Digitized by the Internet Archive in 2009 with funding from University of Toronto http://www.archive.org/details/bidragtillknne78fins > BIDRAG till KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR och FOLK. Utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten. Sent TO Otto der Häftet. 1 2 fo a, 4 [5] Å FE Sa u . HELSINGFORS 1920 HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG. INNEHÅLL: Bisulfitlösningarnas förhållande vid c. 140? CO. Ett bidrag till kän- nedom av sulfitcellulosa-kokningen av Ossian Aschan och K. E. Ekholm. Tierphänologiseche Beobachtungen in Finland 1911, zusammenge- stellt von K. M. Levander. Meteorologins ståndpunkt. och nyare sträfvanden i Skandinavien samt synpunkter för dess framtida utveckling -i Finland, af Osc. V. Johansson. Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1912, zusammen- gestellt von V. F. Brotherus. Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1913, zusammen- gestellt von V. F. Brotherus. Bref från Evert Julius Bonsdorff till Anders Retzius, utgifna af Ro- bert Tigerstedt. LAT MN Fv FLN vå Or 0 HN AE | LTT ma Aalent (dwiÖerN NUR & OR ; ag le RN 16 | cd 4 , Thug IM suUunclnb " rä a Rs GUN , Ja än j äre etvyd FÄLLT TA Md Tä L fd EO atlas 7 NY FR TN TEATER SYS Le stR | mA UiPInonEnng AK | 5 ee OM . NE SPE BIDRAG TILL KÄNNEDOM AF TENN OCH FOLK, UTGIF AF FINSKA VETENSKATS-SOCIET Bisulfitlösningarnas förhållande vid c. 140" Q. Ett bidrag till kännedom av sulfitcellulosa-kokningen. Av Ossian Aschan och K. E. Ekholm. (Inlämn. den 21 Januari 1918; tryckt den 15 Augusti 1918). RS) HELSINGFORS 1918 HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG bis NL I ORD hiv "d sun line v8 måbanost UNOM nsdall fsk 3 futswAl. IN hal 1. Inledning. Föreliggande arbete har föranletts av en tidigare under- sökning!) behandlande frågan, huruvida sura sulfiter, främst natrium- och kalciumbisulfit, förmå upplösa en typisk bartssyra, den s. k. pina bietinsyran?). Med denna frågas besvarande var åter förknippat det för sulfitcellulosaprocessen viktiga tekniska spörsmålet, om granvedens hartser kunna tänkas påvärkade av den hu- vudsakligen av kalciumbisulfitlösning bestående s. k. sulfit-koksyran och event. delvis eller fullständigt kunde upplösas därav. Sulfitkokningen avser, som bekant, att avlägsna vedens, och då granved nästan uteslutande användes som råma- terial för den vanliga sulfitcellulosan, granvedens. s. k. inkrusterande beståndsdelar, varmed tidigare menats samt- liga andra organiska ämnen än själva cellulosan. Enligt Peter Klason består torr granved av följande ämnen i an- givna viktsförhållanden: FAR fikan KOlMYATA He Is se 14 oo» 1) Aschan, Finska Kemistsamf:s Medd. 26, 174 och 27 (1917). 2?) Asehan och Ekholsn, ibid. 26, 94 (1917). ?) Enligt andra forskare på området skulle dock cellulosans mängd vara betydligt större. Cross och Bevan samt H. Miiller uppgiva den I (2 nh a MRS AR dt 24/6 NS AREA Proteiner o.sss. see den ants SEE OD Kåda inkl. fett (s.k. träharts) 3,3 » Häri är icke inberäknad den till c. 0.3 94 bestående askan. I detta sammanhang intresserar oss naturligtvis när- mast de under den sista rubriken nämda ämnena. Tidi- gare har man antagit att hela den angivna kvantiteten av sådana ämnen vore hartser. Men enligt de nyare arbetena på området ingår bland dessa ämnen icke obetydliga kvan- titeter fetter, vilka uppskattats utgörande hälften av de med eter extraherbara ämnena i veden. Dock må här an- märkas, att bl. a. den viktiga frågan ännu icke blivit klar- gjord, om de fettsyror, vilka man påträffat i ved, enkan- nerligen granved, i själva värket förekomma däri bundna vid glycerin, och således äro fetter i vanlig bemärkelse. Vidare bör påpekas, att man ej häller känner närmare till, varav de egentliga hartserna i granved bestå: om de således äro fria hartssyror, eller huruvida dessa förekomma bundna vid någon alkohol. Frågan, om koksyran förmår upplösa hartserna och således befria cellulosan från dessa beståndsdelar, äger stor praktisk betydelse därigenom, att vissa svårigheter vid dess förarbetning till papper undvikas, om dess harts- halt icke är altför stor. Under de tidigare skedena för bearbetningen av den för papperstillvärkning avsedda massan, innan den kommer på pappersmaskinen, och sär- skilt vid dess blekning och limning, kunna nämligen vid till 58-60 ”/, resp. 57—59 "/,. Enligt Öman, Svensk Tekn. tidskr. Afd. kemi. etc. 1915 sid. 100. Bidrag t. känned. af Finl. användning av cellulosa, vari träsubstansens ursprungliga fett- och hartshalt icke blivit behörigen förminskad, tid efter annan avskiljas mörkfärgade, sega och klibbiga, mer eller mindre fasta främmande kroppar, vilka sedan i fint fördelad form komma till avsättning i pappret på olika ställen av pappersmaskinen. Att ursprunget till dessa avsättningar, vilka kunna fördärva stora partier av till- värkningen, måste tillskrivas fett- och hartssubstanserna, har särskilt av Sieber!) under senare tid blivit fastslaget. Genom denna undersökning framgår bl. a. det viktiga faktum, att endast en ringa del av dessa substanser avlägs- nas under granvedens kokning med sulfitsyran, men av särskilt intresse är det dock, att det genom direkta försök med en behörigen renad och enhetlig hartssyra fastställdes att någon upplösning därav icke kunde konstateras vid den temperatur av c:a 140”, som i allmänhet användes vid cellulosakokningen i fabrikerna och som iakttogs vid den redan nämda undersökningen ?), varvid vi naturligtvis på grund av den höga temperaturen använt tillsmälta rör. Vid de härvid gjorda försöken, som utfördes med lös- ningar av natrium- och kalcium bisulfit, iakttogs emellertid en vittgående förändring hos de använda lösningarna. Innehållet i rören luktade efter öppnandet svavelväte. Det framgick dessutom, att större delen -av sulfiterna över- gått i sulfater, av vilka såväl vid användning av natrium bisulfitlösning som av sulfitkoksyran, natrium- resp. kal- 2) Steber. Harze der Nadelhölzer (1915). Ref. av Dr Chr. Bay, INO skar. ap jomran:alenörN:or2,3,.4;:5 (1917): 2?) Se not 1 å sid. 3 samt Meddelanden från Industrins Central- laboratorium, Årg. 1: N:o, (1917): Nat. o. Folk, H. 78, N:o 1. 6 ciumsulfat (gips) avskiljdes. Lösningen innehöll dessutom fri svavelsyra. Den organiska substansen, d. v. s. pinabie- tinsyran, återfanns i rören som en brungul amorf massa, vilken utgjordes av en fast lösning av svavel i hartssyran. Dessutom hade vidare icke obetydliga kvantiteter fritt svavel i flockar och smärre klumpar avskiljt sig i vätskan. Då nästan hela kvantiteten använd pinabietinsyra erhölls tillbaka och lösningen icke visade sig innehålla nå- gon del därav i upplöst eller kemiskt omvandlad form, så framgick härav, såsom redan ovan antyddes, att harts- syran blivit intakt. Man kan därför med ganska stor san- nolikhet sluta, att wid cellulosakokningsprocessen någon nämvärd minskning av de i veden ingående hortssyrorna icke äger rum, vartill också Sieber tidigare på indirekt väg kommit. Då dessutom redan en ytlig undersökning av de vid eter-extraktion resulterande fetten 2!) visar, att en betydlig del av de sistnämda bestå av mättade fettsyror ?), så kan vidare den slutsats dragas, att ej häller fettämnena kunna avlägsnas vid vedens kokning med sulfitsyran un- der cellulosafabrikationen. Även detta har Sieber tidi- gare gjort sannolikt. Återvända vi emellertid till våra försök, så framgår av dem ovedersägligen, att de observerade förvandlin- garna uteslutande bero på förändringar av de upplösta sura sulfiterna. Då å ena sidan fritt svavel och svavel- väte bildats, och å den andra betydande sulfatmängder ')1 Huruvida fetten ursprungligen äro glycerinföreningar, lämnas ourdersökt, tills en härpå riktad undersökning blivit slutförd. ”) Av fettsyror har jag tidigare i ren form isolerat palmitinsyra. 0. A=—n. Bidrag t. känned. at Finl. iakttagits, så kan detta endast ha skett genom att en del av den starkt reducerande svavelsyrligheten resp. dess natrium- och kalciumsalt oxiderats av en annan del därav, så att delvis slutligen svavel resp. svavelväte bildats, — det sista sannolikt som en produkt av svavelsyrlighetens resp. svavelsyrans invärkan på den till natrium- eller kal- ciumsulfid reducerade delen av de ursprungliga sulfiterna. Den reducerande delen av svavelsyrlighet (resp. sulfiter) upptager därunder syre och oxideras till svavelsyra (resp. sulfater). Därför ägde det särskilt intresse att studera de vid våra försök använda sulfitlösningarnas förhållande enbart för sig, vid upphettning till c:a 140”, för att fastställa huruvida icke den organiska substansen, pinabietinsyran, möjligtvis genom sin blotta närvaro predisponerat till den egendom- liga självreduktion resp. -oxidation, som iakttagits. För ändamålet utfördes de längre fram i den experimentella delen närmare beskrivna försöken. 2. Tidigare försök av Barbaglia och Gucci. Innan vi gå härtill, skall till först anföras, att dessa forskare redan för en längre tid sedan?) utfört en under- sökning över huru lösningar av särskilda sulfiter, bl. a. även av natriumsulfit, förhålla sig vid upphettning. Ifrå- gavarande publikation innehåller i huvudsak följande. Enligt Barbaglia och Gucci skulle bisulfitlösningar, exemplifierade med natriumbisulfit, sönderdelas vid en temperatur över 150” enligt likheten: ') Ber. d. deutsch. chem. Ges. 13, 2325 (1880). Nat. o. Folk, H. 78. N:o 1. 6 Na HSO, = 3 Na,SO, + HSO, + 2S + 2 HjO. Försök anställdes även med ammonium- och magnesium- " bisulfit, varvid analoga reaktioner observerades. Resul- tatet av undersökningen sammanfattades i följande utta- lande: »Auf Grund der Resultate dieser Untersuchungen glau- ben wir sagen zu können, dass die reducierende Einwirk- ung der Sulfite auf die schweflige Säure nur bei der Tem- peratur von iber 150” C. an stattfindet?), und dass die Art und Weise von Zersetzung im allgemeinen eine Eigen- schaft der Bisulfite ist». Vi finna bl. a. att kalciumbisulfitens förhållande, vilket sedermera fått så stor betydelse i cellulosatekniken, icke undersöktes. Författarenas uppgift, att den av dem studerade, för bisulfiterna egendomliga sönderdelningen skulle äga rum vid en temperatur som överstiger 150”, har enligt våra undersökningar visat sig vara oriktig. Vid användning av såväl natrium- som kalciumbisul- fitlösning observerade vi nämligen reaktionens slutförande redan vid 140” resp. 140—145”, i ett fall redan vid 135”. Visserligen försiggingo våra kvantitativa försök under 24 timmar, och i det fall, då temperaturen 135” användes, t. o. m. 40 timmar. Men vid ett tidigare kvalitativt för- sök med natriumbisulfit ?) konstaterades vid 140” en rik- lig bildning av natriumsulfat. Reaktionen hade därför ') B. och G. upphettade en kvant. natriumbisulfitlösning 8 tim- mar till 140? utan att observera någon sönderdelning. ”) Finska Kemists:s Medd . 27, häfte 1 sid. 15 (1918). Bidrag t. känned. af Finl. . under denna kortare tid vid 140” försiggått med samma resultat som Barbaglia och Gucci erhållit först ovanom 150?: Vad beträffar deras uppfattning, att det vid bisulfi- ternas sönderdelning vore sulfiterna, som invärka redu- cerande på den fria svavelsyrligheten, och således själva oxiderades, så är den icke tillfredsställande. "Frånsett det oegentliga i att t. ex. tala om natriumsulfit, Na, SOs, och svavelsyrlighet, H>SOs, i en natrium bisulfitlös- ning, NaHSOs, så är det — om man nu engång betjänar sig av detta uttryckssätt — icke natriumsulfiten, som ensam »utövar denna reducerande invärkan på svavelsyrligheten», utan därjämte en del av svavelsyrligheten, den nämligen som sedan framträder som fri svavelsyra. Detta framgår tydligt av Barbaglias och Guccis formel: 6 NaHSO, — 3 Na,SO, + H,SO, + 28 + 2 HjO. För övrigt kunde man, med den starka svavelsyran som konstaterad reaktionsprodukt, lika gärna anse omsätt- ningsförloppet vara det rakt motsatta, nämligen att svavel- syrligheten skulle reducera sulfiterna. TI själva värket lär ju erfarenheten, att det är fri svavelsyrlighet och icke dess salter, som vid flertalet kända reaktioner värkar re- ducerande. . I dessa hänseenden äro vi således närmast i tillfälle att förfullständiga och rätta Barbaglias och Guccis resul- tat. Men i övrigt ha vi kunnat påvisa riktigheten av deras slutsatser vad angår natrium bisulfitlösningens förhållande vid upphettning, i enlighet med vad vi längre fram i för- Nat. o. Folk, H. 78, N:o 1. 10 söket 1. (se även nedan) skola klarlägga. Däremot ha vi funnit, att kalciumbisufitlösning, såsom försöket 2. givit vid handen, åtminstone då den innehåller fri svavelsyr- lighet förhåller sig på ett avvikande sätt. Barbaglias och Guccis uppfattning, att alla sulfiter vid upphettning för- hålla sig lika, kunna vi således ej häller verifiera. 3. Försök med natriumbisulfitlösning. För detta försök bereddes försöksvätskan, som visade spec. vikten d16/,=1,361, genom att med svaveldioxid vid vanlig temperatur mätta en kone. sodalösning. Natrium- halten blev icke kvantitativt bestämd. Den tjockflytande och gulfärgade lösningen, som luktade starkt åt gasen, befanns vid titrering med jodlösning innehålla 27,57 YO varur natriumbisulfithalten approximativt beräknas till 44,8 24. Försökstalen äro följande: 0,7539 g NaHSO,s-lösning utspäddes med vatten till 100 cm? vo- lym. 3 cm? J-lösning med titer 0,016369 g/cm? titrerades efter tillsats av saltsyra med denna lösning och befanns i medeltal motsvara 9,9 cm”? därav, varur ovanstående tal beräknas. Försök 1. 80 cm? (= 108,88 g) ursprunglig NaHSO, lösning upphettades i tillsmält rör 24 h till 140”. Efter kallnandet inget tryck, tydlig lukt åt svaveldioxid samt en svag lukt åt svavelväte. Röret innehöll en klar, färglös vätska och gula svavelklumpar. Från den klara lösningen uttogs med pipett prov, vari SO, bestämdes med jodlög- ning, H.SO, genom titrering med natronlösning och to- talhalten SO3 såsom BaSO,. SO,-bestämning. 47202 g av den klara reaktionsvätskan ur röret utspäddes med vatten till 100 cm? och titrerades med samma J-lös- Bidrag t. känned. af Finl. Il ning som ovan. 0,5 cm? därav motsvarande 45,8 cm? av den utspädda lösningen, varav beräknas SO, = 0,09 "/,. Bestämning av SO, som H,S0,. 2,9272 g av den klara lösningen titrerades med 0,1014-normal NaOH-lösning. varav åtgick 40,7 cm”, varur SO, såsom H,SO, erhålles = 5,64 ?/,. Emellertid innehöll lös- ningen (se ovan) 0,09 ”/, S0,; i vilken form den ingick, kunde ej av- göras. Det vid alkalititreringen erhållna talet måste därför minskas med 0,045 ”/, för SO, och således med 0,05”/, SO. Den värkliga titrer- bara SO,-halten utgjorde således 5,64 — 6,06 = 5,58 ?/,. Totalhalten 'SO;. 5,641 g av den klara lösningen gav 3.1599 g BaSÖO,, motsvarande 1,2896 g SO,. Totalhalten SO, utgör 22.36 "/. SOs-halten som Na,SO, utgör då 22,86 — 5,58 = 17,28 "/,. Sravel-klumparna utspolades ur försöksröret med vatten, tvättades och torkades i vakuum. 4,8982 g S resulterade, varur det vid reak- tionen bildade svavlet beräknas till 4,50 ?/,. Förrän svavelklumparna hade utspolats, omskakades av en tillfällighet röret jämte den klara lösningen. Därvid utkristalliserade i riklig mängd långa stav-formiga Na, SO ,- kristaller. Barbaglia och Gucci omnämna samma före- teelse. Resultatet av analysen var följande: NESOS i DOPEYS 2) SO3 såsom HSO, 5,58 » SJGSOSCKRD UNGE SORSRI2S0 AA (MmoOtsv.- 20:001196 i Naz SO ,) 4) Fritt svavel 4,50 » Ur kvantiteten SO; som Na,SO, beräknas, att den ursprungliga lösningen innehållit sulfit, beräknad som NaSOs, till en mängd av 27,21 9Y,. Den mängd SO,, som motsvarar denna kvantitet, är 13,81 94. Då den i den ur- sprungliga lösningen förefintliga halten av SÖ, var 27,57/9> Nat. o. Folk., H. 18. N:o 1. 12 och då därav efter upphettningen återstod 0,09 24, så ut- gör den del SOs, vilken deltagit i reaktionen, 27,48 94. Skillnaden 27,489/,—13,8194 SO0O,, innefattande den del av SO,, vilken i den ursprungliga lösningen förefunnits såsom H.,SOsz3, är därför 13,67 2,. Om oundvikliga analys- fel lämnas obeaktade, så finner man att de båda med fet stil angivna talen nästan sammanfalla, vilket är av stort intresse, varjämte det utgör en kontroll på de gjorda ana- lysernas riktighet, ty i den ursprungliga lösningen bör givetvis den som sulfit och som fri svavelsyrlighet före- fintliga delen av den vid bereåning av NaHSOs-lösnin- gen inledda svaveldioxiden vara i det närmaste lika stor. För att beräkna, huruvida Barbaglias och Guccis likhet: 6 NaHSO; = 3 Na,SO, +— HSO, + 2 S + 2 H.0. är riktig, ha vi i följande tabell ur våra i försöket 1. erhållna tal (kolumn 1. och 2.) beräknat de kvantiteter (kolumn 3.) av reaktionsprodukterna, som borde ha bildats enligt sagda likhet, då 27,57 9, SO, förefunnits å den ursprungliga lösningen: abe: 1) Före Efter upphettningen Na HSO,-lösning upphettnin- Ar S gen 2) funnet | 3) beräknat Förefintlig" SO; > sne 20,57 2, NERAROU SA EX SÖ: SÖMN HEDE ars | — SSL 5,46 SO > INA Rss — 17,28 » 1723 Fritt isvAVeltid: . or UCAERS — ; 4,50 » 4,60 > Summa | 27,57, | "27456 27,50 ”I0 Härav framgår, att Barbaglias och Guecis ovan angivna formel är riktig. Bidrag. t. känned. af Finl. 13 4. Kalciumbisulfitens förhållande vid vanlig temperatur enligt Klason. Innan vi övergå till våra egna resultat i försök 2. vid- kommande denna med sulfitcellulosa-kokluten identiska lösnings förhållande vid c. 140”, meddelas här ett kort referat av ett arbete, som tidigare utförts av den på cellulosa- området mycket bekanta svenska forskaren P. Klason "). Undersökningen gällde dels en under längre tid utan tillträde för luften uppbevarad sulfitsyra, dels ock sönder- delningen av en färsk sådan lösning vid upphettning. I den nära 10 år gamla lösningen, som bevarats 1 till- smält kärl, hade gips utkristalliserat och lösningen antagit en svagt gulaktig färgton. Sulfitsyran innehöll betydande mängder tiosvavelsyra, ditionsyra och tritionsyra. Den gula färgen kunde enligt Klason möjligen bero på fritt svavel i kolloidal form. Han uttalar vidare, att tiosvavel- syra, di- och tritionsyra städse bildas i sulfitsyran, samt att varje temperatur motsvaras av ett bestämt jämvikts- läge mellan svavelsyrlighet och nämda syror. Vid högre temperatur sönderdelas di- och tritionsy- rorna i svavel, svavelsyrlighet och svavelsyra: Svavel- syrlighet sönderfaller i svavel och svavelsyra, tiosvavel- syra i svavel, svaveldioxid och vatten. »Slutpunkten i sulfitkoksyrans transformation blir altså, att all kalken överföres i gips och svavelsyrligheten i svavelsyra och svavel, dock så att små mängder di- och tritionsyra även finnas närvarande, utgörande relikter av de kemiska för- !) Arkiv för Kemi, Miner. o. Geol. IV, N:o 1 (1911); sidd. 83—9, 11—13. Nato Folk; EH: 78, N:o. 14 lopp, som under tiden försiggått». Av Klason's framställ- ning framgår, att han icke observerat någon nämvärd sönderdelning vid upphettning av sulfitsyran enbart i tillsmält rör vid 136—137” under 15 timmars tid. Däremot har han visat, att samma kalcium bisulfitlösning nästan fullständigt sönderdelas, då den upphettas blandad med fritt svavel och fritt selen. Vad di- och tritionsyrans bild- ning vidkommer, så framgår det icke tydligt, huruvida han påvisat dessa syror i sulfitsyrans lösning efter upp- hettningen i tillsmält rör. Huru di- och tritionsyran kva- litativt blivit fastställda, framgår icke av ifrågavarande publikation, som åtminstone till vissa delar utgör ett före- löpande meddelande. De tillhörande försöken äro av- sedda att senare publiceras, dock är det oss ieke bekant, var detta skett. Vi övergå nu till en relation om resultatet av våra egna försök med sulfit-koksyra. Ej häller dessa göra emellertid anspråk på att vara uttömmande, även om de tillåta vissa slutsatser. 5. Försök med kalciumbisulfitlösnina. Vårt följande försök utfördes med en sulfitsyra som bereddes på följande sätt: 8,15 g osläckt kalk (med ec. 6,5 CaO) släcktes med 500 cm? vat- ten. Till den erhållna kalkmjölken tillsattes c. 2 g CaSO, för att den bildade sulfitsyran såkert skulle vara mättad med CaSO,. Därefter inleddes S9, tills all kalk gått i lösning. Vätskan filtrerades från en ringa mängd föroreningar. Lösningen hade spec. vikten d 1,6 =1,054. Däri bestämdes genom jod-titrering totalhalten SO, till 6,19 ”/,, Bidrag t. känned. af Fin). 15 samt genom titrering SO, såsom sulfit till 4,62 ”/,, och svavelsyre- mängden SO, medels BaSO, till 0,30 ?/,'). — Sulfitlöspingen hade således följande sammansättning: 1,37 ”/, CaO såsom sulfit, 4,62 ”/, SOOoch 030-21, SO3. Försök 2. 60 cm? (i vikt 63,24g) av sulfitsyrelösningen upphettades i tillsmält rör 24 h vid 140—145”. Vid öpp- nandet iakttogs inget tryck samt tydlig lukt åt svavel- syrlighet. Lösningen innehöll gips i kristaller, svavel i klumpar eller flockar. Av den klara vätskan uttogs med pipett ett prov, vari följande bestämningar gjordes: 7,4849 g vätska utspäddes till 160 cm och med lös- ningen titrerades 10,0 cm? J-lösning (titer 0,016309 g pr cm?). I medeltal åtgick det 5,5 cm? av den utspädda lös- ningen, varför totalmängden SO, är 1,0 9. 3,1356 g av den klara vätskan titrerades med 0,1014 normal NaOH-lösning, varav åtgick 29,2 cm?. Med be- aktande av att vätskan (se nedan) även innehöll 2,91 9 SIs, fås SOs-halten = 0,94 24. (Lösligheten av Ca SO, är även i detta fall antagen till 0,3 94, beräknad som SOsz). Härav erhålles SOs-halten, beräknad som CaSOz3, till 1,0 RUNAR 0:06 0. HT 4,1554 g vätska gav 0,352 g BaSO,, motsvarande UNBOEgE SO, eller s2;91 9: 1) Att den häremot svarande relativt stora gipsmängden kunnat förefinnas i den klara lösningen, beror på att gips är lösligare i sva- velsyrlighetslösning än 1 rent vatten. Detta framgår av vår observa- tion, att en i SO,-haltigt vatten mättad gipslösning grumlades på vat- tenbad, då SA, avgick. Måhända föreligger här ett mot kalciumbi- sulfit, Ca(HSO,), svarande surt kaleiumsulfitsulfat. Ca(HSO,) (HSO). Vår observation torde stundom kunna påkalla intresse vid sulfit- syrans tekniska beredning. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 1. 16 De i försöksröret förefintliga svavel- och gipsmäng- derna utspolades möjligast noggrant med försöksvätskan, tvättades med alkohol och torkades i vakuum. Svavlet extraherades med kolsvavla och befanns utgöra 0,5803g eller 0,9224,. — Vid glödgningen resulterade 2,0053g Ca SO ,, varvr SOs-halten såsom fast Ca SO, beräknas till 1,879/4. De erhållna resultaten framgå av följande tabell: Tape. | Före upp- | Efter upp- | hettningen | hettnirgen | SO; 'såsom (CH(HSO YA + i Ger FD lin Sd 0,12 9/, 1) SO, friår a ve EV RARE SINNE | 18:05 a tale OBS SOA lösning . 4.5 stR AE 0,30 «1 [IR ISOFSOM LAST GAS O Sara — Ior SVAVEL) ss: vs spö des - 0,92 > Summa 6,49 2/4 | 6,.z0G Tager man endast de mängder SO, i betraktande, som reagerat och vilka förefinnas såsom Ca(HSO;)a resp. fri svaveldioxid, så erhålles tabell 3. Då av analysresul- taten (se experimentella delen) framgår, att fri svavel- ') Möjligt är att denna ringa mängds påvisande varit beroende av analysfel, varigenom sulfitsyran icke efter upphettningen skulle ha innehållit någon Ca(HSO,), als. Jod-titreringen gav som nämt 1 ”/, SO,, alkalititreringen endast 0,94 ?/,. ?) Av största intresse är att Sieber (Harxe der Nadelhölxer resp. norska Papirjouwrnalen & N:ris 2, 3, 4, 5 (1917) (jfr. Finska Kemist- samf:s Meddelanden 26, N:o S, sid. 178, 180) konstaterat förekomsten av fritt svavel i de mörka föroreningarna, som sporadiskt kunna uppträda vid papperstillverkningen, och således att fritt svavel fak- tiskt bildats även vid sulfitcellulosans kokning. Bidrag t. känned. af Finl. 17 syra uppstår vid reaktionen, införa vi i denna tabell i stället för beteckningarna »SO3 i lösning» och »SO3 såsom fast CaSO,» beteckningen »SO3; såsom HSO,» och »SOs såsom fast CaSO,. Subtraheras den på den tillsatta gips- mängden beroende kvantiteten »SO3; i lösning», vilken kvantitet utgör 0,3094, från procenttalet 2,91 efter upp- hettningen, varvid talet 2,6194, erhålles, så kommer man till följande tal: i Fabre MER | Före upp- | Efter upp- | | hettningen | hettningen | | | SPRESasom. Ca(HSO3)>. « +. soc sv SR « [SONG — FENA RATING. 31 sre SN keL An RIU TE 2,7 — ARS ASORI AE SÖ brsrålrere orre öde a far — 2:01j2/5 SOINSTsom stast, CaSOL « störs « 3 & pc sr — 1,87 >» HETRS NAVET Stel GRs per ere lar TR sar -- 0.92 >» Summa | 5,19 Sjö 5,40 ”/4 Vid jämförelse av dessa tal med dem i tabell 1, som hänför sig till natriumbisulfitlösning, finner man att de icke låta verifiera sig endast av en likhet, som är analog med den av Barbaglia och Guccr för natriumbisulfit upp- ställda, nämligen 3 Ca (HSOs3), = 3 Ca SO, + H.SO, + 2S + 2 H4O. Den erhållna mängden fri svavelsyra är alltför stor i förhållande till den mot gipsmängden svarande, var- jämte svavelhalten är alldeles för liten, jämförd med den i lösning varande fria svavelsyran. Följaktligen måste utom den mot ovanstående likhet svarande reaktionen, Nat. o. Folk, H. 78, N:o 1. 2 18 enligt vilken kalciumbisulfiten, såsom sannolikt är, del- vis torde reagera analogt med övriga undersökta bisulfit- salter, någon annan jämsides löpande omsättning äga rum, vilken skulle giva relativt mycket fri svavelsyra. Av de erhållna talen framgår, att mängden fri SOz, vilket naturligtvis betyder i lösningen såsom svavelsyr- lighet HSO; bunden svaveldioxid, före upphettningen (S0.=3,05 2, enligt tabell 2.) är större än efter densamma (=0,88 9,). Följaktligen har också fri SO, blivit omsatt under reaktionen. Jungfleisceh och Brunel!) hava undersökt huru lös- ningar av SO, i vatten, innehållande 20—2194 SOs, för- hålla sig vid upphettning i tillsmälta rör till 150”, 130”, 100” och 68—70”. Därvid bildades svavelsyra och sva- vel, dels i kristaller, dels såsom amorft. Enligt deras mening ägde reaktionen rum enligt likheten som representerar slutprodukterna. Intermediärt skulle dock såsom mellanform bildas H.S,O, ,och denna sedan sönderfalla vidare: 3 80, + 2H;0"= Hy 803 += HISs0g H;S;0r= HiSötr9 Det synes därför sannolikt, att den fria svavelsyr- ligheten även i vårt fall reagerat på detta sätt. Vid sul- fitkoksyrans upphettning i tillsmält rör skulle då följande reaktioner förlöpa jämsides: !'y Chem. Centralbl. 1918 II 413; 1169. Bidrag t. känned. af Finl. 19 3IS0,:+ 2.H,0.= 2 H,SO, + 8. Av de i tabell 2. och 3. angivna värdena framgår, att vid sulfitsyrelösningens upphettning 3,02 4, SO, som Ca (ENSO) och 2,17:9/(efri -SO3 (resp.vH3SO3o1 ekvivalent mängd) hade deltagit i reaktionen. Följande beräknade värden skulle då under denna förutsättning erhållas vid de båda reaktionerna: 3 Ca (HSOs), = 3 Ca SO; + H;SO, -+ 2 S + 2 H30O 3,02 ?/, SO; = 1,89"/, SO; + 0,63?/, SO; + 0,59/, S 248032 Hs01==> 23E5SO0 13005 2;17-0/, S03111=11;810/;-S0,5--0;86 2/45 Sammanställas dessa värden (sifferkolumnen 3) med de ursprungliga (kolumn 1) och de enligt tabell 3 erhållna (kolumn 2), så erhålles följande: Tabell 4. Före Efter upphettningen upphettnin- — ka gen funnet | beräknat | Bösssom; Cal ASO Ja, —å ar he orda es SO, goo Kekke ot a ole, age LÖ fa 2 » | = I FT SONssom SOL ons = [FRE OR SR EE TO SÖN BÄSOm AN GASO M:s oron sar = fet LSI "sände FAS Svavel. fritt... arr =O Er OT ERS BNP NORR Simma CSN | DANS ET ESLON Nat oc Folk; :H.: 178, N:o 1. 20 Man finner en tillfredsställande överensstämmelse mellan erhållna och beräknade värden, varför man torde få antaga, att de gjorda förutsättningarna äro riktiga. Samtidigt kan konstateras, att det vore rätt anmärk- ningsvärda kvantiteter fri svavelsyra, vilka kunde bildas vid cellulosa-kokningen. Härmed är emellertid ännu icke fastslaget, att den i tekniken vid sulfitcellulosans beredning använda kok- syran vid upphettning i närvara av gran- eller annan ved sönderfaller på ett analogt sätt. I tekniken ställa sig som bekant förhållandena, särskilt vidkommande koncentrationen, mycket olika. Kalciumbisulfiten i kok- syran överför i lösning de i stor mängd i veden förefint- liga ligninsubstanserna och andra £. k. inkrusterande substanser, varvid den under addition förenar sig med de förstnämda till s. k. lignosulfonsyrad kalk. Möjligen anlagras den även till vissa andra slag av dessa inkrus- tater 1), åtminstone med grundmaterialet för de i sul- fitluten förefintliga sockerarterna, och törhända även med dem själva, till bisulfitföreningar, som dock kanske äga blott efemär existens. Men huru som hälst, så är det klart att ju längre processen i kokaren fortgår, desto svagare blir den ursprungliga kalciumbisulfitlösningen. Detta kan i icke oväsentlig grad påvärka reaktionens kvantitativa gång, så att omvandlinggshastigheten för en del av sulfitlutens ursprungliga ämnesbeståndsdelar i bestämda riktningar, även sådana, som vid dess upp- 1) Det synes lämpligt att i stället för den långsläpiga betecknin- gen »inkrusterande»> ämnen använda den kortare benämningen inkrus- tater. Bidrag t. känned. af Finl. 21 hettning enbart för sig i det föregående visat sig äga rum, betydligt kunde minskas, t. o. m. så, att vissa reaktioner praktiskt taget helt och hållet kunde utebliva. En undersökning i denna riktning skulle erbjuda ett icke obetydligt intresse, men också så stora svårigheter, att man även kan betvivla möjligheten av deras över- vinnande. Emellertid tillåta vi oss att i detta sammean- hang påpeka tre omständigheter av intresse. Som bekant innehåller sulfitluten vissa mängder gips. Detta synes berättiga till antagandet, att en icke obetydlig del av sulfitlutens kalcium-bisulfithalt ger upphov åt kalciumsulfat, och då synes det icke omöjligt, att bis ul- fiten till denna del faktiskt skulle sönderfalla enligt den första formeln vi ovan anfört: 3 Ca (HSO3), = 3 Ca SO, + H.SO, +F 2 S + 2 H3O0-. Fråga uppstår då, om vid denna sulfatbildning också de andra vid reaktionen uppträdande produkterna bildas, nämligen svavelsyra och fritt svavel. Att svavel uppträder i fritt tillstånd, har redan tidigare påvisats, bl. a. av Stieber. Det förefaller rätt sannolikt, att också fri svavelsyra skall bildas, jämte det lätt påvisbara sulfatet. Men en annan fråga är, om svavlet och svavelsyran under kok- ningens fortgång bliva oförändrade. Vad svavelsyran vidkommer, synes en sådan förmodan ej häller sannolik. Och dess mängd i koksyran torde t. o. m. med hänsyn till den andra angivna källan för dess bildning: RSO, EH S + 2 HSO, NGE Os ROLE, H../8. N:O I. vara rätt betydlig, även om dess bildning enligt den först- nämda reaktionen vid sönderdelning av kalciumbisul- fiten, på grund av dess addition till ligniner och andra inkrustater, är dömd att utebliva. Av intresse i detta sammanhang vore för det andra vidare att veta, om icke vid cellulosakokningen kalcium bisulfiten under abnorma förhållanden, t. ex. en snabbt stegrad och för hög temperatur, också kunde bidraga till en så betydlig ökning av den fria svavelsyran i kokluten, att denna kunde invärka menligt på produktens kvalitet och t. ex. framkalla s. k. svartkok. Här borde praktikens män giva svaret. a En tredje fråga är ej mindre intressant. Det är be- kant att utspädd svavelsyra, t. o. m. av en så ringa kon- centration som 0,5 94, vid högre temperatur är istånd att sönderdela cellulosan 1 jäsbart socker. Vore det under sådana förhållanden icke tänkbart att en del av cellu- losan i kokaren skulle undergå denna omvandling, och sålunda bidraga till bildning av jäsbara beståndsdelar i sulfitluten? - Eller också förvandla cellulosan i andra lös- liga ämnen, t. ex. av dextrin- eller garvsyreartad karaktär? Medan de två första frågorna äro svårare att under- kasta experimentell behandling, är den tredje av vida enklare natur, uti vilket hänseende försök redan pågå vid Industrins Centrallaboratorium. Bidrag t. känned. af Finl. 23 6. Försök till experimentell behandling av reaktionsgången vid sulfitsyrans upphettning. Vårt första försök i denna riktning gjordes med an- ledning av Klasons tidigare (sid. 13) nämda undersökningar inom detta område. Särskilt intresserade det oss att ut- röna, om en sulfitsyra, som visserligen ej stått längre än under närmare fem månaders tid, innehöll di-, tri-, tetra- och pentationsyra eller andra mellanprodukter av den slutligen i gips, svavel och svavelsyra resulterande reak- tion, vilken vi i det föregående studerat. Försöket 3 anställdes med en sulfitsyra, som från den 11 Juni till den 15 November hade förvarats i en väl tillkorkad flaska. Lösningen var fullständigt klar och luktade starkt åt svaveldioxid. På flaskans botten fanns en riklig mängd kristalliserad gips. Vätskan, som visade mineralsur reak- tion, kunde icke innehålla tiosvavelsyra eller hydrosulfit!). Den prövades dock för fullständighetens skull även på dessa men för övrigt på di-, tri-, tetra- och pentationsyra med de reaktioner, som äro sammanställda till sist här nedan. Indigolösning avfärgades icke. H Ol åstadkom ut- veckling av SO, men ingen avskiljning av svavel. SnOl, gav en vit fällning (HSO; reagerade analogt). FeCl; fär- gade lösningen mörkröd; vid uppvärmning försvann fär- gen, utan att svavel avskiljdes (H.SO3 förhåller sig lika). 1) Jfr. Jungfleiseh och Brunel (jfr. ovan sid. S) Chem. Centralbl. 19SCIP:A13; 11697 o. Folk, H. 78, N:o 1. 24 AgNO3 gav i neutral lösning en vit fällning; vid kokning avskiljdes metalliskt silver. HgNO; gav en svart fällning, som då provet fick stå antog vit färg. Med Hg Cl, uppkom vid vanlig temperatur ingen fällning; vid uppvärmning bildades en vit fällning. Ammonmniakalisk silvernitratlös- ning gav en vit fällning (som antagligen delvis bestod av Ca-sulfit); vid uppvärmning bildades metalliskt silver. KOH: Vid tillsats därav till svagt alkalisk reaktion upp- kom en vit fällning (Ca SO3), som icke löste sig, då provet fick stå. KMnO,: Vid tillsats av några droppar färgades den med NaOH till alkalisk reaktion försatta lösningen grön. Med mera permanganat bildades en brun fällning. Hg(NOs), gav en gråvit, vid kokning mörknande fäll- ning (HSO; reagerar analogt). Blyacetat-papper svär- tades ej. Ett prov av lösningen oxiderades enligt Longis och Bonavias metod med KMnO,, varefter överskottet av permanganat avlägsnades med metylalkohol. Vid oxida- tion med kungsvatten erhölls ej fällning av BaSO,. Följaktligen utföllo samtliga reaktioner på tiosulfat, hydrosulfit samt di-, tri-, tetra- och pentationat negativt. Försök. 4. En sulfitsyra bereddes, i brist på ren kalk, ur kalciumkarbonat på följande sätt: Till en mängd rent CaCO,, motsvarande 6,5 g CaO, hälldes 500 cm? vatten, och i derna blandning inleddes SO, i gasform tills en klar lösning erhölls. Gasens inledning fortgick tills ett prov vid tit- rering visade sig innehålla 2,62 ”/, SO,. Därefter analyserades sulfit- syran på förut angivet sätt. Resultatet utgjorde 1,3 ”/, CaO och, som nämt, 2,62 ”/, SO; Ett prov av denna lösning upphettades i tillsmält rör 40 timmar till 135”. Produkten innehöll rikligt med Bidrag t. känned. af Finl. gipskristaller och svavelklumpar. Det hela filtrerades, och den klara lösningen, som innehöll svavelsyrlighet, undersöktes kvalitativt på de vid föregående försök an- givna syrorna samt med samma reagens, såsom ovan beskrivits. Även 1 detta fall utföllo samtliga reaktioner på tiosulfat, hydrosulfit samt di-, tri-, tetra- och pentalionsyra negativt. Man kan härav sluta, att om ifrågavarande mellan- produkter, av vilka bildningen av di- och tritionsyra bli- vit av Klason (jfr. sid. 13) ifrågasatt, överhuvud bildas vid sulfit-koklutens sönderdelning, så äga de en helt och hållet efemär existens. 7. Sammanställning av kända kvalitativa reaktioner på särskilda av svavlets sällsyntare syror. Då det är förenat med betydliga svårigheter att i den tillgängliga läroboks- och handbokslitteraturen anträffa reaktioner för påvisande av /hydrosulfiter, tiosulfater samt ditionsyra, tritionsyra, tetrationsyra och pentationsyra, så sammanställas här samtliga av oss i litteraturen påträffade uppgifter av detta slag. Hydrosulfiter (H, S, O,). Dessa äro de enda oxidationsprodukter av svavel, som avfärga indigolösning !). Då syran frigöres, sönderdelas den genast i svavel och svavelsyra. (Forts. å sid. 27). !) EK. Jellineck, Ahrens'sche Samml. Chem. u. Chem.-Techn. Vortr. Bd. 17. Nat. 'o. Folk, H: 78, N:o 1. 26 "OS'H ppedsymn Av OIBAUBIJ I SBÖIBJÄV 'SJuBAUT HON VOAS| -1940 399 II WO "IIS 1980] p1 uOBBuU 199 -19 WOsS 'SalNYSAV I 'oS'H Ppprds IN AB OIBAUBIJ I UJAR SBVTIBJAV 'dutuljep u9Tur 'Jurufep NA-M3 ua FuuwrgAddn prA "Juruneg ITA sepia SFummwarmaddn prA ”JIVAS ING Surumigaddn pra mos Dutujep UunIg "JIBAS UDDUUf[ET IQ "YN AB SJBS -HY PIA TBIAIQU wOs ”Buru[Bj ne) | "TA TY | | wu0os 'Furofjep [Nn "UPYNIVAUT UPEUT | | | JOS: 'S'by sepliq Fumuwiraddn prA durmuej uu "HN Av syestn pA uDAR J]IBAS tI[G] Wos 'Tutulfep ng "TBUJIOQ TU [EN woOs 'Tuuep Ng I i | | I ”UBYIVA UT UIDUT KÖRS ( "OS"H ppedsju Ar oxvA -IBU TI UDAR DUTOTTB] uniq 193 addowp I "duruffef Ww3uT ET DU -TIBF NA 193 19893 -BII AV JJOASIIAQ I CSULURF TIL 'Sbp seppq Amuwumaddn pA Sunufep u93 -ut "dwv) TuBA pA "IBUYIOTU IQBUS wos 'Furuep mg "Butul[Bg uniIq I9AID J9suo var AR addorp um "dutuBj u9Tur 'Surul[ej udTuT "SuuNef uITuJ "Fuufes UPTuT "VIS | I8f WP BP HA IG WOS 'DUIUIBJ JIVAY '[PABAS AR opueljnjsar q9v0 DuAN-NS SÖKS pis fjor TI JOY) "UBYIBAUL U9BU] OS Sc [19 qe da Buwu -II8J una 09 Sep TIQ "USOT -HSVATG I uSQJ IUS I SBTIVJAV 'DutuT[ej IA Futugogq sed -ddn prå du 'TuBa pra Juruf/Bj U9DuT HV IASHBIJJU sepniq Furupoqddn pra furaner IA |. "HN + "ON6V ln fp JASTBIIU seppq Surusgpqddn prA tDumulBE IA -BJUB BIS IVF UIP BP wWoOs 'JuulBj JIBAS 'BuqxdAn-NS "OSH "fONÖV > ppodsm OH — — su9DBaY Bidrag t. känned. af Finl Tiosulfater (H, S, Os). HOI åstadkommer utveckling av SO, och avskiljande av svavel. S,Cl, giver en brun fällning. FeCl, färgar lösningen mörkviolett. Färgen försvinner, under avskil- — jande av S&S, långsamt vid vanlig temp. och snabbt vid upp- värmning. AgNO, giver i neutral lösning en vit fällning av Ag.S,0,, som redan vid rumstemperatur småningom antager gul, brun och slutligen svart färg. Di- tri-, tetra- och pentationssyror. Dessa syrors reaktioner framgå bäst ur å sid. 26 angivna av 7Taka- matsu och Smith") uppställda tabell 5. Denna är här kompletterad med uppgifter över svyavelsyrlighetens förhållande till de av nämda forskare använda reagenserna. Ditionsyra påvisas i närvaro av andra syror medels följande av Longi och Bonavia”) utarbetade metod, som bygger på förhållandet, att KMnO, i alkalisk lösning lämnar ditionsyra intakt men oxiderar alla andra av svavlets oxidationsprodukter till svavelsyra. Provet oxideras i alkalisk lösning med KMnO,. Den bildade sva- velsyran utfälles med ett ringa överskott av Ba-acetat, BaSO, av- filtreras och filtratet behandlas i närvaro av BaCl, med kungsvatten eller KCIO, och saltsyra i flere timmars tid. Därvid oxideras dition- syra kvantitativt till svavelsyra. Willstätter ?) anför följande reaktion för påvisande av tritionsyra: Hg(NO,3), ger med tritionsyra en smutsigt grön till brun fällning, som vid uppvärmning antager svart färg. Vid kokning slår färgen om från svart till vit. !) Ann. d. Chem. 207, 90 (1881). 2?) Centralbl. 1898 TI, 255, 310. 3) Ber. d. d. chem. Ges. 36, 1833 (1903). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 1. på R - = - "aint a ag tolora öra a -fidava sobuts Jonna dag Hola T -qqa bir jddaus ds0 aa 3 vil bir Fen 4 , ”- 4 A & fr , [ RE då fö MIRA ft ASTA Sid 4 NN N , ar PACE [NR 7 » ar -g Sr a a KA a - 4 - : er Oe YT a FE UR RT SATAN OM 4 , s | - 4 48 - | is - BIDRAG so3 KÄNNEDOM AF FINLANDS ST OCH FOLK, j H. 78, N:o 2. TIERPHÄNOLOGISCHE DRODACHTUNGEN FÖR NSEKACNSD 1911 ZUSAMMENGESTELLT EK. M. LEVANDER HELSINGFORS ORS CENT JERI AKTIEB RYCK CH BOKBINI - i in 90 UTAN ADA LR 0 Ka AVE | | RI At ror eaavamnanan av Kl [ E | LEN ISIN NE SATTE LE muwavad woä & VARSE Einleitung. Ausser den vogelphänologischen u. a. tierphänolo- gisehen Beobachtungen, die auf Veranlassung der Finl. Sozietät der Wissenschaften im Jahre 1911 angestellt wurden, sind in dem vorliegenden Jahrgang recht viele diesbezi glichen Daten zusammengetragen, die einigen ornithologischen Abhandlungen (von R. Palmgren u. a.) sowie gewissen Zeitschriften und Zeitungen sowie den Monatsberichten der Meteorologischen Zentralanstalt ent- nommen sind. Abkärzungen. In den Zusammenfassungen: 4 = Amplitude oder die Zeitdauer der Besiedelung resp. des Durchzuges; F = das fräheste Datum der Be- obachtungsreihe; M = Mittel; S = das späteste Datum der Beobachtungsreihe. In den Bezeichnungen der zoogeographischen Provin- Zen 1): 1) Uber die Abgrenzung dieser Provinzen siehe die dem Jahrgange 1907 beigelegte Karte. (In: Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. H. 67, N:o 3, 1909). Ål. = Åland; SW. = Sädwestliches Finland; Ny. = Nyland; SK. = Säd-Karelien. Sa. = Satakunta; ST. = Sud-Tawastland; SS. = Sid- Sawo; LK. = Ladoga-Karelien. | SÖ. = Säd-Österbotten; NT. = Nord-Tawastland: NS. = Nord-Sawo; NK. = Nord-Karelien. MÖ. — Mittel-Österbotten; KÖ = Kajana-Österbotten; NÖ = Nord-Österbotten; Ku. = Kuusamo. La. = Lappland. In den Litteraturnachweisen: Acta F. Fl. fenn. = Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica; Medd. F. Fl. fenn. = Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora fennica; F. J. = Finsk Jakttidning; L. Y. = Luonnon Ystävä; Met. = Månadsöfversikt öfver väderleken i Finland; T: f. J. F. = Tidskrift för Jägare och Fiskare: Ztg = Zeitung. Bidrag t. känned. af Finl. Verzeiechnis der Beobachtungsstationen im Jahre 1911. Beobachtungsstationen. | Ål. Mariehamn . SW. Korpo, Utö . Åbo . Karuna, Päisterpää. Kimito, Kirchdorf . Sagu, Osmalahti Finby, Hakkala. Lohja, Wobhloinen . Wihti, Haitis Ny. Ekenäs . Esbo, Mäkkylä . Helsingfors Nummela, Sanatorium Nurmijärvi, Rajaniemi Nurmijärvi, Kirchdorf Borgnäs, Kirweskoski. Borgå, Weckjärwi . Lowisa . 5 SK. Antrea, Ikäwalkola Antrea, Koljola . Sa. Huittis, Kirchdorf . Wammala . : Karkku, Linnais Tammerfors = Tampere Hämeenkyrö, Uskela . Ruowesi, Tapio . S ST. Jokionen, Kirchdorf | Tammela, Linikkala Hausjärwi, Kara Tawastehus —Hämeenlinna Hattula, Pelkola Nat: o; Folk; H. 78, N:o 2. | 60? 6' 594 | 609 27' 609 14” 60210' 602 21” 6098 60? 14” . | 609 22' 1 59258 6034 6080: | 60930 - | 60931 | 60027 602 28' 4) 60224 | 60027 I 60? 58” 60257 (PE 61? 20 6123 IK G1N30t IK6TN39 61? 56” 60? 48” | 6049” 60? 48” 612 0' GD "MUIJIL) uoA H I DuBT ONDA 21022! 22216" 22034" | 220 45" 22035 2302! 239 59' 24926 23007 240 50" | 24957 24? 39 2409 38" | 24? 49' 25023 | 259 44" | 20-113: 2 29012" 22037" | 23"0' 22059! 2346 239420] 2403! 23030' 23039" 24050" | 24928 24927! Beobachter. | I Bergroth. | M. Nyström. Ich: Renvall CE: Wi. Suomalainen, Th. W. Dammert. P. Dammert. Maria Hedberg. Selma Henricsson. A. Salovaara. E. W. Suomalainen. 3. H. Sjöstedt. sviBabritimas,, Kranck. A. W. Gadolin. Th. Selan, R. Palm- | gren, E. Nyberg u.a. | M. A. Levander. A. V. Nordström. IRS Collan: Hö JI Pekkola: H. E. Heiman. | | Hilma Blomqvist, J. | — Iverus. W. Pylkkänen, | J. Jukarinen. | K. RB. Lydén. H. Ståhlberg. Hj. Hjelt. O. Karsten, S. Lilja. J. H. Wuorinen. | A. Lindeqvist. S. Salmenlinna. Edith Hjelt. J. Arho. K. W. Kockström. Emma Wegelius. KÖ. | NÖ. Karlö = Hailuoto. "SS. S:t Michel = Mikkeli Beobachtungsstationen. Lammi, Kirchdorf . Sysmä, Nuoramois Heinola, Marjoniemi . Walkeala, Kannuskoski . Nyslott = Savonlinna LK. Käkisalmi — Kexholm Pälkjärwi, Alahowi SÖ. Lappfjärd, Kirchdorf . Mustasaari, Korsholm Wasa kE Wörå, Kowjoki . Ylistaro, Kirechdorf NT. Jywäskylä, Haapakoski Karstula, Kirechdorf Saarijärwi, Onnela . Saarijärwi, Pajuniemi. NS. Suonnejoki, Kirchdorf Karttula, Kirchdorf Kuopio, Haminanlahti Kuopio . NESS Pielawesi, Kirehdorf . NK. Wärtsilä Liperi, Käsämä . Suojärwi, Leppäniemi Juuka, Kirechdorf . Pielisjärwi, Lieksa . MÖ. Gamlakarleby, pila, Palma Esse, Överesse Kuhmoniemi, salmi . SAS Puolanko, Kirchdorf . NUkSS Korpi- Uleåborg = Oulu . HOhawa cm. 24 |4OLNBE | 6127 INOLOILG 60? 58' (03 Ka 61952" | GI 623 62? 14” 63” 4' (OR GSI" 62? 57' 62" 14” 629 52' 62? 42" 629 42" 629 38' 62 54' 622 51” 62” 54" 6313" 62210' 629 20' 629 14' 63” 14” 63” 18' 03 63535" 6497" 649 52' 65? 1” 659 1' 65928" | uoA "MUIDIL) IDuRT oo -- — Ott Ott OM Nn (bj kel | So So 4 fä fn (—] DD NN DD DD ( 21239 21932" 2214" Bora 25944 249 46' 25016" 2516" 2798 AO 200321 272 40' 269 45' 30039 299 20' J2025' 29215" SÖTT 2302” 25000 29730! 2843 24942! 25027 25" 19! Beobachter. W. Grönroos. K. J. Karjalainen. J. Pekkola. Magda Höckert. A. V. Nordström, I. Ehnberg. E. J. Buddén. G. V. Levander. Inez Karsten. N. Molander. A. Ingman. I. Wahlbeck. H. Backlund. E. Jääskeläinen. H. J. Åman. | J. V. Sahlstein. | K. Brander. ÅA. A. Lilius. J. E. Rahm. E. Saastamoinen. M. Karppanen. | B. Ståhlberg. | K. Niskanen. Nina Karsten. O. J. u. I: Puhakka: E. Mäntyvaara. J. Säämänen. . 3. E. R. Wasastjerna. . Herpman. J. Finnäs. . Adler. . Alliniemi. | . Wirkkula, | . W. Liljeblom, A. Dahl. M. Häyrynen. Selco Bidrag t. känned. af Finl. I GEA FA Beobachtungsstationen. Zz 2. | : SE Beobachter. (9) > [Ne | Rötkspsn St fet öre öl 27 I ASAW: Bergh. Ylitornio, Portimojärwi . | 66922' | 23957' | E. Leander. Ku. Taiwalkoski, Kirchdorf | 652 33' | 28955" | Einar Reuter. Kuusamo, Kirchdorf . 65957" | 20912" | S. Czarnecki. La. Kemijärwi, Kirchdorf . | 66243" | 27027! | K. W. Heikinheimo. las omart, Chule. «| 6996" | 27912" | M.; W. Wennerberg. Verzeichnis der Beobachter im Jahre 1911 in alphabetischer Folge. Adler, B., Apotheker. Alliniemi, R., Polizeibeamter. Arho; J., Volkschullehrer. | Backlund, H., Volkschullehrer. Bergh, A. W., Förster. | Bergroth, I., Rektor. Blomqvist, Hilma, Fräulein. Brander, K., Förster. Buddén E. J., Rektor. (follan, EE. Z., ATZzb; Czarnecki, Sig., Förster. Dahl, A., Mag. phil. Dammert, P., Student. Dammert, Th. W., Lyzeist. Ehnberg, Ingeborg, Lehrarin. Fabritius, R., Provinzial-Arzt. Finnäs, J., Volkschullehrer. Gadolin, A. W., Dr. jur. Grönroos, W., Arbeiter. Häyrynen, M., Landwirt. Hedberg, Maria, Fräulein. Heikinheimo, K. W., Postver- | walter. Heiman, H. E., Forstwärter. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. Henricsson, Selma, Fräulein. Herpman, G., Mag. phil. Hjelt, Hj., Lektor, Dr. phil. Hjelt, Edith, Fräulein. Höckert, Magda, Frau. Ingman, A., Pfarrer. Iverus, J., Herr. Jääskeläinen, E., Pharmazie- schuler. Jukarinen, J., Landwirt. Karjalainen, K. J., Volkschul- lehrer. | Karppanen, M., Tiermaler. Karsten, Inez, Fräulein. | Karsten, Nina, Frau. Karsten, O., Stadtgärtner. | Kockström, K. W., Kanzlist. Kranck, H., Mag. phil. Leander, J. E., Disponent. Levander, G. V., Provinzial- Arzt. Levander, M. A., Pfarrer. Lilius, A. A., Disponent: Lilja, S., Schuler. Liljeblom, S. W., Provinzial- | Arzt. Lindeqvist, A., Landgerichts- beamter. Lydén, K. R., Beamter. Molander, N., Feldmesser. Mäntyvaara, E., Förster. Niskanen, K., Arzt. Nordström, A. V., Mag. phil. Nyberg, Einar, Herr. Nyström, M., Leuchtturm- wärter. Pekkola, H. J., Volkschullehrer, Pekkola, J., Volkschullehrer. Puhakka, OC CJ: & I Tand- wirte. | Pylkkänen, W.,Volkschullehrer, Rahm, J. E., Provinzial-Arzt. Renvall, Th., Lektor, Dr. phil. Reuter, Einar, Förster. Saastamoinen, E., Volkschul- lehrer. Selan, Th., Professor, Dr. | Säämänen, J., Agent. | Sahlstein, J. V., Agent. Salovaara, A., Volkschullehrer. Sjöstedt, G. H., Statsrat. Ståhlberg, B., Mag. phil. Ståhlberg, H., Arzt. Suomalainen, E. W., Mag. phil. Weenerberg, M. W., Förster. Wahlbeck, I., Agronom. Wasastjerna, G. E. R., Förster. Wegelius, Emma, Fräulein. Wirkkula, E., Pfarrer. Wuorinen, J. H., Arzt. Åhman, H. J., Buchfihrer. Die von der Finl. Sozietät der Wissenschaften seit alten Zeiten als ein Zweig der Erforschung der Natur unseres Landes gepflegte phänologische Tätigkeit grändet sich auf die wohlwollende und uneigennitzige Mitwirkung zahlreicher Beobachter. Es ist deshalb dem Bearbeiter des vorliegenden Jahrgangs sehr angenehm, allen Beobachtern die Dankbarkeit der Sozietät zu bezeugen. Bidrag t. känned. af Finl. Meteorologische Tabellen. Die hier beigelegten meteorologischen Tabellen ent- halten Angaben iuber die Lufttemperatur sowie uber die Richtung und Stärke des Windes fir die Monate März, April und Mai des Jahres 1911 an 11 Orten. Die Beob- achtungen sind um 7 Uhr Morgens angestellt. Die letzte Tabelle enthält Daten iäber den Luftdruck um 7 Uhr Morgens während derselben Monate in Helsingfors. Alle Daten sind dem Jahrbuche der Meteorologischen Zentral- anstalt (Meteorologisches Jahrbuch fär Finnland, Bd. XT, Teil 1, 1911. Helsingfors 1914) entnommen. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 10 März. Die Lufttemperatur in OC”. I | bl I I I || ol 2 BR ur ER | nee ER SR sl) & = BS: = 5 > =) Sr 's 2 I. 205 2 — -32l— 14,4/—. 2:4/—10;2/— T2— 70 ön AE (03 (02 0,0) 3,6 0,4 — 5,1/— 0,7/—' 1,2/— 0,5 1,0 — 8,2| 3/— 2,8— Nyaj— 0,3— 2,3— 2,6|— 2,4/— 5ye— 3j0—- 2,0— 7,4/— 7,6 4l OR 04 Lu— 5j0/— 2;2/—- 6,3/— Oja Hel SNR 5— 16) 0,0 0,2 0,0 — L1l— 0,5— 3,0/— 1,4/— 1,9/— 2,0/— 11,6 | 6— 0,7/— 1,0— 0,7/— 11/— 4,4/— 1,7/— 4/0— 3,0l—- 3ZA11— 6j0-— 5,8 Zl 3,4/— 6,6— 6,9 — 4,2/— 6,6|— 4,3/— 9I1/— 6,4/— 8,3/— 10,0/— 4,6 | = 3,5 — 6,4/— 6,4/— 10,0 — 7,0— 6,31— 4,6 — 7,8 — 8,9/— 5,4/— 6,8 | 9— 2,4— 6,6/— 6,7/— 6,4— 8,6|— 7,4— 0,8— 10,8 — 10,3 — 7;2/— 23,8 110] Oj6l — Ojol= 28 7,8/— 1j6|— 21,8 — 5,5— 12,0/— 17,2 — 130— 7,8 11 0,7 0,2/— 0,7/— 3,8/— 0;2— 5,3 0,6/=— 2:41 — 2 2 NE 121 1,2] 02 -04/=06 if 0 0 I 0,6|— 5,8 13 10— 0j4— 03/— 18— 04— 59 —04— 1;6— 1,6/— 15|— 40 14 04— 16— 32/— Lo— 0,.21— -5,6|—- L5l— 30 Fal ERA |15— 0,3 — 0;a/— 2,3/— 10,8 51/— 6,5|— 0,6— 1,8— 6,3/— 10,4|— 17,2) |[16— 18] 2,6/— 3,5/— 4,5|— 7,2/— 10,4/— 4,4/— 4,2/— 5,5|— 6,8— 6,5 17— 82— 56/— 70 5,4 — 11,1/— 8.2/— 10,1/— 10,4— 877|=— TS:0le=NS |18— SAS IR 7,0 6,0 — 6,5|— 7,8|— 9,2/— 6,2 — 10,4/— 5,5l— 4,4 [19/— 4,2 10,0/— 10,7|— 14,;6|-- 18,0 — 12,1/— 8,2/— 14,21 — 7,9/— 11,0 0,2 201—= 1,7/— 5,4— 4,9— 5,9 — 10,0 — 8,6|—= 7,6 — 8,8/— 11. — 9,v|— 13,8 21— 3,6 — FE 15,2] — 11,4 — 6,2/— 3,0/— 3,4 — 10,5/— 1,8) 221. 0;01=1 2,0 12,7 —18,4/=110,9= 88/—- B;2—9.0— Galne 3,8] 23— 2;8— L8—- 5,1— 83— 35— 74— 3j0/— 4j4— 28 DAN 24—2-3,5— 58— 46 4,2/— 132 — 2j6|— 7;8|— 1052/— TREES 25/-— 2;8— 9,5[=— 7Z3— 8;0/— 12,1/— 4,4|/— T301— 6,0 HIN LO 26/— 10— 3,2— 83— 11,5/— 4j0— 59— 3,4— 4,8— ESR 27) 0,8— 0,8— 4,3/— 9,4/— 3,4/— 10,8 0 Je 0,9 3,2] 28 2:0/— FIA 2 12— 0;0l= 18— 48/- FBI-S NA 29/— 0,4 — 4,6/— 6,7/— 12,4/— 9,7/— 12,2/— S fa To 11,01 — 9,8/ 30 0,0 — 2,0/— 1) 11,0 9,6 pr 1;5/— BHi0l— 3,3]— 3,0/— 83 3 AN Du 1,5 Os = 20) 22 22 Is) RRENO Mittlere Temperatur. | — 12/— 30 43865 55 Za 3 NGE Bidrag t. känned. af Finl. April. Die Lufttemperatur in (?. "Te UT jan) = 3 2 ENN EN RR IR | 5 > =5 = 5 Sj = = JL So Bit Re SR o = E 2 FS = 3 2 EN AE = Zn A El WEöaE 28 30-— 35— 54— 5a- 2,9/— 7j0— 87/— 7,0 11.8] 1,0 N,4l— 1,9— 3,5— l,0— 17 1,4 — 1,0 0,2 0,6 Bets 02] 052 0,2/— 3,7/— 1,6[— 8,8— 7,8— 8,8— 12,5 Ean SS NS ENS TT 92 108 124-— 13,4] — 15,0 WAR Eg SZ ÖT 180— 95 TE 89 9-0 :0 EN Sr ör 99 10:21 1051= 1,7/— 146 58:6)— 70) 2,6 — 1,2— 0O,t— 6,6— 1,0— 67 0,9— 24/— 5,2/— 6,5 Hjelt = ls] 28 AN 02 56 02 130 2,8 0,8 2,5 2,3] 0,5 0,6 — 1,4/— 1,4/—- 3,3/— 6,0 0,8 — 2,4 0,4— 0,4/— 21/— 1,5— 1,4/— 3,8— 6,5— 5,0) 0,4 0,0 — 3,8— 4,1/— 4,8— B6,1— 0,2— 7,4— 6,9/— 8,9 2,81 IS 0.21— 2,61 0,8 8,2— 0,6— 5,0 5,3 5,0 0,3— lj6— 1,7— 04— 4,6 — 3,4/— 1,77— 54/— 7,1/— 6,8 1,4 0,8— 0,5|— 28/— 0,4— 4,7 A= 2 22 1,6 1,9 0,2 1,2 — 0,7 2,3 1,2 — O,1— Oj 1,6/ 1,6 AV 15 1,0 TA 0,2 Om 0,5 1,0 5 ROSE en dn 10.4], 409) 10:9|— 10:20) Fe) 2 0,71 1,8) 0,3 — 0,6|— 1,4 0,3 1,0 1,2— 2,4— 2,5 2,8 3,0) 3,8 2,7 1,4 A= (0 0,4. ill 3,5] 6,2) 3,0 3,4 1,2 0,8 0,4 0,8 0,0 0j01=- 281 TA 4.6] 4,3 SG 3,8 0,5] öl 2,0] 5,0 5,0] 4,8/ 3,8 3,6 2,4 ShA 49 4,0 4,6] 2,0 10 3 4,2 3,9 2,5 5,5 4,5 5,2 45al 32 1,5, FASA ESS Sak Sot da 6). 23 =» 22 40 JA 3,3 3,8 1,4 2,8 0,2 1.8] 020 250 Fa SN te ot 0nE 20 2 48 42 4,0) 2,4] 2,0 2,6 0,0 — 0,9— 1,2/— 2,2/— 4,2/— 4,0/ 41]| 3.0) 3,3 41 3,8 0,9 35 085 2 30 HER IRL ot Kisel ol sa Op - tal 2 5,0 ER mn Sr 5,9] 2,5 3,3 4,4 ot 3,v 3,4] | | Mittlere Temperatur. 2 NN 015 OM 01] Fö RE a AE Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. "Ne -— STIG AOTISAGSANS 12 Mai. Die Lufttemperatur in C?. TN ; 3 H | 5 = 26 2 3 aj 3 = 2 | He = or = = c& < = =. = fe ER 7 ROT RR = Re BV EN | | | | | | Ta 6,0 3.00) 2,7 4,0/ 3,4 5,3] pel d,5 4.2] 3,4— 1,4 4.3 3,9] 4,9| 4,8| ASO 5,8 5,8 2 0,71 1,8— 3,0 2,8 5,0) — 6,0 7,1 66 sl — 2o- Ae AO 6,4 22 6,5 6,6| 3,9 8,1 S,0 41 7,9] 6,0 3,4 D,2/ 4,2 DSS 5,8 7,3 8,0 5,0 6,9 81 7,0 6:21 28 6,3 ILS 2 6: — 40 62 TNG fal ST 253 RA 8,6 6,8 DA 6,2 1,4 3,6] 3,0 DER : föra Er | EG NR 5:01 TOS H:4| ce KlEB 90) — 6,9). IL6) 10,6) 1054] 135) - je LLp RA 6,0 6,4 11,8 11;a0l 14,70) 143] (ak USE död 8,4 7,0 4,5| 4,2 (SJ02) re 11 07 frn 1 7 en Va 5,8 M 6,4 (52 5,4| 4,8 1,8 9,2 - 19,8) IL HL Se Sol — GB 70) — AN 98 IOM — TS TOS 7,0 9,8 5,0 3,0 5,8| 5,0 0,0 110) 9; MLA IN Sjal Be öl 3,0! 27 06 9,0) 10,0 9,6 Go SM 7,9 2.0 4,6 1,4 20 JAR 6,4 f6rg]E ml Bio 22 Di Kro RE O,8| — Oj2l— 3,0 4,6 6,4 6,5 4,6) 6,5/ 1,5 2,4 1,8 21 3,0— 1,6 5j4| — Zl By Hjo) Tje). — Oja — 4) LB BRN 250) idol 5,9 7.2] 6,8 RR RR 2; 3,90) — 5,0l— 0,8 1,6 3,0 4,8 6,9| 2,4 4,5] 1,3] 0,9 1,6 2,2/— 2,4 EA (00 ESO 1,0 0,6] — 13 L1il— 02 1,0 0,8 0,0 7,2 50 47 As. Al Ba AB 12] 3 3,6 62 78 SM Se 79 Za He — SM HA SE 6,4] 5,8 7,21 9I,3 8,4| 8,0 9.4] 7,4 9,8! — 10,0] — 10,6 8,2) Za 118 ol Gal Bis el — ip —IEMNERN EN 13,8] 10,7 12,9] 16,2 12,0) 171 128 164 163 13,5| 130 15,4] — 158l 1720 1921 18,8 165) 14,9 16,6) 180 192 145 1750). -13;5) Iz 176 Iz 180 151 T65 SnG ke 14,8] 15,8 184] 180 16,8] 15:4/ — 15;0) > 1858 — Ian 5,0 13,6 145 0 165042 136) IT 126 Ne 10,5 6,8 24 TS IN Om ARS 9,0 5,5 FR Mittlere Temperatur. | 883) Bal Hal Hel Ze ss ol — Gjol- GGR Bidrag t. känned. af Finl. 13 AG 1:C ve | Si 0'€ Läl SKE Ve | 9'e 6'€ 6 [ UNG n IIJMNM 16 MSM |8 MS IC MSS IL M IP MSM IL MNN IeEr MS [9 ASM 19 MSM IE M IE & MS IP MS le MSM IE MSM [24 MSS |0 NG UNNER FÖRAS | [ MS IP MSM IF MS | Of ce MSM IEMNM | 6 M ISMSM IT MS 10 FAO M 16 M 16 N 10 a al ENE 66 fo N IGMNM I 9MNM ISMANM le HNN leE MN le MN I8 MAN IC M I9IMANM I TMNM | 88 c MSM |6 M 19 MASM IF MS ]2 MSS 0 = GS M 19 MSM IF MSM 10 Sa (0) RE LA 19 M IT MNN |6 UM le, ANNE ET M 10 — |EMNM 6 MSM FF MSM TJOMNM ITMNM | 98 | 9 MSM | TI GA GUNGA N IT S !0 FEÖG ANNINING ED c ÄN ER SGD NEN SG HIN | Ge | IF HANN |0 Tr KG M 10 I N 10 = k0) a IGAISSI IG JAN 110) fa ÄRAN NEN re 0 NG S 6 MJ Fr FANS 0 fa ta ANISUON (0) MET M IP MSM IT IUNNEEINRGG & ASC (SLAGELSE 0) NV S 0 SA KÖ) = NAD acc AF Se AR ANSE EGG | JTMSM | T HIG MSM IP M IF SAO == I(0) Tr AS KANSSVUMN EG SKILD 10) = lg OG HANS 19 HN IF ANU |6 N Ile HäINH |F HN 10 TE NGA ENGINE N Ile MANN | I N | 06 SMNM |G M I eANM |0 NI ANS EKO = 1.0) 0 NO ANSE HO) & 0 sa I (DL 8 MSM IT N le MSM | 8 IN HN IF MN 10 Sr (0) SG UVENENE Gel SENENT ORO AST I MSM IT MN ICGMNMA IG MNN | TI NE N 10 == LO) = | 17 ANINUINEGNEG SONSGE |G unN | 4 9 INET N Ile MSM IT ASS IF N 10 7 0) 110 = Ike FEN fe, NING HH | 9 I Jo NR JL M IC S 0 se | 1G GO) sr lg GSE 0 6 ÅG SKIP CTS TÖOKR TSH 9 lä ANS 16 us 18 ES HS | 6 GEO =Me TS) AR ESS IR TIS NIER ESS OG AS FI GL. ANS IG ESKS SIG SK ci )0 = NAG AS 9 ASS |G | | 9 SEI ANNE leca! 18 ASH) ESF MSS ASS PR SAR SILMSM [8 MSM IS MSS lOT MSS 16 MAST aä F la HS | F EISEIEAASSIIG SA NAGEL AR NSI SG SI8 MSS I; MS IT KVAR AG KSS KS FST GT AS Se ANN 0 0) FO) än NG IS IGESSNISIS AES UVASUM a fer or NS KO | 0 sr I MS 10 Fa GUNS IG NET HSK 10 = GAMENAM 6 MENIN SO FESIKG: > AINNSK KÖL a lä SINE AG N | 6 HN 10 1 I AANUISONE: 0) = 110 = |.10) FS SG ANNING SIR OMENENE TT NES ILO TRERRND SG SR RAASNE I Te MIG UNN I8e MN I9 MANN IGMNM IF MNN 19 MN JOTMNN IE MNN L 18 N Ge HN | ANT Ir ANN I MN IF FIN 6 Oo AN (GC HNN | F N I9 MN ET OTENIHO) 29 0 IG Se AS 6. ASS IG SJ ANSSI 0 AES G SK | 0) FE MRS UMAS I St 6 EN HSdUG SS EC USS 9 SUI ANSI 6 > VR ER SIG MS I]9 MSM IE MSM | F | r HH IE M IP MSM IT MSS Ip MS 10 a SNS VANE 0) => 16 GEN IR MINNE MININ ] 6 | 8 HH |F M I8B S &E MASM IE S!9 HSS 16 MSM | 0T MS 9 MSS IP MSS le MSM O 8 4 19 HS HSS |€ MSS OT SIF MN I2 MSS IF HSS 8 S RE SIS ANSSL IBUT BIOQRIN | BUBleY | ordonsp BSEM lvreaen og ST SIOQTM FÄneR O3ueH SLE eQ "soputM Sop (gI—0 PIAS) OILIS Pun Fungyorg ”ZzzeM 8, N:o 2. Nat. o. Folk, H. EE 6c o'€ Eg 88846 8'E AIG AS SIT SIG 9-0 FRANS SST KO m LANE INC OL TE IT ASA TIP AM GH NG 5 fö ra SA 4 10 = IG Ad |8 H IF ANI |9 HASH |F S dl HS HSE STIG SKIDA SSG HSG HS HSSKISANSM og S N IE AS d le HSA |G dH 18 us 9 AST |9 ASK |G a 19 HSK 9 (CIO) Te N UN 2 MN IT HNN IF M N SG MANN MNN 16 MAN 1I0 NG Gl & ANY MN 16 MN IT N 10 0) = 0 =S M 10 SNC ANNE c AM MS |8 Sie MS IT MBS le ASSI9 MSI MSS |9 MSM IE MS GC US le MSM IT MASI MSS Ip MSTEMSM 19 MS I GMSM 19 MIM |€ MSM SS MSM NYSE ANSE Ro OMS nII9 UNS IST ANNSUMASE KRITA STOMME IE ANS AMD ISE AAS C ANS MS IE GÖ GLO) Sc GIN US 9 NGT 9 HST EC HS [ AS fn UR SOMNENIE M 10 =O 0 FIG a 9 HSK 4 ASH c M NIST FANS IG 5 10 = |/<0) ER IGFANSKMT EG M 10 = 10) =E fd M II MSM IG MS TPMSM [IMSM Ja MNM 19 MS TE MSM lö MSM II M 6 MN IG AN IF N IF NET IE CEN NIF HNN IGMNN IG MN IG MN c us IP AS |0 — Je MSM 19 AS 16 MSM 18 MSS EE MSM IP ANTIG AM : us le MSS I? MSS II SPIS ANSE NS sk) Gl SKI MES OT MSSUK AMS GETANS )iR SI]9 MS IF 5 10 FE GR LSS KGUVANEAMS 6 MET HUSS IG OMS F AANN IP MN IE M IPMANM 19 N 10 = N I9 MNN I9 MNN IG N I MSM le MN 10 ma S 10 mm KGANNEME O FRENG N 10 FR SANN C GLINKA M IE MSM |E MA IT ANN IG MSM |0 TOS ANSE KOFANINEAMAE [ET M I MN IG MN I MSM IS MANN 10 = |0 FR GRANNE NINE GEES NEN GET ANNE 1O Sr ANNE Ge M IF MSM |G AN IF OOMN IS MNN I9 MNN IP MN IP MN IN ANSE EO ö us IF MSM IT MN IFMSM |0 FR GRUVAN EE HO ÅL N 10 0) IE a [ye 0 5 TOMAS te N II NEN S 6 MANN 0 | NINE MNN |e INA G us Ip MSM I e UTE ANSE 0 RA NG M 10 IGEN GES NINGS 10 a NE) & UNH Ir HN I9 H$N IP MANN I8 HN IL MNN I9 MANN JE MN I9 NE IFOR SE EINE IE & UNN IF H$N IG INN IF NES EGET NE ÖR eT NE ee NeNE OR TE NENE ÖT TNG OR TiINE OR Ge unNN |G NE NOG ENE 19 TENING AT AMENEN 10 | LÄG UND AG (REG 1 STIG ON ON GE Re SANNE 0 MISS ANSEIS M 19 MSM |E M 18 MSS IP MSM IP MSM le MSM | & oc MSM Ile MN IE MSM IE MSM 19 MN IEMSM IF MN IE MN 10 SOS NEME | | FRESK SIC WBL | S10qv2IN | BeurleF | odon H | eseM ee GE [bara JIOQTM | ge OEM AE "SIP M S9p (ZI—0 BILJI) IÄJILJI pun Sungqory 'TIdy Bidrag t. känned. af Finl. IG 8'g $'G 9'[ bra | EX Då 8'c GG g'T lg VIN OTMNN IE UnNN IF N IEMNM IG HN 18 +nN |G N I9 MNN IG MNN I6 INGET ANININE | ILE OTMNN | eMNM le MN IJCMANMAM IP U$jNN 8 NEO == MNEMO (0) — a GUN (Ok IS MSM | EMNM IG ANN MIT MN 10 = |0 AN SH GRAN SEO SN ANS NIEGE 0) = IA ESV a Lt SEO — |0 a 0) =10 0) Fm MUR BO 0 KG S IF HAInNGT | 0 ST OGIER St ie Ht 10 RA STNGH RI STI GE ANINEN IS de GR EANNSE IR EANS TIG M 10 ANS | 0 SF kG N 10 se GIRUNEO = 0 = | da SMSM II Sle MN [0 = li JMS = 10 ==) 0 Fe AMNINEITO) = ANNO == | VAS AMNSE 6 EST IG SK SS AN EO — 16 MSM IP M II S 0 ST ANSE 8 SS BIS äv GINIGL Gg- CGUNKANE KerSEN AE CGI GNAGET Z SINE ks GE: (0) SG CNN SE OTEEMSAS SEG GIN | GIGI EIS er GIRL GGR AGINES TG NNINEA TAG NINE AE ENNART ZE ANINGOA CE N I ANT OÉ H$N 9 EI FST NE OT NEN SETS CINENE VG TE EENSNE GA Eur Ni Se 9 N IG H$NY |9 HNGA |9 HIS AN 9 HANT le AN IF SI MN IFMNAM IF MAN 08 8 BÖR ASK N 10 = 0 NINE ÄR SS I9 HSS |O GRIS KO == ta NINE] (öl G SJ ud | F GIN (EI EET NI 0 (0 = 8 GE ANS 0 a RRANSE ES OREETS SE GE SAG ANSE ISO NINO POEIANENG |G + 10 a ANSSI GE ANSE KS RANSAMT Er Fa HNH jer NN 9 ANF GENI S ING GENE) N |A UNbN IG HNN IE uH$N I 9 9 N IF UNN le HNYU [I CET GREENE FÖ = 10) GE EINE ISFANNEN ET FO = 0 RS 9 M IT IA GET NGE NI GE NES KO REAM NI NGE IG Hole HUNNIT H$N 10 ER EGENAENIE EK: 9 MN IG H$NYN |e M IS MNN 6 MN I0 0 = |(0 = IG GUN VO = | RS 7 NEG MIG FANER EGR NIER ELER NEN ST AMS NIE 6 INET NING AE ANS] 0) RN talet OT MM IT UNN |GMNM |0 = 1-0) FRA NE |G NIE. CNE 7 INN fe TNT SE INT | Il S M IEMNM [BMSM I[GMNM IT MN IF MN TIO NS NING N 10 = 1 GIN OM I MSM IF M IEMSM IP Me UNH IF NG | VAANSST|IZ MNSIe JANSI | (0) NGT NSL 0 ce MSM IE UMAR GRAN | TED VA NIE KG KASK KA M IV MSM IC NNE [Ö JT ANS 2 Gc MS |G dT 10 SG NIGER ONE 0 FNS 4 10 0 GONE 0) = 10 TE (RA OT Sk IUZ ef fä BSK ENS 0 =" iz BISSE CET KÖRTS SA RS HT RT SS re ee NE & MSS Ir HS IP UNG 1|O LL Gr je CerSer en esk ISS GISERE EISErtg or EIS FIRAASE FAR SnG GEO ER = | INGE 4 10 == [es GINLGL ANS NG ESS SAN SE Vä SSG « 10 mA OSEENENS RSS tl 0 Sa KÖ GUN KS AG UNG IK0) söker ANNONS 0 SnlGA ENG CAXNE 10 = NE INET AGNE Fa GANSSKIGERANSIIGO EN SKK P N IG SIG MSS 6 SKE SA M |8 Silke WS Ile HSK le AMSSIe HSS ) I t1euT | s10qBorN | curvfes | ordonyY BSEM |BJEMBJIOG förmoda DIOGTM nen oO3ueH TA Fe "'SoPULM S9Pp (Z1—0 BJEYI) III PUN FUNJYIG "TEM Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 16 März, April, Mai. Der Luftdruck (700 mm +) auf 0” und Normalschwere reduziert. Helsingfors, Höhe iiber dem Meeresniveau 11,7 m. Dat. | - März. April | Mai. | | | 1 754,5 760,0 755,6 — | 2 47,9 52,2 632 | 3 NE | 42.7 60,4 4 54,9 | 51,9 | 67,9 5 46,3 | 59.4 66,0 6 49,2 | 64,9 | 62,6 7 | 57,0 60:84 66,7 | 8 59,7 64,6 67,6 | 9 61,9 590 «| 69,6 | 10 62,4 56,4 | 69,1 11 60,6 54,5 | 70,0 [20 | 38,6 46,5 66,3 13 | 57,0 55,4 | 62,9 14 59,3 60:8 60,0 15 62,5 48,4 | 53,1 16 61,5 442 | 58,8 es dte 66,2 39,0 | 62,7 18 67,9 60,1 58,2 19 | 68,5 60,7 | 60,1 20 67,0 71,0 55,2 21 73,5 Är | 54,9 DD 69,5 67,3 59,2 [EES | 61,0 54,2 | 56,4 | 2 55,9 488 | 63,2 25 64,0 48,7 65,8 26 | 64,6 57,9 69,7 27 | 63.4 58,8 69.3 28 NE 51,5 | (äl 20-00 64,0 49,3 | 71,0 30 | 67,8 48,0 68,0 il 49 0 — 64,7 | Mitt. 760,2 755,6 | 763,5 | Bidrag t.: känned. af Finl!. I. Abt. Vögel. 1. Turdus musicus L. Singdrossel. Sångtrast. Laulurastas. Ankunft. Ål. Apr. 27. Mariehamn. LK. Mai 2. Pälkjärwi. Sa 0 938. Åbo (TH. R.). | SÖ- >» 2. Korsholm. » 20. Karuna. | Apr. 26. Wörå. » 19. Sagu. » 29. Lappajärwi » — 9: Kimito. | (Met.). 2 Kin by: NIE » 22. Karstula. » 21. Wihti. » 20. Saarijärwi-On- Ny. » 26. Ekenäs (H.K-.). | nela. Mai I Esbo. » 23. Saarijärwi-Pa- Apr. 20. Nummela. juniemi. 19. Borgnäs. » 30. Jywäskylä. » 19. Weckjärwi. NS. Mai 05. Karttula. » 30. Lowisa (I—s). | Apr. 28. Haminanlahti. SKK » 24. Antrea-ITkäwal- Mai 7. Kuopio. kola. | » 5. Pielawesi. Sa. » 29. Huittis. NK. » 2. Wärtsilä. Mai 1. Wammala. | » 2. Juuka. ST. Apr. 21. Hattula. | » 2. Lieksa. » 19. Hausjärwi. | MÖ. Apr. 29. Esse-Överesse. » 20. Marjoniemi. (0 » 30. Korpisalmi. SS. Mai 2. S:t Michel NÖ. Mai 2. Ii-Olhawa. (N—m). JES » 5. Taiwalkoski. » 2. Nyslott. I IEG » 8 Inari. LK. » 7. Käkisalmi. F = 19. April (Sagu; Weckjärwi; Borgnäs; Hausjärwi); S = 8. Mai (Inari); A = 29. Tage. Brutgeschäft. SW. Juni 18. Lohja-Wohloinen, Nest mit 5 Eiern gefunden. Ny. Mai 16. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 4 Eiern (E. N—2g). MÖ. Juni 3. Gamlakarleby-Palma, Junge flägge. 2. Turdus iliacus. L. Rotdrossel. Rödvingetrast. Punasipi- rastas. Ankunft. Ny. Apr. 19. Ekenäs, einzelne | Ny. April 21. Helsingfors (ERSKROG | (R. P-n). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. é ST. April 23. Tawastehus. NS. April 30. Kuopio. 3. Wärtsilä. SS. » 29. S:t Michel(N-m). | NK. Mai SC » 29. Lappajärwi (Met.). KÖ. NS. » 30. Karttula. » » 2. Lieksa. 6. Korpisalmi. F = 19. Apr. (Ekenäs); S = 6. Mai (Kuhmoniemi); A = 17 Tage. Brutgeschäft. Ny. Mai 19. Helsinge-Rosendal, Nest m. 3 Eiern (E. N—g). 3. Turdus pilaris L. Wacholderdrossel. Björktrast. Räkätti- räastas. Uberwinterung. SW. Åbo (Th. R.); am 29. Jan. wurde bei Åbo-Muhkurinen ein grosser Schwarm gesehen (E. W. $5.). Sagu-Osmalaks. Finby-Hakkala. Sa. Huittis. ST. Marjoniemi. Ankunft. SW. Apr. 19. Karuna,ein Flug. | Sa. » 10: Kimito. » 17. Finby, ein gros- ser Flug. » 18. Wihti. Ny. » 16. Ekenäs (R. F.). | ST. » 19. Ekenäs, ca. 190 StL(ERTIKS): » 22. Esbo. » 18. Helsingfors-So- naby, viele ISS. (E. N-g). » 19. Borgnäs. » 21. Weckjärwi. » 18. Lowisa (I—S5s). SKE » 25. Antrea-Ikäwalt | kola. LK. » 25. Antrea-Koljola. J Hämeenkyrö. . Tammerfors, die ersten (Lilja). . T:fors, gemein. . Ruowesi. . Tawastehus. Hattula. 5. Hausjärwi. . Lammi. . Sysmä, viele. . 16. S:t Michel (N—m). . S:t Michel, 5 St. (N—m). . Walkeala. . Nyslott. 23. Käkisalmi. . Pälkjärwi. Bidrag t. känned, af Finl. 19 SÖ. Apr. 21. Lappajärwi |) NK. Mai 2. Lieksa, zahlreich (Met.). auf den Wiesen. NF. oo» 24. Saarijärwi. MÖ. Apr. 26. Esse-Överesse. » 26. Jywäskylä. KÖ. » 26 Kuhmoniemi. NS. >» 30: Suonnejoki. NÖT » 28: Karlö. » 22. Kuopio. » 29. H-Olhawa. » 30. Pielawesi. Mai 4. Pudasjärwi. NK. Mai 2. Wärtsilä. » 2. Ylitornio. » 2. Suojärwi. Ku. » 6. Taiwalkoski. Apr. 25. Juuka. | » 6. Kuusamo. >» 27. Ineksa, I St. IEA » 8. Inari. 0 SKApr. (Kimito); S-= 8. Mai (Inari); A = 28 Tage. Brutgeschäft. SW. Mai 30. Lohja-Wohloinen, mehrere Nester m. 5—6 Eiern. Ny. » 12. Ekenäs, Nest m. 3 Eiern (H. K.). » 13. Helsingfors, Nest m. 7 Eiern (E. N—g). Herbstwanderung. Ny. Nov. 15.—19. Helsinge- hyddan, 3 St. Drumsö, sehr (K. M. L.). grosse Fläge | Ny. Okt. 19. Lowisa (H. Bl.). (E. N—-g). NS. » 8 Karttula. Dec. 18. Helsinge-Drums- | NK. » 19. Suojärwi. ö, viele(E.N-g). | Nov. 22. Suojärwi, 8 St. » 24. Helsingfors-Alp- | 4. Turdus merula L. Schwarzdrossel. Koltrast. Mustarastas. Uberwinterung MÖ. März 3. Kalajoki, 1 GS (siehe Tierphänol. Beobachtungen, Jhrg. 1910; p: 20). Vorkommen. Ny. Apr. 4. Lowisa, 1 3'u. 1 Q gesehen. Die Vögel sollen sich hier schon einen Monat aufgehalten haben und fressen Ebereschenbeeren (H. Bl). 5. Cinelus cinelus (L.). Wasserschwätzer. Strömstare. Koski- kara. Uberwinterung. Ny. Jan., Febr., März. Lowisa, 4 St. Nat. o: Folk, H. 78, N:o 2. 20 NIE API Ny: Dec » SK » NI OR 6. Saxicola oenanthe L. Steinschmätzer. Lid. 28. 27. 22. Frähjalhrswanderung schnelle verlassen. Herbstwanderung. Ekenäs-Trollböle, 3 St. erschienen (H. K.). Helsinge-Kirchdorf, 2 St. Nyslott, mehrere angekommen. Jywäskylä-Haapaniemi, angekommen. . Jywäskylä-Haapaniemi: der Vogel hat die Strom- Stenskvätta. Kiwi- tasku. Ankunft. ISINERApPE 22: Abo; 3 Nb SS. Apr. 26. Nyslott. (P. D—rt). IDAG » 30. Käkisalmi 2 St. » 24. Åbo, viele (Suo- | SÖ. » 25. Lappfjärd. mal.). Mai 1. Korsholm. » 25. Sagu. Apr. 23. Wörå. » 23. Finby. » 25. Ylistaro. » 21. Wihti. NT. Mai 6. Saarijärwi-Paju- NY 4520: Ekenäs; Öv pb. niemi. (EE KS): Apr. 20. Jywäskylä. » 28. Helsingfors, 1St. | NS. Mai 9. Karttula. (E. N-g). Apr. 29. Haminanlahti. » 24. Weckjärwi. » 22. Kuopio. » 21. Towisa (EL BILD): Mai 1. Pielawesi. SK. » 25. Antrea-Koljola. | NK. Apr. 22. Wärtsilä. Sa. > 23. EuIttis: Mai 9. Suojärwi, 1 St. Mai 4. Wammala. | » 14. Suojärwi, ge- Apr. 26. Karkku( Hildén). mein. Mai : 4. Karkku-Kolju. Apr. 23. Lieksa. Apr. 27. Hämeenkyrö. » 24. Pankakoski. » 23. Tammerfors, 10 | MÖ. Mai 5. Esse-Överesse. St. (Lilja). I KÖ. » 4. Kuhmoniemi. SE » 23. Tawastehus. » 7. Puolanko. Mai 2. Lammi. NÖ » 3. IH-Olhawa. Apr. 30. Sysmä. » 5. Pudasjärwi. » 30. Marjoniemi. » 8 Ylitornio. SS. » 30. S:t Michel Ku. » 21. Kuusamo. (N—m). La. » 23. Inari. FP = 20. Apr. (Jywäskylä-Haapaniemi); S = 21. Mai (Kuusamo); VIS 1IERaRpe: Bidrag t. känned. af Finl. 21 Brutgeschäft. SÖ. Juni 5. Ylistaro, Nest mit 6 Dunenjungen. Abzug. Ål. Sept. 25. Korpo-Utö. | NS. Sept. 17. Kuopio, zum SU 26: A bo, (ER NR:): letzten Male » 3. Karuna. gesehen. » 13. Finby, zum | NK. » 15. Wärtsilä. letzten Male 4 1. Suojärwi, 2 St. gesehen. beobachtet. Ny. Aug. 14. Lowisa (I—Ss). Okt. 12. Pielisjärwi, Sa. Sept. 15: Huittis. St: Sar » 10. Sysmä. MÖ. Sept. 12. Esse-Överesse. » 19. Marjoniemi, » 1. Kuhmoniemi. zum letzten | NÖ. >» 10. Ylitornio. Male gesehen. | La. ur 45 Enar. IN » 2. Saarijärwi-Pa- juniemi. F =1. Sept. (Suojärwi; Kuhmoniemi); S = 26. Sept. (Åbo); ol = 200) CR 7. Pratincola rubetra (L.). Braunkehliger Wiesenschmätzer Buskskvätta. Pensastasku. Ankunft. Ny. Mai 1. Ekenäs (R. F.). | SS. Mai 7. S:t Michel, 1 St. ISGEKER Apr. 23: Huttis. (N=m): | NS. » 7. Haminanlahti. Brutgeschäft. Ny. Juni 18. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 5 frischen Eiern (E.N-g Sa. oo» 18. Karkku, Nest m. 6 Eiern (Hildén). 8. Erithacus philomela (Bechst.). Sprosser. Nordlig näktergal. Satakieli. Ankunft. SK. Mai 9. Antrea-Ikäwal- | ST. Mai 10. Hattula-Pelkola. kola. | ER or Kälkasalni. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 22 9. Erithacus rubeculus (L.). Rotkehlehen. Rödhake. Puna- rinta satakieli. Ny. Sa ke SS . INS: Ankunft. Apr. 24. H:fors (R.P—n). | NK. Mai 8. Wärtsilä. »; 19: "T:fors (Lilja). Apr. 27. Suojärwi, 1 St. Mai 1. S:t Michel Mai 4. Suojärwi, meh- (N—m). rere. » 2. Nyslott. Apr. 27. Lieksa. Apr. 30. Karttula. F = 19. Apr. (Tammerfors); S = 8. Mai (Wärtsilä); A = 19 Tage. MÖ. Ny. Sa. NS. INGE 10: Brutgeschäft. Juni 5. Gamlakarleby-Palma, Nest m. 6 Eiern. » 20. Gamlakarleby-Palma, Junge ausgeflogen. Abzug. 5. Helsingfors-Drumsö, 6 St. (E. N—g). » 7. Tammerfors (Lilja). 15. Kuopio. Sept. 20. Wärtsilä. Erithacus suecicus (L.). Blaukehlchen. Blåhake. Sini- rinta satakieli. Ta: Ankunft. Mai 22. Inari. 11. Erithacus phoenicurus (L.). Gartenrotschwanz. Röd- stjärt. Leppälintu. Ål. SW. Ankunft. Apr. 21. Mariehamn. Ny. Mai 19. Weckjärwti. Mai 6. Korpo-Utö. » 13. Lowisa (H.BL.). Apr. 29. Abo (Th. ERS). SK. -» 15. Antrea-Koljola. Mai 15. Karuna. Sa. » 6. Huittis. » 20. Sagu. » 4. Wammala. » 2. Kimito. » 4. T:fors (Lilja). ro: RiNby: » 5. Ruowesi-Tapio. » 1. Ekenäs (H. K.). | ST. » 2. Tawastehus. » 71. H:fors (E. Ng). » 4. Hattula-Pelkola. » 13. Borgnäs. Apr. 23. Sysmä. 1 St. Bidrag t. känned. af Finl. ST. Mai 7. Marjoniemi. SS. Mai 3. Kuopio. SS. » 1. S:t Michel(N-m). Apr. 30. Pielawesi. » 7. Nyslott. NK. Mai 5. Wärtsilä. LK. » 3 Käkisalmi. » 9. Suojärwi. 6: "Pälkjärwi. » 2. Juuka. SOT ON MNBILWasa » 13. Pielisjärwi. » 2. Wörå-Kovjoki. MÖ. >» 15. Esse-Överesse. NT. >» 18. Saarijärwi-Paju- | KÖ. » 6. Kuhmoniemi. niemi. NÖJTRT 16: H-Olhawa. » 6. Jywäskylä. » 4. Pudasjärwi. INSER 4 Suonnejoki, I Cj- Vi törn. FS: » IRON JE » 16. Taiwalkoski. » 2. Karttula. » 18. Kuusamo. » 7. Haminanlahti. | La. VISAT TAN F = 21. Apr. (Mariehamn); S = 18. Mai (Saarijärwi; Kuusamo); A = 27 Tage. Brutgeschäft. SW. Juni 18. Lohja-Wohloinen, Nest m. 6 frischen Eiern. Am 30. Juni im selben Nest Dunenjunge. Abzug. SW. Sept. 22. Korpo-Utö. | SS. Sept. 18. S:t Michel, noch FO SNA Bor (CER. Ro) anwesend. ML2 5 Rinby;, Zum NT. » 6. Saarijärwi-Pa- letzten Male juniemi. gesehen. NK. Aug. 24. Wärtsilä. Ny: Okt. 1. Helsingfors, 1 Sept. 8. Suojärwi, 1 St. St. (K.M.L.). | MÖ. » 10. Esse-Överesse. Aug. 19. Lowisa (I—s). | KÖ. -:» 16. Kuhmoniemi. Sa. Sept. 15. Huittis. NOS 5. Ylitornio. SM » 4. Sysmä. La. » 14. Inari. Fp = 19. Aug. (Lowisa); S = 29. Sept. (Åbo); 4 = 43 Tage. 12. Accentor modularis (L.). Hecken-Braunelle. Järnsparv. Rautiainen. E Brutgeschäft. Ny. Mai 14. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 4 frischen HEiern (E. N—g). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 24 13. Sylvia simplex (Lath.). Gartengrasmöcke. Trädgårds- sångare. Lehtokerttu. Ankunft. Ny. Mai 24. Ekenäs (H. K.). | SS. Mai 31. S:t Michel(N-m). Sa. » 28. T:fors (Lilja). I NS. » 29. Kuopio. SL » 26. Tawastehus. INE. » 29. Wärtsilä. P = 24. Mai (Ekenäs); S = 31. Mai (S:t Michel); A = 7 Tage. 14. Sylvia sylvia (L.). Dorngrasmäcke. Gråsångare. Har- maa kerttu. Ankunft. Ny. Mai 24. Ekenäs (R. F.). Apr. 30. Helsinge, 1 St. (E. N—g). Mai 14. Helsingfors-Drumsö, 1 St. (E. N—g). SS. » 1. Nyslott, gesehen. Brutgeschäft. Ny. Juni 22. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 5 Eiern (E. N—2g). 15. Sylvia curruca L. Zaungrasmäcke. Ärtsångare. Herne- kerttu. Ankunft. NS. Mai 25. Suonnejoki. | NK. Mai 25. Wärtsilä. » 11. Karttula. | Brutgeschäft. Ny. Juni 25. Helsingfors, Nest m. 3 ausgeschluäpften Jungen (E. N—g). 16. Hippolais hippolais (L.). Gartenspötter. Gulbröstad sån- gare. Kultarinta. Ankunft. Ny. Mai 24. Ekenäs (H. K.). Brutgeschäft. Ny. Juni 21. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 5 friscehen HEiern (E. Ng). Bidrag t. känned. af Finl. NN [7] 17. Phylloscopus sibilator (Bechst.). Waldlaubsänger. Grön sångare. Wihreäkerttu. Ankunft. Ny. Mai 7. Helsingfors-Högholmen (R. P—n). 18. Phylloscopus trochilus (L.). Fitislaubsänger. Lövsångare. Uunilintu. i Ankunft. SW. Juni 10. Korpo- Utö. ST. Mai 6. Marjoniemi. Mai 7. Åbo. SS. » 7. S:t Michel, meh- » 12. Karuna. | rere (N—m). » 25. Sagu. I ER. » 9. Käkisalmi. » 4. Wihti-Haitis. | » 8. Pälkjärwi. Ny. » 6. Ekenäs, viele. | SÖ. » 9. Lappfjärd. 6. Hifors (R. P—n). | » 9. Wasa. » 11. Borgnäs. » 4. Wörå-Kovjoki. » 18. Weckjärwi. | NT. » 16. Saarijärwi-Paju- Juni 3. Lowisa (I—Ss). | niemi. SK. » 2. Antrea-Ikäval- | » 9. Jywäskylä. kola. |RENES NE An Suonnejoki. Mai 25. Antrea-Koljola. | ED 9. Karttula. Sa. 2: Hurttis. | » 7. Haminanlahti. » 7. Wammala. | » 6. Kuopio. » 9. Karkku (A. u.K. | NK. » 8. Wärtsilä: Hildén). » 9. Suojärwi. » 4. Tammerfors, 1 | pr23eksa. St. (Lilja). | MÖ. » 13. Esse-Överesse. ST » 7. Tawastehus. I NÖ. » 9. H-Olhawa. » 6. Hattula. | Ca. » 24. Inari. » Te Sysmä. | FF =4. Mai (Wihti; Tammerfors; Wörå;) S = 3. Juni (Lowisa). 4 = 30 Tage. Brutgeschäft. Ny. Juni 3. Helsingfors-Sonaby, Nest m. 6 Eiern (E. N—g). » 5. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 7 Eiern (E. N—-g). LK. Juni 11. Käkisalmi, Nest m. 5 Eiern. Abzug. SS. Okt. 3. S:t Michel, I St. (N—=m). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 26 19. Phylloscopus rufus (Bechst.). Weidenlaubsänger. Gran- sångare. Tynnyrilintu. Ankunft. Ny. Mai 7. Ekenäs (H. K.). | LK. Mai 4. Käkisalmi. » 2. H:fors-Drumsö, NS. » 9. Karttula. 2 St.(E.N—g). » 9. Haminanlahti. » 7. "EROS! 2006. NIEESA08 7. Suojärwi, 1 St. (R. Pn). » 10. Pielisjärwi. SU. » 25. Tawastehus. KÖ. » 4. Kuhmoniemi. SS. » 7. S:t Michel, 3 St. (N—m). F =2. Mai (Drumsö); S = 10. Mai (Pielisjärwi); 4 = 8 Tage. Abzug. NK. Sept. 28. Suojärwi. 20. Calamodus schoenobaenus (L.). Schilfrohrsänger. Säv- sångare. Kaislakerttu. Ankunft. Ny. Mai 7. Ekenäs, bei Flyet (H. K.). SS. » 31. S:t Michel-(N—m). 21. Troglodytes troglodytes (L.). Zaunkönig. Gärdsmyg. Peukaloinen. Vorkommen. SS. Mai 7. S:t Michel, I St. (N-—m). NÅS. Apr. 21. Suonnejoki, 1 St. 22. Regulus regulus (L.). Goldhänchen. Kungsfågel. Hippläi- Vorkommen. Ny. Okt. 1. Helsingfors, im Botanischen Garten. LK. Jan. 13. Käkisalmi, 3 St. im Stadtwalde. 23. Parus major L. Kohlmeise. Talgoxe. Pakastiainen. Brutgeschäft. Ny. Mai 29. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 11 Eiern (E. N—g). Sa. Juni 7. Karkku, Nest m. 10 Jungen (Hildén). Bidrag t. känned. af Finl. 200 24. Parus ater L. Tannenmeise. Svartmes. Mustatiainen. Vorkommen. Ny. In Helsingfors bei Alphyddan wurde die Art am 1. Jan. und 26. März beobachtet (K. M. L-.). SS. Bei Nyslott wurde im Herbst 1 Ex. geschossen. 25. Parus cristatus L. Haubenmeise. Tovsmes. Töyhtö- tiainen. Vorkommen. Ny. Mai 25. Helsingfors-Fredriksberg, 1 St. gesehen (K. M. L.). 26. Parus borealis Sel. Longcech. Nordische Sumpfmeise. Nordisk mes. Hömötiainen. Vorkommen. Ny. In Helsingfors bei Alphyddan am 1. Jan. und wieder am 24. Dec. beobachtet. 27. Parus cinetus Bodd. Lappländische Sumpfmeise. Lapp- mes. Lapin tiainen. Winterwanderung. Sa. Kleine Fläge erschienen bei Tammerfors während der Wäntersi(S. Lilja in 0 Y; 15) pp. 15): Lö 28. Parus caeruleus L. Blaumeise. Blåmes. Sinitiainen. Winterung. Ny. März 11. Helsingfors, im Bot. Garten 1 St. (K. M. L.). Mai 12. Helsingfors, 3 St. (E. N—g). Brutgeschäft. Helsingfors-Kaisaniemi, Nest in einer Birke wird gebaut (Hildén). INGARA pr: kd. Herbstwanderung. INgarDee: 31 Ekenas, I St: (EL. Kl). Okt. 18. Helsingfors-Drumsö, 1 St. (E. N—g). Novi t6NKEelsmgtors (EC Y:, 18; Pp. 132) » 26. Helsingfors, bei Alphyddan, 1 St. (K. M. L.). LK. Okt. 31. Käkisalmi, 1 St. im Garten gesehen. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 29. Aegithalus caudatus (L.). Schwanzmeise. Stjärtmes. Pyrstötiainen. Vorkommen im Frihjahre. Ny. März 27. Ekenäs, 15 St. (H. K.). Jan. £Holsnptors (4, YA18,p. 78) » 12: Borgå, ca: 20 St. (Tf. ja FP; p-90): LK. » 11. Käkisalmi, ein Flug. Apr. 8. Käkisalmi. NÖ. Jan. 8. Uleåborg-Juurusjoki, ein Schwarm (L. Y. 15, Pp: 129); Brutgeschäft. SS. Mai 19. Bei S:t Michel ein Nest m. 8 Eiern in einer Birke gefunden (S. Reponen, L. Y., 15, p. 176). Vorkommen im Sommer. NK. Juli 15. Pielisjärwi, zw. Uimaharju und Pamilo ca. 20 St. beobachtet. Vorkommen im Herbst. Ny. Okt. 15. Ekenäs, ein Flug (H. K.). Nov. 27. Helsingfors (12 Y., 185 pA 15): NK. Okt. 4. Pielisjärwi, zw, Uimaharju u. Pamilo ca. 20 St. 30. Certhia familiaris L. Baumläufer. Trädkrypare. Puun- Vorkommen. LK. Jan. — Käkisalmi, in der Stadt. Ny. Dec. 24. Helsingfors bei Alphyddan (L—T). 31. Motacilla alba L. Weisse Bachstelze. Sädesärla. Wästä- räkki. Winterung. SW. Bei Dalsbruk 1 St. äuberwinterte (E. Q—m in F. J., 1911, p-LE2)5 Bidrag t. känned af Finl. Ankunft. Ål. Apr. 12. Mariehamn. SS. SW. » 24. Korpo-Utö. LK. EL65 Abo (Eh. KR.) » 28. Sagu. | SÖ. » 18. Kimito. » 23. Finby. » 17. Wihti. Ny. vs Ss Bkenas, 20 St. (ERS) » 19. Nummela. NT. » 19. Nurmijärwi. » 19. Helsingfors, 1St. | (E. N—-g). | » 20. Borgnäs. » 21. Weckjärwi. | rat kowisar(Ek. BI) | NS. SG » 21. Antrea-Ikäwal- | kola. | » 20. Antrea-Koljola. Sa. » 26. Huittis. » 20. Wammala. NK. » 25. Karkku. | » 19. Ulwila (Met.). » 29. Hämeenkyrö. | » 20. Tammerfors, 2 | St. (Lilja). » 20. Ruowesi (Met.). » 27. Ruowesi. ST: » 20. Jokioinen. Mai 1. Tammela. MÖ. Apr. 20. Tawastehus. KÖ. » 19. Hattula. » 20. Hattula (Met.). » 23. Hausjärwi. NÖ. » 19. Lammi. | » 26. Sysmä, mehrere. » 20. Marjoniemi. SS. » 20. S:t Michel, 1 St. / (N—m). Ku. » 23. S:t Michel, viele | (N—m). Ideas » 25. Walkeala. | Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. Apr. Mai Apr. Mai 215: . Käkisalmi. - Pälkjärwi. . Lappfjärd. . Wasa. . Korsholm. - Wörå-Kovjoki. . Ylistaro. - Alahärmä(Met.). . Karstula. . Saarijärwi-On- 29 Nyslott, 5 St. nela. Saarijärwi,Paju- niemi. . Jywäskylä. . Suonnejoki. . Karttula. . Haminanlahti. . Kuopio. . Pielawesi. . Wärtsilä. JSUOJAr Wi, 2 Dt . Suojärwi, viele. . Liperi-Käsämä. . Juuka. . Lieksa-Kewät- niemi. . Pielisjärwi-Hat- tuwaara. . Esse-Överesse. . Kuhmoniemi. . Puolanko. . Paawola (Met.). « Karlö. . Uleåborg. . H-Olhawa. . Pudasjärwi. . Pudasjärwti. Taiwalkoski,l St. FR RKITUS AMILO: Kemijärwi. Inari. 30 F = 12. Apr. (Mariehamn); S = 4. Mai (Suojärwi); A = 26 Tage. F = 2. Sept. (Antrea; Puolanko); S = 18. Okt. Ny. Mai SW. Sept. Okt. Sept. Okt. Sept. NY » Aug. Sept. Okt. SK. Sept. » » Sa. » » SILL » » » Okt. Tage. wästäräkki. SW. Mai Ny. » Budytes flavus (L.). Abzug. 15. Korpo- Utö. SS. 18. Åbo (E.W.S.). 16. Karuna. 2. Karuna, 2 IB: Schwärme. 28. Finby. 13. Ekenäs, ca. 50 | St (CERN): NI: 21. Lowisa (J.I—s). 19. Lowisa, die | NS. letzten(J.I-s). SO LEIOMISAA LL Ib: IL INIKS (ERBIL: 18. Antrea-Ikäwal- kola. MÖ. 27. Antrea-Ikäval- | KÖ. kola, 1 St. 2. Antrea-Koljola. 30. Huittis. 8. Ruowesi. NÖ. 30. Tawastehus. Ku. 10. Sysmä. La. 30. Sysmä, 1 St. 13. Marjoniemi,l St TS 14. Brutgeschäft. 23. Helsingfors, Nest im 6 Eiern (E Hauptankunft = 19.—23. Apr. Ankunft. Åbo, viele | Sa. (EI: NWESD: Helsingfors- SE Drumsö, viele | SiS. (E. N—g). I . N—-g). Okt. 1. S:t Michel, 1 St. (N—m). Sept. 20. Walkeala. » 20. Käkisalmi, noch anwe- send. y 16. Pälkjärwi » 16. Saarijärwi-Pa- juniemi. Okt. 6. Haminanlahti. Sept. 20. Kuopio. » 16. Wärtsilä. » 9. Suojärwi. » 23. Suojärwi. Okt. 2. Esse-Överesse. Sept. 27. Kuhmoniemi. Okt. 30. Kuhmoniemi, einzelne. Sept. 2. Puolanko. » 10. Ylitornio. » 20. Kuusamo. » 25. Kemijärwi. » 15. Inari. Gelbe Bachstelze. Mai 12. (Åbo); 4 = 46 Gulärla. Kelta- Tammerfors (Lilja). . Tawastehus. . S:t Michel (N—m). Bidrag t. känned. af Finl. 31 LK. Mai 6. Käkisalmi. INS. Mai 4. Haminanlahti. SÖ. » 7. Lappfjärd. NK. » 14. Suojärwi. NT. » 17. Saarijärwi-On- » 19. Lieksa. nela. KÖR 9. Kuhmoniemi. NS. » - 10. Karttula. F = 4. Mai (Haminanlahti); S = 19. Mai (Lieksa); A = 15 Tage. 33. Anthus pratensis (L.). Wiesenpieper. Ängspiplärka. Niit- tykirwinen. Ankunft. Ny. Apr. 14. Ekenäs (H.K.). | SS. Apr. 25. S:t Michel, eini- » 21. Helsingfors, 2St. | ge (N-—m). (E. N—g.). | NS. » 30. Kuopio. Brutgeschäft. Ny. Mai 28. Helsinge-Boxbacka, Nest m. 5 frischen FEiern (E. N—g). Abzug. Ny. Okt. 2. Helsingfors-Märraskär, grosse Fläge (E. N—g). » 15. Helsinge, ein grosser Flug (E. N—g). » 22. Helsingfors-Drumsö, ein grosser Flug (E. N—2g). 34. Anthus trivialis (L.). Baumpieper. Trädpiplärka. Metsä- kirwinen. Ankunft. Sa. Mai 11. Tammerfors, 1 | NT. Mai 11. Saarijärwi-On- St. (Lilja). nela. ST. Apr. 23. Tawastehus. NS: 7. Karttula. LK. Mai 7. Käkisalmi. F=7. Ma (Käkisalmi, Karttula); S = 11. Mai (Tammerfors; Saarijärwi); Å = 4 Tage. : 35. Otocorys alpestris (L.). Alpenlerche. Berglärka. Tun- turileiwonen. Ankunft. NS. Apr. 23. Kuopio-Haminanlahti. Abzug. NS. Okt. 6. Kuopio-Haminanlahti. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 32 36. Winterung. Alauda arvensis L. Feldlerche. Sånglärka. Peltoleiwonen. SK. Jan. 1. Wiborg, ein Flug gesehen, 1 Ex. wurde geschussen (EN Lönnförs) psi Ye psp- 20): Ankunft. SW. März 6. Korpo-Utö. Sa. März 26. Wammala. » 11. Nagu (Met.). » 21. Karkku, ein- TAN Abor (MRORE) zelne. » 26. Karuna, 2 St. Apr. 14. Karkku, meh- Apr. 5. Karuna, viele. rere. März 30. Sagu. » 8. Hämeenkyrö. Apr. 4. Kimito. März 29. Tammerfors, ca. März 31. Finby. 10 St. (Lilja). Apr. 16. Wihti. Apr. 9. Tammerfors, in Ny. März 14. Ekenäs, 3 St. Hunderten. (EISPRO): » 16. Ruowesi (Met.). Apr. 12. Ekenäs, grosse » 23. Ruowesi-Tapio. Scharen fliegen | ST. » 23. Jokioinen. Abends (R. März 25. Tammela. F-—s.). Apr. 2. Tawastehus, ca. » 15. Esbo. 6 St. März 7. Helsingfors, 5St. » 12. Hattula (Met.). (R. Pn). » 13. Hattula-Pelkola. » 20. Helsinge-Staf- » 16. Hausjärwi. fansby. (Ztg). » 8. Lamini. Apr. 12. Nummela. » 16. Sysmä. » 13. Nurmijärwi. » 10. Marjoniemi. » 9. Borgnäs. » 14. Marjoniemi, » 16. Weckjärwi. viele. März 14. Lowisa (I—s). KSK » 16. S:t Michel, 8 St. Apr. 11. Lowisa, viele (N—m). (I—Ss). » 23. S:t Miehoeb an SK. » 19. Kymi (Met.). Menge (N-m). » 20. Antrea-Ikäwal- » 21. Nyslott. kola. LK. » 21. Pälkjärwi. » 10. Antrea-Koljola. | SÖ. März 30. Lappfjärd, 1 St. » 15. Metsäpirtti Apr. 16. Wasa (Ztg). (GIN SES): » 9. Korsholm. März 30. Pyhäjärwi (Met.). » 8 Woörå-Kovjoki. Sa. » 30. Hinnerjoki(Met.). » 13. Ylistaro. Apr. 3. Huittis. . Alahärmä( Met.). Bidrag t. känned. af Finl. 33 SÖ: Apr. 12. Lappajärwi NK. Mai 1. Suojärwi, 2 St. (Met.). | » 4. Suojärwi, ge- NT. » 10. Karstula. mein. » 22. Saarijärwi-On- | Apr. 19. Liperi-Käsämä. nela. » 19. Juuka. » 23. Saarijärwi-Paju- | MÖ. » 13. Esse-Överesse. niemi. KÖ. » 24. Kuhmoniemi. » 16. Jywäskylä. NÖ. » 15. Paawola (Met.). » 9. Suonnejoki. | » 15 Karlö: NS: » 22. Karttula. | ». «9. Uleåborg. » 17. Haminanlahti. » 15. Ti-Olhawa. » 13. Kuopio. » 22. Pudasjärwi. » 16. Mömmölänlahti. | Mai 10. Ylitornio. » 20. Pielawesi. Ku. » 3. Kuusamo. NK. » 21. Wärtsilä. La. » 8 Kemijärwi. Pp = 6. März (Korpo-Utö); S = 4. Mai (Suojärwi); A = 59 Tage. Fär März 17 Daten, för April 59 und fär Mai 5 Daten. Hauptwellen: 6.—9. März, 14 u. 15 März, 8.—10. April, 125: 13. April, 15.—17. April und 21.—23. April. Brutgeschäft. SÖ. Mai 16. Ylistaro, Nest m. 2 Eiern. Abzug. SW. Sept. 25. Korpo-Utö. I Ny. Okt. 30. Helsingfors- Aug. 28- Abo (Th. R.): | Drumsö- 1 St. Sept. 22. Karuna, Scharen | (E. Ng). » 29. Karuna, Scharen. | Sa. Sept. 20. Huittis. Okt. 15. Karuna, 1 St. NT. Okt. 10. Saarijärwi- Pa- Ny. » 18. Helsingfors- juniemi. Drumsö, ein | MÖ. » 18 Esse-Överesse, Flug (E. N-g). | KÖ. Sept. 20. Kuhmoniemi. = 20: Sept. (Huittis; Kuhmoniemi); S = 18. Okt. (Helsing- fors; Esse); A = 28 Tage. 37. Lullula arborea (L.). Heidelerche. ”Trädlärka. Metsä- leiwonen. Ankuntt. NS. Apr. 17. Haminanlahti. INNE. » 27. Pielisjärwi-Pankasaari. [SG] Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 34 SSE JUN Ny: Okt. 38. munen. Ny. Jan. 26. WS. Febr. 6. Märtz 13. Apr. 2; ER Ny. März 25. Apr. 9. EI [L0S März 27: SK. Aprils: YE OS Su. März 10. » 22. ISKSS LADES 8. » 9. IR » Sö SÖ. » 3 » 4: NT. März 22. Brutgeschäft. NON, Lr Bo 10; Po LAG Abzug. sen wurde (E. N—2g). Passerina nivalis (L.). Winterung. Helsingfors, 10 St. Ankunft. Åbozs6 St: CE NIE WW. S.). Åbo (ThERe | Åbo 25—30 St. (ERS): Lohja-Wohloi- nen (E. W. S.). Ekenäs, 50 St. | NS. gegen E flie- gend (ELK): Helsingfors, ca. 50 St. Weckjärwi. Lowisa (I—5s). NK. Antrea-Ikäwal- kola. Kouwola W..N:)- Wammala. Ruowesi-Tapio. S:t Michel (N—m). Nyslott. Käkisalmi. Lappfjärd. (E. Schneeammer. Wasa, ca. 100 St. | Karstula. Ku. Apr. 3 » 6 hälla März 31. Apr: IL » 8. » 2 März 31. Apr. 19. OS (0) ». 22 » 6 Apr. Apr. März 26. Apr. 2. März 25. Apr. 14. 1. Kristina, Nest m. 5 bebräteten Eiern (W. Repo- 30. Helsingfors-Drumsö, 2 St., von denen ein geschos- Snösparv. Pul- 3. Saarijärwi-On- nela, 1 St. . Saarijärwi Pajuniemi, ein Flug. Jywäskylä. Sumiainen(Met.). Suonnejoki. Karttula. Haminanlahti. Kuopio. Kuopio, noch anwesend. D. Suojärwi. . Juuka. . Pielisjärwi, auf dem See Pan- kajärwi 9 St. . Esse-Överesse. . Kuhmoniemi. . Puolanko. Karlö. . Uleåborg (Dahl). T-Olhawa. Pudasjärwi. Ylitornio. Kuusamo. Bidrag t. känned. af Finl. La. Apr. 1. Kemijärwi. | sbGsnApr:s 6siInarir F — 10. März (Wammala); S = 22. Apr. (Juuka); A = 43 Tage. Abzug: Se OK: le, ELUIGLS. NS. » 10. Haminanlahti. NK. » 11. Pielisjärwi, 2St. Ny. Sept. 3. Helsingfors, 1 St. Dec. 2. Helsingfors, 1 St. » 18. Helsingfors- Drumsö, 10St. (E. N-g). | F = 10. Okt. (Haminanlahti); S = 18. Dec. (Helsingfors) A = 69 Tage. 39. Emberiza citrinella (L.). Goldammer. Guldsparv. Kelta- sirkku. Uberwinterung. Ny. Jar. 1. Lowisa (H. BL). | Ny. März 13. Kyrkslätt (F.J., Febr. 2. Lowisa (I—s). | p- 140). März 12. Lowisa (H. Bl.). | CK. Apr. 15. Käkisalmi. Ankunft. KÖ. Apr. 14. Kuhmoniemi. | NÖ. Apr. 15. Karlö. Brutgeschäft. Ny. Mai 28. Ekenäs, Nest m. 4 Eiern (H. K-). » 19. Helsinge, Nest m. 5 Eiern (E. N—g). 40. Emberiza hortulana L. Gartenammer. Ortolansparv. Peltosirkku. Brutgeschäft. MÖ. Juni 29. Gamlakarleby-Palma, Junge ausgeflogen. 41. Emberiza rustica Pall. Waldammer. Videsparv. Pohjan- sirkku. Brutgeschäft. NK. Juni 12. Pielisjärwi, bei Jongunjoki Nest m. 6 Eiern. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 42. Emberiza schoeniclus (L.). Rohrammer. Sävsparv. Pajusirkku. Ankunft. Sa. Apr. 23. Tammerfors (Lilja). NT. Mai 1. Saarijärwi-Onnela. Abzug. Ny. Okt. 22. Helsingfors-Drumsö, 1 &' u. 1 O (E. N—g). » 30. Helsingfors-Drumsö, 1 3" (E. N—g). 43. Loxia curvirostra L. Fichten-Kreuzschnabel. Mindre korsnäbb. Pienempi käpylintu. Brutgeschäft. Ny. Apr. 7. Helsingfors Drumsö, Nest m. dem ersten Ei (E.N-g). » 24. Helsingfors-Fredriksberg, Nest mit 4 stark bebrä- teten Eiern (E. N—g). Vorkommen. SS. Mai 7. S:t Michel, viele Schwärme von ca. 15—20 $St. (N-—m). 44. Loxia bifasciata Brehm. Weissbinden-Kreuzschnabel- Bändelkorsnäbb. Kirjosipikäpylintu. Vorkommen im Frihjahr. Ny. Jan. 2.—5. Helsingfors, mehrere (I. Hildén L. Y., 18, p. 78). SS. März 20. Sääminki, 1 O' beobachtet. Apr. 15. Nyslott, 1 St. geschossen (L. Y., 16, p. 104). Vorkommen im Herbst. Ny. Nov. 5. Helsingfors, 3 St. (R.: P—n). p SS. Okt. 20. Nyslott, I & (A. E. Fri, Medd. Soc. I". Fl fenn., 41, p. 22). Dec. 6. Sääminki, 1 OR 45. Pinicola enucleator (L.). Hakengimpel. Tallbit. Tawio- kuurna. Winterung. LK. Febr. 9. Käkisalmi. Bidrag t. känned. af Einl. 37 Herbstwanderung. Ny. Nov. 26. Helsingfors (L. Y., 18, p. 78). NS. Okt. 28. Haminanlahti. » 153: Pielisjärwi, 6—7 St. 46. Carpodacus erythrinus (Pall.). Karmingimpel. Röd- hämpling. Punawarpunen. Ankunft. Ny. Mai 7. Helsingfors-Drumsö, 2 I'g" (E. N—g). Brutgeschäft. Ny. Juni 20. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 535 frischen HEiern (E. N—g.). Sa. » 3. Tammerfors, Nistbau begonnen (Lilja). 47. Pyrrhula pyrrhula (L.). Gimpel. Domherre. Punatulkku. Uberwinterung. Ny. Apr. 18. Helsingfors, zum letzten Male in Schwärmen gese- hen (R. Pn). Herbstwanderung. NYIENOv. 25. Helsingfors (1. Y3 18, p- 78). Sept. 26. Lowisa (I—s). 48. Chrysomitris spinus (L.). Erlenzeisig. Grönsiska. Wihreä warpunen. Winterung. NY: Jan. SpRkenasskdr sm ÖR EIRS): » 1. Helsingfors, ca. 10 St. (R. P—n). An Ankunft. SW. März 21. Abo, eim Schwarm von ca. 150 St. (E. W. 5.) Ny. Apr. 10. Lowisa, kleine Scharen (I—s). SS. Mai 5. S:t Michel (N—m). NK. » - Wärtsilä. bo AN Abzug. SS. Sept. 18. S:t Michel, noch anwesend (N—m). Nat: o. Folk, H. 78, N:o 2. 38 49. Acanthis cannabina (L.). Hänfling. Hämpling. Hemp- ponen. Ankunft. STF. März 29. Åbo, ca. 150 St. auf Telephonendrahten sitzend (CISRESSE NYSE Apr bl öBkenas, IG utr OS(ERTKS » 24. Helsingfors, einzelne (R. P—n). LK. Mai 09. Käkisalmi. Brutgeschäft. Ny. Mai 19. Helsinge, Nest m. 5 stark bebräteten FEiern (E. N—g). Abzug. LK. Sept. 20. Käkisalmi, noch anwesend. 50. Acanthis linaria (L.). Birkenzeisig. Gråsiska. Urpiainen. Winterung. Ny. Jan. 1, 4. u. 16. Helsingfors, Scharen. (K. M.L. u. E. N—g.). Febr. 24. Helsingfors (K. M. L.). Jan. 1. Lowisa (H. Bl.). Ankunft. Ny. März 19. Helsingfors (E. N—g). INO CAPE 1 Karlo! » 30. Uleåborg (Dahl). Brutgeschäft. SS. Juni 2. S:t Michel, Nest m. 7 Eiern (W. Reponen, L. Y., [6 STL): NS. Mai 23. Suonnejoki, Nest wird gebaut. 51. Carduelis carduelis (L.). Stieglitz. Steglitz. Tikli. Winterung. Ny. Jan. 9. Ekenäs, ca. 20 St. (H. KK): » 6: Helsingfors, ca. 30 St. (CY 185 pos): Febr. 19. Helsingfors, 1 St. (R. P—n). Jan; 16: Lowisa, 6: St: (EL Bl): Bidrag t. känned. af Finl. 52. Chloris chloris (1L.). 39 Gränling. Grönfink. Wihreäpeir- ponen. Uberwinterung. SA bog (Eh R-)- Ny. — — Ekenäs, mehrere (R. F-.). Febr. 26. Ekenäs, ca. 10 St. (H. K:.). » 19. Helsingfors. SiS. » 28. S:t Michel (Nm). Ankunft. Ny. März 25. Lowisa, 6. St. (I-—s). ST. Apr. 23. Tawastehus: Vorkommen. NÖ. Juli 6. Bei Oulunjärwi gesehen (E. Merikallio). Brutgeschäft. Sa. Juli 21. Karkku, Nest mit grossen Jungen (Hildén). 53... Fringilla coelebs L. Buchfink. Bofink. Peipponen. Uberwinterung. SW. Åbo (Th. R.). Am 29. Jan. wurde 13", am 16. März 1Q beob- achtet (E. W. $.). Ny. Ekenäs, J'g' u. QQ. Helsmators im; Jan. (f.d, ps 25): Helsinge in Febr. (Ehrnrooth). Lowisa (I—s). Ankunft. OK Ål. März 27. Mariehamn. Sm. Apr: t8: Korpo-Utö. » 6. Åbo. März 31. Karuna, 4 St. Apr. 7. Karuna, ein Flug. » 3. Sagu. FRV Kimito. » 4. Finby. März 31. Wihti. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. L | Ål. März 13. Mariehamn, 1 St. SW. Apr. 18. Korpo-Utö. Apr. 6. Finby. 40 NyY. SK. SSL SIS. LK. SO März 30. 13. » Apr. 9. 2 Lå 16. 14: SS 116: Ib7å 20. . Helsingfors . Antrea-Koljola. . Huittis. Sa. . Wammala. . Karkku. . Hämeenkyrö. . Tammerfors, 1 St. FT :förSHKOTIKSS . Ruowesi (Met.). | . Ruowesi-Tapio. . Jokioinen. . Tammela. . Tawastehus. | . Hattula-Pelkola. | . Hausjärwi. - Sysmä. . Marjoniemi. | . S:t Michel, 1 St. . S:t Michel, meh- NT Ekenäs. Kyrkslätt (F. J., p- 140). Esbo. (BR. Pn). Nummela. Nurmijärwi. Borgnäs. Weckjärwi. Lowisa (I—5s). Antrea-ITkäwal- kola. (Lilja). | SS. rere. . Walkeala. . Nyslott. Käkisalmi. . Pälkjärwi. . Lappfjärd. . Wasa. . Korsholm. . Wörå-Kovjoki. SÖ. Ylistaro. NY: SK. SHle LK. [CS Helsingfors (R. Pn). 20. Nummela. . 22. Weckjärwi. 24. Lowisa. 23. Antrea-Ikäwal- kola. 2. Antrea-Koljola. 222-EuWttnSst 16. Wammala. . 23. Tammerfors, 15St (Lilja). 29. Tammerfors, viele (Lilja). . 25. Hattula-Pelkola. . 24. Sysmä. 20. Marjoniemi. . 29. S:t Michel (N—m). 30. Walkeala. . 20. Käkisalmi. 24. Pälkjärwi. 22. Lappfj ärd. 12. Korsholm. Bidrag t. känned. af Finl. ATP NS. MÖ. KOL Ku. La. Mai Apr. » » (Öf . Lappajärwi (Met.). . Karstula. . Saarijärwi-On- nela. . Saarijärwi-Paju- | niemi. . Jywäskylä. . Suonnejoki. . Karttula. . Haminanlahti. . Kuopio, die ersten. . Kuopio, Scharen. . Pielawesi. - Wärtsilä. . Suojärwi, 3 St. . Suojärwi, Scha- ren. . Juuka. . Lieksa. . Esse-Överesse. . Kuhmoniemi. . Puolanko. SEKarlo. . Uleåborg (Dahl). . H-Olhawa. . Pudasjärwi, 3St. . Pudasjärwi, mehrere. Ylitornio. . Taiwalkoski,3St. 20. 18. Kuusamo. Inari-Thule. Ku. La. NK. Mai Apr. » 28. 10. 41 10 - Saarijärwi-On- nela. . Saarijärwi-Paju- niemi. . Jywäskylä. : ISuonnejoki. . Haminanlah ti. SÖK Kuopio. 4. Wärtsilä. . Saarijärwi. . Juuka. . Esse-Överesse. . Kuhmoniemi. . Puolanko. . Karlö. . Hi-Olhawa. . Ylitornio. Kuusamo. Inari- Thule,1l St. F = 27. März (Mariehamn); S = 3. Mai (Ylitornio); A = 37 Tage. Ankunft der S'0': 27. März (Mariehamn); S = 23. Apr. (Suo- järwi); A = 27 Tage. Ankunft der QC: 2. Apr. (Helsingfors); SE=3: Mai (Ylitornio); A = 31 Tage. Ny. Brutgeschäft. Mai 19. Helsingfors, Nest m. 5. Eiern (E. N—g). Juli 15. Lowisa, Junge flägge (I—s). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 42 Abzug. STV. Okt. 10. Korpo-Utö. NT. Okt. 1. Saarijärwi-Paju- Sept. 24. Karuna, ein niemi. Flug. | NS. » 4. Karttula. Ny. Aug. 26. Lowisa (J. I—s). | » 15. Haminanlahti, Okt.” 95 Lowisa (EH. Bl.). | 1 St: SK. Sept. 19. Antrea-Ikäwal- | NK. Sept. 21. Wärtsilä. kola. » 25. Suojärwi. Sa. » 3 Huittis. Okt. 35. Suojärwi. SS. Sept. 24. S:t Michel, noch | MÖ. oo» 8 Esse-Överesse. anwesend. » KÖ. Sept. 26. Kuhmonienri. » 18. Walkeala. | Okt. 3. Kuhmoniemi, LE » 20. Käkisalmi. | einige. » 27. Pälkjärwi. Aug. 26. Puolanko. NT. » 30. Saarijärwi-On- Ku. Sept. 18. Taiwalkoski. nela. | » 20. Kuusamo. | La. Okt. 3. Inari. F = 3. Sept. (Huittis); S = 10. Okt. (Korpo-Utö); A = 37 Tage. Winterung. SW. Nov. 24. Åbo (Suomal.). SW. Dec. 29. Tammerfors, 10 » 23. Karuna. (Lilja). Dec. 30. Sagu. 54. Fringilla montifringilla L. Bergfink. Härkäpeipponen. Uberwinterung. Ny. Jan. 6. Ekenäs, ca. 20 St. (H. K'). » 3. Helsingfors (£. YV.; 18; P3 195 CJ Ankunft. Ny. Apr 15. Helsingfors, NT. Apr. 30. Saarijärwi-On- mehrere. E nela. ST. » 8. Hattula-Pelkola. | NS. Mai 7. Suonnejoki. » 27. Janakkala, 1 & » 7. Karttula. tot gefunden Apr. 24. Kuopio. (BKEMIRD: NK. Mai 3. Pielisjörwi-Par- SS. Mai 2. S:t Michel talanmäki. (N—m). Las + 16: dnari F =8. Apr. (Hattula); = 7. Mai (Suonnejoki; Karttula); Ar D9mpPape: Bidrag t. känned. af Finl. 43 Abzug. Ny. Okt. 29. u. 30. Helsingfors-Drumsö, viele (E. N—g). 55. Passer domesticus (L.). Haussperling. Hussparv. Koti- warpunen. Brutgeschäft. Ny. Mai 13. Helsingfors, Nest m. 6 friscehen Eiern (E. N—g). 56. Passer montanus (L.). Feldsperling. Pilfink. Metsä- warpunen. Vorkommen. NK. Nov. 30. Lieksa, 1 St. beobachtet. 57. Coccothraustes coccothraustes (L.). Kernbeisser. Sten- knäck. Nokkawarpunen. Winterwanderung. Sa. HFebr. 26. Tammerfors, 1 St. (Lilja, L. Y. 15, p. 115). 58. Sturnus vulgaris L. Star. Stare. Kottarainen. Uberwinterung. Ny: Strömfors, ca. 6 St. (J. I—s). SK. Wiborg, einige (Fr. Lönnfors, L. Y., 15, p. 29): . Ankunft. Ål. März 21. Mariehamn. I Ny. März 5. Ekenäs, einzelne SIW. » 2. Korpo-Utö. (CERERSE » 13. Nagu (Met.). » 25. Ekenäs, 15 St. REN (EE) Apr. 5. Karuna, 2 St. Apr. 16. Esbo. » 10. Karuna, ein » 1. Helsingfors, 1St. Flug. » 5. Helsingfors,5 St. März 31. Sagu. (R. Pn). BST Kimito. März 16. Helsinge (Ehrn- » 16. Finby. rooth). » 27. Wihti. Apr. 14. Nurmijärwi. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 44 NY. Ve [LE Sa. März 30. » 30. » 16. ADLIG März 25. Apr. 15. März 27. AD s ul März 20. APE. (2: De IG > föl. ST pe NE März 25. » 22. Apr. 13. an: Ja Us » 14. » 5 » AG LK. März 30. DAS Apr. 22. SÖ. RE AS März 29. Apr. 2. > 18: März 14. SK. BrS0: Apr. 17. Borgnäs. Weckjärwi. Lowisa (1—5s). Pyhäjärwi( Met.). Antrea-ITkäwal- kola. Antrea-Koljola. Hinnerjoki (Met.). Huittis. Wammala, 1 St. Wammala, viele. Karkku, die ersten. Karkku, meh- rere. Ulwila (Met.). Hämeenkyrö. Tammerfors, 1St. | (Lilja). Tammerfors, 20 St. (Lilja). Ruowesi ( Met.). Ruowesi. Jokioinen. Tammela. Tawastehus,2 St. Hattula-Pelkola. Hausjärwi. Lammi. Sysmä. 5. Marjoniemi, 4St. ISS. » SE S:t Michel (N—m). Nyslott. Käkisalmi, 3 St. | Räisälä (Met.). Pälkjärwi. Lappfjärd. Wasa. Korsholm. SÖ. NS. La. März 22. » 27. Apr. 9. » 8. » 8. » 8 » fö » 12 » 8. » 9 » 25 Wörå-Kovjoki. Ylistaro. Lappajärwi (Met.). Karstula. Saarijärwi-On- nela. . Saarijärwi-Paju- niemi. Jywäskylä. . Suonnejoki. Karttula. Haminanlahfti, J) St. 5. Haminanlahti, viele. . Kuopio-Rätti- mäki, 3 St. (E. W. 8). » 18 Pielawesi. Mai 5. Wärtsilä. » 5. Suojärwi. » 2. Juuka: Apr. 9. Esse-Överesse. » 28. Kuhmoniemi, 200 » 6. Uleåborg. Mai 5. LH-Olhawa. Apr. 27. Pudasjärwi-Pie- tarila. Mai 13. Kemijärwti. Vorher is die Art hier nicht beobachtet worden. » 6. Muonio. 1 St. geschossen (J. Montell, Medd. F. Fl. fenn., 39,p-50). » 19. Inari. pF = 13. März (Nagu); S = 5. Mai (Suojärwi; H-Olhawa; Wärt- silä); 4. = 53 Tage. Bidrag t. känned. af Finl. Brutgeschäft. SW. Juni 9. Finby-Hakkala, die Jungen haben das Nest verlassen. » 17. Lohja-Wohloinen, ebenso. Ny: Mai 14. Helsingfors-Drumsö, 5 frische Eier (E. N—g). Juni 8. Lowisa, Junge fluägge. SÖ: » 14. Ylistaro, ebenso. NS. » 18. Karttula, ebenso. » 19. Haminanlahti, ebenso. KÖ. Kuhmoniemi- Korpisalmi, die Art nistete hier zum ersten Male. NÖ. Pudasjärwi, auch hier nistete die Art jetzt zum ersten Male. Albino. ST. Juni 14. Forssa, eine junge gelblich weisse Stare beobachtet (ESV TIG. p. 105). Abzug. SW. Sept. 26. Åbo (Th. R.). SÖ. Sept. » 23. Karuna. Okt. » 30. Finby. Ny. Nov. 3. Helsingfors- | NT. Sept. Drumsö, 2 St. | (E. N-g). | MÖ. Okt. Sa. Okt. 10. Huittis. IKON FA nig: IST. » 18. Tawastehus. 16. Lappfjärd. 20. Lappfjärd, ein Flug. 13. Saarijärwi-Paju- niemi. 6. Esse-Överesse. 4. Kuhmoniemi. Fp = 13. Sept. (Saarijärwi); S = 20. Okt. (Lappfjärd); A = 37 Tage. Winterung. SS. Dec. 21. S:t Michel, 3 St. gesehen (S. Reponen, L. Y., 1630) 59. Pastor roseus (L.). Rosenstar. Rosenstare. Punakotta- rainen. Vörkommen. NT. Mai 10. Suonnejoki, 1 St. beobachtet (J. E. Rahm). 60. Oriolus oriolus (L.). Pirol. Gylling. Ankunft. SS. Mai 27. S:t Michel (N-—m). LK. » 24. Käkisalmi. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. Kuhankeittäjä. 46 61. Nucifraga caryocatactes (L.). Nusshäher. Nötkråka. Pähkinähakkinen. Einwanderung. Ende des Sommers und während des Herbstes 1911 fand eine Invasion von zahlreichen (vielen Tausenden) Nusshähern statt. Nach E. Merikallio geht aus dem vom E. W. Suomalainen und ihm zusammengestellten (Medd. F. Fl. fenn. 39, p. 121—128 und 243; ibid. 40, p. 28—36 und 302) Datenmaterial hervor, dass die Fremdlinge zuerst und zwar Mitte August in den mnördlichen Teilen des Landes erschienen und dort in viel grösseren Scharen als im Säden auftraten. Auf Grund der Untersuchung von E. W. Suomalainen gehörten — mit Ausnahme von 1 Ex. der Haupt- form — alle erlegten Stäcke zur duännschnäbeligen Form, zur Sub- species macrorhynchos Brehm. Dem von den zwei genannten Verfassern schon wveröffent- lichten Datenmaterial können hier die folgenden Beobachtungen als neu hinzugefägt werden: Ny: Aug. 23. Ekenäs-Skåldö, 6 St. (H. K.). » 24. » » 20 oo» » Sept. 16. Lappwik, 8 St. (H. KK). » 24. Jussarö, 4 St. (H. 6 Aug. 31. Helsingfors-Drumsö, 2 ST. Sept. 13. Heinola-Marjoniemi, 2 LK. Okt. 30. Käkisalmi-Multamäki. NK. Aug. 31. Pielisjärwi-Partalanmäki, 2 St. KÖ. » 10. Kuhmoniemi-Korpisalmi, 4 St. St. (E: Ng): St. Nach diesen und den fruäher mitgeteilten Angaben wurden die einwanderden Nusshäher zuerst am 10. August beobachtet (in Kuhmoniemi- Korpisalmi). 62. Pica piea (L.). Elster. Skata. Harakka. Ankunft. La. Mai 8. Inari-Thule, 2 St. Brutgeschäft. Ny. Apr. 23. Helsinge, Nest mit 6 frischen Eiern (E. N—g). Bidrag t. känned. af Finl. BSS Sn 63. Coloeus monedula (L.). Dohle. Kaja. Naakka. Ankunft. NY. CAPE: 7. Lowisa (I-—s): LK. März 5. Käkisalmi. SS. » 2. S:t Michel | Apr. 8. Käkisalmi, 3 St. (N—m). | » 14. Käkisalmi, 5 St. » 21. Nyslott, 2 St... | Fr = 5. März (Käkisalmi); S = 21. Apr. (Nyslott); A = 47 Tage. 64. GCorvus frugilegus L. Saatrabe. Råka. Peltowaris. Ankunft. SW. März 26. Dragsfjärd, 1St. | NS. Apr. 2. Karttula. SÖ. »- 27. Ylistaro. NK. Mai 7. Pielisjärwi-Pan- | (PF. J., p. 112). | eD- Kuopio. NS. Apr. 14. Suonnejoki. | kakoski, 2 St. EV Mäarz (Dragsfjärd); S = 22. Apr. (Kuopio); A ="27 Tage. 65. Corvus cornix L. Nebelkrähe. Kråka. Waris. Uberwinterung. Ål. Mariehamn. SS. S:t Michel. SW. Åbo; Sagu; Finby; Wihti. | LK. Pälkjärwi. Ny. Ekenäs; Helsingfors; SÖ: Wasa. Weckjärwi; Lowisa. NT. Saarijärwi; Jywäskylä. SK. Antrea. NK. Wärtsilä; Juuka. Sa. Huittis; HämeenkyrÖö; KÖ. Kuhmoniemi. Tammerfors. NÖ. Karlö. ST. Sysmä; Marjoniemi. U Ankunft. SW. Febr. 22. Korpo-Utö. | NT. März 31. Karstula. März 25. Åbo. » 31. Saarijärwi. » 20. Karuna. » 24. Jywäskylä. Ny. Apr. 6. Helsingfors. NS. » 22. Karttula. SK. März 10. Antrea-Koljola. Apr. 14. Kuopio, eine » 20. Hämeenkyrö. Schar von ca. » 9. Ruowesi. 120 St. SÖ. » 5. Wörå-Kovjoki. NK. März 1. Suojärwi. Nat: 0: FölkS Ej 18; N:o 2. 48 MÖ. KÖ. NÖ. F= SW. SW. SW. ISA. IS RE Sö. FF = März 14. Esse-Överesse. NÖ. Apr. 4. Ylitornio. Apr. 1. Kuhmoniemi. Ku. » 6. Taiwalkoski,2St. » 10. Puolanko. » 10. Kuusamo. März 26. Uleåborg. La. » 6. Kemijärwi. » 29. Ti-Olhawa. » ,20. JInari. Apr. 6. Pudasjärwi. 22. Febr. (Korpo-Utö); S = 14. Apr. (Kuopio); A = 51 Tage. Beginn der Nestbaus. APEI AD O: ST. Apr. 20. Lammi. März 30. Karuna. SS. März 16. S:t Michel. » 28. Finby. SÖ. Apr. 25. Wörå-Kovjoki. Apr. 18. Ekenäs. NT. März 30. Saarijärwi. » 15. Borgnäs. Apr. 20. Karttula. » 8 Weckjärwi. NK. 72; Waärtsila » 3 Lowisa. » 22. Suojärwi. » 25. Antrea. » 5. Juuka. » 11. Tawastehus. KÖ. Mai 10. Kuhmoniemi. » 20. Hattula. NÖ. Apr. 26. IH-Olhawa. 16. März (S:t Michel); S = 26. Apr. (ITi-Olhawa). Zeit des FEterlegens. Apr. 23. Helsingfors-Drumsö, Nester mit wvollen Gelegen. Mai 18. Ylistaro, Nest m. 5 frischen Eiern. Apr. 29. Kemijärwi, Nest m. 3 Eiern. Junge wurden fliigge. Juni 17. Lohja-Wohloinen, 4 St. flugge Junge. Begqginn der Strichzeit. Juli 10. Åbo. NK. Aug. 20. Wärtsilä. Aug. 15. Karuna. » 26. Leppäniemi. » 15. Lohja-Wohloi- | MÖ. » 15. Esse-Överesse. nen. KÖ. » 8 Kuhmoniemi. Juli 1. Hämeenkyrö. | » 30. Puolanko. Juni 28. Marjoniemi. La. » 16. Kemijärwi. Aug. 25. Pälkjärwi. | Juli 28. Inari. » 26. Wörå-Kovjoki. | 28. Juni (Marjoniemi); S = 30. Aug. (Puolanko). Bidrag t. känned. af Finl. 49 Wandernde Scharen im Herbst. SW. Okt. 28. Korpo-Utö. I Ny. Sept. 6. Weckjärwi. Sept. 3. Sagu. STAS OVR SFAI Gr e a: 29. Finby. NÖ. >» FTYVLIGOrNIOS Ny. » > 38 Borgnäs. 66. Lanius excubitor L. Raubwärger. Varfågel. Isompi lepinkäinen. Herbstwanderung. : NK. Sept 24. Pielisjärwi-Nurmijärwi, 1 St. Okt. 8. Pielisjärwi- Wiekki, 1 St. 67. Lanius collurio L. Neuntöter. Vanlig törnskata. Pie- nempi lepinkäinen. Ankunft. Ny. Mai 13. Helsingfors-Drumsö, 1 &' (E. N—g). Brutgeschäft. Ny. Juni 28. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 3 Eiern (E. N—g). 68. Ampelis garrulus L. Seidenschwanz. Sidensvans. Tilbi. Winterwanderung. Ny. Febr. 26. Ekenäs, 5 St. (H. K.). März 5. Helsingfors (R. Pn). Jan. 3.—16. Lowisa, sehr grosse Scharen. Frihjahrswanderung. Ny. Apr. 14. Ekenäs, 10 St. (H. K.). März 24. Helsingfors (R. P—n). Apr. 11. Lowisa (H. Bl.). NS. März 3. Karttula. NÖ. Mai 2. ILi-Olhawa. Vorkommen im Sommer. La. Juli 29. Muonio, 2 St. gesehen (J. Montell, Medd. F. Fl. fenn., 39, p. 52). Nat. o. Folk; H. 78, N:o 2. 4 Herbstwanderuug. SW: Okt. 26. Åbo (Th. R:). SS. Okt. 31. S:t Michel(N-m). Sept. 30. Wihti. LK. oo» 30. Käkisalmi. Ny. Dec. 26. Ekenäs, 16 St. | SÖ. Dec. 5. Lappfjärd. (EVE): INNER » 1. Karstula. Nov. 14. Helsingfors(Ztg). Nov. 22. Saarijärwi-On- » 24. Lowisa, ca. 10St. nela. (I—5s). NS. Okt. 28. Haminanlahti. Sa. Okt. 15. Huittis. NK. Nov. 15. Suojärvi. ISCE. » 22. Sysmä. Okt. 28. Juuka. Dec. 4. Marjoniemi. KÖ!» 18: Kuhmonmnenmni pr = 30. Sept. (Wihti); S = 26. Dec. (Ekenäs). 69. Muscicapa grisola L. Grauer Fliegenschnäpper. Grå flug- snappare. Harmaa paarmalintu. Ankunft. SW. Mai 20. Åbo (E. W.8.). | SS. Mai 25. S:tMichel(N-m) » 12. Karuna. IK » 16. Käkisalmi, ein Ny. » 13. Helsingfors, 1 St. | Pärchen. (E. N—-g). | NS. » 26. Suonnejoki, ein » 24. Lowisa (I—s). | Pärchen. Sa. » 8. Tammerfors | » 17. Haminanlahti. (Lilja). | » 16. Kuopio. Pp = 8. Mai (Tammerfors); S = 26. Mai (Suonnejoki); A = 18 Tage. Brutgeschäft. SW. Juni 28. Lohja- Wohloinen, Junge flägge. Ny. » 9. Ekenäs-Skåldö, Nest m. 5 frischen Eiern (H. Kr.). » 5. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 53 frischen Eiern (E. N—-g). SS. Juli 7. S:t Michel, die Jungen fliegen (N—m). Abzug. SS. Sept. 15. S:t Michel, noch anwesend (N—m). 70. Muscicapa atricapilla L. Trauerfliegenschnäpper. Svart och vit flugsnappare. Mustankirjawa paarmalintu. Ankunft. Ny. Mai 6. Ekenäs (R. F-). | Sa. - Mai ll. Karkku(Hildén). » 21. Helsingfors, 1G" | » 7. Tammerfors,1St. (E. N—-g). | (Lilja). Bidrag t. känned. af Finl. STr Mai 4. ISS. AR [23 » 6. LK. oo» 16. Käkisalmi 1 & | NK. Tawastehus. St. Michel. Nyslott. a KO | NS. 51 Mai 7. Suonnejoki, 105". » » » 19. Su 26. Wärtsilä. Suonnejoki, 1 O. Haminanlahti. Pp = 6. Mai (Ekenäs; Nyslott); S = 26. Mai (Wärtsilä); A = 20 Tage. 71. Hirundo rustica L. Rauchschwalbe. pääskynen. Ankunft. Ål. — Mai 12. Mariehamn. | ST. SW. » 9. Korpo-Utö. | 34. Åbo, ca. 20 5bal| (CH. R3): » 17 Karuna, I St. »- 6. Karuna, 5 St. » 7/6 Sagu. SIS. ROR inby: | » 6. Wihti. | Ny. » rEkenäsk 2 St. » 7. Ekenäs, viele (BR. F-.). Ny INSESpo. » 3. Helsingfors (Selan). » 7. Nurmijärwi. » 8. Borgnäs. LK. » 6. Weckjärwi. FSI iLovasa. (EB). | SÖ: SK. » 9. Antrea-Ikäval- kola. » 10. Antrea-Koljola. | NT. Sa. » 6. Huittis. » 6. Wammala. » 6. Karkku (Hil- NS. dén). » 7. Hämeenkyrö. » 8. Ruowesi-Tapio, 1 St. » 14. Ruowesi-Tapic, | NK. mehrere. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. Ladusvala. Haara- j- 00 I MR OO IBM AM . Tammela. . Tawastehus. . Hattula-Pelkola. . Lammi. Sysmä. . Marjoniemi. - S:t Michel, 2 St. S:t Michel, in Menge. - Walkeala. . Nyslott, in der Umgebung. - Nyslott, in der Stadt. . Nyslott-Wuohi- mäka. . Käkisalmi. Pälkjärwi. . Lappfjärd. Wasa. . Ylistaro. . Saarijärwi-Paju- niemi. Jywäskylä. Suonnejoki. Karttula. Haminanlah ti. Kuopio, 1 St. Pielawesi. Wärtsilä. Suojärwi, 1 St. 52 NK. Mai 19. Suojärwi, ge- | MÖ. Mai 8. Esse-Överesse. mein. | KÖ. >» 9. Kuhmoniemi, » 7. Liperi-Käsämä. 2 St. » 13. Juuka. » 24. Puolanko. » 7. Pielisjärwi-Pan- | NÖ. oo» 4 Ii-Olhawa. kakoski, 4 St. » 10. Pudasjärwi. » 26. Pielisjärwi-Pan- | Ku. » 25. Kuusamo. kakoski, ge- | La. oo» 26. Kemijärwi. mein. i FP = 1. Mai (Karuna; Ekenäs; Tawastehus). S järwi; Kemijärwi); A = 25 Tage. 26. Mai ( Pielis- Die Hauptankunft geschah in der zweiten Pentade des Mai, besonders am 6b6., 7. und 8. Mai. Brutgeschäft. Ny. Aug. 6. Lowisa, die Jungen fliegen (J. I—s). Abzug. SW. Sept. 13. Åbo (E. W. 8.). | SS. Sept. 12. S:t Michel, 1 St. Mm UL6T Abe (MH OR): | LR. >» 4. Käkisalmi. Aug. 31. Karuna. » 16. Pälkjärwi. Sept. 13. Karuna, ein INS » 4. Saarijärwi-Paju- Flug. niemli. Ny. » 17. Weckjärwi. NS » 13. Haminanlahti. Aug. 26. Lowisa. » 18. Kuopio. Sept. 18. Lowisa, die letz- | Aug. 23. Pielawesi. ten. | NK. Sept. 15. Wärtsilä. SSR » 4. Antrea-ITkäwal- | » 7. Suojärwi, 5. St. kola. | Aug. 26. Pielisjärwi-Par- Milda Antrea, I St. | talanmäki. Aug. 25. Antrea-Koljola. | Sept. 3. Pielisjärwi, ein- Sa. Sept. 3. Huittis. zelne. Aug. 25. Wammala. | MÖ. » 2. Esse-Överesse. » 20. Karkku. KÖ. Aug. 20. Kuhmoniemi. Sept. 4. Hämeenkyrö. | » 26. Kuhmoniemi, Aug. 30. Ruowesi-Tapio. ein Flug. ST. Sept. 9. Tawastehus. » 28. Puolanko. Okt. 1. Marjoniemi, die | Ku. » 25. Kuusamo. letzten gese- | Gee Sept. 8. Kemijärwi. hen. pr =20. Aug. (Karkku; Kuhmoniemi); S = 18. Sept. (Lowisa; Kuopio); 4 = 29 Tage. Bidrag t. känned. af Finl. 53 72. Chelidonaria urbica (L.). MHausschwalbe. Hussvala. Räystäspääskynen. Ankunft. SW. Mai 3. Korpo-Utö. ST. Mai 8. Marjoniemi, FRAN BERAbO: (TSTD3): viele. & 9 Karuna, 2 St. SIS. » 24. S:t Michel(N-m). SNART SA SU. LK Apr. 30. Käkisalmi, 4 St. FAN 2E Kämito: Mai 6. Käkisalmi. SÖSERiInby: » 8. Pälkjärwi. Ny. » 7. Ekenäs, 3 St. SÖ » 12 Lappfjärd. (ESR): » 30. Korsholm. » 7. Helsingfors, 2St. | Apr. 30. Wörå-Kovjoki. (E. Ng). | NT. Mai 7. Karstula. » 14. Helsingfors, | » 19. Saarijärwi-Paju- viele (E. N-g). | niemi. » 12. Weckjärwi. | » 8. Jywäskylä. » FeRKowIsa; Nb. I NS. » 16. Suonnejoki. (I—s). | » F25KUOpIo: [SUIS » 6. Antrea-Ikäwal- | NK. <>» 12. Wärtsilä. kola. 14. Suojärwi, die » 7. Antrea-Koljola. ersten. Sa. 5 Enittis. » 19. Suojärwi, häufig. » 6. Karkku. Juni. I. Juuka. » 5. Hämeenkyrö. MÖ. Mai 14. Esse-Överesse. » 8. Tammerfors KÖ. » 25. Kuhmoniemi. (O. K—n). Jumi 4. Puolanko. » 15. Ruowesi-Tapio. | NÖ. Mai 14. Uleåborg (S. SIE » 5. Jokioinen. | NV I): » 10. Tawastehus. | » 29. H-Olhawa. » 13. Hattula-Pelkola. | 25 Ylitornio. » 7. Hausjärwi-Hikiä. | Ku. » 25. Taiwalkoski, 4St. » 8 Lammi. | » 25. Kuusamo. » 7. Sysmä. a. » 26. Kemijärwi. » 4. Marjoniemi, 3S5t. » 25. Inari. FP =3. Mai (Korpo-Utö); S = 30. Mai (Korsholm); A = 27 Tage. Die Hauptankunft geschah in der Zeit 5. bis 8. Mai. Abzug. SW. Sept. 10. Korpo-Utö. SW. Sept. 12. Åbo (Th. R.). » 68. Åbo (BE. W. S.). Hur 2en Karuna. Nat: ov Folk, .H: 78; N:o:2. 54 SW. Sept. 3. Sagu. LK. Sept. 3. Pälkjärwi. Aug. 28. Lohja-Wohloi- | SÖ. Aug. 26. Wörå-Kovjoki. nen. INGE » 20. Karstula. Ny. » 27. Nurmijärwi- | Sept. 3. Saarijärwi-Paju- Wihtjärwi. niemi. Sept. 16. Weckjärwi. NS. » 11. Karttula. Aug. 21. Lowisa (I—5s). » 3. Haminanlahti. Sep. 21. Lowisa, letzt- » 7. Haminanlahti, mals gesehen letztmals ge- (EL. BL): sehen. SK. Aug. 15. Antrea-Ikäwal- | » 11. Kuopio. kola. NK. » 4. Wärtsilä. Sa. Sept. 14. Huittis. » 23. Suojärwi. » 4. Hämeenkyrö. Aug. 26. Pielisjärwi-Par- » 10. Tammerfors | talanmäki. (OMRS | MÖ. Aug. 23. Esse-Överesse. Aug. 30. Ruowesi-Tapio. » 21. Kuhmoniemi. ST. Sept. 9. Tawastehus. Sept. 3. Puolanko. ; Aug. 10. Sysmä. NÖ. oo» 8 Ylitornio. Sept. 24. Marjoniemi. Ku. » 6. Taiwalkoski. Okt. 3. Marjoniemi, ein- | Aug. 25. Kuusamo. zelne gesehen. | La. Sept. 8. Kemijärwi. LK. Sept. 1. Käkisalmi. OS SA aker F = 10. Aug. (Sysmä); S = 24. Sept. (Marjoniemi); A = 45 Tage. 73. Clivicola riparia (L.). Uferschwalbe. Backsvala. Törmä- pääskynen. Ankunft. NS. Juni 5. Haminanlahti. NK. Mai 26. Pielisjärwi-Partalanmäki, mehrere. .” NO. » 15. Ylitornio. Abzug. NK. Aug. 6. Pielisjärwi-Partalanmäki. » 10. Pielisjärwi-Partalanmäki, 2 St. noch gesehen. 74. Apus apus (L.). Mauersegler. Tornsvala. Terwapääsky. Ankunft. SW. Mai 14. Åbo (Th. R.). | SW. Juni 2. Lohja-Wohloi- » LT Karuna. nen. Bidrag t. känned. af Finl. An AN Ny. Mai 17. Ekenäs (H. K.). | ST. Juni 11: Sysmä. » 9. Helsingfors, 1 St. | LK. Mai 26. Käkisalmi. » 24. Helsingfors, 1 St. | SÖ. » 30. Lappfjärd. » 30. Helsingfors, l Juni 2. Wasa. viele (E.N-g). Mai 5. Wörå-Kovjoki. » 16. Borgnäs. NT. Juni 1. Saarijärwi-On- » 25. Lowisa (H. Bl.). nela. Sa. Juni 2. Huittis. | Mai 19. Jywäskylä. Mai 28. Karkku (Hil- I NS. Juni 7. Haminanlahti. dén). » 2. Kuopio. Juni 4. Hämeenkyrö. | NK. Mai 21. Pielisjärwi, » 3. Tammerfors. | 6—7 St. ST. Mai 24. Tawastehus. I KÖ. oo» 31. Kuhmoniemi. » 22. Hattula-Pelkola. | NÖ. Juni 17. Ylitornio. » 23. Lammi. | F = 14. Mai (Åbo); S = 7. Juni (Haminanlahti); A = 24 Tage. Abzug. ST. Sept. 15. Korpo-Utö. Sa. Aug. 30. Huittis. ME SAD OJC(ERERI:. | » 25. Tammerfors Aug. 20. Lohja-Wohloi- (OF): nen. SA » 28. Tawastehus. Ny. » 15. Helsingfors | CK. Sept. 6. Käkisalmi. (E. N—-g). | SÖ. Aug. 24. Wörå-Kovjoki. Mars LsRElelsin'etors, St: | NI » 27. Haminanlahti. (E. N—g). NK. Sept. 1. Lieksa, ca.20 St. Ar Dikowisal (1--s)ä. | Niko U-KS- RIIS KSå, Ca. » 29. Lowisa, 8. St. 50 St. (H. Bl.) | NÖ: —»: 10: Ylitornio. Pp = 12. Aug. (Lowisa); S = 15. Sept. (Korpo-Utö); A = 34 Tage. 75. Caprimulgus europaeus L. Nachtschwalbe. Nattskärra. Kehrääjä. Ankunft. SW. Mai 9. Karuna. Ny. »rul3 öEkenäs (EL Kl). 76. Upupa epops. L. Wiedehopf. Härfågel. Harjalintu. Vorkommen. SW. Okt. 28. Halikko, 1 altes &' geschossen (Ztg). SK. Mitte Sept. im Kirchspiel Wirolahti, Dorf Klamila, 1 St. geschossen (Kerttu Levander). Nat: o. Folk, H. 78, N:o 2. 56 NÖ. Aug. 15. Pudasjärwi, 1 St. geschossen (Ztg). La. Okt. Ål. Ny. SK. Cuculus ecanorus L. Kuckuck. 5. Muonio, 1 St. erlegt (J. Montell, Medd. F. Pl. fenn., 39, p. 52). | Ankunft. 9. Mariehamn. ST 6: Abo (E WW. S-). LSS 6. Kustö (Met.). 7. Karuna. 6. Sagu. LK. 1. Kimito. 7. Finby. SÖ. 6. Wihti. 6. Ekenäs (R. F-.). 7. Esbo. 7. Helsingfors INS LE (R. P—n). 6. Nurmijärwi. 7. Borgnäs. 7. Weckjärwi. NS 6. Lowisa (I—s). 6. Antrea-Ikäwal- kola. 8. Antrea-Koljola. 7. Pyhäjärwi (G. NK. VEN): 7. Huittis. 16. Wammala. 2. Karkku(Hildén). 11. Karkku-Linnais. 10. Hämeenkyrö. 17. Tammerfors. 13. Ruowesi-Tapio. 6. Jokioinen. MÖ. 9. Tawastehus. KÖ. 11. Hattula-Felkola. 7. Hausjärwi. NÖ. . Lamnmi. . Hollola (Met.). - Sysmä. Gök. 6. . S:t Michel(N -m). . Walkeala. - Nyslott. . Käkisalmi. . Pälkjärwi. . Lappfjärd. . Korsholm. . Wörå-Kovjoki. . Ylistaro. . Karstula. . Saarijärwi-Paju- Käki. Marjoniemi. niemi. . Jywäskylä. . Suonnejoki. . Karttula. . Haminanlahti. . Kuopio. . Pielawesi. . Tohmajärwi (Met.). . Wärtsilä. . Suojärwi. . Liperi-Käsämä. . Juuka. . Pielisjärwi-Pan- kakoski. . Pielisjärwi(Met.). . Esse-Överesse. . Kuhmoniemi. . Puolanko. . Uleåborg (S. Wi LI) 4. Ti-Olhawa. Pudasjärwi. Bidrag t. känned. af Finl. NÖ. Mai 20. Ylitornio. La. Mai 25. Kuolajärwi Ku. » 25. Taiwalkoski. (Met.). » 23. Kuusamo. » 25. Inari. F = 4. Mai (S:t Michel; Nyslott; Ii); S = 235. Mai (Taiwalkoski; Kuolajärvi; Inari); A = 21 Tage. Die Hauptankunft geschah in den sädlichen und mittleren Teilen des Landes in der Zeit zwischen d. 6. und 12. Mai. Die Kulmination am 6. und 7. Mai. Brutgeschäft. Ny. Mai 19. Ekenäs-Skåldö, ein ausgewachsenes Kuckucks- junge wird gefättert von einer weissen Bach- stelze= (ELK): Der Kuckuck zum letzten Male gehört oder gesehen. SW. Sept. 30. Korpo-Utö. | NT. Aug. 22. Saarijärwi-Paju- Aug. 17. Karuna. | niemi. Ny. Juli 25. Weckjärwi. Juli 21. Jyywäskylä. SUK: » 15. Antrea-Ikäwal- I NK. » 20. Suojärwi. kola. | MÖ. Sept. 4. Esse-Överesse. » 20. Antrea-Koljola. | KÖ. Juli 20. Kuhmoniemi. HEESEPts 9: LENNItGLS. | Aug. 4. Puolanko. ST. Juli 3. Hausjärwi. NÖ. Sept. 5. Ylitornio. Sept. 1. Marjoniemi,l St. | geschossen. p=3. Juli (Hausjärwi); S= 5. Sept. (Huittis; Ylitornio). 78. Iynx torquilla L. Wendehals. Göktyta. Käenpiika. Ankunft. Ny. Mai 3. Ekenäs (H. K.). | ST. Mai 2. Marjoniemi. » 7. Helsingfors I USISE ». 7. S:t Michel(N-m). (E. N—-g.). » 8. Nyslott-Wuobi- » 1. Lowisa (I—s). mäki. Sa. » 1. Karkku(Hildén). | EKA » 11. Käkisalmi. » 6. Tammerfors NS. » 8. Karttula. (Lilja). | » 7. Haminanlahti. Rod » 7. Tawastehus. » 14. Kuopio. Pp = 1. Mai (Lowisa; Karkku); S = 14. Mai (Kuopio); A = 13 Tage. Abzug. Ny. Sept. 8. Helsingfors, noch anwesend (R. P—n). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 58 79. Dryocopus martius (L.). Schwarzspecht. Spillkråka. Palokärki. Vorkommen. Ny. Sept. 25. Lowisa, im Stadtwalde beobachtet (I—s). 80. Dendrocopus leuconotus (Bechst.). Weissräckenspecht. Vitryggig hackspett. Walkoselkätikka. Vorkommen SÖ. Mai 23. Wasa, I I u. 1 Q geschossen (Medd. F. Fl. fenn., 415pP: ad): 81. Picus canus Gmel. Grauspecht. Gråspett. Harmaa tikka. Vorkommen. Ny. Jan. Lowisa, auf der Insel Lökholmen, Ebereschenbeeren fressend (I1—s5s). NS: Okt: Suonnejoki, I St. erlegt (£' Y'; 16; p-r69): 82. Nyctea nyctea (L.). Schnee-Eule. Fjällsuggla. Tunturi- pöllö. Herbstwanderung. LK. Nov. Bei Sortawala 1 altes 3" geschossen. (L.Y., 16, p. 36). 83. Surnia ulula (L.). Sperbereule. Hökuggla. Hiiriäispöllö. Brutgeschäft. - La. Juni 7. Kemijärwi, Nest mit 6 fast fläggen Jungen. 84. Syrnium lapponicum (Sparr.). Lapplandskauz. Lapp- uggla. Lapin pöllö. Herbstwanderung. SS. Nov. In der Gegend von S:t Michel 1 Ex. geschossen. LK. Sept. Bei Sortawala 1 Ex. geschossen (L. Y., 16, p. 35). 85. Syrnium aluco (L.). Waldkauz. Kattuggla. Kissapöllö. SS. Dec. 12. St Michel, in der Nähe der Stadt 1 St. erlegt (I. 'Y3st6p. rö) Bidrag t. känned. af Finl. 59 86. Asio otus (L.). Waldohreule. Hornuggla. Sarwipöllö. Vorkommen. SW. Juni 22. Lohja-Wohloinen, Junge geschossen. Ny. März 19. Ekenäs-Ramsholm, 1 St. erlegt (H. K.). NS. Juli — HSuonnejoki, Dunenjunge beobachtet (L. Y., 16, SMD) : La. Febr. 13. Muonio, ein Pärchen uberwinterte (J. Montell). Okt. 5. Kittilä, I St. erlegt (J. Montell, Medd. F. Fl. fenn., SATS 03): 87. Asio acciptrinus (Pall.). Sumpfohreule. Jorduggla. Suo- pöllö. Vorkommen. SÖ. Mai 29. Wasa 1 St. gesehen (Finnilä, Medd. F. Fl. fenn., 41, p. 57). 88. Aquila ehrysaötus (L.). Goldadler. Kungsörn. Maakotka. Brutgeschäft. NÖ. Apr. 6. Pudasjärwi, Nest m. 3 Eiern. 89. Haliaötus albicilla (L.). Seeadler. Havsörn. Merikotka. Vorkommen. KÖ. Okt. — Sotkamo-Nuesjärwi, 1 St. erlegt. 90. Archibuteo lagopus (Bränn.). Rauhfussbussard. Fjösbent vråk. Piekanahaukka. Abzug. Ny. Okt. 28. Helsinge-Dickursby. 91. Buteo buteo (L.). Mäusebussard. Ormvråk. Hiirihaukka. Abzug. Ny. Sept. 3. Helsingfors-Estluotan, 1 St. geschossen. NS. Okt. 53. Karttula, mehrere St. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 60 92. Pandion haliaöätus (L.). Fischadler. Fiskjuse. Kalasääksi. Ankunft. Ny: "Mari sd. Ekenäs (HE. KK). LK. Apr. 28. Käkisalmi. 93. Cerchneis tinnunculus (L.). Turmfalk. Tornfalk. Torni- haukka. Ankunft. Ny. Apr. 23. Lowisa (I—Ss). Vorkommen. La. Enontekiö, ein Pärchen bei Kilpisjärwi gesehen, wahrschein- lich in der Gegend nistend (J. Montell, Medd. F. Fl. fenn., 39, p. 53). Brutgeschäft. SW. Juni 12. Lohja-Wohloinen, Nest, enthaltend 6 grosse Dunen- jungen und 1 Ei. MÖ. » 17. Gamlakarleby-Palma, Nest mit 2 frischen Eiern. 94. Astur palumbarius (L.). Huähnerhabicht. Duvhök. Kana- haukka. Ankunft. Sa. Apr. 6. Tammerfors, 1 St. (Lilja). 95. Accipiter nisus (L.). Sperber. Sparvhök. Warpushaukka. Winterung. SS. Jan. 27. S:t Michel (N—m). Brutgeschäft. Ny. Juli 7. Helsinge, Nest m. 2 Dunenjungen (E. N—g). MÖ. Juni 1. Gamlakarleby-Palma, Nest m. 5 stark bebräteten Eiern. 96. Circus cyaneus (L.). Kornweihe. Blå kärrhök. Sini- haukka. Vorkommen. SS. Bei Nyslott, in der Nähe der Stadt, wurde 1 Ex. im Herbste geschossen (L. Y., 16, p. 104). Bidrag t. känned. af Finl. 61 97. Columba palumbus L. Ringeltaube. Ringduva. Sepel- kyyhkynen. Ankunft. Sa. Apr. 14. Huittis. NT. Mai 1. Saarijärwi-Onnela. NS. » 2. Karttula. Abzug. Sa. Sept. 20. Huittis. 98. Columba oenas L. Hohltaube. Skogsduva. Metsä- kyyhkynen. Ankunft. NK. Apr. 30. Pielisjärwi-Partalanmäki. 99. Turtur turtur (L.). Turteltaube. Turturduva. Turtturi- kyyhkynen. Vorkommen. SS. Juni 4. Nyslott, I &' geschossen (Medd. E. Fl. fenn., 41. p- 22). NK. Sept. 18. Nurmes, 1 I" geschossen (Medd. F. Fl. fenn, 41, p. 22). La. Im Herbste in Muonio bei Kangasjärwi 1 St. geschossen (Meda TB fen. ,r395m 3 53) 100. Perdix perdix (L.). Rebhuhn. Rapphöna. Peltopyy. Vorkommen. SW. Okt. 14. Åbo, eine Schar erschien in der Stadt (L. Y., Sep LT) Ny. » 14. Helsingfors, 2 St. zeigten sich in der Stadt (Ztg). » 29. Helsingfors, am Abend stiess ein Rebhuhn an einen Telefonendraht und wurde schwer ge- schädigt (Ztg.). 101. Coturnix coturnix (L.). Wachtel. Vaktel. Wiiriäimen. Brutgeschäft. SS. Juli. Juwa, Nest m. 8 Eiern (L. Y., 17; på 33). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 102. Tetrastes bonasia (L.). Haselhuhn. Järpe. Pyy. Brutgeschäft. SW. Juni 12. Lohja-Wohloinen, kleine Junge beobachtet. 103. Lagopuslagopus (L.). Moorschneehuhn. Snöripa. Metsä- kana. Brutgeschäft. MÖ. Juni 29. Gamlakarleby-Palma, Junge flägge. Vorkommen. SW. Jan. 7. Bromarv-Rilaks, 1 St. gesehen (F. J.. p- 56). Ny. Febr. — Helsingfors. In der Umgebung der Stadt wurden Schneehähner während der ersten Hälfte dieses Monats beobachtet (Ztg). 104. Tetrao urogallus L. Auerhuhn. Tjäder. Metso. Balzzeit. SW. Apr. 20. "Abor(E.: Di). MÖ. Apr. 16. Esse-Överesse. Ny. » 12. Weckjärwi. | KÖ. » 12. Kuhmoniemi. März 30. Lowisa (I—s). | » 12. Puolanko. SK. Apr. 20. Antrea-Koljola. | NÖ. » 22. Ti-Olhawa. Sh MA 15 Lammi. | » 16. Pudasjärwi. SS. » 4. S:t Michel(N-m). | » 27. Ylitornmo. SÖ. » 21. Wörå-Kovjoki. | Ku. Mai 3. Kuusamo. NIE » 24. Saarijärwi. | La. i 1448- NART NK. » 18: Juuka. F = 30. März (Lowisa); S = 3. Mai (Kuusamo; Inari). Brutgeschäft. MÖ. Juni 12. Gamlakarleby-Palma, soeben ausgebriätete Junge. 105. Tetrao tetrix L. Birkhuhn. Orre. Teiri. Balzzeit. SW. März 25. Korpo-Utö. Ny. Apr. 19. Borgnäs. 29 APO (Ch, EB) » 14. Weckjärwi. » 30. Karuna. | März 14. Lappträsk(I—s). » IS Hinby: | Apr. 3. Lowisa (I—5s). Bidrag t. känned. af Finl. 63 SK. März 28. Antrea-Ikäwal- | NS. Apr. 6. Suonnejoki. kola. | » 30. Pielawesi. Apr. 15. Antrea-Koljola. | NK. » 19. Suojärwi. Sa. März 25. Huittis. » 12. Juuka. Apr. 3. Hämeenkyrö. MÖ. » 9. Esse-Överesse. ST. März 20. Hausjärwi. | KÖ. » 2. Kuhmoniemi. Apr. 10. Lammi. » 16. Puolanko. » 9. Marjoniemi. | NÖ. » 7. Ti-Olhawa. SS. » 4, S:t Michel(N-m). März 30. Pudasjärwi. OR » 25. Käkisalmi. | Apr. 27. Ylitornio. SÖ. » 20. Lappfjärd. | Ku. Mai ca. 1. Taiwalkoski. » 6. Wörå-Kovjoki. | » 4, Kuusamo. NT. » 13. Saarijärwi. | La. Apr. 26. Kemijärwi. März 8. Jywäskylä. | F=8. März (Jywäskylä); S =4. Mai (Kuusamo). Brutgeschäft. SÖ. Mai 24. Ylistaro, Nest m. 3 Eiern. NK. Juni 14. Pielisjärwi, Nest m. 6 bebräteten Eiern. » 26. Pielisjärwi, die Eier ausgebrätet. MÖ. » 20. Gamlakarleby-Palma, Nest m. 8 ausgebriteten Eiern. 106. Grus grus (L.). Kranich. Trana. Kurki. Ankunft. Ål. Apr. 19. Mariehamn. Ny. Mai 27. Ekenäs, 9 St. SW. März 29. Åbo, 9. St. (EL RÖ. | (CERSERS): Apr. 16. Helsingfors (Ztg). Nar 21 0Åbo, rea. 130, St. » 21. Helsingfors, 10 ((TKRETR:): St. (R. P—n). Apr. 21. Karuna. » 13. Nummela, ca. März 30. Sagu. 15 St. Apr. 19. Finby, ein gros- » 19. Borgnäs. ser Trupp. » 21. Weckjärwi. »rL9: Wahti. » 19. Lowisa, 8 St. Ny. » 19. Ekenäs, 2 St. (I—s). (ENSKR): » 23. Lowisa, grosse » 20. Ekenäs, ca.70-80 Scharen. St. gegen N SK. » 21. Antrea-Ikäwal- fliegend(H.K.). | kola. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2.: . Antrea-Koljola. . Huittis. . Wammala. . Karkku(Hildén). . Ulwila (Met.). . Hämeenkyrö. . Tammerfors (OCK): .. Ruowesi (M et.). . Ruowesi-Tapio. " . Hattula (Met.). . Hattula-Pelkola. . Hausjärwi. . Lammi. . Sysmä. . Marjoniemi,5 St. . Marjoniemi, viele. . S:t Michel. -28. Nyslott, in grossen Trupps. 2. Nyslott, 32 St. oo NN bo bo DS .-30. SM « Nyslott, 9 St. Käkisalmi. Pälkjärwi. Lappfjärd. Korsholm. Wörå-Kovjoki. Fr Yilistaro. Ku. La: | NI Apr. 18. Karstula. » 14. Saarijärwi-On- nela. » 27. Saarijärwi-On- nela. » 19. Saarijärwi-Paju- niemi. Mai 1. Saarijärwi-Paju- niemi. » je Jywäskylä. Apr. 8. Suonnejoki. Mai 2. Karttula. Apr. 21. Haminanlahti. » 30. Haminanlabhti. Mai 1. Kuopio. Apr. 28. Pielawesi. » 25. Wärtsilä. » 28. Suojärwi. » 21. Juuka. » 21. Esse-Överesse. » 26. Kuhmoniemi. Mai 2. Puolanko. Apr. 24. Paawola (Met.). y ära Karlö. » 30. Uleåborg (Dahl). » 21. T-Olhawa. Mai 3. Ylitornio. »" 3. KUUSamO: » 2... Kemijärwi. F = 29. März (Åbo); S = 7. Mai (Nyslott; Jywäskylä); 4 39 Tage. Die Hauptzeit des Frählingszuges war die Periode 16. April —3. Mai, die Kulmination geschah in den Tagen 19.—21. April. Abzug. SW: Sept. 14: Abol(Th. Rc). | Ny. Aug. 31. Borgnäs. » 24. Finby. | Okt. 5. Weckjärwi. HAP6: Perm, CLAS: | » 6-7. Lowisa (I—s). (Herpman). | SK. » 20. Antrea-Koljola. Ny. Aug. 31. Fredriksberg I Sa. Sept. 15. Huittis. (Met.). Okt. 5. Wammala. Bidrag t. känned. af Finl. Sa. Sept. 5. Karkku. SS. Okt. 3. S:t Michel(N-m). » Hämeenkyrö, die » 4. Nyslott. letzten. SÖ. Sept. 28. Wörå-Kovjoki. » 15. Tammerfors, ca. Okt... 1. "Ylistaro. 50 St. (Lilja). | NT. Aug. 28. Karstula. Okt. 5. Tammerfors Okt. 12. Karstula, 10 St. (OT fliegen in der Sept. 9. Ruowesi. Richtung N-S. Sh » 4. Jokioinen. | Aug. 31. Saarijärwi. Aug. 25. Tawastehus. Sept. 10. Saarijärwi. Sept. 10. Hausjärwi, die Okt. 4. Saarijärwi, in letzten. vielen Trupps. Aug. 30. Lammi. NS. Sept. 19. Karttula. » 30. Marjoniemi, in » 30. Kuopio. Scharen. NK. oo» 16. Wärtsilä. Nov. 27. Marjoniemi, 21 | MÖ. » 8 Esse-Överesse. St. fliegen. | KÖ. » 6. Kuhmoniemi. gegen E. | La. » 19. Kemijärwi. F = 25. Aug. (Tawastehus); S = 20. Okt. (Antrea); 4. = 56 Tage. 107. Ardea cinerea (L.). Grauer Fischreiher. Grå häger. Harmaa haikara. Vorkommen. Ny. Aug. 1. Kyrkslätt, 1 St. erlegt (siehe R. Palmgren, Hel- singfors traktens fågelfauna p. 166). 108. Botaurus stellaris (L.). Sumpfrohrdommel. Rördrom. K aulushaikara. Ankunft. Ny. Mai 5. Helsingfors-Wik, 1 St. (R. Pn). 109. Crex crex (L.). Wiesenralle. Kornknarr. Ruisrääkkä. Ankunft. SW. Mai 14. Åbo (Th. R.). | Ny. Mai 27. Helsingfors,2 St. » 13. Karuna. | (E. N—g). » 16. Sagu. | » 15. Nurmijärwi. RR KA nl | » 16. Borgnäs. » 19. Wihti. | » 25. Weckjärwi. Ny. » 11. Ekenäs. | Juni J3. Lowisa. (H. Bl). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 2 66 SK. "Mai 27. Antrea-Ikäwal:- | ST. Mai 12: Lammi. kola. | » 24. Sysmä. Sa. » 26. Huittis. » 26. Marjoniemi. » 26. Wammala. | SS. » 27. Nyslott-Wuohi- » 24. Hämeenkyrö. | mäki. » 26. Ruowesi. LK. » 25. Käkisalmi. ST » 26. Tawastehus. SÖ. » 28. Lappfjärd. » 13. Hattula. » 30. Korsholm. » 23. Hausjärwi. NS. Juni 2. Haminanlahti. F = 11. Mai (Ekenäs); S = 2. Juni (Haminanlahti); A = 22 Tage. Brutgeschäft. Ny. Juli 20. Ekenäs. Skåldö, Gelege von 10, beinahe voll bebri- teten Eiern (H. K-.). 110. Ortygometra porzana (L.). Getuäpfelte Sumpfralle. Sump- höna. Kaislarääkkä. Ankunft. Ny. Mai 26. Ekenäs (H. K.). 111. Phalaropus lobatus (L.). Schmalschnäbeliger Wasser- treter. Smalnäbbad simsnäppa. Kaitanokka wesipääskynen. Ankunft. NK. Juni 17. Pielisjärwi- Karsikkoniemi. Abzug. NK. Aug. 18. Pielisjärwi-Partalanmäki, ein Flug. Die Art- bestimmung ist unsicher, sagt der Beobachter. 112. Tringa subarcuata (Gäld.). Bogenschnäbeliger Strand- läufer. Spovsnäppa. Pitkänokkasirriäinen. Vorkommen. Ny. Juli 25. Helsingfors, ein Jungvogel beobachtet (R. P—n). 113. Tringa alpina L. Alpenstrandläufer. Kärrsnäppa. Suo- sirriäinen. Ankunft. Ny. Mai 25. Helsingfors-Drumsö, Scharen (E. N—g). Abzug. Ny. Okt. 22. Helsingfors-Drumsö, ein Flug (E. N—g). Bidrag t. känned. af Finl. 67 114. Machetes pugnax (L.). Kampfläufer. Brushane. Suo- kulainen. Ankunft. La. Mai 23. Inari. Abzug. NS. Sept. 5. Haminanlahti. NK. » 5. Pielisjärwi-Partalanmäki, 1 St. 115. Tringoides hypoleucos (L.). Flussläufer. Drillsnäppa. Rantasipi. Ankunft. SW. Juni 3. Korpo-Utö. | SS. Mais: 7. S:t: Michel, 3:St. Apr. 29. Åbo (Th. R.). (NESS) Mai 7. Karuna. | Apr. 28. Nyslott. » 1. Sagu. I CK. Mai 2. Käkisalmi. Ny. pers Bkenas(R.E-5)i- | NI: » 21. Saarijärwi-Paju- » 7. Helsingfors niemi. Drumsö, 2 St. | » = 7. Jywäskylä. (E. N—-g). NS. » 24. Karttula. » 20. Weckjärwi. » 5. Haminanlahti. » 25. Lowisa (I—5s). NK. » 4. Wärtsilä. SEK. » 27. Antrea-Ikäwal- » 18. Suojärwi. kola. » 13. Juuka. Sa. » 12: Huittis. MÖ. .» 11. Esse-Överesse. » 12. Tammerfors, 6 KÖ. » 24. Kuhmoniemi. St. (Lilja). » 18. Puolanko. SE » 11. Hattula. NÖ. oo» 13. Ti-Olhawa. Apr. 25. Lammi. » 8. Pudasjärwi. Mai 2. Sysmä. » 10. Ylitornio. » 7. Marjoniemi. IbGk » 27: Inari. F = 25. Apr. (Lammi); S = 27. Mai (Antrea—Ikäwalkola; Inari); Kr32 Åkare: Brutgeschäft. SW. Juni 16. Lohja-Wohloinen, Nest m. 4 frisehen Eiern. 116. Totanus ochropus (L.). Waldwasserläufer. Skogssnäppa-. Harmaaj alka-wikla. Ankunft. Ny. Mai 6. Ekenäs-Trollböle (H. K.). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 68 117. Totanus glareola (L.). Bruchwasserläufer. Kärrsnäppa. Liro. Ankunft. NK. Mai 6. Lieksa. 118. Totanus fuscus (L.). Dunkler Wasserläufer. Svart- snäppa. Musta wikla. Vorkommen. Ny. Juli 25. Helsingfors, 2 St. (R. Pn). 119. Totanus littoreus (L.). Heller Wasserläufer. Glutt- snäppa. Walkea wikla. Ankunft. Ny. Mai 13. Ekenäs (H. K.). | NK. Mai :3. Pielisjärwi. Apr. 27. Helsingfors,l St. | KÖ. » 5. Kuhmoniemi. (R. P-n.). | La. TES ER I baken NSS. » 30. Haminanlahti. Fr = 27. Apr. (Helsingfors); S = 13. Mai (Ekenäs); 4 = 16 Tage: Abzug. Ny. Juli 9.—10. Helsingfors-Högholmen, 1 St. (R. Pn). Aug 8—10. Helsingfors-Drumsö (E. N—2g). 120. Numenius arquatus (L.). Grosser Brachvogel. Storspov. I so kuowi. Ankunft. SW. Apr. 18... Åbo: I SK. Apr. 22. Antrea-Ikäwal- » 19. Karuna, ein | kola. Flug. » 23. Antrea-Koljola. » 19. Kimito. Sa. » 15. Huttis: » 11. Finby. » 20. Wammala. Hur: VWIRt » 20. Hämeenkyrö. Ny. » 15. Ekenäs. » 22. Tammerfors » 19. Nummela. | (O. K—n.). » 20. Helsingfors,3 St. » 29. Ruowesi. (R. Pn). SK » 20. Tawastehus. » 28. Borgnäs. » 20. Hattula. » 19. Weckjärwi. » 22. Sysmä, viele. » 21. Lowisa (I—Ss). » 23. Marjoniemi. Bidrag t. känned. af Finl. 69 SS. Apr. 20. S:t Michel(N-m). | NK. Apr. 30. Wärtsilä. Mai 5. Walkeala. » 29. Suojärwi. LK. Apr. 23. Käkisalmi. | Mai 2. Juuka. » 24. Pälkjärwi. | Apr. 25. Pielisjärwi- SOK 20 Tappfjärd. Neitijärwi. » 18. Korsholm. MÖ. » 21. Esse-Överesse. » 20. Wörå Kovjoki. | KÖ. » 28. Kuhmoniemi. » 21. Lappajärwi | NÖ. — » 28. Karlö. (Met.). » 29. Ti-Olhawa. NEP » 24. Saarijärwi. | Mai 2. Pudasjärwi. » 30. Jywäskylä. | Apr. 23. Uleåborg (S. NS. » 29. Karttula. NYE): » 22. Haminanlahti. Mai 3. Ylitornio. » 30. Kuopio. (207 » 2. Taiwalkoski,lSt. » 28. Pielawesi. (IE » 12. Kemijärwti. FP =15. Apr. (Ekenäs; Huittis); S==3. Mai (Ylitornio); A = 18 Tage. Die Hauptzeit der Ankunft war 19.—24. Apr., eine kleinere Kulmination am 28.—30. Apr. Abzug. SW. Aug. 30. Karuna, ein Flug. » 22. Lohja- Wohloinen. NS. Nov. 8. Karttula. MÖ. Aug. 7. Gamlakarleby-Palma, ca. 40 St. nach S fliegend. 121. Numenius phoeopus (L.). Regenbrachvogel. Smäspov. Pieni kuowi. Ankunft. Ta Maeldd nar. 122. Gallinago gallinula (L.). Kleine Sumpfschnepfe. Halv- enkel beckasin. Pienempi taiwaanwuohi. Abzug. Ny. Sept. 25. Ekenäs, 1 St. flog gegen einen Telephonendraht und starb (H. K.). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 70 123. Gallinago gallinago (L.). Bekassine. Enkel beckasin. Isompi taiwaanwuohi. Ankunft. Ny. Mai: 7. Ekenäs (H. K.). | SS. Mai 6. S:t Michel(N-m). » 4. Helsingfors-Wik, | LK. Apr. 30. Käkisalmi. 2 St. (R. P-n). | NE. Mai 6. Lieksa, 2 St. F = 30. Apr. (Käkisalmi); S = 7. Mai (Ekenäs). 124. Gallinago major (Gm.). Grosse Sumpfschnepfe. Dubbel beckasin. Heinäkurppa. | Ankuntt. Ny. Mai 3. Helsingfors-Wik, 1 St. (R. P—n). Abzug. Ny. Sept. 3. Helsingfors-Wik, 1 St. (R. Pn). NS. » 17. Haminanlahti, mehrere. 125. Scolopax rusticula L. Waldschnepfe. Morkulla. Lehto- kurppa. Ankunft. SW Mar 5. Abog(mh. Bö). ST. Apr. 23. Marjoniemi,3 St. Ny. Apr. 18. Esbo. SS. Mai 11. S:t Michel(N-m). » 17. Helsingfors-Hög- | LK. Apr. 25. Käkisalmi. holmen, 1 St. NT. Mai 35. Saarijärwi-Paju- (BR. Pn). 'niemi. Mai 8. Weckjärwi. NK. Apr. 24. Liperi-Käsämä. SK. Apr. 29. Antrea-Ikäwal- Mai 2. Juuka. kola. NÖ. » 2. LH-Olhawa, ST. Ma 5. Hammi. F = 17. Apr. (Helsingfors); S = 11. Mai (S:t Michel); A = 24 Tage. Abzug. Ny. Okt. 21. Ekenäs-Rams- | SK. Sept. 20. Antrea-Tkäwal- holmen, 1 St. | kola. (ERK): Sa. » 20. Huittis. » 29. Helsingfors,1l St. | ST. Nov. 12. Marjoniemi, letzt- (RB. Pn). mals gesehen. F=20: Sept. (Antrea; Huittis); S = 12: Nov: (Marjoniemi); A = 53 Tage. Bidrag t. känned. af Finl. 71 126. Haematopus ostralegus L. Austernfischer. Strandskata. Rantaharakka. Ankunft. Name 2. Bkenäs, 2 St. (E. Kr.) LK. Apr. 30. Käkisalmi, ein Flug. 127. Charadrius pluvialis L. Goldregenpfeifer. Ljungpipare Tunturikurmitsa. Ankunft. La. Mai 9. Inari. 128. Vanellus vanellus (L.). Kiebitz. Tovsvipa. Töyhtöhyyppä. Ankunft. Ny. Mai 6. Ekenäs-Trollböle, 2 St. (H. K.). Apr. 12. Helsingfors-Drumsö, I Q (R. Pn). SK Mai, .7. Pyhäjärwi (G. V. L.) NO, » Fö Pudasjärwi (5. Y., 15; p: 114): 129. Cygnus cygnus (L.). Singschwan. Sångsvan. Iso joutsen. Winterung. SW. Febr. 23: Korpo-Utö. Ny. Jan. — Esbo, 2 St. gesehen (Ztg). Ankunft. SW. Apr. 17. Åbo,2St.(Th.R). | SK. Apr. 18. Antrea-Ikäwal- Ny. März 13. Helsingfors, 2 St. kola, ca. 50 St. fliegen nord- » 8. Antrea- Koljola. wärts (Ztg). » 3. Suwanto, 8 St. Aprincd; jElelsingfors;l2 ocj (CGENENEND: St. (Ztg). | Sa. pr ET 6 bISE » 135. Borgnäs. | » 12. Wammala. » 18. Weckjärwi. | » 16. Karkku( Hildén). » 24. Lowisa (I—s). | » 15. Hämeenkyrö. » 19. Kymi (Met.). | » 8. Tammerfors SK. März 18. Antrea-Ikäwal- (Ö. Kn). kola, 2 St. SR: » 28. Lammi. Apr. 14. Antrea-Ikäwal- » 15. Sysmä, viele. kola, 6 St. SS. März 20. Nyslott, 6 St. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. SISTA DE. 1 » JR LG » 25 März 13 Apr. 15 SÖ. » 16. Mai 2. NI FAPDT (0: HALO NS: FIEESS DV » 14. » 16. NK » 20. F = 13. März (Helsingfors ; Räisälä); S = 3. Mai (Taiwalkoski); . Nyslott, 5 St. 6. Nyslott, in Schwärmen. . Käkisalmi, 6 St. 5. Käkisalmi,l4 St. 3. Räisälä (Met.). . Pälkjärwi. Wasa. Wörå- Kovjoki. Karstula. . Saarijärwi-Paju- niemi. Tiswesi (Rahm). Leppäwirta,5 St. (Rahm). Haminanlahti. Kuopio. Wärtsilä. VAR —WHIeEage SW. Nov. NIE Dec: ot Nov. 23 Sept. 2 SK. Dee. 22 Sa. » 26 SS. » 26 IE (Ols 73 Tage. 130. SW. März 29. Åbo, 9 St. flie- | SW. Apr. 30. Åbo, ca. 30 St. NK. Ku. Ia. Abzug. 28. Laitila, 1 St. ge- schossen (Suo- mal.). . Helsingfors, 6 St. (BR. Pn). . Borgnäs. . Weckjärwi. . Antrea-Koljola. . Huittis. . Mäntyharju (N—m). (Inari); S = 26. Dec. (Huittis; Mäntyharju); A SS. NID: | NS. NIKE MÖ. KÖ. | Ca. Ankun ft. gen E—W. (Suomal.). März 20. Suojärwi, die ersten. Apr. 21. Suojärwi, viele. » 20. Juuka. » 2. Pielisjärwi-Naa- rajoki, 2 St. » 27. Pielisjärwi-Pan- kajärwi, 2 St. » 20. Esse-Överesse. » 3. Kuhmoniemi, 12 St. » 10. Puolanko. » 19. Uleåborg (S. WEE): » 22. Ti-Olhawa. Mai 10. Ylitornio. » 8. Taiwalkoski. Apr. 10. TInari. » SO: 15. SPA ; 20: saldG 8. SATTE 23. Bidrag t. känned. af Finl. Nyslott, 6 St. Saarijärwi. Haminanlahti, viele. Kuopio. Wärtsilä. Esse-Överesse. Kuhmoniemi, ä St. . Inari. Anser sp. Wildgans. Vildgås. Hanhi. (TERS Karuna. RAA SW, Apr. 22. Wihti. NT. Apr. 12: Karstula. Ny. » 1. Helsingfors- » 22. Saarijärwi Hoplaks, 10St. | NS. » 30. Haminanlahti. (Ztg). NK: oo» 28. Wärtsilä. » 21. Nummela. » 30. Suojärwi, 1 St. » 20. Nurmijärwi. Mai 4. Suojärwi, Scha- » 21. Borgnäs. ren. » 21. Weckjärwi. » 2. Juuka. » 24. Lowisa (I—5s). Apr. 23. Pielisjärwi-Nei- SK. » 29. Antrea-Ikäwal- tijärwi, 4 St. kola. » 28. Lieksa, viele. » 28. Antrea-Koljola. | MÖ. » 22. Esse-Överesse. Sa. » 12. Huittis. KÖ. » 25. Kuhmoniemi. » 20. Ruowesi-Tapio. » 22. Puolanko. SE » 16. Marjoniemi,4 St. | NÖ. » 20. Paawola (Met.). SS. Mai 2. S:t Michel, 4 St. | » 20. Karlö. (N—m). » 30. Uleåborg (Dahl). LK. Apr.25. Käkisalmi, 6 St. | » 23. H-Olhawa. Mai 4. Pälkjärwi. » 4. Pudasjärvi. SÖ. Apr. 22. Lappfjärd. | Mai 2. Ylitornio. Mai 1. Wörå-Kovjoki. Ku. » 5. Kuusamo. Apr. 28. Lappajärwi | La. » 3. Kemijärwi. (Met.). 0 SI FET? 9 März (Abo); S — 5. Mai (Kuusamo); A = 37 Tage. Abzug. SW. Okt. 29. Karuna. SÖ. Okt. 6. Lappfjärd. Dee. 28. Finby. Sept. 17. Wörå-Kovjoki. Ny. Sept. 24. Ekenäs, ca. 500 » 27. Ylistaro. St. nach S flie- Aug. 30. Seinäjoki (Herp- gend (H. K.). man). Okt. 2. Helsingfors, ca. | NT. Sept. 8. Saarijärwi. 50 St (E.N-g). | MS. Okt. 4. Haminanlahti. SK. Okt. 5. Antrea-Koljola. | NK. : » 5. Wärtsilä. Sa. Nov. 10. Huittis. Sept. 30. Suojärwi. SS. Sept. 30. Nyslott. Okt. 9. Suojärwi. Okt. 5. Nyslott. MÖ. <» 12. Esse-Överesse. LK. Sept. 20. Käkisalmi,grosse | KÖ. Sept. 25. Kuhmoniemi. Scharen Okt. 4. Kuhmoniemi. fliegen in S- Ku. » 5. Taiwalkoski. Richtung. La. » 2. Kemijärwi. Okt. 21. Pälkjärwi. » 4. Inari. Pp = 30. Aug. (Seinäjoki); S = 10. Nov. (Huittis); A = 72 Tage. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 74 131. Branta bernicla (L.). Ringelgans. Prutgås. Sepelhanhi. Ankunft. LK. Mai 14. Käkisalmi, 30—40 St. Artbestimmung unsicher ! NK. oo» 24. Suojärwi, 1 St. geschossen. ». 13. Lieksa, 55—560 St. » 15. Pielisjärwi-Haapawaara, eine grosse Schar in der Richtung SSW-—NNE fliegend. » 24. Lieksa-Kewätniemi, zwei Scharen, in jeder ca. 200—300 St. Artbestimmung unsicher ! Abzug. Ny. Nov. Ingå, 1 St. geschossen (Ztg). KÖ. Okt. 20. Sotkamo, eine Schar beobachtet (Medd. F. Fl. fenn., 42, p. 15). 132. Tadorna tadorna (L.). Höhlengans. Gravand. Ristisorsa. Ankunft. Ny. Mai 12. Hangö, 1 St. erlegt (K.; M. L-): 133. Anas boschas L. Stockente. Gräsand. HSinisorsa. Uberwinterung. SW. Febr. 22. Korpo-Utö. | Ny. Febr. 12. Esbo, ein gunz pA ISA oc (CERSSR) SEK | abgemagertes Sammatti- O'sterbend ge- Myllykylä, | funden (F. J. 5 oder 6 St. | p:.55): (f. Y., 15, -|STE I: 280EHMÅuSanwi Ni Pp; 219): LK. Jan. '3. Käkisalmi. Ny: "Jan: "5 Hkenäs, 1. St: März 4. Käkisalmi. (CEO) NK. Suojärwi, 1 St. äber- SE Porkala, menh- winterte. rere (MNVJ., PT D0): Ankunft. SW. März 25." Åbo, I 3'u. IQ | SW. Apr. 13. Karuna. (GERTORG): » 12. Sagu. Apr. 1290Abo, 4! St (EH) » 9. Finby. WW. 8.) ». 23. Wihti. Bidrag t. känned. af Finl. Ny: Apr: 2 » 3: » 4 HALS DA Nr A20 Er » 20 SK. PE Sa. KOr22 » «14 » 18 NS » 16 ST pF 20. Vad SMD FULDDA SS. März 20. Apr. 23. SIE Mig: . Ekenäs (H. K.). | Helsingfors (Ztg). . Helsingfors Drumsö, meh- | rere (R. P-n). . Helsinge (Ehrn- rooth). . Nurmijärwi. - Borgnäs. . Weckjärwi. . Lowisa (I—s). . Antrea-Ikäwal- kola. SVERIIEtISS . Wammala. . Karkku(Hildén.) . Hämeenkyrö. . Tammerfors, ca. 50 St. (Lilja). Tawastehus. TLammi. Sysmä. Marjoniemi. S:t Michel, 4 St. (N—m)-. S:t Michel, 7 St. (N—m). Pälkjärwi. NI NK. få Apr. 25. Lappfjärd. » 18. Korsholm. » 20. Wörå-Kovjoki. » 28. Lappajärwi (Met.). » 30. Saarijärwi-On- nela. » 28. Saarijärwi-Paju- niemi. » 14. Jywäskylä. 2. rKarttula: » 24. Haminanlahti. Mai 1. Kuopio. Apr. 28. Pielawesi. » 30. Wärtsilä. » 18. Suojärwi. » 24. Juuka. » 24. Pielisjärwi -Naa- rajoki, 2 St. » 22. Esse-Överesse. » 24. Kuhmoniemi. Mai 13. Puolanko. Apr. 22. Karlö. » 21. Ii-Olhawa. Mai 5. Pudasjärwi. $- 10. Ylitornio. » 7. Kuusamo. » 10. Kemijärwi. » 8. Inari. F — 25. Mai (Åbo); S = 13. Mai (Puolanko); A = 49 Tage. Brutgeschäft. Ny. Mai 7. Ekenäs, Nest m. 10 bebräteten Eiern (H. K.). » 29. Helsingfors-Drumsö, Nest m. 9 stark bebräteten Juni 15. Hyvinge, SS. Juli iINFy- Nov. 5: Eiern (E. N—g). 6—7 Junge, (CRS IEND. LIG): Abzug. SW. Okt. 245 Finby, Scharen. | Sa. Weckjärwi. Sr Okt. 25: -Eluittis. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. die schon etwas fliegen 6. S:t Michel, Dunenjunge (N—m). Sept. 25. Tammerfors- Pykäjärwi, ca. 200 St. (Lilja). 76 ST. Nov. 19. Marjoniemi,3 St. | NT. Nov. 5. Saarijärwi-Paju- SS. Okt. 6: S:t Michel-Kyy- | niemi. wesi, in Scha- | NS. » 22. Haminanlahti. ren (N—m). | NK. Okt. 8. Wärtsilä. LK. " » 28. Pälkjärwi. MÖ. Nov. 6. Esse-Överesse. NT: » 23. Saarijärwi-On- KÖ. Sept. 28. Kuhmoniemi. nela. | Ca. » 25. Kemijärwi. » 25. Saarijärwi-Paju- | » 25. Inari. niemi. | F = 25. Sept. (Tammerfors; Kemijärwi; Inari); S = 22. Nov- (Haminanlahti); A = 58 Tage. Winterung. SW. Dec: 31. Karuna. | Sa. Dec. 28. Hämeenkyrö, 10 St. » 22. Finby, einzelne. » 28. Tammerfors. 134. Anas ecrecca L. Krickente. Krickand. Tawi. Ankunft. SW Apr 12. Åbo. | SS. Mai: 2: S:t Michel, I 'u Ny. » 21. Helsingfors, 1Q (N-—m): Abends Rufe | LK. Apr. 30. Käkisalmi. gehört (Medd. | NT. Mai 1. Saarijärwi-Paju- F. Fl. fenn.41, niemi. PAJ): NS. 1 1164 KUOpIo, Mai 3. Weckjärwi. NK. Apr. 30. Juuka. Sa. » 6. Huittis. MÖ. >» 26. Esse-Överesse. Apr. 28. Karkku. KÖ. Mai 9. Kuhmoniemi. » 23. Tammerfors- » 8. Puolanko. Tilesjärwi,4 St. | NÖ. » 3. Ii-Olhawa. (Lilja). Apr. 24. Pudasjärwi. SA » 28. Sysmä, viele. Mai 8. Ylitornio. Mai 1. Marjoniemi. La. » 9. Kemijärwi. PISA Sa have F = 12. Apr. (Åbo); S = 9. Mai (Kuhmoniemi; Kemijärwi; Inari); A= RERaoe 135. Anas penelope L. Pfeifente. Bläsand. Haapana. Ankunft. Ny. Apr. 15. Ekenäs, Scharen (H. K.). n » 21. Helsingfors, Abends Ruf gehört (Medd. F. Fl. fenn. 41, p. 33). KÖ. » 24. Kuhmoniemi. Bidrag t. känned. af Finl. 136. Fuligula ferina (L.). Ankunft. Tafelente. Sj - Brunand. Punasotka. La. Mai 16.—20. Muonio, 1 Ö' in einem Schwarm von Fuligula fuligula beobachtet (J. Montell, Medd. F. Fl. Jenna 30; PAN): 137. Fuligula fuligula (L.). Reiherente. Wigg. Jouhisotka. Ankunft. Ny. Apr. 28. Ekenäs (H. K.). NK. >» 18. Suojärwi, gemein. 138. Fuligula elangula (L.). Schellente. Ankunft. SW. März 13. Korpo-Utö. | ISISIEApr. Apr. 24. Karuna. » » 29. Sagu. 1615 » » 26. Wihti. NT. » Ny. We LIE Ekenäs, 4 St. = | » (ERK): NS. » » 22. Weckjärwi. | » SOK owas an (= sjan ENKI SK. » 28. Antrea-Ikäwal- » kola. | Sa. Mai 4. Huittis. ÖS Apr. 4. Wammala. » » 1. Hämeenkyrö. Mai » 23. Tammerfors- | NÖ. Apr. Tilesjärwi,2 St. | Mai (Lilja). | » 4 19. BRUuowesi. | Ku. » KS » 21. Hattula-Pelkola. | La. » » 25. Sysmä. » » 28. Marjoniemi. gr Apr. (Ekenäs; Hämeenkyrö); S = an ==38 Tage. Abzug. NK. Sept. 27: Wärtsilä. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. Knipa. Selkätelkkä. . S:t Michel(N-m). . Nyslott, 2 St. . Käkisalmi. Karstula. . Saarijärwi. . Suonnejoki. . Haminanlahti. . Juuka. Pielisjärwi-Naa- rajoki, 2 St. . Esse-Overesse. . Kuhmoniemi. Puolanko. . H-Olhawa. Pudasjärwi. Ylitornio. Taiwalkoski. Kemijärwi. mA. 9. Mai (Kemijärwi); 139. Fuligula marila (L.). Bergente. Bergand. Tunturisotka. Winterung. NT. Jan. Ätsäri-Hankasalmi (Finnilä, Medd. F. Hl. fenn., 40, p- 56). 140. Harelda hiemalis (L.). Eisente. Alfågel. Alli. Winterung. Ny. Jan. Porkkala, einzelne (F. J., p. 55). Febr. Helsingfors-Gråhara (Ztg). Ankunft. SW. Apr. 27... Korpo- Utö. NK. . Mai 24—25. Suojärwi, Ny. » 21. Weckjärwi. grosse Scharen. Mai 19. Lowisa. » 21: Juuka: SK. » 18. Antrea-Ikäwal- » 14. Pielisjärwi-Haa- kola. pawaara. » 24. Antrea-Ikäwal- » 25. Pielisjärwi-Par- kola, 31 Scha- talanmäki, ren von je 40—50 St. in 100—200 St. der Richtung SS. » 2. Nyslott. SW--NE flie- LK. Apr. 30. Käkisalmi. gend. Mai 24—27. Käkisalmi, KÖ. Apr. 29. Kuhmoniemi. Scharen, die n. | Mai 14. Puolanko. NE fliegen. NÖ. » 14. Ii-Olhawa. » 19. Pälkjärwi. | Apr. 29. Ylitornio. NS. » 18. Kuopio. La. Mai 22. Inari. re RAS | NK. » 15. Suojärwi. | F =21. Apr. (Weckjärwi), 27. Mai (Käkisalmi); 4 = 36 Tage. Abzug. LK. Sept. 17. Käkisalmi, 3 Scharen n. SW fliegend. NS. Okt. 3. Haminanlahti, viele. 141. Oidemia perspicillata (L.). Brillenente. Vitnackad svärta, Walkoniska meriteiri. Ny. Mai 29? Ingå, 1 Ö' (Medd. F. Fl. fenn::38, p- 3): Bidrag t. känned. af Finl. 142. Oidemia nigra (L.). Trauerente. Sjöorre. Meriteiri. Ankunft. NK. Mai 25. Suojärwi. » 13.—14. Pielisjärwi-Haapawaara. » 25. Pielisjärwi-Partalanmäki, 60—70 St. fliegen in der Richtung SW-—NE. Abzug. SS. Okt. 6. S:t Michel (N-—m). NK. » 9. Suojärwi, viele. 143. Somateria mollissima (L.). Eiderente. Eider. Haahka. Ankunft. SW. März 22. Korpo-Utö. VÄRT NER ABOA RS): » 13. Karuna. Abzug. Ny. Nov. 12. Helsingfors: Enskär, 3 St. (E. N—-g). 144. Mergus merganser L. Grosser Säger. Storskrake. Iso koskelo. Ankunft. ISIN Apr: 28. Åbo, (Th. R.). Ny. » 3. Ekenäs, I O (H. K.). Sa. » 16. Tammerfors, viele (Lilja). Brutgeschäft. MÖ. Juni 25. Gamlakarleby-Palma, Junge gesehen. 145. Mergus serrator L. Mittelsäger. Småskrake. Pikku koskelo. Ankunft. SW. Mai 15. Korpo-Utö. | NK. Mai 22. Juuka. Apr. 13: Abo (Th: KR.) EKO: Apr. 30 Kuhmoniemi. » 24. Sagu. Mai 7. Puolanko. » 20. Finby. NÖ. » 1. Ii-Olhawa. Ny. » 28. Nummela. » (5). Pudasjärwi. Mai 12. Weckjärwi. AE SY litornio. Sa. » 15. Huittis. I La. » 9. Kemijärwi. LK. Apr. 30. Käkisalmi. | » 8 Inari. NT. Mai 9. Saarijärwi. FP =713. Apr. (Åbo); S = 22. Mai (Juuka); A = 39 Tage. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 80 146. Phalacrocorax carbo (L.). Kormoranscharbe. Storskarv. Merimetso. Abzug. Ny. Sept. 24. Helsingfors-Gråskärsbådar, 1 St. erlegt (E. N—g). Okt. 21. Helsingfors-Hundörn, 1 St. geschossen (E. N—g). Nov. 13. Helsingfors-Enskär, 1 St. geschoscen (E. N—g). SS. Okt. 15. Sääminki, 1 St. erlegt. 147. Sterna hirundo L. Fluss-Seeschwalbe. Fisktärna. Kala- tira. Ankunft. SW. Mai 6. Karuna. Ny. Mai 7. Lowisa. Ny. » 15. Ekenäs. SS. » 11. S:t Michel(N-m). » 17. Helsingfors, | mehrere. | F = 6. Mai (Karuna); S = 17. Mai (Helsingfors); A = 11 Tage. Brutgeschäft. Ny. Juni 6. Helsingfors-Flathällan, 2 frische Eier (E. N—g). 148. Sterna macrura Naum. Käisten-Seeschwalbe. Rödnäb- bad tärna. Lapintira. Ankunft. La. Mai 22. Inari. Abzug. La. Aug. 8. Inari. 149. Rissa tridactyla (L.). Dreizehige Möwe. Tretåig mås. Kolmiwarpainen lokki. Ankunft. SÖ. Apr. 7. Wimpeli, I St. als tot gefunden (L. Y-., 15, p. 115). INERS » 5. Jywäsjärwi, 1 St. als tot angetroffen (L. Y., 15, Pp. 69) » Anf. Pihtipudas, 1 St. geschossen (L. Y-., 15, p. 69). KÖ. » 5. Suomussalmi, bei Emäjoki 1 St. geschossen ( Medd. 05 CRS feninssnSusap LS) La. » 4. Sodankylä, Alaperä-Pelkosenniemi, 1 St. geschos- sen (Medd. F.: Fl. fenn., 37, p. 132). Abzug. Ny. Nov. 10. Helsingfors-Tallskär, 2 St. (E. N—g): Bidrag t. känned. af Finl. SI 150. Larus minutus Pall. Zwergmöwe. Dvärgmås. 'Pikku- lokki. Vorkommen. Ny. Juni 9. Helsingfors-Drumsö, 2 St. (E. N—g). 151. Larus ridibundus L. Lachmöwe. Skrattmås. Naurulokki. Ankunft. SW. Apr. 17. Åbo (E. W: S:). Ny. » 10. Ekenäs, 3 St. (H. K.). » 14. Helsingfors, einzelne. » 17. Helsingfors, viele. (BR. P-—n). 152. Larus canus L. Sturmmöwe. Fiskmås. Kalalokki. Ankunft. SW. Apr. 17. Åbo (E. W. S.): Ny. » 14. Helsingfors (R. P—n). SI » 19. Tawastehus. SS. Mai 1. S:t Michel (N-—m). SÖ. Apr. 20. Wasa. NK. » 30. Pielisjärwi-Partalanmäki. F = 14. Apr. (Helsingfors); S = 1. Mai (S:t Michel); A = 17 Tage. Brutgeschäft. Ny. Juni 15. Ekenäs-Kurö, Eier (H. K). Abzug. Ny. Nov. 6. Helsingfors, ca. 300 St. Dec. 25—27. Helsingfors, in Tausenden (R. P—n). 153. Larus fuscus L. Heringsmöwe. Sillmås. Selkälokki. Ankunft. KUK A DES LT. Albo (El WW. (S:): Ny. » 12. Helsingfors (R. Pn). SS. >» 29. Nyslott. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 6 82 154. Larus argentatus Bränn. Silbermöwe. Gråtrut. Har- maa lokki. Abzug. Ny. Nov. 8. Helsingfors, viele (R. P—n). Dec. 14. Helsingfors, einzelne (R. P—n). 155. Larus glaucus Bränn. Eismöwe. Vit trut. Iso lokki. Abzug. Ny. Okt. 21. Helsingfors-Ådholm, 1 St. Nov. 10. Helsingfors-Märraskär, 1 St. geschossen (R. P-—n). 156. Stercorarius parasiticus (L.). Schmarotzerraubmöwe. Spetsstjärtad labb. Suippopyrstöinen räiskä. Abzug. Ny. Sept. 27. Helsingfors-Östertokan, junges Q (R. Pn cit.). 157. Podiceps cristatus (L.). Haubensteissfuss. Skäggdopping. Silkkikuikka. Ankunft. ISW Apr 2550 Å bo, St ELER. Ny. » 28. Ekenäs, mehrere (H. K.). SS. Mai 15. S:t Michel (N—m). 158. Urinator areticus (L.). Polar-Seetaucher. Storlom. Kuikka. Ankunft. Ny. Apr. 19. Ekenäs. | NK. Mai 8. Suojärwi. ST. » 29. Tawastehus. | » 7. Lieksa. SS. Mai 7. S:t Michel, 2 St. | KÖ. Apr. 30. Kuhmoniemi. (N—m). | La. Mai 8. Inari. IBG » 6. Käkisalmi. | F = 19. Apr. (Ekenäs); S = 8. Mai (Suojärwi; Inari); 4 = 18 Tage. Abzug. Ny. Nov. 12. Helsingfors-Enskär, 3 St. (E. N—g). NS. Okt. 30. Haminanlahti, ca. 30 St. NK. » 9. Suojärwi, viele. Nov. 9. Suojärwi, eine Schar n. S fliegend. Bidrag t. känned. af Finl. 159. Urinator lumme (Gunn.). Kaakkuri. Ankunft. Te. .v(Mai,.8; JInari;: 160. Winterung. Nordseetaucher. 33 Smålom. Cepphus grylle (L.). Gryll-Lumme. Tobisgrissla. Riskilä. Ny. Febr. 16. Helsingfors-Gråhara, 1 St. beobachtet (Ztg). 1. Rana temporaris L. Grasfrosch. Groda. SW. Apr. 20. Ds Mai 3. Apr. 23. » 24. Mai 8. Ny. Apr. 28 Mai 3 » 4. » 6. » 25 SK. EG » 6 Sa. Apr. 20 TALEN | ya MT SV Maira: » 1: 100 Am ppi inb Ir es: Beginn der Laichzeit. Korpo-Utö. Åbo. Karuna. Sagu. Finby. Wihti. . Ekenäs. - Nurmijärwi. Borgnäs. Weckjärwi. Lowisa. Antrea-ITkäwal- kola. . Antrea-Koljola. - Wammala. . Hämeenkyrö. . Tammerfors. (Lilja). Jokioinen. Tawastehus. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. SE SS. IEI SÖ. NES Apr. Mai Apr. Mai Abt. Andere Tiere. ww DÖD - [NS] FT ILO STR [SA ÖA KR PH ND VW DDR Sammakko. . Hattula. . Hausjärwi. . Lammi. - Sysmä. Marjoniemi. . S:t Michel. Nyslott. . Käkisalmi. . Pälkjärwi. Lappfjärd. Korsholm. Woörå-Kovjoki. Ylistaro. Karstula. Saarijärwi. Jywäskylä. Suonnejoki. Karttula. Kuopio. Pielawesi. 84 NK. Mai 9. Wärtsilä. NÖ. Mai 8. Uleåborg. » 8. Suojärwi. » 7. Ti-Olhawa. » 5. Juuka. » 9. Pudasjärwi. MÖ. Apr. 29. Esse-Överesse. » 10. Ylitornio. KÖ. Mai 10. Kuhmoniemi. Ku. » 17. Taiwalkoski. Apr. 26. Puolanko. | La. » 24. Inari. F=17. Apr. (Tammerfors); S=10. Mai (Kuhmoniemi; Yli- tornio). IRUTSICHINE. 1. Perca fluviatilis L. Barsch. Aborre. Ahwen. Beginn der Laichzeit. ST. Mai 14. Lammi-Ormajärwi. SS. » 12. S:t Michel (N—m). [AG » 6. Käkisalmi. La. » 17. Inari. 2. Lucioperea sandra Cuv. Sander. Gös. Kuha. Beginn der Laichzetit. SS. Juni 26. S:t Michel (N—m). 3. Lota lota (L.). Quappe. Lake. Made. Beginn der Laichzetit. Ny. Febr. 15. Lowisa (I—s). 4. Leuciscus rutilus L. Plötze. Mört. HSärki. Beginn der Laichzett. SW. Aprs2ä. Abo (BSD). ST. Mai 8. Hattula. Mai 3. Finby. » 10. Lammi: SK. » 12. Antrea. » 11. Sysmä. Sa. Det 9: Etts: » 27. Marjoniemi. » 12. Hämeenkyrö. SS. » 8. S:t Michel(N-m). » 12. Tammerfors- SÖ. » 7. Lappfjärd. Tilesjärwi NIE » 15. Saarijärwi-Paju (Lilja). niemi. Bidrag t. känned. af Finl. 35 NS. Mai 19. Karttula. KÖ. Juni 1. Kuhmoniemi. » 25. Kuopio. | » I. Puolanko. » 25. Pielawesi. NOSIMar 13: H-Olhawa. NK. » 24. Wärtsilä. Ka. » 30. Taiwalkoski. » 27. Suojärwi. La. «Juni 2. Kemijärwi. » 18. Liperi-Käsämä. F = 3. Mai (Finby); S = 2. Juni (Kemijärwi). 5. Leuciscus idus L. Aland. Id. Säyne. Beginn der Laichzeit. NS. Mai 16. Karttula. La. Mai 24. Kemijärwi. 6. Abramis brama L. Brachsen. Braxen. Lahna. Beginn der Laichzeit. SW. Mai 5. Åbo (Th. R.). | SS. Mai 29. S:t Michel-Kyy- MI D-Karuna. wesi. » 15. Finby. » 31. S:t Michel-Sai- Ny. » 27. Weckjärwi. ma. SK. Juni 53. Antrea-Pähk- LK. » 9. Pälkjärwi. järwi. NT. Juni 25. Saarijärwi-Paju- » 15. Antrea-Koljola. |! niemi. Sa. Mai 27. Huittis. NS. Mai 27. Karttula. » 29. Wammala. | Juni 26. Kuopio. Juni 2. Hämeenkyrö. Mai 27. Pielawesi. ST. Mai 11. Tawastehus. NK. » 30. Wärtsilä. Juni 4. Hattula. » 29. Liperi-Käsämä. Mai 20. Hausjärwi. Juni 26. Juuka. » 27. Lammi. KÖ. Mai 30. Kuhmoniemi. » 29. Sysmä. » 14. Puolanko. ST. Juni 11. Marjoniemi. F = 5. Mai (Åbo); S = 26. Juni (Kuopio, Juuka). | Abramis björkna (L.). Gäster. Björkna. Pasuri. Beginn der Laichzett. NS. Juni 24. Karttula. » 24. Kuopio. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 86 8. Alburnus alburnus (L.). Uckelei. Löja. Salakka. Beginn der Laichzett. Ny. Juli 17. Nurmijärwi- Wihtijärwi. SS. » 3. Saima-Siikasalmi. NS. Juni 26. Karttula. » 26. Kuopio. 9. Salmo sp. Lachs resp. Forelle. Lax, forell. Lohi, taimen. Beginn des Steigens. NT. Juni 20. Saarijärwi. NÖ. » 6. Ylitornio. Ku. » 4. Taiwalkoski. Laichzett. NT. Sept. 20. Saarijärwi. 10. Osmerus eperlanus L. Stint. Nors. Kuore. Be cinn der Laichzeit. SW. Apr. 22. Abo (T. D.). ST. Mai 11. Hattula. Mai 2. Karuna. ; » 9. Marjoniemi. Ny. » 3. Weckjärwi. I SS. Apr. 27. S:t Michel. Apr. 29. Lowisa. INT. oo» 22. Saarijärwi-On- SK. Mai 7. Antrea-Ikäwal- | nela. kola. Mai 14. Saarijärwi-Paju- » 12. Antrea-Koljola. niemi. Sa. » 18. Hämeenkyrö. I NS. Mai 17. Haminanlahti. » 13. Tammerfors- | » 20. Pielawesi. Pyhäjärwi I NE. » 10. Wärtsilä. (Lilja). | » 15. Juuka. SIT. » 10. Tawastehus. KÖ. :» 22. Puolanko. F = 22. April (Åbo; Saarijärwi); S = 22. Mai (Puolanko). 1. Coregonus albula L. Kleine Maräne. Siklöja. Muikku. Beginn der Laichzeit: SK. Okt. 22. Antrea. NT. Okt. 23. Saarijärwi. ST. Nov. 4. Hattula. NS. » 28. Haminanlahti. Okt. 30. Lammi. NE. oo» 10. Suojärwi. Nov. 3. Marjoniemi. | KÖ. Sept. 25. Kuhmoniemi. SS. Okt. 26. S:t Michel. | La. » 20. Inari. F = 25. Sept. (Kuhmoniemi); S = 4. Nov. (Hattula)l Bidrag t. känned. af Fin). 12. ming. Haili. Clupea harengus L. var. membras. Beginnn der Laichzeit. SW. Mai 20. Åbo (E. W. 8.) 13. Esox NYyrMära, 7: EES Apr. 293 ISS. DIA EK: SLR 29: Apr. lucius L. Hecht. Beginn der Laichzett. Lappträsk. | SÖ. Mai 4. Lammi-Orma- = | järwi. NS. » 3: S:t Michel. [Pebaas <= Käkisalmi. | (Lammi); S = 4. Mai (Ylistaro). finisteckitren. Strömling. Ström- jädda. Hauki. Ylistaro-Kyrön- järwi. Kuopio. Inari. 1. Vanessa urticae L. Fuchs. Nässelfjäril. Nokkosperhonen. Beginn des Erscheinens. Ål. März 26. Mariehamn. | ST. Apr. 8. Hattula. SW. Apr. 135. Korpo-Utö. » 19. Hausjärwi. März 19. Åbo. » 15. Lammi. Apr. 7. Karuna. » 22. Sysmä. » 17. Sagu. » 25. Marjoniemi. » 18. Kimito. I JSISE » 20. S:t Michel. März 20. Finby. | » 20. Walkeala. Apr. 7. Wihti. | » 9. Nyslott. Ny. März 26. Ekenäs. LK. » 21. Käkisalmi. Ar. idel BiISbo: | Mai 4. Pälkjärwi. » 21. Nummela. | SÖ. März 26. Lappfjärd. » 26. Nurmijärwi. Apr. 7. Wasa. » 20. Borgnäs. » 23. Wörå-Kovjoki. » 18. Lowisa. » 24. Ylistaro. SK. »;. 21. Antrea. INT. » 20. Saarijärwi-On- Sa. kärt JEKUTttS: nela. » 8. Wammala. » 14. SaarijärwiPaju- » 17. Karkku. niemi. » 19. Tammerfors. | » 19. Jywäskylä. SKR » 19. Jokioinen. NS. » 23. Suonnejoki. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. 38 NS. Mai 4. Karttula. KÖ. Apr. 20. Kuhmoniemi. Apr. 20. Haminanlahti. | NÖ. >» 20. Karlö. » 20. Kuopio. | » 20. Uleåborg. » 19. Pielawesi. | » 21. Ti-Olhawa. NK. Mai 3. Wärtsilä. » 20. Pudasjärwi. » 2. Suojärwi. | Mai 4. Ylitornio. » 4, Juuka. Ku. » 4. Taiwalkoski. Apr. 21. Pielisjärwi. La. Juni 2. Kemijärwi. MÖ. » 19. Esse-Överesse. | Mai 22. Inari. F =19. März (Åbo); S =4. Mai (Pälkjärwi; Karttula; Juuka; Ylitornio; Taiwalkoski). Kulmination = 19.—21. Apr. 2. Vanessa antiopa L. Trauermantel. Sorgfjäril. Suruperho Beginn des Erscheinens. Ny. Mai 9. Esbo. 3. Gonepteryx rhamni (L.). Zitronenfalter. Citronfjäril. Sitruunaperho. Beginn des Erscheinens. Ny. Apr. 17. Ekenäs. Ny. Apr. 33. Helsinge. » 19. Esbo. 4. Bombus sp. Hummel. Humla. Kimalainen. Beginn des Erscheinens. dl. Mai 6. Mariehamn. | Ny. Apr. 20. Weckjärwi. SW. » 25. Korpo-Utö. Mai 5. Lowisa. FERTFADO SK. » 7. Antrea-Ikäwal- » 4, Karuna. kola. VR Sagu: » 4. Antrea-Koljola. » 2. Finby. Sa. > 26. Huittis. » 1.” Wihti. » 1. Wammala. Ny. » 1. Ekenäs. Apr. 23. Karkku. » 3. Esbo. Mai 12. Hämeenkyrö. Apr. 23. Helsingfors- » 1. Tammerfors. Drumsö. » 9. Ruowesi-Tapio. Mai 1. Helsingfors. ST » 1. Jokioinen. » 11. Nurmijärwi. » 6. Tammela. » 2. Borgnäs. Apr. 30. Hattula. Bidrag t. känned. af Finl. bränd ST. Mai 16. » 2. » 4. » 8. SIS. NMRDE » 2: » 2. LK. DA RE » 8 Sö. » Så Apr. 28. Mai I » 2 NI » de Apr. 235. FN 20 Apr. Hausjär wi. Lammi. Sysmä. Marjoniemi. S:t Michel. Walkeala. Nyslott. Käkisalmi. . Pälkjärwi. Lappfjärd. Wasa. . Korsholm. Wörå-Kovjoki. MÖ. KÖ. Saarijärwi-Paju- niemi. Jywäskylä. (Weckjärwi); S nation 1.—8. Mai. 5. Geotrupes sp. Mistkäfer. S W. SK Sa. Si Mai FER Warg Ku. La. I Torndy vel. NS. Mai Beginn des Erscheinens. . Mariehamn. . Korpo Utö. WCAbo. . Karuna. . Sagu. . Finby. Wihti. . Ekenäs. Nurmijärwi. . Borgnäs. Weckjär wi. - Lowisa. Antrea-Ikäwal- kola. . Antrea-Koljola. . Huittis. Tammerfors. . Jokioinen. . Tammela. Hattula-Pelkola. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 2. | ST. Mai SS. KR SÖ: NS. NK. » Apr. Mai = ON IR NR W 9 VRENA FRK . Suonnejoki. Karttula. Kuopio. Pielawesi. Wärtsilä. Suojärwi. Liperi- Käsämä. . Juuka. Pielisjärwi. . Esse-Överesse. . Kuhmoniemi. . Puolanko. 5. Uleåborg. 3 25: 206 25. Mai (Taiwalkoski). Ti-Olhawa. Taiwalkoski. Kemijärwi. Kulmi- Sontiainen. Jo . Hausjärwi. —- [9.0] pA dd OO I BB AA NÄ 0 I NN NN sd — — [a] or 3 MM SS) C2 Tawastehus. Lammi. . Sysmä. . Marjoniemi. ; S:t Michel. . Walkeala. . Nyslott. . Käkisalmi. . Pälkjärwi. . Lappfjärd. . Wörå-Kovjoki. - Ylistaro. . Karstula. . Saarijärwi-Paju- niemi. . Jywäskylä. . Suonnejoki. . Kuopio. . Wärtsilä. 90 NK. Mai 7. Suojärwi. » 9. Liperi-Käsämä. I NÖ. Mai 13. Uleåborg. » 22. H-Olhawa. » 5. Juuka. » 23. Pudasjärwi. » 23. Pielisjärwi. | Ku. » 26. Taiwalkoski. MÖ. Apr. 30. Esse-Överesse. La. Juni 12. Kemijärvd. KÖ. Mai 10. Kuhmoniemi. Mai 28. Inari. » 12. Puolanko. F = 23. Apr. (Åbo); S = 28. Mai (Inari). 6. Melolontha hippocastani Fbr. Rosskastanienkäfer. Kastanje- borre. Kastanjaturilas. Beginn des Erscheinens. NT. Mai 14. Saarijärwi-Onnela. - 7. Rhizotrogus solstitialis (L.). Sonnenwendkäfer. Pingst- borre. Kesäturilas. Beginn des Erscheinens. NK. Mai 24. Pielisjärwi-Partalanmäki. Bidrag t. känned. af Finl. by SLS! FSS RR Nat. Aufzählung Seite Vögel Turdus musicus ...... NT T. iliacus . 172 | PI pilaris” . 18 | IESMINOr Ull, och ssk sd en LON Cinelus cinclus ......... 19 | Saxicola cenanthe .... 20 | Pratincola rubetra ... 21 Erithacus philomela . 21 IBRATUDPOCULUS" sc. «cr ess 22 IBEESUDCICUS oc: store an 22 IE PROCMCUFUS ....ser DÅ Accentor modularis . 23 Sylvia. simplex .....«.- 24 SSTSYLVIS "ec oso vis sees VT SEC UTTUEDN sense orsa ee 24 DERIPppOlaIS) ss. ss scn AA Phylloscopus sibilåtor 25 IRHSSOrOCKTIUS cc: cc secs 20 PRE rutus, . : 26 Calamodus schoceno- [D2ETIVISE so cola ss, des sej sn 26 | Troglodytes troglodytes 26 Regulus regulus ...... 26 BAFUS MJÖL ov vss sese vc? 26 MSNPE CET te sng fer sa sneekte ON KCTISbaGUS «sc ses sånn DI IBSPDOEGAlS sus ecksese dgr 2 IBSTCIH EOS" &ece sees rar IBINCETUlOUS ccsecnsree NI Aegithalus caudatus .. 28 Certhia familiaris .... 28 0.- Folk, H. 78, N:o 2. der Arten. JR OO MObaCila alDA ccs ss sa 32. Budytes flavus” oh... 33. Anthus pratensis ..... 2 AR SAN SALE BT DY EA MS skaror O SEE SAO 35. Otocorys alpestris .... 36. Alauda arvensis ...... | 37. Lullula arborea ....... | 38. Passerina nivalis ..... | 39. Emberiza citrinella 40: ”BISKHOrTulANG css. cv: A5JET ERSITU SIC BIN ads d en 425, EBRNSChenmeluS! ss. cc cs 43. Loxia curvirostra . 445. T3 DIFaSCIAUS css. ssd 45. Pinicola enucleator ... 46. Carpodacus erythrinus 47. Pyrrhula pyrrhula ... 48. Chrysomitris spinus . 49. Acanthis cannabina . I- 50. Ac nare ut 51. Carduelis dras SR 52: FORIOrisSkehlOhS cc s.r ses 53. Fringilla ccelebs ...... 534. Fr. montifringilla .... 553. Passer domesticus ... 50. JE: MONEalUS, secess se ses 537. Coccothraustes cocco- DITAVSGOSE sie vs se sjorcis de 58. Sturnus vulgaris ...... G0 TP AStor TOSGUS: sc. sercca GOSSE OTIOTASKOTIO IS" sc-.c. sec 61. Nucifraga caryoca- tactes mm eo + vo bo FREE NN 94. 95. 96. 97. . 98. 99. 100. TÖS 102. PICS DIC ora nr nera Colceeus monedula .... Corvus frugilegus (CANCOPDIS. Fars ES Sn ue Lanius excubitor L. collurio Ampelis garrulus Muscicapa grisola .... MM. atricapilla: -:sc...-; Hirundo rustica Chelidonaria urbica .. Clivicola riparia Apus apus Caprimulgus europaeus Upupa epops Cuculus canorus Iynx torquilla Dryocopus martius Dendrocopus leucono- tus . Picus canus ...... Nyctea nyctea Surnia ulula ser rr ser rr rr S. aluco ABIOFÖGUB oc othosttonstt A. acciptrinus Aquila chrysaötus Haliaétus albicilla .... Archibuteo lagopus Buteo buteo Pandion haliaötus .... Cerchneis tinnunculus Astur palumbarius ... Accipiter nisus ......... Circus cyaneus Columba palumbus C. oenas Perdaperdik ess Coturnix coturnix ... Tetrastes bonasia ... Seite | 50 | 103. 104. 105. 106. 107. 108. 109. LO: Ia 112. 13: 114. IS: 116. LIT: 118. 19. [20 121: 122: 123. 124. 125. 126. 12. 128. 129. | 130. Tal. 132: SSA 134. 135. | 136. Röde 138. 139. 140. 141. 142. 143. 144. Seite Lagopus lagopus 62 Tetrao urogallus .... 62 'T.: tOlrig öser Grus grus Lasses 63 Ardea cinerea ......... 65 Botaurus stellaris . 65 UrexICIOX secssssenaet 65 Ortygometra porzana 66 Phalaropus lobatus . 66 Tringa subarcuata 66 Tr. alpina .. 66 Machetes pugnax ... 67 Tringoides hypoleucos 67 Totanus ochropus ... 67 T.: glare0la- sossar ste 68 I: fUSCUS i iarssssnaeee 68 TIC COLGUS een reses 68 Numenius arquatus . 68 NE PRORECOPUS ecseseeee 69 Gallinago gallinula . 69 G. gallinagO: sms 70 GG: MAJOL aren sek gett 70 Scolopax rusticula . 70 Hamatopus ostralegus 71 Charadrius pluvialis 71 Vanellus vanellus ... 71 Cygnus Cygnus er vi ANDNSÖT SP. «köra mddesige 72 Branta bernicla ..... 74 Tadorna tadorna ... 74 Anas bosehas csr 74 ANDE UCLE CE oss reses 76 AS Penelope se 76 Fuligula ferina ...... Ted ES fuga, ocsosse SE LI F: clangula 1: ses FS mar. oss oss 78 Harelda hiemalis .... 78 Oidemia perspicillata 78 O.: MISTA, sosfassssasA Somateria mollissima 79 Mergus merganser 79 Bidrag t. känned. af Finl. 145. 146. 147. 148. 149. 150. 151. 1532. 153. 154. 155. 156. 157. 158. 159. 160. i 118 2 0 M. serrator Phalacrocorax carbo Sterna hirundo St. macrura Rissa tridactyla ..... Larus minutus L. ridibundus L. canus L. fuscus L. argentatus IL. SlaveuS söner Stercorarius parasiti- cus Podiceps cristatus Urinator arcticus ... Pl Imane "5essjssssernse Cepphus grylle ...... ser rr Amphibien. Rana temporaria Fische. Perca fluviatilis Lucioperca sandra ... Nat: o. Folk; FH. 78, N:o 2: 83 84 — NES — 5 SARS AR RE re Aj SAGA en SA TOGS lOGS Leuciscus rutilus dvs. ; Abramis brama A. björkna Alburnus alburnus ... DALOÖKSP: essens nd sr Osmerus eperlanus ... Coregonus albula ..... Clupea harengus var. membras JFISOxX LUCIUS fest se Se Insekten. Vanessa urtieg ........ V. antiopa Gonepteryx rhamni .. IBOMDUS SP sksssete ss (GEOLLUPES SP-, «cs. scn ses Melolontha hippocas- tani .. Ess Rhizotrogus solstitialis Inhalt. Einleitung 4 pe Verzeichnis der Börbechtungsstalionon im . Jahrös 1911 re Verzeichnis der Beobachter im Jahre 1911 in alphabetischer FÖlgG unde RSS SS soc ss Meteorologische Tåbellen. RE NAS NN KASS SR EES JANE e osa a I. Abt. Vögel . a 870 eYE seten sr nl sla S ses II. Abt. Andere dere. Aräphibist soc SS Fische . pe Slas sl elörs!e sej lös f les sjaisle kak Taseklen. ale 5168 Sei: ö;5e sfö)n ein 2 öra y arne ora RSS Nn SERA Aufsählung det Ae ANSER KTRS NS lök ena > BIDRAG TILL KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN. Meteorologins ståndpunkt och nyare sträf- vanden i Skandinavien samt synpunkter för dess framtida utveckling i Finland OSC. V. JOHANSSON Sr HELSINGFORS TRYCK BOKBINDE ai « HH h ee ri | TIN AN 20VEK AM 73 inlands väsentligt nya politiska ställning medför mot- SÅ omhvälfningar på många verksamhetsområ- den. Man kunde tycka att ett gebit, som mer än andra borde blifva oberördt häraf, vore det vetenskapliga, bl. a. också det meteorologiska verksamhetsfältet. Vid närmare skärskådande af sistnämnda verksamhetsge bits art, finner man dock lätt, att också här de förändrade yttre förhål- landena måste framtvinga nya riktlinjer, nya synpunkter och önskningsmål för den framtida utvecklingen. Mer än i fråga om måhända någon annan vetenskap gäller det om meteorologin, att dess art och väsen fordra en liflig och intim kontakt både med staten, olika myndigheter och den stora allmänheten. Denna kontakt bör i allas intresse vara af tvåfaldig art, innefattande ett ömsesidigt utbyte, mera direkt än på de flesta områden. De mång- faldiga praktiska arbetena, observations- och underrät- telsesystemen fordra både statens och allmänhetens understöd. Allehanda myndigheter och praktiska verk- samhetsfält, gällande militär, jordbruk, sjöfart, teknik 0. 8. Vv. fordra med rätta frukter af det meteorologiska arbetet. På grund af denna meteorologins nära anslut- ning till alla både statliga och enskilda myndigheter och 4 intressesfärer och då den dessutom har synnerligen viktiga internationella fordringar att tillgodose, inses, att vårt lands nyförvärfvade själfständighet och dess utrikespoli- tiska orientering måste medföra förändrade utvecklings- möjligheter och nya framtidsriktlinjer, som tarfva ett allsidigt begrundande. Detta är den ena omständigheten, som gifvit anled- ning till föreliggande uppsats. En annan närmare lig- gande är den, att på senaste tid en del viktiga frågor be- träffande den meteorologiska verksamheten i landet af särskilda skäl kommit på dagordningen och i närmaste framtid vänta betydelsefulla afgöranden 1). Den viktigaste är frågan om Finska Vetenskaps-Societetens och Meteoro- logiska Centralanstaltens inbördes ställning. Denna har på vederbörligt håll ansetts fordra en förändring i sam- band med vissa planerade omändringar i Societetens sta- tuter. En annan fråga, som likaså gifvit anledning till meningsolikheter och för meteorologins utveckling mindre gynnsamma förhållanden är den om nederbördsnätet eller relationen mellan de af samma nät närmast intresserade myndigheterna, den meteorologiska centralanstalten och den hydrografiska byrån för vårt lands inlandsvatten. Alla dessa omständigheter, hvartill ännu kunde läggas andra mindre viktiga sådana, hafva gifvit mig anledning att här i vår meteorologis intresse i hela dess vidd söka taga upp frågan om denna vetenskaps ställning och ut- vecklingsriktning i vårt land. Afsikten är ej att ingå på någon kritik af bestående förhållanden, i synnerhet som orsakerna till det mindre tillfredsställande sakläget äro 1) Numera i november redan träffade. Bidrag t. känned. at Finl. mig väl bekanta och till största delen, tack vare rådande politiska och andra motigheter, varit så godt som omöjliga att undgå. I hvarje fall synes nu om någonsin ögonblicket vara inne, att klargöra meteorologins framtidsprogram i landet, och äro följande rader att betrakta såsom ett för- sök att bidraga härtill. Så godt som enbart meteorologins egna, såväl vetenskapliga som praktiska intressen skola härvid hållas för ögonen. På möjligheten att förr eller senare realisera de önskningsmål, som detta intresse synes medföra, skall jag i allmänhet ej ingå. Ej heller kan det här blifva fråga om några praktiska detaljer i fråga om 'önskningsmålens realiserande. Otvifvelaktigt är att på det meteorologiska verksam- hetsområdet i vårt land liksom i andra länder i framtiden kommer att yppa sig stora utvecklingsmöjligheter och att ökade fordringar här göra sig gällande. Förhållandena i mera framskridna delar af utlandet tyda härpå. Allt större behof af meteorologiska data träda småningom också i vårt land fram, och nya områden uppstå, där dylika anspråk mer än förut ställas på meteorolögin. Här må endast påminnas om den militära och civila lufttrafiken, dess snabba framsteg, närmast på det sportsliga och militära, snart också på den allmänna kommunikationens gebit, en trafik, som mer än andra står och allt framgent kom- mer att förblifva i liflig rapport till meteorologin. Allt detta motiverar ett målmedvetet framtidsprogram, ett klargörande af hvart och på hvilken väg meteorologin bör sträfva vidare. Själffallet böra de bästa lärdomarna och rättesnören sökas 1 erfarenheter från andra länder, hvarvid anpass- ningar efter våra säregna förhållanden sedermera måste Nat: o. Folk, H. 78, N:o,3. 6 påtänkas. Naturligt är, att de stora ledande idéerna äro att finna i de längst framskridna stora kulturländerna, men Vårt klimat, våra mindre rikliga ekonomiska och kulturella resurser m. fl. säregna omständigheter göra det ändamålsenligast, att närmast eftersträfva anpassning till grannländers och andra ungefär lika lottade trakters erfarenheter, hvarvid hänsyn också måste tagas till lan- dets utrikespolitiska orientering öfver hufvud. Det var själffallet, att de första impulserna till vår gryende meteo- rologi under 1700-talet skulle utgå från vårt moderland Sverge. Det var enskild hängifvenhet och ekonomiska intressen, som först drefvo den meteorologiska verksam- heten fram. Redan från början gjorde sig ju också en del internationellt-vetenskapliga synpunkter gällande, men först genom Hällström, Nervander och Finska Vetenskaps- Societeten blefvo dessa mot medlet af 1800-talet och senare mera bestämmande. Vårt lands förening med Ryssland verkade naturligt nog efter hand äfven en allt lifligare anslutning till dess meteorologi, i synnerhet som det inter- nationella samarbetet här fann den naturligaste förmedla- ren och då dessutom Rysslands meteorologi i de flesta afseenden stått högre än vår och visat raskare framsteg. I mångt och mycket kom vår meteorologi sålunda att på sätt eller annat blifva underordnad eller i hvarje fall nära lierad med den ryska. Nu hafva skälen härtill totalt bort- fallit och en orientering åt andra håll bör sökas, för så vidt ej en fullt själfständig utveckling på egen grund kan anses fördelaktigast. Förhållandena hafva fört det därhän, att numera också på meteorologins område en anslutning till tyska mönster och ett tillgodogörande af tysk erfarenhet bliva nära till hands liggande. Detta är Bidrag t. känned. af Finl. ju också lyckligt för vår meteorologi, då Tyskland i detta afseende länge intagit en ledande och mycket framskjuten ställning. För vårt ändamål vore sålunda en redogörelse för strömningar och förhållanden i Tyskland närmast att påtänka. Emellertid blir det å ena sidan genom den af "kriget framkallade isoleringen så godt som omöjligt, å andra sidan genom de mindre jämförbara resurserna, kli- matiska och andra förhållanden i många afseenden också skäligen olämpligt att söka de för oss mest användbara synpunkterna från detta rikt utrustade lands meteorologi, utan vänder sig blicken nu åtminstone, tills bättre under- rättelser från Tyskland erhållas, främst till de mera ana- logt utrustade skandinaviska länderna Sverge och Norge. Detta med desto större skäl, som där på senare tid fram- trädt likartade strömningar och frågeställningar som hos OSS. Då jag går att i korthet referera och antyda den meteo- rologiska verksamhetens art i Sverge och Norge skall jag främst beröra omständigheter, som kunna tänkas vara af betydelse för jämförelsen med förhållandena i vårt land och såsom ledning för den framtida verksamheten här. Någon uttömmande fullständigare relation af hela det svenska och norska metorologiska systemet kan här ej blifva fråga om. Då teoretiska spörsmål och undersök- ningar ej kunna komma i fråga vid bedömande af orga- nisation och verksamhetsprogram, skola dylika i allmän- het lemnas åsido, och främst sökas riktlinjer för den praktiska verksamheten, den enda, som ju kan tänkas anpassad efter något bestämdt program, själffallet med alla vetenskapliga synpunkters beaktande. Nat. o. Folk, H. 18. N:o 3. Några uppgifter om det meteorologiska arbetet och dess organisation i Sverge. Den svenska meteorologiska anstalten daterar sig från år 1872. Till det meteorologiska stationsnätet hade genom prof. Edlunds och Vetenskapsakademins initiativ grun- den lagts redan år 1859. Det stod under akademins vård och inseende. Samma institution bekostade tryckningen af nätets observationer och upplät äfven lokal åt anstalten. En skild stat för meteorologiska anstalten tillkom vid 1876 års riksdag, men anslagen anvisades i riksstaten under rubriken »Vetenskapsakademien». Först vid 1892 års riksdag beslöts att anslagen skulle upptagas under en ny rubrik »Meteorologiska anstalten». Anslaget, som i början var 12,000 riksdaler, var 1892 c. 28,000 kronor. Ungefär lika stort (27,200 kr) har det ordinarie anslaget förblifvit ända till senaste tid, men innefattar detta endast aflöningar för tjänstemän, ett par extra biträden och vaktmästare. Dessutom har anstalten emellertid å extra stat beviljats betydande anslag. För observatörer, räknebiträden, instrument m. m. har under de senaste åren varit anslagna 14,800 kr, ett anslag, som tidigare var ordinarie. Vidare har från år 1907, då stormvarningarna organiserades, särskilda medel beviljats för utvidgad väder- lekstjänst, sist uppgående till 25,000 kr och från 1908, då hydrografiska byrån tillkom, har ett anslag, växlande mellan 11,000 och 14,000 kr varit anvisadt för utvidgade nederbördsobservationer. Medan akademin förut bekostat observationernas tryckning, upptogs från år 1915 för detta ändamål ett nytt anslag om 5,500 kr i anstaltens extra stat. Bidrag t. känned. af Fin). Inalles hafva de extra anslagen under de senaste åren varit 58,000 kr, det totala alltså 85,200 kr. Bestämmelser rörande den svenska meteorologiska anstaltens organisation och uppgifter ingå dels i vissa af Kungl. Maj:t den 15 april 1904 (författningssamlingen N:o 18) fastställda grundstadgar för vetenskapsakademin, dels uti akademins den 9 oktober 1907 antagna ordnings- regler, dels i en af akademin likaledes antagen instruktion för statens meteorologiska centralanstalt. Några utdrag ur dessa bestämmelser må här anföras. Enligt grundstad- gandena utser akademin genom val två inspektorer för anstalten. Föreståndaren för anstalten, som äger titel af professor, väljes af akademin i viss angifven ordning, men underställes valet Kungl. Maj:ts pröfning och stadfästelse. Kan ej stadfästelse ske, upptages ärendet till ny behand- ling. Amanuenserna antagas af akademin på grund af föreståndarens förslag. Gillas ej detta, upprättas nytt förslag å sammanträde, där akademins sekreterare är ord- förande, anstaltens föreståndare och inspektorer ledamö- ter. För amanuensen. utfärdas förordnande af akademin. Genom särskild instruktion meddelas närmare bestämmel- ser rörande anstaltens och dess tjänstemäns åligganden. Dessa äro i hufvudsak öfverensstämmande med dem, som gälla för anstalten i Finland. Ett par afvikelser må näm- nas. Sålunda åligger det tjänsteman att afgifva berättelse till akademin om de under inspektionsresorna gjorda iakt- tagelserna. Till offentliga myndigheter skall på anfordran afges meddelanden eller utlåtanden, om material finnes, men föranleda dessa större direkta utgifter, äger anstalten härför uppbära godtgörelse. Enligt de af akademin upp- gjorda ordningsreglerna antages och entledigas betjänte Nat. o. Folk, H. 78 N:o 3. 10 af akademins förvaltningsutskott efter af inspektorerna och föreståndaren afgifvet förslag. Ett intensivt arbete har den svenska meteorologiska anstalten nedlagt på den s. k. väderlekstjänsten, d. v. s. allmänhetens underrättande om rådande och stundande väderlek. Redan öfver ett årtionde har funnits ett små- ningom utveckladt stormvarningssystem, som tyvärr på grund af uteblifna telegrafiska rapporter måst inställas under krigstiden. Varningarna hafva visat sig befogade i 75 å 90 9, fall och såsom belysande det intresse, med hvilka de af allmänheten mottagas, må utdrag ur en år 1916 till anstalten från Sverges Fartygsbefäls Förening insänd skrifvelse anföras: »De stormvarningssignaler, hvilka meddelas från för detta ändamål af Centralanstalten anordnade stationer längs rikets kuster hafva visat sig vara till väsentligt gagn icke allenast för fiskefartyg och båtar, för hvilka de i första hand torde vara afsedda, utan jämväl för sjöfarten i allmänhet, och äfven de väderleks- och vindrapporter, hvilka från en mängd platser i hafs- bandet till Centralanstalten meddelas och där samman- fattas samt jämte på dem grundade sannolikhetsuppgifter, rörande väderleken under det närmaste dygnet genom anslag och i de dagliga hufvudstadstidningarna offentlig- göras, hafva befunnits vid talrika tillfällen kunna tjena till ledning och bereda lättnader vid navigeringen i våra farvatten». Föreningen föreslår därför att fullständigare primäruppgifter skulle söka erhållas och att dessa genom telegraf eller telefon dagligen meddelas till viktigare hamn- platser och där genom vissa myndigheters försorg anslås eller offentliggöras. Anstalten har också i möjligaste mån tillmötesgått dessa önskningsmål. Såväl för detta ända- Bidrag t. känned. af Finl. 1 mål som för andra har anstalten träffat nya öfverenskom- melser såväl med den inhemska som med de norska och danska telegrafstyrelserna om befordrandet af meteorolo- giska telegram. Med regering, riksdag och diverse myn- digheter har anstalten stått i rapport i många viktiga frågor, bl. a. beträffande inre organisation, om en utvid- gad väderlekstjänst till landtbrukets fromma, om förbätt- rad isrekognosering för vintertrafiken, om inrättande af pilotballongstationer m. m., frågor, som dels afgjorts, dels vänta på vidare åtgöranden. De meteorologiska observationsstationernas antal i Sverge är ungefär 690, hvaraf de flesta mäta enbart neder- börd. Sålunda kommer en dylik mätare på hvarje 650 km?. Temperaturobservationer göras å 206 orter, medan 66 stationer utföra terminobservationer öfver alla vanliga meteorologiska element, 20 af dessa subordinerande under fyrväsendet. En synnerligen viktig omständighet är den, att stationern2? varit mycket stabila. Af anstaltens egna 36 stationer arbeta sålunda för närvarande 28 st. i sitt 60:de år. Sverges meteorologiska hufvudobservatorium 1 Upsala är en fristående inrättning tillhörande universitetet där- städes. Dess observationer hafva fortgått nästan oför- ändradt under ca. 40 år och publiceringen liksom å central- anstalten hela tiden skett mycket snabbt. Registreringar offentliggöras för 6 vanliga element. Dessutom utför ob- servatoriet seismologiska m. fl. observationer. Ett annat observatorium finnes å Portetjåkko i Kvick- jockfjällen, med tillhjälp af statsanslag inrättadt och ledt af prof. Axel Hamberg. Detta har till stor del andra än meteorologiska syften. Slutligen har under några år ett Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 12 fullständigt meteorologiskt bergobservatorium varit verk- samt i Vassijaure och nu senast ett observatorium i Abisko, ej långt från det förra, 390 m öfver hafvet invid Torne träsk. Det sistnämnda är bekostadt af mecenater. Det utför bl. a. aerologiska observationer, och sålunda upp- sändes därifrån åren 1913—1915 inalles 246 pilotballonger, af hvilka de högsta kunde viseras till 14 1/; km:s höjd. Också inom den lifliga och mångsidiga vetenskapliga verksamheten i Sverge finner man många frågor med mer eller mindre praktiska syften företrädda. Märkligt är, att under senaste 10 år nästan alla mera kända svenska meteorologer och hydrografer framkommit med åtmin- stone något dylikt arbete. Nestorn och den mest berömde bland de svenska meteorologerna prof. Hildebrandsson i Upsala har med ifver fortsatt sina länge sedan påbörjade studier öfver det inbördes sambandet mellan samtidiga och på hvarandra följande årstidstyper i olika delar af jorden, särskildt i väderlekens centralhärdar, i de s. k. aktionscentra, såsom Golfströmmens vid Island, det azo- riska, sibiriska o. s. v. Han kommer till upplysande resul- tat, som bl. a. ange att orsakerna till de påvisade förhål- landena dels äro af terrestrisk art, t. ex. hafvets strömmar och temperatur, dels att söka utom jorden, sannolikt i växlande solverksamhet. Då sistnämnda faktor ännu är ringa undersökt, anser H. att noggranna väderleks- förutsägelser på basen af hans studier ännu äro omöjliga, men att härigenom 1 alla fall i praktiken beaktansvärda indicier vunnits. — Så ha vi vidare Sverges mest verk- samma klimatolog K. E. Hamberg, som i tät följd bl. a. publicerat uttömmande monografier öfver nästan alla klimatiska element, så att man nu öfver Sverges klimat Bidrag t. känned. af Finl. 13 har åtminstone en öfversiktligare kännedom än för de flesta länder i Europa. Först härigenom har det rikliga observationsmaterialet tillgodogjorts både för vetenskap- liga och praktiska ändamål. Också har Hamberg i sam- band härmed klargjort frågan om beroendet mellan kli- mat och solfläcksperioder, en viktig och af många, bl. a. hans landsmän, försökt grund för långa prognoser. Ham bergs efterträdare såsom chef för centralanstalten och jämte Hildebrandsson och nyss aflidne prof. Mohn i Norge nordens namnkunnigaste meteorolog, prof. Ekholm har varit mångsidigt verksam, bl.a. och mest just i frågor för utbildande af nya metoder för väderleksförutsägelser, både korta dagliga och längre. Genom flere uppsatser och i sin praktiska verksamhet har han ifrigt arbetat för ökadt beaktande och tillgodogörande af regler för luft- trycksändringarna. Han har med dessa nya principer, särskildt vid de inhemska stormvarningarna, vunnit en beaktansvärd framgång och äfven funnit en allt större efterföljd i andra länder. Senast synes han också liksom tidigare varit sysselsatt med vissa klimatperioder, sam- manhängande med solverksamheten, särskildt solfläckarna. Han har kunnat påvisa flere perioder ända från 212 till c. 1/, års längd och säger själf att undersökningen lofvar »att gifva ett afsevärdt bidrag till den viktiga frågan om beräkning i allmänna drag långt förut af väderleken under en kommande månad eller årstid». Men ej endast meteoro- loger utan äfven hydrografer i Sverge hafva kastat sig öfver frågan om periodiska förändringar hos väderlek och klimat. Sålunda har ledaren för landets inlandshydrografi dr. Wallén genom nya systematiska metoder sökt utforska såväl helt korta perioder om en vecka å en månad som Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3 14 dylika om ca. 2, 6, 11 och 33 år. De tre sistnämnda sam- manhänga tydligen med solfläcksfrekvensen, medan orsa- kerna till de kortare ännu äro obekanta, de om 7 och 28 dagar dock närmast att betrakta såsom månperioder. De af Wallén för vattenstånd, temperatur och nederbörd erhållna resultaten äro af stort intresse, bl. a. därigenom att på de funna perioderna baserats metoder att förut- säga vattenstånd och temperatur, hvilket också prövats, tidtals med godt resultat. Också Sverges ledande hafs- hydrograf prof. O. Pettersson, som redan långt tidigare gifvit uppslaget till den på sin tid uppseendeväckande och lifligt omdebatterade Golfströmprognosmetoden, har på senare tid egnat månperioder hos klimatet ingående och vidtsyftande undersökningar, som dock på meteoro- logiskt håll, liksom alltid då det gäller den i århundraden diskuterade frågan om månens inflytande på väderleken, emottagits med en viss reservation. Detsamma gäller i än högre grad den bekante dr. G. Strömbergs under ett par år mycket spridda och omskrifna väderleks- prognoser på samma grundval. För båda utgjorde vissa tidvattenundersökningar på svenska kusten utgångspunk- ten, i det Strömberg härvid arbetade såsom Petterssons assistent... Hans studier gällde sedan, liksom Walléns, korta månvågor om få dagar och veckor, medan Pettersson forskat efter långa månperioder, t. o. m. sekellånga och längre. Hufvudfelet är att vid bedömandet af resulta- tens art och bärvidd en tillräcklig kritik ej utöfvats, hvar- för t. ex. Strömbergs beräkningar, som alldeles för tidigt blefvo i praktiken tillämpade, snart misste den gunst man visat desamma. Ett svårlöst gammalt problem har dock blifvit från nya synpunkter ytterligare klargjordt. Bidrag t. känned. af Finl. 15 Till en helt annan kategori höra de arbeten, hvarmed meteorologen och hydrografen J. W. Sandström varit sysselsatt. Han är främst teoretiker och dynamiker, men hans under senare år utförda meteorologiska exkursioner i de svenska fjälltrakterna hafva dock ledt till vissa upp- seendeväckande resultat och förslag af delvis praktisk art. Såsom tillhörande den nya Bjerknes'ska skolan har han sett på de intressanta fenomenen i de skandinaviska fjäl- len med helt andra ögon än hans föregångare, återfunnit gamla kända företeelser, men beskrifvit och tolkat dem på ett nytt och intresseväckande sätt. Vindförhållandena hafva varit hufvudstudiet och de äro där äfven impone- rande. Tyvärr har Sandström häraf slagits så, att han gått till öfverdrift och här funnit kondensatorn till hela den europeiska värmemaskinen, såsom han själf uttrycker sig. Andra meteorologer med respekt för klimatologins data hafva därför gjort invändningar och en ganska häftig polemik uppstått. Helt säkert äro resultaten dock af stor betydelse och uppmärksamheten har fästs vid den stora, -tills dato ringa beaktade roll den skandinaviska bergs- kedjan äger för nordens klimat och väderlek. Sandströms förslag om permanenta stationers inrättande i fjällen, bl. a. för föutsägelser af Europas väderlek har tydligen också gifvit en mäktig påstöt åt den skandinaviska fjällforsk- ningen, hvarpå bl. a. den ökade verksamheten å redan förefintliga fjällobservatorier visar. Den i all modern statistik på senare tid med allt större framgång använda korrelationsmetoden har bland svenska vetenskapsmän funnit stort beaktande. Hithörande mate- matiska frågor hafva i hela dess vidd ingående behandlats af prof. Charlier och redan nämnde mångsidigt verksamme Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 16 dr. Wallén har i Sverge infört denna undersökningsmetod på meteorologins och hydrografins område. Med tillhjälp af densamma har han kommit till praktiskt viktiga resul- tat beträffande bl. a. vattenståndets, skogstillväxtens och skördeförhållandenas beroende af meteorologiska faktorer. Dessa undersökningar kasta ett intressant och klart ljus öfver förut dryftade, men ofullständigt klargjorda frågor och mana till fortsatta studier för viktiga praktiska frå- gors lösning. Märkligt är, att sålunda nästan alla mera verksamma meteorologer och hydrografer 1 Sverge varit sysselsatta med frågor af praktisk läggning. Ännu anmärkningsvär- dare är det, att alla utom Sandström mer eller mindre ingående angripit frågan om klimatväxlingar eller perio- der. Ämnet är ju öfverhufvud aktuellt, långa observations- serier inbjuda härtill och föregående analog verksamhet ifråga om solfläckar, månens inflytande på ebb och flod m. m. har likaså motiverat ett fortsatt ingående på period- frågan, för närvarande den enda som för s. k. långa prog- noser har synts ega några utsikter att leda till praktiska vinningar. Från aktuella aerologiska problem har bristen på inhemskt observationsmaterial afhållit och andra forskningsgrenar såsom den klimatologiska och molnstu- diet hafva redan tidigare i sina väsentligaste punkter blif- vit tillgodosedda. Beträffande den svenska meteorologiska anstaltens orga- nisation hafva under senaste 5 år mycket genomgripande reformer dryftats och under innevarande år möjligen redan genomförts !). Emedan dessa förslag och åtgärder kunde bv 3) Enligt tidningsnotiser har detta senare bekräftats. Bidrag t. känned. af Finl. 17 gifva vissa anvisningar också för den finska meteorologins organisation må de här refereras. I ett betänkande om lönereglering m. m. vid hydro- grafiska byrån, som statens löneregleringskommitté år 1913 afgaf, meddelade den bl. a. att vid behandlingen af ifrågavarande ärende inom kommittén ifrågasatts, »huru- vida icke tilläfventyrs skulle kunna ur flera synpunkter vara Önskvärdt och gagneligt att till en gemensam insti- tution sammanföra en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska centralanstalten. Särskilda motiv här- för anfördes, men genast i början ställde sig bl. a. cheferna för både jordbruks- och ecklesiastikdepartementen afvi- sande mot detta förslag. Riksdagen 1913 ansåg sig dock icke hafva blifvit öfvertygad om, att ifrågavarande sam- manslagning ej skulle kunna visa sig ur organisatorisk och ekonomisk synpunkt fördelaktig, hvarför önskningsmålet uttalades, att Kungl. Maj:t skulle föranstalta närmare utredning i ämnet, samt på grund häraf eventuellt fram- lägga förslag till åtgärder. Denna utredning samt däraf föranledda förslag fick löneregleringskommittén i uppdrag att afgifva. Detta skedde i ett digert betänkande N:o 54 af år 1917, ur hvilket redan ofvanstående uppgifter äro hemtade. Förslaget går ut på inrättandet af en riksanstalt för meteorologi och hydrografi med en öfverdirektör såsom chef samt en total stat om 175,400 kr. Här är ej skäl att närmare relatera förslaget och de motiv, som för detsamma anförts. Det må endast nämnas, att det är uppbyggdt på en promemoria af hydrografiska byråns föreståndare dr. Wallén. Denne liksom de tvänne öfriga sakkunnige, hvilka anlitats, nämligen föreståndarena dr. C. G. Fineman för Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 2 18 nautisk-meteorologiska byrån och prof. N. Ekholm för meteorologiska centralanstalten hade uttalat vissa afvi- kande åsikter. Dr. Wallén anmälde en skiljaktlig mening endast i en viss detalj, i det han önskade se den nya anstal- ten uppdelad i tvänne skilda afdelningar, en meteorologisk och en hydrografisk, hvardera med en afdelnvingsförestån- dare och professors lön. Dr. Fineman och prof Ekholm säga sig åter vara afgjordt emot hela förslaget. Den förre tror att, om sammanförandet realiserades, detsamma ej blott icke vore till gagn för hvardera af de sammanslagna institutionernas utveckling och verksamhet, utan tvärtom till deras skada. Prof. Ekholms uttalande må här något närmare refereras. Han betonar ånyo det han i en 4 år tidigare afgifven skrifvelse gjordt, nämligen den veten- skapliga forskningens betydelse för meteorologiska central- anstalten, tillika erinrande om, att anstalten »alltsedan sitt stiftande stått under inseende af Vetenskapsakademien, som också granskat och bekostat tryckningen af anstaltens årsbok, Meteorologiska Takttagelser i Sverige, och af många af dess tjänstemän utarbetade afhandlingar, hvilket obestridligen medfört den fördel, att den vetenskapliga delen af Anstaltens verksamhet blifvit gynnad och befor- drad. Men genom den ifrågasatta sammanslagningen af Meteorologiska Centralanstalten med andra anstalter till en gemensam institution, som icke skulle stå under Veten- skapsakademiens inseende, skulle denna fördel gå för- lorad». Men emedan kommittén i denna punkt uttalat en motsatt åsikt, hade prof. Ekholm inskränkt sig till vissa sakliga upplysningar, hvilka af honom närmare pointeras, emedan de ej af kommittén nöjaktigt beaktats. »Meteoro- logiska Centralanstalten har», säger prof. Ekholm, »väsent- Bidrag t. känned. af Finl. 19 ligen fyra åligganden: 1) att anordna, övervaka och i vetenskaplig form publicera meteorologiska iakttagelser i riket i så stor utsträckning, som tillgångarna medgifva; 2) att genom den telegrafiska väderlekstjänsten utarbeta enligt den moderna meteorologiens vetenskapliga metod dagliga väderlekskartor, väderleksbeskrifningar, väderleks- utsikter och när det är möjligt stormvarningar till allmän- hetens nytta, 3) att genom vetenskapligt forsknings- arbete, så långt som tid och krafter medgifva, öka känne- domen om lagarna för väderlekens växlingar och klimatet: 4) att gå ämbetsverk, myndigheter och allmänheten till- handa med uppgifter om väderlek och klimat, dock mot ersättning till själfkostnadspris för det arbete, som kräves». Vidare påpekas, att det viktiga minst 10,000 kr. årligen värda arbete, som 300 oaflönade observatörer leverera, blifvit möjligt just tack vare anstaltens vetenskapliga arbetsmetod, 1 det alla observatörer gratis erhålla en vetenskaplig öfversikt af föregående månads väderlek. För att uppehålla anstaltens ofvannämnda verksamhet har den en personal, bestående af 6 naturvetenskapligt bil- dade tjänstemän, 9 kvinnliga biträden och vaktmästare, samt nära 700 observatörer, spridda öfver hela riket. På grund häraf finner prof. Ekholm det obefogadt att kalla anstalten en »mindre vetenskaplig» sådan, än mera på- ståendet, att denna personals fåtalighet innebär en viss fara för ensidighet i arbetsuppgifter och arbetssätt. På grund af att anstalten håller omkring 700 personer i dag- lig verksamhet, finner prof. Ekholm det likaså omotive- radt, att jämföra den föreslagna riksanstalten med Sve- riges geologiska undersökning, som sysselsätter inalles c. 30 personer. Prof. Ekholm ingår därefter på de olika Nat. o. Folk, H. 18, N:o 3. 20 skäl, som tala mot en sammanslagning med hydrografiska byrån. Till sist citeras anstaltens förre föreståndare prof. H. E. Hamberg, som i anledring af en nådig remiss såsom sakkunnig i vetenskapsakademin yttrat att »Meteorolo- giska anstalten bäst torde vara i stånd att följa med och i sin mån bidraga till meteorologins utveckling och där- med befordra dess praktiska användning på olika områ- den, om den fortfarande såsem hittills får, hel och ode- lad samt, om möjligt, utan sammankoppling med någon annan för dess egentliga verksamhet och ändamål mera främmande instituticn förblifva i Stockholm». I detta uttalande instämde prof. Ekholm till alla delar. Då prof. Hamberg här talar om att anstalten borde förblifva hel och odelad i Stockholm, syftas härmed på ett annat förslag till en väsentlig omändring af meteoro- logiska anstaltens verksamhet, som gjorts i en den 15 december 1916 till Kungl. Maj:t ställd skrifvelse från dr. G. Ekman och professor O. Pettersson i egenskap af repre- sentanter för Sverge uti den internationella hafsforsknin- gen och ledamöter af den svenska hydrografisk-biologiska kommissionen. I denna hemställdes om att »vid en före- stående reglering af meteorologiska centralanstaltens och hydrografiska byråns i Stockholm” verksamhet taga under öfvervägande, huruvida en arbetsfördelning mellan nämnda institutioner kunde åstadkommas i den riktning, att alla observationer, som inginge i väderlekstjänsten och storm- varningstjänsten, förlades under en centralanstalt för vä- derlekstjänst och marin meteorologi med säte i Göteborg, under det alla iakttagelser af klimatologisk art, t. ex. nederbördsobservationerna m. m., lades under hydrogra- fiska byrån i Stockholm, varest den stode i samarbete med Bidrag. t. känned. af Finl. 21 vattenfallsstyrelsen m. fl. institutioner». För den före- slagna anstalten i Göteborg planerades bl. a. aerologiska undersökningar. Det framhölls, att i nämnda stad före- fanns ett stort intresse för planen. Ett specifikt förslag rörande nämnda anstalts inrättande hade också inlemnats. Kungl. Maj:t hade låtit inhemta yttranden från veten- skapsakademin, landtbruksstyrelsen, svenska hydrogra- fisk-biologiska kommissionen samt styrelsen för hydro- grafiska byrån. MHärjämte hade styrelsen för Göteborg och Bohus läns hafsfiskeförening till chefen för jordbruks- departementet inkommit med en skrift i ämnet. De 3 förstnämnda institutionerna afstyrkte förslaget, hydrogra- fisk-biologiska kommissionen och fiskeföreningen till- styrkte åter detsamma. Akademin stödde sig på 3 sak- kunnige, professorerna Ekholm, Hildebrandsson och H. E. Hamberg. Den förstnämnda framhåller åtskilliga olägen- heter, som blefve följden af den föreslagna anordningen och påpekar bl. a. att i förslaget en fullständig miss- uppfattning beträffande meteorologiska iakttagelsers verk- ställande och bearbetning gjort sig gällande. Den föreslagna tudelningen och delvisa förflyttningen af anstalten afstyr- kes på det kraftigaste af prof. Ekholm, som dock fram- håller fördelen af att hafva en filial af anstalten i Göteborg. Häri understödes han af prof. Hildebrandsson i allt huf- vudsakligt. Denne röstar för att i Göteborg må anläggas en institution af samma omfång som den meteorologiska vid universitetet i Uppsala, samt att vid denna utfördes såväl undersökningar af de högre rymderna förmedelst fullständiga molnobservationer, samt instrumentella obser- vationer med tillhjälp af drakar och ballons sondes, som ock de speciella meteorologiska arbeten, som kunde fin- Nato; Folk, HH. 18, N:o 3. nas vara till gagn för västkusten, sjöfarten och de inter- nationella hafsundersökningarna. Likaså instämde prof. Hamberg i Ekholms uttalande och afgaf det afstyrkande utlåtande, som ofvan angifvits. Landtbruksstyrelsen stäl- ler sig ungefär på samma ståndpunkt som prof. Hilde- brandsson och. påpekar speciellt bl. a., att stormvarningar- nas organisation och administration ålåge landtbrukssty- relsen, hvarför ett nära samarbete med en institution i Göteborg blefve försvåradt. Likartadt är styrelsens för hydrografiska byråns afstyrkande utlåtande. Utom tidigare nämnda understöd för förslaget hafva i väsentliga delar ett dylikt äfven gifvits af meteorologiska anstaltens inspektorer, f. d. generaldirektör R. Åkerman och prof. S. Arrhenius, hvilka på anmodan afgifvit ytt- rande till vetenskapsakademin i ämnet. Desse förorda den af prof. Hildebrandsson föreslagna institutionen i Göte- borg, men föreslå dessutom att denna under år 1917 skulle med i Stockholm utbildad personal på försök få från Göte- borg afge stormvarningar jämte väderleksförutsägelser till landtbrukets tjänst, för att erfarenhet må vinnas om lämp- ligheten af en dylik anordning. Mot sistnämnda förslag har prof. Ekholm afgifvit ett bemötande där försöks- anordningen afstyrkes 2). ') Uppgifterna för Sverge äro hemtade bl. a. ur anstaltens årsbe- rättelse och övriga publikationer, de beträffande omorganisationen speciellt ur följande: 1) Underdånigt betänkande avgivet av den av Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m. LIV Stockholm 1917. 2) Axel Wallén, Till frågan om sammanförande av statens meteorologiska centralanstalt och hydrografiska byrån. Medd. från hydrogr. byrån 8. Stockholm 1917. 3) Axel Wallén, Fråga om sammanförandet af meteorologiska centralanstalten och hydrografiska byrån inför riksdagen. Teknisk Tidskrift 1918, häft. 7. idrag t. känned. af Finl. 23 Meteorologins ståndpunkt och framtidsplaner i Norge. Norge är det land häri norden, där meteorologin i mo- därn bemärkelse först fått en fast, organiserad ställning. Redan för mer än ett halft sekel sedan, och endast ett par år efter det grundläggande internationella samarbetets organisering genom initiativ från Paris, fick Norge år 1866 ett meteorologiskt institut och en professur i meteorologi. Öfriga skandinaviska länder hafva först senare följt exemplet och t. o. m. Tyskland blef förbigånget af Norge, ty 1868 inrättades där ett särskildt institut (i Hamburg) med delvis meteorologiska uppgifter och först 1885 en akademisk lärostol (i Berlin) speciellt för meteorologi. Tack vare sitt tidiga erkännande och sin förtjänstfulla ledare, den i sept. 1916 aflidne prof. Henrik Mohn har den norska meteorologin nått en betydande utveckling och framskju- ten ställning. Jag vill här i största korthet karaktärisera den nuvarande meteorologiska verksamheten i Norge, dess arbetsfält och dess framtidsplaner. Det meteorologiska institutet i Kristiania, som till största delen leder denna verksamhet har (1916) en års- budget om 88,000 kronor mot c. 8,000 vid institutets till- komst. Personalen består af 14 personer mot 3 i början, hvarjämte 9 personer äro verksamma vid särskilda filial- observatorier. Härtill komma 513 observatörer i alla delar af landet. Institutet arbetar i 4 afdelningar, en klimatologisk, en för väderlekstjänsten, nederbördsafdel- ningen och observatoriiafdelningen på Aas, ett stycke söder om Kristiania. Den klimatologiska afdelningen har de fullständigare observationsstaionerna om hand, öfvervakar dem, insam- Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 24 lar, bearbetar och publicerar deras observationer. Inalles observera 44 stationer lufttryck, 40 fuktighet jämte öfriga element, medan inalles 70 stationer iakttaga temperatur m. m. Observatörerna rätta sig efter en noggrann, tryckt handledning och dessutom inspekteras c. 50 stationer (af samtliga 513) per år. Efter mångsidig kontroll publiceras de bearbetade observationerna i institutets årsbok, som alltid utkommer inom förloppet af året efter det, då obser- vationerna utförts. I en lång räcka arbeten, hufvudsakli- gen af Mohns hand hafva dessa sålunda samlade c. 33 millioner enskilda observationer blifvit vidare bearbetade och använda för utredande af Norges klimat, dels äfven till den allmänna meteorologins fromma. Norges klimato- logi är sålunda i detta nu bragt till en ganska definitiv afslutning, mera ingående än kanske för något annat land. En mängd klimattabeller ge de exakta data, och Mohns nyss utkomna stora Klimatatlas ger en samlad öfverblick öfver klimatet. På grund af den stora skillnaden i klimat mellan haf och land och emedan de skiftande orografiska förhållandena förorsaka många lokala växlingar, återstå tydligen ännu många viktiga detaljer att utreda, till fromma för diverse praktiska verksamhetsfält. Afdelningen för väderleksvarningar vid det norska institutet baserar sitt arbete främst på dagliga telegrafiska väderleksrapporter från 69 orter i alla delar af Europa, bl. a. från Spetsbergen och Island. Uppgifterna samman- ställas å de s. k. synoptiska kartorna, 7 olika för hvarje dag. Med ledning af dessa och meteorologisk erfarenhet öfver hufvud utgifvas olika slag af varningar. Allt sedan 1869 hafva sålunda utsändts stoörmvarningar till kusterna med växlande resultat. Först efter 1904, då en skild var- Bidrag t. känned. af Finl. ningsstatior inrättades i Bergen, blef resultatet gynnsam- mare. På senare tid (under kriget har verksamheten varit inställd) har utgifvits 53 varningar per år och har 71 9, af dessa visat sig rätta och inträffa i tid, på västkusten t. o. m. 85 Y,. TFTelegrafväsendet ombesörjer spridningen. I allmänhet användas anslag, i mindre. utsträckning sig- nalapparater. Inalles mottagas varningarna å c. 1,000 olika orter, däraf hälften rikstelegraf- och telefonstationer. Också andra väderleksförutsägelser utges i Norge, såväl från Kristiania som från Bergen. För dessa orters närmaste omgifningar ställas prognoser året rundt och tryckas jämte väderlekskartor i vissa dagliga tidningar. Från Kristiania utges dessutom speciella sommarprogno- ser till landtbrukets fromma och olika för 5 särskilda distrikt. Varningarna bekantgöras utom genom tidningar också med telegraf, telefon, anslag å järnvägsstationer, signaler å fasta signalstationer samt å afgående tåg och fartyg. Slutligen utsändes under vintern speciella var- ningar för det »Ostländska» sillfisket. Ungefär 85 NY, af alla dessa trenne olika slag af förutsägelser hafva visat sig lyckade. En särskild nederbördssektion vid det norska institu- tet tillkom ungefär 1895 på grund af tekniskt initiativ. Vid denna tidpunkt inrättades nämligen .ca. 300 nya stationer, speciellt för nederbördsmätning. År 1916 funnos ca. 500 dylika stationer eller 1 per 630 km?, medan Sverge hade en per 650, Finland en per 2,260 km”, England åter en per 70 km”. TI förhållande till folkmängden är stations- nätet i Norge ungefär 4 ggr så tätt som i Finland och dubbelt så tätt som i Sverge, Schweiz och England. De högre obebyggda delarna af landet hafva ännu relativt Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 26 få mätningsstationer, i det att endast ungefär 1/,; af alla ligga mer än 500 m öfver hafvet, medan hälften af landet når denna höjd. Då nederbörden raskt tilltager med höj- der, kommer den genomsnittsnederbörd man mäter att vara för liten. Därför har man funnit att afrinningen till hafvet i större delen af Norge är större än nederbörden, i vissa fall t. o. m. dubbelt så stor som denna. De största medelvärden man erhållit vid mätningar uppgå till 320 cm, men för hela flodområden har man beräknat denna kunna stiga till ca. 500 cm. Då ej därifrån alltför aflägset belägna orter visa en regnmängd om endast 25 cm, framgår, huru stora de lokala växlingarna äro och att mycket ännu återstår att i dessa afseenden utforska. Vid det norska meteorologiska institutet är ytterligare en fjärde afdelning förbunden, ett observatorium på Aas invid Norges landtbrukshögskola. Detta observatorium, som år 1906 tillkom för luftelektriska forskningar, har under de allra senaste åren raskt utvecklats till ett full- ständigt meteorologiskt observatorium, där för närvarande 7 vanliga meteorologiska och 2 luftelektriska element registreras. Såsom de flesta meteorologiska institut, är nämligen det norska beläget i det inre af hufvudstaden, hvarför de egentliga observationerna till en början utförts i mindre skala å det astronomiska observatoriet i Kristia- nia. Numera är emellertid Aas-observatoriet det för- nämsta i Norge och motsvaras i Sverge af det i Uppsala, i Finland af Ilmala-observatoriet i Fredriksberg vid Hel- singfors. Aas är emellertid det enda ställe i norden, där bl. a. luftelektriska registreringar länge utförts. Under internationella aerologiska dagar utföras där med pilot- ballonger undersökningar öfver de högre luftlagrens rörelse. Bidrag t. känned. af Finl. Jämte detta observatorium har Norge äfven andra meteorologiska. I Bergen finnes sålunda ett sådant i Fredriksberg med registrerapparater för 6 meteorologiska element, desamma som upptecknas t. ex. i Helsingfors. Korresponderande med detta basobservatorium finnes dessutom å radiotelegrafstationen på Rundemanden, 500 m högre än Fredriksberg, ett bergobservatorium med 535 registrerapparater. Såsom nämnts är Bergenobservatoriet numera central för stormvarningarna i Norge. Där ut- föras äfven pilotballong-observationer i större utsträckning än å Aas, 1915 sålunda 94 uppstigningar. Den högsta höjd, som uppnåtts med dem, är 19 km. Slutligen har under de senaste åren i norra Norge igångsatts ett mycket bredt anlagdt och lofvande obser- vatorium å Haldde fjäll nära Alten, bortåt 900 m öfver hafvet. Det har tillkommit 1910 genom professor Birke- lands initiativ. Observatoriet kan kallas geofysikaliskt, ty dess arbetsprogram omfattar meteorologiska (7 ele- ment), luftelektriska (2 el.), jordmagnetiska (3 el.) och jordströmsregistreringar jämte norrskensiakttagelser och fotografering samt diverse kompletterande registreringar och observationer i omgifningen, å Dovre, Spetsbergen, Bjornoen o. s. v. Närmast har man tänkt sig en fortsätt- ning af Birkelands och andras undersökningar af norr- sken och magnetiska stormar här 1 omedelbara närheten af norrskensbältet. Af jordens ca. 50 magnetiska obser- vatorier ligger nämligen intet så nära nämnda norrskens- härd, som det å Haldde. Näst detta kommer Sodankylä magnetiskt-meteorclogiska observatorium med inalles 7 element registrerade. De meteorologiska och luftelektriska studierna hafva emellertid tillkommit, emedan det funnits Nat: or Folk, HH. (8, N:0 3. 28 skäl att antaga, att dessa företeelser sammanhänga med norrsken och magnetism. Vissa bekräftelser på dessa antaganden hafva redan också erhållits. Man antager att de magnetiska stormarna eller perturbationerna, som äro ett fint reagens för solens elektriska strålning, äfven utgöra ett mått på växlingarna i solens värmestrålning, som åter helt säkert ega ett stort inflytande på de meteorologiska förhållandena, på väderleken. Dels på detta sätt, dels från andra synpunkter har man å Haldde sökt skaffa sig en möjligast säker bas för storm- studier och planerade stormvarningar i norra Norge. En speciell uppmärksamhet har man fäst vid de af svensken Sandström först närmare studerade monsunartade vinter- stormarna öfver fjällen. Kalla landstormar gå ryckvis ut genom pass och dalar, medan samtidigt t. ex. på Haldde ofta blåsa vindar 1 motsatt riktning, antimonsuner. Det har öfver hufvud visat sig att Haldde är en lyckligt vald ort också för dylika stormstudier. Under den första vin- tern (1913), då observationerna kommit i gång därstädes, hade man sålunda hela 47 stormdagar, medan man å institutets vanliga närbelägna station Alten ej en enda gång hade storm, ej ens ute på Lofotenöarna mer än 13 dagar. Under 9 dagar öfverskreds å Haldde t.o.m. orkan- gränsen, 28 meter i sekunden. I mars 1915 hade man en dag en orkan om 37 m i sek., medan vindhastigheten nedanför vid fjorden å fri plats var endast 6 m. Extrema förut obekanta förhållanden kunna sålunda här konstate- ras och undersökas, hvarför resultaten emotses med intresse. Bland de nya planer för vidare meteorologisk forsk- ning man har i Norge synas dylika af aerologisk art gå i Bidrag t. känned. af Finl. 29 främsta rummet. Prof. V. Bjerknes tog det första initia- tivet till aerologiska experiment i Norge, då han 1909 påbörjade pilotballongförsök i Kristiania. Dylika fortsättas nu såsom nämnts å observatorierna Aas och Bergen. Det är lätt förståeligt, att det norska institutets nuvarande ledare dr. Th. Hesselberg, Bjerknes förra assistent och såsom sådan främst dynamiker, skall hysa ett lifligt intresse för utvidgad aerologisk verksamhet i Norge. Han planerar därför i Kristiania en station med registrerbal- longer, med hvilka såsom bekant uppgifter om temperatur och fuktighet ända till 30 km:s höjd kunna erhållas. Vidare tänker han få till stånd åtminstone ett par nya pilotstatio- ner för vindstudier, samt likaså utvidgade molnobservatio- ner. Riktning och relativ hastighet hos molnen bestäm- mes redan å Aas och i Bergen, riktningen också å andra orter. En utvidgning af detta arbete blir af stor betydelse för den internationella aerologiska forskningen, ty det europeiska stationsnätet blefve härigenom utvidgadt öfver ett viktigt område, där en stor del af världsdelens cyklo- ner hafva sina vanligaste stråkvägar. Genom ofvan anförda uppgifter om den meteorologiska organisationen i Norge har äfven antydts, för hvilka veten- skapliga forskningsuppgifter man där närmast intresserar sig. Norges ledande och mest berömde meteorolog, H. Mohn, hvars verksamhet jag å annat ställe närmare sökt skildra, sysselsatte sig på senare tid mest med klimatolo- giska, och polarmeteorologiska arbeten. Att döma af den vetenskapliga läggningen hos de nuvarande norska ledarna på det meteorologiska gebitet, Bjerknes och Hes- selberg o. a., kan man vänta sig att teoretiskt-dynamiska uppgifter skola härefter blifva ett hufvudföremål för norsk Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 30 forskning på aerologisk grund. H. Birkelands och Stör- mers magnetiska och norrskensteorier samt dessa feno- mens samband med de meteorologiska och luftelektriska blifva väl ett annat hufvudföremål för fortsatt forskning. Likaså tyder mycket på, att man dessutom nu med större allvar tager upp den oklara frågan om bergens inflytande på vind, väderlek och klimat, en uppgift, som är både nationellt och universellt viktig. I korthet sagdt kan man väl antaga, att Norges vetenskapliga meteorologi för när- varande står i dynamikens, aerologins och Halddeforsk- ningens tecken. En ganska väsentlig skillnad mellan den svenska och norska forskpingen synes öfver hufvud kunna konstateras. De olika grenarna komplettera väl hvar- andra 2). ') Uppgifterna för Norge äro främst erhållna ur: Meteorologien i Norge i 50 år. Festskrift utgit av det Norske meteorologiske institut. Kristiania 1917. Bidrag t. känned. af Finl. Synpunkter i fråga om meteorologins utveckling i Finland. Med beaktande af den ståndpunkt och utveckling meteorologin sålunda intager i Skandinavien kan för vårt eget lands meteorologi framställas flere önskningsmål, som nu i vår allmänna nydaningsperiod måhända kunde anses förtjenta af beaktande. Jag skall tillåta mig framföra några viktigare sådana, hvarvid också, så vidt skäligt är, skall söka tagas hänsyn till erfarenheter från andra län- der utom Skandinavien och Finland. Såsom redan framhållits skola här frågor rörande den mera vetenskapliga verksamheten av särskilda skäl lemnas oberörda, ty dessa hafva ett alltför speciellt fackintresse för att här lämpligen tagas fram. Detta gäller redan det löpande publikationsarbetet, men i än högre grad den vidare kritiska bearbetningen, sammanställningar och tillämpningar för olika, dels teoretiska dels klimatologiska och rent praktiska ändamål. Detta arbete har länge åsi- dosatts och rönt ringa understöd, trots dess stora vikt redan för bedömandet af materialets värde och obser- vationsarbetets anordnande. Jag hänvisar härom endast till förhållandena i Skandinavien, Tyskland o. s. v. samt vänder mig hufvudsakligen till de mera praktiska gebiten: observationssystemet och väderlekstjänsten. Först om observationsnätet, som är basen för all me- teorologisk forskning. Detta nät har af diverse skäl, bl. a. på grund af knappa resurser och andra praktiska svårig- heter, flere allmänt erkända brister. I fråga om de obser- vationsstationer, som redan förefinnas, måste såsom en oafvislig fordran uppställas, att dessas observationer äro Nato. Holk; FH. 78, N:ow3. 32 tillförlitliga och användbara. I detta syfte fordras främst en tryckt instruktion för observatörerna. En allmän dylik har här aldrig funnits, medan Sverge och Norge haft dylika från stationsnätets skapande 1858, resp. 1867. Vidare fordras härför täta och effektiva inspektioner. Nu finnas hela grupper af stationer (de för nederbörd), som ej alls inspekterats, andra hafva ej besökts på 10—15 år o.s.v. Likväl bör man kunna fordra, att hvarje stationsflytt- ning, om möjligt äfven hvarje observatorsskifte bör med- föra en inspektion. I den internationella kodexen har önskningsmålet framställts, att inspektion sker hvart annat år eller i aflägsna trakter hvart 5:te år. Dessutom borde man så vidt möjligt sträfva efter enhetlighet och internationella normer såväl i instrument, observations- och bearbetningsmetoder. Observationsnätets täthet lemnar äfven flere önsk- ningsmål öfriga. Beträffande s. k. fullständiga eller andra klassens stationer kan man närmast önska sig en jämnare fördelning. I Skandinavien har man f. n. en dylik station på ungefär 70 kv. mil, i Finland en per 85, ifall man med- räknar alla fyrstationer, som funktionerade före kriget. En stor olikhet består emellertid mellan N och S, samt delvis äfven W och E. Sålunda har N-hälften af landet endast en per c. 205, S-hälften en per 53 kv. mil. Likaså har området E om Kotka meridian och N om 62:dra breddgraden (ett område öfver 1/, af landet) endast 7 stationer eller en per 190 kv. mil. Det är ju nästan omöj- ligt att fordra i ödemarker lika tätt med observations- orter, som i tätare bebyggda, men om man också i N nöjde sig med halfva genomsnittstätheten i S, fordrades minst 9 nya stationer. Då blefve tätheten i medeltal Bidrag t. känned. af Finl. 33 ungefär såsom i Sverge. Går man till temperatur- eller tredje klassens stationerna finner man tätheten vara unge- fär som i Norge, en per 45 kv. mil, men hälften af den i Sverge. Emellertid bör man ej härvid eftersträfva någon större täthet, innan man får möjlighet att tilldela alla dessa stationer lika goda observationsmedel och öfriga förutsättningar för tillförlitlig funktion som andra klas- sens stationer. Såsom andra mål kommer för dem en jämnare och efter behofvet mer afpassad fördelning samt först därefter frågan om en ökning i antal. Nederbördsstationer finnas 1 vårt land en på ungefär 23 kv. mil, i Skandinavien däremot nära 4 ggr tätare eller en per 6 !/, kv. mil. För jämförelse måste emellertid också andra synpunkter tagas i betraktande, flere än ifråga om fullständigare stationer. Ju större de lokala växlingarna äro, desto tätare bör ett observationsnät vara, därför tätast för nederbörd, glesast för lufttryck, tätare i Norge än i Finland. För klimatologiska ändamål är man redan betjent af ett mindre tätt nät, medan praktiska -verk- samhetsfält ha större fordringar härpå. I Norge är man ingalunda heller nöjd med det stationsnät man nu har. Om man utginge från stationsnätet i Sverge och antoge att tätheten borde vara proportionell mot växlingarna i årlig nederbörd inom landet, komme man till resultatet, att Norge borde hafva en station per 11/5, Finland en per 91/,; kv. mil. Att dylika fordringar ej vore obilliga inses däraf, att större kulturländer i allmänhet hafva en station per hvarje eller hvarannan kvadratmil, om ock variatio- nerna äro betydligt mindre än i Norge. På detta sätt behöfdes hos oss c. 230 nya stationer. Fördelningen öfver landet borde äfven blifva något jämnare än nu. I stället Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 3 34 för att vi nu hafva i norra hälften af landet ungefär en per 42 1/,, i S en per 16 kv. mil, kunde man med fog i N önska ett 3 ggr, i S ett 2 ggr så tätt nät, alltså tätheten en per 14, resp. 8, i medeltal en per 10 kv. mil eller inalles circa 200 nya stationer. Om alla de iakttagelser öfver snö- och isförhållanden, åskväder och froster, som utföras af extra, delvis årligen växlande observatörer, kan det önskningsmålet uttalas, att också dessa måtte ställas på en stabilare fot. Skulle man kunna ernå bortåt 400 nederbördsobservatörer, borde äfven alla dylika extra observationer åhvälfvas dem. Då dessutom alltid funnes diverse intresserade personer, villiga att insända kompletterande iakttagelser, vore dessa intres- sen troligen tillräckligt tillgodosedda. Man kan också ifrågasätta, huruvida ej dylika extra observationer, som i större omfattning redan anställts en längre tid, så att tillräckligt säkra medeltal och öfversikter kunna erhållas, borde inskränkas, så att endast hufvudfakta fortsättnings- vis blefve inrapporterade. I stället skulle speciella studier öfver förut oklara detaljer eller andra kompletterande undersökningar igångsättas. För bearbetning och publi- kation af dylikt material borde likartade principer följas. Så t. ex. måste det helt visst betecknas såsom öfverdrift, då öfver enskilda års åskväder afges redogörelser, omfat- tande närmare ett tiotal ark och i dubbel upplaga, svensk och finsk. Texten, som till stor del varit en årlig upprep- ning, kunde inskränkas till ett minimum, materialet och några resuméer hufvudsakligen meddelas. TI stället kunde sammanfattande redogörelser för längre tidrymder i stäl- let vara vidlyftigare. Då man redan har 30 års åskväders- iakttagelser, delvis i ganska stor omfattning, kunde en Bidrag t. känned. af Finl. viss inskränkning härefter påtänkas och i stället läggas an på viktigare specialstudier. Likartade normer kunde tänkas också i fråga om snö- och isobservationerna. Det är ju nog lofvärdt, att vårt land ägnat dessa specifikt nordiska element en speciell uppmärksamhet, men dessa iakttagelser böra dock ej öfverdrifvet omhuldas på bekostnad af andra. Man bör komma ihåg, att man ej här har att göra med klimatiska element, jämbördiga t. ex. med temperatur, vind och nederbörd. De äro mera indices på klimatiska följder (del- vis orsaker) i analogi t. ex. med fenologiska företeelser. Sedan förhållandena i hufvudsak blifvit kända, kunde väl vissa modifikationer eller inskränkningar i detta arbete ifrågakomma, hvarvid dock såväl klimatologiska som praktiska behof borde beaktas. Om iakttagelserna öfver froster kan ej rågra motive- rade förslag ifrågakomma, så länge det hittills sedan 1910 insamlade materialet ej ens försöksvis bearbetats. En sådan borde därför fås till stånd. Måhända kunde äfven korta årliga öfversikter påtänkas. Återstår ännu att beröra den verksamhet, som utöfvas af de meteorologiska observatorierna och första ordnin- gens stationer i landet. Väsentligast för dem är att leve- rera registreringar öfver de viktigaste meteorologiska ele- menten. Vi hafva tillsvidare 3 egentliga dylika observato- rier, af hvilka de i Helsingfors och Fredriksberg (Ilmala) registrera 6, det i Sodankylä (delvis privat) 5 element. Också den privata stationen af första ordningen i Littois har registreringar för 4 element. För lufttryck, tempera- tur och solsken finnas dessutom 1 å 3 registrerapparater å flere orter i landet. Detta material bearbetas och offent- Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 36 liggöres enligt nuvarande program mycket ofullständigt, nämligen 4 element för Helsingtors och lika många för Ilmala, vissa ofullständiga uppgifter äfven öfver solsken för andra orter. Fuktighets- och nederbördsregistreringar publiceras för närvarande ej alls. Synnerligen önskvärdt vore emellertid, att allt detta registrermaterial skulle i något större mån bearbetas, i öfversigt äfven publiceras, ty annars kan man ej ens säkrare kontrollera materialets duglighet, än mindre erhålla för klimatologisk bearbet- ning nödvändiga konstanter. Vidare borde registrerappa- raterna få en något jämnare eller behofvet mera motsva- rande fördelning öfver landet. Åtminstone nederbörden och vinden borde också registreras å flere orter än de 2, där det nu sker. Måhända vore Hellmanns regnregistre- rare med elektrisk snösmältning (såsom t. ex. i Norge) härför lämpligare än den nu använda. Äfven vinden for- drade registrering, åtminstone för någon inlandsstation. Här måste nämnas, att sommarnederbörden genom hy- drografiska byråns försorg för speciella studier registreras å vissa platser samt att åtminstone tidtals temperatur och vind registreras å universitetets försöksstation å Ånäs. Detta sistnämnda material har tyvärr öfverhufvud ej tills- vidare publicerats och ej heller delgifvits meteorologiska anstalten. I samband med frågan om de meteorologiska obser- vatorierna kan det äfven blifva fråga om önskningsmål i aerologisk riktning. Under 3 !/, år före kriget var Tlmala i verksamhet såsom drakstation. Där utfördes försök ungefär hvar 3:dje och 4:de dag, inalles c. 370. Medel-. höjden var 1.4, medelmaximum per månad 2 och absoluta maximum 3 km. Då denna verksamhet med det snaraste Bidrag. t. känned. af Finl. 37 troligen återupptages, borde man sträfva till att så vidt möjligt få uppstigningarna högre och tätare. Olika drak- typer, eventuellt äfven drakballonger kunde härvid på- tänkas. Men också högre luftlager borde utforskas. TI det internationella samarbetet för detta ändamål användas pilot- och registrerballonger. Det förra hjälpmedlet leve- rerar ju endast uppgifter om rörelseförhållandena, men på dynamiken lägger man ju nu också, hufvudvikten och då dessutom arbetet med piloter medför de minsta utgif- terna, borde detta närmast igångsättas i vårt land såsom bl. a. i Skandinavien varit fallet. Utom på Ilmala borde i Sodankylä samt helst äfven på ett par andra ställen dylika försök organiseras !). De skulle hufvudsakligen utföras endast vid klar himmel och å internationella dagar. Till komplettering häraf och redan framom detta arbete borde molnobservationer utföras i större utsträckning än hittills. Utom i Helsingfors och Sodankylä kunde dylika utföras å andra ställen samt jämte bestämningar af form och riktning äfven den relativa rörelsehastigheten upptagas i arbetsprogrammet. f För att få temperatur m. m. undersökt i högre luft- lager fordras emellertid registrerballonger. Man har i all- mänhet ställt sig skeptisk i fråga om användbarheten af detta hjälpmedel i dylika glest befolkade bygder, som de här i norden. Men erfarenheten har redan visat, att far- hågorna varit öfverdrifna. Under de fransk-svenska expe- ditionerna till Kiruna Lappmark åren 1907—09 uppsändes sålunda 72 ballonger. Af de medföljande instrumenten hoppades man återfå endast några få, men tack vare om- 1) Detta arbete har numera delvis igångsatts. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 1. 38 sorgsfulla arrangement återfunnos 41 apparater eller 57 9, af alla, ett par först efter 3 års förlopp. Då detta resultat ernåtts i en ödemark, borde i väsentligt tätare befolkade syd- och centralfinska trakter kunna räknas på minst 70—580 9/4, fynd. Då man själffallet skulle in- skränka sig till de internationella aerologiska dagarna, alltså till högst 12—20 försök per år, torde ej kostnaderna behöfva anses blifva alltför betungande. För detta arbete torde ej Ilmalaobservatoriet kunna blifva fullt lämpligt på grund af sitt läge nära hafvet. Också ur andra syn- punkter sedt vore det af intresse att få en aerologisk sta- tion just i inlandet till stånd. Bl. a. hafva vi tillsvidare ej heller något bergsobserva- torium i Finland. Sålunda har man t. ex. ej några säk- rare data för reducerandet af temperaturen till hafvets nivå. Ett bergobservatorium borde själffallet vara kom bineradt med en närbelägen slätt- eller dalstation. Många omstän- digheter af vetenskapligt och praktiskt intresse för värt lands meteorologi kunde genom ett dylikt stationspar utredas. Så t. ex. kunde de viktiga hos oss starka tem- peraturinversionerna invid marken både under sommar- nattfroster och vinterkölder undersökas. Närmast mar- ken till 25 m:s höjd sker detta redan å Ånäs försöks- anstalt i Dickursby, men huru den vidare förändringen med höjden sker, vet man ej. Ilmala kunde redan ge en komplettering till ungefär dubbla höjden, om man blott hade en basstation. Helsingfors duger härför ej. Dess- utom utöfvar kusten sitt störande inflytande. Höjddiffe- rensen borde helst också vara större. Drakförsök kunna åter ej utföras vid tidpunkter, då stark markinversion råder, ty denna är kombinerad med vindstilla. Endast Bidrag t. känned. af Finl. 39 drakballonger kunde härför göra tjänst. Emellertid vore registrering för hela dygnet betydligt värdefullare. För mera universella vetenskapliga uppgifter vore väl ett observatorium i vårt lands högsta NW-hörn t. ex. å Hal- ditschokko (1,353 m) eller Saana (1,086 m) af största intresse, men på grund af att normännen i trakten redan hafva Haldde-observatoriet, kunna dylika svårrealiserade planer tillsvidare lemnas. Hellre kunde kanske fjällen i E-Lappland härför påtänkas. Men närmast vore man redan betjent af någon blygsammare bergstation, som samtidigt också kunde vara aerologisk, t. ex. för pilot- och registrerballonger. Lättast vore väl att få en. dylik till stånd å Puijo, 234 m öfver hafvet och 152 m öfver Kallavesi. Kuopio meteorologiska station kunde med för- del arrangeras såsom basstation. Man kunde ju också tänka t. ex. på Turismäki (223 m) nära Lahtis, men den ligger oförmånligt nära Ilmala observatorium, medan åter t. ex. Koli (336 m) vid Pielisjärvi låge för nära öde trakter och E-gränsen för att lämpa sig för registrerballonger. Bland modärna forskningsgrenar, som delvis anses falla inom det meteorologiska gebitet och som med tiden också 1 vårt land borde blifva mera omhuldade, må ännu nämnas de luftelektriska och aktinometriska. Å dessa områden har man hos oss ännu dålig eller ringa erfarenhet. De mätningar öfver luftelektricitetens potentialfall, som prof. Lemström 1 tiden igångsatt å meteorologiska anstal- ten, hafva i allmänhet ej varit tillfredsställande, om ock en del resultat af betydelse kunnat ur dessa observationer härledas. Då bl. a. lokalen är olämplig, har man vidtagit åtgärder att fortsätta dem å Ilmala. Emellertid vore det önskligt, att så vidt möjligt steget skulle tagas fullt ut Nat. o. Folk, H, 78, N:o 3. 40 och registreringar såväl af potential som ledningsför- måga söka åstadkommas. Stora svårigheter härför torde ju förefinnas, men måhända kunde de öfvervinnas, då man ju har erfarenheter bl. a. från Aas och Potsdam att bygga på. Om ock vårt mulna klimat ej är lämpligt för forsk- ningar öfver solstrålning, borde försök i mindre skala i alla fall utföras. Ändamålsenligt vore, att man såsom i Amerika torde vara fallet utför de aktinometriska mätningarnaisam- band med möjligast fullständiga aerologiska experiment. Härigenom erhölles noggrannare uppgifter på atmosfärens inflytande å strålningen vid olika väderlek. BI. a. vore det af intresse att få undersökt strålningsintensitetens beroende af vertikal luftrörelse. Den sistnämnda borde då också bestämmas t. ex. med registrerballong eller piloter, som skulle viseras från tvänne särskilda punkter i st. f. en, såsom vanligt. Spektralanalytiska bestämningar af atmos- färens totala fuktighetshalt kunde likaså 1 detta samman- hang påtänkas. Här kan också erinras därom, att man för ungefärliga insolationsmätningar något allmännare kunde införa enkla observationer med svärtad insolations- termometer i vakuum. Slutligen borde en fortsättning af prof. Homéns mätningar af utstrålning och atmosfärens strålning fås till stånd, i synnerhet som förbättrade meto- der härför nyss införts bl. a. af svensken A. Ångström. Den diffusa strålningen har ju i vårt nordliga land en relativt stor betydelse, hvarför lokalintresset för studier häraf borde vara störst. Ofvan har sålunda varit fråga om önskningsmål och nya riktlinier för den meteorologiska observationsverk- samheten, basen för allt vidare arbete. Emellertid hafva Bidrag t. känned. af Finl. 41 de meteorologiska institutionerna äfven åhvälfts en annan praktisk uppgift, den s. k. väderlekstjänsten, innebärande allmänhetens snabba underrättande om rådande och san- nolikt stundande väderlek. På detta område stå vi ännu på en långt efterblifven ståndpunkt. Det förde för långt att här ingå på orsakerna härtill, på alla önskningsmål och förslag i frågan, som kunde ifrågakomma. Detta blefve f. ö. till stor del en upprepning af det jag redan för 11 år sedan varit i tillfälle att framföra (se meteor. anstaltens årsberättelse för år 1907), ty i det väsentliga står frågan ungefär på samma ståndpunkt som då 1). Endast några omständigheter, som stå i sam band med landets förändrade politiska ställning eller med ofvan framhållna synpunkter, må här kort beröras. Den viktigaste praktiska premissen för denna väder- lekstjänst ligger i snabba och fullständiga telegrafiska väderleksuppgifter från en större omgifning, främst i väster. Förut har telegrafverket i landet varit ryskt och härigenom har kanske det största hindret för större fram- gångar 1 hela väderlekstjänsten uppstått. Merändels har man tvungits att förhandla i saken genom förmedling af centralo bservatoriet i Petersburg. Man kan säga att i hela denna fråga vår anstalt blifvit en viss filial till den ryska. Ehuru den sistnämnda tack vare utmärkta ledare och meteorologins höga ståndpunkt i Ryssland, visat för våra intressen en lofvärd förståelse och ett stort tillmötes- gående, hafva dock många olägenheter gjort sig gällande. Den värsta stötestenen har legat i telegrammens försening. !) Sedan ofvanstående nedskrifvits har genom tyska initiativ vissa åtgärder redan vidtagits. Nat. o. Folk, H: 78, N:o 3. 42 Då i vissa fall redan en förbättring häri var inledd, upp- stod ett par år före kriget ett väsentligt bakslag, däri- genom att telegrafkontoret i Nystad indrogs och all tele- gramkorrespondens leddes genom den ryska metropolen med dess starkt anlitade kontor. Då vi nu emellertid hafva ett eget telegrafverk och direkt förbindelse med utlandet , ställa sig utsikterna för väderlekstjänsten också väsent- ligt annorlunda. Sedan vårt telegrafväsende sålunda orga- niserats, bör vår sträfvan vara att få alla väderlekstele- gram möjligast direkt, de ryska såsom förut, men alla öfriga utländska genom Skandinavien och Tyskland. Helt säkert innebure detta en afsevärd påskyndning. Också till den utländska väderlekstjänstens fromma borde dylika åtgärder vidtagas i fråga om de från våra stationer utsända telegrammen. Dessutom borde internationellt antagna normer införasi de punkter, där tillsvidare afvikelse skett. Likaså öppnas större möjligheter, att med telegrafens hjälp få väderleksuppgifter och prognoser, speciellt storm- varningar, hastigt spridda till resp. intressenter. Slutligen skola vi väl äfven med tiden få trådlös telegraf i landet, då ytterligare möjligheter äfven för meteorologisk korre- spondens uppstode, bl. a. från våra haf, ja hvarför ej från egna fartyg på Atlanten. Äfven de aerologiska forskningen bör ställas i nära rapport till väderlekstjänsten. De stationer, där drak-, ballong- eller molnobservationer utföras, böra stå i tele- graf- eller telefonförbindelse med prognoscentralen och de aerologiska försöken utföras så tidigt på morgonen (äfven annars önskvärdt) att de kunna tillgodogöras i samma dags prognos. Ett utbyte af aerologiska telegrafiska meddelan- den med andra länder, närmast Skandinavien, innebure Bidrag t. känned, af Finl. 43 äfvenledes ett betydelsefullt plus i prognosernas under- byggnad. Det skall väl ej heller mera dröja länge, innan luftsegling också i vårt land kommer till stånd. Då skall helt säkert väderlekstjänsten vinna i betydelse, samt skola väl fordringar på speciella anordningar härför göra sig gällande. I gengäld kan väl aerologin i sin tur räkna på ökadt observationsmaterial både för praktiskt och teore- tiskt ändamål. För väderlekstjänstens framgång är själffallet en god kännedom om de allmänna meteorologiska reglerna och utomlands vunna erfarenheter af nöden. Men härtill kom- mer, att man också förvärfvar sig kunskap om de modifi- kationer allmänna lagar undergå under lokala geografiska faktorers ingripande, en fordran som t. ex. Mohn redan för ett halft sekel sedan klart insåg. För detta ändamål äro ej vanliga klimatiska genomsnittsdata tillfylles, om också sådana äro upplysande. Det ferdras dels mera spe- ciella statistiska undersökningar af väderlekstyper, af beroendet mellan gradientriktning och väderlek o. s. v., dels ingående studier af momentantillståndet i enskilda intressantare fall. I dylika afseenden har man tills- vidare mycket ogjordt i vårt land. En viss ledning har man ju i klimatologiska data, vindrosor m. m., som före- ligga. Också har nyss försök gjorts att utreda väder- lekens beroende af gradientriktning och lufttryck. Likaså har t. ex. extrema temperaturers uppkomstsätt närmare studerats, hvarvid t. ex. de viktiga sommarnattfrosternas synoptiska betingelser klargjorts. Med hänsyn till prog- nosen i landtbrukets och industrins tjänst borde emellertid också lokala särbetingelser för ihållande torka, långvariga och utbredda regn, störtregn, hagelfall o. s. v. undersökas. Nät. o; Folk, H. 178, N:o 3. +4 I stormvarningarnas intresse blifva åter specialstudier öfver stormar erforderliga. Detta liksom en noggrannare stormstatistik och varningskritik medför åter en ytterli- gare fordran på goda och väl placerade instrument å våra fyrar och kuststationer. Jämte Robinsons anemometrar kunde t. ex. den engelska tryck-anemometern af Dines komma ifråga. Medan för sjöfart och fiske vanliga cyklo- nala, för höst och vinter karaktäristiska stormar spela hufvudrollen, äro för inlandet den varmare årstidens trom- ber, åskartade stormbyar o. s. v. af största intresset. Det är säkert atmosfäriska förhållanden af sistnämnda art, som förorsaka de vanligaste skadorna i våra skogar, det är likaså de, som genom störtregn och hagelfall skada åkerfälten o. s. v. Just dessa åskartade rubbningar blifva för luftseglingsväsendets tryggande de viktigaste studie- objekten. Ur dessa synpunkter kunde måhända åsk- vädersstudiet lämpligen förenas med väderlekstjänsten. sedan den statistiskt klimatologiska utredningen af åsk- vädersförhållandena i hufvudsak redan undangjorts i vårt land. För dylika intressen blir det också nödvändigt att upptaga studiet af vindstrukturen, på hvilket område inhemska förarbeten af dr. Dannholm redan utförts. Såsom synes kan en mängd önskningsmål och syn- punkter i fråga om den praktiska meteorologins framtida utveckling i landet framställas. För att redan få någon del af dessa åtgärder realiserade, fordras såväl ett stort arbete, som ökade materiella understöd. Man kan då fråga sig, huru dessa förutsättningar skola kunna åvägabringas. Då det Bid-ag t. känned. af Finl. 45 här gäller tillgodoseendet af så många och olikartade, både vetenskapliga och praktiska intressen samt då flere in- stitutioners medverkan är önskvärd, i en del fall t. o. m. nödvändig, så bör ett samarbete här komma till stånd. Det kan ej vara förmånligt, att meteorologiska anstalten organiserar hela denna verksamhet utan intressenternas hörande. Jag vill här söka ange de viktigaste af dessa intressen. Det rent vetenskapliga, meteorologiskt-klimatologiska intresset kan väl bäst anses representeradt genom meteoro- logiska anstalten, som då också har att bevaka de inter- nationella normernas och önskningsmålens iakttagande. Härvid kan, såsom senare närmare visas, bistånd gifvas af Finska Vetenskaps-Societeten, isynnerhet som den meteoro- logiska verksamheten står i liflig kontakt med andra veten- skaper såsom fysik, biologi (t. ex. fenologi), geografi o.s. v. hvilka lämpligen just genom nämnda Societet kunde få sina önskningsmål tillgodosedda, så mycket mer, som detta samfund redan under mer än 70 år ledt eller haft öfveruppsikten öfver den meteorologiska forskningen i landet. I dess skrifter hafva ju också de flesta meteoro- logiska specialarbeten förutom en mängd materialsamlin- gar offentliggjorts. Den med Societeten nära koordinerade hafsforskningen står i liflig växelverkan med den meteoro- logiska, särskildt sedan den numera helt öfvertagit is- och vattenståndsundersökningarna för våra haf. En intim samverkan mellan dessa forskningar måste alltid bestå, till båda verksamhetsgrenarnas fromma. Här må speciellt också påminnas därom, att de meteorologiska och hydro- grafiska observationsstationerna till stor del äro desamma, samt att de underlyda lotsstyrelsen, numera sjöfartssty- Nat. "0. Folk, H. 78: N:o 3. 46 relsen. Det kan ej vara förmånligt för någon part att dessa stationer i likartadt arbete ledas af tre olika institutioner, i synnerhet som ej några bestämda normer funnits för stationernas ledning och verksamhet. Resultatet har också blifvit, att åtminstone det meteorologiska materialet från dem blifvit mindre tillfredsställande. Enhetlighet i instru- ment, metoder, instruktioner, inspektioner o. s. v. måste uppställas såsom en hufvudfordran för dessa liksom andra meteorologiska observationsstationer. Helst borde all observationsverksamhet på hafven, dess ledning, aflö- nande, publicerande m. m. utöfvas under en enda insti- tutions öfveruppsikt. Lämpligast vore väl härför ett maritimt hydrografiskt-meteorologiskt institut, om blott ett dylikt funnes. I alla fall borde samarbetet också med sjöfartsstyrelsen blifva effektivare än hittills och bestämda, för alla förmånliga riktlinjer för observationsverksam- heten, dess öfvervakande m. m. fastställas. Ett annat område, där samarbete med sjöfartsstyrelsen och fiskeristyrelsen blir nödvändigt, måhända äfven med hafsforskningsbyrån önskvärdt, är det i fråga om inhemska stormvarningar till hafsnäringarnas fromma. De tvänne nämnda styrelserna borde väl närmast utlåta sig om dylika varningars önskvärdhet, huru, hvar, och när de borde gifvas samt sedermera äfven gå 1 författning om, att i början erforderliga praktiska åtgärder för varningarnas befordran, bekantgörande m. m. blefve vidtagna. Nöd- vändigt för varningarnas framgång och utveckling vore att t. ex. genom resp. hamnmyndigheters försorg tillför- litliga observationer öfver stormarna blefve om möjligt telegrafiskt meddelade till meteorologiska centralanstalten. Då det ofvan var fråga om en väsentlig ökning af Bidrag t. känned. af Finl. 47 nederbördsstationernas antal, nämndes redan att en dylik främst motiverades af praktiska skäl. Den institution, som äger att tillgodose de viktigaste af dessa praktiska intressen är den hydrografiska byrån vid Öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna. En utvidgning af neder- bördsnätet bör därför i hvarje fall ske i samråd med nämnda byrå. Den har redan tidigare föreslagit en dylik utvidgning, som dock tyvärr ej kommit till stånd, främst väl på grund af att meningsolikheter i fråga om de nya stationernas ledning gjort sig gällande. Jag skall genast återkomma till de skäl, som tala för, att en delning af observationsnätet på de båda institutionerna kunde blifva mest ändamålsenlig. Här var endast afsikten att fram- hålla, att hydrografiska byrån otvifvelaktigt är en af de institutioner, som stå den meteorologiska närmast och hvilken bör rådfrågas vid organiseringen af det för teknik, öfversvämnings- och kommunikationsfrågor nödvändiga nederbördsobservationssystemet. I byråns publikationer har man redan kunnat finna meteorologiskt viktiga resul- tat och observationer, bl. a. öfver nederbörd, snö- och is- förhållanden, afdunstning m. m. Afrinningen är också en mycket viktig klimatisk index. Allt omständigheter, som också från meteorologisk synpunkt motivera ett ömse- sidigt understödjande af resp. forskningar. Men ej allenast undersökningarna af våra haf och vat- tendrag i vetenskapliga och praktiska syften äro nära intresserade af den meteorologiska verksamheten. Också vårt lands hufvudnäring, landthushållningen, är deti kanske lika hög grad. Detta visar bl. a. landtbruks- och hushåll- ningssällskapens femte ombudsmannamöte i januari 1907 antagna klämmar med motivering (se meteor. anst. års- Nat. o. .Fvlk; H. 18, N:o 3. 48 berättelse för 1907). Såväl väderleksförutsägelser för landtbrukare, stormvarningar för sjöfart och fiskare, ett utvidgadt nederbördsnät samt snabba öfversikter öfver väderleken påyrkades. De tvänne sistnämnda önsknings- målen blefvo samma år i mån af dåtida kraf förverkligade, medan frågorna om förutsägelser och stormvarningar ej ännu kunnat bringas närmare sin lösning. TI sitt utlåtande härom vädjade Vetenskaps-Societetens meteorologiska utskott bl. a. äfven till Landtbruksstyrelsens medverkan både för praktiska åtgärder till förutsägelsernas spridning, för observationers insamlande och meteorologisk kunskaps spridande bland vårt folk. I sistnämnda afseende återstår också mycket att göra och alla undervisningsanstalters medverkan är härför önsk- lig. Å landtbruksundervisningens område hafva vissa anstalter härför redan vidtagits. Vid universitetets agri- kulturekonomiska sektion förekomma sålunda propedeu- tiska kurser i meteorologi. Vid hithörande försöksstation å Ånäs utföras såsom nämnts viktiga meteorologiska obser- vationer, främst för utredande af frostfenomenet. Det är att önska, att äfven med denna försöksstation sam- arbetet blefve intimare, ty, för att nämna ett exempel, vore omedelbara helst telefoniska uppgifter härifrån af vikt bl. a. för eventuella prognoser för landtmän, speciellt öfver nattfroster. Också inom universitetets fysisk-matematiska sektion har meteorologin i någon mån beaktats. Sedan länge äro meteorologiska kompendia upptagna bland fysi- kens och geografins kursböcker samt sedan några år hållas regelbundet äfven föreläsningar i meteorologiska discipli- ner. Emellertid vore det för meteorologins framgång i landet af högsta vikt, att den vunne en fastare ställning Bidrag t. känned. af Finl. 49 vid universitetet. En lärostol borde inrättas, meteorologin få rangen af särskildt examensämne och en härför erfor- derlig institution för meteorologiska öfningar och experi- mentella studier påtänkas. I Tekniska högskolan borde meteorologin, af särskild betydelse för vattenteknik, likaså vinna ökadt beaktande, vidare i den nyss beslutna Åbo akademin, särskildt då meteorologin å denna ort har gamla anor o. s. v. Först sedan dylika önskningsmål blifvit realiserade, kan man tänka sig större meteorologiska framsteg möjliga också 1 den lägre undervisningsverk- samheten. Redan har dock i denna en lofvärd början blifvit gjord och intresset synes vara i tilltagande. Att meteorologisk kunskap föres fram ända till de vidaste kretsar är af flerfaldig betydelse, ej allenast för den rätta uppfattningen och tillgodogörandet af väderleksunderrät- telserna 1 allmänhetens eget intresse, utan äfven för att meteorologin behöfver dess medarbete i riklig mån och för att en utbredd och djup förståelse för meteorologins mål och sträfvanden möjliggör eller åtminstone underlättar ernåendet af allt det materiella understöd, som härför erfordras. Ännu måste bland de verksamhetsområden, som stå i rapport till det meteorologiska, nämnas det forstliga. Skogarna hafva otvifvelaktigt en betydelse för klimat och väderlek, utom att de meteorologiska förhållandena själffallet äro bestämmande för skogarna och den forstliga verksamheten. Många länder, såsom Österrike, Tyskland, Ryssland o. s. v. hafva därför igångsatt permanenta forst- ligt-meteorologiska undersökningar. I vårt land har också redan 1901—02 på forstligt initiativ utarbetats fullstän- diga förslag till ett forstligt-meteorologiskt försöksväsende, Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 4 50 utan att dock tillsvidare hafva ledt till några resultat. I alla fall vittna många nyare arbeten, bl. a. prof. Homéns senaste samt flere forstvetenskapliga undersökningar, att frågan om växelverkan mellan skog och klimat äfven hos oss har en stor, allt mera erkänd betydelse. Härmed hafva alla de viktigaste institutioner och verk- samhetsområden berörts, som kunna tänkas hafva ett större eget intresse för den meteorologiska utvecklingen i särskilda riktningar och från hvilkas sida understöd och uppmuntran därför närmast kan väntas. Emellertid finnas äfven verk, som enbart kunna lemna en kraftig medverkan, utan att för dem någon reciprok fördel kunde vinnas. Bland dem må endast telegrafverket omnämnas. Den modärna praktiska meteorologin är ju från början uppbyggd på väderlekstelegram, ett lika viktigt hjälpmedel, som instru- menten, med hvilka observationerna göras. Och det är ej endast för snabba ingående underrättelser telegrafen är nöd- vändig, äfven för de från centralerna utgående underrättel- serna, förutsägelserna och varningarna blir densamma mer än andra kommunikationsmedel erforderlig. Tyvärr är nämligen den tidrymd, för hvilken väderlekens utveckling med någon större sannolikhet kan öfverskådas, så ringa, att några timmars försening i väderlekstjänsten kan göra den fullkomligt värdelös. Då effektivare väderleks- och storm- förutsägelser skola påtänkas, blir, såsom redan ofvan utlagts det nya finska telegrafverkets kraftfulla medver- kan af afgörande betydelse. En annan synpunkt för en medverkan må ytterligare framhållas. Såsom kändt är det i Sverge och Norge främst telegraftjänstemän, som sköta de fullständigare meteorologiska stationerna. Anled- ning härtill var väl den, att den telegrafiska väderleks- Bidrag t. känned. af Finl. 51 tjänsten ursprungligen gaf påstöten till organiserandet af det första stationsnätet både i Sverge och Norge 1859—560. Af de 21 stationer prof. Edlund 1859 inrättade i Sverge kommo alla utom 2 på telegrafkontor och dessa 21 jämte 6 andra hafva alla oafbrutet nu arbetat i nära 60 år. Denna stora stabilitet, en synnerlig förmån hos klima- tologiska serier, är troligen att tillskrifva stationer- nas förläggning till telegrafkontoren. Också smärre lokalskiften hafva väl härigenom varit sällsyntare än annars. I Finland har stabiliteten varit långt mindre tillfredsställande, om ock den första organisationen genom Vetenskaps-Societeten hos oss är äldre, från 1840-talet. Af de c. 10 stationer, som då trädde i verk- samhet, hafva endast 2 oafbrutet funktionerat, samma tvänne sålunda också att jämnställas med Sverges nämnda 27 stationer. Af vår anstalts nuvarande c. 25 egna full- ständiga stationer hafva endast 10 att uppvisa hela, minst 30-åriga serier och under senaste 10 år hafva endast 6 af dessa 25 haft samma observator, medan i medeltal funnits 3 observatörer per station, tillfälliga vikarier oräknade. Många omständigheter hafva väl vållat denna oförmånliga växling, men troligen är en väsentlig den, att vi här endast i ett par undantagsfall kunnat fästa stationerna vid så stabila inrättningar som telegrafkontoren i Sverge. Kunde detta arrangemang i vårt land härefter blifva möjligt och annars lämpligt, skulle äfven garantierna för väderleks- telegrammens snabba afsändande förstoras både till den egna och utländska väderlekstjänstens fromma. Nat: o. Folk, H. 78, N:o 3. Det frågas då, huru de många önskningsmålen för bringande af meteorologin i vårt land på en tidsenlig och alla intressen tillgodoseende ståndpunkt skola bäst kunna realiseras. Endast några allmänna principer vill jag här framhålla. För att allt, man rimligtvis kan önska, blefve genomfördt och förutsatt att meteorologiska anstalten finge allt arbete sig uppdraget, borde dess arbetskrafter och anslag i mycket väsentlig mån ökas. Nu kan man emellertid ej vara sangvinisk nog att af den nya finska staten, huru förståelsefull den än är, hoppas på några så genomgripande ändringar i den meteorologiska budgeten, att allt genom den och på en gång kunde realiseras. Stats- medlen blifva under denna brytnings- och nydaningstid mer än nog anlitade. Dessutom har man utom hos oss äfven i Skandinavien och andra länder, trots fria upplysta förhållanden, fått erfara, att de meteorologiska sträfvan- dena endast långsamt och med svårighet vinna gehör och nödvändiga utvecklingsmöjligheter. Dels har man väl ansett ändamålet alltför vetenskapligt, af den art att man ej förstått uppskatta dess innebörd. Man måste visa tyd- liga bevis på praktiska fördelar och allmännytta, innan man skänker det vetenskapliga arbetet tillräckligt under- stöd och uppmuntran. Ur denna synpunkt är det, som nästan öfverallt å de meteorologiska institutionernas ar- betsprogram genast från första början prognoser och var- ningar förekommit. Såsom prognostika-utgifvandet redan för vår Sigfrid Aron Forsius var mera en »det dagliga brö- dets trälekonst eller ars servilis» än en »ars liberalis», så är i viss mån den modärna väderleksprognosen ännu den vetenskapliga meteorologins lefvebröd. Meteorologen skall spå för att visa, hvad han duger till. Detta har emellertid Bidrag t. känned. af Finl. 53 sina stora nackdelar. Meteorologen är väl medveten om sin och sin vetenskaps ofullkomlighet, sin oförmåga att prestera allt det man gärna väntar. Nu äro förväntnin- garna oftast öfverdrifna, förutsägelserna slå mången gång fel och så ser man den stora allmänheten -benägen till att fördöma hela vetenskapen. Prognosen fattas alldeles med orätt såsom index för hela denna mångsidiga verksamhet. Vore detta fallet, skulle denna vetenskap knappt gått framåt på flere tiotal år. Så är det dock ej, ty stora fram- steg ha” säkert gjorts. För att undvika dylika misstydnin- gar hafva de meteorologiska institutionerna i en del länder sträfvat att frigöra sig från prognosuppdraget, men så vidt bekant har detta lyckats endast för det preussiska central- institutet. Den praktiska väderlekstjänsten bedrifves där af andra centraler med stor och erkänd framgång. Att dessa understödas kan man förstå, men att också själfva centralinstitutet liksom andra med det beslägtade inrätt- ningar i Tyskland, såsom »Deutsche Seewarte» i Ham- burg (dels af maritim art) aeronautiska observatoriet i Lindenberg, o. s. v. rikligt doteras, det må väl främst skyllas på en upplyst regering, som alltid förstått att rätt uppskatta den meteorologiska forskningen. Att jag här närmare uppehållit mig vid denna fråga beror ej därpå, att äfven hos oss en skiljsmässa mellan väderlekstjänst och annan meteorologi vore lämplig och önskvärd. Härför äro våra förhållanden ännu ringa ut- vecklade. Motivet var att närmare klargöra vikten af, att ett allvarsamt arbete nedlägges på väderlekstjänstens effektivitet, om en gång en sådan skall bedrifvas. En genom ofullständiga och försenade primäruppgifter osäker och äfven genom ofullkomlig spridning fördröjd prognos Nat: o. Folk, H. 78, N:o 3. 54 är helt säkert sämre än ingen prognos alls. Hela arbe- tet riskerar såsom nämnts, att komma i vanrykte, i vårt ringa upplysta land mera än annorstädes. Samma syn- punkter hafva äfven motiverat mitt 1907 gjorda förslag, att såsom i Tyskland främst lägga an på väderlekskartans spridning. Den har ju bl. a. fördelen, att i hvarje fall bjuda något säkert, äfven om en åtföljande prognos skulle slå fel. Af samma skäl bör man arbeta på stormvarningar framom andra förutsägelser, ty de förra äro ju såsom man teore- tiskt kan förutsätta och såsom kritiken visat, de säkraste. Dessutom bör män taga i betraktande, att å vår väder- lekstjänst på sätt och vis redan nedlagts ett kapital om minst 50,000 mk årligen, utan att någon nämnvärd prak- tisk nytta resulterat under nuvarande förhållanden. För anstalten blir ej heller för ifrågavarande förbättringar några afsevärdt ökade anslag direkt nödvändiga 1), blott det ställes så, att någon kompetent person mera odeladt kan egnas för uppgiften och förutsatt att intressenterna, närmast väl representerade genom nämnda styrelser, vidare hamnförvaltningar, rederier, sjöfarts-, fiskeri- och landtbruksföreningar m. m. sörja för underrättelsernas spridande och bekantgörande. Medel härför måste väl dock till stor del stat och kommuner tillskjuta, bl. a. erforderliga telegraf-, telefon- och postbud helst blifva portofria. Alla sådana åtgärder fordra tid men början borde snart göras för att på erfarenheten bygga vidare ?). Ännu må framhållas, att såsom mål för vidare utveck- ling måste uppställas inrättandet af flere väderlekscentra- 1) Förutsatt att väderlekstelegrammen erhållas fritt genom inter- nationellt utbyte. 2) Sedan detta nedskrifvits har såsom nämnts en del åtgärder i denna riktning vidtagits. Bidrag t. känned. af Finl. An an ler i landet dels för att få säkrare specialprognoser för skilda delar af landet, dels för att få väderlekskartorna mera spridda. Nu äro möjligheterna härför redan betyd- ligt större, än då det för 11 år sedan var fråga härom. Lämpliga undercentraler vore t. ex. Kuopio och Uleå- borg, där för närvarande också kompetenta personer vore att påräkna för ledningen. För telegrammens be- fordran till dessa undercentraler vore telegrafverkets understöd åter erforderligt, medan kartornas och progno- sernas uppgörande vore förburdet med vissa nya utgifts- poster, som dock delvis skulle sammangå med dem för andra beaktansvärda ändamål, bl. a. nämnda påtänkta aerologiska observatorium å Puijo. Ehuru sålunda väderlekstjänstens förbättring i meteo- rologins eget, lika väl som i allmänhetens intresse bör egnas hufvuduppmärksamheten, äro alla ofvannämnda syn- punkter i fråga om det meteorclogiska observationsmate- rialets fullkomnande minst lika viktiga. Bäst är att härvid åter förfara såsom 1 den förra frågan, främst understöda mera praktiska kraf och söka fördela arbetet och utgifts- posterna på så många håll som möjligt. Man bör härvid likväl gå ut därifrån, att ledningen, insamlingen och publi- kationen af det för klimatologin och meteorologin nöd- vändiga observationsmaterialet är en meteorologisk cen- tralanstalts främsta uppgift. Om blott möjligt, bör näst denna komma mera vetenskapliga uppgifter, af hvilka mer än tillräckligt finnes. Förefinnas därför andra insti- tutioner m. fl. intressenter, som vore villiga att deltaga i tillgodoseendet af mera praktiska kraf, kan detta ej vara annat än till meteorologins fromma. Då intressenterna få taga sina egna praktiska fördelar om hand, lyckas det äfven lättare att ernå det materiella understödet. Jag Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 56 syftar här närmast på den förut berörda utvidgningen af nederbördsnätet. Klimatologin och meteorologin behöfva ej ett lika tätt nederbördsnät, som hydrografin, tekniken, landtbruket m. fl. Detta är en af alla erkänd princip. Därför hafva hydrograferna yrkat på att få taga nederbördsmätningarna direkt om hand. TI en del länder hafva de äfven gjort det till alla parters fromma och i andra går utvecklingen syn- barligen i samma riktning. Att detta ej allmänt varit fal- let, beror väl bl. a. därpå, att de meteorologiska anstal- terna äro äldre än de hydrografiska, hvarför man antingen sökt införlifva de nya hydrografiska sträfvandena med de förra eller rent af tagit imitiativen på meteorologiskt håll. Betecknande är att i Österrike, som både på meteorologins och hydrografins område från början intagit en ledande och normgifvande ställning, nederbördsnätets hela ledning och organisation omhänderhafves af den hydrografiska byrån i enlighet med det meteorologiska centralinstitutets egna önskningsmål, framförda af nutidens främste klimato- log och allmänna meteorolog prof. J. v. Hann. Själf- fallet utföras här liksom i andra länder nederbördsmät- ningar också å de talrika klimatologiska stationerna. En delning af nederbördsnätet, en samverkan och ett ömsesidigt utbyte af observationer existerar till allas belåtenhet. Det var tydligen ej till astronomins nack- del, då den i tiden frigjordes från onera med meteoro- logiska observationer och forskningsuppgifter. Likaså kan meteorologin ej lida därpå, att en del arbeten af speciellt hydrografiskt eller annat praktiskt intresse öfverföres på nya samverkande institutioner. Äfven om dessa vore rent tekniska, behöfver man ej befara, att de ej skulle fullt lika- Bidrag t. känned. af Finl. 57 väl som meteorologer reda sig med en uppgift sådan som nederbördsobservationerna. Men då hydrograferna dess- utom t. ex. i Sverge och vårt land visat sig i hög grad meteorologiskt eller öfver hufvud vetenskapligt intresse- rade, behöfver man ännu mindre befara, att nederbörds- mätningarna i deras hand skulle förlora i vetenskapligt värde. Att följa internationella normer och eftersträfva jämförbarhet är tydligen för hydrografen lika viktigt som för meteorologen. Anspråken på stationsnätets jämna för- delning är likaså för båda desamma, ty det gäller ju neder- bördsområdenas ej blott vattendragens undersökning. Också om man ingår på mera detaljerade synpunkter, finner man endast nya fördelar hos det här rekommende- rade systemet. Så t. ex. är det erkändt, att meteorologen tack vare sin vetenskaps art och de öfverväldigande mate- rialanhopningarna i hans arkiv mer eller mindre blifvit en kammarforskare, medan hydrografen betydligt mera är tvungen att röra sig bland sina observatörer, å sitt under- sökningsområde. Den sistnämnde får därför en betydligt större lokalkännedom, synnerligen viktig just i fråga om ett nederbördsnäts inrättande. Utan större tidsförlust och nya utgiftsposter blir han äfven lättare i tillfälle attinspek- tera och efterse sina stationer. Erforderliga plantecknin- gar, nivelleringar m. m. utföras likaså med fördel af tekni- ker. Då redan hundratal vattenståndsstationer finnas och hydrografiska byrån i långt större grad än meteorologiska anstalten står i nära relation till en stor del af statens och industrins tjänstepersonal, finnes också större utsikter för erhållande af lämpliga observatörer. Äfven kan påpekas, att af dylika skäl möjligheterna för att få industriella och andra tekniska kretsars medverkan och understöd ökäs. Nat. o: Folk, H. 78, N:o 3. På grund af allt detta, måste man komma till den slut- satsen, att de ofvan önskade nya nederbördsstationerna borde inrättas och ledas genom hydrografiska byrån. Man kunde gå vidare och likaså sluta, att det vore enligt samma grunder samt för ernående af likformighet bäst, att också redan förefintliga nederbördsstationer skulle öfverlemnas till samma byrås skötsel. En dylik yrkan kunde hafva något skäl för sig i fråga om en del, men ingalunda om alla stationer. Af de något öfver 160 neder- bördsstationerna utföra nämligen 60 också andra instru- mentella iakttagelser öfver temperatur m. m. och dessa kunna själffallet ej komma i fråga. Öfriga 100 stationer behöfvas nog också mer än väl för klimatologiska ända- mål. I Direktor Bieses förslag af år 1903, på hvilket det nuvarande nederbördssystemet hvilar, utgicks endast från en så anspråkslös fordran »att åtminstone hufvuddragen af nederbördens fördelning öfver landet blifva kända». Dessutom är temperaturstationernas täthet ingalunda till- fredsställande, hvarför nuvarande nederbördsstationer småningom borde blifva fullständigare och åtminstone utföra temperaturobservationer. Det vore ej någon orim- lig fordran, att t. o. m. alla nederbördsstationer skulle utföra temperaturobservationer, ty då blefve genomsnitts- tätheten dubbelt så stor som nu och lika stor som i Sverge. Härtill fordras emellertid ökade anslag, speciellt äfven för en bättre utrustning än den nuvarande, som gör använd- barheten problematisk. TI alla fall borde således det nuva- rande nederbördsnätet fortsättningsvis, frånsedt smärre eventuellt önskvärda jämkningar, blifva i meteorologiska anstaltens händer och af den bearbetas. Så mycket mer, söm man nu där är noga inarbetad i detsamma. En ömse- Bidrag t. känned. af Finl. 59 sidig förståelsefull samverkan torde säkert aflägsna de smärre olägenheter, som kunde uppstå genom nätets del- ning på tvänne håll. Där snabba uppgifter t. ex. för vat- tenståndsprognoser äro önskvärda, kunna ju kopior erhål- las å anstalten, t. o. m. direkte och regelbundet från obser- vatorn. I fråga om publiceringen må endast det önsk- ningsmålet framhållas att onödiga dubbleringar af större tabeller och kartor i två skilda publikationer såsom slöseri må undvikas. Helst borde dock på sätt eller annat mate- rialet till sin väsentligaste del sammanföras på ett ställe. De meteorologiska publikationerna måste i hvarje fall upptaga nederbörden för de klimatologiska stationerna enligt internationellt fastställda normer. Nederbörden är redan i viss mån ett meteorologiskt, låt oss säga, »produktelement», d. v. s. en följd af öfriga mera primära element, såsom lufttryck, temperatur, rö- relseförhållanden och fuktighet, än en orsak till desamma. Detta element har sålunda mindre vetenskapligt än prak- tiskt (bl. a. klimatologiskt) intresse. I långt större grad gäller detta snö och istäcket. Då hydrografin också för dessa iakttagelser har ett stort intresse och då dessutom åtminstone den klimatologiskt nödvändiga utredningen af snö- och isförhållandena i landet i det väsentliga torde kunna betraktas såsom tillgodosedd genom det, som nu är publiceradt eller är nära färdigt, så synes det mig som om fortsättandet af arbetet i andra praktiska riktnin- gar kunde lemnas åt hydrograferna. Härmed åsyftas det material, som hundratal privata observatörer lemnat. Önskligt vore däremot, att anstaltens alla ordinarie obser- vatörer härefter regelbundet skulle utföra vissa snö- och isobservationer. Det synes, som om detta material för Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 60 framtiden vore tillfylles, äfven om hydrograferna ej skulle kunna föranstalta och publicera ifrågavarande observatio- ner fullt i det omfång, som meteorologiska anstalten hit- tills gjort det. Snödjups- utan täthetsmätningar torde knappt nog kunna anses lemna några afsevärda komplet- teringar till nederbördsmätningarna, hvarken för klimato- logiska eller hydrografiska ändamål. Observationerna öfver isförhållandena hafva beträffande hafven redan tidi- gare helt lemnats i hydrografins vård, hvarför detsamma kunde lika väl ske för inlandsvattnen. Det kan ej anses fördelaktigt, att likartadt material i större omfattning in- samlas och publiceras på 3 skilda håll. Då ofvan sålunda en fördelning af arbetet på olika institutioner och en inskränkning af undersökningarna öfver mindre viktiga, till stor del redan utforskade ele- ment, förordats, har detta skett med tanke på att sålunda meteorologins framgång kunde befordras i landet. Upp- gifter, som bäst lösas af andra, lemnas åt dem, medan meteorologiska anstalten koncentrerar sig på simma klimato- logiska och allmänt meteorologiska uppgifter, hvilka oupp- hörligt ökas i mån af vetenskapens framsteg. De närmaste praktiska åtgärderna härför äro, såsom nämnts, en kom- plettering och bättre utrustning af observationsnätet, inrättandet af nya specialobservationer för aerologi m. m., undercentraler för väderleksförutsägelser och härför erfor- derlig komplettering främst af den vetenskapligt kvalifice- rade personalen vid centralanstalten. För allt detta for- dras ökade statsanslag, men så länge dylika på grund af tidsförhållandena ej i tillräcklig mån kunna påräknas, måste man äfven vädja till kommuners, föreningars och enskildas understöd. I vårt land hafva tills dato dylika Bidrag t. känned. af Finl. 61 understöd åt den meteorologiska verksamheten i allmänhet ej alls förekommit, om man frånräknar den afsevärda hjälp privata observatörer oegennyttigt lemnat. Emeller- vid är det utomlands ganska vanligt att meteorologin kan påräkna kommunala och privata bidrag för sin verksam- het. Utom att alldeles allmänt dylika förekommo för spri- dande och bekantgörande af väderleksförutsägelser, be- kostas vissa meteorologiska stationer eller speciella studier af särskilda intressenter, stadsmyndigheter, sanatorier, industriella sammanslutningar, särskilda skolor, privata - personer o. s. v. Det vore bl. a. önskvärdt, att Helsingfors följde Stockholms m. fl. storstäders exempel och anord- nade jämförande iakttagelser i stadens olika delar, viktiga för utrönande af stadens inflytande på de meteorologiska förhållandena, för bedömande af sundhetsvård, vid bygg- nadsverksamhet o. s. v. Staden Bergen i Norge t. ex. har på olika sätt befrämjat tillkomsten och underhållet af det meteorologiska observatoriet därstädes o.s.v. I Sverge hafva såsom nämnts enskilda mecenater m. fl. väsentligt understödt forskningen t. ex. genom de naturvetenskapliga stationerna å Portetjåkko, i Vassijaure och Abisko. Den aerologiska forskningen har i Sverge såsom i många län- der först till stor del bedrifvits genom dylika privata under- stöd. Så t. ex. å de två sistnämnda lappländska statio- nerna, likaså svenskarnas deltagande i de aerologiska expeditionerna till Hald på Jylland och Kiruna i Lapp- land. I Finland har nyss det magnetiska observatoriet i Sodankylä främst tack vare enskilda donationer kunnat träda 1 verksamhet. Det låge sålunda nära till hands, att önska se den ofvan antydda aerologiska höjdstationen å Puijo komma till stånd på analogt sätt. Understöd härför Nat. o: Folk, H. 78, N:013; 62 från Turistföreningens och Kuopio stads sida kunde man med all sannolikhet påräkna, särskildt om man tänker sig stationen utvecklad till en undercentral för väderleks- förutsägelser. Sedan stationen sålunda för en tid fåtts i gång och kunnat visa, hvad den förmår, kunde statens understöd för arbetets fortsättande och eventuella utveck- ling lättare påräknas. Skulle på dylika sätt goda exempel af vidsynta donatorer, kommuner 0. s. v. statueras, kan man sannolikt också på andra håll hoppas på efterföljd af gifna föredömen. Den i framtiden på alla ofvan antydda sätt modifierade och utvecklade verksamhet, som sålunda tillkomme me- teorologiska centralanstalten, förutsatte naturligtvis en väsentlig förändring 1 anstaltens personal och organisation. Utan att här ingå på, hvilka sådana förändringar närmast vore af nöden, tillåter jag mig att i korthet ange hufvud- karaktären af den institution man här efter utländska förebilder kan önska se såsom framtidsmålet. En hufvud- sträfvan bör vara att öka den vetenskapliga delen aft perso-: nalen och att väl och bestämdt indela och specialisera arbetet. Anstalten skulle närmast ledas af en direktor och hans adjoint (vicedirektor), hvilka utom ledningen skulle sins- emellan dela en mera kräfvande vetenskaplig verksamhet. Anstalten skulle lämpligen delas i 3 afdelningar, en klima- tologisk, en för väderlekstjänsten och en observatorieafdel- ning. Då speciella nederbördsstationer enligt det före- gående förslaget i allmänhet ej vidare skulle finnas, skulle den förstnämnda afdelningen omhänderhafva skötseln af Bidrag t. känned. af Fini. 63 hela stationsnätet, bearbetning och publikation af dess material såväl i årsbok som månadsöfversikter. Väderleks- afdelningen skulle öfver hufvud hafva allt synoptiskt ar- bete om hand, speciellt alltså väderlekstjänsten, men äfven t. ex. åskväders- och nattfroststudierna, så vidt de ej ingå i det klimatologiska programmet. Observatorie- afdelningen skulle åter främst sörja för arbetet å hufvud- observatoriet (Ilmala) och hithörande publikationer, men därjämte utföra alla erforderliga instrumentundersöknin- gar för stationsnätets räkning. Också skulle under denna observatorieafdelning lyda alla de eventuella första ord- ningens stationerna i landet, alltså deras registreringar, moln- och ballongobservationer o. s. v. här bearbetas m. m. Hvarje afdelning skulle ledas af en för den ansvarig före- ståndare. För att dessa också skola hinna egna sig åt själfständigt vetenskapligt arbete, borde hvarje afdelning hafva hvar sin assistent, observatorieafdelningen helst tvänne sådana för mera ansvarsfullt löpande arbete. Dessa kunde kort karaktäriseras genom benämningarna klimato- log, meteorolog, observator och fysiker. Observatorn skulle närmast handhafva observatorieafdelningens me- teorologiska och aerologiska observationer och dithörande verksamhet, fysikern åter eventuella magnetiska, luft- elektriska m. fl. arbeten jämte instrumentundersökningar. Särskilda biträden dels för speciella arbeten, dels för enk- lare skrif- och räknearbete borde finnas. För den högsta ledningen fordrades såsom biträde en person för korrespon- dens, registratur och bokföring, den klimatologiska afdel- ningen behöfde en speciell kalkylant, t. ex. för kontroll- räkning, den synoptiska afdelningen en kartaritare, som delvis också kunde anlitas för klimatologiska kartor och Nat: 0. Folk, H. 78, N:o 3. 64 diagram, samt dessutom en telegrafist (sedan egen telegraf- ledning åvägabragts). Observatoriet vore åter i behof af en mekaniker. Dessutom skulle i hvarje afdelning finnas skrif- och räknebiträden efter behof. Tillsvidare har hos oss Meteorologiska centralanstalten enligt gällande instruktionen varit Finska Vetenskaps- Societeten underordnad, och då på senare tid af särskilda skäl uppstått fråga om en ändring2). i detta afseende, tager jag mig friheten att ännu framföra några personliga syn- punkter äfven i denna fråga, emedan den kan vara af största vikt för meteorologin i landet öfver hufvud. Finska Vetenskaps-Societeten borde enligt underteck- nads åsikt fortfarande behålla en viss öfveruppsikt öfver eller åtminstone något organiskt samband med meteorolo- giska anstalten af följande skäl: 1) Societeten har grundlagt det observationssystem, som är stommen till anstaltens nuvarande och publicerat 8 årgångar observationer, till hvilka anstaltens publikatio- ner utgöra en direkt fortsättning. I Societetens skrifter hafva de årliga åskvädersredogörelserna, som sedan 1898 utges af anstalten, publicerats, och Societeten offentliggör fortfarande fenologiska observationer, som hafva en di- rekt anslutning till de meteorologiska och äfven för jäm- förelser äro i behof af meteorologiska data. Under Socie- teten subordinerar vidare hafshydrologen med hans under- sökningsbyrå, som åter är i behof af olikartade meteorolo- giska data. I den hydrografiska kommissionen ingår med rätta meteorologiska anstaltens direktor såsom medlem. 1) Redan genomförd. Bidrag t. känned. af Finl. 65 2) Af stor vikt är att anstalten kan behålla sin karaktär af ett vetenskapligt institut och härtill bidrager väsentligt sambandet med landets förnämsta lärda sällskap. Fri- göres anstalten fullständigt från Societetens gemenskap, löper den lätt risken att blifva endast ett statens ämbets- verk. I sistnämnda fall kunde möjligen understöd för praktiska uppgifter lättare erhållas, men det mera veten- skapliga programmet, som ju bör gå främst och har större svårigheter vid tillgodoseende af sina kraf befrämjas tyd- ligen af det auktorativa inflytande, som Societeten i nära förening med anstalten kan utöfva. Likaså är det för- månligt om MNSocieteten fortfarande har inflytande vid besättandet af de vetenskapliga tjänsterna å anstalten. 3) För det meteorologiska arbetet är kontinuitet utan störande språng och växlingar synnerligen önskvärd och för dennas garanterande innebär sambandet med Societe- ten, fattadt på ett riktigt sätt, ett mycket betydelsefullt medel, medan ett helt fristående statsinstitut själffallet i hög grad vore beroende af politiska vindkast. Erfaren- heten har äfven visat, att en intimare anslutning till stats- myndigheterna ej varit till meteorologins fromma. Såsom exempel må endast anföras, att såväl Societetens- som aka- demiska publikationer kunnat under kriget utkomma på tyska språket samt med meteorologiskt innehåll, medan samtidigt meteorologiska anstaltens samtliga publikatio- ner också på inhemskt språk ej fått sättas under arbete. Slutligen vore kontinuiteten äfven befrämjad af att flere än en person hade någon bestämmanderätt eller åtmin- stone något inflytande i viktigare frågor. 4) Meteorologin är en vetenskap, där internationellt samarbete är af nöden och äfven bedrifves i större mån Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 66 än kanske på något annat vetenskapligt område. Finska Vetenskaps-Societeten är åter det enda lärda sällskap i landet, som ingår i Akademiernas internationella associa- tion. Då både anstalten och Societeten sålunda hafva internationella intressen att tillgodose, synes ett fortsatt samarbete mellan båda också ur denna synpunkt önsk- värdt, i synnerhet som det förekommer att resp. inter- nationella organ vädja till hvarandras medverkan, så t. ex. år 1903 från associationen till den internat. meteor. kom- mittén beträffande den vetenskapliga organisationen af den luftelektriska forskningen och omvändt från den me- teorologiska s. k. solarkommissionen till associationen vid den förras möte i Innsbruck 1905. Ehuru ofvanstående fyra synpunkter synas mig vikti- gast och tillräckligt afgörande, kunde dock en hel del andra omständigheter ytterligare tillfogas. Så t. ex. hafva Societeten och anstalten vissa gemensamma tillhörigheter, som vid anstaltens eventuella afskiljande båda parterna kunde göra anspråk på. Detta gäller bl. a. den meteorolo- giska litteraturen, som numera till allra största delen be- finner sig 1 meteorologiska anstaltens vård, om ock den i tiden varit adresserad till Societeten. Det låge väl knappt nog i Societetens intresse, att afstå denna litteratur åt en utom densamma stående inrättning. Sn stor lucka 1 en vetenskaplig bransch, som i Societetens historia spelat en dominerande roll, skulle ju på detta sätt uppstå i Societe- tens bibliotek. Af de talrika utländska meteorologiska institutioner, som stå i skriftutbyte med Societeten, skulle väl en stor del fortfarande önska göra det och då finge Societeten i framtiden endast ofullständiga delar af skrift- Bidrag t. känned. af Finl. - 67 serier, hvars tidigare delar lemnats åt meteorologiska anstalten. På samma sätt kunde det uppstå dubier, om hvem som skall handhafva vården af de meteorologiska observationssamlingar och boklager, som tillkommit genom Societeten, innan meteorologiska anstalten existerade. Ett beaktansvärdt förslag, som redan för flere år sedan gjordes i Societeten, var det att tilldela långvariga eller annars förtjenta observatörer något slags skildt erkän- nande. Förslaget har tyvärr ej ledt till något resultat, och torde då närmast fenologiska observatörer hafva åsyftats, men vore det synnerligen önskvärdt, att såväl dessa lik- som en del meteorologiska observatörer skulle för sitt oegennyttiga, plikttrogna arbete i vetenskapens tjänst blifva ihågkomna med någon utmärkelse i öfverensstäm- melse med det väckta förslaget. Nu kunna personer med största samvetsgrannhet och själfuppoffring arbeta ända till 50 år för dylika ändamål utan skild ersättning och utan det ringaste tecken på erkännande och tacksamhet. Gåfves ett dylikt från Societeten, i analogi med den ryska Vetenskaps-Akademins förfarande, skulle detta säkerligen hafva ett större värde, än om meteorologiska anstalten vid- toge dylika åtgärder. På de omständigheter, som gifvit anledning till att fråga om förändring i Societetens och meteorologiska an- staltens inbördes ställning uppstått, vill jag ej i allmänhet ingå. Den väsentligaste framförda olägenheten af nuva- rande bestämmelser, synes vara den, att Societeten sam- manträder sällan och särskildt ej alls under sommaren, hvarför olägenheter i frågor, som fordra ett snabbt afgö- rande, gjorde sig gällande. Emellertid synes det, som om dylika eventuella olägenheter kunde undvikas, antingen så, Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 68 att mindre genomgripande åtgärder lemnas till anstaltens fulla afgörande, eller så att Societeten lemnar afgörande- rätten i dylika brådskande ärenden åt någon eller ett fåtal ledamöter, hvarvid för dessa så många suppleanter utses, att garantier finnas för att det antal medlemmar som för beslutens fattande erfordras, utan större svårighet skall också under sommaren kunna hopbringas i hufvudstaden. För öfrigt må påpekas, att viktigare ärenden knappast någonsin kunna vara af den brådskande natur, att de ej kunde tåla en pröfningstid och ett uppskof till Societe- tens nästa sammanträde, i synnerhet som dylika frågor ej i normala fall borde yppa sig under sommaren. För att underlätta behandlingen och afgörandet, kunde Societe- ten också lemna fullständiga fullmakter åtminstone åt sin matematisk-fysiska sektion, då också den olägenheten, att Societetens öfriga, af meteorologin mindre intresserade ledamöter onödigt besväras, skulle bortfalla. Öfverhufvud borde alltså en omorganisation af Societetens ställning till meteorologiska anstalten företagas och bestämda klara normer härför fastställas. Enligt ofvanstående synpunk- ter, borde dessa normer enligt min tanke omfatta ungefär följande. 1. Meteorologiska anstalten afger till Societeten en årsberättelse, hvaraf framgår ej allenast, hvilken persona- len, publikationerna och observationsstationerna varit under året, utan äfven hvad verksamheten omfattat, om några afbrott i tidigare grenar eller något upptagande af nya på programmet förekommit samt öfverhufvud, hvilka åtgärder af betydelse för landets meteorologi genom anstal- tens eller andras initiativ blifvit under året vidtagna eller föreslagna. En dylik årsberättelse är nödvändig dels för Bidrag t. känned. af Finl. 69 att Societeten skall kunna följa med anstaltens verksam- het dels för att andra skola kunna blifva i tillfälle härtill och öfver hufvud för att en lätt tillgänglig källa för alla upplysningar om meteorologin för nu- och framtid skall förefinnas. 2. Societeten uppgör förslag till besättande af tjänste- befattningarna vid anstalten, handlägger ärenden om större omorganisationer af anstalten, nämligen dylika innefattande nya vetenskapliga tjänsters inrättande, vissa verksamhetsgrenars afbrytande eller nyas påbörjande, större förändringar 1 anslagen och i publikationernas om- fattning och art, frågor rörande mera betydande internatio- nellt samarbete (utom på väderlekstelegrafins område) och andra eventuella frågor af motsvarande vikt. Alla öfriga frågor kunna direkte afgöras af centralanstalten, men kunna af den också hänskjutas till Societetens eller dess organs pröfning. 3. Societeten förbehåller sig rätt att väcka initiativ i meteorologiska frågor samt att uttala sig angående me- teorologiska anstaltens verksamhet. 4. Genom ett meteorologiskt utskott utöfvar Socie- teten beträffande meteorologiska anstalten dels en öfver- vakande, dels en rådgifvande verksamhet samt afger ut- skottet f. ö. utlåtanden hvarje gång Societeten det önskar. Den öfvervakande verksamheten borde främst omfatta frågor, som beröra Societetens egna intressen, som hafva större vetenskaplig bärvidd, eller äro af internationell art samt sådana som innebära större afvikelser från kontinuiteten i den meteorologiska verksamheten. I utskottet kunde måhända Societetens ständige sekrete- rare lämpligast fungera såsom ordförande, meteorologiska Nat. o. Folk, H. 78, N:o 3. 70 anstaltens direktor såsom viceordförande. Hvardera hade rätt att sammankalla utskottet, hvarvid den senare själf- fallet betraktades såsom jäfvig i frågor om anstaltens öfvervakande. Utskottet skulle sammanträda minst tre gånger i året, då anstaltens direktor bl. a. vore skyldig att relatera de viktigare åtgärder, som sedan senaste möte vidtagits. Anser utskottet skäl förefinnas, hänskjutas ärendena till Societetens uttalande eller afgörande. Ut- skottets protokoll borde åtminstone i förkortad form upp- tagas antingen i ständige sekreterarens, anstaltens eller en särskild årsberättelse. För utskottets ledamöter borde ett särskildt arvode utverkas. Slutligen må ännu framhållas att åtminstone om en fullständig skiljsmässa mellan Nocieteten och anstalten verkligen ifrågasättes borde kännedom i hvarje fall först inhemtas om de analoga åtgärder och synpunkter, som gjort sig gällande bl. a. i Sverge och Ryssland, där liknande förhållanden åtminstone tidigare ägt rum. I Sverge torde i år en skiljsmässa mellan Vetenskapsakademin och met. anstalten genomförts, men där har frågan också varit af helt annan art, i det meteorologin där numera förenats med hydrografin till en enda ny riksanstalt. I Norge blef det meteorologiska institutet år 1909 fristående, efter att förut hafva varit en wuniversitetsinstitution. Att sist- nämnda form ej vidare var lämplig, då inrättningen nått en stor utveckling bl. a.1 praktiska riktningar, är ju natur- ligt. Men hos oss är det annat, ty för den vetenskapliga karaktärens bevarande och säkerställande å ett dylikt Bidrag t. känned. af Finl. vjl institut synes det i hvarje fall vara förmånligt att hos oss kunnat påräknas råd och stöd af ett lärdt sällskap, som mer än andra omhuldat meteorologin och räknat nästan alla landets meteorologer såsom ledamöter +). Helsingfors i maj 1918. ') Denna uppsats nedskrefs af angifna motiv under inbördeskriget, ursprungligen planerad såsom ett föredrag, men småningom antagande en långt vidlyftigare form. Af särskilda skäl uppstod dubier om lämpligheten af dess publicerande, då detta senare blef möjligt. Nu- mera har ett och annat redan föråldrats (ofvan å några ställen vid ”korrekturläsningen i not antydt), men efter mycken tvekan har jag, understödd af andra, i ungefär ursprunglig form lemnat uppsatsen till offentligheten, i hopp att den i något afseende skall finna beak- tande (november 1918). at: oc Fölk, H. 18, N:o 3. - LA ia MAA Ae fä I ET pd lus ARE Inb talen g Url > ”» Wer Sj Si Va mp 14 ällörti IR mm | ala 4, 0 Jr OR AN bo vissa bad nå bet rn | [1 (TE Be Mljag: GALTEN 00 ns ett fn JA Öre IR HI AE få Ta ror te RA NN i, EN 17 ad öv NFer lördag a då rita bam Re | fn AN LERAG VR feat i sn blir Er toa BIDRAG TILL KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK, RA SE PPLANZENPHANOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN FÄONENE RAR NED 1912 ZUSAMMENGESTELLT MÄRTA REUTER CENTRAÄLTRYCKERI OCH BOKBINDERI A.B i - | A - A LA ju | ; MOT HI0 NUTAN. 20000 64 TV SUL a j —A —- S&S AMRA MR om AVATNVUT Ste! I os äTATNAÄKA ARR ; sålda ANTURA ATRÄM UR APONIH nok BOSTANTAGR 000 HURRA TI RASA SYS GAN Abkiärzungen. b. erste normale Bliten offen. f. erste normale Friuchte reif. BO. erste normale Blattoberflächen sichtbar; entfaltung. LV. allgemeine Laubverfärbung; iber die sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt. Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat. Laub- Hälfte Åland. Mariehamn. — Rektor I. Bergroth. 6076" n. Br: 19957" ö. Grr.se. LOMI mma NE Acer plat. b. 24. 5. | Linnaea b. 27. 6. | Rib: rubr: £ 22000 Aln. glut. b. 22. 4. Menyanth. b. 17. 6. | Rub. cham. b. 28. 5. Anem. hep. b. 15. 4. | Myrt.nigra b, 27.5... | Rub. id. b. 26. 6. A. nem. b. 29. 4. | » fö LDS | Sal. capr. b. 1055: Betula b. 28. 5. | Pin. silv. b. 18: 6: | SOrb. Aaue: brio Calluna b. 25. 7. | Pir. mal; b: 16:63, | Syringa, Vv. OD: piss Chrys. leue. b. 29: 6. | Plat. bifib) 207655 Pulrientalsbolm6: Conv. maj. b.: 4. 6. | Pop. trem.b. 615: | Tussilago b. 21. 4. Frag. v. b. 21. 5. | » BOI8-6: | Ulmarna b: Ste » IST | "Råb. /rubr:? 5:27. "55P Vace: vr. Deere: Siädwestliches Finland. — Korpo, Utö. — Leuchtturm- wärter M. Nyström. 599440 DET SSD OT GT SES. VAG Frag. v. b. 6. 6. | Rub. cham. b. 27555. | Trollins br25065 » förrn [3 nollas NOG VS | Menyanth. b. 29. 6. | Sorb. auc. b. 26.6. | Pir. mal. b. 22. 6. | » f. 10. 9. Solanum S. 3. 6. Prun. cer. b. 12. 6. | Syrimga vb; Lac » E. 4.10. Ran... acr. hb. 5. 0. | Trientalis b. 1. 6. Mähen d. Wies. 5. 7. Abo. — Lektor Th. Renvall. 607 271. Br.; 22" 16" ör GrSrerktORmO ds Acer plat. b. 15. 5. | Chrys. leuc. b. 30. 6. | Pop. trem. LV. 3. 10. » BO. 28.5. | Conv. maj. bs 2:05 | Exun. cermoseser » EM 15: 10: | Corylus bb: 214: Prun. pad. b. 28. 3. Achill. m. b. 28. 6. | Frag:v.b. 26. 5. » STAS Aesc. BO. 30. 5. | » £02816: Quercus BO. 3. 6. » ob. 12.6. | Ledum b. 20. 6. | » LV. 20. 10. ER ae Sa KO Linnaea b. 23. 6. Rib. rubr. b. 25. 5. RE BANER SR 0 | Menyanth. b. 5. 6. » Fl de NE Aln. glut. b. 19. 4. Myrt. nigra b. 17.5. | Rub. aret. b. 30: 5: Aln: ne. bb: 21. 4. » (SE Rub. cham. b. 5. 6. Anem. hep. b. 8. 4. | Nuph. lut. b. 7. 7. » £-225N A. nem. b. 25. 4. |-Picea exe: Hb: 7. 6. Rub. id. b. 23. 6. Betula BO. 12. 5. Pin. silv. bi 19106: » 5250 > b320. | Pir. mal. b. 5. 6. Sal. Ccapr. p.r20-4t EMME 20:10: | Plat. bif. b. 30. 6. Sorb. auc. b. 12. 6. Calluna b. 25. 7. | Pop. trem. b. 22. 4. » £. 1256: Caltha b. 16: 5; | » BO:31. 5. | Syrimnga v- byl265 'Trientalis b. 9. 6. Avena SNS. 23.4. | Secale E. 29. 7. Tussilago b. 17. 4. FAST SKI. ENSE 2 Vacce. v.—1 b. 17..6: FINDRIS:S: Solanum S. 27. 5. » £i6:-8. Secale Aehr. 7. 6. » RE20.9. Miburn. op. bi275 6. | » —b;25. 6. | Mähen d. Wies. 3. 7. Åbo. — Lektor E. W. Suomalainen. Acer plat. b. 19. 5. | A. nem. b. 20. 4. | Corylus b. 24. 4. Aesc. BO. 24. 5. | Betula BO. 15. 5. Pop: «trem. b. 25. 4. Aln. glut. b. 22. 4. PA ADNSED. Sal. capr. b. 22. 4. Aln. ine: ;b..20: 4. Caltha, ba 18. 5. Tussilago b. 22. 4. Anem. hep. b. 18. 4. | Anfang d. Bliite. Prim. ver. 4. 5. | Rib. alp. 18. 5. | Tarax. off? 2050: Åbo. — Schiöler Th. Dammert. Acer plat. b. 21. 5. Linnaea b. 28. 6. | Trientalis b. 4. 6. » — LV. 15.10. | Myrt. nigra f. 24. 7. | Tussilago b. 25. 4. Achill. m. 22. 6. | Bicea exe. Hb. 9.16. | Ulmariarb ll. u. Aesc. 1.30: 9: | Pin. silv. b. 14. 6. Vacc. v.—. b. 11.6. Ava V20: 10: | Birsmalibirs:40: | » fi l5r8: Aln. glut. b. 25. 4. | Plat. bif. b. 24. 6. Aln. ine. b. 18.4. | Pop.trem. b. 25.4. | —— Anem. hep. b. 13. 4. | » LV. 20. 10: | Arnhem. (0.8. 9. |Prunt cer. bo. 406:t | AVenankdr ds Betula BO. 19. 5. läPron: pad: b.il5.6: | FARAO ns kd: pi D.2250: » fr230. | I EINES te » TAVGR KOSS (07 Quercus L V. 19. 10. | Hordeum Aehr. 11.7. Calluna b. 27. 7. | Rib. rubr: f£. 21. 7. | Linum b. 24. 7. Caltha b. 19. 5. | Rub:i10. bl2736: | Secale Aehr. 7. 6. Chrys. leuce. b. 22. 6. | » SDS | DEN: Conny. maj. Pp. 3. 0. | Salix capr. b. 25. 4. > RS207. Corylus b. 20. 4. | Sorb. auc. b. 11. 6. | EES SO Brag. Va lkr2t I. | » FA145 9 | Solanum E. 5. 10. Ledum b. 12. 6. Syringa v. b. 12: 6. || Mähen d. Wies. 12.7. Anfang d. Blite. Camp. rot. 23. 6. | Oreh. mac. 28. 6. Gagea min. 15. 5. Prim;: ver. 21.5 Lychn. vise. 8. 6. Hed acr: 2030. Spirea salic. 5. 7. Tarax. off. 20. 5. Karuna, Päisterpää. — Schäler Th. Dammert. GÖRS ISBT SS 2265 av (ETEN AKS Acer plat. BO. 27. 5. | Pop. trem. BO. 28. 5. | Hordeum E. 8. 8. Aese. BO. 23.5. | Rib. rubr. b. 23. 5. | Solanum S&S. 22. 5. Frag. v. b. 30. 5. — | Tritieum E. 20. 8. Myrt. nigra b. 22. 5. | Hordeum S. 3. 5. | » S. 16.9. Sagu, GÖR IDADE: Acer plat. b. 25.5. » BOR250: » LV. 30.9. Achill. m. b. 24. 6. Aln. glut. b. 29. 4. Anine: pr 20:45 Anem. hep. b. 19. 4. O Anem;. bb, 8::5; Betula BO. 15. 35. » b. I br ör UAV 20:10. Calluna b. 28. 7. Caltha b. 6. 5. Chrys. leuce. b. 19. 6. Conv. maj. b. 1. 6. Corylus b. 27.4. Frag. v. b. 24. 5. » ENE Ledum b. 26. 5 Linnaea b. 27.0: Myrt. nigra b. 29. 5. » TS | Pop. trem. b. 27.4. Prun. cer. | Syringa v. Pir. mal. b. 7.6 » BO3L6: » ENE oLOE PGO: Prun. pad. b. 2. 6. Quercus BO. 6. 6. » EVS20-10: Rib. rubr. bi20555 » FROM Rub. aret. pb. 30. 9. Rub adib.: 1916. » 5 VA | Sorb. auc. b. 12. 6. » fre Pi Tilia sept. BO. 30. 5 » PEST | » LV. 30. 9. Trientalis b. 6. 6. Tussilago b. 21. 4 Osmalahti. — Fräulein Selma Henricsson. 22935 öGr.; ec. 5 mi, ur d. Mi Pin. Ssuv=b. 13. 6: Ulmaria b. 10. 7. Vacc. v.—. b: 1056; » £25-8: Avenas. 30. 4. » ”" Aehr. 12, i. » 8 je kärr | Hordeum Aehr. 9. 7. | » E. 10. 8. Linum 8. 25. 6. » bb: 20-76 SR SE lg Se Secale b. 20. 6. » E. 20-35 » SKP lise Solanum S&S. 18.5 » E. 20. 9 Tritieum. Sk 6 Mähen d. Wies. 5. Kimito, Kirchdorf. — Fräulein M. Hedberg. 6020 Acer plat. b. 20. 5. » BO. 22. 5. » LM5230:10: Anem. hep: bi: 18:44. | Betula BO: 29. 5. » EV 450: Calluna, b27: ud: Caltha b:,185.5: Erag: v. bJ30-5 Pir. mal. b. 7. 6. Pop. trem. BO. 26. 5. | Finby, G0RO: Acer plat. b. 23. 5. » BOSS. » LV. Achill. m. b. 26. 6. Aesc. BO. 24.5 » bäl2560. Aln. glut. b. 23. 4. OSLO: Br; 22445 | Pop. trem. LV. | Prun. pad. b. 30. 5 ÖREGTS HALO: | Quercus BO. 27. 5. | » LV. 8:10; Ribirubr. (bs 25:195 Rub. id. bb: 21160. » £$S0TTE Sorb. auc. b. 10. 6. Syringa v. b. 9. 6. Ulmarna b: 1257 Hakkala. — Volkschullehrer A. DE BES 22 FÖRGTECALS | Anem. hep. b. 25. 4. A:nem- ip. 26: 4 Betula BO. 18.5 » lok NGT » LIN 24910: Calluna b: 17. 7 Caltha mb.Fl845 | Conv. | Frag. v.b. 3.6. 6:20 m. ö.sd. VE Avena SS. 6. 5. »; Aehri 200 » jE01408: | Secale Aehr. 1. 6. » b:i.2256: ». 5 RESTS >» INO Solanum S. 1. 6. Mähen d. Wies. 3. 7. Salovaara. MU. cs Chrys. leue. b. 22. 6. maj: P- 96: » fr2053,65 Ledum b. 14. 6. Linnaeab. 23: 6: Lonie: tat.£: 1087 Myrt. nigra b. 26. 5. » f. 8. a Picea exc. b. 2. 6. Bintosiv. ib. 10. 6 Brtmal be 6r6N Pop. trem. LV. 11.10 | 2. Prun. cer. b. 6. Brun. pad. b. 2. 6. Quercus BO. 10. 6. » EV. 22-10. Rib. rubr. b. 26. 5. » ES. 7. Rub. arct. b. 18. 6. Rubsid. b..23. 6. » IR RT | Sal. capr. b. 24. 4. Sorb. auc. b. 12. 6. Syringa v. b. 10. 6. Tilia sept. BO. 5. 6. » Vete r0: Trientalis b. 3. 6. Tussilago b. 16. 4. Ulmara, b. 10.7. Mace. v.— 1. b. 6. 0. Avenas. 30. 4. » + Aehr: LOS7É » HO TONS Hordeum S&S. 18. 5. » Aehr. 30. » BE30LT Linum S. 25. 5. » BA0 de | öl DR (ER fe | Secale Aehr. 4. 6. RN SAMOS ES ag HÖRA fer få a LSS LS Solanum S&S. 5. 6. » HE. 18. 9. Triticum E. 10. 8. » ANDE Mähen d. Wies. 1. 7. Nyland. — Ekenäs. — Arzt R. Fabritius. SÖFSSEnE Br 3 2 ORG AET Acer plat. b. 24. 5. » BO. 29. 5. Aesc. b. 28. 5. Alm: glut. b. 25. 4. Anine. b. 28.4. Anem. hep. b. 19. 4. A. nem. b. 29. 4. Betula BO. 14. 5. FD 2050: Caltha b. 18. 5. Conv. maj. b. 5. 6. Corylus b. 19. 4. Frag. v. b. 29. 5. Myrt. nigra b: 26. 5. Pirsmalib..6. 6. Pop. trem. b. 28.4. » BOT3035: 1] Prun. cer. b. 2. 6. Prun. pad. b. 1. 6. Quercus BO. 10. 6. 10015 10 yo Lä IR RIP Arupr: bii25. 9. Sal. capr. b. 29. 4. Syringa v. b. 10. 6. Trientalis b. 8. 6. Tussilago b. 18. 4. Avena S. 27. 4. Hordeum S. 20. 5. | Solanum S&S. 20. 5. Esbo, Mäkkylä. — Dr. Jur. A. W. Gadolin. GÖR 3T NE ABs 4550 MOS EIt CANON Ute Acer plat. b. 27. 5. Achill. m. b. 26. 6. Aln. glut. b. 24. 4. jAlnsanesb. LZ. 4: Anems hep.. Pp. 17.14: A. nem. b. 22. 4. Betula BO. 17. 5. Calluna b. 28. 7. Caltha b. 24. 4. Chrys. leuc. b. 26. 6. Conv. maj. b: 28. 5. Corylus b. 17. 4. Frag. v.b. 25. 5. » f. 29. 6. | Tedumib..t.40. Linnaea b. 26. 6. Menyanth. b. 14. 6. Myrt. nigra b. 22. 5. » RONNE Narciss.poét.h. 31.5. Nuph; ut.-b 134 Picea exe. P..31. 5. ISBN silv: ba L10::6. Pir. mal... bh. S: Oc Pop. trem. b. 24. 4. Prun. cer: b. 4. 6: Prun. pad. b. 28. 5. | Rib: föbrab:i25a55 Rub. aret. b. 20. 5. | Rub. echam. bb: 2.0; RUP Hd, Dar20-.0 | Sal. capr. b. 25. 4. I Sorb. aue. p..10,..6: | Syringa v. b. 12. 6. | Trientalis b. 28. 5. | Tussilago b. 17. 4. | Ulmaria b. 1. 7. Vacce. v—i. b. 6. Viburn: op. bo. d. 6. | Avena S. 16. 5. Conv. polyg. 28. 5. Coryd. solid. 28. 4. Dianth. delt. 30. 6. Draba verna 28. 4. Erioph. vag. 21. 4. Gagea min. 24. 4. Impat. nol. tang. 12. I Anfang d. Blite. Iris pseudac. 27. 6. Lal. bulb;'5. 7. | Homes XV 1260. Luz. pil. 27. 4. Myosur. min. 19. 5. Prim. auric. 23. 5. Prun. dom. 10. 6. Pyr: comm. 10: 6: Rän. He. bios. Rhamn. frang. 26. 6. Rib. alp. 30. 4. R. gross. 19. 5. 'Tarax. off. 19. 5. Viola arv. 23. 4. | Va canm:j20. 9: Helsingfors. — Professor Th. Seelan. 60210” n. Br.;:24 570 006T-; ee. LOMI SwTO NE Acer plat. b. 26. 5. » BO. 28. 5. » LV. 27. 9. Aesc. BO. 28. 5. 5 1 RT » FEV: 10310: Aln. glut. b. 23. 4. Betula BO. 21. 5. » bi20450: » 4 LMG 29595 Calluna b. 3. 8. Conv. maj. b. 6. 6. Amelanch. canad. 6: 6 Arab. suec. 16. 5. Berb. vulg. 21. 6. Carag. arb. 10. 6. Chelid. maj. 25. 6. Crat. cocc. 20. 6. Crep. tect. 27. 6. Draba verna 20. 4. Epil. ang. 5. 7. Efax ext. 9.0: Gagea min. 16. 5. Lam. alb. 6. 6. Lonic. tat. 21. 6. Erag. v:b.6H6: » Ede | Myrt. nigra f. 18. 7. Pin: silv: pb: 1056: Bir: mall bb. obti.t6: Poptrem:.Pa 7:5: » BOO: Prun. cer. b. 15. 6. Prun. pad. b. 5. 6. » 1 BIS Quercus BO. 1. 6. » TV: 185010: Angfang d. Blite. Lixyll6. 6. Maj. bif. 24. 6. Myosur. min. 8. 6. Paeonia rubr. Phil. coron. 15. Prim,. aurnie. 20. 9. Prun. dom. 10: 6. Pyr. comm. 10. 6. Rib. alp. 27. 5. R. aur. 6. 6. R. gross. 1. 6. RN: mpr. 130: Samb. rac. 6. 6. Sed. acr. 29. 6. | Syringa v. b. 1 Rib.xubr. bis: » TAS 6. 8. | ANU: de RR (CE Sal. capr. b. 2 Sorb. auc. b. 14. 6. 576; Trollius b. 6. 6. | Ulmaria b. 13. 7. | Viburn. op. b. 28. 6. | Secale E. 3. 8. Mähen d: Wies. 1. 7. Solid. virg. 6. 7. . Sorb. fennic. 19. 6. | S.-Scand. 20: Spir. sorb. 21. 5. | Syring. josik. 25. 6. Tanac. vulg. 1. 8. Tarax: off> AD: Thlasp. alp. 23. 5. Trif. "Prat. 64E Trifö rep: Dusk: Ulm. mont. 17. 5. Vacc. ulig. 9: 6. Viburn. lant. 12. 6. Anfang d. Fruchtreife. Samb: race. 20: 7. Ulm. "'mont. 6. 7. Nurmijärvi, Vihtijärvi. — Mag. phil. A. V. Nordström. GONG ne Br.2247.38 örn GT:;.€.230 msUuxd.M: Acer plat. b. 28. 5. » BO. 30.5 Achill. m. b. 20. 6. Calluna b. 20. 7. Chrys. leuc. b. zz 6. Conv. maj. b. 8. Badunm bs 6 Linnaea b. 29. 6. Loniec: tat. f. 15: 8: Menyanth. b. 35. 6. Myrt. nigra b. 30. » fö 16: Narciss. poét. b. Nuph. lut. b. 8. Picea exc. b. 2. BPimusitvabi14: Achill. ptarm. 25. 7. Aegop. podagr. 25. 6. Agrost. vulg. 2. 7. Aira caesp. "29. 6. Ara lex md. Alchem. vulg. 29. Alopec. prat. 9. 6. Androm. polif. 31. 5. Antenn. dioic. 1. 6. Anthem. arv. 20. 6. Atinnet. 29. 6. Anthox. odor. 9. 6. ATC. MV. UrS: dT. 6: Aron. amel. 7. 6. Artem. vulg. 7. 8. Barb. vulg. 2 Bellis perenn. 11. 5. Bidens trip. 2. 7 Brass. camp. 15. 6. Calla pal. 15. 6. Camp. glom. 16. €: pat. 25. 6. Or rors292 6. Cl eerv. 8.7. Caps. burs. past. 7. 6. Card. amara 15. 6. C. prat. 12. 6. Carex can. 15. 6. C- digit: 9. 6. | Sorb. auc. | Trientalis b. | Ulmaria b. 4. 7 I EViace vi 1. bi 14403 5. 7 96! idf 6 6 [HO ENA An | Fest. rubr. I Fum:tofff29:6. II Pia maklybyrlOmGt Plats bif: b. 25: 6. Pop. trem. BO. 2. 6 Bruns cer:b 13460. Prun. padsb:,1.;6 | Ribsrubr.b:2935 » Jo LAB ViRuba aret. Då då 6. | Rub. cham. b. 30. 5. Rub.id. br2 » EO: Tr » f. 29. 5 pr 12:46: Syringa v. b. Te 6. 7 » f. 14.8 Angfang d. Blite. 20. 6. CF välSAErG Carum carv. 15. 6. Cent. cyan. 3. 7 C. jae: 24. 7 Cerast. arv. 7. 6. Ceref. silv.PI2: 6: Chenop. alb. 2. 7 (ieuta vVIrOSt oda Cirsi arv. 205 4 C. heter. 27. 6. C:lane.,r24. 7: Ci pal2936. Comar. pal. 25. 6. | Corallorh. innat. 9. 6. Corn. sang. 26. 6. Cynogl. linifol. 16. 7. Dianth. delt. 29. 6. Draba verna 11. 5 Drosera rot. 20. 7 Epil. ang. 6. 6. E. mont. 2. 7. Equus. arv. 15. Erig. acer. 22. 6. Erioph. ang. 1. 6. An | Erys. ceheir. 7. 6. Euphr. off. 16. 7. 293:0: MViburnfop. ba 29-60! Avena Aehr. 6. 7. ».T PERÖg8t Hordeum NS. 29. 5 » Aehr. 5. 7. » E. 9.8. Linum S: 5. 6: » br 187. » EB: 1038. | Secale Aehr. 10. 6. » bie2a: Ör TE JAA ÖV NA al: Solanum S&S. 6. 6. . Mähen d. Wies. 6. 7. | Gagea min. 16. 5. Galeops. tetr. 29. 6. G. versic. 29. 6. Galium bor. 25. 6. IGpal 256. I G. trifid. 25::6: | G. ulig. 25: 6. ' Hierac. 15:36. 40 conops. 25.0. AU 20: Ö- Geran. silv. Geum. riv. Gymnad. ERE mur: ve 20 | Iris pseudac. 2. EL pilos: 12.6. EH. umb. 22: 6: H: linear. 29. 6. Hyper, perts 21. 1. (FER guadrsk2044 Hypoch. mac. 2. 7. Z Junc. compress. 2. 7. JACHUST LA ce J. filif.'25. 6. Junip. comra. 20. 6. li kant albi lov 6: EL. purp! 16.-7 Lappa toment. 27. 7 Laps. comm. 16. 7. Lath. odorat. 18. 7. 10 L. prat. 20. 6. Leont. aut. 25. 6. Lob: dortm. 25:17. Lonic. tat. 18. 6. Luz. camp. 9. 6. Lychn. fl. cue. 20. 6. L: vise. 20. 6. Lysim. thyrs. 2. 7. Maj. bif. 15. 6. Matr. cham. 2. 7. Mi dise= oc M. inod. 29. 6. Medic. lupul. 23. 7. Melamp. silv. 20. 6. Melica nut. 9. 6. Musc. botr. 27. 5. Myos. arv. 18. 6. Nympbh. alb. 7. 7. Oreh. maes 205 0. Orob. vern. 2. 6. Oxycoece. pal. 16. 6. Paeonia rubr. 29. 6. I Pirot: 20.0: | Rhin... maj. 2507: Papav. somn. 26. 7. | Par. quadr. 9. 6. Parn. pal. 10. 8. Pedic. pal. 20. 6. Phleum prat. 6. 7. Phragm. comm. 7.8. Pimp:isax. 16: Plant. lane. 25. 7. P. maj. 25: 6. Poa ann. 22. 6. P. prat. 25. 6. Polyg. avie. 29. 6. P: comv2 Fi: | Re mgr. 1.6. Sed. acr. 5: 7. P; lapath: 2. 7. PEPers ke P. vivip. 20. 6. Potam. perf. 20. 7. Potent. ans. 12. 6. Paroc. P. norv. 25: 6. Pitorm: 9:76: Prun. vulg. 29. 6. Puls. vern. 12.75: Pyr.mm.ti27. 6: Pun oI5A6: | Ran. acr. 20. 6. R--aunesol. sot R. flamm. 24. 6. RETTeps 9:05 Rhamn. frang. 20. 6. | Rh. min. 25. 6: Rib. alp. 2. 6. 'R: aur. 29. 5. IN. gross. sl. Db. Ros. can. 30. 6. Rub. sax. 9. 6. Rum. acetosa 9. 6. R. acetosella 12. 6. R. crisp. 20. 6. Sag. proc. 22. 6. Samb. rac. 8. 6. Scirp. pal. 25. 6. Scler. ann. 20. 6. Silene infl. 24. 6. Solan. tub. 16. 7. Solid. virg. 2. 7. Sperg. arv. 29. 6. Stell. gram. 20. 6. Stell. med. 29. 6. Succisa 7. 8. Symph. rac. 10. 8. Syringa jap. 18. 6. Tarax. off. 30. 5. | Thlasp. alp. 20. 5. Th. arv: 1516 Thym. -serp. 29. 6. Tragop. prat. 22. 6. Trich:' arv AN: 'Trif” Bybt:f2rbue T. med. 25. 6: T. prat. 16. 6. T;rep. 12. 6: T. spadie.: 25. 6. Tritie” rep. Lian: Turrit. glabra 20. 6. Urtica dioica 29. 6. Vaee. ulig. 9. 6. Veronice. bece.,9. 6: | V: eceham. 12:65 Ma, OC. ar Ge V. scutell. 25. 6. Vi Fernsmls 00. Vicia cracc. 20. 6. V. saep: 12:50; Vi Sat: Tockie Viol: canin: 31,5: V. pal. 30. 5. V:. tfricsaäryv. 29:45: Anfang d. Fruchtreife. Crat. cocc. 1. 9. Erioph. vag. 7. 6. RID. AUT: DAT Rib. nigr. 4. 8. Rub. SÖ. LAS: | Samb. rac. 3. 8. | Solid. virg. 1. 8. Tarax. offst7.161 Vace: uligs'35S: Nurmijärvi, Kirchdorf. — Arzt P. Z. Collan. 607.274 DaBr.; 24? 497 6.6. :1C:55 my sustd ae Acer plat. BO. 25. 5. » LV. 4::10. Aehuls ia? bJLLi Aln. ine. b. 19. 4. Anem. hep; b..22:.4. | A. nem. b. 26. 4. Betula BO. 15. 5. Betula LV. 29. 9. Calluna P2 832,8& Caltha! ba;19. :5: Chrys. leue. b. 28. 6. Conv. maj. b. 4. 6. Corylus b. 24. 4. ETag. Vv. be 2005. Frag. v. £5 54. Linnaea b. 23. 6. Myrt. nigra b. 29. 5. » ff l8KHTe Nuph. lut. b. 27. 6. Pin. silv! bb 10365 Pir. mal: bo 9:16: Plat. bif. b. 26. 6. Pop. trem. b. 23. 4. » BO. 29. 5. » EV 2010: Prun. cer. b. 8. 6. Prun. pad. b. 31. 5. Quercus BO. 31. 5. » Ria. 10: Ribsrubrsb..260. 5: » £. Rub. aret. bi: Eh 2 » Sal. capr. 'b. 26. 4. Cent. cyan. 27. 6. Dianth. delt. 25. 6. Epil. ang. 8. 7 Junip. comm. 11. 6. | Lychn. vise: 15. 6. Sorb. auc. b. 12. 6. » f. 20. 9. Syringa v. b. 18. 6. Tilia sept. BO. 31. 5. » be 2. Trientalis b. 9. 6. Trollius b. 5. 6. Tussilago b. 11. 5. Ulmaria b. 11. 7 MECCEV ec]. d0. 2. 0 » £iul6:29: Viburn. op. b. 23. 6. Avena S. 10. 5. Anfang d. Blite. Nymph. alb. 27. 6 Oxal. acet. 25. 5 Parn. pal. 8. 8. Rhamn. frang. 22. 6. | Rib. gross. 26. 3. I Bil Avena Aehr. 8. 7. SVEA DE (AR Hordeum S. 22. 3. » Aehr: 8. 7. » EE. 9.8. Linum S. 5. 6. » bBH22E TG » FB. ML2LSE Secale Aehr. 11. 6. » pPi24A0: » BRASO: Solanum S&S. 23. 5. » 12 16: 9. Tritium S. 12. 8. Mähen d. Wies. 8. 7 Sed. acr. 26. 6. Tanac. vulg. 28. 7 Tarax: (OfET2ND: Trif. prat. 30. 6. Borgå, Weckjärvi. — Forstwärter H. E. Heiman. 024. Br Acer plat. b. 25. 5. » BO. 29: 5. » Vi T529. Aln. glut. b. 10. 3 Aln. ines b. 27. 4. Anem. hep. b. 20. 4. Avkinem., bi 250: Betula BO. 20. » bl. »e EV. 16 Calluna b. 22. Caltha b.:21. Chrys. leuc. b. 28. 6. | Conv. maj. b. 26. 5 Bragav. pb. 2120: » I EAT (ENE Ledum b. 12. 6. Myrt. nigra b. 25. 5. » f. 25 7/8 Paia KO (Oe Be | Nuph. lut. 4 Pr: mal bt Se Pop. trem. He 25. » BO. 3 » LV. 2 BrUNSteer.eb. Prun. pad. b. 28.5. » flkörndr Rib. rubr. b. 26. 5. » Erde I RUP: aret. pb. 1056. | » f35 1837 Rub. cham. b. 31. 5. » f18:0 Rubrbödäb2140: » -20y0 Sal. capr. b. 28. 4. Sorb. auc. b. 14. 6. Syringa v. b. 13. 6. Cr] MM. ur d. Ni Trientalis b. 8. 6. Ulmaria b. 28. 6 | Vace: v.—. b. 14. 6. » 1 ig ka Avena S. 1. 5. » Aehbhr. LÖS: » BH 8.8. Tänum S. 1635. » balTor » Ej 15. 8. Secale Aehr. 2. 6. | » | DS | EES! HI fokle | » SÖS: | Solanum S. 28. 5. » EA Ll739: | Mähen d. Wies. 6. 7. Pornainen, Kirveskoski. — Volkschullehrer H. J. Pekkola. 605 280 TB: 25er224 0: GT15C40 mu. dME Anem. hep. b. 23. 4. | Betula LV. 22. 10. Acer plat. LV. 5. 10. Achill. m. b. 6. 7 Aln: ane:: bi 6::5 | Betula BO. 26. 5. i. Px20:0 Calluna b. 15. 8. Caltha, b5 22.05: 12 - Chrys. leuc. b. 2.:7. Frag. vb:1.6. » föDrNA Linnaea b. 4. 7. IK Menyanth. b. 7. 6. Myrt. nigra b. 7. 6. Narciss. poöt. b. 3. 6. Pir. malkb.sg. 0. Plat” Bits bl 7. Pop. trem. b. Je DA » EVAl2:10: Prun. eer. b. 10. 6. Prun. pad. b. 29. 5. Quercus BO. 1. 6. Quercus LV. 26. 10. IIRibfrabr.b. 31.45. | » STR Rub. arct. b. 10. 6. Rub.id: bt 27. 65 | Sal. capr. b. 6. 5. Sorb. auc. b. 13. 6. | Syringa v. b. 12. 6. Tilia sept. BO. 8. 6. » LV 35510. Trientalis b. 12. 6. 'Trollius?b.r8.:6. Ulmania b. 12. 7. IVacCe SV. 1 1DEIRG. Avenas. 11. 5: » E:; 10::8: Hordeum S. 29. 5. | » Aehr. | » E:12483 Linum S. 3:40. | Secale Aehr. 8. 6. lib; 22 08 ve UB 2080 » SE 1508 Solanum S&S. 8. 6. » E. 20.9! Mähen d. Wies. 10. 7. Hogland, Suurkylä. — Volkschullehrer E. Elenius. 60751 mEBr 27 Sön GTA CO musd av Acer plat. BO. 18. 6. | Myrt. nigra b. 10. 6. Anem. hep. b. 24. 4. |; Pir.smal. b. 18: 6: Betula BO. 18. 6. Caltha b. 12. 5. Conv. maj. b. 8. 6: Erag. v. Pp. -426; Ledum b. 16. 6. Pop.trem. b. 19; 5. » BOEIST6: Prun.reer.N.-LS. O: Prun. pad bF30H5: | INorb. avC.D. 8: OL Syringa v. b. 18. 6. Trientalis b. 10. 6. 'Trollius b. 8. 6. MaCeM. bss: | Solanum S. 26. 5. Säd-Karelien — Wiborg (Wipuri). — M. Heikel. 60” 43" n. Br; 284770: Gr-; ec. LO MTG SVE Acer plat. b. 28. 5. » BO. 3155. | IRFSE VR SING. Linnaea b. 31. 6. » LV. 9. 10. | Menyanth. b. 1. 6. Achill. mill. b. 20. 6. | Aesc. BO. 29. 5. » b- 106: » 20386 » IVO. 10. Aln. glut!b. i. 9. A. inc. b. 26. 4. Anem. hep: b. 12. A: nem.ibil2. 5. Betula BO. 22. 5. » b. 16. 5. » LV. 9. 10. Calluna b. 26. 7. Caltha b. 26. 5. Chrys. leuc. 27. 6. Conv. maj. b. 3. 6. Corylus b. 10. 5. Brag: vb: od. 5: | Myrt. nigra b. 26. 5. | » SR (Sr Ed | Narciss. poét. b. 2. 6. | NUphi lut ib:306: Pin. silv. b. 20. 6. Pir. mal.sb: 6210: | Pop. trem. b. 26. 4. » BOR26M51 » IELVCE SR (0 |! Pruneer. br 636: | Prun. pad. b. 29. 5. | » 208. | Quercus BO. 29. 5. | Rib. rubr. b. 28. 5. » 204 | Rub>aret: bi 86. | Rub. cham. b. 31. 6. | Rub. .ndabo 27. 0. | Bub! ids | Sal. capr. b. 2. 5: | Sorb. auc. b. 8. 6. | » f: 20. 8. | Syringa v. b. 10: 6. Tilia sept. BO. 15. 6. » bi 20:75 Trientalis b. 8. 6. Trollius Ib. 86: Tussilago b. 1. 5. Ulmaria b. 20. 7. Vacc. v.—. b. 27.5. Avena E. 29. 8. Hordeum E. 10. 8. Linum E. 26. 8. Secale S. 28. 8. Solanum S. 28. 5. Mähen d. Wies. 31. 6. Amelanch. canad. S0L5H: Arab. aren. 26. 5. Berb. vulg. 20. 6. Coryd. solid. 16. 5. Draba verna. 22. 5. | PDinem.i23:20. Equis. arv. 20. 5. | Rib. gross. 3. 6. Anfang d. Blite. Erioph. vag. 1. 5. Iris pseud. 20. 6. Maj. bif. 20. 6. Myosur. min. 27. 5. Oxal. acet. 22; 5. Par. quadr. 15. 6. Plant. maj. 20. 6. 13 R. nigr. 8. 6. Samb. rac. 2. 6. "Tarax. off! 20:05. Ulm. mont.. 14.5: Viola aren. 26. 5. NE arvs 1505. IVE pal. fd: DE Antrea, Ikävalkola. — Lehrer W. Pylkkänen. G0HSSL NKABEI 295 H0-FGT ac 0m-u-rd. IM. Acer plat. b. 29. 5. » BOF3:60. Aehill: m. b. 27. 6. Aln. glut. b. 3. 5. ATIDne. Da 104. Anem. hep. b. 12. 5. | Arnem: bh 16:,5. Betula BO. 22. 5. Mat PI20: 0: Fa IV 16.10: Calluna b. 19. 7. Caltha b. 22. 5: Chrys. leuc. b. 24. 6. | Conv. maj. b. 7. 6. Frag. v.b. 29.5. » £.:28..6. Menyanth. b. 12. 6. Myrt. nigra b. 30. 5. » fo l3G 7 Nuph. lut. b. 26. 6. Bm. silv. b: 11. 6: Aira caesp. 3. 7. Alisma 17. 7. Androm. calyc. 23. 5. Aretost. wuv. urs. SIDA Berb. vulg: 6: 6: Camp. pers. 7. 7. Card. prat. 17. 6. Cent. eyan. 1. 7 Cirs: heter. 13. 7. Corn. suec. 13. 6. | Crat. coce.- L7. 6. Daphne mez. 12. 5. Dianth. delt. 3. 7. Epil. ang. 6. 7. Erioph. vag. 23. 5. | Rub. aret. b. 11. 6. [Rd 2456. || Sorp.auc. P3 10:76. | Trollius b. 5. 6. | Lychnr: vise. 17. 6. | Orch. mac. 22. | Oxal. acet. 27. |. Pedie: pal. 18: 6: | Potam.! nata,l0. 7: |: Pyr. min. 30. 6: Pit malkp.L036; Pop: trem. b. 12. 5. » BOR25T0: » LV.:.20:.10: | Prun. pad. b. 29. 5. » fölsT95 | Rib. rubr: b: 2.0. | » 10 ST Ra chams Drude dj FN UDER20 NT Sal. capr. b. 12. 5. » ST ID Syringa v. b. 13. 6. Trientalis b. 9. 6. Tussilago b. 20. 4. Ulmaria b. 10. 7. Mace vis D-M4NG: Anfang d. Blite. Geran. silv: 12. 60: Lonic. xyl. 8. 6. Luz. pil. 18. 5. Maj bif. 11.:6: Nymph. alb. 15. 7. Aa Parn. pal 3:08: Phragm. comm. 16.8. Pimp: saxct 18. du. FIS arv leds Po TOtLS20: 0: Mace. V-— i. AD: Sc | Avena S. 14. 5. » Aehr. 8. 7. » E. 9..8. Fagopyrum S5. 2. 7. Hordeum S&S. 29. 5. » Aehr. tl.de » B:105,8: Linum S&S. 8. 6. » Då lärd. » IDEN Secale Aehr. 9. 6. » Da240. » ER 208 MAL R2030- Solanum S. 4. 6. » EE. 20.9. | Mähen d. Wies. 9. 7. Han. acr. 9. 6. R. auriec. 28. 5. Rhamn. frang. 20. 6. Rib. alp. 30. 5. R. nigr. 27. 5. | Rub. sax. 14. 6. | Sal. pent. 14. 6. Samb. rac. 9. 6. Sed. acr. 26. 6. | Solid. virg. 22. 7. Succisa 8. 8. | KATA. OM T28: Inch sTarv HO: Trif. prat. 20. 6. iöprep. 20:10: | Vacee.-ubg: 16.6: 14 Satakunta — Norrmark, Finnby. — Fräul. Edith Hjelt. 6130 Aln.'äne: bi 18.45 PD: Br | Anem. hep. b. 18. 4. 21? 560 0: .G53 0235 Mmtäade Mi Sal:scapr. b-.1A85 Hvittis, Kirchdorf. ma K. Lydén. OLSam Br. Acer plat. b. 25. 5. » BO. 20. 5 » LV. 30. 10. Achill. m. b. 28. 6. Aesc. b. 7. 6. ef po Vsc2- 0: Aln:sglutp. 2535: Ane. Dp. 21. 4 Anem. hep. b. 10. 5. A. nem: B.r15. 5. Betula BO. 25. 5 » b: 19. 5. » LV. 29. 9. Calluna b. 30. 7 Caltharb. 155. Chrys. leue. b. 30. 6. Conv. maj. b. 5. ö: Erag.v.bra0.. » sida 7 Ledum b. 15. 6. Linnaea b. 2. 7. Menyanth. b. 10. 6. | | | Syringa v. Myrt. nigra b. 24. 5. | Narciss. poét. b. 3. 6. .-— 220 ET Nuph. lut. b. 29. 6. Picea exc. b. 30. 5. Pin. silv: Db. 25. a. Pirsmal.p<8. 6: | Plat. bif. b. 24. 6. Pop. trem. b. 5. 5. » BO. 25. 5. 10: TO » TV Frun. cer. Så 810: Quercus BO. o.0: Rib. rubr. b. 25. 5. » fa Rub taret. Di 20-00: RR eham. bo2 » ESO | R. (8 ÅN RAA » LE 1 8. Sal. capr. b. 8. 5. Sorb. auc. b. 20. 5. » Ip Le bi Tilia sept. b. 12. 7. » EVO e: 55 musd ML Trientalis b. 25. 6. Tussilago b. 20. 3. Ulmaria b. 8. 7. Vacc. v.—. b. 15. 6. | Viburn. op. b. 5. 7 Avena S. 27. 4. » Aehr. 8. 7. » EE. 1558: Hordeum S. 15. 5. | » Aehr. 15.7. » ES15SE8t | Linum 5. 6-6; » EE: 23.8 | Secale Aehr. 7. 6. | yr Db. 200 | > + ENBUS | » USTLROTSS | Solanum S. 24. 5. | » I IRRPS AKA Triticum E. 16. 8. » SÅ f2085 0. | | Mahes d. Wies. 1. 7: Tyrvää, lg — Arzt H. Ståhlberg. GISROrn. Br. Acer plat. b. 2 » BOr7:u6 Achill. m. b. 5. 6. Aese. BO. 18. 6. Aln. inc. b. 20. 4. Anem. hep. b. 23. 4. A. nem.'b. 15. 5. Betula BO. 30. 5 » b. 2405: Caltha pe 18.5: Conv. maj. b. 10. 6. Frag:vab.10..6: Ledum b. 14. 6. Myrt. nigra b. 5. 6 2 205 Ö: Gr.: Nuph. lut. b. 4. 6. Picea exc. b. 4. 6. Pin. SUlv: bl 1406: Pit. malsb. Id 6 Pop. trem. b..20::5. Prun. cer. b. 10. 6. |'P: padib. 5-6. Rib. rubr. b: 3. 6. Rub. arct. b. 8. 6. R. cham. b. 12. 6: » fökRGrA RR. id.,b.. 2! 65 Sorb. auc. b. 15. 6. | Syringa v. b: 21. 6. Narciss. poöt. b. 9. 6. | Trientalis b. 8. 6. > Ce. 00 Mm. UA. NE Trollius b. 10. 6. | Tussilago b. 20. 4. | Vacce: v— 1. belong: AvenasS. 29.4. » EB: 1208 | Hordeum S&S. 28. 5. Secale Aehr. 6. 6. » IH bI20v6: » .ITRS800 0; » S. 10.8. | Solanum S&S. 8. 6. | Mähen d. Wies. 10. 7. 15 Karkku, Järventaka, Linnais. — Lektor Hj. Hjelt. Glo nn: Br. 20: 140 0, GT:xe. 60.m. ud. Mi Achill m. b. 29: 6. Aln. glut. b. 29. 4. Aline. b. 19. 4. Anem. hep. b. 19. 4. A. nem. b. 25. 4. Betula BO.-.23. 5. Calluna b. 31. 7. Caltha b: 13. 5. Chrys. leuc. b. 28. 6. Cönv. maj. b. 9. 6. Frag. v.b. 27. 5. » Fadde Ledum b. 20. 6. Linnaea b. 27. 6. Lonic. tat. f£. 28. 7. Menyanth. b. 14. 6. Myrt. nigra b. 25. 5. » ESS Narciss. poét.b.14. 6. Aira caesp. 3 6. Alisma 13. Berb. vulg. £ 25. Camp. pers. 2. Caps. burs. Card. prat. 12. 6. Cent. cyan. 1. 7. | Cirs. heter. 1. 7. Coryd. nob. 19. 5. Daphne mez. 26, 4. Dianth. delt. 6. 7. Draba vern. 16. 5 Epilsang. 11. 7. Gagea min. 1. 5. Geran. silv. 12. 6. Junip. comm. 14. 6 fal: bulbs 4: 7: Tome. tat. 22. 0. | Anfang d. Fruchtreife. Aira caesp. 31. 7. | Camp. pers. 17. 8. | Cent. cyan. 31. Cirs. heter. 17. 7. Dianth. delt.' 31. 7. | Epil. ang. 20. 8. Z iu | Oxal. | Pimp. sax: ck i: Nuph. lut. b. 9. 7. Pinssiva b.la: PirmalbL2606: Plat. brt.tb 2220. IPrunsicer. Db. L3riÖr PSpad at AS: Rib. rubr. b. 26. 5. » i PÄRT [SR RUP eham. ts 24. Röd ibELX NT ulko Sal. capr. b. 29. 4. I Sorb: aueb.; L250: Syringa v. b. 14. 6. '"Trientalis b. 12. 6. | Tussilago b. 19. 4. Ulmaria b. 10. 7 IMaCe av DI LITÖS » SATS Anfang d. Bläte. Bones sxylsE6! Luz. pil. 29. 4. Lychn. vise. 14. 6. Maj. bif. 18. 6. | Myos. pal. 24. 5. | Nymph. candid. 4. 7. Orch. mac. 1. 7 Orob.: vern. 29. 5. acet. 26. 5. Ozxycoce. pal. 27. 6. Pedie. pal 28:16: PM: coron. 6: 7. BIS AarRväNd ad Potam.naty I 7: Pot: verna, 20. 5: Prim. auric. 25. 5. Pulm Lotf24.45 GCeran. silv. 10. 7. Junip. comm. 18. 8. Lonic. CR Zeiskokele | sy Luz. ÅL i Gå I Lyehnt vise. 16507: | Tanac. vulg. 17. | Tarax. off..25. 5 Viburn. op. b. 28. 6. Avenas. 9. 5. » Aehr. 10: 7. Hordeum S. 3. 6. » Aehr. 17.7. » IBR230S | Linum E. 19. 8. Secale Aehr. 30. 5. IBA 2956: ERS OST NER SEG SS | Solanum 8. 6. 6. ärigieum 1028: » SJR SER Mähen d. Wies. 6. 7. PYyr min: Sd IPSTOr 20-05 Ran. acr. 13. 6. | BR. aurie. 26. 5. | Rhamn. frang. 25. 6 | Rib. 5 gross. 30. 5 IRUbHSaAX. 3.40. Sed. acr. 27. 6. I Sok:dule. 147. Solid. virg. 28. 7 NSuccisa 3. 8. Symph. race. 11. 7 ie Pilia vals: 7 Trif. prat. 30. 6. PIrSpe2T 03 Vacce. ulig. 20.:6. Nymph. alb. 4: 7. Orob. vern. 15. 7. Ozxalk acet. la. i. Pedie: pal: 317: Pimp. sax. 25. 8. Ran racr.: Od. 16 RR: aurie.19. 7. Rhamn. frang. 17. 8. Rib. alp. 31. 7. R. gross. 4. 8. HR. HDigr.! 2957! Rub. sax. 1. 8. Samb. rac. 27. 7. Sed. acr. 29. 7. Sol. dule. 24. 8. Solid. virg. 24. 8. Succisa 25. 8. | Symph. race. 21.8. Trif. prat: 3.75 TT: rep. Tuss. farf. 26. 5. | Ulm..mont: 18.27 Tammerfors (Tampere). — Stadtgärtner O. Karsten. 61730” n. Br 200 f0ROrGTSTeS 0 NUV Acer plat. b. 27. 5. » BO: 305, » I ön VA I HG Jr AChlsamostastlSssE | Aesc. BO. 5. 6. Hr DANKO: SO Ph Ed a LA Aln: 10:e: De Öde Anem. hep. b. 22. 4. Betula b. 22. 5. | | » LV. 19. 9. Calluna b. 5. 8. Chrys:leues bm vt Conv. maj. b. 11. 6. Brag: vpss3030: » TE TA Linnaea b. 25. 6. I Moras 1 Fi Berb. vulg. 9. 6. Camp. pers. 5. 7. Croce: vern. 22. 4. Erythr. dens. can. före: Larix sib. 19. 5. Lychn. dioic. 5. 6. Myrt. nigra b. 1. 6. » 2057. Narciss. poéöt. b. 30. 5. Picea exc. b. 8. 6. Pir. mal. b. 9. 6. | Pop. trem. b. 25. 4. » BS: Prun. pad. b. 1. 6. » 1 Aa no Quercus BO. 8. 6. 1251 Skol Lo la RUub-cham:b.-l2 01. Rubsid ff las: Sal. capr. b. 25. 4. Sorb. auc. b. 12. 6. » £..5.9; Syringa v. b. 13. 6. Anfang d. Blite. Oxal. acet. 28. 5. Phil. coron. 9. Pimp. sax. 14. Prim. ver. 22. 5. | Pyr. comm. 9. 6. Ran. auric. 27. 6. RR: fie: 25. 5: Få fa | Orob. vern. 5. 6. | Rib. alp: 27. 5. | Tilia sept. BO. 7. 6. » LV;2079; | Trientalis b. 13. 6. | Trollius b. 9. 6. | Tussilago b. 21. 4. I Ulmanria b. 1157: | Vace. v—L fr 20.8. Viburn. Op, Dad. Avena Aehr. 11. 7. | Secale Aehr. 10. 6. | » S. 20.8. Solanum S. 30. 5. » EE. 2059: Mähen d. Wies. 6. 7. R. gross. 27. 5. Samb. rac. 8. 6. Sed. acr. 26. 6. Tanac. vulg. 25. 7. Tarax. off. 26. 5. | Tilia vulg. 15. 7. | Verb. thaps. 1077: Hämeenkyrö, Uskela. — Arzt J. H. Wuorinen. 6139 0D Br; 20 FOR GE LÖD RAIN Aln. inc. b. 26. 4. Anem. hep. b. 19. 4. AA: nem. b. 11. 5. 3etula BO. 26. 5. » b. 8. 6. jur IV 20, 10: Calluna b. 18. 7. Caltha.b. 20. 5. Conv. maj. b. 20. 6. Frag. v.b. 3. 6. » EUS | Linnaea b. 12. 6. | Myrt. nigra b. 4. 6. | » ELO I Pirsmnalt DILON6: | Pop. trem. b: 15. 5. » BOSI2. 6: Prun. cer. b. 7. 6. Prun. pad. b. 4. 6. Rib. rubr. b. 6. » föl. | Rub. aret. bi 1 R. cham. b. 20. » a RR SR på Rid. b-S0-60) » så. DAGS | Sal. capr: b. 1. 5. 6. HE 1.0: 6. Bidrag. t. känned. af Finl. Sorb. auc. b. 17. 6. » f. 5.9. Syringa v. b. 16. 6. Trientalis b. 23. 6. Vacece. v.—Ii. f. 22. 8. Avena S. 17. 5. » Aehr. 14. 7. Avena BE. 11.8. Hordeum S&. 3. 6. » Aehr. 14.7. » Esl485 Linum S. 20. 5 » lös » ISS Secale Aehr. 6. 6. Id Secale b. 25. 6. » BERSOÖNT: » S. 14.8 Solanum S&S. 8. 6. » HI22: 9! Triticum E. 14. 8. » SSAS Mähen d. Wies. 11.7 Ruowesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindeqvist. PASO RET 3 ek 00m: jur ok M. 61956 n. Bri; Achill. m. b. 29. 6. Aln:inesb. 1335: Anem. hep. b. 20. 4. AT Hem. Dal. 0 Betula BO. 28. 5. hrvarlaV. 140: Caltha b. 24. 5. Chrys: leuc. b. 1. 7. Conv. maj. b. 12. 6. IRTaO- Va Back 1: 6: BL or EO: Mvyrt. nigra b. 10. 6. » ALAT Firmal. b. 17. 6 Prun. pad. b. 6. 6 Sud-Tawastland. — Hausjärvi, 60? 48' n. Br.; Acer plat. b. 5. 6. » BONL0:6: » LV. 28.9: Acemill: m. b. 23. 6. Aln. glut. b. 10. 5 Anme. b. 18. 4. Anem. hep. b. 20. 3. Acmem. b. 13.5 Betula BO. 27. 5 » p- 29. a Br EMI2099: Calluna b. 23. 7 Caltha b. 24. 5. Chrys. leuc. b. 27. 6. Corylus b. 20. 4. Frag. v.b. 2.6. » 28.03 Ledum b. 21. 6. Linnaea b. 29. 6. Lonic. tat. f. 10. 8. Menyanth. b. 12. 6. Mvyrt. nigra b. 3. 6. Nat. o. Folk. H. 78, N:o 4. Rinman PALOTGST I Väburn: op. by28: 0. | Prun. pad. b. 30. 5! » 22 7. Rub. arct. b. 4. 6. I R. ceham. f. 10. 7. Rta05 bb 2107 » HARN2O | Syringa v. b. 13. 6. BRibarubri ba 40 » ; FR ör Rub. arct. b. 9. Fisehamsb 21 RR adYb.28-0. SS de | Sal. capr. b. 14. Sorb. auc. b. 16. 6. » f£.1859 Syringa v. b. 30. 6. Trientalis b. SE 6. Ulmaria b. 13. MaCe vi 3 2 LG » KE — RA An Kara. 248150 01 BTG. Mvyrt. nigra f. 11. 7. Nareciss., poét. pb. 11576. | Nuph:. lut. b. 26. 6. Pin:silv. bb. 14: 6:7, | Plat. bit. b. 27. 6 | Pop. trem. b. 29.4. | » BOTIONG: » LV. 29.9. Quercus BO. 12. 6. Rib. rubr. b. 2. 6 lige Sal. capr. b. 22. 4 Sorb. auc. b. 12. 6. » BA: Avenas. 10. 5. Ma Aehr: LäS » I HEST Hordeum S&S. 19. 5. » Aehr. 20.7. » B-2058: IInuUum IS: Vr.0. Secale Aehr. 26. NR ADErS SE » HSN LR SS ONS 6. | Solanum S. 11. 6. » EE23395 Mähen d. Wies. 18. 7. — Volksch. J. Arho. TÖMS UK NVE Tilia sept. b. 19. 7 Trientalis b. 12. 6. Trollius: P3 10: 6. Ulmaria,p33. 7. Var SvD: 0: » ATS, Avenas. 13. 5. » Aehr. 10. 7. HE SJS Hordeum 8. 28. 5. » Aehr. 18.7. » RA: | Linum S&S. 8. 6 | Secale Aehr. 7. 6. » b. 25: 6. VAT] DAN (ETS NEGD ASS Solanum S. 1. 6. » E:2039: | Mähen d. Wies. 9. 7. 18 Adoxa 15: 5. Arct. uva urs. Carex. echin. 24. 5. | SJÄL | Anfang d. Blite. Erioph. ang. 19. 4. Frax. exc. 14. 6. | Rib. gross. 2. 6. 'Tarax. off; 2536! Ulm. mont: 2:60 Tawastehus (Hämeenlinna). — Kanzlist K. W. Kockström. 61? .0' n. Br.; 24281 0, GT-5-C: SSM. UUAA TSV Acer plat. b. 1. 6. » BO-SLS! » IVE23.0L0; Achill. m. b. 8. 7. Aesc. b. 10. 6. 1 KU pt An, ine: Db. Lö. +. Anem. hep. b. 18. 4. ÅA: nem; h.0..9; Betula BO. 22. 5. 320. 5. » VALE: Calluna b. 9. 8. Caltha pb. 23. 5. Chrys. leuc. b. 28. 6. Conv. maj. b. 9. 6. Corylus 28. 4. Frag. v. b. 3. 6. » Ae » » Alchem. vulg. 26. 5. Anth. tinct. 8. 7. Camp. glom. 7. 7. C. pat. 25. 6. Opersi 9. ONror. 3006: | Linnaea b. 29. 6. Myrt. nigra £. 10. 7. Pir. mal: b..956: Plat. piföp: 2240: Pop. trem. b. 16. 5. » BOTI-0: Prun. pad. b. 30. 5. » 208. Quercus BO. 8. 6. RID. IraprIb: 7-0: » TA Rub. arct. b. IR CLS Sal. capr. b. 28. Sorb. auc. b. 10. 2 i (0 FA 9.6; 5. 6. Se » | Syringa v. b. 13. 6. Trollius b. 5. 6. Ulmaria b. 8. 7. Anfang d. Bläte. | Cent. eyan. 26. 6. | Dianth. delt. 9. 7. | Draba verna. 26. 5. | Epil. ang. 5. 7. | Geum riv. 5. 6. | Iris pseud. 29. 6. Vacc. v.—i. b. 10. 6. » RSA Viburn. op. b. 24. 6. Avenas. 9. 5. »” ”Aehr, 138, 7. » FL CIENS: | Hordeum S. 15. 5. | » Aehr. 13.7. » EOS Secale Aehr. 8. 6. » b. 25-60: 3 SON » NS. 13: > Solanum S. 7. 6. » EE: 23- 9. Triticum E. 10. 8. Mähen d. Wies. 4. 7. | Menth. arv. 25. 5. Oxal. acet. 26. 5. Ran. aquat. 3. 7. Rosa can. 24. 6. Taärax. off. 23-005 | Valerian. off. 4. 7. Hattula, Pelkola. — Fräulein E. Wegelius. 617540. Br.: 242 277 ö. Gr:; ecr90/m. u-FdtMi Acer plat. b. 23. 5. » BOT30: 5: Aln. inc. b. 4. 4. Anem. hep. b. 20. 4. | A. nem. b. 10. 5. Betula BO. 21. 5. » b. 24. 5. Caltha b. 22. 5. Chrys. leue. b. 2. 7. Conv. maj. b. 6. 6. Frag. v. b. 30. 5. » de Ledum b. 11. 6. Linnaea b. 24. 6. Myrt. nigra b. 30. 5. » 050. Narciss. poét.' ob. 29:15: Pin. Silv.ip. 12260; Pir.imal. b: 8.6; Plat.bifibP3aö! Pop. trem. b. 26. 4. » BO5I0 Prun. cer. b. 6. 6. | P. pad. b. 2. 6. | Quercus BO. 3. 6. Rib. rubr. b;-29X5: | Sal. capr. b. 2. 5. | Sorb. auc. b. 11. 6. | Syringa v. b. 12. 6. Trientalis b. 8. 6. Tussilago b. 17. 4. Vace. v.— + Db. 10: 6 Avena NS. 18. 5. | Secale Aehr. 10. 6. 19 Avena Aehr. 14. 7. Secale b. 25. 6. » E-AM8R: » HI 4T8: Hordeum SN. 1. 6. un NANG » Aehr. 15.7. | Solanum S. 7. 6. » BE: 1728 » Ba25090: | Mähen d. Wies. 3. 7. Hollola, Vaania und Kutajoki. — Lektor E: W. Suomalainen. (USS d Bees Betula b. 28. 5. Caltha b. 27. 5. Chrys. leuc. b. 1. 7 Conv. maj. b. 6. 6. Frag. v. b. 29.5. » 30:60. Linnaea b. 28. 6. Menyanth. b. 5. 6. Myrt. nigra b. 27. 5. Cent. cyan. 1. 7 | Junip. comm. 23. 6. | Kuhmoinen, Päijälä. — Pfarrer M. GIS dn BTS 20K Anem. hep: b. 23. 4. | Betula BO. 21. 5. | Brass vIfil.7. | Myrt. nigra f. 6. 7 Pir: mal. bo 1276. BPrunspad. b:.2: 6. Rib-rubr. £350: 8. Rub. id. f. 5. 8. | Myrt. nigra f. 5. 7 | Paris quadrif. 29. 5. | HKÖ. GT ek Som vtE ss VE | Syringa v: b. 10. 6. Pm siv: bl NN 6. | Trientalis b. 5. 6. Prun. pad. ba2. 0: Trollius b. 6. 6. Rib. rubr. b. 5. Vacc. v.—. b. 15. 6. » f. 20-77 Rub. cham. f. 20. 7 TR Rndabr25:0. | oli. 20:47. | Secale b. 25. 6. | Sorb. auc. b. 10. 6. a EN30: Anfang d. Blite. Rib. alp. 27. 5 A. Levander. TOS ETC 0 må TEM Sorb. auc. b. 12.6. | Hordeum S. 28. 5. Syringa v. b. 16. 6. » E. 14.8. Tussilago b. 9. 5. Secale Aehr. 11. 6. Macenwva— balla. 05 ju NANO » ff. 20585 »t ARD2I18 — DE INELÖNSE Avenas. 20. 5. Solanum S. 20. 5. » 3 BESLOLS! Mähen d. Wies. 12. 7. Heinola, Marjoniemi. — Volkschullehrer J. Pekkola. GLEN BE: Aln. glut. b. 26. 4. Arine. b. 21. 4. Anem. hep. b. 27. Betula BO. Ån 5. ön Del: pr sCILV: 0. 10. Caltha b. 18. 3 Conv. maj. 11. 6. Hrag. Vv. p-l;0: » FIRST! Ledum b. 17. 6 255 Or ETT GLÖM IVS Linnaea b. 1. 7. | Prun. pad. b. 28. 5. Menyanth. b. 9. IRiborupr.b. 136: Myrt. nigra b. 25. 5 | » FNS: » fal | Rup. cham. bi 4. 6. PIee exe OANO: IRSTdIE204 Pin. silv. b. 5. 6. | Sal. eapr. b:.1:5. Bir. malt b. 9256: Sorb. auc. b. 12. 6. Platipitttb 3: Syringa v. b. 13. 6. Pop. trem. b. 3. 5. | Tilia sept. BO. 5. 6. » BO. 4.6. » BITS EMERSON | » LV. 8.10. 20 Trientalis b. 8. 6. 'Trollius bi 2.46. Tussilago b. 1. 5. Ulmaria b. 13. 7. Vacc. v.—L. b. 12. 6. » f£: 25:8 MNiburn. op. b. 1: 7 AvenaS. 13. 5. » SE 1ATTR » Bal Hordeum 5. Se D. » Aehr. 8. 7. Linum 95. 6. 6. » b: 20: HE » E. 14. 8. Secale Aehr. 5. 6 $i + ID. 28005 pi Solanum S. 22. 5. » EE: 2359: Mähen d. Wies. 8. 7. Säd-Savo. — S:t Michel (Mikkeli). — Lehrerin I. Ehnberg. OIfAlnIFBrt Acer plat. b. 2 » VE BO: Aln. inc. b. 20. 4. Anem. hep. b. 11. 5. Betula BO. 24. 5. »EPE2AND: » ENA5:-10: | Calluna b. 18. 7 Caltha b. 22. 5 Conv. maj. b. 8. 6. | Erag. v. Db. 3.5 » 1 PR Pulsat: vern. 9. 5: | S:t Michel (Mikkeli). — Mag. phil. £ Acer plat. b. 28. 5 » TV: 200! Aln:ane. Do 22. 4. Anem. hep. b. 19. 4. A. nem. b. 16. 5. 3etula BO. 21. 5 » BI 21: 5: Androm. calyc. TÅ 5. | Bell. perenn. 11. Croc. vern. 24. i . Draba verna. 11. 5 | Equis. arv. 15. 5 Erioph. vag. 24. 5. | Narciss. poéöt. b. 31.53. Pit: mat b TTO: Pop. trem. b. 25. 4. » PVSSMON] Prun. pad. b. 29. 5 Quercus BO. 10. 6. » TVI NO: Rib.rubr: b. 20.15 Rub. cham. b. 10. 7 RYTER Sorb. auc. b. 29. 8. Syringa v. b. 15. 6. Anfang d. Blite. Tarax.. off: 18:.5 Betula LV. 21. 9. Corylus b. 23. 4. Pop. trem. b. 23. 4: » ENE Prun. pad. f. 30. 8. Quercus LV. 18. 10. Sal. capr. b. 12. 5 Anfang d. Blite. Gagea min. 16. 5. Larix sib. 20. 5 Leucoj. vern. 25. 4. Luz. pil. 20. 5. Oxal. acet. 24. 5 LOLO: | Solanum E. TrI5Tör GES er 90 vd Tilia sept. LV. 8. 10. 'Trollius b. 5. 6. | Vaee. V— IL Due, » FSS Avena 8. 14. 5. Secale Aehr. 14. 6. » b20065 RE Dö Solanum S. 25. 5. » EEROS: | Mähen d. Wies. 8. 7. . V. Nordström. NSoOrb: auc: fal0: 9 Tilia sept. LV. 14.10. Tussilago b. 21. 5. Avena S. 10: 5. AD Prim./auneck 25. 5. Prim. ver: 20. 5. Pulsat.ivern. 2:15. Scilla 26. 4. Thlaspi alp. 20. 5. Nyslott (Savonlinna). — Rektor E. J. Buddén. 6155 Acer plat. b. 20. 6. Caltha b. 29. 5. Conv. maj. b. 1. 6. Eräg.v:b. 29.5. Ma SORG: DBR 2SK 2 OG Linnaea b. 28. 6. Myrt. nigra b. 29. 5. Nuph. lut. b. 30. 6. Pirsmalsbs.6: |; Plat:bitsb 27. 6. (TN ANN i, (Ol, JIE Prun. pad. b. 6. 6 Rib.rubtsb:30:55: Sorb. auc. b. 1. 6 Trollius b. 9. 6. IVWarCcekv.— be Caltha b. 27. 5. | » ORT virv BS 1208: Chrys. leuc. b. 25. 6. | Rub. arct. b. 3. 6. | Hordeum S. 21. 5. Conv. maj. b-,14,65> | Bilehams Dp; 0:00; » Aehr. 10.7: Frag. v. b. 4. 6. | Bad ob r2E 0: Secale Aehr. 9. 6. » £: 10:48 | Salieapr: bad. Oo. | » b. 28.6. Ledum b. - 6. Sorb. auc. b. 13. 6. | Solanum S&S. 25. 5. Linnaea b. 1. 7. » NU | » EH 9A9: Menyanth. b. 10. 6. Syringa v. b. 14. 6. | Mähen d. Wies. 8. 7. Anfang d. Bliite. Aira caesp. 3. 7. | GreUPA TV AL2NG, | R. auric. 3. 6. Androm. polif. 5. 6. | Junip. comm. 14. 6. | Rib. aur. 23. 5. Arctost. uva ursi 3.6. | Luz. pil. 20. 3. R. gross. 23. 5. Card. prat. 10. 6. Myosur. min. 29. 5. | R. nigr. 22. 5. Cent: cyan. 1. 7. | Nymph. alb. 29. 6. | Rub. sax. 14. 6: Cirs. heter. 7. 7. Ozxal. acet. 3. 6. Solid. Virgo bps Corn. suee. 17. 6: Parn pal: tad. | Succisa 10. 8. Crat. cocc. 21. 6. Pedic. pal. 25. 6. | Tanac. vulg. 11. 8. Dianth. delt. 10. 7. | Phragm. vulg. 15. 8. | Tarax. off. 23. 5 Epil. ang. 12. 7. PYTT ELSE | Trif5 pratet: Equis. arv. 8. 5. IP: TOG: LENA T. rep. 27. 6. Erioph. vag. 20. 5. Pyrus comm. 21. 6. | Vacc. ulig. 14. 6. Geran. silv. 14. 6. Ran. acer. 28. 5 | Laihia, Isokylä. — Volkschullehrer J. Ollila. Caltha b. 25. 5. 627156; IVBr.; 22? 4öGrtexilöm. ut dl NE Acer plat. BO.3. 6. | Frag. v:b.:1:6. Myrt. nigra f. 18.7. Achulfpa. bio. me » [AN rf Nupbh. lut. b. 22. 6. Betula BO. 19. 5 | Ledum b. oc 6. Picea exc. b. 8. 6. » bb: 3055 | Linnaea b. 27. 6. Pin: silv.b: 1976! Myrt. nigra er 30. 5. | Pir: mål. BIL4NG! Pop. trem. b. 2. | Ulmaria b. 8. 7. Hordeum Aehr. 15.7. Prun. pad. b. 6. 6. Vacc. v.—. b. 12. 6. » ER 158 Rib. rubr. b. 31. 5. » £52390: Linum S. 29. 5. » 5250. Viburn. op. b. 13. 6. Fun iba22 Rub. cham. b. 4.6. | > ELON SE » 2087. —— Secale Aehr. 11. 6. IRvid: £. 24475 Hr ENSE Sorb. auc. b. 18.6. | Avenas. 9.35. MH NSN20-8: Syringa v. b. 19. 6. ÄncsAehr: 15: 6 Solanum S. 4. 6. Trientalis b. 11. 6. MATER 206: » ESKA: 9. Tussilago b. 5. 5. Hordeum S. 20. 5. Mähend. Wies. 15. 7. Ylistaro, Kirchdorf. — Pharmaceut E. Jääskeläinen. B2Sat Br 220 SI TÖ.GRsetF25 Mm. uu. dELME Betula BO. 25. 5. | Rib. rubr. b. 25. 5. | Secale BE. 8. 8. Caltha b. 28. 5. | — | Solanum S. 4. 6. Anfang d. Bläte. Caps. burs. past. Rib. gross. 27. 5. Viola arv. 24. 5. 27.5. | Rum. acetosa 29. 5. | V. canina 25. 5. Gagea min. 24. 5. Tarax. off. 26. 5 Wasa. — Pfarrer ÅA. Ingman. GS SRB. 21 OLEG FeLÖ MM Arcerplat. P-J30..0. | Pirmallb: 2156: RKS fETES: Aln. glut. b. 4. 5. Pop. utrem. ö öENEET | Salteapribrs. öl A. ine. b. 21. 4. 14. 10. | Sorb. auc. b. 20. 6. Anem. hep. b. 15. 5. | Prun. eer. b.: 11.6. Syringa v. b. 21. 6 Betula BO. 27. 5. Pipadib: 10: 6: | Vace. v.— ib: 27:0. atb 30-50: Quercus- EV: 17:10. | NE IVT 2. 10. Rib. rubr. b. 5. 6. Conv. maj. b. 12. 6. | » f. 4.8. | Avena S. 11. 5. Myrt. nigra £. 1.8. | Rub. cham. b. 1: 8. | Mähen d.: Wies. 4. 7 Nord-Tawastland. — Jyväskylä, Haapakoski. — Kontorist BK Aman. 628 I1ACDIGBE.S 200 A4KösGTssre185 mi rd: Mi Achill. m. b. 30. 6. Frag. v.b. 10.6. Piramaljb. tlxr6: An ane: b. 21. 4. » SIS Pop. trem. b. 12. 5. Anem. hep. b. 12. 5. | Ledum b. 21. 6. Prun. cer. b. 8. 6 AN nems bylskd. Linnaea b. 24. 6. Pipad! br6T6: Betula BO. 26. 5. Menyanth. b. 11. 6. | Rib. rubr. b. 5. 6. Mp: 25.0: Myrt. nigra b. 2. 6. | Rub. arct. b. 9. 6. Caltha b. 30. 5. Narciss. poét. b. RB. id. b. 28. 6. Chrys. leuc. b. 9. 7. 15 63 Sakieapribol2..5t Coniv. maj. b. 21: 6: | Nuph. lut. b: 7.7. Sorb. auc. b. 12: 6. 24 Syringa v. b. 20. 6. Trientalis b. 9. 6. Trollius b. 10. 6. 'Tussilago b. 15. 5. Vace. vi— ib. 21. 6. Avenas. 14. 5. » Aehr. 19. 7. Hordeum S. 2. 6. » EE: 20;.8: Secale Aehr. 15. 6. | Secale b. 4.7. | ” JEI1AS: | Solanum S. 10. 6 | » E. 24.9. | Karstula, Kirchdorf. — Agronom J. W. Sahlstein. 24? 46' ö. Gr.; c. 120 m. ä. d. M. SRS Barda Acer plat. b. 29. 5. » BO. 4. 6. Aln. glut. b. 22. 5. A. ine. b. 20. 5. Betula BO. 27. 5. » Pr20H5- Caltha b.: 27. 5. Conv. maj. b. 15. 6. Erag: vb... Myrt. nigra b. 2. 6. Pop. trem. b. 8. 5. » BO. 6. 6. Prun. pad. b. 5. 6. Rib. rubr. b. 8. 6. Rub; aret. baö. 0. IR” cham. bb: 2.0: Sal. capr. b. 24. 5. | Sorb. auc. b. 19. 6. Syringa v. b. 13. 6. Trientalis b. 10. 6. Trollius b. 30. 5. | Tussilago b. 27. 5. IV SCE IV SD SS KO: Avenas. 23. 5. » Aehr. 15. 7. » I DÄR SEE Hordeum S. 28. 5. » Aehr. 6. 7. » I Ior Secale b. 26. 6. Solanum NS. 4. 6. » E. 16. 9. Mähen d. Wies. 18. 7. Saarijärvi, Pajuniemi. — Herr A. A. Lilius. 62” 42. Br: 2506, GES es 120 ud eNVve Achill. m. b. 1. 7. Aln. glut. b. 24. 4. Alme: bDe2054: Betula BO. 28. 5. » b20N5: Calluna b. 21. 7. Caltha b.i 313 5: Chrys. leuc. b. 2. 7. Conv. maj. b. 14. 6. Erag: v. bd: 0: » ELSA Kedum bb. 12:,6. Linnaea b. 20. 6. Menyanth. b. 12. 6. Myrt. nigra b. 31. 5. » I SR Nuph. lut. b. 2. 7. Picea exc. b. 15. 6. Pin. silv. b.--20..6. Pirimal.. b.I3a65 Plat. bif: b. 3. 7. Pop. trem. b. 16. 5. » BOTSTO: » LV. 26. 10. Prun: cer. bl 1:16: BIPada bd. 0: | Rib. rubr. b. 2. 6. » 448: Rub: aret bas tö. R. cham. b. 1. 6. » i bb Reid: bol SMER To SER Sal Capr. Do. O: | Sorb. auc. b. 17. 6. » f28.8; Syringa v. b. 22. 6. Trientalis b. 8. 6. Ulmaria b. 14. 7. | Vacce. v.—i. b. 21.6. Vacc. v.—. f. 22.8. | Viburn. op. b. 28. 6. | AvenasS. 17:5. »y rAebrilidd MA SN US Hordeum S&S. 1. 6. Aehr. 16.7. » | » EB 15. 8 Linum S. 12. 6. » b.A9TNS | » E.:9:9: | Secale Aehr. 16. 6. sb A2856: » EBI3:8: » ISML2NS Solanum S. 4. 6. » EE 210 Mähen d. Wies. 15. 7 Saarijärvi, Kirchdorf. — Förster K. Brander. 62 ARTO EO ROTSEE Achilltm Fb a24a631 | Aln. glut. b. 24. 4. Ane. bl 2104; | Betula BO. 28. 5. » b. 29. NS Gallunarb 21:71 Caltha bi: 28.5: | Chrys. leuc. b31. 6. Conv. maj. b. 14. 6. » fxÖNT: Ledum b. 12. 6. Linnaea b. 20. 6. Menyanth. b. 10. 6. Myrt. nigra b. 3. 6. » 14.0. Nuph.rlut: bi2. 7. Binasily. bal5:6: Birsmal. pp; 14:.6; Plat., biföb: dat Pop. trem. b. 13. 5. » BO=0636- » LV: 26. 10. Prun. cert b:sl 106. P. pad. b.;4.,6: Rib. rubr. b. 2. 6. Junip. comm. 20. 6. I Sorbavcab als IRibirubrifala8: Rub: aret. b.. 2.6: IR chams ft 22,8. R. id.b. 25. » HEA038. Sal. capr. b. 2. 5. 2 6. 6. » fr28- 10: Syringa v.b. 20. 6. | Trientalis b. 8. 6. Tussilago b. 8. 5. Ulmaria b. 13. 7. Vacce. v.—i. b. 20. 6. » f£.22.8. Viburn. op. b. 28. 6. Anfang d. Blite. | Nymph. alba 2. 7. Avena S. 20. 5. » a tAehr. 5.0. » E. 19. 8. Hordeum NS. 1. 6. » Aehra LÄN. » Bildg8: Linum S&S. 12. 6. » bb. LI: ÖN E-.;9:.9; Secale Aehr. 14. 6. » b. 28. 6. Hj Hd: de II SALNGS: Solanum &S. 3. 6. » B.20:9. Mähen d. Wies. 14. 7. | Viola pal. 2. 6. Saarijärvi, Rahkola. — Frau A. Nordenstreng. ÖRE FARSN FNs O RA OO R Er: C5 LA ÖR RU sv CLIVE Achill. m. b. 29. 6. Aln. glut. b. 25. 4. Altnimenrb- 2024: Anem.snep. b.: 1035. Betula BO. 30. 5. » bi2755: Calluna b:!21. 7. Caltha .=27:,5: Chrys. leuc. b. 29. 6. Conv. maj. b..13..6: Erag.M:b.336: » Ef 2NT. Ledum b. 12. 6. Linnaea b. 20. 6. Lonic. tat. f£. 10. 8. Menyanth. b. 12. 6. Myrt. nigra b. 28. 5. RA Ek Te NUph.lut. b. 2:,7. Picea exc. b. 14. 6. Binsiv. b..20. 6. Piramal: bal31 0: | Plat.ibifib:30. 6; Pop. trem:. b.: 12.5. » BOJ560: » IV a203,10: Prun. cer.b..kl46. P: padab.:5. 6. | Quercus BO. 14. 6. Rib. rubr. b. 2. 6. » fi208 I "Rubaret.. Op; 2.0. R. cham. b. 3. 6. » EROS IR adeb2s6: Vv LOs: Sal. capr. b. 2. Sorb. auc. b. 14. 6. » NONE Syringa v. b. 21. 6. Trientalis b. 8. 6. Ulmaria.b. 12: 7. [3 | Vacce.v.—. b. 19. 6. | » f. 25.8. Viburns(op: bi2947. I AvenaS. 17.5. » Aehr. 14. 7. » AI lg 8: Fagopyrum E. 21. 9. | Hordeum SN. 2. 6. » Aehr. 16.7. » Bl508: Linum S. 12. 6. 0 AG: KORS » E. 9. 9. Secale Aehr. 13. 6. »&5 (bis I » HS: » NN | Solanum S. 4. 6. | Mähend. Wies. 12. 7. Nord-Savo. — Suonnejoki, Kirchdorf. — Arzt J. E. Rahm. 62” 881 mm ABr;1277 81 0. Grsrerl05m.u. da M. Aehill.am.,bd 6:77 Aln. glut. b: 8: 5. Atinenba2l:4. | Anem. hep. b. 20. 5. Betula BO. 1. 6. IV: S9: Calluna b. 26. Caltha b. 27. Cirys ledexb. 3: I. is 5. Conv. måj.: b. 17: 6.- | Prun: cér. b: 147 6: | Vacc. v.—i. f£. 16.8. Frag. v. b. 6. 6. | Prun. pad. b. 8. 6. | Viburg? op;!b: 96: » BT. | » f. 14.8. Ledum b. 12. 6. | Rib. rubr. b. 12. 6. so — Linnaea b. 28. 6. | » f0EN8, | Lonic. tat. b. 26. 6. Rub. arct. b. 6.6. | Avenas. 13.5: » fA148. | R. cham. b. 6. 6. | » 41 Alehr. LIG: Menyanth. b. 10. 6. » £16: 7. | » —B: 15781 Myrt. nigra b. 5. 6. Rid2b:3076! | Hordeum S. 24. 5. » FRBATA EENANSE | » Aehr. 8.7. Narciss. poéöt. b. | Salseaprsbiskökbr I | » E;215-8! 16. 6. | Sorb. auc. b. 21.6. | Secale Aehr. 12. 6. Nupbh. lut. b. 4. 7. » f£53710: | » 3) 28:05 Pin: silv: BIG. Syringa v. b. 21. 6. » 25.8: Pirsmal bi 17:26. Trientalis b. 9. 6. » I NSTIASE Plat: bif: PT. | Trollius b. 11. 6. Solanum S. 28. 5. Pop. trem. b. 16. 5. Ulmaria b. 10. 7. | » E:1679: » LV. 21.9. | Vacce. v.—i.b. 24.6. | Mähen d. Wies. 8. 7. Anfang d. Blite. Lonie. xyl. 20. 6. Nymph. alba 4. 7. Karttula, Kirchdorf. — Volkschullehrer E. Saastamoinen. 62EBAUNNBE- 2750; förr C.J EN RNE Acehillim.b.: 127. ”JPrunseerbuteo: Vacc. v.—. f. 5. 9. Aln. ine. b. 28.4. Pipad: b: 156: Viburn. op. b. 4.7 Betula BO. 11. 6. | SA SE RS tik EEV-LOSEL0: Rub: rare: b. 7. 6: Caltha b. 3.6: | R. cham. b. 14. 6. | AvenasN. 22.4. Chrystleuesb. 8.57. | » £: 2057: » > Aehr. 14.7. Frag. v.b. 12. 6. Rd: PISA. Hordeum S. 28. 5. » £IRDNT VE RS ro | » Aehr. 12. 7. Ledum b. 18. 6. Sal. Capr. b. 13. 5. Linum b. 5. 8. Linnaea b. 1. 7. Sorb. auc. b. 20. 6. Secale Aehr. 12. 6. Myrt. nigra b. 4. 6. » f. 10.9. y bo ve » flv Syringa v. b. 20. 6. | » BRONS Pin. silv. b. 14. 6. Trientalis b. 12. 6. 3) 9: FORGE Pir. mal. b. 12. 6. Tussilago b. 27. 5. Solanum S&S. 10. 6. Plat.-bif2bor4 7 Ulmaria b. 12. 7. | » E. 16. 9: | Pop. trem. BO. 21.6. | Vacc. v.—i.b. 22.6. | Mähend. Wies. 12.7. Anfang d. Blite. Amndr. calyc. 18. 5. Junip. comm. 21. 6. Kuopio. — Lektor B. Ståhlberg. 62754 n. Bri 27400. Gr> c. T00mtGC ME Acer plat. b. 28. 5. | Achill. m. b. 25. 6. Anem. hep: b. 7. 5. » BOSN6S- | An: glutbis0!g: Betula BO. 23. 5. » TV27103 | Aimnerb..2114; » OBF2005: Betula LV. 5. 10. Galluna ba28::72 Calthalb. 125: 5: | Chrys. leuc. b. 29. 6. -| Conv. maj. b. 10. 6. Frag. v.b. 29.5 » 1 ST Ledum b. 14. 6. Linnaea b. 26. 6. Lonic. tat. b. 26. 6. bk ML filenS: | Myrt. nigra b. 23. 5. » fal || Narciss. poöt. b. | 2885. Nuph. lut. b. 4. 7 Pin. silv..b-20..6. | Pir-maltb.l4:r6: Plat. bif: b. 24. 6: Alchem. vulg. 23. 5. Arab. suec. 27. 5. Carex digit. 18. 5. Daphne mez. 10. 5. Gagea min. 21. 35. Pielavesi, Kirchdorf. — Arzt K. bar EN. br Achill. m. b. 20. 6. Aln. inc. b. 26. 4. Betula BO. 27. 5. » boS0LS: Calluna b. 28. 7 Caltha b. 30. 5 Chrys. leuc. b. 30. 6. Conv. maj. b. 16. 6. I ElreG Kas SO I hag » FLOTT Ledum b. 14. 6. Linnaea b. 21. 6. Menyanth. b. 11. 6. Myrt. nigra b. 5. 6. » ESL35E Nupb. lut ba 7: I. | Pin: silv: b- 23: 6. | | Galanth. niv. 7. | Sorb. auc. b. 17. Pop. trem. b. 30. 4. » BOL356: » LV. 5. 10. Prun. pad. b. 7. 6. » f2518: Rib. rubr. b. 1: 6. » ff. 2007 Rub: aret. b. 3. 0: FOG » FILT Rid. bi20160: OVE re (Si be Sal. capr. b. 2. 5. | Sork. auc. b. 14. 6. » f£.25.8. Sy ringa v. b. 14. 6. Tilia sept. b. 27.7. » LV. 23. Trientalis b. 8. 6 9: Anfang d. Bliite. 5. args put lör: Nymph. alba 3. 7 Oxal. acet. 26. 5 2004500- GE; ce. 12 Bit. makib. L8: 0: Platt: bif. br 28-0. Prun.scer. blo. 0: | ÖESpad Ny baEt0 | Rib. rubr. br2r0 Rub: aret. b. I. 6 R.cham.b. 1340: » Sit HON Bela brs 00 yr RS Sal. capr. b. 15. 5. 6. » f. 29.8. Syringa v. b. 22. 6. Tilia sept. BO. 11. 6. Trientalis b. 10. 6. Trollius b. 10. 6. [NS | iBrollius. bI8:. 6. Tussilago b. 25. 4. | Ulmaria b. 7. 7. Macevi—1rb; 10365 » £. DLR: AvenaS. 6. 5. ne Aceh Löst. ANSE INS Hordeum S. 25. 5. | » Aehr. 10.7. | » EE TAS: | Secale Aehr. 8. 6. In ÄD-2 OR SS EVAS | »4 DAL2Y8 | Solanum S&S. 7. 6. | » 1 DS ER Mähen d. Wies. 4 Rans: aurie. 23. 5 ITaRass Off Als D: Viola rup. 15. 5. Mi umpr. 2059. Niskanen. ÖF. Mt eV - FUlmarnarb. L5. 7. IMaCCIv == DANSRÖr | » ff. 20.0. AvenasN. 8. 5. » SA ehr yes I » EE. 1478. Hordeum S&S. 25. 5 | » Aehr. | oo» I SPA Secale Aehr. 11. » b. 27. 6. - » S. Solanum S&S. 3. 6. » Frk. Mähen d. Wies. 9 Anfang d. Bliite. Silene infl. 2. 7. Tarax. off. 7. 6. Thlaspi alp. 13. 6. Viola pal. 30. 5. Oxal. acet. 30. 5. Pedic. pal. 21. 6. Pyr. unif. 18. 6. Rib. gross. 8. 6. Caps. burs. past.13.6. Cent. cyan. 2. 7. Geran. silv. 18. 6. Myosur. min. 13. 6. | — Volkschullehrer O. Kyyhkynen. 272 36606 ae. 100 musd FM Tussilago b. 25. 5. Ulmaria b. 8.7. Vace. VTT 0S Maaninka, Pöljä. BSS IBIS Achill. m. b. 1. 7. Pop. trem. b. 20. 5. Aln: i0ne-D. 20. Ae | » BOSAG: Betula BO. 27. 5. | Prun pad. b. Ik 0. Calluna b. 28. 7. Rib. rubr. b. 5. 6. Caltha b.r25-00: Rub. aret. b: 2.6. Chrys: leue. b. 2. 7. R. cham. b. 7. 6. Avena b.eLIA5: Conv. maj... b-lIN6: » TALS: Hordeum S. 4.6. Frag. v. b. 4. 6. BRördab: It » Aehr. 5. 7. ETS ENDRE | » E. 5.8. Linnaea b. 30. 6. | Sal. capr. b. 15.5. | Secale Aehr. 10.6. Menyanth. b. 7.6. | Sorb. aue. b. 16.6: | » Pp 27:00: Myrt. nigra b. 5.6. | Syringa v. b. 23.6. | »u ELI ON > RANA ia sep tri ÖS LING: | ; DESFTANS | Solanum SS. 4.6. | Mähen d. Wies: 27. Trentals P3 7.16. | Trollius b. Pir. mal beta. 0. Plat. bit. Port! Ua Anfang d. Blite. Andr. calyc. 19. 5. | Erioph. vag. 12. 5. | Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Nina Karsten. Acer plat. b. 29. 35. » BOT256; » JaV 20. Achill. m. b. 30. 6. Aln. ine. b. 25. 4. Betula BO. 28. 5. » [RAS » LV. 25. 9. Gallmnia/b: 20- d(. Caltha b.. 20: 5. Chrys:Jleue. b. 1. 7. ConvmalD. 6: Eraåg. v. b.2: 0. » 17 VO Ledum b. 15. 6. Linnaea b. 1. 7. Lonie. tat. b. 11. 8. Menvanth. b. 11. 6. Myrt. nigra b. 1. 6. » fd | Narciss. poöt. b.10.6. Nuph. lut. b. 15. 7. Picea exc. b. 4. 6. Pin: Siv .4p-ELarOS | Pirsmalsb. 145 05 Plato bita: La Pop. trem. b. 17.5. » BOR3I0: » 1 FYRAN Prun. cer. b. P. pad. b. 4. 6. » Or Quercus BO. 8. 6. » I BV IS ae Rib. rubr. b. 5. 60. » NS Rub: aret. P.--s-0. R. cham. b. 1. 6. » fr 20 Rid. bb. >06R0- » TS Sal. capr. b. 16. 5. Sorb. auc. b. 16. 6. » ER a Syringa v. b. 19. 6. Trientalis b. 10. 6. Trollius;P: ron65 Tussilago b. 12. 5. Ulmaria b. 8. 7. Vacc. v.—. b. 14. 6. » £. 23.8: Viburn.sop40-LösEr: Avena SS. 20. 5. » Aehr: P5. 7: » R:10:8. Hordeum S. 3. 6. » Aehr.; l2.1. Alisma 18. 7. Androm. calyc. 29. 5. Crateg. cocc. 24. 6. Dianth. delt. 14. 7. Epil. ang. 2. 7. Erioph. vag. 3. 6. Geran. silv. 10. 6. Lil. bulb. 8. 7. Lonic. tat. 25. 6. Häst pil73. 0. Lychn. vise. 25. 6. Anfang d. Fruchtreife, Tonie. tat. Li. 8. Rib. nigr. 4. 8. Hordeum BE. 9. 8. Secale Aehr. 12. 6. AR 0ERr ATL MERA DUSS Anfang d. Blite. Maj. bif. 23. 6. Nymph. alba 18. 7. Orch. mac. 28. 6. Orob. vern. 3. 6. Oxal. acet. 30. 5. Parn: pal ol Sv: Pedic. pal. 28. 6. Pytimn. ole Pirot. 30: 0. Han. act. 30:19, RID Sur f. 0: IRfGPFraret. 2 OS Secale S. 12.8. Solanum S&S. 30. 5. » B:2370 Mähen d. Wies. 10. 7. R. gross. 5. 6. RYMS 1010: Salix pent. 3. 6. Samb. rac. 8. 6. Solid. virg. 17. 7. Tanac. vulg. 30. 7. "Tarax. off: 30: 5. "Erich. Larv 2054 Frif. prat. 22. 6. "PEYrep 23: Oc Samb. raé. 1. 8. Liperi, Käsämä. — Landwirt 0. J. Puhakka. G220TNE Br 208200 05 OT COOL U.S VE Betula BO. 26. 5. ED TS0S95 Calluna b. 20. 7. Chrys. leuc. b. 30. 6. Coniv. maj. b. 20. 6. Brag: v. bb. 10.6. » ll 3T: Ledum b. 24. 6. Myrt. nigra b. 2. 6. » FALSAT: Nuph. lut. b. 10. 7. Pin. silv. b. 20. 6. Birfmalbbbl6: 6: Pop. trem. b. 23. 5. » BOx5461 » AV il0:T0: Prun: pad. b. 4: 0: » tr259, Rib. rubr. b. 3. 6. » LÖNT: Rub. arct. b. 18. 6. R: ehaäm=b. 20-16. REddFbirs de a DS Sorb. auc. b. 15. 6. » fr208905 Syringa v. b. 20. 6. Trientalis b. 11. 6. Maceeim.— 1. b.14; 6. » f. 10. 9. Avena S. 6. 6. » Aehr: 22: T. » BÖl6TS: | Hordeum S. 8. 6. » Aehr. 20.7. » B3ES: Tinum S. 15. 6. » [HSAN Secale Aehr. 10. 6. BA LR » RET2ES: MT SELANS: Solanum S&S. 1. 6. » iF: -22. 9; Mähen d. Wies. 10. 7. Suojärvi, Leppäniemi. — Förster E. Mäntyvaara. CZ AE B20025-0.46T3e) LLH su k NE Acer plat. b. 5. 6. » BOT5I0. Achill. m. b. 24. 6. Alnbäne:tb. 21.4. Betula BO. 26. 5. pt obi30155 Betula LV. 6. 10. Calluna b. 21. 7. | Caltha b. 28. 5. 30 Chrys. leuc. b. 24. 6. | Rib. rubr. b. 5. 6. | AvenaS. 17.5. Conv. maj. b. 8. 6. | » ff28.s | »T Aer, 18.7: Frag:v. b. 8. 6. | Rub. arct. b. 8. 6. RR OR se » föl ds | R-chamäb:li. 6: Hordeum NS. 5. 6. Ledum b. 13: 6. | » KSM » Aehr. 16.7. Linnaea b. 27. 6. R. id. b. 24. 6. » E. 14.8. Menyanth. b. 11. 6. » of 14.8. Linum b. 135. 7. Myrt. nigra b. 5. 6. Sal. capr. b. 14.5. | » — Er. 1658: » 7 LEO JA Sorb. auc. b. 15. 6. | Secale Aehr. 14. 6. Nupb. mb. bb: 0. cd Trientalis b. 12. 6. si DANN Pin: sivab. 1430; | Trolhusp:18-.0; VAR LE Pir:snalsb 200; | Ulmaria b. 12. 7. po op DE hns Plababiia bur. | Vace. v.—i. b. 16. 6. | Solanum S. 4. 6. Pop. trem. b. 2. 6. » [ARS | » E. 23.9. » BO. 7. 6... | Viburn. op. b. 28. 6. | Mähen d. Wies. 8.7: Prun: pad. p. 1. 0: al | » AN a ng | Anfang d. Blite. Erioph. polyst. 15. 5. | Oxal. acet. 31. 5. | Ran. acer. 7. 6. Maj. bif. 24. 6. Prim: wer.r9.,.6; | Viola pal. 28. 5. Juuka, Kirechdorf. — Arzt P. Z. Collan. 632 1AChH. Br.s 200015 00, (GTs Ce. LS 20 OVE Erag. v. bol250; Sorb. auc. b. 20. 6. Hordeum S. 29. 5. » £I1006: Syringa v. b. 13. 6. » Aehr. 9.7. Myrt. nigra b. 14. 6. | Trientalis b. 14. 6: Secale Aehr. 22. 6. Prun. pad. b.- 4. 0: Vacce. v.—. b. 13. 6. $a. PE2SND Za Rub. aret. b. 12. 6. | Solanum S. 29. 5. RR: cham..b., 1:60: | Avena S. 1. 5. Mähen d. Wies. 6. 7. Mittel-Ostrobothnien. — Esse, Överesse. — Volkschullehrer J. Finnäs. 63335 Nn Br; 23117 0. GE. Ge: 10 DKV Betula BO. 28. 5. | Pop. trem. b. 14. 5. Vacc. v.—i.: b. 19. 6. » b. 5. 6. » BO:6: 6: » flr5r9. » EMS2SL0: » EVE2IT0: Calluna b. 24. 7. Prun. pad! b;836! | AvenaS: 15.5. Caltha b. 20. 5. » för LO » FAehr.kO0NT: Chrys. leuc. b. 4. 7. | Rib.rubr.b. 5. 6. » B2L8IS! Conv. maj. b. 21.6. | » i ae! ASS Hordeum S. 24. 5. Brag: v. bi 8-0. | Rub. aret. b. 6. 6. » Aebr oll. » SLUTAR I R. cham. b. 9. 6. | » E. 14.8. Ledum b. 13. 6. | » ler | Secale Aehr. 12. 6. Linnaea b. 24. 6. FEEL SXGLSID SSE | JR oo re Menyanth. b.: 16.6: fpl 7, fas: | 10 rr BORA Myrt. nigra b. 9. 6. Sorb. auc. b. 19. 6. | D: FNS » EIlM: IS » & 6-0. | Solanum 8. 26. 5. Nuph. lut. b. 3. 7. Syringa v. b. 24. 6. » E. 12.9. Pir: malap. 22:20: Trientalis b. 7. 6. | Mähen d. Wies. 16. 7. 31 Kajaniseh-Ostrobothnien. — Kuhmoniemi, Korpisalmi. Apotheker B. Adler. HAR eb 20530 NETA CA LÖSTS KM Aehall. m. b. 5. 7. IPinNStva bd 233 Or Ulmaria b. 14. 7. Aln. glut. b. 5. 5. Platy bityb 29. | Vacce.v.—i:b:21.6: A. ine. b. 29. 4. Pöptremntb: I6:54Y | 4 OM fa dd: Betula BO. 29. 5. » BOSTON TIRViburn Op AP-10: dl. » PENG: » VI2459T De BLVN2068: Prun: pad b:T0565 | RATE Calluna b. 19. 7. » fr284S:-A | AvVena s. l490. Caltha :b. 5. 6. Rib. rubr. b. 4. 6. | I AChe. Losde Chrys:. leuc. b. 8. 7. » fi20A7. » FORSIGISS Conv. maj. 26. 6. | EUR aret DD. RO. Hordeum S. 22. 5. Frag. v.b. 22. 6. | BR. cham. b. 8. 6. » Aehr. 6.7. » fÖROr. » NGT | » EI548: Ledum b. 17.6: Riidib 15 | Secale Aehr. 20. 6. Linnaea b. 7. 7. ME IRIGTS | VR OR Lä Menyanth. b: 20. 6. | Sal. capr. b. 10: 5. | DEGEN. ÖT Sd: Myrt. nigra b. 2. 6. Sorb. auc. b. 22. 6. EEE ST 2 OLM » ELR. » £fr0T9: Solanum S. 28. 5. Nupnh. lut. b. 8. 7. Syringa v. b. 23. 6. | » 135 LUDES Picea exe. b. 20.6. | Trientalis b. 13..-6: Mähen d. Wies. 15. 7. Puolanko, Kirchdorf. — Polizeibeamter R. Alliniemi. (FEET RT JBäess NS a OR LER ess (ev Ikast lorkola IE Betula LV. 11. 9. Secale b. 24. 7. | Mähen d. Wies. 18: 7. Populus LV. 12. 9. Solanum EE. 10. 9. | SN | Nord-Ostrobothnien. — Uleåborg (Oulu). — Arzt S. W. Liljeblom. GSI BES 208 kö sE ses LÖ CM. UK NE Aln: me. pb. 23. 4. | Pop. trem. BO. 8.6. | Vace. v.——i. b. 23. 6. Betula BO. 25. 5. Prun.spad. bröst | » £. 2:09: INR28. 50. Rib: rubr. b. 31. 5. — Bo UELNI2T ad » fv3lig. Avena S. 14. 35. Calluna b. 31. 7. Rub: aret: iba 8. 6. » 0 Aehr: Lis 4: Caltha b. 26. 5. R. cham. b. 8. 6. » + JE. 24,8; Chrys. leue. b. 9. 7: » fj20-40. Hordeum S&S. 20. 5. Conyvimaj. Pp. 18. 6. | R. id. f. 14: 8. » Aehrol0 Frag. v.b. 4. 6. Sal ecapr. Pb. 2055. » E. 14.8. » Iis olla Ne Sorb. auc. b. 21. 6. Secale Aehr. 19. 6. Ledum b. 22. 6. » £0R9: DARE LOG fen do Linnaea b. 3. 7. Syringa. v. b. 22. 6. DIE SSE Menyanth. b. 17. 6. | Trientalis b. 16. 6. Dar en VA Myrt. nigra b. 31. 5. urollmus pi kare: Solanum 5S. 28. 5. » £fr240n. Tussilago b. 13. 5. » HEORO Pin. silv. b. 24. 6. Ulmaria bill. 7. Mähen d. Wies. 8. 7. Uleåborg (Oulu). — Lektor A. Dahl. An. me; dl. Db. | Betula BO. 26. 5. Kuusamo. — Taivalkoski. Kirchdorf. — Förster E. Reuter. 65? 35 n.:Br:: 287155 0. GT.; Ce. 200-00: i fetsve Betula BO. 8. 6. | Pop: trem. b. 26.5. | Hordeum 5:18. 5. pp BAG. 6: Prun. pad. b. 16. 6. » Aehr. 8.7. Calluna b. 27. 7. Rubt aret ipLILSA:6T | » HAS: Caltha b:16. 6. R. cham. b. 12. 6. Secale Aehr. 21. 6. Conv. maj. b. 23. 6. » £520 EA a Ledum b. 22. 6. RR. id! Bb. JOAR » AELL6LS: Linnaea b. 8. 7. Sorb. auc. b. 27. 6. » INO8017. Menyanth. b. 20. 6. | Trientalis b. 22. 6. Solanum S&S. 28. 5. Myrt. nigra b. 13. 6. | Vacc. v.—i. b. 30. 6. | Mähen d. Wies. 10. 7. » 23: de | Nuph. lut: b. 8. 7. ro — | Anfang d. Blite. Androm. calyc. 30. 5. | Daphne mez. 2. 6. Erioph. sp. 27. 5. Arcetost.uva ursil4.6. | Lappland. — Kemijärvi, Käirchdorf. — Postverwalter K. W. Heikinheimo. 60:43 Nn. Br: 2 27 6-Gro-e: 140m,. We Sve Achill. m. b. 13. 7. Myrt. nigra f. 5. 8. Trollius b. 14. 6. Betula BO. 8. 6. Pin ssiuv.b:20: 160: Vacc. v.—i. b. 29. 6. » BEING: | "Pop. trem; LV: 30: 9. EN E3050: Prun. pad. b. 22. 6. — 2 Caltha b. 13. 6. | Rub. arct. b. 21. 6. Chrys: leue. p::29:6: | Riehamtbolsd6: Hordeum S&S. 22. 5. Eragov. bi 20: 0. | » fIRATTA » E. 12. 8. » ELO 8: | ESSGS TT Secale Aehr. 25. 6. Ledum b. 22. 6. |. 0 EROS: » > BYLGt TG Linnaea b. 6. 7. Sorb. auc. b. 27. 6. Solanum S&S. 29. 5. Myrt. nigra b. 11. 6. | Trientalis b. 21. 6. Mähen d. Wies. 16.7. Enontekiö, Könkämä. — Förster L. Munsterhjelm. 68::29' n. Br; 227 I3" ö. GT.:.e:300 m-musd pve Betula BO. 10. 6. | Myrt. nigra b. 7.6. | Vace. v.—. b. 6. 6. Caltha b:29. 5. Rub. cham. b. 7. 6. | Solanum S. 746. Bidrag t. känned. af Finl. Betula nana BO. 6. 6 Petasit. frigid.b.26.5. Inari, Thule. 69T6Tn. Br. Betula BO. 6. 6. 0 EVS 24.9. Caltha b. 10. 6. Calluna b. 29. 8. Chrys. leuc. b. 2. 7. Ledum b. 28. 6. Linnaea b. 18. 7. Myrt. nigra b. 12. 6. » fRrSNO: Nuph. lut. b. 28. 7. Nat. o. Folk. H. 78, N:o 4. | Pop. trem. LV. 29. 9. | | Trollius b. 26. 6. Anfang d. Bliite. Ranune. glac. 6. 6. R. nival. 30. 5. 33 Salix sp. 6. 6. Saxifr. opposit. 8. 6. — Förster M. W. Wenerberg. 205 200 GT 6. L50M us dsME Prun: pad. BO. 5. 6. Rib. rubr. b. 10. 6. » LOSE Rub. arct. b. 15. 6. R. cham. b. 10. 6. » f£29-8: Sorb. auc. BO. 6. 6. » PERS UVlmaria bi 27. dt Maces va b20-0: » £ Hordeum E. 2. 9. Solanum S. 6. 6. » E. 6. 9. Mähen d. Wies. 29. 7. [1 v ee" UN NU i vå ång € i FEAT UT j! i Of IK 12R LEN + är f NE tis es alvidT jr ot TERES Utv i il MA b LITEN NTE CT TER EE BIDRAG TILL KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK, HS NiorS: PELANENPHÅNOLOGINGHE - BROBACHTUNGEN FINLAND 1913. SUSAMMENGESTELET V.F. BROTHER US. HELSINGFORS CENTRALTRYCKE H BOKBIN KERI O 1920. FT (| 2 År LENE a | - q avi 0 äv NE Mö + T Å muLÖY Hag RUTAN a LILI ln Av Kl va JI a id (uj Avast dt 'Cå SÄTE PTS M r & OM 87 jr 4 L(V RR . | | CM > fr rt vt NY 4 s FE ” Öv Å Vw Ä h FASER It I. 98 Fål I ) INN LÅ 5 tf É fr HJ MIO) Hi FIL | rå PN b Abkiirzungen. b. erste normale Bliten offen. f. erste normale Frächte reif. BO. erste normale Blattoberflächen sichtbar; Laub- entfaltung. LV. allgemeine Laubverfärbung: uber die Hälfte sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt. Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat. Sädwestliches Finland. — Åbo. — Lektor HS Ve oe 605 27 "n. Br.sPorilGtorGRE 100 vb kola Nl Acer plat. b. 5.5. | A. nem. 12.5. Pir: mal. pb: 28:5: » BOS20:55 7 (reichl.). Pop: trem: Db. 2:50. Aesc. BO. 9.5. i Betula BO. 8.5. Prun;; cerab: 24:55: Anem. hep. b. 27.3. » b. 13.5. Prun. pad. b. 21.5. (einz.). | Caltha b. 6.5. Rib. rupr. b:15.5: » 10.5. | Conv. maj. b. 24.5. | Sal. capr. b. 30.4. (reichl.). | Corylus b. 29.4. | Tussilago b. 9.4. A. nem. bh. 29.4. | Frag. v. b. 13.5.” (einz.). Myrt. nigra b. £ | Picea exc. b. 24 R | Avena S. 27.4. Sagu, Osmalahti. — Fräulein Selma Henricsson. 605 21. BEER NRO RET Acer. plat. b. 11.5. Birma. bor2o.0: Ulmaria bo 2d- » BORPBIKRlat bib NEO: Vace: V.— AL DD. Achill. m. b. 16.6. Pop. trem. b. 22.4. » SR NE Alm: ine: Dp: Lid. » BO: 2455: Anem. hep. b. 8.4. » ENE 40] A. nem. b. 24.4. Prun. cer. b. 28.5. | Avena NS. 5.5. Betula BO. 3.5. Prun. pad: P-rL9I5 » Aehr. 8:7.5 ) b. 7/STE » Tr. AS » Ernte 108 jr INS IS) Quercus BO. 27.5. Hordeum 5. 16.5. Calluna b. 25.7. » a 2500: » Aehr. 9.7. Galtna b. 25.4. Ribitrubr. ib. k3:o » Ernte 19.8. RE leuc. b. 5.6. » f. 22.7. 0) LD. USI6ISTRRose Conv. maj. b. 25.5 Bub aret. bb: 24:5. » Bo TA Corylus b. 8.4. Rub; id. pb: 14:60: » Ernte 20.8. IRHACERva ND: rLO:D: » i SG Secale Aehr. 25 5. » frrAD0 Sal. capr. AV RR SS MI Ledum b. 4.6. Sorb. auce. b. 5.0: » Ernte 29.7. Linnaea b. 22.6. » £ 20:8: » IS: 20.8: Myrt. nigra. b. 11.5. | Syringa v. b. 4.6. Solan. tub. S. 22.5 » f. 30.7. | Tilia sept. BO.24.5 » Ernte 15.9 Narciss. poéät. b. 25.5. » b. 20.7. | Trit. sat. Ernte 5.8 Nuph. lut. b. 14.6. » LV. 28.9. » S. 28.8. Picea exc. b. 21.5. Trientalis b. 25.5. Mähen d. Wies. 9.7 Binsuvibiro:6: Tussilago b. 17.4. Bidrag t. känned. af Fiul. Sagu, Karuna, Päisterpää. — Student Th. W. Dammert. GOÖrPIlänE bis RN OT GT IAleerplat.. b: 11:5. Myrt. nigra b. 15.5. | Trientalis b. 24.5. » BO: 20:5: » EO Tussilago b. 12.4. » IV 90-10; | Biegarexes hb. Al. Vacc. === 1013 SöS Wemil. m.. b.. 14.6. Pin: silv. P:.6-6. » FALSE Nesc. bON21.5: Pir: mal: bi.3.0- AE NK Nbit30: Plata bifA bl6: Aln. glut. b. 13.4. iAtkime. b:I15:4. Anem. hep. b. ÅA. nem. b. 28. 4. Betula BO. 11.5. Br Da 1425. FEM 20:10: Caltha b. 8.5. Chrys. leuc. b. 15.6. Conv. maj. b. 7.6. Corylus b. 16.4. iBraet vab. 19:59. » f. 30.6. Ledum b. 9.6. Linnaea b. 17.6. Antenn. 5 5 i Cardam. prat. 25.5. Drab. vern. 26.4. Lyehn. vise. 6.6. Finby, Acer. plat.'b. 10.5. » BO. 16.5. » IVL KOST 0 Achillom.ubl 17.6. Aesc. b. 2.6. Aln. glut. b. 21.4. Anem. hep. b. 14.4. ÅA. nem. b. 24.4. Betula BO. 9.5. » bb: 1159: » EV 25:10: Calluna b. 25.7. Caltha b. 8.5. Nat. o. Folk, H. dioie. >2'T.5: 78; N:0r5 Hakkala. GOrsSKna Bri » NS. » Aehr. 8.7. Quercus BO. 21.5. » Ernte 5.8. » ENER27E00, Lin. usit. Ernte. 14.8. Rib-rubr.sb-4 8:90. Secale Aehr. 2.6. » 20: » 5: 16:6. Rub. arct: b. 18.6. » Ernte 25.7. Rub. id. f.: 20.7. Sk PR Sal. capr. b. 20.4. | Solan. tub. S. 27.5. Sorb. auc. b. 6.6. | » Ernte 28.9. » TANDAD | Trit. sat. Ernte 58 Syringa v. b. 7.6. | SSR are Tilia sept. BO. 29.5. | Mähen d. Wies. 7.7. Anfang d. Blite. Oxal. acet. 24.5. |Paraser of: VäBrim. COft 02055: | Trif prat. 12:6. | Sed. aer. 16.6. | | Ene pAnG: Stell. gram. 7.6. | — Volkschullehrer A. Salovaara. ZON KU OSINE Chrys. leue. b. 15.6. | Pop. trem. b. 24.4. Conv. maj. b. 3.6. » 20 | Coryläs b. 20.4. » Ive Rea IDE | Erag.v. b. 24.5: Prun'. 'eer: 'b.” 20.5. » £.29.6. Runt pad bek23:55 Ledum b. 30.5. I Quercus. vå 28.5 Linnaea b. 22.6. | » 23.1 Myrt. nigra b. re Rib. rubr. 18.5. » 1 AT » 5 NT. Picea exe. b. 20.5. Rub. aret: b./ 1:67 Pin silv: by 4:60: | Rub. id. b: 13:6: Pir:imalvby36: » Et TONI trem. b. 19.4. » IV Prun. eer. b. 28.5. Prun. pad. b. 25.5. Pop. 24.10. | Avena NS. 23.4. » Aehr. 4.7. » Ernte 15.8. | Hordeum S. 7.5. -—" . | Sal. capr. b. 24.4. Sorb. Syringa v. Trientalis b. Tussilago b. 10.4. Ulmaria b. 8.6. Waet: v.—LND, 16 » ESS auc. b. 8.6. b. 6.6. 20.5. Avena S&S. 28.4. » Aehr. 1.7. » Ernte 5.8. Hordeum S. 10. » Aehr. » Ernte URI. LÖR - I bo = Öv c ON Lin. Secale Aehr. 27.5. » Ernte 26.7. » S. 16.8. Solan tub. S. 18.5. » Ernte 15.9. Trit. sat. Ernte 28.7. » S. 23.8: | Mähen d. Wies 10.7. Nyland. — Ekenäs. — Mag. phil. H. Kranck. SOFIS. BA Acer plat. b. 11.5. Aln. glut. b: 3.4. A-Ane. Par ost Anem. nem. b. Betula b. 6.5. Caltha b. 29.4. 20.4. Androm. polif. 23.5. Alchem. wvulg. 19.5. Carag. arb. 31.5. Chaeroph. silv. 23.5. Coryd. sol. 10.4. Ekenäs. — Acer plat. b. 10.5: » BOJ2L:5: | Aln glut. b. 4.4. ATmne por od Anem. hep. b. 6.4. A.: nem.. b. 23.4. Betula b. 5.5. Caltha b. 10.5. Conv. maj. b. 29.5. | Prun.!cer: bs RT BORK ETS Frag..v: b. 23-00. Menyanth. b. 25.5. Myrt. nigra b. 19.5. Pir: malyb: 31.5. Prun.; cer:b.,20.5; | Prun. pad. b. 25.5. | Anfang d. Bliite. Eqvis. arv. 19.4. iHrax. Oxe. d.d: Gag. min. 21.4. Luz. pil. 28.4. Lychn. dioic. 14.5. Provinzial-Arzt R. Corylus b. 2.4. AR v. b. 20.5. Myrt. nigra b: Pir. mal. b. Je Pop trem. b. » Prun. pad. b. & 5m: uu d.M | Rib. Tubriib.Uti5 I Rub. chåm. b. 25.5. | Sal. capr. b. 16.4. Tussilago b. 8.4. (einz.). Myriec. gal. 1.5. Rib. alp. 7.5. Samb. rac:: 31.5. Viol. pal. 13.5. V- Rivin; 3-9: Fabritius. | Quercus BO. 27.5. Rib. rubr b: 185: | Sal. capr. b. 28.4: | Trientalis b. 29.5. | Tussilago b. 22.4. | Avena S. 26.4. | Solan. tub. 5. 22-26.5. Kyrkslätt, Thorsvik. — Professor D:r Th. Saelan. Achul.. miä/ba2o-0. | Callmna pi 20.7. | Chrys. leuc. b. 23— | 27:06: Eragoqv. fin Ledum b. 10.6. Linnaea b. 24.6. Myrt. nigra f. 14.7. Pinsilvyabh.8.6; Plat. bif. b. 26.6. Rib: rubr. ff. 257: Rub. id. b. 24.6. » 1 VÄST Sorb. auc. b. 7.6. Syringa v. b. 7.6. Ulmaria b. 9.7. Vacec. v.—. b.9— 10.6 (reichl.). Avena Ernte 9.8. Secale Ernte 2.8. Mähen d. Wies 97. Bidrag t. känned. af Finl. Antenn. dioic. 8.6. Camp. pat. 22.6. fälpers. 15:17. Carag. arb. 14.6. Cent. cyan. 11.7. C:jac. 16:7. Coryd. sol. 1.5. Trantb. delt. 23.7. Epil. ang. 4—7:7. Gall ver. 21.7: Geran. rob. 13.6. Hyper. quadr. 18.7. Anfang d. Bläte. JUMPACOms 9:60: Lath. prat. 16.6. [FLOnIe.Capr. 27.0. Lychn. fl.-Cuc. 27.6. väser: Majanth. bif. 7.6. Melamp. prat. 21.6. M. silv. 17.6. | Phleum. prat. 3.7. Pyrol. rot. 27.6. Ran. acr. 8.6. Sed. acr. 28.6. -1 S. teleph. 3.8. Solid. virg. 22.7. Syring. jos. 29.6. SSA Trich. arv. 28.7. Trif. prat. 18.6. TirSps 2016: | Vace. ulig. 11.6. Veron. cham. 8.6. Vie. sep. 8.6. Viol. pal. 8.6. Anfang d. Fruchtreife. Bet. Iverr. 27.1. Rib: nigr: 28.7. | Samb. rac. 14.7. Esbo, Mäkkylä. — Doctor Juris A. W. Gadolin. Acer plat. BO. 18.5. AlnFelut.. b. 16:4; Alme. b..30.3- Anem. hep. b. 7.4. Aimem.ubi 20.4. Betula BO. 11.35. Caltha b. 20.4. FAT.ct. uvs-urs. I1.5. Ajug. pyr. 24.5. Chelid. maj. 26.5. Chrysospl. alt. 24.4. Conv. polyg. 23.5. Drab. vern. 23.4. Gag. min. 24.4. Geran. silv. 27.5. Helsingfors. — Professor Th. Conv: maj. bi 27.5: | Corylus b. 3.4. Erags va Pp. IL8:5: Myrt. nigra b. 11.5. Picea exe. b. 24.5. Pop. trem. b. 23.4. Prun: cer.b.solN; Anfang d. Blite. Lam. purp. 27.4. Luz. pil. 27.4. Myosur. min. 9.5. Myrt. ulig. 24.5. Orob. vern. 17.5. Oxal. acet. 8.5. Par. quadr. 27.5. Pot. torm. 19.5. Prun. pad. b. 22.5. Ribo rubr. bi 25 Rub. cham. b. 24.5. Sal. capr. b. 25.4. Trientalis b. 23.5. Tussilago b. 8.4 Ran. ,kles 18: Stella hol: 18.5: Si medarso.t. Tarax. off. 9.5. Ver. cham. 25.5. |. Viol: pal: 17.5. . INVERS = Saelan. GORIIOENEIBT: 3. 2451 SMÖR Gr ur KV Acer plat:' b. TT:5. » Vakna —= 5.10: Aese. BO. 19.5. » 46: Nat: oc FÖOkj EH. 78; N:o-o. Aln. glut: b. 15:4. » BO. 23— 24.5: Anem. nem. b. 1.5. | Betula LV. 3:10. Corylus b. 28.4. Myrt. nigra b. 20.5. Narciss. poöt. b. 27.5. Birma bi 146: Pop trem. b. 1—3.5. Pop. trem. BO. 31.5. Prun. cer. b. 31.5. Brun. pad. br;j28-— 30.5 Quercus BO.30.5.— 6 6.6. » 0 Anem. ran. Arab. suec. Barb. vu: Bet. od. 25 B. verr. R Coryd. nob. 23.5. Croc. vern. 24.4. Drab. vern. 8.4. Ran. fic. 18.5: Gag. lut. 26.4. Rib. alp. 20.5. GG: min. (55: Ro aur: 5:60. Nurmijärvi, Rajaniemi. — Lector A. GOYST BESS: Ackiulm: pr ol750: | Pir. mal Hb. 2-6: Calluna b. 19.7. | Plac: bif.fpr DA Chrystleuc: ps Conv: maj. by 3-0: Frag. v. f£. 30.6. Ledum b. 2.6. Tinnaea b. 25.6. Lonic. tat. f. 6.2. » PNG: Menyanth. b. 2.6. Myrt. nigra f. 6.7. Narciss. poét. b. 1.6. Nuph. Iut. b. 6.6. Pin: styv. pi 916: Achill. ptarm. 29.7. Aegop. pod. 24.6. Agrost. vulg. 4.7. Air. Caesp.. Ly. A. flex. 26.6. Alism. plant. 23.6. Alop. gen. 4.7. A. prat. 24.6. Anthem. arv. A. tinct. 10.7. 10.6. Rib. rubr. b. Sal. capr. b. 2 Sorb. auc: f. 9.t Tilia sept. BO. Anfang d. Blite. Galanth. niv. 24.4. Lam. alb. 24.5. Tar. eur. 1.5. Lychn. dioic. 1.6. Oxal. acet. 25.5. Petas. off. 20.4. | Pop. laurif. 17.5. | Botr. lun. | Camp. cerv. Prun. cer. b. RBib!' rubr. 20-1c Rub: cham. b. 1.6. » SN DI RÖR Rubydsd: ups 24-06 » SÖS Sorb. auc. b. 6.6 Syringa v. b. 14.6. Trientalis b. 2.6. Ulmaria b. 1C.7. MVace:. Vv. 10. T0:0; » 15S Anfang d. Blite. Anthox. od. 8.6 Amnthirrh. or. 1.7: bre Brass. camp. 1.7. Calam. C:ilanesakTT. Calla pal. 10.6: 1037 C. glom. 18.7. 23.8. Fa bb 0YO Ia LAR få | Cege Tilia sept. LV. 18.10. Tussilago b. 6.5. (Bot. Gart.). Avena 8. 8.5. (Hel- singe). R. gross. 255. R. nigr. 30.5. Sal. acutif. 29.4. S. alb. 315: Samb. rac. 27—31.5. | Secill. sib. 16.5: I PTarax. off P5 Ulm. mont. 5.5. Viburn. Lant. 4.6. W. Nordström. Gr. | Viburt: Op:5p5 236: | Avena Aehr. 10.7. Ke » Ernte "7.8. Hordeum Aehr. 10.7. » Ernte 8.8. usit.b: WIN: » Ernte 6.8. Secale Aehr. 5. 6. » b. 16.6. » S. 14.8. » "= ErItO ES Mähen d. Wies. 11— IG Tin. C. pat. 24.6. CO: perssfsar Cr TOOL ISNS Cardam. prat. Car. can. 10.6: Ca dig: 17.6: Ci rdiored TG: C: rfläv 726: Hornsch. C: 1eporsydeie Bidrag t. känned. af Finl. 2.6. 17H6: C. pal. 3.6. Ci vesie. 17.6. C. vulg. 2.6. Carum carvwv. 8.6. Cent. cyan. 4.7. Cerast. arv. 3.6. Chaeroph. silv. 2.6. Chenop. alb. 4.7. Cieut.” vir: 10:7: Cirs. het. 9.7. C: lane. 29.7. C. pal. 4.7. Comar. pal. 1.7. Dianth. delt. 1.7. Dros. rot. 20.7. Epil. ang. 4.7. E. pal. 1.7. Equis. lim. 10.6. Blrig:; act. 1.7. Erys. cheir. 10.6. Buphr: off: 17.7. Frag. coll. 10.6. Fest. elat. 1.7. Fö rapr. 20.0. Galeops. vers. 17.7. Galium bor. 24.6. Gi pal 17.6. G-otritid: 1.7. G. ulig. 24.6. Giiyver: old. Geran. pusill. 18.7. GG: silv. 7.0. Geum riv. 3.6. Gymn. con. 24.6. Gypsoph. mur. 1.7. Hierac. aur. 17.6. Elftlorip.-l7. 6. Elmr8:6. H. pilos. 4.6. Ekon: 1:7: Hyper. quadr. 10.7. Elypoch: mac. 1:7. Iris pseud. 22.6. June. compr. 4.7. MS mn (DAR få dör. 147 Junip. com. 2.6. Lam. alb. 8.6. ' Lapp. tom. 22.7. | Laps. com. 10.7. Lath. prat. 19.6. Leont. aut. 1.7. Lob. dortm. 15.7. Lol. per. 8.8. Lupin. Coer: 11:7: Luz. camp. 3.6. Lychn. fl.-ecuc. 17.6. | I NSCS Lysim. thyrs. 1.7. Majanth. bif. 8.6. Matr. disc. 4.7. M. inod. 4.7. Melamp. prat. 17.6. M. silv. 15.6. Melic. nut. 10.€. Myos. arv. 1.7. M. hisp. 8.6. Mispalk lg: M. strict. 8.6. Nard. strict. 17.6. Nymph. cand. 6.7. Orch. mac. 24.6. Orob. vern. 2.6. Ozxye.: pal. 1.7. Paeon. rubr. 28.6. Par. quadr. 8.6. |öBarn. pal L6:8: IBedEspalel056: Peuced. pal. 30.7. Phleum prat. 4-10.7. Phragm. com. 20.8. Pimp. 1sax: il. 7. Bis arv. A-. IElant lane ig: BMA. fs Poa ann. 2.0. Potrays Ats0. Polyg. avic. 4.6. Bi vivip. 7:00: Potent. ans. 23.6. BSfarpsalo. 0: Brat. 6: IRS OENE Osd PIltoöorm. 3.0- Prunell. vulg. 10.7. Pyrol. med. 12.7. IB KENT I PIrobA 70: | Ran. acr. 3.6. INS AU SNS BR: flamd. rept. 17.6. BN TOp-s2:03 Rhamn. frang. 24.6. Rheum. Rap. 21.6. Rhinanth. maj. 4.7. Rh.Cmin. 24.0. ROST Cans. Rjub.5SaxX..S.0: Rum. acetos. 2.6. R. acetosella 3.6. R: crisp. 22.6. Sagin. proc. 1.7. Scirp.. acic. 10.6. S. pal. 10.6. Secleranth. ann. | Scutell. gal. 10.7. Sed... acr. 1.7. ik Silen. infl. 16.7. Sinap. arv. 3.6. SOlan. tub: Is Solid. virg. 7.7. Sperg. arv. 24.6. Spir. ulmif. 10.6. Stell. gram. 10.6. S. med. 10.7. Succ. prat. 31.7. Syring. jap- 25.6. EROS Senp su Pri hybril:6; Ti ned. Sky. prata rid 0: Mreps 21156: TÄSpada 6: IlPre Da de Vace. ulig. 2.6. Veron. cham. 8.6. NI TOLEYS-0. MS Serpem ons V. vern. 3.6. Vic. erace. 24.6. NETSOp. Lö: 0: Vevik 2:05 Viol. pal. 3.6. I VE TrIG: 2340: Nurmijärvi, Kirechdorf. — Arzt. P. Z. Collan. Acer plat. b. 12.5. » BO. 24.5. Nat. 0. Folk, H. 78, N:o 5. | Acer plat. LV. 9:10: Achulsm: bu2156; | Aese: b. 11:6: | Aln. ine: Pyr2=Hid. 10 Anem. hep. b. 23.4. Arnem. bal SMA Betula BO.11—14.5. » bii23:0: » IV 2500: Galluna bi 1I25K Caltha b. 11.5. Chrys. leuc: b. 26.6. Conv. mai. b. 31.5. Frag. v. b. 28.5. » ÖR SA Ledum b. 21.6. MyTt. mprarb. 21-55 24.5: » CE Nuph. Jut. b. 30.6. Picea exc. b. 24.5. Pir. maLsb. ol.5: Pop. trem. b. 24.4. » B0:25.5: » CNE Calla pal. 21.6. Dianth. delt. 1.7. |-Prunticer.ab:13:60: Prun: pad. pa för » fo Quercus BO. Rib. rubr. f. 15. | Rub. arct. b. » föl Rub. 10:60. 26.60. » OS Sorb.! aue. Pp. 0:60. Syringa v. b. 6.6. Tilia sept. b. ast | Trientalis b. 3.6 | Trollius b. 30.5. Tussilago b. 4.5. Ulmaria b.10.7. | ME BEN VE » ii, Aer FLÖG | Anfang d. Bliäte. | Epil. ang. 6.7. » 1 aff barld6: Viburn. op. b. 30.6. Avena S. 5—27.5. » Aehr. 6.7. » Ernte 20— Sv Hordeum S&S. 22.5. » Aehr. » Ernte 15- Lin. usit. S. 29.5 » b. Jam: Secale Aehr. 8.6. » b. 25:05 » Ernte 27.1. > SKAL 00 10.7 25.8. 5. Solan. tub. S. 22— 24:5 » Ernte 8-12.9: Trit. sat. Ernte 1.8. Mähen d. Wies ' 7.7. "Tarax. off. 14.5. Borgå, Weckjärvi. — Forstwärter H. E. Heiman. 60” 24NIBr.; 250144 HOMER ma SVE Acer plat. b. 13.5. Picea exe. b. 29.5 Trollius b. 24.5. » BOTS:A: | Pirs malgb 2:60: | Ulmaria b. 30.6. » RV. 6:0: | » 13 27. 8. Vacc. v.—. b. 6.6. Ailokne. (br 0.4, I Platy bind Sd > f. 10.8. Anem. hep. b. 9.4 ATEnOm. Dok. Betula BO. 1.5. » JV. 18.9: Calluna b. 24.7. Caltha b.: 11.5. Chrys. leuc. b. 16.6. Conv. maj. b. 26.5. Frag. v. b. 30.5. » f. 28.6. Ledum b. 30.6. Myrt. nigra 030: » TNG Nuphölut. by. Pop. trem. BO.25.5 | » | Prun. cer. b. Prun. pad. b. 13.5. Rib: TUbr. D-MA5: » FAS Rub. aret. Pp. 2:0. Rub: cham.. b:rl:6: | » 1 HNub: id. bb. 305 | » fl Sorb. auc. b. 7. | Syringa v. b. 5. | Trientalis b. 2.6. IE 30.9. 25.7. Viburn. op. b. 30.6. Avena S&S. 26.4. » Aehr. 6.7. » Ernte 8.8. Hordeum Ernte 5.8. Secale Aehr. 30.5. » bb. 220 » Ernte: 28.7. » SS: Solan. tub. S. 29.4. » -Ernte 13.9. Mähen d. Wies. 3.7. Bidrag t. känned. af Finl. öl Pornainen, Kirveskoski. — Volkschullehrer H. J. Pekkola. Acer plat. b. 21.5 Achill. m. b. 28.6 fin äne bh. 21.4. Anem. hep. b. 21.4. KArlnem. .b. 21.4. Betula BO. 18.5. » HA205- » ING 18.10. Caltha b. 15.3. Chrys. leuc: b. 28.6. Conv. maj. b. 4.6. Frag. v. b. 30.5. » ENE Ledum b. 17.6. Menyanth. b. 16.6. Myrt. nigra b. 18.5. » 15 PALL Narciss. poöt. b.25.5. Nuph. lut. b. 30.6. Picea exc. b.. 2.1.0. Säd-Karelen. Acer plat. b. 26.5. Acmlilm; pb. 20-0. Aln. glut. b. 21.4. FNTNe. Da 4. | Anem. nem. b. 2.5. Betula BO. 4.5. » Bao: | Calluna b. 22.7. Caltha b. 1.5. Chrys. leuc. b. Conv. maj. b. Frag. v. b. 25 » i EDA Ledum b. 24.6. Menyanth. b. 9.6. Myrt. nigra b. 23.5. » 10 UU SSG Nuph. lut. b. 8.7. Bin. silv. b. 8.0: Pir. mal. b. 10.6. IST 2.6. 5. Nat: o: Folk, H. 78, N:o 5. | Sal. capr. b. | Birimalk ib: 30: Plat. bif. b. 28.6. Popirtrem., byXo.g: » BOR2O5: » TVO Prun: cer. b. 2.6. Prun. pad. b. 26.5. Quercus BO. 30.5. Riot ubr bass: » INT Rub. vareco. b-ola.0: Rub: cham. b: » 1 Sal. capr. b. 28. Sorb. auc. b. SGT Syringa v. b. 10.6. 16.6. AN Tilia sept. BO. 28.5. | Trientalis b. 3.6. iErollius ib. 1:6: Tussilago b. 26.4. — Antrea, Ikävalkola. W. Pylkkänen. Pop. trem. b. 26.4. » BOOTS: Prun. pad. b.23.5. » ENSTLOL | Quercus BO. 28.5 | Rib. rubr. 0 » FNILASS Rub. aret. b. 12.0. liRub-chanm. ta Lö. I EVULD. FT KG SAT LEE » Ii or Te Sorb. auc. Så » MH Syringa v. är Trientalis b. OR Trollius b. Ar Tussilago b. 26.4. | Ulmaria b. 5.7. Maceiv—=iballar0. » £123:8: Ulmaria b. 9.7. INiaceT VISION ANG: Niburn: op. pb. 28.0: Avena S. 9.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 14.8. Hordeum S&S. 10.5. » Aehr. 6.7. » Ernte 16.8. USI6-" NS. 4260. VN DRAS » Ernte 31.7. Lin. | Secale Aehr. 1.6. 5 DA SO » Ernte 26.7. » SLS Solan. tub. S. 27.5. » Ernte 12.9. Mähen d. Wies. 8.7. — Volkschullehrer Viburn. op. b. 29:6. Avena NS. 28.4. » Aehr. 4.7. » Ernte 4.8. Fagop. S. 31.5. » [ös HÖST » Ernte 4.9. Hordeum SN. 8.5. » Aehr. 10.7. » Ernte 53.8. I Dinar 0 Si SSA » | ERA ERE » Ernte 19.8. Secale Aehr. 3.6. » Eb: 28.05 » Ernte 28.7. » Sp Ko Solan tub. S. 4.6. » Ernte 18.9. Mähen d. Wies. 9.7. 12 Air. Caesp.: 9.7. Alism. plant. 15.7. Androm. cal. 16.5. Arctost. uv.-urs. 18.5. Ber: Od. LI<0. BB: -verr: 11.5: Camp. pers. 10.7. Cardam. prat. 22.6. Cent. cyan. 1.7. GirS! het. 4:47. Corn. suec. 11.6. Dianth. delt. 12.7. Epil. ang. 3.7. Erioph. vag. 3.7 Frax. OxC4 4.0. Anfang d. Blite. Geran. silv. 9.6. Junip. com. 12.6. | Luz. pil. 30.4. Lychn. visc. 18.6. Majanth. bif. 12.6. Nymph. alb. 23.7. Orch. mac. 30.6. Ozxal. acet. 18.5. Pedic. pal. 23.6. Pimp ps ax. mise Pis. arv. 7.7. Potam. nat. "LI: Pyrolkamin. vb. I P. rot-29:6; Phragm. vulg. 18.8. Ran. acer. 6.6. R. auric. 25.5. Rhamn. frang. 30.6. Rib. nigr. 20.5. Rub: saxar Samb. rac. 1.6. Sed. acer. 29.6. Solid. virg. 27.7. Succ. prat. 8.8. | Tanae: vulg. 11.8. Tarax. off. 12.5. 'Trich. arv: 2.7. | Trif. prat. 21.6: | T-TepH28:40; | Vacc. ulig. 14.6. Anfang d. Fruchtreife. Rhamn. frang. 5.9. | Rib. nigr. 28.8. Satakunta. — Karkku, Järventaka, Linnais. — Dr. phil. Hj. Hjelt und Mag. phil. Ester Hjelt. 61? 25' n. Bro 237 NO: GT: O0M. toes Acer plat. b. I Aln. glut. b. 2 AT me. ib. dl Anem. hep. b. 21.4. A:, Dem. b. 21-45 Betula BO. 11.5. » B-L255. Calluna bb. 23.7. Caltha b: 16.5. Chrys. leuc. b. 24.6. Conv. maj. b. 31.5. Corylus lö Re Frag. v. b. 20. 5. » Sh Ledum b. 10.6. Linnaea b. 23.6. Lome tar. Pp. 12:06: » EE N2-d. Menyanth. b. 10.6. Myrt. nigra f. 10.7. 8.5. 23.4. Air. caesp. 28.6. Alism. plant. 12.7. | Myrt. nigra b. 9.5. Nuph. lut. b. 6-7. Pin. sus bi NEO: Pirmaldrbit3At: Platt. bir. p- 18560: Pop. trem. b. 27.4. » BOTA: Prim,.cen..Pp: 00.5. | Prun. pad. b. 25.5. » ; MAT | Rib. rubr: bb. L6:5- Rub. arev..b.=I0-16: Rubs ad. pPr2H:05 » ON. Sorb. auc. b » £. Syringa v. b. | Trolliös bb: 116 Tussilago b. 23.4. Anfang d. Blite. Berb. vulg. 17.6. Camp. pers. 1.7. | Ulmaria b. 9.7. Narciss. poéät. b. 24.5. | Vace: VE fS » 24 f. 24. Viburn. op. b. 29. Avena 5... .:5.5. » Aeht. , 4.1: » Ernte 20.8. Hordeum S8S. 23.5. » Aehr. 9.7. » Ernte 20.2. Lin: USiby De AS » Ernte 6.8. | Secale Aehr. 1.6. » pp OD SR » Ernte 26.7. » S20-85 Solan. tub. S. 3.6. Trit. saåt. Ernte 9.9. Mähen d. Wies. 14.7. | Cardam. prat. 11.6. (reichl.). Bidrag t. känned. af Finl. Cent. cyan. 26.6. Cirs. het. 4.7. Crat. cocc. 9.6. Croce. vern. 8.5. Daphn. mez. 24.4. Dianth. delt. 29.6. Epil. ang. 26.6. Geran. silv. 2.6. iunip. com. 12:6. äl pulb: 37. Lon. xyl. 7. 6.:(reichl.). Luz. pil. 25.4. Lychn. visc. 8.6. Majanth. bif. 10.6. [GPISt Nymph. cand. 6.7. Orob. vern. 18.5. Ozxal. 'acet. 16.5. Pedic. pal. 17.6. Philad.; Cor: 3.7. Pimp. sax: 12.7. Pir: com. 1.6. AVI r Ökl Bötams mat lod. IF I2äPba0g OlMig ILLEG Pyrol. min. 28.6. BE ITORAN 2400: RantacrY 2.0: IRI AAULIC. 22: 13 Rhamn. frang. 18.6. I Rib: "alp. 11.5. | KR. 8rOSS. 22.0. Samb. rac. 1.6. | Sed. acer: 21.6. Solid. virg. 15.7. Suec. prat. 2.8. Symphoric. rac. 9.7. Tarax. off. 18.5. Trif. prat. 24.6. Prep. 120. Ulm: mont. 13.5. Vaec. ulig. 10.6. [INVerp., thaps. Li.T7. Anfang d. Fruchtreife. Air. caesp. 9.8. Alism. plant. 17.8. Bet. verr. 11.8. Camp. pers. 1.8. Crat. cocc. 29.8. Daphn. mez. 10.8. Dianth. delt. 10.8. Epil. anz. 6.8. Geran. silv. 9.7. | Luz. pil. 14.6. | Lychn. vise. 12.7. | Orob. vern. 24.7. (reichl.). | Oxal. acet. 6.7. | Bimp-asex. Il38: Prim fört L:s: | Ran. aur. 4.7. Rhamn. frang. 18.8. | Rib. alp. 2.8. HRUub:£Sax.pe0ss Sambi rac:! 20. 7. Ned. ACK. Alde Solid. virg. 24.8. Symphoric. rac.24.8. Trif. prat. 10.8. ICE rep. 10.8. Ulm mont. 23-05 Huittis, Kirchdorf. — Beamte K. RB. Lydén. Gi I ENB TR ER22A orrOO: Acer plat. b. 15.5. » BO: 156: IV:s 29:90: Achul.m. b..50:7. Aesc. BO. 25.6. Ean. Lös: » £.515:8. Aln. glut., b.. 5.5 AEKane: 0: L0C4 Anem. hep. b. 5.5. AtEnemserb. 19:5. Betula BO. 18.5. » [TA » IVER TOS Calluna >». 15.8. Caltha b. 4.5. Chrys. leue. b. 29.6. | Conv. maj. b. 7.6. Brac vb 21.0: (einz.). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 5. Brag. vv. Db: 15.6: (reichl.). » FONT Ledum bb. 20.6. Linnaea b. 8.7. Lonic. tat. £f. 30.8. Menyanth. b. 12.6. Myrb: nigra b. 1925: | Sal. capr. b. 23.4. Sorb. auc. b. 8.6. Syringa v. b. 7.6. Trientalis b. 5.6. | Trollius b. 2.6. | Vace. V=—TLb: 10:06 | Avena S. 8.E. | Hordeum S. 26.5. Lin. Usit:.N. 23.5. Secale Aehr. 4.6. Solan. tub. S. 24.5. S:t Michel (Mikkeli). — Lector A. W. Nordström. Acer plat. b. 10.5. » BO: 18:5. » LV. 5.10. Anem. hep. b. 10.4. ATEnom: 1b. 4.5: (einz.). 8—10.5. (reichl.). Betula BO. 9.5. » b. "9.5: » TNC Sh0: Caltha bh. 8.5. » 5: Corylus b. 10.4. Erag: vi bS0n: Myrt. nigra hb. 23.5. Picea exe. b. 31.5: Pop. trem. b. 24.4. » BOL2T5. » TV: 9:10: Prun. pad. b. 23.5. » RDS KA Quercus BO. 29.5. » LV: So 14.10. | Rib-TuPE..DA2T:S: | Sal. capr. b. 26.4. Sorb. auc.: f. 31.8: Tilia sept. BO. 26— 29.5. » ING 9.10. 'Trollius BIS Tussilago b. 6.5. Avena S. 2—10.5. | Hordeum S. 23-24.5. | Solan. tub. 23-28.5. Bidrag t. känned. af Finl. 19 Anfang d. Blite. Alchem. vulg. 4.5. | Daphn. mez. 4.5. Pro 1055: Androm. cal. 9.5. Drab. vern. 27.4. Puls: vern. 29.4. A. polif. 24.5. Emp. nigr. 11.5. Rib. alp. 18.5. Ran 28:5. R. gross. 28.5. Antenn. dioic. 30.5. |; Eqv. arv. 27.4. Arab. thal. 9—10.5. | Erioph. vag. 9.5. Aron. amel. 27.5. Gag. lut. 8.5. [läsaren]. Gallo Arctost. uv.-urs. 10.5. | Galanth. niv. 19.4. | Sal: frag. 20.5. Barb. vulg. 1.6. Lar. sib. 28.4. | S. vim. 14.5. Bell. per. 23.4. Leuc. vern. 20.4. Samb. rac. 29.5. Bet. od. 18.5. Luz. pil. 6.5. Scill. vern. 28.4. Biverr. 18.5. Musc. botr. 16.5. [ Parasxs OM Ld.0: Caps. burs.-past. Myr. gal. 9.5. Ulm. mont. 18.5. 30.5. | Oxal. acet. 17.5. Viol. aren. 11.5. Car. eric. 10.5. Pop. bals. 29.4. | VE Can. 23.0. Croc. vern. 24.4. PEsan. änr. 135. [NES OdOF- AA Ladoga-Karelien. — Sortawala. — Lector K. H. Hällström. GIAN Br 300420 GT SLOG VG Acer plat. b. 22.5. | Betula b. 20.5. | Tussilago b. 28.4. Aln. inc. b. 18.4. | Caltha b. 13.5. Anem. hep. b: 20.4. | Prun. pad. b. 1.6. -| Avena S. 5.5. AN nem. b. 8.5. Sal. capr. b. 24.4. | Solan. tub. S. 1—5.6. Sortawala. — Lyzeist V. Cantell. Acer plat. b. 18.5. | Myrt. nigra b. 18.5. | Syringa v. b. 9.6. » BO23:5: » £. 29.6. | Tilia sept. BO: 18:6. AcHilm. 6.246. | Picea exe. b. 1.6. | Trientalis b. 28.5. Anine. p. 20.4. Pin. silv. b. 13.6: | Trollius b. 26.5. Anem. hop. b. 17.4. | Pir. mal. b. 5.6. |iliösstlagonbir 21545 AS Hem db, 2-4, Pop: ttrem. ib. 0:0: Ulmaria b. 5.7. Caltha b. 5.5. | » BO: 25.5. | Vace. v.—1 b. 5.6. Chrys. leuec. b. 22.6. | Prun. pad. b: 5:54 I ISvViburn. op. b. 20:0. CorvarmajD. 20.50. | .Rup.-aret. bs 20.5. Erag! v.: b:(16.5: Rub. id. b. Re | Fagopyrum b. 3.7. SUEEE. 20:6. Sal. capr. b. 20.4. | Solan. tub. S. 2 2. Ledum b. 24.6. | Sorb. auc. b. 7.6. Mähen d. Wies. 7. Anfang d. Blite. Antenn. dioic. 18.5. | Coryd. sol. 19.4. | Gag. min. SM 4. Camp. pers. 29.6. | Crat. cocc. 22.6. | Geran. silv. 1.6. Cardam. prat. 8.6. | Dianth. delt. 1.7. ' Geum. riv. 25.5. Cent. cyan. 3.7. Epil. ang. 30.6. | Lar. sib. 16.5. Cirs. het. 6.7. Equis. arv. 23.4. | Tekn vise: 11:60: Nat. o. Folk, H. 78, N:o 5. 20 Majanth. bif. 7.6. Nymph. cand. 4.7. Orch. mac. 1.7. Orob. vern. 1.6. Oxal. acet. 17.6. Primssoff) 16:5. Han. acr. d2.0. Rib. nigr. 24.5. Rub..sax. LO: Sed. acr. 27.6. Pedic. pal. 10.6. Suojärwi, Leppäniemi. Acer plat. BO: 25.5. | Pop: trem. b. 3.5. Anne. Db. 20.4. » BO295. Betula BO. 11.5. Prun. pad. i 271-5 » 1 AE lg ÖN (0 » 26. 9. Calluna b. 24.7. Rib. rubr. p 29.5. Caltha.p: 1155: » fr NN Chrys. leue. b. 6.7. Conv. maj. b. 27.5. iHrag: VIN Ledum b. 9.6. Linnaea b. 8.7. Menyanth. b. 9.6. Myrt. nigra b. 28.5. tå » f40 Picea exc. b. 4.6. Pin. silv: bb: 16:60: Pir. mall ba 1916: Plat: bif ib. ra )0: GCeuwm riv. 28.5. Oxal. acet. 2 Pälkjärwi, Acer plat. b.'3:5. » BO. 26.5. » ENI2059: Achill. m. b. 29.6. Anem. nem. b. 11.5. Betula BO. 23.5. » b. 18.5. » LV: 9: Calluna b. 20.7. Caltha b. 20.5. Chrys. leue. b. 2.7 Conv. maj. b. 31.5. Alahovi. G2SEmBES Rub: aret; pb. 20.0. Rub. cham. b. 2.6. » NA a Rup: T4dNb-29I6: » FRAS: Sal. capr. b. 24.4. Sorb. auc. b. 11.6. » fa TR: Syringa v. b. 16.6. Trientalis b. 3.6. "Trollmnmstb21k5. Anfang d. Blite. Tarax. OM. 25.5 » fr 7 | Ledum b. Linnaea b. Lonic. » fa250 Menyanth. b. £ Myrt. 2.1. » f. LÄKA: | Narciss. poéät. b. 2.6. NOR Nuph. lut. b. | Picea exc. bh. 3.6. - Solan. tub. S-. tat. bb. R250: nigra b. 25.5. Tarax? off. 16.5 Trif. prat. 8.6. | TI TOR. + 350: | Vace. ulig. 9.6. | Viol. trie. 30.4. — Forstwärter E. Mäntyvaara. | Ulmaria b: 9 v.—i. b. 15.6. » ie NA Vacc. UU Viburn.op:ubs 9 Avena Do Ja. » Aehr. 10.7. » Ernte 8.8. 3) » Hehe I0-0: » Ernte 13.8. Secale Aehr. 9.6. » b: 3076; » Ernte 8.8. 24.5. » Ernte 1.9. Mähen d. Wies. 14.7. Viol. pal: 115: — Fräulein Inez Karsten. 30? 40" ö. GT: Pop trem. b. 10.5. » BOr20B. » LV.27.9. Prun. pad. b. 28.5. » f£. 29:38: Rib: rubr. bi 205: » BIT Rub. aret, b., 2ö Rub. cham. b. » fd Rub 2di ab » E. 2.8 Bidrag t. känned, at Finl. Sal. capr. b. 29.4. Sorb. auc. b. 14.6. » soma (OS Syringa v. b. 15.6. FTilia sept. BO. 2.6. » P-r6:8. » IME23:93 | Trientalis b. 13.5. 'Trollhus b: 29.5. Androm. polif. 7.6. Bet, .Odor. 23.0 Cent. cyan. 10.7. Öirs het. 12.7. Croc. vern. 29.4. Dianth. delt. 13.7. Epil. ang. 4.7. Er:ioph. vag. 2.6. Geran silv. 10.6. Lil: bulb. 25.6. Ulmaria b. 10.7. IVSCE SU vt = SEN 20: » 1 öra fed | Avena S. 29.4. » Aehrs 221. » Ernte 18.8. Hordeum SS. 26.5. » Aehrall da. Anfang d. Blite. Lychn. visc. 10.7. Majanth. bif. 22.6. Orch. mac. 12.7. Ozxal. acet. 25.5. Oxycocc. pal. 10.7. Pediexpakel2:4. BIS Tarv AL si IPrim CORE Tk2s0: Pyrolgmin dd. IBS OGSO AE 21 Hordeum Erntel4.8. Secale Aehr. 7.6. » DNE » Ernte 9.8 » JE INGA SÖlan. GUD: Dö 2 » Ernte 15.9. Mähen d. Wies. 10.7. Ran. acr. 25.5. Rhamn. frang. 23.6. Rib. gross. 23.5. R. nigr. 26.5. Samb. rac. 2.6. Solid. virg. 28.7. Tarax. OM. 23:0- Trif. prat. 29.6. TI rep: 25:60. Säd-Ostrobothnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Feldmesser (GÖ META Iöena Acer plat. BO. 29.5. Achill: mb: 6-7. Aln ine: p. 19:4. Anem. hep. b. 9.5. A. nem. b. 22.5. Calluna b. 30.7. Caltha b. 18.5. Brag Vv. f. T.I. Linnaea b. 23.6. Myrt. nigra f. 14.7. Bet. verr. 23.5 Cardam. prat. 2.6. Lath. pal. 7.7. Luz. pil. 10.5. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 5. | I I N. Molander. 21 OTOTET Picea exe. b. 4.6. Plat. bif: DD, 28.60. Pop. trem. b. 28.4. » BO. Prun. pad. b. Rib. rubr. b. Rub. arct. b. HRUbo Ts Sal. capr. pb) Sorb. auc. b. 2.6. 1.6. 27.5. 2.6. IlaZie ED 13.6 Anfang d. Blite. Melic. nut. 12.6. Oxal. acet. 2.6. Pedic. pal. 12.6. Ran. acr. 2.6. 5 m. u. d. M. Ulmaria b. 12.7. 1 Wed, ve log US » ia KS Avena SNS. 14.5. » Ernte 19.8. Hordeum S&S. 27.5. Secale Ernte 31.7. PSNI29058 Solan. tub. NH. 210: ib. alp. 22.5. gross. 27.5. vigr. 27.5. | R | R. RE Tarax. off. 20.5. Acer plat. bh. 22. » BO.S Aesc. BO. 24.5. Aln. glut. b. 29.4. Anem. hep. b. 26.4. AS nem. b. 12.5: Eetula BO. 23.5. » b. 265: SEO Pa [51 Corn. suec. 4.6. Croc. vern. 26.4. Lar. Siba l3:0: Imz. pil 1255. Wasa. Acer plat. b. 29.5. Aln. glut. b. 23.4. ASTineNbsp Lyser Betula BO. 18.5. » EMS 2530: Conny: maj-sp>= SKO; BETA SMR ONE | Rib. alp. 28.5. I Pico mal ba lacn. | Brun. pad. ub. | Rip: rubr: b: S0-0. .— Dr. phil. Hj. Hjelt: 134; 201 fer MR OVE Ge C. 1Om-I0,. NÅ Corylus b. 2.5. Raga v. Doo Myrt. nigra b. 25.5. Narciss, poéöt. b. 30.5. Picea exe. b. 31.5. Pop. trem. b. 6.5. » BO.2:0. Prun. céer. b::5:0. | Prun. pad. b. 28.5. | Rib. rubr. b. 285. Sal. capr. b. 8.5. Tilia sept. BO. 4.6. Trollius b. 4.6. Tussilago b. 14.5. Anfang d. Blite. Oxal. acet. 20.5. Primo 20. Ran. fic. 24.5. R. gross. 23.5. BR; NIST 30: Tarax. off 20:5: Ulm. mont. 11.5. — Pfarrer A. Ingman. NIYTOS DIS IT NOÖS | Sal. capr. b. 4.5. Sorb. auc. b. 16.6. Syringa v. b. 20.6. Prun. cer. b. 5—6.6. SR » 13 290:0- Mähen d. Wies. 14— ING Nord-Tawastland. — Karstula, Kirchdorf. — Agent PP EIB ed et b. BO. 17.5. Achill. mb: .25:0- Aln. plut. b. 8.5. AvHae: pa .5: Betula BO. 20.5. » P3 2225. » LNETT10: Caltha b. 21.5. Chrys. leuc. b. 29.6. | Conv. maj. b. 3.6. Rraps vb. 10. Ledum b. 8.6. Linnaoca b. 22.6. Myrt. nigra b. 23.5 Picea exc. b. 4.6. J. W. Sahlstein. 16-0- GTI 0 nav Pina siv: b20.6: Trollius b. 29 5. Pir: mal. ib. 9.6. | Vacce. v.—. b. 24.5. Plat birtsibvs:05 > Pop. trem. b. 29.4. » BO. 3.6. | Avena 8S. 9.5. Prun. cer. b. 9.6. » Aehr:; 7.7. Prun: pad. pnLI6: » Ernte 18.8. » fiT: Hordeum S&S. 21.5. Rib. rubr: b. 2565 | » Aehr. 4.7. Rub. arct. b. 2.6. » Ernte 8.8. Rub. cham. k. 10.6. | Secale Aehr. 5.6. Rub: id: bb: 22.6: | v' bl 26 Sel. capr. b. 5.5. | » SAR Sn a Sorb. auc. b. '15.6. | Solan. tub. S. 26.5. Syringa v. b. 16.6. » Ernte 16.9. Trientalis b. 3.6. Mähen d. Wies. 14.7. Bidrag t. känned. af Finl, 23 Saarijärwi, Pajuniemi. — Disponent A. A. Lilius. GAR AON Br 25 MO KO,LGT- 5 20ma. ud Ne Acer plat. b. 4.6. Achill. m. b. 2.7. Aln. inc. b. 23.4. Betula BO. 22.5. ba 2la FN 2:9. Calluna b. 25.7. Caltha b. 23.5. Chrys: leuc. b: 1.7- Conv. maj. b. 8.6. Braps ov: Dp. 9:60. » fi LÖSsd. Ledum b. 7.6. Linnaea b. 4.7. Menyanth. b. 7.6. Myrt. nigra b. 26.5. » fr LÖT Nuph. lut. b. 3.7. Picea exc. b. 1.6. Pnisilv: bs: (1:6. Pirmal. b. 7.60. Dile OSA tTröm. bb. Il.:5: » BOLLING » EN T2909; Prun. cer. b. 7.6. Prun.pad. pb. 1:6: Plat. Pop. » IN IRib- rubr. b. 1.6. » SN Rub: aret. b. 2.0: Rub. echam. b. 6.6. » RETAS Rub. Id: 2sd. » SNART Sal. capr. b. 8.5. Sorb. auc. b. 12.6. » £. LÖS: Syringa v. b. 15.6. Tilia sept. b. 28.7. Trientalis b. 8.6. Tussilago b. 17.5. Ulmaria b. 12.7. Mace:. vi pb. 1030: » ff. APATRS Viburn. op. b. 30.6. Avena SN. 8.5. » Aehr. 10:7. » Ernte 15.8. Hordeum S. 21.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 8.8. Lin. usit; S. 4.6. » LOSS » Ernte 20.8. Secale Aehr. 8.6. pr DL 2950: » Ernt2 31.7. » Slik | Solan. tub. S. | » Ernte 20-55 15.9. Mähen d. Wies. 14.7. Saarijärwi, Rahkola. — Frau A. Nordenstreng. GPL BE 25 2007 GT Öna Fu es VE Acer plat. b. 4.6. Achill. m. b. 29.6. Aln. ine. b. 26.4. Betula BO. 22.5. » Pp. 21-5. » LV. 25.9. Calluna b. 20.7. Caltha b. 17.5. Chrys. leue. b. 30.6. | Conv. maj. b. 10.6. | Eragy vv. pi 1.6. » RESTE Ledum b. 7.6. Linnaea b. 27.6. | Menyanth. b. 6.6. | Myrt. nigra b. 23.5. | 11 : » 9. Nuph. lut. b. Picea exc. b. Pin; silv. bi 1 Nat. o. Folk, H. 78, N:o 5. 5.7 1.6 1.6 Pir. mal. p: 6-6. Pleat: bif DD. sd Pop. trem. b. 10.4. » LV 2059; | Prun. cer. b. 7.6. Prun. pad. b. 31.5. » fl 2010. |iRiIbasrubr: bb. 1.6: A » fr NO Rub>atet. pb. 120:5. IRUG-echam:. b. 3-:0- » EAS | Sal. capr. b. 6.5. Sorb. auc. b. 10.6. » FORSA Syringa v. b. 13.6. Trientalis b. 3.6. Ulmaria b. 12.7. Maces vi==14b-> L2:6: » för 148 Viburn. op. b. 30.6. i Avena NS. 8.5. | » Aehr. 8.7. » Ernte 13.8. | Hordeum S. 21.5. » Aehr. all » Ernte 7.8. Fan: UvSIt6. NS: 450: » 86 INT » Ernte 20.8. | Secale Aehr. 7.6. » b. 28.6. » Ernte 28.7. » SALIG: tub. S. 26.5. » Ernte 6—12.9. I | | Solan. | Mähen d. Wies. 12.7. | Saarijärwi, Kirchdorf. — Förster K. Brander. 627 49” m.Br: 256 0:62 0 Acer plat. h. 1.6. Pi0- silv: br LL:6. Tussilago b. 16.5. » BO: 3.6. - | Pir: mal: bi9:6: Ulmaria b. 12.7: Achill. m. b. 2.7. | Plata DISK: le Vacc. v.—i. b. 15.6. Aln. ime. Db. 22.4. || Pop utrenm. b: LIS5Se | » £ 1458 Anem. hep. b. 3.5. | » BO: 2:6., | Viburn. op.b.a0sie A. nem. b. 23.5. » ENS29905 1 Betula BO. 19.5. Pruns cer:np: LOS6NEE| » pb. 20:5: | Prun. pad. b. 28.5. Avena S&S. 8.5. » LV. 27.9— » TT 20:08: » Aehr. 10.7. 1510: Quercus BO. 3.6. » Ernte 15.8. Calluna b. 25.7. » TÄMEET LOS Hordeum S. 21.5. Caltha b. 20.5. RIb-ATUPr: bs 130: » Aehr. 8.7. Chrys. Jeue ib: las | » RS: » Ernte 8.8. Conv. maj. b. 8.6. Rub. arct. b. 2.6. Lin. Usit; 8: 4:60. Corylus b. 26.4. Rub. cham. b. 4.6. » bb: 13: Frag. v. b. 30.5. » FOA » Ernte 20.8. tr skal | ERub. ad. AN. Secale Aehr. 10.6. Ledum b. 10.6. | » SH » ob. 29.6. Linnaea b. 4.7. Sal. capr. b. 6.5. » Ernte 2.8. Menyanth. b. 4.6. Sorb. auc. b. 12.6. DA NILS Myrt. nigra b. 29.5. » fEL6:S: Solan. tub. S. 28.5. » £5 1027: | Sytingam. pb: 0:65 » Ernte 15.9. Nuph. lut. b. 3.7. Tilia sept. b. 29.7. Mähen d. Wics. 14.7. Picea exc. b. 2.6. Trientalis b. 8.6. Anfang d. Bläte. - Tarax: off. 17.5. Viol. Rivin. 24.5. Nord-Savo. — Karttula, Kirchdorf. — Volkschullehrer. E. Saastamoinen. 622-54'm. Br: 27506 05 67550 115 Em. dv Achill. m. b. 10.7. Prun. pad. b. 2.6. Vacc. v.—. b. 24.6. Calluna b. 15.8. » ARNES Viburn. op. b. 10.7. Caltha b. 27.5. | RID.ErUPr: IP: SILJ Chrys. leuc. b. 8.7. » 2. 1058: Avena S&S. 8. 5. Conv. maj. b. 14.6. | Rub. cham: b. 6.6. » Aehr. 10.7. Ledum b. 24.6. Rubsid se 1208: Secale Aehr. 4.6. Linnaea b. 6.7. Sorb. auc. b. 18.6. >» ErBnteolar Nuph. lut. b. 16.7. Syringa v. b. 18— | Solan. tub. S. 4.6. Pin. silv. b. 16.6. 20.6. $- vErnte Ligg; Plat: Ib pb. 6:71. Tussilagc b. 24.5. Mähen d. Wies. 14.7. Prun. cer. b. 24.6. Bidrag t. känned. af Finl. Androm. cal. 17.5. Erioph. vag. 24.4. Anfang d. Blite. Junip. com. 16.6. | Oxal. acet. 27.5. [NS] on | Ran. acr. 18.6. Kuopio. — Lector B. Ståhlberg. Grd nmbrs far 40F0RGET: LO0mT GE OM: Acer plat. b. 18.5. » BO. 26.5. » VS 29: Achill. m. b. 24.6. Aln. glut. b. .23.4. Aimnes bb: 21.4. » BOHLIN: Myrt. nigra b. » io Narciss. poéät. b. Nuph. lut. p. 2.7. Pin: silva pi 15.60: Birs maltb.0:0: Plat. bif. b. 25.6: 22.1 CAT 23.9. Tilia sept. BO. 28.5. » lös SATA » I BRYERAT ECE Trientalis bh. 1.6. 'Trollius b. 3.6. Tussilago b. 26.4. Ulmaria. b. 60.7. N/GXdEs ve 1051 Uli Anem. hep. b. 24.4. | Pop. trem. b. 23.4. (cult.). » BO. 28.5. » TL0LS: Betula BO. 15.5. » LVE25 0: » BEN: Prun. cer. bh. 8.6. » EV: 5:10: Prun. pad. b. 28.5. Avena 8S. 28.4. Calluna b. 23.7. » BOR » Aehr. 9.7. Caltha b. 9.5. » TORINO: » Ernte 12.8. Chrys. leuc. b. 30.6. | Rib. rubr. b. 23.5. Hordeum 5. 20.5. Conv. maj. b. 3.6. » fd » Aehr. 6.7. Frag. v. b. 28.5. Rub. arct. b. 4.6. » Ernte 5.8. » ARS Rub. cham. b. 3.6. Secale Aehr. 3.6. Ledum b. 14.6. IRiub. 106 pb: 20:0- » br 29:60: Linnaea b. 30.6. » FAN » Ernte 2.8. Lonic. tat. b. 26.6. | Sal. capr. b. 25.4. No SK ester » EN INS: Sorb. auc. bk. 14.6. Solan. tub. S: 20.5. Menyanth. b. 3.6. » OS » Ernte 4.9. Syringa v. b. 11.6. Mähen d. Wies. 1.7. Anfang d. Blite. I. Galanth. niv. 23.4. Junip. com. 16.6. | Lar. sib. 5.5. | Luz. pil. 8.5. Oxal. acet. 22.5. | Ros. pimp. 2.7. Arab. suec. 10.5. Capsella b.—p. 24.5. Car. dig. 8.5. Daphn. mez. 30.4. Emp. nigr. 27.4. Gag. min. 7.5. Sal. phylic. 27.4. Tarax. Otfs2059: Veron. vern. 23.5. Viol. aren. 13.5. VE triec: arv. 20.0, | Suonejoki. Kirchdorf. — Arzt J. E. Rahm. Aln. glut b. 27.4. Popiu trem. b. To: Secale Ernte 25.7. | (spärl.). | oo S (öler eane, bi (27.4: | Avena Ernte 18.8. Mähen d. Wies. 10— (spärl.). | Hordeum Ernte 1.8. TASTE Nat. o. Folk, H. 78, N:o 5. 26 Nord-Karelien. — Wärtsilä. 62” ÖN. BES Acer plat. b. 26.5. » BO. 29.5. » LV. 26.9. Achill: im: hb. 17 Aln. inc. b. 23.4. Betula BO. 21.5. » bb ID » LV. 26.9. Calluna b. 28.7. Caltha p. 22.5. Chrys. leuc. b. 30.6. S05; Conv. maj. b. Erapiev. p:r20.0. Ledum b. 16.6. Linnaea b. 1.7. Lonic. tat. b. » 153 Menyanth. b. Myrt. nigra be » TG 18.7 Narciss. poét. b. 4 Nupbh. lut. b. ee Picea exc. b. 3.6. Alism. plant. 11.7. Androm: /eal., 15:5: Arctost. uv.-urs. 1.6. Bet: od. 21:50: Cirs. het. 5.7. Crat. cocc. 24.6. Daphn. mez. 25.4. Dianth. delt. 5.7. Epil. ang. 3.7. Erioph. vag. 24.4. Geran. silv. 14.6. Junip. com. 14.6. Til: pulb. 30:6. Arctost. uv.- Erioph. 31.35. UES.200 | Rub. | Sorb. auc. 30” 39' ö. Gr.; Pin. silv. b. 0.6. Pir. mal. b. 10.6. Plat. bif. b. 30.6. Pop. trem. b. 10.5 » BO. 31:35: » LV 21:90: Prun. cer. b. 4.6. Prun. pad. b. 28.5. » fr 238 Quercus BO. » TNE Rib. rubr. pb, 2 » Ba Rub. arct. b. 1. b = & Rub. cham. » 115 [SÄ SRA » £T. FEN Sal. capr. b. 2.5. bb; f6-6: » TÖSJKSE Syringa v. b. 16.6. | Trientalis b. 8.6. Anfang d. Blite. Lychn. vise. 18.6. Majanth. bif. 17.6. Nymph. cand. 14.7. Orch. mac. 2.7. Orob. vern. 26.5. Oxal. acet. 20.5. Parnass. pal. 29.7. Ped. pal. 4.7. PAS arv jod Pyrol nin) I. PINT or. Ran. åcr. 24. 5. | Rib. aur. 30.5. Rib. aur. 6.8. R. gross. 4.8. Ronigga Slag — Frau Nina Karsten. 85 m. iu. d. M. 'Trollius b. 1.6. Tussilago b. 24.4. » f.falee Ulmaria b. 5.7. Vacc. v.—. b. 17.6. » ff 24,8 Viburn. op. b. 10.7. Avena 8. 10.5. » Aehr:" 16:77: » Ernte 6.8. | Hordeum S. 26.5. » Aehr. 12.7. » Ernte 5. 8. Secale Aehr. 8.6. >” po 286 » Ernte 1.8. » NJ1008: | Solan. tub. Si 27-09: » Ernte 15.9. | Mähen d. Wiés. 19:47. R. gross. 29.5. R. mipgr: 2255: Rub. sax. 17.6. Sal. pent. 19.5. Samb. rac. 31.5. Solid. virg. 26.7. Tanac. vulg. 26.7. Tarax. off 9:55 Trich. arv. 7.7. Trif. prat. 24.6. rep: sd Verb. thaps. 5.7. Anfang d. Fruchtreife. Samb: race: 31.7. Tarazx. 3.6. Bidrag t. känned. af Finl. N —- Pielisjärwi, Lieksa. — Förster G. E. R. Wasastjerna. 69 TSK Br Caltha b. 26.5. rag. va b. 2.6. Oxal. acet. 2.6. | Prun. pad. b. 2.6. | Anfang d. Blite. SOIINÖr Gr. | Rup. aret... b; 2.0: | Viola pal. 2. 6. Liperi, Käsämä. — Landwirt J. Puhakka. $ G220KNEBEN Aln. glut. b.:14.5. Anem. hep. b. 15.3. Calluna b. 25.7. Chrys: leuc. :b. 15.6. Brag: vi pb; 28.0. » & 105 Ledum b. 1.7. Myrt. nigra b. » ii SSG Nuph. lut. b: 11.7. Bm suv. b.: 21-0: Pirsmal. b. 13.:6. Pop. trem. LV. 15.10. Prun. pad. b. 3.6. » £020:8. | Rub. Rub. cham. b. 30.5. 22.5. Pib: ftubr. b. 23:59. » Ei: aret. b. 20.5. Rubiud: bo Su. » FrSDE Sorb. auc. b. 17.6. » f. 8.9. Syrinca v. b. 16.6. Trientalis b. 14.6. INBCE Mei ID » fr. Avena S. 20.5. 208 200. GT. Avena Aehr. 16.7. » Ernte 15.8. Hordeum SS. 26.5. » Aehr:- 2: » Ernte 7.8. Tin: 'uSsit0. bh 0-1. » Ernte 1.8. Secale Aehr. 7.6. » b. 30.6. » Ernte 31.7. » SS TRA Solan. tub. S.: 26.5. » Ernte 16.9. | | Mähen d. Wies. 13.7. Mittel-Ostrobothnien. — Esse, Öfveresse. — Dorfschullehrer Betula BO. 25.5. » 105 FAT » TV SrnEd0: Calluna b. 1.8. Caltha b: 12:5. Chrys. leuc. b. 30.6. Conv. maj. b. 10.6. Brag. v. b. d-0: » Er Te Ledum b. 9.6. Linnaea b. 30. 6. Menyanth. b. 5.6. Myrt nigra på IG » i EL Nuphb. lut. b: 3.7. Picea exc. b. 6 Em silv. b. 13:6. NEG: 0. Folk, H. 78, JFHinnaSs: Pirs mal. bi. 1416: Pop. trem. b. 4.5. » BONSO: » EV: 5.10: | Prun. pad. b. 3.6. | » 1 NA I ED: EUR ID TLA: 0: » fen dr: Rub. aret. b. 1.0. | Rub. cham. b. 5.6. » AT fo Rub: ids pb: 2:45 » f S | Sorb. auc. b. » f. ? 10. Syringa v. b. 21.6. | Trientalis h. 9.6. I Trollius b. 9.6. IMaCes vsb; k0.0: » fr 288 Avena 8S. 16.5. » Aehr. 15.7. » Ernte 15.8. Hordeum S. 24.5. » Aehr. 10.7. » Ernte 12.8. Secale Aehr. 13.6. » BR 2036: pi MERrTnRted.d: FTSE UNS Solan. tub. S. 26.5. » Ernte 10.9. Mähen d. Wies. 18.7. 28 Kajaniseh-Ostrobothnien. — Kuhmoniemi, Korpisalmi. — Apotheker B. Adler. 647 RnB: 297304 00 GT CLIO RR Achill. m. b. 2.7. Plat. bif. b. 10.7. Ulmaria b:- ITE Aln. glut. b. 27.4. | Pop. trem. b. 26.4. Vace. v==LIb-21:6: AläDe. Db. 04. » BORGIG » fr 218 Betula BO. 23:5: » LV: 1:10. |. Viburp op: bode » pr28:5. Prun. pad. b. 6.6. Calluna b. 23.7. | » £. "430! | Avena 8. 14—15.5. Caltha b. 20.5. Rib. rubr. b. 4.6. » Aehr. 16.7. Chrys. leuc. b. 7.7. » TY SIS: Hordeum S. 14.5. rast v.b9:6: Rub. arct. b. 1.6. » Aehr. 5.7. » Su Rub. cham. b. 2.0: » Ernte 11.8. Ledum b. 19.6. » ASAT Secale Aehr. 14.6. Linnaea b. 30.6. | Bubsad. Ab 25 » 1 Db: 10 HONG. tab. to ul2EdA » NÄE SAS » Ernte 18.8. Myrt. nigra b. 1.6. Sal. capr. b. 28.4. bi SS: LONE » 1 AA Sorb. auc.' & 22.6: + NSOlan. stub be Mee Nuph. lut. b. 7.7. » 20300 22.5. Picea exc. b. 24. 6. | Syringa v. 23.6. » Ernte 8.9. Pin (sivYalb- 5050: | Trientalis b. 8.6. | Mähen d. Wies. 17.7. Puolanko, Käirchdorf. — Polizeibeamter R. Alliniemi. 645 BAN UBBE SAR ASTONET Betula BO. 28.5. Rub: id. £ 8=14:8: | HordewnS:9=1T05 » IVT Il CR | Sorb. auc: f. 10.9. » Ernte 6-15.8. Myrt. nigra b. 18— | Vacc. v.—i. f. 24.8. | Secale Ernte 6-14.8. 20:55 | » S. 8—14.8. » TS Solan. tub. S. 22.5. 16.8. Avena S. 8—12.5. Då Ernte 12— Rub cham. it, 20-04 » Ernte 18— 18.9. STI NS: Nord-Ostrobothnien. — Uleåborg (Oulu). — Arzt S. W. Liljeblom. GSE IT. BES 2 ORO Gr ÖN VEN Acer plat. b. 1.6. | Caltha b. 23.5. | Menyanth. b. 9.6. Achill. m. b. 30.6. Chrys.: leue. b. 2.7. .| Myrt. nigra b. 31:55 Aln. ine. b. 24.4. Conny maj: ba ING. » fr 220 Betula BO. 24.5. Frag. v. b. 3.6. Nuph. lut. b. 4.7. » b. 30.5. » fr: Picea exe. b. 10:6:. » ING SRS Ledum b. 19.6. Pin. silv. b. 24.6. Calluna b. 31.7. Linnaea b. 1.7. Pir. mal. b. 18.6. Bidrag t. känned. af Finl. Prun. pad. b. » 15 Rb. rubr. f. 7 NtuD. aret. b. 1. Rub. cham. b | Sorb. auc. b. 20.6. | » ILO | Syringa v. b. 25.6. Trientalis b. 8.6. 'Trollius b. 9.6. | Ulmaria b. 10.7. Macen vb 280. | » TARO Avena S. 11.5 » Aehr. 12.7. » Ernte 14.8. 29 Hordeum S. 24.5. » Aehr. 10.7. » Ernte 9.8. l-Sdcalé Aehr. 12.6. » Jas S KT » Ernte 12.8. » S. 9.8. Solan. tub. S. 26.5. AV Ernte 15.9. | Mähen d. Wies. 11.7. Haapajärvi, Kirchdorf. — Förster S. Czarnecki. Betula BO. 25.5. | Caltha b. 21.5. | Myrt. nigra b. 28.5. | » 3:05: Pop. trem. b. 10.5. Rib. rubr. b. 1.6. Lappland. 15 WG 605 A3TT. Br. Ach m. b. 457. | Betula BO. 5.6. » b: 5.6: » VET: 10: Caltha b. 6.6. Ledum b. 17.6. Tfinnaea b. 2.1. Myrt. nigra b. 6. £ » Nuph. lut. b. 23. Vacc. v.—i. b. 17.6. Bin-siv. b. 27.6. » FS. IBop:ittrem. b. 2.0. Inari, Thule. — Förster M. W. GORORnAIBE 2 Ur L2 10. GT: Betula BO. 14.6. » LV: r28.9. Calluna b. 14.7. Nat. o. Folk, FH. 78, N:o 5. I Bub: cham. £. 25.8. Sal. capr. b. 10.5. Syringa v. b. | Avena 8. 28.5. » Aehr. 10.7. — Kemijärvi, Kirchdorf. Heikinheimo. Zn, Vis Ol 2 OLE IBops trem. LV-ISL0: 21.6. Brun: pad. b. Ribirupre, fs: | Rub. aret. b.: 16.6. RU. eham. Dp. 2.0. » fö SO 18400 Olbin CAS Trientalis b. 17.6. Trollius b. 9.6. Chrys. leuc. b. 4.7. Ledum b. 20.7. Linnaea b. 15.7. | Hordeum Aehr. 5 | Secale Aehr. 20.6. 205 BU Ale ITIS » Ernte 1.9. Mähen d. Wies. 15.7. Postverwalter Avena NS. 23.5. | » Ernte 21.8. | Hordeum S. 19.5. » Aehr.12.7. » Ernte 4.8. Secale Aehr. 27.6. » Ernte 2.8. » SS 20-17. Solan. tub. S. 24.5. » Ernte 8.9. Mähen d. Wies. 21.7. Waenerberg. 50 ve VE |] Menyanth. BIS: te nigra b. 26.6. » 176 fö ERS 30 Nupbh. lut. b. 10.7. | Sorb. auc. BO. 14.6. | Avena S. 30.5. Pop. trem. BO.20.6. » b., 3.7. | As & JETDIOVAND » LM: 309: » (PER Brggt å Hordeum S. 31.5. Prun. pad. BO.14.6. | Trientalis b. 2.7. Solan. tub. S. 30.5 » £.. 15.07 [| Trolhus-biect —2.£. Ribs rubr. b. 28.6. | Ulmana. b., 15.7. » Ernte 6.9. » f. 24.8. — | Vacc. v.—. b. 14.7. | Mähen d. Wies. 21.7. Rub: aret: b. 26.6: » £. 16:90. Rub. cham. b. 25.6. | —— BIDRAG TILL KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK, UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN. Fl INIore: BREF ENERTJOELUSBONSBORFF TI BNPERS RETZIGS UTGIFNA AF ROBERT TIGERSTEDT HELSINGFORS 1919 HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG ee . AR Vv ' Fö 1398 s0deKdÅ BEN TA 2UIST3A 2930MA 18 Ant TATT2AR2DIT TRISOR ft BETA STUN EREN mIOd TRA männens Ha WINGE Inatt PRE LP GL TAN TA OOE S05/ 5 os sljer scesnn erna SjäleLel ia Sra le Ejelejö fa) NNE susse Seen AS SAS SEA sr ANS Bref från Ewert Julius Bonsdorff till Anders Retzius Rene 03 URL T ISS 0 ftkrödr ssd ser rr Slut eta akut 183 ere sens sd be rk sr ID enkÖsTOktODOrI SS OR beosbo rss SNC see ejer 1 j- —-— Ja N = Ö 13. 14. RTRIOO 0 SSU GSI res AA SSA Innehåll. Den 28. februari 1841 1 DETTA ISA EVENT Eh Es No VP kasompaden GevgBo DEN Bs ESOSRSSRANOSSAEGTEE (SKETT KO ISK HET äigad LÄSK 19 AS karga rer rs SN RR Eg AL SEA ESR Den 12. maj 1845 . NOPE AR STINN KS AO MN Seretse Mejer Sä rss ER esi oe ere Jo RENSA Hen. (oktober! [845 eascdterosngue Jr BOR] ana RSA GES ARE NN EN Ra REN Den 24. oktober 1849 Den 4. januari 1851 Den 28. november 1851 IN ORYS2 KASUS VI ILO OD rese aret este sele SSAT ER sjöresa) AA ANes ale KART AT; KANIN SAT Soc eielelotbl orm need Selene Slet ehle eefi enter ST EKA reale ne tl tHåörtsmart fn Warrant vidd | TAGE 105 ner ad Ak ON EEE TI M alk Vurtoradea BE JA .: EKA Pun NL ev ja . EH i vat ökar ER OR stordåd rasrmöt st JB äl vanära SA Inledning. Några månader efter det Ewert Julius Bonsdorff nämnts till adjunkt i aratomi och fysiologi vid Helsingfors universitet, anträdde han hösten 1838, åtföljd af sin unga maka, en färd till Stockholm för att under Anders Retzius studera anatomi. Denna färd skulle icke allenast för Bonsdorff sjelf, utan ock för vår hela medicinska utveckling blifva af mycket stor betydelse. På denna tid var nämligen det naturfilosofiska be- traktelsesättet, sådant det utvecklats af Hwasser och i anslutning till denne förkunnats af Ilmoni, väsentligen förherrskande vid vår medicinska fakultet, och de i mot- satt riktning gående åskådningarna, som representerades af lärarne i kirurgi, kunde endast i jämförelsevis ringa grad göra sig gällande. Såsom Bonsdorffs specimina för doktorsgraden och för anatomie adjunkturen ådagalägga, hade också han omfat- tat de gällande lärorna; verkliga anatomiska studier voro honom fullkomligt fremmande och hade icke tillvunnit sig hans intresse. Att hans håg, trots alla »naturfilosofiska grubblerier» dock afgjordt låg åt exakt forskning i naturen, derom 6 vittnar det sätt, hvarpå han vid sin ankomst till Stock- holm presenterade sig för Anders Retzius. Utan att tala om att han var medicine doktor och universitets adjunkt, uppträdde han helt enkelt såsom medicine studerande, såsom nybörjare. Och då Retzius längre fram fick veta, huru långt Bonsdorff verkligen hunnit, och förebrådde honom att han seglat under falsk flagg, svarade denne, att så ingalunda var fallet, ty studerande är jag och studerande kommer jag att förblifva så länge jag lefver. Faktiskt behöfves det endast att Bonsdorffs blick riktades på en verklig naturforskning, för att han med hela sin starka energi skulle egna sig häråt. Sålunda blef Bonsdorff banbrytaren för anatomiens studium i Helsingfors, på samma gång han också vardt den, som här införde en vetenskaplig forskning inom medicinen. Under ett helt läseår vistades Bonsdorff i Stockholm och knöt under denna tid ett nära vänskapsband såväl med sin store lärare, som med flere andra af den tidens mest framstående representanter för den svenska medici- nen, såsom Retzius” svåger P. F. Wahlberg, professor i naturalhistoria vid Karolinska institutet, senare svenska vetenskapsakademiens ständige sekreterare, Magnus Huss, den kliniska undervisningens grundläggare 1 Sverige, Magnus Retzius, professor i obstetrik vid Karolinska institutet, m. fl. Återkommen till hemlandet, riktade Bonsdorff i början af juni månad 1839 till Anders Retzius ett af den varmaste tacksamhet dikteradt bref. Dermed inleddes mellan dem en brefvexling, som varade så länge Retzius lefde. Dennes sista skrifvelse till Bonsdorff är daterad den 20. december 1859, endast få månader före Retzius' bortgång. Bidrag. t. känned. af Finl. | Af Retzius” bref till Bonsdorff äro 51 bevarade +) och 14 offentliggjorda i den af hans son Gustaf Retzius år 1902 i Stockholm utgifna samlingen Skrifter 1 skilda ämnen jämte några bref af Anders Retzius. Det lider intet tvifvel, att ju Bonsdorff skref åtminstone lika många bref till Retzius. Af dessa finnas numera lik- visst endast 14 i behåll. Det har synts mig vara skäl att äfven dessa bref delgifvas offentligheten, enär de såväl i och för sig erbjuda rätt stort intresse, som ock bilda ett värdefullt komplement till de redan tryckta brefven af Retzius. Till deras n. v. egare, professorn E. G. Palmén ber jag få uttrycka min tacksamhet för tillståndet att publicera dem. Brefvexlingen mellan Anders Retzius och Bonsdorff är främst derigenom tilldragande, att den utgör ett så vackert uttryck för lärjungens oinskränkta och varma hängifvenhet för sin lärare äfvensom för den senares vänskap för lärjungen samt hans lifliga deltagande i dennes alla sträfvanden och hans höga uppskattning af dennes vetenskapliga alstring. Allt efter som åren skrida framåt, blir förhållandet mellan de två lärarne och forskarne allt innerligare, och det är nog icke någon vanlig fras, då Retzius afslutar ett bref (den 10. februari 1856) med orden: »Den Högstes välsignelse önskar din tillgifne vän», +) För olika år fördela sig dessa bref sålunda: 1842 (1), 1843 (2), 1844 (1), 1845 (2), 1847 (2), 1848 (4), 1849 (2), 1850 (4), 1851 (2), 1852 (1), 1853 (4), 1854 (4), 1855 (4), 1856 (6), 1857 (6), 1858 (4), 1859 (2). Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 8 eller då han en annan gång skrifver: »I september väntar jag dig här. — Gud välsigne dig» (den 5. augusti 1856). I brefven beröras främst frågor af vetenskaplig art och spörsmål, som hänföra sig till undervisningen i anatomi. Under upprepande och åter upprepande af sin tack- samhet mot Retzius för den riktning, denne gifvit hans lif, redogör Bonsdorff för fortgången af sina vetenskapliga undersökningar, för sin undervisning, sitt museum, sina polemiker och sina rön såsom praktisk läkare och landt- brukare. Under många år vänder han sig allt emellanåt till Retzius för att få upplysningar beträffande litteratu- ren inom de speciela områden, han bearbetar, och äfven i många andra stycken är Retzius hans rådgivare och för- trogne. Å sin sida tröttnar Retzius aldrig att lemna Bonsdorff de af honom äskade upplysningarna, hvarjämte han på samma gång fäster hans uppmärksamhet vid ny-utkomna arbeten inom anatomien och fysiologien samt, naturligt- vis, äfven omtalar resultaten af egen forskning och berör händelser af betydelse inom den medicinska verlden i Sverige. Outtröttlig är Retzius, då det gäller att för Bonsdorffs räkning utföra allehanda uppdrag, från anskaffande af ny litteratur — den tidens finska bokhandlare synas hafva varit mer än lofligt omöjliga — till ombesörjande af instrument och frön från Stockholm, liqvidering af räk- ningar, förmedling af naturalie-utbyte med svenska for- skare, mottagande af sändningar från utlandet till Bons- dorff och dessas expediering till Finland, m. m., m. m. Ett stående ämne i korrespondensen bildar kraniolo- gien; och i en eller annan form återkommer i de flesta Bidrag t. känned. af Finl. af Retzius” bref hans praeterea censeo: »glöm ej att samla materialier för etnologien, om tillfälle erbjuder sig». Denna maning förklingade icke ohörd, och Bonsdorff sökte på allt sätt tillmötesgå vännens önskningar, på samma gång han också vinnlade sig om att i Helsingfors åstadkomma en möjligast riklig samling af raskranier. Med hvilket intresse följer icke Retzius med sin forne lärjunges fortsatta verksamhet; med hvilken glädje helsar han icke Bonsdorffs vetenskapliga resultat, och med hvilket oförstäldt nöje omtalar han icke att han sjelf eller någon annan i svenska vetenskapliga samfund redogjort för Bonsdorffs arbeten! Detta hindrar dock icke Retzius från att i sina bref till Bonsdorff rikta dennes uppmärksamhet också på en del ofullkomligheter och brister, vid hvilka han fäst sig. Men det är icke allenast den gamle läraren, som här har ordet, och det räcker icke länge innan Retzius i Bons- dorff ser kollegan, embetsbrodern, på hvars uttalanden i vetenskapliga ting han sätter värde. Sålunda säger han redan i bref af den 2. oktober 1843 sig längta att höra hvad Bonsdorff har att yttra angående afhandlingen om nordboarnes kranier, hvarvid han tillägger de beteck- nande orden: »jag önskar sträng kritik». För att i någon mån fullständiga den bild, Bonsdorffs bref lemna, har jag i anslutning till dem meddelat kort- fattande sammandrag af Retzius” bref, hvarvid jag, utom de i tryck utkomna brefven, till mitt förfogande haft en afskrift af hela samlingen, som utfördes då år 1899 genom Nat. o. Folk, H. 78, N:o G. 10 öfverenskommelse med Bonsdorffs släktingar ett utbyte af original brefven egde rum, sålunda att Retzius” bref tillstäldes svenska vetenskapsakademien och Bonsdorffs öfverlemnades till professor J. A. Palmén. Ehuru denna afskrift tyvärr icke är alldeles exakt, torde dock i det följande fel af någon betydelse icke hafva insmugit sig. Bidrag t. känned, af Finl. Bref från Ewert Julius Bonsdorff till Anders Retzius. Widterfarne Herr Professor! Sedan jag småningom nu kommit till någon ro efter mångfaldiga bestyr, som helt och hållet upptogo min tid wid min återkomst hem, tager jag mig friheten att ännu hos Herr Professoren aflägga min ödmjukaste tacksägelse för den godhet Herr Professoren bewisat oss under wår särdeles angenäma wistelse i Stockholm, hvilken altid kommer för oss att blifva ett kärt minne. Ehuru jag icke kan neka att jag med ett wisst nöje återwände hem, erfor jag likwäl att jag med mycket saknad anträdde denna resa, emedan dermed war förknippad den hårda nödvändigheten att skiljas wid Herr Professoren och flere andra, som med så utomordentlig godhet och wänskap omfattade oss, då wi, såsom främlingar, anlände till Swerige. Detta godhets- fulla bemötande har gjort ett ganska djupt intryck på oss, och minnet af denna wår ytterst angenäma wistelse i Stockholm kommer att, åtföljdt af en werkelig saknad, fortfara oafbrutet. Särskild står jag i mycken förbindelse hos Herr Professoren för de upplysningar Herr Professoren Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 12 godhetsfullt meddelat mig in anatomicis, äfvensom för de intressanta föreläsningar jag en tid haft lyckan att åhöra i Herr Professorens auditorium, der jag inhämtat det rätta sättet att bibringa auditorerne den anatomiska kunskapsgrenen. Genom det af Herr Professoren begagna- de lefvande föredraget, wida skiljdt ifrån det döda före- draget af samma wetenskap, öfligt wid universiteterne, har jag kommit till medwetande af, huru origtigt denna wetenskap i en föreläsning wid universitetet bibringas auditorerne till föga fromma, i afseende å förökandet och stadgandet af deras kunskaper härutinnan, och skall redan i höst begynna med en lika method wid wårt uni- versitet, ehuru flere år torde åtgå för mig att kunna göra detta med någorlunda praecision och klarhet. Professor Ursin har nemligen nu den 1 Junii blifwit för 3 års tid wald till Rector wid universitetet och jag i följe deraf förordnad att under hans Rectorat bestrida Professorens åligganden; ehuru jag sjelf kännes wid min svaghet (och hvilken, som afhört Herr Professoren, skall icke känna sin egen tomhet?) är jag dock dermed belåten, att i god tid få besörja detta, ty docendo discimus. Till följe af denna händelsernes gång passade det mig särdeles wäl att under loppet af sidst förledne winter få gå i Herr Professorens oförgätliga skola. En ledsamhet för mig har likväl inträffat genom Ursins utwäljande till Rector, neml. att jag icke i höst kan erhålla permission att åter företaga en resa till Stockholm och Köpenhamn, och detta kostar werkeligen på mig, dock måste jag trösta mig med hoppet att få göra denna resa så snart tillfälle till permission yppas. — Herr Professoren torde wäl af Fritze & Bagge redan hafva erhållit den Engelska upplagan af Grants Bidrag t. känned. af Finl. 13 comparativa anatomie hvilken tillsändes mig just i det ögonblick då jag skulle gå om bord, till följe hwaraf jag, då skillnaden i priset icke war någon, tog mig friheten att medtaga Herr Professorens tyska Exemplar, som nu kommer mig särdeles wäl till pass. Sålunda fattade jag åtminstone Herr Professorens mening, att jag skulle få medtaga Herr Professorens exemplar, om jag kunde för Herr Professorens Rkng anskaffa det Engelska exem- plaret, och skillnaden i priset icke wore betydlig. Ännu har jag icke kommit i tillfälle att arbeta i comparativa anatomien, emedan jag icke ännu här på landet kommit i ordning, men längtar derefter med mycken otålighet. — För de särskildt wälkomna wäxterne, hvilka jag erhöll af Herr Professoren, får jag härhos äfven aflägga min ödmju- kaste tacksägelse, jemte den anmälan att de alla gått på och frodas, hvilket synnerligen fröjdat mitt sinne. Här på landet hör man intet nytt, hvarföre jag slutar med framförande af min hustrus hjerteliga helsning till Herr Professoren och Professorskan samt Professor Wahlbergs, Lifmedicus Retzius och Huss, hvarutinnan jag af själ och hjerta förenar mig, städse tecknande Herr Professorens ödmjukaste Tjenare Ewert Bonsdorff. Ericsberg i Uskela den 10 Junii 1839. Till följd af Herr Lifmedici Retzii utomordentliga godhet emot oss under min hustrus sjukdom kan jag icke underlåta att bedja Herr Professoren godhetsfullt om- nämna, det min hustru efter en weckas wistelse på landet kände sig fullkomligen restituerad till sina krafter. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 14 Denna skrifvelse besvarades af Retzius den 16. juli 1839, men hvarken detta bref eller Retzius” svar under åren 1839—1841 finnas numera i behåll. (Slutet af juli 1839) Widterfarne Herr Professor! För det mig oändeligen wälkomna och wänskapsfulla brefvet, af den 16 dennes, skrifvet af Herr Professorens för mig dyrbara hand, får jag aflägga min ödmjukaste och upprigtigaste tacksägelse, samt tillika uttrycka min och min Hustrus fägnad öfver att derigenom blifva förwissade om att hälsotillståndet inom Herr Professorens famille warit godt, likasom det war smärtande att få höra det Herr Lifmedici Retzii fru warit af en så ledsam sjukdom beswärad såsom mjältsjukan. Wi hoppas likväl af själ och hjerta att detta måtte snart hafva sin öfvergång; ty den förbindelse i hvilken wi stå till Herr Lifmedicus Retzius för hans beswär wid min Hustrus sjukdom gör att wi med största nöje emottaga hugnande underrättelser om honom och hans famille, likasom motsatsen äger rum då underrättelserne äro motsatta. — Intressant war det i högsta grad att få höra det Cytoblasternes uppfinnare genom sin genialiska och intressanta afhandling fram- kallat store män såsom Mueller m. fl. att wända sina forskningar åt den harmonie, som äger rum emellan wäxternes och djurens evolution, som hittils warit med en slöja öfverdragen, och hwem kan inse hvart sluteligen det menskliga snillet intränger, då denna naturens dju- paste hemlighet redan håller på att afslöjas. Med skäl kan Bidrag t. känned. af Finl. 13 man wäl wänta af en Mueller, som stödjer sig på facta och icke på Grillfängerier, att ett stort ljus skall utbredas i denna hemlighetsfulla del af physiologien. Märkwär- digt är det huru snart män uppstå för att bearbeta en sak widare, blott någon gör början. Oändeligen intressant wore det att kunna följa med härutinnan, men mina ringa krafter räcka icke till att ens på afstånd ytligt få betrakta detta, roligt skall det emedlertid blifva, då jag kan få de böcker Herr Professoren godhetsfullt uppgifvit såsom nyligen utkomna i denna wäg, att se de nya upptäckterne i denna wäg. Troligen är der äfven upptaget methoden huru man skall bära sig åt wid dylika undersökningar. Månne jag kunde få dem af Fritze och Bagge ännu i höst, i fall Herr Professoren icke misstycker min ödmjuka anhållan, wore densamma att genom bemälde Bokhandlare kunna erhålla desamma. Jag skrifver wäl med denna post till Fritze och Bagge, men emedan jag icke precis känner titteln kan jag ej directe requirera dem. Wid- kommande Grant Outlines of comparative Anatomy har det rätt mycket chagrinerat att den icke war complett. Den tyska slutar i 4:de afdelningen med lymphatiska kärlen hos carnivora likaledes midt i meningen, så att den icke torde hafva warit complett utkommen då dessa 4 Abtheilungen erhöllos och sidsta pag. nummern är 520. Beträffande liquiden har jag hos Fritze och Bagge alla- redan liquiderat det Engelska exemplaret såsom complett och tog mig derföre friheten att medtaga det Tyska exemplaret som Herr Professoren lemnat mig, ehuru det- sama redan war aflaggdt för att tillställas Herr Professo- ren. Just då vi skulle gå om bord skickades det Engelska exemplaret till mig jemte Rkng, hvilken jag betalte med Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 16 tillsägelse att tillställa det Engelska exemplaret Herr Professoren. Ett complett exemplar skall wisserligen af dem anskaffas, men will Herr Professoren hafva sin Tyska tillbaka, så är jag, då jag får höra det, så willig som skyldig att tillställa Herr Professoren densamma. Jag hoppas emedlertid och anhåller derom på det för bind- ligaste att, i fall missförstånd härutinnan ägt rum å min sida, Herr Professoren godhetsfullt icke wille anse det jag med uppsåt welat tillställa detta. Injections sprutan har jag erhållit af Littman och har warit ganska nöjd med densamma, ehuru sjelfva rören icke äro ändamåls- enliga, men dessa rör får jag nog ändrade i Helsingfors. Intressant war det att få höra, det sammanträdet, som redan i wintras bedrefs, nu allaredan påstår i Göteborg), får se om dessa möten framdeles komma att fortfara. Widgående Microskopet som jag har af Schick har jag ej ännu försökt att begagna det emedan det är utlånt åt Intendenten Nordensköld som observerar de microscopiska djuren som Ehrenberg funnit i krita m. m., men fägnar mig åt tillfället jag derigenom har att litet fuska i micro- scopiska anatomien, hvilken jag genom Herr Professorens godhetsfulla omsorg fått lukta på under min särdeles angenäma wistelse i Stockholm, ty härutinnan hade jag icke det ringaste begrepp, och likwäl bearbetas anatomien för närvarande hufvudsakligen från det hållet. Då Herr Oberhäuser i Paris nu uppfunnit ett ännu bättre Micro- Scop, så wet man icke heller härutinnan någon gräns för den menskliga uppfinnings förmågan. Herr Professoren bedjer mig lemna några upplysningar om Crusell som upp- funnit ett sätt att medelst galvanismen bota Stricturer i urinröret, och beträffande honom kan jag genast swara Bidrag t. känned. af Fin). Il att han icke är fullkomligen sui juris, men har en gräseli- gen hög tanke om sig. Han har haft mycken otur med sitt strictur förslag; ty han inlemnade först sin afhandling härutinnan till den nyligen inrättade Finska så kallade Wetenskaps Societeten för att införas i dess blifvande handlingar, men möttes der af ett bestämdt improbatur och fick sitt snille foster sålunda till sig återskickadt. Uppbragt öfver detta missöde som träffat hans wärdiga afkomma skall han hafva skickat detsamma till Froriep jemte anhållan att hans afhandling måtte införas i Frorieps Notizen, jag känner dock icke hvad utgång detta haft ?). Det är likwäl icke blott Stricturer utan äfven alla slags rötsår, som han will curera med Galvanismen. I härwarande tidningar har han anoncerat sig såsom den der säkert kurerar alla slags öronsjukdomar säkert med Galvanismen?), så att hela mannen wäl sluteligen i sin ifver blir en Gal- vanisk stapel dock utan någon kraft och werkan, ty här är han föremål för allas gäckeri, och för öfrigt en practicus i Helsingfors som saknar alla patienter. Då han skulle rusta sig till Licentiat examen blef hans Specimen pro Licentiatura improberadt och han sålunda repulserad, hvilket ganska sällan inträffar, emedan det brukats att Professorerne i tysthet tillsäga dem som utan framgång i åratal tuggat och idislat medicinen utan någon fromma, att sluta. Likwäl skall Crusell nu i sidsta winter gjort ett annat försök och då blifvit släppt genom Licentiaturen, men tillika blifvit underrättad derom att Han aldrig kunde erhålla någon medicinsk tjenst i landet, hvarföre han nu kallar sig practicus i Helsingfors. Jag kunde skrifva ett helt arkt fullt om hans dater, men will ej trötta Herr Professoren, blott det will jag ännu tillägga att han Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 2 18 för ett år sedan såsom Medicinae Candidat införde i tid- ningarne ett förslag att begagna en speldosa såsom stetho- scop, sålunda att den, då den spelade, sattes omedelbart på den del af kroppen som man wille undersöka. Med ett ord en större narr och Egoist finnes icke i naturen. — Min hustru nedkom lyckligt och hastigt med en dotter den 19 dennes och befinner sig ganska wäl för det när- warande, hvarom min ödmjuka anhållan wore att Pro- fessorskan blefve underrättad. Förlossningsarbetet warade icke mer än en timme så att jag måtte träda till Barn- morske kallet, och är för det närwarande synnerligen för- nöjd öfver den lyckliga utgången. Sålunda gick Hussens för min hustru yttrade önskan, att hon måtte nedkomma med en flicka, i fullbordan. Jag för min del har fägnat mig öfver att de wäxter jag erhöll med mig ifrån Stock- holm såsom Oxalis esculenta, Sparris och körsbärsbönor m. m. särdeles wäl frodats i min trädgård, hvilkens arran- gerande under min brunnscur, som jag denna sommar genomgått, warit mitt synnerliga nöje och utgjort min trefnad. Hwart enda frö derstädes har jag sjelf nedlagt, för att njuta werkelig tillfredsställelse af att se dem frodas. Snart är min brunnscur slut, så att jag åter kan begynna med att arbeta på min kammare och praeparera mig till mina lectioner i höst. Kan jag så kommer jag wäl i höst på ett ryck till Stockholm som jag redan saknat. Min Hustru anhåller om sina hjerteliga helsningar till Herr Professoren och Professorskan samt Lifmedicus Retzius och Huss m. fl. hvarutinnan jag lika hjerteligt förenar mig, hvarhos jag här äran att med den fullkomligaste högakt- ning teckna Herr Professorens ödmjukaste Tjenare Ewert Bonsdorff. Bidrag. t. känned, af Finl. 19 Widterfarne Herr Professor! På det aldra förbindligaste får jag hos Herr Professoren aflägga min tacksamhet för de 3:ne disputationerne af Gaedeschens, Barkow och Schmalz, hvilka jag redan för en tid sedan under min wistelse på landet hade nöjet att emottaga, jemte den af mig glömda Webers anatomia comp. n. sympath. Detta ytterligare bevis på Herr Professorens fortfarande godhet emot mig har djupt fästat sig i mitt sinne; likasom den sednast passerade wintern i Stockholm, då jag dageligen erfor bewis af Herr Professorens godhet emot en novitius såsom jag, alltid skall för mig wara ett kärt minne. Hela sommaren wistades jag på landet, men fick i ansende till den stora sjuklighet, som grasserade derstädes och i kringliggande socknar, ganska litet njuta af den ro jag sökte på landet, hvarföre jag åter nu med nöje inflyttat till universitetet för att få begynna mina studier. Likwäl får jag, då genom det inträffade Rectors walet Anatomiae och Physiologiae Professions göromål åligga mig utan något biträde, mycket att göra, heldst den i wår till- ämnade Doctors Promotion förorsakar många examina och tentamina inom den Medicinska Fakulteten. Framför allt är det mig obehagligt att genom den inträffade förändrin- gen nödgas examinera många Licentiater, hvilka till största delen äro mina kamrater och af hvilka en del begynte att studera medicin förr än jag. För att hafva ryggen fri har jag beslutat att strängt följa en princip och i afseende å Licentiaterne följa den princip Ursin följt wid sina tentamina, för likformighetens skull wid Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 20 den skeende promotion. Annat är åter fallet med dem som taga Candidat examen af hvilka jag ämnar fordra enligt min egen princip, till följe af hvilken jag ämnar fästa särdeles wigt wid deras anatomiska underbyggnad, emedan anatomien likwäl måste betraktas såsom grund- walen för Physiologien och den som är in anatomicis ver- satus nog snart arbetar sig in i physiologien. I afseende å mina föreläsningar har jag under hösten för att få rådrum ämnat läsa i Osteologien och Syndesmologien. — Några tandpraeparater har jag förfärdigat under sommaren af åtskilliga djur men har ännu icke hunnit betrakta dem i microscopet, emedan jag nu warit sysselsatt med att flytta in i ett annat logis, och skall wid tillfälle utbedja mig att få sända några till Herr Professoren. Ehuru ännu ickei ordning och omgifven af 1000:de bestyr har jag lik wäl begagnat tillfället som erbjudit sig att uppwakta Herr Professoren med några rader och tillika afsända en pels för wistelsen på anatomie salen 1 winter jemte ett par morgon stöflar i den förtröstan att Herr Professoren icke illa upptager detta som jag nu i hast öfverkommit. Jag erinrade mig neml. att Herr Professoren wid något till- fälle yttrade sig behöfva en slik pels på anatomie salen. Likaså afsänder jag med samma lägenhet neml. Studeran- den Collan några insecter till Herr Professor Wahlberg hvilka jag knapt torde hinna förteckna. Jag skulle wäl hafva haft och lofvade äfven sända flere, men min insect- samling har jag icke ännu flyttat och en del äro ännu på landet så att jag kunnat skicka alla. Wid första till- fälle skall jag likwäl complettera sändningen. Min ödmjuka anhållan wore det Herr Professoren godhetsfullt wille ursägta mig hos Professor Wahlberg för denna halfva Bidrag t. känned. af Finl. 21 sändning. Tiden är för mig nu så upptagen att jag ej hinner widare. Min hustru, som mår wäl och jämte mig med största förnöjelse och saknad tänker på wår agreabla wistelse i Stockholm, anhåller om sina hjerteliga helsningar till Herr Professoren och Professorskan jämte lilla Betty och Wilhelm, äfven Professor Wahlbergs, Lifmedicus Retzius, Huss och öfrige, hvari jag af själ och hjerta förenar mig städse med den fullkomligaste högaktning tecknande widterfarne Herr Professorens ödmjukaste Tjenare Ewert Bonsdorff. Helsingfors den 6 Oktober 1839. Hjerteliga helsningar till Professor Wahlberg med underrättelse att alla de bön sorter, jag af honom erhållit, gifvit rik skörd, likaså Oxalis esculenta. Rosa bicolor och den andra krypwäxten, jag erhöll af Herr Professoren, hafva äfven gått särdeles wäl, till min synnerliga för- nöjelse emedan jag betraktar dem såsom ett särdeles kärt minne af wistelsen i Stockholm. Sparris bönorna äro alldeles ypperliga och hafva äfven af oss i sommar blifvit begagnade såsom Sparris. Wäxten har här wäckt stort deltagande. Har Fritze et Bagge lemnat Herr Professoren ett complett exemplar af Grant? Denna affaire har bekymrat mig om jag derigenom spelt Herr Professoren ett spratt emot min wilja. Månne han framdeles will reqvirera böcker äfven för min Rkng; ty nu är jag desperat på wåra bokhandlare emedan jag ej ännu fått en reqvisition som jag gjorde i sidsta Höstas. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. bo [NA 4. Helsingfors den 28 Februarii 1841. Widterfarne Herr Professor! Lång tid har förflutit sedan jag sednast tog mig fri- heten att med en skrifvelse uppwakta Herr Professoren, och hwad särskild Professor Wahlberg widkommer är jag i stor förlägenhet, derföre att jag icke sistlidne Sommar uppwaktade honom med den af mig utlofvade remissen af insecter. Ehuru jag wisserligen måste medgifva en försumlighet i detta hänseende har jag likwäl wigtiga ursägter att förebära; ty min mening war att sedan bullret i anledning af Universitetets Jubelfest och de mångfaldiga promotionerna upphört, ställa en remiss af insecter i ord- ning för Herr Professor Wahlbergs Rkng, men just under påstående högtidligheter nedlade min högt älskade Fader ?) sin wandringsstaf, och denna tilldragelse, som inträffade under det jag war 1 Helsingfors, bragte mig att glömma så wäl den tillämnade remissen, som hela min för somma- ren utstakade arbetsplan i anatomiskt hänseende ramlade öfverända. Jag anhåller således hos Herr Professoren på det förbindligaste och ödmjukaste att för min ådagalagda försumlighet frambära min ursägt hos Prof. W—g jemte försäkran att, om min redan ingifne ansökning om Pper- mission att i början af maj anträda en resa till det af mig redan länge saknade Stockholm bifalles 3), sjelf hämta densamma till honom i wår. — Under sidstförledne Höst Termin war jag på det strängaste sysselsatt emedan jag hade 4 publika och 2 privata Collegie timmar i weckan att sörja för, utom 27 anatomie Studerande som i blotta repetitioner å deras praeparater borttog för mig 2 till 3 Bidrag t. känned. af Finl. 23 timmar hvarje dag. Organisering af en praeparatsamling har uteslutande upptagit min öfriga tid och jag har äfven haft det nöjet att få 154 praeparater färdiga deribland mest i comparativa osteologien och något i neurologien. Så har jag förfärdigat 22 skelett af däggande djur; 27 fåglar, dessutom litet af alla de öfriga Classerne af vertebrerade djur. Några ganska wackra fisk skelett har jag äfven förfärdigat sålunda att jag lossat alla, äfven hufvudets ben, ifrån sina föreningar och sedermera med wirade messingstrådar förenat dem i sitt naturliga läge. Fisk skeletten taga sig särdeles wäl ut, så att jag warit med dem ganska nöjd, ehuru ett sålunda förfärdigadt skelett tager mycken tid i anspråk. Emedan jag ensam förfärdigat alla mina skelett och haft mera att förfärdiga än tiden skulle hafva medgifvit, har jag hittat på några ginwägar som kommit mig särdeles wäl till pass. Jag har NB macererat benen 1 warm lösning af Potaska några dagar och sedermera ingnidit Chlorkalk i desamma. Medelst denna method fick jag 1 ordning ett skelett af en häst på 4 weckar och det så hvitt det någonsin kan blifva. Mindre djur åter blöter jag äfven i Potask lösning i 3 a 4 dagar, och ingnider sedermera torr Chlorkalk långs rygg- raden och de öfriga benen utom refbens bråsken samt fuktar dem med litet vatten, då benen efter 3 a 4 timmar äro så hvita att desamme sedan de blifvit sköljda i rent watten genast kunnat ställas upp. Sedan jag nu fått litet mera wana härmed sjelf och äfven instruerat en karl, som på min begäran blifvit antagen till extra waktmästare wid anatomie salen, emedan den gamla waktmästaren är en odugling af första rangen, hoppas jag det skall gå framåt med stora steg. Äfven yngre mennisko hufvud- Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 24 skallar har jag lyckats spränga med mejsel så att jag nu har i samlingen 4 sådana sprängda cranier der alla ossa cranii och faciei äro särdeles wäl bibehållne. Af ett nyfödt barn har jag utmejslat ryggmärgen jemte medulla oblon- gata och derifrån utgående nerver samt stammen af hela sympathicus för att wisa sympathiska nervens föreningar med spinal nerverna och cerebral nerverna, samt utspännt alltsammans på en glas skifva der jag borrat några och 50 hål enligt samma method som jag lärde mig af Herr Professoren. Likwäl har det lyckats mig att med wida mindre arbete få hål i glaset, då jag 1 stället för att fukta orafstickeln med olja dertill begagnat en lösning af Cam- phert i Terpenthin. Har Herr Professoren i sin samling skelett af Mustela Lutreola? Finnes den ej skall jag utbedja mig att få lemna Herr Professoren skelettet deraf; ty jag har lyckats erhålla 2 hela exemplar af nämnde djur och skulle finna ett särdeles nöje i att lemna Herr Professoren det ena. Likaså skulle det wara mig ett nöje att få lemna ett på ofvan anfördt sätt förfärdigadt fisk hufvud, om Herr Professoren will hafwa det. — Med särdeles nöje har jag läst Herr Professorens afhandling om Gangl. ciliare och sphaenopalatinum hos hästen ') och på ett fårhufvud undersökt sympathiska nervens föreningar med cerebral nerverne samt der med största nöje sett de gråa trådarnes förlopp i de hvita cerebral nerverne. En omständighet har härvid förundrat mig neml. att utom gangl. sphaenopalatinum och oticum samt ciliare här äfven finnas 2 ganglier af hvilka det ena ligger på roten af tuba Eustachiana cartilaginea, samt härifrån skickar en gangliös tråd till stammen af facialis, 2 trådar till det inre af örat, en tråd till ganglion Gasseri och ännu Bidrag t. känned. af Finl. 25 en tråd liknande vidianus profundus hos menniskan till ganglion sphaenopalatinum; det andra gangliet ligger på sidan af sella turcica straxt under 6:te nerv paret med hvilket det nära sammanhänger. Härifrån går en tråd till gangl. sphaenopalatinum en till gangl. ciliare och såsom jag tycker men ej är alldeles säker uppå en grå tråd som går långs 1:sta gren af trigeminus genom ganglion Gasseri till det å tuba Eustachii belägna gangliet, samt ännu en tråd inåt ögonhålan som jag ej ännu förföljt. Wågar jag hos Herr Professoren anhålla att få weta om desse 2:ne ganglier äro beskrefne eller icke, jag har emellertid låtit Wright härstädes afteckna praeparatet. Tillika skulle jag anhålla ödmjukast att få weta om någon skrifvit om sympathiska nervens föreningar med cerebral nerverna hos djur och hvilken eller hvilka man har härutinnan att rådfråga sig. I Webers anatomia comparata n. symp. förekommer detta icke. I wetenskaps academiens handl. för år 1826 omtalar Herr Professoren flere ganglia sphaenopalatina hos hästen. Månne det beskrifna gangliet på sidan af sella turcica wore ett sådant? Jag har tänkt begynna med under- sökningar härutinnan och gifva ut något arbete i den wägen om det ej redan förut är speciellt afhandladt. Jag har redan lagt in om permission att, med första ifrån Åbo i wår afgående ångfartyg, få fara till Stockholm i fall Herr Professoren finnes i Stockholm då, wågar jag äfven anhålla om underrättelse härutinnan; ty finnes Herr Professoren icke då i Stockholm utan på någon resa, wore min resa förgäfves och inhiberas i sådant fall. Jag har en obeskriflig längtan att återse Stockholm och träffa Herr Professoren, hos hvilken jag står i en sådan förbindelse, ty af Herr Professoren har jag fått det af- Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 26 gjordaste intresse för anatomiska undersökningar, hvilket jag icke förr hade. Cranier skola af mig medtagas i fall jag kommer, för Herr Professorens Rkng, och hoppas jag erhålla swenska hufvudskallar, som Herr Professoren kan ifrån sin wackra samling umbära. Jag har redan för länge upptagit Herr Professorens dyrbara tid med genom- ögnandet af dessa rader och will jag derföre nu upphöra och framföra min Hustrus hjerteligaste helsningar till Herr Professoren och Professorskan, samt Professor Wahl- bergs, Lifmedicus Retzius och Huss hvarutinnan jag lika warmt och uppriktigt förenar mig, jemte särskilda hels- ningar till Sundewall och öfriga bekanta, städse med den oinskränktaste högaktning, tecknande Herr Professorens ödmjukaste tjenare Ewert Bonsdorff. En i hast sammanrafsad planche af de i fårhufvudet beskrefne ganglierne med sina föreningstrådar medföljer. Bidrag t. känned. af Finl. - 2. Högädle och Widterfarne Herr Professor! Redan långt före detta har jag längtat att uppwakta Herr Professoren med en skrifvelse för att dymedelst likasom försätta mig 1 Herr Professorens närhet, men de mångfaldiga och under påstående Läse- Termin påträngande göromålen hafva lagt hinder i wägen, heldst jag icke egentligen haft något att fråga Herr Professoren. Af sådan anledning har jag äfven ansett min skyldighet wara att icke taga Herr Professorens af göromål nog upp- tagne tid i anspråk, medelst genomögnandet af ett bref. Längre har jag likväl icke kunnat afhålla mig från nöjet att uppvakta Herr Professoren och begagnar jag i anled- ning af det nyligen ingångna året tillfället att af allt hjerta önska Herr Professoren och dess Famille en god fortsättning af det nya året, om eljest, såsom jag hoppas, början warit god. Med werkelig känsla och hänförelse, till följe af mina stora förbindelser till Herr Professoren framför jag denna min önskan. — En sak hvilar likwäl tungt på mitt sinne neml. att jag försummade mig att med det i sidsta höst sednast härifrån afgående ångfartyg till Herr Professoren afsända Bendzs afhandl. om Gangl. otic. etc. som Herr Professoren så godhetsfullt behagade låna mig wid mitt sednaste besök i Stockholm. Härföre har jag gjort mig stora förebråelser, särdeles om Herr Professoren under tiden behöft den. Behöfver Herr Pro- fessoren densamma före wåren är jag så willig som skyldig att med mmosten afsända densamma till Herr Professoren, på det förbindligaste och ödmjukaste anhåller jag emeller- tid om Herr Professorens öfverseende med mig i detta Nat. o. Folk, H: 78, N:o 6. 28 afseende, men afhandlingen intresserade mig på det högsta hvarföre jag önskade hålla den i det längsta och misstog mig om ångfartygets sidsta afresa härifrån. — Den nu ingångna academiska Läse-Termin härstädes begynnte redan den 15:te dennes, men först den 20:de har jag ämnat begynna mina föreläsningar. Under loppet af denna termin har jag ämnat fortsätta med nerv syste- mets physiologie och sluta läran om nerv systemet med en framställning af hjernan. Dessa lectioner upptaga de wanliga 4 dagarne i weckan, 2 dagar i weckan har jag åter ämnat läsa öfver comparativa osteologien. — Under den sednare hälften af sidsta termin och hela mellan termin har jag hållit på att sätta Etiquetter å alla praeparater i samlingen, samt öfver dem uppgöra en catalog. Särdeles belåten är jag med uppställningen ehuru localen är sär- deles trång. Under loppet af året har samlingen af mig blifvit förökad med 192 praeparater deribland till det mesta skeletter af mammalier, fåglar och fiskar, hvilka sednare isynnerhet intresserat mig, äfven några praeparater öfver de comparativa cerebral nerverne har jag nu upp- ställda. De korta dagarne under hösten hafva icke med- gifvit tid till nervpraeparerimg, men hela denna termin har jag i stället ämnat sysselsätta mig endast med neuro- tomien och speciellt djurs cerebral nerver. — Ibland de nuwarande anatomiae studerandene finnas äfven flere som intressera mig företrädeswis genom sin förmåga att prae- parera nerver och dessa hafva äfven nu hunnit så långt med sin anatomie att de dels allaredan begynnt dels snart begynna med praeparering af cerebral nerverne. Mitt intresse för denna del af anatomien har äfven werkat på dem och jag wäntar mig mycket nöje häraf. Skulle jag Bidrag t. känned. af Finl. 29 till sommaren, då jag kommer till Stockholm, få något wackert dupplett exemplar af ett nervpraeparat skall jag härmed uppwakta Herr Professoren äfvensom med några Ryska cranier som jag redan har praeparerade för Herr Professorens Rkng. Önskar Herr Professoren ännu att erhålla finska cranier? Jag skall skrifva till Hueck i Dorpatt hvilken önskat härifrån erhålla veritabla finska cranier att han godhetsfullt wille lemna mig i utbyte några Esth- niska cranier. Får jag några af dem skall jag dela dem med Herr Professoren. — Ett project är nu å bane som på det högsta intresserar mig och enligt hvad det höres kommer det med all säkerhet att gå igenom i Senaten att neml. jag skulle få uppdrag att underwisa i Veterinair anatomien och Physiologien emot att arfwode motswa- rande ungefär 600 Rbl B:co 7). En anatomie sal kommer då att inrättas i ett rum inwid den förra anatomie salen så att hvardera afdelningens arbetare kunna comparera sina praeparater. Wäl får jag då påökning i mina göromål medelst 4 timmars lection till i weckan men då detta så mycket intresserar mig torde denna tillökning af arbete icke komma att blifva tryckande. I anledning af mina funderingar med de comparativa cerebral nerverne har jag ämnat mera speciellt än 1 de wanliga läroböckerne är fallet arbeta på en framställning af hufvudets särskilda ben hos wåra husdjur. Anser Herr Professoren ett sådant arbete löna mödan? Eller har någon, hvilket jag ej känner, redan i monographie behandlat detta? Törs jag af Herr IProfessoren anhålla om några rader såsom swar härå? Under loppet af denna termin neml. om aftnarne har jag ämnat företaga detta, emedan jag har färdiga praeparater härutinnan, men wäntar dermed intill dess jag får höra Nat. o. Folk, H.. 78, N:o 6. 30 Herr Professorens tanke. — Redan länge nog och mer än tillständigt warit har jag uppehållit Herr Professoren med genomläsandet af dessa rader, hvarföre jag ödmju- kast får bedja om ursäkt, och nu skall sluta med anhållan om hjerteliga helsningar från min Hustru och mig till Lifmedicus Retzius, Herr Professorens Fru, Professor Wahlbergs famille, och Huss, hvars uppsatser i Hygieia jag läst med synnerligt intresse, tecknande med oinskränkt högaktning Herr Professorens ödmjukaste tjenare Ewert Bonsdorff. H:fors den 17 Januarii 1842. P. S. Jag har genom Herr Trädgårdsmästaren Sten- berg, tror jag, erhållit en mycket fägnande remiss af åtskilliga träd och buskar, utan att få någon slags uppgift å min skuld för dessa träd, ifall Herr Professoren hört deraf eller får wid tillfälle höra deraf, skulle jag ödmjukast anhålla att häraf få del, då jag genast skall afsända pen- ningarne. Med anledning af detta bref framhåller Anders Retzius i början af mars 1842, att han »med innerligaste fägnad» från alla håll erfar att Bonsdorff »gör epok i sin vetenskap för det universi- tet han tillhör», och att »att han der så tillsägandes infört veten- skapen». Retzius inbjuder Bonsdorff ex officio till naturforskare- mötet i Stockholm s. å. 3) och ber honom taga med allt hvad vackert han utarbetat i den komparativa neurologien. Bendz” bok får Bonsdorff återställa efter som honom bäst och lägligast synes. Beträffande husdjurens ossa cranii hänvisar Retzius till sär- skilda arbeten af Gurlt, Meckel, Duvernoy o. a., men tror att om Bonsdorff ej gör sin bok alltför vidlyftig, utan så att den äfven kan begagnas af veterinärerna, densamma blir både nyttig, intressant och välkommen. 'Emellertid realiserade Bons- dorff aldrig sin plan. Bidrag t. känned. af Finl. 31 (Odateradt; senhösten 1842.) Heders Broder! På det förbindligaste får jag aflägga min ödmjukaste tacksägelse för den utmärkta godhet och wänskap jag sednast rönte af Bror och Brors estimabla famille. Led- samt war det för mig att icke, för mina enskilda affairers skulle hafva längre tid att wistas i Stockholm då jag dit återwände från Köpenhamn. Min första ankomst till H:fors war ganska swår och ännu swårare har jag haft att familiarisera mig med min nu öfvergifna ställning ?). Mina föreläsningar begynnte jag den 1 November och har nu i 2 weckors tid hållit på med utredandet af cellwäfna- dens anatomiska och physiologiska förhållande. Det genetiska wid cellwäfnaden har jag i synnerhet fästat mig wid med ett särdeles stort intresse och äfven för mina auditorer lyckats wisa särdeles tydligt Schleidens obser- vation af den vegetabiliska cellwäfnadens utweckling ur cytoblasten, hvaraf jag äfven nu har flere rätt wackra praeparater. Jag har ansett mig wid läran om cellwäfnaden böra fästa en särdeles wigt wid elementar cellerne, äfven- som elementar kornen och särskild lyckades det mig att wisa warcorpusclernes kärnor huru desamma skiljdes ifrån sjelfva warcorpusclerne. Då jag neml. wisade warcorpusclerne i microscopet kunde man ej å alla observera deras kärna. Men då litet utspädd ättiksyra tillsattes blefvo corpusclernes hinnor först genomskinliga och då såg man 2—4 särskilda elementar korn inom den- samma. Slutligen upplöstes hela hinnan så att sjelfva kornen sedermera förblefvo såsom återstod. Följden af Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 32 allt detta har warit att mina auditorer likasom jag sjelf warit belåten så att jag riktigt längtar efter den timme då jag åter får framställa celltheorien. Emedlertid synes mig att Henle har rätt då han bestrider allmängiltigheten af Schwanns theorie det elementar cellerne hos djur alla uppstå ifrån en kärna sålunda att granulär massa först afsättes omkr. nucleolus för att bilda cellkärnan ell. cytoblasten ifrån hvilken cellen sedermera utwecklas. Ty betraktar man, såsom allt skäl är för handen, en war- corpuscel såsom en cell så uppstår dess kärna uppenbart genom en conglomeration af 2—4 af de elementar korn som först enl. Vogel synas i det nybildade wattenklara waret, och omkr. denna kärna, sålunda uppkommen utan praeexistens af en nucleolus, bildas varcorpuscelens hinna. Min ödmjuka anhållan wore att wid något tillfälle af Bror få weta om Bror för att framställa swett kanalerne i huden jämte körteln macererar ett stycke hud i lösning af kolsyradt kali, äfvensom, genom hvilken maceration Bror skiljer de särskilda lagren af epidermis för att wisa dess fjäll ell. celler isolerade i microscopet. Jag har dess- utom warit strängt sysselsatt att praeparera de fiskar jag medhade från Götheborg. Sålunda har jag nu färdiga Långa 2 Gadus morrhua och 1 Gadus carbonarius alla med artificiella ligamenter. Hälge flundran gifver mig mycket arbete, genom det myckna fett som ingår i dess ben, och som fordrar en jämn maceration i Kali och hett watten, som jag ofta nödgats ombyta. Jag hoppas emedlertid få skelettet sålunda aldeles fritt från allt fett. Trichoechus är ock redan nästan färdig hvit som snö. Narvalen gifver mycket arbete, men blir en dyrbar pjes ty den är aldeles complett och ganska stor så att den framskjutande tanden Bidrag t. känned. af Finl. 33 är 3 14 alen lång. Om Instrument makar Stille ännu icke begynnt den stålspruta jag beställde hos honom skulle jag ej bry mig om densamma emedan jag får en sådan gjord här i H:fors och behöfver densamma i winter då jag begynner med injectionerne medelst Qvicksilfver Har han begynnt med den håller jag nog mitt örd. Anhållande om min hjerteliga compliment till Brors Fru, Lifmedicus Retzius, Prof:ne Huss och Wahlberg har jag äran med obegränsad högaktning teckna min Heders Broders ödmjukaste wän och tjenare Ewert Bonsdorff. Bror har wäl af unge Afzelius erhållit 33:16 B:co utgörande min ledamotsafgift engång för alla till Träd- gårdsföreningen. Får jag de begärda gräsfröna? Å de träd och buskar jag erhållit af Herr Stenberg har jag ej kunnat erhålla någon Rkng, så att jag skulle kunna skicka pengar. Kunde jag härå erhålla uppgift wore det wäl. I serien af Bonsdorffs bref till Retzius föreligger en lucka, som sträcker sig till maj 1845. Att korrespondensen dock under denna tid fortgick oafbrutet visa bref från Retzius af den 27. juni 1843 och den 17. januari 1844. I det förra yttrar sig Retzius med stort erkännande om Bons- dorffs »förträffliga och praktfulla» arbete om cerebralnerverna hos fåret 19), »Detta arbete gör dig och universitetet stor heder. — Vetenskapen gör detsamma varaktigt gagn. Finge vi många sådana, så skulle framstegen blifva säkrare.» Det i Retzii skrifter tryckta brefvet af den 17. januari 1844 utgör svar på en skrifvelse af Bonsdorff af den 29. december 1843, där denne redogör för planen till en storartad forskningsresa i Asien. Med verklig hänförelse talar Retzius om allt det Bonsdorff under denna färd skall kunna samla, och han föreställer sig att denne Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 3 34 dervid skall göra så många upptäckter och rika skördar, att han i flere år får arbeta som Pallas. Tyvärr gick hela planen om intet Heders Broder! Det är ganska längesedan jag hade nöjet att med några rader uppwakta Bror eller se någon s$krifvelse ifrån Bror, hos hvilken jag likwäl står i så stor förbindelse, ja en större förbindelse än jag hos någon menniska kan stå, i anseende dertill att det är Bror jag helt och hållet har att tacka för den riktning mina studier och forskningar tagit. Det är Bror jag har att tacka för den fröjd mina comparativt neurotomiska undersökningar skänka mig. ett intresse som jag icke förr än sedan jag warit i Brors skola kunde drömma om, då jag war nära att fördjupa mig i naturphilosophiska grublerier, hvilka beqvämt nog kunna utföras i kammaren wid skrifbordet, och likwäl lända wetenskapen till föga fromma. Under hela denna vinter har jag warit strängt sysselsatt, ehuru jag tywärr! icke hunnit mycket utföra mina käraste sysselsättningar i den comparativa neurotomien. Jag har neml. nu en tid hållit på att trycka en uppsats om de dödande laesionernes bedömande i medicoforensiskt hänseende 1), en critik af den hos oss rådande och till ett gränslöst missbruk af lagskipningen ledande principen som af medicinska aucto- riteter blifvit hyllad. Till detta arbete blef jag närmast uppfordrad genom den erfarenhet jag härutinnan gjort under 3:ne är såsom ledamot i wårt Collegium medicum. Jag kunde ej få ro inom mig sjelf förr än jag fått utgjuta mig genom tryck i detta ämne, hyllande samma åsigt Bidrag t. känned. af Finl. 30 som Wistrand hyllat i Sverige. 6 ark äro nu tryckta af detta arbete och ännu torde lika många ark återstå. I slutet af afhandlingen har jag bifogat 14 fall för att wisa till hvilka resultater den hos oss hyllade åsigten leder, ett resultat som är ganska nedslående i det afseendet att domaren wid lagens tillämpning i det concreta fallet uppenbart blifvit missledd, men sanningen måste fram, ehuru jag nog ser att jag genom detta arbete inwecklar mig en häftig kamp med dem som hos oss hyllat den gäl- lande principen. För detta ändamål har jag genomgått Collegii medici protocoller från och med år 1826 tili och med år 1844, hvilket gjort mig mycket besvär. Så snart arbetet blir färdigt skall jag wäl skicka till Bror ett exem- plar deraf. — Privat practik icke obetydlig, och Öfver- läkare befattningen wid härwarande Gardes Bataillons Lazarett, hvilket medtager åtminstone 2 timmar af dagen och dertill de offentliga föreläsningarne i anatomie och physiologie jämte de anatomiska dissectionerne hafva slukat min tid, ehuru äfven nätterne flitigt blifvit för arbete anwände. I mina föreläsningar har jag under början af denna termin genomgått Syndesmologien hvilken hos oss blifvit förut helt och hållet försummad, alla prae- parater härtill nödiga har jag nödgats sjelf förfärdiga och nu har jag äfven ökat det anatomiska cabinettet med en serie af syndesmologiska praeparater. Särdeles hafva de serösa ledcapslerne intresserat mig och för detta ändamål har jag med färgad massa nu injicierat de flesta led- capsler för extremiteterne, handens ledcapsler som blifvit med olika färgade massor injicierade taga sig särdeles wäl ut, och curiöst är att i ett fall då jag injicerade höftens ledcapsel med röd massa, denna trängde in uti m. obtura- Nat. o. Folk, H.: 78, N:o 6. 36 tor externus så att den blef fylld af massa icke framstäl- lande sig såsom ett extravasat. Wid repeterade injectio- ner har detta likwäl icke wisat sig wara constant, likasom jag icke heller funnit en communication emellan ledcap- seln och bursa iliaca, såsom man i allmänhet upptagit i handböcker att ofta skall wara fallet. I Syndesmologien torde ännu mycket wara att göra, och utan att injiciera ledcapslerne torde man icke komma till en klar bild af desamma. För det närvarande är jag sysselsatt med att undersöka cerebral nerverne hos Gadus Lota. MSärdeles intresserar mig i detta afseende att jämföra Stannii under- sökningar af det peripheriska nerv systemet hos Gadus Callarias (Mill. A. 18422), ehuru hans beskrifning af 5:te paret icke behagar mig, emedan denna icke är gjord med strängt iakttagen comparation. Jag har likwäl för litet ännu arbetat i detta afseende för att härom kunna yttra mig. Ack om jag wore i Götheborg och der finge under- söka de herliga fiskarterne derstädes. I sommar år till skall jag tillbringa största delen af sommaren derstädes för dessa undersökningar, jag will blott förut hemma göra mig bekant med ämnet å wåra små fiskar 13). I sommar då jag flyttar ut på landet och i ro får öfverlemna mig åt mina egna forskningar skall jag flitigt bearbeta detta fält. Är det sannt hvad jag hört att Bror och Huss skulle i sommar ämnat sig på ett besök i St. Petersburg? Om så är så anhåller jag att få weta härom så att jag får till- fälle att träffa Bror. Den nya anatomiska byggnaden härstädes är nu färdig under tak, och skall inredas i som- mar dock torde jag ej kunna flytta samlingen förr än sommaren år 1846. Hvad tycker Bror om de 2 Finska medicinae Studiosi Bodén och Friman, hvilka för det när- Bidrag t. känned. af Finl. 37 varande äro i Stockholm för att begagna sig af den cliniska underwisningen af Huss? Den förra är bättre i sina stycken. Jag anhåller om min hjertliga helsning till dem bägge. För öfrigt har jag nu intet att widare förtälja, utan anhål- ler om min wörnadsfulla compliment till Brors Fru och Professor Wahlbergs Famille och hjertliga' helsningar till Huss och Lifmedicus Retzius m. fl. som ännu behaga ihågkomma mig och med oinskränkt högaktning har jag äran framhärda min heders Broders a uppriktige wän och tjenare E. J. Bonsdorff. H:fors den 12 maj 1845. Detta bref besvarades den 26. maj s.å. (tryckt i Retzius” skrifter). Retzius igenkänner sin egen ungdom i Bonsdorffs verksamhet, såväl i embetsbestyr, som i vetenskapen. Det denne nu åter börjat, neurologien hos fiskarne, är ett ypperligt ämne, som han ej bör släppa. Retzius gifver Bonsdorff anvisning på personer, som kunna förskaffa honom material för hans under- sökningar, och lofvar sjelf sända några fiskar i spiritus. Någon resa till St. Petersburg komme Retzius icke att före- taga, men sommaren 1846 skulle han på några veckor fara till London och uppmanar Bonsdorff att följa med dit. Med sin vana att resa och med de relationer Retzius redan har i London skulle Bonsdorff mycket profitera-om de reste tillsammans 14). Det fägnar Retzius, att Bonsdorff äfven ägnat medicinallag- farenheten sin uppmärksamhet, men annars bör denna branche hafva sin egen lärare, ty detta fack är numera så juridiskt, kemiskt, farmakologiskt och kirurgiskt att det för mycket distrahe- rar en anatom-fysiolog för att af honom kunna skötas jämte hufvudsaken. Om de finska medicine kandidaterna säger Retzius att de gjort sig väl kända; en stor del af terminen hade de freqventerat Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 38 Retzius” lektioner i neurologien. Också Huss har gifvit dem de bästa loford, de hade alla tre lärt sig bra att auskultera och äro, såsom Retzius förmodar, sjelfva belåtna med Huss” klinik. 8. (Odateradt; sommaren 1845.) Heders Broder! För Brors wänskapsfulla skrifvelse af den 26 maj [1845] får jag aflägga min warma och upprigtiga tack- sägelse och skyndar att nu sedan jag ifrån mina mång- faldiga göromål i H:fors kommit litet i ro på min landt- egendom, åter uppwakta Bror med några rader. Jag har nu utarbetat de 4 första cerebral nervparen och den 1:sta gren af 3geminus, hvilket arbete skänkt mig mycket nöje. Särdeles frapperar det mig att den 1:sta gren af 3geminus hos Laken förlöper utan att stå i någon slags gemenskap med den Gasserska nervknuten, hvaraf man skulle wara färdig att anse densamma såsom motorisk, men häremot strider att den alldeles icke skickar några grenar till musklerne utan till näsan och pannan. Nerven delar sig neml. i n. nasociliaris och frontalis och gifver en ciliar nerv utan att jag kunnat finna något ganglion ciliare, kanske kan det observeras då jag får hufvuden af de större arterne. Pars cephalica n. sympathici bildar ett ganska betydligt ganglion på n. krotaphitico buccina- torius, om Gangl. sphaenopalatinum finnes har jag ej ännu undersökt. Jämte undersökningen af nerverne håller jag på att revidera hufvudskålsbenen, och finner mycket att anmärka emot den af Cuvier och Agassiz antagna benäm- Bidrag t. känned. af Finl. 39 ningen och comparation. Detta måste jag likwäl för till- fället lemna, men i bredd med undersökningen af cerebral nerverne böra hufvudskålsbenen undersökas och compare- ras; ty eljest har man ingen fix punkt att hålla sig wid. Jag har nu skrifvit till mag. Areschoug i Götheborg jemte anhållan att få genom hans benägna åtgärd fiskhufvuden derifrån och bedt honom adressera dem till Bror i Stock- holm, och wågar därföre hos Bror anhålla att med ång- fartyg expediera dem till H:fors. Med Bagge har jag alltid penningeaffairer. Dessa undersökningar komma nu att upptaga hela min tid, för att jag i wår må få arbetet färdig tryckt. Mitt arbete i medicina forensis har Bror wäl redan erhållit. Hvad tänker Bror härom. För Brors wänskapsfulla invitation att deltaga i Brors tillämnade resa till London får jag aflägga min hjertliga tacksägelse och detta goda tillfälle kan jag ej släppa ur händerne, utan skall uppbjuda allt för att kunna deltaga i denna resa; ty i sällskap med Bror drager jag en oberäknelig nytta af resan. Brors föredrag af utwecklingen af de 3 hjernloberne hos fiskarne!?) finnes å Bibliotheket, men jag har ej kunnat få den ännu emedan Bibliotheket är under flyttning i den nya localen. Det intresserar mig att få den på det högsta. Utom med mina wetenskapliga fun- deringar här på landet äflas jag med kärrodlingar m. m. och har nu 54 Tunnland kärr färdige att besås i höst. Månne jag genom Brors förord af Trädgårdsmästar Stenberg kunde få frö af Phalaris och Festuca arundinacea. Detta skulle wara mig särdeles kärt; ty detta foderslag intresserar mig. Jag har förut erhållit litet frö deraf, men skulle särdeles gerna önska erhålla af hvardera 1517 eller mer eller mindre: allt efter som det passar. Statsrådet Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 40 v. Haartmans föredrag kommer att tryckas i Wetenskaps Societetens handlingar, men dervid är mycket att anmärka, nästa gång skall jag kunna nämna mera härom 26). Skulle jag ännu genom Bror kunna erhålla 1 ell. 2 lefvande igel- kottar och 1 par Cavia Cobaya wore det mig särdeles kärt. Jag har haft bref af Professor Sundewall, hvilken af mig önskar erhålla en hop uppstoppade fåglar från Sitka och erbjuder derföre en hop skeletter. Af dem han erbjudit skulle jag icke önska andra än Hyrax capensis Hypudaeus rutilus och medius samt af rått arterne (Scandinaviske) blott jag å dem skulle kunna få uppgift. Han wäntar skeletter från Syd Africa, heldst skulle jag wänta till dess. Då Bror råkar honom wore min anhållan att Bror hälsar honom rätt mycket och säger honom att jag så snart jag kommer till H:fors skall skicka till honom de äskade fåglarne, och finner jag ett särdeles nöje 1 att i detta afseende kunna wara honom till tjenst. Natural historien är tywärr! hos oss i det ynkligaste skick, emedan både intresse och kunskaper saknas hos dem som wid wårt Universitet hafva denna sköna och hänförande wetenskap att sköta. Nog tror jag att jag framdeles, då jag hinner blifva litet mera verserad i compar. anatomien, kommer att slå mig på natural historien. Ännu wille jag tillägga att jag gerna skulle önska få skeletter af de Swenska arter fåglar och mammalier samt amphibier som ej finnas hos oss eller åtminstone äro mera sällsynta. Storken är t. ex. en som jag gerna skulle önska erhålla. Intet widare har jag nu denna gång, utan anhåller om min ödmjuka compli- ment till Brors Fru och lilla Betty, som wäl redan helt och hållet glömt bort mig äfven till Professor Wahl- berg och hans famille samt hjertliga helsningar till alla Bidrag t. känned. af Finl. 41 som ännu komma ihåg mig. Med fullkomlig och oimskränkt högaktning har jag äran framhärda min Heders Broders uppriktige wän och tjenare EJ: Bonsdortt. Kunde Bror skaffa mig Santessons afhandling om perinei fascier etc.? 17). På detta bref svarade Retzius i början af oktober. Om Bons- dorff skickade Sundevall några af de naturalier, denne begärt, så kunde han vara säker om att få fullt upp igen, ty Sundevall är särdeles reel och samvetsgrann. I vetenskapsakademiens öfversigt hade Retzius infört en recension öfver Bonsdorffs af- handling om fårets cerebralnerver. Vidare berör Retzius frågan om besöket i London. På hemturen skulle han och Bonsdorff vistas några veckor i skärgården för att dissekera fiskar hos prosten Ekström. Slutligen lofvar Retzius att åt Bonsdorff skaffa Santessons afhandling om perinei muskler. 9. Heders Broder! Jag begagnar tillfället att med några af wåra Med. Candidater, hvilka resa öfver till Stockholm för att begagna sig, under loppet af vintern, af Huss's förträffliga Cliniska undervisning, uppwakta Bror, såsom min syn- nerligen wärderade Lärare och Gynnare med några rader. Under loppet af sommaren å landet har det icke gått sär- deles wäl med mina anatomiska funderingar, emedan jag några weckor war hängsjuk, och då sysselsatte mig med oeconomiska angelägenheter, kärr odlingar m. m.; ty erfarenheten har lärt mig att det icke duger för mig att sysselsätta mig med wetenskapliga funderingar då jag icke är disponerad derför. Då det neml. icke will gå, Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. werkar det swårare på humeuret, och förlänger duration. Jag har i år odlat 52 Tunnland kärr, hvilken areal redan till en del är sådd dels skall sås i wår med hafra, jag individualiserar neml. wid mina odlingar med jorden, allt med afsigt att deraf göra wäxtliga ängar. Nog likwäl härom, min hängsjukhet har warit en följd af min husliga ställning; ty min kära bortgångna hustru, saknar jag ännu på det lifligaste, och arbete af ett eller annat slag är det enda medlet att förströ mig och mildra saknaden. Nu är jag åter redog för vetenskapliga forskningar, och troget håller jag nu i med fiskarnes cerebral nerver, heldst Bror i sin sednaste skrifvelse dertill uppmuntrade mig. Det intresserar mig särdeles att finna den stora analogie som äger rum emellan disposition af cerebral nerverne hos fiskarne och mammalierne, bekräftad genom mina egna undersökningar, heldst Stannii beskrifning af det peripheriska nerv systemet hos Gadus Callarias icke gifver anledning till en sådan analogie. Jag har mycket förundrat mig öfver hans beskrifning som aldeles icke håller streck utom att den undersökning på hvilken beskrif- ningen grundar sig är ganska ytlig. Ganglion sphaenopalati- num förekommer hos Laken ganska tydlig med sina rötter och särskild en organisk rot ifrån det stora ganglion sympathicum som finnes på 3:dje gren af 3geminus, och styrkes jag härigenom i att betrakta ganglion sphaeno- palatinum såsom å pars cephalica n. sympath. motswarande, de gränsknutar som förekomma under nervens förlopp wid bröst och buk vertebrerne. Är åter det stora sym- pathiska ganglion som förekommer hos laken på 3:dje gren af 3geminus motsvarande Ganglion oticum hos mammalierne, finnes all anledning att sålunda äfven Bidrag t. känned. af Finl. Ae 43 betrakta detta ganglion; ty hos laken är det ganska klart. Att ganglion sphaenopalatinum hos laken gifver sina trådar till ögat har jag sett, men kan omöjligen lyckas förfölja dem widare emedan de äro så fina och lösa, hvarföre jag högeligen längtar att få de större Gadus hufvudena, hvilka jag anhållit hos lector Areschoug i Götheborg, eljest kan jag icke reda ut dem. Jag har haft i sinnet att arbeta och beskrifva nervsystemet hos slägtet Gadus, och för detta ändamål undersöka flere Species, ett nog arbetsdrygt företag som jag kanske ej skulle få färdigt för än i nästa höst, emedan jag dessförinnan måste göra undersökningar på fiskarne i Götheborg, men tvingas af omständigheterne att dessförinnan gifva ut en mindre afhandling, neml. en anatomisk physiologisk framställ- ning af 5:te nerv paret hos laken som jag skall gifva ut i Januarii månad såsom specimen för den då lediga Anato- miae Profession 18). Det gör mig ondt att så tidigt måsta gifva ut mina observationer, emedan jag finner på för- hand att det blir en partus praematurus, men utgifvandet deraf då är förenadt med betydliga fördelar i oeconomiskt hänseende, så att jag måste utföra det. Det enda som tröstar mig är att jag sedermera fullföljer dessa under- sökningar i det större arbetet. Wågar jag af Bror anhålla om Brors utlåtande öfver min afhandling om cerebral nerverne hos fåret; ty för mitt ändamål med profession kunde det wara wälgörande. Dock will jag icke på swårare sätt falla Bror till beswär 1 detta afseende. Jag håller nu tillika på att arbeta ut osteologia capitis hos laken, och kommit till ganska bestämda resultater wisserligen afvikande från Cuviers, men aldeles evidenta, såsom t. ex. rörande os temporum att detta förekommer hos laken i Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 44 3:ne delar 1) pars petrosa (Rocher Cuv.), 2) pars mastoidea (Occipital externe Cuv.) och 3) pars squamosa (Mastoi- dienne Cuv.) etc. Jag har allaredan begynnt med den speciella beskrifningen af hufvudskålsbenen hos laken. Nog likwäl härom, jag tröttar Bror med mina utflygter som ej ännu äro aldeles mogna och noga begrundade. Från Egypten har jag erhållit en remiss som nu är i Odessa, dock wäntar jag dem snart derifrån. Den nya anatomiska byggnaden är nu färdig, men dit flyttas ej förr än i nästa höst. Magister Engel, som framför detta, är ett godt ämne, och har gjort ganska goda anatomiska studier. Måtte Huss blifva nöjd med denna nya upplaga. Hvad menar Bror om min medico forensiska uppsats? Hjertliga helsningar till Brors Fru och, barn, månne lilla Betty ännu kommer i håg mig i nästa wår skall jag besöka henne, äfven anhåller jag om min hjertliga helsning till Professor Wahlbergs famille, Huss, Lifmedicus Retzius och andra som ännu komma i håg mig och tecknar med oinskränkt högaktning och wördnad min Heders Broders ödmjukaste tjenare E. J. Bonsdorff. H:fors d. 5/10 45. 10. (Odateradt, början af 1846.) Heders Broder! För Brors sednaste wänskapsfulla skrifvelse får jag aflägga min upprigtiga tacksägelse. Jag har warit ganska strängt sysselsatt med så wäl tjenste göromål som mina Bidrag t. känned. af Finl. 45 små anatomiska undersökningar af nerverne hos fiskarne. Dessutom har jag under hösten beswarat en Recension af mina Critiska anmärkningar rörande dödande laesioner, i wårt Läkare Sällskaps handl:r !9). Jag har ty wärr icke ifrån Åbo ännu erhållit de fiskhufvuden som Lector Areschoug skickade ifrån Götheborg och derför warit nödsakad att arbeta på wåra små Lakor Gadus Lota. För att icke förlora i financiellt hänseende är jag nödsakad att i medlet af mars speciminera för den nu lediga anato- miae Profession och har tagit till föremål en anatomico physiologisk afhandling af n. trigeminus med pars cepha- lica nervi sympathici, som wäl blir en partus praematurus, men jag fortsätter samma undersökningar och skall i höst gifva ut beskrifning af alla cerebral nerverne i wår wetenskaps Societets handl:r. Ganska intressanta saker har jag emellertid äfven å Laken observerat såsom Ganglion sphaenopalatinum och n. naso-palatinus Scarpae utgående ifrån gangliet m. fl. förhållanden som Bror wäl får se då jag till Bror skickar min disputation. Intressant är att ganglion sphaenopalatinum erhåller sin långa rot med ett ganska eget förlopp ifrån r. branchalis n. glosso- pharyngei och en sympathisk rot ifrån det främsta sym- pathiska gangliet å 3:dje gren af 3geminus, hvilket jag skulle wara böjd för att anse motswarande ganglion oticum hos däggdjuren, i hvilket fall ganglion oticum wore att anse analogt med de sympathiska gränsknutarne lika- som äfven g. sphaenopalatinum. Jag har beskrifvit det 5:te nerv parets grenar med sträng comparation och funnit nerverne nära nog motsvarande dem hos fiskarne. RB. lateralis n. trigemini utgår från ett eget ganglion inom cranium och skiljdt från g. Gasseri. Hvad menar Bror Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 46 om n. lateralis 3gemini i afseende å dess betydelse? Detta skulle särdeles mycket intressera mig att med det aldra få höra om Bror skulle gifva sig tid dertill. Desmoulin har jag, men den är bra dålig. Kunde jag per poste genom Brors försorg få det häfte af Wetenskaps acade- miens öfversigt der Bror beskrifvit 5:te nerv paret hos Rockorne?9). Jag har alla häftena för föregående året till och med för Junii månad. Baron Berzelius har med- gifvit att nämda afhandl:r skulle få skickas under Weten- skaps academiens firma till wårt Läkare sällskap i hvilket fall intet post porto betalas. Jag wore särdeles angelägen om att få del af detta arbete förr än jag trycker min disputation. Bagge är eljest min Commissionair i Sth:m med honom har jag löpande affairer. Blir det resa af för Bror till London? Min afhandl. om ossa cranii hos Laken tryckes i början af April, planscherne dertill äro särdeles wäl utförda af v. Wright ?!). Nu hinner jag ej mer. Anhål- lande om min ödmjuka compliment till Brors Fru och helsning till lilla Betty tecknar jag med oinskränkt hög- aktning min Heders Broders ödmjukaste tjenare Rd Bonsdorff ; Flere finnar äro nu 1 Stockholm för att profitera af Huss, måtte han blifva nöjd med dem, några af dem äro goda ämnen. Haartman är en snäll anatom, och har nu skrifvit sin disputation om de 6 första cerebral nerv paren hos hunden ??) och der wisa sig nervi tentorii såsom gre- nar ifrån ganglion cervicale supremum. Hos hunden äro de lätta att praeparera. Bidrag t. känned. af Finl. 47 Från början af 1846 intill oktober 1849 föreligga återigen inga bref från Bonsdorff till Retzius, hvaremot från samma tid icke mindre än 7 brev från den senare till Bonsdorff äro bevarade. Den 28. april 1847 lyckönskar Retzius sin vän högeligen till de viktiga undersökningar, han är i färd med öfver ådersystemet, och omnämner 1 sammanhang härmed ett sätt att med qvick- silfver injicera blodkärlen hos fiskar och mollusker. Deremot förstår han icke, huru Bonsdorff kan imjiciera lake med gips- massa, ty denna räknar Retzius till den gröfsta och sämsta. Angående Bonsdorffs skrift om dödande läsioner 1 forensiskt hänseende nämner Retzius såväl i detta bref, som 1 bref af 25. oktober s. å. och af den 2. mars 1848 att opinionen 1 Sverige är alldeles på Bonsdorffs sida. I brefvet af den 25. oktober 1847, skrifver Retzius (brefvet tryckt i Retzius” skrifter) till Bonsdorff: »Du är oerhördt flitig och produktiv, så väl genom dig sjelf som genom dina lärjungar. Den bringar din vetenskap i flor, så väl genom mångfaldiga undersökningar, som genom ett skönt museum.» Arbetet om hufvudskallens ben hos laken får mycket beröm; dock anmärker Retzius, att Bonsdorff är alldeles för vidlyftig i sina beskrifningar; han måste lära sig att vara koncis och kort samt betänka att endast det bör anföras, som intresserar veten- skapen. I bref af den 2. mars och 3. juni 1848 (begge tryckta i Retzius” skrifter) berör Retzius sättet att förfärdiga mikroskopiska prepa- rat af skelettmusklerna samt meddelar Bonsdorff uppgifter om det i Stockholm gällande priset för litografiska afbildningar till jämförelse med motsvarande pris i Helsingfors. Med anledning af att Nordmann nämnts till professor i Helsing- fors lyckönskar Retzius 1 sitt bref af den 1. juni 1849 »ofantligen» Bonsdorff till att hafva fått denne vid sin sida. Det var, såsom Retzius senare, den 20. september 1849, uttrycker sig, »en kolossal aqvisition för Helsingfors». Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 48 Til Helsingfors den 24 oktober 1849. Heders Broder! Hjerteligen får jag tacka för Brors wänskapsfulla skrif- velse af den 20 Sept. äfvensom för de intressanta cranierne och gipsaftrycket af bäckenet?3). Dessutom har jag att aflägga min warma tacksägelse för de wackra injections praeparaterne öfver lefvern och de meddelade intressanta afhandlingarne af Bror. Till nästa wår hoppas jag kunna uppwakta Bror med en hop skallar hvilka jag hoppas skola wara Bror till nöjes, ty jag har nu fått löfte om cranier från skiljda delar af Finland, och om Bror är intresserad af att få några cranier från särskilda gouverne- menter i det inre af Ryssland kan jag lemna Bror äfven af dem. Craniologien är för mig ett temeligen obekant fält, och blir det ännu till dess jag får min Cranii samling något rikare. Typer af de särskilda racerne skulle intres- sera mig för att dymedelst få en basis. Jag har eljest icke warit wid så aldeles goda wätskor, ty mer och mer finner jag swårigheten af att wara academisk lärare, då jag icke kan uppfylla båda de fordringar man kan och bör göra af en sådan neml. 1:0 att besörja undervisningen och 2:0o efter förmåga befordra sin wetenskap. Bägge dessa fordrin- gar äro ganska olika och det gör mig ondt genom de myckna tjenstegöromålen icke kunna utföra något af de planer jag har i comparativt anatomiskt hänseende. Med kråkans cerebralnerver har jag under sommaren sysselsatt mig och skall härom hålla ett föredrag wid Wetenskaps Societetens nästa sammanträde ?t). Wright har nu för- färdigat en hithörande planche, som är ganska wacker. Bidrag t. känned. af Finl. 49 Så länge han ritar är jag oafbrutet sysselsatt med honom och detta medtager en ganska god tid ars longa vita brevis. Ett rudimentärt ganglion sphaenopalatinum tror jag mig hafva funnit å den gemensamma stammen för andra och 3:dje gren af 3geminus beror likwäl på närmare undersökning. Det förmenta gangliet förekommer såsom en beläggning af grå ell. rödagtig nervsubstans å inre ytan af berörde stam, just der en r. recurrens derifrån utgår bakåt genom en canal, som förlöper på yttre sidan af örats labyrinth, till ganglion cervicale supremum. Denna nerv innehåller tydliga rödagtiga trådar hvilka, kom- mande ifrån ganglion cervicale supremum, förlöpa till trigeminus, men innehåller tillika fibrer, hvilka förlöpa genom eller på inre sidan af ganglion cervicale supremum widare framåt genom en benkanal under och på inre sidan af örats labyrinth åt bottnet af ögonhålan hvarest den delar sig i grenar af hvilka den ena går till slem- hinnan i näsans concha den andra gren deremot har jag ännu icke reda på ehuru den är starkare, ty den blef afskuren då jag sågade cranium ity hvarföre jag förmodar den gå åt andra hälften af hufvudet för att förenas med samma nerv från andra sidan. Med det första skall jag företaga denna undersökning. Min mening wore att monographiskt behandla cerebralnerverne hos Slägtet Corvus (NB wåra inhemska). Men jag är allt ensam utan Prosector och allt annat biträde, så att jag har så ringa tid till mina egna speciella forskningar. Detta tager humeuret af mig. Men hvad skall man göra. Nu är jag åtminstone fri från den beswärande polemiken i medicina forensis hvilken och splittrade mina ringa krafter. Jag har åtminstone deraf den glädjen att med seger hafva Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. Äl 50 gått från striden, då alla juridiska auctoriteter gilla den åsigt jag här förfäktat. Den begynnte redan att trötta mig. Jämte anmälan af min ödmjuka compliment till Brors Fru och hälsningar till Prof. Wahlberg, Huss m. fl. tecknar jag städse min Heders Broders uppriktige wän och tjenare E. J. Bonsdorff. N. facialis och acusticus har jag ännu icke reda på hos kråkan, de äro ganska swåra för mig att reda ut. Castrén skall jag påminna om swaret om han icke redan swarat. Wahlgrens afhandling ??) om uterus masculinus har jag erhållit. Skelett af Cavia aguti äger jag. Jag längtar att åter få råka Bror och hoppas att de politiska förhållandena icke lägga hinder i wägen för ett besök i Stockholm nästa sommar. Angående här omtalade arbeten uttalar Retzius 1 bref af den 12. juli 1850 (tryckt i hans skrifter) sin beundran öfver de fina neurologiska undersökningarna, som han läst med nöje och betecknar såsom »mästerliga afhandlingar». Den 11. oktober s. å. tillkännagifver Retzius (brefvet tryckt i hans skrifter) mottagandet af en kraniesändning från Bonsdorff. »Jag har sällan i min lefnad, säger han, mottagit någon sändning som gjort mig större glädje. För det första var antalet kranier ganska stort, för det andra voro de alla så typiskt enformiga.» Han beundrar Bonsdorffs ögon och hans fina hand, att ännu kunna utföra så fina nervundersökningar och föreslår honom att upptaga till undersökning hjertats och lifmoderns nerver. I bref af den 14. november 1850 (tryckt i hans skrifter) under- rättar Retzius att amerikanaren doktor Samuel George Morton till honom sändt några böcker och skrifter, som han uppdragit åt Retzius att efter eget skön tillställa någon person, som skulle Bidrag t. känned. af Finl. 51 vilja skaffa honom nationalkranier från östra Europa och Asien. Han öfverlemnar dessa skrifter, tl. a. omfattande de stora verken Crania americana och Crania egyptiaca, åt Bonsdorff och hoppas att denne i utbyte skall skicka Morton finska och andra kranier. 12. Min Heders Broder! Jag har haft den för mig oskattbara glädjen att sedan min sednaste skrifvelse till Bror få emottaga skrifvelser och flere anatomiska afhandlingar från Bror, utan att jag ännu låtit höra af mig icke en gång då jag med Hart- wall emottog utom Brors egen afhandl. om twärutskot- ten ?6) äfven afhandlingarne af Morton. Denna för- summelse har likwäl icke sin rot i otacksamhet, ty en fortfarande tacksamhet emot dem, som i ett eller annat afseende wisat mig wälvilja, är fast jag sjelf säger min starka sida, huru skulle jag icke med tacksamhet ihåg- komma Bror som på mig såsom discipel inympat sitt lifliga intresse för den sköna forskningsgren som nu utgör mitt lifs element, ja skänker mitt, genom huslig motgång, glädjelösa lif den glädje och trefnad jag nu har? Jag hade welat hafva något in anatomicis att meddela Bror, men ehuru jag just icke "har något af wigt i detta hänseende, emedan min tid blifvit så upptagen af mina göromål i tjensten och practiska bestyr, och dagarne äro så korta skulle mitt hjerta göra uppror om jag icke nu skulle bryta tystnaden å min sida, för att tillika, med anledning af det nya tidskifte som inträdt, af allt hjerta önska Bror och den sköna wetenskap, i hvars tjenst Bror redan länge med alfvar och heder warit och fortfarande är, önska Bror en god fortsättning af det nya året och hälsa samt Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 52 krafter till arbete i många år. En lycklig och träffande tydning af twärutskotten har Bror framställt. Wiktiga för physiologien äro de nyare upptäckterne af nervernes primitivrör, detta har särdeles intresserat mig emedan allt hvad som rör nervsystemet likwäl förträdesvis intres- serar mig. Jag har nu fortsatt mina undersökningar af cerebral nerverne hos Grus cinerea, men det går så lång- samt för mig, och praepareringen af nerverne hos denna fågel erbjuder större swårigheter än hos kråkan, jag skall wäl snart meddela Bror mina resultater emedan jag innan Julferiernes slut hoppas få mina undersökningar afslutade och just nu håller på med 2:dra och 3:dje gren af 3geminus hvilka endast återstå ?7). Det enda må jag här nu nämna att ganglion petrosum n. glossopharyngei hos tranan är belägen betydeligen lägre ned och närmare tungan än hos kråkan, samt äfven utmärker sig genom en wida starkare utweckling, såsom hos kråkan bildas detsamma å det ställe der gren ifrån vagus öfvergår i glossopharyngeus. Jag skulle tro att den högre eller lägre utbildningen af detta ganglion står i förhållande till utvecklingen af smaksinnet, men detta endast i förbigående mera härom framdeles. Undersökningarne af Stannius öfver nervsystemet hos fiskarne äro wackra och intresserar det mig att genom en skrifvelse från honom jemte medde- lande af sina afhandlingar hafva kommit i beröring med honom. Jag finner likwäl deraf att han i några afseenden hvad nervernes anatomiska utbredning vidkommer gått mig i förwäg, men det intresserar mig så mycket mer, jag har anledning att tro att ganglion sphenopalatinum hos en del af fiskarne sammanfaller med ganglion Gasseri, men har det ännu icke utredt. Jag har nu anhållit om tillstånd Bidrag. t. känned. af Finl. 33 att få resa ut i nästa höst, och min plan wore att anträda resan i medlet af September och bosätta mig till en början i Götheborg för att speciallissime slå mig på undersökning af fiskarnes nerv och vascular system, fortsätta dessa arbeten i Rostock och derpå göra ett besök i Göttingen, Wien, Berlin, Dresden och Breslau ?8). För att icke under- hålla 2 hushåll (d. w. s. ett här) har jag ärnat taga mina barn med mig och låta dem för nästa winter bosätta sig i Götheborg. Jag tycker att man borde hinna med bra mycket, då jag wore fri all practik och officiella göromål. Emellertid skulle jag fråga Bror om Lector Areschoug ännu är i Götheborg bosatt; ty jag skulle då skrifva till honom för att erhålla en hop för min flyttning dit nödiga upplysningar. I min plan ligger att göra excursioner i Bohuslänska skärgården och taga med mig min waktmästare för praeparering af skeletter af fiskar under mitt inseende. Denna resa har särdeles begynnt intressera mig, ju mer jag tänkt på densamma. Mycket är ännu i detta afseende att skörda af undersökningar af nerv systemet och särde- les ven systemet hos fiskarne. Jemte anmälan af min ödmjuka compliment till Brors Fru och omgifning, samt helsningar till Prof. Wahlberg, Huss m.fl. som ännu komma ihåg mig har jag äran med oinskränkt högaktning och upprigtig wänskap teckna min Heders Broders ödmjukaste tjenare E. J. Bonsdorff. EH:förs d. 4 Jan. 1851. Till svar härå meddelar Retzius den 18. april 1851 att Are- schough flyttat såsom botanices adjunkt till Upsala och hänvisar Bonsdorff i stället till bataljonsläkaren Carl Vilhelm Hultgren. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 54 Derjemte gratulerar han Bonsdorff högeligen till dennes »vackra undersökningar och upptäckter) i neurologien samt uppmanar honom att skrifva till Morton, hvarjämte han meddelar att han sändt Morton några af de finska kranier, han året förut erhållit af Bonsdorff. Sist uttrycker han sin förhoppning att Bonsdorff med många andra skulle deltaga i naturforskaremötet i Stock- holm ?9) ) Ett par månader senare, den 13. juni 1851, tillkännagifver Retzius mottagandet af ett antal kranier. »Jag har icke ord att tacka dig för den stora sändningen af kranier för mig och Morton! Flere voro af ofantligt stort värde för mig, särdeles den kaukasiska brachycephalus!» 133 Heders Broder! Det har warit mig oändeligen kärt att, genom Brors wänskapsfulla sednaste skrifvelse och sändningen af Hapale Jachus, Emys lutaria, Lacerta viridis, se mig ihågkommen af Bror hos hvilken jag står i så stor för- bindelse och hvilken jag så högt wärderar såsom den hvilken genom ingjutandet af intresse för anatomien, grundlagt min lefnads lycka, hvilket jag känner så mycket mer sedan min husliga lycka, genom min hustrus bortgång gick ned. Jag har denna termin warit af föreläsningar så strängt sysselsatt att jag ej kunnat få tid till egna forsk- ningar, dagarne hafva också warit så mörka att det icke warit möjligt att bedrifva några nerv undersökningar. Jag ärnar likwäl nu i winter behandla alla cerebral ner- verne hos Laken eller rättare hela det cerebrospinala nervsystemet, samt litet fundera med venerne hos de fiskar jag kommer öfver. Då jag börjar med dessa under- Bidrag t. känned. af Finl. 55 sökningar skall jag åter uppwakta Bror med skrifvelse och meddela förskottswis resultaterne om jag lyckats finna något. Mina ögon hafva wäl nu warit något sämre wid de försök jag allaredan gjort men det är en följd af det mörker som warit rådande nästan hela dagen; ty Gud ware lof att jag ändock har den fägnaden att hafva goda ögon. Jag skrifver detta bref med ett par Med. Candidater Wendelin och Hällström som ärna begagna sig af Huss's cliniska undervisning. Båda hafva med besked studerat anatomie och Physiologie särdeles Wende- lin så att de otvifvelagtigt sedan de gått genom Huss's skola, blifva utmärkte läkare. Det är mig en fägnad att så underbyggda Studiosi resa öfver till Huss, då de äfven erhålla tillfälle att hos Bror complettera sina anatomisk physiologiska studier. Hvarenda dag till och med om Söndagen 2 timmar har jag haft föreläsningar. I termin har jag läst om blodet och tänker nu med anledning af den Schism som i practiskt mediciniskt hänseende äger rum beträffande nyttan eller skadan af blodtömningen wid inflammatoriska sjukdomar begagna den mörka mellan termin, som ej egnar sig för anatomiska under- sökningar, till utarbetande af en afhandling för Läkare Sällskapets handlingar i detta afseende 0). Jag ärnar be- handla ämnet från anatomisk physiologisk och practiskt synpunkt och hufvudsakligen framkasta mina tankar i detta wigtiga ämne, wäl inseende att jag har för kort tid att uppoffra för ett så rikt ämne, men man arbetar så godt man kan. Hjertelig tack för det Bror godhetsfullt meddelat mina små afhandlingar till män af facket, där- före ökas min förbindelse hos Bror. Jemte anmälan af min ödmjuka compliment till Brors Fru och helsningar Nat. o. Folk, H. 73, N:o 6. 56 till Prof. Wahlberg, Lifmedicus Retzius, Wistrand m. fl. tecknar jag städse med sann wänskap och högaktning min Heders Broders ödmjukaste tjenare | E. J. Bonsdorff. Hforsd!, 28 nov. 18515 Nästa sommar hoppas jag få tillfälle att besöka Bror i Stockholm. På grund af detta bref inbjöd Retzius i bref af den 1. juli 1852 Bonsdorff att vid besöket i Stockholm taga in hos honom. 14. Åbo den 2 augusti 1853. Heders Broder! Hjertelig och warm tack för den wänskapsfulla skrif- velsen af den 13 Julii och lådan samt Cathetrarne med Wallgren, hvilka rigtigt kommit mig till handa. Ännu skulle jag bedja Bror godhetsfullt tala med Herr Stille att han med det nu återwändande ångfartyget till mig öfversänder en 2 ell. 3 cathetrar till cathetrisering af tuba Eustachii med åtföljande gemensam g:mi elastisk pust. Om Stille wille wisa dem han skickar åt wännen Sandtesson, hoppas jag nog att han wänskapsfullt wäljer ut sådana som han anser passliga. Jag skulle wäl längesedan hafva skrifvit till Bror, men jag har warit till den yttersta grad sysselsatt af en stor practik, icke allenast wid vattencur- anstalten utan äfven i staden och då Choleran ännu dertill rasat med en häftighet som öfverträffar de före- gående epidemierne, har jag i ordets sanna betydelse warit upptagen af practiska göromål både natt och dag. Hvila har jag endast kunnat skaffa mig genom det knepet Bidrag t. känned. af Finl. NA | | att stänga in mig från kl. 12 till I a 2 på dagen, då jag sofvit, för att åter kunna vara i rörelse under natten. Bror önskar få höra om Choleran, det sanna är att denna Epi- demie icke förr warit så sträng hos oss såsom denna gång. För att framkalla denna har icke warit nödigt en beröring med sådana som warit af sjukdomen angripne, den all- männast föranledande orsaken har warit, att den insjuk- nade warit warm och sedermera utsatt sig för aftonkylan eller legat på marken för att swalka sig. Sålunda har sjukdomen här uppstått och om ock gifvande sig tillkänna i början genom en diarrhoe, derwid endast gult eller grön- gult watten afgått, hafva ganska snart alla de symptomer hvilka utmärka den epidemiska Choleran inträdt. Många exempel finnas att ståndspersoner hvilka rest nattetid eller på aftonen, om. ock wäl beklädde, blifvit en a 2 dagar efter werkställd resa af sjukdomen angripna. Diae- ten, som för tillfället föres för öfrigt, synes wara af mindre wigt, dock är det ett säkert factum, att personer hvilka längre tid brukat spirituosa warit mest utsatta för sjuk- domen, hvars utgång nästan altid i sådana fall warit fatal. En wiss skräck råder derföre hos dem som mer eller mindre beswäras af Alcoholismus chronicus, och allt detta med skäl. Eget är att der ett fall af choleran yppats i en gård eller inom en famille den gifna följden warit att flere personer insjuknat. Flere ytterst acuta fall hafva förekommit så att blott några få timmar passerat emellan insjuknandet och döden, och dessa begynna genast med kramp och cyanos. Wanligast är likwäl att ett prodrom stadium föregår med diarrhoe wattenartad uttömning af gul färg och mer eller mindre kyla. Emedan dessa uttöm- ningar gå för sig utan alla plågor, blott med något buller Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 58 i magen hafva de som däraf warit beswärade i början warit lugna och icke brytt sig om att söka medicinsk hjelp, en försummelse som slutat med inträdande cyanos och död efter några timmar. Numera har erfarenheten lärt dem att söka hjelp i detta stadium, då äfven curen går lätt blott med Liqu. C. C. succinat. + Spirit sulph. eth. + Tre Valerian. eth. aa 3ij + Tre Op. simpl. 5j. 23 droppar pro dosi samt ingnidning å magen med Linim. amm. camph. + Ol. Hyoscyam. aa 3 j + Spirit Tere- benth. 3 ij. Stundom har Columbo Decoct 3 vj (ex. 3140) + Saleb 3 j + Tinct. op. simpl. 3 4 en matsked hvarannan timme och då denna slagit felt, Decoct. Rad. Saleb 3 vj + Liqu. sedativ. Magend. gtt L + Liqu. C. C. succinat. 3 j 14 en matsked hvar annan timme gjort tjenst. Går diarrhoen icke öfver inställer sig en blodstas i lungorne, kroppen kännes tung såsom bly så att de icke utan den största ansträngning kunna stiga upp i sängen, kyla i extremite- terne utan att cyanos ännu inträffat, har en åderlåtning å 2/3, gjort utmärkt tjenst. Beswära kräkningarne mycket har en spansk fluga i regio epigastrica. Härvid anser jag mig likväl böra anmärka att wid detta stadium wanliger altid stark kramp inställer sig i extremiteterne, särdeles de nedre då gnidningar med det ofvan anmärkta linimen- tet warit särdeles wälgörande. I 2 fall der kräkningen icke ville gifva wika och krampen fortfor fann jag en stark ömhet wid tryckning längs ryggraden i trakten af 7—10 bröstvertebern, då jag använde iglar concentrerade å detta ställe, och derefter en lapis infernalis moxa, hvar- efter kräkningen gaf vika, så att de ingifna läkemedlen qvarhöllos. Då kylan är stark i extremiteterne har Emuls. camph. + Liqu. C. OC. succin. gjort god tjenst jemte Bidrag t. känned. af Finl. 59 bad med Kungswatten och warma krus under fötterne. Återkommer pulsen och wärmen i huden går allt wäl. Hufvudsaken är emedlertid att den sjuke kommer tidigt under behandling; ty då är dödligheten icke stor och anser jag mig ännu böra tillägga att fall hafva förekommit då diarrhoen icke will gifva wika och starkt buller märkes i magen wid yttre påtryckning, särdeles i regio iliocoecalis utan att ömhet är förhanden. I dessa fall hafva 6 a 8 kopphorn applicerade å magen gjort utmärkt tjenst, likasom i sådana fall der diarrhoen hastigt stadnat, men buller i magen fortfar, ett lavement med olja och chamomill thée eller hafversoppa och socker warit särdeles wälgörande, heldst derigenom cholera feces mörka och illa luktande blifvit aflägsnade, och sjukdomen bruten likasom genom en genom konst framkallad cris. Jag har warit synnerligen intresserad af att observera denna epidemie och mycket skulle jag ännu hafva att tillägga, men under det jag nu om natten skrifvit dessa samman- rafsade rader, har jag 3 gånger warit utkallad till Cholera sjuke. Oftast inträffa anfallen om natten och på e. m. mera mot aftnarne. Wattencuren har äfven 1 hög grad intresserat mig, heldst jag bland de 104 hvilka begagnat curen haft åtskilliga intressanta fall, med tillfredsställelse har jag sett den raska werkan af medicin som jag an- wändt efter omständigheterne under curen. Chronisk led- gångs och muscular rheumatism neuralgier m. m. gå wäl. Sypbilitiska affectioner gå icke wäl, NB de som i det primära stadium blifvit behandlade med Jod och icke med mercur. De som begagnat det sednare medlet begagna wattencuren med fördel, emedan enligt min tanke wattnet twingar mercuren att operera. HSåledes wattnet gör det Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 60 wisserligen icke utan mercuren som är med, otacksama äro de radicala wattenläkarene i sin blindhet emot mercu- ren, då det gäller secundär syphilis. Men jag hinner nu ej behandla detta ämne, skall lemna en redogörelse i höst. Nu sluteligen ursägta detta slarf, men tiden är kort. De warmaste och hjertligaste helsningar till Brors famille, till wännerne Huss, Malmstén, Santesson med ett ord alla som wisat mig så mycken wälwilja wid mitt sednaste besök i Stockholm, ett besök som jag minnes med den lifligaste glädje. Skulle vi någon gång få lyckan och glädjen att se Bror och några af wåra Swenska wänner hos oss, wore detta en högtidsdag. Ännu en gång ursägta dessa i flygande fläng sammanrafsade rader, nu skall jag 4:de gången ut och återkommen hem torde jag söka att taga hvila, ity kl. 5 om morgonen skall jag wara wid bad- anstalten. I all min tid Brors upprigtige och tacksamme wän E. J.: Bonsdorff: »Tusende tack, skrifver Retzius den 31. augusti 1853, för ditt bref med den högst intressanta redogörelsen för koleran. Jag har meddelat detsamma till Huss; Malmsten etc. jämte flere unga läkare i utdrag. Det kom väl till pass) — — »Jag längtar mycket att höra att du väl öfverståndit dina strapatser.» Nyss anförda bref af den 2. augusti 1853 är det sista af de bref från Bonsdorff till Anders Retzius, som finnas bevarade. Af Retzius föreligga ännu icke mindre än 29 bref till Bonsdorff, af hvilka endast fem äro tryckta. Jag har ansett det vara skäl att för dessa bref lemna en kort redogörelse, för att sålunda ytter- ligare belysa förhållandet mellan de begge forskarene. Bidrag t. känned. at Finl. 61 Den 7. november 1853 lemnar Retzius diverse litteratur- uppgifter med särskildt hänsyn till en af Bonsdorff planerad undersökning af ett delfinfoster, å hvilket han dock tror att denne icke har stort att upptäcka, »om ej af osteogenesis eller af örat — kanske genitalia, njurarne, eller ock de okenska kropparna eller epididymides kunna erbjuda något af särskildt intresse.» Derjämte omtalar Retzius Schroeder van der Kolks undersökning öfver ryggmärgen samt öfverstyr till Bonsdorff ett genom honom till denne sändt bref från den holländske forska- ren. Med mycket intresse har Retzius lärt känna Bonsdorffs sätt att behandla inflammationer i prostata med kallt vatten 0. s. v. I ett post-scriptum tillägger Retzius att Bonsdorff för- tjust holländarene och att enligt ett yttrande af Schroeder van der Kolk intet skall vara denne kärare än att mottaga Bonsdorffs landsmän 21), Med anledning af att Bonsdorff i bref af den 12. december 1853 omnämt sig lida af skrifvaresjuka ger Retzius (den 22. de- cember s. å.) honom råd i afseende å åkommans behandling, hvarvid han med öm omsorg framhåller att det ej går an att akta den för ringa i början. Han uppmanar derför Bonsdorff att taga till sig en student, som skrifver för honom, och att sjelf för flere veckor lägga bort att skrifva. »Då du sedan återtager pennan, så bör du aldrig mer låta handens alla fingrar tröttna, utan skrifva i korta pauser samt aldrig fort. Duschar och kalla omslag på hela antibrachium ända uppåt humerus äro välgörande.» Senare (den 31. augusti 1854) råder han Bonsdorff att för sin sjuka hand använda »elektrogalvanism med en lindrig induktions- apparat» och upprepar dessa råd ännu i ett följande bref. De af Bonsdorff i känselorganet hos rockan observerade stearinkrystallerna hafva enligt Retzius helt enkelt afsatt sig i spriten och tillhöra icke det friska tillståndet. I anslutning härtill yttrar sig Retzius bl. a. om blodkristaller och deras framställning. Till Bonsdorff framföres från Retzius sjelf äfvensom från Santesson och Huss tack för den »lärda och intressanta» afhandlin- gen om åderlåtningen. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 62 Vidare behandlas i brefvet en del nyare litteratur, anatomiska konserveringsmetoder, odling af växtmärg, m. m., m. m. I början af 1850-talet vidtog Bonsdorffs verksamhet såsom läkare vid vattenkuranstalten i Åbo. Hans år 1853 utgifna redo- görelse för sina rön i detta afseende 3?) tilldrog sig ett rätt stort uppseende i Sverige. I bref af den 12. Mars 1854 tackar Retzius för densamma och säger att Bonsdorff med sitt »sätt att procedera samt skrifva gjort vetenskapen, konsten och menskligheten en stor tjenst» TI Sverige kunde man svårligen uppträda emot fanatici, emedan man blott stärker deras kredit bland det råa publicum. Två veckor senare, den 28 mars, meddelar Retzius, att Bons- dorffs bok om vattenmedicinen recenserats i läkaresällskapet af Huss och Malmsten med det största loford, något sådant verk i Sverige erhållit, och af dem anförts såsom mönsterverk för denna gren af medicinen. Dock tviflade Retzius nästan på att någon svensk boktryckare skulle våga trycka afhandlingen, enär Bons- dorff der wutöfvat en så sträng, ehuru riktig och rättförtjent kritik emot vattenaposteln Lagberg. I samma bref talar Retzius om sina studier öfver romkornens byggnad hos vissa fiskar. Sitt bref af den 31. augusti 1854 börjar Retzius med att fram- hålla hurusom fastän tiderna äro så digra i politiskt hänseende han dock lemnar den saken å sido, dels för det att vi häruti ännu sväfva i djupaste mörker och dels för det ämnet är föga angenämt, och ingendera sysselsätter sig med »denna osäkra vetenskap». Hans bref föranleddes främst af en samling naturalier, som från Hamburg sändts till Retzius för vidare befordran till Bons- dorff. Resten af skrifvelsen berör Retzius” fortsatta undersöknin- gar om fiskrom 93), inelfsmaskar m. m. I ett bref, hvari Retzius den 5. november 1854 frambär sin tacksamhet för kallelsen till hedersledamot af finska vetenskaps- societeten, underrättar han Bonsdorff om entomologen, grefve C. G. Mannerheims död samt omtalar resultatet af liköppningen. »Hans bortgång var säkert till stor förlust för er societet. Han arbetade med vetenskaperna ända in i det yttersta och hans Bidrag t. känned. af Finl. 63 vidsträckta kunskaper samt ordning och säkerhet i vetande gjorde för mig hans umgänge intressant». Till fortsatt forskning angående nervutbredningen i rockans ampuller uppmanas Bonsdorff af Retzius i dennes bref af den 6. februari 1855 (tryckt i Retzius” skrifter). »För sekretionen måste de dock vara en bisak, emedan hela röret secernerar, men denna sekretion är för emottagande af intrycket liksom på en utstående vibrissa. Fortsätt att forska efter nervrörens slut.» Det i Retzius” skrifter tryckta brefvet af den 22. mars 1855 börjar med en tacksägelse för Bonsdorffs »särdeles vackra» fram- ställning om nervsystemets förhållanden i sina egna nutritions- vexlingar, m. m. »Du är snart mäktig att skrifva en ypperlig handbok i fysiologien.» Så lyckönskas Bonsdorff till de vackra upptäckterna rörande kärlsystemets förändringar under vinter- sömnen ?2). De stå i samband med den vackra framställning af den blinda pulsåderänden från aorta, som Bonsdorff beskrifvit i sin afhandling om grodans ådersystem 32). Bonsdorffs uppfattning om politiken tilltalade Retzius på det högsta. Det var också hans uppfattning af en riktig vetenskaps- man, att icke politiken må ett ögonblick draga honom från veten- skapen, utan vi må säga som Archimedes stör icke mina cirklar. — — — »Vi skola tro att den Högste leder händelserna efter sin vilja.» Brefvet slutar med en anhållan af Retzius att genom Bonsdorffs bemedling såsom ett minne af grefve Mannerheim få mottaga dennes insekt-lup. Den var infattad i silfver, men han ville endast hafva glasen. »Jag tror att salig grefven höll så mycket af mig och att jag gjorde så mycket för att tjena honom, att han gerna hade förärat mig denna lup, om han sjelf kunnat tro sig umbära den.» I ett senare bref af den 4. juni 1855 säger Retzius sig emeller- tid hafva fått samvetsqval öfver luppen, som han nu tycker böra tillhöra någon af sönerna, om de slå sig på naturalhistorien, eller museet, om det bevaras. Sjelf vore han nöjd med att få en repro- duktion af luppen och han hade för afsikt att beställa en hel mängd dylika för sina studenter. Nat. o. Folk, H. 78, N:o €. 64 Den 25. maj 1855 återkommer Retzius till Bonsdorffs arbeten om vattenkuren och profeterar der att hans skrifter i denna väg skola »komima att intaga ett rum inom den klassiska medicinska litteraturen». Desslikes prisar han det föredrag som Bonsdorff den 12. mars 1855 höll i Vetenskapssocieteten ?6) och anser att han genom detsamma visat sig mäktig att »gifva en god fysiologi och patologi». Sjelf höll Retzius på med att redigera en afhandling om antrum pylori, hvars slutresultat i korthet omnämnas och illustreras med en teckning ?7). | Trots sin afvoghet mot politiken kan Retzius icke afhålla sig från att i detta bref yttra sig om Sebastopols belägring m. m. Endast tio dagar senare, den 4. juni 1855, sänder "Retzius Bonsdorff en ny skrifvelse, deri han först fäster dennes uppmärk- samhet på v. Dubens skrift om homeopatien, hvilken han beteck- nar såsom mycket förträfflig. Brefvets hufvudinnehåll hänför sig till iakttagelser öfver ryggmärgen hos en nyss slaktad kalf äfvensom till beskrifningen öfver en af Retzius inventerad vätska för mikroskopiska preparat ss. embryoner af fiskar, nervganglier, m. m. (9 delar destilleradt vatten, 1 del kamfer löst i alkohol i sådan utspädning att ingen fällning sker med vatten; härtill sättas några droppar kreosot och tillblandas 1/3 glycerin). Den 10. februari 1856 redogör Retzius (brefvet tryckt i hans skrifter) för förvaringen af de till Bonsdorff från Hamburg sända samlingarna, hvilka efter fredens afslutande på våren 1856 skulle sändas till Helsingfors; omtalar Nilssons bearbetning af fiskarne i Skandinaviens fauna och Sundevalls afhandling om fiskyngelns egna former m. m., samt omnämner med tydlig belåtenhet att han fått ett nytt stort auditorium tillbygdt vid anatomiebygg- naden 0. s. w. Särskildt nöje har Retzius haft af små aquarier med vatten- växter och smådjur, der han bl. a. fått en mängd Actinophrys sol, stor så att den kunde ses med blotta ögat. Han slutar med att bedja Bonsdorff spara sin sjuka arm och tillropar honom att icke vaka för mycket om nätterna. »Det undergräfver din helsa.» Bidrag t. känned. af Finl. 65 Enligt bref af den 21. april 1856 skulle Retzius, efter som han »tyvärr var utlefvad sekreterare vid naturforskaresällskapet» i början af juli resa till naturforskaremötet i Kristiania, men hop- pades vara hemma igen i medlet af augusti. Han skulle bra gerna vilja vara i Stockholm, om Bonsdorff komme dit. »Du bor då som förut i gamla rummen.» I samma skrifvelse talar Retzius med stort erkännande om Holmbergs etnografiska afhandling i vetenskapssocietetens Acta3?). »Den gör författaren och societeten heder.» »Du skrifver mig lärorika bref, jag är tyvärr mager och knapp- händig brefskrifvare i senare tider» — så börjar Retzius sitt bref af den 11. oktober 1856, der han tackar för ett den 29. september dateradt bref från Bonsdorff, hvarest denne talar om sina rön an - gående vattenkurens användning vid behandlingen af syfilis. »Det kom, säger Retzius, just i god tid, emedan i Sverige bedrifvits ett skamligt ofog med vatten mot syfilis,» ?9). Brefvets innehåll skulle af Malmsten eller Huss meddelas Svenska läkaresällskapet. De finska medicine kandidaterne, som studera i Stockholm, äro mycket omtyckta. Den som syntes Retzius hafva bästa hufvudet är Hahl — för öfrigt voro de alla duktiga, lärgiriga och bra karlar. Retzius slutar med helsningar till Willebrand, af hvars kliniska afhandling om smärtor i maggropen han är »charmerad». I ett bref af den 24. januari 1857 hade Bonsdorff inbjudit Retzius att instundande sommar besöka honom. »Det vore mig obeskrifligt kärt och jag hoppas få komma om fråga blir på alvar med resan.» I sådant fall skulle väl Huss och Malmsten åtfölja honom. Den närmaste anledningen till inbjudningen synes hafva varit ett planeradt naturforskaremöte i Finland. Beträffande detsamma gör Retzius några rätt karakteristiska anmärkningar. Skulle mötet blifva af, borde Ni, säger han, taga litet mera tid på Eder för verkställigheten, så att ni kan bereda eder. Ni har ju nyss börjat komma er i ordning efter kriget, nu har ni bekymmer efter missväxt, o. s. v. »Tänk vidare på att tiden måste afse ferierna vid de ryska och tyska universiteten, så att deras läkare och Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 5 66 naturforskare kunna göra sig lediga.» Bland de ryska lärde, som borde komma, uppräknar Retzius Gruber, Markussen, Brandt, Baer äfvensom Bidder, om hvilken sistnämnde han säger, att denne väl står framför alla ryska anatomer och att han »för den mannen har en gränslös respekt». Af detta förslag blef dock lika litet något som af ett vid slutet af 1870-talet väckt enahanda förslag, och först 1902 hade vårt land lyckan att nordiska naturforskare och läkare här samlades till ett möte. I nyss anförda bref omtalar Retzius äfven det nya programmet för undervisningen vid veterinärinstitutet och tillkännagifver att framdeles såsom tillförene finska studerande der vore väl- komna och erhölle fri undervisning. Då naturforskaremötet i Helsingfors torkade in, begaf sig Retzius sommaren 1857 på en rekreationsresa till Tyskland. Åter- kommen derifrån, skrifver han den 23. juli 1857 till Bonsdorff om sitt sammanträffande med finska kolleger i Berlin. »Hjelt arbetar otroligt, i patologisk anatomi hos Virchow, i patologisk kemi hos Hoppe, i infusionsdjursläran hos Claparede. Jag var der äfven tillsammans med den obeskrifligen hygglige professor Pip- ping, som arbetade hos Gräfe och Langenbeck. Begge dessa män komma säkert att mycket bidraga till den medicinska vetenskapens lyftning i Finland. En sådan patologisk anatom som Hjelt är ondt om i norden — han har gjort sällsynt grundliga studier.» Kort derefter, den 13. augusti 1857, rekommenderar Retzius sin synnerlige vän godsegaren Peter Ekman hos Bonsdorff och ber honom ställa så till, att denne i Åbo trakten kan få se något 1 landtbruksväg som kan intressera honom. Derjemte tackar han Bonsdorff för dennes »utmärkt vackra» afhandling om rockans nervsystem 20) och gratulerar honom till »detta ypperliga arbete». Den 3. december 1857 återkommer Retzius till sina bekymmer för Bonsdorffs helsa. »Du ser att du ej längre får storma med din helsa. Tiden är kommen att spara krafterna och gifva akt på tidens tecken.» Behofvet af glasögon visar att Bonsdorff inträdt i gubbåldern. Han uppmanar honom att välja svaga glasögon Bidrag t. känned. af Finl. 67 och rådgöra med Willebrand eller Pipping, så att han må få precis riktig nummer, annars skadar han lätt sina ögon. Ett exempel bland många på Retzius” ständigt vakna intresse för medicinen i hela dess omfång är hans yttrande i bref af den 6. januari 1858 om Ingmans »förträffliga» afhandling om urin- förgiftning hos hafvande qvinnor 4), »Kan du skaffa mig ett eller flere exemplar så vill jag sända till Edinburgh till dr Charles Wilson, till Faye etc.» Retzius” sista bref till Bonsdorff är dateradt den 20. december 1859 och finnes tryckt i hans skrifter. Retzius hade, såsom han sjelf säger, i senare tider blifvit »allt mer och mer försummelig korrespondent», men då det led mot slutet af året skulle skulderna uppgöras. Han finner, att, ehuru han redan fyllt 63 år, ledningen på anatomisalen och lektionerna icke gått bättre under de 35 år, han haft dem om handa. Han har också haft glädjen se undervisningen vid Karolinska Institu- tets alla afdelningar gå bra. Derefter yttrar han sig om den just då afslutade konkurrensen mellan Estlander och Becker om professuren i kirurgi. Estlanders specimen hade fått beröm, men Beckers blifvit underkändt. Retzius gratulerar uppriktigt till en sådan utgång. »Här är endast en mening derom, att Estlanders specimen gör författaren och läroverket heder. Det visar ett skarpsinnigt hufvud, grundliga kunskaper, originalitet och stil.» — — — Estlander är ännu ung och kan ha en vacker framtid. Och om sig sjelf säger Retzius, att om det lyckats honom att uträtta något, så beror detta i hufvudsakligt mått på den omständigheten, att han redan såsom ung, 26 år gammal, blef professor. »Det samma gäller äfven om dig, min gode vän» tillägger han, hvarpå han fortsätter med föl- jande ord: »Det är af oerhördt stort vigt att få professioner väl- besatta med unga män, som årligen stiga i skicklighet och aktning! Men vanligen uppstår vid sådana tillfällen svåra kollisioner, af konsideration. Ni måtte haft det svårt, då Becker är en meriterad man, som förtjenar aktning, ja högaktning, fastän han ej kan jämföras med sin unge medsökande.» Nat. ao. Folk, H. 76, N:o 6. Anmärkningar. 1. Det första skandinaviska naturforskaremötet hölls i Göte- borg den 16. juli 1839. 2. Frorieps Notizen innehåller icke något meddelande af Crusell. 3. »Att jag, enlingt af mig uppfunnen metod, utan upp- väckande af ringaste hvarken smärta eller skada, hastigt och säkert kurerar öronsjukdomar; derom får jag härmedelst äran underrätta allmänheten. Mitt Logis är uti Stadens Trivial- Skolehus. Helsingfors den 15 juni 1839. Gustaf Crusell Medicine Licentiat och medlem af K. Collegium medicum 1 Finland.» Helsingfors Morgonblad 1839, nr 45. 4. Bonsdorffs fader, professorn i grekiska litteraturen Johan Bonsdorff afled den 8. juli 1840. 5. Denna resa blef ej af. 6. A. Retzius, Anmärkningar om ganglion ciliare och ganglion spheno-palatinum hos hästen. Svenska Vet. Akad. Handl., 1826. 7. Deraf blef dock intet. 8. Bonsdorff blef likväl icke i tillfälle att deltaga i mötet. 9. Bonsdorffs maka Wedla Ottiliana von Willebrand afled den 5. juli 1842. 10. Anatomisk beskrifning af cerebralnerverna hos fåret. Acta Soc. Scient. Fenn., 2; 1843. 11. Critiska anmärkningar rörande dödande lesioners indelning m edico-forensiskt hänseende. Finska Läk. Sällsk. Handl., 2; 1845. Bidrag t. känned. af Finl. 69 12. H. Stannius, Uber das peripherische Nervensystem des Dorsches, GCadus OCallarias. Arch. f. Anat. u. Physiol., 1842. 13. Denna plan blef icke realiserad. 14. Ej heller detta förslag ledde till något resultat. 15. AA. Retzius, Om bildningen af hjernans hemispherer och hvalf. Svenska Vet. Akad. Öfversigt, 1; 1849. 16. C. D. v. Haartman, Försök att bestämma den genuina racen af de i Finland boende folk, som tala finska. Acta Soc. Scient. Fenn., 2; 1847. 17. C. G. Santesson, Utkast till bestämmande af den topo- grafiska anatomiens begrepp jemte bidrag till anatomien af regio perinei hos mannen. Svenska Läk. Sällsk. Nya Handl., 4; 1844. 18. Disquisitio anat. nervum trigeminum partemque cephali- cam nervi sympathici Gadi Lotae cum nervis lisdem apud homi- nem et mammalia comparans. Helsingfors 1846. 19. De i denna polemik vexlade skrifterna finnas förtecknade i Hjelis medicinska bibliografi, s. 361. 20. A. Retzius, Om de förmenta elektriska organerna hos de icke elektriska rockorna. Svenska Vet. Akad. Öfversigt, 2; 1845. 21. Speciel jemförande beskrifning af hufvudskålsbenen hos laken, Gadus Lota. Acta Soc. Scient. Fenn., 2; 1847. 22. C. F. G. v. Haartman, Anatomisk beskrifning öfver de sex första cerebral-nervparen hos hunden. Helsingfors 1846. 23. Afgjutning af ett rakitiskt bäcken, hvars original finnes i Wiuärzburg. 24. Symbole ad anatomiam comparatam nervorum anima- lium vertebratorum. I. Nervi cerebrales Corvi cornicis. Acta Soc. Scient Fenn., 3; 1850. 25. F. A. Wahlgren, Bidrag till generations-organernas ana- tomi och physiologi hos menniskan och däggdjuren. Lund 1849. 26. A. Retzius, Om rätta tydningen af sido-utskotten på rygg- och ländkotorna hos menniskan och däggdjuren. Svenska Vet. Akad. Handl., 1848. 27. Symbole etc. II. Nervi cerebrales Cruis cinere&e. Acta Soc. Scient. Fenn., 3; 1852. 28. Denna resa blef ej af. Nat. o. Folk, H. 78, N:o 6. 70 29. Bonsdorff deltog i detta naturforskaremöte. 30. Physiologiska anmärkningar öfver nyttan eller skadan af åderlåtning vid behandling af inflammation i respirationsorga- nerna. Finska Läk.-Sällsk. Handl., 5; 1853. 31. Under läseåret 1852—1853 hade Bonsdorff företagit en längre utrikes resa och derunder också uppehållit sig i Holland; på återresan vistades han någon tid i Göteborg för att samla och konservera fiskar. 32. Redogörelse för resultaterna af vattenkurens användande vid vattenkuranstalten i Åbo under sommaren 1853. Finska Läk.- Sällsk. Handl., 5; 1853. 33. 4. Retzius, Fettdroppen i fiskarnes ägg. Svenska Vet.- Akad. Öfversigt, 11; 1854. 34. Å vanliga björnen (Ursus arctos) anstälda anatomiska undersökningar af blodkärlsystemet med fästadt afseende å vintersömnen. Finska Vet.-Soc. Öfversigt, 2; 1852. 35. Bidrag till blodkärlsystemets jemförande anatomi. Acta Soc. Scient. Fenn., 3: 1852. 36. Wattenkurens förhållande till den animaliska föryngrings processen. Finska Vet.-Soc. Öfversigt, 2; 1855. 37. A. Retzius, Om antrum pylori hos menniskan och några djur. Svenska Vet. Akad. Öfversigt, 12; 1855. 38. H. J. Holmberg, Ethnographische Skizzen uber die Völker des Russischen Amerika. Acta Soc. Scient. Fenn., 4; 1856. 39. Physiologiska anmärkningar öfver den rationella vatten- kurens inflytande på den syfilitiska sjukdomen. TIb., 5; 1856. 40. Jemförande anatomisk beskrifning af cerebralnerverna hos Raja clavata. Ib., 5; 1858. 41. E. 4. Ingman, Om urinförgiftning hos hafvande, födande och i barnsäng stadda qvinnor. Helsingfors 1857. De i brefven nr 8, 10 och 12 kursiverade ställena äro i origi- nalen understrukna af Anders Retzius. BIDRAG till KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR och FOLK. Utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten. SmuatErogirondet Häftet HELSINGFORS 1921. HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG lag ( In RR arv : f > 2 TENN Pr BIN VART VOR EN Sr DSG. jo öl pra np tt 20 ngt I OR ANOT 4 AR MOR AIOT HO AUTAN 2OMA AH an N ri dä a | S Fa Lv lyste OFTA KISS TATA ARKA UGTA HAIR ROT HOVA en Kaa KROM INNEHÅLL: 1. Studier öfver basidsvampfloran i sydöstra Finland med hänsyn till dess sammansättning, fysiognomi, fenologi och ekologi, af Arthur Thesleff. 2. Enumeratio Hemipterorum Heteropterorum Faunae Fennicae. Edi- tio secunda aucta et emendata, conscripsit John Sahlberg. = (I RR. Å PER I | Md 2 JR a | 2 iq VEN << im - - - ee - kn ' dr FEN - bör NL NOR OT 'masRNg FNS ” na 10 klen dot IE NOEN HUN dd AE rt jäerorkäonstalt ITE LET | oM avel: mot Teams Baltesa v Kan BIDRAG TILL KÄNNEDOM AF FINLANDS NATYR OCH FOLK UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN. l FE:TZ9; Nio. Studier öfver basidsvampfloran i sydöstra Finland med hänsyn till dess sammansättning, fysiognomi fenologi och ekologi af Arthur Thesleff. Y& HELSINGFORS HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG 1920 = mst0lamsvebierd 12vlö so bnälni7 smwöbyerk irmonmgolavt snmuitaniimese 2236. Mi AN : tgålens 100 olonst iz MolzstT 107214 trotlinke estv HÅ di TNE Iben HUV IBM AJTA RI CIUTYORN a | gA Ulan f Detta arbete grundar sig på samlingar och anteckningar som gjordes åren 1891—18941). Förstnämnda år började jag på uppmaning af nuvarande professorn i botanik vid Helsing- fors Universitet Fredrik Elfving att studera hattsvamparna i min hembygd, för hvilka jag sedan min barndom hyst ett lifligt intresse. Jag fick förmånen att under en längre vistelse på Mustiala af professor P. A. Karsten erhålla ledning vid de för en nybegynnare ofta rätt svåra artbestämningarna, och han var vänlig nog att alla år på senhösten granska mina samlin- gar. I tacksamt minne bevarar jag all den vänlighet och hjälp jag fick röna af den celebre svampkännaren. De arbeten jag begagnade voro främst Karstens floror, men flitigt anlitade jag äfven Elias Fries skrifter och Cookes British Fungi äfvensom de af Britzelmayr, Krombholz, Tulasne och Corda utgifna planch- verken. Då mina intressen tagit en ny riktning, donerade jag mina samlingar år 1894 till Universitetets Botaniska museum, men mina vidlyftiga och noggranna anteckningar bevarade jag- Dem har jag i efterföljande framställning sammanställt. Här ingår, i första afdelningen, en förteckning öfver de arter basidsvampar jag anträffat. Hufvudsakligen undersökte jag fädernegodset Liimatta i Viborgs socken och trakterna därom- kring, men äfven längre exkursioner företog jag, särskildt till sådana områden som voro i botaniskt afseende anmärknings- värda. WSärskildt fästes min uppmärksamhet vid ekbestånden kring Viborgska viken, på Luuriholmen i St Johannes socken och på holmen Vasikkasaari i Finska viken, Björkö socken, äfvensom vid dem i Nykyrka socken och vid ryska gränsen i Kivinebb socken. Högst intressanta voro vidare lärkträds- skogen i Nykyrka socken och hasselsnåren i Valkjärvi socken- !) Enstaka anteckningar härröra äfven från 1895. På Liimatta arbetade jag icke ensam. Jag hade som assisten- ter ett dussin pojkar, 10—12 år gamla, hvilka hade i uppdrag att dagligen i fyra grupper genomströfva vissa utstakade områ- den, hvarvid samma grupp alltid gick inom samma rayon. Hvarje dag följde jag någon af grupperna, än den ena, än den andra, bercende på huru föregående dags skörd utfallit. An- teckningar gjordes hvarje kväll, då pojkarna kommo hem med sina fyllda svampkorgar, innehållande så vidt möjligt tre exem- plar af samma art. Fanns det i någon korg en svamp, som jag icke förr sett, begaf jag mig följande dag till den plats, där svampen uppgafs växa, och fann på detta sätt ofta mycket sällsynta arter. Sommaren 1892 var synnerligen rik på svampar, de två därpå följande somrarna relativt fattiga. Tack vare den arbets- metod jag följde, torde dock den bild af svampfloran som min förteckning ger vara rätt fullständig. Förteckningen ansluter sig till Karstens arbeten om floran vid Mustiala och är efter dem den första mykologiska lokalfloran i vårt land. Några få anmärkningsvärda fynd, gjorda utom mitt egentliga undersök- ningsområde, har jag medtagit för att rädda dem från glömska. Förteckningen upptager 824 arter basidsvampar. För hela Finland torde ungefär 1100 arter vara kända, en låg siffra i bredd med de 3000 som Schröter anser att mellersta Europa hyser. Jag har vidare, i andra afdelningen, sökt karakterisera svampvegetationen i den af mig undersökta trakten sådan den framträder på de olika ståndorterna. Då jag började mitt arbete, förmodade jag att svamparna skulle befinnas vara bundna vid vissa bestämda växtsamhällen, men snart fann jag att denna förmodan endast i enstaka fall gick i uppfyllelse: Boletus elegans växer ej utanför lärkträdsskog, Omphalia sphag- nicola, Galera sphagnorum och Tubaria stagnina endast på hvitmossa, Inocybe maritima endast på hafsstränder, Psellio- phora connata endast i städer och byar. De flesta föredraga det ena eller andra växtsamhället, men äro ej strängt bundna därvid. En för granskogar utmärkande art finner man ej sällan i björkskogar o. s. v. Boletus versipellis förekommer vanligen i löfskogar, men icke sällan påträffas den på ljunghedar, och Bidrag t. känned. af Finl. mellan lika extrema ståndorter ambulerar Lactarius deliciosus. Det är icke omöjligt att uppträdandet af en svampart på en ovanlig lokal kan ställas i sammanhang med förändringar som denna lokal under tidernas lopp undergått t. ex. genom männi- skans inverkan, så att en art kan såsom relikt fortlefva på en plats alltsen den tid, då denna erbjöd de bästa och typiska betingelserna för dess utveckling, — ett förhållande som H e n- ning påpekat —, men det synes mig knappast möjligt att af en svamparts förekomst draga några slutsatser beträffande denna lokals tidigare beskaffenhet och utveckling. En del arter äro påtagligen ubiqvitära, växande nära nog i hvilket växt- samhälle som helst t. ex. Laccaria laccata, hvilken samtidigt förekommer på tallmo, ljunghed och kärräng, i tallskog och i alla slags löfskog. Er rätt stor frihet vid väljandet af substrat visa också de på träd växande svamparna, 1 det att endast få arter äro bundna vid ett bestämdt trädslag, såsom Pycnoporus suaveolens på Salix fragilis, P. odorus på Salix caprea, Bjerkan- dera hirsuta och Piptoporus betulinus på björk. Då dessa träd- svampar, hvilka dock lefva under ganska speciella förhållanden, icke kräfva uppfyllandet af mycket noga bestämda villkor i fråga om substratet, så kan man godt förstå att äfven de på marken förekommande svamparnas fordringar 1 stort sett falla inom ganska vida gränser. Om det således icke var möjligt att för hvarje art angifva en bestämd ståndort, ett bestämdt växtsamhälle vid hvilket den vore bunden, så erbjöd dock hvarje ståndort en i det stora hela bestämd artkonstellation med vissa arter som framför andra voro karakteristiska. Det är denna vegetation jag sökt skildra. De olika växtsamhällenas svampvegetation eller med andra ord svamparnes växtfysiognomiska förhållanden ha ännu icke i någon högre grad ådragit sig botanisternas uppmärksamhet. I de flesta floristiska förteckningar ingå visserligen uppgifter om de lokaler, på hvilka arterna växa liksom ock om tiden för fruktkropparnes uppträdande, men sammanställningar i syfte att karakterisera de olika lokalerna eller de olika årstiderna finnes så godt som inga. För mellersta Europa känner jag blott att Schröteri sin »Pilzflora von Schlesien» i korthet omnämnt de svamparter Nat. 'o. Folk, H. 79, N:o 1. 6 som förekomma på vissa ståndorter. I Skandinavien redogjorde redan år 1846 Nicolaus Lundien afhandling om Stock- holmstraktens hymenomyceter (Conspectus Hymenomycetum circa Holmiam crescentium, Christianizx) för floran i fyra »regio- ner» nämligen 1) regio coniferarum, 2) regio arborum frondosa- rum, 3) regio pratorum och 4) regio arvorum, men under decen- nier gjordes inga liknande undersökningar. Först år 1887, då intresset för studiet af växtsamhällena blifvit i Skandinavien väckt genom Hults arbeten, skildrade Henning, då han redogjorde för svampfloran i Herjedalen (Växtfysiognomiska anteckningar från Vestra Herjedalen med särskild hänsyn till hymenomyceternas förekomst inom olika växtformationer 1887. Bihang till K. Svenska Vet. Akad. Handlingar B. 13, Afd. III N:o 1), de olika växtsamhällenas eller formationernas svamp- vegetation. »Den tanken», sade han, »ligger nära till hands att i allmänhet de olika växtformationerna hysa vissa bestämda svamparter — en sak som förut ej varit föremål för speciel undersökning. Det ingick därför i planen för mina mykologiska studier i Härjedalen att gifva akt på detta. Genom omfattande och planmässiga undersökningar i denna riktning bör man kunna få reda på, om några arter uteslutande förekomma i vissa bestämda eller åtminstone närbesläktade formationer, vidare hvilka arter kunna uppträda i vidt skilda formationer, och hvilka således kunna anses ega möjligheten för den största utbredningen, hvilka svamparter trifvas i hvarandras sällskap, samt svampflorans olika utseende på olika tider inom en och samma formation. Och om det visar sig, att vissa arter äro i sin förekomst inskränkta till vissa bestämda formationer, men någon gång anträffas i en från denna betydligt afvikande, så kan ju detta tyda på, att deras uppträdande i denna senare blott är skenbart eller att de, med andra ord, lefva på de mult- nade resterna af en föregående vegetation. Därigenom skulle också ett omsorgsfullt studium öfver de på olika ståndorter uppträdande svamparna kunna lämna ett viktigt bidrag till ståndorternas historia i växtfysigonomiskt hänseende och sålunda utgöra en kontroll öfver de resultat, man ernår vid jämförande studier öfver ståndorternas fanerogam-, moss- och lafvegetation.» Bidrag t. känned. af Finl. - Detta första försök af Henning att vid karakteristiken af växtformationerna beakta äfven svamparna har icke ledt till någon efterföljd, måhända beroende därpå att hans skildring afsåg en mycket torftig svampvegetation; trakten var nordlig och året ogynsamt, de funna hymenomycet-arterna stego endast till 120. Det skulle mycket glädja mig om den skildring jag här går att gifva skulle locka mykologerna till likartade observationer. Min framställning af svampvegetationen på de olika stånd- orterna innehåller gifvetvis uppgifter om dess förhållande under olika årstider. Äfven denna sida af svamparnes lif har icke tillvunnit sig större uppmärksamhet af vetenskapsmännen. Det torde icke finnas någon annan sammanställning af fenolo- giska data beträffande svamparna än den som ingår i Elias Fries afhandling »Svamparnes Calendarium under mellersta Sveriges horisont» (Öfversigt af Kongl. Vetensk.-Akad. För- handl. Årg. 14 (1857) N:o 5). Mina hithörande observationer böra därför icke sakna intresse. Under fortgången af mina studier gjorde jag en hel del iakttagelser, hvilka hvarken voro af topografisk eller floristisk art och som därför icke kunde inrymmas i de hittills antydda afdelningarne af mitt arbete. Jag har trott att en sammanställ- ning af dessa ekologiska data kunde vara af nytta äfven om de icke blefve af mig utnyttjade vid en genomarbetad fram- ställning af svamparnes ekologiska förhållanden, vid hvilken äfven de i litteraturen föreliggande uppgifterna skulle beaktas. Dessa data har jag sammanställt i den tredje afdelningen. Jag vågar hoppas att äfven den, trots sin fragmentariska karaktär, skall lända den mykologiska forskningen till gagn. Vid utarbetandet af mina anteckningar har jag haft ovärder- lig hjälp af min vän läroverksadjunkten T. Vestergren i Stock- holm, som äfven underkastat sig den stora mödan att uppgöra registret. Professor E. Henning har välvilligt granskat mitt arbete och gifvit mig en del anvisningar, och vid den slutliga redigeringen och vid korrekturläsningen har min gamle vän och lärare professor F. Elfving verksamt bistått mig. Till dessa herrar ber jag att här få framföra min varma tack. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. I. Florans sammansättning. Den följande förteckningen är uppgjord i öfverensstö mmelse med Karstens arbeten »Rysslands, Finlands och den Skandina- viska halföns hattsvampar» (1879, 1882) och »Kritisk öfversigt af Finlands basidsvampar» (1889); i en del fall har jag anslutit mig till det förra, i andra till det senare arbetet. För hvarje art har jag upptagit den eller de ståndorter, på hvilka den före- kom, äfvensom den tidsperiod under hvilken den anträffades under åren 1892—1894. Den utsatta freqvensen gäller endast år 1892, likaså de ofullständiga uppgifterna om ymnighetsgra- den; de två följande åren voro dåliga svampår, då freqvensen endast i enstaka fall antecknades. Om icke annat säges hänföra sig uppgifterna till Wiborgs socken. Om någon svampart är anträffad endast på något enstaka ställe, är lokalen särskildt angifven. Anges ekskog äro fynd- orterna belägna inom Wiborgs, St. Johannes eller Björkö sock- nar. För de arter, som förekomma i alla ekbestånd, äro de olika socknarnas namn icke uppräknade. Anges lärkt ädskog, gäller det den i Nykyrka socken planterade parken af Larix sibirica. Anges hasselsnår, gäller det Pähkynänmäki i Valkjärvi socken. Anges dyner, gäller det hela kusten från Björkö till ryska gränsen, Systerbäck. Följande förkortningar äro använda: m. a. = mycket allmän (frequentissimus). 3 = allmän (frequens). t. a. = tämligen allmän (sat frequens). ph. o.d. = här och där (passim). Bidrag t. känned. af Finl. UNS N = tämligen rar (sat rarus). i = rar (rarus): m.r. =mycket rar (rarissimus). enst. exx. — enstaka exemplar. spt. = sparsamt. t. y. = tämligen ymnig. Ve = ymnig. m.y. =mycket ymnig. Tremellace2&. Exidia juniperina Karst. Grenar af en; 1892 16 juni, m. r. 1894 16 juni. FE. viscosa (Berk.) Karst. Björk, vide; 1892 höst. m. r. Z. albida (Huds.) Karst. Björk, al, asp, rönn; vinter, vår. a. E. pithya Fr. Tall- och granbark; vinter. a. E. glandulosa Fr. Björk, al, ek; vinter. a. » » var. papillata (Kunze). Ek; 1894 16 sept. m. r. FE. repanda Fr. Grenar af al, björk; 1892 vinter. t. r. 1893 18 sept. E. recisa (Ditm.) Fr. Döda stammar af al, asp, björk, vide; vinter. a. H. nigrescens (Er.) Karst. Rönn; 1892 17 juni m. r. FE. saccharina Fr. Fällda tall- och granstammar; höst—väåär. t. a. KH. truncata Fr. Grenar af lind; 1892 15 maj. m. r. E. foliacea (Pers.) Karst. Tall, gran, sällan björk, al, ek, asp; maj—okt. t. a. Tremella mesenterica Retz. Björkgrenar; höst—vär. m. r. T. lutescens Pers. Gråal, björk; höst—vår. t. r. Nematelia encephala (Willd.) Fr. Fälda stammar af tall och gran; höst—vår. t. a. Tremellodon gelatinosus (Scop.) Pers. Murkna stubbar af tall och gran, stundom på marken; 1892 2 aug. —okt. t. a. 1893 23 aug. Tomenteilace>&A. Hypochnus fuscus (Pers.) Karst. Albark; vår. r. H. ferrugineus (Pers.) Fr. Löfträ, björk, asp; vår, sommar. r. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 10 H. tristis Karst. Löfträ, björk; sommar, m. r: H. crustaceus (Schum.) Karst. Bar jord i skog; sommar. t. r. Coniophora olivacea (Fr.) Karst. Stockar af tall och gran; vår, sommar. a. C. arida Fr. Slöjdadt trä af tall, gran; hela året. a. C. lurida Karst. Förmultnad tall; 1892 13 juni m.r. C. byssoidea (Pers.) Fr. Mossor, kvistar; sommar. &t.r. C. putanea (Schum.) Fr. Slöjdadt trä af tall, gran; hela året. a. Exobasidium Ledi Karst. På Ledum palustre; 1892 25 juli. E. Myrtilli Thuem. På Vaccinium uliginosum; sommar. m.r. E. Andromede Karst. På Andromeda polifolia, Arctostaphylos uva ursi; sommar. a. BE. Vaccin (Fuck.) Vor. På Vaccinium vitis idea; sommar. a. Peniophora levigata (Fr.) Karst. Enbark; vår. m.r. P. incarnata (Pers.) Karst. Asp, björk, lind, vide, al, lönn, Rhamnus; vinter, vår. a. P. cinerea (Fr.) Cook. Asp, al, björk; höst. a. P. carnea (Willd.) Karst. Ek, lind; höst. m.r. P. gigantea (Fr.) Karst. Tallstammar; vår. a. Tomentella sulphurea (Pers.) Karst. Ruttet trä af tall, gran, björk, asp; vår. a. Lyomyces polygonioides Karst. Asp, vide; hela året. r. L. roseus (Pers.) Karst. Asp, björk, vide; hela året. a. Chetocarpus abietinus (Pers.) Karst. Gran, sällan tall; hela året. t. a. Xerocarpus Juniperi Karst. En; höst, vär. m. r. X. subsulphureus Karst. Förmultnade stockar af tall och gran; VAL. KORT i Corticium comedens (Nees) Karst. Ek, hassel, al; hela året. t. a. C. roseolum Karst. Björkbark; vår. r. C. calceum (Pers.) Karst. Tall-, granved; hela året. a. C. lividum Pers. Förmultnad tallved: hela året. a. C. ochraceum Fr. Tall, gran, björk; vår. h. o.d. C. sanguwineum Fr. Tall, gran, björk, al, sälg, asp; vår. a. C. lacteum Fr. Gammal ved och bark af björk, al, sälg, asp; hela året. a. C. rude Karst. Granbark; vår. m. r. Bidrag t. känned. af Finl. äl C. granulatum (Bon.) Karst. Videstammar; hela året. a. C. leve Pers. Ved och bark af gran, björk, al, asp, fläder; hela året. a. Clavariace22&. Clavariella byssiseda (Pers.) Karst. Förmultnade stammar af björk, ek; 1892 1 sept. m. r. crispula (Fr.) Karst. Barrskog, på stammar af tall och gran nära marken; 1892 15 aug.—sept.—22 dec. t.r. C. dendroidea (Er.) Karst. Barrskog; 1892 29 aug.—16 sept. ME. CS C. apiculata (Fr.) Karst. Murken granved; 1892 13 sept. r. C. eristata (Pers.) Karst. Skog, på fuktiga ställen; 1892 1 sept. m. r. C. suecerca (Fr.) Karst. Barrskog; 1892 6 sept. m. r. C. fennica Karst. Bland granbarr; 1892 10 aug.—6 sept. r. y. C. spinulosa (Pers.) Karst. Barrskog; 1892 1 sept. m. r. C. flaccida (Fr.) Karst. Bland granbarr; 1892 15 sept. —okt. a. 1893 22 sept.—okt. C. abietina (Pers.) Karst. Granskog, lärkträdskog, hasselsnår: 1892 18 aug.—12 sept. a. y. C. spinulosa (Pers.) Karst. Löfskog; 1892 27 sept. m.r. C. aurea (Scheff.) Karst. Bergiga barrskogar, särskildt gran- skogar; 1892 3 sept. 1893 1—28 sept. 1894 4—27 sept. Sparassis cerispa (Wulf.) Fr. Barrskog, Wiborg, Hanhijoki: NSolrliraug. m. r. Typhula erythropus (Pers.) Fr. Förmultnade allöf; 1892 2 BEPrt. LE. T. juncea (Alb. et Schw.) Karst. Björk-, asplöf, sällan eklöf; 1892 16 sept.—1 okt. h. o. d. T. gyrans (Batsch) Fr. Förmultnade blad af al; 1892 23 sept. m. r. T. graminum Karst. Grässtrån; 1892 135 sept. t. r. T. ovata Karst. Torra aspblad; 1892 24 sept. r. Clavaria quisquiliaris Fr. Torra blad af Pteris aquilina; 1892 I sept. m. r. Torra blad af Epilobium; 1893 1 okt. m. r. C. culmigena Er. Torra grässtrån; 1892 30 juli. m. r. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. . micans Pers. Torra örter; 1892 22 juli. m. r. . mucida Pers. Murken ved af tall, stundom på jord; 1892 10 sept.—1 okt. h. o. d.; 1893—94 ej påträffad. . fistulosa Holmsk. Förmultnade kvistar af asp, asplöf; 1892 4—15 sept. h. o. d.; 1893—94 ej påträffad. . ligula Scheff. Barrskog, hälst granskog; 1892 1 sept.—2 nov. m. a. m. y. 1893 12 aug.—10 sept. 1894 ej påträffad. . pistillaris Linn. Barrskog; 1892 3 sept. m. r. enst. exx. 1893 25 aug.—10 sept. . fragilis Holmsk. Hedar, backar; 1892 20 aug.—1 nov. a. 1893— 94 ej påträffad. . inequalis Muell. Gräsbeväxta ställen; 1892 30 aug. m. r. . inequalis var. aurantia Pers. Lundar; 1892 10 sept. m. r. . purpurea Mäll. Bergig barrskog; 1892 27 sept. m. r. . epichnoa Fr. Förmultnad aspstock; 1892 21 sept. m. r. . pyxidata Pers. Förmultnade aspstammar; 1892 11—25 juli. r.; 1893 25 sept. . Kunzei. Fr. Sågspån; 1892 24 sept. m. r. . rugosa Bull. Skog; 1892 8 sept. m. r. . coralloides Linn. Skog; 1892 25 aug. m. r. '. muscoides Linn. Ängar, skogar; 1892 8—15 sept. h.o. d. 1893—94 ej påträffad. . fastigiata Linn. Ekdunge; 1892 22 sept. m. r. . lilacina Fr. Mulljord; 1892 12 aug.—1 sept. m. r. y.; 1893 13 aug.; 1894 17 juli—15 aug. . botrytes Pers. Barrskog, tallmo; 1892 24 aug. m. r. 1893 ej påträffad. 1894 1 aug. . flava Scheff. Tallskog, tallmo; 1892 14 aug.—22 sept. a. spt. 1893 ej påträffad. 1894 23 aug.—13 sept. Daeryomycetace?&. Ditiola radicata (Alb. et Schwein.). Förmultnade tallstammar; sommar, höst. h. o. d. Dacryomyces deliquescens (Bull.). Ved af barrträ, tall och gran; IDE höst—vär. a. abietinus (Pers.) Karst. Ved och grenar af barrträd, tall och gran; höst—vår. a. Bidrsg t. känned. af Fin). 13 D. tremelloides Karst. Tall- och granved; vår. r. D. chrysochomus (Bull.). Tall- och granved; höst—vår. a. Calocera cornea (Batsch) Fr. Löfträdstammar, björk, ek, al, sälg, lind, asp; höst. a. C. furcata Fr. Stammar af barrträd (tall, gran, lärkträd), sällan löfträd (asp); vår, höst. a. C. viscosa (Pers.) Fr. Murken ved af gran, tall, sällan lärkträd; 1892 9 aug.—20 sept. (1 nov.) a. 1893 28 aug.—153 sept. 1894 15 aug—I6 sept. Thele phorace&. Cryptochete polygonia (Pers.) Karst. Asp- och videgrenar; 1892 28 juni—4 juli h.o. d. C. rufa (Er.) Karst. Aspgrenar; 1892, 93 28 dec.—15 jan. r. Sterellum pini (Schleich.) Karst. Tallbark; höst. t. a. Lomatia salicina (Fr.) Karst. Asp, vide; höst. a. Cyphella punctiformis (Fr.) Karst. Blad och stjälkar; 1892 sept. Hyord 1893 6" sept. C. filietra Karst. Döda ormbunkar; 1892 20 sept. h.o. d. 1893 ej påträffad. 1894 4 sept. C. muscigena (Pers.) Fr. Mossor; 1892 8 sept. h. o.d. 1893 5 sept. 1894 ej påträffad. C. villosa (Pers.) Karst. Torra stjälkar; 1892 juni—sept. r. C. alboviolascens (Alb. et Schwein.) Karst. Bark och ved af björk, al, ask, sälg, syren, Lonicera; hela året. a. Phanerochete alnea (Fr.) Karst. Al, tall; hela året. r. Rstodorata. (ET;) Karstis Tall; vår. Tr: Stereum tabacinum (Sow.) Fr. Hassel, vide, rönn, al; vinter. h. o. d. 1893 11 sept. - rubiginosum (Schrad.) Fr. Ekved; hela året. m. r. . evolvens (Fr.) Karst. Björk, al; aug.—sept. (11 jan.) a. . rugosum Pers. Al, björk, ek, vide, hassel, körsbär; hela året.a. S. sanguinolentum (Alb. et Schwein.) Fr. Gran- och tallbark; hela året. a. S. rigens Karst. Gran; hela året. m. r. S. hirsutum (Willd.) Fr. Björk, al, ek, asp, hägg; hela året. a. RAA Nat: o. Folk, H. 79, N:o 1. 14 S. purpureum (Pers.) Fr. Björk, al, asp, rönn, vide, lönn, äppleträd; vinter, vår. a. Craterellus undulatus (Pers.) Karst. Sandjord, brända marker; höst. t. a. C. cornucopioides (Linn.) Fr. Granskog, blandskog; 1892 12 aug. —19 sept. a. y. 1893 12 aug.—15 sept. 1894 ej påträffad. C. lbutescens (Pers.) Fr. Bergiga barrskogar på fuktiga ställen; 1892 dbraugsmi r. Thelephora laciniata Pers. Hed, lärkträdskog, jord, sand, trä, ibland omslutande unga trädplantor; 1892 28 maj—l1 okt. a. 1893 22 aug.—10 sept. 1894 I aug.—16 sept. Merisma palmatum (Scop.) Pers. Barrskog, lärkträdskog; 1892 24 aug.—14 sept. t. a. 1893 12 aug.—21 sept. 1894 ej påträffad. Solenia ochracea Hoffm. Torra grenar af träd och buskar, björk, vide, lind och asp; 1892 sept.—okt. a. S. fasciculata (Pers.) Karst. Förmultnad ved och bark af björk och al; 1892 sept.—okt. h. o. d. Hydnace&. Mucronella calva (Alb. et Schwein.) Fr. Murken tallved; 1892 sept. h. o.;d. Odontia fimbriata (Pers.) Fr. Murken björkved; 1892 3 sept. m. r. O. stipata (Fr.) Quél. Murken tallved; 1892 20 sept. m. r. Kneiffia stenospora Karst. Murken tallved; 1892 sept., maj t. r. K. sera (Pers.) Karst. Stammar af björk, al, pil; 1892 sept. —maj.a. K. breviseta Karst. Tallved; 1892 sept.—okt. h. o. d. K. ambigua Karst. Ved och bark af tall, vide, al; 1892 okt.— dee. h. o. d. K. papillosa (Fr.) Karst. Tallbark; 1892 juni—maj. a. K. setigera Fr. Björkstammar; 1892 sept.—maj h. o. d. Grandinia terrestris Karst. På jord; 1892 4 sept. m. r. G. crustosa (Pers.) Fr. Gammal ved och bark af tall och lärk- träd; 1892 23 aug. 'h: o.d. G. serialis (Er.) Karst. Tallved; 1892 sept. a. Radulum orbiculare Fr. Asp, al, vide, björk; 1892, 93 10 dec.— 17 jan, a: Bidrag t. känned,. at Fil. 15 Åcia tomentosa (Schrad.) Karst. Stubbar och bark af gran och björk; 1892 30 aug.—3 okt. h. o. d. Å. castanea (Alb. et Schwein.) Karst. Aspved; 1892 9 aug.—4 okt. a. Selerodon strigosus (Swartz) Karst. Förmultnad aspstubbe; 1892 Zllsept. Mm. r. Pleurodon auwriscalpium (Linn.) Quél. Tall- och grankottar; hela året, mest om våren; (1894 20 maj—16 juni) a. Calodon cyathiformis (Scheff.) Quél. Tallskog, tallmo, lärkträd- skog; 1892 7 aug.—15 sept. a. t. y. 1893 30 juni—20 juli. 1894 20 aug.—14 sept. C. melaleucus (Fr.) Quél. ”Tallmo; 1892 18 aug. m. r. C: niger (Er.) Quél. Barrskog; 1892 22 aug. m. r. 1893 ej på- träffad. 1894 30 aug. C. scrobiculatus (Fr.) Quél. Bergig barrskog, isynnerhet tall- skog; 1892 10 aug.—9 sept. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. C. ferrugineus (Fr.) Quél. Tallskog, tallmo, lärkträdskog; 1892 4 aug.—l1 sept. a. t. y. 1893 28 aug.—?5 sept. 1894 20 aug.—13 sept. C. avrantiacus (Alb. et Schwein.) Quél. Tallskog, tallmo; 1892 29 juli—7 sept. a. t. y. 1893 28 aug.—>5 sept. 1894 15 aug.—3 sept. C. ceruleus (Vahl) Karst. Tallskog, tallmo, berg; 1892 27 juli—3 sept. t. a. t. y. 1893 25 aug.—20 sept. 1894 19 aug.—15 sept. C. suaveolens (Scop.) Quél. Tallskog, granskog; 1892 10 aug.— 15 sept. t. r. enst. exx. 1893 ej påträffad. 1894 9 aug.— 1 sept. Sarcodon fragilis (Fr.) Quél. Barrskog, tallmo; 1892 19 aug.— 7 sept. h. o. d. t.y. 1893 20 aug.—10 sept. 1894 25 aug.—15 sept. S. fennicus Karst. Bergig barrskog, tallskog; 1892 7 aug.—15 sept. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. S. subsquamosus (Batsch) Quél. Barrskog; 1892 5 sept. m. r. S. imbricatus (Linn.) Quél. Barrskog, tallmo, brända ställen: 1892 13 sept.—20 sept. t. a. spt. 1893 ej påträffad. 1894 4 sept.—20 sept. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 16 Hydnum fallax Fr. Björk; 1892 21 maj—3 juni. h. o. d. 1893 —94 ej påträffad. H. viride (Alb. et Schwein.) Fr. Murken alved; 1892 1 juni. 12 H. farinaceum Pers. Murket trä, tall, björk; 1892 20 aug. m. r. H. niveum Pers. Björkved. 1892 5 sept. m. r. Climacodon septentrionalis (Fr.) Karst. Lönn; 1892 2 aug. m. r. Creolophus cirrhatus (Pers.) Karst. Björk, asp; 1892 5 aug.—12 sept. t. r. spt. C. corrugatus (Er.) Karst. Björk; 1892 9 aug. m. r. enst. exx. Dryodon coralloides (Scop.) Quél. Björkstockar; 1892 23 sept.— 1 aug. h. o. d. enst. exx. 1893—94 ej påträffad. D. caput ursi (Fr.) Quél. Björkstock; 1892 9 aug. m. r. enst. exx. Tyrodon repandus (Linn.) Karst. ”Tallskog, granskog, bland- skog, ekskog, lärkträdskog; 1892 3 aug.—1 okt. a. t. y. 1893-11 aug.—20 sept. 1894 14 juli—17 sept. T. rufescens (Pers.) Karst. Tallskog, granskog, blandskog, lind- skog, ekskog, lärkträdskog; 1892 5 aug.—1 okt. a. t.y. 1893 1 aug.—20 sept. 1894 ej påträffad. Stistotrema confluens Pers. Tallmo, hed, hjulspår; 189213 sept.— 1 okt. h. o.d. 1893 ej påträffad. 1894 1—38 okt. Irpex fuscoviolaceus Fr. Tall, gran, sällan björk, al; hela året. a. I. sinuosus Fr. Björk, al; 1892 18 maj—2 juli. t.r. I. lacteus Fr. Rönn, björk, al, asp, gran; hela året. h.o. d. Xylodon candidus Ehrenb. Björk, al, asp. rönn; hela året. a. X. obliquus (Schrad.) Karst. Björk, al, rönn; hela året. a. X. paradoxus (Schrad.) Karst. Björk; hela året. m. r. Phlebia aurantiaca (Sow). Björk, al; vinter. h.o. d. Rvaga Er JT; Sund 8020 mr Polyporace&. Merulius serpens Tod. Gran-, tallved; höst. t. a. M. porinoides Fr. Förmultnadt trä och bark af gran; vinter. hord: M. lacrymans (Wulf.) Fr. Slöjdadt trä af tall, gran, jord, stenar, i källare, aldrig i det fria; hela året. m. a. M. molluscus Fr. Tall-, granved; höst. t. a. Bidrag t. känned. af Fin M. himantioides Fr. Gran-, tallved; höst. h.o. d. M. aureus Fr. Gran-, tallved; höst. m. r. M. nmiveus Fr. Förtorkade alar; vinter. a. M. petropolitanus Er. Torra algrenar; vinter. t.r. M. tremellosus Schrad. Förmultnade stockar, tall, björk, sälg, Srvar, hoösb. . å i Poria contigua (Pers.) Karst. Gran, tall, rönn, hägg; vår. m. r. P. ferruginosa (Schrad.) Karst. Björk; vår. m. r. ursoroicola (:E'T.), Kärst. Rönn; 1892 7 sept. m.r. P. obliqua (Pers.) Karst. Björk, under barken; höst. (1892 22 dec:) h. o. d. Gleophyllum abietinum (Bull.) Karst. Granved; hela året. MET! Spb. G. sepiarium (Linn.) Karst. Gammal granved, sällan tallved; hela året. a. Trametes odorata (Wulf.) Karst. Gran-, tallstockar; hela året. t. a. T. Pin (Brot.) Fr. Lefvande tallstammar; hela året. h. oo. d. T. Abretis Karst. Crankvistar; hela året. m.r. Fomes salicinus (Pers.) Fr. Sälg, äppleträd; hela året. h.o. d. F. Lonicere (Weinm.) Karst. Lonicera; hela året. r. F. igniarius (Linn.) Fr. Löfträd, björk, al, sälg, asp, ek, rönn, äppleträd; hela året. m. a. F. nigricans Er. Björk; hela året. a. F. fomentarius (Linn.) Fr. Björk, lind, asp, al, hägg; hela året. a. F. applanatus (Pers.) Fr. Ek-. björk-. ask-, lind-, aspstockar: hela året. a. Inonotus radiatus (Sow.) Karst. Al, sälg, rönn, alm, hassel; sept.—dec. a. . fibrillosus Karst. Asp; 1892 9, 15 juni. m.r. vulpinus (Fr.) Karst. Asp; 1892 12 sept. m. r. nmidulans (Fr.) Karst. Björk, al, rönn; juni—sept. a. cuticularis (Bull.) Karst. Al; 1892 sept. m.r. . Mispidus (Bull.) Karst. Ek, alm; 1892 15 sept. m.r. Ischnoderma resinosum (Schrad.) Karst. Gran-, lärkträdstubbar; hela året. h. o. d. spt. Polystietus Schweinitzii Fr. Tallskog, lärkträdskog, på lärk- trädstubbar; 1892 april (tallskog), juli, aug. (lärkträd- skog). r. NNNNN Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 2 18 P. perennis (Linn.) Fr. Tallmo, lärkträdskog; 1892 15 juli+1 okt. a.y. 1893 1 juli. 1894 7 juli8 sept. P. tomentosus Fr. Helsingfors botaniska trädgård under Larix eurap&ea; 1892 4 sept. m. r. Plyysisporus sinuosus (Fr.) Karst. Gran, asp.; maj —juni. r. P. vaporarius (Pers.) Chev. Tallved; hela året. h.o. d. P. mucidus (Er.) Chev. Tall; hela-året. HH. 'o, d. P. sanguinolentus (Alb. et Schwein.) Chev. Ruttet trä, tall, gran, fuktig jord; hela året. a. P. inconstans Karst. Murken aspved; 1892 13 aug. m. r. P. lenis Karst. Murket trä, tall, gran; 1892 12 sept. m.r. P. vulgaris (Fr.) Chev. Barr-, löfträ (tall, gran, björk); som- Mar, NOSt... ä +P selectus Karst. Murket trä af tall, gran; hela året. t. a. P. calceus (Fr.) Karst. Hassel; 1892 23 aug. m.r. P. molluscus (Pers.) Chev. Förmultnadt trä, (gran, björk, hassel), äfven på löf; 1892 18 aug.—20 sept. t. a. P. alboater Karst. Växthus, förmultnadt trä af tall, gran; 1892 20 aug. m.r. . Rostafinskii Karst. Albark; 1892 30 maj. m.r. . corticola (Er.) Karst. Asp, björk, ek; vinter. t. a. . buteoalbus Karst. Murken tallved; maj—sept. t. a. . euporus Karst. Torra vide- och aspgrenar; sept. r. . incarnatus (Alb. et Schwein.) Chev. Tallstockar; vår, höst. MN Dedalea unicolor (Bull.) Fr. Al, björk, asp, rönn, lönn; hela året. a. y. D. mollis Somm. Asp, björk, al, hägg, sälg; hela året. t. a. Lenzites betulina (Linn.) Fr. Björk, asp, ek; hela året. a. L. quercina (Linn.) Quél. Luuri holme, på ek, en gång Hortana, på tall; hela året. m.r. spt. ojn nej nojins Pycnoporus cinnabarinus (Jacq.) Karst. Björk, al, rönn; aug.— OktItAr. spbi P. serialis (Fr.) Karst. Gran-, tall-, lärkträdstockar; hela året. a. P. suaveolens (Linn.) Karst. Salix fragilis; okt..—nov. m-. r. P. odorus (Somm.) Karst. Salix caprea; 1892 april. m.r. enst. exx. Bidrag t. känned. af Finl. först 15) Fomitopsis populina Fr. Lönn, asp, hästkastanje; Helsingfors botaniska trädgård; hela året. 1892. m.r. F. connata (Weinm?, Fr.) Karst. Lönn, ek, bok (Liimatta), asp; hela året Ir. y. F. rosea (Alb. et Schwein.) Karst. Granstockar; hela året. r. F. pinicola (Swartz) Karst. Gran, sällan tall, lärkträd, björk, al, asp, lind; hela året. m. a. y: Polyporia confluens Karst. Växthus, förmultnadt trä af tall; KS92 20faus: mtr. : Piptoporus betulinus (Bull.) Karst. Björk; vinter, mest om våren. a. yY. Bjerkandera roseomaculata Karst. Lärkträdstock i Mustek: mu- seum; ett exemplar på Liimatta; hela året. m. r. B. abietina (Dicks.) Karst. Gran-, sällan tall- och lärkträd- stockar; maj—sept. a. y. B. versicolor (Linn.) Karst. Björk; 1892 28 dec. m.r. 1893 6 sept., 27 dec. B. zonata (Fr.) Karst. Björk, asp, al, ek, sälg, hästkastanie, körsbärsbuske, äppleträd; hela året. m. a. y. B. velutina (Pers.) Karst. Tall, gran, björk, al, asp; hela året. a. y. B. Mirsuta (Wulf.) Karst. Björk; hela året. h. o.d. B. pubescens (Schum.) Karst. Björk; al; 1892 24 dec. m. r. B. borealis (Fr.) Karst. Gran, sällan al, björk, sälg; 1892 20 juli 3 sept. a. t. y. 1893 29 aug.—30 sept. 1894 3—15 sept. B. Weinmannir (EFr.) Karst. Tallstockar; 1892 17 aug. m.r. B. amorpha (FTt.) Karst. Tallstockar; maj, sept. a. y. » » var. alba Thesleff. Tall; 1892 20 sept. m.r. B. dichroa (Ert.) Karst. Björk, al, en gång på Fomes fomenta- rius; hela året, synnerligen om vintern. t. a. t.y. B. fumosa (Pers.) Karst. Ek; 1892 11 sept. m.r. B. adusta (Willd.) Karst. Björk, asp, al, alm, ek, lind; 1892 20 maj —8 sept. a. y. 1893 5 sept.—1 jan. 1894 1 sept. — 20 okt. B. holmiensis (Fr.) Karst. Alm, äppleträd; 1892 (5 jan.), 20 maj —10 okt. t. a. 1893 3 sept.—28 dec. 1894 ej påträffad. B. destructor (Schrad.) Karst. Slöjdadt trä, gran; 1892 23 maj—20 sept. m.r. 1893 10 sept. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. B. trabea (Rostk.) Karst. Tall-, granstockar; 1892 10 juli+11 aug. r. 1893 13 sept. 1894 ej påträffad. B. cesia (Schrad.) Karst. Björk, al, hassel; 1892 12 sept.-— 1893 6 juni. t. a. spt. 1894 ej påträffad. B. fragilis (Er.) Karst. Murken tall- och granved; 1892 31 juni—20 sept. t. a. B. smulans Karst. Asp; 1892 11 juli—14 okt. r. 1893 3 jan. 1894 ej påträffad. B. squalens KBarst. Gran; 1892 17 aug.—22 sept. r. B. mollis (Pers.) Karst. Tall-; granved; 1892. 20 aug.—30 sept. t.r. 1893 ej påträffad. 1894 15 sept. B. låctea (Er) Karst. Björk; 1892 13 juli-6 sept: m.r: B. chionea (Fr.) Karst. Björk, asp, lind, sälg, lärkträd; 1892 31 sept. —20 nov. t. a. 1893 ej påträffad. 1894 3—38 sept. B. chionea var. acricula Karst. Gran: 1892 5 okt. (Helsingfors). ILE: B. subsericella Karst. Förmultnadt trä i Helsingfors botaniska trädgård; 1892 26 sept. m.r. B. tephroleuca (EFr.) Karst. Björk; 1892 21 sept. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 1 sept. Polyporellus elegans (Bull.) Karst. Lind, asp, ask, björk, äpple- träd; 1892 29 juni—12 sept. (29 dec.) r. 1893 29 juni. 1894 2 juli—6 sept. P. varius (Pers.) Karst. Björk, asp, hassel; 1892 16 juni—Il4 aug. a. spt. 1893 ej påträffad. 1894 28 nov. P. infundibuliformis (Pers.) Karst. Alrötter; 1892 7 sept. m.r. enst. exx. 1893 4 aug. 1894 17 juli. P. melanopus (Pers.) Karst. Björk; 1892 3 juli. m.r. -P. squamosus (Huds.) Karst. Pil, Juustila; 1892 28 juni--30 juli. m.r. enst. exx. 1893 20 juli. 1894 10 maj. P. brumalis (Pers.) Karst. Björk, asp, al; 1892 10 juli —8 sept. t. a. spt. 1893 ej påträffad. 1894 28 nov. P. lepideus (Fr.) Karst. Björk, asp; 1892 1 juli—5 sept. a. spt. 1893 10 juni. 1894 10 juni—6 aug. Polypilus sulphureus (Bull.) Karst. Lefvande stammar af ek på Luuri-holmen; 1892 23 juni—1 sept. t.a.. y. 1893 23 juli. 1894 8 sept. Bidrag t. känned. af Finl. P. confluens (Alb. et Schwein.) Karst. Bergiga barrskogar, lärkträdskog; 1892 30 aug.—4 okt. a. y. 1893 1—20 sept. 1894 1 aug.—15 sept. Polyporus ovinus (Scheff.) Fr. Bergiga barrskogar, lärkträd- skog; 1892 30 aug.—2 okt. a. y. 1893 4—20 sept. 1894 29 juli —8 okt. P. leucomelas (Pers.) Fr. Barrskog; 1892 17 sept. m. r. enst. exx. Boletus cavipes Opat. Lärkträdskog, äfven på lärkträd; 1892 10 juli —24 aug. m.r. y. 1893 ej påträffad. 1894 8 sept. B. variegatus Swartz. Bergiga barrskogar, tallskog, lärkträd- skog; 1892 11 aug.—3 okt. a. m.y. 1893 25 aug.—15 sept. 1894 20 aug.—20 sept. B. subtomenhtosus Linn. Barrskog, lärkträdskog, ekskog; 1892 18 aug.—3 okt. a. spt. 1893 17 juli. 1894 20 juli—18 sept. . chrysentheron Bull. Fuktig alskog; 1892 8—15 aug. m.r. 1893 29 juli. 1894 ej påträffad. B. piperatus Bull. Löfskog, alskog, ekskog; 1892 28 juli—30 sept. a. 1893 17 aug.—4 sept. 1894 28 aug.—6 sept. B. badius Fr. Barrskog; 1892 23 sept. m.r. B. bovinus Linn. Barrskog, tallmo; 1892 16 aug.—1 okt. a. m. y. 1893 4 aug.—1 sept. 1894 25 aug.—18 sept. B. granulatus Linn. Tallmo; 1892 4 aug. m.r. 1893 4 aug. 1894 3 sept. Tubiporus edulis (Bull.) Karst. FTallskog, tallmo, lärkträdskog, ekskog; 1892 22 juli —I1 okt. a. y. 1893 20 juli —10 sept. 1894 20 juni 14 okt. Cricunopus flavidus (Fr.) Karst. Kärrmark, björkskog, tallskog; 1892 1 aug.—2 sept. t.r. 1893 ej påträffad. 1894 16—24 sept. C. elegans (Schum.) Karst. Lärkträdskog; 1892 24 aug.—15 sept. r. y. 1893 ej påträffad. 1894 3—38 sept. C. luteus (Linn.) Karst. Barrskog, tallskog, lärkträdskog, ek- skog, vid vägar; 1892 10 aug.—20 sept. a. y. 1893 4 aug.—13 sept. 1894 30 juli—20 sept. Krombholzia versipellis (Fr.) Karst. Skog, synnerligen under aspar, lärkträdskog, ljunghed, ekskog, alskog; 1892 1 juli—30 sept. a. y. 1893 (20 juni), 20 aug.—5 sept. 1894 (2—3 juni)—18 sept. Nåt: 0. Folk, H: 79, N:o 1. [ov bo bo Kr. versipellis var. mivea (Fr.) Karst. Barrskog; 1892 14 sept. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 7 aug.—18 sept. Kr. scabra (Bull.) Karst. Björkskog, ekskog, lärkträdskog; 1892 24 juni—1 okt. a. m. y. 1893 (22 juni), 13 aug.—1 okt. 1894 8 juni—20 sept. Tylopilus felleus (Bull.) Karst. Björkskog, ekskog, lärkträdskog, äfven på stubbar af lärkträd; 1892 17 juli—24 aug. h. o. d. enst. exx. 1893 ej påträffad. 1894 10 aug.—18 sept. Swillus cyanescens (Bull.) Karst. Under ekar, Liimatta; 1894 5—18 sept. m. r. Under åren 1891 till 1893 förekom denna art icke på denna fyndort. Agariecace2&A. Schizophyllum alneum (Linn.) Karst. Al, lind; 1892 11 okt. m.r. 1893 ej anträffad. 1894 14 nov. Leptotus retirugus (Er.) Karst. Mossa; 1892 26 aug. m.r. Leptoglossum muscigenum (Bull.) Karst. Mossa i Helsingfors botaniska trädgård (Fr. Elfving); 1892 m.r. Cantharellus infundibuliformis (Scop.) Fr. Granskog på fuktiga ställen, berg; 1892 15—24 sept. t.a. 1893 15 sept.—12 nov. 1894 31 aug.—28 okt. C. albidus Fr. Äng; 1892 17 aug. m.r. C. umboratus (Gmel.) Pers. Granskog, tallskog, berg; 1892 (14 maj) 24 juli —30 aug. h. o. d. y. 1893 24 nov. 1894 28 nov. C. aurantiacus (Wulf.) Fr. Berg, tallskog, tallmo, lärkträdskog, brända marker, myrstackar; 1892 (10 maj) 24 juli —30 aug. h.o.d. y. 1893 24 okt. 1894 28 nov. aurantiacus Var. fuscolutescens Karst. Skog; 1892 5 sept. MT C. cibarius Fr. Tallskog, granskog, lärkträdskog, hasselsnår, ekskog; 1892 28 juli—8 okt. (1 nov.) a. y. 1893 29 juli> 12 nov. 1894 (14 jan.) 19 juli—16 sept. Nyctalis asterophora Fr. Ruttna Russula adusta efter starka regn; 1892 18 aug.—1l sept. $t.a. enst. exx. 1893 ej påträffad. 1894 253 aug.—1 sept. 9, C. Bidrag t. känned. af Finl. 23 Coprinus Boudieri Quél. Brända marker, bränd ek; 1892 153 aug. h.o.d. 1893 11 sept. 1894 8 aug. ). plicatilis (Curt.) Fr. Trädgård, vid vägar; 1892 4 juli>2 okt. a. 1893—94 ej påträffad. C. ephemerus (Bull.) Fr. Fet, gödslad jord; 1892 27 maj—10 okt. a. y. 1893 8 juni—29 sept. 1894 9—15 juni. C. micaceus (Bull.) Fr. Trädgård, skog, murkna stubbar af tall, gran, björk, asp, rönn, hassel; 1892 15 sept.—2 okt. a. 1893 26 aug.—12 sept. 1894 10 aug. C. radiatus (Bolt.) Fr. Skogstrakter, på förtorkade exkrement; 1892 20 maj—10 sept. a. 1893 5 juni—1 sept. 1894 ej påträffad. C. nycthemerus Fr. Gödslade ställen; 1892 19—-30 sept. r. 1893—94 ej påträffad. C. lagopus Fr. Löfskog, på fuktiga ställen, hälst under alar; KSJ2rLs sept. mr. C. mveus (Pers.) Fr. Hästexkrement; 1892 (4 juli) 18 aug.—1 okt. t. a. 1893—94 ej påträffad. C. emereus (Scheff.) Fr. Gödsel i växthus; 1892 19 juli, 2 aug. m.r. 1893—94 ej påträffad. C. fimetarius (Linn.) Fr. Gödslad jord; 1892 23 mars—l1 aug. a. 1893 20 maj—3 sept. 1894 ej påträffad. Pselliophora ephemeroides (Bull.) Karst. Exkrement; 1892 10 aug.—14 sept. h. o.d. 1893—94 ej påträffad. P. atramentaria (Bull.) Karst. Fet mulljord, vid vägar, byar, städer, förmultnadt trä, björk, ek, sälg, rönn, lönn; 1892 9 aug.—20 okt. a. 1893 1 sept.—2 okt. 1894 2 sept. P. comata (Muell.) Karst. Feta, gräsbeväxta ställen i städer och byar; 1892 28 aug.—19 okt. h. o.d. y. 1893 2—20 sept. 1894 1—38 okt. Gomphidius viscidus (Linn.) Fr. Tall-, gran-, lärkträdskog, ek- skog, hasselsnår; 1892 31 juli—23 sept. a. 1893 5 aug. 1894 1 aug.—15 sept. G. roseus Er. Tallmo, ljunghed; 1892 16 aug.—18 sept. t.r. spt. 1893 ej påträffad. 1894 3 sept. G. glutinosus (Scheff.) Fr. Barrskog, löfskog, ekskog, äng; 1892 20 juli—24 sept. m. a. y. 1893 1 aug.—1 okt. 1894 7 juli. Nato. Folk, H. 79: N:o: 1, (Ga 24 Psatyrella disseminata (Pers.) Fr. Murkna stammar af björk, rönn, asp, äfven på marken; 1892 6 juli—20 sept. a. y. 1893 8 juli —20 sept. 1894 3 aug. P. caudata Fr. Feta, gräsbeväxta ställen, trädgård; 1892 2 okt. 100 IE P. atomata Fr. Gräsbeväxta ställen vid vägar; 1892 10 juli—30 aug. a. 1893 1—20 aug. 1894 ej påträffad. P. hiascens Fr. Feta, gräsbeväxta ställen; 1892 18 juni—20 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. . gracilis (Pers.) Er. Trädgård, vid vägar; 1892 9 aug.—8 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. Paneolus fimicola Fr. Koexkrement; 1892 19 aug. m.r. enst. exx. P. papilionaceus (Bull.) Fr. Gödslad jord, exkrement, vid vägar; 1892 10 juni—18 sept. a. 1893 7 juni—I10 sept. 1894 8 juni—1 okt. P. campanulatus (Linn.) Fr. Gödsel; 1892 2 juni —28 aug. a. 1893 3 juni—20 sept. (8 okt.). 1894 16 juni. P. sphinctrinus Fr. Gödsel; 1892 31 maj—23 sept. a. 1893 28 maj—12 nov. 1894 3 juni—1l okt. Anellaria separata (Linn.) Karst. Gödsel; 1892 30 maj-—24 sept. m. a. y. 1893 27 maj—12 nov. 1894 20 maj —15 sept. Deconica atrorufa (Scheff.) W. Sm. Öppna sandbackar, dyner, hed, skog, fält; 1892 11 juni—27 sept. a. 1893 15 juni. 1894 ej påträffad. D. bullacea (Bull.) W. Sm. Gödslad jord, vid vägar; 1892 9 juli —30 aug. h. o. d. 1893 10—20 aug. 1894 ej påträffad. D. coprophila (Bull.) W. Sm. Gödsel, vid vägar; 1892 7 aug.— 13 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. Psatyra pennata Fr. Jord, brända marker, bland spånor, för- multnad ved af tall, gran, björk; 1892 23 aug. —27 sept. h. o.d. 1893 15—22 sept. 1894 ej påträffad. P. fibrillosa (Pers.) Fr. Grankvistar; 1892 13 aug. m.r. P. fatua Fr. Trädgård, gödslade ställen; 1892 10 aug. m.r. P. fenmisecii (Pers.) Quél. Feta, gräsbeväxta ställen vid vägar, trädgård; 1892 22 maj—10 sept. a. 1893 20 maj. 1894 27 maj—13 sept. IP corrugis: (Pers:) ETSYRetöjord; CLe9202Isepr men Re) Bidrag t. xänned. af Finl, bo [1 P. conoplea Fr. Byar, trädgård; 1892 20 aug. m.r. Psilocybe ericea (Pers.) Fr. Torfjord; 1892 10 aug. m.r. . dichroa (Pers?) Karst. Åkerjord; 1892 14 sept. m. r. . cernua (Vahl) Fr. Björk; 1892 5-aug. m.r. . callosa Fr. Gräsbeväxta ställen vid vägar; 1892 15 juni m. r. . spadicea Fr. Tall, björk, al, asp, alm; 1892 11—17 sept. t. a. 1893 20 sept.—1 nov. (20 nov.). 1894 20 juli —13 sept. . sarcocephala Fr. Lärkträdskog, på mycket fuktiga ställen; 1892 24 aug. m.r. Nceematoloma udum (Pers.) Karst. Kärr; 1892 16 juni—16 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 29 maj—2 okt. N. Polytrichi (Fr.) Karst. Kärr, bland björnmossa; 1892 29 aug.—10 sept. t.r. 1893 3 aug. 1894 ej påträffad. N. fasciculare (Huds.) Karst. Björk, asp, sälg; 1892 10 juni—3 okt. a. y. 1893 10 nov. 1894 1 juli 8 okt. N. epizanthum (Frt.) Karst. Tallstammar; 1892 30 juli. m.r. 1893 6 aug. N. capnoides (Er.) Karst. Tallstammar; 1892 27 juli>2 sept. (1 nov.) a. 1893 12 sept.—10 nov. 1894 (14 jan.) 15 sept.—8 okt. N. lateritium (Scheff.) Karst. Björk, rönn, ek; 1892 15—23 sept. (1 nov.). a. y. 1893 12 nov. 1894 26 maj —8 okt. Hypholoma appendiculatum (Bull.) Fr. Björk, asp, ek, lönn, rönn, syren; 1892 19 juni—20 sept. a. y. 1893 28 juli. 1894 1 juli—13 sept. H. Candolleanum Fr. Mulljord, murkna stubbar af björk; 1892 Nea: Mm. Tr: H: cascum Ert. Växthus; 1892 20 juli. m.r. H. velutinum (Pers.) Fr. Vid vägar, gator, i källare; 1892 (31 juli), 1 sept.—5 okt. t.a. t.y. 1893 ej påträffad. 1894 3 aug.—15 sept. Stropharia semilanceata Fr. Gödslad, fet jord; 1892 3 aug.—21 sept. a. 1893 10 aug. 1894 ej påträffad. S. semiglobata (Batsch) Fr. Exkrement; 1892 20 maj —24 sept. a. 1893 (25 maj), 12 nov.—27 dec. 1894 30 maj—20 okt. S. stercoraria Er. Skog, företrädesvis på fuktiga ställen och på förtorkade exkrement; 1892 28 juni—10 okt. a. 1893 1 aug.—>5 sept. 1894 20 juli. Fn NN Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. S. stercoraria var. flexuosa Britz. Gödsel i skog; 1892 30 aug. Mm; FP; S. merdaria Fr. Förtorkade exkrement; 1892 10 aug.—21 sept. t. a. 1893 15 aug. 1894 ej påträffad. IS. squamosa (Pers.) Fr. Fuktigt ställe i skog under Onoclea strutiopteris; 1892 24—27 aug. m. r. S. inuncta Fr. Fet jord, gödsel; 1892 20 sept. m.r. S. eruginosa (Curt.) Fr. Skog, företrädesvis tallskog, tallmo, äfven ekskog, bland spånor i växthus, i källare; 1892 19 sept.—18 okt. r. spt. 1893 18 sept.—1 okt. 1894 (4 juni i blomkruka), 16 sept.—3 okt. S. albocyanea (Desm.) Fr. Barrskog; 1892 2 sept. m.r. S. depilata (Pers.) Fr. Barrskog, löfskog, björkstammar; 1892 16—21 sept. a. 1893—94 ej påträffad. Agaricus silvaticus Scheff. Barrskog; 1892 20 aug. m.r. ÅA. campestris Linn. Öppna fält, trädgård, växthus; 1892 18 aug.—19 sept. a. 1894 4 aug.—20 sept. 1894 1—18 sept. ÅA. arvensis Scheff. Öppna fält, skog, ekskog; 1892 29 aug.—15 sept. a. 1893 1 sept. 1894 19 sept. Å. augustus Fr. Myrstack; 1892 24—27 aug. m.r. Crepidotus alveolus' (Lasch) Fr. Ruttet trä, tall, gran; 1892 1 juli—13 sept. m. r. C. applanatus (Pers.) Fr. Asp; 1892 10—20 aug. h. o.d. 1893 ej påträffad. 1894 15 aug. Bolbitius fragilis (Linn.) Fr. Vid vägar, fält; 1892 53 juni—12 sept. t. a. t. y. 1893 9 juni—1 sept. 189413 juni—20 aug. B. Boltonii Fr. Gödselhög, 1892 11 juni. m.r. 1893—94 ej på- träffad. B. vitellinus Fr. Hästexkrement, starkt gödsladt fält; 1892 28 maj—8 juli. h. o.d. 1893 1 juni—12 juli. 1894 10 juni—30 aug. B. compactus Thesleff nov. sp. Koexkrement å Liimatta; 1892 Tama mor. eNStfeX Hatten något köttig, klibbig, slät, icke fårad, klockformig, äldre utbredd, 3—6 cm bred, foten gul eller gulbrun, ned- till uppsväld, ihålig, 3—4 cm lång, nedtill 5—8 mm tjock. Lamellerna vidfästade, tättsittande, tämligen smala. Sporerna 12—14x 8—9 mmm. Utmärker sig i synnerhet Bidrag t. känned. af Fiul. - 27 genom sin köttiga hatt och sin fastare, icke hinnaktiga byggnad. Tubaria crobolus (Er.) W. Sm. Harexkrement; 1892 18 aug. m.r. T. stagnina Fr. Hvitmossa, tall, gran, asp, sälg, al, björk, hassel; 1892 13—20 sept. t.r. 1893 13 sept. 1894 ej på- träffad. T. furfuracea (Pers.) W. Sm. Skog, jord, ved, löf, ek, rönn, hägg, äppleträd, Crategus, Caragana; 1892 8 juni—2 sept. (12 nov.) m. a. m.y. 1893 5 aug.—24 nov. (27 dec.) 1894 (5 jan.) 20 maj—30 sept. Galera Hypnorum (Batsch) Fr. Skog, äng, bland Hypna; 1892 17 aug.—24 sept. (12 nov.) a. 1893 ej påträffad. 1894 8 juli—8 okt. Galera Hypnorum var. Bryorum (Pers.) Karst. Skog, bland Brya; 1892 16 aug.—29 sept. a. 1893—94 ej påträffad. G. Sphagnorum (Pers.) Fr. Kärr, bland Sphagna; 1892 15 juli — 23 sept. a. 1893 18 aug. 1894 12 juli —8 okt. G.. spartea Fr. Brända marker, förmultnad björk; 1892 15—25 sept. m.r. 1893 11 sept. 1894 ej påträffad. G. silignea Fr. Gräsbeväxta ställen vid vägar; 1892 9 juli —20 sept. h. o.d. 1893—94 ej påträffad. G. tenera (Scheff.) Fr. Feta, gräsbeväxta ställen, exkrement, murkna stubbar, gran, björk, sälg, växthus; 1892 4 juni— 22sept. m. a. y. 1893 4 juni—12 nov. 1894 9 juni—8 okt. G. spherobasis v. Post. Feta, gräsbeväxta ställen; 1892 17—30 aug. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. Naucoria escharoides Fr. Fuktiga löfskogar; 1892 9 aug.—13 sept. (1 nov.) a. y. 1893 1 juli—17 sept. 1894 2 aug.—I14 sept. N. conspersa Fr. Fuktiga ställen i ekskog; 1892 21 sept. m.r. 1893 19 juni. 1894 9 sept.—1 okt. N. erinacea Fr. Björkgren; 1892 25 juli. m.r. N. limbata (Bull.) Fr. Sanddyner; 1892 6 aug. m.r. N. temulenta Fr. Skog, på fuktiga ställen, äfven på murken granved; 1892 16 sept. m.r. N. myosotis Fr. Björkkärr, alkärr, våta ängar; 1892 11—24 sept. a. 1893 21 aug.—l11 nov. 1894 ej påträtfad. N. tenaxr Er. Barrskog; 1892 16 sept. m.r. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 28 N. pediades Fr. Gräsbeväxta ställen, ängar; 1892 7 aug.—11 sept. t. a. 1893 20 juli+l sept. 1894 ej påträffad. N. badipes (Pers?) Fr. Barrskog; 1892 21 sept. m.r. N. sideroides (Bull.) Fr. Tallstammar, växthus; 1892 17 aug.— 13 sept. m.r. 1893 24 juli —253 sept. (10 nov.). 1894 ej påträftad. N. scoleceina Fr. Alskog; 1892 16 sept. m.r. Hebeloma nudipes Fr. Skog; 1892 19 aug. m. r. H. longicaudum (Pers.) Fr. Skog, företrädesvis granskog: 1892 21 aug.—20 sept. t.r. 1893—94 ej påträffad. H. crustuliniforme (Bull.) Fr. Äng, skog, granskog, lärkträd- skog, ekskog; 1892 17 juli—22 sept. a. 1893 12—20 sept. 1894 5 aug.—13 sept. H. mesopheum Fr. Barrskog, fuktiga ställen, vid vägar, lärk- trädskog, hasselsnår, växthus; 1892 (31 juni), 30 juli —30 sept. t.a. 1893 5 aug.—3 sept. 1894 ej påträffad. H. versipelle Fr. Skog, vid vägar; 1892 30 juni—21 sept. t. a. 1893—94 ej påträffad. H. puwnctatum Fr. Bergiga barrskogar; 1892 30 aug.—4 sept. t. a. 1893—94 ej påträffad. H. fastibile (Pers.) Fr. Skog; 1892 21 juli—16 aug. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. Clypeus scabellus Fr. Lärkträdskog; 1892 24 aug. m.r. C. asterophorus (Quél.) Karst. Skog, på fuktiga ställen; 1892 20 aug.—1 sept. t.r. 1893—94 ej påträffad. Inocybe vatricosa Fr. Barrskog, på jord och ved af gran- och tall; 1892 7 aug.—19 sept. a. 1893—94 ej påträffad. I. geophylla (Bull.) Fr. Lerjord, granskog, lärkträdskog; 1892 10 aug.—9 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 15 juli —8 sept. I. fibrosa (Sow.) Fr. Barrskog, äfven under planterade Pinus cembra; 1892 18 aug.—12 okt. r. 1893 16 aug. 1894 ej påträffad. I. rimosa (Bull.) Fr. Skog, företrädesvis tallskog, äfven lärk- trädskog; 1892 14 juni—2 sept. a. 1893 10 aug.—1 sept. 1894 11 juli—3 sept. I. debilipes Karst. Skog; 1892 10 sept. m.r. I plumosa (Bolt.) Fr. Granskog på fuktiga ställen; 1892 31 juli. 100 ee Bidrag t. känned. af Finl. 29 I. obscura (Pers.) Fr. Barrskog på fuktiga ställen; 1892 6 sept. m. r. I. lacera Fr. Barrskog, tallmo, dyner, sandade vägar, åkrar: 1892 30 maj—22 sept. m.a. y. 1893 19 juni—20 sept. 1894 28 maj—29 sept. I. pretermissa Karst. Myrstack; 1892 10 aug.—13 sept. m.r. I. maritima Fr. Dyner vid hafsstranden; 1892 1 juli—23 aug. r. 1893—94 ej påträffad. a hystrix Fr. Lärkträdskog; 1894 9 sept. m. r. . Cortinarius (Hydrocybe) acutus (Pers.) Fr. Blandskog; 1892 18 juli—3 okt. a. 1893 20 juli—1 okt. 1894 ej påträffad. C. obtusus Fr. Alskog, björkskog, hasselsnår, ekskog; 1892 5 aug.—29 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 8 sept. C. saniosus Fr. Löfskog, gräsbeväxta ställen; 1892 15 aug.—25 sept. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. C. detonsus Fr. Barrskog; 1892 8 sept. m.r. C. decipiens (Pers.) Fr. Blandskog; 1892 11 aug. m.r. C. erythrinus Fr. Löfskog, ekskog; 1892 14 aug.—1 okt. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. Cileucopus (Bull.) Er.: Barrskog; 189212 septv.,; mr. C. rigens Er. Barrskog; 1892 29 aug.—3 nov. a. 1893 4 sept. -- 1 okt. 1894 ej påträffad. C. jubarinus Fr. Torra barrskogar; 1892 19 aug.—28 sept. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. C. castaneus (Bull.) Fr. Bar jord, tallmo; 1892 13 juli—9 sept. a. 1893 1 aug.—l1 okt. 1894 ej påträffad. C. uraceus Fr. Lärkträdskog på fuktiga ställen; 1892 24 aug. m.r. C. saturnminus Fr. Fuktig äng; 1892:2 sept. mr. C. damascenus Fr. Äng; 1892 2 sept. m. r. C. armeniacus (NScheff.) Fr. Bergig barrskog; 1892 13 aug. — 21 sept. a. y. 1893 1—15 sept. 1894 ej påträffad. C. subferrugineus (Batsch) Fr. Granskog, alskog, ekskog; 1892 2—13 sept. a. 1893 12—30 sept. 1894 8 sept. C. (Telamonia) rigidus (Scop.) Fr. Björkskog, hasselsnår, ek- skog på fuktiga ställen, kärr; 1892 19 juli—15 sept. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. ! hemitrichus (Pers.) Fr. Björkskog; 1892 15 aug.—13 sept. t.r. 1893—94 ej påträffad. Nat io. Folk, H. 79, N:o 1. fd 30 (Cå Q C. (95 (Ch (PÅ . iliopodius Fr. Björkskog; 1892 14 aug. ME incisus Fr. Barrskog, fuktiga ängar, kärr; 1892 11 juli +-153 okt. a. 1893 10 juli+1l okt. 1894 ej påträffad. . flexipes (Pers.) Fr. Björkskog, alskog, ekskog, granskog; 1893 20 juli—20 sept. a. 1893 ej påträffad. 18943 aug.— 1 sept. . biformis Fr. Barrskog; 1892 9 aug., 13 sept. m.r. . fuscopallens Fr. Tallmo; 1892 10 sept. m.r. . brunneofulvus Fr. Granskog; 1892 16 sept. m.r. . brunneus (Pers.) Fr. Granskog på fuktiga ställen, kärr; 1892 14 aug.—22 sept. a. 1893 20 aug.—10 sept. 1894 10 aug. —I14 sept. . gentilis Fr. Barrskog, lärkträdskog; 1892 20 juli—13 nov. a. 1893 5 aug.—24 nov. 1894 8 aug.—8 sept. . limonius Fr. Barrskog; 1892 18 aug.—4 okt. a. 1893—94 ej påträffad. . armäillatus Fr. Tallskog; 1892 12 aug.—30 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 10 aug. . evernius Fr. Barrskog på fuktiga ställen, kärr, lärkträdskog; 1892 11 juli—20 sept. a. 1893 9 juli. 1894 4 aug.—8 sept. . bulbosus (Sow.) Fr. Blandskog; 1892 12 sept. m.r. . bivelus Fr. Björkskog, ekskog; 1892 5 aug.—24 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 15 aug. '. raphanoides (Pers.) Fr. Barrskog; 1892 9 aug.—I18 sept. m.r. 1893—94 ej påträffad. . laniger Fr. Bergig barrskog; 1892 19 aug. m.r. . (Dermocybe) cinnamomeus (Linn.) Fr. Tallskog, tallmo, granskog, lärkträdskog, ekskog, hasselsnår; 1892 11 juni —-22 sept. (1 növ.) m. a. m. y. 1893 10 juli 12 nov. 1894 4 aug.—8 sept. cinnamomeus var. semisanguineus Fr. Tallskog, granskog, lärkträdskog; 1892 5 aug.—19 sept. a. 1893—94 ej på- träffad. croceoconus Fr. Barrskog; 1892 12 aug. m.r. sanguineus (Wulf.) Fr. Granskog, lärkträdskog;. 1892 18 aug. —5 okt. t. r. 1893 14 sept. —1 okt. 1894 15 aug.—8 sept. spilomeus Fr. Skogsäng; 1892 10 aug.—25 sept. r. 1893—94 ej påträffad. Bidrag t. känned. af Finl. 2 ( al anomalus Fr. var. pinetr Karst. Barrskog; 1892 2—29 sept. (1 nov.). a. 1893 ej påträffad. 1894 20 aug. riculatus Fr. Granskog; 1892 7 sept. m.r. . (Inoloma) pholideus Fr. Skog bland björnmossa, ekskog; 1892 30 juli—24 sept. t.a. 1893 ej påträffad. 1894 26 aug.—16 sept. . callisteus Fr. Bergiga barrskogar; 1892 7—25 aug. h.o. d. 1893—94 ej påträffad. . traganus Fr. Granskog, tallmo, lärkträdskog; 1892 13 juli > 22 sept. a. 1893 3 aug.—15 sept. 1894 1 aug.—20 sept. . malachius Fr. Bergiga barrskogar; 1892 28 aug.—13 sept. h. o.d. 1893—94 ej påträffad. . alboviolaceus Fr. Skog, synnerligen löfskog, ekskog, lind- skog; 1892 24 aug.— 25 sept. h. o.d. 1893 ej påträffad. 1894 16 sept.—1 okt. . violaceus (Linn.) Fr. Löfskog, lärkträdskog; 1892 13—22 sept. h. o. d. 1893 20 aug.—2 sept. 1894 20 aug.—3 sept. (Myzacium) vibratilis Fr. Blandskog, tallskog; 1892 30 aug.—23 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 26 aug.—25 sept. . subglutinosus Karst. Barrskog; 1892 6 sept. m.r. . delibutus Fr. Skog på fuktiga ställen, kärr; 1892 31 aug.—153 sept. h. o.d. 1893—94 ej påträffad. . elatior Fr. Barrskog; 1892 29 juli —22 aug. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. . mucifluus Fr. Barrskog på sand, ljunghed; 189215 aug.—16 sept. r. 1893—94 ej påträffad. . collinitus (Sow.) Fr. Tallskog, granskog, ekskog; 1892 29 juli—2 okt. a. 1893 15 aug.—1 okt. 1894 12 aug. . collinitus var. mucosus Bull. Tallmo; 1892 30 aug. —2 sept. r. . (Phlegmacium) porphyropus (Alb. et Schwein.) Fr. Löfskog på fuktiga ställen, ekskog; 1892 2—25 sept. r. 1893—94 ej påträffad. . herpeticus (Fr.) Barrskog; 1892 14 sept. m.r. . decolorans (Pers.) Fr. Barrskog; 1892,6—23 sept. h. o.d. 1893 --94 ej påträffad. . scaurus Fr. Bergiga barrskogar, tallskog; 1892 15 juni —i8 sept. a. 1893—94 ej påträffad. Nato: kolt, H. 19, N:o 1. fa C: F hy Ny PN MN . fulgens (Alb. et Schwein.) Fr. Barrskog, lärkträdskog; 1892 25 aug.—6 okt. a. 1893—94 ej påträffad. . purpurascens Fr. Tallskog; 1892 13 aug.—25 sept. h.o. d. 1893—94 ej påträffad. '. purpurascens var. subpurpurascens (Batsch) Fr. Skog; 1892 18 aug.—53 sept. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. . cerulescens (Scheff.) Fr. Tallskog, granskog, löfskog; 1892 1 aug. —24 sept. t. a. y. 1893 ej påträffad. 1894 11 aug. —22 sept. j . multiformis Fr. Barrskog; 1892 14 aug. —24 sept. a. 1893 3 sept.—11 nov. 1894 12 aug.—25 sept. '. anfractus Fr. Skog på fuktiga ställen, ekskog; 1892 13—21 sept. r. 1893 ej påträffad. 1894 9—20 sept. . cyanopus Fr. Björkskog; 1892 16 aug.—21 sept. m.r. '. varvus Fr. Barrskog; 1892 31 aug.—4 sept. h. o. d. 1893—-94 ej påträffad. . balteatus Fr. Barrskog; 1892 14 aug.—11 sept. h.o. d. 1893—94 ej påträffad. . claricolor Fr. Björkskog, hasselsnår, ekskog; 1892 24 aug. — 22 sept. a. y. 1893 24 sept.—1 okt. 1894 20 okt. trwumphans Er. Löfskog; 1892 12 sept. m.r. lammula mixta Fr. Larix sibirica; 1892 10 juli. m.r. ". picrea (Pers.) Fr. Tallstammar; 1892 18 juli=16 sept. (1 nov.) a. 1893 16 sept.—1 okt. 1894 ej påträffad. ". liquiritie (Pers.) Fr. Förmultnad granved; 1892 27 aug. —5 okt. r. 1893—394 ej påträffad. ". limulata Fr. Sågspån; 1892 8 aug. m.r. ". sapinea Fr. Tall, gran; 1892 28 juni —3 okt. r. 1893—94 ej påträffad. ". hybrida Er. Tall, gran; 1892 6 aug.—7 okt. h. ov. d. 1893—94 ej påträffad. ”. penetrans Fr. Barrskog, förmultnad ved af tall och gran, växthus; 1892 21 juli —15 okt. a. 1893 25 sept.—1 okt. 1894 3—30 sept. scamba Fr. Barrskog, förmultnad ved af tall och gran; 1892 6 juli—10 aug. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. ”. flavida (Scheff.) Fr. Barrskog, förmultnad ved af tall och gran; 1892 21 juli—22sept. t. a. 1893 3—13sept. 1894 3—20sept. Bidrag t. känned. af Finl. 33 Wastragalina, Fr. Tall, gran; 1893:11l:sept. mir: t.y: F. alnicola Fr. Björk, al, ek, rönn; 1892 235 aug.—20 sept. a. y. 1893 20 juli —20 aug. ' 1894 17 juli —8 aug. F. carbonaria Fr. Brända marker, löfträdstammar, björk; 1892 19 juni—1l4 sept. a. 1893 15 juni—l1sept. 1894 5 juli —8 sept. F. spumosa Fr. Barrskog på gräsbeväxta ställen, sällan på stubbar af tall och gran; 1892 16 aug.—19 sept. h.o. d. 1893 28 juli. 1894 ej påträffad. F. lubrica (Pers.) Fr. Skog på feta gräsbeväxta ställen i närhe- ten af och på stubbar, lärkträdskog; 189223 juni—17 sept. h. o.d. 1893 20 juni—1 sept. 1894 8—22 sept. F. lenta (Pers.) Fr. Spånor, löf; 1892 14—20 sept. a. 1893-—94 ej påträffad. Pholiota unicolor (F1. Dan.) Fr. Ekstubbe, eklöf; 1892 22 sept. IM. Fe P. marginata (Batsch) Fr. Stammar af barrträ, tall, gran, lärkträd, växthus; 1892 8 juni—29 sept. a. 1893 ej på- träffad. 1894 5 aug. P. mutabilis (Scheff.) Fr. Asp, björk, äppleträd, hassel, rönn, ek, sälg, gran; 1892 21 juni—20 sept. (1 nov.) m. a. m. y. 1893 19 juni—20 sept. (12 nov.) 1894 3 juni— 9 sept. P. confragosa Fr. Förmultnad gran; 1892 18 aug. m.r. P. curvipes (Alb. et Schwein.) Fr. Gamla aspar; 1892 6 juni—l Sept. r. P. tuberculosa (Scheff.) Fr. Asp, björk; 1892 20 aug.—19 sept. h. o.d. 1893—94 ej påträffad. P. flammans Fr. Barrskog, på stubbar af tall, gran; 1892 3 aug.—30 sept. a. 1893 28 aug. 1894 23 aug. P. squarrosa (Miäll.) Fr. På eller vid stammar af al, rönn, äppleträd, alm, lind, ek, ask; 189231 aug. —18 okt. t. a. y. 1893 17 sept.—1 okt. 1894 3 aug.—8 okt. P. aurivella (Batsch) Fr. Björk, al, pil; 1892 26 juli —29 sept. r. 1893 11—15 sept. 1894 ej påträffad, P. heteroclita Fr. Björk; 1892 29 juli—10 aug. t.r. 1893—94 ej påträffad. P. precox (Pers.) Fr. Vägar, feta gräsbeväxta ställen; 1892 30 juni—14 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 6 juni—20 aug. 1895 22 maj. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 3 34 P. dura (Bolt) Fr: Drfbänk; 1892 134ul nat! P. togularis (Bull.) Fr. Trädgård, hasselsnår; 1892 23 aug.—10 sept. t. r. 1893—94 ej påträffad. P. aurantiaca Thesleff nov. sp. Rutten vägg i en iskällare på Liimatta. 1892 31 aug.—8 sept. m.r. Hatten köttig, seg, slät, mycket glänsande, yngre full- komligt glatt, äldre isynnerhet mot midten småfjällig af fina, tilltryckta trådar, orangeröd, stundom med gröna fläckar, 4—10 cm bred. Foten tät, nästan jämntjock, ned- till något uppsvälld, strimmig, ofvanom ringen gulaktigt hvit, nedanom densamma rostfärgad, vid basen hvit, 6—15 cm lång. Lamellerna nästan fria, breda (3—4 mm), 1135 cm, naggade, tämligen tättsittande, orangeröda. Ringen vanligen uppstigande, trasig, af sporerna orange- rödfärgad, slutligen försvinnande. Sporerna 7.5—8 mmm långa, 5.3—35.5 breda, eller 7.1X 5.0, ofta oregelbundna. Luktlös. Utmärkt genom hattens och i synnerhet lameller- nas lifligt orangeröda färg. Nåväl ringen som den öfre delen af foten beströdd med de orangeröda sporerna. Rozites caperata (Pers.) Karst. Tallskog, granskog, lärkträd- skog; 1892 30 juli —24 sept. a. y. 1893 6 aug.—29 sept. 1894 18 juli—28 sept. Dochniomyces variabilis (Pers.) Pat. Grenar, stubbar af gran, björk, på mossa; 1892—93 22 sept.—17 jan. a. 1893 23 sept.—20 dec. Claudopus byssisedus (Pers.) W. Sm. Murken björkved; 1892 20 juni—18 sept. h. o. d. 1893 20 aug. 1894 ej påträffad. Eccilia Parkensis Fr. Gräsbeväxta ställen; 1892 5 aug., 16 sept. m. r. 1893 ej påträffad 1894 18 aug. E. nigrella (Pers.) Karst. Fuktiga, gräsbeväxta ställen; 1892 16 aug. m.r. Nolanea infula Fr. Skogar, brända marker; 1892 10 aug. m. r. N. mammosa (Linn.) Fr. Backsluttningar, ängar; 1892 13 aug.—17 sept. a. 1893 21 aug. 1894 ej påträffad. N. pascua (Pers.) Fr. Betesmarker, ängar, lärkträdskog; 1892 23 juni—17 okt. h.o.d. 1893 21 juni—1 aug. 1894 5 juni—20 aug. 1893 4 juni. Bidrag t. känned. af Finl. N. pallescens Karst. Barrskog; 1892 11 juli—6 sept. h.o. d. 1893—94 ej påträffad. Leptonia asperella Fr. Backar, fält, ängar, hasselsnår; 1892 20 juli—18 sept. a. 1893—94 ej påträffad. L. lazulina Fr. Fuktigt ställe under en bro; 1892 20 aug. m. r. L. serrulata (Pers.) Fr. Tallmo, lärkträdskog; 1892 20 juni—19 sept. a. 1893 15 aug.—1 sept. 1894 ej påträffad. L. ethiops (Scop.) Fr. Öppna gräsbeväxta ställen; 1892 15 juli—10 aug. r. 1893—94 ej påträffad. L. lampropoda Fr. Äng; 1892 26 juli. m.r. Clitopilus vilis Fr. Barrskog, tallmo; 1892 16 aug.—11 sept. MET. C. undatus Fr. "Torra ställen under hasselbuskar; 1892 23 juli—10 sept. a. 1893—94 ej påträffad. C. prunulus (Scop.) Fr. Björkskog, alskog, hasselsnår, ekskog, vid vägar; 1892 26 juli —20 sept. a. 1893 30 aug.—5 sept. 1894 6 juli. Goroöreedlan (Bull) "Er: Skog; 1892 17 avg.” m. Tr. Entoloma nidorosum Fr. Gräsbeväxta ställen; 1892 12—30 aug. r. 1893 18 aug.—1 sept. 1894 15 juli. E. sericeum (Bull.) Fr. Ängar, under hasselbuskar; 1892 31 juli—29 aug. a. 1893—94 ej påträffad. lätcosatum mr. Kärr; 1892 27 aug. Mm.r. KH: majale Er. Granskog; 1892 31 juli. m.r. E. plebeja Kalchbr. Tallskog, stenbunden granskog; 1892 28 juli —20 aug. r. ty. 1893 ej påträffad. 1894 3—13 aug. E. rhodopolium Fr. Björkskog, alskog, ekskog, hasselsnår, gran- skog, tallskog, lärkträdskog, äng; 1892 22 juni—24 sept. m. a. m.y. 1893 3 aug.—15 sept. 1894 10 juli—18 sept. E. clypeatum (Linn.) Fr. Ängar, grus; 1892 21 sept. m.r. FE. sericellum Fr. Gräsbeväxta ställen, hed; 1892 26 aug.—19 sept. t. a. 1893 ej påträffad. 1894 19 aug. E. sericellum var. lutescens Fr. Gräsbeväxta ställen; 1892 10 sept. Lt. r. E. griseocyaneum Fr. Ekskog, tallmo, betesmark, äng; 1892 16 aug.—19 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 26 aug. —16 sept. E. madidum Fr. Mossa, löf; 1892 10 sept. m.r. E. ardosiacum (Bull.) Fr. Barrskog; 1892 10 aug. m.r. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 26 Pluteus nanus (Pers.) Fr. Förmultnad asp; 1892 9 aug. m. r. P. cervinus (Scheff.) Fr. Murkna stubbar af gran, ek, hassel, björk, asp, al, ekskog, växthus; 1892 25 juni—17 sept. a. 1893 13 aug.—12 nov. 1894 7 juni—19 sept. 1895 30 juni. P. petasatus Fr. Växthus; 1892 16—19 sept. m. r. P. umbrosus (Pers.) Fr. Förmultnad ved af björk och lärkträd på skuggiga ställen; 1892 10 juli—10 aug. t. a. 1893—94 ej påträffad. P. sororiatus Karst. Förmultnad ved af gran, asp, björk; 1892 2 aug.—11 sept. t. a. 1893 10 sept. 1894 28 aug.—14 sept. Volvaria speciosa Fr. Gödslad jord i trädgård; 1892 8 juli—20 aug. r. 1893 ej påträffad. 1894 10 aug. Scytinotus ringens (Fr.) Karst. Björk, al; 1892—93 17 dec.— 7 jan. h. o. d. 1893 29 mars. Pamnellus stipticus (Bull.) Karst. Björk, al, asp, ek; 1892—93 28 sept.—14 maj h.o.d. 1893 12 sept—28 dec. 1894 15 maj, 15 aug.—16 sept. Panus torulosus (Pers.) Fr. Björk, asp; 189213 juli —24 sept. a. 1893 7 jan., 29 dec. 1894 29 jan., 22 juli —30 okt. 1893 16 juli. Lentinus cochleatus Fr. Stammar och ved af björk, al, lärkträd; 1892 20 juli—20 aug. t.a. 1893—94 ej påträffad. L. lepideus Fr. Gammal furuved, isynnerhet på järnvägsslipers: 1892 14 juni—25 sept. a. y. 1893 15 juli —10 sept. 1894 14 juli—13 sept. 1893 24 juni. L. lepideus var. ceratoides Holmsk. Järnvägsslipers; 1892 15 maj. m.r. L. castoreus Fr. Gammal furuved; 1892 10 sept. m.r. 1893 27 dec. Trogia crispa (Pers.) Fr. Torra grenar af björk; 1892 29 dec. m. r. 1893 ej påträffad. 1894 11 jan. Hygrocybe nitrata (Pers.) Fr. Blandskog, lund, ekskog, väg kanter, sandbackar; 1892 26 juli —20 sept. a. y. 1893 ej påträffad. 1894 18 aug.—16 sept. H. unguinosa Fr. Fuktig äng, ekskog; 1892 14 aug. m. r. 1893 ej påträffad. 1894 16 sept. H. psittacina (Scheff.) Fr. Ängar, betesmarker, dungar, ek- skog; 1892 2—19 sept. t. a. 1893 ej påträffad. 1894 23 aug.—16 sept. Bidrag t. känned. af Finl. 37 H. chlorophana Fr. Skog, ekskog, ängar; 1892 13 juni-—-30 aug. r. 1893 ej påträffad. 1894 16 sept. H. conica (Scop.) Fr. Högländta ängar, tallskog, tallmo, ek- vall ER skog; 1892 18 juni—9 okt. a. 1893 ej påträffad. 1894 18 aug. —18 sept. . miniata Fr. Fuktiga gräsbeväxta ställen, ängar, berg, ek- skog; 1892 19 juli —20 okt. a. 1893 10 juli —24 nov. 1894 18 aug.—18 sept. | . coccinea (Scheff.) Fr. Ängar, backar, ekskog; 1892 19 aug. —22 sept. t.a. 1893 ej påträffad. 1894 18 aug.—I16 sept. 1895 17 juli. ceracea (Wulf.) Fr. Ängar, betesmarker, ekskog; 1892 18 juli —13 okt. t. a. 1893 ej påträffad. 1894 16 sept. leta (Pers.) Fr. Helsingfors, Kaisaniemi gräsplan; 1892 2rokt. Mr. Camarophyllus ectypus (Fr.) Karst. Backsluttning; 1892 21 C: GC. CR (GA (Cd C. sept. m. r. subradiatus (Schum.) Fr. Ljunghed bland mossa: 1892 Netsept: om. rf. cinereus (Pers.) Er. Skogar, ängar; 1892 15—29 aug. t.r. bicolor Karst. Granskog; 1892 19 aug. m.r. 1893 ej på- träffad. 1894 18 sept. i virgineus (Wulf.) Fr. Gräsbeväxta ställen, ekskog; 1892 9 aug.—19 sept. (1 nov.) a. 1893—94 ej påträffad. pratensis (Pers.) Fr. Torra ängar, backar, ekskog, hassel- snår; 1892 27 juni—19 sept. a. t.y. 1893 1 aug.—15 sept. 1894 9 aug.—I18 sept. caprinus (Scop.) Fr. Bergiga barrskogar; 1892 14 sept.—20 okt. a. 1893 ej påträffad. 1894 12 aug.—20 sept. Hygrophorus lividoalbus Fr. Skog; 1892 5 aug. m.r. dr TER Ed H. tephroleucus (Pers.) Fr. Bergiga granskogar; 1892 20 sept.— SKOKb: I. pustulatus (Pers.) Fr. Barrskog; 1892 15—19 sept. t.r. agathosmus Fr. Granskog, lärkträdskog; 1892 2—18 sept. (1 nov.) a. 1893 ej påträffad. 1894 20 sept. hypothejus Er. Tallskog, berg; 1892 16 sept.—2 nov. a. 1893 24 sept. —24 nov. (24 dec.). 1894 (14 jan.) 27 sept.— 30 dec. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 38 H. olivaceoalbus Fr. Blandskog, löfskog, lärkträdskog, ekskog; 1892 18 aug.—19 sept. (1 nov.) a. 1893 7 sept.—10 nov. 1894 18 aug. H. discoideus (Pers.) Fr. ”Tallskog, granskog; 1892 10 aug.—14 sept. (1 nov.) h. o.d. 1893 ej påträffad. 1894 12 aug. H. erubescens Fr. Barrskog, ekskog; 1892 11 aug.—22 sept. a. y. 1893 ej påträffad. 1894 20 aug.—I4 sept. H. Bresadole Quél. Lärkträdskog; 1892 24 aug. m.r. Hatten köttig, först kullrig, sedan utbredd, orangefärgad, med en liten puckel, slät, vågböjd, utan teckningar, mycket slemmig, 3—3 cm bred, foten fylld, 3—8 cm lång, gul, nedtill hvit, mycket klibbig, småfjällig, det på foten kvarblifna slemmet bildar en tydlig ring nedanom hattens kant. Lamellerna gulaktigt hvita, nedlöpande, fria. Luktlös. H. eburneus (Bull.) Fr. Löfskog, ekskog, äng; 1892 6 sept. —15 okt. a. 1893 ej påträffad. 1894 25 aug. —153 sept. Russula puellaris Fr. Skog, kärr; 1892 16 aug. m.r. R. decolorans Fr. Barrskog, ekskog; 1892 15—30 aug. h. o. d. 1893 ej påträffad. 1894 8 aug.—8 sept. R. constans Britz. Fuktig granskog; 189210 juli—11 aug. a. y. 1893 28 juli. 1894 25 juli—20 sept. R. integra (Linn.) Fr. Barrskog, lärkträdskog, björkskog, asp- skog, ekskog; 1892 24 juli—6 sept. (1 nov.) m. a. m.y. 1893 20 juli—1 okt. 1894 16 juli+—8 okt. 1895 14 juli. R. ceruginea Fr. Sandad väg i trädgård; 1892 25 juli —24 aug. m.r. y. (en enda lokal). 1893 ej påträffad. 1894 16 juli—20 sept. 18953 14 juli. R. fragilis (Pers.) Fr. Löfskog, ekskog, 1892 24 juli —18 sept. t. a. 1893 ej påträffad. 1894 1 aug.—15 sept. t. a. R. emetica (Harz.) Fr. Löfskog på fuktiga ställen, lärkträdskog; 1892 235 juli —22 sept. t.a. 1893 ej påträffad. 1894 2 aug.—5 sept. 1895 20 juli. R. fetens (Pers.) Fr. Blandskog, ekskog; 1892 1 aug.—13 sept. a. y. 1893 15 aug.—15 sept. 1894 1 aug.—I16 sept. 1895 20 juli. R. consobrina Fr. Granskog; 1892 26 juli—30 aug. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 8 sept. Bidrag t. känned. af Finl. 39 R. heterophylla Fr. Fuktig löfskog; 1892 17 sept. m. r. R. rubra (De C.) Fr. Tallskog på torra ställen; 1892 16 aug.-—23 sept. t.r. 1893 20 aug. 1894 26 aug. —15 sept. 1895 14 juli. R. rosacea (Pers.) Fr. Barrskog; 1892 29 aug. m.r. R. furcata (Pers.) Fr. Ekskog på skuggiga ställen; 1892 1 sept. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 6 sept. R. delica Fr. Barrskog, lärkträdskog; 1892 27 juli—2 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 4 aug. —8 sept. 1895 16 juli. R. adusta (Pers.) Fr. Blandskog, lärkträdskog; 1892 17 juli>—5 okt. a. y. 1893 1 aug.—15 sept. 1894 3 aug.—10 sept. 1895 16 juli. R. mgricans (Bull.) Fr. Ekskog, lärkträdskog; 1892 8 sept. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 16 sept. Lactarius subdulcis (Bull.) Fr. Löfskog; 1892 30juli—20sept. a. y. 1893 135 juli —153 sept. 1894 5 aug.—18 sept. 1895 17 juli. L. mitisstmus Fr. Barrskog vid landsväg; 1892 4 sept. m.r. L. volemus Fr. Löfskog; 1892 6 sept. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 27 aug.—8 okt. L. lilacinus (Lasch) Fr. Alskog; 1892 16 sept. m.r. y. 1893 ej påträffad. 1894 12 sept. L. fuliginosus Fr. Granskog; 1892 30 juli —17 sept. a. spt. 1893 1 aug.—10 sept. 1894 10 aug. L. lignyotus Fr. Granskog; 1892 10 aug. m.r. L. glyciosmus Fr. Barrskog, lärkträdskog; 1892 24 juli—26 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 10 aug.—18 sept. L. mammesus Fr. Barrskog; 1892 29 aug. m.r. L. helvus Fr. Barrskog på fuktiga ställen, kärraktiga löfskogar; 1892 29 juli —29 sept. a. y: 1893 13 aug.—1 okt. 1894 örjuks 3 okt: 1895-17 juli: L. rufus (Scop.) Fr. Barrskog, tallmo; 1892 26 juli—29 sept. m. a. m.y. 1893 20 juli —29 sept. 1894 20 juli —8 okt. 1895 18 juli. L. vietus Fr. Löfskog på fuktiga ställen, äng; 1892 3 aug. — 24 sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 4 aug.—20 sept. L. quwietus Fr. Blandskog; 1895 27 aug. m.r. L. deliciosus (Linn.) Fr. Barrskog, lärkträdskog, alskog, fuktiga ängar; 1892 25 juli>—25 okt. a. t.y. 1893 1 aug.—25 sept. 1894 18 juli—8 sept. 1895 18 juli. Nat. .o. Folk, H. 79, N:o 1. 40 L. vellereus Fr. Löfskog; 1892 20 aug.—3 okt. t.r. 1893—94 ej påträffad. L. piperatus (Scop.) Fr. Blandskog, granskog; 1892 21 aug.—25 sept. h.o.d. t.y. 1893 ej påträffad. 1894 15 aug.—20 sept. L. pyrogalus Fr. Fuktig löfskog, ekskog; 1892 31 aug.—4 okt. r. 1893 ej påträffad. 1894 20 aug.—3 okt. L. flexuosus Fr. Gräsbeväxta ställen vid vägar, ängar, lärk- trädskog; 1892 30 juli—15 sept. a. y. 1893 22 juli > sept. 1894 17 juli—18 sept. 1895 17 juli. L. uvidus Fr. Fuktig löfskog; 1892 16 juli—19 sept. a. 1893 10 aug.—13 sept. 1894 8 aug.—I10 sept. 1895 18 juli. L. trivvalis Fr. Barrskog, lärkträdskog på fuktiga ställen; 1892 21 aug.—14 sept. a. 1893 28 juli—10 sept. 1894 18 aug. —8 sept. L. hysginus Fr. Skog på gräsbeväxta ställen; 1892 22 aug. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 31 aug. . fascinans Fr. Under ekar; 1892 18 sept. m.r. . pubescens Fr. Lund, lerjord; 1892 20 aug. m.r. . controversus (Pers.) Fr. Skog; 1892 31 aug. m.r. . necator (Pers.) Karst. Fuktig löf- och blandskog, ekskog, lärkträdskog; 1892 14 aug. —20 sept. a. m.y. 1893 1—20 sept. 1894 12 aug.—20 sept. 1893 19 juli. L. torminosus (Schaff.) Fr. Öppna ställen i skog, ekskog; 1892 20 aug. —25 sept. a. y. 1893 25 aug.—380 sept. 1894 1 aug.—20 sept. L. serobiculatus (Scop.) Fr. Barrskog på fuktiga ställen; 1892 10 aug.—13 sept. r. t.y. 1893 153 aug. 1894 12 aug.—20 sept. SS SS L. restmus Fr. Bergig tallskog; 1892 10—21 aug. r.y. 1893 ej påträffad. 1894 20 aug. Phyllotus striatulus (Fr.) Karst. Murken ved hälst af tall, gran, björk; 1892 8—153 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. P. furvellus Karst. Rutten ekstam; 1892 24 nov. m.r. P. applicatus (Batsch) Karst. Vide och alstubbar; 1892 10 okt. t.r. 1893 21 april. 1894 ej påträffad. P. nidulans (Pers.) Karst. Björk- och granstubbar; 1892 (27 mars) 14—21 sept. h.o.d. 1893 29 dec. 1894 8 okt. Bidrag t. känned. af Finl. 41 Marasmius epiphyllus (Pers.) Fr. Vissnadt löf, stjälkar; 1892 16 sept.—25 dec. a. 1893 27 sept. —29 dec. 1894 ej på- träffad. M. perforans Fr. Granbarr, granbark, lärkträdbarr; 1892 13 juli —12 nov. m. a. m. y. 1893 29 juni—27 dec. 1894 6 juni—22 sept. 1893 29 juni. M. androsaceus (Linn.) Fr. ”Tallbarr, tall, bark, löf; 1892 Sijuli- 3 nov. -m. a. m. y. 1893 29 juni -27 dee. 1894 7 juni—13 sept. 1895 29 juni. M. rotula (Scop.) Fr. Tallstammar, fläder, eklöf, jordgubbs- plantor, stjälkar af Asplenium; 1892 11 aug.—1 sept. t.r. 1893 22 aug. 1894 16 sept. M. chordalis Fr. Skog vid vägar; 1892 17—20 aug. h.o. d. 1893—94 ej påträffad. M. ramealis (Bull.) Fr. Kvistar af hassel, ek, en; 1892 26 maj —28 sept. t.r. 1893-—94 ej påträffad. M. scorodonius Fr. Torra grenar, ris, kvistar af fläder, syren, gran, tall, tallbarr; 1892 7 juli+19 sept. (1 nov.) +t. a. spt. 1893 6 aug.—20 sept. (24 dec.) 1894 20 aug. —9 sept. 1895 4 juli. M. putillus Fr. Ljunghed; 1892 18 sept. m.r. M. oreades (Bolt.) Fr. Gräsbeväxta ställen vid vägar, trädgård; 1892 5 juni—5 okt. m.a. m.y. 1893 20 juni—28 sept. 1894 22 maj—?2 okt. 1895 20 juni. M. peronatus (Bolt.) Fr. Skog isynnerhet granskog, granrötter, ekskog, på eklöf; 1892 14 aug.—15 sept. (1 nov.) a. t. y. 1893 20 aug.—12 nov. 1894 4 aug.—8 okt. 1895 14 juli. M. urens Fr. Barrskog; 1892 12 sept. m.r. Collybia incomis Karst. 'Tallmo; 1892 19 sept. m.r. C. clusilis Fr. Ljunghed; 1892 16 aug.—I19 sept. r. 1893 22 sept. 1894 1 sept. 1895 20 juli. C. ambusta Fr. Svedjeland, förkolnad ved; 1892 30 aug. m.r. C. atrata Er. Svedjeland, förkolnad ved; 1892 10 aug.—20 sept. (1 nov.) t.r. 1893—94 ej påträffad. C. inolens Fr. Granbarr; 1892 1 nov. m.r. C. coracina Er. Skog; 1892 30 sept. —4 nov. h. o. d. 1893—94 ej påträffad. Nato. Folk, FH. 79, N:o 1. — .. rancida Fr. Skog; 1892 19 sept.—22 nov. r. 1893 24 sept. 1894 ej påträffad. . muscigena Schum. Barrskog; 1892 1 nov. r. 1893 10 nov. 1894 ej påträffad. . aquosa (Bull?) Fr. Skog på fuktiga ställen, förmultnad ved af tall; 1892 25 juli>22 aug. t.r. 1893 ej påträffad. 1894 19 juli—20 sept. 1895 20 juli. ; . dryophila (Bolt.) Fr. Skog, lärkträdskog, alskog, förmultnadt trä, al, björk, tall, gran; 1892 25 maj —15 sept. (30 nov.) a. y. 1893 1 juni—3 sept. 1894 4 juni—8 sept. 1895 16 juni. . dryophila var. funicularis Fr. Skog, förmultnadt trä, tall; 1892 15 juli—1 aug. a. 1893—94 ej påträffad. . acervata Fr. Tallstubbar; 1892 15 aug. m.r. . esculenta (Wulf.) Fr. var. stolonifera Jungh. Skog, ris, kottar: 1892 16 maj —juni, 20 sept. (1 nov.) m. a. t.y. 1893 20 maj —juni, 10 nov. 1894 20 maj —juni, 30 sept. . esculenta var. tenacella (Pers.) Fr. Skog, murken gran, lärk- trädskog, ekskog, ris, kottar; 1892 14 maj —juni, 15 sept. (1 nov.) m.a. t.y. 1893 5 maj—juni, 1 sept. 1894 18 sept.—8 okt. : '. tuberosa (Bull.) Fr. Ruttna Agaricinéer; 1892 20 aug.—3 okt. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. . cirrhata Schum. Ruttna svampar; 1892 19 aug. —12 sept. a. 1833—94 ej påträffad. . conigena (Pers.) Fr. Tall- och grankottar; 1892 5 aug. —29 sept. (1 nov.) t. a. 1893 10 aug.—15 sept. 1894 ej på- träffad. . myosurus Fr. Barrskog; 1892 1 nov. m.r. I. confluens (Pers.) Fr. Skog, lärkträdskog; 1892 10 aug.—25 sept. a. 1893 22 aug.—1 sept. 1894 15 aug. —10 sept. . velutipes (Curt.) Fr. Vide, asp, lind, äppleträd, al, björk, hästkastanie; 1892, 93 17 nov.—I16 febr. a. y. 1893, 94 "17 sept.—5 jan. 1894; 95 27 sept.—14 jan. . stridula Fr. Barrskog; 1892 16 sept. m.r. . butyracea (Bull.) Fr. Barrskog, lärkträdskog, löfskog, ek- skog; 1892 23 juni—10 sept. (1 nov.) a. $t.y. 1893 27 sept.—10 nov. 1894 25 aug.—8 okt: Bidrag t. känned. af Finl. GC C C. 43 maculata (Alb. et. Schwein.) Fr. Barrskog på fuktiga ställen, lärkträdskog, äfven på lärkträdstammar; 1892 28 aug. —19 sept. (1 nov.) a. 1893 25 aug.—12 nov. 1894 18 aug. —8 sept. 1895 28 juni. scorzonera (Batsch) Fr. På och vid tallar, lärkträdskog, lärkträ; 1892 11 aug. m. r. 1893 ej påträffad. 1894 8 sept. platyphylla Fr. På eller vid stubbar af löfträd, björk, al, asp; 1892 11 juli—16 sept. a. spt. 1893 25 juni—3 aug. 1894 5 juni—10 sept. 1893 29 juni. semitalis Fr. Barrskog; 1892 16 sept. m.r. 1893 ej påträf- fad. 1894 3 aug. Omphalia integrella (Pers.) Fr. Sandad väg; 1892 1 aug. m.r. O. S OD S BS i ne köny: fibula (Bull.) Fr. Fuktiga ställen bland mossa; 1892 20 maj —23 sept. (1 nov.) a. 1893 20 maj —?5 okt. 1894 ej påträffad. setipes Fr. Öppna gräsbeväxta ställen; 1892 16 aug.—I16 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. grisea Fr. Fuktiga ställen bland mossa; 1892 19 sept. m.r. campanella (Batsch) Fr. Tall-, gran- och lärkträdstammar, granskog på marken; 1892 28 juli —19 sept. (1 nov.) a. y. 1893 30 juli —29 dec. 1894 25 aug. —26 nov. . stellata Fr. Stubbar af tall och al, äfven på våt mark; 1892 1—25 aug. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. . umbellifera (Linn.) Fr. Torfjord, förmultnad ved af björk, al, tall; 1892 15 maj —20 sept. (1 nov.) m. a. t. y. 1893 1 juni—1 sept. 1894 20 maj —3 sept. omiscus Fr. Ljunghed, sandjord; 1892 6 sept.—9 nov. m.r. sphagnicola (Berk.) Karst. Bland hvitmossa; 1892 21 juni —10 juli. t.r. 1893 10 juli—2 sept. 1894 235 aug. —1 sept. epichysium (Pers.) Fr. Murken ved af tall; 1892 26 juli —20 okt. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. striepileus Fr. Blandskog; 1892 15 aug. m.r. leucophylla Fr. Barrskog; 1892 1 nov. m.r. pyxidata (Bull.) Fr. Öppna fält, vid vägar; 1892 18 maj —19 okt. t.a. 1893—94 ej påträffad. . chrysophylla Fr. ”Tall- och granved; 1892 25 juni —20 aug. h. o.d. 1893—94 ej påträffad. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 44 O. scyphoides Fr. Öppna gräsbeväxta ställen; 1892 12 aug.—1 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. O. maura Fr. Brända marker; 1892 20 aug.—4 okt. +&.r. 1893—94 ej påträffad. Mycena corticola (Schum.) Fr. Stubbar af björk, lind, asp; 1892 (21 maj) 15 aug.—30 dec. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. M. pterigena Fr. På torra ormbunksblad; 1892 2 aug.—Il4 sept. h.o.d. 1893-94 ej påträffad. M. stylobates (Pers.) Fr. Kvistar af björk, al; 1892 15 juli —14 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. M. rorida Fr. Kvistar af gran, tall, lärkträd; 1892 15 maj—l sept. t.a. 1893 26 maj—20 aug. 1894 ej påträffad. M. citrinella (Pers.) Fr. Granbarr; 1892 14 juli. m.r. M. vulgaris (Pers.) Fr. Barrskog, bland barr och mossa; 1892 20 aug.—15 okt. a. t.y. 1893 15 aug.—10 sept. 1894 17 aug.—1 okt. M. epipterygia (Scop.) Fr. Bland löf, granbarr, stundom ruttna stubbar af asp, hassel, lärkträd; 1892 14 juli—19 sept. (1 nov.) a. 1893 ej påträffad. 1894 4—19 sept. M. galopus (Pers.) Fr. Skog på fuktiga ställen; 1892 20 aug. — ONOkt Ane M. sanguinolenta (Alb. et Schwein.) Fr. Skog på fuktiga ställen: 1892 3 aug.—19 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. M. cruenta Fr. Barrskog på fuktiga ställen; 1892 30 aug. —20 okt. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. M. hematopus (Pers.) Fr. Granstubbar, sällan björk; 1892 2 sept.—12 nov. a. 1893 25 sept.—11 nov. 1894 14 juli. M. speirea Fr. Förmultnade ekstammar; 1892 253 juni. m.r. M. vitilis Fr. Fuktiga ställen bland mossa; 1892 17 aug.—19 sept. h.o.d. 1893—94 ej påträffad. M. debilis Fr. Fuktiga ängar, lärkträdskog; 1892 26 juli+—13 aug. (1 nov.) t.a. 1893—94 ej påträffad. M. plumbea Fr. Helsingfors, Trädgårdsföreningens växthus; PS920 70kt. MET M. vitrea Fr. Barrskog på fuktiga ställen; 1892 26 aug. m.r. M. stannea Fr. Helsingfors, Trädgårdsföreningens växthus; P892nIsokt. mr. Bidrag t. känred. af Firl M. vp! M. M. 45 . metata Fr. Barrskog, äng, bland mossa; 1892 11 sept.—19 nov. h.o.d. 1893 10 nov.—28 dec. 1894 ej påträffad. . alcalina Fr. Barrskog, löfskog, ruttna stubbar af gran, tall, lärkträd, sälg, asp, björk, ek; 1892 25 juni—10 nov. a. t.y. 1893 25 maj—l aug. 1894 10 maj—10 sept. levigata (Lasch) Fr. Barrskog på fuktiga ställen, äfven på trädstammar, gran, tall, björk, sälg; 1892 19 juni—l4 sept. a. 1893 26 maj—l sept. 1894 ej påträffad. . polygramma (Bull.) Fr. Ek, hassel; 1892 23 aug. m.r. 1893 4 sept. 1894 ej påträffad. galericulata (Scop.) Fr. Förmultnad ved af gran, asp, sälg, lärkträd, al, björk, ek; äfven på marken; 1892 22 juni—21 sept. (1 nov.) m. a. y. 1893 9 juli —29 dec. 1894 (14 jan.) 5 juni—8 sept. 1895 23 juni. rugosa Fr. Förmultnadt löfträ, björk, rönn, al, asp; 1892 25 juni—20 sept. t.a. 1893—94 ej påträffad. M. lactea (Pers.) Fr. Barrskog på öppna ställen, drifhus; 1892 4 juli —20 okt. a. 1893—94 ej påträffad. . fumicola Karst. Hästexkrementer; 1892 2 sept. m.r. . flavoalba Fr. Ljunghed, öppna ställen i skog; 1892 17 aug. — 13 sept. t.a. 1893—94 ej påträffad. . puwra (Pers.) Fr. Skog, tallmo, ljunghed, lärkträdskog; 1892 24 juni —12 okt. a. 1893 20 juli—1 sept. 1894 ej påträffad. M. rosella Fr. Barrskog; 1892 14 juli—20 sept. t.a. 1893 1 sept. 1894 9 sept.—1 okt. . rubromarginata Fr. Förmultnad ved af tall, äfven på mar- ken på fuktiga ställen; 1892 23 juli—14 sept. t. r. 1893 -—94 ej påträffad. elegans (Pers.) Fr. Barrskog, ekskog; 1892 15 juli+-19 okt. a. 1893 7 sept. 1894 17 aug.—18 sept. Pleurotus serotinus (Schrad.) Fr. Stammar af löfträd, björk, al, asp, sällan af barrträd, tall, gran; 1892 17 aug.—I14 sept. (24 dec.) a. 1893 25 sept.—12 nov. (31 dec.). 1894 15 okt.—22 nov. P. dictyorhizus (De C.) Fr. Sågspån och trä i växthus; 1892 28 maj —13 sept. m.r. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 46 P. acerosus Fr. Jord, mossa, barr, rutten ved af björk; 1892 28 aug.—15 sept. (9 nov.) h. o.d. 1893—94 ej påträffad. P. tremulus (Scheff.) Fr. Jord, mossa; 1892 18 sept. —5 okt. t. r. 1893—94 ej påträffad. P. mitis (Pers.) Fr. Grenar och stammar af tall, gran, lärkträd: 1892—93 15 okt.—3 febr. a.': 1893—94 27 dec.—5 jan. 18953 14 jan. P. Alménit Fr. Granstammar; 1892 22 juli —25 sept. h.o. d. 1893 ej påträffad. 1894 28 aug. P. pulmonarius Fr. Stammar af löfträd, björk, al, asp; 1892 20 juli +—1 sept. t. a. 1893 20 aug.—29 dec. 1894 (5 jan.) 17 gul: P. salignus (Pers.) Fr. Stammar af Salix och Sambucus; 1892 22 sept. —16 nov. m.r. P. spatulatus (Pers.) Fr. Skog, på marken; 1892 17 aug. m.r. P. ostreatus (Jacq.) Fr. Gamla stammar af al, lind, äppleträd; 1892 2 okt.—5 jan. r. 1893 ej påträffad. 1894 14 jan. Laccaria laccata (Scop.) Cook. Tallmo, ljunghed, tallskog, lärk- trädskog, granskog, löfskog, ekskog, kärr, äng; 1892 11 juli—2 okt. (1 nov.) m.a. m.y. 1893 15 juli —12 nov. 1894 1 juli—8 okt. 1895 16 juli. L. laccata var. perpusilla Bob. Åkerjord; 1892 23 juli. m.r. » » var. crispa Thesleff nov. var. Björkskog på hvitmossa: [892022 aug: mir. y. Hatten på öfre sidan mycket krusig, påminnande om en murkla. Clitocybe lignatilis (Fr.) Karst. Asp, al, björk, ek, sällan tall; 1892 29 aug. —20 sept. (1 nov.) a. 1893 17 sept.—11 nov. 1894 8—20 sept. obsoleta (Batsch) Fr. Tallskog, tallmo; 1892 19 aug. —20 Sept. I. C. angustisstma (Lasch.) Fr. Alskog, ekskog; 1892 16 sept. m. r. C. fragrans (Sow.) Fr. Björkskog, ekskog, äng; 1892 31 aug.—9 okt. (1 nov.) a. 1893 ej påträffad. 1894 8—18 sept. C. diatreta Er. Barrskog, isynnerhet granskog; 189225 aug. —20 okt. (1 nov.) a. 1893 24 nov.—28 dec. 1894 20 sept. . metachroa Fr. Barrskog, tallmo; 1892 19 aug.—I18 sept. (1 nov.) a. 1893 28 aug. 1894 ej påträffad. Bidrag t. känned. af Finl. - 1 - C: . inversa (Scop.) Fr. Vid landsvägar, barrskog, äfven i hassel- (Cr (a OO - - - - CC C: GC (GÅ (C: €: C: 47 eobolus' Er. ”Tallmo; 1892 25 sept: mir. . brumalis Fr. Tallmo; 1892 19 sept. (1 nov.) m.r. . vibecina Er. Barrskog; 1892 17 aug.—30 sept. (1 nov.) t. a. 1893 20 aug. 1894 ej påträffad. . cyathiformis Fr. Barrskog, förmultnadt trä, gran, tall, björk; 189216 aug. —24 sept. (1 nov.) a. 1893 10 aug.—12 nov. (31 dec.). 1894 20 aug.—1 okt. 1895 1 aug. —15 sept. . cyathiformis var. trivialis Fr. Tallmo, ljunghed, granskog; 1892 25 juli — 18 sept. (1 nov.) a. y. 1893 7 sept.—2 4nov. 1894 20 juli —10 okt. . cyathiformis var. expallens (Pers.) Fr. Tallskog, granskog; 1892 306 aug.—21 sept. (1 nov.) +t.r. tuba Fr. Barrskog; 1892 19 aug. m.r. enår; 1892 4 aug.—I16 okt. (1 nov.) t.r. 1893 20 aug.—l10 nov. 1894 1—20 sept. 1895 20 aug. —2 sept. splendens (Pers.) Fr. Blandskog, barrskog; 1892 11 aug.—15 sept. t.r. 1893—94 ej påträffad. gilva (Pers.) Fr. Barrskog; 1892 13 juli—20 okt. (1 nov.) t.r. 1893 20 juli—1 sept. 1894 ej påträffad. . stnopica Fr. Barrskog, brända marker; 1892 20 maj —l4 sept. h. o.d. 1893 ej påträffad. 1894 28 maj—1 aug. squamaulosa (Pers.) Fr. Gräsbeväxta ställen vid vägar, ängar; 1892 19 juli —5 aug. t.a. 1893 31 maj—3 aug. 1894 12 juni—20 aug. 1895 1 juni—3 aug. . infundibuliformis (Scheff.) Fr. Barrskog, lärkträdskog, löf- skog, fält; 1892 12 juli —30 sept. a. 1893 3 juli —15 sept. 1894 17 juli—13 aug. opaca (With.) Fr. Lund; 1892 25 aug.—6 sept. r. fumosa (Pers.) Fr. Bergig tallskog; 1892 7 aug.—22 sept. bJarr1893 9Faug 189426 aug. candicans (Pers.) Fr. Björkskog, alskog, ekskog, på alkottar, hasselkvistar; 1892 25 aug.—11 sept. (1 nov.) a. 1893 ej påträffad. 1894 16 sept.—1 okt. dealbata (Sow.) Fr. Trädgård; 1892 16 aug. m.r. pithyophila Secr. Barrskog; 1892 19 aug.—3 okt. a. 1893—- 94 ej påträffad. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. (O1 Y (EN . serussata Fr. Barrskog, björkskog, ekskog, fuktig äng; 1892 17 juli —14 sept. a. 1893 2 juli —153 sept. 1894 15 juli —16 sept. 1895 17 juli. . serussata var. difformis (Schum.) Fr. Feta ställen, vid väg- kanter; 1892 16 aug.—I10 okt. a. 1893 ej påträffad. 1894 8 juni. odora (Bull.) Fr. Barrskog, tallmo, ekskog; 1892 31 aug.—1l okt. a. spt. 1893 ej påträffad. 1894 18 sept.—28 nov. 1895 20 juli+1 aug. . interveniens Karst. Blandskog, hafreåker; 1892 11 aug.—19 sept. m. r. I. subalutacea (Batsch) Fr. Löfskog; 1892 14 aug.—19 sept. 10015 . rivulosa (Pers.) Fr. Vid landsvägar; 1892 28 juli —15 aug. r. . dothiophora Fr. Beteshage under granar; 1892 10 aug. m. Ir. enst. exx. . lMirneola Fr. Barrskog, vid vägar; 1892 19—30 aug. t.a. 1893—94 ej påträffad. . clavipes (Pers.) Er. Tallskog, tallmo, löfskog; 189219 aug.— 21 sept. (1 nov.) a. y. 1893 22 sept.—28 dec. 1894 18 aug.—8 okt. 1895 2 aug.—15 sept. J. nebularis Fr. Lund; 1892 ej påträffad. 1893 27 sept.—12 DOVS TIMER. fys 18940 20sept: Tricholoma putidum Fr. Tallskog; 1892 21 sept. m.r. JAR sordidum Fr. Vid vägar, trädgård; 1892 30 juli—2 okt. h. o.d. 1893 ej påträffad. 1894 30 aug.—18 sept. 1895 27 juli +—1 aug. . humile Fr. Åker; 1892 27 juli=3 okt. m.r. 1893-30 aug. . brevipes (Bull.) Fr. Björkskog; 1892 16 aug. m.r. . melaleucum (Pers.) Fr. Trädgård, äng, vägkant; 1892 27 aug. —8sept. (1 nov.) a. 1893 12sept. 189417sept.—1 okt. . grammopodium (Bull.) Fr. Löfskog; 1892 19 aug. m.r. . arcuatum (Bull.) Fr. Löfskog; 1892 22 aug. m.r. . strictipes Karst. Löfskog; 1892 18 aug. m.r. . personatum Fr. Fält, backar, vägkanter, löfskog; 1892 20 aug.—1 okt. h.o.d. 1893 17 sept.—1 okt. 1894 ej påträffad. . Schumacheri Er. Skog; 1892 16 aug. r. Bidrag t. känned. af Finl. TR KH: Ts . cerinum (Pers.) Fr. Barrskog; 1892 16—20 sept. h.o. d. 49 ulmarium (Bull.) Karst. Löfträdstammar, björk, asp; 1892 18 sept.—5 dec. h. o.d. 1893 25 sept. 1894 ej påträffad. gambosum Fr. Blandskog af ek, lind, lönn, ask; Vasikka- saari 1892 16 juni m. r. 5 linetum Karst. Tallskog; 1892 5 sept. m.r. 1893—94 ej påträffad. . stiparophyllum Fr. Löfskog; 1892 21 sept. m.r. . raphanicum Karst. Granskog, björkskog, ekskog; 1892 16—22 sept. t.a. 1893 ej påträffad. 1894 10—19 sept. . inamenum Fr. Granskog, tallskog, lärkträdskog; 1892 31 juli—15 sept. a. 1893 (4 maj) 12 aug. 1894 20 aug.— 17 sept. 1895 4 aug.—15 sept. . lascivum Fr. Ekskog; 1892 21 maj—22 sept. r. 1893 ej påträffad. 1894 15 sept. . sulphureum (Bull.) Er. Ekskog; 1892 1 sept. m.r. 1893 ej påträffad. 1894 15 sept. . virgatum Fr. Barrskog; 1892 19 aug.—17 sept. (1 nov.) a. spt. 1893 ej påträffad. 1894 20 aug.—15 sept. . saponaceum Fr. Fuktig granskog, lärkträdskog, ekskog; 1892 10 juli —24 sept. a. y. 1893 ej påträffad. 1894 25 aug.—16 sept. 1895 27 juli—5 aug. . vaceinum (Pers.) Fr. Barrskog på fuktiga ställen; 1892 6 sept.—2 okt. a. 1893 ej påträffad. 1894 15 sept. . imbricatum (Er.) Karst. Tallskog, lärkträdskog; 1892 10—20 sept. t.a. 1893 ej påträffad. 1894 19 sept. . luridum (Scheff.) Fr. Barrskog; 1892 5—10 aug. t.r. 1893— 94 ej påträffad. . leucocephalum Fr. Trädgård; 1892 20 aug. m.r. . columbetta Fr. Blandskog bestående af ek, lönn, lind, ask (Vasikkasaari); 1892 16—25 sept. m.r. . estuans Fr. Granskog, murken gran, tallskog; 1892 9—15 aug. m.r. . decorum Fr. Granstubbar; 1892 17 juli—1 aug. r. . rutilans (Scheff.) Fr. Granskog, tallskog, lärkträdskog, ekskog, äfven på stubbar och rötter af tall, gran och lärkträd; 1892 19 juli>1l sept. a. 1893 ej påträffad. 1894 15 aug.—8 sept. 18953 8 juli. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 4 T. vartiegatum (Scop.) Karst. Skog; 1892 31 juli. m.r. T. terreum (Scheff.) Fr. Tallskog, tallmo; 1892 20 aug. —! sept. t. a. y. 1893 25 sept. 1894 30 aug.—8 okt. 1895 1—20 sept. T. pessudatum Fr. var. stans Fr. Bergig tallskog; 1892 10 aug. —12 sept. t. a. 1893—94 ej påträffad. T. ustale Fr. Tallskog; 1892 29 aug.—I14 sept. m.r. T. albobrunneum (Pers.) Fr. Bergig barrskog; 1892 14—30 sept. r. 1893 ej påträffad. 1894 19 sept. T. flavobrunneum Fr. Löfskog, kärraktiga marker; 1892 29 juli—16 sept. a. m.y. 1893 20 aug.—1 okt. 1894 6 sept.—8 okt. 1895 1—153 sept. T. portentosum Fr. Barrskog; 1892 11 juli-15 nov. t.a. 1893—94 ej påträffad. T. equestre (Linn.) Fr. Tallskog, tallmo, hed, flygsand, lärk- trädskog; 1892 17 aug.—13 sept. (1 nov.) a. y. 1893 23 aug. —15 sept. 1894 15 aug. —20 okt. 1895 27 aug.—20 sept. Armillaria corticata (Fr.) Karst. Björk, asp, al; 1892 2—25 sept. t.r. 1893—94 ej påträffad. A. mellea (Vahl.) Fr. Skog, på stubbar och stammar af tall, gran, lärkträd, björk, al, asp, ek; 1892 24 aug.—5 okt: m.a. m.y. 1893 5 sept.—1 okt. 1894 18 aug.—1 okt. 1893 8 sept.—16 okt. ÅA. imperialis Fr. Fuktig granskog (Liimatta); 1892 24 aug. —I14 sept. m.r. t.y. Ett exemplar: Hatten 30—30.5 cm bred, 7—8 cm tjock, foten 24 cm lång, 8 cm tjock, vikten i friskt tillstånd 1,350 gr. Till år 1903 ej vidare påträffad. Å. constricta Fr. Af hästurin genomdränkt jord; 1892 11 sept. m.r. ÅA. bulbigera (Alb. et Schwein.) Fr. Barrskog; 1892 30 juli. m.r. Lepiota amianthina (Scop.) Fr. Tallskog, tallmo, hed, ekskog, lärkträdskog; 1892 30 aug.—20 sept. (12 nov.) a. y- 1893 1 aug.—1 okt. 1894 26 aug.—8 okt. 1895 5 aug. L. granulosa (Batsch) Fr. Under hasselbuskar; 1892 23 aug. m.r. L. cinnabarina (Alb. et Schwein.) Fr. Tallskog, hed, under hassel; 1892 23 aug.—30 sept. (1 nov.) h.o.d. 1893 1 sept.—24 nov. (24 dec.). 1894 ej påträffad. 1895 5—20 sept. Bidrag t. känned. af Finl. L. Terreyi Berk. et Br. Trädgård; 1892 10 sept. m.r. L. carcharias (Pers.) Fr. Tallskog, tallmo, hed; 1892 21 aug.— 19 sept. (1 nov.) a. y. 1893 11 nov. 1894 ej påträffad. L. cepestipes (Sow.) Fr. Växthus; 1892 10 nov. m.r. L. eristata (Alb. et Schwein.) Fr. Trädgård, växthus; 1892 11 sept.—15 okt. t.r. 1893—94 ej påträffad. L. felina (Pers.) Er. Granskog; 1892 15 sept. m.r. L. clypeolaria (Bull.) Fr. Barrskog, löfskog, ekskog; 1892 24 juli+—13 sept. t. a. spt. 1893 ej påträffad. 1894 30 aug.-— 16 sept. 1893 8 sept. L. excoriata (Scheff.) Fr. Fält, åker; 1892 20 aug.—1 sept. h. o.d. 1893—94 ej påträffad. L. rachodes (Vitt.) Fr. Barrskog, lärkträdskog, myrstack; 1892 25 aug.—1 sept. h.o. d. 1893—94 ej påträffad. . procera (Scop.) Fr. Byar, städer, gödsel; 1892 20 sept. —8 okt. oh. o.d. y. 1893 13 okt. 1894 22 aug.—9 sept. 1895 4 sept. Amamnitopsis vaginata (Bull.) Boz. Löfskog, barrskog, ekskog, lärkträdskog; 1892 13 juli —25 sept. a. t. y. 1893 14 juli. 1894 26 juli—18 sept. 1893 14 juli—17 sept. Amanita rubescens Fr. Skog, tallmo, ekskog; 1892 26 juli—15 sept. t.a. y. 1893 5 aug. 1894 28 juli>16 sept. 18953 6 juli—3 sept. ÅA. pantherina (De C.) Fr. Löfskog; 1892 18 juli. m.r. ÅA. muscaria (Linn.) Pers. Skog, företrädesvis björkskog, ek- skog, tallmo; 1892 24 juni—23 sept. a. t.y. 1893 14 aug.—20 sept. 1894 15 juli—8 okt. 1893 18 juli —20 okt. Clölrecutita Pr. Barrskog:; 1892 20aug mm. r. A. porphyria Fr. ”Tallskog, tallmo; 1892 18 juli —3 okt. a. 1893 3 aug. 1894 19 juli —3 sept. 18935 16 juli—6 sept. Aliphalloides Er. Ekskog; 1892 1 sept. m.r. t.y. 1893 ej påträffad. 1894 8 sept. A. virosa Fr. Löfskog, barrskog på fuktiga ställen; 1892 13 juni—20 sept. t.r. spt. 1893—94 ej påträffad. Tapinia panuoides Fr. Gammal furuved, gran, lärkträ; 1892 1 sept.—153 dec. a. 1893 10 sept.—20 dec. 1894 8 sept. —3 nov. 1895 19 juli —15 okt. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. NN 52 Paxzxillus atrotomentosus (Batsch) Fr. Tallskog, äfven tallstubbar; 1892 20—253 aug. r. 1893—94 ej påträffad. P. involutus (Batsch) Fr. Löfskog, ekskog, lärkträdskog, myr- stack, stubbar af gran, tall, lärkträ, asp, al, björk; 1892 25 juli—3 okt. a. m. y. 1893 28 juli—1 okt. 18941 aug. — 18 sept. 1895 18 juli—5 sept. Nidulariace2&. Spherobolus stellatus Tod. Gammal ved, tall och gran, afskrä- den; sommar. t. a. Nidularia farcta Rostk. var. confluens Fr. Gammal tallved, jord; Höst. FI. Crucibulum vulgare Tul. Gammal ved af tall, gran, björk; som- mar.” a. (189328 dec): Cyathus lentiferus (Linn.) Karst. Trädgård, åker, gammal ved af gran och björk; sommar, höst. r. C. striatus (Huds.) Hoffm. Rötter och stammar af löfträd, björk; höst) mr. Lycoperdace2&. Lycoperdon pyriforme Scheff. Sandjord, hed, ekskog, murkna stubbar af björk; sommar, höst. t. a. L. Mrtum Mart. Barrskog på torra ställen, lärkträdskog; höst. [06 Ol L. gemmatum Batsch. Skog, vid vägar, lärkträdskog, murkna stubbar af gran, björk, asp; sommar, höst. a. L. echinatum Pers. Löfskog, blandskog; höst. h.o. d. L. excipuliforme Scop. Fält, backar, hedar, vägkanter; höst. t. a. Bovistaria celata (Bull.) Karst. Torra magra ställen vid Hel- singfors; 1893 3 sept. m.r. B. pusilla (Batsch) Karst. Backar; 1893 20 juli. m.r. B. gigantea (Batsch) Karst. Gräsbeväxta ställen; höst. h.o. d. Bovista plumbea Pers. Backar, ängar, åkrar; höst. a. B. nigrescens Pers. Gräsbeväxta ställen; sommar, höst. a. Bidrag t. känned. af Finl. 53 Geaster fimbriatus Fr. Under hasselbuskar, Valkjärvi; 1892 23 aug. m.r. G. calyculatus Fuck. subsp. Kunzei (Wint.) Myrstack, Liimatta; 1892 12 aug: mr: G. fornicatus (Huds.) Fr. Barrskog på öppna platser; höst. mr. G. hygrometricus Pers. Barrskog nära myrstack; 1892 m.r. Hymenogastrace2&. Polysaccum crassipes Fr. 'Tallmosand, Liimatta; 1892 25 aug.— 22 sept. m.r. 1893 25 aug.—22 sept. 18941 aug.—1 okt. Scleroderma vulgare Horn. Sandad väg under lindar. Liimatta, Vasikkasaari; sommar, höst. m.r. Rhizopogon rubescens Tul. Tallmosand, Willmanstrand (Ståhle); 1892 19 sept. m.r. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. II. Svampvegetationen å olika ståndorter un- der olika tider af året. Svamparnas uppträdande tyckes prägladt af en stor nyck- fullhet, växlande som den är icke blott med årstiderna utan äfven med åren. Att nederbördsförhållandena genom sin inver- kan på sönderdelningsprocesserna i marken härvid spela en stor rol är uppenbart, och en allmän regel är ju att svamparna utveckla sig rikligast under regniga somrar. Men undantag gifvas. Jag erinrar mig en regnig sommar på 1880-talet då det fanns mycket litet matsvamp, medan sådan fanns i massor följande sommar som var torr. Under det mycket gynnsamma svampåret 1892 förekom Ågaricus campestris mycket sparsamt, men år 1893, som var ett synnerligen dåligt svampår, växte den i sådana mängder som man aldrig förr sett. Morchella conmica är på Liimatta ytterst sällsynt och anträffas endast i få exemplar och icke alla år, medan Gyromitra esculenta förekommer allmänt och under en del vårar mycket ymnigt. I medlet af 1880-talet förekom M. conica en vår i stora mängder, då Gyro- mitra så godt som saknäådes. Det var den enda gång under unge- fär tre kvart sekel detta egde rum. Fåfängt fråga vi efter orsakerna till dylika egendomliga företeelser. Vi måste gifva Kerner rätt då han säger: »Es vollzieht sich da in der Tiefe des Waldes ein unsern Blicken grösstenteils entzogenes, geheimnisvolles Weben und Treiben, ein unausgesetster Wechsel von Sterben und Leben, eine wunderbare Metamorphose derselben Stoffe, deren Räthsel zu lösen bisher nur theilweise gelungen ist.» Å andra sidan talar mycket för att inom svampverlden allt Bidrag t. känned. af Finl. An An icke är så nyckfullt som det tyckes, att liksom den vegetation af högre växter, som uppträder på en viss ständort, i allmänhet nått en hög grad af stabilitet så att arterna kommit till inbördes jämnvikt, äfven svamparna på lokaler, som icke förändras genom naturens eller människans tillskyndelse, äro att betrakta såsom bofasta. Detta har utan tvifvel mångenstädes iakttagits beträffande de vanliga matsvamparna, det gäller äfven de säll- synta arterna. Till illustration häraf må följande anföras. Vid Liimatta växer på endast tre ställen i granskog på mer än en kilometers afstånd från hvarandra den mycket sällsynta hvita formen af Boletus (Krombholzia) versipellis, dock icke hvarje år på alla tre ställena. På två mycket undanskymda ställen växer Lactarius resitmus. På samma ställen, där jag i min barndom insamlat dessa och andra anmärkningsvärda mat- svampar, återfunnos de af mig 35 år senare, men de hade ej spridt sig till nya platser inom området. Och icke nog härmed. En kusin till mig hade tillbragt sin barndomstid på Liimatta gård under 1830-talets förra hälft. Mer än 50 år hade förgått, då han som en gammal hvithårig man återsåg sitt barndoms- hem. Det var förvånande att iakttaga hur han efter så lång tid precis kunde utpeka de ställen, där han i barndomen hade samlat dessa två arter, samma ställen där de ännu växte och huru han gick rakt fram till de ställen, som af oss voro kända som särskildt gifvande lokaler för matnyttiga svampar. Under mer än tre kvarts sekel hade fyndorterna för vissa arter varit fastställda, under lika lång tid eller längre hade man generation efter generation försökt sprida dessa läckra matsvampar i olika delar af den stora parken, ity att efter hvarje svampplockning affallet fördes till sådana ställen, där matsvampar förut ej funnos. Men trots det att sporer därstädes ofta i mycket stora mängder betäckte marken, uppväxte där aldrig någon af de på stället utkastade arterna; dessa ställen hade sin svampvegeta- tion som ej tålte några nykomlingar. Så snart lokalen förändras, förändras äfven svampvegetatio- nen. Där odlingen framskrider aftaga Cortinarii, Hydna m. fl., som sky odlad mark, och i stället framträda Pratelli, Pancoli och framför allt Coprini. Då från lärkträdsskogen vid Raivola 10,000 lärkträdsplantor år 1887 flyttades till Liimatta och Nato. Folk; EB. 79, N:o: 1. 56 planterades på två ställen, riktades floran med den för lärk- trädsskogen karakteristiska Boletus (Cricunopus) elegans, hvars fruktkroppar första gången uppspirade tio år senare. Det som här anförts må beaktas vid bedömandet af efter- följande framställning. Den kan icke vara uttömmande, men jag vågar tro att den, uppgjord med ledning af iakttagelser under tre år, skall gifva en i hufvudsak riktig bild af svamparnas uppträdande på de olika ståndorterna under de olika tiderna af året i den trakt jag undersökt. Uttryckligen önskade jag framhålla, att svampar, liksom äfven fanerogamer, vid olika breddgrad kunna uppträda på olika ståndorter, till exempel Marasmius oreades, som i Finland endast förekommer vid lands- vägar, men i Schweiz på ängar. Marasmius peronatus i Finland under granar, 1 Schweiz under ekar, 0. 8. v. Tallskogar. Inom området finnes — eller åtminstone funnos, ty de nuvarande förhållandena känner jag icke — vackra och täta tallskogar. På själfva träden växa här af mångåriga arter Trametes odorata, T. Pini, sällan Fomitopsis pinicola. Af de mer efemära anträffas under alla årstider Physisporus vaporarius, P. mucidus, P. sanguinolentus, Pycnoporus serialis, Corticwum calceum, &. lividum, Stereum sanguwinolentum, Pleurodon auriscalpium, Bjer- kandera velutina. Om vintern förekomma på träden: Exidia pithya, E. saccha- rina, Nematelia encephala, Dacryomyces deliquescens, D. abieti- nus, D. chrysochomus, Pleurotus mitis. Om våren anträffas på träden Peniophora gigantea, Ditiola radicata (till hösten), Dacryomyces tremelloides, Tomentella sulphurea, Calocera furcata, Exidia foliacea, de två sistnämnda fruktificera ända till hösten. Knetiffia papillosa, K. stenospora, Coniophora olivacea, Phnanerochete odorata, Corticium ochraceum, C. sanguineum. Vår och höst förekomma Bjerkandera amorpha, B. destructor, Physisporus luteoalbus. På marken äro de första Agaricineer Collybia esculenta var. tenacella och var. stolonifera, hvilka hafva ännu en andra vege- tationstid på senhösten. Bidrag t. känned, af Finl. 57 I slutet af maj månad förekomma Mycena alcalina, Collybia dryophila, Omphalia umbellifera. I juni månad uppträda Inocybe lacera, I. rimosa, Mycena galericulata, M. pura, M. levigata, Cortinarius scaurus, C. cinnamomeus, hvilken senare på sommaren uppträder mycket allmänt och mycket ymnigt. Pholiota marginata, Entoloma rhodopolium. [Af Discomyceter anträffas nu de ekonomiskt viktiga Gyromitra esculenta (allmän) och Morchella conica (säll- synt)]. I juli månad förekomma en hel del arter såsom Marasmius androsaceus, Collybia butyracea, C. dryophila, Clitocybe cerussata, Flammula scamba, F. flavida, F. spumosa, F. penetrans, F. picrea, Tricholoma rutilans, Cantharellus aurantiacus, C. cibarius. Omphalia campanella. Något senare i samma månad påträffas Clitocybe infundibuliformis, C. gilva, C. odora, Laccaria laccata, Cortinarius incisus, C. jubarinus, C. evermus, C. elatior, Omphalia epichysium, Nematoloma capnoides, Hebeloma fastibile, H. ver- sipelle, Lactarius rufus (den allmännaste), Russula fragilis, R. integra, Tricholoma inamenum, Rozites caperata, Krombholzia versipellis, Tubiporus edulis, Hebeloma mesopheum, Gomphi- dius viscidus, G. glutinosus. Den för finska svampfloran nya arten Entoloma plebeja förekom i en torr, bergig tallskog. Clitocybe fumosa växte på samma lokal en månad senare; den har en viss yttre likhet med Entoloma; en gång anträffa- des den med 275 hattar. I augusti månad tillkomma Collybia maculata, Omphalia stellata, Tricholoma cestuans, T. equestre, T. ustula, T. pessuda- tum. I stora mängder uppträda vid denna tid Clitocybe fumosa, Boletus variegatus, Russula decolorans, Pholiota flammans, Pazxillus atrotomentosus, Naucoria sideroides. De ur ekonomisk synpunkt viktiga Lactarius resimus och L. scrobiculatus förekomma äfven i tallskog, men äro sällsynta. En mängd Cortinariusarter äro tidtals dominerande, bland dem märkas hufvudsakligen C. cerulescens, C. purpurascens, OC. multiformis, C. balteatus, C. varius, C. armillatus, C. delibutus, OC. malachius, C. vibratilis, C. limonius, C. collinitus, C. gentilis, C. biformis, C. rigens, C. fulgens, C. jubarinus. Följande arters vegetationstid inträffar i slutet af augusti Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 58 månad: Lepiota carcharias, L. cinnabarina, L. amianthina, Hebeloma versipelle, H. punctatum, Clypeus asterophorus, Inocybe fibrosa, I. vatricosa, Hygrophorus discoideus, Galera Hypnorum, Clitocybe clavipes, CO. obsoleta, C. cyathiformis, C. cyathiformis var. expallens, CO. vibecina, C. metachroa, C. pithyophila, Cantharellus umbonatus, Mycena cruenta, Lactarius torminosus, L. mammosus, L. trivialis, sällan äfven L. piperatus, Russula rubra, Armillaria mellea, Hygrophorus olivaceoalbus, Entoloma ardosiacum, Tyrodon repandus, T. rufescens, Thelephora lacimiata, Polyporus ovinus, Polypilus confluens, de tvänne sistnämnda växande i stora ringar. Viktiga i tallskogarnas svampvegetation under augusti månad äro taggsvamparna Calodon suaveolens, C. ceruleus, C. avrantiacus, C. ferrugineus, C. scrobiculatus, C. cyathiformis, Sarcodon fragilis, S. fennicus, S. imbricatus; likaså Clavariella orispula. Vidare är Clavaria flava typisk i tallskog. Tremellodon gelatinosus förekommer stundom i mycket stora tufvor, hvarvid en del af svampen växer ut på marken. I tallskog växa i slutet af augusti månad allmänt Cricunopus luteus, Boletus bovinus, sparsammare B. subtomentosus. I september månad märkas utom de föregående Amanita virosa, Tricholoma terreum, T. vaccinum, T. cerinum, T. imbri- catum, T. putidum, Collybia rancida, C. semitalis, Mycena rosella, M. vulgaris, M. cruenta, Naucoria badipes, N. tenax, de två sistnämnda sällsynta, Cortinarius anfractus, C. glaucopus, C. traganus, C. decolorans, Stropharia ceruginosa, Hebeloma lon- gicaudum, Coprinus micaceus, Boletus badius, Bjerkandera mollis, B. fragilis, B. trabea, Sterellum pini, Mucronella calva, Merisma palmatum, Grandinia serialis, Merulius himantioides, M. molluscus, M. serpens, Physisporus vulgaris. I enstaka exemplar förekommer redan i september månad Hygrophorus hypothejus, hvilken når sin största utveckling i oktober och november, och hvilken påträffades juldagen år 1893. Bland senhöstsvampar märkas i tallskog Omphalia leuco- phylla, Collybia myosurus, C. muscigena, Clitocybe clavipes, Marasmius androsaceus, Lepiota cinnabarina. Tallmoar. I den typiska tallskogen täckes marken till största delen af Hypnum parietinum. Ju torrare marken är, desto mer Bidrag t. känned. af Finl. 59 vinna lafvarne terräng, och slutligen öfvergår skogen till en mo. Denna är, just till följd af den ringa vattentillgången i marken, mycket fattig på svamparter. Den tidigaste här på marken växande svampen är Collybia esculenta Vv. tenacella och v. stolonifera, hvilken uppträder äfven på senhösten. Äfven Marasmius androsaceus är en vårsvamp. I juni månad påträffas Inocybe lacera, Leptonia serrulata, Laccaria laccata, den sista i stora mängder. Redan i början af juli månad växa Amanita muscaria, Cortinarius cinnamomeus, Hygrocybe conica, Mycena pura, Polystictus perennis, Marasmius scorodonius. Stundom före- kommer Amamnitopsis vaginata i stor mängd; sparsamt Amanita rubescens. I medlet och slutet af denna månad förekomma Amanita porphyria, Collybia conigena, C. butyracea. I augusti månad skjuta de i välutbildade ringar växande svamparna hastigt upp, såsom Lepiota carcharias, L. amianthina, L. cinnabarina, Clitocybe clavipes, C. cyathiformis var. trivialis, C'. obsoleta. Nu framträder äfven Lactarius rufus och Rozites caperata i stor mängd och ger karaktär åt tallmons hela svamp- vegetation. I september månad förekomma JEntoloma griseocyaneum, Cortinarius cerulescens, CO. purpurascens, C. fuscopallens, OC. castaneus, C. collinitus, C. collinitus var. mucosus, C. jubarinus, Gomphidius roseus, Calodon awrantiacus, C. ferrugineus, &C. cyathiformis, OC. niger, C. ceruleus, Clavaria flava, C. botrytes, Clitopilus vilis, Clitocybe metachrea, C. odora, C. brumalis, C. obolus, Tricholoma equestre, T. terreum, Hebeloma punctatum, H. versipelle, Cricunopus luteus, OC. flavidus, Tubiporus edulis, Boletus subtomentosus, B. bovinus, Sarcodon fragilis, S. imbrica- tus, Lactarius deliciosus, Cantharellus umbonatus, C. aurantiiacus. På ett ställe å Liimatta egendom förekom den i tallmosand växande Polysaccum crassipes. Craterellus undulatus förekom sparsamt. Först i oktober månad uppträder Hygrophorus hypothejus, ofta i mycket stor mängd. Granskogen har en rikare vegetation än tallskogen. På själfva träden växa af mångåriga arter Gleophyllum Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 60 abietinum, G. sepiarium, Trametes odorata, T. Abietis, Fomitop- sis rosea, F. pinicola. Arter, som förekomma under hela året äro Bjerkandera velutina, Pycnoporus serialis, Corticium calceum, OC. leve, Stereum sanguinolentum, Pleurodon auriscalpium, Irpex fusco- violaceus, Merulius serpens, Ischnoderma resinosum, Physisporus sanginolentus, P. selectus. Om vintern anträffas Exidia pithya, E. saccharina, Nematelia encephala, Dacryomyces deliquescens, D.abietinus,D.chrysochomus, Merulius porinoides. Bland vinteragaricineer märkes särskildt Pleurotus mitis. Äfven kunna Dochnmiomyces wvariabilis och Clitocybe diatreta betraktas som vintersvampar, ehuru deras fruktifikationstid börjar i augusti och september månad. Tidigt på våren, medan snön ännu ligger på marken, växa Tomentella sulphurea, Dacryomyces tremelloides, Coniophora olivacea, Corticium sanguineum, C. ochraceum, Physisporus sinuosus, Bjerkandera abietina, den sistnämnda till september månad. På marken visar sig redan i maj månad efter snösmältningen Collybia esculenta v. stolonmifera och v. tenacella, senare under samma månad Omphalia umbellifera och M ycena alcalina, hvilka finnas ända till hösten. I juni månad börjar vegetationstiden för Entoloma rhodo- polium, Collybia butyracea, Mycena levigata. Juli månad företer en mängd för granskogar typiska svam- par, såsom Bjerkandera trabea, B. fragilis, Cantharellus infundi- buliformis, C. umbonatus, Gomphidius viscidus, G. glutinosus. Redan i slutet af juli förekomma de för barrskogar så känne- tecknande Cortinarius arterna, flertalet framträder dock först i augusti. Tidiga arter äro Cortinarius incisus, OC. traganus, C. elatior, C. collinitus. Vidare förekomma under denna månad och senare bl. a. Flammaula penetrans, F. scamba, F. flavida, F. spumosa, Entoloma plebeja, (rar men tämligen ymnig), Russula constans (allmän och ymnig), BR. integra (mycket ymnig), R. consobrina (mycket rar), R. delica, Lactarius fuliginosus, L. glyciosmus, L. helvus, L. trivialis, Marasmius perforans, (i mycket stora mängder på granbarr), M. peronatus, Collybia dryophila, Mycena lactea, M. citrinella, M. elegans, Pleurotus Bidrag t. känned. af Finl. . 61 Alméni, Laccaria laccata, Clitocybe cyathiformis var. trivialis, Hebeloma crustuliniforme. Mycket karaktäristiska under denna tid äro Tricholoma inamenum, T. saponaceum, T. decorum, T. rutilans, T. portentosum. Slutligen må äfven nämnas Lepiota clypeolaria och Åmamnitopsis vaginata. 1 augusti månad är rikedomen på svampar mycket stor. Då förekomma utom de föregående Tremellodon gelatinosus, Clavariella fennica, (ganska rar, men ymnig), C. abietina, Cla- varia ligula (mycket allmän och mycket ymnig), Calocera viscosa, C. furcata, den sistnämnda kan äfven anträffas om våren. Allmänna äro vidare Craterellus cornucopioides, Merisma palma- tum, Åcia tomentosa, Tyrodon repandus, T. rufescens. De för granskogar karaktäristiska Cortinarvus-arterna äro: C. rigens, OC. jubarinus, C. brunneus, C. Umonius, C. gentilis, OC. evernius, C. sanguineus, C. fulgens, C. cerulescens, C. multi- formis, C. varius, C. balteatus. Under denna månad förekomma ännu Flammula liquiritice, F, hybrida, Pholiota flammans, Pluteus sororiatus, Hygrophorus discoideus, H. erubescens, Russula decolorans, Collybia conigena på grankottar, C. maculata, Mycena vulgaris, Clitocybe vibecina, C. cyathiformis, C. cyathiformis var. expallens, C. pithyophila, C. hirneola, Tricholoma virgatum, Armäillaria mellea, den mycket sällsynta ÅA. imperialis +), Lepiota rachodes. — I mörka gran- skogar växa Boletus subtomentosus, Hebeloma longicaudum, Inocybe vatricosa, I. geophylla, Lactarius scrobiculatus. I augusti finner man Physisporus vulgaris, P. molluscus, Bjerkandera borealis, B. mollis, B. squalens. I septembe månad tillkomma Clavariella flaccida (allmän på granbarr), Cortinarius subferrugineus, C. decolorans, Hygro- phorus tephroleucus, H. pustulatus, H. agathosmus, Phyllotus striatu'us, Mycena cruenta, M. hematopus, M. metata, hvilken sistnämnda kan anträffas ända in i december månad, Tricholoma raphanicum, T. vaceinum. 1) Denna art förekom endast under ett år (1892) fruktificerande under tre veckor. Den växte på ett ställe nära Liimatta park, som dagligen be- söktes i och för plockning af matsvampar. Jag tror mig kunna våga på- ståendet att denna arts i ögonen fallande fruktkroppar ej förekommit där- städes under mer än ett halft sekel. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1 62 ; Blandad barrskog. Där tall och gran af ungefär samma ålder växa tillsammans finna vi en svampvegetation med drag från tall- och från granskogen. Här uppräknas endast de mest karak- teristiska arter, som förekomma i dylik skog. En af de tidigaste svamparna här är Mycena levigata, hvilken uppträder redan i maj månad och finnes ännu i september. Ungefär under samma tid förekommer Collybia dryophila all- mänt och ymnigt. I juni månad märkas Inocybe rimosa och Cortinarius cinnamo- meus, hvilka anträffas ända till november månad, den senare mycket allmänt och mycket ymnigt. Bland tidiga svampar kunna ännu anföras Collybia butyracea, Mycena alcalina, Clito- cybe swmopica. I juli månad börja följande arter framträda: Cantharellus umbonatus, C. cibarius, Gomphidius glutinosus mycket allmän och ymnig, Hebeloma mesopheum temligen allmän. Allmänna äro vidare Cortinarius incisus, C. gentilis, C. evernius, C. collinitus; här och där anträffas C'. elatior. Något sparsammare förekomma under denna tid Flammula scamba, F. flavida, F. penetrans, Nolanea pallescens. Mycket allmänt och mycket ymnigt upp- träder, ibland ända till oktober månad, Russula integra. Vidare förekomma allmänt redan under juli månad Russula emetica, R. delica, Lactarius glyciosmus, L. helvus, L. rufus, LL. deliciosus, L. trivialis, Mycena lactea, M. rosella, M. elegans, Clitocybe infundibuliformis, C.cerussata, C. inversa, Tricholoma wnamenum, T. portentosum, Lepiota clypeolaria. "Tämligen rar är COlitocybe gilva, hvilken anträffas ännu i oktober månad. I augusti månad och långt fram på vintern förekommer Clavariella crispula, hvilken är tämligen rar. Mycket allmänt och mycket ymnigt förekommer Clavaria ligula. Allmänna äro Merisma palmatum, Boletus bovinus, Inocybe vatricosa. Karaktäristiska för ståndorten äro de under höstmånaderna allmänt förekommande Cortinarius-arterna, af hvilka särskildt böra nämnas C. rigens, C. limomius, C. anomalus var. pineti, C. decolorans, C. fulgens, C. cerulescens, C. multiformis, C. varius, C. balteatus. För ståndorten typiska höstsvampar äro Flammula spumosa, Pholiota flammans, Hygrophorus discoideus, Marasmius chordalis, Bidrag t. känned. af Finl. 63 Collybia confluens, C. maculata, Mycena vulgaris, M. cruenta, M. metata, Clitocybe diatreta, hvilken kan påträffas ännu i decem- ber månad, C. metachroa, C.vibecina, C.cyathiformis, C.splendens, C. pithyophila, C. odora, C. hirneola, Tricholoma cerinum, T. virgatum, T. vacceinum, Lepiota rachodes. En egenartad speciallokal i barrskogarna bilda myrstackarne, hvilka icke sällan hysa sina egna arter, utan att dock någon enhetlighet kan uppvisas. Exempel 1. På en synnerligen stor, delvis öfvergifven myr- stack i granskog var svampvegetationens utveckling följande. Den första och den sista var Pazxillus involutus, först i små för- krympta exemplar, på sommaren i täta frodiga, stora tufvor. för att mot senhösten afmattas och förgås. Kort tid efter upp- trädandet af de första Paxillus svamparna täcktes myrstacken af en mängd, tätt till hvarandra packade Peziza hemispherica, hvilka genom sin blå färg gåfvo myrstacken ett egendomligt och praktfullt utseende. Denna Peziza-arts vegetationstid var mycket kort. Inocybe pretermissa kom i stället och några få exemplar af Cortinarvus glaucopus. Paxillus involutus bibehöll sig längst (1892). Exempel 2. En mindre myrstack, synnerligen talrikt bebodd af myror, var den 24 aug. fullständigt öfvervuxen af Ågaricus augustus, så att af myrstacken knappt någonting syntes. Tre, dagar senare voro alla svampar förmultnade, och hvarken denna art eller någon annan framkom därefter. Exempel 3. Alldeles i närheten af den föregående fanns en annan, talrikt bebodd myrstack, men där växte ej ÅAgaricus adugustus utan Lepiota rachodes, som bibehöll sig frodig en månad. Exempel 4. På en bebodd myrstack invid en björkstubbe växte Collybia platyphylla. Exempel 5. Alldeles invid en bebodd myrstack fanns den i floraområdet sällsynta Geaster calyculatus. Exempel 6. På en öfvergifven myrstack växte först Peziza onotica, därefter Cantharellus auvrantiacus och slutligen Hebeloma fastibile. Lärkträdskogen. I Nykyrka socken, Raivola, finnes ett i Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 64 historiskt och särskildt i botaniskt hänseende mycket intressant bestånd af planterade sibiriska lärkträd 2). Till följd af det uppsving den ryska flottan tagit efter Peter den stores tid, gjorde sig småningom ett allt större behof af dugligt skeppsvirke gällande. Kejsarinnan Anna Ivanovna beställde därför från Tyskland en forstmästare vid namn Fockel, hvilken verkställde den första planteringen år 1738: sedan förstorades skogen en längre tid framåt, åtminstone till år 1821. År 1886 funnos 8,597 stammar, af dem ägde 4,799 en genomskärning vid brösthöjd af mer än 12 tum (= 0.3 m). Det finnes stammar öfver 130 fot (= 38.6 m), höga och kvistfria till mer än 80 fot (= 23.8 m). Undervegetationen är synnerligen yppig, med högväxta Pteris aquilina, Pulmonaria officinalis, Calamagrostides, Geranium silvaticum, Vaccinium myrtillus, V. vitis idea. Mossor förhärska på skuggiga ställen såsom Martinellia undulata, Marchantia polymorpha. TLafvarna träda alldeles i bakgrunden. Svampvegetationen erbjuder mycket af intresse och skiljer sig väsentligt från den angränsande terrängens svampvegeta- tion. Om våren är den mycket fattig. Först i början af juli fram- komma en mängd arter, men uppträda sparsamt, tills de senare på hösten påträffas i stora massor. De allmännaste vid denna tid äro Entoloma rhodopolium, Mycena alcalina med kort vegetationstid, M. galericulata, Tricholoma inamenum, Ama- nitopsis vaginata, Clitocybe infundibuliformis, Laccaria laccata, Mycena pura, M. rorida, Omphalia campanella, 0. fibula, Collybia confluens, OC. esculenta var. tenacella, C. dryophila, Marasmius perforans, Nolanea pascua, Pluteus umbrosus, Rozites caperata, Pholiota marginata, Cortinarius cinnamomeus, Cantharellus cibarius, C. aurantiacus. T augusti månad äger svampvegetationen en annan karaktär. Boletus-arterna förhärska och uppträda i en mängd och en yppighet som är förvånansvärd. Ymnigast förekommer Cri- cunopus elegans, hvilken är helt bunden vid denna ståndort; lika ymnigt förekommer Boletus cavipes, hvilken ej tidigare 1) Jf. min uppsats: Några drag ur Lintska lärkträdparks historia. Finska Forstföreningens Meddelanden 18935. Bidrag t. känned. af Finl. 65 varit känd inom det finska floraområdet (känd från Sydtyskland, Österrike och Danmark, mig veterligt icke från Sverige). Vidare förekomma här Krombholzia scabra, K. versipellis, Tubiporus edulis, Cricunopus luteus, B. subtomentosus, B. variegatus, och Tylopilus felleus, den sistnämnda icke blott på marken utan äfven på ruttna stubbar. Sällsynta voro Polyporus ovinus och P. confluens. ; En af de mest karaktäristiska svamparna 1 denna lärkträd- skog är Polystictus Schwernmitzii, hvilken förekommer i stor ymmnighet så väl på marken som på ruttnande stubbar. Ett exemplar mätte 37 cm i diameter. Denna art växte här från juni månad till september, men i en annan trakt förekom den friskt växande redan i mars månad. I september tillkomma Tricholoma equestre, T. imbricatum, Mycena epipterygia, Collybia maculata (äfven på stubbar), C. butyracea, C. dryophila, C. scorzonera, Lactarius trivialis, L. deliciosus, LC. glyciosmus, Russula emetica, BR. integra, R. adusta, R. consobrina, R. delica, Hygrophorus Bresadole (ny för Finland), H. olivaceoalbus, H. agathosmus, Pluteus cervinus, Leptonia serrulata, Lepiota rachodes, L. amianthina, Lactarius flexuosus, L. subdulcis, LC. necator, Lycoperdon hirtum, Clypeus scabellus, Flammula lubrica, Cortinarius fulgens, C. traganus, C. violaceus, C. evermus, OC. gentilis, C. cinnamomeus var. semisanguwineus, C. sanguineus, Inocybe rimosa, I. geophylla, I. hystriz, Hebeloma mesopheum, H. crustulinifo me, Co lybia butyracea, Psilocybe sarcocephala, Gomplhidius viscidus, Paxillus involutus, Polystictus perennis +) Tyrodon repandus, T. rufescens, Calodon ferrugineus, C. cyathiformis, Clavariella abietina, Me- risma palmatum. Den i norra Ryssland på lärkträd förekommande Polyporus officinalis påträffades icke i Raivola-lärkträdskog, ej häller den af Karsten beskrifna Bjerkandera roseomacu ata, hvilken växte på en lärkträdstam från Raivola, förvarad i Mustiala museum och en del af densamma på Liimatta. På lärkträdstubbar växa Ischnoderma resinosum, Fomitopsis 1) Polystietus tomentosus förekom i Helsingfors botaniska trädgård un- der lärkträd. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 5 66 pimcola, Bjerkandera chionea, B. abietina, Pycnoporus serialis, Irpex fuscoviolaceus, Grandima crustosa, Thelephora laciniata, Calocera viscosa. Löfskogarna, för så vidt de bildas af olika slags löfträd, där ej någon särskild art dominerar och där barrträd helt och hållet saknas, äga en svampvegetation, som hufvudsakligen består af följande allmänna arter. I juni månad: Flammaula lubrica, Entoloma rhodopolium, Amanita virosa, hvilka finnas långt in på hösten. I juli månad tillkomma Tylopilus felleus, Gomphidius glu- tinosus, hvilken förekommer lika allmänt och ymnigt äfven i barrskogar, Naucoria escharoides, Cortinarius saniosus, C.rigidus, Clitopilus prunulus, Russula fragilis, R. emetica (äfven i barr- skogar), Lactarius subdulcis, L. uvidus, Collybia plathyphylla. Tricholoma flavobrunneum, Lepiota clypeolaria, Amanitopsis vaginata, Amanita muscaria, Paxillus involutus, (mycket ym- nig). I massor uppträder här Laccaria laccata, en den allmän- naste svamp som finnes på nästan alla lokaler. I augusti och september månad äro följande arter allmänna: Cortinarius obtusus, CO. erythrinus, C. alboviolaceus, C. violaceus, C. porphlyropus, C. claricolor och Lactarius vietus, L. vellerus, L. piperatus, L. pyrogalus, LC. necator. Slutligen kunna följande arter anföras: Clitocybe fragrans, C. candicans, C. clavipes, Tricholoma personatum. Björkskogen är i östra Finland den allmännaste formen af löf- skog. Å Liimatta egendom funnos alldeles rena, af människan orörda bestånd. Endast sådana komma här i betraktande. Mångåriga Polyporeer på björk äro Fomes fomentarius, F. nigricans och F. igniartus. Under nästan alla årstider före- komma Lyomyces roseus, Corticium lacteum, C. leve, Cyphella alboviolascens, Stereum rugosum, S. hirsutum, Irpex fuscoviola- ceus, I. lacteus, Xylodon candidus, X. obliquus, X. paradoxus, Bjerkandera zonata, B. velutina, B. hirsuta, B. dichroa, Dedalea unicolor, D. mollis, Lenzites betulina. Endast om vintern före- komma FExidia albida, E. glandulosa, E. repanda, E. recisa, Tremella lutescens, Peniophora incarnata, Stereum purpureum, Kneiffia sera, K. setigera, Radulum orbiculare, Phlebia auran- tiaca och den mycket karaktäristiska Piptoporus betulinus och Bidrag t. känned. af Finl. 67 den sällsynta Byjerkandera versicolor. Vinteragaricineer äro Dochmiopus variabilis, Scytinotus ringens, Panellus stipticus, Trogia crispa, Phyllotus nidulans. I juli päträffades Polyporellus varius i mycket stora exemplar på toppen af torra björkar. Denna art växer stundom äfven om våren. Vidare uppträda nu P.brumalis, P.lepideus, Bjer- kandera lactea (sällsynt). I september anträffas ofta Armillaria mellea i stora mängder på torra björkar, vid denna tid lägger man äfven märke till de 1 ögonen fallande Dryodon corailoides och Dr. caput ursi (sällsynt) och på senhösten Poria obliqua. På marken uppträder efter snösmältningen Omphalia um- bellifera; den påträffas ända till november månad, men är sällsynt under den varma sommartiden. Schröter uppger, att den i Schlesien förekommer först i juli månad. Det tyckes sålunda föreligga en olikhet i vegetationstiden på högre och lägre breddgrad. En vårsvamp är stundom äfven Nematoloma lateritium. | I juni månad börja en mängd karaktäristiska svampar fram- spira, hvilka ofta förekomma långt fram på hösten. Sådana äro: Pholiota mutabilis, Laccaria laccata, Tubaria furfuracea, Ento- loma rhodopolium, Panus torulosus, Mycena galericulata, M. rugosa, Collybia platyphylla, Hypholoma appendiculatum. I juli månad tillkomma Flammula alnicola, Psatyrella disse- minata. Redan under juli månad förekomma Krombholzia scabra, K. vesipellis, Clitocybe infundibuliformis, Collybia dryo- phila, Amanita muscaria, Å. rubescens, A. pantherina (sällsynt), Amanitopsis vaginata, Cortinarius flexipes, Tricholoma brevipes (sällsynt), T. flavobrunneum, T. personatum, Lactarius sub- dulcis, Russula fragilis, R. integra, Clitocybe cerussata, Lactarius pyrogalus (sällsynt), Mycena epipterygia, Gomplhidius glutinosus, Cortinarius pholideus, C. flexipes, C.rigidus, CO. obtusus, Boletus piperatus. I augusti månad förekomma' Psilocybe cernua, Nomatoloma fasciculare, Pleurotus serotinus, Clitocybe lignatilis, Cortinarius saniosus, C. bivelus, C. iliopodius, C. cyanopus, CO. hemitrichus, C. alboviolaceus, Tricholoma grammopodium, Clitocybe subaluta- cea, C. candicans, Lactarius necator, L. uvidus, L. vellereus, L- vietus, Entoloma nidorosum, Naucoria escharoides, Hygrophorus Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 68 olivaceoalbus, Clitopilus prunulus. Den i området mycket säll- synta Clavaria lilacina förekommer under denna årstid stundom i ganska täta flockar under björkar. Vidare må nämnas Lyco- perdon echinatum och L. gemmatum. I september månad uppträda Clitocybe fragrans, C. nebularis, Tricholoma personatum, Cortinarius claricolor, Hygrophorus ebur- neus, Paxillus involutus, Lactarvus volemus, Pleurotus pulmona- rius, Marasmius epiphyllus och Typhula arter på vissnadt löf. Stundom påträffas Amanita virosa i björkskog. Anmärknings- värda äro Psilocybe spadicea, Nematoloma lateritium, hvilken förekommer i stora, mycket täta tufvor och den egendomliga Stropharia depilata, hvilken egentligen hör till granskogen. Under senhösten, stundom långt fram på vintern påträffas Pleurotus pulmonarius, Mycena galericulata, Panus torulosus, Poria obliqua. Den sista Agaricineen på marken är Marasmius epiphyllus. Alskogarna, i hvilka ingå såväl Ålnus incana som Å.gluti- nosa, ha en Svampvegetation som är något fattigare än i björk- skogarna ; äfven finnes det en viss olikhet i sammansättningen, särskildt vintertid. En omständighet, som är i ögonen fallande, är att svampar i alskog fruktificera senare än på en hel del andra ståndorter. De mångåriga trädsvamparna representeras af Fomes igni- arius, F. fomentarius, Fomitopsis pinicola. Under hela året uppträda äfven Corticium comedens, C.. lacteum, Cleve, Cyphella alboviolacea, Phanerochet2 alnea, (ganska rar), Stereum rugosum, S. hirsutum, Irpex lacteus, I. fuscoviolaceus, Xylodon candidus, X. obliquus, Dedalea unicolor, D. mollis, Bjerkandera dichroa, B. zonata, B. velutina, B. adusta. Endast om vintern anträffas följande arter: Exidia albida, E. glandulosa, E. repanda, E. recisa, Tremella utescens, Penio- phora incarnata, Stereum tabacinum, S. purpureum RBadulum orbiculare, Phlebia avwrantiaca, Merulius niveus, M. petropoli- tanus. Intressanta äro vinteragaricineerna på al, särskildt om man dagligen observerar dem. Detta hade jag tillfälle att göra, då jag på en veranda uppställt en massa algrenar och stammar (äfven af andra träd). På dessa utvecklades den mycket sällsynta Schizophyllum alneum, vidare de allmänna Bidrag t. känned. af Finl. 69 Scytinotus ringens, Panellus stipticus, Collybia velutipes och den tämligen rara Phyllotus applicatus. Såsom vintersvamp kan äfven Marasmius epiphyllus betraktas, den växer så länge marken är bar. Tidigt om våren förekomma Hypochnus fuscus, Corticium sangwineum, Kneiffia ambigua, K. sera, Irpex sinuosus, den mycket rara och stora Physisporus Rostafinski och Bjerkandera adusta, hvars vegetationstid sträcker sig till september månad. De första på marken förekommande Agaricineerna äro Omphalia umbellifera och Collybia dryophila, hvilka fruktificera till hösten. I juni månad har den mycket rara Hydnum viride anträffats. Under samma månad till hösten växa allmänt på al Inonotus nidulans, Bjerkandera cesia, Polyporellus brumalis. Vid denna tid börjar fruktifikationen för de allmänna Entoloma rhodopo- lium, Collybia butyracea, C. platyphylla, Mycena rugosa, M. galericulata. I juli månad börja följande arter uppträda: Bjerkandera borealis, Polyporellus brumalis, Boletus piperatus, hvilken tyckes särskildt väl växa under Alnus glutinosa, Krombholzia versipellis, hvilken anträffas ofta i massor under Ålnus incana. Allmänna till mycket allmänna äro under juni månad och följande måna- der Psilocybe spadicea, Naucoria escharoides, Cortinarius flexipes, C. rigidus, den för ståndorten mycket typiska och ymnigt före- kommande Flammula alnicola, Clitopilus prunulus, Lentinus cochleatus, Russula integra, R. fragilis, R. emetica, Lactarius subdulcis, £. uvidus, LC. deliciosus (den sistnämnda ofta ymnigt under Ålnus incana; dess finska namn »leppä-sieni», alriska, torde härleda sig från dess rodnande mjölksaft, hvars färg lik- nar alens saf.), Pleurotus pulmonarius (anträffas redan under denna tid, stundom äfven om vintern), Laccaria laccata, Tricho- loma flavobrunneum, Olitocybe infundibuliformis, OC. candicans på alrötter, Lepiota clypeolaria, Amanitopsis vaginata, Amanita muscaria, Å.rubescens, Pazxillus involutus, Pholiota auwrivella (rar). I augusti månad tillkomma följande arter: Naucoria myosotis (i alkärr), Cortinarius obtusus, CO. saniosus, C. eryihrinus, OC. alboviolaceus, Pholiota squarrosa, Hygrophorus olivaceoalbus, Lactarius wvietus, LC. piperatus, L. necator, de två sistnämnda Nat: no. Folk, H. 79, N:o 1. 70 särskildt under Alnus incana, Omphalia stellata, Plewrotus serotinus hvilken fortfar ända till december månad, Clitocybe lignatilis, den mycket rara C. angustissima och Armillaria mellea. I september månad påträffas den tämligt rara Typhula erythropus och den mycket rara 7. gyrans. Under samma tid och långt fram på senhösten förekomma Peniophora cinerea, Calocera cornea, stereum evolvens, Merulius tremellosus, Inonotus radiatus, I. cuticularis, Pycnoporus cinnabarinus, Polyporellus infundibuliformis (mycket rar), Bjerkandera borealis. Bland senhöstsvampar på marken i alskog må ännu nämnas Cortinarius subferrugineus, Hygrophorus eburneus och den mycket rara, men ymnigt förekommande Lactarius lilacinus och på stammar ÅArnmvllaria corticata. | Lindbestånd. Linden är ganska sällsynt i Karelen, särskildt 1 Wiborgs-trakten. Trädet förekommer mest beståndbildande å Liimatta egendom och på ön Vasikkasaari i Finska viken. Oftast uppträder den inströdd bland ekar, lönnar o. a. Plan- terade lindar finnas på de flesta herrgårdar, ända till 150 år gamla. Mångåriga svampar, som förekomma på lind, äro Fomitop- sis pinicola, Fomes fomentarius, F. applanatus. Under vintern och våren anträffas Peniophora incarnata. Bland Agaricineer, som växa på lind, äro Pleurotus ostreatus, Collybia velutipes typiska vintersvampar. Tidigt på våren förekommer Exidia truncata. Från maj månad till september anträffas allmänt Bjerkandera adusta. Den mest i ögonen fallande svampen på lind är Polypo- rellus elegans, som ofta uppträder i mängd, stundom i mycket stora, vackert formade exemplar, särskildt i ihåliga träd. Dess fruktifikationstid infaller från juni månad till september. I augusti månad anträffas Mycena corticola, Pholiota squar- rosa. Höstsvampar på lind äro för öfrigt Schizophyllum alneum, Bjerkandera chionea, Solenia ochracea, Peniophora carnea, Calo- cera cornea. Under lindar anträffas på hösten ofta Tricholoma columbetta, Cortinarius alboviolaceus, Tyrodon repandus. — Secleroderma Bidrag t. känned. af Finl. 71 vulgare har påträffats endast under lind på en sandad väg å Liimatta trädgård och på Vasikkasaari i Finska viken. Ekbestånd.!) Kring Wiborgska viken förekommer eken vild- växande på åtskilliga ställen, i största antal i St. Johannes socken på Luuri holmen, längre norrut sparsammare, på Lii- matta egendom i fullkomligt rena bestånd, sedan jag lät bort- hugga all annan trädvegetation. Karaktäristiska för ekbeståndens svampvegetation äro de på själfva träden växande Polyporeerna särskildt den om som- marn förekommande Polypilus sulphureus och den mångåriga Lenzites quercina. Dessa båda arter funnos dock endast på Luuriholmen, men ej på de ekar, som växte norr om denna. Den största L. quercina uppnådde en storlek af 33 cm på den längsta bredden. Stundom anträffas de mångåriga Fomes applanatus och F. ignmiarius på ek. De svampar som förekomma under nästan alla årstider på ek äro Corticium comedens, Stereum rugosum, Fomi- topsis connata, Bjerkandera zonata, B. adusta och (hufvudsakli- gen på hösten) B. fumosa. Vintersvampar på ek äro Exidia glandulosa, Physisporus corticola. På våren förekommer Exidia foliacea. Fistulina hepatica är icke anträffad på ekar i östra Finland. De första Agaricineerna på marken äro Mycena galericulata, M. rugosa, M. alcalina, som förekomma ända till senhösten, M. speirea, som saknas på hösten, Collybia esculenta v.tenacella. I juni månad börjar Entoloma rhodopolium växa och sällsynt Tricholom gambosum; denna i andra länder så omtyckta tidiga matsvamp (läcker musseron) var förr ej anträffad i Finland. I juli månad märkas Mycena polygramma, Amanita muscaria, Å. rubescens, Amanitopsis vaginata, Lactarius uvidus, Russula delica, RB. integra, R. fragilis, Collybia platyphylla, CUitocybe infundibuliformis, Camarophyllus pratensis, Hygrocybe coccinea, H. miniata, Pluteus cervinus, Entoloma rhodopolium, Cortinarius collinitus, OC. alboviolaceus, C. cinnamomeus, C. pholideus, C. 1) Jf. min uppsats: »Eken i östra Finland». Finska Forstföreningens Meddelanden 1893. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 72 flexipes, OC. rigidus, C. subferrugineus, C. erythrinus, Naucoria conspersa, Tubaria furfuracea, Hypholoma appendiculatum, Gomplhidius glutinosus. De flesta af dessa anträffas äfven på hösten. I augusti månad uppträda Tricholoma rutilans, T. sulphu- reum, T. lascivum (den mest typiska Agaricineen; den anträffas endast bland vissnade eklöf), Clitocybe odora, C. candicans, Amanita phalloides, Å. virosa, Collybia butyracea, Lactarius flexuosus, L. pyrogalus, L. fascinans, Russula adusta med Nyctalis asterophora, Hygrophorus eburneus, H. olivaceoalbus, Camarophyllus virgineus, Clitopilus prunulus, Pazxillus involutus, Cortinarius claricolor, C. porphyropus, C. bivelus, Hebeloma crustuliniforme, Ågaricus arvensis, Camntharellus cibarius, C. um- bonatus. Krombholzia versipellis och K. scabra förekommo mycket talrikt, sparsamt däremot Tubiporus edulis och Boletus piperatus. På gräsbeväxta ställen under ekar växte Clavaria mascoides och C. fastigiata, på eklöf den lilla Typhula juncea. På och invid ruttnande stubbar växte Armillaria mellea, Pho- liota squarrosa, Flammula alnicola. I september förekommer Cortinarius subferrugineus. Under senhösten i oktober och november påträffades ännu Pholiota mutabilis, Nematoloma lateritium, Phyllotus furvellus. En för Finlands svampflora ny art påträffade jag den 5 sep- tember 1894, nämligen Swillus cyanescens, hvilken växte i 8 exemplar under en fristående ek på en liten kulle, omgifven af en sank äng, invid Liimatta. Det var den enda gång, den blif- vit tagen under flera decennier. På en holme i Finska viken Vasikkasaari, där en frodig ekvegetation förekom i blandning med de flesta i norden före- kommande trädslag, påträffades utom de flesta ofvan nämnda arterna Tylopilus felleus, Cortinarius obtusus, Scleroderma vulgare, (under lindar), Tricholoma raphanicum, T. saponaceum, Panellus stipticus m. fl. Hasselsnår. I Valkjärvi socken, Veikkola donationsgods, finnes ett i botaniskt hänseende anmärkningsvärdt område. Det är en dalgång, på hvardera sidan omgifven af ända till ungefär 100 m höga berg. Den mot söder vettände sidan, be- stående af krosstensgrus, på sina ställen af fuktig mylla, i stark Bidrag t. känned. af Finl. 73 sluttning, med en mängd källådror, äger en fanerogamvegeta- tion, som karaktäriseras af följande arter: Cirsium palustre, C. oleraceum, Impatiens noli tangere, Malachium aquaticum samt högre upp Trifolium arvense, T. agrarvum, Urtica dioica var. angustifolia. Öfvanom denna undervegetation dominerar Corylus Åvellana, på en del ställen bildande sammanhängande bestånd. På denna ståndort var svampvegetationen i hufvudsak föl- jande: Lepiota granulosa, Tricholoma flavobrunneum, Clitocybe candicans, C. infundibuliformis, C. inversa, C. clavipes, O. fragrans, Laccaria laccata, Mycena galericulata, M. polygramma, M. epipterygia, Collybia butyracea, Marasmius ramealis, Lacta- rius torminosus, L. uvidus, L. deliciosus, L. vietus, Russula fetens, BR. integra, Hygrophorus olivaceoalbus, Camarophyllus pratensis, Hygrocybe miniata, Pluteus cervinus, Clitopilus prunu- lus, C. undatus, Entoloma rhodopolwuum, E. sericeum, Leptonia asperella, Pholiota togularis (ymnig och i väl utbildade ringar), P. mutabilis, Cortinarius claricolor, C. alboviolaceus, C. pholideus (på Polytricha), C. cinnamomeus, C.rigidus, C. obtusus, Hebelo- ma mMesopheum, Naucoria escharoides, Tubaria furfuracea, Åga- ricus campestris, Gomphidius viscidus, Coprinus mMicaceus, Can- tharellus cibarius, Tubiporus edulis, Boletus piperatus. På högar af vissnade hassellöf förekom egendomligt nog Clavartiella abietina. Rätt mycket förekommo Bovista nigrescens, B. plumbea och mycket sparsamt den för Finland nya arten Geaster fimbriatus. På döda stammar anträffades Physisporus calceus, Inonotus radiatus, Polyporellus varius. Blandskogarna, bildade af tall, gran, björk, asp, al, lind, här och där ek, rönn, hägg och Salix-arter, kunna äga en synnerli- gen växlande undervegetation af fanerogamer och ändå mera omväxlande vegetation af högre hattsvampar, allt efter frek- vensen af de dominerande trädslagen och buskarna. Man kan i blandskogarna anträffa nära nog samtliga arter som växa i de af ett enda trädslag bildade skogarna och ofta uppträda de här i talrikare och frodigare exemplar än i de rena bestån- den. Nato. Kolk, HH. 79, N:o. Här uppräknas endast de Agaricineer, som öfverväga i sådana skogar och i den ordning de framkomma på lokaler, där intet trädslag har öfvervikt, utan där barrträd, löfträd och buskar finnas i brokig blandning. De karaktäristiska svamparna äro: först ”Tubaria furfuracea, Cortinarius cinnamomeus, Laccaria laccata, Collybia butyracea, OC. dryophila, Clitocybe infundibuliformis, Amanitopsis vaginata, Paxzxillus involutus, Amanita muscaria, Clitocybe cerussata, C. splendens, sedan på- träffas Nolanea pascua, Cortinarius flexipes, C. acutus, Russula integra, Tyrodon repandus, Cantharellus cibarius, Cortinarius pholideus, Mycena sangurnolenta, Russula fetens, R. adusta, Lactarius helvus, L. piperatus, Craterellus cornucopioides, Corti- narius cerulescens; slutligen visa sig Camarophyllus virgineus, Omphalia fibula, Collybia confluens, Hygrophorus olivaceoalbus, Inocybe geophylla, Cortinarius decipiens, C. multiformis, Lacta- rvus necator, Clitocybe splendens, C. intervemiens, Lycoperdon echinatum, LL. gemmatum, Stropharia squamosa, Clitocybe fragrans, Cortinarvus alboviolaceus, C. vibratilis, C. subferru- gineus, Hygrocybe nitrata, Stropharia depilata. Aspbestånd i egentlig mening förekomma icke, men aspen finnes inströdd bland andra trädslag. Med densamma följa vissa svamparter. Bland mångåriga svampar, som växa på asp, märkas sär- skilt Fomes igniarius, F. applanatus. Under hela året kunna följande arter anträffas växande på aspstammar: Lyomyces roseus, Corticium leve, C. lacteum, Stereum hirsutum, Irpex lacteus, Xylodon candidus, Dedalea unicolor, D. mollis, Bjerkan- dera velutina, Fomitopsis connata. Typiska vintersvampar på asp äro Exidia albida, E. recisa, COryptochete rufa, Peniophora cinerea, P. incarnata, Stereum purpureum, Radulum orbiculare, Physisporus corticola, och bland Agaricineerna Panellus stipticus, Collybia velutipes. På våren påträffas Tomentella sulphurea, Physisporus vulga- ris, P. sinuosus, Bjerkandera adusta, hvilken finnes ända till midvintern. I juni månad kunna följande arter anträffas på döda aspar: Cryptochete polygonia, Polyporellus elegans, P. varius, Bjerkan- dera simulans (äfven om vintern), Nematoloma fasciculare, Bidrag t. känned. af Finl. 75 Hypholoma appendiculatum, Pholiota mautabilis, P. curvipes, Entoloma rhodopolium, Mycena galericulata och på marken Amanita mMuscaria. I juli månad tillkomma på murkna stubbar Psatyrella disseminata, Collybia platyphylla, Mycena epipterygia, M.rugosa, Naucoria escharoides, Panus torulosus, på marken Krombholzia versipellis, Russula integra, R. fragilis, RB. emetica, R. adusta, Lactarius subdulcis, L. flexuosus, L. uvidus, L. necator, Tricho- loma flavobrunneum, Amanitopsis vaginata, Pazxillus involutus. I augusti månad äro följande arter allmänna på marken: Cortinarius vibratilis, C. cerulescens, C. saninus och på stubbar Crepidotus applanatus, Pluteus sororiatus, Armillaria mellea, Polyporellus brumalis, P. lepideus. I september månad och under senhösten förekomma på asplöf Typhula juncea, Clavaria fistulosa, på stubbar och stam- mar Calocera cornea, Lomatia salicina, Acia castanea, Physispo- rus euporus, Bjerkandera chionea och på marken Psilocybe spadicea, Hvygrophorus eburneus, Russula fetens, Lactarius vietus, Pleurotus pulmonarius, ibland från juli till december. Med afseende å Krombholzia versipellis gjordes den iakttagel- sen, att i en lund, där det hufvudsakliga trädslaget utgjorde asp, och där stora mängder af nämnda svamp årligen plockades, densamma helt och hållet uteblef, då samtliga aspar blifvit fällda. Ängarna ha en svampvegetation som är intressant där- igenom att den innehåller arter, som äro helt och hållet bundna vid denna ståndort och icke förekomma på andra lokaler. Bland de tidiga svamparna, ofta redan i maj månad, märkas särskildt Omphalia fibula och Clitocybe squamulosa, den förra växande ända till oktober månad, den senare till augusti. I juni månad påträffas mycket allmänt och mycket ymnigt ända till september månad Hntoloma rhodopolium. Bland all- männa och länge förekommande svampar märkas Laccaria laccata och Camarophyllus pratensis. Något sällsyntare äro Nolanea pascua och Hygrocybe chlorophana. Juli månads svampvegetation karaktäriseras af Gomphidius glutinosus, hvilken uppträder mycket allmänt och mycket ymnigt, Galera Hypnorum, Hebeloma crustulineforme, Leptonia Nat. o. Folk, H. 79, N:o: 1. 76 asperella, L.lampropoda, L.cethiops, de grannt färgade Hygrocybe coccinea, H. ceracea, H. miniata, vidare märkas särskildt på fuktiga ängar Mvycena debilis, Clitocybe cerussata, Lactarius flexuosus, Psatyrella atomata, Cortinarius incisus och ibland Tricholoma flavobrunneum. I augusti månad äro allmänna: Clitocybe fragrans, Omphalia setipes, Entoloma nidorosum, E. griceocyaneum, Naucoria pedia- des, Tricholoma melaleucum, Omphalia scyphoides, Nolanea mammosa, Lactarius vietus, L. deliciosus, Bovista plumbea, Bovistaria gigantea. Dessutom förekomma Hygrocybe psittacina, den mycket sällsynta Hygrocybe unguinosa, Camarophyllus cinereus, C. virgineus, Hygrophorus eburneus. I september månad tillkomma Mycena metata, Cortinarius saturninus, CC. spilomeus, C. damascenus, Clavaria mauscoides, Naucoria myosotis, Lactarius necator. Försumpade marker. Svampvegetationen här är mycket torftig, beroende på den stora fuktigheten. Ytterst få arter kunna skönjas, och de som finnas äro små, knappt märkbara, strödda här och där. I Sphagnum-kärr förekommer i juni månad Omphalia sphag- nicola, i juli månad och ända till hösten Galera Sphagnorum, i september månad Tubaria stagnina, stundom äfven Laccaria laccata. Dessa arter utgöra hela svampvegetationen på Sphag- numtufvorna. Vid kanterna af ett dylikt kärr, där i regel barrskogen vidtar och fuktigheten är ansenlig, tillkomma många arter, såsom t. ex. Omphalia fibula, O. stellata, Galera Hypnorum, Collybia aquosa, Russula emetica, R. puellaris, Entoloma costatum, Cortinarius delibutus, C. evernius, C. brunneus (i stora mängder), C. incisus, C. rigidus, Inocybe geophylla, Nematoloma udum, och (i synner- het i löfskogskärr) Cricunopus flavidus. I björk- och alkärr förekommer Laccaria laccata ymnigt hela sommaren och ända till vintern (dec.), Omphalia umbellifera och O. stellata tidigt om våren till hösten, O. grisea, Naucoria temulenta, N. escharoides, stundom Nematoloma udum och N-. Polytrichi. Senare på hösten framkomma Lactarius pyrogalus, LC. scrobt Bidrag t. känned. af Finl. —-J | culatus, LC. helvus, Russula integra, R. fragilis, Cortinarius por- phyreus, Cricunopus flavidus, Coprinus lagopus, Mycena galeri- culata, Tricholoma flavobrunneum (m.y.), Naucoria myosotis. De tre sistnämnda jämte Russula integra och Lactarius helvus gifva karaktär åt hela svampvegetationen i björkkärr. På senhösten uppträder ofta i stora mängder den vita formen af Krombholzia scabra. Som en egendomlighet kan påpekas att år 1892 förekom rätt mycket på denna lokal de på tallmoar växande Boletus bovinus och Lactarius rufus. (I grankärr påträffades den egendomliga Discomyceten Bul- garia globosa). Bergen kunna icke sägas utgöra någon enhetlig ståndort. Jorden där, ur hvilken svamparna spira upp, får till icke ringa del sin karaktär af de i närheten växande träden, dock kan man säga att bergen hafva en armodets prägel, som låter deras svampvegetation framstå såsom i viss grad egenartad. På mera fuktiga ställen å berg anträffas följande svampar: Rozites caperata, Cortinarius scaurus, Russula integra, Lactarvus resimus, Hygrophorus discoideus, Tyrodon repandus, Tricholoma virgatum, Cortinarius malachius, C. laniger, Hebeloma puncta- tum, Tricholoma imbricatum, Craterellus lutescens, Hygrocybe minmata. På torrare berg förekomma Collybia esculenta v. tenacella, Lactarvus rufus, Boletus variegatus, Clavaria flava, Mycena vul- garis, Calodon ceruleus, C. aurantiacus, C. ferrugineus, C. scro- biculatus, Sarcodon fenmicus. Den mest typiska är Calodon cyathiformis. Vidare kunna följande arter uppräknas såsom karaktäristiska för denna lokal: Tricholoma albobrunneum, T. equestre, Hygro- phorus tephroleucus, H. hypothejus, Omphalia oniscus, Clitocybe fumosa, C. clavipes, C. cyathiformis, Hebeloma punctatum, Can- tharellus umbonatus, Lepiota cinnabarina, Olitocybe diatreta, Russula rubra, Cortinarius callisteus, C. armeniacus, C. armil- latus, Clavariella aurea, Thelephora laciniata, Polypilus confluens. Icke sällan anträffas i bergstrakter Camarophyllus caprinus, Cantharellus infundibuliformis och OC. aurantiacus. Dynerna utmed Finska viken, där den högre vegetatio- Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 78 nen utgöres nästan endast af Ammodenia peploides och Salsola kali, ha en svampvegetationen som endast utgöres af Inocybe lacera, I. maritima, Naucoria Umbata, Tricholoma equestre, Deconica atrorufa. Där Elymus arenarius och andra arter bundit sanden antecknades Oricunopus luteus, Laccaria laccata, Polystictus perennis. Ljunghedarna ha en svamipvegetation som är ännu fattigare än tallmoarnas (se s. 59) och ett utmärkande drag för dem är att fruktkropparna visa sig senare här än på andra lokaler, beroende på markens ringa fuktighet. Under mycket torra Somrar är Inocybe lacera den enda svamp, som fruktificerar. Under mycket regniga somrar är svampvegetationens utveck- ling ungefär följande. Från juni månad till september före- komma Thelephora laciniata, Inocybe lacera, Deconica atrorufa, Mycena pura. Från juli månad till september tillkomma Hygrocybe nitrate. Collybia clusilis, Laccaria laccata, ÖClitocybe cyathiformis var. trivialis (till senhösten). Från augusti månad till september förekomma Gomphidius roseus, Cortinarius muciflwus, Entoloma sericellum, Mycena flavoalba, Tricholoma equestre, Lepiota cinnabarina, LC. carcharias, L. amianthina, Lycoperdon pyriforme, L. excipuliforme. Under september månad anträffas Sistotrema confluens, Camaro phyllus subradiatus, Marasmius putillus, Omphalia oniscus (mycket rar). Bar jord och åkrar. Här växa svampar, hvilka äro mer eller mindre tillfälliga gäster, som genom människans försorg blifvit dithämtade med jord eller gödsel och påträffas under en sommar för att den följande vara försvunna. En och annan hör dock icke till gödselstackarnas svampflora. Följande arter äro antecknade såsom allmänna: Inocybe lacerea, Cortinarius castaneus, Galera tenera, Tubaria furfuracea, Bolbitius vitellinus, B. fragilis, Agaricus campestris, Stropharia merdaria, S. semiglobata, S. semilanceata, Psilocybe dichroa, Psatyra corrugis, P. fenisecii, P. fatua, Deconica bullacea, D. atrorufa, Ånellaria separata, Pancolus sphinctrinus, P. cam- Bidrag t. känned. af Finl. 79 panulatus, P. papilionaceus, Coprinus jimetarius, C. nyctheme- rus, CO. ephemerus, C. plicatilis, Omphalia pyxidata. På en hafreåker anträffades Lepiota excoriata, Clitocybe intervemiens, Tricholoma personatum, T. sordidum, Laccaria laceata var. perpusilla. På en skuren rågåker växte Tricholoma humäile och Bovista gigantea, den senare ymnigt. På bar mulljord förekom Clavaria lilacina ymnigt. Exkrement, spillning, kompost. Tidigt om våren, redan i maj, förekomma Ånellaria separata mycket allmänt och Bolbitius vitellinus något sparsammare, något senare framkomma Galera tenera, Stropharia semiglobata, Psatyra foenmisecii. Coprinus fimetarius kan påträffas redan i mars. Vidare märkas bland de tidiga svamparna Coprinus cinereus, C.radiatus C. ephemerus. (Följande till andra grupper hörande gödselsvampar må här an- föras: Peziza vesiculosa, P. stercorea, P. equina, P. canina, P. nobilis, Ascobolus furfuraceus, Humaria tomentosa). Vid midsommartiden förekomma Bolbitius Boltoni, B. fragi- lis, Paneolus sphlinctrinus, P. campanulatus, P. papilionaceus, Coprinus plicatilis, C. radiatus. I juli månad påträffas Stropharia stercoraria, Volvaria speciosa, Deconica bullacea. I augusti månad tillkomma dStropharia merdaria, Mycena fumicola, Tubaria cerobolus, Ågaricus campestris, Deconica coprophila, Coprinus niveus, C. nycthemerus, Lepiota procera, Pselliophora ephemeroides. I september månad påträffades en gång Stropharia inuncta. Ymnigast förekomma alla dessa uppräknade arter i augusti månad. I allmänhet råder det ingen särskild regel, på hvilket slags exkrement de olika arterna förekomma, de kunna finnas än på det ena, än på det andra slaget. Dock må antecknas att Tubaria crobolus anträffats endast på harexkrement. Bolbitius - vitellinus och Coprinus mveus företrädesvis på hästexkrement, (Peziza canina på hundens, P. nobilis på människans). Fet jord i städer, byar, trädgårdar, vid vägar. I nära sam- manhang med den svampvegetation, som växer på exkrement, står den, som anträffas på ofvannämnda lokaler. Nato Polk. E.j79; N:o 1: 80 Tidigt om våren, ibland strax efter snösmältningen, fram- spirar vid vägkanter Coprinus fimetarius, hvilken förekommer hela sommaren ända till hösten. Något senare och mycket ymnigt anträffas ända till senhösten Coprinus ephemerus, lika- ledes Psatyra feniseci, Pholiota precoz, Omphalia pyzxidata, Bolbitius vitellinus. Bland tidiga och under hela vegetationsperioden allmänt förekommande svamparter märkas vid midsommartid växande Psatyrella hiascens, Paneolus papilionaceus, hvilken kan anträf- fas så sent som i oktober månad, Bolbitius fragilis, Hebeloma verstipelle, den ur matnyttighets synpunkt mycket betydande Marasmius oreades, hvilken uppväxer efter hvarje starkare regn ända till senhösten, Clitocybe squamulosa, C. cerussata var. difformis, hvilken först på höstsidan når sin största ymnighets- grad, Galera tenera, hvars fruktifikation ganska konstant begyn- ner den 4—9 juni och hvilken förekommer ända in i oktober månad. En mycket sällsynt vårsvamp var Psilocybe callosa. I juli månad tillkomma Coprinus plicatilis, Deconica bullacea, Galera silignea, Hebeloma mesopheum, Tricholoma sordidum, Psatyrella atomata och den sällsynta Clitocybe rivulosa. I augusti månad förekomma Coprinus mMicaceus, Psatyrella gracilis, Pselliophora atramentaria, P. comata, hvilken endast anträffas i städer och byar, Agaricus campestris (under vissa år ymnigt), Galera spherobasis, Clitocybe inversa, Tricholoma mela- leucum, T. personatum, den sällsynta T. leucocephalum, Psatyra corrugis, P. conopilea. Den stolta fjällskiflingen Lepiota procera förekommer ytterst sparsamt, rätt sällsynta äro äfven Lepiota cristata och L. rachodes. De sist framspirande svamparna äro Psatyrella caudata och Coprinus nycthemerus. Rörande Marasmius oreades må nämnas, att denna art före- kommer i trakten af staden Wasa endast vid den landsväg, som leder till Gamla Wasa, men ej vid andra landsvägar. I glest bebyggda trakter i Finland har jag gjort den iakttagelsen, att denna svamps förekomst visar att en mänsklig boningsplats finnes i närheten. Brända marker. I skogar som härjats af eld och på svedje- land uppspirar en alldeles säregen, mycket typisk Svampvege- Bidrag t. känned. af Finl. 81 tation. Här förekomma Clitocybe sinopica, Cantharellus avrantia- cus, Omphalia mauwra, Collybia atrata, C. ambusta, Nolanea infula, Galera spartea, Coprinus Boudieri, stundom äfven Psatyra pennata och Hypholoma velutinum, Sarcodon imbricatus. Sär- skildt på sandbotten är Craterellus undulatus allmän. På brända stubbar förekommer Mycena galericulata; på brända barrträdstubbar Bjerkandera fragilis, Gleophyllum sepiarium, Irpex fuscoviolaceus, Fomitopsis pinicola, Pycnopo- rus serialis, Merulius tremellosus; på brända löfträdstubbar Lenzites betulina, Dedalea unicolor, Bjerkandera zonata, Meru- lius tremellosus; på och i närheten af brända löfträd Flammula carbonaria. (Bland Discomyceter äro typiska Peziza carbonaria, P. echinospora, P. ollula, P. aurantia, stundom äfven Helvella infula). Mörka lokaler. På mörka, undanskymda, fuktiga ställen, dit ljuset antingen alls icke eller blott starkt försvagadt inträn- ger, såsom i källare, brunnar, golfsparrar i fähus eller svinstior, växa svampar, som i mörker oftast förbli i sitt myceltillstånd, men fruktificera så snart tillgång till helst litet ljus finnes. I nästan alla källare förekommer Merulius lacrymans, hvilken förstör trävirket; den växer äfven på jord, stenar, potatis, i absolut mörker. Fullt utvecklad i en absolut mörk källare förekom Tapinia panuoides. I iskällare eller potatiskällare, dit ljus endast någon kort stund om dagen inträngde, förekommo fullt utvecklade följande arter: Collybia velutipes, Stropharia ceruginosa, Hypholoma velutinum, Pycnoporus serialis, Irpex fuscoviolaceus, Bjerkan- dera destructor, Plysisporus sanguinolentus, P. vulgaris, Conio- phora putanea, C. arida, Cyathus lentiferus, (Rhacodium cellare). Djupt nere i brunnar anträffades icke sällan Tapinma pa- nuoides, Omphalia chrysophylla Fomes salicinus, Lentinus lepideus. Mellan stockar i brunnar förekom ibland den vackra, sammetsliknande Physisporus incarnatus. Under broar på mycket mörka ställen växte på jord Leptonia lazulinoe.. På ruttnande trävirke under broar Crepidotus alveolus, Tapinia panuoides, Bjerkandera mollis, B. zonata, Fomitopsis Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 6 82 pinicola, Pycnoporus serialis, Irpex fuscoviolaceus, Gleophyllum sepiarium, G. abietinum, Physisporus lenis, Merulius lacrymans, Cyathus lentiferus, (Onygena piligena). På uppstaplade, öfvertäckta stockar anträffades Lentinus lepideus, Dochmiopus variabilis, Collybia velutipes, Panellus stipti- cus, Bjerkandera zonata, B. velutina, Pycnoporus serialis, Phy- sisporus corticola, P. Rostafinski, P. vulgaris, Coniophora oliva- cea, Nematelia encephala, Exidia saccharina, E. pithya, BE. albida, Dacryomyces chrysochomus, D. abietinus, D. deliquescens, Ditiola radicata. I halfmörker i en källare växte en Pholiota-art, som jag benämnt P. auwrantiaca ”Thesleff nov. spec., mycket afvikande från alla Pholiota-arter. (I mörka lador och svinstior förekommo egendomligt nog stora exemplar af Reticularia Lycoperdon). Lentinus lepideus förekommer mest på järnvägsslipers och kallas därför järnvägssvamp. Växthus. Här upptages utom mina iakttagelser från Viborgs- trakten (Liimatta, Herttuala, Juustila, Lavola, Myllysaari) äfven de jag gjort i Helsingfors (Botaniska trädgårdens, Träd- gårdsföreningens, Herr Stenius” växthus). Svampfloran i växthus erbjuder i många afseenden intresse, särskildt därigenom att många arter, som ute i naturen icke så synnerligen mycket variera, i växthusen, under ovanliga förhållanden, i varm och fuktig luft, kunna antaga egendomliga former och färger. I Finland tyckes denna flora vara fattig jämförd med den som R. Fries påträffat i Uppsala och Göteborg. Såsom öfverallt på fuktigt slöjdadt trä förekomma i växt- hus Merulius lacrymans, Coniophora putanea, C. arida. Allmänt i nästan alla växthus anträffas på trävirke Bjerkan- dera trabea, B. destructor, B. zonata, B. abietina, Pycnoporus serialis, Physisporus vulgaris, Gleophyllum sepiarium, Merulius tremellosus, Cortictum leve och Tapinia panuoides, hvilken, mot hösten luxurierande, får ett nästan tropiskt utseende. I Mylly- saari växthus de egendomliga Physisporus alboater och P. constans. I Stenius växthus i taket Physisporus sanguwinolentus, P. alboater, P. luteoalbus, Bjerkandera squalens, Stereum hirsutum. Sparsamt i Helsingfors botaniska trädgård, men synnerligen Bidrag t. känned. af Finl. 33 rikligt i Herttuala och Myllysaari växthus, förekom Lepiota cristata, äfven då och då Pleurotus dictyorhizus. Lepiota cepesti- pes var sällsynt i Botaniska trädgården. I Helsingfors Trädgårdsförenings växthus förekom Mycena lactea, M. plumbea, och M. stannea. I ett litet palmhus å Liimatta växte årligen i rätt stora mängder Pleurotus dictyorhizus. I växthuset å Juustila egendom förekönnalg exemplar af Mycena alcalina. Mycket frodiga exemplar at Lentinus lepideus förekommo i drifbänkar å Lavola och Liimatta egendomar. I växthus i Helsingfors växte Collybia velutipes, — i Stenius” växthus synnerligen frodig; vidare Pluteus cervinus, P. petasa- tus, Pholiota dura, P. marginata, Naucoria sideroides. På insidan af ett förmultnadt trätak i Stenius” växthus uppträdde i stora massor Flammula picrea, invid gångarna i samma växthus Ågaricus campestris (icke odlad). I Helsingfors Trädgårds- förenings växthus förekom rätt ymnigt Collybia velutipes. I ett mindre växthus å Liimatta antecknades följande arter: Flammula penetrans, Hebeloma mesopheum, Naucoria sideroides, Galera tenera, Tubaria furfuracea, Stropharia ceruginosa och på en orchidékorg Hypholoma cascum. I ett drifhus växte på såg- spån Coprinus fimetarius, C. niveus, C.cinereus. På en drifhus- vägg af furu uppträdde Polyporia confluens. I detta samman hang må ännu påpekas tvänne Discomyceter, på Liimatta i drifbänk på sågspån Peziza wvesiculosa i stora mängder, och i växthuset på Juustila egendom på en stenvägg i myckenhet Peziza domestica. Några svampar på exotiska träd i växthus ha icke blifvit påträffade af mig. Här kunna äfven anföras de svamparter, som förekomma på sågspån, antingen utanför sågar eller på upplag af sågspån. utanför växthus. Dessa äro Clavaria Kunzei, Psatyra pennata, hvilken äfven förekommer på jord och brända marker, Stropha- ria eruginosa, hvilken äfven anträffas i skogar, moar och källare, Pleurotus dictyorhizus, hvilka tvänne sistnämnda ofvan blifvit nämnda, Flammaula lenta och Flammula limulata. NiätrLoS Folk; H. 79, N:o 1 84 I det föregående har gifvits en karakteristik af svamparnas uppträdande på de olika ståndorterna, sådana dessa te sig vid en vanlig växttopografisk betraktelse. Därvid har också framhål- lits de arter som växa på de olika trädslagen. Så talrika som de parasitiska basidsvamparna äro, förtjänar deras uppträdande evt kapitel för sig, då man nästan är berättigad att säga att träden och öfver hufvud taget vedväxterna utgöra en karakte- ristisk »ståndort» för dem. En sammanställning af mina hit- hörande iakttagelser lemnas därför här i anslutning till det föregående. Rob. Hartig och andra forskare hafva klargjort trädsvam- parnas biologi. Man vet att det bland dem icke finnes en enda art som vore en obligat parasit, såsom till exempel rostsvam- parna det äro, utan äro de alla fakultativa parasiter, som äfven kunna lefva saprofytiskt, ity att de dels fortlefva på träden efter det att dessa dött, dels också från början kunna utveckla sig på ett liflöst underlag. Infektionen af träden försiggår alltid i sår eller öfverhufvudtaget å ställen, där hudväfven är skadad, så att det vid svampsporens groning utväxande myceliet har tillträde till den lefvande väfnadens näringsrika celler. Myce- liets vidare inverkan på värdväxten är mycket olika. Vissa svampar tillgodogöra sig företrädesvis cellväggens bestånds- delar, medan andra hålla sig till cellinnehållet. En del äro jäm- förelsevis ofarliga för sin värdväxt, som utan att taga nämnvärd skada kan lefva länge och väl med svampmycel i sitt inre, andra dräpa densamma inom kort, men alltid anger förekom- sten af en fruktkropp på ytan af ett träd att det icke är friskt, utan invändigt har röta. Trädafverkare gifva synnerligen noga akt på denna omständighet; finnes en svamp på en tall, god- kännes den ej till afverkning; ännu strängare är man med gran och kanske strängast med asp. De Asgaricineer jag iakttagit på lefvande träd äro följande: Pleurotus pulmonarius, P. salignus, P. ostreatus, P. serotinus, Clitocybe lignatilis, Mycena galericulata, M. levigata, M. rorida, Collybia velutipes, Pholiota squarrosa, P. aurivella, Armäillaria mellea. Af dessa arter är den sistnämnda en farlig parasit. Dess mycelium lefver företrädesvis på tallens och granens rötter och Bidrag till känned. af Finl. NT SA Nä SE 35 stiger därifrån upp mot stammen. Det växer äfven ut från rötterna och kan hastigt sprida sig till andra träd. Hos oss är den allmän, men icke så starkt härjande som i södra Europa, där den varit orsaken till hela skogars undergång. Den anträf- fas på nästan alla trädslag som förekomma i Norden, såväl barr- som löfträd; dess fruktkroppar utveckla sig mest på döda träd och på marken. Anmärkningsvärda äro de mörkbruna strängar myceliet under vissa omständigheter bildar och som utgöra ett slags hvilostadier för detsamma; tidigare fördes de till ett eget slägte Rhizomorpha. Dels uppträda de hos sjuka träd mellan barker och veden där de utbredt sig bandartadt och förstört saflagret ( Rhizomorpha subcorticalis), dels före- komma de såsom strängformiga utväxter från de förra i jorden (Bh. subterranea). De kunna nå ansenliga dimensioner. På en gammal björkstam i närheten af Viborg fann jag i trädet omkr. 15 em breda och flera meter långa och omkring en half cm tjocka Rhizomorpha bildningar. Medan de voro fuktiga och lefvande, voro de så sega, att de ej med handkraft kunde sönder- slitas. Af Polyporeer, som i Finland förekomma på lefvande träd, kunna med säkerhet följande nämnas: Polypilus sulphureus, Piptoporus betulinus, Polyporellus elegans, P. lepideus, Bjerkan- dera zonata, B. Holmiensis, Physisporus vaporarius, Fomes ignia- rius, F. fomentarwvus, F. opplanatus, F. salicinus, F. Lonicere, Trametes Pim, T. Abietis, Pycnoporus suaveolens, P. odorus, Fomitopsis connata, Poria contigua. Företrädesvis bland dessa ha vi att söka våra trädförstörare. Den i mellersta Europa allra farligaste trädparasiten, Trametes radiciperda Hart. (= Tr. annosa (Fr.) Karst.), har jag icke anträffat; af Karsten är den funnen vid Mustiala på trädrötter. En af de allmännast förekommande och farligaste parasitiska Polyporeerna är Trametes Pini. Denna art förorsakar på tall- veden en rödbrun färg, ihåligheter i veden uppkomma, och trä- det kan lida mycket. Den angriper endast gamla träd, och fruk- tificerar först, då myceliet utvecklat sig rikligt i det inre af trädet. Denna art har jag aldrig sett på andra träd än på lef- vande tallar. - Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 86 Nära beslägtad med den föregående, möjligen samma art, är Trametes Abietis, som förekommer på lefvande gran. Physisporus vaporarius förekommer ganska allmänt på tall och förorsakar en mörk färgning af veden, hvilken slutligen sönderfaller i mjöl. Polypilus sulphureus är en farlig parasit på ek. Ekveden blir först röd, sedan gulbrun och slutligen så mjuk, att den all- deles sönderfaller. Denna art är ej synnerligen sällsynt på ekar. Den förekommer öfverallt, där vilda ekar. växa. Genom sin svafvelgula, nedtill i rödt skiftande färg, sin mjuka, vatten- aktiga konsistens och i synnerhet genom sin storlek ådrager den sig människans uppmärksamhet. Den förlänar åt eken ett alldeles säreget utseende, då den växer på ekstammen till många meters höjd från marken, stundom blott på en sida, stundom omslutande stammen från alla sidor. Den börjar sin vegetations- tid om våren, under högsommaren når den sin största utveck- ling, senare på hösten förtorkar fruktkroppen. Fomes igniarius förekommer synnerligen allmänt på nästan alla löfträd och åstadkommer en hvitröta, hvarigenom veden klyfver sig. En stor del af de i östra Finland vildt växande ekarna är angripen af denna svamp. Fomes fomentarius är allmän på björkstubbar, men kan dock någon gång anträffas på lefvande björkar. Dess parasitiska egenskaper äro litet kända. Äfven den tyckes åstadkomma en hvitröta, hvarigenom veden klyfver sig såväl i tangential som radial riktning. Piptoporus betulinus lefver endast på björk, är allmän och påträffas mest på döda björkar, sällan på lefvande. Den fram- kommer endast om vintern. Bjerkandera zonata växer på lefvande äppelträd, hvilka den förstör. Den växer mellan barken och veden och förstör kam- biet. Bastet kan lefva en längre tid, och det kan vara ytterst svårt att afgöra, hvilket träd som är angripet af denna svamp. Barken lossnar till slut och svampen utvecklar sina hattar. Af de ofvan uppräknade Polyporeerna måste äfven Bjerkan- dera Holmiensis, Pycnoporus suaveolens, Fomitopsis connata och Poria contigua betecknas såsom skadliga. Bidrag till känned. af Finl. 87 Bjerkandera Holmiensis förekommer tämligen sällsynt på gamla äppelträd och almar. Den är en vintersvamp. Pycnoporus suaveolens är mycket sällsynt och förekommer på gamla pilstammar. Fomitopsis connata växer på nästan alla skadade och äldre lönnar. Poria contigua, som i Finland först anträffats endast på för- multnad ved, fann jag växande på lefvande rönnar och häggar, hvarvid den öfvertäckte stora delar af stammen. Utom dessa svampar, som blifvit anträffade på lefvande träd, finnas i östra delen af Finland ännu ett antal, som i andra trakter kunna lefva parasitiskt, men här förekomma endast saprofytiskt på döda träd. Bland dessa märkas följande: Bjerkandera mollis, tämligen rar på tall och gran. Bjerkandera borealis, allmän på gran. I västra Finland är den anträffad på lefvande granar. Polyporellus squamosus, tvänne gånger anträffad i Finland, i Tammela och af mig i Viborg på ruttna stammar af Salix fragilis. Pycnoporus cinnabarinus, tämligen sällsynt på torra alar och björkar, stundom på rönnar. Polystictus Schweinitzii, en i Finland mycket sällsynt svamp, hvilken vanligen växer på marken. I Raivola lärkträdskog fann jag den på döda stammar af Larix sibirica. I sydligare trakter kan den förekomma parasitiskt på lärkträd. Lenzites quercina, en af de sällsyntaste svamparna i Finland, tidigare funnen på Runsala, i Merimasku och i Kyrkslätt. Jag anträffade några mycket stora exemplar däraf på en ekstubbe på Luuriholmen i St. Johannis socken; äfven fann jag den på en tallstam i Viborgs socken. Det var rätt anmärkningsvärdt att påträffa denna för ek typiska svamp på en död, men stående tallstam. I sydligare länder lefver den parasitiskt på ek. Af Hydnaceer förekomma parasitiskt på lefvande, sjuka träd följande arter: Xylodon obliquus, Climacodon seplentrionalrs, Grandinia serialis, Kneiffia sctigera, K. papillosa, Dryodon coral- loides, D. caput ursi. Ingen af dem torde åstadkomma någon mer betydande skada. Bland Thelephoraceerna tyckas några arter vara skadliga. iStereum hirsutum förstör ekens ved, hvilken antager en hvit Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 88 eller gulaktig färg. Thelephora lacimiata kan stundom förstöra unga plantor af tall. På lefvande träd har jag antecknat ännu följande arter Thelephoraceer: Lomatia salicina, Phanerochete alnea, P. odo- rata, Stereum evolvens, S. purpureum. Till Tomentellaceerna hör släktet Exobasidium, hvars arter äro obligata parasiter, som åstadkomma karaktäristiska hypertrofier. A£f de på lefvande träd växande Tremellaceerna må nämnas Exidia juniperina, E. repanda och E. albida. Af de på träd växande svamparna är det endast ett fåtal som förekommer högre upp på stammarna. Sådana äro bland Agaricineerna Pleurotus pulmonarius och Collybia velutipes, bland Polyporeerna Pycnoporus odorus, P. suaveolens, Polypilus sulphu- reus, Piptoporus betulinus, Fomes igniarius, F. nigricans, F. fo- mentarius, F. salicinus, Trametes Pini, Inonotus radiatus. De öfriga på trä växande svamparna förekomma merendels nära marken. Det i ett lefvande träd förekommande myceliet fortlefver icke blott efter det svampen dödat trädet utan äfven i det fall att trädet afverkats. I virket kan myceliet sedan, om villkoren för dess utveckling, främst fukt och värme, äro förhanden, framkalla en allt vidare gående förstöring. Men icke alla virkes- förstörande svampar hafva börjat sitt lif som parasiter. Det finnes sådana som uteslutande hålla sig till det döda träet. En sådan är den farligaste af alla på trävirke förekommande svam- par, Merulius lacrymans, allmän öfverallt, där fuktigt trävirke förefinnes. Den uppträder vanligen i sterilt tillstånd i hus, och snart sagdt öfverallt, där icke alldeles torrt virke användts såsom byggnadsmaterial. Ett exempel på denna svamps härjningar kan förtjäna ett omnämnande. Statsrådet A. Engman hade genom sin hustru f. Fock ärft egendomen Korleis på Karelska näset vid ryska riksgränsen. Egendomen bestod, då han tillträdde densamma, af skog och moras, men blef af honom åren 1900 och 1901 om- skapad till en mönsteregendom med böljande sädesfält, med corps de logi i två våningar, ladugård för 60 kor, stall för ett Bidrag till känned. af Finl. 89 tiotal hästar m.m, Merulius lacrymans infann sig och förstörde stora värden under åren 1907—1909. Äfven Physisporus vapo- rarius anträffades i murknande trävirke. I corps de logi för- störde Merulius först golfven, sedan väggarna. Två gånger iståndsattes huset, men Merulius fanns där ändå, först efter tredje reparationen var det fritt från svampen. Huset var oeldadt om vintrarna. Mycel fanns t. o. m. i kakelugnarna, och hade det trängt in i ett medicinskåp, där det omspunnit flaskor, som innehöllo alkaliska vätskor, men skydde alla dem som inne- höllo syror. I ladugården måste väggarna nedrifvas och upp- brännas. Äfven stallet ruttnade, ehuru mycel därstädes ej på- träffades. Då corps de logi sista gången omlagades, dog ägaren i slag. Bland svampar, som angripa trä, men äro mycket mindre farliga än den ofvannämnda, kunna framhållas Coniophora putanea och Coniophora arida, hvilka pläga förstöra trävirket i växthus. Pycnoporus serialis kan vara en ganska farlig svamp i bo- ningshus. Stundom kunna Bjerkandera trabea och B. destructor, äfven- som i sällsynta fall Physisporus vaporarius samt Gleophyllum abietinum svårt förstöra trävirke. Att svampfloran på de olika trädslagen vexlar med års- tiderna och med åren, kan icke väcka förvåning. Några hit- hörande anteckningar förtjäna kanske att räddas från glömskan. På en kullfallen björkstam förekom en sommar Bjerkandera hirsuta, Irpex lacteus och Polyporellus lepideus, på hösten fram- kom Pleurotus pulmonarius. Ett år senare växte inga af dessa svampar på denna stam, utan i stället Polyporellus brumalis och Stereum hirsutum. På ett äppelträd förekom i stora mängder Bjerkandera Hol- miensis, den afskrapades omsorgsfullt, i stället framväxte fro- digt på samma ställe Pleurotus serotinus. På en lönnstubbe växte Pleurotus pulmonarius, men följande år framkom på alldeles samma ställe Pleurotus serotinus och Fomitopsis connata. På en till stor del förmultnad aspstam växte Sclerodon stri- Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 90 gosus. Efter det denna svamp blifvit borttagen, framkom efter en kort tid Clavaria epichnoa. På en björkstubbe växte om hvarandra Fomes applanatus och Fomitopsis pinicola. Någon tid senare under samma som- mar hade den senare blifvit helt och hållet undanträngd af den förra. Det är i allmänhet icke lätt att afgöra huruvida en på en vedväxt saprofytiskt lefvande svamp är en obligatorisk saprofyt eller tilläfventyrs en fakultativ parasit, och icke heller är det i fråga om obligata saprofyter lätt att karakterisera den grad af sönderdelning som det vegetabiliska underlaget skall hafva nått för att skänka svampen trefnad. Påtagligt är att en del arter växa på ganska färskt trä, medan andra föredraga sådant som hunnit långt i förmultning. Det är icke heller möjligt att draga en skarp gräns mellan det förmultnande trädet och den vanliga skogsjorden. Flera svampar, t. ex. Russula- och Lacta- rius-arten, som i regeln växa på marken, kunna anträffas på rutten ved och där nå en yppig utveckling. I den följande för- teckningen har för de upptagna vedväxterna uppräknats såväl de svamparter som de på sig hyst medan de lefvat och sedan de dött, som ock de arter som anträffats på fragment eller på rester af dem (kottar, ved o.s. v.). I många tvifvelaktiga fall har klarhet vunnits om substratets natur genom mikroskopisk undersökning. Af förteckningen framgår åt hvilken stor mängd svamparter en och samma vedväxt kan gifva näring. Ur förteckningen kan också utläsas det som redan framgick ur den systematiska artlistan i första afdelningen att vissa svampar uteslutande före- komma på bestämda trädslag såsom Piptoporus betulinus endast på björk, Pycnoporus odorus och P. suaveolens endast på Salix- arter, Polypilus sulphureus endast på ek, Fomes nigricans endast på björk, Exidia truncata endast på lind, Stereum rubi- ginosum endast på ek, i mellersta Europa äfven på bok, m. fl. Andra svampar finnas som visserligen föredraga vissa be- stämda trädslag, men som undantagsvis kunna uppträda på andra träd. Af sådana sällsynta fall må några här särskildt påpekas. Bidrag till känned. af Finl. 91 Dedalea unicolor växer vanligen på löfträd, men en gång fann jag den på gran. Lenzites quercina lefver i regel endast på ek och enligt Schröter äfven på bok. Denna i trakten mycket sällsynta art fann jag som redan nämdt en gång på tall i närheten af ett ekbestånd. Fomitopsis pinicola växer nästan endast på barrträd, men har af mig någon gång påträffats på björk: och al. Irpex fuscoviolaceus växer vanligen på barrträd, men är af mig, ehuru ytterst sällan, sedd på löfträd. För Bjerkandera dichroa, som nästan endast förekommer på björk, sällan på al, må en egendomlig ståndort påpekas. Jag fann denna svamp en gång växande på ett gammalt exemplar af Fomes fomentarius, på hymeniallagret, där den bildade porer på hela dess nedre yta, med den hvitludna kanten utskjutande öfver Fomes” kant, så att det hela fick ett högst egendomligt utseende. Basidiomyceter på vedväxter och rester af sådana. Picea excelsa. | Corticium calceum. | Pleurodon auriscal- C. ochraceum. pium (på kottar). Exidia pithya. C. sanguineum. Irpex fuscoviolaceus. HK. saccharina. C. rude. | [ lactews: E. foliacea. | C. leve. Merulius serpens. Nceematelia ence- Clavariella crispula. | M: porinoides. phala. C. apiculata. | M. lacrymans. Tremellodon gelati- | Dacryomyces deli- M. molluscus. NOSUS. quescens. M. himantioides. Coniophora oliwvacea. . D. abietinus. " M. aureus. C. arida. D. tremelloides. | Poria contigua. C. putanea. D. chrysochomus. — | Gleophyllum abieti- . Tomentella sulphu- | Calocera furcata. num. rea. C. viscosa. | G. sepiarium. Chetocarpus abieti- | Stereum sanguino- | Trametes odorata. NUS. > lentum. T. Abietis. Xerocarpus subsul- | S. rigens. | Ischnoderma resino- phureus. ÅAcia tomentosa. | sum. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 92 Physisporus sinu2- SUS. . sanguinolentus. lenis. . vulgaris. . selectus. . molluscus. . alboater. Pycnoporus serialis. Fomitopsis rosea. F. pimicola. Bjerkandera abie- tina. . velutina. . borealis. . destructor. trabea. . fragilis. squalens. mollis. . chionea var. ac- ricula. Coprinus micaceus. Psatyra pennata. P. fibrillosa. Stropharia cerugi- nosa. ala a fa www Pholiota marginata. | P. flammans. | Pluteus cervinus. Mvycena rorida. Crepidotus alveolus. Tubaria furfuracea. Galera tenera. Naucoria temulenta. Inocybe vatricosa. Flammula liquiri- tie. . Sapinea. . hybrida. . penetrans. scamba. hy hy hy hy F. flavida. F. astragalina. F. spumosa. P. mutabilis. P. confragosa. Dochmiopus varia- bilis. P. sororiatus. Phyllotus striatulus. P. nidulans. Marasmius perfo- forans. M. scorodonwus. M. peronatus. Collybia dryophila. C. esculenta var. te- nacella. C. conigena (på kottar). Omphalia campa- nella. O. chrysophylla. M. hematopus. M. alcalina. M. levigata. M. galericulata. Pleuwrotus serotinus. P. mitis. P. Alméni. Clitocybe cyathifor- mMäis. Tricholoma cestuans. T. decorum. T. rutilans. Armillaria mellea. Tapinia panuoides. Pazillus involutus. Sphoerobolus stella- tus. Crucibulum vulgare. Cyathus lentiferus. Lycoperdon gemma- tum. Pinus silve st- ris. Pxidia pithya. HE. saccharina. E. foliacea. Ncematelia encepha- la. Tremellodon gelati- NOSUS. Coniophora olivacea. C. arida. C. lurida. C. putanea. Peniophora gi- gantea. Tomentella sulphu- rea. Chetocarpus abieti- nus. Xerocarpus subsul- phureus. Corticium calceum. C. Uvidum. C. ochraceum. C. sangwineum. Clavariella erispula. Clavaria mucida. Bidrag till känned. af Finl. Ditiola radicata. Dacryomyces deli- quescens. D. abtietinus. D. tremelloides. D. chrysocomus. Calocerata furcata. CO. viscosa. Sterellum pint. Phanerocheete alnea. P. odorata. Stereum sanguino- lentum. Thelephora laci- niata. Mucronella calva. Odontia stipata. Kneiffia stenospora. K. breviseta. K. ambigua. K. papillosa. Grandinia crustosa. G. serialis. Pleurodon auriscal- pium (på kottar). Hydnum farinace- um. Irpex fuscoviolaceus. Phlebia vaga. Merulius serpens. M. lacrymans. M. molbuscus. M. himantioides. M. aureus. M. tremellosus. Poria contigua. Gleophyllum sepia- | rium. Nat, o. Folk, H. 79, N:o 1. Trametes odorata. TE Pint. Physisporus vapora- rius. - mucidus. . sanguinolentus. lenis. . vulgaris. . selectus. . alboater. luteoalbus. . incarnatus. Lenzites quercina. Pycnoporus serialis. Fomitopsis pinicola. Polyporia confluens. Bjerkandera abte- tina. velutina. Weinmannii. . amorpha. . destructor. . trabea. . fragilis. . mollis. Coprinus micaceus. Psatyra pennata. Nematoloma epi- xanthum. Fy hy by hy hy tg hg hy woewWbwb | N. capnoides. Stropharia cerugi- nosa. Crepidotus alveolus. | Tubaria furfuracea. Nawucoria sideroides. Inocybe vatricosa. Flammula picrea. | F. sapinea. 93 . hybrida. . penetrans. . scamba. . flavida. astragalina. . spumosa. hy hg hy hy hy hy : Pholiota marginata. P. flammans. Lentinus lepideus. L. castoreus. Phyllotus striatulus. Marasmius androsa- Ceus. M-. rotula. M-. scorodonwus. Collybia aquosa. C. dryophila. C. acervata. C. esculenta var. stolonifera. C. conmigena (på kot- tar). C. scorzonera. Omphalia campa- nella. O. stellata. O. umbellifera. O. epichysvum. O. chrysophylla. Mvycena rorida. M. alcalina. M. levigata. M. rubromarginata. Plewurotus serotinus. Pipvitis: Clitocybe Vlignatilis. C. cyathiformis. Tricholoma rutilans. 94 Armällaria mellea. Tapinia panuoides. Pazxillus atrotomen- tosus. P. involutus. Spheerobolus stella- tus. Nidularia farceta var. confluens. Crucibulum vulgare. Larix sibirica. Calocera furcata. C. viscosa. Frandinia crustosa. Irpex fuscoviolaceus. Ischnoderma resino- sum. Polystictus Schwei- nitzu. Pycnoporus serialis. Fomaitopsis pinicola. Bjerkandera roseo- maculata (i mu- seum). B. abietina. B. chionea. Boletus cavipes. Tylopilus felleus. Flammula mixta. F. lubrica. Pholiota marginata. Pluteus umbrosus. Lentinus cochleatus. Collybia maculata. C. scorzonera. | I I Omphalia campa- nella. Mycena rorida. M. epipterygia. M. alcalina. M. galericulata. Pleurotus mitis. Tricholoma rutilans. Armäillaria mellea. Tapinia panuoides. Pazxillus involutus. Juniperus com- | mUunis. Exidia juniperina. | Peniophora levi- gata. Xerocarpus Juni- peri. | | L. roseus. Corticium sangui- neum. C. lacteum. C. leve. Clavaria fistulosa. C. epichnoa. C. pyxidata. Calocera cornea. C. furcata. Cryptochete polygo- ma. C. rufa. Lomatia salicina. Stereum hirsutum. 8. purpureum. iSolenia ochracea. Radulum orbicuwulare. | ÅAcia castanea. Marasmius TrTamea- | lis. Populus tre mula. Ezxidia albida. E. recisa. | EB. foliacea. Hypochnus ferrugi- nNeUS. | Peniophora incar- nata. P. cinerea. Tomentella sulphu- rea. Lyomyces polygo- nmoides. Selerodon strigosus. Creolophus cirrha- tus. Irpex lacteus. Xylodon candidus. Fomes igniarius. F. fomentarius. F. applanatus. Inonotus fibrillosus. I. vulpinus. Physisporus sinuo- SUS. | P. inconstans. P. corticola. P. euporus. Dedalea unicolor. | D. mollis. Lenzites betulina. Bidrag till känned. af Finl. Fomitopsis popu- lina. F. connata. F. pinicola. Bjerkandera zonata. B. velutina. B. adusta. B. simulans. B. chionea. Polyporellus elegans. P. varius. P. brumalis. P. lepideus. Coprwmnus micaceus. Psatyrella dissemi- nata. Psilocybe spadicea. Nematoloma fasci- culare. Hypholoma appen- diculatum. Crepidotus applana- tus. Tubaria furfuracea. Pholiota mutabilis. P. curvipes. P. tuberculosa. Pluteus nanus. P. cervinus. P. sororiatus. Panellus stipticus. Panus torulosus. Collybia velutipes. C. plathyphylla. Mvycena corticola. M. stylobates. M. epipterygia. M. alcalina. Nät. o. Folk; H. 79, N:o 1. M. galericulata. M. rugosa. Pleurotus serotinus. P. pulmonarvus. Clitocybe lignatilis. Tricholoma ulma- rium. Armillaria corticata. A. mellea. Pazxillus involutus. | Lycoperdon gemma- tum. Salices. Exidia viscosa. KE. recisa. Peniophora incar- nata. Lyomyces polygoni- oides. i TOSCEUS: Corticium sangui- neum. C. lacteum. C. granulatum. Calocera cornea. Cryptochete — poly- gonia. Lomatia salicina. cea. | Stereum tabacinum. S. rugosum. S. purpureum. Solenia ochracea. Kneiffia sera. | K. ambigua. Radulum orbiculare. 93 Merulius tremello- SUS. Fomes salieinus. F. igniarius. Inonotus radiatus. | Physisporus eupo- KUS. Dedalea mollis. Pycnoporus suaveo- lens. odorus. IG | Bjerkandera zonate. ' B. borealis. (B chionea. Polyporellus squa- MoOSsUS. | Pselliophora atra- mentaria. Ncematoloma fasci- culare. Tubaria furfuracea. Galera tenera. Pholiota mutabilis P. aurivella. | Phyllotus applica- lus. Collybia velutipes. Mycena alcalina. | M. levigata. | Cyphella alboviola- | M. galericulata. | Pleuwrotus salignus. Alnus incana & Alnus glu- tinosa. Fxidia olbida. HE. glandulosa. 926 E. repanda. E. recisa. E. foliacea. Tremella lutescens. Hypochwus fuscus. Peniophora incar- nata. P. cimerea. Corticium comedens. C. sanguineum. C. lacteum. Cleve: Calocera cornea. Cyphella alboviola- cea. Phanerochete alnea. Stereum tabacinum. S. evolvens. S. rugosum. S. hirsutum. S. purpureum. Solenia fasciculata. Kneiffia sera. K. ambigua. Radulum orbiculare. Hydnum viride. Irpex fuscoviolaceus. I. stnuosus. I. lacteus. Xylodon candidus. X. obliquus. | Phlebia awrantiaca. Merulius mveus. M. petropolitanus. M. tremellosus. Fomes igniarius. F. fomentarius. Inonotus radiatus. | Lentinus cochleatus. I. midulans. I. cuticularis. | Physisporus Rosta- finski. Dedalea unicolor. D. mollis. Pycnoporus cinna- barinus. Fomitopsis pinicola. Bjerkandera zonata. | . velutina. . pubescens. . borealis. . dichroa. adusta. . Cesia. Polyporellus infun- dibuliformis. P. brumalis. Schizophyllum al- neum. Psilocybe spadicea. Tubaria furfuracea. Flammula alnicola. | Pholiota squarrosa. P. awrwella. Pluteus cervinus. Scytinotus ringens. Panellus stipticus. bu by ty by bb E. E. E. (RE E. Phyllotus applica- lus. Collybia dryophila. C. velutipes. C. platyphylla. Omphalia stellata. O. umbellifera. Mycena stylobates. M. galericulata. M. rugosa. Pleurotus serotinus. P. pulmonarius. P. ostreatus. Clitocybe lignatilis. C. candicans (på al- kottar). Armillaria corticata. A. mellea. - Pazxillus involutus. Betula pubes- cens & Betula verrucosa. Exidia viscosa. albida. glandulosa. repanda. recisa. foliacea. Tremella mesente- rica. T. lutescens. Hypochnus ferrugi- Neuss. H. tristis. Peniophora incar- nata. P. cinerea. Tomentella sulphu- rea. Lyomyces roseus. Corticium roseolum. "0. ochraceum. C. sanguineum. C. lacteum. Bidrag till känned. af Finl. C. leve. Clavariella byssi- seda. Calocera cornea. Cyphella alboviolas- cens. Stereum evolvens. S. rugosum. S. hirsutum. S. purpureum. Solenia ochracea. S. fasciculata. Odontia fimbriata. Kneiffia sera. K. setigera. Radulum orbiculare. Acia tomentosa. Hydnum fallax. H. farinaceum. H. mwveum. Creolophus cirrha- tus. C. corrugatus. Dryodon coralloides. D. caput urst. Irpex fuscoviola- CceUus. I. stnuosus. I: lactewus. Xylodon candidus. X. obliquus. X. paradoxus. Phlebia ourantiaca. M. tremellosus. Poria ferruginosa. P. obliqua. Fomes igniarvus. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. | F. mgricans. F. fomentarius. F. applanatus. Inonotus nmidulans. Physisporus vulga- ris. P. molluscus. P. corticola. Dedalea unicolor. D. mollis. Lenzites betulina. Pycnoporus cinna- barinus. Fomitopsis pinicola. Piptoporus betuli- NUS. Bjerkandera versi- color. B. zonata. B. velutina. B. Mrsuta. B. pubescens. B. borealis. B. dichroa. B. adusta. B. cesia. B. lactea. B. chionea. B. tephroleuca. Polyporellus ele- gans. P. varius. | P. melanopus. Merulius lacrymans. | P. brumalis. P. lepideus. Coprinus micaceus. Pselliophora atra- mentaria. Su Psatyrella dissemi- nata. Psatyra pennata. Psilocybe cernua. P. spadicea. Ncematoloma fasci- culare. j 'N. lateritium. Hypholoma appen- diculatum. H. Candolleanum. Stropharia depilata. Tubaria furfuracea. Galera spartea. G. tenera. Nawucoria erinacea. Flammula alnmcola. F. carbonaria. Pholiota mutabilis. P. tuberculosa. P. aurivella. P. heteroclita. Dochmiopus varia- bilis. Claudopus byssise- dus. Pluteus cervinus. P. umbrosus. P. sororiatus. Scytinotus ringens. Panellus stipticus. | Panus torulosus. Lentinus cochleatus. Trogia crispa. | Phyllotus striatulus. P. mdulans. Collybia dryophila. | CO. velutipes. — 98 C. platyphylla. Omphalia umbelli- fera. Mvycena corticola. M. stylobates. M. hematopus. M. alcalina. M. levigata. M. galericulata. M. rugosa. Plewrotus serotinus. P. acerosus. P. pulmonarvus. Olitocybe lignatilis. C. cyathiformis. Tricholoma ulma- rium. Armällaria corticata. A. mellea. | Pazxillus involutus. Crucibulum vulgare. Cyathus lentiferus. C. striatus. Lycoperdon pyri- forme. L. gemmatum. Coryluws Avel lana. Corticium comedens. | Stereum tabacinum. | S. rugosum. | Inonotus radiatus. Plysisporus calceus. P. molluscus. | Bjerkandera ccesia. Polyporellus varius. | Coprinus micaceus. Tubaria furfuracea. Pholiota mutabilis. Pluteus cervinus. Marasmius ramealis. Mvycene epipterygia. M. polygramma. Clitocybe candicans. Quercus pedun- culata. Exidia glandulosa. E. glandulosa var. papillata. HE. foliacea. Penmophora carnea. Corticium comedens. Clavariella byssi- seda. Calocera cornea. Stereum rubigino- SUM. S. rugosum. S. hirsutum. Fomes igniarius. F. applanatus. Inonotus hispidus. Physisporus corti- cola. Lenzites betulina. L. quercina. Fomitopsis connata. Bjerkandera zonata. B. adusta. B. fumosa. Polypilus sulphu- reus. Coprinus Boudieri. Pselliophora atra- mentaria. Nematoloma lateri- tium. Hypholoma appen- diculatum. Tubaria furfuracea. Flammula alnicole. Pholiota unicolor. P. matabilis. P. squarrosa. Pluteus cervinus. Panellus stipticus. Phyllotus furvellus. Marasmius ramea- lis. Mycena speirea. M. alcalina. M. polygramma. M. galericulata. Clitocybe lignatilis. Armallaria mellea. Faigvuw ssk oa tt ee: Fomitopsis conmata. Ulmus monta- na & Ulmus elf US Inonotus radiatus. I. hispidus. Bjerkandera adusta. B. Holmtiensis. Bidrag t. känned. af Finl. Psilocybe spadicea. Pholiota squarrosa. lera vulgaris & Tilia ulmi- folia. Exidia truncata. Pemophora incar- nata. P. carnea. Fomes fomentarius. F. applanatus. Fomitopsis pinicola. Bjerkandera adusta. B. chonea. Polyporellus elegans. Schizophyllum al- neum. Pholiota squarrosa. Collybia velutipes. Mycena corticola. Pleurotus ostreatus. | Aesculus Hip pocastanum. Fomitopsis popu- lina. Bjerkandera zonata. Collybia velutipes. Acer platano:i- des. Peniophora incar- nata. Stereuwra purpureum. Nato. Folk; H. 79, N:o. | | Climacodon septen- trionalis. Dedalea unicolor. Fomitopsis popu- lina. F. connata. Pselliophora atra- mentaria. Hypholoma appen- diculatum. Pleurotus serotinus. P. pulmonarius. Rhamnus framn- gula. Peniophora incar- nata. Sorbus AA ucu- paria. Exidia albida. EH. nigrescens. Stereum tabacinum. S. purpureum. Irpex lacteus. Xylodon candidus. X. obliquus. Poria contigua. P. sorbicola. Fomes igniarvus. Inonotus radiatus. I. mdulans. Dedalea unicolor. Pycnoporus cinna- barinus. Coprinus micaceus. 99 Pselliophora atra.- mentaria. Psatyrella dissemi- nata. Nematoloma lateri- tum. Hypholoma appen- diculatum. Tubaria furfuracea. Flammula alnicola. Pholiota mutabilis. P. squarrosa. Mvycena rugosa. IE MES MI CTS Stereum purpureum. Fomes salicinus. F. igniarius. Bjerkandera zonata. B. Holmiensis. Polyporellus elegans Tubaria furfuracea. Pholiota mutabilis. P. squarrosa. Collybia velutipes. Pleurotus serotinus. P. ostreatus. Crategus Oxya- cantha. Tubaria furfuracea. Prunus Paduwus. iStereum hirsutum. Poria contigua. 100 Fomes igniarvus. Dedalea mollis. Tubaria furfuracea. Prunus Cera- SUS. Stereum rugosum. Bjerkandera zonata. Caragana arT- OTO EISIG ENAS. Tubaria furfuracea. Andromeda po- | Löfalie: Exobasidium ÅAn- dromede. Arctostaphylos uva urst. Exobasidium An- dromede. Vaccinium vi- | tis idea. Exobasidium Vacci- nu. Vaccinium uli- ginosum. | Ezxobasidium Myr- | | Lonicera 2xylo- tilli. Ledum palustre. Exobasidium Ledi. Fraxinus excel- s1ir0T7. | Cyphella albowiola- cea. Fomes applanatus. Polyporellus ele- gans. | Pholiota squarrosa. | | | | Syringa vulga- VS. Cyphella alboviola- ceG. Hypholoma appen- diculatum. Marasmius scorodo- MUS. steum & Loni- cera cerulea. Cyphella alboviola- cea. Fomes Lomcere. Sambucus race- mosa. Corticium leve. Marasmius scorodo- Mus. M. rotula. Pleurotus salignus. Bidrag t. känned. af Finl. III. Ekologiska anteckningar. Ljusförhållanden. De flesta svampar kunna alls icke lefva i mörker, de fordra ljus. De olika arterna fordra olika mängder ljus. Direkt solljus tåla endast få svampar, såsom de, hvilka växa på hvitmossa, på exkrement, på öppna ängar, vid vägkanter, på sand. Svampar som alls icke behöfva något ljus äro de i jorden förekommande Tuberaceerna och Hymenogastraceerna. Äfven bland svampar, hörande till andra familjer, finnas sådana, som kunna undvara ljuset och fruktificera i absolut mörker, såsom Tapinia panuoides, som jag sett fullt utvecklad i en fullkomligt mörk källare. Schröter har tidigare observerat samma fenomen. AÅgaricus campestris behöfver ej häller ljus för att utveckla sig. Bland Polyporeer har jag observerat följande arter fullt utvecklade i absolut mörker: Gleophyllum abietinum, Bjerkandera destructor, Trametes odorata, Physisporus incarnatus. Merulius lacrymans med sitt vaddliknande mycel förekom- mer i alla fuktiga källare. Andra sterila svampmycel på mörka ställen kunna enligt Schröter tillhöra Coprinus-arter och Armillaria mellea. Sommaren 1893 ställde jag några svampar i absolut mörker för att utröna deras behof af ljus. Det framgick härvid, att några arter ej äro synnerligen beroende af ljuset. Gleophyllum abietinum utvecklade sig fullkomligt normalt. Äfven Dedalea unicolor utvecklade sig till en början tämligen normalt. Slutli- gen blefvo porerna till stor del belagda med ett löst mycel, som gaf svampen ett ganska afvikande utseende. Bjerkandera dichroa växte jämförelsevis hastigt, några hattar kommo till utveck- nt to. Kolk, HoT9, N:ob. 102 ling, hvilka voro ytterst tunna och på öfra sidan alldeles hvita, hvarjämte hårigheten var ovanligt svag, porerna voro fast- växta vid björknäfvern och på yttre kanten af dem fanns ett omkring 5 mm bredt vaddliknande mycel; porernas färg var ljusviolett, i stället för mörkt kanelbrun under normala förhål- landen. Nästan alltid händer det att svampar, i saknad af ljus, icke bilda hatt, utan endast fot: finnas hattar, äro de få och för- krympta. Irpex fuscoviolaceus, som växte i en källare, hade mycket få taggar. Bland abnormiteter, som kunna uppkomma genom ljusbrist, må också nämnas de sedan gammalt kända, underbara former, som Lentinus lepideus kan antaga. Ett exemplar i en aflopps- trumma i Helsingfors hade en mängd långa, utskjutande, hvita grenar utan hattar, och liknade ett hjorthorn. Ett annat exem- plar, som växte i uppstaplade järnvägsslipers i östra Finland, liknade en hvit korall med flera böjda, jämntjocka grenar. En annan abnormitet företedde Coniophora putanea, som växte i en källare; den hade långa, framskjutande utväxter, i följd af ljusbrist. Samma fall ägde rum med Trametes odorata +). Svamparnas färg är beroende af ljuset. Är någon del af en svamp täckt af löf eller annat, är hatten merendels på det stället mycket ljus, eller till och med alldeles affärgad. I mörka lokaler blifva Collybia velutipes och Fomitopsis pinicola hvita. Dock reagera icke alla arter mot ljusbrist, ty man kan finna vackert färgade svampar i mörka källare, såsom Stropharia ceruginosa och Tapinia panuoides. En observation, som jag gjort, kan måhända hänföras till ljusförhållandena, måhända till fuktighets- eller värmetillgån- gen, den nämligen, att Fomes igniarius företrädesvis växer på !) Ett par andra abnormiteter, dock icke framkallade af ljusbrist, må här omnämnas. På ett rätt stort exemplar af Krombholxia versipellis såg jag en gång ett mindre exemplar utskjutande från hatten. Den märkvärdigaste missbildning jag iakttagit var hos ett exemplar af Lacearia laccata, där ett ungefär lika stort exemplar växte upp och ned- vändt på den andras hatt med fullt utvecklade lameller riktade uppåt. Bidrag t. känned. af Fin). 103 den delen af stammen, som vetter mot norr, särskildt på fri- stående träd, icke så mycket i jämn skog. Likadant är stundom förhållandet med Polypilus sulphureus. Som bekant utveckla sig äfven lafvarna 1 allmänhet bättre på trädens skugg- än på deras solsida. Temperatur och årstider. Svamparna äro liksom öfriga växter i hög grad beroende af temperaturen, ett beroende som för de enskilda arterna är så godt som alls icke i detalj undersökt, men som i stora drag framträder i svampflorans olikhet under olika breddgrader och under olika årstider. Mot Norden blir svampfloran allt fattigare, och liksom många fanerogamer vid sin nordgräns endast under gynsamma förhål- landen blomma, så torde också vissa svampar för utvecklingen af sina fruktkroppar kräfva en högre temperatur än den med hvilken myceliet kommer till rätta. Under fuktiga och varma somrar kunna förr icke observerade svamparter sporadiskt dyka upp i en under årtionden noga undersökt trakt, för att därefter ej mera visa sig. Sådana tillhöra sydligare luftsträck. Till dem skulle jag vilja hänföra t.ex. Armillaria imperialis, hvilken endast en gång uppträdde 1 jättelika exemplar (sid. 61 not). Å andra sidan verkar för hög temperatur ofördelaktigt. Det kan man se på många vanliga svampar, som, då de tillfälligtvis växa i drifhus, bli mycket deformerade. — Att arter tillhörande samma slägte kunna hafva mycket olika värmebehof, alldeles som bland fanerogamerna, kan icke väcka förvåning. Ett exempel därpå erbjuder slägtet Bjerkandera, inom hvilket B. destructor erfordrar en hög temperatur, sådan den finnes i växthus, medan andra åter nöja sig med en låg temperatur, såsom t. ex. B. Holmiensis, hvilken börjar sin vegetationsperiod först då senhöstens kalla väderlek gjort sitt inträde, och slutar då våren börjar. Det finnes ett antal arter bland Agaricineerna, som hafva två vegetationstider under samma år, t. ex. Collybia esculenta med dess två varieteter tenacella och stolonifera, hvilka före- komma ymnigt om våren, så länge marken är frusen, och upp- Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 104 träda åter på senhösten då marken ånyo är frusen, men snön ännu ej fallit. Under årstidernas vexlingar vexlar också svampfloran i samma trakt. Förändringarna i fuktighetsförhållandena i jor- den spela härvid gifvetvis en stor rol, men icke mindre betydelse- fulla äro förändringarna 1 temperaturen. Det normala förloppet är att om våren svampvegetationen rätt länge är likformig och antalet arter få. I slutet af juni och i början af juli månad uppspira några få arter. I medlet af juli månad framalstras den ena svampvegetationen efter den andra. Den rikligaste förekomsten af svampar, både hvad art- antalet och frekvensen beträffar, inträffar alltid i augusti månad och under förra hälften af september månad. Efter höstfrosterna förändrar sig svampvegetationen högst väsentligt. Men frosternas inverkan på svamparna är mycket olika och förtjänar att närmare belysas. Bland Tremellaceerna förekomma följande arter endast om vintern: Nematelia encephala, Exidia recisa, E. glandulosa. E. saccharina, E. repanda, E. pithya. Om våren förekommer E. albida, och företrädesvis om hösten anträffas E. foliacea. Bland Dacryomycetaceerna förekomma Dacryomyces deli- quescens, D. chrysochomus, D. abietinus endast om vintern. De öfriga arterna dels endast om sommaren, dels om sommaren och hösten. Bland Thelephoraceerna och Tomentellaceerna äro de fiesta Stereum-, Corticium- och Lyomyces-arterna perennerande, de tillväxa dock bäst om vintern. Cryptochete rufa anträffas endast om vintern. Bland Hydnaceerna förekomma Xylodon-arterna hela året. Radulum orbiculare om vintern. Irpex-arterna kunna tillväxa äfven om vintern. De mångåriga Polyporeerna skadas icke af frost. Bland Bjerkandera-arterna förekomma följande både om sommaren och om vintern: Bjerkandera 2onata, B. velutina, B. hirsuta, B. dichroa, B. simulans. Endast om vintern påträf- fas B. Holmiensis. Piptoporus betulinus börjar sin vegetationstid på senhösten Bidrag t. känned. af Finl. 103 och når sin fulla utveckling 1 mars eller april månader, vissnar vid vårens annalkande. Pycnoporus-arterna växa både sommar och vinter, likaså Lenzites, Dedalea, Fomitopsis pinicola, F. rosea, Physisporus Rostafinski, P. corticola, P. selectus, P. vaporarius, P. mucidus, P. sanguinolentus. De öfriga hithörande arterna finnas om våren och om hösten. Polystictus perennis växer endast om sommarn. P. Schwei- nitzii är tagen i början af april månad i full växtkraft. Jag har påträffat den endast i juli och augusti månader. Ischnoderma resinosum tyckes förekomma hela året; när dess hufvudsakliga vegetationstid inträffar, är för mig okändt, då jag endast påträffat stora, fullvuxna exemplar af -den- samma. Inonotus radiatus börjar framväxa i september månad och når sin största utveckling midvintertid. I. fibrillosus och I. midu- lans äro sommarsvampar. De öfriga Inonotus-arterna förekomma om hösten. Alla Fomes-arter äro perenna, och deras hufvudsakliga vege- tationstid inträffar om våren och om sommaren. Poria-arterna förekomma vår och höst. Merulius niveus, M. serpens, M. tremellosus växa isynnerhet om hösten och om vintern. Typiska vinteragaricineer växa liksom de föregående på trä, då marken är snöbetäckt. Främst bland dem märkas Pleurotus mitis, P. ostreatus, Phyllotus nidulans, Dochmiopus variabilis, Scytinotus ringens, Trogia crispa, Panellus stipticus, hvilka förekomma endast om vintern. Långt fram på vintern kunna följande arter anträffas i full växtkraft: Tapinia panuorides, Collybia velutipes, Pleurotus pul- monarius, P. serotinus, P. salignus, Mycena metata, M. corticola, Phyllotus furvellus, P. applicatus, Panus torulosus, Schizophyl- lum alneum. Även Nematoloma capnoides kän nämnas (14 jan.). Det finnes äfven Agaricineer, hvilka efter vinterns inbrott blifvit begrafna under snötäcket och om våren tina upp friska och frodiga, för att snart vissna. Exempel på sådana äro Tricho- loma inamenum, Stropharia ceruginosa, Cantharellus umbonatus, C. aurantiacus. Som en egendomlighet må nämnas, att jag kort Nat ro.sFolk H: 79, Nio1; 106 tid efter snösmältningen påträffat Tubiporus edulis i vackra exemplar, nyss framvuxna ur den bara jorden och i rätt stort antal. Frostens inverkan på svamparna kan åskådliggöras genom följande exempel: År 1892 i oktober månad inträffade några starka froster med ända till — 12”C, och ett tunnt snötäcke betäckte marken. I början af november månad inföll en varmare, snöfri period, hvarvid temperaturen vexlade mellan +6”C och + 906. Nu började en del svampar ånyo växa upp. De arter sem anteckna- des under dessa förhållanden ach hvilka tycktes trifvas väl voro: Anellaria separata. Nematoloma capnoides. Tubaria furfuracea. Galera Hypnorum. Nawucoria escharoides. Cortinarius rigens. OC. gentilis. Flammula picrea. Pholiota mutabilis. Dochmiopus variabilis. Panellus stipticus. Hygrophorus hypothejus. Marasmius epiphyllus. M. perforans. M. androsaceus. M. scorodontius. M. peronatus. Collybia rancida. C. dryophila. Collybia esculenta var. stoloni- fera. : C. esculenta var tenacella. C. conigena. C. butyracea. C. maculata. Omphalia fibula. Omphalia oniscus. 0. leucophylla. Mycena corticola. M. epipterygia. M. hematopus. M. debilis. M. metata. M. alcalina. M. galericulata. Pleurotus acerosus. P. mitis. P. salignus. P. ostreatus. Laccaria laccata. Clitocybe lignatilis. OC. fragrans. C. cyathifornuis. C. cyathiformis var. expallens. C. cyathiformis var. trivialis. C. candicans. C. clavipes. Tricholoma melaleucum. T. portentosum. Lepiota amianthina. L. carcharias. Bidrag t. känned. af Finl. 107 Sparsamt och i mindre frodiga exemplar förekommo under samma tid 1 samma trakt följande arter: Cantharellus cibarius. Cortinarius cinnamomeus. C. anomalus. Camarophyllus virgineus. Hygrophorus agathosmus. H. olivaceoalbus. H. discoideus. Russula integra. Collybia atrata. C. inolens. C. coracina. Omphalia campanella. Oortinarius umbellifera. Clitocybe diatreta. C. metachroa. . brumalis. . vibecina. . inversa. . gilva. Tricholoma ulmarvum. T. virgatum. T. equestre. Lepiota cinnabarina. Hos alla dessa var färgen mycket blekare än hos exempla- ren under sommaren eller hösten. År 1893 i november månad hade temperaturen varit rätt låg och marken snöbetäckt under 1 45 veckas tid, men från den 10 till den 12 november rådde blidväder med 4 till 7 graders värme. Under denna tid antecknades följande arter: Cantharellus infundibuliformis. C. eibarius. Anellaria separata. Pancwolus sphinctrinus. Psilocybe spadicea (tall). Nematoloma fasciculare (björk). N. capnoides (tall). N. lateritium (björk, rönn). Stropharia semiglobata. Tubaria furfuracea (Caragana). Galera tenera (gran). Naucoria myosotis. N. sideroides (tall). Cortinarius gentilis. C. cinnamomeus. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. C. multiformis. Pholiota mutabilis (björk, asp). Dochmiopus variabilis (gran). Pluteus cervinus (björk). Scytinotus ringens (björk). Panellus stipticus (björk). Hygrocybe miniata. Hygrophorus hypothejus. H. olivaceoalbus. Phyllotus furvellus (ek). Marasmius epiphyllus. M. perforans. M. androsaceus. M. peronatus. Collybia muscigena. 108 Collybia esculenta var. sto- lonifera. C. velutipes (vide, äppleträ). C. butyracea. C. maculata. Omphalia campanella. Mycena hematopus (gran). M. metata. M. galericulata. Pleurotus serotinus (äppleträ). P. pulmonarius (björk). Laccaria laccata. Clitocybe lignatilis (asp). OC. cyathiformis. C. cyathiformis var. trivialis. C. inversa. C. clavipes. C. nebularis. Lepiota cinnabarina. L. carcharias. Tapinia panuoides (gram). Af dessa trifdes synnerligen väl: Nematoloma capnoides. Pholiota mutabilis. Scytinotus ringens. Panellus stipticus. Dochmiopus variabilis. Pluteus cervinus. Hygrophorus hypothejus. Marasmius scorodonwus. M. peronatus. Collybia velutipes. C. butyracea. Pleurotus serotinus. P. pulmonarvus. Tapinia panuoides. Samma år 1893, den 24 november, dagen före den första snön, förekommo följande arter i trakten af Helsingfors. Tubaria furfuracea. Cortinarius gentilis. Hygrocybe miniata. Hygrophorus hypothejus. Collybia velutipes. C. cyathiformis var. trivialis. C. diatreta. Lepiota cinnabarina. Samma år 1893 anträffades i Viborgstrakten från den 20 till den 29 december, och den 1 januari 1894 följande arter: Tubaria furfuracea. Scytinotus ringens. Panellus stipticus. Panus torulosus. Lentinus castoreus. Hygrophorus hypothejus. Phyllotus nidulans. Marasmius epiphylius. M. perforans. M. scorodonwus. Bidrag t. känned. af Finl. 109 M. androsaceus. Pleurotus serotinus. Collybia velutipes. P. mitis. Omphalia campanella. P. pulmonarius. Mycena metäta. Clitocybe diatreta. M. galericulata. C. clavipes. Samma vinter anträffades den 5 januari 1894 i trakten af Helsingfors följande arter: Pleurotus ostreatus (lifligt vegete- rande på al), P. mitis (på tall och lärkträd), P. pulmonarvus (på rönn), Collybia velutipes (på al), Tubaria furfuracea (på björk). På en exkursion den 29 januari befanns svampvegetationen i allt väsentligt öfverensstämma med den, som förekommer under stränga vintrar med mycket snö. Trots ifrigt sökande påträffades ej en enda på marken växande Agariciné, om man undantager några exemplar af Collybia velutipes i mycket stora exemplar, växande på en af ett tunnt jordlager täckt gren. Den allmännaste svampen var Pleurotus mitis både på gran och tall. Vidare påträffades Panus torulosus och Pleurotus ostreatus. Af Polyporeer utmärkte sig följande genom en stark växtkraft: Bjerkandera zonata, B. velutina, B. dichroa, Lenzites betulina, Piptoporus betulinus, Gleophyllum sepiarium. Af Thelephoraceer förekommo frodiga exemplar af Stereum och Corticium-arter. Anmärkningsvärdt var, att Stereum hirsutum under dessa förhållanden var starkt angripen af en mögelsvamp Verticillium Berkeleyanum. Af Tremellaceer förekommo Nema- telia encephala och Exidia-arterna i mycket frodiga exemplar. Inalles påträffades omkring 30 arter Basidiomyceter. Af det föregående synes att efter höstfrosterna inga Boleti anträffats. Fuktighetsförhållanden. Svamparna äro mycket beroende af fuktighetsgraden, såväl markens som luftens. Alltför stor fuktighet verkar menligt. Kärrmarkerna äga sålunda en ganska torftig svampvegetation, och af långvariga regn lida många svampar. Stark fuktighet framkallar också vissa abnormiteter såsom hos flere Agaricineer och Boletus-arter en långdragen fot. Hos ett exemplar af Fomi- Nato. Folk; H: 19, N:o 1. 110 topsis pinicola, som växte på en stubbe invid fuktiga Sphagnum- tufvor, voro porerna synnerligen stora och oregelbundna. Är fuktigheten stor och sker svamparnas tillväxt hastigt, afsöndra många arter vattendroppar, hvilka hos olika arter kunna ha olika färg, t. ex. blodröd hos Calodon aurantiacus, gulaktig hos Fomitopsis pimicola. Färglösa vattendroppar i rik- lig mängd afsöndras af Fomes fomentarius, F. applanatus, Meru- lius lacrymans, Bjerkandera Holmiensis, Dedalea unicolor. Torka verkar i allmänhet skadligt. Fortfar torka en längre tid, komma svamparna alls icke till utveckling. Som färdiga tåla en del svampar en större torka än andra. Som sådana kunna nämnas: Inocybe lacera, I. maritime, Marasmius- ceh Bovisto-arterna. Te på träd lefvande arterna äro mera mot- ståndskraftiga. Dock kan man under längre tids torka se huru dylika småningom aftyna och torka och bli en härd för alle- handa skalbaggar. Men så inträder en fuktig väderlek och antingen försöka de gamla växa. vidare, eller, hvad som vanli- gen sker, framspira unga svampar invid de gamla. Detta för- hållande är vanligt hos Bjerkandera adusta, B. zonata, B. velu- tina, B. versicolor, B. Holmiensis, Dedalea unicolor, B. mollis. Lenzites betulina, Pycnoporus serialis, P. suaveolens, Inonotus radiatus, I. vulpinus, I. nidulans, Polyporellus varius, P. lepideus, P. brumalis, Irpes fuscoviolaceus, I. lacteus. Att myceliet af vissa arter kan öfvergå i ett hvilostadium (Sclerotium, Rhizomorpha) är bekant, liksom ock att torka härvidlag är en viktig medverkande faktor. Att sporerna före- trädesvis spridas under torr väderlek, därom må äfven i detta sammanhang erinras. Fruktkroppar och mycelium. Häxringar. Vid myceliets utveckling i jorden bildas som bekant af vissa arter »häxringar», runda ringar af frukt- kroppar, hvilka småningom breda ut sig mot periferin. Svam- parna växa i ett cirkelformigt bälte till en bredd af 15—20 cm. Strax innanför denna ring är gräset vanligen högväxt, grönt och frodigt, medan centrum och området närmast fruktkropps- zonen däremot är gult och dödt. Ringens storlek tilltager utåt Bidrag t. känned. af Finl. 1 äl vid myceliets periferiska tillväxt i jorden, medan svamparna i midten försvinna. Under vissa år är endast den gröna gräsringen märkbar, då fruktkropparnpa icke kommit till utveckling, däremot är under gynnsamma år ringen stundom så tätt packad af svampar, att de enskilda exemplaren ofta dödas af ömsesidigt tryck. I Fin- land äro ringarna sällan öfver 2 m i genomskärning. Hos vissa arter kan myceliet vara synligt ofvan jord. MSär- skildt i ögonen fallande är det hos Tricholoma personatum; det är sämskfärgadt och öfverdrager likt en tunn hud i välut- bildade ringar de högar af vissnade löf, på hvilka svampen växer. Andra arter med synligt mycelium i ringar äro Collybia dryophila, Marasmius peronatus, Omphalia integrella. Sommaren 1892 iakttogos mer eller mindre välutbildade ringar af Clavaria ligula. Craterellus cornucopiordes. Cortinarius flexipes +). C. brunneus. Calodon suaveolens. Sarcodon fragilis. S. imbricatus. Tyrodon repandus. T. rufescens. Gomphidius roseus. Nematoloma udum. Stropharia semilanceata. S. eruginosa. S. albocianea. S. depilata. Agaricus campestris. Tubaria stagnina. Galera Hypnorum. G. Sphagnorum. Hebeloma mesophewm. H. longicaudum. Inocybe geophylla. ') Afven en hel mängd andra arter af detta slägte växa mer eller mindre tydligt i ring. Nat: o. Folk; H. 79, N:o 1. C. armillatus. Flammula carbonaria. F. spumosa. Pholiota togularis. Rozites caperata. Nolanea mammosa. N. pascua. Camarophyllus caprinus. Hygrophorus agathosmus. H. hypothejus. H. discoideus. H. erubescens. H. eburneus. Marasmius perforans. M. oreades. M. peronatus. Collybia dryophila. C. butyracea. 112 Collybia maculata. Tricholoma inamenum. Omphalia integrella. T. lascivum. Laccaria laccata. T. virgatum. Clitocybe obsoleta. T. cerinum. CO. diatreta. INN Terneumna OC. metachroa. T. flavobrunneum. D C. vibecina. . equestre. OC. cyatlhiformas. Lepiota amianthina. C. cyathiformis var. expallens. &L. cinnabarina. C". odora. L. carcharias. C. clavipes. Pazxillus involutus. Tricholoma personatum. Stundom komma ringar af olika svamparter så nära hvar- andra, att de olika arterna stöta ihop, tangera hvarandra och begynna en kamp om markens besittningsrätt, hvarvid den ena eller andra arten får gifva vika. Som exempel härpå må nämnas Cortinarvus cinnamomeus, hvars ring tangerade den af Laccara laccata bildade ringen; den förra måste gifva vika för den senare. Lepiota carcharias växte mot L. amianthina; den senare segrade. Mellan Tricholoma terreum och T. equestre ägde äfven en täflan om utrymme rum, likaså mellan Stropharia ceruginosa och Galera Hypnorum; i hvartdera fallet segrade den förra. Sällan händer det, att olika arters ringar skära hvarandra och fortsätta att växa inom hvarandras område. Sålunda har jag sett huru Lepiota amianthina trängde in i Stropharia erugi- nosas ting och tvärtom, hvarvid bägge arterna vegeterade väl. Att fruktkropparna i en mängd fall komma att stå i ring beror såsom sagdt på att myceliet utbreder sig koncentriskt. Den anordning som fruktkropparna öfver hufvud taget förete, då de utväxa från myceliet, i förhållande till sina närmaste grannar, är för de enskilda arterna rätt karaktäristisk. De kunna växa isolerade hvar för sig eller vara samlade i klungor eller uppträda i flockar eller rent af vara taktegelformigt ord- nade (detta sistnämnda särskildt bland Polyporeerna). Då denna karaktär alltid upptages i artdiagnoserna torde en sam- Bidrag t. känned. af Fin). 113 manställning af mina hithörande anteckningar vara öfverflödig. Det må blott framhållas att äfven svampar som växa i tufvor eller flockar kunde bilda ringar, t. ex. Polyporus ovinus och Polypilus confluens. Svamparnas färg. En färglikhet mellan svampar och substratet, på hvilka de växa, förefinnes i många fall. Af Stereum-arter förekomma de mörkare färgade på mörkare trä eller bark, de ljusare på ljusare trä eller bark. Irpex lacteus och I. sinuosus likna till färgen björk- eller albark. Pleurodon auwriscalpium liknar tall- eller grankottar. Hos Polyporeerna framträder färglikheten med substratet i högre grad än hos andra svampar. Ischnoderma resinosum lik- nar granbark. Polystictus Schweinitziri har en stor likhet med lärkträdsstubbar. Fomes applanatus liknar asp-, ek- eller lind- stubbar, Fomes salicinus liknar sälgbark, Trametes Pini har samma rödbruna färg som tallbark, T. Abietis liknar granbark, T. odorata har samma färg som tall- eller granbark. Gleophyl- lum sepiarium liknar äfven tall- eller granbark. Bland Agaricineerna kunna följande exempel nämnas: Clitocybe fumosa, Entoloma plebeja, Leptonia serrulata, Cantha- rellus umbonatus, C. infundibuliformis äfvensom Calodon suaveo- lens likna till färgen klippan vid hvilken de växa. Svampar, som växa på tallmoar eller hedar och hafva samma färg som underlaget, vare sig detta utgöres af ren sand, af sand- blandad jord, eller af renlaf, äro följande: Tricholoma terreum, Clitocybe clavipes, CO. cyathiformis var. expallens, C. cyathiformis var. trivialis, CO. brumalis, C. vibecina, C. obolus, C. metachroa, Collybia clusilis, Mycena vulgaris, Inocybe lacera, Cortinarius ferrugineus, Hebeloma fastibile. Äfven Tubiporus edulis och Calodon scrobiculatus kunna stundom vara svåra att upptäcka. Samma färg som vissna granbarr hafva Collybia esculenta var. tenacella, C. esculenta var. stolonifera, Mycena galericulata, M. alcalina. Naucoria- och Tubaria-arterna kunna vara mycket svåra att skilja från vissna löf, likaså den mycket allmänna Laccaria laccata. Lactarius necator, Paxillus involutus, P. atrotomentosus hafva ungefär samma färg som jord. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 8 114 Bland svamparna finnes en stor mängd med granna, bjärta färger, såsom Amanita, Russula m.fl. hvilkas färger alls icke öfverensstämma med omgifningens, men på senhösten kan det särskildt i lönnbestånd, vara rätt svårt att urskilja dessa från nedfallna löf. Många svampar äga en stor variationsförmåga hvad färgerna vidkommer. Några exempel må framdragas. Russula integra kan vara purpurröd, ljusröd, hvit, gulaktig, brun, mörkbrun, olivgrön, blåaktig. Den purpurröda färgen tyckes vara den förhärskande. Amanita muscaria är i regel purpurröd, men den kan ibland förekomma alldeles hvit eller brun, förutom många andra för- änderligheter, den kan t. ex. sakna fjäll. Mvycena galericulata är vanligen gulblek eller brun, men före- kommer äfven alldeles hvit. Omphalia campanella kan vara rostgul, grå, blåaktig eller hvit. Laccaria laccata förekommer i olika färgvariationer allt efter ståndorten. I fuktiga löfskogar är den vanligen tegelröd, i fuk- tiga barrskogar gulaktigt brun, ibland violett, på tallmoar är den ljus, ibland nästan hvit. Hygrophorus erubescens är vanligen ljusröd, men kan äfven bli intensivt röd, stundom hvit, stundom hvit med röd disk. Hygrocybe psittacina har först en grönaktig färg, blir slutli- gen röd, gul eller hvit. Hygrocybe coccinea har en kort tid en lifligt scharlakansröd färg, hvilken bleknar hastigt. Entoloma sericeum är på fuktiga ängar umbrabrun, men på torra backsluttningar kan den vara alldeles hvit. Pluteus cervinus kan uppträda brun, alldeles svart, stundom hvit. Stropharia ceruginosa och S. albocyanea äro blå, medan de äro slemmiga, men bli gula efter slemmets försvinnande; under mellantiden äro de gröna. Den gröna färgen är i allmänhet sällsynt hos Basidiomyce- terna; den finnes förutom hos de nämnda äfven hos Clitocybe odora och Russula eruginosa. Bland Polyporeerna är en af de mest varierande arterna Bidrag t. känned. af Finl. 113 Bjerkandera zonata, som efter färgvariationer fått fem olika namn. Det är dock endast en art, som i färg varierar i så hög grad. Alla dessa färgförändringar stå påtagligen i sammanhang med svampens ålder och med yttre faktorer och färgerna skifta sannolikt med dessa. Att färgvariationer dock äfven kunna vara konstanta står utom allt tvifvel. Den fullständigt hvita var. nivea af Krombholzia versipellis förekom vid Liimatta på tre olika ställen inom en areal af några kvadratkilometer. Den uppträdde ej alla år, och då den före- kom, fanns den endast i få exemplar, men på samma, mycket begränsade lokaler, där den plockades af mig från 1870-talet till 1912, hade den redan vuxit på 1830-talet såsom tidigare sid. 55 omtalats. Denna färgvariation är påtagligen konstant. Svamparnas lefnadslopp. Tillväxt. De hårda, sega, på trädstammar förekommande Polyporeerna tillväxa i allmänhet långsamt, endast få millimeter, sällan mer än en centimeter under en hel vegetationsperiod. På fruktkropparna af de flesta ser man årsringar, af hvilka deras ålder kan afläsas. Några rön med afseende å tillväxten må här relateras. Gleophyllum sepiorium, hvilken ursprungligen var 1 cm i genomskärning, tillväxte från den 14 maj till den 22 september endast 2—2 1, mm, ehuru den blef vattnad under alla torra dagar. På äldre exemplar af Fomtitopsis pinicola kan tillväxten under en vegetationsperiod vara 1—2 cm. En iakttagelse jag gjort med nämnda art kan förtjäna ett omnämnande. Ett exemplar hade en mängd hattar, tegelformigt ställda öfver hvarandra. Dessa tillväxte synnerligen hastigt. På två månader hade denna svamp fått en volym, ungefär så stor som en människohand. utan att visa något tecken till porbildning. Då detta exemplar borttogs, uppväxte på ungefär lika lång tid ett annat mindre, äfven fullständigt utan porbildning. Piptoporus betulinus, som växer om vintern, uppnådde på Natos Folk, EH: 9, Novi. 116 min veranda från jultiden till maj månad 25—30 cm i genom- skärning; den blef vattnad under torr väderlek, då temperatu- ren stod öfver fryspunkten. Fomes arterna tillväxa under en vegetationsperiod 1-—1 1; cm. Efter en långvarig torr period har jag hos Fomes fomenta- rius och F. applanatus observerat en tillväxt af 5 mm. på tre dygn. På den öfra sidan af Fomes arterna och Fomitopsis pinicola kan man se ringliknande bildningar, tydanpde på en stagnation i tillväxten under en viss vegetationstid; deras fruktkroppar visa liksom på en själfregistrerande barometer, att under vissa tider af vegetationsperioden regn i ymnighet förekommit. Sådana smärre ringar kunna ej förvexlas med dessa svampars årsringar. Under hvarje vegetationstid bildas på de hårda, mångåriga Polyporeerna ett nytt porlager, hvarvid porerna bli längre för hvarje år. Äfven bildas nya randpartier, eller ringar, hvilka visa Svampens ålder. Hos Fomitopsis pinicola har jag observerat, att ett års porlager är ungefär 4 mm tjockt. De köttiga Agaricineerna tillväxa snabbt. De större arterna kunna på några dagar uppnå ansenliga dimensioner. På tre dagar uppspirade ett jättelikt exemplar af Armäillaria imperialis. som vägde 1 350 gram. Vissa små Coprinus arter odlade jag i rum. &C. radiatus” fruktkropp uppväxte, bildade sporer och dog inom förloppet af 3—4 timmar, och var hatten 4 mm i genomskärning, foten 10 mm lång. De på exkrementer eller på fet jord förekommande svamparna tillväxa i allmänhet hastigare än andra. Bolbitius arterna ut- veckla sig mycket fort, äfvenså Pancmolus, Stropharia, Ågaricus, Marasmius oreades. Bovista gigantea och Lycoperdon excipuliforme kunna enligt mina iakttagelser på ett dygn få en volym af omkring tusen kbem. I sydligare länder uppnå de på samma tid mycket större dimen- sioner. Phalloideernas tillväxthastighet är allmänt bekant. En iakt- tagelse som jag gjorde under färder i det centrala Sydamerika må det tillåtas mig att i detta sammanhang omnämna. En Phalloidé, sannolikt Dictyophora brasiliensis (Schlecht.) började Bidrag t. känned. af Finl. ikie7 skjuta upp i ett snår af taggbambu vid en temperatur af 41”.5 C i skuggan. Från en obetydlig klump uppväxte den till en frukt- kropp i praktfulla färger med galler omkring, uppnådde en längd af nästan 2, meter, luktade fruktansvärdt, samlade kring sig asflugor, och sjönk ihop till en geléartad massa, allt under loppet af en knapp half timme. En snabb tillväxt har jag iakttagit hos Scleroderma vulgare å Liimatta egendom nära Viborg. En varm augustidag efter starkt regn plockades två exemplar på en sandgång under lin- dar, tre timmar senare funnos på samma ställe två exemplar af ett hönsäggs storlek, därefter kunde för hvarje timme nya både stora och små plockas upp. Under därpå följande kalla dagar kunde endast några få, förkrympta exemplar uppletas. I detta sammanhang kan en observation som blifvit gjord af många personer i Viborgs omgifningar våren 1918 förtjäna ett påpekande, nämligen, att i de under kriget gräfda skytte- grafvarna anträffades stora mängder Gyromitra esculenta. Den förekom såväl i skyttegrafvarnas botten som på sidorna, där den framspirade mellan trävirket med lång fot. Under en spira på Juustila hade en murkla uppnått de ansenliga dimensionerna af ungefär 25 cm i längd och omkring 10 cm i bredd. Dessa skyttegrafvar gräfdes år 1917. Man kan knappt antaga, att myceliet förefunnits på ett djup af 2 m i tallmosanden, utan snarare att det växt ned från lager, liggande närmare ytan och hunnit slutligen ned i skyttegrafvens botten, där det fruktifi- cerade. Vissa svampar, hörande till Polyporeerna, Hydnaceerna och Thelephoraceerna kunna vid tillväxten omsluta andra föremål, såsom kvistar, gräs, mossor, löf, m. m. Ett egendomligt förhål- lande kan därvid märkas, att gräsen eller mossan under dessa omständigheter icke dö, utan fortfara att växa normalt. Tydli- gast har jag sett detta hos Polystictus Schweinitzii, hvilken om- slöt en mängd växter, i synnerhet gräsarter, men äfven lingon och blåbär, hvilka trots omslutningen trifdes väl, blommade och bildade frukt. Till och med kunde på en lefvande svamp en lärkträdsplanta gro, och på ett dödt exemplar förekom en lärxträdsplanta af en half decimeters höjd. Nat: to: Folk, H: 79, N:o (1 118 En yppig gräsvegetation finner man ofta växa genom Fomes applanatus. På Fomitopsis pinicola och Fomes fomentarius kan man stundom äfven se något liknande. I mindre grad finner man det hos Pycnoporus suaveolens, Dedalea unicolor, Lenzites betulina, Polystictus perennis, alla Bjerkandera-arterna, Merulius niveus, M.lacrymans. Vid genomskärning af Bjerkandera borea- lis har jag påträffat friska blad af åtskilliga örter. Bland svampar hörande till de andra grupperna har jag iakt- tagit liknande kringväxningsförhållanden hos de sega Hydna- ceerna: Calodon suaveolens, OC. ceruleus, CO. avrantiacus, C. fer- rugineus, C. serobiculatus, men däremot icke hos Pleurodon auriscalpuum. Bland de på marken växande Thelephoraceerna omsluter Thelephora laciniata andra föremål, medan Craterellus-arterna och Merisma palmatum ej göra det. En sammanväxning mellan särskilda svamparter förekommer mycket sällan. En sådan har jag iakttagit mellan Bjerkandera hirsuta och Lenztites betulina, samt mellan Bjerkandera adusta och B. zonata. Vissa svampar, främst Polyporeer, tillväxa ännu efter det de blifvit borttagna från substratet. Vanligen är det porlagret, som omklädes af ett hvitt eller gulaktigt, bomullsartadt mycel. såsom t. ex. hos Polystictus Schweinitzii, Pycnoporus suaveolens. Dedalea unicolor, Gleophyllum abietinum, Bjerkandera lactea, B. roseomaculata, B. adusta, B. Holmiensis, äfvensom Calodon- arterna. När jag inlindade Bjerkandera Holmiensis i papper eller vadd, fastväxte den vid dessa och porerna öfverdrogos af ett vaddliknande mycel. Jag iakttog en tillväxt ännu fem dagar efter det svampen tagits från trädet och hållits i torrt rum. Hos Avgaricineerna märkes sällan någon tillväxt efter det svampen blifvit tagen från substratet. Hos Tricholoma persona- tum bildade sig ett nytt mycellager kring foten under ett par dagars tid. En verklig tillväxt eller utsträckning förekommer hos Amanita-arterna. Medan hatten ännu är innesluten i hyl- let, kan denna, ännu efter några dagar i torrt rum, spränga hyllet. Vissa svampar äga, ehuru de äro mjuka, en underbar för- måga att genombryta äfven de hårdaste jordarter. Stundom Bidrag t. känned. af Finl. 119 kan man se Pselliophora comata lyfta upp stenar af en större volym än svampen själf. På hårda, trampade sandgångar, kan Åmanita rubescens och ÅA. muscaria bryta sig igenom, Då några af dessa började spränga jorden företog jag mig en gång att öfvertäcka sådana ställen med ett nytt sandlager af 5 cm tjock- lek; då svampen började visa sig, fick den ytterligare ett sand- lager öfver sig; därmed fortsattes ännu två gånger. Flugsvam- pens fot fick sålunda en längd af omkring 25 cm, hvarefter jag tillät hatten att komma fram i dagen. Lactarius scrobiculatus, L. vellerus, Russula delica, Tyrodon repandus stå vanligen täckta af stora jJordklumpar, som de under sin tillväxt lyft upp. Den sällsynta Polysaccum crassipes, hvilken växer i tallmo- sand, söker sig vid mognandet fram i dagen och kastar då upp den hårda, packade tallmosanden, hvilken är betäckt af ett sammanhängande täcke af Polytrichum juniperinum. Marken ser då ut som om mullvadar hade bökat upp den. Det är alldeles förvånansvärdt, hvilken kraft denna svamp har, trots att den i sitt underjordiska tillstånd består af en seg, svart, tjäraktig massa, som är omsluten af ett tunnt peridium och som mogen är ytterst mjuk och bräcklig. Äfven Scleroderma vulgare är i början alldeles begrafd i san- den, men vid mognandet tränger den fram i dagen. Många svampar, som växa på träd mellan barken och veden, kunna vid tillväxten afspränga barken och skilja den från veden. Näfvern på björk kan bortfalla i följd af framväxande Dryodon coralloides och D. caput ursi. Äfven Poria obliqua afspränger barken på träden. Svampar som växa på sådana ställen, som trampas af kreatur eller människor, hafva icke någon säker tillvaro. I en hästhage växte i stora mängder Hebeloma crustuliniforme, af hvilken många exemplar blifvit påtrampade af hästhofvar, de dogo dock icke, utan fortsatte att växa: den genom tramp tillplat- tade foten hade bildat en uppsvällning nära intill hatten och det söndriga stället hade helnat. Fruktkroppens lifslängd. Den kortaste lifs- längden hafva fruktkropparna hos Coprinus-arterna, hvilka Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 120 växa upp, stundom t. o. m. vissna inom förloppet af en dag. (Coprinus radiatus inom loppet af 3—4 timmar, se sid. 116.) De mindre arterna, såsom Mycena, Collybia, Entoloma, Clito- pilus, Nolanea, Inocybe, m. fl. bli 2—5 dagar gamla. De större arterna, såsom Russula, Lactarius, Tricholoma, Cor- tinarius, Hebeloma, Polypilus, Boletus, Sarcodon, Clavaria, m. fl. bli ända till två veckor gamla. Polystictus perennis, P. elegans bli två till tre månader gamla. De endast om vintern växande Polyporeerna såsom Piptopo- rus betulinus, Bjerkandera Holmiensis bli ett halft år gamla, liksom de om sommaren växande Bjerkandera fragilis och Inono- tus nidulans, m. fl. Fruktkropparna hos Bjerkandera hirsuta, B. zonata, Dedalea uwnicolor, D. mollis, Lenzites betulina, Irpex lacteus, I. fuscovio- laceus kunna bli mer än ett år gamla. De hårda Polyporeernas fruktkroppar kunna uppnå en ansen- lig ålder. Fomitopsis pinicola, F. rosea, Fomes applanatus, F. salicinus, F. fomentarius, F. nigricans, F. igniarius, Trametes Pini, T. Abietis, kunna stundom lefva några decennier. Några verkliga åldringar har jag påträffat bland dessa, såsom Fomi- topsis pinicola och Fomes fomentarius 30 år, Fomes igniarius 45 år, Trametes Abietis 50 år gamla. Fruktkropparnas bortdöende.,, Dådelkor tiga svamparna hunnit till mognad, blir deras konsistens hastigt lös och vattendränkt, de skrumpna ihop och deformeras till en fuktig massa, som vanligen har en mörk färg. Hos de flesta svampar är foten mindre utsatt för förruttnelse än hatten. På gamla exemplar af Boletus-arter brukar hatten falla igenom foten, hvilken kvarstår ännu någon tid; ofta händer, särskildt hos Agaricus-arter, att foten är svårt angripen af insektlarver, hvar- för hela svampen faller omkull. Af alla Hymenomycetes-arter äro Coprinus- och Pselliophora- arterna de snabbast förgängliga. De sönderfalla hastigt till en svart, flytande vätska. Denna vätska har t. o. m. fått en prak- tisk användning, i det den någon gång fått ersätta skrifbläck. Själf har jag skrivit ett brefark med det naturliga bläcket af Pselliophora comata, hvilket ej utplånats trots gångna trettio år. Bidrag t. känned. af Fini. 121 De geléartade Tremellaceerna upplösas i ett flytande slem. Fruktkropparna af vissa arter kvarligga ännu efter snö- smältningen oförmultnade under en längre tid såsom t.ex. Polyporus ovinus, Polystictus perennis, Russula, Lactarius, Ne- matoloma, Armillaria mellea, Calodon, Pleurodon, Seclerodon. Synnerligen anmärkningsvärda äro Bovista- och Lycoperdon- arterna, hvilka på våren se alldeles oskadda ut, och innehålla sporer i mängd. Huruvida dessa äre grobara, är för mig okändt. Hos de hårda Polyporeerna bortdör först porlagret. De för hvarje år bildade porlagren affalla ett i sänder och den hårda skorpan kan länge kvarstå efter det porlagret bortfallit. Hos Polypilus sulphureus har jag gjort följande iakttagelse. Då svampen slutat sin vegetationstid på hösten, återstodo af hattarna endast mörka, torra, formlösa utväxter. Då på som- maren nya, friska exemplar spirade fram från. trädets inre, präs- sade dessa ut de gamla förtorkade kvarlefvorna, hvilka små- ningom, den ena efter den andra föllo från stammen. Svamparnas spridning. Svamparna alstra tallösa mängder sporer. Särskildt hos de i täta tufvor växande arterna kan man se marken eller gräset under hattarna färgadt af det nedfallna svampmyceliet, och den svarta vätska som uppstår, då fruktkropparna af Coprinus-arterna sönderdelas, är full af sporer, som vid intorkningen klibba vid marken. Svampsporernas spridning sker hufvudsakligen med tillhjälp af vinden. Sporerna tränga in snart sagdt öfverallt. Under det rika svampåret 1892 undersökte jag mikroskopiskt dammet i matsalen på Liimatta egendom, i hvilket rum mängder af mat- svamp hvarje kväll rensades. Sporer,som voro lätt igenkänliga, anträffades i skänk och skåp, i lådor och dosor. Icke endast svamparnas sporer utan hela fruktkroppar kunna föras af vinden långa vägar fram från ursprungsplatsen, såsom fallet är med Bovista-arterna. Äfven vattnet spelar en icke obetydlig roll vid svamparnas spridning. Undersöker man mikroskopiskt sakta rinnande vat- ten på bergiga ställen, så finner man ett otal svampsporer, hö- rande till vidt skilda slägten. Det torde ej vara tvifvel underkastadt, att djuren, både Nat: io. Folk, H. 79, N:o 1. 122 högre och lägre, spela en betydande roll vid svampsporernas spridning. Särskildt torde sporer, som äro taggiga, eller vårtiga, såsom inom slägtena Lactarius, Russula, Clypeus, spridas genom djur. De på exkrementer växande svamparna illustrera boskapens rol härvidlag. Tydligt är att de med gräsfoder inkomna svamp- sporerna icke förlora sin groningsförmåga då de passera tarm- kanalen, och mycket möjligt är att sporerna af en del arter för- hålla sig som Pilobolus, hvilka, såsom direkta försök gifvit vid handen, icke utveckla sig om de ej genomgått djurens tarmkanal. En fördelaktig inverkan tyckes passagen genom tarmkanalen utöfva på champignonens sporer, ty Lönnegren anför (Praktisk champignonodling), att man vid champignonodling kommit till det resultat, att om man matar hästar med bröd eller hö, som blifvit inficeradt med färska champignonsporer, och efter ett halft eller helt dygn uppsamlar afföringen, så er- hålles det bästa champignonynglet, det s. k. jungfrumycelet, af hvilket de bästa och långvarigaste skördar erhållas. : Det tyckes som om äfven de i jorden gräfvande djuren skulle medverka vid spridningen af sporerna. Jag har gjort den iakt- tagelsen, att jorden, där den i Finland mycket sällsynta tryffel- arten Hydnotria carnea växte, ständigt var genomgräfd af näbb- musen Sorex vulgaris. Svampen var likväl icke äten. Några hundra meter från det ställe, där jag först fann denna svamp, förekommo gångar af näbbmusen. Då jag där började leta efter Hydnotria, påträffade jag den också där 1 stora mängder, men några meter därifrån var det ej möjligt att uppbringa ett enda exemplar. Redan Darwin påvisade, hvilken mängd frön flyttfåg- larna föra med sig till långt aflägsna trakter. Huru stort kan då icke antalet svampsporer af olika slag vara på en fågelfot. Det mest typiska exemplet på svamparnas spridning genom insekter är Phallus impudicus, hos hvilken den luktande, gröna, klibbiga spormassan på kort tid bortföres af flugor. De insektlarver, som i så stora mängder förekomma i de köttiga svamparna, föra med sig sporer i jorden. Likaså spridas sporerna genom Staphylinider, som ofta talrikt förekomma på Bidrag t. känned. af Finl. 123 Agaricineernas lameller: rör man t.ex. en Pholiota mutabilis, flyger en hel svärm Staphylinider ut från svampen. Om sålunda möjligheterna äro stora för svamparnas sprid- ning, så måste å andra sidan villkoren för sporernas groning vara helt invecklade. Detta synes af den tidigare (sid. 55) omtalade erfarenheten, som gjorts på Liimatta gård, där man under ungefär tre kvart sekel år efter år på såsom det tycktes lämpliga ställen i parken utkastade svamprester med lameller och porer af en mängd matnyttiga arter i hopp att befordra deras spridning, utan att någon verkan däraf försports. Svamparna och djuren. En stor mängd djur lefva af svampar. I synnerhet äro de insektarter talrika, hvilka dels som larver dels som fullbildade göra detta. Entomologiska forskare uppräkna för hvardera af ordningarna Coleoptera och Diptera omkring 200 arter. Skal- baggarna lefva på svampar mest såsom fullbildade, flugorna såsom larver. Ytterst få Hymenoptera lefva som larver på svampar. Jag har sett gula myror gräfva gångar 1 Fomes fomen- tarius. Af Hemiptera förekommer släktet Tomocerus på svam- par, Åradus betule på Fomes fomentarius. Af Lepidoptera är det endast Microlepidoptera som i sitt larvstadium lefva på svampar; Finlands största mätarfjäril Scardia Polypori lefver på Fomes fomentarius. Scardia Boleti torde förekomma på Boletus-arter. För det mesta lefva insekterna af svamparnas köttiga delar, de små Staphylinider, som hålla till på lamellerna af Agaricineer. tyckas dock ej äta själfva svampen utan sporerna. Ett närmare ingående på dessa rent entomologiska detalj- frågor kan här icke ifrågakomma. Men påpekas bör att nästan alla hattsvampar äro utsatta för insekthärjningar, endast få arter lämnas oberörda såsom Gleophyllum sepiarium, Pycnopo- rus odorus, P. suaveolens. Mycket sällan äro Camarophyllus- och Cantharellus-arterna angripna af insektlarver. Marasmius sco- rodonius, måhända äfven M. perforans och M. androsaceus angripas icke af andra djur än Podurider. Hydnaceerna äro befriade från insekter, likaså Lycoperdaceerna och Tremella- ceerna. De mångåriga Polyporeerna uppnå sällan en hög ålder Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 124 i följd af skalbaggshärjningar, men detta inträffar dock, om de växa på en stubbe i en myrstack. Mycket gamla Fomes fomen- tarius, F. igmarius, och Trametes odorata ha under sådana för- hållanden påträffats. Några arter tyckas framför andra vara be- gärliga. Sällan finner man Amanita rubescens, Lactarius deli- ciosus fria från larver. Af Isopoder har jag sett Armadillo vulgaris helt och hållet uppäta ÅAgaricus campestris. Bland Pulmonata äro Limazx och Årion svamparnas kanske värsta fiender. Clausilia lamellicornis har jag sett nästan helt och hållet uppäta Bjerkandera zonata. Små Acarider förekomma ofta på porlagret av vissa svampar, särskildt på Polyporellus lepideus och Fomes fomentarius. Sådan är i korthet den värld af Evertebrata, som lefver på svampar och förstör dem. Vi skola nu öfvergå till Vertebrater- nas grupp. Med full säkerhet har jag kunnat konstatera, att gräfsvinet upprotar marken på sådana ställen, där Hlaphomyces granulatus förekommer. Det inträffade en gång, att jag öfverraskade ett gräfsvin i arbete. Jag undersökte den uppgräfda jorden och fann en myckenhet Elaphomyces granulatus. Däremot har jag ej varit i tillfälle att som andra iakttaga, att gräfsvinet skulle samla denna svamp som vinterförråd. Björnen torde under vissa tider äta mycket svamp. Detta har meddelats mig af trovärdiga björnjägare i norra Finland och från barndomen minnes jag den ryktbara varg- och björn- jägaren Pekko N oro s yttrande: »Björnen, han äter svam- par, men jag äter dem ej.» (»Karhu, se syö sieniä, mutta minä en syö niitä.») Hvad vargen beträffar har en mycket känd jägare, landt- dagsmannen V uolijoki från Hauho socken, meddelat mig följande intressanta uppgifter om svampföda för vargen. Han berättade för mig år 1893, att han en gång vid jultiden år 1858 fällt en varg och öppnat dess magsäck, hvilken han fann vara till hälften fylld med svampar, som knappt blifvit tuggade. Svamparna voro till största delen »lehmäsieniä» (= kosvampar, Krombholzia scabra), äfvensom några »maitorieska» (= Lacta- rius-arter). I magsäcken hos en annan varg hade han, förutom Bidrag t. känned. af Finl. 125 benskärfvor, björkkvistar och björknäfver, äfven funnit svam- par. Han meddelade vidare, att han, då han följt vargens spår i skogen, iakttagit, att vargen på vissa ställen skrapat upp snön och letat fram de på marken förekommande svamparna. På grund af allt detta hade han kommit till den fulla öfvertygel- sen, att vargens hufvudsakliga näring om hösten och delvis äfven om vintern består af svampar, ty som han sade, man ser sällan vargen springa efter harar eller andra djur, såsom räfven gör. Bland gnagaren märkes främst ekorren såsom svampätare. Ofta kan man se den gnaga på Fomes eller Trametes-arter. Uppgiften, att ekorren eller haren skulle gnaga på Elaphomyces granulatus, har jag ej varit i tillfälle att bekräfta. — I Ost- sibiriens skogar förvara ekorrarna svampar på ett mycket egen- domligt sätt. R a d de omtalar, att de ställa upp svampar på små lärkträdskvistar eller på barren för att torka. Dessa svam- par komma under hungerstider till nytta både för dem själfva och för andra kringvandrande individer. Hufvudsakligen är det 1 trädkronan svamparna bevaras. — E. Fries omnämner huru Melanogaster variegatus användes som lockbete för infån- gande af ekorrar. — Krombholzia versipellis heter på finska »oravikko», tydande på att ekorren äter densamma. Orava =tekorre: Spår efter harens tänder ser man rätt ofta på Boletus- och Lactarius-arter. Sannolikt förtära äfven råttor, möss och lemlar svampar. Hästar äta svampar, särskildt Boletus-arter. Tubiporus edulis äfvensom Krombholzia wversipellis heta i vissa trakter af Finland, »hepotatti», och ha de väl fått sitt folknamn genom att hästar förtära dem. Själf har jag endast ytterst sällan sett hästar förtära svampar, och då har det endast varit de två nämnda arterna. Kor däremot tyckas med begärlighet gripa an en hel del svamparter, af hvilka jag särskildt lagt märke till Krombholzia versipellis, K. scabra, Tupiporus edulis, Cantharelius cibarius, Tyrodon repandus, en del Russula- och Lactarius-arter. Den iakttagelsen har jag gjort att kor icke röra Lactarius torminosus, Nat: o. Folk, H. 79, N:o 1. 126 Clavaria flava, Sarcodon subsquamosus, Amanita-arter och alla klibbiga arter, särskildt Cortinarwus. Får förtära samma arter som kor och sannolikt ändå vida flera. Fårtickan Polyporus ovinus heter på finska lammastatti. Det torde dock kunna ifrågasättas om den fått sitt folknamn på den grund, att får förtära den. Man kunde äfven tänka sig, att namnet uppkommit därigenom, att en grupp fårtickor hafva på afstånd en likhet med en fårahjord. Huruvida elgar äta svampar, är för mig obekant, men det ligger nära till hands, att antaga, att de om vintern äta svampar som växa på träd. Enligt uppgift af f. d. Fiskeriinspektören i Finland J. A. Sandman, som är synnerligen förtrogen med förhållandena i Lappmarken, utgöra svampar hösttiden renarnas hufvudsak- liga näring. Då lämna de de högre fjälltrakterna och komma ned till skogsregionerna för att förtära svampar, hvilka därstä- des under vissa år förekomma synnerligen rikligt. De svampar, som renarna företrädesvis förtära äro enligt Sandman Kromb- holzia scabra, K.versipellis, Tubiporus edulis, COricunopus luteus, äfvensom en mängd Agaricineer. : Svin har jag sett äta Marasmius oreades på landsvägskanter, men inga andra svamparter. Sannolikt är, att de under sitt rotande i jorden påträffa hypogea svampar, hvilka äro för dem tjänliga som föda. Personer, med stor erfarenhet, hvad djurenas lif beträffar, bland dem särskildt vallherdar, hafva flerstädes i hithörande frågor yttrat som sin åsigt, att hästar, kor och får icke använda synförmågan, utan luktsinnet vid valet af för dem tjänliga svampar. Svampparasiter och svampsaprofyter iakttagna på basidsvampar. Bland svampar, som växa på Basidiomyceter, ha af mig i Viborgs-trakten blifvit iakttagna: Följande arter växande på Mucor macrocarpus Corda. Mycena sanguinolenta. Penicillium glaucum DL. en mängd olika arter. Bidrag t. känned. af Finl. Coospora Clavariarum Karst. Sporotrichum obducens Link. Monosporium spumosum Bon. Sepidonium chrysospernum Bull. Asterophora agaricicola Corda. Verticillum agaricinum Link. V. Berkeleyanum Karst. Diplocladium minus Bon. D. album Bon. Mvycogene rosea Link. Dactylium dendroides Bull. Cladosporium herbarum Pers. Heliosporium olivascens Karst. Stilbum pellucidum Schrad. S. byssinum Isaria brachiata Patsch. I. fasciculata Somm. I. citrina Pers. Fusamen fungicolum Karst. Spirillus macrocarpus Karst. Hypomyces rosellus Alb. & Schwein. H. viridis Alb. & Schwein. H. lateritius Fr. Ceracea vernicosa Cragin. Coccospora rosea Karst. Collybia cirrhata Schum. C. tuberosa (Bull.) Fr. Nyctalis asterophora Fr. Nat: o. Folk, H. 79, N:o 1. 127 Clavariaceer. Bjerkandera destructor. Russula integra. Boletus-, Bussula- och Pazxil- lus-arter. Nyctalis asterophora. Agaricineer, särskildt på Rus- sula-arter. Stereum hirsutum. förmultnade Bjerkandera adusta. en mängd olika svamparter. ruttnande Agaricineer. ruttnande Agaricineer, Poly- poreer och Thelephoraceer. förtorkade svampar. fruktlagret af Lyomyces roseus. en mängd olika svamparter. en mängd olika svamparter. ruttnande svampar. förmultnade Mycena galeri- culata. i ruttnande svampar. lamellerna af Lenzites betulina. Mycena galericulata. hymeniet af Polyporus-arter. lamellerna af Lactarius-arter. Lactarius torminosus och L. deliciosus. Bjerkandera velutina. Tricholoma saponaceum. ruttna svampar, synnerligen på Nematoloma fasciculare. ruttna Agaricineer, synnerli- gen på Lactarius vellerus. Russula adusta. 128 Dessa svampar lefva på Hymenomyceter dels parasitiskt, dels saprofytiskt och bidraga till deras förstöring. I allmänhet tyckas de angripa sådana exemplar, som ej växa under normala förhållanden, antingen svamparna förekomma på allt för svagt belysta ställen, eller i allt för stor fuktighet, eller på ställen, där luftcirkulationen är för ringa, så de ej komma till ordentlig utveckling. Nyctalis asterophorta anträffas endast under mycket regniga somrar och är äfven då sällsynt. Ett par gånger har jag sett ett triumvirat, bestående af Russula adusta, på den Nyctalis asterophora, och på den sist- nämnda AÅsterophora agaricicola. Tillägg och rättelser. Sid. 16 Efter Irpex fuscoviolaceus tillägges lärkträ. » 26. Efter Å. campestris står: 1894 4 aug. bör vara 1893 (etc.) » 27 Taubaria stagnina. Orden: tall, gran, asp, sälg, al, björk, hassel höra till följande art: Tubaria furfuracea. » 32 Mellan arterna C. cerulescens och C. multiformis in- föres: C. glaucopus (Scheff.) Fr. Barrskog, myrstack; 1892 15 sept.—6 okt. t. a. 1893—94 ej påträffad. » 34 Dochniomyces bör heta Dochmiopus. » 45 Efter Pleurotus serotinus tillägges lönn, äppelträd. » 46 Efter Pleurotus pulmonarius tillägges lönn, rönn, äppelträd. » 48 CO. serussata bör heta cerussata. Register. abietina, Bjerkandera 19, 69, 66, 92, 93, 94; abietina, Clavariella 11, 61, €5, 73; abietinum, Gleophyllum 17, 60, 82, 89, 91; 101, 118; abietinus, Chetocarpus 10, 91, 92; abietinus, Dacryomyces 12, 56, 60, 82, 91, 104; Abietis, Trametes 17, 60, 85, 86, 113, 120; acerosus, Pleurotus 46, 98; acervata, Collybia 42, 93; Acia 15; acutus, Cortinarius 29, 74; adusta, Bjerkandera 19, 68, 69, 70, 71, 74, 95, 96, 97, 98, 99, 1107 118, 127; adusta, Russula 39, 65, 72, 74, 75, 127, 128; eruginea, Russula 38, 114; eruginosa, Stropharia 26, 58, 81, 83, 92; 93, 102; 105; I11, 112, 114; estuans, Tricholoma 49, 57, 92; etiops, Leptonia 35, 76; Agari- cus 26; agathosmus, Hygrophorus 37, 61, 65, 107, 111; albida, Exidia 9, 66, 68, 74, 82, 88, 94, 95, 96, 99, 104; albidus, Cantharellus 22; alboater, Physisporus 18, 82, 92, 93; albobrunneum, Tricholoma 50; albocyanea, Stropharia 26, 111, 114; alboviolascens, Cyphella 13, 66, 68, 95, 196; 97, 100; alboviolaceus, Cortinarius 31, 66, 67, 69, 70, 71, 73, 74; alcalina, Mycena 45, 57, 60, 62, 64, 71, 83, 92, 93, 94; 95, 98, 106, 113; Almén, Pleurotus 46, 56, 61, 92; alnea, Phanerocheete 13, 68, 88, 93, 96; alneum, Schizophyllum 22, 68, 70, 96, 99, 105; alnicola, Flammula 33, 67, 69, 72, 96, 97, 98, 99; alveolus, Crepidotus 26, 81, 92, 93; Amanita 51; Amani- topsis 51; ambigua, Kneiffia 14, 69, 93, 95, 96; ambusta, Collybia 41, 81; amianthina, Lepiota 50, 58, 59, 65, 78, 106, 112; amorpha, Bjerkandera 19, 56, 93; Andromedz2e, Exobasidium 10, 100; androsaceus, Marasmius 41, 57, 58, 59, 93, 106, 107, 109, 123; Anellaria 24; anfractus, Cortinarius 32, 58; angustissima, Clitocybe 46, 70; anomalus, Cortinarius 31, 62, 107; apiculata, Clavariella 11, 91; appendiculatum, Hypholoma 25, 67, 72, 75, 95, 97, 98, 99, 100; applanatus, Crepidotus 26, 75, 95; applanatus, Fomes 17, 70, 71, 74, 85, 90, 94, 97, 98, 99, 100, 110, 113, 116, 118, 120; applicatus, Phyllotus 40, 69, 95, 96, 105; aquosa, Collybia 42, 76, 93; arcuatum, Tricholoma 48; ardosiacum, Entoloma 35, 58; arida, Conio- phora 10, 81, 82, 89, 91, 92; armeniacus, Cortinarius 29, 77; Armäillaria 50; armillatus, Cortinarius 30, 57, 77, 111; arvensis, Agaricus 26, 72; aspe- rella, Leptonia 35, 73, 75; asterophora, Nyctalis 22, 72, 127, 128; astero- phorus, Clypeus 28, 58; astragalina, Flammula 33, 92, 93; atomata, Psatyrella 24, 76; atramentaria, Pselliophora 23, 80, 95, 97, 98, 99; 9 130 atrata, Collybia 41, 81, 107; atrorufa, Deconica 24, 78; atrotomentosus, Paxillus 52, 57, 94, 113; augustus, Agaricus 26, 63; avrantiaca, Phlebia 16, 66, 68, 96, 97; aurantiaca, Pholiota 34, 82; aurantiacus, Calodon 15, 58, 59, 77, 110, 118; aurantiacus, Cantharellus 22, 57, 59, 63, 64, 77, 81, 105, 113; aurantiacus var. fuscolutescens, Cantharellus 22; aurea Clavariella 11, 77; aureus, Merulius 17, 91, 93; auriscalpium, Pleurodon 15, 56, 60, 91, 93, 113, 118; aurivella, Pholiota 33, 69, 84, 96, 97. badipes, Naucoria 28, 58; badius, Boletus 21], 58; balteatus, Corti- narius 32, 57, 61, 62; betulina, Lenzites 18, 66, 81, 94, 97, 98, 109, 110, 118, 120, 127; betulinus, Piptoporus 5, 19, 66, 85, 86, 88, 90, 97, 104, 109, 115, 120; bicolor, Camarophyllus 37; biformis, Cortinarius 30, 57; bivelus, Cortinarius 30, 67, 72; Bjerkandera 19; Bolbitius 26; Boletus 21; Boltonii, Bolbitius 26, 79; borealis, Bjerkandera 19, 61, 69, 70, 87, 92, 95, 96, 97, 118; botrytes, Clavaria 12, 59; Boudieri, Coprinus 23, 81, 98; bovinus, Boletus 21, 58, 59, 62, 77; Bovista 52; Bovistaria 52; Bresadole, "Hygrophorus 38, 65; brevipes, Tricholoma 48, 67; breviseta, Kneiffia 14, 93; brumalis, Clitocybe 47, 59, 107, 113; brumalis, Polyporellus 20, 67, 69, 75, 89, 95, 96, 97, 110; brunneofulvus, Cortinarius 30; brunneus, Cortinarius 30, 61, 76, 111; bulbigera, Armillaria 50; bulbosus, Corti- narius 30; bullacea, Deconica 24, 78, 79, 80; butyracea, Collybia 42, 57,59, 60, 62, 65, 69, 72, 73, 74, 106, 108; 111; byssiseda, Clavariella 11, 97, 98; byssisedus, Claudopus 34, 97; byssoidea, Coniophora 10. cesia, Bjerkandera 20, 69, 96, 97, 98; cxlata, Bovistaria 52; ceruleus, Calodon 15, 58, 59, 77, 118; caleeum, Corticium 10, 56, 60, 91, 92; calceus, Physisporus 18, 73, 98; callisteus, Cortinarius 31, 77; callosa, Psilccybe 25, 80; Calocera 13; Calodon 15; calva, Mucronella 14, 58, 93: calyculatus. Geaster 53, 63; Camarophyllus 37; campanella, Omphalia 43, 57, 64, 92, 93, 94, 107, 108, 109, 114; campanulatus, Panexolus 24, 78, 79; campestris, Agaricus 26, 54, 73, 78, 79, 80, 83, 101, 111, 124; candicans, Clitocybe 47, 66, 67, 69, 72, 73, 96, 98, 106; candidus, Xyloden 16, 66, 68, 74, 94, 96, 97, 99; Candolleanum, Hypholoma 25, 97; Cantharellus 22; caperata, Rozites 34, 57, 59, 64, 77, 111; capnoides, Nematoloma 25, 57, 93, 105, 107, 108; caprinus, Camarophyllus 37, 77, 111; caput ursi, Dryodon 16, 67, 87, 97, 119; carbonaria, Flammula 33, 81, 97, 111; carcharias, Lepiota 51, 58, 59, 78, 106, 108, 112; carnea, Peniophora 10, 70, 98, 99; cascum, Hypholoma 25, 83; castanea, Acia 15, 75, 94; castaneus, Cortinarius 29, 59, 78; castoreus, Lentinus 36, 93, 108; caudata, Psatyrella, 24, 80; cavipes, Boletus 21, 64, 94; cepestipes, Lepiota 51, 83; ceracea, Hygro- cybe 37, 76; cernua, Psilocybe 25, 67, 97; cerinum, 'Tricholoma 49, 58, 63, 112; cerussata, Clitocybe 48, 57, 62, 67, 74, 76; cerussata var. diffor- mis, Clitocybe 48, 80; cervinus, Pluteus 36,65, 71, 73, 83, 92, 95, 96, 97, 98, 107, 108, 114; Chetocarpus 10; chionea, Bjerkandera 20, 66, 70, 75, 94, 95, 97, 99; chionea var. acricula, Bjerkandera 20, 92; chlorophara, Hygrocybe 37, 75; chordalis, Marasmius 41, 62; chrysentheron, Boletus 21; chrysocomus, Dacryomyces 13, 56, 60, 82, 91, 104; chrysophylla, Bidrag t. känned. af Finl. 131 Omphalia 43, 81, 92, 93; cibarius, Cantharellus 22, 57, 62, 64, 72, 73, 74, 107, 125; cinerea, Peniophora 10, 70, 74, 94, 96; cinereus, Camaro- phyllus 37, 76; cinereus, Coprinus 23, 79, 83; cinnabarina, Lepiota 50, 58, 59, 77, 78, 107, 108, 112; cinnabarinus, Pycnoporus 18, 70, 87, 96. 97, 99; cinnamomeus, Cortinarius 30, 57, 59, 62, 64, 71, 73, 74, 107, 112; cinnamomeus var. semisanguineus, Cortinarius 30, 65; cirrhata, Collybia 42; cirrhatus, Creolophus 16, 94, 97; citrinella, Mycena 44, 60; claricolor, Cortinarius 32, 66, 68, 72, 73; Claudopus 34; Clavaria 11; Clavariella 11; clavipes, Clitocybe 48, 58, 59, 66, 73, 77, 106, 108, 109, 112, 113; Climacodon 16; Clitocybe 46—48; Clitopilus 35; clusilis, Collybia 41, 78, 113; clypeatum, Entolowma 35; clypeolaria, Lepiota 51, 61, 62, 66, 69; Clypeus 28; coccinea, Hygrocybe 37, 71, 76, 114; cochleatus, Lentinus 36, 69, 94, 96, 97; ccerulescens, Cortinarius 32, 57, 59, 61, 62, 74, 75; collinitus, Cortinarius 31, 57, 60, 62, 71; collinitus var. mucosus Cortinarius 31, 59; Collybia 41—4143; columbetta, Tricholoma 49, 70: comata, Pselliophora 4, 23, 80, 119, 120; comedens, Corticium 10, 68, 71, 96, 98; compactus, Bolbitius 26; confluens, Collybia 42, 63, 64, 74; confluens, Polypilus 21, 58, 65, 77, 113; confluens, Polyporia 19, 83, 93; confluens, Sistotrema 16, 78; confragosa, Pholiota 33, 92; conica, Hygro- cybe 37, 59; conigena, Collybia 42, 59, 61, 92, 93, 106; Contophora 10; connata, Fomitopsis 19, 71, 74, 85, 86, 87, 89, 95, 98, 99; conopilea, Psatyra 25, 80; consobrina, Russula 38, 60, 65; conspersa, Naucoria 27, 72; constans, Russula 38, 60; constricta, Armillaria 50; contigua, Poria 17, 85, 86, 87, 91, 93, 99; controversus, Lactarius 40; Coprinus 23; coprophila, Deconica 24, 79; coracina, Collybia 41, 107; coralloides, Dryodon 16, 67, 87, 97, 119; coralloides, Clavaria 12; cornea, Calocera 13, 70, 75, 91, 94, 95, 96, 97, 98; cornucopioides, Craterellus 14, 61, 74, 111; corrugis, Psatyra 24, 78, 80; corrugatus, Creolophus 16, 97; Corticium 10; corticata, Armillaria 50, 70, 95, 96, 98; corticola, Mycena 44, 70, 95, 98, 99, 103, 106; corticola, Physisporus 18, 71, 74, 82, 94, 97, 98, 105; Cortinarius 29—32; costatum, Entoloma 35, 76; crassipes, Polysaccum 53, 59, 119; Craterellus 14; Creolophus 16; Crepidotus 26; Cricunopus 21; crispa, Sparassis 11; crispa, Trogia 36, 67, 97, 105; crispula, Clavariella 11, 58, 62, 91, 92; cristata, Clavariella 11; cristata, Lepiota 51; 80, 83; crobolus, Tubaria 27, 79; croceoconus, Cortinarius 30; Crucibulum 52; cruenta, Mycena 44, 58, 61, 63; crustaceus, Hypochnus 10; crustosa, Grandinia 14, 66, 93, 94; crustuliniforme, Hebeloma 28, 61, 65, 72, 75, 119; Cryptochete 13; culmigena, Clavaria 11; curvipes, Pholiota 33, 75, 95; cuticularis, Inonotus 17, 70, 96; cyanescens, Suillus 22, 72; cyanopus, Cortinarius 32, 67; cyathiformis, Calodon 15, 58, 59, 65, 77; cyathifor- mis, Clitocybe 47, 58, 61, 63, 77, 92, 93, 98, 106, 108, 112; cyathiformis var. expallens, Clitocybe 47, 58, 61, 106, 112, 113; cyathiformis var. trivialis, Clitocybe 47, 59, 61, 78, 106, 108, 113; Cyathus 52; Cyphella 13. Dacryomyces 12; decolorans, Cortinarius 31, 58, 61, 62; Deconica 24; Deoedalea 18; damascenus, Cortinarius 29, 76; dealbata, Clitocybe 47; Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 132 debilipes, Inocybe 28; debilis, Mycena 44, 76, 106; decipiens, Cortinarius 29, 74; decolorans, Russula 38, 57, 61; decorum, Tricholoma 49, 61, 92; delibutus, Cortinarius 31, 57, 76; delica, Russula 39, 60, 62, 65, 71, 119; deliquescens, Dacryomyces 12, 56, 60, 82, 91, 93, 104; deliciosus, Lacta- rius 53, 39, 59, 62, 65, 69, 73, 76, 127; dendroidea, Clavariella 11; depilata, Stropharia 26, 68, 74, 97, 111; destructor, Bjerkandera 19, 56, 81, 82, 89, 92, 93, 101, 103, 127; detonsus, Cortinarius 29; diatreta, Clitvcybe 46, 60, 63, 77, 107, 108, 109, 112; dichroa, Bjerkandera 19, 66, 68, 91, 96, 97, 101, 104, 109; dichroa, Psilocybe 25, 78; dietyorhizus, Pleurotus 45, 83; discoideus, Hygrophorus 38, 58, 61, 62, 77, 107, 111; disseminata, Psatyrella 24, 67, 75, 95, 97, 99; Ditiola 12; Dochmiopus 34; dothiophora, Clitocybe 48; Dryodon 16; dryophila, Collybia 42, 57, 60, 62, 64, 65, 67, 69, 74, 92, 93, 96, 97, 106, 111; dryophila var. funicularis, Collybia 42; dura, Pholiota 34. eburneus, Hygrophorus 38, 68, 70, 72, 75, 76, 111; Eccilia 34; ectypus, Camarophyllus 37; echinatum, Lycoperdon 52, 68, 74; edulis, Tubiporus 217 57; 595-65; 72; 73; 106, 113,,125;0126;:elatior, Cortinarns'öktkt ömt 62; elegans, Cricunopus 4, 21, 56, 64; elegans, Mycena 45, 60, 62; elegans, Polyporellus 20, 70, 74, 85, 95, 97, 99, 100, 120; emetica, Russula 38, 62, 65, 66, 69, 75, 76; encephala, Naxematelia 9, 56, 60, 82, 91, 92, 104, 109; Entoloma 35; ephemeroides, Pselliophora 23, 79; ephemerus, Copri- nus 23, 79, 80; epichnoa, Clavaria 12, 90, 94; epichysium, Omphalia 43, 57, 93; epiphyllus, Marasmius 41, 68, 69, 106, 107, 108; epipterygia, Mycena 44, 65, 67, 73, 75, 94, 95, 98, 106; epixanthum, Nxematoloma 25, 93; equestre, 'Tricholoma 50;::57, 59,-65; 77, 78, 1075 1125terieon5 Psilocybe 25: erinacea, Naucoria 27, 97; erubescens, Hygrophorus 38, 61, 111, 114; erythrinus, Cortinarius 29, 66, 69, 72; erythropus, Typhula 11, 70; escharoides, Naucoria 27, 66, 67, 69, 73, 75, 76, 106; esculenta var. stolonifera, Collybia 42, 56, 59, 60, 93, 103, 106, 113; esculenta var. tenacella, Collybia 42, 56, 59, 60, 64, 71, 77, 92, 103, 106, 108, 113; eupo- rus, Physisporus 18, 75, 94, 95; evernius, Cortinarius 30, 57, 61, 62, 65, 76; evolvens, Stereum 13, 70, 88, 96, 97; excipuliforme, Lycoperdon 52, 78, 116; Exidia 9; excoriata, Lepiota 51, 79; Exobasidium 10, 88. fallax, Hydnum 16, 97; farcta var. confluens, Nidularia 52, 94; farinaceum, Hydnum 16, 93, 97; fasciculare, Nxematoloma 25, 67, 74, 95, 97, 107, 127; fasciculata, Solenia 14, 96, 97; fascinans, Lactarius 40, 72; fastibile, Hebeloma 28, 57, 63, 113; fastigiata, Clavaria 12, 72; fatua, Psatyra 24, 78; felina, Lepiota 51; felleus, Tylopilus 22, 65, 66, 72, 94; fennica, Clavariella 11, 61; fennicus, Sarcodon 15, 58, 77; ferru- gineus, Calodon 15, 58, 59, 65, 77, 118; ferrugineus, Hypochnus 9, 94, 96; ferruginosa, Poria 17, 97; fibrillosa, Psatyra 24, 92; fibrillosus, Ino- notus 17, 94, 105; fibrosa, Inocybe 28, 58; fibula, Omphalia 43, 64, 74, 75, 76, 106; filicina, Cyphella 13; fimbriata, Odontia 14, 97; fimbriatus, Geaster 53, 73; fimetarius, Coprinus 23, 79, 80, 83; fimicola, Panxolus 24; fistulosa, Clavaria 12, 75, 94; flaccida, Clavariella 11, 61; flammans, Bidrag t. känned. af Finl. 133 Pholiota 33, 57, 61, 62, 92, 93; Flammula 32—33; flava, Clavaria 12, 58, 59, 77, 125; flavida, Flammula 32, 57, 60, 62, 92, 93; flavidus, Cri- cunopus 21, 59, 76, 77; flavoalba, Mycena 45, 78; flavobrunneum, Tricho loma 50, 66, 67, 69, 73, 75, 76, 77, 112; flexipes, Cortinarius 30, 67, 69, 72, 74, 111; flexuosus, Lactarius 40, 65, 72, 75, 76; foenisecii, Psatyra 24, 78, 79, 80; feetens, Russula 38, 73, 74, 75; foliacea, Exidia 9, 56, 71, 91, 92, 94, 96, 98, 104; fomentarius, Fomes 17, 66, 68, 70, 85, 86, 88, 91, 94, 96, 97, 99, 110, 116, 118, 120, 123, 124; Fomes 17; Fomitopsis 19; fornicatus, Geaster 53; fragilis, Bjerkandera 20, 58, 60, 81, 92, 93, 120; fragilis, Bolbitius 26, 78, 79, 80; fragilis, Clavaria 12; fragilis, Sarcodon 15, 58, 59, 111; fragilis, Russula 38, 57, 66, 67, 69, 71, 75, 77; fragrans, Clitoceybe 46, 66, 68, 73, 74, 76; fulgens, Cortinarius 32, 57, 61, 62, 65; fuliginosus, Lactarius 39, 60; fumicola, Mycena 45, 79; fumosa, Bjerkan- dera 19, 71, 98; fumosa, Clitocybe 47, 57, 77, 113; furcata, Calocera 13, 56, 61, 93, 94; furcata, Russula 39; furfuracea, Tubaria 27, 67, 72, 73, 74, 78, 83, 92, 93, 95, 96, 97, 98, 99, 106, 107, 108, 109; furvellus, Phyllo- tus 40, 72, 98, 105, 107; fuscopallens, Cortinarius 30, 59; fuscoviolaceus, Irpex 16, 60, 66, 68, 81, 82, 91, 93, 94, 96, 97, 102, 110, 120; fuscus; Hypochnus 9, 69, 96. Galera 27; galericulata, Mycena 45, 57, 64, 67, 68, 69, 71, 73, 75, 77, 81, 84, 92, 94, 95, 96, 98, 106, 108, 109, 113, 114, 127; galopus, Mycena 44; gambosum, Tricholoma 49, 71; Geaster 53; gelatinosus, Tremellodon 9, 58, 61, 91, 92; gemmatum, Lycoperdon 52, 68, 74, 92, 95, 98; gentilis, Cortinarius 30, 57, 61, 62, 65, 106, 107, 108; geophylla, Inocybe 28, 61, 65, 74, 76, 111; gigantea, Bovistaria 52, 76, 79, 116; gigantea, Penio- phora 10, 56, 92; gilva, Clitocybe 47, 57, 62, 107; Glceophyllum 17; glan- dulosa, Exidia 9, 66, 71, 96, 98; glandulosa var. papillata, Exidia 9, 95, 98; glaucopus, Cortinarius 32, (128), 58, 63; glutinosus, Gomphidius 23, 57, 60, 62, 66, 67, 72, 75; glyciosmus, Lactarius 39, 60, 62, 65; Gom- phidius 23; gracilis, Psatyrella 24, 80; graminum, Typhula 11; grammo- podium, Tricholoma 48, 67; Grandinia 14; granulatum, Corticium 10, 95; granulatus, Boletus 21; granulosa, Lepiota 50, 73; grisea, Omphalia 43, 76; griseocyaneum, Entoloma 35, 59, 76; gyrans, Typhula 11, 70. hematopus, Mycena 44, 61, 92, 98, 106, 108; Hebeloma 28; helvus, Lactarius 39, 60, 62, 74, 77; hemitrichus, Cortinarius 29, 67; herpeticus, Cortinarius 31; heteroclita, Pholiota 33, 97; heterophylla, Russula 39; hiascens, Psatyrella 24, 80; himantioides, Merulius 17, 58, 91, 93; hir- neola, Clitocybe 48, 61, 63; hirsuta, Bjerkandera 5, 19, 66, 89, 97, 104, 18120; hirsutum, Stereum 13,66; 68; 74, 82, 87, -89,:94, 96, 97; 98; 99, 109, 127; hirtum, Lycoperdon 52, 65; hispidus, Inonotus 17, 98; holmiensis, Bjerkandera 19, 85, 86, 87, 89, 98, 99, 103, 104, 110, 118, 120; humile, Tricholoma 48, 79; hybrida, Flammula 32, 61, 92, 93; Hydnum 16; Hygrocybe 36—37; hygrometricus, Geaster 53; Hygrophorus 31—38; Hypholoma 25; Hypnorum, Galera 27, 58, 75, 76, 106, 111, 112; Hypnorum var. Bryorum, Galera 27; Hypochnus 9; hypothejus, Hygro- Nat:lol Folk, H: 79, N:od1. 134 phorus 37, 58, 59, 77, 106, 107, 108, 111; hysginus, Lactarius 40; hystrix, Inocybe 29, 65. igniarius, Fomes 17, 66, 68, 71, 74, 85, 86, 88, 94, 95, 96, 97, 08, 99, 100, 102, 120, 124; iliopodius, Cortinarius 30, 67; imbricatum, Tricho- loma 49, 58, 65, 77; imbricatus, Sarcodon 15, 58, 59, 81, 111; imperialis, Armillaria 50, 61, 103, 116; inzxqualis, Clavaria 12; inequalis var. aurantia, Clavaria 12; inamenum, Tricholoma 49, 57, 61, 62, 64, 105, 112; incarnata, Peniophora 10, 66, 68, 70, 74, 94, 95, 96, 99; incarnatus, Physisporus 18, 81, 93, 101; incisus, Cortinarius 30, 57, 60, 62, 76; inco- mis, Collybia 41; inconstans, Physisporus 18, 94; infula, Nolanea 34, 81; infundibuliformis, Cantharellus 22, 60, 77, 107, 113; infundibuliformis, Clitocybe 47, 57, 62, 64, 67, 69, 71, 73, 74; infundibuliformis, Polyporel- lus 20, 70, 96; Inocybe 28; inolens, Collybia 41, 107; Inonotus 17; integra, Russula'38, 57, 60;'62,-65, 67, 09, TI; 735 T4;0I5, TTA107, ITE etntet grella. Omphalia 43, 111, 112; interveniens, Clitocybe 48, 74, 79; inuncta, Stropharia 26, 79; inversa, Clitocybe 47, 62, 73, 80, 107, 108; involutus, Paxillus 52, 63, 65, 66, 68,69; -72, 74, 75;925:'94;95, 96, 98, I10Iae: Irpex 16; Ischnoderma 17. jubarinus, Cortinarius 29, 57, 59, 61; juncea, Typhula 11, 72, 75; Juniperi, Xerocarpus 10, 92, 94; juniperina, Exidia 9, 88, 94. Kneiffia 14; Krombholzia 21; Kunzei, Clavaria 12, 83. Laccaria 46; laccata, Laccaria 5, 46, 57, 59, 61, 64, 66, 67, 69, 73, 74, 75, 76, 78, 102, 108, 112, 113, 114; laccata var. crispa 46; laccata var. perpusilla, Laccaria 46, 79; lacera, Inocybe 29, 57, 59, 78, 110, 113; laciniata, Thelephora 14, 58, 66, 77, 78, 88, 93, 118; lacrymans, Merulius 16, 81, 82, 88, 91, 93, 97, 101, 110, 118; Lactarius 39—40; lactea, Mycena 45, 60, 62, 83; lactea, Bjerkandera 20, 67, 97, 118; lacteum, Corticium 10; 66, 68, 74, 94, 95, 96; lacteus, Irpex 16, 66, 68, 74, 89; 91; 94; 96; 97, 99, 110, 113, 120; leta, Hygrocybe 37; leve, Corticium 10, 60, 66, 68, 74, 82, 91, 94, 96, 97, 100; levigata, Mycena 45, 57, 60, 62, 84, 92; 93, 95, 98; levigata, Peniophora 10, 94; lagopus, Coprinus 23, 77; lam- propoda, Leptonia 35, 76; laniger, Cortinarius 30, 77; lascivum, 'Tricho- loma 49, 72, 112; lateritium, Nematoloma 25, 67, 68, 72, 97, 98, 99; 106, 107; lazulina, Leptonia 35, 81; Ledi, Exobasidium 10, 100; lenis, Physisporus 18, 82, 92, 93; lenta, Flammula 33, 83; lentiferus, Cyathus 52, 81, 82, 92, 98; Lentinus 36; Lenzites 18: lepideus, Lentinus 36, 81, 82, 83, 93, 102; lepideus var. ceratoides, Lentinus 36; lepideus, Poly- porellus 20, 67, 75, 85, 89, 95, 97, 110, 124; Lepiota 50—51; Leptoglossum 22; Leptonia 35; Leptotus 22; leucocephalum, Tricholoma 49, 80; leuco- melas, Polyporus 21; leucophylla, Omphalia 43, 58, 106; leucopus, Corti- narius 29; lignatilis, Clitocybe 46, 67, 70, 84, 93, 95, 96, 98, 106, 108; lignyotus, Lactarius 39; ligula, Clavaria 12, 61, 62, 111; lilacina, Clavaria 12, 68, 79; lilacinus, Lactarius 39, 70; limbata, Naucoria 27, 78; limonius, » Cortinarius 30, 57, 61, 62; limulata, Flammula 32, 83; linetum, 'Tricho- loma 49; liquiritie, Flammula 32, 61, 92; lividoalbus, Hygrophorus 37; Bidrag t. känned. af Finl. 135 lividum, Corticium 10, 56, 92; Lomatia 13; longicaudum, Hebeloma 28, 58, 61, 111; Lonicerx, Fomes 17, 85, 100; lubrica, Flammulza 33, 65, 66, 94; lurida, Coniophora 10, 92; luridum, Tricholoma 49; luteoalbus, Physisporus 18, 56, 82, 93; lutescens, Craterellus 14, 77; lutescens, Tre- mella 9, 66, 68, 96; luteus, Cricunopus 21, 58, 59, 65, 78, 126; Lycoperdon 52; Lyomyces 10. maculata, Collybia 43, 57, 61, 63, 65, 94, 106, 108, 112; madidum, Entoloma 35; majale, Entoloma 35; malachius, Cortinarius 31, 57, 77; mammosa, Nolanea 34, 76, 111; mammosus, Lactarius 39, 58; Maras- mius 41; marginata, Pholiota 33, 57, 64, 83, 92, 94; maritima, Inocybe 4, 29, 78, 110; maura, Omphalia 44, 81; melaleucum, Tricholoma 48, 76, 80, 106; melaleucus, Calodon 15; melanopus, Polyporellus 20, 97; meUIGBa, Armillaria: 50, 58, 61, 67, 70, 72, 75, 84; 92;-94, 95, 96, 98, 101, 121; merdaria, Stropharia 26, 78, 79; Merisma 14; Merulius 16; mesente- rica, Tremella 9, 96; mesopheum, Hebeloma 28, 57, 62, 65, 73, 80, 83, 111; metachroa, Clitocybe 46, 58, 59, 63, 107, 112, 113; metata, Mycena 45, 61, 63, 76, 105, 106, 108, 109; micaceus, Coprinus 23, 58, 73, 80, 92,93, 95, 97, 98, 99; micans, Clavaria 12; miniata, Hygrocybe 37, 71, TS NO, 11, 107, 108; mitis; Pleurotus: 46, 60, 92, 93, 94; 105, 106;:109; mitissimus, Lactarius 39; mixta, Flammula 32, 94; mollis, Bjerkandera 205-58) 01, Bl; 87; 92, 93; mollis, Dedalea. 18; 66, 68; 74; 94,95, 96, 97, 10C, 110, 120; molluscus, Merulius 16, 52, 91, 93; molluscus, Physisporus 18, 61, 92, 97, 98; mucida, Clavaria 12, 92; mucidus, Physisporus 18, 56, 93, 105; mucifluus, Cortinarius 31, 78; Mucronella 14; multiformis, Cortinarius 32, 57, 61, 62, 74, 107; muscaria, Amanita 51, 59, 66, 67, 69, 71, 74, 75, 114, 119; muscigena, Collybia 42, 58, 107; muscigena, Cyphella 13; muscigenum, Leptoglossum 22; muscoides, Clavaria 12, TAG :tmitapius, Eholiota 33, OT, 12, 13, 15, 92;:95, 97, 98599, 106, 107, 108; Mycena 44—45; myosotis, Naucoria 27, 69, 76, 77, 107; myo- surus, Collybia 42, 58; Myrtilli, Exobasidium 10, 100. Ncematelia 9; Ncematoloma 25; nanus, Pluteus 36, 95; Naucoria 27; nebularis, Clitocybe 48, 68, 108; necator, Lactarius 40, 65, 66, 67, 69, 74, 75, 76, 113; nidorosum, Entoloma 35, 67, 76; nidulans, Inonotus 17; 69; 96, 97, 99, 105, 110, 120; nidulans, Phyllotus 40, 67, 92, 97, 105, 108; Nidularia 52; niger, Calodon 15, 59; nigrella, Eccilia 34; nigrescens, Bovista 52, 73; nigrescens, Exidia 9, 99; nigricans, Fomes 17, 66, 88, 0, 97, 120; nigricans, Russula 39; nitrata, Hygrocybe 36, 74, 78; niveum Hydnum 16, 97; niveus, Coprinus 23, 79, 83; niveus, Merulius 17, 68, 26, 105, 118; Nolanea 34—35; nudipes, Hebeloma 28; Nyctalis 22; nycthemerus, Coprinus 23, 79, 80. obliqua, Poria 17, 67, 68, 97, 119; obliquus, Xylodon 16, 66, 68, 87, 96, 97, 99; obolus, Clitocybe 47, 59, 113; obscura, Inocybe 29; obso- leta, Clitocybe 46, 58, 59, 112; obtusus, Cortinarius 29, 66, 67, 69, 72, 73; ochracea, Folenia 14, 70, 94, 95, 97; ochraceum, Corticium 10, 56, 60, 91, 92, 96; Odontia 14; odora, Clitocybe 48, 57, 59, 63, 72, 112, 114; Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 136 odorata, Phaneroch&ete 13, 56, 88, 93; odorata, 'Trametes 17, 56, 60, 93, 101, 102, 113, 124; odorus, Pycnoporus 18, 85, 88, 90, 95, 123; oliva cea, Coniophora 10, 56, 60, 82, 91, 92; olivaceoalbus, Hygrophorus 38, 58, 65, 68, 69, 72, 73, 74, 107; Omphalia 43—44; oniscus, Omphalia 43, 77, 78, 106; opaca, Clitocybe 47; orbiculare, Radulum 14, 66, 68, 74, 94, 95, 96, 97, 104; oreades, Marasmius 41, 56, 80, 111, 116, 126; orsella, Clitopilus 35; ostreatus, Pleurotus 46, 70, 84, 96, 99, 105, 106, 109; ovata, Typhula 11; ovinus, Polyporus 21, 58, 65, 113, 121, 126. pallescens, Nolanea 35, 62; palmatum, Merisma 14, 58, 61, 62, 65, 118; Panwolus 24; Panellus 36; pantherina, Amanita 51, 67; panuoides, Tapinia 51, 81, 82, 92, 94, 101, 102, 105, 108; Panus 36; papilionaceus, Paneeolus 24, 79, 80; papillosa, Kneiffia 14, 56, 87, 93; paradoxus, Xylo- don 16, 66, 97; Parkensis, Eccilia 34; pascua, Nolanea 34, 64, 74, 75, 111; Paxillus 52; pediades, Naucoria 28, 76; penetrans, Flammula 32, 57, 60, 62, 83, 92, 93; Peniophora 10; pennata, Psatyra 24, 81, 83, 92, 93, 97; perennis, Polystictus 18, 59, 65, 78, 105, 118, 120, 121; perforans, Marasmius 41, 60, 64, 92, 106, 107, 108, 111, 123; personatum, Tricho- loma 48, 66, 67, 68, 79, 80, 111, 112, 118; peronatus, Marasmius 41, 56, 60, 92, 106, 107, 108, 111; pessudatum, Tricholoma 50, 57, 79; petasatus, Pluteus 36, 83; petropolitanus, Merulius 17, 68, 96; phalloides, Amanita 51, 72; Phanerochete 13; Phlebia 16; pholideus, Cortinarius 31, 67, 71, 73, 14; Pholiota 33; Phyllotus 40; Physisporus 18; pierea, Flammula 32, 57, 83, 93, 106; Pini, Sterellum 13, 58, 93; Pini, Trametes 17, 56, 85, 88, 93, 113, 120; pinicola, Fomitopsis 19, 56, 60, 66, 68, 70, 81, 90, 91. 92, 93, 94, 95, 96, 97, 99, 102, 105, 110, 115, 116, 118, 120; piperatus, Boletus 21, 67, 69, 72, 73; piperatus, Lactarius 40, 58, 66, 69, 74; Pipto- porus 19; pistillaris, Clavaria 12; pithya, Exidia 9, 56, 60, 82, 91, 92, 104; pithyophila, Clitocybe 47, 58, 61, 63; platyphylla, Collybia 43, 63, 66, 67, 69, 71, 75, 95, 96, 98; plebeja, Entoloma 35, 57, 60, 113; Pleurodon 15; Pleurotus 45—46; plicatilis, Coprinus 23, 79, 80; plumbea, Bovista 52, 73, 76; plumbea, Mycena 44, 83; plumosa, Inocybe 28; Pluteus 36; polygonia, Cryptochete 13, 74, 94, 95; polygonioides, Lyomyces 10, 94, 95; polygramma, Mycena 45, 71, 73, 98; Polypilus 20; Polyporellus 20; Polyporia 19; Polyporus 21; Polysaccum 53; Polystictus 17; Polytrichi, Nematoloma 25, 76; populina, Fomitopsis 19, 95, 99; Poria 17; porinoi- des, Merulius 16, 60, 91; porphyria, Amanita 51, 59; porphyropus, Corti- narius 31, 66, 72, 77; portentosum, Tricholoma 50, 61, 62, 106; precos, Pholiota 33, 80; pratensis, Camarophyllus 37, 71, 73, 75; pretermissa, [nocybe 29, 63; procera, Lepiota 51, 79; prunulus, Clitopilus 35, 66, 68, 69, 72, 73; Psatyra 24; Psatyrella 24; Pselliophora 23; Psilocybe 25; psittacina, Hygrocybe 36, 76, 114; pterigena, Mycena 44; pubescens, Bjerkandera 19, 96, 97; pubescens, Lactarius 40; puellaris, Russula 38, 76; pulmonarius, Pleurotus 46, 68, 69, 75, 84, 88, 89, 95, 96, 98, 99, 105, 108, 109; punctatum, Hebeloma 28, 58, 59, 77; punctiforwmis, Cyphella 13; pura, Mycena 45, 57, 59, 64, 78; purpurascens, Cortinarius 32, 57, Bidrag t. känned. af Finl. 137 59; purpurascens var. subpurpurascens, Cortinarius 32; purpurea, Cla- varia 12; purpureum, Stereum 14. 66, 68, 74, 88, 94, 95, 96, 97, 99; pusilla, Bovistaria 52; pustulatus, Hygrophorus 37, 61; putanea, Conio- phora 10, 81, 82, 89, 91, 92, 102; putidum, Tricholoma 48, 58; putillus, Marasmius 41, 78; Pycnoporus 18; pyriforme, Lycoperdon 52, 78, 98 pyrogalus, Lactarius 40, 66, 67, 72, 76; pyxidata, Clavaria 12, 94; pyxi- data, Omphalia 43, 79, 80. quercina, Lenzites 18, 71, 87, 91, 93, 98; quietus, Laectarius 39; quisquiliaris, Clavaria 11. rachodes, Lepiota 51, 61, 63, 65, 80; radicata, Ditiola 12, 56, 82, 93; radiatus, Coprinus 23, 79, 116; radiatus, Inonotus 17, 70, 73, 88, 95, 96, 98, 99, 105, 110; Radulum 14; ramealis, Marasmius 41, 73, 94, 98; rancida, Collybia 42, 58, 106; raphanicum, Tricholoma 49, 61, 72; raphanoides, Cortinarius 30; recisa, Exidia 9, 66, 68, 74, 94, 95, 96, 104; recutita, Amanita 51; repanda, Exidia 9, 66, 68, 88, 96, 104; repandus, Tyrodon 16, 58, 61, 65, 70, 74, 77, 111, 119, 125; resimus, Lactarius 40, 55, 57, 77; resinosum, Isechnoderma 17, 60, 65, 91, 94, 105, 113: retirugus, Leptotus 22; Rhizopogon 53; rhodopolium, Entoloma 35, 57, 60, 64, 66, 67, 69, 71, 73, 75; riculatus, Cortinarius 31; rigens, Cortinarius 29, 57, 61, 62, 106; rigens, Stereum 13, 91; rigidus, Cortinarius 29, 66. 67, 69, 72, 73, 76; rimosa, Inocybe 28, 57, 62, 65; ringens, Scytinotus 36, 67, 69, 96, 97, 105, 107, 108; rivulosa, Clitocybe 48, 80; rorida, Mycena 44, 64, 84, 92, 93, 94; rosacea, Russula 39; rosea, Fomitopsis 19, 60, 92, 105, 120; rosella, Mycena 45, 58, 62; roseolum, Corticium 10, 96; roseomaculata, Bjerkandera 19, 65, 94, 118; roseus, Gomphidius 23, 59, 78, 111; roseus, Lyomyces 10, 66, 74, 94, 95, 96, 127; Rostafinskii, Physisporus 18, 69, 82, 96, 105; rotula, Marasmius 41, 93, 100; Rozites 34; rubescens, Amanita 51, 59, 67, 69, 119; rubescens, Rhizopogon 53; rubiginosum, Stereum 13, 90, 98; rubra, Russula 39, 58, 77; rubromargi- nata, Mycena 45, 93; rude, Corticium 10, 91; rufa, Cryptochete 13, 74, 94, 104; rufescens, Tyrodon 16, 58, 61, 65, 111; rufus, Lactarius 39, 57. 59, 62, 77; rugosa, Clavaria 12; rugosa, Mycena' 45, 67, 69, 71, 75, 95, 26, 98, 99; rugosum, Stereum 13, 66, 68, 71, 95, 96, 97, 98, 100; Russula 38—39; rutilans, Tricholoma 49, 57, 61, 72, 92, 93, 94. saccharina, Exidia 9, 56, 60, 82, 91, 92; sepiarium, Glaeophyllum 175r60518150825 915195: 1095 113; 115; 123; salicina, Lomatia 13, 75, 88, 94, 95; salicinus, Fomes 17, 85, 88, 95, 99, 113, 120; salignus, Pleurotus 46, 84, 95, 100, 105, 106; sanguineum, Corticium 10, 56, 60, 69, 91, 92, 94, 95, 96; sanguineus, Cortinarius 30, 61, 65; sanguinolenta, Mycena 44, 74, 126; sanguinolentum, Stereum 13, 56, 60, 91, 93; sanguinolentus, Physisporus 18, 56, 60, 81, 82, 92, 93, 105; saniosus, Cortinarius 29, 66, 67, 69, 75; sapinea, Flammula 32, 92, 93; saponaceum, Tricholoma 49, 61, 72, 127; sarcocephala, Psilocybe 25, 65; Sarcodon 15; saturninus, Cortinarius 29, 76; scabellus, Clypeus 28, 65; scabra, Krombholzia 22, 65, 67, 72, 125, 126; scamba, Flammula 32, 57, 60, 62, 92, 93; scaurus, Nat. o. Folk, H. 79, N:o 1. 138 Cortinarius 31, 57, 77; Schizophyllum 22; Schumacheri, Tricholoma 48: Schweinitzii, Polystictus 17, 65, 87, 94, 105, 113, 117, 118; Scleroderma 53; Sclerodon 15; scolecina, Naucoria 28; scorodonius, Marasmius 41, 59, 92, 93, 100, 106, 108, 123; scorzonera, Collybia 43, 65, 93, 94; scrobi- culatus, Calodon 15, 58, 77, 113, 118; scrobiculatus, Lactarius 40, 57, 61, 76, 119; scyphoides, Omphalia 44, 76; Scytinotus 36; selectus, Phy- sisporus 18, 60, 92, 93, 105; semiglobata, Stropharia 25, 78, 79, 107; semilanceata, Stropharia 25, 78, 117; semitalis, Collybia 43, 58; separata, Anellaria 24, 78, 79, 106, 107; septentrionalis, Climacodon 16, 87, 99; sera, Kneiffia 14, 66, 69, 95, 96, 97; serialis, Grandinia 14, 58, 87, 93; serialis, Pycnoporus 18, 56, 60, 66, 81, 82, 89, 92, 93, 94, 110; sericel- hum, Entoloma 35, 78; sericellum var. lutescens, Entoloma 35; seri- ceum, Entoloma 35, 73, 114; serotinus, Pleurotus 45, 67, 70, 84, 89, 92, 93, 95, 96, 98, 99, 105, 106, 108, 109; serpens, Merulius 16, 58, 60, 91, 93, 105; serrulata, Leptonia 35, 59, 65, 113; setigera, Kneiffia 14, 66, 87, 97; setipes, Omphalia 43, 76; sideroides, Naucoria 28, 57, 83, 93. 107; silignea, Galera 27, 8(; silvaticus, Agaricus 26; simulans, Bjer- kandera 20, 74, 95, 104; sinopica, Clitocybe 47, 62, 81; sinuosus, Irpex 16. 69, 96, 97, 113; sinuosus, Physisporus 18, 60, 92, 94; Sistotrema 16; Solenia 14; sorbicola, Poria 17, 99; sordidum, Tricholoma 48, 79, 80; sororiatus, Pluteus 38, 61, 75, 92, 95, 97; spadicea, Psilocybe 25, 68. 69, 75, 95, 96, 97, 99, 107; Sparassis 11; spartea, Galera 27, 81, 97; spa- tulatus, Pleurotus 46; spherobasis, Galera 27, 80; Spheerobolus 52; Sphagnorum, Galera 27, 76, 111; speciosa, Volvaria 36, 79: speirea, Mycena 44, 71, 98; sphagnicola, Omphalia 4, 43, 76; sphinctrinus, Pa- n:eolus 24, 78, 79, 107; spilomeus, Cortinarius 30, 76; spinulosa, Cla- variella 11; splendens, Clitocybe 47, 63. 74; spumosa, Flammula 33. 57, 60, 62, 92, 93, 111; squalens, Bjerkandera 20, 61, 82, 92; squamosa, Stropharia 26, 74; squamosus, Polyporellus 20, 87, 95; squamulosa, Clitocybe 47, 75, 80; squarrosa, Pholiota 33, 69, 70, 72, 84, 96, 98, 99, 100; stagnina, Tubaria 4, 27, 76, 111; stannea, Mycena 44, 83; stellatus, Spherobolus 52, 92, 94; stellata, Omphalia 43, 57, 70, 76, 93, 96; steno- spora, Kneiffia 14, 56, 93; stercoraria, Stropharia 25, 79; stercoraria var. flexuosa, Stropharia 26; Sterellum 13; Stereum 13; stiparophyllum, Tricholoma 49; stipata, Odontia 14, 93; stipticus, Panellus 36, 67, 69, 72, 74 82, 95, 96, I7, 98, 105. 106, 107, 108; striatulus, Phyllotus 40, 61, 92, 93, 97; striatus, Cyathus 52, 98; strixepileus, Omphalia 43; stricti- pes, Tricholoma 48; stridula, Collybia 42; strigosus, Sclerodon 15, 89, 94; Stropharia 25; stylobates, Mycena 44, 95, 96, 98; suaveolens, Calodon 15, 58, 111, 113, 118; suaveolens, Pycnoporus 18, 85, 86, 87, 88, 90, 95. 110, 118, 123; subalutacea, Clitocybe 48, 67; subdulceis, Lactarius 39, 65, 66, 67, 69, 75; subferrugineus, Cortinarius 29, 61, 70, 72, 74, 113; subglutinosus, Cortinarius 31; subradiatus, Camarophyllus 37, 78; subsquamosus, Sarcodon 15, 126; subsericella, Bjerkandera 20; subto- mentosus, Boletus 21, 58, 59, 61, 65; sulphurea, Tomentella 10, 56, 60, Bidrag t. känned. af Finl. 139 74. 91, 92, 94, 96; sulphureum, Tricholoma 49, 72; subsulphureus, Xero- carpus 10, 91, 92; suecica, Clavariella 11; Swillus 22; sulphureus, Polypi- 105205 71;785; 86; 88, 90:27 98, 1038; 121: tabacinum, Stereum 13, 68, 95, 96, 98, 99; Tapania 51; temulenta. Naueoria 27, 76, 92; tenax, Naucoria 27, 58; tenera, Galera 27, 78, 79, 80, 83, 92, 95, 97, 107; tephroleuca, Bjerkandera 20, 97; tephroleucus, Hygrophorus 37, 61, 77; terrestris, Grandinia 14; terreum, Tricholoma 50, 58, 59, 112, 113; Terreyi, Lepiota 51; Thelephora 14; togularis, Pho- liota 34, 73, 111; Tomentella 10; tomentosa, Acia 15, 61, 91, 97; tomen- tosus, Polystietus 18; torminosus, Lactarius 40, 58, 73, 125, 127; toru- losus, Panus 36, 67, 68, 75, 95, 97, 105, 109; trabea, Bjerkandera 20, 58, 60, 82, 89, 92, 93; traganus, Cortinarius 31, 58, 60, 65; Trametes 17; Tremella 9; Tremellodon 9; tremelloides, Dacryomyces 12, 56, 60, 91; tremellosus, Merulius 17, 70, 81, 82, 93, 95, 96, 97, 105; tremulus, Pleu- rotus 46; Tricholoma 48—59; tristis, Hypochnus 10, 96; triumphanus, Cortinarius 32; trivialis, Lactarius 40, 58, 60, 62, 65; Trogia 36; truncata, Exidia 9, 70, 90, 99; tuba, Clitocybe 47; Tubaria 27; tuberculosa, Pho- liota 33, 95, 97; tuberosa, Collybia 42; Tubiporus 21; Tylopilus 22; Typhula 11; Tyrodon 16. udum, Nzaematoloma 25, 76, 111; ulmarium, Tricholoma 49, 95, 98, 107; umbellifera, Omphalia 43, 57, 69, 67, 69, 76, 93, 96, 98, 107; umbonatus, Cantharellus 22, 58, 59, 60, 62, 72, 77, 105; umbrosus, Plu- teus 36, 64, 94, 97; undatus, Clitopilus 35, 73; undulatus, Craterellus 14, 59, 81; unguinosa, Hygrocybe 36, 76; unicolor, Dedalea 18, 66. 68, 74, 81, 91, 94, 96, 97, 99, 101, 110, 118, 120; unicolor, Pholiota 33, 98; uraceus, Cortinarius 29; urens, Marasmius 41; ustale, Tricholoma 50, 57; uvidus, Lactarius 40, 66, 67, 69, 71, 73, 75. Vaccinii, Exobasidium 10, 100; vaccinum, Tricholoma 49, 58, 61, 63; vaga, Phlebia 16, 93; vaginata, Amanitopsis 51, 59, 61, 64, 66, 67, 69, 71, 74, 75; vaporarius, Physisporus 18, 56, 85, 86, 89, 93, 105; variabilis, Dochmiopus 34, 60, 67, 82, 92, 97, 105, 106, 107, 108; variegatum, Tricholoma 50; variegatus, Boletus 21, 37, 65, 77; varius, Cortinarius 32, 57, 61, 62; varius, Polyporellus 20, 67, 73, 74, 95, 97, 98, 110; vatri- cosa, Inocybe 28, 58, 61, 62, 92, 93; Weinmannii, Bjerkandera 19, 93: vellerus, Lactarius 40, 66, 67, 119, 127; velutina, Bjerkandera 19, 56, 60, 66, 68, 74, 82, 92, 93, 95, 96, 97, 104, 109, 110, 126; velutinum, Hypho- loma 25, 81; velutipes, Collybia 42, 69, 70, 74, 81, 82, 83, 84, 88, 95, 96, 97, 99, 102, 105, 108, 109; versicolor, Bjerkandera 19, 67, 97, 110; versipelle, Hebeloma, 28, 57, 58, 59, 80; versipellis, Krombholzia 21, 55, 57, 65, 67, 69, 72, 75, 102, 115, 125, 126; versipellis var. nivea, Kromb- holzia 4, 22; vibecina, Clitocybe 47, 58, 61, 63, 107, 112, 113; vibratilis, Cortinarius 31, 57, 74, 75; vietus, Lactarius 39, 66, 67, 69, 73, 75, 76; vilis, Clitopilus 35, 59; villosa, Cyphella 13; violaceus, Cortinarius 31, 65, 66; virgatum, Tricheloma 49, 61, 63, 77, 107, 112; virgineus, Camaro- phyllus 37, 72, 74, 76, 107; viride, Hydnum 16, 69, 96; virosa, Amanita Nat 0. Folk, H. 79, N:o 1. 140 51, 58, 66, 68, 72; viscidus, Gomphidius 23, 57, 60, 65, 73; viscosa, Calo- cera 13, 61, 66, 91, 93; viscosa, Exidia 9, 95, 96; vitellinus, Bolbitius 26, 78, 79, 80; vitilis, Mycena 44; vitrea, Mycena 44; volemus, Lactarius 39, 68; Volraria 36; vulgare, Crucibulum 52, 92, 94, 98; vulgare, Sclero- derma 53, 70, 72, 117, 119; vulgaris, Physisporus 18, 58, 61, 74, 81, 82, 92, 93, 97; vulgaris, Mycena 44, 58, 61, 63, 77, 113; vulpinus, Inono- tus-n945 110: Xerocarpus 10; Xylodon 16. zonata, Bjerkandera 19, 66, 68, 71, 81, 82, 85, 86, 95, 96, 97, 98, 99, 100;>104: 109; 110;,115, 1187090112846 Ytterligare tryckfel. Sid. 4 rad 53 nedifrån står connata, bör vara comata. » 60 » 11 uppifrån » Dochniomyces, bör vara Dochmiopus. ÖR RR » » P. confluens, bör vara Polyporellus con- fluens. 7 » 1—2 står porphyreus, bör vara porphyropus. » 82 » 3 nedifrån står constans, bör vara inconstans. » 93 >» 7 uppifrån första spalten står Calocerata, bör vara Calocera. 3 k087 0 3 » andra » scorodonius, bör vara andro- Saceus. » 113 » 9 nedifrån står ferrugineus, bör vara subferrugineus. » 120 » 8 uppifrån » P. elegans, bör vara Polyporellus elegans. BIDRAG TILL KÄNNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK, UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN. | HEIN: 2. / Enumeratio Hemipterorum Heteropterorum Faunae Fennicae. Editio secunda aucta et emendata, conscripsit John Sahlberg. > RA HELSINGFORS 1920, HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI 00 RUTAN 20 HU TR MOSE tartare -SAKREVNTET anvr. v RN ss Hip rt ; rn SLA OR Prata F, OS | WTA SKR ite 4l; virte 3 > ev AR Da ÅL fr TR FRA. CDn VN Mr AS a UA ftp ör PA SE SA 0 v äs Sar JA na LE CIAR - SN RN jaR ungratgimall a 459i0na ianat = ossoosrg RS | a ÅA finaida. Bo vä HART aa rn ad Ids2 nriol - Ö vm M ji a 2 (I re 4 NRA [KR SN ov Rå sr j mt Ger TMÖOTOVIBJIH väTJAATRAD 208012 T2AN Ri hafva nära fyra decennier förgått, sedan jag utgaf Enumeratio Hemipterorum Gymnoceratorum Fenniae 1) efter att några år tidigare hafva behandlat de i vatten lefvande Hemiptera Cryptocerata i en kort faunistisk uppsats Synopsis Amphibicorisarum et Hydrocorisarum Fenniae ?). Under denna tidrymd har hemipterologin gjort så stora framsteg, att dessa år kunna anses bilda ett viktigt skede i hemipterologins historia. Detta gäller särskildt om de Palearctiska Hemiptera Hetero- ptera, hvilka med stor ifver samlats och studerats af flera forskare i skilda länder. Viktiga arbeten behandlande denna insekt- grupps systematik och nomenklatur hafva äfven under denna tid utgifvits. Tillika har kännedomen om vårt lands fauna isynnerhet beträffande arternas utbredning gjort väsentliga framsteg. Min Enumeratio, som för flera år sedan är utsåld i bokhandeln och i många afseenden är antikverad och ofull- ständig, kan därför icke mera anses motsvara vetenskapens fordringar. Då jag för par år sedan ånyo ordnade och uppställde samt med tillgängligt nykommet material förökade Universitetets geografiskt ordnade inhemska samling af dessa insekter, beslöt jag därför på uppmaning af entomologer i vårt land samt några fackmän i utlandet att utarbeta en ny upplaga af min Enume- ratio Hemipterorum. Härtill ansåg jag mig ock hafva anledning, då jag äfven sedan den förra upplagan utkom de flesta somrar under exkur- 1) Medd. af Soc.pro Faun.et F1l.Fenn. VIT, (1881) (inl. till publikation 10 Apr. 1880). 2) Notis. ur Sällsk. proFaun.etF1l.Fenn.förh. XIV(1875). 4 sioner inom skilda delar af vårt naturhistoriska område egnat särskild uppmärksamhet åt dessa insekter, hvilka jag med största intresse studerat sedan ungdomsåren, och då jag ville att mina erfarenheter skulle komma våra unga entomologer och samlare till godo. Härtill uppmuntrades jag äfven däraf, att vårt lands skickligaste och ifrigaste hemipterologer med stor välvilja gifvit mig löfte om bidrag till detta arbete genom att meddela mig det viktigaste af sina nyare iakttagelser och fynd. Man har ofta och med fulla skäl framhållit, att den Böh- miska entomologen Fr. Xav. Fieber genom sina med stor syste- matisk skärpa utarbetade arbeten öfver skilda grupper af euro- peiska Hemiptera varit af epokgörande betydelse i hemipterolo- gins historia. Detta gäller kanske ännu mera hans arbete: Die Euwropäischen Hemiptera!). Nu hade man en faunistisk handbok, visserligen till följd af det otillräckliga material, som stått författaren till buds, bristfällig och ofullständig, men i alla fall en fauna öfver hela Europas Hemiptera Heteroptera, medelst hvilken man kunde bestämma de samlingar, man gjort i hvilken del af verldsdelen som helst. Huru lifvande inverkan detta hade på den nationelt faunistiska forskningen i alla länder ?), visade sig snart. 1) Die europäischen Hemiptera (Rhynchota Heteroptera) nach der analytischen Methode bearbeitet von Dr. Franz Xaver Fieber, mit zwei lithogr. Tafeln. Wien 1851. 2) Den vidtberömda hemipterologen B.Oshanin berättade mig en gång, att då han nyss blefven student vid Universitetet i Moskva vände sig till professorn i Zoologi, som ej var entomolog, och begärde någon sysselsättning med insekter, denne räckte åt honom detta Fiebers arbete och bad honom bland oordnade insekter från trakten, som funnos upp- bevarade på zoologiska museum, själf söka sig material och bestäm- ma och ordna det. Under detta arbete, hvarvid han hade ingen hand- ledning af någon fackman, väcktes hos honom det lifliga intresse för studium af Hemiptera, som under mera än ett halft sekel hvarje ledig stund skänkte honom den angenämaste sysselsättning, hvar han än befann sig äfven under den långa tid, han vistades i den aflägsna sta- den Taschkent i Turkestan. Bidrag t. känned. af Finl. 5 Nu utkommo dels fullständiga landsfaunor, dels förteckningar öfver Hemiptera Heteroptera anträffade inom större eller mindre områden, ofta åtminstone delvis grundade på gamla i museerna förvarade samlingar, som nu först kunnat vetenskapligt be- stämmas, dels ock viktiga tillägg till förut utgifna faunor och förteckningar. Men äfven flera själfständiga bearbetningar af enskilda familjer eller mindre grupper, som under nu ifråga- varande period utgåfvos, stå indirekt i samband med Fiebers arbeten. Det kan naturligtvis ej komma i fråga, att här redogöra för denna rikhaltiga litteratur, som omfattar 4 decennier och är affattad på mera än 10 särskilda språk. Jag vill endast nämna de för studiet af vår fauna viktigaste, hvaraf dock några påbör- jats redan, då första upplagan af Enumeratio utkom. Dessa äro: 0. Reuter Finlands och den Skandinaviska halföns Hemiptera Heteroptera I—V. Entomologisk Tidskrift 1880—1884. Jensen-Haarups Danmarks Taeger. 1912. E. Saunders Hemiptera Heteroptera of British Inseln. 1892. A. Puton Synopsis des Hémipteéres-Heteroptéres de France. Molletikha878--1881 Men under denna tid utkommo äfven verk af monumental betydelse, hvilkas inflytande sträcka sig öfver hela den pale- arktiska Heteropterfaunan. Bland dessa må i främsta rummet nämnas det af vår lands- man O. Reuter under den vidt lofvande titeln Hemiptera Gymno- cerata Europae påbörjade praktverket, hvilket dock behandlat endast familjen Capsidae, men hvaraf Tom. II-—V med växande grundlighet utarbetats under nu ifrågavarande period !?). Likaså betydelsefullt är det af densamma utgifna arbetet Monographia Anthocoridarum ÖOrbis terrestris 1 Acta Soc. Se. Fenn. XVI, 1885 sep. 1883, där de förut föga kända små till familjen hörande formerna med mästarehand äro utredda. Vidare må nämnas den af nutidens främsta hemipterolog Horvath Geza utarbetade Synopsis Tingitidarum regionis palae- arceticae 1906. Sedan vilja vi nämna ett arbete af annat lag, det af den nyli- 1)- Ingå i Act.Soc.Sc.Fenn.Vol.IT.utk.1879, Vol.IIT,1883. Vol.IV,1891, Vol. V.1896. Nat: oc. Folk, H. 79, N:o 2. 6 gen aflidne entomologen B. Oshanin med synnerlig noggrannhet och samvetsgrannhet utarbetade sekularverket Verzeichniss der palearktischen Hemiptera I Band 1906—1909, III Band 1910, däri äfven fullständigt uppräknas alla i litteraturen omnämnda inom Ryska riket (hvartill då räknades ej blott Ryska Karelen och Ryska Lappmarken utan äfven Finland) gjorda fynd och detta alltid med angifvande af källor. Slutligen må cmnämnas 0. Reuters nästan revolutionärt om- störtande stora synonymiska arbete: Revisio synonymica Hete- ropterorum palaearcticorum, quae descripserunt auctores vetustiores (Linnaeus 1758—Latreille 1806) ActaSoc.Sc.Fenn.XV, 1888, däri författaren oftast med obestridlig framgång försökt tolka beskrif- ningar från ett längesedan förflutet halft århundrade. Dessa nu omnämnda arbeten jämte de talrika af alla tiders främste Hemipterolog, den svenska entomologen GCarl Stål i Svenska Vetenskapsakademiens Acta utgifna och om systema- tisk skarpblick och grundlighet vittnande talrika afhandlingar, som till största delen omfatta äfven extraeuropeiska former och därför här endast i förbigående omnämnas, utgöra likasom grundpelare i den Hemipterologiska vetenskapen. På grund af vetenskapens nuvarande ståndpunkt kan man för närvarande gifva en vida fullständigare uppgift om våra Heteropteras utbredning utom vårt område än för 40 år sedan, och det är naturligt, att de allmänna insektgeografiska samman- "ställningarna kunna få ett större vetenskapligt värde än de, som ingå i inledningen till förra upplagan af Enumeratio. Men vi skola nu gå att redogöra för undersökningen af vår egen fauna. Af de talrika personer, som genom af dem gjorda samlingar eller på annat sätt lämnat bidrag till förra upplagan af min Enumeratio och finnas uppräknade i dess inledning, äro endast tvenne ännu verksamma för utredningen af vår Heteropterfauna nämligen d. v. studeranden numera protokollsekreteraren Björn Wasastjerna, som efter en lång juridisk tjenstemannabana de senaste åren fått tillfälle att med stort intresse återtaga sina entomologiska ungdomsstudier, samt vår lärda landsman, den i Bidrag t. känned. af Finl. — vida kretsar kring hela jordens rund kända och högt uppskattade entomologen numera provincialläkaren dr Ernst Evald Bergroth, som under senaste somrar varit i tillfälle att lämna viktiga bidrag äfven till vårt lands hemipterfauna. Af de öfriga äro de flesta döda och andra hafva slagit sig på banor, som (tillsvidare?) hindrat dem från entomologiska arbeten. Af de aflidne fortforo flera att ännu efter 1880 arbeta för kännedomen af vår fauna. Bland dessa må nämnas prof. 0. Reuter, som länge fortsatte sina exkursioner i Åbo skärgård fortfarande med stor framgång, samt gjorde kortare besök i Österbotten och i skilda delar af Nyland; R. Envald, sedermera medicine doktor, hvilken gjorde upprepade exkursionsresor i Ryska Lappmarken och äfven samladei sin hemtrakt i Savolaks; forstmästaren sedermera statsrådet A. Giänther, som med out- tröttlig energi och stor framgång fortsatte sin Samlareverksamhet i Ryska Karelen; provincialläkaren J. M. J. af Tengström, som fortfarande samlade i trakten af Kexholm och senare i Nyland; doktor sedermera professor Carl Lundström, hvilken samlade i närheten af Åbo; professor J. A. Palmén, som samlade i skilda delar af Nyland och företog en stor forskningsresa till det inre af Kola halfön samt stud. H. Ingelius, som lämnat viktiga bidrag från Åland, Pargas och Uskela. De ojämförligt värdefullaste bidragen hafva dock lämnats af hemipterologer, som senare uppträdt. Till först vill jag bland dessa nämna dem, som speciellt stude- rat, ej blott samlat, Hemiptera Heteroptera och för sig uppställt samlingar af dem och hvilka, såsom i sådana fall är vanligt, lämnat de flesta och betydelsefullaste bidragen, såväl i afseende å de offentliga samlingarnas förkofrande, som i meddelade upp- gifter. De äro följande: 1. Den till stor förlust för entomologin ej minst hemipterolo- gin så hastigt aflidne dr. Bertel Poppius, custos vid vårt Zoolo- giska museum, hvilken under en lång följd af år i skilda delar af landet och under flera långa exkursionsresor bl. a. i Lappmar- kerna samlat Hemiptera och ständigt egnat uppmärksamhet åt Heteroptera; 2. Adjunkten i praktisk entomologi dr. W.Linnaniemi, som under flera somrar undersökt trakten af Joensuu och andra delar Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. S af den förut i entomologiskt afseende föga kända provinsen Norra Karelen samt därstädes och i Nyland äfvensom under vidsträckta resor inom landet gjort många intressanta fynd och goda skördar; 3. Professorn i Zoologi K.M.Levander, hvilken genast i perio- dens början såsom student med stor skicklighet och ifver under- sökte insektfaunan vid södra kusten af Kola halfön samt seder- mera lämnat rika bidrag från trakten af Kuopio samt många andra delar af området. 4. Magister Yrjö Wuorentaus, hvilken under flera år med stort intresse arbetat på undersökning af Österbottens insekt- fauna och gjort talrika exkursioner på skilda orter mellan Kemi flodmynning och staden Raahe (Brahestad) och särskildt vinn- lagt sig om att lära känna insektlifvet på kustdynerna och därvid varit i tillfälle att för många arter flytta nordgränsen ett betyd- ligt stycke nordligare, än förut varit kändt, samt slutligen 5. Studeranden Håkan Lindberg, den skickligaste af våra unga hemipterologer, hvilken tillsammans med sin med ämnet äfven fullt förtrogna fader, custos vid Botaniska museum Harald Lindberg och sin yngre broder P. H. Lindberg med största ifver samlat i Lojo socken och lyckats i denna förut jämförel- sevis väl undersökta trakt finna ett öfverraskande stort antal intressanta och här oväntade former äfven af Heteroptera. Utom dessa, som således verkligen förtjena namnet hemiptero- loger, hafva flera af våra entomologer, som varit specialister på andra områden, lämnat synnerligen rika bidrag till kännedomen om våra Hemiptera Heteroptera. De förnämsta bland dem äro: professorn i zoologi och musei praefekt Enzio Reuter, hvilken i flera år varit sin broder O. Reuters medhjälpare vid insamling af Hemiptera hufvudsakligast i Pargas socken samt under sina för det mesta i lepidopterologiskt syfte företagna exkursions- resor samt äfven eljest egnat uppmärksamhet också åt nämnda insektordning; e.o. professorn A. Luther, som bl.a. samlat i Lojo och andra delar af Nyland samt i Tavastland; t.f. custos vid entomologiska museum R. Frey, som länge samlat i trakterna närmast Tammerfors samt i Nyland och specielt i dipterologiskt syfte gjort synnerligen inbringande forskningsresor till Åland och Kola halfön: amanuensen W. Hellén, hvilken ända sedan sin Bidrag t. känned. af Finl. Re 9 skoltid med ifver samlat och studerat insekter och besökt flera af våra naturhistoriska provinser samt företrädesvis för hy- menopterologiskt ändamål deltagit i förenämnda forskares Kola- expedition: assistenten vid entomologiska museum, min son dr. U. Saalas, som under många år samlat äfven Hemiptera Hete- roptera samt särskildt under sina till aflägsna skogstrakter i vårt land företagna forskningsresor gjort intressanta upptäckter och fynd; medicine doktorn hymenopterologen R. Forsius, som bl.a. länge samlat i trakten af Lojo sjö samt gjort exkursionsresor till Ladoga Karelen och Åland; samt trichopterologen A. Siltala, död såsom docent i zoologi vid universitetet 1910, hvilken efter att hafva fullbordat grundliga och mödosamma undersökningar af våra Trichopteras biologi och publicerat resultaten däraf i utför- liga arbeten, genom hvilka han för all framtid förvärfvat sig ett aktadt namn i vetenskapens historia, sedan han genomgått de smärtsammaste lidanden afled i Helsingfors och hvilken vid sina forskningar i vattendragen i närheten af Ladoga sjö gjort syn- nerligen intressanta fynd äfven af Heteroptera, hvaraf han dess- utom tidigare under exkursionsresor 1 södra Karelen och annor- städes insamlat betydligt. Vidare må bland medhjälpare till detta arbete nämnas forst- mästar K. J. Ehnberg, som bl. a. länge samlat på Karelska näset och i Savolaks, men äfven i Tavastland samt i Norra Karelen: lektor A. Vegelius, som hurvudsakligast samlat i Tavastland: lektor Å. Nordström, hvilken bl. a. en lång tid samlat i Pernå socken i östra Nyland samt slutligen den i unga år så hastigt af döden bortryckta mycket begåfvade studeranden L. von Essen, som med stor ifver och framgång samlat i skilda delar af Tavastland. Af flera andra personer hafva mera tillfälliga bidrag under tidernas lopp tillkommit, hvilka i arbetets speciella del om- nämnas, ehuru det ej synes vara skäl att här uppräkna dem. Ännu vill jag med några ord beröra min egen verksamhet för kännedomen om våra Heteroptera sedan förra upplagan af Enumeratio utkom. De första somrarna vistades jag mest i skilda delar af finska Karelen, samt gjorde en resa omkring Ladoga sjö, hvarvid äfven Svirdalen undersöktes. Sedan 1884 har jag mest tillbragt somrarna i Karislojo och gjort talrika Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. au 10 exkursioner där samt i grannsocknarna, men äfven varit 1 till- fälle att härifrån göra korta utflykter till trakter, som jag ej förut besökt bl. a. i södra och norra Österbotten, i Lappland, Tavastland och Savolaks, hvarigenom jag kunnat i väsentlig mån komplettera min kännedom om våra Heteropteras lefnads- sätt samt utbredning inom området. Frukten af alla dessa personers arbeten, observationer och insamlingar är, såsom förut blifvit antydt, att vi nu hafva en vida fullständigare kännedom om arternas utbredning än år 1880. Men äfven ett icke ringa antal för vår fauna nya arter har sedan dess hos oss upptäckts och däribland förut obeskrifna species. Anmärkningsvärdt är, att bland dessa nykomlingar fin- nas 4 arter, som kanske äro de märkvärdigaste och bland de största af alla samt tre af dem därjämte representanter för förut inom den Skandinaviska norden ej funna familjer 1). I närvarande arbete äro upptagna inalles 414 species He- miptera Heteroptera. Af dessa äro omkr. 350 anträffade äfven i Sverige. Endast följande äro, så vidt jag känner, icke ännu funna därstädes. + Coptosoma scutellatum Fourer. — A. angularis J.Sahlb. Sehirus niveimarginatus Scott. :Metatropis rufescens H.-Sch. + Aelia Klugi Hahn. -+-Nysius Ericae Schill. + Neottiglossa obscura J. Sahlb. Geocoris ater Fabr. Corizus conspersus Fieb. Philomyrmex insignis F. Sahlb. Aradus truncatus Fieb. Camptotelus costalis H.-Sch. A. anisotomus Put. Aphanus phoeniceus Ross. A. signaticornis F.Sahlb. Monanthia Lupuli H.-Sch. A. crenaticollis F.Sahlb. Serenthia femoralis Thoms. A. laeviusculus Reut. Phymtaa crassipes Fabr. 1) Dessa äro Coptosoma scutellatum Fourer., Phymata scassipes Fabr. Jalla dumosa Wolff och Aphelochirus cestivalis Fabr. Bidrag t. känned. af Finl. Nabis inscriptus Kirby. Acanthia Vespertilionis Popp. —+-Tetraphleps aterrima J.Sahlb. Piezostethus galactinus Fieb. P. parvulus Reut. P. sphagnicola Reut. Scoloposcelis phryganophilus J.Sahlb. Myrmedobia distinguenda Reut. Calocoris biclavatus H.-Sch. et R: Pun.dEr. Reduv. 23. Nato. FölkSH> 79; N:o 2. 920 Ej sällsynt på torra sandiga backar och ljunghedar i södra och mellersta Finland, men hittills ej tagen nordligare än i Parik- kala i Ladoga Karelen (61”40'). Forma macroptera är hos oss mycket sällsynt, men har af mig tagits såväl i sydligaste delen af området som i Parikkala. — Utbredd öfver nästan hela Europa och även anträffad i Sibirien och Turkestan. — U.F.M. Obs. Denna art åstadkommer genom rostri gnidning mot frambröstet ett tydligt förnimbart stridulations-ljud. Se Reuter »Die Stridulations- Methode der Coranus subapterus De Geer» (Mitth.Schw.Ent.Ges.IV, 159, 1874). Fam. Nabidae. Nabis Latr. (Coriscus Schr. partim, Stål). 153. Nab. (Stålia Reut.) boops Schiödte Naturh. Tidskr. 3 Raecke VI,200 (1870).—-Saund. Hem. Het.Br.166 et 168,t.15,f.7. —J .Sahlb. Medd.Soc.Faun. et Fl.fenn.VI .Mötesf.53.Febr.1879. — Enum.Hem.Gymn.Fenn.93.— Reut.Ent.Monthl.Mag.1880,175.— Ent.Tidskr.1884,184.— Rev.d'Ent.1890,294 et 304.—0sh. Verz. Pal. .Hem.I,570.—Jens.-Haar. Danm . Taeg.170f£.107 b. — lativen- tris Reut. Öfv.Sk.o.Finl.Nab.68.— major Reut. Medd.Soc.Faun. et Fl.fenn.I,138,nec Costa (Pilosulus Fieb.). Denna utmärkta och genom sina stora utstående ögon lätt igenkänliga art är mycket sällsynt. Först fanns ett exemplar af forma brachyptera af mig i Nykyrka socken på Karelska näset d. 21 Aug. 1866. Sedan togos vid Helsingfors tvenne exemplar af samma form, det ena af O.Reuter, det andra af förf., som fann den på en odlad äng nära Fredriksberg i September 1875. På senare år återfunnen vid Helsingfors af W.Hellen, som tagit ett exemplar vid Mejlans. Af forma macroptera tog jag 2 exemplar vid stranden af Ladoga sjö i Pyhäjärvi socken (60750') d. 6 September 1878. Senare fanns samma form i Lojo d. 12 Augusti 1915 af Harald Lindberg och på Jalassaari d. 4 Augusti 1916 af Håkan Lindberg. — Föröfrigt funnen såsom en stor sällsynthet Bidrag t. känned. af Finl. 91 i södra Sverige, vid Petrograd, i Danmark, England, Tyskland, Frankrike och Ungarn. Enligt Jensen-Haarup är den i Danmark ett utprägladt stranddjur. — U.F.M. Obs. Denna Nabis-art, som ej finnes beskrifven i äldre handböcker, har haft missödet att införas 1 vår fauna under två orätta benämningar Först skedde det under namn af N. lativentris Boh. af mig i min rese- berättelse Not.Soc.Faun.etFl.fenn. IX, 182 (1868) och af Reuter, som beskref den under samma namn i sin Öfversigt af Skandinaviens och Finland Nabider, Öfv.Vet.Ak.Förh. 1872, 68. Då. Reuter funnit detta misstag och skulle rätta det i Medd.Soc.Faun.etFl.fenn. I, 138 begick han ett nytt, i det han uppförde den under namn af Coriscus major Costa, hvilken är = pilosulus Fieb. I häft VI af samma Medd. (mötesf. för 5 Febr. 1879) redogjorde jag för de karaktärer, som med säkerhet skilja vår art från denna sistnämnda, samt fann sedan genom undersökning af i Köpenhamns museum förvarade typexemplar, att vår finska art verkligen är identisk med N. boops Schiödte. 154. N. (Dolichonabis Reut) limbatus Dahlb. Kong.Vet.Ak. Handl.1850,227.—Flor Rh.Livl.1,295 et I1,618.—Dougl. et Sc.Br. Hem.557.-Muls. et R. Pun.Fr.Reduv.90.—Reut.Sk.ochF.Nab. 70.—Ent.Tidskr.1884,181.—Put. Synops.I,186.—-Saund. Hem. Het.Br.166 et 169, t.15,f.9. -Osh. Verz. Pal. Hem .572. Haar.Danm.Taeg.172. Tämligen allmän bland gräs och andra kortväxta plantor på fuktiga ängar i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den i flisalmi i norra Savolaks (63”40'). Forma macroptera är ytterst sällsynt och hittills funnen endast i Pargas af O. Reuter, i Lojo af Håkan Lindberg samt nära Helsingfors och i Parikkala i Ladoga Karelen af förf. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa och äfven funnen 1 Sibirien och Nord-Amerika. — U.F.M. 135. N. (Dolichonabis) lineatus Dahlb. Kongl.Vet.Ak. Handl. 1850,228.— Reut. Sk.o.F.Nabid.69.— Nabid.Nov.80.— Put.Sy- nops.I, 186. -Saund. Hem. Het.Br. 166 et 170 t.15,£.10. -Hariolus Schiödte Nat.Tidskr.3 RaeckeVTI,201 (forma macroptera)— Poweri Saund.Ent Month]. .Mag.XII,250. Bögst sällsynt. Hittills är hos oss tagen endast forma brac- hyptera nämligen vid Ispois nära Åbo af O.Reuter, hvilken när- mare beskrifvit dess lefnadssätt i en särskild afhandling: Anteck- ningar om Coriscus lineatus Dahlb. (Öfv.F.V.Ak.XXII,25). — Nato HOlKSPEr 9, N<0c2: Jens.- 92 För öfrigt funnen i Sverige, Danmark, vid Petrograd, i Preussen, England, Belgien, Frankrike, mellersta Ryssland och östra Sibi- rien. — U.F.M. 156. N. (Reduviolus Stål) flavomarginatus Scholz Arb.u.Verh. Schles.vat.Kult.1846,114.— Flor Rh.Livl.1,696 et IT,618.— Fieb. Jur. Hem.161.—Dougl. et Sc. Ent.Monthl.Mag.IV 94.-—Muls.etR. Pun.Er.Reduyv.87.— Reut.Sk.o.E.Nab.7zl.— Nabid nom St sme —Put. Synops.I,185.—Saund. Hem Het.Br.166 et 168,t.15,£.8.— Osh. Verz.Pal.Hem.I,372.—Jens.-Haar Danm. Taeg.172.— dorsa- tus Dahlb.K.V.Ak.Handl.1850,227.— nervosus Bohem. Öfv.V.A. RÖRBELS 25 Ej sällsynt på skogsängar och svedjebackar på örter och buskar och utbredd öfver hela området ända till Patsjokii Lapp- lands nordligaste del (697), där den är tagen af B.Poppius. Forma macroptera är tämligen sällsynt och af mig funnen nordli- gast i Äännekoski i norra Tavastland (62”30'). — Utbredd öfver större delen af Europa och Sibirien samt äfven funnen 1 Nord- Amerika. — U.F.M. 157. N. (Reduviolus) ferus L. Syst.Nat.Ed.XN,449,72 (1758). — Hahn Wanz.Ins.IIT,31,f£.252. —F.Sahlb .Mon.Geoc.Fenn.147 (partim.).—Flor Rh.Livl.I,698 et IT,618.—Fieb. Eur.Hem.161.— Dougl. et Sc.Br.Hem.555. — Muls. et R. Pun.Fr. Reduv.93. — Reut. Sk.o.F.Nabid.72.—Nab nov.81,t.8,f.12.—Put. Synops.t, 188.—Reut. Revis.synon.697.—FSaund. Hem Het. Br.166 et 170, t.16,f.1.—Jens.-Haar.Danm.Taeg.178,f£.108 a. — vagans Fabr. Mant.Ins.307 (1787).— Burm. Handb.d.Ent.IT,242. Allmän under hela sommarn, bland gräs och på blommor på torra ängar och åkerrenar öfver nästan hela området ända till Hvitahafskusten, där jag tagit den på Sonostroff holmei Ryska Lappmarken (66"). Förekommer allmänt såsom långvingad, forma macroptera. Forma brachyptera, som är ytterst sällsynt, är funnen i sydvestra Finland af O.Reuter. — Utbredd öfver hela palearktiska regionen och äfven funnen på flera ställen i Nord-Amerika. — U.F-M. 158. N. (Reduviolus) rugosus L. Syst.Nat.Ed.X,442,11(1758) —Reut.Sk.o.F.Nabid.74.— Nab.nov.81,t.8,f£.16.— Put.:Synops.l, 189.—Reut. Rev.synon.698.—Saund. Hem. Het.Br.166 et 171, Bidrag t. känned. af Fin). 93 t.16,f.2 —Osh. Verz.Pal.Hem.I,576. -Jens.-Haar. Danm.Taeg. 173.f£.108b. — fuminervis Dahlb. K.S.V.Ak.Förh.1850,224.— dorsalis Dougl. et Sc. Br.Hem.552.,(?). ; Tämligen sällsynt bland gräs i lundar i södra Finland. Nordli- gast har jag funnit den vid Kirjavalahtii Ladoga Karelen (61”50"). Förekommer hos oss endast såsom forma brachyptera. — Utbredd öfver nästan hela Europa och Sibirien. — U.F.M. 159. N. (Reduviolus) brevis Scholtz Arb. und Verh.Schles.Ges. vaterl.Kult.1846,113.—Fieb. Eur. Hem.160.—Put. Synops.I,190. Reut. Medd. Soc. Faun.Fl.fenn.V.190. — Öfv.Vet.Ak.Förh.1875, N:o 5,52.—Saund. Ent Monthl Mag.1900,227. -Osh.Verz.Pal. Hem.1I.378.—Jens.-Haar.Danm.Taeg.173— minor Reut. Sk.o.F. Nab.76 (ncm.nov.).—Nab.nov.81,t.8,f.17. Allmän på torra ängar, fältbackar och kärr i södra och mel- lersta Finland, sällsyntare norrut. Nordligast har jag funnit den i Rovaniemi i norra Österbotten (66”40'). Forma macroptera är sällsynt, men dock funnen såväl i södra som mellersta Finland, nordligast vid Petrosavodsk (62”). — Utbredd öfver hela Europa och äfven funnen i Sibirien och Algeriet. — U.F.M. 160. N. (Reduviolus) inseriptus Kirby in Richards. Faun.bor. amer.IV ,280,t.6,f.7 (1837). —Reut. Mem.Soc.ent.Belg.XV,120.— Osh. Verz.Pal.Hem.1I,578. — boreellus Reut. Medd. Soc.Faun.et Fl.fenn.XT,158. Högst sällsynt; funnen i Pudasjärvi i norra Österbotten (65720) af R.Envald samt vid floden Svir och i Ingå i Nyland i September månad af förf. — För öfrigt tagen i norra Ryssland och Sibirien äfvensom 1 Nord-Amerika, därifrån den först är beskrifven. — U.F.M. (N. boreellus Reut. typ.ded.R.Envald). 161. N. (Reduviolus) ericetorum Scholtz Arb. und Verh. Schles.Ges.vaterl. Kult.1846,113. —Fieb.Eur.Hem.160.— Muls. et R. Pun.Fr.Reduv.97. -Reut. Sc.o.F.Nab.76.-Nab.nov.81 t.8, £.18.—Medd.Soc.Faun.etFl.fenn.V,190.—Put. Synops.I,190. — Saund. Hem. Het.Br.166 et 171. -Osh. Verz.Pal.Hem.I,577. — Jens.-Haar. Danm.Taeg.173.—vagans Schiödte Naturh.Tidskr., Raecke I11,202.—J .Sahlb.Enum.Hem.Gymn.94.—Fabr.:Mantissa Ims.IT,307 (forte!).— ferus Flor (partim) Rh.Livl.I,700. Ej sällsynt under Augusti och September på Calluna vulgaris Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 4 på berg och moar i sydligare delar af området. Nordligast har jag funnit den vid Dvorets i Ryska Karelen (62”20'). Endast forma brachyptera hittills funnen hos oss. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven funnen i Algeriet. — U.F.M. Obs. Då det är ganska osäkert, hvilken art Fabricius först beskref under namn af Cimezx vagans, och senare förf. hafva härom varit af olika åsikt, i det Reuter i sitt synonymiska verk förklarat beskrifningen höra till den allmänna N. »verus, men Schiödte, troligen stödande sig på något typexemplar, ansett den vara synonym med närvarande art ericetorum Scholtz, har jag ansett det vara rättast att, lämnande namnet vagans i glömskans natt följa den häfdvunna nomenklaturen. Fam. Hebridae (Ripicolae Am. et Serv.). Hebrus Curt. 162. H. pusillus Fall. Mon .Cim.Sv.65 (1807).—F.Sahlb Mon. Geoc.Fenn.127.— Flor Rh.Livl.1,374.— Fieb. Eur. .Hem.104.— Dougl. et Sc. Br.Hem.266,t.19,f£.4.—J .Sahlb. Synops-Amph. et Hydroc.Fenn.266.—Horv.Wasserwanz.Ung.5 t.6,f.1. — Reut. F. o.Sk.Hem.Het.98.-Saund. Hem.Het.Br.142,13,f£.16. —-Osh. Verz. Pal.Hem.I,482.—Jens.-Haar.Danm. Taeg.52.1.24 a. — pygmaeus Burm. Handb.Ent.II,214. Ej sällsynt vid stränder af stillastående vatten, där den ofta i stor mängd ses löpa omkring på Lemna och andra vatten- växter. Utbredd öfver hela området åtminstone ända upp till Muonioniska i Lappland (687). — Föröfrigt utbredd öfver större delen af Europa och angränsande delar af Asien och Afrika. — U.F-M. 163. H. ruficeps Thoms. Opusc.ent.395 (1871).—J.Sahlb. Synops.Amphibic. et Hydroc.Fenn.266.—Put.Synops.I,142. — Reut.F.o.Sk. Hem. Het.98.—Saund. Hem.Het.Br.143.—O0Osh.Verz. Pal. Hem .I,483.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.53,f.24 b. Allmän på Sphagnum i södra och mellersta Finland. Jag har inom Finlands politiska område dock ej funnit den nordligare Bidrag t. känned, af Finl. 95 än 1 Pieksämäki i norra Savolaks (62”20'). Förekommer nästan alltid såsom forma brachyptera med mycket små rudimenter till täckvingar och kan då lätt tagas för larv. Forma macroptera är r mycket sällsynt och funnen endast vid Kischi i Ryska Kare- len af B Poppius samt vid Helsingfors, vid Konevits och i Pyhä- järvi på Karelska näset, i Hollola i södra Tavastland och nordli- gast vid Tiudie i Ryska Karelen (62”40') af förf. Föröfrigt ut- bredd öfver norra och mellersta Europa ses äfven funnen i Sibirien. — U.F.M. Fam. Acanthiidae (Cimicidae Latr. Cacodmidae Käirk., OClinocoridae Kärk.). Aecanthia Fabr., Burm., F.Sahlb. (Cimex Latr., Reut., Clinocoris Fall., Klinophilos Kirk.). Anm. Angående benämningen af detta allmänt kända Hemipter- slägte hafva åsikterna under tidernas lopp varit så växlande, som för knappt något genus bland insekterna. En strid härom har förts ända till sista tider. Grundorsaken härtill ligger däri, att Latreille ville stridande mot Fabricius, som först delat Linnés slägte Cimex (omfattande alla Hemiptera Geocorisae), att den allmännast kända Hemipteren och icke såsom Fabricius afsett, de stora mera typiska formerna (Pentatomiderna,) skulle bära namnet Cimez. Häri handlade han tvärt emot reglerna för nomenklaturen och bröt mot Fabricii af prioriteten betingade rätt. Senare utmärkte denna sistnämnda forskare såsom typ för sitt slägte Acanthia just den vanliga vägglusen, men några år tidigare hade Latreille föreslagit att för de vid stränderna lefvande formerna (= Salda Fabr.) bibehålla namnet Acanthia. Såsom ett synnerligen betecknande exempel på växlingen i slägternas benämning vill jag här uppräkna några för- fattare, som användt de skilda namnen och tillika uppgifva årtalen, då detta skett. Acanthia. Lamarck 1801 Zetterstedt 1825 Fabricius 1775 Schrank 1801 Fallén 1829 Rcemer 1789 Walkenezer 1802 Herrich-Scheffer 1835 Rossi 1790 Fabricius 1803 Burmeister 1835 Cederhielm 1798 Wolff 1804 Curtis 1835 Hausrnann 1799 Fallén 1807 Zetterstedt 1840 Schellenberg 1800 Fallén 1814 Rambur 1842 Nat. o. Folk; H. 79, N:o 2 96 Amyot et Serville 1843 — Geoffroy 1785 — Poppius 1913 Costa 1843 Latreille 1804 (19 forskare). F. Sahlberg 1848 = Latreille 1807 Flor 1860 Lamarck 1816 Clinocoris. Fieber 1861 Laporte 1832 br Douglas et Scott 1865 Dufour 1833 Fallég 1614 J. Sahlberg 1867 Guerin 1834 Jordan and d:o 1870 — Brullé 1835 Rosset pen Reuter 1870 — Spinola 1837 (3 forskare). Saunders 1875 Westwood 1840 Wollaston 1878 Blanchard 1840 Klinophilos. J. Sahlberg 1880 Stål 1873 Kirkaldi 1910 J. Sahlberg 1881 Puton 1875 J. Sahlberg 1917 Reuter 1882 (26 forskare) Puton 1899 Horvath 1910 : Reuter 1911 Cimex. AN 1912 Linne 1758 Oshanin 1912 Fischer 1778 — — 1913 Schranck 1781 Horvath 1913 164. A.lectularia L. Syst. Natur.Ed.X,441,1(1758).—Wolff. Icon. .Cim.IV,127.t.14,f.121. — F.Sahlb .Mon.Geoc.Fenn. — Flor. Rh .Livl.772.—Fieb. Eur.Hem.135.—Dougl. et Sc. Brit.Hem.510, t.17,f.7. —Reut. Sk.o.F.Acanth.408.—Reut. Wägglus fam. Cimic., Ent:Tidskr.34,10. —Osh. Verz.Pal.Hem.I,609. — Jens.-Haar. Danm.Taeg.179,f.112. Allmän 1 boningshus öfver hela området ända till dess nord- ligaste delar. TI särskildt skrämmande mängd förekommer den i Ryska Karelen. — Utbredd i menniskoboningar kring hela jordens rund. Någongång funnen äfven med Vesper- tilioner. — U.F.M. 165. A. Vespertilionis Popp.Medd.Soc.Faun.Fl.fenn. Sällsynt: nägra exemplar funna tillsamman med flädermöss i ett gammalt trähus i Hattula socken i Tavastland (61”20') af A.Wegelius. — Annorstädes ännu ej funnen. — U.F.M. (typ.ded. A.Wegelius). Bidrag t. känned. af Finl. SU Obs. Horvath, som undersökt ett af de funna exemplaren, har uttalat den åsikt, att den icke är ett särskildt species utan endast en varietet af den vanliga 4. lectularia L. Oeciacus Stål. 166. Oc. Hirundinis Jenyns Annal Nat Hist.V,243 et 244, t.5,f.2 (1839).—Saund. Hem Het.Br.1387,t.17,£.6. -Dougl. et Sc. Brit. Hem .511.—Reut.Sk.o.F.Acanth.408.—Stål.Enum. Hem. III, 104. -Osh. Verz.Pal.Hem.I.610. -Reut. Wäggl.Cimic., Ent.Tid- skr.34.11.—ciliata Ewersm. Bull.Soc.Nat.Mose.1841,359.— Fieb. Eur. .Hem.135. Sällsynt i svalbon. Hittills funnen endast i Österbotten af D. Wasastjerna, i Hattula af A. Wegelius samt vid Tvärminne zoologiska station af A.Luther, som tagit flera exemplar tillsam- mans med Hirundo urbica. Jag har funnit ett exemplar kry- pande på mitt skrifbord på Kukkasniemi i Karislojo d. 30 Maj 1919. Troligen har den en stor utbredning i vårt land, ehuru den hittills blifvit föga eftersökt. — Äfven funnen i Sverige samt på flera ställen i mellersta Europa och äfven i Nord-America. — U.F-M. Fam. Anthocoridae. Temnostethus Fieb. 168. T. pusillus H.-Sch. Nomencl.entom.60 (1835). — Wanz. Ins.IX,225,f£.975.— Fieb.Eur.Hem.136.— Dougl. et Sc.Brit.Hem. 193. — Reut. Sk.o.F.Anthoc.417. — Monogr.Anth.60. — Saund. Hem. Het.Br.194t.18,f.1. — Osh.Verz.Pal.Hem.II.620. — Jens.- Haar. Danm.Taeg.187 f£.117.— albofasciatus Fieb. Weit.Beitr.111 (1836). — lucorum Boh. Nya Svenska Hem.10 (1852). Tämligen sällsynt på särskilda slag af löfträd på skuggrika ställen i tädgårdar, lundar och parker under Juli och Augusti Nar: ox Folk; FH. 19;.N:on2. [ 985 månader, i större delen af området. Jag har ofta funnit den på åldriga hängbjörkar. Nordligast har jag träffat den i Turtola på gränsen till Lappland (66”50') samt på Keliak holme i Hvita hafvet utanför staden Kem (65). Forma macroptera är ytterst sällsynt hos oss och endast funnen i Pargas af O:Reuter, vid Nystad af Hellén, i Lojo af Håkan Lindberg, i Karislojo af fört. och U.Saalas samt i »Osterbotten» af D.Wasastjerna. — Äfven funnen i Sverige och här och där i mellersta Europa. — U.F.M. Elatophilus Reut. (Anthocoris Zett., F.Sahlb., TPemno- stethus Reut.). 169. E. stigmatellus Zett. Ins.Lappon.265 (1840).—Reut.Sk. o.F.Acanth.418.-—Monogr Anthoc.62 et 63.—0sh. Verz. Pal. Hem.1,621. — albipennis H.-Sch.Wanz.Ins.IX.223.f£.976 — longi- ceps EF.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.76.—Flor. Rh Livl.1,646. Sällsynt på Pinus sylvestris i Juli, Augusti och September, men utbredd öfver nästan hela området. Funnen i Nyland af F.Sahlberg, i Nagu och Pargas af O.Reuter, i Österbotten af D .Wasastjerna, i Kontiolaks i norra Karelen af W.Linnaniemi. Jag har tagit den vid Kirjavalahti i Ladoga Karelen d. 4 Aug. 1872, nära Torhola i Lojo i September 1914, i Sammatti på en ung tall den 24 Aug. 1917 samt nordligast på Sonostroff i Ryska Lappmarken (66”) d. 30 Juli 1870. — Enligt uppgift af Håkan Lindberg har han funnit den talrik på tall i Lojo i slutet af Juli 1918. — För öfrigt funnen i Svenska Lappmarken, på Gotland, i Livland (samt i Tyskland och Ungarn?). — U.F-.M (ÅA. longiceps F .Sahlb. typ.unic.e Coll.F.Sahlb..ded.J.Sahlb.). 170. E. nigrellus Zett. Ins.Lapp.265 (1840). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.76—Reut. Sk.o.F.Acanth.814.—Monogr Anthoc. 62 et 63. —0Osh. Verz.Pal Hem .I.621. Högst sällsynt; funnen för flera år sedan i Kuusamo (66”) af Mäklin samt senare vid Helsingfors af Bj. .Wasastjerna och i södra Karelen af O Nordqvist, som tagit några exemplar med släphåf från ytan af Ladoga sjö tillsammans med en massa insekter af särskilda ordningar, hvilka blifvit flytande genom en Bidrag t. känned. af Finl. 99 våröfversvämning. — För resten är den funnen endast i Svenska Lappmarkerna samt i Dalarna och Norge. — U.F.M. 171. E. nigricornis Zett. Ins.Lappon.265 (1840). — Reut. Sk.o.F.Acanth.419.— Ent Monthl.Mag.XIIT,86.— Monogr.Anth. fä6oret 193:— Saund. mem Het br 195.6.18 f.2. — Oshk.Verz. Pal. Hem.I,622. — pinicola Frey-Gesn. Mitth.Schweiz.Ent. Ges. 1862,31. 5 Högst sällsynt på Pinus sylvestris. Funnen endast i Pargas af O.Reuter samt vid Helsingfors af Bj .Wasastjerna. — För- öfrigt tagen endast i Umeå Lappmark, Scotland, Tyskland, Frankrike och Schweiz, öfverallt såsom mycket sällsynt. -U.F.M. Anthocoris Fall., Fieb. 172. A. nemorum L.Syst.Nat.Ed.X.449, 75 (1758) —Faun.Sv. 254,953 (1761).—Fall. Monogr. Cim .Sv.71.—Zett. Ins.Lapp.474. —F .Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.75.—Flor Rh.Livl.I,651.—Fieb. Eur. Hem.138.—Dougl. et Sc. Br .Hem.495,t.16,f£.6.—Reut. Sk.o.F. Acanth.419— Osh.Verz.Pal.Hem I,626.—Jens.-Haar.Danm .Taeg 189,f.118. — sylvestris L. Syst.Nat.Ed.X,449,75 (1758). — Wolff Icon .Cim.ITT,90,t.9,f.84. — Hahn Wanz.Ins.t,105,f.56. — Reut. Monogr.Anth.82.—Rev .Synon.63.—-Saund. Hem Het.Br.119.t.18, f.6.— fasciatus Fabr. Mant.Ins.IT,278 (1787). — Serratulae Fabr. Syst. Ent.694 (1775). — longiceps Bohem Nya Sv. Hem.9.(nec F.Sahlb.). Högst allmän, och utan tvifvel en af de allmännaste Hemi- ptera, som träffas i trädgårdar, lundar, skogar, på fältbackar, ängar och kärr, såväl på träd och buskar, som på lågväxta örter öfver hela området ända upp till Kilpisjärvi och Utsjoki i Lapp- land (70”), där den är tagen af B.Poppius. Är ett rofdjur, som anfaller och utsuger små fjärillarver och andra insekter. Enligt Reuters uppgift är dess stygn ganska smärtsamt. — Utbredd öfver hela Europa samt angränsande delar af Asien och Afrika. Obs. Såsom Reuter framhållit i sitt stora synonymiska arbete passar Linnés första beskrifning af Cimezx sylvestris ganska bra in på denna art. Ehuru emellertid denna beskrifning tidigare tolkats på Lygirocoris syl- vestris men Linné aldeles tydligen senare beskrifvit närvarande Antho- Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 100 coris under namn af C. nemorum, har jag ansett det orätt att förändra den nomenklatur, som länge blifvit följd. 173. ÅA. limbatus Fieb. Weit.Beitr.110,t.2,b.9 (1836).— Eur. Hem.137.— Reut.Sk.o.F.Acanth.420.— Monogr.Anth.84.— OÖsh. Verz.Pal.Hem I.627. — fasciatus H.-Sch.Wanz.Ins.IX,225,£.975. "”—Stål Öfv.Vet Ak.Förh.1858,355. Högst sällsynt: jag har funnit några exemplar på en Salix buske vid Saoseria i Ryska Karelen. Sedermera fanns den i Ilmajoki i södra Österbotten på »Salix-buskar» (62”) den 26 Aug. 1869 af Odenvall (63?). — Äfven tagen i norra Sverige och i England samt i några bergstrakter i Mellersta Europa äfvensom i Sibirien. — U.F.M. 174. ÅA. confusus Reut. Monogr Anth.67 et 71 et 194 (1884). -Edw. Ent Monthl.Mag.1890,23.-Saund. Hem. Het.Br.197. — Osh. Verz.Pal.Hem .I.623. — nemoralis F .Sahlb. Mon.Geoc.Fenn. 75.—Reut.Sk.o.F.Acanth.420: Temligen sällsynt i södra Finland. Dock funnen i mängd i och nära Helsingfors på planterade löfträd, där den på senhösten söker sig plats för att öfvervintra i barkspringor: jag har äfven tagit den i Yläne (61). — Utbredd öfver norra och mellersta Europa, men ofta förblandad med följande art. — U.F.M. (Typ. dedit. O.Reuter). 175. A. nemoralis Fabr. Ent.Syst.76 (1794). Flor Rh.Livl. I,650.—Fieb. Eur.Hem.137.—Dougl. et Sc. Br.Hem.496.— Reut. Sk.o.F.Acanth.420.-Monogr.Anthic.67 et 72. —Rev .Synon.68 7. — Saund. Hem Het.Br.198,t.18,f£.3.— Osh. Verz.Pal Hem .I,623: Jens.-Haar.Danm.Taeg.188. — austriacus Fabr. Syst.Rhyng.239 (1803).—Hahn Wanz.Ins.I,108,f.58. Högst sällsynt. Hittills hos oss funnen endast på Åland af O.Beuter. — Föröfrigt anträffad i södra Sverige, Danmark och Livland samt i flera länder i mellersta och södra Europa och angränsande delar af Asien och Afrika. U.F.M. 176. A. gallarum Uimi De Geer. Mem.Ins.IIT,273 (1773). — Reut. Mon Anthoc.76.—Revis.Synon.686.—Saund.Hem Het.Br. 198,t.18,f£.4.—O0Osh. Verz.Pal. Hem .I,625.— pratensis Hahn Wanz. Bidrag t. känned. af Finl. 101 Ins.I,107,f.31. — Fieb.Eur.Hem.138. — Jens.-Haar Danm Taeg. 189. Förekommer ofta i mängd uti af Schizoneura Ulmi och andra bladlöss förorsakade missbildningar på bladen af planterade Ulmus-arter i södra Finland. Funnen på Åland och i trakten af Åbo af O.Reuter, vid Helsingfors, vid Koskis bruk i Bjerno socken i Nyland, vid Lappeenranta (Villmanstrand) i södra Savo- laks (61) af förf. samt i trakten af Nystad af W-.Hellén.— Tro- ligen utbredd öfver hela mellersta och södra Europa, ehuru ofta sammanblandad med närstående arter; äfven tagen 1 Mindre Asien. — U.F.M. Tetraphleps Fieb. 177. T. bicuspis H.-S. Nomencl.entom.60 (1835). —-Wanz.Ins. 1IX5235— Osh. Verz.Pal.H.I,629.—Cat.d.Pal.Hem.57.— vittata Fieb. Weit.Beitr.108,t.2,f.6. (1836).—Eur.Hem.136.—Dougl. et Sc.Br.Hem.491 t.17,f.3. — Reut.Sk.o.F.Acanth.416. — Monogr. Anth.85.— Saund.Hem. Het.Br.200,t.18,f.17. -Jens.-Haar.Danm. Taeg.89,£.119.— Germari Flor Rh.Livl.1,649. — et 1.c.653. Högst sällsynt; jag har funnit 2 exemplar i trädgården vid Toubila gård i Pyhäjärvi socken på Karelska näset (60”50”) den 26 Juli 1866; sedan dess ej någonstädes hos oss återfunnen. — Äfven anträffad i södra Sverige, Danmark, Livland och fler- städes i mellersta Europa. Enligt uppgift skall den lefva på Larix europaea och Pinus strobus. — U.F M. 178. T. aterrima J.Sahlb. Bidr nordv.Sib.Ins., Hem Het. 31 (1878).— Reut. Monogr Anthoc.86.—0sh. Verz.Pal.Hem.I,629. —Reut. Medd.Faun.etFl.fenn.XINX,53 (1893). Höogst sällsynt; hittills funnen endast vid Lovisa (60”30') af O.Reuter, som tagit 3 exemplar på Larix sibirica den 19 Augusti 1892. — Först funnen af förf. i skogsregionen samt arktiska regionen af Jenisseidalen i Sibirien, därefter vid Leusch i Obi- dalen af Sundman samt senast i trakten af Petrograd af Bianchi. —U.F.M. (Typ. e Sibiria in Mus. Hels.ded.J.Sahlb.). Acompocoris Reut. (Temmnostethus Fieb.). 179. A. alpinus Reut. Gen .Cimic.Eur.1875.— Mon. Anthoc. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 102 88.—Saund. Hem. Het.Br.202,t.18,f.8. -Osh. Verz.Pal.Hem:629. — pygmaeus var.b. Reut. Sk.o.F.Acanth.417. Sällsynt på Picea excelsa och Larix arter, men utbredd öfver hela området. Nordligast är den funnen i Utsjoki (69750) af B .Poppius.— För öfrigt är den utbredd öfver norra Europa samt mellersta Europas bergstrakter och äfven tagen i Sibirien. —U.F.M. 180. A. pygmaeus Fall. Monogr.Cim .Svec.73 (1807).— Zett. Ins.Lapp.265.— Reut.Sk.o.F.Acanth.417. — Monogr.Anthoc.88. -Saund. Hem. Het. .Br.201. — Osh. Verz. Pal. Hem. I 630.5--Jenge Haar.Danm.Taeg.190. —lucorum Fall.Hem.Svec.67,3. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.77.—Fieb.Eur.Hem.136.—Dougl. et Sc. Br.Hem. 492 t.16,f.5.— helveticus Dohrn Stett.ent.Zeit.1860,162,t.1,f.2. Tämligen sällsynt på allehanda barrträd både vilda och planterade, men utbredd likasom föregående art kring hela om- rådet. Nordligast har jag funnit den vid Kätkäsuvanto i Torneå Lappmark (68”40'). — Utbredd öfver största delen af paleark- tiska region. — U.F.M. Triphleps Fieb. (Anthocoris F.Sahlb.). 181. Tr. nigra Wolff. Icon Cim.V,167,f£.161.(1804).—Fieb. Eur Hem. 140.—Douegl. et Sc.Br.Hem.502.—Reut.Sk.o.F.Acanth. 415.—Monogr.Anth.90 et 92.—Saund. Hem. Het.Br.203,t.18,f.9. —OÖsh.Verz.Pal.Hem.I.630. — Jens.-Haar.Danm.Taeg.191.— ob- scura Hahn Wanz.Ins.110,f. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.77 (OT compressicornis F.Sahlb. 1.c.(O').— fruticum Flor Rh.Livl.1,653 (part.). Denna till färgen mycket varierande art förekommer ej säll- synt på torra fältbackar isynnerhet på Artemisia arter och Cheno- podium i södra och mellersta Finland, nordligast har jag funnit den vid Kuopio (63”). — Utbredd öfver hela Europa och när- gränsande delar af Asien och Afrika. — U.F.M. (ÅA. compressi- collis F.Sahlb.typ. e Coll.F.Sahlb.ded.J.Sahlb.). Lycetocoris Hahn (Xylocoris F.Sahlb.). 182. L. campestris Fabr. Ent.Syst.IV,75 (1794).— Stål He- mipt.Fabric.I,90. — Reut. Sk.o.F.Acanth.409. —Monogr.Anth.7. Bidrag t. känned. af Finl. 103 Revis.Synon.682.—0Osh.Verz.Pal.Hem.I.613.—Jens.-Haar Danm. Taeg.185f.116a.— domesticus Hahn Wanz.Ins.IIT,20,f.243 (1835). —F.Sahlb Mon .Geoc.Fenn.80.—Bohem. Nya Sv.Hem.59.—Fieb. Exeg Hem .264,t.VL,K. — Flor Rh.Livl.I,666.— Fieb. Eur. Hem. 139.—Dougl. et Sc. Br.Hem .499. Högst sällsynt i boningshus, i rishögar, under nedfallna löf och andra vid trädrötter och under buskar hopade växtämnen. Hittills funnen endast vid Åbo enl. F Sahlberg och i Yläne af förf. Funnen äfven vid Petrograd. — Arteh är en kosmopolit. som är anträffad i de flesta delar af Europa; men äfven i Asien, Nord-America och Australien. Uppgifves suga blod i likhet med vägglusen (Acanthia lectularia) från menniskan samt fåglar. — UTRM. Piezostethus Fieb. (Xylocoris F.Sahlb., Kirkald.). 183. P. (Stietosynechia Reut.)lativentris J. Sahlb. Not.Faun. et Fl.fenn.XI,287 (1870).—Reut. Sk. o.F.Acanth.410.—-Monogr. Anthoc. 30 et 34 et 193. — Osh. Verz.Pal.Hem.I,615. Sällsynt under multnade vegetabilier isynnerhet vid roten af träd på torra ställen i södra och mellersta Finland. Först funnen at mig vid Petrosavodsk och Kontschosero i Ryska Karelen (6220) i slutet af Augusti 1869 samt år 1880 i September vid roten af en stor björk vid Sörnäs nära Helsingfors af Bj. Wasastjerna och förf., som äfven kort tid därefter tvenne höstar årad funnit ett mindre antal exemplar under multnade barr och dylikt invid foten af en stor gran i Kukkasniemi trädgård i Karislojo. Pa samma plats har jag senare nästan årligen förgäfves sökt denna sällsynta och utmärkta art. Senast har Håkan Lindberg fun- nit den invid Lojo kyrkoby den 24 Augusti 1915. — Utom i vårt land är den funnen vid Petrograd, på Öland, Bornholm, i Tysk- land, Rumänien och på Krim. — U.F.M. (Typ. ded. J.Sahlb.). 184. P. galacetinus Fieb. Weit.Beitr.1836,103.—Fieb. Eur. Hem.139.— Dougl. et Sc. Br.Hem.500,t.17,f.2. — Reut.Sk.o.F. Acanth.411.-Monogr.Anthoc. 31 et 37. -Saund. Hem. Het.Br. 1920et 193,t.17,f 9:-—O0Osh. Verz. Pal Hem-I,616.—Jens'.-Haar. Danm.Taeg.186. — albipennis H.-Sch Wanz.Ins.IX,171,f.971. (1853). —Flor Rh.Livl.1.669. Nat TON FOLK) BH. (9, N:0' 2. 104 Sällsynt; jag har funnit 2 exemplar bland ruttnande vegetabi- lier i en ogräshög vid Kaidanoja i Yläne (60”50') samt ett mindre antal i Aug. och September flera gånger i komposthögar vid Kukkasniemi i Karislojo. I Esbo är den äfven funnen af Hellén och vid Tvärminne på Hangö udd af U.Saalas. Efter all sanno- likhet har den en större utbredning i södra Finland, ehuru den hittills blifvit föga eftersökt hos oss. — Äfven funnen vid Petro- grad och för öfrigt utbredd öfver större delen af Europa och angränsande delar af Asien och Afrika samt äfven anträffad i Nord-Amerika. — U.F.M. 185. P. cursitans Fall. Monogr.Cim.Sv.69 (1807). —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.83.—Reut.Sk.o.F.Acanth.411.—Monogr.Anthoc. 32 et 43.—Saund. Hem. Het.Br.193.— Osh.Verz.Pal.Hem.I,618.- Jens.-Haar.Danm.Taeg.186 et 187.— rufipennis Duf. Ann. Soc. ent.Fr.1833,106 (F.brach.).—Flor Rh.Livl.1,668.—Fieb.Eur. Hem. 139. — corticalis Hahn Wanz. Ins.IIT,21,£.244.— bicolor Scholz Arbeit. und Ver.schles.Ges.vaterl.Kult.1846,116 (£.macr.).—Fieb. Eur.Hem .139. Ej sällsynt under bark af träd såväl af barrträd, som löfträd i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den i Tiudie i Ryska Karelen (62”30'). Forma macroptera är något sällsyntare och förekommer ofta tillsammans med forma bra- chyptera.— Utbredd öfver nästan hela Europa och äfven an- träffad i Algeriet och Sibirien. — U.F.M. 186. P. formicetorum Boh. K.Vet. Ak. Handl.1844,158.— Fieb.Eur Hem .139.—Dougl. et Sc. Ent Monthl.Mag.XI,174. — Reut. Sk.o.F.Acanth.412.-Monogr.Anthoc.31 et 39.-Saund. Hem Het. Br.1945t.17,1.10.— Ösh Verz. PalHtem OG s=ienar Haar. Danm. Taeg.186,187. — formiceticola F.Sahlb. Mon.Geoc. Fenn.82 (1848). Ej sällsynt i stackar af Formica rufa och utbredd öfver hela området ända till Muonioniska i Torneå Lappmark och trakten af Imandra sjö på Kola halfön. Jag har äfven funnit den till- sammans med Form. exsecta. — Äfven funnen vid Petrograd, i Skandinavien, Danmark, Britannien, Tyskland, Frankrike, Belgien, Ungarn och södra Ryssland. — U.F.M. (X.formiceticola F.Sahlb.typ.ded.F.Sahlb.). Bidrag t. känned. af Finl. 105 187. P. parvulus Reut. Not .Faun. et F1. fenn.XT,321 (1870). —Sk.o.F.Acanth.412.-Monogr.Anth.40.—0Osh. Verz.Pal. Hem I, 617. Högst sällsynt under mossa och lafvar på klippor och sten- bunden mark i sydvestra Finland. Några exemplar äro funna på Lenholmen i Pargas i Augusti 1869 (60”25'), på Vänö i Kimito och på Juddö i Föglö på Åland af O.Reuter, samt ett i närheten af Helsingfors af förf. Några exemplar hafva äfven blifvit funna under renlaf på Jalassaari i Lojo i Juli 1917 af Håkan Lindberg och vid Tvärminne Zoologiska station af Y. Wuorentaus. -— Utom Finland är denna art funnen i Tyskland, Holland, Ungarn och Rumänien. — U.F.M. (Typ.ded.O.Reuter). 188. P. sphagnicola Reut. Entom.Tidskr.IV,135 (1883). — Osh. Verz.Pal.Hem.I.—Reut. Monogr.Anthoc. 31 et 39. Högst sällsynt i södra Finland. Hittills funnen endast i Pargas af O.Reuter, som tagit den bland Sphagnum på en tufvig äng d. 28 Juni 1883. Utom Finland är denna art mig veterligen hittills icke funnen. — U.F.M. (Typ.ded.O. Reuter). Sceoloposcelis Fieb. (Xylocoris F.Sahlb.). 189. Se. obseurella Zett. Ins.Lapp.265 (1840). —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.81.—Reut.Sk.o.F.Acanth.413.—-Monogr.Anthoc. Fr töSsk Meca BalHem bb 06397.,.—— aret. Blor. BhibiNdk 660 ferruginea F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.8 (spec .immat.sec. Reuter). Ej sällsynt under barken på barrträd i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag tagit den vid Jyväskylä (6210”) såväl under bark af Pinus sylvestris som Populus tremula. Larver finnas ofta i stor mängd under sommarens lopp, men de synas ej sällan gå till spillo under vintern, ty endast vissa år finner man under Juni och Juli fullbildade exemplar i större antal. — Äfven funnen i Livland samt i Sverige ända upp till Lappmar- kerna enl. Zetterstedt.— U.F.M. (X.ferruginea F.Sahlb typ. unic periit). 190. Se. pulehella Zett. Ins.Lapp.265 (1840).—F .Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.80.— Reut. Sk.o.F.Acanth.413.—-Monogr. .Anthoc.152 et 153. — Osh. Verz.Pal.Hem 1I,638.—crassipes Flor Rh.Livl.I. 670.—Fieb. Wien.ent.Monatschr.1864,61. Nat oc Folk. H. 79, N:or2. 106 Ej sällsynt under bark af barrträd i södra och mellersta Fin- land; nordligast har jag tagit den i Ruovesi socken i Tavastland (625). Om denna art gäller detsamma som om föregående, att man mycket ofta finner larver, sällan fullbildade exemplar, men då och då sådana i mängd. Salunda togos talrika exemplar under barken af Picea excelsa vid Pekkala i Ruovesi d. 18 Juli 1874 af förf., på samma trädslag i Kangasala i södra Tavastland i Juli' 1880 af Bj. Wasastjerna samt likaledes under bark af Pinus sylvestris i Parikkala i Ladoga Karelen i slutet af Juni 1902 af förf. Likasom föregående är denna en mer nordisk art, som är funnen i Sverige (från Småland till Umeå Lapp- mark), i Livland samt i bergstrakter i Österrike-Ungarn.—U.F.M. 191. Sc. phryganophilus J.Sahlb nov.sp. Oblongus, depressus, nigro-piceus, subopacus, hemielytris fu- SciS, corio apicem versus sensim obscuriore, cuneo nigro, antennis et pedibus fusco-ferrugineis, femoribus infuscatis: rostro articulo ultimo pallide flavo, capite latitudine sua cum oculis distincte breviore, 3:0 et 4:0 simul sumtis hoc distincte longioribus: pro- thorace longitudine media circiter 2/. latiori, apicem versus fortiter angustato, lateribus ubique distinete marginatis, corio lateribus leviter, medio vix, antice distinetius rotundatis, basi late levissime emarginato, transversim subtiliter rugoso: sScu- tello antice pulvinato, convexo, sublaevi: hemielytris obsoletis- sime punctatis, membrana albida, venis satis distinetis: rima oroficiorum metastethii profunda, obtuse antrorsum curvata. alis area discoidali hamo distineto e vena connectente exeunte instructa; femoribus anticis et posticis valde inerassatis, anticis subtus spinulis nonnullis munitis. Long 2.5 mm. Species singularis, media quasi inter Scoloposcelim et Piezo- stethum, cum priori femoribus anticis fortiter incrassatis, intus distinete spinulosis structuraque oroficiorum metastethii con- veniens, Piezostetho autem hamo areolae similis: forte ad genus Lasiochiloidem Champ. referenda. Statua inter Sc. obscurellam et Pietz. cursitantem intermedia. — Sc. obscurella Zett. distincte minor, brevior, minus angusta. Caput breviter triangulare, latitu- dine basali cum oculis distinete brevius, fronte antice medio abrupte declivi, antice utrinque supra antennarum basin oblique elevata: vertice inter ocellos leviter transversim impresso, oculis Bidrag t. känned. af Finl. 107 magnis, globosis, ocellis in linea oculorum marginem posticum conjugente positis. Rostrum satis crassum, apicem coxarum an- ticarum attingens; articulo primo oculorum marginem anticum attingente, nigro-piceum, articulo ultimo pallide testaceo. Anten- nae capite cum prothorace simul sumtis paullo longiores, fusco- ferrugineae, longius pallido pubescentes, articulo primo apicem capitis vix attingente, 2:0 latitudine capitis cum oculis paullo longiore, apicem versus sensim incerassato, 3:0 et 4:o subaequali- bus simul sumtis secundo longioribus. Pronotum basi longitudine media circiter 2/;latius, basi late sed obtuse emarginatum, antice fortiter angustatus; lateribus subrectis, sed mox ante apicem rotundato-angustatis, lateribus antice deflexis, per totam longi- tudinem distincte marginatis, supra omnium subtilissime dense strigulosum. Scutellum antice convexum, sublaeve, medio transversim depressum. Hemielytra nigro-picea, corio antice paullo dilutiore, vena cubitali postice fortiter elevata, curvata et in cuneum surgente, membrana magna albido-hyalina, venis satis distinetis. Corpus subtus nigrum, subtilissime et dense transversim striguloso-alutaceum, prosterno postice subacumina- to, medio impresso: mesosterno maximo, medio late canaliculato et in femina praeterea subfoveolatim impresso, metasterno medio inter coxas pulvinato-convexo, pleuris rima oroficiali fortiter insculpta, antrorsum leviter curvata, postice distinete calloso- marginata, mox ante marginem pleuralem abrupto. Alae albido- hyalinae, area discoidali hamo distineto e vena connectente excurrente. Pedes validiusculi, fusco-ferruginei, femoribus in- fuscatis, anticis fortiter, posticis modice incrassatis, anticis subtus spinulis nonnullis inaequalibus armadtis. Habitat sub cortice Piceae excelsae igne exustae in Carelia australi rarissime. Högst sällsynt under barken af brända granar i sydöstra Finland. Hittills funnen endast i Räisälä socken i sydöstra Karelen af mig och min son U.Saalas d. 20 Juni 1902, då vi anträffade nägra exemplar på invid en ria stående mindre, sotiga träd, som föregående höst blifvit skadade vid en eldsvåda. — U.F.M. (typ.ded.J.Sahlb.). Anm. Jag har vid Sc. obscurella Zett. på Reuters auktoritet citerat Xylocoris ferrugineus F.Sahlb. och man måste väl numera anse denna Nat: 0. FOLK, fl: 95, NEO 2: 108 sistnämnda art vara död, då typexemplaret är förstördt. Med denna art förhåller det sig på följande sätt. F. Sablberg beskrifver i Mon.Geoec. Fenn. 81 arten med efterföljande ord. X. ferrugineus mihi. Oblongus, deplanatus, laevis, nitidus, ferrugineus, abdomine coccineo; antennis longis, basi, tibiis tarsisque luteis, femoribus anticis et posticis validis, brunneis, capite et pronoto deplanatis, hoc vero transversim profunde impresso, hemielytris ferrugineis, mnitidis, membrana magna albida, Long. I lin. Unicum tantum individuum, non bene conservatum, mihi fuit obvium; ulteriorem igitur descriptionem proponere non possum.» Då Reuter år 1871 utarbetade sin första lilla öfversikt af Skandina- viens och Finlands Acanthider (= Anthocorid2e) 1871 granskade han ock F. Sahlbergs typsamling och kom till den åsikt, att X. ferrugineus var ett nykläckt exemplar »troligen» af Sc. obscurella, hvarför han bortlem- nade den från sitt arbete. Sedan dess har den af alla författare betraktats såsom sådan, och upptagits såsom synonym till Se. obscurella af Pyton, Oshanin m. fl. Vid utarbetandet af Monografin öfver Anthocoridae granskade Reuter ånyo exemplaret och uttalade kategoriskt, att det var Sc. obscurella (spec. immat.). Då jag funnit den nyss beskrifna arten, ville jag jämföra den med typexemplaret af ferrugineus, men fann då 1 den låda, som innehöll F.Sahlbergs samling och länge varit på lån hos Reuter, att exemplaret var aldeles förstört, så att endast nålen fanns kvar. Själf erinrar jag mig, att jag för många år sedan sett exemplaret och funnit att det var ett nykläckt exemplar, hvilket äfven den ursprung- liga beskrifningen på färgen antyder, men huruvida det hörde till Sc. obscurella eller phryganophilus är svårt att afgöra. Den omständigheten, att längden uppgifves till endast 1 lin. (för obscurella 11/,) och att den beskrifves såsom en skild art talar dock för att exemplaret kanske hellre tillhörde Sc. phryganophilus. Vid ett sådant förhållande måste man emellertid anse monografens utslag för bindande, såsom ock Dr. E. Berg- roth i bref till mig framhållit. Fam. Microphysidae. Mierophysa Westw. (Zygonotus Fieb., ÄAmnthocoris F.Sahlb.). 192. M. pselaphiformis Curt. Entomogic Magas.I,198 (1833). — Westw. Amnn.Soc.ent.Fr.III, 642,t.6,f.32. — Reut. Skio.F. Acanth.422.— Dougl. et Sc. Br.Hem.487,t.16,f.3. — Saund Hem. Bidrag t. känned. af Finl. 109 Het.Br.208,t.19,f. 4et 5. — Reut. Monogr. Anthoc.170,171 et 172. —OÖOsh.Verz.Pal.Hem.I,639.— Jens.-Haar. .Danm.Taeg.183,f.114a. — stigma Fieb. Weit.Beitr.1836,7(0"). — Eur.Hem.134.— »psela- phoides Burm. Handb. d.Ent.IT,287(€).— H.-Sch. Wanz.Ins.IX, 186,£.970. — Flor Rh.Livl.1,661. — exilis F.Sahlb. Mon. Geoc. Fenn.78. Tämligen sällsynt, men utbredd öfver nästan hela området. Honan träffas oftast under barken på barrträd, hanen fås med slaghåf från buskar och örter på skogsängar och svedjebackar. Nordligast är den tagen vid Kantalahti på Kola halfön (67”). — Utbredd öfver hela Europa och äfven funnen i Palestina och Algeriet. — U.F.M. 193. M. elegantula Baerenspr. Berl.ent.Zeitschr.1858,191,t. 2,£.3 3. — Fieb.Eur.Hem.135.—Dougl. et Sc. Br.Hem.488,t.16, f£.2. — Reut.Sk.o.F Acanth.423. — Monogr.Anth.170 et 176.— Saund. Hem. Het.Br.208,t.19,f.6 et 7. —Osh. Verz.Pal.Hem .I,640. —Jens.-Haar. Danm.Taeg.183,f.114b. Högst sällsynt; jag har tagit en hane i en klippspringa vid Böle by på Eckerö på Åland (60”10') den 7 Juli 1864, en hona är funnen vid Juddö inom samma provins 1 Juli 1879 af O.Reuter. — För öfrigt anträffad i Sverige, Danmark, Britannien och på några spridda orter i mellersta Europa. — U.F-M. Myrmedobia Baerensp. (Idiotropus Fieb., Pseudophleps Dougl. et-Sc.). 194. M. coleoptrata Fall. Mon Cim.Sv.31,7 (1807).—Baer. Berl.ent.Zeit.II,160 (C). — Fieb. Eur.Hem.133.— Dougl. et Sc. Br. Hem 484 t.14,f.1.— Reut.Sk.o.F.Acanth.424. — Saund.Hem. Het.Br.614.—Reut.Monogr.Anthoc.181, 182 et 188.—0Osh.Verz. Pal. Hem.I,642.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.183 et 184,f.115. — exilis Fall. Hem. Sv.68(O').—H.-Sch.Wanz.Ins.IX,213.—Fieb.Eur. Hem.133. — myrmecobia Märk. Germars Zeitschr.Ent.V.262. — Curtist Flor Rh.Livl.660. Högst sällsynt i sydligaste delen af området. Båda könen funna vid sållning af mossa från en af Laswvus fuliginosus bebodd ekrot i Föglö socken (60?) i Juli 1879 af O.Reuter.— Äfven fun- nen 1 Sverige, Danmark, Tyskland, Britannien, Holland, Bel- Nat: oc Folk; H. 79; N:0:2. 110 gien, Frankrike och Transkaukasien. Skall ofta lefva tillsam- mans med Formica rufa och sanguinea samt Ålexia pilifera, en skalbagge, hvilken den till det yttre mycket liknar. — U.F-M. 195. M. tenella Zett. Ins.Lapp.265, I (1840).—Reut. Sk.o.F. Acanth.425.— Monogr.Anthoc.181,182.— Saund. Hem. Het.Br. 211.t.19,f£.8.— Osh. Verz.Pal.Hem.I;640.— Jens.-Haar. Danm. Taeg.183. — subtilis F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.79 (O"'). — exilis Flor Rh.Livl.1,658 (O'L). — Signoreti Fieb. Eur.Hem.133 (£). — tistis Fieb. Eur.Hem.133,1. Ej sällsynt öfver hela området ända upp till Lappmarkerna; nordligast funnen i Utsjoki (6950) af förf. och vid Kola (697) af W. Hellén. Honan träffas under mossa och nedfallna löf, hannen flyger fritt omkring och fås ofta med slaghåf från träd, gräs och buskar. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa. — U.F.M. (A. subtilis EF.Sahlb.typ.e Coll.F.Sahlb.ded.J.Sahlb.). 196. M. distinguenda Reut. Monogr.Anthoc.181 et 184(1884). Saund. Hem Het.Br.211. -Osh. Verz. Pal.Hem.I,641. Högst sällsynt; hittills funnen endast i Pargas af O.Reuter och vid Nystad af W.Hellén. Synes uteslutande lefva i murkna ekstammar 1 sällskap med myror. — För öfrigt tagen endast i England, Frankrike, Tyskland och Rumenien. — U.F.M. (Typ. ded.O.Reuter). Fam. Capsidae (Bicelluli Am. et Serv., Phytocoridae Fieb., Miridae Dohrn). Subf. Capsinae. Myrmecoris Gorski (Globiceps F.Sahlb.). 197. M. gracilis F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.123 (1848).— Kirschb Rhynch.Wiesb .Caps.200.— Flor Rh.Livl.I,686.— Fieb. Eur.Hem.239 — Reut.Rev.cr.Caps.IT,102.— Hiieb.Syn.deutsch. Blindw.I,28. — Saund.Ent Month! Mag.1903,269. — KReut.Öfv. EV Soc NAT: 174'et 75 0Osh! Ver Pal Hem 647: Bidrag t. känned. af Finl. IKT Sällsynt på torra skogs- och ängsbackar, men utbredd öfver större delen af området åtminstone ända till trakten af Uleåborg (65”), där den är funnen af W. Nylander. Forma macroptera är ytterst sällsynt och hittills tagen endast i 2 exemplar, det ena vid Uleåborg af W Nylander, det andra vid Raasijärvi i Yläne af förf. Forma brachyptera förekommer ofta i närheten af myr- stackar och enligt Reuters observation lefva mörka exemplar (var. fuscus Reut.) tillsammans med Formica: fusca och ljusare (var. rufusculus BReut.) med F. rufa. — Spridd öfver norra och mellersta Europa samt äfven funnen i Sibirien, men öfver allt sällsynt, föga observerad och förbisedd, troligen till följd af dess likhet med myror. — U.F.M. — (Typ.ded.W Nylander). Pithanus Fieb. 198. P. Maerkeli H.-Sch Wanz.Ins. IV,78,£.406. (1839). — Kirsehb. Rhynch.Wiesb.,Caps.28.—Flor. Rh.Livl.I,513.—Fieb. Eur. Hem .239.—Dougl.. et Sc. Br.Hem.281,t.10,f.3.—Reut. Rev. er .Caps.IT,103.— Saund. Hem Het.Br.210,t.20,f.1.— Hiieb.Syn. deutsch.Blindw.I,26.— Osh.Verz.Pal. Hem .I.648.— Jens.-Haar. Danm.Taeg.199 f.123. — flavoluimbatus Boh. K.Vet. Ak Handl. 1850,252. (f.macr.).— vittatus Dahlb. K.Vet.Ak.Handl.1851,205. Ej sällsynt bland gräs på ängar och fältbackar och utbredd öfver hela området. Nordligast har jag funnit den vid Imandra i Ryska Lappmarken (68”). Forma macroptera är sällsynt: hittills funnen endast på Åland af O.Reuter och förf., som äfven tagit den i Yläne samt i Teisko i södra Tavastland äfvensom i närheten af Helsingfors af A.Palmén och i Lojo af Håkan Lind- berg. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven anträf- fad i Algeriet. — U.F.M. Pantilius Curt. (Conometopus Fieb.). 199. P. tunicatus Fabr. Spec. Ins.II,396 (1781). -Kirschb. Rh.Wiesb .Caps.37. Flor Rh.Livl.I,441.—Fieb. Eur.Hem.249.— Dougl. et Sc. Br.Hem.333,t.11,f.2.—Reut. Rev .cr.Caps IT,210.— Saund. Hem Het.Br.230,f.21,3.—Reut. Hem. .Gymn. Eur.V.324. —Hiieb. Syn.deutsch.Blindw.I,91.— Osh. Verz.Pal. Hem I.649.— Jens.-Haar. Danm.Taeg.208,f.129. Nar: os Folk, Ek 79; N:o: 2. 112 Sällsynt i södra Finland på Corylus avellana och Alnus gluti- nosa i Augusti och September. Funnen på Åland af Lund, vid Ispois och Kathrinedal nära Åbo af O.Reuter, i Karislojo och Lojo flera gånger af förf. m. fl. samt i trakten af Helsingfors af förf. — Utbredd öfver en stor del af Europa och äfven tagen i angränsande delar af Asien. — U.F.M. Var. infuseatus nov O'. Supra multo obscurior, dense nigro- irroratus, scutello basi late nigro, hoc apice, corio linea costali ante basin cunei abbreviata utrinque linea angustissima nigra terminata lineolagque in margine suturali mox pone apicem clavi pall de flavis, antennarum articulo primo nigricante, cuneo extus sensim pallidius rufo-testaceis, haud nigro-irrorato sed apice late et determanatim nigro-piceo. Högst sällsynt; jag har funnit ett exemplar på Alnus gluti- nosa invid hafstranden nära mynningen af Wanda å nära Hel- singfors i slutet af September 1916. — U.F.M. Var. pallidissimus nov. 2. Supra albido-flavescens, punctis parvis brunneis, minus dense irroratus, pronoto lateribus et basi angustissime nigro-marginato. Högst sällsynt: jag har funnit den tillsammans med hufvud- formen på Corylus avellana på Karkkali udde i Karislojo i Sep- tember 1916. — U.F.M. Phytocoris Fall., Fieb. 200. Ph. Tiliae Fabr. Gen.Ins.301 (1776). —F.Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.99.— Kirschb.Rh.Wiesb.,Caps.39.-Fieb. Eur Hem. 260.—Dougl. et Sc. Br.Hem.303 —Thoms.Opusc.ent.418.—Reut. Rev .cr .Caps II,23.-Spec.Gen .Phyt.16. -Hem.Gymn .Eur.257 et 383.—Saund. Hem. Het.Br.235.—0Osh. Verz.Pal. Hem I,660. =— Jens.-Haar. Danm.Taeg.211. Högst sällsynt; enligt uppgift af F.Sahlberg har han funnit ett exemplar i närheten af Åbo, och i hans samling förvarades äfven ett exemplar med typisk färgteckning, likaså exemplar i D.Wasastjernas samling enl. uppgift från Österbotten. På senare tid ej återfunnen. Skall hufvudsakligast lefva på trädstammar af ädla löfträd. — Äfven tagen i Sverige, Norge och Livland samt utbredd öfver mellersta och södra Europa. — U.F.M. Obs. Uppgiften att denna art skulle vara funnen i Österbotten torde behöfva bekräftelse. Bidrag t. känred. af Finl. [81153 201. Ph. Populi L. Syst. .Nat.Ed.X,449,73 (1758). —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.90.—Flor Rh.Livl.IT,594.— Fieb. Eur.Hem.260. — Dougl. et Sc. Ent.Monthl.Mag.IV,265.—Thoms. Opus.ent.419. — Reut. Rev.cr.Caps.II,36. — Hem.Gymn. Eur.V,261, et 384, t.8,f.9.—Saund. Hem Het.Br.235. —-Osh. Verz.Pal.Hem.I,661.— Jens.-Haar. Danm.Taeg.211 f.131. Sällsynt på Populus balsamifera, Anus incana, Salix Caprea och Sorbus aucuparia i södra och mellersta. Finland. Tagen i Pargas af O.Reuter och förf., i Nyland af W.Nylander, i Yläne af F.Sahlberg samt nordligast vid Tammerfors (61”30') af C.Lun- dahl. — Äfven funnen i Sverige och Norge samt på flera ställen i mellersta och södra Europa. — U.F.M. 202. Ph. longipennis Flor Rh.Livl.IT,601 (1861).—Thoms Opusc .ent.418. — Reut.Rev .cr.Caps.IT,24.—Spec.gen.Phytoc.16. —Hem.Gymn.Eur.V.259 et 384,t.9,f.1. -Saund. Hem. Het.Br. 264.—Ösh. Verz.Pal. Hem I,661.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.211. Sällsynt på löfträd isynnerhet Tilia och Ulmus samt äfven på Larix i södra och mellersta Finland. Jag har ofta funnit den i Karislojo, i Kaisaniemi park vid Helsingfors, i Pyhäjärvi på Karelska näset, i Parikkala i Ladoga Karelen samt nordligast vid Jyväskylä (62”10'). I vestra delen af Lojo skall den vara ganska allmän på löfträd isynnerhet på Ålnus incana enl. upp- gift af Håkan Lindberg. — Äfven funnen i Sverige samt på flera ställen i mellersta Europa. — U.F.M. Var. signatus Reut. Rev. cr. Caps.IT,40. -Hem.Gymn. Eur.V, 260. —ÖOsh. Verz.Pal.Hem.1,680. Högst sällsynt; jag har tagit några exemplar i Kukkasniemi trädgård i Karislojo samt ett dylikt på Tilia på Karkkali i samma socken den 4 Augusti. — U.F.M. Var. grisescens nov. Pallide griseus, densius fusco-nebulosus ut supra obscurius appareat; capite etiam distinctius fusco- signato, ceterum ut in Var. signato Reut. Sällsynt; jag har funnit den på Kukkasniemi i Juli och Au- gusti 1892 samt i Seminarii park i Jyväskylä d. 9 och 11 Juli 1914 såväl på Ulmus montana som på Larix. — U.F.M. 203. Ph. dimidiatus Kirschb. Rh.Wiesb.,Caps.39 et 122 (1855). YRSFEKRRSR ARE 17.—-Medd.Soc.F.Fl.fenn.V,167.—Hem. Nat. o. Folk, H. 02 8 114 Gymn.Eur.V,265 et 384.—-Saund. Hem. Het.Br.234 et 237.Osh. Verz:Pal.Hem.E662.— Sällsynt på löfträd i södra och mellersta Finland. Först funnen i slutet af Juni 1878 i en björkdunge på Vänö i Kimito skärgård af Lina Reuter och vid Helsingfors af O.Reuter. Seder- mera tagen i Tammerfors af Tomminen samt i Karislojo och vid Fiskars bruk i Pojo af förf., som äfven funnit några exemplar på en stor klibbal, Alnus glutinosa vid Haapakoski nära Jyväskylä (62”10”) den 8 Juli 1914. I Lojo är den äfven tagen enligt upp- gift af Håkan Lindberg. — Föröfrigt funnen i Sverige, Tyskland, Frankrike, Britannien, Österrike, Ungarn och Sibirien. —U.F.M. Var. antiecus nov. Signaturis hemielytrorum nigricantibus, obscurioribus et magis dilatatis; prothorace postice latius nigricante, tertia antica parte tantum abrupte cum capite flavo- albido; scutello maculis duabus nigris postice dilatatis, triangula- ribus et intus confluentibus, postice productis et in plagam mag- nam basalem dilatatis angulisque basalibus anguste nigris. Högst sällsynt: jag har funnit den på Pyrus malus i Kukkas- niemi trädgård i Karislojo d. 28 Juli 1911 och tillsammans med hufvudformen på Almus glutinosa vid Haapakoski nära Jyväs- kylä d. 8 Juli 1914. — U.F.M. 204. Ph. intrieatus Flor Rh.Livl.I1,603 (1861). — Reut. Rev. er. Caps.II,25.— Spec.gen.Phyt.18.Hem.Gymn.Eur.V, 266 et 384.— Hiieb.Syn .deutschr.Blindw.I,127. -Osh.Verz.Pal Hem. 1.663. Ej sällsynt på såväl löf- som barrträd i södra Finland och äfven funnen i mellersta Finland. Jag har ofta tagit den såväl på Sorbus aucuparia som på Picea excelsa i Karislojo, samt dess- utom vid Svartå, i Pargas, vid Helsingfors, i Yläne, på några ställen på Karelska näset, i Parikkala i Ladoga Karelen samt nordligast vid Kivatsch i Ryska Karelen (63”40'). I Pargas är den tagen af O.Reuter, på Hirvensalo nära Åbo af Håkan Lind- berg, vid Dickursby af B.Poppius och i Hattula i södra Tavast- land af L.v.Essen. — Äfven anträffad i Sverige, Livland, Schles- vig-Holstein, Belgien, Sibirien och China. — U.F.M. Anm. Ett något afvikande exemplar af honan, som utmärker sig genom smalare kroppsform och något längre första antennled har jag funnit på kultiverade utländska barrträd vid Svartå i Nyland. Bidrag t. känned. af Finl. 15 205. Ph. Pini Kirscehb. Rhynch.Wiesb.Caps.39 et 123 (1855). —Fieb .Eur.Hem.— Reut.Rev .cr.Caps.II,26.—Spec.gen.Phyt.19. —NSaund. Hem Het.Br.34 et 37,t.21,f.9.— Reut.Hem.Gymnoc. Eur.V.269 et 385.— Osh.Verz.Pal.Hem.1I,664 — crassipes Flor Rh.Livl.II1,606 (1861). — minor Thoms. Opusc.ent.418. Sällsynt på Pinus sylvestris i sydligare delen af landet; i Juli och Augusti funnen på Åland, i Pargas och Nagu af O.Reuter, på Kuustö nära Åbo af C.Lundström, vid Helsingfors af W.Ny- lander: jag har tagit den i Karislojo, Sammatti, Yläne, på ngra ställen på Karelska näset samt nordligast i Parikkala i Ladoga Karelen (61”30'); i Hattula i södra Tavastland är den anträffad af L.v.Essen. — Äfven funnen i Sverige samt i Livland och på flera ställen i mellersta Europa. — U.F.M. 206. Ph. Ulmi L. Syst. Nat.Ed.X,449,74 (1758).—Fall. Mon. Cim .Sv.82.—Thoms.Opusc.ent.418.—Reut. Rev .cr.Caps.IT,27.— Spec.gen.Phyt.24. — Rev.Synon.620.— Saund. Hem. Het.Br.234 et 237,t.21,f.10. —-Reut. Hem. Gymn. Eur.281 et 387,t.9,f.5. —Osh. Verz.Pal.Hem.I,666. — Jens.-Haar. Danm.Taeg.2.11. — flora is Mantissa Ins.II,303 (1787). —Stål Hem. Fabric.I,87. — divergens Meyer Stett.ent.Zeit.I1,87 (1841).—Kirsch. Rh.Wiesb.39.— Flor Rh.Livl.1,4135 et 11,594.—Fieb. Eur. .Hem.259.—Dougl. et Sc. Br. Hems. Högst sällsynt i södra Finland... Först funnen af mig i Muh- kuri skog nära Åbo den 25 Sept. 1874 samt senare flera gånger i Kukkasniemi trädgård i Karislojo på Ribes rubrum och R. grossularia under Augusti och September månader. Af honan har hos oss anträffats endast forma brachyptera. — Äfven fun- nen i Sverige, Danmark och Livland samt på talrika ställen i mellersta och södra Europa och i Algeriet. — U.F.M. Adelphocoris Reut. (Calocoris Fieb.). 207. AA. seticornis Fabr. Syst.ent.725 (1775). -Wolff. Icon. Cim.IV,158,t.16,f.152.—Fieb. Eur Hem.257.—Dougl. et Sc. Br. Hem.324.—Thoms. Opusc.ent.420.—Reut. Rev.cr.Caps.II,34. — Revis.Syn.628.—Saund. Hem. Het.Br.239 et 242,t.22,f.4. —Reut. Hem.Gymn.Eur.V.210 et 377. —0Osh. Verz.Pal.Hem.675.—Jens.- Haar.Danm.Taeg.214. — lateralis Fall. Hem.Svec.88.—F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.108.—Flor Rh.Livl.1.503. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 116 Tämligen sällsynt bland gräs och blommor i södra och mel- lersta Finland: allmännare förekommer den i ostligare delar af området; nordligast hittills funnen i trakten af Kuopio af M.Le- vander och i Kontiolahti i norra Karelen (63”) af W.Linnaniemi. Utbredd öfver större delen af Europa och Sibirien samt äfven tagen i Turkestan och China. — U.F.M. 208. A. annulicornis F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.100 (1848). — Fieb. Eur.Hem.390.—J.Sahlb. Bidr. Norv.Sib.Ins., Hem. Het.26. —Enum. Hem.Gymn.Fenn.50.—Reut. Hem.Gymn.Eur.V.225 et 379. —-Osh. Verz.Pal. Hem. I,683.—Chenopodu var. annulicornis Flor Rh.Livl.I,502.—Reut. Rev.cr.Capsin.I1.38. Högst sällsynt: hittills funnen endast i Yläne af F.Sahlberg och förf. — Äfven anträffad i Sverige och Livland samt på flera ställen i Sibirien ända till Amurfloden. — U.F.M. (Typ. e Coll. F.Sahlb.ded.J.Sahlb.). 209. A. lineolatus Goeze Ent.Beytr.II,267 (1785).— Reut. 681. — Jens.-Haar.Danm. Taeg.214. — ChenopodiFall.Mon.Cim. Sv. 74 (1807). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.100. — Flor Rh.Livl.I, 501.— Fieb. Eur.Hem.255.— Reut. Rev.cr.Caps.II,38.— Saund. Hem. Het.Br.239 et 243.—Dougl. et Sc. Br.Hem.325. Ej sällsynt på åtskilliga högväxta örter vid vägkanter, på åkerrenar och fältbackar i södra och mellersta Finland. På Karelska näset är den mycket allmän. Nordligast har jag funnit den i ITisalmi i norra Savolaks (63”40'). — Utbredd öfver hela palearktiska regionen. — U.F.M. Calocoris Fieb. (Homodemus Fieb., Closterotomus Fieb.). 210. &C. norvegiecus Gmel. Syst Natur.Ed.XIIT,2176 (1788). —Reut. Rev. .Syn.629.—Hem. Gymn.Eur.V,204 et 377,t.7,£.4. — Osh. Verz.Pal.Hem.I,698.— bipunctatus Fabr. Reis Norv.346 (1779) nec L.—Fall. Mon .Cim.Sv.75 (1807).—H.-Sch. Wanz.Ins. ITT,79,£.298.—F.Sahlb.Mon.Geoc.Fenn.101.—Flor Rh.Livl.1,498. —Fieb. Eur. Hem.254.—Reut. Rev.cr.Caps.II,37. -Dougl. et Sc. Br.Hem.319.— Saund. Hem. Het.Br.239 et 244.— Jens.-Haar. Danm.Taeg.217. Högst sällsynt: endast ett exemplar är funnet på en fält- backe på Hamnö i Kökars på Åland d. 2 Aug. 1879 af O.Reuter. Bidrag t. känned. af Finl. ILILZg Uppgiften att den vore funnen vid Helsingfors af W.Nylander (F.Sahlb 1.c.) är utan tvifvel falsk och beror på orätt bestämning af exemplar, hvilka äro Lygus lucorum Mey, såsom Nylanders samling utvisar. — Utbredd öfver nästan hela palearktiska region med undantag af dess nordligaste delar. — U.F.M. 211. -C. (Homodemus) roseo-maculatus De Geer Mem.Ins. IIT.293 (1773). — Reut.Rev.cr.Caps.IIL,36. — Rev.Synon.630.— Hem.Gymn.Eur.V.201 et 376. -Saund. Hem Het.Br.239 et 241. —Osh. Verz.Pal.Hem.I,697.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.216. ferrugatus Fabr. Ent.syst.IV,173 (1794). Hahn Wanz.Ins.T, 204, £.104.—F .Sahlb.Mon.Geoc fenn.104. Flor Rh.Livl.1,496.—Fieb. Eur. .Hem.249.—Dougl. et Sc. Br.Hem.327. — cruen'atus Geoffr. in Fourer. Ent.Par.208 (1785). Allmän på Chrysanthemum leucanthemum och andra örter på åkerrenar och fältbackar på Karelska näset samt på Åland. Äfven funnen i Åbotrakten, i Karislojo, i Ladoga Karelen, Ryska Karelen, i Padasjoki i södra Tavastland samt nordligast i Polvi- järvi socken i norra Karelen (63”) af E. Grönvik. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven anträffad i Syrien och Algeriet. — U.F.M. 212. OC. fulvomaculatus De Geer Mem.Ins.IIT,294 (1775). — H.-Sch. Wanz.Ins.IIT,50,f£.267. —F .Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.109.— Flor Rh.Livl.I,505. —Fieb. Eur.Hem.253.— Reut. Rev.cr.Caps.Il, 34.— Hem. Eur.V.184 et 374.—Saund. Hem Het.Br.239 et 240.— Osh. Verz.Pal. Hem I,691.—Jens.Haar.Danm.Taeg.216. Allmän på Alnus glutinosa och Salix-arter samt äfven på Urtica dioica öfver hela området ända upp till Kilpisjärvi i Torneå Lappmark (69). De mörka varieteterna (Var. c Reut.) före- komma i Lappmarkerna. — Utbredd öfver hela Europa och Sibirien ända till Amur och Kamtschatka samt äfven funnen i Syrien och Algeriet. — U.F.-M. 213. C. sexguttatus Fabr. Gener.Ins.299 (1776). —H.-Sch. Wanmz.Ins.III,77,£.395.—Flor Rh. Livl.I,494.—Fieb. Eur. Hem. 252.—Reut.Rev.cr.Caps.II, 31. -Saund. Hem Het-Br.239 et 241, t.22,£.2.—Reut.Hem.Gymn.Eur.V.167 et 372,t.7,f.8. —ÖOsh. Verz. Pal. Hem.687.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.216,£.132 b. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 118 Sällsynt på Melanpyruwm och andra örter i skuggrika lundar i sydöstra Finland. På Walamo ö i Ladoga har jag funnit den mindre sparsamt samt dessutom vid Sortanlaks i Pyhäjärvi på Karelska näset samt nordligast vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen (61”40'). Vestligast är den hittills funnen i Esbo i Nyland af Hellén. — Äfven funnen i Sverige, Norge och i Östersjöprovin- serna samt på många ställen i mellersta Europa. — U.F.M. 214. C. ochromelas Gmel. Syst.Nat.Ed.XIIT,2180 (1788).— Reut. Rev .Synon.622.—-Hem.Gymn.Eur.5,165 et 371.—0sh. Verz.Pal.Hem.I,686. — Jens.-Haar.Danm. Taeg.215,f.132a. — striatellus Fabr. Ent.Syst.IV.173 (1794).—Wolff. Icon .Cim.150.— Hahn Wanz.Ins.IT,133,£.218.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.105. — Flor Rh.Livl.492.—Fieb. Eur. .Hem.251.—Reut. Rev.er.Caps.II. 30.— Saund. Hem; Het. Br230t 22 1 Ej sällsynt på Qvercus robur i södra Finland under Juni och Juli månader. Funnen ofta på Åland, i Åbo skärgård, i Karis- lojo och Lojo samt nordligast vid Nystad (60”50'), där den är tagen af W.Hellén. Enligt F.Sahlberg skall den vara funnen äfven i Yläne. — Utbredd öfver större delen af Europa och angränsande delar af Asien. — U.F.M. 215. -C. (Closterotomus) bielavatus H.-Sch. Nomencl.ent.48 (1835). —Reut. Rev. .Synon.624.—Hem:Gymn.Eur.V.170 et 372. —OÖsh.Verz.Pal.Hem.I,688. — Jens.-Haar.Danm. Taeg.217,f133a. - bifasciatus Hahn Wanz.Ins.ITI,f.232 (1835) ,nec L. — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.121.—Flor Rh.Livl.I,488.— Fieb.Eur.Hem.261. varregatus Reut.Rev.cer.Caps.IT,32 nec Costa. Ej sällsynt under Juli och Augusti på Alnus incana, Corylus avellana och andra löfträd och buskar i skogar och lundar samt på Spiraea salicifolia planterad i häckar vid gårdar och utbredd öfver större delen af området. Nordligast funnen i Kuusamo (66”) af Mäklin. — Utbredd öfver nästan hela Europa med undantag af nordvestra delen. LUFT Sen Pycnopterna Fieb. (Calocoris BReut.). 216. P.striata L. Syst. Nat.Ed.X.449,70 (1758). —Wolff Icon. Cim. SN Hahn Weanz.Ins.IT,134,£.219.— F.Sahlb.Mon.Geoe. Fenn.97.—Flor Rh.Livl.I,490.—Fieb. Eur. Hem .263.-—Reut.Rev. Bidrag t. känned. af Finl. 119 er.Caps.II,39.—Dougl. et Sc.Br.Hem.320.-Saund. Hem Het.Br. 2a0ret 245t2216- 0sbh. «Vera. Pal Hem. IL,706:= Jens.-Haar. Danm.Taeg.218.£.133 b.—-Evonymi Gmel. Syst Nat. .Ed.XXII, 2183 (1788). Ej sällsynt på Ålnus glutinosa, Pyrus malus, m.fl. löfträd under Juli och Augusti i sydvestra Finland; nordligast har jag funnit den vid stranden af Pyhäjärvi sjö i Yläne (61”). —Utbredd öfver hela Europa med undantag af dess nordligaste del och äfven tagen 1 Syrien. — U.F.M. Stenotus Jakovl. (Oncognatus Fieb.). 217. St. binotatus Fabr. Ent.syst.IV,172 (1788).—H.-Sch. Wamz.Ins.IIT,77,£.296 —Flor Rh.Livl.I,499,18.—Fieb. Eur.Hem. 246 —Reut. Rev. cr.Caps.II,41.—Saund. Hem Het.Br.246,t.22, f.7.—Reut. Hem. Gymn.Eur.V.123,t.5,3. -Osh. Verz.Pal Hem.l, 711.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.219,f.134a.—sareptanus Jak.Bull. Soc. .Nat.Mon.1877,I[1,289. Sällsynt bland gräs och blommor på åkerrenar och vägkanter under Juli och Augusti månader på Åland och i Karelen. Funnen några gånger på fasta Åland af förf. och O.Reuter; i Wiborgs län utan angifven närmare fyndort af Mäklin, 1 Parikkala och vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen af förf. samt nordligast vid Petro- savodsk (62”). I D.Wasastjernas samling funnos exemplar upp- gifna från »Österbotten». — Utbredd öfver större delen af Europa och skall äfven vara funnen i södra Afrika och i Förenta staterna i Amerika. — U.F.M. Dierooscytus Fieb. 218. D. rufipennis Fall. Mon Cim. .Sv.84 (1807).—H.-Sch. Wamnz.Ins.VTIT,50,£.610.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.105.—Flor Rh. Livl.I,489. — Fieb. Eur.Hem.270. — Dougl. et Sc.Brit.Hem.478, t.15.f£.:8.—Reut. Rev.cr.Caps.II,42.—Saund. Hem Het. .Br.247, t. 2208 Reut. Hem. Gymn. Hur V-119-et 367: Osh: Merz.Pal. Hem .I.713.—Jens.-Haar .Danm. Taeg.220,f.134b. Ej sällsynt på Pinus sylvestris, sällsynt på Picea excelsa, under Juli och Augusti och utbredd öfver hela området. Nordligast är den tagen vid Inari sjö (69) af B.Poppius. — Utbredd öfver Nat: oc Holk, ;H: 79, N:or2. 120 norra och mellersta Europa och äfven tagen i norra Italien samt enl. uppgift äfven i Nord-Amerika. — U.F.M. Lygus Hahn. 219. L. (Lygocoris) pabulinus L. Faun. Sv.Ed.II,253 (1761). —Fall. Mon Cim.Sv.75.—Hahn Wanz.Ins.I,148£f.74.—F Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.101.—Flor Rh.Livl.I,507. -Fieb. Eur. Hem .276. —Dougl. et Sc. Br. Hem.457. -Saund. Hem. Het.Br.249 t.23.£.5. —Reut.Rev.cr.Caps.II,45. — Hem.Gymn.Eur.V.114, et 361. — Osh. Verz.Pal. Hem .I,714.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.221 et 226. Allmän på Åspidinm arter, Urtica dioica och Spiraea ulmaria på skuggiga ställen i synnerhet i bäckdalar under Juni —Augusti öfver större delen af området. Nordligast har jag funnit den i Kuusamo i norra Österbotten (66”).— Utbredd öfver nästan hela Europa och Sibirien samt äfven tagen i Nord-Amerika. — U.F.M. 220. L. viridis Fall.Mon Cim .Sv.85 (1807).—Reut. Rev.cr. Caps.II,50.— Rev .Synon.638.-Hem. Gymn.Eur.V,113 et 367.— Saund. Hem. Het.Br.249 et 250,t.23,f.2. —Osh. Verz.Pal.Hem.I, 715.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.222 et 225. — commutatus Fieb. Eur. Hem.274. — sulcifrons Thoms, Opusc.ent.425 nec Kirschb.— contaminatus Dougl. et Sc.Br.Hem.461nec Fall. Säl'synt på Sorbus aucuparia, Rhamnus frangula och Alnus glutinosa m fl. trädslag under Juli och Augusti i sydligare delar af området; funnen oftare i trakten af Åbo, i Yläne, i Karislojo samt vid Helsingfors. Vid staden Lovisa är den tagen af O.Reu- ter och nordligast i Hattula i södra Tavastland (61”10') af L.v. Essen. — Utbredd öfver en stor del af norra och mellersta Europa samt äfven tagen i Nord-Amerika. — U.F.M. 221. L. innotatus Reut. Pargas Sockens Heteroptera, Not.F. et Fl.fenn.XI,322 (1870).—Rev.cr.Caps.I1,49.Hem.Gymn.Eur.V, ITT et 366. —Ösh. Verz.Pal.Hem I.716. Högst sällsynt, jag har funnit ett enda exemplar på en i allé vid Kapellstrand i Pargas planterad björk (Betula alba) den 7 Aug. 1868. Sedan dess ej återfunnen. — Tills vidare ej funnen utom Finland. — U.F.M. 222. L. contaminatus Fall. Hem.Sv.97 (1829). —F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.102.—Fieb.Eur.Hem'.274.—Reut. Rev.cer.Caps. Bidrag t. känned. af Finl. 121 -II,49.—Saund.Hem .Het.Br.249 et 250.—Reut. Hem.Gymn.Eur. V.112 et 367. — Osh. Verz.Pal.Hem .I,716. — Jens.-Haar. Danm. Taeg.222 et 225. — sulcifrons Kirscehb. Rhynch.Wiesb.,Caps.130. Dougl. et Sc. Br.Hem .459. Ej sällsynt på Betula alba och Alnus glutinosa öfver större de!en af området i Juli och Augusti; nordligast har jag funnit den vid Oulankajoki i Kuusamo (66”20'). — Utbredd öfver hela Europa och äfven funnen i Algeriet. — U.F.M. 223. L. Spinolae Mey. Stett.ent.Zeit. 1841,86. Rh. Schweiz, Caps.45,t.1,f.2.—Fieb. Eur.Hem.275.—Dougl. et Sc. Br.H.458.— Reut. Rev.cr.Caps.I1I.53.-Hem.Gymn .Eur.109 et 366.—Saund. Hem . Het .Br.249 et 251,t.23.£.4. —-Osh. Verz.Pal. Hem .I,417. Allmän på Spiraea salicifolia under Juli och Augusti månad i södra och mellersta Finland. Jag har aldrig förgäfves sökt denna art på häckar af nämnda växt, icke ens då endast enstaka nödvuxna exemplar funnits kvar efter något gammalt raseradt torp i skogar. Äfven på Spiraea sorbifolia har jag träffat den i närheten af Jyväskylä. Nordligare än vid nämnda stad (62”10') är den ännu ej anträffad, men troligen går den norrut så långt som näringsplantorna hos oss odlas. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa samt äfven tagen i Sibirien, Turkestan och China. — U.F-M. 224. L. lucorum Mey.Rh .Schweiz,Caps.46,t.2,£:2 (1843). — Fieb. Eur.Hem.275.— Dougl. et Sc.Br.H.458.—Reut. Rev.er. Caps.II,52.—Saund Hem Het .Br.249 et 251.— Reut Hem.Gymn. Eur.V,107 et 366,t.5,f£.3. —Osh. Verz.Pal.Hem.717.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.222 et 225. — bipunctatus F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn. 101. — contaminatus Kirschb. Rh.Wiesb.65 nec Fall. —-Flor Rh. Livl.I1,216.— migronasutus Reut. (nec Stål) Rev.er.Caps.I1,53. — J.Sahlb. Enum.Hem.Gymn.Fenn.54.77. Ej sällsynt på Artemisia vulgaris och absinthium i sydligare delen af området under Juli och Augusti. Jag har äfven funnit den i Parikkala i Ladoga Karelen, vid Petrosavodsk och i Tavast- land nordligast vid Jyväskylä (62”10'). — Synes vara en art, som följer kulturen och redan är spridd öfver större delen af Europa, norra Afrika och mellersta Asien samt äfven till Nord- Amerikas = BDsE Mi Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2: 122 Obs. En starkt mörktecknad varietet af denna art, hvilken Reuter i Hemiptera Gymnocerata Europe 1. c. beskrifvit under namn af var. maculata har han tidigare antagit vara L. migronasutus Stål och under detta namn beskrifvit i sin fauna Rev. cr. Caps. II 53 efter ett exemplar taget af mig vid Solomina i Ryska Karelen. Den rätta L. nigronasutus Stål, som är en väl skild art bl. a. genom att tibiernas spinulue utgå från en svart punkt, är hittills funnen endast i Sibirien. 225. L. rhamnicola Reut. Medd.F .etFl.fenn X,164 (1885).— Hem.Gymn.Eur.V,106 et 366.-Hieb. Syn. .Deutsch Blindw.lt, 318. —Osh. Verz.Pal Hem.718. — limbatus var. d. J.Sahlb. Enum. Hem.Gymn.Fenn.53. Sällsynt på Rhamnus frangula i södra Finland i Augusti och September. Jag har funnit den några gånger vid Fiskars i Pojo samt i Karislojo, där äfven W.Hellén tagit den, äfvensom i trak- ten af Helsingfors; i Kyrkslätt är den funnen af O.Reuter och i Lojo af Linnaniemi och Håkan Lindberg. — Föröfrigt anträffad endast i Böhmen och i norra Frankrike. — U.F M. (Specimina typ.ded.O.-Reuter et J.Sahlberg). 226. L. limbatus Fali. Hem.Svec.92 (1829).—F .Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.106.—Flor Rh.Livl.I,528 et IT,609.- Hahn Wanz.Ins. I, 152,t. £.77 —Fieb. Eur.Hem.274.—Reut. Rev.cr.Caps.IL,51. — Saund. Hem. Het.Br.249 et 251,t.23,£.3.—Reut. Hem.Gymn. Eur. V,105 et 366. —ÖOsh. Verz.Pal.Hem.I,718. Tämligen sällsynt på Salix-arter i Juli och Augusti i södra och mellersta Finland: i trakten af Åbo och kring Lojo sjö är den allmännare. Äfven funnen i Ladoga Karelen och Ryska Karelen nordligast vid Petrosavodsk, (62”), där den är tagen af A.Ginther. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa och äfven tagen i Sibirien. — U.F.M. 227. IL. pratensis L. Syst.Nat.Ed.X,448,59 (1758). — Fall. Hem .Sv.90.—Hahn Wanz.Ins.I,217 f£.112.—F .Sahlb. Mon.Geoc. Fenn.224 —Flor Rh.Livl.1,517-—Fieb. Eur.Hem.273.—Dougl. et Sc. Br. Hem. 464,t.15,f.2.—Reut. Rev.cr.Caps.I1,54 et 55 (pra- tensis typicus).—Rev.Synon.639.— Hem. Gymn .Eur.V,98 et 365. -Saund. Hem .Het.Br.249 et 252. —-Osh. Verz.Pal.Hem.I,720. — Jens.-Haar. Danm .Taeg.221 et 224 f.135a. Högst allmän under Juli-Oktober samt äfven tidigt på våren öfver nästan hela området åtminstone ända till polcirkeln Bidrag t. känned. af Finl. 123 bland gräs och blommor på ängar, i lundar och på åkerrenar. — Utbredd öfver hela palearktiska region och äfven funnen i Nord- Amerika. — U.F.M. Denna allmänna Capsid varierar till färg, skulptur och behåring i oändlighet och man kan särskilja flera subspecies eller lokalraser, som blifvit beskrifna såsom skilda species. Af dessa haiva vi i Finland följande: L. pratensis subsp. punetatus Zett.Ins.Lapp.273 (1840). —F. Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.110.— pratensis " punctatus Reut. Rev.er. Caps.55. pratensis var. a. punctatus Reut. Hem. .Gymn.Eur.98. Ej sällsynt på Calluna vulgaris på moar och hedar och utbredd öfver hela området åtminstone ända till Muonioniska i Lappland (68”), där den är funnen af F. Sahlberg. — Äfven tagen i bergs- trakter i södra Europa och i Sibirien. — U.F.M. L. pratensis subsp. gemellatus H.-Sch. Wanz.Ims.ITT,81,f.301 (1835). — pratensis gemellatus Reut. Rev.Caps.55. — pratensis var. gemellatus Reut Hem. Gymn.Eur.V.99. Sällsynt; endast funnen i Pargas af O.Reuter. — »Utbredd öfver hela Europa» enl. Reut. L. pratensis subsp. campestris L. Faun. Sv. 950. — Fall.Hem. Sv.91.—Hahn Wanz.Ins.I,218,f.113.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn. ITI.—Fieb. Eur Hem.273.—Dougl. et Sc. Br.Hem.463. — pra- tensis "E+ campestris Beut. Rev.cr Caps.II,56. — pratensis var.E campestris Reut. Hem.Gymn.Eur.100. Den allmännaste af alla hithörande former, hvilken gör intryck af att vara en särskild art, som träffas nästan hela sommarn på fält, backar, torra ängar, vägkanter och åkerrenar öfver hela området ända till Karesuanto i Torneå Lappmark (68”30') och Nuortijärvi i Ryska Lappmarken på samma bredd- grad. Den öfvervintrar såsom imago. — Utbredd öfver hela arktiska regionen. — U.F.M. 228. L. rugulipennis Popp. Medd.F.etFl.fenn.XX XVII, 96 (1911). Mas. J' Vertice inter oculos maximos diametro oculorum a supero inspecto circiter 14 angustiore, colore corporis ubique quam in femina obscuriore, tibiis obscure ferrugineis, signaturis pallidis capitis, pronoti et abdominis angustioribus et obsoletio- Nat: o. Folk, H. 19, N:o; 2. 124 ribus, hemielytris apicem abdominis longius excedentibus; vitta distineta a triente corii prima incipiente sensim paullo latiore, continue arcuatim usque in partem interiorem cunei ducta, alba; ceterum omnino ut in femina. Högst sällsynt i norra Finland: en hona tagen i Lohtaja i Österbotten (64?) d. 5 Juni 1910 af Y. Wuorentaus hvarefter arten är beskrifven; hannen är funnen i Turtola i norra Öster- botten (66”40') af E.Bergroth, hvilken förärat exemplaret till U.F.M. (Specimina typ. unica ded. Y.Wuorentaus et E.Bergroth). Obs. Huruvida CO' normalt har den skarpa teckningen på täckvingarna kan ej afgöras, då hittills ett enda exemplar är funnet. 229. L.rubricatus Fall. Mon Cim Svec.100 (1807).—F-.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.106.—Flor Rh.Livl.I,526.—Fieb. Eur. .Hem.274. —Dougl. et Sc. Br.Hem.—Reut. Rev.cr.Caps.II,47.—Saund. Hem. Het.Br.249 et 254.—Reut. Hem .Gymn.Eur.V,92 et 365. — Osh.Verz.Pal.Hem.I,724.—Jens.-Haar .Danm.Taeg.222 et 224. Allmän på Picea excelsa och Pinus sylvestris under Augusti månad och utbredd öfver hela området ända till floden Lutto i Ryska Lappmarken (68”40'), där den är tagen af B.Poppius. — Utbredd öfver hela Europa, äfven tagen i Sibirien, Persien och Algeriet. — U.E.M. 230. L. cervinus H.-Sch. Wanz.Ins.VI,57,f.617 (1842).— Fieb. Eur.Hem.279.—Dougl. et Sc. Br.Hem.454.—Reut. Rev.cr. Caps.II,48. — Saund. Hem. Het.Br.249 et 254.— Reut. Hem. Gymn.Eur.V,90 et 364.—Osh. Verz.Pal.Hem.I,725.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.221 et 224. Högst sällsynt, endast funnen i närheten af Åbo i Piikis och St. Karins socknar af O.Reuter samt på Jalassaari i Lojo den 8 Aug. 1919 af Håkan Lindberg. Exemplar enligt uppgift från Österbotten funnos äfven i D. Wasastjernas samling. — Utbredd öfver större delen af Europa. — U.F.M. 231. L. (Orthops) Pastinacae Fall. Mon .Cim.Sv.86 (1807). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.113.—Flor Rh.Livl.I,523.—Fieb. Eur. Hem.279.—Dougl. et Sc. Br. .Hem.455,t.15,£.5.—Saund. Hem. Het.Br.249 et 253. -Osh. Verz.Pal.Hem.I,728. — campestris(L.) Reut. Rev.synon.641.—Jens.-Haar. Danm Taeg.221 et 223. — transversalis (Fabr.) Reut. Rev.cr.Caps.I1,59. — transversus Thoms. Opusc.ent.427. Bid:ag t. känned. af Finl. 125 Sällsynt på högväxta Umbellater:; funnen på Åland af Emil Bonsdorff, i Åbo-trakten af O.Reuter, vid Helsingfors i Novem- ber 1917 af förf., samt i Ryska Karelen af Giänther och förf., och nordligast på Solovetska öarna i Hvita hafvet (65”) af Levander. — Utbredd öfver hela Europa och Sibirien samt äfven tagen i Nord-Amerika. — U.F.M. Anm. Då såväl Linnés Cimezx campestris, som Fabricii C. transversalis blifvit olika tolkade af skilda författare, har jag ansett det rättast att för denna art i likhet med de flesta hemipterologer använda Falléns benämning. 232. L. (Orthops) Kalmi L. Syst. Nat. Ed.X,448 (1758). — F. Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.112.—Flor Rh. Livl.I,521.—Fieb. Eur. Hem.280.— Dougl. et Sc. Br .Hem.452.—Reut. Rev .cr.Caps.II,58. —Hem.Gymn .Eur.V.76 et 363. —Saund.Hem. Het.Br.249 et 253. —Osh. Verz. Pal.Hem.I,728. — flavovarius Fabr. Ent.syst.IV,178. —Hahn Wanz.Ins.I,211, f£.109.—Fieb. Eur.Hem.280. Mycket allmän på Umbellater isynnerhet under Augusti i södra och mellersta Finland, men hittills hos oss ej tagen nordli- gare än vid Wasa (63”), där den är funnen af D.Wasastjerna. — Utbredd öfver hela palearktiska regionen. — U.F.M. "Obs. Denna art varierar i hög grad till färg och teckningar. De mörka exemplaren förekomma på senhösten. Agnocoris Reut. (Cyphodema Fieb. Hadrodema Fieb.). 233. ÅA. rubicundas Fall. Hem. Svec.92 (1829).— F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.111.—Flor Rh.Livl.I,3534.—Fieb. Eur.Hem.278. —Reut.Rev.cr.Caps.II,63.— Hem.Gymn.Eur.V,72 et 362. —Osh. Verz.Pal.Hem.I,732.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.221 et 222. Ej sällsynt på Salix-arter under Juli och Augusti och utbredd öfver hela området. Nordligast är den tagen vid floden Lutto i Ryska Lappmarken (6830) af B.Poppius. — Utbredd öfver nästan hela Europa (dock ej tagen i Britannien) och norra och vestra Asien samt äfven funnen i Nord-Amerika. — U.F.M. Camptozygum Reut. (Hadrodema Fieb.). 234. GC. pinastri Fall. Mon .Cim.Svec.95 (1807). —Hahn Wamnz. Ins.II,87,f.173.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.118.—Flor. Rh.LivLI, Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 126 536.—Fieb. Eur Hem.278.—Reut. Rev.cr.Caps.II,61.—Saund. Hem Het.Br.255,t.23,f.8.— Reut. Hem.Gymn.Eur.V,66.— Osh. Verz.Pal.Hem.1I,734.—Jens.Haar. Danm.Taeg.227,f.136 b. Ej sällsynt på Pinus sylvestris i södra och mellersta Finland under Juli och Augusti. Nordligast är den funnen i Kontiolahti socken i Norra Karelen (62”50') af W.Linnaniemi. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa samt äfven funnen i bergs- trakter i Spanien och Algeriet. — U.F.M. Var. maculicollis Muls. et Rey Ann.Soc.Linn.Lyon.1852,140. Reut. Rev.d'Ent.1890,252.—-Hem Gymn.Eur.V.67. Tagen endast i södra Finland, ofta i Karislojo och Sammatti af förf. — Äfven anträffad i Britannien, Frankrike och Schweiz. — U.F-M. Plesiocoris Fieb. 235. Pl. rugicollis Fall. Mon.Geoc.Fenn.76 (1807). — H.-Sch. Wanz.Ins.III,80,f.299.—F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.102.—FlorRh. Liv1.1,537.—Fieb. Eur. Hem.272.—Reut. Rev.cr.Caps.II,43. — Saund. Hem. Het.Br.248,t.22,f.9 —Reut. Hem.Gymn.Eur.V,70. —Osh. Verz.Pal.Hem.733.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.226,f.135 a. Allmän på Salix-arter öfver hela området ända till Lapp- markerna, där den förekommer äfven inom den subalpina regio- nen (697). — Utbredd öfver norra och mellersta Europa samt södra Europas bergstrakter och Sibirien. — U.F.M. Poeciloscytus Fieb. 236. P. unifasciatus Fabr. Entom. Syst. IV,178 (1794). — F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.108..—Flor Rh.Livl.I,544. —Fieb. Ew. Hem.276.— Dougl. et Sc. Br. Hem .467,t.15,£.6.— Reut.Rev.cr. Caps.II,66. — Saund.Hem Het.Br.258,t.23,f£.10. — Reut.Hem. Gymn.Eur.V,54 et 361. —-Hem.Spec.,Festschr. fir Palmén 11,10, f.10a. — Osh.Verz.Pal Hem I,736. — Jens.-Haar .Danm. Taeg.228, ENE Allmän på Galium-arter och utbredd öfver hela området ända till Inari sjö i Lappland (69”), där den är funnen af B.Poppius. Varierar mycket till färg, och enligt Reuters observation står detta 1 samband med den Galium art (G.verum, boreale eller Eidrag t. känned. af Finl. 127 palustre), på hvilken den lefver. — Utbredd öfver hela pale- arktiska regionen och äfven funnen i nordliga delen af Nord- Amerika. — U.F.M. 237. P. cognatus Fieb. CatvzAkelRhyt. sl (1858) Hur: Hem.277. —Reut. Hem.Gymn.Eur.V,59 et 361. —Osh. Verz.Pal. Hem.I,789. : Högst sällsynt. Ett enda exemplar är taget i Helsinge i Nyland af Bj Wasastjerna. — För öfrigt funnen på spridda lokaler i mellersta och södra Europa samt angränsande delar af Asien och Afrika, i Sibirien och China. — U.F-M. Polymerus Hahn (Systratiotus Dougl. et Sc.). 238. P. nigritus Fall. Hem Sv.I,97 (1829). -H.-Sch. Wamnz. Ins.45,f.601—F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.116. —Flor Rh.Livl.I,547. hej bur Hem;391:-—Dougl. et Se: Br Hem.444t:14,f.0: (= Reut. Rev.er.Caps.II,65. -Saund. Hem. Het.Br.257,t.23,f.9. — Reut. Hem .Gymn.Eur.V,51 et 360. —Osh. Verz. Pal.Hem.I,740. — Jens.-Haar. Danm.Taeg.229,f.138a. Ej sällsynt på Galium-arter på skogsängar och åkerkanter under Juli och Augusti månad i sydligare delar af området. Nordligast är den funnen vid Tolvoja i Ryska Karelen (62”40') af B Poppius. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa samt äfven funnen i Sibirien och Turkestan. — U.F.M. Charagochilus Fieb. 239. Ch. Gyllenhali Fall. Hem .Sv.97 (1829).—-H.Sch. Wanz. Ins.ITT,86,f.310. —F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.116.—Flor Rh.Livl.I, 346.—Fieb. Eur.Hem.271.—Dougl. et Sc. Br. Hem .446,t.15,f£.1.— Reut. Rev.cr.Caps.II,65.—J.Sahlb. Enum. Hem. .Gymn.Fenn.56. —Saund.Hem Het.Br.256.— Reut.Hem.Gymn .Eur.V.48.— Ösh. Verz.Pal Hem .I,742.—Jens.-Haar.Danm. Taeg.230,f.138b. Ej sällsynt på torra sandiga fältbackar isynnerhet på Galium verum och boreale i Juli och Augusti i Södra och mellersta Fin- land. Nordligast är den hos oss funnen i Kontiolahti i norra Karelen (63”) af W.Linnaniemi. Forma macroptera är sällsynt och tagen nordligast vid Kirjavalahti vid Ladoga (6140). — Utbredd öfver större delen af palearktiska regionen. — U.F.M. Nato, Folk, H: 79, N:o 2. Liocoris Fieb. 240. L. tripustulatus Fabr. Spec. Ins.I1,370 (1781).—Hahn Weanz.Ins.1,215,f£.111.—F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.113.—Flor Rh. Livl.1,515.—Fieb. Eur.Hem:217. —Dougl. et Sc. Br.Hem.450,t.15 f.4.—Reut. Rev.cr.Caps.IT,70. -Saund. Hem. Het. Br.259,t.24,f.2. —Reut. Hem.Gymn.Eur.V.46t.4,f.4.—Osh. Verz.Pal. Hem. I, 743. Jens.Haar. Danm.Taeg.231f.139.—Reut. Hemipt. Misc.33. Ej sällsynt på Urtica dioica på skuggrika ställen i södra Finland, och skall äfven vara tagen i Österbotten enligt exem- plar förvarade i D.Wasastjernas samling. Äfven denna art varierar mycket i färg och de mörka teckningarnas utbredning. På senhösten i September och Oktober förekommer (uteslu- tande?) den bleka formen Var. pictus Hahn (autumnalis Reut.) — Utbredd öfver nästan hela Europa och äfven tagen i Sibirien och Turkestan. — U.F.M. Camptobrochis Fieb. 241. C. punetulatus Fall. Mon Cim.Sv.95 (1807).—F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.112.—Flor Rh.Livl.I,532. Fieb. Eur. .Hem.248. —Reut.RBev.cr.Caps.IT,69.— Hem .Gymn. Eur.V,42 et 360.—0sh. Verz.Pal.Hem .I,746. ; Sällsynt i södra Finland på Achillea millefolum och Tana- cetum vulgare under Juni och Juli. Funnen vid Helsingfors af W Nylander, jag har tagit den i Parikkala socken i Ladoga Karelen samt vid Jalguba i Ryska Karelen (62”). Hittills har hos oss endast var. Falléni Hahn blifvit funnen. — Utbredd öfver en stor del af Europa (dock ej ännu funnen i Britannien) och angränsande delar af Afrika och Asien ända till China. — UGEM: Deraeocoris Kirschb., Stål (Capsus Fieb., Macro- capsus Reut.). 242. D. ruber L. Syst. Nat.Ed.X.446 (1758). —Osh. Verz.Pal. Hem .I,755.— laniarius L. Syst.Nat.Ed.XTII,726.—Reut. Rev.cr. Caps.IT, 72. -Saund. Hem. Het.Br.260. — seguisinus Mull. Man- tissa Ins.Taur.191 (1766).—Reut. Rev.Synon.649.-Hem.Gymn. Eur.V.32 et 352.— Jens.-Haar. Danm.Taeg.233. — capillaris Bidrag t. känned. af Finl. 129 Fabr. Syst.Ent.725 (1775) —Fieb. Eur .Hem.266.—Dougl. et Sc. Br.Hem 442t.14,f.8. — danicus Fabr. Entom.syst.IV,181 (1784). = Wolff: Ieon Cim .f.34 — Hahn Wanz.Ins.I,17,t IL f£.9.— "Fall. Hem .Sv.109. — tricolor Fabr.Entom.Syst.IV,181 (1784).— Fieb. Crit.Theil.Phyt.19.—Flor Rh.Livl.I,509. Högst sällsynt. Hittills funnen endast på Karelska näset, där jag tagit den på Cardus crispus och andra ruderat-växter vid Sakkola prästgård den 4 Augusti och vid Pasuri i Walkjärvi d. 5 Aug. 1866. Exemplar förvarades i D.Wasastjernas samling med fyndortsuppgift »Österbotten». — Äfven funnen i Skandi- navien och Livland samt på flera ställen i mellersta och södra Europa och på enskilda lokaler i no ra Afrika, Nord- och Syd- Amerika. — U.F.M. 243. D.scutellaris Fabr. Ent.syst.IV,180 (1794). —Fall.Hem. Sv.109.—Hahn Wanz.Ins.I,205,f.105.—Flor Rh. Livl.I,510.— Fieb. Eur. .Hem.266.—Dougl. et Sc. Br.Hem.443.—Saund. Hem. Het.Br.261.t.24,f.3. — Reut. Rev.cr.Caps.II,73. — Hem.Gymn. Eur.V,22 et 358,t.3,f.3. -Osh. Verz.Pal.Hem.I,749.—Jens.-Haar: Danm.Taeg.232,f.140. Sällsynt på moar och i skogar under Juli och Augusti i södra och mellersta Finland. Jag har funnit den i Yläne, i Karislojo och Sammatti, i Pyhäjärvi på Karelska näset samt i Ruovesi i Tavastland; äfven tagen i Lojo på Calluna vulgaris i Juli 1917 af Håkan Lindberg, i Thusby i Nyland af O.Engström, i Impi- lahti i Ladoga Karelen af A.v. Bonsdorff, vid Kontschosero i Ryska Karelen af A.Ginther, i Kontiolahti i norra Karelen af W-.Linnaniemi och nordligast på Hailuoto utanför Uleåborg (65?) af Y.Wuorentaus. — Äfven funnen i Skandinavien, vid Petrograd och i Livland samt på enskilda spridda lokaler i mellersta och södra Europa och i Mindre Asien, Turkestan, Mongoliet och Sibirien. — U.F.M. Capsus Fabr., Reut. (Rhopalotomus Fieb.). 244. C. ater L. Syst. Nat.Ed.X,447 (1758).—Fall. Hem.Sv. 119... Hahn Wanz.Ins.I,126,f.65.— F.Sahlb.Mon.Geoc.Fenn .121. —Flor Rh.Livl.486.—Fieb. Eur. Hem.264.—Dougl. et Sc. Br. Hem.440.—Reut. Rev.cr.Caps.II,94.—Saund. Hem. Het.Br.262, Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 9 130 t.24,f.5.—Reut. Hem Gymn.Eur.V,14 et 357. -Osh. Verz.Pal. Hem.I,758.—Jens.Haar. Danm . Taeg.234. — tyrannus Fabr.Ent. Syst.IV,177 (1791) var. — semiflavus L. Syst. Nat.Ed.XII,725 (1767) var. Högst allmän på fältbackar, ängar, akerrenar och vid skogs- kanter bland gräs och näslor samt andra plantor öfver större delen af området norrut åtminstone till Uleåborg (65”) och Hvita hafvet. De tvenne varieteterna tyrannus och semiflavus före- komma ofta tillsammans med hufvudformen och äro äfven all- männa. — Utbredd öfver nästan hela Europa och äfven funnen i Algeriet, Sibirien och i norra delen af Nord-Amerika. — U.F.M. Alloeotomus Fieb. 245. ÅA. gothieus Fall. Hem. Svec.110 (1829).—Fieb. Eur. Hem .247.— Reut. Rev.cr.Caps.II,92.— Hem. .Gymn.Eur.V.10.— Osh.Verz.Pal.Hem.I,760.— marginepuwnctatus H.-Sch. Wanz.Ins. ITT,69 f£.284. — pilipes Thoms.Opusc .ent.429 Högst sällsynt på Pinus sylvestris 1 slutet af Augusti och September månad. Först funnen i närheten af Nagu kyrka i Augusti 1878 af O.Reuter och på Mjölön utanför Helsingfors i September samma år af förf. Senare har jag funnit ett fåtal exemplar under särskilda höstar i slutet af September på tallar vid Sörnäs och på Brändö nära Helsingfors (60”10'). Senast funnen nära Lojo kyrkoby i Augusti 1914 af Håkan och P.H. Lindberg. — Äfven funnen i Sverige och Norge, på några ställen i Tyskland och grannländerna, i Schweiz, Österrike. Ungarn, Italien och på Sicilien. — U.F.M. | Lopus Hahn (Horistus Fieb., Lopistus Kirk.). 246. L. gothicus L. Syst. Nat. Ed.X,447 (1758). —-Wolff. Icon. Cim £.33. -Hahn Wanz.Ins.I,12,f.5.—Flor Rh.Livl.I,479.—Fieb. Eur Hem .267.—Dougl. et Sc. Brit .Hem.475. — Reut.Rev.cr. Caps.II,18.— Rev.Synon.616.—Saund Hem Het.Br.231.— Reut. Hem. .Gymn.Eur.V,314et392.— Osh.Verz.Pal.Hem.I,654.—Jens.- Haar .Danm. Taeg.209,f.130. Högst sällsynt. Funnen i Kivennapa och Sakkola socknar på Karelska näset af Grönblom och på förstnämnda ort äfven Bidrag t. känned. af Finl. 131 af Boman enligt exemplar förvarade i Linnaniemis samling. Enligt D.Wasastjernas gamla till Universitetet öfverlämnade samling och katalog skulle den äfven vara tagen i »Österbotten». — Utbredd öfver en stor del af Europa och äfven tagen i Sibi- rien och Algeriet. — U.F.M. Subf. Mirinae. Miris Fabr., Fieb. (Stenodema Lap., Reut.). 247. M. (Brachytropis) calearatus Fall. Mon. Cim. Sv.131 (1807).—H-.-Sch. Wanz.Ins.ITT,39.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.86. —Flor Rh. Livl.I,421.—Fieb. Eur. .Hem.241.—Dougl. et Sc. Br. Hem .286.—Reut. Rev.cr.Caps.IT,1.—Saund. Hem. Het.Br.222.— Osh. Verz.Pal.Hem.I,763. — Reut.Uebers.pal.Stenod.Öfv.F.Vet. Soc. .XLVI,N:o15,3 et 7.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.200,f.124. — dentata Hahn Wanz.Ins.I,15,f.8. Allmän på torra ängar och fältbackar i södra och mellersta Finland; nordligast är den tagen i trakten af Uleåborg (65”) af Y.Wuorentaus. Varierar till färgen, och man har på grund häraf skilt åt 3 varieter: v. virescens Fieb., pallescens Reut. och gri- sescens Fieb., hvilka i allmänhet förekomma särskildt. — Ut- bredd öfver nästan hela palearktiska regionen och äfven funnen i Abessinien. — U.F.M. : 248. M. (Brachytropis) trispinosus Reut. Uebers.pal.Stenod. 4 et 8 (1904). — Osh. Verz.Pal.Hem.I,764. Högst sällsynt i norra Finland; hittills tagen endast i Säres- niemi vid Oulujärvi i norra Österbotten af Y.Wuorentaus, i Suo- mussalmi af W.Hellén och på Solovetska öarna i Hvita hafvet (6510) af M.Levander. — Synes vara en ostlig art, som är tagen i Sibirien från Tobolsk till Daurien, i södra Ryssland, Turkestan och Japan och äfven i nordvestra delen af Nord- Amerika.—U.F.M. (Specim. typ.ded.Y.Wuorentaus et M.Levan- der). 249. M. (Lobostethus) virens L. Syst.Nat.Ed.XII,730 (1767). — Wolff.Icon Cim.f.75.— H.-Sch.Wamnz.Ins.III,42.£.257.—F'.Sahlb. Mon .Geoc.86.—Flor Rh.Livl.I,423.Fieb. Eur. .Hem.243.— Reut. Rev.cr .Caps.II,2 — Uebers.pal.Stenod.4et 9. — J.Sahlb. Enum. Natgo. Folk; K: 79, N:o:2: 132 Gymn.Fenn.44.—0Osh. Verz.Pal.Hem.1,765.—Jens.Haar. Danm. Taeg.200 et 201. —laevigatus Zett. Ins.Lapp.501 (nec.L.). Allmän på åkerrenar och ängar i större delen af området: nordligast är den tagen i Suomussalmi i norra Österbotten (65?) af Hellén. Af de skilda färgvarieteterna är v. testacea lika allmän, som hufvudformen, v. fulvus Fieb. ganska sällsynt, och af v. lateralis J.Sahlb. äro i Finland tagna blott 2 exemplar: ett vid floden Svir af förf. och ett i Hattula i södra Tavastland af L.v.Essen. — Utbredd öfver nästan hela Europa (med undantag af den arktiska delen och Britannien) vidare öfver Sibirien och Mongoliet samt äfven funnen på Sithka i nordvestligaste delen af Amerika. — U.F.M. 250. M. holsatus Fabr. Mant.Ins.306 (1787). —H.-Sch. Wanz. Ins.IIT,41,f.256. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.86.—Flor Rh.LivllI, 427.—Fieb. Eur.Hem.241.—Dougl. et Sc. Br.Hem.283.—Reut. Rev .cr.Caps.II,4. — Saund. Hem. Het.Br.221,t.20,f.4.—Reut. Rev.Synon.610.—Uebers.pal.Stenod.6 et 20.—0Osh. Verz.Pal. Hem.I,767.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.200 et 201. Högst allmän på åkerrenar öfver hela området ända upp till Lappmarkerna. Nordligast tagen i Inari (69) och vid staden Kola af B.Poppius. — Utbredd öfver hela Europa och Sibirien och äfven tagen i Algeriet och Turkestan. — U.F.M. Notostira Fieb. 251. N. erratica L. Syst. Nat.ed.X,440 (1758).—Hahn Wanz. Ins.II,78 £.163 et 164.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.87.—Flor. Rh, Livl.I,421 et I1,608.—-Dougl. et Sc. Br.Hem.287.— Reut.Rev.cr. Caps.II,5.—Rev .Synon.610.—Saund. Hem Het.Br.223,t.20,f.5.— Osh. Verz.Pal. Hem .I,771.—Jens.-Haar.Danm.Taeg.202.— Reut. Medd.F. et Fl.fenn.XX XVII (1911) 223—228. Ej sällsynt på åkerrenar samt på strandgräs vid stränder i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den vid Kontschosero i Ryska Karelen (62?20'). Hannen och honan hafva i allmänhet ganska olika färg och täckningar. Af det senare könet uppträder stundom på senhösten en form N. ochracea Fieb., hvilken äfven afviker något litet i antenn- Bidrag t. känned. af Fin). 133 ledernas dimensioner och hvilken synes mig vara en särskild art då inga motsvarande han-exemplar äro kända. — Utbredd öfver större delen af Europa och angränsande delar af Asien och Afrika. — U.F.M. Anm. Jensen-Haarup och Reuter fästa särskild uppmärksamhet vid formen ochracea Fieb. Den förre säger om denna honform. »De förelig- gande exempl. af Hunner er ganske överenstämmende i folgende Forhold: Folehorn og Ben (serlig inderste Folehornsled, Baglaar og Bagskinneben) betydelig kortere og tykkere; Folehörnenes to inderste Led noget rodlige. Kroppens Overside gulhvidlig med mere eller mindre utbredt rödligt Sker, ofte helt rodlig, saaledes at kun Förbryststykkets Siderande og noget ophojede Midtlinie samt Halvdzekvingernes Ribber er hvidlige; mnaar undtages Hovedets Midtfure bagtil og undertiden Ydersiden af inderste Folehornsled mot roden, mangler den morke og sorte Farve fuldständig. Ben ofte med rodligt Sker.» — — »Sandsynligtvis drejer det sig om en Art udenfor Underslegten Trigonotylus» (!). Tidigare kallar han denna form för en Hyst- eller Efteraarsform (»S&esondimorfisme»). Reuter, som förskaffat sig till undersökning ett stort antal exemplar Notostira-arter från skilda trakter, hvilket han dock ej själf kunnat granska till följd af sin blindhet, har uti vidlyftiga uppsatser sökt visa, att vi här hafva att göra med en icke fullständigt särskild art, men med en form, hvars Q visar en tendens att utbilda ett särskildt species; och tror han sig i denna form böra igenkänna Miris tricostatus Costa. Vid genomseendet af Reuters material har jag dock funnit sådana olikheter, som skulle berättiga till uppställande af särskilda species, då tydliga mellanformer ej finnas. Några exemplar, som exakt öfverensstämma med Jensen- Haarups beskrifning har jag ej sett, och kan därför ej uttala mig om hans danska form. | Trigonotylus Fieb. (Callimiris Reut.). 252. Tr. ruficornis Geoffr. in Fourcer. Ent.Par.209 (1785). — Fall. Mon. .Cim.Sv.133.—F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.87.—Flor. Rh. Livl.I,423 et IT,608.—Fieb.Eur Hem .243.—Dougl. et Sc.Br.Hem. 290.— Reut. Rev.cr.Caps.II,7.— Osh. Verz.Pal.Hem.I.773.— Saund. Hem Het.Br.224.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.203. —J.Sb. Enum Hem.Gymn.Fenn.45. Allmän bland gräs på sumpiga ängar och vid stränder öfver nästan hela området. Nordligast har jag funnit den vid Kanta- lahti i Ryska Lappmarken (67”). — Denna och närstående arter, (hvilka öfvervintra såsom imago), träffas om vårsommaren med bjärtare ofta rent gröna färger, men på hösten träffas vanligen Nat. o. Folk, H-19, N:o 2. 134 bleka exemplar var. albescens J.Sahlb. isynnerhet af honan. — Utbredd öfver större delen af arktiska regionen och har äfven anträffats i Nord-Amerika och på öar i Stilla hafvet. — U.F.M. Teratocoris Fieb. 253. T. antennatus Boh. Öfv.V.Ak.Förh.1852,76.—Fieb. Eur. Hem .246.—Reut. Rev. cr .Caps.II,8.—Saund Hem. Het.Br. 225,t.20,f£.7. — Osh. Verz.Pal.Hem.I,775.— Jens.-Haar. Danm. Taeg.205.—J.Sahlb. Enum.Hem.Gymn.Fenn.45.— dorsalis Fieb. Wien .ent.Monatsch.1869,323.t.6,£.9.— Dougl. et Sc.Ent Montbl. Mag.IT,219.— Bär .Berl.ent.Zeitschr.1859. Tämligen sällsynt på Phragmites. Funnen i flera exemplar vid hafsstranden i Pargas och nära Helsingfors i Augusti och Septem- ber af O.Reuter och förf. samt på Runsala nära Åbo af Håkan Lindberg. Jag har anträffat den äfven i täta vasshäckar vid Fiskars bruk i Pojo samt vid Murto träsk i Karislojo (60715) i början af Augusti månad. — Äfven funnen i Sverige, Danmark, Tyskland, England, Frankrike, Ryssland och Turkestan. — ÖREN 254. 'T. viridis Dougl. et Sc. Ent Monthl.Mag.IV,46t.1,f.2 (1867).—Reut. Rev.cr.Caps.II,10.—-Saund. Hem. Het.Br.225. — Osh. Verz.Pal.Hem.I,776.—J.Sahlb. Enum.Hem Gymn.Fenn.46. Sällsynt bland Carices i nordligare delen af området; jag har funnit den i Muonioniska i Finska Lappmarken (68”), i Kuusamo, vid Jakobstad och sydligast vid Paadana i Ryska Karelen (63”20”). — Äfven funnen i Scotland och Sibirien. — U.F.M. Subsp. hyperboreus J. Sahlb. Not.F.et Fl.fenn.IX,225 (1870). —Reut. Rev .cr.Caps.II,9.—J.Sahlb. Bid.nordv.Sib Hem Het.24. — viridis var. hyperboreus Osh.Verz.Pal.Hem.1,676. Är en högnordisk form, som är tämligen sällsynt på Carices. Först funnen af mig på flera ställen i Torneå Lappmark ända upp inom den subalpina regionen (68”40'), senare vid Kanta- lahti och på tundran vid Ponoj i Ryska Lappmarken äfvensom i Kuusamo (66). I Inari är den tagen af U.Saalas. — Äfven fun- nen i arktiska Sibirien ända till Tolstoinos vid Jenissei (70”10'). —U.F.M. (Typ.ded.J.Sahlb.). Amn. Denna form upptäcktes af mig samma år, som Dougl. och Scott Bidrag t. känned. af Finl. 135 offentliggjorde beskrifningen på YT. viridis, och utan kännedom om denna art. Reuter beskref hvardera såsom skilda (Rev.er.l.c.) och jag upptog dem därför i min Eumeratio såsom sådana, men uttalade redan då för- modan, att hyperboreus vore en högnordisk form af viridis och anförde skäl härför. Puton förde den sedan såsom synonym till denna och Oshamnin som en varietet. 255. T. Saundersi Dougl. et Sc. Ent Monthl.Mag.V.260. (1868).—Reut. Rev.cr.Caps.IT,11.—J.Sahlb. Bidr nordv.Sib.Ins., Hem. Het.24.—Saund. Hem. Het.Br.226,t.20f£.8.—longicornis.Osh. Verz.Pal. Hem .I,776.— Jens.-Haar.Danm. Taeg.204,f.126. —F.Sb. Mon .Geoc.:Fenn.87 (nec Fall.).— Flori J.Sahlb. Not.F. et Fl.fenn. XT.290. (nom nov.) — antennatus Flor Rh.Livl.I,433 (partim nec Boh.). Allmän på Phragmites och Heleocharis vid stränderna af Finska och Botniska viken. Jag har äfven tagit den vid insjöar i Karislojo och i Yläne samt vid Hvita hafvet och nordligast vid Imandra sjö i Ryska Lappmarken (68”), där den förekom ymnigt bland Rubus idaeus och Calamagrostis invid Ekostroffs stationskoja. — Äfven funnen i Sverige, Norge, Danmark, Britannien, Tyskland, Livland, Sibirien och Nord-Amerika — URENVE 256. T. paludum J.Sahlb. Not.F. et Fl.fenn.XI,291 (1870).— Reut. Rev.cr.Caps.II,12.—J.Sahlb. Enum. Hem. Gymn.Fenn.46. SSP Mera talhem.i, 177. Tämligen sällsynt på Carex vesicaria på kärrängar i södra och mellersta Finland i Juli, Augusti och September, men vanli- gen förekommande i mängd. Funnen på Åland och i Pargas af O.Reuter; jag har tagit den i trakten af Helsingfors, talrikast vid Hoplaks träsk, vid Hangö, vid Fiskars i Pojo, i Karislojo, i Teisko i södra Tavastland, i Joutseno och Taipalsaari i södra Savolaks, i Parikkala i Ladoga Karelen samt nordligast vid Dvoretz i Ryska Karelen (62”20'). — Äfven anträffad i Sverige, Livland och Sibirien. — U.F.M. (Typ.ded.J.Sahlb.). Actitocoris Reut. (Åctinocoris Reut. per err.typogr.). 257. ÅA. signatus Reut. Medd.F. et Fl.fenn.II,194 (1878). — Osh.. Verz.Pal.Hem.I,778. Nat: 0. Holk, H. 79, N:or2. 136 Af denna utmärkta art har ett kortvingadt exemplar blifvit funnet af O.RBeuter vid stranden af Djupsundet i Pargas den 17 Juli 1877 samt ett annat några år senare på samma lokal af samma forskare, hvilken förmodar, att den lefver på Phragmites. — Annorstädes är den ej återfunnen. — U.F.M. (Typ.ded. O.Reuter). Leptopterna Fieb. (Lopomorphus Dougl. et Sc., Miris Reut., Osh.). 258. L. dolobrata L. Syst Nat.Ed.X.449 (1758).—Hahn Wamz.Ins.IT,75,£.160.—FE.-Sch. Wanz.Ins.III, 45,f.261 et 262. — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.88.—Flor Rh.Livl.I,437.—Fieb. Eur. Hem. 245 (part.). -Dougl. et Sc. Br Hem.297.—Reut. Rev.cr. Caps. II,15.—Saund. Hem. Het.Br.227,t.20,f£.10. —-Osh. Verz.Pal. Hem.1,778.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.206. — abbreviatus Weolff Icon .Cim.f£.110 (£). — lateralis Wolff Icon .Cim.f.109 (3). Allmän på åkerrenar, vägkanter och torra ängar isynnerhet på Syngenesister ofta förekommande i stor mängd och utbredd öfver hela området ända till Kilpisjärvi i Torneå Lappmark (69). Honans forma macroptera är ganska sällsynt. Hannen är känd endast såsom långvingad. — Utbredd öfver hela Europa och Sibirien samt äfven anträffad i Nord-Amerika. — U.F.M. 259. L.ferrugata Fall. Monogr.Cim.Sv.129 (1807). — H.-Sch. Wanz.Ins.IIT,46,f.263. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.89.—Douwegl. et Sc. Br. Hem.295,t.10,f.7.—Reut. Rev.cr.Caps.IIL, 14. — Saund. Hem. Het.Br.227,t.20,£.9. — "OshVerz Pal Hemsk 708 Jense Haar. Danm.Taeg.206. — dolobrata Fieb.Eur.Hem.245 (partim.). Något sällsyntare än föregående art och ofta sammanblandad med denna. Förekommer bland gräs och blommor hufvudsakli- gast på torra marker och utbredd öfver hela området ända till Lappmarkerna (69”). Af honan är forma macroptera sällsynt; hannen förekommer normalt med utvecklade vingar: ett exem- plar af detta kön med något förkortade flygorgan (forma bra- chyptera O") är taget i Halikko af Bj .Wasastjerna. — Utbredd öfver hela Europa och angränsande delar af Asien och äfven funnen i nordvestligaste hörnet af Nord-Amerika. — U.F.M. Bidrag t. känned. af Finl. Subf. Bothynotinae. Bothynotus Fieb. ( Trichymenus Reut.). 260. B. pilosus Bohem. Öfv.V.Ak.Handl.1852,68.— Reut. Not.E. et Fl.fenn.XIV,8.—Rev.cr.Caps.II,75.—Saund. Hem. Hel. br.260,t.24 f.4.— Reut.Hem.Gymn.Eur V,7,t.4,f.1.— Osh. Verz.Pal.Hem.I,761.—Jens.-Haar .Danm.Taeg.235.£.142. —Fair- mairei Sign. Ann.Soc.Ent.Fr.1852,542,t.13,f.4: — horridus Muls. et R. Opusc.ent.I,151 (€). — Minki Fieb.Wien. ent.Mon.1864,77, t.2,f.7.—Dougl. et Sc. Ent.Monthl.Mag.II,274.—J.Sahlb. Christ. Vidensk.-selsk .forh.1880,N:0o 9,5. Högst sällsynt i skogar och lundar i södra och mellersta Fin- land; funnen på Åland och i trakten af Åbo af O.Reuter och Håkan Lindberg, af den förstnämnda på Picea excelsa i Augusti 1873, på Karkkali i Karislojo par gånger af förf., samt vid Grankulla nära Helsingfors af Hellén, nordigast i Kangasala i södra Tavastland (61”30') af Bj.Wasastjerna. — För öfrigt fun- nen 1 enstaka exemplar i Sverige, Norge och Danmark samt i Tyskland, Belgien, Birtannien, Frankrike, Italien, Österrike, Ungarn och Grekland; öfverallt såsom en stor sällsynthet. — U:E-M. Subf. Bryocorinae. Monalocoris Dahlb. 261. M. filiecis L. Syst. Nat. Ed.X,443 (1758).—Wolff. Icon. Cimic.f.43.—Hahn Wanz.Ins.II,86,f.172. —F Sahlb. Mon.Geoc. Fenn.113.—Flor Rh.Livl.I,539.—Fieb. Eur.Hem.238.—Dougl. et Sc. Br.Hem.279,t.10,f.2.— Reut. Rev.cr.Caps.IT,79.— Saund. Hem .Het.Br.229t.21,f.2.—Osh.Verz.Pal.Hem.I,645.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.207,f.128a. Högst allmän på Pteris och Åspiduum-arter, där den stundom förekommer i oerhörd mängd i södra och mellersta Finland, norrut aftagande. Nordligast tagen på södra stranden af Kola halfön (66?20'), där den är funnen af Levander och Edgren. — Utbredd öfver hela Europa och Sibirien samt äfven funnen i Nord-Amerika. — U.F.M. Nat. oc Folk, H. 79, N:0:2. Bryocoris Fall. 262. B. Pteridis Fall. Mon .Cim.Sv.105 (1807).—Germ. Faun. Ins.Eur.10,f£.13.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.124.—Flor Rh.Livl.I, 540.—Fieb. Eur .Hem.238.— Dougl.et Sc. Br.Hem.277,t.10,f.1.— Reut. Rev.cr.Caps.II,80.-Saund. Hem Het.Br.228,t.21,f.1. — Osh.Verz.Pal. Hem. I,646. — Jens.-Haar. Danm.Taeg.207,f.228b. pulcher F .Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.93 (form. macroptera). Högst allmän på Pteris aqwilina, Aspidium och andra orm- bunkar i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag tagit den i Tisalmi (63”40'), men efter all sannolikhet går den längre norrut. Forma macroptera är ganska sällsynt. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa och Sibirien. — U.F.M. (C. pulcher F.Sahlb. typ. e Coll.F.Sahlb.ded.J.Sahlb.). Subfam. Dicyphinae. Dicyphus Fieb. 263. D. constrietus Bohem. Öfv.Vet.Ak.Förh.1852,74. — Reut. Hem .Gymn.Eur.(IIT) 4153 et 561. — Saund. Hem.Het.Br. 272,t.25,f.4.—0sh. Verz.Pal.Hem.I,812. — pallidus Thoms. Opusc.ent.435 (nec H.-Sch.).—Reut. Rev.cr.Caps.II,112.—Jens.- Haar. Danm. Taeg.244 f.148. Sällsynt på Urtica dioica och andra örter i skuggrika lundar och parker. Funnen på Åland och i Pargas af O.RBeuter, i först- nämnda provins äfven af Håkan Lindberg, vid Helsingfors af W Nylander och förf., som tagit flera exemplar i Kaisaniemi park i September 1865 och närmast följande år. Senare har jag träffat den i Seminarii park vid Ekenäs d. 23 och 24 Aug. 1918. Nordligast är den funnen vid Oulu (65”) af Y.Wuorentaus. — Förekommer äfven i Sverige, Norge, Danmark, Scotland och Österrike. — U.F.M. 264. D. (Brachyceraea) globulifer Fall. Hem.Sv.124 (1829). Flor Rh.Livl.I,512.—Fieb.Eur.Hem.325.—Dougl. et Sc. Br.Hem. 377. — Reut. Rev.cer.Caps.II, 111. — Hem .Gymn. Eur (TITT) 430 et 563,t.2,f£.9.—Saund. Hem. Het.Br.272 et 275. —Osh. Verz.Pal. Hem.I,815.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.245. — alienus H.-Sch. NWanz. ins MISS vde Bidrag t. känned. af Finl. 139 Sällsynt; jag har funnit den på ruderatväxter i Ryska Kare- len nämligen vid Tiudie (62?30') den 14 och vid Dvorets den 18 Aug.1869, på senare stället i stor mängd; i närheten af Nystad är den mörka varieteten var. P. Reut. tagen af W.Hellén. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven tagen i Algeriet. — U.F.M. Allodapus Fieb. ( Eroticoris Dougl. et Sc.). 215. AA. rufescens Burm. Handb.d.Ent.II.278 (1835). —Flor Rh.Livl.1,543.—Dougl.et Sc. Br. .Hem.472,t.14,f.6.—Reut. Rev. er .Caps.II,107.—-Hem.Gymn. Eur.IV.138,t.5,f.9.—Saund. Hem. Het.Br.266,t.24,£.9.— Osh.Verz.Pal.Hem.I,819.— Jens.-Haar. Danm Taeg.235. — coryzoides H.-Sch. Wanz.Ins.IV,45,f.387 (1839).—Fieb. Eur. .Hem.262. — brachypterus Boh. Vet. Ak. Handl. 1857,254 (form. brach.). Tämligen sällsynt under mossa och löf på skogsängar i södra och mellersta Finland. Fås oftast med slaghåf från gräset på lugna och varma aftnar, då den kryper fram från sina gömstäl- len. Funnen på Åland och i Pargas af O.Reuter, i Wiborgs län af Mäklin; jag har tagit den flera gånger i Karislojo i Juli och Augusti månader samt dessutom i Yläne, i Ruskeala i Ladoga Karelen, i Teisko i södra Tavastland samt i Korpilahti i norra Tavastland. Nordligast är den funnen i Siikajoki (64?50') af Y:Wuorentaus. Forma macroptera är ytterst sällsynt, men af mig tagen så nordligt som i Korpilahti (62”). — För öfrigt funnen i Sverige, Danmarik, Livland och på flera spridda orter i mel- lersta Europa äfvensom i Sibirien och Turkestan. — U.F.M. Uppgifves döda Liodes-arter och andra aftoninsekter. Systellonotus Fieb. 266. SS. triguttatus. L. Syst Nat. .Ed.XIT,729 (1767). — Hahn Wamnz.Ins.IT,99,f£.183. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.92.—Flor Rh. Livl.1,480. -Fieb. Eur. Hem.324.—Dougl. et Sc. Br .Hem.370, t.12,f.2.—Reut. Rev.cr.Caps.II, 105. -Öfv.F.Vet.Soc Förh. XXI, 177. —Rev.Synon.661.-Hem.Gymn.Eur.IV,1253 et 176—187, t.6, fs Saund. Hem. Het.Br.205,t6.24 f.8-— Osh. .Verz.Pal Henok, 822 —Jens.-Haar. Danm.Taeg.237,f.144a. Sällsynt bland gräs på torra fältbackar i sydvestra Finland, Nat. so. Fölk EH. 19; N:or2. 140 oftast i sällskap med Lasius niger. Honan, som är känd endast såsom forma brachyptera, är anträffad i själfva stackarna af nämnda myrart, hvars puppor den utsuger, men det oaktadt tolereras och icke förföljes; kanske hufvudsakligast, emedan den imiterar arbetsmyrorna i anseende till kroppform, färg och rörelsesätt. Funnen flera gånger på Åland och i trakten af Åbo af O.Reuter,C.Sahlberg och förf. samt vid Helsingfors af förf. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven tagen i Egypten. — U.F.M. Cremnocephalus Fieb., (Cremnodes Fieb.). 267. Cr. umbratilis L., Fabr. —L.Syst.Nat.Ed.X,448 (1758). —Fabr. Mant.Ins.305. (1787).—H.Sch. Wanz.Ins.IIT,49,f.266.— F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.98.-Fieb. Eur Hem .246.—Reut. Rev. cr .Caps.IT, 108. — albolineatus Reut. Ver.zool.bot.Ges.Wien.1875, 87, (nom nov.).— Rev.Synon.662. — Hem .Gymn.Eur.IV,111,t.6, f.1. — Osh.Verz.Pal.Hem.I,825. Tämligen sällsynt på Pinus sylvestris i södra och mellersta Finland under Juli och Augusti månader. Funnen på Åland af F.Sahlberg,i Pargas, i Nagu och Kyrkslätt i Nyland af O.Reuter, på Kuustö nära Åbo, flera gånger i Karislojo och Sammatti, i Yläne och nordligast i Ruovesi i södra Tavastland (62”) af förf. —Föröfrigt funnen på Skandinaviska halfön, i bergstrakter i Tyskland, Frankrike, Schweiz och Österrike samt i Grekland. — U.F M. Obs. Angående tolkningen af Linnés Cimex umbratilis hafva åsikterna varit delade. Reuter uttalar i sitt stora synonymiska arbete p. 663, att denna troligen vore en art af slägtet Phytocoris och Oshanin citerar med (?) Linnés art tör Lygus (Orthops) Kalmi var. flavovarius, men då Fabri- cius först tydt Linnés beskrifning på denna för nordens barrskogar så typiska Cremnocephalus och han däri följts af flera framstående hemipte- rologer, har jag ej ansett det nödigt att använda den af Reuter långt senare föreslagna nya benämningen för arten. Pilophorus Hahn (Camaronotus Fieb.). 268. P. cinnamopterus Kirschb. Rhynch.Wiesb.Caps.72 et 116 et 135 (1855).—Flor Rh.Livl.I,572. —Fieb. Eur.Hem.314: — Dougl. et Sc. Brit.Hem.359,t.11,f.8.—Reut. Rev.Synon.660. — Bidrag t. känned. af Finl. 141 Hem.Gymn.Eur.IV,113 et 175 t.6 £.2. — Saund. Hem. Het.Br. 264,t.24,f.7. -Osh. Verz Pal.Hem.I,807. — bifasciatus Fabr. Syst. ent.125.—Reut. Rev.cr.Caps.IIL,85. — confusus Thoms.Opusec. ent.442. Tämligen sällsynt på Pinus sylvestris på torra sandiga lokaler i södra och mellersta Finland. Tagen ofta i Åbo trakten, i Ny- land och södra Karelen, men hittills ej nordligare än i Kangas- ala i södra Tavastland, (61”30'), där den är funnen af Bj.Wasa- stjerna. — Spridd kring större delen af Europa och äfven funnen i Nord-Amerika. — U.F.M. 269. P. elavatus L. Syst Nat. Ed.XIT,729 (1767). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.91.—Kirschb. Rhynch.Wiesb.Caps.116. — Flor Rh.Livl.I,569.—Fieb.Eur.Hem.313.—Reut.Rev.cr.Caps.II,86.— Dougl. et Sc. Ent.Monthl.Mag.XIT,100.—Reut. Rev.synon.660.— Hem.Gymn.Eur.IV,114 et 175,t.6,f.3. -Saund. Hem. Het.Br.264, t.24,f.7.—Osh. Verz.Pal. Hem.I,807.—Jens.-Haar. Danm.Taeg. 228. — bifasciatus Schr. Faun.Boic.86.-Hahn Icon.Cim.f.22. Ej sällsynt på stammar af särskilda löfträd och buskar såsom Populus tremula, Alnus glutinosa, Betula alba, Ribes rubrum och nigrum m.fl. ofta i sällskap med Formica fusca, hvilken den i anseende till färg, kroppsform och rörelsesätt imiterar. Synes lefva af bladlöss likasom andra arter af slägtet. — Utbredd öfver större delen af Finland åtminstone ända till Kempele i norra Österbotten (65”), där Y.Wuorentaus tagit den. — För resten utbredd öfver hela Europa och äfven funnen i Nord-Amerika. — UEM 270. P. perplexus Dougl. et Sc. Ent.Monthl.Mag. (XIIT,101 1875) et XIV,245.—Reut. Rev.d Ent.1886,121. —-Hem.Gymn. Eur.[V,115 et 175.— Saund. Hem. Het.Br.265.— Osh. Verz.Pal. Hem.I,808.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.238.— clavatus Dougl. et Sc. Br.Hem.360 (nec L.). Högst sällsynt. Hittills funnen endast i Pargas af O.Reuter och ofta i Lojo på Qvercus robur af Håkan Lindberg, som äfven tagit den på Runsala invid Åbo. För öfrigt funnen i Sverige och Danmark samt i flera länder i mellersta och södra Europa. — U-E:M; Nat;;o; Folk H; 79, N:o.2. 271. P. eonfusus. Kirsehb. Rh. Wiesb.,Caps.72 et 133(1855). —Flor Rh.Livl.I 573. -Fieb. Eur.Hem.314.—Reut. Rev.cr.Caps. I1,86.—Hem.Gymn.Eur.IV,117 et 175,t.6,f.4.—Osh. Verz.Pal. Hem.1I,808.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.237 et 239. — clavatus H.-Sch. Wanz.Ins.ITI,47,f£.261. ; Sällsynt på Salix- och Alnus-arter i södra och mellersta Fin- land. Funnen i Uskela i Åbo län af O.Reuter: jag har tagit den i Karislojo, i Yläne, i Rautus och Sakkola på Karelska näset, i Parikkala och Ruskeala i Ladoga Karelen samt nordligast i Nurmis i norra Karelen (63”40'). I Sysmä i Tavastland är den tagen af Hellén. — Äfven funnen i Danmark och Livland samt på flere spridda orter i mellersta och södra Europa och i Sibirien och Turkestan. — U.F.M. Cyllocoris Hahn ( Perideris Fieb., CamarocyphusBeut.). 272. -C. histrionicus L. Syst. Nat.Ed.XII,728 (1767). —F.Sb. Mon .Geoc.Fenn.96.—Flor Rh.Livl.I,4753.—Fieb. Eur.Hem.282.— Dougl. et Sc. Br.Hem.368,t.12,f.3.—Reut. Rev .cr.Caps.II,115. — Hem.Gymn.Eur.II1,406 et 558, t.1,f.14 a,b. et 5,t.£.25.—Saund. Hem. Het.Br.277,t.25,f.8. — Ösh. Haar.Danm.Taeg.246 Ke 247. — agilis Fabr. En Syst. IV, 182. — Hahn Wanz.Ins.IT,98,f.182. Ej sällsynt på Qvercus robur på Åland, i Åbo skärgård samt kring Lojo sjö. Enligt exemplar förvarade i D.Wasastjernas samling skulle den ock vara tagen i Österbotten, hvilket dock torde bero på lokalförväxling. — Utbredd öfver Europas ek- skogsregion. — U.F.M. 273. OC. flavoquadrimaculatus De Geer. Mem. d.Ims.I1II,295 (1773).— Reut. Ent.Monthl.Mag.XV,115.—-Hem.Gymn.Eur.III, 404 et 557 t.5,f.26. —-Rev.Synon.670.—0sh. Verz.Pal.Hem.I,827. — flavomaculatus Wolff Tcon.Cim.£.108.-Hahn Wanz.Ins.III; 10,f.235. — flavonotatus Boh.Öfv.Vet.Ak.Förh.1852,71.— Saund. Hem. Het.Brit.278,t.25,f.9. — Flor.Rh.Livl.L 467. — Fieb.Eur. Hem.283.— Dougl. et Sc.Br.Hem.366,t.12,f.1.— Jens.-Haar. Danm.Taeg.247.,f£.150. Ej sällsynt på Qvercus robur i ekskogar i sydvestra Finland såsom på Åland, i Pargas, på Runsala och Kuustö nära Åbo Bidrag t. känned. af Fin). 143 samt i Lojo och Karislojo. Om exemplaren i D.Wasastjernas samling, som uppgifvas vara från Österbotten gäller detsamma som för föregående art. — Utbredd öfver hela Europas ekskogs- region. Aötorhinus Fieb. (Blepharidopterus Kol.). 274. AE. angulatus Fall. Mon .Cim.Svec.80 (1807). H.-Sch. Wanz.Ins.IIT,75,f£.292. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.97.—Flor Rh. Livl.1,477.—Fieb. Eur .Hem.285.—Dougl..et Sc. Br.Hem.347, t.11,£.4.—Reut. Rev.cr.Caps.II, 122. —-Hem.Gymn.Eur.III,400. — Saund. Hem Het.Br.279,t.25,f.10.— Osh. Verz.Pal.Hem.I,829 — Jens.-Haar. Danm. Taeg.248,f.151. Ej sällsynt på löfträd isynnerhet Ålnus glutinosa och Betula alba i södra och mellersta Finland under Juli och Augusti. Nordligast är den funnen i trakten af Petrosavodsk (627). — Utbredd öfver nästan hela Europa samt äfven funnen i Sibirien, Turkestan och Algeriet. — U.F.M. Globiceps Lep. et Serv. (Cyllecoris Hahn, Boh.). 275. GI. salieicola Reut. Medd.Soc.F. et Fl.fenn.V,171,1880. (nom.nov.).— Ent. Monthl. Mag. XVIT,13.— Hem.Gymn.Eur.IIlI, 392 et 556,t.5,f.11. -Osh. Verz.Pal.Hem.I,831. — flavomaculatus var.1.F.Sahlb. Mon.Geoc Fenn.97. — fulvipes Reut. Rev.cr.Caps. IT,118 (nec Scop.). Temligen sällsynt på Salix rosmarinifolia och andra Salix- arter samt på Betula nana i Juli och Augusti, men utbredd öfver hela området. Nordligast funnen vid floden Lutto i Ryska Lappmarkerna (69”) af B.Poppius.— Äfven funnen i Sverige, Norge, norra Ryssland och Sibirien. U.F.M. 276. GI. flavomaculatus Fabr. Ent Syst.IV.182 (1794). — F.Sahlb.Mon.Geoc.Fenn.96.—Flor Rh.bLivl.I,469. -Reut. Rev. er.Caps.II, 117. -Hem.Gymn.Eur.III1,395 et 557,t.5,f.11.—Rev. Synon.668.—Saund. Hem. Het.Br.280,t.26,f.1. -Osh. Verz.Pal. Hem.1I,832. — selectus Fieb. Criter.Phytoc.333. Eur. .Hem.284.— Dougl. et Sc. Br.Hem.363.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.249, £.152. Allmän bland gräs och blommor på skogsängar, på åker- renar, i lundar och parker i södra och mellersta Finland, men Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 144 hittills ej funnen nordligare än 64” i norra och ryska Karelen. Af honan är forma macroptera ytterst sällsynt. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa samt Sibirien. — U.F.M. I1,249 et IV,48.t.1,f.4.—Reut. Rev.cr.Caps.I1,120. — Hem. Gymn.Eur.III,397 et 557,t.3,f.10'".— Saund. Hem. Het.Br.281, t.20.02--Osh. Verz. Pal Hem.l.S30. Sällsynt på tufviga skogsängar i södra och mellersta Finland i Juli och Augusti. Hannen fås vanligen med slaghåf från gräs: honan, som är känd endast såsom forma brachyptera och oftast kryper på marken, är svårare att finna. Tagen på flera ställen på Åland af O.Reuter, Håkan Lindberg och förf., i Kimito af O.Reuter. Jag har äfven tagit den flera gånger i Karislojo, Sammatti och Yläne, vid Wojatsch och Maaselgä i Ryska Kare- len och i Kiihtelysvaara och nordligast i Nurmis i norra Karelen (63”40'). — Äfven funnen i Sverige, Norge, Ryssland, Tyskland. Britannien, Frankrike och Schweiz äfvensom i Turkestan. — URABSVE Mecomma Fieb. (Chlamydatus Curt. Reut.). 278. M. ambulans Fall.Mon Cim. Sv.126. (1807).— H.-Sch. Wanmnz.Ins.ITI,109,£.335—337. — F.Sahlb.Mon,Geoc.Fenn.94. — Flor Rh.Livl.I,577.— Fieb.Eur.Hem.284.— Reut. Rev.cr.Caps. IT,124. — Hem.Gymn. Eur.III,384 et 555,t.2,f.1 et 2. — Saund. Hem. Het.Br.280,t.26,f£.3 et 4. —0Osh. Verz.Pal.Hem.I,834. — Jens.-Haar. Danm. Taeg.250,f.153. Ganska allmän bland gräs på fuktiga skogsängar och i lundar under Juli och Augusti öfver nästan hela området. Nordligast är den tagen vid Inari sjö (69”) af B.Poppius. Forma macroptera af honan är ytterst sällsynt och hittills funnen endast i Pargas af O.Reuter, i Jaakkima af förf. och i Inari af B.Poppius. Hannen förekommer normalt långvingad. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa och äfven tagen i Sibirien, Algeriet och norra delen af Nord-Amerika. — U.F.M. Biilrag t. känned. af Finl. 145 Cyrtorrhinus Fieb. (Tytthus Fieb., Periscopus Bredd., Breddimiessa Kirk., Chlamydatus Reut.). 279. -C. Cariecis Fall. Mon.Cim.Sv.123 (1807). —F.Sahlb.Mon. Geoc.Fenn.92.—J .Sahlb. Ent.ant.sydöstr.Kar.176. -Reut. Rev. er .Caps.I1, 128. —-Hem. Gymn.Eur.I1IT,383 et 555 t.1,f.10 et t.2,f.3. — Saund.Hem. Het.Br.283,t.26,f.5. — Osh.Verz.Pal.Hem.I,835. —Jens.-Haar. Danm. Taeg.251,f.154.— elegantulus Mey.Rhynch. NSchw.69,t.5,f.2 (nec Guer.).— Fieb.Eur.Hem.285.—Dougl. et Sc. Br.Hem.351. Ej sällsynt på Carex vesicaria på sanka ängar och gungflyn samt på Heleocharis vid stränder i södra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen i trakten af Oulu (Uleåborg) 65? af W. Nylander och Y.Wuorentaus. Forma macroptera af honan är sällsynt. Äfven funnen i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Britannien, Frankrike, Schweiz, Ungarn, Caucasien, Sibirien och Turkestan. — U.F.M. 280. C. (Tytthus) geminus Flor Rh. Livl.T,606 (1860). —-Reut. Rev :er.Caps.II.126.— Hem. Gymn.Eur.III,382 et 554,t.2,f.5. — Osh.Verz.Pal.Hem.I,835. Sällsynt på Carex vesicaria och andra starrgräs på sumpiga kärrängar och gungfly i södra Finland under Juli och Augusti. — Funnen på Eckerö på Åland och i Pargas och Sagu nära Åbo af O.Reuter, samt i Karislojo, vid Helsingfors, i Rautus på Karelska näset samt nordligast vid Dovretz i Ryska Karelen (62”20') af förf. Forma macroptera är ytterst sällsynt och hittills funnen endast i enstaka exemplar i Pargas och i Rautus till- sammans med form. brachyptera. — För öfrigt veterligen funnen endast i Livland och Sibirien. — U.F.M. 281. C. (Tytthus) pygmaeus Zett. Ins.Lapp.279 (1840). — Flor Rh. Livl.T1,603. — Fieb. Wien.ent.Monatschr.1863,83.—Reut. Rev.cr.Caps.IT,127.— Hem.Gymn.Eur.IIT,381,t.2,f:4.— Saund. Hem. Het.Br.283,t.26,f.6. —Osh. Verz.Pal.Hem.I,836. Sällsynt bland Carices på sumpiga ängar i södra Finland i Augusti och September månader. Funnen i Pargas och Sagu i närheten af Åbo af O.Reuter samt i Karislojo, Lojo, vid Helsing- fors, i Rautus på Karelska näset och i Yläne (61”) af förf. I Sverige Niat. 0. FOLE, HH. 79, N:0 2. 10 146 är den funnen betydligt nordligare, nämligen vid Lycksele (64”40”), där den först upptäcktes af Zetterstedt. — Föröfrigt funnen i Livland, Britannien och norra Frankrike. — U.F.M. 282. C. (Tytthus) flaveolus Reut. Not.Soc.F. et Fl.fenn.XT, 323,t.1,f£.6 — Medd.F.etFl.fenn.V,175. — Hem.Gymn.Eur.III, 380.—0sh.Verz.Pal.Hem.1,836.— insignis Reut. Rev.cr.Caps.II, 126, nec Dougl. et Sc. Högst sällsynt på Carex vesicaria och andra halfgräs på kärrängar i södra Finland under Juli—September. Funnen på Åland och i Pargas, vid Ispois och i Uskela i Åbo län af O.Reuter samt i Karislojo, Sammatti och i trakten af Helsingfors af förf. — Af forma macroptera, hvaraf förr endast enstaka exemplar blifvit funna, nämligen ett på Åland och ett i Pargas af O.Reuter samt ett i Karislojo af förf., togos talrika exemplar på strand- ängar i sydvestra Lojo i Juli 1918 enl. Håkan Lindberg. — För öfrigt funnen endast i Sverige och Britannien. — U.F.M. (Typ. ded.O.Reuter). Orthotylus Fieb. (Tichorlinus Fieb., Litocoris Fieb.). 283. O. fuscescens Kirschb. Rh.Geg.Wiesb.Caps.77 et 139 (1855).— Reut.Pet.nouv.ent.1875.—Hem.Gymn.Eur.IIT,344. — Osh. Verz.Pal.Hem.I,837. — pinetellum Fieb. Eur.Hem.301 (nec Zett.). — luridus Beut. Rev.cr.Caps.153.— obsoletus Reut. Nya Sv.Caps.48 (nec Dougl. et Sc.). Sällsynt på Pinus sylvestris i södra Finland i Juli och Augusti månader. Jag har funnit den vid Konnitsa i Pyhäjärvi och Kiviniemi i Sakkola på Karelska näset samt flera gånger vid Kukkasniemi i Karislojo. — Äfven funnen i Sverige, Scotland, Frankrike, Tyskland, Schweiz och Grekland (Olympos).-U.F.M. (0. luridus Reut. typ.ded.J.Sahlb.). 284. 0. boreellus Zett. Ins.Lapp.278 (1840).— Thoms.Opusc. ent.438.—Reut.Rev.cr.Caps.IT, 130. -Hem.Gynm.Eur.III,345.— Osh.Verz.Pal.Hem.1,838. Sällsynt och uteslutande tillhörande den högre norden. Jag har funnit den på Salices vid Rautukurkio fors i Torneå Lapp- mark (68?50') i Augusti 1867 samt i Inari (69”), där äfven B. Poppius tagit några exemplar; i Ryska Lappmarken är den Bidrag t. känned. af Finl. 147 funnen ungefär på samma nordliga breddgrad vid Nuortijärvi och floden Lutto af R.Envald. — För öfrigt är den hittills fun- nen endast i norra Sverige. — U.F.M. 285. 0. bilineatus Fall. Mon Cim .Svec.122 (1807).—F.Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.94.—Thoms. Opusc.ent.432.-Reut. Rev.cr. Caps.II,130. — Hem Gymn.Eur III,346 et 549. — Saund.Hem. Het.Br.284 et 286,t.26,f.7. —-Osh. Verz.Pal.Hem.I,838.—Jens.- Haar.Danm.Taeg.254,f.155.— Kirschbaumi Flor Rh.Livl.I,614. Tämligen sällsynt på Sorbus aucuparia och Populus tremula i Augusti och September. I Kaisaniemi park i Helsingfors är den ofta tagen; nordligast har jag funnit den i Jaakkima i Ladoga Karelen (61”35'); enligt F.Sahlberg är den äfven tagen i Tavast- land. — För öfrigt funnen i Sverige, Danmark, Livland, Tysk- land, Britannien, Frankrike och Algeriet. — U.F.M. 286. O. virens Fall. Mon Cim. .Sv.122. (1807). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.95.—Flor Rh.Livl.I,617.—-Thoms. Op.Ent.438. —Reut. Rev .cr .Caps.II,131.—-Hem.Gymn. Eur. II1,347 et 550,t.5, f.7. —Osh. Verz.Pal.Hem.I,838. Tämligen sällsynt på Salix pentandra under Juli och Augusti i södra och mellersta Finland. Nordligast är den tagen i Wiita- Oo saari i norra Tavastland (63”) af W.Woldstedt samt vid Wig- floden i Ryska Karelen (6340) af förf. — Äfven funnen i Sverige, Norge och Livland samt i Tyskland, Frankrike, Ungarn, Rumänien och Sibirien. — U.F.M. Obs. Till följd af orätt bestämning har jag i Entom. ant. s. ö. Karelen Not.F.etFl.fenn. VI, 1866 175 upptagit honan af denna art under namn af Lygus chloris Fieb. 287. O. marginalis Reut. (nom nov.) Hem. .Gymn.Eur.III, 350 et 550,t.1,f.7 a.b. et t.5,f£.9 (1883).—Saund. Hem. Het.Br.285 et 290.— 0Osh. Verz.Pal.Hem.839.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.252 et 254. — nassatus Fall.Hem. Svec.80 (1827) nec Fabr.—Hahn Wanz.Ins.I,153,f.78.—F.Sahlb. Mon. .Geoc.Fenn.102.—Flor Rh. Livl.I,618.—Fieb. Eur. Hem .289.—Reut. Rev.er.Caps.IT,132. — Dougl. et Sc.Br.H.337,t.11,f.3. Tämligen allmän på Ålnus glutinosa och Salix-arter i södra och mellersta Finland under Juli och Augusti. Från norra Fin- land hemförd från Vojatsch vid Vigfloden i Ryska Karelen Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 148 (63”40') af förf. samt nordligast från Oulu (65”), af W.Nylander. — Utbredd öfver nästan hela Europa och Sibirien. — U.F.M. 288. OO. flavinervis Kirschb. Rh.Geg.Wiesb.Caps.79 et 197 (1855). —Fieb. Eur. .Hem.289.— Reut.Hem.Gymn. Eur.IIT,348 et 549,t.5,f.8. -Saund. Hem.Het.Br.285 et 289,t.26,f.8. -Osh. Verz. Pal.Hem .I,839.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.252. Högst sällsynt på Alnus glutinosa i södra Finland; funnen på Sandholmen i Pargas (60720) i Augusti 1877 af O.Reuter samt vid Dalsbruk i Kimito i Aug. 1875 af förf. — Äfven anträf- fad i Danmark, Britannien, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Österrike-Ungarn. — U.F.M. 289. O. nassatus Fabr. Mant.Ins.II,304 (1787).—Reut. Rev. Synon. 667.— Hem. Gymn.Eur.III,352 et 550,t.5,f.10.— Saund. Hem. Het.Br.285 et 287t.26,f.9. — Osh.Verz.Pal.Hem.lI, 840. — Jens.-Haar.Danm.Taeg.253.— striicornis Kirschb.Rh.Geg.Wies., Caps.78 et 143.— Fieb. Eur.Hem.289.— Flor Rh.Livl.I,615. — Reut.Rev.cr.Caps.IT,144.—Dougl. et Sc. Br.Hem.336. Högst sällsypt; endast ett exemplar är hittills funnet på Tilia parvifolia vid Röfvarholmsgrottan nära Åbo i Juli 1869 af O.Beuter. — Föröfrigt tagen i Sverige, Danmark, Livland samt på spridda orter i mellersta och södra Europa och i Algeriet. — U.F.M. Anm. På grund af ett illa konserveradt exemplar, funnet i Uskela af Bj. Wasastjerna, har i vår fauna införts äfven O. viridinervis Kirschb. Vid ånyo företagen granskning af detta exemplar, har det befunnits vara ett ovanligt litet, slitet exemplar af den vanliga 0. margwnalis Reut. 290. 0. flavosparsus C.Sahlb. Acta Soc.Sc.Fenn.I,441 (1842). —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.103.—Flor Rh. Livl.1,582. -Fieb.Eur. Hem.288.—Reut. Rev.cr.Caps.II, 135. -Hem. Gymn.Eur.IIT,360 et 552. Saund. Hem. Het.Br.285 et 291,t.27,f.1. -Osh. Verz.Pal. Hem .I.843.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.253 et 255. — viridipennis Dahlb. Vet.Ak.Handl.1850,218.— prasina Dougl. et Sc. Br. Hem. 341. Allmän på Chenopodiaceer såväl vid hafskusten som i träd- gårdar, på komposthögar, potatisländer, trädesåkrar o.d. i södra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen vid Kantalahti i Ryska. Lappmarken (67”). — Utbredd öfver nästan hela Europa Bidrag t. känned. af Finl. 149 och norra Asien samt uppgifves äfven förekomma i Amerika — U.F.M. (typ.ded.C.Sahlb.). Anm. Exemplar funna vid Hvita hafvet äro icke obetydligt större än de, som förekomma på ogräs 1 södra Finland. 291. 0. (Litocoris) ericetorum Fall. Mon .Cim.Sv.91 (1807). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.101.—Flor Rh.bLivl.1,587.—Fieb. Eur. Hem.287.—Dougl. et Sc. Brit. Hem.343.—Reut. Rev.cr.Caps.II, 138. -Hem.Gymn.Eur.III1,376 et 554,t.1,f.7.c.—Saund. Hem. Het.Br.286 et 292,t.27,f.4.—O0Osh. Verz. Pal. Hem .I, 847. Jens.- Haar. Danm.Taeg.254 et 256,f.156. — croceus J.Sahlb. Medd.Soc. F. et Fl.fenn.XV,189. Allmän på Calluna vulgaris 1 södra och mellersta Finland i slutet af Juli och under Augusti och September. Nordligast är den hittills tagen i Ryska Karelen (62”40”), men utan tvifvel går den betydligt nordligare. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven tagen i Sibirien och norra Afrika. — U.F.M. (0. croceus J.Sahlb.typ.ded.A.Giänther). Obs. De exemplar, jag för en längre tid sedan erhöll af Statsrådet Gänther, samlade i närheten af Petrosavodsk, och hvilka jag beskrifvit under namn af O. croceus, hafva efter nogare undersökning befunnits vara endast O. ericetorum, hvilka blifvit dödade med svafvelånga, hvari- genom den gröna färgen förändrats till rent svafvelgul. Platytomatocoris Reut. (Excentricus Reut.). 292. Pl. planicornis H.-Sch. Wanz.Ins.III,84,f£.306 (1835). — Reut. Hem .Gymn.Eur.1,90,t.1,f.16 d et 1I1,335.—Osh. Verz.Pal. Hem.I,850. Högst sällsynt. Denna utmärkta Capsid, som egentligen till- hör södra Europas fauna, har hos oss blifvit funnen endast vid Dvoretz i Ryska Karelen (62”20') af A.Ginther. — För öfrigt funnen i Spanien, Fankrike, Tyskland, Ungarn, Ryssland och Sibirien. — U.F.M. Malacocoris Fieb. 293. M. chlorizans Panz. Faun.Germ.XVIIT,21 (1794). — Fall. Hem.Sv.82.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.98.—Flor Rh. Livl.I, 551.— Fieb.Eur.Hem.323.—Dougl. et Sc. Br.Hem.383,t.4.12,£.7. Nat: o. Folk, H. 79, N:o 2. 150 —Reut.Rev.cr.Caps.II,123.— Hem.Gymn.Eur.III,327.— Saund. Hem Het.Br.293,t.27,f.9. — Osh.Verz.Pal.Hem.I,853. — Jens.- Haar. Danm.Taeg.260. Tämligen allmän på Corylus avellana i södra Finland i Juli och Augusti. Ofta funnen på Åland, i trakten af Åbo, i nejderna omkring Lojo sjö samt på Karelska näset (60”50'). F.Sahlbergs uppgift »In Yläne aliquoties captus» torde kanske bero på lokal- förväxling. — Äfven funnen i Sverige Norge och Livland samt på spridda lokaler i mellersta och södra Europa äfvensom i Algeriet. — U.F.M. " Myrmecophyes Fieb. (Diplacus Stål.). 294. M. alboornatus Stål Stett.Ent.Zeit.1858, 103,t.1,f.3. (form. macr.).—J.Sahlb. Not.Soc.F. et Fl.fenn.1870,289,t.1,f£.2. (form. brach.).—Reut. Rev.cr.Caps.II,100.—-Hem.Gymn.Eur.IV, 107 et 172,;t:1,f.21 et t.5)f:8.—0Osh., Verz. Pal: Hem BT8IFOska- nim Fieb. Verh.Zool.bot.Ges.in Wien. 1870,253,t.6,f.10. — tricon- dyloides Osh. Bull.Soc.Nat.Mosc.1871,131. Sällsynt. Denna egendomliga österländska Hemipter är hos oss hittills funnen endast i Ryska Karelen. Den 11 och 12 Juli 1869 tog jag flera exemplar bland gräs på en torr sandig backe vid Maaselgä by nära södra stranden af Segosero (63”20'); senare fanns den i samma provins vid Tolvoja vid stranden af Onega (62740) af B.Poppius. Endast forma brachyptera är hittills funnen inom vårt område. — För öfrigt tagen i Sibirien på flera ställen mellan Jenisej och Amur, samt i Ryssland och Ungarn. — U.F.M. Anm. Detta slägte, som står ganska isoleradt och utmärker sig sär- skildt genom den egendomliga byggnaden af abdomen, har blifvit kastadt hit och dit i systemet. På grund af hufvudets form har Reuter i sitt senaste systematiska arbete fört det till Tribus Laboparia och ställt det i spetsen för denna grupp. hvilket ock synes vara det rättaste, då några sydeuropeiska genera, särskildt Dimorphocoris, bilda en vacker öfvergång mellan detta slägte och Labops Burm. Labops Burm. (Ophthalmocoris Zett.). 295. L. Sahlbergi Fall. Hem.Sv.116 (1829).—F.Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.118.—Zett.Ins.Lapp.280.—Flor Rh.Livl.1,634.--Fieb. Bidrag t. känned. af Finls 151 Eur. Hem.294.— Reut.Rev.cr.Caps.I1,97. — Hem.Gymn.Eur IV, 82 et 169t.1,f.16 et t.2,f.6.— Osh.Verz.Pal.Hem 1[,886 — diopsis Burm.Handb.d.Ent.II,279 (1835). — H.-Sch.Wanz. Ins.IX,166, £.961 et 962. Ej sällsynt på fuktiga ängar isynnerhet bland Carex-arter under Juni—Augusti månader öfver större delen af området. Träffas ej sällan i stor mängd. Forma macroptera af honan är dock ganska sällsynt. Nordligast anträffad vid Nuortijärvi i Ryska Lappmarken (68”40') af R.Envald. — Äfven funnen i Sverige, mellersta Ryssland och Sibirien. — U.F.M. (Cotyp. ded.C.Sahlb.). Anm. I sitt första arbete öfver Capsiderna Rev.cr.Caps. 98 uppgifver Reuter, att arten äfven förekommit i Frankrike »Gallia», men då hvarken han själf senare eller Puton ej heller Oshanin såsom förekomstort upp- tager Frankrike eller något mera vestligt beläget land, torde uppgiften bero på något misstag. — C. Sahlberg, som först upptäckte arten, såg re- dan då 1 denna en representant för ett särskildt slägte och sände den till Fallén med anteckningen »nov. genus med kräftögon.» Fallén såg häri dock endast en mycket egendomlig art af slägtet Capsus. Efter en mycket artig dedikation »Ne moleste ferat celeb. inventor, nos hunc Capsum valde singularem suo nomine condecoravisse», söker han ådagalägga, att de karaktärer, som skilja den från andra arter af samma slägte ej kunna betraktas såsom annat än artkännetäcken och slutar med uttalandet: »Genera praeter necessisatem multiplicare nihil refert». Icke långt där- efter uppställde hans landsman Zetterstedt och Burmester nästan sam- tidigt särskildt slägte för arten, hvari de följts af senare författare. Euryopicoris Lindb. (Orthocephalus Fieb. part.). 296. E.nitidus Mey.Schweiz.Rh.,Caps.113 (1843). -Flor Rh. Livl.1,561.—Fieb. Eur. Hem.293.—Reut. Rev.cr.Caps.99.—Hem. Gymn.Eur.IV,61,t.2,f.4.—Osh. Verz.Pal.Hem.1,780. Sällsynt bland gräs på kuperade marker under Juli och Au- gusti. Synes tillhöra ostligare delar af området, funnen på ett fåtal lokaler i norra och mellersta Finland, men där några gån- ger i mängd. Jag har tagit den vid Imandra i Ryska Lapp- marken (67”40”) och i Kuusamo Kyrkoby, samt i Jaakkima i Ladoga Karelen. I Impilahti socken i samma provins (61”20') är den funnen af R.Forsius och vid Pudorsk i Ryska Karelen af A.Ginther. Hittills känd endast såsom forma brachyptera. — Utom vårt område är den funnen i Livland samt på flera andra Nat; o. Folk, H: 79, N:o 2. 152 orter i Ryssland ifrån halfön Kanin till Caucasus och Krim, i Sibirien ända till Amurfloden, men äfven i bergstrakter i Tysk- land, Schweiz, Frankrike, Österrike, Ungarn och Grekland. — UTM Orthocephalus Fieb., Reut. 297. O. brevis Panz. Faun.Germ.LIX £.8.(1798).—Flor Rh. Livl.1,583. — Reut. Rev.cr.Caps.II,94.— Rev.Synon.658.— Hem. Gymn.Eur.IV.45 et 164,t.1 £.10 a,t.3,f.5. —Osh.Verz.Pal.Hem.I 791. — Panzeri Fieb. Eur.Hem.294. Sällsynt och hittills funnen endast i sydöstra delen af om- rådet, där den förekommer på blommor på torra fältbackar och åkerrenar under Juli och Augusti. Jag har funnit den i Sakkola på Karelska näset samt i Impilaks, Parikkala och nordligast vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen, där äfven B.Poppius tagit flera exemplar. Enligt uppgift af Linnaniemi har han tagit den i Kontiolahti i norra Karelen (63”), som är dess nordligaste kända lokal. — För öfrigt funnen i Livland samt på flera ställen i mel- lersta och södra Europa och Mindre Asien. — U.F.M. 298. 0. saltator Hahn Wanz.Ins.III,11,f.236 (1835). — Fieb. Eur. Hem.293.—Dougl. et Sc. Br.Hem.431,t.14,f.2. —Reut. Rev. cr.Caps.II,95. -Hem.Gymn.Eur.IV,51,165 et 166,t.1,f.10 a,d,e et t.4,f£.1.—Saund. Hem. Het.Br.270,t.25,£.2.— Osh. MVerzibalHem: 1,793. — mutabilis var. Fall. Hem.Sv.118.— mutabilis F.Sahlb. (partim) Mon.Geoc.Fenn.120.—Flor Rh.Livl.1,567. Allmän bland gräs och blommor på fältbackar och åkerrenar i södra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen vid Oulu (65”) af Y.Wuorentaus. — För öfrigt utbredd öfver en stor del af Europa och angränsande delar af Asien och Afrika samt äfven funnen i nordöstra hörnet af Amerika. — U.F.M. 299. 0. vittipennis H.-Sch.Wanz.Ins.III,83,£.305. (1835). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.120.—Flor Rh.Livl.1,566.—Fieb. Eur. Hem.293. — Reut.Rev.cr.Caps.II,96. — Hem.Gymn.Eur.IV,56, 165 et 167,t.3,f.7 et 8. -Osh. Verz.Pal.Hem.1I,794.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.240. — mutabilis var. Fall. Hem.Sv.118 (129). Ej sällsynt på blommor isynnerhet Chrysanthemum leucanthe- mum och Matricaria-arter på åkerrenar:och fältbackar i södra Bidrag t. känned. af Finl. 153 och mellersta Finland under Juli och Augusti. Nordligast har jag funnit den i Kiihtelysvaara i norra Karelen (62230). — Utbredd öfver norra och mellersta Europa med undantag af Britannien och äfven funnen på flera ställen i Sibirien. — U.F.M. « Strongylocoris Blanch. (Stiphrosoma Fieb.). 300. Str. leucocephalus L. Syst Nat.Ed.X,446 (1758). — Wolff Icon Cim f£.73. — Hahn Wanz.Ins.II,88;f.174. — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.117.—Flor Rh.Livl.I,558.—Fieb. Eur. Hem. 280. —Dougl. et Sc. Br.Hem.482,t.21,f.2. —Reut. Rev.cr.Caps.II,88. —Hem.Gymn.Eur.IV,27 et 162.-Saund. Hem. Het.Br.269. -— Osh. Verz.Pal. Hem 1I.799.— Jens.-Haar. Danm.Taeg.241 f.146. Allmän bland gräs och blommor på torra ängar och fält- backar och utbredd öfver hela området åtminstone ända till Sonostroff i Hvita Hafvet (66”). — Utbredd öfver hela Europa och angränsande delar af Afrika och Asien samt Sibirien ända till Ochotsk och China. — U.F.M. 301. Str. steganoides J.Sahlb. Not.F. et Fl.fenn. XIV,306. — Reut. Rev.cer.Caps.IT,88. — leucocephalus var. steganoides Reut. Hem.Gymn.Eur.IV,28 et 162. —-Osh. Verz.Pal.Hem.I,800. Sällsynt. Synes uteslutande hos oss förekomma i Ryska Lappmarken på blommor och bland gräs på torra fältbackar. Först fann jag den talrik vid Kantalahti (67”20”) samt i enstaka exemplar vid Tschapoma och Ponoj i Juni och Juli 1870; seder- mera återfunnen vid Katschkarantsa i samma provins (66?20”) af M. Levander. — Enligt Reuters uppgift äfven funnen i mel lersta Sverige, Danmark, Tyrolen, Tyskland o.s.v. — U.F.M. (Typ.ded.J.Sahlb.). Halticus Hahn (Halticocoris Dougl. et Sc.). 302. H. apterus L. Faun.Svec.894 (1761) ut Cicada!). =— Thoms. Opusc.ent.431.—Reut. Rev.cer.Caps.II,90.—Rev.synon. 656.—Hem .Gymn.Eur.IV,18 et 161, t.1,f.5 a,b. —Saund. Hem. Het.Br.268. — Osh.Verz.Pal.Hem.1I,803. — Jens.-Haar.Danm. Taeg.242.f.147. — pallicornis Fabr. Ent.syst.IV,69 (1794). — Wolff Icon. .Cim.128.t. XIIT,f.122a,b. —-Hahn, Wanz.Ins.114.f.61. Nat: 0. Folk, H. 79, N:o:2: 154 —F'.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.518.—Flor Rh.Livl.1,583.— Fieb. Eur. .Hem.282.—Dougl. et Sc. Br.Hem.479. Mycket allmän på torra fältbackar bland gräs och blommor under Juli och Augusti i södra och mellersta Finland. Före- kommer ofta i ofantlig mängd, isynnerhet bland stubben på nyss bärgade ängar och höländer, men nästan endast såsom forma brachyptera, under det forma macroptera är mycket säll- synt. Från nordligare ort än (6230) i Österbotten och Ryska Karelen är den ej tillvaratagen, men säkert går den betydligt nordligare, ehuru den lätt förbises af samlaren. — Utbredd öfver hela Europa, Medelhafstrakterna, Sibirien och Turkestan. — URM, Anm. Arten är af Linné tagen för en skalbagge och beskrifven under namn af Haltica aptera. 303. H. pusillus H.-Sch. Nomencl. ent.53 (1835).—Reut. Medd.Soc.F. et Fl.fenn.V,170. -Hem.Gymn.Eur.IV,19 et 161,t.5, f.4. —Osh. Verz.Pal. Hem .I,803. — arenarius Hahn Wanz.Ins.III, 34.f.255 (1835). — intricatus Fieb. Wien.ent.Monatschr.1864,220. Sällsynt bland gräs på torra backar i sydvestra Finland under Juli månad. Funnen på Åland af R.Forsius, i Pargas af O.Reuter, i Helsinge i Nyland af A.Palmén samt i Karislojo, Sammatti, Yläne och nordligast i Teisko i södra Tavastland (6140) af förf. Förekommer normalt långvingad och kan lätt vid flyktigt påseende förvexlas med forma macroptera at före- gående art. — För öfrigt funnen i Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, Ungarn, södra Ryssland och Sibirien. — U.F.M. Platypsallus J.Sahlb. 304. Pl. acanthioides J.Sahlb. Hem. Het. .nov.fenn., Not.Soc. F-.etFl.fenn. XIV,308.(1875).fig. —-Act.Soc.F. et Fl.fenn.IL;f.16 et 16 a. — Reut. Rev.cr.Caps.IT,93,t.1,f.15.—J.Sahlb. Bidr.Nord- vestr.Sib. Hem. Het.27.—Reut. Hem .Gymn.Eur.IV,16,t.1,f.4a.— Osh. Verz.Pal.Hem.I,889. En uteslutande högnordisk sällsynt art, som hittills inom området blifvit funnen endast vid Ponoj i Ryska Lappmarken (67”), där jag tagit några exemplar under småstenar på en torr backe d. 10—21 Aug. 1870: endast forma brachyptera af såväl Bidrag t. känned. af Finl. 1535 & som £. — För öfrigt tagen endast inom tundra-området i nordvestra Sibirien, vid Dudinka och Nikandrovska öarna (70 40”), där jag funnit den i Juli och Augusti; på förstnämnda ort äfven ett hon-exemplar af forma macroptera. — U.F.M. (typ. ded. J.Sahlb.). Subfam. Plagiognathinae. Onychumenus Reut. (Oncotylus Fieb.). 305. 0. decolor Fall. Mon. .Cim.Sv.127 (1807). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.95.—Flor Rh.Livl.1,555.—Fieb.Eur.Hem.298.— Dougl. et Sc. Br.Hem.393,t.13,f.2.— Reut.Rev.cr.Caps.IT,142. — Hem .Gymn. Eur.IT,287. -Saund. Hem. Het.Br.297.t.27,£.10. — Osh. Verz.Pal.Hem.1I,858.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.261,f.159 a. — Chrysanthemi Hahn Wanz.Ins.I,10f.4. Ej sällsynt på torra ängar och fältbackar isynnerhet på Synanthereer i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den vid Tiudie och några andra lokaler i Ryska Karelen (63”). — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven funnen i Algeriet och Nord-Amerika. — U.E.M. Conostethus Fieb. (Xenocoris Fieb.). 306. OC. salinus J.Sahlb. Hem Het Ryska Kar. Not.F. et Fl. fenn.XI.296 (1871) t.1,f. 3 et 4. — Reut. Rev.cr.Caps.IL,141. — Hem .Gymn.Eur.IT,265,t.4,f.7.1II,540. -Saund. Hem. Het.Br.300, t.28,f£.3. -Osh. Verz.Pal.Hem.I,866.— griseus Dougl. et Sc. Ent. Monthl.Mag.VT,242. Sällsynt; jag har funnit flera exemplar på Glyceria distans var. pulvinata (»ultimum in mare gramen») på stranden af Hvita hafvet i närheten af byn Tschuja i Ryska Karelen (Kp.) (64”40”) den 27 Juli 1869. Äfven funnen i Britannien, Tyskland, Spa- nien, Ungarn och Turkestan. — U.F.M. (Typ. ded.J.Sahlb.). Placochilus Fieb. (Hoplomachus subg. Plachochilus Reut.). 307. Pl. seladonicus Fall. Mon.Cim.Sv.77 (1807). -H.-Sch. Wanmnz.Ins.VI,33,£.590.—Flor Rh.Livl.I,607.—Fieb. Eur. Hem. Nat: o. Folk, H. 79, N:o 2. 156 317.—Reut.Rev.cr.Caps.II, 140. —-Hem.Gymn.Eur.I1,231. —-Osh. Verz.Pal.Hem.I,871.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.262,f.160 a. Tämligen sällsynt på åkerrenar och fältbackar i sydöstra Finland. Jag har ofta funnit den på Centaurea scabiosa på skilda ställen såväl på Karelska näset som i Ladoga Karelen och Ryska Karelen; nordligast vid Tiudie (62”30'). I norra Karelen är den funnen ännu nordligare af W.Linnaniemi, som tagit den i Kon- tiolahti (63”). — För öfrigt funnen i Sverige, Danmark och Liv- land samt i några länder i mellersta och södra Europa äfvensom i Persien. — U.F.M. : Hoplomachus Fieb. 308. H. Thunbergi Fall. Mon .Cim.Sv.91 (1807). — F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.110.—Flor Rh.Livl.1.608.—Fieb. Eur. .Hem.316. —Dougl. et Sc. Br.Hem.396,t.13,f.3.—Reut. Rev.cr.Caps.IL,139. Hem. Gymn.Eur.II1,239. -Saund. Hem. Het.Br.301.t.28,f.4. — Osh. Verz.Pal.Hem.I,874.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.263 f£.161.— Hieracii Hahn Wanz.Ins.I,144f.73. Ej sällsynt på fältbackar, torra ängar och åkerrenar, isynner- het på Hieracium-arter, Chrysanthemum och andra Syngenesister i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag tagit den i Tisalmi i norra Savolaks samt i Nurmis i norra Karelen (63”40'). — Utbredd öfver nästan hela Europa och äfven funnen i Algeriet. — U.F.M. Macrotylus Fieb. (Mermimerus J.Sahlb., Leptomero- coris Stål). 309. M. eruciatus F.Sahlb.Mon.Geoc.Fenn.89 (1848). —J.Sb. Not.Soc.F. et F1l.fenn .XT,1870,294.—Reut.RBev.cr.Caps.IT,146.— Öfv finsk. .Vet.Soc.XXT,57.—Hem. Gymn.Eur.IT,198.—Osh.Verz. PBalHem 883. Sällsynt på Spiraea ulmaria och Chrysanthemum leucanthe- mum i skogslundar under Juli och Augusti i södra och mellersta Finland. Funnen i Yläne enl. F.Sahlberg, i Wichtis i Nyland af Mäklin, vid Kuopio af M.Levander. Jag har tagit den i Teisko, Ruovesi och vid Jyväskylä i Tavastland samt nordligast i Tisalmi i norra Savolaks (63”40') och i Nurmis i Norra Karelen Bidrag t. känned. af Finl 157 äfvensom vid Maaselgä och Paadana i Ryska Karelen, men nästan alltid endast i enstaka exemplar. — Synes vara en ostlig art, som för öfrigt är funnen endast vid Ural, i Sibirien och Central-Asien. — U.F.M. (Typ. e Coll.F.Sahlb.ded.J.Sahlb.). Oncotylus Fieb. 310. O. punctipes Reut. (nom. nov.) Ent.Monthl.Mag.X,91 (1873). —Rev.cr.Caps.IT, 144. —Hem Gymn.Eur.I1,279,t.5,f.4. et IIT,541.—Osh. Verz.Pal.Hem.I,862. -Jens.-Haar. Danm.Taeg. 261. — Tanaceti H.-Sch. Wanz.Ins.IT,85,£.309 (nec Fall.).—Fieb. Eur.Hem.299. Sällsynt; jag har funnit den i stor mängd på Tanacetum vulgare vid Sakkola prästgård på Karelska näset (6040) d. 6 Juli och 3 Augusti 1866 samt ånyo på samma ställe d. 26 Au- gusti 1878. — För öfrigt funnen på Öland, i Danmark, Tysk- land, Belgien, Frankrike, mellersta Ryssland och Sibirien. — U.F.M. (Typ.dedit J.Sahlb.). Megalocoleus Reut. (Macrocoleus Fieb.). 311. M. pilosus Schr. Faun.Boic.II,87 (1801).—Reut. Rev. Synon.672. — Osh.Verz.Pal.Hem.1I,876. — Jens.-Haar.Danm. Taeg.964. — Tanaceti Fall.Mon. Cim.Svec.83 (1807).— Flor Rh. Livl.1,610.— Reut.Rev.cr.Caps.II,145.— Hem .Gymn.Eur.II,223 et 305,t.3,f.7 et IIT,536. -Saund. Hem. Het.Br.303,t.28,f.6. — sordidus Kirschb. Rh.Geg.Wiesb.,Caps.87 et 150.—Fieb. Eur. Hem.320. Sällsynt; funnen i Kökars på Åland af O.RBeuter; jag har tagit flere exemplar på Tanacetum vulgare tillsammans med före- gående art vid Sakkola prästgård på Karelska näset i Augusti 1866 och 1878. Senare är den funnen i norra Österbotten vid Simo och Oulu (65?) af Y.Wuorentaus. — Äfven anträffad i södra Sverige, Danmark och på några ställen i mellersta Europa samt på Krim och i Sibirien. — U.F-M. 312. M. molliculus Fall. Mon. .Cim.Sv.82 (1807). — H.-Sch. Wanz.Ins.VI,32,£.589. —F.Sahlb. Mon .Geoc.Fenn.103.—Flor Rh. Livl.I,611. —Fieb.Eur.Hem.321.—Dougl. et Sc. Br.Hem.387,t.12, £.9.—Reut. Rev.cr.Caps.II,145.—Hem Gymn.I1,226 et TII,537. Nat. o. Folk, H 79, N:o 2. 158 —Saund.Hem .Het.Br.303.— Osh.Verz.Pal.Hem.I,878.— Jens.- Haar. Danm.Taeg.264. Ej sällsynt på torra fältbackar och åkerrenar i synnerhet på Achallea arter i Juli och Augusti i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den vid Hvita hafvet inom Ryska Karelen (6440). — Utbredd öfver nästan hela Europa och äfven funnen i Algeriet och Turkestan. — U.F.M. Var. maculicollis nov.var. 3", Paullo minor, angustior, prono- to maculis 4 nigris subquadratis in arcu transversali positis, et praeterea utringue macula minuta ejusdem coloris juxta margi- nem ante maculas exterioribus. An species distincta? Högst sällsynt; jag har funnit den medelst håfning i gräset vid Koskis bruk i Bjerno socken i Å bo län (60?10”)den 18 Juli1910. Byrsoptera Spin. (Malthacus Fieb.). 313. B. rufifrons Fall. Mon.Cim.Sv.105 (1806). — H.-Schäff. Wanz.Ins.ITI,110,£.338. —-F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.124.— Flor Rh. Livl.1,622.— Reut.Rev.crit.Caps.II,184.—Hem.Gymn.Eur.I, 166 et III,527. —-Saund. Hem. Het.Br.307,t.28,£.10 (O'). — Osh. Verz.Pal.Hem.1I,891.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.257 £.164 (2). — ambulans var.B Fall. Hem .Svec.126.— Caricis Fieb. Eur.Hem.313. — Dougl. et Sc. Br.Hem.352,t.11,£.6. — erythrocephala Spin. Ess. MOT Tämligen sällsynt på Urtica dioica och Humulus lupulus i södra och mellersta Finland. Nordligast hittills funnen vid Tammerfors (61”530”) af C.Lundahl. — Äfven tagen i Sverige och Livland samt på flera ställen i mellersta och södra Europa och i Mindre Asien. — U.F-.M. Brachyarthrum Fieb. 314. Br. limitatum Fieb. Crit.Theil.Phyt., Wien ent. .Monat- schr.II1,335 (1858). — Eur.Hem.301. — Reut. Rev .cr.Caps.IT,154. — Hem. .Gymn. Eur.I,164,t.8,f.5.— Osh. Verz.Pal.Hem.1,893. — nigriceps Boh. Öfv.Vet.Ak.Förh.18532,67 nec Fall. —Reut. Not. F. et Fl.fenn.XI,19. — pinetellum Thoms. Opusc.ent.244. Högst sällsynt i parker och lundar i södra och mellersta Finland. — Hittills funnen endast i Pargas på Spiraea salicifolia Bidrag t. känned. af Finl. 139 Augusti 1872 af O.Reuter, äfvensom i sydöstra delen af Lojo d. 5 Juli 1918 af Håkan Lindberg. Den sistnämnde har äfven tagit den på unga aspar i Saltvik på Åland d. 7 Juli 1919. — Äfven funnen i Sverige, vid St. Petersburg, i Tyskland, Frank- rike, Ungarn och Spanien. — U.F.M. Phylus Hahn, Fieb. 315. Ph. melanocephalus L. Syst. Nat. Ed.XIT,728 (1767). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.99.—Hahn Wanz.Ins.I,155,f£.79.—Flor Rh. Livl.1,621.—Fieb. Eur.Hem.315.—Dougl.et Sc. Br.Hem.355, t.9,f.7.—Reut. Rev.er.Caps.II, 153. —-Hem. Gymn.Eur.IT,160 et IIT,526. -Saund. Hem. Het.Br.308. -Osh. Verz.Pal. Hem.1I,893. —Jens.-Haar. Danm.Taeg.268. — revestitus Fall. Mon .Cim.Sv.82. | Tämligen sällsynt på Qvercus robur på Åland och i Åbo skär- gård; äfven funnen i vestra delen af Lojo af Håkan Lindberg, enligt hvärs uppgift den därstädes är »ganska allmän». — Ut- bredd öfver en stor del af Europa, äfven funnen i Algeriet. — UARSM:. 316. Ph. CoryliL. Syst. Nat. .Ed.X,451 (1758).—F.Sahlb.Mon. Geoc.Fenn.99. — Flor Rh.Livl.I,620. — Fieb.Eur.Hem.315.— Dougl. et Sc. Br.Hem.356.—Reut. Rev.cr.Caps.II,152.—Hem. Gymn.Eur.I,151 et III,526. -Saund. Hem .Het.Br.308,t.29,f.2.— Osh. Verz.Pal.Hem.1I,894.—Jens.Haar. Danm.Taeg.268,f£.165. — pallipes Hahn Wanz.Ins.I,26,f.16. Allmän på Corylus avellana på Åland, i trakterna af Åbo, kring Lojo sjö samt på Karelska näset. Enligt F.Sahlberg äfven tagen i Yläne. Uppgiften att den vore tagen i Österbotten af D.Wasastjerna är föga tillförlitlig. — Utbredd öfver större delen af Europa. —U.F.M. -Plesiodema RBeut. 317. PI. pinetellum Zett. Ins.Lapp.276 (1840).—Flor Rh. Livl.I,576.— Reut.Rev.cr.Caps.II,155.— Hem.Gymn.Eur.1,156. — Saund. Hem. Het. Br. 309.t.29,f.3. —-Osh. Verz.Pal.Hem.1,896.— impurus Boh. Öfv.Vet. Ak .Förh.1862,69.— Reut. Not.Soc.F. et Fl.fenn.XIV,23. — lugubris Fieb. Eur.Hem.312. — pallidipennis J.Sahlb. Not.Soc.F. et Fl.fenn.IX,178. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 160 Sällsynt på Pinus sylvestris i Juni och Juli. Funnen på Åland af H.Ingelius, M.v.Essen och förf., i Nagu och Pargas af 0. Reuter, i Sakkola på Karelska näset och på Valamo ö i Ladoga af förf. och W.Nylander, vid Biskopsnäs i Lojo af Håkan Lind- berg äfvensom 1 Inari i Finska Lappmarken (69”) af B.Poppius och i Loppis i Tavastland af Linnaniemi. — Äfven funnen i mellersta och norra Sverige, i Livland samt på spridda ställen i mellersta Europa samt i Algeriet. — U.F.M. (P. pallidipennis J. Sahlb.typ.ded.J.Sahlb.). Psallus Fieb., Reut. (Apocremnus Fieb.). 318. Ps. (Apoeremnus) Kolenati Flor Rh. Livl.1,585 (1860). — Reut. Hem.Gymn.Eur.I, 102. -Osh. Verz.Pal.Hem.897. -— debilicornis Reut. Rev.cr.Caps.IT,158. Högst sällsynt; jag har funnit ett enda ($) exemplar bland buskar i en djup dal vid Kaidanoja i Yläne (60”50') d. 11 Au- gusti 1865. Sedan dess är den ej återfunnen. — För öfrigt tagen i Livland, Schweiz, Österrike, Ungarn och Rumänien. —U.F.M.? (Å. debilicornis Reut.typ.ded.J.Sahlb.). 319. Ps. (Ap.) ambiguus Fall. Mon Cim.Svec.99 (1807). — H.-Sch. Wanz.Ins.VT,43,£.602. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.114. — Flor Rh.Livl.I,627 (partim.). — Fieb. Eur. Hem.305 (partim). — Reut. Rev.cr.Caps.162.—-Hem. Gymn.Eur.1I,105,t.7,£.8 et II,202 et III,517 et 519. — Saund. Hem. Het.Br.311 et 312. — Osh.Verz. Pal.Hem.I,898.—Jens.-Haar. Danm :;:Taeg.269 et 271. Allmän på Alnus incana, Betula alba och Pyrus malus i södra och mellersta Finland. Äfven funnen i Kuusamo i norra Öster- botten (66”). — Utbredd öfver norra och mellersta Europa. — WIRE 320. Ps. (Ap.) betuleti Fall. Hem.Sv.97 (1829).—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.114. — Reut.Rev.cr.Caps.IT,160. —Hem.Gymn. Eur.I,110,t.7,£.9 et III,518 et 519. -Saund.Hem.Het.Br.311;t.29, £.5, — Osh.Verz.Pal.Hem.I,900. — Jens.-Haar.Danm.Taeg.269 et 2T0NOG: Något sällsyntare än föregående art, med hvilken den ofta blifvit förvexlad och träffas oftast på Betula alba och Alnus glutinosa i Juli och Augusti samt är utbredd öfver hela området Bidrag t. känned. af Finl. 161 ända till Kola (69”), där den är tagen af R.Envald. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa och äfven tagen i Sibirien och Algeriet. — U.F.M. 321. Ps. (Ap.) graminicola Zett. Ins.Lapp.275 (1840). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.115.—Reut. Rev.cr.Caps.IT,163. — Id. Hem .Gymn.Eur.I,108 et IIT,518—519. — Osh. Verz.Pal.Hem.I, 899. Tämligen sällsynt på myrmarker. Först funnen i Lappland af Zetterstedt, som uppgifver, att den lefver bland gräs, samt vid Uleåborg af W.Nylander och i norra Finland utan närmare uppgifven lokal. Jag har flera gånger funnit den stundom i mängd på Betula nana i Juli och Augusti såväl i södra, som i mellersta och norra Finland, nämligen i Yläne nära Elijärvi (61”), i Ruovesi, Kuru, Pihlajavesi samt nära Jyväskylä i Tavastland, i Tisalmi, i norra Savolaks, i Töysä, i södra Öster- botten, i Kuusamo, i norra Österbotten, vid Tschuja och Kem i Ryska Karelen, vid Tschapoma i Ryska Lappmarken samt nordligast vid Kilpisjärvi i Torneå Lappmark (69”). — En nor- disk art, som för öfrigt är funnen endast i Skandinavien och nära Arkangelsk. — U.F.M. 322. Ps. (Ap.) aethiops Zett. Ins.Lapp.274 (1840).—Thoms. Opusc. ent.446.—Reut. Rev.cr.Caps.II,161.—1Id. Hem. Gymn. Eur.I,176 et III,517 et 519. -Osh. Verz.Pal.Hem.I,899. — inter- medius F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.116.—Reut. Rev.cr.Caps.II,159. Allmän på Salix- buskar i Lappmarkerna och norra Finland, sällsyntare i mellersta och södra Finland; dock funnen äfven på Åland och i Pargas af O.Reuter. De ljusa ofvan ockragula varieteterna synas uteslutande tillhöra nordligare delar af landet och förekomma därstädes ofta tillsammans med mörka ofvan helt svarta exemplar. De gå ofta ända upp till subalpina regio- nen (69”). — Är äfven en nordlig art, som utanför vårt område är funnen endast i norra delen af Skandinavien och i Sibirien. — U.F.M. (C. intermedius F.Sahlb.typ. e Coll.F.Sahlb.ded.J.Sahlb., postea perd.per O.Reuter). 323. Ps. (Ap.) obscurellus Fall. Hem.Svec.109. (1829). — Reut. Rev.cr.Caps.II,164.— Hem .Gymn. Eur.I,115,t.7,f.2 et III, 518 et 519.—-Saund. Hem. Het.Br.311 et 312.—O0sh. Verz.Pal. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 11 162 Hem.1,900. — pityophilus Flor Bh. Livl.1,597.—Pini Dougl. et Sc. Br.Hem.436.—Fieb. Wien. .ent.Monatschr.VITTI,224 (1864). Tämligen sällsynt på Pinus sylvestris under Juni —Augusti i södra och mellersta Finland, dock funnen några gånger i mängd i Pargas, på Åland, på Karelska näset och i Karislojo. Nordli- gast är den hos oss funnen i Kontiolaks i norra Karelen (63”) af W.Linnaniemi. — Äfven funnen i Sverige ända upp till Lappland, i Livland samt i bergstrakter i mellersta och södra Europa samt Algeriet. — U.F.M. 324. Ps. (Ap.) variabilis Fall. Hem.Sv.98 (1829). — Hahn Wanz.Ins.IT,137,f. 224. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.115 — FlorRh. Livl.1,592.—Fieb. Eur. Hem.304.—Dougl. et Sc. 408.—Reut. Rev.cr.Caps.I1,165.—Hem.Gymn. Eur.I,116,t.7,f.5 et 11,303 et II1,520.—Saund. Hem. Het. Br.311 et 313,t.29 f.6. Ej sällsynt på Qvercus robur på Åland, i Åbo skärgård och i trakterna af Lojo sjö under Juli och Augusti. — Utbredd öfver hela Europas ekregion och äfven funnen i Sibirien och Turkestan. — U.F.M. 325. Psallus Scholtzi Fieb. Eur.Hem.306 (1861).— Reut. Rev. cr.Caps.II,169. —Id. Hem.Gymn.Eur.I,125,t.6,£.9 et IIT,522. -—- Osh. Verz.Pal.Hem.904. — alnicola Reut. (nec Dougl. et Sc.)Rev. er.Caps.IT,168 (3). Sällsynt på Ålnus incana och Betula alba i södra och mel- lersta Finland under Juni—Augusti månader; funnen i Uskela i Åbo län och i Kyrkslätt i Nyland af O.Reuter, i Lojo af Harald Lindberg; jag har tagit den i Karislojo och i Pusula kapell i vestra Nyland, på sistnämnda ort flera exemplar, i Yläne, flera gånger i Teisko i södra Tavastland, i Valkjärvi på Karelska näset, samt i några socknar i Ladoga Karelen, nordligast vid Kirjavalahti (61”30”). — Äfven funnen i Sverige, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Österrike, Ungarn och Rumänien. — U.F.M. 326. Ps. lepidus Fieb. Crit.z.Teil.Phyt., Wien.ent Monatschr. IT,337 (1858). Id. Eur. Hem.307.—Dougl. et Sc. Br.Hem.416. — Reut.Rev.cr.Caps.II,168. — Hem.Gymn.Eur.I,127,t.6,£.8 et III 460 et 522.—Saund. Hem. Het.Br.311 et 315.—0Osh. Verz.Pal. Hem.I,905. Synes vara ganska allmän på Fraxinus excelsior i södra Fin- Bidrag t. känned. af Finl. 163 land. Jag har sällan sökt denna art förgäfves på större planterade exemplar af detta trädslag. Först tagen på Åland och vid Ispois nära Åbo af O.Reuter, jag har funnit den i Karislojo, Lojo, vid Fiskars i Pojo, i Bjerno, på Runsala invid Åbo och i Ingå nära Fagervik o.s.v. ej nordligare än (6020), men troligen går den norrut så långt, som näringsväxten allmännare odlas. Vid Hangö är den tagen af U.Saalas. O.Reuter har äfven anträffat den på Sorbus aria. — Äfven funnen i Sverige och utbredd öfver en stor del af mellersta och södra Europa. — U.F.M. 327. Ps. alnicola Dougl. et Sc. Ent Monthl.Mag VTIII,62 (1871).—Reut. Rev.cr.Caps.II,167 29 .— Hem.Gymn.Eur.I,126 et 11T,522. —-Saund. Hem. Het.Br.311 et 315 t.29,f.83. -Osh. Verz. Pal. Hem.I,906. Sällsynt på Ålnus glutinosa i södra och mellersta Finland. Funnen vid Katrinedal nära Åbo af O.Reuter samt förf., som tagit den äfven i Karislojo, vid Helsingfors och vid Hangö. I Kontiolahti socken i norra Karelen är den äfven funnen af W.Linnaniemi. — För öfrigt anträffad endast i Sverige, Bri- tannien och Österrike. — U.F.M. 328. Ps. Falléni Reut. (nom. nov.) Hem .Gymn.Eur.IIT,462 et 522 (1883). -Saund. Hem. Het.Br.311 et 314. —Osh. Verz.Pal. Hem.1,907. — roseus Fall. Hem.Sv.101,nec Fabr.(1829) — F.Sg. Mon.Geoc.Fenn.107.—Flor Rh.Livl.1,591.— Reut. Rev.cer.Caps. IT,170. -Hem.Gymn. Eur.I,131— salicis Fieb. Eur.Hem.307. Ej sällsynt på Betula alba och Salix caprea i sydvestra Fin- land och i trakten af Helsingfors. Nordligast är den funnen i Pielis i norra Karelen (63”) af E.Grönvik. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa. — U.F.M. 329. Ps. varians Meyer Verz.Schw.Bhynch.,Caps.39 (1843) partim. —Fieb. Eur.Hem.309.—Dougl. et Sc. Br.Hem.418. — Reut. Rev.cr.Caps.II, 172. — Hem.Gymn.Eur.I.138,t.1,f.18 a—c. et IIT,523 et 525.— Saund. Hem. Het.Br.311 et 316,t.29,f.9. — Osh. Verz.Pal.Hem.1,907.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.270 et 271. Högst sällsynt. Hittills funnen endast på Åland af O.Reuter, som tagit några exemplar på Qvercus robur å Bergö i Juni 1870. — Äfven funnen i Sverige, Danmark och på flera ställen i mel- lersta och södra Europa. — U.F.M. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 164 330. Ps. diminutus Kirschb. Rh.Geg.Wiesb.,Caps.96 et 170 (1855).— Fieb. Eur. Hem. 309.— Reut.Rev.cr.Caps.I1,174.—Hem. Gymn.Eur.I,140,t.1,f.4 et IIT, 523.— Saund. Hem. Het.Br.311 et 316.-— Osh.Verz.Pal.Hem.1,908. — Jens.-Haar. Danm.Taeg.270 et 272. Allmän på Qvercus robur på Åland, i Åbo skärgård samt i trakterna af Lojo sjö i Nyland; jag har tagit den äfven i Esbo skärgård i sist nämnda landskap (60715). — Utbredd öfver större delen af Europas ekskogsregion. — U.F.M. 331. Ps. roseus Fabr. Gen.Ins.300 (1766). — Reut. Hem. Gymn. Eur.III,463 et 525.—Rev. Synon.677.—0sh. Verz.Pal. Hem.1,910.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.272.— Alm Fabr.Ent. syst. IV,175 (1794). — Stål Hem. Fabric.I,88.—Reut. Hem. Gymn.Eur.1,144. — sanguineus Fabr. Ent.syst.IV,175 (1794). — Fall. Hem.Svec.102.—F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.107.—Flor Rh. Livl.I,588.—Fieb. Eur.Hem.306.—Reut. Rev.cr.Caps.IL,175. — Saund. Hem. Het.Br.311 et 317, t.29,£.10. Tämligen allmän på Salix-arter isynnerhet S. aurita och rosmarinifolia, sällsyntare på Betula och Alnus och andra träd- slag i Södra och mellersta Finland under Juni —Augusti månader. Nordligast är den hittills funnen i Kempele i norra Österbotten (65”) af Y.Wuorentaus. — Utbredd öfver större delen af Europa och Sibirien samt äfven tagen i norra Afrika. — U.F.M. Var. quereeti Fall. Hem.Svec.102 (1829).—F.Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.108.—Fieb. Eur.Hem.306.—Dougl. et Sc. Br. Hem. 412. — sanguineus var. c. Reut. Rev.cr.Caps.II,176.— Alni var. E. Reut. Hem.Gymn.Eur.I,145. Tämligen sällsynt bland hufvudformen och lika utbredd. — Äfven funnen på flera andra ställen i norra och mellersta Europa. — U.F.M. Var. dilutus Dougl. et Sc. Brit.Hem.417 (nec Fieb.). — san- guineus var. d. Reut.Rev.cr.Caps.IT, 176.— Alni var. G.Reut Hem. Gymn. Eur.I,145. Sällsynt; jag har tagit den i Karislojo samt i Kälviä i mel- lersta Österbotten (63?40') — Äfven funnen i Britannien. — TR ME 332. Ps. lapponicus Reut. Öfv.Vet.Ak.Förh.1874,47.—Rev. Bidrag t. känned, af Finl. 1635 er.Caps.II, 172. —-Hem.Gymn.Ewur.I,134 et III,524.—Osh. Verz. Pal.Hem.909. Högst sällsynt; endast funnen i Muonioniska i Torneå Lapp- mark (68”) af Mäklin, i Inari (69) af B.Poppius och förf. samt vid floden Lutto i Ryska Lappmarken af B.Poppius. — För öfrigt tagen endast i östra Sibirien samt i alpina regioner i mel- lersta Europa. — U.F.M. (Typ.ded.J.Sahlb.). Atractotomus Fieb. 333. A. morio J.Sahlb. Medd.Soc.F.et Fl.fenn.IX,94 (1883).— Reut. Hem .Gymn. Eur. IIT,438 et 515. -Öfv.F.Vet.Soc.XXVI,25. —OQOsh. Verz.Pal.Hem.I,916. Högst sällsynt; jag har funnit ett enda hanexemplar bland buskar invid en liten bäck i tufvig granskog nära Koivumäki i Jaakkima socken i Ladoga Karelen (6135) den 19 Juli 1881 samt ett annat af samma kön på en odlad ÅAbties-art i Seminarii park vid Jyväskylä (62?5”) den 11 Juli 1914. — För öfrigt tagen endast i trakten af Petrograd samt vid Leush i vestra Sibirien. — U.F.M. (Typ.dedit J.Sahlb.). 334. A. mali Mey. Verz.in Schweiz einh.Rhynch.,Caps.63,t.4, f.5 (1843). -Fieb. Eur.Hem.296.—Saund. Hem.Het.Br.309,t.29, f.4.—Reut. Hem .Gymn.Eur.I,98,t.1,f.171 m et t.5£.9 et IIT,459 et 315—53516.— Ösh. Verz.Pal.Hem.1,916. — magnicornis Dougl. et Sc. Br.Hem.435,t.14.f.4 (nec Fall.). Denna art fanns först af mig på Pyrus malus i Kukkasniemi trädgård i Karislojo i slutet af Juli månad 1898, senare har den blifvit allt allmännare i samma trädgård och är numera ej säll- synt därstädes och förekommer äfven på flera slag af löf- och barrträd isynnerhet Larix, Pinus och Abies. På senare tid äfven funnen 1 Pargas af O.Reuter och i Lojo af Linnaniemi och Håkan Lindberg, enligt hvars uppgift den är tagen på rönn, hägg och äppel. Efter all sannolikhet är denna art inkommen från ut- landet med fruktträd. — För öfrigt funnen på spridda orter i norra och mellersta Europa samt i södra Ryssland och Kauka- sien. — U.F.M. 335. ÅA. magnicornis Fall. Mon.Cim.Sv.99 (1807). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.122.—Flcecr Rh.Livl.I,574.—Fieb. Eur.Hem. 296. NatZ om Folk; EH: 79; N:o'2. 166 —Reut. Rev.cr.Caps.II, 157. —-Hem.Gymn.Eur.I,100,t.6,f.2 etIII, 516.—-Saund. Hem. Het.Br.310. -0Osh. Verz.Pal.Hem.I,917.= Jens.-Haar. Danm.Taeg.273 et 274,f.167. Ej sällsynt på Picea excelsa i södra och mellersta Finland under Juni—Augusti isynnerhet på enstaka stående träd, något sällsyntare förekommer den på andra barrträn. Nordligast är den hos oss funnen i Kälviä i Österbotten af Y.Wuorentaus. — Utbredd öfver en stor del af norra och mellersta Europa samt bergstrakterna i sydöstra Europa. — U.F.M. Criocori; Fieb. 336. Cr. quadrimaculatus Fall. Mon.Cim.Sv.99 (1807). — F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.122.—Flor Rh. Livl.1,580. —-Reut. Rev. cr .Caps.II, 177. —-Hem.Gymn. Eur.1,87 et II1,456 et 313 et 514. — Osh. Verz.Pal.Hem. I,920. Ej sällsynt och stundom förekommande i mängd isynnerhet på Galium boreale och verum på torra fältbackar under Juni och Juli i södra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen i Siikajoki i norra Österbotten (64”40') af Y.Wuorentaus.— Synes vara en mer ostlig art, som är allmän i skilda delar af Ryska riket och Persien, men inom vestliga delar af Europa förekom- mer endast i den norra delen. — U.F.M. Plagiognathus Fieb. (Agalliastes Fieb. part.). 337. Ph. Chrysanthemi Wolff: Icon. Cimic. IV, 157;£. 151 (1804). — Reut. Hem.Gymn.Eur.II1,452 et 511.—Rev.Synon. 673.—0Osh. Verz.Pal.Hem.1I,923.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.276. — viridulus Fall. Mon.Cim.90 (1807). — Hahn Wanz,Ins.II,136, f£.221. —F. Sahlb. Mon. Geoc. Fenn. 103.—Flor Rh.Livl.1,595.— Fieb. Eur.Hem.303.—Douegl. et Sc. Br.Hem.401.—Reut. Rev.cr. Caps.II,180. Hem .Gymn.Eur.I,74,t.4,f.5 et 6.—Saund. Hem. Het. Br.319 et 320. Högst allmän på torra ängar, fältbackar och åkerrenar under Juni—Augusti månader och utbredd öfver hela området åtmin- stone ända till Kuolajärvi i Finska Lappmarken (67”), där den är funnen af W.Linnaniemi. — Utbredd öfver hela Europa och Sibirien. samt äfven tagen i norra Afrika och Turkestan. -U.F.M. Bidrag t. känned. af Finl. 167 338. PI. arbustorum Fabr. Ent.syst.IV,175 (1894). — Fall. Hem .Sv.104.—H.-Sch. Wanz.Ins.IT,138,f.225.—F.Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.115.—Flor Rh.Livl.I,602.—Fieb. Eur.Hem.302. — Dougl. et Sc. Br.Hem.402,t.13,f.5.—Reut. Rev.cr.Caps.II,181.— Hem .Gymn. Eur.I,78,et II1,512.—Rev.Synon.675.—Saund. Hem. Het. Br 319 et: 320;t-30,f:3.— Osk.. Verz. Pal. Hem.I,925.—Jens.- Haar. Danm.Taeg.276,f.169. — lugubris Hahn Wanz.Ins.II,138, f.225. — brunnipennis Mey.Verz.in Schweiz einh.Rhynch.,Caps. 66,t.3,£.3. — hortensis Mey 1.c.t.3,f.1. Denna till färgen mycket varierande art är en af våra all- männaste Capsider och förekommer ofta under Juli och Augusti i mängd på Urtica dioica på skuggiga ställen, men äfven på Spiraea Ulmaria och åtskilliga Umbellater särskild på Angelica sylvestris, samt är utbredd öfver nästan hela området åtminstone ända upp till Kuusamo i norra Österbotten (66”20'). Hos oss förekomma de mörka varieteterna, var. hortensis Mey. talrikast, men af den ljusa hufvudformen samt var. brunnipennmis Mey. « finner man ofta enstaka exemplar tillsammans med de mörka. — Utbredd öfver hela palearktiska regionen. — U.F.M. 339. PI. albipennis Fall. Hem.Sv. 107 (1807). — Hahn Wanz. ins ll Off I77.—Elor Rh. Livl.I,598.—Fieb. FEur.Hem.3ll. — Dougl. et Sc. Ent.Monthl. Mag.IT,273.—Reut. Rev.cr.Caps.II, 182. Hem .Gymn.Eur.I,80 et IIT,512.—Saund. Hem. Het.Br.319 t.30,f.2. -Osh. Verz.Pal.Hem.1I,927.—Jens.-Haar. Danm.Taeg. 276. Äfven denna art varierar i oändlighet till färg och till stor- lek, så att det ofta är svårt att igenkänna arten, då man har enstaka exemplar af extrema former framför sig; men då den icke sällan träffas i stor mängd på sin egentliga näringsplanta hos oss, som är Årtemisia absinthium, är den lätt att nogare studera. Arten är allmän i sydöstra Finland, men förekommer äfven i sydvestra och mellersta delen af landet på torra sandiga platser i närheten af menniskoboningar, där denna förr allmänt odlade medicinalväxt finnes förvildad. Nordligast har jag fun- nit den vid Jyväskylä (62). — Synes vara likasom föregående art utbredd öfver hela palearktiska region. — U.F.M. En anmärkningsvärd ny varietet är: Var. obscura m. Corio et clavo totis nigricantibus; ceterum Nat, o. Folk. H. 79, N:o 2. 168 ut in forma a Reut. — Jag har funnit den vid Willmanstrand. — U.F.M. (typ.ded.J.Sahlb.). Chlamydatus Curt. (Agalliastes Fieb. Attus Hahn). 340. dChl. puliearius Fall. Mon. .Cim.Sv.95 (1807). — Hahn Wanmnz.Ins.I,117,f.62. —F.Sahlb. Mon.Geoc.Fenn.119.—F!or Rh. Livl.1,600.—Fieb. Eur.Hem.312.—Reut. Rev.cr.Caps.II,186. — Hem. .Gymn. Eur.I,60,t.3,f.8 et 1IT,510. —-Osh.Verz.Pal.Hem.I, 932.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.277,f.170 a. Högst allmän på torra fältbackar öfver hela området ända till Lappmarkernas subalpina region (68”40'). — Utbredd öfver norra och mellersta Europa och äfven tagen på Grönland. — UTRSV: 341. Chl. pullus Reut. Pargas sockens Heter. Not.F. et Fl. fenn.XT,224 (1870).—Rev.cr.Caps.186. -Hem.Gymn. Eur.I, 61 et II1,510.—0Osh. Verz.Pal.Hem.I,932. -Jens.-Haar. Danm.Taeg. 277 et 278.— pulicarius var. pullus Saund. Hem. Het.Br.319 et321. Tämligen sällsynt bland Empetrum nigrum på torra sandiga backar och bergsluttningar isynnerhet på hafs- och sjöstränder, men utbredd öfver en stor del af området. Funnen på Åland och i Pargas af O.Reuter, vid Hangö af U.Saalas, i Tavastland af W.Woldstedt, på Solovetska öarna i Hvita hafvet af M.Levan- der; jag har tagit den vid Hangö, i Karislojo, vid Helsingfors, på Sonostroff holme i Hvita hafvet, vid Kantalahti, och i Muo- nioniska i Finska Lappmarken (68”). Nordligast är den tagen vid floden Lutto i vestra delen af Kola halfön (69”) af B.Poppius. — Utbredd öfver större delen af Europa och norra Asien samt äfven funnen i Algeriet. — U.F.M. (Typ.ded.O.Reuter). 342. Chl. signatus J. Sahlb. Hem.saml. i Torn.Lappm., Not. F. et F1l.fenn.IX,228 (1868). — Reut. Rev.cr.Caps.II,187.—Hem. Gymn.Eur.I,62 et III,510. -Osh. Verz.Pal.Hem.933. Denna nordiska art förekommer här och där stundom talrikt bland gräsrötter på sandiga kullar i våra Lappmarker under Juli och Augusti månader. Jag har funnit den i Torneå Lappmark vid Hetta, Palojoki, Karesuanto och Kilpisjärvi (68”), och i Utsjoki och Inari i Kemi Lappmark (70”) i samma socknar tagen senare af U.Saalas, samt äfven i Ryska Lappmarken vid Kantalahti Bidrag t. känned: af Finl. 169 (67”). I sistnämnda landskap är den äfven funnen vid staden Kola af W.Hellén. Forma macroptera är ytterst sällsynt. På senare tid hafva enstaka exemplar blifvit funna äfven sydligare nämligen i Siikajoki i norra Österbotten (64?50”) af Y.Wuoren- taus och vid Ladogas strand i Jaakkima (6230) af förf. Utom vårt område hittills funnen endast i Norge. — U.F.M. (Typ.ded. J.Sahlb.). 343. Chl. saltitans Fall. Mon. .Cim.Sv.96 (1807).—F.Sahlb. Mon. Geoc Fenn.119.—Flor Rh.Livl.1,603.—Fieb. Eur.Hem.311. —Douogl. et Sc. Br.Hem.428,—Reut. Rev.cr.Caps.IT,188.— Hem. Gymn. Eur.1,64,111,510.—Saund. Hem.Het.Br.319 et 322.t.30,f.6. —OÖOsh. Verz.Pal.Hem.1,933.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.277. Tämligen sällsynt på torra ställen å hedar och sandmarker, men utbredd öfver hela området; i Lappmarkerna synes den ej vara sällsynt; jag har funnit den vid Palojoki i Torneå Lapp- mark samt vid Inari och Utsjoki (70”) i Kemi Lappmark och vid Kantalahti på Kola halfön. Forma macroptera är ytterst sällsynt. — Utbredd öfver hela Europa och Sibirien. — U.F.M. 344. Chl. Wilkinsoni Dougl. et Sc. Ent Monthl.Mag.IT,273 1866). —Reut.Rev.cr.Caps.II,189.—Hem.Gymn.Eur.I,65,t.1,f.4 et IIT,510.—Saund. Hem. Het.Br.319 et 322.—O0sh. Verz.Pal. Hem.1,934. Sällsynt under mossa och mellan småstenar på torra backar i norra Finland. Jag har funnit den sydligast i Kuusamo såväl 1 Kyrkobyn (6610) d. 27 Juli 1873 som vid Tavajärvi och Paanajärvi d. 24 i samma månad samt i Ryska Lappmarken vid Kantalahti d. 23 Juli och vid Ponoj d. 10 Augusti 1870. TI sist- nämnda provins är den äfven funnen vid floden Lutto af B. Poppius och nordligast nära staden Kola (62”) af W.Hellén. — För öfrigt funnen endast i Norge, Britannien och inom tundra- området i Sibirien i Jenissejdalen samt vid Yana. — U.F.M. Mierosynamma Fieb. (Neocoris Dougl. et Sc... Mono- synamma Scott). 345. M. nigritula Zett. Ins.Lapp.276 (1840).—Flor Rh.Livl. 1,599.—Fieb. Wien .ent.Monatschr.VI1II,1864,230.— Reut.Rev.cr. Caps.II,183. — Hem .Gymn.Eur.I,56,t.3,f.7 et III,5309.— Saund. Nat: oc Folk; Hi 795 N:o. 170 Hem Het. Br.319 et321. —Osh. Verz.Pal.Hem.1,934.-Jens-Haar. Danm.Taeg.279. — Scotti Fieb.Wien ent .Mon.VIII,75,t.1,£.6. — Dougl. et Sc. Br.Hem.425. — pulicarius var. 1. F.Sahlb. Mon. Geoc.Fenn.119. Tämligen sällsynt på Salix-arter i södra och mellersta Fin- land. Jag har isynnerhet funnit den på Salix rosmarinifolia i Juli och Augusti månad och några gånger i Yläne i stor mängd, och likaså vid stranden af Lojo sjö samt dessutom på Karelska näset, i Tavastland samt vid Vigfloden i Ryska Karelen o.s.v. I Åbo skärgård förekommer den äfven på lämplig lokal allmänt enl. Reuter. Nordligast är den hos oss funnen i Siikajoki (64”50') i norra Österbotten af Y.Wuorentaus. — Utbredd öfver norra Europa och äfven funnen på spridda orter i mellersta Europa och i Sibirien. — U.F.M. 346. M. Bohemani Fall. Hem.Sv.106 (1829).—Flor Rh.Livl. I,625.—Fieb. Eur.Hem.303.—Reut. Rev.cer.Caps.II,184.—Dougl. et Sc. Br.Hem.424t.13,f.9.—Reut. Hem. .Gymn.Eur.1,57 et III, 509.—Saund. Hem. Het.Br.319 et 321,t.30,f.5.—0Osh. Verz.Pal. Hem.I,935.— Jens.-Haar.Danm.Taeg.279,f.170b. — fuscatus H.Sch. Wanz.Ins.IV ,79.£.408 et 409. Sällsynt på Salix-arter i mellersta och norra Finland i Juli och Augusti. Först funnen af mig i ett enda exemplar vid Wojatsch fors i Ryska Karelen (63”50'); sedermera har jag tagit den i Kolari i nordligaste Österbotten den 27 Augusti 1887. Nordligast är den anträffad i Sodankylä i Lappland (67”20') af W-.Linnaniemi, som tagit flera exemplar. Äfven funnen i Sverige, Norge, Danmark, vid St. Petersburg och Livland samt på flera ställen i mellersta Europa, i Sibirien och vid Amur samt i Mindre Asien och äfven i Nord-Amerika. — U.F.M. Sthenarus Fieb., Reut. (Phoenicocoris Reut.). 347. Sth. modestus Mey. Verz.in Schweiz Einh.Rh.,Caps.69, t.3,f.5 (1843). -Fieb. Eur.Hem.312.—Reut. Rev.cr.Caps.IL,179. —Hem.Gymn.Eur.1I,43 et II1,508. —-Osh.Verz.Pal. Hem 1.939. — atropurpureus Kirschb.Rh.Geg.v.Wiesb.,Caps.102 et 178. Tämligen sällsynt på Pinus sylvestris i södra och mellersta Finland i Juli och början af Augusti. Funnen i Nagu och Pargas Bidrag t. känned. af Finle 7 af O.Reuter, i Lojo af Håkan Lindberg; jag har tagit den i Karislojo och Sammatti, på Valamo ö i Ladoga, i Pyhäjärvi och Sakkola på Karelska näset samt vid Jyväskylä. — Nordli- gast är den funnen i Leppävirta (62”40”) af R.Envald. — Äfven tagen i Sverige samt på några ställen i mellersta Europa.—U.F.M. 348. Sth. Roseri H.-Sch. Wanz.Ins.IV,78;£.407 (1839). — Flor Rh.Livl.I,560. -Fieb. Eur.Hem.309.—Dougl. et Sc. Ent. Monthl.Mag.II,272.— Reut.Rev.cr.Caps.II,178.— Hem. Gymn. Eur.I,47 et III,508.—Saund. Hem. Het.Br.319,t.30,f.4. —Osh. Verz.Pal. Hem.I,940. — geniculatus Stål Öfv.Vet.Förh.1858; 355. — saliceticola Ståll.c. — vittatus Fieb. Eur. Hem.310. Sällsynt på Salix-arter 1 södra och mellersta Finland i Juli månad; jag har funnit den på Walamo, i Ruskeala och Parik- kala i Ladoga Karelen, vid Äännekoski i norra Tavastland och nordligast i Nurmis i norra Karelen (63”40'). Vid Petrosavodsk är den funnen af A.Giänther. Enligt Håkan Lindbergs uppgift är den allmän på Salices vid stranden af Lojo sjö i Lojo socken. — Spridd öfver en stor del af Europa, ehuru förekommande spar- samt samt äfven funnen i Sibirien och i Mindre Asien. —-U.F.M. Fam. Ceratocombidae (Dipsocoridae Färg. Ceratocombus Sign. 349. C. coleoptratus Zett. K.Vet.Ak.Handl.1819,74 —Reut. Sk. o.F.Acanth.406.—-Monogr.Ceratoc., Act.Soc.Sc.Fenn.XINX, 7 4 Saund. Hem. Het.Br.189,t.L7,f-3.— ÖOsh Verz Pal Hem T, 606.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.14,f.113. — muscorum Fall. Hem. Sv.153 (1829).—Fieb. Eur. Hem.143.— Dougl. et Sc. Br.Hem.514 t.21,£.5.— Reut. Not.F.et Fl. fenn. XI, 325,t.1,£.7 (forma ma- croptera). — Mulsanti Sign. Ann.Soc.ent.Fr.1852,541,t.16,f.3. — ferruginea Baer. Berl.Ent.Zeitschr.1857,167. Sällsynt under nedfallna löf, mossa, stenar och trästycken såväl på sandmarker, som på fuktiga ängar och i skogslundar i södra och mellersta Finland, isynnerhet i Augusti och Septem- Nat. o. Folk, H. 79. N:o 2. 172 ber; funnen i Pargas af O.Reuter, i Lojo af Håkan Lindberg, vid Nystad af Hellén. Jag har tagit den ofta i Karislojo samt äfven vid Helsingfors, i Teisko i södra Tavastland och nordligast vid Dvorez i Ryska Karelen (6220). Forma macroptera är i allmänhet mycket sällsynt, men har en gång blifvit funnen i mängd i Pargas af O.Reuter samt i enstaka exemplar i Karis- lojo af förf. — Spridd öfver större delen af norra och mellersta Europa och äfven tagen i Italien och Grekland. — U.F.M. 350. OC. (Xylonannus) cortiealis Reut. Medd.Soc.F. et FI. fenn.XV,156 (1889). — Id. Monogr.Ceratoc.8,f.5.— Osh. Verz. Pal.Hem.I,606. Högst sällsynt; jag har funnit tvenne exemplar under bar- ken på murkna stubbar vid Kolva i Yläne (60”50”) samt lika många genom sållning af murkna björkstubbar på Karkkali i Karislojo under September månad. — Enligt Oshanins uppgift skall den vara funnen äfven i trakten af Petrograd. — U.F.M. (Typ.ded.J.Sahlb.). Pachycoleus Fieb. 351. P. rufescens J.Sahlb. Not.F. et Fl.fenn. Förh.XIV,305. (1875).—Reut. Mon.Ceratocomb.10,f.6. -Osh. Verz.Pal.Hem.I, 607. Höogst sällsynt; först funnen af mig i 3 exemplar genom såll- ning af Hypnum splendens vid en liten bäck benämnd Mäntyjoki nära Paanajärvi i Kuusamo i norra Österbotten (6620) den 24 och 25 Juli 1873; senare har jag funnit enstaka exemplar på Sphagnum invid Lojo sjö och vid Murtolampi träsk i Karis- lojo i September månad. — På senare tider äfven tagen i Norge, Tyskland, Frankrike och Italien. — U.F.M. (Typ.ded.J.Sahlb.). Dipsocoris Halid. (Cryptostemma H.-Sch., Reut.). 352. D. pusillimus J.Sahlb. Hem Het.saml.i Ryska Kar. 1869,Not.F. et F1l.fenn.XI,288 (1871).—Reut. Öfv.Vet.Ak.Förh. 1871,407.—Mon .Ceratoc.13.—Osh. Verz.Pal.Hem.I,608. Högst sällsynt; jag har funnit ett enda O" exemplar af forma macroptera med slaghåf på ett sumpigt ställe invid ett litet Bidrag t. känned. af Finl. 173 träsk nära Dvoretz i Onega Karelen (6230) den 18 Augusti 1869. Inom Finlands politiska område ännu ej anträffad. — Utom vårt område är denna, kanske den minsta af alla kända palearktiska Hemiptera gymnocerata, funnen i Norge samt en forma brachyptera därtill (2?) äfven i södra Frankrike, på Corsica och i Grekland. — U.F.M. (Typ.ded.J.Sahlb.). Fam. Hydrometridae. Hydrometra Latr. (Limnobutes Burm.). 353. H.gracilenta Horv. Termesz.Fizet. XXII,450 (1899).— Reut. Medd.Soc.F. et Fl.fenn.XXVLf.6—98 (1900). —Osh. Verz. Pal.Hem.I,486.— stagnorum Schumm.Ploter.14,t.11,f£.1—6. (nec. L.).— J.Sahlb.Synops.Amphibic.Fenn.268. Tämligen sällsynt bland vattenväxter invid stränder af sjöar och träsk i södra och mellersta Finland. På Åland är den tagen af R.Forsius och Håkan Lindberg, i södra Österbotten af D.Wa- sastjerna. Troligen har den stor utbredning i vårt land; jag har funnit den stundom i mängd i Teisko i södra Tavastland, i Latva- järvi nära Pulsa järnvägsstation i södra Savolaks, i Parikkala i Ladoga Karelen samt vid floden Svir. — Föf öfrigt funnen i Tyskland, Ungarn samt i flera delar af Ryssland ända ned till Transcaucasien. — U.F.M. (Cotyp.ded.J.Sahlb.). Fam. Gen idae (Hydrometrae Fieb.). Gerris Fabr. (Hydrometra Fieb.). 354. G. (Limnoporus) rufoscutellatus Latr. Genera Crust. et Ins. III (1807).—Schumm.Plot.32.—H.-Sch. Wanz.Ins.IX,67 et 69,f.924.—Flor Rh.Livl.I,736.—Fieb. Eur. Hem.106.—Stål Sy- Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 174 nops. Hydr.396.—J.Sahlb. Syn.Amphib. et Hydroc.Fenn.250. — Reut. F.o.Sk.Hem.103.-Saund. Hem. Het.Br.153. —Osh. Verz. Pal. Hem.491.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.45,f.17. Ej sällsynt på stillastående och långsamt flytande vatten ända upptill Lappmarkernas fjellregion. Nordligast funnen på fjellen vid Kantalahti i Ryska Lappmarken (67?) af förf. — Utbredd öfver nästan hela Europa med undantag af dess syd- vestligaste del och äfven funnen i Turkestan, Sibirien och Nord- Amerika. — U.F.M. 355. G. (Hygrotrechus) paludum Fabr. Ent. syst. TV, 188 (1794). —-Schumm. Plot.29,t.4,f£.3 et 5—13.—Flor Rh. Livl.1,732. —Fieb. Eur. .Hem.106.—Dougl. et Sc. Br.Hem.559.—Stål Syn. 3 . Syn. Amph.Fenn.250.—Puton Synops.Hem. Fr.I,154.—Reut.F.o.Sk. Hem. Het. 103.— Saund. Hem.Het.Br.153 — Osh. Verz. Pal. Hem.1,492. Sällsynt på stillastående vatten isynnerhet af små -skogs- träsk i södra och mellersta Finland. Funnen i Pargas af O.Reuter och förf., i Esbo och Lojo af Har.Lindberg, i Pojo nära Fiskars bruk, i Teisko i södra Tavastland, vid Kymmene elf och vid Tammerfors af förf. samt nordligast i Leppävirta i Savolaks (62”30') af R.Envald. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven funnen i Sibirien och Turkestan. — U.F.M. 356. G. (Hygrotrechus) Der De Geer. Mém.d.Ins.IT1,313, t.16,f.9 (1773). —Stål Syn. Amphib. Fenn.252.— Reut. Rev.Synon. 717. ia 0. Sk. Hed Het. 104.—Put. Synops.I, 154.— Dougl et Sc. Br .Hem.860.— Saund.Hem. Het. Br.152 et 154. -Osh. Verz Pal.Hem.1I,492.—Jens.-Haar. Danm. Taeg.45 et 46,f.18.— Najus Fieb.Eur.Hem.107 (error typogr. p). — aptera Schumm. Plot. 34,t.4,f£.4,20—24.— Flor Rh.Livl.I,734. — Meinert om Wandlöberna. Naturh. Tidsskrift (2?) Lefver på floder och bäckar i södra och mellersta Finland. I sydöstra delen af landet är den ytterst allmän och går där- städes norrut ända till Petrosavodsk i Ryska Karelen (62”) och till Leppävirta i Savolaks (62”40'), där den är funnen af R. Envald. I vestligare delar af landet är den tämligen sällsynt, men träffas på enskilda lokaler i stor mängd. Sålunda har jag funni: den på Kymmene elf nära järnvägsbron, i Pojo vid Bidrag t. känned, af Finl. 175 Åminne fors, i Teisko och Korpilahti (62”) i Tavastland, samt i Sammatti, där äfven Håkan Lindberg funnit den. I D.Wasa- stjernas samling funnos exemplar enligt uppgift från Österbot- ten. Arten förekommer nästan alltid hos oss aldeles utan några vingar: forma aptera. Af forma macroptera, som är ytterst säll- synt, har jag funnit några honexemplar vid Kirjavalahti i Ladoga Karelen (61”40') i Augusti 1872. — Utbredd öfver nästan hela Europa och norra Afrika. — U.F.M. 357. &G. thoracicus Schum. Ploter 46 (1832). -H.-Sch.Wanz. Ins.IX,71,f£.928.Fieb. Eur. Hem.108 —Stål Synops.Hydr.397. Dougl. et Sc. Br. Hem.562.—J.Sahlb. Syn. Amph. Fenn.253.— Reut. F.o.Sk. Hem. Het. 171 —Medd.S.FE. et Fl.fenn.V,192. — Saund. Hem. Het. Br.152 et 155.—0sh. Verz.Pal.Hem.1I,494. — Jens -Haar. Danm.Taeg.47,f£.19. — plebejus Horv. Wasserw.Ung. 8,t.6,f 4. — thoracica var. fuscinotum Reut. Medd.Soc.F. et Fl. fenn.V,191. Tämligen sällsynt i små vatten på lergrund hufvudsakligast i kusttrakter i södra och mellersta Finland i Augusti och Septem- ber. Nordligast är den funnen vid Uleåborg (63”) af förf. Före- kommer hos oss såsom långvingad. Den mörka varieteten fuscinotum Reut. är funnen på Åland af O.BReuter. — Utbredd öfver nästan hela Europa och angränsande delar af Asien och Afrika. — U.F M. 358. &G.asper Fieb. Eur.Hem. 108 (1861). —Dougl. et Sc. Ent. Monthl. Mag. XI1I,223. —Stål Syn. Hydrotr.397.—J.Sahlb. Synops. Amphib.Fenn.254.— Put. Synops.I,157.— Reut. F.o.Sk Hem. Het. 104.— Medd.Soc.F.etFl.fenn. V,191.— Saund.Hem. Het. Br. 152 et 155,t.14,f.5.— Osh. Verz.Pal. Hem.1,495. — thoracica Flor Rh, Livl.I,739 — Horv.Wasserw.Ungarns 9,t.6. £.5. Ej sällsynt på stillastående och långsamt flytande vatten öfver hela området. I sydligare trakter förekomma forma macroptera och forma aptera ofta tillsammans, och man ser dem äfven i copulation, hvarvid dels hannen dels honan är vinglös, i Lappmarkerna förekommer den mest vinglös. Nordligast är den hos oss funnen i Inari af B.Poppius och vid Nuortijärvi i nordvestra delen af Ryska Lappmarken af R.Envald, hvar- dera lokalen belägen vid 69?. — Utbredd öfver en stor del af Net: oc Fölk, sk: 9, N:o 2. 176 norra och mellersta Europa och äfven funnen i norra Afrika och Sibirien. — U.F.M. 359. G. lacustris L. Syst. Nat.ed.X,450 (1758).—Schum. Ploter 43,t.2,f.11. —H.-Sch.Wanz.Ins.IX,73,f.930. -Stål Syn. .Hydr.397. —Fieb. Eur. .Hem.109.—Flor Rh.Livl.I,742.—Dougl. et Sc. Br. Hem.566.—J.Sahlb. Syn .Amph. Fenn.255.—Put. Synops.I,158.— Reut. F.o.Sk Hem. Het. 105.-Med.Soc.F. et Fl.fenn.V,192:=—= Rev.synon.718. -Saund. Hem Het.Br.153 et 156,t.14,f.7.—Osh. Verz.Pal.Hem.I 496.—Jens. Haar Danm.Taeg.45 et 48,f.20 b. Högst allmän på stillastående och rinnande vatten öfver hela området; i nordligare delar af området förekommer den äfven vinglös. — Utbredd öfver hela palearktiska regionen. — U.F.M. 360. G. odontogaster Zett. Faun.Ins.Lapp.I,506,(1827). — Ins.Lapp.282.-Schumm. Ploter.36,t. 3,f£.8—10.—Flor Rh.Livl.I, 738.—Fieb. Eur.Hem.109.—Dougl. et Sc. Ent.Monthl.Mag.IV,97. —Stål Syn Hydrotr.398. -J.Sahlb. Syn Amphib.Fenn.257. — Reut. Finl. o. Sk.Hem Het.106.-Medd.Soc.F. et Fl.fenn.V,192. —Put. Synops.I,159 —Saund. Hem. Het.Br.153 et 157. —0Osh. Verz.Pal.Hem.1I,497.— J ens.-Haar. Danm.Taeg.45 et 48,f£.31. Allmän på stillastående vatten, äfven grunda vikar vid hafs- kusten, öfver hela området ända upp till fjellvattnen i våra Lapp- marker, nordligast funnen i Inari (68”30') af B.Poppius. Inom norra Finland är forma brachyptera allmännare, i södra delen af landet är forma macroptera förhärskande. Äfven af denna art ses stundom forma brachyptera i copulation med forma macroptera. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa och Sibirien ända inpå Tundra-regionen (69725). — U.F.M. 361 GG. argentatus Schumm. Ploter.49 (1832). -H.-Sch. Wanmnz.Ins.IX ,74,£.932. —Flor Rh. Livl.I,740:—Fieb. Eur Hem. 109.—Stål Syn. .Hydrob.398.—Put. Synops.I,158.—J.Sahlb. Syn. Amphib.Fenn.258.—Reut. Finl.o.Sk. Hem Het.106 —Medd.Soc. F. et Fl.fenn.V,192.—Saund. Hem. Het.Br.153 et 157,t.14,f£.6. — Osh. Verz.Pal.Hem.1I,497.—Jens.-Haar. Danm.Taeg.435 et 49. Sällsynt på ytan af skogsträsk i södra och mellersta Finland. Funnen i Pargas af O.Reuter; jag har tagit den i Sammatti. vid Helsingfors, på några ställen på Karelska näset, i Teisko i södra Tavastland, nära Pulsa järnvägsstation i södra Savolaks, Bidrag t. känned. af Finl. If i Parikkala i Ladoga Karelen samt nordligast i Tiudie i Ryska Karelen (6230). På samma breddgrad är den ock tagen i Leppävirta i Savolaks af R.Envald. I oerhörd mängd har jag träffat den under en stark storm i bäckvatten nedanför Seminarii park vid Ekenäs d. 23 Aug. 1918. — Utbredd öfver större delen af Europa och äfven funnen i Marokko och Turkestan. — U.F.M. Fam. Mesoveliidae. Mesovelia Muls. (Fieberia Jak.). För den egendomligt byggda insekt, hvarpå detta slägte och hela familjen äro grundade, har af hemipterologerna olika plats i systemet blifvit anvisad, såsom fallet är med flera väl karakteri- serade och likasom isoleradt stående djurformer. Att den likväl har stor likhet med våra Gerris-arter och bör ställas närmast familjerna Gerridae och Veliidae och ingalunda vid sidan af Nabiidae, dit Reuter i sitt såsom blind uppställda s.k. nya Heteroptersystem velat ställa den, synes mig vara påtagligt. Redan den egendomliga pubescensen, på hvilken den ryktbara insektanatomen Leon Dufour lägger stor vikt vid Hemiptera Heteropteras indelning i Geocorisae, Amphibicorisae och Hydro- corisae har likhet med den hos familjen Gerridae och närstående.) Därtill kommer de långa spensliga benen och den högt drifna dimorphismen samt framförallt byggnaden af trachesystemet. Enligt meddelande i bref har Horvath under krigsåren utarbetat en monografi öfver familjen Mesoveliidae och däri visat, att ifrågavarande insekter i likhet med Gerridae och Veliidae hafva ett enda oparigt orificium i midten af metastemum. Jag har därför ej tvekat att för detta slägte bibehålla den plats i syste- met, dess grundläggare Mulsant samt Fieber och andra äldre hemipterologer gifvit det samt äfven jag själf förr följt. 362. M. fureata Muls. et Rey Opusc.entom.n Annal.Soc. Linn. de Lyon 1852,138,f.1.(form.macr.).-Dougl. et Sc. Ent. 1) Se F. Sahlb. Mongr. Geocor. Fenn. p. XXXVI. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 12 Monthl.Mag.IV,5,t.1,f.1.— Reut.F.o.Sk. Hem Het.100.— Saund. Hem . Het.Br.146,t.13,f£.7. —-Osh. Verz.Pal.Hem.I,484.— Lundblad Ent.Tidskr.1915,larva.— Jansson Ent.Tidskr.1916,39.— Jens.- Haar.280,f.171. — Parra J.Sahlb. Synops.Amphibic. et Hydroc. Fenn.260(form.brach.=aptera). lacustris Jak .Trud.Ent.VII,37, tANRO Tämligen allmän vid stränder af träsk, sjöar och äfven hafs- vikar, där den ses löpa omkring på flytande växtblad såsom af Nymphaea, Potamogeton, Sparganium och Lemna samt flytande vasspipor och andra växtämnen under Juli—Sept. och utbredd öfver hela södra och mellersta Finland åtminstone ända till Tisalmi i norra Savolaks (63”40”), där jag ännu funnit den ganska talrik. Forma macroptera är hos oss ytterst sällsynt och funnen först de senaste åren vid stranden af Lojo sjö på Jalassaari holme af Harald och Håkan Lindberg, hvilka tagit några få exemplar tillsammans med den vinglösa formen under Augusti månad samt i Hammarland på Åland d. 27 Juli, äfvensom vid Nystad af Hellén. — För öfrigt har denna art en stor utbredning öfver större delen af Europa och angränsande delar af Asien och Afrika. U.F.M. (M. Parra J.Sahlb.typ.ded.J.Sahlb.). Obs. Puton uppräknar 1. ce. bland förekomstorter för denna art äfven sLapponie», men då han ej anför någon källa och uti mig tillgängliga sam- lingar ej finnas exemplar från så nordliga orter, torde uppgiften behöfva bekräftelse. Då Mulsant et Reys första beskrifning på denna art, som är uppgjord med afseende fästadt endast vid forma macroptera, samt särskildt den meddelade afbildningen, syntes utvisa en mycket större insekt, än de vinglösa exemplar jag fann 1 stor mängd äfven 1 kopulation, antog jag, att vår finska art var skild, och beskref den såsom ny under namn af M. Parra med hänsyn till den brasilianska fågeln Parra jacana, som likaledes löper fram på vattenväxters flytande blad. Några författare hafva orätt citerat M. »parva» J. Sahlb., hvilket visar att de ej uppfattat dén för benämningen Parra. Bidrag t. känned. af Finl. pp) Fam. Veliidae. Microvelia Westw. (Hydraesia Burm.). 362”. M. Schneideri Scholz Arb.schl.Ges.f.vaterl. Kult. 1846,5. —Fieb. Eur. Hem. 105. —J.Sahlb. Medd.Soc.F. et Fl.fenn.I,89. — Put. Synops.I,149.—Reut. F.o.Sk.Hem Het.101.—Osh. Verz. Pal. Hem .I,488. — pygmaea Thoms. Opusc.ent.394 (nec Duf.). Sällsynt på stillastående vatten; funnen vid Åbo af O.Reuter; jag har tagit den i Pyhäjärvi på Karelska näset, nära Gorki och Sermak vid Svir, samt i stor mängd vid Siikalahti i Parikkala i Ladoga Karelen äfvensom i Muonioniska i Lappland (68”). Af forma macroptera hafva endast några enstaka exemplar anträf- fats. — Äfven funnen i Sverige och Livland samt på flera ställen i mellersta och södra Europa. — U.F.M. Velia Latr. 363. V. currens Fabr. Ent.syst.IV.193 (1794). — Fall. Mon. Cim Sv: LI5=-Schwmm. Ploter.19.— H.-Seh: . 08 4. S. bicolor L. ATA I N NSSNIVenNaCuatuSSC «FOA DIU MIG se RR Å SA 6. S. biguttatus L. ATA ST NIT IS«=Ra KORKBORTE 3 020 Fam. Cimicidae (Pentatomidae). 7. Phimodera humera- lis Dalm. a Nerds NI ee Berta JINGE SER Slapponica: Zett.. « ÅA mu No DUSÉh fe 18 fe NRO Jaborysaster maur.L. AA St NI S Ka Ko KT Mar: pietusHabra Al AÄ SY N 45 10. Sciocoris microph- thalmus Flor ANRATESEEN IR RSK KÖK” KB KTINO 2 OL Er RES e tumprinus Wok ANA I N Ti Ka sl usd AT SB NUNSI Ka KKP. KT 12. Aelia acuminata L. Al 13. Ae. Klugi Hahn SAST SG SARS 14. Neottiglossa pusilla Gmreel. AVÄSINE RISE RAK KbeRT : fOS8OC: FSS öbscuraJ.Sallb] st. så 16. Stag. pusillus H.Sch: . AA. Nato Folk, f..:9, Nior2: 208 Peribalus = vernalis Wolff Al A NET Dai: Chlorochroa junipe- rina L. A SEN TS Ka KEb Er KprOa8tor Chl. pinicola Muls et Rey A Oa Carpocoris purpurei- pennis De Geer. Al ASt N T . Ka K Kr Of Dolycoris baccar. L. Al A St N T S Ka K Kb Kr Oa . Eurydema dominu- lus Scop. SES (ag BES SE Kr i E. oleraceum L. AT AA SEN.TISIKa KKEbKrT Oa Cimex rufipes L. NTE Oa Clinocoris ferrugata Fabr. 7 ar Nja BÖRS Se a Kro SAN OL picicolor "Westw: . ANSTN IS KarRKIRKP IST IEEE Cl. grisea L. Al ASt N TS Ka K Kb Kr Kp Oa Elasmostethus in- terstincetus L. ATA STUN INS] KaTrRKORD ORT Oa Picromerus bidensL. Al ASt N TS Ka K Kb Kr Oa Rhacognathus pun- ctatus L. Al AStN TS Ka K Kb Kr KplOstormr Jalla dumosa Wolff. Al 3 NaN KPLRER SE RE or Zicrona coerulea L. AL SÖN. TS Ka RKoRbIKT 03 O LL Tfr Fam. Coreidae. Verlusia quadrata F. AY Syromastes margi- natus L. AT ArSt NOTIS: Kark Rb Oas Coriomeris denticu- latus Scop. Al INGE Spathocera Dalmani Schill. ATLAS SENS Arenocoris spinipes Fall. AT ARSG ING JE ITE ER Kr Nemocoris Falleeni F.Sahlb. SSEANSO N SÅN Så Alydus -calecaratus L. Al A St N . Ka K Therapha Hyoscya- 'gaut EG AV'ASt N TS Ka K Kb Er KploOar Corizus maculatus Fieb. AV SEND SE DOT Kr C. subrufus Gmel. sc AU USb NE -EIS SSA CT conspersust E4ebE s Acds, sob. PSP ES Bidrag t. känned. af Finl. 44. 45. 46. 47. ZE ville 72. 73. 74. C. parumpunctatus Nato. Holk; H.: 79, N:o 2. 209 Schill. Al A NIT SS Ka K Kr Kp Stictopleurus abuti- lon Rossi Al JA STON a a os JG Kr Öar: St. crassicornis L. Al A St N TS Ka K Kb Kr Kp Oa O Myrmus miriformis Fall. Al ASÉEN TS Ka K Kb Kr Kp 0a O +. Fam. Aradidae. . Aradus cinnamomeus Panz. 2 26 oc IN SSR IKER BÖSSOKINER 5 A. depressus Fabr. Al AStN TS Ka K Kb Kr Oa . A. truncatus Fieb. SEA OHSAS nl ot Kr A. erosus Fall. AFÄRDOG Oa fanisotomus Put. . ÅA Bb. ss s «+ > d PIREN erat COrnIS E.N2: stl: DUN ie I LR fn Or: lteren atbreollistESg. a s Nb ch s KRPPRTT Ör: A. bimaculatus Reut. . . St. gtr A. aterrimus Fieb. IST: KbLe på A. laeviusculus Reut. . AA St N T.. j (PA A. angularis J.Sahlb. dr ASA Kr SR re A. lugubris Fall. SRANST NE SERA KÖRD ERT KP EO aTOMETET A. betulinus Fall. SPAR SIGN NES 0a O. A. corticalis L. Al AÄA SEN TS , (ÖET OT Al brevicollis Fall. . AA St N.:. Kr Oa OK: A. pictus Bär. RN NS ee LEAN SS INGEN ON MSN A. Betulae L. VATFAR ST NUR STR, Ko RbERTI NO SLORERET Aneurus laevis Fabr. — A . NT S Ka. Oa Fam. Berytidae. Neides tipularius L. Al A St N . . Ka. Oa Berytustelavip: Ebr: . A St. « - Ka K Kr SANTE B. minor H.-Sch. AIlAN ST N IIS RACK) KOKT ÖRFTOT IBNerassipessel.sSch. AA SNI I SK Kr Metatropis rufescens H.-Sch. 5 ANSE N IE Oa Fam. Lygaeidae. Lygaeus equestrisL. Al A . N. Nysius Jacobeae Schill. VÄTA SISTENILL I SKR KÖK) Kör Kp. O8LO PET N. Thymi Wolff. VAAN STENEN SERA KORPBIURTORKp: OasO EET N. Ericae Schill. TÅ Tr 14 75. N. lineatus' Costa Al A St N . Kr 76. N. punctipennis H.-Sch. A N OK Kedd Kr 77. Cymus glandicolor Hahn Al AStN TS Ka K Kb Kr Kp O0a O +. 78. C: elavieulus Bell CC SAStN . KanEOO Im : 79. Ischnorhynchus Resedae Panz. JA IST-N DOS Ka ER Kr Oa . 80. Tschnodemus sabu- leti Fall. ALFA N Kp OSOMTET 81. Geocoris lapponicus Zett. ANStUN ITIS TERS 0K Kl Da OS 82. G. ater Fabr. JASON ine: ISSN Kr 83. Heterogaster Urticae Fabr. Al A St N 84. Philomyrmex insig- nis F.Sahlb. Al A St N RAN CEN ON 85. Camptotelus costalis H.-Sch. IVCA: 86. Oxycarenus modes- tus Fall. sa HÅL INA SES Kr SE FÖLIPreysslert FRIGh ATS 88. Pamera fracticollis Schill. AMA ere NET SISTER SEN IRIS Oa 89. P. lurida Hahn. 7 EI NA DS SE SS KT 90. Lygirocoris syl- vestris L. ATA StN TS Ka K KH Kr KplOa2tORETEr 91. Rhyparochromus antennatusSchill. . A St N - SEGA KT a: 92. Rh. chiragra Fabr. Al A N IRAK Kr Oa v. nigricornis Dougl. Kr 93. Tropistethus holo- sericeus Scholtz A 94. Pterotmetus staphy- Jinoides. Burm. Al ATSEENOUNSPRGTKOIRST Oa 95. Ischnocoris angustu- lus Boh. AL SACSTÄN TT - Ka KR Kr 96. Macrodema micro - pterum Curt. A NIT SKR KR Kr 97. Pionosomus wvarius Wolff. JA SIREN Ne EO SUSSEN 98. Plinthisus pusillus Scholtz ATA TISE Nos se kark OA OC Forma macroptera OQO = latus Reut. . A Bidrag t. känned. af Finl. 211 99. Acompus rufipes Wolff. = FASEN. 25 100. Stygnocorisrusticus Fall. Al AÄAStN TS Ka K Kr TNT SK fuligtneus Geoffr. . AStN ul, K Kb Kr 102: St. pedestris Fall. Al AStN TS Ka K . Kr Kp Oa O östiatipyemacus E.5g. AlAÄStN I > JÖKb Krosooco 0: 104. Peritrechus angusti- collis F.Sahlb. SEAT STRIKE SS er IRL pen ne 6 ÖA HOHBIEP:genieulatus Elahn. AV ÄA StN «os oc & 106. P. nubilus Fall. SPE NGE 286 107. 'Trapezonotus anorus Flor SS ATSTENIKLISEIKS KE0 KT Ka K Kb Kr Kp Oa Oo TT Br (Pp 108. Tr. agrestis Fall. Al A St N T 109. Tr. distinguendus Flor AJ TESEN oa ast. pen OCT Hr iöSrrtnebulosus Fall. (5 AStN + S Ka . Kb Kroj: 0a 0. 111. Aphanus quadratus Fabr. SAVE REN EE KUA en lg fn ae PR2SAAR Pina IL; ALA St N TS KarkRbOIRKTERpPIOSO 113. A.phoeniceus Rossi . A NIEISTIKAr: 5 rel 114. Gonianotus margine- pönetatns: WO AIR Made Kar 115. Drymus sylvaticus Fabr. AT ANSTt NIT SOKRAa KO RKPERTIRPEE 0 6IDE brunneus F.Sg. ALA St N TS Ka K Kb: Kr) Kp 02a:0 4 fr NEobsceurus Jr Sal: ss AA ss Ti. AS 117. Lamproplax picea Flor SPA LENI STAD 118. Eremocoris plebejus Fall. > ANG INNE INS ING IK a JKGE, 0 Ka K Kb Kr Kp Oa 0 5 re (6 119: E: erratieus Fabr. Al A St N T 120. Scolopostethus pic- tus Schill. ANA CST NOT os a R0 Bovin nr ÖRE 121. Sc. affinis Shill. ATLDAT ST ÖNETISKIRta, KO 5 OKTIRAKO SKÖTER pg Sc khomson Reut. .- A . N TS FEN CS Sale SON 123. Sc. pilosus Reut. SIS ARISGENES IS EIKaDIRE (30 TES sad sc Fem SceNdecoratus Hahn. ALAStN TS Ka K . cc :c AOL W2sWwG6astrodes AbietisL, . AStN TS Ka w so Kro. AO 126: G. ferrugineus L: Al A St N TS Kr : Fam. Piesmidae. 127. Piesma capitata Wolff. SADES ONE ERE RER 5 128. P. maculata Lap. Al AStN T SKaK . Kr Kp Oa . oNR Nr guadrata: Eiebe . oo. FNS EE Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 212 130. 147. Acalypta carinata Panz. v. angustula Horv. A. platychila Fieb. A. nigrina Fall. A. marginata Fall. A. gracilis Fieb. A. parvula Fall. Dictyonota tricornis Schrank Derephysia foliacea Fall. Galeatus spinifrons Fall. Stephanitis Kolen. v. biseriata J. Sg. Tingis Cardui L. Catoplatus Fabricii Stål. Physatocheila qua- drimaculata Wolff. Oberti 3. Monanthia Humuli Fabr. M. Lupuli H.-Sch. M. Echii Schrank Serenthia femoralis Thoms. v. Poppiusi Horv. Phymata crassipes Fabr. Ploiariola vagabun- da L. Pl. culiciformis De Geer Pygolampis biden- tata Goeze. Coranus subapterus De Geer Fam. Tingitidae. Al A St N TS Ka K Kb Kr O LTir VAT VA St i ; Ir S ALA SENAT IS: jo Kr > MD Al A St N TS Ka K Kb Kr OO är ATA St INT S E KR Kr Oa!0 HT ALA os cv > TKA ROLONURG å VALA ISEINTIR Å Ra KK Kr Oa Al ÄA SAN TS Ka RK Kb Oa AT FÅ SE NATIS Ka Kb Kr AA SEN TT: Ka . Koka Al AA SENETIIS Ka de Kr Oa ALA Str N DE STIRGE Kr Oa ALA SENT E Kar Kr Oa E, SANS TEN ERS EG Kr LISE ERE TKA. a; ; Kr A SENG-. JSNKRGTK Kr ÖS Kr Fam. Phymatidae. ANU: jR-S (AR Kr Fam. Reduvidae. A StN TS Kb ÖaC0 0 ANTON TT.E AT Kb Kr ACA SENAST S Ra Re Kr Bidrag t. känned. af Finl. Rhinocoris annula GUSATG. AT A SENT RB KakK Fam. Nabidae. Nabis boops Schiödte . . . N.. Ka SN N. limbatus Dahlb. Al A St N TS Ka K Kb Kr N. lIineatus Dahlb. . AA. N. flavomarginatus Scholtz Al AA StN TS Ka K Kr Kp Oa O L Lr N. ferus L. Al AA St NT S Ka K Kb Kr Kp 02 O . Lr N. rugosus L. MALTE EE Kr TEVA N.: brevis Scholtz — Al A St N TS Ka K Kb Kr Kp Oa OL +. Ny mseriptus Kirby. av a scMN« Kr Oj: N. ericetorum Scholtz AWAFSOENES CS CKar Kr Fam. Hebridae. Hebrus pusillusFall. Al ÄA St N T . Ka . Kb Kr H. ruficeps Thoms. Al A St N TS Ka K Kr Fam. Acanthiidae. Acanthia lectula- 1 DR ATA SE ON UT ISEURGTK A. Vespertilionis Popp. RR RS I DS Oesiacus Hirundinis Jenyns LAN NED a Fam. Anthocoridae. Temnostethus pusil- lus H.-Sch. AJFANSTG INET KE Elatophilus stigma- tellus Zett. FEÄSSGENE « steel E. nigrellus Zett. EDR RES RES REA Ae Bilmoricornis Zett. . AA oc N” Anthocoris nemo- rum L. | Al A. limbatus Fieb. å Atfeontusus, Reut. . AA: N.. A. nemoralis Fabr. Al. A. gallarum-ulmi De Geer ATA StCN 08 Tetraphleps bicuspis H-.-Sch. SE NL NER 2 Se iNaterrimad.-Sahllb. — . ÖN ou IHÖlESPER T9,NEO. 2. Kb Kr 213 Kb: Kr Kp0Oa OL Er STO Kr Kp Oa O Öar OK: Kr (CJ Lr AST N TSIKa Ko Kp KriKp Oaa0L Lr 179. Acompocoris = alpi- nus Reut. N DS ER og ss «= st OS OMERRN 180. ÅA. pygmaeus. Fall, so Feer 181. Triphleps nigra Wolff. AASENTSKaRK . Kr 182. Lyctocoris campe- stris Fabr. SL ATIDG, « 183. Piezostethuslativen- tris J.Sahlb. STAS oc Ng 197 SLE SEN 1845 CB: salactanustkieb: SJ ACStoN od oo ha 185: BicursitansioRal. ALA St NOT SÖ KAR oo KT 186. P. formicetorum Boh. Al Ä SEN TS Ka : Kr CrEemEat 187. PC parvulus Reut. AA SON? 188. P.sphagnicola Reut. . A 189. Scoloposcelis obscu- rella Zett. = AA SVONIT Ra T905SeNmpulchellaZett FARSEN GI SER 191. Sc. phryganophilus J.Sahlb. SNI EST EA Fam. Microphysidae. 192. Microphysa pse- laphiformis Curt: Al A St N TS Ka K KboRICSIEE Om: 193. M. elegantula Baer Al. : 194. Myrmedobia <:cole- optrata Fall. Al sd NR eo oe 8 a RE 1935. M. tenella Zett. Al AÄA St NT SKÄR Kb Kronor 196. M. distinguenda Reut. SERA Fam. Capsidae. 197. Myrmecoris gracilis F.Sahlb. Al ASCN T Ö Ka FlEb Bree 198. Pithanus Märkeli H.-Sch. Al A St NT S Ka K Kb Kr Kp Oa O L ILr 199. Pantilius tunicatus Fabr. ATA SS ON 200. Phytocoris Tiliae Fabr. a Å dra oe i söm fe a HSE 201. Ph. Populi L. ss AS Nys & få för = fer TN 202. Ph. longipennis Flor . A . NT. KaK é 203. Ph. dimidiatus Kirschb. SKÅL. SSR IE RR Bidrag t. känned. at Finl. 204. Ph. intricatus Flor 205. Ph. Pini Kirschb. BOGSREh. Ulmi L. 207. Adelphocoris seti- cornis Fabr. 208. ÅA. annulicornisF.Sg. 209. A. lineolatus Goeze 210. Calocoris norvegicus Gnmel. 211. OC. roseo-maculatus De Geer. 212. C. fulvo-maculatus De Geer. 2 C. sexguttatusFabr. 214. C. ochromelasGmel. 215. C. biclavatusH.-Sch. 216. Pycnopterna stria- ta L. 217. Stenotus binotatus Fabr. 218. Dicrooscytus rufi- pennis Fall. Lygus pabulinus L. - 21 220. IL. viridis Fall. 221. L. innotatus Reut. 222. LIL. contaminatusFall. 223. L. Spinolae Meyer 224. L. lucorum Meyer 225. DL. rhamnicola Reut. 226. L. limbatus Fall. 227. IL. pratensis Fabr. Subsp. L. punctatus Zett. Subsp. L. campestris Fall. 228. L.rugulipennisPopp. v. vittiger J.Sahlb. 229. L. rubricatus Fall. 230. L. cervinus H.-Sch. 231. L. Pastinacae Fall. 2532. LL. Kalmi L. 233. Agnocoris rubicun- dus Fall. 234. Camptozygum pina- stri Fall. Natso, Kolk, FI. 79; N:o 2, ASG CE oo K&K KRTNKp AT ARSTEN IE SRS 0 0 Hd or JK Ar: ATAG St NOYT-S-KG KRb Kr SJ ra ERE SE van a IST AT ANASt NO IISKKka K Kb Kr AA. ATANSE NEUE SRS KK» ANAR STENS TESTRGI RS KBIKT Kp OS OMM ET KR a EN RN ENS BA SNRA I SE KRA rs all CJ a JANE A SIS DvtN ocg See sa er ra ES SERE ATPATSGENI HISPER, KORbP]EKT Al AÄ St N Ra AN: SAIK Kr (ÖF ATVÄRStT EN IDAG Ra KÖRD ERT IRKpDP OT ATPATSTE ON II STPREP RÖ KBERT EKO ARS GENE Sila. SE NGE MA RE rak SN re FDA AlARSG NOTIS KA KÖRbPIRT OK. ATANStÄNESE KR oa oc ; ATA UT FUN KIP IS ÖKA Kr ATTANS ONN SE . JANIFANRIS GI NE. av När oc ISTIR EM ön SS ATFARSTENSTY STKSTKIKbiIRKTIKpPi0 20: ATATSt N TOS Kark Kr AA SEN TS KaK Kb Er Kp Oa OL Lr 5 0a.0; . ATTANS NOT S Ka K Kb, Kr FO ICA NES ö Oa VASA SONG ee Te Kr Oa AWATStON RIS: Kar KR Kr Oa ATAÄRSGUN OT S Ka KRK Kb RT (OM Al AStN TS KaK Kb a [NS DN NN NN NN NN bb NN NN NN NN bb RB BB + SSE NA MR Tu RN AM j- Oo No Plesiocoris rugicollis Fall. Poeciloscytus fasciatus Fabr. P. cognatus Fieb. Polymerus nigritus Fall. Charagochilus Gyl- lenhali Fall. Liocoris tripustula- tus Fabr. uni- Camptobrochis punc- tulatus Fall. Deraeocoris ruber L: D. scutellaris Fabr. Capsus ater L. Allocotomus gothi- cus Fall. I.opus gothicus L. Miris calcaratusFall. M. trispinosus Reut. M. virens L. M. holsatus Fabr. Notostira erraticabL. Trigonotylusruficor- nis Geoffr. Teratocoris antenna- tus Boh. Al A — ACSt N PSKAaR KVIBS Oa OLTIr A St N TS Ka KRK Eb Kr Epp OM en N'3 ASt N PISCKe KR ATSt NT. ACNE NN . ATSU NEC T. viridis Dougl. et Se. . Supsb. hyperboreus J.Sahlb. T. Saundersi Dougl. et Sc. T. paludum J.Sahlb. Actitocoris signatus Reut. Leptoterna dolobra- ta L. L. ferrugata Fall. Bothynotus pilosus Fieb. Monalocoris filicis L. 62. Bryocoris Pteridis Fall. Dicyphus constrictus Boh. Kr Kör Oa Kr : AN s DES KB Kr. : NNE Al AÄA SEN TS Kb Er Kp 0a 0 . ANTIENE js SYS SAS el Oa?. ANTAGEN: (IS KP KTIRPIOANGNA SKR ss KT TG ALTARSSE NIER Kb Kr O0a OO. ATA St NTS Kb Kr Kp Oa OL Lr Al AÄ St N TS Kr (Ar Al AÄA St N TS Kb Kr Kp Oa OL Lr AON RT sla Kp Oa OL Lr SK Bb Al AA StN.. Kr Kp Oa OL Lr ATAUESRNINESS Kr SAR A AAÄASEtN TS NUR Oa OL Lr Al A St N TS Ka K Kb IN : AA UNS oo So SE AT ASt NO TOS Ka KORK ORT Se Al AA St NTSKaR Kb Kr AT ARE INGET Or Bidrag t. känned. af Finl. 293. Nat. o. Folk, H. D. globulifer Fall. Allodapus rufescens Burm. Systellonotus trigut- tatus L. Cremnocephalus um- bratilis L., Fabr. Pilophorus cinna- mopterus Kirschb. P. clavatus L. P. perplexus Dougl. et Sc. . P. confusus Kirschb. Cyllocoris histrioni- Gus. I: C. flavoguadrimacu- latus De Geer Aötorhintvs angula- tus Fall. Globiceps salicicola Reut. GI. flavomaculatus Fabr. Gl. dispar Boh. Mecomma ambulans Fall. Cyrtorhinus Caricis Fall. C. geminus Flor. C. pygmaeus Zett. C. flaveolus Reut. Orthotylus fuscescens Kirschb. O. boreellus Zett. O. bilineatus Fall. O. virens Fall. O. marginalis Reut. Al Al Al Al Al Al Al Al Al Al Al Al O. flavinervisKirschb. . O. nassatus Fabr. O. flavosparsus C.Sg. O. ericetorum Fall. Platytomocoris plani- cornis H.-Sch. Malacocoris chlorizans Panz. WINENEO: 2 Al Al Al A A A bo — -—J St Kr SONSTET RAK Lb RR N St NE SON CE FRE Kr SG: SBENETE Ste Kor 2 JT OT SEND Ka K Kb N ÖAR N 02? . StANE Tv Kart Er Kp O0a 0. St TT I Kart Kb KruRp OTAET STUNT TY SIR REK KTiKp St KPORTSRPD St. NET], Ka KEKB KT Kp Oa OLTLLr SYGENFIS: ECen JA Kr OM AT NEN rar Lea Kr ks Nr fa ENA 2 VGA: oc SE > SNR 3 AE TR NV pöypgi SÅ St N TS Ka SNR USTG AL IF ST NIE Söre KS SKTRER pia. OM: St N IS dar. KTPKp.: ER St NOT a KR KRTOKpP; c Kr NYGTt os "Ka Myrmecophyes al- boornatus Stål. Labops SahlbergiFall. . Euryopicoris nitidus Meyer. Dir. Orthocephalus brevis Panz. O. saltator Hahn O. vittipennis H.-Sch. . Strongylocoris leuco- cephalus L. Str. steganoides J.Sb. Halticus apterus L. H. pusillus H.-Sch. Platypsallus acanthi- oides J.Sahlb. Onychumenus decolor Fall. Conostethus salinus J.Sahlb. Placochilus seladoni- cus Fall. Hoplomachus Thun- bergi Fall. Macrotylus cruciatus F.Sahlb. Oncotylus punctipes Reut. Megalocoleus pilosus Schr. M. molliculus Fall. v. puncticollis J.Sg. Byrsoptera rufifrons Fall. Brachyarthron limi- tatum Fieb. Phylus melanocepha- fans: Ph. Coryli L. Plesiodema pinetel- lum Zett. Psallus Kolenati Flor. Ps. ambiguus Fall. Ps. betuleti Fall. Al A St A St Al A St Al A St Al A St Al A St A St A St Al Al Al Al Al Al A St > Kr N TS KKR Kr K Kr g + KS JA N TS Ka K Kb Kr N TS Ka KE KH Kr NOT STYRKA KoKR Kr NOTIS KarKoc Er INTER; NOTIS Ka KORBOKT Kr RNSTKTRPIRT NIT STRASTKE Kp UuRT NE TENS Kb Kr SARA SRA NETA INA SPIEGEL INT STAY RNG Me MN SG Ne Re 1 be Kr Kp OL Ir OR T'S Ka K Kb Kr Kp Oa O . Ka K Kb Kr Kp Oa O L Lr Sr Bidrag t. känned. af Finl. Ps. graminicola Zett. . aethiops Zett. Ps. obscurellus Zett. . variabilis Fall. . Scholtzi Fieb. Ps. lepidus Fieb. . alnicola Dougl. et Se. Ps. Falléni Reut. . varlans Reut. . diminutus Kirschb. Ps. roseus Fabr. Ps. lapponicus Reut. Atractotomus morio J.Sahlb. A. mali Keyer A. magnicornis Fall. Criocoris quadrima- culatus Fall. Plagiognathus Chry- santhemi Wolff Pl. arbustorum Fabr. Pl. albipennis Fall. Chlamydatus pulica- rius Fall. Chl. pullus Reut. Chl. signatus J.Sahlb. Chl. saltitans Fall. Al Al Al Al Al Al Al Al Al Al Al Chl. Wilkinsoni Dougl. et Sc. Microsynamma nigritula Zett. M. Bohemanni Fall. . Sthenarus modestus Meyer Sth. Roseri H.-Sch. Al Fam. Ceratocombus cole- optratus Zett. Xylonannus corticalis Reut. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 219 USES a Kr Kp Oa OL Lr ACSENOTS Ka Kb Kr Oa OL Ir VANSEEN SRS ÖRAT KORbD > BE fil o KOR ffa AFStTINE I OO RKarK A N ASS SSON A Kb ASTON OS Kb LENNART (ARE E RAT RESTE 3 BN VATISEE NESS KÖRER bör OG. L Lr : FRIES SA AVE FINES å ÄV ISIG ONES Ka K Oa ÅA SE NET AR Kane Kr 0 AESTINI TES R ar KR TERTIKp Me ATStv, NET SpICSeTKR Kr Kp OarOr FEL. EINES ESPIECAa Kr ANST NIRISK ack) Köbi KTeRpI OA OMTET A NET K Kp L Lr Mila ee RS SS 8 OM MATS ENGINES CRfö Kb Kr OL Ir OSSE A St ID SEAN IKT OLE A Kp OMS A NESSER INS scn Er ds NS KK KPEIRTG: Ceratocombidae. A EES Kr A St 351. Pachycoleusrufescens J.Sahlb. 214067: NN fe 4 2 LJ al S erg sv 352. Dipsocoris pusillimus - J.Sahlb. SER br OS ET a og SS AR NT Fam. Hydrometridae. 353. Hydrometra graci- lenta Horv. Al 2 JP SBRB KOTIKERINa Fam. Gerridae. 354. Gerris rufo-scutellata Latr. Al A St N TS Ka K Eb Kr, OSK0ERET 355. G. paludum Fabr. . ASN TS Köpgporture brotts 356. G. najas De Geer - AÄASCN PES KAR > Körer 357. G.thoraciceaSchumm. Al AStAN . & Kall orre rr 358. G. aspera Fieb. Al A StN,T S Ka.K + Er KplOSstOrLmn 359. G. lacustris L. Al A St N T S Ka K Kb Er Kp Oa OL Lr 360. G. odontogaster Zett. Al A St N TS Ka K Kb Er Kp Oa OL Lr 361. G. argentataSchumm.. A NT SKa KitydSE Fam. Mesoveliidae. 362. Mesovelia furcata Muls et Rey. Al A StN T.S Ka K Kb KT Fam. Veliidae. 362” MicroveliaSchneideri Scholtz 2 FÖRENS SKO I CC ad 0 TR > HATA 3631. Veliarcurrtenst Kabe. sv ch så ab FÄRRE Fam. Saldidae. 364. Salda pilosa Fall. et el a RR EEE IS ER 365. S. arctica J.Sahlb. 2 RN REA NR Sr 366. NS. littoralis L. Al AA St N T SKa KRK Kb Kr KprO]a OMR 367. S. Muälleri Greel. ALA St NOT SKA KR KRT ARTE 368. S. morio Zett. Al ASt No: So rp K KE KrRPESEEee 369. S. scotica Curt. SEE SEN K so cv RPEEEfonene SOS: SANIPGrEL EKO UL: 2 >. AE bsr Flea INS RES 2 SARS 371. SS. orthochila Fieb. Al A St N TS KaK : Kr KprEsOpem 372. S. saltatoria L. Al A SEN TS Ka K Kb Kr Kp ORO LET 573. 8. fucicola J.Sahlb: oc mo Je das RE UKN 374. S. C-album Fieb. ERE NT vara avla fär (or RETAS E 5: De MOLANOSCEIAL KAGD selen er od fa ES Bidrag t. känned. af Finl. 221 376. S. opacula Zett. AASE N BSS! a KORR SK. OM TT ätt DN. pilosella, 'Thoms. Al A. Ka K Kr S SLÖ: C5. marginalis Fall. — ÅA mv. K 381. S. fennica Reut ASA INS äm SSANG 382. S. lateralis Fall. AT AT NIT Kp Oa O . Lr 385. S. riparia Fall. ASEN TS KTKDB OLTLr 384. S. bifasciata Thoms. + ör 385. S. Trybomi J.Sahlb. rr Ka Pe (äta os dl 386. S. elegantula Fall. Al A St NTSKaRK -. Kr 387. NS. cincta H.-Sch. VANESSOUNE Sa KarKi: KT Hydrocorisae. A Fam. Naucoridae. 388. Aphelochirus aesti- valis Fabr. SAIK v. nigrita Horv. SES Fam. Nepidae. 389. Nepa cinerea L. ASTON TS KAR Kr Oa 390. Ranatra linearis L. ALTON Fam. Notonectidae. 391. Notonecta glauca Al A St N TS Ka K : AS 392. N. lutea Mull. Al ASt N TS Ka K Kp 5 fer v. scutellaris J.Sahlb. . ÅA N K Fam. Corixidae. 393. Corixa dentipes Thoms. ; SA INJÄG re NAR : 394. C. Sahlbergi Fieb. Al A St N TS Ka K Oa 395. OC. Linnei Fieb. VARFASES SNI VIS TERS Kr 396. C. vernicosa Wal- lengr. ANNE IS Re Sr fe 3 OO LT 397. OC. semistriata Fieb, Al A St N TS Ka K Kb Kr Kp Oa OL. v. laevipennisJ. Sg. Sj: ES OS KTEIRP Stel 398. C. striata L. AVLA SEN TS Ka RK Kb Kr Oa . 399. C. Falléni Fieb. StOENER KRÖrK Kr (BETIS 400. C. distimeta Fieb. Al AA . S KarkOkpiKT OLLr Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 222 401. C. Bergrothi Put. sor mn ke Nor a NR an a IKT SS SEA 402. C.: fossarum Leach. ALA . N T.R&K Kb Kr oologamonmse 403. OC. Fabricii Fieb. ATA SON EIS RT SET USSR Subsp. nigrolineata Fieb. AT AÄSEN .S Ka" : 404: ;C: pallidula J:Samb:10;" ATSONICKPERRE oe RT 405; .C. Hellensi C:Sahlb: .. ASEN Toda a TS 406. C. praeusta Fieb. Al A'St N T. Ka'K Kb Er Epic FORT Subsp. producta Reut. ALA .N Subsp. socia Dougl. et Sc. ES tärlere MER dt fela ANOR KR I Dre 407. 'C:-AntermediaJ.Sb; = fo 5 sec Fr 2 408. OC. sodalis Dougl. et Ne. . FAT re AA RENEE 409. 'C: carmata C:Sahlb. s A CC NI ff 0 Co fC Rp 410. "C:Cavitrons"Phoms.SS0F CHERIN JK I-NE : UML SIR 411. Cymatia Bonsdorffi C.Sahlb. - ASCN TS Ka RK Kb Krog ERROR 412. 'C. 'eoleoptrata' Fabr. ANA So No. Karl oc CETOKRpD 413. Micronecta minutis- sima L. sr ÄN on No gigs 414. M. rugicollis Horv. SGAO JE Bidrag t. känned. af Finl. Index alphabeticus Familiarum, Subfamiliarum, Generum et Subgenerum. Acalypta Acanthia 95, Acanthiidae 95, Acanthosominae Acompocoris Acompus Actinocoris Actitocoris Adelphocoris Aelia Aeliodes Aötorhinus Agalliastes 166, Agnocoris Agramma Allodapus Alloeotomus Alydinae Alydus Aneurus Anthocoridae Anthocoris 98, 1023 Aoplochilus Aphaninae Aphanosoma Aphanus Aphelochirus Apocremnus Aradidae Aradus 78 180 180 30 101 65 135 | 135 NS 24 24 143 168 25 86 139 I I Arenocoris Asopinae | Asopus Atractotomus Attus | Beosus 6605 67. Berytidae Berytus 48, Bicelluli Blepharidopterus Blissinae Bothynotinae | Bothynotus 130] 36 30 48 97 ER | 108 39 60 62 70 194 40 41 Nat. ro. Folk, H: 79, N:o 2. Brachyarthrum Brachyceraea Brachytropis Breddiniessa Bryocorinae Bryocoris Byrsoptera Cacodmidae Calacanthia Callicorixa Callimiris Calocoris 115, 116, Camarocyphus Camaronotus | Camptobrochis 160 | Camptotelus Camptozygum » Capsidae 39 31 32 165 168 70 48 49 IkIA0) 143 26 | 137 Su 148 138 131 145 37 138 148 95 192 202 NT 118 142 140 128 | 59 125 110 Capsinae 110 Capsus 128, 129 Carpocoris 27 Catoplatus 34 Ceratocombidae 171 Ceratocombus börjat Charagochilus 127 Chartoscirta 192 Chiloxanthus 180 Chlamydatus 144, 145, 168 Chlorochroa FA Chorosoma 40 Cimex ONA | Cimiecidae 22, 95 Cimicinae 23 Cleidocerus 56 | Clinocoridae 95 Clinocoris 30, 95 Closterotomus 776,118 Colliocoris 89 Conometopus Il Conostethus 145 Coptosoma 19 Coptosomina 19 Coranus 89 Coreidae NE Coreinae 33 Coreomelas 19 Coreus 34 Coriocoris 166 224 Coriomeris 34 Corisa 205 Corisceus 920 Corixa 197 Corixidae 197 Corizinae 37 Corizus ON Corticolae 40 Cremnocephalus 140 Cremnodes 140 Cryptostemma 172 Cydnidae 19 Cyllecoris 143 Cyllocoris 142 Cymatia 205 Cyminae 55 Cymus SNRA | Cyphodema 125 Cyrtorrhinus 145 Dalleria 25 Dasycoris 34 Deraeocoris 128 Deresphysia 82 | Dierooscytus IBC) Diectyonota 81 Dicyphinae 13 Dicyphus 138 Diplacus 150 Diplonotus 60 Dipsocoridae Kidd Dipsocoris I 72 Dolichonabis 91 Dolycoris 28 Drymocoris 72 Drymus TR Elasmostethus Si Elasmuch a 30 Elatophilus 98 Eremocoris 173 Eroticoris 139 Emesinae 88 Eulygaeus 52 Eurydema 28 Eurygaster 22 Euryopicoris 151 Excentricus 149 Fieberia 177 | Litocoris 146, 149 Galeatus 82, 83 | Lobostethus 131 Gastrodes 76 | Lopistus 130 Geocorinae 57 | Lopomorphus 136 Geocoris 57 | Lopus 130 Geocorisae 19 | Lyctocoris 102 Gerridae 173 | Lygaeidae 51 Gerris 13 | Lygaeinae 52 Glaenocorixa 204 | Lygaeus 52 Globiceps 110, 143 | Lygirocoris 60 Gonianotus 71 | Lygocoris 120 Hadrodema 125 | Lygus 120 Halosalda 190 | Macrocapsus 128 Halticocoris 153 | Macrocephalidae 87 Halticus 153 | Macrocoleus 147 Harpactor 89 | Macrocorixa 197 Harpactorinae 89 | Macrodema 63 Hebridae 94 | Macroplax 59 Hebrus w> 94 | Macrotylus 146 Heterogastrinae =58 | Malacocoris 149 Heterogaster 52, 58 | Malthacus 148 Homalodema 76 | Mecomma 144 Homodemus 116, 117 | Megalocoleus 147 Hoplomachus 145, 146 | Megalonotus «61, 73 Horistus 130 | Mermimerus 146 Hydraesia 179 | Mesocerus 34 Hydrocorisae 194 | Mesovelia ITA Hydrometra 173, 173 | Mesoveliidae Uf Hydrometrae 173 | Metatropis 51 Hydrometridae 173 | Micracanthia 189 Hygrotrechus 174 | Micronicta 206 Hypnophilus 63 | Microphysa 108 Idiotropus 109 | Mierophysidae 108 Infericornes 51 | Mierosynamma = 169 Ischnocoris 63 | Microvelia 179 Ischnodemus 56 | Mirinae 131 Ischnorhynchus = 56 | Miris 131: 230 Jalla 32 | Monalocoris 137 Klinophilos 95 | Monanthia 83, 84, 84 Labops 150 | Monosynamma = 169 Lamproplax 73 | Mormidea 215128 | Leptomerocoris 146 | Myodochidae d1 Leptoterna 136 | Myodochina 60 Limnobates 73 | Myrmecophyes =: 150 Limnoporus 173 | Myrmecoris 11v Liocoris 128 | Myrmedobia 109 Bidrag t. känned. af Finl. Nat: o. Folk, H. 79, N:o 2. Myrmus 40 | Phimodera 22 Nabidae 90 | Phoenicocoris 170 Nabis 89, 90 ' Phygadicus 58 | Naucoridae 194 | Phylus 159 Neides 48, 49 Phymata 87 Neididae 48 Phymatidae 87 Nemocoris 35 Physatocheila 84 Neocoris 169 | Phytocoridae 110 Neottiglossa 24 | Phytocoris 112 Nepa 195 | Picromerus 31 Nepidae 195 | Piesma dad Nithecus 52 | Piesminae dd Notonecta 196 Piezostethus 103 Notonectidae 196 | Pilophorus 140 Notostira 132 Pionosomus 64 Nudirostri 87 | Pithanus 111 Nysius 352 | Plachochilus 145 Oculata 180 | Placochilus 145 Oeciacus 97 Plagiognathinae 1453 Oncognatus 119 | Plagiognathus 166 Oncotylus = 145,147 | Plataspidae 19 Onychumenus 145 | Platygaster 76 Ophthalmicus 57 | Platypsallus 154 Ophthalmocoris 150 | Platysolen 24 Orcinocorixa 204 | Platytomatocoris 149 Orthocephalus151,152 Plesiocoris 126 "Ortholomus 54 Plesiodema 159 Orthops 124 | Plinthisus 64 Orthosteira 78 | Plociomerus 60 Orthotylus 146 | Ploearia 88 Oxycareninae 58 | Ploiariodes 88 Oxycarenus 59 | Ploiariola 88 Pachycoleus 172 | Polymerus 127 Pachymerini 60 | Psallus 160 Pachymerus 70 | Pseudophleps 109 Paeciloscytus 126 | Pseudophloeus 34 Pamera 60 | Pterotmetus 25 03 Pantilius 111 | Pycnopterna 118 Pentatoma 27, 29 | Pygolampis 88 Pentatomidae 22 | Ranatra 195 | Pentatominae 23 | Reduviida 89 Peribalus 26 | Reduviidae 87 Perideris 142 | Reduviolus 92 Periscopus 145 ' Rhacognathus 32 Peritrechus 67 | Rhinocoris 89 Philomyrmex 58 | Rhopalotomus 129 ba bo An | Rhopalus 37, 39 | Rhyparochromus 61, 68, 70 | Ripicolae 94 Salda 180 | Saldidae 180 | Sastragala 30 | Sciocoris 23 Sciodopterus 181 Scoloposcelis 105 Scolopostethus 74 Scutellarinae 22 | Sehirus 20 | Serenthia 386 | Sigara 205, 206 | Spathocera 34 Sphragisticus 70 Spilostethus 52 Spissipedes 87 | Stagonomus 25 | Stenodema 131 Stenotus 119 Stenogaster 59 Stenopodinae 38 Stephanitis 83 Sthenarus 170 | Stictopleurus 39 Stiphrosoma 153 Strachia 28 Strongylocoris 153 Stygnocoris 66 Stygnus 66 Stålia 90 Supericornes 33 Syromastes Sd JE ' Syrtis 87 Systellonotus 139 Systratiotus 127 Teloleuca 190 Temnostethus 97, 98, 101 Teratocoris 134 Tetraphleps 101 Therapha SU Thyreocoris 19 Tichorhinus 146 15 226 Tingis 82;:183,183 Tingitidae fik Tingitinae 78 Trapezonotus 68 Trichymenus 137 Trigonotylus 133 Triphleps 102 | Tropicoris 29 | Tropisthethus 62 | Tytthus = 145, 145 | Velia 179 | Veliidae 179 | Verlusia 33 ' Xenocoris 145 Xylocoris 102, 103,105 | Xylonannus 172 | Zierona 33 | Zosmenus 77 | Zygonotus 108 | | Bidrag t. känned. af Finl. Al = Alandia. A = Regio Aboensis. St = Satakunta. N = Nylandia. T = Tavastia. S = Savonia. Ka = Karelia australis. K = Karelia ladogensis. Nat. o. Folk, H. 79, N:o 2. 227 Kb = Karelia borealis. Kr = Karelia Onegensis. Kp = Karelia pomorica. Oa = Oströbothnia australis. O = Ostrobothnia borealis. L = Lapponia. Lr = Lapponia rossica. | Mk NS på i bt 1 ] M j- [a a hå FR —4 | ä Å Rd, I MI I Vv mv Q 60 555 Finska vetenskaps-societeten, Helsinki Bidrag till kännedom av h. 78-79 Finlands natur och folk Physical & A 1 ÄDp Pp NN Seria ied Sch ls = eg PLEASE DO NOT REMOVE CARDS OR SLIPS FROM THIS POCKET RA EE TN AES fa MB ar UNIVERSITY OF TORONTO LIBRARY I Di vi. a I LR lh följt kl AN Hin i i nn rd I nu ÅR tj Åh NN Hä IG i itll ER i : i (OUR MA EES EE a RT i NN HN SNR NN ia I i Hj i NN SOIL Na In FENA FIN ngn sn 2 NR RARE a NTA a AR TIa RN i NERO Tan i NR Ht EN Sa i Sem ÅL SS | FE BETER RAR 22 EE mna RR | I i || I | > — = BEE 2 EE 22 IN FL I a IN LR RN ar RaA RAI aan Ra I ST i FN HIR IH NN Mn UN ia HH FN Kl du in H il Hrmgnl Se : dj I HN | i sr I SS I | i nn I = Pr SA IEDRRIIA Ian s SÖS FEN I FILOTAR HELE GT [Hö ON