedade.

Vingarna med en discoidal-cell Glochina Macq.
Fam. III. TiPULiDAK. Hanens antenner icke plumerade. Vin-
garne Stminstone med en discoidal-cell. Hufvudet fdrlangdt
genom en mer eller mindre lang snabel.
1. Snytet fint, mycket langre an huf-
vudet.

950

a. Snytet rackande l§ngt Iramom

rostri spels Geranomyia Macq.

aa. Snytet doldt eller knappl rac-
kande utom rostri spets.

b. Palperna med fyra tydliga leder.

c. Rostrum af nastan lika langd

som kroppen Toxorhina Loew.

cc. Rostrum icke langre an an-

tennerna Rhamphidia Macq.

bb. Palperna med en enda tydlig led Aporosa Macq.
2. Rostrum tjockt, nSgot langre, af
samma langd eller kortare an huf-
vudet.

a. Palpernas sista led mSirkbart
langre an de foregSende, mer
eller mindre bojd efler langden,
atminstone hos hankdnet.

b. Anfennerna greniga eller pec-
(inerade.

c. Antennerna greniga eller pec-
tinerade hos bada konen.

d. Hanens antenner mer an 14-

ledade Gynoplistia Wkstw.

dd. Ha'nens antenner med §tmin-
slone 14 leder.

e. Hanens antenner l4-ledade.

f. Vingarnas andra bakre cell skaf-

tad. Rostrum kortare an huf-

vudet Ctenogyna Westw.

ff. Vingarnas andra bakre cell ulan

skaft. Rostrum atminstone Ilka

langt som hufvudet .... Ptilogyna Westw.
ee. Antennerna 1 3-ledade . . . Ozodicera Loew.
cc. Antennerna endast pectinerade

hos hanen.
d. Hanens antenner med 4 rader

tander eller grenar, honans latt

sSgtandade, lederna nastan lika Ctenophora Macq.
dd. Hanens antenner med tre ra-
der tander eller grenar, honans

enkla, 1, 3, 4 och 5 lederna

langre an de andra .... Xyphura Brulle.

251

ddd. Hanens antenner med tvS rader
tanderelIergrenar,honans enkla,
alia lederna nastan lika . . Dictenidia Brulli^.
bb. Hanens antenner hvarkcn gre-
niga eller pectinerade.

c. Hanens antenner med mer an
10 leder af normal storlek.

d. Hanens antenner med mer an

"16 leder Nephrotoma Macq.

dd. Hanens antenner medhogstl6
leder.

f. Vingarna med fem bakre cel-

ler, den andra skaftad . . . Pedicia Macq.
ff. Vingarna med fyra bakre cel-
ler, den andra oskaftad.

g. Vingarna med tva submarginal-
celler.

h. Hanens antenner 16-ledude . Limnohia Macq.
hh. Hanens antenner 15-ledade . Rondania n. g.
gg. Vingarna med en submarginal

cell,
h. Antennerna 16-Iedade hos ha-

nen Dohrnia n. g.

hh. Antennerna 14-ledade hos ha-

nen Numantia n. g.

ee. Hanens antenner hdgst 13-
ledade.

f. Hanens antenner pa undre si-
dan fint saglandade .... Prionocera Lokw.

ff, Hanens antenner enkla.

g. Vingarnas andra bakre cell skaf-
tad, rostrum temligen fdrlangdt Tipula Linn.

gg. Vingarnas andra bakre cell

oskaftad, rostrum temligen kort Pachyrhina Macq.
cc. Hanens antenner med 10 myc-

ket ISnga leder Megistocera Macq.

aa. Sista leden p5 hanens palper af

nastan samma langd som de fo-

regSende eller Stminstone nast

den sista, rak.

b. Hanens antenner pectinerade
eller greniga.

c. Hanens och honans antenner
pectinerade; lederna icke skaf-

%52

tade. Hanens viriitnr med 5

hakre celler I'ariptera n. g.

cc. Hanens antennleder skaft;ide.

Vingaina med lyrabakre celler lihiphidia RIacq.
bb Hanens antenner hvarken poc-

tinerade eller greniga.
c Vingarna med fern bakre celler.

d. Vingarnas inre basal-cell delad

genom en tvarnerv .... Idioplera IVIacq.
dd. Vingarnas inre basal-cell icke
delad genom en tvarnerv.

e. Hanens antenner greniga, 32-

ledade Cerozodia Macq.

ee. Hanens antenner icke greniga.

f. Antennerna tradformiga, sista
lederna tydliga.

g. Antennernas tredje och foljande

leder nastan klotrunda . . . Philydorea n. g.
gg Antennernas tredje och foljande

leder cylindriska Cylindrotoma Macq.

tf. Antennerna Iradlika, sista le-
derna olydliga Trichocera Macq.

cc. Vingarna med fyra bakre celler.
d. Hanens antenner 16-Iedade.
e. Vingarnas auxiliarnerv mycket

bojd Symplecta Macq.

ee. Vingarnas auxiliarnerv icke bojd En'optera Macq.
dd. Hanens antenner l4-ledade?
krokarne p^ hanens konsorga-

ner gaffellika? Styringomyia Loew.

ddd. Hanens antenner 13-ledade . Goureautia n. sp.

Fam. IV. LINN0^HIL1DAE? (Bigot.) Vingarna utan di.scoidalcell.
Hanens antenner rackande atniinstone till midlen at tho-
rax, vanligtvis tradformiga. Hanens hofler korta. Bakbe-
nen enkla, ofta med fina och korta taggar i spetsen. Vin-
garna med mindre an nio longitudinella nerver, utom
kantnerverna. Vingarna med tvenne basalceller, eller St-
minstone tvenne tvarnerver, skilda den ena fr§n den an-
dra genom en eller flera langdnerver.
1. Hufvudet fdrlangdt i etl snyte eller
rostrum.
a. Rostrum langre an hufvudet och

thorax tillsammans .... Macrochila Loew.

1

253

an. Rostrum mycket korlare an huf-
viiflel och thorax tillsammans.

b. Palpernas fjerde led mycket
liingre iin de foregaende.

c. Vingnrnas analcell oppen.

d. Hanens antenner 28-ledade . Polymera Wied.
(Id. Hanens antenner med mindre

an 28 leder.

e. Hanens antenner 17-ledade,
omkring tvj^ ganger sa iSnga

som kroppen Ula Halid.

ee. Hanens antenner ungefar af
kroppens langd.

f. Hanens antenner 16-ledade.

Benen af vanlig sloriek . . Ptychoptera Macq.
IT Hanens antenner 13-eller 12-

ledade. Benen mycket langa . Apeilesis Macq.
cc. Vingarnas analcell sluten, icKe
uppnaende den inre kanten,
tredje och fjerde langdnerverna
mycket bojda, inat convexa . Trentepohlia n. g.
bb. Palperna hos hanen med na-
sfan lika leder.
c. Vingarna med 5 bakre celler.
d. Hanens antenner mer an 12-

iedade. Benen af vanlig storlek Limnophila Macq.
dd. Hanens antenner medhdgstl2

leder. Benen mycket langa . Dolidiopeza Macq.
cc. Vingarna med fyra bakre frans-
forsedda celler, nerverna ludna.
Hanens antenner Ift-ledade . Octavia n. g.
ccc. Vingarna med tre bakre celler.
Hanens antenner med sex l§nga

leder Anisomera Macq.

2. Hufvudet Ulan rostrum eller snyte.
a. Palpernas fjerde led hos hanen

langre an de foregaende . . Dixa Macq.
aa. Palpernas leder nastan lika.
Vingarnas andra langdnerv bil-
dande en rundad ok-lik gaffel

i spetsen Zigonevra Macq.

Fam. V. Cecidomydae. Vingarna med en enda basal-cell, eller
atminstone en tvarnerv.

$54

1. Vingarna med mer an tre langd-

nerver utom kantnerverna.

a. Ett rostrum eller snyte lika

langt som hufvudet .... Liponeura Loew.
aa. Rostrum eller snyte.

b. Vingarna med atminstone en
tvarnerv.

c. Bakbenen mycket ISnga . . Macropeza Macq.
cc. Benen nSstan lika langa.

d. Vingarna med atminstone fyra
bakre celler.

e. Hanens anlenner med mer an
9 leder.

f. Hanens antenner 15-ledade . Lestremia Macq.
ff. Hanens antenner 11-ledade . Cecidogona Loew.
ee. Hanens antenner med hogst 9

leder Anarete Macq.

dd. Vingarna med mindre an fyra
bakre celler. Tarsernas fyra sisla
leder ovala, utvidgade . . . Asthenia Halid.
bb. Vingarna utan tvarnerver . . Mimosciara Bond.

2. Vingarna med hogst tre langd-
nerver utom kantnerverna.

a. Vingarna med atminstone en
tvarnerv.

b. Vingarna med tre langdnerver
utom kantnerverna.

c. Vingarnas tredje langdnerv gaf~
fellik. Hufvudet forenadt med
thorax genom en kort hals, sedt
ofvanifran foga mSrkbart.

d. Hanens antenner 1 5-ledade . Neurolyga Bond.
dd. Hanens antenner 10-ledade . Micromyia Bond.
cc. Vingarnas tredje langdnerv en-

kel. Hufvudet forenadt med
thorax genom en cylindrisk,
temligen l§ng hals, sedt ofvan-
ifran ganska tydligt .... Asynapta Loew.
bb. Vingarna med hogst tv§i langd-
nerver utom kantnerverna,

c. Thorax kort, af vanlig form.

d. Vingarna med tvS langdnerver,
utom kantnerverna.

255

e. Vingarna med Stminstone den
ena langdnerven gaffellik.

r. Vingarnas Idrsia och andra

ISngdnerver gaffellika . . , Campylomyza Winn.
ff. Vingarnas andra ISngdnerv gaf-

fellik Cecidomyia Macq.

ee. Vingarnas langdnerver enkla.

f. Hanens antenner enkla eller
knutlika. Lederna icke skaftade.

g. Honans anienner enkla, cylin-

d risk a Spaniocera Lokw.

gg. Hanens och honans antenner

knutlika, 13-ledade. . . . Porrycondyla Rond.
ff. Hanens antenner med skaftade

leder Colpodia Winn.

dd. Vingarna med en enda langd-

nerv Lasioptera Macq.

cc. Thorax forlangd i form af en

cylindrisk hals Clinorhyncha Loew.

aa. Vingarna utan tvarnerver.

b. Hanens antenner 14-Iedade . Heteropeza Loew.
bb. Hanens antenner 11-ledade . Brachyneura Rond.

Fam. VI. PsYCiioDiDAE. Vingarna med minst nio langdnerver,
utom kantnerverna.

1. Vingarna Stminstone med en basal-
nerv, elier en tvarnerv.

a. Vingarna med tre basalnerver,
elier tre tvarnerver.

b. Hanens antenner med cylin-

driska leder Posthon Loew.

bb. Aniennernas leder coniska . . Diplonema Loew.
aa. Vingarna med tv§ basalceller

eller hdgst tvenne tvarnerver.

b. Vingarna med tvS basalceller

eller tv§ tvSrnerver . . . Philoematus Loew.

bb. Vingarna med en basalcell, eller
en enda tvSirnerv.

c. Palpernas sista led mycket ]§ng Phloebotomus Rond.
cc. Palpernas sista led temligen kort Hemasson Loew.

2. Vingarna utan basalceller eller utan
tvarnerver.

a. Hanens antenner med enkla

leder Nemapalpus Macq.

256

aa. Hanens antenner med skaftade

leder ........ Psychoda Macq.

Fam. Vlh Mycktophilidae ^Bigot.) Hanens hofter forlangda.
Baktibierna vanligtvjs torsedda med talrika taggar, eller
ofla leinligen langa taggar i spetsen. Understundom endast
en af dessa karakterer.
1. Palperna med fyra tydliga leder.

a. Palpernas andra led enkel.

b. Hufvudet forlangdt genom ro-
strum eller snyte.

c. Rostrum och snytet forlangda.

d. Rostrum en gang langre an huf-
vudet. Snytet foga eller knappt
framstaende Gnorista Macq.

dd. Rostrum korlare an hufvudet.
Snytet och lapparna mycket
framstaende ulfill .... Asindulum Macq.

cc. Rostrum och snytet korta.
d. Hanens antenner langre an huf-
vudet och thorax tillsammans.
Kakarna mycket tydliga. Vin-
garna med basalceller . . . BoUtophila Macq.

dd. Hanens antenner kortare an huf-
vudet och thorax tillsammans.
Kakarne foga synliga. Vingarna
med en enda basalcell . . . Platyura Macq.

bb. Hufvudet ulan rostrum eller
snyte.

c. Med oceller.

d. Tre oceller.

e. Hanens antenner atminstone

lika ISnga som kroppen . . Macrocera Macq.
ee. Hanens antenner mycket kor-
tare an kroppen.

f. Vingarnas kantcell enkel; ab-
domen trind, nedtryckt, eller
hoptryckt hos hanen.

g. Baktibierna hos hanen med tv§i
rader temligen ]§nga taggar.
Hanens abdomen lindrigt hop-
tryckt eller sammantryckt.

h. Vingarna med tv§ korta tvar-

nerver Tetragoneura Loew.

hh. Vingarna med en enda tvarnerv Leia Maqu.

257

gg. Baklibierna med ganska korla

eller inga taggar hos hanen. Ha-

nens abdomen trind .... Macroneura Macq.
ff. Vingarnas marginalcell delad ge-

nom en kort langdnerv. Ha-

nens abdomen lindrigt nedtryckL
g. Palpernas sisla led mycket ISngre

an de andra Diadocidia Rdthr.

gg. Palpernas sisla led nastan lika

med de foregaende .... Mycetobia Macq.
dd. Tsk oceller,

e. Vingarnas marginalcell delad

genom en tvarnerv .... Sciophila Macq.
ee. Vingarna utan tvarnerver.

f. Vingarnas externo-mediannerv

enkel, normal Mycetophila Macq.

ff. Vingarnas externo-mediannerv

af agglik form, icke normal . Synapha Macq.

€0. Utan oceller Cordyla Macq.

aa. Palpernas andra led mycket

uppblast.
b. Palpernas leder af nastan lika

' langd PlesiasHna Winn.

bb. Palpernas leder af olika langd Ditomya Winn.
2. Palperna med hogst tre tydliga leder.

a. Palperna med tre tydliga leder.

b. Palpernas forsta led enkel. Sny-

tet kort Sciara Macq.

bb. Palpernas forsta led mycket

fortjockad, eller uppblast. Utan

snyte Pachypalpus Macq.

aa. Palperna med en enda tydlig,

mot midten fortjockad eller

uppsvalld led Ceroplatus Macq.

Fam. VIII. BiBioNiDAE. Hanens antenner icke rackande till
midten af thorax, perlbandslika, mer eller mindre fortjoc-
kade, n§gon gang lindrigt perfolierade eller slutande i en
klubba.

1. Antennerna hos hanen syllika, en-

dast vid basen fdrtjockade . . . Chenesia Macq.

2. Antennerna hos hanen alldrig syl-
lika, mer eller mindre trinda, eller

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. ^7

258

mer eller mindre perlbantislika, na-
gon gSng perfolierade.

a. Palperna 4- eller 5-ledade.

b Med oceller.

c. Hanens antenner enkia, mer
eller mindre cylindriska.

d. Tarserna med 3 pulvijier.

e. Thorax enkel. Hanens framre
tibier vanligtvis utan taggar.

f. Vingarna med tv§ marginal-
celler. Hanens framre tibier utan
taggar.

g. Vingarnas andra bakre cell

skaflad Plecia Macq.

gg. Vingarnas andra bakre cell

enkel Eupeitenus Macq.

ff. Vingarna med en enda margi-
nal-cell. Hanens framre tibier
med en tagg i spetsen . . . Bihio Macq.

ee. Hanens thorax pectinerad.

Framre tibierna taggiga . . Dilophus Macq.

dd. Tarserna med tva pulviller.
e. Antennerna 12-Iedade . . . Crapitula Gimm.

ee. Antennerna 11-ledade . . . Pentethria Macq.

cc. Hanens antenner klubblika eller
slutande i en knapp.

d. Hanens antenner klubblika . . Arthria Macq.

dd. Hanens sista antennled formad
som en knapp, lindrigt plattad
och concav Aspistes Macq.

bb. Utan oceller.
c. Hanens fyra antennleder nast
fore den sista parlbandslika,
den sista lang och smal. Vin-
garnas langdnerver rata . . Diamesa Meig.

cc. Hanens alia anntennleder na-
stan lika, lindrigt perfolierade.
Vingarnas langdnerver bojda . Simulia Meig.

aa. Palperna med en enda led . Scathopse Macq.
AA. Utan vingar.

Fam. IX. Chioneidae (Bigot.)

a. Hanens antenner knutiga, 15-
ledade. Hanens konsorganer af
tre segmenter, ingSende den

£59

ena i den andra i glasogons

form Atomaria n. g.*)

aa Hanens antenner trcidlika, enkla,
. 10-]edade. Hanens konsorganer
med ett spjut af tvenne p§i
hvarandra liggande skifvor . . Chionea Dalm.

Forf. har dessutom uppraknat en mangd slag-
ten, anforda hos atskilliga Forf., men hvara karak-
tererna varit sa ofullstandiga att han icke kunnat
inrymma dessa genera i sin uppstallning. Ann. Ent.
III. Ser. II. p. 447.

Sedan Bigot af Goureau, Macquart och
RONDANI fatt emottaga manga anmarkningar ro-
rande hans i furra Berattelsen omnamnda borjan
till en systematisk uppstallning af Diptera, har han
uti en ganska vidlyftig uppsatts sokt besvara dessa.
Da han likval mast medgifva, att flera af de gjorda
Inkasten befunnits grundade, meddelas till slut rat-
telser i den forut lemnade klassifikationen. Ann.
Entom. III. Ser. I. p. ^95.

CzERMAK har upplyst att det icke ar Schelver Halterer-
som furst omtalat Halterernas funktioner vid l>z»-"?? ^'^^'^*
ternas flygt, utan att prioriteten af denna iakttagelse
tillkommer Winters chmidt i Niirnberg, hvilken re-
dan 1763 derom yttrar i ett bref till LedermIiller:
"Det markvardigaste hos haltererna, hvilka jag vill
kalla luftblasor, ar deras formaga att uppehalla flu-
gorna i luften. Borttager man med en liten tang
dessa sma delar, utan att vingarna det ringaste
skadas eller djuret klammes sa blir det oformoget
att flyga. Man bor harvid iakttaga, att sa val
blasan som skaftet borttages, ty ar det senare qvar
eger flugan nagon kraft att hcija sig i luften. Det
ar val icke att formoda det sm^rtan, som fram-
kallas genom denna operation, forhindrar djuret att
flyga, ty om man berofvar en mygga alia 6 benen

*) Anvandt for ett Coleopter-slagte.

260

eller hela bakkroppen sa hujer den sig i luften Ilka
vill, som den ej vore skadad. Burmeister, soni
vitsordat Schelvers uppgifter, bifogar icke nagot
yttrande om denna foreteelse och fragan om halte-
rernas funktioner anser FOrf. saledes sta pa samma
punkt som '1763. Lotos IV. p. 235.
Allman Ett ganska rikhaltigt bidrag till kannedomen

1 era ur. ^^^ denna Insekt-klass utgor "Neue Beitrdge zur
Kenntniss der Dijpteren' von LOEW. Zweiter Beltrag
Berlin 1854, 4:o, 24 sid., hvaruti 56 nya arter
blifvit beskrifna, tillhorande fuljande slagten, nem-
ligen: Psyclwda 1, Bihio 1, Leptis \, Thereva 1,
Lomatia 1, Anthrax 2, Eocoprosopa 3, Heteropogon 1,
Sticliopogon 1, Promac'hus 3, Lophonotus 7, Eutol-
mus 4, Macliimus 1, Mochtherus 2, Tolnierus 1, Cy-
clogaster 1, Odontomyia 2, Hoplomyia 2, Chrysogaster
2, Doros 1, Didea 4, Helophilus 1, Xylota 1, Ocyp-
tera 2, Tetanops 1, Ortalis 3, Platy stoma 1, Psairop-
tera 1, Pyrgota 1, -4c^ora 1, Ijoxocera 1, Chyliza \
och Chalohata 3. Vid beskrifningen af Ijoxocera
anmarker Forf. att hithOrande arters synonymi blif-
vit af Zetterstedt oriktigt framstalld.

Nedanstaende tvenne vigtigare arbeten aro af
Ref. endast till titeln kanda:

Insecta Saundersiana or characters of undescrihed
species in the collection of Saunders by Walker.
Tom. IV. London 4853 och Neue Beitrdge zur
Kenntniss der Dipteren Erster Beitrag. Programm
der K. Realschule zu Meseritz von Loew. 4:o, 1853.

Diagnoser ofver de af Peters i Mosambique
upptackta Diptera, uppgaende till 35 arter, hafva
af Loew blifvit uppgjorda. De fOras under fol--
jande slagten nemligen: lAmnobia, Tabanus, Midas,
Leptogaster, Stichopogon, Microstylum, Stenopogon, Ija-
phria, Exoprosopa, Anthrax, Bomhylius, Conops, Thi-
nophilus, Phorocera, Ochromyia, Pyrellia, Idia, Hyalo-

I

261

myia, Coenosia, Senopterina, Platystoma, Dacus, Lauxa-
7iia, Ulidia, Psilopa och Crassiseta. Berl. Bericht.
185^. p. 658.

Genom en afhandling "Bidrag till kdnnedomen
om de Nordisha Diptera' har Wahlberg fortsatt
sina beskrifningar ufver nya, till Skandinaviens fauna
horande arter af denna klass och anfur Forf. nu
fuljande: Beris Morrisii Dale (palUpes LoEW.) fran
Westergothlandj B, geniculata fran Quickjock, Pa-
chygaster orhitalis n. sp. funnen pa aspved i Oster-
gothland, Sargus rujipes n. sp. fran Quickjock, Da-
sypogon jiammanus fran trakten af Abo, Anthrax
capucina Finland, lliereva ursina n. sj). fran Wester-
gOthland och Lappland, Ptiolina nigrina n. sp. fran
Dalarne, Jenitland och Stockholm, Pt, nitida n. sp.
fran Dovre, Quickjock och Spania nigra tagen pa
salgblomnior vid Gusum och Quickjock. Dessutom
meddelas fullstandiga karakterer a de forut ej kanda
hanarna till Pachygaster pallipennis och Psilocephala
eximia samt nya diagnoser pa alia Svenska Ptiolina-
arter. Vet. Akad. Ofvers. 1854. p. 211.

Bachman har lemnat bidrag till Ostpreussens
Dipter-fauna, derigenom att han uppraknat 100 vid
Insterburg anmarkta arter af faniiljerna Tabaniiy
Stratiomydae, Asllici, Bomhyliariae, Leptides, Hyho-
tinae, Tachydromides, Empidiae och Syrpliidae. Af
dessa saknas 31 i Siebolds och Hagens forut
uppgjorda forteckningar.

Under titel " Pepidopterologische Fragmente' hafva
SCHINER och Egger tid efter annan utarbetat be-
skrifning pa nagra nya Dipter-arter sasom Eumerus
elegans, Syrphus leiopldhahnus. Abhandl. Zool. Bot.
Ver. in Wien Abh. III. p. 54 mit Tab. Paragus
ductus, Cheilosia fasciata 1. c. }>. 96, Nycteribia Schmidtii
funnen pa Miniopterus Schreibersii 1. c. p. 151,

262

Chio7iopho7U Kollari och Stratioinys clavicornis 1. c.
IV. p. 1 Tab. %. f. 4—6.

Metamoi'- Leon Dufour upplyscr att metamorfosen af

'^^^' Helomyzai Cheilosia, Pliora och Sciara blifvit af ho-
nom for flera ar sedan utredd och icke varit, sasom,
GOUREAU pastatt, okand. Ann. Entom. III. Ser.
I. p. 383.

Utvecklingen af Sarcophaya muscaria, Lucina
fasciatai Gynmopoda tomentosa, Opomyza gracilis och
Chyliza atriseta har af Perris blifvit utredd och af-
bildad. Mem. Soc. Agric. de Lille 1853.

Pangonia- Pangonia aterrima nov. spec, beskrifves af LeoN

^^^- Dufour i Ann. Ent. III. Se'r. I. p. 388.

Tabanii. KoLLAR har funnit att Taba7ii icke lag-g^a sina

^gg i jorden utan pa gras8tran samt att antalet,
som hvarje bona afsatter, uppgar till 350 — 400.
Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu Wien XIII. p. 531.
Stratio- Egger upplyser att den art af slagtet Stratio-

^^ ^^' mySf som ban beskrifvit under namnet Stratiomys
clavicornis af Saundi:rs fcirut blifvit benamnd Allio-
cera graeca. Vehandl. Zool. Bot. Ver. in Wien IV.
p. 35.

Metavior- Lefnadssattet och utvecklingen bos slagtet Pa-

^^^- chygaster hafva af Heeger blifvit observerade. Den
lilla larven ^r fullvaxt knappt 3" lang och i sa
bred. Den lefver ofver vintern under buskar, i
affallet lof. Redan i April framkomma imagines
vid en varme af 9 — 10 grader vid sma polar pa
angar i graset, der de para sig. Tva till tre da-
gar efter parningen lagger honan aggen 6 — 10 pa
jorden vid fuktiga stallen och framkomma larverna
8^ — 10 dagar derefter samt hemta sin fOda af doda
djuriska bestandsdelar. De fortara afven friskt kott.
I nodfall angripa de lefvande djur, sasom met-
maskar, fjaril-larver m. fl. och hvad de en gang
bemaktigat sig, slappa de icke mer. Vanligen stofva

263

de omkring efter rof om natterna. Nagra hudom-
byten anmarktes ej. Till pupor fOrvandla de sig
inom larvhuden. I borjan aro de smutsigt hvita,
men blifva efter nagra dagar brunaktiga och be-
komma senare pa ryggen, liksom pa buksidan breda,
morkbruna strlmmor; de aro platta, hufvudet frara-
strackt, betackt med tjock hornartad bekladnad, na-
stan kagelformigt och niorkbrunt. De tolf kropps-
segmenterna nastan lika breda, endast de trenne
forsta och det sista smaningora afsmalnande, det
sista afrundadt och dubbelt sa langt som de andra;
Sitzungsb. Kajserl. Akad. X. p. 176. T. 6.

Under titel "Diptera Austi-iaca. Aufzdhlung oiler Asilici.
in Kaiserthume Oestereich hisher aufgefundenen Zwei-
fliigler L Die Asiliden von J. R. Schiner. Wien
1854. 8:o, 90 sid. har borjan till ett arbete ut-
kommit, hvaruti efter hand, de inom Osterrike pa-
traffade Diptera komma att uppraknas. Forf., som
i det nu fureliggande haftet afhandlat Asilici, har
sa fullstandigt som det varit honom mujligt, sokt
for hvarje art utreda synonymien, fundorten och
lefnadssattet. En valfOrtjent uppmarksamhet har af-
ven blifvit fastad pa hithorande arters geografiska
utbredning. Med mindre stil anforas alia i Europa
funna species, sa att detta arbete afven lemnar en
fullstandig Ofversigt af hvad hittills af denna djur-
grupp blifvit anmarkt inom var verldsdel. Sasom
Osterrikiska upptagas af Leptogaster 3, Dioctria 18,
Dasypogon 30, Laphistia 1, Laphria 24 och Asilus
52 arter. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien Abh.
IV. p. 355.

Schneider, som uppgjort en katalog ofver
de Asilici, hvilka blifvit funna i Schlesien, upptager
af denna familj fuljande slagten och artantal nem-
ligen: Leptogaster 2, Dioctria 10, Dasypogon 10,

^64

Laphria 9 och Asilus ^5 arter. Arb. und Verb.
Schles. Gesellsch. 1852. p. 95, 178.

Syrphici. Bland de m5rkligaste fynd, som i senare tider

inora Dipterologiens omrade i norden blifvit gjorda,
kan Si/rphid-slsigtet Spliecoinyia onekllgen raknas.
Wahlberg, som nu fullstandigt beskrifvit sa val
delta slagte, som den i Finland och Norge patraf-
fade arten Sph. vespiformis, leranar om detta genus
flera vigtiga synonymiska upplysningar. Han anfor
att detta slagte ar 1829 uppstalldes af Latreille
efter en fran Norra Amerika hemford art. Ar 1830
beskrefs densamma af Wiedemann och benamndes
Chrysotoxum vittatmn och framstalldes likaledes af
nyssnamnde Forf. under namn af Psarus ornatus.
Ar 1842 aterfurde Maoquart den ifragavarande
arten till det af Latreille bildade slagtet och
kallade den Sphecomyia vittata, samt afbildade hanen.
Sedermera har Gorski 1852 af den Europeiska
arten, som blifvit funnen vid Wilna, efter en han-
individ uppstallt ett nytt slagte Tyzenhausia, Slagtet
Sphecomyia, ehuru fattigt" pa arter, hittills endast
Sph. vittata och vespiformis, ar sa mycket utmark-
tare genom sina karakterer och fureter kannetecken
af flera bland Syrphidernas hufvudgenera. Genom
epistomets form paminner det om Ceria, Sericomyza,
Volucella, Syrphus, Criorhina, Mallota, Helophilus och
Brachyopa; genom en sned harrad fran antennroten
till hvardera ogat om Sericomyza; genom pannut-
skottet, hvarpa antennerna sitta om Ceria, Psarus
och Criorhina, samt genom antennernas bildning om
Chrysotoxum, Microdon och Psarus, med hvilket sist-
namnde det narmast Ofverensstammer i karaktererna,
liksom det till storlek, statur och fargteckning, samt
vingarnas nervgang, mest liknar Milesia. Vet. Akad.
Ofvers. 1854. p. 151.

^65

Ett arbete, "DiptSres des environs de PariSf fa- Conopsa-
mille des Myopaires" par J. B. Robineau Desvoidy ^^^^'
Auxerre 4853 8:0, 8^ sid., sora Ref. ej haft till-
falle se, skall, enligt en i Rev. et Mag. de Zool,

1853, p. 541 inford kort recension, innehalla be-
skrifning pa de till nSmnde grupp hurande arter,
fordelade under 14 genera. Borjan upptages af de
allmanna furhallanden som rora Myopae, hvarefter
foljer en ofversigt af slagtena och slutligen arternas
beskrifningar med kritiska och synonymiska anmark-
ningar. De upptagna genera aro fOljande: Dal-
mannia 5, Fairmaina 1, Haustellia 1, Jjonchopalpus

I, Melanosoma 5, Myopa 1, Myopella 5, Myopina 1,
Occemia 16, Phorosia 1, Pictinia 1, Purpurella 1,
Sicus 1, (forut anvandt for ett annat Dipter-slagte)
och Zodion 5. For hvarje art upptages diagnos pa
latin och utfurlig beskrifning pa Fransyska.

KiRCHBAUM omtalar att han utur en hane afMetamor-
Bemhex tarsata utklackt Conops chrysorrhoeus Meig. •'*'*•
Den utkom emellan forsta och andra abdominal-
eegmentet. Jahrb. Ver. f. Naturk. in Nassau IX.

II. p 44.

Ref., som utredt att Pipunculus fuscipes under Pipuncu-
larvtillstandet uppehaller sig i bukkaviteten pa Tham- ™*
notettix (Cicadida) virescens, har beskrifvit och afbil- y^s.
dat sa val larven som pupan. Vet. Akad. Ofvers.

1854. p. 304. T. 5.

Kellner har under flera ar fortsatt sina un- Oestrides.
dersokningar af de pa Hjortar forekommande Oestrus-
arter, samt har dervid kommit till det resultat att
larverna till tvenne, nemligen;. Oestrus trompe och
0. pictus hemta sin naring fran slemhinnan i dessa
djurs nasborrar, och en tredje art 0. lineatus up-
pehaller sig under huden pa ryggen. Sa val larverna,
puporna, som de utbildade djuren, beskrifvas nog-
grant. Stett. Entom. Zeit. XIV. p. 89.

266

Tachiua- Macquakt har fortsatt sin bearbetning af

^^^' Tachinariae och nu behandlat andra gruppen, hvars
hufvudsakliga karakterer ban anser vara foljande:
Kroppen vanligtvis liten, svart, glansande, mer eller
raindre harlOs. Hanens panna ofta smal, med tera-
ligen sma pannborst, endast nedgaende till anten-
nernas bas. Dessa ofta korta, andra artikeln mer-
andels temligen lang, setan vanligen finharig. Bak-
kroppen merandels elliptisk. Vingarna ofta spet-
siga, den fOrsta bakre cellen i yttre kanten ofta
sluten ; forsta tvarnerven belagen i samina hojd som
yttre delen af midtelcellen, den andra merandels
mot midten. Sl^gtena grupperas salunda:

I. Honans abdomen slutande i tva krokar.

1. Vingarnas forsta bakre cell oppen . . . Labidogaster.

2. Den forsta bakre cellen sluten .... Clelia.
H. Honans abdomen slutande utan krokar.

A. Den forsta bakre cellen oppen.

1. Ogonen hariga.

a. Pannan bred hos d^. Honans antenner
nedbojda Erehia.

b. Pannan smal hos c^. Antennerna lutande. Zophomyia.

2. Ogonen nakna.

a. Tredje antennleden mycket langre an

den andra Hijpostena.

b. Tredje antennleden i langd foga olik
den andra.

* Antennsetan naken eller fint harig.
a. Tredje antennleden slutande i en

spets Onaxicera.

/?. Tredje antennleden icke slutande i
en spets.
0. Ansigtet kantadt med vibrisser . Gymnostyli
00. Ansigtet utan vibrisser.

f Abdomen slutande genom ett

under mageo liggande bihang . Uromyia.
ft Abdomen utan bihang under

magen Medoria.

** Antennsetan plumerad.

U7

a. Epistomet framstSende. Den forsta
bakre cellen myndande vid yttre

kanten Nyctia.

h. Epistomet icke framstfiende. Den forsta
bakre cellen myndande i spetsen.

■ a- Benen langa Calobatemyia.

^. Benen af vanlig langd .... Morinia.

B. Den forsta bal<re cellen sluten.

Den forsta bakre cellen med kort skaft.
a. Antennerna nedlutande.

* Ansigtet perpendiculairt Microsoma.

** Ansigtet nedat eller uppSt bojdt.
a. Ansigtet bojdt nedat, naket . . . Clista.
/?. Ansigtet bojdt uppat, med cilier . . Peteina.

C. Antennerna nedlutande.

* Ogonen hariga.

«. Tredje antennleden mycket langre an

den andra. Ansigtet nedbojdt . . . Fallenia.
^. Tredje antennleden fdga olik den an-
dra. Ansigtet perpendiculairt . . . Tryphera. .
** Ogonen nakna.
«. Epistomet icke framstaende .... Pletioneura.
/?. Epistomet framstaende.

f Antennerna icke rackande till epi-
stomet Anihrahia.

ft Antennerna rackande till epistomet . Microcheilosia.

c. Ansigtet med nagra bar vid ogonen . . Rhinophora.

d. Ansigtet utan h&r vid ogonen.

* Vingfjallen temligen stora.

a. Ansigtet perpendiculairt Leucostoma.

^. Ansigtet nedbojdt.

f Ansigtet h^rigt Scopolia.

ff Ansigtet naket. Antennsetan kort . Brachystyla,
** Vingfjallen temligen sma.
a. Ansigtet lutande. Pannan framstaende. Plesina.
/?. Ansigtet perpendiculairt. Pannan icke

framstaende Melanophora.

Harefter vidtager borjan till beskrifningarna
ofver de till denna grupp horande arter. Ann. Ent.
HI. Ser. 11. p. 733. Tab. 46.

Macquaet's i furegaende Berattelser anmalda
af handling ofver forsta gruppen af Taehinariae bar

268

blifvit fortsatt, och hafva nu foljande slagten af
Forf. bearbetats, nemligen: Tachina med 45, Oodi-
gaster med 21 {Tachina agrestis Fall. m. fl.), Cly-
tia med 6 {Tachina pellucens Fall.), Miltogramma
med 12 {Tachina oestracea Fall.) Apodacra med 1,
Heteropterina med 1 {Miltogramma heteroneura Zett.)
Myohia med 19 {Tachina aurea Fall.) och Demo-
ticus med 1 art {Tachina pleheja Fall.) Ann. Ent.
III. Ser. II. p. 373. Tab. 13-15.

Uti en liten uppsatts: Ueher die osterldndische?i
Arten der Gattung Echinomyia Dumeril und Trixa
Meigen von Theodor Apetz indelar Furf. det
forra slagtet salunda: I. Palperna klotformiga E.
ferox. II. Palperna tradformiga a) Bakkroppen med
korta, icke tata, bakat riktade bar. E. grossa, fera,
praeceps (= magnicornis Zett.), tessellata. b) Bak-
kroppen besatt med tata, langa upprattstaende bar.
E. lurida {Tachina Fabr.) och ursina. Af slagtet
Trixa an fores endast en art T, dorsalis.
Metamor- NEWPORT omtalar att ban nyligen lyckats ut-

'^^^' reda metamorfosen af en Dipter-art, som lefver pa-
rasitiskt i abdomen pa Forficula auricidaria, Han
anser den erhallna fluo^an tillhora Meigens slao^te
Metopia och lemnar a densamma foljande karakte-
rer; M, forficulae: cinerea, oculis testaceis, antennis
nigris, corpore pedibusque pilis longis, nigris vesti-
tis; thoracis pilis lineas 6 longltudinales eiforman-
tibus, scutello, alarum basi femorlbusque ferrugineis.
Den ar nagot mind re an Musca domestica. Trans.
Linn. Soc. Maj 1853. Ann. and Mag. Nat. Hist.
11. Ser. XH. p. 473. Ref. bar utur abdomen pa
Fhrjicula auricularia iitklackt Tachina setipen7iis. (Ars-
ber. 1851, 1852. p. 314). Newport bar afven
klackt Ex'orista larvarum utur pupan till Saturnia
pavonia minor, Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser.
XII. p. 473.

269

Masquaut, soni fran Salle erhallit en ny art Antho-
Aricidf hvsirs larv hlifvit funnen i en bulnad pa *^^^' ^^'
vingmembranen hos Picus striatus, bar beskrifvit
och afbildat denna Dipter-art under benamningen
Aricia piei, Ann. Ent. III. Ser. I. p. 657. T. 20.
N:o II.

Ett hugst rikhaltigt och med mycken kritikCopromy-
utarbetadt bidrag till kannedomen af Sverges Dipter-
fauna, bar Ref. nu att anmala, nemligen: ''Skatidi-
naviens Copromi/zinae granshade och heskrifna' af Che.
Stenhammar. Som dessa djur, sardeles de arter,
som tillhara slagtet Limosina, till fargteckning och
utseende aro hvarandra ytterst lika och saledes efter
de karakterer som blifvit hemtade fran dessa for-
hallanden icke kunnat med sakerhet bestammas, har
Forf. begagnat skiljemarken, tagna af vissa kropps-
delar, sasom vingnervernas olika langd och abdo-
minalsegmenternas beskaffenhet. Det har harigenom
lyckats honom att utreda ett ovantadt stort antal
nya arter, tlllhorande hufvudsakligen sistnamnde
slagte. Familjen Copromyzinae indelas af Forf. pa
foljande satt:

Sect. \. Metatarsus posticus cylindraceus, articulo secundo lon-
gior. Nervus alarum auxiliaris in mediam fere costam
exiens. Setae raystacina verae nullae. Setae anten-
narum basi incrassata.

A. Epistomate subqnadrangulari, longitudine latitudinern
excedente, concavo-curvato 1. Coelopa.
Seclio ad familias affines defleclens.

Sect. II. Metatarsus posticus dilatatus, articulo secundo brevior.
Nervus alarum auxiliaris costae partem vix tertiam
exitu attingens. Seta mystacina utrimque unica. Seta
antennarum aequalis.

B. Epistomate semiorbiculari, area media dilatata, latera-
libus obsoletis 2. Copromyza.

3. Limosina.

C. Epistomate subtrapeziformi, areis lateralibus retroflexis.

4. Sphaerocera.

^70

For (le talrikare slagtena aro flera underafdel-
ningar uppstallda, hvarigenom uppexamineringen af
dessa djur betydligt underlattas. Af Coelopa an-
foras 4 arter (1 ny C. eximid), af Cojpromyza \ 4
arter (^ nya C. pallipes och fumipennis) af lAmo-
sina 40 arter (^6 nya Z» curtiventris, verticella, ni-
tens, aeneiventris, anceps, breviceps, lutosa, septentrio-
nalis, piligera, opacula, oelandica, hr achy stoma, Dia-
dema, coxata, ferruginata, hifrons (ocliripes Zett. v. c.)
curvinervis, scutellaris, rujilabris, heteroneura, litoralis,
obtitsipenniSf parvula, leucoptera, nigerrima och melania)
och af Sphaerocera 4 arter. Flera vigtiga synony-
miska iipplysningar meddelas. Sasom narslagtade
till Copromyzinae beskrifvas Orygma luctuosa samt
Coelopa fucorum hvilken senare fores till qH nytt
slagte, som FOrf. benamndt Pliycodroma. Vet. Akad.
Handl. 4853. p. 257.

Oscinides. ScHiNER, som upptackt en ny art af slagtet

Lipara, hvilken han kallat L. similis, uppger att
den undergar sin forvandling i vasstran. Verhandl.
Zool. Bot. Ver. in Wien Abh. IV. p. 169.

Lefnads- Rurande lefnadssattet af Gymnopa aenea hafva

flera iakttagelser af Schiner blifvit bekantgjorda. ■
Han fann denna lilla flugart i stort antal, vid sol- i
skensvader i springor pa murar. Om aftnarna, na-
gon gang om dagarna da luften var kail eller so-M
len bortskymdes af moln, brukade den nedgrafva •
sig i sanden. Denna operation forrattades med stor
hastighet och en markvardig skicklighet. Djuret fl
staller sig nemligen i en mycket krokig stallning, "I
nagot uppratt, med bakkroppsandan i sanden, och
undangrafver denna med bakfotterna, sa att det allt
djupare nedtranger och pa detta satt doljes anda
till thorax. Nu bcirjar flugan for att belt och ballet
kunna betacka sig en egen manover. Hon fattar
nemligen med framfotternas klor grofre sandkorn

sdtt.

271

och kastar dessa sa lange ufver sig, att hela rygg-
skolden denned betackes. Harefter bojer sig djuret
platt ned, sa att de fran thorax ofver hufvudet
nedrullande sandkornen fullkomligt skyla detsamma.
Har hvilar det nu tills foljande dagens solstralar
ater framlocka det. Oroas ett salunda nedgraft
djur, sa framkommer det belt hvitt och betackt
med stoft, samt uppsoker ett fredadt stalle for att
anyo gomma sig. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien
Abb. III. p. 99.

Metamorfosen och lefnadssattet af Phora ruJi-Uvmmri-
pes Fall, bafva af Heeger blifvit utredda. Denna ^^^'
fluga ofvervintrar i ladugardsbyggnader och larven y^^
i af urin fuktad, sandig jordman, pa osnygga, lugna
stallen. Den furra parar sig redan vid en varme
af 8 till 9 grader och den senare furpupar sig i
burjan af Maj pa torra stallen. Parningen forsig-
gar om aftnarna och natterna. Den befrugtade ho-
nan logger 40-50 agg. Forst efter 10 till 14
dagar, vid kylig vaderlek betydligt senare, utvecklas
larverna, hvilka vid varm vaderlek v^xa hastigt,
utan att byta om hud. De uppehalla sig harunder
i sallskap och tatt tillsaramans. Forpupningen verk-
stalles sedan larvhuden blifvit afkladd. Larven ar
smutsigt hvit, slat, mot bada andarna afsmalnad,
nastan spetsig. Den blir 11 till 1^'" lang och i sa
tjock, De 12 segmenterna aro endast under mi-
kroskopet synliga och de fasta, svarta mundelarna
visa sig under fram- och mellanbrost-segmenternas
fina hud. Sitzungsb. Kajserl. Akad. in Wien X.
p. 170, T. 4.

Slagtet Camus, som af Nitsch 1818 grun- Coria-
dades pa en hos unga Starar funnen Dipter- *'^^^'
art, furdes icke af honom till Pupipara, utan
till Conopsariae. Egger har nu vid en noggran
undersokning af detta besynnerliga djur anmarkt

272

flera vasendtliga afvikelser i (less bildning fran hvad
NiTSCH uppgifvit. Saledcs aro antennerna icke sa-
som den sistnamnde antagit enledade, utan ega be-
stamdt tre Jeder, af hvilka den andra och tredje
till och med aro temligen stora och den senare i
spetsen fOrsedd med ett tvaledadt borst, som af
NiTSCH icke omtalas. Snytet bestar af ett enkelt
ror utan slidor, vid basen sacklikt utvidgadt, sedan
allt mer och mer afsmalnande, i spetsen snedt af-
hugget med ett borst inuti. Scutellen ar icke bred,
kort och baktill afrundad, utan smal, spetsigt trian-
gelformig. Bakkroppen ar utan segmenter och la-
der-artad sasom hos alia Pupipara, till hvilken fa-
milj Egger anser det hora, ehuru annu ej blifvit
utredt om den hithorande arten lagger pupor. Efter
meddelade nya slagt- och art-karakterer namner
Fcirf. att de exemplar han haft tillfalle granska,
blifvit funna pa unga individer af Falco tinnuncu-
lus, pa hvilka de lefva i temlig mangd under vin-
garna. Abh. Zool. Bot. Ver. in Wien Abh. IV.
p. 3. T. 2. f. 7— M.
Braulida. Enligt hvad kandt ar lefver pa vara vanliga

honungsbin en liten parasit, som af Nitsch blifvit
benamnd Braula coeca, I dess beskrifning hafva
likval flera misstag insmugit sig, hvilka Egger nu
sokt ratta. Sedan denne noggrant redogjort for
hvad Reaumur och Nitsch om detta djur anfort,
adagalagger han, att den senare oratt uppgifvit,
att denna insekt skulle vara utrustad med fyrale-
dade antenner, att thorax skulle vara delad i tva
segmenter och salunda likna bakkroppen, samt att
klorna pa tarsarna skulle ega en tvars ofver gaende
rad med talrika hakar. Egger har nemligen efter
hogst omfattande undersokningar funnit, att anten-
nerna aro treledade, tredje leden forsedd med qH
styft apicalborst, att ryggskolden bestar af ett enda

seg-

£73

eegment och att bakkroppen icke, sasom NiTSCH
fOrmodat, bestar af fyra, utan af fern segmenter.
Pulvillerna aro icke sasom hos Diptera fastade of-
vanom klorna pa undra sidan af sista tarsleden,
utan bakom tand- eller kloraden pa yttre sidan,
hvilken besynnerliga byggnad fullkomligt Ofverens-
stammer med det bruk denna insekt gur af sina
futter. Hvad slutligen delta djurs klassifikation be-
traffar, sa anser Forf. att med hansyn till de tre-
ledade antennerna, forsedda med ett apikalborst,
mundelarnas beskaffenhet och de femledade tarserna,
det ovilkorligen bor erhalla sin platts bland Dip-
tera. Da det likval icke kan inpassas under na-
gon af de hittills uppstallda familjerna bland Pu-
pipara, bar Forf. for detsamma bildat en ny, Brau-
lida, som bor stallas i narheten af Nycterihia. Verb.
Zool. Bot. Ver. in Wien Abh. III. p. 401.

Rorande metamorfosen af Dipter-slagtet Chiro- Chirono-
nomus hafva flera iakttagelser af Ellenberger blif- ™"'
vit meddelade. Forf. anfor bland annat, att larverna fos.
bygga sig hylsor, som hafva mycken likhet med
Tineidernas eller Phryganidernas, likval aro dessa
boningar, hvilka ofta befinnas mycket langa, sam-
mansatta af sa sma vaxtdelar samt deras byggnad
sa bracklig, att de icke forma motsta den minsta
stot. Dessa hylsor forfardigar larven pa sa satt,
att den med mundelarna for de sma vaxtpartiklarna
intill hvarandra, hvarefter de sammanhaftas genoni
en silkesartad trad. Den inre sidan af dessa hylsor
betackas med en fin vafnad och da larven standigt
vaxer, sa maste den ock standigt arbeta pa deras
forlangning. Lotos II. p. 89.

Karsch. De Corethrae plumicornis metamorphosi,
Monasterii Guestphalorum 1854 4:o, bar Ref. icke
haft tillfalle se.

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. ^^

274

Cecido- Da Ref. i furra Berattelsen p. 323 anmalde

myzides. Lqews fOrtjenstfulla afhandling ufver Gallmyggoriia,
kunde han icke formoda att ett annu mer omfat-
tande arbete i samma amne sa snart skuUe utkomma.
WlNNERTZ, som gjort gig fordelaktigt kand genom
sina forskningar inorii flera af Tipulariernas svar-
utreddare grupper bar nn pa ett for kannedomen
om dessa djur tillfredsstallande satt, utarbetat en
for sin rikedom pa arter hogst vigtig monografi.
Det stora antalet af de till slagtet Cecidomi/ia M.EIG.
horande arter, hvilka nastan alia, sardeles sedan de
torkat, aro ganska svara att bestamma, bar formatt
Forf. att fordela dem i flera subgenera, hvilka blif-
vit salunda karakteriserade:
I. Vingarna med tre efter langden lopande nerver.

A. Tvarnerven belagen emeilan basen och spetsen af fdrsta

langdnerven.
Cecidomyia. Den andra longitudinella nerven vid basen upp-
stigande i en svag bage, forenar sig med kostal-
nerven fore vingspetsen. Antennledernas antal
hos bada konen vanligtvis lika, lederna skaftade,
eller oskaftade och derigenom sammanstotande.

1. Antennernas leder, utom den forsta, hos hanen
skaftade, hos honan sammanstotande. 25 arter.

2. Antennernas leder, utom den fdrsta, hos bada ko-
nen skaftade. 4 arter.

3. Antennernas leder hos hanen och honan samman-
stotande. 2 arter.

Diplosis. Den andra longitudinella nerven vid basen upp-
bojd i en svag bage, forenar sig med kostalnerven
i eller nedom vingspetsen. Hanens antenner 2 + 24
ledade, ofta med bdrjan till annu en led, de skaf-
tade lederna omvaxlande korta och langa, mycket
sallan alia lederna enkla, hos n§gra arter pa ofra
sidan med spridda langre h§r. Honans antenner
2 + 12 ledade, ofta med bdrjan till annu en led,
de cylindriska lederna skaftade.
a) Den andra longitudinella nerven fdrenas med kostal-
nerven i vingspetsen.

1. Antennernas leder hos hanen omvaxlande korta
och l§nga.

275

* Vingarna oflackade. 11 arter.
** Vingarna brokiga. 5 arter.

2. Anlennernas leder hos hanen enkla. 3 arter.
b) Den andra longiludinella nerven forenar sig med
kostal-nerven nedom vingspetsen.

1. Kransharen pa hanens antenner lika ianga p§i
ofra och undra sidan.

* Vingarna oflackade. 16 arter.
** Vingarna brokiga. 2 arter.

2. Hanens antennleder besatta med Ianga h§r p§i
ofra sidan. 3 arter.

Asphondylia. Den andra longitudinella nerven vid basen upp-
stigande i en svag bage, forenar sig med kostal-
nerven nedom vingspetsen. Antennerna hos b§da
kdnen med cylindriska leder, Jederna utan i krans
sittande bar. 1 art.

Hormomyia Den andra longitudinella nerven vid basen upp-
stigande i en svag bage, forenar sig med kostal-
nerven i vingspetsen eller nedom densamma. Thorax
mer eller mindre convex, ofta karpus-likt fdrlangd
ofver hufvudet. Hanens antennleder skaftade, ho-
nans antingen skaftade eller sammansfdtande.

a) Thorax karpuslikt fdrlangd dfver hufvudet. 1 art.

b) Thorax mycket convex. 8 arter.

Colpodia. Den andra longiludinella nerven uppstigande vid
basen genom dubbel urbugtning, fdrenar sig med
kostalnerven nedom vingspetsen. Tvarnerven tjock.
1 art.

B. TvSrnerven, som eger ett mycket snedt lage, utg§r fran
basen af fdrsta langdnerverna.

Dirhiza. Detta slagte, som varit Fdrf. obekant, bar enligt
LoEW den andra langdnerven vid basen tvS ganger
urbugtad, utan alt uppstiga i n&gon svag bage.
Antennlederna aro hos hanen oskaftade eller nastan
oskaftade.

Epidosis. Den andra langdnerven vid basen tva ganger uppSt
urbugtad, fdrenar sig langt nedom vingspetsen med
kostalverven. Antennledernas antal obestamdt, le-
derna hos bada kdnen skaftade. 12 arter.
II. Vingarna med fyra efter langden gaende nerver.

Asynapta. a) Tvarnerven och basen af andra langdnerven som
hos Epidosis. 1 art.

b) Tvarnerven och den andra langdnerven som hos
Diplosis. 1 art.

276

Spaniocera n. g. Hufvudet lilet. Antennerna frams(§ende,
trSdformigfi, 2 + 11 leddde, lederna I§nga, cylin-
driska, med kort h§righet och utan i krans sit-
tande hSr. Vingarna m§ttligl, stora, jiggrunda, med
smal bas och tre enkla langdnerver, den fdrsta lo-
pande nSra kostalnerven, den andra utiopande i
kostalnerven, l§ngt nedorn vingspetsen. 1 art.

Lasioptera. Meig.

Subgen. Lasioptera Lw.

a) Vingarna nned en hvit punkt i framkan-
tens midt. 2 arter.

b) Vingarna ulan hvit punkt vid framkanten.
1 art.

Subgen. Clinorhyncha Lw.

Flera upplysande iakttagelser bifogas rorande
dessa sma djurs utveckling och oai de gallapple-
bildningar, som af dem frambringas, hvarjemte na-
gra larver, pupor samt vingadrornas lopp och an-
tennernas samrnansattning framstallas genom val ut-
forda figurer. Till slut uppraknar FOrf. alia hit-
horande arter, som Loew beskrifvit, och hvilka
varit honom okanda, uppgaende till ej mindre an
67 arter. Linnea Entom. VIII. p. 154. T. 1-3.
Tvenne arter af sl^gtet Cecidomyia nemligen
C, (Hormomyia) juniperina LiNN. och C. (Diplosis)
Pisi n. sp. hafva af Winnertz noggrant blifvit be-
skrifna. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 322.

ScHiNER anfor att han, utur en liten knol-
artad utvaxt pa vass, utklackt en ny art af slagtet
Lasioptera^ som benamnes L. Arundinis. Verhand.
Zool. Bot. Ver. in Wien. Abh. IV. p. 175.

Ueher Cecidomyia saliciperda, eine den Weiden-

baumen nachtheilige Gallmiicke von C. Th. von Sie-

BOLD mit 1 Taf. Verb. d. Schles. Forstver. 1852.

ar Ref. endast till titeln bekant.

Sciarinae. Om lefnadssattet och utvecklingen af Sciara

Metamor- fuscipes Meig. hafva flera underrattelser af Heeger

•^''*' blifvit bekantgjorda. Honan lagger sina agg pa

I

277

skuggiga stallen i jord, som ar bhindad raed riittna
svampar, eller likartade vegetabiliska amnen, i korta
snoren bildade af 6 — 10 agg. Utur dessa utvecklas
vid vanlig, medelmattig varme af 1^ 15 grader,
efter 8 - i 0 dagars furlopp larverna, hvilka i sinora
tid oregelbundet byta om hud. De aro fotlosa, cy-
lindriska, gcnomskinligt hvita, med bruna ryggstreck,
hvilka uppsta genom den i niagen befintliga fodan;
fullvaxta aro de H till \V" langa och I sa tjocka.
Det svartbruna hufvudet halles framstrackt. Krop-
pen bestar nf l^ fotlusa, tydliga, lika langa seg-
ment er; analsegjnentet ar kort och afrundadt. Sit-
zungsb. Kajserl. Akad. in Wien XL p. 27. Tab. 2.

Osten-Sacken, som iakttagit att vhsi\ Erioptera-TlimUdesK.
arter aro forsedda med, men andra individcr der-
emot sakna midtelcell pa vingarna, bar utredt att
Erioptera trivialis Meig. af sistnamnde Forf. afven
blifvit beskrifven under ben^mningen E. cinerascens.
Sasom synonymi till denna art upptages M,fven Lim-
nohia ciliaris ScHUM. I Zetterstedts Diptera Scan-
dinaviae finnes enligt Furfrs fOrmenande denna art
upptagen under tre olika namn, nemligen: Erioptera
trivialis, E. cinerascens och Limnohia ciliaris. Han ar
likval bujd tro att Zetterstedt mojiigtvis under
den sista benamningen beskrifvit en med Limnohia
ciliaris narstaende art. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 209.

Densamme bar framstallt nagra anm^rkningar
vid Loews beskrifning ofver Eimnobia imperialis,
samt meddelar karakterer pa en ny, med denna
afiin-art, som ban benamnt Limnohia caesarea, Stett.
Ent. Zeit XV. p. 2 12.

Nagra af de varieteter, som af Schummel blif-
vit anfOrda under LJmiiohia modesta, anser Osten-
Sacken tillhora Glochina atitumnalis Staeg. Stett,
Ent. Zeit. XV. p. 2-11.

^78

Uti en uppsatts: ''Ueher den Baue der letzten
Hinterleihs' Segments bei Limnohien-Mdnchen mit Be-
riicksigtigung der Classification' har Osten-Sacken
anfort, att de talrika raodifikationerna i bildningen
af iimno^m-hanarnes sista abdominal-segment kunna
hanforas under tvenhe hufvudformer, hvaraf hos den
ena hanens yttre genitalia hufvudsakligen besta af
tvenne kottartade, mjuka, mycket rorliga tanger och
ett under desamma befintligt griffelformigt bihang.
Ingen af de gaffellika adrorna furgrenar sig anyo.
Antennerna merandels 14 eller 15-ledade. Hit hora
en stor del af de akta Limnohiema (enligt Mac-
quart t. ex. L. nigropunctata, tripunctata, modesta,
morio, inusta, imperialism) Rhaphia och Glochina. Hos
den andra hufvudformen besta hanens yttre genita-
lia, af tvenne tudelade, hudartade, fasta, invandigt
mer eller mindre urholkade delar, utur hvilka horn-
artade bihang framsta. En af de gaffellika ner-
verna furgrenar sig ater. (Yanligtvis den forsta,
mycket sallan, sasom hos rivosa, den andra). An-
tennerna merandels 16-, sallan 17-ledade. Hit hora
Limnophila Macq., Idioptera, Symplecta, Pedicia och
nagra arter som blifvit forda till de akta Limno-
hierna, Stett. Ent. Zeit. XV. p. 203.
Metamor- Rorandc lefnadssattet och utvecklingen af IJm-

-f^^' nohia platyptera hafva foljande upplysningar af Heeger
blifvit meddelade, att de befrugtade honorna om
aftnarna lagga sina agg 30 — 40 ett och ^ii pa
undre sidan af svampar, i hvilka, efter fyra till sex
dagars furlopp, de raasklika larverna utveckla sig.
Efter 6 — 10 dagar burja svamparna ruttna, da de
halfvuxna larverna forflytta sig till svampens fastare
delar. Larven, som efter 28 — 30 dagar ar full-
vaxt och da 3 — 31'' lang, nedkryper \ tum i lOs
jord, der den efter 8 — 10 dagar genom afkladandet
af larvhuden fOrvandlar sig till pupa. Denna lik-

279

nar fuUkomligt fjarilarnas och Hgger i jorden utan
omkladnad. Larven ar hvit, nastan glatt, cylin-
drisk, med brunt, rundadt hufvud, fotlos, med 16
sma svarta, hornbekladda luftoppningar och knap-
past markbart antydda kroppssegmenter. Hufvudet
ar nastan halfrundt, knappast halften sa bredt som
kroppen, hornartadt, brunt, metallglansande, tem-
ligen konvext. Sitzungsb. Kajserl. Akad. in Wien
XI. p. 34. T. 4.

Om ' de forsta stadierna och lefnadssattet af Scatopsi-
Diamesa culicoides har Heeger anfurt: att honan, ,,

. . , Metamor-

24 timmar efter parningen, Jagger 10 — \% agg pa fos.
samma stalle, pa stenar eller andra fasta foremal
vid strander, som tid efter annan ofverskoljas af
vattnet. Efter 8 — 10 dagar framkomma larverna,
som aro mycket lifliga. De^sa uppsoka sadana ste-
nar, som ligga i rinnande vatten och forf^rdiga sig
pa deras yta en sacklik vafnad, i hvilken de, ut-
strackande hufvudet, lura pa sitt rof. Efter hvarje
hudombyte gora de sig en ny och rymligare boning.
Atta eller tio dagar efter sista hudombytet tillverka
de sig pa sa belagna stenar en tjockare och bre-
dare hylsa, hvaruti de fOrpupa sig och efter lika
lang tid framkommer det fullt utbildade djuret.
Larven ar i burjan hvit, senare pa ryggen brun-
aktig, efter tredje hudombytet morkast, langstrilckt,
cylindrisk, med hornlikt brunt hufvud och \ 1 seg-
menter samt blir 6'" lang och knappt i'" tjock.
Pupan liknar fullkomligt Tortricidernas, Sitzungsb.
Kajserl. Akad. in Wien X. p. 10. T. 2.

Ibland Europeiska Diptera torde val ingen Chionei-
art, med undantag af de parasitiskt lefvande, sa val ^®'
genom sin besynnerliga form, som lefnadssatt, for- j-qs.
tjena storre uppmarksamhet, an Chionea araneoides,
Egger och Frauenfeld, som i narheten af Wien
funnit detta djur i temlig mangd, hafva lyckats att

280

i en lada, hvaruti flera exemplar forvarades, forma
dessa att IS-gga ^gg, af hvilka flera larver iitvec-
klades. Dessa, hvaraf nagra efter hvad det syiitea
voro nara fuUvaxta, dogo likval efter hand, sa att
det icke var ipujligt bringa dem i puptilletand.
Larven var 3? linea lang. Mundelarna aro mycket
indragna, sa att de endast synas, som tva cylin-
driska tappar, pa buksidan omgifna af tva upp-
svalda halfringar. Fran ofra sidan aro dessa icke
och tapparna foga synliga. Sasom bihang till denna
uppsatts bar Brauer meddelat en noggran anato-
misk beskrifning, sa val af det iitbildade djuret,
som af larven. Afhandlingen atfoljes af utmarkt
vM,l, och som det synes, noggrant utfurda figurer.
Verhandl. Zool. Bot. Ver. in Wien Abb. IV. p.
609. Tab. 11.

Allman AFTER A. — BescTireibung der auf T. von Mid-

' dendorfs Sihirische Reise gesammelten Parasiten von
D:r Grube. Fetersburg '1851, 4:o, 39 pp. cum
tab. duab. col. (Aftryck ur Middendorfs Sihi-
rische Reise. Bd. II. Theil I.) innehaller ^3 Mai-
lophaga (hvari bland 7 nya), Pediculina (2 nya) och
Pulex 1. Beskrifningarna aro med omsorg utar-
betade och de nya arterna afbildade. Rorande des»?a
djurs lefnadssatt meddelas flera upplysningar, sa-
som: att Nirmus pallidovittatus lefver pa Tetrao uro-
gallus, N. fulvofasciatus pa Tringa cinerea, pugnax
och subarquata, N. orriatus pa Larus canus, N. nor-
mifer pa Lestris Richardsoni, Lipeiirus Tetraonis pa
Lagopus alb us, Menopon Lagopi pa Lagopus albi-
nus, Trinoton g^'acile pa Anas falcata, acuta m. fl.,
Pediculus hispidus pa Lemmus Obensis och P. lae-
viusGulus pa Spermophilus Eversmanni.

Suctoria. BuRMEiSTER bar i korthet redogjort fOr sina

iakttagelser rorande Pulex penetrans, som enligt hvad
kandt ar, forekommer i alia hetare trakter af SOdra

£81

Amerika. De inclivider af denna art, som intranga
under menniskans hud, sardeles vid fotsalan och
taspetsarna, understundom pa handerna, aro alia
befrugtade honor, hvilka uppsoka dessa stallen, for
att finna lamplig platts for utvecklingen af deras
stora aggmassor. Djurets uppsvallning till storleken
af en liten art, ar en foljd af aggens tillvaxt och
mojliggores genom den mjuka hudens utstrackning
emellan thorax och bakkroppen. Den senares spets
qvarstadnar i den gjorda oppningcn, hvaremot huf-
vudet och thorax befinna sig nedat i blasan. Om
de fardiga aggen, eller de klackta larverna utslap-
pas, har annu icke blifvit med sakerhet utredt.
Emedlertid fOrsakra infodingarna att inga larver
blifvit funna i blasan. Den vidare utvecklingen
fursiggar otvifvelaktigt utom blasan", i husdjurens
spinning. Att djuret tillhor loppslagtet och icke
Acarif som en del uppgifvit, ar sakert. Enligt BuR-
MEISTERS undersukningar, har den val med de se-
nare lika bildade antenner, kakar och palper, men
deremot en annorlunda formad underlapp, pa hvil-
ken palper saknas. Han anser att denna art nar-
mar sig till Pupipara, med hvilka lopporna, en-
ligt bans formenande, visa storsta ofverensstammelsen.
Sa val Westwood som Guerin hafva af detta
djur uppstallt ett nytt slagte, som den forre be-
namnt Sarcopsylla och den senare Dermatophilus, Abh.
Naturf. Gesellsch. zu Halle H. Viertel-Jahrsb. p.
1. Lotos IV. p. 167.

Ett nytt slagte bland Podurellae, Tritomurus, har Podurel-
af Frauenfeld blifvit bildadt. Den enda hitho- ^^'
rande arten T. scutellatus ar funnen i en underjor-
disk grotta i Schischka. Verb. Zool. Bot. Ver. in
Wien IV. p. 15. Tab. 3. f. 6.

28^

]fIyi*iapo€la«

Scolopen- Ett, genom den egna bildningen af del bakre

dridae. fotparet utmarkt slagte, bar saratidigt blifvit bildadt
under tvenne olika namn. Imhoff, som benamndt
detsamma Alipes, lemnar dera foljande karakterer:
Pedum postremorum articulis primo et secundo elon-
gatis, inermibus, reliquis membranaceo-dilatatis, alam
triarticulatam exhibentibus. Narmast kommer det
till slagtet Branchiostoma Newp. Den enda hitho-
rande arten A. multicostis fran Afrikanska guldku-
sten, bar erhallit nedanstaende diagnos: Scgmentis
corporis, anterioribus exeptis, in dorso carinatis, ca-
rinis septem,. posteriorum paucioribus; pedum postre-
morum ala subelliptica, lobis basali et apicali quam
intermedio minoribus. Verb. Naturf. Gesellsch. in
Basel I. p. 120. Tab. \. Samma djur bar af
Gerstaecker blifvit beskrifvet och afbildadt under
benamningen Eucoryhas crotalus. Det bar af Genzius
blifvit funnet i n^rheten af Port Natal och bar
denne om dess lefnadssatt meddelat, att da det oroas,
upplyftes med mycken hastighet sista fotparet, hvar-
igenom frambringas ett Ijud, liknande det som astad-
kommes af storre Lamier, likval med den skillnad,
att det hasfigare upprepas. Det stalle hvarifran
Ijudet utgar, anser Genzius bora sokas i fjerde
ledens bas, hvilken ar forsedd med den storsta blad-
lika utvidgningen, emedan stridulationen lattast ob-
serveras, da samma bihang pa bada benen inat gni-
das mot hvarandra. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 310.
Tab. 2. f. 1.

En ny art Scolopendra fran Cayenne, Sc. Me-

linonii, bar af Lucas blifvit noggrant beskrifven.

Ann. Ent. III. Ser. I. p. LV.

Lefnads- Om lefuadssattct af Scolopendra Scopoliana hafva

sdtt. n^gpa underrattelser af Lucas blifvit bekantgjorda.

Han omnamner bland annat, att detta djur under

I

283

en langre fangenskap blifvit underhallet raed at-
skilliga Hyraenoptera, Diptera och Spindlar. Ann.
Ent. III. Ser. I. p. L.

Ibland Armadillini bar ett nytt slagte /Sp/iae- Armada-
roniscus af Gerstaecker blifvit uppstaldt med fol-
jande karakterer: .Antennae extensae, 9-articulatae,
seta terminali instriictae. Annuli thoracici anteriores
lateribus valde attenuati, apice rotundati. Annuli
abdominis duo anteriores ceteris non breviores, ulti-
mus subtriangularis. Pedes spurii, ultimi paris arti-
culo terminali externo minuto, postico; interno elon-
gato. Den enda hithorande arten Sph. flavomacu-
latus, hvilken eger en stor formaga att sarnman-
rulla sig, bar blifvit upptackt i Nya Granada och
beskrifves salunda: Oblongo-ovalis, convexus, laevis,
nitidus, fuscus, capite processibusque annulorum la-
teralibus pallidioribus, seriebus duabus macularurn
dorsalium marginibus annulorum posticis lineaque
media pallide flavis. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 314.
Tab. II. f. 2.

Newman, som funnit att Oniscus armadillo for-
orsakar mycken skada pa Ormbunkar och Lycopo-
dier, meddelar rorande detta djur flera iakttagelsor
af intresse, sasom, att honan foder lefvande ungar,
hvilka finnas redan i aggsacken fullbildade. De aro >
vanligen till antalet 16 — S2, samt fasta sig, sedan
de framkommit, vid modrens ben och kringfuras sa-
lunda af henne. Ungarna, som befunnos ega full-
komligt utbildade rOrelseorganer, aro likval icke af
samma form som de aldre djuren. Andra segmentet
ar proportionsvis bredare och forsedt med ogon,
hvilka aro belagna nara dess yttre kant. Desse sma
individer ega mycken likhet med sma utdoda Tri-
lobiter, sardeles sadana som tillhura slagtet Asaphus,
hufvudsakligen med hansyn till det utvidgade an-
dra segmentet och formen af ogonen, hvilka aro

^84

aflanga, jemnbreda, mycket atskilda och forsedda

med en yttre kant, som ar upphojd. Proceed. Ent.

Soc. N. S. II. p. 13^.

itracliiiicla.

Araneae. Ohlert, som icke funnit de organer, hvarpa

Spindlarnas indelning grundas, medfora tillracklig
sakerhet vid dessa djurs grupperlng. har trott sig
bora anvanda andra, hittills obegagnade kannemarken
vid deras uppstallning, och anser att klornas bild-
nlng, for uppnaende af bans syftemal aro bland de
vigtigaste, heist dessa vid vafvarnas forfardigande,
och saledes vid dessa djurs ekonomi, spela en sa
stor roll. For att utrona hvilken betydelse dessa
organers form och sammansattning kunde utofva pa
karakteriserandet af familjer, slagten och arter bland
spindlarna, preparerade han klorna af alia de arter,
som blifvit funna i Preussen, emellan glasskifvor.
Alia akta spindlar befunnos hafva pa alia benen,
i spetsen pa sista leden, invid hvarandra, tva klor,
som vanligtvis aro sagtandade. Hos ganska manga
finnas dessutom emellan och nagot framfor de namnda
klorna, ett par olikstora, smarre klor. Dessa senare
benamner Forf. biklor (Afterkralle) och de forstbe-
rorda hufvudklor (Hauptkralle). Dessutom ega de
flesta arternas honor vid spetsen af hvarje palp en
enda tandad eller otandad klo. Hanarne deremot
hafva vanligtvis pa pnlperna icke nagon klo; endast
hos namnde kun af Dolomedes visar sig ett sadant
bihang. De skilda spindlarna afvika ofta i klornas
form och de dera befintliga tandernas antal mycket
fran hvarandra och dessa lemna saledes furtraffliga
kannemarken till deras bestammande, men hos samma
art aro dessa organers bildniiig f'ullkomligt lika och

I

285

endast antalet af tander underkastadt mindre skilj-
aktioheter. Kfter flera allmanna betraktelser i detta
hanseende ofvergar FOrf. till en narmare gransk-
ning af spindlarnas klor. Haraf visar sig, att en
pa dessas form grundad klassifikatlon i allmanh(;t
sammanfaller med den hittills vanliga, pa andra
karakterer baserade och saledes bekraftar den se-
nare sasom naturenlig, afvensom att fastadt afseende
pa klornas form, i vissa delar tjenar till berikti-
gande och ofta underlattar en spindels inrymmande
pa dess ratta platts i systemet. Med anledning af
klornas beskaifenhet indelar Forf. spindlarna pa fol-
jande satt:

A. Biklor finnas alltid, ingen fjaderlik hSrknippa. De beizge
hufvudlJoma merandels med lika manga tander. PalpKlor
finnas merandels hos honorna och aro sagtandade.
aj IJiklorna alltid sagtandade, hanens palper utan klo.

I. Epeirides. Klorna merandels breda och starka, bi-
klor med tva merandels koria och trubbiga tander,
honan alltid forsedd med tandade palper.
H. Theridides. Klorna for det mesta fina. Biklorna med
1 till 2 merandels fina och spetsiga tander (endast
hos Dictyna med 6 tander), honans palper finnas
merandels och aro s§g(andade. (De saknas endast
hos Erigone och Micryphantes).

a) Honans palper alltid forsedda med klor.
Linyphia, Phurolilhes, Steatoda, Asagena, Theri-
dium, Pachygnatha, Eucharia, Bolyphantes, Dictyna.

^) Honans palper utan klor.
Erigone, Micryphantes.

III. Agelemdes. Klorna starka, latt och langt tandade.
Biklorna tre- till femtandade, honorna alltid forsedda
med tandade palpklor.

b) Biklorna merandels otandade, hos nagra afven ha-
narnes palper med en klo eller nagot analogt bi-
hang.

IV. Lycosides. Honans palpklor stora och tandade.
a) Biklorna med 1 till 2 bdjda tander.

Dolomedes, Ocyale, Potamia, Leimonia,
^) Biklorna otandade, bildade som en kort, men
tjock hake.

286

Pardosa, Trochosa, Areto&a, Tarantula, Zora.
V. Dysdkridfs. Honans palper smS, olandade.
B. Biklorna saKnas, ruira hufvudklorna merandels en fjaderlik
hSrtofs; pa de yltre hufvudklorna mycket farre tander an p§
de inre.
a) Honans palper forsedda med klor.

VI. Thomisidks. Honans palpklor ofverallt starka och fler-
tandade.

a) Fjaderlik hartofs saknas. Klorna merandels breda,
Janderna iSnga och bojda.
Thomisus, Xysticus, Episinus.
/?) Fjaderlik hartofs finnes; klorna fina, tanderna
merandels korla och raka.

Artamiis, Philodromus , Thanatus, Micrommata,
Sparassus.
VII. Drassides. Honans palpklor merandels fina och un-
derstundom otandade.
a) Palpklorna mattligt stora och tandade.

Drassus, Melanophora, Pythonissa, Anyphaena.
^] Palpklorna mycket sma och otandade.

Clubiona, Cheiracanthium, Macaria, Amaurobius.
b) Honans palper utan klor.
VIII. Attides. Klorna fina, de yttre och inre mycket olika,
fjaderlik hSrtofs finnes alltid.

Afhandlingen atfoljes af tvenne plancher, hvarpa
klornas och tandernas olika form blifvit frarastaHd.
Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien Abh. IV. p. 233.
Tab. 5, 6.

I

Flera vigtiga och upplysande bidrag hafva af
Blackwall blifvit meddelade till bans Catalogue
of British Spiders, hvaruti forekomma anraarkningar H
om dessa djurs bildning, hushallning och systema-
tiska uppstallning. Ann. and Mag. of Nat. Hist. II.
Ser. XL p. 113. XIV. p. 28. M

Nya Spindel-arter hafva af Blackwall blifvit
beskrifna tillhorande slagtena Salticus 3, Thomisus _.
1, Drassus 1, Linyphia 8, Nereine 3, och Walke- f|
7iaera 1. Ann. and Mag. Nat. Hist. 11. Ser. XL
p. 14, XIIL p. 473.

287

En monografi ufver slagtet Dysdera bar af
DoHLiKA, blifvit utarbetad. Fcirf. upptager i den-
samma 10 arter, af hvilka tvenne aro nya nemli-
gen, D. longirostris fran Taurien och D. Kollari fran
Dalmatian. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien Abb.
III. p. M5.

Af GiEAU© bafva nagra nya Spindelarter af
olika familjer, funna i Louisiana, blifvit oinstandligt
beskrifna. Nat. Hist, of the red Eiver of Louisiana.
Zoology Washington 4853.

I bihanget till Southerl. Journ. of a Voyage
in Baffins-Bay. London 1852, har White meddelat
karakterer pa flera nya species tillhorande Arach-
nidae.

Den hittills okanda hanen till Scytodes thora-
cicuSf som af Thorell blifvit upptackt i landerna
kring medelhafvet, der honan till denna art temli-
gen allmSnt forekommer, beskrifves af honora full-
standigt i Vet. Akad. Ofvers. 1854. p. 197.

Leon Dufour har gifvit karakterer pa och
afbildat den forut ej bekanta honan till Galeodes
barhara. Ann. Ent. III. Ser. p. 5.

En markvardig varietet af JEpeira scalaris, fun-
nen i en skog vid Bondy nara Rainy, beskrifves
af Lucas. Ann. Ent. III. Ser. I. p. LIV.

Under titel "Sur les mouvements du fluide nour- Cirkula-
ricier chez les Arachnides pulmonaires" har Blanchard ^^""
utgifvit en afhandling, hvaruti ban soker adaga-
lagga, att det blod som finnes i adrorna hos de
med lungor forsedda spindlarna, under en stor del
af dess omlopp cirkulerar genom kanaler, och att
det anlander i bukkaviteten for att derifran uttranga
i respirations-organerna, fran hvilka det aterfores
till hjertat genom en egen mekanism. Compte Rend.
XXXVL 1079. Rev. et Mag. de Zool. 1853. p.
275. Ann. and Mag. Nat. Hist. 11. Ser. XIL p. 219.

^88

Scorpioni- Uti en uppsatts ''Modifications du type dans la

^' famille des Scorpionides' anfor Blanchard, att de
lampligaste karaktererna for indelningen af Scorpio-
nides i griipper, bora hemtas frau abdomens svans-
lika bihang samt af frambenens form, och att ju
mer dessa kar<jkterer aro utbildade, desto fullkom-
ligare ar djurets organisation. Rev. et Mag. de
Zool. 1854. p. 295.
Acari. Sedan vissa grupper af Arachniderfia inomSverge,

bland hvilka ma namnas Acari, lange varit belt
och ballet fursummade, ar det tillfredsstallande kunna
namna, att dessa sma och svarutredda djur afven
nu borjat adraga sig en valfortjent uppmarksamhet.
Uti en Akademisk afhandling '' Beshrifnhig ofver Hy-
drachnider som forehomma inom Skdne', Lund 1854,
8:o, 54 sid. med 4 plancher, bar Bruzelius, se-
dan ban redogjort for dessa djurs organisation, be-
skrifvit de arter af denna grupp.som blifvit i sodra
Sverge patraffade. Forf. anfor bland annat, att alia
hithorande djur, sa vidt man bar sig bekant, fort-
planta sig genoni agg, samt att hos nagra arter de
nyss utklackta ungarne aro betydligt olika de ut-
bildade djuren. Dessa ungar genomga sedermera W
en ganska markvardig metamorfos. Hvad de olika
konen betraffa, sa bar man hos manga arter ej ^
kunnat upptacka nagon annan yttre skillnad dem fll
emellan, an storleken, hos nagra deremot afviker
hanen deremot betydligt fran bonan genom kropps- ^
formen, och eger ofta en af sista benparets leder H
forsedd med bihang, eller ock aro dessa af olika
form med de ofriga. Hithorande djur, som med ^
undantag af en enda art, hvilken blifvit funnen i H
bafvet, tillhora sott vatten, aro oftast mycket sma
och endast fa arter uppna en storlek af 3 till 4
milJim. De fiesta aro lifliaja och deras rorelser snabba.

De

289

De traifas si val i stillastaende, som rinnande vat-
ten. Fuljande slagten och artantal anforas af Forf.
nemligen Ataa; Fabr. 2, Nesaea Koch. 3, Arrenu"
rus DuGES 6, Midea n. g. 1, Hygrohates KoCH. 1,
Limnesia KoCH. 3, Diplodontus DuOES 1, Ilydrachna
MiiLL. \ och Eylais Latk. \.

Ett nytt slagte Eschatocephalus, som bor erhalla
sin platts emellan Argasidae och Ixodidae, har af
Feauenfeld blifvit uppstaldt. Forf. anfor deraf
en art E. grucilipes, funnen i Adelsberger-grottan,
hvarest den forniodas lefva pa de derstades i mangd
sig uppehallande dufvorna. Verhandl. Zool. Bot. Ver.
in Wien III. p. 55 med planche.

Tvenne nya, af Schmidt i de underjordiska
grottorna funna Acari, nemligen Haemalaster graci-
lipes och Ixodes vespertilionis hafva af Frauenfeld
blifvit noggrant beskrifna. Verb. Zool. Bot. Ver. in
Wien Abh. IV. p. 27. Tab. 3. f. 4.

Af slagtet Trombidium har en ny art fran Texas
blifvit af Leconte uppstalld. Proceed. Acad. Philad.
VI. p. i45.

Det har redan lange varit bekant, enligt Du-
GES och nagra andra naturforskares iakttagelser, att
vissa Acariy tillhurande slagtena Trombidium och Ori-
hates, spinna pa ytan af stenar och vaxter en hvit
vafnad, under hvilken honorna dolja sig for att
lagga sina agg, och nyligen har genora Dujardins
undersokningar blifvit laggt i dagen, att Gamasi,
hvilka lefva som parasiter pa insekter och jordrot-
tor, foda lefvande ungar, som af honom i borjan
fordes till ett eget slagte Hypopus. Dessa aro for-
sedda med fotter, genom hvilka de fasthalla sig till
dess de uppnatt sin fulhi utveckling, men man var
alldeles okunnig om de stallen hvarpa de Acari,
som lefva parasitiskt pa Sparfvar och pa Helix

Prof. Bohemans Arsb. 1853, 1854. ^^

290

aspersa, afsatte sina agg och de medel hvarigenom
deras utveckling skyddades. Genom iakttagelser,
gjorda af Portailli^ under Februari manad 1850
pa foglar af slagtena Parus, Emberiza och Frin-
gilla, bar det nu blifvit utredt att det ar pa ytan
af deras kropp, sora den der lefvande Acarus-nYten
lagger sina agg, sedan den furfardlgat en vafnad
af ett hvitt silkesartadt amne, som tjenar dem till
skydd. Under denna vafnad, som understundom
finnes pa fogelns lar, men annu oftare pa kroppens
framre delar, varseblir man, sedan man med till-
hjelp af en nal borttagit densamma, nastan genom-
skinliga agg, sma Acari utan fotter och tomma skinn,
de sednare formodligen qvarlefvor efter hudomby-
tena, samt en eller flera honor, hviika, vid saraman-
sattningen af deras bon, haft den forsigtigheten att
anbringa en liten oppning genom hvilken ungarna
senare kunna utkrypa. Omsorgen fur den affoda,
som en annan liten Acanis-Sirt lagger pa Helix aspera,
ar icke mindre anmarkningsvard. Fuktigheten pa
Snigelns kropp tillika med den gnidning hvarfor
dess yta ar utsatt mot snackskalet och andra fram-
mande kroppar, tillater icke denna Acarus att ga
till vaga pa samma satt for att uppna sitt anda-
mal. Han begagnar saledes, da agglaggningen skall
verkstallas, det ogonblick da Snigeln utvidgar sinfl
lungoppning, i afsigt att lata luften instromma i
respirations-kaviteten, for att deruti intranga och
lagga sin affoda. Pa detta satt skyddade, droja
aggen icke att klackas och nar ungarna framkomma,
begagna de samma vag for att lemna sin vagga,
hvarefter de lefva som parasiter pa snigelns kropp.
Sa val af Dujardins uppsatts om Hj/popus, som af
denna afhandling, visar sig, att de arter, hvaraf
slagtet Gamasus bestar, aro: \:o Sadana som uppe-
halla sig pa insekter och jordrottor samt hviika

^91

foda larver som blifvit benamnda Hypopm, och 2:o
sadana som lefva pa Sparffoglar samt Sniglar och
framkomma utur agg, liknande de fiesta andra Arthro-
poders. Ann. Scienc. Nat. III. Ser. XIX. p. 106.
Crisp berattar att aggen af en, pa Buceros
rhinoceros lefvande Acarus-urt laggas till ett antal
af 20 — 50 vid fastet af nagon fjader, dit fogeln
icke kan racka med sin stora nabb, ofta pa huf-
vudet, nacken och strupen. Zoolog. XL p. 3916.

Andra upplagan af 'Griindliche Anweisung Kru- Diverse
stenhiere, Asseln, Arachniden und Insecten oiler Klassen ^^^^^^^
zu sammeln, zu prdparii'en, aufzuhewahren und zu for sam-
versenden bearbeitet'' von Hahn. Niirnberg 1854, 8:o, ^^^'
154 pag. 2 Tab., hvilken under aret utkommit,
utgor, enligt hvad titeln antyder, en handledning
for nyborjare, hvaruti i sarskilda kapitel afhandlas
om de instrumenter som bora begagnas vid insek-
ters insamling, om de saker som erfordras till dessa
djurs forvaring under excursioner, om insekters upp-
sokande, uppstickning och dodande, uppstallning,
preparering, ordnande, forvarande samt forsand-
ning m. m.

Som bekant ar hafva manga olika satt blifvit Fjiirilars
foreslagna sasom anvandbara vid smafjarilars in- ^^fJ^Je
samling och dodande. Christoph, som ansett alia
de uppgifna methoderna icke vara fullt andamals-
enliga, har nu fOreshigit en inrattning hvaruti de
insamlade fjarilarna kunna dudas med aether. Na-
turw. Gesellsch. Saxonia I. p. 42. ,

Frauenfeld beskrifver en af Kapeller upp- Uppbifis-
funnen machin for fjarillarvers uppblasning, hvilken "'"^ ^^
han fOrordar sasom ganska andamalsenlig, sardeles

^9^

att begagnas under resor. Verb. Zool. Bot. Ver. in
Wien ly. p. 2^.
Pupors Green, som med sardeles framgang sokt natt-

l^^f' fjarilspupor om vintern, bar derunder betjenat sig
af en spade, hvars blad ar rundadt i spetsen. Man
uppsoker sadana trad, hvilkas rotter vid stammen
aro betackta med los jord, uppgrafver denna till
nagra turns djup ocb genomletar densamma noga.
De tradslag Forf. funnit fordelaktigast aro Lind,
Ek, Ask, Bok ocb Asp. Angar ocb parker, be-
skuggade af stora trad, bafva lemnat det rikaste
bytet, ocb ju narmare dessa aro belagna intill be-
bodda stallen, desto fordelaktigare bafva de visat
sig. I stora skogar bur mossan, som omgifver tr^-
dens rotter genomsokas, ocb bafva de mest gifvande
lokaler varit sadana, snm baft sitt lage i narbeten
af oppna platser. Proceed. Ent. Soc. N. S. II.
p. 109.
Satt att ScHiENER uppgcr att ban funnit nedanstaende

D^ptera f^^^'f^^^ingssatt sardeles forraanligt vid insamlandet af
Diptera. Han bar nemligen dervid begagnat en
flaska med vid bals, som kan tillslutas med en
tunn korkskifva, pa bvars undre sida en Hten svamp
fastas formedelst en trad, som gar igenom korken
ocb som ungefar 1 turn ofvan skifvan ar fastad
vid en liten tvars ofver gaende pinne, bvilket un-
derlattar att korken kan utan besvar utdragas, till
ocb med med munnen. Sedan man en stund baf-
vat, sammanfores innehallet i ett born af hafven,
i bvilket flaskans bals infores, da alia i bafven be-
fintliga Diptera skyndsamt inkrypa deri. Pa den
lilla svampen gjutes nagra droppar aetber ocb kor-
ken insattes i flaskan. Efter nagra minuters for-
lopp aro alia Diptera dudade, ocb man kan i allt
lugn med en pensel, af dessa franskilja bvad som
ar anv^ndbart. Stett. Ent. Zeit. XIV. p. 168.

293

Mead, sora uppgifvit basta sattet att insamla Spindlars
Spindlar, pastar att dessa foretradesvis bora sokas \°^*J^"
under stenar, som ligga lOsa pa jorden och att
manga indivlder under alia arstider, sardeles om
varen, traffas pa sadant satt. Nat. Hist. Review.
1854. Proceed, p. 160.

Svarigheten att kunna i igenkSnligt skick bi-Konserve-
behalla vissa insektgrupper, bar onekligen orsakat, ^pf(J^^
att dessa blifvit mer forsuramade an andra, som rellae.
efter doden fullkomligt bibehalla sin form och sina
farger. Som bekant ar tillhora Podurellae de forra,
till folje af den ringa consistens deras kropp eger,
hvilket orsakar att de i torrt tillstand ofta icke
kunna bestammas, Elditt, som lange forsokt pa-
finna nagot lampligt satt att konservera dessa sma
brackliga varelser, tror sig hafva upptackt en for-
faringsmethod, som ban anser till alia delar vara
andamalsenlig. Han bar dervid begagnat Dammar-
harts upplost i sprit. Djuren bora insamlas i glas-
flaskor, sa att de icke blifva skadade eller afnotta.
Vid sjelfva prepareringen tillgar salunda, att man
har i beredskap sma aflanga glasskifvor, hvarvid
djuren bora fastas och andra fyrkantiga sadana
hvarmed de betackas. Flaskan, hvaruti de infan-
gade djuren forvaras, oppnas sedan den blifvit upp-
och nedvand och stalles pa ett papper, och hvarje
djur, som utkryper, betackes med ett urglas. Der-
efter drypes en droppe af det upplosta hartset pa
midten af en aflang glasskifva, hvarefter urglaset
aflyftes och den med harts fuktade sidan af skif-
van vandes mot papperet, samt fores sa nara intill
djuret, att detta, da det hoppar, kommer i hartsen.
Nu kan man med en nal ordna djurets stallning,
hvarefter tackskifvan palagges och preparatet lem-
nas att torka i horizontell stallning. Efter denna
inledning om sattet att konservera dessa djur, har

294

Forf. meddelat en ofversigt af all den litteratur,
hvaruti beskrifningar om dem, eller deras lefnads-
satt, finnes intagne. Stett. Ent. Zeit. XV. p. 11, 37.
Dode Under den tidrymd denna Berattelse orafattar

^J^g^^'hafva flera Entomologer, som nitiskt bidragit till
vetenskapens framgang, med doden afgatt. Salunda
saknas: Ernst Friederich Germar fodd i Glauchau
d. 3 November 1786, dud i Halle d. 8 Juli 1853.
(Biogr. af Schaum i Stett. Entom. Zeit. XIV. p.
375. Ofversatt pa Franska af Leon Fairmaire.
Ann. Ent. III. Ser. I. p. 689). Fetter Samuel
Schilling fOdd d. 10 April 1773, dod d. 15 De-
cember 1852. (Biogr. i Arb. und Verand. Schles.
Gesellsch. 1852. p. 103). Johan Ernst Klopsch
fodd d. 18 Oktober 1790, dod d. 5 Jan. 1853.
(Biogr. Arb. und Verand. Schles. Gesellsch. 1853.
p. 185). Felix Rendschmidt fodd d. 10 Maj
1786, d.id d. 13 Aug. 1853. (Biogr. 1. c. 1853.
p. 185). Grefve Carl Gustaf Mannerheim dod
i Stockholm d. 9 Oktober 1854. 57 ar gammal.
Fischer de Waldheim dod d. 18 Oktober 1853,
82 ar gammal. (Biogr. af Pascault. Bull, de Mo-
scou XXVI. IV. p. 554). Grefve Constantin
Tyzenhaus fodd d. 22 Maj (13 Juni) 1786, dod
d. 16 (28) Mars 1853. (Biogr. af Adamovics
Bull, de Mosc. XXVI. IV. p. 517). De Haan
dud 1853. (Ann. Ent. III. Ser. I. p. XLII).
Etienne Laurent Hippolyte Boyer de Fon-
SCOLOMBE fodd i Aix d. 22 Juli 1772, dod d. 13
. Febr. 1853. (Biogr. af Mulsant. Ann. Soc. Linn,
de Lyon 1852—1853. p. 337. Muls. Opusc. Ent.
IL p. 129. af Saporta. Ann. Ent. IIL Ser. I. p.
XIII). Pedre Ormancey fodd i Dijon d. 1 Aug.
1811, dod i Lyon d. 29 Aug. 1852. (Biogr. af
Mulsant. Ann. Soc. Linn, de Lyon 1852 — 1853.
p. 77 med portrait. Muls. Opusc. II. p. 101).

I

295

Allibert dod i Paguioisson Basses Alpes 1853.
Makip: Rose Waciianru fudd i Marseille d. 18
Mars 1821, dod d. 19 Jan. 1853. (Biogr. afMuL-
SANT. Ann. Soc. Linn, de Lyon 1852 — 1853. p.
353. MuLS. Opusc. II. p. 145). Ofver flera forut
aflidne Entomologer hafva Biografier utkommit, neni-
ligen ofver HuGUES Fleury Donzel af Mulsant
i Ann. Soc. Linn, de Lyon 1852 — 1853. p. 363.
MuLS. Opusc. II. p. 155, James Francis Ste-
phens af Gray. Ann. and Mag. Nat. Hist. II. Ser.
XL p. 78 och af Westwood. Proceed. Ent. Soc.
N. S. II, p. 46, Philip Wilbrand Muller af
Westwood 1. c. p. 53, Hippolyte Gory af West-
wood 1. c. p. 53. Charles Athanase Walkenaer
af Westwood 1. c. p. 51 samt ofver Solier af
Westwood 1. c. p. 52.

9-C^'go-CNi>eVM-

3 ll:DR RlKSM.

SA;VPj-r-

■^""^^^'^^^''f^

©)

BERATTELSE

OM FBAMSTEGEN

INSEKTERNAS, MYEIAPODEENAS

OCH

AEACHNIDEENAS
NATURALHISTORTA

FUR

I§55 oeli flS5e

TILL

KONGL VETENSKAPS-AKADEMTEN

AFGIFVEN

AF

C. H. BOHEJflAIV.

y

«@^^^^^AA.'>

^AA%e^@

BERATTELSE

OM FRAMSTEGEN

INSEKTERNAS, MYEIAPODEENAS

OCH

AEACIINIDEENAS
NATURALHISTORIA

FOR

1^55 ocli 1§50

TILL

KONGL. VETENSKAPS-AKADEMIEN

AFGIFVEN

AF

e. H. BOHGi^lAIV.

STOCKHOLM. 1859.

p. A. N O R S T E 1) T A S 6 N E

Kniigl. Boktryckaro

INNEHALL.

Sid.

Insekternas iigg och micropylc 1^

Befruktade och obefruktadc iigg af bi 4^

Zaddach, Phryganeideriias agg 5.

Lespes, Spermatophorer hos Grylli 6.

Leuckart, Pupiparernas utveckliug J\

Vivipara insekter —

Leon Dufouk, oin bristen af ncrv-sjstcin 9.

Leydig, Histologiska bidrag , 1(K

Menzel, oia Chitin , , . . . —

Fabre, lefnadssiittet af Cerceris 11.

Insekternas civkulntion och respiration 13.

Lefverns funktioner 15.

Insekternas vingar —

Insekternas thorax 17.

Lysmaskeus sken 20.

.SammansJittning af getingarnas bo . —

Gallapple bildningar 21.

Haltererna hos Diptera 27.

Tachina-ai'ters uttrangande ur pii[)skalct —

Insekter soni angripa rnenniskan 28.

Parasiter hos Honioptera 29.

Surrogat for Spanska flugan —

Skarp Vfitska hos Carabi 30.

Parning emellan olika insekt-arter —

Hybrider bland insekterna —

Vikarierande former bland Coleopteua 31.

Pupors fordrojda kliickning 33.

Paradoxa insekter —

Vax af insekter 34.

Svampar hos insekter —

Parasiter pa Phryganea-laryer , , 37.

Insekter besvarade af Entozoer 38.

Varieteters uppkomst —

Insekt-larver pa snon —

Insekttag 39.

Hermafroditisra 40.

Missbildningar , , 41.

Insekternas periodiska framkomst 42.

Aklimatisering af Silkesfjarilar —

Insekter skadliga for vaxterna 43.

Insekter funna i bernsten 46..

Fossila insekter 5U

Tidskrifter , 55..

IV

Sid.

Litteratur-ofversigter 56.

Entomologiens historia —

Larobocker 57.

Eutojnologisk nomenklatur 58.

Allrriiin litteralnr —

Lefnadssiitt 64.

Insecta.

Coleoptera: Allmiin litteratur 69.

Synonynii 85.

Metamorfos 86.

Euskild litteratur.

Cicindeletae 88.

Carabici 89.

Metamorfos 96.

Dytisci 99.

Gyrinites .' 100.

Staphylinii —

Syuonymi 104.

Lefnadssatt 105.

Buprestides 106.

Elatcrides —

Synonynii 107.

Metamorfos 108.

Eucnemides —

Metamorfos —

Cyphonides —

Lampyrides 109.

Telephorides 110.

Melyrides Ill

Clerii —

Ptiniores —

Metamorfos 114.'

Scydmaenides

Silphales

Metamorfos 150;

Histerini

Trichoptcrygii 121.'

Lathridii —

Colydii 122,

Cryptophagides 123,

Dermestides —

Metamorfos 124.

Byrrhi. —

Palpicornia 125.

Metamorfos 127.

Lamellicornia —

Synonymi 131.

Metamorfos 132.

Melasoma —

Metamorfos 13i.

I

Sid.

Mehuidryiidiie 136.

Metamorfos —

Cistelidae —

Lagriariie ^ 138.

Meiauiorfos —

Pyrochroidfs —

Authiciui 139.

MeUimoi-fos 140.

Rhipiphoridcs —

Mordellonae 141.

Oedemeritae 142.

Sali)ingides —

Curculionides —

Metamorfos 146.

Bostrichini 149.

Pausidae 150.

Cerambycini 151.

Metamorfos 155.

Cla-ysomeliuae 157.

Metamorfos 160.

Erotylenae 162.

Cocciaelliuae 163.

Metamorfos 164.

Pselaphidae —

Orthoptera: Allman litteratur , 165.

Metamorfos 167.

Stridulation 168.

Lefnadssatt —

KoQSorganer —

Forficulina —

Mantides 169.

Parning —

Metamorfos —

Locustariae 170.

Acridiodea —

Ilemiptera : Allman litteratm* —

Ncpiiii 179.

riomoptera ' —

Tre occllcr hos Derbidcs 183.

Psyllodes 184.

Metamorfos —

Coccina 185.

Metamorfos —

Aphidina 186.

Thripsides ._ —

Lefnadssatt 187.

Lepidoptera • Allman litteratur —

^ Utbredning 208,

Fiirgernas fordelning efter brcddgradcrr^a 209.

Nomenklatur 210.

Metamorfos -U.

Rccensioner —

VI

Sid.

Eiiskild litleiatur.
Papiliones 211.

Metamorfos 215.

Sphingides —

Metamorfos 216.

Zygaenides —

Metamorfos —

Chelonariae 219,

Bombycides 220.

Metamorfos 223.

Noctuae —

Metamorfos 221.

Geometrae 229.

Metamorfos 230.

Pyralides 231.

Metamorfos 232.

Microlepidoptera. Allnuin litteratur 233.

Tortrices 234.

Metamorfos 235.

Tineina 238.

Metamorfos 241.

Neuroptera: Allman litteratur 240.

Anatomi och metamorfos 247.

Libellulinae 248.

Utbredning 249.

Ephemerinae 250.

Termitina 251.

Hemerobini 253.

Metamorfos —

Sialidae 255.

Phryganeidae —

Panorpatae —

Hymenoptera : Allmiin litteratur 256.

Tenthredinetae 263.

Metamorfos 264.

Apiariae 265.

Honimgsbi 270.

Vespariae 271.

LefnadssStt 272.

Crabronidae , . . . . —

Lefnadssiitt —

Pompilidae 273.

Pormicariau —

Scolietae , 284,

Chrysidides —

Ichneumonides —

Synonym] 295.

Metamorfos —

Braconides 297.

Metamorfos 302.

Pteromalini —

Metamorfos —

VII

Sid.

Diptera: Systematik 303.

Allman littcratur 308.

Tabanii 318.

Stratiomydae 319.

Metamorfos 323.

Asilici 324.

Bombyliariae —

Anthracides 328.

Metamorfos —

Syrphici 329.

Henopii 333.

Oestrides 334.

Metamorfos —

Tachinariae —

Metamorfos 337.

Authomyzides —

Metamorfos , —

Ortalides —

Metamorfos 338.

Synonymi —

Ulidinae —

Metamorfos —

Ephydriiiae 339.

Copromyzinae —

Coriacea 340.

Sciarinae 341.

Metamorfos —

Chironomii Metamorfos 342.

Cecidomyzides 343.

Aptera : Thysanurae 344.

Podurellae —

Parasita —

Suctoria 345.

Myriapoda :

Allman litteratur 345.

Anatomi och utveckling 346.

Arachnida :

Araneidea 348.

Phalangidae 350.

Scorpionides 352.

Pseudoscorpionides —

Acarina 353.

Diverse notiser:

Fjarilars insamling 359.

Larvers uppfodande —

Medel mot vaggldss^ —

Persiskt insekt-pulver —

Dode Entomologer 361.

VIII

Sve7isk litteratur :

Sul.

BoiiEMAN, Om parning eniellan olika insekt-nrter 30.

FoRSELL, Oni Curculio (Sitoncs) lincatus 4i.

Thomson, Ofversigt af slagtet Oxypoda J 00.

» Nya arter af insekt-slagtet Homalota —

»> Artei- af slagtet Omalium, funna i Sverige 103.

» Ofversigt af Cyphonidae, funna i Sverige 108.

» Ofversigt af Trichopterygia, funna i Sverige 121.

Stal, Entomologiska notiser 157, 166, 168.

BoHEMAN, Monographia Cassididarum. Tom. Ill 159.

Stal, Orthoptera Cursoria och Locustina fran Cafferlandet .... 165.

» Nya Heiniptera 170.

» Hemiptera fran Kafferlandet 171.

» Hemipterologiska bidrag 172.

» Hemiptera, samlade af Victorin i Caplandet —

» Om Cimex Stockerus och Cimex Augur 174.

» Om Derbides med tre oceller 183.

Wallengren, Anteckningar i Zoologien 189.

» Bidrag till Sveriges Lepidopter-fauna 193.

» Om Lycaena argus och Lycaena calliopis 213.

Wahlberg, Om Humlefjarilen .* 232.

Holmgren, Monographia Tryphonidum Sueciae 285.

» Om slagtet Schizopyga 294.

Zetterstedt, Diptera Scandinaviae. Tom. XII 308.

Thorell, Recensio critica Aranearum Succicarum etc 348.

xJet vigtigaste resultat, som under de sednare dren Insekter-
genom mikroskopiska undersokningar blifvil vunnit.^^jj^^^^^j^,
bestar deruti, att man fun nit, att alia de fOrsta ele- pyle.
menterna inom de bada organiska naturrikenas krop-
par Ofverensstamma, och att naturen, for aterstal-
landet af dess mest olikartade former, betjenar sig
af de enklaste och sins emellan mest ofverensstam-
mande medel. Likasom hos vaxten pollenmassan,
sdsom befruktande element, intranger genom pistil-
lens micropyle, har Meissner och Leuckart, ge-
nom samtidigt skedda undersokningar funnit, att
Spermatozoerna hos leddjuren intranga i aggets gula,
genom en lika beskaff'ad, begge ai^ghinnorna ge-
nomgaende oppning, hvilken afven blifvit benamnd
micropyle. De tva afhandlingarne, hvarigenom denna
vigtiga upptackt blifvit bckantgjord aro: '\:o "J5eo-
bachtungen ilber das Eindringen de7' Samenelemente in
den Dotter' von Meissner (Zeitschr. fiir Wissen-
schaftliche Zoologie VI Band. p. ^'l^ Tail. IX) och
2:o " Ueber die Micropyle und den feineren Bau der
. Schalenhaut bei den Insekteneiern, zugleich ein Beitrag
zur Lehre von der Befruclitung' von Leuckart
(Archiv fiir Anatomic und Physiologoie 1855 p.
90 Tail. VII— XI.) Under det den forstnamnde
Forfattaren fOrst adagalagt, att micropyle finnes pa
insekternas agg, innehaller Leuckarts afhandling,
utom en stor mangd undersokningar, tillika bevis,
att narande apparat atminstone allmant forekommer

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 185(k '

hos de egentliga insektorna, ehurii den sa val till
lage, som oppningarnas antal furhaller sig pa manga
olika satt, Furf. har tillika observerat Spermato-
zoerna, hvilka sammansittande i form af en tapp in-
trangdt genom micropyle. Leuckakt, som under-
sokt aggen af 180 insekt-arter, tillhorande olika ord-
ningar, anfur bland annat, att det lange varit be-
kant, att insekternas agg icke ega i den yttre for-
men samma Ofverensstamnielse, som man vanligen
traffar hos de hogre djurens. Klotformen, med
mer eller mindre afvikelser, forekommer dock talri-
kast afven hos de forra, men det finnes dessutom
agg med olika utseende, af cylindrisk, halfklotfor-
mig eller linsformig bildning, ja till och med sa-
dana som ega skaft eller mangahanda olika bihang.
For att kunna uppfatta alia dessa olika former och
deras inbordes sammanhang, maste man forst gora
sig hemmastadd med den lampliga terminologien.
Insekternas agg bildas, efter hvad kandt ar, utan
undantag i rorformiga kortlar (Drtise) och ligga
det ena efter det andra. Genomskarningen, som
sammanfaller med dessa aggrors axel, anser Forf.
lampligast bora benamnas langdgenomskarning, af-
ven i de fall i hvilka densamma^ mahanda under-
stiger aggets ofriga genomskarningar. Storleken af
densamma ar mycket omvaxlande. Den framre an-
dan, som ar riktad mot aggrorets tillslutna spets,
utmarker den ofra eller framre; den motsvarande
andan, som ar belagen mot kons-organernas yttre
oppning och som forst framkommer, den undre el-
ler bakre aggpolen. Denna benS-mning ar likval
icke allenast genom aggets lage riktig, utan afven
genom forhallandet till embryo, som inneslutes i
detsamma. Aggets ofre pol innesluter nemligen all-
tid djurets hufvud. Lilttast kan man ofvertyga sig
harom, vid undersokning af cylindriska agg (af

flugor, barfisar och grashoppor m. fl.), men afven
de runda aggen, ' som innesluta ett sammankrympt
embryo, gOra harlfran intet undantag. Under sa-
dana omstandigheter furklaras det latt, att de tack-
apparater och tunnare stallen hvilka underlatta
embryots utkrypande, alltid traffas vid aggets framre
pol. Den bakre polen tjenar deremot vanligtvis till
aggens fastande och ar fur detta andamal ofta
platt eller forsedd med stjeik. De klotformiga ag-
gen, och sadana som ega en forkortad langdaxel
aro liksom andra djurs, af lika bildning, fullkomligt
radiart byggda. Efter langd-axeln delas de i tvenne
halfter, hvilkas utseende, sculptur och bihang full-
komligt ofverensstamma. Annorlunda ar forhallan-
det hos de langstrackta, cylindriska aggen, hvilka i
motsatts till de forstnamnda formerna benamnas
sido-symmetriska (seitlich symmetrische). Hos dessa
finnes det en enda langdfara, som delar agget i
tvenne halfter, hvilka genom deras sculptur och bi-
hang markbart afvika fran hvarandra. Den con-
vexa eller kuUrigare ytan kallas aggets buksida,
den midt emot belagna, hvilken ofta, sardeles hos
Diptera, ar forsedd med veck och bihang, deremot
dess ryggsida. Om Forf., vid benamningen af dessa
ytor, endast afsett agget, skulle han ombytt nam-
nen, men da han foretradesvis fastat afseende vid
embryots lage, och aggets convexa sida svarar mot
den unga larvens buk, sa har han ansett det vara
ratt att sa benamna dessa delar. Hos insekt-aggen
finnas vanligen tva omkladnader, den inre eller ag-
gulshinnan och den yttre, som kallas chorion. Man
har val, enlig Steins uppgifter, satt i fraga till-
varon af aggulshinnan och velat inskranka aggets
omkladnad ensamt till chorion, men sadant anser
Forf. vara oratt. Agguls-hinnan kan ganska tyd-
ligt urskiljas, ehuru den vanligen, i anseende till

dess tunna beskaffenhet, fastklibbas vid chorion.
Den ar alltid utan textur, samt liknar gulans hinna
hos de ofriga djuren. I motsatts till denna hinna
ar chorion vanligtvis af en fast beskaffenhet och
betydlig tjocklek, ehuru fall gifvas da foga skill-
nad foreter sig emellan de tva omkladnaderna. Un-
der sonare forhallandet ar chorion lika homogent
och textur-lost, som den inre agghuden, ehuru det
annars galler som regel, att den yttre bekladnaden
ar tecknad pa ett karakteristiskt och prydligt satt.
Ett utdraoj af forestaende afhandiinoj "Observations
sur le micropyle de I'oeuf des insects" finnes infOrdt
i Bull. Belg. XXL II. p. 655.
Befrukta- En annan, for befruktnings- och fortplantnings-

de och o-^|^gQj.|gjj inom insekternas klass vigtig upptackt, har
de agg afaf Leuckart och SiEBOLD blifvit gjord, hvarige-
■^'^- nom adagalagges, att hos Bin, jemte en fortplant-
ning genom befruktade agg, en sadan afvenledes
eger rum utan forutgangen befruktning. Om af-
ven mojligheten af en sadan tilldragelse hos samma
Individ, redan i och for sig maste vacka den stor-
sta forvaning, sa okas denna i hog grad genom
det forhallande i hvilka Bivisens befruktade eller
obefruktade agg sta, till det ur dem framkom-
mande ynglet. Alia obefruktade agg lemna nem-
ligen dronare, de befruktade deremot visar och ar-
betsbin. Den praktiska biskotseln hade redan for
lang tid tillbaka lemnat de mest tydliga bevis pa
ett sadant forhallande derigenom, att det var ut-
redt, att visar raed missbildade vingar som icke
kunde flyga ut och salunda para sig, endast lagt
agg, hvarutur dronare utvecklades. Ett lika phe-
nomen hade afven blifvit anmarkt vid sadana till-
fallen da inga dronare funnos i bikuporna. I dessa
befintliga visar, befunnos vid anatomisk undersok-
ning obefruktade, det vill saga, deras receptaculum

seminis var icke uppfy licit med Spermatozoer. Der-
emot visade sig detsarama fylldt med Spermatozoer
hos en vise, som blef fangad vid sin aterkomst fran
en utflygt och hvilken, genom det i vulvan qvarsit-
tande, vid parningen afbrutna han-ruret, befans be-
fruktad, En sadan, genom en dronare befruktad
bona, kan S,fven efter behag lilgga befruktade eller
obefruktade agg, det vill saga, drunare, arbets-
bin eller visar. Hon bestammes genom den storre
eller mindre storleken af den cell, i hvilken hon in-
fOr bakkroppen, om ett agg som blifvit utsatt for
Spermatozoernas inverkan eller som icke blifvit det,
skall afsattas. Harmed star i samband afven det
forhallande, att arbetsbin understundom kunna lagga
agg, utur hvilka likval endast dronare framkomma,
hvilket harflyter deraf, att arbetsbin icke kunna para
sig. Leuckart fann hos ett arbetsbi, som lade
Sigg till dronare, pa hogra sidan sex och pa den
venstra fem ror med fullfardiga agg, samt dess-
utom ett rudimentart receptaculum seminis (Siebold
Wahre Parthegonesis bei Schmetterlingen und Bie--
nen Leipzig '1 8 5 6. 8;o '\ Thaler). Det direkta be-
viset for att aggen till dronarne icke aro, men
aggen till arbetsbin deremot aro, befruktade, maste
dessas undersokning med hansyn till Spermatozoer-
nas intrangande genom micropyle lemna; von Sie-
bold, som under mikroskopet undersOkt ett stort
antal ao^or tillhorande bada konen, har alltid funnit
i honornas Spermatozoer,^ hvilka deremot saknats i
hanarnas.

Ett arbete, hvilket i Embryologiskt hanseendeZADDACH
intager ett utmarkt rum ar: " Untersuchu7igen ilber ^^^ ^gj j JrnTs
Eritwickelung und den Bau der Gliedertkiere. \ Heft. agg.
Die Entwickelung des Phryganiden-Eies' von Zad-
DACH mit 5 Kupfertafeln Berlin 1854 4:o. Forf.
framstaller haruti, icke allenast flera nya asigter ro-

6

rande leddjurens utveckling, sa val sins emellan,
som afven i motsatts till ryggrads-djuren. Pa ett
klart satt skildrar FOrf. de forandringar, som for-
sigga i Phryganidernas agg ifran den dag de lag-
gas, till dess de unga larverna framkomma. Med
de ytterst sorgfalligt anstallda och ofta fornyade
iakttagelserna, anstaller Forf. jemfOrelser med de
ofriga Arthropodernas utveckling och kommer hari-
genom till resultater, hvilka Sro af stor vigt for
tydningen af de sarskilda kroppsdelarnas funktioner.
Lespes Tillvaron af Spcrniatophorer hos insekterna,

Sperma- ^^^ hittills endast ojenom nagra enstaka observa-

tophorer . i t . i i t • i • ^ •

hos Grylli.tioner blifvit adagalagd, men deras inbnngande i
honans genitalia bar deremot varit obekant. Af
vigt ar derfore LESPiiS upptackt huru detta forsiggar
hos Gryllus campestris och domesticus. Enligt Forfrs
iakttagelser framkrystar hanen vid coitus utur sin
genital-oppning en liten hornartad blasa, som slu-
tar i en tunn, af en fin kanal genomborrad lamell,
hvilken infores i honans vulva. Dess vidfastande
gar pa sa satt for sig, att endast lamellen infores
i honans bakkropp, hvaremot blasan stadnar utan-
for. Mikroskopiska undersokningar af den sednare
visadc, att den inuti egde en ihalighct, som var
uppfylld med Spermatozoer. Dessa uttommas sma-
ninfTom i honans inre genitalia t]^enom den Bna ka-
nalen, anda till dess den tomma blasan hopkrymper
och till slut bortfaller. Da Spermatophoren utkom-
mer utur hanens kOksorganer ar den till fargen Ijus
samt mjuk, men blir sednare hornartad och antager
ofta en brun farg. Spermatophorernas bildning for-
siggick, enligt Forf:s iakttagelser, i en hastskolikt
bojd blasa, belagen i hanens genital-ring och i hvars
anda Vas deferens utlOper. Dess undre anda star
deremot i forbindelse med sjelfva copulations-or-
ganet. Spermatozoerna voro tradformiga, men alltid

orurliga. Ann. Scienc. Nat. IV Ser. IV. p. 306.
Tab. X. Rev. et Mag. de Zool. 1855, p. 434. Ett
kort utdrag af Forf:s hufvudsakligaste iakttagelser
bar QuATREFAGE infui't i Comptes Rendus T. XLI
p. 381. Uti en sednare uppsats, "Deuxieme note
sur les spermatJiophores du Gryllus sylvestris' (Ann.
Scienc. Nat. IV. Ser. T. IV, p. 244) rurande sam-
ma amne, anfur Furf., att ban funnit ofvan beskrifna
organ, dock i nagot modifierad form bos Gryllus
sylvestris, ocb meddelar dessutom den iakttagelse,
att Spermatozoerna i fullvaxta bonors receptaculum
seminis fOrekonima under olika form, ocb i detta
tillstand, bvilket synes nodvandigt fur befruktnin-
gen, utmarkte sig genom bastiga rorelser. Anmar-
kas bor att iakttagelsen om Spermatopborernas fo-
rekommande bos Gryllus-arterna icke ar ny, utan
redan omnamnd af Yj rsin i Bull. Soc. Vaudoise
III, der detta organ af bonom benamnes "Utricule
seminale" utan att dess ratta betydelse blifvit an-
gifven.

Leuckart, som sysselsatt sig raed undersOk-LEucKART
ningar rurande Pupiparernas utveckling omnamner,j.^j."^gP^"^_
att deras larver tillvaxa i modrens kropp anda till veckling.
dess de forvandlas till pupor. Hvad som isynner-
bet adragit sig Furfrs uppmarksamliet ar, att lar-
ven, da den ufvergar till pupa, icke allenast afkla-
der sig sin bud, utan afven furlorar en stor del af
de tracbeer, bvarmed den varit fursedd under sin
forsta alder. Spar efter dessa tracbeer visa sig pa
den afkladda larvbuden. Bull. Belg. XXI. II.
p. 851.

Det bar lange varit bekant, att flera insekt- Vivipara
arter tillborande olika insekt-ordningar uppeballa
sig bland myror. Schjodte bar nu meddelat upp-
lysningar om, att Reinhardt i provinsen Minas
Geraes funnit trenne arter af familjen Stapbylinidae,

8

hvilka hafva sitt tillhall bland termiter. Hvad som
likval mer an denna upptackt adragit sig uppmark-
samhet ar, att Schjodte vid undersokning af den
ena artens abdomen, deruti funnit, icke allenast agg,
utan afven sma larver, hvaraf med sakerhet kan
antagas att dessa sma djur aro vivipara, ett for-
hallande, som forut icke varit anmarkt inom skal-
insekternas talrika klass. De trenne nu upptackta
arterna bilda tvenne nya slagten. Dessa visa Of-
verensstammelse med Lomecliusa och Dinarda der-
uti, att de ega en hornartad hake i spetsen af den
inre maxillar-fliken, men i andra hanseenden framte
de karakterer i mundelarnas och tarsernas form, som
skilja dem fran alia ofriga genera af denna familj.
Abdomen eger en besynnerlig bildning, den ar be-
kladd nastan af en hinna, ovanligt stor samt sa
mycket framat bOjd, att den betacker thorax. Det
ena slagtet, som blifvit benamndt Corotoca, har
tvenne arter C Melantlio och Phylo. Dessa aro
omkring 3 millim. fran pannan till spetsen af andra
abdominal-segmentet. Af den forstnamnda kanner
Forf. bada kunen. Hanen ar nagot mindre an ho-
nan, men kan furufrigt endast skiljas fran denna
genom undersokning af generations-organerna. Af
det andra slagtet, som blifvit benamndt Spirachtha,
ar hanen annu okand. Bakkroppen ar forsedd med
tre par bihang, som aro langa, cylindri^ka, tvale-
dade och rorliga genom vid basen belagna muskier.
Dessa bihang hafva mahanda samma andamal som
de hartofsar, hvilka finnas pa abdomen hos Clavi-
ger och som, enligt hvad bekant ar, sugas af my-
rorna. Hos Lomechusae finnas afven likartade har-
lika bihang vid sidorna af abdomen. Af Spirachta
ar endast en art, Sp. Eiurymedusa 2 millim. lang,
bekant. Danske Vidensk. Sellsk. Skrifter N. R. IV.

9

I. p. 42 Tab. i, i^. Ann. Scienc. Nat. IV. Ser. V.
p. 169. Tab. I. f. 1 — 1(5.

Perroud har afven anmarkt, att tvenne Chry-
someliner af sub. gen. Oreina fOda larver. Nagra
hon-exemplar af Oreina speciosa och superha, som
furvarades i en lada, lade nemllgen sma larver,
hvilka utkommo utur den starkt uppsvalda bak-
kroppen. Antagandet, att de straxt efter framkom-
sten fortart agghuden, blef vederlagdt genom anato-
misk undersokning af flera hon-individer, hvilka
funnos ega i abdomen larver, utan nagot spar efter
aggskal. Ann. Soc. Linnc^ene de Lyon, II. p. 402.
Ann. Ent. III. Ser. IV. p. LXXXVIII.

Under titel ''Researches on the developinent of
the Viviparous Aphides' har Burnett meddelat sma
iakttagelser rorande de vivipara Bladlossens fort-
plantning. Denna afhandling innehaller inga nya
upptackter. Proceed. Amer. Assoc, of Advanc. of
Science VII Meet. p. 203.

Den fullkomliga bristen af allt nervsystera hosL^oN-Du-

en insekt, liksorn hos hvilket nnnat djur som heist, ,^^^7 °™ij

•^ 'bristen af

vore en foreteelse som pa det bestamdaste motsa- Nerv-sy-
ges genom den erfarenhet man eger inom physio- ^*^"^*
logien. Da derfore Leon Dufour i en uppsatts
"Note sur Tabsence dans le Nemoptera lusitanica dun
systeme nerveux appreciable' pastar, att han hos Ne-
moptera lusitanica, efter flera ganger upprepade un-
dersukningar, icke funnit ringaste spar af Qit nerv-
system, sa synes sadant antyda, att dess upptackt
torde vara forknippnd med sardeles svariglieter, men
icke att det belt och ballet saknas. Att Nemop-
teras nervsystem maste vara ytterst fint kan man
sluta deraf, att djurets bildning ar mycket spad.
Ann. Science Nat. IV. Ser. IV. p. 153» 263. Compt.
Rend. 1855. Dec. p. 1204. Ann. und Mag. Nat.

10

Hist. XVII. p. 366. Ett utdrag af denna afhand-
ling finnes infordt i Compt. Rend. XXXVIII p. 484.
Leybig Rikhaltlga undersokningar ofver leddjurens Hi-

<^iska^bi- stologiska forhallande bar Leydig bekantgjord i en
drag, sturre afhandling: ''Zwn feineren Bau der Arthropo-
den" (Archiv fur Anatomi und Physiologie Jahrg.
1855 p. 376. Tab. XV - XVIII. Den beror, utom
den yttre kroppsbekladnaden, muskel- och nervsy-
stemet, sinnesorganerna, af hvilka isynnerhet ugat
omstandligt afhandlas, sarnt till slut de sarskilda,
inre delarna. Forf. bar genom detta arbete fyllt
dels mangen befintlig lucka, dels vederlagt flera
forut skedda undersokningar sarnt slutligen fram-
stallt manga nya asigter.
Menzel Jyie Chitin- Gebilde in Thierkreise der Arthro-

n?Y P^^^^^ ^o" ^' Menzel. Zurich 4 855. 4:o 42 pag.
c. tab. I. F(Jrf. bar i denna lilla skrift, som ar
beraknad att spridas bland en storre allmanhet, icke
allenast pa ett lampligt satt redogjort for hvad hit-
tills varit bekant cm Chitins forekommande hos de
lagre djuren, afvensom den kemiska sammansattnin-
geu och den mikroskopiska strukturen af de delar
hvaruti den innehalles, utan afven genom egna iakt-
tagelser, hvilka isynnerhet anga kroppens yttre be-
tackningar, betydligt utvidgat var kannedom i detta
amne. Pa den bifogade planchen aro afbildningar,
som framstalla den mikroskopiska beskaffenheten af
Crustaceernas och Arachnidernas hud. Denna af-
handling har af Hagen kortligen blifvit recenserad
i Stett. Ent. Zeit. 1855, p. 306. Uti en annan
uppsats har Menzel lemnat vigtiga tillagg till fu-
restaende arbete, foranledda hufvudsakligen af HoL-
LARDS i Revue, et Mag. de Zool. 1851. p. ;^83
in ford a afhandling: " U7itersuchunge7i ilher die anato-
misclien Charahtere der Hautanlidnge hei den Glieder-
thiere.'' I flera hanseende gillar Forf. hvad Hollard

11

anfort, men i anilra har lian frarastallt en olika
asigt. Stett. Ent. Zeit. 1856, p. 117.

Af stort intresse for nervsystemets physiologie Fabre
hos insekterna ar, en afhandling af Pabre i"ft)rd, ^^^J"^^*^^^^
under titel: "Observations sur les moeurs des Cerceris Ccrcerk.
et sur la cause de la longue conservatio7i des CoUopteres
dont Us approvisioiinent leurs larves" i Ann. Sciences
Nat. IV. Ser. IV. p. 129. Ehuru det hiifvudsak-
ligen beror Cerceris-arternas naturalhistoria, inne-
haller detta arbete sa manga vigtiga upplysningar
rorande insekternas biologic, att ett utdrag har val
fortjenar att intagas. Enligt hvad kandt ar har
Leon-Dufour redan fastat uppmarksamheten der-
pa, att Cerceris huprestida endast fangar Buprestider
till foda at sina larver, och att de furra, dodade ge-
nom ett sting, bibehalla en fullkomlig mjukhet i
kroppsdelarna och icke visa minsta spar till inre
forruttnelse. Utan att narmare undersoka orsaken
till denna besynnerliga foreteelse atnOjde sig Du-
FOUR antaga, att den vatska som Cerceris-arten
insprutat i skal-insekten forekommer all forskam-
ning. Fabre har nu genom skarpsinniga och nog-
granna iakttagelser adagalagt, att Cerceris-artens
sekret icke eger en sadan egenskap, utan att den
dudade kroppens fortfarande vegetativa funktioner,
endast och allenast bero af en egendomlig bildning
i nervsystemet. For att nojaktigt lOsa det af Du-
FOUR iippgifna forhallandet var det nodigt, att fOr-
skaffa sig kannedom Om, pa hvad satt Cerceris-
arten dodade sitt rof. I detta andamal observerade
Fabre en langre tid en storre arts beteende, hvil-
ken uteslutande sysselsatte sig med att fanga ex-
emplar af Cleonus ophthalmicus. Det var forvanande
att se Cerceris-artens insamling af tlenna skal-insekt
och huru den med storsta latthet flyger genom luf-
ten med ett djur, som ar dubbelt tyngre. Om

rofvet vitl ankomsten till boet blef taget ifran Cer-
ceris-arten, sa kora den redan efter 10 minuters
forlopp tillbaka med ett nytt och sadant fornyades
af samma individ 8 ganger efter hvarandra. Pa fOre-
namnde satt, och genom fcirstorandet af ett bo, kunde
Forf. med latthet fOrskaffa sig Ofver 100 Cleoni, da
han annars, eftersukande dessa djur hela dagar, med
muda kunde ertappa 3 exemplar. Den omstandig-
heten, att alia de af Cerceris fangade Cleoni redan
voro dodade, furmadde Fabke att, da Cerceris-ar-
ten utkrop ur boet framlagga en lefvande skal-
insekt, hvilken likval fOrsmaddes. Da den ater-
vande med ett nytt dodat exemplar och lade detta
framfur oppningen for att inskjutas med frambenen,
utbyttes detta hastigt emot ett lefvande och stekeln
beredde sig genast att bemaktiga sig detsamma.
Fattande skal-insekten med benen, greps dess rost-
rum med Cerceris-artens mandibler, hvarefter denna
med abdomen sokte uppna Curculionens buksida
och instack taggen pa det stalle der thorax ar fa-
stad vid abdomen. I ogonblicket lag skal-insekten
utan rorelse. Fortsatta forsok lemnade samma re-
sultat, och alltid var det samma kroppsdel, som
stekeln sokte sara. FOrfattaren framstallde nu for
sie: den frao-an, hvarfore stekeln aJltid valde samma
Stalle, for att infora sitt gift och om icke andra
kroppsdelar voro lika lampliga? Rofdjuret vet lik-
val, som man sager, att traffa spiken pa hufvudet,
ty just vid det stalle der thorax ar fastad vid bak-
kroppen, finnas hos Curculionerna, sa val som hos
Buprestiderna, de nastan till en svulst concentre-
rade brost- och buk-ganglierna, och ett i desamma
riktigt infordt sting, maste fororsaka upphorandet af
djurets lifs-funktioner. Hos andra insekter, hvilkas
gangliger icke ligga sa nara hvarandra, ar verkan
af ett sadant sting belt olika, den bestar t. ex. hos

13

Carabici, Longicornia och Melasomata i convulsiviska
rorelser, men djuret blir snart ater lifligt. Da stin-
get blifver fur djupt eller ofta furnyas, foljer do-
den. Fortfarandet af de vegetativa funktionerna
ar, hos Buprestiderna, Curculionei'na och Scarabaei-
derna m. fl., alldeles lika, om dessa saras och kau-
stik-ammoniak infores i saret, som efter stinget af
Cerceris. Genom anvanda retraedel, sasom Benzoe-
tinctur och i synnerhet genoin Vohaiska stapeln,
kunna antennerna och benen en kort tid fOrsattas
i rorelse. Genom de af Leon-Dufour och Fabre
gjorda iakttagelserna, tror den sednare sig kunna
sluta, att de olika Cerceris-arterna endast angripa
sadana insekter, hos hvilka en concentrering af ner-
verria eger rum. I sjelfva verket synes ocksa dessa
hufvudsakligen forfoljas af Cerceris-arter. emedan
Westwood anmiirkt en som insamlat Strophosomi
och Latreille en annan som bemaktigade sig en
Lixus. En af de alhuannast forekommande arterna
C. ornata anvander, enligt Walkenaers uppgift,
till foda for sina larver Halictus-arter, ehuru hos
dessa ganglierna ligga atskilda. Formodligen do-
dar denne sitt rof pa ett annat salt, och skulle
iakttagelser i detta hansecnde vara af stort intresse.
Leon-Dufour har i Ann. Scienc. Nat. IV Ser.
IV. p. 26 I upplyst, att den af Fabre under nam-
net Cerceris Dufouri beskrifna arten, ar identisk
med Cerceris tuber culata Villers = C. vespoides
Rossi och C. major. Spinola.

En i manga hanseenden upplysande afhandlinglnsekter-
af Thomas WilliaMs: "On the mechanism of A- ^^^iJ^^^
quatic Respiration and on the Structure of the Or- och re-
ga7is of Breathing in Invertebrate Animals', finnes^^^^^ ^°°*
inford i Jardine och Selbys Ann. and Mag. of
Nat. Hist. Tome XII och XIII. Da Forf. i ett sam-
manhang afhandlat circulations- och respirations-

14

organerna hos Insekterna, Myriapoderna ocli Arach-
niderna, hvilka sinsernellnn visa stor ofverensstam-
melse, torde en kort redogorelse for alia tre klas-
serna bura meddelas. Sedan atskilliga anmarknin-
gar blif'vit framstallda mot Newport's i detta amne
fratnstallda asigter, ofvergar Forf. till en gransk-
ning af tracheernas sammansattning; samt visar ge-
nom anatomiska undersokningar af deras struktur,
det oratta i Blanchards theori, enligt hvilken
blodet skulle circulera emellan tracheernas hudlika
delar. Tracheernas yttre, genomskinliga membran
visar nemligen, da den genom anvandande af attik-
syra lossas fran den underliggande spiralen, annu
tydliga intryck af densainma, ett tecken att den
ligger tatt intill meinbranen, sa att en blodstrOm
emellan de bada hinnorna ar otankbar. Efter Furf:s
iakttagelser forsvinner dessutom icke, i de yttre fi-
nare fOrgreningarne af tracheerna, sasom Newport
furmodat, deras membran, utan spiralen, sedan den
blifvit allt mer och mer fin. Han atskiljer saledes
fran spiral-tracheerna dessas slutfurgreningar, hvilka
han anser som membranOsa tracheer. Ett undantag
harifran gora tracheerna i vingarna. Dessa bibehalla
merendels spiralerna i deras yttersta furgreningar.

Observations on the respiratory Movements of In-
sects hy the late Barlons. Arranged and comnmni-
cated by Paget innehaller de resultater, hvartill
Forf. kommit vid sina anstallda undersokningar ro-
rande atskilliga Libellula-arters respiration. Proced.
Roy. Soc. Vol. VII. p. 167. Philosoph. Trans, of
the Royal Soc. of Lond. 1855. Part. I. p. 139.
Ann. and Mag. Nat. Hist. XV p. 153.

Nedanstaende tvenne afhandlingar fortjena af-
ven anforas nemligen: Williams ''On the Tracheal-
System of Insects" (Ann. and Mag. Nat. Hist. XVII.
p. 347) och Krohn, "Ueber das Herz und den

15

Blutlaiif in den Pycnogoniden (Archiv fiir Naturg.
1855 p. 6. Ann. and Mag. Nat. Hist. Sec. Ser.
XVI p. 176. T. VII f. 7). Den sednare Forf.
bekrattar narvaron af ett tydligt hjerta, hvilket forut
af Zenker blifvit funnit hos Nymphon^ afven hos
en Phoxichilus-art. Det ar, genom tva par djupa
intryckningar pa sidorna, deladt i tre kamrar, hvilka
framifran bakat aftaga i storlek. Vid basen af
hvarje intryckning finnes en fur blodets genom-
strOrnmande befintlig uppning.

Uti en afhandlina; af Blanchard om lefverns Lefvcrns
funktioner hos Arachniderna anfures, att den stora "JJgj.^"'
utbildningen af detta organ, hos en mangd lagre
djur, synes antyda, att det har en ganska vigtig
rol. Hos Arachniderna ar lefvern sardeles stor,
jemforelsevis mot de andra organerna. Genom de
fortsatta undersokningar, som af Forf, blifvit verk-
stallda har han kommit till den ofvertygelse, att
lefvern tjenar till blodets renande. Compt. Rend.
XLL p. 1256.

En uppsatts af Newman '' Memo7^andum on ^Ae Insekter-
Wing-Rays" innehailer ingenting nytt i detta amne,
utan afhandlar endast redan kanda furhallanden.
Att insekternas vingadror icke aro hvarken nerver,
blodkarl eller tracheer behufver val for narvarande
ingen utredning, da det allmant ar bekant, att dessa
organer aro tillslutna. Det ar saledes fullkomligt
likgiltigt om man benamner vingadrorna costae,
nervi eller venae, da alia dessa uttryck aro hem-
tade fran analogien och endast beteckna en form-
likhet. Trans. Entom. Soc. N. S. III. p. 225.

Burmeisters afhandling, "Ueber die Flilgel-
typen der Coleopteren' Pars I Clavicornia, har blif-
vit recenserad i Nat. Hist. Review. III. p. 1.

Hicks har beskrifvit och afbildat ett af ho-
nom funnit nytt organ hos insekterna. Forf., som

nas vin-
gar.

16

forst afhandl.ut en egcn bildning i Dipterornos hal-
terer, bestaende i mikroskopiska blasor liggande i
rader och omvaxlande med bar, uppger att ban pa-
traffat likartade bibang vid basen af vingarnes sub-
costal eller costal-nerver, sa val bos fOrenamnde,
som andra ordningar. Betraktadt i sammanhang
med storleken af de nerver, som ga till basen af
vingarne och till haltererna, anser FOrf. dessa or-
ganer antyda satet for ett kanslo-organ, eller for
lukten. Det synes likval som Lehmans, Erich-
sons, BuRMEiSTERS och flera andra Entomologers
undersukningar af antennernas finare delar tydligt
lagt i dagen, att namnde sinne bar sitt sate i dessa
organer. Journ. Proceed. Linn. Soc. I. p. 136.

Att vingadrorna, vid bestammandet af slag-
tena iuom flera insektordningar, aro af stor vigt
torde icke kunna fornekas, heist ofta inga sakra
och i ogonen latt fallande karakterer, pa annat satt
kunna erhallas. Det intraffar likval icke sa sallan,
att individer af atskilliga arter forete abnormiteter,
till folje hvaraf dessa species borde inrymmas i
andra genera. Man raaste harvid taga sin tillflykt
till andra kannemarken, for att anvisa djuret sin
ratta plats. Enligt af Mayr nu meddelade iakt-
tagelser, finnes ofta en sadan abuormitet hos my-
rorna, merendels furorsakad derigenom att vena
recurrens, bvilken sammanbinder vena cubitalis med
den inre grenen af vena externo-media, saknas till
en del eller belt och ballet, hvarigenom den annars
slutna discoidal-cellen blir oppen. Denna anomali
forefinnes likval icke hos alia FormicaricB, utan sy-
nes vara inskrankt till vissa arter. Den traffas
oftast hos hanarne, s^rdeles af Formica flava, mera
sallan hos F, nigra, alpina och umhrata. Hos ho-
norna bar Forf. anmarkt denna anomali endast pa

ett

rax.

'17

ett exemplar af Formica flava och pa ett individ af
Acrocoelia Rediana. Ofia finnes denna olikhet i nerv-
gangen pa ena, men saknas pa den andra vingen.
Ehuru de talrika, till myrorna horande arterna
kunna, med hansyn till den Oppna eller slutna di-
scoidal-cellen, delas i tvenne grupper, sa har man
likval aldrig forsokr, att placera en hane af For-
mica flava med oppen discoidal-cell i fursta grup-
pen, emedan andra karakteren lagga hinder der-
emot och slagtet Formicas furdelning efter vingfalten
i tvenne grupper, bh'r saledes ganska naturlig. Verh.
Zool Bot. Yerein In Wien. V. Sitzungsb. p. Q.

Ett, fur Skal-insekternas Systematik vigtigt Insekter-
arbete. ''Bidrag till hundskah om Insekternas tliorax, ^^^ ^ °'
med fortrinligt hensyn till Latreilles Theori om Segment
mediaire og till forekomsten og Fordelingen af spira-
cula thoracica' (Overs, over Danske Vidensk. Sellsk.
Foih. 185 5 p. 360. 1856 p. 135) af Schjodte
hafva vi nu att anmala, Furf. soker kritiskt
framstalla Latreilles nastan inom vetenskapen
bortglomda theori, sasom den enda sanna grund
fur en physiologisk lara om insekternas thorax.
Han anser sig dessutom hafva genom sina un-
dersukningar undanrujdt de brister som Latreille
ansag vidlada sina uppgifter, samt adagalagdt, att
den furkastelsedom, som flera anatomer, sardeles

BURMEISTER, Le PeLLETIER DE St. FaRGEAU,

Westwood och Newport uttalat Ofver desamma,
dels beror pa missfurstand, dels pa ofullstandiga
undersukningar. Det hufvudskal for underkannan-
det af LatreilleV lara, som man funnit i den af
Zootomer upp<2:ifna bristen af det andra paret spi-
racula thoracica hos Hymenoptera, bevisar Furf. vara
utan o^rund, da han adao;alao:o^er, att insekter af
denna ordning, liksom ufverhufvud alia insekter

Prof. Bohemam Arsh. 1855, 18511 ^

18

med bevingad metathorax, ega ett par tydligt ut-
vecklade spirakler, belagna emelhin prothorax-epi-
mererna och metathorax. De hufvudsakliga resul-
tater, hvartill Forf. genom sina egna undersoknin-
gar kommit, besta deruti: 1:o att der livarest tho-
rax-skifvorna aro atskilda sasom sjelfstandiga delar
af hudskelettet, kunna alia olikheterna i brostskif-
vornas inbordes fOrhaliande hanforas till fyra huf-
vudtyper, som finna deras bestamda uttryck, da det
namnes hvilken det ar af dessa skifvor, som na
hofterna eller hvilka det ar, som icke ega denna
utstrackning. ^:o Mellanhufterna inneslutas a) en-
dast af mesosternum och metasternum med uteslu-
tande af episterna och epimera mesothoracica; b)
af mesosternum, metasternum och episterna meso-
thoracica, med uteslutande af epimera mesothoracica;
c) af mesosternum, metasternum och epimera me-
sothoracica, med uteslutande af episterna mesotho-
racica och d) af mesosternum, metasternum, epi-
sterna och epimera mesothoracica. De allmanriast
forekommande typerna ^ro a. och c. Vid nagra till-
fallen deltager afven ett smalt bihang fran de inre
hornen af episterna methathoracica i bildandet af
hoftskalens kant. 3:o Dessa former sta i de aldra-
flesta fall i ett sa innerligt fOrbund med djurens
naturliga slagtskaps-fOrhallanden, att de dels komma
att lemna vigtiga karakterer for hogre grupper,
dels blifva en fortrafflig profvosten for betydelsen
af andra zoologiska och anatomiska karakterer. Inom
Clavicornia ega de varde dels som familj-, dels jsom
grupp-karakterer. Sternoxernas, Malacodermernas, He-
teromerernas, Curcidionernas, Cerambycinernas och
Chrysomelernas stora afdelningar, kunna ofta genom
dem skiljas i storre eller mindre, genom andra
olikheter ofverensstanimande grupper, som dels sam-
manfalla med sadana, som pa andra grunder blifvit

19

uppstallda, dels med sadana, som man ansett sig kunna
efter habitus sanmianfora. Inom Carahernas stora
familj forefinnas endast typerna a och c, som at-
skiljas derigenotn, att metathorax-epimererna uppna
ellei" icke uppna mellanhufterna. Den fursta huf-
vudafdelningen ar i nedanstaende Ofversigt fordelad
i grupper, hvarvid fornamligast tjenat sasom griind
Forf:s, 1847 i en afhandiing ofver tva Guineiska
Caraber, bekantgjorda undersokningar. Sedan Furf.,
enligt hvad der antydes, blifvit uppmarksam pa
antenn-vidfastningens systematiska betydelse, bar ban
af fraintibiernas omvaxlande bildning bos Siagonini,
kuiinat sluta, att Elaphrini och Carabici utgora en
naturlig grupp. ForOfrigt har framtiblernas form,
pa ett par stallen blifvit begagnad, men den anses
i allmanhet vara af underordnad betydelse. Cicin-
delinerna anser Furf. endast utgora en Carabicin-
grupp, ungefar pa samma satt. som Stenini fOrhalla
sig till till de ofriga Staphylinerna. Forf:s indel-
ning af Carabici efter forestaende grunder ar foljande:

I. Epimera mesothoracica coxas iufeiius attiiigentia.
A. Epimera mesothoracica appendice exteriore nulla.

1. Antennae frontales (se Naturh. Tidskr. 1847 p 36 2).

\ . CiCINDELINI.

2, Antennae pone mandibulas genis (1. c. p. 36 2).

a. Antennae scrobiculis baud recipiendae, basi de-

tectae. (1. c. p. 361—364:.

2. Carabint.

(Indus. Elaphrinis cum gen. Loricera
Latr et Migadops Waterh.)

b. Antennae scrobicuhs recipiendae, saepissirae frac-

tae. (1. c.)
* Antennae basi detectae. Tibiae inerraes. (Men-
turn concretum. Epimera metathoracica con-
creta).

3. SlAGONINI,

(1. c. p. 356—357)
** Antennae basi lamina frontali supertectae. Ti-
biae antice palraatae (1. c. p. 363.;

20

4. SCARTTINI.

B. Epimera metathoracica appendice exteriori instructa.

a. Antennae basi lamina frontali supertectae, scro-

biculis recipiendae. Tibiae antice integrae.

5. HlLETINI.
(1. c. p. 3 5 9)

b. An^tennae basi detectae, scrobiculis baud, reci-

piendae. Tibiae eniarginatae.

6. OZAENINI.

(Type Ozaena, Mystropomus, Mormolyce\

II. Epimera raesotlioracica eoxas inferius baud attingentia.

Trib. Carabor. eet!

Sasom bihang till denna afhandling foljer ett
svar pa Erichsons anmarkningar vid P^jrfrs af-
handling ufver Micralymma, en recension ofver
Larcordaires Genera m. m.
Lysma- Atskilliga iakttagolser om det sken som fram-
skens bringas af Lysmasken, hafva blifvit , meddelade af
^ '"' Blanchet. Bull. Soc. Vaud. IV. 36 p. 430 och
af Joseph Zeitschr. Ent. Ver. Schles. Insektenk.
VIII. p. \. Som bada dessa afhandlingar icke in-
nehalla nagot nytt, anser Ref. sig icke bora utur
desarnma lemna naij^ot utdrao^.
Samman- De Forfattare, som hafva studerat getingarnas

sattning markvardiffa bo, hafva i allmanhet behandlat detta

af Getin- & '

games bo. amne, sasom en besynnerlighet i naturen och alia
hafva inskrankt sig till anforande af enstaka fakta,
utan att soka framstalla allmannare betraktelser,
hvarigenom de lagar. som llgga till grund fur bons
sammansattande blifvit framstallda. Vi hafva nu i
detta sednarc hanseende att anmala tvenne fortjenst-
fulla arbeten nemligen: "Nouvelles considerations sur
la nidijications des Gukpes" af Saussure, hvaruti
Forf. noggrant afhandlar sammanhanget emellan bon
och deras byggmastares lefnadssatt samt de olika
byggnadssatten. Han anser att bon kunna, efter
deras olika konstruktion, indelas i tvenne klasser

^1

'' Phragmocyttares ou nids indejinis' och " Stelocyttares
ou nids dejinis\ hvilka sedan furdelas i flera min-
dre grupper. Bibliot. Univers. de Geneve XVIII
p. 89 raed pi. Ett ntdrag af denna afhandling
finnes infordt i Ann. Scienc. Nat. IV. Ser. Ill p.
153. Den andra uppsatsen: "Die Nester der Gesel-
ligen Wespen und einiger neuen Wespen-Arten des
Naturhistorischen Musemns in Hamburg, nebst Betrach-
tungen iiiber den Nestenbau im AUgemeinen' af Mo-
Bius med 19 colorerade plancher, innehaller afven
rikhaltiga bidrag till kannedomen om Getingarnas
lefnadssatt. I den till slut meddelade allmannare
delen afhandlas bons yttre form och vidfastande,
storlek, oppningar, kakor, celler och byggnadsamne
m. m. De fiesta bo, som Furf. niikroskopiskt un-
dersokt, besta af vaxt-amnen. Endast Polybia cayen-
nensis bygger af lera. Bons farg ar beroende af
byggnads-aninet. Abhandl. Naturw. in Hamburg III
p. V\Q. Tab. I— XIX. WiEGM Arch, fur Naturg.
XII p. 32 1 cum tab. Bada dessa arbeten inne-
halla manga vardefulla uppgifter, hvilka likval aro
svara att aterge i ett utdrag och knappast kunna
goras begripliga utan figurer.

Ofver gallapple-bildningarne bar FRAUENFELDGallapple-
utgifvit en furtrafflig afhandling, hvaruti ban gjort \^y^'
ett forsok att, efter deras hufvudtyper och vaxtfor-
hallande, gruppera de, genom insekterna frambrin-
gade utvaxter. Forf. pttalar sig forst emot Kalch-
BERGS och Ha^mmerschmidts furfarande, att hafva
sammanblandat gallapple-bildningarne med andra,
belt och ballet heterogena former, hvilka uppkomma
pa vaxterna, utan insekternas medverkan. De verk-
liga gallapple-bildningarne anser Forf. bora forde-
las i trenne hufvudgrupper. Den forsta bestar af
de omslutande gallapplena, det vill saga sadana,
som alldrig uppkomma i det inre af en vaxtdel och

22

icke innehalla nagon tillsluten larv-boning (Blad-
hylsor, kottlika bildningar pa grenarnas spet«5 (Zap-
fenrosen), sammanruDningen af blad, missbildningar
af blomdelar). De insekter som frambringa dcissa,
tillhora Coleoptera, Diptera (mest Tipulariae) Hemip-
tera och Acari, men ingen Hymenoptei^a. En liarsta-
ende grupp, hvilken sluter sig till den forsta och
iwed densamnui ofverensstammer deruti, ntt gall-
apple-bildningarne icke aro belt och ballet till-
slutna, utgura sadana, som uppsta i vaxtdelarnas
vafnader (bladnerverna, i Syngenesisternas frukt-
faste). De djur som astadkomma dessa tillhora
Diptera och besta af Tipulariae, men isynnerhet af
JW/peto-arter. Den andra gruppen bildas af de till-
slutna gallapplena. Dessa karakteriseras derigcnom,
att de icke ega nagon naturlig oppning, sa att de
inneboende djuren aro nodsakade, att gnaga sig ut.
De forekomma pa mycket olika vaxtdelar, sasom
pa fro, blad, stjelkar och rotter, samt visa en stor
mangfald i form och bestandsdelar. Deras hogsta
utveckling erhalla de i vissa, pa trad forekom-
mande gallapplen. Dessa fororsakas af Diptera,
Coleoptera men framforallt af Hymenoptera. Sadana
gallapplen kunna fordelas i tvenne grupper, nemli-
gen de som hafva begransade och de som egu
skilda rum. Slutligen raknas till den tredje huf-
vudgruppen de ledade gallapple-bildningarne. Dessa
aro antingen ofiillstandiga, det vill saga sadana,
som endast besta i en utvidgning af bladytan, elle'r
fullkomliga, det vill saga de, som aro tillslutna. De
frambringas vanligen af Cecidomyia-avter : Sitzungsb.
Akad. der Wissensch. in Wien, Mathem. Naturw.
Classe XV. p. 255.

En an nan omfattande afhandling, om de inom
Budweisser-kretsen forekommande gallapple-bildnin-
garne och om de insekter, som frambringa dessa, hafva

23

vi fatt emottaga nf KiRCHNER. Af Forf:s under-
sokningar visar sig, att sanima insekt-art, om den
lefver pa tvenne olika vaxter, alltid frambringar
gallapple-knolar, soni fullkoniligt ofverensstamma sa
val till den yttre fornien, som den inre bildningen.
Sasom exempel harpa anfores Dorthesia Urticae,
som traffas sa val pa Urtica dioca, som pa Eu-
phorbia Cyparissias. Olika insekter, hvilka angripa
gamma vaxt, frambringa deremot alltid olikartade
gallapplen. Forf. drager haraf den slutsatts, att
hvarje Hi/menopter-urt , som frambringar gallapple-
knolar, gifver at dessa en egendomlig form. En-
ligt anstallda undersukningar, anser Kirchner sig
bora indela gallapple-bildningarne i trenne hufvud-
grupper nemligen: 'l:o efter deras innehall i a)
saftknolar, b) mjOlknolar och c) margknolar; 2:o
efter deras vidfastning i a) bladknolar, b) knopp-
knolar, c) stjelk- eller stamknolar och d) frukt-
knOlar samt 3:o efter deras inre byggnad i a) en-
rummiga, b) flerrutnmiga c) Oppna och d) slutna.
I saft-gallapplen furekomma Cynips longiventris, Te-
ras terminalis, Trigonaspis crustalis, Aylax Sabaudi
och A. RJioeadis. I mjol-galiapplen arter af slag-
tet Neuroterus. Marg-gallapplen aro egentligen inga
akta sadana bildningar, utvaxten bestar har huf-
vudsakligen i en utsvallning af margsubstansen,
hvilken derigenom erhaller ett^orOst, lost, nastan
svam[)]ikt utseende. Bladgaliapplen traffas saval pa
bladens ofra, som undra sida. Knoppgallapplen ut-
tranga fran grenarnas eller skottens spets. Stjelk-
och stamgallapplen besta i en utsvallning af dessa
delar, hvilka omgifvas af de egentliga gallapple-
knolarne. Frukt-gallapplen utgoras af en utsvall-
ning i vaxternas blomdelar. Med ett rum forsedda
gallapplen finnas pa bladen af Rosa canina. De
af Cynips longiventris och (7. dioca frambringande

24

utvaxter ega endast eft rum. De med flera rum
hafva sin meet framstaende typ i bedeguaren, som
allmant forekommer pa nyponbuskar o. s. v. Ne-
dan upptagna insekter frambringa verkliga gall-
applen:

A. Cynips-arter : Denna grupp intager fursta
rummet. HithOrande arter bilda gallapplen pa Quer-
cus pubescens, pedunculata och Robur, Rosa canina,
centifolia och Eglanteriae, Papaver Rhoeas och mi-
nor, Rubus caesius, fruticosus och Idaeus, Hiera-
cium murorum och sabaudum, Campanula Trachelium,
Acer platanoides, Glechoma hedcracea, Potentilla ar-
gentea och reptans samt Vinca minor.

B. Tentliredineter. Af dessa frambringa Nematua
Vallisneri, similis, pedunculi och medullaris blad- och
stjelk-knOhir pa Salix aurita, fragilis, amygdalina,
pentandra och RuseUana, samt flera af de tradar-
tade gallapplena pa atskilliga Populus-arter.

C. Galldpple-myggor. Dessa fOrorsaka gall-
apple-bildningar pa Fagus sylvatica, Piunus spinosa,
Triticum aestivum och hybernum, Tilia cuculata och
grandiflora, Tanacetum vulgare, Spartium scopariuin,
Serratula arvensis, Salix caprea, alba, fragilis och
aurita, Rubus fruticosus, Rhamnus Alaternus, Pyrus
Malus, Juniperus communis, Genista tinctoria, Eryn-
gium campestre, Cornus sanguinea, Cnicus palustris,
Artemisia vulgaris, Aristolochia Clematitis och x4e-
sculus Hippocastanum.

D. Galldpple-flugor. Ibland dessa finnas flera
arter af slagtet Trypeta, pa Arctium Lappa, Ar-
nica montana, Arundo Phragmites, Betonica offici-
nalis, Carduus nutans, Centaurea Cyanus och au-
striaca. Chrysanthemum Leucanthemum, Heracleum
Spondylium, Helianthemum vulgare, Lotus cornicu-
latus, Rubus idaeus, Serratula arvensis, Thymus
serpyllum och Veronica serpyllifolia.

25

E. Galldpple'Skalinsekter. Dessa frambringa
utvaxter pa Campanula rapunculoldes, Linaria vul-
garis, Populus nigra och tremula, Spartium Sco-
pariuri) och Verbascum nigrum.

F. Bladlus-artade djur. Inom denna familj
finnas manga som orsaka gallapple-bildningar och
traffas sadana pa Corniis sanguinea, Euphorbia Cy-
parissias, Fagus sylvatica, Fraxinus excelsior, Hie-
racium pilosella, Lonicera xylosteum, Pinus Abies,
Picea, Larix och sylvestris, Populus nigra, Pyrus
communis och Malus, Quercus pubescens, Urtica
dioica samt Ulmus campestris.

G. Lepidoptera. Tvenne arter hafva blifvit
anmarkta, hvilka frambringa gallapplen, nemligen
Tinea silvestrella och Pedisca foenana.

Larverna till Cynipsae lemna alldrig den hala,
hvaruti de hemta sin foda, men sa ar icke forhallan.-
det med iVema^ws-arternas, af hvilka flera ofvergifva
sin bostad sedan de blifvit fullvaxta, hvarefter de
nedkrypa i jorden, der de omgifva sig med en ko-
kong. Af gallapple-steklarna forekomuia trenne
slag: \:o Psenides, 2:o Inquiliner och 3:o Parasiter.
Till de forra hOra alia arter af slagtena Cynips,
Andricus, Teras, Apophyllus, Rhodites, Spatliegaster,
Trigonaspis, Diastrophus, Neuroterus och Aylax. Alia
dessa lefva under larvtillstandet af vaxternas safter
och cell-vafnad. Till den andra gruppen raknas
Synergus och Ceroptra. Deras larver lefva dels af
de akta gallapple-steklarne, dels af den saft sadana
utvaxter innehalla. Till den tredje gruppen hura
flera Pteromaliner och Braconider. Efter inlednin-
gen, hvarutur endast ett kortare utdrag kunnat
meddelas, folja flera vidlyftiga tabeller upptagande:
\:o Vaxten pa hvilka de olika gallapplena bildas;
^:o Deras inre och yttre byggnad; 3:o De insekter
som frambringa dem och 4:o Dessa insekters para-

26

siter. Lotos V. ]>. 127, 157, 202, 236. Uti ott
tillagg har Forf. meddelat nagra nya upplysningar,
samt dessutom gjort en och anrinn rattclse i sina
forra uppgifter 1. c. p. 218.

Frauenfeld, som iijort en resa till Dalma-
tien och Egypten, har derunder fastat sardeles upp-
marksamhet j)a sadana gallapple-bildningar, soin pa
vaxterna frambringas genom insekternas inverkan.
Af de intressanta iakttagelser han varit i tillfiille
gOra rurande flera insekters utvecklings-historia,
torde nafijra af de markliocare fa anforas. Salunda
har han utur niissbildade blommor af en art Gna-
phalium erhallit en Trypeta, som visserligen ar nar-
slagtad rned T. stellata och terminata, men likval i
flera hanseende skild fran bada. Den benamnes
Tr. Mamulae. Utur blaslikt uppdrifna blommor af
Scrophularia canina, klacktes en liten Cecidomyia.
I blommorna af Phlomis fruticosa patraffades, sa
val larver som pupor af den utmarkta Trypeta fe-
moralis R. D. Utur de blaslikt uppsvalda froski-
dorna af Cytisus spinescens framkom en liten Ceci-
domyia, samt utur de missbildade blommorna af
Erica mediterranea afvenledes en art af namnde
Dipter-slagte. Af dot storsta intresset var likval
fyndet af en utvaxt pa Inula viscosa, hvars frukt-
faste var uppsvalldt till en artas storlek. Den be-
fanns innehalla Trypeta-hwver. Den art som har-
utur klacktes, befans vara den ytterst sallsynta 7?%
longirostris LoEW I blommorna af Cistus mospe-
liensis, hvilka icke oppnat sig, utan hvilkas blad
voro liksom hopklibbade, patraffades i den under
dessa befintliga haligheten, en knappast | ' lang
larv af hvit farg, mycket lik den som forekommer
i blommorna af Vicia och Trifolium, samt i stjel-
karna af Rumex och Malva. Af denna larv ut-
vecklades Apion tubiferum, som forut ej blifvit funnen .

i Osterrike. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien V.
Abhandl. p. Ki, 149. {"Beitrag zur Insektengeschichte'
och " Beobachtungen ilher Insekten-Metamorpliosen').

Robineau-Desvoidy h;ir under titel "Memoire
sur le8 Galle-Insects de V Olivier, du Citronnier, de
r Orangery du Laurier Rose et sur les maladies quils
y occassionent dans la Province de Nice et dans le
departejnent du Var" bekantgjort sina undersuknin-
gar, hufvudsakligen omfattande den sjuklighet som
angriper dessa trad och hvilken blifvit benamnd
morfea. Furf. an8erj att den franibringass af en li~
ten Coccus-art, C. adonidum. Rev. et Mag. de
Zool. 1856 p. 1^1, 180, 277, 387.

Slutligen bar afven Westwood i Gardener's
Chronicle infort en afhandJing ''An Essay on the
British Ink Galls', hvilken Ref. ef ej haft tillfalle
se. Proceed. Ent. Soc. 4 855. p. 88.

Af KiKCHNER hafva vi att an mala en beskrif-
ning ofver de insektarter, som pa barrtrad orsaka
en utgjutning af kadan, inom hvilken deras meta-
morfos forsiggar. Dessa arter aro Tortrix resinatia.
Tinea cosmophorana och Cecidomyia Pini. De para-
siter som lefva pa namnde djurs bekostnad, hafva
afven blifvit uppraknade. Lotos VI. p. 9.

WoLFNER iipplyser, att i en 1764 i Niirn- Halterer-
berg utkoinmen afhandling, "Geschichte der gemeinen ^ ^^^
Stuhenfliege von dem Herrn Verfasser der Neuesten
aus dem Reiche des Pflanzen, nehst vier mit Farhen
erleuchteten Kupfertafeln" Herausgeben von Johan
Christopher Keller, atskilliga iakttagelser blif-
vit ineddelade om halterernas och vingfjallens funk-
tiontr.

Ibland de phenoiiien inom insekternas lif, som Tachina-
aro fOrtjenta af all uppmarksamhet, ar de nyklackta,|".J*^'^^ "*'
mjuka TacAwa-arternas fOrmaga, icke allenast att ur pup-
kunna sonderbracka det harda skal hvarmed deras ^^^^^^-

28

pupor omgifvas, utan afven att uttranga fran de

gallerier och andra arters pupskal hvaruti de ofta

finnas inneslutna. Reisig, som gjort detta furhal-

lande till foremal for fortsatta undersOkningar, har

harvid kommit till det resultat, att de flugor sora

aro fardiga att utklackas, ombilda sina hufvuden

till en hOgst markvardig, pa samma satt som en

hydraulisk press verkande apparat, och med denna

icke allenast sOnderspranga piipskalet, utan afven

bana sig vag genom andra hinder for deras fram-

komst. Archiv fiir Naturg. XXI. p. 189. Ann.

and Mag. Nat. Hist. S. S. XVII. p. 365.

Insekter Huruvida det finnes en Oestrus hominis eller

som an- ^^ fluff-artad insekt, hvars larv blifvit anvisad att
gripa o

menni- Icfva under menniskans hud, ar en fraga hvars lus-

8kan. jjjj^g jjlltjemt sysselsatter naturforskarne. Att Sting-
eller andra Dipter-arter understundom anse menni-
skokroppen lamplig for att deruti nedlagga sin af-
foda, finnes ofta uppgifvet. Keferstein, som nu
pa ett stalle sammanfort hvad harom varit bekant,
anger slutligen sina egna asigter rorande detta
amne. Dessa besta deruti: \:o att i ofverensstam-
melse med hvad Goudot och MiiLLER anfort, till-
varon af Oestrus hominis eller nagon flug-artj hvars
larv ar anvist att lefva under menniskans hud belt
och ballet maste bestridas, 2;o att det i sodra Ame-
rika forekommande slagtet Curterehra och isynnerhet
C. noxialis, som ursprungligen lefver pa der inhem-
ska djur, innastlat sig pa dit inforda notkreatur
och hundar, samt att den pa vissa stallen blifvit
en farlig fiende fur dessa; 3:o att Curterehrae icke
sallan lagga sina larver under menniskans hud;
4:o att afven i Europa, ehuru sallan, Oestrus-arter
och i synnerhet Oestrus bovis, blifvit patraifade un-
der menniskans hud och slutligen 5:o att andra
Dipter-arter, sardeles af slagtena Sarcophaga, Musca,

29

Tacliina, Ludlia och Calliphora, anse sarnader pa
inenni^kans kropp, sasom lainpHga uppehallsstallen
for (leras affoda. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien
VI. Abh. p. 637.

De afhandlingar, som i furra Arsber. p. '13
blifvit anmalda, rorande insekt-larver hvilka blifvit
patraffade under menniskans ogonlock och i nasan,
hafva i korthet blifvit referacJe i Bibliot. Univers.
de Geneve XXVIII. p. 243.

Die in und an dem Korper des lehenden Men-
schen vorkommenden Parasiteri ar titeln pa en af
KiiCHENMEiSTER utgifven larobok (Leipzig 1855),
hvaruti de pa menniskan furekommande parasiter
af Insekternas och Arachnidernas klass, utfOrligt
blifvit afhandlade.

IIaliday bar fastat u{)pmarksamheten pa de Parasiter
sma parasiter, hvilka icke sallan finnas fastade pa^^^^ ^^j.^"
Homopter-arter. Det bar llkval annu icke lyckats
honom att bringa dein till utveckling. Furf. anser
dock troligt, att dessa larver tillbora nagon liten
Dipter-art. Nat. Hist. Review II. p. 4 16. Ref , som
for flera ar sedan i Vet. Akad. Forhand. 4850 p.
211, beskrifvit likartade parasiter hos en Typhlo-
cyba-art, bar oaktadt fortsatta forsok, annu icke
kunnat utrona hvilket djur, som pa detta satt un-
dergar sin forvandling.

Omkrino^ Montevideo forekomma allmant trenne Surrogat

. for

Insekt-arter Lytta (Epicauta) adpsersa Klug, Epi- Spanska
cauta caverfiosa Reiche och Jjytta (Causima) vidua Augan.
Klug, hvilka enligt Courbon kunna i medecinskt
hanseende begagnas i stilllet for den vanliga Span-
ska flugan [Lytta vesicatoria). Den forstnamnda
arten, som ar allmannast, ar den mest verksamma
som lakmedel och dess dragande kraft ar storre, an
hos den vanliga Spanska flugan. Den forenar harmed
en annan marklig egenhet bestaende deruti, att den

30

aldrig frambringar nagon retelse pa urin-orga-
nerna. Compt. Rend. XLI. p. 1003. Rev. et
Mag. de Zool. 1855 p. 584. Ann. and Mag. Nat.
Hist. S. 8. XVII. p. 75.
Skarpviit- Pelouze, som sukt utrona bestandsdelurna i den

Carabi. Scarpa vatska som Carabi utspruta genoin bak-
kropps-andan, har funnit den innehalla en betjd-
Jig del smor-syra. Rev. et Mao^. de Zool. 1856.
p. 350.

Parning Ehuru, som bekant ar, flera insekt-arter till

olika fo^"^ och utseende sta hvarandra ytterst n^ra, och

Insekt- saledes ofta ar svara att atskilja, synes likval par-
ning einellan de olika arterna hogst sallan ega rum.
Tvenne sadana fall hafva nu blifvit anmarkta; nem-
ligen af Fairmaire, som funnit hanen af Chryso-
mela haemoptera i parning med en bona af Timarcha
tenebricosa (Ann. Ent. III. Ser. Ill p. XCVIII)
och af Ref., som vid en excursion i Haga-parken
under Juni manad '1855, patraffat tvenne Curcu-
lionider, Cneorhinus Coryli och Strophosomus muri-
catus, afvenledes parade med hvarandfa. Den forra
var hane och den senare bona. De observerades
lange i detta tillstand och kunde med svarighet
atskiljas. Det torde bora anmarkas, att dessa djur,
horande till samma familj, aro hvarandra sa olika
att de blifvit forda till tvenne skilda slagten. Vet.
Akad. Ofvers. 1856. p. 229.

Hybrider Hybridisering, temligen allm^n inom v^xtriket,

^J'^fgJ^'ar sallsynt ibland djuren. Flera sadana fall hafva
visserligen losligt blifvit angifna, utan att forhallan-
dena noggrant blifvit utredda. Det ar emedlertid
ett bekant faktum, att fyrfota djur och foglar i tamt
eller f§ngsladt tillstand para sig med olika arter
och att, efter en sadan parning, en blandad race
uppkomraer. Inom de andra klasserna af djuren
har man icke haft nagot sakert exempel att fram-

34

visa Bland Zygaenerna har man val flera gan-
ger traffar iiarslagtade arter i pnrning nied hvar-
andra, men man har alldrig lyckats erhalla agg,
hvarutur larver framkommit. Deilephila epilobii^och
Vespertilioides hafva, af utmarkta for5?kare blifvit an-
sedda sasom hybrider, men ingen har kunnat fulja
deras utveckling under aHa stadierna, och det torde
saledes vara osakert om icke dessa kiinna vara
egna, myeket sallsynta arter, eller mahanda varie-
teter af de arter som frambringat dem. Guillemot
uppger Ilk val nu, att han bekommit '^gg efter en
hane af Dicranura vinula och en bona af Dicranura
erminea, hvilka blifvit funna i parnlng och att de,
utur dessa lUvecklade larverna lemnat sju fjarilar,
nemligen sex hanar och en bona. De furra, som
alia voro lika, nJlrmade sig liksom bonan, mer at
D. vinula, men var till fargen brunare an denna.
Ann. Ent. III. Ser. IV. p. 29 Tab. I. N:o 11.

Om man narmare undersciker nordens fauna, Vikarie-
skall man finna, att i Asien och Amerika f^^i'^-J^^er bland
komma, icke allenast en mangd sadana djur-arter, Coleop-
hvilka fullkomligt ufverensstamma med de species ^^^"
som bebo den hogre Europeiska norden t. ex. Lapp-
Lmd och Finland och saledes med allt skal maste
anses identiska med dem, utan afven ett betydli-
gare antal, hvilka mer eller mindre arc egendom-
liga for nagon viss trakt i begge dessa verldsdelar.
Dock forekomma afven bland de djur, som for-
modeligen aro egna for vissa trakter i de nordliga
delarne af Asien ocli Amerika, manga arter bvilka
i (leras yttre form, vid en flygtig blick, tyckas ega
en forvillande likhet med motsvarande Europeiska
djurarter, men likval vid en narmare jemfOrelse,
forete betydiiga och konstanta afvikelser fran de-
samma. Det ar till och med ofta fallet, att en och
samma Europeiska djurart salunda representeras, icke

3^

allenast af ett ytterst narstaende species i Ostra Si-
birien utan derjemte af en eller flera raotsvarande
arter i skilda trakter af det nor(Jligaste Amerika.
Dessa djurarters narstaende representanter i andra
lander eller verldsdelar, isynncr'net i den hogre nor-
den, aro egentligen de, hvilka i zoologien erhallit
benamningen vikarierande djurformer. Detta amne,
som nu utgjordt foremal for en afhandling, '.S^-
drag till kdnnedomen om sa kallade vikarierafide for-
mer bland Coleoptera i Norden\ Akademisk afhand-
ling af Maklin. Helsingfors den \^2 Maj 1855,
58 sid. 8:o, bar af Furf. pa ett fortjenstfullt satt
blifvit behandladt. Genom en mangd anfurda ex-
empel adagalagger ban den likbet ocb ofverens-
starnmelse som forefinnes ibland olika arter tlllhO-
rande de nordliga trakterna af furenamde verldsdel.
Forf. anser att vikarierande djurformers furekom-
mande i allmanhet star i visst furhallande till de-
ras geoo^rafiska utbredninfy ocb att, liksom i den
beta zonen, enskilda djurarter vanligen aro in-
skrankta inom ett ringa onirade, hvaremot de ge-
neriska formerna hafva en nagot storre utbredning;
sa representeras i allmanbet icke beller enskibla
djurarter t. ex. i det tropiska Amerika af motsva-
rande ocb narstaende former i Afrika eller sudra
Asian, men val kan man till en del anse somliga
genera pa satt ocb vis motsvara bvarandra i dessa
verldsdelar. I den norra tempererade zonen der-
emot, bvarest afven enskilda djurarter ega en vida
storre geografisk utbredning, representeras dessa
stundom, men vanligen endast i narmast angran-
sande lander, af fullkomligen motsvarande djurfor-
mer, som likval i ett eller annat afseende aro
skiljda, bvaremot samma generiska former smaningom
utbreda sig ofver de fiesta lander, afven i skilda
verldsdelar. J den bogre norden slutligen, der

enlist

33

enligt regel icke allenast de fiesta genera aro ut-
bredda omkring hela nordpolen, utan dessutom
manga enskilda arter, forekommer afven det stor-
sta antalet vikarierande djurformer. I den nordli-
gaste delen af Amerika, hvarest endast ett jemfO-
relsevis ringare antal af de species, som fOrekomma i
det nordliga Europa traffas, ar dessa representanters
antal likval sturst i forhdllande till de kanda artorna
och man ser saledes att de vikarierande djurfor-
mernas antal i norden star ungefar i ett omvandt
furhallande till de enskilda djurarternas geografiska
utbredning.

Som bekant ar, ligga vissa nattfjarilars pupor ^"P^rs
understundom flera ar innan de utvecklas, hvar-],JJ^g]j^ij,„
emot ett sadant forhallande hOgst sallan blifvit an-
markt bland dagfjarilarnas. Bellier de la Cha-
VIGNERIE omnamner nu, att han erhallit sex ex-
emplar af Thais medisicaste utur pupor, som voro
tva ar gamla. Alia de salunda sednare klackta in-
dividerna, voro till fargen brunare an de, som un-
der forsta aret utkornmit. Ann. Ent. III. Ser. IV.
p. LXIX.

CouQUEREL har beskrifvit och afbildat trePaiadoxa
markvardiga insekter, hvilka pa On Bourbon lefva ^"''^^^^*^^'
i det inre af frukten pa Ficus terragena. Deras
form ar, efter de meddelade figurerna, sa besyn-
nerlig, att deras systematiska plats ej kan bestam-
mas. Djuren aro sma, af endast ^ - 3 millim
langd, saknande vingar och Ogon, forsedda med
korta mandibler och korta antenner, hvilka sednare
endast ega tre till fyra leder. Tva af dessa djur,
som COQUEREL benamt Apocrypta paradocca och A,
perplewa, aro forsedda i spetsen af den bakat ka-
gelformigt utvidgade abdomen med tvenne gallika
bihang. Den tredje, Sypocrypta caeca, har en vid

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. ^

34

basen klotformig bakkropp, som slutar i en lang,
smal svans. Den nffinitet som denna skulle ega
med slagtet Scleroderma Westw. finnes icke, hvil-
ket ar tydligt, sa val med hansyn till kroppsfor-
men, som antennernas och mundelarnes bildning.
Det 8ynes mer an troligt, att de djur FOrf. anfOrt
under benamningen Aprocrypta aro larver, ehuru
ban uppger, att ingen forandring knnnat hos dju-
ren furmarkas under flera manaders tid. Rev. et
Mag. de Zool. VII. p. 365, 4^2.
Wax af MURCHISON anser, att det chinesiska vaxet

Insekter. j^j^g allenast frambringas af Coccus ceriferus^ utan
att det afven tillverkas af det hvita, vaxartade am-
ne, som i stor mangd afsattes af Flata limhata. Ann.
and Mag. Nat. Hi^st. S. S. XVI. p. 356. En, i
samma amne, af Westwood forfattad uppsatts:
"Notes on Insects producing Wax from Port-Natal
and China' finnes inford i Journ. Proceed. Linn.
Soc. Vol. I. p. 104,
Svampar For hvar och en ar det egendomliga dodssatt

ktT bekant, hvarfure var vanliga husfluga (Musca dome-
stica), sardeles mot ho8ten ar utsatt, och hvarvid
bakkroppssegmenterna finnas utstrackta sa, att den
hinua hvarmed de aro sanimanhaftade tydligt fram-
stdr. Vingarna framte harvid ofta ett ovanligt lage,
de aro omsom bcijda uppat mot hvarandra, liksom hos
dagfjarilarna, Omsom aro de nedlutande sasom hos
nattfjarilarne. Har langre tid furflutit sedan flu-
gans dud, visar sig for ufrigt ingen sardeles for-
andring. Kroppen utmarker sig likval da genom
mycken skorhet, sa att icke allenast benen utan afven
bakkroppen latt afbrytas, hvarjemte hela abdomen,
benens och vingarnes undersida finnas betackta af
ett hvitt stoft. Hanger flugan pa en slat yta, t. ex.
pa en glasruta, synes denna betackt med ett hvitt,
stoftartadt amne, som bildar en nara rund flack af

36

ungefarligen ett turns genomskarning, i hvars midt
flagan befinner sig. Ar denna nyligen dod, sa syncs
buken ovanligt uppsvald och man marker emellan
bakkroppens svartaktiga segmenter, ofta mellan bu-
ken och thorax, likasom vid halsen hvita, af ett
mjukt amne bestaende gordlar. Samnia amne fin-
nes och pa buksidan. Cohn, som nu omstandligt
afhandlat orsaken till den anmarkta sjukdomen,
hvilken furorsakas af en parasit-svamp, Empusa
muscae, har icke allenast noggrant redogjort fur
allt hvad hittills rorande detta amne blifvit nnfordt,
utan afhandlar, i sarskilda kapitel, sjukdomens for-
hallande, svampen som framkallar der.sainma t^amt
dess utseende och form. Slutligen, .sedan FOrf. an-
stallt en jemforelse rorande analogien emellan flu-
gornas sjukdom och den sa kallade muticardlne hos
Silkesmaskarne, sammanfattar han re^ultaterna af
sina undersukningar salunda: att 1:o Husflugan an-
gripes om husten af en dudlig sjukdom, hvilken upp-
trader epidemisk och under vinterns Jopp ater for-
svinner; 2:o denna sjukdom ar karakteristisk ge-
nom utvecklingen af en mikroskopisk svamp i flu-
gans kropp. Djurets dod furorsakas genom svam-
pens tillvaxt; 3;o sjukdomen ger sig forst tilikanna
genom en viss troghet i flugans rorelser. Under
detta stadium okas den emellan inelfvorna befintliga
vStskan i hug grad och erhaller ett mjolklikt utse-
ende; 4:o I blodet visa sig talrika, mycket sma
celler, med tunn, i burjan knappt markbar membra n,
och grynigt innehall; 5;o cellerna uppna hastigt en
betydlig storlek och bibehalla, vid lika tillgang pa
naring, den ursprungliga kul- eller aggformen. Vid
olika naring, som furmodligen astadkommes genom
blodets omlopp, blir forraen kortare; 6:0 kulorna
forehalla sig i vatten och andra reagentier alldeles
som unga, genom fri cellbildning uppkomna celler.

36

De uppsvalla deruti etarkt och deras innehall rin-
ner ut; 7:o ett par timmar fOre duden upphur flu-
gans rurelser och bakkroppen blir, genom den ukade
blodmassan och de deruti talrikt simmande, hastigt
tillvaxande svainp-cellerna, mycket utvidgad; 8:0
dessa sednare hafva nn alia antagit aggform; 9:o
efter duden ar flugans kropp hopkrymt, benen, vin-
garna, bakkroppen och snytet utstrackta; 'I0:o blo-
det, liksom inelfvorna fOrstoras af svampar, hvilkas
rot mer och mer forlanges, hvaremot den motsatta
andan klotformigt uppsvaller. Harigenom utvidgas
bakkroppen smaningom och segmenterna utskju-
tas fran hvarandra; 1 1:o atta till tio timmar
efter doden genomtranges den tunna binna, som
sammanbinder segmenterna af Empusa-cellernas
kulformiga spetsar. hvarigenom hvita gyrdlar upp-
sta pa bakkroppen; 'l2:o den kulformiga svampan-
dan utvaxer hastigt och afsondrar sig fran rot-
andan, sa att svampen nu bestar af tva delar, eller
en rot- och en stjelk-cell; i3:o stjelk-cellen ut-
vaxer i spetsen i ett kort, cylindriskt bihang, hvil-
ket snart blasformigt uppsvaller. Pa detta satt bil-
das de encelliga sporerna, som snart antaga en
klocklik form. Salunda ar Empusan en tre-cellig
vaxt; 14:o genom det af stjelk-cellerna utofvade
trycket, kastas sporerna elastiskt pa ett tums af-
stand och de kringspridda sporerna bilda ett hvitt
stoft rundtomkring den doda flugan samt klibbas
afven fast vid dess ben och vingar; 1 5:o ofta fin-
nas sporerna omgifna af blasor och salunda flera
hopade tillsammans; 4 6:0 det har annu ej lyckats
observera sporernas groning, hvarken i vatten,
i fuktig luft eller genom deras inympande i det
inre af lefvande flugor; 17:de lagges en af denna
sjukdom dud fluga i fuktig luft, sa utvecklar sig
pa densamma andra svampar (Penicilium), som likval

I

37

icke ega nagot gemensamt med Empusae;. 18:de
flugornas sjukdom eger, sa vidt hittills ar kandt,
sin enda analoga form i den hos silkesmaskarne
upptradande muscardine, hvilken frambringas af en
annan svamp-art Botrytes Bassiana. Acta Acad.
Curiosor. XXV. I. p. 301. Tab. 12, 13. Raben-
HOEST, som meddelat ett utdrag af fOrenamnde ar-
bete, omtalar att tvenne andra arter af slagtet Em-
pusa blifvit funna, hvaraf den ena utvecklar sig i
Culex-arter och den andra i Mycetopliilae. Allgem.
Deutsche Zeitschr. N: F. I. p. 377.

WkiGHT "On Fungi parasitic on Insects, with
peculiar reference to some lately discovered Irish Spe-
cimens' (Nat. Hist. Review VL p. 55). Ibland de
anforda insekterna pa hvilka svampar visat sig, ut-
markte sig isynnerhet en Othius fulvipennis, hvars
bakkropp och ben befunnos betackta med tradlika
svampar. hvaremot hufvudet, thorax och skalvin-
garna voro belt och hallet fria frdn sadana ut-
vaxter.

Pa kaktradarne af flera Phryganea-larver, harParasiter
LiEBERKiiHN funnit sma, cylindriska, merendels till-P^ ^^^y"
spetsade hylsor af ungefar ^ '" langd och ^ '" larver.
tjocklek. De minsta voro likval endast \ '" langa
och 3jjjj '" tjocka. Nagra af dessa innehollo en farg-
los, genomskinlig substans, i hvilken funnos in-
strodda manga sma, kornlika bildningar. Oppnades
en sadan hylsa, sa utflot innehallet, merendels i
form af storre eller mindre kiilor, hvilka vanligen
losgjorde sig fran den ofriga rnassan. Hylsans mem-
bran befanns sakna nagon markbar struktur. An-
dra af dessa hylsor voro uppfyllda af spolfor-
miga kroppar, hvilka ega mycken likhet med Pso-
rospermier, som finnas i gaddans urinblasa. Spo-
larnas langd var ungefar ^^ '" och deras storsta
tjocklek ^ '" , De syntes uppfyllda med samma

38

amne som hylsorna och utkastades ofta ur dessa
genora en hastig rorelse. Betraktas en sadan spole
nagon tid, sa visar sig, att den fordelas i tva till
fern stycken, hvilka genast borja rOra sig, lemna
sitt furvaringsruQi och kringkrypa med stor hastig-
het. De siiia djuren, hvilka Forf. icke narmare
bestamt eller beskrifvit, lefde en hel dag i vatten
och drogo sig klotlikt tillsammans innan de dogo.
Mull. Arch, fiir Anat. und Physiol. 1856.

Insekter Gordius-arter hafva af von Heimhoffen blifvit

de^^af" P^'^^r^ff^de hos Ocypus mepacephalus och i larver af

^ntozoer. Amp hidasis hetularia. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in
Wien V. Sitzungsb. p. 76.

Variete- On the variation of Species, with especial refe-

k^omsf '^^'^^^ ^0 the Insecta followed hy an inquiry into the
Nature of Genera by Wollaston 8:o London 1856,
skall, enligt den korta recension Ref. haft tillfalle
se, i Nat. Hist. Review III. p. 43, innehalla re-
siiltaterna af Forfis, pa On Madera, anstallda un-
dersukningar om orsaken till varieteters uppkomst
bland insekterna. Arbetet kostar 5 enorelska skillino:.
Insekt- Heer omtalar, att den 30 Januari 1856, vid

^^^^";j'^ Molin i Canton Glarus, pa den nyfallna snon blif-
vit anmarkte en stor massa larver och att sadana,
sanima dag om morgonen afven visat sig emellan
Oberdettingen och Hettlingen i Canton Bern pa
den 1 till en och en qvart fot djupa snon. Dessa
larver befunnos alia tillhora Telephorus fuscus, en
inom dessa trakter allmant forekommande art. Ro-
rande deras upptradande meddelar Forf., att sedan
jorden anda till bergen under 14 dagars tid varit
snofri, uppkom natten emellan den 29 och 30 Ja-
nuari en temligen stark sydvestlig blast, som at-
foljdes af ett betydligt snufall. Pa snon visade
sig nu larverna talrikt och nagra traffades till och
med pa taken. Ostligt om de snOfalt hvarpa lar-

39

verna observerades, finnas angar och sedermera en
brant hujd, hvilken ar bevaxt med tall- och bok-
skog. Som jorden har icke var tillfrusen och snu-
fri, anser Forf. troligt, att larverna kommit fran
denna skog. De Ofvervintra iiemligen i storre sall-
skap vid tradrotterna och hafva saledes troligen
blifvlt forda fran sitt vistelsestalle genoai stormen.
Markligt ar, att alia larverna tillhurde en enda art,
ehuru man skulle vara bojd formoda, att andra in-
sektlarver, hvilka afven Ofvervintra emellan trad-
rutterna, bordt deltaga i resan genom liiften. Det
synes saledes ligga nagot i dessa Telephorus-lar-
vers lefnadssatt, som underlattar deras framkomst,
heist likartade foreteelser pa manga andra stallen
blifvit anmarkta. Viertel Jahresschr. Naturf.' Ge-
sellsch. II. p. 85.

Om de larver och Podurer hvilka, sardeles
vid blid vaderlek, ofta , framkomma pa snon i stor
mangd har Elditt meddelat underrattelser. Han
anser att de furstnamnda, icke i enlighet med hvad
man alimant trott, foras af vinden, utan framkrypa
fran sina vinterqvarter, da temperaturen ar blid.
Konigsb. Naturw. Unterhalt. Neue Folge Heft. 11.
p. 205.

Tvenne storre insekttag hafva blifvit anmarkta. Insekttag.
Det ena, som omtalas af Gerichau, intraffade
i Meklenburg d. \ 5 Mai. Det bestod af Gras-
hoppor {Gryllus migratorius) och varade fran kl.
\ 9 till J pa 12 formiddagen. Insekterna flogo
ungefar 8 fot hogt ofver jorden och intogo en bredd
af omkring 100 fot. Da hus eller skog fanns i
deras vag hojde de sig i luften, men sankte sig
ater, da hindren voro forbi. Arch. Ver. der Fre-
unde der Naturg. in Mecklenb. X heft. \ Abth.
p. 84. Det andra, som omnamnes af Amerling,
intraffade vid Prag den 30 Aug. och utgjordes af

40

en otrolig mangd larver till Pontia Brassicaet Lo-
tos VI. p. 196.
Henna- Om man undantager de djurklasser, der en

froditism. utbiifjad hermafroditism hur till regeln, antraffas i
allmanhet bland de Ofriga ytterst sallan sadana in-
divider, hvilka mer eller mindre markbart antyda
en sammansattning af begge kOnen. Afven bland
insekterna, der man foretradesvis inom Lepidopter-
nas ordning varit i tillfalle observera flera af dessa
afvikelser fran naturens vanliga ordning, kan man
ingalunda forneka, att sadana hermafrodit-exemplar
hura till de storsta rariteter, om man nemligen ta-
ger i berakning observatorernas antal och den langa
tid, under hvilka dessa enstaka fall blifvit iakt-
tagna. De hafva derfure i alia tider vackt ett
sardeles intresse och redan utgjort foremal for flera
afhandlingar. Ett af de vackraste prof pa herma-
froditismen inom steklarnas ordning, utgor onekli-
gen det exemplar som Maklin funnit vid Helsing-
fors af Mutilla obscura och som de beo^o^e konen
inom detta slagte, sardeles hos denna art, ganska
betydligt afvika fran hvarandra, bade till kropps-
form och fargteckning, ar detta individ sa mycket
mera utmarkt. Hela hogra sidan motsvarar i hvarje
ufseende de mindre exemplaren af Mutilla europaea $,
som afven af Nylander anses vara honan till M'
obscura, hvaremot den venstra sidan fullkomligt uf-
verensstammer med hanen till sistnamde art. Hela
exemplaret ilr snedt, till folje af de bada kunens
olika kroppsform. Den hogra antennen ar mycket
kortare, samt hufvudet fur ofrigt deladt genom en
krokig linea i tvanne halfter, hvaraf den hOgra ut-
marker sig genom fullkomligen svart farg, mycket
grofre och glesare punktering, samt genom ogats
lage narmare frarasidan af hufvudet. Den venstra
sidan af hufvudet ar till fargen svartbla, mycket

41

finare och tatare punkterad, samt forofrigt fursedd
med tvenne punktOgon, som belt och hallet sak-
nas pa den hogra. K-yggskolderj, som pa hogra
sidan ar rudbrun, saknar icke allenast vingar, utan
derjemte alia de delar, som tjena till vingarnas fa-
stande ocb erbjuder derigenom en, genast i ogonen
fallande. likhet med de vinglosa honorna inom detta
slagte. Den venstra sidan af ryggskulden ar svart
och bevingad. Bakkroppen ar afvenledes genom en
linea delad i tvanne halfter, hvaraf den hogra ar
svart med de hos beojo^e konen furekommande silf-
verglansande, hvita tvarbanden och skiljer sig fran
den venstra svartbla manliga sidan, genom en sar-
deles lang och tat harbekladnad. Olikheterna pa
buken aro mindre i ugonen fallande. Ofvers. af
Finska Vet. Soc. Forh. Ill p. '106 med tafla.

Nagra monstrositeter bland insekterna hafvaMissbild-
blifvit antecknade af Perroud. (Ann. Soc. Lin- ningar-
n^ene de Lyon II. p. 325) och af Letzner (Ar-
beit, und Verander. Schles. Gesellsch. fur Vaterl.
Cultur 1854 p. 86, 106). Den af Perroud om-
namnda missbildningen liar blifvit funnen hos Rhi-
zotrogus aestivus, som pa venstra frambenet, jemte
den vanliga tibian, egde amne till tvenne andra och
pa hogra bakbenet tre fullt utbildade tibier. De af
Letzner observerade tvenne missbildningarne hafva
traffats, den ena hos ett exemplar af Carabus Za-
cheri, hvars ena antenn egde de forsta sex lederna
normala, den sjunde endast till forsta halften, fran
densammas midt och undre sida utgick en attonde,
hvilken knappt var langre an den sjundes sista
halft, men d; remot smalare an den sjette eller ba-
sen af den sjunde. Till denna mindre sloto sig
trenne leder, i langd och tjocklek nagot aftagande,
sa att de fyra sista tillsammanstagne icke voro lan-
gre an tva normalt bildade. Den andra monstro-

4^

siteten, pa en antenn af Chrysomela Cacaliae, be-
skrifves salunda, att de sju forsta lederna voro nor-
malt bildade, den sjunde befanns likval i spetsen
bredare an den borde vara, de foljande fyra le-
derna visade sig sa val till tjocklek som till form
olika de inotsvarande pa andra sidan.
Insekter- Sekreteraren i fureningen for utvidgandet af

"^,Pj^"°"kannedomen cm Schlesiens Insekt-fauna, Assmann,
fram- bar utfardat en uppmaning till Entomologerna, att
komst. anstalla iakttagelser ofver insekternas framkomst
ra. ra. och foreslar att foljande anteckningar borde
verkstallas 1:o Insektens namn; 2:o tiden da de
forsta larverna framkomma ur aggen; 3:o da de
alia framkommit; 4:o da larverna borjat och slutat
att infinna sig; 5;o vid hvad, tid den forsta utbil-
dade eller alia individerna blifvit klackta; 6:0
parning och agglaggning; 7:o da den sista indivi-
den blifvit aninarkt; 8:0 lokalen, dess forhallande
och beskaffenhet, dess geografiska lage med hansyn
till langd och breddgrad, hojd ofver ha f vet samt
slutligen hvad som forofrigt kunde fortjena upp-
marksamhet. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V.
SitziiDgsb. p. 98. Archiv Ver. der Freunde der
Naturg. in Meklenb. IX heft. p. 192.

Uti den redogorelse, ofver vaxternas och dju-

rens framkomst, som blifvit inford i Mem. de I'Acad.

Belgique XXIX p. 81, finnes tiden angifven, da

flera insekt-arter forst visat sig under aret.

Aklimati- Sedan larverna till den vanliga silkesfjarilen

^^S'?k . (-^^^^-^ Mori) under sednare aren visat ett mer

fjiirilar. och mer aftjnande tillstand och en storre sjuklig-

het, bar man varit ifrigt sysselsatt, sardeles i Frank-

rike, att soka aklimatisera andra fjaril- larver som

skulle kunna lemna nao^ot surroo^at for den min-

skade silkesproduktionen. Berattelser om dessa for-

sok, hvilka dock icke synas lofva nagon sardeles

43

framgang, finnas inforda i Ann. Entom III Ser.
III. p. LXVIII, LXXXIX, XCVIII. Compte Rend.
XXXIX p. 389, 616, 676, 7^7, 76 1, 986. XL
p. 1166, 1220. XLI. p. 19, 504, 565.

Rorande den skada, som en del insekter for- Insekter
orsaka pa vaxterna hafva atskilllga storre och min- fQ^^^^-
dre afhandlinorar, under den tidrvmd denna berat- tema.
telse omfattar, utkommit nemligen: Macquart har
med tredje delen slutat sitt arbete "Les plantes
herhach de V Europe et leurs Insectes\ Mem. de la
Soc. de Lille Sec. Ser. II. p. 253.

Asa Fitsch 'First Report on the Noxious, Be-
nificial and other Insects on the State of New- York"
Albany 1855, 8:o 150 sidor, hvaruti redogores for
en rnangd arters lefnadssatt, utrotande m. m. Ar-
betet ar prydt med flera i texten inforda figurer.

MoDLiNGER "Die kleinen Feinde der Landt-
wirthschaft" Stuttgart Cotta 1855, ar eit arbete,
hvilket enligt titeln narmare beror de for landt-
bruket skadliga insekterna. Ref. har icke haft till-
falle se detsamma. _

Af samma orsak kan endast titeln angifvas pa
Emmons "Agriculture of New- York comprising an
account of the Soils and Rocks and of the climate
and agricultural productions of the State, together with
descriptions of the more common and injourious In-
sects' Vol. V. The Insects of New- York Albany
1854. Genom en af Le Conte i Sillim. Amer.
Journ. XIX p. 247 gjord anmalan af denna af-
handling, synes den endast vara en compilation,
gjord utan behorig urskillning, och saledes sakna
allt vetenskapligt varde.

Kawall har meddelat en forteckning ofver
de insekter, som i Kurland visat sig skadliga for
sadesslagen. Sasom sadana anforas for ragen: 20
arter, for hvetet: 22, for kornet: 10 och for haf-

44

ran: 5. Af dessa forekonuna llkval flera arter pa
de olika sadesslagen och flera aro i Kurland sa
sallsynta, att de der knappast kunna raknas till
skadedjuren. Kurland. Landtw. Mitth. XVI Jahrg.
1855. N:o 10, 11.

En i samma syfte af Mocquerys uppgjord
forteckning Ofver sa val nyttiga som skadliga in-
sekter, har blifvit infurd i Ann. Entom. III. Ser.
IV. p. 731.

Guerin-Meneville omtalar, att Bwprestis
(Capnodis) tenebrionis, som ar allman i sodra Frank-
rike, ofta angrlper mandeltraden, hvars unga skott
den uppater. Ann. Ent. III. Ser. IV. p. LXX.

Guerin-Meneville har lemnat en kort re-
dogorelse ufver innehallet af Passerinis 1851 ut-
gifna afhandling om de skal-insekter, som lefva pa
Flkontradet och a detsamma visat sig vara skad-
liga. Rev. et Mag. de Zool. 1855 p. 201.

Betydlig skada fororsakas, enligt hvad CoQUE-
REL uppgifver, pa Gocostraden pa Madagaskar af
larverna till Oryctes Ranavalo och 0, Radama. Ann.
Ent. III. Ser. III. p. 167.

Bland larverna af de fjaril-arter som angripa
den spada ragplantan, har Kollar afven funnit
larven af Noctua hasilinea. Verh. Zool. Bot. Ver. in
Wien V. Abh. p. 677 med tafla.

FoRSELL redogor for den skada. som i We-
stergothland blifvit orsakad isynnerhet pa klofver-
och vickerfalten af en liten skal-insekt, Curculio
(Sitones) lineatvs. De sednare skuflas svarast pa va-
ren och och de forra pa eftersommaren eller ho-
sten. Djuret anstaller sina forodelser under natten,
da t. ex. pa ett enda klofverblad 6 — 8 stycken i
den glupskaste ifver kappas om bladets uppatande.
Vid solens uppgang begifva de sig till hvila och
halla sig i stillhet hela dagen, hvarvid en del tager

45

plats pa bladets undersida, men de fiesta aterfinnas
pa marken vid plantans rot. En del iiedtranga i
sjelfva jorden. Ar 1853 syntes skadan pa klOf-
vervallarne forst hafva uppkommit i burjan eller
medio af Augusti och insektens attid synes hafva
rackt i fyra till sex veckor. De angripna falten
voro i September nastan totalt afbetade pa det sat-
tet, att bladskifvorna voro fortarda, med lemning af
bladets trenne nerver. Manga klofverland af flera
tunnlands utstrackning, sagos salunda belt och bal-
let skofiade. Nagot annat botemedel emot denna,
for landtmannen, ganska kanbara forlust, an att
slappa kreaturen pa bete innan klofvern blifvit af
insekten furtard, bar man enligt Furfrs kannedom
icke forsokt. Landtbr.-Akad. Handl. XIV. p. 138.

Thenakd's i forra Arsber. p. 18 anmalda af-
handling om sattet att utrota den for vinrankan
skadliga Eumolpus Vitis finnes afven inford i Compt.
Rend. XL. p. ^5.

Bazin omnamner att Halticus pallicornis {Ci-
cada aiptera Linn) angriper honor, melonefr och lac-
tuc pa sa satt, att den med snytet sticker hal i
bladen for att utsuga saften, hvarigenom dessa blifva
flackiga och hopkrympas. Compt. Rend. XXXVIII.
p. 861.

Kraus uppraknar de insekter, som i Wur-
tenberg visat sig mest skadliga for frukttraden i
tradgardarna, nemligen Geometra brumata, Hypono-
meuta padella och Gryllotalpa vulgaris. Wiirtemb.
Naturw. Jahresh. XII. p. 52.

Om den betydliga skada, som under aren 1854
och 1855 inom Schlesien blifvit fororsakad af Spliinss
pinastri, Bomhyx Pini och B. monacha, hafva un-
derrattelser af v. Pannewitz blifvit meddelade.
Arb. und Verand. Schles. Gesellsch. 1855. p. 113.

46

Om den larv, som pa Mauritius angriper soc-
kerroret, och h\ arigenom skorden af detsamma myc-
ket forminskas, hafva upplysningar af Westwood
blifvit bekantgjorda. Den synes tillhcira Phalaena
sacharalis Fabr eller Diatracha sachari Guilding,
hvilken afven visat sig i Westindien forstorande
for denna vaxt. Journ. Proceed. Linn. Soc. Vol.
1. p. 102.

GuERiN Meneville, som i narheten af Paris
i tnangd anmarkt Chlorops lineata, omtalar den skada,
som detta lilla djar orsakar a sadesslagen. Compt.
Kend. XXXIX p. 616.
Insekter Redau under forra arhundradet hafva de or-

m. fl. ganiska kroppar, som finnas inneslutna i Bernsten
Bernsten. adragit sig naturforskamas uppmarksamhet. Om
man likval granskar aldre afbildningar af dessa fo-
remal, ofvertygas man latt, att de blifvit mycket
ofullstandigt utforda och att man icke gjordt tili-
bOrlig skillnad emellan de djur som finnas i Bern-
sten eller Kopal. Doktor Berendt, som hopbrin-
gat en samling af 4220 Bernstensstycken, af hvilka
3200 innehollo Insekter, utgaf redan ar 1830 en
liten afhandling ofver bernstens forekommande och
om de djur, 8om deruti blifvit patraffade, hvarefter
1845 forsta bandet af ett storre arbete "Die in
Bernstein bejindlichen Organisclie JReste' af samme
Forf. utkora, hvaruti Berendt sjelf afhandlat Bern-
stens-formationen och Prof. Goeppert de vegeta-
biliska lemningarne. Den andra delen, som afven
ar forsedd med sarskild titel, "Die in Bernstein he-
Jindlichen Crustaceen, Myriapoden, Arachniden und Ap-
teren der VorweW mit 17 Lithogr. Taf. IV. 124
eidor, har efter Berendts och Kochs dod blifvit
1854 utgifven af Menge. Af de i detta verk
meddelade upplysningar kunna manga vigtiga re-
sultater fur Zoologien af allmant intresse hemtas.

47

De i Bernsten inneslutna vinglusa insektartade dju-
ren aro sadana, som vistas I skogarna, och in-
gen enda tillhur djur, som lefva i vatten; haraf
kommer ock att medan spindlar aro mycket tal-
rika, endast nagra fa Criistaceer blifvit anmarkta.
Ibland de, i' Bernsten inneslutna arterna finnes in-
gen enda, som ar identisk med de nu lefvande,
ehuru ofta mycken analogi finnes dem emellan, sa
att olikheterna merendels aro fuga iframstaende. Sa-
ledes bar, da Bernsten bildats, en belt annan fauna,
an den nu varande, existerat. Deremot tillhora de
fiesta i Bernsten befintliga arterna, i synnerbet de
fa Crustaceerna, alia Myriapoderna, skorpionerna
ocb spindlarna, med undantag af en art, alia Le-
pismae ocb Podurae, nu lefvande slagten, eburu de
pa arterna anmarkta karaktererna icke till alia de-
lar stamma ofverens med slagtenas, en omstandig-
bet, som afyen bar sin grund deruti, att de nu lef-
vande arterna aro belt andra an Bernstens-perio-
dens, bvarfure slagtkaraktererna nu, med fastat af-
seende pa bada forballanderna, maste nagot foran-
dras. Markvardigt ar, att de i Bernsten represen-
terade genera till stor del forete en Europeisk ocb
fiera en syd-Europeisk eller transalpinsk form,
bvaremot andra ega ett tropiskt, syd-Amerikanskt,
Afrikanskt, ja till ocb med ett Ny-Hollandskt ut-
seende. Manga arter, sardeles bland spindlarna,
tillbora belt ocb ballet utdoda slagten, af bvilka
den nuvarande faunan icke eger nagra represen-
tanter ocb dessa utduda forballa sig till de nu lef-
vande, som 10 till 3. Ett slagte visar, sardeles i
anseende till bufvudets ocb kakarnes bildning, sa-
dana egenheter, att det maste foras till en egen fa-
milj. Detta slagte, Archaea, furekommer ej sallan
och fyra arter aro deraf kanda. Af sadana och
andra olikheter fuljer, att sedan Bernstenens bild-

48

ning en ganska betydlig furandring i temperaturen
egt rum, hvilket forhallande icke torde kunna be-
tviflas, da man tager i betraktande de djur, som
blifvit funna i Stenkals-bildningen. Beraknar man
det stora antal insekter, som finnes inneslutet i
Bernsten och lagger hartill, att dessutom manga af
dessa annu icke ^nnas i samlingarna, och att Bern-
sten endast innehaller sadana, hvilka vistats i sko-
garna eller aro sma, sa kan man val med Menge
formoda, att rikedomen pa insekter da icke varit
mindre an nu. Likval torde en bestamd slutsats i
detta hanseende forst kunna dragas, da arterna af
alia de insekt-ordningar, som patraffats i Bernsten,
blifvit utredda. Recens. i Gott. Gelehrte Anzeig.
1855. p. 995.

Af Berendts utmarkta arbete ''Die im Bern-
stein hejindlichen Organischen Reste' bar afven tredje
delen, omfattande Hemiptera, OrtJwptera och Neu-
roptera, utkommit i Berlin 1856, folio med 8 taf-
lor. De tvenne forst namnda klasserna aro bearbe-
tade af Germar och den sistnamnda af Pictet i
Genua och Hagen i Konigsberg. Rorande Hemip-
tera och Orthoptera i allmanhet yttrar Forf. : Jem-
forelsevis ringa ar det antal af Hemiptera, som fo-
rekommer i Bernsten och ibland dithorande arter
traffas allmannast sadana som lefvat pa bark eller
som varit parasiter pa grenar och blad, men knap-
past mota OSS nagra former, hvilka den nuvarande
verlden icke har att uppvisa, ja icke en gang sa-
dana, som hantyda pa ett klimat, hvilket varit sar-
deles afvikande fran vart. Likval bor harvid icke
forbises, att de tropiska Hemiptera, mera af-
vika genom sin storlek, an genom formen, fran
dem som forekomma under hogre breddgrader och
att storre insekter sallan eller alls icke^ furefinnas i

bernsten.

49

bernsten, emedan de ^annolikt egt styrka att lOs-
jxora i?i<»: utur Iiarzets klibbi<''a massa, cllcr art dcnna
icke bildats i tillracklig mangd for att betacka sa-
dane djiir. Sasoiii en egenhet i Bcrnstcnsfaunan
kan aiimarkas att flera arter af Cicadae och Cixius
aro furscdda nied ett mycket langt snyte, likval ar
forhallandet i^adant cndjist lios vi^sa arter, hvarfure
liAraf icke torde kunna dragas nagra alhnannjire
slutsatser. Sallsyiit forckoinma i Bernsten nagra
af dc pa vatten lefvande Hydromici. Bland deysa
isynncrhet den endaet vid hafsstrandcrna lefvande
Halobates, och man har svart att farklara dees
upptradande. Detta forliallande synes dock ada-
p;alaij[:i»a, att Bernsten:sbiidnin";en fursiorgatt vid hafs-
kusterna och icke ensanit pa tradstammarna, utan
afven pa sjelfva jorden. Den nuvarande j)eriodens
OrtJwptera fordelas enligt Burmeistek i Blattina,
Mantodea, Fhasniodea, Acridioidea, Locustina, Gryl-
lodea och Forficulwa. Faniiljerna Mantodea ocli
Fhasmodea aro egna fur de varmare landerna, de
ofriga aro utbredda ufverallt, cluiru vissa slagten
tillhora egna klimat. Manga arter, sardeles af Ka-
kerlackorna och Gradhopporna, ega en vidstrackt
utbredning och kunna akliinatisera sig i olika verlds-
dehir. 1 Bernsten aro sa val lurver, som fuUbil-
dade insekter af denna ordning icke sallsynta, och
det torde kunna antagas, att dessa i fornverlden
tillhurt de djur, hvilka tidigast upptradt, hvilket
vinner stud deraf, att hithorande arter blifvit an-
mrirkta redan i Stenkalsformationen. Hittills kan-
ner man likval fa former, sasom forekommande i
Bernsten, och ingen af dessa eger en tropisk ka-
rakter. Af familjerna Phasmodea och Mantodea, soni
fOrekomma till 45 graders nordlig bredd, har in-
gen art blifvit upptackt. Om en Gryllns-art, G*

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. *

50

macrocenis, liknar en Westlndlsk form, sa hantyder
likval dess mindre storlek derpa, att detta djur
kunnat traffas nordligt och troligen finnas annu llk-
nrtadc i Norra Aiiierika. Blatta haltluca eger myc-
ken ofverensstammelse med den i Europa nllmanna
Blatta lapponica o. s. v. De allmilnna betraktelser
som meddelas ufver Neuroptera innehalla hiifvud-
sakllgen : att de fossila insekterna hittills icke blif-
vit studerade pa ett satt, att deraf kan dragas na-
jira vio-ticrare slutsatser. Bernstcn innehaller likval
sa talrika och val bchallna exemplar, att man fur
narvarande kan hoppas, erlialla nagot posltift ytt-
rande ufver denna talrika klassens historia i forn-
verlden, och man skall, utan tvlfvel, finna bekriif-
telse pa de resultat, som studiet af de redan lange
bekanta och i olika lager furvarade djiirens qvar-
lefvor lemnat. PiCTET anser fOljande utgura de
furnamsta momenterna af bans undersokningar, nem-
ligen bekraftandet af en lag, hvilken val fur nar-
varande, men oratt, blifvit af vissa geologer klan-
drad, n)en som Pictet ansett allt mer och mer
vinna bekraftelse genom de utmarkfaste Palaontolo-
i^ers arbctcn. Denna la<4 fordrar sar^kilda arter
fur hvarje formation och antager dervid sasom
grundsats, att ingen fossil-art ar identisk med na-
gon nu lefvande. Det var derfure af sa mycket
storre intresse, att sOka bekraftelse pa denna lag
inom Nem^opteimas klass, da insekterna hittills icke
blifvit utur denna synj^unkt studerade. De i Bern-
stcn inneslutna Neuroptera bekrafta det uppgifna
forhallandet till alia delar. Ingen enda art, hvars
undersukning kunnat med sakerhet verkstallas, har
funnits ofverensstammande med nagon nu lefvande
och om, sasom FOrf. ej betviflar, de ofriga ordnin-
garna lerana stud for samma asigt, sa kan det an-
ses sasom sakert, att ingen insekt fran de tertiara

51

formatlonerna ofveigatt till oss, utan aro alia fur-
gaiigna och ersatta af nyn. Jcmfurelsen, niellan de
arter som finnas inneslutna i bernsten och var tids,
synes antyda, att de forra sta narmast de former
som traifas kring raedelhafvet och antages till fulje
hiiraf att norra Preusscns klimot, under den tertiara
perioden vaiit varmare, an under narvarande tid.
Recens. i Frorieps Notiz. 4 856. III. [>. 161.

Af Os^yx\LD IIeee, som en langre tid egnat Fossila
sina undersOkningar at de fossila insekter, hvilka '"*''^' *^^'
forekomma i grannskapet af Aix i Provence, hafva vi
nil fatt emottaga ett rikhaltigt bidrag till kiinnedo-
men om fOrenilmda organismer. Under det Kac-
kerlacker och Termiter aro allmannast i de forsta
sekundiira formationerna, iiti hvilka Coleoptera och
Rhyncliota afven temligen talrikt forekomma, men
Diptera och I-Iymenoptera aro sallsynta, visar sig i
den tertiara, insekter af alia ordningar, med iin-
dantag af fjarilarna, i tahika arter och slagten. Dc
fornamsta lokaler for sistnajmnde period aro Oenin-
gen, Radeboj och Aix. I sednare tider hafva fofe-
sila insekter tillhorande den tertiara formationcn
visserligen blifvit funna pa andra stallen, sasom
vid Monod och Rivas, i mergeln vid Lausanne och
i brunkalen vid Grasset i Bohmen, men i fa exem-
plar och i ett fragmentariskt tillstand. Den rik-
haltigastc fossila insckt-faunan nast Bernstens, eger
onekligen Oeningen, hvarest under sista tiden en
mangd nya intressanta former blifvit funna. som
gifva vigtiga forklaringar ofver forhallanderna un-
der forntiden. Afven fran Radeboj ar ett betyd-
ligt antal arter kanda och ingen annan lokal, har
lemnat ett sa stort antal exemplar som dessa. Fran
Aix aro de bekanta arterna icke sa manga. Detta
harflyter likval deraf, att denna lokals fossila djur
aldrig noggrant blifvit eftersokta, och hafva hittills

5£

endast 30 arter derlfran blifvlt beskrifna. Aix ar
en teinligen stor stad, belitgen vid den furra vagen
frail Marseille till Avignon, «om nu blifvit afsknren
af en stOrre jernvag. I narheten af den stora da-
len, soni genonifiytcs af den lilla floden Arc, och i
hvilken dalstrilckning staden ar belagen, hoja sig
pa bada sidor laga kedjor af kullar, bestaende af
tertiilr kalk och mergel, livilka visnt sig for det
mesta vara sottvattens bildningar. Endast i narhe-
ten af staden ligga ofver dessa ett lager hafssand,
hvilket innehaller stora ostron-skal. Da sottvattens-
kalken lii2:<j:er under hafskalken, maste den forra
vara aldre. 1 denna finnes afven inbaddade rika
lager af gips. Begifver man sig, omkring en tini-
mas vag fran staden^ till hojden af de nordligt be-
lagna kullarna, passerar man ofver gipsbryggor.
Under gipsen finnes en fast kalk, i hvilken fore-
koninia nagra vackra insekter, sardeles af slagtet
Bibio. Gipslagrets betackning bestar af en hvitgra,
mycket finkornig kalk-rnergol af ungefarligen \ fots
niaktighet, hvilken latt sOnderdelas i tunna skifvor,
Af dtssa innehalla de meller^ta de vackraste fossila
insekterna. Af de 60 arter Forf. granskat fran
Aix, hafva fyra blifvit ilfven funna vid Oeningen och
nio vid Radeboj. Butraktar man de insekter, hvilka
blifvit insan)lade vid forenamnde stallen, sa adrager
sig rikedomen af mygg-artade djur (Bibioner och
Svampmygg) var uppmarksamhet och det stora an-
talet af dessa, synes vara karakteristiskt for hela
tertiar-formationen. Vid Aix aro myrorna sallsyn-
tare an vid Radeboj, dock fela vid det forra stal-
let icke bladlossen, hvilka sta i sa nara forhallande
till myrorna. Hvad som fortjenar anmarkas ar,
att ingen af de storre Buprestiderna blifvit funna
vid Aix. De hafva troligen icke har kunnat spela
samma rol, som vid Oeningen, hvarest de fore-

63

komma i talrika exemplar. Deremot am Phyto-
phager och CurcuUoner representerade pa alia dessa
stallen. Fjiirilar aro vid AIx ytterst sfillsynta, lik-
val bar en vacker dagfjaril dcrifran, Cyllo sepulta^
nf BoisduVal blifvit afbildad. Furf. har endast
erhallit tva nattfjarilar, hvilka likval befunnos i
niycket daligt sklck. Efterscr man hiiruvida de*sa
insekter kunna lemna ett begrepp om utseendet
kring Aix under den tertiara perioden, sa finner
man, att de forekommande lAheUulid-liii'VGrnn ocli
Ilt/drobn, liksom fiskarna och molluskerna gOra det
otvifvelaktigt, att kalkmergcln vid Aix ar en sott-
vattens-bildning. Sannolikt liar bar varit en pjt',
i hvilka dessa djur lefvat. Sjons strander voro val
till en del omgifna af moras och bar vistades de
sma Bemhidierna, Xantholinerna, Philonthus, lAtliO-
carls och Stemis-ixYiern^i jemte Clconi. De fiesta in-
sekterna antyda likval en fuktig skogsmark. liar
har tummelplatsen varit fur Limnohierna, Xylopha-
gerna och de talrika Blbiojierna, hvilkas larver up-
pelialla sig i murknadt trad ocb i fuktig, fet skogs-
jord. Har har afven varit tillhallet fur svampmyg-
gorna, hvartill larverna lefva i kottiga svampar,
som icke kunnat felas i skoo-arna krin<j^ Aix. Un-
der tradens bark vistades IJylesinus, Bostrichus^ Sco-
lytes och Apate-arter. Pachymenis Pini, som tiSffas
i barrskogar, har troligen upjieliallet sig pa Finns
liepios. Da det funnits savjil salg- som poppel-
arter, hafva Bythoscopus muscaiius och Aphrophora
spumifera pa dessa baft sitt tillball, hvaremot Psen-
dopliana amatoria troligen vistats pa en art Ek.
Afven urter hafva funnits. 11 eterog aster antiquus lik-
nar den pa nilsslor forekommande //. wticae uch
den vackra Pachyinerus pulchellus, P. piclus, Cassida
Blancheti furutsatta tillv'aron af Synantherer, Thrips
antiqua och llilaretes hellus af blomsterrika skogs-

54

trakter. Man kan alltsa tanka sig nejden kring
Aix, sasom ett laiuldkap I hvilket en sjO onigifven
af morasiga strandcr, bevaxta med Sabalpaltner fun-
nits. Den narbelagna skogen bildad af Kaneltrad,
Ekar och Podocarper, pa de torrare stallena af barr-
triid och cypresser, sanit liar och dcr afbruten af
ftngar. Omkring Pahnerna fladdrande broklga fjil-
rilar, i akogarna hcJa svannar af blomniygg, tal-
rlka svampmygg och vedatande inscktcr, da dcr-
euiot sma Carahlcl, Stci'phyUiiii och Cleoni vandrade
omkring vid sjOstrilnderna. Torra och sandiga lo-
kakir, sadana som nu allmant finnas i Provence,
synas da icke hafva fOrekommit, livarfure ock sa-
dana insekter, hvilka bcbo sa beskaffade stilllen,
synas feki, sasom t. ex. Melasomata hvilka nu aro
allmanna i sOdra Frankrikc och Spanien. Flertalet
af de insekter, som patraffas vid Aix ega likhet
med de arter, som forekonmia kring medelhafsku-
sten, hvaijemte afven nagra typer blifvit funna, som
ilro frammande for dessa trakter. Slagtet IJippor-
liinus finnas for niirvarande cndast i Caplandct och
i Nya Holland, Cyllo endast i Indiska Achipelage]i
och Litliocaris varicolor ufvei-ensstanuner niira nietl
en nordamerikansk art. Eftcr inledningen fOljcr
beskrifning ofver de arter, som blifvit funna vid
Aix nemligen: 2 I Coleoptera, 2 Gynmogatlta, 5
IJymenoptera, 2 LepiJoptera, '17 Diptera och 13
Rhynchota. Viertels Jahreschr. Naturf. Gesellsch. in
Zurich I Jahrg. I heft. p. \. Tab. 1, 2.

Ett vigtigt bidrag till kannedomen om forn-
verldens Insekt-fauna har Goldenberg meddelat i
sin afhandling ''Der fossilen Iiisekten der Kolilenfor-
mation von Saar-hr lichen' (Duxker und VON Mayer
Palaeontographien IV. p. 17-38. Tafl. 3—6).
Genom de har beskrifna insekterna blir Heers pa-
staende, att i dessa lager cndast skullc forckomma

55

sddana, livllka undorga en ofullstandig forvandlinpr,
till en del bekrilftad, men till en del motsagd, ty
jcmte Blattae och Termiter, hafva ilfven Neuroptera
af Sialidernas grupp jemte en 2>o.r-artad Lamelli-
corn blifvit patraffade. De af Forf. bcskrifna och
afbildade qvarlefvorna af insekter tillhora fuljande
sbigten: Blattae 3, Gryllacris 1, Termes 4, I)icf//o-
neura (nytt Slalid-sh'igte) 3 och Troxites \.

Uti Westwoods "Contributions to fossil En-
tomology' (Quartly Journal of the geological Society
of London X. p. 378 — 39G) lemnas underrattelser
oni ett stort antal i England funna fossila insek-
ter, hvilka afven blifvit afbildade [)a Tafl. 14 — 18.
De har beskrifna qvarlefvorna af insekter tillhora
alia ordningar, och aro for det niesta sma eller
medelstora, sa att de synas hafva lefvat i tenipe-
reradt klimat. Markligt ar, att endast delar af
balen och af vingarna patriiffats, hvaremot alia ex-
treniiteter saknats. Till storre delen aro de anforda
djuren af sadan beskaffenhet, att det ar svart be-
8tamma till hvilka slagten eller faniiljer de bora
hiiiiforas.

Foljande tidskrifter, hvilka hufvudsakligeri af- Tidskrif-
handla Entomologiska amnen, hafva under de tvenne ^^^'
ar denna beriittelse omfattar blifvit fortsatta, nem-
ligen: "Annales de la Socieie Entomoloyipie de France"
Tredje Serien Tome III och IV. ''Transactions of
the Entomological Society of London'. New Series
Vol. HI. Part. 3—8, Vol. IV. Part. 1—2. " Stet-
finer Entomologische Zeitung" Band. XVI '1855 XVII
1856; Linnea Entomologica" Band. X 1855. "Zeit-
schrift far Erdomologie im auftrage des Vereins fiir
Schlesische Insektenhunde zu Breslau" IX Jahrg. 1855
och X Jahrg. 1856. "The Zoologist" har oafbrutit

56

blifvit fortsatt och en ny " Handlhigen der Neder-
landsche Entomologisclie Vereniaing'' borjat utgifvas.
Vol. I. Stuck 1, 2. Debsa tvenne seclnare bar Eef.
ickc varit i tillfalle att beo-Morna.
Litiera- De af EiiiCHSOiV paborjade arliga redogorel-

sieter! "^^^'^'^ ufver Entomologieiis framsteg hafva, under
titcl "J3ertcht ilbe?' die Wissenscha/tlichen Lelstungen
im Gehiete der Entomologie\ af Geustaecker blif-
vit utglfna for aren 1853, 1854 och 1855.

Zoologisk-Botaniska Foreningen i Wien bar,
sasom bihnng till femte bandet af sina FOrhandlin-
gar utgifvit '' Ber'wld iiber die Oesterreichisclie Litte-
Tatar der ZooJogie, Botanik und Pal dordol ogle' nns
den Jahren 1850 — 1853, 8:o. Wien 1855, 375
sidor, hvaruti litteraturcn om leddjuren blifvit af-
bandlad fran p. 20 56. Icke allenast alia de
inoni Osterrike, under namnde ar, utkomna arbeten
blifva bar anforda och mer eller mindrc fullsstan-
digt recenserade, utan afven i andra lander ut-
komna verk eller uppir^afser, som ber«jra foron/imde
lands fauna annialas. En arllg fortsattning af detta
nyttiga arbete utlofvavS af redaktionen.

Uti ett tal, hallit i Belgiska Akadenden, hiir
Selys-Loxgschamps fullstiindigt uppriiknat alia de
arbeten som inom Bulgien utkommit, rorande detta
lands Entoniologiska Fauna. lliiraf vi^ar .^ig alt
llcra klasser af inticd<tcrna derstades alldelesM(d<e,
eller ocksa ofullstandigt, blifvit bearbelade. Bull.
Belg. XXII. II. p. 1208.

Slutligen bar BuiiSE uppgjort en forteckning
ofver alia do arbeten, som utkommit rorande Liff-
lands, Kurlands ocli Fstlands Insekt-fauna, hvaruti
titlarna jemte tryckningsaren angifvas. Corresp.
Blatt. Naturf. Ver. in Riga VII Jahrg. p. 136.
Entomo- For Entomologiens historia, skall det af Mayer

hH*^r "^gi^""^ arbetet "Arldoteles Thierhunde, ein Beltrag

57

zur Ge.schwhte der Zoologie, Fhystologle, und alien Phi-
losopJiie' Berlin 1855 vara nf stort intresse. Da
Kef. ej haft till fill le att af detsfinnna tao:a en nar-
nifue kilnnedoni, bar lian j( nite dest; anmalande trott
sig bura namna, att det pa flera stallen blifvit for-
delakti^t recenseradt.

Undir titel " Cours Elemerdaire d'lJistoire Na^ LHro-
tnrelJe contenant les applications - de cette Science aux ^^'^^*
dicerses connaissances Utiles' par Mulsant, Lyon
185(3, 352 sidor, bar en handbok utkoniniit i Zoo-
logic n, som synes laniplig for de forsta elenienter-
nsis inlaranne. Lcddjuren afbandlas fran p. 2(3 1
till 328. For att gora sina framstallda lUigter
tydliga, bar Forf. i texten latit infora en nuingd
figurer.

The world of Insects a guide to its wonders by
J. W. Douglas, London 185G inneballer, enligt
en af Dohun afgifven recension, 12 kapitel af-
handlande: Husen, blonistertradgarden, trad- ocb
vaxt-tradg.irden, falten, backarna ocb gaiigarna,
gardesgardarna, bedarna ocb angarna, t-aijdf;iltena,
skogarna, vattneii, bafskusterna ocb beigen. Foif.
bar af^ett, att i en blttlast stil framstaUa det in-
tressantaste af insekternas Jefnadssfttt, nagra af de
biitsta lokalerna for deras efteisokande ocb lainp-
llga fangOK'tboder, allt i det bop[), att Ifisaren skall
bcgngna bans und(rrattelser. l>i)k(n innoballando
244 sidor b)fordas j)a dot bogt^ta. Kccens. i Nat.
Hist. Rcvitnv III. p. 53.

Af ''Introduction to Entomology^ or Elements of
the Natural- History of Insects" by W. KiUBY Jind
W. Spence, bar sjunde npplagan utkoninn't i Lon-
don I85(). Kecens i Nat. Hist. Keview lU. p. 50.

A Natural History of the Animal Kingdom be-
ing a Systematic and Popular IJcscriptions of the Ha-
bitSf Structure and Classification of Animals, from the

58

lowest to tie hujliest forms, arrarujed accord'ii'ig to their
orgainzation' hj Dallas, Loud. 'iS56, t^kall, cnliot
en koit recension i Nat. Hist. Keview, utgura en
compilation Iran andra t^k lifter, soni synes vara
\erkstalld nied ni;<kiljning.

A marnial of Natural- History for the use of
travellers, being a deserijjtioits of the families of the
animal and vegetable Kingdom by Arthur Adams
London '1854 iir ivcf. endast bekant genom en an-
niiilan i Proceed. Entom. Soc. HI. p. (32. Enligt
dcn^amma aro 2 50 t^idor egnade at Entoniologien.
fJie Mysterien der Jnsectenwelt. Kin geheimer
Schliissel far Samnder aller Insecten-Ordnungen und
Stdnde, behufs des Kangs, des Avfhaltsorts, der Woh-
jiung, Tag und Jahreszeit u. s. u\ oder autoptisehe
Darstellung des Insectenstaats, in seinen Zusamenhange
zum bestehen des Naturhaiishaltes, ilberhaupt und- in-
besondere in seinem Kinflusse auf die fhanerogamische
und cryptogamisehe Ffianzenbevolkerung Kuropas. Zum
ersten Male naeh fnnf und zwanzigjdhn'gen eigenen
Krfahrungen ziisammengestellt und lierausgeben diirch
Prof. Dr. eToHANNES GiSTEL, Kcmptcn '1850. Detta
arbete skalJ. oaktadt den langa och prunkande ti-
teln, enligt en i Stett. Ent. Zeit. 1856 af Doiirn
fOrfattad recension, vai-a utan sardeles vetcnskap-
]Igt viirde, sanit dessutom innchalla icke sa fa oi'ik-
liga uppgifter.
Eiitoino- K<">raiide don Entomologiska nomenklatui-en liar

logisk iio-g.pi,>|j^x yttrat sii.'' och framstiillt niWra forslai>- till
1111-. lurandring i slagt- och lainijj-benanuiingarne. (otett.
Ent. Zcit. 1855, |). 282). Han amser att do sed-
iiare inom Coleoptcra bora slutas pa ides, men bland
fiugor, bien och fiorvingar pa idae. Haliday bar
af'vcn afhandhit samma ilmne 1. c. p. 287.
Allniiin Af " Opuscules Kntomologiques' par Mulsant

liuenitur.ij.^f^.a trennc haftcn elkr Cahicrs V, VI ocli VII

59

ntkonimif. For innehallet af dctta aibete konimer
ntt rodoii'Oras lan(>;re fram i deniiii bcratteL-o.

Melanges Entoinologhjues af Pkuiioud livaraf
III Part. I Cah. utkoiniiiif, liar I\ef. icke lial't till-

falle so.

Stainton har burjat iitgifva (tt aibete '"The
Entomologist, comprising notice of the neio British In-
sects", hvaraf tvenne liiiften for 4854 och 1855
kominit i bokhandeln. Detta arbete koinmer aft
iniU'lialhi, cj mlndre afhaiullingar i popuklr stil, an
iifvcMi do ii[)ptacktcr, soin under aret koniina att
8ke inom England, sniarre uppsatser ocdi anuialaii
af utkomna P]ntomologiska skrifter. I dct forst
lUkomna haftet liafva endast Lepidoptera, Ihjmenop-
tera och Coleoptera bllfvit afhandlade. l)e forst-
namnda aro bearbetade af utgifvaren, Ilgnienop-
tera af Smith och Coleoptera af Janson, Stain-
ton upprfiknar de sedan 1835 i England upp-
t/ickta Lepidoptera och meddelar anniarkningar
om Tineldae. Smith an for de sedan KirjiYS tid
funna Apia.riae och de, sedan Suuckahd utarb^'-
tade sin "E?say", tilikomna Hymenopteva fossoria
och slutligen har Janson up})tagit de sedan Ste-
phens "Systematic Catalog" antniirkta skal-insekter.
Af detta hafte har redan andia Lip[)lMgan blifvit
behoilig. Kccens. i Ann. and Mag Nat. Hist. See.
Ser. XV. [). 53, 3 56. Xat. Ili.-t. lu-vicw. II. [).
09. III. p. 16.

Etudes Entomologiques redigees [)ai- V. DE j\IoT-
SCHOULSKY Livr. II, lil och IV. Ilelsingfors 185'i,
'1855, jnnehalla underriittelser oni Linnes och Fa-
Buicil insektsamlingar, upplysningar roranrle syno-
nyniitn till nagra af Mannerheim och utgifvaren
benjimnda ai'ter och slutligen en planclie fi-anistal-
lande atskilliga Coleoptera, de fiesta tillhurande Sc7/d-

GO

maeni ocli Faehq^Jii, hvllka val erhalllt namn. men
icke blifvit be^krifna.

Uti '' SielfCiiter BeTiclit de?' Vereins far die Fau^
iia der Prochiz Preussen" 1855 finnes iiitagna ut-
forliga me;l(l<lMnden om de upptackter, som inom
iianinde lan<], under de trenne si.sta aren, blif-
vit <ij()rda. Har "forekonimor fur (let for6ta en fui-
teckning ufver de af Elditt funna Thysauurac,
uppg.Unde till 40 arter. Af redan forut katalogi-
serade ordningar li -fva Neuroptei-a erhallir en till-
nkning af 5 Ilemerohii och 20 Plirygainder. Co-
h'opiernas antal har blifvlt hojdt fran ^,145 till
2,»H7 och Dlpternas genoin tillkomsten af 33 artcr
iippbiingadt till 542. Af Lepidoptera hafva 33
Macro- och 1 1 9 Mlcrolepidoptera^ sasom forut ej
anmarkta, uppraknats.

Fuss har fortsatt sina bid rag till utvidgande
af kannedoinen oni Siebenburgcns insckt-fanna, ge-
nom upprilknandet af derstades nyligen upptiickta
arter, tilihorande klasserna Fliynchota, Orthoptera,
Neuroptera och Coleoptei^a, Likasom furut nie(hlehi8
upplysningar lorande artcrnas forekonimande ocii
lefnadssatt. Verb, und Mitth. Siebcnb. Yer. zu
Herrmannst. VI Jahrg. \). 20.

HiNTEROCKER har uppgjort en forteckning pa
- fiera sall^yntare insekt-arter, som af honom l)!irvlt
])atraffade i narheten af Linz. Verhandl. Zool. But.
Ver. in Wien. V. Sitzungsb. p. 44.

l^EUTUAND Lachenee omnamuer nagra insck-
ter, hvilka ban futmit i grannskapct af Cherbourg.
Mem. de la Soc. de Cherb. II. p. 97. III. 29G.

En kort bei-fittclse om de insandingar af iu-
sekter, som blifvit verk.^tallda i Old -Calabar pa
Afrikas ve.stra kust, har af Murray blifvit afgif-
ven. Report Britisch Assoc, for Advene, of Science
25 Meet. p. 114.

61

Bidrag till kannedonien om den aequatoriahi
dclcn af Sudra Ainciikas insekt-fauna firinas upp-
tagna i '' Esplorazione delle regione eqwdoriale lungo
il Napo ed il Jiiune delle Amazzom' da Gaetano
OscuLATi Milnno 1854. De besta uti Iro en upp-
rakning af de Lepidoptera, i>oin blifvit funna vid
Quito (p. 135), ^:o en af Spinola uppriittad fOi-
teckning ufvor Coleoptera och IJymenoptera fran
sanima trakt (p. 20i^). Ibland dcssa aro ^5 an-
sedda vara nya, men nicd undantag af ett nytt
Malacoderm-ii\\\g{Q, icke beskrifna; 3:<) en upprak-
ning af de Diptertiy livilka ROiNDAM ansett vara
nya, och som af hononi 1850 blifvit beskrifna i
iNuovi Annali delle Scienze Naturali di Bologna
p. 240.

Da LTOn's beskrifningar i ''History of British
Guiana' London 1855, V'ol. II ofver namndc lands
leddjur, skola, enligt en recension soni Kef. haft
tillfalle se, vara utan allt vc'ten8ka{)ligt viirde och
anser Kecens. arbetet adagalagga t^a inycken brist
pa sakkannedom, att det varit battre om det aldrig
blifvit utgifvet. Sa t. ex. for Forf. vissa Ijamelli-
corniuy sacsom Cetonia, MelolontJia, o. s. v., till He-
tf-romera och omnamner sasom allmant forekonmiande
i British-Guiana, Mantis religiosa, Xylocopa violacea
och Gryllus campestris m. fl. De vanliga;*te arters
nainn Oro oratt anforda, och ganska lojliga misstag,
sasom Julius (i stallet for Julus) maximuSf forekom-
ma pa nastan hvarje sida.

Eorande Mexikos insekt-fauna hafva nagra
underr/itttdser af Dehne blifvit meddehade. I n^mnda
land forckomma Bup)restider i stor mangd. Vidare
aro slagtena Cetonia, Trichius, Scarabaeus och Ela-
ter m. fl. representerade genom talrika arter. Utom
skal-insekter forckomma fjarilar i mangd, men dessa
^ro svara att forvara, sedan de blifvit torra, for

de alltfOrsturande myrornn, hvllku i aiovix skaror in-
trfinga i Iiiisen. En nf do vackraste ocli tillika
allmannaste dagfjarilar ar Papilio Laertes, Den i\y-
gcr vanligtvis i skuggan nara floderna, Iivarundcr
den langsamt rur vingarna. Af do svarta Lquites
incd skarlakansrOda flackar, finnas liar manga ar-
tcr. Allgeni. Deutc^clie Naturli. Zeit. N. F. I. }). 3 17.
Om de tropiska liindernas inscktfauna i Nord-
()<ti'a AfVika, hafva vi crhalllt nagra upplysningar
gcnoin BiiEMM. Sasom man liaft all anli-dning lur-
nioda, niastc dc8sa landers yppign vegetation frani-
bringa en stor rikedom af insekter. Man finner
ocksa har alia ordningar af denna klass represen-
terade genoin talrika artcr ocli individer. Bupre-
atiderna flyga oni dagarne allnijint kring de blom-
mande Minioserna. Pa alia soliga, fiiktiga, gras-
lOsa stallcn furekonnna praktfulla Ciclndeletae, hvilka
krlngsvarma i Jiiften elicr pa sanden. De aro myc-
kct radda, men kunna lik^al liitt fangas om morg-
narne, da de finnas vid flodstriinderna, fastade pa
fukti<j;a fjrasstran. I siOarna och floderna livimla
Dijtisci och Gyrini, Copropliagi ilrOj i granskapet
af livarje kreaturslijord, tatrika. Elateridae och Cur-
culionidae traffas ufverallt. Ilymenoptera furekonima
i stor mangd. Om kring hvarje dodt djur 8anda
sig stora, farliga gctingar till hundrade tal och fur-
tara af kOttet. Chrysididae svarma i stort antal
och dessa vackra djiir aro en verklig plaga fur re-
sande. En art traffas vanligen i boningsrum, den
liknar en lysande smaragd, men sticks ganska svart.
Verkliga honingsbin finnas afven. Anmarknings-
vardt jir att man ser sa fa Lcpidopte^^a. Dagfja-
rilarne, bland hvilka Eqidtes mest forekomma, falla
lattare i ogonen an nattfjarilarna, men aro mindre
talrika an dessa, sa val till arter, som individer.
Orsaken hartill torde bora sokas deruti, att natt-

63

fjarilarnas pupor, sasom ofta skyddadc mot solen,
biittre motsta den torra arstidcn. Dagfjarilarne iiro
rnercMdels till fargerna praktfulJa. Den gula och
svarta fargcn i alia nyanscr, syncs vara den ra-
dande. Alia sturre dagfjarilar aro nier cller min-
drc skygga och forsvinna vSnart, da de fOrfoljas, uf-
ver de hogsta tradcns toppar. Fur Dlptera aro de
tropi'ska skogarna ctt rigtigt paradivS. Afven af
Neuro'ptera finnas manga familj(^r, slagtcn och ar-
ter. Afrika ar likaledcs Oi'tliopterims hemland och
Furf. anscr, r.tt nntalct af Mantldes, Phasmide^,
Acridldes ocli Locustina hiir rcpresentcras, genoui 4
a 500 arter. Af Ileteroptera omnanmcs Hydro-
cover och Tetyrae s;lsom alhnanna. Pulex irritans,
som talrikt furekommcr i Egypten, finnes Icke har.
Deremot hafva innevanarne att kiimpa mot en milngd
andra parasiter. Hos negrerna aro dessa svarta
och saledes andra ar(er an vara. Allg. Deutsche
Natmh. Zeit. N. F. I. p. 2 16.

Nagra up2:>!ysningar, betraffande Malaccas och
Borncos insekt-fauna, hafva af AVallace blifvit
bekantgjorda i The Zoolog. 1855 p. 4636, 4803.
Dessa bcrura hufvudsakligen Colcoptcra ocli Lepi-
doptera och ibland dessa endast utmiirktare former,
hvilka adraga sig rcsandes uppmarksamhet.

Voyage an Pol-Syd et dans I Oceanie pendant
les annees 1837 — 1840 sur les Corvettes V Astrolabe et
la ZeUe sous le commendement de Dumont d'Uk-
viLLE. Zool. T. IV Insectes par Blan chard har
1853 fiillstandigt iitkommit.

Bellier de la Chavignerie har ntarbetat
en intrcssant bcrattelse om sina i Basses-Alpes
gjorda fynd af Jjepidoptera och Coleojytera, hvaruti
noggrant redogures fur de fiesta arternas furekom-
mande och iitbrediiing inom dessa bcrgskcdjor. Till
slut npptagcs och afbildas en ny Geometra, nem-

64

li^en Analtls Maydaleiiarla. Ann. Eut. III. Ser. IV.
p? 5. Tab. I N:o I.

Un(]er titel "Beitrag zur Fauna Dalmatlens"
liar FuAUEXFELD redogjort for sinn, under en rosii
i berurde land, insamlade insekter, hvilka ock till
nuninen blifvit uppraknade. Verb. Zool. But. Ver.
in Wien. VI. p. 43 1.

EvEUSMANN, , som undcr aren 1852 — 1853
ffjort en rcvsa ^^enoni en del af Frankrike till Al-
•zier, liar iiti en derom afgifven berattelse anfurt at-
ykilliga iakttagelser, oni de insekter ban annijirkt.
Bull, de Mo8c. XXVII. IV. p. 398.

En rect-nsion ofver "Insecta Maderensia' af
AVoLL ASTON (se furra Beratt. p. 27) bar blifvit
infOrd i Ann. and Mag. Nat. Hist. XVII. p. 318.

BuRMEiSTEU bar granskat Maria Sibylla
Merians arbete och sukt bestamma de deruti af-
bildade insektartorna. Abb. Naturf. Gesellsch. zu
Ilalle II. Viertels Jabresb. p. 58.
Lcfiiads- Rorande in^ekternas busballning och lefnadt^-

**'*" satt bar en afbandh'ng ''Die Deutschen Phytopliagen
aus der Klasse der Insehten oder Versuch einer Zit-
sainmenstellung der auf Deutschlands Pfianzen heo-
hachteten Beicoliner und deren Feinde ' af Kalten-
BACH borjat utgifvas. Arbetet, soni konimcr att i
alfabetisk ordning upptaga vaxterna, samt de p.i
dem lefvande insekter, redogor i den del soni nu
iitkominit, fur: 1:o Acer hvarpa 45 arter, dels sa-
som utbildade djur, dels sasom larver lefva, 2:o
Acbillea millefolium som hyser 34 arter, 3:o Aco-
nitum 4, 4:o Aegopodium podagrariae 6, 5:o Ae-
sculus bippocastanum 7 arter, 6:o Aethusa I, A-
- grimonia 1 art, 8:o Aira 10, 9:o Alchemilla 3, I0:o
Alcea rosea 6, 1 l:o Alliaria officinalis 5, 12:o
Alisma 4, '13:o Allium 8, 14:o Alnus 116 arter,

\ 5:o

65

'1 5:o Alopecurus 4 art, 1 6:o Althea officinalis ^,
4 7:o Alyssurn 2, 18:0 Amygdalis communis och
persica 1^, 19:o iVnagallis ^ arter, ^0:o Anarhi-
nura bellidifolium 1 art, ^1:o Anchusa 12, 22:o
Andromeda 3, 23:o Anemone 5, 24:o Anethum
graveolens och f'oeniculum 4, 25:o Angelica sylve-
stris 7, 26:o Anthemis 6, 27:o Anthericum Liliago
t arter, 28;o Anthoxantum \ art, 29:o Anthriscua
10, 30:o Anthyllis 4, 31:o Apargia 3, 32:o Apium
graveolens och petroselinum 6, 33:o Aquilegia 5,
34:o Arctium 20, 35:o Aristolochia 3, 36:o Ar-
nica 2, 37:o Artemisia 55 arter, 38:o Arum 4 art,
39:o Arundo 26 arter, 40:o Asarum 1 art, 4 4:o
Asclepias 3, 42:o Asparagus 9, 43:o Asperula 2,
44:o Aster 2, 45:o Astragalus 11, 46:o Atriplex
20, och 47:o Atropa Belladonna 6 arter. Verh.
Naturh. Ver* Preuss. Rheinl. und Westph. XIII.
p. 165.

Kawall har afven meddelat upplysningar om
flera insekt-arters lefnadssatt, hvaraf bland annat
inhemtas: att atskilliga Elateres sasom t. ex. Elater
tesellatus fOrtar bladluss, att Hydroporus tristis Payk.
och H. umbrosus Ghl. endast aro olika kon af
samma art, att Panorpa communis funnits uppata de
inre delarna af Formica herculeana, att Ichneumon
scuiellator Grav. blifvit klackt utur pupan till Ze-
rene grossulariata, Phoeogenes semivulpinus Grav. ur
pupan till Tortrix rosana, Trogus lapidator ur pu-
pan till Papilio Macliaon, Campopleoo inajalis Grav.
ur larver till Plutella xylostella^ Ichneumon pro--
tens Grav. ur pupan till Sphino) Elpenor, Hemi"
teles vicinu^ Grav. ur pupan till Pontia Bros-'
sicae, Helcon ruspator ur larver af Leptura quadri^
fasciata, Encyrtus scutellaris ur Coccus tiliae och Pe-^

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. 5

66

zomachus agilis ur pupor till Clonus Fraxini. Till
slut meddelas underrattelser om atskilliga Tenth^e-
do, Cynips, Spatheg aster och Ch7ysis-ixrter, samt om
Pornpilus albispinus, Aulacus striatus, Codrus paUipes
och Fompilus Zelleii. Stett. Ent. Zeit. 1855, p.
1^60, ^77.

Andra insekters forfuljande af Parasit-Hyme-
noptera, deras skadliga elier nyttiga inflytande i
naturens hushallning, forhaliandet niellan dessa och
de djur pa hviikas bekostnad de lefva, lemna
onekligen anledning till intressanta observationer
och laijoa smaninorom i daoen fOrhallanden ofver
hvilka morker annii hvilar. Kirchner har nu of-
ver detta amne forfattat en uppsats '' Hymenoptero^
logischer Beitrag zur Physiokratie* deruti han all-
mangjort de iakttagelser han lyckats gora under
flera ar verkstallda klackningar af Hymenoptera.
Furf. anfor salunda 1:o att hvarje Iclmeumonid, all-
tid uppsoker en, fur arten egendoinlig insekt, af
klasserna Coleoptera, Diptera, Hemiptera, Lepidoptera,
Orthoptera eller Aptera, ja till och med af Hy-
menoptera fur att i deras agg, larver eller pu-
por nedlagga sin affOda; !^:o aro vardarne stuckna,
sa utveckla sig pa eller inom dem Ichneumonid-
ynglet. De furra blifva val sjuka, nien kunna lange
fortlefva, till och med forpupa sig. Furf. har manga
ganger observerat pa larver af Papilio Brassicae, at\
hela kroppen fure furpupningen blifvit ofverspun-
nen af de derutur utkropna Microgaster-lsiv verna^
Vanligtvis upplefvn icke sa manga larver, som blif-
vit angripna af parasiter, sin fOrpupning och merj
an halften do vanligtvis under de olika utveck-
lingsstadierna. Ofta dudas de redan i agget ai
slaotet Teleas, ofta som unga larver, da dessa blifva
stuckna, genast efter framkomsten ur agget, ganska*
ofta forst sedan de inspunnit sig, men fore furpupnin-

gen, hvilket intraffar rnetl sddana som hysa Pimpla-^
Tryplwnid-i Campoplex- och Cryptus- arter. Man gen
gang do de fOrst som pupor och detta under tvenne
fOrhallanden nemligen, da de antingen erhallit sina
gaster i pupan och hvilka dit infOras af nagra
Fimpla- och Try phonid- artery eller da de hyst sina
gaster redan som larver och ofverfora deni i pu-*
pan, hvilket ofta intraffar med sadana som aro an-
gripna af Anomaloner, Ichneumoner samt Mesochorer^
3:o Det finnes monophagiska, polyphagiska och
panthophagiska Ichneumoner, A. Monophagiska aro
sadana, som alltid underga sin furvandh'ng i samma
insekt-art. B. Polyphagiska de, som under sin ut-
veckling lefva i vedatande insekter af olika arter
och C. Panthophagiska alia sadana, som under sin
metamorfos vistas sa val i olika ved- som vext-
atande insekter. De forra delas af Forf. i ovil-
korliga och vilkorliga. Ovilkorliga aro sadana, som
pa skilda lokaler alltid klackas utur samma vardar,
sasom t. ex. Cremastus interruptor och Pachymerus
vulnerator, hvilka Ofverallt erhallits utur Tortrix
Buoliana, Microgaster ordinarius utur Bomhyx Pini
samt Tryphon eques utur Ijophyrus rufus. Vilkor-
liga deremot aro sadana, som vanligtvis uppehalla
sig hos samma art, men afven traffas hos andra,
da dessa i storlek och lefnads^^att nilrma sig de ratta
vardarne; sa t. ex. aterfinnas samma parasiter ofta
hos Tinea padella, evonymella och cognatella. Hvad
polyphagerna betraffa, har Pimpla stercorator blif-
vit klackt bade utur Bomhyx antiqua och neustria^
Pimpla turionellae sa val ur Bomhyx Pini som utur
Tortrix Buoliana, Torymus ohsoletus bade utur Cy-
nips Kollari och Lophyrus, Pini, Panthophagerna
hafva sitt tillhall i de mest olikartade trad- och
vaxt-atande insekter. Salunda har Pimpla instiga-
tor blifvit utklackt, icke allenast utur Bomhyx di-

68

spar och Noctua pi7iiperda, utan afven ur Papilio
Brassicae, Cry plus cyanator saval utur Bomhyx neu-
stria som ur Geometra fulvata. 4:o Nagra Ichneu-
mom'c^-slagten lefva som parasiter nf parasiter och
dessa benamnas parasit-parasiter. Furf. har an-
markt att larverna af slagtena TacJdna, Fhora, A-
gromyza och Miisca, hvilka traffas som parasiter i
fjaril-larver och der biifvit fullvaxta, angripas af
Hymenoptera. Ibland Hymenoptera hafva Aphidius,
Bracon, Eurytoma, Hemiteles, Microgaster, Perilitus,
Cryptus och OpJiion, hvilka underga sin metamorfos
i fjaril- och andra insekters larver och pupor, be-
funnits angripna af andra parasiter. 5:o Det ban-
der understundom, att i parasit-parasiterna innastla
sig andra parasiter, sasom t. ex. Pteromalus Bou-
cheanus. Larverna af Papilio Crataegi angripas furst
af Microgaster reconditus, denne aterigen af Hemite-
les socialis och slutligen denne af Pteromalus Bou~
cheanus. 6:0 Det finnes afven fall da samma Ich-
neumonid-B.n upptrader dels som parasit, dels som
parasit-paraslt. Lotos V. p. 187.

Korande atskilliga insekt-arters lefnadssiltt och
metamorfos hafva underrattelser af CuRTiS biifvit
meddelade. Saledes upplyser han, att utur blom-
morna af Anthemis Cotula biifvit utklackta Tephri-
tis radiata, \ Cecidomyia, \ Lasioptera, Phytomyza
lateralis, Cochylis subrosana, Phalacrus aeneus och ^
arter Pteromaliner, Utur blommorna af Senecio Ja-
cobaea, Tephritis marginata och Cecidotnyia flava
Meig. Utur Inula dysenterica, Tinea Inulella, Mi-
crogaster lacteipeiinis CuRT., Pteromalus cupreus och
en Ichneumonid, narslagtad ined Trachyderma eller
Bassus. Utur Carduus lanceolatus, Tephritis pallens.
Utur Juncus glomeratus, Porrectaria leucapennis Haw.
och en liten gron Pteromalin. Utur Artemisia ma-
ritima en liten Cecidomyia och en annu mindre En-

69

tedon, samt utur Pistacia Lentiscus en ny art A-
gromyza, som blifvit benamnd A. Pistaciae. Trans.
Ent. Soc. N. S. III. Proceed, p. 43.

Histoire des metamorphoses de divers Insects par
E. Perris, innehaller iitredning ufver metamorfo-
sen af I \ Coleoptera och ''2 Diptera. Detta ar-
bete, som Ref. ej haft tilifalle se, skall, enligt en
anmalan i Gerstaeckers Bericht, innehalla manga
vigtiga upplysningar.

Iiisecta.

Coleoptera — Versuch einer Einfuhrung in Allman
das Studiuyn der Coleopteren von Imhoff Basel /J ^ 5 6 ^^^*""^*"^"
utgOr ett arbete, hvaruti Forf. sokt pa ett stalle
sammanfora det vigtigaste af hvad kandt ar cm
skal-insekternas klass. I den allmanna delen skil-
dras dessa djurs bikini ng och lefnadssatt, deras for-
hallande till menniskan och den ofriga naturen. I
den speciella delen lemnas en ofversigt af alia fa-
miljer och afdelningar, af hvilka de vigtigaste in-
landska och exotiska anforas och karakteriseras.
Vederburlig uppmarksamhet har afven blifvit fastad
vid metamorfosen. Pa tvenne taflor framstallas mun-
delarna och pa 25 plancher hafva 660 arter blif-
vit afbildade, hvilka representera de upptagna fa-
miljerna och till en del afven sub-familjer och
smarre grupper. Denna bok ar saledes icke alle-
nast anvandbar for alia nybegynnare, utan kan af-
ven tjena till handbok for mer forsigkomna En-
tomologer, heist den ar mer omfattande an West-
woods "Introduction to the modern classification" y

70

hvilken icke ingar i de mindre gruppernas frarn-
stallande.

Lacordaire's, i furra Berattelsen p. 39 an-
malda forfjenstfulla arbete, "Histoire Naturelle des
Insectes. Genera des Coleopteres', bar blifvit fort-
satt med tredje tomen 8:0, 549 sidor, Paris 1856,
hvaruti familjerna Pectinicornia och Ijamellicornia
blifvit afhandJade. Da denna bok for hvar och en,
som intresserar sig for Entomologien, ar oumbarlig
och ett utdrag derutur skulle leda till allt for myc-
ken vidlyftighet far Ref. hanvisa till densamma.

Af BuRMEiSTERS "Handbuch der Entomologie'
har, efter ett atta-arigt afbrott, fjerde bandets an-
dra afdelning utkommit 1855, innehallande Phyllo-
phaga chaenochela. Af foretalet inhetntas att Forf.
ansett fortsattningen af detta arbete oviss. For in-
nehallet af detta band kommer under Scarabaeides,
att omstandligare redogoras.

Jacquelin Du Val och Jules Migneaux
hafva fortsatt ''Genera des CoUopteres d Europe!' De
43 fOrsta haftena, 132 sidor text och 30 plancher
med H7 colorerade figurer, aro egnade at Curcu-
lioniderna. I de foljande haftena, med sarskild pa-
ginering och numerering af plancherna, hafva Cicin-
deletae och Carahici blifvit bearbetade. Texten till
dessa tvenne familjer utgor 28 sidor och plancher-
nas antal uppgar till 24 med 120 figurer. I 23
och 24 haftena afhandlas Dytiscidae och Hydrophi-
lidae. Flera nya genera hafva blifvit, som det sy-
ncs, pa goda grunder uppstallda. , Figurerna aro
val utforda och farglaggningen gjord med omsorg.
Recens. i Rev. et Mag. de Zool. 1855, p. 47, 538.

Sedan det utmarkta arbete Erichson borjade
ufgifva under titel: " Naturgesclmlite der Insecten
DeutsGhlands\ genom bans alltfor tidiga bortgang
afstadnat, hade man icke hopp, att fa se detsamma

1

71

sa snart fortsatt. Trenne af Tysklanrls utmarkta-
ste Coleopterologer Schaum, Kraatz och v. Kie-
SENWETTER, hafva nu borjat dels en omarbetning
af forsta och andra bandet, uti hvilka Erichson
endast upptagit de i Mark-Brandenburg funna skal-
insekterna, dels en fortsattning af beskrifningar ofver
de familjer, som annu icke blifvit afhandlade. Schaum
som till en borjan atagit sig oinarbetningen af for-
sta bandet, innehallande Carahici, bar deraf 1856
utgifvit Erste Lieferung Bogen I — 12. Kraatz,
som kommer att omarbeta andra bandet, Staphylinii,
bar deraf utgifvit Lief. 1 och % Bogen 1 — 24.
Af Fjerde bandet, som skall redigeras af v. KlE-
SEMVETTER, har nagot hafte annu ej i bokhandeln
blifvit syniigt.

Af "H'istoire Natu7'elle des Coleopteres de France"
par MussANT har fenite, sjette och sjunde volu-
merna utkommit sedan forra Berattelsen afgafs. I
den femte, tryckt 1854, 396 sidor, afhandlar Purf.
Latigenes hvartill raknas familjerna Tentyriens^ Pi-
meliens, Akisiens, JElenopJioriens, Tageniens. Scauriens,
Asidiens, BJapsiens, Crypticiens, Pediniens, Pandari-
ens, Opatriens, Trachysceliens, Phalerien^, Diaperiens,
Bolithophagiens, Ulomiens, Triholiens, HypophUens^
SitopJiagiens, Calcariens, Tenehrionieiis och Helopiens,
I den sjette, tryckt 1856, 96 sidor, upptages Pec-
tinipedes, omfattande familjerna Cisteliens och Omo-
phliens. Den sjunde delen, tryckt 1856, 334 si-
dor, innehaller Barhipalpes med familjerna Tetrato-
miens, Orchesiens, Serropalpiens, Melandryens, Myce-
tomiens, Conopalpiens, Osphyens och Ij07igipedes med
familjerna MordelUens, Anaspiens, Scraptiens, Rhipi-
phoriens, Myodiens och Ptiloplioriens samt slutligen
Latipennes, med grupperna Lagriides, Pythides. och
Pyrochroides,

12

Leon Fairmaire och Laboulbene hafva med
tredje Livr. fortsatt "Faune Entomologique Francaise
ou description des Insectes qui se trouvent en France.''
Genom detta hafte, soni innehaller slutet af Staphy-
linidae, har forsta delen blifvit fullstandig.

Af vigt for kannedomen om Sodra Italiens
Insekt-fauna aro en mangd, af Cost a tid efter an-
nan under flera ar, utgifna Coleopterologiska arbe-
ten. Dpssa hafva nu blifvit pa ett stalle samlade
och i bokhandeln tillgangliga under titel: ''Fauna
del Regno di Napoli ossia Enumerazione di tutti gli
animali che abitano le diverse regione di questo regno"
di O. G. Costa. Coleotteri per Achille Costa
Part. I cum. XXIV tavole. Napoli 1849 1854.
Forf. har i sitt arbete icke foljt nagon systematisk
ordning, utan afhandlar mestadels smarre familjer
eller grupper, och detsamma foreter afven flera bri-
ster, sasom en nastail total obekantskap med den
nyare litteraturen. Vld nagra familjer anforas en-
dast Fabricius, Olivier och Latreille och vid
en enda Oedemerites, har den nyare litteraturen
blifvit begagnad. Att saledes de af Forf. uppstallda
arterna maste underkastas en sorgfallig kritik och
synonymien pa flera stallen tillokas, faller af sig
sjelf. For bestammandet af de nya arterna aro de
betydligt forstorade (igurerna af vigt. De aro van-
ligtvis icke sa val utforda, men likval ternligen ka-
rakteristiska. Da detta arbete torde for fa vara
tillgangligt har Ref. ansett sig bora omnamna dess
innehall, som ar foljande: 1) Ofversigt af Neapels
Scarabaeider (44 pag); 4 Scarabaeus (Ateuchus), 2
GgrmiopleuruSf 1 Sisyphus, 2 Copris, 1 Bubas, 3
Onitis, 3 Oniticlcellus, 10 Onthophagus 2) Ofversigt
af Agestidea (4 sidor): ^ Pentodon, 3) Pachypidea:
\ Callicnemis och 2 Pachypus. 4) Trogidea: (10
sidor) 3 Trox och 1 Hybosorus, 5) Geotrupidea

73

(14 si dor): 4 Ceratophyus och 5 Geotrupes. 6) Ce-
toniidea (32 sidor): 7 Cetonia, \ Aethiessa, i Oxi/-
tht/rea, 1 Tropinota. 7) Trichiidea (46 sid.): 1 Os-
moderma, 1 Valgus, 2 Trichius, 2 Gnorimus. 8)
Lucanidea {\t sid.) 1 Lucanus, \ Dorcus, 1 P/a-
tycerus, \ Sinodendron. 9) Mordellidea (32 sid.) 4
Myodites, 2 Emenadia, 1 Tomoxia, 7 Mordella, 5
Mordellistena, \ Natirrica, 7 Anaspis, 2 Plesianaspis.
10) Oedemeridea (36 sid.) I Sparedrus, 1 Nacer-
des, 1 ^woncocZ^s, 1 Asclera, \ \ Oedemera, 1 Oede-
merina och 1 Ste,no stoma. 11) Salpingidea (12 pag.) :
1 Mycterus, 1 Salpingus och 2 Rhinosimus. 12) Coc-
cinellidea (112 sid.) och 13 Eiidomychidea (16 sid.)
For de tvenne sista familjerna hafva redogorelser i
foregaende Berattelser blifvit afgifna.

Ett stort antal beskrifningar pa nya, sa val
inlandska som utlandska arter, finnas upptagna i
den 1855 utkomna Andra delen af ''Annates de la
SocietS de Lyon." Forf. till de samma aro MuL-
SANT, Perroud, Godart, Guillebeau m. fl. Till
sturre delen upptagas enstaka beskrifningar och da
dessa vanligtvis aro forfattade af tvenne personer,
hafva descriptionerna ofta en l^ngd af 4 till 5 si-
dor, utan att de harfor kunna tillerkannas nagot
synnerligt varde.

A Rearrangement of the Nomenclature and Sy-
nonymie of those species of British Coleoptera which
are comprised under the Sections Geodephaga, Hy-
dradephaga and part Philhydrida Being the first por-
tion of a General British Catalogue by Dawson et
Clarke 8:o London 1856. (Recens. i Nat. Hist.
Review III. p. 52), har Ref. ej haft tillfalle se.

Reiche och Saulcy hafva borjat beskrifva
de nya, eller mindre val kanda Coleopter-arter, som
af den sednare blifvit insamlade under en resa i
Orienten. Af de hemforda 600 arterna hafva 196

befunnits vara nya. Af dessa upptagas nu 59 Carabici,
6 Di/tiscL Ann. Entom. III. Ser. HI. p. 561. Tab.
2^. 6 Hydrophilii, 7 Staphylinii, \ Histerii, 1 Par-
nii, 22 Lamellicorniai \ Pecticornia, 5 Buprestii och
4 Elaterii, Ett nytt slagte Gnaphalostetha, narslag-
tadt nied Rhizotrogus och Schizonycha, har blifvit
uppstaldt 1. c. IV. p. 353. Tab. 12.

GoBEL, "Grundlage zur Kenntniss der um Son-
derhausen vorkonunenden Kdfer' in Schulprogramm
des Sonderhauser Gymnasiums von 1854. Inne-
haller en upprakning af 1015 arter, jeaite bifogade
anmarkningar rorande de lokaler hvarpa de lefva
och uppgift pa deias mer eller niindre salisynthet.

En forteckning ofver de i Ofra Schlesien funna

Coleoptera, har af Royer blifvit uppgjord. Afven

haruti anfores, jemte namnen pa arterna, de lokaler

pa hvilka de bora eftersOkas. Zeitschr. fiir Entom.

-Ver. Schles. Insektenk. X. p. 1.

Under titel "Zur Fauna der Nieder-Eihe. Ver
zeichniss der bisher um Hamburg gefundenen Kdfer,
Mil angabe der Fundorte und sonstige Bemerhmgen.
Hamburg 1854, 8:o 48 sidor, hafva Endrula
och Tessien noggrant redogjort for de kring Ham
burg funna skal-insekter. Vid den systematiska upp
stallningen har Catalogus Coleopterorum Europa
blifvit fOljd. Synonymi anfores endast for nagra
fa arter. Ett tillagg till forenamnde forteckningi
har af Endrulat blifvit infordt i Stett. Entomol
Zeit. 1855, p. 185. Recens. af Dohrn i Stett.
Ent. Zeit. 1855, p. 29. ■

ScHASCHL har uppraknat de vid Ferlach an-"
markta skal-insekter. Jahrb. des Naturh, Museums
in Karnthen III. Jahrg. p. 89.

En forteckning, "Catalogue des Insectes Coleop-
thres du Canton St. Sauveur en Puisaye'. (Yonne)
par Robineau-Desvoidy. Brochure 8:o 1854 —

I
I

75

1855, bar utkonnnit. De tvenne haften som leni-
nat pressen innehalla: Longicornia, C7iocendes, Ga-
lerucides, Donacides, Clythrides, Eumolpides och Hi-
spides. For hvarje art anmarkes fundorten, tiden
da den ar frarxime, lokalens geologiska beskaffcri-
het och namnet pa de vaxter hvaraf den hemtar
sin foda

Catalog der Schweizerischen Coleopteren als Vor-
Idufer der Beitrage fur Schweitzerischen Entomologie
von Bremi-Wolf Zurich 1856. 8:o 78 sidor, ut-
gor endast en namnforteckning ofver Schweiz's skal-
insekter.

Bulletin Entomologique des Coleopteres observes
au Mont-Rose val Masagna par Stabile, ar ett li-
tet sardeles intressant arbete i anseende till de
noggranna uppgifter, som deruti meddelas om huru
hOgt hvarje art furekommer pa alperna. Rev. et
Mag. de Zool. 1855, p. 540.

Sedan Clasen i '^Archiv des Vereins d. Freun-
de der Naturgeschichte in MeMenhurg' VIII haftet
leranat en katalog ofver de skal-insekter, som blif-
vit patraffade inom namnde land, har han funnit
sig foraniaten i samma Tidskrifts 9:de hafte p. 116
meddela ett temligen betydligt supplement, hvaruti
jemte de tillkomna arterna, flera rSttelser upptagas.

Af "Catalogus Coleopterorum Europae , hvars
redaktion besorjes af Entomoligiska foreningen i
Stettin, har 5:te upplagan utkommit 1855 och den
6:te 1856. Atskilliga rattelser och tillagg till fo-
renamnde katalog hafva af Steffahny blifvit in-
forda i Stett. Entom. Zeit. 1856, p. 5^.

En ofversigt af de slagten, som upptagas i
Zebes Synopsis ofver Tysklands Coleoptera, jemte
arternas antal inom hvarje familj, har af KiRCH-
BAUMER blifvit upprattad, Stett. Ent. Zeit 1855,
p. 116.

70

GoBANZ bar upprattat en fortecknirig ofver de
Coleoptera^ som blifvit insamlado pa Steiner-Alperna
och i Vellach-dalen, samt angifver fur hvarje art
Jefnadssattet och fundorten. Verb. Zool. Bot. Ver.
in Wien V. Abh. p. 733.

Schmidt- GoBEL har meddelat rikhaltiga til-
lagg till Zebes Synopsis ofver Tysklands Coleop-
tera. Stett. Ent. Zeit. 1855, p. ^212.

Sasom tillag till "Nord-und Mittel-Deutschlands
Coleopter- Fauna af Bach, har denne an fort och be-
skrifvit: Ptochus quadrisignatus, Baridius Resedas,
hvars larv lefver af rotterna till Reseda luteola,
Pliytonomus monticola, Sciaphilus Ptocliioides, Sapri-
nus specularis, Haltica nigriventris, Hydropliilus sma-
ragdinus och Eucnemis Heijdeni. Till slut iipplyser
Forf. att: Otiorliynchus suhdentatus Bach = 0. pu-
pillatus Schh. Stett. Ent. Zeit. 1856, p. 241.

Nedanstaende tvenne afhandlingar aro Ref.
endast till titeln bekanta:

Perkier et Manuel. "Observations sur quel-
ques CoUopteres de Savoie. 8:o 1855.

WoLL ASTON. Description of two Coleopterous
Insects new to tJie British Fauna. The Zool. N CLIl.
Maij 1855.

Guerin-Meneville, som redogjort for de, af
Osculati aren 1847 och 1848 insamlade skal-in-
sekter, under en af denne gjord resa vid stran-
derna af Napo- och Amazon-floderna, uppraknar 407
arter, ibland hvilka nedanstaende, sasom nya, blif-
vit forsedda med diagnoser pa franska spraket nem-
ligen: Apiodera elegans, Agra Osculati, Semiotus af-
Jinis, striatus, Megaloplitlialmus marginatus, Photinus
sub-costatus, Lucidota Osculati, Calopteron , gracile,
speciosum, binotatum, Silpha anticola, StaphT/linus Oscu-
lati, Platycoelia scutellata, Canthon sanguinicollis, sex-
spilotum, quadripustulatum, Copris cotopaxi, Ontho-

77

phagns compy'essus, nasutus, Osculati, Eurysternus pec—
toralis, Platyomus Bourcieri, f\ircatus, viridivittatus,
Heilipus Osculati, Leprosomus deplanatus, complana-
tus, marginatus, Diorymerus armatus, Pyrodes nigri-
cornis, Anisocerus stellatus, Acanthoderes antennatus,
Colohothea Osculati^ Hemilophus brachialis, tuherculi-
colliSf frontalis, Canistra Osculati, Dolichotoma Bolie-
mani, Dorypliora Osculati, fidvicornis, flavocincta, JB[our-
cieri, bivittata, Humholdti, congregata, suturella. Do-
ry sterna n. g. Bourcieri, Polyspila flavitarsis, scalaris,
Plagiodera encausta, Gennari, taeniata, Endocephalus
flavipennis, Aspicela Osculati, rugosa, Bourcieri, nigro-
viridis, Aegythus consularis, Bourcieri, Erotylus Cor-
naliae och Ghiliani. Verh. Zool. Bot. Ver. in Wien
V. Abh. p. 573.

Var kannedom och Chinas Coleopter-Fauna
har blifvit riktad genom foljande bidrag nemligen:
1) VON MoTSCHOULSKY " CoUopteres de la Nord du
China' (Shangai). Etiul. Entom. Ill, p. 63. 2) vON
MoTSCHOULSKY "Diagnoses des CoUopteres nouveaucc,
trouves par Tatarinoff et Guschkewitz aua; en-
virons de Peking' Etud. Entom. II. p. 44 och 3)
Menetries "CoUopteres recueillis dans la Mongolie
Chinoise et aux environs de Peking" 1. c. III. p. 26.

Diagnoser ofver de af Peters i Mosainbik
insamhide Coleoptera hafva dels blifvit forfattade af
Klug, dels af Gerstaecker. Den furre har af-
handlat familjerna Staphylinii, Buprestides, Elateri-
des, Ijycides, Jjainpyrides, Melyrides, Lymexylo7ies, Hi-
steroides, Nitidulariae, Dermestini, Hydrophilii, Co-
prides, Aphodidae, Orphnidae, Hyhosoridae , Tro-
gidae, Oryctidae, Strategidae, Phileuridae, Melolon-
tJiidae och Cetoniadae, tillsammans 124 arter. Mo-
natsb. Akad. zu Berlin 1855, p. 643. Den sed-
nare Longicornia, Paussidae och Ptiniores, Ibland
de hemforda 23 Longicoriiia hafva 14 befunnits

78

nya, nemligen: Cerambyx (Hamrnaticherus) incultiis,
Callichroma heterocnemis, leucorhaphis, ruficrus, Comp-
somera speciocissima, Closteromerus insignis, Obrium
murinum, Ceroplesis militaris, Cymatura n. g. hifa-
sciata, scoparia, Rhaphidopsis n. g. rnelaleuca, Tra-
gocephala frenata, Zographus hieroglyphicus^ Oberea
scutellaris och pallidula. Af Paussidae har Peters
funnit tva arter, hvaraf den ena, P. inermis, fOrut
icke varit karakteriserad. Af Ptiniores upptages
endast tre arter Ligniperda (^Apate) congener, cylin-
drus och Sinoxylon cornigerum 1. c. 1855, p. 265.
Chrysomelinae, Melasomata och Curculionides hafsa
afven af Gerstaecker blifvit med diagonoser for-
sedda neml. Sagra festiva, Clythra Tettensis, Acola-
stus n. g. {Cryptocephalides) callosus, Corynodes De^
jeani, Pachnephorus flavipes, Colasposoma cruentatum,
Ceralces h. g. (Clirysomelae genuinae) ferrugineus,
Polysticta confluens, Plagiodera egregia, Cerochroa n.
g. ruficeps, Galleruca divisa, Monolepta flaveola, M,
disGoidea, M. trivialis, Diamphidea (Gallerucariae) fe-
moralis^ Opatrum angusticoUe, Cossyphus grandicollis,
Lagria aeruginea, Leptoharis n. g. castaneus och Hy--
lesinus pusillus 1. c. 1855. p. 636.

Bertoloni beskrifver och afbildar foljande nya
Coleoptera fran Mosambik nemligen: Ranzania splen-
dens, Onitis gigas, Heteroscelis Savii, Cryptorhynchus
ehevis, Hammaticherus serraticornis och Oberea Ales-
sandri. Mem. Acad, of Bologna VI. p. 419 med
^ plancher. Efter Forf:s obestamda beskrifningar
vore det omojligt att bestamma arterna, om dessa
icke blifvit afbildade, ehuru figurerna afven ar
mindre val utforda.

Flera nya, utm^rkta Coleopter-arter hafva a
Thomson blifvit beskrifna och afbildade nemligen:
Goliathus Fornasinii Bertol., Rumania splendens
Bertol., Plagiopistha n. g. (narslagtadt med Dacne)

a

I

79

liaradoam (Mosnmbik), Pantheropterus n. g. (nara
Episcapha) Pfeifferi (Borneo), Hammoderus Buqueti
(Mexiko), Tefflus Thomsoni Bektol. (Mosambik),
Cicindela flammula (Mexiko), Hyperantha Chabrillari
(Brasilien), Psiloptera Guerini (Cafferlandet), Arach-
nosphoerus n. g. (nara Euriopes) 7negacephalus (Mo-
sarnbik). Ozaena cyanoptera (Mexiko), Bostrichopho-
rus n. g. (Cicindeletae) Walkeriana (Costa Kica).
Forf. bar af Cicindela fatidica bildat ett nytt slagte
Prodotes, Ann. Ent. III. Ser. IV. p. 317. Tab.
7, 8. Distipsidera Mnizechii (Nya Caledonien), Eti-
rymanthus Belzehuth (Seneganibien), E. vesuvioides
(Grand Bassani), Psiloptera presidens (Panama), Co-
nognatha navarchis (Tasmanien), Stigmodera capucina
(Nya Holland), Capnodis Saroltae (Goda Hoppsud-
den), Promecotheca Trilhyi (China), P. scorpio (Phil-
lipinska Oarne) och Alurnus Cupido trakten af
Aniazon-floden). Rev. et Mag. de Zool. 1856. p.
\\%. T. 5. 6. Iphis mortuus, J, lymphaticus (Bor-
neo), Elate7' Chahrillarii (Br a si lien), Eucamptus flihu-
ster (Costa Rica), E. Ipeocacarilla (Chili), Eumorplius
Satanas (Borneo), Erotylus Spectrum (Ainazon-dalen),
Ptychodes Lecontei, Amphionycha Knownotliing (Costa
Rica), Sceloenopla aristocratica (Cayenne), Acenthrop-
tera basilica, A. alapista (Brasilien), Octocladiscus n.
g. Jlahellatus (Cayenne), Alurnus Elysianus (Aniazon-
dalen), Craspedopliorus aegualitas (Port Natal), Myr-
mecoptera Bertoloni (Mosambik) och Plioedinus Coe-
meterii 1. c. 4856. p. 472. Tab. 23, 24.

Under titel "Miscellanea Entomologica\ har
Fairmaire beskrifvit en mangd nya Coleopter-arter
fran olika trakter, neniligen: Pristonychus hypogaeus
(Orienten), Feronia {Ahaoc) curtula (Apenninerna),
Amara Barnevillii (Meudon), A. i7iterstitialis (Sici-
lien), Harpalus Janus (Pyreneerna), Adelops grandis
(grottan Isturitz, Pyreneerna), Anisotoma distinguenda

80

(Boulogne), Pylades n. g. {Leptomastax Pirazoli)
Coquereli (vid viken Beikos), Microrliagus Manueli
(Savoyen), Dictyopterus alternatus (Pyreneerna), Pla-
tydema subplumbea (Sicilien), Bins tetraphyUus (Pisa), .
Brachycerus Pradieri (Bretagne), Strophosomus subnu-
dus (Pyreneerna), Barynotus viridanus, B. aiironuhi-
lus (Pyreneerna), Otiorcliynchus Ghiliam (Spezzia),
0. planidorsis (Pyreneerna), Mesites cribratus (Beikos),
Pogonocerus accentifer (Beziers) och Chrysomela (0-
reina) nigriceps (Pyreneerna). Forf. meddelar till
slut upplysning rOrande flera arters synonyini sa-
som, att Achenimn striatum Latr = A. distinctum
Lucas, Psoa italica KiiSTER — JDermestes dubius Rossi,
Xanthochroa carniolica = Oedemera Blossevillei GuER.,
Attagenus fallax Gene = Dermestes bifasciatus Oliv.,
Philax plicatus LuCAS == Opatrum granulosiim Billb.,
Callidium thoracicum — C. brevicolle Dalm. och Par-
mena algirica = Lamia pubescens Dalm. Ann. Ent.
III. Ser. IV. p. 317. Tab. 16 n:o 11.

Leon-Fairmaire har dels beskrifvit, dels lem-
nat upplysningar om flera Coleopter-arter fran Me-
delhafstrakterna. De nya arterna aro: Leistus ere-
natus, Pristonychus melittensis, Myrmedonia Fernandi,
M. tuberiventris, Ocypus bellicosus, Lethrus brachiicol-
liSf Lampra Guiraoei, Platydema parallela, Cleonus
Miegii, Prionus Besikanus, Pogonocherus decoratus och
Dorcadion Lorquinii. Af de meddelade upplysnin-
garna inhemtas att Feronia Hagenbachii Sturm -
Pterostichus alpicola MuLS, att Amaurops Aubei eger
tre leder pa tarserna och icke tvenne, som pa fi-
guren blifvit framstalldt, att Bolitochara elegans
Fairm. endast ar en varietet af B. lucida, Rhys-
sodus trisulcatus Germ. = P. sulcipennis MuLS. och
Rey, Balaninus rufosignatus Fairm. = B. ochreatus
ScHONH. och Astynomus Edmondi Fairm. = Aedilis

xantho-

81

xanthoneiira MuLS et Key. Ann. Enf. III. Ser.
III. p. 307.

Diagnoser pa tio nya, i Europfi och Norra
Afrika upptackta Coleopter-artcr. hafva af Leon
Fairmaire blifvit uppgjorda ofver Leistus crenatus
(Sicilien), Pristonychus melittensis (Malta), Myrme-
donia Fernandi (Neapel), Ocypus hellicosiis (Tanger),
Lampra Guiraoi (Miircia), Platydema parallela (Sici-
lien), Cleoiius Miegii (Madrid) och Balaninus rufo-
signatus (Sodra Frankrike) Rev. ct Mag. de Zool.
1855 p. 107.

Densammo bar ytterligare beskrifvit foljande
nya arter: Pylades n. g. (Scydmaenidae) Coquereli,
Feronia curtula, Anisotoma distinguenda och Otio-
rhynchus planidorsis Rev. et Mag. de Zool. 1856. p.
179 sanit Oryctomorphus parumstriaUis, Bolhoeeras
tubericeps, B. laesicollis, Polycesta rubropicta, Pitlii-
scus Sagittarius, Conognatlia splendidicollis och Lati-
palpis metallica, alia de sednare fran Chili 1. c.
p. 483.

Nagra nya Coleopter-arter, npptackta inom

Franska besittningarna i Norra Afrika, hafva af

Lucas blifvit karakteriserade, nemligen: Glaphyrus

pulchellus, Tentyria Godartlana, T, Ottii, T. acumi-

nipennis, T. Mulsanti, T. longicollis, Pachycerus te-

sellatus, Otiorhynchus Naudinii och Holchorinus albo-

QYiargiriatus. Rev. et Mag. de Zool. 1855, p. 290.

Vid undersokning af fran Venezuela ankomna

tobaksbalar, bar SCRIBA i desamina patraffat ofver

200 skilda Coleopter-arter. Bland de 23 deribland

befintliga Staphylirni, hafva foljande befunnits vara

nya nemligen: Tachyporus brevis, flavicollis, Cuma-

nensis, Scytalinus rugiceps, Ijeptacinus glabripennis,

Osorius parvulus, Holotrochus punctulatus och glaber,

Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 295.

Prof. Bohe.mnns Arsb. 1855, 1856. "

82

Nagrn nya, i Britiska Museum furvnrade Prio-
nidae, Lamiadae och Cetoniadae haf\'a af White blif-
vit fullstandigt beskrifna. Af <len furstnamnda
grup[)en uppstallea och afbildas ett nytt slagte Psa-
lidocoptus, hvilket ar affint med Psalidognathus. Den
liithOrande arten, P. scaber, har blifvit uj)ptackt pa
Anderna. Af slagtet Tragocepliala anfuras 6 nya
arter, alia fran Afrika ocli af Cetoniadae: Trigono-
phorus IJookeri, Stethodesma Servillei, Schizorhina,
Emilia, Schiz. Idae, Cetonia procera ocli C. Schaumi.
Proceed. Zool. Soc. Febr. 1856. Ann. and Mag.
Nat. Hist. XVIII. p. 475.

Ofver flera af Webb, under aren 1750 — 1852,
i Mexico insanilade Skal-insekter, har Le Conte
nieddelat fullstandiga beskrifningar. De nu anforda
arterna tillhOra slagtena Cicindela 2, Melanotus 1,
Acilius 1, Dineutes 1, Stetlioxus 1, Plusiotes 1, Clia-
lepus 1, Polyphylla 1, Copris 1, Ochodaeus i2, Chal-
colepidius 2, Pelecyphorus 2, Euscliides 2, Epitragus
1, Cysteodemus 1, Lytta 1, Asclera 2, Ripiphorus 1,
Ophryastes 2 och Caelocjiemis 2. Proceed. Acad.
Philad. VII. p. 220.

Ytterligare hafva Mexi kanaka Coleoptera af
samme Forf. blifvit, genom diagnoser karakterise-
rade. Dessa tillhora slagtena Cicindela, Pasimachus,
Harpalus, Phileiirus, Athyreus, Anomala, Helichus,
Cymatodera, Elaphidion, Oncideres, Aedilis, Ulochoetes ^
n. g. (Leptufidae), Mallodon, Buprestis, Phaenops,U
EusattuSy AsboluSf Allecida, Meloe, Lytta, Zonitis och
Tanymecus. Proceed, Acad. Philad. VII. p. 79. ^.

De skal-insekter, som af Cooper blifvit hem- ■
forda fran ett besok vid Oregon, hafva af Le
Conte blifvit bearbetade. ^Nya arter hafva deri- j
bland befunnits af slagtena Carahus, Calosoma, An- ■
cylocheria, Ellychnia, Lytta, Ditylus, Phymatodes,
Asemum, Crossidius, Toorotus, Strangalia, Plectrura,

i

Tetraopes, Coccinella, Hippodamia, Necrophorus och
Alophus. Proceed. Acad. Phila!. VII. p. 16.

Flera nya Colcopter-arter tiilhurande iienera
Omaloplia, Agrilus, Sphenophoyus, Chlorophanus, Ba-
ridius, Acanthoderes, Dorcaschema, Pachnephorus och
Nemognatlia^ nafva af Uhlers blifvit beskriftia. Pro-
ceed. Acad. Philad. VII. p. 115.

Atskilliga utmarkta skal-inv<cktei-, hemforda af
Salle fran St. Domingo, hcskrifvas af denne un-
der namnen Ahius nobilis (Larven omtalas afven),
Eudactylus n. g. (Elaterides) Wupleri, Praepodes al-
hosquamosus, Barldlus Tahaci, Solenoptera femovata,,
Eburia sericea. Ann. Entom. III. Ser. IIL p. 263.
Tab. 14. f. I -6. Mallosoma hicolor, Callidium hi-
guttatmn, Plectrocerum cribratum och Steirastoma acu-
tipenne 1. c. IV. p. 687:

Peyron bar up[)stallt tvenne nya slagten och
nagra nya arler fran Orienten. Slagtet Phloeoze-
teiis [lar till typ Coptodera plagiata Reiche och
Saulcy ocli till Orthotrichus borer 0. cymindoides
Dej. De nya arterna aro Cymindis Osirides, Fe-
Tonia JoJiannis, Cybister Aegyptiacus och Hydrophilus
(Temnopterus) Aegyptiacus. Ann. Entom. III. Ser.
IV. p. 7 15.

Af Chhevolat hafva nagra nya Coleopter-
arter blifvit beskrifna, nemligen: Galba funebris (Bor-
neo), G. albiventris (Java), G. sericata, Leprodera
fimbriata' (Borneo), Leprodera trimaculata (Java) och
Dorcadion bitliyniensis (Brusca). Rev. et Mag. de
Zool. p. 84.

Nagra nya skal-insekter fran Venezuela hafva
fullstandigt blifvit karakteriserade af Rojas nemli-
gen: Colobogaster Acostae och Taeniotes Pazii. Rev.
et Mag. de Zool. 1856. p. 565. Hyperantha Sallei,
Semiotus caracasanus och Spheniscus Chevrolati. Ann.
Entom. Ill, Ser. IV. p. 693. Tab. 20. N:o II.

84

DiHgnoser A sistiuuiinde trenne nrter finn.is intngne
i Rev. et Mag. de Zool. 1855, p. 160.

Diagnoser hafva, af en okand Furf. blifvit in-
i'orda i Rev. et Mag. do Zool, pa nedan upprak-
nade Coleoptera, ufver hvilka franideles fullstiindiga
beskrifningar ^utlofvas nemligen: Lucaniis pentaphyl-
lus Ri:iCHE (Sodra Frnnkrike), Prionus Ijefehvrei
Marsuel, Prionohius cedri Mars. (Syrien), Xeno-
doriirn Bonvouloiri Mars. (Paris, troligen utur ut-
land.<ka vedslag), Dorcadion Anioti iMars. (Spa-
niel)), och Triammatus Saundersi Chevuol. (Borneo)
1. c. '1856 p. 47.

Perris bar uppgjort diagnoser pa 7 Coleop-
teray soni ban funnit i depaitementet Landes, och
bvilka ban anser vara nyu nemligen: Laemophloeus
hi/pobori, Hylesinus Tliuyae, H. Auhei, Tomicus Co-
ryli, Sibines silenes, Cassida Pllaginis ocb Timarclia
marltima. Ann. Ent. III. Ser. III. p. LXXVII.

Bremi-Wollf bar beskrifvit nagra skal-In-
sekter upptackta i Sebweiz, bvilka ban benamnt:
Polydrosus peiininus,. Cassida alpina, Phytirhinus al-
pinus, T'eretrius hispidulus, Ebaeus perspicillatus, Meloe
ruftpes ocb Omias neglectus. Stett. Ent. Zeit. 1855.
p. 196.

Tre nya Coleopter-arter nemligen: Gyrinusl
Suffrianif Ilomalota planicollis ocb Trogophloeus myr-
mecophilus antoras af Scrjba i Stett. Ent. Zeit.i
1855. p. !^80.

Lucas bar bland myror, Formica barbara ocb I
Formica testaceo-pilosaj bvilka torckomma i Alge-
riet, upptackt tvenne sma Coleopter-arter, bvilka ickel
kunnat banforas till nagot af de slagten som foruti
blifvit uppstallda. Bada sakna belt ocb ballet ogon.
Det ena, Oclirotus, med en art 0. unicolor, anser
Forf. narma sig till Alphithophagus, Steph. eller
Phyletus Megerle; det andra Mecrophysia^ afven-

85

ledcs nitd on art, M. fovmicaria^ har, i ansecnde till
(le trcilcdnde tarserna, varit sv<irare att anvisa en
Jamplig plats i vsystemet. Det synes likval bora
inrymmas i narheten af Holoparamechus. Kev. et
Mao. de Zooi. 1855. p. 335, 358. Tab. 9.

DoHRN ornniimner nagra sallsyntare Coleopter-
arter. hvilka af honom blifvit patraffade i narheten
af Stetfin, sasoni t. ex. Miscodera arctica, soni i stor
n^aniid, ofta It) — ^0 stvcken, biifvit trliffade pa en
quadrntfots vldd, viiitertiden under rnos<a. De of-
riga aro Chlaenius quadrisidcatus, Mai' mar opus Bes-
seri, Rosalia alpiria, Athous rhombeus, Drapetes e(pie-
stris, Salpingiis blmacrdatus, Masoreus Wetterhalli, Lac-
cophilus cariegatus, Dytiscus lapponicus, Colymbetes
striatus, notaticollis och Hydroporus nitidus Sturm.
Stetf. Ent. Zeit. IcSoO. p. 19 1.

ROrande aynojiyniien ;if flera, i Mulsant's Syno-
arbete (0[)uscules Enfoni.) fsa.^om nya anforda
Coleopter-arter, liafva vi af Kraatz fatt enjottaga
vigtiga upplysningar. Han utreder saluiida att Li-
tliocharis rufa MuLS. = L. fuscula Er. Catopsinior-
phus pilosus MuLS. - C. arenarius Hampe, Hister
myrmecoplnlus MuLS. — H. ruficornis Grimm., Crept-
dophorus anthraclnus MiJLS. = Athous foveolatus Hampe
= Athous mutilatus Rosen n., Hornalota luticola Woll.
~ H. luridipennis Mhm. (producta MuLS. uliginosa
TriOMS.), Hornalota currens WOLL. = H. palustris
KlESENW., //. tayitdla WoLL ~ H. analis Grav.
var. minor., E. plebeja Woll. = H. clientula Kiiiciif^.,
Ephistemus palustris WoLL. = Ephist. globosus Waltl.,
Atomaria pallida Woll. = A. ferimginea Sahlb.,
Mdigethes flavicornis MuLS. = M. flavipes Sturm, M,
carimdatus Forsteu = M. erythropus Gyllenh, Stett.
Ent. Zeir. 185 5, p. 165.

Densannua har ytterli^are, rorande svnonvmien
af atskilliga ar'.er tillhurande olika familjer. n|)p-

nvnii.

8a

Jyst : att Ct/nmidia flavomart/huUa Letzn. = C. cinyu-
lata Dej., Ayabus silesiacus Letzn. = A. foidinatis
8teph., Cautharis denticollis SCHUM. == Rhayonycha
Redtenbacheri Maerkel {nivalis Redtenb.), Meloe
rujipes Bremi-Wollf — Meloe violaceus Marsh.,
Omias neyUctus Bremi-Wollf — Liosomus ovattdus
Clairv., Plectroscelis compressa Letzn. = Haltica
tarda Maerkel, Dircaea tenuis Rosenh. = D, fu-
scula Illig., Stenolophus affinis Hach = S. Scrims-
hiranus Steph., Phytonomus varieyatus BaCH = Pliyt.
fascicularis Herbst, Iaxus maryinemacidatus Bach =
L Myayri Oliv., Erirhiiius rnoestiis Bach = Procas
Steveni Schonh., Erirhinus Richtii Bach = Erirh,
filirostris ScHONH., Nanophyes stramineus = N. ylo-
bulus Germ., Telephorus Erichsoni Grimmer in litt.
= Rhayonycha terminalis Redtp:nb., Ayriotes confu-
sus Bach = A. blandus Germ., och Clytus Kelchii
Bach = Clytus tropicus, Stett. Ent. Zeit. '1856.
p. 179.

Chevrolat har af'ven lemnat upplysningar rO-
rande nagra arters synonyiiii, eller att Elater Cha-
brillaci Thoms = Cyathodera lonyicollis Bl AN CHARD
och troligen med Occycleidius niyriceps EsCH., Am-
phionycha Knoivnothiny Thoms. = A. {Cerambyx)
spectabilis Drury, Cicindela flammula Thoms. = C.
luteolineata Chevrol., Ozaena cyanoptera Thoms. =
O.cyanipeniiis Chaud. och Macrocheilus Saidcyi ReicHE
= Helluo Saulcyi Chevrol. Ann. Ent. III. Ser.

IV. p. cv.

Metamor- Att skal-insckternas mctamorfos, under den

^°*- sednare tiden, alh mer och mer burjat adraga sig
uppmarksamhet kan icke annat an vaia fagnande,
heist gen(>m kannedonien om dessa djurs forsta sta-
dier, icke allenast vigtiga upplysningar erhallas fur
den systematiska indelningen, utan andra affinets
furhallanden som varit obekanta, lag<^aa i da^^en.

87

Antalet af cle larver soni blifvit beskrif'na ar nu
mer icke sa obetydligt. Letzner har, for att un-
derliitta besviiret fur dem som 8y8selsatta eig med
Coleopternas rnetamorfos, att fa reda pa hvnre«t de
strodda uppsatserna i detta amne finnas inforda,
utarbetat en systematisk-synonymisk forteckning Of-
ver alia hittills iakttagna och bekanta Europeiska
skal-insekters larver. Genom den ofver8i<it Forf.
meddelat visar sig, att 676, eller ungefSr jij af alia
Coleopter-larver aro be^krifna, af hvilka tillhura
Cicindeletae ^, Carabici 2 1, Dytiscidae 4, Hydro-
phili 4 0, Silphales 12, Claviyeri '\, Stapliylini 29,
Histerini 5, Trichopterygia 2, Fhalacrides i, Nitidii-
lariae 13. Colydii 6, Cucuijdes 8, Ci'uptophayldes 6,
Mycetophagides 4, Dermestini 14, Byrrlii 3, Farni-
dae 3, Heteroceridae 2, Scarabaeides 44, Buprestides
28, Eucnemides 2, Elaterides 18, Cebrio7iites 1, Ato-
pites 1, Cyphonidae 2, Ly aides 1, Lampyrides 5, 7e-
lepliorides 4, Melyrides 6, (7/^rz7 9, Ptiniores 24,
Cioidae 8, Eyiiiexylones 2, Tenebrionites 22, Melan-
dryadae 6, Lagriariae 2, PyrocJwoides 4, Mordellinae
8, Meloidae 6, Oedemeritae 6, Salpingides 1, Curcu-
lionides 106, Bostriclwidae 53, Cerambycini 42, Chry-
somelina 84, Erotyloidae 2, Coccinellidae 25, Endo-
mychides 5 och Latliridii 3. Saledes 100 arter nier,
a,n som upptagas i ''Catalogue des Earves des Cole-
opteres' af Chapuis och Candez, hv;iruti 577 eu-
ropeiska arter anforas. Enligt den af Forf. med-
delade ofversigten ar metarmofosen af Bostricliii
fulltitandigast utredd, da af 88 kanda arter utveck-
lingen af 53 ar bekant. Afhandlingen atfoljes af
1 planche pa hvilken en larv af hvarje famiij blif-
vit fratnstalld. Zeitschr. fiir Entom. Ver. Schles.
Insektenk. IX. p. 1.

Den, fur kannedonien om in8ekternas utveck-
Iingshi>storia vigtiga afhandling '' Histoire du Fin ma-

m IHHHHJI^IRIIPIHHHH

ritinie' iif Pekkis, soni blifvit aiunald i tuna Be-

ratt. p. 51, har blifvit forfsatt och innelialler afven

nu en rik sktitt nf vardefulla inkttagelser ufver me-

tamorfosen och lefnad^ssattet af en mangd arter,

hvilka let'va pa bekostnad at' Pinus rnaritiiiia. De

arter, som pa vanJigt noggrannt satt blifvit afliand-

lade aro: Tomicus stenoyraplms, Duftschm. Tonii-

cus Laricis Fa BR. 7". ramulormn n. sp. T. eurygra-

plius Er., Crypturgus pusillus Ghl., Hylurgus ligni-

perda, H. pinipei'da, Hylurgus minor Hart., Hyla-

stes ater Payk. //. palliatus Gyllenh., H. angu-

status Herbst, H. attenuatus Er. H. variolosus Per-

RlvS, Dryophtliorus lymexylon Fabh., Rhyncolus por-

catus MiiLLER, Hh. st^^angulatus Perris, Mesites pal-

lidipennis ScilONH., Magdalinus carbonarius Fabr.

Ann. Entoin HI. Ser. IV. p. 173. Tab. 5, 6.

Pissodes notatus Fabr., Hylohius Ahietis Linn., Dlo-

dyrhynchus austriacus ScHONli. Spondylis huprestoides

Linn , Ergates Faher Linn. , Criocephalus rusticus

Linn., Hylotrupes hajulus Linn., Aedilis moutana

Serv., Monoliammus galloprovmcicdis Oliv. Rhagiuni

indagator Fabr. och Leptura ruhro-testacea Illig. 1.

c. IV. p. 423.

Enskild Den under langre tid fortsatta tvisten, ro-

htteratur j..,j^(]g identittten eiuellan Cicindela Ritchii ViG. och
Cicinde-
letae. Audouini Barth., liksom den nyligen tillkornna C

Peletieri, har I'ortgatt i Annal Entoniol. HI och i

GuiiRlNS Rev. et Mag. de Zool. VII, men synes

nu genom Truquis noggranna undersokningar andt-

ligen vara bringad till slut. (Rev. et Mag. de

Zool. p. 86). Till Cicind Ritchii ViG. (med lang-

strackt kropp, iiiida till spetsen groft punkterade

skal-vingar, gula labial-palj)er och utvidgade api-

kal-leder pa antennerna) hor sasom synonym: C.

Audouini Barth. Ghil. Lapliyra Audoidni Dej,

Lac. och C. Ritcldi Westw. Dereniot bur han-

I

89

fOras till Cicind, Feletieri (mod endast vid basen
punkternde skalvingar, kortare kropp, enkla anten-
ner och svarta labial-pajper) hvilken redan 1847
af Lucas erkandes och be^skrefs som egen art, C.
Kitchii Erichs., Ghil., Lucas och Lacord. Pa
denna utredning svarade Reiche, (1. c. p. 156) att
blnnd exemplaren af C. RlTCHil ViG. afven fun-
nos flera individer med enkla antenner, och att ec>-
ledes hos denna art antcnnernas form icke vore
nagot sakert skdjemarke. Vid granskning af dessa
exemplar fann Truqui derlbland en tredje art, som
ehuru lik C. Ritcliii, latt derifran kan skiljas ge-
nom enkla antenner hos bada kunen och kortare
tarser (1. c. 206, 12 53) Guerin Meneville har
bet^krifvit densamma under benamningen C. Truqui.
Ann. Ent. III. Ser. III. p. XXllI, L.

En ny art af Cicindela, nendigen C. Craveri
fran Mexiko, beskrifves af Thomson. Rev. et Mag.
de ZooL 1856. p. 529.

Dietrich, som funnit formen af clypens ut-
gora det sakraste skiljemarket emellan de i Tysk-
land forekommandc arterna af slagtet Cicindela, har
beskrifvit denna kroppspel hos C. sylvicola, riparia
och chloris, hvilken sednare han anser specifikt skild
fran C. sylvicola. Detta syncs dock Ref. tvifvel-
aktigt. Stttt. Ent. Zeit. '1855. p. 334.

Le Conte har meddelat nagra anmarkningwr
rorande slagtet Amhlyclieila^ hvaraf han uj>ptager
tvenne arter; A. cylindriformis Say och A. Ficco-
lomini Reiche. Proceed. Acad. Philad. YII. p. 32.

Chaudoir har fortsatt sin afhandling "ilie- Carabici.
moires siir les Carabiques' med tvenne delar, hvaraf
den ena afhandlar ')) gruppen Ozaenae, som sa-
lunda blifvit fordelad:

. ) Mcutiiiu siinf)l('x Ku6Lra.

I n dcutatmn "2.

90

( Meuti (leiite bitido Mystropoinus.

' \ » simplici 3.

„ i Maxillae apice extiis penicillatae . 4.
» » glabrae . . 0.
Mandibulae intus valde dentatae . Picnis.
4. [ » » mediocriter den-
tatae .... 5.
Pa labiales articuli secundi tenui
•>• i sub-coiiico . Sphaerostylus.
» » crasso ovato Scythropazus.
. ( Tarsi antici maris simplices . . . Physea.
' \ » » dilatati . . . 7.
iTarsorum articuli primi duo dilatati Ozaena.
7. j » » secundus tertius-

( que dilatati . . Ramus.

2) 1 1 nya arter af slagtet Agra^ 3) Uppraknas alia
kanda arter af elagtet Morio, samt anfures tvenne
nya. i) Beskrifves en ny art af Odontoscelis, 5)
Trenne arter af Pelecium, 6) \ art af PJpicosmus
{Isotarsus Laferte), 7) Tva arter af Oodes, 8) 1
art af Anomostomus, 9) 1 art af Chydaeus n. g.
40) 1 art af Oxycentrus n. g. \\) \ art ai Basolia
samt 12) I art af Nehria. Bull, de Moscou 1854
II. p. 279. Uti den andra delen har FOrf gjort
ett fursuk att furdela Scarites i flera slagten. Fur
hela gruppen fureslar han foljande karakter; "Li-
gula retracta, pone menti dentem abscondita, ejus-
detnque paginae superiori arete adhaerens, valde
concava, postice hispida, utrinque in dentem seti-
gerum producta; paraglossae barbatae, angustae, 11-
gulam longe superantes." De 10 slagten Forf.
bildat indelas i sadana, pa hvilka maxillerna aro
trubbiga^ eller sadana som ega dem spetsiga och
fOrsedda med hakar. Forfattarens uppstalining ar
fuljande :

. j Maxillae apicc obtusae , . . . 2.
» » acute luunatae . . 8.

I

91

,, ( Mfiudibuliic iiitus deiitiitac ... 3.

I » » crenulatae . . 7.

1 Palpi labiales articulo peiiultiino

brevi Oxylobus. ^

I Palpi labiales articulo penultimo

elongato . ' 4.

( Tarsi antici articulo ultimo elongato 5.

* ( w » » brevi . 6.

^ j Thorax postice rnuticus .... Geoscaptus.

' ( » » dentatus .... Ochyropus.

{ Thorax postice dentatus .... Cryptoscaphus.

' \ » » rnuticus .... Haplotrachelus.

( Palpi crassiusculi, breviores . . . Dyscherus.

\ » tenues eloiigati Horthodontus.

I Labrum amplum, complanatum . . Crepidoptertis.

j » brevissimum, inaequale . . 9.
/ Palpi niaxillares articulo penultimo

Q I brevi Taeniolobus.

\ Palpi maxillares articulo penultimo

' ultimum subaequante .... Scarites.

Till hela denna grupp raknas 98 arter af hvilka
6 1 tillbOra slagtet Scarites, hvarforutan 28 arter,
som varit Forf. okanda anfOras 1. c. 1855, I. p. 1.
Hvad de uppstallda slagtena betraffa, synas dessa
icke kunna besta, da en del af de karakterer som
fur dem blifvit framstallda aro underkastade fOran-
dring, ocb alltfur narslagtade arter komma att lOs-
ryckas fran hvarandra.

En 8yno[)si8 ofver slagtet Platynus jemte nar-
slagtade genera, bvilka blifvit funna inom Forenta
Staterna i Norra Amerika, bar af Le Contk blif-
vit utarbetad. HithOrande slagten hafY<\ #Iqnda
blifvit karakteriscrade:

Meiitum dente bicuspi; ungues plus minusve serrati:-
Paiaglossae ligula non longiores . . Calathus BoN..

(6 arter),
Paraglossac longiores ultra ligulam

exteusae Pristodactyla Df;^,

(i arter)'.

9^

Mentu)

cute simplici; ungues siuiplices

Paraglossae. ligula lougiores

pii

Paragk

sae liguli
Antennae artic
sesquilongiore

non Ion
lo tertio

":iores.

sequente

Antennae articulo tertio sequente
subaequali

Mcntum dcnte nullo

Anchiis \\.
(1 art).

llhadine Lec.
(I art).

Flatymis Bon.
(01 arter).
OUsthopus Dej
(12 arter).

De talrika arterna tillhorande slagtet Flatyuus indelas
i grupper salunda:

A. Corpus apterum, gracile; thorax fortiter niarginatus,

ovalis; elytra huineris rotundatis, indistinctis. Spec.
1 — 4.

B. Corpus alatum, gracile; thorax margine mediocri; elytra

basi truncata, angulis posticis distinctis, tripunetata.

a. Angulis posticis thoracis non prominulis; antennae

sub-setaceae; elytra tenuiter triata. Spec. 5 — 7.

b. Angulis posticis thoracis prominulis; antennae filifor-

mes; elytra tenuiter striata. Spec. 8, 9.

c. Nigerrimi; elytra profunde striata. Spec. JO, 11.

C. Corpus alatum, gracile; thorax sub-cordatus, tenuiter

marginatus, angulis posticis distinctis, impressionibus

basalibus praecipue profundis, productis.
a Elytra tripunetata; pedes concolores. Spec. 12, J 3.
b. Elytra multipunctata; pedes rufi vel pieci. Spec.
14—18.

D. Corpus alatum, praecipue minus gracile; thorax rotun-

datus (raro quadratus); elytra tripunetata.
a. Praecipue nigri (raro picei vel metallici); i)edes conco-

lores.

spec.

19-3

b. Pedes testacei vel rufi; thorax convexus, tenuiter mar-
ginatus. Spec. 3 2, 33.

E. Corpus alatum, gracile; thorax ovalis vel leviter corda-

tus, tenuius marginatus; elytra tripunetata; pedes plus
ininusve testacei. Spec. 3 4 — 40.

F. Corpus alatum, gracile, praecipue elongatum; thornx ova-

lis; elytra multipunctata; pedes plus minusve testacei.
Spec. 41—48.

G. Corpus alatum; thorax rotundatus, tenuissime margina-

tus; elytra I'oveata. Spec. 4 9.

93

H. Corpus alatum, minus j^rneile; thorax praecipue rotun-
datus (praecipue tenuiter uiarginatus), impressionibus
hasalihus latis, minus profundis; elytra multipunctata.

a. Corpus elongatum, metallicum, pedes concolores. Spec.

50, 51.

b. Corpus minus elono^atum, sub-graeile; pedes plus mi-

nusve testacei. Spec. 5 2 — 5 4.

c. Corpus robustius; angulis thoracis posticis fere distinctis.

Spec. 5 5, 56.
I. Corpus alatum, fere gracile; elytra oblonga, basi valde
emarginata apice fere truncata; elytra vel tripunc-
tata, vel quadrifoveata. Spec. 5 7 — 61. Proceed.
Acad. Philad. VII. p. 35.

Uti den revi.sion, som af Le Conte blifvit
anstalld med de arter af slagtet Amara, hvijka
blifvit anmarkta inoin Nord-Ameriknnska Forenta
Staterna, anser ban att de af Zimmeumann upp-
stallda genera icke kiinna bibehallas, hvaremot de
af denne angifna skillnader aro lampliga att an-
vanda fur underafdelningar. Dessa karakteriseras
salunda :

1. Thorax ante basin hitior.

a. Tibiae posteriores sexns utrisusque

intus simpiices Liocnemis Zimm.

(1 art).

b. Tibiae intermediae maris intus bi-

dentatae Lirus Zimm.

(10 arter).
c Tibiae posticae maris intus dense

pilosae Brady tes Zimm.

(15 arter).

2. Thorax ante basin haud latior.

a. Tibiae posticae maris intus dense pilosae.
a. Tibiae anticae calcare trifido

terminatae Amara Zimm.

(17 arter)
/?. Tibiae anticae calcarae simplici Triane Lec.

(1 art).

b. Tibiae posticae maris intus haud

vel vix pilosae Celia Zimm.

(15 arter).

94

Ofverhufvud fir dcnna afhandling i systemca-
tlskt hanseende af vigt derigenom, ntt Forf. varit
i tillfalle genom jemforelst; ined typorna till flera
arter, kunna dels gora indragningar, dels sakrare
bestamuia hittills osakra arter. Forf, som granskat
49 Nord-Amerikanska arter, linr noggrant iitredt
dessa. Proceed. Acad. Phllad. VII. p. 346.

A TAst of British Species of Geodephaga by
GuYON, ar Ref. endast bekant genom en antnalan
i Nat. Hist. Review. II. p. 76.

For flera ar sedan erholl man kannedom cm
en, pa Monte Baldo i Sodra Tyrolen, funnen Ca-
rabicid, som ansetts sasom en af de markvardigare
npptackterna under sednare tider inom Europa.
Detta djur, som af RoSENHAuer blifvit fordt till
ett nytt slagte, hvilket ban benamnde Broscosoma,
ansags, sa val af honom, som af Ericfison for ett
utmarkt genus af Harpalidernas grupp, derigenom
att det tillika med de Ny-Hollandska arterna af
Promecoderus och de for Amerikas vestra kust egen-
domliga formerna Eripus, Creohius och Cascellius,
bildar en sarskild Hten afdelning, bvilken med ett
BrosGus-'i\n\n\t utseonde, furknippar den egenheten,
att endast de tva forsta lederna i hanens andra
fotpar aro utvidgade och pa undersidan forsedda
med den, hos detta kun karakteristiska bekladna-
den. Den i ogonen fallande yttre likheten, som
Broscosoma haldense forcter med den fur lansr tid
tillbaka kanda Miscodera arctica, betecknar Erich-
SON, som blott habituel och yttre ocli alltsa sasom ^
en mindre vasendtlig ofverensstammelse. Sciijodte, fl
som nu anstallt en ytterst neggrann undersokning
af dessa tvenne djur, har derigenom kommit till ^_
det resultat, att Miscodera arctica och Broscosoma-^^
baldense langt ifran att bilda tvenne slagten, af
hvilka det ena skulle hiira till Pterostichinernas och

95

(Ion andra till IJarpalideimas grupp, tillhora samma
genus cell bura hanfnras till <len sist namnda grup-
pen. Overs, over Danske Videnskabs Sellsk. Forh.
1855, p. 35 1.

Fairmaiiie, som funnit sig furanlatcn gora
flera riittelser i de af Hope framstallda karakte-
rerna for slagtet Eurymorplia, bar af detsamma be-
skrifvit en ny art, E. Moufjleti, funnen nara Cap
Negro. Ann. Entom. III. Ser. IV. p. 93.

Att flera af de arter, som sta nara Carahus
monilis, men derlfran blifvit af aldre Furf. skilda,
med denne ater maste forenas, bar lange varit ifra-
gasatt och Dejean bar, redan for ofver 30 ar se-
dan, indragit flera former, men likval felaktigt ut-
redt dessas synonymi. Suffrian, som nu sokt
ratta bristerna, anser synonymien bora blifva fol-
jande :

Carahus monilis var B. Dej. — var minor. C,
Schartovii Hb:er. var inter a et /i intermedia,
virescens. C. ohlongus Sturm.
/y. C. monilis var e Heer.
y. C. monilis var a — d. Heer. C. consitus
Panz. Sturm. C. granulatus Oliv.
var. subdepressa laete virens. C, Kronii HOPPE

et HORNSCH.

J. C. monilis Fabr. Illig. Sturm. Dej.
var. aenea minor eademque angustior. C. gra-
cilis Ahr.
var. atropurpurascens, major. C. monilis Var

A. Dej.
var. atropurpurascens minor, margine laterali
plerumque viridi-aureo vel cupreo. C. af-
finis Panz. Sturm. C. regularis Knock.
8, C. Helveticus Heer.
Stett. Ent. Zeit. 4856. p. 91

SuPFRiAN har I Stett. F^ntom. Zoit. 1855. p.
'144- iinderkastat Carahus gramilatus Linne, afven-
som de varieteter fieri ne hanfordt till densamma, en
noggrann utredning.

Jacquelin du Val har snkt vederlagga alia
de anmarkningar, som af Schaum blifvit fram-
stallda emot hans Monographie ofver de Europei-
ska arterna af slagtot Bemhidium, hvarjenite han
underkastat DawsONS '' Geodephaga Brittanica' och
Stettinska Catalogen ofver Coleoptera, iitkommen
1855, en kritlsk granskning med han8yn till de
doruti anforda Bembidier. Till slut meddelar Forf.
nagra tillagg och rattelser till sin forutnamnde af-
handling. Ann. Ent. III. Ser. III. p. 647.

Flera utmarkta arter horande till Carabici hafva
blifvit beskrifna och till en del afbildade nemligen:
af Thomson: Carabus Adonis (Grekland), C. Elysii
och Flduciarius (Norra China). Ann Entom. III.
Ser. IV. p. 336. Tab. 9, af Stellart: Carabus
coelestis (Norra China), 1. c. III. Ser. III. p. 75.
Tab. 7 n:o I. af Sella Carabus Olympiae, upptrickt
pa A{)enninerna och narmast beslagtad med C, pur-
purascens. Rev. et Mag. de Zool. 1855. p. 469.
Tab. 11. Ann. Entom. III. Ser. HI. p. LXXXVI
af Salle: Iresia Boucardiu Cicindela luteolineata,
Procephalus raaculicornis, Agra dimidiata, A. virgata
och A. fada, alia fran Mexiko. Rev. et Mag. de
Zool. 1856, p. 351, af Neumann: Fseudomorpha
amaroides, Adelotopus ephippiatus och A, riibiginosus.
Trans. Ent. Soc. N. S. HI. Proceed, p. 126.
Meta- Af alia de hittills bekaiita, orenom deras sreo-l

morfos. gpafiska utbredning intressanta arterna af . sl^gtet
Nebria, af hvilket representanter finnas fran hafs-l
kusterna till de ofversta gransorna for allt orga-
niskt lif, hafva endast larverna till tvenne nemligen,|

Nebria

97

Nehria Germari Heer och N. hrevicollis Fi^BR. va-
rit kaiida. Low har nu lyckats utieda hela ut-
vecklingen af en tredje art, Nehria picicornis. Lar-
ven patraffades vid stranderna af Donaii, dels uti,
dels i narlieten af vattnet. Den liknar vid fOrsta
paseendet fulikomligt en DytisGusAnYw . Da den traf-
fas i vattnet finnes den, liksom Perla- och Ephe-
mera-arternas larver, eittancle stiiia, iurande pa rof,
vid den undra sidan af stenar. Pa stranden har
den deremot sitt tillhall under stenar, som ligga pa
den vata sanden, Oroas den, springer den undan
med stor hastighet. Den synes om dagarne halla
sig stiHa, men om natterna vandra omkring for att
sOka foda. Den ofvervintrar och traifas vanh'gen
fullvaxt i April. Under fursta halften af denna
manad forpupar den sig, i hvilket andamal den
nedgrafver sig i sand. Pupan ligger nngefar fem
veckor i jorden och afklader sig vid utvecklingen
derstades puphuden. Den utbildade in^ekten be-
hofver en veckas tid for att antaga sin normala
farg. Da man betraktar de hittills kanda Nehria-
arternas larver, kan for dem foljande gemensamma
karakterer antagas. Kroppen lang, smal och platt,
fram och bakat afsmalnande, samt utom hufvudet
bestaende af trenne thorax- och nio bakkropps-
«egmenter. Hvarje segments ofversida bet^ckt med
en ladeiartad skifva. Hufvudet nara quadratiskt
med afrundade horn, liku bredt soin pronotum.
Ogonen tva, belagna pa det platta hiifvudets sidor,
hvardera bestaende af sex atskiida punktOgon. An-
tennerna lika langa som hufvudet, fyra-ledade.
Andra antenn-leden ar den lang^ta, och den sista
^r i spetsen pa inre sidan forsedd med ett antenn-
likt bihang, hvarigenom antennerna synas femledade.
Mandiblerna stora, mycket framstrackta, med en

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. .'

98

tJind pa insidan. Maxillar-palperna tva, af hvilka
den inre ar tva- och den yttre fyra-ledad. Pro-
notum langre, eller lika sa langt som bredf. Mesu-
och Metanotum bredare an langden. Bakkropps-
segmenterna dubbelt, eller mer an dubbelt sa breda,
som langa. Sista segmentet liar ett anal-rur och
tva langa, med raka utstaende bar besatta borst.
Fotterna sex, lika bildade, hariga, med temligen
lanoa lar-rino^ar, korta tibier och enledade tarser.
Sitzungsb. der Kajserl. Akad. zu Wien XXII. p.
298 med planche.

Under exkursioner pa Riesengebirge, har Letz-
NER flera ganger patraffat larver och pupor af Ca-
rahus sylvestris, ufver hvilka ban raeddelat noggrann
beskrifning. Larven ar \Q 11 liner lang och 2
linier bred, belt och ballet svart, glansande, af
samma form, som larven till C. auronitens. Hufvu-
det, emellan antennernas has, eger en obetydlig
upphOjning, som pa midten har en liten intryck-
ning. Mandiblerna bujda, sper^iga, vid basen med
en lang bOjd tand. Ofverliippen skiljd fran huf-
vudet genom en tvarsofver gaende linea, framtill
med en upphojd kant och en i midten mycket fram-
staende tvaspetsig tand. Yttre maxillar-palperna
bruna, fyrledade, de Inre tvaledade, finare an de
yttre. Antennerna tjocka, fyra-ledade, forsta leden
kort, den andra langst och likasom den foga kor-
tare tredje, upp- och nedvandt k^gelformig, med
mycket fnrtjockad spets, den fjerde knappt langre
an den forsta, men finare och elliptisk. Ogonen,
pa hvarje sida 6, belagna pa en upphojning. Pro-
thorax nagot mera hvalfd och langre an de ofriga
segmenterna vid sidorna, liksom dessa, forsedd med
en upphojd kant. De nio bakkropps-segmenterna
hafva nedat riktade, spetsvinkliga bakhorn. Benen
bruna eller svartaktiga. Pupan ar 7 linier lang,

I

99

hvit, glatt, alldeles lik pupan till C. auronitens. Lar-
ven traffas alltid under 8tenar, der den uppehaller
sig i en urhalkning. Arbeit, und Verand. Schles.
Gesellsch. 1854, p. 84.

Uti "Verzeichniss der in der Wolga-Uralensischen Dytisci.
Fauna beobachteten Wasserkdfer" af Ballion angif-
ves fOljande antal arter nemliiren : I Cybister, 2
Acilius, 7 Hydaticus, 6 DyfAscus, 9 Colymbetes, 5 lly-
biits, 17 Agabus (1 nya art A. Eversmanni), 3 Lac-
cophilus, 2 Noterus, 1 Hyphydrusy £3 Hydroporus
och 4 Haliplus. Lokaler och synonymi anfores
for hvarje art. Bull, de Mosc XXVIIL III. p. ml.

Rorande de i England forekommande arterna
af denna farailj, hafva flera uppsatser blifvit inforda
i The Zoologist for 1855, nemJigen af Clarke
''Notes on certain British Hydrocantliaridae" (p. 4769)
och ''Synonymic List of the British Carnivorous Wa-
ther- Beetles i together with critical remarks aiid notices
of foreign allied species' (p. 4846). Denna ofversigt
innehaller: 6 Dytiscus^ 1 Cybister^ \ Pelobius, ^
Acilius, 4 Hydaticus, 7 Colymbetes, 6 llybius, 49
Agabus, 2 Noterus, ^ Jjaccophilus, 1 Hyphrydrus, \
Cnemidotus, 46 Hydroporus, \ \ Haliplus (5 Gyrinus
och 1 Orechtochilus). Af Wollaston ar Hydro-
porus elongatulus Sturm funnen i England (1. c. p.
4655).

Leconte har uppgjort en analytisk tabell of-
ver de Hydroporus- artev, som blifvit anmarkta inom
Forenta Staterna, samt dessutom beskrifvit manga
nya arter. Hela antalet af de inom namnde land
funna species uppgar till 82, af hvilka Forf haft
tillfalle granska 73. De indelas i 1^ grupper, for
hvilkas karaktiserande kroppsformen, de belintliga
intryckningarna pa thorax^ bildningen och rundningen
af hufvudskolden m. m. blifvit begagnade. Tjugosex

100

Stapliy-
linii.

I arter beskrifvas hS-r for fur^ta ii;ani>t'n. Proceed.

Acad. Phil. VII. p. 290
Gvrinites. En ny art af ^-liigttt Gyrinus, sou) blifvit be--

namnd G. Suffriani, anfores af Scriba. Den ar
affin med G. fnarinus, men halften mind re 0(;h till
formen mer elliptisk. Sutt. Entom. Zeit. 1855,
p. 280.

Flera bidrag till kannedomen om de i Europa
forekommande Staphylinii hnfva vi fatt emottaga.
Salunda har Kraatz, sasom nya arter af slagtet
Oxypoda beskrifvit: Oxypoda micans, Soror, graeca
och longipennis fran Grekland, assimilis fran Spa-
nien samt rugatipennis fran Montpellier

Thomson, som utnrbetat en ofversigt af de
arter, tillhurande . slagtet Oxypoda, hvilka blifvit
funna i Sverige, an for att Gyllenhal, i Insecta
Suecicfi, af detsamnia endast anfort 5, hvaremot
Forf. upptnger icke mindre an 25 species, ett for-
hallande som adagajagger, hum otroligt niycket
aterstar att inora vart land upprackii, sardeles bland
de smarre djuren. Forf. indelar slagtet i tvenne
grupper Fusiformes och Lineares. Till den forra
raknas 18 och till den sednare 7 arter. Alia ar-
terna arc forsedda med latinska diagnoser, de nya
dessutom med utforliga beskrifningar pa svenska.
Af de sednare hora till Fusiformes: 0. curticollis,
planipennis och riparia samt till Lineares: 0. lati-
collis och convexicollis. Vet. Akad. Of vers. 1855,
p. 193.

Genom fortsntta insamlingar af Homalotae har
det lyckats Thomson, att af dessa inom Sverige
upptacka ett icke ringa antal nya arter, hvarige-
nom de inom namnde land funna arterna nu uppga
till ungefar 100. De arter, som anforas sasom
nya for Sverige aro: Homalota nitidula Maerkel,
//. aretica n. t^p.. H, incana Er.. H. lissonura n.

I

101

sp., H. insecta n. sp , H. hygrobia n. sp., H. Gyl-
lenhalii n. sp., H. melanocera n. sp., H. gregaria Er.,
H. palustris Kiesenvv., H. macella Er., H. atrica-
pilla MuLS., H. holetohia n. sp., H. xanthopus n. sp..
H. compressicollis n. sp., ^. boletophila n. sp., ^.
pallidicornis n. sp., ^. aaiilaris Mhm., H. nigriventris
n. sp., ZT. nigripes n. sp., //. nudiuscula n. sp., /^.
angusticollis n. sp., i7. corvina n. sp., i/. sericea
MuLS., ZT. fmiehris n. sp., i/. nigripes n. sp., £^.
aeneipennis n. sp., fi^. celata Er., £^. Zosterae n. sp.,
iy. cyrtonota n. sp., //. laticeps n. sp., i/. viduata
Er., //. confusa Maerk., ^. hospita Maerk., ^.
cinnamoptera n. sp., //. macrocera n. sp., ^T. pilosi-
ventris n. sp och i/. obfuscata Grav. eller tillsam-
mans 38 spec Vet. Akad. Ofvers. 1856, p. 91.

Ett bland de intressantare fynd, som under sed-
nare aren erhallits uti do uti Krain belagna grot-
torna, utgor ett af Kraatz beskrifvet litet djur,
som blif'vit benamndt Typhlobium stagophilum. Det
liknar till kroppsfornien en Lathrobium, men synes
icke, sasom Leptodirus och Anophthalmus, vara full-
komligt blindt. Det finnes nemligen i stallet fur
ogonen ett organ, hvilket efter all sannolikhet bar
till andamal att gora djuret emottagligt fur Ijusets
intryck. Icke langt fran antennernas faste finnes
nemligen bakom desamma, pa bada sidor af huf-
vudet ett litet, ovalt, sredt lopande stigma, ufver-
draget med ett gulaktigt pigment. Verb. Zool. Bot.
Ver, in Wien VI. Abh. p. 625 med planche.

WoLLASTON "Note on the Tacliyporus nitidicol-
lis of Stephens." The Zool. N:o CL, April 1855.
ar Ref. endast till titeln bekant.

Uti "Essai specijique sur les Scopaeus des envi-
rons de Lyon" hafva Mulsant och Rey meddelat
en ofversigt af de arter af Scopaeus, som blifvit
funna kring Lyon. Utom de fyra arter Erichson

0^

anfort sasom Europeiska, upptaga Forfattarne a
nya, hvilka, liksom de forut kanda, fullstandigt be-
skrifvas. For arternas atskiljande bar, utom de
kannemarken som hemtats af storleken, formen och
fargen, goda karakterer erhallits g6nom den olika
bildningen af hanarnes sjette buksegment. De nya
arterna foras under tvenne afdelningar a) Hufvu-
det nastan cirkelrundt eller upp- och nedvandt agg-
formigt, med mycket afrundade bakvinklar, baktill
icke bredare an vid ogonen, vid basen trubbigt
rundadt eller nastan afhugget. Thorax utan fara:
1) Sc. laevigatus Ghl. 2) Sc. apicalis n. sp. 3) *S.
sericans n. sp. b) Hufvudet mer eller mindre fyr-
kantigt, med foga rundade bakvinklar, bakat sma-
ningom bredare, vid basen antingen afhugget eller
urskuret. Thorax med en fin fara, 4) Sc. ruhidus
n. sp., 5) Sc. didymus Er., 6) Sc. ahhreviatus n.
sp., 7) Sc. cognatus n. sp., 8) Sc. minutus Er. och
9) Sc. minimus Er. Saratliga arterna hafva blifvit
afbildade. Ann. Soc. Linn, de Lyon. IL p. 161.
Tab. 1 och 2.

Tva nya arter af slagtet Staphylinus aro: Sta-
phylinus Ludovicae Mulsant och Godard fran
Krim, hOrande till Erichsons nionde grupp. Ann.
Soc. Linn, de Lyon IL p. 263 och Staphylinus
Osculati GuERiN fran Amazon-dalen. Verb. Zool.
Bot. Ver. in Wien V.

Fuss bar lemnat foljande ofversigt af de i
Siebenburgen forekommande Paederi \) Thorax en-
dast rod: P. ruJicoUis Payk. 2) Thorax, jemte de
fyra forsta abdominal-segmenterna roda, vingade,
thorax langre an bred, a) Roda tibier och sista
tarsleden endast till halften svart: P. longipemiis
och b) med svartbruna tibier och belt och ballet
svart sista tarsled: P. Umnophilus, eller ovingade

103

med klotformig thorax i)ch svarta kna, P. littoralis.
Siebenb. Verhandl. 1854 Jan. 16.

Dietrich har beskrifvit tva nya arter af slag-
tet Paederus nemJigcn: P. geniculatus och P. 'palu-
dosus. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 200. Den lorst-
namnde ar enligt Gekstaecker endast en varietet
af P. brevipennis Ek.

De i England funna arterna af slagtet Ste-
nus, hafva af Watertiottse och Janson blifvit
uppraknade, hvarjeinte de lokaler hvarpa <le fore-
korama angifvas. Deras antal uppgar till 48. Till
slut meddelas vigtiga upplysningar om de benani-
ningar, som for dessa blifvit begagnade i Kirby's
och Stephen's arbeten. Trans. Ent. See. N. S.
III. p. 136.

Med den begransning, som Erichson gifvit
slagtet Omalium kunna endast 17 bland de af Gyl-
lenhal i 'Pnsecta Suecica' till <letta slagte forda
arter nu iner raknas till dets:.mma. Uti den revi-
sion som Thomson anstallt ined hithurande i Sve-
rige funna arter anforas 25, bland hvilka foljande
forut icke i beruide land varit anrnarkta, nemligen:
0. septentrionis = 0. rivulare Zett., 0. riparium, 0.
Pineti -~ 0. planum Zett. ^ Oncytelus lapponicus
Zett., 0. vile Er., 0. testaceum Er. och 0. con-
cinnum n., sp. Forf., som mast forandra atskilliga
af de namn som Gyllenhal begagnat, upplyser
att 0. fossulatum = 0. caesum Ghl., 0. caesum
Gray. = 0. Oxyacanthae Ghl., 0. florale Payk. -=
0. Vihurni Ghl. - 0. Fdhraei Zett., 0. nigrum --
0. salicinum Ghl., 0. lucidum = 0. hrunneum var
b. Ghl., 0. luridum Ghl. — 0. alpinum Zett.
Vet. Akad. Ofvers. 1856. p. 223.

Trenne nya utmarkta slagten bland Staphy-
linii hafva blifvit uppstallda, nemligen 1) Ett af
MiiLLER, horande till gruppen Oxyporinii, Det be-

104

■ namnes Glyptomerus ocli ar i saknad af Ogon. Den

■ en da hithorande arten Gk. cavicola^ har blifvit up[)--

■ tackt i en grotta icke Idngt fran Laibach. Stett.
I Ent. Zeit. 1856. p. 308. ^2) Ett af Mulsant nar-
K staende till Tragophloeus. Det har blifvit kalladt
K Ochthephilus ocb skiljes fran Tragophloeus ge-

■ norii formen af ^ista leden pa maxillar-palperna, ■
B som bestar af en tilkpetsad kon, i staller for att
B den hos aistnamntJe slagte ar sylfortnig. Den be-
B skrifna nya arten 0. flexuosus har erhalllts vid
B Beaujolais. Tvenne af Erichson under Trago-
B phloeus upptagna species 7>. omaJinus och angusta- \
B tus bora hanfuras till det nya, af Mulsant bildade
B sJagtet. MuLS Opusc. VII. p. 1. Tab. f. 3. och
B slutligen 3) Ett af Mulsant och Rey under nani-
B net Pholidus. Detta ar affint nied Pseudopsis ge-
B nom hufvudet^ form och niaxillar-[)alpernas ijista
B led, men afviker fran detsamma genom bildningen
B af antennerna och prothorax. Den hithorande Plio-
B lidus insignis har blifvit funnen vid Hyeres. Mills,
i Opusc. VII. p. 7. Tab. f. t.

Syvit^ Kraatz har franit^tallt atskilliga anraarknin- !

^yrrn. g^j. i.()rande en del af de StaphyUnii, som MuL-
SANT anfOrt i Opuscules Entomoi. II. Cahier, hvar-
igenom upplyses att Homalota gagatina MuLS = H,
Jiuviatilis Kraatz, Oxypoda fuscida MuLS. "• 0. fer-
ruginea Er., Aleochara diversa MuLS. - - A. iyiquilina
Maerk., Tachinus rufescens MuLS. - T. humerali»
Grav. Slagtet Sipalia MuLS., grundadt pa de ar-
ter af slagtet Homalota, hvilka sakna vingar, eller
endast ega dessa rudimentara, som aro forsedda
med sma och rudimentara ogon med stora facetter,
korta skalvingar och en bakat merendels utvidgad
bakkropp, anser Kraatz icke kunna besta. Till
glut lemnas diagnoser pa tvenne arter: Tachinus

105

fTox'mms och 1. laticollis Grav. Stett. Ent. Zeit.
1855, p. ^0.

BoiELDiEU anser, att den Aleochara som blif-
vit funriLn i Svalbo och af Fairmaire benanind A.
nidicola, ar id^mtisk rued A, pulla Ghl. Ann. Ent.
III. Scr. 111. p. LXVII.

En niangd viotiga upplysningar, rurande sy-
nonymien af flera Staphi/linii, hafva vi fatt emottaga
af Kraatz. Salunda utredtn- FOrf., att Homalota ni-
grina AuBE H. graminicola Grav., U. planaticol-
lis AuBE — H. arcana Er., H. major Aube ~ H.
hospita Maerk., H. anthracina Fairm. — H. puncti-
ceps Thom.<., Aleochara nidicola Fairm. - A. pidla
Er., Boletochara elegans Heeii - Myrmedorda ful-
gida Gray. Stett. Ent. Zeit. 1855, p. 26. Calodera
sulcicollis Aube - Cal, Bech Baudi, Homalota ha-
sicornis MuLS = //. autumnalis Er., H. granulata
Mhm - H. graminicola Grav., IL planicollis Scriba
= //. immersa Er., Aleochara scutellaris LuCAS = A.
tristis Gray., AL morosa Heer t- ^/. /wwato Grav.,
AL decorata Aube — AL puherula Klug — Al. Ar-
mitagei WOLL , Oligota pent'atoma FORSTER = 0.
granaria Er., Tachyporus brevis ScRiBA = T. rutilus
Er., Tachyp. flavicollis Scriba --- T. nitidulus Er.,
Tachyp. Cmnanensis Scriba = T. pulchellus Er., Phi-
lonthus gracilis Letzner = Phil, tenuis Er., Phil,
paederinus Sachse = Phd. hlandus Er., Staphylinus
capensis Sachse = St. hottentottus Er., Quedius ne-
moralis Baudi = Qued. ohliteratus J^r., Paederus ge-
nicidatus Dietrich = P. hrevipennis Lac, Anthohium.
Rhododendri Baudi :^ A. sorbi och Omalium Mdr-
keli Sachse = Om. philanthus Er. 1. c. 1856, p. 177.

LESPi:8 har meddelat underrattelser om (let Lpfnads-
satt hvarpa Lomechusa paradoxa matas af Formica ''""^^'
vufa. Under det myrorna fortarde af dem fore-
la;>t fuktadt socker. narmade sis: en Lomechusa och

100

slog tned sina antenner pa en riiyras hufvud, denna
framrackte genast sin oppna<le mun, hvarutur Xo-
niechusan sugade sockersaften. Den med Claviger,
af MtiLLER gjorda likartade iakttagelsen l)ekraftas
af Lespks. Ann. Ent. III. Ser. III. p. LI.

KiKCHNER, som anttallt iakttagelser rorande
nagra, bland myror iefvande skal-insekters lefnads--
satt, pastar att han ofta observerat huruledes niy-
rorna mat a Lomechusa strumosa och Claviger foveo-
latus med sma Acari, som de tillfora dem. Lotos
V. p. 223.
Bupre- Foljande nya arter tillhorande Buprestides hafva

stides. blifvit beskrifna nemligen af Mulsant och Go-
dart: Antliaocia hilaris fran Grekland, Lampra hie-
roglyphica fran Spanien. Ann. Soc. Linn, de Lyon.
II, p. 5 och 7, Lampra mirijica fran sodra Europa
1. c. p. 146 och af Marc Aurele de Koyas:
Hyperantha Vargasi fraii Carraccas. Ann. Ent. III.
p. 261. Tab. 13. n:o II. f. 1.

Gehin "CoUopteres nouveaux ou peu connus'
Premier decade Buprestiens Broch. i 8:o med ko-
lorerade figurer ar Ref. endast till titeln bekant.
Elateri- Description de quelques especes d'Elaterides par

^^s- E. Mulsant et Guillebeau. De haruti beskrifna
arterna harstamma till det mesta fran Sodra Frank-
rike och Schweiz. De aro: Cratonychns amphitho-
rax (Narbonne), aspericollis (Sicilien), sulcicollis (So-
dra Frankrike), Athous acutus (Mont-Pilat), villiger
(Mont-Pilat), frigidus (Basses Alpes), melanoderes
(Basses Alpes), sylvaticus, tomentosus (Briancon), paZ-
lens (Grand-Chartreuse), flavescens (Chamouni), her-
higradus (Mont-Pilat), canescens (Beaujolais), semi-
pallens (Schweiz), Ampedus ruficeps (Isere), Crypto-
hypnus consobrinus (Schweiz), gracilis (Lyon) och
Diacanthus micans. Ann. Soc. Linn, de Lyon IL
pag. 1 7.

107

Sainiiu; Furf'attare hafva ytterligare karakterise-
rat ett icke i-inga antal arter hOrande till denna
familj nemligen: AtJious titanus, Dejeanii fuscicornis
(8u( Ira Frank rike), escorialensis (Spanien), Godarti,
vestitus (Sodra Frankrike), cylindricollis (Bourdeaux),
subtruncatus, analis (Sodra Frankrike), olhiensis (Hy-
eres), Cardiophorus versicolor Sodra Frankrike),
Diacanthus aenatus (Mont-Pilat) MuLS. Opusc. VII.
p. 60, Cardiophorus curtulus och Ampedus melanu-
rus (Frankrike). Ann. Soc. Linn, de Lyon II.
p. 317.

MuLSANT och GoDART hafva beskrifvit Agrio-
tes monachus fran Krim. Ann. Soc. Linn, de Lyon
11. p. ^265.

SuFFRiAN bar sokt adagalagga att skalvin-
garnas farg icke ar lamplig for att atskilja Co-
rymhites cupreus och aeruginosus, da af bada fore-
koa)ma individer nied belt och ballet grona eller
gulflackiga elytra. Skilnaden bor nemligen sokas i
skalvingarnas punktur, som erbjuder vasendtliga
akiljemarken. Efter det sednare kannemarket bar
Forf. franskiljt en tredje art, hvilken ban dock icke
tillagt nagot namn. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. ^77.

Atskilliga anmarkningar rorande de JEJlateridae, Syno-
soni af Curtis blifvit beskrifna i forsta faskikeln "^™*"
af 3:dje volumen Trans. Entom. Society, hafva af
Janson blifvit frarnstallda. Haraf upplyses att Ec-
tinus gagates CuRTis = Ampedus lugens Redtenb.,
N. C^ punctatolmeatus Curtis = Cratonychus niger
Erichs., Elater 7iigrinus Curt. — Ampedus nigrinus
Germ., Aplotarsus maritimus Curt. tiJlhor ej detta
slagte utan Cardiophorus^ Cardiophorus formosus Cvii-
tis ar troligen en varietet af Cardiophorus sexpunc-
tatus, Aplotarsus cothurnatus CuRTiS = Ampedus suh-
carinatus Germ. Trans. Ent. Soc. N. 8. III. p. 2^^.

108

Metamor- La r veil af Ludius ferruyineus LlNN. hnr nog-

-^^^ grant blifvit beskrifven af Mllsant och Guillk-
BEAU. Den lefver i nmurknade delar af atskilligg
trad^lag och undergar i dessa sin fOrvandling til]
puj)a. Imaoines framkomnia i Juni elier Juli ma-
nad. MuLS. Opusc. Vll. p. 187.

Perris bar funnit larverna af Cryptohypm
liparius under stenar vid stranderna af en sju
Pyreneerna, tilltsaminans med pupor i)ch utbildad
individer. Om larven ar kutt- ellcr vaxt-atande
bar Forf. ej anmarkt. Mem. Soc. des Scienc. d<
Liege X. p. 236. Tab. 5.

EucTiemi- Ett nytt slagte, benamndt Rhacopus, bar a]

^^^- Hampe bland Eucnemides blifvit uppstaldr. Det stai
narmast Tharops, men skiljes latt derifran genoi
langre antenner och tarsledernas form. Den hitho-
rande arten Rhacopus cinnamomeus, som blifvit fun-
nen vid Sebenstein i Oisterrike, ar sakerligen iden-
tisk med Eucnemis Sahlbergi Mhm. Verb. ZooJ. Bot]
Verein in Wien V. Abh. p. 255.

Metamor- Hela utvecklingen af Fornax madagascariensi^

■f^^- bar af Coquerel blifvit utredd. Sa val larven,
som pupan finnas afbildade i Ann. Ent. IIL 8er,
IV. p. 511. Tab. 15. f. 3.

Cyplioni- En ofversigt af de arter tillhorande Insektfa-

des. miljen Cyphonidae, som blifvit funna inom Sverigt

bar af Thomson blifvit utarbetad. Slagtet Cyplwi

indelas af Forf. i grupper salunda:

A. Thorace semicireulari ; antennarum articiilo tertio parvo^
De tvenne arter, som innefattas under denria afdel-
uing, hafva ganska stora, iiastan klotrunda ogon ; an-"?
teunenia' langre an halfva kroppen, de 7 sista lederna
langstrackta, tatt bekladda af fina, hvita, utstaende
bar; tibier och tarser bevapnade pa utsidan med smaj
fina borstlika tornar; baktarsernas andra led lika lang,
som de tre sista tillhopatagna; bakhofterna naende na-j
stan till spetsen af andra ventral-segmentet.

i09

1. C pallidas. 2. C. margmatus

B. Thorace brevi, basi bisinuato. angulis atiticis late ro-

tundatis, haud porrectis; antennarum articulo tertio
secuiido majori.

Artenia inom denna afdelning hafva aiitennerna af
halfva kroppslangden ; sidorna af thorax starkt run-
dade, utplattade; bakhof'terna ej riaende till spetsen af
forsta abdominal-segraentet; tibier och tarser endast
harkaiitade; tarsernas andra led foga storre an den
trcdje.

3. C. Lividus. 4 C. Bohemani.

C. Thorace brevissiino, apice eraarginato, angulis anticis

porrectis; antennarum articulo tertio tenui.

Denna grupp innefattar de arter, som hafva anten-
nerna kortare an halfva kroppslangden, tredje leden
smalare an de ofriga, fjerde langst; thorax niycket
kort, vid roten urbugtad pa bada sidor om midten, i
spetsen urbraddad, framhornen framstrackta ; mellan-
hofterna ej hopstaende; bakhofterna raed basaldelen na-
ende anda till episterna pa metathorax; tarsernas an-
dra led nagot storre an den tredje, raycket kortare an
de tre sista tillhopatagna.
a elytris lineis tribus sub-elevatis; alis fuscis.

*) elytris aequaliter punctatis.
5. C. coarctatus Payk. [griseus Ghl.), 6 C. nitidulus
Thoms. [griseus var b. Gyllenh.), 7. C. palustris
Thoms.
*) elytris circa scutellura densius et subtilius punc-
tatis.
8. C. fuscicornis Thoms. 9. C pallidiventris Thoms.
b) elytris lineis nullis elevatis; alis albidis.
U). C. variabilis Thom. (pubescens Ghl.) 11. C. palli-
dtihis BoHEM. 12 C. Padi. Linn. 13. C. serri-
cornis' MiiLi..
Vet. Akad. Ofvers. '1855, p. 317.

Newport ''On the Natural- History of the glow- Lampy-
worm Lampyris noctilucar Denna uppsats af den ^^^^^*
utmarkte anatomen fanns, vid bans allt for tidiga
bortganor, icke belt och hallit afslutad. Som bans
undersokningar Hkval aro af stort intresse, bafva
de blifvit allmangjorda i Journ. Proceed. Linn. Soc.
I. p. 60.

HO

Telepho- SuFFRlAN, soin haft tillfalle o:ran8ka de i Fa

rides. Bfjicji samling befintliga nrter af slagtet Cantliar
upplyser att af 1) Cantharis fusca 3 exem|)lar fin
nas. Det ena ar C. dispar Gyllenh., de tva till
hora C. fusca. %) C. livida % ex. Det ena C. li
turata, det andra C. livida Ghl. 3) C. dispar ^ ex
Det ena = C, dispar, det andra en smutsig C. li
vida, 4) C. analis \ ex. -- Phryganophilus rujicollis
Sahlb. Samma art ar afven af Fabricius be-
skrifven under benamningen Dircea rujicollis. 7) 6M
ohscura 2 ex. tillhura bada denna art. 9) C. viigri-
cans lika med andra Forfattares. 10) C. pellucida 2 ,
ex. = med n:o 3 eller C. dispar. 13) C. rubens =U
den enfargade gula varieteten af C. alpina. 14) C.
tristis % ex. Sarnma art som nu ar kand under
detta namn. 18) C. atra ^ ex. Det ena synes till-
hora C. atra Ghl., det andra ar ett genom fett
morkt blifvit exemplar af C. testacea. ^4) C. pal-
lipes ^ ex. = C. pallida Auct. 25) C. harhara 1 ex.B
Ar icke identisk med den art man tillagt detta
namn, utan synes vara derifran skild. 26) C. hae-
morrhoidales \ exempl. = C. clypeata Illig. 27) Cfl
pallida— C, pallida Auct. 28) C. rujicollis 2 ex. Det ena^
Silis rubricollis, till hviiken C. torquata Ghl afven bor
hanforas, det andra tillhor C. thoracica Oliv. Ghl.
34) C. laeta 2 ex. ■-- C. laeta Auct. 35) C. rubri-
collis 2 ex. = C. rubricollis Ghl. 42) C. nigripes 1
ex. = Nacerdes melanura LiNN. 46) C. nitidula \
ex. = Silis spinicollis (^ Charp. 48) C. bicolor. Ar
egen art, som af Gyllenhal blifvit ansedd sasom
varietet af C. liturata och 52) C. testacea^ ex. =
C. testacea. Auct. Stett. Ent. Zeit. 1856, p. 248.

Spinola bar uppstallt ett nytt slagte Boeo-
scelis, som star mycket nara Phengodes och Actenista.
Fran det forra skiljes det derigenom att sidobihan-
gen pa antennlederna, ehuru atminstone fyra gan-

I
I

I

1 1 i

ger sa langa som sjelfva leden, icke apirallikt sani-
rnanrullas, fran (let sednare genom fritt, framstaende,
horizontelt hufvud och fran bada genom langdfor-
hallandet af de mellersta- och baktarserna, hvilka
aro lancrre an tibierna. Den hithorande arten B,
Osculati ar fran stranderna af Napo i Provincen
Quito. Osculati Esplorasione delle regioni aequato-
riali p. !^03.

En ny art Malachius stolatus beskrifves af MuL- Melyri-
SANT och GoDART i Ann. Soc. Linn, de Lyon II. ^^^•
p. 268.

Westwood, "Descriptions of some species of Clerii.
Cleridae collected at Singapore by Walxace. Pro-
ceed. Zool. Zoc. XXIII. p. 74 har Ref. ej haft
tillfalle se.

En monografi Ofver Ptiniores, atfoljd af utmarkt'ptiniores.
vackra och vai utforda figurer, har af BoiELDIEU
blifvit utarbetad. Forf. karakteriserar hithorande
slagten pa fuljande satt :

I. Skalviiigarna ludna, pa sidorna icke sammantryckta.
A. Thorax baktill afsraalnande, bildande en hals.

a. Forsta leden af maxillar-palperna

liten,den fjerde afhuggen ispetsen Hedohia Sturm.

(13 arter).

b. Forsta leden af maxillar-palperna

bojd, den tjerde spetsig
a. Hakans tander spetsiga; Itippen

rmidad, nastan afhuggen . . Ptinus Linne.

(54 arter.
^. Hakans tander i spetsen trub-

biga; llippen bredt nrskuren . Niptus Boield.

(13 arter).
13. Thorax afsinalnande i en haJs baktil] Trigonogenius SoL.

II, Skalvirip-arna shnta, o-lansande.

(6 arter).

sidorna sammantryckta.
A. Thorax tatt luden eller betackt

med ijall Mezium Curtis.

(3 arter).

\\i

F). Thorax slat och glaiisande . . Gihbiwii Scopoli.

(3 arter).
Det artrika slagtet Ptinus indelas i grupper
salunda:

I. Thorax pa sidorna forsedda rned oroiilika trindcr.

A. Skalvingarna helt och hallet betackta iiied fjal'lika h;ir.

a. Skalvingarna paraiella, med vinkell'orniiiia huincii (4
arter; typ. Pt. irroratus Kiesenw )

b. tSkalvingarna med rundade sidor, humeri foga frara-
staende hos honan (1 art; Pt. farinosus A'UBE .

B. Skalvingarna prydda med endast tvenne transvcrsella
band af hvita fjidlika hiir.

a. Skalvingarna paralella, med vinkell'ormiga humeri
hos honan, (6 arter; Ptinus carinatus Lucas).

b. Skalvingarna med rundade sidor, humeri hos honan
toga framstaende {2 ailer; Ptinus gibbicollis Lucas).

c. Skalvingarne utan hvita fascier (I art; Ptinus niti-
dus Sturm').

II. Thorax forsedd med sma tander, bildade af upprattsta-
ende har,
A. Skalvingarna paralella, med vinkelformiga humeri hos
bada konen,

a. Skalvingarna betackta n^ed en hvit- eller gulaktig
fjiillik harbekladnad (2 arter; typ. Ptinus germanus
Fabr.).

b. Skalvingarna med tvenne transvcrsella fascier af
hvita har.

* Hanen rodaktig och utan transvcrsella fascier pa
skalvingarna. Honan svart. ;l art; Ptinus varie-
gatus Rossi.)

Hanen och honan svarta. (5 arter; typ. Pt. tom.en-
tosus Dej.)

Hanen och honan nf rodaktig fiirg. J art; Pt.
phlomides Kiesenw.)

c. Skalvingarna endast prydda med fliickar af mjoik-
hvita har.

* Helt och hallet roda. (1 art; Pt. exulans Er.)
H(dt och hatlet svarta. (2 arter; typ. Pt. sexpunc-

tatus Panz.)

d. Skalvingarna enfargade gula. (1 art; Ptinus dubius
Sturm.)

e.. Skalvingarna enfargade svarta. (1 art; Pt. albicomus
n. sp.)

B.

H3

B. Skalvingania med paralella sidor hos lianen, randade
hos honan.

a. Skalvingarna hos hanen belt och ballet betackta

med gulaktiga bar. (1 art; Pt. italicus Arragona.)

b. Skalvingarna prydda, nagon gang bos bada konen,

alltid bos bonan, med tvenne transversella bvita
fascier.

a. Tborax forsedd med fyra raka tander, bildade af

upprattstaende bar,

* Hanen med enfargade Skalvingar. (1 art; Ft. ru-
fipes Fa BR.!

'* Hanen med bvita fliickar pa skalvingarna.

a. Thorax med bvita flackar. (3 arter; Pt. ornatus

MiJLLER.)

^. Thorax utan bvita flackar. (4 arter; Pt. bi-
cinctus Sturm.)

b. Tborax forsedd med fyra tander, de mellersta for-

langda i bvitaktiga, transversella och convergerande
knippen. (1 art; Pt. Fur Linne.)

C. Skalvingarna tecknade pa humeri med linier af bvita

bar. (4 after; Pt. pusillus Sturm.)

D. Skalvingarna pa humeri knappt tecknade med en flack
af gulgra bar, eller belt och ballet enfargade.

' a. Skalvingarna med en flack pa humeri. [2 arter; Pt,
pilosus Mull.)
b. Skalvingarna enfargade.

* Kroppen betackt med liggande tjocka gra bar. (2
arter; Pt. frigidiis n. sp.)

** Kroppen med en tunn harighet. (4 arter; Pt. Lu-
tro Eabr. Pt. crenatus Fabr.)

III. Tborax i midten med tvenne stora, rodaktiga bartof-
sar, bvilka nastan betacka densamma. (I art; Pt. bi-
dens Oliv.)

IV. Tborax med fyra tander. Skalvingarna med fyrkantig

bas, prydda med sammanlopande, bvita teckningar. (1
art; Pt nobilis Dej.)
V. Thorax otandad. [2 aiter; Pt. niveicollis n. sp.)

Till slut anfures de arter, hvilka blifvit hos
andra beskrifna, men som Forf. icke haft tillfalle
granska. Ann. Entom. III. Ser. IV. p. 285. Tab.
10 p. 485. Tab. 13, p. 629. Tab. 17, 18, 19.

Prof. Bohemans Arsb. 1835, 1856, ^

114

Bremi, som pa St. Bernhard vid 7000 fots

liojd upptackt en ny art af slagtet Ptinus, har be-

skrifvit densamma under namnet Pt. Ottii. Stett.

Ent. Zeit. 4855, p. 329.

Metamor- AzAMBRE, som ofta traffat Ptinus sexpustulatus

•^^^' pa sandfalt, har fuiinit att larven lefver i bon af

Andrenae, hvilka af dessa blifvit ofvergifna. Ann.

Ent. III. Ser. III. p. LII. Det ar afven bekant att

Ptinus crenatus traffas i bi-bo.

Scydmac- Ett i flera hanseenden utm^rkt nytt slaote af

niaes. ^^^^.^ familj, ar det af Pirazzoli uti Italien funna

och under benamningen Ijcptomastax hypogeum, uti

en liten skrift " Coleopteri Italici genus novum Lepto-

rnastaos.' Forocornelli '1855 beskrifna och afbildade

djur. Storleken och kroppsforaien, antennernas fa-

ste samt benens bildning (med femledade tarser) ar

lika som hos Scydmaenus. Antennerna aro likval

genom forsta ledens furlangning brutna, hufvudet ^

bredt, inandiblerna ytterst langa och fina, skarfor- ^

niiga, likasoni hos Ijucani utgaende fran hufvudet,

maxillarpalperna endast treledade, sista leden starkt

paronlikt utvidgad. Ogon fela, dock finnes, efter

Forfrs uppgift, vid basen af hvarje mandibel en

ocell. Hos hanen aro de bada sista bakkroppsseg-

menterna baglikt urskurna.

Af Le COxNTe's i forra Berattelsen p. 77 om-
nainnda Syno{)sis Ofver Nord-Amerikas Scydmaeni-
dae, finries ett ntdrag infordt i Stett. Ent. Zeit.
1855, p. 17.
Silphnips. Slagtet Silpha har blifvit riktadt med tvenne

nya arter: Silpha Levaillanti Mulsant och Go-
dart, fran Krim. Ann. Soc. Linn, de Lyon II. p.
270 och Silpha anticola GuJiR., fran Amazon-dalen.
Verb. Zool. Hot. Ver. in Wien V.

En tnono^rafi (jfver <ie svarutredda arterna af
rflagtet Catops haf^'a vi fatt emottaga af Mltrray.

115

Sedan Forf. noggrant redogjort for alia de arbe-
ten, hvaruti djur tillhurande detta slagte, blifvit an-
fOrda, samt fur de grunder hvarpa de blifvit for-
delade i sectioner, vidtager bans egen uppstallning
som ar foljande:

Genus Catops. Grupp. 1. Subgenus Choleva.

Mesosternum icke koladt; kroppen aflang; antennerna
raerendels tradformiga; benen langa och iina; de bakre tro-
chanterna mer eller mindre utbildade hos hanarne, 5 arter.

Gruppen II Subgenus Catops. Mesosternum okoladt;
kroppen aflang; antennerna mer eller raindre klubbformiga
eller tilltjocknade mot spetsen; attonde leden raarkbart min-
dre an den sjimde och nionde. De bakre trochanterna icke
mer utbildade hos hanarne.

Subdiv. 1. Basen af thorax tydligt urskuren, sa att
thorax och elytra ickc bilda en jemn yta. Mellantarserna
utvidgade hos hanarne, 20 arter.

Subdiv. 2. Thorax bildande en rat eller nastan rat
linea med elytra; mellantarserna hos hanarne utvidgade hos
en del, icke utvidgade hos andra arter.

A^ Antennerna klubbformiga; hanens mellantarser utvid-
gade, 4 arter.
B. Antennerna icke klubbformiga; hanarnes mellantarser
sallan utvidgade, 19 arter.

Gruppen III. Mesosternum koladt; mellersta tarserna
lika hos bad a konen.

Subdiv. 1. Kroppen glansande; elytra tvarsofver ej
strekade, 2 arter.

Subdiv. 2. Kroppen icke glansande; elytra strekade
tvarsofver, 12 arter.

Af Catops Frankenhauseri Mannehh. bildar Forf. ett
nytt slagte, som han benamndt Catoptrichus.

Ofver de Europeiska arterna har nedanstaende tabell
blifvit meddelad:

I Mesosternum eukelt 1.

I Mesosternum koladt 30.

Antennerna nastan tradformiga och

markbart langre an thorax ... 2.
Antennerna mer eller mindre klubb-
formiga, icke, eller foga langre an
thorax 5.

8.
9.

10.

11.

12.
13.

116

Thorax baktill bredare an fraratill . agilis.

Thorax icke bredare baktill an framtill 3.
,^ Punkteringen tydlig, luddet langt och

) spridt, elytra breda spadiceus.

\ Punkteringen fin, luddet langt och

\ tatt, elytra aflanga och smala . . 4.

(Kanten af thorax Ijusare an midten angustatus,.

< Kanten af thorax icke Ijusare an

( midten var. cisteloides.

Basen af thorax urskuren, sa att den
icke bildar en rat linea mot skal-

vingarna 6.

> Basen af thorax rat eller nara rat,
I sa att den med thorax bildar en

\ rat linea 19.

/ Fargeu pa luddet gra och brun eller
I morkt gulaktig pa thorax; gulak-
\ tiga har vid skalvingarnas bas och

] kanter 7.

jFargen pa luddet klart gul pa tho-
j rax; en brun- eller purpurskiftning
f pa skalvingarna^ och vid dessas sidor
' och bas, gulaktiga har . . ,14.

Antennerna langa och nastan tradfor-
miga, foga klubblika 8.

Antennerna kortare och mer klubb-
formiga 12.

Elytra tvarsofver strekade .... acicularis.

Elytra tvarsofver icke strekade . . 9

Antennerna med Ijus spets . picipes.

Antennerna med spetsen icke Ijusare 1 0.

iBakvinklarna pa thorax baktill spetsiga 1 1 .
Bakvinklarna pa thorax icke spetsiga
baktill fuscus.

iBakvinklarna mer framstaende; an-
tennerna helt och hcillet roda . . meridionalis.
Bakvinklarna foga framstaende; an-
tennerna mot spetsen morkare . . nigricans.
j Antennerna raycket klubbformiga . chrysomelinus.
\ Antennerna mdttligt klubbformiga . 1 3.
Insekten l^ng och smal .... morio.
Insekten kortare och bredare . . . coracinus.

417

( Anteiinerna jeraforelsevis ISnga och

14. I nastan;;klubbformiga • . . . . nigrita.
(Antennerna raycket klubbforraiga . 15.

i Thorax cljupt punkterad .... neglectus.

15. Thorax mer eller mindre transversellt

' granulerad 16.

I Thorax nastaii parallel pa sidorna . quadraticollis.
I Thorax icke parallel pa sidorna . .17.
(Thorax fint transversellt skrynklig . 18.

I Thorax granulerad tristis var rotun-

dicollis.
j Thorax 3 kort, transversell och icke
] bred; skalvingarna vanligtvis langa tristis (type).
■ \ Thorax bred; skalvingarne raattligt

' langa tristis var gran-

dicollis.
, Mellantarserna utvidgade hos hanarne 20.
19. .Mellantarserna icke utvidgade hos ha-

' name . . . ; 25.

I Antennerna mycket klubbformiga . 21.
I Antennerna nastan klubbforraiga . . 22.
I Thorax vid basen icke smalare an

) skalvingarna funiatus.

j Thorax vid basen smalare an skal-

( vingarna alpinus.

) Bakvinklarna pa thorax rundade . . brevicollis.
\ Bakvinklarna pa thorax icke rundade 23.
„ j Sidokanten af thorax viklik . . . depressus.
' I Sidokanten af thorax rundad . . .24.
/Thorax med bakvinklarna mycket ut-
l staende bakat, bildande en spetsig
1 vinkel; skalvingarna utan silkeslik

j harighet umbrinus.

Thorax med bakvinklarna foga ut-
st^ende bakat, vinkeln icke spetsig
utan rat; skalvingarna med silkeslik
harighet ......... scitulus.

I Thorax icke bredare an skalvingar-

25. nes bas 26.

( Thorax bredare an skalvingarnes bas praecox.

118

( Skalving-arna mer an tre gSriger sS

' Ifinga som thorax ...... transversostriatns.

Skalving-arna icke mer an tre ganger

( sa Ijinga sonri thorax 27.

. j Basaldelen af thorax sinuerad . . velox.

\ Basaldelen af thorax rat .... 28.

2^ jBakvinklarna pa thorax rata . . . badius.

I Bakvinklarna pa thorax trubbiga . 29.

j Insekten rund anisotomoides.

I Insekten mer afljing brunneus.

j Kroppen skinande 31 lucidus.

\ Kroppen icke skinande 32.

I Skalving-arna icke afhiiggna ... 33.

1 Skalvingarna afhuggna 33.

I Skalvingarna spetsiga strigosus.

\ Skalvingarna icke spetsiga .... Colon.

- ( Antennernas spets Ijus varicornis.

I Antennerna utan Ijus spets , . .34.
J Antennerna tydligt klubbforraiga raed

1 icke Ijusare bas validus.

' j Antennerna mattligt klubbformig-a,
\ basen Ijusare an khibban . . . sericeus.

For att underlatta arternas igeDkannande bar
Forf. latit i texten infora kontur-teckningar af de
fiesta arterna. Ann. and Nat. Hist. XVIII. p. 133,
30^, 391, 457.

Tvenne nya arter af 6*lagtet Catops hafva af
Kraatz blifvit karaktiserade, nemligen Catops niti-
dicollis (Paris) och C. nivalis (Riesengebirge). Stett.
Ent. Zeit. 1856, p. 237.

En ofversigt ufver de hittills kanda Europei-
ska arterna af slagtet Adelops Tellkampf (Ba-
ihyscia Schjodte), har Miller uppgjort. Hitho-
rande arter indelas i a) sadana, hos hvilka lederna
i antennklubban aro forlangda: 1) Adelops Milleri,
fran Pasiza Grottan i Krain. 2) A. Khevenhillleri
Miller. 3) Freyeri n. sp. fran grottan Dolma
jama. 4) glohosus n. sp. fran grottan Ledenica. 5)

11 9

byssinus .Schj5dte, 6) acuminatus n. sj). ftvin en
grotta vid Treffeu ; 1>) sadana, lios hvilka antenn-
klubbans leder aro korta: 7) Schjodtei Kiesenw.
8) ovatus Kiesenw. 9) montanus Schjodte, 10)
AuBEi Kiesenw. Alia a r tenia aro fCtrscdda med
diagnoser och de nya kortligen beskrifna. Verb.
Zool. Bot. Ver. in Wien V. Abh. p. 505 cum tab.

En ny art af slagtet Adelops benainnd A. Mil-
leri, soni blifvit upptiickt i Pasiza-grottan, beskrif-
ves af Schmidt. Denna art afviker betydligt fran
ofriga, till detta slagte horande djur, genom dess
smala och aflanga form. Verb. Zool. Bot. Ver. in
Wien V. Abb. p. 2.

Tvenne nya slagten Oryotus ocb Drimeotus,
hvilka blifvit funna i grottor, hafva af MiLLER
blifvit uppstallda. Det forstnamnda ar af samma
smala och langstrackta form, som Catops angustatus
och utgor med den i Ungern patraffade Pholeuon
angusticolUy sa val till det yttre, som genom mun-
delarnas bildning och de fyraledade framtarserna,
en fuUstandig mellanlank emellan Catops^ Adelops
och Leptodirus, Den enda hittills kanda arten, 0.
Schmidfi, bar blifvit patraffad af Schmidt i grot-
tan Volcia i det inre af Krain. Verb. Bot. Zool.
Ver. in Wien VI, p. 627 med figurer. Det an-
dra slagtet Drimeotus liknnr Oryotus, men afviker
genom honans fyraledade framtarser och skalvin-
garnas upphojda kant. Den hithurande arten D,
Kovasci, bar blifvit upptackt i Igriezer-grottan i
Ungern 1. c. VI p. 035.

Fran orottan Vuntsasse i Uncrern har Hampe
erhallit en skal-insekt, som gifvit anledning till bil-
dande af ett nytt slagte Foleuon. Detta star nar-
mast Leptodirus, men skiljes derifran genom nar-
varon af scutell, genom det med kol forsedda bro-
stet och den syl-lika sista leden i maxillar-palperna.

1^" Fran Catops afViker det genom de mycket fran
hvnrandra iiflag.^nafle bak-coxae. En art P. angu-

;- sticolle. Verh. Zool Bot. Ver. in Wien VI. Abh

i p. 463.

\ Af Anlsotoriia-grupjjen har Fairmaire genom

dingnoser, gjort trenne i Frankrike funna nrter be-
kantn, nemligen ; Anisotoma ornata. Ann Ent. III.

\ Ser. III. p, XXX, A. lucens och Hydnohius Perrisii

1. c. III. p. LXXV.

Metamor- He la metam(3rfosen af Liodes castanea bar af

fos- Perris blifvit utredd. Lnrven liknar inycket lar-

ven af Agathidium och lefver, iiksom denna, i svamp

(Reticularia hortensis). Mom. Soc. des Sciences de

Liege X p. 233. Tab. 5.

Histerini. Marseul bar fortsatt sin i forra berattelsen

anmalda furtjenstfulla bearbetning af Histerini och
anfor nu fuljande slagten och artantal nemligen:
Carcinops n. g. 12, Faromalus 12, Monoplius n. g.
i, Pelorus n g. 1, Sapomegas u. g. 2, Notodoma
n. g. 1, Haeterius I, Eretmotus n. g. 1, Detidrophi-
lus 2, Tribalus 6, Sphaerosoma n g. 1, Ann. P]nt.
III. Ser. III. p, 83. Tab. 8, 9, Saprinus 120 I.e.
p. 327. Tab. 16 — 20, Saprinus (forts.; 43, jemte
ett stort antal lios andra Forfattare anforda arter,
hvilka varit Marseul okanda 1. c. p. 677, Pachy-
lopus 2, Trypanaeus 21, Teretrius 6, Xiphonotus n.
g. 1, 1. c. IV. p. 97. Tab. 2, 3. Plaegaderus 10,
Glymma n. g. 1, 1. c. p. 260, Onthophilus 7, Bac-
canius 4, Ahraeus 8, Acritus 23. 1. c. IV. p. 459.
Tab. 11, 14. De arbetet atfoljande plancherna
framstalla, liksom forut, alia de beskrifna arterna
och aro sardeles val utforda.

SuFFRiAN har gifvit diagnos pa en art Hister,
som han erhfUlit unfler benamningen H. unicolor,
fran hvilken den likval ar skild. Den har blifvit
funnen vid Baikal-sjon och foreslar Forf. for den-

121

sanuDH namiiit //. atramentarius, Stett. Ent. Zeit.
1855. p I4i.

Sasoin nya arter af denna familj anfurns dess-
utom af Peyiiox: Hister preter missus, funnen n^ra
Ro^nnc. Ann. Entom. III. 8er IV. p. 7^7 af MuL-
SANT och Rey: Flegaderus hispidulus fran Dra-
guignan. MuLS. Opusc. VII. p. 5, gamt af Lucas
Hetaerius punctulatus, funnen i sallskap nied Formica
harhara i Algeriet. Ann. Entom. III. 8er. III. p. III.

Uti en ofversigt af de arter tillhcJrande Tn- 'AVichop-
chopterygia, som blifvit aninarkta inom Sverige, har
Thomson anfurt ett icke ringa antal inom detta
land, forut icke kanda species. Vid utarbetnndet
af denna afhandling har Forf. hufvudsakligen be-
gagnat GiLLMElSTERS uppsats ofver dessa djur, in-
ford i 17:de bandet af Sturms Deutschlands In-
secten. Af Trichopteryx upptagas 10, af Ptilium
8, af Ptenidium 5 och af Sphaerius 1 art. Nya for
vetenskapen aro: Trichopteryos littoralis, Ptilium elon-
gatum och Ptenidium turgidum. De redan kanda ar-
terna aro endast forsedda med diagnoser. Vet. Akad.
Ofvers. 1855. p. 335.

Nedanstaende, till denna familj horande nya

arter hafva af Haliday blifvit beskrifna, nemligen:

Ptilium, coarctatum, Pt. clandestinum, Trichopteryx suf-

focata och Tr. mollis. Nat. Hist. Review. II. p.

1^22. Tab. 3. f. 5, 6, 7.

Hoffmann, som undersokt mundelarne hos
Sphaerius acaroides, har funnit maxillar-palperna sa
beskaffade, som de beskrifvas af Redtenbacher,
men deremot labial-pal perna ofverensstammande med
Erichsons uppgift. Tarserna voro pa alia benen
treledade. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 194.

Uti "Synopsis of the Lathridiides of the United L^WiuAix.
States and northern contigous territories' an for Le
CoNTK af denna familj tre slagten: Corticaria med

\^i

Colvdii.

28, Lathridius mecl I 1 och Monotoma nied 6 arter.
Alia de af Mannerheim beskrifna Nord-Anieri-
kanska arterna hafva varit FOrf okanda. Corticaria
delas i tvenne grup{)er nemligen 1) sadnna, hos
hvilka nionde och tionde antennlederna aro nastan
lika stora (26 arter) och 2) sadana hos hvilka an-
tennlederna, fran den nionde till den elfte, tilltaga
i storlek. Lathridius Jiliformis Mhm. forekommer af-
veu i Norra Amerika, dit den troligJn blifvit in-
fOrd. Proceed. Acad. Philad. VII. p. 299.

Lucas har meddelat en utforlio^ beskrifnino-
och figur pa Merophysia formicaria. Furf. anser att
detta slagte bor inrymrnas emellan Holoparamecus
och Cholovocera, hvilka det ock synes 8ta n^rmast.
Rev. et Mag. de Zool. VII. p. 335.

En ny art, Corticaria borealis, funnen i Eng-
land, beskrifves af Wollaston. The Zool. 1855.
p. 4655.

Hampe har uppstallt ett mycket egendoraligt
slagte Pleganophorus, hvilket isynnerhet utmarker
sig genom antennernas bildning. Dessa besta nem-
ligen endast af fyra leder, af hvilka de tre forsta
aro korta, bredt hjertformiga, den sista lang8trackt,
langre an de foregaende tillsarnraanstagne. Kropps-
formen har nagon likhet med den af Throscus. Huf-
vudet ar bredt, ogonen mycket sma, halsskoldens
bakvinklar mycket utdragna, tarserna fyra-ledade;
labial -palperna 2- och maxillar-palperna 3-ledade.
En art PL bispinosus funnen vid Hermannstadt pa
en gammal ekstam. Verh. und Mitth. Siebenb.
Ver. VI. p. 97.

En utforlig beskrifning ofver slagtet Dereta-
phrus har Wollaston meddelat. Forf. anser Erich-
SONS asigt riktig da han fordt detta slagte till Co-
lydii. Zool. 1855. Append. Neuman upptager i en

123

not till denna uppsats 2 nya arter: D. Wollastoni
och Erichsoni bada fran Nya Holland.

Trenne nya arter af Cryptophagus anfuras af Crypto-
Kraatz nemiigen: C. grandis (Norra Tyskland), Cr^ ^^^ ^^'
validus (Thiiringen, Berlin, Paris) och C. suhfuma-
tus (flerestades i Tyskland). Stett. Ent. Zeit. 1856,
p. 239.

Uti den Synopsis, som Le Conte uppgjortCucujides.
ofver de i Norra Amerika forekommande Derme-
stidae uppstallas dessa salunda i slagten:

I. Ocellus nullus ....... Dermestes Linn.

(13 arter).
11. Ocellus frontalis.

A. Mesosternum angustum; coxae in-

termediae approximatae (os li-

berum) Attagenus Latr.

(4 arter).

B. Mesosternum transversum; coxae

intermediae distantes:

a. Mesosternum bifidum; os proster-

num obtectum.

Labrum mandibulaeque libera (li-

gula dilatata) Trogoderma Latb.

(5 arter).
Labrum solum liberura;
Fossulae antennales submargina-
les; corpus pubescens . . . CryptorhopabmGviiR.

(6 arter).
Fossulae antennales raarginales;
corpus squamatum .... Anthrenus Fabr.

(5 arter).

b. Mesosternum integrum.

Tibiae anticae tenues; corpus

longe pilosura Apsectus n. g.

(1 art).
Tibiae anticae latiores, os obte-
gentes; corpus glabrum . . Orphilus Er.

(1 art).
Proceed. Acad. Philad. VII. p. 106.

24

Metamor
fos.

Byrrhi.

Dermestes leopardinus fran Kiim ocli D, gulo
fran Lyon beskrifvas af Mulsant och Godart.
Ann. Soc. Linn, de Lyon IL p. 273.

En ofversigt ofver de inom Furenta Staterna
fiinna Cucujides liar af Le Conte blifvit meddelad.
Alia de anforda arterna tillhora kanda, till stor-
sta delen for Europa egendomliga slagten och flera
arter aro identiska med sadana, som forekomma
inom var verldsdel t. ex. Silvanus dentaUis, frumen-
tarius, hidentatus Fabr. och advena Er. De i Norra
Amerika funna genera aro: Catagenus med 1 art,
Pediacus med 3, Cucujus med 2, Laernophloeus med
13, Dendrophagus med 2, Brontes med 3 arter,
Telephanus med l art, Silvanus med 1 1 och Nemicelus
med \ art. Proceed. Acad. Philad. VII, p. 73.

Flera upplysningar rorande utvecklingen af
Antlirenus museorum och claviger hafva af Letzner
blifvit meddelade. En af de intressantare foreteelser
Forf. anmarkt ar, att dessa arters larver byta om
hud icke mindre an 8 ganger, i motsats emot de
fiesta andra skal-insekters, hvilka endast omsa hud
4 ganger. Larven af A. claviger synes, utom den
mindre 'Storleken, nagot smalare kroppsformen och
Ijusbrunare fargen, icke afvika fran larven till A.
museorum, Pupan till den fOrra bar en nagot
spetsigare anal-del och manga fina bar pa ryggen.
Arb. und Verand. Schles. Gesellsch. 1854, p. 82.

Le Contes "Synopsis of the Byrrhidae of the
United States', som blifvit inford i Proceed. Acad.
Philad. VII. p. \\1, upptager foljande slagten sa-
sora inhemska i Norra Amerika, nemligen: Noso-
dendron 1, Syncalypta 2, Byrrhus 7, Cytilus I, Pe~
dilophorus {Morychus Er.) 1, Simplocaria 2, Am-
phicyrta 3, Limnichus 6 och Physemus 1 art. Slag-
iet Cytilus ar bildadt af den i Europa allmant fo-
rekommande Byrrhus varius.

cornia.

125

En, som (let synes, ny art nf slagtet Byrrhus
fran Thuringen, narslagtad med B. ornatus, fran
hvilken den likval ar skih], anfores af Giebel
under namnet B. Thurmgiacus. Zeitschr. f. gesamm-
ten Naturw. V. p. 127.

Enligt Le Conte ar Simplocaria strigosa Melsh.
en art af slagtet Syncalypta och sannolikt identisk
med den i Europa f'orekomrnande ;S. paleata Er.
Proceed. Acad. Philad. VI i. p. 217.

De IN ord-Amerikanska arterna af denna fa- paipi
milj hafva blifvit bearbetade af Le Conte i "Sy-
nopsis of the Hydrophilidae of the United States."
Forf. anser sig bora gruppera de hithorande slagtena
salunda:

I. Tarsi posteriores articulis quatour

primis brevibus, aequalibus . . Spercheus.
II. Tarsi posteriores articulis quatuor

primis brevibus, prime indistincto Helophorides.
Palpi maxillares articulo ultimo lon-

giore; oculi integri.
Antennae novem-articulatae; palpi

omnes longiusculi Helophorus Fabr.

(8 arter).
Antenne septem-articulatae; palpi la-

biales breves Uydroehus Gerin.

(11 arter).
Palpi maxillares articulo ultimo brevi,

subulato Ochtebius Leach.

(7 arter .
Palpi maxillares longissimi . . . Hydraena Kugell.

(3 arter).
Tarsi posteriores articulo secundo e-
longato, primo brevissimo.
III. Tarsi posteriores compressi; meta-

sternum postice spinosum . . Hydrophilides.
Prosternura minutum, sulcatum . . Hydrophilus Geoffr.

(10 arter).

Presternum carinatum Hydrocharis Latr.

(2 arter).

126

IV Tarsi posteriores baud compressi;

metasternum simplex .... Hydrobtdes.
(Oouli duo; abdomen segmeiitis veu-

tralibus quinque.)
Tibiae et tarsi posteriores ciliatae;
antennae octo-articulatae . . . Berosus Leach.

(14 arter).
Tarsi posteriores breviter cib'atae;
trochanteres postici magni; anten-
nae octo-articulatae Laccohius Er.

(2 arter).
Tibiae et tarsi simplices; trochan-
teres postici mediocres.
Palpi maxillares elongati, articulo
ultimo breviore; antennae novem-

articulatae Philhydrus SoL.

(13 arter).
. Palpi maxillares articulo ultimo lon-
giore; antennae 9- (raro 8-) arti-

culatae Hydrobius Leach.

(7 arter).
V. Tarsi posteriores articulo prirao .

elongate SPHAERIDIIDES.

Antennae novem-articulatae; meta-
sternum antice productum . . . Cyclonotum Er.

(2 arter).
Antennae octo-articulatae; mesoster-
nura angustum; prosternum cari-

natum Cercyon Leach.

(12 arter).
Mesosternura pentagon urn dilatatum.

Prothorax raarginatus Megalosternum MuLS.

(1 art).

Piothorax immarginatus Cryptopleuriim MuLS.

(1 art\
Proceed. Acad. Philad. VII, p. 356.

AcKERMANN har beskrifvit en ny art, Berosus
Salmuriensis, fran Saumur Ann. Soc. Linn, de Maine
et Loire I. p. 197.

Atskilliga rattelser och tillagg till Monografien
ofver Palpicornia hafva af MuLSANT blifvit inforda
i Mills Opusc. VIL p. 166.

127

Rurande parningen och agglaggningen af Hydro- Metamor-
biusfuscipes, hafva iakttagelser af CussAC blifvit gjorda.
Agglaggningen borjar mot niedlet af Mars och varar
omkrina: tre manader. Under deiina tid faster honan
omkring 15 sma, nastan runda, silkesartade, hvitak-
tiga hylsor vid vaxter, som iinnas pa vattnets yta.
Dessa hylsor, som fastas med tvennp tradar, inne-
halla hvardera 20 — 24 agg, hvilka klackas unge-
far en manad, sedan do blifvit lagda. Klackningen
paskyndas eller forsenas genom varme eller kold.
Utur de coconger, som handelsevis komma fur djupt
ned i vattnet, utvecklas inga larver. Ann. Ent. III.
Ser. III. p. 246. T. 13 n:o 1. f. 22—24.

Enligt hvad forut blifvit namndt, far Ref harLamelli-
nagot narmare redogura for innehallet af BuRMEl-
STERS ' Handbuch der Entomologie' Fjerde ban-
dets andra afdelning. Forf:s Phyllophaga cJioeno-
chela mots vara hufvndsakligen Erichsons Melo-
lonthidae. hvarifran likval de, af den sednare rak-
nade Euchiridae, Phenomerini och Hoplides uteslutas.
Den forsta af dessa gr upper for Burmeister till
Melitophilay den andra till Rutelidae och den sist-
namnda fordelas under Anthobia och Phyllophaga
systelochela, hvilket grundar sig pa klornas bildning,
som Furf. hufvudsakligen lagt till grund for sin
indelning. De ofriga sex af Erichson antagna
Melolonthid-grupperna Pachypodii, Tanyprocti^ Me-
lolonthidae, Macro dactylidae^ Sericoidae och Sericidae
utgora saledes Burmeisters Phyllophaga choenochela.
Den sednare har likval endast bibehallit fern
grupper, hvilka efter utvidgningen af prothoracis
imdre sida och efier framcoxernas form, bilda
tva hufvudafdelningar. Jemfor man Burmeisters
och Erichsons grupper, sa motsvara badas Seri--
cidae hvarandra fuUkomligt, afvenledes ofverens-
stamma i det narmaste deras Macrodactylidae och

128

Melolonthidae, endast att Burmeister raknar till de
forra slagtet Diaphylla Er. men deremot fran de
sednare uteslater Liparetrus. Detta slagte forenas
af Burmeister med Sericoidae. Under Forfis si-
sta griipp upptagas Pachypodii och Tanyproctini Er.,
hvilka genom habitus komma hvarandra mycket
niira. Forfis forsok att bestamnia slagten och arter
efter Blanch ards Catalogue hafva icke lyckats,
hvarfore Forf. behandlat sitt amne, utan att fasta
nagot afseende vid namnde arbete. Recens. i Nat.
Hist. Review III. p. 57.

Som bekant ar tillhora Goliathidernas talrika
grupp nastan uteslutande Asien och Afrika och en-
dast en art Ischnoscelis, nendigen J. Hoepfneri har
af Burmeister blifvit an ford, sjisoni forekommande
i Mexiko. Westwood har nu ytterligare beskrifvit
och afbildat en annan hithorande art, Ischnoscelis
Dohrni, funnen i det inre af namnde land. Den
skiljes latt fran Burmeisters art derigenom. att
hornet pa hanens hufvud ar tvadeladt i spctsen,
hvaremot hufvudet hos den andra ar forsedt med
tvenne horn. Linn. Ent. X. p. 3^26. Tab. 2. f. 1, i,

Perris har utredt, att Chasmatopterus viUosus
ar honan och C. liirtulus hanen af samma art, samt
fureslar att benamna densamma Chasm. llligerL Ann.
Ent. III. Ser. III. p. 271. Reiche framstaller
sardeles val grundade anmarkningar emot denna
namnforandring och anser att Illigers namn, eller
Ch. villosulus, bor bibehallas. Med Illigers Mel.
hirtula ar Chasm, hispidulus Graells identisk. Per-
Ris tror dessutom att Chasm, parvulus Graells =
pillosulus Illig. 1. c. p. 285.

Slagtet Geotrupes har blifvit tillokt med tvenne
nya arter: Ceratophyus laevipennis och Geotrupes fi-
micola Mulsant och Godart, den fOrra fran Spa-

nien

1^9

nien och den andra utan angifven fundort. Slagtet
CeratophyiLS vilja FOrfattarne icke allenast bibehalla,
utan afven dela i tvenne, Cerato'phyus och Minotau-
rus. Till det furra raknas de arter, hvilka aro for-
sedda med ett, Iran midten af hanarnes thorax ut-
gaende horn {G. Arnmon, Fisclieri, Hoffmaneggi);
till det sednare de, som ega ett vid hvardera sidan
belaget horn {G. TypJweus, Momus och den har be-
skrifna nya arten). Ann. Soc. Linn. II. p. 1, 277.

Pa ett noggrant satt har synonymien for de
arter, som tillliora slagtet Flyhalus blifvit af LuCAS
utredd, hvarefter de species som varit Forf. be-
kanta beskrifvas. Dessa aro H. Twgitainis (Tan-
ger), H. cornifrons (Algeriet, Morea, Sicilian, Nea-
pel), H. dorcas (Oran), //. Doursii (Ponteba), H.
tricornis (Tonga), H. parvicornis n. sp. (Medea h) och
H, angustatus n. sp. (Asiatiska TurkietJ. Ann. Ent.
III. Ser. Ill p. 535.

Westwood, som utarbetat en monografi ofver
slagtet Cryptodus, upptager af detsanima 7 arter,
hvilka fordelas under foljande sektioner:

A. AnteuiKie iiovern-articuljitae. Ungues pedum anticorum

in mare siinplices aequales [Cryptodes) 1. C paradoxus
Mac Leay, 2 C. variolosus White. 3. C. piccus Geum.

B. x\ntennae decem-articulatae. Ungues pedum anticorum in

mare inaequales, unco intus bifido.

a. Prothorax antice hand tuberculo armatus. Elytra pa-

rum aut vix sulcata [Cryptodinus Westw.).
4. C. Tasmaniamis Westw. 5. C. polihis Westw. 6. 6\
Fa.ssaloides Westw.

b. Prothorax antice in medio tuberculo armatus Elytra

sulcis numerosis interstitiis acute elevatis,
7. C. caviceps.
Trans. Ent. Soc. N. S. p. IV. p. 1. Tab. 1.

Uti "Descriptions of the species of Trox and
Omorgus ijihahiting the United States' by Le Conte
anfores af slagtet Trox 1 4 aitcr, hvilka af Forf,

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 185(k '■^

130

fOrdelas under tvenne grupper a) thorax inaequalis,
praecipue bicostatus: T. Sonorae (Tucson), alternans
(Nya Mexiko), sordidus (Georgien), porcatus Say,
tuherculatus Herbst, erinaceus (Syd-Carolina) terre-
stris, Say, capillaris Say, b) Thorax liaud inae-
qualis: T. variolatus Melsh., aequalis Say, fascifer
(St. Fransisco), laticollis (New-York), striatus Melsh.
och atroa; (Longs Peak). Af slagtet Omorgus hafva
\ \ arter varit Forf. bekanta, hvilka afven sonder-
delas i tvenne grupper: a) Corpus apterum; tho-
race bullis nitidis ornato: 0. Tetanus (Texas),
scutellaris Say, suturalis och umhonatus (Texas); b)
Corpus alatum; thorace tuberculis punctatis, baud
nitidis ornato: 0. scahrosus Palis., pustulatus (So-
dra Staterna), aspei' (Georgien), pwictatus Germ.,
moi'osus (Texas), integer (Texas) och tesselatus (Me-
xikanska gransen). Proceed. Acad. Phil. VII.
p. £11.

WestwOOD har beskrifvit och afbildat ctt
storre antal, dels nya, dels ofullstandigt kanda Lu-
canid-arter nemligen: Colophon Westwoodi, C, Tliun-
bergi (Sodra Afrika), Lucanus Thiheticus, L. hipla-
giatus, Odontolabris Evansi, Cladognathus piceipennis
(Asien), Streptocerus elegans, Sderostomus hastatuSy
Scl. Neotragus, S. Ditomoides, S. costatus, S, fe-
moi'alis , Scortizus macidatus (Amerika), Cacostomus
squamosus, Lepidodes rotundicollis, Sclerostomus caviceps,
lAssotes n. g. Menalcas, Lissotes ccmcroides, Ij. suhtu- '
bereulatus, Ij.' crenatus, Ij, obtusatus, I. reticulaius,
Dorcus luteuSy Figulus lilliputanus och D. Pelorides,
(Nya Holland). Trans. Entom. Soc. N. S. III. p.
497. Tab. 10— 1£.

Thomson, som afven lemnat karakterer pa
fyra nya arter tillhorande lucanides, omnamner att
bans samling af denna grupp innehaller 150 ar-
ter. De nu beskrifna aro: Cyclophthalmns Mnis~

131

/
zechi (Borneo), Dorcus {Cladognatlms) forjicula (Norra
China), Aegus malacus (Malacca, Borneo) och Aegus
Myrmidon (Malacca). Till slut har Forf. latit af-
trycka HoPES 1845 utgifna katalog ofver Lucani-
das, hvilken varit svar att erhalla. Rev. et Mag. de
ZooL 1856. p. 5 16.

Bestammandet af arterna inom gruppen Luca-
nides ar forenadt med de storsta svarigheter, i an-
seende till de utomordentligt stora skiljnktigheter
som sarnma organer hos olika individer aro under-
kastade och endast gcnom undersOkning af ett stort
antal exemplar, kan man komma till nagot sakert
resultat. Reiche har nii beskrifvit en i Frankrike
upptackt art af slagtet hucanus, 80in han benamndt
1j. pentapJiyllus och som hittills blifvit sammanblan-
dad med L. Cervus, fran hvilken den likval saker-
ligen ar skild, genom smalare kroppsform och an-
tennklubbans sammansattning. Rev.' et Mag. de
Zool. 1856. p. 80.

Vidare hafva MuLSANT och Godart sasom
nya arter uppstallt; 1) Lucanus Fahianus fran So-
dra Frankrike. Den ar vanligen forsedd med en,
af fern, sallan af fyra lameller bestaende antenn-
klubba och skall isynnerhet afvika fran L. Cervus
och Ponihrianti genom hufvudets form. 2) Dorcus
Trugui fran Apenninerna. Denna synes enligt be-
skrifningen vara mycket narslagtad med D. paral-
lelopipedus. Ann. Soc. Linn. II. p. i^oO, 14.

Jemte beskrifning ofver en ny art af &\3igtQtsynonymi.
Onitis, har Reiche meddelat vigtiga upplysningar
rorande till detta slagte horande djurs synonymi.
Fjorton arter uppraknas sasom forekommande i Eu-
ropa vid Medelhafskusterna nemligen: 1) 0, Oli-
vieri Illig. — 0. Sphinx Oliv. 2) 0. Damaetas
Steven = Steveni Bhulle. 3) Ezecliias. 4) 0. Jon.
Oliv = VandelU Fabr. 5) 0, Numida Castel =

132

strigatus Dej. Er. 6) 0. Jmmerosiis Pallas = Me-
nalcas Pall. = Clievrolati Luc. 7) 0. Inuiis Fabr.
8) 0. unguiculatus. 9) 0. irroratus. 4 0) 0. ungaricus
Herbst = Clinias Fabr. — A7nyntas Stkv. = Meli-
haeus MuLS. I'l) 0. Famphilus Dej. 12) 0. Moeris
Pall = Sophax Fisch. 13) 0. furcifer och 14)
Osirides n. sp. Rev. et Mag. de Zool. 1856. p. 118.
ROrande synonyrnien af nedanstaende Coleop-
ter-arter, har Reiche upplyst att Onitis melibaeus
MuLS.= 0. ungaricus Herbst.; Clinias Fabr. — ^m?/?2-
tas Stev; OntJwphagus Orcas Menetr. — 0, Amyn-
tas Oliv. $, Tages Oliv. = 0. Hiibneri Fabr.; 0.
Morio Brulle ~ 0. Taurus ? LiNN. ; 0. nitidicol-
lis Brulle = 0. lucidus Fabr. var minima; 0.
suturellus Brulle = 0. Maid $ Illig ; 0. sulaeneus
Menetr. — 0. rufieapillus Brulle; 0. emarginatus^^
MuLS. = 0. punctatus Illig. ; 0. mundus Menetr,
= 0. histeroides Menetr.; 0, centroihaculatus Red-I
tenb. = 0. cruciatus Menetr. Ann. Ent. III. Ser
IV. p. XXII.

Reiche, som haft tillfalle granska typerna till'
de af Faldermann i Fauna Transcaucasica an-
furda Aphodius-arter upplyser: att A. gagatinus ar'
en distinct art, A. camenarius = A. depressus var ni-
gra; A. asiaticus — A. ohscurus Fabr., A. deplana-
tus = A. Iu7idus Fabr. var obscura, A. siiarius och
A. caspius distinkta arter, A. rapax = A. prodomus
Brahm. var., A. equiiius — A. pecari Fabr. var.,
A' buhalus — A. obseurus Fabr. var elystris rufis,
A* Muturalis god art ocli A- elon^atus — A. gt^aria-
rius LiNNE. Ann. Ent. III. Ser. IV. p. 393.
jTetcmioi- Hela utvecklingen af Amphimallus marginatiis

^^*' har af Mulsant och Maget blifvit noggrant ut-

redd. Muls. Opusc. Ent. VII. p. 100.
Mela- Descriptions des Oniocratates et des Heliopatha-

*""^^' tes, dernier s hisectes de la trihu des Pandarites par

133

MuLSANT et Key. Utgor ett aftryck af den af-
handlino; FOrfattarne forut latit infura i femte haf-
tet af Opuscules Entom. cifver slai^tena Omocrates,
Meladeras och Heliopathes. Ann. Soc. Linn, de Lyon
11. p. 77.

MuLSANT och Rey hafva gemensamt uti en
afhandlino: ''Essai dune division des derniers Melaso-
mes" fortsatt sin bearbetning af Pandarid-gru{)pen.
Den sauima fOrdelas i ire sektioner: 1) Eurynotus-
artade: ugonen aro untingen fullstandiga eller ofuU-
standigt emarginerade genorn hufvudets sidokant.
Prothorax stodjer sig mot skalvingarnas bas. Dessa
e<ia merendels '10 strek, sallan endast nio. Anten-
nernas 3 — 6 leder tradformiga och den tredje lika
lang som de tvenne foljande tillsammantagne. ^)
Pandarus-artade : Ogonen och prothorax, som hos de
furegaende. Skalvingarne med nio strek eller punkt-
rader. Tredjo till sjette antennlederna icke trad-
formiga. 3) Heliopates-artade : Ogonen genomskurna
af hufvudets sidokant; femte och sjette antennle-
derna vanligen upp- och nedvandt kagelformiga.
Skalvingarna med nio strek eller punktrader. Till
forsta afdelningen hOra slagtena: Melanopterus n. g.
med 3 arter, Eiirynotus med 10, Lasioderus n. g.
med 1 och Jsocerns Latr. med 1 art. Till den
antlra afdelning foras Pandarus med 20 arter, Pan-
darinus n. g. med 5 arter, Biplanes n. g. \ art och
till tredje afdelningen Melamhius n. g. med 1, lA-
tohorus n. g. med 2, Phylax med 7, Micrositus n.
g. med 16 arter, Omocrates n, g. med 10, Mela-
deras n. g. med 3 samt Heliopathes med 1 1 arter.
MuLS. Opusc. Ent. V. p. 1.

Lucas har, under benilmningen Micipsa, upp-
stallt ett nytt slagte hvilket star narmast Tagona,
hvarifran det skiljes derigenom, att tredje antenn-
leden icke ofvertraffar de begge foljande i langd

134

och att ogonen aro runda sarnt mycket convexa.
Den afbildning som Mifvit gifven pa arten, M. ru-
jitarsis, framstalJer en Pimelia-lik form. Ann. Ent. III.
Ser. III. Ser. p. XXXIV. Mem. Soc. Scienc. de
Liege X:o p. 294.

Flera till denna familj liorande n3^a arte,r be-
skrifvas och afbildas af Lucas nemligen: Morica
Jevini. Ann. Ent. IJL Ser. IV. p. 712. Tab. 21,
f. 7. Tentyria Godartiana, Ottii, acuminipennis, Mul-
santi, longicollis och gihhicollis 1. c. p. 697. Tab.
21, f. 1—6.

Tvenne arter, hvilka bilda ett nytt slagte Me-
lasia, tillhorande gruppen Ulomiens beskrifVas' af
Perroud och MuLSANT. nemligen M. gagatijia (Si-
cilien) och M. tarsalis (Senegal). Detta slagte af-
viker fran JJloma genom mindre aflang kroppsform
och genom antennernas 6 — 10 leder, som icke aro
afhuggna. MuLS. Opusc. Ent. VII. p. 160.

MuLSANT, Key och Godart m. fl. hafva dess-
utom anfort nedan uppraknade nya arter i Ann.
Soc. Linn, de Lyon II: Heloj>s superbus (p. 152)
fran Corsica, Pandarinns (subgen Dichromma Friv.)
foraminosus fran Creta (p. 194), Mycetocl cares fa-
sciata fran Basses Alpes p. 255, Uloma Perroudi
fran Frankrike och Schweiz (p. 421). Helops pla-
cidus fran Sodra Frankrike. MuLS. Opusc. Entom.
VII. p. 15 och Orchesia niaculata fran Sicilien 1. c.
VIL p. 108.

Nedanstaende tvenne afhandlingar aro Ref. en-
dast till titlarne bekanta:

"WoLLASTON, Note on the Orchesia minor."

The Zool. CL 1855 och "Guyon Singular State of

a Living Helops' 1. c. CLIII. 1855.

Metamor- Larven af Elenophorus collaris, som lefver dold

■'^^' i jorden i likhet med larverna af Blaps, beskrifves

135

af E. och V. MuLSANT. MuL8. Opusc. Ept. VII.
p. 133.

Utvecklingen af l^enebrio obscurus och transver-
salts, har af Mulsa^t och Guillebeau blifvit ut-
redd. Den furras larv lefver i kastanie-trad och
den sednares i ekar. Larven af T. transversalis skil-
jer sig fran larven af T, obscurus, molitor och opa-
cus derigenoni, att dess sista kroppsegment slutar i
en spets, hvaremot de ofriga arternas aro forsedda
nied tva. Ann. Soc. Linn, de Lyon II. p. 9.

Hela metamorfosen af Mycetocliares linearis, har
af CussAC blifvit beskrifven. Larven har blifvit
traffad i torr ved af Populns alba, hvaruti den gur
sig longitudinella gangar, vid hvilkas anda den,
utan att forfardiga nagon hylsa, ofvergar till pupa.
Den ar 10 millim. lang och 1 — \\ millim. bred,
till formen halfcylindrisk, mycket glansande. na,stan
belt och ballet af en gul tegelfarg, kroppen lindrigt
bujd framat, bestar af \ 2 segmenter. Brostskol-
dens trcnne segmenter hafva hvardera ett par fot-
ter. Forsta segnientet ar fyrkantigt mod en fara
langs efter midten; de andra aro transversella, med
undantag af det sista, som ar koniskt, och slutande
pa undra sidan i en halfcirkelformig flik, forsedd
med tvenne biliang, hvilka afvenledes aro koniska.
Har finnas pa forsta och sista samt under hvarje
segment. Ann. Ent. IIL Serl III. p. 243. Tab. 13
n:o I, f. 11—21.

' Lucas, som funnit larven af Tribolium casta-
neum i en i papper forvarad samling fjarilar fran
Abyssinien, har om densamme meddelat: att den i
sina rorelser ar temligen qvick och i gangen lik-
nar Dermestidernas larver. Da den skall ofverga
till pupa visar den sig orolig. Utvecklingen fran
larv till fullbildad insekt forsiggar mycket hastigt.
Salunda har Forf. observerat d. 22 Juli en larv,

136

soin var i full rorelse, ufverga foljande dag till
pupa och dagen derefter framkomma sasom fullbil-
dad int^ekt. Ann. Ent. III. Ser. III. p. ^49. Tab.
13 n:o III.

Larven af SpJiindus Gyllenhali bar af Perris
blifvit funnen tillsammanvS nied IJodes castanea i Re-
ticularla hortensis. Perpjs bar efter larvens form
ansett sig icke kunna bestamma detta djurs plats i
systemet. Mem. Soc. Scienc. de Liege X. p. £51.
Tab. 5.
Melau- Kraatz anser, att Conopalpus testaceus Oliv.

dryadae. ^^^ (j^ flavicolUs tillhOra samma art och att C. Vi-
gorsi Steph., troligen ar identisk rned dessa. En
ny art C hrevicollis fran Thiirlngen beskrifves. Stett.
Ent Zeit. 1855, p. 373.

Metamor^ Perris, som funnit larven af Dircaea laevigata,

^^^* bar afbildat densamma i Mem. Soc. Sciences de -
Liege X. p. £48. Erichson bar fOrut beskrifvit fl
densamma.

Cistelidae. En revision af Cistelidae bar af Mulsant blif-

vit anstald, hvaribland icke allenast ett nytt slagte
Upiiiella (type Cistela aterrima KliSTEr) uppstalies utan
ock flera nya arter beskrifvas nemligen: Hymenorus
rugicollis, Cistela serrata, Isomera Corsica,^ Eryx «?^- ■
thracina och E. Mauritania. De arter af slagtet Po-
doritUi som varit FOrf. bekanta furdelas i grupper
salunda:

A, Prothorax vid baseii icke utlopande otVer skal-vin-

garnes Immeral-vinklar: P. lugiibris.
A A. Prothorax markbart utlopande bakat vid basen ofver
skal-ving-ariias humeral-viiikel.

B. Antennerna knappt sa laiiga eljer knappast langre nil

halfva kroppen. Skalvinu-arne trubbigt afhnggna el-
ler nastaii rundade i hvarderas spets: P. nigrita,
Aiibei.
BB. Antennerna langre an halfva kroppen. Skalvingarne
tillsammanstagne i spetsen rundade: P. alpina.

137

Artcrna af" slagtct Cteniopus Solier indelas pa fol-
jande salt:

A. Prothorax smalare vid basen an elytras frarnre del.
Skalvingarne gula.
B. Framcoxae synbart atskiljda genom prosteniura.
Ct. Altaicus, lutens.
BB. Fraracoxae iiiistan lorenade. Prosternum mycket
hoptryckt, ofta till en del af dess Ijingd foga
markbart.

Ct. sulphureuSy pallidus.
AA. Prothorax nastan lika bred, soin elytras frarare del.
Skalvingarna svarta.
Ct. sulphuripes.
Arterna af slilgtet Heliotauriis foras under nedansta-
ende grupper:
A. Elytra forsedda nied bar.

B. Elytra korthariga. Buken belt ocb ballet rod eller

af rodaktig farg.

C. Prothorax rod.

H. nigripennis.
CC. Prothorax svart.

D. Laren svarta.

H. abdominalis, ovalis, anceps.
DD. Laren roda.

H. rufiventris.
BB. Elytra forsedda med laiiga bar.

E. Prothorax och buken roda eller rodaktiga.

H erythrog aster.
EE. Prothorax oeh buken morkt fiirgade.
H. caerideus.
A A. Elytra utan bar.

F. Prothorax rod.

G. Buken belt ocb ballet rod eller rodaktig".

H. Pk;rroudi.
GG. Buken atminstone till storre delen raork.
H. Bukens spets rod.
//. distinctus.
HIi. Buken belt och ballet svart.

H. ruficollis.
FF. Prothorax svart eller af mork tii-rg.
H. angusticollis , Rtichei.
Till slut beskrifvas iiagra nya arter af slagtet
Omophlus nemligen: 0. armillatus, orientalis, scutel-
laris och syriacus. MuLS. Opusc. Ent. VII. p. 17.

138

Lagri- Sedan larven och utvecklingeii af Lagria hirta

ariae. £^j. j-j.gj^j^g ^^ Sedan af Hkeger omstfindliot blifvit

Metamor- i i i /• • i ^ n.

fos, utredd, hatva vi att nu anmaia tvenne aihandlin-
gar i samma auine. Den ena af Perris, som af-
ven beskrifvit larven af Lagyia lata. Ftirf. anser
larven vara kutt-iltande, eliurii han i detta liS,nse-
ende icke gjort nagra bestanida iakttagelser. Mem.
Soc. Sciences de Liege X. p. ^55. Den andra af
MuLSANT och GuiLLEBEAU Under titel "Notes pour
servir a THistoire des Lagries." Utom larven at'
Lagria hirta, beskrifves larven af en annan art,
Lagria atripes, som anses vara ny. Denna finnes i
Sodra Frankrike. Ann. Soc. Linn, de Lyon IL
p. 65.

Pyro- Uti den Synopsis, som Le Conte utgifvit of-

chroides. ^^^ Forenta Staternas Fyrochroides, bar en utvidg-
ning af denna familj blifvit gjord derigenom, att
de af La Ferte till Anthicini forda slagtana Eu-
rygenius, Macrartliia och XylopTiihis af Forf. blifvit
furda till fOrenamnde familj, emedan de afvika fran
Anthicini genom urskurna ugon och parallela para-
pleurer. De till denna grupp horande genera ka-
rakteriseras salunda:

A. Collum crassum; tarsi articulo penultimo emarginato;

ungues siinplices; abdomen quirique-articulatura.
Palpi maxillares articulo ultimo
dilatato, triangulari .... Eurygenius La Ferte.

(3 arter).
Palpi maxillares articulo ultimo

elougato, cultriformi . . . Stereopalpus La Ferte.

(3 arter)

B. CoHum tenue; tarsi articulo penultimo lobato; abdomen

qui'ique-articulatum, articulo prirao longiore ; ungues
deute magno armati.
Antennae articuHs tribus ul-
timus majoribus, elongatis . Macrarthia Newm.

{2 arter).

139

C. Collura tenue; tarsi articulo pevmltimo praecipue lobato;

abdomen articulo primo baud loiigiore; palpi maxilla-
res articulo ultimo longiore.
" Ungues dente mngni armati; ab-
domen maris sex-articulatum . Pedilus Fischer.

(10 arter).
** Ungues vix dentati; abdomen
maris sex-articulatum,? quinque-
articulatum.
Ungues baud appendiculati; tarsi

lobati.
Oculi distantes.
Palpi maxillares articulo ultimo

sub-triangulari Pyrochroa Fabr.

(2 arter).
Palpi maxillares articulo ultimo

ovali Schizotus Newm.

(1 art).
Oculi maximi approximati . . . Dendroides Latr.

(4 arter).
Ungues appendice filiformi, elon-
gata instructi; tarsi filiformes . Nematoplus Leg.

(1 art).

D. Collum tenue; ungues simplices, minuti, palpi articulo

valde dilatato; abdomen quinque-articulatum, articulo

primo baud longiore Xylopliilus Bon.

(6 arter).
Proceed.' Acad. Philad. VII. p. 270.

Truqui har, i XVI bandet af "Memoire (^^Z/aAnthicini.
Heale Acad, di Torino', uppraknat de af honom i
Syrien och pa Cypern anmarkta arter af denna
familj, samt beskrifvit och afbildat de nya. Namnde
lokaler visn, med hanseende till der furekommande
arter, ofverensstammelse med den Syd-Europelska
Faunan. De i denna afhandling upptagna arter
tillhura: Notoxus 5 (1 ny), Mecynotarsus 1, Myrme-
cosoma 4, Anthicus 30 (14 nya) och Ochthe^iomus 3
(1 ny). Beskrifningarna pa de nya arterna arc
noggranna, teckningarna val utforda och vackert
farglagda. Denna uppsats finnes afven att kupa

140

sarskllclt under titel "Anthicini insulae Cypri et Sy-
riae\ auctore TiiUQUi Taurini 1855 4:o cum tab. \.

Metamor- Larven och pupan af Agnathus decoratus hafva

''^^' af MuLSANT och Key blifvit upptackta. Den furra
karakteriseras salunda: 'Corpus elongatum, leviter
convexum, parce ciliato-piloselluni, luteo-testaceuui,
tenuissiuie, longitudinaliter caualiculatuin, segmentis
duodec'un praeter caput compositum, hoc verticali,
segmentis tribus priinis ultimisque tribus caeteris
nuijoribus; uhimo granuhito, apice profunde bifo-
veolato et bihamato." Den har blifvit traffad vid
flodstiander i gamla al-t^tubbar. Forfattarne formoda
att den lefver af larver till Bostriclius Aim MuLS.
Opusc. Ent. VII. p. 114. Tab. I.

Rhipipho- Under titel, '' Ripiplioiidum Coleopteromin fanii- fl

^^^^^- lias dispositio systematica." Berol. 1855, 4 med I

Tab. auctore Gerstaecker, hafva vi att anmala ^
en fortjenstfull utredning af denna grupp. Sedan fl
Forf. redogjort for skalen, hvai'fore ban ^ansett sig
af dessa djur bora grunda en egen familj, ski Id
fran Mordellonae, ofvergar han till densammas in- fl
delning i grupper och ^ slagton. Forsta gruppen
Ftilophorini ut marker sig genom skalvingarnas ut-
veckling, hvilka betacka hela kroppen, scutellen ar fl
synlig, ogonen urskurna, hanens antenner kamm-
formiga, honans sagade, klorna merendels tandade. i
Hit hora sju genera nemligen: Trigonodera Dej. ■I
(13 arter), Geoscopus n. g. (1), Pelecotoma FisCH.
(i2) Clinops n. g. (J), Ancholaeims n. g. (1), Eiicte-
nia n. g. (1), Ftilolphorus 5 och mojligen Ctenidia
Costa, som Forf. ej haft tillfalle se. Den andra
gruppen Rliipidini ar, genom hanens ogon hvilka
upptaga heln hufvu<]et, den rudimentara bildningen
af mundelarna och de korta vingarne jemte honans
hirvlika utseende, utmarkt. Dct enda hithorande
slagtet Rhipidius omfattar 3 arter. Tredje gruppen

144

Myodotini, hvnrtill afvcnledes ett slagte Myodites
raknuf;, afviker fVan alia Ofriga genoin hofternas be-
tydliga afsfand fran ?nidtcl-linien och sinter sig till
den foregaende genoni de furkortyde skalvingarna.
Fjerde gruppen Rhipiphorini karakteriseras derige-
noin, att scutellen betackes genom en flik af tho-
rax, att klorna aro klufna i spetsen och att skal-
vingarna, hvilka icke belt och ballet racka till kropps-
andan, vid suturen aro atskilda De tvenne hitbO-
rande slaojtena aro Metoecus Dej. mod 1 och Rlii-
piphorus Fabr. med 40 arter.

Den af Cost A, i "Fauna del regno di Napoir
Tab. 19, sasom ny art atbildade Emenadia hipunc-
tata = Wiipiphorus hipunctatus Fabr.

Costa bar, icke allenast utfurligt beskrifvit deMordello-
i konungariket Neapel forekommande Mordellonae, "'^^*
utan afven foretao^it sii^r att sonderdela slafjjtena
Cordelia och Anaspis i flera genera, eburu de iipp-
gifna karaktererna i alhuanbet synas vara alJt fur
obetydliga. Det en da slagte som torde kunna be-
sta, ar To77ioxia med \ art, T, bucephala, bos bvil-
ket antennernas apical-led ar bilformig och i spet-
sen afbuii^jen. Under siaotet Mordella anfores 7
arter M, coronata n. sp. (en varietet af M. fasciata),
M. interrupta n. sp. (den vanliga formen af M, fa-
sciata Fabr.), M. fasciata (en mig obekant art) M.
hasalis n. sp., M. aculeata Linn., M. hrevicauda n.
sp. och M. perspicillata (knappt skild fran M. hi-
pwictata Germ.). Fuljande arter skiljas fran Mor-
della nemligen : Mordellistena n. g. som karakterise-
ras salunda: "Corpus nragis compressum, latitudine
altius, pronoto longitudine baud laliore, sub-qua-
drato, elytris angustis, a pice acutis." De fern bit-
bora nde arterna aro: M. stricta n. sp., purpurascejis
n. sp. = Mordella piimila GriL., picipes n. sp., conji-
nis n. sp. och minima n. sp. Vidare Natirrica n.

14^

g. "Antennae subfillformcs, scutellum vlx ullum, om-

nino obtectum" 1 art N. meridionalis. Anaspis med

7 arter af hvilka aro nya: A. labiata, melano stoma

och vulcanica, A. macidata CoSTA = A. obscura

Marsh. SlatHgen bilclas af Anaspis thoracica och

fiava, hvilka FOrf. anser^ vara skihla, ett nytt slagte

Plesianaspls, hos hvilket tredje till feinte abdominnl-

segmentet hos hanen ar klufvet och ^:dra och 3;de

skola vara forsedda med tva tradformiga bihang.

Oedeme- Le Conte har upprattat en Synopsis ofver

ritae. j^ Qedemeritae, som blifvit upptackta inom Norra

Amerika, hvaruti upptages af Calopus 1, Dltylus 3,

Anoncodes \ och Asclera 10 arter. Proceed. Acad.

Philad. VII. p. 20.

Af Costa hafva flera nya arter tillhurande
denna familj blifvit beskrifna och afbildade sasom:
Sparaedrus Orsinii, Anoncodes meridio7ialis, Oedeme.ra
angusticollis, marginata, maculiventvis och pusilla. Af
Oedemera lurida Gyllenh. bildar han ett nytt slagte
Oedemerina och antager for Stenostoma rostrata Pe-
TAGNAS ahJre specifika namn caerulea. Fauna del
regno di Napoli. Tab. 9, 10.

MuLSANT och GODART hafva afven riktat

denna familj med en ny art: Mycterus ruflcornis fran

Krim. Ann. Soc. Linn, de Lyon II. p. 278.

Salpingi- De af CoSTA i ''Fauna del regni di Napoli"

upptagna och afbildade arterna: Rhinosimiis Genei

Tab. \l f. 3 och Rhinosimus Spinola f. 4, synas

vara identiska, den forra med Rhin. ruficollis Panz,

och den sednare med Rhinosimus planirostris Fabr.

Curculio- Uti "Insecta Saundersiana or characters on un-

"^'^^^' described insects in the Collection of W. Saunders.

Coleoptera Cu7^culionides" Part. I har Jekel upp-

stallt flera genera och dessutom beskrifvit ett be-

tydligt antal nya arter. Bland de forra torde bora

namnas: Caryopemon (Bruchides), Dendrotogus, Ca-

143

maroderes, Basitropis, Ancijlotropis och Araeocory-
nus. Da det sknlle leda till allt for mycken vid-
lyftighet, att redogora fullstandigt for innehallet,
far Ref. hanvisa dem som intressera sig for Curcu-
lionidernas studiuin, till forenamnde bok.

Saunders och Jekel hafva geiDensamt be-
skrifvit och afbildat ett storre antal nya Curculio-
fdder fran Nya Hebrlderna. Sardcles uppmarksam-
het adrager sig det nya slagtet Hybomorphus, hvil-
ket, enligt den lemnade fignren, foreter mycken lik-
het nied slagtet .Erodius. Det tillhor Cryptorhynclii-
des ScHONH. och ofveren.^stammer mod dessa i sny-
tets bildning. Den hithorande arten, H, melanoso-
mus, har blifvit upptackt pa Lord Howe-Island.
De ofriga nya arterna aro: Elytrmrus alatus, margi-
natus, Isomerintlius barhipes, Trigonops dispar, Ortho-
rhinus laetus, 0. Zeseleuci och 0. variegatus. Ann.
Ent. Ill Ser. HI. p. 287. Tab. 15.

Af de Curculionerj som af Peteus blifvit in-
samlade [)a Mosambik, hafva trenne af Gerstaec-
KER befuiinits bora biida nya genera nemligen \)
MitopJiorus horande till Brachyderides Schh. 1 art.
M. pruinosus. ^) Tetragonops af Cryptorhynchides
nara beslagtadt med Zygops och Sphadasmus, \ art.
T. fascicularis och 3) Leptobaris, tillhorande grup-
pen Baridii \ art. L. castaneus. Dessutom medde-
las diagno^er a fOijande nya arter: Apoderus nigri-
pes, Ceocephalus latirostris, Brachycerus amndatiiSf con-
gestus, erosus, Microcerus spiniger, subcmidatus, albi-
vent7'is, Spartecerus quadratus, capucinus, Siderodacty-
lus flavescens, Alcides olivaceus och RJiina amplicollis.
Monatsb. Akad. Wissensch. zu Berlin 1855. p. 83.
Gerstaecker har utredt skillnaden emellan
de hittills bekanta arterna af slagtet Bradybates,
Den af Forf. under benamningen B. subfasciatus
upptagna arten, har af Schoniierr oratt blifvit an-

144

eedd vara Bradyh, Creutzeri Germ. VIdare karak-
teriserar FOrf. ett nytt Europelskt Circulionid-slagte
Hypoglyptus, liknande en Hylohius, rnen med ett
langt och smalt snyte som hos Erirhinus. Den hit-
hurande arten, //. pictus, ar fran Corfu. Till slut
adagalagges att Curculio arcticus Payk. icke hor till
Hylohiibs utan till Lepyrus, hvilket sa v^l lefnads-
sattet, SOU! dess fullkomliga ufverensstammelse raed
ofriga till sistnamnde slagte horande arter, gifver
vid handen. Det synes afven Foi-f. troligt, att den
Sibiriska Lepyrus quadrinotatus SCHH. endast utgor
en lokalvarietet af Hylobius arcticus. Stett. Ent. Zeit.
1855. p. 167.

RouzET har bland Curculionides bildat ett nytt
slagte SopJw7'hinus. Det ar affint med Crypto-
rhynchus och CamptorJiinus. Den hithurande arten
X. Duvernoyi har blifvit klackt utur frun fran Ga-
bon. Ann. Entom. III. Ser. III. p. 79. Tab. 7.
n:o III.

Kraatz bestrider Erichsons pastaende, att
RJiinomaeer attelaboides skulle vara hanen- till Dio-
dyrhynchus austriacus, furst af den anledning att sist-
namnde art saknas i trakter, der den fOrra ar all-
man och fur det andra i anseende till olikheten i
punkteringen och harigheten samt fur det tredje att
hos olika exemplar af Diodyryhnchus skillnad fure-
kommer i antennernas faste, hvilket scdnare Furf.
anser sasom kunskillnad. Hos Rkinomacer har Forf.
deremot icke kunnat upptacka nagon skillnad emel-
lan kunen. Gerstaecker, som anser den generiska
olikheten harigenom icke vare adagalagd, har ge- Jl
nom mikroskopisk undersukning kominit till den of- "f
vertygelse, att §a val han- soin hon-exemplar fin-
nas af bad a. Da hos Diodyrhynchus tydliga yttre U
kunskiilnader icke kunna upptackas, kunna dessa "

hos

145

hos Uhinomacer latt observeras. Hanen ar nomligen
fursedcl, pa de tvenne nast sista buksegmenterna,
nied en tatt hvitharig- niidtrlflack som honan der-
einot saknnr. Mundelarnas betydliga af\ ikelser ratt-
fardiga fullkomligt dessa arters hanfOrande till tvenne
slagten. Stett. Ent. Zeit. 1855, p. 372.

SuFFRiAN, som fastat uppmarksainheten derpa,
att ScHONHERRS skiljemarken enielliin slagtena Acal-
les och Sderopterus endast besta i den olika formen
af framtibierna, anser dessa olikheter endast ega
varde som kons- eller artskillnad, hvarfore dessa
slagten efter bans formennnde bora sammanslas.
Stett. Ent. Zeit. 1856, p. 250.

Jekel bar antnarkt. att den af Jaquelin du
Val sasom nytt slagte och ny art, under benam-
ningen Barypeitlies rujipes beskrifna art, ar identisk
med Omias sulcifrons Schonh., hvarjemte nagra an-
markningar rorande CurcuUonidernas klassifikation
blifvit framstallda. Forf. bar harvid tagit i betrak-
tande antennfarans, antennernns och tarsernas vigt,
samt afven fa?itat uppmarksarnheten pa de karakte-
rer, som kunna hemtas af bakkroppens form och
sammansattning. Ann. Ent. III. Ser. Ill, p. XXVI.

Densamme bar sokt utreda, att Platytarsus se-
tiger, hvilken Schaum ansett vara identisk med
Tracliypliloeus inermis; icke allenast ar ski Id fran
denna, utan bor hanforas till forstnamnde slagte och
att Mitomeryx Hystrix ar samma art, som Catliormi-
cerus variegatus KliSTER. Ann. Ent. II [. Ser. IV,
p. LXXIL

Stierlein up[)lyscr att Polydrosus panninus
Venetz, endast ar en nagot morkare varietet af P.
fulvipennis, och att Rhytirhinus alpinus Bremi icke
ar skild fran Dichotrachelus Rudenii Stierlein. Stett.
Ent. Zeit. 1856, p. 361.

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. ' '^ ^

146

Pfeil omnamner att Mannarojms Besse^n blif-
vit funnen i flera exemplar, sa viil vid Stettin, 8om
vid Neustadt-Eberswnlde. Stett. P]nt. Zeit. 1855,
p. 305.

Guerin-Menevjlle bar funiiit Liams cylin-
dricus i mangd pa Laserpitium gnlliciim, som v^xer
pa torra och sterila stallen i Alperna. Ann. Ent.
III. Ser. IV, p. LXX.

Enllgt VON Pannewitz, har den furut inom
Grefsknpet Glaz salinn anmarkta Otiorhynchus niger,
1855 der blifvit sedd i stort antal. Arb. und Ve-
rand. Schles. Gesellsch. 1855, p. 112.

Metamor- Rorande metamorfosen af Bruchus Pisi hafva

^^^' fuUstandiga iinderrattelser af Letzner blifvit med-
delade. Larven ar kort ocb tjock, omkring ^\ linea
lang och 1^ linea bred, hvit, med brun mun; huf-
vudet litet, betackt af en blekgul hornskifva, naed B
en fin efter langden gaende fara; ufverlappen smal, "
urskuren; mandiblerna korta, mycket tjocka, i spet-
sen morkbruna; palperna tvaledade, fursta leden
tjock och ganska kort, den andra nagot finare och
foga langre; de tjocka, langa fastena pa hvilka de
aro infogade, aro besatta med inat riktade korta borst.
Pa deras inre sida befinnas tvenne langa, nara hvar-
andra belagna, tjocka, tagglika har, hvilka aro rik-
tade uppat och inat; antennerna aro endast genom
en liten upphojning vid mandiblernas bas antydda;
futter saknas; kroppen ^r forsedd med talrika tvar-
skrynklor och har en standigt bojd form. Pupan
ar foga mer an tva linier lang och 1^ linea bred,
cylindrisk, tjock, hvit, utan harighet och iitan na-
gra framstaende egenheter. Da larven ar fullvaxt,
bereder den sig i det inre af arterna en elliptisk
hylsa, genom sammanklibbandet af det gnlaktiga
maskmjolet. Ar urhalkningen for stor fastes cocongen

I

I

I

I

147

vid ena sidan. Arb. unci Vorand. Schles. Gesellsch.
1854, p. 79.

Metnmorfosen af Pissodes abietis Ratzeb. (Cur-
culio Pini Linn.) har af Letznek afvenledes blifvit
utredd. Larven ar 3 — 4 linier lang, hvit, glatt,
pa hufvudet i niirlieten af mun, vid sidorna af tho-
rax ocfi abdomen besatt med, spridda, korta har,
afven de foga framstaende fotknolarne aro forsedda
med nagra borst; hiifvudet ar betackt nied en blek-
gul liornskifva, pa pannan finnes en gaffel-lik in-
trycknlng; framkanten af thorax blekgul, den bakre
halften med en djupt intryckt midtellinea. Pupan
%\ linea lang, glatt, utan har, lik den af Ratze-
BURG afbildade pupan af Pissodes piceae, fran hvil-
ken den dock afviker derigenom att forsta antenn-
leden icke racker sa nara ugat, att vingslidorna icke
pa sa langt ned med deras spets o. s. v. Larven,
som uppehclller sig i skotten pa barrtrad, fororsa-
kar pa dessa mycken skada, sa att traden under-
stundom belt och ballet do ut. Arb. und Verand.
Schles. Gesellsch. 1854, p. 88.

GouREAU omtalar att ban uti sadana gall-
applen, som frambringas af Cynips Quercus termi-
nalis funnit Coleopter-larver, af'hvilka det slutligen
lyckats honom att utklacka flera exemplar af Bala-
ninus villosus. Ann. Ent. IIL Ser. IV, p. CIIL

Nagra underrattelser om lefnadssattet och ut-
veckllngen af Erij'hinus vorax finnas infurda i Ann.
Ent. III. Ser. IV, p. LXXXIV. Larverna lefva i
skidorna af Cytisus laburnum.

Bach, som funnit larven af Baridius resedas i
rotterna af Reseda luteola, har a densarama lemnat
foljande beskrifning: Den ar 1^ — 1^'" lang, fotlos,
cylindrisk, hvit, med gult hufvud och bruna kakar.
Inga antenner. Ogonen svarta, utan glans. Maxillar-
palperna koniska. Labial-palperna sma, tvaledade,

U8

kakarne breda, bildande en liksidig triangel, trc-
tanclade, tanderna fran spetscn mot bnsen aftagande
i storlek. Stett. Ent. Zeit. 1856, p. 241.

LABOULBi':NE, SOU) iipptackt sina gallapple-lika
knolar pa Draba verna, hur uti desamnia funnit lar-
ver till en Hten Curculionid, 8om ban benilmnt Ceu-
torhynclms Drabae. Lnrven och pupan hafva blifvit
pa foljande satt karakteriserade: "Larva incurvo-
hamata, albida, cnpitata, apoda, fere glabra; capite
sub-corneo, rotundo, rufo-flavescente; antennis bre-
vissirnis; mandibulis duris, brunneis, dentatis, maxil-
lis apice intus setosis, dorso palpigeris, palpis trl-
arcticulatis; labio fere quadrato, palpigero, palpis
biarticulatis. Nympha folliculata, ovata, crassiuscula,
postice attenuata, capite rostroque pectori incurnben-
tibus. Funiculus ovato-rotundatus, extus scabrosus,
intus levis, ex sabulosa tectus." Ann. Entom. III. ^
Ser. VI. p. U5. Tab. 4. f. 1 — 11. f

CusSAC beskrifver noggrant larven och pupan
af Ceutorliynchus Baphani. Den forra ar 8 — 9 niil-
lim. lang och ^ niillim. bred, aflang, afsmalnande
mot bada andar, pa ofversidan konvex. pa under-H
sidan platt, belt och hallet af en smutsig hvit farg,
temligen mjuk, med undantag af hufvudet, munde-
larna och forsta brostsegmentet, hvilka aro gulrodaB
och hornartade. Kroppen bestar af 12 segmenter,
fOrsedda med talrika transversella veck. Se<imen-
terna aro dessutom undertill pa sidorna besatta med
en dubbel rad af sma vartor, som begagnas vid
djurets rorelser. De spada larverna, belt och hallet
hvita, framkomma nagra dagar sedan honan lagt h
agg, och intranga genast i stjelkarna pa Symphy- '
turn officinale, hvarest de lefva af margen, samt un-
derga der sin forvandling till pupor, ungefilr en n
manad after deras framkomst. Puptillstandet varar

i

149

12 — 14 (jagar. Ann. Entom. III. Ser. III. p. i242.
Tab. 13 n:o 1. f. 1-10.

Von Haimhoffen, soni pa rOtterna af AJys-
siim incanuni anmarkt en knOl-aitad utvaxt, har
utur densamma utklackt Ceutorhynchiis sidcicolUs.
Larven till denna art ar \ '" lang, i borjan ben-
hvit, sednare mcr gulaktig, glansande, i Jiggande
.staJIning nagot bOjd, cyJindric>k, med \t segmenter,
hufvudet hornartadt, liksom den ufriga kroppen,
honingsgult, med tva Ijusare, fran vertex till niun-
delarne lo[)ande linier; kakhakarna spetsiga, briina,
inat bujda, i spetsen svartaktiga; ofvanom deesa pa
hvarje sida tva svarta stigmata; segnjenterna, liksom
de sex fotvartorna, bcsatta med sma borst. Hos
manga larver ar tarmkanalen langs ryggen genom-
skinlig och visar sig der, sotn en murkare linea,
Kroppen mot bakaniian spetsig. Larverna aro, da
de oroas, lifliga. Sasom parasit lefver pa deras be-
kostnad en liten Braconid, hvilken likval, hvarken
till slagte eller art blifvit bestamd. Verb. Zool. Bot.
Ver. in Wien V. Sitzungsb. p. 128. Abh. p. 525.

Reinhard upplyser, att Apion sulcifrons ge-
nomgar sin mctamorfos i gallapple-artade uppsvall-
ningar, som finnas pa stjelkarna af Artemisia cam-
pestris. 8tett. Ent. Zeit. 1856, p. 109.

Tvenne nya till denna familj horande arter,Bostrichi-
hafva blifvit beskrifna under samma namn, salunda "••
har MuLSANT och Rey upptagit en Bostriclms Aim fran
Lyon. MuLSANT Opusc. Entom. VII. p. Ill.och Georg
afvenledes en Bostrichus Alni fran Liineburg, der
den blifvit patrafPad under Albark. Stett. Ent. Zeit.
1850, p. 59. Ratzeburg har 1. c. p. 60 gjort
nagra tillagg till den af Georg meddelade descrip-
tionen. Savida bada arterna icke aro identiska,
maste den sistnamnda tilldelas ett annat namn.

150

En annan ny art, Bostrichus hispinus, funnen i
England, anf'ores af Guyon. Efter den meddelade
beskrifningen synes dennu vara B. hidens Fabr.,
hvaremot den art Forf. anser vara B. hidens torde
vara identisk med B. bispinus Ratzeb. 1 alia han-
seenden kan det af Guyon gifna namnet, sasom
furut anvandt, ick(3 bibehallas. Zool. 1855, p. 4815.
Paufiidae. Af det i sa nianga hanseende markvardiga

slagtet Pausus, hafva flera nya arter tillkommlt nem-
ligen: P. jmcijiciis (Ceylon), P. De Geeri, P. Afzelii
och P. Bohemani (Cafferlandet) Westwood. Trans.
Ent. Soc. N. S. III. p. 81., P. Murrayi (frand Old
Calabar) Westw^ood. Journ. Proceed. Linn. Soc. I.
p. 74, Paussus inermis (Mosainbik) Gerstaecker
Bericht Berl. Akad. 1855. p. 268, samt P. Mariae
(Caramanien) Mulsant. Ann. Soc. Linn, de Lyon
II, p. 143.

Det ar intet tvifvel underkastadt, att undcr-
sokningar af Termiternas och de exotiska myrornas
boningar, komma att likta Elntomologien med en
inangd hittills icke aninarkta, genom form och ut-
seende markvardiga insekt-arter. Sedan resande
naturforskares uppmarksamhet blifvit fair^tad harpa,
har redan ett och annat djur af den mest egna
bildning blifvit upptackt. Westv^^OOD har af dessa
beskrifvit och afbildat en af Bates i Brasilien vid
Santa rem i sallskap med My r mica {Crematogastris)
victima lefvande art, hvars plats i systemet synes
mycket tvifvelaktig. De treledade antennerna, den
i midten hoptryckta thorax, de korta, plattryckta
benen och femledade tarserna narmar den till Paus-
sidae, ehuruval de hvalfda skalvingarna, hvilka be-
tacka hela bakkroppen, afvensom mundelarnas be-
skaffenhet tala emot en forening med denna familj.
Den enda till detta slagte horande arten, hvaraf
en egen familj torde fa uppstallas, har blifvit be-

151

nanind Qyiostus foruticicola. Trans. Ent. Soc. N. S.
111. p. 90. Tab. 8.

Af "Catalogue of the Coleopterous Insects in the Cevamhy-
Collection of the British Museum Part. Vlll. Longi- ^'"'•
cornia af White bar andra delen (p. 175—412.
Tab. V — X) utkommit i London 1855. Den inne-
baJler sednare halften af Cerambycini genuini och
borjan af Lamiariae. Upprakningen af de bittills
kanda arterna ar ofullstandig. De i Dejeans Ka-
talog upptagne och i Chevkolats samling befint-
liga species, bar Forf. ansett tillrackligt kanda,
emedan lian endast anfOr deras namn, utan att na-
gon desciption nieddelas. Beskrifningarna a de nya
arterna synas i albnilnhet vara val uppsattsi, men
icke sa sallan hafva en del af dessa forut under
andra namn blifvit bekantgjorda. Sasom exenipel
barpa torde fa anforas att : Acyphoderes sericiuus
WhitPj = A. aurulentus Kirby, Odontocera ch^yso-
zone White = Necydalis fasciata Oliv., Eriplius pla-
giatus W. = E. sellatus Buquet, Cosmisorna sub-vi~
rescens W, = C. aeneicolle Er., Malacopterus flavo-
signatus W. = Eurymerus ehurioides Serv, ocli Ebu-
rodacrys megaspilota White = Eburia Virgo Newm.
o. s. V. Pa de bifogade plancherna, innebaUande
hvardera 9-10 figurer, hafva de af Forf. bildade
nya slagtena blifvit framstallda.

Ett hogst rikhaltigt bidrag till kannedomen
om de arter, som tillhora denna familj, hafva vi nu
att anmala. Chevrolat bar nemligen dels med-
delat diagnoser, dels fullstandiga beskrifningar a ett
stort antal Longicornia, de fiesta fran Old-Calabar
(Guinea). Salunda upptagas: Listroptera carbonaria,
L. thoracica (VenezueUi), L, atra (Brasilien), L, te-
nuis (Mexiko), Corethrogaster annulipes, Oerne nigrita,
Sfuodimn ebeninum, Monoharnmus Thornsoni, Pachy-
stola aunulicortds, F. arcuata, Iragocephala Galathea,

^5^

Sternotomis Myrrayi, Prosopocera my ops l^ecton n. g.
quadrisignatum, Temnoscelis n. g. Waddeli, Phrissoma
BufOf Parmena Callizona, Glenea quinque-lineata G.
carneipes (Old Calabar), Desmocerus aiireipennis^ Lep-
tura militaris (Rocky-Montains). Rev. et Mag. de
Zool. 1855. p. 478. Xystrocera femorata, Cordylo-
mera rujicornis, Callidium sphaericolle , Jjistrocerum
aspericorne, Monohamnins viridipetinisy Protocera sea- fl
laris, Mesosa rubida, M. femoralis, Sophronia calceata,
Acrldocephala n. g. bistriatai Sphenura larifiiga, Obe-
reopsis obscuritarsis, NemoU^agus calabaricus, N, atra- ■
tus, Distenia apicalis (Old Calab r) 1. c. p. 28^. ^
Parastemia clavata, Callicliroma chrysogrammum, Clo-
steromertis rufiventris, Xystrocera cyanella, Exocentrus
occidentalism Monohammus irrorator, M. sparsutor, Eu-
rysops Esau, Ceroplesis Hecate, Tragocepliala signati-
corniSf T. jaguarita, Phymasterna quadripunctata (Old
Calabar) 1. c. p. 5 13. Pachydissus femorellus, Cal-
lichrorna calcaratum, C, similatum 1, c. 1856, p. 340.
Callichroma episcopate, lAtopus cinereipes (Old Cala-
bar) 1. c. p. 436, Temnoscelis biemarginata, T. fusci-
Pterot7'agus n. g. lugens, Astynoinus lineola-

cornis,

tus, Monohammus ocullfrons, M. cordifer 1. c. p. 285,
Pacliystolal decussata, Phymasterna'^ flavosignata, Cros-
sotus collaris, Apomecyna parumpunctata 1. c. p. 531,
Hammaticherus chloropterus, Pachydissus dilatatus, Obri-
umf fuscatum och Euporus disparilis, (Old Calabar)
1. c. p. 566.

Flera af Wallace fran Malacca och Borneo
hemsanda nya arter af Longicornia, ibland hvilka
nagra gifvit anledning till uppstailande af nya slag-
ten, beskrifvas af Pascoe nemligen: Blemmya n. g.
WJiitei, Prothema n. g. signata, P. funerea, Acrocyrta
n. g. clytoides, Astates simulator, Serixia n. g. apica-
lis, ,/S. modesta, ISJeoxantha amicta, Eutelopes Wallacei,
Dialeges n. g. pauper, Iriammatiis Chevrolati, Mono-

I

I
I
I

153

hammus luridus, M, aspersus, M. infelix, M. hlattoi-
des, M. diophthalmus, M. angustus och Golsinda tes-
sellata. Trans. Entoiii. Soc. N. S. IV. pag. 42.
Tab. 16.

Flera rattelser rurande benamningen af de
Coleoptera, soin blifvit funna i FOrenta Staterna
meddelas af Le Conte. Bland annat utreder FOrf.
att slagtet Argaleus Lec. blifvit grundadt pa ofull-
standiga karakterer Typen till detsamma, A, nitens,
ar identisk med Leptura monticola Randall af hvil-
ken slagtet Evodinns blifvit grundadt. Detta sed-
nare niaste saledes indragas. Den andra arten af
Argaleus {Pachyta attenuata Haldem.) ingar i slagtet
Antlwphylax Lec. Piodes dereniot niaste forenas
med Acmaeops, Borjande med Rhagmm anser Forf.
att de i Norra Amerika forekommande Lepturidae
bOra sa indelas:

I. Antennae ante oculares; tibiae calcaribus
ad apicera sitis.

a. Sterna gibba, coxae antieae discretae Rhagium.

b. Prosternum simplex; coxae antieae

contiguae; oculi integerrimi.
Mesosternum protuberans .... Gaurotes.
Mesosternum planum . . ; . . Acmeops.
II. Antennae vix intraoculares.

a. Tibiae calcaribus ante apicem sitis Toccotus.

b. Tibiae calcaribus ad apicem sitis.
Oculi mediores; elytra postice an-

gustata Argaleus.

Oculi magni; elytra linearia . . Centrodera.
III. Antennae interoculares; oculi intus emar-
ginati; tibiae calcaribus ad apicem sitis.

a. Palpi labiales dibitati Anthophylaa;.

.b. Palpi labiales maxillaribus non la-
tiores.
Antennae articulis externis utrinque

impressis Tgpoceriiit.

Antennae undecim-articulatae, arti-
culis baud compressis.

154

Thorax augulis posticis productis . Strangalia.
Thorax angulis posticis haud pro-
ductis Leptiira.

Proceed. Acad. Philad. VII. p. 216.

Perroud har furfattat en af handling ''De-
scription de quelques especes nouvelles on pen connus
et creation de quelques nouveaux genres dans la fa-
niille des Longicornes' hvaruti nedanstaende nya
slagten nppforas. Tetraommatus star midt emellan
Gracilia Serv. och Leptidea MuLS med 1 art, T.
Jiliforrnis fran Pondichery, Apiogaster narslagtad med
Oregostoma Serv. och Rhinot^^ogus Germ, med 1 art
A, rufivefitris fran Brasilien, Sphingrotus grundadt pa
Tmesisternus mij^ahilis BoiSD. Trigonoptera narmast
Megabasis 1 art Tr. maculata fran Nya Guinea, Lo-
phoptera affint med Lachnia och Coptops Serv. 1
art X. spectabilis fran Port Natal och Traclieloptera
narslagtadt med Pelargoderus och Gnoma \ art. Tr.
curvicollis fran Java. Ann. Soc. Linn, de Lyon II.
p. 3i^7, 365.

Ofver de arter som tillhOra slagtet Aegosoma,
har White utarbetat en monograjS hvaruti 6 spe-
cies upptagas, nemligen: 1) Aegosoma scahricorne
ScoPOLi, 2) sinicum (China), 3) 07maticolle (Ostin-
dien), 4) marginale (China, Goda Hopps-Udden), 5)
sulcipenne (Ostindien) och 6) tibials (Norra Ostin-
dien), livarjenite ett nytt slagte, affint med Aego-
so7na, blifvit uppstftlldt under benamningen Cyrto-
nops. Af detsamma beskrifves en art, C. puncti-
perinis, fran Ostindien. Proceed. Zool. Soc. Febr.
1853. Ann. and Mag. Nat. Hist. XV. p. 137.

Fj^ra nya Longicorrda, upptiickta i Europa, an-
foras af Chevrolat nemligen: Callidiwn Deltili
(Frankrike), Dorcadion alpinuni (Digne), Oberea 3Iairii
(Orleans) och 0. pedemordana (Piemont). Rev. et
Mag. de Zool. 1856, p. 435.

I

155

Lucas har fastat uppmarksamheten pa en af
Newman beskrifven Cerambycin, Tricheops ephippiger,
8om sardeles utmarker sig genom beskaffenhcten af
sina synorganer. Om man undersoker detta djurs
uofon finner man, att de aro delade i tre bestamdt
skilda delar, sa att denna art kan, utan att rura
sig, fullkomligt urskilja hvad som passerar ofver,
under eller pa sidorna. Detta ogonens lage ar
temligen allmant hos A7'an eider na, som iiro fursedda
med slata eller enkla ogon, men synes icke fOrut
vara anmarkt hos insekter med facetterade ugon.
Ann. Entom. III. Ser. III. p. CVI.

Menesia ar ett af Mulsant karakteriserat slagte,
som skiljes fran Polypsia genom odelade ogon och
genom tredje och fjerde antennlederna, som aro na-
stan lika langa. Denna sednare karakter aflagsnar
det fran Saperda. En art M. Pei^risi fran Mont
Marsan (Landes). MuLS. Opusc. Ent. VII. p. 157.

Sasom nya arter beskiifvas dessutom Ceram-
hyx Manderstjernae fran Krim, af Mulsant och
GODART. Ann. Soc. Linn, de Lyon II. p. 280,
Exoceiitrus pimctipennis fran Lyon, af Mulsant och
GuiLLEBEAU. MuLS. Opusc. Entom. VII. p. 103.
Sternotomis Thomsoni fran Madagascar Buquet.
Ann. Entom. IIL Ser. IIL p. 77. Tab. 7 n:o IL
Cerosterna voluptuosa (Norra China) och Batocera
Victoriana (Borneo), af THOMSON. Rev. et Mag.
de Zool. 1856. p. 529, samt Leptura saucia af
Mulsant och Godart, fran Krim. Ann. Soc. Linn,
de Lyon II. p. 282.

Larven och pupan till Aegosoma scahricoriie Metamor-
hafva af Mulsant och Gacogne blifvit besUrifna. ■'^'^*-
Larven traffas i skadade stammar af atskilliga tad-
slag sasom lindar, popplar, kastanier o. s. v. Det
utbildade djuret framkommer i slutet af Jiili, eller

156

borjan af Augusti. Ann. Soc. Linn, dc Lyon II.
p. 149.

Utvecklingen af nedanstaende artcr har dess-
utom blifvit anmarkt och iitredd nemligen af:

Oo'ypleurus Nodieri och Hesperophanes nehulosm,
af MuLSANT. Larven till den fOrra lefver i barr-
trjids-stammar, i hvilka den gor sig cylindriska
gangar, till den sednare i Fikontradens bark. Ann.
Soc. Linn, de Lyon II. p. 191, 258.

Exocentrus punctipennis af Mulsant och GuiL-
LEBAU. MuLS. Opusc. Ent. VIL p. 103.

Exocentrus balteatus af Perroud. Larven up-
pehaller sig i torra grenar af Lind. Ann. Soc. de
Lyon IL p. 321.

Agapantliia suturalis af Perris. Larven ar af
en egendomlig form. De tvenne bakre thorax-seg-
mcnterna Sro mycket korta och breda, sa att de i
form af en buckia racka in pa de nargransande.
Den traffas i stjolkar af Melilotus macrorhiza. Mem. ^
Soc. Sciences de Liege X. p. 244. Tab. 5 ■

Leiopus iiebulosus af Heeger. Larven upp-
tacktes under barken af flera slags frukttrad, sasoni ^
af aprikoser, paron och aplen, for hvilka de voro fl
mycket skadliga. I borjan af Maj forpupade sig
larverna, utan att oragifsra sig med nagon vafnad.
Efter 18-24 dagar utvecklades imagines. Sedan
dossa under flera dagar pa blommorna samlat kraf-
ter, parade de sig efter skymningen, hvarvid hanen
hela natten blef fastad vid honan. Sex till tio da-
gar harefter borjade honan lagga sina agg, ett och
ett, i sprickor pa barken eller i smarre hal, samt
afsatte under 8 10 dagar 30 40 agg. Utur
dessa utvecklas, efter nagra veckors forh)pp, lar-
verna. Dessa vaxa langsamt, byta tre ganger, men
efter olika tid, om hud, sa att de sallan fore Ok-
tober, och de flesta forst fOljande var, forpupas.

I
I

I

157

Larverna a,ro blekroda, men erhalla ofter forsta hud-
oinbytet, en gulaktig anstrykning i fargen. De
blifva fullvaxta 6 linier langa och en linca tjocka,
nagot pkitta, fram- och bakat furtjockade och kropp-
segnienterna otydligt atsnOrda. Huf\udet ar horn-
artadt, brunt, platt cylindriskt, nara ^ sa bredt och
halften sa langt, som thorax-segmentet, vid bak-
kanten bredt, indraobart i brust-seirmenterna. Injjja

' o c> r?

egentliga fotter finnas, dock observeras pa de sex
mellersta segmenterna 12 tydliga buk-svulster, hvilka
pa innersidan aro forsedda med taggar, hvarigenom
larvens rurelser underJattas. Pupan ar vaxhvit, na-
stan aflangt aggformig, nara en J kortare, men en
J bredare an larven. Ogonen mycket utstaende.
De langa antennerna folja yttre kanten af sidorna
under vingslidorna. Sitzungsb. KajserL Akademie in
Wien XVIII. p. 36. Tab. 2.

Letzner bar sasom en ny art anfort Donacia
palustris. Den synes likval vara identisk med Do-
nacia sericea, Zeitschr. Ent. Ver. Schles. Insektenk.
VIII, p. 18.

Tvenne nya arter, tillhorande slagtet Crypto- Chryso-
cephalus, hafva blifvit beskrifna, nemligen 1) Cryp-
tocephalus Saliceti af Zebe, funnen i Grefskapet Glaz
pa Salix caprea. Stett. Entom. Zeit. 1855, p. 28.
2) C. hetulae nanae af Letzner. Denne ar troli-
gen endast en varietet af C. decempunctatus. Zeit-
schr. Ent. Ver. Schles. Insektenkunde VIII. p. 18.

SUFFRIAN upplyser att Cryptocephalus insignis
Payk. endast ar en abnormt fargad C. nitens; C.
Mariae MuLs = C. signatus Oliv. ; C, lepidus MuLS.
= C, tetraspilus SuFFR. och C. centrimaculatus Suffr.
= C. Rossii var. Stett. Ent. Zeit. 1855, p. 275.

Stal bar af det, bland Megalopidernas grupp
utmilrkta slagtet Poecilomorpha, beskrifvit en ny art
P. Fairmairei, samt dessutom uppstallt ett, med det-

158

summa affint genus, Lucastea. Detta skiljer sig fran
det forra hufvudsakligen genom {mtcnnernas bild-
ning. De aro iicmligen nastan at' hufvudets och
brostskuldens langd elJer nagot langre, mot spetsen
smaningom tjockare, aldrig pectinerade, basalleden .
langre an de ufriga. De trenne hithurande arterna
L. Dohr?m, liigens och najia jiro alia fran Caffer- ^
landet. Vet. Akad. Of vers. 1855. p. 343. |

En monografi ofver de i Australian funna ar-
ter af Chrysomela, Phyllocaris och narstaende slag-
ten, har af Baly blifvit utarbetad. Den meddelade
uppstallningen af hithurande genera ar fuljande:

Antennerna utvidgade at sidorna . Diphyllocera Westw.

(1 art.)
Antennerna enkla.

Klubban utvidgad.
Palperna aggtbrmiga; antennerna

perlbandslika Phyllochai^is Dalm.

(6 arter.)
Palperna aggformiga; antennerna na-
stan tradformiga Chalcolampra Hom'br.

(9 arter.)
Palperna klubbforraiga; antennerna

tradformiga Eulma n. g.

(1 art.)
Palperna klubbforniiga, antennerna

nastan fortjoekade Aiistralica CiiEVR.

(24 arter.)
Klubban enkel.
Palperna aggformiga, kroppen aflling Lamprolina n. g.

(4 arter).
» » kroppen rund.

» » sista palpleden

kort . . . Cyclomela n. g.
(1 art.)
» » sista palpleden

lika lang med

den tredje . Chalcomela n. g.
(4 arter.)

Palperna klubbformiga Chrysomela Linn.

(1 art.)

159

Indelningcn af Phyllocaris-arterna i sadana
som hafva ruda, svartfiackiga, eller svartn, rodflac-
kiga skalvingar, synes mindre liimplig, i aneeende
till den furanderlighet hithurande arter aro under-
kastade i fargteckningen. Trans. Ent. Soc. N. S.
Ill, p. 170, 241 Tab. U.

SuFFRiAN har anmarkt, att den af honom be-
skrifna Chrysomela ignita befunnits, vid jemforelse
med Oliviers typ- exemplar, vara en annan art,
hvarfure ban utbytt sitt namn mot C. resplendens,
Stett. Ent. Zeit. 1855, p. 143.

Sasom en ny art uppstalles Chrysomela Ludo-
vicae af Mulsant. Den har blifvit upptackt pa
Pyreneerna. MuLS. Opusc. Ent. VII. p. \2, f. 1,

Att vissa insekt-arter genom deras form, ut-
seende och farg forete mycken likhet med andra,
tillhOrande familjer dit de icke kunna banfOras, ar
bekant. Ibland de mest framstaende exempel i detta
hanseende, ar den nu af Dohrn beskrifna och af-
bildade Loxoprosopus ceramboides Guer., hvars bane
genom hufvudets form och antennernas langd, eger
sa mycken likhet med vissa Ceramhycini, att ett
misstag om dess ratta plats i systemet vore urs^gt-
ligt. Den af Guerin icke kanda honan, som af
Dohrn blifvit granskad, adagalagger tydligt, att
detta besynnerliga djur tillhor Gallerucides, hhirni hvilka
det bor erhalla sin plats i narheten af Octogonotus.
Honan afviker fran hanen genom mycket kortare
antenner och annorlunda bildadt hufvud. Linn. En-
tomol. X. p. 329. Tab. 2. f. 3, 4.

Af "Monographia Cassididarum' auctore C. H.
BoHEMAN, har tredje delen 544 sidor, 1 tafla ut-
kommit 1855. Den innehaller beskrifning af foi-
jande slagten och artantal, nemligen: Hyhosa 5,
Charidotis n. g. 45, Laccoptera n. g. 21, Psalido-
nota n. g. 8 och Coptocycla 407. Till slut upp-

ICO

riiknas de species som forut blifvit beskrifna, men
som Furfiitturen icke haft tlllfalle se, eller kunnat
med sakerhet hanfora till nagot af de slagten han
antagit.
Metamor- Letzner, soui pa bladcn af Salix aurita fun-

'^^*' nit larverna af Chrysornela viminalis omnamner: att a
dessa fullvaxta aro 4 linier langa och \ linea bre- ™
da, aflanga, jemnbreda, ofvanpa mattligt hvalfda,
brunsvarta, pa undra sidan platta, blekbruna, icke
glansnnde, ofversidan med tata, fina skrynklor. Hiif- —
vudet svart, gliinsande, med brunaktiga, temligen^
langa, bojda bar och med en fOrdjupad, efter lang-
den gaende, linea. Maxillar-palperna 4-ledade, ka-
gelformiga; labial-palperna treledade, afvenledes ka-
gelformigt tillspetsade. Antennerna korta, 3-ledade,
kagelformiga, den sista leden mycket finare an de —
tva foregaende, knappt langre an den andra Ogo-«
nen sex. Prothorax brunaktig, skrynklig, foga
glansande, (dock nagot mer an de ofriga segmen-—,
terna) med en fin linea efter langden, fOrsedd pa HI
hvarje sida med sex, icke tydliga gropar. Meso-
thorax pa midten genom en djup, nastan anda till
sidokanten rackande, tvarlinea delad i tvenne half-
ter. Den framre bar pa bada sidor, sa val som
metathorax, tre foga framstaende tvarsofver sittande_j
knijlar. Den bakre halften af segmentet eger paB
hvarje sida afvenledes tre kncilar. Pupan ar ^\
linea lang och U linea bred, Ijusrod. Till formen
liknar den pupan af Chrysornela varians, men ar
nagot bredare. Arbeit, und Verand. Schles. Ge-
sellsch. 1855, p. 409.

Hela utvecklingen af Chrysornela vitellinae, hvars
larv lefver pa bladen af Salix purpurea, bar af
Leitzner blifvit noggrant utredd. Den fullvaxta
larven ar omkring 3 linier lang, gulhvit, med cha-

grinerad

I

1

161

grinerad ufvcrsida och liknar i form och tecknin-
gar larven till Chrysomela cochleariae. Hufvudet Sr
morkt, svart, glansande, bcsatt med spridda, temli-
gen langa har, fran pannan loper framat en fordju-
pad linea, vid hvars anda, icke iangt fran hufvud-
skolden p4 hvarje sida, finnes en liten, rund grop.
Bada groparna furenas genom en furdjupning. Huf-
vudskulden brun; ufverlappen svart, i framkanten
icke klufven. Antennerna tre-ledade; de tvenne
forsta lederna tjocka och korta, den tredje fin, cy-
lindrisk, foga langre an den andra. Ogonen fyra,
bilda en fyrkant, belagna bakom antennerna. De
hos andra arter befintliga bada, mer framat liggande
ogonen, synes fela. I deras stalle finnes tva, med
ett borst besatta punkter. Maxillar-palperna svarta.
Thorax obetydiigt smalare an brcVst-segmenterna,
brunaktig, pa bada sidoi-, icke Iangt fran kanten
svartaktig, liksom betackt med en horns kifva. For-
sta bakkroppssegmentet, kortare an metathorax, har
liksom mesothorax vid framkanten, nara midtellinean,
pa hvardera sidan en liten svartaktig och bakom
densamma en lang, tv^rs ofver belagen knol. Un-
dersidan gulaktig, hvarje segment pa sidorna, med
ett brunaktigt stigma och narmare midten en liten
blek, brunaktig flack. Benen svarta. Pupan ar
1} linea lang, gulhvit, nagot smalare och bakat
spetsigare an pupan till C, cochleariae, Arb. und
Verand. Schles. Gesellsch. 1855. p. 106.

Kawall, som meddelat nagra upplysningar
cm lefnadssattet af Galleruca Viburni, anfor bland
annat, att honan lagger sina agg om hosten i Sep-
tember och Oktober manader pa de unga skotten
af Viburnum opulus och V. Lantana, hvarvid hon
gnager ett litet hal till margen och inlagger i det-
samma vanligen 5 — 9 agg, hvarefter detsamma be-
Pro/. Bohemans Arsb. 1855, 1850. ^ ^

162

tackes med de losfifjorda delarna. Sadana bo lag-
gas i rad nara hvarandra , langs efter skotten,
emellan tvenne bladknoppar. Aggen aro hvitgula,
runda och hafva ett temligen hardt skal. Om va-
ren utkrypa de snia larverna och furtara bladen.
Corresp. Blatt. Naturf. Ver. zu Riga. VII Jahrg.
p. 60.

Larven af Hispa testacea Linn, har af Perris
blifvit upptackt. Den minerar bladen af Cistus sal-
vifolius. Genom den platta och breda kroppsfor-
men kommer den nara Cassida-larverna, men eger
utom hufvudet, endast tolf kroppssegmenter. Mem.
See. Scienc. de Li^ge X. p. 260. Tab. 5.

Hela nietaniorfosen af Cassida lineola, har af
Letzner blifvit noggrannt beskrifven. Larven, som
lefver pa Artemisia campestris, ar 4 linier lang och
ij — 1| linea bred, nagot platt^ mellan- och l>ak-bro-
stet bredast, bakat smaningom afsmalnande, gr^H
eller smutsigt gron, icke genomskinlig och i all^
manhet kortare och robustare an de andra arter-
nas. Hufvudet nedtryckt, ofvanifran sedt gomdt un-
der thorax, betackt med en svartaktig hornskifva,
pa vertex med en gulaktig, framtill gaffellikt delad

, langd-linea. Pannan djupt intryckt. Ogonen sex,

svarta, mycket frarastaende. Id^t fOrsta ligger vid
hufvudets sida ofver antennerna. Zeitschr. f. Ent.
Ver. Schles. Insektenk. IX Coleopt. p. 80.

Letzner har afven beskrifvit larvjiylsorna a'
Clythra Scopolina, Cryptoceplialus Pini och C, jan-
tliinus. Larven till den forstnamnda har blifvit fun-
nen pa Spartium scoparium. Dess hylsa skiljer sig
fran Clythra quadripunctatas derigenom, att den till-
tager i tjocklek bakat. Zeitschr. f. Ent. Ver. Schles.
Insektenk. IX. Coleopt. p. 78.

Erotyle- De Nord-Amerikanska arterna af denna familj

har Le Conte uppraknat i "Synopsis of the Ero-

i

iiae.

463

tylidae of the United States.'' Ftirf. raknar, liksom
Erichson, till derma famiJj, de med Triplcue affina
tslagten, hvilka Lacordaire derifian uteslutit. Salunda
fOrekomma i Norra Amerika af Engis \ art, JDacne
%, Iscliyrus 1, Languria 'IS. De sednare fordelas i
grupper salunda a) 6:te intiJl 1 !:te antennlederna
utvidgade: L. tJwracica Fabr. och puncticollis Say
b) 7:de till \\:iQ antennlederna hastigt utvidgade,
nastan lika: L, laeta n. sp., collaris n. sp. trifasciata
Say, pulchra n. sp. c) Antennerna nagot forlangda,
deras 7:de till llite leder utvidgade, den 7:de mer
jin halften mindre an den fOljande: L. Latreillei (L,
bicolor Latr,), discoidea n. sp., taedata n. sp. Mo-
zardi Latr., angustata Palis., hrevicollis Rand och
inornata Rand. De trenne sednare har Forf. icke
sett, Triplax 19 arter. Med detta slagte har Tri-
torna blifvit forenadt. Sasoai nya anforas: Triplax
macra, calif ornica och conflnis. Erotylus ^ arter.
Proceed. Acad. Philad. VII. p. 158

Gehin "Catalogue synonymique des CoccinelliensCocc'mel-
observh dans le departement de la Moselle' ar Ref. "^^'^^
endast bekant genom en anmalan inford i Bull.
Soc. Ent. III. Ser. III. p. CXIX.

Atskilliga tillagg och rattelser har MuLSANT
meddelat till sin 1853 utgifna Moi ografi ofver Coc-
cinellinae, Sasoni nya arter anfuras: Hippodamia le-
porina (Californien), Anisosticta Dohrniana (Ungern),
Adonia interrogans (China) Coccinella Juliana (Cali-
fornien), Anatis Circe, Cleis licia, Propylea conglo-
bata, Leis Calypso, Caelophora symbolica, Chilocorus
monachus, Orcus Cei^berus (China), Epilachna serva
(Quito), Aspidimerus stellaris (China), Scymnus orna-
tus och Sc. lacustris (Norra Amerika). Till slut
lemnas foljande upplysning rorande synonymien:
Harmonia venusta Melsh. = H. notulata Muls., H,
picta Randall = H, contexta MvIjS,, Exochomus tri-

164

pustulatus MuLS. = Chilocorus verrucatus Melsh., E.
marginipennis Le Conte -- Eicochomus praetea'tatus
Melsh,, Coccinella alhifrons Say, tillhOr slagtet
Brachyacaiitha, Brachyacantha basalts Melsh. = B. >
Gonfusa MuLS. B. quadripunctata Melsh. = B. di-
versa MuLS., Hyperaspis signata Oliv. — H. leucop-
sis Melsh., //. bigeminata Rand. = H. Guexi MuLS.,
Scymnus chatchas MuLS. = S. collaris Melsh. och
Scymnus fastigiatus MuLS = So. consobrinus Le Conte.
MuLS. Opusc. Ent. VII, p. 133.

Metamor- Oiii den furiit bckanta metamorfosen af Chilo-

-f^^- corns renipustulatus och Ch. bipustulatus, har Letz-
NER meddclat flera inulerrattelser. Arb. und Ve-
rand. Schles. Gesellsch. 1854, p. 89. ^

Larven af Grypliinus piceus Com. har af Per-^
KIS blifvit upptackt i ruttnude iimnen, hvaribland
afven befunno sig en mangd Podurer; om de fuda
sig af dessa kunde ej utrOnas. Mem. Soc. Scienc
de Liege T. X. p. 270. Tab. 5.

Psclaphi- De underjordiska grottorna i Krain hafva af

*^"'^' denna familj lemnat en hOgst markvardig form, ut-
markt genom hufvudets och mundelarnas abnorma
form. Det har af Miller blifvit beskrifvet och
afbihladt. under benamningen Macliaerites spelaeus*
Hufvudet ar luycket langt eller nastan diibbelt sa
langt som bredt, i stallet for ogon finnes tvenne
framstaende svulster, pannan ar forsedd med 2 kno-
lar, pa hvilka antennerna aro fastade; pa dessa ar
fursta leden sa lang som de fern foljande tillsam-
manstagne, den andra lika tjock, som den forsta,
de foljande mycket finare. Maxillarpalperna ovan-
ligt stora, mycket langre an antennerna, de bada
fursta lederna starkt sagtandade, den tredje kniflik,
med tata har; tnrtserna aro bevapnade med en klo.
Arten ar \ linea lang, glansande rodbrun. Den

i

1

165

har blifvit fangad i Struge-grottan Verb. Zool.
Bot. Ver. in Wien V, p. 509 med tafl.^

Flera markvardiga Pselaphidae, upptackta bland
myror i Nya Holland och Brasilien, hafva af West-
wood blifvit beskrifna ocb afbildade, nemligen:
Bryaxis strigicollis^ B. quadriceps, B. atriveritris^ Ty-
rus spinosus, T. humeralis. Batrisus angulatus, Psela-
phus geminatus, PseL Antipodum, Articerus curvicor^
niSf A. angusticollis, A. dilaticollis^ A. setipes (Mel-
bourne, Nya HolUmd), A. Brasiliensis, Metopias bel-
licosus och M, pacificus (Brasilien). Trans. Ent. Soc.
N. S. III. p. 268. Tab. 16, 17.

Fairmaire har funnit att slagtet Amaurops
icke har tva, utan tre leder pa tarserna. Den fOr-
sta ar likval tnycket liten. Ann. Soc. Ent. III.
Ser. III. p. .307.

ORTHOPTERA. — Uti "IJst of the Specimens Allman
of British Animals in the Collection of British Museum, ^^^'^'■^*"^-
Part. XVII. No7nenclator of Anoplura, Euplexoptera
och 07'thoptera" London 1855 har White lemnat
en iiaiunforteckning ofver de i Eng^land funna Or-
thoptera och Dermatoptera. Som man latt kan inse,
ar Englands Orthopter-Fauna fattig pa arter, i an-
seende till detta lands nordliga lage. Sasom bar
forekommande upptagas: 4 Forficulae, 9 Blattariae
(af hvilka 4 blifvit infOrda), 5 Achetidae, M) IjOCu-
stariae och ^6 Acridii.

Stal, som granskat de af Wahlberg under
dess resor i Cafforlnndet insamlade arter af famil-
jerna Blattina, Mantodea och Jjocustina omnamner,
att den' sistnamnde jemte fiera nya species, hemfort
den, troligen i alia verldsdelar kringspridda Peri-
planeta americana, vidare Perisphaeria micansf Pro-
scratea deusta, Mantis superstitiosa, pustulata och fe-
nestrata, Harpax lohata och ocellata, den vackra Pha-
neroptera zebrata samt den utmarkta Pomatonota

166

Af Phasmodea medbraijtes endast Bacillus]

I

Dregei. iii Jt^nasmc

gracilis, furst patraffud i Abyssinif^n och lyckliga
Arabien, sedennora afven anmarkt i Mosambik. De
forut icke beskrifna arternn Sro af Blattina: Hetero-
gamia pilifera, Ischnoptera gibbicollis, macra, Homa-
lodemas n. g. exarata, Blatta ampla, B. proterva, B.
tenella, B, vinula, B, misella, Periplaneta caffra, P.
Wahlbergi, P. alhilatera, P. diluta, P. orha, Panchlora
caffrorum, Proscratea deusta Thunb., af Mantodea:
Vates WaJdbergi, Sibylla n. g. pretiosa, fuscosparsa^U
Cheiropacha maura, Mantis fatiloqua, M. natalensis,
M, orba, M. maura, M. vidua, Popa n. g. spurca,
Danuria n. g. Thunbergi, af Locustina: Phylloptera
CereriSf Phaneroptera sparsa^ Ph. grallatoria och Cy-
matomera Schaumi. Vet. Akad. Of vers. 1856, p. 165. .

Flera Orthopter-arter fran olika lander, hafvafl
af Stal blifvit forsedda ined diagnoser nemligen:
Forficecila elegans (Nya Granada), F. oeanthopihs, An- ,
cistrogaster n. g. luctuosus (Rio Janeiro), Psalidophorc^k
insignis, Forficula speculigera (Nya Granada), F, ge-^
niculata (Java), F. vitticollis (China), F. vigilans, F,
amoena (Java), Cylindrogaster n. g. gracilis, Sparettc^^
rufina, S. nigrina (Rio Janeiro"*, Blabera luctuosc^
(Mexiko), B. monstrosa (Brasilien), Blatta gloriosa
(Sierra Leona), Gryllus lugubris (Sennaar), Hirpinu^i
n. g. afer, Clonia n. g. Wahlbergi, Poecilocerus po-^
rosus, Petasia rubroornata (Port-Natal.), Monachidium
superbum (Honduras), Amycus n. g. xanthopterus, A
rJiodiopterus (Port-Natal) och Tettia; Mellerbo^yi {Jhyh),
Vet. Akad. Ofvers. 1855, p. 348.

FiEBER har, sasom tillSgg till sin i forra Be
rattelsen p. 1^7, anmalda afhandling ofver Europas
Orthoptera, an fort ett storre antal nya arter pa hvilka
diagnoser blifvit meddelade, nemligen af Fam. Gryl'-ml
lodea: Ceratinopterus cicindeloides, Platyblemmus wm-"
bra^ulatus, lusitanicus, Brachytrypes megacephalus, Gryl-

n

I

i67

lus capensis, desertus, melas, tristis, hispanicus, arven-
sis, pipiens, lineolatus, hordigalensis , Gryllomorplia
longicauda, dalmat'ma, Mogoplistes brun7ieus, Fam.
Xyodea: Xya variegata. Faoi. Forjiculina: Forjicula
Orsini, smyriiensis, ruficollis, Tomis pallidicornis, pu-
bescens, rneridionalis, analis, hrevis, siniiata, dilatata,
alpina, simplex, anthracina, paupercula, Anisoldbis ma-
rithna, A. moesta, Forficula thoracica och F. hispa-
nica. Lotos V. p. ^b, 89.

Brissout de Barneville uppraknar de af
Bellier de la Chavignerie i departementet Bas-
ses Alpes anmarkta Orthopter-arter. Forf. upply-
ser har, att Gomphocerus melanopterus BoRCH af
Fischer de Waldheim forut blifvlt beskrifven un-
der namnet Acridium scalare. Ann. Entonri. III.
Ser. IV. p. ^7.

Uti den forteckning, som Hagen uppgjort of-
ver de af Redde pa Krim insamlade Orthoptera,
anforas 14 arter, bland hvilka ingen ar ny. Stett.
Ent. Zeit. 1855, p., 109.

Nagra nya Orthopter-arter, Mantis pusilla, Oe~
dipoda 7nacrodactyla och 0. simplex, hafva af Evers-
MANN blifvit upptackta pa Kirgiser-stepperna. Bull,
de Moscou XXVII. III. p. 195.

En omstandlig recension ofver Fischers "Or-
thoptera Furopaea' har af Zeller blifvit inford i
Stett. Ent. Zeit. 1856. p. 18.

Yersin har i en uppsatts, "Note sur la der-Metamor-
niere mue des Orthopteres, framlagt resultaterna af f^^-
sina undersukningar om vingarnas olika bildning
hos larver och imagines af vissa Orthopter-arter,
sardeles hos sadana som ega rudimentara vingar.
Ett sakert bevis ofver larv- eller imago-tillstandet
hos en art, anser han finnas i undervingarnes
beskaffenliet, afven hos sadana, der de under hela
lefnaden blifva korta; dessa aro nemligen hos det

168

utbildade djuret solfjaderslika, men hos larverns
deremot slata och liksora forsedda med tjocka n
ver. Denna skillnad ar visserligen riktig. Forf.
synes dock icke hafva iakttagit, att vingarnes sol-
fjaderslika form hos larverna icke ar synlig, eme-
dan de aro omgifna af en bekladnad, eom forst vid
sista hudombytet forsvinner. En annan vigtig om-
standighet ar tSckvingarnas och undervingarnes
lage, hvilket hos larven ar belt annorlunda an hos
imago. Ofvergangen fran ena tillstandet till det
andra bar Forf. pa ett askadligt vis genom sche-
matiska figurer adagalagt. Det fOrsiggar nemligen
en halfcirkelformig skrufning af vingrudinienterna,
hvarigenom det later forklara sig, att undervisnin-
garne som hos larven ligga ofverst, deremot hos
det utbildade djuret komma att ligga under tack-
vingarna. Bull, de la Soc. Vaud. IV. p. 314. ^

striduia- Yersin 'Memoire sur quelques faits relatifs a ZdHi

tnm. gtridulation des Orthopteres et leurs distribution geo^
graphique en Europe" br. 8:0 med bifogade noter &r^
Ref. endast till titeln bekant. H

Lefnnds- Rorande flera arters lefnadssatt hafva iaktta-

mtt. ggiger af Yersin blifvit verkstallda, under tvenne
besok vid Hyeres. Bull Soc. Vaud. IV. p. 737.

Konsor- LuCAS, som undersokt konsorganerna hos Or-

ganer. iJ^Qpf^^^^ [ audamal att utrona, huruvida dessa icke
kunde lemna karakterer, hvarigenom adagalades hu-
ruvida djuret uppnatt sin fullstandiga utveckling^
bar harvid kommit till det resultat, att hithorand(
arter, innan de aro fullt utbildade, det vill s^gt
medan de annu sakna hemelytra eller vingar, egf
de delar hvarmed moderslidan aro bevapnade, en-
dast i rudimentart tillstand. Ann. Entom. III. SerJ
III. p. 759.
Forficu- Ibland de atta Forficulinae, som Wahlber(

^*"*- hemfort fran Cafferlandet, hafva fyra befunnits nyaJ

169

Descia hiifva nu af Stal blifvit fullstandigt beskrifna
ocli benairinas: Forficesila Uturata, Forficula quadri-
maculata, natalensis och ochropus. Vet. Akad. Of-
vers. 1^^55, p. 347.

Lucas, som beskrifvit en ny art af slagtetMantides.
Eremiaphila, hvllken blifvit upptackt i Franska hv-
sittningariie i Norra Afrika, bar benamnt densainma
E. denticollis, mtddelar doscfutom flera upplysnin-
gar rorande dessa djurs lefnadssait och forvand-
lingar, ^aiut soker adagalagga att flera af de ar-
ter, som forut inorn (letta slagte blifvit uppstallda
aro outvecklade individer. Snlunda bora bland an-
dra Lefebvres arter E. Savigny, Khamsin, Hrcdil,
Keych, Typhon och Petitii forsvinna, sasom varande
endast larver eller pupor. Rev. et Mag. do Zool.
1855. p. 96, 395. 1856. p. 42.

Brissout de Barneville bar besvarat nagra
af- de anmarkningar, som af LuCAS blifvit fram-
stallda rorande arternas uppstallande inom slagtet
Ererniaphila. Rev. et Mag. de Zool. 1855. p. 44^.

Rorande parningen och hggVeiggmngQn o^i Man- Paming.
tis religiosa, bar Kollar meddelat nagra upplys-
ningar. Vid parningen sitta djuren icke pa, utan
bredvid hvarandra, likasom Panorpa, Honan uppat
sedan parningen var fuUbordad icke allenast hanen
utan JiiVen ett sednare inslappt exemplar. Aggen
lades efter sex dagars forlopp, sedan forut ett
mjolklivitt amne till deras saninianfastande blifvit
utgjutet.

Hela utvecklingen af Phyllmm Scythe, bar •d^Metamor-
Murray blifvit utredd i en uppsats. "Notice on "^^**
the Leaf-Insect (PhylUum Scythe) lately read in the
Royal Botanical Garden of Edinburgh ivith remarks
on its metamorfoses and growth," Edinb. New. Phil.
Journ. 1856. T. 6 8.

170

Locusta- Yersin liar i en a f handling, ''Note sur le Xi-

phidium fuscum\ rattat FiSCllERS uppgift rorande
Cerci bildning hos Xiphidmm fuscimi, livilken icke,
sasom den franistalles i bans arbete ar enkel, utan
bevapnad i innerkantens midt med en lang, platt
tagg. Dessutom oinnamner ban en varietet af denna
art, hvilkcn ban funnit i Provence, som utom en
betydligare storlek, afven afviker genom langdfor-
hallandet af bada konens genital-apparater. Bull,
de la Soc. Vaud. April 1855 med planche.

Acridio- LuCAS omnamner att ban funnit bada konen

*^^^- af Oedipoda azurescens Ramb. i iNorra Afrika, och

att den bestamt ar en skild art fran Oed. caerulans

Linn., med hvilken art den blifvit af Fischer fur-

enad. Ann. Ent. III. Ser. IV. p. XXXVII.

En varietet af Oedipoda mauritanica beskrifves
af Lucas. Ann. Entom. III. Ser. IV. p. LXVI.

Allman HEMIPTERA. — Ofver ett stort antal nya

litteratur.j^j^|,j^j,g^j^jg arter fran olika verldsdelar och land, hafva
diaojnoser af Sstal blifvit meddelade. De sla^ten
8om i denna afhandling upptagas aro: Cailidea med
\ art, Pachycoris 1, Brachyplatys 1, Coptosoma 1,
Paramecocoris 2, Aednus 'I, Macropygiurn I, Anti-
teuchus 1, Pentatoma ^, Strachia 'I, Eurysaspis 1,
Edessa 3, Aceratodes 3, Spartocera I, Crinocerus 3,
Metapodius 2, Paryphes 3, Diactor 1, Anisoscelis 1,
Microhasis 1, Hypselonotus 1, Serinetha 1, Discoga-
ster 1, Clavigralla 1, Physopelta '1, Largus 2, ReM-
henia 1, Capsus 5, Miris \, Tropidocheila 1, Ra-
sechus '1, Pirates 1, Acantliaspis 5, Reduvi^is 4, Phy-
sorhynchus ^, Apiomer'us '2, Pristesanchus 1, Har-
pactor ^, Eccagoras 3, Isocondylus '1, Zelus \, Hae-
matochares n. g. '1, Ptilomera '1, Zaitha 1, Notonecta
1, Apliana 1, Poe.ocera 3, Poeciloptera ^, Derhe ^,
Haemisphaerius 1, Eurybrachys \, Monecephoou I,

171

Tettigonia 5 och Tha7rmotettix \. Vet. Akad Of vers.
1855. p. 18'1.

Stal har fortsatt sina beskrifningar ufver de
af J. Wahlberg fran Cafferlandet hemforda He-
rniptera ocli anfor nu fOljande slagten och artantal,
nemligen: Elasmogaster \, Mictis i3, Physomerus ^,
Petalocnemis 1, Paryphes 1, Philonus ^, Serinetha \,
IJypselopus ^, Alydus 2, Euthetus 3, Neides 1, Hy-
dura 1, Gonocerus "i, Clavigralla 4, Corizus 4, Acan-
thocoris 1, Lygaeus 4, Rhyparochromus \^, Atracto-
phora 1, Oxycaraenus 2, Micropus 4, Geocoris 1,
Odontopus \, PyrrhoGoris 2, Dermatinus 2, Dysde-
rus 1, Sphiyictothorax 1, Phytocoris \, Capsus 5,
Zosmenus 1, Phyllontocheila 2, TropidocheUa J, P%-
satocheila 1, Elasmognathus 1, Brachyrhynclius \,
Acanthia 1, Pirates 4, Metastemma 2, Glymmato-
phora 3, Nobis \, Acanthaspis 6, Reduvius 3, Opz-
Tiws 1, Phonergates '), Clopophora 2, Physorhynchus

3, Cleptria 2, Pantoleistes 1, Harpactor 24, Harpa-
gocoris 1, Phonoctonus 1, Arilus £, Sphagiastes 1,
Laphyctes 1, Oncylocotis \, Zaica \, Oncocephahis 3,
Stenopoda %, Tribelocepliala 1, Rliaphidosoma 3, Xo-
podytes 1, Emesa 2, Hydrometra 1, Tenagogonus 1,

Fe/m 1, Mononyx 1, Pelegonus 1, Naucoris 1, i7^-
plotiychus \ och llyothrepes 1. Vet. Akad. Ofvers.

1855. p. 27. Asinops 3, Notonecta 1, .P/oa 1,
Platy pleura 1, Oxypleura 2, Cicada 8, Hypselometo-
pum '1, Simotettix i, Pseudophana 6, Strongylodemas

1, Cixius 9, Embolophora 1, Delphax 2, Rhinotettix

4, Amblycotis I, Hapalomelus 4, Tropidocephala '\,
Derbe 3, /ssws 1, Colobesthes 2, Acrometojjum 1,
Phalaenomorpha 1, Ricania 2, Cy sting ocephala 1,
Centrotus 4, Rhinaulax 1, Monecphora 6, Apliro-
phora 1, Ptyelus 10, Tettigonia 2, Bohemania 2,
Penthimia 2, Acocephahis 6, Selenocephalus 1, Coeli-
dia %, Platy tnetopius 1, Deltocephalus 1, Jassus 3,

172

Athysanus 2, Bytlioscopus ^Z samt Tettiyometra \,
1. c. p. 89.

Densarniiie har bOrjat fullstandigt be8krifva cle

Hemipt

era

pa

hvilka ban forut endast meddelat

diagnoser, hvarjemte nagra upplysningar rorande
synonymien anfuras. De arter, hvilka nu afliandlas
bora till gruppen Scutata, nemligen: Solenosthedium
chine7ise, Scutellera lanius, CalUdea coelestis, C. jacta-
tor, Pachycoris scurrilis, Ancyrosorna simile, Brachy-
platys cingalensis, Coptosoma nigro-punctatum, Acata-
lectus nitidicollis, Paramecoris biriotatus, P. gastricus,
Mecidea pallida, M. longula, Aednus circumflexus, Ma-
cro'pygium flavopustulatum = Cimex pustulatus De Geer,
Antiteuchus luctuosus, Pentatoma principalis, P. Halys,
Strachia puncticollis. Sir. ponderosa Stal = Vulsirea
nigro-rubra Spin., S, generosa Stal = Strachia spe-
ctahilis Drury, aS. circumdata, Eurysaspis Signoreti,
Urostylis flavoannulata, Edessa albidicornis, E. capreola,
E. Bos, Aceratodes flavovirens. A, albomarginatus, A.
flavomarginatus, Tesseratoma Afzelii, Pycanum ponde-
rosum, P. pretiosum, Cyclopelta tartarea, PJionolibes
venustus, Haematochares obscuripennis, Borborothrephes
Hedenborgi, Telmatotrephes sculpticollis, Phlebopterum
praemorsum ocb Stenocotis subvittata. Vet. Akad.
Of vers. 1856, p. 51.

De af var landsman, den alltfOr tidigt bort-
gangne unge naturforskaren Victorin under en resa
till Cap-kolonien gjorde insamlingar af Hemiptera,
hafva af 8tal blifvit granskade, hvarvid af de
hemfOrda 60 arterna, 11 befunnits vara nya. Se-
dan de forut kandas nainn blifvit uppraknade, of-
vergar Forf. till beskrifning af de nya eller ofull-
standigt karakteriserade. Dessa aro: Cyd?ius crura-
lis, Pentatoma Victorini, Gonocerus pmigens Thunb.
G. spissicorids, Ijygaeus marginatus Thunb., Nysius
punctipes, Oxycaraenus cruralis, Cleptria rujipes, Nau-

I

173

coris spurcus, Cicada Holmgreni, C, ruficollis TflUNB.,
Rliinaidax sev-icans, Ptyelus patruelis och PL callifer.
Vet. Akad. Ofvers. 1856, p. 193.

Stal, som haft tilifalle undersoka typerna till Syno-
flera af de Hemipter-arter, hvilka af Thunberg "^"'^*
blifvit bedkrifna i atskilliga Akadeniiska afhandlin-
gar, har rOrande dessa arters synonymi meddelat
u})ply«ningar. Salunda ar Cimex villosus Thbg. —
Reduvius personatus Linne, Cimex analis T. — Nema-
topus Indus L., iimex transversus T. -- Rhaphigaster
torquatus Fabr., C. fuscus T. = Spartocera moesta F.,
C. hrunneus T. = Aspongopus obscurus F., C. costa-
tus T. — Cimex civilis Germ , C hilineatus T. — C
civilis Germ., C. hexophthalmus T. = Serinechta moe-
sta Stal, C. superstitiosus T. = Lygaeus cingulatus
Fabr., C alhidus T. = Lygaeus crudelis Fabr., (7.
purpureus T. — Harpactor milthinus H. S. C. deustus
T. = Pyrrhocoris Forsteri F., C angustatus T. — Hy-
drometra stagnorum L., Cercopis transversa T. = Mo-
necphora fascicoUis Stal, C, maura T. = Rhinaulax
luge7is Stal, C. trifurca T. = Rhinaulax analis Fabr.,
Tettigonia crenata T. = Cicada catena Fabr. — C. au-
rora? Walk., Cimex gastricus TiiBG. = Paramecoco-
ris gastris Stal, C luguhris T. = Acanthosoma im-
pluviata Germ. = Rhaphigaster fusco-irroratus Stal,
C. quadridens T. — C aherrans Germ., C. dilatatus
T. = Burns rotundatus Dallas, C. retusus T. =
Acanthosorna haemorrhoidale L., Tetyra marginata Thbg.
= Plataspis coracina White, Copium cornutum T. =
Laccometopus calvicornis L. Fieber, Alydus scaler T,
— Acanthocoris scabrator F., A. annulatus T. = Ho-
moeocerus nigripes BuRM. , Reduvius ornatus T. =
Acanthaspis id Stal, R. pallens T. = larva, R. Urn-
batus T. = larva, Lygaeus immaculatus T. = Pyrrho-
coris carnifex F., X. ater T. — Rhyparochromus Echii
Panz., Pendulinus ater Thbg = larva Galaesis hasti-

cornis, P, bilineatus T. — Pachylis PJiaraonis F., P.
quadrilineatus T. = Spatophora hiclavata F., P, ma-
culatus T. = larva, P. gigas T. - Pachylis laticornis
F., P. hidentatus T. ~ Pachylis laticornis F., P. gros-
sus T. = Pachylic laticornis F , P. armatus T. =
Chareisterus gracilis Lap., Copiurn maculatum T. = C
guttatum T. = Cimex claviger Herbs t och Copium ser-
ratiim T. = larva. Vet. Akad. Oi'vcrs, 4855. p. 345.

SiGNORET har uppstallt ett nytt slagte bland
Pentomidae^ som han benfimnt Ijeptolobus, utmarkt
genom utvidgningen i laineller af hufvudets bada
sidofllkar. Det bor inrymmas emellan Macrorhaphis
Dall. och Phyllocheirus Spin. Den enda kanda arten
L. Murrayi ar fran Guinea. Ann. Entora. III. Ser.
Iir. p. 61. Tab. 7 n:o IV.

Uti "Dissertatio Entomologica novas Insectorum
species" beskref Thunberg, bland andra Hemiptera,
afven en art under namnet Cimex Augur och upp-
tog af densamrna fyra varieteter. Stal, som un-
dersokt typ-exemplaren har funnit, att dessa varie-
teter icke allenast utgora olika arter, utan afven
bora foras till tvenne skilda slagten, hvarfore han
ansett sig bora a alia nieddela beskrifning. Cimex
Augur var a Thbg. = Odontopus Coqueherti Fabr.,
C. Au^ur var /? T. = Dysderus Augur Stal, C
Augur var ^ T. = Dysderus Thunbe7yi Stal och
C. Augur var J" T. = Dysderus thoracicus Stal. Vet.
Akad. Ofvers. 1855. p. 390.

Ibland Ilemiptera torde det finnas fa arter om
hvilka forfattarne hyst sa olika asigter och sa miss-
kiln t, som den af Linne i 'Museum Ludovicae Ul-
ricae' beskrifne Cimex Stockerus. Stal, som sokt
bringa roda i den invecklade synonyniien anfor, att
den furste, som efter Linne upptog nagon art un-
der detta namn var Fabricius, men hvad han

I

175

harmed menat ar nagot belt annat an LiNNES art.
Sedermera hafva Wollp, Lateeille, Guerin,
BuKMEiSTER m. fl. och senast Dallas under denna
benamning namnt ellcr beskrifvit arter, utan att de
haft for ogonen den ratta Linneanska och knappast
hafva de med detta namn betecknat samma art.
Det finnes dock ett arbete der en Callidea Stoche-
rus finnes upptagen, hvilken verkligen ar identisk
med Linne's och det ar "Histowe naturelle des He-
mipteres' af Amyot och Serville, ehuru ingen
synes vilja hafva medglfvit att dessa forfattare haft
ratt. Stal, som granskat typen for Linne's be-
skrifning, bar ofver denna art icke allenast medde-
lat en noggrann diagnos utan afven salunda utredt
dess synonym!: Cimex Stockerus Linn. Mus. Ludov.
Ulr. = Scutellera dilaticollis Guer. Voy. Coq. =
Chrysocoris Stolli Hahn Wanzen. Ins. = Callidea ab-
dominalis Hope. Cat. Germ. Zeitschr. = Galostha
Stockerus Am. et Serv. Hist, des Hemipt. = Calli-
dea dilaticollis Dallas Li.st of Hemipt. Vet. Akad.
Ofvers. 1855. p. 389.

Haliday bar afbildat och utforh'gt beskrifvit
Crypto stemma aliena Herr. Schaefp. Det forut an-
vanda genusnamnet forandrar ban till Dipsocoris.
Herrich Schaeffer och Meyer hafva bada, bos
denna art, ofversett cellerna och den sednare for
den med tvekan till Capsini. Haliday anser den
tillhcira Lygaeodes och sta narmast Antliocoris. Nat.
Hist. Review. VI. p. 61.

Ett ganska vigtigt bidrag till kannedomen om
de svarutredda Caspini hafva vi nu att anmala nem-
ligen: " Rhynchotographische Beitrdge I. Die Capsinen
der gegend von Wiesbaden' von Kirchbaum. Olika
med de fiesta Forfattare, bvilka vid arternas be-
stammande fastat en ofvervagande vigt vid farg
och teckningar, bar Kirschbaum egnat mer upp-

176

inarksamhet dt formen och den rrhitiva atorleken af
kroppsdelarna, fjilrdeles af thorax, antennerna och
antennledernas olika langd, ufversidans skulptur,
dess glaiis eller harigher och sist vid arternas ka-
rakteriserande fastat afseende pa fargen. Det nu
anraalda arbetet upptager 154 arter, ibland hvilka
31 aro nya. For hvarje art angifves stallet der
den blifvit anmarkt, tiden da den ar framine, samt
de vaxter, hvarpa den fOretradesvis vistas. Har-
efter vidtager en tabell for arternas bestammande.
Sasom exempel hum Forfattaren gatt till vaga,
torde en tabell ofver de slagten ban antagit bora
meddelas.

I. Thorax pa sidorna kantad eller forsedd med en hud-

artad sora.

A. Thorax vid basen foga bredare an lang; vid siiorna

endast kantad, utan som, pa midten med e» otyd-
ligt upphojd, efter liingden gaende linea. Hufvudet
ot'van ifran sedt sa liliigt eller liingre an bredden.
Pannan framtill skild fian den vertikala hufvud-
skolden genom en tvarsofver gaende fara;, mellan
ogonen i midten en fordjupad linea efter langden.
Forsta antennleden betyciligt tjockare an den andra.
Forsta tarsleden langre an den tredje. Kroppen
smal, jemnbred, med hemelytra fyra till fem ganger
sa langa, som breda. Hufvudet och thorax nastan
horizontella. 1 Miris AucT.

(Spec. 1—7).

B. Thorax vid basen atminstone dubbelt sa bred, som

lang. Hufvudet ofvanifran sedt, bredare an langt;
da detta icke ar handelsen, thorax forsedd med
hudlik sora {L. carinata H. S.) eller pannan och
hufvudskolden icke atskilda genom en inskarning
[L. albidus Hahn och [L. nasutus n. sp.).

2 Lopus H. S.

(Spec. 8-15.

II. Thorax vid sidorna hvarkeu med som eller kant.

A. Forsta antennleden sa lang som eller langre an tho-
rax, med spridda, upprattstaende bar. Antennerna

I

177

langa ocli ofverallt fina. Thorax utan tydlig tvar-
fara. Ofversidan utan glaiis, hos en art toga glan-
sande, utan punkter, med glesa, morka har, och
mellan dessa merendels nedtryckta hvitaktiga sma-
har, af hvilka de form latt afnotas.

2 Phytocoris H. S.
(Spec. 16—22).

B. Forsta antennleden koitare an thorax (hos nagra ar-
ter ar den lika iang som thorax). Dessa afvika
fran de sista arterna af Phytocoris derigenora, att
ofra sidan ar glatt och att de hvita smaharen sak-
nas. C. histrionicus L. och C. angidatus aro pa tho-
rax forsedda med en tviirfara; hernelytra aro langa
och sraala, mer an fyra ganger sa langa som thorax
vid basen ar bred. C. striateUus har pa framkan-
ten den sraala knol, som finnes hos Capsus afdel-
ningen II och III. (Hos C. histrionicus och C.
StriateUus saknas all betydligare harighet).

a. Thorax framtill bredare an baktill, utan knolar.

Hufvudet bredare an thorax, lutande nedatbojdt,
trekantigt, spetsigt. Antennerna fastade langt fram-
om ogonen, narmare hufvudets framre del an pan-
nan. Midtelryggens framkant endast betackt af
framryggen, sa att hemelytras fiiste, atminstone
hos exemplar med forkortade vingar, ilr belaget
bakom forryggens bakkant. Tibierna taggiga.
Forsta tarsleden sa Iang som andra och tredje
tillsamraanstagna. Bakkroppen synes, i anseende
till det forsta smala segnientet, skaftad.

4 Myrmecoris Gorski.
(Spec. 23).

b. Thorax framtill icke bredare an baktill. Anten-

nerna icke fastade langt framom ogonen. He-
melytrernas bas endast hos en art C. Mdrkeli
H. S. nagot bakom andan af thorax.

^ Capsus H. S.

(Spec. 24—154)
aa. Thorax Iang, antingen delad genom en tydlig tvars-
ofver gaende fara i en framtill smalare och bak-
till bredare del, eller da faran icke ar tydlig,
forsedd med tvenne atskilda eller i en buckla
sammanflytande knolar, framtill utan nagon ring-
Pro/. Bohemnns Arsb. 1855, 1856. ^2

178

tbrrnig svulst. Kroppen alltid mer eller mindre
ISng och smal. Baktibierna taggiga. (Hos C
marginellus F. och striatellus L. finnes afven en
otydlig fordjupning pa thorax, men den stracker
sig icke ofver hela dess bredd, afvensom den
ringlika svulsten hos Capsus afdelningen II och III).
Afdelningen I. Cyllecoris Hahn.
(Spec- 23 — 34).
bb. Thorax utan tydlig tvarfara och utan tydliga kno-
lar. Afdeln. I— V.
a. Thorax vid hela framkanten med smal ringlik
svulst. Afdeln. II. III.
aa. Membrancn med tva celler, en yttre mindre, och
en inre mycket storre. Baktibierna taggiga.
Afdelningen 11. Deraecoris.

(Spec. 35 — 75).
^^. Membranen med en rund femhornig cell. Bak-
tibierna utan taggar.

Afdelningen III. Monalocoris Dahlb.
(Spec. 76).

^. Thorax utan ringlik svulst vid framkanten. Bal
tibierna med taggar. Afdeln. IV. "V.
act. Baktibierna icke eller foga fortjockade eller ut
plattade, det vill saga 5 — 6 ganger sa langa"
som breda.

Afdelningen IV. Leptomerocoris.

(Spec. 77—114).

pp. Baktibierna atminstone hos honan markbart foi

tjockade, det vill saga mindre an 5 — 6 sa lang!

som breda.

Afdelningen V. Eurymerocoris.
Spec. 115—154.

Till slut fcilja noggranna beskrifningar pa d^
nya arterna. Diagnoserna aro pa latin, de utfor-
liga descriptionerna pa Tyska. Jahrb. Ver. Naturl
in Nassau X. p. 461.

Tvenne nya arter Heteroptera, funna i Geor-
gien, nemligen: Reduvius pungens och Conorhim
sanguisugUf hafva af Le Conte blifvit beskrifnf
Proceed. Acad. Philad. VII. p. 404.

^9

Plera nya arter bland Heteroptenx hafva af
MuLSANT och Key. blitVit uppstallda sasom: Ster--
nodQntus n. g. [Scutellerides) obtusus (Marseille), De-*-
rula n. g. {Scutellerides) jiavognttata (Marseille), Scio*
coris auritus (Avignon med flera stallen), Capsiis
Yersini (Ardeche) och C» Foreli (Ardeche) Muls.
Opusc. VII. p. 119. Tab. 11.

Uti "Memoire sur wie nouvelh espece de Belo-^ Nepini.

stoma (5. algeriensis) et reflexions sur ce genre ctHt-^

miptere aquatique^ par M. Leon Dufour, har Forf»

beskrifvit och afbildat, efter hvad han formodat en

ny art, hvilken skiljer sig fran de ofriga af detta

slagte genora dubbla klor pa fraratarserna. Den ar

likval fOrut af Spinola (4850) I ''Tavola sinottica'

upptagen under namnet Hydrocyrius Colombiae och

af Stal sednare benarand Ilyothrepes herculeus^

Denna insekt, som i anseende till sin beiydliga stor-

lek och utmarkta karakterer icke latt kan forvexlas

raed nagon annan, synes hafva en kosmopolitisk ut-

bredning, da den blifvit funnen icke allenast i Co-

lumbien utan afven ofver hela Afrika, Sa val detta

forhallande, som dess stora likhet med Belostomum,

kunde LUa furmoda, att de emellan bada befintliga

olikheterna endast aro sexuella. FOrf. ingar i en

noggrana framstallning af alia djurets kroppsdelar,

sardeles med hansyn till dess skillnader fran B. in-

dicwn Seuv. Sadana finnas bland andra i antenn-

bildningen; hos bada utgar fran andra och tredje

leden en lang, skarformig, bOjd gren; den fjerde

ar hos B. alyeriense aflang, odelad, hos B, indicum

deremot delad i spetsen och afven nara basen for-

sedd med en bojd gren. Mem. Soc. Scienc. de Liege

X p. 186, pi. L

Hagen har pa ett hogst fortjenstfullt satt sokt Homop-
utreda och bestamma de, sa val genom sin form *^^^*
som fargteckning, svarbestambara Europeiska arterna

180

nf slagtet Cicada* Med fastadt afseende pd osS-
kerheten att kunna bestaimna artcrna efter f^rg och
teckningar, har Forf. bemodat sig att utfinna form-
skillnader och ban bar patraffat sadana i ofvervin-
garnas nerver, i forinen af kanten pa prothorax, i
bildningen ocb storleken af Ijud-organet bos ba-
narne, i antalet ocb laget af t^nderna pa frambe-
nen ocb slutligen i beskaffenbeten af konsorganerna.
Pa vingania ar det isynnerhet basal-cellen, som
Jemnar de lattfattligaste kannemarkena ocb som kan
med fordel anvaiidas vid indehiingen i grupper.
Den ar umsom tiflang (C tibialis y haematodes), 6m-
som knappt langre an bred (C. Orni), understun-
dom quadratisk (C. pleheja). Harefter, ocb med fa-
stadt afseende pa de bada sektorernas utgangspunkt,
fordelas de Europeiska Cicaderna i fem grupper.
De ofriga kannemarkena aro isynnerbet af v^rde
fur arternas bestammande. Dessas synonymi, geo-
grafiska utbredning, lefnadssatt m. m. bafva om- fli
sorgsfullt blifvit behandbide.] Till fursta gruppen
bora: \) C. haematodes, 2) C. tomentosa. Till andra
gruppen 3) C. pleheja. Till tredje gruppen 4) C. Orni, fl
C. querula, 5) C. hi/alinay 6) C. lineola, 1) C. atra. Till
fjerde grupi^en: 8) C. montana, 9) C. prasina, iO)
C. tibialis, 41) C. annulata, \%) C, fiaveola, 13) C.
argentata, 14) C. demissa, 15) C. picta, 16) C. ae-
stuans ocb till femte gruppen: 17) C. violacea. Till
slut foljer en fOrklaring cifver den bifogade tabel-
len. Stett. Ent. Zeit. 1855, p. 340, 379, 1856 p.
27, 66, 131. Tab. t.

Desok ''Sur V apparition reguliere des Cigales
en Amerique.^' Forf. bekraftar i denna lilla upp-
satts LiNNES nppgift, att den Nord-Amerikanska
Cicada septemdecirn alltid aterkommer efter 17 ars
fOrlopp. Denna period ilr sa saker, att alia tid-
ningar forut forkunna djurets framkomst. Likval

I

¥

18 1

\Uav (let sig icke samtitligt ofverallt, ty 1845 fram-
koin (let i Nord-Ostra Staterna af New- York, 1849
i de Norra, 1850 i New-Yersey och i nord-ostra
Pensylvanien, 1851 i mellersta och sodra Pensyl-
vanien, Maryland, Georglen och Virginien. Denna
omvaxling af lokaler skall val, vid fortsatta iaktta-
gelser, lemna narinare upplysningar ofver denna arts
periodlska framkomst, ty att med Desor antaga att
larven skulle lefva i 47 ar, vore val mycket vagat.
Bull. Soc. de Neufchatel III. p. 68.

Uti ''Catalogue of Ilotnopterous Insects collected
at Singapor et Malacca' har Walker dels upprak-
nat, dels beskrifvit 73 arter af fuljande sUgten:
Platypleura 1, Dandubia 4, Cicada 1, Hyechus 1,
Hotinus 1, Aphaena 2, Dictyophora 1, Cromna n. g.

1, Daradax n. g. 1, Elica n. g. 1, Elidiptera 1,
Cixius 3, Euria n. g. 1, Bidis n. g. 1, Euryhracliys

2, Matoides 4, Ricania 1, Cohna n. g. 1, Benna
n. g. 1, Pochazia 6, Nephesa 1, i^/a^a 1, Colohesthes
2, Poeciloptera 2, Eupilis n. g. 1, Centrotus 5, il/z-
creune 1, Cercopis 7, 6b^sa n. g. 1, Ptyelus 1, 7>^-
tigonia 5, Ledra 3, PentJdmia 1, Acoceplialus 1, 6*06-
/2cZm 2 och Monopldehus 1. En del af de nya slSg-
tena finnas afbildade. Journ. Proceed. Linn, Soc.
I. p. 82, 97. Tab. 3, 4.

Flera nya Syd-Fransyska arter af Fidgorellae
hafva af Mulsant och Key blifvit anfOrda, af hvilka
tva bilda nya slagten: 1) Conosimus horande till
Issides, Kroppen aflangt aggformig, hjessan matt-
ligt bred, framtill trubbigt vinkelformig, pannan af-
lang, trekolad, ogonen rundade. icke emarginerade,
ocellerna icke synliga, tackvingarna vid sidorna
mattligt bukiga, inga vingar, benen korta med fina
taggar, 1 art C caelatus fran Hyeres. 2) Peltonotus
af samma grupp. Kroppen tjock, nastan cylindrisk,
hjessan bred, framtill afhuggen, pannaa bred, tre-

I

182

kulad, ogonen bredt aggformiga, ocellerna icke syn-
liga, prothorax frnmtill skoldlikt utvidgad, scutellen
ganska 8tor, lika bred som thorax, tackvingarna
fOrkortade, trekOlade, nastan jemnbreda, inga vin-
gar, benen korta med fina taggar, 1 art P. rani-
formis fran Basses Alpes. De nya arterna aro:
Dictyophora multireticulata (Lyon), Delfhax tuberipen-
nis (fran Nimes), Hysteropterum maculifrons (Pro-
vence), Tettigometra sulphur ea (Nimes) och T. im-
pressijrons (Languedoc). Ann. Soc. Linn, de Lyon

n. p. 197.

Tvenne nya Fulgorellae fran Venezuela karak-
teriseras af Signoret nemligen : Phrictus ocellatus
och Lystra hypoleuca. Ann. Ent. III. Ser. Ill, p. V.

Signoret's i furra Arsber. p. 136 anmalda
utraarkt vackra arbete, "Bevue Iconographique des
Tettigonides' , har blifvit fortsatt och afslutadt. Hela i
antalet af de beskrifna arterna uppgar till 379,fl
hvarjemte 16 arter, upptagna hos andra Furfattare,
anforas. De afhandlingen atfOljande figurerna aro
utmarkta, genom noggrannhet i tormernas atergif-J
vande och en ytterst omsorgsfull kolorering. Ann. :
Entom. IIL Ser. III. p. 49. Tab. VI. p. 225.
Tab. VII, XII. p. 507. Tab. XXL p. 765. Tab.
XXIII, XXIV.

Af MuLSANT och Rey hafva flera Cicadellinae
fran sudra Frankrike och trenne nya slagten blif-
vit karakteriserade. De sednare aro 1) Chiasmus:
Kroppen aflang, hjesssm trekantig, pannan aflang,
jembred, ogonen stora, breda, ocellerna tydhga, prO'
thorax kort, bred, scutellen triangelformig, tackvin
game i spetsen urskurna, korsande hvarandra, be
nen langa. forsedda med taggar, 1 art C, translu
cidiis fran Marseille. 2) Stegelytra: Kroppen tjock
baktill sammantryckt, hufvudet trubbigt triangelfor
migt, hjessan urgro])t, pannan forlangd, nastan jemn

183

bred, ogonen stora, protfiorax kort, bred, ocellerna
tydliga, scutellen stor, triangelformig, tackvingarne
bakat uppstigande med upphujd sutur, benen langa,
forsedda med taggar, .1 art St. alticeps fran Pro-
vence. 3) Proceps: Kroppen aflang, nastan linear,
hufvudet forlangdt, i spetsen nagot afsmalnande,
ogonen stora, nastan aggformiga, prothorax kort,
bred. Scutellen triangelformig, tackvingarne for-
langda, baktill nagot korsande hvarandra, benen
forlangda, furscdda med taggar, 1 art P. acicularis
fran Hyeres. De nya arteriia aro: Ptyelus notatiis
(Provence), Bythoscopiis ustulatus (Lyon), B. ocularis
(Hyeres), B. sinuatus (Marseille), Jassus cyclops (Pro-
vence), J. haematoceps (Hyeres), J, didymus (Bresse),
Athysanus quadrinotatus (Beaujolais), Deltoceplialus
medius (Lyon), D, luteus (Basses Alpes), Typlilocyba
lunaris, bisignata och roridxx (Hyeres), J*, stigmati-
pennis, nivea och punctuhim (Avignon). Ann. Soc.
Linn, de Lyon. IL p. ^13.

De diagnoser, som af Mulsant och Key i
deras forut namnde afhandlingar blifvit meddelade
ofver Syd-Fransyska Heteroptera, hafva af Wei-
TEi^WEBER blifvit inforda i Lotos VI. p. 235, 248.

En intressant iakttagelse har af Stal, vid un-Treocei-
dersokning af Derbides, blifvit gjord, nemligen ^^^ D^^^bides
nagra af dessa aro pa hufvudet forsedda med tre
oceller, ett forhallande, som hittills blifvit forbisett
af alia de Forfattare, hvilka bearbetat denna grupp.
Westwood, som ofver dessa djur utgifvit en om-
fattande monografi, har endast anmarkt hos hitho-
rande species tvenne oceller, for sa vidt de icke
belt och ballet saknas. Efter meddelande haraf
uppstaller Forf. tvenne nya slagten Briwia och Ada-
nia, bvardera med en art, samt lemnar dessutom
diagnoser pa Phenice furcatovittata, Mysidia albicans
och Phrygia fuscata. Vet. Akad. Forh. 1856. p. 161.

184

rodes. Mink har funnit en ny art af Livia, som

benamnt L. crefeldeiisis. Den skiljes latt fran L
juncorum genom antennernas form. Andra Jeden ar
nemligen hos sistnamnde art tre ganger sa lang
och vid basen dubbelt sa tjock som den fOrsta,
hvaremot hos L. crefeldensis den- fursta antennleden
ar foga oHk den andra och den andra endast en
tredjedel sa lang, som de atta foljande tillsaiiimans-
tagne. Stett. Entom. Zeit. 1855, p. 370.
Metamoi" For lefnadssattet och utvecklingen af Psylla

^^^' succincta har Heeger fullstandigt redogjort. De
nyklackta insekterna para sig om dagen, sittande
derunder sa val bredvid, som med bakdelcn mot
hvarandra och furblifva i detta tillstand flera tim-
mar, hvarefter de lefva nagra dagar. Hanarne do.
likval alltid forr an horiorna. De befruktade ho-
norna lagga under 4 — 5 dagar de sma aggen, ett
och ett, foretradesvis vid kanten af bladen pa Ruta-

graveolens. Furst efter 8 14 dagars furlopp fram-

komma larverna, som sakna vingslidor, och suga
sig fast vid en bladstjelk eller ung gren, der de
blifva stilla till nasta hudombyte, hvilket vanligen
intraffar efter 9 — 12 dagar. Harefter lemna de
det gamla stallet och rudimenter visa sig nu till

I

I

vingslidor. Efter lika lang tid folja andra och ^_
tredje hudOrasningarna och qvarblifva de efter den fl
sednare pa samma stalle. Vingslidorna aro nu tem-
ligen stora. En bona lagger pa 4 — 5 dagar 30 — 40
agg. Forst efter andra hudombytet borja larverna
utsippra ett blaaktigt amne, hvaraf vaxten ofta be-
tackes. Larverna aro, innan forsta hudombytet,
blekgula, smala, nastan cylindriska, halften sa tjocka
som langa. Det framat afsmalnande hufvudet ar sa
bredt som thorax. Antennerna kagellika, treledade.
Ogonen vid bakhufvudets sidor triangelformiga,
svartgra. Mundelarna annu mycket otydliga. Bak-

185

kroppen nastan klotforinig. Efter andra hudomby—
tet aiVika de isynnerhet derigenom, att de aro storre
och fursedda med tydliga, ehuru ilnnu ofollstandiga
vingslidor. Efter tredje huddombytet blifva ugonen
mer framstaende, hufvudet smalare, antennerna tyd-
ligt 7-ledade. De tva forsta lederna mycket korta,
den tredje langst, nastan cylindrisk, fjerde, femte
och sjette korta, tillsammanstagne icke sa langa
8om den tredje, den sjunde kagellik, nastan sa lang
och tjock som den tredje, med tva apical-borst.
Benen ega annu inga tydliga klor, men i deras
stalle tva nedat bojda borst och under dessa en
stor, aflang pulvill. FOrpupningen furslggar inom
larv-huden, sora blir torr och rudbrun. Ar insek-
ten fullbildad, sa spricker ijfra ryggsidan efter lang-
den, hvarefter imago framkommer, lemnande qvar
den tunna, hvita puphuden. Sitzungb. d. Kajserl,
Akad. zu Vien XVIII. p. 43. Tab.^ 4.

Upplysningar rurande metamorfosen af Aleu- Cocciua.
rodes immaculata, hafva af Heeger blifvit madde-Metajtwr-
lade, hufvudsakligen af foljande innehall: att sa val •^^^'
imagines som larverna traffas pa undra sidan af
bladen till Hedera Helix. Parningen forsiggar i
skuggan vid 14 — 16 graders varme, hvarunder
konen sitta bred vid hvarandra. Honan lao^oer efter
2—3 dagars furlopp, pa en gang 14 — 24 agg,
merendelt ett och ett, pa bladens undersida, sa att
de aro skyddade mot blast och regn. Da vader-
leken ar varm framkomma larverna utur aggen ef-
ter 5 — 6 dagar, fastsuga sig pa de unga bladen
och lemna det stalle de salunda intagit, endast ef-
ter hvarje hudombyte. Vid dessa remnar thorax
ofvanpa efter langden. Forpupningen forsiggar pa
det stalle hvarest larven left efter tredje hudomby-
tet, hvarvid larvhuden torkar och merendels blir
brun. Honan faster M,ggen med en klibbig vatska

186

pa sa satt vid bladet, att de i torkadt tillstand sy-
nas fursedda med korta skaft. Larverna, som likna
en skold, aro platta, aflangt runda, men furst efter
tredje hudombytet kan den fina och mjuka, vid
skoldens rygg sammanvaxta kroppens narvaro ur-
skiljas. Hufvudet ar bredt, foga smalare an bak-
kroppen. Brustet tredeladt. Bakkroppen bestar af
9 tydliga segmenter. Benen uppblast fortjockade,
bibehalla efter alia tre hudomsningarne en blekgul
farg. Ryggskolden uppnar en langd af ^ — f", ar
knappt J smalare an lang och skiljer sig markbart
fran AL chelidonii derigenom, att den under hvarje
utvecklings-stadium, pa yttre sidan inom den hud-
artade sOmmen ar fOrsedd med 30 — 34, men pa
ryggen med fyra, efter langden gaende rader af
8 — 10 blekgula, korta, i spetsen trubbiga taggar.
Den utbildade insekten, som i flera hanseenden lik-
nar AL clielidonii, skiljes latt fran denna derigenoni,
att vingarna sakna den morka flacken. Sitzungsb.
Kajserl. Akad. zu Vien XVIII. p. 33. Tab. \.

Aphidina. Af KoCHS ''Die Pflanzenlduse, Aphiden getreu

nack dem Lehen ahgehildet und heschriehen hafva haf-
tena 5 — 7 utkommiL I dessa bar slagtet Aphis
med 1% arter blifvit afslutadt. De innehalla dess-
utom foljande slagten: Siphonophora Herr. Sch.
med 36 arter, Drepanosiphum med 4 arter, Callip-
terus med 11, Dryohius med % och Lachnus med 3
arter. Likasom i furegaende haften aro alia ar-
terna temligen naturtroget afbildade. Forsta haftet
af detta arbete har af Berthold blifvit recense-
radt i Gutting. Gelehrte Anzeig. 1855. p. 159.

Thrip- Newman, som uppstallt tvenne nya arter, till-

sides. horande Thripsides fran Mysore, har benamnt dessa:

Idolothrips Halidayi och Phlaeothrips Anacardi. Trans.

Entom. Soc. N. S. III. p. 264.

I

187

Rurande lefnadssattet af Tlirips haemorrlioida- Lefnad*-
lis hafva ndgra iakttagelser af Bremi blifvit be- *""'
kantgjorda. Stett. Ent. Zeit. 4855, p. 313.

LEPIDOPTERA. — Herrich Schaepfer bar Alhuan
1856 afslutat sitt 4 848 paborjade stora arbete "%-l^^^^''^^^"'*-
stematische JBearbeitung der Schmetterlinge von Europa,"
Delta arbete ar fordeladt i sex band, af hvilket det
fursta innehaller Dagfjdrila7me ; det andra Heterocera
{SpJiinx, Bombyx och Noctua till hvilka sednare
Forf. afven raknar JRoeselia, Nola, Herminidaei Hy-
ponidae ocb Nycteolidae); det tredje Geometrae, det
fjerde Crambidae, Pyralides och Tortricides; det femte
de ofriga Microlepidoptera eller Tineina och Ptero-
phoridae, samt det sista eller sjette tillagg och for-
battringar till de foregaende, en systematisk ofver-
sigt och slutligen ett fiillstandigt alfabetiskt regi-
ster. Sex och trettio taflor framstalla den yttre
anatomien, for sa vidt som den blifvit begagnad
for systeiiuitiken, sardeles vingadrorna, pa hvilkas
lage, som bekant ar, Forfrs indelning i grupper
och slagten hufvudsakligen grundar sig. Antalet af
de arter, hvilka upptagas i detta verk kan lemna
ett begrepp om dess omfang. Sasom Europeiska
anforas och afbildas 373 Rhopalocera, 4255 Hete-
rocera, 573 Geometrae, 904 Cramhidae, Pyralides
och Tortricides, 4 464 Tineina samt 7 0 Pterophoridae
och Alucitinae, eller tillsammans 4333 arter. Priset
for hela arbetet med 646 illuminerade och 36 oko-
lorerade plancher ar 200 Thaler. Texten med de
sistnjlmnda 36 taflorna 20 Thaler. Om arbetet di-
rekte reqvireras hos Forf. och kontant betalas, lem-
nas J rabatt af summan. Recens. af Speyer i Stett.
Ent. Zeit. 4856, p. 383.

Samme Forfis '' Lepidopterorum exoticorum spe-
cies novae aut minus cog7iitae'' har blifvit fortsatt till
och med 47:de haftet. I de sist utkomna fa-

188

skiklorna innehalles, liksom i de forut utgifnn, af-
bildningar af nya arter, hvilkas namn finnes utsatte
pa omslagets baksida. Den utlofvade texten bar
annu icke utkommit. Det vore visserligen battre
om texten och plancherna samtidigt lemnades, hvar-
igenorn Fcirf. kunde tillforsakra sina benamningarj
priori tet.

Af ''List of the Specimens of Lepidopterous In-\
sects in the Collection of the British Museum Lepi-^
doptera Heterocera" by Walker bar forsta och an-
dra delen utkommit i London 1854 samt tredje
och fjerde 1855. De tvenne forsta banden inne-
halla familjerna Cydimonii, Castniae^ Zygaenidae och
IJthosidae, de sednare ArctiidaCf lAparidae) Notodon-
tidae, Limacodidae, Saturnidae, Endromidae ocli Bom-
hycidae. Inom flera familjer hafva en mangd nya
slagten blifvit uppstallda, hvilka da de icke blifvit
systeniatiskt ordnade, kunna bar forbigas. De nya
arternas antal ar ocksa hogst betydligt.

I likhet med Londoner- och Pariser-museerna
har borjan blifvit gjord att ofver Petersburgcr en-
tomologiska samlingarne utgifva en katalog. Forsta
delen, som omfattar Lepidoptera, har foljande titel:
''Catalogue de la collection Entomologique de I'Acade-
mie Imperiale des sciences de St. Petershourg Lepi-
dopteres" 1:ere Partie Les Diurnes af E. Mene-
TRIES. Den innehaller en upprakning af alia i
Petersburgska museum befintliga Dagfjdrilar, Uespe-
roidae deruti inberaknade; hela deras antal u])pgar
till 1105. (Enligt en uppgift af Gerstaecker
eger Berliner museum af denna familj 3600). I
ett bihang aro flera nya eller otillrackligt kanda
beskrifna och pa 6 kolorerade taflor igenkanligt
framstallda. Af figurerna visar sig, att nagra af
de sasom nya beskrifna stamina ofverens med forut
kanda species. Sa ar t. ex. Sericinus fasciatus Brem.

189

endast honan till S, Telamon DoNOV., Colias Wos^
nesensJd en icke sallsynt varietet af C. Cesonia Bo-
TSD.. Terias hecabioides och Aesiope Menetr. endast
lokala varieteter af T. Hecabe, af hvilka den fcirsta
redan forut ^r af BoiSDUVAL benamnd T. suava
och den sednare T. hlanda. Mesosem.ia coelistina Men.
= Hesperia geminus Fabr., Charis sylvestra Men. =
Lemonias Ptolomaeus Fabr. Uppgiften om de land
hvarifran en del arter harstamma, synas vara orik-
tig, ty t. ex. Thais Cerysii 'Av aldrig funnen i
Sohweiz, P. Euphono icke i Osterrike och Satyrus
Anthelea icke heller i Schweiz o. s. v.

For kannedoraen om utvecklingen af Surinams
Lepidoptera aro Sepps " Vlinders, naar het leven ge-
tecken\ hvaraf tredje och sista delen utkommit, af
vigt. Detta arbete inskr^nker sig hufvudsakligen
till afbildningar, emedan den Hollandska och Fran-
syska texten nastan uteslutande innehaller uppgifter
ofver larverna, huru lange deras puptillstand varar
och vaxterna hvarpa de lefva o. s. v., mer sallan
kritiska antnarkningar ofver Stolls och Crameks
arter. Hvad arternas systematiska bestamning be-
tiiiffar, sa har harvid intet afseende blifvit fastadt
pa vetenskapens framsteg under de sednare tiderna.
Sjelfva figurerna kunna icke tillerkannas nagon syn-
nerlig noggrannhet, da koloriten ofta ar vardslos
och storleken oriktig.

Var kannedom om Afrikas Insekt- fauna ar
annu sardeles ofulistandig, synnerligen som kust-
landerna hittills endast varit tilloranofliora for re-
sande naturforskare, af hvilka ganska fa lyckats in-
trjinga i det inre af denna verldsdel. Ehuru flera
af vara landsman afven besokt denna del af jor-
den och derifran hemfordt rika samlingar, har lik-
val ingen i detta hanseende gjort sig sa fortjent af
vetenskapsmannens tacksamhet, som var nyligen be-

490

klagligtvis bortryckte, ofortrutne och utmarkte for-
skare J. A. Wahlbehg. Af (let stora antal nya
arter, han under sitt 7-ariga vistande i Kafferlan-
det hopsamlat, har visserligen nagon del blifvit be-
skrifven, men annu atersta haraf hogst betydliga
massor. Wallengren, som nu furehaft till bear-
betning de af Wahlberg funna Macrolepidopteray
har i en akademisk disputation under titel; '^An-
teckningar i Zoologien' Lund 4856 8:0, 96 sidor
upptagit, efter en intressant skildring af Kafferlan-
dets lage och naturfurhallande, 1) En furteckning
pa de storre fjarilar som af Wahlberg och De-M
LEGORGUE blifvit funna inom sistn^mnde land, upp-
gaende till: 4 55 Papiliones, 37 Sphingides, tH Bom-
byces och 53 Noctuae a hvilka sednare, sa vidt de
varit nya, diagnoser blifvit meddelade. Denna for-
teckning visar, att ehuru visserligen manga arter,
som deruti upptagas, synas vara egendomliga fur
Kaiferlandet, eller atminstone for det inre af Af-
rika soder om aequatorn, hvilket annu S,r sa foga
k3,ndt, att man for narvarande icke kan med sa-M
kerhet afgora, hvad som egentligen uteslutande till-^'
hor hvardera af de der belagiia landerna, likval^
flera arter arc gemensamma sa val med sOdra Eu-
ropa, som de sydligare delarne af Asien, med Af-
rikas aequatorial-lander, med Caplandet, med Afri-
kanska oarne i Indiska oceanen, med Sunda oarn^l
samt afven med Sodra Amerika. Forf. anser att •'
migrations-drift finnes hos fjarilarne, likasom hos
foglarna, ehuru den icke ar regelbunden, som ho«
flyttfoglarna. Den kan saledes icke jemfOras me(
den, som fororsakar fo^jlarnas ordentlisja aflaf^snandt
fran och atervandande till deras hemlander, utai
snarare med den, som fororsakar, de af sa kallad(
ziguenar-artade foglar pa obestamda tider fure-
• tagna vandringar i stort. Fullstandiga beskrifninga^

191

5fver alia de nya arterna komma frauideles att in-
foras i Vetenskaps-Akademiens Handlingar.

Freyers "Neiieren Beitrdge zur Schmetterlings-
hunde mit Ahhildungen nacli der Natur' hafva blifvit
fortsatta till och med 1 1 0 haftet. Flera nya arter
upptagas i de sednast utkomna haftena.

Nedanstaende tvenne arbeten aro Eef. endast
till titlarne bekanta, nemligen: "Fratical Hints re-
specting Mooths and Butterflies with Notices of their
Localities, forming a Calendar of Entomological ope-
rations throughout the year in pursuit Lepidoptera" by
R. Shield 1856 (Pris 3 s). Recens. i Nat. Hist.
Review III. p. 53 och "Manual of British Butter-
flies and Mooths" by Stainton 8:o London N;o
1 — 7. Emot delta sednare arbete hafva flera an-
markningar blifvit frarastallda uti en i Nat. Hist.
Review HI. p. 98 inford recension.

Af Woods "Index Entomologicus, or a complete
illustrated Catalogue of the Lepidopterous Insects of
Great Britain har West WOOD burjat utgifva en ny
upplaga {A new and revised edition with figures of
the newly discovered species by J. O. West WOOD
N:ris 1 och 1 1855). Enligt Newmans Berattelse
i Proceed of the Entom. Soc. N. S. IH. p. 6^ in-
nehalla desamma 5 nya taflor med 180 figurer.

Flera af Oxley i Australien insamlade Lepi-
doptera hafva af Newman blifvit beskrifna nemli-
gen: Zeuzera Duponcheli, Teara denticulata, T. Gue-
nei, T. Edivardsi, Termessa Sheppardi, Oenosandra
Boisduvali, Tortrix Aschworthana, T. Standishana^
Chimahache Cinderella, Tinea ethesella, Bondia nigella,
Adela taurella, Anesychia Stella, Depressaria melesella,
D. Lawinella, Boydia criniferella, Tortricopsis Rosa-
bella, Oecophora Arabella, 0. Zitella, 0. Paulinella,
0, Agnesella, 0. Semelella, 0, Hecatella, Glyphipteryx

i9%

Sabella, LitJiocolletis Lalagella och Pterophorus tinctidac-
tylus. Trans. Entom. Soc. N. S. III. p. 281 Tab. 18.

En systematisk katalog ofver Europas fjarilar,
med till^gg af de arter 8om forekommn i Siberien
och i Mindre Asien, bar af Herrich Schaeffer
blifvit inford i Korresp. B]. Zool. Mineral. Ver. in
Regensb. IX. p. 17.

Diagnoser pa ett stort antal for Sverlges Fauna
nya Lepidopter-arter hafva af Wallengren blif-
vit meddelade. Salunda anfores: Diphtei^a coenohita
EsP., Apamea fibrosa Enor., OpigenafemiicaYiYV.us^.,
Eugraphe glossematis n. sp., Ilazus ochroleucus W. V.,
Calocampa vetusta HiiBN . , Toxocampa Pastinuni
Treitsch., Catocala electa Roesel, C. promissa
RoESEL, Eupithecia eociguata HiiBN. E. venosata Fabr.,
Idaea mutata Roesel, Idaea bisetata Berol. Mag.,
Herminiu tarsipennalis Treits. , Sciaphila incertana
Treitsch., Paedisca profundana W. V., Retina du-
plana HiiBN., Dicrorharnpha politana W. V., D, ca-
liginosana Treitsch., Chrosis rutilana HiiBN., Cram-
bits ericellus Zinck., Mhodophoea consociella HiJBN.,
Pempelia adornatella Treitsch., Tinea arcella Fabr.,
T. ignicomella F. R., T. misella Zi:ll., Micro'pteryx
rubrifasciella Haw., Diplodoma marginepunctella
Steph., Adela rufimetrella Scop., Nemotois mi7iimel-
lus W. v., Harpipteryx alpella W. V., H. horri-
della KuHLW., Butalis parvella F. R., B. inspersella
HiiBN., B. siccella Zell., Depressaria propinquella
Treitsch., Gelechia Hermannella Fabr., Argyresthia
fagetella Moritz, A. sei^itestacella Curt., Coleoplwra
livella Zell., C. therniella Zell., C. annidatella Ny-
LAND., C. granulatella Zell., Gracillaria quadrisig-
nella Zell., Cosmopteryx turdipennella Treitsch.,
lAthocolletis pomifoliella TiSCii., Liili, quercifoliella
¥: R., Lith. alniella Tiscii., Litlu Cramerella Fabr.,

Ptero-

193

Pterophorus Ericetorum Zell. och Pterophorus sero-
tinus Zell., tilfsammans 51 arter. Vet. Akad. Of~
vers. 1856. p. 213.

Sasom bidrag till kannedomen om fjarilarnas
utbredning inom Europa, hafva talrika lokal-fauner
i atskilHga tidskrifter blifvit inforda sasom:

1) V. Hymmen " Ve^'zeichniss der Lepidopteren
welche in der Umgegend von Trier gefangen oder aus
Raupen erzogen sind, nehst Angahe der Fangorte^
Jahresb. Gesellsch. niitzl. Forsch. zu Trier vom
Jahre 1853. Synes vara rikhaltig och omfattar
alia familjer.

2) Zweiter Nachtrag zur SchUsischen Lepidop-
ter-Fauna zusammengestellt von WoCKE. Haruti
uppraknas alia de nya fjaril-arter, som under sed-
nare aren blifvit upptackta inom Schlesien, hvari-
genom antalet af de nu anmarkta arterna uppgar
till 2097, nemligen 127 Papilionidae, 54 Sphin-
gidae, 143 Bombycidae, 338 Noctuaeidae, 283 Geo-
metridae, 1 1 Pyralidae, 316 Tortricidae, 154 Cram-
hidae, 635 Tineidae och 36 Pterophoridae. Slutligen
beskrifves en ny art, Gelechia pudorina. Zeitschr. f.
Entom. Ver. Schles. Insektenk. X. p. 1.

3) Stollwekk " Verzeichniss der bisher im
Kreise Crefeld, namentlich in der Umgebung der Stddte
Crefeld, Uerdingen, Finn und der ndchstgelegenen Ort-
schaften gefundenen Schmetterlinge upptager 62 Papi-
lionidae, 86 Bombycidae, 139 Noctuaeidae, 133 Geo-
metridae eller tillsammans 448. For hvarje art an-
fores stallet der den blifvit funnen, jemte andra
upplysande anmarkningar. Verhandl. Naturh. Ver.
Preuss. Rheinl. und Westph. XI. p. 393. Om denna
forteckning ar nagorlunda fullstandig, synes trakten
vara fattig p4 Fepidoptera.

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. ^ ^

194

4) Haupt " Verzeichniss der um Bamberg his-
jefzt aufgefundenen Schmetterlinge' omfattar alia fa-
miljer af Lepidoptera. Zweiter Bericht Besteh. und
Wirken Naturh. Ver. in Bamberg 1854 p. 80.

5) Boll omnamner, i sin Forteckning ofver
Meklenbiirgs Lepidoptera, att antalet af hittills inom
detta land funna fjaril-arter uppgar till 1437, af
hvilka tillhora Papilionidae 100, Sphinges '6b, Bom-
hycidae 99, Noctuaeidae iJ73, Geometridae ^'15, P?/-
ralidae 66, l^ortricidae 219, Cramhidae 72, TineidaC'
337 och Pterophoridae 21. Archiv Ver. Freunde
der Naturg. in Meklenb. IX heft. p. 158.

6) MoLLER " Verzeichniss der in Miihlhauser
Kreise vorkommenden Schmetterlinge mit Hinzufugung
ihrer Fundorte." Haruti upprilknas af Papilionidae
85, Sphingidae 26, Bomhycidae I'd, Noctuaeidae 162,
Geometridae 164, Pyralidae 36, Tortricidae 92, Ti'
neidae 106 och Pterophoridae 9. Zeitschr. f»r Ge-
sammten Naturw. III. p. 103.

7) *' Zur Fauna der Nieder-Elhe. Verzeichniss
der bisher um Altona und Hamburg gefundenen Schmet-
terlinge, mit Angabe der Fundorte und sonstige Be-
merhungen' von Tessien Hamburg 1855. Denna
forteckning omfattar Papiliones, Sphinges, Bombyces,
Noctuae och Geometrae; utom lokalen der de blifvit
funna, meddelas underrattelser om fjarilarnas flyg-
tid och om d,e vaxter hvaraf larverna hemta sin
foda. Hamburger-faunan eger 73 Papiliones, 30
Sphinges, 94 Bombyces, 223 Noctuae och 173 Geo-
metrae. Med anledning af denna forteckning hafva
anmarkningar blifvit framstallda, sa val af Hee-
RING, som anstallt en jemforelse emellan dessa trak-
ters och nargransande landers fjaril-fauner. Stett.
Ent. Zeit. 1855, p. 302, som af Schreiner, hvil-
ken gjort atskilliga tillagg till uppgiften om tiden

,5

i

195

ila fjarilarne aro framrae och sardeles om de vaxter
hvaraf larverna lefva. J. c. 1856. p. 110.

8) Tillagg och rattelser till en, i sjette haftet
af Jahrblicher des Vereins fiir Naturkunde in Her-
zogthum Nassau infurd forteckning ofver de i nejden
af Wiesbaden anmarkta fjarilar, hafva af en onamnd
Forf. blifvit framstallda. Den nu anmalda Kata-
logen upptager tiden da hvarje art visar sig, samt
anmarkningar rorande nagra sallsyntare arters me-
tamorfos. Jahrb. d. Ver. fiir Naturk. in Nassau.
X. p. 87.

9) Greene har uppraknat de af honom vid
Aylesbury i Buckinghamshire observerade fjarilar.
Dessa aro likval icke sardeles manga. Zoolog. 1854.
p. 4184.

10) Schleicher har upprattat en fOrteckning
ofver de Lepidoptera, som blifvit patraffade i di-
striktet Wienerwalde, och upptages i densamma 106
Papiliones, 32 Sphinges, 73 Bombyces, 142 Noctuae,
195 Geometrae, 57 Pyralides, 170 Tortrices, 265
Tineina och 19 Pterophoridae. Verhandl. Zool. Bot.
Ver. in Wien. VI. Abhandl. p. 653.

11) Julius Muller anfur, att omkring Briinn
blifvit funna 111 Papiliones, 42 Sphinges, 96 Bom-
hyees och 243 Noctuae. Lotos VI. p. 143, 166.

12) Hoffmann och Herrich-Schaeffer haf-
va uppgjort en forteckning ofver de i narheten af
Regensburg forekommande Lepidoptera. Korrespond.
Bl. in Regensb. VIII. p. 101, 109, 113, 144, 167,
190. IX. p. 57, 133, 182.

13) Guillemot de Thiers ''Catalogue des Li-
pidopteres du Departement du Puy-du-Dome\ Cher-
mont. Ferrand 1854, 8:o, 120 sid. har Ref. ej haft
tillfalle se, lika litet som

14) CouRTiLLERS forteckning ofver de i nar-
heten af Saumur anmarkta Papiliones och Sphinge9.

i96

Ann. de 1. Soc. Linn, de Maiie et Loire. I. p. 195.
Denna uppsats, som skall vara utan allt veten-
skapligt varde, upptager arterna under Fransyska
namn.

15) Hawker har uppraknat de af honom vid
Horndean funna Papiliones och Sphinges, afvensom
AswORTH anfurt ett antal i Wales forekommande
sallsyntare fjaril-arter. Zool. 1855. p. 4650, 4814.

16) Schmidt meddelar namnen pa 16 fjaril-
arter, som blifvit upptackta i Meklenburg och hvilka
icke finnas omnamnda i Bolls. Katalog ofver be-
rOrde lands Lepidoptera. Arch. Ver. Freund. Na-
turw. in Meklenb. X. Abth. L p. 63.

17) ''Die Schmetterlinge der Sydwestlichen Deittsch-
lands" von G. G. KoCK. Cassel 1856 bar annu ej
kommit Ref. tillhanda.

18) WoCKE har redogjort for de af honom i
Schlesien under sommaren 1854 insamlade sallsyn-
tare arter. Sasom ny beskrifves Eudorea Zelleri.
Arbeit, und Yerand. Schles. Gesellsch. 1854. p. 94.

19) Neustadt har lemnat bidrag till kanne-
domen om de fjaril-arter, som ban under Juli ma-
nad funnit vid Grafenberg och Altvater, samt an-
ger for hvarje art fundorten och den vertikala
utbredningen. Zeitschr. Ent. Yer. Schles. Insektenk.
IX. p. 29.

20) Becker har uppgjort en tabell rorande
flygtiden af flera Lepidopter-arter, anmarkte under
aren 1848 — 1853 i trakten af Sarepta, och tillika
angifvit de vaxter, som de foretradesvis besoka.
Bull, de Moscou. XXXIL IL p. 464.

21) Prittwitz anfOr nagra for Schlesiens Le-
pidopter-fauna nya arter, om hvilka upplysningar
dessutom af Assman blifvit meddelade. Zeitschr. Ent.
Yer. Schles. Insektenk. IX. Lep. p. 1, 5.

197

^^ Schneider har redogjort fur de sallsyn-
tare Lepidoptera, som han erhallit i Schlesien under
sommaren 1855. Arb. und VerS-nd. Schles. Gesellsch.
1855. p. 120.

23) Zeller om nya Lepidopter-arter funna i
narheten af Gross-Glogau. Zeitschr. Ent. Ver. Sohles.
Insektenk. VIII. p. 9.

24) HoGAN har afslutat sin forteckning ofver
de Dagfjdrila7' och Sphingidae, soin blifvit patraffade
kring Worcestershire. Nat. Hist. Review. II. p. 108.

25) Slutligen har Becker upprattat en Kata-
log ofver de i narheten af Sarepta insamlade fja-
rilar, hvaruti upptagas 89 Papiliones^ 30 Sphinges^
53 Bombgces, 114 Noctuae, 68 Geometrae, 16 Py-
ralides, 12 Tortrices, 20 Tineina och 1 Pterophorus
eller tillsammans 403 arter. Nagra underrattelser
meddela.'5 afven om flera arters furekommande och
metamorfos. Bull, de Mosc. XXVIII. II. p. 460.

Jemte bidrag till kannedomen om Rysslands
Lepidopter-fauna, har Eversmann afven meddelat
en kort beskrifning ofver de trakter der insamlin-
garna blifvit verkstallda, eller de sa kallade Step-
perna i Asien. Dessa erbjiida, sardeles de sodra,
ehuru nde och okenlika de synas, naturforskaren
mycket af intresse. Deras fauna och flora, bero-
cnde af klimat och jordman, afvika sa niycket fran
andra trakters, att man rattvisligen tilldelat dem
namnen Steppfauna och Steppflora. Verkliga stepp-
vaxter aro alltid perenna. Deras rotter tranga otro-
ligt djupt ned. for att kunna emotsta torkan, och
andra vaxter traffas der icke, ty de kunna icke
fortkomma. De stepperna tillhorande insekterna aro
merendels vinglosa, sasom de talrika Melasomata och
Cleonif som har uppehalla sig. De ofriga insekt-
ordningarna aro foga representerade och traffas huf-
vudsakligen i sadana trakter, som nagot afvika frin

198

Steppernas natur. Endast Orthoptera oora harifran
ett undantag, men afven dessa, sasoii] glupska atare,
Ofvergifva stepperna och begifva sig till stallen der
vegetationen ar yppigare. Af ainphibler finnas ett
stort antal odlor och ormar, hvilka foda sig af skal-
insekter. Landtskoldpaddar forekomma endast syd-
ligt i sandoknarna och af dessa endast en art, Te-
studo ibera, men denna likval i sior mangd. Af
foglar visa sig ett stort antal larkor af olika arter,
hvilka hemta sin nari ng af vaxternas fron och af
skal-insekterna. Om vintern uppehalla de sig p4
saltflackarne, hvarest snon icke blir liggande, och
forlara da saltvaxternas fro. I allnianhet aro step-
perna fattiga pa arter, men deremot rika pa indi-
vider. Deras fattigdom ar likval icke sa stor, som
man trott. Orsaken till denna formodan finnes der-
uti, att de verkliga sodra stepperna i naturhistoriskt
hanseende blifvit foga undersokta och dels aro svara
att undersoka. Forf. anser, att det afven finnes en
annan vigtig orsak till att vissa arter, sa val af
vaxter som djur, icke alia ar upptrada. Under ett
ar t. ex. finner man en viss art i otrolig mangd,
under ett eller flera derpa foljande endast nagra fa
individer eller ocksa, hvilket ofta intraffar, ingen
enda. Haraf kommer det att nastan livarje resande,
som besoker dessa nejder, medfor nagot nytt och
att forut funna arter forgafv;es eftersokas. Det kom-
mer saledes att annu droja lange innan steppernas
fauna blir fullstandigt kand. Skalen till att sa
m^anga arter saknas under vissa ar aro flerfaldiga.
Insekternas framkomst forhindras icke sallan genom
den starka torka, som herrskar inom dessa trakter.
Uteblifver regn, sa skjuta vaxterna knappast nagra
fa blad och fortorka snart, endast roten fortlefver.
De insekter, hvilkas larver foda sig af vaxternas
blad, framkomma icke det foljande aret. En annan

199

oi'sak hvarfore hela generatloner ga furlorade finnes
(Icniti, att de arter, som underga sin furvandling i
jorden, Icke kunna framkommaj sardeles da efter ett
haftigt regn langvarig torka intraffar, hvarigenom
steppernas af lera bestaende jordman blir hard som
sten, sa att den nyklackta insekten icke kan ge-
nomtranga densamma. Dessiitom blifva hela gene-
ratloner af insekter nastan totalt forstorda af odior,
larkor och andra foglar (Charadrius, GJareola och
Pterodes). Af dessa i korthet antydda forhallanden
ar det latt att forsta, det hvarje samlare alltid med-
for nagot nytt fran de sodra stepperna och anfor
EvERSMANN, soHi gjort en resa till AralsjOn och
Sir-Durja, sasom icke forut beskrifna: Lycaena El-
vira, Polyommatus Eparejyras, P. Athamantis, S'ine-
rinthus Eversmanni, Zygaena Truchmaena, Cossus cam-
picola, Agrotis fallax, Orthosia porosa, Hadena acu-
minifera, H. abrupta, Xylina scripturosa, Ophium
sesquistria, Anthophila gratiosa och Hercyna intri-
calis. Bulk de Mosc. XXVII. III. p. 174. Tab. I.
fig. 1-6.

Lederer har utgifvit ett for Lepidopterologien
\igtigt arbete under titel: '' Beiirag zuv Schmetter^
lings-Fauna von Cypern, Bairut und einem Theile-
Klein-Asiens\ hvaruti han redogor for de af Zach
under dennes resor gjorda iakttagelser och samlin-
gar. Denne, som furst besokte Cypern och trakten
kring Bairut, har upplyst att han funnit det furst-
nainnda landet sasom kalt, saknande vatten och
egande kritgrund, endast framte en ytterst torftig
vegetation, hvadan han der endast lyckats ertappa
nagra fa, i Europa vanliga fjarilar och de allman-
nast vid Medelhafskusterna forekoramande Coleoptera.
Bairut deremot ligger i midten af vackra tradgar-
gar och grona kullar, hvilka nedstiga fran Liba-
nons hojder, hvars hogsta punkt val ligger 10,000

«00

fot ofver hatvet ocli M-r betackt mud evig snu. Sko-
game besta af barrtrad, dalarna och sluttningarna
aro rikllgen forsedda med vattendrag, med mullbars-,
oliv-, citron- och Johannisbrodstrad och uppfyllda
af yppiga, grona, blomsterrlka angar. I narheten
af staden utlopa tvenne floder i hafvet. Deras
strander aro bevaxta med Nerium, vackra buskar
och blommor. Narmare bergen blir landet klippigt.
I denna trakt lyckades fangsten battre an pa det
torra Cypern och det var isynnerhet vid str^nderna
af Hundfloden (Nahr el Kelb) som skorden blef rik.
Fjarilarna voro dock fOga talrika, deremot patraffa-
des flera sallsynta skal-insekter, ibland hvilka upp-
raknas Siagona Oberleithneri, S. Jennisoni, Nehria
Kratterif Procustes impressuSf Carabus Hemprichi och
C. Ehrenhergi, Temnorhynchus retusus, Amphicoma
purpurea, Chalcophora stigmaticaf Perotis chlorana,
Actnaeodera Ottomana, A. hyacinthina, A. villosula,
A. hivittis och A. discoidea, Melyris hicolor, en ny
Adesmia, en vacker Iaxus nara angustatus, men dub-
belt sa stor, Prionohius Germari, Hammatocerus velu-
tinus, H. miles, Phytoecia egregia, Phyt. humeralis,
Purpuricenus dabnatinus, en ny Adirnonia, Rhapliido-
palpa foveicollis och Chrysomela Sahlbergi, Rorande
de af KiNDERMANN i mindre Asien beresta trakter
meddelas, att han d. 3 Maj 1848 anlande till Sam-
sun, hvars omgifningar aro sardeles roinantiska; vac-
kra berg, skogbevaxta slatter och sandfalt omvaxla
har med hvarandra. Trakten visade sig dock fat-
tig pa insekter. Vid Kindeumanns ankomst voro
ekar och lOnnar annu icke fullkomJigt grCna och
vegetationen for ofrigt foga utvecklad, hvarfore inga
andra insekter an Lycaena Anteros, Euplocamus Fue-
slinellus och den vackra Geotropes fulgens voro framme.
I hopp, att sednare gora en rikare insamling qvar-
drujde han annu tre vcckor, men da afven under

I

V

I
I

(lenna tifl endast Pieris damone och Zethes insularis
visade sig, lemnade han dessa nejder och begaf sig
till Amasia, dit han anliinde i bOrjan af Juli. Sta-
den skildrar han sasom belagen i en trang dal vid
en flod, emellan hoga, klippiga berg. I denna dal
nedflyta fran bergen nara hundrade storre och min-
dre backar, sa att man manga ar, da vattenflOdet
ar starkt, knappast kan genomsuka halfva dalen.
Ungefar 6 tiinmars vag nordligt ligga snobetJlckta
berg, hvilkas hOjd uppskattas till 6000 fot. Har
gjordes rika insamlingar. Vid ankomsten kringflogo
Pieris ausonia, P. chloridice och P. eupheme (alia re-
dan skadade), Lycaena baetica, Ij. telicanus, L. tro-
chilus, Ij. halearica, Polyommatus Hipponoe, Thecla
Nogelli, Satyrus Antelea, S. Mnizechi, Hesperia Mar-
loyi, Tesselhnn, TjCivaterae, Zygaend GaiiymedeSf Lipa-
ris terehynthi, Orgyia duhia, Heliotliis Frivaldsky, H,
doSf Heliodes i%ipieola, Acontia urania, Plusia gra-
pldca, Ophiusa algira, 0. stolidctf Thalpochares pan-
nonica, Th. Wagneri, Ijeptosia Leda, Pyralis^ conse-
cratilis m. fl. Under loppet af Juli framkommo:
Polyommatus ocJdnus, P. ignitus, Vanessa Jonia, Sa-
tyrus Mamurra, S. BiscJioffi^y S. statilinus var. fatua,
Hesperia Alcides, Heliotliis rhodites och manga andra.
Under Augusti erhOlls i de hogre bergen och al-
perna flera sjillsynta arter. Ar 1849 gjordes in-
samlingar vid Tokat, som ar lika fOrdelaktigt be-
laget och omgifvet af hogre berg an Amasin. Fa
andra arter an de furut iippraknade erhollos har.
Ar 1850 attoljde Kindermann en karavan till
Diarbekir. Under resan uppeholl han sig vid Char-
put, men trakten deroinkring fanns foga lamplig for
insamlingar. Till Diarbekir anlande han d. i5 Maj,
men farm sig toga nojd med stadens lage. Hcla
den omkringliggande nejden var upptagen af aker-
falt, enda.^t kring floden Tigris finnas hojder och

yppiga trad,i»'ardar, men dessa hade endast allraanna
Europeiska arter att bjuda pa. Kindermann be-
slot derfure att atervanda till Bakir-Maden, som
hail under vagen passerat och hvars lage synts for-
delaktigare. Men afven har patrafiades, utom de
ofverallt allmanna Thais Cerysii, Doritis ApolUnus,
Thecla Nogelli, Zygaena Ga7iymedes och nagra Geo-
metrae, intet af varde, hvarfore insamlingarne huf-
vudsakligeu inskrankte sig till Coleoptera, af hvilka
Hera nya, utmarkta arter upptacktes. Fran Argana
Maden atervande Kindermann till Tokat Under
farden samlade han nagra dagar vid Sinus, hvars
hogslatter haf\ a likhet raed de Ryska stepperna och
afven foretedde samma arter som dessa eller Erehia
afra, Pterogon gorgoniades, Cucullia argentina oc
Aspilates mandataria. Efter redogorelser for de re
sor, som lemnat materialier till Lederer's afhand-^
ling, uppraknar han: \) De arter ZaCH insamla
pa Cypern, uppgaende till 37 Rhopalocera och 5^
Heterocera, af hvilka sasom nya beskrifvas: Sesia.
fervida, Nola exasperata och Pericyma squalens. 2)
De arter som Zach hemfort fran Bairut, nemligen:
50 Rhopalocera, af hvilka sasom nya anforas: Ly-
caena Gamra, L. Galba, Hesperia Nomas, H. hypo-
leuGos och H. Zelleri, samt 178 Heterocera, Sasom
forut okanda beskrifvas: Sesia Azonos, S. Pipizifor-
rnis, Deilephila syriaca, Zygaena Graslini, Psyche Bru-
a7idi, Hypeuthina fulgurita, Ocnogyna clathrata, Bryo~
phila labecula, Spintherops exsiccata, Charadrina late-
brosa, Talpochares Phoenissa, T. psilogramma, Acidalia
inclinata, A. coenosaria, Synopsia deliciosaria, Gnophds
Poggearia, Eubolia pumicaria, E. perviaria, Cidaria
Schneider aria, C. cerrusaria, Asopia subustalis, Potyswi
ruficostalis, B. pentadalis, B. rupicapralis, Nymphula
thyridialis, Crambus tersellus, C. desertellus, ,Anerastia
ichorella, Myelois biflexeila, M. convexella, Coccyx sea-

4

^03

bidulana, Retina Thurijicana, GraphoUtha effusana, Aty-
chia nana, Hapsifera parcula, Anclmiia sparella, De-
pressaria comitella, D. thoracica, Choreutis lascivalis
och Elachista sumptuosella. Slntligen foljer 3) for-
teckning ofver de fjarilar Kindermann 1843 — 1850
insamlat. Dessa utgoras af 154 Rhopalocera och 275
Heterocera, bland hvilka endast foljande befunnits
obeskrifna, nemligen: Pyralis conoecratalis, Tegostoma
venustalis och Myelois pumicosa. Verh. Zool. Bot. Ver.
V. Abh. p. 177. T. 1 — 5.

Lederer har ytterligare meddelat ett rikhal-
tigt bidrag till kannedomen om de i Altai-btrgen
forekommande Lepidoptera, hvilket ar af stort in-
tresse med hansyn till dessa djurs geografiska ut-
bredning. For att lemna kannedora om den trakt,
hvaruti de anforda fjarilarne blifvit af Kindermann
insamlade, aufores: att man ankommer till den Ry-
ska byen Mikotinn, belagen ungefar 35 werst noid-
ligt fran floden Buschtarminns forening med Irtisch,
sedan man passerat ofvcr kala, steniga berg. Dessa
aro temligen hoga och i Augusti pa norra sidan
flackvis betackta med sno. Vid Mikotina begynna
bergen blifva skogbevaxta, men deras toppar aro
merendels nakna eller bevaxta med laga buskar.
Tradslagen aro bjork, asp och gran. Vaxtligheten
ar i de lagre trakterna sardeles yppig och rik pa
arter, men detta oaktadt aro de, foretradesvis pa
norra sidan, fattiga pa insekter. Vid en fortjusande
bergshojd, hvilken man val 20 ganger maste pas-
sera, fora sparen af en knappt markbar vag uppat,
och man uppnar, efter 25 wersts resa fran Moka-
tina, en utmarkt vacker flod^ Ulbn, som endast da
Tattnet ar lagf, kan ofverfaras med hast. Vid str^n-
derna vaxa salg-arter och en poppel med langa,
salglika blad. Sedan denna flod blifvit passerad,
vandrade Kindermann langs stranden till dess han

204

uppnadde den fOrsta af de stOrre backnr, af hvilka
flera nedflyta i Ulba fran fjellen. Vagen uppat
dessa var mycket besvarlig. Endast med moda och
fara kunde backarne ofverridas och pa stallen, der
graset var bogt, patraffades oftast moras eller sump-
halor, i hvilka hasten nastan helt och hallet ned-
sjSnk. En hel dag maste anvandas pa farden
fran Ulba till foten af Ulbikinska alperna och
likval utgjorde den tillryggalagda vagen knappt
25 vrerst. En ridvag finnes val fran Mikotina till
den pa vestra sidan belagna Litterkiska silfver-
grufvan. Denna va^r ville likval Kindermann icke
begagna, da ban hade for afsigt att pa sodra si-
dan uppna nagra ostligt belagna snOberg. I dennaj
alptrakt borjade Lepidopter-faiinan att blifva rik-
haltigare an pa norra sidan, och ibland en mangd
allmanna Europeiska arter fanns mycket som ar
egendomligt. Pa oppna, klippiga stallen visade sigj
Doritis clarms, pa grashevaxta plats("r Doritis Stu-^
bendorffi och Erehia Theano, nara skogsgransen Do-
ritis Smintheus, Argynnis Thore var. Isis och flera!
andra Schweitzlska artcr. Hognordiska arter funnosj
icke, ehuru flera skola forekomma pa Altai, med
undantag af Melitaea Iduna, Sedan man hunnit till!
hogsta spetsen af den forsta alpkedjan, sa har man
at alia sidor den herrligaste utsigt. Mot norden]
hoja sig berg ofver berg, dalarne aro uppfyllda ai
sjoar och berg. Skogarna bosta pa dessa hojder]
mest af larktrad och Sibiriska cedern, hvilken sed-
nare med dess tjocka, vackert morkgrona barr ochl
de bla kottarna tao^er sio; sardeles val ut. Insek-
terna aro har foga talrika, ty utom Erehia Mantol
syntes endast nagra fa individer af Erehia Kefer-
steini, Argynnis Pales var. Isis, inga Geometrae eller
Pyralidae och af skal-insekter, utom 'Nehria aenea
och altaica, intet af varde. Annu fattigare pa in-

I

£05

sekter a,ro de hogsta alperna, ehiiru dessa aro tem-
ligen yppigt bevaxta med gras. Klimatet ar bar
kallare och marken betackes ofta, da det regnar i
dalarne, med sno, hvilket forhallande otvifvelaktigt
forstor insekterna. Sa hogt upp som fjarilar visa
sig, finnas myggor i otrolig mangd. Dessa sednare
aro storre an de som forekomma i dalarna och man
har ganska svart att skydda sig for deras efter-
hangsenhet. Ostligt forenar sig med UJbikinska
alperna Katunja-fjallen. Dessa fortsattas emot syd-
ost och synas vara betydligt hogre. Mot suder
loper en hel kedja af berg. Denna del bildar gran-
sen mot China och ar bebodd af Kirgiser, som be-
tala skatt till namnde land. Vid klart vader upp-
tacker man bakom Irtisch-bergen en alpkedja, hvil-
ken synes lopa fran oster till vester. Sannolikt ar
denna de Tarbataiska snobergen, pa hvars sydostra
sida den Chinesiska staden och gransfastningen
Tschugutschak ar belagen. Efter denna beskrifning
ofver lokalen, der insamlingarne skedt, uppraknas
alia de arter som blifvit funna, hvarjemte de nya
beskrifvas och afbildas. Dessa aro: Thecla Frivaldsky,
Nudaria Altaica, Setina ochracea, Graphophora eminens,
Agrotis foeda, Hadena arida, Folia eccpressa, Orthosia
circumducta, Synopsia phaeoleucaria, Cidaria melanicte-
rata, Tortrix exsulana, Cochylis cultana och Plu-
tella excisella. Verb. Zool. Bot. Ver. V. Abb. 07.
Tab. 1, 2.

Mann, som ar 1855 i andamal att insamla
Lepidoptera besokt Corsika, har lemnat sa val be-
skrifning ofver de trakter der han uppehallit sig,
som redogjort for sina fynd. Till vistelseort valde
han forst ons hufvudstad " Ajaccio, dit han ankom i
April. Denna stad ar belagen pa vestkustens nord-
liga anda, pa en landtunga. Hela den omgifvande
nejden bestar af granit. De annu ouppodlade bcr-

^06

la

gon egfi en yppig vegetation. Vaxterna aro ick<
manga till arterna, men frodigare an de annorsta-
des blifvit sedda. Nara hafsviken, vid vagarnai
frodas tistelarter, Epilobier och saltvaxter. Pa kul-
larne upptrada Elyclirisium angustifolium, Lavandula
staechns, Scrophularia ramosissinia, Cistus salviae-
folius, villosus, creticus m. fl., Asphodelus microcar-
pus, Genista juncea, Cytisus triflorus och ianigerus*
Dessa ga temligen hogt pa bergen, hvavest Erica
scoparia och arborea, myrten, lagerbarstradet, Ar-
butus, Terebynther, vilda oliver och standigt gron-
skande enbuskar utgora den egentliga vegetationen^
De hogst belagna stallena hafva ett annu kalan
utseende. Hoga trad forekomma sallan kring Ajac-
cio. Utoin nagra ekar och kastanier visa sig, hai
och der, emellan vingardarna en och annan Quercui
Ilex eller suber. Endast en liten skog, bildad al
Quercus Ilex och hvilken syntes temligen gamma!
fanns i dalen San Antonio. Mot oster resa sig de^
10,000 fot hoga bergen Mont-Rotondo, Doro och
Renoso, soderut manga berg mot Sentene och pa
langt afstand de hoga Sardiniska bergen; mot ve-__
ster visar sig hafvet, i norr den stora viken vidi
Sagone och bergen Vico. I medlet af Juli begaf
Mann sig till Corte, belaget midt pa on. I dess^,
grannskap kunde foga utrattas, da bergen aro safl
hogt upp odiade att granitklipporna gOra all vidare '
odling omojlig. Han gjorde derfore utvandringar
till urskogarne, hvilka vidtaga tre timmars vag fran
Corte. Floran liknade har den vid Ajaccio, men
framtedde likval nagra vaxter som vid namnde stad
icke forekomma, sdsom: Santolina incana, TeucriumH
Marura, en tjockstjelkad Ferula, nagra Thymus och *
Saxifraga-arter. Fangsten af insekter var icke sar-
deles lonande, ty med undantag af Elychrisum ochj
Santolina voro alia vaxter furtorkade. Fran Cort(

'201 .

begaf sig Mann till Bastia. Detta stalle eger en
rikare vegetation an Ajaccio. Sardeles manga exem-
plar af Agave Americana blomma har emellan oliv-
traden och vingardarna. Under nagra dagar be-
soktes bergen kring Bastia, fran hvilka utsigten sa
val 5fver landet som hafvet ar vidstrackt och vac-
ker. Folket beskrifves ^asom vanligt och gastf'ritt
mot framlingar. Efter inledningen vidtager en upp-
rakning af de insamlade arterna, livaruti tiden da
de blif\ it funna, afvensom lokalerna hvarpa de lefva,
angifves. Atskilliga iakttagelser rorande lefnads-
sattet och utvecklingen meddelas afven. Af JPapi-
Hones upptagas 62, af Sphinges \ \, Bomhyces 33,
Noctuae 50, Geometrae 74, Pyralides 48, Tortrices
67, Tineina 128 och Pterophoridae 20. Sasom nya
beskrifvas af dessa: Acidalia carnearia, Eupiihecia
persidata, E. glaucomictata, Stenia insidalis, Cochylis
languidana, C. impurana, C» pentactinanai .C, roseo-
faseiana, Pe7ithina Altheana, Pedisca Mancipiana, P.
quaggana, Myelois afflatella, Nemotois chalcochrysellus,
Anchinia Cyrniella, Oeeophora Lavandulae, 0. quadri-
fariella, Depressaria alticornella, Gelechia selaginella,
Roeslerstammia fumociliella, R. Eglanteriella, Opostega
Menthinella, Lithocolletis Endryella^ Pterophorus gigan-
tens, Pt. semiodactylus och Pt. icterodactylus. Verb.
Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Abh. p. 529.

Staudinger har forfattat en, i flera hanseen-
den intressant, berattelse om sina i Ofver-Karnthen
gjorda insamlingar af fjarilar. Han intraffade d. i 5
Juli vid Heiligenblut, hvarifran ban, under de fa
vackra dagar ban kunde begagna till excursioner,
hufvudsakligen besokte de hogre belagna alperna.
De harpa befintliga hogsta punkterna voro fattiga
pa lefvande varelser, och Sciaphiala Alticolana var
den sista fjaril, som visade sig. Vid 9000' hojd
traffades Qii vackert exemplar af Vanessa Antiopa,

S()8

ehuru Erehia Manto h^r icke vidaro visade si^.
Flera individer af Pieris Brassicae och Rapae kring-
flOgo ofvanfur Gamsgruf'van, hvilkon for ufrigt var
mycket fattig pa fjarilar. Vid Moharkopf, som be-
soktes under vackert vader, var insanilingen obe-
tydlig, sardelcs pa vcstra sluttningen. FTar fanga-
des flera afnotta Pieris Callidia, hvaremot Melitea
Asteria afvensoni Colias Phicomone voro allmannare.
Med Astener-falten var FOrf. icke heller belaten.
Sluttningarna, som trenne ganger besOktes, lesnnade
ett rikare utbyte. Har visade sig Doritis Delius,
Ijycaena Eros och pheretes allmannare an pa andra
stallen och utom Zygaena exulans och Colias Pa-
laenOf erhOlls den mycket sallsynta Scopula murinalis
Fischer, hvilken hittills endast blifvit funnen i
Ryssland. Deremot saknades har Melitaea Asteria
afvensom Lycaena orbitulus, ehuru denne sednare ar
allman pa alia alper. Efter dessa allmanna betrak-
telser, upprS-knar Forf. alia af honom funna arter
och meddelar underrattelser om deras forekommande
och utbredning inom dessa alptrakter. Stett. Ent.
Zeit. 1855. p. 374. 1856. p. 37.
Utbred- Uti "Die geograpJiische Verbreitung der Europei-

"*"^' schen Schnetterlinge in anderen Welttheilen. Nebst einer
statistischen Tabelle\ Leipzig 1854 8:o, 153 sidor,
har Koch, som g( nom begagnandet af betydliga
samlingar, sasom i London, Paris, Berlin och Ley-
den, sokt forskaffa sig ett temligen betydligt mate-
rial, genom sammanstallandet hvaraf han kommit till
flera intressanta resultat. Hvad anordningen be-
traffar, sa innehaller den speciella delen en upprak-
ning af de Europeiska arterna, i enlighet med Bois-
DUVALS system, hvilka blifvit funna i andra verlde-
delar. Hartill hor en tabellarisk ufversigt, i hvilken
de olika verldsdelarna blifvit stallda bredvid hvar-

andra

I

I

209

andra och arternas furekommande utmarkt genom
en liten stjerna. Hufvudresultaterna aro fuljande.
Af de 313 Ofver Europas gransor utbredda Rhopa-
locera, hafva 203 blifvit anmarkta i Asien, 71 i
Afrika, 31 i Amerika och 3 i Australien. De sed-
nare aro Lycaena haetica, Aegon och Vanessa Levana,
Af 84 utom Europa funna Sphinges hafva 51 blif-
vit traffade i Asien, 23 i Afrika, 1 i Amerika och
2 i Australien. Af 102 Bomhyces: 80 i Asien, 13
1 Afrika, 5 i Amerika och 1 i Australien. Af 288
Noctuae: 220 i Asien, 36 i Afrika, 20 i Amerika
och 8 i Australien samt slutligen af 169 Geometrae:
144 i Asien, 21 i Afrika, 3 i Amerika och 1 .i
Australien. I alia fern verldsdelarne traffas: Va-
nessa Cardui, Euprepia pulchra, Agrotis suffusa, Plusia
gamma, Heliothis peltigera och armigera, mahanda af-
ven Sphinx Corivolvuli och Celerio, hvilkas furekom-
mande i Amerika annu icke ar sakert utredt. Furf.
har afven forsokt, att i en forutgaende del upp-
stalla en ofversigt af fjarilarnas geografiska utbred-
ning i allmanhet, hvilket synes hafva mindre lyckats
honom. Han rakar har i de mest pafallande mot-
sagelser vid bestammandet af de inverkande momen-
terna och ofverhufvud synes hela framstallningen i
detta hanseende vara oredig och oklar. Recens. i
Zeitschr. Gesammt. Naturw. IV. p. 255. Zeller,
som recenserat furestaende arbete, har anmarkt at-
skilliga oriktigheter i arternns bestammande Stett.
Ent. Zeit. 1855. p. 68, hvarjemte Prittwitz till
samma recension meddelat nagia tillagg. 1. c. p. 36.

V. Prittwitz har uti en afhandling, ''Bemer- Farger-
hungen ilber die geographische Farhenvertheilung unter ^^^^i^^^J
den Lepidopteren" , forsokt att uppdraga bestamda efter
gransor for vingarnas farger efter den ^^^ografiska ^,^^^^^^
bredd, hvarunder fjarilarna forekomma. Sa litet det

Prof. Bohemam Arsb. 1855, 1856. 14

210

kan fornekns, att vissa far^rer, sasom rudt, bldtt och
gult, mer framsfaende visa sig under tropikerna, da
de deremot aro mer blandade mod andra i de tem-
pererade och kalla zonerna, sa torde dock nagot
allmant gallande i detta hanseende svarligen kunna
antagas. Forf. anfor sasom bevis for sin asigt tal-
rika exempel, hvilka likval oftast aro skenbart be-
visande; salunda adagalagger hau, huru hos de
trenne i Europa forekommande Papilio-arterna, den
gula fargen aftager i intensitet mot norden, men
tilltager mot sodern. Tager man i betraktande de
exotiska arterna, sa forsvinner hela hypothesen, ty
bar gifver det sig tillkanna att de tre Europeiska
arterna icke kunna jemforas med hvarandra, da de
tillhora trenne olika, utom Europa talrikt represen- fl
terade grupper, och Podalirius tillhor en grupp, ™
hvars tropiska former aro de farglosaste och tillika
tunnast fjellbetackta. Genom hvad nu bh'fvit ada-
gaJagdt forfaller tillika Forfrs pastaende, att tunn-
fjelliga fjarilar aro egendomliga for norden. Afven
bland de Europeiska arterna kunna exempel fram-
dragas som strida mot Forfts theori. Man jemfore
t. ex. den hogroda Skottska varieteten af Lycaena
Hippothoe (kand under namnet dispar) med den myc-
ket Ijusare hufvudarten, som forekommer i Tysk-
land, och i motsats hartill de blekt fargade exem-
plaren fran Lappland af L. virgaureae, med de lifligt
roda som traffas i Tyskland. En sa diametral mot-
sats emellan tvenne narslagtade arter adagalagger,
att i\ei formodade inflytandet ar oss obekant och
att den geografiska breddgraden harvidlag icke lem-
nar nagon upplysning. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 175.
Nomen- Unger bar sokt adagalagga, att en del af de

klatur. £^j. fjarilarna begagnade namn antingen blifvit oratt
bildade, ellcr genom skrif- och tryckfel fatt en orik-
tig sammansattning. Han anser salunda t. ex. Ma-

I

211

tuma bora andras till Manturna, Arsilache till Orsi-
loche, Adippe till Antldppe, Vanessa till Phanessa,
Hiera till Jaera, Bore till Beroe (en dotter till Ne-
reus), Embla till Emhlo (utur Hesychius), Lycaena
Pheretes til) Pheres, Optilete till Optiletis (Minervas
tillnamn), Battus till Balius (Bacchi tiilnamn) o. s. v.
Om Forf:s anniarkningar till en del kunna vara
grundade, sa synes han pa fiera stalien misstagit
sig, sardeles da han pd de arter, livilka erhallit
sina benamningar iir Nordens mythologi, velat for-
andra namnen. Arch. Ver. d. Freunde d. Naturg.
X. heft. 1 Abth. p. 53.

Atskilliga anmarkningar hafva nf von 'H^Y'deih Metamor-
blifvit framstallda emot KoCHS afhandling: ''Die f^^-
Raupen und Schmetterlinge der Wetterau, insbesondere
der umgegend von Frankfurt und der Ostlichen Ah-
dachung des Taunusgebirges" . Stett. Ent. Zeit. 1855.
p. 41. Uti ett harpa afgifvet svar har Koch sokt
bemota flera af de gjorda anmarkningarna. 1. c. 1855.
p. 113.

Zeller har kritiskt sokt bestamma de {ja.v\\- Recensio-
arter, som finnas upptagna i ScoPOLis " Entomologia ^^^'
Carniolica\ Denna uppsats, som adagalagger gi und-
liga forskningar, innehaller en mangd vigtiga upp-
lysningar rorande synonyniien. Stett. Ent. Zeit.
1855.' p. 233.

Under titel " Gladbachiana" , hafva flera npplys-
ningar rorande Gladbachs fjaril-verk af Zeller
blifvit bekantgjorda. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 59.

En kort anmalan af Ghilianis Katalog ofver
Sardiniens Lepidoptera, upptagande dess hufvudsak-
liga innehall, har af Guerin-Meneville blifvit in-
ford i Rev. ett Mag. de Zool. 1855. p. 202.

Hewitsons praktfulla arbete "Exotic Butterflies Enskild
being illustrations of new species' har blifvit fortsatt p^tj-ij^-
med haftena 12 — 16, hvilka, liksom de foregaende, ues.

21^2

utmarka sig genom figurernas naturtrogenhet och
den omsorgsfullt utarbetade texten. Utgifvaren for-
tjenar afven att lofordas derfore, att han af svdr-
utreddare slagten eanitidigt afbildat ett storre antal
hvarandra narstaende arter.

HoPFFER bar uppgjort diagnoser ofver de af
Peters fran Mosambik heraforda nya dagfjarilar,
nemligen: Pieris Thysa, P, Eunoma, P. Simana, An-
ihocharis Pallene, Terias Zoe, Acraea Oncaea^ A, Ca-
bira, Neptis Marpessa, Romaleosoma Neophron, Ate-
rica Theophaiie, Harma Aclilys, H, concordia, Myca-
lesis Eusirus, Dipsas Antalus, Jolaus Orejus, J, Cal-
culus, Lycaena Calice, L. Syharia, L. Johates, L,
Osiris, L. Asopus, Ahantis n. g. Tettensis, Pamphila
Philander, P. Fatuellus, P, lugens, P. Herilus och
Pyrgus Diomus, Monatsb. Akad. zu Berlin. 1855.
p. 639.

Under titel ''The Butterflies of Great Britain^
bar Westwood burjat utgifva ett popiilart arbete
ofver Englands Dagfjarilar. Den 1855 utkomna
fursta delen innehaller en inledning pa 36 sidor,B
hvaruti redogOres for dessa djurs bildning och phy-"
siologi. Det ofriga af boken Sr egnadt at arternas
beskrifning, deras metamorfos och lefnadssatt. Hvad
som gifver detta arbete ett hogt varde ar, att icke
allenast imago, utan afven larven och pupan blifvit
afbildade Recens. i Rev. et Mag. de Zool. 1856.
p. 290. Nat. Hist. Review. II. p. 81.

Nedanstaende trenne arbeten bar Ref, icke haft
tillfalle se, nemligen:

"A History of British Butterflies' by MoRRiS.
London 1853. Recens. i Nat. Hist. Review. II.
p. 61.

Young ''Naturalist Library. Beautiful Butterflies,
British Species" by Adams. London 1855. (Pris 1 s),
anmaldt i Nat. Hist. Review. II. p. 87, och

I

I

213

NizzoLi 'Lepidotteri diurni del Montovano", Dis-
sertazione inaugurale. Pavia 1854, 8:0 (36 sidor).

Strandfuss har framstallt anmarkninsfar ro-
rande de vid Spaniens och Siciliens kuster fore-
kommande Dagfjdrilar och anstaller en jemforelse
emellan dessa, och sadana individer, som blifvit
funna inom andra lander. Stett. Ent. Zeit. 1855.
p. 151. 1856. p. 48.

Tvenne nya, utmarkt vackra arter af slagtet
Ornithoptera hafva blifvit beskrifna. Den ena af
Wallace under benamningen 0. Broohiana fran
Borneo. Trans. Ent. Soc. N. S. III. Proceed, p. 104.
och den andra af Gray under nnmnet Papilio {Or-
nithoptera) Victoriae. Proceed. Zoo). Soc. Febr. 1856.
Ann. and Mag. Nat. Hist. XVIII. p. 486.

I flera nummer af Zoologist for 185 5, hafva
Hawker, Newman, Bree, Doubleday, Douglas,
Stainton och Greene utforligt afhandlat fragan
huruvida Colias Rhamni eger en eller tva generatio-
ner om aret. Newmans pastaende, att endast en
generation skulle forekomma. bestrides i synnerhet
af Stainton. Sd val har som i Tysklnnd, finnes
larven en gang under somuiaren och det synes sa-
ledes icke troligt, att den i England skulle visa sig
iwk ganger.

Nagra upplysningar om den sallsynta Arge titea
hafva af Bellier de la Chavignerie blifvit med-
delade. FOrf. anser den vara mest affin med A.
Lachesis. Ann. Ent. 111. Ser. HI. p. XHI.

Coenonympha Anaxagoras, som anses for en va-
rietet af C. Iphis, karakteriseras af AsSMUSS. Zeitschr.
Ent. Ver. Schles. Insektenk. X. p 9.

Inoiri Europas fiesta lander upptackes nu mer
hogst sal Ian nagon forut ej aninarkt Dagfjarils-art
och afven inom vart land torde icke sardeles manga
af denna grupp undgatt uppmarksamheten. Wal-

LENGREN, som nu i en skogstrakt inom Ifvetofta
socken funnit Lycaena calliopiSf hvilken, sasom n^r-
slagtad med X. Argus, hittills blifvit furbisedd, ut-
reder fullstandigt dessa arters synonymi och adaga-
lagger att Linnes Papilio Argus och Idas aro sy-
nonyma med L. Aegon W. V., hvaremot Forfattar-
nes L. Argus maste tilldelas ett annat namn, emedan
det den bar ej med full rattighet tillhor honom.
BoiSDUVAL har bildat ett nytt namn fur en varietet
af X. Argus Auct. och detta namn kan med fullt
skal tillaggas arten, sa att den benamnes L,. Cal-
liopis BoiSD. Men om de ofvan anforda grunderna
for det har foreslagna och uti "Lepidoptera Scandi-
naviae Rhopalocera' genomforda namnbytet ej skulle
anses fullt tillrackliga, sa anfores ytterligare: att
om afven Linne vid forfattandet af beskrifningarne
till P. Argus och Idas haft bade L. Aegon och L,
Calliopis for ogonen, sasom man pastatt, sa ar dock
P. Aegon, sasom den allmannaste af bada inom
Sverge, att anse som typ, och bor sa mycket mera
bibehalla det af Linne gifna namnet P. Argus, som
detta blifvit af MiiLLER uti ''Fauna Insectorum Fri-
drichsdalia" ar 4764, saledes endast tre ar efter det
Linne utgaf sin fauna, tilldelad detsamma, samt
namnde Forf. forfarit pa samma satt uti "Frodrom,
Zool. Danl' 1776, hvilket man kan anse sasom af-
gjordt, d4 man vet att inom Danmark endast X.
Aegon forekommer, enligt Boies uppgift i Natur-
historisk Tidskrift af Kroijer. Hartill kommer ock,
att Dalman och Zetterstedt bibehallit de Linne-
anska namnen for L, Aegon, ehuru detta skett af
den orsak att de icke kande Calliopis sasom Svensk.
Forofrigt har Forf. narmare utredt synonymien och
de hufvudsakliga skiljaktighetcrna arterna emellan
uti bans arbete ''Lepidoptera Scandinaviae Rhopalo-

^

iI5

cera p. 206 och :^09, till hvilket Ref. s^ledes far
hanvisa. Vet. Akad. Ofvers. 1855. p. 205.

En albinos-varietet af Militaea Dictynna, har af
MuLLER blifvit anmarkt och afblldad. Stett. Ent.
Zeit. 1855. p. 108. Tab. II. f. 1.

Densamme, som gjort nagra iakttageJser vo-Metanwr
rande lefnadssattet af larven till Vanessa V. album, "^''**
meddelar att den blifvit traffad pa Betula alba.
Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 108. Tab. II. f. 2.

LoEWE bar upplyst, att larven till Polyomma-
tus Artaxerxes lefver pa Helianthemum vulgare och
att den vid forpupningen icke, som ofriga larver till
detta slagte, faster sig vid vaxten, utan nedkryper
i los jord. Proceed. Soc. of Edinb. III. p. 349.

BURMEISTER har uppgjort en systernatisk of- Sphingi-
versigt ofver Brasiliens Spliingides och meddelar,
ofver alia af honom inom namnde land funna arter,
korta beskrifningar. Abhandl. Naturf. Gesellsch. zu
Halle. III. Viertes Jahresb. p. 58.

Ett, for kannedomen om slagtet Sesia, vigtigt
■arbete, har Staudinger utgifvit, nemligen: "Beitrag
zur Feststellung der bisher bekannten Sesien-Arten Eu-
ropas und angrenzenden Asiens'. Sedan Forf. uti en
orafattande litteratur-ofversigt adagalagt, att han
gjort sig val bekant med allt hvad om dessa djur
blifvit skiifvet, ofvergar han till en kritisk behand-
ling af alia honom bekanta arter, 56 till antalet,
hvilka afven beskrifvas. De fordelas under slag-
tena Trochilium Scop. (3), Sciapteron Staudgr. (5),
Sesia Fabr. (45), Bembecia HiiBN. (1) och Paran-
threne HiiBN. (2). Stett. Ent. Zeit. 1856. p. 145,
193, 257, 323.

Schneider, som funnit Sesia braconiformis
Herr.-Schaeff. vid Breslau, upplyser, att S. tri-
annuliformis Freter, S. meriaeformis Assman och
S. philantiformis AssMAN bora hanforas sasom syno-

216

nymer till den forstnamnda. Arb. nnd Veraud. Schles.
Gesellsch. 1856. p. \20,

Newman omtalar att Sesia scoliaeformis bllfvit
funnen i England. Eien fores af honom oriktigt till
slagtet Trochilium, Zool. 1855. p. 4928.

Koch anfOr att Acherontia Atropos, som innan
potatissjukan utbrOt i Meklenburg derstades icke var
sa sallsynt, nu mer, eller allt sedan 1845, icke
blifvit anmarkt inom namnde land. Arch. Ver. d.
Freunde Naturg. in Meklenb. IX. p. 187. Da denna
fjaril i allmanhet ar sallsynt och endast efter lan-
gre mellantider talrikare upptrader, torde val orsa-
ken till det angifna forhallandet fa sokas haruti.

Metamor- Om utveckllngen af en i Brasilien fOrekom-

'^^^' raande art af Spliingides, Callioma Pluto, hafva un-
derrattelser af Chavannes blifvit bekantgjorda. Bull.
Soc. Vaud. 35. p. 243 med planche.

Zygaeni- Rorande de i Steiermark forekommande Zy-

^®^* gaena-arterna och deras utveckling hafva iakttagel-
fQg^ ser af Dorfmeister blifvit meddelade, nemligen
of ver 1) Zygaena Minos, livars larv fullvaxt ar
smutsigt gulgron, hufvudet svart, ofvan mun med
ett gratt tvarstrek. Pa ryggens bada sidor, ofver
hvars midt en svag mOrk adra ar synlig, finnes pa
hvarje segment en rund svart flack och under denna
en mindre af gul farg. Luftoppningarna aro svarta.
2) Zygaena Acliilleae. Den fullvaxta larven ar p4
ryggen morkgron, pa sidorna Ijusare, pa undra si-
dan blek; hufvudet svart, ofvan mun gratt, haren
fina, hvitaktiga, i sma tofsar; pa hvarje segment be-
finner sig pa bada sidor om ryggen tva sma, runda,
svarta flackar, af hvilka den bakre, da larven kry-
per, forenar sig med den narmast belagna pa det
framoravarande segmentet. Luftoppningarne aro
svarta. 3) Zygaena Meliloti. Larven finnes nog-
grant beskrifven hos Ochsenheimer. 4) Zygaena

I

217

Lonicerae, Larvens <rrun(]farg gront gragul; huf-
vudet stort, glansande svart, ofvan mun hvitt, ha-
righeten hvitaktig, bildar sma tofsar. Grundfargen
eger langa ryggen ett strek, i hvilket segment-
fogningarne aro nagot Ijusare gula. Pa bada sidor
om detsamma finnes en rad tjocka, svarta flackar,
pa hvarje segment tvenne, endast atskilda af en
hartofs. FOrutom dessa ar hvarje segment forsedt
med en aflang, Ijusgul flack. 5) Zygaena Filipendulae,
Larven till denna art varierar betydllgt. Som den a,r
ofverallt kand och pa flera stallen beskrifven, torde
hvad Forf. om densamma an fur kunna furbioras.
6) Zygaena Onobrychis. Larvens grundfarg ar gron,
framtill gronare, baktill gulaktig; hufvudet svart,
ofvan mun hvitaktigt, haren fina och blekgula, pa
ryggens midt ett otydligt gult langdstrek med gula
fogningar, pa sidorna begransadt genom svarta flack-
rader; pa hvarje segment finnes en trekantig flack,
som framtill ar tvart afhuggen. I en otydlig gul
sidolinea, som gransar intill trekanterna pa ryggen,
finnes bakom dessas spets en aflang, gul flack, si-
dorna aro for ofrigt oflackade. Luftuppningarne,
till en borjan hvita, blifva sednare kantade med
svart. 7) Zygaena Angelicae, Larven ar betackt
med korta gulaktiga har, livilka pa ryggen och de
framrc segmenterna aro blandade med svarta; huf-
vudet svart, ofver mun gratt, langs ryggen ar
grundfargen smutsigt gulgrun, i segmenternas fog-
ningar Ijusare, med en svart linea efter langden
och pa bada sidor en rad tjocka, fyrkantiga, svarta
flackar, som aro riktade bakat; pa sidorna ar lar-
ven ofvantill Ijusgul, nedtill lika fargad som ryggen.
8) Zygaena Peucedani. Larven ar smutsigt grongul,
pa buken mellan brostfotterna ofvergaende mer i
gront, ofver fotternas sidor nastan i form af ett
otydligt strek; hufvudet svart, ofvan mun gratt,

218

haren mjuka, temligen tata, i smd knippor pa vdr-
ter, de aro blekgula, pa forsta segmentet blaridade
med svarta bar; midt p4 ryggen efter langden en
svart linea och pa bdda sidor om ryggen en rad
med lika fargade flackan 8om pa hvarje segment
bestar af tvenne olika stora runda flackar; ofvan
fotterna finnas svarta strek. 9) Zygaena Scahiosae.
Larvens grundfarg ar citrongul; hutVudet svart,
ofvan mun gratt, kroppen betackt med hvita och
svarta bar; forsta segmentet, i hvilket hufvudet ar
tillbakadraget, ar forst rundtomkring detsamma gult,
sedermera graaktigt och slutligen ater gulaktigt,
langs ryggen loper en vid fogningarna afbruten
svart linea; pa bdda sidor om ryggen finnes vid
borjan af hvarje segment, fran det andra till det
sista, svarta fyrkantiga flackar, som alltid aro rakt,
men baktill snedt afhuggna, framfor dessa en svart
rund och bakom dem i ofra sido-Iinean en aflang,
Ijusgul flack; emellan ryggflackarna ar den svart
punkterad eller gra. De vigtigaste resultater, hvar-
till Forf. genom fortsatta forskningar rOrande dec-sa
djars metamorfos kommit, besta deruti: \:o att Zy-
gaena Peucedariiy Althamantae, Ephialtes, Falcatae och
Trigonellae endast aro varieteter af samma art, sa-
som klackta af larver, som Forf. icke kunnat atskilja;
2:o att dessa varieteter icke uppsta genom fodans
inflytande, da alia larverna blifvit uppfodda med
Coronilla varia; 3:o att Z, Ephialtes och Falcatae,
icke sasom Treitschke tror och Boisduval an-
tager som bestamdt, uppkomma genom parning emel-
lan Z. Trigonellae eller Coronillae med Filipendulae;
4:o att den vidt utbredda och i flera trakter all-
mant forekommande Z. Peucedani bor antagas sasom
typ for arten och Ephialtes sasom en sallsyntare
varietet. Antagandet att Z. Peucedani ursprungligen
uppkommit genom parning emellan Ephialtes och

I

^19

Filipendulae anser sig Forf. icke kunna bestrida;
5:o att Zygaena Erythrus icke torde utgura en sjelf-
standig art, utan endast en varietet af Z, Minos.
Verh. Zool, Bot. Ver. V. Abh. p. 87.

En upprakning af de i Europa funna ZeYAo- Chelona-
sidae bar af Schneider blifVit gjord, hvaruti dessa "**^"
fordeJas i foljande slagten och grupper, nemligen:

I. Lithosia. Kroppen srnal. Framvingarna smala och langa,
Ufistiiu jeranbreda, utan bihangscell, med \2 nerver.
BakvingMine haircirktirorniiga, under hvilan nagot rul-
liult: om kroppen. Eeiiitu iieiveu saknas. Bakkrop-
\)v.\\ knappt langre an undervingarna. Hufvudet litet.
Palperna raycket korta. Antennerna sanimansatta af
aflangt fyikaiitiga, tydliga, med liartotsar forsedda leder.

1. Framvingarne utau punkter.

A. Den radande fargen agguls gul.

1. imita W. V. 2. palleola Hubn. 3. pallifrons
Zell. 4. aureola Hubn. .'). lutarella Linn. 6.
cereola Hubn. 7. Jiavociliata Leder.

B. Endast framvingarnas framkant och fransarna gula.
8. complana Linn. 9. plumbeola Hubn. 10. moro-

sina Keferst. 1 I . arideola Heering.
C Lengula artcr, endast fransarna iigguls-gula. Fram-
vingarna mot basen och spetsen gulaktiga.

12. helveola Hubn.

D. Gratargade arter. Framvingarnas framkant smalt
gul.

13. griseola HiJBN. 14. canioJa HiJBN.

2. Framvingarna med svart midtelpunkt och bakom
densamma en rad punkter.

1.5. muscerda Hufn.

IL Gnophria Steph. Endast skildt fran slagtet Lithosia
genom narvaron af en bihangscell pa framvingarna och
femte nerven pa bakvingarna.
I. riibricollis LiNN.

III. Oenistis HiJBN. Afviker endast fran det foregaende
slagtet genom saknaden af bakvingarnas femte nerv.
1 . Quadra Linn.

Arbeit, iind Verand. Schles. Gesellsch. 1854. p. 91.

220

Bombyci
des.

Sedan Westwood i Ann. and Mag. Nat. Hist.
1850. p. 290 anstallt en revision af de arter till-
horande slagtet Saturnia, hvilka blifvit funna i Afrika,
samt i Cabinet of Oriental Entomology beskrifvit
och afbildat ett antal, till samma slagte horande
arter, fran olika trakter af Ostindien, bar ban nu
lemnat ett rikhaltigt bidrag till kannedomen om de
species som blifvit upptackta i nya verlden, hvilken
synes ega en stor rikedoin af dessa djur. De nu
anforda aro: Saturnia Orizaba (Mexiko"^, Zacateca
(Bogota), Jorula^ Lavendera, Calleta, Chapata (Me-
xiko), Sapatoza (Bogota), Janeira (Brasilien), Pluto
(Venezuela), Thiheta (Thibet) och Melvilla (Melvilles
on). Proceed. Zool. Soc. Dec. 1853. Ann. and
Mag. Nat. Hist. Sec. Ser. XV. p. 294.

CoQUEREL har beskrifvit tvenne Bombyx-arter,
som forekomma pa Madagaskar och hvilkas larver
spinna hylsor, hvaraf ett vackert silke erhalles. Det
anvS-ndes af infodingarne till ett tyg, utm^rkt genom
dess styrka och glans. Dessa tvenne arter, som be-
namnas Bombyx Radana och Diego lefva under larv-
tillstandet pa Sutria Madagascariensis, Mimosa Leb-
bek m. fl. leguminosae. Puporna angripas af en
parasit, som fOrstor en betydlig mangd och mark-
vardigt nog tilihor fjarilarnas klass samt slagtet
Chilo. Dennes larver lefva af den feta vafnad sooi
omgifver Bombyx-artens pupor. De angripa icke
larverna, utan visa sig forst da cocongerna blifvit
fardigspunna. Da Chilo-larverna framkomnia uppata
de icke allenast Bombyx-pupan, utan afven dess
omgifningar, samt spara eiidast den harda delen af
hylsan. Vid forpupningen forfardiga de coconger
af nagra hvita tradar inuti den angripna hylsan.
Denna art, som afven karakteriseras, har erhallit
namnet Chilo Carnifex, Ann. Ent. IH. Ser. IH.
p. 529.

22 1

Uti Franska Vet.-Akad. har Guerin-Mene-
VILLE hallit ett foredrag om inforandet af den Chi-
nesiska silkesniasken i Europa. Larven lefver pa-
ck och skall lemna ett utmarkt silke. Fjarilen till-
hur en annu obeskrifven art, Saturnia Pernyi, som
blifvit afbildad. Den star nftrmast Sat. Mylitta Fabr.
Ann. Ent. III. Ser. III. p. LV. Rev. et Mag. de
Zool. 1855. p. im. Tab. 6.

Densamme upplyser att Bomhyx Assamensis, re-
dan 1837 af Helper beskrifven i Journ. of the
Asiatic Society of Bengale, af Westwood i Oriental
Cabinet anyo blifvit upptagen under benamningen
Saturnia Assama, afvensom att bans Saturnia My-
thimnia ar identisk med Bomhyx Bauhiniae Gui:R.
Iconogr., Rev. et Mag. de Zool. 1855. p. 300.

Flera omstandligare meddelanden rurande sil-
kesmaskars uppfodande och behandling hafva ut-
konimit, hvilka endast aro Ref. till titlarne bekanta,
nemligen: 1) '^ Monographic du Bomhyx du murier'
{Bomhyx mori L.) (Pris 25 francs). Recens. af
Gu^rin-Meneville i Rev. et Mag. de Zool. 1855.
p. 203. 2) O. G. Costa, "Storia naturale delle Sa-
turnia Cynthia, volgarmente della Bomhice del JRicino,
del modo di educarne i hachi della seta chessi produ-
cono\ Napoli 1854, 8:o, 27 pag. c. tav. 1. Pa
taflan ar fjariK^n, larven under des8 olika stadier,
vaxten hvarpa den lefver och cocongen afbildade.

3) Griseri, ''Relazione sulle tre educazione del Baco
di Seta del Bomhyx Cynthia e sidle cultura del Ri-
cino per V alimentazione dei hachi\ Torino 1855, 8:o.

4) '' Monograjia del Bomhice del Gelso puhlicatd' dal
Prof. Emilio Cornelia^ 4:o, cum tab. 1 5 Lith. Nouvi
Ann. delle Scienze di Bologna. X. 5) Chavannes,
''Sur la premiere education faite en Suisse du Saturnia
Mylitta". Bull. Soc. Vaud. N:o 37.

m%

Uti ''Descriptions of some species of Lepidopte-
rous Insects belonging to the genus Oiketicus' har
Westwood, utora de af Landsdowne Guilding
anforda tva arterna: 0. Kirbyi och Mac-Leayi^ ut-
forligt beskrifvit flera nya species. Den af Saun-
ders under namnet 0. elongatus uppstallda arten
tillagges ett nytt namn, 0. Saundersi, hvarjemte at-
skilligt om dess metamorfos omnamnes. Vidare aro
nya: Oiketicus Hiihneri^ Lewini, Boisduvali, Ilerrichi,
alia fran Australien, 0. Douhledayi och Crameri fran
Ceylon. For en tredje, af Templeton fran Ceylon
beskrifven art, 0. tertius, foreslas namnet 0. Temple-
toni. Till slut meddelar Forf. en analytisk tabeil,
f5r att underlatta arternas igenkannande. Dessa in-
delas i tva sectioner. Den forsta innehaller hannr
med till halften pectinerade antenner och mycker
lang bakkropp samt langa vingar. Hos den andra ^ro
hannens antenner anda till spetj^en dubbelt pectine-
rade; bakkroppen och vingaina korta eller mattligt
langa. Proceed. Zool. Soc. XXII. p. 2 19. Tab.
34—37.

En fortecknino Ofver de i Schlesien funna
arterna af Bornbycid-gruppen Notodontidae har af
NeU8TADT blifvit uppgjord, hvaruti, jemte arternas
namn, fundorten uppgifves. Arb. und Verand. Schles.
Gesellsch. 1854. p. 90.

Sasoni ny art beskrifves Saturnia Nurragj fun-
nen pa Sardinien, af Ghiliani. Stett. Ent. Zeit.
1855. p. 78.

Nagra underrattelser om Notodonta {Glyphidia)
crenata hafva af Trief blifvit meddelade i Zeitschr.
f, Entom. Ver. Schles. Insektk. VIII. p. 7.

Flera i ZoolojJiist inforda uppsatser nuande
Bombycides har Rcf. ej haft tillfalle se, sasom:
Brompield, ''Note on the Economy of Saturnia Fyri"
N:o CL. ."Characters and some account of the Keo-

223

7iomy of a supposed neiv Australian Bombyx' by
Newman N:o CLII. Machni, ''Occurence of Noto-
donta carmelita in Kenf N:o CLIII och Atkinson,
"Capture of Gastropacha ilicifolia on Channoch Chase"
N;o CLIII.

VON Heyden, som funnit larven till den s^W- Metamor-
synta Chelonia Quenseli pa alperna i Graubiinden •^^^'
vid en hojd af 6400 fot ofver hafvet, bar sa val
5fver densamma som ofver fjarilen meddelat full-
standiga beskrifningar. Larven, som traffades emel-
lan stenar och troligen bemtar sin fdda af laga vax-
ter, ar fullkomligt af samma form, som larven till
Chel. Plantaginis. Den Ar temligen lang, betackt
nied langa, svarta bar, besatt med tjocka, svarta, vid
sidorna hvitaktiga varter. Buken rodaktig, harig.
Hufvud och ben glansnnde svarta. Callimorpha Par-
thenice Kirby och Callimorpha Virguncula Kirby
anser P'orf. troligen endast vara varieteter af CheL
Quenseli. Stett. Ent. Zeit. 1856. p. 184,

Ehuru en mangd anteckningar rorande Ryss- Noctuae.
lands Lepidopfer-fauna blifvit allmangjorda, bar det
likval bittiils saknats ett systematiskt arbete ofver
bithorande djur, som forekomma inom namnda land.
Visserligen borjade Fischer de Waldheim och
Eversmann 1851 utgifva ett storre verk, "Lepi-
dopt^res de la Russie\ men detta, som endast om-
fattar PapilionideSf Bonibycides och Sphingides, torde
icke langre komma att fortsattas. For att nu af-
bjelpa den brist, som harigenom uppstatt, bar Evers-
mann borjat en bearbetning af Rysslands Noctuae,
Andamalet med denna uppgifves vara: 1) att be-
kantgora och sammanfora i systematisk ordning alia
bithorande djur; 2) att angifva deras lokaler, geo-
grafiska utbredning och tiden for deras framkomst
och 3) att lemna dem, som intressera sig for dessa
fjarilar, en handledning, hvarefter arterna i sam-

224

lingarna kunna bestammas. Som de genera, i hvilka
Forf. fordelat Noctuae, aro amnade att underlatta
igenkannandet af obekanta arter, bar ban nagot af-
vikit fran de nyare systemerna, bvilka ofta blifvit
grundade pa djurens forsta stadier. Han bar dess-
utonri forsokt, sa mycket mojligt varit, att furmin-
eka antalet af de understundom pa lusliga grunder
uppstallda slagtena, hvilka i sednare tider blifvit
alltfor manga. Detta bar format t bonom att ordna
genera efter karakterer bemtade af de fullt utbil-
dade insekterna. Hans indelning af Noctuae ar
foljande:

Fam. I. BoMBYCoiDES.

A. Framvingarna aflanga, rundade
i spetsen, gra, tecknade med
svarta, efter langden gaende
strek 1 Asteroscopus TreitsT

(2 arter).

B. Inga efter langden gaende svarta
strek.

a. Franovingarna vinkelformiga

i slutkanten 2 Gonoptera Latr.

(1 art).

b. Samrag vingar skfirlika, for-

sedda med en stor tand i
bakkanten

e. Ingen sadan tand.
a) De ofre vingarna gra, tvars-
ofver forsedda med ett antal
vagiga, svarta linier

^} Inga sadana linier.

t Midtelflaekarna tydliga,
stora, Ijusa . . . .

tf Inga, eller foga tydliga,

rnidtelflackar . . . .

* Ofvervingarna grcina .

Calpe Treits.
(1 art).

Cymatopliora Treits.
(6 arter).

Trachea Treits.
(1 artl

6 Jaspidia BoiSD.
(1 art).

** Samma

225

** Samma vingar af lifliga

farger, men utan gront 7 Thyatyra Treits.

(2 arter).

Fam. II. ACRONYCTIDES.

A.. Thorax raed raycket morka fliic-

kar; stora arter, kroppen tjock 8 Diphtera Treits.

(3 arter).
B. Thorax utan flackar; stora eller
medelraattiga arter; kroppen

tjock 9 Acronycta Treits.

(13 arter).
0. Thorax utan flackar; sma ar-
ter; kroppen fin .... 10 Bryophila Treits.

(.5 arter).
Fam. III. Leucanides.

A. Framvingarna af klara fai-ger;

iiiga raidteiflackar eller linier 1 1 Symira Treits.

(6 arter).

B. Framvingarna srautsigt enfar-

gade, saknande de vanliga li-
nierna eller flackarne. Den
njurformiga fliicken ersatt ge-

nom en punkt 12 Nonagria Ochsenh.

(7 arter).

C. Framvingarne strekade efter

langden pa en klar botten,
vanligen halmfargade. Sallan
aro de af klara farger och
utan teckningar. I stallet for
den njurformiga flacken oftast

en hvit punkt 13 Leucania Ochsenh.

(16 arter).

D. Framvingarna af en rod- eller

brunaktig ockra-farg, med raer
eller mindre tydliga midtel-
linier. I stallet for den njur-
formiga flacken en hvit punkt 14 Mythinma Ochsenh

(6 arter).
Fam. IV. OiiTHOSiDES.
A. Ingen klubbformig flack pa vin-
garna, da den flnnes ar den
stor, svart eller klar och i sa-
dant fall de subcostala fyr-
kanterna svarta.

Prof, Bohemans Arsb. 1855, 1856. ^ ^

tf6

a. Midtellinierna crenulerade,

understHndora fiSgn tydliga
eller inga. ,
a) Pramvingarna raer eller
raindre skiirlika och i spet-
sen tillspetsade; fargerna

lifliga 15 Xanthia Ochsenh.

(li arter).
/?) Framvingarna trubbiga,
bruna eller gra.
t Hufvudet med en fram-
staende tofs ; kroppen

tjock 16 Orihosia Ochsenh.

(30 arter).
ft Hufvudet utan hartot's;
kroppen och vingarna

smalare 17 Caradrina Ochsenh.

(19 arter).

b. Midtellinierna fullkomligt

hela, trapezie-formiga . .18 Cosmia Ochsenh.

(13 arter).
B. Den klubblika flacken tydlig,
lika med grundtargen, och
omgifven af en mork linea.

a. Midtelflacken tydligt infat-

tad och hel, den klubbfor-
mi^a aflang . . . . .19 Tethea Ochsenh.

(3 arter).

b. Den njurformiga flacken foga

hel, den klubbformiga kort 20 Gortyna Ochsenh.

(5 arter).

Pam; V. NOCTUIDES.

A. Bakvingarna gula med svart

kant 21 Triphaena Ochsenh.

(6 arter).

B. Bakvingarne utan gult.

a. Framvingarna glansande, bre-
da vid basen, raycket trub-
biga och rundade i spetsen . 22 Amphipyra OcHS.

[2 arter).

b. Framvingarna icke glansande.
a) Framvingarna omsom bre-

da, omsom aflanga, vanligt-
vis med sub-costal fyrkan-

i

2^27

tenia mycket tydliga. Mid-
tclflfickarna hcla. Midtol-
liniarna oftast lindrigt cre-
nulerade eller hela . . .23 Noctua Linn.

(27 arter).
/J) Framvingarna raer eller
mindre aflanga, ined mid-
tellinieriia crenulerade, sal-
Ian tandade, understun-
dom ersatta genom tvenne

punkter 24 Agrotis Ochsenh.

(10 arter).

Bull, de Mosc. XXVIII. p. 129. IV. p. 313.

Foljande nya arter af Noctuae beskrifvas, nem-
ligen: Agrotis Ashworthi af Doubleday i Trans.
Ent. Soc. N. S. III. Proceed, p. 94, HeliotJiis ma-
ritima af Graslin i Ann. Entom. III. Ser. III. p. 65.
Denna fjaril flyger under dagen och Sr svar att fanga,
sanit Miana eocpolita af Stainton i Entomologists
Ann. for 1855.

MiLLiERE har afbildat en intressant varietet af
Catocala Electa, pa hvilken framvingarna aro mer
gulbruna, hvareraot det roda pa bakvingarna ar
gult. Ann Ent. III. Ser. III. p. ^05. Tab. II.
N:o L Constant har 1. c. p. 209. Tab. XL N.o II.
afvenledes framstallt trenne varieteter af Orthosia
Gothica.

MoscHLER har noggrant eokt utreda skilnaden
ernellan Heliothis nubigera och peltigera. Han anser
att den forra, sasom funnen vid Sarepta, tillhor Eu-
ropas fauna. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 211.

AsSMANN, sotn lyckats finna larven af Noctua Met amor
conflua pa Polygonum bistorta, leninar pa densarnma •^"*"
foljande beskrifning. Den uppnar fullvaxt en langd
af \\ turn. I formen ofverensstammer den med lar-
ven till N. C. nigrum och festiimy med hvilken sed-
nare den for ofrigt visar myck^n ufverensstammelse.

2^28

Den varicrar, ukm] undantng nf hufvudet, betydligt
i fargen, soni onisom ar Ijusare, oinsoin morkare.
Hufvudet ar alltid morkt honungsfiirgadt, med svart-
bruiia teckningar. Antennerna aro Ijusare an huf-
vudet, forsta och andra lederna med en svart ring
i spetsen. Den sistnamnda ofta helt och hallet brun.
Mundelarna af antennernas farg. Kroppen ar lika
fargad, som hos de furutnamnda arterna. Rygg-
streket ar inest foranderligt, det ar Ijuat eller gul-
aktigt, kottfargadt, blekt numjerodt elk^r Ijust brunt
och ar pa bada sidor begransadt af en hvit eller
svafvelgul linea. Ernellan bada dessa linier ar grund-
fargen pa de tre forsta segrnenterna prydd med Iju-
sare eller morkare sma punkter, pa de ofriga seg-
rnenterna bilda dessa rutformiga flackar. Fran fjerde
till elfte segmentet finnes, pa hvarje sida, en svart-
brun eller helt och hallet svart, kilformig flack,
med spetsen riktad framat. Pa hvarje segment vi-
sar sig dessutom fyra sma, merendels endast under
mikroskopet synliga, med korta har besatta, svart-
aktiga vartor. Larverna iefva under fulla 1 1 ma-
Tiader eller fran Augusti till Juli pafoljande ar. For-
pupningen forsiggar i jorden, utan all vafnad. Pur)an
ar af vanlig form, 6 " lang, ijushiun, glansande, i
spetsen besatt med attu borst. Zeltschr. Ent. Ver.
Schles. Insektenk. IX. p. 15. Tab. 1.

Larven af Heliothis maritima, som blifvit af
Graslin upptackt, ar till formen lang, nagot af-
smalnandc mot bada andar och platt pa undra si-
dan. Den varierar mycket till fargen, men icke i
teckningarna. Vanligtvis ar den af en klar, gron-
aktig, nagot i gratt ofvergaende farg, med ett tem-
ligen bredt strek nedom ryggen pa hvarje sida,
hvilket blir nagot spetsigt mot bakandan. Hufvudet
ar litet och kort, af en gragul farg. Larven lefver
af fron till Spergularia marina och media, men fo-

^^9

redrager den foi'stiiamiida. Ann. Entom. 111. 8er. 111.
p. 65. Tab. 7, N. V. i 1—7.

Rtirande metamorfosen nf /bdhophila Wimmeri
har Keller upplyst, att lai-ven oni husten traffa«
pa Artemisia campestris. Den }i()[)par. da den oroas.
liksom Cucullia-larverna. Den 5,r mycket snia], sar-
deles mot hufvudet, som ar gulgrunt, med en hvit,
triangelformig flack. Kroppsfargen ar vackert grup,
med fern hvita, efter langden gaendc linier, af hvilka
den, som finnes pa ryggen, ar snialast. Emcllan
rygg- ocli sidolinierna ar den Ijusare gra och mot
de hvita linierna murkarc chatterad. Vid forpup-
ningen forfardigar den sig en liten fast iiylsa af
jord. Pupan ar gronbrun. Stett. Ent. Zeit. 1855.
p. 339.

Johnsons uppsats: "JEgg and Larva of Cry-
modes Te7npli\ infurd i Zool. N:o CLlll, har Ref.
ej haft tilJfalle se.

De la Harpe har utgifvit ett supplement till Geome-
sin i furra Berattelsen p. 190 anmalda afhandling *^^^-
ufver de i Schweiz forekonnnande Geometrae, Jemte
uppgift pa nya lokaler, nieddelas afven rattelser i
synonymien. Till slut beskrifvas och afbildas nagra
nya arter, sasom : Geometra Schaefferaria, majoraria
och livinaria. Antalet af de i Schweiz funna Geo-
metrae uppgar nu till 346. Neue Denkschr. Schweiz.
Gesellsch. fiir Naturw. XIV. p. 2 med Tafl.

Schneider har fortsatt sin npprakning af de
Geometrae, som blifvtt funna i Schlesien, hvarvid
han begagiiat den indelning som af Lederer blif-
vit uppgjord. Foljande slagten och artantal anfores:
Acidalia 27, Boletohia \, Zonosorna 8, Timandra \
och Pellonia \. Arbeit, und Verand. Schles. Ge-
sellsch. 1854 p. 92. 1855. p. 115.

Lareritia Milleriata n. sp. fran Frankrike be-
skrifves af Bruand. Ann. Ent. Ill Ser 111. p. LIX.

rso

GuENEE, som erhallit den hittills okanda ho-
nan af Acalia fumidaria, oinnamner att den belt
och hallet saknar vingar. Ann. Ent. III. Ser. IV.
p. CXI.
Metamor- ROrande metamorfosen af Cidaria caesiata hafva

*^*'*' vi fatt emottaga underrattelser af Hornig. Larven
^r fullvaxt ufver ett turn lang. Dei afrundade huf-
vudet ar gulbrunt; nackskolden rodbrun och rundt-
omkring dess som besatt med 10 svarta pUnkter.
Kroppens farg ar furanderlig, merendels Ijusgron
eller gulgrOn, segmentfogningarna Ijusare. Pa ofver-
sidan, vid andra och tredje segmentet, en tvftrs ofver
gaende rad af fyra sina, svarta, Ijuskantade punkter.
Fran fjerde segmentet, pa bada sidor om ryggens
raidt, en efter langden gaende rad af svarta punk-
ter, af hvilka tvenne finnas pa hvarje segment.
Tolfte segmentet ar forsedt, liksom det andra och
tredje, med tva morka punkter pa bdda sidor om
ryggens midt. Larverna traffades i stort antal for-
sta dagarna af Juni i fjallens subalpinska region pa
Erica carnea. I medlet af Juni forvandlade de sig
till pupor, sedan de nedkrupit i jorden, der de om-
gafvo sig med en fin vafnad. Verhandl. Zool. Bot.
Ver. in Wien. VI. Abh. p. 21

Keller, som patraffat larven af Idaea deal-
bata, anfur, att den ar ofver ett turn lang, framat
afsmalnande, bakat temligen tjock, gulaktig eller
schiffergra, baktill slutande i en spets. Hufvudet
bar tva morka strek; pa ryggen ett mOrkbrunt oftn
afsmalnande eller utvidgadt strek; pa segmenterna
finnas nara detsamma fram och baktill fyra svarta
punkter och pa sidorna ett strek, som synes hvit-
aktigt, men som ofta knappt kan urskiljas. Larven
traifas i Maj pd Cytisus. Fullvaxt forfardigar den
sig en gul eller hvitaktig hylsa. Pupan ar gul med
mdrka chatteringar vid fram- och bakdelen. Ut-

J

231

vecklingen forsiggar etter i — 3 veckois puptillstand*
Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 336.

Hela utvecklingen af Eupithecia Mayeri liar
blifvit utredd af Schedl. Larven ar ett turn lang
och mycket smal; hufvudet litet, gulbrunt; nack-
skolden lika fargad; kroppens grundfarg, sa vSl pd
ofra som undra sidan, gulaktigt grOn, men Ofvergar
ofta i brunt; langs ryggen loper en niork olivgrOn
linea, hvilken ar delad genom en Ijusare; pa sidorna
om denna, pa hvarje segment, tva fran hvarandra
aflagsnade, morka punkter bakom hvarandra Un-
der stigmata finnas murka, ulivgruna strek; lufthaJen
bruna; undersidans midt ar fursedd med tn efter
langden gaende rad rudbruna flackar, af hvilka
tvenne finnas pa de fursta tva segmenterna, samt
fran tredje till attonde en pa hvarje segment. Lar-
ven lefver nastan uteslutande pa Alsine verna. Den
sammanrullar ^ig vid minsta beruring och faller till
jorden. Furpupningen forsiggar antingen giundt i
jorden eller pd dess yta, i en fin, los vafnad.
Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. VI. Abh. p. 163.

Om lefnadssattet af Larentia pyropata bar Ass-
man meddelat, att denna fjaril vissa ar, i Augusti
och September, forekommer i tradgardarne i gou-
verneraentet Moskau. Om dagarne traffas den pa
tradstammnr eller stangsel. I skymningen besoker
den olika blomuior. Larven letver fran Juni till
Augusti, icke sasom Fkeyer formodar pa s^lgartcr,
utan pa Ribes grossulariae. Zeitschr. Ent. Ver.
Schles. Insektenk. X. p. 10.

De la Harpe bar med femte delen fortsattpyralidts
sin "Faune Suisse Lepidopthres\ hvaruti Pyralides af-
handlas. Af de anforda 176 arterna tilihOra afven
18 de norra, 29 de sodra regionerna, 38 uteslu-
tande alperna och 91 aro mer eller mindre spridda
ofver hela Europa. Om man jemfor det antal ar-

I ter, som blifvit funnet i Schweiz, med de kanda

I Europeiska, forhaller det fprra sig till de sednare,

I som 1 till 3. For hvarje art meddelas synonymi

I och habitation. Endast trenne nya arter anforas,

: . nemligen Botys cyanalis, Eudorea ancipiteHa och Cram-

bus rostellus. Neue Denkschr. Schweiz. Gesellsch.
I Naturwissensch. XIV. p. 1. med tafia. Bull. Soc.

Vaud. N:o 35. p. 237.
Metamor- Det ar allmant bekant att humlen mer an de

•'°^' fiesta andra kulturvaxter ar utsatt for olagenheter,
genom hvilka dess afkastning minskas eller forhin-
dras och hvartill flera fjaril-arter i icke obetydlig
man bidraga. Vi hafva nu genom Wahlberg fatt
emottaga fullstandiga upplysningar om en af dessa,
eller den sa kallade Humleblads-fjarilen {Hypena
rostralis), som under alia dess utvecklings-stadier
beskrifves. Ifragavarande insekt synes hos oss hafva
tvenne generationer oni aret och ofvervintrar san-
nolikt i puptillstand. Forf. traffade fjarilen redan
d. 21 Maj klackt och kringflygande humleplante-
ringarne. Om dagen haller den sig dold, saint fly-
ger endast korta stycken om den oroas. Mot slutet
af Juni visa sig larverna pa de halfvuxna humle-
standen. Huru lang tid aggen behofva innan de
klackas lyckades det ej Forf. utreda. Larven up-
pehaller sig endast pa undersidan af bladen, vanli-
gen flera under samma blad, och sitta der, nar de
aro i hvila, rakt utstrSckta och liksom tilhryckta,
men da de oroas blifva de ganska lifliga ocli slappa
sig till marken. Lagger man dem i handen hoppa
och slingra de sig pa mangfaldigt satt, liksom en
ur vattnet uppdragen fisk. De fortara bladsubstan-
sen emellan adrorna och visa sig forst pa de ne--
dersta bladen, fran hvilka de stnaningom uppstiga
anda till spetsen af rankorna, som slutligcn, da lar-
verna uppnatt full storlek, sta iielt nakna, endast

^33

nied bladskaften och de grufre adrorna qvarsittande,
samt bortdu slutligen. Kring medlet af Juli for-
pupades de och nagot ofver 14 dngar dereftor eller
omkring d. 4 Augusti borjade fjarilarne klackas.
Forf. anser att man icke bor forsumma, att sa vidt
ske kan forhindra detta djurs utveckling och ett
icke overkstallbMrt sfitt dertill erbjuder larven sjelf
geiiom sitt beteende. Sa snart en humlestang vid-
rores, annu mer om den lindrigt skakas, nedfalla
sig till Jordan alia under rankans blad befintliga
larver, hvilka, om en duk forut pa marken omkring
stangen blifvit utbredd, falla pa dent^atiima och der
latt kunna hopsamlas och dOdas. Larven uppnar,
efter vanliga hudomsningar, omkring | tums langd,
den ar belt smal, i synnerhet bakat, sammansatt af
12 leder utom hufvudet, och eger framtlll 3 par
egentliga fotter, pa 1, 2 och 3 lederna, 3 par
bukfotter pa 7, 8 och 9 lederna, samt vid andan
pa sista leden ater ett par nagot langre an de of-
riga, vanligen utsparrade och bakat utstrackta. De
tre mellersta fotparen aro saledes genom ett mel-
lanrum afskilda aa val fran de framre, som fran
fotparet vid andan. Fargen ar Ijusgron, med en
morkare, fin rygglinea, en smal hvit linea pa hvar-
dera sidan, samt smala, hvita linier tvars ufver vid
kroppsringarne. De^risutom finiias belt sma, svarta
punkter strOdda pa ytan. Ur hvarje sadan utgar
ett, fur blotta Ogat, knai)pt markbart bar. Hufvu-
det ar brungult. , Sedan larven uppnatt sin full-
komliii^a storlek, omofer ban siijj mellan blad eller
inkrupen i nagon gomsla, med en tunn och lus gra
vafnad, inora hvilken ban forpupar sig. Landtbr.
Akad. Handl. XIV. p. 132,

En fOrteckning ofver de i Irland forekom-Microlepi-
mande Microlepidoptera har af HoGAN blifvit med- °^^^.^^*
delad. Han upptager i densannna 88 Tortrices, i 3 utteratur.

234

H Crambidae ocli HI Tineina. Nat. Hist. Review. 11. I

■ p. 109. I

H Flera nya Microlepidoptera hafva af Heine- H

B MANN blifvit beskrifna, neiiiligen: Penthina ohscure-^^

fasciana, Carpocapsa Herrichiana, Syndomis Gollicola7ia^ fl

Crambtts liercyniae, Tinea niveistrigella, Oecophora ru- H

ficeps, Argyresiliia semipurpurellai Coleophora Zelleri- fl

ella, C, nemorum och Elachista aridella. Zeitsclir. f. ■

Ent. Ver. Schles. Insektenk. VIII. p. i. ■

Ofver de Tineidae och Fterophoridae, soni fure- fl

komma i Schweiz, har Frey utgifvit ett fullstan- H

digt systematiskt arbete. Detta ar i manga hanse-B

enden intressant, sardeles derigenoin, att Forf. fastat ■

mycket afseende pa hithorande arters utbredning

inom landet, sa val i horizontal som vertikal rikt- ^

ning. Recens. i F^or. Notiz. 1856. III. p. 248. f

Tvenne nya smafjarihir hafva af Mann blifvit
upptackta och afbildade, nemligen; Psyche Zelleri
fran Kroatien och Tortrix aurofasciana fran Ktmig-
steige och Grossglockner. Verh. Zool. Bot Ver. ini
Wien. V. Abh. p. 756.

Scott har anyo upptagit till behandling fra-
gan huruvida Psychidae bora raknas till Bombycides]
eller Tineina, hvarvid han koniniit till det resultat,
att de aro meet affina med de sistnanmdn. De
nyare undersokningarne ofver Psychidae synes Forf.
icke hafva kant och bans bevis synet^ i allmanhet
icke vara af stort vS-rde. Saknaden af vingar hosl
honorna menar han t ex. icke bevisa, att Psychidaei
aro Bombyces, ty det kunde afvcn handa att vini
losa dagfjarilar eller Sphingides kunde upptackas,|
hvilket val kan vara mojligt, men dock synes Ref.
mindre troligt. Zool. N:o CL.
Tortrices. WOCKE har uppraknat de arter af slagtet Co-

chylis Tr. 8ora Hnnas i bans gainling, uppgaende
dcvssa till 25. Rorande de fiesta meddelas under-

235

rattelser om deras forekommantU* och lefnadstiJitt.
Arb. und Verand. Schles. GeselLsch. 1854. p. 98.

En ny art af slagtet Grapholitha, bcnainnd G,
Homigiana, beskrifves och afbildas af Ledeker,
Den bar blifvit upptackt vid Mudling. Vcrhandl.
Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Abh. p. 77. Tab. 2. f. 8.

GouREAU upplyser att den lilla tjaril-larv, som Me/amor-
lefver i det inre af blommorna pa Dipsacus sylve- ■^^^'
stris och som Bonnet redan omtalat utan att det
utbildade djuret varit honom bekant, tillhur Pen-
thina gentianana, Ann. Ent. III. 8er. III. p. VI.

Rorande utvecklingen af Grapholitha contermi-
nana hafva vardefuUa up})ly8ningar af Hornig blif-
vit leninade. Den mot bakre delen betydligt aft^mal-
nande larven ar fullvaxt omkring \ turn lang. Huf-
vudet ar platt, rundt, svartbrunt; nackskulden stor,
glansande svart. Kroppsfargen ar smutaigt, Ijust
brunrod, langs ryggens aiidt en otydlig morkare
linea och derintill, pa bada sidor. tva efter langden
gdende rader mycket sma, nagot Ijiisa, i niidten
svarta, raed ett svart bar besatta vartor. Stigmata
svarta. Larverna traffades i trakten af Wien un--
der senare halften af September pa Lactuca sca^
riola, i hvar8 blommor den sasom spad belt och
ballet, men aldre enda^^t mtd halfva kroppen inater
sig. Vid forpupningen nedUry[)er den i jorden och
bildar sig der en hylsa, be.satt med jordpartiklar.
Verb. Zool. Bot. Verb. VI. Abh. p. 21.

Metamorfosen af nagra Cochylis-arter bar af
HoRNiG afven omstandligt blifvit utredd, nemligen
af 1) Cochylis posterana IIffsmgg. (ambiguana Tr.)
Larven till denna art ar ^ turn lang. Det runda
och temligen platta hufvudet ar svartbrunt; nack-
skulden Ijust brungra, baktill med en svartbrun in-
fattning. Kroppen enfargad, smutsigt Ijusgul. P4
andra och tredje segmentet finnes p^ ofversidan,

!^36

vid bada sidorna om ryggens midt, en tv^rs u
gaende nid af fyra yma, Ijusgra, parvia stalJda
punkter. Fran fjerde segmentet visar sig pa ryg
gen, emellan midten och lufthalen, tva langdiade
gra punkter, hvaraf den framre ar mindre. Luft-
halen aro bruna, ofvanom hvardera ar en gra punkt,
En efter langden gaende rad af sadana sma punk
ter ar belagen ofver fotterna, och en tvarrad a
fyra sadana pa undersidan af det fotlosa segmentet
Hvarje punkt ar besatt med ett fint, Ijust har. Lar
ven forekom vid Wien Mlhuant i blomknopparna a
Carduus acanthoides. Enligt Zeller lefver de
afven i Carduus nutans, Arctium bardana och Cen
taurea jacea, Forpupningen forsiggar i eller pa
jorden, i en tjock, med jordpartiklar tatt besatt
hylsa. Imagines framkommo i slutet af Maj eller
bOrjan af Juni. 2) Cochylis rubellana, Larven ar
till formen lik den foregaende, nagot mindre, un
gefar 4 linier lang. Hufvudet ar Ijusbrunt, pa ofra^
sidan vid bakre delen kastaniebrunt, iiali^skuldea
smutsigt gul, nagot morkare an kroppen, baktill
med en obestamd gulbrun infattning. Kroppen en-
fargad, smutsigt Ijusgul. Antalet och laget af punk-
terna lika som hos larven till (7. prosterana, ehuru
endast de inre punkterna af den IVamre tvarraden
och pa den yttre langdraden, de som finuas ofver
lufthalen och nagra af de som tillhora de undre
tvarraderna, voro synliga. Larven fanns ofta, i slu-
tet af Augusti, i blommorna af Antirrhinum linaria.
Inspinningen foisiggar i jorden eller pa dess yta, i
en aflangt rundad, tjock, med jordpartiklar besatt
vafnad. Fjai'ilen framkommer under olika tider fran
slutet af Maj in i Juli. 3) Cochylis dubitana. Lar-
ven ar af samma storlek och form som larven af
C. prosterana, Huf\ udet ar Ijusbrunt, nackskolden
af lika farg, baktill svartbrun. Kroppens grund-

237

farg ar Ijust, smutsigt gul, pa ryggen ofvergaende
mer elJer rnindre i rod brunt. Antalct och laget af
(le grona punkterna alldeles som hos de namnde.
Larveii traffades talrikt i blommorna af Picris hie-
racioides. BoiE bar erhallit den i blommor af Se-
necio jncobaea. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V.
Abb. p. 129.

Larven af Cochylis hilar ana Herr.-Schaeff.
bar af Perris blifvit funnen i sma gallapplelika
knolar pa Artemisia campestris. Den ar \ \ millim.
lang, men kan utstracka sig till en langd af 13
millim., belt och ballet bvitgul och till fargen matt
sedan den blifvit fullvaxt, tidigare af en blekgron
farg. Hufvudet ar brunrudt med Ijusare flackar.
De framre tva tredjedelarne af forsta segmentet
prydt med en rodaktig flack, bvars bakre kant ar
sinuerad ocb morkare. Ann. Ent. III. Ser. IV. p.
33. Tab. I. N:o III.

Hela iitvecklingen af Choreutis delosana Herr.-
ScHEFF. bar af Milliere blifvit bekantgjord. Lar-
ven, som lefver pa Aristolocbia clematitis, foder sig
af bladens parencbym. Den ar aflang, hvitgra, na-
got skiftande i rodt pa undre sidan, 7 — 8 millim.
lang, forsedd med 8 par fotter, af bvilka 3 par
aro barda, men de ofriga mjuka. Kroppen bestar
af 12 tydliga segmenter, hufvudet undantaget; ab-
dominal-segmenterna aro smalare, bvarigenora krop-
pen ser s[)olformig ut. Tborax-segmentet ar prydt
med en svart, lysande fiack. Hufvudet ar litet.
svurt och glansande, kakarna temligen starka, gan-
ska synliga under lupen. Eyggen ar morkare an
den ufriga kroppen, som ar genomskinlig. Forpup-
ningen verkstalles emellan bada bladhudarna. Ann.
Ent. III. Ser. IV. p. 39. Tab. 1. N:o IV.

Stainton, "Habits of the Lat'va of Glyphipteryx
Ha2vorthand' Zool.N:oCL, bar Ref.icke baft tillfallc se.

I

238

Om lefnndssftttet och metsunorfosen af Graphi
Ittha corollana hafvji iakttagelsei- af Zeller blifv
meddtlade. Tran^. Ent. Soc. N. S. III. Proceed, p. 27.
TiiKMiia. Ett for kannedomen om Tineina utmarkt arbete,

*'The statural History of the Tineina \ By H. Stain-
TON, assistated by Prof. Zeller and J. W. DouglasI
Vol. L containing Nepticula Part. \ Cemiostoma Part.
1 London 1856. 8:o, 338 pag. 8 tab. col. hafva
vi nu att anmala. Forf:s afsigt ar, att i detta ar-
beta behandla Tineidemas fainilj, hvilket, om de<
kommer att fortsattas i likhet med det nu utkomni
bandet, knappast torde ega sin like. Det ar ick<
ailenast furfattadt pa fyra sprdk (Engelska, Fran-
syska, Tyska och Latin), utan afven fOrsedt me(
manga och vackra afbildningar, hvilka underlattj
igenkannandet och bestammandet af deesa sma va-
relser. FOrf. amnar for ofrigt icke utgifva ett sy-
steniatiskt verk, utan bans afsigt ar att befordra och*
utvidga kannedomen om arterna. Han upptager
forst sadana arter, hvilkas naturalhistoria i alia sta-
dierna ar fullstandigt bekant, och afhandlar for hvar
odi en sattet att finna larven och fjarilen, larvenaB
lefnadssatt fran dess framkomst ur agget tills for-
pupningen, den geografiska utbredningen, eynony-
niien o. s. v. Att arbetet genom en sadan omfat-
tande behandling kommer att vaxa till manga bandj
ar klart. Det nu aninalda forsta bandet innehallerl
endast beskrifning pa 2i arter, nemligen 2 1 Nepti-
cula och 3 Cemiostoma^ hvilka alia aro i forstoradj
skala afbildade. Utom den utbildade insekten fram-
stalles alltid larven och dess hylsa, afvensom bladet
af den vaxt hvarpa larven lefver. Sardeles hos Blad-
minerarne ar den stora mangfalden hvarpa de bilda _j
sina gangar af stort intresse och dessa hafva pa ett ■
naturtroget satt blifvit atergifna. Ree^ens i Nat. Hist.
Rev. HL p. 9.

I

239

Herrich-Shaeffer har i '' Systematische Be-
arbeitung der Schmetterlinge von Europa' Bd. V skiljt
fran Tineina tva sina grupper och deraf bildat egna
farniljer, nemligen : 1) Canephorides^ hvilken omt'uttar
slagtena Fumea Haw., Epiclwpteryx HiiBN. och Ly-
pusa Zell. Dessa, som af Zeller blifvit raknade
till Psychides, behandlas nu af Herrich-Schaepper,
sasom tillhorande Tineina, 2) Micropterypides med
ett slagte, Micropteryx, hvilket Forf. efter vingadror-
nas lage och antennbildningen ansett vara analogt
med Hepialus och uppstallt i slutet af hela klassen
efter Pterophoridae. Inom de aterstaende Tineina
antager Forf. efter vingadrornas l^ge tre hufvud-
grupper. Ho8 den forsta finnes pa fram- och bak-
vingarna en sluten cell, hvilken saknas hos de bada
andra (atminstone alltid pa bakvingarna). Den an-
dra ar endast negatift karakteriserad, i dat att den
innehaller arter med breda, i spetsen afrundade
bakvingar, hos hvilka cellen saknas (Hyponomeutidae
och Hypsolophidae), Hos den tredje gruppen ar for-
sta vingadern pa framvingarna vid basen icke gaffellik.
Fran slagtena till forsta gruppen, hvilka Zeller
forenat under benamningen Tineacea plicipalpia, ut-
sluter Herrich-Schaeffer Euplocamus, och for
detta slagte till andra afdelningen, sora eger rudi-
mentara palper eller ocksa saknar sadana.

Under titel ''Entomological Botany with more
especial reference to the plants frequented by the Ti-
neina" har Stainton i Zoologist 1854 — 1855 upp-
raknat de vaxter, hvilka tjena fjarilarna, sardeles
Tineidernas larver, till foda.

Ofver de svarutredda arterna af slagtet Bu-
talis hafva vi fatt emotlaga en, med vanlig omeorg,
af Zeller utarbetad monografi. De kannemarken,
hvurigenom namnde slagte skiljes fran de narsta-
ende, besta enligt Forf:s formenande i foljande: Ett

i240

nagot i thorax indraget, slatt hufvud, hvilket ofvan-
ifran sett visar en sturre bredil an langd; anten-
nerna trad- eller borstforniigu, med korta, hopsit-
tande leder, hos hanarne fOrsedda med fina fransar;
labialpalperna kortare an thorax, uppat bujda, fint
tillspetsade, utan borstlik harighet pa andra leden;
haustellum tjenligt till sugande, atminstone af bak-
kroppens langd, pa basens Ofra sida fjellbekladt;
bakvingarna lancettformiga, utan urskarning vid bak-
kantens spets, med ovanligt langa fransar; kroppen
merendels betydligt tjock. Slagtet fordelas i fol-
jande sectioner: A. Butalis Fr. A lis posticis postice
coarctatis, apice acuminate, a) Unicolores 29 arter.
b) Variegatae 1 8 arter. B. Hypatima H. S. alarum
posteriorum apice subrotundato. 2 arter. Vid arter-
nas bestamraande har Forf. lagt mycken vigt pa
fargen och formen pa hanens hartofs, f^stad vid
bakkroppens spets. Linn. Entom. X. p. 196.

Zeller har utarbetat ett tillagg till sin, i
nionde bandet af "Linnea Entomologica\ meddelade
monografi ofver slagtet Cryptolechia. Alia de nu
upptagna arterna, 13 till antalet, finnas forvarade i
Berliner- Museum och harstamma fran Mexiko, Co-
lumbien och Brasilien. Linn. Entom. X. p. 145.

Frey har uppraknat de i Schweitz anmarkta
arterna af Lithocolletis, uppgaende till 37, af hvilka
sasoni nya beskrifvas Lith. Sorbi, Prmii och scabio-
sella, Flera vigtiga upplysningar rorande atskilliga
arters lefnadssatt och metamorfos meddelas. Mitth.
Naturf. Gesellsch. in Zurich. IIL heft. p. 600.

Sasom nya arter hafva blifvit beskrifna af
Stainton: Coriscium orientate, Phyllocnistis Citrella
och Litliocolletis Bauhiniae, funna i Ostindien. Trans.
Ent. Soc. N. S. III. p. 301. Haemylis TheopUlella,
fran Frankrike, af Bruand. Ann. Ent. IIL Ser. III.

p. LIX.

I

I

I
I

241

p. LIX. Gelecliia viscariella, Elacliista poae, G. Greg-
so7ii, LitJiocolletis vucciniella^ Nepticula Weaioeri och
N. pratorutn, fran England, af Stainton. Entomol.
Ann. 1855. p. 43.

Stainton har nieddeJat korta underrattelser^eia»nor-
om lefnadssattet af Tineidernas larver, i andamal •^'^**
att derigenom underlatta deras igenfinnande. Sa-
lunda anfur Forf. att larverna af Ewapate, Dasystema
och Clwnahache vanligtvis traffas under sommaren
och hosten pa salgarter, der de hafva sitt tillhall
emellan tvenne saininanhilftade blad. Talaeporia och
Selenohia forfardiga sig under larvtillstandet hylsor
saint lefva af lafvar, som vaxa pa tradstammar och
stangseh Diplodoma och Cysmatodorna furhalla sig
som larver pa samma salt soin de tvenne furega-
ende sJagtena. Ochsenheimeria, Larverna uppehalla
sig i grasstran. Euplocamus, Undergar sin forvand-
ling i stora Boletus-arter. Tinea. En del larver
lefva i klader, inobler och pelsverk, men de fiesta
i Bolctus-arter. Lampronia. Larverna till tvenne
arter, X. Ruhiella och X. quadripunctella, traffas i
unga skott af Rubus idaeus och i tornrosor. En
tredje furfardigar sig en platt hylt^a och forekom-
mer pa bladen af Fragaria vesca och Geum urba-
num. Incurvaria. Larverna till flora arter forfardiga
sig hylsor /. capitella tillbringar sina forsta stadier
i stjelkarna af Ribes. Lcunprosetia. Larverna uppe-
halla sig i hylsor pa Asplenium trichomanes och
Ruta muraria. Metamorfosen af Micropteryx ar annu
okand. Adela och Nemotois vistas som larver i hyl-
sor och traffas pa lagre vaxter, sasom Veronica
chamaedrys. iV^emop/iora-larverna okanda. Sivam-
rnerdanila och Scythropa forekomma som larver pa
blad, der de ofver^pinna sig med en silkeslik vaf-
nad. En del lefva i samhallun. Yponomeuta. Traffas

Prof. Dohemuns Arsh. 1855, 1850. ^"

242

som larver i sturre sallskap, i silkesartade vafnader.
Anesycliiae forekomraa innan deras utvcckling pa Aspe-
rifoliarier. Chalyhe, Larverna hittllls icke patraffade.
Prays, Larverna fortara om varen knopparna af ask,
hvars iinnu ej utslagna blad de uppata. Eidophalia
och Thuistis. Metamorfosen okand. Plutella. Lar-
verna hemta sin foda af bladen pa Hesperis matro-
nalis och atskilliga Crusiferer. Cerostomae tillbringa
sina forsta stadier pa bladen af flera busk- och trad-
slag, emellan nagra silkeslika tradar. Larverna aro
utmarkt lifliga i sina rorelser. Den enda kanda
artens larv traffas pa Sparganium, hvars blad den
till en bOrjan fortiir, senare gOr den sig gangar i
stjelken. Semioscopis och Ezaeretia. Utvecklingen
annu okand. Enicostoma. Larven af den enda kanda
arten traffas pa bladen af plommontrad, der den
ofverspinner sig med en fin, silkesartad vafnad. De-
pressaria, De fiesta hithorande larver traffas pa um-
bell^ter, hvars blad eller blommor de furtara. D,
Heracliana nedkryper i stjelkarna af Heracleum sphon-
dyliura. Salgarter, Hypericum, Centaurea och Car-
lina tjena afven till foda fur hithorande arter. Ann.
Ent. IlL Ser. IV. p. 749.

Schneider har uppraknat de i Schlesien fore-
kommande arterna af slagtet Gi'acillariaf till antalet
16. For en och annan meddelas iakttagelser ro-
rande lefnadssattet och utvecklingen. Salunda upp-
lyses bland annat, att larven till G. Swederella lef-
ver pa ekblad, genom hvilkas sammanrullande den
bildar sig en kagelformig bostad. Larven af G,
stigmatella forekommer pa salgarter och hoprullar
dessas blad i spetsen. Larven af G, hemidactylella
vistas pa Acer campestris och Pseudoplatanus, hvil-
kas blad den pa samma satt som G. Sioederella
hoprullar. Larven till G. populetorum^ som FOrf.
aldrig sett pa Populus-arter, fann han deremot all-

243

mant pa bjork, hvars blad den efter langden eam-
mnnrullar. Larverna till G. elongella ar allman pa
al. G. phasianipennella och quadrupleUa hafva blif-
vit klackta af alldeles lika larver funna pa Poly-
gonum hydropiper, P. orientale, Rumex acetosa och
K. sanguineus. Larven af G. aurogutella minerar
till en borjan bladen af Hypericum perforatum, men
utkryper senare och sammanruljiar bladen efter lang-
den. Arbeit, und Verand. Schles. Gesellsch. 1855.
p. \%h.

Ofver lefnadssattet och hela metamorfosen af
ColeopJwra sereriella FiSCH. hafva noggranna iaktta-
gelser af Heeger blifvit gjorda. Redan i borjan
af Maj framkomma fjarilarna af den fran forra aret,
i sina sackar, ofvervintrande generationen och svar-
ma fore solnedgangen omkring de vaxter, af hvilka
deras larver hemta sin foda, para sig och qvar-
blifva Ofver natten i detta tillstand. Efter 6 — 8
dagars fOrlopp lagger honan pa en gang, pa ofra
sidan af ett blad, sina agg; dessa ligga da liksom
fiskfjall ofver hvarandra, till ett antal af 180 eller
flera, vanligen i 12-15 rader, Efter 14 — 18 da-
gar framkomma larverna, hvilka icke, sasom andra
fjaril-larver, sonderbryta aggskalcts ofra sida utan
den undra och qvarblifva hiir nagra dagar samt
fe)da sig af bladen. Efter 2 — 3 dagars forlopp for-
fardiga de sig en liten platt, bojd, baktill oppen
hylsa, bestaende af epidermis af de minerade bladen
pa Colutea arborescens, och tilloka denna i samma
man de tillvaxa, med storre bladdelar. Den inre
eidan af hylsan beklades med hvitt, glansande silke.
Da, djuret ar stilla fastes den pa undra sidan af
ett blad eller vid en gren. Larverna ombyta be-
stamdt, innan forpupningen, tre ganger hud. Dessa,
liksom alia andra hudomsande larver, fortarde ingen-
ting 2 — 3 dagar fore hvarje hudombyte, utan fastade

244

eig mcd hylsnns framre oppning vid en gren, hvar-
efter huden och exkrementerna uttrangdcs genom
den bakre uppningen. Larverna, som i borjan aro
nastan aggul^^gula, blifva efter fursta hudombytet
gronaktiga. De aro cylindriska, med Ijusbrunt, horn-
artadt hnfvud, svartbrnn halsskuld och analbetack-
ning, ega 6 fram- och 6 bakfOtter. De bHfva full-
vaxta 3'" langa och J sa tjocka. Segmenterna foga
insnorda. Hiifvudct ar nastan cirktdrundt, baktill
i midten tcmligcn djupt urskuret; den morkare ver-
tex aflangt trekantig; munOppningen nastan sa bred
som halfva hufvudet. Antennerna fastade bakoni
ofverkakarna, kagelforniiga, treledade. Den f'orsta
leden kortast, ringlik, den andi'a lika lang soin den
tredje, cylindrisk, i franikanten uttill besatt med
ett borst, den tredje spetsig, kagellik, med apikal-
borst. De fem betydligt utstaende ogonen aro be-
lagna pa hvarje sida, bakom antennerna, i en half-
cirkel. De sex framfotterna arc korta, fyraledade,
lederna nastan lika langa. Pupan J kortare, men
nara J bredare an larven, Ijusbrun. nastan cylin-
drisk, vid hufvudet afrundad, i spetsen pa bada
sidor med en enkel tand, hvardera forsedd med ett
borst. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu Wien. XVIII.
p. 39. Tab. 3.

Schneider, som funnit larven af Acrolepia
hetulella pa purjolOk (Allium Porrum), omnamner:
att den forstnamnde lefver pa yngre stand i det
inre af bladen och stjelken, i hvilka den mincrar
eig langa gangar. Pa frolokar uppehOll den sig
afven emellan blommorna, hvilka den fortarde och
hvarigenom skorden af fro betydligt minskades.
Pupor funnos endast pa frulokarna, der de hvita
hylsorna voro fastade langs stjelkarna. De larver,
hvilka uppehollo sig i bladen, lemnade dessa och
begafvo sig till i granskapet varande grasstra eller

245

affalliia luf, pa hvilka do furfardlgade .^ina vafnader.
Pupan ilr 3 linier lang, framtill trubbig. Pa bak-
kroppen, fran tredje segmentet finncs, pa hvarje
sida, tva korta, gulaktiga, i spetsen nagot brunaktiga
sidotaggar. Analdelen ar temligen bred, trubbig,
besatt ined en tofs gulbruna, i spetsen murkare bar.
Vingslidorna halften sa langa som pupan, anten-
nerna endast J sa langa. Bakbenen raoka knappt
framoin vingspetsen. Fargen gulbrun. Imagines
framkommo i slutet af September eller burjan af
Oktober. Arb. und Veiand. Schles. Gescllsch. 1855.
p. P23.

Ledereu bar beskrifvit och afbildat en ny art
tillhurande .•^lagtet Psyche, bvilken blifvit benamnd
Ps\ Echsteini, Fran Ungern. Larven, som traffades
om senhusten^ och pa varen, ofvervintrar fullvaxt
samt uppehaller sig i tJitt gras, nara jorden. For-
pupningen forsiggar i Mars och larven faster da sin
hylsa niira jorden pa buskar, rotter eller grasstra.
Fjarilen f'ramkommer i April. Verb. Zool. Bot. Ver.
in Wien V. Abb, p. 7 55 med tafl.

Stainton, som gcnom fortsatta och ihardiga
forskningar gjort sa manga vigtiga upptackter ro-
rande smafjarilarnas metamorfos, upplyser nu att de
fiesta arterna tillhorande slagtet Elacliista, under larv-
tillstandet, minera bladen af Graiiiineae och Cype-
raceae. Trans. Entom. Soc. N. S. III. p. 84.

Densamme bar afbildat Elacliista Treitschkiella
jemte larven och ett af denne mineradt blad. Ann.
Entom. III. Ser. III. Tab. M.

GouREAU bar utredt att larven af Myelopliila
cribrella lefver i stjelkarna af Dip^acus sylvestris,
der den foder sig af margen. Ann. Entom. III.
Ser. III. p. 2 11. Tab. M. N:o III.

Stainton omtalar en af Godcheu de Re-
VILLE 1750 pa Malta funnen liten fjaril, hvars

I larv mineral' bladen af vinrankan. Denna art, hvil-

I kens utvcckling af Reville noggrant blifvit be-

i skrifven, bar * pa sednare tider ingenstades blifvit

I anmarkt, hvarfore Stainton ansett sig bora fasta

w uppmarksamheten harpa, sa att det kan blifva iitredt

1 hvilken fjaril-art som af denna larv utvecklas. Ann.

I Ent. III. Ser. III. p. 211.

Allman NEUROPTERA. — Af "List of the specimens

I era ur. ^y j^Qn^Qpterous Insects in Collection of the British
Museum' bar Part. III. Termitidae och Part. IV. Odo-
nata 1853 utkommit i London. Bada delarna, som
aro pa vanligt vis bearbetade af Walker, inne-
halla beskrifningar pa ett temligen stort antal nya
arter. De forut kanda hafva blifvit furscdda med
diagnuser och synonymi, Af familjen Lihellulinae
bar hittills endast afdelningen Agrionidae utkommit.
Tvenne andra delar af samma arbete hafva
ytterligare blifvit utgifna, nemligen: 1) ''List of the
, specimens of Neuropterous Insects in collection of the
British Musemn\ Part. II. Sialidae — Nemopterides.
London 1853. Forf. framstaller i denna sista delen
af de akta Neuroptera nagra egna asigter rOrande
dessa djurs klassifikation. Salunda for han t. ex.
Rhaphidia och Mantispa till tva olika familjer. Det
forra slagtet raknar han jemte Sialis, Chauliodes m. fl.
till Sialidae och det sednare jemte Osmylus, Clwy-
sopa och Hemerohius m. fl. till Hemerohidae. Myr-
meleon och Ascalaphus bilda enligt bans asigt en
familj, Myrmeleonites, samt Nemoptera afven en egen
familj, Netnopterides. Rika pa nya arter aro isyn-
nerhet slagtena Myrmeleon och Ascalaphus, Af det
forra uppraknas 217 och af det senare 81. 2) 'LAst
of the specimens of British animals in the Collectioii
of the British Museum.'. Part. XIV. Nomenclature of
Neuroptera. London 1853. Endast en enkel namn-

247

furtcckning ofver ile hittills inom England anmarkta
Neiiroptera, hvarvid White foljt Walkers Katalog
och Selys Longciiamps arbete ofver Europas Li-
hellulinae,

Brauek, soni uppgjort en forteckning ufver
de inoin Osterrike funna Odonater och Perlider, har
tillika for hvarje art anfort fundorten. Af de upp-
raknade arterna tillhora Lihellida 22, Epitheca 1,
Cordulia 4, Gomplms 5, Cordulegaster 2, Anax 2,
Aeschna 8, Ccdopterym 2, Lestes 6, Platycnemis 1,
Agrion \^. JJlctyopteryw 3, Perla 6, Chloroperla 4,
Isopteryx 2, Capnia 1, Taeniopteryx 4, Leuctra 5 och
Nemura 5. Till slut har Forf. ansett sig bora ada-
galagga, hvarfore han jeinte Perla marginata PiCT.
afven uppiagit P. maxima ScOP. sasom egen art.
Genom undersOkning af ett stort antal individer
har han blifvit ofvertygad derora, att under Pictet's
Perla marginata tvenne arter blifvit sammanblandade.
P. maxima skiljer sig fran P. marginata genom dot
i forhallande till thorax mycket breda, rodbruna
hufvudet och fran P. cephalotes Curt, genom de med
langa vingar forsedda h^narna. Verhandl. Zool. Bot.
Ver. in Wien. VI. Abh. p. 229.

Under titel "Beitrdge zur Kenntniss der innern Anaiomi
Baues und der Verwandlung der Neuroptereri' hafva ^^^^ ^^^
vi af Brauer fatt emottaga flera upplysningar om
Neuropter-arternas anatomi och forsta utvecklings-
stadier. Forst och framst ut redes metamorfosen af
Ascalaphus Macaroniiis^ Mantispa pagana och Acan-
thacUsis occita^iica, hvilken Forf. upptackt eller full-
standigare utredt. Vidare meddelar han sina ana-
tomiska undersOkningar af nagra representanter for
familjer och grupper, sasom af Limnopliilus, Bitta-
cus, Boreus, Mantispa och Formicaleo, samt begagnar
de hilrigenom vunna resultatcrna vid ett narmare
bestamraande af de grupper han forut uppstallt.

ti

Libella-
linae.

De anatomiska dctaljcrna framstallas pa feni bifo-
gadc taflor. Till slut iippraknas alia hittills i gran-
skapet af Wien funna Neuro'piera. Verb. Zool. Bot.
Ver. in Wien. V. AWi. p. 479, 701, 777.

Den af Selys -Long champs fOrfattade, i furra
Berattelsen p. 210 anmalda afhnndling, '^Spiopsis
des Gomphines" , finnes inford i Bull. Belgique. XXI.
II. p. 23.

Uti den forteckning som Fuldner uppratfat
ufver de Lihellulinae, som blifvit observerade i Me-
klenburg, uppgifver ban deras antal till 43. Af dessa
tillhara 16 Libellula, \ Epitheca, 3 Cordulia, 2 Gom-
phus, 1 Anaa;, 6 AescTina, 2 Calopteryx, 3 Lestes,
4 Platyc7iemis och 8 Agrion. Trettiofem fOrekomma
afven i nargransande lander (Hannover pa ena, samt
Pommern ocb Ost-Preussen pa den andra sidan).
Den sallsynta Anax parthenope bar icke blifvit fun-
nen i sistnamnde land. Till slut bifogas trenne
tabeller, den forsta innehallande karakterer for af-
delningar, fainiljer, snbfamiljer ocb slagten; den an-
dra kannemajkena for arternas bestammande och
den tredje matten pa bakkroppen, bakvingarnas
stigma och bos nagra pa de ofra analbihangen. Da
langdforhallanderna af vissa delar bos skilda artcr
bland Lihelhdinae aro under kastade mind re foran-
dringar an bos andra insekter, lemna de ofta goda
karakterer for arternas bestammande. Arch. Ver.
Freunde Naturg. in Meklenb. IX. p. 49.

Hagen bar lemnat en ofversigt ofver de Li-
hellulinae, som blifvit funna inom Ryska riket. Se-
dan Forf. noggrant redogjort for den Ryska litte-
raturen om dessa djur, uppraknar ban alia de arter
ban haft tillfalle granska, nemligen: fran Archan-
gel 1, Peteraburg 4, Caucasus 13, Sibirien 17,
Kamscbatka 8, Kirgisiska stepperna 9, Kuriliska

249

uarna 3, Ajan 2, Ryska Amcrika 2 och Califor-
nien 8. Stett, Entom. Zcit. 1856. p. 363.

En ny art af clot ntmarkta slagtet Linde7iia
har af EvERSMANN blifvit upptackt vicl Sir-Darjas
strander. Den benamnes Ij. quadrifoliata. Bull, de
Moscoii. XXVII. III. p. 194. Tab. 1. f. 7 — 9.

De i trakten af Saumiir furekomniande Lihel-
lulinae hafva blifvit af Ackermann och Coutiller
uppraknade. Endast namnen anforas. Antalet arter
uppo*ar till 48. Ann Soc. Linn, de Maine et Loire.
185^4. L p. 196.

Ett for kannedomen om Odonaternas utbred- Utbred-
ning rikhaltigt arbete utgOr Schjodtes berattelse "^"^'
om de insaralingar af dessa djur, som blifvit gjorda
af Kjellerup under Galntheas expedition. Enligt
en af Forf. meddelad tabell, uppgick hela insam-
lingen till 107 arter i 368 exemplar, bland hvilka
ofver halften eller 57 befunnits for vetonskapen nya.
Harefter uppraknas det antal, som inom de skilda
landerna blifvit funna, och saledes anfores fran Ni-
kabariska oarna 15, fran Java 16, fran kustlandet
af Coromandel 8, fran Singapor 4, fran Bengalen
11, fran China 14, fran Oahu 7, fran Borabora
och Taiti 3, fran Chili 11, fran Peru 5 och fran
Brasilien 13 arter. For att gora ofveisigten af
Odonaterna fullstandigare mcddelar Forf. slutligen
en forteckning ofver alia hithurande arter, som for-
varas i Kopenhamns Museum, hvaraf visar sig att
detsamma innehaller 16 arter fran Afrika, 24 fran
Asien och 47 fran Amerika. Overs, af Danske
Vidensk. Sellsk. Forh. 1855. p. 1U8.

Ofver antalet af Odonaterna och ofver deras
utbredning har Hagen meddelat vardefulla upplys-
ningar. Forf. beraknar antalet af hithorande djur,
som finnas i de P'^uropeiska samlingarna, till 1000 —
1100, af hvilket antal omkring 100 traffavs i Europa.

250

Uppskattas de Eiiropciska artcrna till de 6h\ga\
verldsdelarnas sasom 1:25, sasoin detta visat sis
af Calopterogynae, hvilket dock knappast torde kunna
antagas fur de ufriga grupperna, sa skulle maxi-
mum af de existerande arterna uppga till 2500.^
Betraffande de Europeiska arternas utbredning ifl
andra verldsdelar, sa hafva sadana endast blifvit
funna i Vest-Asien och Norra Afrika. Nagon arts
furekommande i Norra Amerika ar annu ej med^
sakerhet kaiidt. Den mest utbredda Europeiska ar-
ten ar Anax formosus, hvilken trilffas ofver hela.
Europa och Afrika. Af extra Europeiska arter ega
lAhelliila flavcscens, Lib. Tillarga, Anaa; tnedittera7ieus\
och Libellida Sabina den storsta utbredningen. Stett.
Ent. Zeit. 1855. p. 131.
Epheme- Slagtet OUgoneuria Pictet har af Hagen blif-

riuae. ^jj. gorgfalligt undersOkt och de tvenne hithurande
arterna 0. anomala och rhenana beskrifna. Af den
sednare arten, som alia ar visar sig i stor mangd
vid Basel pa Rhens strander, har Forf. haft tillfallei
se sa val imago som subimago af bada konen. Afj
synnerligt intresse ar vingarnas bildning, bestaende
deruti att innerknnten i form ^f ett smalt, fritt
band, som racker and a till tredje bakkropps-seg-
mentet, ar skild fran desamma. Vidare forhallandet
af fram- och bakvingarnn, som atminstone i deras^j
yttre del aro starkt sammanfastade, hvilket foranliit
Imhoff antaga att djuret endast var forsedt med.
tvenne vingar, som sednare dela sig i fyra. Hagen
an marker med ratta, att detta antagande ar orik-
ti<yt. Da bada vinofarna vid basen alltid aro at-
skilda och deras fiiste vid meso- och metathorax ar
regelbundet, sa kan endast en stark hopfastning, af
annu obekant orsak, antagas. Pa den bifogade
planchcn framstallas de olika utvecklings-stadicrna
hos OUgoneuria rhenana, afvensom cnskilda karakte-

251

ristiska kroppsdelar. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 262.
Tab. 3.

Af Imiioffs i forra Bcrattelsen p. 215 om-
namnda afhandling om Oligoneuria rhenana finnes ett
utdrag infurdt i Bibl. Univers. de Geneve. XXVIII.
p. 167.

Ett arbete, som i hug grad furtjenar uppraark- Termi-
samhet ar, " MoJiographie der Termiten\ af Hagen. ^"^^'
Furf. bar haruti egnat ett sarskilt kapitel at under-
sukningar om ursprunget till och olikheteii i Ter-
miternas nanin. Allt hvad som bos Grekiska och
Romerska Furfattare om dessa djur finnes anfordt
citeras och deras benamningar bos olika nationer
angifves, allt vittnande om ett grundligt studium af
aid re och nyare Auctorer. Harefter vidtager en
noggran redogOrelse ufver den spridda litteratxiren,
sa vidt denna ror familjens biologi. Af sardeles
intresse aro undersukningarna om, huruvlda Termi-
terna redan under medeltidcn voro i Europa be-
kanta, emedan sadant maste erbjuda en saker ut-
gangspunkt for bestammandet af deras ursprungUga
utbredning. Enligt Forfrs formenande ar dessa
djurs plats i systemet annu icke tillrackligt utredd.
Han anscr dem likval bora stallas i narheten af
Blattae, emedan bada dessa familjer visa mycken
ofverensstaminelse i lefnadssattet, bada lefva i sam-
hallen, aro mycket lifliga i sina rorelser, sky Ijuset
och aro omnivora. Deras formaga att i stor m^ngd
foroka sig och deras latthet att aklimatiseras aro
afven gemensamma, De torde saledes lampligen
kunna inrymmas emelbin Blattina och Emhidae. De
forra bilda genom Mantis ofvergangen till de egent-
liga Orthoptera, de sednare utgora en fOreningslank
med PsocL Slutligen behandlas den Paleontologiska
litteratiiren. Af denna redogorelse inhemtas huf-
vudsakligen, att slagtena Termes och Blatta tillhora

(le aldsta fossila inscktcrna. De finnas ncmligen
redan under Kol- och Triasperioden. Del ar mark
vardigt att dessa tvenne djiirslag, hvllkas nara slagt-
skap hittills blifvit furbisedd, samtidigt och fOrst
upptrada. Liksom inom vaxtverlden de blomlusa
vaxterna forst visa sig, furekomma bland insekterna
afven fOrst Ametahola. Skogarna under var jords
aldsta tider hafva bestatt af barrtrad och Equise-
tum-arter och i dessa uppchoUo sig forst Gras-
hoppor, Kakerlackor och Tcrmiter. Anno under
Jurapcrioden spela insekterna med ofullstandig me-
tamorfos liufvudrollen. Tvenne arter Termiter, neni-
ligen Tineltes lithopJiilus och Apiaria antiqna, h;ifva
derunder fOrekommit. I kritan och de tertiara hi-
gren finnas talrika individer, af hvilka flera utinjirka
sig genom sin storlck. Talrikast patraffas de vid
Radeboj i Croatien. I kopal och bernsten hafva
afven flera arter blifvit upptackta. En noggran of-
versigt rorande anatomiska undersokningar, som pa
dessa djur blifvit anstallda, meddelas afven. Det
sista kapitlet afhandlar Termiternas fiender. Haruti
oinnamnes att larverna pa manga stallen begagnas
till fuda af menniskor. Idinnerna i Amazondalen
fortara hufvudet och thorax af de sa kallade solda-
terna, men bakkroppen forknstas. Hos atskilliga
andra folkslag ates hela kroppen sa val af imagi-
nes, som af larverna. Lefvande fOrtaras de endast
af Hottentottcrna och innevanarne vid Amazon-
floden, annars torkade, stekta, kokta ellcr med mjol
bakade till kakor. Ett betydligt antal fyrfota djur
hemta af dem sin fuda. De fortaras likval i annu
sturre mangd af foglarna. Under tropikerna finnas
hackspatts-arter, hvilka med deras starka nabbar
gora hal pa Termiternas boningar. De insektatande
amfibierna anstalla afven bland dem stora fOrodel-
ser, och af insekterna finnes ett stort nntal som

253

lefva pa Termitetmas bekostnad. Linn Entom. X.
p. 1, 270.

Lespes har i en ornfattande afhandling iitredt
bildningen och lefnadssattet af Termes lucifugus, De
fornanista resultater, hvartill FOrfattaren komniit,
besta deruti: 1) att lian kunnat narmare bestiimma
arbetarne, som do fleste och bland de«sa afven
Latrkille ansett vara larver; 2) tillvaron af neu-
trer, sa vitl af hanar som honor; 3) tillvaron af
snia konungar och sma drottningar samt 4) de olika
ylagens metamorfos, hvilken hittills varit endast ofull-
standigt kiind, afvensoin de fornamsta organernas
betydelse. Rev. et Mag. de Zoo). 1856. p. 439.
Ann. Scienc. Nat. V. p. 227. Tab. 5, 6, 7.

Bates, som undersokt ofver hundrade bon af
Termiter, har rorande dessa djurs naturalhistoria
meddelat nagra korta notiser. De upplysningar han
lemnat aro hufvudsakligen, att det endast finnes tva
slags larver, sa kallade soldater och arbetare, samt
att flera skilda arter bygga deras boningar tillsam-
mans. Proceed. Linn. Soc. 1854. Jan. Ann. and
Mag. Nat. Hist. S. S. XV. p. 310.

Under tit el "Buckblick auf die in Jahre 1850 Hemero-
heschrieberien Oesterreichischen Arten der Gattung Cliry- ^"'*
so'pa Leach, har Biiauer meddelat flera vigtiga
anmarkningar rorande dessa djurs synonymi, hvar-
jemte han till slut beskrifver och afbildar en ny art,
som blifvit benamnd Chrysopa tricolor. Hela antalet
af de arter, som hittills blifvit funna inom Oster-
rike, uppgar till 20. Verhandl. Zool. Bot. Ver. in
Wien. YL Abh. p. 703 med tafl.

Brauer har genom upptackten af den h\\\~ Metmnor-
vSxta larven och cocongen af Ascalaphus Macaro- ''^^'
niiis bringat till fullstandighet detta djurs utveck-
lings-historia. Den sednare fanns nara jorden fast-
spunnen vid vaxter; den ar klotformig, vackert

^54

blahvit, af en fin vafnad och later latt samman-
trycka sig. Likasom hos Myrmeleon qvarstannai
puphuden, vid djurets klackning, i hylsan. Afven
af Mantispa pagana liar Forf. traffat cocongen, den
fanns i en liten, ett turn djupt beUgen grop i jor-B
den, omgifven med gras. Den ar oval, temligen
fast och sammansatt af gronhvita tradar, 5 linier
lang och omgifven med en losare vafnad. Helt och
och hallet ny ar raetamorfosen af Acantliadisis occi-
tanica. Larverna jemte cocongen hafva af Bacei-
MANN blifvit funna i Preussen vid Ostersjons stran-|
der. De fOrstnamnde grafva sig inga trattformig
halor i sanden, utan furrada sin narvaro endas
derigenom att deras narmaste omgifning ar betack
med ren, hvit sand, da deremot den ufriga terran
gen ar betackt med svart jord eller barrtradsaffall
Den gar lika val fram- som bakat och har liksoi
Myrmeleon-larverna analbihang. I alia vasendtlig
punkter ofverensstamma de med namnda larver, sist
bakkroppssegmentet ar likval klotformigt. Hylsan a
8 liniers langd ar klotformig och ofverspunnen me
sand. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. 1855. V. Abh
p. 479, 777 med tail.

Schneider har bestridt riktigheten af Hagen
uppgift, enligt hvilken Chrysopa furst skulle lagg
agget och sednare skaftet, vid hvilket det finne
fastadt. De af Schneideii observerade Chrysopai
afsatte vid agglaggningen furst alltid skaftet oc
sedan agget. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 72.

''Description seleiitffique de la vie du Myrmeleon
par Coindre. Lyon 4 855. 1i^:o, 28 pag. Inne-
haller beskrifning ofver detta slagtes lefnadssatt.
Den lilla afhandlingen innehallcr ingenting nytt och
den meddelade beskrifningen ofver Myrmeleon eger
intet vetenskapligt varde. Recens. i Rev. et Mag.
de Zool. 1855. p. 541.

255

Noggranna beskrifningar pa tvennc svarskilda Sialidae.
arter af slagtet Sialis hafva af Brauer blifvit upp-
gjorda. Da bada arterna mojligen kunna fore-
koiiinia inom vart land, meddelas deras skiljemar-
ken: 1) Sialis fuliginosa Pictet, Burm. Svart, pa
bakhufvudet tva aflanga och nara dessa flera runda
intryckta flackar af rodbrun, gulbrun eller svart
farg; pa hufvudets sidor bakom ogonen bruna, ovala,
intryckta flackar. Prothorax svart. Vinghuden gra
(cf^) eller brunaktig (^). Ofvervingarna eniellan basen
och emellan cubitus, ram. post, och postcosta mork-
brun, costan vid basen svartbrun, vingkanten under-
stundom infuscerad. ^) Sialis lutaria. Svart, pa bak-
hufvudet tva aflanga och nara dessa flera runda, >
intryckta flackar af rudgul farg, pa hufvudets sidor
och under ogonen understundom gula flackar. Pro-
thorax svart, nagon gang gulkantad. Vinghuden
brunaktig, ofverallt lika fargad. Costan pa ofver-
vingarna vid basen gul. Dessa arter skiljas dock
lattast genom sista abdominal-segmentets form, hvil-
ken blifvit afbildad. Verb. Zool. Ver. in Wien.
VI. Abh., p. 397.

Ha gen; som haft tillfalle granska flera typer Phryga-
till de af Pictet i "'Eecherches pour servir a VHi- "^'^''^^•
stoire et a VAnatomie des Phryganides' anforda arter,
bar kritiskt bestamt dessa. Stett. Ent. Zeit. 1855.
p. 204.

En ny art Phryganea, Stenophylax areatus, be-
skrifves och afbildas i Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien.
VI. Abh. p. 165.

Brauer bar upptagit trenne i Osterrike fore- Panorpa-
kommande arter af Fanorpa, nemligen utom Panorpa ^^^'
communis, tvenne nya P. montana och P. variabilis
Bremi. Af den forstnamnda bar Brauer afven
nyligen funnit larven, hvilken skiljer sig fran larven

256

till P. communis genom munncns olika farg. Verb.
Zool. Bot. Ver. V. Abh. p. 72i2.

Allman HYMENOPTERA. — Forteckningarne ufver

'de i Britiska Museum forvarade Hymenoptera bafva
blifvit fortsatta med fern nya haften, alia utarbe-
tade af Smith, neinligen: \) ''List of the specimens
of British Animals in the collection of the British
Museum" 1853. Innehaller endast en upprakning
af namnen pa de i England anniarkta Hymenoptera.
Vid nagra familjer bar synonymien blifvit utredd.
2) "Catalogue of Hymenopterous Insects in the Collection
of the British Museum", Part. I. Andrenidae et Api~
dae. London 1853. Denna Katalog onifattar An-
drenetae och de narmast staende slagtena af Apiariae:
Panurgus, Rhophites, Osmia och Megachile. Alia liit-
tills kanda arter uppraknas och de i Engelska Mu-
seum befintliga nya arterna blifva onioorgsfullt be-
skrifna. Ett betydligt antal nya slagten, grundade
pa munndelarnas berfkaffenhet, hafva blifvit upp-
stallda och pa sex bifogade taflor afbildade. 3)
"Catalogue of British Hymenoptera in the collection of
the British Museum". Part. I. Apidae. Bees. London.
1855. 248 pag. 11 pi. Detta band innehaller en
fullstandig systematisk bearbetning af de i England
inhemska Andrenetae och Apiariae. Sardeles vigtig
ar utredningen af denna familjs synonymi, derige-
nom att icke allenast de af Kirby i dess monografi
afliandlade bi-arter blifvit kritiskt utredda, utan af-
ven de arter, som af fastlandets Forf. beskrifvas,
ofta eftcr original-exemplar blifvit med Kirbys ty-
per jemforda. Alia slagten och arter hafva anyo
sorgfalligt blifvit karakteriserade, hviiket varit sa
mycket behOfligare, som ett icke ringa antal forst
blifvit upptagna i flera foga spridda Engelska tid-

skrifter.

257

skrifter. Afvcn rOrande lefnadssattet har Furf. sa
val i korthct mcddclat hvad fOrut varit bekant, som
tillagt flera nya iakttagelser. De bifogade taflorna
innehalla ett antal utmarktare arter, framstallning af
de vigtigare kroppsdelarna, isynnerhet mundelarna,
vingarna, tibierna, sista abdominal-segmentet o. s. v.
Recens. i Ann. Nat. Hist S.S, XVL p. 1^4. Nat.
Hist. Review. II. p. 98. 4) "Catalogue of Hyme-
nopterous Insects in the Collection of the British Mu-
seum', Part. II. Apidm. London 1854 (p. 199 —
465. pi. VII — XII). Utgor en fortsattning af det
under N:o 2 anmalda arbetet och innehaller en upp-
rakning af ufriga i Britiska Museum forvarade Apia-
riae. Liksom i denna, uppraknas endast namnen pa
de bekanta arterna jemte deras synonymi, hvarjerate
de nya beskrifvas. Bestammandet af arterna efter
Forf:s beskrifningar fursvaras derigenom, att inga
diagnoser meddelas och att, i stallet att gruppera
arterna i sektioner efter framstaende olikheter, dessa
blifvit uppstallda efter faderneslandet. Vid Xylo-
copa har Forf. icke sammanfort de olika kunen,
hvilka ofta visa betydliga skiljaktigheter, ehuru man,
genom jemforelse af exemplar fran samma lokaler,
i detta hanseende kan komma till temligen sakra
resultater. For ofrigt synes litteraturen vara om-
sorgsfullt anford. Af nya slagten finnas fa i denna
del upptagna. Af de sex bifogade taflorna fram-
stalla de tvenne forsta nya arter, de ofriga mun-
delar, vingar m. m. 5) ''Catalogue of Hf/menopterom
Insects iri the Collection of the British Museum", Part.
HI. Mvtillidae and Pompilidae. London 1855. 206
sid. 6 pi. Ofverensstammande med foregaende ar-
bete i planen hvad utfurandet betraffar, innehaller
detta band familjen Mutillidae i inskranktare mening,
det vill saga slagtena Mutilla, Apterogyna, Bradyno-

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. ' '

258

baenus, Myrmosa, Methoca och Scleroderma, vidare
Scolietae och Pompilidae, Ilvarfore Furf. endast rak~
nar Mutillariae till Heterogyna och icke afven Sco-
lietae, utan tvartom forenar de sistnamnda med Pom-
pilidae under en afdelning, ar ej latt att fOrsta. De
tvenne forsta gruppernas affinitet ar gifvet mycket
storre. Denna del synes icke vara med sarnma om-
sorg utarbetad som de forestaende, atminstone icke
i alia hanseenden. Bast synas Mutillariae vara be-
handlade, hvaremot Forf. vid Scolietae fastat for
mycken tillit till andra Auctorers uppgifter. Anda-
malsenligt hade varit att, vid gruppering af de sist-
namnde, bogagna vingadrornas ISge, emedan artcrnas
bestammando harigenom betydligt underlattas. Vid
indelning af Pompili har intet afseende blifvit fastadt
vid klornas bildning, hvarigenom ett stort antal af
de, sasom nya, anforda arterna icke med sakerhet
kunna bestaramas. Sex plancher, som atfolja denna
del, upptaga dels markvardigare arter, dels laget
af vingadrorna, dels andra karakteristiska kropps-
delar.

Under titel "Melanges Hymenopterologiques' har
Saussure meddelat dels kritiska anmarkningar of-
ver flera arters synonymi, dels beskrif^it ett icke
ringa antal nya arter horande till 1) Vespides, nem-
ligen: Celonites Cyprius (Cypern); %) Crahronides:
Cerceris australis (Van Diemens land), Philanthus
Homandi (Brasilien), Ph. patagonerisis (Patauonien),
Pison australis (Nya Holland), P. Spinolae (Egypten),
Tachytes Tachyrrhostus, T. australis, T, femoratus (Nya
Holland), 2^. natalensis (Port-Natal), Astata Spinolae,
A. chilensis (Chili), Tachyrrliostus n. g. viridis, T. cya-
neus (Nya Holland); 3) Bembecides: Stizus caffer
(Cafferlandet); 4) Scolides: Scolia frontalis (Nya Hol-
land \ S. penangensis (Penang), aS. Picteti, S. fulvi-
frons (Ostindien), S. Savigny (Egypten), S. Jurinei^

£59

S, indica (Oi^tindien), S. tuherculiventris (Nya Holland),
/S. Cypria, S. co7isohrina (Cyj)ern), Elis consanguiiiea
(Nyn Holland), El. continua, El. lativentris (Amazon-
dalen), El. tasmaniensis (Tasmanien), EL gracilis (Nya
Holland), El. fallaos, El. sericea, El. dimidiati'pmnis
(Patr. okandt) och El. crinita (Port- Natal). Mem.
Soc. Phys. et d'Hist. Nat, de Geneve. XIV. I. p. 1.
med tafln.

I andra Centurien nya Hymenoptera af FoER-
STER, hvaraf borjan utkomrait, upptagas arter af
olika familjor, sasom: Ctenochira n. g. hisiyiuata, Ste-
pJianus anomalipes (Ungern) , Dasypoda pyrotrichia
(Mindre Asien), Megachile hucepliala (Creta), Ano-
malon vicinum, A. propugnator, A. melanops^ A. hre-
vicorne (Ungern), Xenodocon n. g. rujicornis (Ungern),
Flaltichella bideris (Mindre Asien), //. tuberculata, H.
sea;dentata, H. subarmata, Ismarus Halidayi, Aclasto-
cera Frivaldskyi (Ungern), Pliileremus rufiventris (Tur-
kiet), Arnmobates extraneus (Mindre Asien), Ecoila
decipiens, E. sculpturata och E. rufida (Aachen).
Slagtet Ctenochira sluter sig, genom brisfen af areola
pa vingarna, till slagtena Polysphincta, Schizopyga och
Clistopyga bland Fimplariae, men skiljes latt fran
dessa sa val soni ofriga genera af denna grupp,
genom de pectinerade klorna, afvensom genom me-
tanoti egna bildning. Den ar nemligen delad i tyd-
ligafalt, hvilket forhallande icke eger rum hos de
ofriga Pimplariae. Xenodocon liknar mycket i ha-
bitus Campoplex, men den framstaende ofverlappen,
afvensom den mycket stora pentagonala areolan pa
vingarna, gifva fullt skal till dess afskiljande fran
namndc slagte. En annan egendomlighet hos detta
slagte bestar deruti, att de sista tarslederna pa bak-
fotterna aro, pa undra sidan innan spetsen, bev^p-
nade med fyra starka taggar, som latt kunna ses.
Det besynncrliga slagtet Aclastocci^a anser Forf. svart

260

I

att anvisa lamplig plats i systemet, men staller det
bland Vespariae, med hvllka det framter ufverens-
stammelse i habitus och mundelarnas bildning. Der- fl
emot forefinnas betydliga afvikelser fran dessa, sa-
som de icke brutna antennerna och vingnervernas
olika lage. Den beskrifna arten af detta slagte ar
likval icke ny, utan identisk med Folochrum repan-
dum, redan 1806 i Insect. Ligur. upptagen af Spi-
NCLA. Slagtet tillhor icke Vespariae, utan bor in-
rymmas under Heterogyna i narheten af Sapyga,
Verb. Naturh. Ver. Preuss. Rheinl. und Westph.
XII. p. 226.

Nagra utmarkta nya Hymenoptera, upptackta af
EvERSMANN i Ryska stepperna nara Wolga, hafva
blifvit karakteriserade, nemligen Xylocopa fasciata,
Eumenes fulva och E. tabida. Bull, de Moscou. XXVII.
III. p. 198.

Smith har meddelat underrattelser ora de i
Stephens "Systematic Catalogue'' sasom nya anfurda
Hymenoptera, Dessa utgora vanligtvis andra kunet
eller varieteter af sadana arter, som hos atskilliga
Forf. furut finnas bekantgjorda. Entom. Annual.
4855. p. 75.

GiRAUD, som lyckats finna bada konen af flera
Hymenoptera, af hvilka hanen eller honan varit okand,
har sa val a dessa som nao^ra andra marklia^are ar-
ter, lemnat fullstandiga beskrifningar. De nu anforda
aro: Pristocera depressa, hvars hane ar fcirsedd med
vingar, men honan deremot i saknad af sddana;
Epyris niger Westw.; Meria nitidula Klug. ; Myr-
mosa nigra o^ Lepell.; Tiphia femorata c^? Fabr.;
Elasmus flahellatus (f^ Westw.; Onychia scutellata
ViLL. = 0. bicolor Dahlb. ; Calaspidia Fonscolombi
Dahlb. Till slut utreder Forf. synonymien till Ne-
matiis abdominalis och Monophadnus ventralis. Den
forra ar = Nematus fuscipennis Lepell. = N, ven-

261

tralis Hart, och den sednare — Hylotoma abdomi-
nalis Fall. = Tenthredo ventralis Panz. = Athalia
abdominalis Lepell. = Tenthredo croceiventris Klug.
= Monophadnus croceiventris Hart. Verh. Zool. Bot.
Ver. in Wien. VI. Abh. p. 179.

Dahlboms '' Hymenoptera Europaea praecipue bo-
realia' Tom. H. har blifvit recenserad i Zeitsclir.
Gesammt. Naturw. HI. p. 316.

Flera intressanta iakttagelser rorande atskilliga
Hymenopter-arter hafva af BoiE blifvit meddelade.
Salunda upplyser ban att Pompilus melanarius blif-
vit klackt ulur coconger, hvilka patraffats i vass-
stran. Af Astatus satyrus Illig. beskrifvas bada
konen, afvensom larven af Lyda clypeata, Solenius
cephalotes har blifvit klackt utur pergamentsartade
hylsor, fiinna i murknad salgved. Stett, Ent, Zeit.
1855. p. 48.

GouREAU omnamner att ban, utur larverna och
puporna af de tre i Frankrike allmant forekommande
Yponomeuta-arterna, erhallit foljande parasit-insekter,
nemligen; Pimpla scanica. Ichneumon brunnicomis,
Campoplex sordidus, Anomalon tenuicorne, Mesochorus
splendidulus samt Encyrtus fuscicollis Walker. Ann.
Ent. HI. Ser. III. p. XXXV.

Kirchner, som redogjort for de parasit-Hy-
menoptera, som ban utklackt utur i narheten af
Kaplitz insamlade bladlusartade djur, uppraknar dessa
samt angifver tillika utur hvilka de framkommit. Af
dessa pai-asiter tillhora 1 Ichneumonides, 1 Braconi-
des, 22 Pteromalinii och 8 Proctotrupides, Lotos.
VI. p. 28.

Manga insekt-arters lefnadssatt och utveckling,
sardeles de talrika, parasitiskt lefvande Hymenopter-
nas, aro annu sa ofullstandigt utredda, att hvarje
bidrag till kannedomen i detta hanseende maste
vara valkommet. Reinhard, som i sadant andamal

26^

anstallt talrika forskningar, FTnr nu mcddelat : att
Ichneumon laminatorius blifvit klackt utur pupor till
Sfliinos Elpenor, Ichn. hrunnwornis ur pupor af Ypo-
nomeuta padella, Trogus lutoriUs ur pupor af Sphinx
ligustri, Cryptus migrator Grav. ur pupor af Tri-
chiosoma lucorum, Hemiteles imhecillus ur gallapple-
knolar, som funnos pa undre sidan af nyponbuskar-
nas blad, H. palpator ur en pa jorden lef vande
spindels agghylsor, H. fulvipes ur Microgaster-pupor,
som man traffar om hosten pa grasstran, omgifna
af ett hvitgult, filtartadt amne; Pezomachus agilis
utur forenamnda Microgaster-pupor, Fez. aranearum
FoUECR. ur en spindel-arts agghylsa, Pimpla vari-
cornis Gray, ur pupan af Papilio Brasaicae, Spa-
thius clavator ur pupan till Anobium striatum, Aphi-
dius varius ur Aphis Rosae, Aph. enervis ur Aphis
Samhuci, Aphid, dissolutus ur Aphis papaveris, Aphid,
exoletus ur Aphis Pruni, Microgaster reconditus ur de
pa grasstran befintliga filtartade hylsorna, Bracon
immutator ur gallapple-knolar, frambringade af TeraB
terminalis, Bracon variator Nees ur uppsvallda fro-
kapsler af Campanula Teucrium, i hvilka Gymnae-
tron Campamdae undergar sin metamorfos, en mangd
Torymus-arter ur atskilliga gallapplen, Eupelmus De
Geeri ocli ui'ozonus afvenledes ur gallapple-knolar,
Syphonura variolosa ur gallapplen, flera Pteromalus-
arter dels ur gallapplebildningar, dels ur bladloss
eller Microgaster-pupor, Chrysolampus suspetisus tal-
rikt ur Aphis Rosae, Eulophus flera arter ur fjaril-
pupor och gallapplen, Platygaster niger ur gallapple-
lika uppsvallningar pa hallonbuskar, frambringade
af en Cecidomyia. Utur Bedeguar hade Forf. er-
hallit, utom Rhodites Rosae, Eurytoma Ahrotani, To-
rymus hedeguaris Dalm., ater Nees, Pteromalus fusci-
palpis FoRSTER, Aulax Brandtii Hart, och Hemiteles
luteolatoT Grav., samt Allotria erythrocephala talrikt

263

ur Aphid Rosae och Allotria circumscripta ur Aphis
Sambuci. Stett. Ent. Zeit. 1856. p. 103.

Utan nagot sardelcs varde Av Gouueaus upp-
riikning af Hymenoptera, som angripa Aphis- och
Coccus-arter, da han hvarken meddclat namn eller
beskrifningar a de erhallna parasiterna. Ann. Ent.
III. Ser. III. p XXXVII.

FoRSTEK, som uppraknat alia de i narheten Tenthre-
af Aachen funna Tenthredinet-arter, bar dessutom ^^"^**®-
beskrifvit ett stort antal nya till denna grupp ho-
rande species, nendigen: Hylotoma aenescens (sodra
Frank like), Leptopus rufipes (Aachen), Nematus purus
(Westphalen), N, arnbiguus, N. co?ifusus (Aachen),
iV. ferrugiiieus (Liittich), N. microps (Aachen), N.
Eversmanni (Kasan), N. emarginatus (Boppard), A^.
gemellus (Aachen), N, respondena (Osterrike), N, rni-
cranthus (Aachen), N, xanthohaptus (Koln), N, pygo-
stolus, N. pleurostictuSf N. leucocnemis (Aachen), Epi-
tactus praecox (Aachen). Verb. Natur. Ver. Preuss.
Rheinl. und Westphal. XI. p. kt\. N, segmentarius,
N, oligospilus, N. polyspilus, N. leptocerus, N, fusdo^
maculatus, N. trisignatus, N, moerens, N. brachyotus,
N, incompletus, N. notatus (Aachen), N. collactaneus
(ur tradartade gailappleknoiar pa Salix repens vid
Crefeld), N. circumscriptus, N. incanus, N. hypoleucus,
N. suhaequalis, N. scotaspis, N* anoynalopterus, iV. ery-
thropygus, N, scotonotus, N. prototypus, N. hypoxan-
thus, N. dissimilis, N. xanthogaster, N, infinnus, N,
dejiciens, N, Myosotides, N. approximatus, N^ simila-
tor, N. protensus, N. aplianthoneurus, N, cathoraticm,
N. hiscalis, N. nigellus, N. amphiholus, N^ pullus,
N. amentoruni, N, aUenatus, iV. brevicollis^ N. Sali-
cetif N. stenogaster, N. validicornis, N, luctuosuSf N.
7nicrophye6y N. lepidus, N, congruens, N. declinatus
ocli iV. posticus (alia fran Aacben). Af de 65 sa-
son* nya beskrifna Nematus-arterna aro mojiigtvis

^^ omkring 20 identiska med iif Hartig uppstallda
arter. Vid beskrifningarna har Furf., mer an hit-
tills skedt, lagt vigt pa vingadrorna och af de fiesta
har anfurda arter afbildat saval framvingarnes fyra
cubital-celler, som cubital- och discoidal-cellen pa
bakvingarne. For en art, hvilken i allt hufvud-
sakligt ofverensstammer med Nematus, men derifran
afviker derigenom, att den andra bakatlopande ner-
ven utgar fran tredje cubital-cellen, har Furf. bil-
dat det nya slagtet Epitactus, 1. c. XI. p. 205.
Tab. 3, 5, 0, 7.

Diagnos pa en ny art af slagtet Ahia fran
Pieraont, som blifvit benamnd A. aurulenta, har af
SiCHEL blifvit uppgjord. Den ar narslagtad med
A. sericea, fran hvilken den likval latt skiljes deri-
genom, att den forstnamndes hane saknar den sam-
metslika longitudinella flacken pa abdomen. Ann.
Ent. III. Ser. Ser. IV. p. LXXVII.

Meiamor- Ett lika vackcrt som innehallsrikt arbete of-

fos' ^gj. Tenthredineternas forsta utvecklingsstadier har
Brischke borjat utgifva under titel: "Abbildungeti
und Besclireihungen der Blattivespen-Larven mit Be-
riicksichtiguncf ihrer Entstehungsgescldcte und des ScJia-
dens, den Sie an Land- und Forstwirthschaftlichen
Gewdchsen anrichten'. Detta arbete, hvaraf forsta
haftet i 4:o innehallande 2 ark text och 3 tailor,
ar tryckt i Berlin 1855. Hvarje art framstalles
tillika med den vaxt hvaraf den hemtar sin fcida.
I det utkomna haftet aro inalles iS arter afhand-
lade, nemligen: Teiithredo obesa Klug, Nematus Sa-
licis LiNNE, N, perspicillaris Klug, Allantus scroplm-
lariae LiNN., Hylotoma ustulata Linn., Nematus ven-
tralis Panz., Cladius viminalis Fall., CI. albipes
Klug, CI. diformis Panz., Hylotoma rosarum Fabr.,
H, enodis Linn., Nematus striatus Hart., N, alni-
vorus Hart., Emphytus viennensis Schrank, Lyda

I
I

265

depressa Schkank, Nematus myosotidis Fabr., Allcm-
tus tricinctus Fabr. och Emphi/tus cinctus, Sednare
kommer en systematisk ofversigt ait meddelas.

Enligt hvad Letzner uppgifvit, lefver larven
af Tenthredo pwictulata pa buskar af Salix limosa,
hvars blad den ofta helt och ballet uppater. Arb.
und Ver^nd. Schles. Gesellsch. 1854. p. 100.

Menzel bar t Trado:ardsfurenin<>;en i Ziirich
hallit ett foredrag " Ueber den Afterraupenfrass der
Kohl- oder Weissruhen-Blattmespe, . Atlialia centifoliae,
und uber Blattwespen ilberhaupt ' mit besonderer Rilck-
sicht auf Gartenhdtur und Landbau^ hvilket under
denna titel blifvit tryckt i Zurich 1855. I denna
lilla skrift meddelas en omstandlig berattelse ofver
de harjningar, som denna TenthredinetAsLYv anstallt
i Schweiz, om de forhallanden som bidraga till dess •
fOrOkande, samt om medlen att fOrekomma dess
alltfur stora spridning. Harefter berur Furf. Ten-
thredinet-Iarvernas naturalhistoria i allmanhet, om-
namner de vaxt-familjer och slagten, hvilka mest
hemsokas af dessa larver, samt uppraknar till slut
de arter, som isynnerhet visat sig skadliga for frukt-
traden.

Rorande nagra svarutredda slagten och arter Apiariae.
ibland Apiariae hafva anmarkningar af Schenk
blifvit framstallda. Salunda anser han Bombus in-
terruptus Kirby, subterraneus Dahlb. ex parte, Le-
febvrei Lepell. fem. Burellanus Kirby o^ och Cul-
lumanus Kirby (/• endast vara varieteter af Bombus
pratoru7n Linne. Betraffande Bombus agrorum upp-
lyses att den, sa val som den narstaende B. musco-
rum, mycket varierar och att med den forra bora
sammanforas Apis Beckwithella, Frandnolella, Sower-
hyana, floralis och Forsterella Kirby. Bombus Der-
bamellus och Rajellus anses for skilda arter. For att
underlatta igenkannandet af de svarutredda arterna

206

inom slagtet Coelioxys meddelas ofver dessa nedan-
stdende synoptiska tabell:

li o n o r n a :

Tibiernas taggar belt pcli bal-
let brunroda. (Den undre bak-
kroppsspetsen mycket langre
fin den ofra ; framfor den for-
ras spets tva sma sidotiinder.)
a. Femte buksegmentet i spet-
sen nastan vinglikt fram-
strackt .

V. alata Foerst

. Femte buksegmentet ioke

IVamstrackt.

«. Stigmat rodbrunt. Femte
buksegmentet framfor spet-
sen raed en fordjupning

efter langden

^. Stigmat brungiilt. Femte
buksegmentet utan fordjup-
ning

efter langden

C. qiiadridentata Smith?
[denticulata Scheikk.)

G. elongata Lepell.
{stigmatica Schenk.)

G. ohtusata Sciibnk.

B. Tibiernas taggar pa inre sidan
brunroda, for ofrigt svarta.

a. Eakkroppen med fascier;
undra anal-delen foga langre
an den ofra, i spetsen af-
rundad, framfor densamma
tva trubbiga sidotander . .

b. Bakkroppen med hvita si-
doflaekar; undra anal-delen
markbart liingre an den ofra,
smaningom afsmalnande och

spetsig, utan sidotander . . G. ambhjua ScuENK.

C. Tibiernas taggar belt och bal-
let svarta.

a. Bakkroppen med bvita si-
doflackar; undra anal-delen
smaningom tillspetsad, utan
sidotander, markbart langre
an den ofra ....

b. Bakkroppen med fascier,

G. punctata Lepell,

J

267

a. Uiidra anal-delen foga

Ijingre fin den ofra, till-

spetsad, framfor spetscn

med tva sma sidotander.

Hufvudskolderi endast

med nedtryckta har; ofra

anal-delen i spetseii uppat

tillbakabojd. Scutcllens

spets rak C. remrva Schenk.

{aurolimbata Foerst.)
** Hufvudskolden med ned-
tryckta och g'lesa har,
den ofra anal-delen icke
i spetsen tillbakabojd.
Scutellens spets bojd . 0. apiculata Nyl.
/?. Undra anal-delen ungetar
dubbelt sa lang som den
ofra, utan sidotander . . C. acuta Nyl.

H a n a r n e :

I. Abdominalspetsen forsedd med
sex taggar, tva vid sidorna och
fyra i midten.

A. Tibiernas taggar brunroda.
Fascierna mycket afbrutna, na-
stan forkortade till sidostrek.

a. I)e tvenne ofra af de mel-
lersta abdominal- spctsarne
icke hopvaxta med de un-
dra, bada paren divergeran-
de. Apikal-segmentet endast
vid bason med spar af en
efter langden gaende kol.
Scutellens spets temligen

lang, bcjjd. A\ lin. . . . C. distincta Schenk.
(Mahjinda hanen till C. qua-
dridentata Smith).

b. Do tva ofra af de meller-
sta analspctsarne samman-
vaxta med de undra, dessa
paralella, de ofra mycket di-
vergerande. Aiudsegmentet

268

Ifingscftcr koladt. ScutcUeus
spets inycket kort, rak. i\" (J. parvula ScHENK.
(trolig-eii hanen till C elon-
gata Lepell.)

B. Til)iernas taggar pa iure sidan
briinroda, annars svarta. De
ivenne ofra af de mellersta
anal-spetsanie samrnanvUxta
med de tva undra, bada paren
divergerande, Scutellens spets
temligen lang, bojd. Femte
segraeiitet tandadt.

a. Bakkroppen med liela fa-
scier.
«. Femte och sjette segmen-

terna ofvantill med en mid-
telfascia. Hariglieten hvit.
Fjerde buksegraentet ur-

skuret. 4^'" C. carinata Schenk.

(Troligen hanen till C api-
culata Nyl.)

b. Bakkroppen med livita sido-

flackar G. amhigua Schenk.

C. Tibiernas taggar helt och hfdlet
svarta. De tvenne ofra mellan-
spetsarne sammanvaxta med
de undra.
a. Bakkroppen med fascier.

a. Thorax lika lang som seg-
menterna 1 — 4. Spetsen
pa thorax kort.
* Femte segmentet utan

sidotand, endast med ett

bakat framstaende horn.

De undra af de mellersta

analspetsarne converge-

rande, de ofra nastan pa-

ralella. Bakkroppen med

hvit harighet, emellan

fascierna graaktig, utan

glans, Analsegmcntet vid

basen med

midtelkol.

femte

spar af en
Fjerde och
ur-

269

skurna. Spetsarne pa tlio-

i-fix njistan raka. 4|'" . C converQens Schenk.

** Femte segmentot med en

utstaende sidotand; de

mellersta analspcitsarnc

divergerande; bakkrop-

pens fascier svarta, glan-

sande. Ofra analsegincn-

tet utan spar af en niel-

lankol. Fjcrde och femte

buksegmenterria utan ur-

skiirning, Spetsarne pa

thorax bojda. 4V" . . C, recurva Schenk.

{auroUmbata FoERST.)

p Thorax lika lang soni scg-

Hicnterna 1 - 3. Spetsarne

pa thorax temligen hln-

ga, bojda. De mellersta

analspetsarne divergerande.

Femte segmentet med en

utstaende sidotand. Bak-

kroppen emellan fascierna

niycket slat och glansandc.

Sjette segmentet vid basen

med spar af en kol. Fen'ite

buksegmentet foga ursku-

ret. o;!'" C. longiuscula Schenk.

b. Bakkroppen med hvita trian-
gelformiga sidoflackar. Spet-
sarne pa thorax temligen lan-
ga och raka; de mellersta
iindre analspetsarne nastan
paralella. Femte segmentet

med en sidotand . . . . C punctata Lepell.
II. Bakkroppen i analandan med atta
spetsar, tva bred vid, och tre par
i midten, tre och tre samman-
vaxta. 3'" C octopunetata Lepell.

Ibland dessa hanar utmarka sig carinata, re-
flexa och convergens derigenom, att de tvenne ofra
af de mellersta analspetsarne aro ganska langt sam-
nianvaxta med de iindra, hos convergens mest, eller

270

K nara till spetsen. Hos dessa trenne arter aro del

■ tvetine undre, vid basen smaningom triangelformigt

■ tillspetsade, liksom de ofra, hvilka aro mycket kor-
m' tare och bredare. Hos recurva, distincta och parvula

■ aro de undre af de mellersta analspetsarne smalajfl
B vid basen fuga bredare, de ofra afven mycket sma-
■- lare, an hos de tre forstnamnda arterna. Ovanligt
m korta i anseende till sammanvaxningen aro de at-
B skilda delarne af de mellersta spetsarne hos convev'

■ gens, Hos longiuscula, punctata och amhigua aro d(

■ raed hansyn till bredden midt emellan de tre forstf
B. och de tre mellersta, men aro langre an hos d(

■ sednare. Jahrb. Ver. fur Naturk. in Nassau. X^
I p. 137.

■ ScHENK har uppgjort ett fullstandigt register'
K ofver alia de bi-arter, som af honom blifvit beskrifna

■ i Jahrb. Ver. fiir Naturk. in Nassau haft. 7, 8, 10,
I i. c. X. p. 151.

K Nylander ''Genus familiae Apidarum Heriadi

B quod synopsi monographica exponit" . Metn. de h
B Soc. Imp. de Cherbourg, ar Ref. endast till titeli
B bekant.

B SiCHEL har uppgjort diagnos pa en ny art ai

B slagtet AnthopJiora, som han benamnt A. PassemiV
B Den har blifvit upptackt vid Florens. Ann. Entom.
I III. Ser. IV. p. XIX. M

Tonungs- Honungsbins natural-historia, med synnerligen ■

**• fastadt afseende pa biskotseln, har blifvit behandlad
i flera skrifter, sasom:

MenzeL; '' Naturgescliichte der gemeinen Haus-
und Honigbiene als grimdlage einer rationellen Bienen-
. zucht". Zurich 1855. 8:o (28 sgr.). Innehaller en
intressant skildring om honungsbins yttre och inre
organisation, deras hushc4llning o. s. v., hvilken ar
val fortjent af uppmarksamhet. Rocens. af Hagen
i Stett. Ent. Zeit.

271

BusCH, ''Die Honighiene, Eine Darstellung Hirer
Naturgescliichte in Brief en\ Goth a 1855, bar Kef. ej
haft tlllfalle se.

Desborough, som fortsatt iakttagelserna om
langden af honungsbins lifstid, meddelar sina der-
under vunna resiiltater. Han antager som sakert
att visen, utan att parningen fornyas, tre efter hvar-
andra foljande somrar lagger agg. Af intresse ar
Furfis anmarkning, att antalet af ynglet betydligt
tilltager med visens alder. Forsta aret tillkommo
7,060 bi„ det andra 23,70i och det tredje 31,332,
saledes under alia tre aren tillsammans 62,000.
Trans. Ent. Soc. N. S. III. p. 187.

Nagra underrattelser oni bins hushallning hafva
af DE Beauvoye blifvit bekantgjorda. Ann, Scienc.
Nat. IV. Ser. IV. p. 151. Dessa innehalla likval
ingenting nytt, utan bekrafta endast en del af Hubers
furut gjorda observationer.

Caron, '' Nouveaux procedSs pour I exploitation
fructueuse des Abeilles' avec 1 pi. St. Quentin 1854,
8:o, och A. DE Farriere, "Xes Abeilles et I'apicul-
ture avec 32 vignettes. Bibl. des chemins de fer
5 Ser., aro Ref. endast till titlarne bekanta.

Nagra nya, i Britiska Museum forvarade Fe-Vespariae.
spariae, hafva af Saussure blifvit beskrifna, nemli-
gen: Smithia n. g. natalensis (Port -Natal), Eumenes
multipictus (Sumatra), Leptochilus denticidatus (Mexi-
co), Icaria speciosa, Polyhia sumatrensis (Sumatra) och
Chartergus emortualis (Brasilien). Det nya slagtet
Smithia ar affint med Elimns, men skiljer sig deri-
fran genom en mycket langstrackt, smal kroppsform;
hufvudet ar stort, hvalfdt, bakkroppen langt skaftad,
skaftet lika langt som thorax; den andra cubital-
cellen ar skaftad och upptager de bada nervi re-
currentes. Rev. et Mag. de Zool. 1855. p. 371.

Lefmads- ' Lespi^s har observerat en Odynerus-art, hvil- j
*""' kens namn likval ieke anorifves, sorn Ifiofijer sina aofsc 1
i cellerna af en Anthophora-art, i hvilka den inlade 1
till foda for eina larver tva till tre larver af Chry-
somela iremulae. Annal. Soc. Ent. III. Ser. III. p.
LVIII. Likartade iakttagelser hafva forut af West- |
WOOD och Waterhouse blifvit g:jorda. i

Likasa ufverensstamma Nietners meddelanden J
om lefnadssattet af Eumenes Saundersi hufvudsakli- 1
gen med hvad Saunders harom anfOrt i Trans. Ent. J
Soc. I. Utom de grona larver, som den sednare j
namner att de insamla till underhallet af sin affoda, J
har NiETNER funnit att de afven anvanda spindlar. j
Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 223. ]

BuiST har meddelat nagra underrattelser om J
en geting-art, som forekommer i Ostindien, samt^
omtalar dessutom sattet pa hvilket den bygger sittj
bo. Artens vetenskapliga namn ar ieke angifvet.j
Proceed. Linn. Soc. 4854 Jan. Ann. and Mag. Nat. j
Hist. S. S. XV. p. 310.

Fur formen och sammansattningen af flera Hy-J
menopter-arters bo, insamlade af Guenzius vid Port- 1
Natal, har Smith redogjort, nemligen af: Synagi^isi
calida Linn., S. mirabilis Guer., Eumenes tinctor
Christ., Rhapldgaster guineensis Sauss., Mischocytta-
rMS lahiatus Sauss., Icaria guttatipennis Sauss., Eu-
menes 6pec. ignot., Odynems spec, ignot., Pelopaeus
chalybaeus Smith, Chalicodoma caelocera Smith, Ce-
ratina spec, ignot. och Anihidium cordatum Smith.
De trenne sednare tillhorande Apiariae, Proceed.
Linn. Soc. 1855.

Ci-dbroni- Newman, On a supposed New species of Pelo-

^^^' paeus\ Joiirn. Proceed. Linn. Soc, ar Ref. endast
till titeln bekant.

Lefnads- En art af slagtet Cemonus, som Goureau be-

*""• namnt C. letJufer, bygger sina bo i ihaligheter som

finnas

1

273

finnas i stjelkarne af Dipsacus sylvestris, dit han
infur bladlOss, som tjena till fuda at larverna. Ann.
Ent. III. Ser. III. p. VII.

GouREAU, som upptackt huruledes Celia troglo-
dytes surjer for underhallet af sin affoda, omnamner
att honan grafver sig sma gangar i mjukt trad,
samt infor i dessa en liten Coccus-art, for att der-
med uppfoda sina larver. Ann. Ent. III. Ser. IV.
p. CVIII.

Dahlbom bar, for att hafva ovisslieten cm de Pompili-
verkliga karaktererna pa sliigtet Ctemocerus, medde- ^^^'
lat ofver detsarama den fullstandigare beskrifning
han 1847 ofver detta djur forfattat under sitt vi-
stande i Berlin. Ann. Ent. III. Ser. IV. p. 345.
Lucas anmarker i anledning baraf, att han i(?ke
anser sitt slagte Clavelia vara identiskt med Dahl-
BOMS Ctenocerus, hvarjemte Ran dessutom upplyser
att sistnamnde namn blifvit af Latreille, redan
18^7, anvandt for ett Elaterid-slagte. 1. c. p. 349.

Fa insekt-familjer hafva under de sednare aren poj.j,^jca
blifvit sa flitigt bearbetade som myrorna, och vi riae.
hafva nu att meddela flera rikhaltiga bidrag till ut-
vidgandet af kannedomen om dessa intressanta djur.
Ibland dessa fortjenar onekligen att i forsta rum-
met namnas den omfattande afhandling, som Mayr
utgifvit ofver Osterrikcs Formicariae, hvaruti han
afven i ett tillagg redogor for alia de arter, som
blifvit anmarkta i Tyskland, Schweiz och Italien.
Sedan Forf. i inledningen anfort dessa djurs skil-
nader fran ofriga Hymenoptei^a, deras vistelscorter,
foda, lefnadssati, fortplantning, nytta och skada,
verlikala och horizontella utbredning, ofvergar han
till den speciella delen, hvaruti, sedan forst alia de
sarskilda kroppsdelarne blifvit beskrifna, han nog-
grant soker bestamma vingcadrornas och cellernas

Prof. Bohcmans Arsb. 1855, 1850. ^^

274

benamningar. Da F6rf:s uppstallning i vissa delar
afviker fran aldre Auctorers, har Ref. ansett sig
bora af densamma meddela ett utdrag. Myrorna
indelas nemligen af Furf. salunda;

I. Petiolus enledad.

a) Bakkroppen emellan forsta ocli andra
segraentet icke hopklamd Formicidae.

b) Bakkroppen emellan forsta och andra
segraentet hopklamd Poneridae.

II. Petiolus forsedd med tva Icder, lederna
bestaende af tva knolar Mymicidae.

Forsta gruppen fordelas i foljande slagteu;
I. Petiolus forsedd med ett fuUkomligt upp-
rattstaende fjall.

a) Ofverkakarne breda, tandade eller at-
minstone forsedda med en platt tand.
Maxillar-palperna sex-ledade. Labial-
palperna fyra-ledade. Vingarne med
eller utan sluten discoidal-cell. Arbe-
tare och honor med giftkarl . . . Formica.

b) Ofverkakarne ganska smala, bagfor-
migt bojda, tillspetsade, utan tander.
Maxillar-palperna fyra-ledade. Labial-
palperna tva-ledade. Vingarne med
sluten cubital-cell. Arbetare och ho-
nor med en tagg Polyergus.

II. Petiolus med ett framatlutande fjall.

a) Metanotum icke raarkbart upphojdt,

med tva tander Tapinoma.

b) Metanotum betydligt upphdjdt, bak-

till urhalkadt, med tva tander . . Hypoclinea^^.

III. Petiolus knolfolmig.

a) Kroppslangden liten (4.^ millim). Vin-
garne med tva slutna cubital-celler . Hypoclinea d^.

b) Kroppslangden stor (10 — 12 millim) Monocombus.

Andra gruppen, Poneridae, omfattar endast slagtet Po-
nera, hvaremot den tredje eller Myrmecidae fordelas i slag-
ten sSlunda:

Arbetarne:
A. Bakkroppen tillspetsad, raindre hvalfd'pa
ofra an pa undra sidan. Petiolus hogre

275

jin vanligt, inffistad i bakkroppon. Maxillar-
palpcrna fem-, labial-palpcnia tre-ledade.

Metanotum med tva taggar Crematog aster.

B. Bakkroppen baktill icke tillspetsad, dess
ofra sida raer hvalfd an d6n uiidra. Pe-
tiolus fastad vid midten af bakkroppcns
t'ramre anda.

1. Ofversidan af thorax emellan meso- och
metanotum hopkliimd. Kroppslangden
2\~\2 millim.

a) Pro- och mesonotum bilda en ofver
metanotum betydligt upphojd buckla.
Kroppslangden 4 — 12 millim. Maxil-
lar-palperna fyra-, labial-palperna tre-
ledade Atta.

b) Pro- och mesonotum bilda en ofver
metanotum mattligt upphojd buckla.
Kroppslangden 4 — i\ millim. Huf-

,vudet mycket stort. Metanotum med
tva tander. Maxillar- och labial-pal-
perna tva-ledade Oecophthora.

[miles).

c) Pro- och mesonotum foga upphojda
ofver metanotum, bilda en foga kull-
rig skifva.

a. Kroppens langd U millim. Ma-
xillar- och labial-palperna tva-ledade Oecophthora.

[operaria).

/?. Kroppslangden 3^ — 8 millim. Ma-
xillar-palperna sex-, labial-palperna
fyra-ledade Mjirmica.

2. Ofversidan af thorax emellan mcso- och
metanotum icke hopklarad,. hogst med
en fara. Kroppslangden H — 3^ millim.

a) Metanotum obevapnadt. Kroppslang-
den 1^ — 2^ millim.

a. Maxillar- och labial-palperna tva-
ledade, kroppsfargen gul .... Diplorhoptrum.

ft. Maxillar-palperna en-, labial-palper-
na tva-ledade ; kroppsfargen svart-
brun Monomorium.

b) Metanotum med tva tiinder. Kropps-
langden atminsfbne 2-t millim.

27G

«. lliifvudet ocli thorax slata. Maxii
lar-palperna fyra-, labial-palperiia
tre-ledade, andra leden af fla^ellura
pa undra sidan t'orsedd med en tagg Formicoxenm
/?. Hufvudet och thorax skryiikliga.
Maxillar-palperna 4 — 5-ledade, la-
bial-palperna tre-ledade, andra le-
den af flagellum utan tagg.
* Hufvudet, thorax och bakkroppen
till storsta delen svarta. Clypeus
tvatandad. Metanoti tander lio-
rizontelt bakat riktade. Maxillar-
palperna fyra-, labial-palperna tre-
ledade Myrmedna.

** Prothorax gul, brun eller svart-
aktig. Clypeus otandad. Meta-
noti tander bakat och uppat rik-
tade- Maxillar-palperna fyra-, la-
bial-palperna tre-ledade. Flagel-
Jens andra led bredare an lang.
Hufvudet och thorax temligen
groft efter liingden strekade, eller
den sednare groft natadrig . .
*" Thorax gul eller brunrod. Cly-
peus otandad (endast hos en art
otydligt tandad). Metanoti tan-
der horizontelt bakat eller bakat
och uppat riktade. Maxillar-pal-
perna fern-, labial-palperna tre-
ledade. Flagellens andra led lika
lang som bred. Hufvudet och
thorax lint skrynkliga ....

H 0 n 0 r n a :
A. Bakkroppen bakfit tillspetsad, pa ofra si-
dan mindre hvalfd an pa den undra. Pe-

Tetramorium.

Leptothorax.

tiolus hogre

an vanliat infastad i bak-

B.

kroppen. Maxillar-palperna fern-, labial-
palperna tre-ledade. Pa vingarne ar costa
transversa endast forenad med den yttre
cubital-grenen, hvarigenom endast en slu-

ten cubital-cell bildas Crematogaster.

Bakkroppen baktill icke tillspetsad, dess
ofre sida mer hvalfd an den undra. Pe-

277

tiolus fastad i mitlten af bakkrOppens
tram re del.

1. Pa vingarne forenar 8ig costa trans-
versa vid delningsstallet med costa cu-
bitalis, hvarigenom en sluten cubital-
cell uppkommer.

a) Pannan och vertex sljita, glansande.
Maxillar-paiperna fyra-, labial-palperna
tre-ledade. Kroppslangden 3 millim.
Hufvudet gult. Elagellens andra led

med en tagg pa undra sidan . . . Formicoxenus,

b) Pannan och vertex strekade efter
langden cller fint, oredigt skrynkliga.
Maxillar-paiperna fyra-, labial-palper-
na tva-ledade. Kroppslangden 3 — 8
millim (da den endast ar 3 millim,
sa ar hufvudets, petioli och bakkrop-
pens ITirg brunsvart). Flagellens an-
dra led utan tagg Tetramoriimi.

c) Pannan och vertex efter langden fint
strekade. Maxillar-paiperna fem-, la-
bial-palperna tre-ledade. Kroppslang-
den 3 — 4^ millim. Petiolus, atmin-
stone pa undra sidan, alltid gul (en-
dast hos en art helt och hiillet svart-
brun, men hos denna aro bakkropps-
segmenterna i kanten gula). Flagellens

andra led utan tagg Leptothorax.

2. Pa vingarne forenaj- sig costa trans-
versa endast med den yttre cnbital-
grenen, hvarigenom endast en cubital-
cell bildas.

a) Metanotum taggigt. Maxillar-paiper-
na fyra-, labial-palperim tre-ledade.
Kroppslangden 4 millim. Bakkroppen

liten Myr?necma.

b) Metanotum obevapnadt. Maxillar-pai-
perna tva-, labial-palperna tvii-ledade.
Kroppsliingden (>| — 6.^ millim. Bak-
kroppen stor DiplorJwptrum.

3. Pa vingarne forenar sig costa transversa
med biida CAibital-grenarne, hvarigenom
tvennc slutua cubital-celler uppsta.

278

a) Ofverkakeiis breda innerkant iir skarp
och enclast framtill bevjipnad med tva
stora, hvassa tjinder. Maxillar-pal-
perna tva-, labial-palperna tva-ledade.
Flagellens andra led dubbelt sa liing
som den forsta. Kroppslangden 7 —

8 millim Oecophthora.

b) Ofverkfikens breda, inre kant tandad.
Maxillar-palperna fyra-, labial-palperna
tre-ledade. Flagellens andra led sa bred
eller foga bredare an langden. Kropps-
langden 7—14 millim Atta.

4. Pa vingarne forenar sig costa trans-
versa med bada cubital-grenarne, men
ett stycke af den yttre cubital-grenen
ar icke tydlig, hvarigenora en till half-
ten delad cubital-cell bildas. Maxillar-
palperna sex-, labial-palperna fyra-ledade Myrmica.

Hanarne:
A. Mesonotum med tva fordjupade, baktill
forenade linier.

1. Pa vingarne forenar sig costa trans-
versa med bada cubital-grenarne, dock
blir, i anseende till saknaden af en del
af den yttre cubital-grenen, endast en
till halften delad cubital-cell bildad.
Kroppslangden Ah — 10 millim . . . Myrmica.

2. Pa vingarne forenar sig costa trans-
versa endast med den yttre cubital-
grenen. Ofverkiiken mycket kort, som

det synes felande. Vingarne svartaktiga Myrmecina.

3. Pa vingarne forenar sig costa trans-
versa med costa cubitalis vid delnings-
stiillet.

a) Antennerna 10-ledade, andra flagell-

leden raycket lang . . . . . . Tetramoriwn.

b) Antennerna 12 — 13-ledade. Meta-
notum obevapnadt; petioli forsta led
hogst en half gang sa lang som den
andra; antennerna sa viil som ving-
adrorna mjolkhvita; den inre cubital-
cellen merendels ganska otydlig eller

ofta icke synbar Lep toll tor tuv.

^79

c) Aiitennenia 13-ledadc. Metanotiim
med tva korta smatjinder. Petioli
forsta led dubbelt sii lang som den
aiidra. Vingarne brunaktiga. Den
inre cubital-grenen tydlig, nerverna

bruugula , Formicoxenus.

B. Mesonotura utau fordjupade, saminanlo-
pande lineer.

1. Pa vingarne torenar sig costa trans-
versa endast raed den yttre cubital-gre-
nen, hvarigenom en sluten cubital-cell

bildas. Antennerna 1 2-ledade . . . Diplorhoptrum.

2. Pa vingarne forenar sig costa trans-
versa med bada cubital-grenarne, hvari-
genom tvenne slutna cubital-celler upp-
sta. Antennerna 13-ledade.

a) Mesonotum racker otVer pronotum och
en del af hufvudet. Hufvudet iir lan-
gre an bredt. Forsta leden i flagelleji
cylindrisk. Scutellen mycket livalfd.
Metanotum endast hos de minsta ar-
terna (4 raillira langa) bevapnadt med
tva taggar ... Atta.

h] Metanotum racker endast ofver pro-
notum. Hufvudet sa langt som bredt.
Forsta antenn-leden klotrund. Scu-
tellen foga hvrilfd. Metanotum obe-
vjipnadt. Kroppslangdeu 4^ — 5 millim Oecophthora,

Jemte utforliga beskrifningar ofver arterna med-
delas ufver desamma analytiska tabeller, hvarigenom
dcras igenkannande betydligt underlattas. Verb. Zool.
Dot. Ver. in Wien. V. Abh. p. ^73 med tafl.

Ett annat vigtigt arbete om niyrorna ar: 'Es-
say on the Genera and Species of British Formicidae'
by F. Smith. I den intressanta inledningen anfor
Fori'., att Fortnicidae troligtvis, hvad arternas antal
betraffar, kunna tafla med de fiesta Hymenopter-
familjer och mahanda endast ufvertraff'as af Ichneu-
nionidae. Enligt anstilllda noggranna undersoknin-
i^ur af Amazon-daieii anser Bates, att ofver 400

^80

olika arter forekomma inom densamma, och da har-
till laggeSj hvad som inorn andra verldsdelar finnes
af dessa djur, tror han deras artantal vara hogst
betydligt. Sasora tillhorande Englands fauna aro
hittills kanda af Formica 8, Tapinoma 2 (hvaribland
en ny, T. polita)i Ponera 4, Myrmica 14 (en ny,
M. laevigata), Myrmecina \ och Stenamma 2. Diagno-
serna aro pa latin och de utfOrliga beskrifningarne
pa Engelska. Vid slutet af dessa redogOres i kort-
het fur arternas lefnadssatt och vistelseort. Med
liansyn till synonymien upplyses, att af de Myrmica- 1
arter CuRTiS nyligen becskrifvit ar Myrm. rubra]
Curt. — scahHnodis Nyl., M. vagans Curt. ~ rugi-
nodis Nyl. och M. perelegans Curt. = sulcinodis.
Nyl. Trans. Ent. Soc. N. S. III. p. 95. Tab. 9.
Ett fortjenstfuUt bidrag till kannedomen om
de inom Frankrike och pa Afrikas norra kust an-'
markta Formicariae utgOr: 'Synopsis des Formicides]
de France et dAlgerie' par W. Nylander. For alia
haruti anforda arter meddelas diagnoser, synonymi
och lokaler. Af denna uppsats visar sig, att af J
omkring de sasom Europeiska kanda 100 arterna™
eger Frankrike och Algeiiet 68, eller samma antal
som Tyskland, da till detta land raknas Osterrike,
Ungern och Lombardiet. Artantalet af dessa djur
minskas mot norden. Skandinavien har endast 32,
Lappland 20 och England 27. Det finnes knap-
past i fjelltraktei-na 10, af hvilka likval ingen ar
egendomlig for dessa. Af Frankrikes 68 arter aro
20 fran sudra Frankrike och Algeriet, men detta
antal kommer troligen att snart okas genora upp-
tackten af flera annu okanda, i dessa i hymenopte-
rologiskt hanseende foga undersokta traktcr. Vissa
grupper aro der de radande, hvaremot andra, sa-
sora t. ex. den, hvartill Formica rufa hor, och den
fOrsta subdivisionen af Myrmica egentligen tillhOra

(let tempererade och norra Europas skogar. Ilari-
genom visar sig faunan med hansyn till myrorna
mycket olika emellan de sudra och de ofriga delarne
af Frankrike. Omkring Paris finnas 3 1 arter, af
hvilka '\9 utbreda sig anda till landets sydliga de-
lar, hvareiiiot 2 I forekomma i norra Europa. Na-
gra af de nordliga arterna bebo endast Frankrikes
bergstrakter. Den Algieriska faunan, som framter
mycken likhet nied sodra Frankrikes, eger likval
nagra egna arter, af hvilka en, Typhlopona oraniensisy
tillhor ett fur Europa frammande slagte. Ann. Scienc.
Nat. IV. Ser. V. p. 51. Tab. 3.

Under titel "Descriptions of some species of
Brazilian Ants belonging of the genera Pseudomyrma,
Eciton and Myrmica, with observations on their eco-
nomy" by Bates, har en afhandling af F. Smith
utkommit. De har sasom nya beskrifna arterna arc:
Pseudomyrma unicolor, bicolor, termitaria, maculata,
sericata, elegans, nigriceps, oculata, pallida, Eciton ha-
mata, vagans, cwvidentata, rapax, crassicornis, simil-
liinay legionis, Myrmica saevissima, Pseudomyrm,a testa-
cea och P. cephalica. Endast af en art, Pseudomyrma
cephalica, beskrifver Forf. alia tre konen och an-
niarker, att det af hononi forut uppstallda slagtet
Tetraponera maste indragas, da den lionom allena
bckanta honan befunnits tillhOra Pseudomyrma, 13e-
traffande lefnadssattet af Pseudomyrma har Bates
gjort den iakttagelsen, att dithorande arter lefvii i
Terinitcrnas boningar, i tetnligen stora elliptiska rum
i de ofra lagren. Hvarje koloni bestar af fa indi-
vider; puporna aro icke inneslutna af coconger.
Trans. Ent. Soc. N. S. III. p. 156. Tab. 13.

CuiiTis, soin beskrifvit de i England funna
Myrmicae, redogor forst for de vigtigare arbeten,
hvaruti dessa djur blifvit afliandlade. Af slagtet
Myrmica anfuras 13 arter, bland hvilka M, longi-

282

scapus, perelegans och denticornis ansetts af Forf.
vara nya. Af Stenamma 2 arter (den ena St. albi-
pennis ar ny) och slutligen en art af Myrmecina.
Proceed. Linn. Soc. 1854 Mars. XXI. 111. p. 211.
Tab. 23. Ann. and Mag. Nat. Hist. XV. p. 151.

Nylander har redogjort for de arter af For-
micariae, som af hononi blifvit funna pa Mont-Dore,
samt for deras utbredning derstades. Ann. Ent. III.
Ser. IV. p. LXXVIII.

I den berattelse, som Mayr aflemnat ofver en
af honom utford resa till Szegedin, finnas atskilliga
iakttagelser infurda rorande de Formicariae ban pa-
traffat i Ungern. Verb. Zool. Bot. Ver. VI. Abb.
p. 177.

Nylander, som narmare granskat den myr-
art, hvilken blifvit funnen i drifhusen i Paris och
allmant ansetts tilihora Formica (Tapinoma) vividula
Nyl., forklarar att den icke ar identisk med denna
art, utan ny. Den karakteriseras och benamnes Ta-
pinoma gracilescens. Till slut upplyser Forf. att Ca-
tagliphis Fairmah^ei Foeust. — Formica viatica cf
Fabr. och Aplienogaster senilis Mayr = Myrmica
pallido-setosa Lucas. Ann. Ent. III. Ser. IV. p.
XXVIII. Den sednare upplysningen i synonymien
har Lucas afven meddelat. 1. c. p. XXXIV.

Af Lucas bar blifvit adagalagdt, att Atta ca-
pitata Latr. redan af Linne blifvit beskrifven un-
der naranet Formica harhara. Det sistnamnda spe-
cifika namnet, sasom varande aldst, maste saledes
antagas. Ann. Ent. HI. Ser. IV. p. 341.

SciiENK upplyser, att den af bonom fOrst un-
der benamningen Eciton testaceum uppstallda art, vid
noggrannare undetsukning, befunnits icke tillbura
slagtet Eciton, Iivarfore ban 1853 i Stett. Ent.
Zeitung fOrandrade dess namn till Myrmus emargi-
natiiH. Samma djur blef sistniiinnde ar bcskrifvet af

^83

Mayu, 8om kallade det Strongylognathus testaceus.
Jahrb. Ver. fiir Naturk. in Nassau. X. p. 150.

Lucas anfOr, att Crematogaster scutellaris Oliv.
blifvit upptagen under olika namn, nemligen Myr-
mica Rediaiia Leon Dufour, Myrmica rubriceps
Nyl., Myrmica algerica Lucas, Acrocoelia Schmidtii
Mayr. Ann. Ent. IIL Ser. IV. p. XIX.

SiCHEL pastar att Formica aliena FOERST. en-
dast ar en varietet af F. flava, Ann. Ent. III. Ser.
IV. p. XXX.

Oin den markvardigt bildade myran Myrmeco-
cystus mexica^ms Wesm., som blifvit af DuGES upp-
tackt i Mexico, hafva nagra underrattelser af LuCAS
blifvit lemnade. Den benamnes af infudingarne ho-
nungsmyra. Den vatska, som finnes i dess abdo-
men, skall till smaken icke vara oangenam. Arten
uppehaller sig i jorden. Ann. Ent. III. Ser. IIL
p. LIV.

Af Jerdons i fOrra Berattelsen p. 242 an-
malda uppsats om de Formicariae, som blifvit funna
i sodra Ostindien, bar ett kort utdrag blifvit infordt
i Bibl. Univers. de Geneve. XXVIII. p. 78.

Heers i Berattelsen for 185 1, 1852 om-
namnda afhandling om husmyran pa Madera, bar
af Low blifvit ofversatt pa Engelska och finnes in-
ford i Ann. and Mag. Nat. Hist. XVIL p. 209,
322. Tab. 3.

Nagra korta underrattelser om lefnadssattet af
Formica 7iigra hafva af Daniell blifvit meddelade.
Proceed. Linn. Soc. 1854. p. 290. Ann. and Mag.
Nat. Hist. XV. p. 153. I fOrstnamnde tidskrift p.
293 berattar Wakefield, att ban dagar och natter
sett denna art vara sysselsatt med att infora fron
af Viola odorata i dess boningar, hvaraf ban tror
sig kunna sluta, att deras pastaende ar grundadt,
som antaga att myrorna, insamla vinterforrad.

Jones i Zool. N. CL inforda uppsats " White
Ant in India' har Rcf. icke haft tillfalle se.

Scolietac. Tveiine nya arter af slagtet Scolia, S. orycto-

pliaga och S. carnifeaj, hvilka underga sin forvand-
ling i de Oryctes-arter, som fOrekomma pa Mada-
gaskar, hafva af Coquerel blifvit beskrifna och
afbildade. Ann. Ent. III. Ser. III. p. 170. Tab. 10.
f. 2, 3.

Chrysidi- Kawall har iakttagit, att Clirysis ignita lag--

des. g^_^j. gjjjj^ g^gg J Odynerus bo och later denne fuda
de derutur framkoiiimande larverna. Ent. Zeit. 1855.
p. 260. Detta Ofverensstaranier Icke med Lepel-
LETIERS observationer, enligt hvilka Chryjsis-aggen
laggas i redan fullvaxta getings-Iarver.

Ichneu- En upprakning af de i England fOrekoinraande

momdes. JcJmeuinonidae hafva vi nu att anmala, nemligen:
"Catalogue of British Ichneumonidae in the Collection
of the British Museum' by Desvignes. London 1856.
Detta arbete, som hufvudsakligen Innehaller namnen
och en kort synonymi fur de kanda arterna, upp-
tager afven beskrifningar pa Qii mindre antal nya
species. Att detta lands Ichneunionld-fauna annu,
sardeles hvad de mindre arterna betraffa, ar alltfOr
ofullstiindigt kand, visar sig af det ringa antal ar-
ter, som under vissa genera blifvit anfurda. Furf.
synes afven icke haft sardeles reda pa den hithu-
rande Htteraturen och man saknar i bans arbete
till och med slagten och arter, hvilka finnas i En-
gelska tidskrifter anforda af Curtis och Haliday. .
For att leinna en framstallning om antalet af de
Ichneumonidae, som hittills aro kanda, sasom fure-
kommande i England, torde nedanstaende uppgift
pa slagtena och arterna bora anfOras. Salunda upp-
raknas af 1) Ichneumo7i: 167 (14 nya) Subgcn.
Fristoceros I, Ischnus 3, Stilpnus 5 och Brachypte-
rus 1. 2) Tryphon: Subgen. Mesoleptus 48 (1 ny),

285

Tryplion 61 (3 nya). 3) Cte7iiscus Halid. [Exen-
terus Hart.): 10. Subgen. Exockus 17 (1 ny), Sco-
lobates 2, Chrysonomon 1, SpJwictus 1. 4) Trogus:
4, Subgen. Platylabus 2, Apaleticus 1. 5) Alomya: 1.
6) Cryptus: Subgen. Hoplismenus 7 (1 ny), Cryptus
58 (5 nya), Phygadeuon 25, Mesostenus 3, Hemiteles
15, Agriotypus \, Pezomachus 23, Phytodietus 11 (2
nya), Ischoceros 1, Mesochorus \S, Plectiscus 3, Ve-
toes 4, Glypta 18 (7 nya), Lampronota (Lissonota
Grav.) 25 (^5 nya), Polysphincta 3, Schizopyga 3,
Clistopyga 17, Pimpla 18, Ephialtes 11 (1 ny),
Bhyssa 1. 7) Metopius 3. 8) Bassiis 11 (1 ny)
Subgen. Orihocentrus 3, Euceros 3. 9) Banchus:
Subgen. Banchus 4, Exetastes 12 (3 nya), ^rotes 1,
Macrocoleus 1. 10) Ophion: Subgen. Campoplex 44
(4 nya), Paniscus 4, Anomalon 18 (3 nya), Ophion
9, Trachynotus 1, Pa'chymerus 1, Pristomerus 1, CVe-
mastus 5, Porizon 9, Atractodes 2, Acoenites 1. 11)
Xorides: Subgen. Xylonomus 4 (1 ny), Xorides 3
(1 ny) och Ecthrus 1. Saledes tillsammans 736 ar-
ter. Diagnoserna aro pa latin och de utforliga be-
skrifningarne pa Engelska. Emot Forf:s gruppering
af dcnna familj och dess indelning i genera och
subgenera kunde vara mycket att anmarka; men da
bans arbete endast utgor en namnforteckning och
saledes gor foga ansprak pa systematiskt v^rde,
torde det icke vara lampligt att derofver inga i en
vidlyftigare kritik.

Som bekant ar utgor Ichneumonidernas talrika
familj, sa vai med hansyn till arternas stora antal,
som deras parasitiska lefnadssatt, en af de intres-
santare grupperna inom insekternas klass. Deras
foranderlighet i storlek och fargtekningar, afvensom
svarigheten att hopfora de till form och utseende
ofta hogst olika konen, forsvarar i hog grad deras
studerande. Dcssa sednare forhallanden hafva ocksa

286

troligen vallat, att dcras nndersokning fatt sta till-
baka for andra, mer lattutredda djurs. Den ende,
som hittills, sedan Gravenhorst fur 28 ar sedan
utgaf sitt fortjenstfulla arbete ofver Europas IcJmeu-
monider, fursokt systematiskt behandia nagon storre
grupp, ar Wesmael, som inonografiskt beaibetat
de akta Ichneunioniderna. Denne Forf. bar likval,
genom den noggranhet och skarpa, som utmarka
bans karakterer, gjort sig fortjent af det hogsta
loford. Deremot bar inom vart land hittills denna
familj, sedan Linnes tid, icke blifvit fuUstandigt ut-
redd, och det ar saledes med fagnad Ref. gar att
anmala en borjan bartill genom det arbete, som
Holmgren fOrfattat under titel: "Forsok till upp-
stdllning ocli heshrifning af de i Sverige funna Try-
pho7iider\ (Afven tryckt under titel: " Monographia
Tryplionidum Sueciae\ Holm. 1856). Denna afband-
ling adagalagger icke allenast den stora rikedom
vart land eger af hithorande arter, utan kommer
tillika sakerligen att framkalla hag och forskningnr
for utredandet af dessa djurs natural-historia, bvilka
komma att lagga i dagen manga vigtiga och nya
iakttagelser. Da, enligt hvad forut blifvit antydt,
karakterer hemtade endast af den foranderliga far-
gen, for arternas bestammande icke funnits till-
fyllestgorande, bar Forf. ofverallt i diagnoserna och
beskrifningarne fastat synnerlig uppmarksamhet vid
formen ocb skulpturen, hvarigenom mer saker.het
vid deras bestammande kunnat uppnas. Sedan
Forf. inom Ichneumoniderna antagit fem familjer,
nemligen: Ichneumonides, Crypti, Ophionides, Tryplio-
nides och Pimplariae, karakteriserar han Trypho-
nideSf som nu utgjort foremal for bans bearbetning,
salunda:

Caput traiisvorsuni, tiimidiusculum 1. subglobosmn. Oeuli
inte^ri, rarissime ad basin antcnnarum cmarginati. Clypeus

287

plerumquc discrctus. Mandibulae «ipicom versus parum an-
giistatac, denticnlis intcrdiim longitudine inaequalibus. An-
tennae filifoi'mes vel sctaceae, rarius medio vel apice cras-
siores. Thorax robustus. Mosotborax distincte 1. obsolete
areolatus; spiraoulis circularibus, rarius ovatis. Abdomen
depressum, rarius postice (in ?) subcompressum, ovatum 1.
oblongo-fusii'orme, petiolatum, sessile aut sub-sessile, seg-
raento primo subrecto, rarius subarcuato, spiraculis ante me-
dium 1. prope basin, rarius in medio 1. paullo pone medium
sitis. Terebra brevissima, saepe subocculta. Alae mediocres,
areola triangulari aut nulla, rarissime 5-gona. Pedes medio-
cres, crassiusculi, calcaribus tibiarum posticarum rarius nullis;
unguiculis tarsorum interdum pectinatis.

Denna familj delas i fyra subfamiljer:

A. Scutellum plus minusve elevatura, apicem versus angu-
statum, apice ipse rotundato.

a. Dente mandibularura superiore integro.

Clypeus discretus 1. subdiscretus. Faeies parum pro-
minens. Antennae articulo prirao flagelli seeundo
semper longiore. Metathorax spiraculis rotundatis.
Femora, praesertim anteriora, gracilia.

Tryphonides homalopi.

** Clypeus non discretus. Faeies saepissime valde pro-
tuberans. Antennae articulo primo et seeundo fla-
gelli plerumque longitudine subaequalibus. Meta-
thorax spiraculis saepe oblongis 1. ovalibus. Femora,
saltern postica, incrassata, subcompresssa.

Tryphonides prosopi.

b. Dente mandibularum superiore bifido, mandibula
inde quasi tridenticulata.

Tryphonides schizodonti.

B. Scutellum apice truncatura angulis apicalibus productis.

Tryphonides a s p i d o p i.

De fyra grupperna delas i slagten salunda:

Tryphonides homalopi.

Sectio I; Tibiae posficae calcaratae.
Div. I. Caput transvei'sum, non huccatum\ vertice
emarginato; clypeo non elevato. Antennae scapo
ovato. Abdomen petiolatum; spiraculis segmenti

^88

primi iit plurimum in medio sitis. Unguicidi
tarsorum simplices.

a Segmentum primum abdominis rectum, lineare
vel apicem versus sensim paulo dilatatum.

1. Mesoleptus GiiAV. 19 aitci*. (8 nya).

b. Segmentum primum abdominis curvatum I.
subeurvatum; parte ejus petiolari angusta,
postpetiolari, aiitem apicem versus sensim
dilatata.

2. Catoglyptus Foerster. Denies mandibularum longitu-

dine inaequales, inferior scilicet longior. Tcrebra
ferainarum subsursum curvata. 7 arter. (3 nya).

3. Euryproctus n. g. Dentes mandibularum longitudiue

aequales. Terebra feminarum recta. 20 arter.
(8 nya).

4. Notopygus n. g. Dentes mandibularum longitudine sub-

aequales. Segraenta ultima abdominis in ? emar-
ginata, terebra dorsali. 5 arter. (4 nya).

Divis. II. Caput transversum, plerumque subbucatum;
vertice sid)emarginato ; clypeo non elevato. An-
tennae scapo ovato. Abdomen petiolatum ; spi-
raculis segmenti primi ut plurimum paulo ante
medium sitis. Unguicidi tarsorum pectinati.

5. Ctenopelma n. g. Caput vix buccatum. Segmentum pri-

mum abdominis elevatum. Unguiculi tarsorum
crassiusculi, creberrime et longe pectinati. 1 0
arter (9 nya).
0. Prionopoda Holmgr. Caput buccatum. Segmentum pri-
mum abdominis planiusculum. Unguiculi tarso-
rum remote et breviter pectinati. 2 arter.

Divis. III. Caput buccatum vel subbuccatum; vertice

subemarginato ; clypeo vice elevato. Antennae

scapo ovato. Abdomen plerumque petiolatum;

segmentum primum laeviusculum [h. e. canali-

cula et carinidis nullis vel parum manijestis),

'spiraculis in medio I. paido ante medium sitis.

Unguiculi tarsorum. simplices.

7. Perilissus Foerster. Caput buccatum vel subbuccatum.

Dentes mandibularum longitudine inaequales.

Segmentum primnm abdominis ante spiracula

sub-

289

subcoarctatum , spiraculis paiilo ante medium
sitis. Areola alarum fere semper adest. 14 arter
(4 nya).

8. Eclytus n. g. Caput buccatum. Deiites mandibularura

longitudine aequales. Antennae et femora gra-
cillima. Segmentum primura abdominis angustum,
spiraculis in medio sitis. Areola alarum nulla.
2 arter (2 nya).

Divis. IV. Caput os versus angustaturn; vertice sub-
rotundato; clypeo fornicato. Lahrum occuUum.
Antennae scapo subgloboso. Abdomen petiola-
tum; segmentum prhnum angustum, curvatuiUy
spiraculis fere in medio sitis. Areola alarum
nulla.

9. Megastylus Schj5dte. 4 arter (1 ny).

Divis. 5. Caput transversum in Polyblastis quibus-
dam valde buccatum). Abdomen plerumque ses-
sile vel subsessile, rarius subpetiolatum ; seg-
mento primo saepissime canaliculato I. bicari-
nato, spiraculis plerumque ante medium sitis.
a. Unguicidi tarsorum nonpectinati [Erromenus
unguiculis tarsorum obsolete I. imperfecte pe-
Gtinatis sub litt b. querendus.)
Lahrum vise exsertum.

10. Mesoleius Holmgr. Caput pone oculos non dilatatum.

Clypeus vix elevatus. Metathorax areis superio-
ribus 0 — 3 plerumque incompletis 1. obsoletis-
simis. Segmentum primum abdominis basin ver-
sus sensim angustatum, canalicula media et ca-
rinulis ut plurimum subobsoletis. Areola alarum
saepissime nulla. Pedes graciles, femoribus po-
sticis longiusculis. Terebra recta. 1 1 5 arter.
(88 nyal.

11. Trematopygus n. g. Caput pone oculos dilatatum. Cly-

peus depressus, apice plerumque rotundatus. Me-
tathorax areis superioribus plerumque determi-
natis. Segmentum primum abdominis basin ver-
sus sensim angustatum, saepissime nonnihil eur-
vatum, carinulis subdistinctis; 2 et 3 plerumque
scabricula. Areola alarum ut plurimum nulla.

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1850. ' ^^

:290

Pedes mediocres. Terebra subexserta, tenuis, sub-
curvata 1. rarius recta. 16 arter (13 nya).

1 2. Tryphon Fallen. Caput pone oculos vix dilatatum.

Clypeus supra medium saepissirae transversim
elevatus. Metathorax areis superioribus 3 — 5
saepissime distinctis. ^Segmentum primum abdo-
minis basin versus parum angustatura, canalicula
media et carinulis ut plurimum valde distinctis.
Areola alarum saepissime praesens, irregularis,
plerumque petiolata. Pedes mediocres, femoribus
brevioribus, validiusculis. Terebra recta. %2 arter
(M nya).

13. Grypocentrus Ruthe. Caput pone oculos subdilatatum.

Clypeus valde elevatus. Antennae breviusculae.
Metathorax imperfecte areolatus. Segmentura pri-
mum abdominis planiusculum, carinulis nullis.
Areola alarum saepe subquinqueangularis. Pedes
graciles; tibiis posticis validiusculis, basi angu-
sta, Terebra curvata, apice subharaata. 8 arter
(3 nya).

Labrum longe eocsertum.

14. Adelognaihus n. g. 9 arter (9 nya).

b. Unguiculi tarsorum pectinati [in Eucerotibus
et Erromenis quibusdam fere simpliees vel
obsoletius pectinati).

15. Euceros Gray. Antennae maris in medio valde dila-

tatae. Pedes simpliees. Terebra occulta. 3 arter
(2 nya).

1 6. Polyhlastus Hartig. Antennae in utroque sexu simpliees.

Pedes mediocres 1. graciles; unguiculis tarsorum
distincte pectinatis. Terebra exserta, incrassata.
43 arter (34 nya).
16 — 17. Monoblastus Holmgr. Antennae in utroque sexu
simpliees. Clypeus non discretus, foveola utrin-
que notatus; unguiculis tarsorum basi tantura
pectinatis. Terebra brevi, vix exserta. 5 arter
(4 nya).

17. Erromenus n. g. Antennae in utroque sexu simpliees.

Pedes breviusculi; femoribus incrassatis. Terebra
brevis, crassa. 4 arter (1 ny).

I

291

Sectio II. Tibiae posticae non calearatae.

a. Denies mandibulariim longitiidme inaequales.
Clypeus apice trimcatus vel stibtruncatiis.

18. Acrotomus n. g. 5 arter (3 nya).

b. Denies mandibularum lorigitudine siibaequales.
Clypeus apice late rotundatus.

19. Exenierus Hartig. Abdomen sessile 1. basin versus sen-

sim angustatum; segrnento primo basi vix dila-
tato. Unguiculi tarsomm saepissime pectinati.
47 arter (33 nya).

20. Eccyston Schjodte. Abdomen subpetiolatum ; segrnento

prirao subaequilato, basi dilatato. Unguiculi tar-
sorum simplices. 1 art.

Tryphonides prosopi.

Sect. I. Oculi saepissime juxia basin aniennarum
leviier emarginaii. Aniennae scapo incrassatae,
ovato I. oblong o-ovato. Metathorax spiramdis
ut plurimum ovatis. Areola alarum saepissime
nulla, rarius irregulariier triangularis. Femora
omnia incrassaia I. subincrassata.

A, Abdomen petiolatum spiracidis pone medium
sitis. Areola alarum praesens.

a. Tibiae posticae unicalcaratae.

21. Periope Curtis. 1 art.

b. Tibiae posticae bicalcaraiae.

22. Ischjrocnemis n. g. 1 art (1 ny).

B. Abdomen sessile I. subsessile, rarissime sub-
petiolatum, spiracidis ante medium., rarius
in medio sitis. Areola alarum saepissime
nulla.

a. Metailiorax areis superioribus nullis.

23. Colpotrochia Holmgr. 1 art.

b. Metaihoraoo areis superioribus instrucius.
* Articulus aniennarum tertius [Jlagelli

l:mus) laiitudine saepissime plus duplo
longior.

24. Exochus Gray. Abdomen basin versus saepissime niti-

dum, laeviusculum, segrnento 2:do nunquam ca-
rinulato. Femora incrassata. 29 arter (17 nya).

29i?

25. Chorinaeus u. g. Abdomen basin versus scabriculuin;

seg-tnento secundo carinulato. Femora validiuscula.
4 arter (3 nya).

Articulus antennarwn tertius [fiagelli
-l:mus) brevissimus siihtransversus.

26. Ilyperacmiis n. g. 1 art-

Sect. II. Oculi integri. Antetinae scapo cyliiidrico.
Metathorax spiraculis circularibus. Areola ala-
rum ant triangularis aut quinqueangularis aut
nulla. Femora anteriora simplicia. Condylus
tarsorum longiusculus, cylindricus.

27. Orthocentrus Gray. 55 arter (48 nya).

Tryphonides Schizodonti.

28. Bassus Fallen. 41 arter (19 nya).

Tryphonides Aspidopi.

29. 4/c^optMS ' Panzer. 5 arter.

Af forestaende visar sig att 499 arter blifvit be-
skrifna, af hvilka 33^ aro for vetenskapen nya.
Onskligt vore att Forf. matte snart blifva i tillfalle
fortsatta sin fortjenstfulla utredning af denna familj.
Vet. Akad. Handl. Ny foljd. 1855, p. 93. 1856.
p. 305.

RuTHE bar bland Ichneumonides uppstallt ett
nytt slagte GrypocentruSf hvilket genom forsta ab-
dominal-segnientets form liknar Hemiteles, men i
anseende till det icke framstrackta agglaggnings-
roret och bakkroppen, som knappast ar skaftad,
battre ofverensstammer med Tryphonides. Den af
Forf. meddelade karakteren lyder salunda: "Abdo-
men subpetiolatum, basi ascendens. Terebra crassa,
apice hamata, ceteroquin recta aut subcurvata, ab-
domen baud superans. Areola irregulariter quin-
queangulata aut nulla. Os clypeo plus minusve
elevato, semiapertum". Fyra arter, alia funna i
nS-rheten af Berlin, beskrifvas, nemligen: G. cinctel-

293

luSf itwlsuluSy albipes och hasalis. Vidare anfOras sa-
som nya Chalinocerus maucuSf Ch. defectivus (af hvil-
ken honan tillhor Gravenhousts Lissonota defectiva
och hanen 'E-atzeburgs Chalinocerus longicornis) ,
Phytodietus elegans, Tryplion aberrans och Trachy-
derma breve, Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 5 '1,79. Ref.
far upplysa att slagtet Chalinocerus forut blifvit
uppstaldt under tvenne nainn, nemligen Cylloceria
SCHJODTE och Lam'pronoia Haliday, hvilket sed-
nare, sasom aldst, maste bibehallas.

Ett hogst vigtigt biih-ag till kannedomen om
de akta Ichneumonerna hafva vi iiu att ainiiala, nem-
ligen " lch7ieumo7iologica Miscellanea" auctore C. Wes-
MAEL. Detta arbete, som utmarker sig fur samma
klarhet och noggranhet, som nnm ar van att finna
i denne Forf:s skrifter, innehaller dels rattelser, dels
tillagg till bans fOregaende uppsatser rOrande dessa
djur, dels beskrifningar pa ett icke ringa antal nya
arter, eller andra konet af sadana, hvaraf det ena
forut endast varit kandt. De nya arterna aro:
Ichneumon cornicida, medialis, divef^sor, grains, intri-
cator, indiscretus, subreptorius, ignobilis, obliteratus, me-
lanocerus, lutevpes, gracilipes, rneUmosomus, refractarius,
velatis, inutilis, piceatorius, melanopygus, magus, sordi-
dus, fiicatusy dolosus, altercator, Hoplismenus pica,
Amblyteles ater, politus, Eurylabus intrepidus, Platyla-
bus Histrio, Dicoelotus morosus, Phaeogenes mysticus,
tetricus, stipator, solers, hybridus och Bohemani. Bull,
de I'Acad. Belg. XXII. p. 36i.

En forteckning ofver dc hittills i Kurhind
funna Ichneumonides bar af Kawall blifvit upp-
gjord. Den upptager hcla artantalet till endast 437,
hvilket bevisar att denna trakt annu matte vara
ofnllstandigt undersokt. Forteckningen innehaller af
Ichneumon 94, Ischnus 1, Mesoleptus 18, Tryphon
32, Exochus 10, Scolobates I, Trogiis 2, Alomya \,

^294

Hoplismenus 2, Cryptus 45, Phygadeuon 20, Meso-
stefius 1, Hemiteles 23, Pezomachus 16, Pliytodiaetus
1, Mesochorus 4, Plectiscus 1, Glypta 8, Lissonota
19, Polysphincta 4, Clistopyga 1, Pimpla 17, Ephi-
altes 6, Rhyssa 4, Tr achy derma 1, Metopius 3, Bassus
18, Orthocentrus \, Banchus 3, Exetastes 9, Coleo-
cent7'us 1, Campoplex 26, Paniscus 2, Anomalon 8,
Ophion 7, Trachynotus 1, Pachymerus 1, Cremastus
4, Porizon 7, Acoenites 2, Xylonomus 3,- Xorides 1,
Odontomerus 2 och Echthrus 2. Corresp. Blatt. Naturf.
Ver. za Kiga. VIII »Tahrg. p. 41.

Holmgren, 8om beskrifvit de i Sverige funna
arterna af slagtet Schizopyga, anser att detsamma
ratteligen bor erhalla sin plats inom Pimplariae.
Gravenhorst upptager af detsamma endast fyra
Europelska arter och ett lika antal anfores bar, sa-
som tillhorande forstn^randa land. Af dessa aro
tvenne, nemligen Schizopyga podagrica och analis,
hvilka furas till Forfrs forsta afdeluing: i^acie in fe-
mina nigra, forut beskrifna, hvaremot tvenne, Schiz.
varipes och flavifrons, tillhorande andra afdelningen:
jpcici^ m utroque seosu flava, aro for vetenskapen nya.
Till slut upplyser Forf. i en not, att arterna af
slao^tet Orthocentrus undero;a sin forvandlinoj i Mi-
crolepidopter-larver, afvensom att de af Zetter-
STEDT under namnen Bassus pusillus och minutissimus
beskrifna arterna endast aro skilda kon af samma
species, samt hora till den forut af Gravenhorst
upptagna Orthocentrus Merula. Af de tvenne arter
Zetterstedt beskrifvit under namnet Bassus affinis
tillhor den ena sl^gtet Orthocentrus och den andra
ar identisk med Oylloceria nigra Schjodte eller
Phytodletus niger Grav. Vet. Akad. Ofvers. 1856.
p. 69. Tab. 1.

Sichel bar utredt att Lissonota insignita c^
Gray, och L. verberans 9 utgOra en art, afvensom

295

att Bassus ornatus Grav. ar hanen och B. rufipes
honan af samma species. De tvenne sednare hafva
blifvit patraffade i parning. Ann. Ent. III. Ser. IV.
p. LXXVIII.

UtI en anmalan af Holmgrens i Vet. Ak^-Symnymi.
demiens Handl. for 1854 I Del. p. \ inforda af-
handling: "Entomologiska Anteckningar under en
resa i Sodra Sverige", upplyses att det af honom
begagnade genusnamnet Lasiops forut blifvit anvS-ndt
for ett Dipter-slagte; att Monoplectron Zygaenator
1838 blifvit i Ann. and Mag. Nat. Hist. II. p. 1 U
beskrifven under namnet Periope Auscultator och
slutligen att slagtet Chalinocerus Ratzeb., som ratt-
ligen ansetts vara synonynit med Cylloceria Schjodte,
bor benanmas Lampronota, hvarunder det 1830 fo-
rekommer i Curtis British Entomol. N:o 407.
Steph. Illustrations of Mandibulata Vol. VII. p. 126
och i Ann. Nat. Hist. 1838. Vol. II. p. 121. Nat.
Hist. Review. IV. p. 7.

Under titel " Beobachtungen und Bemerkungen' Metamor-
har BoiE meddelat flera vardefulla iakttagelser om •^^^'
Ichneumoniderna, Utom beskrifningar pa nya species,
redogores for en del arters lefnadssatt, metamorfos,
fargforandringar och synonymi. Sasom nya anforas:
Ichneumon Circes, erhallen utur pupan till Papilio
Circe, I. vanessae, Tryphon Eupitheciae klackt utur
pupor af Eupithecia minutata, Cryptus filipendulae ur
pupan af Zygaena filipendulae, C. saturniae ur pupan
till Saturnia Carpini, C. arundinis ur pupan af Cos-
sus arundinis, C. graminellae ur pupan till Psyche
graminella, Hemiteles trichocampis ur Tenthredinet-
larver, H. Phloeas ur pupor till Lycaena Phloeas,
H, populneus, Phygadeuon Volucellae utur pupan till
en Volucella-art, Pimpla hicolor ur larver af Noctua
obsoleta, P. Heraclei utur rotter af Heracleum, hvar-
uti pupor af Depressaria Heracleella voro inneslutna,

296

Campoplex Cayae utur unga larver af Bomhyx Caja,
C. Oxyacanthae ur larver af Noctua Oxyacanihae,
Anomalon menyantliidis ur pupor af Noctua menyan-
thidis, A. xanthura ur Noctua-pupor, A, scahridum,
Ophion Artemisiae ur pupor af Noctua Artemisiae.
Betraffande de bada af Ratzeburg uppstallda slag-
tena Chalinocerus och Cuhocephalus upplyses att dessa
aro identiska, det forra med Cylloceria och det sed-^
nare med Pion Schjodte. Stett. Ent. Zeit. 1855.
p. 89, 97.

KiRCHNER, som lyckats utklacka ett betydligt
antal Ichneumonider, uppraknar dessa, samt anfor
atskilligt om deras lefnadssatt och,de djur hvarutur
de erhallits. Salunda upptages af Cynipseae 11,
Evanidae 4, Ichneumones 25, alia utur fjaril-pupor,
Crypti 31, utur fjaril-, Tenthredinet- och Coleopter-
pupor, undantagsvis ur gallapple-steklar, Pimplae
37 utur Lepidopter- och Coleopter-larver och pu-
por, Tryphonides \ 5 , Bassi utur Syrphus-pupor,
Tryphones utur Tenthredineter och Scolobates utur
Sphinx ocellata, Exochus utur Tinea-pupor, Exenterus
ur Tenthredlnet-pupor, Banchi 9 utur Lepidoptera
och Hymenoptera, Ophiones 28 utur fjaril- och Ten-
thredinet-pupor, 64 Braconides, 111 Chalcidides och
46 Proctotrupides ur diverse andra insekt-ordningars
larver och pupor. Lotos VI. p. 33, 63, 107, 146,
169, 185, 214, 226.

Afven Kawall har lemnat fiera upplysningar
rorande IcJmeumonidernas utveckling. De flesta har
han klackt ur Lepidopter-pupor. Cryptiis rufulus
lefver, enligt hans uppgift, i larverna af Phytonomus
rumicis. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 230.

DouMERC har utur puporna till Hemerohius
perla klackt en liten Ichneumonid af 1j lin. langd
och har a densarnma, som han benanint Microgaster
perlae, gifvit en diagnos. Ann. Ent. III. Ser. III.

^97

p. LXXXI. Enligt hvad Sichel upplyst tillhor
denna art elagtet Acoenites. Den utmarker sig-fran
Ofriga hithorande arter genom den egendomliga tex-
turen pa metathorax och framvingarnes stora stigma.
1. c. p. LXXXVIII.

En monografi ofver-Braconid-sIagtet Microtonus Braconi-
Wesm. har af Ruthe blifvit utarbetad. Det karak- ^^'
teriseras salunda:

Os labro clypeoque arete clausum. Palpis articulatis,
fiiiforraes. Mandibulae apice decussatae. Antennae inter
oculos insertae, approximatae. Oculi oblongi, glabri. Meso-
thorax aequalis. Alae anticae cellulis cubitalibus duabus.
Abdomen longe petiolatum. Terebra vel exserta vel rainime
inclusa.

De hithorande arterna fordelas i grupper pil foljande satt:

A. Forsta cubital-cellen och den yttre discoidal-eellen sam-
manflytande (saledes iitan skiljenerv, hvars stalle endast
ar antydt genom ett Ijiisare litet fjilt, hvilket ar nagot
hogre belfiget. Skiljenerv saknas ock helt och hallet i
cubitalfaltet). N:o 1—18.

B. Radius ar rat, eller foga utat bojd och utlopanda icke
langt fran vingspetsen. Ar den nagot mer bojd och
utloper langre fran vingspetsen, sa ar likval yttre sidan
af radial-cellen dubbelt sa lang, som det stora gula
stigmat. N:o 1 — 4.

a. Bakkroppens forsta segment ar langt, bakat foga
tilltagande i bredd, helt och hallet eller njistan
glatt, poleradt. N:o 1 — 3.

b. Metathorax pa ryggen med tva glansande, glatta,
genom en smal kol skilda fait, Andra brachial-
nerven saknas nastan helt och hallet.

c. Merendels rodaktigt gula, endast ofversidan af
meso- och metathorax mer eller mindre, afven-
sora spetsen af bakkroppen, svarta. [M. vernalis
Wesm.)

cc. Hufvudet, thorax, bakkroppen och bak-coxae svarta.

[M. politus n. sp.)
bb. Metathorax afven pa ofversidan tint skrynklig och

nastan matt, baktill bredt och djupt intryckt.

Andra brachial-nerven ar, om ock Ijusare och fo^a

synlig, likval tydlig. [M. elegans n. sp.)

298

aa. Bakkroppens forsta segment vid bakre delen starkt

utvidgadt samt pa midten af ofversidan fint skrynk-

ligt. Thorax och bakkroppeu svarta. [M. Klugii

n. sp.)

A A. Eadius ar vanligen utat raycket bojd; ar bqjningen

mindre, sa uppnar likval den fria (ofver stigmat) ytter-

kanten af radial-cellen sallan nagot mer an stigmats

fulla langd. Oftast ar den mycket kortare.

d. Antennernas soapus ar antingen ovanligt lang
eller sardeles tjock; aldrig kortare an forsta leden
af flagellura.

e. Hufvudet och thorax helt och hallet eller till storre
delen rodgula. Antenn-scapus fin, langre an de
tva forsta lederna af flagellum. (2 arter, M. macro-
scapus och plumicornis B,uthe).

dd. Antennernas scapus kort, dubbelt sa lang som
vandleden, som vanligen ar kort, icke sa lang
som forsta leden af flagellum.

f. Eadius ar vanligen auda till spetsen mer eller
mindre krokt, den fria ytterkanten af radial-cellen
standigt kortare an vingkantens del fran dess spets
till vingspetsens midt. N:o 7 — 16.

g. Bakkroppen ar antingen helt och hallet eller vid
spetsen mer eller mindre svart. N:o 7 — 13.

h. Antennerna hos hanar och honor 18 — 25-ledade,
hos honorna nagon gang 28-ledade, laren mer
eller mindre, benen ofta helt och hallet, svarta.
N:o 7—12.
i. Stigmat ar mer eller mindre brunt; understundom
mer eller mindre beckbrunt, i detta fall ar forsta
delen af radius mycket kort. N:o 7 — 10.

k. Forsta delen af radius ar langre. Agglaggnings-
roret ar icke mer an halften sa langt som bak-
kroppen, understundom kortare.

1. Metathorax ar ofverallt oregelbundet skrynklig, "
utan tydliga fait.
m. Alia coxerna hos de fiesta hanarne, afven den 6f-
riga delen af benen, svarta. (1 art, M. aethiops
Nees.)
mm. Alia coxerna lergula, eller de bakre endast i yt-
tersta spetsen svarta. (I art, M. melanopus n. sp.)

11. Metathorax iir tydligt eller temligen regelbundet
forsedd med fjilt. (I art, M. aemidus n. sp.)

^299

kk. Forsta deleii af radius iir mycket kort och stigmat
raycket mindre. Agglaggningsroret nastan sa langt
som bakkroppen. (1 art, M. lancearius n. sp.)
ii. Vingarnes stigma ar blekt, sallan foga brunaktigt.
Radii forsta del ar langre an halfVa breddeu af
stigmat.
n. Brostet rodgult. Antenuerna 20 — 21-ledade. Agg-
laggningsroret af kroppens halfva langd. (1 art,
M. bicolor Wesm.)

nn. Brostet svart. Antennerna 18-ledade. Agglagg-
ningsroret foga kortare an bakkroppen. (1 art,
M. parvicornis n. sp.)

hh. Antennerna 29-ledade. Benen Ijusa. {M. fulviceps

n. sp.)
gg. Bakkroppen ar fran basen af andra segmentet
eller ocksa i spetsen mer eller raindre gulaktig,
atrainstone brun, saledes Ijusare an vid basen.
o. Basen af forsta segmentet gulaktig eller atmin-
stone Ijusare an bakre delen. [M. vaginatus Wesm.)
00. Bakkroppen vid basen svart.
p. Ofversidan af metathorax rodgul. [M. labialis n. sp.)
pp. Ofversidan af metathorax svart, sallan dragande
nagot i brunt. Sidorna svarta eller rodaktiga.
[M. spurius n. sp.)
ff. Kadius ar foga krokt, isynnerliet mot spetsen.
Eadial-cellens ytterkant fore stigmat ar sa lang
eller nagot langre, sallan nagot kortare, an ving-
kanten fran spetsen till raidten af vingspetsen.
q. De bakre tibierna icke morkare vid basen. {M. de-
ceptor Wesm.)
qq. De bakre tibiernas bas svart. {M. retusus n. sp.)

AA. Forsta cubital-cellen genom en tydlig nerv skild fran
den yttre discoidal-cellen.
§. Forsta delen af radius tydlig, till det minsta sa
lang som stigraats halfva bredd, vanligtvis lan-
gre. Honans agglaggningsror mycket frarastrackt,
sallan kortare an halfva bakkroppen. N:o 19 — 22.
r. Benen Ijusa afvensom alia coxae, sallan den yttre

basen eller tibierna nagot infuscerade.
8. Radius ar krokt anda till spetsen, radial-cellen
aflangt aggformig, trubbig, den yttre sidan framom
stigmat uiigefar hiilften sa lang som vingkanten

300

Mn dess spets till viugspetscns inidt. [M. dubius
Wesm.)
ss Radius ar vid dess sista hfilft niistan rak, radial-
cellen aggformig, laucettlikt tillspetsad, dess ut-
kant frarafor stigraat lika lang sora vingkanten
Iran dess spets till vingspetsens midt. [M. rutilus
Nees.)
IT. Benen raer eller mindre morkt fargade, alia coxae

vanligtvis svarta, atminstone de bakre.
t. Scutellen ofverallt punkterad, vingadrorna tydliga,
merendels raorkbruna , agglaggnings-roret rakt.
[M. terminatus Nees.)
tt. Scutellen glansande, slat. Vingadrorna af vanlig
tjocklek; agglaggningsroret raycket skarlikt nedat
bojdt. [M. falciger n. sp.)
. Forsta delen af radius bestar af en punkt, eller
saknar en sadan belt och ballet, dess andra del
utgar fran det stora stigraat, liksora iifvcn skilje-
nerven ernellan forsta och andra cubital-cellen. Hos
storre exemplar af M. barhiger Wesm. ar den forsta
delen nagon gang litet forlangd. Honorna sakna
framstaende iigglaggningsror. Andra cubital-nerven
nastan beT eller mot basen otydlig.
u Hvarken cubital- eller discoidal-cellen tydliga.
Radius mycket fin och radial-cellen utoinordentligt
snial. [M. deficiens n. sp.)
uu. Sa val cubital- sora discoidal-celler finnas, ehuru
understundom sma och bleka, inerendels tyd-
ligt begriinsade, sallan felas den bakat lopande
nerven.
V. Metathorax mycket convex, baktill tvart af hug-
gen. [M. truncatiis n. sp.)
vv. Metathorax fran basen till spetsen rak eller na-
got kullrig, endast hos en art (29) jir den ha-
stigt sluttande, och denne fir, utom metatho-
rax och bakkroppens petiolus, nastan enfargadt
rodgul.
w. Mesothorax glansande, sliit, utan spar af intryckta,
bakat sammanlopande linier pa ofversidan, eller
i deras stalle fint chagrinerad, i sista fallet aro
vingarne i midten bruna, med hvita tvarband.
x. Vingarne klara, icke markbart iufusceradc (3/
parmdus n. sp.)

301

XX. Vingarne frSn brachial-cellen till spetsen brun-
aktiga, i midten med ett bredt, inat sraalare
band. [M. fascipeiinis n. sp.)
WW. Mesothorax pa ofra sidan med de bada vanliga
fordjupningarne bakat sammanlopande, merendels
punkterade linier, dessa sallan hos smarre exem-
plar mindre tydliga, men kunna dock alltid ur-
skiljas.

y. Den inre brachial-cellen pa bakvingarne i spetsen
oppen eller understundom endast, som det synes,
sluten derigenom, att vid slutnerven, fran , hvil-
ken den raellersta brachial-nerven borde utga,
en ganska fin, punktformig fortjockning ofvantill
ar synbar. Honans ^ntenner alltid 1 6-ledade.

z. Skilnadslinien eraellan hypostomet ocli kinderna
lika lang som ogonens langd-axel. Ljippen fram-
staende, afhuggen, vid I'ramvinklarne forlangd i
en liten tand. [M. claviventris n. sp.)
zz. Skilnadslinien emellan hypostomet och kinderna
icke hiilften sa lang som ogonens langd-axel.
Lappens framkant lindrigt afsmalnande och utan
tander vid vinklarne.
/?/?. Forsta delen af radius, sasom gemensam borjan
for andra delen och skiljenerven i cubitalfaltet fin-
nes alltid, om afven endast som en punkt; hos
storre individer nagot mer forlangd, men aldrig
raer an till \ af stigmat. Pannan punkterad.
Bakcoxerna ofta infuscerade.

y. Benen Ijusa, bakcoxerna lika fargade eller vid
basen morkare. Antennerna gulaktiga, honans
mycket korta, knappt rackande till midten af
metathorax. [M. brevicornis n. sp.)
yy. Benen rodgula, ofvergaende i lergult, bakcoxerna
merendels svartaktiga. Antennerna mot spetsen
bruna, sallan belt och hallet gulaktiga, hos ho-
nan icke mycket kortare an hos hanarne, at-
minstone rackande till bakkroppens midt. {M.
barbiger Wesm.)

I ett tillagg upplyses att M. spurius endast ar
en varietet af M. aethiops Nees. Stett. Ent. Zeit.
1856. p. 289.

30^

RuTHE har afvenledes fortsatt sina bidrag till
kannedomen om Braconiderna, genom beskrifning
af tvenne nya arter, Ewotliecus discolor och Ascoga-
ster pallida. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. ^291. Dess-
utom meddelar han karakterer pa hanen till slagtet
Dimeris, hvilken ar forsedd med vinofar. Hos denne
ar pannan mer framstaende, likasom antennerna, an
hos honan, och andra bakkropps-segmeotet tydligt
langre. Pa framvingarne finnas tva cubital-celler,
den inre discoidal-cellen sluten. 1. c. p. 3^7.

Metamor- Utui* gallapplelika knolar pa Alyssum incanum

^^^- har VON Haimhopfen erhallit en liten Braconid,
Tephaeus conformis, hvilken han formodar lefver soni
parasit i Ceutorhynchus sulcicoUis, som undergar sin
forvandling i forenamnde utvaxter. Verb. Zool. Bot.
Ver, in Wien. V. Sitzungsb. p. 1^8.

Utur larven af Macrotoma corticinum, som ar
mycket allman pa Madagaskar, har Coquerel klackt
en art af slagtet Agathis, A. crudelis. Ann. Ent. III.
Ser. IV. p. 508. Tab. 15. f. ^.

Pteroma- Under benamningen Dicelloceras vihrans har

Menzel beskrifvit ett genom hufvudets och anten-
nernas form utmarkt djur. Da detsamma lefver aro
antennerna alltid i en vibrerande rorelse. Sasom
saknande vingar kan det icke flyga. Stett. Ent. Zeit.
1855. p. 270. Tab. 4. Ruthe har sednare upp-
lyst, att denna art ar identisk med Encyrtus platy-
cerus Dalm. och troligen med Mira mucorum be-
skrifven af Schellenberg i dess arbete 'Genres
des mouches" p. 69. Tab. 14. 1. c. p. 40.
Metamor- CoQUEREL, som upptackt en liten Pteromalin,

•'^^" Priomerus insidiosus, hvilken undergar sin forvand-
ling i aggen af den pa Madagaskar forekommande
Mantis pustulata, omtalar att han flera ganger funnit
honorna af dessa sma parasiter fastade pa vingarne
under hemelytra pa denna Mantis-art och anser

303

saledes troligt, att den valt delta tillhall, for att
medan aggen a.nnu aro mjuka, kunna i dem infOra
sin affoda. Ann. Ent. III. Ser. IV. p. 503. Tab.
15. f. i. a.

DIPTERA. - RONDANI, SOm gjort slg kand Systema-

genom flera arbeten ofver Italiens Diftera, bar ut-
gifvit ett arbete: " Dipterologiae Italicae Prodromus,
Vol. I. Genera Italica ordinis Dipterorum ordinatim
disposita et distincta in familias et stirpes aggregata",
Parmae 1856, 8:o, 228 sid., hvaruti FOrf. lemnat
en ofversigt af de familjer och slagten, hvilka till-
hora denna insekt-klass. Da Forf. i manga han-
eeenden afviker fran sina foregangare, bar Ref.
ansett sig bora, sasom prof pa bans satt att harvid
ga tillvaga, meddela den synoptiska tabell, soni blif-
vit lemnad ofver familjerna, sa lydande:

A. Antennae articulis tribus (stilo vel arista exceptis si
adsunt) raro duobus tantum, ad summum sex mani-
festis, et tunc palpi articulis ad summum duobus di-
stinctis.

B. Antennae artioulo ultimo baud circulatim inciso et sti-
ligerae vel setigerae, si vero stilus et arista non adsunt,
vel loco stili articuli aliqui supranumerum siti sunt,
tunc proboscis cornea- est et porrecta; rarius proboscis
membranosa et brevis antennaequae muticae sunt et
tunc caliptera amplissima.

C. Os fere clausum, proboscis et palpi non aut vix appa-
rentes. Pam. J. Oestridae.

CC. Os magis vel minus late apertum, proboscis semper,
palpi saepius distinctissimi.

D. Proboscis saepissime brevis et membranosa, si raro
cornea et porrecta tunc arista, in dorso articuli tertii
sita, aut venae longitudinales alarum ad summum octo
si apicalis vel nulla.

E. Vena longitudinalis supranumerum spuria inter quar-
tam et quintam ordinarias adest.

Fam. II. Syrphidae.
EE. Vena nulla spuria supranumerum inter quartam et
quintam longitudinales.

304

P. Proboscis cornea et eloiigata, si raro brevis, vel sub-
membranosa, pedes setis validis destituti.

Fam. III. Conopidae.
FF. Proboscis brevis et membranosa, si raro cornea et elon-
gata, tunc pedes setis validis instructi.
G. Alae venis longitudinalibus saltern sex, saepius septem,
et si raro quinque tantum vel minus, tunc proboscis
a palpis non tecta, neque ad basira.
H. Alae venis longitudinalibus ad summum septem, prima
etiamsi spuria vel brevis considerata, et analis quoque,
seu ultima postica, etiamsi margini non producta: si
venae septem, tunc arista dorsualis.
I. Vena quinta longitudinalis sursum flexa et cubitata.
Caliptera magis vel minus ampla, squama infera magis
producta. Fam IV. Muscidae.

II. Vena quinta longitudinalis recta vel subrecta usque ad
apicem, si raro parum flexa, tunc calliptera parva vel
subnulla, squama infera non latiore.
K. Vena transversaria aliqua inter longitudinales adest,

saltern unica prope radicem alarum.
L. Venae longitudinales quinque costali productae, si pri-
mae duae spatio interposito calloso subconfusae, tamen
usque ad apicem raanifeste divisae sunt.

Fam V. Anihomydae.
LL. Venae longitudinales quatuor vel tres tantum costali
productae, et si prima basi duplex apice tamen unica.
Fam. VI. Agromyzidae.
KK. Venae transversariae nullae neque ad basim alarum.

Fam. VII. Phoridae.
HH. Alae venae longitudinalibus saltem octo, prima etiamsi
spuria et brevis considerata, et si septem distinctae
tantum, tunc arista apicalis.
M. Alae venis transversariis nuUis.

Fam. VIII. Loncopteridae.
MM. Alae venis aliquibus transversariis.
N. Stilus antennarum apicalis.

Fam. IX. Platypezidae.
NN. Stilus antennarum in dorso articuli tertii insertus.

Fam. X. Pipu7icididae.
GG. Alae venis longitudinalibus quinque vel sex tantum.
Palpi proboscidem saltem ad basim tegentes. Organa

copula-

305

copulatoria maris saepius appendicibus latis vel fim-
briis Jongiusculis instriicta.

Fam. XI. Dolichopidae.
DD. Proboscis cornea et nori labiata, si raro membranosa
et labiata, tunc stilus apicalis et venae longitudinales
alarum decem vel undecim.
, O. Caliptera parva vel subnulla.
P. Venae longitudinales alarum ad sumraum octo.

Fam. XII. Empidae.
PP. Venae longitudinales alarum saltern novem.
Q. Venae longitudinales alarum undecim. Frons inter
oculos valde excavata. Fam. XIII. Leptidae.
QlQl. Venae longitudinales alarum novem vel decem, et
quando undecim, tunc frons inter oculos valde ex-
cavata.
K. Frons inter oculos valde excavata.
S. Ocelli distincti. Antennae vel stiligerae vel non, sed
quando stilus abest tunc articulis magnis supranurae-
rum ad apicem destitutae.

Fam. XIV. Asilklae.
SS. Ocelli non mauifesti. Antennae non stiligerae, et loco
stili articuli magni supranumerum adsunt.

Fam. XV. Mydasidae.
ER. Frons inter oculos baud valde excavata.

Fam. XVI. Bombylidae.
00. Caliptera sub alas satis ampla.

Fam. XVII. Cyrtidae.
BB. Antennae articulo tertio circulatim inciso, vel raro in
articulos aliquos distinctos diviso, si vero rarissimo
integro et non sulciolato, tunc stilus abest, proboscis
brevis et membranosa, et caliptera parva.
.T. Antennarum articulus tertius non sulciolatus circula-
riter. Stylus nullus insertio prope orem.

Fam. XVIII, Scenopidae.
TT. Antennae articulo tertio circulatim inciso, saltem ad
apicem vel in articulos aliquos distinctos diviso: magis
vel minus ab ore distantes, et si prope orem insertae,
tunc stilus adest.
U. Antennarum articulus tertius sulciolis ad summura qua-
tuor distinctis (stilo excepto si adest) si vero sulciolis
magis numerosis tunc caliptera ampla, halteres saltem
maxima parte tcgentia.

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. ^^

306

V. Tibiae nullae spinalis validis seu caloaribus terminan-
tibiis. Caliptera parva. Halteres delccti.

Fam. XIX, Stratiomydae.
VV. Tibiae saltern iiiterraediae calcaribiis terminantibus. Ca-
liptera ampla, halteres salteui basi tegentia.

Fam. XX. Tabanidae.
UU. Antennae articulo tertio suleiolis saltern quinque di-
stinctis; stilo semper nullo; caliptera parva; halteres
detecti. Fam. XXI. Xylopliagidae.

AA. Antennae articulis plurimis saepe instructae, si raro
sex tantum, tunc palpi articulis saltern tribus mani-
festis.
X. Alae (nisi abortivae vel nullae) venis longitudinalibus
saltern septem, ;spuriis et decoloribus etiara conside-
ratis): si raro sex tantum vel quinque raanifestis, tunc
antennae pilis verticillatis non instructae.
Z. Antennae capite transverse breviores, articulis longitu-
dine latioribus, si vero aliquando in utroque sexu paulo
longiores, non satis longae et alarum venae longitudi-
nales sex vel quinque tantum, quarum tres vel qua-
tuor posteriores omnino spuriae.

Fam. XXII. Bihiotiidae.
ZZ. Antennae capite transverse satis longiores, saltern in
maribus, et si aliqunndo in utroque sexu parum lon-
giores sunt Cripite, tunc articulis latitudine longioribus
aut subglobulosis instructae, vel alarum venae poste-
riores non spuriae.
Y. Antennae piloso-verticillatae in utroque S(^xu nisi in
mare plumatae vel raniosae, si raro subnudae aut pu-
bescentes in mare et femina, tunc alae (nisi abortivae
vel nullae) venis longitudinalibus distinctis saltern de-
cern, et irons ocellis non manifestis.
W. x\ntennae in mare plumatae, et si raro ut in feniiiia
verticillato-pilosae, tunc venis alarum posterioribus
spuriis. Fam. XXIII. Chironomidae.

WW. Antennae nisi aliquando ramosae in maribus, piloso-
verticillatae, vel tonientosae, vel raro subnudae in
utroque sexu. Alae (nisi abortivae vel obliteratae)
venis longitudinalibus spuriis nullis vel subnullis.
Z. Alae venis transversariis aliquibus tantun) non loiige
a basi, vel omnino nullis.

Fam. XXIV. Phlaebotomklae.

307

ZZ. Alae (nisi abortivae vel nuUae) venis transversariis in
medio et non raro etiam in parte exteriori alarum
praeditae.
a Alae completae, rarissirae abortive, sed numquam om-

nino obliteratae. Fara. XXV. Tipulidae.

ix'd. Alae oninino obliteratae.

Fam. XXVJ. CMoneidae.
YY. Antennae nudae, siibnudae vel breviter pilosae, sed
pilis non verticillatis manifeste. Alae venis longitu-
nalibus ad suramura novem, saepius octo, et si raro
venis decern praeditae vel abortivae sunt, tunc ocelli
manifest!.

b- Antennae articulis duobus primis maxime incrassatis.
Ocelli non manifesti. Fara. XXVII; Orphnephilidae.

bb. Antennae articulis duobus primis non aut parum in-
crassatis etsi aliquando paullo crassis tunc ocelli di-
stincti.

c. Alae abortivae, rainime.

Fam. XXVIII. Berteidae.
cc. Alae latitudine ordinaria.

d. Femora postica abdomine longiora. Tibiae calcaribus
indistinctis. Fam. XXIX. Asihenidae.

dd. Femora postica abdomine breviora, et si raro longitu-
dine fere abdominis, tunc tibiae calcaribus magis vel
minus sed semper manifestis, aut saltem unico in-
teriori.

e. Alae venis lougitudinalibus marginem petentibus sal-
tem novem, et areola vera discoidali praeditae.

Fam. XXX. Rhiphidae.
ee. Alae venae longitudinalibus marginem petentibus ad
summum octo, areola discoidali vere destitutae.

Fam. XXXI. Mycetophilidae.
XX. Alae venis longitudinalibus quinque vel minus et si
• raro sex tunc antennae pilis verticillatis praeditae.

Fam. XXXII. Ceddomydae.

Efter denna uppstallning af familjerna foljer ka-
rakterer pa alia de slagten, som tillhOra dem. I
de foljande delarne komma arterna att beskrifvas.

Sedan Bigot uti en langre uppsats sokt ve-
derlagga de anmarkningar, som af LOEW blifvit

308

framstallda emot hans systematiska uppstallning af
Diptera, har han slutligen meddelat en synoptisk
tabell ufver de slagten, soui tillhOra familjerna Ta-
banidiif Acanthomeridae, Xylophagidae, Pachystomidae,
Coenomydae, Stratiomydae, Nemestrinidii, Cyrtidii och
Leptidii. Ann. Ent. III. Ser. IV. p. 51.
Allman Af Zetterstedts stora, i flera foregaende be-

litteratur.j.^j.^glgg^ omnamnda fortjenstfulla arbete ''Diptera
Scandinaviae" har Tomus duodecimus sen Siipple-
mentum Tertium, 8:0, p. I— XX. 4547 — 4942 ut-
kommit i Lund 1855. Utom beskrifning af 110
arter, som blifvit inom Skandinavien iipptackta, se-
dan 11:te bandet utgafs, innehaller denna del dels
rattelser till de foregaende, dels uppgift pa en mangd
nya lokaler for forut anforda arter. Bland rekry-
terna for Nordens fauna fortjena foljande sardeles
upptnarksainhet, nemligen: Spania nigra, Spliecomyia
vespiformis (funnen i Norge och Finland) samt Idia
fasciata (Finland). Denna Tome hnr blifvit recens.
i Nat. Hist, Review. III. p. 32.

Af de Kataloger, hvilka utgifvas ofver de sam-
lingar, som finnas forvarade i Britiska Museum,
hafva foljande fortsattningar utkommit, nemligen:
1) ''List of the specimens of Dipterous Insects in
the collection of the British Museum", Part. V. VI.
(Supplement (I. II.) London 1854. Dessa tvenne
band aro, liksom de foregaende, forfattade af Wal-
ker och innehalla on ny bearbetning af migra fa-
miljer, sasom: Stratiomyidae, Xylophagii, Tabanii, He-
nopii och Asilici, 2) ''List of the specimens of Dipte-
rous Insects in the collection of the British Museum'
by Walker. Part. VII. (eller drt tredje nf Supple-
mentet) upptager fort^attning nf Asilici. Det mqst
framstaende beviset pa bristande kritik hos Forf.
a.r, att de olika konen af Craspedia splendidissima
icke allenast fores till tvenne olika slagten, utan till

309

bch med till tva skilda grupper. 3) ^' List of the
specimens of British animals in the collection of the
British Museum". Part. XV Nomenclature of Diptera.
London 1853. Utgor endast en u{)prakning af nam-
nen pa de i Walkers 'Lnsecta Britaimica Di'ptera'
anforda arter.

Walkers 'Lnsecta Britannica Diptera' har af-
ven blifvit fortsatt med andra (1853) och tredje
delen (1856). Den fOrstnamnda burjar med Mu-
scides, Forf. delar dessa i Calypterae och Acalyp-
terae. Den forra gruppen innehaller familj^rna:
Tachinides, JDexides, Sarcophagides, Muscides och An-
thorny zides. Phasia och narslagtade genera h^nfuras
till Tachinides och Stomoxys till Muscides. Alia for-
sok att sakert atskilja Tachinides, Decides, Sarco-
phagides och Muscides hafvn, som det synes, lika
litet lyckats for Walker, som for hans foregangare.
Acalypterae delas af Forf. i Helomyzides, Borhorides,
Lauxanides, Ortalides, Sepsides, Loxocerides, PsilideSy
Oscinides, Geomyzides, Phytomy zides ocli Hydromy zides.
Denna del slutar med Eprohoscidea. Tredje delen
innehaller Tipulariae med familjerna: Mycetophilidae,
Cecidomyidae, Bihionidae, Simulidae, Chironomidae, Cu-
licidae, Phlebotojnidae, Heteroclidae, Tipulidae och Rhy-
phidae. Recens. Nat. Hist. Review. III. p. 67.

'Pnsecta Saundersiana or characters of undescrihed
Insects in the collection of W. W. Saunders". Tome
IV by Walker. London 185 5, ar Ref. endast till
titeln bekant.

Af Macquart's "Bipteres exotiques nouveaux ou
peu connus" (inforda i Memoires de la Societe des
Sciences de Lille), har femte supplementet utkom-
mit 1855 och innehaller be^krifningar pa ungefar
200 arter. Desamma tillhora Bigots samling och
harstamma till storre delen fran de tropiska delarne
af Afrika, norra China, Nya Holland och Baltimore.

310

Flera nya sUgten hafva blifvit uppstallda. I den sa
kallade inledningen gor FOrf. oss bekant med de
grander ban fOljt vid Dipternas bearbetnlng. Pa
den anmarkning Loew framstallt ufver otillracklig-
heten ocb kortheten i Forf;s beskrifningar, svarar
ban, att utforliga beskrifningar endast aro behofliga
vid Monografiers utarbetande. 1 ett aHmant arbete
sadant som bans "Histoire nat. des Diipteres' aro de
dereraot hvarken nudvandiga, eller i anseende till
utrymmet mojliga. Macquart hade likval gjort
battre i att i sadant fall utelemna de arter, som
efter bans arbete icke kunna igenkannas. I forfat-
tandet af sina arbeten anser ban sig hafva adaga-
lagt, att ban pa ett fortjenstfullt satt foljt Meigens
ocb WiEDEMANNS exempel, derigenom att ban tagit
deras beskrifningar till forebild. ja till ocb med for-
battrat dessa!

LOEW bar fortsatt "iVewe Beitrdge zur Kennt-
niss der Dipteren' med Vierter Beitrag. Berlin 4 856,
4:o, 58 sidor. Haruti upptages: 1) En ber^ttelse
om (le i Wien befintliga Dipterologiska samlin-
garne. 2) Redogurelse for verkstallda excursioner
till Schneeberg, Neusiedler-See och till Sallalp i
Karnthen samt slutligen beskrifningar pa 69 nya
Dipter-arter tillhorande slagtena: Ceratopogon, lAm-
nohia, Chrysops, Tahanus, Leptis, Anthrax, Eocopro-
sopa, Antonia n. g. [Boinbyliariae), Platypygus, The-
reva, Empis, Rhamphomyia, Gloma, JBrachystoma, Sti-
chopogon, Rhadinns n. sp., Sisyrnodytes n. g., Epi-
triptus, Mochtherus, Apoclea, Mallota, Platycheirus,
Pelecocertti Campiscnemus, Psilopus, Cyrtoneuraf Idia,
Lispe, Ortalis, Platystoma, Trypeta, Pacliycerina, Psila,
Sciomyza, Prosopomyia n. g., Ephydra och Notiphila.

DOLESCHALL bar dels iippraknat, dels beskrif-
vit och afbildat 43 Dipter-arter, funna i Holland-
ska besittningarne i Ostindien. De sasoni nya an-

311

furda arterna tillhura siiigtena: Culex, Chironomus^
Tanypus, Ctenophora, Tipula, Plecia, Scatopse, Taba-
nus, Haematopota, Ephippium, Ptilocera, ClirysocJilora,
Ommatius, Dasypoyoii, Asilus, Anthrax, Conops, Dia-
pliorus, Psilophus, Argyra, Eristalis, Syrphus, Seno-
gaster, Bacha, Myohla, Nerius, Bactrocera, Enslna,
Tephritis, Diopsis^ Taenioptera ocli Michogaster. Na-
tuurk. Tijdschr. Nederlandsch Indie. N. S. VII. p.
404. Tab. \ — \i.

Af de i Walkeks ''Catalogue of the DipteroTis
Insects collected at Sarrawak and Borneo by Wal-
lace with descriptions of neiv species' an ford a 170
arterna, hafva 99 befunnits nya. Foljande slauten
bildas, neinJigen: Caliica bland Stratiomydae, Evaza
i vingadrornas laue Hknande Clitellaria, men med
fyrtandadt scutellum, och Gauzania bland Helomyzi-
des. JoLirn. Proceed. Linn. Soc. I. p. 105.

Walker bar afven redogjort for de af Wal-
lace vid Singapore och Malacca insamlade Dii)tera.
Af de 123 nrter, hvilka uppraknas, arc 90 forut
obeskrifna. Elfva hafva gifvit anledning till uppstal-
landet af nya ^lagten. Journ. Proceed. Linn Soc.
I. N. L p. 1. Tab. 1, 2. Dessa arc: Massicyta
{Stratiomydae)^ Zamhesa (Muscidae)^ Xarnuta {Helo-
myzides), Xangelina (Ortalides), Themura, Strumeia^
Valoniay Sophira, Rioooa, Xiria (Ortalides) och Te-
xara (Psilides),

Under titel '^Bidrag till kdnnedomen om Afrikas
Diptera" bar LoEW borjat redogora for de insam-
lingar af dessa djur, som J. A. Wahlberg hem-
fort fran sina mangariga resor i Cafferlandet och
yttrar Forf. i inledningen bland annat foljande:
Den forsta kannedomen oin Afrikas Diptera bOrjade
med nagra arters uppstallande af Linne, De Geer
med flera andra. En derpa foljande rikhaltigare
upplysning om desamma meddelade Fabricius ge-

3B

nom beskrifningen af 77 arter. For att kunna
lemna en ofversigt ofver den smaningom utvidgade
kannedomen och en tydlig bild af densammas nar-
varande standpunkt, bar Furf. ansett nOdigt indela
Afrika i distrikter. Dei forsta af dessa omfattar
de uster om ROda hafvet belagna landen Egypten,
Nubien och Abyssinien saint stracker sig fran Me-
delhafvets kuster till norra andan af viken Aden.
Omkring 157 fur denna trakt egendomllga arter
aro hittills upptackta. Med Afrikas vestra kust och
sOdra udde har den endast att uppvisa nagra fa
identiska species. Det andra distriktet omfattar
hela kusten fran Tripoli till Marokko. Detta be-
namnes Nordkustdistriktet, och kanner man derifran
omkring 310 arter. Ungefar halften af dessa till-
hora afven Europas fauna. Huru langt utbrednin-
gen af de i detta distrikt funna, Europa icke till-
horiga arter stracker sig, kan annu icke utredas,
lika litet som om dess vestra del eger en, fran den
Dstliga, sardeles afvikande fauna. Med Afrikas tro-
piska vestkust och sodra udde har detta distrikt
endast ganska fa, till en del afven till Europa ut-
bredda arter, gemensamt. Det tredje distriktet om-
fattar den tropiska vestkusten fran Senegambien till
Benguela. Det ar rikt . pa utmarkta former. Af
har forekomiuande arter aro 174 kanda. Rurande
Europeiska och Nord-Afrikanska arters fOrekom-
mande inom detta omrade ar nastan ingenting be-
kant, deremot har detsamma och afven dess nord-
ligt . fran equatorn belagna hillft, ett storre antal
arter, som afven traffas inom Cap-kolonien, an man
haft skal for mod a med hiinsyn till det stora af-
standet och olikheten i de geografiska breddgra-
derna, samt deraf harflytande klimatiska skiljaktig-
heter. Sodra Uddens eller Caplandets distrikt rac-
Jcer anda till sodra vandkretsen eller atminstone till

I

a

313

^0;de sydligii breddgraden. Hos atskilliga Forf.
aro harifran 471 arter bekanta. Dessutom aro
kanda, dels sav^^orn fOrekommande i Europa, dels i
andra delar af Afrika, omkring 30 species, sa att
antalet af de inom detta omrade inhemska arterna,
som blifvit uppraknade, minst kan beraknas till
500. Sa sakert det ar att flera af de i Caplandet
funna Europeiska arterna dit blifvit ofverfOrda, lika
sakert ar, att sadant med andra icke egt rum.
Till den, med hansyn till dess Dipter-fauna minst
kanda delen af Afrika, hOr den tropiska ostra ku-
sten, fran Mosambik till Bab el Mandeb. De har-
ifran kanda arternas antal inskranker sig till 50,
af hvilka 13 afven furekomma i Caplandet. Slut-
ligen aterstar Madagaskar med de oster om det-
samma belagna oarne, hvilka Forf. betraktar som
ett eget distrikt. Fran detta aro 90 arter bekant-
gjorda, till hvilka knappt ett halft dussin kunna,
sasom afven forekommande i Europa eller Caplan-
det, tillaggas. Antalet af alia hittijls kanda Afri-
kanska Diptera uppgar saledes till 1190, fran hvil-
ket val nagra, sasom tvenne ganger beskrifna, kunna
afraknas, men till hvilket deremot minst 200 Eu-
peiska arter, som afven blifvit funna i Afrika, bora
tillaggas, sa att det jemfOrelsevis obetydliga frag-
mentet af Afrikas Dipter-fauna, hvilket genom
mangus forenade beniudande blifvit bekantgjordt,
uppgar till 1400. Harefter uppgifver Forf. att
Wahlberg, med undantag af Nemocera, hemfort
omkring 450 arter, af hvilka ungefar 50 med sa-
kerhet forut aro beskrifna. Nagra flera torde val
vid narmare granskning finnas forut karakterise-
rade, men med visshet kan antagas att minst 350
arter Brachycera aro nya, en tillokning, som Dipter-
faunan aldrig forut pa en gang erhallit fran en
icke Europeisk trakt. Till slut meddelar Forf,

314

diagnoser pa foljande nya arter; Chrysonotus flavo-
marginatuSf Chrysomyia bella, Microphysa circumscripta,
M. SGutellaris, Odontoinyia quadrinotata, 0. adusta,
Nemotelus dissimilis, N, haemor^'hous, Oxycera nuhi-
fera, Epliippium maculipenne, Sternobrithes n. g. tu-
midus och Ptilocera quadrilineata. Vet. Akad. Of\ers.
1856. p. 255.

Nya ItaHenska Diptera hafva af Costa hlifvit
beskrifna i Annali Scientifici Vol. 1. 1854. Dtnna
uppsats, med titel "Framenti di Entomologia Napole-
tana Articulo I Nuove speciei di Ditteri', \v.v lirf.
icke haft tillfalle se.

Flera nya DIpter-arter, funna pa Kirgi^iska
stepperna, anforas och at'bildas af Eversmann, neni-
ligen: Asilus gigas. Anthrax nomas, A. hilaris, A.
rhymnica och A. campicola. Bull de Moscou. XXVII.
III. p. 200. Tab. \. f. 10—17.

Trenne nya Dipter-arter, funna i Osterrike,
hafva noggrant blifvit karakteriserade af Egger,
nemligen: Stichopogon Fraiienfeldi, Moclitherus Schi-
neri och Lophonotus tridens. Dessutom upptages i ett
tillagg Onesia fulvipes, hviJken Schiner likval anser
vara identisk med Idia cyanescens LoEW. Verhandl.
Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Abh. p. 5.

LoEW hnr uppgjort korta beskrifningar pa fyra
i Grekland upptackta arter: Cyrtosia obscuripes, Ste-
nopogon graecus, Trypeta strigilata och T. macrura.
Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 39.

En intressant redogorelse har af Schiner blif-
vit lemnad rOrande de insamlingar af Diptera, som
han gjort under sina exkursioner till Neusiedler-
See. Denna sjo, som ligger ungefarligen tva tim-
mars vag fran Bruch, har forut lemnat rikt utbyte
af andra insekt-ordningar. FOrf. genomvandrade,
for att uppna densamma, Spitfelwalde. Har traifa-
des pa buskarnes blad flera salLsynta Tacliinariae,

315

hvariblnnd Neinora^a pellucida Meig. omnamnes, eme-
dan honan, som Meigen beskrifvit under benam-
ningen Tackma negleGta, traffades i parning med den
forstnamnda. I graset nara skogskanten furfoljde
flera Asilici sitt rof, sasoin Lophonotus praemorsus
LoEW., forcipula Zeller, himucronatus LoEW., spi-
niger Zeller m. fl. , hvaremot Dasypogon teutonus
och Dioctria oelandica lurande hangde pa lagre vax-
ter. Den rikhaltigaste skorden erhulls pa den i
blomma varande Crataegus Oxyacanthae. Pa denna
visade sig den vackra Odontomyia ornata Meig.,
Criorhina asilica, Milesia vespifoi'mis, ho7nhylans och
speciosa. Kring blommorna af Anthemis svarmade
Ploas viresce7is. Pa angarne i narheten af Yoyss
insamlades nagra vanliga Cheilosia-arter (isynnerhet
Cheil. flavimana Meig.) och i stort antal Chrysoga-
ster metallicus cT $? hvaremot Cheil. viduata sparsamt
visade sig. Pa umbellater, hvilka betackte sjo-
stranden, och pa Chrysanthemum Leucanthemum pa-
traffades flera Stratiomyd-arter, sasom: Nemotelus
pantherinus och uliginosus, Odontomyia viridula och
ornata, Stratiomys Chamaeleon, furcata samt longicor-
nis. Ibland det frodiga graset kringflog allmant
^Merodon spinipes, af hvilken ett stort antal exem-
[)lar insamlades, utan att deribland patraffades ett
en<]a ofverensstatnmande med den varietet, som
RoNDANi upptauit sasom egen art under namnet
Merodon nigritarsis. Det stora antal arter, som traf-
fades vid sjons strander, ofversteg all forvantan.
Vid alia sumpar hvimlade det af Lispa- och um-
bellat-blommorna voro nara betackta af Stratiomyd-
arter, af hvilka sednare, utom de furut namnda,
traffades Nemotelus nigrinus och glohuliceps LoEW.,
Odontomyia tigrina, mer sallsynt Stratiomys Cerisia
samt den nyligen af Frivaldsky upptackta Nemo-
telus signatus. Anmarkningsvardt ar, att sa fa Syr-

316

phid-arter forekomma, ehuru afven bland dessa
nagra furtjena namnas, sasom Merodon clavipes^ He-
lophilus peregrinus, Frutetorum och versicolor. Af H.
peregrinus fanns den hittills obeskrifna honan, hvara
diagnos meddelas. Slagtet Clirysotoxmn var icke
sardeles talrikt representeradt. Endast C. sylvarum,
festivum och vernale visade sig. Ett enda exemplar
af Sphegina clunipes och den belt och ballet svarta
varieteten af Merodon davipes erholls. Verb. Zool.
Bot. Ver. in Wien. V. Sitzungsb. p. 65.

Egger, som afven afgifvit en berattelse om
sina vid Neusiedler-See gjorda exkursioner, faster
dervid isynnerbet uppmarksambeten pa de arter,
bvilka der blifvit funna, men hittills tillbOrt sydli-
gare landers fauna, sasom t. ex.: Helophilus pere-
grinus, bvilken allmant forekommer vid N^eusiedler-
See; H, versicolor och Frutetorum, bvilka hittills
bufvudsakligen blifvit anmarkta i de sydliga delarne
af Osterrike, afven som Micropalpus vulpinus och Myo-
bia aurea, forut patraffade i Dalraatien. Till de
storsta sallsyntbeterna hor Zeuxia cinerea Meig. och
Mallota vittata Meig. Pa Daucus Carota forekommo
nSstan alia inom Osterrike furut funna arter af
Phasia. I en not omnamner Forf. afven att ban,
vid besok pa sluttningen af berget Alpels, erballit
den hittills i Osterrike ej anmarkta Echinomyia
Marklini, Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Sit-
zungsb. p. 74.

En omfattande utredning af de Dipter-arter,
som blifvit beskrifna af Osterrikiska Eintomologer,
bar af Schiner blifvit utarbetad. Han har gjort
borjan med Pod as foga bekanta arbete: " Insecta
Musei Graecensis in ordines genera et species juxta sy-
stema Naturae Caroli Linnei digessH' cum tab. aen.
Graecii 1761. Detta arbete utkom i disputations-
form och har ofta blifvit citeradt af Scopoli och

317

SCHRANK. Fabricius namner PoDA pa nagra stal-
len. I sitt furenamnde arbete afhandlar PODA sidan
11 'i 1^0 Diptera, af hvilka, bJand 41 anforda
arter, 9 sasom nya beskrifvas. De slagten, under
hvilka arterna hum, aro Linnes Tipula, Musca, Ta-
hanus, Culea; Empis, Conops, Bo7nhylius och Hippo-
hosca. For alh\ dessa rneddelas upplysande anmark-
nil! gar. Nast efter Pod as verk redogor Furf. for
innehaJlet af "Scopoli's Entomologia Carniolica ex-
liihens iyisecta Carnioliae indigena et distrihuta in or-
dines, genera species, varietates methodo Linnaeano\
Vindobona 1763, 8:o. Detta arbete anser Schiner
sd fortraffligt, att det synes honorn obegripligt, hvar-
fore det af nyare tiders Digterologer adragit sig
sa fuga uppmarksarnhet ScoPOLi har i detsamraa
uppstallt slagtena Ceria, Anthrax, Rhingia, Erax,
Styrex, Hirtea och Sicus. Afven har uppraknas alia
i sistnamnde arbete upptagna arter raed bifogade
anmarkningar. Verb. Zool. Bot. Ver in Wien. VL
Abh. p. 399.

Flera arbeten afhandlande Nordens Diptera,
sasom Zetterstedts Insecta Lapponica, Diptera
Scandinaviae, Staegers Systematiska Fortegnelse
over de i Danmark fundne Diptera och Danske
Dolichopoder, Stenhammars Forsuk till gruppering
och revision af de Svenska Ephydrinae samt smarre
bidrag af Wahlberg, Dahlbom och Boheman,
inforda i Yet. Akad. Handlingar eller Ofversigt,
hafva blifvit recenserade i Nat. Hist. Eeview. II.
p. 49.

Atskilliga anmarkningar rurande de insekt-
arters metamorfos, som af Frauenfeld blifvit om-
namnd i bans beskrifning ofver de fynd ban gjort
under en resa i Dalmatien, hafva af ScHiNER blif-
vit frarastallda. Sardeles uppmarksarnhet anser den
sistnamnde en mygg-art fortjena, som vid Triest

318

blifvit funnen under vattnet i de pa klipporna fa-
stade sma mueslorna. Den tillhor slagtet Cluneo och
bar blifvit benamnd. CI, adriaticus. Verb. Zool. Bot.
Ver. in Wien. VI. Abb. p. 216.

Det ar bekant att Meigen antog beskaffenbe-
ten af midtelcellen pa Dipternas vingar, om den var
sluten eller oppen, sasom en god genus-karakter
inom Tachinariae ocb sasoin ett sakert artmarke for
Muscides. Ora man studerar de "jifna slao^t-karak-
tererna for Macquartia ocb Panzeria ocb jemfcir ar-
ter af dessa slagten med bvarandra, skall man finna,
att de foga afvika, om man undantager att midtel-
cellen ar oppen eller sluten. Egger, som gran-
skat en mangd till Panzeria lateralis borande indi-
vider, bvilka till alia delar visat den storsta ofver-
ensstammelse, bar funnit mycken olikbet i midtel-
cellens bildning. En lika beskaffad foranderligbet
i formen af denna cell forekommer bos Tachina
vertiginosa, af bvilken man traffar exemplar dels med
oppen, dels med sluten midtelcell. Bland Muscides
bar Forf. isynnerbet anmarkt ett sadant forballande
bos Polletiia rudis. Om man vartiden, da denna
art pa samma stalle visar sig i mangd, insamlar
manga individer, sa kan man latt skilja dem i djur
af olika storlek. De storsta ega en mycket oppen
midtelcell, de medelstora en foga oppen cell ocb
de minsta en belt och ballet sluten midtelcell. Forf.
anser troligt att Musca varia Meig. motsvarar den
minsta formen ocb Pollenia intermedia Macq. den
medelstora. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V.
Abb. p. 9.

Tabanii. ScHNEiDER, som upprftknat de i Scblesien

funna arterna af Tabanus, anfor af detta slagte '1 5
arter. Af de nordiska arterna hafva Tahanus auri-
pilus ocb borealis afven blifvit anmarkta i forst-

319

namnde land. Arb. and Verand. Schles. Gesellsch.
1^54. p. 99.

ScHiNER, 80111 fortsatt sin forteckning ofver de Siratio-
inoni Osterrike forekoinmande Diptera, har nu upp- "'y^^^-
raknat de till Stratiomydae och Xylophagii horande
arterna. Af den forra fainiljen anfOres \ Alliocera,
8 Stratiomys, \ 5 Odontomyia, 1 1 Oxycera, \ Ephip-
piurrif \ Clitellaria, 3 Cyclogaster, 8 Nemoielus^ 8
Sargus, 3 Chrysomyia, ^ Pachygaster och 6 Beris
saint af den sednare 2 Xylophagus, 1 Pachystomus,
3 Suhula och 1 Coenomyia. For att gora sin af-
handling fullstandigare har han afven upptagit alia
de arter, hvilka blifvit funna i andra delar af Eu-
ropa. De olika slagtena af Stratiomydae anser Forf.
kiinna atskiljas pa foljande satt:

1 Bakkroppen med fern eller hogst med
1. j sex [Eccochostoma] synliga segmenter 2.

' Bakkroppen med sju synliga segmenter Beris.
^ ( Scutellen bevapnad med taggar . . .3.

( Scutellen obevapnad 9.

iAntennerna med endast rudimentar eller
utan apical-griffel (griffel) .... 4.
Autennerna med utbildad apical-griffel 7.
( Tredje antennleden i spetsen bredt sam-
I inantryckt, nastan tvaflikig . . . Alliocera.
' \ Tredje antennleden icke bredt samman-

l tryckt 5.

Porsta antennleden mer an dubbelt sa

lang soin den andra 6.

Forsta antennleden sa lang eller hogst

dubbelt sa lang som den andra . . Odontomyia»
„ j Munkanten framstaende ..... Exochostoma,
\ Munkanten icke framstaende . . . . iStratiomys.
( Eyggskolden ofvan vingbasen med en

7. j tagg Ephippium.

' Byggskolden utan sidotaggar . . ,8.

I Bakkroppen platt Clitellaria.

' \ Bakkroppen mycket kuUrig .... Oxycera,

3^0

) Epistomet kagelformigt tillspetsadt . . Neinotelus.

1 Epistomet icke kagelformigt tillspetsadt 10.

J Antenn-griffeln borstformig . . . .12.

' I Antenn-griffeln icke borstformig. . .11.

Tredje antennleden lika lang med de

tvenne foregaende. Tredje palpleden

. . / icke klotformig Lasiopa.

Tredje antennleden langre an de tvenne
foregaende. Tredje palpleden klot-
formig Cyclogaster.

I'Bakkroppen kort, nastan klotformig;
I fran den lilla discoidal-cellen utlo-
1 pa tre nerver mot vingkanten . . Pachygaster,

12. (jBakkroppen merendels mer eller mindre
1 forlangd; fran den lilla discoidal-
J cellen utlopa stadse fyra nerver mot

vin-^spetsen 13.

Hanens ogon atskilda; antennsetan fa-
stad nagot tore spetsen af tredje

13. ( antennleden Sargus.

Hanens ogon hopstotande; antennsetan

apical Chrysomyia.

Xylophagii fordelar Forf. pa nedansta-
ende satt:

A. Bakkroppen smal. Scutellen obevapnad.

I. Forsta antennleden mycket langre an
den andra.

1. Tredje antennleden med atta ringar Xylophagus.

2. Tredje antennleden med tre ringar Pachystomiis.
II. Forsta antennleden sa lang eller knappt

langre an den andra ...... Suhula.

B. Bakkroppen bred; scutellen bevapnad . . Coenomyia.

^Slagtet Alliocera, sasom endast grundadt pa
specifika karakterer, kan icke ega bestand, deremot
hor Stratiomys splendens Fabr. icke till Odontomyia,
utan i anseende till vingadrornas heterogena lage,
till ett nytt slagte. Clitellaria pacifica Meig. kan
icke saminanfuras under samma genus som Clitel-
laria Dahlii, sasom saknande taggar pa scutellen,

bvartill

321

hvartill kommer ett annat lage af vingadrorna.
Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Abh. p. 613.

Ett genoui rikhaltiga iakttagelser utmarkt ar-
bete, "JEinige Bemerkungen ilher die Gattung Sargus',
hafva vi att anmala af LoEW. Forf. granskar forst
de Europeiska arterna och omnamner isynnerhet de
tvifvelaktiga, till hvilka ban raknar S. nuheculosus
Zett., caeruleicollis, nitidus ocb minimus Meig. Sa-
som nya beskrifvas: Sargus frontalis, angustifrons ocb
alhiharhus. De tvenne furstnaninda aro fpdn Tysk-
land ocb den sistn^mnda fran Dabnatien. Ibland
Chrysomyiae ar Sargus malampogon Zell. — Clirys.
speciosa Macq., Chrys. cyaniventris Zett. anser Forf.
icke vara skild fran S. pallipes Meig. Vid be-
arbetning af de bitborande exotiska arterna, bar
Forf. fastat mycket afseende vid antennbildningen,
bvilken bos dessa djur foreter manga olikbeter.
Loew's uppstallning af de genera, som tillbora denna
grupp, ar foljande:

A. Antennerna linieformiga ; tredje
leden fordelad i flera ringar, bor-
«tet mycket kort.

a. Scutellen obevapnad.

a. Antennerna fyraledade . .1. Acrochaeta Wied.

[A. fasciata W.)
^. Antennerna feraledade . . 2. Eudmeta W.

{E. marginata Wi)

b. Scutellen bevapnad . . . .3. Analcocerus LoEW.

[A. nigriceps L,)

B. Tredje antennleden hel, ringlad;
antennsetan lang.

a. Scutellen bevapnad.
«. Antennsetan apical.
* Nast sista framkants-cellen
lang. Bennen mycket fina 4. Hoplistes MAca.

(*S'. bispinosiis W.)

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 1856. -^ ^

3«^

" Nast sista framkauts-cellen
temligen kort. Benen icke

sard el es fin a 5. Rhaphiocera Macq.

(*S'. armatus Wied.)
^. Antennsetan sittaude pa
sidan.

* Scutellen bevapnad med

tva taggar 6. Basentidema Macq.

[B. syrphoides Macq.)
** Scutellen forlangd, gaflfellik 7. Dicranophora MAca.

{S. furcifer W.)
b. Scutellen obeviipnad.
1. Hanens ogon atskilda.
a. Antennsetan apical . . . Chrysochlora Latr.

(aS'. amethystinus Fabr.)
/?. Antennsetan sittande pa
sidan.

* Andra antennleden pa inre ^

sidan tumlikt forlangd. . Plecticus Loew.

iS. testaceus Fabr.)
" Andra antennleden af van-
lig form.

f Ocellerna lika aflagsnade
fran hvarandra.
§ Baklaren och antenn-

setans bas fortjockade Merosargus Loew.
[S. obscurus W.)
§§ Baklaren smala; an-
tennsetans bas knappt
fortjockad .... Chrysonotus Loew.

[S. hipunctatus Scop.)
ft Ocellerna olika aflagsnade

fran hvarandra. . . . Sargns Fabr.

[S. cuprarius Linn.)
%. Hanens ogon sammansittande.

a. Ogonen tatt hariga . . . Chrysomyia Macq.

(*S'. formosus Scop.)
/?. Ogonen nastan nakna . . Microchrysa Loew.

[S. politus Linn.)

Verhandl. ZooL Bot. Ver. in Wien. V. Abh. p. 131.

En ny art af slagtet Nemotelus, funnen af Fri-

VALDSKY i Ungern, beskrifves af Schiner under

benamningen N. signatus. Den liknar N, probosci-

3r.i

deus LoEW, fran livilken den likval Jatt skiljes ge-
nom sitt korta haustellum. Verb. Zool. Bot. Ver.
in Wien. V. Abh. p. 81.

Sedan Heegek iyckats upptacka larverna tillMetamor-
Oxycera Meigenii St a eg. och Oxycera trilineata, hvilka •^^**
lefva vid sma backar, der de vanlioen halla sioj
dolda i den uppslaininade jorden, hvarpa de under
vackert och t^oligt vader u[)pkrypa, har ban pa dem
och deras Jefnadssatt meddelat fOJjande beskrifning.
Bada arterna fuddes under fangenskapen med rot-
delar af vaxter, brodkulor och inetmaskar, hvilka
amnen de begarligt fortarde. Vid forpupningen
uppsokte de torra, ofta pa betydligt afstand belagna
stailen, samt nedkropo under stenar eller i sprickor
pa murar. De qvarstanna harvid, liksom de foiut
bekanta Stratiomys- och Sargus-arterna, i birv-
huden. De fullvaxta larverna till 0. Meigenii aro
6 — 7 " langa och 1j" breda, smutsigt gragrona
med niorkare teckningar. De aro fullkomligt fot-
h'isa, platta, aflangt elliptiska, ofver midten bredast;
den ten)ligen fasta huden ar rugulerad och visar
under mikroskopet blomlika celler, lika detn som
ho8 Sargus-arterna blifvit anmarkta. De tre framre
segmenterna aro fuga, de ofriga mycket tydligt in-
snurda och med undantag af de tre sista, som arc
betydligt langre, nastan alia lika langa. Vid kropps-
andan finnas bibang, fursedda med stigmata. Pa
ryggens midt loper efter langden ett smalt, rod-
aktigt strek, hvilket racker fran andra till sista
segmentet och nara detsamma [)a hvarje segment
en mork trekantig knol, belagen pa de fem forsta
segmenterna vid bakkanten, men pa de sex ofriga
vid framkanten. Nara dessa knolar visa sig pa
hvarje sida mot kanten morkare, med borst besatta
punkter, hvilka likval saknas pa forsta och andra
segmentet. Det sista ar ofvanpa forsedt med 3

3^4

murka efter langden gaende linier. Buksidan ar
utan alia teckningar. Det hornartade hufvudet ar
brunsvart, framstrackt och aflangt aggformigt. Ogo-
nen belagna framfOr iiiidten, pa sidorna af hufvu-
det, halfklotformiga och hvitglansande. Framfor
dessa ^ro de cylindriska antennerna fastade., De
besta af tre leder, af hvilka de tvenne forsta aro
lika langa. Larverna till 0. trilineata aro mycket
mindre, hogst 5" langa och knappt \"' breda. De-
ras form ar mer aflangt-aggrund och fiamat bredast.
Den roda linien pa ryggen saknas. De morka
teckningarne arcT pa de tre forsta aegmenterna otyd-
liga, pa det fjerde och femte bilda de pa midten
nastan en ring, som innesluter en Ijus, rod flack.
Fran sjette till elfte segmentet finnes vid framkanten
fyra aflanga, bakat bojda knolar, hvilka pa nast
sista och sista segmentet synas som fyra lilngdlinier.
Pa sjette, sjunde och attonde finnes pa hvarje sida
en temligen lang, cylindrisk tagg, hvarigenom denna
larv vid forsta ogonkastet kan skiljas fran larven af
0, Meigenii. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu Wien.
XX. p. 345. Tab. 3, 4.

Asilici. ScHiNER har, i ett bihang till sin forteckning

ofver Osterrikes Asilici, meddelat upplysningar om
flera hithorande arters synonymi och fundort. Verh.
Zool. Bot. Ver. in Wien. VI. Abh. p. 167.

Bomby- LOEW har, Under titel ''Neue Beitrdge zur Kennt-

niss der Dipteren'. Meseritz '1855. 4:o, 5^ sidor,
lemnat ett ganska vigtigt bidrag till kannedomen
om Bomhyliani, Forf. upptager haruti 7 1 Euro-
peiska urter, bland hvilka 32 har for forsta gan-
gen beskrifvas. Likasom bland Asilici har Forf. an-
tagit 9 sectioner, hvilka han tillagt egna namn. Ett
antal karakteristiska exotiskn former anforas af-
ven, och har Forf. indelat hithorande djur pa fol-
jande satt:

325

I. Forsta bakkants-celleu sluten. . Sect. I. 2'riplasius.

(1 art.)

A. Tre celler vid yttre kanten.

B. Tva celler vid yttre kanten.

1. Den framre basal-cellen langre
an den bakre ...... Sect. II. Bonibylius.

a. Ofversidans harighet svart el-
ler atminstone pa vissa delar
uteslutande svart. ... . . l:sta Gruppen.

a. Kroppen langharig . . .1. Afdelningen.

(7 arter.)
/?. Kroppen kortharig ... 2. Afdelningen.

(3 arter.)

b. Ofversidans harighet giil, gra-
gul eller hvit, ofta med flera
strodda svarta bar.

a. Vingarna flackiga . . . 2:dra Gruppen.
t Pa andra sidan om den lilla
tvaradran i den slutna forsta
bakkants-cellen ingen svart

flack 1. Afdelningen.

* Tredje antennleden mycket

bred .1. Under- Afdelningen.

ll art.)
** Tredje antennleden sinal . 2. Under-Afdelningen.

(1 art.)
if Pa andra sidan om den lilla
tvaradran i den slutna forsta
bakkants-celleu en svart flack 2. Afdelningen.

(7 arter.)
^. Vingarne utan flackar.
f Vingarnes framre hiilft raed
bruu, skarpt begriinsad farg 3:dje Gruppen.
* Med en mork flack i for-
sta bakkants-cellen . . .1- Afdelningen.
§ Den framfor liggande cel-
len belt och hallet mork 1. Under-Afdelningen.

(4 arter.)
§§ Den framfor liggande
cellen med en Ijus flack . 2 Under-Afdelningen.

(3 arter.)
*" Utan mork flack i forsta
bakkants-cellen .... 2. Afdelningen

(3 arter.)

3i6

tf Vinganie antiiigeu klara,

eller eiidast vid basallialften

- brunaktiga, understuadoin pa,

friimre halfteii brunaktiga,

deiina farg rv i bakkanten

otydlig.

Bakhufvudet med laiig ha-

righet, vid bakre ogon-

kaiiten med jinnu langre

svarta har.

§ Harigheten ofverallt af
vaulig Ifingd ....

§§ Hela kroppen, isynnei-
het hufvudet, laii^harig '

** Bakhufvudet med kort, el-
ler temligen kort harigliet,
den bakre ogonkanten utan
svarta har.

g Den frarare delen af viii-
garne brunaktig.
o. Harigheten pa bak-
kroppsandan icke toflfslik

00. Harigheten pa bak-
kroppsandan raer eller
mind re toffslik

5§ Vingarne helt och hal-
let klara, eller endast ba-
salhalften brunaktig, hos
honan Ijusare an hos ha-
nen.

0. Den lilla tvaradern langt
fran andra sidan af di-
scoid al-cel lens raidt, eller
pa densamma.
00. Den lilla tvaradern icke
langt fran andra sidan
af discoidal-cellens midt,
eller pa densammma.
'*' Hypostoraet glfinsande

i-.da Gruppen.
a art(.T.)

5:te Gruppeu.
(3 arter.)

6:te Gruppen.
{2 arter.)

7:de Gruppen.
{2 arter.)

9:de Gruppen.

(2 arter.)

327

■*"'" Hypostomet icke glan-

sande 10:de Gruppen.

0. Benen morka . .1. Afdelningen.

(5 arter.)
00. Benen Ijusa ... 2. Afdelningen.
(14 arter,)
2. Bada basal-cellerna lika langa Sect. III. Systoechus,

a. Harigheten lang och mot bak-

andan nastan toffslik . . . l:sta Gruppen.

{3 arter.)

b. Harigheten af vanb'g langd,
mot bakkroppsandan icke toffs-
lik ;2:dra Gruppen.

a. Bakkroppssegmenternas fog-

ningar med svarta bar . .1. Afdelningen.

/?. Bakkroppssegmenternas fog-
ningar utan svarta bar . . 2. Afdelningen.

(5 arter.)

Afdelningi
(5 arter.)

11. Forsta bakkants-cellen oppen.

A. Tre bakkants-celler.

a. Kroppen af vanlig form. Vin-

garne mot basen afsmalnande Sect. IV. Sobarus.

b. Kroppen kort, platt. Vin-
garne mot basen icke afsmal-
nande Sect. V. Platamodes.

B. Tva bakkants-celler.

a. Vingarne utvidgade . . . Sect. VI. Legnotes.

b. Vingarne icke utvidgade

«. Vingarne vid basen kilfor-

migt afsmalnande ... Sect. VII. Scinaa^.
/?. Vingarne af vanlig form,
f Utan borst pa baklarens un-

dersida ^ect.Y III. Spamopolius,

* Den framre basal-cellen fo-
ga langre an den bakre.
Porsta antennleden icke for-

tjockad l:sta Gruppen.

0. Utan setae mystacinae . 1. Afdelningen.
00. Med sma setae mysta-
cinae 2. Afdelningen.

(1. art.)
** Den framre basal-cellen
mycket Hingre an den bakre.

328

Forsta antennledeii icke for-

tjockad 2:dra Gnippen.

o. Utan setae raystacinae . 1. Afdelningen.

(1 art.)
00. Med srafi setae raysta-
cinae 2. Afdelningen.

(1 art.)
ff Med borst pa baklarens

undersida Sect. IX. Dischistiis.

* Med svarta bar vid ab-
dorainal-segmenternas fog-

ningar l:sta Gruppen,

(5 arter.)
Utan svarta bar vid ab-
dominal-segmenternas fog-

ningar 2:dra Gruppen.

(6 arter.)

Betraffande den anfarda synonymien ar denna om-
sorgsfuUt utredd och bar Forf. kritiskt bestamt de
af MiKAN besskrifna arterna. Att bar till namnen
upprakna de nya species, som finnas anfOrda, torde
vara ofverflndigt, da ingen, som intresserar sig for
Dipternas studium, kan undvara det, i manga han-
seenden, fortjenstfulla arbetet.

Anthra- Letzner, som omstandligt redogjort for ut-

cides. vecklingen af Thereva subfasciata Schum., omnamner
f^^'oXt larven ar 1^—15 linier lang och ofver midten
I linea tjock, masklik, styf, glatt, mot bada andar
lika tillspetsad, hvitaktig. Den bar, utom bufvudet,
19 segmenter samt anus, af bvilka den sednare,
liksom det med en brun hornskifva betackta buf-
vudet, hY mindre, kortare ocb isynnerbet smalare
an de ofriga segmenterna. Larven uppeboll sig i
den mjuka, ruttnade veden af en gammal ek och
flyttade sig hastigt fram- och baklanges genom
kroppens bojningar och sankningar. Pupan ar 5
linier lang, framtill foga mer an 1 linea bred, cy-
lindrisk, bakat foga afsmalnande, hvitaktig. Muq

329

och ogon kunna tydligt urskiljas. Ofver de sednare
krOka sig antennslidorna, hvilka sluta i en kort,
brunaktig tagg. De tva forsta brostringarne aro
icke tydligt atskilda, men liksom den tredje, ut-
markta genom en rodaktig, bakat bojd liten tagg
vid hvar sida. Bakkroppssegmenterna aro pa rygg-
sidan, liksom bakkanten af metathorax, fursedda med
styfva borst och pa hvarje sida framfure bakkanten
med 3 — 6 styfva, nedliggande borst, framom hvil-
kas faste det sasom en brun punkt synliga stigmat
ar belaget. Spetsen betacktes af den hopkrympta
larvhuden. Vingslidorna racka endast till bakkanten
af metathorax och lemna sa mycket rum vid deras
spets, att frambenens tarser tydligt aro synliga;
bakom dessa kunna mellanbenens tarser och litet
bakom dessa bakhofterna urskiljas. Arb. und Verand.
Schles. Gesellsch. 1854. p. 99.

Rorande slagtena Microdon och Chrysotoxum Syrphici.
hafva, sardeles med hansyn till hithorande arters
synonymi, vigtiga upplysningar af LoEW blifvit be-
kantgjorda. Hvad arterna af det fOrstnamnda slagtet
betraffa, sa anser han Microdon mutahilis Zett. bora
erhalla naranet M, apiformis De Geer och M. api-
formis Zett. benamnas M. devius, hvilket namn
LiNNE tilldelat densamma. De svarutredda arterna
af Chrysotoxum kunna enligt LoEW efter nedan-
staende tabeil sakert atskiljas:

A. De tvenne forsta antennlederna
tillsammanstagna kortare an den
tredje, eller ungefar lika liinga som
denna.

I. Bakkroppeii tydligt harig.
a) Hanens genitalier mycket
stora.
a. De gula bakkroppsfascierna

bred a X.Chr.sylvaramMma.

330

^. De gula bakkroppsfascierna
smala

b) Hanens genitalier af vanlig

storlek.

a. Vingarne med uastan till,
spetsen rackande bruri in-
fuscerins;

I

2 . Chr. SI/ Ivarwn M E i G .
var. wipudkum.

^. Vingarne utan brun infu-
scering, eller flack . . .
II. Bakkroppen naken.

a) Bakkroppens sidokant svart,
eller endast der fascierna upp-
na densamma, gul ....

b) Bakkroppens sidokant belt och
ballet (orange-) gul . . .

B. De tvenne forsta antennlederna
tillsammanstagne betydligt langre
an den tredje.

I. Bakkroppens ofversida med fyra
afbrutna, lika, eller teraligen lika,
fascier.

a) Vingarne med brun flack, som
fori anger sig till en skugg-
ning; de gula bakkroppsfa-
scierna icke ofvergaende pa
sidokanten.

a. Forsta antennleden mycket
langre an den andra . .
/?. Forsta och andra antenn-
lederna nastan lika langa.

1. Den bruna vingflackeu
mycket stor, rackande of-
ver 4:de langdnerven .

2. Den bruna vingflac-
keu liten, understundom
otydlig.

t Laren belt och hallet
gula

f f Fram- och raellanlaren
fran basen infuscerade

3. Chr. fasciolatuiii

De Geer.

4. Chr. arcuatum Linn.

5. Chr. intermediuin

Meig.

6. Chr. cisalpinum

Bond.

7. Chr. iineare Zett.

8. Chr.sibiricumLoEW.

9. Chr. festivum Linn.
10. Chr. veruale LoHW.

331

b) Vingariie utiin brun flack eller
skuggning, de gula fascierna
ofvergaende till sidokanten.
a- De bada streken pa midten

af thorax hvitaktiga, rac-

kande foga ofver midten.

1. Hanens genitalier gula;
bakkroppens nast sista
segments bakkant myc-

ket bred II. Chr. 8-maculatum

Curtis.

2. Hanens genitalier svar-
ta; bakkroppens niist sista

segments bakkant smal , I 2. Chr. elegmis LoEW.
^. De bada streken pa midten
af thorax gulaktiga, mycket
breda, rackande till dess
bakkant 13. Chr. parmense

EOND.

II. De gula fascierna pa andra
och fjerde abdominal-segmen-
terna breda och hela, pa tredje
och femte smala eller felande . 14. Chr. bicinctum

LiNNE.

De fyra forsta arterna kunna i brist af hanarne sa-
lunda skiljas:

a) Vingarne med brun, nastan
till spetsen rackande sku^^g-

ning Chr. fasciolatum.

b) Vingarne utan brun skugg-
ning, eller flack.

a. De gula tvarflackarne be-

lagna midt pa abdorainal-

segmenterna ..... Chr. arcuatum.
/?. De gula tvarflackarne be-

lagna vid abdominal-seg-

menternas bas.

1. De gula fascierna pa
bakkroppens ofversida

breda Chr. sylvarum.

2. De gula fascierna pa
bakkroppens ofversida

smala id. var. impudicurn.

33^2

De hos Zetterstedt uppraknade arterna aro
enligt LOEW : 1. Chrysotooeum bicinctum ■■= id. 2. Chr.
arcuatum Zett. = Chr. festivum. 3. Chr. fasciolatum
Zett. = Chr. arcuatum. 4. Chr. marginatum Zett.
= Chr. fasciolatum. 5. Chr. lineare Zett. = Chr.
linear e. 6. Chr. intermedium Zetx- = Chr. octo-
maculatum. 7. Chr. vernale = id. och 8. Chr. ele-
gans = id. Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Abh.
p. 699.

LoEW, sora anstallt en kritisk undersokning
af de arter som tillhora slagtet Eumerus, bar af
detsamma beskrifvit tvenne nya arter, E. sinuatus
fran Wien ocb E. longicornis fran Ungern. Forf.
indelar detta slagte i tvenne grupper, samt lemnar
ofver arterna tillhorande andra afdelningen fOljande
Ofversigt:

1. Bakkroppen vid sidorna rod.

A. Antennerna stora. Hanens ogon sam-
manstotande i en linia.

a) Harigheten pa thorax och scutellen
lang; tredje langdnerven rnycket bojd.
i. Thorax utati tydliga liiiier efter

langdeu E. ovatiis.

2. Thorax rned raycket tydliga linier

efter langden E. smuatiis.

b) Harigheten pa thorax och scutellen
kort; tredje langdnerven foga bojd.

1 . Tarserna belt och hallet svarta . E. annulatus.

2. Tarserna rned Ijusa ringar . . . E. tarsalis.

B. Antennerna sma. Hanens ogon endast
narrnade hvarandra till en liten del.

a) Ogonen mycket hariga E. tricolor.

b) Ogonen nastan nakna E. sabidonum..

Rorande synonymien af flera arter upplyses, att
Eumerus Delicatae Rond. = E. pulchellus Loew, an-
gusticornis ROND. = hasalis LoEW, nivipes RoND. =
argyropus LoEW, uncipes RoND. anses fur en 8Jelf-
standig art. Den af Schiner anfOrda E. elegans c^

333

torde vara samma art lued E. flavitarsis Zett. ?.
Verh. Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Abh. p. 687.

Familjen Henopii utgor, genorn dithurande ar- Henopii
ters markvardiga kroppsforin och deras egendomliga
lefnadssatt, ostridigt en af de utmarktare grupperna
inom Dipternas klass. GerstaeckeUj som nu egnat
dessa djur en noggrann uppnaarksamhet, bar kom-
mit till det resultat, att banar och bonor tillborande
samma arter af Erichson ra. fl. Forfattare ansetts
utgora skilda species. Salunda bar Acrocera glo-
bulus c^ af Erichson blifvit benamnd A. globulus,
af Fallen ' Henops globulus var. d ocb af Meigen
Acrocera albipes. Honan deremot af Meigen Acro-
cera globulus, af Panzer Syrplius globulus, af Fallen
Heuops globulus var. a. /?. y., af Macquart Acro-
cera globulus ocb orbiculus, af Fabricius Syrphus
orbiculus samt af Erichson Acrocera orbiculus ocb
tumida. En ny art af detta slagte, upptackt pa
Sardinien, beskrifves under naninet A. laeta. Kon-
skilnaden bos slagtet Acrocera bestar deruti, att
abdomen bos banen ar aggformigt tillspetsad, bos
bonan kort utvidgad. Vingarne bos den sednare
langre. Hanens bufvud storre, bonans mindre. Hos
Ogcodes ar banens bakkropp aflang, cylindrisk, bo-
nans kort, rundad. Vingarne bos den forre kortare,
lios den sednare langre. Hanens bufvud storre,
bonans mindre. Synonymien till Ogcodes utreder
Forf. salunda: 1) Hanen: 0. gibbosus ^ Erichs.,
0. cingulatus Erichs.; ^) Ogcodes zonatus c/', 0. zo-
natus 9 Erichs.; Syrphus gibbosus Panz. ; 3) Ogco-
des varius c^ Erichs., 0. varius $ Erichs., 0. fuli-
ginosus Erichs. Till slut beskrifvas tvenne till He-
nopii borande arter: Eulonchus n. g. smaragdinus fran
Californien ocb Ocnaea lugubris fran Babia. Stett.
Ent. Zeit. 1856. p. 339.

^H 334 mJM^mm^BBEmmsm^B^

^Bffies. KoNDANi liar i en uppsats, "Degli Estridi del

Cavallo\ vederlagt en af Prof. Lissona i Turin
framstalld formodan, att de olika Oestrus-arter, soni
tillhOra hasten, endast skulle utgora varieteter af
samma species, samt framstaller skilnaderna emellan
G. JEquif haemorrhoidalis och ferruginatus Zett., hvil-
kas nervgang pa vingarne blifvit i trasnitt fram-
stalld. Nouvi Annal. delle Scienze di Bologna. Ser.
III. T. IX. p. 67.

Metamor- En noggrann beskrifning ufver larverna och

'^^^' puporna till Oestrus Equi, Cephalemyia Ovis och Oe-
strus Cervi, har af Hennig blifvit utarbetnd. Pa
bifogade plancher finnas de forras inre delar af-
bildade. Allg. Deutsche Zeit. N. F. I. p. 297.
Tab. 1, 2.

Tachina- Macquart har genom tvenne fortsattningar

"^^' afslutat sin uppsats ''Nouvelles observations sur les
Dipthres d! Europe de la Tribu des Tachinaires. Ehuru
detta arbete, hvad arternas karakteriserande angar,
leinnar mycket ofri<>:t att on ska, eger det hvad slag-
tenas ifruf)pering betraffar atskilliga fortjenster. Er-
kannande med ratta det felaktiga, som Meigens
uppstallning af Tachinariae innehaller, har Forf. for-
sokt en natiirli<rare gruppering och har t. ex. for-
enat alia de slagten som hafva en smal kroppsforin,
merendels glansande svart farg och sluten forsta
bakkants-cell i en grupp. Pa sarama satt samman-
foras arterna med langstrackt kroppsforni, met! 0[)-
pen cell och harig antennseta, och rned dessa for-
enas Meigens slagten Nyctia och Moninia, Forf.
har pa alia slagtena meddelat nya karakterer och
5kat en del med ett stort antal nya arter. Arbetet
innehaller: \) Hypostena Meig. 4 arter (3 nya).
2) Agulocera n. g. Ogonen och antennsetan nakna,
fursta bakkants-cellen oppen, antennerna korta, knap-
past uppnaende midten af facies, tredje leden dubbelt

335

sa lang som den andra, f'raiiitill slutande i en liten
spets, 1 art, A. nigra fran Schweiz. 3) Gymno-
stylina n. g. Ogonen och antennsetan nakna, forsta
bakkants-cellen nastan oppen. Honans panna bred,
icke framstaende, tredje antennleden dubbelt sa lang
8om den andrn, 1 art, G. nitida fran Frankrike.
4) Uromyia Meig. 1 art. 5) Medoria Meig. 7 arter
(4 ny). 0) Nyctia Meig. £ arter. 7) Calehatomyia
n. g. Benen langa, baklaren temligen tjocka; ogo-
nen nakna; antennsetan ofvanpa kortharig; ansigts-
borsten endast uppnaende antennernas bas, dessa
icke rackande till raunoppningen, tredje leden na-
got konkav, knappt dubbelt sa lang som den andra,
\ art, C. nigra fran Schweiz. 8) Morinia Meig.
4 arter. 9) Microsoma n. g. Skiljes fran forega-
ende sl^gte genom fina palper, andra och tredje
antennlederna som arc nastan lika langa, den nakna
setan och slutna bakkants-cellen, 1 art, M. nigra
fran Schweiz. 10) Clistq, Meig. 7 arter (1 ny).
'11) Peteina Meig. '1 art. 1^) Fallenia Meig. ^ ar-
ter {\ ny). 13, Tryphera Meig. 3 arter. 14) Fle-
sioneura n. g. Ogonen och setan nakna; cellen slu-
ten, kort skaftad, slutande i vingspetsen; andra tvar-
nerven sned, mycket inat belagen; antenneina endast
rackande till an.-igtets midt, '1 art, P. incisuralis
fran Frankrike. 15) Anthracia Meig. i arter (1 ny).
16) Microcheilosia n. g. narslagtadt med Tryphera^
PhinopJiora och Leucostoma, skildt fran det forsta
genom framstaende munkant, langre antenner och
nakna ogon, fran Rhinophora genom harig antenn-
seta och saknaden af borst langs ogonen och fran
Leucostoma genom palpernas langd, genom den fram-
staende pannan och antennernas langd. Fran alia
tre genom snytet, hvilket ar kortare an palperna,
1 art, M, nitida fran Schweiz. M') Rhinophora Meig.
10 arter (4 nya). 18) Leucostoma Meig. 1 1 arter

336

(4 nya). 49) Seopolia Meig. 5 urter (1 ny). ^20)
Brachystylum n. g. Skiljdt fran Seopolia genom
langden af tredje antennleden (sex ganger sa lang
som den andra) och de korta och tjocka borsten;
ogonen nakna ; forsta bakkants-cellen sluten, temligen
langt skaftad, 1 art, Br. nigrum fran Belglen. %\)
Plesina Meig. 1 art, samt Melanophora Meig. 3 arter
(2 nya). Ann. Ent. III. Ser. III. p. 21. Tab. 1, 2.
p. 177. Tab. 3, 4.

Egger har beskrifvit nya arter tillhurande
Tachinariae och Dexiariae, samt dessutom meddelat
upplysningar rorande flera andra Dipter-arter. Bland
de forstnamnda uppstallas flera slagten, easom: Ha-
lidaia. Skiljer sig fran alia Tachinariae raed nakna
ogon och Oppen midtel-cell, genom hufvudets ut-
markta bildning, den breda, mycket langt nedat-
strackta, lindrigt hvalfda pannan, den ytterst korta,
icke under ogonen nedgaende pannan. Det bor er-
halla sin plats nast fore Miltogramma, Tvenne hit-
horande arter, H. aurea och H. argentea, anforas.
Zelleria. JSarmast beslagtadt med Myobia, men af-
viker fran detsamma genom det intryckta epistomet
och nagot upphojda munkanten, genom hanens bre-
dare panna, den nakna antennsetan och det korta
forsta abdominal-segmentet. Det hor till Meigens
tredje afdelning och bor stallas emellan Miltogramma
och Myobia, 1 art, Z. longimana, Loewia. Afviker
fran alia slagten med sluten midtel-cell, sasom
Clista, Rhinophora, Leucostoma och Melanophora ge-
nom de hariga ogonen, fran Panzeria och Wiede-
mannia genom de korta antennerna, samt fran
Baumheria och Seopolia genom de borstlosa sidorna
af ansigtet, 1 art, L. setibarba. Macquartia. Skiljes
fran Panzeria lateralis, hvilken den liknar, genom
den oppna midtel-cellen, de tathariga ogonen och

de

337

i\e langa benen. Sasom nya arter upptagas dessutom:
Tachina cognata, Fallenia fasciata, Clista atra, Nemo-
rea tessellans, Dexia erythraea och D. lata. Verhandl.
Zool. Bot. Ver. in Wien. VL Abh. p. 383.

GoUREAU omtalar, att en Dipter-art i stov Metamor-
mangd lefver som parasit af larverna till Ypono- ''^^'
meuta-arter. Det erhallna djuret anser ban tillhura
slagtet Euryaster Macqu., utan att ban bestamt
arten. Ann. Ent. III. Ser. III. p. XXXV. Ref.
bar i Sverige, sasom parasit bland dessa smafjari-
lar, ofta i stort antal patraffat larver till Sarcophaga
affinis Meig.

Ofta uppsta pa kalvaxter, sardeles pa kalrotter,Anthomy-
sma knullika utvaxter, hvilka frambringas af en Aug- ^' ^^'
art, Anthomyza hrassicae, som, da den i mangd fore- y^^.
kommer a namnde vaxt, orsakar betydlig skada.
FoLKERSAHM anser sakraste medlet att forekomma
denna flugarts harjningar besta deruti, att jorden
uppblandas och bestros med kolstybb. Bull, de
Mosc. XXVIII. III. p. 25 1.

Frauenpeld, som flera ar sysselsatt sig medOrtalides.
utklackning af arter tillhorande slagtet Tryjpeta, bar
om sina gjorda iakttagelser lemnat vardefulla upp-
gifter, De fiesta arter lefva under larvtillstandet
pa Compositae och endast nagra fa fran»bringa niiss-
bildningar pa stjelkarne, eller i spetsen af desamma.
Nagra lefva i stjelkarnes ihalighet. Halften af alia
kanda Europeiska Trypeta-arter, byilkas utveckling
ar bekant, underga densamma pa Compositae och
endast nio hafva varit Forf. bekanta, som tilibringa
sin forsta lefnadsperiod pa andra stallen. Dessa
arc: T. alternata, som uppeballer sig som larv i
nypon^ T. Meigenii i berberisbiir, T. speciosa i kors-
bar, T. ayitica i frukten af hagtorn, T. Cerasi i
korsbar och i berberisbar, T. Heradei i flera um-

Prof. Bohenians Arsb. 1855, 1850. ^^

338

bellater, T. Wiedemanni i hundrofva, T. plantaginis
i grodblad och T. femoralis i bloQimorna af Phlo-
mis fruticosus. Till slut foljer upplysningar om flera
arter, hvarjemte sasoni nya beskrifvas och afbildas:
T. amoena klackt ur Lactuca-arter och ur Picris
hieracioides, T. afflnis klackt ur Centaurea panicu-
lata, T, Eggeri, T. intermedia, T. mamulae. T, Maura,
T. Schaefferi och T. Conyzae. Sitzungsb. Kajserl.
Akad. in Wien. XXII. p. 5£3 med planche.

Metamor- Roraude utvecklingen af Platy stoma umbrarum

•^'^** hafva underrattelser af Perris blifvit bekantgjorda.
Larven fanns af honom under ruttnad ved, der
den troligen fOder sig af den utsipprande saf-
ten. Mem. Soc. des Sciences de Liege. X. p. ^74.
Tab. 5 bis.

Synonymi. ScHiNER anscr att trenne hittills sasom skilda

ansedda Piophilae, P. Casei Fall., P. atrata Meig.
och P. petasionis Leon Duf., tillhora -eamma art.
Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Sitzungsb. p. 37.

Ulidinae. Densamme upplyser att han ar 1855 funnit

jj/eiamor-yasstran angrlpna af tvenne Lipara-arters larver,
nemligen af L. lucens och X. similis, och att den
sednare skiljer sig fran den forra genorn de olika
missbildningar, som den frambringar pa namnde vaxt.
Verb. Zool. Bot. Ver. in Wien. V. Sitzungsb. p. 37.
Heeger, soin lyckats fuUstandigt utreda hela
metamorfosen af tvenne hvarandra narstaende flug-
arter, Lipara lucens Meig. och Lipara similis ScHi-
ner, anfor att bada arterna under larvtiilstandet
uppehalla sig i spetsarne af vasstran, pa hvilka den
forstnamnda frambringar uppsvalJningar, hvaremot
de stran, som bebos af den sednares larver, icke fo-
rete en sadan missbildnintr. Den 4 — 5 " lanoja larven
till L. lucens ar benhvit, cylindrisk. Forsta kropps-
segmentet hornartadt, brunt, de korta, kagelformiga
palperna racka knappt frarnom munOppningen; de

339

svarta, hornartade mundelarne bestd af tvenne, fram-
till nedbojda, i spetsen femtandade, haklika delar,
hvilka baktill sluta sig uti ett gaffellikt, pa midten
fastvaxt biliang, som stracker sig temligen langt
bakat; pa andra segmentet finnas, pd bada sidor,
de knappt markbara, cirkelrunda framstigmata, hvilka
vid stark forstoring visa i kanten 18 sina runda
kottvartor; bakstigmata pa midten af sista segmen-
tet aro temligen nara hvarandra och framte pa mid-
ten tre aflangt runda fordjupningar, af hvilka de
tvenne framre aro forsedda med en tvars ofver ga-
ende och den bakre med en efter langden sig strac-
kande kol; framfor desamma observeras en vartllk
upphojning. Den omkring 3" langa larven till X.
similis liknar i de fiesta hanseenden den foregaende,
likval ar den i furhallande till langden betydligt
smalare. De hornartade svarta mundelarne forete
mycken olikhet. Det finnes nemligen pa de framre,
nedatbojda, hakformiga delarne, nara de fern tan-
derna i spetsen under desamma, en bred, tandlik
utvidgning, som sedd fran sidan latt faller i ogonen ;
det forlangda gaffellika bihanget ar pa det stalle,
hvarest det ar sammanvaxt pa bada sidor tydligt
och djupt urskuret, sa att hela apparaten bestar af
tre olika hufvuddelar, da den deremot hos den andra
arten endast ar tvadelad. Puporna framte, med un-
dantag af storleken, inga vasendtliga skilnader. De
aro glansande, kastaniebruna, framtill hornartade och
ega pa sista segmentet runda upphojningar, hvilka
sannolikt motsvara stigmata. Sitzungsb. Kajserl.
Akad. zu Wien. XX. p. 342. Tab. 2.

Sasom ry art beskrifves Discomyza cimiciformisE^hyAu-
af Haliday i Nat. Hist. Review. II. p. B4. "^^•

Stenhammars afhand^ing '' Copromyzinae ^Scaw- Copiomy
dinaviae' har blifvit recenserad i Nat. Hist. Review. '^'""'^"
III. p. 32.

340

Coriacea. Denna familj har blifvit riktad med flera inark-

vardiga nya former. Macquart har under benam-

ningen Brachytarsina flavipemiis uppstallt ett med

Strehla affint slagte, hvllket endast eger fyra, efter

langden gaende nerver pa vingarne. Den fursta

utgar fran basen till yttre kantens midt, den andra

borjar vid slutet af den forras tredje del och slu-

tar afvenledes fure vingspetsen, den tredje utgar

fran basen anda till vingspetsen och ar furenad med

den andra genom en tvarnerv, den fjerde utluper

frdn den tredje och ar afven sammanhangande med

denna genom en tvarnerv; vingarnes kant ar Ofver-

allt besatt med har. Ogonen aro stora och endast

atskilda genom ett smalt strek; antennerna korta,

cirkelrunda; tarserna raycket korta, med tva klor

och tva pulviller. Arten ar fran Algier; pa hvil-

ket djur den lefver ar okandt. Nya arter arc

dessutora: Ornithomyia asiatica, tasmane7isis (identisk

med 0. 7iigricornis Erichs.), Nycterihia aegyptiaca,

Strehla avium pa papegojor och dufvor, fran St.

Domingo och Hippohosca albomaculata fran Austra-

lien. Macqu. Dipt. Exot. 4, 5 Suppl.

Ett annat nytt slagte, ofverensstammande med
det forut namnda i kroi)psformen, de korta tarserna,
vingarnes harbekladnad i kanten och vingadrornas
lage, har blifvit bildadt af Frauenfeld. Det skil-
jer sig fran Brachytarsina genom saknaden af ogon
och genom nagra olikheter i nervgangen. Den
forsta langdnerven utsander nemligen nara vid ving-
basen en liten gren till yttre kanten, den emellan
tredje och fjerde langdnerverna belagna tvarnerven
ar vinkelformigt bruten, och ger upphofvet till en
dem emellan lopande langdnerv. De bada af Frauen-
feld i Egypten upptackta arterna aro: R. Kollari
traffad pa Rhinopoma microphyllum 3 millim lang
och R. Huheri pa Rhinolophus tridens \ mill. lang.

341

Sitzungsb. Kajserl. Akjul. in Wien. Math. Naturw.
Closse XVIII. p. 320 mcd pi.

Af CoUTiLLERE liar en ny art af slagtet 01-
fersia blifvit beskrifven och afbildad under namnet
0. Courtilleri Fairm. in litt. Kroppsfargfen Sr glan-
sande morkbrun, med nagot bronsfargadt skimmer.
Den bar blifvit funnen vid Saumur pa Tachypetes
minor. Ann. 8oc. Linn, du Departement Maine et
Loire. I. p. 196.

Flera upplysande anmarkningar hafva af Frau-
ENFELD blifvit meddelade, rorande slagtena Ray-
rnondia Frauenf., Strehla WiedEm. och Brachytar-
sina Macq. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu Wien.
XXII. p. 468.

Kolenati, som upptackt en ovanligt stor, ny
art af slagtet Nycteribia pa Vespertilio murinus, har
karakteriserat och afbildat densamma under benamr-
ningen N. Frauenfeldi. Verb. Zool. Bot. Ver. in
Wien. VL Abh. p. 189.

Berthold, som noggrant redogjort for meta- Sciarinae.
morfosen och lefnadssattet af den sa kallade Y[?iv- Metavior-
masken, omnamner i inledningen allt hvad aldre
och nyare Forf. om detta markvardiga djur anfort.
Larven, hvars alia delar blifvit beskrifna och af-
bildade, karakteriseras salunda: "Larva cephala, ocu-
lata, albido-grisea, hyalina, cuspidata, cotylis ambu-
latoriis utrinque tribus; capite atro, sub-globoso,
occipite repando, maxillis triangulis, sulcatis, serratis
31 — 4"'. Nympha oblonga, isabellina, thorace con-
vexo, oculis rotundatis, antennis arcuatis ad primum,
alis lamellaceis ad secundum, pedibus sub-aequa-
libus ad tertium segmentum porrectis". Long. 2 — 3
lin. par. Ehuru nagra Forfattare pastatt, att den
flug-art, som framkommer af dessa larver, skulle
tillhora en annan art an Sciara Thomae, adagalag-
ger Berthold, som flera ganger bringat dem till

34^2

utklackning, att sadant ar ogrundadt. Abhandl. der
Gesellsch. der Wissensch. zu Gottingen. VI. p. 39
med tafla.
Chirono- Utvecklingen och lefnadssattet af Ceratopogon

™"* varius har af Heeger blifvit afhandlad. Larven
f^js. traffades i sprickor pa nyligen klufna vedtrad af
bok. Den var annu vid 6 graders kuld temligen
lifllg och syntes hemta sin fOda af den saft som ut-
sipprade utur veden. Pupan lag i en liten, vid
tradet fastklibbad, hjisa. Fullvaxt ar larven Ij linia
lang. Nagra hud om byte n kunde ej observeras. Det
eynes afven som hostens och vinterns fuktighet ar
nodvandig fur deras valbefinnande, ty under som-
maren funnos larverna ofta doda i hylsorna. Aggen
aro aiiangt aggformiga, hvita, ^"' langa och halften
sa tjocka. Den blekruda, fotlosa, Ij — ^'" langa
larven ar langstrackt, nagot platt, framat afsmal-
nande. Kroppssegmenterna fOga insnOrda, nastan
lika langa och fran det 5:te till och med i1:te
forsedda med sex nastan f^rglosa, platta, runda har-
vartor, hvilka aro belagna nara hvarandra, i en
tvars ofver gaende rad. I granskapet af dessa hafva
de knappt synliga stigaiata sitt lage. Analsegmen-
tet ar afrundadt pa bada sidor och i midten djupt
urskuret, sa att tvenne rundade bihang uppsta, pa
hvilkas bakkant i midten en hudartad varta ar be-
lagen. Hufvudet ar laderartadt, hvitt och foga
smalare an forsta segmentet, halften sa langt som
bredt. De kagelformiga antennerna aro hornartade
och tvaledade, lederna nastan lika langa. Pupan,
som liknar fjarilarnes, ar langstrackt, cylindrisk, med
ett fint horn, framtill ufverallt blekrod, hvilken farg
pa vingslidorna ofvergar i morkbrunt. Den ar foga
kortare an larven. Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu
Wien. XX. p. 339. Tab. 1. f. 1—7.

343

Af Perris har, under namnet Cecidomyia en- Cecido-
tomophila, en ny art af detta slagte blifvit beskrif- "^y^"^®-
ven, hvilken af honom flera ganger blifvit traifad
lefvande i insekt-lador. Larverna foda sig af ex-
krementerna efter sma Acari, som afvenledes der
uppehalla sig, och aro fullvaxta 1^ millim langa.
Nastan af samma storlek ^v den utbildade insekten.
Mem. Soc. Sciences de Liege. X. p. 274. Tab. 5.

Amblard, som anmarkt en liten gallapplelik
bildning pa Tamarix brachystylis, hvaruti funnos
sma pupor, hvilka Jikval voro fortorkade, anser dessa
tillhura en Cecidoinyia-art.

Utur gallapplelika knolar pa Salix purpurea
har Letzner utklackt en liten Cecidomyia-art, som
ban anser vara identisk med C. salicina Meig., fran
hvilken C. saliciperda DuFOUR icke synes vara skild.
Arb. und Verand. Schles. Gesellsch. 1855. p. 426.

Om de harjningar, som i Norra Amerika for-
orsakas pk hvetet af Cecidomyia tritici, hafva under-
rattelser blifvit meddelade af Howell i Proceed.
Amer. Assoc, for Advancement of Science. VII.
Meet. p. 179, af Amyot i Ann. Ent. HI. Ser. III.
p. CIV och af Charles Bazin 1. c. IV. p. VIII.

Hela utvecklingen af Lasioptera arundinis ScHi-
NER har af HeegEr blifvit utredd. Larven, som
blifvit funnen i vasstra (Phragmites arundinis), lef-
ver i sallskap af 8 —15 stycken. Aggen aro vals-
formiga, nagot hopdragna i midten, hvita, afsmal-
nande mot bada andar, knappt J linia langa. De
till en borjan hvita, sedermera kottfargade. fotlosa
larVerna aro fullvaxta 3" langa och |" breda. Det
hudartade hufvudet ar mycket litet, framstrackt och
framat afsmalnande; de klotlika antennerna aro hvita
och tvaledade. De bruna, hornartade mundelarne
aro anda till bakkanten af andra segmentet synliga
genom den fina huden. Ofvanifran sedda likna de

^F 344 ^

I ett ankare med temiigen utstrackta armar, pa hvilka
framtill och i midten finnas tvenne fOga nedat bujda

I spetsar. De framre stigmata vid andra segmentets

I sidor aro sma och fciga synliga. Utom hufvudet

\ bestar kroppen, som bakat nagot afsmalnar, af tolf

k segmenter. Pa sista segraentet befinna sig de myc-

I ket sma, halfrunda; gula bakre stigmata. Pupan ar

I gulgra, slat, nastan cylindrisk, omkring J kortare

F an larven samt bakat afsmalnande. Den nao^ot mur-

[ kare ryggskOlden, som intager J af kroppslangden,

i ar kullrig och eger framat pa bada sidor ett stigma.

I Hufvudet ar mycket nedat bojdt, med stora ogon.

I Nara antennslidorna finnas tva temiigen langa borst.

k Sitzungsb. Kajserl. Akad. zu Wien. XX. p. 335.

[ Tab. I. f. 1 — 11.

Thysanu- APTERA. — Under benamningen Atelura for-

^^^' micaria har vON Heyden uppstallt ett nytt slagte
af denna familj, hvilket blifvit funnet i bo tillho-
rande My r mica cespitum. Kroppen ar aflangt agg-
formig, i spetsen med tre korta, foga ledade anal-
borst, antennerna 11 -ledade, niaxillar-palperna 5-
och labial-palperna 4-ledade, tarserna med tre leder.
Detta slagte synes sta narmast Lepismina Gervais,
fran hvilket det likval skiljer sig genom fyraledade
antenner. Arten ar 1^ — ^'" lang, till fargen gul,
glansande som siden. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 368.
1856. p. 181, 188.

Podurel- Brauer, som undersokt den pa flera stallen i

^^* Schweiz observerade, sa kallade svarta snon, har

deruti funnit en stor mangd sma Podurer, hvilka

han anaer tillhOra Isotoma glacialis NiOOL. Verb.

Zool. Bot. Ver. in Wien. Y. Sitzungsb. p. £2.

Parasita. De i England furekommande PedicuUvii och

Mallophagi aro af White uppraknade i "List of the
specimens of British Ardmals in the collection of Bri-

345

tish Museum'. Part. XVII. Nomenclator of Anoplura
or parasitic Insects. London 1855. Denna katalog
ar endast ett utdrag af. Dennys bekanta verk ofver
Englands Anoplura,

Af intresse ar en uppsats af framlidne Chr.
NiTSCH, 'Zur Geschichte der Thierinsekten\ hvilken
GiEBEL bekantgjort i Zeitschr. fiir die gesammten
Naturwiss. V. p. 269. Den innehaller Forf:s raang- ,
ariga studier ofver denna insekt-klass och hvaraf resul-
taterna endast till nagon del fOrut blifvit allmangjorda.

Uti en afhandling, "On the affinities on the Apha- ^^(^^o^i^-
niptera among Insects', bar Haliday noggrant redo-
gjort for de olika asigter, som gjort sig gallande
rorande det stalle i systemet, som rM,tteligen borde
tillkomma slagtet Pulex. Forf. synes bitrada dem,
som anse hithorande djur bora, sasom en egen fa-
milj, hanforas till Diptera. Nat. Hist. Review. Pro-
ceed. III. p. 9.

Jflyriaiioda.

Peters bar genom utforliga beskrifningar be- Allman
kantgjort de af honom i Mosambik insamlade My- ^ *^^^ '^^•
riapoder. Af de 14 uppraknade arterna bar endast
en, Heterosto7na trigonopoda Leach, forut befunnits
vara kand. De ofriga nya aro af Chilognatha : Spi-
rostreptus gigas, semilunaris, flavifilis, stylifer, ornatus,
Spiroholus crassicollis, htctuosus, Polydesmus mossam-
hicus och Strongylosoma aculeaturn. Af familjen Chi-
lopoda: Scolopendra Mosamhica, Ptychotrema {Bran-
chiostoma Newp.) afrum och Geophilus hilineatus. Mo-
natsb. Akad. d. Wissensch. zu Berlin. 1855. p. 75.

Nagra nya arter fran Avignon hafva af Fabrb
blifvit i ett bihang till bans har nedan anmalda

346

afhandling upptagna, nemligen: Julus aterrimus 4 0 —
50 millim. lang, med 47 - 52 segmenter; Geophilus
ilicis. Han en 80 millim. lang, med 96 fotpar. Honan
70 millim., med 72 fotpar; och Geophilus convolvens.
Hanen 62 millim., med 66 — 68 fotpar. Honan 70
millim., med 75 — 86 fotpar. Ann. Scienc. Nat. IV.
Ser. HI. p. 260, 288.
Anatorai E-orandc Myriapodernas konsorganer och ut-

Y°^.^.yj ' veckling har ett ganska omfattande arbete af Fabre
blifvit utgifvet under titel "Reche7xJies sur VAnatomie
des organes reproducteurs et sur le developpement des
Myriapodes" , hvarigenom de forut gjorda undersok-
ningarne af Treviranus, Stein och Gervais m. fl.
dels blifvit styrkta, dels utvidgade. Betraffande
konsorganerna hos Chilognatlia bekraftar Forf. till-
varon af tvenne ovarier; att Newport och Siebold
endast funnit eit, harror deraf att de tagit den sack,
hvaruti ovarierna inneslutas, for ovarium. Att de i
sjelfva verket ega tva, fran hvarandra skilda, agg-
stockar adagalagges latt. genom undersokning af
Craspedosoma, der hvardera for sig ar innesluten i
en sack. Receptacula seminis har Forf. funnit tvenne
hos Craspedosoma^ men hos Polyxenus ett. De sak-
nas deremot hos Glomeris, Julus och Polydesmus. De
tvenne sma kOrtlarne, som Stein hos Julus ansett
vara sadana organer, hafva enligt Fabre en annnn
betydelse. Den yttre genital-oppningen, som hos alia
CJiilognatha ar belagen emellan andra och tredje
kroppssegmentet, har tva modifikationer. Hos Glo-
meris och Polyxenus ligger den fritt vid basen af
andra fotparet och liknar till formen en varta. Hos
, , Polydesmus, Julus och Craspedosoma har den sitt lage
i en grop. I botten af denna grop visa sig tva
gulaktiga kroppar af trubbig konisk form, hvilka
djuret kan ut- eller indraga, Hanarne till CJiilo-
gnatha hafva alltid en enda, mycket langstrackt

347

testikel, som pa bada siclor ar besatt med sma skaf-
tade blasor; hos Polydesmus och Julus bestar den
af tva bredvid hvarandra liggande strM,ngar, for-
enade genom korta transversella kanaler. Sardeles
fortjenar namnas, att Forf. funnit hos Craspedosoma
mycket rorliga harlika spermatozoer, hvaremot de,
som blifvit anmarkta hos de ofriga slagtena, befun-
nits korta, spolformiga och utan rorelse. Af sardeles
intresse arc Forf;s iakttagelser ofver sattet huru
parningen fursiggar emellan arter af Julus eller Po-
lydesmus. Det var nemligen en icke utredd fore-
teelse, att testiklernas utgangskanal hade sin opp-
ning pa andra kroppssegmentet, da deremot hanens
copulations-organer hafva sitt lage p4 den sjunde.
Innan parningen narmar hanen, genom vridningar
pa kroppen, sjunde segmentet till det andra och
upphemtar med parningsapparaten en droppa af sS,-
desvatskan, hvarefter parningen fursiggar pa sa satt,
att han infur den pa sjunde segmentet belagna penis
i honans vulva. Tillvaxten af ynglet och de form-
forandringar, som Julus, Polydesmus, Polyxenus och
Glomeris efter hvarje hudombyte underga, har Forf.
genom ofta upprepade iakttagelser utredt, och hari-
genom fyllt manga luckor i var kannedom om dessa
djur. Hos Chilopoda deremot ar aggstocken enkel,
men afvenledes innesluten i en sack. Forf. har icke
funnit Leon Dufours uppgift, att denna sack hos
Uthohius skulle vara delad i tvenne, bekraftad.
Ovarium slutar hos Lithobius och Scutigera i tvenne
oviducti, hvilka innesluta rectum, hos Scolopendra,
Cryptops och Geophilus finnes endast en Hos alia
finnas tva receptacula seminis, men af olika form,
nemligen kulformiga med hakformigt bojd spets hos
Scolopendra, karnlik hos Cryptops, oval eller sphae-
risk hos Geophilus. Den utforliga framstallning Forf.
lemnar pa hanarnes parningsapparater hos Chilopoda

348

innehaller mycket intressant, men afviker icke va-
sendtligt frdn hvad hos aldre Auctorer harom finnes
anfordt. Med hansyn till Chilopodernas befruktande,
hvilken hittills varit okand, ar nedanstaende iakt-
tagelse af Forf. fOrtjent att anfuras: Han fann
nemligen i September, vid hvilken tid alia Myria-
poders parning synes ega rum, i en lada, hvaruti
ban furvarade manga individer af Geophilus, tillho-
rande bada kunen, fina nat liknande spindelvaf och
i midten af hvarje en liten hvit kula. Vid mikro-
skopisk undersokning af denna visade den sig vara
en sadesdroppa raed talrika spermatozoider. Da co-
pulations-organer saknas hos alia hanar till Cliilo-
poda, synes honans befruktning forsigga derigenom
att hon upphemtar dessa sma sadeskulor. Slutet af
den andra delen innehaller afven en redogurelse
ofver Chilopodernas utveckling. Arbetet atfoljes af
fyra taflor, hvilka framstalla genital-apparaterna hos
olika slagten. Ann. Sc. Nat. IV. Ser. IV. p. ^57.
Tab. 6—9.

Aracliiiida.

Aranei- Under titel "JRecensio critica Aranearum Sueci-

^^' carum quas descripsunt Clerkius, Linnaeus et De Geerus'
har Thorell utgifvit en afhandling, hvaruti han pa
eit noggrant och kritiskt satt sokt bestamnia de ar-
ter, som af forenamnde trenne Forf. blifvit beskrifna
eller afbildade. I eii appendix uppraknas de spind-
lar, som blifvit funna i Upland, uppgaende deras
antal till 202. Sasom nya for Sveriges fauna be-
skrifvas slutligen: Epeira Westringii, Linyphia index,
Jj. arcuata, Drassus villosus, D. puhescens, Xysticus
convexus, Tarentula pinetorimi och Potamia idiginosa.

349

Acta Soc. Scient. Upsal. III. Ser. Vol. I. p. 61.
Borjan till forutnamnde arbete har under den an-
forda titeln utkommit i disputationsform i Upsala
1855. 8:o, 16 sid.

Flera nya i England upptackta spindel-arter
hafva af Blackavall blifvit karakteriserade, sasom
Ciniflo humilis, Neriene affinis. Ann. and Mag. Nat.
Hist. S. S. XVI. p. 1;^0., Neriene cornigera, N. mon-
tana, Walkenaera vafra. 1. c. XVII, p. 233. och Pa-
chygnathus nothops. 1. c. XVI. p. 1^0. Tab. VIII.

Leon DurouR har, sasom nya arter fran Frank-
rike, beskrifvit och afbildat Epeira tomisoides och TJie-
ridion ardesiacum. Forf. utreder tillika att Walke-
NAERS pastaende, att de bad a konen af Tlieridion
dispar Dufour skulle tillhOra tvenne skilda arter,
nemligen hanen Th. Payhullianum Walk, och honan
Tlu triste Walk., ar ogrundadt. Ann. Entoui. III.
Ser. III. p. 5. Tab. V. f. 3—14.

Rorande de karakterer, som aro lampliga till
spindel-arternas atskiljande, sardeles inom slagtet
AmaurobiuSf hafva atskilliga upplysningar af KoCH
blifvit meddelade. Korrespbl. Zool. Mineral. Ver.
in Regensb. IX. p. 158 med figurer.

Sasom nya arter, tillhorande denna familj, an-
foras dessutom: af Lucas Mygale luctuosa, funnen i
sudra Spanien. Ann. Ent. IIL Ser. III. p. 15. Tab.
V. f. 1, 2. och af Clark Salticus Blachwalli, upp-
tackt i England. Ann. and Mag. Nat. Hist. S. S.
XVL p. 329.

Nedanstaende trenne afhandlingar har Ref. icke
haft tillfalle se, nemligen: Walker, "List of Spiders
found at Piercefield \ear Chepstoio", Zoolog. 1855. p.
4561. Ralph, 'On the Kalepo a supposed pisonous
Spider of New-Zealand, extract of a letter'. Journ.
Proceed. Linn. Soc. I. p. 1. och Bell, "On the habits
of Argijroneta aquatica', 1. c. p. 2.

350

Rorande atinospherens inverkan pa spindlarnes
beteende hafva flera iakttafjelser af Coquerel blifvit
bekantgjorda, utan att Forf. likval omnamner pa
hvilken art de blifvit verkstallda. Salunda bar ban
funnit, att spindlarne mot regn eller blast mycket
forkorta de sista tradarne, hvarmed deras vaf fastas,
och lemna den orord sa lange som vaderleken ar
ostadig. Om djuret deremot gor dessa tradar langre,
ger sadant tillkanna att vadret blir vackert, och
man kan bedoma dess varaktighet efter langden af
tradarne. Om spindeln sitter overksam ar detta
tecken till regn, men om den ater borjar arbeta,
antyder sadant att nederburden snart kommer att
upphora. Rev. et Mag. de Zool. 1856. p. 130.

Phalangi- En monografi ofver de arter, som tillhora Pha~

^^"^- langidae och hvilka blifvit funna i England, har af
MEli^D blifvit utarbetad. De af Koch grundade
slagtena bibehallas af Forf., som atergifvit en del
af dem sina aldre namn. De af Mead antagna
genera karakteriseras salunda:

1. Phalangium Limne. Beuen langa och fina, andra parets
fem eller sex ganger sa langa som kroppen. Kroppen
aflangt oval, konvex. Cephalothorax bestrodd nied kno-
lar, hvilka otta aro forsedda med taggar. Ogonen fram-
staende, af medelnnattig storlek, ofvantill forsedda med
en dubbel kam, bildad af knolar eller tander. Bak-
kroppen vanligtvis prydd med en vinkelformig ryggflack.
Palperna mattligt langa, med undantag af hanarnes hos
nagi^a arter, andra och tredje lederna ofta med framsta-
ende vinklar, aldrig greniga. 5 arter, Phal. cornutum
Linn., cornigenim Herrm., parietinuin De Geer, cane-
scens Koch och minutum n. sp.

2. Megabunus n. g. Ogonen framstaende, mycket stora,
forsedda med en tydlig, dubbel kam. Palperna greniga
och taggiga pa undra sidan. Benen mattligt langa och
fina. Kroppen mera kort, och cephalothorax bred hos
bada konen 2 arter, M. corniger Herrm. och msignis
n. sp.

354

3. Opilio Herbst. Benen mattligt langa, andra paret, hvil-
ket alltid ar langst, merendels icke mer an fyra ganger
af kroppens langd ocli hos honorna ofta mindre. .Foista
tarsleden odelad. Kroppen nfigot nedtrvckt; cephalo-
thorax med treune framstaende tiinder pa dess ofra och
framre sida, sidokanten oftast erenuleiad. Ogoneu sma,
med en tandad karn. Palpeina af mattlig liingd ; tredje
och fjerde lederna ofta med framstaende bihang eller
vinklar; forsta och andra lederna bevapnade med talrika,
starka taggar pa undra sidan; coxerna och trochantererna
afven taggiga; ryggflacken, da den finnes, vanligtvis af-
lang, i spetsen afhuggen. Abdominal-segmenterna ofta
forsedda med hvassa knolar eller taggar. 4 arter, 0.
Hystrioo Latr., ephippiatiis Koch, agrestis n. sp. och
terricola Koch.

4. Leiobunus Koch. Benen siirdeles langa och fina. Krop-
pen kort och rund, siirdeles hos hanarne; cephalothorax
utan knolar eller taggar. Ogonen framstaende, sma, utan
kam. Palperna korta och fina, utan framstaende bihang
eller vinklar. 1 art, L. rotundus Latr.

5: Nemastoma Koch. Kroppen kort och aggformig. Ce-
phalothorax och abdomen utan nagon markbar skiljo-
linia. Ogonen antingen belagna pa en oregelbunden
upphojning nara framre kanten af cephalothorax, eller
pa skallika upphojningar. Kroppen tydligt ringlad, rin-
garne atskilda vid abdomens spets. Palperna langa och
tradformiga. Palces hos hanarne forsedda med horn. 2
arter, N. bimaculatum Fabr. och chrysomelas Herrm.

6. Homalonotus Koch. Kroppen nedtryckt och platt pa ofra
sidan. Cephalothorax punkterad i pannan, utan stigmata
vid kanterna och tydligt skild fran abdomen. Ogonen
framstaende, sma och knolformiga, utan reguliar kam.
Bakkroppssegmenterna tydliga pa undra sidan, men for-
enade i en enda skold pa ryggen, hvilken ar forsedd
med atskilliga rader af stora knolar. Benen korta och
taggiga, andra paret finare, de andra fortjockade; forsta
tarsleden odelad. 1 art, H. quadridentatus Fabr.

Ann. and Mag. Nat. Hist. S. S. XV. p. 393. Tab.
10, M.

Lucas har redogjort fur skilnaden emellan
Homalonotus bispinosus n. sp. och //. quadridentatus

352

Fabr. Den forstnamnde har blifvit upptackt i
granskapet af Paris. Ann. Ent. III. Ser. IV. p. CXI.

Scorpio- Skorpionerna utgOra, som bekant ar, en af de

-mdes. jj^g^ begransade familjer inom Arachnidernas klass.
Blanchard, hvllken anstallt en noggrann under-
sokning af dessa djurs organisation, har meddelat
de resultater, hvartill ban i namnde hanseende koni-
rait. Compt Rend. XXXVIII. p. 965.

Pseudo- En fortrafflig afhandling ofver denna familj,

^nider' ^^'^ Forf. foreslar att benamna Chernetidae, har af
Menge blifvit utarbetad. Forf. afhandlar haruti
dessa djurs sa val yttre som inre organisation, med-
delar iakttagelser ofver deras lefnadssatt och be-
skrifver slutligen de vid Hamburg funna slagtena
och arterna. Pa fem bifogade taflor hafva alia de
anforda djuren i betydlig forstoring blifvit afbil-
dade, afvensom deras anatomi. De upptagna ar-
terna fordelas i fem slagten, hvilka salunda karak-
teriseras :

1. Chthmiius Koch. Med fyra ogon, aflangt fyrkantig huf-
vudbrostskold, bihang pa palpernas brostskifvor och fram-
ben af hufvudbrostskoldeiis langd. 2 arter, Ch. ischno-
chelus Herrm. (mahanda densamme som Orbisium ortho-
dactylum Leach), den andra funnen i bernsten.

2. Obisium Illig. Med fyra ogon. Hufvudbrostskolden
aflangt fyrkantig, elfva bakkroppssegraenter, bihang pa

' palpernas brostdelar, nara underliippen. Frambenen kor-

tare an hufvudbrostdelen, 2 arter (en lefvande och en
i bernsten).

3. Chelifer Latr. Med tva ogon. Hufvudbrostskolden tri-
angelforraig, fraratill paraboliskt rundad. Benen med
tydliga larringar. 6 arter (tva lefvande och fyra i bern-
sten).

4. Cheiridium Menge. Med tva niycket sraa, dolda ogon.
Hufvudbrostskolden triangelforraig, framtill med afhug-
gen spets, tio bakkroppssegmenter. Hofterna och ofvcr-
laren pa de tvenne sista fotparcn knappt miirkbart for-

tjockade.

353

tjockade. Bekladnaden skallik. Typen ar Chelifer mu-
seorum Leach, (en art i bernsten^.

5. Chernes Menge. Utan ogon. Hufvudbrostskolden trian-
gelformig, fraratill paraboliskt ruiidad Fotterna med
tydliga larringar. 2 lefvande arter, Scorpio cimicoides
Fabr., Ch. oblongus n. sp., och 1 art i bernsteri. Neueste
Schrift. Naturf. Gesellsch. in Danzig. V. Part. I. p. 44.

Ett utmarkt arbete ofver Acarina bar af Ni- Acarina.
COLET blifvit paborjadt under titel; ''Histoire natu-
relle des Acariens, qui se trove7it aux envisons de
Paris'. Den hittills utkomna delen, hvilken af-
handlar den fOrsta familjen "Acariens terrestres ou
aeriens" eller Oribatidae, innehaller en mangd vig-
tiga iakttagelser, hvarigenom var kannedom om dessa
djur blifvit i hog grad utvidgad. Icke allenast de-
ras yttre och inre organisation bar blifvit framstalld,
utan afven metamorfosen af de sarskilda arterna
utredd, hvarigenom adagalagges, att flera hithorande
slagten, sasom Astoma, Leptus, Cams, Ocypeta, Acly-
sia, TrocJiinus, Myohia, Cellaeno, Murcia, Hypochtlio-
nius m. fl. blifvit uppstallda efter larver, hvilket
forhallande antyder det fciga varde de karakterer
ega, hvarpd slagtena blifvit grundade, och hvari-
genom ofta arter icke allenast af ett slagte, utan
afven af en familj, endast aro outvecklade individer
af en annan familj. Forf. indelar Acari i tvenne
storre afdelningar eller sadana som lefva pa landet
och sadana som vistas i vattnet. De forra eller
Oribatides sunderfalla i fem grupper: Oribatides, Ga-
masides, Acarides, Ixodides och Trombidides. Vatten-
Acari bilda tvenne grupper: Hydraclmides och De-
modides. Genom anstalld jemforelse emellan de ar-
ter, hvilka blifvit insamlade i narheten af Paris,
och de, som blifvit funna pa andra stallen inom
Frankrike, Tyskland eller Schweiz, anser Forf. sig

Prof. Bohemans Arsb. 1855, 185(1 23

354

kunna sluta, att de i mellersta Europa forekom-
mande species, alia kunna hanfuras till nagot af de
slagten Forf. antagit. Arbetet delas i kapitel, in-
nehallande allmanna betraktelser, embryologi och
metamorfos, anatomi, klassifikation och granskning
af karakterernas varde. De- organer, som ansetts
lemna de basta generiska skiljemarkena, aro: nutri-
tions- och rorelse-organerna, kroppens och dess bi-
hangs form. Kroppsforrnen fortjenar sa mycket
mer afseende, som de olikheter den foreter alltid
sta i ofverensstammelse med nutritions- och ro-
relse-organerna. Haren, de ma ega hvilket lage
som heist, hafva ingen generisk betydelse. Forf:s
indelning af de Acari, som lefva pa landet, ar
foljande:

I. Oribatides. Forsedda med skiflika bihang, fastade antin-
gen under eller pa sidoiua af cephalothorax.

A. Med vinglika och rorliga utvidgningar pa abdotneris
sidor.

1. Felops Koch. Kroppen iiastan rund, nagot platt.
Palperna fina, forsta leden mycket kort, den an-
dra storre, nagot uppblast och lika lang som de
tva foljande tillsammanstagna, hvilkas diameter
forminskas fran basen till spetsen, sista leden
smal, cylindrisk, lika lang som den andra och
slutande i en trubbig spets forsedd med har.
Lappen oval. Kakarne ganska korta, spetsiga,
tvaflikiga, med sjelfva spetsen nagot nedbojd.
Mandiblerna langa, urskurna vid framre midten,
hastigt tilltagande i bredd mot den bakre half-
ten och slutande med en liten tvatandad tang,
som pa insidan ar tandad. Tarserna treledade,
med den mellersta klon storre an de tvenne an-
dra. Hjessans har spadlika, fastade under en
skiflik och fyrkantig forlangning af abdomens
framre kant. 5 arter.

2. Oribata Latr. Kroppen mer eller mindre klot-
formig, ofvanpa mycket konvex. Palperna nastan
spolformiga, forsta leden ganska kort, den andra

355

stor, uppblast och lika laug sora cle tre toljande
tillsammaustagna, den femte smal, urskuren eller
afhuggen i spetseni. Lappen triangelformig, med
nagot rundade sidor. Kakarne icke spetsiga,
med den yttre fliken tvadelad, den inre forsedd
med ett skaft, som slutar i tvenne ludna borst.
Mandiblerna stora, korta, breda, intill fyratan-
dade. Tarserna treledade, med klorna lika som
hos foregaende. Pannans bar borstlika. Ingen
forlangning vid abdomens framre kant. 1 5 arter.

B, Inga vingformiga sido-utvidgningar.

3. Leiosoma Nicol. Kroppen aggformig, spetsig
bakat, mycket konvex. Palperna cylindriska,
korta, knappt rackande framom kakarnes taste,
forsta, tredje och fjerde lederna korta, den andra
langre an de tre foljande tillsammanstagna, den
femte konisk, nagot langre an den foregaende,
Lappen stor, f ram till foga rundad, nastan af-
huggen och uppblast vid hvarje sida nara pal-
pernas faste. Kakarne spetsiga, med den yttre
fliken langre an den inre. Mandiblerna stora,
uppbhlsta, pa insidan fyratandade. Fotterna fa-
stade under kroppens sidokant, pa lika afstand
fran denna och fran raidtellinien. Tarserna som
hos de tvenne fdregaende slagtena. 6 arter.

4. Cepheus KocH. Kroppen bred och migot platt.
Palperna fina, tradformiga, forsta och tredje le-
derna ganska korta, den andra dubbelt sa lang
sora de tva foljande tillsammanstagna, den sista
lang, konisk och besatt med har. Lappen bre-
dare an lang, framre kanten sinuerad och bil-
dande en vinkel i midten. Kakarne stora, rac-
kande langt framom lappen. Mandiblerna korta,.
tjocka, pa inre sidan fyratandade. De tre sista
fotparen fastade under kroppens sidokant, i en
dubbel urskarning pa sidan af sternum Tarserna
treledade, med lika klor. 3 arter.

5. Notaspis Herrmann. Kroppen mer eller min-
dre klotformig, med de tre bakre fotparen fa-
stade vid sidokanten. Palperna langa, nastan
cylindriska, synliga ofvanifran da djuret ar i ro-
relse, andra leden nastan lika lang som de tre
foljande tillsammanstagna, men knappast tjoc-

356

kare, sista leden lika lang som de tva forega-
' ende tillsammanstagna och forsedd i spetsen med

bojliga har. Lapperi bred, nastan tviirt afhug-
gen i dess frarnre kant, eller bildande en oppen
viiikel. Kakarne langa, tvaflikiga, den inre fli-
ken spetsig, slutande i tva eller tre borst. Man-
diblerna korta, tjocka, ganska uppsviillda i raidten,
slutande i en tvadelad tang, hvars skanglar intill
aro tretandade. Tarserna treledade, med trad-
formiga, lika klor. 3 arter.

IL Orhitides utan taggar eller skiflika bihang pa cephalo-
thorax.
A. Tarserna treledade.

6. Eremaeus Koch. Kroppen aflang, nedtryckt,
hopklarad vid cephalothoracis faste. Palperna
tradformiga, sista leden langre an den torega-
ende och urnupen pa yttre sidan. Lappen bre-
dare an lang, cirkelforraig, pa sidorna fraratill
rundad, betackande hela munoppningen. Kakarne
ganska korta. Mandiblerna korta, pa insidan fyra-
tandade. Tarserna korta, uppsvallda, treledade,
den inre kroken storre an sidokrokarne, som aro
tradformiga. 3 arter,

7. Nothrus Koch Kroppen aflang, taggig, ofta fyr-
kantig, pa ofra sidan urhalkad. Palperna stora,
cylindriska, forsta leden langre an de andra,
den fjerde minst, den ferate trubbig och bevap-
nad med afhuggna taggar. Lappen bred, med
rundad bas, t'ramkanten bildande en nastan rat
vinkel. Kakarne langa, med inre fliken tretan-
dad. Mandiblerna grofva, korta, pa inre sidan
med fyra eller fern tander pa hvarderas spets.
Fotterna tjocka, taggiga, mindre lapga an krop-
pen, tarsernas krokar lika. 6 arter.

^. Tarserna enledade.

8. Damaeus Koch. Kroppen klotformig, med langa
och fina ben. Palperna langa, cylindriska, nastan
borstlika, andra och femte lederna af lika langd
och langre an de tre ofriga tillsammanstagna.
Lappen fyrkantig, framre kanten trubbig. Ka-
karnes yttre flik knappt sinuerad. Mandiblerna
jcorta, tjocka, med tretandade spetsar. 5 arter.

357

9. Tegeocranus NicoL. Kroppen kort och tjock.
Palperna spolformiga, andra och femte lederna
lika langa som de tva raellersta tillsamraans-
tagna, den sednare i spetsen understundora ur-
skiiren, stundom raangtandad. Kakarne spetsiga,
bildande en tang, Mandiblerna stora, pa in-
sidan knappt tandade. 3 arter.

10. Herrmannia NicoL. Kroppen aggforniig, mycket
kullrig pa ofversidau. Palperna stora, spolfor-
miga; forsta leden nastan lika lang som den
tredje, men mycket tjockare, den andra tjock
och uppsvalld pa inre sidan, nagot mindre an
de tvenne foljande tillsamraanstagna, den sista
liten och konisk. Lappen lika lang som bred,
mycket vinkelformig, pa sidorna toga urskuren.
Kakarne langa och djupt urskurna vid basen for
palpernas gommande. Mandiblerna sma, koni-
ska, pa insidan mangtandade. Fotterna naende
sterni midtellinia, hofterna mycket tydliga. 3
arter.

1 1. Hoplophora Koch. Kroppen aggformig, mycket
kullrig, med rorlig cephalothorax. Palperna trad-
formiga, fyraledade. Lappen ganska liten, bil-
dande en spetsig vinkel och endast betackande
en liten del af kakarne. Kakarne langa, med
den inre fliken spetsig. Mandiblerna pa insidan
mangtandade. Fotterna korta och cylindriska.
3 arter.

F6rf:s iakttagelser rorande dessa djurs utveck-
ling aro af stort intresse. Salunda borjar embryots
bildning redan i honans kropp och ar, da agget
lagges, sa for sig kommet, att det snart klackes.
Det unga djuret eger, da det framkommer, endast
tre par fotter. Det andra felas under denna pe-
riod. Endast slagtet Hoplophora, en afven i an-
dra hanseenden afvikande form, gor harifran ett
undantag och framkommer med fyra fotpar. Det
felande andra fotparet visar sig vanligen forst efter
forsta hudombytet, hvarefter, sa val som efter alia
de foljande, kroppsformen vasendtligt forandraSj tills

358

(Ijuret erhallit sin fullstandiga utblldning. Har-
vid forekomma dock tvenne modifikationer. Hos
den afdelning af Oribatides, hvilken i fullvaxt till-
stand utniarker sig genom pa sidorna af cepliMlo-
thorax belagna lamellika bihang, aro larverna anda
till sista hudOmsningen af en heterogen kroppsform.
Hos den andra deremot, hvarest dessa bihang sak-
nas, aro larverna redan fran forsta tiden mer eller
mindre lika imagines, och narma sig dessa vid hvarje
hudombyte. Archives Mus. d'Hist. Nat. VII. p. 381.
Tab. ^4 — 33.

GossE, som uppstallt ett nytt slagte, Hala-
carus, hvilket han oratt for till Oribatides, har pa
detsamma raeddelat foJjande karakterer: Kroppen
betackt nied en skold, antingen slat eller farad
tvars ofver. Undersidan delad efter midten. Sny-
tet liknande ett hufvud, bestaende af en lapp, slu-
tande i en spots, delad efter nastan hela langden,
ined ett par fina mandibler. Palperna sluta med
en klo. De tvenne hithorande arterna, H. rJiodo-
stigma och H. ctenopus, lefva i hafvet. Ann. and
Mag. Nat. Hist. S. S. XVI. p. ^7. Tab. 3. f.
1 — 10.

Weber har letnnat en fullstandig beskrifning
och noggran afbildning af Tetranychus telarius, hvil-
ken, som bekant ar, med sin fina vafnad ofver-
spinner vaxterna och harigenom, sa val som ge-
nom utsugandet af deras saft, fororsakar att de
do ut. Zwei und Zwanzigst. Jahresb. Mannheim.
Ver. p. 20.

Om den Acarus-art, tillhorande slagtet Oidium,
som forekommer pa vinrankan, hafva nagra iaktta-
gelser af La Habpe blifvit bekantgjorda i Bull.
Soc. Vaud. N:o 35. p. ^^9.

En med vackra figurer forsedd afhandling of-
ver skabbdjurets anatomi, physiologi och utveck-

359

ling har BoURGiGNON utgifvit under titel: "TraitS
Entomologique et patliologique de la gale de l'homme\
Mem. presente par divers Savans a I'Acad. des
Scienc. <le I'lnstitut de France. Sciences math, et
phys. XII. p. L

BiELER har funnit att skabb hos kattor fQr-
orsakas af en lit en Acarus-art, soni han benamnt
Sarcoptes Cati. Bull. Soc. Vaudoise. N. 35. p. 194.

Bureau, som redogjort fur sina forsok att Diverse
scenom begao^nande af honinir insamla nattfjarilar, J^ ' ^ '
anser lampligare att med detta anine bestryka iv'^-insaviUng.
dens bark; an att harvid begagna rep insmorda med
honing. Fangsten pa detta satt lyckas likval en-
dast om husten, da de flesta blommorna aro forbi.
Under en manads tid hade omkring 4 00 arter i
4 500 exemplar erhallits. Ann. Ent. Ill Ser. III.
p. 215.

Shield har meddelat ilnderrattelser om huru Lawers
man bor bete sig vid uppfodande af larver och for- XnS.
varande af pupor, sardeles Microlepidopternas, Nat.
Hist Review. II. p. 106.

Thenard har i Franska Vetenskaps-Akade-^etZe/mo<
mien upplast en afhandling rorande sattet att utuda "^'^^ ''**'
vSggloss. Forf. har dertill anv^ndt tval, upplost
i vatten, hvilken dodar alia de individer, som der-
med kunna atkommas. Under sednare aren har
samma medel med framgang blifvit anv^ndt for att
dermed fordrifva Coccus-arter och andra insekter,
som angripa vaxterna. Rev. et Mag. de Zool. 1855.
p. 433.

En nyttig upptackt utgor ostridigt det gul- Persiskt
grona, oangcnamt luktande pulver, hvilket for om- puher.
krinor ^0 ar sedan kommit i handeln under be-
namningen Persiskt eller Kaukasiskt insektpulver.

360

Detta, som i burjan betaldes med 25 — 40 rubel
silfver for hvarje pud, bar sa betydligt sjunkit
i pris, att samma qvantitet nu saljes i Tiflis for
20 — 40 kopek silfver. Noschel, som dermed an-
stallt en mangd forsok, forordar pa det bogsta
dess anvandande afven i Museer. Han beskrifver
dess verkan pa insekterna salunda: att dessa ge-
nast, sedan det blifvit utstrodt, visa sig oroliga och
angsliga. De bakre extremiteterna borja neka att
gora tjenst. Djuret vacklar och faller latt ikull,
visar ett bemodande att ga at sidan eller baklan-
ges, vid mun- och analoppningen fOrete sig kramp-
aktiga rorelser i musklerna, sugrOret utstrackes,
slutligen folja krakningar och utsot, hvarefter det
lagger sig pa ryggen. Vingarne aro annu i ro-
relse. Det forsoker flyga, faller till jorden och dor.
Pulvret tillverkas, enligt hvad kandt ar, af Com-
positae. Allmannast anvandes hartill Pyrethrum
carneum och P. roseum. Dessa finnas temligen
hogt upp pa bergen, ofvanom tradgransen, 6000 —
7000 fot hogt. Ofverst forekommer P. roseum,
som lemnar det basta pulfret. For ofrigt anvandes
hartill Pyrethrum caucasicum, P. sericeum, P. ino-
dorum, P. corymbosum och Chrysanthemum leucan-
themum, ehuru de trenne sednare visat sig mindre
kraftiga. De insamlade blommorna torkas i luften,
utbredda pa tacken. Till erhallande af ett verk-
samt pulver hor sasom ett hufvudvilkor, att blom-
morna hastigt och fuUkomligt torkas. Om de fri-
ska blommorna ligga langre tid tillsammans, blifva
de odugliga. Innan de formalas, sonderkrossas de
med en enkel vals. Korresponsbl. Naturf. Ver. zu
Riga. VIII. p. 17, 25.

361

Slutligen dterstar ntt i korthet omnamna de Dode
Entomologer, som under aren 1855 och 1856 med ^"^'°™''*
dOden afgatt. Dessa aro: Georg Newport, fodd
d. U Febr. 1803, dOd i London d. 6 April 1854
(Biogr. Trans. Ent. Soc. New. Ser. III. Proceed.
p. 51); Doctor Wilhelm de Ha an, dOd d. 45
April 1855, 54 ar gamma 1 (Biogr. af Vrolik.
Versl. en Medel. van Wetensch. III. p. 399., af
Newman. Trans. Ent. Soc. N. S. III. Proceed, p.
433); William Wing, dOd 1855 i London, 28
ar gammal (Biogr. af Newman, Trans. Ent. Soc.
N. S. III. Proceed, p. 49); Abel Ingpen, fodd
d. 20 Maj 1796, dod d. 14 Sept. 1854 i Chel-
sea. (Biogr. af Newman. Trans. Ent. Soc. N. S.
III. Proceed, p. 50); Ofverste-Lieutenant Cham-
pion, dod 1855 genom erhallna sar under falttaget
pa Krim. (Biogr. af Newman. Trans. Ent. Soc.
N. S. III. Proceed, p. 53); Doctor Friederich
Klug, fodd d. 5 Maj 1775, dod d. 3 Februari
1856 i Berlin. (Biogr. af Gerstaecker. Stett.
Entom. Zeit. 1856. p. 225); Jean Theodose
Doublier, fodd d. 1 1 Januari 1814 1 Draguignan,
dod d. 15 Januari 1854 (Biogr. af Mulsant.
Muls. Opusc. Ent. VII. p. 175); Macquart, dod
i Lille 1855; Johan Sepp, fodd d. 18 Sept. 1778,
dod i Amsterdam d. 19 Dec. 1853 (Biogr. af von
Heyden. Stett. Ent. Zeit. 1855. p. 16); Tradgards-
Direktoran P. Fr. Bouche, dod i Berlin d. 3 April
1855, 12 ar gammal; Wilhelm von Jenison,
fodd d. 1^ Dec. 1796, dod d. 14 Juli 1853 i
Ohio (Biogr. af von Heyden. Stett. Entom. Zeit.
1855. p. 15); Fru Lienig, kand genom sina Le-
pidopterologiska forskningar i Liffland, dod 1856;
DiCKHOFF, fodd d. 8 August! 180^ i Pommern,
dod d. 19 Dec. 1854 i Stettin (Biogr. Stett. Ent.

Prof. Bohemam Arsb. 1855, 1850. 2*

36£

Zeit. 1855. p. 35); Anton Roll, tlod ^3 ar gam-
ma 1 (Biogr. af Pokorny. Verh. Zool. Bot. Ver.
in Wien. V. Sitzungsb. p. 105). En Biographic
ofver GoTTHKLF Fischer de Waldheim bar blif-
vit forfattad af Amyot. Ann. Enr. III. Sew III.
p. 323.

fris: 3 Ruir Riksmyiit.

^^¥^h

'^m

■^:JS

*^-x

?^3M