mät Sf IT '^mM.v -'/y^/sk^Hr \l% I »'-7 ^ibråru ^um OP ocT - 7 i9e; COMPARATIVE ZOÖLOGY, MCZ LÅtlr: AT HARVARD COLLEGE, CAMBRIBGE, MASS. The gift of cÅjl ^xyruAcu yULn No. -U5-J) BIDKAG till KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR och FOLK. Utg-ifna af Finska Vetenskaps-Societeten. Fyrationdetrcdjc Häftet. Helsingfors, Finska Litteratui-sällskapets tryckeri. - 'U886. INNEHALL: Sid. Numistnatiska anteckningar. 1. Historik ötVer iinska universiteteta mynt- och medaljkabinett. Förra stycket. Af Wilh. Lagus. 1. Finlands Leprosorier; I: 1. S:t Jörana hospital, 2. Hospitalet på SjähU», 3. Hospitalet pä Gloskär. Af L. W. Fagerlund. 107. NUMISMATISKA ANT I. HISTORIK ÖFVER FINSKA UNIVERSITETETS MYNT- OCH MEDALJKABINETT. FÖRBA STYCKET. AF WILH. LAGUS. J^örord. Från lika ohcmärld som ringa och tillfällig hörjan har finska högskolans mynt- och medaljkabinett, under tidernas lopp, vunnit en ganska heaktansvärd utveckling. En pragma- tiskt hållen och på fahta stödd redogörelse härom synes förden- sktdl desto mera påkallad, som sjelfva heskaff enhet en af de of- ficiela källskrifter, — digra protokolls- och statshöcker jemte hrefregistratur och hvarjehanda spridda förteckningar, — hvariir hänsigiligt material, stycke för stycke, måste hopletas, för en hvar försvårar, för mången till och med omöjliggör, deras omedelbara rädfrågande. Emellertid är det långt ifrån, att ämnets intresse ute- slutande, eller ens hufvudsakligast, vore bundet vid dess spe- cifikt numismatiska data: ty dessa, må det påpekas, lemna jemförelsivis sällan nya bidrag eller uppslag för det exklusiva fackvetandet. Här i fråga kommande samlingar, ehuru inga- lunda saknande numrer af högt både vetenskapligt och metall- värde, låta dock ur sådan synpunkt knapt nämna sig utjemte dylika, hvilka i öfriga nordiska länder, särdeles vid museerna i S:t Petersburg, Stockholm och Köpenhamn, med stora kost- nader sammanbragts. Jemförelscn kan blott vara rättvis, der (om någonstädes) en offentlig kollektion af lika omfattning med den finska högskolans, i lika minim grad tagit allmänna medel i anspråk. Hvad deremot historiken om den sistnämnda i rikt mått erbjuder, är anknytningspunMer, å ena sidan, till de ofta ödes- digra skiften, hvilka öfvergått hela det finska lärosätet, samt, å den andra, till det tysta men ihärdiga odlingsarbete, hvil- ket der, under all tidernas och händelsernas vexling, i den onda som. i den goda dagen, fortbestått och fortgått. Efterföljande hlad skola gäng efter annan påminna, hu- rusom, sedan öfver hufvud den antiqvarislca forskningens all- männa och fosterländska hetgdelse erkänts, så väl talrika lands- m,än som lärda samfund och mecenatiskt sinnade högmän hos våra båda politiska brödrafolk, genom välvilliga och upprepade fordringar skänkt, först initiativ och derefter fortfarande med- verkan till vår inhemska samlings uppkomst och förkofran. Under tiden såg sig ock styrelsen föranlåten att förmedels anslag för ändamålet legalisera „Mynt-, Medalj- ocJi konstkabi- nettet"' såsom en till universitetet organiskt hörande veten- skaplig institution. Man finner lätt, att med en årssumma af några hun- dra mark intet storverk, och allra minst någon approximativ fidltalighet, kan å väga bringas på ett så ändlöst område, som det förevarande. Icke för ty hafva, genom framsynt an- vändande af tillbuds stående ressursa, i förening med dona- torers oförminskade frikostighet, åtminstone vissa afdélningar, såsom den romerskt antika, den österländska, den svenska och den ryska, efter hand hunnit derhän att cdlaredan erbjuda stoff för ganska ingående studier. Bära de öfriga sektionerna vida starkare intyg om sitt sporadiska, nästan blott af gåf- vor förmedlade upphof, så är dermed för ingen del sagdt, att ju icke jemväl de innesluta värdefulla, ptrydliga och säll- synta pjeser. Antydda förhållande skall, synnerligast med af- seende å de schveiziska och belgiska mynten och medaljerna, närmare styrkas och belysas i fortsättningen till nu utgå- ende häfte. Ledsamt dock cUt vår historik äfven blir skyldig att, som frånsidor till berörda framsteg och förtjinster, blotta ett par af kabinettet begångna försummelser, de der, tyckes det, Ull och med vid ännu inslcränktare hjelpmedel hm't hunna undvikas, — sär^kildt om tidsåsigterna varit gynsammare. Så måste det, för det första, väcka iqjpmärksamheten att mynt- fynd, hemtadc ur fosterjordens sköte, ända till ingången af senaste halfsekel hlott undantagsvis, men också derefter nog sällan, genom inlösen hamnat i våra vitrincr. Och dock om- nämnas sådana redan i äldre tider ganska ofta och från skilda orter i landet. Denna fråga har då och då, vid gif- ven anledning, kommit till tals redan i närvarande häfte, men skall i ett följande allsidigare behandlas. Äfvenså förbehålla sig våra anteckningar att i ett skildt häfte af denna samlingsskrift, efter råd och lägenhet godtgöra den andra af de påsyftade uraktlåtelserna. Vi mena den: att lika litet i kabinettets vitriner, som ens inom litteraturen, nå- got driftigare bemödande röjt sig att till ett afslutet helt sam- manställa exemplaren eller intygen af och om mynt och me- daljer, hvilka antingen präglats i vårt eget land eller annars Jiänföra sig till dess historia. Materialet är likväl äfven på detta håll, redan från långt flydda tider, rikligare än man troligen ansett sig Jiafva skäl förutsätta. Derjemte har en slik likgiltighet för det inhemska uppenbarligen berott på den ring- aktning, det famlande och det lägervall, hvari fornforskningen i gemen så länge hos oss befann sig. Anklage man icke ensidigt härför den inrättning, hvars öden och fortbildning här komma att skärskådas. Ty har i sistberörda hänseende en ändring till ett bättre inträdt, så cger äfven hon sin goda andel deri. Hennes iippgift vid hög- skolan var blott altför sammansatt, att hon kunnat verka mera direkt. Det är emellertid just hon, som värnat vår fornforsk- }iings barndom, och första utveckling. Eedan många decennier innan sin påbjudna förening med hvad man benämnde „Konstkabinettet,"' hade hon sjelf- mänt i sitt hägn emottagit Jwarjehanda forn- och Iconstsalcer, hvilka dock med numismatiken hafva intet att ska/fa. Hög- skolans mynt samling, som sjelf i sina tidigaste år inlogerats ,,i en låda på biblioteket,^' fick i sin tur, vid vuxnare ålder, i sitt bo herbergera och med sina medel understödja de husville, ofta rätt massive tingesterna af många titlar från äldre kidtur stadier. Sä höll man länge ut, tvungen af omständigheterna. Men omsider blef det gemensamma hemmet altför trångt. Ut- flyttning och boskifte måste ske. Då uppstodo, efter hvar andra, såsom skilda inrättningar, universitetets „Etnografiskt historiska museum"' och dess antik- eller ^Skulptur samling.'" Nu vårda dessa redan sjelfständigt, och med stigande preten- sioner, sina intressen, men skola säkert med ständig tacksam- het erkänna förbindelserna till sin sekelgamla fostermor, — mynt- och tnedaljkabinettet. Så har familjen, till allsidig fördel, blifvit skingrad. En återförening är icke mera tänkbar eller önskvärd, om icke under det ännu blott, som ett framtidshopp, hägrande hägnet af ett allmänt finskt „National-" eller „ Statsmuseum''' . Helsingfors den 15 december 1885. W. L. Innehåll: Sid. I. Inledning: några blickar p;i var inhemska fornforsknings all- männa utveckling 1. II. Perioden 1040 — 1778. Vexionius. Brenner. Juselius. Gäfvor af Tessin. Scarin, Myrin, Upsala universitetet m. fl. Nu- mismatiska skrifter af Brovallius, Clevberg och Bilmark. Vi- dare skänker. Antiqviteter samlade af Reinius. Arcken- holtz' donation 14. III. Perioden 1778 — 1804. Porthans verksamhet som prefekt for myntkabinettet. Föräringar af Fredenheim, Scliiirer m. fl. Porthans katalog af 1796. Hans numismatiska korrespon- dens. GMva och bref från rikskanslern Sparre. Medalj uf- ver Porthan. Inköp, äfven af hela samlingar. Anslag. . . 25. IV. Perioden 1804—1827. Wallenius prefekt. Kriget 1808. Grefve van Suchtelen och universitetet. Ny stat 1811. Akademi- ska minnespenningar. Inköp af Ncscher o. a. Wallenii be- rättelse 1819. Blads samling inlöses. Gåfvor. Ny lokal för myntkabinettet. Abo brand 43. V. Åren 1828—30. Kabinettets återupprättande i Helsingfors, v. Becker t. f., Linsen ordinarie prefekt. Nedsmältning af ska- dade mynt och medaljer. Gåfvor af Kejsar Nikolai, Veten- skapsakademin i S:t Petersburg, m. fl. D:r Blads stora sam- ling inköpes. Konstkabinettets första år 07. VI. Aren 1831-35. Fortgående tillväxt. Jordfynd. Inköp. Stora fordringar af universitetets Kansler, af handlanden Boning och af grefve Suchtelen. Smärre gåfvor. Ny lokal för ka- binettet. Relation om samlingarna till Kansler 83. I. Inledning: några blickar på vår inhemska fornforsknings allmänna utveckling. Hvarkeu i finska imiversitetets äldsta stat. hvilken till väseudtliga delar fortbestod ufver hundra år, nämligen in- till 1743, eller i dess äldsta statuter, de så kallade konsti- tutionerna af 1655, livilkas giltighet först 1828 fullständigt upphörde, namnes ännu något anslag i och för vetenskap- liga samlingars bildande och underhåll. Till och med be- hofvet af ett bibliotek för den lärda institutionen tillgodo- sågs under hennes första sekel endast nödtorftligen genom tillfälliga gåfvor af enskilde eller det allmänna. Allra minst funnos då, eller ens långt senare, medel disponibla för en så speciel och kostsam inrättning som ett mynt- och medalj- kabinett vid högskolan. Icke för ty förekomma allaredan från sagda period många bevis derpå, att så väl styrelsen som private, efter framfarna åldrars fullkomliga likgiltighet i denna hänsyn, börjat uppskatta betydelsen af de fosterländska och veten- skapliga syften, hvilka fornforskningen sedermera i alt hö- gre grad erkänts kallad att företräda. Impulsen till denna nya rigtning i åsigterna utgick från ingen mindre man än Gustaf II Adolf, i det han 1629 till- satte en särskild riksantiqvarie, — sin lärare, den margkun- nige runskriftstolkaren Johan Buraeus. Visserligen hade också några föregående regenter, i synnerhet Karl IX, la- tit, dels i kongliga biblioteket, deLs i riksarkivet uppsamla handskriftligt material till belysning; af fäderneslandets häf- der, men nu mera och hädanefter sträckte sig omvårdnaden äfven till alla öfriga slag af ålderdomsminnen. Bland annat borde riksantiqvarien, — hvad här närmast förtjenar påpekas, — „allehanda gamla mynt och penningar utspörja och samka". Dermed åsj^tades naturligtvis något helt annat, än då Gustaf I, i anledning af en på Åland 1547 uppgräfd skatt af ,,främmande mynt", förklarade „önsk- ligt om mera kunde uppfinnas och bekommas", — förstås till bottensats i den kongiiga smältdegeln. Sedan början sålunda var gjord samt fornstudiet ytter- mera vunnit i anseende genom drottning Kristinas deråt egnade höga sympatier ^), togs det äfven af lagstiftningen i hägn. Ar 1666 ^Vn emanerade ett i berörda angelägen- het grundläggande „Kgl. Plakat och Påbud om gamla Mo- nument och Antiqviteter i Riket", hvarpå genast följde ej mindre särskilda i ämnet 1666 ^*/i2 aflåtna kgl. cirkulär till samtliga befallningshafvande och domkapitel, än Antiqvitets Kollegiets stiftelse 1667. Ständerna vid riksdagen 1668 uttryckte sin tacksamhet för dessa åtgärder till fädernes- landets „heder och namnkunnighet", lofvande, att hvad de efter påbudet kunna gifva kännedom om eller „sjelfve hafva i sina gömmor", troligen meddela åt dem K. M. sådant uppdroge. Kändt är, hvilken högsint omhugsan konung Karl ') Hennes skrifvelse härom till konsist. i Upsala 1647 refere- ras af Arckenlioltz I, 326, hvilken jeniväl redogör för hennes eget dyr- bara myntkabinett (särskildt beskr. i ett stort verk af Ilavercamp) samt öfriga konstsamlingar, äfvensora de öfver henne sjelf slagna me- daljer, I, 346. II, 323 f. 330 f. IV, 176 f. — Här ofvan i texten åbe- ropade förordningar finnas samlade i Dals öfvcrs. af Loccenius; jf. ock B. E. Hildebrand i Antiqv. Tidskr. I. XI personligen och hans rikskansler grefve Magnus Gabriel De la Gardie skänkt i fråga varande ärenden. Inflytelserna af alt detta läto icke vänta på sig. Fram- trädande å ena sidan i de rika samlingar af litterära samt konstnärliga och andra fornminnen, hvarmed rikets stormän, en De la Gardie, en P. Brahe m. fl., hastade att pryda sina slott, skönjas de, å den andra, i banbrytande verk af en Loccenius^ en Schaefferus, en Stiernhöök, en Ha- dorph, en Dahlberg, en Elias Brenner, hvars Thesau- rus Xummorum utkom i sin första upplaga 1691, o. a. Plakatet af 1666 uppräknar bland rörliga antiqviteter, som borde angifvas och tillvaratagas, äfven ..gammalt mynt". Detta inskärpes närmare i en reseinstruktion af 1676 för riksantiqvarieu Hadorph sålunda: „ Gammalt mynt eller an- nat tänkvärdt uti jorden funnit eller ock eljest af förnämt folk samladt och förvaradt", med tillägg: — „så förståen- des, att H. K. M. icke begärar något eganderne emot deras vilja afhända, utan att hvad sålunda till fäderneslandets tjenst meddeladt varder, skall hvarjom och enom igen lefve- reras eller betalas". Afsigterna voro, som vi se, de bästa. Men korttänkt nog fixerades snart derefter, genom ett n;yi;t allmänt plakat af 1684 V?; ersättningen för „hittemynt" och andra jord- fynd, med uppfriskande af ett uråldrigt stadgande i Lands- lagen, till endast Vs af värdet. Följden blef, att ».egan- derne", vid den ringa faran der bevisföringen för åklagaren var ytterst svår, esomoftast förbi kronan sökte sina af- nämare. Antydda misstag rättades ändtligeu, ett hälft sekel se- nare, då 1734 års lag införde bestämningen: „Löser konun- gen thet in, gifve fulla värdet och en åttonde del ther til". Först hädanefter började samlingarna i Antiqvitets Arkivet, såsom vederbörande embetsverk då mera kallades, och sedan till deras fördel många öfverlietliga erinringar utfärdats, många rättegångar anstalts, att något ymnigare öka sig jemväl genom inlemnade jordfynd, vanligen museernas läro- rikaste numrer. Särskildt tillvann sig i Sverige under frihetstiden den numismatiska forskningen lifligt deltagande. Medan, föl- jande El. Breuners spår, Keder, Ziervogel och Berch (f 1777) genom talrika skrifter belyste ämnets teoretiska sida, samt dess artistiska betydelse häfdades af den utmärkte medalj- gravören Hedlin ger och hans lärjunge Fehr man, grundla- des, i täflan med statens, betydliga privata myntkollektioner af v. Bromell, Er. Benzelius d. y.. Gr. Klasson Eålamb, Ehrenpreuss, K. G. Tessin (f 1770), m. fl. An mera ut- vecklade sig denna specielare, liksom alla öfriga grenar af fornkunskapen, efter det slutligen Antiqvitets Arkivets funk- tioner öfverlåtits med vidgade fullmagter till den 1786 ny- bildade Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademin. Finland förblef icke oberördt af de tendenser, hvilka sålunda i moderlandet gjorde sig gällande. Tidigt vardt Åbo Hofrätt ^) ett stamhåll för historisk-antiqvarisk lärdom. Eedan under dess första decennier utmärkte sig häri den rike och Ij^sande presidenten Jöns Kurck (1631 — 52) och vicepresidenten Olof Bure (1633 — 55), frände till Gustaf II Adolfs riksantiqvarie, samt af öfrige medlemmar assessoren Joh. Stiernhöök (1630 — 46), sedermera författare till det högtansedda arbetet De Jure Sveouum et Gothorum vetusto (XJps. 1672), och sekreteraren Joh. Axehjelm (1633). Den sistnämnde, hvilken såsom tecknare i ungdomen åtföljt Joh. Buraeus på resor i Sveriges skilda provinser, blef till *) Se W. G. Lagus, Åbo Hofr. Hist., passim. och med vid Autiqvitets Kollegiets inrättande befordrad till ledamot och slutligen till ordförande (1672) i det samma. Icke mindre ifrige och förfarne fornforskare voro, i en föl- jande tid, vicepresidenten (1701 — 21) Sven Lejonraarck från Uskela och hofrättsrådet Simon Lindheim, äfven han infödd Finne (f 1756). Beaktansvärda förtjenster inlade i dessa stycken vårt Presterskap. Den omförmälda rundskrifvelsen af 1666 angå- ende gamla monument och antiqviteter innebar härtill en ki*aftig uppfordran. Dessförinnan låter sig i bygderna blott undantagsvis något fornintresse spåra; såsom då El. Bren- ner förtäljer ^), att han „alt ifrån barndomen" (i Nykar- leby och Björneborgs skolor, 1654—62) „fattat ett särdeles behag" i samlande och undersökande af gamla mynt^, detta utan tvifvel var påverkadt af hans fader, kyrkoherden i Storkyro Isak Brenner^, fordom Messenii discipel i Ka- janeborg. Hvad för öfrigt åberopade cii-kulär vidgår, så främ- jades dess syftemål direkt genom de uppdrag af Antiqvitets Kollegiet, livilka bemälte El. Brenner åren 1671—72 ut- förde i Österbotten samt Abo, Tavastehus och Viborgs län. Ännu förvarar Stockholms kgl. bibliotek så väl en samling af hans på nämnda resa förfärdigade teckningar af minnes- märken ^) som åtskilliga antiqvariska relationer ^), samtidigt, åren 1667—74, uppsatta af pastorer i skilda finska k^T- kogäll. Sedan vidare sjelfva kyrkolagen af 1686 (kap. 26 § 6) antydt församlingarnas lärare att noga tillse och annotera ') I ed. 1 tillegnan, samt ed. 2 företalet. *) Af Gottlund en del publicerad i Otava, eu annan del i af- bildn. förärade till univ. i H:fors. *) Utgifna af K. A. Bomansson i Suomi 1858, p. 117—148. 6 livad i templen eller ock i deras omnejder knude tjena „till de urgamla tiders iliågkommelse", skedde det till och med ganska vanligt, att stiftstyrelserna af en eller annan privat eller officiel anledning vädjade till undertydandes nit för fornliäfd. Så anmodade, på Scarins begäran, kapitulares i Borgå genom cirkulär 1726 pastorerne att efterspana manu- skript af Juustens biskopskrönika. Så infordrade 1749 samt yttermera 1752 samma myndighet så väl i Abo som i Borgå, för att tillmötesgå v. Stiernmans önskan, af vederbörande clerus underrättelser om „ minnesmärken, som i hvarje försam- ling kunna finnas", till främjande, heter det, af „vår egen landsorts lustre igenom upptecknande af det, som hittills kunnat ligga i mörker" — en appel, hvilken synnerligast från Abo stift erhöll ganska innehållsrika svar*^). Sällsynta voro icke heller de fall, då vårt presterskap till följd af emanerade K. M:ts, kanslikollegiets eller lands- höfdingarnes kungörelser rörande fornlemningar, jordfynd ^) o. d. admonerades om sakens fosterländska vigt och bety- delse. Ännu år 178) : ..Till underdånigt följe af . . . Ehuru före ar 1811 akademin, för inrättning och underhål- lande af ett Numophylacium, alldeles icke egde någon sär- skild fond,, och hennes öfriga ytterst sparsamma och knappa inkomster icke heller medgåfvo att till en slik samlings be- liof ofta eller i betydlig mån bidraga, begynte dock efter medlet af sist utgångna sekel, och egentligen från den tid *") Konceptet har händelsevis blifvit bevaradt bland hvarjehauda papper i kabinettet ; är alldeles lika lydande med sjelfva framställnin- gen, hvilken, liksom äfven insända tillväxt-förteckningar för åren 1821 och 1822 samt några andra numismatiska handlingar för tiden före Åbo brand, varit förf. tillgängliga ur Kanslersembetets arkiv. 54 bibliotekets och de dermed ännu då förenade samlingar.s vård af akademins store, oförgätlige lärare, framledne kansli- rådet och riddaren P o r t h a n tillträddes, en sådan här förut knappast mer än önskad eller af någon sannolik för- hoppning förutsedd och väntad kollektion att småningom tillskapas. Visserligen hade äfven före honom en eller annan åtminstone inhemsk penning eller medalj blifvit till akademin skänkt och af henne värdig aktad att förvaras; men ingen verklig samling existerade före honom, och ingen hade förr eller mer än han, så till sägande, aflockat än vänskapen, än medborgerligheten och välviljan mot vetenskaperne, så- daue offer, hvarigenom efter hand en slik samling kunde uppkomma, eller medelst talrikare egna gåfvor bidragit till dess förökande". „L3^ckligtvis lättades j em väl i denna väg hans nitiska bemödanden genom en skänk i stort och af klassisk art från en värdig landsman, framl. Landtgrefl. Hessiske Hot- rådet Johan A r c k e u h o 1 1 z *^), som, i en nio år före sin död under den 6 oktober 1768 gjord testamentarisk för- fattning ihågkom denna akademi, utom andra icke obetyd- liga föräringar, äfven med (dupletterna oberäknade) om- trent 550 gamla, till större delen romerska, silfver- och kopparmynt samt 354 st. med tuunt tenufolium öfvei'dragne vaxaftr3'Ck af likaledes antika mynt. till största delen tagne efter romerska imperatorers denarier och riuinarier; och ehuru, efter hans död, just ej alla de sällsyntaste verkeligen kommo akademin till hända, utan andra mera allmänna blif- vit i dessas ställe lemnade, var och blef dock samlingen i alt afseende sin gifvare värdig". „Mera oförväntad och följaktligen ännu mera välkom- ') Jf. ofvan p. 18 och 23 ff. 55 men, var den gåfva af 395 antika, grekiska och romerska mynt (hvaribland 102 i silfver) akademin i maj månad 1794 fick af kougi. svenske legationssekreteraren i Neapel Fred- rik Sch lire r emottaga" (jf. of van p. 28). „llnder min förvaltningstid hafva, före 1811, tvenne betydligare acqvisitiouer skett: den ena år 1807, genom ifrån Sveriges rikes Ständers bank inköpte 91 svenska me- daljer i silfver; den andra år 1808, genom gåfva af Hans Excelleuce kejserl. ryska generalen en chef och ministern vid hofvet i Stockholm baron Johan Peter van Snch- t e 1 e u, som, sedan han, kort efter Finlands samma ar skedda occupation. här besett, ibland annat, äfven akademins nu- mismatiska samling, lät än samma år från St. Petersburg liit hämta samteliga sina dupletter af antika mynt, med anmodan till undertecknad att af dem utvälja alt hvad aka- demin förut icke egde, och hvarmedelst akademin, såsom ett utaf de första bevisen af sina nj^blefue landsmäns väl- vilja, förvärfvade en tillökning af 340 mest romerska mynt (jf. ofvan p. 47), samt deribland af 240 sådane i silfver". ,.Nu mera tillstundade också för denna samling en viss och påräknelig utsigt till framtida förkofran. Genom kej- serl. staten af den ^%2 februari 1811 anslogs till dess för- ökande en årlig summa af 192 rubel silfver, hvilka således till dato ingått, för år 1811 med 163, SSVa, för åren 1812 — 1818 ä 192 rubel med 1344, summa rubel silfver 1507, 33^3? och utgör denna summa till banko assignationer enligt här i Finland gällande tariff, förvandlad, rubel 4522, eller i svenskt banko mjiit rdr 2009, 37 sk. 4 rst., samt är ej allenast redan till fullo använd, utan ock ännu derutöfver. på innevarande och några följande års inkomst, betydliga medel af akademins andra fonder förskutna". „Sällsyntare mynt och medaljer, och än mer hela sam- 56 lingar af dem, stå icke, uär en samlare vill, till köps: de måste tagas, då de fås, och de drygare utgifter eller till och med auticipatiouer, som då blifva nödvändiga, med an- tingen redan skedda eller framdeles skeende besparingar betäckas och godtgöras. I enlighet med denna princip hafva, på räkning utaf den redan nära åtta åriga mynt- och me- daljfonden, följande acqvisitioner och utbetalningar egt rum : Ar 1811, 75 st. ryska medaljer i tenn af- Uyck rdr b:ko 25. Åren 1812 och 1813, tre st. större samlin- gar *'-^) af moderna, mest svenska, mynt och medaljer 3410. 23. 0. År 1816, diverse mynt och medaljer, ä 39 rub. 40 kop. = i svenskt mynt 17. 24. 6. S:a Rdr b:ko 3453. — — »Utgifterna äro således, utöfver inkomsten, 1443 rdr 10 sk. 8 rst. svenskt banko, som motsvara 1082 rub. él-'-i kop. silfver, eller vid pass fem års och åtta månaders in- komst, d. v. s. intill i augusti månad 1824: vid hvilkeu beskaffenhet det följaktligen varit och ännu är nödigt att på någon tid inställa åtminstone alla betydligare tillköp. och emellertid låta fonden dels afbörda sig sin skuld, dels samla styrka till nya utgifter'-. „ Alldeles utan förkofran har likväl samlingen ej ens de 2:ne senaste åren varit. Ännu hafva då och då smärre frivilliga gåfvor bidragit att den föröka; och som redan i flera år jag haft den erfarenhet, att dels vid marknaderne i landet, dels och ännu mera vid uppräkningen af de i kyv- *-) Nämnda här ofvan, men inköpssumman slår icke in, livarken enl. det före», eller enl. statsboken. 57 konie iusamlade liåfmedel. flere merendels nya dock säll- syntare men tillika äfven äldre, och nagongäng till och med klassiskt antika mynt förekommit, och vanligen endast blif- vit efter nngefärliga metallhalten eller storleken, d. v. s. obetydligt, skattade, begärte och utverkade jag, genom herr erkebiskopen doktor T e u g s t r ij m , som, ehuru icke mera akademins prokansler, likväl ännu fortfar att henne både älska ocli gynna, hos detta Stifts högvördiga domkapitel, en befallning till församlingarnas pastorer, att, när bland liåfmedlen främmande, ovanligare eller alldeles okända mynt funnos, de då måtte till akademins kabinett, emot ersättning af det värde h vartill dessa mynt eljest man emellan skulle hafva blifvit ansedda och emottagne insända". ^Finlands andra domkapitel, det i Borgå, har jag af den grund förment mig icke kunna om en dylik åtgärd an- moda, att, i fall den också der skulle blifvit pröfvad antag- lig, ft»rmauen deraf förmodligen skulle, och med skäl, pröf- vats snarare böra tillfalla Borgå och Wiborgs gymnasiers samlingar; men dels genom stundom föranledda, stundom opåkallade gåfvor, dels från någon liten del af erkestiftets församlingar (huru länge, och från huru många eller huru få delar af stiftet denna förvärfningskälla må komma att räcka, är ännu ovisst) hafva, under loppet af nästledne år 1818, genom de förra naturligtvis alldeles gratis, och genom de senare mot ännu obestämd ersättning, till myntkabinettet influtit följande bidrag: ■^^) — — „ Härmed slutas för denna gång lorteckuingen öfver det akademiska mynt- och medalj kabinettets tillväxt. Til- ") Specielt förtecknade, utgöra iu summa diverse sr. m. af min- dre valörer 60 (sveaska 32 från åren 1573 — JS09, danska 20 från åren 11545—1800. olika tyska 8 från åren 1704—1802), d:o koppar m. 115 (ryska, svenska, danska m. fl., men intet antikt). . 58 läggas bör dock. att visserligen icke alla å samma förteck- ning upptagna mj-nt verkeligen äro alldeles nya rekryter, utan till en del rättare tillhöra duplettlistan ; men sådant är ännu för det närvarande icke möjligt att till fullo urskilja". »Trängseln och otillräckligheten, samt ännu derutöfver den mindre tjenliga beskaffenheten utaf de skåp, i livilka mera nämnde samling hittills måst inrymmas, har icke til- låtit att alla dertill hörande pjeser fullständigt rangera och förteckna; och de nya rymligare och anständigare skåp, som förledet år blefvo hos snickaren färdiga, befinna sig ännu under inredning, Iivilken, för att blifva så noggrann och ändamålsenlig som vederbör, än fordrar både tid och i sina särskilda delar en särskilt beräkning, sorgfällighet och tillS3'n. Abo den 16 januari 1819. Joh. Fre dr. Wallenius". Visade kabinettets konto 1819 det ledsamma resultatet af en skuld stor 1082 rub. s:r, till hvars gäldande med in- flytande årsanslag, enligt prefektens förslag, alla större ut- gifter ända till aug. 1824 borde undvikas, så uppstod snart en ändå kinkigare fråga. Blott några månader efter redo- görelsens afgång inlopp nämligen från universitetets gamle vän, då mera professor Blad i Stockholm anbud att för ett pris af 1850 rdr b:ko, eller ungefar blotta metallvärdet, afstå en myntsamling, bestående af 847 pjeser, 17 i guld. 630 i silfver och 200 i koppar, tenn och jern. Blad måste föryttra den. emedan han råkat i knipa. Älven W a 1 1 e n i u s rakade i ett svårt dilemma. Lyck- ligtvis hade han dock i sin officiela skrift betonat yrkandet, att värderikare acqvisitioner „ måste tagas då de fås". Denna sats, ursprungligen anfird såsom urskuld för det förgångna, blef också nu bestämmande. i 59 Då fräg-au 1819 -Vs förevar i konsistorium, förordade Walleniiis inköpet. Hans lang-a andragande innehåller liufvudsaklig-ast, att anbudet var synnerligen fördelaktigt, helst samlingen egde bl. a. ..en guldbrakteat om 5 dukaters vigt. af hvilka hittills endast 6 exemplar blifvit fundna" samt 5 af silfvermynten voro ,.sådana. som ehuru till metal- len icke dyrare än 1 specie rdr, dock plägade samlare emel- lan gälla till 20 rdr stycket", äfvensom slutlig-en att om ock kabinettet måste låna yttermera 1387 rub. 50 kop. s:r och således, enär dess arsanslag f. n. blott utgjorde 192 rub. s:r, motsvarande 250 rdr banko, först i oktob. 1831 kunde blifva skulden qvitt, ,.hvarje akademisk inrättning vore ett barn af en och samma moder, hvarföre den rikare [syftas på besparingskassan] borde för den mindre rika för- skjuta medel till hennes bestånd och förkofran". Den qvistiga öfverläggningen hade till resultat, att konsistorium beslöt ej blott hos kansler iuberätta. men till- styrka anbudet, i sa måtto att nödigt förskott skulle tagas ur besparingskassan, ,,'rill grund för detta underdåniga tillstyrkande låge nämligen ej allenast de af prof. och ridd. Wallenius anförda konsiderationer, utan ock den att prof. Blad redan länge dokumenterat sig såsom en utmärkt och verkelig röst egande häfdatecknare". att hans samlingar följaktligen ej tiuge likställas med en vanlig dilettants, att lian ofta ihågkommit universitetet med gåfvor. samt att da han nu på sin ålderdom nödgas af ekonomiska skäl skilja sig vid sin samling, han naturligtvis helst såge den tillfalla det lärosäte „der han sjelf såsom född Finne först studerat". Efter något betänkande biföll kansler genom skrifvelse af 1819 ^Vi2 konsistorii hemställan. Wallenius sjelf öf- verreste följande sommar till Stockholm, der han med Blad afslöt köpet. Äter uppdykade dock svårigheter vid bort- 60 förande ur riket af ädla metaller, hvarför Suchtelens mmisteriela medling måste anlitas. Han icke blott lemnade den, utan visade dessutom sin välvilja genom att för sin del till universitetet åter förära en kollektion antika mynt. 24 i silfver och 158 i koppar (prot. 1820 "/g, ^Vo, ^% § 14 med förteckning). Ändtligen kunde vid konsistorii session 1820 '-^Vii ^en Bladska samlingen tillkännages såsom till orten anländ. Någon katalog deröfver är ej bevarad. Kabinettet stod nu med ett debet stort 2469 rub. 91'f ... kop. silfver. Vid detta ledsamma förhållande kunde uppen- barligen för en längre framtid icke vidare spekuleras pa samlingens förökande genom inköp. Icke heller af höres något annat sådant, än det af Hedlingers och Fehrmans konungalängd, under alla de 8 år universitetet ännu qvar- blef i .Vbo. Deremot omnämnas från samma period åtskil- liga, delvis mycket värderika föräringar, och med erfarenhet af våra i denna väg ingalunda uttömmande protokoll samt de då ännu mycket ofullständiga rektorsberättelserna, kan man tryggt antaga, att ändå flera inkommit utan särskildt tOlkännagifvande. aVren 1819 — 1827 anmälda gåfvor: af F. Hushållnings- Sällskapet dess belöningsmedaljer både på svenska och fin- ska, den senare jemväl i aftryck af dess första å frånsidan telaktiga stämpel, „att såsom en sällsamhet förvaras, emedan de flesta exemplar deraf blifvit indragna" (prot. 1819 Vt § 15); af kejs. Senaten medaljen med anledning af 1817 års reformationsfest (prot. 1819 ^Vn); wi" pi'of M.Holmbergs till univei'sitetet delvis testamenterade (ivarlåtenskap, jemte hans porträtt, några jetoner (1819 Vio); ^f grefve Such- telen 182 antika mynt (år 1820, se ofvan); af dr L. J. Prytz 30 diverse silfvermynt (deribland 1 turkisk grusch af hedschrans år 1187); af andre ej namugifne 10 koppar- mynt; från Pojo och Eura kyrkor ett antal smärre silfver- och kopparm.ynt: af assessorskau Julin, född Lindsay, di- A'erse eng-elska mynt i silfver ocli koppar; af Finska Natio- nen i Upsala medaljen öfver dess inspektor arkiatern Af- zelius; af f. d. presidenten, baron A. Tandefelts arf- vingar, liofrättsrädet baron A. F. Tandefel t och hä- radshöfdingen lagman K. H. Adlercreutz, 400 antika silfvermynt (nogare: 2 konsulär- samt 41 familje- och 352 kejsarmynt) och 42 bronsmedaljer, mest svenska, ryska och påfliga (prot. 1822 Vu § l-"i nied långt andragande af Wallenius; jf. äfven förteckningen i kanslersarkivet): af prof. Bonsdorff 44 gamla mynt (prot. 1825 -Vg); af universitetet i Göttingen dess medalj öfver Stromeyer, Bln- menbach och Eichhorn; af prosten Tolpo 4 moderna silf- vermynt; af ryske finansministern grefve C an er in 4 nya kejserliga medaljer (prot. 1827 V.-,); af prosten P. II. F. Sadelin 7 kopparmynt, funna, enligt uppgift, i det gamla Karthago; af grefve Suchtelen, på färd till S:t Peters- burg. 400 mest antika silfver- och kopparnn-nt (prot. 1827 ^•V: § 15). Den oupphörligt, än genom föräringar än. och isyn- nerhet efter den nya staten af 1811, genom inköp fort- gående tillväxten i kabinettet gjorde behofvet af egen lokal för detta mer och mer trängande. Vi minnas, att fråga derom väcktes redan under Portlians förvaltningstid. Sedan dess hade man i hvarje hänseende hunnit ett godt stycke längre. Alt eftersom partier af det under inredning varande universitetshuset funnos användbara, togos de af prefekterne i besittning för särskilda inrättningars ändamål. Wallenius var en altför fordrande och sjelfrådig herre, att icke också han skulle bevakat sin rätt. Man hör lionom esomoftast puttra deröfver, att numo- G2 I)liylacium, t}' så kallar hau det helst, icke hade alt så som vederborde, hvarkeu hvad skåp eller lokal angick. Redan år 1813 fick han visserlig-en göra boskiluad med biblioteket och öfverflytta till ett för myntsamlingen enkom inredt rum i det nya huset. Det tyckes, som hade något mankemang dervid förehipit ty sagda år Vn läses i protokollet: Prof. Walleuius hemstälde ,,om icke akademins egande samling af mynt och medaljer, hVilken af prof. blifvit i ordning stäld och katalog öfver densamma jemväl till en del författad, kunde hädanefter som hittills få förblifva under professorens närmaste vård; hvartill konsistorium faun skäl i så måtto bifalla, att denna samling kommer att till allmänt begag- nande tills vidare uppställas i det rum på öfra botten, som är beläget strax till venster om östra trappan, hvartill det derföre kommer att behörigen inredas och med tjenliga skåp förses". Här trifdes Wallenius dock icke, ty rummet var mörkt, såsom egaude blott ett feuster, lådorna obeqväma o. s. v. Eektor skaffade honom 4 nya skåp, men genom- dref deremot, att rymligare lokal ej bestods (se prot. 1818 •^7io § 12). Var det för att taga revanche, men då inven- tering skulle ske, befans det ogörligt, emedan myntsamlin- gen ännu ej blifvit uppstäld (se prot. ^Vi2)- Ja, i ett nytt konsistorium under en ny rektor förde han sin sak till den mest lysande seger. I konsistorii session 1820 1%; ordade prefekten vidt och bredt, hurusom den inrättning, han vårdade, hittills blif- vit förfördelad och egt blott ett rum af 12 aln 7 tum i längd och G aln 10 tum i bredd. Uetta missförhållande borde nu af hjelpas. Visserligen skulle det varit tillbörligast, om numophylacium skulle placeras blott en trappa upp, dock, som lokalerna i hufvudvaniugen redan voro disponerade, 63 kunde det nöja sig" med att flyttas upp till öfversta bottens nord-östra sida. Der fiinnos 2 salar, hvardera försedd med 2 fenster; den ena. livari de nya skapen borde ställas, höll i läng-d IV/i aln, i bredd lO-V^ aln; den andra, som skulle användas vid prefektens arbeten och föreläsningar samt in- hysa de gamla skåpen, mätte i längd 12, i bredd 10 aln 13 tum. Dessutom fans liär ett förrum, som var behöfligt för betjeningen; samt en tambur om llVi alns längd och 4V4 alns bredd, högst nödvändig ;,vid förefallande arbeten med mjmtlådornas beklädniug, rums utskärande för pjeserna och annan mekanisk eller handtverkare åtgärd"; vidare en skrubb, hvilken gjorde gagn som undaustädniugsplats ; och slutligen en mörk korridor för bättre kommunikation. Summa 6 större eller mindre lägenheter! Derhän hade pretensionerna vidgående det förr så an- språkslösa kabinettet stigit, att det ansågs böra hugnas med mångfaldt större utrymme och bekvämligheter, än det mer än ett hälft sekel senare här i Helsingfors lyckats vinna för sina mångfaldt vuxna samlingar! Ty, förunderligt nog, W a 1 1 e n i i motion gick, trots ett par f. d. rektorers invänd- ningar, igenom; konsistorium fann godt, att den föreslagna lokalen, under sommarens lopp, skulle för ändamålet i stånd sättas. Så skedde ock. Om något, så bevisar väl denna utgång af tvistefrågan både AV a 1 1 e n i i stora myndighet, och hvilket afseende man redan fäste vid universitetets numismatiska kabinett. I hvad mån inuaudiimet bar syn för saga, måste lemnas oafgjordt. Nödiga vitnesbörd stå, efter den katastrof, som strax skall omnämnas, icke mer till buds. Vi ha icke ens kunnat öfver- tygas om förefintligheten af något så när fullständiga kata- loger. Icke heller synes prefekten hafva lifligare vinnlagt sig om någon viss del af myntforskningen, åtminstone icke 64 som skriftställare. Vore det icke, vid källornas bristfälliga skick, altför vågadt, kunde någon känna sig frestad för- moda, att han, och troligen jemväl andre, mindre betrak- tade samlingen ur strängare vetenskaplig synpunkt, än som en yttre ambitionssak. en prydnad för den nya ståtliga aka- demin, en ögonfägnad att uppvisa för resande och allmän- heten. Erkännas måste dock att samlingen, dels genom till- fälligheter dels genom vidtagna åtgärder, gått framåt i tvenne bestämda rigtningar, den ena omfattande svenska medaljer, för h vilka man hyste ett ärfdt förtycke, den andra omfattande antika, i synnerhet romerska mynt. I båda dessa brancher förefans, såsom af det föregående redan in- hemtats, ganska betydliga förråd; af det förra slaget hade man kommit i besittning af bl. a. de N e s c h e r s k a och B 1 a d s k a kollektionerna, af det senare hade ensamt S u ch - t el en skänkt omkiing 900 stj^cken, Tandefeltska arfvin- garna 400, o. s. v. Man får ock föreställa sig, att de voro uppstälda med samma prj^dno, Wallenins veterligen äl- skade med hänsyn till sina egna vetenskapliga tillhörighe- ter, vid sina böckers inbindande, ordnande o. s. v. Att under all dessa tiders numismatiska äflan så godt som intet afhöres, vare sig om bemödanden att hopbringa äldre svenska penningslag, helst de i -Vbo präglade, eller att taga vara på medeltida orientaliska och andra m^iit- fynd, får icke mycket klandras, då äfven senare dagars forskning hos oss i dessa för vår inhemska fornkunskap vigtiga stycken visade en påfallande Ijumhet. W al le ni i förtjenster, det åtminstone intyga handlin- garna, blefvo icke förbisedda. Mycket svag tor beröm, helst då det kom från förmän, fick han derför taga ät sig någon del af den tillfredsställelse kansler i nådig skrifvelse 65 1821 ^4 behag-acle för konsistorium uttrycka med anledning- af åtskilliga inrättning-ars skick. — g-älde ock detta väl- beliag, livad beträffade mj-ntkabinettet, specielt den frikostig- liet Su ellt el en bevisat, och för hvilken kansler förmäler sig- till honom hafva aflåtit ett särskildt tacksäg-elsebref. Huru förmånligt dock äfven Wallenii tillgöranden upp- skattades på högre ort, fick man förfara, när han 1826 V« hugnades med afsked som emeritus, men dervid tillika hans begäran bifölls, att mjnitkabinettet alt framgent skulle stå under hans uppsigt. Kom så det ödesdigra året 1827. Universitetets hyg- nadskomité hade, vid synegången på våren, anordnat ovanligt omfattande remontarbeten i de särskilda inrättningarna, att utföras till hösten. Synnerligast uppsnj^ggades myntkabi- nettets lokal, hvilken ock erhöll nya möbel jemte många andra rekvisita för beqvämligheten (se prot. 1827 ^5 § ^)- Dess åldrige prefekt fick jemväl tillfredsställelsen att den 9 juli helsa dess utmärkte gj-nnare grefve Suchtelen. som befann sig i staden på genomresa till S:t Petersburg, samt af honom för kabinettet emottaga den dyrbara skänk, hvarom här ofvan nämts (p. 61), äfvensom att, omedelbart derpå, författa den långa, vältaliga tacksägelse, konsistorium till honom aflät. — med slutönskan: ,,Sint nobis qualis Tu fuisti esseque adhuc pergis, Maeceuates: non deerunt ipsis ullo, quantumvis sero. saeculo Marones!" (se brefregistr. för den 12 juli). Stämningen vid hela universitetet höll sig glad och festlig, ty i dagarne (^Vt) fli'ades der äfven promotion. Ferierna tycktes ingå under de löftesrikaste auspicier. Då man till höstterminen åter samlades vid högskolan, var Abo gamla universitetsstad till det mesta blott en hop förbrända ruiner. Vådeiden den 4—5 september hade förstört alla uni- 5 66 versitetets samlingar, med undantag endast af största delen af arkivets och ränteriets handlingar, hvilka, redan illa svedda, undanryckts lågorna. Ödsligt gapade det nyss uppförda och helt nyss up- putsade akademiehusets torna fensteröppningar ur svartnade murar. Endast de sistnämnda stodo qvar; tak och golf med samtlig inredning i alla våningarna lågo i aska och förkol- nade, ännu länge rykande bränder. Myntkabinettets förteckningar voro uppbruuna, dess metallskatter hade ända från öfversta bottnen störtat ned i glöden och gruset. Med en energi, som förtjenar helt annat eftermäle än besinniugslösheten under sjelfva branden, vidtog räddningen af livad ännu bergås kunde. Konsistorium höll täta rådplägnin- gar i observatorium uppe på Vårdberget, dit elden icke nått. När glöden svalnat, började efterletuiugarna af de nödstörtade mynten. Öfvervakade af studeranden F. W. H i u s b e r g , Aboensis, hopbragte de ett antal af 4503 mer eller mindre skadade pjeser. Man torde ta antaga, att hela beståndet vid olyckan åtminstone uppgått till omkring 6 tusen mynt och medaljer af olika metall. Hinsberg be- lönades, vid konsistorii session 1827 "^"'l^, med 100 rubel assign. i gratifikation. W a 1 1 e n i u s var redan altför ålderstigen, att af honom kunnat väntas några raskare åtgärder i det bekymmersamma läget. Att han dock höll kabinettets angelägenheter i sigte, be- visas af hans i konsistorii session -Vi i väckta förslag om inköp af en guldsmeds i Stockholm till salu annonserade myutsamling, — icke större likväl, än att den kunde gäldas med 20 rdi* b:ko. Detta var den första nya acqvisitionen för kabinettet efter branden, och den sista före universitetets öfverfiyttning till Helsingfors. 67 V. Åren 1828 — 30. Kabinettets återupprättande i Helsingfors, v. Becker t. f., Linsen ordinarie prefekt. Nedsmältning af skadade mynt och medaljer. Gåfvor af Kejsar Nikolai, Vetenskapsakademin i S:t Petersburg, m. fl. D:r Blads stora samling inköpes. Konstkabinettets första år. Ett kejserligt manifest 1827 ^i/^^, hade befalt att, sedan efter vådeidens härjningar „af akademin i Abo knapt annat återstod än dess i liäfderna fräjdade minne, dess lärare- personal och grnshögarne af vetenskapernas helgedom", detta aldiiga lärosäte, under namn af Alexanders-universitetet, skuUe förläggas till landets unga hufvudstad Helsingfors. Genast derefter föreskrefs, att undervisningen på sistsagda ort (ty endast konsistorii sammanträden och examina fort- gingo tills vidare i Åbo) åter borde vidtaga 1828 Vio? samt att byggnader för högskolans behof oförtöfvadt skulle upp- föras. På utsatt dag öppnade universitetet, med en enkel liögtidlighet, sin vei'ksamhet härstädes; 1832 ^Vc blef dess nya prydliga hufvudbyggnad festligt invigd till sin bestäm- melse. Konsistorium, fakulteterna, de särskilda vetenskapliga inrättningarna, biblioteket, auditorierna, räuteriet m. fl. hade, till en början och sä länge byggnadsarbetena pågingo, pro- visionela lokaler, dels i det s. k. inspektörs- (nuvarande ge- neralguvernörs) huset, dels i senatsborgeus östra flygel. Myntsamlingen förvarades först i arkivet, flyttades derefter till ett litet enstaka rum, beläget mot gården åt höger från ingången i nyssagda flygels bottenvåning, samt slutligen (1832) till universitetets nya liufvudbyggnad. Högskolans i så många hänseenden bekymmersamma bosättning och reorganisation på denna ort försiggick, i 68 synnerhet imder de tre första åreu, med nästan feberaktig- ifver. Uppmuntrande och hedrande var dervid den hand- räckning henne gafs, sä väl af vår inhemska stjTelse och enskilde landsmän som från kejsardömets och äfven utlan- dets sida, genom föräringar, mest till biblioteket, men ock till öfriga samlingar, hvilka alla af vådeiden tillintetgjorts. Hvarje blad i dessa tiders universitetshan dliugar kunde bära till öfverskrift det Vergilianska ,,fervet opus",**). Äfven historiken om myntkabinettets återupprättande sannar detta. Eedan vid konsistorii session 1828 Vio togs bl. a. den numismatiska kollektionens sorgliga återstod under öfver- läggniug. Hvad vore med den att göra? Samlingens auktoriserade föreståndare tycktes ärna som professor eme- ritus qvarstanna i Åbo. Man utsåg derför till hans vikarie d. v. liistoriarum adjunkten R. v. Becker, hvilken ock, sedan Wallenius på skiiftlig förfrågan omsider, i slutet af november, frånsagt sig befattningen, dertill ad interim hos kansler anmäldes. Enär dock § 155 i de kort derpå promulgerade nya statuterna af 1828 ^Vi2 iunehöllo. att myntkabinettet borde stå under tillsyn och vård af en pro- fessor, kunde konsistorii hemställan icke ens tagas till om- pröfning (prot. 1829 ^Vi § 8). Vid anstäldt val 1829 '^Vi tillföllo flesta rösterna professoren i vältaligheten J. G. Linsen, som derjemte uppmanades att påskynda den så- lunda honom ombetrodda samlingens uppläggande; emedan besök pä orten af H. M. Kejsar Nikolai sades vara att snarligen förvänta ■^^). ") Jf. härom författarens Miuuestal (1868) öfver J. Fr. Pippiug, p. 15 f. och Program (1876): Några Blad ur finska Högskolans Kanslers- bok, p. 41 f. *") Blef först af 1830 "/g, då visserligen myntkabinettets upp- visande icke kom i fråga, men deremot ett par andra numismatiska åtgärder, hvarom i ett följande häfte af dessa anteckningar. 69 Uuder cleu korta tid v. Be ek er vårdade kabinettet, utfördes i dettas tjenst ett godt stycke arbete. Härom vitua ej blott haus många till konsistorium ingifna fram- ställning-ar ocli förslag-, utan äfven åtskilliga ännu i kabi- nettet förvarade redogörelser, dels öfver samlingens tillstånd efter branden, dels öfver dess tillväxt åren 1828 och 1829. Då jemväl sistsagda årsberättelse tyckes skrifven med hans hand, torde få antagas att han, ehuru redan i nådigt kan- slersbref af 1829 ^Vi ^^d ,,synnerlig bevågenhet och er- känsla" aftackad, ännu hela detta år, om ej på eget ansvar, dock såsom biträde åt Linsen verksamt deltagit***) i ka- binettets angelägenheter. Hvad som främst kom i fråga, var en närmare gransk- ning af de brandskadade pjeserna. I tvenne sakrika memo- rial 1828 ^-°^p ^ inberättar v. B e c k e r härom till konsisto- rium. Bortskiljande bland silfvermynteu hvad som ej mera kunde i kabinettet användas, fann han att detta, ..ehuru hvarje äldre och sällsyntare exemplar äfveusom mycket för- derfvadt tills vidare i samlingen bibehållits", likväl i vigt utgjorde ända till 1 lisp. 8 skalp. Han hemstälde „om icke **) Detta uttalas under förutsättning, att den strax nedanför nämnda förteckningen 1829 "/j och redogörelsen för tillväxten 1829 blifvit uppsatta af samma person. Den förra är uppenbarligen förfat- tad af v. Becker, eftersom den bär lians underskrifna namn, om ock handstilen, såsom redan Geitlin anmärker (Alex. Univ. Muhammed. Myntsaml. p. 29, not 51), är „förvillande lik prof. Linsens". Efter närmare granskning af v. Beckers handstil, sådan den ter sig i åtskil- liga hans samtida inlagor till krm, kan jag dock icke finna ännämnda förteckning vara skrifven af honom, — utan sannolikast blott efter hans, nu mera förkomna, original kopierad af Linsen i och för någon afsedd samling af myntkabinettet rörande kataloger. Geitlins uppgift (anf, st. p. 27), att äldre accessionskataloger efter branden blott finnas för åren 1829, 39—45 är icke exakt, ty sådana finnas ock för 1828, 30 — 35, ehuru inbundna bland handlingar i universitetets etnograf.-hi- storiska museum, som fordom var förenadt med myntkabinettet. 70 tjenligast vore att detta silfver såsom varande dels af ganska åtskillig halt, dels med andra metaller och hvarjehanda grus sammansmultet och ihopgyttradt, skulle till utrönande af dess verkliga värde och för att bereda dess framtida användande, genom afdrifniug på test rengöras". Konsisto- rium instämde, och åtog sig kemie professoren v. Bons- dorff att verkställa afdrifningen. Beträffande de öfriga mynten och medaljerna, så i ädel som oädel metall, föreslogs, att de, såsom „nästan alla af vidhängande aska, ärg och smuts orena och otj^dliga". skulle af guldsmed genom glödgande och kokning upputsas. Äfven detta godkändes. En af v. Be ek er 1829 27/2 upp- satt förteckning öfver de sålunda rengjorda och ,.tills vidare i kabinettet bibehållna pjeserna" anger, dupletterna inberäk- nade, A) antika mynt: i silfver 197, i koppar 1440, samt B) nyare mynt och medaljer: i guld 40, i silfver 1062, i koppar och annan oädel metall 1202, förutom 3 svenska dalersplåtar i koppar*^). Af detta totalantal 3944, nämli- gen i guld 40, i silfver 1259 och i oädel metall 2645, erinra ännu hela sviter, i synnerhet bland medaljerna, (ehuru åtskil- liga under tidernas lopp utbyts mot bättre exemplar), genom sitt förbrända och skadade skick, om den bedröfliga kata- strof de genomgått. Anmärkas kunde, att ofvanstående siffror på långt när icke gifva den slutsumma eller 4503, hvartill de omedelbart efter branden uppgräfda mynten och medaljerna belöpte sig ") Geitlin (anf. st. not 51) har lika litet som G. Rein (i sitt program 1851 "/i) observerat summorna för de antika mynten, — deraf skiljaktigheten i våra uppgifter. — Af de räddade mynten må sär- skildt antecknas 16 anglosacbsiska, "^1 arabiska, persiska och turkiska, omkr. 15—20 äldre tyska (Kölnska etc.) samt 232 namuk. svenska mäns och fruntimmers skådepenningar (deraf 199 i silfver), o. s. v. 71 (jf. p. 66). Detta låter dock utan svårighet förklara sig. Högst sannolikt representerar nämligen differensen 559 an- talet af de pjeser, livilka vid nogare pröfning blifvit kas- serade eller, så vidt de voro af silfver, ingått i den till uppsmältning afskilda massan. Resultatet af uppsmältningen lemnade. i sammanförda smärre poster, 27 skalp. 2473 lod, d. ä. blott några lod mindre än vid första vägningen, hvaraf kan slutas att ma- terialet sedermera ökats. Såsom sakenligaste användande af det sålunda vunna silfret anhöll konsistorium genom rek- tors memorial 1828 ^o/^^ hos kansler om utverkande af H. M. Kejsarens tillstånd att få emot det samma, till kabinet- tets förstärkande, tillbyta ett motsvarande värde ,,utaf de ifrån Persien till rikets skattkammare njdigen ankomna österländska mynten". Härmed syftades på den krigsskade- ersättning, Persien enligt fredsfördraget i Turkmantschai 1828 22/.^ nödgades erlägga, — till det nätta beloppet af pud 709 i guld och 3000 i silfver (inalles 1800 säckar, i hvarje 2900 eller till hopa öfver 5 miljoner myntstycken). Tvenne bifallande svarsskrifvelser följde härpå. Den ena af 1828 V12 innehöll, att finansministern grefve Cancrin lofvat sitt förord å högsta ort, hvarför det afdrifna silfret borde till S:t Petersburg öfversändas; den andra skrifvelsen af 1829 9/1 underrättade om Kejsarns samtycke till utbytet, dock först sedan F r a e h n , som var sysselsatt .med den persiska kontributionens genomgående, slutfört detta uppdrag. I fråga varande transaktion med dertill hörande fram- ställningar, nitiskt ledd i S:t Petersburg af t. f. kansler g-refve Rehbinder, tillsk}iidade universitetet och särskildt dess myntkabinett en hel rad af fördelar. Yi nämna genast (ehuru slutliqviden skedde något senare, eller först 1831), att det nedsmälta silfret,. af skäl. som nedanför skola an- 72 gifvas, alldeles icke behöfde tillgripas. Reiibiuder fauu derför bäst att försälja det till myntverket i S:t Petersburg, hvarvid erhölls, — „sedau silfret undergått ny omsmältning och probering samt befunnits utgöra 28 funt 51 solotuik af 87 V2 profvet, svarande emot 26 funt 46 delar rent silfver", — efter faststäldt pris, 591 rubel 61 kop. silfver. Denna summa, invexlad i banko assignationer, efter 3 rub. 69 kop. pro silfver rubel, blef följaktligen med ett belopp af 2183 rub. 24 kop. till universitetet återstäld. (Se kanslersbr. 1831 -^Vii). Rehbinders kommunikationer med höge vederbö- rande hade eggat deras mecenatism. Ryska upplysnings- ministern furst Lie w en, f. d. medlem i komitén för gransk- ning af universitetets nya statuter, ihågkom dess så plötsligt förolyckade numismatiska kollektion med en gåfva af 4 silfver myutstänger ^^) om 2 skålpund, jordfynd från Räsan- ska guvernementet. Kort derefter meddelade kansler (i skrif- velse 1829 ^Va)? att Kejsar Nikolai af det i Turkmantschai- ska fredstraktaten af Persien erlagda guld och silfver i nåder skänkt åt Alexanders-universitetet 5 persiska guld- medaljer samt 3 guld- och 5 silfvermyut, i skrifvelsen för- tecknade och värderade af bergdepartementet •^^). Endast Europas största kollektioner torde prydas af lika värdefulla stycken, som en hvar af de nämnda medaljerna, samtliga ") Kallade på ryska Cjhtkh (Fransosernes »Lingots"). Om fyn- det af 100 sådane i Räsaa nära de helige Boris och Glebs graf (år 1828) se Chaudoir Oöoapinie PyccKHXT. Jl^eneri. I, 97 och hans Apergu I, 89. Dessa groft gjutna silfvertackor böra hellre anses för gamla in- hemskt ryska myntvärden, än, såsom äfven uppges, vara af orientaliskt ursprung. ") Numismatiskt beskrifna hos Geitlin, anf. st. p. 127 ft". — En dylik Kejserlig gåfva till Vet. Akad. i St. Petersburg, se Dorn, Das Asiat. Museum, d. K. Akad. d. Wissensch, p. 53. 55. 73 präglade i Telieraii 1795 och 1796 samt vägande, den största öfver 94, treuue omkring 38 och den minsta öfver 18 solot- nik, d. ä. till sammaus öfver 2 ryska fimt, sålunda mot- svarande ett penninge värde utöfver 3400 finska mark ^^). Eget nog vågade konsistorium icke anförtro denna skatt i kabinettets förvar, utan blef den för många år undangömd i aerarium! Fraehu, den fräjdade orientalisten och numismati- keru, som på hög befallning utvalt nämnda gåfva, visade äfven annars sin välvilja för vår samlings uppkomst. Eedan före branden, under de år han utarbetade sitt grundläggande verk öfver Ibn Fozlan, hade han vid efterspanande af in- slående material stält sig i kommunikation med högskolan i Åbo och af d. v. adjunkten K. af Tengström erhållit för- teckning öfver der befintliga österländska mynt ^^). Många voro dessa visserligen icke, endast 14 hela och 6 fragment, alla, på ett kalifmynt när, Samanider. Så mycket angeläg- nare lät han sig nu vara att bidraga till detta ringa för- råds förökelse, och gjorde det med den framgång, att man föi'st från denna tid kan tala om en orientalisk afdelning i vårt kabinett. Om hans tillvägagående härutinnan upplyser en skrif- velse, hvilken han 1829 ^Vi rigtade till konferensen för Pe- tersbm-gska Vetenskapsakademin, af lydelse '2) : ., Von dem Hrn. Grafen v. Rehbinder weiss ich, dass die ehemalige Universität zu Åbo in dem letzteu ungliickliclien Bi-aude 5») Nogare utgör deras gemensamma vigt 2 funt, 40 solotnik, 72 doli; hvarvid märkes att 1 funt = 96 solotnik (— 409.,5 gramm), 1 so- lotnik = 96 doli, 1 gram fint guld i penningevärde = 3 fm. 4472 penni. Ett svenskt skälpund är något större än 1 rysk funt, nml. 425 gramm. °') Jf. hans afhandl. i Bulletin Scientif. T. IX, 332. ") Hos Dorn, anf. st. p. 400; jf. p. 30. 56. 74 auch ilir Mlmzkabiuet eingebiisst hat, und dass S. Majestät der Kaiser gesonneu ist, derselbeu aus den Persischeu Ent- schädigiingsgelderii eiue kleine Sammkmg wieder zuzuwen- den. Dadurch veranlasst erlaube icli mir die Anft-age, ob die Akademie, welche der gedacliteu Universität bereits eine so achtbare Bereiclienmg ihrer Bibliotliek verheisseu hat, derselben nicht etwa auch eine von den kleinen Oiientalischen Munzsammhingen, die ich einst aus den Doubletten des akademischen Kabinettes formirt, von denen nur erst fiinf verkauft Avorden siud, und die alle zu verkaufen, bei dem gegenwärtigen Stande der Dinge, doch vielleicht nie möglich seyn diirfte, zura Geschenk machen wolle? Ich wiirde zu dem Behufe N:o X der erwähnten Sammlungen, Avelche 152 verschiedene Miinzen zählt und dreihundert und achtzig Rub. B. von mir taxirt worden ist, vorschlagen. Die Allerhöchste Genehmiguug wiirde auch dieser freiwilligen Abtretung von Seiten der Akademie an die ehemalige Aboer Universität gewiss nicht entstehen". Akademins konferens öfverlemnade med förbindlig skrif- velse af 1829 ^V? besagda så väl mynt- som bokföräring till R e h b i n d e r , som i sin tur remitterade den till universi- tetet. Vid remissen Vg yttrade han mycket paternelt, såsom han plägade, bl. a.: „Jag gör mig förvissad att konsist. akad. icke underlåter att med första uti afgående svarsbref betyga Kejserl. Vetenskapsakademin den tacksamhet, hvar- med Alexanders-universitetet alltid bör erkänna en sä ut- märkt rik och dyrbar gåfva af den förnämsta ibland ryska kejsardömets litterära inrättningar", — en antydan, hvilkeu punktligt uppfyldes. De sålunda erhållna särskilda exempla- ren, 142 i silfver och 10 i koppar, uppnämnas •'- ^) i en af *- a) Och beskrifvas af Geitlin, p. 43 S.: Samanider: 1, 2.4—7. -10. 11—16. 18—22. 24—27. 29—32. 33. 34. 36—39. 40. 41 (?). 42. 75 Fraelin egenhändigt skrifv^en och ännu förvarad katalog: „X. Collectio nummonim Muhammedanorura CLII numero. maximam partem ab emiris Samanidicis [52] et Chauis Or- dae Aureae [86] cusorum''. Så visst kabinettet för sin hastiga nybildning, åren 1828 — 29, allra förnämligast hade att tacka hittills berörda åtgärder och storartade gåfvor, böra dock icke heller för- gätas de bidrag (hvaribland ett och annat ganska beaktans- värdt), hvilka samtidigt inkommo från flera håll. Upp- räknade i kronologisk ordningsföljd efter v. Beckers för- teckningar, hvilka i dessa st3'cken visat sig fullständigare än andra källor, voro gifvarene: Universitetet i Wilna (dess då nyligen präglade större medalj i silfver); lagman Ad- lercreutz, redan nämd förut, (74 romerska silfvermynt. deraf 36 familje- och 38 kejsarmynt); vice häradshöfdiug v. Christiersson (1 äldre ryskt och 1 turkiskt mynt) ; pro- fessor J. A. Törngren (jordfynd å Laukko, 4 smärre silfvermynt, Erik XIV och Johan III); professor J. M. af Tengström (19 svenska, det äldsta Johan Hl, samt 10 utländska mj^nt); prosten Frosterus i Kalajoki (160 ur kollektmedel afskilde kopparmynt, mest svenska, det äldsta Gustaf II Adolf); grefve Eehbinder (1 i Berlin af Lass graverad rysk silfvermedalj öfver krigsförklaringen mot Tur- kiet); furst Liewen (utom de ofvan p. 72 omnämnda stän- gerna, på skilda ställen ur jorden uppgräfda 44 ryska ko- peker i silfver); ingeniör-löjtnant Schweder (16 smärre 43. 45. 46. 47. 49. 50. 52. 53. 55. 56. 57. 58. 59. 61; Djutschider p. 81, 2, 3. 82, 1, la. 83, 2, 4. 84, 7, 8, 9. 85, 10—12. 86, 13—15. 87, 18, 19. 88, 1. 89, 2 (?). 90, 1, 2, 3. 92, 1, 1. 93, 2, 1, 2, 3, 4. 94, 5, 6, 7. 95, 9, 10, 11. 96, 15—18. 97, 19—23. 98, 1. 99, 1, 2, 3, 4 (?). 100, 2, 3, 6, 1, 2. 101, 1, 2. 102, 2, 1, 2; Sefider: 119, 4. 121, 10 (?). 122, 11, 12, 13. 125, 25, 26, 27. 126, 36; Osmanider: 138, 29. De öfrigas iden- tifiering är osäker. 76 ryska silfvermynt) ; handlanden Gadd i Helsingfors (2 större tyska silfvermynt af 1539 och 1690); tuUförvaltaren Lundmark i Lovisa] (1 persiskt silfvermynt); äfvensom följande år, att med ens upptaga detta: prosten L. A. Borgström i Pojo (24 kopparmynt m- kollektmedel), och öfversten G. Eneholm (9 antika mjnit, 5 i silfver, 4 i koppar). — Summa 379, deraf i silfver 166, i koppar 213. På samma triennium inlöstes summa 161 mest svenska och ryska mynt och medaljer, 99 i silfv^er, 60 i koppar, bland de förra 7 öfver fälttåget mot Turkarne, bland de senare Hedlingers konungalängd. Några anmärkningsvärdare eller rarare stycken omförmälas icke, utan synes valet för- nämligast berott af slumpen. Ehuru inköpsprisen icke spe- cielt antecknas, synes af deras belopp, omkring 260 rub. s:r, att blott någon qvot af årsanslaget, hvilket i den nya staten af 1828 afrundats till jemt 200 rubel silfver (= 600 rub. b:ko assign.), behöft tillgripas. Besparingarna kommo kabi- nettet till godo i ett särdeles notabelt fall. Mot utgången af 1829 utbjöd universitetets nitiske kund ända från Porthans dagar, professor A. Blad i Stockholm, en ännu större kollektion till salu än 1819. An- budet syntes dubbelt beaktansvärdt på en tid, då man som bäst vinnlade sig om kabinettets återställelse, hvarför i konsistorium alla de skäl, som talade för eller mot inköpet noga öfvervägdes. Slutligen och sedan underhandlingar med säljaren föranledt honom ansenligt nedpruta det ursprungli- gen fordrade priset, beslöt man sig för en hemställan i saken till kansler. Skrifvelsen, författad af Linsen, af- gick i slutet af mars 1830 och innehöll: „En aktningsvärd svensk medborgare, till sin härkomst Finne, professoren dr Anders Blad i Stockholm har un- der en lång följd af år med flit och urval gjort en för dess 77 sällsynthet mycket berömd samling- af mynt och medaljer. Denna frukt af sin numismatiska insigt och möda har han nu vid en mer än åttie-ärig ålder beslutit försälja, helst så att den till K. Alexanders-universitetet måtte inköpas. En- ligt prof. Blads egen uppgift utgöres samlingen af 3200 antika, 900 nyare, eller till sammans 4100 särskilda mynt och medaljer, af hvilka 26 äro präglade i guld, 1150 i silf- ver, de öfriga i koppar. Bland de antika skola, utom åt- skilliga högst sällsynta, finnas åtminstone 50 af den märk- värdighet, att de förut icke äro kända eller någonstädes beskrifna. Afven många mycket rara nyare medaljer öka samlingens värde. Då på ena sidan universitetet saknar medel att inlåta sig i denna handel, så vida det årliga an- slaget för Mynt-, Medalj- och Konstkabiuettet utgör endast 200 rubel silfver, och behållningen uti nämnda inrättnings fond, enligt en af universitetets kamrerare uppgjord och härjemte i underdånighet bilagd uppsats, för det närvarande uppgår till endast 2491 rub. 35 kop. b:ko assign. och 71 rdr 40 sk. 5 rst. svensk b:ko ■^•^), men på den andra ett så ") Den senare posten borde enl. räkenskaperna rätteligen lyda 74 rdr 16 sk. 5 rst. Här vilja vi dock anmärka, att bokföringen i U:tets statsbok för dessa tider är ytterst oklar och invecklad, till följd af de blandade myntsorterna — riksdaler b:ko och riksgäld, rubel b:ko assign, och nominel rubel silfver (= 3 rub. b:ko assign.) — samt den varierande kursen mellan svenskt och ryskt mynt, äfvensom de tekniska termernas oegentlighet. Antaget att nöfverlefverering" pä debetsidan betyder „ skuld" eller „saldo förlust", så var denna (ovisst om med eller utan ränta) för myntkabinettet ultimo december 1830 — 1051 rub. 78 kop. s:r; 1831 = 142, 3; 1832 = 948, 10; 1833=1032, 10; 1834 = 1196, 61; 1835 samt hvarje följande år till och med 1841 = 1241, 62. Från och med 1842 föras räkenskaperna blott i verklig silfver rubel (= 4 rub. b:ko assign., hvadan årsanslaget då mera och från 1841 upptages till 171, 50 i st. f. 200); med samma år upphör ock „öfverlefvereringen", hvilken dittills städse gått parallell med en större eller mindre „behållning kontant". 78 ypperligt tillfälle, som närvarande, att återuppsätta Mynt- kabinettet ej å ny o torde erbjuda sig, har konsistorium trott det vara sin skyldighet att till E. K. H. i underdånighet härom inberätta och derjemte anhålla, det E. K. H. med sitt höga förord ville utverka att H. K. Mj:t nådigt täcktes sätta Alexanders-universitetet i tillfälle att inlösa i fråga varande myntsamling. Det af prof. Blad först bestämda, visst icke öfverdrifna pris," 5500 rdr sv. b:ko, har han dock sedermera beqvämt sig att, af tillgifvenhet för sin förra fosterbygd, nedsätta till 4500 rdr. Hvarje pjes komme så- ledes att kosta föga mer än 1 rdr b:ko, ett så mycket bil- ligare köpevilkor, som 640 aftryck af antika hufvudeu i svafvel, lack och ädla stenar åtfölja myntsamlingen". Något officielt svar på denna framställning förekommer, besynnerligt nog, icke i handlingarna. Verkligen var anhål- lan om extra subvention för inköpet föga motiverad, då ju kabinettets kontanta behållning, förökad af det nedsmälta silfrets värde (2183 rub., se p. 72), hvilket likväl först i slutet af följande år till universitetet inflöt och följaktligen ej ännu i skrifvelsen kunde åberopas, nära nog täckte hela behofvet. Oväntad är deremot upplysningen om just de förefintliga kontanterna, alldeustund, enligt Wallenii of- van anförda beräkning (p. 59), kabinettet icke förr än 1831 bordt blifva skuldfritt. En afskrifning af de år 1819 ur besparingskassan förskotterade medlen tyckes således ha skett ''*). Köpet afslöts i juni 1830 och blef för universitetet desto fördelaktigare, som säljaren icke blott medgaf särdeles liberala betalningsvilkor, 2500 rdr vid skeende öfverlåtelse ") „Öfverlefvereringen" var år 1827 på debetsidan 1720 rub. 62 kop. s:r, uiimnes 1828 blott på kreditsidan, men 1829 på ingendera sidan, tills den 1830 uppträder såsom ofvan sades (se föieg. not). 79 och resten inom 2 år derefter. — utan dessutom frivilligt ökade samlingen med några hundra numrer. Anländ till orten i påföljande oktober, befans den bestå af inalles 4300 numrer, hvaraf A) antika mynt 3342, — i guld 15, i silfver 875, i koppar 2444, i tenn och bly 8, — samt B) moderna mynt och medaljer 958, — i guld 11, i silfver 459, i kop- par 385 jemte 1 svensk plåt, i messing 60, i tenn och bly 38, i jern 5, förutom C) 25 aftryck i sköldpadd, 63 skurna ädla stenar och 675 aftryck af gemmer i lack och svafvel. Man måste beklaga, att en specielare katalog öfver den dyrbara nya acqvisitionen icke medföljde eller ens efter emottagandet, till igenkännande af dess innehåll, uppgjordes. Ty väl föreskref framdeles ett kauslersbref 1833 ^Vi2j vid fråga om universitets-lokalernas inredning och möblering, att åt förevarande samling en särskild pulpet borde anbrin- gas „längs med ena väggen af kabinettet*', — utan tvifvel n. v. vitrinen A, om ej hellre de båda sammanhörande B och C, hvari samtliga romerska mynt befinnas inordnade. I dessas välförsedda, men ty värr ännu icke närmare be- skrifna rader får således åtminstone det förnämsta, eller an- tika, partiet af den Bladska kollektionen sökas, ehuru icke ensamt, utan hopfördt med sä väl qvarlefvorna af de redan före branden af Arckenholtz, Schiirer, Suchtelen och A d 1 e r c r e u t z , som med de derefter af den sistnämnde erhållna gåfvorna. Resten har deremot, så att säga, namn- löst eller utan hvarje anvisning utskiftats inom de moderna myntens och medaljernas många fack, troligen hufvudsakli- gast det svenska. Aret 1830 anger så till vida en vändpunkt i kabinet- tets öden, som genom då skedda stora inköp, dess vid branden lidna förluster, äfven i yttre numeriskt afseende, blefvo godtgjorda, och mer än som så. Sammanräknadt steg 80 nämligen nu mera de skilda pjesernas antal i det allra när- maste till 9000. Att de i penningevärde representerade en mångfaldt större summa, än den forna samlingen i Åbo. behöfver efter alt det förut sagda knappast påpekas. Ändt- ligen skulle en jemförande vetenskaplig uppskattning, derest den vore möjlig, helt säkert leraua lika fördelaktigt resultat. Sjelfva olyckan hade således, genom det handlingskraftiga deltagande deraf framkallats, hellre främjat än hämmat ka- binettets förkofran. Men äfven i annan än rent numismatisk hänsyn gick inrättningen på sin nya ort en betydelsefull utveckling till mötes. Vi syfta derpå, hurusom det redan sporadiskt in- trädda förhällandet, att med myntsamlingen vid tillfällen förenats hvarjehanda andra antiqvariska och konstsaker, gemmer, stamper m. m. (jf. p. 21. 24. 38), upphöjdes till lag- stadgad regel, då 1828 års nya statuter under kollektiv rubrik sammannämude „Mynt-, Medalj- och Konstkabinettet". Följderna visade sig snart nog. Sjelfgifvet fattades sistanförda uttryck mindre i este- tisk mening (hvilken synpunkt dock ingalunda helt och hållet undansköts, der alster af måleri eller skulptur till- fälligtvis företeddes), än såsom en blygsam sj^nonym af livad man vanligen förstår, vare sig med ett kuriositets-kabinett, vare sig med ett historiskt-etnografiskt och arkeologiskt museum. Kortligen: åt hithörande föremål och syften inrymdes nu för första gången en officiel plats vid hög- skolan. En detaljerad framställning om Konstkabinettets uppkomst och successiva utbildning fölle utom gränserna för närvarande historik. Endast ämnets hufvudmoment skola i regeln, ock under vår framställnings fortgång, uppmärksam- mas, synnerligast för så vidt de tillika beröra myntkabinettet. 81 Stälda under samma föreståndares omvårdnad ocli reparti- serande ett gemensamt statsanslag, kunde respektiva sam- lingars intressen, änskönt väsendtligen skilda till sina objekt, icke undgå ett visst, stundom ganska märkbart beroende af livar andra. Betraktades dervid tills vidare den numisma- tiska afdelningen som den egentliga frun i huset, så vann äfven den etnografiskt-antiqvariska i en kommande tid både sjelfständig tillvara och månget ändå större prerogativ. Emellertid hopade sig, enligt prefektens redogörel- ser^^') och andra handlingar, under ett antal år, de olikar- tade föremålen i konstkabinettet, äfven under dess nya titel, endast trögt, rj^ckvis och planlöst. Af det redan dessförin- nan ringa förrådet återstod efter branden blott ett enda nummer, nämligen kopparplåten (jf. p. 24) till ett porträtt af Arckenholtz, myntkollektionens förtjente gruudläg- gare. Dertill kommo under trienniet 1828—30 i föräriugar: af prosten Sadelin en mosaikstuif; af f. d. handlanden K. B ir eks te dt en runstaf; af ingeniör K. G. Holm ett häfte teckningar af österbottniska fornlemningar (lemuadt till biblioteket); af titulärrådet A. Grenqvist klädedrägt från Kaliforniens vildar; af kapten Etholén (som redan förut till akademin i Abo förärat dylika) ett större antal vapen m. m. från Aleutiska öarne; af landshöfding Stjern- schantz i Uleåborg åtskilliga fornsaker, delvis jordfynd, från Sotkamo, Pudasjärvi, Muhois och Lappland. För kontanta utgifter till den nya afdelningens förö- kelse, drog man sig ännu, såsom det tyckes, äfven af oviss- het i livad rigtning denna borde utbildas. Visserligen för- värfvades med den Bladska myntsamlingen de redan ofvan- för p. 79 under litt. C angifna aftrycken af gemmer m. m., ") Bevaras nu i etnogr. Iiist. museum. 82 men liksom endast på köpet. Väl inlöstes för god betalning några förgiftade pilar från Java (1830 3*/^), men kort derpå till- bakavisades en af amiralskan Schismarev för måttligt pris till salu utbjuden mycket värdefull kollektion af samma slag, hvartill den Etholénska redan lagt en så god grund. Icke dock så mycket afslaget i och för sig, som fast hellre de derför åberopade motiven förtjena här framhållas. Efter att hafva erinrat, det resp. fond, hvilken huf- vudsakligast vore af sedd för myntkabinettets behof, redan stode i betydlig skuld, ntlät sig nämligen prefekten, hvars åsigt af konsistorium godkändes (se prot. 1830 V? § 16): „Också synes man mindre böra brådska med anskaffande af vildarnes konsteffekter, emedan sådana utan svårighet alltid kunna erhållas [?] och dessutom ej äro så vigtiga, som de odlade folkslagens, dem universitetets konstkabinett ännu nästan alldeles saknar." Det var först af de omständigheter nästa kapitel skall omförmäla, vederbörande föranleddes att öfvergifva detta sväfvande och kosmopolitiska betraktelsesätt, hvars realise- rande skulle kraft helt andr-a medel än de till buds stående, och började på konstkabinettets angelägenheter tillämpa ett efter hand .alt mer bestämmande fosterländskt synmått. 83 VI. Åren 1831 — 35. Fortgående tillväxt. Jordfynd, Inköp. Stora förä- ringar af universitetets Kansler, af handlanden Boning och af grefve Suchtelen. Smärre gåfvor. Ny lokal för kabinettet. Relation om samlin- garna till Kansler. Man skulle vänta, att den så raskt tillskapade inrätt- ningen allaredan fått emotse en lugnare period, en välbe- höflig anståndstid, att så säga, både till vinnande af inre ordning och till upplijelpande af dess genom den Bladska kollektionens inlösande starkt medtagna materiela ressurser. Icke för ty erbjuder dithörande angelägenheters gång, ännu under närmast följande fem år, en ganska stor onivexling och rörlighet. Såsom ofvan erinrats, inflöt ändthgen 1831 en temligen betydlig summa för det nedsmälta silfret, hvar- igenora årsauslaget erhöll temporär förstärkning. Opåräk- nadt rikliga föräringar inkommo fortsättningsvis. En om ej alldeles ny, dock dittills föga gifvande förvärfskälla upp- lät sig ock för samlingarna i och genom nu mera och hä- danefter alt oftare och regelmässigare till inlösen eller som gåfvor anmälda jordfynd. Också daterar sig från slutet af näranda qvinqvennium den första i embetsväg sammanstälda öfversigten öfver kabinettets öden efter branden. Alt detta gör förevarande tidskifte nog händelse- och innehållsrikt att behandlas i ett kapitel för sig, låt vara som supplementär anslutning till det näi^mast föregående. Hvad främst de ur finsk jord upphemtade Fynden an- går, hafva vi visserligen för afsigt att, så vidt deras innehåll varit numismatiskt, deråt egna en mer uttömmande fram- ställning i ett skildt häfte. Till den del de införlifvats med 84 högskolans samlingar böra de dock äfven här åtminstone i korthet beröras. Ofvanför har detta ämne blott en eller annan gång kom- mit till tals, — af det enkla skäl, att i äldre tider antiqva- riskt hittegods endast alldeles slump- och undantagsvis ham- nade i universitetets värjo (jf. p. 12, 17 ff. 21.) Först om- kring början af 30-talet, men då nästan lika plötsligt som märkbart, ändrade sig förhållandet. Hvadan detta egentli- gen haft sin upprinnelse, kan väl blifva vanskligt att söka utreda, dock; synas förnämligast tveune omständigheter der- till medverkat. Medan nämligen, ä ena sidan, 1828 års sta- tuter anvisade för fyndföremål ett offentligt förvaringsrum i högskolans hägn, underlättade, å den andra, hennes för- flyttning till landets hufvudstad kommunikationen från och med vårt högsta styrelseverk, dit landshöfdingarnes rapporter, om „ anmärkningsvärda tilldragelser" inom länen, i och för vidtagande åtgärder, författningsenligt ingingo. Bland jordfynd öfverlemnade af enskilde under sagda tidsskede till universitetet hafva gåfvorna af professor Törn- gren 1829 från Laukko och af landshöfding S t j e r n - schantz 1830 från landets nordligaste län redan i annar sammanhang omnämts (p. 75. 81). År 1831 tillkommo ytter- ligare ej mindre åtskilliga i en åker i Kuhmois uppgräfda gamla vapen, än ett antal i sjöstranden vid Juvarautio land- ningsställe i Kivinebb hittade gamla mynt (7 i silfver, 1 i koppar), förärade, de förre af muusterskrifvaren Fl o or. de senare af kapten W. v. Q v an t en. Här må ock an- tecknas det fynd af bl. a. 9 delvis särdeles rara orientali- ska och af Fraehn ofördröjligen beskrifna mynt ^''a), hvil- ^''a) I „Kurze Erklärung der 9 Oriental. Silbermunzen, die 80 Werst von St. Petersb. auf dem Wege nach Kexholra unweit der Sta- tion Mögri gefundea worden", original ms. betiutl. i viut kabinett. IIos Geitliu p. 40, 20. 50, 35. 53, 45, a. 56, 60. 62, 79. 65, 2. 66, 5. 68, 2. 71, 1. 85 ket 1832 gjordes i Kautus kapellausbols åker, elmru det först några år senare genom öfverste Alex. F o c k insän- des till universitetets samlingar. Vida rikhaltigare var gemenligen det i officiel väg, och mestadels i sista hand genom K. Senatens kansliexpedition, i afseeude å inlösen delgifna hittegodset. Än bestående en- dast af mynt, — såsom fynden 1833 i Jääskis (76 gamla estländska silfvermynt) och 1834 å Sagu prestgårds mark (33, mest svenska silfvermynt från början och slutet af 16- hundratalet), — än blott af andra fornsaker, såsom fyndet 1834 ä Kekipeldo bys egor i Wörå (en jernhjelm och perlor hörande till ett radbaud), — än åter af blandadt innehåll, såsom fynden 1833 i Janakkala sockens Turengi by (frun- timmers hårprydnader jemte några ,,mynt med runskrift", alt af silfver och vägande 82 lod) samt det högst anmärk- ningsvärda 1835 i Eeso sockens Mahittula by, Tuomola bo- ställe, (618 medeltids, mest anglosachsiska mynt jemte en armring m. m. af silfver), — inköptes de erbjudna fJJremå- len (för inalles omkring 120 rub. s:r), dels fullständigt, dels efter urval, såsom lämpande sig för kabinettets endera af- delning. Det lider intet tvifvel, att ju konsistorium i allmänhet erkände fyndens vigt för forskningen. Någon gång fram- hållas till och med de dervid bestämmande synpunkterna. Så antecknades i protokollet (1833 28/^2 §4), med anledning af kausliexpeditionens skrifvelse rörande den i Jääskis på- träffade skatten, att „Ehiiru prefekten för kabinettet, som dessa till större delen Revalska mynt redan tillförene besett, nu tillkäunagaf att endast trenne af dem förut icke finnas i myntkabinettet och att de samtligen hvarken i anseende till sällsynthet eller metallens vigt äro af högre värde, kon- sistorium dock beslöt, uppå bemälte prefekts derom gjorda 86 framställniug och på det äfven andra, som hädanefter kunna öfverkomma dylika eller andra fynd, måtte uppmuntras att dem åt universitetet erbjuda, alla dessa mynt skulle inköpas." Dylikt yttrades vid anmälan (1835 '*/io § 4) om Reso fyndet. Emellertid kan icke nekas, att just detta tal om myntens nyhet för samlingen, om deras sällsynthet i och för sig o. s. v. låter något eftertänkligt; ty deraf synes framgå, att sjelfva fyndens värde uppskattades mera efter numismatisk, än efter historisk eller rent arkeologisk mått- stock. Detta bekräftas yttermera, då man finner, att endast nykomlingarna i bästa fall plägade instickas i ledet, men återstoden hvarken skildt bevaras eller helst noggrannare förtecknas. Otaliga fyudrayut hafva på detta sätt, försking- rade i kabinettets olika fack och gömmor, undanryckts ett ingående studium och bedömande, utan att vi om dem ega annan vetskap, än de vanligen mycket knappa och sväf- vande primär-uppgifterna som åtföljt försändelsen. Lättare kunna naturligtvis antiqviteterna af andra slag återfinnas, att identifieras såsom hörande till det eller det ursprungliga sambeståndet, men de voro, såsom af det ofvanstående fram- går, ännu ganska fåtaliga. Härtill kommer att kabinettets angripna kassa gjorde sparsamhet, så i det ena som andra hänseendet, nödvändig. Dess utgifter stego derför under hela qviuqvenniet endast till sam- manlagdt omkring 330 rub. s:r (förutom den nämnda summan för fyndens inlösen, 120 rub. s:r). Derför hände ock, att andra fonder, utan godtgörelse, fingo träda emellan, såsom då 1832 vid landshöfding Snellmans auktion Porthans bronserade gipsbyst öfverkoms, denna, till ersättning för det i Åbo lörand förlorade Sergellska marmorexemplaret, ini-opades på byggnadsmedlens konto, men öfverantvardades till myntka- binettet, om hvilket Porthan i lifstiden inlagt så stora förtjenster. 87 Väl voro, såsom antydts, inköpen under de nämnda åren, icke stora, — de utgjordes, enligt handlingarna, en- dast af 139 mjmt och medaljer, hvaraf 6 i guld, 107 i silf- ver, 26 i oädel metall, — men vitna i allmänhet om godt urval. Företrädesvis riktades samlingarna med svenska och lyska medaljer, synnerligast de förra, troligen äfven att upp- läggas i stället för redan förefintliga, men eldskadade exemplar. Vi citera särskildt: Svenska Vitterhets-akaderaius pris- medalj i guld (H. II, 128, 5) och Blekinge nations minnespen- ning öfver Sv. Lagerbring, (H. p. 222), jemväl i guld, — båda ur Jak. Tengströms qvarlåtenskap, den förra af honom vun- nen i täflan 1780, den senare mycket sällsynt; dessutom silfvermedaljerna: öfver det tillintetgjorda försöket att ut- vidga konungamagteu 1756 (H. II, 101, 27), öfver revolu- tionen i Sverige 1772 (H. II, 152), öfver Gustaf ni:s krö- ning (H. n, 150), öfver Gustaf m af adeln 1778 (H. II, 172) och af borgarståndet 1789 (H. II, 192), öfver Gustaf IV Adolfs födelse (H. II, 173), öfv^er Karl XII såsom kronprins 1688 (H. I, 482, 2), öfver Porthan 1799 (H. p. 254), öfver Ahlman 1801 (H. p. 245), öfver N. v. Eosenstein af finska församlingen i Stockholm 1814 (H. p. 301, 2), prismedaljen af Societas pro civi sciendis 1794 (H. II, 262); äfveusom Kejsar Alexander I:s kröniugsmedalj och upplösta finska mi- litärens medalj af 1811; samt bland mynt: Erik XIV:s da- lar 1562, Gustaf Adolfs d:o 1632, silfverrublar af Peter I. af Anna 1733, af Elisabet 1743; m. fl. — Inköpen af Eck- hels Doctrina Nummorura och af Schmieders uumismatiska Handwörterbuch må ock anföras, såsom varande första bi- dragen till renovation af kabinettets lilla bibliotek. Långt anmärkningsvärdare framstår tillväxten genom gåfvor. Ännu fortlefde icke mindre på högsta ort, än hos allmänheten en Mig hågkomst af universitetets genom bran- 88 den lidna förluster. Men äfven en gladare anledning till deltagande " för det samma inträdde, då dess nya, rjmliga och vackra hufvudbyggnad hunnit så långt att den kunde högtidhgen invigas, hvilket skedde den 19 juni 1832. Kejsar Nikolai, Åbo akademis forne kansler, uttryckte sin fägnad öfver det under hans auspicier fullbordade ver- ket icke blott genom tDlsändande af en nådig välönskan, men genom en föräring af inemot 3000 volymer (den me- dicinska delen af v. Rehmans boksamling) till det återupp- rättade lärosätets bibliotek. Hans höge son, universitetets d. v. unge Kansler, som redan så ofta varit i tillfälle att af sitt upplj^ste biträde grefve Rehbinder emottaga an- mälningar om betydliga skänker till vårt mynt-, medalj- och konstkabinett, behagade nu äfven för egen del till inrättnin- gen öfverlemna en sådan, — den första yttre gärden af hans sedermera i en lång följd af år den finska högskolan egnade omsorger. Bland annan af lågorna förstörd egendom var ock den del af Lipperts berömda Daktyliotek, hvilken Arckenholtz fordom testamenterat till akademin i Abo (j£ p. 24). Denna mistning kunde ingalunda anses ersatt af det appendix (jf. ofvan p. 79, litt. C), som medföljde Bladska samlingen. Den blef det deremot, i rågadt mått, då Kansler lät sin lyckönskan vid sagda invigningsfest åtföljas af ett fullstän- digt och särdeles väl konditioueradt exemplar af det dyi*- bara arbetet, inueliållande 3000 gipsaftryck af forntida gem- mer jemte beskrifning ^^). liksom det egentliga myntkabiu ettet ett par år tidi- gare, så hade nu mera dermed förenade samling af konstfö- remål fått sina refvor botade. Inrättningen i sin helhet »«) Se kanslersbrefvet 1832 '»/g samt Finl. Allm. Tidn. 1832 n:o 145; jf. mitt Piogr. 1875, sill. 44. 89 kan således sägas hädanefter hafva beg-ynt novo conto, livarpå debet från olyckan i Åbo icke mera tyngde. Att jemväl enskilde patrioters välvilja för högskolan skuUe lifvas från den stund hon åter vann ett stadigt hem- vist i eget hus, synes naturligt. Alla hennes samlingar och inrättningar hade deraf märkbar uppkomst. Man drog, i täflan med styrelsen, försorg, att de föi- universitetets behof nybygda, prydliga lokalerna icke heller till sitt innehåll skulle stå efter tidens och vetenskapens fordringar. Mynt- och konstkabinettet glömdes dervid ingalunda, utan var tvärt om från nu och länge framåt företrädesvis i stöten. Främst och särskildt harbiand högskolans donatorer från denna period handlanden i Reval G. Fr. Boning, adlad von Boning h, förtjeut en hågkomst i hennes historia. Till- hörande en redan i medlet af 1600 talet till Poj o nejden in- flyttad adlig, men icke på svenska riddarhuset introducerad, lifläudsk ätt och född i Ekenäs 1790, hade han i unga år blifvit kontorist i Eeval, samt 1826 erhållit translators be- fattningen för svenska språket vid landsrätten derstädes. Hug- nades 1830 med en briljanterad ring och 1834 med guldme- dalj att bäras kring halsen, nämndes 1835 till finsk handels- ombudsman i Reval, upphöjdes 1839 i finskt adligt stånd, 1857 riddare af S:t Stanislai ordens 3 klass, 1859 kollegi- assessor, 1864 hofråd; -J- 1866. Det lider intet tvifvel, att ju äfven hans många föräringar väsendtligen bidragit till förenämnde för en trafikant mindre vanliga utmärkelsei\ Utan att någonsin hafva varit vid vårt universitet in- slcrifven, hj^ste han dock varmt deltagande för dess öden och utveckling. Efter olyckan i Abo besluten att söka, i sin mån, lindra dess för högskolan menliga följder, började han å sin ort hopbriuga numismatiska och andra f3remål af vetenskapligt eller konstvärde. Dessa samlingar hade 90 vid tidpunkten för nyss omförmälda invigning af den nya hufvudbygguaden, nått en omfattning att synas kunna blifva ett godt tillskott till universitetets egna, livarom han äfven vid personligt besök härstädes, sommaren 1832, öfvertygade sig. Den första remissen ankom 1832 i augusti och utgjorde 1409 numrer, derpå följde flera andra, så att innan årets ut- gång hela antalet steg till 1926, innan slutet af 1833 till 2358 och ett decennium derefter, till omkring 2500 num- rer. Detta blott i mynt och medaljer, men derjemte fiugo äfven våra andra inrättningar, i synnerhet biblioteket och mineraliekabinettet, emottaga många mer eller midre dyr- bara gåfvor af hans hand. Så notoriskt det är, att de Böuingska föräringarna va- rit ganska betydliga, råkar man i stort bryderi vid försök att nu mera nogare ange deras innehåll. I kabinettet liar visserligen återfunnits omkring ett trettiotal förteckningar "), uppsatte af gifvaren sjelf, mestadels på lösa pappersrimsor, men utan strängare sortering efter länder eller tider, och troligen endast som fakturor hänförande sig till askarna, hvari pjeserna vid öfversändandet förvarats. Det röjer sig dervid, att mindre en numismatiker ex professo, än en dilettant, för den goda sakens skuld, hos mynt- och kuriositetshand- lare inhöstat livad för tillfället kunnat fås, hvilket icke hin- drat, att ju många rara och intressanta saker påträffats. Såsom prof, och till styrkande af det sagda, meddelas här ordagrant katalogen öfver hans första sändning, hvilken föredrogs i konsistorium 1832 ^Vs § 10, jemte ett par bifo- gade speciallistor. Den förra lyder: „l:o) 25 cartons in- nehållande 1409 mynt och medaljer, dels silfver, koppar, ") Stundom samma förteckning nästan ordagrant in diiplo. t. ex. en undertecknad 1832 »/jo och en annan '7io- 91 brons och metall (sic!); 2:o) Gamla pappersmyut . . ; 7 blad kopparstick af medaljer slagna öfver Karl XILs segrar m. m.; 3:o) Runstaf; 4:o) 1 carton stalaktiter; 5:o) 30 car- tons med 1755 aftryck af sigill; 6:o) 1 kakel nied Karl XI:s namnchiffer; 7:o) 1 kopparstick föreställande fasaden af uni- versitetshuset i Dorpat; 8:o) 1 exemplar af musslan Venus Dione; 9:o) 1 st. gediget guld från Ural; 10:o) 116 st. kop- parstick öfver märkvärdiga personer; ll:o) 59 st. facsimiles af berömde förstår, fältherrar, statsmän, litteratörer, konst- närer, m. m.; 12:o) 1 st. Esox Bellona i spiritus viui; 13:o) 80 st3^cken böcker." En af åberopade 25 cartous inneslöt: „Silfver: 28 st. smärre mynt, ikiing ränderna åtskilliga af årtalen 1542,. 1565, 1673, 1764, 1750. 1760, 1774, 1776, 1711, 1766, 1688 etc; 1 indiskt mynt med hebraisk skrift, Jerusalem etc; 1 Friedr. Wilh. 1684; 1 turkiskt m.; 1 persiskt d:o; 1 obe- kant d:o; 1 Sigismund polon.; 1 Friedr. W. Borossor. 1805; 1 d:o d:o 1785; 1 Franc. D. G. Imp.; 1 Civitatis Eigensis 1565; 1 d:o d:o 1567; 1 d:o Eevaleusis under Härföraren Gotthardt 1560; 1 d:o under S. Gallens regering 1553; 1 d:o d:o mycket sällsynt 1554; 1 d:o d:o under Härför. Herman 1557; 1 lithauiskt m. 1540; 1 Hamburger d:o, Ferdinand II, 1562; 1 Christian 1665; 1 Sigismundus primus Eex po- lon., mycket sällsynt 1528; 4 F. II suum cuique 1692 etc; 1 Stauislaus August 1792; 1 Tolf stycken en Rdr. courant 1801; 1 Stanislaus August 1794; 1 Berbiu'ger m. 1716; 1 Furstlig Hessens 1768; 1 Tolf en Dir 1685; 1 d:o d:o 1692; 1 d:o Friedr. III, 1692; — 60 stycken." En annan: „11 st. Görtzka kopp. mynt; 1 Karl XII, Revers Stupendo debuit. Stupendo floret. Ad:an. 1703 in se- pentem [bör heta: Stupeudos debuit stupendo flores. Ab a. 1708 in sequentem; = den 1 s. k. Aloe medaljen, syftande på 92 Karl XII:s bedrifter; jf. Berch p. 334, 86 et H. I, 561, 138]; 1 Oddo eller Otto med en kapellbyggnad; 1 original antiqva från Regensburg, medomskrift Henricus dux — Revers: Civitas Regina; 1 de äldste svenska mynt, förmenas från Sten Stu- rens tid; 1 af de äldste ungerska mjmt, till märkandes från Matliias Corvinus, som regerade från 1463 till 1490; 1 sällsynt Sdiweizer V* daler, Canton Basel, med prospekt af dess underliggande länder, och orter — Revers : staden Basel i prospekt; 1 Sardinisk skådepenning af fint bronce, med konung Victor Amadaeus bröstbild — Revers : Mauritius den helige; 1 fin bronce skådep. öfver bergverken i Hartz; 1 silfver antiqve ordinis apitianis [?] 1213; 1 ryske storfui'Sten Wasil Wasilievitsch bröstbild; 1 Quartrino Romani; 1 Riga mynt, med vanliga stadsvapnet — Revers: nycklarue i kors; 1 Hamburger mynt 1675; 1 antiqve; 1 Arboga fyrk; 1 A. J. M: 5 öres polett, med n:o 5939 [jf. Stjernstedt p. 183]; 1 Dormsjö — 1 lass q malm [jf. Stjernst. p. 49]; 1 Dalmat. et Alban.; 1 Hieronimus V*; 1 ^'arl Hispania 1686; 1 India et Batavia; 38 åtskillige andre kopparmynt. — 71 stycken inalles." Dessa och dylika uppgifter, afsedda endast för en yttre kontroll, fjdla inga strängare vetenskapliga anspråk. Men det samma är ock fallet ej mindre med respektiva i kabi- nettet befintliga och inför konsistorium producerade redogö- relser, än med den anmälan öfver förstberörda och ett par andra af Boning, under loppet af året 1832 (Vo och^Vio' insända föräringar, hvilken konsistorium i slutet af decem- ber (se prot. 29/j2 § 5) aflät till Kansler. Sistsagda aktstycke innehåller en dylik generel kata- log, som den vi nyss afskrifvit, blott med den skilnad, att antalet mynt och medaljer nu mera stigit till 1926, samt fortsätter derpä: ,,Af denna gåfva är i synnerhet mynt- 93 samliiigeu. hvaröfver specifik Förteckuiug- härhos i uiiderda- nigliet bilägges, af högt värde. Den innehåller nämligen det i förhållande till samlingens storlek betydliga antal af trettiotvå st. sällsynta mynt, samt utgöres i afseende å me- tallen af närmare 60 st. stora medailler och mynt, öfver 50 medelmåttiga och flere hundrade smärre i silfver, och böi' relativt till universitetets samling skattas högt, så vida af de rarare mynten nästan alla, och af de öfriga en betydligt större del i sistnämnda samling förut icke funnits. Särdeles dyrbar anser konsistorium i öfrigt denna gåfva genom gif- varens frikostighet och välvilja att afstå hvad han med stor möda och kostnad en längre tid har samlat." Bemälte förteckning ^^), hvilken är undertecknad af Linsen, uppvisar rubrikerna : Antika mynt (19 st. „Eo- nierska. i brons, funna vid utgräfuingen af Herculanum"). Nyare mynt och medaljer: 1 Eyska, Polska, Estli- och Lif- ländska, Lithaniska (till samman G 12); 2 Svenska (summa 189); 3 Danska, 4 T3'ska, Holländska, SchAveiziska, Ungerska : 5 Preussiska och Brandenburgska ; 6 Anglo-Saxiska (summa 9) och Storbritanniska; 7 Franska; 8 Syd-Europeiska; 9 Ö- sterländska (1 arabiskt, 1 persiskt, 9 turkiska, 3 hebreiska och 3 kinesiska); 10 Hvarjelianda annat (såsom 1 frimurare tecken, spelpenningar, m. m.). Totalantalet utgör endast 1100, — således ett godt stycke under 1926. Också finner man vid närmare granskning, att denna s. k. „specifika förteckning" icke är uppgjord med ledning af sjelfva pjeserna, utan endast temligen godtyckligt samman- stäld i rubriker efter Bonings listor, hvarför dessutom åt- skilliga oegentligheter deri insmugit sig. Något omsorgsful- **) Förf. benäget meddelad från Kanslersembetets arkiv (jf. j). 53); ty den saknas i universitetets härvarande handlingar. 94 lare har gifvareu specificerat sina 1833 ''/i och ^o/^ inlem- nade myiitskäiiker, hvilka slöto sig, den ena på 128, den an- dra på 300 skilda numrer. Alldeles opålitlig visar sig der- emot prefektens uppgift rörande kabinettets tillväxt 1834, i hvad der åter omnämnas, under 38 numrer, gåfvor af B ö - ning, ty hvarken detta eller det närmast följande året be- finnes han, enligt handlingarna, hafva insändt sådana, utan äro de upptagna blott till supplement, att godtgöra vissa ti- digare förbiseelser, medan likväl andra defekter qvarstå. Af så beskaifadt katalogiseringsmaterial kan icke myc- ket göras, i synnerhet som beskrifningarna, alltid ofullstän- diga, dessutom ofta äro origtiga. Vi måste nöja oss med en ungefärlig öfversigt, helst af de märkligaste partierna. Ty väl utgöra i fråga varande föräringar i allmänhet ett brokigt hvarjehanda, men deriu' låta dock omställa sig vissa företrädesvis välförsedda grupper, hvaraf vårt kabinetts när- varande bestånd i dessa delar ganska väseudtligen bildats, hvarför ock slutyttrandet i kousistorii of van anförda anmä- lan behåller sin fulla giltighet. Rikligast är den Ryska numismatiken företrädd, näm- ligen af öfver 600 numrer (serien kopparslantar ensam in- emot 250), de flesta mynt af olika valörer — ända från de äldste storfiirstarnes små ;,dengas" till senare tider, — ett mindre antal medaljer. Såsom „sällsynta" betecknas: 1 silf- ver skådepenning att lösskrufvas, hvari kanslern Bestuschefs bröstbild, 1 Katarina 11:8 silfverkopek med j-ysk och tatarisk inskrift „då Tatariet förenades med Ryssland", 1 sibirisk kopek 1728, 1 d:o deunuska 1768, 1 qvart kopek från Ka- tarinas tid, 1 Peter IIis halfrubel, 1 Elisabets halfdukat, m. m. Näst de ryska må här anföras 55 mynt från det ännu fria Lithauen (det äldsta af storfursten Alexander 1394) och konuns-ariket Polen, mest Sisismund. 95 På insamlande af Östersjöprovinsernas mynt hade Boning synbarligen nedlagt mycken flit; listorna ^^) upptaga inalles omkring 350, slagne dels af biskopar (de äld- sta med årtalet 1335), dels af härförarne, talrikast Waltlier af Plettenberg och Gotthardt Kettler, dels af de svenska regenterne från Erik XIV till Karl XII, förnämligast i Dor- pat, Eeval och Eiga samt ett par i Narva (Karl XI) och 1 i Hapsal. Såsom rara nämnas bland dessa: det Hapsalska (från härförare tiden), 2 Dorpats, det ena af erkebiskop Adam 1475 — 86, det andra af erkeb. Johan II 1499—1506, samt 1 Eigas af erkeb. Wilhelm 1540, 3 Revals af härföraren H. v. Gallen 1553 — 55, äfveusom 2 i Riga präglade medal- jer, den ena öfver Gustaf n Adolf i anledning af stadens eröfring 1621 (jf. Hildebr. 1, 105), den andra öfver Karl X Gustafs förmälning 1654 (H. 1, 345, 20). Slutligen bifogas ock 2 jordfynd frän Estland 1820 om 183 Revalska myut^ nämligen 26 Erik XIV:s af åren 1564 — 68 och resten Johan nirs af åren 1574—78. — Summa summarum omkring 350. Mindre märkliga äro förteckningarnas endast 195 Sven- ska (nyss berörda specifikt baltiska oberäknade) mynt och me- daljer, — de äldsta numren från Sturetideu, de öfriga, i oaf- bruteu regentföljd, från Erik XIV till Karl XIV Johan. Framhållas kunna dock deribland så väl Visby mynten (10) och skådepenningarna öfver Gustaf II Adolf med anledning af Upsala universitet förlänade nya förmåner 1624 (H. I, 106), öfver samme konungs död (H. I, 190, 186), öfver Karl X Gustaf och Hedvig Eleonora samt Karl XI (H. I, 366, 62), ") Det „Register iib. beifolg. Miinzen," som finnes i kabinettet, och hvari bl. a. ett större antal baltiska mynt upptages, hänför sig ej till de Böniiigska gåfvorna, utan uppenbarligen till ett inköp af stu- deraiiden Forsberg 1849 i maj, såsom slutas kan af Geitlins Beskrif- ning p. 29 och 33 n:o 3, m. fl. ställen. 96 öfver Karl XII:s bedrifter (jf. p. 91 f.), öfver hans död (H. I, 593, 197), "öfver P. W. Wargentin (H. p. 204) samt H. v. TroUe (H. p. 205), som ock, fur att nytja förteckning-ens ord: „Ett exemplar af de nu mera sällsynte 5 kopeks stycken, som under Gustaf ni:s tid blefvo slagne i Stockholm och vid krigståget i Finland 1788 vid ett bekant tillfälle begagna- des, väl åtskilde från de under samma årtal i Eyssland slagne 5 kopeker, i synnerhet frånsidan" «o). Ovisst är. huru \dda en „Afteckning af gamla mynt funne i Skåne 1816", hvil- ken omförmäles både i en af listorna och i årsredogörelsen 1834, bör identifieras med de 4 i kabinettet ännu befint- *") Man jemföre härmed Stjernstedt, Om kopparmyntningen i Sverige (V, H. A. Akad. Handl. D. 23 Sth. 1863), p. 26: „Det är ett allmänt kändt ocli genom bindande omständigheter styrkt förhållande) att under är 1788 vid Avestad skrodats och präglats Ryska femko- peksstycken af koppar. Öfver de verkliga orsakerna, som kunnat för- anleda en sådan myntnings företagande, hvilar en slöja, som det hit- tills icke lyckats och troligen ej heller någonsin skall lyckas att af- lyfta. Väl har påståts att denna kopekmyntning stått i sammanhang med Gustaf III:s tilltänkta fredsbrott med Ryssland, för att vid infal- let öfver gränsen det skulle finnas någon tillgång i fältkassan pä i Ryssland gångbart mynt, under det att derigenom tillika bereddes till- fälle till användande af den å utländska marknaden då trögsålda kop- paren; men måhända bör man ej gifva en så stor och allmän utsträck- ning åt de till denna kopekmyntning verkande orsakerna, utan alle- nast snarare antaga, att densamma blott var en meni enskild handels- spekulation eller industriföretag. Alltnog, denna kopekmyntning lör- siggick i Avestad 1788. Stämplarne dertill stuckos äfven i Sverige, men ovisst är om de förfärdigades vid Avestad eller icke måhända snarare vid den å Drottningholm samtidigt inrättade skedvattensfa- briken, hvilken sedermera allmänt benämndes Ryska myntet, enär der under ledning af kapten mekanikus Appelqvist och bokhållaren Berg- klint skall tillverkats så väl Ryskt guldmynt som Ryska sedlar. Det första profmyntet (not: Detta profmynt kom i öfverceremonimästaren v. Hauswolffs ego och förvaras nu i Författarens myntkabinett) af år 1787, till dessa femkopekstycken, saknar" etc, — Om ofvannämnde Bergklint, som var Finne, och hans deltagande i falskmyntningeu se min skrift: J. II. Kellgrens Finska Lefnadsminnen, p. 205 ff. 97 liga. öfverskrift saknande 4 ([vartblad "i). livarpa afstämplats 14 biskopliga mynt från Reval oeli andra baltiska städer samt 1 storfurstligt från Novgorod (men intet svenskt). De Danska mynten nppgå till omkring 40, de Ty- ska (jemte några Schweiziska, Ungerska och Hol- ländska) till inemot 170, deraf endast ett fåtal medeltida från Mainz, Köln, Osnabriick, Eegensburg. De Anglo- sachsiska. af Etheked, Edvard, Knut d. store och Ha- rald, äro några och 30, — stundom utan närmare indicier betecknade som ,.mycket sällsynta". Namngifna moderna dels silfver-, dels koppannynt och medaljer från Eng- *') Dessa blad äro mig äunu en gåta, icke mindre iln jemväl i kabinettet bevarade flera snygga foliohäfteu, upptagande 1) „Abdrucke von Angelsächsischen" — , „von alten Deutscben ii. Cölnischen Bischöf- lichen" — och „von alten Deutschen silbernen Miinzen — , welche in Finnland gefnnden worden siud", samt 2) dylika aftryck dels af äldre danska och tyska, dels, ocli fullständigast, af 3) svenska mynt och me- daljer ända från Olof Trätälja till och med Ulrika Eleonora 1720, äf- veusom en med dessa sistnämnda sammanhörande, pä tyska, omsorgs- fullt författad katalog (767 numrer), hvilken går ända till Gustaf III:s tid (1791), och hvaröfver med blyerts tecknats „Verzeichniss der schwed. Gold. Silb. & Kupf. Miinzen u. Medaille befindlich auf dem Mttnz- oabinett des [sic!] Helsing. Alexanders Universität", och slutligen 4) i skilda dylika häften. „Verzeichniss Russisch." (senaste nummer af år 1839) ■ — ,,Dänisch. u. Norweg." (senaste nummer af år 1825) — ^Li^'- länd. — Bischöfl. u. Erzbischöfl." (148 numrer, det senaste af år 1565), — „Livländ. zu Heer-Meisters-zeiten" (254 numrer, senaste är 1572), — „ Polnisch." — „Portugisch." — „Brandenb. u. Preuss." — .,Holländ." — nFranzösischer Miinzen u. Medaillen." Jag har hört förmodas, att alla dessa, synbarligen af en och samma person reuskrifna och upplinierade förteckningar sannolikt hänföra sig till Böningska gäfvor, men visst är blott, att de mycket fördelaktigt utmärka sig både till yttre och inre halt framför hans egenhändiga listor. Dessutom röjer sig ingen egentlig samstämmighet, till innehåll, antal o. s. v., mellan de sist- och de förstnämnde. En supposition, att univ. sjelft vid något tillfälle låtit, af någon tysk uumismatiker, uppsätta ännämnda förteck- ningar, — helst den öfver de svenska mynten nära korresponderar med J. Calonii katalog (se nedan, i stycket 2), — försvåras eller omöjlig- göres deraf, att intet resp. honorar linnes annoteradt i räkenskaperna. 7 98 land, Frankrike, Spanien, Portugal. Italien och Grekland belöpa sig- till öfver 120, särskildt flera slagna i Kyrkostaten, deribland 1 med Urban Vllrs bröst- bild 1590, hvarvid annoteras, ;,mycket sällsynt, emedan denna påfve endast regerat 13 dag-ar, på reversen (framställes han) utdelande välsignelsen 1590." Bland Antik'a märkas: 1 från Olbia samt ungefär 30 romerska (Augustus, Antoniner- ne). Af omkring 20 Österländska anges 1 vara ara- biskt, några persiska, turkiska, hebreiska och kinesiska. Un- der rubrikerna ..obekanta" och „åtskillige kopparmynt" kunna räknas inemot 250 numrer. — Tvenne frimuraretecken, det ena för logen Isis, det andra „ mycket sällsynt, till yttre form /\ med matematiska figurer" etc, äfvensom några „gemmer" samt gamla papperssedlar o. d. hafva ock fått plats i mynt- listorna. Dupletter äro ingenstädes åtskilde. Hade universitetet i Boning vunnit en ny och nyt- tig skaffare. hvars frikostiga hand j em väl ofta framdeles och ända in på 40 talet, upplät sig, så glömdes det icke heller af sin gamle „Mseceuas" från Åbo tiden, grefve van Such- telen. Efter den stora myntgåfvan 1827. hvilken jemt hann anlända för att gå med i elden, afstannade hans rela- tioner med finska högskolan ända tills 1832, då biblioteket af honom erhöll tvenne större verk. Derpå fick 1834 hans speciela skyddsling myntkabinettet emottaga en sändelse af 111 arabiska, persiska, turkiska och tatariska mj-ut. 5 i guld. 71 i silfver och 35 i koppar, — ett värdefullt tillskott i dess raskt sig ökande österländska samling. Konsistorii tack- sägelsebref anknyter sig vältaligt till hågkomsten af äldi-e förbindelser *^'^). '-) „Favoris singularis, quo jam dudum nostium coniplecteiis Athe- naeuni, et numero et praestantia adeo extant documenta, ut niemo- ria eonim fido usqvc renovata pectore fons iiobis sit voluptatis ju- 99 Suclitelens föräring riktade tillika kabinettet med ännu ett minne af tidens störste mimismatikers högtfräjdade penna- Här bevaras nämligen en myntforteckning- på G ([vart blad, Iivarimder läses „E,aptim scripsit C. M. Fraehn Pe- tropoli d. 17 Sept. 1822." Redan Geitlin har erinrat, att denna handskrift, ehuru titellös, hänför sig- till of- van nämnda österländska mynt, och författats samtidigt med ett tillfälle, när den berömde mannen, på 8 u c h t e 1 e n .> uppmaning, ur dennes kollektion för asiatiska museets i S:t Petersburg räkning utvalde derstädes förut obefintliga exem- plar. Resten återgick med förteckning till egaren, hvilken 12 år senare öfverlät bäggcdera som gåfva till vårt universitet. Vid jemförelse mellan F r a e h n s uppsats och Geitlins be- skrifning af universitetets muhammedanska m37ntsamliug ^■^) befinnas samtliga numrer, till stor del äfven i och för sig sällsynta, hafva varit nykomlingar för vårt kabinett. För öfrigt ingingo under loppet af nu förevarande år till kabinettet äfven åtskilliga smärre föräringar. Så skänkte Universitetet i Upsala dess 1818 präglade silfvermedalj öf- cundissimae. Cumulasti liaec, Comes lUustrissime, recenti aiictn. Mis- sum est a Te Numophylacio nostro clonum honoiificum uumismatum • Splendebit etiam liocce Timm benelicium iu Univeisitatis Fennicae annalibus: justa scilicet Camoenis ejiis gloriaudi caiissa. Tu vero" etc— Se Registr. 1834 -y^. ") I denna hänföra sig p. 33, 1. 3ö, 4. 37, 7. 9. 38, 10. 13. 39, 14 f. 42, 1. 43, 3. 48, 28. 51, 41. 52, 44. 72, 1. 2. 3. 74, 1. 77, 3. 77, 4. 79, 1 (?). 80, 1. 81, I. 82, 1. 83, 3. 86, 16. 87, 20. 89, 2. 101, 1 (Tschegreh). 102, 3. 4. 5. 104, 5:a. 105, 8 f. 105, 1. 3. 106, 4. 5. 6. 109, 1. 2. 110, 3. 4. 5. 111, 6. 8. 112, 9. 10. 11. 12. 13. 113, 16. 17. 114, 19. 20. 115, 25. 118, 1. 119, 2. 3. 4. 120, 6. 7. 8. 121, 9. 122, 15. 123, 16. 17. 18. 124, 19. 20. 21. 125, 22. 23. 25. 127, 38 (?). 132, 1. 2. 133, 5. 134, 7. 8. 135, 11. 136, 12. 14. 21. 137, 25. 138, 26. 29. 142, 51. 143, 56. 57. 145, 70. 146, 80. 147, 91. 149, 102. 103. 171, 2. 3. 172, 8. — såsom af Frahns för- teckning kan inhemtas, — till Sucbtelens gåfva, ehuru Geitlin under- låtit att specielt ange det. 100 ver kansler kronprinsen Oskar (H, II, 403); professor P. A. v. Bonsdorff 1 tysk bronsmedalj och diverse (9) nyare silf- vermynt; geheimerädet Falck silfvermedaijerna öfver Karl XI:s förmälning- (H. I, 427). öfver samme konung-s död (H. 1, 452) och öfver jubelfesten 1693 (H. 1, 445) samt 2 tj^ska silfverrayut frän 16 hundra talet; professor Ilmoni 1 na- turforskaremötets medalj; professorskan Argelan der 1 österrikisk silfvermedalj, ,.armorum primitiae" 1702; stude- randen L. Y. Tamelin 1 svensk medalj i jern öfver Ul- rika Eleonoras afsägelse af regeringen till förman för sin gemål (?); k3Tko]ierden Sadelin 10 diverse mj^nt, hvar- ibland ett persiskt ; Kanslersembetet 1 exemplar i brons af den 1830 slagna belöningsmedaljen för idoge finskelaudt- män; lifmedikern Ekström 1 exemplar i brons af svenska läkaresällskapets medalj öfver jubeldoktorn arkiater P. v. Afzelius 1835 (H. p. 333, 2). — Summa 31 stycken. Parallet härmed ökade sig den etnografiskt-historiska och konstsamlingen. Vi ha redan anfört, förutom inlösta, åtskilUga hit hörande gratis erhållna fornfynd (p. 84). Der- till böra yttermera läggas: en gammal silfversked, inlemnad af geheimerådet Falck samt en d:o, med påskrift Bartho- lomaeus Schwartz, af öfverste Kr a em er (prot. 1833 "/12 ''■V9); en ridsadel från drottning Kristinas tid af handlanden Birckstedt (prot. 1833 28/^2 § 29); en runstaf af profes- sor v. Be ek er (prot. 1834 '^V^ § 19); en stenyxa af säll- skapet pro fauna et flora fennica (prot. 1834 ^sy^ § 17)- en bronsmedaljong öfver kejsarinnan Maria Feodorovna af; kol- legiradet Wulff ert (prot. 1834 -^o § 13); diverse autiqvi- teter från Rom af professor Ilmoni (prot. 1834 -Vo § 18); egj^ptiska antiqviteter i gipsaftryck, af d:r J. Buchart i Reval (prot. 1834 ^Vio § 10); en medaljong i jern öfver Berzelius af lektor Otta (prot. 1835 -% § 16); äfveusom 101 diverse i de Böuingska sänduiugariia (jfp. 91) iugäeude fornsaker. Derliäu hade efter liaud, sedan fl^-ttningeu till deuua ort, olika och delvis skrymmande föremål hopat sig i kabinettet, att de började träugas om utrymme. Detta inträffade desto hellre, icke blott i det lilla, helt och hållet provisiouela rummet (jf. p. 67), men ock derefter, enär den numismatiska och konst- samlingens behof af egen lokal, besynnerligt nog, alldeles för- bisetts, dä det sedermera faststälda förslaget (se Engels planritning å universitetet) till den nya hufvudbyggnaden uppgjordes. Lyckligtvis fans dock här, i norra fasadens mellersta våning ett större hörnrum med fem fenster odis- poneradt, dit ock vid den allmänna flyttningen, 1832 på vår- sommaren, kabinettet öfverfördes (jf. prot. "/c § 3- ^Ve § 1'^)» — och der det ännu är inhyst. Ja det kunde redan vid hu- sets högtidliga invigning, samt ännu mer vid Kejsar Niko- lais höga besök, påföljande år den 10 juni, visa sig i pryd- ligt skick och således med universitetets öfriga inrättningar taga sin andel af det yttrade nådiga välbehaget för ,.god ordning" ''*). Det oaktadt behöfdes nog en grundligare uppstädning. Äfven Eehbinder, som var med både vid invigningen och \åd Kejsarens besök, torde hafva märkt det. Åtminstone föreskref ett kanslersbref 1833 ^V^., rörande hufvudbyggna- dens inredning bl. a.: ,.att till myntkabinettet skall anskattas en ny pulpet längs med ena väggen, för Bladska samlingens uppställande ^■'), äfvensom ett skåp till åtskilliga antiqviteters förvarande, alt af faneradt mahogeny, i likhet med den derstädes förut befintliga pulpeten." Deruäst lät konsisto- **) Jf. angående Kejsarens besök, bl. a. på universitetet. F. A. T. 1833 n:o 134. «5) Se ofvan p. 79. 102 rium (se prot. 1834 20/g § 17) nu ock föryttra all den i ka- binettet obrukbara och endast skräpande kopparn, vare sig- mynt eller andra föremål, livilka uppgräfts efter branden eller sedermera tillkommit. Slutligen ansågs en ändå mera genomgripande åtgärd i ordningens intresse påkallad. I synnerhet vissa af de i kabinettet med mynt- och medaljsamlingen sammanförda etnografiska föremålen intogo der, till olägenhet för den förra, altför stort rum. Anmä- lande härom i konsistorium 1835 ^Vs, yrkade prefekten, att annan lokal borde för kabinettet anvisas. Hans förslag gick äfveu, i något modifierad form, igenom; man stannade näm- ligen vid beslutet (§ 10), att medan den numismatiska kol- lektionen fortfarande borde förblifva der den var, ,,det ena af de rum uti nedersta våningen af universitetshuset, som härintills begagnats för gymnastik inrättningen", skulle upp- låtas till förvarande af „de forntida märkvärdigheter, samt åtskilliga nyare i aflägsna länder boende, samt mindre kända folkslags vapen, klädedrägter, prydnader m. ni., som härin- tills dels uti myntkabinettet, dels uti [zoologiska] museum blifvit förvarade." Denna fördelning var så till vida vigtig för framtiden, som den medförde första steget till en successivt inträdande fullkomlig separation af de tvenne till art och beskaffenhet så heterogena samlingarna. Derom närmare i det följande. Afsigterna med alla dessa tillgöranden voro de bästa, men det samma kan icke obetingadt sägas om resultaten. Den brådstörtade tillväxten och ständiga omflyttningen i kabinettet förde med sig, att katalogiseringsarbetet lemna- des altför mycket på efterkälken, — en försummelse, hvilken år för år blef svårare att godtgöra. Träget upptagen af sin ordinarie tjenst samt dessutom ofta sjuklig, kunde pre- fekten endast nödtorftligen befatta sig med detaljerna af 103 den honom ombetrodda inrättning-ens värd, dervid hvarken något som helst biträde eller arfvode var att påräkna. Öf- ver liufvnd gälde då ännu, och länge derefter, af sparsam- hetsskäl, den uppfattningen, att universitetets professorer, uäi" behof föreföllo, borde ex nobili officio utan afseende på lust och fallenhet åtaga sig, vare sig vikariat eller andra mer praktiska uppdrag, — huru vida alltid till det allmän- nas verkliga båtnadf må här lemnas osagdt. Redan ofvanför har på tiera ställen nämts om spridda ansatser till en katalog, såsom man kunde kalla de öfliga årsredogörelserna i förening med de nu och då inkomna par- tiela uppgifterna öfver det eller det förvärfvet. Vid när- mare granskning, och jemförda med det icke heller i och för sig uttömmande material, som kan hemtas ur kousistorii pro- tokoll, lemna emellertid så de förra som de senare mycket öfrigt att önska, hvad fullständighet och pålitlighet be- träffar. Bäst voro synbarligen de romerska och i allmänhet an- tika mynten deran; v. Be ek er förtecknade deras qvarlefvor från Abo och Linsen omhuldade företrädesvis dem. troli- gen med god ledning så väl af den specifikation, hvilken måste förutsättas hafva åtföljt Bladska samlingen, som af Eckhels för ändamålet inlösta stora verk. Vi antaga gerna. ehuru afgörande bevis saknas, att också alla öfriga folkslags mynt och medaljer, helst de i ädla metaller, plägade upp- läggas fackvis; åtminstone var detta fallet med de sveuska. En noggrannare ordningsföljd låter likväl icke tänka sig vid saknad af specialkataloger och i den besvärliga trängseln. Det hände till och med, att förefintliga, från kompetentaste håll härrörande anvisnmgar helt lättvindigt behandlades. Så blef enligt Geitlin **•*) den af Fraehn förtecknade. ") Anf st. p. 24, not 48. 104 ocli i nnmrerade omslag inlagda orientaliska myntskänken af vetenskapsakademin i St. Petersburg, vid Kejsar Nikolais 1833 väntade besök, ..för att uppställas på parad", framtagen ur hylsorna, då dessa jämmerligen blandades om hvar andra. Lyckosammare för kabinettet än detta mellanfall var följande. Grrefve E e lib i n d e r , som i egenskap af minister- statssekreterare borde afgifva sin, sedermera (1836) äfven tryckta, »Berättelse angående StorfurstÄidömet Finlands till- stånd och förvaltning 1826 — 1835", eller första decenniet af Kejsar Nikolais regering, infordrade i början af höstter- minen 1835 från konsistorium redogörelse öfver univer- sitetets utveckling under samma tiderymd. Genom sam- arbete af rektor och föreståndarene för de särskilda inrätt- ningarna och samlingarna åstadkoms en omfattande relation i ämnet (expedierad till kansler 1836 ^Vi); hvarur visserligen endast de allmännaste dragen kunde upptagas i E. ehbin- ders arbete, men hvilken i och för sig utgör ett värderikt bidrag till kännedomen af vår högskolas historia under be- sagda händelserika period. Plvad kapitlet om .,Myut-, Medalj- och Konstkabinettet'- anbelangar, kan relationen visserligen icke godtgöra sakna- den af en katalog, och innehåller för öfrigt inga för vårt ändamål nya upplysningar; men en deri inryckt, i kolumner ordnad öfversigt af de särskilda föremålens indelningsrubri- ker och antal eger dock intresse nog att här bredvid med- delas. Se följande sida. 105 Beloppet vid slutet af 1835. 1835. 1834. 1833. se o ^ I a 1832. lO ^i — CC — lO o* r- I I " 1 I I -^ r- CO — CO — o Xi eri ce ■« 1831. IH30. 182'J. 1828. Tteiiflf efter branden. I I I CO r- — I I I I I I I :^ - -H CO r» — •»-< QO lO »o CO »o 1 I I I I I I I I I I f:D a> ^ ^^ M w ^ cu c3 "^ Oh rt ■^ •T-! p rz3 O o öc M -« s e •«> «s rs i- >~. ;i, a 2 =- j-. .:«] cJ ^ 3 a Ä -I- a, c3 .2 « .fr K r-J ^ s >1 s cö "S 3 <^ -3 3 ^ a> n c s S fe <5 Ph PO -^ lO !:S ill o o o 9 ea 03 ■-- 2 2 2 I :<3 > t> oS .fi > rr; "an CO cd ao 03 "•^ -id .iä! ::; =; fl) c c/J ^ Tf o bn . bf) o TS > 0) ■r> T a> •a 5? ÖC a Oj Rättelse: Noten 21 på sidan 35 bör strykas, ty namnet Bugliii är origtigt läst i stället för Biiglia, hvilken person, såsom jag nu mera finner, var en simpel, kringresande italiensk ,,gipsfabrikör", hvilken ock i Åbo liöU sina arbeten till salu. Se Åbo Tidn. 1796 N:o 37. Finlands Leprosorier. I. 1. S:T JÖRy\NS HOSPITAL. 2. HOSPITALET PÄ SJÄHLÖ. 3. HOSPITALET PÅ GLOSKÄR. AP L. W. FAGERLUND. ■K : o» 1. S:t Jörans hospital. . S:t Juraus hospital invid Åbo är icke blott Finlands äldsta leprosorium, utan torde ock vara landets äldsta sjuk- vårds inrättning i allmänliet. När det uppstått är visserligen okäudt. men redan 1355 omnämnes det i ett testamente ef- ter presbyteren HenrikTempil, genom h vilket det erhöll ett psalterimn och ett legendarium sig tilldelade ^), och 1396 ut- färdar biskop Bero 11 Balk ett bref, hvarigenom 40 dagars aflat utlofvas åt dem, som hvarje Onsdag besöka hospitalet för andakts utöfning och bön ^). Dessa besök, hvilka troligt- vis närmast gällde det kapell, som hörde till detta hospital, tillförde utan tvifvel icke så ringa inkomster åt hospitalet i form af allmosor, men redan tidigt hade det äfven erhål- lit sig tillförsäkrad en stadig inkomst, till hvilken hvarje hjonelag i Åbo stift bidrog med 4 penningar. I ett af erke- biskop Nils i Upsala, riksföreståndaren Karl Knutson och Uplauds lagmannen Bengt Jönsson utfärdadt bref, dat. 14 Oktober 1440, förmäles uemligen, att dessa penningar äfven af Åbo biskopsdöme, på samma sätt som annorstädes i riket. ^) Åbo domkyrkas Svartbok, fol. 102 v. och H. G. Porthans skrifter i urval utgifna af finska litteratur sällskapet. Del I pag. 236 not. Helsingfors 1859. — Orden lyda: Jtera hospitali j psalte- rium commune sanctorum et j legendarium cum historiis ab adventu dominj vsque ad iiij diem penthecostes -) Abo domkyrkas Svartbok, fol. 70 och H. G. Porthans skrif- ter i urval utgifna af finska litteratursällskapet. Del I pag. 347 not. Helsingfors 1859. 108 af ålder uppbiirits till uppehälle för de fattige, ;;Som Gudi taeckis at" ploga met spitiilatsooth", men att de sedermera under en tid icke blifvit uppburna „fore nogra saka sculd tlier almogen wart owiljogher aff worden tiil the for: de im penniuga at utgöra." Då emellertid såsom följd liäraf inträifat, att många af den ,, oorena sottena besmittade . . . fara wilrodhe kringom biscopsdömit jblandh alraoghen tliy at the haöua eij swadaua uppehelle at the kunno pa noghou stadh blilfua tiil samans frön almoghen othskilda", så påbjöds nu genom detta bref, att dessa peningar åter skulle uppäras af livart bjonelag i hvarje socken af Abo stift „oc antwar- das twem skelligom borgharom j Abo, som biscopen ther i biscopsdömit oc höffuidzmanuen pa Abo hws ther tiil siepa '^y. Dessa penningar, hvilka merendels gingo under namn af ^) Åbo Domkyrkas Svartbok, tbl. 19 och 256. — Jemtor Abo tidningar 1783 pag. 371 och Finska läk. sällsk. handl. Band I pag. 174 not. Såsom varande af synnerligt intresse må detta bref här in extenso meddelas (enl. Svartb. fol. 19): „Super leprosorio. Wij Nicies met Gudz nad erchibiscop j Vpsala, Karl Kmitzson marsk oc ricsens forstondare j Swerie, Bent Jönsson lagman j Vpland oc rickzens rodh j Swerige, helsora ider alle bode frsels- men oc mena almoghen j österlandora j Abo biscopsdöme kerlige met worum herre. Gode wener j wethen wel, som wi formodhom, at en god sedwaenia hafuer atf aldir waret ouer alt Swerigis rike före tess fatigis folksens vpha^lle som Gudi tjrckis at ploga met spi- tiilat sooth som ey kunno jbland almogan vmga ffore thenna fara sooth sculdh som the sotten met sig [hafvver] art" synne besmitteliga- hetz wcgna at hwart hionelagh otiuer alt Rikit skal aarliga wtgöra IIII sewenska penniga Oc then sama sedva?nian hultz oc ena stund i Abo biscopsdöme som anderstadz j rikit en tlio at hon war nederlagd före nogra saka sculd thor almogen wart owiliogher aflf vndhen (o:wor- den) tiil the forida IIII penniga at utgöra. Nw haftVom wi forstondit at ther j landit met ider, au-w thy werr mongc som an-a aff the oorena sottena besmittade, oc fara wilrodhe kringom biscopsdömit j blandh almoghen thy at the haffua eij swadana uppehelle at the kunno pa noghon stadh blilfua tiil samans frön almoghen othskilda. Thy lerw wi nw swa offuerens wordne oc wiliom thet a^werdeliga wiidh höxte 109 „spetals peuingar-' ■*) eller uågongång äfven beuämiides „sancte Birgittes penuiDgar" ^), synas, såvidt mau af de ofullständiga hospital räkenskaperna kan finna"), kommit hospitalet tillgodo ända till dess ufverflyttuing till Sjählö. En fast inkomst egde hospitalet derjemte af de gods, hvilka förnämligast genom testamenten tillfallit hospitalet och hvilka voro utarrenderade åt landbönder. Sådana gods egde hospitalet till antalet tre, nemligen S:t Jöraus gård bud at hwart liionelag ouer Abo biscopsdöme scal aarliga her epter vtgöra IIII sraa peninga som ther nu gengis serw, eller framdeles genge warda knuna Och the scula vpbseras j huario sokn oc antwar- das twem skelligom borgharom j Abo, som Biscopen ther j biscops- dömit 00 höffuidzmannen pa Abo hws ther tiil siepa Oc the sculw them framdeles bewenda thy fatiga folkeua til bergningh oc vppe- helle oc göre för:de biscopenom hans capitulo oc fogtanom aff Abo hws skiel oc rekenskap ther aff, oc all ting holda epter theres rodhe Wij wiliom met Gudz hielp thet swa forswara at ther sculu eij swadana forfal vthij koma som förre giort war Tho thenne sedwsenian afflagdis ther met ider. Datum in curia regia Swartsio, Anno domini M. C. D. qvadragesimo Die beati Kalixti pape Sub Si- gillo Eegni nostri Suecie". *) Finlands statsarkiv N:o 268 foU. 3, 11, 21. N:o 270 a, fol. 2 v. N:o 271 fol. 1 v — 2 v. N:o 272 fol. 1 v. N:o 273 fol. 2. N:o 274 föll. 6 v, 23. N:o 276 föll. 22, 29. «) Finl. statsarkiv N:o 275 föll. 1, 3. '^) De förnämsta handlin£,ar rörande detta hospital, äro dess räkenskaper. Af dessa finnas, förutom ett „vtspijsaingz register" från J603, numera i behåll endast för åren 1557 — 1559, 1568, 1570—1572, 1598, 1600, 1601. Ur dem framgå, att under dessa år inflöt af spetals- penningarna: 1557: 152 if 6 öre 8 pen. 1558: 217 n 2 n 8 n 15ä9: 204 51 5 % B — n 1568: 312 n 6 „ — n 1570: 308 n 3 n 4 n 1571: 308 ;> 3 n 4 V) 1598: 107 ' 72 n — !5 — n - = 26 Daler 3 Vä i^ — 1600: — j) — « — n 21 „ - „ 4 öre. 1601: — n — n — v 64 „ - „ 3 „ Huru mycket af dessa peningar inflöt ifrån hvar socken visar bilagan N:o I. 110 i Wårfrukyrcko (S:t Marie) socken, hvilkea gård en „burg- mester j" Åbo fordom leetli wpptaga aff ödis marek och byggde till fatiges behoff" ^), Kähärä gård (nu Kähärlä) i samma socken, hvilken gård en „skattebonde hade giffltt till testamentt vnder de fatige" ^), samt Ragnestela gård (nu ') Finl. statsarkiv. — Tillägg till handlingar och räkenskaper rörande Åbo slotts län 1540—1633. Ett oinbundet häfte med tittel: Een lengd oppå alle Landbönder wthi 3 Sochnar sam äre Pöytte, Wårffru- kircke och Sancte Karins sokner Inge undantagne Eehwem the tillhöre sampttligh och synnerligh A:o 1557", fol. 9. — Gården beskrifves på följande sätt: Ligger för 6 stenger, stongen gäller 15 march, sås på stången 3 spän 3 fjerdingar. Eng till 7 capper lass, Skog, Muulbett intet annet en stalbacken, watuquern heller quernstond intet, weder- quern 1. — Såsom gårdens inventarium upptages: Oxe — 3 st., Köör — 2 st., Stuutt (2 års g:l) — 1 st., Qvigo (2 års g:l) — 1 st, Fåår — 2 st., — Den inkomst hostipalet hade af denna gård utgjorde under de år, för hvilka räkenskaper finnas: 1568: Råg — 8 pund, Malt — 2 pund 8 spän, Hvete — 3 fjerdingar. 1570: Råg — 2 pund, Malt — 1 pund, Smör — 2 L'B, Drottninge pengr. — 2 if, (till slagt:) Ko — 1 st., Gerdfår — 1 st. 1571: Råg — 2 pund 1 spän. Korn — 1 72 pund. Smör — 1 V2 LS') Tjur (års g:l) — 1 st. Lam — 1 st. 1572: Råg — 10 spän, Malt — 9 spän, Hvete — V2 spän, Hafra — V2 spän, Smör — 2 L'B, Ko — 1 st., Får — 1 st. 1598 upptages som stadgadt inventarium: Oxe — 1 st.. Ko 1 st. Får — 2 st., samt såsom stadgad ränta: Råg — 5 t:or, Malt 4 t:or, Hvete V2 spän, Hafra — 1 spän, Smör — 1 L'^, Ull — 4 1^, Dagsverker — 12 d., Wed — 4 lass. 1600: Råg — 6 tor, Malt — 2 t:or. Smör — 1 L??, Ull — 2 i^ Kalf — 1 st. 1601: Inventarium likasom 1598 hvartill nu kommer 1 st. Werkklip- pare (arbetshäst), äfven räntan är densamma, men för detta år är dessutom upptaget till slagt „2 åhr åslagh:" Ungnöt — 1 st., Får — 1 st. — A gården utsås "allehanda säd — 8 t:or.'' 1610 Inventarium: Oxar — 1 par. Ko — 1 st. Får — 1 st, — Ran- tar: Spanncmåll — 7 t:or, Hafra — 1 t:a, Koosmör — 1 L® — Ull — 2 :^, Wed — 4 lass. Till slagt: årligen 1 lam och hvart- annat år 1 st. ettårs ungnöt — Utsås: 8 t:r säd. *) Finl. statsarkiv; samma längd, som anföres i föreg. not fol. 9 v. — Denna gård beskrifves på följande sätt: Ligger för 12 stänger, stången gäller 15 marchcr, sås på stången 1 spann. Eng till 15 111 Raunistula) likaledes i Wårfrukyrko socken. När de två förstnämde gårdarna tillfallit hospitalet är okändt, men den sistnämnde erhöll det genom ett af borgaren i Stock- holm Raumo Jönss utfärdadt gåfvobref dat. Stockholm den G Oktober 1544 ^). Denna gård blef emellertid redan capper lass, Skog muulbett och andre wttägor liika med dee andre fatiges landbönder. Är skipttis gods. — Gårdens inventarium uppta- ges till: Oxar — 1 par, Kor — 3 st., Quigo (2 års g:l) — 1 st., Quigo (års g:l) — 1 st.. Får — 5 st. — Gården inbragte åt hospitalet : 1568: Råg — 2 pund V2 spän, Malt — 1 pund, Smör — 2 L®, Oxe — 1 st. (i st. f. 6V2 spän råg). Ungnöt — 1 st., Får — 2 st. 1570: Råg — 3 pund 2 spän, Malt — 2 spän, Hafra — 2 spän. Smör — 1 L®, Drottninge pengr. — 2 ^, Stut — 1 st.. Får — 1 st.. Gerdlam — 1 st. 1571: Råg — 2V2 pund, Malt — V2 pund, Hafra — 1 pund, Smör — IV2 L®, Ko — 1 st., Får — 1 st. 1572: Råg — 9 spän, Malt — 2 spän, Hvete — 1 fjerd:g, Bönor — 3 fjärd:ar, Hafra — 1 pund, Smör — 2 L®, Får — 3 st. 1598 upptages som stadgadt inventarium: Oxar — 1 par, Ko — 1 st., Får — 2 st., samt såsom stadgad ränta: Råg — 1 pund, Malt — 2 spai^ Hafra — 1 spän. Bönor — V2 spän. Smör — 1 L@, Ull — 1 1^, Dagsverken — 12 d., Wed — 4 lass. 1600: Råg och malt — 6 t:or, Smör — 1 L® Ull — 2 1^, Nöt (ett års) — 1 st. 1601: Råg — 4 t:or, Malt — 1 t:a 20 capper, Hafra — 20 capper, Smör — 1 L®, Ull 4 i^, Dagsverken — 12 d., Wed — 4 lass, (till slagt årligen:) Ungnöt — 1 st. Får — 1 st. — Å gården sås „allehanda säd — 6 t:or." 1610: Spanmål — 5 t:r, Hafra — 1 t:a, Koosmör — 1 L@, Ull — 4 1^, Wed — 4 lass. Till slagt: årligen — 1 får, hvart annat år 1 ettårs ungnöt. — Utsås : 6 t:r — säd. Såväl om detta gods, som om S:t Jörans anmärkes: „hvad belangar dagsverker derpå ingen viss stadga kan vara för den skull att de dagligen mötte vara om åhret i hospitals arbett när så behöffves och haffve varitt wane fhå vthspissning när de äre i hosspitals arbete." Finl. statsark N:o 1546 fol. 43 — 45. — Namnet skrifves än Kä- härä, än Kähärlä och Kedherle. •) Åbo tidningar 1796 N:o 22; Finsk. läk. sällsk. haudl. Band I pag. 172 not. och Arvidsson, A. I. Handlingar till upplysning af Finlands häfder. Band VI pag. 259. — Denna gård (som benämnes än Ragnestela, än Ragnilstada, Ragnistala och Eawnistela) hade 112 före 1598 af kouuugeu öfverlemuad i föiiäuiug- ät Christer Clausson- Horn till Aminue och i vederlag anslogs till hos- pitalet (i pnnd spaumål årligen af norra Finlands ränta ^*'). Testamenten till förmån för hospitalet voro för resten icke så alldeles ovanliga och antalet af dem, som icke kom- mit till vår kunskap, måhända vida talrikare än dem vi känna. Redan ofvan liafva vi nämnt Henrik Tern pils te- stamente af 1355, äfvensom dem, genom hvilka nyss anförda gårdar tillfullo hospitalet. Dessutom finnes sådana uppgjorda af Henrik Classon (Djekn) 1449, 1452, t)ch 1453 ^i); samt af hans hustru Lucia Olofsdotter 1449, 1452 och 145512); af Hartwik Japsson (Garp) 1486 ^^Y, af Magnus Frille 1508 i*); af Clemet Howenskel 1512 15); m. fl. '^). Raumo Jönss erhållit i arf efter sin broder Anders Jakobi, kanik vid Åbo domkyrka. Under donators lifstid skulle årligen af gården levereras till hospitalet: Råg — 1 pund, Korn — 1 pund, Slagtnöt (2 års g:lt) — 1 st. Gårdens inventarium upptages till: Oxar — I par, Kor — 4 st., Får — 6 st. — Den inbragte hospitalet: 1557 & 1558: Råg — 6 pund. 1567: Råg — 4 pund, Korn — IV2 pund, Hafra — Vj pund. 1568: Råg — 4 pund, Korn — IV2 pund, Hafra — 3 spän. 1570: Råg — 31/2 pund, Malt — 2 pund, Hafra — V2 pund. 1571: Råg — 4 pund, Malt — IV2 pund, Hafra — 7., pund. 1») Finl. statsarkiv N:o 274 fol. 18. ") Arvidsson, A. I. Handlingar till upplysning af Finlands häfder. Band VI pagg. 21, 34 och 39. — Henrik Djekns första testamente af den 24 Decemb. 1449 upptager för hospitalet „ena koo, II faar, I pund rogh"; det samma ingår i hans andra testa- mente af den 8 Maj 1452, men enligt hans tredje testamente af d. i Mars 1453 tilldelas hospitalet „II köör, II faar, II pund rogh och II flaesk". '^) Arvidson, A. I. Handlingar till upplysning af Finlands häfder. Band VI pagg. 357, 25, 42. — Hvart och ett af dessa upp- tager till förmån för ^spitalen: I par oxar, II köör'". ") Arvidson, A. I. Handlingar 0. s. v. Band. VI pag. 69. — Testamentet upptager: „spetalet j Abo IIII flesk". '*) Arvidsson, A. I. Handlingar o. s. v. Band. IX pag. 8. — „Spetalet III pund rogh, ett pund korn". 113 Det, som genom dessa testamenten tillföll hospitalet var dock af föga, betydenhet. Till förmån för hospitalet uppbars äfv^en vid de all- männa giidstjensterna uti Åbo domkjTka frivilliga gåfvor ^'), Il värj em te äfven under några år medel inflöto från Åbo vin- källare i«). Redan i medlet af 1500-talet stod S:t Jörans hospital i nära samband med en annan inrättning, som ofta äfvenle- des går under namn af Åbo hospital, nemligen det s. k. helge ands huset eller helge ands sjukstuga i Abo ^^). En ^^) Arvidsson, A. I. Handlingar o. s. v. Band. Yl pag. 122. — Till „spetalen: II pund rogh". ") Finl. stats arkiv N:o 268 tbl. 3 och N:o 270 a föll. 3 och 38, N:o 27(3, tbl. 33. — Dessa hospitalsräkenskaper upptaga i testamen- ten efter Lorentz Prydzoch Göstaff Eskilssonn 1557: 30 ]^; efter Cleniet bryggare 1568: 20 1^ och efter Abraham Eriksson i Rimito 1601: en ung oxe, men ovisst är huruvida dessa gåfvor va- rit afsedda för S:t Jörans hospital eller helge ands huset. ") Dessa uppgjorde 1557: Hofue pengr — 27 :i^ 5 öre. Bysse n - lov^i^ 1558: Hatte n — 23 1^ 2 öre. 1559: — v - 27 i^ 2 „ 1568: — ,. — iO if 1570: — )) — 180 :^ 1571: — v — 305 ^ 1572: — „ — 197 1^ 1598: Bysse )? — 17 Dal. 14 öre, 1600: — n - 115 . ' „ 1601: — — 21 „ 27 „ De synas dock icke uteslutande hafva tillfallit hospitalet, utan torde hafva fördelats emellan detta och helge ands huset. 1598 erhöll nemligen „ Simon W ägare gamble borgare, som tigger i fattiges bysso udi Abo Domkyrkie om åhret 1 par skor". — Finl. Stats ark. N:o 268, föll. 3 v, 11 v. N:o 269 fol. 2v. N:o 270 a, fol. 2 v. N:o 271 fol. 1 v., N:o 272 fol. 1 v. N:o 273 fol. 1 v. N:o 274 fol. 6 v, 10 v. N:o 275 fol. 2 v., N:o 276 fol. 30 v, ^*) 1570 tillföll hospitalet af Åbo vinkällare 12 -^ och 1572: 20 %[ — Finl. statsark. N:o 271 fol. 1 v., N:o 273 fol 1 v. '*) Närmare underrättelser om helge ands huset meddelas i bilagan N:o II. 114 tillflyktsort för fattiga, ålderstigna, vanföra och bräckliga motsvarade det närmast ett fattighus och stod vid nyss- nämnde tid under uppsigt af samma föreståndare som S:t Jörans hospital. Af denna gemensamhet, som fortfor ända till hospitalets och helge ands husets flyttning till Sjählö, bära äfven räkenskaperna tydliga spår i så måtto att in- komsterna och utgifterna för de båda inrättningarna icke fullt åtskiljas, hvarföre det mången gång blir omöjligt att afgöra, livad som med rätta tillkom den ena eller andra af dem. Emellertid synes det som om man, då något brast på det ena hållet, utan vidare anlitade den andra inrätt- ningens resurser att fylla bristen. Äfven gemeusamhe- ten i namnet (Abo hospital) vållar otydlighet, och man stadnar derföre ofta i villrådighet o*n hvilketdera hospitalet det är, som af ses. Det kan väl vara möjligt och äfven sannolikt att dessa anstalter redan från äldsta tider varit förenade under ge- mensam förmyndare, men antydningar finnas dock om, att de åtminstone tidtals egt hvar sin sådan. Sålunda omnämnes Dirich Hansson 1504 såsom „välboren man, fougde på Åbo slott, häradshöfdinge i Mascho härede, rådman i Abo stad och the fattiges förmyndere i helge ands huset" -^') och 1522 d. 22 September utfärdar konung Kristian II ett bref hvarigenom han öfverlemnar åt sin kapellan E r i c h Simons- sen „\vort 00 krönens hospitale Sancti Jergen, wden före wor kiobstadt Aaboo i Fyndtlandt liggendis, met alle syne ren- the oc retthe tilliggelsse jncthit vndertaget, at haflue, nyde, bruge ochbeholde [i] sijn liflfstidt, dog met saa skell, hann skall holde the fattige siwge menneske ther sammesteds wedt then prouenthe oc retthighet, som them bor och pleige, at 2") H. G. Port hans skrifter i urval utgifna af finska littera- tursällskapet. Del II pag. 070 not. Helsingfors löG'^. 115 haffue effter fimdatzseus lydelse, ocli holde capellet oc gor- deu ved maght oc thet gotz tlier tilligir oc tienerne paa g-odtset boo wedt Siierigis loug- oc icke forhugge ffougterue ther tilliger 2i)«. 1523 deu 22 Oktober förläuade Gustaf I i sin tur „spettalen Avten for Aboo'' åt „mester Jesper" 22) och den 5 Juni 1525 utfärdades åt „Albriictli Toolk ith for- .laeningxbreff i lians liffstiidt på spettalen wiidt Aaboo" ^^). Hvad dessa förläningar månde liafva inbringat sina innehafvare är numera omöjligt att utröna, men det vill sy- nas, som om det icke kunnat vara särdeles mycket, då man redan 1568 finner hospitalet, oaktadt det nästan årligen va- rit ihågkommet med icke så obetydliga gåfvor^*), vara bragt i sådant trångmål att d. v. föreståndaren Nils Lars- son Lipainen, efter att först hafva tillskjutit åtskilHgt af -') Grönblad, Edvard. Nya källor till Finlands medeltids- historia. Första samlingen, pag 731. Köpenhamn 1857. ") Granlund, V. Konung Gustaf den förstes registratur B. I pag. 170. Stockholm 1861. -') Granlund, V. Konung Gustaf den förstes registratur B. II. pagg. 14J, 155. Stockholm 1804. -*) Genom bref af den 18 September 1554 hade styrelsen alla- redan ihogkommit hospitalet med ett tillfälligt understöd af 6 pund råg, hvilket understöd åtminstone ännu 1559 kom detsamma till del och 1561 uppbar hospitalet såsom kongl. förläning 10 lester spanmål. Hendric Classon Horn till Kånkas förärade 1558: 2 kor, 1559: 1 ko och 1568: Råg — 4 Yj spän, Malt — 3 spän, Ko — 1 st., Flesk — 1 sida. — Herman Fleming 1558 och 1559: 1 oxe och 1568: Råg — 1 pund och Ko — 1st. Clas Christiernson Horns till Aminne fru 1568: Ungnöt — 1 st, och Lasse Michelsson 1568: 8 ]^ penningar. — Dessutom lefvererades nästan årligen af Abo slott än något pen- ningar, än fisk, salt, spanmål m. m. hvarjemte hertig Johan åtmin- stone under några år gjorde liknande föräringar. — Finl. Statsarkiv. N:o 559 fol. 3 v. N:o 694 fol. 28. N:o 698 fol. 61 v. N:o 268 föll. 12, 21 v, 22. N:o 270 a, föll. 2 y, 3. N:o 896 fol. 44 v.N:o 958 fol. 28 v. N:o 991 fol. 16 v. N:o 1015 fol. 29. N:o 1095 fol. 13 v. N:o 717 fol. 17 v. N:o 938 fol. 15 v. m. fl. — Handlingar till Sveriges refor- mations och kyrkohistoria under konung Gustaf I. Band II pag. 416. Stockholm 1844. 116 egna resurser, såg sig tvungen att resa öfver till Stock- holm att för de högsta myndigheterna skildra den nöd, som rådde såväl i hospitalet som helge ands huset och af dem söka utverka medel till dess afhjelpande. Under förestån- darens frånvaro tilltog emellertid nöden ytterligare så, att biskop Paul Juusten, till hvilken de sjuka och fattiga i sin öfvergifna Ijelägenhet vände sig, finner för godt att d. 25 Maj 1568 utfärda ett lejdebref för Anders Wainisari (helge ands hus landbo) att „ draga Avth till ährlige gådt folk äddele ock adell här i Åbo läen, som haffua rådh till adh liielpe them medh itth eller anuet för Gudz schuld" ^'^). Återkommen medförde föreståndaren ett af hertig Johan d. 2 Juni 1568 på Svartsiö slått utfärdadt bref till biskop Juusten 26) j hvari denne förständigas att tillhålla presterna att i rattan tid lefverera „spetals penningarna" hvarjemte Addare „tlie fa tiga siuke och forlammade personer wdj Åbo hospitall" genom ett kongl. bref af den 16 November 1568, till hjelp och årligt underhåll erhålla 2 punde lester spanue- mål af tionden i Piikis härad =^'). Under de närmaste åren kom också detta understöd dem rigtigt till godo, hvarjemte äfven gåfvorna till hospitalet sj^nes hafva varit något rikli- gare än förut, men 1573 anföra de ånyo klagomål öfver att en del af den anslagna spannmålen icke kommit dem till- handa, hvarföre Johan III den 6 Juni 1573 utfärdar ett bref, hvari han förständigar häradsfogen att så framt han ville undvika konungens ogunst, ,anedh thet aller förste" lefverera dem den lialfva lest spanmål han dem förhållit 2«). ") Finl. statsark. N:o 1106 fol. 42 v. ") Johan III:s registratur för 15(i8 fol. 142, enl. en afskrift i Finl, statsark. ") Finl. statsark. N:o 1202 fol. 71 v. ^^) Finl. statsark. N:o 1243 fol. 27 v. 117 1575 deu 9 Augusti anslås ytterligare 2 lester spaumål af Piikis härad till förmån för hospitalet ^f) och från 1578 erhöll såväl hospitalet som helge ands huset dessutom regel- bundet till jul och påsk från Abo slott en gåfva. vanligen bestående af en eller annan tunna bröd, öl, (,.herr öl och Svenne öV) skinka, kött, fisk, harar m. m., en gåfva, som ännu åtminstone 1612 kom dem till deP*^). Dessutom upp- bar hospitalet i förening med helge ands huset redan före 1591 något ved från Reso och Rusko socknar. Nyssnämnde år anföras nemligen klagomål öfver att deu ved, som ko- nungen några år dessförinnan beviljat hospitalet af Eeso socken icke blifvit af häradsfogden levererad. I följd häraf utfärdar Johan III den 12 Juli 1591 ett bref hvari han vid hotelse af „högsta onåd och straif" tillsäger fogden att icke göra hospitalet „på samma skatteved här efther något hinder eller förfång" 3^). Emellertid finna vi att hospitalsförestån- daren Jakob Eskilsson vid 1610 års sommartiug med Eeso och Wårfrukyrko (S:t Marise) socknar åtalar de bönder i Reso och Rusko, som „ efter konungens bref åhrligen hafwe warit wane adt föra till hospitallet" sin skatte ved. Då de emellertid förklara att de denna vinter aflemnat den till Abo slott, blef domen den, att de skola „förskaffa sig besked wid slothet huad thijt fördt är och ther bestås. Der kan han annorstedes få wederlagh före, men allt huad hoos them rester, skole the siellf bethalle och före till hospitallet '•^^). ") Finl. statsark. N:o 1335 fol. 55 v. N:o 1521 tbl. 67. N:o 1551 fol. 83. N:o 1561 fol. 92. N:o 1580 tbl. 108. ^o) Finl. statsark. N:o 1352 fol. 18. N:o 1366 föll. 19, 26 v. 42 v. N:o 1413 fol. 21. N-o 1415 fol. 47. N:o 1427 fol. 11. N:o 1445 fol. 62 v. N:o 1457 fol. 14. N:o 1471 fol. 97. N:o 1550 fol. 27 v. N:o 1579 fol. 57. v. N:o 1639 fol. 29. N:o 1655 fol. 39 v. N:o 1664 fol. 41 v. 31) Finl. statsark. N:o 1771 fol. 156. ^P Finl. statsark. Tillägg till handlingar och räkenskaper rö- rande Åbo slotts län 1540—1633 N:o 222 a, fol. 16 v. 118 I den stat, som af hertig Carl och Sveriges rikes råd den 23 Augusti 1595 utfärdades för „presterskapedt vid Åbo domkyrkie och thes capitell" ihågkommes äfveu hospitalet i Åbo med auslag. För detsamma anslås nemligen „Papu- mäki gods i Reeså socken, enn af Södrefinlandh hundrade nijtie tj^å t:nor, af Nårfinlandh tjugufyre t:nor, alle åhriige renttan" ^^). Papumäki beläget i Rusko kapell hade alla- redan genom ett af Johan III utfärdadt bref af den 12 Julij 1591 blifvit förlänadt „de fattige uti xibo hospital" 3*) och denna förläning synes härmed endast ytterligare blifvit stad- fäst. Ehuru det egentligen räknades såsom tillhörande helge ands huset (såsom sådant upptages det 1610) ^5) synes i all- mänhet på denna tid någon bestämd åtskilnad icke mera gjorts emellan hospitalets och helge ands husets inkomster, hvarföre nyssanförde spannmålsränta tillkom hvardera inrättningarna gemensamt och räntan från såväl Papumäki som öfriga helge ands huset tillhöriga gods efter behof äfveu kom hospitalet till del. Men äfveu denna stat synes hafva varit alltför knapp och sannolikt var det ock i följd häraf, som gåfvorna till hospitalet inflöto så mycket ymnigare. Särskildt under 1598 voro de synnerligen rikliga och bland gifvarena anträffa vi icke blott „fru Karin till Liuxela", biskop Erik, åtskilliga af ^3) Finl. statsark. N:o 1583 fol. 33 v. — Tengström, J. Af- handling om presterliga tjenstgöringen och aflöningen i Abo erke-stift. Del II pag. 34—36, Åbo 1821, anför äfven detta bref, men i flera afsecnden olikt det å anförda ställe i Finl. statsark. förefintliga. Icke blott att han upptager brefvets datum till den 27 Augusti, utan han skrifver äfven det till Abo hospital donerade godsets namn Pajumäki, ehuru uti nyssanförde bref tydligen står Papumäki. Namnet skrefs dock emellanåt äfven Favumäki och Paunmäki. =>*) Finl. statsark. N:o 1802 fol. 81 och Finlands copiebok N:o 4 fol 217 v. '^) Finl. statsark. N:o 154t) fol. 45. 119 landets stormän äfvensom en och annan prest, utan äfven borgare i Åbo och bönder från olika trakter '^^). De rik- liga gåfvorna oaktadt nödgades likväl ståthållaren på Abo slott Tönne Jörgensson samt kamereraren Bertil Hans- son den 24 Ang. 1601 förordna att „it vist manfall blifwe widh huart hospitall, her widh Åbo sextio siucke personer, föru- than them, säm skola skötta them", och „föruthan hvad dem tilförende ähr tildelt hooss fougterne till wnderhold", anslogs nu ytterligare „af tullen i Abo salt nio och en half t:nor, af öfre sategunden smör 2 V2 t:iia, köör sexton stycken, fåår ett stycke och torfisk fyre schippundh, af Norrefinlandt strömmingh aderton t:nor" ^'^). Under sin vistelse i Åbo afgifver vidare Gustaf II Adolf ett confirmationsbref af d. 30 April IG 14 för ,,Åbo stadz hospital" på besittningsrätten till ;,alle dhe jordagodz och landbönder, som dhe tilf orene och hertill innehaft" samt beviljar derjemte till deras under- håll årligen hundrade t:nor „vthj nedre Sategunden'' ^'^). Emellertid utfärdar GustafllAdolfi Helsingfors den 4 Fe- bruari 1616 en nj stat för ., biskopen, capitularibus och pre- sterskapet vthi Åbo. Raumo och Biöruebårgh*' och uti denna förordnas bland annat att: „dhe fattige vthi hospitalet j Abo skole bekomma åhrligen afi' Sagu siwtio t:r, aff S. Mårtens socken fyretijo t:r, aff Kimito femptijo t:r, aff Eufra sextijo t:r, Oriwessi trettijo t:r, aff Rauhåia fierdingh som liger till Palkone kyrckia tiugu tunnor" ^s). Under de få *«) Finl. statsark. N:o 274 fol. 23 v. — 25. ") Finl. slatsark. N:o 2464 fol. 89 — Waa rånen, D:r Johan E. Handlingar upplysande Finlands historia under Karl IX:s tid. Del I pag. Jöl. '*) Finl. copiebok N:o 4 fol. 99 v. i Finl. statsark. — Med „Abo stads hospital" afsågs utan tvitVel såväl helge ands huset som S:t Jörans hospital. »»; Finl. copie bok 1556—1638 fol. 35. i Finl. statsark. Finl. 120 år hospitalet härefter existerade kom detta anslag- också detsamma till godo samt ufvergick sedermera till det i följd af ett kongl. patent af d. 15 Juli 1619 upprättade hospita- let på Sjählö, livilket endast utgjorde en direkt fortsättning af de till en inrättning förenade S:t Jörans hospital och helge ands huset. Om det sålunda är temligen få underrättelser vi ega om hospitalet och dess, så att säga, yttre organisation, så äro uppgifterna om dess inre förvaltning och hfvet inom detsamma ännu knapphändigare. Från tidigare år sakna vi sålunda livarje uppgift om antalet af i hospitalet intagna personer; först 1568 anträffas en uppgift härom och utgjorde detsamma då 39 personer*^) i598 utspiss ides 50 personer ^^). 1600 55 54 „ '') 1601 ;; under Maj m åuad 54 55 '■') 5) 55 „ Juni r? 50 55 55 55 „ Juli /V 50 55 55 !> „ Augusti 55 50 51 55 55 „ September 1! 50 55 copie bok N:o 5 Ibl. 44. — Tengström, J. Athandliug om prester- liga tjenstg. och aflön. i Åbo erke-stift Del II pag. 39—41. Abo 1821, anför älven detta bref, men har på pag. 40 ujiptagit Kenhola Ijer- ding i st. f. Rauhåla. — Älven detta anslag torde väl böra anses såsom för S:t Jörans hospital och helge ands huset gemensamt. ■*») Finl. statsark. N:o 270 a fol. 5. — Uti N:o 270 h utgörande en dublett af föregående räkenskap angifves väl antalet till 59, men detta torde bero på något misstag, ty i N:o 270 a, som är fullstän- digare och tydligen utgör det officiella exemplaret, finnes denne siffra, jemtc några andra poster tydligen rättade. — Under samma och derpå följande år inneslöt helge ands huset 18 personer. *') Finl. statsark. N:o 274 fol. 11. Ovisst är dock huruvida icke i detta antal också helge ands personerna äro inberäknade. «) Finl. statsark. N:o 275 fol. 8. ") Finl. statsark. N:o 276 fol. 4 — 17 v. 121 1601 utspisades under Oktober måuad „ November „ „ „ December ,, 1602 „ „ Januari „ „ „ » Februari „ „ }, » Mars „ „ „ » April 1603 „ „ Maj „ 41 „ **) „ „ „ J^ui „ j? » J^^li » „ » » Augusti „ „ „ » September ,, „ „ Oktober „ „ „ November „ ,, „ „ December „ 1604 „ ;, Jauuari „ „ „ „ Februari „ „ „ „ Mars „ „ » April Hvad sjelfva kosten och utspisuiugen vidkom, så er- höllo de 50 personer som 1598 voro i hospitalet intagna: *^) iKött — 2 Vo hU Hvarje Söndag: |g„^^^ _ 3 ,^^ ^^^^^^^ hospitale«). „ Måndag: Färsk fisk — V-t t:na. „ Tisdag: Torr fisk — 15 ^ jTill grötmjön „ Onsdag: Råg ^»^mt kokmjöP/ — 21 capper hospitale. löfvex' veckan.) 56 personer 56 >; 55 » 55 n 55 )i 53 )i 44 5? 41 55 41 » 45 ?5 42 ?; 42 ?? 50 n 50 5) 50 5? 50 » 53 « 56 )? 57 « ") Finl. statsark. N:o 277 fol. 2—8 v. «) Finl. statsark N:o 274 fol. 11. ") Finl, statsark. N:o 274 fol. 4 linnes anförd följande tabell: „22 hospitals capper giöra — 1 t:a skatt. 1 hospitals cappa giör — 1 Vu capper skatt. Hospitals bisman är lijka stoor med Abo bisman." 122 liospitale *^). Hvarje Torsdag: = Söndag. „ Fredag: Intet. „ Lördag: = Onsdag. Dessutom erliöllo de livar vecka: Till grötsofvel: Öl — 50 stop *') och Mjölk — 50 stop. Till bröd och spisöl: Råg — 50 capper Malt — 6 capper Till koksalt: Salt — 2 LS 4 ^ Derjemte utdelades åt dem hvarje månad: Salt fisk (merändels strömming) — ^/i t:ua. Vidare erhöllo de till Julen en extra förplägning be- stående af: V2 t:na 6 t:nor 1 V2 LS 1 L'S 18 *^ 1 sida 2 Lit 4 st. 1 1/2 L% 3/4 t:na 15 iif. På S:t Henriks dag, påskdagen, pingstdagen, mormessa och allhelgone dag erhöllo de till hvarje högtid: ''^) Hvete (till bröd) Malt .... Humla . Smör . Fläsk . Kött . Harar . Torrfisk Färsk fisk Ljus . , (till öl). *') Af ölet räknades 48 kannor på tunnan, Fiul. statsark. N:o 274 fol. 11. **) Härom anmärkes att under detta år var det „12 wekur, som the inga capper hafwe bekommit för then orsaken skuldh att underhåld och årsens upbörd haflVer inthet tillrächt." — Finl. stats- ark. N:o 274. fol. 11. Malt . . 6 t:nor Humla . 1 V2 LS Smör . . 1 LS 18 Fläsk , . 1 sida. 123 till öl. Denna spisordning- (som gälde äfveu helge ands huset) iakttog-s ock under de derpå följande åren ocli S3"nes i liufvudsak liafva blifvit iakttagen redan långt tidigare, som ses af den som bilaga N:o III meddelade utspisningslängden från 1558. En påfallande egendomlighet härvid är den från medeltiden ärfda seden att fasta på fredagen. Redan den tidigaste utspisningslängd vi känna (den från 1558) visar denna egendomlighet och i den senaste (den från 1603) ^^) rå- der allt fortfarande samma förhållande, hvilket sannolikt fortbestod, sålänge hospitalet egde bestånd. Äfven fastlagen högtidlighölls med sträng fisk-diet. Vår kännedom om de i hospitalet intagna personerna och deras hemorter är äfven högst ringa. Allt hvad derom är bekant, är att: 1568 inkommo 3 personer från Kimito socken. (Nummis). 55 ?? 2 „ v S:t Karins 1570 » 1 dreng 5J Pargas » ?» 1 hustru » Kimito 5? « 1 hustru n Tenala 1571 v 1 dreng y — n w 1 hustru r — » )5 1 dreng v Kimito 1600 d. ^Vxi„ 1 qvinna » Mustasaari ") För ifrågavarande år (1598) var det dock under en af nämnde högtider de gingo miste om extra förplägning medan „underhållet inthet tilrächte." I stället tilltvungo de sig under 1601 smör extra till Abo domkyrko messa d. 17 Juni och till midfasto. — Finl. Stats ark. N:o 276. fol. 19. «») Finl. Stats ark. N:o 277. 9 124 1600d.28/xiinkomino 1 liustru från Mustasaari socken. !5 )? 55 Chirstin „ — — 28/v 5? Jöns Madsson „ Sagii 5? 5i / X j; Elin Michels- dotter „ Nagu „ 1605 d.2o/i 55 Marcus Madzon „ Sagu (Kerknäs). >? 55 ^/iV 55 1 qvinna „ (Ravattiila) — . 5, ^VVII ;; Pavall Michells- 5, „ ^VlX 55 son „ Karin Andersdot- Kimito „ (Westankärr). ter (hustru) „ Korpo socken (Söder- Jurmo). Då de inkommo till hospitalet förde de vanligen med sig en ko eller dess värde. Sannolikt voro de då äfven ut- rustade med något gångkläder, ty i räkenskaperna finnes ingen antydan om, att hospitalet skulle bekostat sådana. Visserligen uppbars årligen litet ull, men denna qvantitet var så obetydlig att den icke på låtigt när kunde förslå att deraf förfärdiga kläder åt de intagna. Deremot erhöUo de enhvar årligen 2 par skor. Af en antydan från hospitalet på Sjählö, der ett liknande förhållande en tid egde rum, torde man dock få antaga att hospitals hjonen erhöllo åt- minstone en del af utspisnings persedlarna in natura, med hvilka de sedan på bästa sätt fingo hushålla så att en be- sparing uppstod, genom hvars försäljning de erhöllo medel till anskaffande af kläder åt sig. Hospitalet och dess angelägenheter vårdades af en före- ståndare (äfven benämnd förmyndare), hvilken tillika var föreståndare för helge ands huset ^^). Derjemte var en •') Föreståndaren uppbar „till underhäld för sitt omak" 1557: Råg — 6 spann, Korn — 2 Vj spann, Hafra — '/i spann, Bönor — V2 125 prest''^) anställd, äfvensom en klockare^^), en dreng^^) och spann. 1568 synes han hafva erhållit endast 15 st. larskin och nödga- des dei*till för den stora nöd, som detta år rådde i hospitalet för- sträcka det åtskilliga förnödenheter af egna förråd. 1572 omnämneg endast att föreståndaren erhöll en hud till skor. 1598 uppbar han i årslön: Råg — 4 t:nor, Malt — 2 t:nor, Smör — 3 L®, Ull — 8 :^, Ved — 6 lass, Dagsverken 12, Ungnöt — 1 st., Får — 2 st. hvarjemte han för sig och sin hustru (som måhända gjorde tjenst som de fat- tigas stugukona i helge ands huset) erhöll 8 par skor (4 par på per- son) samt kost för 2 personer. 1600 uppbar han årskost för 4 per- soner, men sannolikt var dreugens och pigans kost häri inberäknad. — En förteckning öfver föreståndarena så vi dt de kunnat utrönas finnes meddelad i bilagan N:o IV. ^^) Äfven presten synes åtminstone under senare delen af hos- pitalets tillvaro derjemte tjenstgjort vid helge ands huset. Med un- dantag af konung Kristian II:s kapellan Erik Simonssen, hafva endast följande hospitalsprester anträffats: Her O luff omnämnd 1568 „ Henrik omnämnd 1577 „ Anders Bertoldi omnämnes redan 1577 och lefde ännu 1580. „ Dionysius omnämnes 1598. „ Nils omnämnes 1600. „ Erich Bartholli omnämnes redan 1605 och afled emot slutet af 1617. Gift med 3Iargaretha Ludovichsdotter, som öfverlefde honom; från 1613 var han tillika föreståndare. „ Benedictus Matthiae, omnämnes 1618 och dog 1624 samt begrofs 29 Febr. i Åbo Domkyrka. Hans hustru hette Cicilia. Till lön och underhåll uppbar presten: 1568 „i årslön:" pennin- gar — 15 ^, Råg — 4V2 spann samt 2 par skor; 1570, 1571, 1572: .jårskost", bestående af: Råg — 6 Va spann, Malt — 13 spann, Korn (för gryn) — 2 V^ spann, Bönor — 2 V2 spann, Humla — 1 V2 L^, Salt — 2 L®, Smör — 1 L® 16 i^, Kött — 3 Lti. 18 ^, Fläsk — 3 LS 18 ^ Strömming — 1 fjerd. Torsk — Va ^'^^, Dubbelskor — 4 par; 1577 uppbar hospitals presten under 6 månader sitt underhåll från Åbo slott; 1598, 1600 och 1601 erhöll han i årslön penningar — 4 dal:r, fårskin — 5 st., årskost för 2 personer samt dessutom en fjerdedel af alla skänkte persedlar samt vidare 2 öre af hvar daler, som före- ståndaren uppbar af „kyrkiobullan" (d. ä. afde fattiges „bysso" i Åbo domkyrka). ^^) Klockaren omnämnes endast 1598 och erhöll då 3 par skor. ^*) Drengen uppbar i lön 1568: Penningar — 10 i^ och 6 par skor; 1570—1572: Penningar — 12 ^, 1 unghud till stöflar, 4 par 126 en piga^^). Vidare omnämnes en „utridare ^^), som nträttar ärender hos prester och fogdar", en mjölnare^"), en „rie- vächtare'' ^^), en fäherde ^^), och en ängsvakt^"). För räkenskapernas uppgörande hade föreståndaren dessutom sig till biträde en skrifvare '^^). 1571 omnämnes „ny spettalet", hvarmed torde afses endast en nyuppförd byggnad för de sjuka, men fcjröfrigt namnes intet om deras bostäder. Föreståndaren och presten hade hvar sin stuga och af öfriga bj^ggnader omnämnes en- dast en kokstuga, en ,,melthe bastuw", en „liten badstugu". en „fällbod" samt en väderqvarn. Ännu 1571 användes perga- ment i fenstren å hospitalet ^^), men redan 1598 användes så- dana af glas ^^}. Invid hospitalet var 7^ spannland jord, hvilkeu årligen brukades till kålland och 1598 afkastade 10 tunnor kål. skor och 2 skjortor; 1598: Penningar — 6 :^, Ull — 14 :^, Skoor — 4 par samt kost. *'') Pigan (emellanåt äfven benämnd kokerska och rededeija) uppbar i lön 1558: Penningar — 3 Vz ^; 1559: Penningar — 5V2^; 1568: Penningar — 5 i^, 1570—1572: Penningar — 6 i^ och 4 par skor; 1598: Penningar — 6 :^, Ull — 14 i^, Skor — 4 par och kost; 1600: Råg — 1 t:na, Skor — 4 par, Ull — 1 i^ samt kost. (De fattigas stugukona uppbar 1598 i lön: Råg — 1 t:na, Ull — 2 i^, Skor — 4 par). ''•') Utridaren uppbar 1598 i lön: Råg — 1 t:na, Malt — 1 t:na, Ungnötsliud — 1 st., Skor — 4 par. ") Mjölnaren uppbar 1568: Skor — 2 par „tAvesolat" och 1 par „en8ålat". ") Riväktaren uppbar 1568: Skor — 3 par „twe3olat". *') Fäherden uppbar 1568: Skor — 1 par ,,cnsolat". "") Ängsvakten omnämnes endast 1568 och uppbar som lön 1 L@ salt. *^) Skrifvaren, som 1568 var en Her „Nedhener" uppbar detta år i lön 20 if; 1571: 40 :^; 1572: Råg och malt — 3 t:nor; 1598: penningar — 2 dal:r, Råg — 1 t:na, Malt — 1 t:na. ''^) Finl. stats ark. N:o 1161 fol. 41. Bland utgiften på Åbo slott för „hudar till pergament" upptages nemligen under ofvannäranda år „10 st. nötzluidar till spetall vdi fenstre." ") Finl. statsark. N:o 274 fol. 10. 127 I det bref livarig-euom konung- Kristian II 1522 öfver- lemuade S:t Jörans hospital till sin kapellan Erik Simonssen omnäranes äfven att ett kapell fanns vid hospitalet. Uti de i behåll varande räkenskaperna namnes intet om kapellet. Emellertid aflönas en prest och för 1568 upptager inventa- rie längden för „S:t Jörens huus: altarkläde — 1 par, messesärk — 2 st., casuler — 2 st., kalck — 1 st., tenn- iiaska — 1 st., koppar liusstaka — 1 st., järn liusstaka — 1 st., böcker — 2 st., manuale oc missale, latine ambo" '^^), under det inventarie längden för helgeandshuset under samma år upptager endast „en lithen rökilsens kaar", såsom det enda, som påminner om att äfven vid detsamma någongång i • tiden messor hållits. Ett kapell (kyrka) bör sålunda hafva funnits vid hospitalet (en kyrkogård namnes äfven) och utan tvifvel var det samma kyrka, som 1624 blef flyttad till Sjählö. Då hospitalet på Sjählö begynte blifva färdigt, bestäm- des nemligen genom ett bref af Gustaf II Adolf till Carl Oxenstierna utfärdadt d. 18 December 1622 ..att alle dhe, som med den fahrlige siukdomen spettelschann behäftade äro, skole sendas ifrån Abo hospital och till Nafwo sochn, der en synnerlig hospital för dem oprettadt är och inga så- dana sedan där intages. Så är wår nådige befalningh, att i så mycket timber tillföhra låthen, som en ny spetal kan der af vpbygd warda och den gamble i brand stijcken, att **) Finl. statsark. N:o 270 a fol. 43. — 1599 års invent rie längd upptager: messekalk (förgylt) — 1 st., pateen (förgylt) — 1 st., ca- sular — 2 st., messe särker — 2 st., stolae — 2 st., humerale — 2 st., manipulae — 1 st., cingulum — 1 st., altarkläde — 2 st, hand- kläde — 1 st., messings liwsstakor — 2 st, järn liwsstakar — 2 st., rökilsekar af koppar — 1 st, liten ten flaska fyrkantig — 1 st, Mi- sale — 1 st., handbook Pauli Justeni, 1 st, bönebook Michselis Ag- ricolse — 1 st, bönebook Jacobi Petri — 1 st, de 4 sistnämnde på finska. 128 icke uågen anting-en af dhe fattige eller elliest vthaf staden skall af samma siukdom inticierat ocli besmittadt warda ^5).'- Från denna förstöring undantogs dock hospitalskyrkan, tj' i en af ståthållaren på Åbo slott till borgmästarene i Åbo utfärdad skrifvelse af den 10 Juli 1624 påbjudes ,.att vthan någen lenger vppehåldning j dagh eller om måndagh til dett aldensidste the fattigas kyrckio, som ennu på deras gamble wåhnings platz emellan stadhen och slåtett qwarblefven är. måtte blifAva nedtagheu och sedhau til Corpo (Nagu) sokn til then ortt. ther the fattigas wåhnin- gar och bj^ggningar nu vpbygges, eller vpsettes, komma lå- ter^*')".... Då ifrågavarande kyrka tj^dligen var belägen utanför stadens d. v. område, är det klart att härmed icke afses den 1588—1590 nyuppbyggda lielge ands kyrkan, hvilken var belägen inuti staden**"). Wasströms uppgift om ett hospital beläget på södra sidau om Aura å, hvilket sedan blifvit flyttadt till Sjählö i Nagu**^), torde sannolikt afse S:t Jörans hospital, men enl. nj-ss anförda skrifvelse framgår otvifvelaktigt att detta varit beläget emellan sta- den och slottet och sålunda norr om ån och måhända icke långt från samma plats der sedermera vid medlet af 1600 talet ett fattighus (hospital) med sin kyrka blef uppbj-gdt. ^^) «5) Eiksregistr. för 1022 fol. 397 v. enl. en af d:r Waaraneu gjord afskrift förvarad i Finl. statsark. *') Bidrag till Åbo stads historia utgifna på föranstaltande af bestyr, för Abo stads hist. museum haft. II pag. 175. *') Se närmare härom i bil. II. **) Wasströra, N. Ekonomisk beskrifning öfver Åbo stad, pag. 17, (praes. C. Fr. Mennander) 1749. *') Någon karta öfver den utsträckning, som S:t Jörans hem- man, på Jivars mark hospitalet enligt all sannolikhet varit uppfördt, tidigare egt, har tyvärr icke kunnat anträffas. För att dock i någon mån lemna en antydan om hemmanets ungefärliga belägenhet, bifogas en karta öfver detsamma, uppgjord »845. Originalet, hvarå jernvägen senare är uppdragen, förvaras ä landtmäteri öfverstyrelsen. 129 2. Hospitalet på Sjählö. Hospitalet på Sjählö grundlades geuom ett af Gustaf II Adolf utfärdadt „patent" af den 15 Julij 1619, livilket är af följande Ij-delse: ^ „Wij Gustaf etc. Göre vitterligit, att effter dett wij förnimme att den smittesamme plåga ocli siukdom Spetelskau i Finlandh (dy werre) sigh ^Yidgar och öfverhanden tager, serdeles för dett att hon af Gudi ett syndastraff är, såsom och icke mindre der igenom, att de som medh den behäf- tade äre, Ytan någon försyn medh andre helbregde umgå och iblandh dem boo och wistas; dock likväl att sådant, så mycket meniskligit och möieligit är, må förekommes och af- wäries: Så hafve wij de arme och usle menniskior till af- söndrende ifrån andra hällbregdes vmgäuge, såsom och till att wist vppehålla för godt och rådsampt ansedt, att för dem ett hospital vpå — — öön, effter hon afsijdes är be- lägen, må ock skall opbygges, der tiU wij de kränka till vppehälle een wiss ränta hafwe gifwit och förordnat; där- iämpte och så belefvet, att alle de sigh der ingifve, då skole de hospitaled till godo medh sigh ingifva 20 daler peninger eller dess värde. Och om de sielfve icke så för- mögne äre, eij heller deras föräldrar, att de be:te 20 daler ^) Riksregistraturet för 1619 fol. 227 enl. en i Finl. statsark. förvarad af dr. Waaranen gjord afskrift. — Jemför Stiernman, A. A. von, Samling af kong. bref, stadgar och förordningar, Del. I pag. 706. Stockholm 1747. 130 åstadkomma kunne, så skall staden eller socknen, dädan de komma och vthi bodt hafwa, wara förplichtade att skiuta så myckit tillliopa; hvilke peninger sedan, effter som de kunna tillwäxa, af hospitalens föreståndare skole sätties på ränta hospitalens iukompst dermedh att formera. Gifwe för- denskuld här medh tillståndh såsom och alfwarligen befale här medh alle, dett ware sigh de, som vti städerne i hospi- talen allerede äre, eller och opå landet kunna wistas och sigh medh förb:te siuka befinna beladde wara, att de sigh opå förb:de wilkor dijt in begifwa och sigh sedan der sta- digt förhålla, vndvijkandes aldeles deres slächt och wenners såsom och elliest alle andre helbregdes vmgänge. Wij be- fale och här medh wåre stadthollere och fogder, att de medh flijt der effter i landet låta ransaka, och der de förnimma någen i så måtto vmgå dem, som äre besmittede och en gångh i hospitaled intagne, då skole de, när det blifver kunnigt, förbinda honom att hafwa något vmgänge med andre på åhr och dag tillgörendes, så länge man fåår see, om han är frij eller icke och dett widh högsta straff och bota hospitaled till godo, om någen beslagen warder, som här emot bryter. De andre, som besmittede finnes och en gångh äre intagne, skole icke tillstädies att begifwa sigh igen antere till städerne eller och opå landet, att gå om- kringh och tiggie, effter vij dem medh nödtorftigt uppe- hälle hafve lätet försörie. I sjTinerheet skall presterskaped widh högsta straff och böter här medh förmant och warnat wara, att de ett flitigt vpseende, både vti städer och på bygden här medh hafwa och så lagadh, att så snart de förnimma någen Avara infiscieret, skole de stadtholleren och befal- ningsmannen här om gifwa tillkenna, att den besmittade i tijdh ifrån andres vmgänge må afsyndres och i hospitaledh intagen blifwa. Hwarvtöfwer förb:de wåre stadthollere och 131 befaluingzraän medli alfwar och llijt furpliclitede wara skole liand att liolla och iw serdeles ett noga inseende hafwa, att medh deu rentan, som de siuka till vppehälle är förordnat, troligen må haudles och så. delas och skifftés, att de in- tagne siuke icke någon nödii vthi deres nödtorffter lijda. Der sigh alle synnerligen och samptligeu hafwe etc". Några dagar senare (den 18 Juli) utfärdade konungen vidare ett „ memorial vthi deerendersom K. M:t hafwerombe- trodt herr Johan Skytte, herr Carl Oxenstierna, Jo- c h i m B e r e n d s och JohanOttessoui Finlandh att förretta" uti hvars ll:te punkt det bland annat heter: ,,Ei!'ter dy och den spetelske siukan tager fast öfwerhanden i Finlandh, och ser- deles widh siösijdan och kringh Aboo: Derföre skole de late ransaka och förfara någon Öö, som låge afsijdes eeu Mijl eller twå ifrån Aboo, hvarest någon engh wore att hoUa boskap och der förordue att en spetelsk hospital blef- we opbygdt, så stor att ett hundrade man kunde der blifwa underholdne, och så laga att den nu strax blefwe stält i werket såsom och läggie der till de renter, som K. M:t der till hafwer deputeret; sätiendes der öfvver en föreståu- dere; och sedan befallendes att alle de som med spetelskan ära kränkte i Aboo hospital flytie dädan och in på be- mälte Öö, såsom och förbinda att de icke korame till Åbo igen, eij heller gifwa sigh kringh landet att tiggia eller i annat folks vmgänge"^). Den 8 November samma år kunde de nämnde kommitterade inberätta att „spetalshuset" är „på Skjälö i Nagu s[ocken] förordnadt på två bonde hem- man och förordningen dertill gjord och derhos gifvet besked, som instructionen förmäler, huru med dem skall hand- las" 3). ^) Riksregistr. för 1619 fol. 257 enl. en i Finl. statsark. för- varad af dr Waaranen gjord afskrift. 132 Den 11 November s. å. utfärdar konung-en vidare ett bref till ståthållaren på Åbo slott Carl Oxenstierna hvari denne förständigas att noga vaka deröfver att det om hos- pitalet utgifna patentet till „alle sine punkter må exeque- ras och efterkommet varda" på det att de spetelska „medh allersnaraste mage komma tillsammans" och „icke wid- liare mage besmitta andre medh sigh, det wij förnimme (gudh bettret) mera än nogh skiedt wara". En särskild uppsigt bör dessutom hållas deröfver att „de spetelske, som nu icke straxt kunna komma in i hospitaledt, icke fara och flyttia kring om landet, vthan blifve stille der de äre, till dess vij och för dem någon lägenheet kunne låtha vpsökia. Wij wele och elliest att nu i winter låtha vndersåtherne effter den förgjorde ordningen framköra timber, dermed hos- pitalet vpbygias skall och så latha sielive bygningen före- tagas i tillkommande wår, det första som mögeligit ähr" *). Ganska rigtigt synes äfven hospitalet begynt uppföras föl- jande år samt bygnaden fortgått under de derpå närmast följande. 1620 utanordnas nemligen från Abo slott något spanmål och victualier åt „Ha.ns Bångh b3'gemestare och tilsijare vid den nya hospitalen som byggdes på Sälön i i Nafuo socken'^) och under 1622 kom till detsamma 96 t:or kalk och 2000 tegel samt från Piikis härad 1055 72 dags- verken ^). Huru länge det dröjde innan hospitalet blef så färdigt att de sjuka kunde intagas uti detsamma är ovisst; ^) Acta Fennica i kongl. sv. kamraarark. enl. en i Finl. stats- ark, förvarad af dr. Waaranen gjord afskrift. *) Biksregistr. för 1619 fol. 421 v. enl. en i Finl, statsark. för- varad at dr. Waaranen gjord afskrift. «) Finl. statsark. N:o 1817 fol. 18. «) Finl. statsark. N:o 1819 fol. 99, N:o 1824 fol. 46. — Till- sijare var då Lasse T ho mas son. 133 måhäuda skedde det redau 1623, ehiu'ii den första i behåll varande räkenskap för detsamma begjimer först d. 2 Sep- tember 1624. Uti denna benämnes det „Abo hospital på Siällöö i Nagu socken" "). Den ö som sålunda blifvit utsedd till hemvist för de sjuka och fattiga, Sjählö ^), är belägen i skärgården utan- för Åbo på ett afstånd af 3 mil i sydvestlig rigtning ifrån nämnda stad. Den norra udden af ön, på hvilken kyrkan nu är belägen, går fortfarande under benämningen „sjuk- holmen"'. Den var vid ifrågavarande tid afskild ifrån den öfriga ön genom ett smalt och gruudt sund, efter hvilket spår ännu äro synliga. På denna holme (sjukholmeu) upp- fördes vid uyssanförda tid 4 stugor samt en bagarstuga och en badstuga för de spetelska, äfvensom den från Abo hit transporterade hospitalskyrkan. På sjelfva ön åter upp- fördes 1 stuga jemte bagarstuga och badstuga för helge ands personerna, 2 stugor jemte bagarstuga och badstuga för kyrkoherden samt en stuga med 2 kamrar för sysslomannen. Härtill kom stall, fähus, fårhus, proviautbod och väder- qvarn. Af gammalt fanns en ria med lada, visthus, båt- hus, väderqvarn och 6 st. hölador, deraf 3 på ön och 3 på några under Sjählö lydande holmar. Snart fann man dock att de uppförda byggnaderna icke voro tillräckliga, hvarföre antalet inom kort ökades. — Stallet och ladu- gården inrymde en häst, en oxe, en tjur, 5 st. koi- (ökades snart till 9), 10 st. får, 7 st. lam, en bock, 4 st. getter och 2 st. kalfvar. Samtliga anslag, hvilka S:t Jörans hospital och helge ') Finl. statsark. N:o 278. *) Namnet skrifves ganska olika. Följande former hafva an- tecknats: Sjählö, Siählö, Siählöö, Siällöö, Siällö, Siälöö, Siälö, Seelöö, Skjälö, Skiählö, Skälö, Sielö, Sieglö, Sälö, Sälöö. 184 auds huset egde till underhåll, öfverfördes tiU Sjählö hos- pitals stat. De betydligaste af dem utgjorde de af styrelsen beviljade andelarna af häradsräntorna. Dessa voro fördelade på sådant sätt, att hospitalet erhöll: 9) Aff Pijkie häradh Penningar 16 Dal:r 28 öre 8 Vs pen. Spanmäll . 120 t:or Strömming 10 t:or Flesk 20 sidor 9 LS 16 ^^ Spettfisk 100 st. Stut 1 st. Ung Nött 3 st. Höö 30 åm. = 416 Dal. 27 öre. Aff Masko häradh Strömming 20 t:nor Spanmål 112 t:nor = 332 Dal. Aff Haliko häradh Spanmåll 200 t:nor Aff Nedre Satagunden Spanmåll 200 t:nor Smör 6 V2 Lffi Fåår 100 st. Kiött 100 Lff = 817 Dal. 2 öre. *) Finl. statsark. N:o 278 tbll. 3, 18, 27 v. 33 v. 39 o. s. v. — Denna anordning är under åren 1633, 1634 och 1635 i så måtto förän- drad, att anslaget från Haliko härad under dessa år utgår från Kimito friherreskap med resp. 150, 180 och 149 t:or spanmål. — Uti den stat som linnes uppgjord för Finland „ifrån Johannis 1623 till Johannis 1624" upptages anslaget för hospitalet något olika. Deri angifves nemligen att 135 En icke obetydlig och stadig inkomst utgjorde äfveu den s. k. landboräntan, d. ä. de från hospitalets gods infly- tande arrende summorna. Dessa gods voro följande: S:t Mariae eller Wårfrukyrko socken. S:t Jöran, enstaka hemman, 1 gammalt mantal, frälse. Till- Till Abo hospital behöfves 2112 Dal. 16 öre Aff Maska Häradt Strömmingh 15 t:or Aff Pijkie Häradt Spanmåll 227 tror 23 c. Smör 20 LS 10 ]^ Kiöt 14 LS Fcår 20 Wedh 200 st:n S[alt] Fisk 12 tor T[orr] Nors 3 L^ 3 i^ = 722 Dal. 19 »/j pen. j— 20 LB' 8 ]^ Humbla J— 10 LW 16 ff Salt *or|_ 3-g L^. 167, ^ Kiöt V — 15 st. oxar. Penningar 11 Dal. 17 öre 19 V» pen. S. Flesk 20 Sijdher P. Flesk 10 V4 L® T. Nors 10 L® Spetfisk 140 st. Köör 2 Stutar 2 Salt Fisk 6 t:or Får 20 Höns 20 Egg 200 Höö 70 å[mar] Ull 11 L® Brödh 15 Knal. Stockar 1720 = 476 Dal. 29 öre 7 ^j. pen. Aff Hallikkå Häradt Spannemåll 167 t:or 27 V3 c. = 37 Dal. 25 öre 1 42/3 pen. 136 hörde förut S:t Jörans hospital och blef genom ett kongl. bref af d. 8 November 1650 förlänt till evärdelig egen- dom åt borgmästare och råd i Åbo stad ^^). I stället Aff Nedre Sattegunden Spannemåll 87 t:or 18 c. = 197 Dal. 3 öre i'U pen. Aff Öfre Sattegunden Penningar 53 Dal. 3 öre 18 ^s pen. Spannmåll 44 t:or 27 '/s c Får ... 100 st. Kött 66 L^. = 278 Dal. 21 öre 9 Vs pen. Finl. statsark. N:o 397 fol. 61 v. *") Kongl. brefvet af d. 8 November 1 650 utgör svar och förkla- ring ,,uppå borgmästare och rådz sampt menige borgerskapetz uthi Aboo underdånigst inlefvererade petita" och dess 13 punkt är af följande lydelse: „Sidst på dedh Borgmestare och Rådh mage så myckit bättre kunna vthföra och förrätta sina ombetrodde ämbeten till stadzens nytta vallfärd och skiälige oppkompst, och stadzens till wexandc sålunda eftter handen kunna lända Kongl. Maij:t och Cronan till nytta och fromma; då hafwer Kongl. Maij:t her medh nådigst welat förunna och cffterlåta under staden desse effter- skrefne hemman vthi Abo lähn Masko häradh och Wårfrukyrkie sockn som ähre Raunistula Jacob Bertilsson mantal ett, Thomas Ja- cobsson ibidem mantal ett, Kastu Grels Thomasson mantal ett, Ha- lis Markus Komoinen mantal ett, Bertil Erichson ibidem mantal ett Ruohonpä Clemet Sigfredsson half ottonde öres skatt mantalet ett, Pyhehengie Jacob Jöransson mantal ett, S:tJ öra n Thomas Anders- son mantal ett, hwilke hemman Borgmestare och Rådh in communi och uthan fordelningh skole må niutha och behålla quitte och frije för alle wisse och owisse der af gående vthlagor, till Ewerdelig ägendomb dock kyrckio fienden medh alla extra ordinarie contribu- tioner vndantagne. Sammaledes gifwes och staden her medh ex- pectance på det crone hemmanet lille Corpis eller Koistis som Bis- pen i Aboo på lifztijdz rätt nu besitter att ner then expirerar der till må träda och thet på lika conditioner och Avilkor som the andre ofwan berörde hemman niutta och behålla: her emot skole Borg- mestere och Rådh serdeles wara förplichtade alt Maijmeserij der i staden effter den af Herr General Guvernören giorde lörordningh till att afschaffa, och bryggerien till deras fullkomblige gångh in- rätta låta". — Bland städernas besvär i kong. sv. riksark. enl. en i Finl. statsark. förvarad afskrift. Ingår äfven i riksregistraturet. 137 öfverlemnades enstaka ki'onohemmanet Spink i Nagu socken åt hospitalet ^^). Kähärlä, enstaka hemman, 1 gammalt mantal frälse. Till- hörde förut S:t Jörans hospital och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman. Aningos, 1 gammalt mantal, frälse. Upptages ännu i räken- skaperna för 1633 — 1634 såsom tillhörande hospitalet, men försvinner derefter och dess plats intages af Py- hähengi. Redan 1630 anträffas Aningos icke mer i jordeboken, men nyssnämnde år och så allt framgent finnes Pyhähengi upptaget i dess ställe. Sannolikt är, att samma gods afses ehuru namnet ombytts ^^). Pitkämäki, hemmanet N:o 3, Simons, 2/3 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman. Pitkämäki, hemmanet N:o 4, Vähätalo, ^2 gammalt man- tal. Erhölls 1691 i utbyte emot Papumäki i Eusko, hvilket afhändes hospitalet ^^). Utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman. Pyhähengi inom Åbo stads afgränsade område belägna hem- ^^) Abo och Björneborgs läns verifikationsbokför 1664 fol. 1827 samt från år 1675 framåt. 12) Finl. statsark. N:o 280 fol. 15. N:o 1827 fol. 54. Åbo och Björneborgs läns jordebok för 1649 föll. 61 v. och 874. '*) Abo och Björneborgs läns verificationsbok för 1692 pag. 5001 i Finl. statsark. — Öfverlåtelsebrefvet är af följande lydelse: Emedan Hans Kongl. Maij:t medelst des allernådigste bref af den 18 Junij nästledne, hafwer täckts eft'terlåta någon at Siählöö hospital, med des landh bönder sökt ändringh och omväxling; warandes, till allerunderdånigste föllie dheraf, ett des före detta innehafde hemman, Paumäki benämbt, j Rusko kyrkiogiäldh beläget, på militien indehlt, med nästledne åhrs räntta. Altså warder hospitalet i des ställe här medh immiteradt, medh samma åhrs räntta uthj det i Pittkä- uääkj by och Wårfrukyrkie sockn befinttelige crono oindehlte hem- manet hwilcket dy till bättre lägenheet och nedre widh siöön lig- ger, hafwandes dhet och förr detta ett annat hemman j bemälte by 138 man (måliända detsamma, som äfven kallades Aningos). Tillhörde förut lielge ands huset och blef genom ett kongl. bref af d. 8 November 1650 förlänt till evärdelig egendom åt borgmästare och råd i Abo stad ^°). I ut- byte erhöll Sjählö hospital ett hemman i Piparby i Nagu socken ^i). Masku socken. Danila, enstaka hemmah, 1 gammalt mantal, frälse. Till- hörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman. Eusko kapell. Papumäki, kronohemman. Tillhörde förut helge ands huset och blef 1691 lagt som augment under Lähtemäki rusthåll. Genom landshöfdingens bref af den 28 April 1691 lemnades hospitalet i utbyte ett hemman i Pitkä- mäki by i S:t Maria socken ^^). Eeso socken. Pahaniemi, hemmanet N:o 3, Keskitalo, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfa- rande ett af Sjählö hospitals hemman. Pantsio, hemmanet N:o 2, Vähätalo, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fort- farande ett af Sjählö hospitals hemman. Waisari, hemmanet N:o 3, Ylhäis, 1 gammalt mantal, frälse. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande ett af Sjählö hospitals hemman. Petas mäki, kronohemman. Var tidigare prebende gods un- der Nykors altare i Åbo domkyrka, förlänades sedan ge- och bör befallningzmannen j häradet Hospitalet här widh hand- hafwa. Datum Abo Slott den 28 Aprilis Anno 1691. Lorentz Creutz. And. Biörckegren. 139 nom ett kougl. bref af den 2 April 1614 åt en spetelsk man Elrik Eskilsson ^*) samt torde vid hans och hans hustrus död, som inträffade omkr. 1624, tillfallit Sjählö hospital. Hemmanet öfverläts sedan af grefve Pehr Brahe åt borg-mästaren i Abo Mårten Sigfridsson för hans lifstid, hvilken donation konungen bekräftar genom ett bref af d. 16 Oktober 1651^5), Spiuk hem- man i Nagu torde hafva betraktats såsom vederlag både för S:t Jöran och Petäsmäki. Hals t il a äng invid Pahaniemi; tillhörde förut helge ands huset. Vid en emellan bönderna i Pahaniemi b}^ och Sjählö hospital 1672 utbruten egotvist omnämnes, att denna äng ännu då „häffdas under hospitalet een- '*) Flerstädes finnes väl angifvet (s. s. Finl statsark. N:o 1835 fol. 22 v., N:o 1841 tbl. 46 v., 1637 års räkninge bok för Åbo och Björneborgs län tol. 43, m. fl.) att också Petäsmäki skulle blifvit underlagdt helge ands huset genom ett kongl. bref af samma datum som det hvarigenom Papumäki öfverlemnades, d. ä. af den 12 Juli 1591. Såsom synes i det under beskrifningen af helge ands huset i not en 6 meddelade kongl. brefvet rörande Papumäki, omnämnes i detta bref intet annat gods och något kongl. bref af samma datum rörande Petäsmäki, har icke heller någonstädes anträffats. Äf- ven i riksregistr. i kongl. sv. riksark. finnes intet bref af nämnda datum härom. Deremot anträffas i Finl statsark. N:o 1771 fol. 52 och ls:o 1828 fol. 19 ett kongl. bref af följande lydelse: „Wij Gustaff Adolph med Gudz nåde etc. Giör witterligidt atteffterGudh allzmech- tigh haffuer hemsökt denna breftVijsare Er ich Eskillssonn, sampt hans hustru med en förfarligh smitteligh siukdom derföre haffve wij aff gunst och nådhe, vndt och efiterlathet, såsom wij och nu medh detta wårtt öpne breff vnne och eflfterlathe honom thet hemman, som han siellflf aff ödhe haffver vptagit vdi Petismäki by i Reso socken, Irijtt och qvitt för alle pertzeler att niutha bruka och beholla vdj sin och sin hustrus lifztijdh der wårtt cammar rådh cammarere tougdter och alle andra wethe sigh effterrätta. AfF Åbo slott then 2 Aprilis Ähr 1614. G. A. — In margine: „Lyder på Petesmäki godz i Resa socken, som en spetellsk man benempdt Erich Eskellsson effter H. K. M. bref niuttha får". ") Abo och Björneborgs läns jordebok för 1649 fol. 66 v. 10 140 skijlt" 1^), men sedermera anträffas den ej särskildt om- nämnd, hvarföre den numera torde ingå bland de under hospitals hemmanet i Pahaniemi by lydande egor. Piikis socken Ruopa eller Waivasten niittu äng belägen invid Hepo- joki by och emellan Piikis och Lundo socknars rår. Tillhörde förut helge ands huset och utgör fortfarande hospitalets tillhörighet. Nagu socken Sjählö, bebrukades tidigare af två kronobönder och ut- sågs, som ofvan blifvit nämdt, 1619 till plats för hospi- talet. Utgör nu ett kronohemman, Fogdeby beuämndt, om 2 gamla mantal. Under hemmanet hörde hol- marna Wallmo, Majholm, Nurmis och Kaskis, af hvilka dock den sistnämnde 1691 blef anslagen under Prost- vik, men de öfriga tillhöra fortfarande hospitalet. Går- den bebrukades tidigare af föreståndaren för hospitalets räkning, men sedan 1753 har densamma emot arrende varit öfverlåten åt föreståndarne. Pipa r by, kronohemman, 1 gammalt mantal anslogs 1650 till hospitalet, i utbyte emot Pyhähäugi, hvilket hem- man, såsom liggande inom Abo stads staket, nyss- nämnde år öfverlemnades åt Abo stad *'). Sedan med- *^) Finl. statsark. Äbo och Björneborgs verificationsbok för 1680 tbll. 2564 och 2566. ") Finl. statsark. Abo och Björneborgs verificationsbok för 1650 fol. 406. Öfverlåtelsebrefvet är af följande lydelse: Helsan mcdh Gudh alzmechtigh nu och altidh. Eft"ter dedt Jacob Matzson at II. K. M:t nådigest hafuer donerat et hemman ibland andra her under staden, Pyhehängi be[nämn]dt, som her till hafuer warit under hos- pitalet, huilket och inom stadzens staket är beläget, hvarlöre eder beliiles at i inrymme hospitalet till wcderlagh, Erich Clemetzsons hemman i Piparby och Nagu sochn, medh detta innevarande åhrs 141 let af 1640-talet öde, iubragte Piparby hemmau under många år hospitalet intet annat än några åmar hö. Slutligen öfvertogs hemmanet af d. v. hospitals sysslo- mannen Erik Gottskalk, som genom ett af lands- höfdiugen d. 30 Mars 1677 utfärdadt bref, erhöll 13 års frihet från utskylder till hemmanets uppbrukande. Blef 1698 rustliäll och gick då ifrån hospitalet, som i stället erhöll ett hemmau i Hafverö. Spink, enstaka kronohemman, 1 gammalt mantal. Öfver- lemnades 1650 till Sjählö hospital i utbyte emot S:t Jöran och Petäsmäki hemman i^' i^). Tillhör fortfa- rande hospitalet. Hafverö, kronohemmanet N:o 3, Söderby, ^4 gammalt man- tal. Lemnades hospitalet 1698 i utbyte emot Piparby och utgör fortfarande att af Sjählö hospitals hemman. Lundo socken Pyhäldö, ki'onohemmanet X:o 3, Kallonen, Vs gammalt mantal. Blef genom ett af grefve Pehr Brahe d. 24 Maj 1651 utfärdadt bref^^) anslaget under det i Abo omkr. 1646 upprättade s. k. hospital eller domkyrko- fattighus. Detta hospital blef, sedan dess byggnader förfallit och genom offentlig auktion d. 26 April 1782 försålda samt hospitalshjonen inqvarterade hos stadens borgare, 1789 upplöst och dess egendom öfverlemnad till Sjählö. Härvid tillföll äfven Pyhäldö Sjählö hospi- tal. Detta hemmau räknades förut till S:t Mårtens ränta uthi wisse och owisse partzeller, under frelse conditioner, lijka som dhet förriga nutit och possiderat hafwer, detta i eder effter- rättandes warder Gudi befallandes. Datum Abo den 4 December 1650. Lorentz Cr eutz. Elias Jönnsson. ") Kongl. sv. riksark. Handlingar rörande hospitalen i Finland. 142 socken, men blef omkr. 1830 öfverfördt till Lundo socken ^^). ") Landboräntan utgjorde årligen emellan 1624 — 1635: Span- mål — 65 ^/g t:na, Hafra — 6 Vs t:na, Smör — 13 L@, Afrads ull — 1 L® 14 ]^, Ko (årligen) — 1 st., Nöt (2 år gammalt, årligen) — 1 st., Nöt (1 år gammalt, livar annat år) — 7 st., Får — 6 st, Lam — 3 st, Wed — 42 lass. Härtill kom afkastningen af Själilö gård som t. ex. under året 1626 Vix — 1627 7ix utgjorde: Råg — 9 t:r, Korn — 3 t:r, Hafra — 3 t:r, Smör — 4 L®, Kalfvar — 2 st.. Lam — 20 st., Killingar — 3 st.. Ull — 1 L^, 6 %[, Hö — 26 åmar, Halm — 70 kerfvr. — 1675 utgjorde landboräntan (utom Sjählö gårds afkast- ning): Penningar — 29 Dal. 21 öre ö^^/so P-. Spanmål — 52 t:r V32 c., Hafra — 5 t:r 13 V,g c.. Smör — 13 L® 6 Vg i^, Kött — 16 "/j^ ■^, Ström- ming — 4 L® 9 Va if, Ull — 1 L@ 8 1^, Nöt — 6 st. Ko — 1 st. Unga får eller lam — 8 st, Hö — 5 åmar, Wed — 6 lass. — 1750 (utom Sjählö gård) : Penningar — 43 Dal. 26 öre s:mt., Spanmål — 44 t:r 2 V2 c., Smör — 1 LIS, Får — 1 st. Ull — 6 if. — 1800 (med Sjählö gård): Penningar — 152 Rdr 43 sk. 8 rst specie. Spanmål — 43 t:r 20 ''V32 c. — 1850 (med Sjählö gård, men räntan från de wiborgska lägenheterna icke inberäknad): Penningar — 298 Rbl. 64 kop. silf: Råg. — 64 t:r 24 c., Korn — 64 t:r 24 c. — Af denna ränta utgjorde Fogdeby: Råg — 4 t:r 16V2 c., Korn — 4 t:r 16 '/^ c.. Potatis — 15 t:r, Kålrötter — 15 t:r, Sötmjölk — 312 kannor. Surmjölk — 700 kannor. — Vidare voro landbönderna skyldige att förrätta dags- verken vid hospitalet, men hvad dem „ belangar, deroppå ingen wiss stadga kan wara, för den skull at the dagligen måtte wara om åhret i hospitalls arbeet, när så behöfves och hafwa warit wahne, fåå maat och nttspissningh när the äre i hospitals arbeet". Då de upprepade gånger anföra klagomål öfver att många dagar åtgå till deras resor fram och åter, „ särdeles när de komma att liggia för motwind och stora stormväder", så beviljade landshöfdingen genom bref af d. 13 Aug. 1725 att hospitals föreståndaren finge lega folk för dem, hwaremoth de åtaga sig att en hvar årligen i 3 århs tijd be- tala 20 dal. k. mt. (Abo och B:borgs läns verifications bok för 1728 fol. 4896). Denna öfverenskommelse blef sedan flera gånger förnyad. — Genom ett af Pehr Brahe 1648 utfärdadt bref erhöllo de ock fri- het från extra ordinarie räntors utgörande äfvensom från krigshjelpeu och 1650 beviljades dem äfven frilict från skjutsfärds peningarnas utgörande, på den grund att de voro nödsakade att årligen höstetid till Sjählö transportera „allt dett spannemåll och andra pertzeder, som fougdcrne på dheras anordningar lefwerera". (Abo och B:borgs läns veriticationsbok för 1678 fol. 2547 och 2548). — 1759 föreslogo lands- 143 Sedau denna inrättning redan nppliört att såsom lepro- sorium användas, tilldelades densamma genom ett Kejs. bref af d. 5 Nov. 1816 20) (le i Wiborgs socken belägna hemman, livilka tidigare tillhört Maria Magdalena hospital invid Wi- borg, emot vilkor att, så vidt utr^inmet medgåfve sinnes- svaga personer äfven från Wiborgs län intages i hospitalet. Dessa hemman voro: Al as o mes, hemmanet N:o 1, Savolais. Eikkoila enstaka hemman. Räisä eller Laiharauda hemman. Alasomes äng eller Waivasten uiittu^i). De 1440 påbjudna „spetalspenniugarna, hvilka temli- gen regelbundet influtit så länge S:t Jörans hospital egde bestånd, tillföllo hospitalet på Sjählö allt sparsammare. Sista gången de iuflöto tyckes hafva varit emellan 1628 ^/ix och höfdingen och biskopen att hospitalets hemman skulle försäljas till skatte enl. 1723 års skatteköps förordning och köpeskillingen skulle bilda en ständig fond, hvaraf intresset antingen genom utlåning eller förwandling till låne banco capital årligen kunde öka hospitalets in- komst, men detta förslag vann ej hospitals deputationens bifall. (Hosp. ark. på Sjählö). — 1779 anhålla Sjählö hospitals landbönder om be- sittningsrätt för sina arfvingar å de hemman de åbo. Genom bref af d. 10 December 177!) afslår Gustaf III denna deras ansökan och förständigar seraphimer ordens gillet att tillse, att hospitalernas fria disposition öfver sina hemman icke i någon måtto blifver inskränkt. (Från seraphim. gillet till kongl. sv. riksark. ank. kongl. bref 1773 — 1780 fol. 335). '^'*) Rabbe, F. J. Finlands Medicinal författningar Del. II pag. 279. Helsingfors. 1836. '^') Af dessa hade väl Räisä hemman tillhört Maria Magdalena hospital, men enl. ett meddelande från landshöfdinge embetet i Wi- borg af d. -'/x 1817 till Sjählö hospitals direktion omnämnes att Räisä hemman „blifvit framledne grefve Schuvalov till evärdelig tid done- radt," (Medicinalstyrelsens arkiv.) hvarföre föga troligt är att Sjählö haft någon inkomst af detsamma, ehuru så upptages i räkenskaperna för Sjählö hospital 182 1 Vv — 1822 Vv. (Finl. statsark.) — Årliga arrendet utgjorde 1825 för Savolais och Rikkoila tillsamman 6 Rub. 12 kop. silf. samt för Alasomes äng 58 Rub. 67, kop. silf. 144 1629 2/ix 22). Deremot inflöto de fattigas tomtören från Åbo stad reg-elbimdet 23). Huru länge detta skedde är dock omöjligt att afgöra i anseende till bristfälligheten af de i behåll varande räkenskaperna 2*). Likväl kan det förtjena omnämnas att „de fattigas föreståndare på Sälöö, wällärde herr Zacharias" den 11 No v. 1644 hos borgmästare och råd i Åbo anhåller om „adsistens till att utbekomma dee fattiges tomptören hos någre, som der medh tillbaka stodo ^■^). Bland hospitalets inkomster, bör äfven omnämnas de s. k. inlösnings penningarna, hvilka enligt patentet af d. 15 Juli 1619 utgjorde 20 Dal. s:mt för hvarje person. Deremot kommo allmosor, hvilka temligen rikligt tillfallit S:t Jörans ho- spital och helge ands huset, endast året 1624 Vix — 1625 2/ix ho- spitalet på Sjählö till del, och då utdelades de omedelbart åt de inlösta. Äfven den vanliga gåfvan till jul och påsk från Åbo slott erhölls icke vidare; likaså litet ifrågakom det nu- mera att i Åbo domkjTka uppsamla collectmedel för detta ^^) Spetalspeningar inflöto från södra Finland: 1624 — 8 7* Dal., 1625 — 25 Dal., 1626 — 5 Dal. 16 öre samt från Österbotten 1628 — 72 Dal. — Måhända medverkade det vid denna tid upprät- tade hospitalet i Kronoby till spetalspenningarnas upphörande. ^^) Emellan 1624 — 1635 inflöt årligen i tomtören från Åbo stad 6 Dal. 30 öre. ''*) Uti Finl. statsarkiv anträffas räkenskaper för hospitalet på Sjählö för 1624 Vix— 1629 Vix, 1633 Vix— 1636 '/ix, l664Vix— 1672 Vix, 1674 Vix- 1 697 Vix, 1709 Vix-1710 Vix, 1711 »/ix— 1712 Vix, 1722-1726, 1728—1729, 1731, 1733—1736, 1738—1741, 1744—1746, 1810— 1878. — De ingå merändels ibland verificationerna till Åbo och Björneborgs läns räkenskaper; för 1810—1840 förekomma de dock skildt under rubrik ^hospitals räkenskaper" samt ingå efter 1840 bland direktionens för dårvårdens räkenskaper. — I kongl. sv, riksark. förekomma räken- skaper för Sjählö hospital (från serafimer ordens gillet öfverlemnade) 1757, 1760—1774, 1777, 1782, 1784, 1786, 1790. 1793—1797, 1799— 1802. — Dessutom finnas i hospitals arkivet på Sjählö concepten till räkenskaperna för 1746—1777, 1779—1841. ") A bo stads dombok för 1645 pag. 60. 145 hospital, såsom det i tiden skedde för S:t Jöraus och helge ands husen. Den qvarlåteuskap, som i hospitalet inlöst per- son efteiienmade eller en sådan tillfallet arf, erhöll hospita- let. De summor, som härigenom tillkom hospitalet voro dock temligen obetj^dliga, utom år 1776 då denna uppgick till 10812 Dal. 8 V3 öre s:mt. Slutligen må det omnämnas, att Clas Munk och An- ders Hare 1623 ådömdes att till försoning af de våldsbrag- der, hvilka de låtit komma sig till last, erlägga tillsamman 500 Dal. s:mt till det ,,spetaliske hospitalet ^e)." I allmänhet synes förvaltningen af hospitalet på Själilö, äfvensom förhållandena inom detsamma utgjort en direkt fortsättning af de förhållanden, som varit rådande vid S:t Jöraus hospital och helge ands huset i Åbo. Äfven utspis- ningen, tjenstemännens aflöning m. m. var densamma ända till 1635. men nämnda år den 22 Okt. utfärdades en af -*) Riksregistr. för 1623 fol. 419 i kongl. sv. riksarkivet. — Det kongl. brefvet härom dat. Stockholm den 17 Dec. 1623 må, så- som erbjudande ett allmännare intresse, här meddelas enl. en af d:r Waaranen gjord afskrift, förvarad i Finl. statarkiv. — Till H. Nils Bielke om Claes Munek och Anders Hare. — Gustaf Adolph etc. Wij wele eder, H. Niels Bielke, nådeligen icke förholla oss hafwa bekomidt eder skiufwelse sampt med dhe domar, som öfwer Claes Munck och Anders Hare af hofrätten där i landett fäldtte äro, och befinne samma domar wara vthj sigh sielfwe rättwijse och gode nogh. Men alldenstundh hofrätten där i landzorthen nyligen anstifftat är och man i förstone rigorem juris icke aldehles effterföllia skall, hafwe wij nådigst effterlåthet, att den förra Claes Munck må beholla lifwedt och derföre gifwa till dhe fattige vthj dett spetali- ske hospitalet 400 daler, såsom och recompensera och betala sin wederpart all skadhan, som dem kan skedt wara. Och sedan denn andre Anders Hare för det fengelse, han tilldömbdt är, må gifwa till samma hospital 100 daler. Och der dhe icke strax wele gifwa samma penningar vth, skole i låthe settie dem i fengelse så lenge och inn till dess dhe dem tillfyllest erlagdt hafwe, och om dhe sigh godhwilligen der till befinna låthe, månge i vthan någon wij dåre söhn och plicht då strax gifwe dem frije och löse, såsom dhe tillförene 146 commissarien JohanAppelgren uppgjord ny stat för hospi- talets inre förvaltning-. Enligt denna erhöll hvarje person: 2") „Till Månadskost: 10 cappar spanmål 1 M- smör 8 ¥ kiött 1 cappe spanmål för torr iisk 5 #■ ströming 4 1^ salt. Högtidskåsten: 3 cappar spanmål 1 M- smör V2 ^ humla 1 ^ kött V2 cappe spanmål för torr fisk. Högtidskost utdelades till jul, påsk och pingst och denna spisordning följdes ända till 1695. Den till hospitalets underhåll anslagna tionde spanmå- len synes småningom hafva influtit allt mer och mer oregel- bundet, hvarföre grefve Pehr Brahe fann nödigt att 1650 d. 8 Maj utfärda ett bref livad det heter „att emedan Sjählö hospital utlii Nagu sochen hafver för detta intet haft nå- gon viss anordning på dess underhåld vthi spanmåhl, hvaraf den skole tagas, så att spanmåhlen åhrligen kunde gå visst uth, på dhet hospitalet deruthinnan eij måtte lijda någon waridt hafwe. Och på det at det stora öfwerwåldh och orett, som der i landet hafwer alltidh i sAvangh och bruiik waritt, må en gångh dempatt och förtagen warda, lagh och rätt Avidh macht hollen, är vthi h'jka motto wår nådige betalning, att i granneligen om flere så- dane wåldzwerkare ransaka och der dhe finnas, genom fiscalen Jo- han Ottesson för retta saken emott dem vtföhra och domb på tage. Gudh befallandes. Actum. ") Abo och Björneborgs läns verificationsbok för 1668 fbl. 2104, i Finl. Statsark. 147 brist eller afkortiiiug, som detta åhr skieclt älir, så borde följande kyrkotiondeu i Åbo län, med afseeude å lands- liöfdingens uppgjorde förslag öfver livad de ränta, Sjählö hospital tillslås, sedan alla sedvanliga afkortningar först blifvit afdragne, neml. i öfre Sataguuden : Birkala med Mes- suby 112 tunnor, Kangasala 112 t:r, Orilivesi 60 t:r; I Masku härad och Rimito socken 34 t:r; I Piickis härad och Nagii socken 45 t:r; I Halicko härad och Pemar soc- ken 67 t:r, Bjerno 74 t:r, Kisko med Somero kapell 42 t:r, summa 546 tunnor spanmål i struket mål. Skulle dessa socknars tionde vid uppbörden stiga högre, borde öfver- skottet komma kronan till godo, och af fogdarna redovisas. De vid sjökusten belägne socknar borde redan om hösten med båt framforsla spanmålen till hospitalet, men de lång- vägade först på vintertalet -'^)". Hospitalets inkomster ökades vidare 1672 med 200 Dal. s:mt utgående af Ålands ordinarie ränta, hvilken summa förut varit anslagen till underhåll af det 1651 inrättade hospitalet på Gloskär i Föglö socken. Detta hospital indrogs nemligen förstnämnde år och de derstädes intagna öfverflyt- tades till hospitalet på Sjählö. Dessa 200 Dal. inflöto se- dan till hospitalet så vidt vi kunnat finna till och med 1776. Redan 1670 anföres „att alle dhe huus, som vedh Siälöö hospital för een lång tijdh sedhan ähre vphuggue, skola wara så förfalldne, at dhe sinka med stoor mödlia kunna sigh där utj bärga för kiöldh och owädher; Eliesst medh ähro dhe bj^ggdhe så hart wedh kyrckian, så at där någon af dem kuudhe itändas, at och kyrckian medh dhet samma skule blifva lagdh utj aska, som medh stoor be- kåstnadh ähr vpbygdh; hvarföre hafver man för gått fun- ^*) Tengströra, J. Athandling om presterliga tjenstgöringen och aflöningen i Abo erke-stift Del. II pag. 178 Åbo 1821. 148 nit at nya huus effter medhgifueu afrijtningh på annat ställe skulle blifua upbygdhe, effter som dhe siuka dagligen mehr och mehr sigh yppa och inkomma; Altså skall före- ståndaren OlufHenderssonså laga, at fyra stugur af hospi- tals besparade medhell nästkommande såmmar blifua till dhe förrige twå vpsatte, så och andre tarfwelige huus så at dhe ingen nödh af kiöldhen må lijdha" ^^). Genom denna åt- gärd möjliggjordes intagningen af de 23 spetelska. som ef- ter upphäfvandet af hospitalet på Gloskär från Åland hit öfverflyttades. I följd af kort derpå inträffade „dyi'ä och svåra tider" blef emellertid „de fattiga och spetelskas" till- stånd vid Själilö hospitahl i Juli 1677 sådant „att dee nu mera slätt intett hafua att subsistera utaf. Denna nöd aflijelptes dock derigenom att de erhöllo 834 Dal. s:mt. till sofvelvarors inköp '^'^). Konung Carl XI, som i så många andra afseendeu in- grep omgestaltande i landets ekonomiska förvaltning, såg sig äfven föranlåten att den 6 Maj 1695 utfärda en ny stat för Själilö hospital. Denna är af följande innehåll: ^^) . „Stat och Spijs ordning för Siählöö Hospithal, hwar- efter så wäl dee fattiga, hwilka der utj äre eller härefter blifwa intagne, som bitienterne sin löhn och underhåld skola hafwa att åtniuta. Nembl. Till liwar fattig bestås om Månaden: 11 cappar Spannemåhl 8 M- Kiött 4 M- Salt -«) Detta bret; dat. Abo den 10 October 1G70 samt underteck- nadt af landsliöfding Harald Oxe återfinnes i Abo och Björne- borgs läns alkortningsbok för ItiGO tol. 1875, i Finl. statsark. ^") Abo och IJjörncborgs läns verificationsbok för 1679 fol. 2877, i Finl. statsark. '' Hospitals arkivet på Själilö. 149 9: 28: IS 75 3: 19: 4V5 1: 6: 9 V.-. — : 31: 4V.3 — : 24 — 16: IS- 14 Vs 5 M- Smör 5 '¥■ Ströming-, som belöper hela året 4 T:r 12 cappar Spanne- måhl ä 2 V4 D:r- 4 LS 16 :iä!f^ Kiött . . 2 L« 8 ^ Salt . . — 12 ¥ Smör . . 3 L^ Strömins: . . . Jtem till Högtidz kast 3 cappar Spanumåhl 2 M- Kiött 1 ^ Smör V2 ^ Humbla 1 öre fiske peningar I 3 Högtider 9 cappar Spaunmålil 6 ¥ Kiött. . . . 3 ^ Smör .... 1 V2 ^ Humbla . . Fiske penningar. . — 21 142/5 — 7 4V5 — 7 19 V5 — 3 142/5 — 3 — 1 11 4V5 Dito 1 V2 straudfambn tall wed till kook och bränneweed ä 8 öre Än skopenniugar för fattige . S:ma 18 12 23 28 3 7.3 Som belöper på 60 Personer .... Ehuru wähl Kongl. Maij:t intet welat ändra eller förminska något på dee fattigas underhåld, som dee tillförne warit wane att åtliniuta utan sådant uti denna Stat låtit 1132: 24: 150 upföra. Men lijkwähl som det är så rimdeli- gen uppfördt, altså är Kongl. Maij:tz willja och befallning att allt det som här vijd utli- spiijsningen kan besparas, och intet ntgår bör som en annan inkomst utij rächenskaperna vptagas och för gewinst eller besparing beräch- nas. Skulle någon härwjd otroligen handla så skall den derför exemplariter blifw^, be- straffat som en crono tyf. Till wijn och oblater uti Hospitalet och Kyrkan 12: — : — Till Jul-lius samaledes V2 L^ talg .... — : 26: — Åbo Stads Hospitals fattige bestås årligen af detta hospitals inkomster 50 T:r Spannemåhl å 2 V4 Dal. . . . 112: 16: — Kyrkioherden i hospitalet bestås i ett för allt till kast och löhn Penningar 132: 16: — 30 T:r Spannemåhl a 2 V4 Dal. 67: 16: — 2OO: — : — Föreståndaren sammaledes Penningar 103: 24: — 25 T:r Spannemåhl å2V4 Dal. 56: 8: — Än till Papper och Bläck iukiöp 5: — : — 165: — : — Klåckaren, som är en prästman i lika måtto Peningar 39: — : — 1 6 T:r Spannemåhl a 2 V4 Dal. 36: — : — 75; _; _ Dränge fogden, som är uthrijdare till löhn . . 12: 4: — Mölnaren bekommer i ett för alt 4 T:r Span- målil och deremot skall mala alt hwad widh hospitalet behöfwes uthan någon afgift af de fattige 9: — : — Smeden bekommer 2 T:r Spannemåhl. ... 4: 16: — 151 2:ne Drängiar sampt Deija och en Piga till hospitals gårdens brukande, bestås hwar- dera till kast om åhret 4T:rSpannemåhlä2V4Dal. 2: — : — V2 st. Slagtnöt till kiöt och skooläder .... 2 2 LS 8:^ Salt .... 1: 6: 93/5 - 12 :^ Smör .... — : 31: 4V5 4:LU 16 if Ströming . 1: 6: 9V5 S:ma 14 Som belöper på 4 Personer 57 Jtem löhn till hvardera drängen Penningar 5 Stedsell 1 2 Skiortor för 1 3 ^ Strump och Avant ull ä 5 V3 öre . . 1 par arbets handskar 12 16 Belöper för 2 drängar Löhnen för hwardera Pijgan Penningar .... Stedzell Lärefft 2 M- Strump och want ull S:i Belöper för 2:ne Pigor . S:ma 8 16 16 8 3 10 16 — 16 — 1 8 — — 10 16 ma 5 13 8 . 10 26 16 Upsyningsmannen för de reena fattiga, hvil- ken är sielf en fattig och niuter kast hoos dem, bekommer för hufvudsvagas skiö- tande i dårhuset 84: 10: 16. 6: — : — 152 Upsyningsmannen hoos de orene eller Spe- telske sammaledes 4: — : — Kupis Huswachtaren i Åbo bestås i ett för alt 3 T:r spaniiemålil ä 2 V^ Dal 6: 24: - Till de fattigas döde kistor å 21 Va öre s:mt sampt reparationer wid kyrkian och hos- pitalet med flere små afkortningar, som wid gårdsbruket kunna behöfvas bestås så mycket som nödwändigheten fordrar och med richtig rächning wijses wara betalt. Och ehuru wähl i denna Staten allenast 60 personer fattiga äro upförda så tillåtes lijkwähl landshöfdingen tillijka med biskopen flera personer och så många att intaga, som medlen kunna tåhla, dock så att der wijd bru- kas sådan försigthigheet, det alltijd af hospi- talts medell och inkomster något öfver skiuter som för ett capital till hospitalet kan förwa- ras och emot säker pant på intresse utlånas. Summa S:mt 1824: 24: 16: Till förbemälte stat hafuer Hospitalet tilgåå fölljaude inkomster : Siählö hospitals bönders räntta bestående i åt- skillige persedlar .... 196: — : — Item inkomsten af hospitalsgården 42: 44: — För hvilket lijkwähl giöres åhrligen räckning och belöper ungefär . . . 238: 24: — Af Mantals penningarna i Abo höfdiugedöme som vtj Kongl. Statz Contoiret åhrligen blir anslagit 1037: 16: — Af Kyrckio tijenden i Abo lähn sammaledes 450 t:r Spauuemåhl å 2 V* Dal. . . . 1012: 16: — 153 Af Alllands ordinarie räntta 200: — : — Intresser af det till Abo domkyrka uthlånte 2000 Dal. s:mt. capitalet å 6 procento belöper 120: — : — Arrende af hospitals eng-en emellan Lnndo och Pijke socknar, sampt öfvermåhlet på böndernas rente spanmåhl 9: 9: 8. Sammaledes de förärdringar, som af privat personer, hospitalet åhrligeu kan tillfalla och här intet till någon wiss snmma kunna uthsättias. Jnlösnings penningarna, som de fattiga betahla till hospitalet, när de deruti först blifva intagne, uembl. 20 Dal, s:mt för hvar person, skola förwaras tillika med alt det öfriga som af föregående inkomster åhrligen kan bespa- ras och blifver i behåld hospitalet till ett capital at emot säkerhet låhnas på intresse. Men de intresser som deraf jnflytta kunna blifva till föregående Staz förnöjande, lijka som de öfriga inkomsterna anslagna, öfwer hwilket tillijka med alt det föregående jembwähl och om något utj opbör- den igenom förvandlingen eller andra händelser kunde ökas, hwar om icke allena all nödig försorg dragés, uthan och deröfver alb richtig räckning giöres, och till landz contoiret åhrligen inlefwereras. Stockholm den 6 Maij 1695. Carolus". Denna stat var gällande ända till 1814. Vid betraktande af denna stat kan man bland annat icke undgå att lägga märke till, att å densamma äfven fin- nes upptagen aflöning för en vakt vid Kuppis brunn invid Åbo. Denna omständighet fordrar i sjelfva verket en när- mare förklaring. 154 Sedan arcliiater Ur bau Hjärne i Sverige hade fästat uppmärksamheten vid landets egna helsovatten, upptog pro- fessoren i medicin vid Åbo universitet Elias Tillandz till allmänt begagnande Kuppis helsobrunn (S:t Henriks källa) samt pröfvade dess vattens helande kraft vid olika sjukdo- mar. Då vid denna tid ett antal fall af spetelska yppade sig i skärgården utanför Åbo, ingick landshöfdingen, till styrelsen med en anhållan om, att de spetelske, hos hvilka sjukdomen ännu icke tagit öfverhanden, kunde någon tid undergå en af läkare anordnad kur vid Kuppis brunn, in- nan de afsändas till Sjählö. På denna framställning medde- lade konungen ett så lydande svar: „Till landshöfdingen Lorentz Creutz swar om dhe spetälskes skiötzell i Åbo lähn. Datum Stockholm den 16 April 1688". „Carl etc. Wår ynnest etc. Tro Man etc. Wij hafwe undfått Eder underdåniga skrifwelse af d. 31 Martij sidstl. hwaruthur såsom Wi förnimmer att den smlttosamme siuk- domeu Spetälskan der i landet sig mehr och mehr yppar och tilltager, så att föruthan det uti Siälö hospital, ett täm- meligit antahl af slijke siuke finnas skola der uti Töft^ala sochn, och andre i flere andre sochnar vara dermed behäft- tade, hoos hvilka en delil lijkwähl siukdomen eij aldeles tagit öfverhanden, tyckandes det wara samwetzwärk om dhe, hvilka stodo att lijelpa heerefter som förr efter Doctor Tillandz inrådande skulle för tillstundaude sommartijd blij förde till hospitalet, att iusättias ibland dhe andre spetell- ske hälst emedan medicus från Åbo för dess perfections och andre patienters skuld icke kan afkomma att curera dhem wid hospitalet, som ligger 3 mijlil siöledes ifrån Abo. Ty approbere Wij nådel. edert dherwidh gifne underdånige förslagh, att strax wid staden Abo må byggias ett huus 155 hwarest slike, som först för en sådan smittosam siukdom blij angifne, någou tijd mage skiötas under Doct:es Medi- cinae cur på det dhe som stode att rätta och bota icke mage ibland dhe andre helt obotelige försmächta eller som härtills till dödedagar uiiita frij förtäringh fast än dhe äre friske vordne, uthau hospitals medlen derigenom uti något besparade 32). Carolus". Under 1688 och de närmast derpå följande åren upp- fördes sålunda vid Kuppis nödiga byggnader för de spetel- skas berbergerande. brunnen ombyggdes, ja det vill till och med synas som om en ny källa upptagits för de spetelskas räkning ^^), en badstuga uppsattes (sannolikt en s. k. „finsk" badstuga, men den innehöll äfveu ett „karbadskar") ^*) hvar- jemte hela det område, som blifvit upplåtet för de spetelska omgafs med ett plank „till umgänges betagande emellan de besraittade och andra" ^■'). Huru denna kur var anord- nad, resultaten af densamma, antalet af dem, som sålunda årligen undergick den m. m. s., derom saknas hvarje un- derrättelse 36). »') Riksgegistr. för 1688 Del II foI. 598 v. i kongl. sv. riksark. ") Reparation af „nya källan" utföres neml. 1691 på Sjähiö hospitals bekostnad. — Abo och Björneborgs lähns^ medh Alandz afkortningzbok för 1691, fol. 4255, i Finl. statsark. A samma ställe fol. 4287 omnämnes att „källan dersammastäcles" ombygdes 1690. ^*) Åbo och Björneborgs lähns med Alandz atkortningz bok för 1691 fol. 4259, i Finl. statsark. ^^) Åbo och Biörneborgs lähns medh Ålands verificationsbok för 1692 fol. 5106. ^') Om verkan af Kuppis bruns vatten vid lepra lemmar prof. H. D. Spöring 1729 följande meddelande i Acta Literaria et Scien- tiarum Sveciae Vol. III pag. 14. Upsaliae Anno MD C C XX XVIII. Observatio de Elephantiasi aqva martiali fontis Kupis, prope Aboam, curata An. 1729. 11 156 Emellertid egde inrättningen bestånd ända till omkr. 1713. Under de oroliga „fejdetider", som derpå följde^, uppbrändes byg-gnaderna och blefvo efter fredslutet icke vi- dare uppförda. En s. k. kuppis brunsvakt fortfar dock att allt framgent ända in på detta århundrade aflönas af Sjählö hospital, men hans tjenst består härefter i att för hospita- lets räkning i Åbo uppköpa erforderliga förnödenheter. Intet skifte i vårt lands historia visar ett tillstånd af så allmän upplösning, förvirring, hjelplöshet och nöd, som det under de senare åren af stora ofredens hemska tider. Äfven hospitalet på Sjählö kunde icke undgå att blifva be- Henricus Andrese, rusticus Wirmoensis, incipiente laborat Elephantiasi ; totvim enim corpus tumidum variae magnitudinis obsi- debant tubera, dura, sub cute facile mobiba, fusca primo, mox livida, sensu nullo, durius licet compriraerentur, praedita. Nasus interne ejusdem indoHs scatebat tuberculis, unde per os tantnm difficilem trahere spiritum cogebatur. Vox rauca et sibila. PiU in mento et superciliis rari et decidui. Fauces et uvula et linguae radix gran- dinosis repletse erant tuberculis flavis aliis, aliis lividis. Suus ocu- Us deerat nitor, ipsique sub iride liumores turbidi et obscuri. Cutis universa arida, aspera, rugosa, livida, inter pruriendum findeba- tur, Isesaque pars sangvinem fundebat aterrimum, instar vernicis splendentem. Tubera, quibus referta corporis superficies, lividiora prsesertim, sna sponte rimas agebant, sangvinemque paucum admo- dum, priori similem sudabant. Pedes plus reliquo corpore tumidi exulcerationes nonnullas leviores planas patiebantur cum sensu quo- dam stuporis. In sinistro cubito ejusdem genei'is sed prioribus latio- rem exulcerationem gerebat. Haec mali facies. Huic raedelam anxie quferens miser Henricus, fontem qui Henrico sancto nomen debet alias Kupis dictum, mox in vicinio urbis situm adire jussus, salubri- que hoc latice perfundere venas. Praeparato itaque, ut decebat, cor- pore, primo raane integrum mineralis aqvx cantharnm ingurgitavit, ebrius hinc factus, bene tamen habuit; altero måne cautharura cum dimidio, tertio vero duos et quod excurrit hausit, quam dosin postea quotidie per 4 septimanas strenue potando observavit. Elapso hoc tempore mox corpus detumescere, oculi vividiores apparere, exulcera- tiones exsiccari, tubercula, elevata antea, jam subsidere, in latas plä- gas lividas diflfundi, evanescere. Hoc modo pristina' restitutus sani- tati, aquis valedixit, proximo, ut monui, vere V. D. rediturus. 157 rördt liäraf. Lemuande hospitalet åt sitt öde^, begaf sig d. v. föreståudaren Henrik Bäär 1713 öfver till Sverige, fö- rande med sig- kj-rkans skrud och klockor, „livilka han eij uthan beswär och omkåstnad, ifrån den ena orten till den andra flyttade'". Likaledes flydde äfven deras själasörjare, pastoren Harald Alftan och äfven en och annan af de „rena" hospitalshjouen lyckades skaffa sig- öfver till Sverig-e, men en stor mängd af de intagna, särskildt de spetelska, nödgades stanna qvar och möta, hvad komma kunde. Och onda dagar kommo, kommo många. Visserligen hade comministern Michaél Frosterus stadnat qvar, men såsom sjelf blind och bräcklig var han föga egnad att föra deras talan eller egna dem någon omvårdnad. Från 37 spetelska och 43 hufvudsvaga och bräckliga, som hospitalet inneslöt 1712, hade antalet nedgått 1719 till 8 spetelska och 7 hufvudsvaga och inrättningen var stadd „hardt nära sin upplösning". I särskilda bref af d. 15 Sept. 1717 och d. 13 Aug. 1719 anhåller domkapitlet i Abo hos grefve Douglas ..det måtte hospitalet, som nu ej mera. såsom tillf orene njöt af kronan något underhåll, få ostördt behålla den ringa jord. som var förunnad till dess och dess själasörjares be- gagnande, utan och kronofogdarue åläggas, att uppbära 3 kapp. spanmål af hvarje hemman till de där inkvarterade usslingars underhåll" ^'^). Derjemte anmanades presterskapet af domkapitlet genom utsända circulärbref „att efter görlig- lieten befremja slika sammanskott". Biskop Tengström, som omnämner dessa förhållanden, anmärker vidare : 3^) „att dessa af consistorium vidtagna anstalter icke heller varit utan all verkan, ses bland annat deraf, att consist. i aflåtna skrifvelser af den 9 Julii 1719 till befallniugsmäu- ^^) Tengström J. Handlingar till upplysning i Finlands kyrkohistoria, haft. 6, pag. 41 & 42 Abo 1827. 158 nerne Hafverman och In gm au, betackar dem för deras hafda möda wid framskaifandet till Sjählö hospital af de i de- ras härader gjorda spanmåls collekter till Sjählö hospital, sa att de fattige ej måtte svälta ihjäl i hungersnöd, ehuruväl slika sammanskott ej än från alla socknar inkommit; hvar- förutan consist. i href af d. 11 Nov. s. år erini^ar kapel- lanerua And. Ravonius, i Rimitto och Nils Wessmani Wirmo, att, på det de eländige i Sjählö hospital ej måtte af hunger omkomma, oförtöfvadt till berörde uslingars uppe- hälle insända den tunna råg, hvartill de hvardera, för sina grofva förseelser blifvit af consist. pliktfällde". Hurudan t tillståndet i sjelfva verket var på Sjählö och hvad allt de olycklige derstädes nödgats utstå, framgår nogsamt ur det memorial, som den efter fredslutet tillsatta föreståndaren Jöns Castin (Bäär hade dött under flyk- ten och comminister Frosterus afled i April 1721) d. 11 Aug. 1722 inlemuade till Landshöfdingen. Häri ^^) klagar han att „Avid Siählöö hospitahl är så jämmerligen medfarit, at hvarken fönster, taak, spijsar, dörrar eller golf mehr är i' behåll", hvarföre han anhåller om att en allmän husesyn och examen här måste anställas, huruledes med hospitals huusen under rj^ska wäldet är disponerat och medfarit, emedan det spargeres största ruin af wåra egna omilda menniskior wara föröfwat. Han anför vidare att ..til Nago prestegård är under Rj^ska tiden aftort en hoop hospitalet tilhörige fönster, som der ännu qwar äro" ^^), att „eu bonde ifrån Nago s:n och Piparby, Hindrich benämnd, skall under ryska ti j- den tagit ifrån hospitalet tije st. fönster och en häst", att ^^) Hospitals arkivet på Sjählö. 3") Vid härads tinget d. 13 Febr. 1723 upplystes om att 6 fen- ster tagits från föreståndaregården på Sjählö och förts till Nagu prestgård, som lidit skada genom vådeld; socknen betalade fenstren. 159 ,,föiTige mölluareu Olof Andersson, ... illa huserat uti fö- reståndare gården, ...och att aflidne ålderman Jöran Ja- cobsson,... under händer haft all järnredskap dårhuset til- hörig, sampt tegel, kalck, näfver och bräder, hwaraf icke det ringaste nu igeniinnes". Comministerns sahl. Michaél Frosteri enka åter hade „tagit en af hospitals miölkkor til sig, williandes den behålla för sin mans löhns fordran". . . ..Under ryska tiden'- berättar Castin vidare, „äro liiit an- kombne 2:ne spetelska qvinspersoner ifrån Tenala sochn Anna Mattsdotter och Anna Jöransdotter ätwenwäl och en Imfvudsvag qvinsperson ifrån Norrbotten W ålborg Hindrichsdotter, hvilkas iulösningspeuningar hr prob- sten Jacob Ritz emottagit, ty förfrågas i ödmiukhet, om åfvanbemälte (ivinspersoner skohla få blifvva qAvar weed hospitalet *^). Berättas och här altid hafwa warit för Hospitals folkets förnödenhet tijo st. miölkekor, och när icke en uu mehra igenfinnes, ty förfrågas i ödmiukheet, om man får låf enär medlen infalla, at efterhand igen opphandla creatur^^). AUdenstund här nu nödvändigare pröfwades en smed, än som i förra tider, sedan husen äro till all järnredskap förlorade, hwilket med fast mindre beswär och omkåstnad kunde låta sig giöra än sådana järn- redskap af andra smeder oppkiöpa, icke allenast til husens reparationer, utan och hwad som til dårhuset fordras och till dårars fängslande, ty anhålles aldra ödmiukast det en *<*) Resolution: Härom skall bref afgå till her baron och lands- höfdingen i Nylands lähn, at her probsten Ritz sig häröfver för- klarar. Jmedlertid måste wäl ofwannämnde siuka der möijeligast skiötaa. Åbo Landscancelli d. 25 Sept. 1724. — O. R. Uxkull. — Sjählö hosp. arkiv. *') Resolution: Medan få fattiga Avid hospitalet för tijden äro, altaå kunna ock allenast tree koor nu i begynnelsen anskaflfas. Åbo Landscancellie d. 25 Sept. 1722. — O. R. Uxkull. — 1. c. 160 sådan smed hijt kunde förordnas, emedan den förra är ännu qvar i Swerige och lärer intet mehr hijt komma *2). . , . Sahl. föreståndaren h:r Hendrich Bahr [skall] wed sitt flychtande undan fienden haf^^a tagit alla de uti föreståndare gården tillhörande spiell jämpte och några st. låås . . . [och] allmogen uti Nagu sochn hafver under ryska tiden tilgripit åtskilliga huus hospitalet tilhörige, hvilka huus de affört till Abo stad, som äro efterföljande nembl. en ny stuga ifrån prestegården med all tillbehör, jämbwäl och en ny boda, ifrån föreståndare gården en siööbod, såsom och en ny bagarstuga med all tillbehör hafva de nederrifwit och sedermera i stället för wed är den af omilda menniskior oppbränd, såsom och ifrån spetelske hållmen en heel ny stuga med all tilbehör nedrifwit och bortfört och öfwat ett så obarmhertijgt wärk, att de sinka uti kallaste wintern blifwit af dem utdrifna. . . . Sahl. h:r Michaéls enka skall hafwa tilfogat stor orätt de eländige, som de högel, sig der- öfwer beswära, säij andes det hon under ryssens tid den dehlen som Christmilde menniskior til deras underhåld be- hagat försända och meddehla, innehållit, besynnerligen på engång etthuudradeåtta dahler kopp., m:t som hon bordt ibland de fattiga utdehla, men hon allt för sin mans löhn innehållit, och der emot som sig bordt hwarken i sin mans lifstid ingen präst i hans svaga tillstånd och blindhet, mycket mindre effter hans död hållit för dera, utan de måste warit som fåår utan herde, ehuruväl probsten h:r Ja- cob Ritz henne härom tilsagt at hålla en nåde åhrs präst för sig der hon wille niuta nåde åhr, men hon dock intet ") Resolution: Den förre slottssmedeu Asikalaincn, torde wäl beqwäma sig denna förrättning, hälst öfvcr någon tijd, och till wi- dare, at antaga. — 1. c. 161 efterlefwat utau fur siu maus lölm och uådeålir största delen för de fattiga afkortadt" ■^^). Vid den undersökning-, som, med anledning af de un- der ofreden från Själilö bortförda stugorna, företogs vid hä- radstinget i Nagu den 13 Febr. 1723, berättade länsmannen tillika med nämnden och tingslaget „att en r^-sk capten benämnd Arkarot, som haft att säja öfwer denna Nagu sochens skatt och uthgilfter, innan som befallniugsman till- förordnad blef, utskickat eeu dragoon med befallning, att låtha nedertaga och föra till Abo, till ryska weldets tienst nödige huus, i följe hwaraf sochnens inwånare måste såsom twungue föllja med dragoon till Siählöö, hwarest dragoon drifwit och tillhållit dhem att nederrifwa å prestgården 1 ny ophuggen stugu under taak, men eij trossning eller in- nandöme, samt en gammal bodh hvarpå taket genom wädret warit bortfördt, och från föreståndare gården 1 siöbodh och 1 bagarstuga, samt ifrån spetelske hålmen 1 dugelig stugu med all tillbehör försedd, hwarifrån dhe siuke genom drago- nen uthdrefne blifwit, warandes begge prestegårdens huus så och siöboden til föreståndare gården samt stugun å spe- telske hålmen förde till Åbo och där af soclmens innevånare uppsatte och förfärdigade men det 5:te huus, som warit 1 stugu å föreståndaregården, har blifvit qvarliggande efter dragoon casserat densamma, för det ståckarne varit till stoor dehl ruttnade, förmenandes länsman tillijka med nämbden och tingslaget, socknen icke wara skyldig att ersettia desse huus, emedan hwad dhe i så måtto giordt, sådant skiedt genom ") Resol. För detta framl. her Michaels enkas framfarande böör hon lagforas om där till fullt skiähl och bewisning är. — Emel- lertid innehåller häradsrättens protokoll för detta och följande år intet härom, hvarföre „fullt skiähl och bevisning" för sanningen af hvad henne p åhördas icke torde hafva förefunnits och lagfarten således uteblifvit. — 1. c. 162 twång af Ryska weldet, socknen och dessutom skaffat och fördt till Åbo ryska Aveldet till godo 3 st. stugur, den ena från ett ödes hemman i Berghamn och 2 stugor från ett annat ödeshemman, i Strandby belägit, förfärdigandes samma hus till alle nödvändigheter" .... ^*). Den 28 Juni s. å. hölls sedan husesyn vid hospi- talet. Det vid denna förrättning förda protokollet^*) lem- nar nogsamt en tydlig bild af den förödelse som öfverallt var rådande. Att i detalj skildra denna skulle föra oss för långt; det kan derföre vara nog med att anföra att å de byggnader, som ännu stodo qvar, voro skorstenarna meren- dels nedfallna, taken till större eller mindre del borta, fen- stren dels bortförde dels söndrade, trappor, golf och väggar mer eller mindre förruttnade o. s. v. Endast på sjukholmen, der de spetelske bodde, kan det icke vara ur vägen att kasta en närmare blick. Här upptages: „En spetelsk stugu med farstugu framföre. I stugun 3 glasfönster med bogar af föreståndaren lagade, det ena ånyo, de 2:ne andra med nytt bly omsatte, gålfvet läges med 3 tillior, bakugnen bör repareras och en ny pipa föras ofwan om taket, som bör försees med ny takwed och 3 klåf- war näfver. Gient emoth denna stugun har förr stådt en annan stugu, som under ryska tijden, effter ryska wäldets befallning af Nagu sochnemän är förder till Abo, i hvilkens ställe byg- ges en ny stuga ä 15 alnars längd inom knutarna . . . med 3 fönster, bakugn och spijs, spiäld, 15 sängiar och annat nödigt innandöme under godt uäfvertak. 2 st. gient emoth hwarandra odogel. och aldeles för- falne stugur, att på dem någon reparation eij kan pröfvas, **) Hospitals arkivet på Sjählö. 163 uti hwilkas ställe uu fur tiden andra att opsättias icke äro nödige. 1 badstugu med mältelafwa uti och dogel. ugn. Nytt golf anskaffas och till stockars fordrande, som tagit någon röta anslås V2 tolft bräder. Taket gammalt och odogeht; . .. nytt af näfver och takwed. 1 annan badstugu g[amma]l pröfvvas och nu för tiden onödig på denna sidan. 1 brunn, hwarom kistan är odogelig. 1 wäderqwarn till annat innandöme färdig, men ste- narna små, uthnötta, och derföre odogelige, hörandes nya anskaffas. En qwarnwägg rutnad, bör dy giöras å nyo. Root stackarna fördärfwade och ruttnade, 4 st. nya i stället. Till en kädia och haka 1 L'S järn. Bron emellan Siählö och siukholmen bör ånyo upp- byggas." Vidare kan det förtjena anföras att för de „hufvud- svagas" räkning fuuuos uppförda „på »Siählö holmen" 2 st. dårhus ,,gient emot hwarandra, i hwardera 4 rum. Gålfven doglige i alla rum. 1 dörr med gångjern och lås giöras till hwardera, så och 5 st. Inkor med gångjärn, och järnrin- gar samt järnbohm och uthanlåås för hwar luka;" nytt tak, nya spiäll och skårsteuspipor. För de bräckliga och stillsamma hufvudsvaga omnämnas „2 st. crono stugor gient emoth hwarandra med farstugu emellan." Om kyrkan, som var lika förfallen som de öfriga byggnaderna, må det endast nämnas, att redan vid den af biskop Johannes Gezelius d. 18 Febr. 1709 hållna visitation i hospitalet anmärkes „at klockorna med fahra stå uti tornet uppå kyrckan, hvilket är swagdt och illa grundat, hvarföre å kyrkbacken någon ringa ställning skulle giöras och de deruti opsättias." I of- van anförda husesyns protokoll af 1723 anmärkes bland annat 164 att „hospitals kyrkians 2:ne klockor äro ännu i Stockholm oafliemtade .". ., doch är giordt anstalt om deras hitskaffande igen ; är för den skull nödigt att en ny ställning blifver bygd, hvaruti desse 2:ne klåckor, jemte den 3:dje lilla klåckan, som nu är i tornet opsätties." Detta synes emellertid icke hafva skett, ty vid den proste visitation, som 1725 d. 30 Ang. hölls på Sjählö föredrog comministern Johannes Alf- ta nus „huru såsom honom åligger att draga bekymmer om klåckor och ringningen. Men som klåckorna äro opsatta uti ett litet torn rätt öfver rummet der de besmittade sittia, sk att ingen af de obesmittade kan förordnas til at skiöta om klåckor och ringningen och derföre auliölt det Brita Ras- ni onsdotter, som redan åhr 1709 kommit at åtuiuta en enkel portion, efter det hon varit och ännu är af svagt för- stånd, och som hon allt ifrån barndomb med sina besmittade men numera aflidna föräldrar omgåts, har hon äfven blifvit förordnad att skiöta om de andra besmittade sinka emedan hon för sitt med de smittosamma öfvade umgänge då ej kunnat eller framdeles ej kan admitteras tillsammans med de helbregde, måtte påläggas att hon såsom den friskaste utaf de besmittade framdeles skulle skiöta och draga för- sorg om ring- och klämtningarna å behöriga tider/' hvilket äfven beviljades *^). I likhet med hospitalet hade äfven dess laudbönder nödgats utstå krigets härjningar. Deras boskap hade blif- vit bortförd och grödan dels af fienden dels af missväxt för- störd. Under sådana förhållanden uteblef ock under de för- sta åren efter fredsslutet allt arrende från dem till hospita- let. Den allmänna nöd, som rådde i landet, gjorde äfven sitt till, att den åt hospitalet anslagna krono tionde spann- ') Nagu sockens kyrkoarkiv. 165 målen endast delvis inflöt. Under sådana förhållanden kunde icke heller den i 1695 års stat påbjudna utspisuiugen följas, utan ända till 1725 nödgades hospitalets innevånare åtuöja sig med en vida knappare kost. De 10 st. kor, hvilka ho- spitalet tidigare egt, men hvilka under kriget förkommit, anskalfades icke widare, utan i stället fick hvarje inlöst per- son uppbära 6 öre s:mt i månaden. Den på staten upptagna deijan, som sålunda blef öfverflödig, blef dock fortfarande antagen, men hennes åliggande bestod enligt landshöfdingens och biskopens förordnande numera i att koka åt och sköta om de usla, ,,hvilka icke kunna vårda om sig och sin kost, på det de icke i mangel af nödig skötsel må förgås i elände och uselhet", hvarvid hon tillika bör se till „att af deras kost må årligen blifva någon besparing till nödiga kläder för dem" *6). Knappt uppbygdt och åter försatt i skick hemsöktes hospitalet af vådeld. Denna härjade dock endast i förestån- dare gården, der en s. k. främmande sal, en stuga med en kammare i gafveln, en bod, ett brännhus, två fähus och två foderlador blefvo lågornas rof. Eldsvådan, som timade sön- dagen d. 13 April 1729 strax efter gudstjeustens slut, hade uppkommit genom gnistor från främmande salens skorstens- pipa, hvilka antände det af näfver och takved bestående taket till nämnda sals bj-ggnad och i följd af den starka blåst, som var rådande, kunde de närstående byggnaderna icke skyddas. — Så vidt vi kunnat finna har derefter endast en gång en alvarsammare eldsvåda timat på Sjählö. Detta inträffade d. 25 Augusti 1746, hvarvid ett dårhus med 12 rum under samma tak, en bagarstuga med två kamrar, planket kring en stor „fånge gård", jemte porten (som till nätterna ') Hospitals arkivet på Själilö. 166 slöts med en jernbom) samt vidare en uti capellansgården be- lägen bagarestuga med 2:ne camrar vid gafveln, en boda, ett fähus med foderlada, två bakstugor och två bodar, „som de inlösta med egen bekostnad derstädes uppsatt" lades i aska. Denna gång hade elden kommit lös på sådant sätt, „att en af de inlösta vid namn Caisa Hielt haft eld i spisen uti ba- garestugau och wärmt math med en gryta liwarunder warit höga fötter och sedan maten blifwit upwärmd, fört grytan på gården, hvarest tå än efter bygnan woro höfvelspon, som förmenes, at antingen med sielfva grytan följt någon eld kall eller och af grytfötterna, som utan tvifvel varit heta, itänt uti spånor, som sedan uti den starka wäst nordan stormen fört elden först på dårhusväggen, som låg under wädret och så vidare öfver the thäromkring närmaste husen, så at inom en handvändning elden stått öfver alla huus" *^). Vid den tionde indelning, som i följd af en kongl. re- solution af 1731 företogs i landet erhöll Sjählö hospital åt sig anvisade vissa hemman, af hvilka hospitalet framdeles egde uppbära tionde spanmålen. Enligt denna indelning, hvilken ännu i dag är gällande, äro dessa hemman spridda i följande socknar och sålunda fördelade att: Ä.f Lemo i Nagu Rimito Pargas Bierno Kimito Wårfrukyrko Reso Masku ckei 1 utgår . . 51 T:r 4 kap ?? 55 47 28 55 -'^ 11 » 5? 49 „ 23 „ 55 „ . . 64 „ 10 „ r- 55 79 94 55 -* 55 •• >5 130 55 28 „ 55 22 „ 6V2,, tJ ., 2 „ 24 V2,, » 55 1 „ 2 „ S:ma 450 T:r — — 167 Under det krig-, som 1741 — 1743 hemsökte landet, led hospitalet jemförelsevis ringa. I bref af d. 24 Sept. 1742 förordnar general Keit att „tlietta krono hospital Siählö blif- wer nu som till förene, med the therwid warande betiente, privilegier förmaner och rättigheter i alla delar bibehåldne; åliggandes för then skull föreståndaren och inspectoren thersammastädes J. Castiu. att till hospitalets förnödenhet incassera, then uthi sochnarne för hospithalet innestående spanmåhl." Visserligen inflöto hvarken från landbönderna eller från de för hospitalet indelade hemmanen räntorna till fullo, hvarföre de inlösta under en del af 1743 erhöllo en- dast hälften af hvad de borde erhålla af köttet smöret och mjölkpenniugarna, men inom kort kunde allt utgå som förr och det som afdragits utdelades senare då bättre tider in- träifade. Redan från hospitalets begynnelse hade landshöfdin- gen och biskopen i Abo sig anförtrodd högsta uppsigten öfver samt styi-elsen af hospitalet. Från 1756 nödgades de dock dela den med den då tillsatta „riksens ständers hospitals deputation" (från 1767 benämnd öfverdirektiou) och från 1773 med de till en „öfverst3Telse för hospitalerna och barn- husen i riket" utsedda herrar serafimer riddare. Pastor i Nagu ålåg äfven att tid efter annan inspektera hospitalet och vaka öfver förhållandena derstädes. Å landshöfdin- gen och biskopen ankom att bevilja såväl inträde i ho- spitalet'^"), som understöd af dess medel åt utom detsamma varande personer. Sådana understödstagare voro dock tem- ligen få och understöden obetydliga. ") Om eu qvinna, som intogs 1632 d. 21 Sept., finnes dock an- tecknadt att detta skett efter biskopens hustrus mundtliga befall- ning. ~ Finl. statsark. N:o 279 fol. 1 v. 168 Antalet af de i hospitalet intagna personerna, gestaltar sig för de skilda åren på följande sätt: *^) 1624 d. 2 September funnos intagna . . Inkomna emellan ^ix 1624— */ix 1625 Aflidna „ „ „ 1625 d 2 September qvarstodo .... 1625 2/ix — 1626 ^/ix saknas uppgifter. 1626 d. 2 September funnos intagna . . Inkomna emellan -/ix 1626 — -/ix 1627 Aflidna „ „ „ 1627 d. 2 September qvarstodo .... Inkomna emellan ^/ix 1627 — -/ix 1628 Aflidna „ ^ „ Utskrifna (skilda) „ „ 1628 d. 2 September qvarstodo .... Inkomna emellan -/ix 1628— 7ix 1629 Aflidna „ „ „ Spetel- ska Helge 'TilUam- andsper-ll ^^^11 Boner S iS 50; 14 6 20;3l!39 4 1 5:io| 4 l! 2— 2 3 — 3; 9, 22 36 5816 7:23 38 43 81 2947 2 6, 6 12' 4 17 522 35 1 l| 4 1' 510 16 25411 131 518 29 3' 3 3! 1 6|! 5 5|10| 8 4i— — — 3 - lU f! 1 34 69 3 7 717 30|59 816 1. 4 — 1 il6 27,43,17 10i27i33 37 70 " 3, 2 öJ 7| 71411 9 19 6 713! 31— 3i 9 7 16 **) I de förteckningar öfver hospitalets innevånare, som finnas vidfogade räkenskaperna, npptagas de från 1624 till 1672 såsom va- rande dels spetelska, dels helgeands personer. Under denna tid är dock sist anförde rubrik ett år utbytt emot „obesmittade, med annan siukdom beladne, som ähre halte, blinde och eliest wahföre" samt under några år emot „gamble cronones tienare och andre älendighe personer." Efter 1672 till 1722 göra förteckningarna åtskilnad emel- lan „finska spetelska folket, reena folket och åländska spetelska fol- ket." 1722 äro de rubricerade såsom,, sjuka och spetelska" samt„rena personer af åtskilliga fel och bräckligheter besvärade." Från 1724 — 1766 anträffas „spetclska" och „rena hufvudsvaga af åtskilliga fel och bräckligheter besvärade." Från sistnämnda år är den senare rubriken delad så att de „hufvud3vaga" och de „sjukliga och el- jest bräckliga nämnas skildt för sig och från 1777 upptages endast „ behållna personer." — För enhetens skull har rubriken helge ands personer bibehållits hela tabellen igenom. 169 Spetel- I Helge xillsam- 8ka I ands per-, ^j^^ söner h B 'P: 3 1° -• g :^S 13 22 35 21 17138 34 39175 1633 1416 30 2318 16 8 3 7 6 41 37 34 10 i 810 Ii 3 4 71 18- 7 16,32 26 24 5042 40 82 1629 (1. 2 September qvarstodo 1629 ^/ix — 1633 "/viii saknas uppgifter (1. 13 Augusti funnos intagna .... Inkomna emellan 'Vviii 1733— -/ix 1634 Aflidna „ „ „ 1634 cl. 2 September qvarstodo 1634 Vix— 1635^/ix saknas uppgifter . 1635 d. 2 September funnos intagna . . . Inkomna emellan 1635 -/ix— 1636 Vix . Aflidna „ „ „ 1636 d. 2 September qvarstodo 1636 Vix— I66471X saknas uppgifter d. 1 September funnos intagna . . Inkomna emellan 1664 '/ix — 1665 \/ix Aflidna „ „ d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1665 Vix— 1666 Vix Aflidna d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1666 Vix — 1667 Vix Aflidna d. 1 September qvarstodo 19 29 481113 24 30 42 72 1664 1665 1666 1667 1420:3427 22 49 4142 83 i 8' 3'll| 2! 4' 610| 717 4 4 8 2 2 4 6i 612 1819 3727 24 5145 43 88 [26 31 57! 6 131932 44 76 i: 5I 9jl4j ll- 11012 22 — — Ij; 6, 9 15 — !10il2'22 212849 7 I 6| 7jl3 — ' 6 3| 9 — 13 20 28 4169 — |— ;| 6j 7 la 2I 2 6 511 132 53, 7|1118j28 43 71 61 8l4 4 3I 7||10,ll|21 8 11 19-1 1' 1'' 8!l2'20 Vix— 1668 Vix 511 81^ 1 3, 2— I 1 2; 7 8,15 8 8'l6 l!2!3 19 26 45; 91423 2840 68 -1669 Vix ^M ii 1 Inkomna emellan 166 Aflidna „ „ Frånskiljda „ „ 1668 d. 1 September qvarstodo Inkomna emellan 1668 Vix Aflidna „ „ Afsöndrat sig (rymt?) 1669 d. 1 September qvarstodo i21,23'44 913 22 30 36 66 Inkomna emellan 1669 Vix— 1670 Vix .il 5' 5il(^| ij— I ijj 6, 5|n Aflidna „ „ „ .j 6^ 7I13,— | 1, Ij! ej 8:14 1670 d. 1 September qvarstodo 20 21 41|10|l2l22 30 33 63 Inkomna nmellan 1670 Vix— 1671 Vm .jl Ii 4 5—' 2| 2 l| 6 7 Aflidna „ „ „ Ij i!_| ilL;_!_|i 1 _■ ] 2; i> I I 2 2'!— i— 3 2 Ij 4J - 2' 170 1671 d. 1 Mars qvarstodo Inkomna emellan 1672 '/m— 1672 '/ix Aflidna „ „ „ 1672 d. 1 September qvarstodo .... 1G72 Vix— 1671Vix saknas uppgifter 1674 d. 1 September funnos intagna . . Inkomna emellan 1674 ^/ix— 1675 7ix Aflidna „ „ ,, 1675 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1675 7ix — 1676 -/ix Aflidna „ „ ;, 1676 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1676 »/ix— 1677 '/ix Aflidna „ „ „ Rymd „ „ „ 1677 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1677 Vix— 1678 Vix Aflidna „ „ „ 1678 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1678 Vix— 1679 '/ix Aflidna „ „ „ 1679 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1679 Vix— 1680 '/ix Aflidna „ „ „ 1680 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1681 Vix— 1682 Vix Aflidna ,, ,, „ 1681 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1681 Vix— 1682 Vix Aflidna „ „ „ 1682 d. 1 September qvai-stodo .... Inkomna emellan 1682 Vix— 1683 Vix Aflidna „ „ „ 1683 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1683 Vix— 1684 Vix Aflidna „ Spetel- ska I Helge ands per- soner j Tillaam- juan < a B 0 3 ,^ S » Summa Qvinnor Män Summa Qvinnor 20 25:45 10 14 24 30,39;69 5 4 9 1 1 2 6 511 j 5 7 12 l! 1 2 6 8114 20 22 421014 24 30 36 66 M' i 1 I 33 27 60 915 24*42 42 84 7 11 18— 2^ 2' 7 13,20 IIOIOI2O' 2— 22210:32 '30 28 58; 7|17.2437 45 82 5 3 81 1 — 1] 6 3, 9 5 813i 2— 2I 7| 815 30 23 53; 617 23 36 40 76 ,5- 5'! 1- 51- 5 10 515 10! 515 ij- l|_|_-;l|-i 1 24 18 42 1 617 23 30 35 65 41115 2l— 2 61117 2, 3 5|— i 2 2 2 5 7 26 26 52; 815 23^4 4175 5' 5 10— 1 1 5I 6 11 7: 1 8;i 1 1 2 8 2|10 24 30 54 715 22 3145 76 11 12 23 1- 11212 24 8!l5|23l 1 l| 2 9^16 25 27i27 54i 7 14 21344175 7' 512 — 1 1 7 613 10; 313| 1 — lin 314 24 29 53 6 15 21 30 44 74 4 4' 8 1 — 15 4 9 7 815 7 815 21 2344: 7 15 22!28 38 66 9'—' 9'- — 9—; 9 2' 6 si—' i 2 6, 8 2817 45 7|15 22 35 32 67 3 7,10 — _1_ 3 7 10 4 5 9 — 4 5 9 — — 1| 1 - 1 1 171 1684 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1684 Vix — 1685 '/ix Aflidna „ „ „ 1685 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1685 Vix — 1686 Vix Aflidna „ „ „ Rymd „ „ „ r na „ „ „ 1686 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1686 Vix— 1687 Vix Aflidna „ „ „ 1687 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1687 Vix— 1688 Vix Aflidna „ „ „ Frigifne „ „ „ 1688 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1688 Vix— 1689 Vix Aflidna „ „ „ 1689 d. 1 September qvarstodo .... 1689 Vix— 1690 Vix saknas uppgifter 1690 d. 1 September funnos intagna . . Inkomna emellan 1690 Vix— 1691 Vix Aflidna „ „ „ 1691 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1691 Vix— 1692 Vix Aflidna „ „ „ 1692 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1692 Vix— 1693 Vix Aflidna „ „ „ Frikände (af D:r Med.) „ „ 1693 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1693 Vix— 1694 Vix Aflidna Spetel- I Helge ! ska \^^^^ Per- souer I I 2719 2 4 5 6 17 41 511 2 1 Tillsam- man 14121 134 l' 2 7 1 2- 14 3 2 20 '30 QQ Si 33;67 4j 7 613 3161 511 6 4 2 -I 1 3| 2i 5 261945 9 7\1Q 7 4|ll 28 22 50 I 3| el 9j I 3; 2 5 i 2' 2 4 3121529 3l!60 2'— I 2'illl 7 18 -I—!— il 7| 4|ll 51217:83 84 67 3| 31 6^ 1 — 1 6| 9115 4 2^ 6 2i 2 4 26l24'50; 5' 8!l3 5' 7!l2' 71522 33 1' 1 k-^ 1 39|72 915 8:13 126 2551' 123 19 I 4 11 6 42 815 23 3440 74 9 9 2! 2 l|— 18 32i28 4 6 6 1 12 618 161733 ii sj 3! 6 il 4' 9il3 1011 —i 1 3I 3 2126 28 54 1 3 4 7 6 7 12 19 1126, ö! 7| l| 3 2 2 7j 9 4 3 16fe2!20|42 el 8|i4 2! ii 3 ! : 9; O 1513 281112 2326,25 51 3|12|15— i 1 3| 4' 7 1 - 3J1316 4 4' 8 12 172 1694 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1694 Vix— 1695 Vix Aflidna „ „ „ Rymd „ „ „ 1695 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1695 Vix — 1696 Vix Aflidna „ „ „ Utgått sjelfmant „ „ 1696 d. 1 September qvarstodo .... Inkomna emellan 1695 Vix — 1696 Vix Aflidna „ „ „ 1697 d. 1 September qvarstodo .... 1697 Vix— 1709 Vix saknas uppgifter 1709 d. 1 September funnos intagna . . Inkomna emellan 1709 Vix— 1710 Vix Aflidna „ „ „ Frigitna „ ., „ 1710 d. 1 September qvarstodo .... 1710 Vix— 1711 Vix saknas uppgifter 1711 d. 1 September funnos intagna . . Inkomna emellan 1711 Vix— 1712 Vix Aflidna „ „ „ Rymd „ „ ,, 1712 d. 1 September qvarstodo .... 1712 Vix— 1722 '/i saknas uppgifter 1722 d. 1 Januari funnos intagna . . . Inkomna under 1722 Aflidna „ „ 1723 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1723 Aflidna ,, „ 1724 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1724 Aflidna „ „ 1725 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1725 Aflidna „ „ Spetel- ska S 2. Helge ands per- soner 18 8 lo! 7 3 -ill TiUsam- man 2212 2840 912 7 19 3| 4 1 16 25 11316 29 22 32 M 152011412 l| 1| 3| 6 2l 2—1 1 2619-27 46 3| 7|10 -1 3 3 14(19 1216 5 16,17332131 1721 31 7 7, 2 2 38 21 10 3 4'! 6 52 33 54 12|l5 511 14 14J18 26 5 1840 58 113:142423 4725 36 61 2: 2\ 4. 21 2] 4 i 3 il 2, 3! 4| 4 8 1! 5 6 12 2 4| 5; 25 23 48,28 35 63 5| 7 3 3! å 2 -I i|l 1: 7110 9 1 10:13:125 25 502835 63 4 4j 2; 6 5 5 10 5:i 4 2' 6 5 6 11 12 25 25 50 28 3,1 3' 2 5 4 2- _{ 2 — 1 1| 1—; 3 —i 2 2j— —I 1' 1 — 12 24l25!49 28133 5 5 3 5 16 2 7 1 r 174 1739 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1738 . Aflidna „ „ 1740 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1740 . Aflidna ,. „ 1741 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1741 . Aflidna „ „ Hemsänd „ „ 1742 d. 1 Januari qvarstodo 1742 Vi -174471 saknas uppgifter 1744 d, 1 Januari funnos intagna Inkomna under 1844 Aflidna „ ,, Hemsänd „ „ 1745 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1745 Aflidna „ „ 1746 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1746 Aflidna „ „ 1747 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1747 Aflidna „ „ Entledigade „ 1748 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1748 Aflidna „ „ Entledigade „ 1649 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1749 Aflidna „ „ 1750 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1750 Aflidna Spetel- ska Helge xillsam- andB per- , m^n aoner 6 8 5j 2 - 1 24 2347 6 5|ll 3 1 4 30 81 ni 7 2 11 9,2027 1 3 4 5 4 1 5 6 1119 26 3! 4 3 4 4 —I 1 27 5438 36,74 3 8 6: 6jl2 l' 710' 212 29 55 Ii 4' 2|6! 6 13 19 24 28 52 411 1 3 I2i29 i!i 2! 3 — 1 30 4171 26|40|66 2| 4 6 4I 51 9 -111 12 1521 26 47 24!38!62 — '— ! 2— j — 1 1 1! ii 2—1 12^ 3 3;il|l4 '22 25147 ^5i36i66 21113 22:25 47 2,- 11— 1 24|36J60 5 5 1 4 9,20 22 -!l 3 1 2'|— I 2 21 30 51 I 4! 4 212142' 3I 2 5 1' 1 i 122 27 3 1 6fi3,22j45,24 1 2 2 4 2 1 2 1 31 2 27I5I 2 4 175 1751 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1751 Aflidna ,, „ 1752 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1752 Aflidna „ „ 1753 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1753 Aflidna „ „ 1754 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1754 Aflidna „ „ 1755 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1755 Aflidna ,, „ 1756 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1756 Aflidna „ „ 1757 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1757 Aflidna „ „ 1758 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1758 Aflidna „ „ 1759 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1759 Aflidna „ „ Rymd 1760 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1760 Aflidna „ „ 1761 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna emellan 1761 '/i — 1761 Vv Aflidna Spetel- ska 112 Helge liTillBam- andsper-h m^n goner i 23 46124 28 6 6 - ii 1 - 4 4j29i23 52.29 27 ._ LlL il i_ 1 - — — !i 2^ 1 3 2 1 —I 4i 4J^27i23 50 27:27|54 2 2j -! 1 il - 1 4' 1 -I 3 3 41 2 6 — 1 5 23j23 46 23 28 51 1 2 3J 5 2 41 6 - Ii- 1 l!-| 1 6 6 24 26 50, 2432 56 1 — I 1 — j 1 - 1 1 3 1 J 2 — 2 3 2 5 1 5 6,22 25'47|23'30 53 -I— Il 4-1 4 4- 4 ij 2! 3| 11 ij ^1 2i 3 5 3| .^:2524|49''25'27 5| — I 5' 5] — 4 ii é 4 1 3| 3!26|23!49|26l26 1 i| 2! 2 4 2I 3I 52 5 21 3i &} 2! 3i 5 4]'26 22'48'l26'26!52 1| 2 2 4'| 3 2 --lU 1 5 4 1 Ii 1 - 1 1 - 5|l23j23'46 —ii 3 11 4 2 2 -I 1 24 27'51 3I1 4 1 2 11- 25 22 47i25 26 — 2 o! 2—: 176 1761 1762 1763 1764 1765 1766 1767 1768 1769 1770 1771 d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna Utgått d. 1 Maj Inkomna Aflidna Utgått d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna qvarstodo emellan 1761 Vv— 1762 Vv qvarstodo emellan 1762 Vv— 1763 Vv qvarstodo emellan 1763 Vv— 1764 Vv qvarstodo emellan 1764 Vv— 1765 Vv )) 55 55 qvarstodo emellan 1765 Vv— 1766 Vv 55 55 5) :5 qvarstodo emellan 1766 Vv— 1767 Vv 15 55 55 55 55 55 qvarstodo emellan 1767 Vv— 1768 Vv 55 55 qvarstodo emellan 1768 Vv— 1769 Vv 55 55 qvarstodo emellan 1769 Vv— 1770 Vv 55 55 55 qvarstodo emellan 1770 Vv— 1771 Vv 55 55 55 qvarstodo emellan 1771 Vv — 1772 Vv 55 55 Spetel- B elg e Tillsam- Bka i^^^^ Per- man 1 Boner Ä> CO 1 Lo 1 o m g 5' 2 p: ö c B g < 0 c B P o H 3 a o n 13 a o n B 8» _ 4 4 23 24 47 23 27 51 — — — 5 1 6' 5 1 6 — — — 3; 1 4 •3 1 4 4 4"25|24 49 25|28 53 — — - 5 1 6 5 1 6 — 1 1 4| 4| 8| 4 5i 9 3 306 2147 26:2450 1 3| 7— 7| 9 1 10 Ij l'! 2| 2i 4] 2I 3! 5 531 -\ 1 1 2|1 19:5033j22 55 il 21 1 1 2 -I 1| 2! 1| 3 2! 3 — I 1 Il 3' 2051; 2 5; 1 3| — 1' 32 22 54 4=1 2,1 6 4! 2'! 6 r- 1 131121 — 3I 1 - ^r - 1 1 31 3 2 1! 1 22 53 1 4 — 2 1 11312152 — — 3 3 d -l-i 2 4' d 31,22 3 3 53 6 2I 4! 6 1 1 322052 -- 1 1 2: -- 1 - 1 32 21 j 53 11 11 2 1 - 1 il ll32|2ll53]32!22|54 -!-!| ij-i ij i|-! 1 1| 1131121 523122153 '! 3| 2 5| 3' 2; 5 - 1 12819 47,08 20 48 -! 1 2I 31 Ii 2| 3 177 1772 177:5 1774 1775 1776 1777 1778 1779 1780 1781 1782 d. 1 Maj Inkomna Afliilna Utgått d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna Utgått d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj 1778 Vv- d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Atlidna qvarstodo emellan 1772 Vv-1773 Vv )j )i qvarstodo emellan 1773 Vv— 1774 Vv qvarstodo emellan 1774 Vv— 1775 Vv qvarstodo emellan 1775 Vv — 1776 Vv )) >) qvarstodo emellan 1776 Vv-1777 V^ )) )5 qvarstodo emellan 1777 Vv— 1778 Vv qvarstodo -1779 Vv saknas uppgifter funnos intagna .... emellan 1779 Vv— 1780 V'^ qvarstodo emellan 1780 Vv— 1781 Vv qvarstodo emellan 1781 Vv— 1782 Vv 11 11 1' qvarstodo emellan 1782 Vv-1783 Vv 11 11 Spetel- i Helge ; Tillsau ska llandsper-! ^^^^ Boner i M,i ■o 1 tn i g ''S « P ' 'i »: a q ' B i| = B 1 il "i 2717 27 18 45 164125[17i42 411 7| 4lll 5 l' 4 5| ii 6 _ 1 21 8 II l|27|l9!46|^7 20|47 1 1 — 2 1 1 r 1 ' 2 — 2 20' Ii25jl9[44 - 4-1 4 25|20 45 -I 1 1 4l— I 4 1 12120 4122:2142 - 1 120i 18138 20 19,39 1 11721138 11 2| 3; — — 2I il 31 11622 38: 11 1 1 2 3 16 22 89 2 3 1 3 23 39 II 1 I- 1 116121137 16|22|38 JL! ii i|!_! 1 1 1 17|20l37i:17|21|88 — 1 11 21 3 il 2! 3 178 Spetel- ska Helge- ands per- soner Tillsam- man g §= 5' a o op 3 B v- a < a a o B B g t. f 1 E3 CO s B B 1783 d. 1 Maj qvarstodo — 1 II 1 1R 18aiifi 19 2 4 S^S Inkomna emellan 1783 Vv— 1784 Vv Aflidna „ „ „ _ 4 1 2 4 6 4 5 1 6 5 1784 d. 1 Maj qvarstodo — 1 1 19 1 16 3519 1 1 16.36 Inkomna emellan 1784 7v— 1785 Vv Atlidna „ „ „ 1 1 l| 2 1785 d. 1 Maj qvarstodo — — 18 16!34'l8ll6;34 I ofvanstående förteckning liar under rubriken spe- telska upptagits äfven ett antal personer, livilka icke egent- ligen kunna räknas såsom sådana. Enligt i behåll varande läkare intyg (från slutet af 1600-talet fordrades merendels läkareattest innan inträde i hospitalet beviljades) framgår nemligen, att några personer intagits, hvilka helt allmänt uppgifvas lida af en smittosam och obotelig sjukdom, andra af morbo galhco, scorbut, kräfta o. s. v. Under de skilda åren gestalta sig dessa förhållanden på följande sätt: 179 B_ o B B o o c o cS" F so" o o- ij_ »' 6 o- c: B 85 Q 3 3 K' B o •1 o* c »3 o' p P^W 5 3 1^ -« 2 " a » o - c a "• a> t? o CO til o- - C: l^s a "■ s- £1, m 2, ? ;;'P 5 p: p &. o C 3 P O. _P P c" w H P P m.j q. m. q. m.j q. m. Cl. m. q m. <[. m.^ p. m.j q. 1709 '/ix— 1710 Vix intogs 1711 Vix-1712 Vix „ 1722 1723 1724 1725 1726 1731 1733 1734 1735 1736 1738 1740 1741 1742 1754 1758 1759 1763 5 3 3 5 1 1 1 1 1 o 6 1 3 2 2 3 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — _ 1 — 1 — 1 1 Kastar mau en blick på först anförda tabell, kan man icke undgå att fästa sig vid den omständighet, att ända in på stora ofredens tid de spetelskas antal merändels var dubbelt så stort som de renas. Efter nämnda tid blir för- hållandet deremot alldeles förändradt. De spetelskas antal aftager allt mera och mot århundradets slut upphör Sjählö att vidare hysa sådana, hvaref ter inrättningen blir uteslutande 180 ett dårhus. Den sista här intagna person behäftad med verklig- spetelska afled redan 1766 den 26 April. Derefter bebos de spetelskas stuga under många år endast af en gammal qvinna frän Euraåminne, hvilken redan 1734 inkommit och, enligt läkare attest smittosam, måste vistas skild ifrån de rena. Hon dog den 6 April 1785, 73 år gammal. Äfven hennes uppnådda ålder gör det troligt att hon icke varit spetelsk, men hon var dock den sista af inne- vånarena i leprosoriet på Sjählö. Efter hennes död lemna- des ock den byggnad de smittosamma innehaft att förfalla och ett några år senare gjordt försök att i hospitalet bereda rum för en spetelsk man, vållade endast en lång skriftvex- ling, h varm ed dock föga uträttades. Fallet var nemligen att hos kougl. serafimer or- dens gillet 1792 anhölls om att trumslagaren Ambro- sius Lundberg, som en tid varit intagen i armens flottas sjukhus å Sveaborg „för en art af utslag, lik- nande elephantiasis, med grufligt ansigte samt små upp- höjda knölar på åtskilliga ställen deraf, äfven på låren, sårnader i svalget och näscaviteten och för dessa åkom- mor någon särdeles förbättring genom brukade läkemedel icke vunnit", måtte emot vanlig inlösen intagas i Sjählö hospital. Serafimer ordens gillet finner emellertid i bref af d. 7 Aug. 1792 för godt förordna att L. först bör intagas på Åbo lasarett „på försök, om han genom professor Berg- mans bekanta skickelighet i läkarekonsten och anordnade tjenlige botemedel möij eligen kan återställas till hälsan" *^) Då Lundberg emellertid icke förbättrades under sin vistelse i Abo lasarett, biföll serafimer ordens gillet d. 19 Sep t. 1794 ") Öfverdirektioneng för hogp. och barnhusen registrat för 1792 fol. 539 i kongl. sv. riksark. 181 till chefsem betets vid armens flottas finska esquader för- nyade anhållan om att L. såsom ,,besvärad af obotelig spe- telska" må intagas uti hospitalet på Själilö „så snart det rum, som för slika personer tillf orene varit nyttjadt hunnit behörigen repareras" ^^). I bref af d. 9 Okt. s. å. under- rättar landshöfdingen hospitalsföreståndaren härom och för- ständigar lionom att genast insända förslag öfver kostnaden af detta hus iståndsättande och strax „deruppå föranstalta om bristfälligheternas botande så att rummet till förenämnde behof nyttjas kan". Denne förklarar emellertid att ifråga- varande stuga är så i grund förfallen att den icke \idare kan repareras samt föreslår, att en ny stuga uppbygges i dess ställe. Landshöfdingen meddelar detta åt serafimer ordens gillet, som i bref af d. 19 Dec. 1794 förklarar att det „icke kunnat bifalla till den föreslagna nyb3'ggnaden i stället för stugan N:o 3 på chartan ^i), utan som ibland de flera wed hospitalet befintelige husen det på chartan täckande rummet N:o 80 i Aväster från hospitalet skall för detta va- rit en afliden hospitals drängs hus och nu stå öde, så bör denna stuga användas till spetelska hospitalshjon och N:o 3 såsom numera odugelig på auktion försäljas •''^). Härom gif- ver landshöfdingen order åt föreståndaren d. 5 Januari 1795. Denna föranstaltar nu om auktion å det förfallna spetelske huset, men anmäler tillika hos landshöfdingen om att det af *°) Hospitalsark. på Sjählö. *^) Vid den „afmätDing och chartläggning af å Sjählö befin- telig åbyggnad och hustomter", som skedde d. 15 — 19 Dec. 1792 upptogs under N:o 3 „ett gammalt hus, hvarutinnan med spetelska behäftade menniskor för detta haft sin boning". — Hospitals ark. på Sjählö. "-) Öfverdir. för hosp. och barmh. registrat för 1794 fol. 980 i kongl. sv. riksark. 182 serafimer ordens gillet utsedda huset „icke någonsin tillhört hospitalet, utan har en gammal hospitals dreng med egen kostnad uppsatt förenämnda rum för sin enskilda räkning och bärgning, hvilket för hospitalets räkning således icke kan disponeras". Nu synes dock landshöfdingens tålamod tagit slut, ty i bref af d. 19 Mars 1795 förklarar han att „som tillfälle wid hospitalet icke bör fela till den med spe- telska besvärade föiTa trumslagaren Ambrosius Lundbergs hysande, til des något särskildt rum för honom kan hinna inredas, så har jag nu fogat anstalt derom at han enl. kongl. seraphimer ordens gillets förordnande med första varder till hospitalet afsänd, hwilket jag derföre welat Eder härigenom förständiga med antydan, at honom Avid framkomsten emot- taga och på sätt med slika personer förut Avanligt warit behörigen sköta och underhålla" ^o). Emellertid afled L. in- nan detta kom till utförande och härefter blifver icke vi- dare någon fråga om att inrymma spetelska i hospitalet på Själilö. Följande spetelska personer hafva anträffats intagna i hospitalet: ■^'') Namn och stimd. Hemort. Intagnings- ! Dödsår. JVI Socken. By. ar och dag. 1 och dag. i 1 2 Knut Mårthenson Jacob Brynnelson — — — 01626Vxn — \) 162G7X *') Ur denna förteckning äro alla de, som inkommit med den mångtydiga diagnosen „ smittosam" uteslutna. Sjelffallct är att äfvcn de, tör hvilka läkareattesten upptager någon annan sinkdom än spetelska, eller blifvit såsom friska utskrifna (hvilket varit fallet med 2 qvinnor och 1 man) likaledes blifvit bortlemnade. >) Intagen före 1624 Vix. 183 Namn ocli stånd. Hemort. Intagnings - Dödsår m Socken. By. år och da O". o och dag. 3 Henrich Pauw _ ') - ') 4 Bertil Michelson — — 1618 0 — *) o Ageneta Michelsdotter . . - "0 6 Brita Erichsdotter . . . . — — — ') - ') 7 Gertrud Michelsdotter °) . . [ Kisko — 1618 163671 8 Karin Hindrichsdotter . . 1 — — 0 - ') 9 Brita Andersdotter . . . . Pemar — 1622 - *) 10 Staffan ' Rimito ') ') 1625 *Vvm 11 Oluf Sigfridsson — — 12 Karin Olufsdotter . . . . — — — ') 1626 "/VII 13 Micliiel Jöransson . . . . — — 1624 ^Vx I62927V 14 Margareta Thomasdotter . Pargas Giesterböle — ') - ') 15 Michiel Grelsson __ 1) — ') 16 Erich Andersson . . . . — — — ') 1625^7x11 17 Margareta Mårtensdotter . — — — ') - ') 18 Brita Johansdotter Heiduk . — — — ') 1627 V VII 19 Agneta Erichsdotter . . . — — — ') - ') 20 Ursella Hansdotter . — — — ') - ') 21 Gertrud Bertilsdotter — — — ') - ') 22 Hindrich Andersson — — — 0 1628 17V 23 Eskil Michielson . (Kar ku?) — — -) 1627 7ni 1627 Viii 24 Kahrin Tomasdotter 25 Simon Andersson . — — — 0 - ') 26 Eskil Andersson. . — — — ') ') 27 Mårthen Erichson . 28 Erich Mårtenson. . — — — ') ') — ^) 29 Magdalena Michilsdotter . . 30 Margareta Clemetsdotter — — 1624 Vxi - "■) 31 Karin Jacobsdotter. . . . Korpo — — ')\ - ') 32 Margreta Sigfridsdotter . . Pargas — — 0 - ') 33 Karin Michelsdotter . . . Pargas — — ') - ') 34 Helga Mattsdotter . Kimito — — ') 1616 "/xi -) Afliden emellan 1625 7ix— 1626 Vix. '') Afliden emellan 1629 7ix— 1633 17VI11. *) Afliden emellan 1634 Vix— 1635 7ix. ') Från 1628 7ix är hon ständigt upptagen i förteckningarna under namn at Gertrud Hindrichsdotter. 184 JVj 35 j 36' 37| 38 39 40' 41' 42 43| 44 45j 46{ 471 48' 49} 50' 51 52; 53 54: 55 56 57; 58, 59 6(1 61 ; Nftmn och stånd. Hemort. Intagnings- Dödsår Socken. By. år och dag. och dag. Bertil (var d. Vix 1624, två mån. 6 dag. gammal) . . Kimito — — - ') Valborg Statfansdotter . . — — — - ^) Karin Mattsdotter .... — — — 1627 Margaretha Simonsdotter . — ' — — - ^) Kristina Grelsdotter . . . — — — ,, - ') Brita Tomasdotter Kalsiö . — — — 1629 Viii Margreta Simonsdotter . . — — — 1626 /XII Margreta Jöransdotter . . — — — 1628 Brita — — — — ^) Anna Simonsdotter . . . - ^) Brita Sigfridsdotter Polvi . Reso — — - ^) Brita Jönsdotter Piikis — — - ') Brita Mårtensdotter (faderlös) — — — 1629 "/ix Jöran Tainme — — — - 0 Anna Jöransdotter") . . . — — — 1626 i^x Frans (pojke) — — — 1) _ -i) Karin Sigfridsdotter . . . — — 1) 1625 »Vix Brita Bertilsdotter .... Pargas Malö — 0 1629 "/v Thomas Mårthensson . . . — 1624 "/x 1629 Agnes Mårthensdotter . . 1624 ^Vx 1628 ^Vxii Sigfrid Thomasson .... Helsingfors — 1624 Vxi 1625 Vix Brita Staphansdotter . . . Helsingfors — 1624 7x1 1629 Vii Matts Eskielsson .... — — 1624 Vxi - ') Hindrich Eskielsson . . . — 1625 Vix 1628 -Vxii Bengt Olufson — 1625 Vviii 1626 Vvii Agneta Jacobsdotter . . . — — 1628 7iv Elsa Cleraetsdotter .... — — 1627 Margareta Eskilsdotter . . — Järvis — ■)i 1628 Marthen Jacobsson .... Björneborg — — 7)1 _ .) Margareta Jacobsdotter . . — — — - ') Margareta Andersdotter . . — — — 1626 "XII Michel Persson (pojke) . . — — — 1628 "/x Johan Fransson Nagu — — - ") Henrik Wirmo — — 1627 "/IV Simon Andersson .... — — — 1626 '7x11 •) Äfven „bråttfalling" (d. ä. lidande af epilepsia). ') Intagen emellan 1625 7ix och 1626 7ix. 18') Namn och stånd. ! Hemort. Intagnings- Dödsår j^; Socken. By. år och dag. och dag. 70 Eskil Andersson _ - ') 1627 7vi 71 Magdalena Michelsdotter Korpo — - ') - ') 72 Sara Andersdotter . . . . Pargas Muddais 1626 "/ix 1627 i>/iv 73 Bengt Mattsson — 1626 Vxi 1636 »/v 74 Anders Hansson Rislax 1626 7x1 - ') 75 Frans Markusson . . . . — — 1626 '»/XII - ') 76 Magdalena Thomasdotter . — — 1627 'Viii - ') 77 Thomas Eskilsson . . . . Uskela — 1627 'ä/iii 1629 -/i 78 Mårten Eriksson — — 1627 Vix 1627 Vix 79 Frans S:t Karins Pisu 1627 '-/IX 1628 "/ix 80 Brita Magnusdotter . . . Åbo Tegelsalen 1627 "/xi 1629 ^Vv 81 Jöran Bertilsson — — 1627 ^Vxii 1629 7v 82 Elin Matsdotter Kaxkerta kapell — 1628 Vi 1629 "/VII 83 Karin Sigfridsdotter . . . — — 1628 ^Viv - ') 84 Margreta Simonsdotter*) Nagu Spink — - ») 85 Margareta Simonsdotter . . Korpo 1628 Vix - ') 86 Gertrud Grelsdotter . . . Eimito — 1628 Vix - ') 87 Arfwed Biörson Kimito — 1628 ^7x - ') 88 Abraham Thomasson . . . Åbo 16287x1 - ') 89 Matts Sigfridsson . . . . Rimito Pulkala 1628^7x1 - ') 90 Margreta Andersdotter (piga) Korpo — 1629 171 - ') 91 Brita Rasmusdotter . . . Lundo Pinomäki i 1629'-7iii - =•) 92 Walborg Hansdotter . . . Nagu Kråkö ' 1629 1630 93 Walborg Eriksdotter . . . Rimito — 1629 - ») 94 Jokan Hindersson i i .. , T" TI- 7 \ broder. Joran Hmdersson / Tenala — 1680 1636 ="7111 95 Tenala — 1630 - ») 96 Jöran Sigfridsson .... Nagu Nötö 1630 1634 "/ii 97 Pojo — ! 1630 1634 >7v 98 Barbro Pedersdotter . . . Åbo — ' 1631 - *) 99 Agnis Mattsdotter .... Rimito — 1631 1634 "/IV 100 Anders Wellamson .... Åbo — 1631 - ») 101 Valborg Andersdotter . . Rimito — 1 1631 - •) 102 David Erichsson Pargas _ 1631 - •) *) I ransakningslängden för d. 13 Aug. 1633 (se Finl. Statsark. N:o 279 fol. 1) är antecknadt: ,, Inkommen för 10 åhr" d. v. s. 1623, men det oaktadt anträffas hon icke i förteckningarna förr än 1628. ") Afliden emellan 1636 Vix och 1664 Vix. 186 ^Jimti nrli «if;mf! Hemort. Intagnings- Dödsår. JV» XlUlIiU V/ 1^11 OLciUU* Socken. By. år och dag. och dag. 103 Elisabet Jöransdotter . . . Sagu . 1631 1639 >Vxn 104 Elisabet Hinclersdotter . . Rimito 1631 1636 1»/"^'" 105 Markus Andersson .... Nagu Takork 1631 "/VIII - ») 106 Jöran Thoniasson . . , . Nagu Samslax 1631 'Vix - ') 107 Jöran Märthensson . . . . Rimito 1632 - ') 108 Brita Mårthensdotter . . . — 1632 ^Vix - ') 109 Elin Pedersdotter . . . . Wirmo 1632 lo/x ~ ') 110 Agnes Mattsdotter . . . . Pargas Muddais 18;B3 "/i - ») 111 Margareta Isaksdotter . . — 1633 Vii - ») 112 Mårten Sigfridsson . . . . — 1633 Viii - ') 113 Jacob Tliomasson . . . . Ruovesi 1633 Vi v 1636 "/i 114 Jacob Thomasson . . . . — __ - '') 1634 lo/ii 115 Mårthen Jacobsson ") . . Ulfsby - '") 1634 »» v 116 Margreta Albertsdotter") . — — - ">) — ') 117 Margreta Jöransdotter . . — — 1633 "o/vili - ') 118 Henrik Andersson . . . . Rimito — 1633 Vxi - ') 119 Michel Persson (gl, båtsman) Rimito — 1633 ^Vxi - ') 120 Karin Andersdotter (hustru) Korpo Hatträsk 1633 "/XII - '') 121 Karin Brusiusdotter . . . Åbo 1684 ^Vi - ») 122 Grels Andersdotter . . . Poijo — 1634 Viv - ") 123 Johan Elia^son Töfsala — 1634 "/vi 1636 »Vv 124 Nils Erichsson . , . . . Töfsala — 1634 ^Vvii - '') 125 Karin Mårtensdotter . . . — — - '*) - ') 126 Walborg Hindrichsdotter . — — - '*) - ») 127 Karin Svensdotter . . . . — — - ") - ') 128 Erich Jacobsson — — - ") - ') 127 Beata Staffansdotter . . . — — - ") — *) 130 Walborg Erichsdotter . . — — - '*) 1636 "/v 131 Walborg Påwelsdotter . . — — - ") - ') '") Inkommen före 1633 'Vviii. ") Vid den ransakning som hölls i hospitalet d. 13 Aug. 1633 anmärkas om Mårthen Jacobsson från Ulfsby att: „denne hafver bclegrat enn spetelsk pigha, som nu dödh är; vijses ibland dhe spetelske, ähr medh samma siukdom besmittat". ") Vid samma ransakning anmärkes om Margreta Albertsdotter: „deune seges vara tlie spetelskes hwskona målcher åth dem och elicst achtar deras saker, vises dageligen ibland dem. Bekommer åhrs löhn med sin månadskost". ") Afliden emellan 1634 Vix och 1635 Vix. '*) Intagen emellan 1634 Vix och 1635 Vix. 187 Namn och stånd. }(> Hemort. Socken. 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 Brita Jöranadotter . . Gertrud Olofsdotter Gudmund Hermansson Gertrud Hermansdotter Sven Henriksson . . Sara Mattsdotter . . Henrik Henrichsson Eskil Sigfredsson . . Berthil Henrichsson (gl båts man) Jacob Jönsson .... Erich Ollsson Jacob Jönsson .... Erich Olsson Lisbeta Henriksdotter Simon Påwelsson . . . Margareta Jacobsdotter . Josef Marcusson .... Anders Olufsson (gl. soldat) Dorte Henriksdotter . . Karin Zakarsdotter . . Johan Nilsson (litet barn) Agnes Sigfridsdotter . . Valborg Jörensdotter . . Michil Salmusson . . . Simon Jacobsson . . . Margret Thomasdotter . Thomas Mattsson . . . Walborg Eskilsdotter . . Grels Mattsson .... Hebla Hansdotter . . . Walborg Clemetsdotter . Elin Henriksdotter . . . \ 164' Hans Danielsson Korpo Lappo (in- vid Raumo) Pemar Pyhämaa Åbo Nagu Björneborg Kumo Kumo Korpo Eura Eura Pargas Piikis Nagu Bjerno Kumo Kakskerta kapell Korpo By. Intagnings- år och dag. 1635 '°/ix 1635 ^Vix 1635 "/ix 1635 7x1 1635 «/xi 1636 «/ii 1636 ^»/iii 1636 Vvii 1636 "/VII 1636 Vviii 1636 ^"/vii 1636 Vviii Dödsår och dag. 1636 '»/v 1636 Vi v - ") - ") - ") - •) 1664 Vix 1664 ^-Vix 1664 1664 1664 1665 1665 1665 1665 1665 1665 1665 1665 1665 1665 1665 1665 1665 ^Vxi »7x11 -7x11 Vi "/i 7iii 7iv 171V 16/lv ^Viv -71V - ") "/V "/v 31/y »Vvii "/VIII ^«) lutagen emellan 1636 7ix och 1664 Vix. ") Fördes till Pargas 1665 Vv. — 15) 1669 '-Vxii 13 188 Nanin och stånd. Hemort. Intagnings- Dödsår A^ Socken. By. år och dag. och dag. 165 Margareta Thomasdotter . Tyrvis - '') 1667 *7iv 166 Margareta Mattsdotter Ma- koinen — — 16\ 1669 ^Vxii 167 Walborg Jacobsdotter . . . Ulfsby — 15\ 1668 Viv 168 Lars Erichsson Bjerno — 15\ 1668 ^Vn 169 Elin Erichsdotter .... Kakskerta kapell — 15\ 1665 "vill 170 171 Sigfrid Sigfridsson .... Margreta Knutsdotter Löj- Kumo — 15\ 1678 ^Viv tene Reso — 15\ 1679 ^^ IX 172 Blasius Bengtsson (liten poj- ke) Korpo Piikis 18\ 1671 "y'x 173 Margreta Hindersdotter . . — 15\ 1675 "ii 174 Margreta Jörendotter . . . Kisko — 15\ 1667 •-« XII 175 Margreta Hindersdotter . . Kisko — 15\ - '1 176 Walborg Staffansdotter . . Kimito — 15\ 1669 •^'', XII 177 Lissbeta Hindersdotter . . Kumo — 15v 1667", III 178 Jacob Jacobsson .... Nykyrka — 15\ 1666 '^viLi 179 Håkan Erichsson .... Töfsala — 15\ 1666^", III 180 Erich Andersson (liten pojke) Piikis — 13\ - ") 181 Margareta Persdotter ") . . — — 16\ 1670 « III 182 Sara Jacobsdotter (prest- enka) — — lö\ 1669 « VII 183 Henrik Mårthensson . . . Kimito — 15\ 1666 '', VII 184 Anna Persdotter .... Ruovesi — 15\ 1669 *Vni 185 Anders Hansson (liten pojke) — — lö\ - ") 186 Margreta Erichsdotter . . — — lö\ - ") 187 Bertil Sigfridsson .... Töfsala — 15\ - ") 188 Erich Larsson Ulfsby — 15\ 1668 «/iv 189 Gertrud Jacobsdotter . . . Ruovesi — 15\ 1685 ^ VI 190 Jacob Mattsson Åbo — 1S\ 1667 >», II 191 Birgitta Bertilsdotter . . . Sagu — 1S\ 1665 -/IX 192 Walborg Markusdotter . . Töfsala — lö\ 1694 1», VIII 193 Walborg Clementsdotter Kumo — 1S\ 1665 'VvH 194 Johan Mattsson Nystad — lä) 1665 -^xn 195 Margreta Eskilsdotter . . Kimito skär (Hiitis) — 15\ 1677'^/ 1 ") Afliden emellan 1672 '/ix och 1674 Vix. '") Tillika blind. 180 JVs Namn och stånd. Hemort. Socken. By. Intagnings- år och dag. Dödsår och dag. 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217! 2181 219! 220 221 222I 223: 224 225 226 227 228 229 230 231 Anna Hansdotter . Erich Michelsson Johan Erichsson . . Gertrud Fransdotter Erich Hindersson . Karin Erichsdotter . Simon Johansson . Henrik Persson . . Margreta Hansdotter Malin Larsdotter Michel Andersson . Bertil Bertilsson . . Margreta Johansdotter Margi-eta Bengtsdotter Margreta Albrechtsdotter Jöran Mattsson . . Johan Knutsson . Henrik Fransson Walborg Eriksdotter Isanuo Gertrud Eriksdotter / strar. Helga Henriksdotter Gertrud Markusdotter (flicka) Henrik StaiTansson . . Johan Mattsson . . . Gertrud Markusdotter Anders Andersson , . I Karin Hindersdotter . [ Anna Mattsdotter . . Walborg Hindersdotter Elin Gertrudsdotter (flicka) Jacob Thomasson . Karin Wulff . . . Lars Mattsson . . Brita Germundsdotter Matts Andersson . Clas Skälm . . . Ulfsby Wirmo Åbo Loimijoki Kumo Halikko Kakskerta kapell Hwittis Töfsala Åbo Töfsala Masku Piikis Åbo Wirmo Wirmo Kumo Wirmo Kumo Kumo Kimito Åbo Ruovesi Raumo Åbo Euraåminne Rusko Pargas Sagu Halikko Nousis Åbo Uskela Nagu skär (Nötö) Töfsala Pargas i«) 1667 'o/iv '') 1667 'Vi '»);1668Vvii '*) 1668 3»/vi 1672 ">Jv 1666 »Viii 1665 Vix - '') 1668 ^o/m 1664 'Vxi 1667 'Viv 1664 "/xi 1667 'Vvii 1664 18/xi 1665 -Vv 1664 'Vxi - ^') 1664 Vxii 1668 Vviii ■ 1665 'Vii 1666 Vx 1665 "/ii 1665 Vv 1665 "/ii 1667 "/iv 1665 Viii", 1674 '/XII 1665 >Viii 1665 Viv 1665 «/iv - '') 1665 «/iv - '') 1665 '-Vvi 1665 Vix 1665 Vix - '') 1665 Vix 1667 "/v 1665 Vix 1689 -^Vv 1665 7x 1667 3'/iii 1665 'Vx 1666 'Vv 1666 "Vi 1667 Vii 1666 Viii 1676 ^Vv 1666 "/iii 1671 Vx 1666 'Vill - '") 1666 ^Vin 1667 'Vviii 1666 Vvi 1667 V v 1666 Vvi 1667 'Vv 1666 'Vvi - '1 1666 Vviii 1670 »/v ! 1666 Vix 1 1667 'Vii ") "Hafver sigh sielf afsöndrat från hospitalet [rymt?] 1669 ^Vin-" "^ 1669 Vvii. 190 Namn och stånd. Hemort. Intagnings- Dödsår. m Socken. By. år och dag. och dag. 232 Anders Nijlson Bjerno — 1666 Vx 1667 ^»/m 233 Walborg Henriksdotter . . Lappo (in- — 1667 »*i vid Raumo) 1668 *Vii 234 Sara Grelsdotter .... Nagu — 1 1667 ^V - ") 235 Margreta Henriksdotter . . Pemar — 1667 '5 VI 1669 1* x 236 Birgitta Michelsdotter . . Pemar — 1667 '/VII - '') 237 Walborgh Andersdotter . . Pemar — 1667 'VII - '') 238 Hans Sigfridsson .... Rimito — 1667 ^Vvii 1668 \m 239 Ingborg Mattsdotter . . . Nystad — 1667 -Vvii 1668 »/vill 240 Erich Jörensson Nystad — 1667 29 VII 1670 "/VIII 241 Simon Jacobsson ... Reso 16671*/ VIII - '0 242 Martha Larsdotter .... Lappo (in- vid Raumo) — 1667 ^-«/ VIII 1668 ^ VII 243 Henrik Jacobsson (liten poj- ke) Reso — 1667 -'/VIII - ") 244 Carin Jöransdotter .... Töfsala — 1667 "/XI 1672 ^'/viii 245 Margreta Thomasdotter . . Töfsala — 1667 '\'xi 1668 2» VII 246 Erich Hindersson . . . . Sagu — 1668 30/1 1669 "XI 247 Thomas Sigfridsson . . . Lundo — 1668 Vii 1668 * III 248 Margreta Pålsdotter . . . Eura — 1668 i^ii 1672 -', III 249 Walborg Michelsdotter . . S:t Marie Hirvensaloö 1668 " II 1669 2« XI 250 Jöran Isaksson Kisko — 1668 Viii 1670 >-, VII 251 Mårthen Mårthensson . . . Rimito — 1668 \m 1675 ^ I 252 Brita Sigtridsdotter . . . Lappo — 1668 -/III 1670 '^ VII 253 Johan Larsson (ryttare) . . Bjerno — 1668 3/ni 1672 »Viv 254 Anders Grelsson Nagu — 1668 - '') 255 Sigfrid Larsson Töfsala — 1668 -* XI 1669* VI 256 Hans Mattsson Ulfsby — 1669 " I 1679 '»/vi 257 Margareta Mårtensdotter . Rimito — 1669 */ii 1669 -'v 258 Axel Hindersson Lundo — 1669 "/VII 1676 "IX 259 Martha Marcusdotter . . . Kimito — 1669 \ VIII 1675 "/IX 260 Karin Johansdotter . . . Uskela — 1669»«;ix 1671 'Viii 261 Markus Christopherson . . Töfsala 1669 ''jix 1670" VI 262 Walborg Erichsdottcr . . Töfsala 1669 ", X - '') 263 Margareta Thomasdotter Kimito — 1669 '»XI 1075 "/vm 264 Sigfrid Jacobsson . . . . Nystad — 1670 ',111 1671 "/XI 265 Walborg Olufsdotter . . . Nykyrka — 1670 '/III - ") 266 Matts Jörensson Nykyrka — 1670 "/III - '-•) 267 Per Sigfredsson Rimito — 1670 i»/iv 1677 Vv 268 Mats Michelsson Letala — 1670 Vviii 1677 »Vvii 191 JV» Namn och stånd. Hemort. Socken. By. Intaj^nings- år och daif. Dödsår och dag. Kirstin Larsdotter . . Malin Thomasdotter . Walborg Persdotter . Lisbeta Eriksdotter Maria Eriksdotter . . Niels Rosenkrantz . . Thomas Mattsson . . Bengt Sigfredsson . . Erich Olofsson . . . Per Nilsson .... Anna Olofsdotter . . Anna Olofsdotter . . Elin Sigfredsdotter . . Mårthen Jacobsson . , Margreta Mattsdotter . Brita Andersdotter . . Eskil Simonsson . . . Erik Eskilsson-') . . Brita Sigfridzdotter . Agnis Mattzdotter . . Gertrud Mattzdotter ") Erich Erichsson . . . Mattz Matzson . . . Karin Matzdotter (hustru Hans Erikson") . . Sara Pålsdotter . . . Erich Nilsson .... Mattz Thomasson . . Karin (hustru) . . . Walbor Erichzdotter . Karin Sigfridzdotter . Karin Larsdotter (hustru Erich Erichsson Busk. Matz Isaksson . . , Oluf Persson .... Rimito Masku Töfsala Bjerno Bjerno Pemar Piikis Hwittis K or po Kumo Bjerno Pemar Åbo Töfsala Eckerö Eckerö Jomala Jomala Sund Kumlinge Kumlinge Finström Sund Föglö Föglö Lemland Eckerö Sund Eckerö Jomala Jomala Kumlinge Jomala Finström Finström ^) Son till föregående. ^) Syster till föregående. ') Son till föregående och Halkilais Finnbo Torp Ödanböle Odanböle Tosarby Jurmo Jurmo Bamböle Grundsunda Stentorpa Stentorpa Westeräng Bölö Svenskbölö Storby Vestansunda Ytterby Fiskö Östergeta Svartmara 1670 »Vvm 1G70 -/IX 1670 -^ix 1670 2 XI 1670 2, XI 1670 ', xu 1671 « VI 1671 'Vvi 1671 'V VI 1671 * vm 1672 1* n 1672 ^ m 1672 */ VI 1672 2»/vu 1672 'Vvm 1672 '2/ vm 1672 12, vm 1672 i-/vin 1672 'Vvm 1672 'Vviii 1672 'Vvm 1672 1^ vm 1672'- vm 1672 '^vm 1672 '^ vin 1672 'Vvm 1672 'Vvm 1672 '^/ VIII 1672 '-/VIII 1672 '-/VIII 1672 "/vm 1672 '-/ vm 1672 '2/xm 1672 'Vvm 1672 'Vyui - '') 1672 «/ v 1671 '-hv 1676 '"/IX 1675 "/IX 1671 'm 1672 1679 1675^ 1675^ ") ") - '') 1675 -Vv 1677 'Viv 1676 "/IV - 'O - ") 1680» VI - '') 1676 «- IX 1676 '"/II - '1 - n 1676 2 VI 1677 -2 v - '^) - '') 1676 V vm 1675 ^Vvui 1675 '"/VII född den 7 Febr. 1672. 192 Namn och stånd. Hemort. m I Socken. By. Intagnings- år och dag. Dödsår och dag. 304 305 306 307 308 309 310 311 312 313 314 315 316 317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327 328 329 330 331 332 333 334 335 336 337 338 330 340 Anna, Hindrik Erikssons hu stru Erich Hindersson . . Dorotea Eskilsdotter . Margareta Henriksdotter Walborg Andersdotter Hendrik Jacobsson . . Hindrik Mattsson Anna Mattsdotter . . Lisbeta Andersdotter . Nils Eriksson .... Mårthen Michelsson Agneta Eskilsdotter . Krister Gabrielsson Jacob Mattsson . . . Walborg Andersdotter Michel Johansson . . Brita Mattsdotter . . Gertrud Jacobsdotter . Walborg Eskilsdotter . Eskil Jöransson . . . Margareta Simonsdotter Sigfred Simonsson . . Anders Sigfredsson Olof Persson .... Jören Hindersson . . Olof Bengtsson . . . Simon Hendersson . . Clemet Nielsson . . . Herman Markusson Anna Eriksdotter . . Matts Eriksson . . . Karin Jacobsdotter. . Matts Staffansson . . Martha Hendersdotter . Knut Eriksson . . . Elsa Sigfredsdotter Brita Jöransdotter . . Finström Finström Ruowesi Åbo Pemar Reso Nagu Euraåminne Kimito Piikis Åbo Pargas Kimito Töfsala Kimito Kakskerta Nykyrka Sagu Åbo Åbo S:t Marie S:t Marie S:t Marie Hammarland Eckerö Hammarland Hammarland Finström Eckerö Sagu Åbo Jomala Töfsala Kimito Töfsala Töfsala Nykyrka Oisnäs Oisnäs Sjählö 1672 1672 1672' -/vm 'vin - ")' - '') - '') - '-*) _ 24) - ") 1673 \'ix Kråkböle Postad Enbolstad Björnhofda[?J - '') - '') - '') - '*) - '-*) - '') - '') - '') - ") - -*) - '') - ") - '') - '*) 1674 1674 1674 1674 1674 1674 1674 1675 '/IX 28 v /X *XI "/XI "/xi "/XI 1677 ='- m 1677 1-/IV 1690 1678 2-/vin 1678 ^«/Xu 1677 20/m 1675 i^/vi 1683 Vm 1687 8 II 1680 1* IX 1674 18 IX 1681 ' I 1675' X 1684*' vm 1675 "/vi 1680 30/xii 1675 ^ v 1680 " I 1682 "IV 1675 »^xu 1675 i/xi 1679 ^Vvi 1675 1» X 1679" VIII 1675 Viv 1675» vm 1675 « VII 1675" v 1677 5 IV 1680 ^ I 1681 -' vm 1682 -^ jv 1680 "Vm 1679 "/IV 1675 "/VIII 1684 "/vm *) Intagen emellan 1672 '/ix och 1674 Vix. 193 Natuu och stimd. Hemort. Intagnings- år och dag. Dödsår A= Socken. By. och dag. 340 Karin Jacobsdotter . . . Åbo 1675 Vii 1680 ^Vn 341 Johan Hindersson . . Bjerno — 1675 Vri 1680 ^Vi 342 Marta Karlsdotter . . Bjerno — 1675 Vu 1679 ^Vxn 343 Grels Markusson . . Lundo — 1675 "/u 1676 "/vi 344 Margreta Andersdotter Euraåminne — 1675 2/in 1682 ^8/xn 345 Josef Hcndersson . . Wirmo — 1675 Vm 1677 '^Vv 346 Karin Markusdotter '. Kumo — 1775 ^Vm 1676 "/u 347 Walborg Jöransdotter Pemar — 1675 »Vm 1675 '-'/IX 348 Walborg Bertilsdotter Töfsala — 1675 */v 1675 7ix 349 Michel Andersson . . Korpo — 1675 \, VI 1677 »Vn 350 Johan Jacobsson . . Töfsala — 1675 1', X 1677 "/v 351 Mårthen Joliansson . . Töfsala — 1675 " X 1677 ^Vi 352 Mårthen Sigfridsson . Rimito — 1675 i/ix 1678 "/IX 353 Beata Danielsdotter . Föglö — 1675 Vxi 1677 1^ vu 354 Samuel Bertelsson . . Nagu — 1675 ^Vxn 1691 -7vu 355 Gertrud Andersdotter Oripää — 1676 13/m 1680 -Viv 356 Margreta Mårtensdotter Björneborg — 1676 Vvm 1678 "/x 357 Jacob Mattsson . . . Töfsala — 1676 •''/IX 1692 ^Vm 358 Johan Mattsson . . . Töfsala Iniö 1676 Vix 1677 ^Vvm 359 Knut Sigfredsson . . Ulfsby — 1677 "/IV 1685 7v 360 Lars Mårthensson . . Kimito — 1677"/ VI 1687 3 IX 961 Bertel Sigfi-edsson . . Pargas — 1677 ^ vu 1683^1 362 Johan Erson .... Piikis — 1677 "/XI 1679"-, IX 363 Maria Olofsdotter . . Piikis — 1677 i'/xi 1686 -Vv 364 Malin Mattsdotter . . Mas ku — 1678 Vu 1678 1-/IV 365 Daniel Trotsson . . . Hammarland — 1678 3"/ IV 1680 -»/n 366 Margreta Larsdotter . Hammarland — 1678 ='7iv 1679 ^i;ix 367 Karin Larsdotter . . Hammarland — 1678 ä"/iv 1684 Viv 368 Simon Sigfredsson Masku — 1678 "/V 1680 Vvu 369 Walborg Jöransdotter Kimito — 1078 -«, v^ 1680 i«/ii 370 Lisbeta Bertilsdotter . Töfsala — 16781 V VII 1680 >«/m 371 Brita Larsdotter . . Töfsala — 1678 ^Vvn 1680 -°/u 372 Lisbeta Sigfridsdotter Åbo — 1678 ^-/vni 16822'/iv 373 Nils Simonsson . . . Kumo — 1678 ^Vvm 1679 Viv 374 Karin Hansdotter . . Jomala — 1678 2"/ vui 1681 Vvm 375 Lisbeta Matsdotter . . Jomala — 1678 =»/ vm 1684 "/XI 376 Brita Olufsdotter . . Saltvik — 1678 ^o/ix 1681 1"/ v 377 Märta Mattsdotter . . Sund — 1678 -Vix 1682 "y IX 378 Hindrich Hindersson . Pyhämaa — 1678 äs/x 1682 1^'iv 379 Jacob Erson Lindu Abo — 1678 "/XI 1680 'Vu 194 • N^iiiTin {"»pil ^f'iTi7ii 399 Maria Headriksdotter . Töfsala — 1680 "/vm 1681 •■^7x 400 Mårthen Larsson . . Töfsala. — 1680 i«/vm - -'') 401 Jacob Simonsson . . S:t Marie — 1680 -^ VIII 1682 i»/i 402 Hindrik Jönsson . . S:t Marie — 1680^-* vm 16813» X 403 Jöran Karlsson . . . S:t Marie — 1680 -Vvm 1685 1711 404 Mats Andersson , . . Pargas — 1680 "/vm - '') 405 Hindrik Hindrichsson . Finström — 1680 "Vvm 1681'-«,ii 406 Anna Michelsdotter . Finström — 1680 ^Vvui 1682 !«/ XII 407 Michel Mattsson . . . Finström — 1680 »«/ viu 1680 ^^ XII 408 Erik Simonsson . . . Eckerö — 1680 '7ix 1681 '" VI 409 Nils Nilsson .... Eckerö — 1680 171X 1681 ■-7v 410 Anna Larsdotter . . Eckerö — 1680 '7ix 1682 "/ VIII 411 (Jlemct Clemetsson . . Wemo — 1680 »,x 1081 -7vi 412 Matts Hindersson . . Lemland — 1680 '*/x 1680 -7x1 413 Beata Hindersdotter . Kumlinge — 1680 'Vx 1682 7v ^*) „Druncknade enähr som han skulle motcra orononos boskap ifron ena hol- men till den andra". -») AHiden emollan 1097 '/ix och 1709 '/ix. ■^') Adiden emellan 1089 Vix och 1690 '/ix. 195 JV» Namn och stånd. 414 415 41G 417 418 419 420 421 422 423 424 425 426 427 428 429 430 431 432 433 434 435 436 437 438 439 440 441 442 443 444 445 446 447 448 449 Lars Simonsson . . Gertrud Sigtridsdotter Jeremias Mårthensson Margreta Eskilsdotter Matts Mårthensson . Rassmus Nilsson Karin Larsdotter Sigrid Andersdotter Matts Knutsson . . Walborg Thoraasdotter Johan Jacobsson Agnes Mattsdotter . Nils Ersson . . . Lisbeta Mattsdotter Erik Gabrielsson Hendrik Thomasson Anders Statfansson Jacob Mattsson . . Eskil Hindersson . Markus Mattsson Saar Jacob Mårthensson , Helga Johansdotter Elin Hindrichdotter Gertrud Hindriksdotter Erich Hindersson Margreta Henriksdotter Brita Mårthensdotter Brusius Larsson . . Lars Sigfridsson Brita Mattsdottor . Majsa Jacobsdotter Gabriel Erson . . Walborg Michelsdotter Brita Mårthensdotter Gertrud Olofsdotter Mårthen Clemetsson Hemort. Socken. By. Intagnings- år och dag. Kimito Masku Töfsala Kimito Lappo (in- vid Raumo) Kumo Sund Lemland Oripää Eckerö Lokalax Åbo Finström Kimito Kimito Korpo Töfsala Letala Kakskerta kapell Nystad Töfsala Töfsala Töfsala Eura Jomala Sund Töfsala Töfsala Letala Lappo (in- vid Raumo) Korpo Kimito S:t Marie Åbo Pargas Inii Iniö Iniö Iniö Runsala Iniö Iniö 1680 Vxi 1680 Vxi 1680 Vxi 1680 Vxi 1681 '-Vviii 1681 Vii 1681 ^Vvi 1681 Vix 1681 Vix 1681 Vx 1682 '-V v 1682 "/vi 1682 'Vvi 1682 ^Vvii 1682 Vx 1682 ^Vx 1682 ^Vx 1682 Vxi 1683 Vni 1683 Vv 1683 ^Vv 1683 Vix 1683 Vix 1683 Vix 1683 ^Vix 1683 ^Vix 1683 Vx 1683 Vx 1683 Vx 1684 "/i 1684 ^Vv 1684 ^Vx 1684 ^Vxi 1685 ^Vv 1685 ^Vvi 1685 "/VIII Dödsår och dag. 1689 Vi 1690 Vx 1682 Viv 1681 *Vxi 1681 Vx 1684 Vii 1687 iVviii 1684 Vvi 1685 23/v 1691 ^'Vix 1685 Viv 1682 Vxi 1682 "/XII 1690 -Vix 1687 «/iv 1687 ^Vv 1687 "/XII 1687 "/XII 1684 Vvin 1685 "/v 1683 "/ix - •") 1684 ^Vxi - '') 1687 Vv 1684 ^Vv 1686 -Vii - ") 1685 »Vv 1687 ^Vix 1686 "/v 1688 »Vvi 1689 ^Vii *8) Rymd d. "/vii 1686. 196 ^amn opb atji.Tifl Hemort. Intagnings- Dödsår jV» JL^uiUill Xjy^ki. iji^CbklXA* 1 1 Socken. By. år och dag. och dag. 450 Jacob Jacobsson . . . . Töfsala _ 1685 ='»/xi - ") 451 Henrik Mattsson Töfsala — 1685 'o/ix 1686 Vv 452 Gertrud Markusdotter . . Saltvik — 1685 Vx - ") 453 Johan Mattsson Kimito — 1685 7x1 - ") 454 Gertrud Hemmingsdotter Kimito — 1685 Vxi 1687 ^Vv 455 Johan Hindersson . . . . Kakskerta kapell ■ — 1685 '-»/XI 1691 'Vxii 456 Johan Erson Uskela — 1686 '-«/ii 1686 Vv 457 Majsa Lars dotter . . . . Nykyrka — 1686 -^Vii — -') 458 Lisbeta Mattsdotter . . . Kumo — 1686 ^7iv 1687 'Vvii 459 Beata Jacobsdotter . . . Töfsala — 1686 ^Vv 1692 ^Viv 460 Hindrik Grelsson . . . . Wemo — 1686 iVvi 1689 ^Viv 461 Lars Hindersson . . . . Töfsala Iniö 1686 7ix - '1 462 Pehr Olofsson Kumlinge — 1686 ^ IX - '') 463 Matts Staflfansson . . . . Kumlinge Iniö 1686 7'ix 1691 'Vv 464 Påll Hindersson Nystad — 1686 9/ix 1687 Vix 465 Mats Simonsson Töfsala — 1686 i«/ix 1692 '-Viv 466 Chirstin Mattsdotter . . . Kimito — 1686 ai/ix 26\ i67 Ragnill Mattsdotter . . . Sund — 1686 ^Vx 1688 "/x 468 Olof Hindersdotter .... Sund — 1686 "/x 1696 30/ VIII i69 Brita Olofsdotter .... Hammarland — 1686 '7x 1689 -Viii 470 Maria Knutsdottcr .... Oripää — 1687 Vii 1691 -Vix 471 Anna Clemetsdotter . . . Töfsala — 1687 "/III 1692 ^Viv t72 Jöran Abrahansson . . . Nousis — 1687 "/III 1688 "/XII 173 Michel Mattsson Oripää -— 1687 ^Viii 1696 -Vv 174 Valborg Mårtensdotter . . Kimito — 1687 7iv 1688 ", vm 175 Margareta Clemetsdotter . Merimasku — 1687 Viv 1688 -Viii 176 Matts Mårthensson .... Rimito — 1687 Viv 1687 "/vi 177 Brita] Bengtsdotter .... Wemo — 1687 Viv - ") 178 Maria Thomasdotter . . . Pargas — 1687 Vv 1687 Vx 179 Karin|Hindriksdotter . . . Kimito — 1687 Vvi 1694 »/in 180 Kristin: Månsdotter . . . Töfsala _ — 1687 '-Vix 1693 ^Vxi 181 Matts Nilsson Töfsala — 1688 >Vii 1688jVix 182 Matts Thomasson .... Björneborg — 1688 >Vv 1691 Viv 183 Matts Bengtsson .... Eckerö — 1688 "/vi 1689 "/vii 184 Maria Jöransdotter (piga) . Åbo — 1688 "/vii 1691 ^Vix 185 Gertrud Eriksdotter . . . Åland (Bagholm) 1688 «/vii - ") 186 Anna Jacobsdotter .... Kumlinge — 1688 »Vviii 1689l»-iv 187 Anna Mattsdotter .... Kimito — 1688 Vix 1691 ^Vvii 188 Lisa Hermansdotter . . . Björneborg — 1688 Vix 1695 "/viii 197 Namn och stånd. Hemort. Socken. By. Intagnings- år och dag. Dödsår, och dag. Hindrik Larsson . . . Margreta Thomasdotter Simon Mattsson . . Johan Hindersson . Karin Johansdotter Anna Grelsdotter . Hindrik Larsson . . Margreta Jörensdotter Erik Andersson . , . Karin Thomasdotter . Karin Hendriksdotter Matts Mårthensson . . Hans Påhlsson . . . Arvid Gabrielsson , . Mårthen Hindersson . Jacob Larsson . , . Anders Hindersson Malin Hindersdotter . Isak Andersson . . . Matts Mårthensson . . Anna Simonsdotter . . Walborg Hindersdotter Walborg Clemetsdotter Matts Jacobsson . . . Abraham Andersson . Brita Jacobsdotter . . Clemet Thomassonl Jacob Thomasson / Lisbeta Michelsdotter Margareta Henriksdotter Johan Persson . . . Margreta Bertilsdotter Henrik Andersson Philip Simonsson . . Lisa Mattsdotter (hustru till för eg.) . . Klas Hindersson bröder Töfsala Kimito Sund Töfsala Åland Reso Uskela Kakskerta kapell Sund Åbo Åbo Korp o Töfsala Kimito Nagu Kangasala Kimito Töfsala Kimito Töfsala Björneborg Åland Åland Töfsala Töfsala Nyby Töfsala Töfsala Nystad Kumlinge Sund Sagu Kimito Ulfsby Ulfsby Kimito Iniö Luonomaa Gyltö 1688 '7ix 1688 "/ix 1688 Vx 1688 "/x 1688 Vxi 1688 i/xii 1689 »7m 1689 "/iv 1689 1689 1689 26/yjji 29) 29) 29) 29) 29) 29) 29) 29) 29) 29) 1690 1690 1690 1690 1690 1691 1691 1691 1691 1691 1691 1692 1692 Vviii 7'x »Vx »Vxi »Vxi Vvi Vvi »Vviii »Vx »Vx Vxi Vv Vviii 1692 Vviii 1692 Vix 1696 ^Vvii 1691 -^Vv 1691 Vxii 1691 "/ X 1689 "/vi 27) 27) 1691 Vvi - ") 1695 *Vx 1691 »Viii 1692 "/v 1690 Vix 1691 »Vii 1691 »V) v 1691 »»/v 1693 »/VII 1691 '»/III 1691 -Vxii 1691 "/v 1691 »Vv 1695 "/x 1691 »Vvi 1694 »Viii _ 26) 1691 'Vx 1696 ^Vviii 1693 Vi 1692 3'/viii 1694 Vv - '') ») Inkommen emellan 1689 »/ix och 1690 »/ix. 198 Namn och stånd. Hemort. Intagnings- Dödsår }^ Socken. By. år och dag. och dag. 525 Anna Andersdotter . . . Åland 1692 "/ix 1696 ^Vviii 526 Henrik Markusson .... Pyhämaa — 1693 "/III _ 26) 527 Valborg Mattsdotter . . . Åland — 1693 "/vi - '') 528 Anna Andersdotter. . . . Åland — 1693 "/vi 1693 "/x 529 Elin Bengtsdotter .... Åbo 1 1693 Vvii 1694 "/I 530 Brita Larsdotter Åbo 1 1693 Vvii 1710 'Viv 531 Margreta Hindersdotter . . Töfsala — 1693 Vix - '') 532 Maria Mårtensdotter ... Halikko — 1693 Vix ! - '") 533 Elisabet Mattsdotter . . . Åland — i 1693 ^7ix - '') 534 Brita Mattsdotter .... S:t Mårtens — 1693 'o/ix - '') 535 Gustaf Andersson .... Kimito — 1693 Vx 1696 ^Vii 536 Brita Jöransdotter (hustru) Åbo — 1693 i^/x - "-•) 537 Matts Jöransson Kumo — 1693 Vxii 1694 "/i 538 Hendrik Jacobsson .... Lokalax — 1694 "/m _ 26) 539 Anna Michelsdotter . . . Åbo — 1694 'Viii _ a«) 540 Anna Simonsdotter. . . . Åland — 1694 >Vv - '') 541 Margreta Larsdotter . . . Åbo — 1694 »7v - '-") 542 Maria Fransdotter .... Åbo — 1694 ^"/vi 1733 Vni 543 Agnes Hindersdotter . . . Åland — 1694 ^Vvi 1697 "/v 544 Margreta Andersdotter . . Åland — 1694 "/vi 1696 ";'iv 545 Brita Olofsdotter .... Åland — 1694 "/viii 1697 -Vv 516 Jacob Eriksson Kimito — 1694 ^7ix 1697 '-Vviii 547 Hebbla Hendersdotter . . . Rimito — 1694 Vxi 1723 'Vxil 548 Maria Pehrsdotter .... Nagu — 1695 Vii - '") 549 Maria Michelsdotter . . . Sagu — 1695 ^Vii - ") 550 Petter Berndtson .... Åbo — 1695>«/iii _ «) 551 Maria Mattsdotter .... Korpo — 1695 i«/iii 1697 ^Viv 552 Thomas Simonsson. . . . Åbo — 1695 Vvii - ") 553 Helga Thomasdotter . . . Töfsala — 1695 Vviii - '') 554 Karin Mattsdotter . . . . Sund — 1695 "/vi - '') 555 Walborg Hendersdotter . . Åland — 1695 'Vviii - ■'') 556 Olof Persson Kumlinge — 1695 -"/viii - "-") 557 Karin Jespersdotter . . . Bjerno — 1695 ^"/ix 1696 ^Vviii 558 Erik Johansson Åland — 1696 Vvii - '-') 559 Malin Olofsdotter . . . . Åland — 1696 Vvii - '-«) 560 Anders Mårthensson . . . Åland — 1696 "/VII _ .») 561 Anders Jörensson . . . . Kumlinge — 1696 '»/VIII - '') 562 Jacob Hindersson . . . . Töfsala — 1696 Vx - ■'') ">) Afliden emellan 1712 '/ix och 1722 Vi- 199 Namn och stånd. Hemort. Intagnings- Dödsår m Socken. By. år och dag. och dag. 563 Mårthen Thomasson . . . Kakskerta kapell — 1696 '7x - '") 564 Hindrik Eriksson .... Kimito — 1696 'Vxi 1696 ^Vvm 565 Hebbla Arvidsdotter Kimito — 1696 "/XI _ 26) 566 Matts Mårthensson . . Nagu — 1697 271 1697 '"/vni 567 Walborg Jörensdotter Åbo — 1697 "/ui - '') 568 Anna Persdotter Åland — 1703 1710 'Vvi 569 Lisa Eriksdotter . . — — • 1704 30\ 570 Elisabet Hendersdotte i* . — — 1706 1709 'Vvra 571 Agnis Jörensdotter . — — 1706 - '') 572 Anders Jörensson . — — 1706 - '') 573 Ebba Erichsdotter . — — 1706 30\ 574 Anders Pehrsson — — 1706 - '") 575 Olof Nilsson . . . — — 1707 1710 "/vu 576 Simon Mattsson . . — — 1707 1710 ''*liv 577 Matts Hansson . . — — 1707 30\ 578 Anna Sigfridsdotter — — 1707 30\ 579 Kirstin Kristersdotter Åland — 1707 1710 "/v 580 Elin Jörensdotter . Töfsala — 1708 1728 '-Vin 581 Bertil Jacobsson. . — — 1708 1712 ^Viv 582 Kirstin Sigfridsdotter — — 1708 30\ 583 Anna Hendersdotter — — 1708 - '') 584 Erik Eskilsson . . — — 1708 30\ 585 Maria Hindersdotter Reso — 1708 1733 ^ vm 586 Hendrik Hendersson Åland — 1708 - '') 587 Johan Persson . . Åland — 1708 - ^') 588 Jöran Bengtsson . Åland — 1708 30\ 589 Karin Hendersdotter Åland — 1708 30\ 590 Johan Mattsson . . Åland — 1708 1710 2«/v 591 Gertrud Mattsdotter Åland — 1708 - '») 592 Brita Mattsdotter . Åland — 1708 1710 »« v 593 Jngrid Jonasdotter. Åland — 1708 30\ 594 Jören Michelsson . Åland — 1708 30\ 595 Erich Erichsson . . Åland — 1708 30\ 596 Karin Hendersdotter — — 1709 1710 Vv 597 Brita Rassmusdotter Åbo — 1709 1748 '»/IX 598 Markus Mattsson . — — 1709 30'» 599 1 Margreta Zachrisdotte r i — — 1709 30\ ') Afliden emellan 1710 Vix— 1711 Vix 200 Namn och stånd. Hemort. Socken. By. Intagnings- år och dag. Dödsår och dag. Brita Hendersdotter (piga) . Karin Thomasdotter (bonde hustru) . . . Anna Pehrsdotter Lisa Simonsdotter Walborg Johansdotter (qvins person) Pehr Sigfredsson . . . Johan Mattsson (båtsman) Erik Hendersson (bonde) Karin Henriksdotter Karin Johansdotter Sofia Eriksdotter . Erik Johansson . . Anna Johansdotter . Anders Andersson . Anders Jacobsson . Maria Andersdotter person) .... Erik Simonsson . . Brita Pehrsdotter (hustru) Catharina Johansdotter Eri (qvi Brita Jöransdotter . . . Margareta Johansdotter (pi ga) Maria Kruus (q vinsperson) Ageneta Eskilsdotter . . Henrik Grelsson .... Brita Sigfridsdotter . . Karin Michelsdotter . . Walborg Mattsdotter (piga) Walborg Mattsdotter (hu- stru) Gertrud Eriksdotter (enka) Jöran Mattsson (bonde) . . Jacob Mattsson Walborg Eriksdotter (qvins- person) Annicka Hansdotter (flicka) Saltvik Bjerno Åland Rimito Letala Åland Kimito Kimito Nykyrka Kimito Tenala Tenala Tenala Kimito Piikis Nykyrka Rimito S:t Marie S:t Marie Pöytis Kimito Åbo Åbo Kumlinge Rimito Bjerno Nykyrka Finström Rimito Rimito Bjerno Kimito Bjerno Ofvanåker Kynämäki Kyrkoby Granböle Miskiär Pahlela Saramäki Wirusmäki Korpi kapell Lammala Åkalla 1709 "/x 1709 o/xi 1710 1710 "/vn 1710 ^Vvm 1711 1711 i^xu 1711 »/xu 1719 1719 1720 1720 1720 1722 Vv 1722 ^Vvm 1723 ^Vm 1723 Vvn 1725 ^Vi 1725 171 1725 "/i 1725 äo/iv 1725 ^Vvin 1726 ^Vm 1727 Vix 1728 »Vvm 1729 Vni 1729 -Vm 1729 '^Vvi 1729 "/ix 1730 Vvi 1732 1732 1733 '»/vu 1710 ^Vvu 30\ 30\ 30 \ 3(V) 1722 "/vn 1729 ^Vx 1724 Vxu 1722 30/ vn 1733 ^Vvm 1722 Vix 1727 Vxi 1726 "/IX 1724 '^Vix 1728 Vvn 1729 1729 Vx Vm 1731 "/I 1727 17x1 1735 -7n 1730 -°/ix 1731 Vvu[ 1734 7vi 1730 Vxi 1729 '7ix 1730 17m 1751 **, I 1734 Vvn 1734 ^',u 1739 Vu 201 JV» Namn och stånd. Hemort. Socken. By. Intagnings - år och dag. Dödsår och dag. 6.S3 634 635 636 637 638 639 640 641 642 643 644 645 646 647 648 649 650 651 652 653 654 655 656 657 658 659 Sara Bahn (enka) . . . . Johan Hindriksson (dreng) . Jöran Jöransson (dreng) Kierstin Isaksdotter (bonde- hustru) Lisa Sigfridsdotter (bonde- hustru) Anua Johansdotter (piga) . Henrik Reen (ryttare) . . Hans Erichsson Maria Mattsdotter enka . . Jöran Jöransson Lillja (sol- dat) . Anna Andersdotter (qvins- person) Hendrik Jöransson (bonde- tåg) Maria Jöransdotter (piga) . Matts Printz (f. d. soldat) . Simon Johansson (bonde) . Johan Simonsson (bondeson) Anders Johansson (bonde- son) Maria Magnusdotter (bonde- hustru) Annicka Olofsdotter (båts- mans hustru) Anders Andersson (dreng) . Malin Jöransdotter (brofog- de hustru) Maria Flöger (fältväbels hu- stru) Walborg Erichsdotter (hu- stru) Gertrud Henriksdotter (bon- dehustru) Anders Jöransson (dreng) . Margareta Eriksdotter (enka) Maria Simonsdotter (bonde- hustru) Kimito Kimito Pargas Kökar Kimito Korpo Pargas Bjerno Kimito Reso Töfsala Euraåminne Euraåminne Euraåminne Kumlinge Sund Töfsala Bjerno Pargas Töfsala Reso Bjerno Kumlinge Åbo Kimito Pargas Wesklax Muddais Finby Norrsundvik Aspö Antala Bastböle Westerby Sittalax Handby Handby Enklinge Svensby Anawais Kal sjö Norrby Siksalo Kyrkoby 17.83 ^Vviii 1733 -Vix 1735 'Viv 1735 "/ix 1735 30/x 1736 Vix 1736 "/xi 1737 Vi 1737 ^Vxi 1738 Vm 1738 7x1 1739 7 VI 1739 7vi 1739 7vi 1739 Vviii 1739 7ix 1739 7x 1739 ^7x11 1740 ■^Vni 1740 3 Vv 1740 17VI 1741 -7vi 1744 27U 1744 i7vi 1744 Vviix 1744 ^Vxi 1750 Vx 17.34 27X 1746 "/i 1740 -7vii 1750 -7x 1738 7i 1736 i»/xii 1737 171V 1743 "/XII 1742 17111 1740 ^Vv 1740 -7111 1740 '7v 1745 "/XII 1751 37V1 1740 '-7x11 1741 7i 1741 '-7111 1747 7i 1744 7iii 1744 -7vi 1741 Viv 1742 */xi 1747 1711 1749 ^7ix 1744 7x11 1751 ^7ix 1753 7x 202 J\i Namn och stånd. Hemort. Socken. By, 660 Maria Persdotter (landbo hustru) 661 662 663 Kerstin Eriksdotter (båts- mans enka) . . . . Erik Andersson (dreng). Henrik Andersson . . . Pargas Kimito Bjerno Rimito Mennas säteri Intagnings- år och dag. 1758 'Vix 1753 'Vix 1755 7ix 1766 >Viv Dödsår och dag. 1765*8/xi 1765 '-»/xi 1756 ^»/i 1766 ^Viv Rörande sjelfva sjukdomens uppkomst och beskaffenhet saknas nästan alla underrättelser. Om en man (intagen 1633) namnes att han „belägrat en spetelsk piga" samt der- efter sjelf blifvit spetelsk ^s). Om en annan, en 18 årig dräng, (som intogs 1722) berättas att han för mer än „10 åhr se- dan begynt aufächtas af spetelsko, det man i förstone så eij kunnat förstå, men [densamma] seder mehra under ryska öfwer- wäldet, då ej both warit att tillgå, så tilltagit, att nu mehra alt hopp skall wara uthe till förbättring, effter som icke alle- nast både ansichtet utan och ena handen sampt ena foten skola wara oboteligen förderfwade" ^^). — För de spetelska aflönades under större delen af 1600-talet en stugukona, som „målcker åth dem och eliest achtar deras saker och wises dageligen ibland dem" 3*). Från 1695 trädde i hen- nes ställe en uppsyningsman, som sjelf var spetelsk, men föröfrigt rörlig och för uppdraget lämplig. Någon af läkare anordnad kur eller behandling erhöllo de icke. På uppdrag af landshöfdingen besökte väl pro- 32) Finl. statsark. N:o 279 fol. 1 v. ") Åbo och Björneborgs läns verificationsbok för 1722 pag. 3659 i Finl. statsark. **) Utom fri kost uppbar hon i lön för sin möda 1 t:na span- mål, 4 1^ ull OQh 4 par skor. 203 fessor E. Tillaudz domesticimi medicine studiosus J oliauues Ericius hospitalet 1686 för att åderlåta uågra af de spetelska samt för att tillika se åt huruvida bland dem kuude finnas några. ,.som framdeles kunde derifrån demitteras.""'^) Vid den visitation. som af biskop Herman Witte 1725 hölls i hospitalet var väl professoreu. med. d:r P. Elfving- samt provincial fältskären H. L. Ge i tel närvarande, men af visitations akten framgår ej att de vid densamma åtgjort något för de spetelska och vid l)rostevisitationen 1731 framställdes visserligen af hospitals- föreståndaren förslag om. „att de sinka och brächlige i ho- spitalet skulle åhrligen i Majo eller annau berivämlig tid blifva åderlåtna, hvartill provincial feltsiern torde finnas wil- 1ig, om han finge för sådant sitt arbete något Avist," men detta förslag, sj^ues icke hafva ledt till någon vidare påföljd. Huruvida eller på hvad sätt de spetelska voro skyldige att varna friska personer för att komma i deras närhet, derom ega vi intet meddelande, men deremot voro de för- pligtade, att, om de köpte något, kasta penningarna i vat- ten och säljaren upptaga dem ur detta ^^). '") Åbo och Björneborgs läns verifieationsbok för 168(i pagg. 3400 och 3473 — För sin resa och sitt besvär uppbar han 2 Dal. 3: lut. '^) Såsom belysande detta förhållande må följande ur hospi- tals arkivet på Sjählö hemtade aktstycke, utfårdadt före 173l>, medde- las:,,§8. Så skola och en part af de näst omliggiande bj'ar Avara så obetänckte, att de understa sig att kiöpa spanmåhl och andra Pert- zedlar af Hospitahls fattige, intet besinnandes att der är någon fara medh, som dem en obotelig skada kan påbörda, så att de och de- ras barn och folck derigenom kunna besmittade blifva, det aldeles hermedh förbiudes, att ingen skall understa sig att handla med de fattiga om någre Perzedlar, isynnerhet det de siuke hatwa haft hän- der emellan, men der de siuka icke skulle månadteligen behöfva hela deras kast, så skall Föreståndaren der han icke sjelf will gifwa dem penningar derföre sådant till allmogen försällja och när det är för- .såldt straxt letVerera penningarna till wederbörande att de derföre 14 204 8åsom exempel på den hänsynslöshet man ådagalade emot dem, som råkat blifva angripna af spetelska och icke skyn- dade att söka sig in i hospitalet, må följande bref. utfärdadt af landshöfdingen i Åbo Harald Oxe d. 10 Nov. 1670, an- föras: „Ehuruwäll, OlufHendhersson, Jagh ätskillige f ör- malmingar hafwer låtit afgå, att Nills R o sen kr an t z pä Hallkilais i Pemar Sochn, skole sigh vthj Hospitalet inställa, så hafwer han sådant inthet achtadt, vthann lätteligen kan be- smitat sina systrar, som medh honom dageligen omgåås och dhe medh sitt Imns hållit hela församlingen; så opå dhet att man må bringa honom till hörsamheet, att effterlefwa dhet honom blif[it] pålagdt, dy skohle ålldhermannen tillijka medh säx dhe starkaste karlar, som besmittadhe ähro, skic- kas medh een bååt der heen, och låtha honom medh gewalt taga uthur gårdhen, och dher någon sätter sigh emot dhem till moothvväran, så skulle dhe sådant inthet achta, uthan lijkwijst foortfara och dhen mootwillige sedan augifwa, som derföre skall sedan stratfat blifwa" ^'). Slutligen må det anföras huru mycket hufvudbry en spetelsk mans hustru förorsakade domkapitlet i Abo. 1673 d. 15 Dec. förfrågar sig nemligen pastor i Björneborg hos domkapitlet „om liu- strun till den spetelska bonden Hans Mattsson, som sedan få kiöpa sig tarsk fisk, miölk och annat färskt af allmogen, då de siuka ock skole efter gamla plägseder kasta deras penningar i watt- net föran sälljaren dem till sig tager; beträdes någon handla här- emot, då skall köparens hästar och båtar med godzet, som han kiöpt hafwer conösceras till hospitahlet eller och der han dermed wore undkommen då för rätta angifwas och plichta med 40 i^ silf. ra:ts. böter för hwar gång han bryter, hvaraf beslagaren en trediedehl för sitt omak skall hafwa, och de andra twå dehlar till hospitalets be- stå användas, men den fattige, som den frenimande emottager, eller i någon handel med honom inlåter miste en månads kost första gån- gen och der han oftare igenkommer, fördubblas straffet till dess han wänder igen. *') Abo och Björneborgs läns afkortningsbok för 1670 fol. 2404. 205 1668 warit i hospitalet, far gifta sigli raedh en botzman, som henne nu echta begerar? — Vota: Tammelinus (rec- tor scholae cathedr.) skjöth denne saken under andres om- döhme ; är dock ej deremoot att de gifta sigh, efter in Con- sistorio Regni (presteståndet vid riksdagarna) är tilstond gifwit dheruthi att dispensera. — Tunander (theol. prof.) considererade 1. att hoos hennes man är nulla spes restitu- tionis ifron lepra. 2. Gudh hafver sielf åthskilt dhem, och är han civiliter raortuus. 3. lepra est morbus incomparabi- lis, in Vet. T:to leprosi segregabantur. 5. hon lenge allo- redon wentat. 6. Han henne lof gifwit att gifta sigh; ty saratychte han att hon får gifta sig medh en annan. — Bång (theol. prof.) considererade in conjugio actum mysti- cum, physicum & moralem, och att nullus horum in lioc casu per lepram est sublatus. 2. at dispar ratio fiiit leprae vet. T:ti. 3. att Christus lijknar suam confederationen cum Eccle- sia medh conjugio, ideoque non facile divortium admitten- dum. 4. hon lijder icke stor nödh, efter hon en båtzman begerar. Ergo negavit till hennes gifte medh en annan så lenge hennes man lefver. — Enewaldus (Swenonius, dom- probst). Emedan här är mysterium, så är dett icke tutum för conscientia att dhem skillia, utan dermedh må wara till nesta Eijksdagen. — Episcopus (doct. Joh. Gezelius den äldre) sade sigh icke hertildags tillåtit, likwel 2:ne exempel skedt i Nylandh; lofvade ransaka wijdare circumstantier in Visitatione. — Resol. Det skrifwes till Pastorem, att han henne öfwertahlar icke ståå efter någon Man, såsom och att sigh hoUa tuckteliga ^s). ") Åbo tidningar 1793 N:o 27. — Strödda anteckningar ur Con- sistorii ecclesiastici Aboensis äldre protocoller. .206 I det föregående hafva vi egnat vår uppmärksamhet åt hospitalet på Sjählö endast såvidt det utgjort ett hem- vist för personer lidande af spetelska, men för fullständig- lietens skull må vi ytterligare lemna en kort öfversigt äfven öfver den del deraf, som utgjorde, så att säga, en fortsätt- ning af helge ands huset i Abo. — De från Åbo hitbragta helge ands personerna synas uteslutande hafva utgjorts af gamla, bräckliga, halta, blinda, lytta och lama personer. Om bland dem förekommit äfven någon ,,hufvudsvag", fram- går ej ur förteckningarna. Den första sådan, som anträf- fas, är deras predikant Carl Pictorius, som omkr. 1633 nödgades lemna sin tjenst, intogs på hospitalet och åtnjöt der underhåll och vård till sin död. Vid den ransakning, som 1633 d. 13 Augusti hölls å Sjählö be- funnos af de då intagna 41 helge ands personerna 12 vara blinda, 2 „wettwilliugar", 1 ^bråttfälling^^) och wettAvilliug"', 1 „bråttfälling och bårdttagen". 2 döfva, 1 „döf och dumb-', 1 halt och 1 „ orörlig". Med tiden synes dock de hufvud- svagas antal hafva ökats och' 1689 omnämnes att ett dår- hus „med 4 rum och 3 hänglås före" blifvit uppfördt och sannolikt var det för de ursinnigas räkning, som 1697 an- skaffades „ett fotjärn med 2:ue bojor, ett par handklåfvar med 2:ue låås samt ett par iijlar att brukas när dhe fäng- slade lössläppas" *o). Efter stora ofredens tid blifva de hufvudsvagas antal allt mer och mer öfvervägande i hospi- talet och under århundradets senare hälft utkommo derjemte några kongl. bref och förordningar, hvarigenom anbefalles att i främsta rummet dårar skulle i hospitalet intagas *i). ^*) Lidande af epilepsia. *") Åbo och Björneborgs läns verificationsbok lur 1710, Band II pag. 7277. ") Bl. a. kongl. brcf. af d. 18 Sept. 1755, kongl. förordningen 207 Såsom tilläg-g- till den förut meddelade tabellen må anföras att de hufvuds vagas antal utgjorde: 1767 d. 1 Maj: 45. 1773 d. 1 Maj: 36. 1780 d. 1 Maj: 33. 1768 „ H 45. 1774 „ )? 37. 1781 „ )5 32 1769 „ ;; 44. 1775 „ n 35. 1782 „ 1J 33 1770 „ » 43. 1776 ,, ?i 36. 1783 ,, 57 30 1771 „ ;> 39. 1777 „ n 34. 1784 „ )J 30 1772 „ n 36. 1779 „ n 33. Efter det hospitalet upphört att herberga spetelska och andra smittosamma personer qvarstodo den 1 Maj 1785, 5 ålderstigna och bräcklige samt 29 hufvudsvaga personer. Af de senare voro 15 män och 14 qvinnor. Under de härpå följande åren utgjorde deras antal: Män Q vin. Summa 1785 d. 1 Maj qvarstodo 15 1 2 14 29 1 2 — ! 2 Inkomna emellan 1785 Vv— 1786 Vv Aflidna „ „ „ 1786 d. 1 Maj qvarstodo 1 ^^ 15 29 1 1 Inkomna emellan 1786 Vv— 1787 Vv Atlidna „ „ „ 1787 d. 1 Maj qvarstodo 14 1 16 30 1 Inkomna emellan 1787 Vv— 1788 Vv Aflidna „ „ „ 1788 d. 1 Maj qvarstodo 15 1 16 2 31 1 2 Inkomna emellan 1788 Vv— 1789 Vv Aflidna „ „ „ 1789 d. 1 Maj qvarstodo 16 14 1 30 1 Inkomna emellan 1789 Vv— 1790Vv Aflidna „ „ „ 1790 d. 1 Maj qvarstodo 16 1 i 1 13 29 1 1 Inkomna emellan 1790 Vv— 1791 Vv Aflidna „ „ „ af d. 11 Dec. 1766 och instruktionen för seraphimer ordens gillet af d. 28 April 1791. 208 1791 1792 1793 1794 1795 1796 1797 1798 1799 1800 1801 1802 d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna qvarstodo emellan 1791 Vv-1792 Vv qvarstodo emellan 1792 Vv— 1793 Vv qvarstodo *2) . '. . . . emellan 1793 Vv— 1794 Vv » n qvarstodo emellan 1794 Vv— 1795 Vv qvarstodo emellan 1795 Vv— 1796 Vv 5J J) qvarstodo emellan 1796 Vv-1797 Vv j) >) qvarstodo emellan 1797 Vv— 1798 Vv )) )) >> qvarstodo emellan 1798 Vv— 1799 Vv qvarstodo emellan 1799 Vv— 1800 Vv 1» » 11 qvarstodo emellan 1800 Vv— 1801 Vv qvarstodo emellan 1801 Vv— 1802 Vv qvarstodo emellan 1802 Vv— 1803 Vv )» )) Män Qvin. |Summa 16 1 1 19 17 3 1 17 2 4 15 3 2 17 3 20 3 1 22 o 13 1 16 14 4 1 I — 14 11 1 1 19 I 11 1 I 1 3 i 3 17 9 3 1 3 1 11 1 2 16 10 4 1 3 1 10 2 12 3 3 12 1 1 29 2 1 30 4 1 33 28 4 2 30 2 6 26 4 4 26 5 5 26 4 4 26 5 4 27 32 6 4 34 3 «) Sedan den sista af de ^bräckliga" attidit d. 12 Sept. 1792 innehåller hospitalet härefter endast dårar. 209 1803 d. 1 Maj Inkomna Aflidna 1804 d. 1 Maj Inkomna Aflidna 1805 d. 1 Maj Inkomna Aflidna 1806:d. 1 Jlaj Inkomna Atlidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna qvarstodo emellan 1803 Vv— 184 Vv )) j) qvarstodo emellan 1804 Vv— 1805 Vv )) 1) qvarstodo emellan 1805 \Iy— 1806 Vv 1807 1808 1809 1810 d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna d. 1 Maj Inkomna Aflidna 1811 d. 1 Maj Inkomna Aflidna 1812 d. 1 Maj Inkomna Aflidna 1813 d. 1 Maj Inkomna Aflidna qvarstodo emellan 1806 Vv— 1807 Vv )i » )> qvarstodo emellan 1807 V v— 1808 V v * qvarstodo emellan 1808 Vv— 1809 Vv qvarstodo emellan 1809 Vv— 1810 Vv )j )) )) qvarstodo emellan 1810 Vv— 1811 V"^ • )) )) )i qvarstodo emellan 1811 Vv— 1812 Vv » 1) 11 qvarstodo emellan 1812 Vv— 1813 Vv . )) )) qvarstodo emellan 1813 Vv— 1814 Vv , Män Qvin. Summa 19 12 31 5 3 8 3 1 4 21 14 35 4 2 6 3 — 3 22 16 38 4 — 4 1 1 25 16 41 2 3 5 1 — 1 26 19 45 1 2 3 1 2 3 26 19 45 1 — 1 5 1 6 22 18 40 3 1 4 2 1 3 23 18 41 3 — 3 1 — 1 25 18 43 2 1 3 5 5 10 22 14 36 _ 2 2 2 2 4 20 14 34 1 ~ 1 5 1 6 *') Den 28 Febr. 1808 intogs derjemte en dreng från Wirmo behäftad med obotlig venerisk sjukdom och för hans räkning iordnin- ställdes ett särskildt rum, i hvilket han skulle hållas instängd till af- böjande af smittans utbredande bland hospitals hjonen. Han afled d. 29 Nov. 1814. 210 Qvin. Summa 1814 (1. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1814 Vv— 1815 -/v Aflidna „ „ ., 1815 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1815 Vv— 1816 Vv Aflidna „ „ „ 1816 d. 1 Maj qvarstodo ...... Inkomna emellan 1816 Vv— 1817 Vv Aflidna „ „ „ 1817 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1817 Vv —1818 Vv Aflidna „ „ „ Hemsänd „ „ „ 1818 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1818 Vv— 1819 Vv Aflidna „ „ „ Rymd „ „ „ 1819 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1819 Vv— 1820 7v . Aflidna „ „ „ Rymd „ „ „ 1820 d. 7 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1820 7v— 1821 Vv . Aflidna ,, „ „ Rymd „ '„ „ 1821 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1821 Vv— 1822 Vv , Aflidna „ „ „ 1822 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1822 Vv— 1823 Vv Aflidna „ „ „ LösgitVen „ „ „ 1823 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1823 Vv— 1824 Vv Aflidna „ „ „ Hemsänd „ „ „ 1824 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1824 Vv— 1825 Vv Aflidna „ „ ,. 16 2 2 "l6~ 1 It" 6 1 22 1 1 1 21 2 2 1 20 2 3 1 18 I 1 1 17 6 1 22 o 23 2 "iT 2 1 18 2 Is" 2 3 19 1 29 4 2 31 3 3 14 i 31 3 j 9 — 1 17 2 1 Ii" 1 1 "ii" 1 1 Ii" 2 3 1 2 — 1_ 19 i 36 1 7 1 I _2_ 41 2 1 1 39 3 2 1 39 4 3 1 38 3 4 1 36 15 1 1 41 4 1 36 3 211 1825 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1825 '/v— 1826 '/v Aflidna „ „ „ 1826 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1826 »/v— 1827 \ v Aflidna „ „ ,, 1827 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1827 Vv-1828 '/v Aflidna T) )> 1828 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1828 Vv— 1829 '/v Aflidna „ „ 1829 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1829 Vv —1830 Vv Aflidna „ „ „ 1830 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1830 Vv —1831 Vv Aflidna „ „ 1831 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1831 Vv —1832 Vv Aflidna )> 11 1832 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1832 Vv-1833 Vv Aflidna „ ,, „ 1833 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1833 Vv — 18:34 Vv Aflidna „ „ „ 1834 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1834 Vv— 1835 Vv Aflidna „ „ „ 1835 d, 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1835 Vv-1836 V v Aflidna „ „ „ 1836 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1836 Vv— 1837 Vv Aflidna „ „ „ 1837 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1837 Vv— 1838 Vv Aflidna Män yvin. Summa 22 15 17 ■ — 3 3 1 — 1 21 18 39 1 2 3 — — — 22 20 42 1 — 1 1 1 2 22 19 41 1 1 2 1 1 2 22 19 41 1 1 2 1 3 21 18 39 1 1 2 1 2 3 21 17 38 2 — 2 5 2 7 18 15 33 5 — 0 j! 3 2 5 1 20 13 33 3 2 5 — — — 23 15 38 1 1 2 1 ! 1 2 \ 23 15 38 2 1 3 1 1 2 24 16 39 2 — 2 — — — 26 1 15 41 \ 1 — 1 212 Män Qvin. Summa 1838 d 1 Maj qvarstodo . 25 2 4 15 2 40 4 6 Inkomna emellan 1838 »/v— 1839 Vv . . . Aflidna „ „ „ 1839 d. 1 Maj qvarstodo i 23 1 15 38 3 Inkomna emellan 1839 Vv— 1840 Vv . . . Aflidna „ ,, » • • • 1 2 1840 d. 1 Maj qvarstodo . . > Inkomna emellan 1840 7^—1841 Vv . . . Aflidna „ „ „ ... 24 1 17 41 1 1841 d. 1 Maj qvarstodo Inkomna emellan 1841 Vv— 1842 Vi ") • • Aflidna „ „ „ ... Atsända till kuranstalten vid Helsingfors . 1 23 t ^ 2 1 6 17 5 1 1 40 8 3 7 1842 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1842 Aflidna „ „ Afsänd till Åbo i 18 1 5 1 20 1 3 38 6 3 1 1843 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1843 Aflidna „ „ 22 6 i 11 18 3 2 40 9 13 1844 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1844 Aflidna „ „ 17 19 36 7 5 12 4 5 9 1845 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1845 Aflidna „ „ 20 2 4 19 39 1 3 1 i 5 ! 1846 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1846 Aflidna „ ,, Afsänd till kuranstalten vid Helsingfors . 18 2 1 19 37 5 7 2 2 — 1 1847 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1847 Aflidna ,, „ t Afsända till kuranstalten vid Helsingfors . 19 3 22 2 1 o 41 5 1 2 1848 d, 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1848 Aflidna „ „ 22 4 6 1 21 6 6 43 10 12 **) Af dessa voro 3 män ooh 3 qvinnor, livilka den 30 Juli 1841 inkommo från Kronoby upplösta liospital. 213 Män 20 ■ 4 5 Qvin. Summa 1849 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1849 Aflidna „ „ 21 41 4 8 1 6 1850 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1850 Aflidna ,, „ 19 24 43 2 4 6 2 4 6 1851 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1851 Aflidna „ „ Hemsänd „ „ 19 13 3 24 7 1 43 20 3 1 1852 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1852 Aflidna „ „ 29 3 30 1 59 5 1 8 2 ! 2 1853 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1853 Aflidna „ „ Hemsänd ,, „ , 32 14 7 33 5 o 1 65 19 10 1 1854 d. 1 Januari qvarstodo Inkomna under 1854 Aflidna „ „ 39 34 — 4 1 2 73 4 3 1855 d. 1 Januari qvarstodo") Inkomna under 1855 Aflidna „ „ 38 36 1 1 7 1 5 74 2 12 1856 d. 1 Januari qvarstodo **) Inkomna under 1856 Aflidna „ „ Hemsänd *^) „ „ 32 7 2 32 3 1 64 10 2 1 1857 d. 1 Januari qvarstodo *^) Inkomna under 1857 Aflidna „ „ 37 34 71 2 2 4 1 2 3 1858 d. 1 Januari qvarstodo *^) i Inkomna under 1858 1 Aflidna ., „ 38 34 72 8 19 5 4 9 **) Af dessa vårdas 5 män och 2 qvinnor utom hospitalet. *') Hemsänd som frisk, men fick af hospitalet uppbära för sin fattigdom 2 t:r råg årligen ända till sin död d. ^7^^ 1859. *'') Af dessa vårdas 5 män utom hospitalet. 214 Män I Qvin. Summa 1859 d. 1 Januari qvarstodo *') Inkomna under 1859 Aflidna „ „ 1860 d. 1 Januari qvarstodo *') Inkomna under 1860 Aflidna „ „ 1861 d. 1 Januari qvarstodo *') Inkomna under 1861 Aflidna „ „ 1862 il. 1 Januari qvarstodo") Inkomna under 1862 Aflidna „ „ 1863 d. 1 Januari qvarstodo") Inkomna under 1863 Aflidna „ „ 1864 d. 1 Januari qvarstodo ") Inkomna under 1864 Aflidna „ „ 1865 d. 1 Januari qvarstodo ") Inkomna under 1865 Aflidna „ „ 1866 d. 1 Januari qvarstodo *') Inkomna under 1866 Aflidna „ „ 1867 d. 1 Januari qvarstodo*') Inkomna under 1867 Aflidna „ „ 1868 d. 1 Januari qvarstodo*') Inkomna under 1868 Aflidna ,, „ 1869 d. Januari qvarstodo*' Inkomna under 1869 Aflidna „ ,, 1870 d. 1 Januari qvarstodo*') Inkomna under 1870 Aflidna 41 2 31 4 2 72 6 10 35 33 68 2 6 8 1 7 8 36 32 68 5 1 6 1 1 2 40 32 72 2 — 2 2 1 3 40 31 71 1 2 3 2 2 4 39 31 70 5 — 5 1 2 3 43 29 72 2 — 2 3 — 3 42 29 71 1 3 4 — 1 1 41 31 72 1 _ 1 — 1 1 42 30 72 — — — 42 30 72 2 3 5 3 3 6 41 30 71 2 3 5 b 1 4 **) Af dessa vårdas 4 män utom hospitalet. **) ^ „ „ 4 „ och 1 qvinna utom hospitalet. 215 1871 d. 1 Januari qvarstodo *») i Inkomna under 1871 \ Aflidna „ ,, 1872 d. 1 Januari qvarstodo ^<') i Inkomna under 1872 Aflidna ,, „ 1873 d. 1 Januari qvarstodo *") Inkomna under 1873 Aflidna „ „ Män Qvin. iSnmma 40 2 3 1 32 72 — 2 3 6 39 3 6 29 68 4 7 2 8 36 3 1 31 i 67 2 I 5 1 i 2 1874 d. 1 Januari qvarstodo*') Inkomna under 1874 Aflidna „ „ i 38 6 3 32 2 70 6 5 1875 d. 1 Januari qvarstodo *') Inkomna under 1875 1 Aflidna „ „ Hemsänd „ ., • . 41 30 4 — 2 ! 1 1 \ — 71 4 3 1 1876 d. 1 Januari qvarstodo ^'^) Inkomna under 1876 Aflidna „ „ 42 1 29 2 1 1 1 71 3 2 1877 d. 1 Januari qvarstodo '') Inkomna under 1877 Aflidna „ „ 43 29 72 8 1 - ! 8 6 1 2 1 8 1878 d. 1 Januari qvarstodo *') Inkomna under 1878 Aflidna ,. „ 45 1 1 ■ 27 72 1 , 1 . 1879 d. 1 Januari qvarstodo*') Inkomna under 1879 . . Aflidna „ „ . , Hemsänd „ „ . . 1880 d. 1 Januari qvarstodo *') Inkomna under 1880 . . Aflidna „ „ . . 1881 d. 1 Januari qvarstodo **) Inkomna under 1881 , . Aflidna „ „ . . Hemsänd „ „ . , 45 5 5 27 1 2 72 1 — 1 i ^ 26 70 i 1 2 3 1 2 2 4 43 26 69 ! 2 2 4 1 — 1 1 i 1 — 1 ") Af dessa vårdas 3 män och 1 qvinna utom hospitalet. M 4 1 ') r « „ 4 „ „ 2 qvinnor „ ') r r r 5 » « 1 qvinna ,, 216 Män Qvin. jSuinma 1882 d. 1 Januari qvarstodo ") Inkomna under 1882 Aflidna „ „ 44 2 2 1 27 71 1 3 1 3 1883 d. 1 Januari qvarstodo*^) Inkomna under 1883 Aflidna „ ^ 44 27 I 71 2—2 1—1 1884 d. 1 Januari qvarstodo ") ' Inkomna under 1884 Aflidna „ „ Hemsänd „ „ 45 2 2 1 27 72 2 2 1 1885 d. 1 Januari qvarstodo "*) Inkomna under 1885 Aflidna „ „ 44 2 1 27 71 1 3 1 2 1886 d. 1 Januari qvarstodo ^■^) 45 27 1 72 Genom ett bref från öfverdirektionen för hospitalen och barnhusen i riket af d. 27 Okt. 1768 bestämdes att an- talet underhållstagare i Sjählö hospital bör minskas ifrån 63 till 50, på så sätt att då någon med döden afgick, platsen skulle lemnas obesatt. Tillika infordrades yttrande derom, huruvida, icke tjenstepersonalens antal under sådana förhål- landen kunde förminskas samt huru många fattiga barn genom den vunna besparingen skulle kunna födas och underhållas ^*). Ehuru någon minskning af betjeningen icke synes hafva skett, underhöllos likväl efter denna tid ett vexlande antal barn från Åbo och Björneborgs län på hospitalets bekostnad. De in- ackorderades hos bönder, som för deras underhåll uppburo några riksdaler om året af hospitalet. Sålunda underhöllos : 1795: 65 barn 1799: 41 barn 1805: 75 barn 1796: 41 „ 1800: 35 „ 1807: 75 ,, 1797: 41 „ 1801: 35 „ 1808: 75 „ 1798: 42 „ 1802: 28 „ *) Hospitals arkivet på Sjählö. 217 Af de personer, som från helge ands Imset i Abo öfver- flyttades till Sjählö blef en f. d. båtsman vid namn Lars Nebb „för det förargeliga och wederstyggeliga lefwerne. som lian dersammastädes förer (effter som de ransakninghar och doomar som öfver honom gängne äre thet nogh sanibt wthwijsa)" ge- nom ett af landshöfdingen d. 6 Februari 1635 utfärdadtbref^^) anbefalld att begifva sig ifrån hospitalet. Ehuru han be- skrifves såsom „en rörlig person, som medh styrande åth Räfle, Rijga och Stockholm heele sommaren genom sigh bruka låter och där medh såwidht sitt uppehälle noghsambt för- tiena kan," beviljades honom dock till underhåll 3 tunnor spanmål af Masku härads kronotionde. At hans hustru, som äfven var intagen och nu var nödsakad att följa mannen beviljades intet särskildt underhåll, emedan hon är en „wngh och fliöör qwinna", som kan ,,födhe sigh medh siue händer." Det hus han vid hospitalet åt sig uppsatt inlöstes för hospitalets räkning ^'^). *^) Masku härads räkning för 1635 fol. 211, i Finl. stats arkiv. **) Af livad slag Lars Nebb egentligen var, framgår bland annat ur en ransakning, som hölls med honom inför rådstufvurätten i Abo 1628. I Abo stads dombok för nämna år förekommer nemli- gen följande: Den 19 Julij blef Lasse Näbb ifrå Siällöö hospitall framkallatt af welborne ståtthollaren Jönss Kurck ochtilfrågades för en sittiande rätt huru och igenom hvad sätt, han war blifwen lam och haltt på sitt been, där till han swarade att han för nogre åhr sedan om wint- teren hadhe kommit ifrå Sancte Mårtenss sochn, der han sadhe sig hafwa warit att fordra opå wirke till cronones skipszbygning, och hijtt till Abo, där han då hadhe sitt hemwijst och sadhe han nu, att han då hadhe om Natte tidh på Klostergatun kört sigh lam; fråga- dess honom emoth hvadh, swarade han, iagh weett icke emoth huadh dett war. Nu emedan bem:te Lasse Näbb af heele menigheten biet ahngifwen, att han hafwer waritt och är en stoor Drinkare och oro- ligh karll, war och nu allas meningh, att han hafwer warit full och drucken, då han bem:te sitt fall bekommitt hadhe, synnerligen och för den orsak skuldh att han nu sadhe, att han icke wiste, emoth 218 1664 finnes äfven antecknadt att Eric Blind, „someen tijdh för sina exessser hafver ifrån liospitalet warit uthslu- ten". ånyo beviljats inträde. 1726 anhåller föreståndaren om att kongl. förordningen om bränvinsbräuuande af råg och hvete måtte uppläsas äf- ven i hospitalskjTkau på Sjählö „på det att missbruket, som widh Siählöö tagit öfverhandeu med bränwiins brännande af deras underhålls spanmåhl, må vara hämmad." Så skedde och härefter synes detta oskick hafva upphört, men 1736 anför han åter klagomål deröfver att ..sedan bran vins brän- nande allom blef tillåtit ett fast oanständigt brämvins nyt- tiande ther i hospitahlet öfverhandeu tagit, eij allenast hos dem. som äro wid sitt förnuft, utan och de andre thärstä- des inlöste liwaraf esomoftast skall förorsakas slagsmåhl och faselige swordomar; och ehuruwähl han till dess förebyg- giande af allt sådant all flijt anwändt, så skall likwist ifrån the therintill belägne sochnar och byar. så af the inlöste, hvad han sigli skenade; Widere biet' ocli nu bein:te Lasse Näbb ahn- klagader af saligli H. Bengtz (fordom liospitalssin'äst)eftteilefwerska Imstro C is ila, att han henne vthan någon gifwen orsaak i sijn drycken- skap och öfwerdådighet hadhe slagitt och kinpustatt, på gatun för hennes portt, detta han och medlr skääll eiJ emoth seija kundhe nthan och sielff bekende, att han henne ett raunslagh slagith hadhe: Derföre han och nu blef saakfeltt till 6 i^ treeskifttess, efter 12 Caprtt Såår- måla B. raedh willije i Stadzlagen. Ytterligare blef och nu Lasse Näbb, af M a t z T y s k dhe fattigess föreståndare beklagader attLasse hadhee nu nyss slagitt Matzess hustru, som och nu är dhe fattigess rededeija på Siällöö och att oftteb:te Larss sigh fast otilbörligen och illa steller emoth hvar Mann där i spettalen, hAvilkett ärende och saak blef skuttit härifrå rätten eftter 12 cap:tt i Rådstugu Balken till Lagh å Tingh att förliöress, ransakass och dömass. Nu uthi en summa, blef nu här i rätten omtalatt, att bem:te Lasse Näbb, icke wore wäll wärdigh att få någon allmosa, emedan han är en bruke- 1ig karl och låter sigh ännu bruka tVir en styrman och hyra såsom en båtzbyggiare där medli lian wäll kan förtjona sitt daghligitt brödh enär han -w-ill. 219 som en dehl betiänte, lönligen bränwin uti hospitahlet både emot penning-ar och bröd, som och spanmåhl inpractiseras . . . På det slik ogudachtig- samt öfverflödighet måtte före- kommas, samt enkannerligen the hufvudsvaga therigenom icke blifwa till sina sinnen ännu mehra förwirrade, och så- ledes större beswär och äfventyr förorsaka „har landshöf- dingen ej kunnat undgå att förordna att" emedan de siuke och eländige till sin kropps styrkio nödvändigt något be- tarfwa. så tillåtes hospitals föreståndaren allena bränwijn, för the samma till salu hålla, och bör för den skuld till bränwijnets försälljande en tillf örlitelig person hafva, som högst om dagen för 2 eller 3 öre k:mt till dem aflåter, sko- landes then som bränwijnet kiöper straxt uti berörde sälja- res närwaro thet förtähra och ther någon wore så eländig sampt wanför, att then icke förmådde sielf gå till bränne- wijns säljaren, så bör en sådan tå igenom ålder och upp- syningsmannen eller någon annan beskelig, thet afhemta låta, men ingalunda ingenom någon dåre, på det ej något under- slef förlöpa må, och then ena i thens andras namn mehra taga och förtähra, än förmält är . . . ." Det sorgligaste och mörkaste minne i hospitalets hela historia är likväl förbundet vid namnet Olof Norman. Bland de separatister, hvilka i medlet af 1700-talet förorsakade pre- sterskapet och myndigheterna i Österbotten mycket bråk, om- nämnes äfven enkan efter framlidne kronolänsmannen i Ny- karleby Lorentz Nordman, jemte sonen Erik Nordman") Till samma slägt och religiösa sekt hörde äfven Olof Nor- man (namnet skrifves äfven Nordman, men oftast Norman). Såsom förvaltare på en egendom i Skåne hade han derstä- des råkat i delo med presterskapet samt slutligen blifvit iu- ") Akiander, Matth. Historiska upplysningarom religiösa rörelser i Finland, Del. I Helsingfors 1857. 15 220 satt på Kalmar slott. Genom ett bref af konimg Fredrik I (lat. (len 24 JuU 1741 '''^) anbefalles emellertid landshöfdin- gen i Kalmar Staél v. Ho 1st ein att med det första försända Norman tiU Stockholm, för att derifrån befordras till Åbo. dit ock hans hustru och barn finge följa honom. Samma dag utfärdade konungen äfven ett bref i samma sak till öfver- ståthållaren i Stockholm. Likaledes erhåller landshöfdingen i Åbo baron O. E. Uxkull genom ett kungl. bref af d. 23 Juli 1741 såväl un- derrättelse om Normans ankomst, som ock närmare instruk- tioner, om huru med honom vidare skall förfaras. Brefvet är af följande l3'delse: ^^) „Till Landshöfdingen Baron Uxkull, at Olof Norman må intagas uti Skiälöö Hospital och therstädes niuta dubbel portion. ,,Friedrich etc. Uppå Cahnare slott är en. Olof Nor- man benämnd, för sine, från wår rätta ewangeliska lära, se- paratistiske och skilj aktige hysande meningar, några år wor- den hållen, så wäl till hans underwisning, at bringas från sina wlllosatser, som ock at wara under inseende, på det att han icke måtte bibringa androm samma sine meningar; men som det icke lägUgit fäller at hafwa honom längre på Calmare slott, så hafwa Wij fallit på de tankar, at låta honom, som eljest är af ett saktmodigt och stilla wäseende, föras till Åbo, därstädes i Skiälöö hospital att intagas och niuta nådebröd i sin öfriga lifstid, dock under inseende af hospitalsprästen och föreståndaren, att ifall han skulle förmärkas Avilla be- tyda androm sine wilfarande meningar, sådant honom för- ") Justitie revisionens registratur lör l'J4l fol. 334 i kongl. sv. riksarkivet. *') Justitie revisionens registratur tör 1741 tol. 331 i kongl. sv. riksarkivet. 221 menes; låtandes Wij jämwäl Wår befallning- afgA till Bisko- pen och Consistorium icke allenast därom, utan och låta ho- nom, af någon upbyggelig präst, af de swänska prästerne, då och då besökas, som söker til at än ytterligare i saktmodig- het, af Guds ord, öfwertyga honom om sin wilfarelse. Det är för den skul wår nådige wilja, at I icke allenast fogen den anstalt, af ofvannämnde Norman, när han härifrån dit anländandes warder, blifwer i Siälöö hospital intagen, att therstädes niuta huswarelse och uppehälle, til dubbel portion, utan ock Oss förut i underdånighet wid handen gifwen, hwad som till hospitalet vanligen ärlägges, för en person, som till en portions åtnjutande, där inköpes, at Wij betalningen för denne Normans inkiöpande kunna anordna. Och ehuru wäl Wij hafwa tillåtit, at bem:te Normans hustru och barn må wara honom följaktige, om de så willa; så komma de dock icke at niuta någon förplägning wid hospitalet; utan kunna de med tieuster och arbete hos godt folk, elliest til- städjas at förtjena deras uppehälle. Och Wij etc. Stockholm i Rådkammaren d. 23 Julii 1741. Friedrich." Huruvida det kort derpå utbrutna kriget eller andra orsaker vållade uppskof med Normans öfversändande är obe- kant, men visst är att han först på hösten 1744 öfverkom till Åbo och blef den 20 Oktober nyssnämnde år insatt på Åbo slott. Derstädes vistades han till den 11 Maj påföljande år då han öfverfördes till Sjählö. ^") Enl. landshöfdingens bref af d. 13 i samma månad skulle han i hospitalet „niuta dubbelt underhåll.... i hela sin lifstid". En särskild bygg- nad hade här blifvit för honom i ordning stäld, men då den •**) Åbo och Björneborgs läns verificationsbok tor 1746, Band II, fol. 4249. 222 befanns vara för trång, emedan han hade „ett stort hushåll och nog husgerådssaker'', så uppfördes ännu samma år en ny byggnad för hans räkning. Tyst och stilla förflyta några år, men 1751 ådrager han sig ånyo vederbörandes uppmärksamhet. Den 4 Juli nyss- nämnda år hade nemligen ett af hans barn aflidit, och tro- gen sina åsigter hade han sjelf redan samma dag begrafvit det i en kryddgårds täppa. Hospitalsföreståndareu inrappor- terar händelsen till landshöfdingen och biskopen och när- maste följden häraf var en skrifvelse af den 19 Juni 1751 till prosten i Nagu Abraham Miödh, livari det bland an- nat heter: ^^) „ehuruwäl . . . . consistorium jemwäl för detta antydt såwäl Tit. som presterskapet på Sjählö, att hafva å denne Norman och dess företagande ett vaksamt öga, har dock consistorium igenom denna af inspectorn Li t an der afgifna rapport måst falla på de tankar, att å bemälte se- partist och dess förehafvaude ej torde hafvas ett så alfvar- samt inseende, som dess person och företagande fordra. Consistorium föranlåtes altså, att härmed infordra såväl Tit:i som presterskapets på Själö utlåtande, huruvida emot merbemälta Nordmans sjelfsvåld såväl i den delen, hvad dess aflidne dotters begrafvaude, som hvad dess eljest plä- gade bekantskap och umgänge med närmare eller fj armare forsamlings ledamöter angår, vederbörliga mått och anstal- ter blifvit tagne . . . ." Det affordrade utlåtandet afgafs, men åtgärderna befunnos så otillfredsställande, att biskopen och landshöfdingen sågo sig föranlåtue att den 31 Juli 1751 utfärda följande skrifvelse ^^): ") Akiander, Matth. anför detta bref I. c. Del. I pag. 148, men namnet skrifves här Bor man i st. f. Norman. **) Hospitals arkivet på Sjählö. 223 „Uti nedannämnda Mål hafva vederbörande att ställa sig följande til efterrättelse: l:o) Som catechismi förhörens försummelse i Siählö är i sig sielf en oförsvarlig] efterlåtenhet ; ty böra prästerska- pet hädanefter en så angelägen deras ämbetes pligt bättre bevaka och samma förhör framdeles med all eftertryckel[iga] nit och högsta vinläggning drifva och skiöta. 2:o) Beträifande Normans dotters begrafning i en krydd- gårdstäppa, tvärt emot kongl. kyrkolagens 18 Cap. 4 §, så bör thetta mål hos vederbörande domare i orten vid nästa ting af föreståndaren anmälas och thess utlåtande häröfver afwaktas. 3:o) Hafva prästerskapet tillika med föreståndaren at noga tilse, det ingen af de resande främmande hädanefter må med Norman conversera, til h vilken ända föreståndaren har at straxt tillsäja them som vilja inn til Norman, det sådant icke är tillåteligt, såsom ock warna Norman sielf. att icke umgås med någon annan. Men skulle någon emot föreståndarens förbud lika fult tränga sig inn till Norman, el:r Norman icke akta en sådan prästerskapets och förestån- darens varning, så äger föreståndaren at befordra och aflef- verera then tergiverserande till nästa kronobetient, hvilken har att forsla en sådan til Landscancelliet härstädes; men för Norman sielf bör föreståndaren i sådant fall och ther han på åtvarning ei håller sig från umgänge med andra, in- nehålla af dess månadskost efter det som i kongl. kyrko ordningens 28 cap. Ii § stadgas. Dock håller man ännu för betänkligt, at om thenna sak utfärda några publi(iue var- ningslysningar till socknarne omkring hospitalet. 4:o) Finner man fördelaktigt icke allenast at N or mans barn äga frihet, utan ock skulle gierna see at the ville be- gifva sig ifrån sine föräldrar och hos annat folk antaga tienst. 224 5:o) Thet numera moderlösa flickebarnet Lisa ved namn, som Norm a il at upfödas uptagit, åligger föreståndaren at fodersammast tilbakars skaffa til thes fader dragonen på Häppilä rustshåll i Hirfsala öö eller på något annat godt ställe, och ingalunda låta thet af Norman ytterligare upfost- ras. Åbo d. 31 Julii 1751. Jean Georg Lillienberg. Joh. Browallius. Under denna stränga uppsigt, hvilken i många af- seendeu är egnad att i minnet återkalla sagan om den så kallade jernmasken, framlefde Norman sina dagar ända till den 16 maj 1773, då han ändteligen afled vid 85 års ål- der. Hans hustru Maria öfverlefde honom samt förunnades i kraft af ett af biskopen och landshöfdingen utfärdadt bref af d. 30 Augusti 1773 att i sin öfriga lifstid, få „niutaden ena af de fattigkoster, som dess man i lifstiden åtnjutit, samt äfven förblifva vid den i hospitalet inbragta egendo- men ostyckad, dock under vederböraudes tillsyn emot all förskingring deraf tills den framdeles efter hennes död helt och hållet hospitalet hemfaller'-. Hon afled vid 80 års ålder den 23 November 1780. Hennes efterlemuade egendom sål- des derefter på auktion samt iubragte hospitalet hela 28 Rdr. 36 sk. 2 rst. specie. Så lång denna sorliga historia. Den visar nogsamt huru ett hänsynslöst trosnit kunde gestalta lifvet för en sakt- modig och stilla medborgare, livars enda fel var att han tänkte annorlunda än hans samtida samt icke kunde förmås att vika från den (ifvertygelse, som skänkte honom den stör- sta tillfredsställelsen. Då Finland skildes från Sverige upphörde äfven kongl. seraphimer ordens gillets öfverinseende öfver hospitalet och detta åliggande anförtroddes åt kejs. regeringsconseljeiis can- 225 sliexpedition ^'■^). I egenskap af chef fur denua företog grefve Carl Manne rheim åtföljd af ref erendarie sekreteraren me- dicine doktor Fr. W. Radloff den 17 Juli 1809 ett besök på Sjählö. Ur den öfver detta besök upsatta och till rege- ringsconseljen inlemnade berättelsen må några utdrag med- delas : •**) — — — „Hospitalsgården är belägen på en höjd. husen ställde i fyrkant, med ett slutit plank af bräder emellan. Gårdsplanen vid pass 50 aln lång och 36 aln bred. inom hvilkeu finnes 1:0 Ett stenhus, 28 aln långt 12 aln bredt, hvari- genom är ingång till gården, består af ett kök, 12 aln i fyrkant, som tillika är bagarstuga, samt 2:ne kamrar och en rymlig och ljus vind ofvanpå. 2:0 Ett stenhus till veuster, 36 alnar långt 12 alnar bredt med farstuga, en kammare midt uti för hospitalsdren- gen, samt på ömse sidor ett rum för dårarne, hvaruti en gång 3 V2 aln bred med afplankade 5 celluler på hvardera sidan, tillsammans i begge rummen 20 celluler af 3 V2 alns längd och 3 alns bredd, försedd med små högt uppsatte fenster, de flesta utan galler. Uti hvardera rummet blott en kakelugn midt på gången. 3:0 Ett stenhus midt emot köksbyggningen, 12 al- nar i fyrkant, med 6 celluler af samma storlek och beskaf- fenhet, som de förra utom att fönstren äro med jerngaller försedde. — Dessa tvenne stenhus äro för några år sedan genom seraphimer gillets försorg uppbyggde efter meddelad *') Landshöfdingen och biskopen utgjorde hospitalets „di- rektion". **) Finl. statsark. Nyare handlingar rörande Sjählö hospital. 226 ritning för en kostnad af 4000 Edr. K. G. S. och befunnos i godt stånd. ^^) 4:o En träbyggning- till höger gammal och förfallen, men kan genom brädfordring och andra smärre reparationer ännu flera år blifva för sitt ändamål tjenlig. Till indelning af densamma alldeles af samma beskaffenhet som den mot- svarande venstra flygeln och innehåller 20 celluler. Af dessa byggnader äro de trenne förstnämnde brandförsäkrade och afgiften erlagd till och med år 1808. Utom gården befindtliga byggnader, som tillhöra hospi- talet: 1:0 Här vid hospitalsgården är en gammal bod af vid pass 8 aln i fyrkant. 2:0 Icke långt derifrån en rymlig 2 vånings byggning, likväl mycket förfallen, som för detta varit bebodd af en så kallad klockare prest, men sedan af seraphimer gillet inlöst och ämnad till boningsrum för sysslomannen. 3:0 Nedre vid sjöstranden en vanlig badstuga af trä nyligen uppförd. 4:0 Hospitalspredikantens boningsrum belägna i vä- ster från hospitalet, ännu brukbare, men fordra flera repa- rationer, 5:o Spanmålsmagasinet belägit på en särskild halfö bredvid kyrkan, tycktes vara ganska förfallit och behöfver reparation. ^^) Dessa byggnader uppfördes under åren 1801 — 1803 och ut gjorde kostnaden enl. entreprenad contraktet af den 15 Julii 1800. För kokhuset 1170: 46 ,, koppelhuset 846: 43 „ dårluisbyggnaden 2197: 10 ,, inkörsporten samt ett hemligt hus 40: 30 8 Summa Rdr. r. g. s. 4255: 30. — Härtill kom. 200 Rdr. r. g. s. utgörande kostnaden för en i kontraktet icke upptagen källare, som byggdes under kokhuset. 227 6:0 Kyrkan af träd är också betydeligt förfallen och kyrkog-ården saknar alldeles stängsel. ^^) 7:0 Trenne väderqvarnar. *") I sammanhang härmed må några ord nämnas om. denna kyrka. Den från xVbo 1624 hitflyttade hospitalskyrkan egde bestånd ända till 1733, då den nedrefs och en ny, ännu bestående kors- kyrka af trä uppfördes. A en i kyrkan uppsatt tafla är antecknadt att byggandet begyntes den 1 Juni 1733, fullbordades d. 23 Aug. samma år, samt invegs den 26 Aug. af Magister Henrik Alanus. Vid detta tillfälle voro 3 ^houboister" hemtade från Åbo, hvilka jerate den i hospitalet intagna studenten Johan Zadler „mu3ijsera- de Gudi till ähra och kyrkian till prydnad". Kyrkan, uppförd i kors- form med ingång i ändan af södra korsarmen, är försedd med 9 fen- ster (af hvilka 8 st. ännu 1841 voro med bly och 1 med trä bå- gar), ljus och rymlig. Altaret i ändan af östra korset, altartaflan i Sweidels maner föreställer nattvardens instiftelse och vid predik- stolen finnes en oljetafla (kluddverk) föreställande en engel besö- kande en sjuk, med påskrift C ar o lus Joh. von Holthusen dona- vit A:o MDCCXXXIIII. Kyrkans vestra korsarm är afstängd ge- nom ett högt genombrutet träskrank, innanför hvilket en skild liten altarkrans tinnes och bänkar af enklaste slag. Det var här de spe- telska tingo bivista gudstjensten. Ingången hit är genom en liten dörr (icke olik en ladas) i ändan af denna korsarm. Midt under kyr- kan linnes en af hospitalsföreståndaren Erik Lithander omkr. 1759 uppbygd murgraf, i hvilken det 1841 förmäles att ännu i senare tid, lik blifvit nedlagda. Norra korsarmen är genom en tät brädvägg åtskild trån kyrkan och använd som sakristiga. Här förvaras kyrkans skrud bestående af; en messhake af svart sammet med silfver galon, en messhake af blå atlas med Kristus på korset i gammalt broderi; (har sannolikt tillhört S:t Jörans hospitals kyrka). En messhake af blått dammast med Kristus på korset i gammalt broderi (öfverlemnad lti6l från Nagu kyrka till Sjählö). En messhake af gulbrokig dammast utan kors. 1691 d. 21 Dec. förärade Henrik Bäär till kyrkan en messings ljuskrona och erhöll derför sig tillförsäkrad grafställe i kyr- kan „rätt under funten". Ty värr dog han i Sverige. — Invid kyrkan en kyrkogård. — Kyrkans kärl, som sedan 1841 förvaras hos före- ståndaren, bestå af: l:o en invändigt förgyld kalk med patén af silf- ver vägande tillsamman 36 lod. På kalkens fot Carl XI:s namn. skiffer och på kanten af patenet ett S:t Georgs kors i hvars midt sy- nes en ur molnen sig sträckande arm med två tingrar, på den annars knutna handen, utsträckta. Förfärdigades 1688 at guldsmeden i Abo Hans Meyar för ett pris af 43 Dal. 21 öre 8 p. s:mt(Abo och B:borgs 228 Utom dessa hospitalet tillhörige hus äro i granskapet en mängd g^amla stug-or, mer och mindre förfallne, som be- bos af åtskillige inhyseshjon och hospitals betjeutes efter- lämnade hustrur och barn. En billig- farhåga för eldsvåda synes fordra att desse onyttig-e hus bortskaffades och för framtiden dylika missbruk förbödos. Hospitals sysslomannen bor nu i dess efter utsago egne hus på hemmanet, som är belägit några hundrade alnar från hospitalet. Hemmanet syntes annars vara försedt med vanlig åbyggnad. Antalet af hospitalshjonen var för närvarande 43 per- soner, hvaraf 24 mankön och 19 qvinkön. 40 voro på stäl- let närvarande, 2:ne hafva seraphimer gillets tillstånd att utom hospitalet njuta underhåll, och en var frånvarande i läns verificationsbok för 1689 fol. 6201). 2:o En kalk med patén af silfver helt och hållet förgylda, vägande tillsamman 25 lod. Nedanom bägaren i munkstil JHESUS CHRISTUS. På derunder utstående 6 st. knappar JHESUS (en bokstaf på hvar knapp); nedanför dessa: sone maria. På foten linnes ett upphöjdt crucefix och på ömse si- dor derom inom hvar sin sköld ett 1 och ett h. Nederst kring foten: lårens — hannes — son — cristin — thomas — walborg — ihesus — maria. (Har sannolikt förut tillhört S:t Jörans hospitals kyrka). 3:oEn kalk med patén af förgyld koppar på svarfvad träfot med följande inskriptioner i munkstil: G [o tt] hi[lf] un[s] samt nedanför denna: hi[lf] m[a]ri[a], (Blef 1661 från Nagu kyrka öfverlemnad till Sjählö). 4:o En liten kalk med patén af tenn. — Kyrkans klockor äro upphängda i en liten stapel af resvirke på planen utanför kjTkan. Den större af dem vägande 11 L© 17 % bär upptill inskriften GLORIA IN EXCELSIS DEO. På ena sidan linnes svenska riksvapnet och på den andra si- dan: LIB: BARO: LORENTZ CREUTZ; EPISC: AB: D. JOH. GEZE- LIUS; WÄLLÄRDE HER ERICH STODIUS; WÄLBETRODDE HENRICH BÄÄR. Den mindre klockan visar upptill: JEHOYA ANNO 1660. Nedtill: LAURENT PETRI HOFFMANN. Då genom Kejs- förordningen af d. 4 Febr. 1840 hospita]si)restens tjenst indrogs, an- sågs kyrkan öfverflödig och bestämd att neddrifvag. Den stod derpå oanvänd ända till 1865 då den ånyo iståndsattes, sedan i följd af ett kejs. bref af d. 15 Juni 1865 gudstjenster påbjödos att af Nagu soc- kens prästerskap hållas derstädes 3 å 4 gånger om året. 229 Nagu sockeu utau tillstAnd. En dåre underhålles af sine slägtiugar, är icke i förteckningen upptagen ; han är hemma från Lemo socken i Åbo län och såsom förmögen förmode- ligen icke af slägtingarna inlöst, af orsak att hans egendom efter författningarne då borde tillfalla hospitalet. Utom en karl som är behäftad med obotelig venerisk sjukdom äro alla öfrige svagsinte. 8 å 9 äro i hög grad galne, de öfriga hafva frihet att gå omkring på öu. utau att någon olägen- het af dem förorsakas .... Ehuru den anslagna staten .... tjxkes vara mer än till- räckelig, befanns dock detta hospital för närvarande uti ett beklagansvärdt och uselt tillstånd. De olyckliga varelser som der med dj^r kostnad underhållas sakna, utom födan, hvar- öfver ingen klagade, alla öfrige lifvets beqvämligheter. Långt ifrån att behandlas med det ömma medlidande, som deras belägenhet äger rätt att påkalla, synes man nästan glömt att de äro af samma slägte, som deras uppsyningsmän. In- neslutna i trånga, högst olämpliga kattor, utan afseende på mer eller mindre vansinnighet, skall väl deras tillstånd, långt ifrån att förbättras, snarare öfvergå till förtviflan och deras elände tidigare slutas, än naturens vanliga ordning kräfver. Snygghet och vädervexling var i dessa hålor allde- les törsummad och ehuru raidt i sommaren, funnos fönsterne ständigt tillslutne, hvarigenom stanken ökades till en nästan pestilentialisk grad. Uti träbj^ggningen till och med perso- ner af olika kön om hvarannan boende. De flesta af hospi- tals hjonen funnos halfnakna och några äfven försedde en- dast med få trasor att dermed skyla vissa delar af kroppen. Icke en gång halm att ligga på, endast bräder gjorde de- ras nöd vida sämre än missdådares i allmänna fängelser. Sysslomannen förebar väl till sin ursäkt att .... på staten icke något finnes anslaget till anskaffande af gång- och säng- 230 kläder; och ehuru det äfven så förhåller sig, tyckes dock utspisningen vara så högt tilltagen, att utan en nog synbar egennytta ett öfverskott till fyllande af dylika nödvändiga behof bordt uppkomma, hvartill så mycket mera anledning torde finnas i nuvarande sysslomannens företrädares uppfö- rande, som utan att ställa en sådan utgift i fråga, sielf haft omsorg om hospitalshjonens förseende med deras nödvändi- gaste behof .... Ehuru hospitalets betjening borde vara mer än tillräcklig för behofvet, nyttjas densamma troligen mera till sysslomannens egit gårdsarbete och andra sysslor, än till den för inrättningens ändamål nödige uppassning. Mer än en dreng och en piga syntes åtminstone icke nu närvarande och mölnare, smed samt inköpare, ehuru i staten upptagne, funuos efter berättelse alldeles icke. Läkarevård saknas helt och hållet, och om någon insjuknar måtte den i elände förgås. Enligt den af seraphimer gillet utfärdade instructioneu äro landshöfdingen och biskopen hospitalets öfver förestån- dare, men den närmare tillsynen är uppdragen kyrkoherden i Nagu socken, dock som denna syssla tör närvarande är le- dig, så är vid inrättningen ingen tillsyn och sysslommannen utan all controll." I följd af denna berättelse afläts d. 3 Sept. 1810 ett kejs. bref till landshöfdingen och biskopen, med uppdrag att med biträde af någon skicklig läkare uppgöra project till en ny organisation af hospitalet, hvarjemte föreståndaren anbe- faltes att innan vinterns ankomst förse hospitalshjonen med nödiga kläder samt halm och täcken för deras sängar. I för- ening med professoren vid Åbo universitet med. d:r Gabriel Erik von Haartman uppgjorde nu landshöfdingen och bisko- pen det äskade projektet, hvilket insändes till kejs. regerings conseljen d. 18 Dec. 1811, jemte ett af prof v. Haartman 231 uppgjordt förslag till en uy spisordning- för inrättningen. I bref af den 9 Juni 1812 meddelas nådigt bifall till de af hospitals direktionen föreslagna reparationerna och ändrin- garna af hospitalets byggnader, det gamla dårhusets m. fl. byggnaders försäljning, den af prof. v. Haartman uppgjorda spisordningen skulle antagas, samt ifrån den l:sta Sept. införas, (införandet sedemiiera uppskjutet till d. 1 Maj 1813) de inlöstas antal skulle tillsvidare utgöra endast 40 personer, säng- och gångkläder skulle genom en- treprenad auktion anskaffas. Rörande renligheten och ord- ningen vid hospitalet egde direktionen inkomma med „för- slag till ett förbättradt reglemente i denna del, lempadt tills- vidare efter hospitalets närvarande beskaffenhet .... [och] ehuruväl en läkares tillförordnande vore af särdeles angelä- genhet ansågs dock med hemställan derom än böra anstå till dess hospitalets stat närmare blifvit utredd och den slu- teliga regleringen med hospitalet försiggått". Förslag till ett nytt reglemente och en ny stat för hospitalets tjenste- män och betjente uppgjordes nu och sedan de genom ett kejs. bref af d. 15 Februari 1814 blifvit godkända, blef så- väl reglementet och staten den 14 derpå följande Mars af hospitals direktionen utfärdadt samt trädde i gällande kraft den 1 Maj 1814. (Se bilagan N:o VI). Hospitalets utvidgning och förbättring utgör emellertid fortvarande föremål för regeringens omvårdnad och öfver- läggningar. Gång efter annan infordras hospitalsdirektionens utlåtande och betänkande rörande hospitalet och slutligen afgifver direktionen d. 24 Februari 1819 ett omfattande förslag om dess utvidgning och dess försättande i ett äudamålsenli- gare skick. I stället för bifall till detta förslag fick hospi- talsdirektionen emottaga ett nådigt bref af den 20 Aug. 1822, hvari bestämdes att hospitalet skulle flyttas ifrån Själilö 232 till xibo stad eller något tjenligt ställe derinvid. «') Valet '"') Det kejs. brefvet härom förvaradt i Medicinalstyrelsens arkiv bland till hospitalsdirektionen ankomne kejs. bref är af följande lydelse: „Till Direktionen för Sjählö hospital angående hospitalets flyttning. Alexander etz. Wi hafve i nåder låtit oss föredraga Edert under- dåniga memorial af d. 24 Februari 1819 angående Sjählö hospitals utvidgning och förbättring jemte Edert tillfölje af Wår den 6 April meddelte nådiga remiss under den 9 sistl. Nov. i samma ämne ytter- ligare afgifne underdåniga utlåtande, men som Wi dermed af före- komne skäl, funnit hospitalet för framtiden böra ifrån Sjählö till Abo stad eller något tjenligt ställe derinvid förläggas; Altså och jemte det vid denna beskaffenhet närmare utlåtande öfver hvad I sålunda hem- stält, för det närvarande förfaller, vele Wi härmedelst i nåder hafva Eder anbefalt att till oss inkomma med underdånigt förslag angående såväl tjenligaste stället för hospitalets anläggning och sättet för flytt- ningens verkställande, samt bestridandet af den dertill erforderliga kostnad, såsom och huru de hospitalet nu tillhörige och å Sjählö be- findteliga byggnader må för kronans och hospitalets räkning, för- monligast kunna användas. Wi befalle etz. Helsingfors den 20 Au- gusti 1822. — Enligt H. K. M:ts eget beslut F. Steinheil, C. Man- nerheim,Carl Walleen, Gustaf Ladau,G. v. Kothen,A. Fin- k en berg. — De motiv som förestafvat en sådan flyttning synas, enl. ett i Finl. Statsark. befindtligt memorial härom, hafva utgjorts af att hospitalet såsom beläget afsides och på en under vissa årstider otillgäng- lig ö icke kan tillbörligen öfvervakas, att en läkare, som för inrätt- ningen är oumbärlig, icke kan utan stora kostnader der stationeras, hvarjemte hela inrättningens underhåll är vida kostsammare der än på ett annat lämpligare ställe. — Försök hade visserligen gjorts att erhålla läkare anställd vid hospitalet. Redan 1813 då sysslomannatjen- sten anslogs ledig ingick i annonsen härom, att sökande borde „med bepröfvad redlighet, drift och pålitlighet förena nöjaktig kännedom och skicklighet uti läkare konstens utöfning i allmänhet. (Abo tidn. 1813 N:o 73). Ehuru ingen så qvalificerad sökande då infann sig upptogs dock en liknande bestämning i § 2 af det reglemente för inrättnin- gen, som uttärdades den 14 Mars 1814 och då tjensten härefter d. 28 Juni 1819 ånyo anslogs ledig (Åbo allmänna tidn. 1819 N:o 82) in- gick åter samma bestämmelse i annonsen härom. Bland andra sö- kande anmäite sig denna gång äfven bataljonspredikanten, fllosotie och medicine doktoren Erik J. Cummenius. Sedan han med ho- spitalsdirektionen öfverenskommit om att jemte föreståndarelönen tå uppbära äfven en del af predikantens lön emot vilkor att förestå begge dessa tjenster samt dessutom tillhandagå de inlösta med uö- 233 af härför lämplig plats blef allt annat än lätt. Till en bör- jan föreslogs att detsamma skulle uppföras på Kähärlä hem- mans maik, men denna plats förkastades, sedan det blifvit ådagalagt att derstädes icke fanns tillgång till godt vatten. Härefter stadnade vederbörande i sitt val vid en till Lill Heikkilä kungsgård hörande äng, belägen emellan Sotalais by och Korpolais udde invid Åbo å, hvarvid det för hospitalet utsedda området skulle sträcka sig ända till den lilla bäck, som i närheten af sistnämnda udde inflyter i ån. Under- handlingar om platsens afträdande inleddes med d. v. inne- hafvarene af nämnda kungsgård baron Knut v. T ro i Is arf- vingar och allt syntes låfva en god utgång, då Abo brand 1827 inträfiade. Vid den efter branden företagna reglerin- gen af stadens område inrymdes det för hospitalet ifråga- satta området i den nya stadsplanen och blef för stadens be- hof inlöst. Sedan sålunda äfven denna plan strandat, väcktes fråga om att flytta icke blott Sjählö hospital, utan äfven Kro- noby hospital samt förlägga begge inrättningarna till Abo slott. Då emellertid såväl landshöfdingen, collegium medicum och intendenten för allmänna byggnaderna, hvilkas utlåtande dig läkarehjelp, utnämndes han d. 5 Dec. 1819 till de nämnda före- nade tjensterna samt begaf sig omedelbart härpå till Sjählö för att öfvertaga befattningen. Framkommen dit fann C. emellertid kyrko- herden i Nagu tältprosten M i ch. Ave lian bortrest, samt befallnings- mannen S. Wessel sjuk, och då någon af- och tillträdes syn eller inventering utan deras närvaro icke kunde försiggå, begaf sig C. efter några dagars vistelse på Sjählö derifrån till Hvittis. 1 följd af de besvärligheter han på återresan från Sjählö nödgades utstå, ådrog han sig emellertid lunginflammation och derpå acut reumatism, hvarföre han i bref af den 10 Jan. 1820 hos hospitalsdirektionen an- håller om att icke behöfva tillträda tjensten föran den 1 Maj, h var- till direktionen vid sitt sammanträde d. 12 April 1820 besluter att då „d:r C. sig så förhållit att direktionen icke vidare kunde till ho- nom hafva något förtroende, skulle detta memorial till dii*. öf- riga handlingar läggas, dock skulle C. om sitt entledigande under- rättas". (Hosp. dir. prot. i Medicinal styr. arkiv). 234 härom infordrats, enstämmigt förklarat att slottsbyggnaderna i Abo „såväl för deras beskaifenhet samt otjeuliga och osunda läge, som i anseende till granskapet med ufriga i slottet be- flndteliga inrättningar, blifva för ett ändamålsenligt dårhus olemplige, samt dessa byggnaders iståndsättande till sagde behof icke annorledes än medelst nästan fullkomlig ombyggnad och dryga kostnader kunde ske", fijrföll äfven denna plan. Under hela den tid dessa öfverläggningar om hospitalets flyttning och framtida placering pågingo, måste dock hospitalet på Sjählö underhållas, lid efter annan in- kom derföre dess direktion till styrelsen med betänkanden rö- rande hospitalets behof och förslag till deras fyllande. I hvart och ett af dessa framhålles behofvet af läkarevård för de derstädes inlöste och 1830 föreslås bl. a. att till dess hospitalets flyttning kunde försiggå „en af Abo stads läkare skulle engageras att så ofta som möjligt, men åtminstone en gång i veckan besöka dårhuset för att anordna om då- rarnas skötsel och vård, en åtgärd visserligen icke tillräck- lig dock så gagnelig, . . . att många uslingar, de der nu un- der närvarande vanvårdnad (såvida de sakna all medi- cinsk vård) icke allenast icke fiirbättras till sitt förstånd, utan bestämt försämras, kunde blifva botade". Då emellertid alla de föreslagna åtgärderna endast voro afsedda att aflijelpa de mest trängande behofven, men blott i ringa mån till- fredsställde tidens stegrade kraf på sinnesjukas vård och behandling, då behofvet af utvidgade dårvårdsanstalter blif- vit allt mer trängande. , , sedan dårar ligga öfverallt i landet till fara och styggelse fiir andra;" då Sjählö hospitals fl3^tt- ning till Åbo mött oväntade svårigheter och då efter Abo brand och universitetets samt collegii medici flyttning till Helsingfors landets förnämsta läkare krafter numera be- funno sig derstädes, anbefaltes t. f generaldirektören för me- 235 diciiialverket g-euom ett kejs. bref af d. 9 Dec. 1832 såväl att föreslå en lämplig lokal för en dårvårdsiurättuiiig- uti el- ler invid Helsingfors, som att uppgifva storleken beskaffen- heten och inredningen af de i sådant afseende erforderliga byggnaderna m. m. Den 12 .Sept. 1833 afgifver äfven t. f. generaldirektören det fordrade förslaget, h varefter ett kejs. bref utfärdas d. 23 Aug. 1836, genom hvilket anbefalles att ett dårhus för 70 sjuka skulle uppföras på en udde vid lapp- viken nära intill Helsingfors, *'^) hvarjemte ett kejs. bref af d. 4 Febr. 1840 '^^) (hvarigenom landets dårvård öfverhufvud ordnas) vidare bestämmer att hospitalet på Sjählö skulle för- ändras till förvaringsställe för sådana dårar, hvilkas olyck- liga tillstånd icke medgifver hopp om förbättring". Genom samma förordning fastställes äfven en ny stat för sistnämnde hospital '°), den förra hospitalsdirektionen upphäfdes och anstalten stäldes under inseende af den genom samma för- ordnings 30: de § tillsatta „ direktionen för dårvården i Fin- land". Hospitalets kapital och inkomster 'i) förenades med den nu stiftade dårhusfonden, hvarvid likväl landboräntorna fortfarande skulle uppbäras af hospitalssysslomannen, hvilken äfven ålåg att å hemmanen anställa ekonomiska besigtnin- gar. Tillika bestämdes att å hospitalet skulle förvaras 40 inlöste och 6 för någon tid inackorderade dårar och livad läkarevårdeu vidkom stadgades att vederbörande proviucial- läkare må, på sysslomans kallelse, besöka hospitalet så ofta *^) Rabbe, F. J. Finlands medicinal författningen Del. III pag. 653. Helsingfors 1846. "") Rabbe, F. J. 1. c. Del. III pag. 721. ">) Rabbe, F. J. 1. c. Del III pag. 734 Se bilagan N:o VII. '*) Genom ministeriel bemedling utbetaltes 18Uettvid fredsslutet 1809 uti allmänna hospitals och barnhusfonden i Sverige innestående Sjählö hospital tillhörigt kapital af 601 Rdr. 33 sk. 5 rst. hvilket ka- dital under hospitals direktionens förvaltning så förökades att vid 16 236 uåg*on af de der förvarade dårar, är i behof af läkarevård. På deuna fot stod läkare vården derstädes ända till 1857 då vid regleringen af provincialläkare distrikten i landet stad- gades att provincialläkaren i Rimito distrikt vore skyldig att äfven handliafva sjukvården vid hospitalet på Sjählö och genom kejs. bref af d. 25 Augusti 1858 bestämdes att han såvidt årstiden kan medgifva en gång i månaden bör besöka nämnda hospital. Sedan generaldirektören för medicinalverket uti sin för nämnde direktions upplösning denna kunde 1841 till dårvårdsfonden öfverlemna en summa af 21,163 Rbl. 37 kop. silf. Härtill hade dock det nämnda kapitalet svårligen kunnat bringas såvida icke hospitalet genom ett kejs. bref af d. 4 Februari 1817 erhållit sig tillförsäkradt „att den afgift, som af ofrälse män för rättigheten till säteriers besittande enligt författningarna erlägges och under svenska regeringen ingått till Gustaf Adolfs hospital, skall tillfalla ensamt fonden för Sjählö hospital". — Hospitalets inkomst utgjorde föröfrigt 1840: Råg. Korn. Silfver T:or kap Hemmans och lägenheters arrenden i Abo län 64 Kronotionden 225 Intressen å utlånade medel . . Jj — Till sofvelvarors inköp ... .1 — Hemmansräntor från Wiborgs län:i Rikkoila och Savolais hemmans- 1 ränta i — Arrende för Alasomes äng . Extra inkomst: Pensionsmedel för en inlöst qvinna Lönerättigheter för en inlöst prest Saköres medel • Afkastning från hospitalets länder: 10 T:or 7 kap. potatoes ä 64*/^ kop I) Rbl. 65 k.i 2 LS 5 "B tobak s- ä 83 Vt k- blader 1 „ !)3 „ 24 T:or kap. Rbl. 64 225 24 206 1,682 254 5 50 3 41 144 kop 13 94 57 24 30 32 46 8 58 237 1842 afgifiia berättelse om berörde verks tillstånd framhål- lit beliofvet af ett ukadt antal platser för obotliga sinnes- sjuka vid Sjählö hospital och dårvårdsdirektionen i skrif- velse af d. 14 Februari 1845 afgifvit sitt betänkande här- om, anbefaltes genom ett kejs. bref af d. 23 Nov. ls47 '"-) att hospitalet skall utvidgas så att i st. för det faststälda antalet af 40 dårar, 67 dylika framdeles skulle derstädes inta- gas och underhållas, att en ny byggnad af sten med utrymme för 27 dårar, finge å den plats på hospitalsgården, hvarest en gammal och obrukbar träbyggnad är belägen uppföres samt att i anseende till det större antal dårar, som sålunda komme att i inrättningen emottagas, utöfver den dervid an- ställda betjeningeu. en uppsyningsman och 2 dårvaktare må antagas. Den 20 Febr. 1849 utfärdas derjemte en ny ut- giftsstat för hospitalet. '3) Den genom kejs. brefvet af d. 9 Juni 1812 påbjudna af prof. G. E. v. Ha ar t man uppgjorda spisordningen infördes vid hospitalet den 1 Maj 1813. Emellertid synes den icke hafva tillfredsställt hospitalets innevånare, hvarföre predi- kanten och t. f. s3"sslomannen Abr. Gottskalk i början af 1814 inkom till direktionen med förslag till en liten modi- fikation af densamma, och den sålunda förändrade utspis- ningen antogs till införande från den 1 Maj 1814. Derpå vidtogs årligen smärre förändringar i densamma ända till 1818 då hospitals direktionen finner för godt att återgå till utspisningen sådan den var 1815, (se bilagan N:o IX) och denna följdes sedan ända till 1844 då en ny spisordning, fastställd af generaldirektören för medicinalverket d. 14 Nov. ■'-) Rabbe F. J. Finlands medicinalförfattningar Del. IV pagv 7 Helsingfors 1874. ") Rabbe F. J. 1. c. Del. IV p. -^6. Se bilagan N:o VIII. 238 nyssnämnda år infördes (se bilagan N:o X). Från d. 1 Ja- nuari 1885 följes en af medicinalstyrelsen d. 3 Dec. 1884 fastställd spisordning- af följande utseende: „Söndag- Morgon: V* '^ salt sill eller liafssik och 1 W potatismos, af- redd med tre kannor sötmjölk och nödigt salt (är be- räknad för full personal eller 76 personer). Middag": Ett stop köttsoppa kokt på ^/^ % färskt kött med tillsats af 4 lod koruhelgryn, 12 lod potatis och 3 lod kålrötter för hvarje portion samt nödiga krydder, men då tillgång på färsk kål finnes, 3 LS kål och 9V2 ® korn helgryn för full personal. Köttet, som efter för- siggången kokning frigöres från ben åtföljer portionen och innehåller i vikt V2 '^^ Afton : 3 qvarter gröt på korn- hafre- eller bohvetegryn och ett qvarter mjölk till dopp. Måndag Morgon: 1 % potatis med Vi '^ kokt salt strömming. Middag : V4 ® kall kokad potatis och 3 lod kokad salt ström- ming samt ett stop välling kokt på sex lod korn- eller hafregryn och ^4 qvarter sötmjölk för hvarje portion och afredd med I % siktadt råg- eller korn mjöl (7 Vs kanna mjölk för full personal eller 76 per- soner). Afton: 3 qvarter rågmjölsgröt med ett qvarter surmjölk till dopp. Tisdag Morgon: 1 % potatis med V* ® kokt salt strömming. Middag: Ett stop bensoppa, kokad på 3 S köttpylsa och 17 S ben från lördags ärt- och söndags köttsoppa, 12 239 lod potatis och 3 lod kålrötter för livarje portion och afredd med 3 'U siktadt räg- eller koru-mjöl. Afton: Ett stop välling-, kokt på sex lod korn- eller hafre- gryn och V4 qvarter sötnij()lk för hvarje portion, och afredd med 10 % siktadt råg- eller korn mjöl (för full personal 7 Vs kanna mjölk). Onsdag Morgon: 1 B potatis eller 1 U kålrötter och 7+ ^ kokt salt strömming. Middag: Ett stop ärtsoppa, kokt på 1 qvarter ärter V2 ^ färskt eller salt kött för hvarje portion och afredd effter be- hof med siktadt råg- eller kornmjöl. Köttet som efter kokningen frigöres från ben åtföljer portionen. Afton: 3 qvarter korn- bohvete- eller hafregrynsgröt med ett (^varter mjölk till dopp. Torsdag likasom om Måndag. Fredag Morgon: Likasom om Tisdag. Middag: Ett stop bensoppa, kokt på 3 ?fc köttpylsa och ben från onsdags ärtsoppa och läggben tillsamman 11 % med tillsats af 12 lod potatis 4 lod korn helgryn och 3 lod kålrötter för hvarje portion och afredd med 3 W siktadt mjöl. Afton: likasom om Tisdag. Lördag likasom om Onsdag. Tillägg Hvarje hospitalshjon erhåller dessutom dagligen: Karlar: IV2 'tt surt rågbröd Qvinnor: 1^4 "S af samma brödsort och 2 lod smör, utbredt på frukost brödportionen, samt 240 efter beliof svagdricka, afdrageu efter 20 kannor uppå en kappe korumalt. Till jul- påsk- och piugst högtiderna gifves brödet i samma mängd osyradt. Svagt sjuka erhålla sådan kost pa- tientens helsotillstånd påkallar. Under de tider på året då tillgång pä färsk fisk finnes, kan livilket mål som hälst i veckan utbytas emot 1 % färsk fisk, kokad till soppa med 12 lod potatis och 3 lod kålrötter för livarje portion och af- redd med tre kannor mjölk och sigtadt råg- eller kornmjöl. Till jul och nyårsdags middagen vanlig portion fläsk och kött stufvad med potatis. Då helgdagarna inträifa på måndag och torsdag be- stås till välling dubbel qvantitet sötmjölk.'" Wid den genom kejs. förordningen af d. 29 Januari 1878 skedda omorganisation af medicinalstyrelsen, upplöstes den förutvarande dårvårdsdirektionen och de åligganden, som förut tillkommit denna öfverlemnades åt medicinalsty- relsen. Äfven dårhusfouden stäldes under dess förvaltning och fortfar att vara det ända till 1880 då genom en skrifvelse från kejs. senatens civilexpedition af d. 15 Januari bestäm- des, att dårvårds inrättningarna tillfallna och derstädes in- flutna inkomster skola hädanefter likställas med dem, som inflyta vid de öfriga sjukhusen i landet. I skrifvelse af den 27 Okt. 1883 hemställer nu medicinal- styrelsen om behofvet af nödig ombyggnad och förändring af den äldsta af de vid hospitalet befintliga hufvudbyggnaderna, jemte andra nödiga förbättringar. Sedan byggnadsöfversty- relsen, anbefalld att inkomma med förslag till de ifrågasatta förändriugarna, funnit den ifrågavarande byggnaden full- komligt oduglig och omöjlig att genom ombj^ggnad försättas i ett tillfredsställande skick, föreslog densamma att omför- mälte byggnad skulle nedrifvas och en ny tidsenligare upp- 241 föras pä ett litet afståud från dess plats. Medicinalstyrel- sens betänkande häröfver infordras och sedan u. v. provin- cialläkaren i Eimito distrikt d:rFr. Söderling-s ntlåtaude in- hemtats och denne till medicinalstyrelsen insändt såväl utlå- tande i fråg-an. som förtydligande planteckuiug-, förenar sig medicinalstyrelsen i hufvndsak om hans förslag samt föror- dar i skrifvelse till kejs. senaten af d. 8 Juli 1885 detsamma till utförande. Enligt detta skulle i den gamla byggnadens ställe uppföras en ny sådan af sten i två våningar afsedd att inrymma 43 personer. Härigenom skulle antalet platser vid anstalten ökas från 67 till 90. Byggnads öfverstyrelseu hörd, kunde dock icke godkänna de bifogade planritningarna, hvarföre den i sin tur insände ett nytt förslag till hvars realisation kostnaden antogs komma att uppgå till 300,000 å 350,000 F. mk. I skrifvelse från kejs. senatens civilexpedition af d. 6 April 1886 underrättas medicinalstjTelsen emellertid om att „kejs. senaten funnit att någon större utgift till nybygg- nader och förändringar vid Sjählö hospital icke kunna ifrå- gakomraa och denna utgift icke ens uärmelsevis böra uppgå till det af byggnadsöfverstyrelsen i ofvanstående måtto för- slagsvis beräknade högst ansenliga belopp .... I följd häraf samt i afseende dera, att . . . en ny anstalt för sinnessjuka kommer att inrättas i Kexholm med 61 platser för manliga och 60 platser för q vinliga patienter, förutom en skild af- deluing för kriminal dårar med elfva platser och afsedd en- dast för män, har kejs. senaten velat hafva medicinalstyrel- sen anbefald att till kejs. senaten inkomma med fullständig framställning innefattande ej mindre uppgift å det slag af sinnessjuka, möjligen endast af qvinkön, för hvilka hospita- let å Sjählö framdeles lämpligast kunde användas utan äfven meddelande hm-uvida icke skäl vore att inskränka platserna till det antal, som finge utrvmrae i de två under senare 242 tid uppförda sjukbyg-gnaderna, hvilka kunde genom ändrin- gar och nagbn nödig mindre tillbyggnad göras för sjukbe- liandlingen mera ändamålsenliga, hvarförutom beliofvet till- äfventyrs erfordrade inrättandet af några få platser för kri- minal dårar af qvinnokön, iföljd livaraf sedan ofta nämnde äldre byggnad, såsom aldeles otjenlig till sjukrum, derest densamma icke kunde till annat behötligt ändamål användas, borde undanskaffas, utan att en ny byggnad i stället uppfördes." Den stat, som för närvarande följes vid hospitalet är endast en provisorisk sådan faststäld d. 31 Oct. 1877 att t. v. gälla från d. 1 Januari 1878, samt är af följande ut- seende : 1. Syssloman lön 1. Upsyningsman d:o (i. Betjente, städsel, lön och utspisning för- slagsvis 1. Timmerman förslagsvis Presterligt biträde förslagsvis Pension för betjente d:o Kosthfdlningen för sinnessjuka förslagsvis . Underhåll för utackorderade förslagsvis . . Medikamenter d:o . . Ved d:o . . Ljus och lampolja d:o . . Inventariers underhåll d:o . . Byggnaders d:o . . Diverse utgifter d:o . . Summa Råg Korn i Silfver Tror T:or yiL 1,200| - 6001 — 2,950 — 208i — 18,000 1,500 200 3,000 250 5,000 3,000 2,092 38,000! — Anm. I. Förestående anslag utbetalas af allmänna statsmedel, såvidt utgifterna för dåranstalterua icke kunna från inflytande dagafgifter och andra för dårvården afsedda inkomster bestridas. 243 Anm. IL Sysslomannen innehar fortfarande Fogdeby hemman såsom boställslägenhet, nppsyningsmannen och be- tjeningen åtnjuter fria rum och ved vid anstalten. '*) I följd af ett kejs. reskript af den 27 Mars 1B79 be- stämdes att sysslomannen vid vårdanstalten på Sjählö fram- dels i likhet med öfriga sysslomän egde uppbära i lön 1,800 F. mk. och såsom arvode 600 F. mk.. hvarjemte honom al- laredan genom kejs. brefvet af d. 25 Juni 1842 tillerkändes rätt att för embetsresor beräkna skjuts och dagtraktamente. En förteckning sysslomän eller föreståndare, som varit vid hospitalet anställda, meddelas i bilagan N:o XI. Hvad tjenstemän och betjente för öfrigt vidkomma må det nämnas att genom ett af kejs. senatens civil exped. ut- färdadt bref af d. 4 Februari 1879 beviljades att „för be- vakningens noggrannare handhafvande och sålänge behof deraf göres ytterligare tvenne vårdare hngo vid inrättuin- ■'*) I den för 1886 g<ällan(le staten för medicinalverket i Fin- land finnes upptaget att bl. a. för dårvårds inrättningarna bestämda äldre anslag ingå till kronan : Abo och Björneborgs län: Hemmans räntor 129 tunnor 18 kap. spanmål efter medel markegång med forlön . . 3,025 52 Krono tionde 450 tunnor spanmål efter medel markegång 10,505 25 Stadgad ränta kontant 1,670 82 Wiborgs län: Hemmansräntor af de i länet iörut vordne hos- pitals hemmanen Rikkola och Savolais, hvilka blifvit anslagna för Sjählö hospi- tal, utgående af kronotionde . . . . , Arrende af Alasomes kronoäng likaledes ansla- gen Sjählö hospital förslagsvis ... 27 92 200 — Guld. 15,201 59 227 i 92 15,4291 51 244 gen anställas." Hvad prester och klockare åter vidkomma, så omnämnes en prest vid liospitalet redan före 1627, men en klockare anträffas icke nämnd förr än 1635, då tjensten bestrides af Mat li i as Benedicti, en 1633 i hospitalet in- löst döf person. Han förestod tjensten ända till 1667, samt erhöll i följd af landshöfdingens bref af d. 5 Maj för sin återstående lifstid uppbära kost för 3 personer. Han af- led 1674. Efterträdaren Johannes Ce restes fick till lön uppbära kost för endast 2 personer, emedan han var en „ung och frisk karl som kan med arbete sigh och dhe sine ährnära emellan dhe tider när han icke wedh kyrckian och gudztjensten behöfves." 1673 klagar pastoren Johannes Montanus deröfver att sedan det åländska hospitalet blifvit till Sjählö transporteradt hans arbete blifvit betydligt tillökt, i det han numera måste för- rätta icke allenast om söndagarna tvenne predikningar pä svenska och finska utan och alla söknedagar bönestunder hålla uthj begge språken, i följd hvaraf honom beviljas ge- nom landshöfdingens och biskopens bref af d. 10 Sept. 1673 att härefter åtnjuta måuatligen twenne månadskoster, hvar- jemte vid C er es tes' afgång från klockare sysslan 1677 en prest förordnades att öfvertaga densamma emot åtnjutande af 3 månadskoster såsom lön. Emellertid reglerades dessa löneförhållanden kort derpå genom staten af d. 6 Maj 1695, som tillika bestämmer att klockaren framdeles äfven skall hafva aflagt prestexamen. Detta förhållande fortfar sedan ända till 1790 då tjensten på seraphimer ordens gillets be- fallning af d 4 Dec. 1790 indrogs. På derom af hospitals- predikanten Abraham Gott s kalk gjord framställning be- viljar seraphimer ordens gillet likväl d. 30 April 1807 ett an- slag af 8 tunnor spanmål årligen, att utgå till aflönande af en ,,betjent för kyrkosången . . . | den der tillika] efter pro- 245 vincial medici intyg-ande finnes äga nödig- insig-t ej allenast nti åderlåtning-, konsten att förbinda sår ocli läka utvärtes skador, med flera chirurgiska operationer ntan ock vacine- ra." I den 1814 utfärdade staten för hospitalet förenades klockaretjensten med uppsyniug-smanuens och så fortfor ända till 1840, då såväl klockare, som predikanttjensten indrog-s och endast en liten summa auslog-s för jordfästning- af lik. Genom kansliexpeditionens i kejs. senaten bref af d. 15 Juni 1865 beästmdes dock omsider att presterskapet i Nagu skulle emot åtnjutande af särskild ersättning- 3 ä 4 gång-er om året under den varmare årstiden förrätta g-udstjenst vid hospita- let och detta förhållande består allt fortfarande. En förteck- ning öfver såväl hospitalspredikanterna, som klockare-pre- sterna meddelas i bilagan N:o XII. 246 3. Hospitalet på Gloskär. Vid de visitationer, hvilka prosten i Saltvik socken på Åland Boétius Muuri egenskap af kontraktsprost öfver Åland årligen förrättade, anträffade lian här och der i sock- narna icke så få personer behäftade med spetelska. I den ..kladd"/) som af honom fördes öfver dessa visitationer, upptages år efter år icke blott antalet af dessa olyckliga, utan derjemte meddelas äfven en och annan beskrifning öf- ver de S3'mptom, under hvilka sjukdomen visade sig; samt de åtgärder, som vidtogos för att konstatera densamma och förekomma dess vidare utbredning bland befolkningen. Dessa i sitt slag ensamstående notiser erbjuda intresse icke blott för den förträffliga bild de lemna af ifrågavarande förhål- landen på Åland, utan äfven emedan de meddela di^ag, hvilka äro karakteristiska för behandlingen af de spetelska öfverhufvudtaget på den tiden. Några utdrag ur denna kladd må derföre här meddelas. ,,1637 d. 29 October hölts visitatio j Föglöö-', O Då förf. under sommaren 1875 genomgick Korpo sockens kyrkoarkiv anträffades händelsevis derstädes en diger, handskrifven foliovolym med tittel: „Kladd på acta visitatoria uthi Boe- tij Murenij tijd", Följande vår införlifvades den med Finlands statsarkiv. Den omfattar åren 1637—1666 samt år 255 folio stark. Har sannolikt kommit i tiden till Korpo genom Boetij Murenij svärson och efterträdare Georg Prytz, då denne 1685 från Saltvik erhöll transport till Korpo. 247 „Uthj Kökar äro två unga bröder spetelska, som vistas i huus tillhoopa med annat folk. Bleff sagt, at the skola vara i uthhuus, huar icke, moste the plichta, som them hyj^sa."^) „1G40 d. 23 & 24 Februari hölts visitatio j Lemlandh." j.Cnut i Lemböte, dömer sochnen wist wara spetelsk, ty han förwärras meer och meer och witnades honom någorlunda hålla sig effter sententzen. Befaltes att pastor folier orderna om honom och hustrun, (senare tillagt:) som 1639 års kladd förmäler." ^) „0m then finska poiken Olle är allas mening wara spe- telsk. Thenne bleff genom prsepositi dispensation försörgd medh huus och födha till öpen watn, så at han haft loff gåå till gårdz porttarna heela dagen, men moot aftonen laga sig till sitt hybbele. (Senare tillagt:) Thenne är nu reest af landet."*) ,,1640 d. 27 Februari. Kökar." ..Spetelsk qvinnan i Carlby, skall eij löpa i sin stool, uthan stå wid kyrkiodören något affsijdes."^) ,,1640 d. 29 Februari & 1 Martij hölts visitatio j Föglö". „Hustru Kaarin i Httmmelsöö, som misstänckes wara spetelsk, wittnas nu, att hennes h}'}'' är förwandlat, suartlag- dot och pussot i ansichte och ligger nu til sängz i samma stugu som husfolket wistas. Berättas att hoon ingalunda wil söndra sig ifrån them. Her Erich, Her Gabriel och några andra gode män befaltes reesa dijtt, tilståndet och meeningen wist förnimma, och praeposito med första notificera. (Senare tillagt:) Martij 2. D:n Ericus skrifuer sig hafva henne besökt och af henne wara bekendt, siukdomen stå i huwudet och -) Kladd på acta visitatoria uthi Boetij Mureuij tijd, tbl. 10 § 12. =*) 1. c fol. 16. § 3fi. För 1639 innehåller denna kladd intet. *) 1. c. fol 16. § 37. ») 1. c. fol. 18. § 10. 248 fötterna och lofuade hon sigh effter Legem Levit. 13 et 14 wilia lefua afsyndrat uthj huus för sig sielff, men på målet fans föga feell. Manen wil intet syndra sigh ifrån huusfolket. utan när them blifua."**) ,,1640 d. 22 & 23 Martij hölts visitatio j Jomala." „0m Spitelska. Madz Larsson i Torp är för sigh sielff uthom gården." „Märtha i Odhningby hafuer hållit sigh i tu åhr ifrån kyrkian och tvviflas wara spetelsk. Bleff sagdt, att hon skall ställas på kyrkie wallen, att höra hennes bekännelse om sina brister och ther frijas eller fällas". „Pighan i Möklöö skall sändas till hospitalet [Sjählö] strax ypit blifwer, och pastor procurere hoos befallningsman commeatum. Grannarna klagade på Jören och hustrun, hvilka hafua pighan i sin badstuffuu, att the baada ther, och umgå hvarom annan och i theras frånwaro hafuer hoon i några we- kor stillat och molkat booskapen. Bleff sagdt, att pastor i allés theras närwaro förfaar om sanningen, effter hustrun eij kom tilstädes wederparten att suara, och lins thet så, skola the för olydnan hålla sigh ifrån sina stoolrum och annat folkz umgänge en tidh framåt." '^) ,,1640 d. 25 Martij hölts visitatio j Hammarland." „J Strömma är en spetelsk hustro i sängh och maat- lagh medh sin man, och mann[en] reeser allestädes i bygden, hvilken eij hemma nu i sochnen waar. Bleff sagdt, att pastor gåår effter the order, som therom giorda äro."**) ,,1642 d. 20 Tebruari. Jomala." «) 1. c. tbl. 19. § 24. — Her Ericli, kyrkoherde i Föglö; Her Gabriel, kapellan i Kökar. ■') 1. c. fol. 24 v. § 10. «) 1. c. fol. 27. § 19. 249 „Spettelska : Lasse i Torp och en pijga i Odningeby hålla sig effter ordningen." ^) ,,1642 d. 13 Februari. Lem me land." Then spetelska Cnut i Lemböte klagar brödren bonden i gården at han gåår i wisthuuseu om nätterna, synnerligen när bonden är borta, eliest fåår han inthet tienstfolk för hans skul. Item, wittia . ryssor. Remitteras til befalningsmannen at han skaifar honom af landet till hospitalet,, [Sjählö]. ^^) ,,164-2 & 1644 Hammarland."!') „Erik Markusson i Torp oc Jöns Michilson i Westmijla spittelsk och mykit oförwägen i umgänge, ty han är i gården i badstugan eller i fähuset och thenna för 8 dagar sedan sat i klockare stugun, blef sagt at pastor pådrifuer the enteligen föras till hospitalet" [Sjählö]. ^2) ,,1642 & 1644 Jomala." „Spittelska procederar pastor efter H. K. M. ordning med. Jtem tiggiare." ^'■^) ,,1646 d. 29 Januari Lomparland." „Blef afsagt at Erik i Norboda, som icke kan sig hoos medicos schaffa frijbreff för spittelsko skal boo i vthuss al- deles söndrat ifrå umgenge och arbete, och förböds aldeles at bruka hanskmakerij. Ar olydno, tå brukes politicorum ad- sistence at han rättar sig efter konunglig ordning at sig iu- Stella i hospitalet" [Sjählö]. ^^) „Sammaledes [gafs besked] om efterfoliande spittelska : «) 1. c. fol. 34. § 11. ") I. c. fol. 35. § i:^. ") In margine: „tvenne åhrs visitationsakter äi"o tillhopa drag- 1. c. fol. 36. ") 1. c. fol. 63 v. § 10. ") 1. c. fol. 44. § 3. ") 1. c. fol. 45 v. § 3. 250 En i Oningby. En i Jomala. En i Offuerby, En i Biorsby. Jtem en brotfelling i Jomala by som faller 6 eller 7 resor om dagen. Thessa woro eij alla tilstädes som borde swara och efter thet blef witnat at somliga hafua slekt och något för- råd och somliga hafua intet wederwåga befaltes utransakas wid tinget huar saak för sig och thet som brister soknen sammanskiuta, så at the tillijka med sin medfolgd afschaffas til Nagu hospitaal tå första ypne watn blifuer i wåår." ^'') ,,1647 Lomparland." ,,Spittelska: Erik i Nottö, och i Norboda skal retta sig efter förra visitations acten." ^'^) ,,1648 d. 21 Februari hölts visitation i Sund." „Kaisa Hind i Månstekta är spittelsk, men fattig; dock har hon huus, jord och grödan obetalt hoos brödren Maths Hind, som besitter hemmanet. Blef sagt huad wärderingen eij förslår at sochnen thet öfriga uthan drögsmål afiegger. En annan hustru Märta i Finneby benämnd är i stora miss- tankar för spittelsko och berätta grannarna Peer Larson, "Wal- demar och Peer Jacobsson i Finby, at hon har sat mykit af målet, huilket och flera sade i sielfua ransakningen. Hon sjelf beklagade sig hafua en stoor werk tuert genom båda öro- nen, och när hon skulle swara til thet i ransakningen fråga- des, krakade och kryste hon sig svåra. H3'yn sade almogen något wara förändrat uthi blåa bruuu ferga. Blef sagt at hon schal til prooff på åhr eller hälft wara söndrat ifrå alt folks umgenge och begifua sig uhr gården at boo i pörthet på backen och i kyrkian stå på ett rum för sig sielf wid wester gaflan, aktandes att hon eij blandar sig med någon i i«) 1. c. fol. 50 v. § 12. ") 1. c. fol. 57. § ö. 251 ingående och utgående, eij heller hemma med sin man och barn." i^) „1648 Hammarland." „Witnades at Clemetz son i Marby wid pass 12 åhr gammal är spittelsk och är tilhopa med en annan benämnd hustru Brita i vthuus, huilken är mistenkt för samma siuka. Oansedt nu inthet göras kan til thenna blandelse som af ofor- sichtiga ordre kommin är inconsulto prseposito; dock är sä beslutit at quinnan blifuer i samma sin stugu til prooff på åhr och dag eller något lengre efter gifwin underwisning och poijken tillijka med andra spittelska afföres. Men efter för- samblingen är svag och poijkens förvanter oförmögne som the sades. Begärandes brotfellingeu som the 50 dal. opboros åt i fiooll mötte anvendas til poijkens medfogld och hon blifua quar itt skeede än i församblingen. Thenna poijke är suåx'a oförwägen och lyder intet förbod vthan löpev ibland barnen i byyn folkena til bedröfvelse och rädhoga." „En dreng i Hammarlands Torp är spittelsk, men boor itt uthuus afbygdt itt stycke ifrån gården och bedia folket at han får blifua quaar efter ingen fahra är för honom, ty han går aldrig närmare in på någon gårdh eller folk än itt röörskot." ,,En piga i Posta benämnd Maria witnes wara fååne och hafua spittelska tekn sielfua hyyn belangande. Thenna wet- har för ingen, vthan löper i munnen på folket. Huar bonde lofwade gifwa 5 öre k. m. och thet öfriga sade brödren we- lia gifua." ^^) ,,1648 Lemeland." „Witnades Erik Jönsson i Notö för halffierde åhr hafua ") 1. c. fol. 63 v. § 2. i«) 1. c. fol. 68 v. § 15. 17 252 fåt then wanskapeliga hyya i ansikte, derföre han på 2 åhr har warit afsöndrat ifrån hustru, barn och annat folk, Thenna kunde huarkeu frias eller fellas til spittelsko : något är han tiockare i ansikte och något fallerar målet stundom mehr och stundom mindre doch gör han eij tilfyllest at en wist wetta kan. Sattes til proff än på half åhr tillgörandes och gafs order i alt thet för honom och för androm nödigt fans att wetta." „Erich i Norboda witnades eij wara nu så sullin, som han först war och thet aflupna skegget myckit igen wexa och hyyn mykit forbettrat och på målet alzinga feel. Thenna sattes än til proff at wara som han warit har på itt halfft åhr tilgörande." ^^) ,,1648 Föglö.-' ,,01uf Mathsons son i Hasterboda spittelsk. Fadren lo- fuade 10 dal. och Soknen 40 dal. på huart mantal 2 i^ och thessa penningar skola wara hoos en man i beredskap til första yppenwatn, at han kan jempte the andra på landet afföras." „En annan kona benembd Kaisa född i Lomparland och tient någon tijd i Föglö, har warit til proof afsöndrat i 3 åhr och berättas at ansiktet förwerras, kroppen fiällas, men målet icke så mykit. Blef sagt at hon skal tillkommande söndag sig presentera på kyrkiowallen och församblingen tå noga förfara om [hon] är spittelsk eller hon lenger skal stå til proff och nekade aldeles församblingen wela någon pening göra henne til hielp om hon schal afschaffas, uthan remittera henne tijt hon är född." 20) ,,1649 Lomparland." i«) 1. c. fol. 69. § 8. -«) 1. c. fol. 70 v. § 7. 253 ,,Erik i Norboda kunde the huarken befrija eller fälla til spittelska och berättades at skegget är igenwext, och stundom synes han i ansikte wacker, men under tider mechta suUin och målet något förvandlat. Blef sagt at han skulle än wara en tid til proff på forna sett och tages besked på tinget om födan, efter then unga bonden, som är bebrefuat til hemmanet, förnekar." -i) ,,1649 Ekerö." „ Spittelska som hållas wara och församlingens doom schal gifuas på, äro en änkia i Marbj^ Vthi moorkyrkian (Hammarland) åter: Marcusson i Torp, soldats dottern och en båtsman casserat i Posta." ^-) ,,1649 Kmblinge." ,,Then spittelska pigan i Segiinge skal afföras efter ord- ningen." 23). ,,1649 Kökar." „Then älendiga -^) pigan skal afföras til hospitalet [Sjählö] och gifues 20 dal. af kyrkian til hielp af wrak penningarna för folkhens fattigdom." ,,1649 Sund sochn". „Hinder Hindersson i Finby bekende sig sielf wara spittelsk och gafs order. Men hustru Märta i Finby som 1648 sattes til proff, moste ännu stå en tijdh til proof effter församblingens doom." ^s) ,,1649 Hammarlands". ,,Gaffs order om the spittelska som är drengen ^ -') 1. c. fol. 72. § 8. 2-) 1. c. fol. 73 v. § 14. 2») ]. c. fol. 75 v. § 5. -*) 1. c. fol. 70 v. § 12. Har ursprungligen stått ,,spittel8ka", men detta ord är öfverstruket och „älendiga" skrifvet i stället. -») I. c. fol. 77. § 3. 254 Torp soldats dottren. Men båsmannen i Posta sattes til prooff." 26) ,,1650 d 3 Februari holts visitation i Sund". „Cnuts hustru i Fiuby som i 3 åhr har warit sat til prooff, moste besiktas af the män som lensmannen forordnar at the kunna göra besked om hj^yn, målet och lemmarnes be- skaffenhet, the stellen, ther spittelskan har sitt säte. När thetta är bestelt schal thet schrifuas til prsepositus". „Anna i Månstekta som är kommen i roop och folket i kyrckiobenken shyy före. Ahr sagt at hon schal afträda kyrkiobenken och stå för sig sielff akter i kyrkian. Eliest har hon loff wara tilhopa med annat folk i fördzlor och gårds arbete til en tijd framåt, til thes man får see huad Gud gör". 27) „Then spittelska Hindrich moste länsmannen med p. pa- store drifua at fougten efterhörer uthan drögzmål höga ofuer- heetenes befalning om medfolgden och afförelsen." 28) ,,1650 Föglö." ,,Kaisa konan, som i fem åhr har warit i prooff skal besiktas om söndag och anten frijas eller fellas för smittosam siukdom och strax prseposito aviseras. Moste och på tinget afdömas anten Lemmeland eller Föglö skola försöria henne och förskaffa medfolgden om hon skal afföras, Hasterboda drengen som spittelsk är äro 50 dal. opbui-ne och fog- ten anmodas af länsmannen om afförelsen til hospitalet" [Sjählö.] 29) ,,1650 Lemmeland". ,, Spittelsk Erich Jönsson i Nottö och befaltes penningar 26) 1. c. fol. 78. § 7. ■'') 1. c. fol. 78. § 2. 28) 1. C. fol. 78 v. § 3. *») 1. c. fol. 80. § 4. 255 wara i parat, och förwenta afförelse terminen och ordre wij- dare af befalningsinannen." ^O) „Maths Christerson har warit i jiroffuet ett åhr och be- faltes tilkommande söndag försam blingen schulle honom gran- neligen besikta och sin mening praeposito avisera. Sammale- des om Erich i Norboda på Lomparland söndagen ther efter så framt han orkar gå til capellet. Förbödz både män och quinnor köpa efter thenna dag hanskar, som han inlagar selia, eij heller skal någon låta honom göra af sina egna skin. Presterna och lensmannen skola inspection hafua och strax tingföra om the någon befinna." ^i) ,,1650 Hammarland och Ekerö." „Spittelska hustru Brita i Marby utfattig. Men thet sa- des af bönderna at länsmannen Anders Jacobson skal hafua inne hoos sig sådana penningar något som han för emottagit hafuer. Anna en piga spittelsk tilhåller i Hammarland utfat- tig som Johan i Nifzeby hemförde." ^^) ,,16.50 d. 7 Februari Lemland." „Salute officiosissima et officijs benevolentissimis prse- missis prsepositi et humanissimi viri, pastores et comministri per totam Alandiam attentissimi amici et fratres amantissimi. Jag gifuer i dag vänligen tilkenna, \v:tat befalningsmannen hafuer mig tillskickat, uthi thenna visitation, som iagh i dag håller i Lemland lijkasom een copia af H. K. M:tz strenga befalning:"' ,,2. Om spetelska att hwar försambling skall gifua them sin doom utan någon försummelse åhrligen ther så behöfues alldrigh wenttandes effter proweste ting och strax åter öfverskicka til prowesten med wiss berättelse om tijdhen när han är dömd och huru förmögenheten sig sträcker till ">) 1. c. fol. 81 § 6. ä') 1. c. fol. 81. § 7. ^-) 1. c. fol. 82 v. § 9. 256 the 50 dal:r kopper m:t medfolgd. Sedhan är prowestens plicht thenna att protocollera domen och datum när han fick och när han öfwerlefwererar w:t befalningsmannen, att han må gifva sedan wijdhare order om medfolgdens vptagellse och presternas afförelse. Och när tå- the afforas skole skall pa- stor loci verificera alt med sin skrifft. Finnes någon sokn eller particular person försumligh eller hindersam uthj thesse bemälte punkter, så sware hwar vthi sitt foro till olydnan." ,,In Christo valete feliciter. Ex visitationi Lemlandensi 7 Feb. A:o 1650." „Boétius Muur." 3"3) ,,1650 Kumlinge." ,,0m then spittelska pigans i Seglinge medfolgd och afförelse bestelles på tinget, allenast presterna trösta och be- sökaa henne med sakramentet," ^4) ,,1651 d. 27 Januari Hammarland." ,, Befalningsmannen moste påminnas at låta afföra then spittelska pigan och henne i Marby i wåår igen effter han någre åhr är therom påmint." '■^^) ,,1651 d. 28 Januari Ekerö." ,, Spittelska Brita i Marby efter ordre." ^^) ,,1651 d. 29 Januari Fögel". „Spittelsk piga en." '^'^) ,,1651 d 30 Januari Lomparland." „Erik i Norboda är spittelsk." ■^^) ,,1651 d. 31 Januari Lemmeland." ^') 1. c. tbl. 84 v. och 85. ^*) 1. c. fol. 88. § 11. ■'«) 1. c. tbl. 92 v. § 10. ^') 1. c. fol. 93 v. § 10. •") I. c. fol. 94 v. § 11. ") I. c. fol. 95 § 14. 257 ,,Spittelsk Erich Jönsson i Notöö och Matz Christierns- son i Norby." »9) ,,1651 d. 5 Februari Sunds moorkyrkia." ,, Hustru Märta dömdes spittelsk och Anna pigan skall än stå i proff." ^o) ,,1651 d. 6 Februari Kumblinge." „Spittelsk piga i Seglinge." ^^) 1652 Lemmeland. „Spittelska Maths Christersson och Erich Hindersson i Norby. *2) ,,1652 Jomala," „Spittelska: flika 1 och dreng 1 och till pi-off 1." *3) ,,1652 Hammarland." „Spittelska: en piga och en båsman i Posta." ''*) Såsom af ofvanstående synes, vållade de spetelska icke så ringa svårigheter och bekymmer såväl för befolkningen, som för presterskapet och kronobetjeningen, livarföre man tid efter annan di'og försorg om deras öfverförande till Sjählö hospital i Nagu. Då denna fristad emellertid var temligen aflägsen, kunde icke en hvar, hos hvilken sjukdo- men blifvit konstaterad, genast afsändas dit, utan skedde transporten vanligen först sedan ett större antal fanns att på en gång öfverföras. Att ett särskildt hospital måtte upprättas på Åland för dessa olyckliga var derföre en ön- skan, som sjeffallet måste uppstå, och behöfligheten af ett sådant framhåller prosten Muur också redan 1648. Nyssnämnde år den 21 Februari anhåller han nemligen om *») 1. c. fol. 95 v. § 5. "; 1. c. fol. 99 § 5. ") 1. c. tol. 100 § 9. *-) 1. c. fol. 101 v. § 3. ") 1. c. fol. 102 v. § 14. ") 1 c fol. 103. § 10. 258 att „Consistorium ville och befalla föreståndaren i hospitalet at hijt sendä en stoor bååt och folk efter the ordre iag af welborne landzhöfdingeu format har, huilken föreståndare iag och tilschrifuit har, at aiföra af ladet the spittelska som i soknarna myket ökas. The som äro och bör judicera om theras sinkdom i tijd, gå nödigt therpå och wilia wara för- skonte med sådant ofnerlop, thet doctores medicine i Stock- holm snarat hafiia: derföre dröijer thet alt för lenge föran en dristar afsondra them och än tå lengre för än the bort- komma. Tå thet afseijes at the skola til protf wara i ut- huus för sig sjelfua aldeles afskilde på någon tijd, så är so- melstans hielplösa, soraelstans äre the alt försmå, soraelstans är hustrun sielf spetelsk och har huset fult med små barn, och en part hjoonlag färrän the wilia så giffua sig ifrån sina små barn til proff, förr wilia de heller draga sitt lass och sträfva till det yttersta. Gud weet hur suårt iag har at be- grunda och at förminska thenna plågan som här i landet åhrligen yppas, oansedt monge äre undankomue och goda ordre gifne. Wore icke så snår tijd, så behöfdes wel sökia höga öfwerheten, at på landet opprättas mötte Hospitaal." *^) Om också tiden för en formlig anhållan om ett eget leprosorium för Åland sålunda ännu icke ansågs lämplig blef likväl behofvet af ett sådant år efter år allt mer kän- bart. Redan 1649 meddelas nemligen följande „lengd på spittelske", *^) för hvilka proster Muur „2 gånger i Februari gifvit befalning att låta bestella om medfolgden och aiförelsen." ,.Aö' Saltwijk: en gifft bonde i Laby." „Aff Sund: Hinder Hiuderson i Finby.'' „Aif Kumblinge: en piga i Segliuge.'' ") 1. c. fol. 64 v. § 11 (vid visitation i Sund). «) 1. c. fol. 76 v. 259 ,,Aflf Kökar: en älendigh piga.'' „Aff Fög-lu: eu son i Hasterboda. Jtem en piga född i Lomparland och en lougli tijd tient i Föglö." ,,Aif Lemmeland: en bonde i Notö." „Af Hammarland socken: en dreng i Torp. Noch Johan i Nifseby förde en piga ifrån Stockholm, som ther en liten tijdh har tient tilbaka igen emoot praepositi lofuen och sitt egit lotte. Prsepositns lofuade schaffa Johan 50 dal. igen om han Aville ntleggia och bestella med hospitals före- ståndaren at hon emottoges. Thet lofuade han. Har han icke lofuat så har praepositus kunnat med andra låta bestella." „Aff Ekerö: en enkia i Marby." NB. 1648 fördes eu stor hoop til hospitalet genom prae- positi stora omak och ännu är några satta til proff här och thär i soknarua.'' Och 1G50 i Februari blef följande „lengd på the spit- telska öfwerantwardat Av:t befalniugsmannen genom D. Nico- laus Hieronjmi at bestella i tijd om medfolgden och af- förelsen." ^") „Sund sokn: Hindrich i Finby." „Föglö sokn: En dreng i Hasterboda.-' „Lemmeiand s.: Erich Jönsson i Notöö." ..Hammarland s.: Anna som boor på kyrckiobackan.** ., Ekerö s. : Hustru Brita i Marby." j.Saltwijk s.: Bengt i Laby." „Kumblinge s.: En piga i Segliuge, lyder huarken prester eller bönder at låta besikta sig." I följd häraf anhöll också prosten Muur omsider hos d. v. generalguvernören öfver Finland grefve Pehr Brahe, att ett hospital måtte å Åland inrättas till hämmande af *■) 1. c. fol. 84 v. 260 oftanämuda sjukdom, dertill grefveu äfven d. 10 September 1651 biföll *^). Ungefär samtidigt framförde d. v. befallnings- mannen (kronofogden) öfver Åland Staffan Hansson en liknande anhållan frän allmogen, på hvilken grefven den 19 November nyssnämnda år meddelar följande svar och re- solution : *^) „Swar och Resolution på någre fråge puncter, som befallningsman pä Alandh, Staphan Hansson inlagt hafuer. Datum Stockholm den 19 Nowemberis Anno 1651. I. att dem må effterlåtas, der pä landet ett hospital att oprätta. effter som der ähre många vssla och elendige spetelska, de och dagligen det Gudh bettre mer och mer tiltaga, af dett tillfellet, att de mjxket med de siuka som de sålunda j sine gårdar hafua, umgå måste, beklagandes att de vtlian någen försyn taga och bruka deres grannars och råågrannars bååtar och åhrar, och annan fiske redskap, utj deres fråuAvaro, dem de sedan effter dem medh fruchtan handtera måste. — Resolutio: Befallningsman på Alandh warder detta ährendet medh almogen på wisse stembningar öfverleggiandes, huad som till ett hospitals oprättande kan betarfuas. Huilket almo- gen skall godwilligen der till vthgiöra, på det att sådan farlig och smittosam siukdomb icke må aldeles taga öfuer- handen. II. att de fattiga j hospitalet må effter låtet till oppe- hälle alle saakörerne som der falla kunna, både af crimi- *«) Radloff F. W. Bcskrifuing öfver Åland, pag-. 219. Abo 1795. ") Införes här endast till den del som rörer hospitalet; åter- finnes fullständig i Ålands Copiebok 1613—1663 fol. 82, i Finl. Stats- arkiv. 261 nalibiis och andra små sakörer, sampt ödes räntan. — Re- solutio : Emedan dessa påster ingen stat turbera ocli de sig el- liest icke kimne oppeliAlla, effterlåtes dem på H. K. M:tz nådige behag, alenast halfiia deelen af alle saakörerne, sampt heela ödes rentan, emedan den ähr owiss, och uthgåår ef- ter som tijderue gifiia sig uudertijdeu 20, uudertijden 30. 40 eller till det högsta 50 daler sölfer m:t om åhrett. m. att till hospitalet må förordnat blifiia de twenue lass breunewedh, som de kalla håhlwedh, och almogen fram- föra till ladugårdarne. — Resolutio:" Aldenstundh detta gåår intet cronan af och slottet be- kommer des föruthan så mycken wedh som der kan behö- fuas, effterlåtes dem sammaledes pä H. K. M:tz nådiga be- hag ofuaubemelte twenne lass wedh. allenast af den sochnen der hospitalet bebygdt blifner. Stockholm Datum. Anno et Die vt supra. Peer Brahe." Till plats för hospitalet utsågs G loskär, en enstaka holme under Skogboda by i Föglö socken, och under vintern lät befallningsmannen till hospitals byggnadernas uppförande ditföra färdigt upphugget timmer, men då uppsättningen af husen skulle vidtaga, satte sig pastor i Föglö ^*') häremot samt förhindrade byggnadsföretaget, emedan, såsom det sy- nes, han trodde sig komma att åläggas att besöka de sjuka dersammastädes. Klagomål öfver detta tilltag anfördes hos Pehr Brahe, som derpå i bref af den 1 Juni 1652 förkla- ^'') Ericus Nicolai Nycopeusis omtalas som pastor i Föglö 1643 — 1665. Se Strandberg C. H. Åbo erkestifts herdaminne Del. II pag. 18. 262 rar att : „såframt kyrkoherdeu något vidare sig häremot sät- ter eller vill sådant förhindra skall han derföre hårdeligen tilltalt blifva och tillbörligen plikta på ort och ställe som vederbör." ^^) De b3^ggnader, som nn uppfördes, bestodo af två stu- gor för de spetelska, den ena för männen den andra för qvinnorna, samt på ett af stånd från dessa en stuga för före- ^0 Tigerstedt K. K. Bref från generalguvernörer och lands- höfdingar i Finland förnämligast under drottning Kristinas tid. 1 haft. pag. 161. Abo 1869. — T. anför dock brefvet såsom dateradt den 1 Juni 1653, ehuru allt tyder på att detsamma härrör från 1652. — I sin helhet är det, enligt samma källa, af följande lydelse: „Per Brahe grefve till Wisingsborg etc." „Alldenstund vi uti nästförledne novembri månad, efter samt. lige allmogens på Åland inständige begäran, hafve på hennes kongl. maj:ts vägnar och nådigaste behag, för godt funnit efterlåta ett ho- spital der å landet att upprättas, der de månge spetelska och sjuka som dageligen mer och mer tilltaga, och från andras umgänge måste uteslutne vara, kunna herbergerade och med sine nödtorftigheter försörjde warda, sammaledes ock dertill ett lägligt rum och ställe uppletas. Och ehuruväl befallningsmannen, prosten, tolfmännerna och en del af gemene allmogen efter noga inqvisition hafva befunnit samma hospital vara lägligast att uppbygga uppå en allmäunings holme uti Föglö socken Glooskär benämnd, dit ock befallningsman- nen hafver allaredo färdigt upphugget timmer till dess bebyggning framföra låtit, likväl skall kyrkoherden dersammastädes understa sig detta förhindra, att samma hus icke kunna blifva uppsatte, emedan han utan tvifvel befruktar, det han undertiden de sjuka besöka skulle. Så emedan detta är ett höguödigt verk som hvars och ens embete likmätigt är till att befordra och intet iorhindra, och isynnerhet hans 8om en själssörjare är, och borde det framför alle andra drifva, hvar- före befalles härmed befallningsmannen Statfan Hansson det han detta christelige verket så befordrar, att sjelfva hospitalet utan något dröjs- mål och nu medan sommartiden är må förfärdigadt blifva, dit de fattiga sjuke med det snaraste sedan kunna sitt tillträde liafva. Och så framt kyrkoherden något vidare sig häremot sätter eller vill så- dant förhindni, skall han derföre hårdeligen tilltalt blifva och tillbör- ligen plikta på ort och ställe som vederbör. Der alle som vederbör hafve sig att efterrätta. Datum Stockholm den 1 Juni 1653. [1652] P eer Brahe. 263 ståndaren, hvilken byggnad synes hafva bestätt af en „stu- derkammare", „farstuga" och tvenne "stugur." Dessutom uppfördes en badstug-a för de spetelska, äfvensom ett fähus för hospitalets två kor. Ytterligare omnämnes två „pörten." Om våren 1G53 voro byg-gnaderna färdiga att eraottaga de sjuka, hvarföre Pehr Brahe d. 23 Maj nyssnämnda år ut- färdar följande reglemente för inrättningen : -^^^ „Effter som hospitals huusen på Åland ähre ferdige och de sinka allaredo dijt församblade, altså hafue vij för nödigt funnit probsten der sammastedes wyrdige och wäl- lärde herr Boetium Murenium sampt befallningsman ähr- ligh och wäl:d Staphan Hansson att betroo hospitals jnspectionen huadh de fattigass uödtorfft kan fordra så att det gudeliga wercket må stå i goda terminis och hafua de effterfölliande punchter att observera: Först att huusseu hålles åhrligen wedh macht af förra gifna förordning, och the siuka få sin nödtortft till wedh och födan. Hafwandes stadigt een godh föreståndare boen- des uth på samma holma j afskildt huus eensam eller åth högstone sielf annan, för infallande siukdom, att uthreesa, om han ligger till sängs. 2. att bespisningen och wedh ordningen författas till alla tree stufworna och dirigeras medh måtto, elliest kunna the af swäldt och kiöldh förderfuas. 3. att föreståndaren må hafua een julla som är giordh och vedh machthålles af hospitals fisco och att han honom icke vij dåre brukar ähn till kyrcko och prestegårdh, men icke till skalckheet och tiggerij j byiarua, när han till så- *^) Ålands Copiebok 1613—1663 fol. 88—90, i Finl. statsarkiv och T i g ers te cl t K. K. Brcf från generalguvernörer och landshöt- ilingar pag. 157. 264 dana ärender icke behöfues. så måste hau ståå läst, att tlie sinka aldrig- j någen rådli af rumet fara måtte. 4. Att the smittosamma liafiia kockkiäril med sig, säng- och gånge kläder jtem medfölgd så stoor som therass arlf, tillåter, verificerat på lieradztinget. 5. Om walmar, blagarn, skoor och strumpor manglar, att föreståndaren låter kyrckioherden annotera huart slagh for sig till therass tarlf. Samma lengd emothtager lands- mannen att leffuerera befallningsmannen och när befallnings- mannen har of örsumm eligen dijt skaffat vthbyter förestånda- ren j en godh mans uärwaru. 6. Skall offerstockar j alla hambnar oprättass effter maneret, ^^) föreståndare förordnass j visitationen aff prob- sten den kyrkoherden och sexmennerne vthwällia. Pennin- garna optagass twå gångor om åhret nembl. om midsom- marn och sijda hösten och huad penningav j huar offerstock faller låta deth pastoren auteclma och sedan lefuerera befalningsmannen lengden och penningarna till hospitals liscum. 7. Såsom befallningsmaunen åhrligen håller och lefue- rerer richtig rechning medh quitentier Imadh förstört och igen blifuit ähr effter antalet på the sinka, dy måste enär rechningen bårtsändes ett extrakt igien blifua j någen kyrc- kia, att probsten beskedh giöra kan till nödige påminnel- ser, anten fiscns aÖ'tager eller tiltager när der effterfrågass, eller så offta the fattigass nöd fordrar och skall prepositus åthminstone reessa huart annat åhr till hospitalet att för- fara all legenheet, elliest adsisterar befallningsmannen j alla *'). Sådana offerstockar uppsattes å följande orter; I Föglö och Kökar: Gränhamn, Flisö, Glipö, Helsö ocli 1661 ätVen i Björkö hamn. I Kumlingc: Enklinge, Seglinge. I Brandö: (Norr-)Jurmo och Fiskö; I Lem land: Rödhamn och Nyhamn. 265 åfwan be:te bestellning-ar och derföre svvarar, att all ricli- tighet linues. 8. Att icke föreståndaren må giöra orätt, tillåtes tlie sinka liafua bissman jnsterat moth tlien andra. 9. Att föreståndaren aldrigh ähr aff öön, sina eller the fattigass älirender öfner ett dygn j sänder. 10. Att samma föreståndare förbiudes wedh liårdt straff tillgiörande, att vmgåås j hopa medh de sinka, vthe på holman eller i theras stngnr eij häller oförvägen, att ränna j gårdar och kyrckiobänckiar, uthan något afsöndrar sig. Sammaledes att straff föllier på försnmraelse och otro- het, så frampt han varder beslagin eller öfnertygat, • 11. Att de sinka må dristigt nämna nth för sockne presterne huadh the fåå och hnadh them brister ner the dijt komma och the knngiöra probsten och befallnings- mannen. 12. Almossen som sändes ifrån hampnarna eller gott folck j landet, att the richtigt framkomma aff liuar och een som emottager, till thes the komma dijt vth, och att de leggiass j låtter och föreståndaren fåår endubbelt eller tre- dnbbelt som jnspectorerne för skäligit befinna. Huadh öfrigit kan vara så medh gudstienstens föret- taude, som elliest deras begrafningar eller huadh det hälst vara kan heemstelles vtj probstens som ock är ordinarius jnspector öfver barua skolan sampt befalluingsmannens goda och nijtälskande disposition, och vtj de saker som angåår consistorio skola de der resolution affhämpta. Her alle som wederböör hafue sig att effterretta. Datum Stockholm den 23 Maij Åhr 1653. Per Brahe." I detta reglemente an ty des, att de sjuka äfven skola tillgodoses med nödig presterlig omvårdnad, men denna be- 266 stämmelse vållade icke ring-a svårig-heter. Pastor i Föglö, som allt fortfarande betraktade inrättniugeu med allt annat än blida ögon, nekade att ;,det ringaste bispringa de fattige och de sjuke" i hospitalet „hvarken med Gudz ords tröstande eller sacramenteus meddelande" och hade till yttermera sä- kerhet af domkapitlet utverkat befrielse derifrån. Något särskildt anslag för aflönande af en hospitalsprest ingick ej heller i hospitalets stat, hvarföre ingen annan utväg stod öppen, än att hos regeringen anhålla om hospitalsstatens ökande till afhjelpande af denna brist. Vid riksdagen i Up- sala 1654 framleranade derföre allmogen från Åland en be- gäran härom, 5*) jemte det de tillika anhöllo om konungens ") Ungefär samtidigt inlemnade äfven befallningsman Staphau Hansson till kammarkollegium i Stockholm en skrift i samma syfte, daterad den 13 Martij 1654:, livaraf ett utdrag meddelas af Tiger- stedt K. K. Bref från generalguvernörer och landshöfdingar, noten på pag. 157 och 158. Då detsamma innehåller åtskilliga notiser af intresse må det här intagas: Efter som hans greflige excellens riksdrotzet och general gu- verneuren hafver af en christelig nitälskan och till att förekomma, att icke den grufveliga Spetälskan sig allt t(ir m3'cket skulle inrotas af det umgänge som de sjuka förorsakade, i det de bodde ibland sine slägt och förvandter, låtit förfärdiga och uppbygga ett litet hos- pital, och der inflytta de besmittade och sjuklige menniskor, hvilka äro till 12 personer dertill h. g. exc:s nådigst har förordnat till uppe- hälle halfve sakörene, hela ödesräntan och de tvenne lass bränneved som kalas koleved, hvilket är en nådig förunning. Men efter presten der i socknen herr Erik har dragit sig undan, att han intet vill till det ringaste bispringa de fattige och de sjuke, hvarken med Guds ords tröstande eller sacramenteus meddelande deruppå han presten har förskaffat sig capituli skrift: alltså är mycket af nöden en prest som dem uti andcliga så väl som i verldsliga måtto spisa kunde. Nu är fuller prester till att finna, som gerna skola det göra, men medlen att uppehålla honom med fattas. Derföre bönfall: r jag på de fattigas vägnar till e. exc:r och nåder det e. cxc:r och n:r för Guds skull, och för be:te christeliga verks fortsättande, något nå- digst dertill förunna, dermed hospitalet kunde blifva vid makt hål- let. Kyrkoherden der i socknen är beneficerad med hela tionden, 267 stadfästelse äfven den 21 Jiiui 1654 meddelades samt är af följande lydelse: „Kong-l. Resolution och förklaring- pa samptliga almog-ens af Finland, Österbotn och Åland widh Rijkzdagen underdånigst insinuerade beswer och postulata. Dat. 21 Juni 1654. ^'^) Ålandh. § 4. Berettahess och underdånigst, att rixdråtzet och för detta general gouverneur öfwer stoorfurstendömet Fin- landh, hafwer för dem speetälske, som der på Ahland fin- nes till 10 persohner, låtit upprätta, pä K. M:tz nådige be- hag och wijdharee ratiflcation, ett hospital, der vtj dhe siuke ifrån andres omgenge kunde flyttias och afskilde warda vnderdånigst begiärandes, att Kongl. M:tt dem der wedh handhafwa jemwähl och dem och dheras siälasörjare, med någott vnderhald benåda wille. Så emädan Kongl. M:tt för- nimmer denne theras begiäran skiälig, dy låter Kongl. M:tt sig den så mycket heller behaga, och för den skuld, dem och dess förutan sitter titi god lägenhet. Hvad e. exo:r och n:r härutinuan nådigst behaga att göra, hemställes sådant pfi det under- dånligaste uti händer. Är ock en extraordinarie ränta, som tillförene så länge riksens råd har förestått häradshöfdingedömet der på Åland, som faller af härads allmänningarne, hvilken sig till det högsta be- löper till 60 d:r kopp:t efter den förhöjning och värdering som på persedlarne gjorde äro, hvilken ränta häradshöfdingens utskickade eller ombetrodde uppburit hafver. Om samma ränta kunde läggas under hospitalet, vore det en stor hjelp. ^*) Riksregistraturet för 1654 Del. I fol. 900 v. i kongl. sv. riksarkivet. — I Ålands Copiebok 1613—1663 fol. 86 i Finl. statsar- kiv ingår samma resolution ord för ord, men med följande rubrik och datum: „Konungzlig Resolution förskaffat aff högwälbme herren Rickzdrotzen j Rickzdagen 1654 den 21 Martij." Hvarpå denna olik- het beror, har jag icke kunnat utröna. 18 siukom till vnderliåld härmed nådij^st förunna, een häredz almenniug, som liäradtz höfdiugarne, för detta öfwer dlieras löhn hälft hafwa ; Såsom och härmed förordnar, den som the- ras predikant ähr helfften aif den tijoudhe som pastor i Fö- gell, för giäst och skiutzning, den nu ophäfwen ähr, här till heel och hollen uiutit hafwer, till sitt oppehelle, att skola må niuta och behålla. Actum vt supra. Carl Gustaff." Sedan denna kongl. resolution erhållits, antogs prest- mannen Lars Hammar till både prest och föreståndare för hospitalet. De sjukas förplägning skedde efter ett af befallningsmannen Hansson och prosten Muur uppgjordt .,förslagh om hospitals förtäringen i Fögell A:o 1653 den 21 Augusti." Detta förslag, ehuru aldrig af styrelsen ordent- ligen faststäldt, följdes likväl under hela den tid, hospitalet egde bestånd, och upptog: ^^) På 1 Person. Om hela åhret Om månan. 4 t:r 4 capp:r spaunemåll af alle slagh . . . .11 capp:r. 32 capp:r rogh, .... 200 kakur för en person i må- nan till brödh. 6 Vé capp:r rogh, thet ofuer är blifr till dricka och kokmjöll. SVs ^ liumbla ^/» '^ 1 L® 2 %[ smör IV12 #■ 12 ^ fläsk 1 1^ 2 Va LS kiött 3 ^ 12 L% saMsk 1 h% 1 L'S 6 M salt till kookz 2 ^^ ««) Ålands Copiebok 1613-166;} foI. 110. 269 Pa Persouer 12. 1653. hela åhret ä 12 måuadher 31 dagh på nrånan. 49V2 t:a spauuemål 4 t:r 4 capp:r. 13 Ls Va ^ smör 1 L® 1^3 t^ 3 LU 7V2 i^ Immbla ^ ^U M- 7 LS 4 ^ fläsk 12 ^. 30 L« kiött 2 L® 10 ^ 144 LW salt fisk, tunnan 13 Lft rekuat . 12 LS 15 LS 12 ^ salt, tunnan ä 14 L?? . . . 1 LS 6 i^ Blifwer förtäring- för lierr Lars och hans hustro och tvenne legohion, effter han hafwer på sigh tagit jempte pre- ste tiensten föreståndare embetet för 4 personer effter vn- derskrefne ordningh. 18 t:r spann emahl, både til brödh, kokmjöll, gryn och dricka. 1 Lffi 2\.'2 i^ humbla. *2 L'ff 8 ^ fläsk. 3 L^ 8 ^ smör. IV2 t:a salt fisk. V2 t:a salt. J stellet för tårt kött och fisk, beståss honom ett slachte- nöth om 20 dal. k. m:t. Föruthan detta beståss honom etf- ter kongl. breff, halfwa behållen kyrckiotijondli som der j soclien åhrl. faller, och der till sin nödige brennewedh sås- som och en tieuligh båth, som han kan sig af och an enär så anträuger komma fort medli. Vtj det öfrige må han sielf wara betenkt, och sig skyldig finna låta, att wara jnspecto- rerne lydige utj det dhe effter skrifteligh vndfångne order, och elliest huad dhe gått finna som hospitalet lendher til opbyggelse, honom föreställandes warder; deremot bestås ho- nom att aflöna sitt leijofolk med kopp:r m:t 20 dal. ocli til boskaps vtfordring, jempte dhe fattigas 2 st:n koor, som han skal] hafua undher sin handterning dem fattigom til nytte, 270 200 kerfwor halm och 12 sledelas g-ått höö, sig och the fat- tige til nytta bruka det almenings flskie, som wid samme almenings holma belägit är, och uägot dhe der näst belägne ähr, h vilka framedeles skola blifwa specificerade. ^') „Detta så för denne gångon honom til rettelse welat meddela. Actum Castelholm den 11 Augiistij Anno 1654". „Så wijda embetet tillåter giör iag all hielp att påminna her befaliningzmannen." ,,Boetius Murenius". ^Staffan Hansson". De medel, hvilka hospitalet sålunda erhållit sig an- slagna, stego enligt hospitalets i behåll varande räkenska- per till följande belopp: 5«) (i daler silf m:t). Året. ^"S™"^ 1 sakören. sakören. ödes räntan. Allmänninge räntan. Hospitalets enskilda sakören. 1 Summa. 1651 1652 1653 1654 13:19: 4*A 87:24:1976 11 : 29 : — 4:16.— 31: — : — 3:16:16 151:11:2176 125: 1: 47^ 169: 6: 97^ 92:26:1476 86:12:1475 164:31: — 195:22:18 457:13: 47^ 257:27:1976 172: 1: 875 169:15: 27^ 244: 1:2375 184:20: 175 92:26:1475 170: 2:22Vb 239:22: 975 287 : 27 : 18 509:26:15 340:11: 7 190: 6:6676 24:31: 976 28:31: 4^») 26:31: 4 24:31: 4 6:21: 8 6:20:12 1:-: — 4: 2: — 3:10:16 1655 1656 1657 1658 1659 1660 83:22: 8 43: 2:16 56:17: 8. 24:14: 67^ 53:13: 8 14 : 26 : 16 Härtill kom medel influtna i de uti hamnarua uppstälda offerstockarna. Dessa utgjorde: •") 1 Ålands Jordebok för 1661 fol. 474 upptagas följande hol- mar som , .hospitals egendom:" Stora Biörkskier, Krååkskiär, Lamb- skiär, Grytskiär, Qwiggeskiär, Liingbetskiär, Kaijskiär, Itönkubb, Drakaukubb, Ormgåhl, Ormgåhlskiär, Gloskiär, Lille Gloskiär, Sån- skiär, Lille Biörkskiär. '^'*) Hospitals räkenskaperna finnas införda i Ålands landsböc- 271 1656: 37 d:r 26 öre k. m:t. 1657: — ,, — ,, ,, „ 1658: 50 „ 12 „ „ „ 1659: 40 „ IQV^,, „ „ 1660: 49 „ 45 „ „ „ Dessutom åtog- sig allmogen 1656 i de flesta socknar på Alaud att ärligen efter råd och lägenhet lemna en allmosa till julkost åt de spetelska i hospitalet. Äfven Saltvik hade biträdt denna förbindelse, men uti ett sockenstämmo protokoll från 1658 heter det: , .efter Saltwik ångrade och ryggiade sin lofuen, och vttydde blifua skulle en vtlago, blef almosan icke lef- rerat op i scholan mehr än af 11 bönder och samma almosan bleff skiftat emillan the 2 spittelska i Saltwik. J och för sådan beskyldning och vttydning frågas aldrig mehr efter bemälte juulkost i någon sokn, utan skal förhöras, efter kongens intra- der icke tilreckia, om the spittelska kunna slippa hädan ef- ter the 50 dal. eller icke, som kongl. ordningen them på- leggier vtgöra til hospitalet, ty the spittelska böra icke suelta ihiäl, eij heller bör fjr bespisningens skull, the spittelska så lenge liggia uti soknarna, som nu i några åhr skedt är, eij heller haar Cronan medel i sådana fegdetider gifua större underhåld. Begäres för then skul almogens goda beten- kiande huad de gilla och ogilla, at thet kan hafua bestånd huad i visitationer och soknstemmor beslutet warder och em- beterna blifua obefleckiade. Och weta att sega the oroliga opstussare at befallningsman Oluff Häger fijk befalning i ker i Finlantis statsarkiv. Under den tid hospitalet varade eger ar- kivet sådana landsböcker endast lör åren 1651—1660, 1664, 1666, 1668, 1670. **) Häruti ingår bland andra persedlar: 2 L® maalätin torr fisk och 2 L® 9 ]^ maaletin ost, letVererade af Saltvik socken. (Se Ålands landsbok för 1657 fol. 113). rekenkammarn 1656 in Oktobri at prosten skulle tala med almogen i visitation om bemälte almosa til hospitalet, eliest wore almogen aldrig therom påminter. Resolutio Vulg'i." '^^) Oaktadt dessa omständigheter levererade emellertid fler- talet socknar julkost till hospitalet. Saltvik äfven 1664 och 1666. Ehuru ganska sparsamma, bidrogo de dock något till underhållet ^^) Vidare erhölls dä och då gåfvor såväl af kronan som af en och annan enskild person. Sålunda tillföll hospita- let 1657: 1 t:na smör (värderad till 10 : 12 : IQVs s. m:t.) 107 L^ smör ( „ ,, 64 : 6 : 9^5 s. m:t.) hvilket kronan bekommit såsom vrakgods från en vid Åland strandad norrlands skuta ^2). De af enskilda personer gjorda **•) Kladd på acta visitatoria uthi Boetij Mnrenij tijd, tbl. 154. '^) Julkost inflöt 1656 från: Joraala, Lemland och Lumparland. 1657 „ : Leralaud, Luraparland och Sund. 1658 „ : Finström, Hammarland och Lem- land. 1658 ,, : Kökar, Finström, Lumparland, Jo- mala, Hammarland och Fögel. 1660 „ : Fögel, Jomala, Lemland, Finström och Sund. 1664 „ : Lemland, Jomala, Sundh, Hammar- land, Finström och Saltvik. 1666 „ : Vårdö, Saltvik, Jomala, Hammar- land, Finström, Lemland och Lum- parland. 1668 „ : Sund, Finström, Getha, Hammar- land, Ekerö och Lemland. 1670 „ : Ekerö. För att visa hvari denna julkost bestod, må här meddelas, hvad den utg^jorde för 1656: Aff Jomala socken: 5 L® i8 i^ brödh, 3 L® 10 1^ kött. Alf Lemlandz Moderk3^rkia: 5 L'B 13 i^ brödh, 2 L® 14 i^ kött, 16 if. flesk, 3 4^ ost. Aff Lemlandz Capell: 2 L® 7 i^ brödh, 12 Vi 1^ kött, 127» #. torr tiak. "*) Rörande detta smör må följande skrifvelser meddelas ur Ålands landsbok för 1656 fol. 213 och 212. 273 ioräriugarna äro ganska få och oauseuliga. De betydligaste Helsan med Gudh Alzmeclitigh tillförende; AUdenstund, befallningzmau Olof Efwertsson, man förnimmer, att iblandh det godz, hvilket i nästförgångne höst där på Alandh vtaf den dersamraastädz strandadhe norlandz skutan bärgades, finnes een dhel, som cronan euskyldt tillkommer. Hvarföre betalles cdher här medh att J samma crononens godz till hospitalets på Ahlandh oppehälle lefwerera och afföUia låta, allenast att J der på tagha en richtigh verificerad specification och qwitantz. Elliest och emedan här klagat warder, huruledhes dhe fattige i bemälte hospital intet uthbe- komma deras wahnlige vnderhåldh, som dem af saakören och ödes- räntan där på landet ähr förordnat. Dy skole J i lijka måtto låta edher plickt wara, att vtfordra j rattan tidh samma deras förordnadhe vnderhåll och dem det tillstella, Gudhi befahlet. Af Stockholm den 29 Maij 1657. På dragande kalls och ämbetes wägnar: Herman Flemingh. Gustavus Bonde. Jöran Flemingh. Jesper Krusbiörn. Nils Erichsson Rosenfäldt. Christoffer Springer. Bekenne wij oss undertecknade at hafua giort och fattat een ijkmäktig werderningh eller prijss opå dee 9V4 tunnor widh Castelholm slott liggiande färskämbde smör, som ähr j bland annat wrakgods tunnit uthj Åhlands skieren, som war förgångit aff den skutan ifrån Pijtå och aff dee högwälborne herrar Rijkz och Cammar Rådh föräh- rad till Ålands hospitals fattiga; nerabl. huart lijsspund öfuer alt, det bättre och sämbre effter een stoor del! war aldeles förmuglat och bortskiempt, sex mark koppermynt; wij hafue och dess lijkest opweget forbrte OV* t:na smör, hvilket eij mehra woge medh trähn och allt effter alla botnerne wore mast borte 125Vi L®. Sielfue smör trän woge wij desslijkast sädan, hwilka woge tillhopa IS^/^ L% blifuer alt så igen rent smör behållit 107 LS; att ^v^j så således hafua werderat och pröfuat medh godt samweet weet wara och eij mehr; betyge wij medh wåre nampn och bomerken härunder. Actum Castelholm den 3 September Anno 1657. Mats Thomasson Sigfrid Rasmusson i Svensböhle. i Buskböhle. (bom.) (bom.) Hans Danielson. 274 gjordes af Herman Fleming-, som 1658 förärade 15 da- ler kopp. m:t och 1660 29 dal. 8 öre kopp. m:t. Af detta knappt tillmätta underhåll afgick, utom den del af allmosorna, som tillföll presten och föreståndaren, än en del, som icke kom hospitalets innevånare tillgodo. Så- lunda beviljade landshöfding Lorentz Creutz i bref, dat. Castelholm d. 20 Juli 1653, af den till hospitalet anslagna ödesräntan 2 tunnor spanmål årligen åt en ålderdomssvag och bräcklig hustru Susanna, enka efter förra kyrkoherden i Föglö. <'3) 1 1656 års räkenskap anmärkes äfven, att ef- ter drottning Christinas resolution skall „uthaf huarie ödhes hemman, som icke för fäfot ligger roteras iblandh dee beholdne hemau, at båtsmennen bekomma deraf sine hemkalls penningar, som ähr höst och wåhr penninger af huart hem- man 5 dal. k. m:t och ähr nu ödhes hemman 33 st. efter denna ödes lengdens inneholdh å 2 dal. solf r m:t hemmanet, som löper 66 dal." *^'^) Af 1657 års ödes ränta anslogs vidare två tunnor span- mål åt hvardera af de spetelska pigorna i Saltvik (Valborg Matsdotter i Ödkarby och Mats Bengtsons dotter Brita i Fremmanby), livilka icke inkommit i hospitalet. *'^) Enl. lauds- höfdingen Erich von der Lindes befallning af d. 25 Aug. 1658 levererades af hospitals medlen under 1659 och 1660 åt „den ofärdiga poijken i SaltAvijck" tillsamman 108 d:r 25 öre k:r m:t. ^^) 1664 lefvererades effter kongl. hofrät- tens befalning- „åth ett litet barn, hvilkas föräldrar aflijfwa- «») Ålands copie bok 1613—1663 pag. 93. •*) Ålands landsbok för 1656 fol. 154. Sedermera erhölls dock kännedom om att af de nämnda 33 ödes hemmanen, 18 st. icke af- lönat båtsmän för det året, hvarföre 42 dal. s. m:t återbetalades till hospitalet. '"') Ålands landsbok för 1657 fol. 307, 484, 485. •«) Ålands landsbok tör 1660 fol. 395. 275 des, 1 t:na råg-h'' ^') och slutligen beviljades 1670 två tun- nor spanmål årligen åt förra kyrkoherdens i Lemland Jacobs enka Cicilia Jacobsdotter. ^^) Hurudant tillståndet i hospitalet i sjelfva verket var, framgår bland annat af de ransakuiugar, som prosten Muur tid efter annan anstälde dersammastädes. Den första så- dan, som kommit till vår kännedom, hölls 1658. Dervid anmärktes: •*'') 1. Uthi gudztiensten fanss iughen brist. 2. The elendighe begära lijnkläder och strumpor. 3. The älendigass stugur falla omkull igenom trytandhe på åsar. 4. Till bastugu ughnen och schorstenai^na förshaflfas 200 tegell, 4 t:r kalck, item till taken 12 knippor näffuer. 5. The fattige begära förökning på vedh. Item be- gära såå, soll och embar. 6. Förschaffas dem färscbare kött, och bortbytass dett gambla eller försälliass. 1660 den 22 februari hölls likaledes ransakning uti hospitalet, hvarvid följande punkter antecknades: 'O) ,,1. The spetelske ähro 9. 2. Thessa behende sigh inghen brist hafva i gudztjen- sten på något sätt. 3. Bekendhe nu alla husen vara bootadhe, och sigh hafva nogot quar af kalken och teglen som the fingo i fiool ifrån Saltvijk. 4. Begärte till the 3 högtijdher, som ähr juul, påsch och pingessdagh, blifva vederquechte med någon bätter be- ") Ålands laudsbok för 1()64 fol. 108. «*) Ålands landsbok för 16T0 fol. 43, 194. *') Kladd på acta visitatoria vthi Boetij Murenij tid, fol. 162 v. '">) 1. c. fol. 186. spijssningh ähn på andra tijdher, och bejakadhe praepositus till h:r befalningzmannenss vijdare corisentz, bekomma på per- son aff hospitalz medlen 3 ^ k. m:t. 5. Begärte få niuta sin bååt att föra åth sigh een- buskar, och när yppenvatnet ähr till att uthläggia sina sijk- och flundernäät, och lofva icke på annat sätt missbruka bååt- hen. Och der samma bååt skulle tagass ifrån dem, göra the sigh der öfuer ett stoort sarapveet, och kunna icke begå sigh med then torra maaten, eifter the ähro förr wana i vällmach- ten att förtära fisk. Säija der hoos : om någhon beträder them på andrass holmar eller fischevatn att fjka och faara, må the frijt schiuta ihiel them. Låtha och gå sigh storligh till hierta att de schola hafva förspoort vara mistänkta af kyrkio- herden her Ehrich Nicolaj för the creatur som han klagar sigh mista på sina holmar. Kyrkioherden blef full förehållen om han kan öfvertygha them att bruka schalkhet på sitt fischievatn eller holmar, ther till han suaradhe fuller neij. Men ther hoos sade han sigh aldrigh mehr torass släppa tijt något creatuur. Eliest sadhe sigh för ähn hospitalet tijt blef satt hafva full stoor ymnogheet med fisch, men sedan haar thet inthet vankat på hans fighiovatn, ty när hanss folck kom- mer, så hafva andhra släpat före. Antingen the göx-a eller andra på therass halss, veet han inthet. Praepositus förman te the siuka ingalundha missbruka bååten, utan fischia på hospi- taals vatn, huilket ähr vidt och fishiericht nock. G. Lofvadess effter therass begäran lijn 1 IM till näät. Tiära ^/2 fierdingh, spijk 40 st. Ärter någhi-a capper. Item korn ^/a spän, och behöfva the väll 1 1/2 t:a ther om befal- ningzmannen schall anmodass. 7. Herr Larss köper i Åbo af hospitaals medlen grant blaggarn till therass nödtorift först hans lägenhet blifuer. 8. Herr Larss besuärar thet han inthet får i rettan 277 tijdh af herr befalningzmannen, huadh som lyder till sitt och the elendigass uppehälle. Sammaledess klagar att boskapz- husen ähro elaka. Item att weden förslår intJiet till sina och the siukas huuss. Åstundar och promotion ther ifrån. Thetta ähr således resolverat, att några partzedlar lofvadhe prseposi- tus schaffa när bååthen kommer till Saltvijck och nu strax lefvereradhe han o D:r till lijnet; Een deel formodass att herr befalningzman bijspringer värklighen, som haar hospitales in- traderna under hendher, enär han ther om ansöckt varder, på thett att föreståndaren kan få inköpa lärfft och huadh mehra han behöflYier, bootha huusen i rettau tijdh, och veda alla eldhusen till sina och therass tarfver. Thet öfrigha re- mitterar prsepositus h. högvyrd. biscopen effter förestondaren ähr af goda meriter och qvaliteter, så länghe han vidh hospi- talet varit hafver." Vid riksdag-en 1660 iuleranade nu pastor i Föglö Eri- cus Nicolai vidare en underdånig supplik om återbekom- mande af den hälft af kyrkotionde, hviiken blifvit donerad under ..hospitalet, som står i församblingen .... mig och för- sambliugen till en stor skada och men." 'i) Likväl lycka- des han ej vinna understöd för sin begäran. Vid samma riksdag inlemnade äfven prosten Muur ett betänkande rö- rande de brister som finnas på Åland. Uti detta '^^) för- mäles: . . . „att scbole-stugun som A:o 1639 upsattes för- faller och spetals huusen som A:o 1651 bygdes, äre i stort olag. och någre tarfhuus till scholan och hospitalet äre obygde. Nog will allmogen föra alla åkor, göra dagzwer- ken och sammanskiuta penningar och byggia till alla requi- sita, och sedan ährlig widh niacht hålla, så frampt thet görs ■") Presterskapets på Åland supplikationer ocli besvär vid riksdagen 1G60, i kongl. sv. riksarkivet. .278 them godt i afräkning- på winteråkor ocli the årlige dagz- werken. Hospitals medlen förslå iuthet till the smittosam- mes kost och kläder som ähr stimdom 12. 14, 10, ja många lier i landet, som ingen fördristar sig låta afföra för man- gel på lifzmedel, för ähn några falla undan. Sedan presten och föreståndaren med the sina, bör och hafwa sin lön och kost, och ther till behöfwes itt stort quantum, och in- traderna ähre ringa och owissa. som ähr: 1) Halfwa saak- örspenuingarna. 2) Allmenninge rentan, widh pass 60 d:r k. m:t. 3) Ödesräntan. 4) Halfva kyrkiotijenden i Föglöö sochn, huilken prosten klagar at A:o 1657 stijger allenast 3 V2 t:r i spanmåhl, huilken halfpart hoos E. K. M:t pastor loci med tårar underdånigst, såsom af ålder warit haar, åhr- 1ig här effter allernådigst få tillbaka igen at niuta för sin stoora nödh och fattigdom, supplicando böönfaller. 5) Wädh till 4 stugur och 2 pörthen, war förordnadt kohlwädh af nestliggande sochen Lemland benemnd. Men nu skall Åland wara förskont at uthgöra bemälte kohlwädh, och i fisco ähr inthet at kiöpa en sticka wädh före och på sommarkosteu är 30 daler geld." Vid samma riksdag sj^nes dessutom fråga hafva upp- stått om hospitalets flyttning till och sammanslående med Sjählö hospital i Nagu, men detta förslag bifölls icke, utan förklaras det i en kongl. resolution på presterskapets be- svär, dat. Götheborg den 2 Mars 1660, att: „kongl. maij:t förspörjer eij gärna någon scholas ruin, dy wil kongl. raaij:t befalla landzhöfdingen, att Ålandz barneskola och hospitalet wijdh macht hålles." '-) I en följande resolution dat. Stock- holm d. 28 nov. 1660 förordnas vidare: '^) '*) Stjernman A. A. Alla riksdagars och mötena beslut. Del. II pag. 1323. Stockholm 172!». ") Riksregistraturet för lÖtiO Del. III fol. 493 och 495, i koQgl. sv. riksarkivet. 279 § 4. .,Hospitalet, som för någre ähr sedan är oprät- tat på Alandh, kan icke för sijue olägenheter skull till SiälJ) hospital i Naghu transporterat Avarda, utlian kongl. maij:t will nadig-st vara omtänkt huru det med ett nödvändigt underhäldh måtte försörias, deraf då de fattige kunne bestås när landshöfdingen, som derom skall draga bekymmer git- ver omständeligen tillkänna, hwaraf det kommer, att de der- till förordnade medell icke lui så wäl som tillförene kan tillräkia. och iembwäl med något tilldrägeligt förslagh in- kommer, huruledes något dertill läggias och deputeras kan. § 9. Kongl. Maij:t ^vill och effter medlen falla knappe wedh hospitalet på Åland, att hospitals prästen dersamma- städes låter sig nöija medh den tijonde delen af allmosor och gåfwor. som dhe fattige kunne tilldelaS; efter den dis- position som landshöfdingen gjordt hafwer, hälst emädhan dhe fattige shulle elliest der han skulle behålla tredie dhe- len, widli sa beswärlige tijder, allt för stoor nödh och brist Ijjda. Hwad kålwedeu belangar, som Lemblandh sochn för detta hafwer gifwit till hospitalet, så kan Kongl. Maij:t den icke påtvinga allmogen såsom en ordinarie uthlago. hälst etfter den uthi laudshöfding Stellan M örners tijdh är allenast af egen godvilligheet så af den sochnen som någre andre utgifwen och elliest sedan igenom allmogens beswär. förmedelst kongl. resolution i Götheborg skedd, up- häfwen. Doch will Kongl. Maij:t nådigst efterlåta att eme- dan hospitals medlen brista och elliest ingen uthwägh der finnes på bränne\\'edh. landshöfdingen då må tillsee, om han icke kan förmå allmoghen i Lemlandz sochn till att godwilligen giöra dhe fatttge någon bijståndh med wedh, effter det är ett christeligit wärk och alle ähre plichtige att hielpa dhe fattige. Domspannen anlangande, som af hospi- tals tiendeu plägar falla och hospitals prästen begärer tor .280 sigh behålla, kan intet annat bewillias, än det som för waant ähr, ätt den som säden mäter tager och domspannen. Kongl. Maijit will elliest framdeles taga i nådigt betän- kande hospitals prästens underdåniga postulatura, om att få niuta ett ödeshemman fritt för uthlagor, "^) när Kongl. Maij:t ■'*) Vid visitationen i Föglö den 2 febr. 1661 önnes antecknadt: „Opå hospitals predikantens Dn. Lan rent ij Hammars begäran, kunde för denna gång ingen annan resoUition falla, än at ofwanbe- raälte Dn. Lanrentio gifs låf och tillstånd at boo på dett hiemraanet, som han af ödhe der i nägden vptagit hafwer, med den condition och dee wilkor, som han sielf tilbiudher, intill dess att öfwerheten låter flj'ttia the spettelskas stughnr och huus vth på udden af öön, och längre bort ifrån predikantens huus; men så snart thet skiettär skall predikanten igen flyttia dijt till dem och blifwa stadigt boan- des när them, för dee skääl och orsaker, som hospitals personerna i sijn trägna böön till proosten anmält och honom föredraghit hafwa. (Se Boetii Murcnij kladd fol. 208). Vid den visitation som hölls i hospitalet samma år den 27 Juli förklarar herr Lars „des3a vara orsakerna hwij han antagit ödes hemmanet och stundom wil boo där ocli stundom på öön:" 1) För boskapzbetetz felandhe. 2) För then stora wednöden skull. 3) För the kalla stngnrna skull åth sigh och sina små barn. 4) För the älendigas huus hwilka äre när in på prästens och föreståndarens der ifrå röken och stanken kennes görligha, som ofFta wädret blås ifrån theras huus in på hans huus. 5) För prestcns ringa intrader skull at föda sigh, sin hustru, barn och tienstcfolk niedli. 6) Effter han för the älendigas skul icke kan uthan stoort be- swär få legofolk. 7) Barnen är oniöijeligit wachta sedan the lära löpa uth på holmen, ifrån the älendigas huns och gärdz gård. „Hans tilsäijelsse är dhenne:" „At så offta fagert wäder är at han och the älendige kunna stå vnder baran himmel, skall ingen brist wara på alla kyrkiodaghar på någon gudztienst. Tillåter icke wäderleken wil han giöra på en söken dagh sfi häreffter som tilförendhe, ia undertijden wekopredi- kan när ingen aposteldagh infaller så frampt h:s h()g\v:d biskopen iionom pålägger. Sedhan om meenföret blifuer höst och wåår, wil han achta på tijden och boo stadigt på öön til thes ijsen blifuer stark 281 för dlie inäii<>e och hoopige beswär, som nu åligga kan nå- got bättre lijsat blifwa. Och will elliest till det sidsta eff- ter som o(;h deröfwer klagas, att befallningzmäunen måtte uthlefwerera hospitalet dess räntor i rattan tidh, eliter at man kan kiöra, sammaledes om Avåren til thes meenföret ändas. Doch alt tlietta med förord at om tlie sluka gå närmare husen uthj hans frånwaru än uthj hans närvarii och derigenom förskreker ho- nom och pigan som molkar och stillar theras koor, så at han får in- gen som wil wara i husen och ansa dheras boskap, så tröst icke heller han gå i samma huus och wara theras predikant och före- ståndare." „Sidst will h:r Lars swara före at med theras koor, miölk och annat skal handlas så troligha nthj hans frånwaro som närwaro, be- gärander vnderdånigst och ödmiukeligst nådigh och gnnstig resolu- tion på dhenne sin förklaringh, sampt sina och the fattigas beswär och postulater, och aller nådigst befordringh till stadigh frijheet på bemrte ödes hemman, som han på häredztinget antagit hafuer." (Se Boetii Murenij kladd fol. 208). Den frihet från utskylder för det upptagna öde hemmanet, hvilken utlofvats och hvarom han här ytterligare anhåller, kom ho- nom doch aldrig till del. (Se Ålands landsbok för 1G68 fol. 220). Först efter hans död 1667 erhöll hans enka, på särskild anhållan derom, genom ett kongl. bref dat. Stockholm d. 28 .JuniJ 1870 be- mälte hemman i Skogbodha att ,,uti sin lifstidh, och sit enkie ståndh oturberat besittia, niuta och behålla frijdt för dhe afgåendhe wissa och owissa vthlagor." (Se Ålands landsbok för 1675 fol. 413). I 5:te punkten af sin här ofvan anförda förklaring klagar pres- ten öfver sina knappa inkomster. Dessa bestodo af i början hälften, senare endast tionde delen af allmosorna, ätvensom hälften af kyrko- tionden ifi'ån Föglö. Dessa senare nppgingo till följande belopp: 1655 : 20 t:r 24\ 4 capp. spanmål 1664 : 3o t:r 2P/8 capp. spanmål. /15 „ 20-/+ ^^^^■1 4 „ 28V4 1657 : 34 ., 197^ 1658 : 16 ., —V, 1659 : 18 „ 28V4 1660 : 31 „ 20'V.,, „ „ 1663 : 34 „ IG'/, „ Såsom tillika föreståndare uppbar han dessutom fri kost för 4 personer, 20 dal. k. m. till aflönande af sitt legofolk samt något hö och halm. I stället för halm levererades dock emellanåt „rutin röö." rågh 1665 : 38 „ 1 korn 1666: ;43 „ 12V, spanmål 1667 :49 „ 31 17 1668: 36 „ isVs )< 1670; ;46 „ 11"/, 282 wägen är lång och meenföret understundom länge påståår, så framt dhe icke wele wara förtänkte att swara till ska- dan, som af försummelsen kan förorsakas, der och lands- höfdingen måste hålla hand öfvver." Med anledning af § 4 i denna resolution hördes äfven hospitalsföreståndaren Lars Hammar rörande orsakerna, hvarföre hospitalsmedlen nu, „falla knappare än i the första åhren" och förklarar han detta härröra deraf att: ^^) 1) Uthi första åhren war inthet så stoort antaal, som sedhau begynte ökas. 2) När the älendige uthfördes första gången hadhe sa- lig Staphan Hansson behållit capital af 1652, 1653 och 3 654 till 1500 d: koppar mynt. 3) Ähr hospitals vpbörden förminskat af fördubblingz båtzmennernes afbetalande. Jtem af mykit wedh kiöpandhe till 4 stugur och 2 porters tarfueliga eldningar, och nu ähre dhe wedlösse til den stundande kalla hösten och wintren. 4) Förmenas än restera på sal. Staphan Hanssons opbörd öfver 70 d:r koppar m:t effter Olof Efwertz- sons räckningh prostens lefrerat, synes honom hafva rich- tigt betalt, och der han än något hadhe inne med sigh eff- ter samma räkenskapz innehåll lefrerar han til hospitalet om h:s n:de nådigst behagar. Efter denna tid utfärdade kongl. kammar kollegium i Stockholm en ny stat för hospitalet, hvilken endast i så måtto skilde sig ifrån den förra, att i stället för ödesrän- tan anslogs 200 d:r s.m:t årligen af bilands ordinarie ränta. Hospitalets inkomster gestaltade sig härefter på följande sätt: (i s.m:t.) ") Kladd p<å acta visitatoria uthi Boetij MureniJ tijd, fol. 207. 283 Året. 1663 1664 1665 1666 1667 1668 1669 1670 Saköresmedel. 46 : 14 30: 5: 47 : 14 : 70 : 28 57 : 16 ; 54:16; 74 : 10 ; 200 : 26 Af Ålands ordinarie ränta. Allmän- ninge räntan. :14:-5 200 — : : 8 200 — : 2OV5 200 — : :16 200 — : : — 200 — : • 73/ 200 — : . 200 — : :18 200 — : 16 Hospitalets enskilda sakören. Summa. 246 : 14 : 147, 234: 5: 8 247 : 14 : 2OV5 279:19: 8 257 : 16 : — 255: 4: VU 274 : 10 : — 400 : 26 : 18 Härtill kom offerstocks medel: 1664: 44 d:r 27 öre k. m:t. 1666: 12 „ I8V2 „ „ „ 1668: 28 „ 5V2 „ „ „ 1670: 34 ,. 272 „ „ „ Ehuru tillgångarna sålunda något förbättrades, var sta- ten likväl fortfarande alltför knapp, hvarjemte bristerna och svårigheterna vid hospitalet år för år ökades. Visitations- protokollen lemna de bästa upplysningar om förhållandena derstädes. Anno 1661 d. 27 Julij höltz denna ransakningh uthi Föglöö hospital. ''^) Hospitalspredikantens och föreståndaren w:ge herr Lars Hammars beswär och postulata: 1) Hafwer hospitalet ingen brandwedh at wän ta af Lem- lands Sochn, och i förledne åhr och winter ledh hospitalet så- dan nödh af köld och mangel på wed att koka, bryggia och baka etc. at hvarken jagh eller dhe fattige tröste på sådant sätt länger blifwa widh hospitalet. 2) Almosa eller julekost i stelle för the 50 D:rs med- '*) Kladd på acta visitatoria uthi Boetij Murenij tijd, fol. 207 19 .284 fölgd är intet längre at lijta på effter h:s n:s förordningh, ty almogen förminskar åhr frå åhr och säija prästerna i ögonen, at the tröste inga flera uthlagor taga på sigh. Om än någre gudfruchtige gifwa skule så är wägen lång ocli måste gifwas i lego för forslande. 3) Gärde höö och halm kunde aldernådigst effterlåtas af Föglöö Sochn, effter the andre Sochnar i landet äre mykit af- lägne och faller besvärligt föra så lång wägh. 4) Behöfves kiöpas bååt effter then förra båten är uth- gammal och kan icke lengre brukas at föra boskapen emellan klipporna, eller at hempta proviant medh, det undertijden skee måste. 5) På föreståndarens huus finnas thesse brister. Vthj studercammaren äre golftilior 5 afrutna mitt på. Parstuga uthan tak och golf, dock är näfuer så mykit i behåll at stu- gun och farstugun kan täckias medh. Båda stugurna mykit kalla och mosslösa och synes dagen genom saten och knutarna mångenstädz. Boskapzhusen måste flyttias på högre ställe, ty offta gå boskapen på snödrifwan och huustaken och trampa taken all sönder om vinti-en, och hjelper inthet boota. Om wåren står watnet aln högt in i husen fodret förderfwas och boskapen får inthet liggia. Thesse puncter hadhe the smittosamma som nu ähre 1 1 personer: '^'^) 1) Om wåren och sommaren äre mans- och qwinsperso- uer uthj huar sin stuga, men när kalt är nödgas the för wed- lösa wara alla uthj en stuga natt och dagh. 2) Beretta sigh aldrigh hafua hafft någon brist på ordi- nari och extraord. gudztienst och oflfta fåt predikan på sök- nedagar. ") Kladd på acta visitatoria uthi Boötij Murenij tijd, tbl. 207 v. 285 3) Norstugun syda båda rösten och baar långt nederfal- lit om icke stolpar wore nndersatte, taket mosslöst, nefuerlöst och så kall at ingen der uthj wara kan. Söder stngun haar laka på 2 stellen. 4) Medh wed waar ful got knapt i förra åhren, eifter i Lemland många byar hafua dragit sigh undan, endels af prne- tension, endels af gammal sedwenia, endels af frijbet uthj sal. Hans Staphansons tijdh. 5) Wedh 46 fampnar bewijser föreståndaren hospitalet betarfua åhrligh nembl. 10 till huartera the älendigas stugor och så mykit til hans stugur, sedan 6 famnar til malttorkningh. Men i förleden höst och winter klaga the älendige gråtandes, at the wist allesamman hade frusit ihiäl, om the och icke sielfue hadhe rest uth på hospitals klipporne och opslitit ene- buskar. Sedan ijsen lades woro dhe så illa uthstadde på stora hafzfiälen at the mötte slå ijs een heel dagh, och hade båten der sunkit ned med alt folket, om the icke hade hafft med sigh, 2 båtar, som dijt äre kompne med the eländige frå soch- narne. Eliest berätta dhe, at her tils har funnits på hosp. klipporne någon ymnighet på enebuskar, men nu lins inthet mehr. 6) Ull til strumpor begäi*a the. 7) Bååten är förderuat af enebuskars förande, och begära een starck ny bååt nu strax kiöpas åt sig. H:r Lars böd them sin bååt effter han haar 2 som kostar 12 D:r, men the wela hafwa een större. 8) Lijn 1/., L^ begära the nu strax till näät såsom wrxi- ligt warit haar medan ^q^penwattnet ähr, effter the tröste icke dageligh äta salt fisk om wåår, sommar och höst, emot theras sedwenia i skärgården. Skulle dhe och ophålla sigh medh salt fisk på den tijden til nödtorfften, så skole thet mykit ko- sta cronan. Alla theras näät äre gambla och uthslitna och . 286 bedia li:r befalningsmannen sender them lijnet effter h:r Lars kan icke få" kiöpa hvarken i Stocholm eller Refwel. 9) Kiött 1 ^ på personen begära the här effter i huar månadt, klagandes 3 ^ wara för lijtet. 10) Gryn orka the icke mala och them kunna the icke heller wara föruthan, uthan här effter begära. 11) Göra sigh sielfva dricka böd h:r Lars them för mis- tanka skull, förebärandes at somblige åhr är swagt korn och meltes icke huart fempte korn, men altijdh wela the älendiga hafua lijka godt dricka och då dhe bryggia sielfwa är han uthan mistankar, men bryggia förwägra the sigh aldeles. 12) Till juul, påsk och pingestdagh begära the på huar person i huar högtijdh better dricka och något slacht at byta sin emellan. 13) Hospitals koor äro 2, men een är gammul, molkar lithet och bijter inthet foder på om wintern och henne begära the till slacht till juulen. 14) Effter rniölken af 2 koor spijsar inthet till så mån- ga personer, ty begära the at hospitals kona blifwa 3. 15) Hospitals staten på dheras månakost begärte the pro- sten wille then opläsa; prosten swaradhe: sigh ingen stat hafua fåt uthan the bespijsas effter ett förslag, som han och sal. Staphan Hansson giorde i nödfall och det kan icke opläsas, effter owist är om det blir beståt. The svarade: öf- verheten wil the fattige wäl therföre förmoda wij at the in- thet förminska, uthan heller påöka. 16) Klaga öfwer Hammarland och Ekeröö at the sende icke i wåras 14 dagars kost med dhe 2 pigorna dädan fördes, ther doch wanligit är hafua med sigh huar person 2 må- nars kost. 17) The giffta som hafvva små barn och äre hoos sina fattige mödrar, begära at the icke må strengias effter hospi- 287 tals instructionen, uthan för sin fattigdom få niuta til födo och kläder alt hwad hosp. tilfaller i arff. 18) The som äre giffta och hafwa föräldrar begära få loff resa hem een gång om åhret at tala med sitt folk, och när prosten något sadhe dher emot, begyntte the gråta. 19) The smittosamma bodho h:r Lars boo qwar på öön och ingalunda flyttia ^^j^ mijl der ifrå til Skooboda ödeshem- manet och der han så boo will, dock dhe ogerna ömsa, bedia dhe biskopen hielpa honom till en annan god lägenhet och the få een annan präst och föreståndare, nngh h:r Erich i Föglöö eller hwem h:s högvv:t god kenner i hans ställe, för rolighet skul. The greto öfur sådana åthskilnad och wille in- galunda samtyckia. The sadhe och, ona någon fara ärafdhet, at theras huus äre när bygde in på prostens och förestånda- rens huus, begärte dhe njåa huus förbyggias på Sanskiär som ligger söderst på udden på samma holma och då är ingen fahra at iu prosten och föreståndaren kan hoos them boo. Anno 1664 then 22 Februarij hade the eländige thesse besuär och klaghemål in för prosten : "^) 1) Bekende the 7 personer som än lefua sig hafua in- ghen brist på Gudz ordh, sampt höguördighe nattuarden. 2) Jcke heller någon brist på sin spissnings uthdelande. 3) Strumpor manglar för dem, jtem linkläder. Blef sagdt att her befalningz Mannen wille thetta medh thet första be- ställa. 4) Bastuifuan heel rutin till väggiarne, sampt trädet ne- derfallit uthi husset, så att the fattigha haffua inthet fådt bränna lithet [?] af sigh på ett ^2 ^hr. Blef sagt at her be- falningzmannen ville med thet första här om beställa, at the kunde få huss. ") Kladd på acta visitatoria uthi Boetij Murenij tijd, tbl. 228. 288 5) En stufua ähr heel och hållen fäi'derfuat, så att in- the folck kan vistas i honom, den andi-a som the ähre uthi lutha båda rösterna att the weta inthet annat huar timma och stundh än taket skall falla neder och slå ihiäl dem; och alla sina kistor och drijkes tunnor hafua the huggit sönder och lagdt på gålffuet att gå på och ormarna krypa in allestädes till . them nätter och daghar, att the inthet töras sofua alla i sender. Förmodes att her befalningzmannen beställer härom, så att the kunde få ett annat huss. 6) Begära the att hospitalet kunde flyttias ifrå sodan afiegen ort uth i haafuet på en annan ordt som bequemlighare ähr in åt landet, der slächten och andra Gudfruchtiga under- stundom kunde någhot få sändha them effter alla huss ähre nu förfalne och måste på [nytt] upstättias. Thetta wille h. befalningzmannen andraghas för h. n. wälb. landshöfdingen och P. 7) Begära the så länge hospitalet är på samma stelle få niuta Föglö sochens julekåst till miölck, färsk fisk och annat färskt, uthan theras ordinari förtäringh, effter the ähre swåra hetzsighe af sin siucka, och altjdh ätha den tårra och salta maten. Efter almogen och thetta begärer, så samptycker pro- sten, om h. befalningzmannen och wil samt^^cka til thes h. n, welb. landzhöfdingen resolution sender. 8) Begära the båth, så wela the med henne sielfua för- skaffa sig fersk fisk, eliest wela the hafua salt fisk effter sta- ten. Thetta står til befalningzmannen, huruwijda han kan hielj^a them hoos welb. landzhöfdingen. 9) Ölkar, dryckeskärl sampt dödkista och några månars kost hafFua the siuka inthet hafft medh sigh effter prostens befalninghen. Bleff sagt at presterna och kyrkiones förmän skola komma på böter, om här effter försummas. 289 10) Med vedh kunna the inthet hiälpa sig under 15 fam- nar. Thetta disponerai^ her befallningzmannen om. 11) Begära att them kunde effterlåthas the penninghar som kunna gifuas af högha herrar j hamnarna. Blef sagt at the siuka mötte wara til frydz med welb. landzhöfdingens disposition och the gode herrars oi-der som gifva pengar. The- ras tienare skola hafua sagt: om min herre och fru wijste, at the älendige icke enskijlt finge, tå sende the intet, ty på så- dan disposition bedja the siuka för them som giffua. 12) Begära the få enskijlt niuta almossegåfuor, som sän- das [från] landet. Bleff sagt at medh julkosten kan inthet ske för föres [?] skul, utan huadh presterskapet giffua på andra tijder wil prosten skrifua dem till. 13) Begära the siuka få wederquecka sig med någon better bespijsning på the 3 stora höghtijder, til maat och dryk, än daglig skeer, thet somliga åhr beståt ähr och nu afskutit. Prosten efterlåter på sin gröda om h. befalningzmannen wil samtycka at hwar person får en wis portion som för beståt är i then kongl. rekencamaren. Pölia föreståndarens förra inlagda besuär: 1) Begge stugurna med baakugnen til taak, weggiar och golff äre aldeles oduglige, så at presten uthi kalla tijder mo- ste taga quarteer i röökpörte. 2) Item behöfues boskapshusen reparation och ömsas på annat stelle. 3) Bryggkäril wil han intet hålla för så ringa betalning. 4) Behöfues wara gärdzgård på sitt förra stelle, then siuka i wädlösa opbrendt hafua. 5) Behöfues bååt såsom för thetta skedt är, at föra the slukas köör emillan klipporna, och til theras ährenders ut- reesande. 290 6) Kumblinge undandrager sig gifua wed ocli juulkost emot welb. landzhöfdingens befalning. Pastor loci skal åhrlig retta sig efter then 1 1 p. i hos- pitals instruktionen. Boétius Muur. Anno 1665 den 17 Julij liöltz ransaakningh widh Ho- spitalet. 79) Dhe elendigass beswär och bekännelse, som nu äro T personer : 1) Sadhe sig ingen brist hafwa på ordinarij och extra- ordinarij gudztienst icke heller på sin månadzkost, undanta gandess saltfisk haar manglat i denna wår och sommar och effter saltfisk är i förstonne gifwin dhe elendige efFter giordh förslagh af sal. Sta p han Hansson, begära dhe ost eller slachtnööt i höst i stellet för samma fisk. 2) Effter dhe gambla flundernäten sadess vara aldeles obrukelige ; ty begära de ödmiukeligen af h:r befalningzman- nen 1 L® lijn och et hälft L® hampa. 3) Till lijnkläden begära dhe G alnar lerift till huar per- son och siällhudar till skoor. 4) Begära dhe den nya stufwun som h:r Er i ek sålde h:r befalningzmannen, wille låta hugga ett stort farstufvvu till, der vthj de kunde hafua sine kistor och wedh, och sedan låta snarast skee kan köpass näfwer till, och upsättia ett stenkast ifrån de gamble stufworne, der en röön står, suunan på husen, der dhe och seijer finnes lägenhet till brun, bätter än på nå- got annat ställe. 5) Vthj ingendera gambla stufwun trösta dee boo öfwer wintren ; ty spartaghen och bördzåssarna äro rutnade, och stö- der satte under tacket och rösten. ") Kladd på acta visitatoria uthi Boctij Murenij tild, fol. 240. 291 • 6) Badstufwu behöfwa the tillkommande åhr. 7) Vthi den gamble kyrkiogården säija de wara så, full- packat at dee kunna inga flera lijck, der nedersättia. Effter the offta liggia siuka, att icke mehra än 2 eller I äre vppe, så kunna the icke hafwa kyrkiogården långdt ifrån husen, derföre blef sagdt, att den lilla platzen, som är sunnan om the gambla stufwurna, skall pröfwass medh jei-nstörar, om ther ähr diup jordemån, och när han blifwer full, måste the åther bruka den gambla kyrkiogården, om dertill intet tienli- gare ställe finss. 8) Behöfwa the tvvenne tunnor till spijssööl medh aldra första. Prästens beswär: 1) Effter Kumblinge sockn sänder dijtt sina spettelska och aldrigh hafwa gifwit juulkost mehr än ett åhr. Begäress h:r befalningzmannen behagar bruka de medel som dher till tiena, att the må plickta, och här effter lydna bewijsa. 3) Säger cammartaket med golf och weggiar bewijsa[?] . . . 3) Bagarstufwun behöfwer botass till weggiar, tack, golf och vgnen. Item skorstenarna kalckslåss ofwan taket. 4) Earstufwun felar tack och golf. 5) Bryggekäril will han ingalunda läuger hålla åth dhe siuka. 6) Förslebåth att ömsa the fattigass boskap klipporna emillan och miölkebåth, säger han sigh ingalunda länger kunna hålla, för the elendigass skull." Såsom liäraf syues, blefvo hospitalsbyggnaderna år för år allt bofälligare. Visserligen omnämna räkenskaperna att, 1670 ett pörte och en badstuga blifvit inköpta, men mer och mer nalkades den tid, då det skulle blifva nödvändigt att företaga en total nybyggnad af samtliga stugor. Emel- lertid hade hospitalets stat årligen öfverskridits, hvarföre 292 några besparingar icke funnos att tillgå för en sådan om- byggnad, och då hospitalet derjemte icke uppfyllt de för- hoppningar, man fäst vid detsamma, fann st3Telsen för godt att 1672 upplösa det samt törflytta dess innevånare, jemte de i socknarna förefintliga spetelska, till Sjählö hospital i Nagu. Den till hospitalets underhåll af Ålands ordinarie ränta anslagna summan af 200 d:r s.m:t öfverfördes derjemte till Sjählö hospitals stat. Huru förhållandena efter hospitalets tillkomst gestaltade sig i de olika socknarna såväl för de spetelska som fijr de friska samt i hvad mån dess inrättande förmådde inverka hämmande på sjukdomens spridning och undanrödja de svå- righeter, som förorsakades af de smittosammas vistelse i bygderna bland sina anhöriga, äfven derom lemna prosten M uurs visitations protokoll de säkraste upplysningar. Såsom ofvan anförts, intogos de första personerna i hospitalet 1653. Från och med detta år, må derför de i visitationsprotokollen ingående uppgifterna af ifrågavarande art fortsättningsvis här införas. ,,1653 d. 15 Maij Hammarland." „Spittelsk piga 1. Vthi prooff OlufF Person i Bred- bolsta." 80) ,,1G53 d. 17 Maij Jomala." „Hustru Karin i Sviby är misstenkt för spittelska. Be- faltes Christi himmelsferdsdag låta besigtiga sig och taga tor- samblicgens doom. Spittelsk piga 1, hvilken med the andra afföi'es nu med första." *^^) ,,1653 d. 18 Maij Lemeland med Capellet." *") Kladd på acta visitatoria i Boetii Murenii tijd, fol. 105 v. § 23. 8') 1. C. fol. 107 § l(j. 293 ,,Spittelska : Erik i Norboda schal afföras." ,, Hustru Kirstin i Söderby weja tbe som stå i stool före, är befalt at kyrckioheerden med kyrkiorådet skal stema them til förhöör, som sky före." ^^) ,,1653 d. 1 April Sund med Capellet." ,,Spittelska Anna i Månstekta och Simon ibid. till profif." ^3) ,,1654- d. 7 Mars Hammarland med Capellet.'* „Spitteisk piga 1. Hustrur 2 i proff. Tingföras at the wela icke i profuetijden wara skilda i huus och umgenge ifrån annat folk." »*) 1654 d. 9 Mars Lemmeland." Hustru Kirstin i Söderby befaltes forsamlingen besikta och settia til proof om de faasa för henne." ^^) ,,1654 d. 10 Mars Sund." „Spittelsk Anna i Månstekta. Simon ib. står än i profi"."86) ,,1654 d. 19 Aug. Lomparland." ,,Then spittelska Eriks hustru haar burit sin salig mans kläder nid til siöön, Effter hon icke kom tilstädes blef gifuit oi'dre om kläder och huus."^^) ,,1655 d. 13 Martij Lemmeland." ,, Hustru Kirstin i Söderby är dömbd spittelsk 1654. Blef sagt at huar sexman optager bröd och soffuel til en må- nakost, och hon afföres efter 8 dagar til hospitalet och haar '■') 1. c. fol. 109 §§ 27 & 28. «^) 1. c. fol. 115 v. § 20. '*) 1. c. fol. 117 v. § 11. «ä) 1. c. fol. 118 v. § 10. 8«) 1. c. fol. 120 v. § 13. ^') 1. c. fol. 121 v. § 10. 294 med sig kookketil, drickes halftunna, säng- och gångkläder yxa och sikt. ^^) ,,1655 d. 16 Mars Hammarland." „Spittelska hustrur 2 dömda, hvilka skola afföras strax ordre gifues af h. befalningsmannen om han troor medlen för- slå til så många personer. Och blef sagt at the sku haa med sig 1 månakost, jtem seng- och gångkläder, kookkäril, drickes V2 tunna, yxe eller slipsten liten och brynsten. Jtem sikt. Vthi proff är än en gifft earl och poijke. Wid Ekerö också Erik Anderson i Storby, Maria Thomasdotter i Marby. ^9) ,,1655 d. 18 Mars Sund." „Simon i Månstekta är satt i prooff. Men Lisbeeta flickan i Finby, som är hoos sin fader en inhysesman moste besiktas af lensmannen och några goda män med första." '"') ,,1656 d. 27 Januarij Sund." ,,Spittelsk pijgan från Månstekta wart dödh 1655. Skal ransakas huadh arff, som hon kan haffwa i löst och fast, och effter tingz ransakan och domen skall tagas zedell och then skickass till prosten. Alle de pertzedlarna skall werderas i penningh och höra hospitalet till." „Simon Michelson besiktadhe allmogen och dömbde ähnnu stå i prooff." ,,En flicka i Finby moste ähnnu besiktass." ^^) ,,1656 d. 1 Februarij Hammarland." „0m then jipettelska Annas inståendhe arff at kräfva aff sin far syster och the 14 dalers rest, som Peer Sefferson haar lefifererat salig befalningzmannen skola the clarera som detta angåår." '«) 1. c. fol. 127 v. § 10. *8) 1. c. fol 131 § 17. '") 1. c. fol. 131 v. § 13. »') 1. c. fol. 133 §§ 7, 8, 16, 295 ^1655 fördes the spettelska til hospitalet och nu kräff- wes at båthen är obetalt; remitteras til tinget at han må be- talass afif the siwkas förwanther, ty af hospitals iisco kan icke tagas." „Erich Anderson i Storby och Maria Tomazdotter i Maarby skola nu befrias eller fällas för ähn församblingen åth- skillies, detta skedde och affdömbdess at the bådhe skola af- föras." ^Maria Mattzdotter inhyses qwinna i Sto örbyn sättess i profF, och förbiudess henne medh sijne barn löpa inpå folck; dock må hon gå så nähr utom galen, at gott folck kan giffua henne, och prästerna lysa esomofftast at församblingen sänder henne allmoso. Men huru thet skall blij medh hennes barn. mötte uträttas på första häratz tingh." ,, Henrik Ersons son i Posta skal besiktass nästkomman- dhe söndagh, eflfter fadren haifuer sielff någon tijdh hafift ho- nonom seerskildt i ett annat hwss dherföre ähr han i roop kommen." ^^) ,,1656 d. 2 Februarij Jo mal a." ,, Jacob Peerson i Swijby ähr mistänkt för spettelska och moste besiktass på kyrkiowallen af försnmblingen." ^^ ,,1656 Brandö. ,,Spittelska som alredo hafua sin doom är Berthel i i Brendö, Hustru Jngebor i Affua och 1 Hicka: Om thessa gafs order, Til proff sattes thesse, som are i rykte for spittel- ska. Hinder och Clemet i Jurmo. Thorsholma 1 piga." ^*) ,,1657 d. 3 Febr, Hammarlan dh". ,.Matz Erson uthi Österby för sin skamliga mun låffvadhe "•-) 1. c. fol. 135 v. §§ 13-17. »3) 1. c. fol. 137 v. § 8. "; 1. c. fol. 143 § 16. 296 åth deen spetelska hustrun uthj Noorby 1/4 spann miööll och eliest annat huad han kan komma åstadh." ^'^) „Anders Henriksson i Posta ähr effter witnesskriifteen han ifrån Stockholm sigh förskaffadhe aff församlinghen ehr- känder frij för den spetelscha siuckdomen han war beskylit före." 96) ,,1657 d. 5 Februari) Lemlandh." The spetelskass resande emott förbudh remitteres till be- fallningsmannen att afskaffa." ^^) ,,1658 d. 10 Mars 9S) Saltvik" (sockenstämma i skolan). „Tilsijes Maths Bengtson i Fremanby och Erich Han- son i Ökarby at the laga til några åhrs gångkläder i alla partzeler. Item sengkläder, Bräder och spiik til lijkkistor, yxe, eldkäril, dryckes- och maatkäril, jtem sengkläder til tarf- wen at the siuka kunna afföras i wåår strax sådt och trädt ähr i första wäg, och lensmannen thetta pådrifwer efter ordre.^^) ,,1658 Sochnestämma lyst Dominica Quasi-modo-geniti [d. 20 April] Saltvik." „Spetelska: Matz Bengtsons dotter i Främmanby, Erik Hanssons hustru syster i Åfvanåker, ähr afsagdt att de skola afförass strax warmt blifver och detta skola dherass slächt effterkomma. Desse hafwa sin arfzlott uthi löst och fast til- lika medh andra syschonen. Sochnen låfvadhe een lithen hielp åth Matz B." 100 ,,1658 d. 21 Juni holtz visitation uthi H ammar la ndh cum Annexa". »«) 1. c. tbl. 145 v. § 8. '") 1. c. fol. 146 v. § 29. ") 1. c. fol. 148 § 18. **) Dominica invocavit. »») 1. c. fol. 154 § 2. >«*') 1. c. fol. 155 § III. 297 .jSpetelskass huuss uthi Posta och Bredhbolsta skola up- brennass." „En spetelsk drengh uthi Skarpnötöö skall nu strax för- skickas till hospitalet. Ath dee 2 små spetelske barnen i Eckeröö och Stoorby bleff gifvitt 5 D:r af Ekröö och 8 D:r af Joramala fattige stock. Item kast tagass åth dem till 2 månars tijdh af Jommala juulkosten. Bräder och spijk till lijckistor förskaffas och dem. Per Sigfridzson beställer att juli- kosten åth dee fattiga spetelska barnen uttföress till Maarsundh ifrån Jommala." ,,Den mistänkta pigan i Biörnhofda för spetelska effter- låtess resa till Stockholm att förskaffa sigh vittnesschrifft om sin sjukdoom". „Misstänkta spetelska pigan i Brebolsta effterlåthess och resa till Stockholm." ,,En poike i Sålööss ähr mistänkt och blef sagdt att gos- sens slekt schola hafva bekymber om honom att the förschafifa honom anten till Stockholm låtha probera honom, eller låtha insättia honom hoss någhon annan, som står i proff effter 7 p. i tiggiare ordninghen." ,, Bertil Skinnare, som står i proff ähr nu i Stockholm låtha probera sigh." ^) ,,1659 d. 30 Maij höltz visitation i Sundsskären [Wårdö]." „Clemmet Ersson i Grundsunda, som ähr misstenkt för spettelska dömde församblingen at han ähn nu länger skall stå i proff och behåller till sitt uppehälle juulekosten, som faller af skären." „Till de i älendigas nödtorfift och uppehälle i Löflföö eff- terleetz halfparten af dee fattigas stock peningar, men när ') 1. c. foI. 165 §§ 4, 10-14. .298 welb:na landshöfdingen kommer, kan pastor med 2 bönder prsesentera, ät h:s n:de meddelar honom något af hospitalsrän- torna, effter inga andra medel finnas." ^) ,,1660 d. 27 Febr. Hammarland." „Samtyckees af almoghen att then pigan, som haar stått 4 åhr i proff, får af almosan (juulkosten) ^/^ och brottfälling- hen och gumman byta sinssemellau tridinghen." Juulkosten i Akröö försäliess 1 1/2 pundh och pennin- garna sendess till hospitaalet, och then pigan, som står i prooflF bekommer 1/2 L'S." ^) ,,1660 d. 29 Julij höltz visitation i Kumblinge Moor- kyrkia." „0m den spételska poikenss i Seglinghe afförande till hospitalet disponerar pastor och kyrkioherden och ländzman- nen med thet aldraförsta och sochnen lofwar hielpa kost och bååth." 4) ,,1661 d. 25 Januarij Hammarland." „Elsa i Biörnhufda spetelscha pighan skall nästa våhr- dagh afföras til hospitalet. Men pighan ph Huittensteen skall besichtass och ther hon befinnes spetelsk med thet snaraste afförass." ^) ,,1664 d. 17 Januari stod visitation uthj Getha, „Then spetelscha i Olsnääs skall afiföras när warmpt blifver." 6) ,,1664 den 20 Januarij uthi Hammarland med Ekeröö capell." „Uthi Ekröö Torp finnes 2 spetelscha som hafva stått 4 ^) 1. c. fol. 175 §§ 9, 10. *) 1. c. fol. 190 v. §§ 14, 15. *) 1. c. fol. 197 § 17. *) 1. c. fol. 200 § 14. *) 1. c. fol. 222 § 15. •299 åhr i prof; ] uthi samma b}'' ähr nu i åhr satt i proff; i Stor- byn ähr een spetelsk. Och beswära bönderna, att the spetel- ske ähre ovägna att umgås med the helbregdha, tagha vaten i theras brunnar, klifva öfver klifstättar, boo invedh husen gå dristigt vidh och uthi kyrkian ibland ungdomen och ehuru väll the blifva förmante afstå med sådan dristigt omgenghe. achta the sådant inthet; blef sagdt att thet moste förbjudas på häradztinget, och theras huus byggias och settias något ifrån byyn. ^) ,,1664 d. 22 Januari Jo ma la." ,iOm slechten inthet vell tagha den drenghen i Lomingzöö, som ähr satt i proff och misstäncht för spetelschan med sig til Stockholm att låtha pröfva sig boos någon doctore, så skola the nu hafvas på tingh och begäras assistence uti denna cusu af häradshöfdingen och befalniugsmannen." ^) ,,1664 d. 24 Januari Sundz Moorkyrkia. „Jacob i Gesterby ähr misstänkt för spetelskan ; item Matz Hinderson i Finbj^, och ähre begge satte i proff' af hela församblingen med theras samtj^chio och bewilning, och för- sta våårdagh resa begge till Stockliolm att låtha probera sigh af förfaren doctore." ^) ,,1666 then 18 Martij höltz visitatio i Fin ström." „Hustru Anna i Toböle står i prooff för spittelska. Blef sagt att hon skal besiktas och dömas och ransakas om hon har något klagomåhl emot mannen." ^^) ') 1. c. fol. 223 § 4. ») 1. c. fol. 224 v. § 15. ») 1. c. fol. 224 v. § 3. '») 1. c. fol. 243 v. § 7. — Följande § lyder: „Maria i Wee- stantresk hafuer Jacob Person hennes swåger mistankar til at hon är bekajat med elak siukdom och eliest olåtig, så at suärfadreu Hindrik Jacobson skal mest för hennes skul hafua gifuit sig ifrån honom. Blef sagt at Jacob må besvära sig för befalningzmannen att 20 300 Under de skilda åren voro följande antal personer in- tagna i hospitalet: ^^) p: Ö 0 < ä Högsta antalet på en gång när- varande per- soner. 1656 cl. 10 Juli funnos intagna Inkomna emellan 1656 ^"/vii — 1657 Vvii Aflidna „ „ „ 3 5 3 3 3 2 fik 11 st, under Si^Aug. & Sept. 1657 d. 20 Juli qvarstodo Inkomna emellan 1657 '"/vii— 1658 Vvii Aflidna „ ,, „ 5 4 9 2 9 st. under ( Juli månad. 1658 d. 10 Juli hvarstodo Inkomna emellan 1658 i«/vii— 1659 »/vir Aflidna „ „ „ 1659 d. 10 Juli qvarstodo Inkomna emellan 1659 >7vii— 1660 Vvii Afledo „ „ „ 3j 4 3' — 5 — 3 7 2 3 7 7 5 10 5 1 13 st. under j Jan.— Mars. [ 10 st. under 1 Juli— Dec. 1660 d. 10 Juli qvarstodo Inkomna emellan 1660 '»/vii— 1661 »/ vii Atledo „ „ „ 1 1 1 1 4 4 5 5 1 10 st. under [ Juni. 1661 d. 10 Juli qvarstodo 1661 '7vii— 1664 7VII saknas uppgifter 1664 d. 10 Juli funnos intagna Inkomna emellan 1664 17VII— 1665 "/vii Aflidna „ „ „ 8 4 3 3 10 5 3 9 st. under i Nov. & Dec. 1665 d. 10 Juli qvarstodo 1665 'Vvii— 1666 7vii saknas närmare uppgifter; visitations prot. angifver summan till 7 personer 2 4 6 7 Maria haar icke kunnat förlikas med sin suärfader eij heller kan han begå sig med henne. För misstänka om siukdomen skall hon på kyrkiovallen besiktas tilkommande söndag och tå af församblingen befrijas eller fällas," (se 1. c. fol. 243 v. § 8.) — Denna § låter må- hända tyda sig på sådant sätt, att man i-edan vid denna tid äfven på Åland gjorde bestämd skilnad emellan spetelska och veneriska åkommor. ") Uppgifterna härom äro hemtade nr hospitals räkenskaperna införda i Ålands landsbiicker, hvilka dock tyvärr, såsom redan nämnts, saknas för tlera år. 301 1666 d. 10 Juli funnos intagna Inkomna emellan 1666 '7vii-1667 »/vii Aflidna „ „ „ 1 5 2 3 6 ) n \ 7 st. under ^ f Oct.— Dec. 3 1667 d. 10 Juli qvarstodo 1667 >o/vii— 1668 Vvii saknas uppgifter 1668 d. 10 Juli qvarstodo Inkomna emellan 1668 >«/vii— 1669 Vvii Aflidna „ „ „ 1 2 4 5 1 5 7 1 1 7 st. under 1 Jnli— Sept. 1669 d. 10 Juli qvarstodo 1670 d. 10 Juli funnos intagna Inkomna emellan 1670 '»/vii— 1671 ^Vvii Aflidna „ ,, „ 2 4 6 ? 11 ? 1 2 { 11 st. under [ Juli— Dec. 1671 d. 11 Juli qvarstodo vidare uppgifter saknas. ? ? 9 De intagnas namn, hemvist och tiden för deras vistelse uti hospitalet voro: ^^) Namn. Mårthen Nilsson . . . Jacob Mårtensson . . . Matts Jöransson . . . Chirstin Nilsdotter (hu- stru) Malin Hansdotter (hu- stru) Anna Erichzdotter . Erich Andersson . . Marije Thomasdotter Bertil Mattzson . . . Hindrich Andersson . IngebårMattsdotter ( hu stru) Jisaack Mattzson . . Chirstin Hansdotter . Hindrick Staffansson Hemvist. Socken. Kumblinge Kumblinge Hammarland Lemraelaud Hammarland Hammarland Ekeröö Ekeröö Kumblinge Kumblinge Ekeröö Kockar Kockar Kumblinge By. Söderby Posta Storby Marby Brendö Jurmo Seglinge Intag- ningsår och dag. Dödsår och dag. - '»)1656"/ix - ")ll657"/vn — ")|l657«/iir 1655 ;i660Viv 1655 |l659-Viv — >')il668»/x 1656*«/vi 1657 20/111 1656 'Vvi 'l657-Vin 165630/vi jl659='7v 1656 30/ VI jl659'Vin 1656 ^»/vi 1659 -Vxir 1656 ^Vix 1659 -Vill 1656 "/x 1656 »Vxi 1657 7vi 1658 -7v *) Enl. hospitalets räkenskaper i Ålands landsböcker. ') Intagen före d. 10 Juni 1656. 302 Namn. Hemvist. Socken. By. Intag- ningsår och dag. Dödsår och dag. Margeta Mattzdotter Mattz Andersson . . Erich Andersson , . Walborgh Michelssdot ter Marije Michelsdotter Erich Hansson . . . Walburgh Mattzdotter Hindrich Mattzon . Jngeborgh Jacobsdotter Malin Erichzdotter . Malin Erichsdotter . Eltza Simonsdotter . Carin Clemetsdotter . Mattz Mattzson . . . Carin Mattzdotter . . Walborg Mattszdotter Marije Bengtsdotter . Brijtha Mattzdotter . Thomas Nilsson . . . Marie Mickelsdotter (hu stru) Elisabet Olufsdotter . Knut Erichsson . . . Marje Michelsdotter . Margetha Matzdotter Kumblinge Hammarland Hammarland Ekeröö Ekeröö Kökar Saltvik Kumblinge Kumblinge Jomala Hammarland Ekeröö Kumblinge Ekeröö Ekeröö Ekeröö Ekeröö Saltwijk Wårdö Lumparland Tårssholma Skarpnötöö Salis Ödkarby Seglinge Jurmo Lillebålsta Biörnhoflfda Jurmo Storby Torp Torp ÖtVerby Freramanby Löfwöö Krockstada 1658'Vvili 1658 Vix 1658 Vix 1658 Vix 1658 Vix 1658 Vix 1659 *Vv 1660VVIII 1660 Vix 1660 "/x 1661 ^Vv 1661 *Vv - ") 1664 "/ix 1664 "/IX 1664 »Vix 1664 "/IX - n - n 1660 »Viv 1660 "/III - ") - ^») - •*) 1660 "/III - ") 1664-''/xii - '*) - '') - ") 1665 »Vv - ") - ") 1665 "/IV 1667 "/iii 1667 "/i Ekeröö i Finbo 1666 Vix — '*) 1667 '-Viii |l667 "/IV _ 'B)| - -) 18\j J9) i8\| ao') 1672 deu 11 Juli utdelades sista gången månadskost vid Gloskärs hospital, hvarefter det upphörde och de då intagna hospitalsh jonen jemte öfriga i socknarna förefint- 1*) Atliden emellan 1661 »Vvii och 1664 »»/vii. ") Intagen „ 1661 'Vvii och 1664 "/vn. ") Intagen „ 1665 »Vvii och 1666 17VII. ") Afliden „ 1665 "/vii och 1666 ">/vii. ") Intagen „ 1667 »Vvii och 1668 "»/vii. ") Lefde ännu 1669 "/vii. *") Affördes 1672 i Augusti till Sjählö hospital i Nagu. 803 liga spetelska personer blefvo transporterade till Själilö ho- spital i Nagu, der de frän den 12 Augusti samma år njöto underhåll och vård. De sålunda afsände voro följande: '^^) N a ni D. Hemvist. Döds år Socken. By. och dag. Margreta Mattsdotter . . . Eckeröö Finnbo 1675 "/v Brita Andersdotter . . . Eckeröö Torp 1677 '7iv Eskil Simonsson . . . . Jomala Ödanböle 1676 *Viv Erik Eskilson ") . . . . Jomala v före 1674 Vix Brita Sigfredsdotter . . . Sund Tosarbj^ « » Agnis Matzdotter .... Kumlinge Jurmo 1680 »/vi Gärtnid Matzdotter") . . Kumlinge Jurmo före 1674 Vix Erich Erichsson Finström Bamböle n n Mattz Matzson Sund Grundsunda 1676 «/ix Karin Matzdotter (hustru) ^^) Föglö Stentorpa 1676 ^Vn Hans Erichson ^*) . . . . Föglö Stentorpa före 1674. Vix Sara Pålsdotter Lemland Wästeränghia n n Erich Nilsson Eckeröö Bölöö n n Matz Thomasson .... Sund Svänsbölöö n n Karin (hustru) . ... 1 Eckeröö Storby 1676 'Vn Valbor Erichzdotter . . . Jomala Vestansunda 1677 ",v Karin Sigfridzdotter . . . Jomala Ytterby före 1674 Vix Karin Larsdotter (hustru) . Kumlinge Fiskö » 1» Erich Erichsson Busk . . Jomala — 1676 Vvn Matz Isaksson Finström Östergeta 1675 ^Vvra Olof Persson Finström Svartmara 1675 '7vn Anna Hindrich Erichssons hustru Finström Oisnäs före 1674 Vix Erich Hindersson .... Finström Oisnäs 1677 "/m -*) Åbo och Björneborgs Läns verifikationsbok pro anno 1675 föll. 2481 och 2483. — Huruvida hospitalets flyttning skett på grund af ett af regeringen derom fattadt formligt beslut, eller varit en af landshöfdingen på eget bevåg vidtagen åtgärd, framgår ej med full visshet ur tillgängliga handlingar. Åtminstone har det icke lyckats mig att anträffa någon kunglig skrifvelse härom och i Ålands lands- bok för 1676 tol. 75 heter det kort om godt: ,, Såsom Alandz Hospi- tal, effter wälb:ne ber landzhöffdingens Haraldh Oxes gottfinnande och förordning, är transporterat till Siählöö hospital i Finlandh, alltså 304 Omedelbart efter det denua flyttning skett, beordrade landsliöfdingen professoren vid Åbo universitet medicine doktor Elias Tillandz att jemte en barberare resa till Sjählö, för att „besee" dessa personer „så frampt om alle medh besmittsamma sjukdomar äre befängde eller om några deribland frije wore, att underhållet cronan tillgodo kunde besparas och de personer derifrån tagas." Såvidt vi kun- nat finna, blef ingen af de nyssnämnda vid denna besigtuing förklarad fri från spetelska. '^^) Furdelas slutligen samtliga i detta kapitel nämnda spetelska personer efter deras hemvist, gestaltar sig förhål- landet på följande sätt: Ä CO >Socken. a < 5' a o B Anmärknini^ar. Ekerö. . . 514 19 Deraf 4 pers. fr. Torp, 4 fr. Storby, 3 fr. Marby. Hammarland 7 7 14 Deraf 3 pers. fr. Posta. Jomala . . 6 6 12 Deraf 2 pers. fr. Ödanböle, 2 fr. Sviby. Sund . . . 5 5 10 Deraf 4 pers. fr. Finby, 3 fr. Mångstekta. Wårdö . . 2 1 3 Deraf 2 pers. fr. Grundsunda. Brandö . . 3 6 9 Deraf 6 pers. fr. Norr Jurmo. Kumlinge 4 2 6 Deraf 3 pers. fr. Seglinge. Lemland 5 2 7 Deraf 2 pers. fr. Norrby. Lumparland 1 1 2 Föglö . . . 2 2 4 Kökar . . 4 2 6 Finström . 2 1 3 Geta . . . 2 1 3 Deraf 2 pers. fr. Oisnäs. Saltvik . . 1 2 3 Summa 49 52 101 är dliet destinerade underhållet effter Avederbörligit Qvittrtz fol. 314 lefvererat — 200 I):r. — " ") Son till föregående. -') Syster till föregående. -*) Son till föregående född den 7 Febr. 1072. -") Åbo och Björneborgs läns verifieationsbok i)r(> anno 1(575 fol. 249(5. 805 Till slut återstår ännu att nämna någ-ra ord om presterna och föreståndarne vid Gloskärs hospital. Såsom redan blitVit nämndt, tillsattes vid hospitalets upprättande prestmannen Lars Hammar till prest och föreståndare vid detsamma, i hvilken egenskap han qvarstod ända till sin död lti67. Hans enka Elisabeta Peersdotter åtnjöt ett nådar och har äf ven uppgjort och undertecknat hospitals räkenskaperna för 1668. Efter mannens död flyttade hon med sina sex barn till ett hem- man i Skogboda i Föglö socken, som hennes man i tiden af öde upptagit och hvilket hon genom ett kongl. bref dat. Stockholm den 28 Juni 1670 '^^) erhöll att fritt från alla utla- gor njuta och besitta „uti sin lifstidh och sitt enkiestånd." Hammar efterträddes af Erik Portuliuus, som qvarstod ända till hospitalets flyttning till Sjählö. Genom en kongl. resol. på biskopens och samtliga presterskapets af Abo stift besvär gifven Stockholm den 13 Dec. 1672 ") förständigades väl biskopen och consistorium att beställa om hospitalspre- dikantens befordring till någon annan lägenhet, men likväl hade han 1674 ännu icke erhållit någon ny befattning. 1 en under nj^ssnämnda år till Kongl. Maj:t stäld skrifvelse 2«) klagar han öfver sin eländiga belägenhet dervid framhål- lande att ;.för den starka och onda stank och lukt. som dhe Spetelske hade, moste i kiöldh och frost sampt slagg och regn min tieust under bahran himmel förrätta och i mehn- föret om höst och wåhr offta legat uthi ijsen, derige- nom iagh är blefwen, Gudh bättre, en siucklig man; och sedan hospitalet. eff"ter E:s Kongl. Maij:ts alre nådigeste be- 26) Ålands landsbok för 1675 fol. 413. ") Riks registrat. 1672 Del. III fol. 423 v. § 7, i kongl. sv riksarkivet. 2*) Handlingar rörande liospitalerna i Finland, i kongl. sv. riksarkivet. 306 liagh och disposition, bleef A:o 1672 in Augusto, derifråu transporteradt till Nagu hospital i Siälöö, har iagh fattige man warit brödh och tienstelööss ; och medh största armodh mig och min fattige hustro och månge små barn most er- nälira och försöria; och sedan dee siuke således som förbe:t blefve derifrån transporterade till förbe:te Siälö, förr än åh- ret war om, så förwägrade her landzhöf din gen migh eeu gude tehl, af min wahnlige preste- och föreståndare löhn'- .... „och lijkwähl haar iagh måst nppehålla min ante- cessoris änchia, medan liennes nådeåhr waradhe"; .... „Anno 1661 d. 29 Aprilis togh iagh emot ett chronohem- man Humraersiö b:dt j Föglöö soclni belägit, genast för skatt och sknldh, att derigenom någorlunda winna, med Guds den alldre högstees Avählsighnelsse, min och dhe fat- tige miness nödhtorfftige uppehälle och allt sedan dragit skatt och skuldh derföre, med största armodh -, där till medh för detta åhrl. mist 20 creatur, store och små, men nu, Gudh bättre, i detta åhr bortmist een häst, 5 st. koor, 3 st. oxar, 19 st. gamle får. Item någre åhr tillförende 2 st. hästar; der tillmedh miste iagh igenom wådheelden i Åbo min gårdh som migh eff- ter min salige suärfaders dödh föll till arfzlott och månge iieer vederwärdigheeter haffne migh mött, dem iagh intet alla kan nämbna eller vpteckna, huarigenom iag ähr så uthar- met och uthblåttadt, att iagh nu intet mehra äger att lefwa wedh medh dhe fattige mine, mycket mindre E:sKgl.Maij:tz pliclitskylldige uthlagor kan eller förmår uthgöra lör det ringa Jiemman iagh brukar, som nu, Gudh bättre, är min endaste föde krook. Min sahlige fader war cappelan i Föglö sochn uthi 13 åhrs tijdh, och i hans ållderdom haar iagh förestådt församblingen för min fader een rum tijdh (jch sedermehra wid Hospitalet tient bådhe för lärare ocli F^öreståndare i några åhr, allt intill dess det bleef träns- 307 porterat till eeii aiman orth. Haar allsså tient i det hel, predikoämbetet i 24 åhr med största arraodh. Supplicerar tor den skulldh på det alldra imderdånigeste, E. Kongl. Maij:t täcktass allernådig^st ansee förberörde skiähl och mine trogne medh största armodh och vedermöda giorda tienster. och för den skulldh allernådigst beneficera migh med ciuar- talen af hospitals predikantz- sampt föreståndare lölineu. som mig resterar; jämbwähl och af hiigh kongl. gunst och nåde, benåda mig medh frijheet på det chronohemman iagh nu åboer Hummersiö be:t i Föglö sochn på Åhlandh till min och min hustroos lijfztijd." I ett af biskopen och dom- kapitlet i Abo utfärdadt intyg af den 9 Sept. 1674 ^s) bestyr- kes Portulini armod, hvarvid tillika förklaras att ,, ehuru wäl man hatfuer gärna söckt honom både för hans meriter och goda qualiteter till någhon annan lägenheet befordra, så haffuer man dock likwäll inthet kunnat någhet uthrätta. emedan han icke i det finska språket ähr kunnog. eij heller haffuer här någre suenske honom tienlighe lägenheter sädan öpne varit." Genom ett kongl. bref dat. Stockholm den 30 Oktober 1674 ^o) erhöll han ock frihet från utlagor för sitt hemman „till dess han med någon verklig tjenst och lägen- het igen kan bliffva försedd.-' Född 1626 slutade han sina dagar 1697 såsom kom- minister i Kökar. *") Bilagd föregående ansökan. 30) Ålands landsbok for 1675 fol. 414. Ötversig-t. En öfversigt af förekomsten ocli utbredningen af spe- telskan. sådan den på grund af de i föregående afhandling- ingående data härom kan uppgöras, måste alltid lemna m^x- ket öfrigt att önska. Om man också antager att de flesta personer, som angripits af spetelska verkligen intagits i de för dem bestämda leprosorierna, måste man likväl derjemte ihågkomma att, synnerligen på de tider då för intagning i dessa anstalter sjukdomens art icke nödvändigt behöfde vara af läkare konstaterad, men äfven sedermera det kunde in- träffa att diagnosen icke alltid var så alldeles tillför- litlig. Vidare äro leprosoriernas mantalsläugder, sådana de numera återstå, mycket bristfälliga och ofullständiga, hvil- ken omständighet äfven i icke ringa mån inverkar på resul- tatet. Emellertid lemnar en sammanfattning af dem åtmin- stone en antydan om hurudana förhållandena i detta afse- ende varit i sydvestra Finland och på Åland Samtliga i föregående afhandling nämnda personer be- häftade med spetelska utgöra 782. För 743 af dem augif- ves könet och betinnas 345 utgöra män och 398 (jvinnor. Hvad deras hemoi^ter vidkomma äro 183 hemma från Åland. För 10 män och 20 qvinnor upptages Åland i allmänhet, men för de öfriga är äfven socknen angifven. Fcirdelade emel- lan dessa visar sig fitrhållandet vara toljande: 309 Socken. Män Qvin. Summa. Eckerö 10 16 26 Hammarland 11 10 21 Sund . 10 10 20 Kumlinge 10 7 17 Jomala 7 9 16 Finström ... 6 3 9 Lemland 6 3 9 3 6 9 Kökar 4 3 7 Saltvik 1 5 6 Föglö 2 3 o 2 1 3 Geta 2 1 3 Lumparland i 1 1 2 Summa 75 78 153 För öfrigt finnes hemorten augifven endast för 44^t personer*). Fördelade emellan de skilda orterna gestaltar sig förhållandet på följande sätt: Hemort. Män. Qvin. Summa. Töfsala 42 21 63 Kimito 20 29 49 1 Abo och Eunsala 11 31 42 I *) I dessa och förut anförda siflror ingå dock icke deras an- tal, hvilka uppgifvas från olika orter hafva inkommit i Abo hospital, då ovisst är huruvida icke en del af dem måhända intogos i helge ands huset och sålunda icke voro med spetelska behäftade. 310 Hemort. Män. Qvin. Summa. Rimito . . . . , Pargas Bjerno Korpo Kumo Nagu , S:t Marie . . . . Piikis Reso Kakskerta kapell . . Nykyrka Pemar Björneborg- . . . . Nystad . . . , . Sagii Ulfsby Wirmo . . . . . Euraåminne . . . . Lappo (iuvid Raumo) Ruovesi Uskela Masku Tenala Eiua Letala Lundo Oripää Pyhämaa . . . . Halikko 13 12 1 25 9 12 21 7 9 16 8 i 8 i 16 7 1 9 ! 16 10 6 i 16 5 6 11 6 5 11 6 4 10 6 3 9 2 7 9 1 8 9 4 4 8 6 2 8 1 7 8 5 3 8 6 2 8 4 3 7 2 4 6 2 4 6 5 1 6 2 3 5 3 2 ö 1 3 4 2 2 4 3 1 4 2 2 4 3 1 4 — 3 3 311 Hemort. Kisko .... Wemo ... Helsingfors . . Hvittis . . . Lokalax ... Merimasku kapell Nousis . . . Pojo Kangasala . . iS:t Karins . . , Karkii (?).., Loimijoki . . S:t Mårtens . . Nyby .... Pöytis Eaumo . . . , Kusko kapell . Tyrvis . , . . Män. Qvin. Summa 1 2 2 1 1 1 2 2 2 1 1 1 i 1 1 1 1 - ! 1 l| - 1 1 Summa. 3 3 2 2 2 2 2 2 218 231 449 Bilag-a TV:o 1. Spetals penningar afF presterna 1570 *). Nummis kircke ... — 14 öre — Rijmitto kircke ... 2 i^ 6 öre — Corppo kircke ... 4 #■ — — Pargas K: . . . . 6 ^ — — Nagw 4 Y2 ^ — — Kimitto 10 ^ — — Biemo 61^ — — Vskcla 6 ^ — — Haliko 51^ — — Nyby 4 ¥ — — Pemar 4 ^ — — Lund 4 ^ — — Picke _ 20 öre — Pöyttio — 20 öre 4 p. Wårfrukircke .... 3 #^ — — Reszo 2 ^ — — Mascho 3 #^ — — Nousis 3 ^ — — Yirmo 5^/2^ — — Vemo 71^ — — *) Finl. Statsark. N:o 271 fol. 1 v, II Lemo 2 1^ — — Nykircke 6 ^^ — — Letbala 7 ^ — — Töffsala 6 %L _ _ Raumo 2 ^ — — Euifrabromine ... 4^2 öre — Euffra 3 ^ — — Visby 6 #; Nerppis ..... 6 ^ — — Cwmo 5^5 öre — Huittis 6 %L 2 öre — Löijmioki 5 ^/2 i^ — — Köylo — 12 öre — Kalliola 51/2^— Sastamala 6 ^ — Kiöre SM- — — Birckala 8 ^ — — Kangasala 3 ^ — — Orbiuesi 2 ^ 6 öre — Lempele 3 1^ — — Wesilax 3 ^ — Poijo 2 -i^ — Kisko — 20 öre — Jngo 3 ^ — — Loijo 8 ^ — — Siundo 3 ]^ Tenala 4 :^ — Karis 5 ^ — Kirckeslett .... 5 #; — Espo 3 ^ — — Kalaioki 3 ^ — — Limingo 3 4^ — in Mustsår 10 1^. — — Wäro 5 M- — — Kiöre 10 ^ — — Persöö 9 j^ — — Karleby 8 ^ — — Salo 7 1^ — — Jo 5 ^ — • — Kemie 3 i^ — — Jimola 2 1^ — — Jumala 3 i^ 6 öre — Lemland 2 %^ — — Finström 3 ]^ — — Fögle 3 ^ 2 öre — Kumbling — 12 öre — Hammarland .... 2 ^ — — Saltuick 2 ^ — — Sund — 20 öre — Summa aff alle Spetals pengr. Löper pengr 308 '^ 3 öre 4 p. IF Bilag-a IV:o II. Helge Ands Huset i Åbo. Helge ands huset, som äfven ofta benämnes helge ands sjukstuga, helge ands hospital eller ock rätt och slätt Åbo hospital, har nästan lika gamla anor som S:t Jörans hospital. Det omnämnes äfven alla redan i biskop Bero II Balks bref af 1396, i kraft af hvilket likaledes 40 dagars aflat beviljas dem, som hvarje thorsdag förrättade sin andakt i helge ands huset (domus sancti spiritus) ^). I likhet med S:t Jörans hospital hade helge ands huset erhållit några gods hvars rän- tor utgjorde icke oväsendtliga årliga bidrag till de fattigas och sjukas underhåll. Dessa gods voro följande: S:t Marie eller Wårfrukyrcko socken: Aningos gordh, „huilkid godz fordom een Canick i Åbo hade giffitt till testamentt vnder dee fatighe" ^). *) Åbo domkyrkas Svartbok, fol. 70 och H. G. Porthans skifter i urval utgifna af finska litteratursällskapet. Del. I pag. 347 not. Helsingfors 1859. ^) Finl. statsark. — Tillägg till handlingar och räkenskaper rö- rande Abo slotts län 1540 — 1633. Ett oinbundet häfte med tittel: „Een lengd oppå alle landböndcr wthi 3 Sochnar som äre Pöytte, Wårffrukircke och Saucte Karins sokner Inge undantagne Eehwem the tillhöre sampttligh och synnerligh A:o 1557." fol. 9. — Gården bcskrif- ves på följande sätt: Ligger för 2 stenger, stången geller 15 ^, sås på stången 2 '/z spann, eng till 3 capper lass, skog mulbete intet, eke skog nogen, fisked, quern heller quern stånd inthet. Är skiffttis gods. — Namnet skrifves äfven Aningois och såsom gårdens inventarium Pitkämäki gård „haffwer een burger j Åbo giffuitt med sigh till spetalz huussz" ^). upptages: ko — 1 st., far — 1 st., werchstoodb — i st. Gården in- bragte helge anda huset: 1558: råg — 11 spän, korn — 5 spän, bönor — V2 spän, smör — 1 L®. 1568: råg — 2 pund V2 sp^-n, korn — 1 pund, smör — ^2 L'^. får — 1 st. 1569: råg — 9 spän, korn — 5 spän, smör — 1 L'B, (till slagt:) får — 1 st. 1570: råg — 4 spän, malt — 2 spän, smör — 1 L®, drottninge pengr. — 2 ^, (till slagt:) får — 1, gerdfår — 1, 1571: råg — 4 spän, korn — 1 spän, hafra — 1 spän, smör — 1 L®. 1572: råg — 5 spau, malt — 2 spän, hafra — 1 spän, smör — 1 L® (till slagt:) årsgamall vugnött — 1, får — 1. 1598: Inventarium: oxe — 1 st, ko — 1 st., får — 2 st.; rantar: råg — 1 V2 pund, malt — 1 pund, hafra — 1 V2 spän, smör — 1 L®, ull — 4 :^, dagsverker — 12 d., wed — 4 lass; (till slagt:) ungnöt — 1 st. 1600: råg — 6 t:or, malt — 1 t:a, korn — 1 t:a, hafra — 1 t:a, Smör — 1 L®, ullgarn — 2 ^, (till slagt:) får — 1 st. 1601: Inventarium: d[rag] oxe — 1 st, kor — 2 st., får — 2 st.; rantar : råg — 6 t:or, malt — 4 t:or, hafra — 1 t:na, smör — 2 L® ull — 4 1^, dagsverken — 12 d., wed — 4 lass, (till slagt hvar- annat år:) ungnöt — 1 st., får — 1 st. Sås allehanda säd 5 t:r 10 eapper. 1610: Inventarium som 1598; rantar: spanmål — 7 t:r, hafra — 1 t:a, kosmör 1 L'ii, ull — 4 ^; slagten som 1601, — Sås allslags säd 8 t:r. ^) Finl. stats ark, — Tillägg till handlingar och räkenskaper rö- rande Abo slotts län 1540—1933. Ett oinbundet häfte med tittel: Een lengd o. s. v. A:o 1557. — Gården, som 1540 är i jordaboken upptagen under namn af Alakylä (Finl. statsark. N:o 485 fol. 44) beskritves på följande sätt: Ligger för 5 stenger, stången gäller 20 i^, sås på stången 1 spän, eng till 5 eapper lass, skog, mulbete något, quern heller quern stånd intet, ligger för 100 1^. Är skiffttis godz". — Gårdens inventarium upptages till: oxar — 1 par, kor — 2 st, får — 2 st. Gården inbragte helge ands huset: 1558: råg — 6 spän, malt — 2 72 spän, bönor — 1 spän, hafra — 1 spän. 1568: smör — 1 L'B, får — 1 st, 1598: Inventarium: oxar — 1 par, ko — 1 st. får — 1 st; rantar: råg — 1 pund, malt — 2 spän, hafra — V2 span, bönor — Va spän, smör — 1 L®, ull — 2 ij^, dagsverker — 12 d., wed -^ 3 lass, (till slagt:) ungnöt (2 års) — 1 st, får — 1 st VI Pitkämäki „annet gods ibidem" *). Masku socken: Danila, hvilken gård „Korigl. M:t vår N[ådige] H[er]re vnnth och eptherlatidt eller forlänth till the fattigha i spetta- len vti Åbo" 2). Rusko kapell Papumäki gods, blef genom ett af Johan III utfärdadt bref af den 12 Julij 1591 förlänt till de fattiga i Åbo hospi- 1600: råg och malt — 5 t:or, bönor — 72 spän, hafra — Vs apan, smör — 1 L®, ull — 2 :i^, (till slagt:) nöt (ett års) — 1 st., får — 1 st. 1601: Inventarium som 1598; rantar: råg — 4 tror, malt — 1 t:na 10 cappar, hafra — 10 cappar, bönor — 10 cappar, smör — 1 L®, ull — 2 1^, (till slagt:) ungnöt (2 års) — 1 st., får — 1 st. — För detta år anmärkes att under detta gods är 4 stänger [jord], wedh skatt 8 72 öre. — Sås råg — 3 t:or 10 cappar, korn — 1 t:na. 1610: Inventarium som 1598; rantar: spanmål — 5 t:r, smör — 1 L®, ull — 2 ]^, (till slagt:) lam — 1 st. *) Finl. statsark. N:o 485 fol. 44 och N:o 1546 fol. 44 v. — I jordeboken för 1540 upptages i Pitkämäki by 10 stänger såsom skattejord och 2 stänger frälse. De sistnämnde 2 stängerna äro lagda „under spedalith;" stången geller 30 ]^, skattas af stången 2 öre 1 ört. Sås på stången ij spän. Ligger för 400 %l. 1598: Inventarium: ko — 1 st., får — 1 st. rantar: råg — 4 7^ spän, malt — 3 spän, hafra — 72 spän, smör — 1 L®, ull — 2 Ulf., dagsverken 6 d., ved — 2 lass, (till slagt:) ungnöt (2 års) — 1 st., får — 1 st. 1600: råg och malt — 5 t:or, hafra — 72 spau, smör — 1 L^, ull — 2 ■if. 1601: Inventarium som 1598; rantar: råg — 3 tor, malt — 2 t:or, hafra — 10 cap., smör — 1 L®, ull — 2 %, dagsverken — 6 d., ved — 2 lass, (till slagt hvart 3:dje år:) ung nöt, 2 års — 1 st., får — 72 st. 1610: spanmål — 4 t:or, „boskaps inventarium som war oxe — 1, ko — 1, får — 1, är förfarit af godset, fattige till schada och stor afsaknatt i smör, ull och slacht". — Godset eger 2 sten- ger jord; sås allehanda säd — 4 t:or. ^l Finlands statearkiv N:o 517 fol. 3. Denna volym bär tit- teln: „ Ärlige räntan af nårrfinlands fögderieth anno 1549." — Gården beskrifves 1540 på följande sätt: „Är 12 stänger, stången gäller 24 ^ VII tal. Hade tidigare utgjort ett af de under S:ta Karins altare i Åbo domkyrka anslagna prebende godsen ''). skattas af stången 3 öre, sås på stången 2 spän, ligger för 288 i^. Är 1 rök. (Fl. st. a. N:o 485 fol. 4 v.) Gården inbragte helge ands huset: 1558: råg — 10 spän, korn — 6 spän, bönor — 1 spän, hafra — 1 spän, ull (qviteratt vthi en cl bytt), smör 3 LS, (till slagt:) får — 1 st, ungt får — 2 st., får (för nygård) — 1 st. 1568: råg — 8 spän 1 tjerd., hafva — Va spän, ärter — Va spän, smör — 1 7, L®, ko — 1 st., får — 2 st, får (för nygård) — 1 st. 1569: råg — 1 pund 3 Va spän, malt — 1 pund, hafra — 1 spän, bönor — V2 spän, smör — 2 L®, (till slagt:) ko — 1 st., får — 3 st. 1570: råg — 1 V2 P«nd, malt — 3 spän, hafra — 1 pund, smör — 2 L®, drottninge pengr. — 2 ^., (till slagt:) 1 års stut — 1 st., lam — 2 st. 1571: råg — 1 pund, korn — 3 spän, hafra — 3 spän, bönor — V2 spän, smör 1 V2 L®, (till slagt:) årsgammal ungnöt — 1 st., lam — 2 st. 1572: råg — 8 spän, korn — 2 spän, hafra — 2 spän, smör — 2 L®, (till slagt:) års gl. ungnöt — 1 st. 1592: Inventarium: Oxar — 1 par, kor — 2 st., får — 2 st.; rantar. råg — 2 pund 1 Va spän, malt — 4 V2 spän, hafra 1 V2 spän, bönor — 1 spau, smör — 2 L®, ull — 4 i^, dagsverker — 12 d., Aved — 6 lass, (till slagt:) 2 års ungnöt — 1 st., får — 1 st. 1600: råg och malt — 9 t:r, hafra — 1 t:na, smör — 2 L®, ull — 4 ^ (till slagt:) ko — 1 st. får — 1 st. 1601: Inventarium som 1598; rantar: råg — 9 t:or, malt — 3 t:or hafra — 1 t:na, bönor — 1 spän, smör — 2 L®, ull — 4 i^, dagsverken 12 d., vedh 6 lass, (till slagt:) ungnöt — 1 st., får — 1 st, — Sås: vintersäd råg — 12 spau, allehanda wår säd — 6 spän. 1610: Inventarium som 1598; rantar: spanmål — 11 t:or, hafra — 1 t:na, kosmör — 2 LS, ull — 4 1^, wed — 6 lass, (till slagt:) ko — 1 st. får — 1 st. — Sås: vintersäd — 8 t:r, wårsäd — 4 t:or. För såväl detta, som alla öfriga gods anmärkes: Hvad belangar dagsverker derpå ingen viss stadga kan vahra, för den skull att de dagligen mötte wara om åhret i hospitals ar- bett när så behöfves och hafva varitt vane fhå vthspissningh när de äro i hospitals arbet". «) Donationsbrefvet (Finl. statsark. N:o 1802 fol. 81 och Fin- lands copiebok ]S:o 4 fol. 217 v.) är (enl. copieboken) af följande lydelse : vin Reso socken: Pahaniemi gods, af Kongl. Maj:t förlänt till de fattiga i heJge ands huset '^). Wij Johan then tridie med Gudz nåde, Swerigea Giötes och Wendes Konungh, Storfurste till Findlandh, Carelen, Wåtzskepetin och Jngermanlandh j Rydzlanh och öfwer the Eester vthj Liflandh Hertig, giöre wetterligit, at wij af gunst och nåde hafwe vndt och efterlåtit, som Avij och nu med detta wårt öpne bref nådeligen unne och efterlåte, the fattige vthj Abo hospital en gård Paumäki be- nämmdt sampt en qwarn ther vnder ligger vthj Rusko sochn vthj Norre Findland, frijt för alle utgierder och rättigheeter vthj Avissa och owissa pertzeller, såsom och qwit för gestningar och borgleger. Der wår caramarerare, befalningzmän, fougter och alle andre hafwe sigh att efterretta, icke görandes förb[emäl]te fattige, her emodt hinder och förfångh widh högsta onåde och straf tilgörandes. Schrif- wit på Wårt konungzlige slåt. Stockholm then 12 Julij Anno 1591. Gårdens inventarium utgjorde : Oxar — 1 par, kor — 2 st.; på gården såddes råg — 4 t:or 20 cappar, korn — 1 t:na. Den in- bragte helge ands huset: 1598: råg — 4 t:or, malt — 2 t:or, fläsk-smör — 1 L®, ko-smör — 2 L®, ull 8 ]^, dagswerken — 12 d., wed — 6 lass, (till slagt:) ungnöt (2 års) — 1 st, får — 2 st. 1600: penningar — 4 dal:r, råg — 1 t:a, smör — 3 LS, Ull — 8 i^^ (till slagt:) ungnöt — 1 st. 1601: penningar — 4 dal:r, fläsk-smör — 2 L®, ko-smör — 2 LÄ, idl — 8 1^, dagsverken — 12 d., ved — 6 lass, slagtnöt — 1. 1610: spanmål — 4 t:or, ko-smör — 2 L®, fläsk-smör — 2 h'B, af- reedz ull — S if, (till slagt:) ungnöt — 1 st., får — 1 st. ') Finl. statsark. N:o 517 fol. 9. — Enligt jordeboken för 1540 belöper sig på Pahaniemi by 24 stänger jord, af hvilka 7 äro lagda under helge ands huset. Stången gäller 20 i^, skattas af stången 2 öre, sås på stången 2 spän. Ligger för 480 ii^. Är inga äng til. — Godset inbragte: 1558: råg — 6 spän, malt — 1 spän 3 tj., bönor — 1 spän, hafra — 1 Vi L®, (till slagt:) får — 1 st. 1568: råg — 4 spän, korn — 2 spän, smör — 1 LS 6 i^ pund, (till slagt:) oxe — 1 st. får — 2 st. 1569: råg — 5 V2 spän, malt — 2 spän, hafra — 1 spän, bönor — Va spän, smör — 1 L®, (till slagt:) stut (I års) — 1, får — 1, get — 1 st. 1570: råg — 1 spän, malt — Vs spän, hafra — V2 apan, drottnings peng. — 2 i^, (till slagt:) får — 2 st. IX Pantsio gods, af Kongl. Maj:t förlänt till de fattige i helga ands huset ^). 1571: råg — 4 spän, malt — 1 spän, hafra — V2 span. 1572: råg — 2 spän, korn — 1 spän, (till slagt:) get — 1 st. 1598: Inventarium: oxe — 1 st, ko — 1 st., får — 2 st. ränta: råg — 1 pund 1 1/2 spän, malt — 3 spän, hafra — '/a spän, bönor V2 span, smör — 1 L^, ull — 4 :^, dagsverken — 12 d., ved 4 lass, (till slagt:) får — 2 st. 1600: råg — 6 t:nr, malt — 1 t:a, bönor — 7, spän, hafra — V2 spän, smör — 1 L®, ull — i i^, (till slagt:) nöt (ett års) — 1 st., får — 1 st. 1601: Inventarium som 1598; rantar: råg — 5 t:or, malt — 2 t:or hafra — 10 cap. bönor — 72 spän, smör 1 L^, ull — 4 1^, dagsverken — 12 d. ved — 4 lass, (till slagt årligen) ungnöt — 1 st., tår — 1 st.. — Skatt — 1 7? ^; sås: råg — 5 t:or 10 cap., vårsäd — 2 t:or. 1610: Inventarium som 1598; rantar: spanmål — 7 t:or, hafra — V3 t:a, ko-smör 1 L@, ull — 4 ]^, ved — 4 lass, (till slagt årli- gen':) får — 1 st. (hvart annat år) ungnöt — 1 st. *) Enligt jordeboken för i542 belöper sig på Pantsio by 24 stänger jord, af hvilka 13 äro lagda under helge ands huset. Stån- gen gäller 8 ^, skattas af stången „ 1 gamble ort:r-; sås på stången 3 f:r spän, ligger tor 192 if. — Godset inbragte: 1558: råg — 1 72 pnnd V2 spän, malt — 3 72 spän, bönor — 1 spän, hafra — i spän, smör — 3 L'B, ull — 4 i^, (till slagt:) get — 1 st. 1568: råg — 2 pund, malt — 5 spän, liafra — 1 spän, ärter — 1 spän, smör — 2 LS 3 ^ pund, (till slagt:) oxe — 1 st., får, — 4 st:n. 1569: råg — 2 pund, malt — 5 spän, hafra — 1 spän, bönor — 72 spän, smör — 2 L®, (till slagt:) oxe — 1 st. får — 3 st. 1570: råg — 2 pund, malt — 5 spän, hafra — 1 spän, smör 2 L®, drottningepenningar — 2 :^ (till slagt:) ko — 1 st., far — 1 st., gerd lam — 1 st. 1571: råg — 1 pund 3 72 spän, malt — 5 spän, hafra — 33 spän, bönor — 72 spän, smör — 2 L@ (till slagt:) stut — 1 st, far — 2 st. 1572: råg — 9 spän, korn — 4 spän, hafra — 4 72 spän. bönor — ^12 span, smör — 2 L® (till slagt:) ko — 1 st., får — 3 st., 1598: Inventarium: oxar — 1 par, kor — 2 st, får — 2 st.; ran- tar: råg — 1 72 pund, malt — 4 t:or, hafra — 1 span, smör — 2 L'B, ull — 4 :^, dagsverken — 12 d., ved — 6 lass (till slagt:) ungnöt (2 års) — 1 st., får — 1 st. Waisari gård, af Kongl. Maj:t förlänt de fattige i helge ands huset ''). 1600: råg och malt — 8 t:or, hafra — 1 t:a, smör — 2 L®, ull — 4 i^. 1601: Inventarium: dragoxar — 1 par, kor — 3 st., får — 2 st. rantar: råg — 6 t:or, malt — 4 t:or, hatra — 1 spän, bönor — 10 cappar, smör — 3 IM, ull — 4 i^, dagsverken — 12 d., ved — 6 lass, (till slagt hvarannat år:) ko — 1 st., får — 2 st. — „Therunder är 10 öres rök, sås i allo 5 t:or säd". •1610: Inventarium som 1598: rantar: spanmål — 7 t:or, hafra — 1 t:na, ko-smör — 1 L'S, ull — 4 :^, ved — 6 lass, (till slagt årligen:) får — 1 st. (hvart annat år:) ung nöt — 1 st. *) Enligt jordeboken för 1589 belöper sig på Waisariby 16 stenger skatt jord och 8 stenger frelse, „som fattighe i Hospitalidh haffver", skattas af stången 1 Va öre. Gården omnämnes redan 1547 såsom liggande under helge ands huset. Den inbragte: 1558. råg — 1 pund, korn — 2 spän, bönor — V2 spän, hafra — 1 spän. 1568: råg — 3 '/z spän, malt — 2 t:nor, hafra — I t:na, böuor — 1 fjerd., smör — 1 L®, (till slagt:) ungnöt — V2 st., får — 1 st. 1569: råg — 4 spän, malt — 2 spän, hafra — 2 spän, smör — L®, (till slagt:) ungnöt — 1 st., får — 1 st. 1570: malt — 5 spän, hafra — 1 spän, smör — ^2 L®» drottninge peng. — 2 ]^, (till slagt:) 1 års ungnöt — 1 st., gerd får — 2 st. 1571: råg — 4 spän, malt — 1 spän, hafra — 2 spän, smör — V2 L'3^. 1572: råg — 3 spän, korn — 2 spän, hafra — 2 spän, smör — 1 L®, (till slagt:) får — 1 st. 1598: Inventarium: oxe — 1 st., ko — 1 st., får — 1 st.; rantar: råg — 1 pund, malt — 2 spän, hatra 1 7j spän, bönor — 1 spän, smör — 1 L??, ull — 2 ^, dagsverken — 12 d., ved — 3 lass, (till slagt hvarannat år:) ungnöt (2 års) — 1 st,, får — 1 st. 1600: råg och maltt — 4 t:or, hafra — V2 spän, smör — t L®, (till slagt:) ett års nöt — 1 st. 1601: Inventarium som 1598; rantar: råg — 4 t:or, malt — 1 t:na 10 cappar, hafra — 1 t:na, bönor — 10 cappar, smör — 1 L®, ull — 2 1^, dagsverken — 12 d., A'ed — 3 lass, (till slagt hvar- annat år:) ungnöt 2 års — 1 st., får — 1 st. — Är 10 öres rök; sås i allo 8 spän säd. 1610: Inventarium: oxar — 1 par, ko — 1 st., får — 1 st., ran- tar: spanmål — 472 t:or, hafra — 1 t:a, ko-smör 1 LS^, ull — 2 ]^, ved — 3 lass, (till slagt:) ungnöt — 1 st, lam — 1 st. XI Dessutom egde helge ands huset vid „Hepoja [Hepojoki bys] ägor i Pijkie socken" en äng, äfvensom invid Pahaniemi i Reso socken en äng, benämd Halstila äng ^^). Af Åbo stad uppbar helge ands huset s. k. tomtören från de tomter, „som lyder de fattiga till". Dessa tom- ter, som 1558 utgjorde 48 st., hade redan 1598 ökats till 53 och 1601 till 66 st.n). Likaså tillföll en del af de i Åbo domkyrka insamlade kollekt medlen helge ands huset ^2^. I nästan alla de på pag. 6 nämnda testamenten från 1400 och 1500-talen ihågkommes äfven helge ands huset med ungefär enahanda gåfvor, som S:t Jörans hospital, hvarjemte årligen en större eller mindre mängd gåfvor infiöto såväl af landets stor- män, som af enskilda prester, bönder och borgare i Åbo, Redan 1598 var det vanligt att de till Åbo hemkommande fartygen för lycklig seglats gjorde föräringar till de fattige i helge ands huset och i likhet med S:t Jörans hospital er- höll det dessutom från Åbo slott årligen till jul och påsk en mindre gåfva vanligen bestående af några tunnor spanmål, ") Finl. statsark N:o 274 fol 5, m. fl. st. — Ytterligare finnes omnämndt att helge ands huset fordora egt gods äfven i Wankio by af Liinclo socken, hvilket gods dock af helge ands huset sålts för 40 '^ „Aboska penningar" tiU Hans Sim onsons afLokwnes (Luokinais i Lundo) enka Christin Laiiris d o tter, som genom ett 1453 d. 8 Sept. utfardadt gåfvobret öfverlemnade det åt Nådendals kloster — Ar vid son, A. I. Handlingar o. s. v. B. IV pag. 33. ") Dessa tomtöres penningar utgjorde : 1558 och 1559: 24 i^ 2 öre. 1568: 24 iff. 3 V^ öre. 1559, 1570, 1571, 1572: 24 if 6 öre. 1598: 26 ;^ 3 öre. 1600: 6 dal. 4 öre. 1601: 7 dal. 191/2 öre. De tomter, från hvilka helge ands huset uppbar dessa tomtö- ren finnas för 1558 och 1601 anförda i bilagan N:o V. ^•) 1569 utgjorde de för helge ands huset 69 i||^. Se föröfrigt härom pag. 7 not 17. XII någon tunna bröd, öl, salt, något L'S smör, torrfisk, kött, nå- gra harar o. s. v. Såsom ofvan nämnts stod helge ands huset i mycket nära samband med S:t Jörans hospital, hvarföre ock dess öden till stor del äro desamma som det sistnämndas och vid dess beskrifning framhållits. Endast en och annan uppgift hän- förande sig särskildt till helge ands huset kan tilläggas. Så- lunda må det anföres att de „gemene fattige vdi Abo hospi- tall" 1578 anföra hos konungen klagomål deröfver att de ,,bliifue icke szå well förhåldne och framtagne, som oss med rätthe borde och wår nådigeste Herre och Konung haffue osz gunstigest wntth och effterlåtidt tillförende till wårtt uppe- hälle och nödtorfftt. Att alle the hwszena, som ther ähr bygd och wij fatige förlamade menniskior skulle och måste boo ther jnne vdi ähre bliffne bådhe rutthnne och taake löösze (för then) skuldh adtt ingenn will achtte eller försörgie för them. Jcke heller will nogonn ther omake sigh adtt köpa til för: ne hwzenn hwarken näffer, spikar, stockar, brädher eller annadtt mehr som för :ne hwssene skulle komma til nytth og gäng och til wårth huss förbettring. Therffer bliffue the till ödhe". För den skull anhålla de „med knäfallande böönn adt E. K. M. wille wärdigis (för Gudz skuld och för rettwijse wskuldh) hielpe och wnsättie osz fattige, elende och förlammade men- niskor till hielp nogott tijmberstockar och brädher till Avårdt fatigis hus vpbyggning och förbättring" ^'•^). Hvad följden af denna deras anhållan blef, är ej bekant. Endast för åren 15G8 och 1569 ega vi uppgifteroman- talet af de i helge ands huset intagna personerna. Hvartdera af de nämnda åren utgjorde de neml. 18 personer, under det S:t Jörans hospital samtidigt hyste 39, I främsta rummet ") Kongl, sv. riksark. Handlingar rörande hospitalerna i Finland. XIII synes plats hafva beredts åt „cronones i krig mot riksens fien- der sargade och förlamade gamle tienare." Rörande lifvet inom helge ands huset, hafva inga särskilda underrättelser blifvet bevarade, men sannolikt är att äfven här under senare delen af dess tillvaro följdes den af konun Gustaf I utgifna ordning af år 1533, ,,först gifven för helge andes hus och hospital samt sedan för Dan viks hospital" i*). Enligt denna voro helge ands personerna af två slag nemligen ,,frijbröder" samt fattiga sjuka. Såsom fribröder intogs gammalt folk, som öfverlät sin egendom åt inrättningen emot åtnjutande af fri- bröd till dödedag. „Bröderna och systrarna skola alla äta till hopa uti Convent stugun" heter det i den nämnda ordnin- gen „och wara tyste öfwer måhltijden, och höra uppå bords- läxan . . . När de gå til bords skola de läsa det swänska ben- dicite, och det swänska gratias, när de gå ifrån bords . . . Om sökne dagarne skola de gå till bords tå tije är slagen, och om helgedagarne, när utsiungit är i bykyrckiorne och altijd om afftonen då femb är slagit." De fattiga sjuka åter få „twå resor mat om dagen, effter som tijden och lägenheten tilsäija kan" och . . . ,,de fattige skola hafwa deras måltijd för än de frijbröder, på det at de som af bröderne och systrarne, willia gå in i siukstugone och tiena de fattige så länge de äta, skola hafwa der tilfälle til. När de fattiga skola få mat, då skal öfwerliudt läsas det swänska benedicite, och när de ätit hafwa skal läsas det svänska gratias och tå thet läsit är skola the alla hwar i sin stad säija: Lofwat och ährat ware gud, som oss så wähl spisat hafwer och gud ware med dem som der til hulpit hafwa. Skole de fattige en reso hwar dag när dem tilsäijes, bedia för frijd och nåde, och för öfwerheten. Skal ^*) Handlingar till Sverige reformations och kyrkohistoria un- der konung Gustaf I. Band. II pag. 42, Stockholm 1844. XIV en tafla hängia i siukstugun, som budorden, fader wår, tron, benedicite och gratias på swenska, står skrifwit uppå, at det altijd må läsas uppå för de fattige, så att de det lära kunna." Hvar beige ands huset ursprungligen haft sin plats är svårt att numera med säkerhet bestämma. Visst är dock att det alltid varit beläget inom stadens graf och staket och sanno- likt är att det legat invid borgaren Erik T ar hal as tomt, som omkr. 1588 inköptes till plats för helge ands husets nya kyrka ^5). Byggandet af denna kyrka, hvartill äfven styrelsen på anhål- lan af borgerskapet i Åbo stad meddelade understöd i^), var redan 1588 påbörjadt och fortgick ännu 1590 ^"). Dess läge ^®) I Åbo slotts räkenskaper för 1590 anföres att borgaren Erik Tarhala i Abo under sistnämnda år af slottets medel erhöll „opå sin betalning för gården under helge andes kyrkia tagen är: råg — 5 t:or, korn — 2 tror, salt — 2 t:or, oxar — 6 st. (deribland en li- ten), osmundz jern — 21 ^2 L^, werkhest — 1 st." — Finl. statsark. N:0 1506 föll. 12 v. 16 v. 20 v. 21, 32, 34 v. ") Bland städernas besvär i kongl. sv. riksarkivet förekommer äfven en kort affattning af „de ärcnder som Borgerskapet och me- nigheten i Abo stadh på theune tijdh på thet allerunderdånigste lathe Kon: Maj:t om besökie medh stadzens förmän Michell Kranck och Nils Torkelssonn borgmestare och ödmiukeligen förmode der upå Hans Kong. M:tz nådige svar." Häri anhålla de bland annat „ödmiu- keligen, att efter der i stadenn är stor fattigdom och oförmögenhet, thett högb:te Kon. M:t förthenskulld nådeligenn wille efterlathe te- gell, kalck och jernn, till helige andz kyrcke bygning i Abo, efter som H. K. M:t alrede tilförende hatfver genom sijn skrifvelse befalt befalningzmannen Lasse Henricksonn, Och om de än skulle köpa någet af Kackskarte tcgledh, så är thet armtt, illa bråkat och aldelis otienligit, De wele gerna hielpe dertill medh dagzwerkeun och annat hvadh dertill känn behöfvas, efter deras förmåge, på thett högbe:te Kon. M;tz willie theste förr mottc blifvc efterkommen, och tulfölgdh." — Årtal saknas. — Enl, en afskrift i Finl. statsark. ") I Abo slotts räkenskaper upptages bland utgifterna för 1588: „Till Helge Andes Kyrckie bygningh i Abo:" Kallk — 70 t:or, tegel — 33,220 st., plankor — 3 st., osmundsjern — 1 schep:d 2 L® (till murankar och sluttinger), dagsverken — 1235. Under 1589: Är komit till byggnirgarna wid slottet, ladegårder, helge andz kyrckie XV synes tydligt pa, den karta öfver Åbo stad från början af 1600 talet, hvilken finnes bifogad andra häftet af Bidrag till Åbo stads historia ntgifna jiå föranstaltande af bestyreisen för Åbo stads historiska museum ^^). Denna plats motsvarar nuförtiden i det närmaste gården N:o 4 vid S:t Eriksgatan, d. ä. tomten N.o 2 af 3:die qvarteret i 6:te stadsdelen. Knappt färdig hotades kyrkan af förstöring. Vid den brand, som 1593 öfvergick Åbo stad hade elden redan angri- pit det af bräder bestående taket på den kyrkogården omgif- vande muren i^), men sjelfva kyrkan synes dock hafva blifvit oskadad. Deremot uppbrann sjelfva helge ands huset helt och hållet 20^. Under de närmast följande åren uppbyggdes det sampt biskopshuusct och den gången som ähr emillan biskopshuus och cappitelshuusedt wed domkyrckie i Abo: Glaas — ^2 kista 14 '/z skof, balckar — 179 st., planckor — 210 st., stockar — 573 st., sågsbrä- der — 108 st., bräder — 1207, nätVer — 311 L^ 82 klofvar, teghell — 739, kholl — 10 Vs lest, gärdzle — 254 72 'ass, stångjärn — 10 L®, osmunds järn — 4 skip:d 15 :^, spield — 3 st., järn plåtar — 5 L® 5 ]^, tuebrecht spijkar — 300 st., dagsverken 918 Va Dessutom upp- buro Staffan Murmestare äfvensom „stadzens murmestere thå the mu- rade widh helge andz kyrkie bygning", Jacob Person fordom underfogde på Åbo, „som achtade på helge andz kyrckie och biscopz hwss bygningh I Åbo sampt steen körning wedh fönne kyrckie om Avintteren och 5 bönder, som förde kalk till helge ands kirke byg- ning från Kimito kalkugnen" åtskilliga victualie persedlar. — Under 1590: „Är kommet till stelningz spijk och annat wid bygningen wed helge andes kyrckio, stong jern — 2 L®, osmundsjern — 6 L'B, dags- Averker — 2955, Till „8 murmestere af Abo stad, för theres arbetz- lön at the hafue murat på helge andes kyrckio i Abo, rog — 15 t:or alle tilhopa." — Finl. stats ark. N:o 1481 föll. 38, 38 v., 48 v., 55 v. N:o 1491 föll. 50, 55, N:o 1493 föll. 28 v., 29 v., 30 v. N:o 1506 föll. 32 v., 48. N:o 1511 fol. 15 v. ^*) På denna karta står dock „S. Anders kyrkia" i st. f. „H. Andes kyrkia". Se vidare den kartan vidfogade anmärkningen. 1») Finl. statsark. N:o 1531 fol. 30 v. *") Thomas Jacobsson, fattigas förmyndare i Åbo hospi- tal skifver i ett qvitto dat. d. 4 Mars 1594 att „för:ne fattige och eländige ibidem, igenom wådhe EUd, gudh bättre, wdi framledne så- XVI emellertid ånyo och såväl härför, som till dess utrustning för- öfrigt erhölls icke ringa undestöd från Åbo slott 21). Utom föreståndaren och presten, hvilka åtminstone sedan medlet af 1500-talet synas hafva varit gemensamma för helge ands huset och S:t Jöran hospital, torde måhända äfven en del af tjenste personalen varit gemensam för begge husen, såsom redan ofvan antydts vid skildringen af den sistnämnde inrättnin- gen. Dersammastädes äfvensom i bilagan N:o III finnes äfven närmare redogjort för utspisningen vid helge ands husett. Då S:t Jörans hospital flyttades till Sjählö, följde äfven helge ands husets innevånare med dit ut. I hurudant skick de öfvergifna bj^ggnaderna voro och huru de derefter använ- des är okändt. Äfven kyrkan öfvergafs och lemnades att för- falla, men ännu 1657 kunde man af de qvarstående lemnin- raar, allt hvad the hade, så väl som husen misste". Finl. statsark. N:o 1541 fol. 22. — Om samma brand säger Ryzelius A. O. i sin Brontologia theologico-historia pag. 66 Stockholm 1721: „Ahr 1593 är åter en stor wådeld vpkommen vti Abo, tå, vndantagandes Mäta. jerfvi och kyrkian, hele staden jemmerligen afbrann, tillika med hospitalet och alla bodarna, vt medh åen, vti thenna branden om- kom borgmästare hustrun förutlian några andra menniskior". *i) Under 1593 uppbar de fattigas förmyndare Thomas Jacobs- son af Abo slott: kalk — 5 lester 4 t:or, tegel — 9200 st., plankor 2 t:r, timmer stockar — 80 st., näfver 37 klofvar eller L®. — Under 1594: kalk — 2 lester, tegel — 2000 st., näfver — 38 L® 5 isj^, samt „att bruka och förvandla them (de fattiga) till bedzte:" tenn flaska — 1 st. wog 1 L®, koppar grytor — 18 st. wog 8 L® 17 ^, kittlar — 2 st. wog 17 i^, limpanna — 1 st. vog 2 if^, liten klocka — 1 st. wog 8 ^., kittel ringar 10 st., ljusstakar — 2 st., gamla ryor — 23 st., (komma till slottet från Nådendals kloster), bilor, yxor, skaror, snickare sågar ra. m. — Under 1596 erhölls vidare: tenn konnor — 16 st. wog 12 LS;, tenn fat 6 st. wog 1 L® 3 1^, messings handfatt 4 st. wog 3 h% 12 ^, koppar mortel — 1 st. Avog 2 JM med stötell, messings kronopipor (Avar i sundroge stycker) wog 9 -^, mullögon (?) — 4 st, bocken — 2 st. w. tillhopa 1 L?^ 15 1$., liusestaka — 1 st, w. 4 ]^, messingskittel — 1 st. w. 6 ^., koppar kittel — 1 st. w. 2 L® 14 if. Samtbga under 1596 erhållna käril hade 1592 blifvit XVII ■garna lätt sluta sig till dess storlek och prydlighet '^'^). Snart derpå torde den dock hafva blifvit grundligen förstörd, eme- dan Åbo stad af grefve Pehr Brahe erhöll tillstånd att af dess förfallna murar taga tegel till uppförande af ett packhus ^^). Ännu fortlefver traditionen om helgeandshusets plats, Kommerserådet Eric Julin (död 1874) anför härom i sina an- teckningar om Åbo stad följande: 2*) „Nedre delen af det stenhus, som nu tillhör mig och hvarest industri depotens försäljnings- localer nu äro '■^•^), utgöres till största delen af den kyrkobygg- nad, som kallades helge ands kyrkan jemte helge ands hospi- talet. Hela nedra våningen jemte källarena äro byggda af gråsten, vanlig kuller sten och vid gräfningar där omkring åt sydvest, återfinner man mycket menniskoben efter kyrkans begrafningsplats" 2^). 1872 uppmätte Julin dessa lemningar af ^annamat ifrån Nondehdals kloster till slottet" och öfverlemnades nu till helgeandshuset der de sedermera uti inventarii längderna upp- tages särskildt under rubrik: „Aff Nådendals clöster". Finl. stats- ark. N:o 1531 fol. 46. N:o 1559 fol. 41. N:o 274 fol. 17 v. m. fl. --) Rautelius, JohanaesD. Oratio de encomio Aboae. Aboae 1657. ^Ternpla Aboa duo habuit, unum in parte urbis boraeli, qvod S. Spiritus vocatum est. Cujus jam modo locus et rudera (ex quibus magnitudo et pulcritudo ejus facile colligi potest) cernuntur." -*) Was ström, Nils, Ekonomisk beskritning öfver Åbo stad (praes. C. F. Mennander) Abo 1749 anför på pag. 17. „På norra sidan om åren icke långt ifrån broen, där köpman Joachim Wittfots hus nu är belägit har fordom stått en kyrka, Helige Andes kyrka kallad, af hvars förfallna murar sal. herr grefve Brahe tillåtit staden taga tegel till sitt packhus opbyggande." — **) En afskrift af dem finnes i Finl. statsark. '^*) Stenhuset inne på gården N:o 4 vid S:t Eriksgatan, i hvil- ket industri depöten förr hade sina lokaler, inrymmer numera ett tobaksfabrik och tillhör f. n. fabrikören J. R. Jäderholm. ^•) Om denna kyrkogård stadgas 1578: „Helge Andes och S. Gertruds kyrkogårdar skola blifva uppbygda och inhägnat; derom borgmästare och rådh med dett aldra första beställa skola; och uti förberörda kyrkogårdh må fattigt och gement folk begrafvas." — Tengströin. J. Handlingar till upplysning i Finlands kyrkohistoria. II XVIII det fordna helgeandshuset och befanns: ,,1^ Yttre sidan i längd 35 alnar 18 tum, bredd 12 alnar 3 qvarter, 2" inre sidan: a) rummet åt öster: längd 10 V2 ^^"^i bredd 11 aln 1 qvarter, höjd 5 aln 1 qvarter. h) mellersta rummet: längd 9 aln 8 tum, bredd 11 aln I qvarter höjd 4^2 ^^J^- O rum- met åt vester längd 12 aln, bredd 11 aln 3 qvarter, höjd ö aln 1 qvarter, allt gråstens murar. Yttre murens tjocklek å norra sidan 1 aln. — Under en vinkelbyggnad å samma tomt finnes följande kellare P) 6 aln lång, 5 aln 22 tum bred, 3 aln 5 tum hög. 2*^) 9 aln 3 qvarter lång, 7 ^j.^ aln bred, 2 ^2 aln hög. Den förstnämnde är hvälfd med tegel och den andra med gråsten. Ingången till den sednare är 6 qvarter tjockJ' Häftet 6. pag. 119. — At vester synes denna kyrkogård hafva sträckt sig in emot gårdarna N:o 4 och 6 vid Lilla Brahegatan, inom hvif- ken terräng tid efter annan och senast 1862, då gasledningen nedsat- tes längs Lilla Brahegatan, menniskoskeletter påträtfats. XIX Bilaga IV:o III- ) Anuo 1558 then 28 Septembris. Spittals ivthspijntzningen Theu sextånde S ööndagh, lerst köött . Måndag-h, fersk iisk . Tijsdagh, tårsk Onsdagh, salt strömming Torsdagh, fåår . Lögerdagh, fersk risk miöU rogh . . miöll Tken Söndagh, ferst kött . Måndagh, salt ströming Tijsdagh, tårsk . Onsdagh, fersk fisk Torsdagh, fersk korffuar och kött .... Lögerdagh, fersk fisk miöll ndagh Trinitatis. 1 IM för 5 öre för 2 öre 1 IM 8 hundrat för 1 1 st:e 6 öre för 2 öre 1 t:na 1/2 spän 1 spän utbrödz Söndagh 1 LS 5 öre 8 hundrat för 1 1 IM för 2 öre aff theris ägitt 1 LS för 2 öre 1 t:na 17 *) Finl. statsark. N:o 269 foU. 23—32 och 3—12 v. XX Then 18 Söndagh Söndagh, fersk kött .... 1 L'S aff theris ägitt Mändagh, fersk fisk .... för 2 öre Tijsdagh, fersk fisk .... för 2 öre Onsdagh, tår sk 1 L'S Torsdagh, ferskt kött ... aff theris ägitt ] L?f Lördagh, fersk fisk .... för 2 öre miöll 1 t:na wijn . : . . . för 1 öre Jtem till murmestax's och arbetskarlars kåsth. köött 5 #^ p:d brödh 7 kakor nårsz 3 ^ p:d Then 19 Söndagh Söndagh, köött 1 LS af theris ägitt Måndagh, salt strömingh . . 8 hundrat för li^ Tijsdagh, tårsk 1 LS Onsdagh, fersk fisk .... för 2 öre Torsdagh, fersk köött ... 2 små lamb för 6 öre Lögerdagh, fersk fisk . . . för 1 ^/^ öre miöll 1 t:na strömingh ... 1 t:na Then 20 Söndagh Söndagh, kött 1 LS korffuar 5#- Måndagh, fersk fisk .... för 2 öre 6 pen. Tijsdagh, fersk fisk .... för 2 öre Onsdagh, salt strö[mingh] . . 8 hundrat för 1#^ Torsdagh, köött 1 L® ö#^ Lögerdagh, fersk fisk ... 2 öre 1 fyrck miöll 1 t;na Then 21 Söndagh Söndagh, köött 1 L'^ korffuar 9# p:d XXI 9 hundrat för 9 öre för 2 ^/2 öre för 2 Y2 öre 1 lh; för 2 1/2 öre 1 t:na ndagh 1 LS 8 hundrat för 1 ^ V2 Lit 6 ^ p:d 1 LS 4 ^ p:d, bönor 1 Y2 ^acka 1 LS för 10 öre 1 t:na d a g h 1 L^ 8 hundrat för 1 4^ V2 LS' 4 M- p:d. bönor 1 ^/g väcka 1 L^ för 2 ^/o öre 1 t:na strömingh ... 1 t:na Then 24 Söndagh Dominica l:a Aduentus. Söndag, köött 1 L'S Måndagh, salt strömingh . . 9 hundrat för 9 öre Tijsdagh, kött 1 LM medh korffuar Onsdagh, nårsz 5^, bönor 1 1/2 väcka Torsdagh, kött 1 LS medh korffuar Lögerdagh, nåi-sz 5^ p:d, bönor 1^2 väcka Måndagh, salt strö[mingh] Tijsdagh, fersk fisk . Onsdagh, fersk fisk . Torsdagh, köött Lögerdagh, fersk fisk miöU Then 22 S Söndagh, köött Måndagh, salt strö[mingh] Tijsdagh, kårftuar . . Onsdagh, nårsz Torsdagh, köött Liigerdagh, nårz siik råm . miöll . Then 23 S Söndagh, köött Måndagh, salt strö[mingh| Tijsdagh, korffuar Onsdagh, nårsz Torsdagh, köött Lögerdagh, fersk fisk miöll , XXII miöll . , . . , 1 t:na rogh ^J2 spän til grott Then 2 Söndagh i Aduentet Söndagh, suijn liufFud ... 6 sijdher Måndagh, salt strömingh . . 9 hundrat för O öre Tijsdagh, suijn rygger . . . 1 1/2 LS thet är 3 st:n Onsdagh, fersk fisk .... för 2 ^/a öre Torsdagh, köött \ !>% Lögerdagh, nårsz 5 #^ p:d, bönor 1 '/2 väcka miöll 1 t:na Then 3 Söndagh Söndagh, kött I 'L% Måndagh, fersk fisk .... för 2 Y2 ^"^"^ Tijsdagh, tårsk 1 'L% 5^ p:d Onsdagh, nårsz 5^ p:d, bönor 1 ^/.^vacka Torsdagh, kött 1 L^ Lögerdagh, fersk fisk . . . för 2 '^j.) öre miöll J t:na Then 4 Söndagh Söndagh, kött \ IM Måndagh, nårsz 5 ^ p:d, bönor 1 Y2'^'3pka Tijsdagh, tårsk 1 LS 5^1!^ p:d Onsdagh, fersk fisk .... för 2 Yo öre Torsdagh, kött IL?? miöll 1 t:na Till Jwlldaghen på Lögerdaghen sijk rååm ... 1 \M för 10 öre tårsk \ IM h^^ p:d wijn för I öre strömingh ... 1 t:na Then Näst Söndagh Jwll Söndagh, kött \ IM XXII! Måndagh, tårsk 1 Lf o i^ p:d Tijsdagh, kött 1 L^ Onsdagh, nårsz ö #- p:d, bönor 1 \'2'^'acka Torsdagh, köött ] L<^ miöll 1 t:na Till Nyåårsdagli på Lögerdaglien fersk strömingli . för 2 ^2 ^^^ Söndagh nästh Nyå-årett Söndagli, kött 1 L'E Måndagh, nårsz 5 i^p:d, bönor 1 ^2 '^■^'^^^^' Tijsdag, tårsk 1 L1?. 5 ^ Onsdagh fersk strö[mingh] . för 2 ^/2 öre Torsdagh. kött I hft Lögerdagh, fersk strö[niingh] för 2 '/2 öre miöll ] t:na 1 väcka Förste Söndagli effter Tiugnnde dagh Söndagh, kött 1 L'tt Måndagh, fersk fisk .... för 2 ^2 öre Tijsdagh, kött I L% Onsdagh, fersk fisk .... för 2 ^/2 öre Torsdagh, kött I L'^ Lögerdagh. nårsz 5 i^p:d. bönor 1 1/2 väcka miöll 1 t:na Then 2 Söndagh Söndagh, kött \ LU Måndagh. fersk fisk .... för 2 ^/.^ öre Tijsdagh, kött b if bönor 1 1/2 väcka Onsdagh, nårsz 5 L^, bönor 1 1/2 väcka Torsdagh, kött 1 L^ Lögerdagh, fersk fisk . . . för 3 ^j., öve miöll 1 t:na XXIV sådh miöU ... 1 väcka strömingh . . . 1 t:na Then 3 Söndagh Söndagh, kött 1 LS Måndagh, nårsz 5^ p:d, bönor 1 ^/2 väcka Tijsdagh, köött 1/2 L'S, korffuar V2 ^^ Onsdagh, nårsz 5 1|^ p:d, bönor P/o väcka Torsdagh, kött IL® Lögerdagh, fersk fisk . . . för 3 ^'2 öre miöll 1 t:na sådh miöll ... 1 väcka Then 4 Söndagh Söndagh, kött 1 LS' Måndagh, nårsz 5 ^p:d, bönor 1 ^'2 väcka Tijsdagh, kött 1 Llfc Onsdagh, nårsz 5 ^p:d, bönor 1 ^'2 väcka Torsdagh, kött 1 L'5 Lögerdagh, fersk fisk . . . för 3 ^/^ öre miöll 1 t:na sådh miöll ... 1 väcka Then 5 Söndagh Söndagh, kött 1 L?6 Måndagh, tåår fisk .... 5 1^ p:d, bönor 1 i/^ väcka Tijsdagh, tårsk 1 L® 5 i!!|i:p:d Onsdagh, toor fisk .... 5 ^ p:d, bönor 1 '/-i väcka Torsdagh, kött IL® Lögerdagh, fersk fisk . . . för 3 ^2 ö^'® miöll 1 t:na 1 väcka Domiuica Sexagesima Söndagh, kött 1 LS Måndagh, fersk fisk .... för 3 ^j öre Tijsdagh, kött IL® XXV Onsdagb, toor tisk .... 5 #■ p:cl, bönor 1 '/'i^acka Torsdagh, kött 1 LS Lögerdagh, toor fisk . . . 5 ^ p:d, bönor 1 ^j^ väcka miöll I t:na strömingh ... 1 t:na Fastelags Söndagh Söndagb, kött 1 IM Måndagh, fersk fisk . . . för 3 1/2 öre Tijsdagh, ferst kött ... för Y2 ^ flesk 1 L^ Onsdagh, fersk fisk , . . för 3 ^/g öre Torsdagh, fersk strö[mingh] för 3 1/2 öre Lögerdagh, fersk strömingh för 3 Y2 öre miöll .... 1 t:na Then förste i Fastan Söndagh, fersk fisk . . . för 3 ^j.2 öre Måndagh, fersk fish Tijsdagh, tor fisk . Onsdagh, fersk fisk Torsdagh, fersk fisk Lögerdagh, fersk fisk miöll för 3 Y2 öre 5 M- p:d, bönor 1 i/., för 3 Y2 öre för 3 ^/2 öre för 3 1/2 öre 1 t:na Then 2 Söndagh Söndagh, tor fisk .... 5 #^ p:d, bönor 1 y., väcka Måndagh, fersk strömingh . för 3 ^/2 öre Tijsdagh, fersk strö[mingh] för 3 ^/2 öre Onsdagh, fersk strö[mingh] för 3 '^j^ öre Torsdagh, fersk strö[mingh] för 3 1/2 öre Lögerdagh, fersk strö[mingh] för 3 Y2 öre miöll .... 1 t:na 1 väcka Then 3 Söndagh Söndagh, tor fisk . . . . 5 #• p:d, bönor 1 '/2 väcka XXVI Måndagh, fersk fisk , . . för 3 ^/2 öre Tijsdagh, fersk fisk . . . för 3 Y2 öre Onsdagh, fersk fisk . . . för 3 1/2 öre Torsdagh, torr fisk . . 5 ^ p:d, bönor 1 1/2 väcka Lögerdagh, rogh . . een struken Y2 spän miöll 1 t:na 1 väcka strömingh -. 1 t:na Then 4 Se Jndagh Söndagh, tor fisk . . . 5 ^ bönor 1 Y2 väcka Måndagh, tor fisk . . . 5 M- p:d, bönor 1 V2 väcka Tijsdagh, tor fisk . . . 5 M- p:d, bönor 1 Y2 väcka Onsdagh, tor fisk , . 5 M- p:d, bönor 1 1/2 väcka Torsdagh. tor fisk . 5 M- p:d, bönor 1 ^/^ väcka Lögerdagh, sööt miölk . för 1 öre miöll . . . . 1 t:na 1 väcka Then 5 S( indagh Söndagh, tor fisk . . . . 5 #-, bönor 1 1/2 väcka Måndagh, torfisk . . . 5 ^, bönor 1 ^/^ väcka Tijsdagh, torfisk . . . . 5 M-, bönor 1 ^/2 väcka Onsdagh, torfisk . . . . 5 M-, bönor 1 Y2 väcka Torsdagh, tortisk . . . . 5 ^, bönor 1 ^/o väcka Lögei-dagh, fersk fisk för 3 1/2 öre miöll . . . . 1 t:na 1 väcka Palm Söndagh Söndagh, fersk fisk . . . för 3 ^/.j^ öre Måndagh, tor fisk Tijsdagh, tor fisk Onsdagh, fersk fisk Torsdagh, fersk fisk Lögerdagh, fersk fisk miöll 5 M- p:d, bönor 1 Y2 väcka 5 1^ bönor 1 Y2 väcka för 3 ^/2 öre för 3 ^,'2 öre för 3 ^/o öre 1 t: na 1 väcka xxvri Till Påsk Söndagli 1 L'5' flesk . . . kött . . . Måndagli, fersk fisk Tijsdagh, tårsk Onsdagh, fersk fisk Torsdagh, kött Lögerdagh, fersk fisk miöll strömingli . T h e n furste S ö u d Söndagli, kött . Måndagh, fersk fisk . Tijsdagh, fersk fisk . Onsdagh, fersk fisk . Torsdagh. kött Lögerdagh, ferske fisk miöll Then and Söndagh, kött . Måndagh, fersk fisk Tijsdagh, tårsk Onsdagh, fersk fisk . Torsdagh, köött Lögerdagh, fersk fisk miöll Then 3 Söndagh, kött . Måndagh, fersk flsk Tijsdagh, toi-fisk . Onsdagh, fersk fisk Torsdagh, kött V2 L^ för 3 öre 7.,, LS för 3 öre för 3 öre 1 LS: för 3 öre 1 t:na 1 väcka 1 t:na agh efter Påsk 1 LS för 3 öre för 3 öre för 3 öre 1 LS för 2 '/o öre 1 t:na 1 väcka Söndagh 1 L^ för 2 ^/o öre 1 L® 5 1^ p:d för 2 1/2 1 L^ för 2 */2 öre 1 t:na 1 väcka »ndagh 1 L^ för 2 1/2 öre 1 LS 5 #^ p:d för 2 ^/o öre 1 LS XXVIII Lögerdagh,ferskströ[mingh] för 2 ^/^ öre miöll .... 1 t:na 1 väcka Then 4 Söndagh Söndagh, kött 1 hW Måndagli, fersk fisk .... för 2 ^2 *^i'® Tijsdagh, torsk 1 L"» 5 ^ Onsdagh, fersk fisk .... för 2 ^/o öre Torsdagh, kött IL® Lögerdagh, fersk fisk . . . för 2 ^/g öre miöll 1 t:na 1 väcka strömingh .... 1 t:na Then 5 Söndagh Söndagh, kött 1 LS Måndagh, fersk fisk .... för 2 ^/^ öre Tijsdagh, torsk I LS 5 '^ Onsdagh, fersk lisk . . . . för 2 7-2 *''i"6 Torsdagh, kött 1 LS Lögerdagh, fersk fisk .... för 2 Y2 '^^^ miöll 1 t:na 1 väcka Then 6 Söndagh Söndagh, kött 1 L'S Måndagh, fersk fisk .... för 2 ^2 *'^'ö Tijsdagh, torsk 1 LS 5 #■ Onsdagh, fesk fisk för 2 ^/•2 öre Torsdagh, kött 1 1j% Lögerdagh, fersk fisk .... för 2 ^/^ öre miöll . . . . \ . 1 t:na 1 väcka Pingesdagh Söndagh, kött 1 LS Måndagh, fersk fisk .... för 2 Y2 '^''® Tijsdagh, torsk 1 LS 5 <)i Onsdagh, fersk fisk . . . . för 2 ^2 ^^*^^ XXIX Torsdagh, kött . . . . . . 1 Ll Lögerdagh, fersk fisk . . . . för 2 72 öre miöU . 1 t:na 1 väcka Die T rinitatis Söndagh, kött . . . . . . ] L1? Måndagh, tor fisk . . . . . 5 ^ p:d Tijsdagh, tårsk . . . . . . 1 L^ 5 1^ Onsdagh, fersk fisk . . . för 2 1/2 öi'e Torsdagh, kött . . . . . . 1 L^ Lögerdagh, fersk fisk . . . . för 2 72 ^'^'^ miöll . . . . 1 t:na 1 väcka strömingh ... 1 t:na Then föl 'ste Söndagh Söndagh, kött . . . 1 LS Måndagh, tor fisk . 8 ^ p:d Tijsdagh, tårsk . . . . . 1 LS 5# Onsdagh, fersk fisk för 2 ^/.j. öve Torsdagh, fersk fisk . . . för 2V2 <^'i"e Lögerdagh, fersk fisk . . . för 2 7v <"'i"e miöll . . . . . 1 taia rogh . . 1 t:na Then 2 Söndagh Söndagh, kött . . . . . . 1 LS Måndagh, fersk fisk . . . . för 27. öre Tijsdagh, torsk . . . . . . 1 L® 5i^ Onsdagh, fersk fisk . ... för 2 7.. öre Torsdagh, kött . . ....IL® Lögerdagh, fersk fisk . . . . för 2 ^/., öre miöll . . . . . . 1 t:na Then 3 Söndagh Söndagh, kött . . . . . . 1 LS Måndagh, fersk fisk , . . , för 2 ^(2 öre XXX Tijsdagb, torsk 1 Ltt 5 ^ Onsdagli, fersk fisk .... för 2 ^2 '^i'® Torsdagh, kött 1 LS Lögerdagh, fersk fisk .... för 2 ^/.^ öre miöll 1 t:na I Aacka Then 4 Söndagli Söndagb, kött 1 hW Måudagh, fersk fisk .... för 2 ^/.^ öre Tijsdagh: tårsk 1 LS 5 fl&- Onsdagh, sild strömingh . . . för 5 öre Torsdagh, korffuar 1/2 ^^ I..ögerdagh, fersk fisk .... för 2 ^/^ öre miöll 1 t:na 1 väcka strömingh .... 1 t:na Then 5 Söndagh Söndagh, kött 1 L^ Måndagb, fersk fisk .... för 2 ^/.j, öre Tijsdagh, tårsk 1 LS 5 ^ y:d Onsdagh, fersk fisk .... för 2 ^/.} öre Torsdagh, korifuar ^/^ LB Lögerdagh, fersk fisk .... för 2 ^/o öre miöll 1 t:na 1 väcka Then 6 Söndagh Söndagh, kött 1 LS Måndagh, fersk fisk .... för 2 öre Tijsdagh, korffuar ^/^ L® Onsdagh, fersk fisk .... för 2 öre Torsdagh, torsk 1 L^ 5 ^ Jjögerdagh, fersk strömingh . . för 2 öre miöll 1 t:na I vackn Then 7 Söndagh Söndagh, ferst kött .... för 5 öre XXXI Måndagli, tor fisk . Tijsdagh, torsk . Onsdagh, fersk tisk Torsdagh, flesk . . Lögerdagh, fersk lisk miull . strömingh Then Söndagh, kött Måndagh, tor fisk . Tijsdagh, korffuar . Onsdagh, fersk fisk Torsdagh, kött . Lögerdagh, fersk tisk miöll . strömingh Then Söndagh, köött . Måndagh, fersk fisk Tijsdagh, tårsk . Onsdagh, fersk fisk Torsdagh, kött . Lögerdagh, fersk fisk miöll . Then Söndagh, ferst kött Måndagh, fei^sk fisk Tijsdagh, torsk . Onsdagh, fersk fisk . Torsdagh, kött . Lögerdagh, fersk fisk miöll . 8 S 10 Sö da da 6 i^ 1 L% 5 i^ för 2 öre för 2 öi'e 1 t:na 1 väcka 1 t:na gh 1 LE 7^ för 2 öre 1 L?fc för ;i öre I t:na 1 väcka 1 t:na gh 1 LS 2 V2 ^ för 5 fyrck 1 IjW 5i^ för 5 fyrik 1 luW 2 V2 ^ p:cl för 5 fyrck 1 t:na 1 väcka gli 1 L Finl statsark. N:o l3(i3 fol. 93 v. IV dotter, som öfverlefde honom. Var tillika predikant vid hospitalet. Benedictus Matthiae, hospitals predikant, innehade tillika föreståndaresysslan från 1618 till 16-22. LI Anno 1558 the fatiges tomptöre opbördtt Försth Jören Halkon 2 öre soluit Hustru Elsby \ Anders Nacka f Her Jöns 9 öre sol:t Thomas, Jean Persons mågh . 2 öre sol:t Matts Kurittu 1 ¥ sol:t Siffredh Pitkeparta . . . . 2 ^ sol:t Jlius Jönsson 2 öre sol:t Matts Kurittu 2 öre sol:t Pölsz Elin 1/2^ sol:t Jacop skepar ^/^ '¥■ sol: t Oleff tynbinder 5 öre sol:t Jöns beltar 7-2^ sol:t Tupa Margritt 1/2 ^ sol:t Erich Punasapas V2 ^ s°^'^ Henrich bondi V2 ^ so^-^ Mårthen Pwialka ^A ^ sol:t Jören Kempe 7 öre sol:t Henrich Håra Y2 '^ ^o^-^ *) Finl. statsark N:o -^tiM tbl. 1. LII Simon Rackapä 7*2^ ^^^■^' Nucka Bengt . . . . . . 2 öre sol:t Per Kourå V2 ^ sol:t Nils skinnar V2 ''^ sol:t Sortha Kaya ' . 2 öre sol:t Thomas Tarha V2 ^ sol:t Felbodh . . . , V2 ^ ^^^^t Per miöll V2 * ^*^1-^ Paloij Mavcus 72^ sol:t Quern 2 öre sol:t Thomas, Jean Persons mogh . 3 öre sol:t*) Henrich skomakare . . . . 72^^ ^"^^-^ Marcus Töffuesal 1 ^ sol:t Thomas Gröpp (i öre sol:t Jtem Erich Sverdslipare ... 3 öre Akons enkia 2 öre Mörten Träffott ^.^M- Her Steen 2 öre Morthen Äkare 7 öre Madz Wiacha 2 öre sol:t Simon Vochen])arta .... 2 öre Michil dansk 2 öre Morthen gerdzsk[i^ifvare] . 1 öre Madz gerdzsk[rifvare] ... 2 öre Kloster Qvarter wed Herrens tompt Oleff Publan 2 öre sökt Jacop Kåck 1 i;^ sol:t Michil Kygger I X^ sol:t Henrich Runsal 2 (ire sol: t ') In inargine: ^skall lleud. Person svara till anno ir^öO". LIII Oleff Marcnsson V2 '^ sol-* Lasse Pohialainen 3 öre sol:t S:ma Peningar . 24 1^ 2 öre. Fattiges Tomptörer KiOl *). H. Anna gamble 3 öre Sigfredh 3 öre Eskil Fulmacht 2 öre Sigfredh Kelcka 3^/2 öre Henrich Smedh 4 öre Jacob Blockhwss 3 öre Jöns Pihlavainen 2 öre Anders Hasu 2 öre H. Karin Amma 2 öre Erich Skomakare 3 öre Henrich Kohlare . . ... 2 öre Madz Pimäinen 2^/2 öre Oluif Rautinen 1 1/2 öre Jöns Schilling 4 öre Michil Holst 4 öre Simon Järsse 4 öre Lasse Skreddare 4 öre Eskill Miöll 4 öre H. Karin Kouckar 3 öre Eschil Kelcka 3^/2 öre Morthen Blanck 3 öre Michil Skreddare 1 :^ Morthen Rachkapä 4 öre Bertill Erlan 4 öre Madz Holst 6 öre Michil Lille Anders G öre *) Fin), statsark. N:o 276 tbl. 27 v. t/IV Dierich skreddare 4 öre Staffan Takilan ....... 3 öre Thomas Hiuckainen 4 öre Thomas Hallo ^ öre Anders Otilan ^ öre Madz Kemmoi 2 öre Nils Paha Jalan • -i öre Mörten Byswär 3 öre Jacob Hökare ^ öre Morthen Palikais 2 öre Nils Erichsson 1 öre Jören Sirka ^ öre Easmus N ^ öre Morthen skeri "^ öre Jöran Palicke ^ öre Frantz Auwaisten 1 öre Jöns Appolonius 1 öre Thomas Myllare ...... ö öre Eskil skreddare 'i öre Gregers Dirickalan ..... 1 V2 öre Henrich Jacobsson 2 öre Knut Kuaparns 1 ^ Madz Tawast ^ öre Nils Torckilsson '^ öre Jacob Jliw 2 öre Hans Randa ^^^ öre Madz Nnrcka ^^ öre Henrich Kopar 1 '^ Jöran Pyrre ^ öre Jöran Ohrapä 1'^ öre Henrich Anders smedz .... 3 ore Simon Ryttare '^ öre LV Jören Lindu 2 öre Eskil byggmästare 5 öre Jöran Bertilsson 2 öre Thomas på Mwren 2 öre Jören Kock 2 öre Henrik Karrot 2 öre Eskil skreddare 2 öre Samuel Litsko 2 öre Summa Tompter 66 Ther efter Penningar 7 Dal:r 19 Y2 öre. LVI Bilaga ISzo VI ). Reglemente för Tjenstemän och Be- tjening vid Sjählö Hospital, upprättadt i anledning af Hans Kejserliga Majestäts Nådiga Bref af den 15 Febiniari 1814. Hospitals Predikanten, som har att besörja och upp- rätthålla så väl den i Hospitalskyrkan hvarje Sön- och Helgedag förefallande offenteliga Gudstjenst, som de till Hospitals För- samlingen hörande Personers enskilta själavård, tillsättes af Kejserliga Regerings Conseillens Oeconomie Departement mer med afseende å de sökandes skicklighet och fallenhet för tjen- sten, än å deras flere eller färre tjensteår, efter det Domka- pitlet i Åbo, enligt nästnämnde befordrings grund, förslag å 3:ne de skickligaste Sökande i laga ordning uprättat, och Hospitals Direktionen sitt underdåniga utlåtande i anledning deraf afgifvit. Då Kyrkoherden i Nagu, som enligt Lag åligger att öfver hospitalet närmaste tillsyn hafva, är hindrad att så ofta som vederborde sig vid Hospitalet infinna, äger Hospitals pre- dikanten, eller den hans tjenst förestår, honom i slik tillsyn efter omständigheterna biträda, och i öfrigt ställa sig i sin Embets förvaltning kyrcko ordningen och andra Presta embe- tet rörande Författningar till noga efterrättelse. *) Finl. statsark. Nyare handlingar rörande Sjählö hospital. LVil Sysslomannen, åt hvilken den dageliga tillsynen ofver Hospitalets Ekonomie och de inlöstas vård är anförtrodd, till- sättes medelst vanligt Constitutorial af Kejserl. Kegerings Conseillens Ekonomie Departement, efter dertill af Hospitals Directionen upprättadt förslag, dervid ej allenast å de sö- kandes redlighet, drift och pålitelighet, utan ock å deras kunskap i Läkarekonstens utöfniug i allmänhet, nödigt af- seende göras måste. Honom åligger, att till följe af så väl allmänna Författningar, som Hospitals Directionens honom med- delande särskilde föreskrifter, på dett nogaste tillse, att sam- telige Hospitalets Byggnader varda vederbörligen vidmagt- hållne och i tid reparerade samt äfven nya uppförde då en slik åtgärd honom uppdragen vardei', hvarom han då slika nybyggnader eller reparationer nödiga synes, äger hos Direc- tionen anmälan göra, och Directionens förordnande i ämnet afvakta innan arbetet får företagas. Att Hospitals hjonen så hvad deras föda, som öfriga vård och skötsel beträffar, ej allenast full rätt vederfares, utan ock att deras usla belägen- het varder, efter mensklighetens kraf, på det ömmaste behjer- tad, i hvilka afseenden honom således tillkommer alfvar- sammeligen tillhålla Hospitalets underbetjente att livar i sin tjenst de dem åliggande göromål och skyldigheter på dett nogaste fullgöra, samt i händelse någon af dem halsstarrigt och upsåtligt fortfore att sina åligganden försumma, en sådan först till alfvarsam rättelse, eller om dermed ej något uträt- tades, då till afvisning ifrån Hospitalets tjenst hos Directionen anmäla. T allt hvad Sysslomannen af dem i tjenstevägen, samt till Hospitalets gagn och bästa, skäligen fordrar, äro de ofel- bart skyldige att honom ovillkorlig aktning och hörsamhet be- LVIII visa. Men ej må han dem vid strengaste ansvar till uträt- tandet af sitt enskilta arbete bjuda och påkalla. Vid enahanda ansvar vare det Sysslomannen förbjudit, att någon af de inlösta till slik enskild tjenst nödga eller be- falla ; men till det biträde de vid Hospitalets renhållning, och andra i dess Oeconomie förefallande lättare arbeten kunna åstadkomma, må han dem lämpeligen tillhålla. Öfver alla Hospitalet tillydande hemmans laga häfd och bebyggande, samt den årliga räntans oafkortade utgörande, åligger honom noga inseende hafva, samt åtminstone hvart 3:dje år dem af slik orsak i laga ordningn besigtiga, hvar- efter det vid slika Syner författade instrument oförtöfvadt till Hospitals Directionen insändas. Likaledes tillhör det Sysslomannen att upmärksamt besörja intägten så af all Hospitalet anslagen kronotionde, som af dess öfriga räntor och intrader; att till de bästa pri- ser, som erhållas kunna, alla Hospitalets förnödenheter up- handla, dem sorgfälligt förvara, och till bestämda behof, enligt gifne eller framdeles erhållande föreskrifter använda samt sedan i rattan tid, så för uppbörd som utgift vederbör- ligen redovisa. Skulle Sysslomannen i fullgörandet af förenämnde dess skyldigheter i någon måtto brista, utan att på derom af Ho- spitals Directionen erhållna varningar sig rätta låta, äger Di- rectionen honom på några månader, eller högst ett år, ifrån tjensten suspendera, samt dess förvaltning emedlertid åt nå- gon annan skickelig och redlig person, emot halfva lönens åtnjutande, updraga. Låter han sig ej heller deraf rätta, an- anraäler Directionen hans förhållande till Kejserliga Regering-s Conseillens Oeconomie Departements vidare åtgärd. § 3. Upsyningsmannen, som näst Sysslomannen, och under JMl hans inseende, äger att Hospitals hjonens dageliga vård hand- hafva, samt derjemte klockare tjensten vid Hospitals Försam- lingen förestå, antages af Directionen, efter det Hospitals Prä- sten och Sysslomannen med gemensamt Förslag dertill inkom- mit; hvarvid således, utom de sökandes seder och öfriga skickelighet för tjensten, äfven de insigter i Chirurgien böra afses, som af klockare candidater, enligt författningarne er- fordras, och hvarmed en slik tjensteman sedan kan vara de inlösta till merkelig hjelp. Honom åligger det, att hvarje morgon Sommartiden kl. 6 och de mörkare års tiderna kl. 8, öpna Hospitalet, samt dem af de inlösta som i anseende till lugnare och mindre ore- dig sinnesförfattning, äga tillstånd att vara i rörelse, ur cel- lulerne utsläppa; de svagares tillstånd och behof sorgfälligt efterse; om alt hvad till renhållningen, samt eldningen, rök- ningen och granrisandet i rummen hörer, efter de betjeningen derom gifne särskilte befallningar, föranstalta; förrätta dage- liga utvägningen af matvarorne, enligt den nya spis ordnin- gen; tillse att med hospitals hjonens 3:ne gånger om dagen skeende spisning ordenteligen tillgår, att deras gång och sängkläder hållas rena och i behörig ordning, samt efter be- hofvet i tid omlagas och repareras ; att Hospitalet och dess cellurer hvarje afton j^å bestämd tid varda tillychte, och att för öfrigt ordning och skick i alt hvad Hospitals inrättnin- gen vidkommer, efter derom gifne särskilte föseskrifter, noga iakttagne varda. Hvad utöfningen af klockare tjensten beträffar, beror han derutinnan af Hospitals Predikantens förordnanden; äfven- som han är pliktig, att jemte Sysslomannen Hospitals hjonen i deras sjukdoms tillstånd på det ömmaste vårda, samt dem vid läkandet af mindre utvärtes skador gratis tillhandagå. Då han af nästnämnde befattningar kan vara hindrad att de LX honom såsom Upsyningsman åliggande göromål i vanlig ord- ning sköta, tillförordnar Sysslomannen en af drengarne, att densamma tills vidare besörja. Brister upsyningsmannen i förberörda sina skyldigheters fullgörande och hvarken af Hospitals Predikanten och Sysslo- mannen, eller kyrkoherdens i Nagu, gemensamma föreställ- ningar rättelse tager, så anmäles derom af Sysslomannen hos Hospitals Directionen, som äger vidtaga sådana mått och steg, att han antingen siue åligganden fullgör, eller ifrån tjensten skilj d varder. Till ytterligare Betjening vid Hospitalet antager Sysslo- mannen, med Directionens vettskap och bifall En Dreng, som tillika blifver hospitalets Mölnare, af god frägd, och med nödig skicklighet för de värf honom kunna anförtros. Utom skyldigheten att förmala all för Hospitalets behof erforderlig Spanmål, åligger honom att densamma till och ifrån qvarnarne transportera, dertill arrendatoren af Hospitals hemmanet honom häst tillhanda håller; samt att för öfrigt vid all Spanmåls både in och utmätning i Magazinet biträda; emottaga, på stranden upprada, derifrån till Hospitalet fram- köra, och sedan sönderhugga all till kokning, bakning och brygd åtgående kastved; anskaffa alt vid hospitalet behöfligt vattuförråd; hjelpa till vid brygd, slakt och andra Oecono- miska förrättningar, samt uppmärksamt tillse, att ej allenast Hospitalets qvarnar, utan och dess öfriga tillhörigheter, träd- kärill, och husgeråd varda, medelst af honom för slika behof i tid förskaffadt virke, vederbörligen vidraagthållne och re- parerade. Denne bör jemväl hafva nödig insigt uti Skräddare Handtverket så att han kan både reparera gamla och förfär- diga nya för de inlöste nödige klädes persedlar. LXI Den andra drengen, som tillika bör vara sä m3'cket Smed att han det vid Hospitalet förefallande smeds arbetet kan förrätta samt i Skomakare professionen så, vida för sig kommen, att han kan både å nyo förfärdiga nya skoplagg, och dem sedan nödtorfteligen reparera, antages likaledes af sysslomannen med direktionens goda minne och med uppmärk- samt afseende så väl å hans frejd, som å de flera laggranna göromål denna Person kommer att handhafva; honom tillhör det nämligen att egenteligen vid de innom Hospitalet och de inlöstes vård förekommande särskilta åtgärder uppsynings- manneii tillhandagå, så att rummen varda noggrant renhållna, vädrade, eldade, och hvar dag försedde med färskt granris, som från Hospitals Ladugårdens skog utan särskild derföre er- läggande betalning, af honom hemhämtas och sönderhackas; äfvensom all den ved, hvilken till Hospitals rummens upeld- ning tarfvas, af honom bör huggas, klyfvas och i rummen inbäras; vid hvilka alla nästnämnde göromål dock de af Ho- spitals hjonen, som friskare och redigare äro, måga efter för- mågan biträda ; äfvensom de vid förefallande Smeds arbete kunna vara honom i Smedjan behjelpelige. Serdeles bör han upmärksamt efterse dem af de inlöste, som ursinnige och våld- samme äro, att de ej få tillfälle att skada hvarken sig eller andra, och att de för öfrigt njuta all den skötsel och fogliga medfart, som deras ömkansvärda belägenhet har rätt att påkalla. Sysslomannen är det ytterligare uppdraget att till Hosjn- talet anskaffa. En skickelig och beskedelig kokerska, som besörjer de inlöstas matlagning, enligt den faststälda spisordningen, som för öfrigt på mellan stunderne hjelper till, så vidt hon hin- ner, vid bakning och tvätt, samt håller kok- och matkärilen så väl i köket, som dem hvilka af Hospitals hjonen nyttjas, i tillbörligt skick. LXII En Bryggerska som drager försorg om all vid hospitalet nödig så bryggd som bakning, därtill efter möjligheten bi- trädd af hospitalets öfriga i tjenst varande qvinhjon, tillseende derjemte noga, att driks tunnorne hållas väl rena och täta, att det bakade brödet varder behörigen torkadt och förvaradt' samt att dess emellan andra vid hospitalet nödiga hushålls göromål varda enligt sysslomannens föreskrift i behörig ord- ning skötte och fullgjorde. En Tvätterska, som äger hafva vård om all för Hospita- let nödig tvätt, dervid dock äfven mindre svagsinte qvin- hjons biträde af henne må begagnas. Henne tillhör det äf- ven att dageligen städa och sopa, samt så ofta tarfvas äfven skura hospitals rummen, bädda de svagares och sjukas sän- gar, samt slike uslingar med all dem nödig hjelp och vård till hända gå, lappa, damma och vädra deras så gång, som sängkläder, samt i allt öfrigt vara uppsyningsmannen vid ren- lighets och ordnings bibehållande till erforderligt biträde. Alla så drengar, som pigor stå under Sysslomannens när- maste tillsyn, hvars bud och befallningar i allt hvad Hospita- lets tjenst rörer, dem således åligger att ovägerligen hör- samma. Dock måga de ej af honom från sina tjenster upsä- gas än mindre skiljas, innan Directionen skälen dertill pröf- vat och godkänt. Åbo den 14 Martii 1814. Aflönings Stat för Hospitalets å Sjählö Tjenstemän och Legohjon ifrån den 1 Maji 1814. Hospitals Presten njuter efter gammal stat 31 Rbl. 80 kop. silf. i contant, och 30 t:or spanmål, jemte fria boningsrum, samt odlar derjemte några åker- och ängs- täppor. Äfven bestås honom årligen åtta f[amnar] ved. LXIII Sysslomannen uppbär efter samma stat 24 Rbl. 90 kop. silf. contant, till papper och bläck 1 Rbl. 20 kop. samt 25 t:or spanmål; hvarförutan honom bestås fria hus- rum och 8 famnar ved jemte några åker och ängs täppor. Uppsyningsmannen, som tillika är klockare, uppbär i förstnämnde egenskap hvad honom i gamla staten be- stås, näml. 2 Rbl. 40 kop. contant och dessutom hvad en dreng enligt samma stat så i pengar som persedlar året öfver tillkommer. Som Klockare njuter han der- jemte 8 t:or spanmål äfvensom fria husrum å Hospitalet med eldning, och några kappland jord till potates plan- tering. En Dreng, som tillika är Mölnare och Skräddare njuter hvad en dreng för året enl. staten bestås, och dess- utom 4 t:or spanmål, såsom Mölnare, jemte nödige hus- rum, och något potatesland. En Dreng, som tillika är Smed och Skomakare aflönas såsom dreng enligt stat, och som smed med 2 t:or span- mål; hvarutöfver han, i anseende till de besvärliga gö- romål honom inom Hospitalet åligga erhåller ytterligare 2 t:or spanmål utöfver vanlig drenge stat, jemte fria husrum, och några potatestäppor. En kokersk a En bryggerska En tvätterska njuta alla dagelig Spisning vid Hospitalet, samt dess utom 4 Rbl. silf. i stedsel och 20 Rbl, dito i års-lön, 6 aln finare lärft, 6 aln dito gröfre, 2 U ull och 2 par skor, samt fria husrum. LXIV Mulbete på Hospitals ladugårdens utmark, samt, fiske kring dess stränder äga alla Hospitalets tjenstemän och lego- hjon att på dertill bestämde ställen fritt begagna. Åbo d. U Martii 1814. Knut von Troil. Jac. Tengström. LXV Bilaga IXso VII. Stat för Hospitalet på Sjähiö af d. 4 Februari 1840 ). 1 Syssloman, utom Fogdeby hemman såsom boställslägenhet emot erläggande af hemmanets nu fastställde ränta in natura och 33 Rubel 33 ^/s kopek silfver i contant, samt skyldighet att efter lag häfda detsamma, i lön 25 tunnor spanmål ä 10 Rubel . . . 250 contant .... 100 350: 2 Dårvaktare, utom rum och ved samt 1 dag- portion hvardera, lön å 100 Rubel .... 200 2 Dårsköterskor, lön k 100 Rubel 200 Underhåll för 40 dårar, 1 4,600 dagportioner ä 30 kop. 4380 Underhåll för 4 betjente, 1460 dagportioner å 30 kop. 438 För Presterligt biträde vid jordfästningar ... 100 Ljus, 10 LS ä 8 Rubel 80 Ved, 120 famnar ä 5 Rubel 600 Dårarnes beklädnad och inventariernes underhåll förslagsvis 1000 Reparationer å byggnadei-na, förslagsvis . . . . 750 Särskilte mindre utgifter, d:o .... 400 Summa 8498 Anm. Denna stats belopp utgår af Dårhus-fonden. *) Rabbe, F. J. Finlands medicinal författningar, Del. III pag. 734. Helsingfors 1846. V LXVI Bilaga TV:o VIII. Ny utgifts stat för Hospitalet vid Sählö af d. 20 Februari 1849 *). l Syssloman, utom Fogdeby hemman såsom boställslä- genhet emot erläggande af hemmanets nu fastställde ränta in natura och 28 Rubel 57 V2 kopek silfver i contant samt skyldighet att eiter lag häfda detsamma, i lön 25 tunnor spanmål å 3 Rubel 50 kop. 87: 50 Contant 28: 57 V, 1 Uppsyningsmnn, utom fria rum med ved, i lön . . 3 Dårvaktare, utom rum och ved samt en dagportion hvardera, lön å 28 Rubel 57 Vt kopek 3 Dårsköterskor, utom rum och ved samt en dagpor- tion hvardera, lön å 28 Rubel 57 '/^ kopek . . . Underhåll för 67 dårar 24,455 dagportioner :i 9 kop. Underhåll för 6 betjente 2,190 dagportioner å9 kop. För presterligt biträde vid jordfästningar För ljus och olja .... Till ved förslagsvis Dårarnes beklädnad och inventariernes underhåll för- slagsvis Reparationer å byggnaderne förslagsvis • Särskilte mindre utgifter förslagsvis Summa Silfver. Bub. kop. 116 'V, 100 — 85 717, 85 71V, 2,200 95 197 10 28 577, 40 — 192 — 500 300 — 120 — 3966 127, Rabbe, F. J. Finlands Medicinalförfattningar. Del. IV pag. 26. Helsingfors 1874. LXVII Aumärkuiiig : T.o Denna stat skall tjena till efteri'ättelse ifrån och med början af år 1849. „ 2:o De i staten upptagne medel utbetalas till Di- rectionen för Dårvårdsinrättningarne, emot redo- visning och med iakttagande deraf, att hvad af anslaget för året möjligen icke åtgår, skall i re- qvisition för det påföljande året Statsverket till- godo beräknas. Lxvm Bilaga IS so IX. Ny Spis Ordning för de inlösta på Sjählö Hospital, upprättad (i följd af Hospitals Directionens memorial af d. 8 Dec. 1817) efter den år 1815 föreslagne Spis-Ordning *) En Portion Söndags Morgon: 3 qvarter Gryn Gröt med 1 qvarter sötmjölk. Middag: 1 stop soppa kokt på 1 ® Tärskt nöt kött i/g qvarter korn Gryn 4 Lod Potatoes och 4 Lod Kåhlrötter 1 stop svag Dricka. Afton: Y4 ® salt skär sik. 1 stop sur mjölk, dessutom 1 stop spis öhl. Anmärkes : Till Gröten, som tillredes föregående af- ton, tages: •''/4 qvarter korn Gryn. Måndags Morgon: V^ ® kokt Palt Bröd. *) Finl. Statsark. Nyare handlingar, rörande Sjählö hospital. Sjählö hospitals räkn. för 1818 pag. 26, äfvensom i medicinal styrel- sens arkiv bland ankomne bref till direotionen för Sjählö hosp. 1818 fol. 194. LXIX Middag: ^/^ ® Strömming med 1 S; kokta Potatoes 1 stop Gryn soppa med 4 lod Potatoes och 4 lod Kåhlrötter uti. Afton: 1 stop Råg Mjöls Gröt med 1/2 stop sur mjölk dessutom 1 stop spis öhl. Anmärkes: Till Gryn soppan tages V* ivarter korn Gryn och till Gröten 1 'B Rågmjöl Tisdags Morgon: 1 'H kokt Potatoes med 4 lod Strömming 1 Stop Svagdricka. Middag: ^/^ 'B Strömming med 1/2 B Kåhlrötter. 1 stop soppa kokt på köttben och 1/4 Hufvud Hvitkåhl ell. i dess ställe sur kåhl tillika värde. Afton: 4 lod spicken Strömming 1 Stop Mjöl Wälling dessutom 1 stop Spis öhl. Anmärkes: Till Wällingen tages 1 qv. korn mjöl och 1 lod pj^sa. *) Onsdags Morgon: P/* ® kokta Potatoes med 4 lod Strömming. *) Pylsan infördes på förslag af past. A. Gottskolk i den af honom 1814 förslagna modiferande spisordningen. Han anmärker densamma: „Pylsan ... nyttjas af allmogen vid motredning, för att i brist af söt mjölk förbättra smaken uppå vissa sorter kokad mat, har derföre äfven af mig blifvit tillagd såvida en half mark nyttjad uti velling gör maten mera smaklig än IV2 kanna sötmjölk då den förra kosta ti skilling och den sednare varan 12." LXX Afton : Torsdags Morgon : Middag: Middag: ^j^ "B Wattenlagd kokt Strömming ® kåhlrötter iStop Ärt Soppa stop Bågmjöls Gröt med /g stop sur mjölk dessutom stop spis öhl. Anmärkes: Til soppan tages qvart. Arter och till Gröten ® Rågmjöl Torrt Nöt kött med Fredags Morgon : Middag : Afton : Lördags Morgon : Middag : 1-2 I2 ® kokta kåhlrötter /2 ® kokt Salt köttkorf med /g kokta Potatoes stop Svag dricka. Afton: 4 lod Spicken Strömming stop mjölk Wälling, dessutom. Stop Spis Öhl. Anmärkes: Till Wällingen tages qvart. korn mjöl och lod pylsa. j., '& kokt Palt Bröd /2 ® Strömming Stop Gryn Wälling /^ n Salt Skär Sik stop sur mjölk dessutom Stop Spis öhl. Anmäi'kes: Wällingen kokas på '/g qv arter korn Gryn. V. kokta Potatoes med 4 lod Strömming. /g S Strömming Stop Öhl Supa. LXXl Afton: 1 stop Gryn Gröt med 1 qvarter Söt mjölk 1 Stop Svag dricka, dessutom 1 Stop Spis Öhl. Anmärkes: Till Öhlsupau tages 1 stop svagdricka V2 (jvarter Söt mjölk och ■'/a :o Onsdag . V2D:o Fredag . 1 D:o S:ma . . . . . 3 Stop. Färskt Nöt kött Söndag . . 1 ® Torrt Nöt kött Thorsdag . . . V2 ® Salt kött korf Thorsdag . • V2 ® Ärter .... Onsdag . . 1 qvarter. Salt Strömming Måndag . . 8 lod Tisdag . 16 D:o Onsdag . 12 D:o Thorsdag . 1 D:o Fredag 8 D:o Lördag . 16 D:o S:ma . . . . . 2 « Salt skär Sik Söndag . 8 Lod Fredag . , . 8 D:o S:ma . ... 16 lod. Hufwudkåhl eller Sur- kåhl till lika värde Tisdag . 1/4 Hufvud. Potatoes . . Söndag . Vs ® Måndag • iVs » Tisdag . 1 s Onsdag . IV* » LXXIII V-2 Thorsdag Lördag S:ma ..... ö^/^ S Kåhlrötter . . Söndag Måndag Tisdag Onsdag Thorsdag S:ma 2^^ g Pylsa .... Tisdag Thorsdag S:ma 2 Lod. Dessutom bestås årligen: 3 ® Smör til Högtids kost. 1^/2 kappe siktadt Kornmjöl till afredning. 3 ® Humbla till svagdricka, 3 kappar kok Salt. IV4 ® Vb ® V2 ® 1