*t ?
• ■vi;
-n ^
^: X<^
ntr-^
.^■' t
«*A^
^^Jl^
T ,^^P
\t^-.
BIHANG
SKOL-HERBARIET,
innefattande några kännetecken för Uplands och Söderman- lands allmännaste eller i öfrigt mest utmärkta växter, såväl vilda som odlade, äfvensom för de i . "Svensk Skol-Botanik" upptagna,
till Skol-yuglingars tjenst utgifvet
af
K. FR. THEDEMUS.
Tredje ujjplagati.
STOCKHOLM.
ALB. BONNIERS BOK i RYCKKUI, 18t)8.
Förord.
T)e båda förinta upplagorna af detta hihang utgåfvos efir- ilast fur forfs egna elever. På några lärares uppmaning leninas denna nya upplaga i bokhandeln, för den händelse att några andra lärare i naturhistoria skulle anse sina elever kunna hafva någon nytta af den anspråkslösa boken. Menin- gen med densamma är^ att den skall begagnas, då ynglingarne genomgå skolans eller sina egna herbarier., hvilka (åtminstone skolans) torde böra innehålla ortens vanligaste växter.^ ord- nade efter det naturliga systemet. Exkursionsflororna äro deremot vanligen uppställda efter det artificiela. Antalet af kär upptagna arter öfverstiger föga minimifordringarne i ma- turitetsexamen.
För att hafva till hands en uppsats öfver de vanliga na- turliga och artificiela systemerna, finnas de upptagna vid bi- hangets slut, äfvensom en uppställning af de i boken upptagna slägtena efter sexualsystemet.
K. Fr. Thedenius.
I klassen. SeminiflöraB.
Fam. Synanthérese.
Chamder: *) Blommorna i blomkorg. Ståndarne fem, med knapparne sammanväxta till ett rör omkring pistillens stift. Frukten: en enfröig skalfrukt med fröet utan fröhvita.
De skandinaviska växterna af denna stora familj äro örter med enkla, vanligen skiftevisa blad. Blommorna dels rörformiga, dels tunglika. Blomfodret fastväxt omkring fruk- tens topp och vanligen nående öfver densamma, bildande en pensel eller hinnkant,
Alla Synanthereie tillhöra klassen Syngenésia. N:o 1 — 18 tillhöra Ordn. Polyclinia äfvensom Ord. Polygamia supérflua, utom Filågo, som tillhör Polygamia necessåria. — M:o 19 — 43 tillhöra Ordn. Monoclinia äfvensom Ordn. Polygamia sequålis, utom Centauréa, som tillhör Polygamia frustrånea.
Afd. 1. CorpnUferce : De tvåkönade blommorna rörfor- miga med cylindriskt stift.
Öfveisi^t af släg-tena.
A. Skalfrukterna med 2 — 4 borst på toppen Bidens.
B. Skalfrukterna bartoppade eller med kronkaut. ,
a. Diskblommorna rörformiga, kantblommorna tunslika.
aa Blomfästet bart.
aaa. Skalfrakten med fem åsar.
Blomfästet halfrundt. inuti tätt . . Chrysdnthemum.
" Blomfästet kägellikt, inuti ihåligt Matricdria.
bbb. Skalfrukteii med 3 åsar. Blmf halfrundt, tätt . Tripkurospérmuvi.
bb. Blomfästet fjälligt.
' Diskblm. gula. Strålblm. med utdraget bräm . Anthemns.
3^ ■■ Diskblm. hvita. Strålblm. m. kort o. bredt bräm . Achilléa.
3") ^ b. Alla blommorna rörformiga.
■"^ aa. Blomkorgarne i qvast. Frukten med kronkant . Tanacétum.
f--^ bb. Blomkorgarne i vippa. Frukten bartoppad . . . Artemisia.
-C. Skalfrukterna med pensel.
a. Blomkorgarne utan strålblommor.
Cin aa. Bladen pardelade Senécio.
"Z^i bb. Bladen hela. cj.r_
■) Alla i detta bihang upptagna kännetecken atse endast de här anförda växterna.
6
aaa. Holkfjällen hinnaktiga.
* Fruktpenselns hår jemntjocka. Blm bruna . Gnnpliälium. " Fruktpenselns här mot spetsen tjockare.
Blommorna hvita eller röda . Antenndvja.
bbb. Holkfjällen örtartade Blommorna gulaktiga . Fildgo. b Blomkorgarne med strålblommor
aa. Holken tegellagd. Blorakorgarue flera, på bladig stjelk. aaa. Strålblommorna många, blå eller röda
Strålblommorna utstående, tydliga Aster.
Strålblommorna uppräta, otydliga Erigeron
bbb. Strålblommorna fä, gula , Soliddga.
bb. Holken af jenmhöga fjäll. Enblomslrig stängel . Tussildgo.
1. Bidens tripartita L. BrunsMra. 0*), 1 — 2 fot hög. Bladen motsatta, tredelade. Blomkorganie utan strål- blommor. Fruktborster 2 eller 3. Blommorna gula. 7, 8 **). Stränder.
2. Chrysäiithemum Leucäiitheiiium L. Prestkrage. 2^, omkring alnshög. Stjelkbladen skiftevisa, lancettlikt aflänga, sågade; rotbladen spadlika. Strålblommorna hvita. 7. Backar. Skol-Bol. 197.
3. Matricäria Chamomilla L. SötUomster, Kamillhlomster. 0, fotshög. Bladen dubbelt parbladigt delade med tråd- smala flikar. Blomfästet kägellikt, ihåligt, bart. Strål- blommorna hvita. 6. Åkrar. Skol-Bot. 196.
4. Tripleurospérinum inodörum Sch. Baldurshrå. 0, 1 — 2 fot hög. Bladen som föregående. Blomfästet half- rundt, bart. Strålblommorna hvita. 6 — 8. Åkrar.
f
5. Anthemis tinctöria L. Färgkulla, Letblomster. 2f, alns- hög. Bladen parbladigt delade. Blomfästet fjäUigt. Blom- morna gula. 6, 7. Backar. Skol-Bot. 195.
6. Åchilléa 3Iillefölium L. Backhumle, Rölleka. 4, fots- hög eller högre. Bladen dubbelt parbladigt delade. Blom- fästet fjälUgt. Blomkorgarne små, i jemnhög qvast, med hvita strålblommor. 7 — 9. Backar. Skol-Bot. 194.
7. Tanacétum vulgäre L. Renfana. 2<., alnshög. Bladen parbladigt delade. Blomkorgarne utan strålblommor, i jemnhög qvast, med gula blommor. 8, 9. Backar. Skol- Bot. 189.
8. Årtemisia Absinthium L. Malört. 2^, l — 2 alnar hög. Bladen tredubbelt parbladigt delade, gråludna på båda sidor. Strålblommor saknas; diskblommorna gula. 8. Backar, gårdar. Skol-Bot. 190.
9. Årtemisia rulgäris Ii. Gråbo. 2^, 1 — 2 alnar hög. Bla-
*) 0 = Ettårig ört, 3 = tvåårig ört; ^ = flerårig ört, **1 Dessa sififror utmärka månaden, då växten blommar.
den dubbelt parbladigt delade, under hvitludna. Strål- blommor saknas; diskblommorna gulbruna. 8. Back- sluttningar, vägkanter.
10. Seiiecio vulj^siris L. Boört, Korsört. 0, fotshög. Bladen pardelade. Blomkorganie utan strålblommor, lutande, med gula blommor. 6—10. Odlade ställen. 8kol-Bot. 198.
11. Grnapliilliuiii uli^inosiiiii L, Sumpnoj)pa. 0, qvar- tershög. Bladen smalt lancettlika, hvitludna. Blomkor- garne gyttrade i toppen och bladvecken, utan strålblom- mor. Blommorna bruna. 7, 8. Fuktiga ställen, dikes- och vägkanter.
12. Grnaphäliuin silväticuui L. SJcogsnoppa. 2^, fotshög. Bladen jemnbreda, under ludna. Blomkorgarne gyttrade i axform, utan strålblommor. Blommorna bruna. 8. Skogsbackar.
13. Antennaria dioica Gtertn. Kattfot. 2^, qvartershög. Rotbladen spadlika; stjelkbladen jemnbreda, spetsiga, ulliga. Blomkorgarne utan strålblommor, i enkel qvast. Blommorna tvåbyggare, röda eller hvita. 5. 6. Backar. Skol-Bot. 191.
14. Filitgo niontäna L. UUhlomster. 0. Stjelken grenig, fotshög. Bladen lancettlika, ulliga. Blomkorgarne gytt- rade, ulliga. Blommorna gulaktiga. 6, 7. Backar. (Poly- gamia necessåria.)
15. Aster Trii)ölium L. Strandkil. 2f, fotshög. Bladen jemnbreda, köttiga. Blomkorgarne i qvast, med blå strål- blommor. 7, 8. Hafsstränder.
16. Erigeron acris L. Binha. 2^, fotshög. Stjelkbladen jemnbredt lancettlika; rotbladen tunglika. Blomkorgarne i klase, med smala, rödletta strålblommor. 7. Backar.
17. Solidä^^o Virganrea L. Guldris. 2<., alnshög. Bladen bredt lancettUka. Blomkorgarne i spira, med gula strål- blommor. 7 — 9. Berg, lundar.
18. Tussilägo Fsirfara L. Hästhof. 2f, qvartershög. Bla- den från roten, rundadt hjertlika. Stängeln fjällig, en- blomstrig, med gula strålblommor. 3 — 5. Leriga åkrar, dikeskanter. Skol-Bot. 192.
Afd. 2. Cynarocéphalce : De tvåkönade blommorna rör- formiga, med stiftet under märket uppsväldt till en knöl.
Öfversigrt af slägrtena.
A. Kantblommorna könlösa Ceniauréa.
B Alla blommorna tvåköuade.
ft. Holkfjällen utan krokudd: Tistlar.
aa. lare holkfjällen oväpnade, de yttre väpnade Carlina,
bb Alla holkfjälleu likformiga.
* Frukten ined hårpensel Cdrduus,
** Frakten med tjunpensel Cirsium.
b. Holkfjällen krokspetsade Lappa.
19. Ceutauréa Jacéa L. Eödklint, Jermrt. 4, fotshög. Bladen lancettlika. Blommorna röda; kantblommorna större än diskblommorna, könlösa. 7, 8. Backar, åkerrenar. (Polygamia frustrånea.)
20. Centauréa C^anus L. Blåklint. 0, alnshög. Bladen jemnbreda. Blommorna blå, bildade som föreg. 6, 7. Åkrar. (Polygamia frustrånea.) Skol-Bot. 188.
21. Carlina vnlgäris L. SpmiKinstistel. 3, fotshög. Bla- den lancettlika, flikiga, tornbräddade. Blomkorgarnes inre holktjäll jemnbreda, oväpnade, de yttre väpnade. Smäblommorna brmiaktiga. 7, 8. Backar. Skol-Bot. 185.
22. Cärduus crispiis L. Krustistel. 0, alnshög. Bladen bredt lancettlika, fint tornbräddade. Blomkorgarne oväp- nade. Skalfrukterna med hårpensel. Blommorna violetta. 7, 8. Åkrar.
23. Cirsium lanceolätimi Scop. Vägtistel. 2jl, alnshög. Bladen pardelade, med tväklufna, tornspetsade flikar. Holkfjällen tornspetsade. Blommorna röda. 7, 8. Bac- kar, vägkanter. Skol-Bot. 187.
24. Cirsium palustre Scop. Kärrtistel. %, famnshög. Bla- den nedlöpande, med små, tornspetsade flikar. Blom- morna gyttrade, o väpnade. Skalfrukterna med fjunpensel. Blommorna violetta. 7, 8. Fuktiga ängar. Skol-Bot. 186.
25. Cirsium aryénse Scop. Åkertistel. 2f, alnshög. Bladen lancettlika, tornbräddade. Blomkorgarne i qvastlik vip- pa, oväpnade. Skalfrukterna med fjunpensel. Blommor- na violetta. 7, 8. Åkrar.
26. Lappa tomeiitösa Lam. Ullig Kardhorre. 2^., 3 — 4 fot hög. Bladen hjertlikt äggrunda. Blomkorgarne i qvast, nätulliga, med krokuddiga holkfjäll. Blommorna violetta. 7, 8. Gårdar, vägkanter. Skol-Bot. 184.
27. Lappa minor DC. Liten Kardhorre. 4, 2 — 3 fot hög. Bladen som föreg. Blomkorgarne klaselikt gyttrade, nästan glatta, med krokuddiga holktjäll. Blommorna ljusröda. 7, 8. Gärdar, vägkanter.
Afd. 3. Cichoridceos : Alla blommorna tvåkönade och tunglika.
9 Öfversigrt af slägtena.
A. Skalfrukten med tjuupeusel.
a. Penseln skaftad.
aa Blomfästet bart Trufjopogon.
bb. Blomfästet fjälligt Ilypochasris
b. Penseln oskaftad Leöntodon.
B Skalfruklen med hårpensel.
a. Penseln skaftad. Holken med hylle vid busen.
aa. Holkfjalleu mnuga. Blomkorgen mångblommig Taråxocum.
bb. Holkfjällen omkring ö. Blomkorgen fåblommig Luctitca.
b. Penseln oskaftad
aa. Holken tegellagd, utau hyllefjäll vid basen.
' Holken uppblåst vid basen Frukten plattad Sonchus.
" Holken icke uppblåst. Frukten triud eller kantig .... Uierdcium.
bb. Holkens nedersta fjäll afskiljda i form af bylle .... Crepis.
G. Skalfrukten utau pensel. Fästet bart Ldpsana.
28. Sonchus arvéiisis L. Fet-tistcl. 0, 3 — 4 fot hög. Bla-
den laucettlika, nedåt parflildga. Holken glandelhårig. Blonnnoina gula. 7, 8. Åkrar.
29. Sonchus oleräceus L. Mjuk MjolUistel. 0, alnshög. Bladen lyrformigt nedåt parflikiga eller pardelade. Hol- ken ullig eller glatt. Blommorna gula. 7 — 9. Åkrar.
30. Sonchus asper Vill. Hcass Mjölktistd. 0, alushög. Bladen äggrunda, styft tandade. Holken glatt eller ullig. Blommorna gula. 7, 8, Branta stränder, åkerrenar.
31. Lactuca muralis Don. Vildsallat. 4, alnshög. Bladen lyrformigt pardelade, tunna. Blomkorgarne femblommi- ga, med gula blommor. 7, 8. Lundar, bergsrötter.
32. Läpsana comuiiinis L. Harekål. 0, alushög. Bladen äggrunda. Frukten utan pensel, på bart fäste. Blom- morna gula. 7 — 9. Odlade ställen.
33. Tragopögon praténsis L. Hafrerot. 2^, alnshög. Bladen jemnbreda, kölade. Blomkorgarne stora. Frukten med skaftad fjunpensel. Blommorna gula, öppna på förmidda- garne. 6, 7. Ängsmark.
34. Crepis tectörum L. Klofihla. 0, fotshög. Bladen smalt lancetthka, vanl. tandade, med tillbakavikna kanter. Blom- korgarne i vippa. Holken med kort hylle. Blommorna gula. 6 — 9. Backar.
35. Hieräcium Pilosélla L. Hårnackel. 2^, qvartershög. Bladen lancettlika, under gråludna. Blomkorgen på en- blomstrig stängel. Blommorna gula. 6, 7. Backar. Skol- Bot. 183.
36. Hierjicium Auricula L. Öron-nackel. 2^, qvartershög. Bladen lancettlika, gröna, hårbräddade. Blomkorgarne 2 — 6 i flock på nästan bladlös stängel. Blommorna gula. <o, 7. Backar.
K)
37. Hieracium fallax W. Hundfötter. 4, fotshög. Bladen smalt lancettlika, sträfhåriga. Blomkorgarne många i jemnhög qvast på läng, vanl. tvål)ladig stjelk. Blom- morna gula. 6, 7. PJackar.
38. Hieracium miirörum L. Murnackel. 2^, fotshög. Bla- den äggrunda, tandade, med tvär basis. Blomkorgarne i gles qvast på vanl. enl)ladig stjelk. Blommorna gula. 6, 7. Backar, murar.
39. Hieriicium Tulgätum Fr. Skogsnackd. 2^, alushög. Bladen lancettlikt ovala, tandade, afsmalnande emot ba- sen. Blomkorgarne i gles qvast, på flerbladig stjelk Blommorna gula. 6, 7. Skogsbackar.
40. Hieracium umbellätum L. Nolanaher. Soniniarfihla. 2f, alnshög. Bladen lancettlikt jemnl)reda, tandade. Blom- korgarne i flocklik vippa på mångbladig stjelk. Blom- morna gula. 7 — 9. Backar, l)erg.
41. Taräxacum offtciiiäle Web. Maskros. 2f, qvartershög. Bladen lancettlika, nedåt parflikiga. Blomkorgarne stora, på enblomstrig, ihålig stängel. Holken med slaka hylle- fjäll. Blommorna gula. 5— 9. Odlade ställen. Skol-Bot. 182.
42. Leöiitodon autumnalis L. Höstfibla. 2^, fotshög. Bla- den lancettlika, parklufna eller pardelade. Blomkorgar- ne 2— Q på långgrenig stängel. Blommorna gula. 7 — 9. Backar, betesmarker. Skol-Bot. 181.
43. Hypocliséris maculäta L. SloUerfihla. 2^, alnshög. Bladen omvändt äggrunda, tryckta till marken. Blom- korgarne stora, uppräta, på vanligen enblomstrig stängel. Blommorna gula. 7, 8. Backar.
Fam. Dipsåceae.
öhar. Blommorna i blomkorg, tvåkönade. Ståndarne 4, fria. Frukten: en enfröig skalfrukt. Fröet med hvite.
Örter med trinda stjelkar och motsatta, enkla blad utan stipler. H varje småblomma är omgifven af ett blomfoderlikt svepe. — Tillhöra Tetrandria, Monogynia.
Öfversig^t af släktena.
a. Blomfästet halfrundt, hårigt .... Trichéra.
b. Blomfästet kägellikt, fjälligt Succiga.
44. Triche'ra arrejisis Schrad. Åkervädd. 2/., öfver alns- hög. Bladen djupt pardelade. Blomkorgarne med strål- formiga kantblommor. Blommorna blåaktiga. 7, 8. Bac- kar, åkerrenar. Skol-Bot. 23.
11
45. Siiccisa praténsis Mönch. Ängsvädd. 2^, alnshög. Bla- den lancettlika, hela. Blonniiorna Hkformiga, blå eller röda. 8, 9. Skogsängar.
Fam. Valeriånese.
Char. Blommorna i knipi)en. Ståndarne 5 eller o, fria. Fruktämnet trerummigt, ehuru 2 rum stundom felslå. Märken 3.
Buskar eller örter med motsatta blad.
Afd. 1. Samhucinece: Buskar (sällan örter) med bärlik frukt. — Tillhöra Pentandria, Trigynia.
Öfvcrsigrt af slägteua.
a. Kantblommorna könlösa. Bäret enfröigt Viburnum
b Alla blommorna fruktbärande. Bäret trefröigt Savibucus.
46. Viburnum Opulus L. Olvon. Hög buske. Bladen tre- klufna, med omvändt äggrund omkrets. Blomknippets kantblommor könlösa. Bären enfröiga. Blommorna hvita. 6, 7. Skogsängar, backar. Skol-Bot. 63.
47. Sauibiicus iiigra L. Fläder. Hög buske. Bladen par- bladigt delade, med äggrunda flikar. Bären trefröiga, svarta. Blommorna i femstråliga, jemnhöga knippen, hvitgula. 7. Lundar. Skol-Bot. 64.
Afd. 2. Valeridnem genuina:: Örter med skalfrukt. — Tillhöra Triandria, Monogynia.
Öfversigrt af släsrteua.
a Frukten med pensel. Bladen parbladigt delade Valeridna.
b. Frukten utan pensel. Bladen hela Valerinnélla.
48. Valeriäna officinalis L. Yendelört, Vendel rot. 2^, alns- hög och derutöfver. Bladen parbladigt delade, med smalt lancettlika flikar. Blomknippena tresträliga. Skalfrukten" med fjunpensel. Blommorna ljusröda. 7, 8. Grusiga stränder. Skol-Bot. 9.
49. Valerianélla olitöria Poll. Vår-sallat. 0. Stjelken 3—6 tum hög, klynnedelad. Nedra bladen omvändt ägg- runda, de öfra lancettlikt aflånga. Frukten utan pensel. Blommorna ljusblå. 5 — 6. Backsluttningar med lös och fet jord.
Fam. Rubiåceae.
öhar. Blommorna i knippen eller vippor. Ståndarne 4. Fruktämnet tvårummigt, omslutet af torus och öfvergäende till en tvåknölig, af två nötlika frukter sammansatt, frukt. Märken 2.
12
Örter med ledade stjelkar och enkla, kranssittande, hel- bräddade blad. - Tillhöra Tetrandria, Monogynia.
Öfversi§:t af slägtena.
a Blomkronau trattlik AspévJa.
b Blomkronan hjulformig Gälium.
50. Aspérula odoräta L. Myshmadra. 2^, 2, 3 qvarter hög. Bladen åtta i krans, laucettlika. Skalfrukterna sträfhåriga. Blommorna med hvita, trattlika blomkronor. 5 — 7. Lundar, bergsrötter. Skol-Bot. 24.
51. Gräliuni l)oreäle L. Hvit Mara. 4. Stjelken upprat, alnshög. Bladen 4 i krans, lancettlika. Blommorna i vip- pa, hvita. 7. Backar. Skol-Bot. 25.
52. Gräliuni pahistre L. Kämnåra. %. Stjelken slak, fots- lång. Bladen 4 i krans, smalt lancettlika. Blomkronorna fyrdelade, hvita. 6, 7. Kärr, stränder.
53. (jrjtliiim uligiiiösum L. Simipmåra. 2^, Stjelken slan- kig, sträf, fotshög. Bladen 6 i krans, lancettlika, udd- spetsiga. Blommorna hvita. 6, 7. Fuktiga ställen.
54. (xälium verum L. (rul Mara, Jungfru Marice Säng- halm. 4. Stjelken upprat, alnshög smäluden. Bladen 8 i krans, jemnbreda. Blommorna gula. 7. Backar. Skol-Bot. 26.
55. Grälium ÅpariiieL. Snärjegräs. 0. Stjelken snärjande, taggig, öfver alnslån g. Bladen 8 i krans, smalt lancett- lika. Blommorna hvitgula. 6—8. Odlade ställen.
Fam. Loranthåceae.
Char. Fruktämnet enfröigt, sluthgen bär. Ständarne motsatta blomkronans flikar. Märke 1.
Parasitisk, ständigt grönskande buske med klynnedelade grenar och motsatta blad. — Tillhör Dioecia, Tetrandria.
56. Viscum allbum L. Mistel. Alnshög parasitbuske. Bla- den lancettUka, läderartade. Bären hvita. Blommorna gulgröna. 5. Växer på grenarne af löfträd.
Fam. Caprifoliäcese.
Char. Fruktänmet genom radier från det centrala frö- fästet 2— 3-rummigt, slutl. bär eller fröhus, som stundom genom felslagning blifva enrummiga.
Buskar eller småbuskar med motsatta blad och vanligen
13
parvisa blommor. — Lonicéra tillhör Pentandria, Monogynia; Limisea tillhör Didynamia, Angiospérniia.
Öfversigt af släg-tena.
a. Ståndarnc fem. Frukten bär^^V,,,. Lonicéra
b. Standarne 4, tvåväldiga. Frukten fröhus 'Vv.^-/ Linvoea.
57. Lonicéra Xylösteiim L. Tnj. Manshög buske. Bla- den elliptiska. Blomskaften tvåblommiga. Frukten bär. Blommorna hvitgula. 6. Lundar.
58. Liniiiea boreälis 1j. Torrvärksört, Jordkronor. Refvig småbuske med alnslånga, trådsmala, krypande grenar. Bladen äggruiida. Blommorna parvisa, hängande, med klocklika, rödletta, välluktande kronor. 7. Skogar.
II klassen. An nuMflörae.
Fam. Campanulåcese.
Char. Blomfodret till hälften vidväxt fruktämnet. Blom- kronan likformig. Standarne 5. Frukten: ett fierruramigt fröhus med centrala fröfästen.
. Örter med spridda blad. — Tillhöra Pentandria, Mo- nogynia.
Öfrersigt af slägrteua.
a. Kronan femklufven. Blommorna ensamma Cavipdnula
b. Kronan femdelad. Blommorna i korg Jasiove.
59. Campänula persicifölia L. Stor Blåklocka. 2^, 1 — 2 alnar hög. Rotbladen aflånga; stjelkbladen jemnbreda. Blommorna i klase, blå. 7, 8. Backar, lundar.
60. Campäiiula rotiiiidifolia L. Liten Blåklocka. 2^, fots- hög. Rotbladen rundade eller hjertlika ; stjelkbladen jemn- breda. Blommorna i klase, blå. 7, 8. Backar. Skol- Bot. 4(3.
6L Jasiöiie montäiia L. Monke. 0, fotshög. Bladen jemn- breda. Blommorna i hufvud, blå. 7, 8. Backar, berg. Skol-Bot. 47.
Fam. Lobeliåceae.
Cliar. Blomfoder och frukt som föregåendes. Blomkro- nan olikformig. Ståndarne fem, med sammanväxta knappar.
Örter med skiftevisa blad. — Tillhör Pentandria, Mono- gynia (Syngenésia, Monogamia enl. Linné).
14
62. Lobélia Dortmänna L. Notblomster. 2f. Bladen jemn- breda, tvåpipiga, sittande i en rosett vid roten. Blom- morna i klase på bladlös, alnshög stängel, ljusblå. 7, 8 Sjöar, floder. 8kol-Bot. 48.
Fafn. Convolvulåcese.
Char. Blomdelarne likformiga, femtaliga. Frukten: ett fritt, 2— 4-gömmigt fröhus med upprätta frön.
Örter med oledade, merendels slingrande stjelkar och skiftevisa, enkla eller inga blad. — Convölvulus tillhör Pen- tandria, Monogynia; Cuscuta tillhör Pentandria, Digynia.
Öfversig-t af släg-teua.
a. Stjelken bladig. Kronan trattlik Convölvulus.
b. Stjelken bladlös. Kronan klocklik Cuscuta.
63. ConTÖlvuliis aryénsis L. Åkervinda. 2^. Stjelken upp- löst i alnslånga, nedliggande eller slingrande grenar. Bla- den äggrundt pillika. Blommorna klocklika, rödletta. 7, 8. Åkerrrenar och backar. Skol-Eot. 41.
64. Cuscuta europaea L. Snarrefva. ©. Stjelken trådlik, alnslång, slingrande, bladlös, med sugvårtor. Blommor- na i hufvud, rödletta. 7, 8. Parasit på Nässlor.
Fam. Boraginese.
Char. Blommorna likformiga, med femtaliga delar. Fruk- ten utgöres af fyra enfröiga smånötter, med ett enkelt, ge- mensamt stift.
Örter med trinda, oledade stjelkar och spridda, hela blad. Blommorna i ensidiga, före utvecklingen spiralformigt inrullade s. k. klasar. — Tillhöra Pentandria, Monogynia.
Öfversig^t af slägteua.
A. Blonifodret likformigt. Blommorna i klasar.
a. Frukterna oväpnade.
aa. Kronans pip tillsluten af knölar, aaa. Smånötterna kantiga.
Kroupipen rak Anchtlsa.
" Kronpipen krökt - . Lycöpsis.
bbb Smånötterna plattade .Myosötis.
bb. Kronpipen öppen, utan fjäll eller knölar, aaa. Kronan likformig.
Blomfodret femdeladt , Lithospérmum.
"* Blomfodret grundt femklufvet Pulmonäria.
bbb. Kronan sned Echium.
b. Frukterna väpnade, nedplattade Cynoglösstim.
B. Blorafodret olikformigt. Blommorna i bladvecken Asperugo
15
65. Anchusa offieinälis L. Oxtunga. 2j., fotshög. Bladen lancettlika, striifhai-iga. Blommorna med rak kronpip, blå eller röda. O, 7. Backar, åkerrenar. Skol-Bot. .'54.
<6&. Lycöpsis arvénsis L. Akcrtunya. 0, fotshög. Bladen lancettlika, stytMriga. Kronpipen krökt. Blommorna först röda, sedan blå. 6, 7. Åkrar.
67. Myosötis palustris L. Förgät mig ej. 2^, fotshög. Bladen lancettlika. Fruktfodren rakhäriga. Blomkronorna blå, med i spetsen intryckta flikar. 6 — 8. Stränder. Skol-Bot. 36.
68. Myosötis caespitosa Schultz. Förgät mig ej. 2j., qvar- tershög. Bladen lancettlika. Fruktfodren rakhäriga, de- lade nedom midten. Kronflikarne rundade. Blommorna blå. 6 — 8. Fuktiga ställen.
69. Myosötis arTéiisis Hotfm. Förgät mig ej. 0, fotshög. Bladen lancettlika. Fruktfodren krokhåriga, kortare än skaften. Blommorna blå. 6 — 7. Backar, åkrar.
70. Myosötis Iiispida Schlecht. Förgät mig ej. 0, qvar- tershög. Bladen lancettlika. Fruktfodren krokhåriga, ut- böjda, liklånga med skaften. Blommorna blå. 4, 5. Backar.
71. Myos(5tis strieta Liuk, Förgät mig ej. 0, qvarters- hög. Bladen lancettlika. Fruktfodren krokhåriga, upp- rätta, längre än skaften. Blommorna blå. 4, 5. Backar.
72. Lithospérmimi aryénse L. Sminkrot. 0, 1—2 qvarter hög. Bladen lancettlika. Smånötterna ojemna, gråbruna. Blommorna hvita. 5, 6. Backar, åkrar. Skol-Bot. .'53.
73. Pulmoiiäria officiiiälis L. Lungört. 2<., qvartershög. Stjelkbladen äggrunda; rotbladen, som utväxa efter blom- ningen, långskaftade, hjertlikt äggrunda. Smånötterna plattade, glatta. Blommorna i början röda, slutl. blå. 5, 6. Lundar.
74. Échiiim Yulgäre L. Blåeld. 3, Stjelken alnshög, sträfluden. Bladen smalt lancettlika. Blommorna i långt, tätblommigt ax, med sned, blå krona. 6, 7. Backar, åkerrenar.
75. Cyiioglössum offtcinäle L. Himdtimga, frukten: Mun- kefnat. 3, alnshög. Bladen smalt lancettlika, gråludna. Smånötterna nedplattade, torntaggiga. Blommorna rödvio- letta. 6—8. Backar, vägkanter. Skol-Bot. 35.
76. Asperugo procumbeiis L. Paddfot, Rifva. 0. Stjel- ken nedliggande, taggig, med fotslånga grenar. Bladen
16
lancettlika. Fruktfodren hoptryckta, liknande en gåsfot. Blommorna ensamma i blad vecken, violetta. 5, 6. Väg- kanter, gårdar.
Fam. Labiåtse.
Char. Blomkronan olikformig. Ståndarne 4, tvåväldiga, eller stundom endast tvenne. Frukten som föreg. familj.
Örter med fyrkantiga, knutiga stjelkar, motsatta grenar och motsatta, enkla blad. Blommorna uti bladvecken i små knippen, bildande skenbara kransar, stundom närmade i ax eller hufvud, då de öfra bladen sammandragas till blom- skärmar. Blomkronan vanligen tvåläppig, gapande. — Till- tillhöra Didynamia, Gymnospérmia, utom Lycopus, som till- hör Diandria, Monogynia.
Öfversigt af slägtena.
A. Kronan trattlik, föga olikformig.
a. Fodret femtandadt. Ståndare 4 Mentha.
b. Fodret femklufvet. Ståiuiare 2 Lycopu.i.
B. Kronan olikforinig, tvåläppig, med tydlig öfverläpp.
a. Ståndarsträngarne utspärrade
aa. Fodret likformigt klufvet Origamim.
bb. Fodret Ivåläppigt.
f Kronans öfra läpp uruupen
Ständarne med fråiistäend^ knappar Thymus.
Kuapparne samstötande under öfra läppen Calamintha.
f-J- Kronans öfra läpp tvåklufven CUnopödium,
b. Ståndarsträngarne parallela.
aa. Fodret tvåläppigt, hoptry(-kt.
Fodertänderna hela och helbräddade Scufelldria.
Fodertänderua tandade Pmiiiélla.
bb P^odret likformigt.
•h De öfra ståndarne längre än de nedra Glechoma
ff De nedre ståndarne längre än de öfra. Ständarknapparne glatta
a. Nedra läppens sidoflikar breda Stnchys.
ji. Nedra läppens sidoflikar smala, tandformiga . . . Ldmiuin. Siändarknapparne håriga Galeöpsis
C. Kronan olikformig; öfra läppen mycket liten Ajiiga.
77. Meiitlia arvénsis L. Akermynta. 2*-, qvartershög. Bla- den äggrunda. Fodertänderna korta. Blommorna i kran- sar, rödblå. 7, 8. Fuktiga ställen. Skol-Bot. 141.
78. Lycopus europaeiis L. Strandklo. 2^., fotshög. Bladen bredt lancettlika, flikigt sågade. Ståndarne två. Blommorna i kransar, hvita eller rödletta. 7, 8. Stränder, bland vass.
79. Origanum vulgäre L. Konig. 2^., nära alnshög. Bla- den äggrunda. Blomskärmarne stora, färgade. Blom- morna i tregreniga vippor, röda. 7, 8. Backar, åt solsidan.
17
80. Thymus Serpy^llum L. Backtimjan. 2^, med utbredda, qvarterslånga, i toppen uppböjda grenar. Bladen små, ovala. Blommorna i hufvud, röda. 6 — 8. Backar. Skol- Bot. 148.
81. Calamiiitlia Acinos Clairv. Hartimjan. 0, Stjelken upp- rat, 1 — 2 qvarter hög. Bladen lancettlika. Blonunorna i kransar, violetta, med bukiga blomfoder. 6 — 8. Backar.
82. Clinopödium vulgäre L. Bergmynta, Dosta. 2^, fots- hög. Bladen äggrunda, håriga. Blommorna i täta, huf- vudlika kransar i öfversta bladvecken, röda. 8. Berg, backar.
83. Scutelläria galericuläta L. Getnos. Frossört. 2^, fots- hög. Bladen hjertlikt lancettlika. Blomfodren med en puckel ofvanpå. Blommorna parvisa, stora, blå. 7, 8. Stränder. Skol-Bot. 147.
84. Pruiiélla vulgäris L. Skogshumle, Brunört. \ qvar- tershög. Bladen äggrunda. Blomfodren tvåläppiga, med öfverläppen tvärhuggen. Blommorna i hufvud, blå. 7 — 8. Betesmarker, dikeskanter.
85. Grlechöiiia liederäcea L. Jordrefva. 2^. Stjelken ref- vig, med de blombärande grenarne uppstigande, qvarters- höga. Bladen hjertlikt njurlika, naggade. Ståndarknap- parne bildande tveune kors. Blommorna blå. 4 — 6. Back- sluttningar, vägkanter. Skol-Bot. 143.
86. Stachys silrätica L. Stinknässla. %, 3 — 4 fot hög. Bladen hjertlika, skaftade. Blommorna i sexblommiga kransar, röda. 7, 8. Lundar, bergsrötter. Skol-Bot. 145.
87. Stachys pahistris L. Svinknyler. 2^, 1*|,— 2 fot hög. Bladen hjertlikt lancettUka, oskaftade. Blommorna i kransar, röda. 8. Stränder, åkrar.
88. Lämium album L. Hvit Blindnässla., Hvit Plister. \ 1 — 2 fot hög. Bladen hjertlika, spetsade, skaftade. Blommorna i mångblommiga kransar, hvita. 5 — 9. Väg- kanter, diken. Skol-Bot. 144.
89. ;Lämiuiu purpureum L. Röd Blindnässla, Röd Plister. 0, fotshög. Bladen hjertlika, trubbiga, skaftade. Blom- morna i fåblommiga kransar, röda. 4—9. Åkrar.
90. Lämium amplexicäule L. Aker-Plister. 0, M.j — 1 fot hög. De öfra bladen njurlika, oskaftade. Fodrets tänder kortare än pipen. Blommorna i kransar, ljusrö- da. 6 — 8. Åkrar, trädgårdsland.
91. €raleöpsis Tétrabit L. Röd-dån. 0. Stjelken styfhårig, nära alnshög. Bladen äggrunda. Blomfoderflikarue syl- spetsade. Blommorna i kransar, röda. 7, 8. Åkrar, backar.
2
92. Graleopsis yersicolor Curt. Hamp-dän. 0. Stjelken styfhårig, nära alnshög. Bladen äggrunda. ^ Blomkronan tre gånger längre än fodret, gul. 7, 8. Åkrar. Skol- Bot. 140.
9H. Ajus^a pyramidälis L. Blåsuga. 2^. Stjelken upprat, qvartershög. Bladen äggrunda; rotbladen störst. Blom- morna i täta kransar, bildande ett ax, blå. 5, 6. Betes- marker. Skol-Bot. 142.
Fam. MenyåntheaB.
Char. P^rukten är ett tvåvalvligt, enrummigt fröhus med fröfästen på valvlerna. Blomkronans flikar i knoppen veckade.
Ört med spridda, trefingradt delade blad och likformig, femflikig krona. — Tillhör Pentandria, Monogynia.
94. Meiiyäiithcs trifoliäta L. Vattenklöfver, JBläcJcen. 2^, fotshög. Bladen trefingradt delade, med stora, äggrun- da flikar. Blommorna i spira, med ljusröda eller nästan hvita och inuti hvithäriga blomkronor. 6. Vatten, invid stränderna. Skol-Bot. 39.
III klassen. Tubiflörae.
Fam. Oleinese.
Char. Blomkronan likformig (stundom felande). Stån- darne 2. Frukten tvågömmig. Stiftet 1.
Träd eller buskar med motsatta grenar och blad. — Sy- ringa tillhör Diandria, Monogynia; Fråxinus tillhör Polyga- mia, Dioecia.
Öfversigt af slägtena.
a. Frukten fröhus. Diandrist Syringa.
b. Frukten vingfrukt. Polygamist Fråxinus.
95. Syringa vulgäris L. Sijrén. Hög buske med hjertli- ka blad och, rika spiror bildande, hvita eller gredelina blommor. 5, 6. Odlad.
96. Frjlxinus excélsior L. AsJc. Högt träd. Bladen par- bladigt delade med bredt lancettlika flikar. Frukten: vinefrukt. Blommorna i vippa, utan hylle, violetta. 5. 6. Lundar. Skol-Bot. 224.
Fam. Asclepiadéae.
. Char. Blomkronan likformig, afi*allande, med i knoppen vridna flikar. Frukten: tvenne fröhylsor. Stift 2.
19
Örter (i varmare länder buskar och träd) med motsatta, enkla blad. — Tillhör Pentandria, Digynia.
97. Cynjliichum Vincetoxicum Br. Tidkort. 2j., alnshög. Bladen hjertlikt äggrunda. Blommorna i flockar, hvita. 6, 7. Steniga backar. Skol-Bot. 57.
Fani. Gentiåneae.
Char. Blomkronan likformig, vissnad qvarsittande, med i knoppen vridna flikar. Frukten: en tväskalig, eurummig kapsel med fröfästena längsefter skalens kanter, eller genom dessas invikning tvårumraig med centrala fröfästen. Stift 2, vanligen förenade.
Örter med motsatta, helbräddade blad. — Tillhöra Pent- andria, Monogynia.
98. (jrciitiäna campéstris L. Ängssöta, Stålört. 2f, qvar- tershög. Bladen äggrundt aflånga. Blomfodret fyrklufvet med två flikar större. Blommorna blå. 7, 8. Ängsbac- kar. Skol-Bot. 40.
Fam. Solanåceae.
Char. Blomkronan likformig, i knoppen veckad. Frukten tvårummig, med många frön, fästa midt på det centrala, ra- dierande, skiljevägg bildande, fästet. Stift 1.
Örter eller buskar, med enkla, spridda blad. Blomdelar femtaliga. I allmänhet narkotiskt giftiga. — Tillhöra Pent- andria, Monogynia.
Öfrersig-t af sliigtena.
a Frukten bär Soldnum.
b. Frukten kringskuret fröhus Hyoscyamus.
99. Soläiiiiiu DulcJimära L. Qvesved, Besksöta. Mindre buske, med länga, svaga grenar. Bladen hjertlikt ägg- runda; de öfra med spjutlik basis. Bären aflånga, röda. Blommorna violetta. 7, 8. Stränder. Skol-Bot. 45.
100. Solänum iiigruin L. TroUbärsört, Nattskatta. ©, fots- hög. Bladen äggrunda, tandade. Bären klotrunda, svarta. Blommorna hvita. 7, 8. Odlade ställen. Skol-Bot. 44.
101. Solänum tiil}erösuiuL. Fotates. 2f, alnshög. Bladen par- bladigt delade. Bären stora, runda. Blommorna hvita eller violetta. 7, 8. Odlas allmänt. Härstammar frän södra Amerika. Införd till Sverige 1723 af Jonas Alströmer.
102. Hyoscyamus niger L. Bolmört. 3. Stjelken klibbhå- rig, alnshög. Bladen äggrundt aflånga, flikiga. Blom- morna gulaktiga, svartblått ådriga. 7, 8. Gårdar, väg- kanter. Skol-Bot. 43.
20
Fam. Personåtae.
Char. Blomkronan olikformig, med i knoppen tegeilagda flikar. Frukt som föregående, sällan enrummig, i hvilket fall fröen äro fästa på sidoväggarne. Stift 1.
Örter med enkla, dels motsatta, dels spridda blad. Blom- kronan antingen tvåläppig, maskerad eller gapande, med två- väldiga ståndare, — eller ock endast olikformig, fem- eller fyrklufven med 5 eller 2 ståndare.
Afd. 1. VerMscetE: Ståndarknapparne enrummiga. Frukt- ämnet tvårummigt. — Verbåscum tillhör Pentandria, Mono- gynia; Scrophulåria tillhör Didynamia, Angiospérmia.
Öfversigt af slägrtena.
a. Blomkronan snedt hjulforraig. Pentandrister Verbåscum.
b. Blomkronan snedt äggformig. Didynamister Scrophulåria,
103. Yerbäscum Thapsus L. Kungsljus. 3, 1 — 2 alnar hög. Hela växten ullig. Bladen skiftevisa, äggrundt lancett- lika, nedlöpande på stjelken. Blommorna i ax, gula, med tre ståndarsträngar hvitludna. 7, 8. Backar. Skol-Bot. 42.
104. Verbåscum nigrum L. KaMljus. 3, 1 — 2 alnar hög. Bladen hjertlika. Alla ståndar-strängarne violett ludna. Blommorna gula. 7, 8. Backar.
105. Scrophulåria nodösa L. Flenört. 2^, 1 — 2 alnar hög. Bladen motsatta, äggrundt hjertlika, enkelt sågade. Blommorna i vippa i toppen, bruna. 7, 8. Bergsrötter, lundar. Skol-Bot. 154.
Afd. 2 Antirrhinece: Ståndarknapparne tvårummiga, utan bihang. Fröhuset tvårummigt. Linaria tillhör Didynamia, Angiospérmia; Verönica tillhör Diandria, Monogynia.
Öfversigrt af släg-teua.
■A Blomkronan maskerad, med sporre. Didynamister Linaria
b. Blomkronan snedt hjulformig, utan sporre. Diandirister . . Verönica.
106. Linaria Tulg'äris Mill. Flugblomster, SporreUomma. 2^, 1 — 2 fot hög. Bladen skiftevisa, smalt lancettlika eller jemnbreda. Blommorna i ax, gula, med lång spor- re. 7. Backar, åkerrenar. Skol-Bot. 153.
107. Verönica spicäta L. Ax-Ärenpris. 2|., 1—2 qvarter hög. Bladen motsatta (såsom hos hela slägtet), äggrundt lancettlika, sågade. Blommorna i tätt ax i toppen, blå. 6, 7. Backar.
21
108. Verönica serpyllifölia L. Glatt Ärenpris. 4, qvar- tershög. Bladen äggrundt aflånga, trubbiga, uaggade. Blommorna i axlik klase, blåstrimmiga. 5—7. Gräsmark, backsluttningar.
109. Verönica officiiisllis L. Äkta Ärenpris. 2^. Stjelken nedliggande, qvartersläng, smäluden. Bladen ovala. Blom- morna i klasar i bladvecken, blå. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 5.
110. Verönica ChamiPdrys L. Gamander, Thé-Ärenpris. 4. Stjelken uppstigande, qvarters — fotslång, på tvenne sidor ullhärig. Bladen äggrunda, grofsägade. Blommorna i klasar i bladvecken, blå. 5, 6. Gräsmark. Skol-Bot. 4.
111. Verönica BeccaMnii^a L. Bäckgröna. 4. Stjelken upp- stigande, fotslång och deröfver, glatt. Bladen äggrunda, tjocka. Blommorna i klasar i bladvecken, blå. 5- -9. Bäckar, stränder. Skol-Bot. 3.
112. Verönica scutelläta L. By-Ärenpris. 2f, qvartershög. Bladen lancettlikt jemnbreda, bakvändt småsågade. Blom- morna i fåblommiga klasar i bladvecken, blåstrimmiga. 5 — 7. Stränder, diken.
113. Verönica arrénsis L. Fält-Ärenpris. 0, qvartershög. Bladen äggrunda, sågade. Blommorna ensamma, ^ kort- skaftade, sittande i öfra bladvecken, ljusblå. 4, 5. Åkrar, backar, fält.
114. Verönica yerna L. Vår-Ärenpris. ©, 3 — 6 tum hög. Bladen flikiga. Blommorna nästan oskaftade, ensamma i bladvecken, bildande ett glest ax, blå. 4, 5. Backar.
115. Verönica agréstis L. Äker-Ärcnpris. 0. Stjelken ned- liggande, qvartersläng. Bladen äggrunda, sågade. Blom- fodcrflikarne aflånga. Blommorna ensamma i^ blad vecken, långskaftade, blå eller rödaktiga. 5 — 9. Åkrar, träd- gärdsland.
Afd. 3. Bhinanthicem: Ståndarknapparne tvärummiga, med borstlika bihang vid basen. Fröhuset tvårummigt. — Tillhöra Didynamia, Angiospérmia.
Öfversigrt af slägrtena.
A. Fröhuset med mängfröiga rum.
a. Blomfodret 1— 2-klufvet.
Blomfodret cyliudriskt Euphrdsia.
Blomfodret uppblåst och plattadt Rhindnthus.
b. Blomfodret 5-flerflikigt Pediculåris.
B. Fröhu8rummen 1 — 2-fröiga Meldmpyrum.
116. Euphräsia officinälis L. Ögontröst. 0, fotshög. Bla- den motsatta, äggrunda, grofsägade. Blommorna i ax i toppen, med gul pipöppniug. 6—8. Backar. Skol-Bot. 150.
22
117. Rhiuäiithus major Ehrh. Stor Höskallra. ©, fotshög. Bladen motsatta, aflångt jeinubreda. Blomskärmen _ blek- gula. Kronpipen krökt. Blommorna gula. 6, 7. Ängar, åkrar. Skol-Bot. 151.
118. Rhinänthus minor Ehrh. Liten Höskallra. ©, qvarters- hög. Bladen motsatta, aflångt jemnbreda. Blomskär- men gröna. Kronpipen rak. Blommorna gula. 6, 7. Fuktig ängs- och skogsmark. Skol-Bot. 151.
119. Pediculäris palustris L. Lierar g, Frier. 2^, 1 — 2 qvarter hög. Bladen motsatta, pardelade. Blommorna rö- da. 6, 7. Våta ängar.
120. Melampyrum nemorösum L. Natt och dag. 0, fots- hög. Bladen motsatta. Blomskärmen hjertlika, spetsade, violetta. Blommorna i glesa ax, brandgula. 6, 7. Lundar.
121. Melampyrum praténse L. Ängs-Kovall. ©, qvartershög. Bladen motsatta. Blomkronans nedra läpp rakt fram- skjutande. Blommorna ensamma i öfra bladvecken, vän- da åt en sida, blekgula. 7, 8, Skogsängar. Skol-Bot. 152.
122. Melampyrum silTjlticum L. Skogs-Kovall. 0, qvar- tershög. Som föregående, men med kronan brandgul och nedra läppen nedböjd. 7, 8. Skogsängar.
Afd. 4. Orohånchece. Ständarknapparne tvårummiga, utan tydligt bihang. Fröhuset enrummigt. — Bladlösa, fjälliga parasiter, tillhörande Didynamia, Angiospérmia.
123. Lathraea Squamäria L. Fjellrotsört, Vetteros. 2^, qvar- tershög. Största delen af stjelken dold under jordbry- net. Fjällen tjocka, bredt äggrunda. Blommorna i ensidig klase, ljusröda. 5. Under hasselbuskar. Skol-Bot. 149.
Fam. Lentibularieae.
Char. Blomkronan olikformig, tvåläppig, med sporre. Ståndare 2. Fröhuset enrummigt, mångfröigt, med fritt, centralt fröfäste. Stift 1.
Örter tillhörande Diandria, Monogynia. Öfversigt af slägrtena.
a. Blomfodret tvåbladigt. Blomstängeln flerblommig Utriculdrio.
b. Blomfodret olikformigt femklufvet. Stängeln enblommig . . Pinguicula.
124. Utriculäria Tulgäris L. Blåsört, Bläddrerot. 2^, fots- hög. Bladen mångdelade, med härfina, blåsbärande flikar. Blommorna i klase, på stängel, stora, gula. 7, 8. Diken, vikar af sjöar och floder. Skol-Bot. 6.
23
125. Pinguieula vulgsiris L. Tätört. %, qvartershög. Bla- den aflåiiga med inrullade kanter, klibbiga, alla från ro- ten. Blommorna pä enblommiga stänglar, blå. 6, 7. Fuktiga ställen. Skol-Bot. 7.
Fam. Primulåceae.
Char. Blomkronan likformig. Ståndarne motsatta kron- flikarne. Frukt som föregående familj. Stift och märke enkla.
Örter med enkla blad. — Tillhöra Pentandria, Monogy- nia, utom Trientålis, som tillhör Heptandria, Monogynia.
öfversigt af slägrteiia. '
A. BlommoriKi pa stjelk.
a. Blomhyllet dubbelt
Blomkronan bjudelad, livit Trientålis.
Blomkronan 5 — 6-klufven, gul Lysimåchia.
b. Blomhyllet enkelt Glaux.
B. Blommorna på stängel Primula.
126. Trientiilis europaea L. DufhiUa. %. Stjelken qvar- tershög, enkel, med bladen lancettlika, gyttrade i top- pen. Blomhyllet dubbelt (såsom hos alla utom Glaux). Blomkronan djupt sjudelad, hvit. 6. Skogar. Skol- Bot. 79.
127. Lysimächia vulgaris L. Lijsing, Videört 2^, 2 — 3 fot hög. Bladen lancettlika, vanligen 3 i krans. Blom- morna i vippa i toppen, gula. 1, 8. Stränder. Skol- Bot. 37.
128. Lysimächia thyrsiflöra L. Vattenlysing, Topplösa. 2^, alnshög. Bladen smalt lancettlika. Blommorna sit- tande i smala blomspiror i bladvecken, små, med djupt delad, gul krona. 7. Stränder, i vattnet.
129. Grlaux maritima L. Strandling. 2^., qvartershög. Bla- den äggrundt aflånga. Blommorna ensamma i bladvec- knn, oskaftade, med enkelt, rödt blomhylle. 7, 8. Hafs- str änder.
130. Primula reris L. Guldvifm. %, qvartershög. Bla- den äggrunda, från roten... Blommorna i flock, på ut- dragen stängel, gula. 5. Ängsbackar. Skol-Bot. .38.
Fam. Plantaginese.
Char. Blommorna likformiga, fyrtaliga. Kronan hiun- aktig. Ståndarne 4, med långa, i knoppen dubbelvikna strän- gar. Frukten vanligen ett kringskuret fröhus med centralt fröfäste. — Örter med enkla, i rosett vid roten sittande blad
24
och blommor i ax på stängel. — Tillhöra Tetrandiia, Mono- gynia (utom Littorélla)^/-^
131. Plaiitägo major L. Stort Groblad. 2^, fotshög. Bla- den skaftade, äggrunda, sjunerviga, nästan glatta. Blom- morna i jemnbredt ax, med rödbruna ständarknappar. 7, 8. Betesmarker. Skol-Bot. 27.
132. Plantägo media L. SlässMmpar. 2j., fotshög. Bladen oskaftade, ovala, femnerviga, småludna. Blommorna i aflångt ax med hvita ständarknappar. 6, 7. Backar.
Skol-Bot. 28.
133. Plaiitägo lanceoläta L. Lancetthladiyt Groblad. 2^, fots- hög. Bladen smalt lancettlika. Blommorna i rundadt ax, med nästan hvita ståndare. 5 — 7. Backar. Skol-Bot. 29.
Fam. Plumbaginese.
öhar. Blommorna likformiga, femtaliga. Ståndarne 5, motsatta kronflikarne. Frukten enrummig, enfröig, med cen- tralt fröfäste, atfallande oöppnad. Fröet hängande.
Ört med bladen tätt tufvade vid roten och blommorna i korg på enblomstrig stängel. — Tillhör Pentandria, Pentagynia.
134. Arméria elongäta Koch. Thrift. 2^, fotshög. Bladen smalt jemnbreda. Yttre holkfjällen med utlöpande me- delnerv. Blommorna rosenröda. 6—8. Backar och fält.
IV klassen. Disciflorae.
Fam. Frangulåcese.
Char. Kronbladen i knoppen tegeilagda eller veckade. Fruktämnet flerrummigt, insänkt inom disken, slutligen vanl. bärlik stenfrukt med enfröiga rum.
Buskar eller träd med enkla blad. — Tillhör Pentandria, Monogynia.
135. Rhamnus Frängula L. Brakved. 3-6 alnar hög buske. Bladen ovala, helbräddade. Bären svarta. Blom- morna hvita. 6, 7. Skogsängar. Skol-Bot. 52.
136. Rhamnus cathärtiea L. Vägtorn, Getapel. Stor bu- ske eller mindre träd. Bladen äggrunda eller ovala, spetsiga, sågade. Bären först gröna, slutl. svarta. Blom- morna gröngula. 6. Lundar och ängsbackar.
Fam. Araliåcese.
Char. Kronbladen i knoppen kantlagda. Frukten: ett flerrummigt bär med enfröiga rum.
25
Buske med vanl. klängande grenar. — Tillhör Pentandria, Monogynia.
137. Hédera Helix L. Murgröwi. Buske med långa, rot- slående grenar, ständigt grönskande, vinkligt flikiga blad och gröna blommor i flock. 9, 10. Bergväggar, äfven- som allmänt odlad.
Fam. Umbelliferae.
Char. Kronbladen i knoppen inrullade. Fruktämnet be- klädt af det vidväxta blomfodret och sammansatt af två hop- växta, mogna skiljbara, enfröiga delfrukter.
Örter med ledade stjelkar och spridda, enkla, vanligen djupt delade blad. Blommorna i dubbla (sällan enkla) blom- flockar. — Tillhöra Pentandria, Digynia.
Öfversigt af släktena.
A. Delfrukternas insida pä läiigdeu fårad.
Frukten uied kölade åsar Myrrhis.
Frukten slät, utan åsar CerefuUum.
B. Delfrukternas insida platt.
a. Frukten tagsjig Dducus.
b. Frukten oväpnad.
aa. Flockarna med både allmänt och enskildt svepe
aaa. Allmänna svepet qvarsittaude efter flockens utveckling. «. Delfrukterna med upphöjd rygg.
f Asarne rynkiga Conium.
■j-f Asarne släta.
Frukten oval Stum.
'* Frukten hjertlik Petroselimm.
/?. Delfrukterna uied låg rygg Peucédnnum.
bbb. Allmänna svepet affallande före fruktmognaden . . . fleracléum bb Flockarne med endast enskilda svepen
+ Enskiha svepet ensidigt, trebladigt yEthusa.
ff Enskilta vepet allsidigt, mångbladigt
Frukten klotrund Cicufa.
Frukten äggrundt kägellik Oenånthe.
cc. Flockarne utan svepe
a Delfrukterna med låg rygg.
Bladen med breda flikar Pnstinåca.
Bladen med trådsmala flikar Anéthum.
^. Delfrukterna med hög rygg. aa Frukten med oljekaualer.
+ Oljekanalerna flera under hvarje åsdäld Ptmpinélla.
ff Oljekanalerna 1 — 2 under hvarje åsdäld.
Frukten klotrund Apiuvi.
** Frukten oval Carum.
^^. Frukten utan oljekanaler jEgopådiuvi.
13 8. Myrrhis odoräta Scop. Spansk Körfvel. 2^, alnshög. Bladen tredubbelt parbladigt delade. Frukterna stora, lancettlikt syllika, kantiga. Blommorna hvita. 7 — 8. Allmänt planterad och stundom förvildad.
26
139. Cerefölium silvéstre Bess. Hundloka. %. Stjelken fårad, alnshög. Bladen dubbelt parbladigt delade, håriga. Frukterna syllika, släta. Blommorna hvita. 6, 7. Ängs- mark. Skol-Bot. BO.
140. Däucus Carota L. Morot. 3, alnshög. Bladen dub- belt parbladigt delade. Svepebladen pardelade. Den vilda växtens rot smal och hvit. Blommorna hvitak- tiga. 7. Åkerrenar.
141. Coiiium maculätuiu L. Odört. 3. Stjelken 1—2 al- nar hög, glatt, nedtill rödfläckig. Bladen dubbelt par- bladigt delade, glatta. Svepebladen hela, såsom hos alla följande, som hafva svepeblad. Frukterna bredt äggrunda med höga, rynkiga åsar. Kronan hvit. 7, 8. Vägkan- ter, gator. (Giftig).
142. Sium latifölium L. Strätta, Märke. ^. Stjelken 1 — 2 alnar hög. Bladen parbladigt delade, med smalt lancettlika eller jemnbreda, sågade flikar. Blommorna hvita. 7. Vatten.
143. Petroseliiiuni satiyiiiu Holihi. Persilja. 3, alnshög, med smala grenar. Bladen dubbelt parbladigt delade, med äggrunda flikar. Blommorna gröngula. 7, 8. All- mänt odlad och stundom förvildad.
144. Peucédaiium paliistre Mönch. Finsk Ingefära, Moss- rot. 2^. Stjelken öfver alnshög, kantig. Bladen tredub-
^ belt parbladigt delade. Blommorna hvita. 7, 8. Kärr- ängar.
145. Heracléiim sibiricum L. Björnloka. 3. Stjelken omkring 2 alnar hög, sträfhärig. Bladen parbladigt de- lade med pardelade flikar. Blommorna gulaktiga. 7, 8. Torr ängsmark.
146. J^itlmsa Cyiiäpium L. Vildpersilja. ©, fotshög. Bla- den dubbelt parbladigt delade. Enskilda svepena tre- bladiga, ensidiga. Blommorna hvita. 6 — 9. Odlade stäl- len. (Giftig). Skol-Bot. 58.
147. Cicuta virösa L. Sxirängört. 2f, Stjelken grof, om- kring 2 alnar hög. Bladen dubbelt parbladigt delade, med lancettlika, sågade småflikar. Frukterna klotrunda. Blommorna hvita. 7, 8. Vatten. (Giftig). Skol-Bot. 61.
148. Oenänthe Phelländrium Lam. Stäkra. 3. Stjelken 1 — 2 alnar hög, vanl. nedtill mycket tjock och uppblåst. Bladen 2 — 3-dubbelt parbladigt delade med utspärrade flikar. Frukten äggrundt kägellik med af fodret bildade tänder på toppen. Kronan hvit. 7, 8. Grunda, dyiga sjöar och dammar. (Giftig.)
27
149. Pastiiiäca satiTJi L. Palsfcnmcka. 3, alnshög. Bla- den parbladigt delade, med äggrunda, inskurna eller fli- kiga flikar. Blommorna gula. 7, 8. Odlade ställen.
150. Aiiethuiii jj:raTéoloiis L. Dill. 0, alnshög. Bladen dubbelt parbladigt delade med trådsmala flikar. Blom- morna gula. 6, 7. Odlade ställen.
151. Pimpiiiélla Saxifraga L. Boclcrotmrt, Ängnnis. 2f. 1 — 2 fot hög. Bladen parbladigt delade; rotbladens flikar äggrunda, stjelkbladens nästan jemnbreda. Blom- morna hvita. 6, 7. Backar, betesmarker. Skol-Bot. 62.
152. Apium ^ravéolens L. Selleri. 3, alnshög. Denedra bladen parbladigt, de öfra trefingradt delade, med vigg- lika flikar. Blommorna hvita. 7, 8. Odlad i träd- gårdar.
153. Caruiu Carvi L. Knnimin. 3, alnshög. Bladen dub- belt parbladigt delade med jenuibreda flikar. Blom- morna hvita eller rödletta. 6 — 8. Ängsmark. Skol- Bot. 59.
154. ^gopödiiim Podagräria L. KirsMl, Qvaller. 2^, öfver alnshög. Bladen dubbelt trefingradt delade. Blad- flikarne äggrunda, med något hjertlik basis. Blommorna hvita. 7, 8. Lundar.
Fam. Adöxeae.
Chnr. Kronbladen vid basen sammanhängande, i knop- pen kantlagda. Ståndarne dubbelt sa många som kronbla- den, med enrummiga knappar. Fruktämnet 4 — 5-rummigt, till hälften täckt af disken, slutl. bärlikt fröhus med ett frö i hva,rje rum.
Ört med motsatta blad och blommor i liufvud. — Till- hör Octandria, Tetragynia.
155. Adöxa Mosehatelliua L. Besmanshnopp. \ qvar- tershög. Bladen dubbelt trefingradt delade. Blommorna gröna. 4, 5. Skuggiga ställen. Skol-Bot. 89.
Fam. Acerinege.
Char. Kronbladen i knoppen tegellagda. Fruktämnet fritt, 2 — 3-rummigt, med 2 fröämnen i hvarje rum, slutl. vingfrukt eller läderartadt fröhus.
Träd med motsatta blad utan stipler. — Acer tillhör Polygamia, Dioecia; ^Esculus tillhör Heptandria, Monogynia.
28
Öfversig-t af slägtena.
a. Med vingfrukt och khifna blad Acer,
b. Med tjockskaligt fröhus och fingrade blad jEsculus.
156. Acer platanoides L. Lönn. Högt träd med stora, tunna, femllikiga blad och 2 hopsittande vingfrukter, hvilkas vingar äro utspärrade. Blommorna i jemnhög vippa, gula. 5. I^undar, parker. Skol-Bot. 223.
157. Jilsciiliis Hippociistaiium L. Hästkastanie. Högt träd med sjufingrade blad och blommor i spira, sneda, hvita. 6. Allmänt planterad.
V klassen. Scrtiflörse.
Fam. Nymphaeåcese.
Char. Kronbladen i flera kransar, utan bestämd gräns öfvergäende i äfvenledes talrika ståndare. Frukten: ett lä- deraktigt, mängrummigt fröhus med fröfästen på väggarne.
Vattenväxter med krypande rotstockar och stora, långt skaftade, rundade, flytande blad. Blommorna stora, prakt- fulla, ensamma, långt skaftade. — Tillhöra Polyandria, Mo- nogynia.
Öfversig-t af slägteiia.
a. Blomfodret fyrbladigt Nymphaa.
b. Bloiufodret feinbladitrt Nuphar.
158. Nyiuphaea alba L. Hrit NecJcros. 2f, Bladen rundadt hjertlika. Blommorna stora, med 4 foderblad och många, hvita kronblad. 7. Sjöar, floder. Skol-Bot. 129.
159. Nuphar liiteum Sm. Gul Neckros. 2f.. Rotstocken ofta armtjock. Bladen ovalt hjertlika. Blommorna med 5 foderblad och mänga små, gula kronblad. 7. Sjöar, floder. Skol-Bot. 1.30.
Fam. Ranunculåceae.
Char. Blorahyllet enkelt eller dubbelt, af skiftevisa, vid fruktmognaden alfallande hylleblad. Ståndarne vaid. mån- ga. Frukten utgöres af flera fria karpeller (sällan en bärlik frukt).
Orter med vanligen delade, spridda blad. — Tillhöra Polyandria, Polygynia utom Actaea och Delphinium, som till- höra Monogynia och Myosurus, som tillhör Pentandria, Po- lygynia.
29 Öfversigrt af släg:tena.
A. Med nötlika. eufröiga karpeller. a. Blomhyllet dubbelt.
aa. Foderbladen utau bihang vid basen. Polyaiidrister. f Blomfodrel fenibladigt
Kronbladens klo med fjäll-täckt houungshala RanuticuluK.
Kronbladens klo med naken honungshåla Bnlrdchium
ff Blomfodret trebladigt Ficdria
bb. Foderbladen med bihang vid baseu. Penlandrist Vfyosurui.
b Blomhyllet enkelt.
f Blomkalken fyrbladig Thalictrum.
+f Blomkalken .i— 10-bladig.
Karpellerna utan borst Anemöne.
Karpellerna med lång, hårig borst Puhatilla.
B. Med kapselartade. tlerfröiga karpeller.
a. Blomhyllet enkelt, fembladigl, nian sporre Cattha.
b. Blomhyllet dubbelt med sporre Delphinium.
C Med bärlik frukt, 4 foder- och 4 kronblad Actwn.
160. Raiiiiiicnlus Flammula L. Ältgräs. 2^. Stjelkeii uppstigande, tbtsläng. Bladen hela, äggrundt lancettlika. Blommorna gula. 7. Fuktiga ställen. Skol-Bot. 137.
161. Raniiiiculuis biilbösus L. Solvifva, Löhmöja. %. Stjel- ken i— 1 fot hög, med knöl vid basen. Bladen djup- delade. Foderbladen nedböjda. Blommorna gula. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 138.
162. Ranuiiculus repens L. Bäfjagräs, Kyypnwja. 2^. Stjelken fotshög, uppstigande, med refvor. Blomskaften refflade. Blommorna gula. 6—8. Fuktiga ställen. Skol- Bot. 139.
163. Ranuiiculus acris L. Smörblomma, Solögon. 2^. Stjel- ken upprat, alnshög. Bladen 3— 5-delade. Blomskaften trinda. Kronbladen längre än fodret, gula. 6, 7. Ängs- mark. Skol-Bot. 140.
164. Ranunculus auricomus L. Kretsmöja. 2^, Stjelken upprat, 1 — 2 fot hög. Rotbladeu njurhka. Stjelkbladen djupt delade, med jemnbreda flikar. Blomskaften trinda. Blommorna gula. 5, 6. Ängsmark.
165. Baträchium scelerätum Th. Fr. Tiggarmöja. 0, qvarters-alnshög. Bladen treklufua, med trubbiga flikar. Fruktfästet utdraget. Blomkronan af fodrets längd, gul. 6—8. Fuktiga ställen.
166. Baträchium marinum Fr. Hafs-Grodnate. 2^. Stjelken grenig, hvit, trind, famnslång eller deröfver. Bladen n. oskaftade, delade i trådfina, framåtrigtade, föga utstående flikar. Blommorna hvita. 7. Hafsvikar och sund.
167. Baträchium circinätum Fr. Krets-Grodnate. 2^. Stjel- ken grenig, ofta famnslång. Alla bladen oskaftade, hår-
30
lint delade, med rundad omkrets. Blonmiorna hvita. 6—8. Sjöar.
168. Baträcliium trichoi)hyilum Chaix. Vanlig Grodnate, Grodhär. 2^. Stjelkeu som föregående. Alla bladen hårfint delade, med oregelbunden omkrets. Blommorna hvita. 6 — 8. Sjöar, floder.
169. Batrjlchium lieteropliyllum Fr. Stor Grodnate. 2f. Stjelken som föregående. De öfra bladen flytande, njur- lika; de nedra nästan oskaftade, findelade. Blommorna hvita. 6 — 8. Sjöar, floder.
170. Ficäria ranimculoides Mönch. KorsMl, Svalört. 2^.
Stjelken qvartershög, med många stjelkknölar vid basen. Blommorna gula, med 8 kronblad. 5. Lundar, bäck- stränder. Skol-Bot. 136.
171. Myosurus minimus L. Båttsvans, Rätt-tippa.- 0, tingerhög. Bladen jemnbreda. Blomfoderbladen med bi- hang. Fruktfästet långt utdraget, liknande en rättsvans. Blommorna gula. 5, 6. Backsluttningar.
172. Thalictrum flayum L. Ängsrida. 2^., 2—3 fot hög. Bladen tredubbelt parbladiga med omvändt äggrunda småblad. Blomkalken enkel, fyrbladig. Ståndarne länga. Blommorna gulaktiga. 7. Fruktiga ängar. Skol-Bot. 132.
173. Anemöne nemorösa L. Hvdslppa. 2^, qvartershög. Bladen trefingradt delade. Svepet bladlikt, trebladigt. Kalken enkel, med 6 aflånga, hvita blad. 5. Skogs- ängar, backar. Skol-Bot. 133.
174. Anemöne Hepätica L. Bläsippa. 2^, qvartershög. Bla- den njurlika, treklufna. Svepet blomfoderlikt, trebladigt. Blomkalken enkel, blå. 4, 5. Skogsbackar. Skol-Bot. 134.
175. Pulsatilla vulj^äris Mill. Backvippa. 2^. Blommande qvartershög, sedermera fotshög. Bladen i rosett vid roten, parbladigt delade. Svepet sambladigt, lå^ighårigt. Blomman stor, klocklik, violett eller blå, med kalkbladen dubbelt längre än ståndarne. 5. Backar, hedar.
176. Caltlia paliistris L. Kalfleka, Kahhelöh. %, qvarters- hög. Bladen hjertlika eller njurlika. Kalken enkel, fem- bladig, gul. 5. Kärr, stränder. Skol-Bot. 135.
177. Delphinium Consélida L. Biddarsporre. ©, 1—2 fot hög. Bladen trefingradt delade, med jemnbreda flikar. Blommorna med en sporre, violetta. 6, 7. Åkrar. Skol- Bot. 131.
178. Aetsea spicäta L. Trolldrufva. 4, alnshög. Bladen mycket stora, trefingradt delade, med parbladigt delade
31
flikar. Blommorna i äggforniig, mångblommig klase, hvita. Bären rundade, svarta. 5, 6. Lundar, skuggiga stränder.
Fam. Berberidese.
C1iai\ Foderblad, kronblad och ståndare motsatta hvar- andra. Frukten enrummig, med fröfäste vid sidan.
Buskar med spridda blad. Frukten bär. — Tillhör Hex- andria, Monogynia.
179. Berberis viilgaris L. Berberis, Surtorn. Manshög buske med tornbärande grenar. Bladen omvändt ägg- runda, tornsågade. Bären aflånga, röda. Blommorna i klasar, gula. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 76.
Fam. Papaveråcese.
Char. Blomfodret tvåbladigt, snart atiallande. Kronbla- den 4, likformiga. Ständarne talrika, fria. Frukten: ett enrummigt, niångfröigt fröhus, med från valvlerna utgående ofullkomliga skiljeväggar.
Mjölksaftiga örter med spridda blad. — Tillhöra Poly- andria, Monogjiiia.
Öfversigt af slä^teua.
a Fruktämnet klubblikt eller rnndadt Popdver.
b Fruktämnet jemnbredt Chelidånium.
180. Papäyer somniferiim L. Trädgårds-Vallmo. 0, alns- hög, glatt. Bladen grundt parklufna, blågröna. Fröhuset klotrundt, glatt. Blommorna stora. Kronbladen vanl. ljusröda med en violett fläck vid basen. 7, 8. Träd- gårdar.
181. Papäver dubium L. Äkermllmo. ©, fotshög. Bladen dubbelt pardelade. Fröhuset aflångt, glatt. Blommorna röda. 6, 7. Åkrar, backar.
182. Chelidöniiiin majus L. SJcelört. 2^., 2 — 3 fot hög. Bladen djupt pardelade, med äggrunda, flikiga flikar. Fröhusen skidlika. Blommorna gula. 5 — 8. Backar, stenrösen.
Fam. Fumariäcese.
Char. Blomfodret tvåbladigt, snart atfallande. Blom- kronan olikformig, med sporre. Ståndarne 6, diadelfiska, med enrummiga knappar. Frukten enrummig.
32
Örter med skiftevisa, mångdelade blad. Blommorna i klase, med jordrökslik krona. — Tillhöra Diadelphia, Hex- andria.
Öfversig-t af släktena.
a. Frukteu flerfröig, skidlik Corydalis
b. Frukten enfröig, nötlik Fumdria.
183. Corydalis fabäcea Pers. Nunneört. \ 4 — 6 tum hög. Bladen dubbelt trefingradt delade. Frukterna skidlika. Blomskärmen hela. Blommorna röda. 4, 5. Backar. Skol-Bot. 169.
184. Fumäria ofiiciiiälis L. Jordrök. 0, fotshög, spenshg. Bladen dubbelt parbladigt delade. Frukterna nötlika, klotrunda, i toppen något intryckta. Blommorna röda. 6, 7. Åkrar. Skol-Bot. 168.
Fam. Cruciferae.
Char. Blomfoder och krona likformiga, fyrbladiga. Stån- dare 6, fyrväldiga. Frukten: skida.
Örter med trind, oledad stjelk och skiftevisa, enkla blad utan stipler. Blommorna i qvast, som småningom genom axelns och blomskaftens förlängning öfvergår till klase. Blom- kronan korsbladig. — Tillhöra Tetradynamia. Första af- delningen utgöres af ordningen Sihquösse, den sednare af Öiliculösae.
Afd 1. Siliquösce: Skidans längd mera än tre gånger så stor som bredden.
Öfversi^t af släg^tena.
A. Skidan uppbristande på längden med två skal.
a. Skidan fyrkantig, med kölade skal. aa. Bladen hela.
Märket bildande 2 uppräta skifvor. Kronan violett Hésperis.
Märket urnupet. Kronan gul Erysimum
Märket tvärhugget. Kronan hvit Alliåria.
bb. Bladen tlikiga Barbaréa.
b. Skidan trind eller plattad, med konvexa skal. aa Skidans skal ined tydlig ryggnerv.
f Skidans stift längre än densammas bredd.
Foderbladen utstående. Bladen icke stjelkomfattaude Sindpis. Foderbladen upprätta. Bladen stjelkomfattaude . . . Brdssica. ft Skidans stift kortare än densammas bredd.
a. Fröen tvåradiga Turritis.
^. Fröen enradiga. > ,
Foderbladen upprätta Arabis.
Foderbladen uppstående Sisymbrium.
bb Skidans skal utan tydlig i"yggnerv.
Fröen enradiga ■ . • Cardaviine.
" Fröen tvåradiga i . . . . Nnsturtium.
B. Skidan affallande hel eller i stycken ledvis . Rdphanus.
33
185. Hésperis matronälis L. Nattviol. 2f. Stjelkun 3—4 fot hög, endast i toppen grenig. Bladen lancettlika-ägg- runda, glestandade. Skidorna glatta, uppräta. Blom- morna violetta eller livita, företrädesvis pä aftnarne väl- luktaude. G, 7. Gamla trädgårdar.
186. Er.Vsimuiu clieiraiitlioides L. Äkergyllcn. ©, fots- hög. Bladen lancettlika. Skidorna utstående, dubbelt längre än skaftet. Blommorna gula. 6 — 8. Odlade ställen.
187. Alliiiria ofliciiuilis Adans. Hvitlöhshrasse. 3, 2 — 3 fot hög. Bladen hjertlika, skaftade. Blommorna hvita. 5, 6. Lundar. Skol-Bot. 161.
188. Barbarea Tiilgjiris Br. Allmän Sommar gyllen. 2<., alnshög. Bladen parflikiga. Rotbladens ändflik stor, rundadt hjertlik. Skidoriia uppräta, pä utstående skaft. Blommorna gula. 6, 7. Åkerrenar, backsluttningar. Skol- Bot. 160.
189. Barbaréa stricta Fr. Styf Sonimargyllen. 3, alns- hög. Kotbladeus ändflik aflångt äggrund. Stjelkbladens sidoflikar små eller inga. Skidorna tilltryckta. Blom- morna gula. 6, 7. Något fuktiga, odlade ställen.
190. Siiiäpis arrensis L. Åkersenap. 0. Stjelken sträf- hårig, öfver fotshög. Bladen äggrunda, groftandade. Skidorna triuda, knöliga, med qvadratiskt stift, kortare än skidans fröbärande del. Blommorna gula. 6—8. Åkrar.
191. Brässica olerjicea L. Kål. 3. Bladen blågröna, glatta; de nedra lyrformiga, skaftade, de öfra aflänga, oskaftade. Blommorna hvitgula. Flera varieteter af denna art odlas allmänt, såsom Hvitkål, Blomkål o. s. v.
192. Brässica Rapa L. Rofva. 3. Bladen gröna och styf- håriga ; de nedra lyrformiga, de öfra äggrunda, spetsade, med hjertlik, omfattande basis. Blommorna gula. — Odlas allmänt och i flera varieteter.
193. Brässica Napus L. Bapsat. 3, alnshög. Bladen bla- gröna; de nedra lyrformigt pardelade, i början något sträfhåriga, slutl. glatta, de öfra aflånga med djupt hjertlik bas. Blommorna höggula, i qvast. — Variete- ten nq)ifera, Kålrot^ odlas allmänt. 7 — 9.
194. Turritis glabra L. Rockentraf. 3. Stjelken 1—2 al- nar hög, rak och styf. Bladen lancettlika, med piUik, omfattande basis. Skidorna länga, uppräta. Blommorna hvitgula. 6. 7. Backar.
3
;v4
195. Arabis Thaliiliia L. Backhränna. ©. Stjelkeii späd, qvartershög. Bladen lancettlika; rotbladeu bildande en rosett, stjclkbladen spridda. Skidorna trådsmala. Blom- morna hvita. 4, 5. Backar.
19r). Sisymbrium Sophia L. Stillfrö, Finhladkj Vägsenap. 0, alnshög. Bladen dubbelt parbladigt delade med jemnbreda flikar. Skidorna smala, utstående. Blommor- na små, gula. 7. Gårdar, odlade ställen. Skol-Bot. 163.
197. Sisyiubriiim officiiiale Scop. Vägsenap. ©, 1 — 2 fot hög. Bladen nedåt parflikiga med äggrunda flikar. Ski- dorna kortskaftade, tryckta till stjelken. Blommorna gula. 7—9. Vägkanter. Skol-Bot. 159.
19S. Cardamfiic pratéiisis L. Ängskrasse. 2^., fotshög. Bladen parbladigt delade; rotbladens flikar rundade, stjelkbladens lancettlika. Blommorna hvita eller gride- lina. 5, 6. Fuktiga ängar. Skol-Bot. I(i2.
199. Nastiirtiiini Armoracia Fr. Pepparrot. 2^, 3—4 fot hög. Rotbladen äggrundt aflånga, hela. Stjelkbladen lancettlika. Blommorna hvita. 6, 7. Vid dammar och diken, samt allmänt odlad.
200. Nasturtium paliistre DC. Kärrsenap. 0, fotshög. Bladen pardelade. Skidorna aflånga, trubbiga. Kron- bladen små, gula. 6 — 9. Stränder och dyiga ställen.
201. Räpliaiuis sativus L. Rättika. 3. Skidorna trinda, spetsade, knappt längre än skaftet, mogna aflallande oöppnade. Blommorna blekt violetta med mörkare ådror. Odlas allmänt i flera varieteter, t. ex. Rädisa, Sommar- och Vinter-Rättika o. s. v.
Afd. 2. Siliculösie: Skidans längd mindre än tre gånger bredden.
Öfvevsigt af sliigtena,
A. Frukten nötskida, affallande oöppnad Bunias.
B. Frukten skida, öppnande sig med två skal. n. Skidans skiljevägs; smal.
aa. Skidans rum entVöiga Lepidium
bb. Skidans rum mångfröiga.
Skidan bredt vigglik, utan hinnkant Capsélla.
"* Skidan rundad, vingkantad Thlospi.
b. Skidans skiljevägg bred.
aa. Skidan uppblåst, päronformig Cnmelwa.
bb. Skidan plattad Draba-
202. Biinias orientälis L. Ryssguhhc. 2^. Stjelken öfver alnshög, mycket grenig. Bladen lyrformigt pardelade. Skidorna äggrunda, knöliga. Blommorna gula. 6, 7. Odlade ställen.
35
203. Lepidium ruderäle L. Gahikmsse. 3, qvartershög. Bladen parbladigt delade. Skidorna rundade, små. Stån- darne två. Blommorna utan kronblad, gröna. 5 — 9. Gator, backar. Skol-Bot. 155.
204. Capsella Bursa pastöris Mönch. Lommegräs. ©, fots- hög. Rotbladen pardelade. Stjelkbladen hela, med pil- lik basis. Skidorna bredt vigglika, tvärhuggna. Blom- morna hvita. 4 — 9. Odlade ställen. Skol-Bot. 156.
205. Thlaspi arvénse L. Penninggräs. 0, fotshög. Stjelk- bladen aflångt lancetthka med pillik basis. Skidorna rundade, vingade. Blommorna hvita. 6, 7. Odlade ställen. Skol-Bot. 157.
206. Caiueliiia silvéstris Wallr. Dodra. 3. Stjelken alns- hög, tätbladig. Bladen lancettlika med pillik bas, n. helbräddade, sträfva. Skidorna päronformiga, med fasta skal och tydligt utskjutande kant. Blommorna blekgula, 6, 7. Åkrar.
207. Draba venia L. lläghlonima. 0, 1 — 5 tum hög. Bladen i rosett vid roten. Skidorna aflånga, pä stängel. Blommorna hvita. 4, 5. Backar, åkrar. Skol-Bot. 158.
Fam. Polygålese.
Char. Foder och krona olikformiga. Ständarsträngarne diadelfiska, med enrummiga knappar. Fröhuset tvårummigt, med ett hängande frö i hvarje rum.
Örter med trinda stjelkar och spridda, enkla blad. Blom- morna i klase. Tillhöra Diadelphia, Octandria.
208. Poljfgala viilgäris L. Jungfndin. 2^, qvartershög. Bladen lancettlika. Fröhusen kortare än de qvarsittande foderbladen. Blommorna blå. 6, 7. Ängsbackar. Skol- Bot. 170.
Fam. Balsaminese.
Char. Fodret och kronan olikformiga, det förra med sporre. Ståudarknapparne sammanhängande. Frukten fem- rummig, elastiskt uppspringande med fem skal.
Ört med skör, n. genomskinlig, ledad stjelk och hela, skif- tevisa blad. Tillhör Pentandria, Monogynia (Syngenésia, Mo- nogamia enligt Linné).
209. Impätiens Xoli täiigere L. Springkorn. 0, 2 — 3 fot hög. Bladen äggrunda, sågade. Blommorna stora, gula. hängande. 7, 8. Skuggiga stränder och dalar.
36
VI klassen. Columniflörae.
Fam. Tiliåcege.
Char. Blomfodret i knoppen kautlagdt, efter blomningen affallande. Kronbladen tegellagda. Ståndarnc fria, talrika. Frukten flergömmig med centrala fröfästen.
Träd med enkla, spridda blad. Blommorna i qvast. — Tillhör Polyandria, Monogynia.
210. Tilia parvifölia Ehrh. Skogs-Lind. Högt träd. Bla- den snedt hjertlika, undertiil blågröna. Frukterna pä- ronformiga, mjöUigt ludna, med tunnt skal. Blomqva- starue med ett stort, blommorna öfvernäende skärmblad. Blommorna hvitgula. 7. Lundar.
211. Tilia yulgäris Hayne. Park-Ldnd. Högt träd. Bla- den snedt hjertlika, under bleka. Frukterna klotrunda, tjockulliga, härdskaliga. Blomskärmet af blomqvastens höjd. Blommorna hvitgula. 7. Allmänt planterad. Skol- Bot. 128.
Fam. Malvåceae.
Char. Blomfodret i knoppen kantlagdt. Kronbladen vridna. Ståndarne talrika, monadelfiska. Småfrukter flera, kranslikt sammanväxta omkring stiftets bas.
Örter med enkla, spridda blad och blommorna i blad- vecken. Kronbladen 5, nedtill sammanväxta vid ståndarsträn- garnes pip. — Tillhöra Monadelphia, Polyandria.
212. Malva boreälis Wallm. Småhlommig Kattost. ©. Stjel- ken utbredd, med fotslänga grenar. Bladen rundadt njur- lika. Kronan föga längre än fodret, hvit. (3 — 9. Gator, backar. Skol-Bot. 167.
213. Malra rotundifölia L. Allmän Kattost. 0. Stjel- ken utbredd, med alnslånga grenar. Bladen rundadt njurlika. Kronan dubbelt längre än fodret, blekröd. 7, 8. Gator, backar.
Fam. Gruinäles.
Char. Blomfodret i knoppen tegellagdt. Kronbladen vridna. Ståndarne 5 — 10, monadelfiska. Fröhuset flerrum- migt .eller af 5, kransvisa karpeller. ,
Örter tillhörande Monadelphia, deraf Gerånium och Oxalis tillhöra Ordn. Decandria, Erödium och Linum tillhöra Ordn. Pentandria. — Af några räknas Gerånium och Erödium till Decandria, Monogynia.
37
Afd. 1. Geraniem: Frukten af fem kransvisa, slutl. loss- nande karpeller, fästa med sina stift vid spetsen af ett långt spröt.
Öfversigrt af slligteiia.
a. Alla ståndare med knappar. Karpeller lossnande vid basen . . Gerdnium.
b. 5 ständ. med, 5 utan knappar. Karpeller lossnande frän spetsen Erodium.
214. (reritiiiiiui saiiguiiieuiu L. Blodnäfva, Ormgräs. 2j., 3, 4 qvarter hög. Bladen rundade, fem — sjudelade, med trubbiga flikar. Blomskaften enblommiga. Blommorna stora, röda. 6, 7. Berg, backar.
215. tferäiihim silyäticiim L. Shogsnäfva. 2f, alnshög. Bladen viiikliga, 5 — 7-delade, med spetsiga flikar. Blom- skaften tväblommiga. Blommorna stora, röda. G, 7. Ängar, skogsljackar, lundar.
216. (Treraiiiiim Robertijlimiu L. Sfinknäfm. ©, qvarters- fotshög. Bladen parbladigt delade, med pardelade flikar. Blommorna små, röda. 7, 8. Berg, under buskar.
217. Greräniuiii rnolle L. Mjuhnäfva. 0. Stjelken med nedliggande, qvarterslänga, mjukhåriga grenar. Bladen rundadt njurlika, handlikt mångklufna. Blommorna små, röda. 6, 7. Backar. Skol-Bot 166.
218. (xerjliiium piisillum L. Sparfnufva. ®. Stjelken qvartershög, småluden. Bladen rundadt njurhka, hand- likt mångklufna. Blommorna små, röda. 5 — 9. Backar.
219. Erödiuin eicutariuiii L'Her. SJcatnäfva. ©, qvarters- hög. Bladen parbladigt delade, med pardelade flikar. Blomskaften mängblommiga. Blommorna röda. 4 — 7. Bergv, backar.
Afd. 2. Oxalidece: Fröhuset femrummigt, med flerfröiga rum.
220. Öxalis Aeetosélla L. Harsyra. 2f., qvartershög. Bla- den från rotstocken, trefingrade, med omvändt hjerthka småblad. Blommorna pä enblommiga stänglar, hvita. 5. Lundar, bäckstränder. Skol-Bot. 165.
Afd. 3. Linece: Fröhuset tiorummigt, med enfröiga rum.
221. Linum usitatissimum L. Lin. 0, alnshög. Bladen spridda, lancettlika. Blommorna stora, blå. 7, 8. All- mänt odlad.
222. Linum cathärtieiim L. Vildt Lin. 0. Stjelken 1— 2 qvarter hög, klynnedeld. Bladen motsatta, omvändt äggrunda — lancettlika. Blommorna hvita. 6, 7. Bac- kar, betesmarker. Skol-Bot. 164.
38
Fam. Hypericinese.
Char. Blomkronan likformig. Ständarne mäuga, polya- delfiska. Stiften flera. Fröhuset enrummigt, eller flerrum- migt af skalens invikna kanter, hvilka bära talrika frön.
Örter med motsatta, enkla, af inväxta glandier punkte- rade blad. Foder och krona fembladiga. — Tillhöra Polya- delphia, Polyandria.
223. Hypericiim quadrängiilnm L. MansUod. %. Stjelken alnshög, fyrkantig. Bladen äggrunda. Blommorna stora, gula. 7, 8. Backar. Skol-Bot. 180.
224. Hypericuiu perforätum L. JohannisUomster. 2f. Stjel- ken alnshög, tvåkantig. Bladen aflänga, tydligen genom- skinligt punkterade. Blommorna stora, gula. 7, 8. Bac- kar. Skol-Bot. 179.
Fam. CistinesB.
Char. Blomkronan likformig. Ståndarne mänga, fria. Stiftet 1. Fröhuset enrummigt, med fröfästen efter skalens midt, eller flerrummigt, med centrala fröfästen.
Småbuskar med enkla, motsatta, glandellösa blad. Kro- nan och fodret fembladiga. De två yttre foderbladen mindre än de öfriga. — Tillhöra Polyandria, Monogynia.
225. Heliänthemuin nilgäre Ga^rtn. Solvända. Qvarters- hög buske med uppstigande grenar. Bladen aflånga. Blommorna stora, gula. 7. Backar. Skol-Bot. 127.
Fam. Violarieae.
Char. Blomkronan olikformig. Ståndarne 5, med sam- manhängande knappar. Fröhuset enrummigt, med fröfästen på skalen.
Örter med skiftevisa, enkla, stipelbärande blad och en- samma blommor i bladvecken. Blomfodret med bihang. Kro- nan fembladig, med sporre. — Tillhöra Pentandria, Mono- gynia (Syngenésia, Monogamia enl. Linné).
226. Viola liirta L. Ludd-Viol. \ 3—6 tum hög. Rot- stocken grof. Bladen hjertlika, småludna. Blommorna på stängel, blå. 5, 6. Backar. Skol-Bot, 50.
227. Viola palustris L. Kärr-Viol. 2^, 3—6 tum hög. Bladen rundadt njurlika. Blommorna pä stängel, ])lekt gridelina. 5, 6. Fuktiga ställen.
39
228. Viola silyatica Fr. Sko(/s-\ioL 2^, qvartershög. Bla- den bred t hjcitlika. Blommorna pä stjelk, ])lå. 5 — 7. Skogsäiigar, lundar. 8kol-Bot. 49.
229. Viola eaiiiiia L. Hund-YioJ. %, qvartershög. Bla- den aliångt hjertlika. Blommorna på stjelk, blå. 5 — 7.
. Backar.
230. Viola trieolor L. StyfmorsNomma. 0, qvartershög eller mera. Bladen ägg"runda — aflånga med lyrformiga stipler. Blommorna på stjelk, mångfärgade, vanligen violetta och gula. 4—9. Berg och odlade ställen. Skol-Bot. 51.
Fam. Droseråceae.
Char. Blomkronan likiurmig. Ständarne till antalet be- stämda (vanl. 5), fria. Stift flera. Fröhuset enrummigt eller ofullständigt flerrummigt, med fröfästen på skalen.
Örter med enkla, vid stjelkens bas rosettlikt hopade blad och femtaliga blomdelar. — Tillhöra Pentandria, deraf Parnassia Ordn. Tetragynia, Drösera Ordn. Pentagyiiia.
Öfversig-t af slHg-teua.
a. Blorafodret fembladigt. Stjelken enblomiuig Parnåsda.
b. Blomfodret femdeladt. Blommorna i klase Drösera.
231. Pariiässia pahistris L. Sldffcrhlonima, Visil. 2^, 1—2 qvarter hög. Bladen hjertlika. Blommorna på enblom- miga skaft, stora, hvita, med 5 mängstråliga honungs- gömmen. 7, 8. Våta ängar. Skol-Bot. 65.
232. Drösera rotimdifölia L. Daggört Silhår. 2^, qvar- tershög. Bladen långskaftade, med rundad, särdeles i kanten giandelhårig skifva. Blommorna i ensidig klase på stängel, hvita. 7. Kärr. Skol-Bot. 66.
Fam. Silenåcese.
Char. Blomfodret sambladigt, rörformigt, i toppen tan- dadt. Kronbladen 5, likformiga, med lång klo, jemte dubbla antalet ståndare fästa på ett under pistillen förlängdt fäste (torus). Fröhus af ett, eller flera ofullständiga, rum med fritt, centralt fröfäste.
Örter med ledade stjelkar och motsatta, eukla blad. Blomkronan nejlikartad, ofta med bikronblad. Ståndare 10; stiften 2, 3 eller 5. — Tillhöra Decandria, deraf Diånthus tillhör Ordn. Digynia, Siléne Ordn. Trigynia och de öfriga Ordn. Pentagynia.
40
Öfversig-t af 8läg'tena.
A. Fröhuset öppnande sig med 6 tänder i toppen Stléne.
B. Fröhuset öppnande sig med 5 eller 10 tänder i toppen.
a. Fröhuset vid basen femrummigt Viscdria.
b. Fröhuset enrummigt.
f Blomfodret femtandadt, hinnakti^t.
* Kronbladens skifva fyrdelad Lychnis.
Kronbladens skifva tvådelad , Melåndriun.
-i"i- Blomfodret femdeladt, örtartadt Agrostémma .
C. Fröhuset öppnande sig med 4 tänder i toppen Didnthus.
233. Siléiie infläta Sm. Smullor, Tarald. %, aliishög. Bla- den lancettlika. Blomfodren uppblåsta, nätådriga. Blom- morna hvita. 7, 8. Backar, åkerrenar.
234. Siléiie niitans L. GUm. 2f, 1—2 fot hög. Bladen lancettlika. Blomfodren cylindriska. Blommorna lutan- de, hvita. 6, 7. Backar.
235. Viscäria Yiilgäris Röhl. Tjärhhmter. %. Stjelken fots- hög, med de öfra mellanlederna klibbiga. Bladen jemn- breda. Kronbladen hela eller urnupna, röda. 6, 7. Bac- kar. Skol-Bot. 101.
236. Lychnis Flos cuciili L. GiJlMomma. 2|., alnshög. Bla- ben lancettlikt jemnbreda. Kronbladen med fyradelad skifva, röda. 7. Fuktiga ängar.
237. Meljlndriuni silvéstre Röhl. Klinthlära. %. Stjelken alushög, mjukluden. Bladen äggrunda, helbräddade. Blomfodret hinnaktigt. Kronan rosenröd. 5 — 7. Fuk- tiga ängar och lundar.
238. Agrostémma Grithäg-o L. Oxögon. 0, alnshög. Bla- den jemnbreda. Blomfodren läderartade, med länga fli- kar. Kronbladen med omvändt hjertlik skifva, röda. 7. Åkrar. Skol-Bot. lOO.
239. Diäntlius deltoides L. Ängsnejlika. 2^, 1—2 qvar- ter hög. Bladen jemnbredt lancettlika. Blomfodren med holk af äggrunda blad. Kronbladen hela, naggade, röda. 7, 8. Ängsbackar. Skol-Bot. 97.
Fam. Alsinåcese.
Char. Blomfodret fribladigt. Kronbladen likformiga, med kort klo, på nedtryckt fäste. Ståndarne af samma eller dub- belt så stort antal som foderbladen. Fröhuset med fritt, cen- tralt fröfäste.
Örter med ledade -stjelkar och motsatta, enkla blad. Blomkronan rosartad. Ståndarne vanhgast 10, stundom 4 eller 5; stiften 3 eller 5. — Tillhöra Decandria, deraf Stel-
41
låria, Areiuiria och Lepigonum Ordii. Trigynla, Ceråstium, Sagina och Spérgula Ordn. Pentagynia.
Öfversigt aif sliij^teua.
A. Bladen utan stipler.
a. Fröhuset öppnaude si^ med dubbelt så mänga tänder som stiften, f Kronbladen tvilklufna eller tvådelade.
Friihuset öppnande sig med sex skal Stelldria.
Fröhuset öppnande sig med 10 tänder Cerdstium.
ff Kronbladen hela Arendria.
b. Fröhusets skal af samma antal som stiften Sagina.
B. Bladen med hinnaktiga stipler.
a- Fröhuset femskaligt. Bladen i krans Spérgula.
b. Fröhuset treskaligt. Bladen motsatta Lepigonum.
240. Stelläria me'(lia L. Vanlig Narv, Våtarv. ©. Stjel- ken svag, qvarters — fotsläng, med en skiftevis mellan lederna gående läughärig strimma. Bladen äggrunda. Kronbladen kortare än fodret, tvådelade, hvita. Stån- darne vanl. endast 3. 4^10. Odlade ställen.
241. Stelliiria paliistris Retz. Kärr-Stjernhlomma. 2^. Stjel- ken nästan upprat, 2 — 3 qvarter hög. Bladen jemnbre- da. Kronbladen längre än fodret, tvådelade, hvita. 6, 7. Stränder, våta ängar.
242. Stelläria gramiiiea L. Vanlig Stjernhlomma. 2f. Stjel- ken svag, 1 — 2 fot hög. Bladen jemnbreda. Foderbla- den trenerviga. ., Krouljladen af fodrets längd, tvådelade, hvita. 6 — 8. Ängar, bland buskar.
243. Stelljiria Friesidna Ser. LängUadig Stjernhlomma. 2f . Stjelken svag, 1 — 2 fot hög. Bladen jemnbreda, med smalare, hårljräddad basis. Foderbladen med otydliga nerver. Kronbladen af fodrets längd, tvådelade, hvita. 6—8. Fuktig skogsmark. Skol-Bot. 98.
244. Cerästium vulgätum L. Hönstarmar, Allmän Höns- arv. 0. Stjelken slak, småluden, 1—2 qvarter lång. Bladen atlånga. Kronbladen af fodrets längd, tvåklufha, hvita. 6 — 8. Backar.
245. Cerästium seinidecändruiii L. Liten Hönsarv. 0. Stjelken upprat, 1 — G tum hög. Bladen ovala. Stån- darne 5. Kronbladen kortare än fodret, urnupna, hvita. 5. Backar.
246. Areiiäria trinéryia L. Skogsnarr. ©. Stjelken ut- bredd, med spensliga, qvarterslånga grenar. Bladen ägg- runda, tunna, trenerviga, kortskaftade. Kronbladen kor- tare än fodret, hela, hvita. 7. Skogar, lundar.
42
247. Årcnäria serpyllifölia L. Sai^dnarv. 0. Stjelkeii upprat, mäiiggrenig, 2 — 6 tum hög. Bladen bredt ägg- runda, fasta, flernerviga, oskaftade. Kronbladen kortare än fodret, hela. hvita. 6, 7. Backar.
248. Sagiiia procumbeiis L. Hönshet. 0. Stjelken ned- liggande, med 3 — 6 tum länga grenar. Bladen jemn- bredt syllika. Ståndarne 4. Blommorna utan kronblad, med 4 blekgröna foderblad. 5 — 8. Fuktiga ställen.
249. Spérgula arvénsis L. S2^ergcl. 0. Stjelken svag, grenig, 1 — 3 qvarter hög. Bladen trådsmala, motsatta, med flera i bladvecken utvecklade grenblad, hvarigenom stjelken synes ega bladen i krans. Fröen med ^ smal, ringformig, slät kant. Blommorna hvita. 7, 8. Åkrar. Skol-Bot. 99:
250. Lepigoiium rubrum Fr. Fjällnarv. 0. Stjelken nedhggande, med qvarterslånga grenar. Bladen trådsmala, något plattade, med hinnaktiga stipler. Blommorna röda. 6, 7. Backar, vägkanter.
VII klassen. FauciflöraB.
Fam. Cucurbitåcese.
Char. Blommorna skiljdkönade, med vanligen samman- växta kronblad. Ståndarne fem, till en del hopväxta. Frukt- ämnet 3 — 5-rummigt, med fröfästen på väggarne, slutligen gurkfrukt.
Klängebärande örter med handlikt klulha, sträfhåriga, skiftevisa blad. - Tillhöra Monoecia, Polyadelphla.
251. Cucumis satiTUS L. Gurka. 0. Stjelken klängande. Bladen hjertlika, vinkliga, med spetsiga flikar. Frukten smalt aflång. Blommorna gula. 6—8. Odlas allmänt.
252. Cucumis Melo L Melon. 0. Stjelken klängande. Bla- den hjertlika, vinkliga, med rundade flikar. Frukten klotrund — elliptisk. Blommorna gula. 6 — 8. Odlas.
Fam. Ribesiåceae.
Char. Kronbladen och ständarne vanligen 5, fria. Frukt- ämnet enrummigt, slutl. bär, med 2 fröfästen på väggarne.
Buskar med handnerviga, enkla, skiftevisa blad. — Till- höra Pentandria, Monogynia. — Familjen kallas äfven Gros- sularieae.
253. Ribos (jrrossuhiria L. Krusbärsbuske. Omkring 2 al- nar hög buske med tornbärande grenar (Tornarne bilda- de af outvecklade blad). Bladen bredt äggi-unda, trefliki- ga. Blomskaften ensamma, 1 — o-blommiga. Blommor- na bruugröna. 4, 5. Bebyggda ställen, och allmänt odlad. Skol-Bot. 54.
254. Ribes iii^rum L. Svart Vinbärsbuske. Oväpnad, 3 — 4 fot hög buske. Bladen femflikiga, under hartsprickiga. Blommorna i klasar, klocklika, brungröna. 5. Bäcksträn- der, bergsrötter, äfvensom allmänt odlad.
255. Ribes rubrum L. Röd Vinbärsbuske. Oväi)nad, 3—4 fot hög buske. Bladen femflikiga. Blommorna i klasar, skålformiga, gula. 5. Lundar, äfvensom allmänt odlad.
256. Ribes alx)inum L. Måbärsbnske. Oväpnad, 3 — 4 fot hög buske. Bladen treflikiga. Blomskärmen längre än blomskaften. Blommorna i klasar, gula. 5, 6. Skogs- backar. Skol-Bot. .5H.
Fam. Saxifrägege.
CJiar. Blomfodret mer eller mindre vidväxt det tväska- liga, 1 — 2-rummiga fruktämnet. Fröhusen öppnande sig med 2, af stiftet sprötspetsade, skal.
Örter med enkla, vanligen spridda blad. — Saxifraga tillhör Decandria, Digynia; Chrysosplénium , Octandria, Di- gynia.
Öfversig-t af släg^teua.
a. Blomhyllet dubbelt. Kronan fembladig Saxifraga.
b. Blomhyllet enkelt, foderlikt, fyrklufvet Chrysosplénium.
257. Saxifraga gTamiläta L. Knylbräcka , Mandelblom- nia. %, fotshög. Rotbladen skaftade, njurlika. Blom- morna med dubbelt l)lomhylle, hvita. 6, 7. Backar. Skol-Bot. 9.5.
258. Chrysosplénium alternifölium L. GHldpudra. 4, qvartershög, blekgrön. Bladen njurlika, trubbnaggade, de öfversta beströdda med guldglänsande punkter. Blom- morna i jemnhögt knippe, gröngula. 5, 6. Fuktiga ställen i skogar.
Fam. Crassulåceae.
Char. Fruktämnena lika många som kronbladen, slutli- gen enrummiga, flerfröiga, fria fröhus (karpeller), hvarje med eget stift.
44
Saftiga örter med enkla blad. Kronbladen lika många som fodrets flikar och skiftevisa med dem, stundom samman- hängande. — Sedum tillhör Decandria, Pentagynia.
259. Sedum Telephiiim L. Huslök, Kärleksört. 2f. Stjelken upprat, fotshög. Bladen stora, äggrunda, platta, tjocka, sågade. Blommorna i täta vippor, hvitgula. 8. Klippor, steniga backar. Skol-Bot. 102.
260. Sedum aere L. Gul Fetknopp. 2j.. Stjelken med ned- liggande, tingerslånga grenar. Bladen skiftevisa, ägg- formiga, trubbiga, glatta. Blommorna i greniga klasar, gula. 6, 7. Berg, backar. Skol-Bot. 103.
261. Sedum album L. Hvit Fetknopp, Hälleknoppar. 2^. Stjelken med nedliggande, qvarterslånga grenar. Bladen aflångt cylindriska, trubbiga. Blommorna i grenig vippa, hvita. 7, 8. Berghällar.
262. Sedum ännumn 1.. Liten Fetknopp, Bergknopp. 0, 2 — 4 tum hög. Bladen jemnbredt aflånga, halftrinda. Kronbladen föga längre än fodret, gula. 6, 7. Berg- hällar.
Fam. Lythrariese.
CJiar. Blomfodren klock- eller bägarlika, af samväxta blad, tandade. Fröhusen fria, flerrummiga, mångfröiga, med centralt fröfäste. Fröhvita saknas.
Örter med motsatta eller kranssittande, enkla blad. — Lythrum tillhör Dodecandria, Monogynia.
263. Lythrum Salicaria L. Fackelblomster., Fackelros. 2f.. Stjelken öfver ahishög med rikblommigt ax i toppen. Bladen aflångt lancetthka med något hjertlik basis, van- hgen tre i krans. Blommorna röda. 7, 8. Stränder. 8kol-Bot. 104.
Fam. Onagrariese.
Char. Blomfodret trattlikt, med pipen omgifvande och vidväxt det flerrummiga fruktämnet. Frukten: ett 2 — 4-rum- migt fröhus med centralt fröfäste. Fröhvita saknas.
Örter med enkla, oftast motsatta blad. Blomfodrets bräm vanhgen fyrdeladt. Blomkronan oftast fyrabladig; kronbladen skiftevisa med foderflikarne. Epilobium tillhör Octandria, Monogynia.
264. Epilobium angustifölium L. Mjölkört, Kropp, %. Stjelken upprat, omkring 2 alnar hög. Bladen skiftevisa,
45
lancettlika. Blommorua sneda, med nedböjda ståndare, röda. 7, 8. Backar, skogar. Skol-Bot. 85.
265. Epilöbium moiitäiium L. Bergdunörf. %. Stjelken upprat, 1 — 4 qvarter hög. Bladen motsatta, kortskafta- de, äggrunda, sägtandade. Blommorna likformiga, röda. 7, 8. Skogsmark.
266. Epilöbium palustre L. Kärr dun ört. %. Stjelken trind, finluden, 1 — 2 fot hög. Bladen motsatta, lancett- likt jemnbreda. Blommorna likformiga, röda. 7, 8. Kärr, stränder.
Fam. Haloiågeae.
Ckar. Blomfodret omgifvande och sammanväxt med frukt- ämnet, som är 1 — ^flerrummigt med enfröiga rum. Kronbla- den flyktiga eller inga.
Örter med bladen vanligen i krans. Blommorua i blad- vecken eller närmade i ax. — Myriophyllum tillhör Mouoecia, Polyandria; Hippuris tillhör Monandria, Monogynia.
Öfversig-t af sliigtena.
a. Märken 4. Bladeu djupdelade Myriophyllum.
b. Märket trådlikt. Bladen hela Bippuris.
267. Myriophyllum spicätum L. VaUenslinga. 2^.. Stjel- ken flera alnar lång, grenig. Bladen i krans, parblacligt delade, med trådsmala flikar. Alla blommorna i kran- sar, l)ildande bladlösa ax, hvita. 6, 7. Sjöar.
268. Hippuris vulgäris L. Hästsvans^ Ledgräs. 2f. fots- hög. Bladen i krans, jemnbreda. Blommorna i blad- vecken, utan blomkrona. Ständarknappen röd. 6 — 8. Stränder. Skol-Bot. l.
VIII klassen. RosJflörae.
Fam. Pomåcese.
Char. Blomfodret och kronan fembladiga, likformiga. Ståndarne omkring 20. Fruktämnet 1 — flera, inväxta i och med torus slutligen bildande en äpplefrukt.
Träd eller buskar med spridda, vanligast enkla blad. Blommorna i qvastlika knippen eller flockar. — Tillhöra Icos- andria, deraf Pyrus Ordn. Pentagynia, de öfriga Ordn. Di- Tetragynia.
46
öfYcrsigt af släg-tena.
A Fröhusruinineii hii)uvagijiga.
a. Stift 5. Fruktbekläfliiaden köttig Pyrus.
b. Stift 2 — 4. Fruktbekliidnaileu mjölig Sorbus.
B. Fröhiisrummen benhårda. Stift 1 — '<? Cratagus.
269. Pyrus eommuiiis L. Päronträd. Medelmåttigt högt träd. Bladen äggrunda, nästan helbräddade. Frukten afsmalnande emot skaftet. Blommorna i qvast, hvita. 5, 6. Backsluttningar, äfvensom allmänt odlad.
270. Pyrus Malus L. Äppleträd, Apel. Medelmåttigt högt träd. Bladen äggrunda, sågade. Frukten med intryckt basis. Blommorna i oskaftad flock, hvita eller röd- letta. 5, 6. Ängsbackar, äfvensom allmänt odlad. Skol- Bot. 111.
271. Sorbus seaiitlica Fr. Oxel. Medelstort träd. Bladen äggrundt atiånga, inskuret sågade, under gräludna. Blom- morna i täta, qvastlika vippor, hvita. 6, 7. Lundar, backar.
272. Sorbus Aucupäria L. Rönn. Medelstort träd. Bla- den parbladigt delade, med lancettlika, sågade flikar. Blommorna i jemnhöga vippor, gulhvita. 5, 6. Backar, bergiga skogar. Skol-Bot. 110.
273. Crataegus Oxyacäiitlia L. Hagtorn. 2 — 5 alnar hög buske. Bladen omvändt äggrunda, grundt treflikiga, med trubbiga flikar. Bären med benhårda fröhusrum. Blommorna i flocklik vippa, hvita. 5, 6. Backar, lun- dar. Skol-Bot. 109.
Fam. Senticösse.
Char. Blommorna likformiga. Fruktämnena flera, fria, eller insänkta i fodrets bas, slutl. en- eller fåfröiga, åtskiljda småfrukter.
Örter eller buskar, med spridda, enkla eller sammansatta, stipelbärande blad. Blomkronan rosartad. — Tillhöra Icos- andria, Polygynia, utom Alchemilla, som tillhör Tetrandria, Monogynia och Agrimönia, som tillhör Dodecandria, Digynia. — Familjen kallas äfven Éosåceoi.'
Öfversig-t af slägtena.
A. Karpellerna enfröiga
a. Karpellerna talrika, nedsänkta i den urnelika torus Rosa.
b. Karpellerna 1 — 2, nedsänkta i den skålformiga torus.
" Blouihyllet dubbelt Agrimönia.
" Blomhyllet enkelt, grönt Alchemilla.
c. Karpellerna talrika, på konvext fäste.
47
aa. Karpellerna saftiga, steufruklarlaile Rubuii.
bb. Karpellerna torra, nötlika.
f Fruktfästet saftigt eller svain|jit,'t.
Fruktfästet saftigt. Kronbladen hvita Frtir/drin.
Fruktfästet svainpigt. Kronbladen rödbruna Cömnrutn
vf Fruktfä.stet torrt.
Karpellerna med intet eller kort .spröt Potmtilla.
Karpellerna med långt, klolikt krökt >])i-öt Gi-nm.
B. Karpellerna kapselartade, flerfröiga Spircea.
274. Rosa eaiiiiia L. Vanlig Nyponhuske. 3 — 5 alnar hög buske. Grcuariie kroktaggiga. Bladen parbladiga, med ovala, enkelt sågade småblad. Nyponämncna ovala, jemte skaften glatta. Blommorna röda. G, 7. Backar. 8kol-Bot. 114.
275. Kosa mollissima Fr. Mjukluden Nyponhushc. 1 — 2 alnar hög buske. Taggarne raka. Småbladen rundadt ovala, dubbelsågade. Nyponämnena klotrunda, med glan- delhåriga skaft. Blommorna röda. 6, 7. Backar.
276. AgTimöiiia Eupatöria L. Småborr c. 2^, alnshög. Bla- den olikparigt parbladigt delade. Blommorna i långt ax i toppen, gula. 7. Åkerrenar, buskbeväxta backar. Skol-Bot. 105.
277. Alcheiuilla yulgäris L. Daggkåpa, Daggskålar. 2j., 1 — 2 qvarter hög. Bladen njurlika, 7 — 9-flikiga, med rundade flikar. Blommorna utan blomkrona, gröna. 5, 6. Ängsmark. Skol-Bot. .30.
278. Riibus iclanis L. Hallonlmske. 1 — 2 alnar hög, med uppräta, borsttaggiga grenar. Bladen parbladigt eller trefingradt delade, under hvita. Kronbladen små, hvita. 6, 7. Backar, berg. Skol-Bot. 115.
279. Riibus caesius L. Blåhallon-huske. Grenarne alnslånga, nedliggande, borsttaggiga, daggblå. Bladen trefingradt delade, under grågröna. Kronbladen stora, hvita. Bären blådaggiga. 6, 7. Vägkanter och steniga stränder.
280. Rubus saxätilis L. StenhaUouört, frukten : Jungfrubär. 2^. Stjelken refvig, med alnslånga, sträfva/ krypande refvor. Bladen trefingradt delade. Blommorna hvita. 6. Steniga backar. Skol-Bot. 116.
281. Rubus ärctieiis L. Åkerbärsört. %. Stjelken qvar- tershög, utan refvor, 1 — o-blommig. Bladen trefingradt delade. Blommorna röda. 6. Svedjeland, dikeskanter. Allmän i Norrland.
282. Rubus Chamaemörus L. Hjortronstånd. 2f. Stjelken qvartershög, enblommig. Bladen njurlika, 5 — 7-flikiga.
48
Blommorna tvåbyggare, livita. 6. Skogskärr. Skol- Bot. 117.
283. Frag-äria yesca L. Smultronört. %. Stjelken 4 — 6 tum hög, med trådsmala refvor. Bladen trefingradt de- lade. Fruktfästet uppsväldt, saftigt (smultron). Fruk- terna: enfröiga karpeller. Foderbladen slutl. nedböjda. Blommorna hvita. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 118.
284. Fragäria coUiiia Ehrh. Jordgubbar, Nejkon. 2^, 4 — 6 tum hög. Bladen trefingradt delade, med flikarnes uddtand kortare än sidotänderna. Pistillernas fäste hå- rigt. Fruktfäste och frukt som föreg. Foderbladen slutl. upprätta. Blommorna hvita. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 119.
285. Cömaruiii pahistre L. KrakUöfver. 2/., alnshög. Bla- den parbladigt delade, under grågröna. Fruktfästet svam- pigt, torrt. Blommorna rödbruna. 6, 7. Kärr. Bkol- Bot. 122.
286. Poteiitilla Aiiseriiia L. Gåsgräs, Silfverört. 2/.. Stjel- ken med fotslånga refvor. Bladen parbladigt delade, under hvita. Blommorna på enblommiga skaft frän blad- vecken, gula. 7, 8. Betesmarker, dikeskanter. Skol- Bot. 120.
287. Poteiitilla reptaiis L. Befvig Fingerört. 2^. 'Stjelken krypande, 1 — 3 fot lång. Bladen femfingradt delade, långskaftade. Blommorna ensamma i bladvecken, lång- skaftade, stora, gula. 7, 8. Backsluttningar, åkerrenar,
288. Poteiitilla arg'e'iitea L. Femfingerört. 2^. Stjelken uj)pstigande, fotshög, med l)lomvippa i toppen. Bladen femfingradt delade, under hvita. Blommorna med fem gula kronblad. 6, 7. Backar.
289. Poteiitilla yeriia L, Vår-FingeröH. %. Stjelken 3 — 6 tum hög, långhårig. Rotbladen femfingradt, stjelk- bladen trefingradt delade. Stiplerna lancettlika. Blom- morna med 5 gula kronblad, 4, 5. Backar,
290. Potentilla maculäta Pourr. iläcUg Fingerört. 2^, Stjelken 1 — 2 qvarter hög, småluden. Bladen som föreg. Stiplerna äggrunda. Kronbladen fem, gula, med en brandgul fläck vid basen. 5, 6. Backar.
291. Poteiitilla Tormeiitilla Scop. Blodrotsört. 2f, 1—3 qvarter hög. Bladen trefingradt delade. Blommorna med 4 gula kronblad, 6 — 8. Betesmarker, skogar. Skol- Bot. 121.
292. Greuiii iirbäiium L. Nejlikrot, Nejlik- Kummer. 2f, 2 — 3 fot hög. Rotbladen parbladigt delade; stjelkbladen
49
tredelade. Karpellerna med i spetsen klolikt krökta spröt. Blommorna gula, uppräta. 6, 7. Lundar, bergsrötter. Skol-Bot. 124.
293. Grciiiii riTjllc L. Fårhimmer. 2f, 1—3 qvarter hög. Bladen och karpellerna som föreg. Blommorna lutande, klocklika, med blekgula kronblad. 5, 6. Fuktiga ängar. Skol-Bot. 123.
294. Si)ira?Ji Ulmslria L. J^If/fjräs, Kassöta. %, 1 — 2 al- nar hög. Bladen olikparigt parbladigt delade, med ägg- runda, dubbelsägade flikar. Karpellerna flerfröiga, vrid- na. Blommorna hvita. 6, 7. Fuktiga ängar. Skol- Bot. 113.
295. Spiraea Filipéiidiila L. Brudbröd. 2^, alnshög. Blad- flikarne lancettlika, parflikiga. Karpellerna flerfröiga. raka. Blommorna hvita. 7. Backar. Skol-Bot. 112.
Fani. Drupåceae.
Char. Blomman likformig, med rosartad krona. Frukt- ämnet fritt, inom blomman, slutl. enfröig stenfrukt.
Träd eller buskar med hela, spridda blad och attallande stipler. Blomfodret femklufvet, attallande. — Tillhöra Icos- andria, Monogynia.
296. Primus domestica L. Plommonträd. 4 — 8 alnar högt. Bladen ovala. Blomskaften parvisa. Frukterna ellipti- ska. Blommorna hvita. 5, 6. Gamla trädgårdar och allmänt planterad.
297. Prumis iiisititia L. Krikonträd. 4t — 8 alnar högt. Liknar föreg., men har frukterna klotrunda, daggblä. 5, 6. Odlas.
298. Pruiins spinösa L. Slänhiiske. 1 — 4 alnar hög. Bla- den bredt lancettlika. Blomskaften ensamma. Frukter- na klotrunda, daggblä, kärfva. Blommorna hvita. 5. Backar. Skol-Bot. 108.
299. Primus Cérasus L. Körsbärsträd. 4—8 alnar högt. Bladen ovala, glatta, utan giaudler på skaftet. Blom- morna i skaftad flock, hvita. 5. Odlas allmänt.
300. Prunus äyium L. Fägelhärsträd. 4—8 alnar högt. Bladen vanl. ovala, med tvägl.andlade skaft. Blommorna i oskaftad flock, hvita. 5. Ängsbackar, lundar.
301. Prunus Padus L. Häfig. Medelstort träd. Bladen ovala. Blommorna i utdragna, mångblommiga klasar, hvita. 5. Ängsbackar, lundar. Skol-Bot. 107.
4
50
Fam. Papilionäcese.
Char. Blomkronan olikforniig, fjärillik. Frukten: balja. Fröen utan hvite.
Örter (i södra Sverige äfven buskar och i varmare län- der träd) med spridda, vanl. sammansatta blad och stipler. — Tillhöra Diadelphia, Decandria, — Familjen kallas äfven Legumin6sa3.
Öfversig-t af släktena.
A. Phaseölece: Ståndanie diadelfiska. Baljan delad i måuga rum geuoni mellan fröen liggande, svampiga skiljeväggar. Bladen enpariga med uddblad PhaåéohL<:.
B. Viciece: Ståndarne dia4eltiska. Baljan enrummig. Bladen par- bladiga utan uddblad.
a. Sliplerna lika stora som småbladen Pisum.
b. Stiplerna mycket mindre än småbladen.
aa. Småbladen bågnerviga Ldthyrus.
bb. Småbladen fjädernerviga. ,
Bladen utan klänge Orohus.
Bladen med klänge.
a. Stiftet upptill plattadt Vicia.
^. Stiftet upptill trinät Ervum.
C. Trifoliece: Stäiidarne diadelfiska. Baljaa enrummig. Bladen tre fingrade.
a. Baljan längre än fodret, aa. Baljan mångfröig.
aaa. Baljan rak Lotus.
bbb. Baljan krökt Medicdgo.
bb. Baljan 1 — 2-fröig Melilotus.
b. Baljan kortare än fodret Tnfolium
D Gemstece: Ståndarue mouadelfiska. Bladen lyrformigt parbladiga Anthyllis.
302. Phaséolus yiilg-äris L. lurMska Bönor. ©, l—S al- nar hög. Småbladen äggrunda, spetsade. Blomklasarne skaftade, kortare än bladen. Baljorna hängande, nästan raka. 7, 8. Odlas i mänga varieteter.
303. Pisum aryéiise L. Gråärter. 0, 1 — 3 fot hög. Bladen parbladiga, med klangen. Fröen kantiga, gräspräckliga. Blommorna med ljust violett segel och purpurröda vin- gar. 6, 7. Odlas.
304. Pisum satiYum L. Hdfa Ärter. 0, 1 — 2 alnar hög. Bladen som föreg. Fröen runda, hvita eller gröna. Blommorna hvita. 6, 7. Odlas allmänt.
305. Lätliyrus praténsis L. G i galsärter, Ängs- Viol. 2^, alnshög. Bladen enpariga, med grenigt klänge. Blom- morna gula. 7, 8. Ängar, åkerrenar. Skol-Bot. 173.
306. Orobus yernus L. Vär-Vippärt, Kråkärter. 2^, 1 — 2 fot hög. Bladen trepariga, med äggrunda, spetsade småblad och syllikt klängeämne. Blommorna röda eller violetta. 5. Lundar. Skol-Bot. 172.
51
307. Orobus tuberösus L. Gökmat. 2^, fotshög. Bladen trcpariga, med lancettlika småblad. Blommorna röda. 5, 6. Lundar, backar.
308. Vicia villösa Roth. Tranärter, Liiddvicker. ®. Stjel- ken ulligt luden, öiver alnshög, svag. Bladen mångpa- riga, med smalt lancettlika småblad och grenigt klänge. De nedra blomfodertänderna trådsmala. Blonmio/na i ensidiga, mångblommiga klasar, violetta. 7, 8. Åkrar. Skol-Bot. 175.
309. Vicia Cracca L. Tranärter, Kråkvicker. 2^.. Stjelken kort småluden, alnshög. Bladen som föreg. De ne- dra blomfodertänderna lancettlika. Blommorna i mång- blommiga klasar, blå. 6—8. Åkrar och bland buskar.
310. Yicia sépium L. Bushvicker. 2/.. Stjelken upprat, 1 — 2 fot hög. Bladen mångpariga, med aiflångt äggrunda, trubbiga småblad. Blommorna, i 3 — 5-blommiga, kort- skaftade klasar, röda. 5, 6. Ängsbackar.
31L Vicia sativa L. Aker-Vicker. ®, omkring alnshög. Bladen mångpariga, med omvändt äggrunda, i spetsen in- tryckta småblad. Blonmiorna parvisa, röda. 7. Åkrar, hvarest den äfveu odlas. Skol-Bot. 174.
312. Vicia Faba L. Bondhönor. ®. Stjelken upprat, 2 — 3 fot hög. Bladen 2 — 3-pariga, med aflångt äggrunda, trubbade småblad och kort klänge. Blommorna i 2 — 4- blommiga klasar, hvita med svartfläckiga vingar. 6, 7. Odlas.
313. Erviim liirsiitiim L. Duf-lhis. ®. Stjelken spenslig, fotslång. Bladen G — 8-pariga, med jemubreda småblad och klänge. Baljorna tvåfröiga, ludna. Blommorna pä flerblommiga skaft, ljusblå. 6, 7. Åkrar, backar.
314. Ervuiii tetraspérmuui L. Sparf-lins. 0. Stjelken spenslig, fotslång. Bladen 3 — 4-pariga, med jemnbreda småblad. Baljorna fyrfröiga, glatta. Blommorna på 1 — 3-blommiga skaft, rödletta.. 6— 8. Backar.
315. Lotus corniculätus L. Käringtänder. %. Stjelken nedliggande, med 1 — 2 qvarter långa grenar. Bladen trefingrade, med omvändt äggrunda småblad. Blommorna i omkr. femblommiga, skaftade hufvuden, gula. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 178.
316. Medicägo falcäta L. Ko-smäre, Gid Lusern. 2<.. Stjel- ken nedliggande, med alnslånga, uppböjda grenar. Bla- den trefingrade, med smalt aflånga, i spetsen tandade småblad. Baljorna halfmänformiga. Blommorna i mång- blommiga, skaftade hufvuden, gula. 6, 7. Backar, åker- renar. Skol-Bot. 177.
52
317. Medicägo lupuliiia L. HumU-smäre. 0, fotshög. Bla- den trefingrade, med omvändt äggrunda småblad. Bal- jorna njurlika. Blommorna i ovala, mängblommiga huf- vuden, gula. 6 — 8. Åkerrenar, vägkanter.
318. Melilötus alba Lam. Hvit Amur. 3. Stjelken 3 — 4 fot hög, grenig. Bladen trefingrade, med omvändt ägg- runda— smalt ovala, sågtandade småblad. Blommorna i utdragna klasar, hvita. 7 — 9. Vid vägar och på bal- lastplatser.
319. Triföliiim repens L. Hvitmpling, HvitJclöfver. 2f, Stjelken krypande, med 1 — 2 qvarter länga blomhufvud- skaft frän bladvecken. Bladen trefingrade, med omvändt äggrunda småblad. Blommorna hvita. 6 — 9. Ängsmark.
320. Triföliuin hylbriduui L. Alsikeväpling, AlsikeMöfver. 2}.. Stjelken uppstigande, 1 — 2 fot hög. Bladen trefing- rade, med äggrunda småblad. Blommorna hvita eller rödletta. 7, 8. Fuktig ängsmark, dikeskanter. Skol- Bot. 176.
321. Trifölium arve'iise L. HarUöfver. 0, 1 — 2 qvarter hög. Bladen trefingrade, med n. jemnbreda småblad. Blommorna i mycket håriga hufvuden, rödletta. 6, 7. Backar.
322. Trifölium me'diuiii L. Shogsväpling, ShogsUöfver. %. Stjelken uppstigande, flerböjd, 2 — 3 qvarter hög. Bladeii trefingrade, med lancettlika småblad och jemnbreda stip- ler. Blommorna i stora, klotrunda hufvuden, röda. 6 — 8. Skuggig ängs- och skogsmark.
323. Trifölium prate'nse L. RödväpUng, Rödklöfver. 2^. Bladen trefingrade, med omvändt äggrunda småblad och äggrunda stipler. Blommorna i äggrunda hufvuden, röda. 6—8. Ängar.
324. Åntliyllis Vuliieräria L. Bäfklor, Get-väpllng. 2f. fotshög. Bladen lyrformigt parbladiga. Blommorna i tyenne närsittande, mångblommiga hufvuden, gula. 7. Ängsbackar. Skol-Bot. 171.
IX klassen. Centriflörae.
Fam. Ericinese.
Char. Blommorna tväkönade, med 4 — ^5 mer eller mindre sammanväxta eller fria kronblad. Frukten: ett flerrummigt, mångfröigt fröhus eller bär, med centrala fröfästen. Stiftet enkelt.
53
Buskar eller småbuskar med hela, vanligen qvarsittande och läderartade' blad utan stipler. — Tillhöra Octandria och Decandria. — Familjen kallas äfven Bicörnes.
AtcU 1. Vacciniece: Frukten bärartad, beklädd af blom- fodrets basis (= sittande under blomman). — Tillhöra Oct- andria, Monogynia.
Öfversigt af släktena.
A. Bladen affallande på hösten Myrtillus.
B. Bladen öfvervintrande.
a. Kronan hjulformig, fyrdelad Oxycöccus.
b. Kronan klocklik, fyrklufven Vaccinium.
325. Myrtillus nigra Gil. Blåbärsris. 2—3 qvarter hög buske, med kantiga grenar. Bladen äggrunda, sågade, atfallande. Blommorna från bladvecken, med klotrund, rödlett krona. 5. Skogar. SkolEot. 82.
326. Myrtillus uliginösa Gil. Odonhuske. Alnshög buske, med trinda grenar. Bladen omvändt äggrunda, helbräd- dade, atfallande. Blommorna från egna knoppar, med rundadt klocklik, hvit eller rödlett krona. 5. Skogs- kärr. Skol-Bot. 83.
327. Oxycöccus paliistris Pers. Tranbär. Refvig buske med trådlika, krypande, fotslånga grenar. Bladen ägg- runda, med tillbakavikna, helbräddade kanter. Blom- morna i smägrenarnes toppar, med hjulformig, fyrdelad, röd krona. 5, 6. Tufviga kärr.
328. Yacciiiium Yitis idaea L. Linyonris. Nedliggande, ständigt grönskande buske, med uppstigande, fotslånga grenar. Bladen omvändt äggrunda, under pmikterade, med tillbakavikna, sågade kanter. Blommorna i klasar i toppen, med klocklika, hvita eller rödletta kronor. 5. Skogsbackar. Skol-Bot. 8-4.
Afd. 2. Erkece: Frukten fri, inom blomman (bär hos Arctostaphylos, fröhus hos de öfriga). Frön utan hylle. — Tillhöra Decandria, Monogynia, utom Calluna, som tillhör Octandria, Monogynia.
Öfversigt af slägteua.
A. Blomkronan sambladig.
a. Blomfodret mycket kortare an kronan.
aa. Frukten bär Arctostaphylos.
bb. Frukten fröhus Andrumeda.
b. Blomfodret längre än kronan Calluna.
8. Blomkronan fribladig Lednm.
54
329. Arctostäphylos offieinälis W. & Gr. Mjölonris. Ned- liggande, ständigt grönskande l)uske, med alnslånga, ut- bredda grenar. Bladen omvändt äggrunda, helbräddade, under ådriga. Bären saftlösa, röda. Blommorna i kla- sar i smågrenarnes topimr, med äggformiga, rödletta kronor. 5. Skogshedar. Skol-Bot. 91.
330. Audröineda i)olifölia L. Rosling. 1 — 3 qvarter hög, ständigt grönskande buske. Bladen lancettlikt jenmbre- da, med tillbakavikna kanter, under gråhvita. Blom- morna i grenarnes toppar, med äggformiga, rödletta kronor. 5, 6. Kärr.
331. Calluiia Tulgäris Salisb. Ljung. Fotshög, ständigt grönskande buske. Bladen små, motsatta, oskaftade, med pillik basis. Blommorna i ensidiga klasar, med fyrkluf- na, röda kronor. 8. Hedar, skogar. Skol-Bot. 81.
532. Ledum palustre L. Sqvattram. Alnshög, ständigt grönskande buske. Bladen smalt aflånga, med tillbaka- vikna kanter, under brunulliga. Blommorna i flock i toppen, med fembladig, hvit krona. 6. Skogskärr.
Afd. 3. Fyroldcece: Frukten: fritt fröhus. Fröen om- gifna af ett aflängt hylle. — Tillhöra Decandria, Monogynia.
Öfversigt af släg-teua.
a. Blomfodret sambladigt Pyrola.
b. Blomfodret fribladigt Monotropa.
333. Pyrola rotuiidifölia L. Btor Vintergröna. Buskartad, ständigt grönskande, qvartershög, blommande öfver fots- hög. Bladskifvan rundad, af bladskaftets "längd. Blom- morna i klase, med nedböjd pistill och fembladig, hvit, öppen krona. 7, 8. Skogar, Skol-Bot. 94.
334. Pyrola minor L. Liten Vintergröna. Buskartad, stän- digt grönskande, blommande qvartershög. Bladen run- dade. Blommorna i klase, nästan klotrunda och tillslut- na, med rakt, kort stift, hvita. 7, 8. Skogar.
335. Pyrola seciinda L. Ensidig Vintergröna. Buskartad, ständigt grönskande, blommande qvartershög. Bladen ovala, spetsiga, sågade. Blommorna i ensidig klase, grön- hvita. 7, 8. Skogar. Skol-Bot. 9,3.
336. Pyrola iiiiiflöra L. EnUommig Vintergröna. Busk- artad, ständigt grönskande, enblommig, blommande qvar- tershög. Bladen bredt äggrunda, sågade. Blomman stor, hvit. 7. Fuktig skogsmark. Skol-Bot. 92.
55
337. Monötropa Hypopitys L. Tallört. 2f, 1—2 qvarter hög. Stjelken bladlös, fjällig. Blommorna i lutande klase, gula. 7, 8. Skogsmark. Skol-Bot. 95.
Fam. Empétrese.
Char. Blommorna skiljdkönade, med tretaliga delar. Fruktämnet fritt, niorummigt, slutligen bär, med lika många enfröiga rum.
Ljunglik buske, med hell)räddade, barrlika blad och blommor i bladvecken. — Tillhöra Dioecia, Triandria.
338. Émpetriim uigrum h. Kråhis. Fotshög buske, med nedliggande grenar. Bladen barrlika, jemnbredt aflänga, med en blek fåra på undre sidan. Blommorna små, mörkt violetta. 4, 5. Hedar, skogar. Skol-Bot. 219.
Fam. Euphorbiåcese.
Char. Fruktämnet fritt, 2— 3-rummigt, med centralt fröfäste, slutl. 2 — 3-knöligt fröhus, uppspringande med lika många skal. Fröen hängande, 1 — 2 i hvarje rum.
Örter, vanligen innehållande en giftig mjölksaft. — Eu- phörbia tillhör Dodecandria, Trigynia; räknas äfven till Mo- noecia, Monandria.
339. Euphörbia Helioscöpia L. Eeforms-törel. 0, fotshög. Bladen omvändt äggrunda, vigglika, upptill finsågade. Blommorna i femstråhg flock i stjelkens topp, gula. 7—9. Åkrar, trädgårdsland. Skol-Bot. 106.
340. Euphörbia Peplus L. Eäfmjolhs-törel. ®, qvarters- hög. Bladen äggrunda — omvändt äggrunda, hell)räddade. Blommorna i trestrålig flock, gröngula. 7 — 9. Träd- gärdsland.
Fam. Paronychiege.
Clmr. Blomfodret femdeladt. Stiften 2 — 3. Frukten: ett enrummigt, enfröigt fröhus med centralt fröfäste.
Örter med motsatta, helbräddade blad och hinnaktiga stipler. — Herniåria tillhör Pentandria, Digynia; Scleranthus tiUhör Decandrla, Digynia.
Öfversig-t af sliigtena.
i\ Blomkalken femdelad Ilernidria.
1) Blomkalken femklufven Scleranthus.
341. Herniäria glabra L. Km/tUng. 2^. Stjelken utbredd, med 3—6 tum länga, platta, nedtryckta grenar. Bladen
56
aflänga — omvändt äggrunda, glatta. Blommorna talrika, gyttrade i öfra bladvecken, gulgröna. 7, 8. Backar, vägkanter, hedar.
342. Scleräntlius perémiis L. Hvit Knavel. 0, fingerhög, bläaktig. Bladen syllika. Blomkalkens flikar bredt hinn- kantade, trubbiga, hvarigenom blommorna synas grön- hvita. 6. Backar.
343. Scleriinthiis ännuiis L. Grön Knavel. 2f, fingerhög, ljusgrön. Bladen syllika. Blomkalkens flikar spetsiga, föga hinnkantade. Blommorna gröna. 6, 7. Backar, åkrar.
Fam. Polygönese.
Char. Blomhyllet 3 — 6-deladt eller 3 — 6-bladigt. Fruk- ten: en enfröig nöt.
Örter med enkla, spridda blad och stipelslidor. — Fagö- pyrum och Polygonum tillhöra Octandria, Trigynia; Eumex tillhör Hexandrla, Trigynia.
Öfversigt af slägteiia.
A. Blomkalken femdelad.
a. Hjertbladen dubbelvikna i fröet Fagopyrum.
b. Hjertbladeu platta i fröet Polygonum.
B. Blomkalken sexbladig Rumex.
344. Fag-öpyriim esciiléntum Gsertn. BokJwete. 0. Stjel- ken upprat, fotshög. Bladen pilformigt hjertlika. Blom- morna i täta klasar, rödletta. 7. Åkrar. Allmänt odlad i Skåne. Kallas stundom Bohvete.
345. Polygonum vivipariiin L. Mortog. 2^, fotshög. Bla- den lancettlika. Blommorna i ax, hvita eller rödletta; de nedra blomknopparne öfvergående till knopplökar. 6, 7. Fuktig ängsmark. Skol-Bot. 86.
346. Pol:^goiium ainphibium L. Vattenpilört. %. Stjel- ken på den i vatten växande formen flera alnar lång. Bladen aflånga, flytande. Blommorna i aflånga ax, ljus- röda. 7, 8. Sjöar och floder,
347. PolJ^gonum lapathifölium L. Allmän Pilört 0, alnshög. Bladen äggrundt lancetthka. Stipelslidorna med hårig yta, men hårlös kant. Axen tätblommiga, aflånga, med sträfprickiga skaft. Blommorna blekgula eller rödletta. 7, 8. Odlade och fuktiga ställen.
348. Polygonum Persicäria L. 3rM Pilört. 0, alnshög. Bladen lancetthka. Stipelslidorna hårbräddade. Axen
57
tätblommiga, aflånga, pä glatta skaft. Blonimorna hvita eller rödletta. 7, 8. Odlade och fuktiga ställen.
349. Polygoiiuiu Hydröpipcr L. Jungfrutvål, Bränna. 0, aliishög. Bladen smalt lancettlika, vägiga. Axen glesblomniiga. Blommorna sträfprickiga, rödaktiga. 8,
9. Diken, stränder.
350. Polygoiiuiu ayiculilre L. Trtmipyräs, Fågelört. ©. Stjelken nedliggande, med ofta alnslånga grenar. Blom- morna i bladvecken, oskaftade, hvita eller rödletta. 5 —
10. Gårdar, vägkanter. Skol-Bot. 87.
351. Poly^oniim CoiiyölYuliis Iv. ÅkerUnda. 0. Stjel- ken slingrande, alnslång eller mera. Bladen hjertlikt pillika. Blommorna i blomklasar i bjadvecken, hvitgröna, utan vinge på flikarnes rygg. 7. Åkrar och backar.
352. Rumex obtusifölius L. Vägsyra. 2f, 3—6 fot hög. Bladen hjertlikt aflånga. Blomkransarae ätskiljda. Frukt- foderbladen gryubärande. Blommorna tvåkönade, grön- bruna. 7. Vägkanter, rännstenar.
353. Rumex Hyclroläpathum Huds. Vattensyra. %, 2 — 4 alnar hög. Bladen lancettlika, platta. Blomklasarne tätblommiga. Fruktfoderbladen grynbärande. Blommor- na tvåkönade, grönbruna. 7. Stränder.
354. Rumex crispus L. Svinsyra. 2f, alnshög. Bladen lan- cettlika, vågiga. Blomklasarne tätblommiga. Fruktfo- derbladen grynbärande. Blommorna tvåkönade, grön- bruna. 7. Gårdar, vägkanter.
355. Rumex domésticus Hn. Gårdsyra. % alnshög. Bla- den aflångt lancettlika, vågiga. Blomklasarne tätblom- miga. Fruktfoderbladen utan gryn. Blommorna tvåkö- nade, grönbruna. 7, 8. Gårdar, vägkanter.
356. Rumex Hippoläpathum Fr. Hästsyra. 2^, 3 — 6 fot hög. Bladen hjertlika. Blomklasarne tätblommiga. Frukt- foderbladen utan gryn. Blommorna tvåkönade, grön- bruna. 7. Stränder.
357. Rumex Åeetösa L. Ängssyra. 3, alnshög. Bladen lancettlikt äggrunda med pillik basis. Blommorna två- byggare, brungröna. 6, 7. Ängsmark. Skol-Bot. 77.
358. Rumex Aeetosella L. Bergssyra. 3, fotshög. Bladen lancettlikt jemnbreda med spjutlik basis. Blommorna tvåbyggare, grönbruna. 6, 7. Berg, backar.
58
X klassen. Bracteiflörae.
Fam. Thymelsese.
Char. Blomkalkens flikar i knoppen tegellagda. Stån- darne fästa i pipen, dubbelt sä mänga som kalkflikarue. Fruktämnet fritt inom kalken, enrummigt, med ett hängan- de frö.
Buskar med vanl. spridda, helbräddade blad utan stipler.
— Tillhör Octandria, Monogynla.
359. Daphiie Mezereum L. Tirshnsthuske, Kallar Jialshiske. 3 — 4 fot hög buske, blommande pä bar qvist. Bladen lancettlika. Frukten: röda stenfrukter. Blommorna oskaftade, 3 — 5 tillsammans, röda. 4, 5. Skogsängar. Skol-Bot. 80.
Fam. Ulmäceas.
Char. Blommorna tväkönade. Fruktämnet fritt, med två stift; slutl. enrummig, enfröig, platt vingfrukt.
Träd, med enkla, spridda, sträfva, vid basen sneda blad.
— Tillhör Pentandria, Digynla.
360. Uluiiis moiitäiia Sm. Ähn. Stort träd, blommande pä bar qvist. Bladen äggrunda, dubbelsågade. Frukten cirkelrund. Blommorna kortskaftade, brunaktiga. 5. Lundar. Skol-Bot. 56.
Fam. Urticäcese.
Char. Blommorna skilj dkönade, med ett stift. Frukten nötlik, enfröig.
Örter med vanl. motsatta, enkla, sträfva eller brännande blad. Blomkalken foderlik. — Urtica tillhör Monoecia, Tetran- dria; Humulus och Cannabis tillhöra Dioecia, Pentandria.
Öfversigt af sliig-teiia.
A. Hanblommornas kalk femdelad.
a. Stäudarne uppräta Humulus.
b. Stäodarne hängande Cannabis.
B. Hanblommoruas kalk fyrdelad Urtica.
361. Humulus Lupulus L. Humle. 4. Stjelken flera fam- nar lång, slingrande. Bladen handlikt femflikiga. Han- blommorna i yfvig vippa, gulgröna; honblommorna i kottelika ax med tunna fjäll = humle. 7. Stenrös, men allmännare odlad. Skol-Bot. 220.
59
362. Cannabis satira L. Hampa. CO. Stjelken alnsliög eller högre, upprat. Bladen djupt 5 — 7-delade, med laiicett- lika, grofsågade flikar. Blonunorna i vippor i l)ladvec- ken och toppen. 7, 8. Sjelfsädd på sopbackar, men all- männare odlad.
363. TJrtica urens L. EftcmäfisJa. Co. fotshög. Bladen motsatta, ovala, djupt sågade. Blommorna i parvisa vippor, gulgröna. 6 — 9. Odlade ställen. Skol-Bot. 207.
364. Urtiea dioiea L. Bränn-Nässla. 2^., omkring 2 alnar hög. Bladen motsatta, hjertlika, spetsade, grofsågade. Blommorna i klaselika vippor. 6. 7. Vägkanter, ])land buskar och stenrös. Skol-Bot. 208.
Fam. ChenopodiåcesB.
Char. Blomkalken foderlik, med ståndarne fästa i kal- kens botten. Fruktämnet enrummigt, enfröigt, slutligen en nötlik frukt, omgifven af den qvarsittande kalken.
Örter med enkla blad utan stipler. Blommorna dels en- dels tvä-könade. — Atriplex tillhör Poly gamla, Monoecia; Spinåcia tillhör Dioecia, Pentandria; Beta, Blitum, och Che- nopodium tillhöra Pentandria, Digynia.
Öfversig-t af sljig-tena.
A. Med enköiiade blommor.
a Stiften två Atriplex.
h. Stiften fyra Spindcia.
B. Alla blomnior tvåkönade.
a. Blomkalken femklufven Beta.
h. Blomkalken femdelad.
aa. Fröet slående på kant Blitum.
bb. Fröet horizontalt Cheiiopödium.
365. Atriplex horte'nsis L. TrädgårdsmoUa. 0, 1 — 2 al- nar hög. Bladen triangelformigt hjertlika, bugttandade, på båda sidor gröna. Blommorna gröna. 7, 8. Förvil- dad i trädgårdar och plantager; allmänt odlad.
366. Atriplex pätnla L. SvinmoUa. 0, 1 — 2 fot hög, med utspärrade grenar. De öfra bladen lancettlikt jemnbreda, helbräddade; de nedra äggrundt lancettlika, med två utdragna, något framåtrigtade flikar vid basen. Blom- morna gröna. 6 — 9. Vägkanter, odlade ställen.
367. Spindeia oleräcea L. S2)cnot. 0, 1—2 fot hög. Bla- den aflångt äggrunda, stundom med spjutlik basis. Blom- morna i gyttringar, gröna. 6 — 8. Odlas allmänt, och förekomma deraf två varieteter, som stundom anses så- som arter: Spinåcia inénnis. med obeväpnade frukter och Spinåcia spinösa med tornbärande frukter.
60
368. Beta riilgäris L. Mödheta. 3. Stjelken 2—3 alnar hög, upprat. Roten tjock, eustjelkig. Rotbladen hjert- likt äggrunda; stjelkbladen rutformigt äggrunda. Blom- morna i 2 — 3-i)lommiga blomgyttringar, bildande bladiga ax, grönaktiga. 7. Odlas allmänt och under många for- mer, bland hvilka Hvitbetan är den mest bekanta.
369. Blituui giäiicum Koch. Gatumell. 0. Stjelken ned- liggande, med fotslänga grenar. Bladen aflänga, trubbiga, bugttandade, under blygrå. Blommorna i gyttringar, bildande bladlösa klasar, gröna. 7 — 9. Gator.
370. Blituiii Bonns Henricns Mey. Stolt Henrik, 3Ijolh-ot. 2^. Stjelken upprat, alnshög. Bladen spjutlikt triaugel- formiga. Blomgyttringarne i tätt, grenigt ax, med gröna blommor. 6 — 8. Vägkanter, gårdar.
371. Chenopödinni albnni L. Svinmell. 0. Stjelken upp- rat, alnshög. De öfra bladen lancettlika, helbräddade; de nedra äggrunda, trubbtandade, oftast under hvitmjö- liga. Blomgyttringarne i greniga ax med gula blommor. 7—9. Odlade ställen. Skol-Bot. 55.
XI klassen. JuiJflÖrae.
Fam. Cupuliferse.
Char. Blommorna sambyggare. Honblommans hylle vid- växt det 2 — 6-rummiga fruktämnet. Frukten slutl. genom felslagning en enrummig, enfröig nöt, mer eller mindre om- sluten af ett bägarfoder, bildadt af hängefjällen.
Träd eller buskar med spridda, enkla blad och alfal- lande stipler. Hanblommorna i hänge; honblommorna dels i hänge, dels i oskaftade gyttringar. — Tillhöra Monoecia, Po- lyandria.
Öfversigt af släg^tena.
A. Blomning pä bladbärande grenar.
a. Bladen parklufna. Nöten trind Quercus.
b. Bladen hela.
aa. Nöten trekantig Fagus.
bb. Nöten plattad Carpinus.
B. Blomning pä bar qvist Cårylus.
372. ^nercus Robnr L. Ek. Högt träd, med aflångt om- vändt-äggrunda, bugtflikiga blad. Ollonen skaftade, af- långt elliptiska. Blommorna i smala, glesblommiga hän- gen, grönaktiga. 5. Ängsbackar. Skol-Bot. 211.
61
373. Fagus silvatiea Ii. Bok. Högt träd med ovala eller omvändt äggrunda, glänsande, härl)räddade l)lad. Ollo- nen tvenne tillsammans inom ett stort, fröhuslikt svepe. Blommorna i rundade, skattade hängen, grihiaktiga. ö. Bildar skogar i södra Sverige. Planteras.
374. Carpiiius Bétiiliis L. Äfrcnhok Träd eller stor bu- ske med äggrunda, djupt ocli hvasst dub])elsägade blad. Nöten ensam, liten, omfattad af de vinglika liän- gefjällen. Blommorna i utdragna hängen, grönaktiga. 5. Växer i södra Sveriges löfskogar. Planteras.
375. Corylus Ayelljiiia L. Has^d. 5 — S alnar hög l)uske med giandelhariga grenar och blommor pa bar qvist. Bladen rundade, smalspetsade, sågade, med hjertlik ba- sis. Hanhängeua cylindriska, gulgröna; honhängena knopp- lika. Nötterna med stora, flikiga svepeblad. 4, 5. Ängs- backar, skogsängar. Skol-Bot. 212.
Fam. Salicinese.
Char. Tvåbyggare. Hängena af tegeilagda, enkla hysande i sin vinkel ett giandellikt eller strutlikt blomhylle. Frukten enrummig, tvåskalig (fröhus), med fröfästen på ska- len och talrika frön med fröfjun, utan hvita.
Träd eller buskar med spridda, enkla blad och dels qvar- sittande. dels affallande stipler. Blommorna i hängen med enblommiga fjäll. — Tillhöra Dioecia, Salix Ordn. Diandria. Pöpulus Ordn. Polyandria.
Öfversig^t af släffteua.
a. Hängefjällen klufna eller sargade Pöpulus.
b. Hängefjällen helbräddade Salix.
376. Pöpulus tremula L. Asp. Högt träd, blommande pä bar qvist. Bladen runda, trubbtandade, på båda sidor gröna, med frän sidan plattade bladskaft. Blommorna i cylindriska, gråludna hängen. 4, 5. Backar, skogsän- gar. Skol-Bot. 221.
377. Pöpulus nigra L. Svartpoppel. Högt träd, med ut- stående grenar, blommande pä bar qvist. Bladen deltoi- diska med n. tvärhuggen basis, spetsade, trubbsågade, på båda sidor mörkgröna. Blommorna i smala, nästan glatta, brungröna hängen. 4, 5. AUmädt planterad vid vägar och i parker.
62
378. Pöpuliis pyramidälis Roz. Pyramidpoppel. Högt träd med 11. uppräta grenar, blommande på bar qvist. Bla- den deltoidiskt rutformiga, spetsade, på båda sidor grö- na. Blommorna i cylindriska, nästan glatta hängen. 4, 5. Allmänt planterad på gårdar och i parker.
o79. Pöpuliis balsamifera L. Balsampoppel. Högt träd med utstående grenar och hartsklibbiga knoppar, blom- mande på bar qvist. Bladen äggrmida, under blekgrö- na. Hängena smala, glatta, brungröna. 5. Allmänt plan- terad vid vägar.
380. Salix pentäiidra L. Jolsterpil. Medelstort träd eller 3 — 5 alnar hög buske med blad och blommor liktidiga. Bladen aflänga — omvändt äggrunda, sågade, med kör- telbärande skaft. Blommorna i aflåugt cylindriska, gula hängen. Hanblommorna med 4 — 6 ståndare. 5. Skogs- ängar, stränder. Skol-Bot. 216.
381. Salix frägllis L. Grön pil, Knäcke-pil. Medelstort träd eller 3 — 5 alnar hög buske med sköra grenveck samt blad och blommor samtidiga. Bladen lancettlika, snedspetsade, under isgrå. Hängena aflångt cylindriska, gula. Hanblommorna med 2 ståndare (såsom de följan- de). 5. Stränder och planterad vid vägar. Skol-Bot. 217.
382. Salix alba L. Hvit pil. Medelstort träd med blad och blommor samtidiga. Bladen lancettlika, under hvitt sil- keshåriga. Hängena upprätta, gula. 5. Planterad vid vägar och gårdar.
3y3. Salix repens L. Jord-vide. Fotshög — alnshög buske, blommande på bar qvist. Bladen aflånga ■ — ovala, un- der h vitgrå. Hanhängena gula. 4, 5. Kärr.
384. Salix iiig-ricaiis Sm. Svartnande Vide. 3 — 6 fot hög buske, blommande då bladen nyss börjat utvecklas. Bla- den omvändt äggrunda, vågbräddadt sågade, lätt svart- nande under torkning. Blommorna gula. 5. Skogsängar.
385. Salix aiirita L. BredUadigt Grå-vide. 2 — 5 alnar hög buske med glatta grenar och blommor på bar qvist. Bladen omvändt äggrunda, med kort och tillbakaböjd spets. Blommorna gula. 4, 5. Skogsängar, berg.
386. Salix cäprea L. Sälg. Medelstort träd eller större buske med glatta grenar och blommor på bar qvist. Bla- den aflångt omvändt — äggrunda, sågade, under grålud- na. Blommorna gula. 4, 5. Skogar och skogsängar. Skol-Bot. 218.
387. Salix cinérea L SmalUadigt Grå-vide. Större buske med blomning på bar qvist och de yngre grenarne lud-
63
na. Bladen lancettlika, under gialudna. Blommorna gula. 4, 5. Skogsängar.
388. Salix Yimiiialis L. Kor(/-2 il, Korg-vide. Hög buske med vidjelika grenar och l)lonining pä bar qvist. Bla- den lancettlikt jennil)reda med helbräddade, tillbakaböj- da kanter, under silfverglänsande silkeshäriga. Blom- morna gula. 4, 5. Planterad pä fuktiga ställen i par- ker och vid vägar.
Fam. Betulinese.
Cliar. Sambyggare. Hanhängen af sammansatta, sköld- lika fjäll, hysande 1 — 3 blommor. Honblommorna utan hylle. Fruktämnet tvärummigt, med ett frö i hvarje rum. Frukten nötlik eller vingfrukt.
Träd eller buskar med spridda, enkla blad. — Tillhö- ra Monoecia: Bétula Ordn. Polyandria; Alnus Ordn. Te- trandria,
Öfversigt af slUgteua.
a. Nöten vingad > Betitla.
b. Nöten ovingad , Alnus.
389. Bétula verriicösa Ehrh. Masur-Björh. Högt träd med blommor och blad samtidiga, hvit näfver och ofta hängande smågrenar. Bladen äggrundt deltoidiska, dub- belsågade, spetsade. Frukthängefjällenas sidoflikar rigta- de utåt. 5. Skogar. Skol-Bot. 213. (B. alba L.)
390. Bétula odorsita Bechst. Svall-Björk, Glas-Björk. Me- delstort träd med blommor, bark och smågrenar som föreg. Bladen äggrunda, enkelt sågade, spetsiga. Frukt- hängefjällens sidoflikar rigtade framåt. 5. Skogar.
391. Ålnus glutinösa W. Al. Träd, blommande pä bar qvist. Bladen bredt omvändt äggrimda, dubbelsågade, i spetsen tvärhuggna eller något intryckta. Honhängena öfvergående till kottar. 3, 4. Fuktig skogsmark, strän- der. Skol-Bot. 209.
Fam. Myricese.
(Jhar. Blommorna i hängen af enkla fjäll. Honblommor- na med hylleämne af mycket små fjäll. Frukten i kotte af små, enfröiga stenfrukter.
Buske med spridda, hela, punkterade blad. — Tillhör Dioecia, Hexandria.
64
392. Myrica Grale L. Pors. Alnshög buske, blommande på bar qvist. Bladen vigglikt lancettlika, i spetsen sågade. Hängena brunaktiga. 4, 5. Stränder, kärr.
Fam. Coniferse.
Char. Hanblommorna i korta liängen eller gyttringar utan hylle. Honblommorna gyttrade, slutligen bildande en fjällig eller bärlik kotte, innehållande enfröiga, nötlika frukter.
Barrträd eller buskar med barrlika blad. — Pinus till- hör Monoecia, Monadelphia; Juniperus och Taxus tillhöra Dioecia, Monadelphia.
Öfversigt af släg-teua.
A. Frukterna i kotte med vedartade fjäll Pinus.
B. Frukterna i bärkotte.
a. Bärkotten trefröig. Bladen tre i krans . Juniperus.
b. Bärkotten enfröig. Bladen tvåsidigt rigtade Taxus.
393. Pinus silvéstris L. Tall, Fur. Högt träd med de yngre grenarne i krans. Barren parvisa, fleråriga, half- trinda, af den äggrunda kottens längd. Hanblommorna gula, honblommorna röda. 5. Bildar skogar. Skol- Bot. 214.
394. Pinus Larix L. LärUräd. Träd, som stundom upp- når stor höjd. Barren i knippe, platta, årligen affal- lande. Kotten äggrund. Blommorna som föregående. 5. Allmänt planterad.
395. Pinus Åbies L. Gran. Högt träd med på undra sidan plattade qvistar. Barren ensamma, fyrkantiga, fleråriga. Kotten aflångt cylindrisk. Blommorna som föreg. 5. Bildar skogar. Skol-Bot. 215.
396. Juniperus communis L. En. 3 — 10 fot hög buske. Barren tre i krans, jemnbredt syllika, spetsiga. Kotten bärlik, blåaktig (Enbär), Blommorna i små, kottelika hängen. 6. Hedar, skogar. Skol-Bot. 222.
397. Taxus baccäta L. Idegran. Mindre träd med platta grenar. Barren jemnbreda, platta, tvåsidigt rigtade. Kotten bärlik, röd. 5. Sällsynt i södra och medlersta Sveriges skogar; oftare planterad i parker. (Giftig).
Fam. Equisetåcese.
Char. Ståndarne ofullständiga. Blommorna i toppax af kransvisa, sköldlika fjäll med frögömmen på undra sidan, innehållande talrika groddkorn, fästa vid 4 spiralvridna spring- trådar (felslagna ståndare?).
65
Örter med krypande rotstockar, utskjutande ledade, blad- lösa, slidförande stjelkar med kranssittande grenar. — Till- höra Cryptogamia, Filices.
398. Equisétum arrénse L. Åkerfräken, Räfrumpa. 2^, med 1—2 qvarter höga, inuti flerpipiga stjelkar. Den axbärande stjelken grenlös, den ofruktsamma med enkla grenar. 4, 5. Fuktig åker- och ängsmark. Skol-Eot. 230.
399. Equisétum silTäticuiii L. Shogsfräken, Gmngräs. 2^, med 1—2 fot höga, inuti flerpipiga stjelkar. Den axbä- rande stjelken med greniga kransgrenar. 5, G. Skogs- ängar.
400. Equisétum palustro L. Kärrfräken. 2^., med 1 — 3 qvarter höga, inuti flerpipiga stjelkar. Axbärande stjel- ken med enkla, uppräta kransgrenar. 6, 7. Strän- der, kärr.
401. Equisétum fluviätile L. Fröken, Å-Fräken. 2^, med 3 — 6 fot höga, inuti enpipiga stjelkar. Axbärande stjel- ken grenlös eller enkelt grenig, med syllika slidtänder. 6, 7. Sjöar, floder.
402. Equisétum liiemäle L. Skäfte, Skafgräs. 2^, med 1 — 3 fot höga, inuti enpipiga, öfvervintrande, grenlösa stjelkar. Slidorna med hinnaktiga, snart aff"allande tän- der. 5,. 6. Hedar, betesmarker.
XII klassen. Nudiflörae.
Fam. Gallitrichineae.
Ghar. Ståndaren en, med enrummig knapp. Fruktämnet fyraknöligt, fyrarummigt, med ett frö i hvarje rum, slutligen bildande fyra nötlika karpeller.
Örter med motsatta, helbräddade blad. — Tillhöra Mon- oecia, Mouandria.
403. Callitriche verna L. Vår-Lonke. 0, ^-3 qvarter lång. De öfra bladen aflångt spadlika, bildande en ro- sett pä vattenytan. 5 — 9. Polar, diken.
Fam. Ceratophyllese.
Char. Ständarne många i hvarje blomma, utan strängar, med tvårummiga knappar. Blomhylle saknas; i dess ställe ett mångbladigt svepe. Fruktämnet enfröigt, med ett stift, slutligen bildande en nöt.
5
66
Ört med kranssittande, findelade blad. — Tillhör Mon- oecia, Polyandria.
404. Ceratoph^Uum demérsum L. Homserf. \ med i vattnet nedsänkta, stundom flera alnar långa, upptill tätbladiga stjelkar. Bladen hårfint klynnedelade. Nötter- na släta, med tornar vid basen. 7, 8. Dammar och polar.
xm klassen. FructiflöraB.
Fam. Orchideae.
Char. Blomkalken kronlik, olikformig, sexbladig, med ena bladet läppformigt. Ståndarne 1 — 2, sammanväxta med pistillen till en könpelare. Fruktämnet under blomman, en- rummigt, treskaligt, med fröfästen på väggarne. ,
Örter med slidförande blad. — Tillhöra Gynandria, Mon- andria (utom Cypripédium, som tillhör Ordn. Diandrla).
Öfversigt af släg-teiia.
A. Ståndarknappen orörlig.
a. Läppen treklufven eller tretandad Orchis.
b. Läppen hel Flat.nnthéra .
B. Ståndarknappen rörlig. Läppen tvådelad Lhtéra.
405. Orcliis sambiicina L. Fläder-NijcMhlomster. 24.. Stjel- ken 1 — 2 qvarter hög, med aflånga, i spetsen klufna stjelkknölar. Bladen lancettlika, de nedra bredare och trubbiga. Blommorna i äggrundt ax, hyitgula eller röda, med stora, tunna blomskärmar. 5, 6. Ängsbackar, lun- dar. Skol-Bot. 199.
406. Orchis maculäta L. Flächigi Nyckelhlomster, Jungfru Marias hand. 2^., Stjelken alnshög, med handlikt klufna stjelkknölar. Bladen smalt lancettlika, fläckiga. Blom- morna i längskaftadt, äggrundt ax, röda. 6, 7. Fuktig ängs- och skogsmark. skol-Eot. 198.
407. Platanthéra bifölia Eich. Nosserot. 2^.. Stjelken 3 — 4 qvarter hög, nedtill tvåbladig och med odelade stjelk- knölar. Bladen ovalt lancettlika. Blommorna i långt, glest ax, hvita, med trådlik sporre. 6, 7. Ängsbackar. Skol-Bot. 200.
408. Listéra eordäta Br. Moss-Tväblad. 2f. Stjelken qvartershög, smal, tvåbladig. Bladen motsatta, hjertlikt deltoidiska. Blommorna i smalt, fåblommigt ax, brun- gula. 6, 7. Skogar, pä mossa. Skol-Bot. 201.
67 Faiu. Irldese.
Ckar. Blomkalken kronlik. Ståndarne 3, med utätupp- bristande knappar. FrcHiuset trerummigt, mangfröigt, med centrala friUasten.
Örter med rotstockar eller lökknölar. — Tillhöra Trian- dria, Monogynia.
409. Iris Pseuthlcoriis L. Svärchlilja. 2^. Stjelken 3 — 5 fot hög, med tvåsidigt omslidande, svärdlika blad. Blom- morna stora, gula, med olikformiga kalkblad och kron- bladslika märken. 6, 7. Stränder. Skol-Bot. 10.
Fam. Xarcissinese.
Char. Blomkalken kronlik, sexbladig. Ständarne sex, med inåt uppbristande knappar. Frukten som föregående familj.
Orter med lökar och jemnbreda blad. — Tillhöra Hexan- dria, Monogynia.
Öfyexsigt af släg-tena.
a. Kalkens sex blad likstora och med bikrona Narcissus.
b. Kalkens tre yttre blad större än de tre inre Galdnthus.
410. Nareissiis poeticus L. Pingstlilja, Hvit Narässa. 2j.. Stängeln fotshög, enblommig. Bladen jemnbreda. Blom- man hvit, med skällik bikrona. 5, 6. Allmänt odlad och stundom förvildad.
411. Narcissus Pseudoiiarcissus L. Påsklilja. 2<.. Stän- geln 1—2 qvarter hög, enblommig. Bladen jemnbreda. Blomman gul, med bägarlik bikrona. 5. Odlad i träd- gårdar och någon gång förvildad.
412. Gralänthus nivälis L. Snödroppe. 4. Stängeln 4 — 8 tum hög, enblommig, med två jemnbreda, kölade blad vid basen. Blomman hvit, hängande, med hvarannan kalkflik mindre. 3, 4. Allmänt odlad och stundom förvildad.
Fam. Hydrocharidese.
Char. Blommorna skiljdkönade, med tre kronbladlika och tre foderbladlika kalkblad. Frukten flerrummig, med frö- fästen på väggarne.
Vattenväxter med blommor inom hölster och sexbladig kalk. — Hydrocharis tillhör Dioecia, Enueandria.
413. Hydröcliaris Morsiis ranje L. DyUad. 2^. Bladen flytande, tumsbreda, runda, med hjerthk basis. Blom- morna hvita. 7. Stillastående vatten.
68
XIV klassen. Liliiflörae.
Fam. Liliåcese.
Char. Blomkalken kronlik, liljeartad. Ståndarknapparne öppnande sig inåt. Stiftet ett eller intet. Frukten treskalig, tregömmig, mångfröig, med centrala fröfästen.
Örter med vanligen skiftevisa blad.
Afd. 1. Tulipem: Kalken sexbladig. Fröen platta, med hinnaktigt, blekt skal. — Lökväxter, tillhörande Hexandria, Monogynia.
Öfversigrt af slägtena.
A. Ståndarknapparne fästa med baseu på strängens spets .... TuUpa.
B. Ståndarknapparne fästa med ryggen på strängens spets.
a. Märket tredeladt. Fåbladig öit Fritilldria.
b. Märket helt. Mångbladiga örter Lilium.
4t\4,. Tiilipa Gresneriäna L, Trädgårds-Tulpan. 2j.. Stjel- ken lotshög, enblommig. Bladen aflångt lancettlika. Blom- man klocklik, sexbladig, med trubbiga, röda, gula eller annorlunda färgade kalkblad, bildande en liljeartad blom- kalk. 5. Allmänt odlad.
415. Fritilläria Meleägris L. Bamspelskrona, Kungsängs- lilja. 2f. Stjelken fotshög, vanl. enblommig. Bladen skiftevisa, jemnbreda, rännformiga. Blommorna dam- spelsrutiga, bruna eller hvita. 5, 6. Fuktiga ängar.
Skol-Bot. 68.
416. Lilium bulbiferum L. Brandgul Lilja. %. Stjelken 2 — 3 alnar hög, mångblommig, med knopplökar i blad- vecken. Bladen spridda, jemnbredt lancettlika. Blom- morna brandgula, invändigt sträfprickiga. 6, 7. All- mänt odlad och stundom förvildad.
417. Lilium Märtagon L. Kroll-Lilja. 2^.'. Stjelken 2—3 fot hög, mångblommig. Bladen i krans, äggrundt lan- cettlika. Blommorna med tillbakarullade kalkblad, röda, brunfläckiga. Allmänt odlad, men förvildad i gamla parker.
Afd. 2. Asphodélece : Kalken sexbladig. Frukten: Frö- hus med frön, omgifna af ett tjockt, mörkt skal. — Lökväx- ter, tillhörande Hexandria, Monogynia.
Öfversig-t af slägtena.
a. ståndarknapparne fästa med ryggen på strängens spets .... Alliuin.
b. ståndarknapparne fästa med basen pä strängens spets .... Gågec.
69
418. Alliiim oleräceuin L. Ängslök. 2*.. Stjelken alnshög. Bladen halftrinda. Blomknoppen med aflånga knopplö- kar. Blommorna röda eller brungula. 7, 8. Ängs- backar.
419. Ällium Schoenöprasum L. Gräslök. 4. Stjelken 1 — 2 qvarter hög. Bladen trinda, ihåliga. Blomflockame klotrunda, utan knopplökar. Blommorna röda. 6, 7. Hafsklippor och allmänt odlad. Skol-Bot. 67.
420. Ällium Cepa L. Rödlök. 2^.. Stjelken 1—2 fot hög, nedtill bladig och uppblåst. Bladen trinda, ihåliga och uppblåsta. Blomflocken klotrund. Blommorna hvitaktiga. 6, 7. Odlas allmänt.
421. Grägea hitea Ker. Vårlök. 2^. Stängeln qvartershög, med glesblommig flock i toppen. Örtbladet ensamt, lan- cettlikt jemnbredt, utgående frän löken. Blommorna gula, med trubbiga kalkblad. 4, 5. Ängsmark. Skol- Bot. 69.
422. Crägea minima Schult. Kråklök. 2j.. Stängeln qvar- tershög med gles flock i toppen. Bladet från löken, en- samt, jemnbredt. Blomkalken gul, med sex smalspetsade kalkblad. 4, 5. Backar.
Afd. o. Aspar dgeca: Blomkalken sambladig. Frukten bär. — Fleråriga örter med rotstock. — Aspåragus och Con- vallåria tillhöra Hexandria, Monogynla; Majånthemum tillhör Tetrandria, Monogynia och Paris Octandria, Tetragynia.
ÖfTcrsig-t af släg'teua.
A. Blommans delar tretaliga.
a. Märket tredeladt. Bladen trådsmala Aspåragus.
b. Märket helt. Bladen breda Convaildria.
B. Blommans delar tvåtaliga.
a. Blomkalken fyrdelad Majånthemum.
h. Blomkalken åttadelad Paris.
423. Aspäragiis offlcinillis L. Sparris. 2j.. Stjelken 3—6 fot hög, med späda grenar. Bladen kiiippevisa, tråd- smala. Blommorna i bladvecken, gröngula. 7, 8. All- mänt odlad; vild förekommer den på grusiga hafssträn- der, ehuru sällsynt.
424. Conyalläria majälis L. Liljekonvalje. 2<., qvartershög. Bladen från rotstocken, ovalt lancettlika. Blommorna i ensidig klase på stängel, klocklika, hvita. 5, 6. Skogs- och ängsbackar. Skol-Bot. 70.
425. Convalläria Polygöiiatum L. Getrams. 2^.. Stjelken fotshög, mångbladig, kantig. Bladen skiftevisa, äggrundt
70
lancettlika. Blommorna smalt klocklika, hvitgröna. 5, 6. Berg, backar. Skol-Bot. 71.
426. Majänthemum Mföliuin DC. Ekorrhär. 2^. Stjelken qvartershög, tvåbladig. Bladen hjertlika. Blommorna i klase, hvita. 6, 7. Lundar, fuktig skogsmark. Skol- Bot. 31.
427.. Paris quadrifölia L. Ormbärsört. 2f. Stjelken 1—2 fot hög, enblommig, fyrabladig. Bladen ovalt lancettli- ka, kranssittande. Blomman grön. 5, 6. Lundar. Skol- Bot. 88.
Fam. Alismåceae.
öhar. Blomkalken sexbladig, de tre yttre vanl. foder- bladlika. Frukten: flera mer eller mindre fria karpeller, hvarje med sitt stift eller märke.
Vattenväxter med rotstock.
Afd. L Butömece: Blomkalken kronlik. Karpellerna mång- fröiga. — Tillhör Enneandria, Hexagynia.
428. Butomus umbellätus L. Blomvass. 2^., med 3 — 4 fot hög stängel och stor blomflock i toppen. Bladen jemn- breda. Blommorna rödletta. 7. Sjöar, floder. Skol- Bot. 90.
Afd. 2. Alismece: De tre yttre kalkbladen foderlika, de tre inre kronlika. Karpellerna enfröiga, talrika. — Alisma tillhör Hexandria, Polygynia; Sagittåria Monoecia, Polyandria.
Öfversigt af sliigteua.
a. Ståndarne sex. Blommorna tvåkönade Alisma.
b. Ståndarne många. Blommorna enkönade Sagittåria.
429. Alisma Plantägo L. Svalting. %, med 1—3 fot hög
stängel och yfvig, kransgrenig vippa i toppen. Bladen skaftade, äggrunda. Blommorna hvita. 7. Stränder. Skol-Bot. 78.
430. Sagittäria sagittifölia L. Skäkteblad. 2^., med 1 — 4 fot lång stängel och gles, kransgrenig vippa i toppen. Bladen pillika, långskaftade. Blommorna hvita.- 7, 8. Sjöar, floder. Skol-Bot. 210.
Afd. 3. Juncaginece: Blomkalken foderlik. Karpellerna enfröiga, 3—6 i hvarje blomma. — Tillhöra Hexandria, Tri- Hexagynia.
71
431. Triglöchin maritiiiium L. llafssälting. 2^., 1—2 fot hög. Bladen groft trådlika. Blommorna i jemnbredt ax, gröna, med sex märken. 6, 7. Hafsstränder.
432. Triglöehiii pahistre L. Kärrsälting. %, 1—3 qvarter hög. Bladen trädlika. Blommorna i jemnbredt ax, grö- na, med tre märken. 6, 7. Kärrängar.
Fani. Juncåceae.
Char. Blomkalken sexbladig, foderlik. Stiftet ett, med tre märken. Fröhuset trerummigt, mängfröigt eller enrum- migt och trefröigt.
Gräslika örter med knutiga stjelkar och slidomfattande blad. — Tillhöra Hexandria, Monogynia.
Öfversi^t af slUgrtena.
a. Fröhuset mångfröigt. Bladen trinda eller inga Juncus
b. Fröhuset trefröigt. Bladen platta Luzula.
433. Juncus coiiglomerätus L. Knapptåg. 2f. Strået 2 — 3 fot högt, bladlöst, med hufvudlik blomvippa nära toppen. Blommorna grönbruna. 7. Diken, stränder. Skol-Bot. 74.
434. Juncus effusus L. VeMåg. %. Strået 2—3 fot högt, bladlöst, med utbredd vippa nära toppen. Blommorna gröna. 7. Diken, stränder. Skol-Bot. 74.
435. Juncus filiförniis L. Trädtåg. 2^. Strået svagt, fots- högt, bladlöst, med gles vippa nära midten. Blommorna gröna. 6, 7. Stränder. Skol-Bot. 74.
436. Juncus articulätns L. Ryltåg. 2f. Strået uppsti- gande, fotshögt, bladigt, med något sammansatt vippa i toppen. Bladen hoptryckta, tydligt ledade. Blomkalken grönbrun, med de inre kalkbladen trubbade. 6, 7. Fuk- tiga ställen.
437. Juncus alpinus Vill. Myrtåg. %. Strået upprätt, fotshögt, bladigt, med föga sammansatt vippa i toppen. Bladen otydligt ledade. Blomkalken grönbrun, med alla kalkbladen trubbiga. 6, 7. Fuktiga ställen.
438. Juncus compréssus Jacq. Stuhhtåg. 2^.. Strået upp- rätt, fotshögt, bladigt, med tät vippa i toppen. Bladen oledade, rännformiga. Blomkalken brun, med rundadt trubbiga kalkblad, kortare än det klotrunda fröhuset. 7. Fuktig gräsmark.
72
439. Juiicus buföiiius L. Grodtäg, Kryptåg. 2<., Strået grenigt, bladigt, 1 — 8 tum högt. Bladen rämiformiga. Fröhuset aflängt, trubbigt, kortare än de spetsade, brun- gröna kalkbladen. 7. Fuktiga ställen.
440. Luziila pilösa W. Vär-Fryle. %. Strået 1—2 qvar- rer högt, upprätt, bladigt, med glesblommig vippa i top- pen. Bladen lancettlika, håriga. Blommorna brunröda. 4, 5. Lundar, skogar. Skol-Bot. 75.
441. Liizula campéstris DC. Knippe-Fryle. 4. Strået 1 — 2 qvarter högt, upprätt, bladigt, med flera äggrunda ax i toppen. Bladen lancettlika, håriga. Blommorna grönbruna. 4 — 6. Betesmarker, skogar.
XV klassen. Spadiciflörae.
Fam. Aroideae.
Char. Blommorna gyttrade utan skaft på ett köttigt fäste,..bildande en blomkolf. Frukten aifallande oöppnad. Örter med rotstock, tillhörande Hexandria, Monogynia.
Öfversigt af slägteua.
a. Blomkolfven med hölster Calla.
b. Blomkolfven utan hölster Acorus.
442. Calla palustris L. Missne. 2^, 1—2 qvarter hög. Bladen hjertlika, skaftade. Blomkolfven aflång, med äggrundt, hvitt hölster. Blommorna utan hylle. 6. Strän- der, i vattnet. Skol-Bot. 72.
443. Äcorus Cälamus L. Kalmus. 2^, 3 — 5 fot hög. Bla- den svärdlika. Blomkolfven cylindrisk, fingerläng, grön- gul, utan hölster. Blomhyllet sexbladigt, foderlikt. 7, 8. Sjöstränder, i vattnet. Skol-Bot 73.
Fam. Lemnåcese.
CJiar. Blommorna insänkta inom den bladlika, flytande stammen, ijied enbladigt hylle. Frukten: fröblåsa.
Små vattenväxter utan skiljda blad, med en eller flera enkla rottrådar, som icke nå botten, utan nedhänga i vattnet. — Tillhöra Diandria, Monogynia.
444. Lemiia polyrrhiza L. Stor Andmat. 0. Stambla- bladen runda, plattade, hvarje med flera rottrådar. 7. Dyiga sjöar. Skol-Bot. 2.
73
445. Lemiia gibba L. TjodMadig Andmat. 0. Stambla- den rundade, under uppsvällda, med en rotträd under hvarje. 6—8. Mindre vattensamlingar. Skol-Kot. 2.
446. Lemua minor L. Liten Andmat. 0. Stambladen rundade, platta, med en rottråd under hvarje. 6—8. Polar, diken. Skol-Bot. 2.
447. Lemiia trisulea L. KorsUadig Andmat. 0. Stam- bladen lancettlika, skaftade. 6, 7. Sjöar. Skol-Bot. 2.
Fam. Potamogetöneae.
Char. Blommorna vanligen i en axlik blomkolf. Stån- darne 1 — 4. Fruktämnen 3—6, hvarje med sitt märke, slut- ligen nötlika karpeller.
Vattenväxter med knutiga stjelkar och slidlikt omfattande blad, — Potamogéton tillhör Tetrandria, Tetragynla.
448. Potamogéton natans L. Gäddnate. 2^. Stjelken flera alnar läng, grenig. Bladen flytande, läderaktiga, ovala. Axen tätblommiga. Blommorna grönaktiga. 7. Sjöar.
449. Potamogéton liicens L. Glansnate, Aborrnate. 2f. Stjelken flera alnar lång. grenig. Bladen likformiga, bredt lancettlika, kortskaftade, uddspetsiga, glänsande. Axen tätblommiga. Blommorna grönaktiga. 7, 8. Sjöar.
450. Potamogéton perfoliiitiis L. Alnate. 2^. Stjelken flera alnar lång, grenig. Bladen likformiga, hjertlikt äggrunda — lancettlika, helbräddade, tunna. Axen tät- blommiga, grönaktiga. 7. Sjöar, floder. Skol-Bot. 32.
451. Potamogéton pectinjltus L. Kamnate, Härnate. 2f. Stjelken lång, trådsmal, grenig. Bladen jemnbreda, en- nerviga. Axen med glest sittande blomkransar, grön- aktiga. 7. Sjöar.
Fam. TypMceae.
Char. Blommorna i axlik eller klotrund blomkolf, med Ijällika eller borstlika kalkblad. Frukten nötlik, med ett hän- gande frö.
Örter med rotstock och jemnbreda blad. — Tillhöra Mon- oecia, Triandrla.
Öfversigt af slägtena.
a. Blomkolfvarne cylindriska Typha.
b. BlomkolfvHrne klotrunda Spargdninm .
74
452. Typha angustifölia L. Kafvddun. %. Stjelken 3 — 4 alnar hög. Bladen smalt svärdlika. Axen cylindri- ska, åtskiljda, med grönbruna blommor. 7. Sjöar, flo- der. Skol-Bot. 205.
453. Spargäiiiimi ramösiim Huds. Grenig Träggjan. 2^, 2 — 3 fot hög. Bladen jemnbreda, med treeggad basis. Axen klotrunda, i grenig vippa. Blommorna grönaktiga. 7. Stränder, i vattnet.
454. Sparg-iiniuni simplex Huds. Enkel Träggjan, Pölvass. 2^, 1 — 3 fot hög. Bladen jemnbreda, med treeggad basis. Axen klotrunda; hanaxen oskaftade, honaxen skaftade. Blommorna grönaktiga. 7. Kärr, stränder. Skol-Bot. 206.
455. Spargäiiium minimum Fr. Kärr-Flotagräs. 2f, 1 — 2 qvarter hög. Bladen jemnbreda, platta. Hanaxet en- samt, oskaftadt, honaxen skaftade. Blommorna grönak- tiga. 1, 8. Kärr, stränder.
Fam. Cyperåceae.
Char. Blommorna i ax med ensamma, tegellagda skärm- fjäll. Pistillen bar eller omgifven af ett inre fjäll, borst eller hår. Frukten: en nöt med upprätt frö.
Gräslika örter (Halfgräs) med oledadt, inuti svampaktigt strå och omslidande, jemnbreda blad med hela sidor.
Afd. 1. Scirpece: Blommorna tvåkönade. Skärmfjällen på alla sidor tegeilagda. — Tillhöra Triandria, Monogynia.
Öfversigt af slägtena.
A. Kalkborsterna af fruktämnets längd.
a. Stiftet utan dyna vid basen Scirpus.
b. Stiftet med dyna vid basen Heleocharis.
B, Kalkborstei-na slutl. mycket länga, ullika Eriöphoriim.
456. Scirpus lactistris L. Vass, Sjösäf. 2f. Strået blad- löst, trindt, 3-5 alnar högt. Blommorna i ax, bildande en vippa i stråets topp. Axen brungröna. 7. Sjöar, floder. Skol-Bot. 11.
457. Heleöcliaris paltistris Br. Kärrsäf, Knappsäf. 2^.. Strået bladlöst, trindt, alnshögt. Axet aflångt, ensamt i toppen, brungrönt. 5, 6. Stränder, kärr.
458. Heleöcliaris aciculäris Br. Nålsäf. 0. Strået blad- löst, nålfint, kantigt, 1 — 3 tum högt. Axet äggruudt, ensamt i toppen, brungrönt. 6 — 8. Stränder.
75
459. Eriöphorum angustifölium Roth. Smalhladig Ängs- ull. 2^.. Strået 1 — 2 fot högt, bladigt. Bladen jemii- breda, kölade. Axen flera, pä glatta 'skaft, i)rungröna. Frukterna onigifna af långa hår. 5, C. Kärrängar. Skol- Bot. 12.
460. Eriöphorum gracile Koch. SiyeMsUg Ängsull. 2j.. Strået 1 — 2 fot högt, bladigt. Bladen trekantiga. Axen flera, på sträfva skaft, brungröna. Frukten som föregå- ende. 6. Kärrängar. Skol-Bot. 12.
461. Eriöphorum vaginätum L. Tuf-Ängsull. 2f. Strået 1 — 2 fot högt, bladigt. Bladen rännformiga. Axet en- samt, äggrundt, brungrönt. Frukten som föreg. 4, 5. Skogskärr. Skol-Bot. 13.
Afd. 2. Caricece: Blommorna enkönade. — Tillhöra Mon- oecia,~~Triandria.
Carex L. Starr.
1. Axen enkönade, flera på samma gtrå : fl eteroståchyce. A. Märken tre.
a. Hanaxen flera.
* Fruktgömmena glatta.
462. Carex yesicäria L. Lappskostarr, Biåsestarr. 2^. Strået 1 — 3 fot högt, skarpt tresidigt. Bladen kölade. Honaxen aflångt cylindriska, ljusgröna, med glatta frukt- gömmen. 6. Stränder, kärr. Skol-Bot. 204.
463. Carex ampulläcea Good. Ka fvel- Starr. 2^. Strået 1 — 3 fot högt, trubbkantigt. Bladen rännformiga. Hon- axen smalt cylindriska, ljusgröna, med glatta, uppblåsta fruktgömmen. 6. Stränder, kärr.
Fruktgömmena håriga.
464. Carex hirta L. Ludd-Starr. %. Strået 1 — 3 qvarter högt. Bladen platta, kölade, håriga. Honaxen långt åtskiljda, med håriga fruktgömmen. 6. Lundar, ängs- mark.
b. Hanaxet ensamt.
aa. Fruktgömmena glatta.
Honaxen lutande eller hängande.
465. Carex Pseudocypérus L. Slok-Starr. ^. Strået 1 —3 fot högt. Bladen platta, breda, glatta. Honaxen cylindriska, hängande, med utspärrade, glatta fruktgöm- men. 6. Kärr, stränder, i vattnet.
76
466. Carex palléscens L. Blek- Starr. 2f. Strået 1 — 2 fot högt. Bladen finhåriga. Honaxen aflånga, lutande, med tilltryckta, glatta fruktgömmen. 6. Ängar.
467. Carex limösa L. By-Starr. %. Strået fotshögt, tre- sidigt. Bladen kölade, blåaktiga, smala. Honaxen bredt lancettlika, bruna, hängande, med ovala, trubbiga, platta- de, glatta fruktgömmen. 6, 7. Fuktiga ängar.
Honaxen upprätta.
468. Carex flara L. Knaggle- Starr. 2^.. Strået 1 — 3 qvar- ter högt, tresidigt. Bladen kölade med utvikna kanter. Honaxen närsittande, ovala, gulaktiga, med sprötspetsade fruktgömmen och nedböjda spröt. 6. Kärrängar.
469. Carex paiiicea L. Hirs-Starr. 2^.. Strået 1 — 2 fot högt, trubbkantigt. Bladen kölade, blågröna. Honaxen åtskiljda, glesblommiga, med uppblåsta fruktgömmen. 6. Fuktiga ängar.
bb. Fruktgvmmena håriga.
470. Carex praecox Jacq. Vår- Starr. 2^., Strået q varters- högt. Bladen kölade. Honaxen närsittande, aflånga, med ludna fruktgömmen. Axskärmen syllika, med gröna slidor. 5. Backar.
471. Carex ericetörum Poll. Hed-Starr. 2/.. Strået qvar- tershögt. Bladen kölade. Honaxen närsittande, rundadt aflånga, med ludna fruktgömmen. Axskärmen fjällika med svarta slidor. 5. Backar.
472. Carex piliilifera L. Piller-Starr. 2^.. Strået 1—2 qvarter långt, svagt. Bladen smala, gröna. Honaxen något närsittande, klotrunda, med ludna fruktgömmen. Axskärmen utan slidor. 6. Backar.
473. Carex digitäta L. Visp-Starr. 2}.. Strået 1 — 2 qvar- ter högt. Honaxen öfvernående hanaxet, glest mång- blommiga, mörka. Fruktgömmena omvändt äggrunda, finhåriga. 5, 6. Lundar.
B. Märken två.
474. Carex aciita L. Hvass-Starr. 2^. Strået 1 — 2 alnar högt, skarpt tresidigt. Hanaxen flera. Honaxen cylin- driska. 6. I vatten, nära stränderna.
475. Carex caespitösa L. Tuf-Starr. 2^. Strået 1—4 qvar- ter högt, sträft. Bladen kölade, smala. Hanaxet ensamt. Honaxen aflånga, närsittande. 5, 6. Fuktiga ängar, bildande tufvor. Skol-Bot. 203.
2 Axen med hade han- och honblommor: Homo ståchyce. a. Småaxen med hanblommor vid basen.
77
476. Carex stelliiliita Schreb. Stjem-Starr. 2^.. Strået 1 — 2 qvarter högt. Bladen smala. Axen tväköuade, med hanblommor vid basen, klotrunda, taggiga af de utspär- rade fruktgcimmena. G. Kärr.
477. Carex caiiésceiis L. Grå-Starr. %. Strået 2 — 3 qvar- ter högt. Bladen smala. Axen tväkönade, med han- blommor vid basen, aliänga, med tilltryckta fruktgömmen. 5, 6. Kärr, stränder.
478. Carex leporiiia L. Hare-Starr. 2^. Strået 1—3 qvarter högt. Bladen platta. Axen tvåkönade, med han- blommor vid basen, ovala, Fruktgömmena bredt hinn- kantade, tilltryckta. 5, 6. Skogar.
b. Småaxen med hnnblommor i toppen.
479. Carex disticlia Good. Flättings- Starr. 2^.. Strået 1 — 2 fot högt, tresidigt. Bladen platta, breda. De öfver- sta och nedersta axen tvåkönade med hanblommor i toi>- pen, de mellersta hanax. 5, 6. Stränder.
480. Carex muricäta L. Pigg-Starr. 2^, Strået 1—2 lot högt, tresidigt, sträft, lutande. Bladen platta, smala. Alla axen tvåkönade och med utspärrade fruktgömmen. 5, 6. Gräsmark.
3. Hvnrjc strå med endast ett ax: Monostächyce.
481. Carex dioica L. Nål-Starr, Tvåbo-Starr. 2|.. Strået qvartershögt, med ett enda enkönadt ax i toppen. Frukt- gömmena med utböjdt spröt. 5, 6. Kärr. Skol-Bot. 202.
XVI klassen. Glumiflörae.
Fam. Graminese.
Char. Blommor med ofullständig kalk, i dess ställe för- sedda med tvåsidigt och skiftevis sittande blomskärmar. Stån- darne vanl. tre. Pistillen med två stift eller märken. Fruk- ten: hinnfrukt.
Gräs, med ledadt och mellan lederna ihåligt strå samt slidomfattande, jeranbreda blad med klufna slidor och blad- snärp. — Tillhöra Triandria, Digynia, utom Anthoxånthum, som tillhör Diandria, Digynia.
Afd. 1. Euryanthce: Blommorna öppna under blomnin- gen. Stiften korta, utskjutande ät sidorna nära blommans bas.
78
Öfversig-t af slägteua.
A. Småaxen n. oskaftade, sa;iilade i ett ledadt ax.
a. Småaxen med två skärmfjäll.
Småaxen flerblommiga Triiicum
** Småaxen tvåblommiga Secdle.
*** Småaxen enblommiga Hördeum.
b. Småaxen med ett enda skärmfjäll Lölmm.
B. Småaxen i vippa, vaul. tydligt skaftade.
a. Småaxen två — flerblommiga.
aa. Skärmfjällen kortare än blomfjällen.
aaa- Yttre blomfjället med borst i spetsen.
* Småaxen kortskaftade, gyttrade Dåctylis.
Småaxen tydligt skaftade. «. Yttre skärmfjället ennervigt.
aa Yttre blomfjället trindryggadt Festuca.
/?(!?. Yttre blomfjället köladt Schedonönts .
/?. Yttre skärmfjället flernervigt Bromus.
bbb. Yttre blomfjället utan borst.
Yttre blomfjället med hjertlik bas Briza,
Yttre blomfjället med äggrund bas.
«. Yttre blomfjället köladt Foa.
^. Yttre blomfjället trindryggadt Glycéria.
bb. Skärmfjällen lika länga som blomfjällen eller längre, aaa. Alla blommorna tvåkönade.
Yttre blomfjället borstlöst, tretandadt Triödia.
Yttre blomfjället med ryggborst.
«. Yttre blomtjället tvåklufvet Avéna.
^S. Yttre blomtjället med hel eller fintandad spets . Aira. bbb, Eu del blommor enkönade eller könlösa.
Småaxen två — treblommiga Mélica.
Småaxen flerblommiga Phragmites.
b. Småaxen enblommiga.
aa Blommorna med långa hår omkring basen Calamagröstis.
bb. Blommorna utan tydliga hår omkring basen.
Yttre blomfjällets borst mycket lång Apéra.
Yttre blomfjället med ingen eller kort borst . . . Agrostis.
Afd. 2. ClisdnthcB: Blommorna tillslutna under blom- ningen. Stiften utdragna, med i blommans spets utskjutande märken.
Öfversigrt af släg^tena.
A. Småaxen enblommiga.
a. Småaxen i axlik vippa.
* Blomfjäll ett, med borst Alopecurus.
** Blomfjäll två, utan borst Phleum.
b. Småaxen i tydlig vippa Digrdphis.
B. Småaxen treblommiga, sidoblommorna könlösa Anthoxdnthum.
482. Triticum repens L. Qvickhvete. -^. Strået 1—3 alnar högt med vidt omkring krypande rotstockar (hvitrot). Axet platt, med mångblommiga småax, vändande sidan mot fästet. Borsten kort eller ingen. 6, 7. Odlade ställen. Skol-Bot. 22.
79
483. Tritieiiiu viili^sire L. Hvete. ©. Strået 1—2 alnar högt, ända upj) till axet ihåligt. Axet med småax som föreg. och tvära blomtjäll. 6. Odlas allmänt i flera varieteter.
484. Secsile cereäle L. liäg. 0. Strået 2—4 alnar högt. Axet platt med tvåblommiga småax, vändande sidan emot fästet. Borsten mer eller mindre lång. G. Odlas allmänt.
485. Hördeum vulgäre L. Korn. 0. Strået 1—2 alnar högt. Axet med enblommiga småax, tre tillsammans i hvarje axled, hvarigenom uppkomma 4 utstående och två tilltryckta rader. Borsten mycket läng, upprat. 6. Odlas allmänt. Äfven andra arter af Hördeum odlas stundom.
486. Lölium peréiine L. Renrepe., Engelskt Rayyräs. %. Strået 1 2 fot högt. Axet platt, med mångblommiga, borstlösa småax, vändande kanten mot fästet. 6, 7. Backar, vägkanter.
487. Däctylis glomeräta L. Hundäxiny. 2f. Strået 1 — 2 alnar högt. Vippan ensidig, delad uti skaftade gyttrin- gar af flerblommiga småax; yttre blomfjället kort l)orst- spetsadt. 6, 7. Odlade ställen. Skol-Bot 17.
488. Festuca elätior L. Änyssvingel. 2|.. Strået 1—2 al- nar högt. Bladen platta. Vippan utbredd, med jemn- breda, börstlösa småax. 6. Ängar. Skol-Bot. 20.
489. Festuca rubra L. Rödsvingel. %. Strået 1 — 2 fot högt, med platta blad. Rotbladen borstlika. Vippan nå- got ensidig, med lancettlika småax. 6. Ängar.
490. Festuca OTina L. Färsvinyel. 2^. Strået 1 — 2 qvar- ter högt. Alla bladen borstlika. Vippan smal, ensidig, med aflånga småax. 6. Backar.
491. Schedonörus tectöruin Fr. TaUosta. 0. Strået 1 — 3 qvarter högt. Bladen platta, mjukhåriga. Vippan lutande, med lancettlika, borstbärande småax. 6, 7. Torf- tak, backar.
492. Bromus secäliiius L. Råylosta. 0. Strået 1—2 al- nar högt. Bladen glatta. Vippan något lutande, med äggrundt aflånga, glatta, vanl. borstlösa småax. 6, 7. Åkrar. Skol-Bot. -21.
493. Bromus mollis L. Luddlosfa. 0. Strået 1—3 fot högt. Blad och slidor mjukludna. Vippan upprat, ägg- rund, med äggrundt aflånga, borstbärande, vanl. ludna småax. 6, 7. Backar.
80
494. Briza media L. Barrgräs. 2^.. Strået omkring fots- högt. Vippans grenar utspärrade, med hcängande, nästan hjertlika småax. 6, 7. Ängsbackar. Skol-Bot. 18.
495. Poa pratéiisis L. Ängsgröe. 2^. Strået 1—3 fot högt, trindt. Bladen platta, med kort snärp. Vippan ut- bredd, äggrund, borstlös, med glatta grenar. 6, 7. Ängar.
496. Poa eoiupréssa L. Bergsgröe. %. Strået 1—2 fot högt, hoptryckt. Vippan liten, ensidig, borstlös. 6. Berg. murar.
497. Poa triviiilis L. Betesgröe. 2/.. Strået 1—3 fot högt, trindt. Bladen platta, med långt snärp. Vippan utbredd, med sträfva grenar och treblommiga, borstlösa småax.
6, 7. Fuktiga ängar.
498. Poa serötiiia Ehrh. Slätter gr öe. 2^. Strået 1-3 fot högt, trindt. Bladen smala, med långt snärp. Vippar, utbredd, med sträfva grenar och 4— 6-blommiga, borst- lösa, tvåfärgade småax. 7, 8. Stränder, fuktiga ängar.
499. Poa neuiorjilis L. Limdgröe. ^. Strået 1—3 fot
fot högt, spensligt, med nakna, svarta leder. Bladen smala, med omärkligt snärp. Vippan utbredd, gles. 6,
7. Lundar.
500. Poa äiinua L. Hvitgröe. 0. Strået qvartershögt, nå- got plattadt, mjukt. Vippan äggrund, något ensidig, utan borst. 4—9. Odlade ställen. Skol-Bot. 19.
501. Gfycéria fluitaus Br. Mannagräs. 2f. Strået alnslångt, kull-liggande. Bladen platta, flytande, med utdraget snärp. Vippan ensidig, gles, med jemnbreda småax. 7. Vatten. Frukterna gifva mannagryn.
502. Triödia decumbens P. B. Tandsvingel, Knägräs. 2^. Strået 1 — 2 qvarter långt, mer eller mindre nedliggande. Vippan enkel, klaselik, af 4-8 fåblommiga, äggrunda småax. 6, 7. Skogar, betesmarker.
503. Avéna satira L. Hafre. 0. Strået 3—5 fot högt. Vippan utbredd, med tvåblommiga småax. Blommorna glatta, den nedra borstbärande. 7, 8. Odlas allmänt.
504. Ayéiia elätior L. Knylhafre^ Fransi/skf Baggräs. 4, 1 — 2 alnar högt. Vippan grenig, med polygama, två- blommiga, enborstiga småax. 6, 7. Ängar.
505. Ayéna pubéscens L. Luddhafre. 2f. Strået 1—3 fot högt. Bladslidorna mjukludna. Vippan smal, med 2 — 3- blommiga småax och alla blommorna borstbärande. 6, 7. Ängsbackar.
81
506. Avéna pratéiisis L, Ängshafre. %. Strået 1 — 3 fot liögt. Blailslidorna glatta eller sträfva. Vippan nästan axlik, med 4 — 5-blommiga småax och alla blommorna borstbärande. 6, 7. Ängsbackar.
507. Åira c«spitösa L. TuftåteL 2^. Strået 1 — 2 alnar högt. Bladen platta. Vippan utbredd, stor, med två- blommiga småax och borst af blomfjällets längd. 6, 7. Fuktiga ängar.
508. Aira flexuösa L. Kruståtel. %. Strået 1 — 2 fot högt. Bladen trådlika. Vippan utbredd, med flerböjda grenar och långt utskjutande borst. 6, 7. Backar.
509. Mélica imtaiis L. Slohgräs. 2^. Strået 1 — 2 fot högt. Småaxen i ensidig, lutande klase, brun violetta. 5, 6. Backar, berg.
510. Phragmites communis Trin. Bladvass. %. Strået 3 — 5 alnar högt. Bladen nästan lancettlika. Vippan yfvig, stor. 7, 8. Sjöar, floder. Skol-Bot. 1(3.
511. Calamagröstis arimdiiiäeea Koch. SJcogsrör. ^. Strået 3 — 4 fot högt. Vippan upprat, öppen, med långa borst. 7, Steniga backar.
512. Calaniag-röstis epigejos Roth. Bergsrör. 2^. Strået 2 — 3 alnar högt, sträft. Vippan upprat, med inneslutna borst. Skärmfjällen sylspetsade. 7. Skogsbackar, berg.
513. Apéra Spica renti P. B. Åhcrkjösa. ©. Strået 2— 5 fot högt. Vippan yfvig, lutande, med ytterst långa borst. 7. Åkrar.
514. Agröstis stolonifera L. Kryphven. 2f. Strået upp- stigande, 1—5 fot högt, spensligt. Bladen platta, med utdraget snärp. Vippan pyramidformig , med sträfva grenar. 6, 7. Stränder, fuktiga ängar.
515. Agröstis vulgjiris With. Rörhven. 2^. Strået upp- stigande, 1 — 2 fot högt, spensligt. Snärpet kort. Vip- pan äggrund med nästan glatta grenar. 6, 7. Ängar.
516. Agrostis eaiiiiia L. Brunhven. 2^. Strået 1—3 qvar- ter högt. Rotbladen trådsmala, hopvikna. Vippan med sträfva grenar. Inre blomfjället felas. 6, 7. Fuktiga ängar.
517. Alopectirus pratéiisis L. Ängskafle. 2j.. Strået 2 — 3 fot högt, upprätt. Vippan axlik, med hårfina borst. 6, 7. Ängar. Skol-Bot. 14.
518. Alopecurus geniculätus L. Kärrkafle. 2^.. Strået 1 — 3 qvarter högt, knäböjdt. Vippan axlik, liten. 6, 7. Fuk- tiga ställen.
6
82
510, Phleum pratéiise L. Tmothej, Änghampe. %. Strået 1—4 fot högt, upprätt. Vippan axlik, taggig af de gaffellika blomfodren (skärmfjällen). 6, 7. Ängar. Skol- Bot. 15.
520. Digraphis aruudiiiäcea Trin. SfmndfJen. 4. Strået 2—3 alnar högt, bredl)ladigt. Vippan yfvig, rödlett, med enblommiga, borstlösa småax. 7, 8. Stränder.
521. Åiitlioxaiithum odorätuiii L. Värhrodd. 2j.. Strået 1 — 2 qvarter högt. Vippan lancettlik, axlik, borstbäran- de, med treblommiga småax, hvaraf endast mellersta blomman är försedd med befruktningsorganer. 5, 6. Än- gar. (Diandria, Digynia). Skol-Bot. H.
XVII klassen. FlNceS. Fam. Polypodiåcese.
Char. Fröredningen på baksidan af bladstammen, som före utvecklingen är snäckformigt inrullad. Fröhusen (sporan- gier) omgifna af en elastisk ring.
Fleråriga örter med rotstock och stjelkarne eller grenar- ne sammanväxta med de bladartade delarne till en bladlik bladstam. — Tillhöra Cryptogamia, Filices.
Öfversig-t af slägtena.
A Fruktplättarne pä bladstamsflikarnes midt.
a. Fruktplättarne ixtau svepefjäll, runda Polypodium.
b. Fruktplättarne raed svepefjäll. aa. F'ruktplättarne runda.
Svepetjället helt. Fruktplättarne ätskiljda.
a. Svepefjället njuriikt, qvarsittande PoUjstichum. ■
^. Svepefjället skållikt. rundadt, snart affallande . . Cystopteris. ** Svepefjället fransadt. Plättarne snart samioanflytande. Woödsia.
bb Fruktplättarne aflånga — jemnbreda Asplénium.
B. FVuktplättarne under bladstamsflikarnes tillbakavikna kant. Pteris.
522. Polypödiimi vulgäre L. Stensöta. %. Rotstocken krypande, grenig. Bladstammen qvartershög, pardelad, lancettlikt jemnbred, med frukterna förenade till runda, bara fruktplättar. 6, 7. Berg. Skol-Bot. 225,
52o. Polypödium Phegöpteris L. HuUahräken. %. Blad- stammen fotshög, parbladigt delad, med nedersta flik- paret ned])öjdt. 8, 9. Skogar.
524. Polypödium Dryöpteris L. JEkebräJxn. 2/.. Blad- stammen 1 — 2 qvarter hög, dubbelt parbladigt delad, med triangelformig omkrets. 7, 8. Skogar.
83
025. Pol:f stichum Filix mas Roth. TräjonhräJcen. %. Blad- stammen 1 — ?) fot hög, lancetthk, parbladigt delad, med trubbiga, sågade småflikar. 7, 8. Skogar. Skol-Bot. 226.
526. Pol.Vstichuiii spiimlösum DC. Onnhunke. 4. Blad- stammen 1 — 2 fot hög, dubbelt parbladigt delad, med spetsiga, hvass-sågade småtiikar. 7, 8. Skogsmark.
527. Cystöpteris frägilis Bernh. StenbräJcen. 2f. Blad- stammen 1 — 2 qvarter hög, lancettlik, parbladigt delad, spenslig, spröd. 7, 8. Bergsspringor.
528. Woödsia ilvénsis Br. Hällehräken. %. Bladstam- stammen qvartershög, lancettlikt jemnbred, parbladigt delad, under brunluden. 7. Bergsspringor.
529. Aspléiiiimi Filix fémiiia Bernh. Majhrähen. %. Blad- stammen 2 — o fot hög, lancettlik, dubbelt parbladigt delad. Fruktplättarne attänga, krökta. 7, 8. Skogsmark.
530. Åspléiiiuni Triehömaiies L. Bundflihigt Bergspring. 2^. Bladstammen qvartershög, jemnbred, parbladigt delad, med rundade flikar. 7. Bergsspringor. Skol-Bot. 228.
531. Aspléiiium septentrionäle Hoö'm. NordisM Berg- spring. 2f, Bladstammen 4—8 tum hög, i toppen 2 — 3- flikig, med jemnbreda flikar. 6, 7. Bergsspriugor.
532. Pteris aqiiiliiia L. ÖrnhräJcen. 2^. Bladstammen 2—3 fot hög, triangelformig, tredubbelt parbladigt de- lad, med fruktplättarne längs kanten. 8, 9. Skogsmark, hedar. Skol-Bot. 227.
Fam. LycopodiåceaB.
Char. Blommor otydliga. Fröhus (sporangier) i bladens eller axfjällens vinkel, enrummiga, 2 — 3-väggiga, uppbristan- (le med tvärremna. Groddkornen 4 och 4 sammanhängande.
Fleråriga, kryptogama, ständigt grönskande växter, med krypande stjelk, täckt af enkla, platta blad. — Tillhöra Cryptogamia, Filices (Musci enl. Linné).
533. Lycopödium aiinötinuiu L. Beflnmmer. %. Stjel- ken alnslång eller mera, med uppräta, qvartershöga gre- nar och ensamma, oskaftade ax. Bladen lancettlika med udd. 6 — 8. Skogar.
534. Lycopödium elaYätum L. Mattlummer. 2/.. Stjelken 2—3 alnar lång, med uppstigande grenar och parvisa, skaftade ax. Bladen lancettlikt jemnbreda, hårspetsade. 7, 8. Skogar. Skol-Bot. 229.
Skol-Botanikens Musci och Homonémeae.
XVIII klassen. MuSCi.
Fam. Bryåcese.
Char. Blommorna små, utan blomkalk, skyddade af skärmblad. Fröhuset före mognaden täckt af en mössa, mo- get vanligen öppnande sig medelst ett affallande lock, hvar- under oftast en enkel eller dubbel tandrad döljes.
Ständigt grönskande örter med oskaftade, enkla och af endast celler bestående blad. Blommorna oskaftade, i bladvecken eller toppen, dels enkönade, dels tvåkönade. Ståndarne utan sträng, enrummiga. — Tillhöra Cryptogamia, Musci.
Hypnum proliferum L. Toppalstrande Väggmossa. 2<.. Stjelken uppstigande, 1 — 2 qvarter läng, dubbelt par- grenig, med frukt pä sidan. Bladen äggrunda. Frukt- skaften flera tillsammans, hvarje med ett äggformigt frö- hus, försedt med lock och derunder dold dubbel tandrad. 6—8. Skogar. Skol-Bot. 232.
PoIjHrichuin commtine L. Björnmossa. %. Stjelken upprat, 1 — 3 qvarter hög, enkel, tvåbyggare, med frukt i toppen. Bladen jemnbredt lancettlika, sågade, med slidlik basis. Fruktskaftet ensamt, ofta qvarterslångt. Fröhuset kubiskt— äggformigt, med enkel tandrad, lågt lock och långhårig mössa. 6 — 8. Skogar. Skol-Bot. 23.3.
Törtula rurälis Ehrh. TaJcmossa. 2^. Stjelken upprat, 1 — 3 tum hög, grenig, med frukt i toppen. Bladen aflånga, hårspetsade. Fruktskaftet ensamt, tumslångt. Fröhu- set aflångt — cylindriskt, med enkel tandrad och mössa. 6—8. Tak, klippor, backar. Skol-Bot. 231.
85 Fam. Sphagnåcese.
Char. Blommorna små, utan blomkalk, skyddade af skärmblad. Fröhuset kortskaftadt, utan egentlig mössa, moget öppnande sig medelst ett platt lock, men saknande tandrad.
Fleråriga örter med oskaftade, bleka, nervlösa, konkava, fleråriga blad, byggda af nätädriga celler. — Tillhöra Cryp- togamia, Musci.
Sphagimni aciitifolium Ehrh. Hvitmossa. 2f. Stjelken 1 — 3 qvarter hög, grenig, med spetsade grenar och fruk- ter i toppen. Stjelkbladen ovala; grenbladen aflangt lan- cettlika. 7 — 9. Kärr, bergväggar. Skol-Bot. 2.34.
Sphagiium cymbiföliuin Ehrh. Hvitmossa. 2j.. Stjelken 1 — 2 qvarter hög, grenig, med trubbiga grenar. Stjelk- bladen bredt ovala, trubbiga; grenbladen ovala. 7 — 9. Kärr. Skol-Bot. 234.
XIX klassen. Algae.
Fam. Lichénes.
Char. Rot, stam och blad förenade till en bål, bestå- ende af trenne skilj da cell-lager, hvaraf det mellersta är grönt. Sporidierna inneslutna i grodsäckar (asci) inom lafhus.
Fleråriga kryptogamer, hvilkas lif förmodas hvila då luften är torr. De fortplantas både genom frön (sporidier) och knoppar (gonidier), och förekomma pä berg, träd och på marken, men icke i vatten. — Tillhöra Cryptogamia, Algae.
Ramalina ealicäris Fr. ÄsJdaf. 2/.. Lafbålen 1 — 6 tum lång, grönaktigt gråhvit, bladlik, delad i många jemn- breda flikar, bärande vanligen på sidorna, stundom i toppen, sittande cirkelrunda, kortskaftade lafhus, af samma färg som lafbålen. — Växer på stammar och grenar, vanl. af löfträd, och bär frukt hela året om. Skol-Bot. 235.
Ceträria isläiidica Ach. Islandslaf. %.. Lafbålen 3 — 6 tum hög, gråbrun, undertill blekare, upprat, busklikt grenig, med grenarne oordentligt rännformiga, flikiga och i kanten borsttandade. Lafhusen sköldlika, bruna, snedt fastväxta vid öfra sidan af grenflikarnes spetsar. — Växer på marken i skogar, på hedar och berg, och har frukt under hela året. Skol-Bot. 237.
86
Peltigera aphthösa Hoflfm. Torsklaf. 2^.. Lafbålen blad- lik, utbredd, bestående af flera breda, från en medel- punkt utåt tillväxande, ofvun gröna, vårtfulla, undertill tätludua flikar. Lafhusen sköldlika, cirkelrunda, röd- bruna, fästa på öfra sidan af bålens flikar. — Växer i skogar och har frukt under våren och sommaren. Skol- Bot. 236.
Parmélia pariétiua Ach. Vägglaf. %. Lafbålen bladlik, rundad, horizontal, tillväxande utåt, ofvan gul, under hvitgul, i kanten flikig, med omvändt äggrunda, trubb- naggade flikar, Lafhusen plattadt skållika, gula, med uppl3öjd kant af lafbålens färg och samlade mot lafbå- lens midt. — Växer på trädstammar, träväggar och ste- nar. Frukten träffas under hela året. Skol-Bot. 238.
Cladönia rliangiferiua Hoffm. Renlaf. 2|. Lafbålen upp- rat, busklikt grenig, med ihåliga, hvitgröna, 3 — 6 tum höga grenar och fingerlikt delade smågrenar. Lafhusen dynlika, bruna, sittande på de öfra smågrenarnes toppar, och förekommande hela året om. Växer på berg och klippor. Skol-Bot. 239.
Umbilicäria pustuLata Hoffm. TuscJdaf. 2^. Lafbålen bladlik, brungrön, horizontalt utbredd, af flera tums storlek, tunn, ojeuni, fäst vid klippan med en låg fot, utgående från bålens midt. Lafhusen knapplika, med svart disk, fästa pä bålens öfra sida, förekommande un- der hela året. Växer på stenar och klippväggar. Skol- . Bot. 240.
Fam. Fucåcese.
Char. Hafsalger med sporidier, icke inneslutna inom groddsäckar. — Tillhöra Cryptogamia, Algae.
Fucus yesiculösiis L. Blåstång. Bladstammen upprat, 1 — 4 fot hög, upprepadt tvågrenig, gulgrön, med blås- bärande grenar. Fruktsamlingarne i ])ladstamsflikarues toppar, elliptiska. Frukten mognar under Juli och Au- gusti. — Växer på hafsbotten, på stenar och klippor. Skol-Bot. 241.
Fam. Diatomåeese.
Char. Vattenalger, begränsade af räta linier, fortplan- tande sig genom delning. Mikroskopiska växter, tillhörande Cryptogamia, Algae. — Arterna torde kunna förbigås. Skol- Bot. 242.
b? XX klassen. Fungi.
Faiii. Hymenomycétes.
Char. Svampar, med IVuktlagret utbrcdt till en egen hinna (hymenium), som bekläder hela svampens yta eller, om hatt finnes, dennes undre sida. Sporidierna i groddsäckar och vid mognaden affallande. — Tillhöra Cryptogamia, Fungi.
Agjlrieus campéstris L. Äkta Champigmm. Hatten kull- rig, plattadt hallVund, med cirkelrund kant, ofvan smut- sigt hvit, inuti köttig och undertill försedd med radie- rande, olikstora, rödaktiga lameller. Foten cylindrisk, 4—8 tum hög, hvit. 8, 9. Fält, skogar, trädgårdsland, som icke blifvit omgräfda pä våren. Skol-Bot. 24.3.
Agäricus muscstrius L. Allmän Flugsvamp. Hatten kull- rig, hälft klotrund, klibl)ig, rödaktig, hvitfläckig af vårt- lika lemningar efter slöjan, undertill försedd med radie- rande lameller. Foten cylindrisk, 4—12 tum hög, hvit, med ring ofvan midten. 7—9. Fält, skogar. Giftig. Skol-Bot. 244.
Cantharelliis cil);trius Fr. Ätlig ChantereU. Hatten ofvan- på konkav, i kanten bugtig, invändigt hvit och köttig, undertill försedd med greniga, trubbiga lameller, nedlö- pande på den 4- -6 tum höga foten. 7 — 9. Skogar, skogsängar. Skol-Bot. 245.
Bolétus ediiUs Bull. Ätlig Ilörsopp. Hatten kuUrig, dynlik, mörkbrun, undertill försedd med ett af otaliga rör bil- dadt fruktlager, som är skilj dt från foten, hvilken är upprat, 4—6 tum hög. 8, 9. Skogar. Skol-Bot. 246.
Polyporus ig-iiiäriiis Fr. Timderticka. 2^., Svampen utan 'fot och med den hästhoflika och fleråriga hattens ena sida fastväxt vid den trädstam, hvarpå svampen före- kommer. Fruktlagret utgöres af en stor mängd sam- manväxta rör, som på inre sidan utveckla sporidier. — Växer på löfträds stannnar. Skol-Bot. 248.
ClavärJa L. Kluhhsvamp. Deraf förekomma flera arter, t. ex. Clavdria pistilldris, med klubborna (den sammanflutna hatten och foten) 3 — 6 tum höga, smalt omvändt— ägg- runda, gulbruna, sinsemellan åtskiljda — förekommande under hösten i löfskogar. Skol-Bot. 250.
Clavdria ligula, med klubborna 2 — 3 tum höga, smalt omvändt äggrunda, blekgula, flera växande tätt tillsam- mans och under hösten förekommande i granskogar. Skol- Bot. 250.
88
Clavdria incequdlis, med klubborna omkring två tum höga, cylindriska, gula, uppåt något tillspetsade, flera växande tätt tillsammans och under hösten förekommande pä ängsmark. Skol-Bot. 250.
Fam. Discomycétes.
Char. Svampar, med fruktlagret utbredt till en uppåt- vänd skifva eller disk, frän hvilken groddsäckarne elastiskt utkasta groddkornen. — Tillhörande Cryptogamia, Fungi.
Morchélla cöiiica Pers. Allmän Miirlda. Hatten omkring 2 tum hög, kägellik, invändigt ihålig, utvändigt grågul, med iiätlikt fördelade^ bruna åsar. Foten tmiishög, cy- lindrisk, ihålig. Träffas på skogsängar och i skogar under våren. Skol-Bot. 247.
Fam. Gasteromycétes.
Char. Svampar, med groddkornen liggande, utan att bilda något tydligen skiljdt fruktlager, i svampens midt eller inblandade i dess massa. — Tillhöra Cryptogamia, Fungi.
Lycopérdoii Bovista L. Röksvamp, Allmän Käringrök. Frukten ung päronformig, derefter klotrund, efter uppbri- standet formad och stor som en stor thekopp, med ore- gelbundet sönderbrustna kanter. — Träffas under som- maren och hösten på fält och bara fläckar i skogarne. Skol-Bot. 249.
Fries' naturliga system.
Detta system bemödar sig om att uppställa växterna efter deras frändskap, med fäst afseende på samtliga växt- delarne, samt på de utvecklingsgrader, h varje växt genomgår.
Växtriket indelas uti tvenne stora afdelningar, eller s. k. hemisferer :
I Cotyledönese.
Växter med frön, som innehålla eller vid groningen ut- veckla hjerthlad (Cotyledönes) och brodd. De hafva blommor med tydliga befruktningsdelar (deraf kallade Fhanerogamce L.) af två slag (ståndare och pistiller, motsvarande hanar och honor inom djurriket) och i sin byggnad tydliga kärl (deraf kallade VascnUres I)C.) samt blad med klyföppningar .
II. Némese.
Växter med (jroddkom, som utväxa till groddtrådar (Némafa). De sakna hjertblad (deraf kallade Acotyledönem) och tydliga blommor (Cryptogdma;). De flesta bestå endast af Celluler (deraf kallade Celluldres).
Cotyledönea? indelas uti två provinser:
A. Dicotyledönea?, innefattande växter med två motsatta hjertblad. De tillväxa utåt (JExogénece) samt hafva van- ligen grenigt nerviga blad och enkel rot. Blomdelarne äro oftast två- eller fem-taliga.
B. Monocotyledöneae , växter med ett enda eller skiftevis sittande hjertblad. De tillväxa inåt (Endogénece) , hafva vanligen enkelt nerviga blad och sammansatt rot. Blom- delarne äro vanligen tretaliga.
Némeae indelas äfven i två provinser:
C. Heteroiiéiiiea? , med urskiljbar rot och stam, hvilken sednare uppbär blad eller sjelf är bladhk och grön.
D. Homonémeie , med rot, stam och blad icke åtskiljbara och sällan af grön färg.
90
Dicotyledöiieae indelas i fyra serier:
A. Med dubbelt blomhylle:
a. Corolliflörae : Blomkronan sambladig och med stån- darne fästa på hennes insida.
1). Thalamiflörae: Blomkronan fribladig, jemte ståndarne fäst pä ett eget fäste, fri från blomfodret.
c. Calyeiflör» : Blomkronan fribladig, jemte ståndarne fäst på blomfodret.
B Med enkelt (eller iDtet) blomhylle (blomkalk):
d. Iiiconiplétae.
Nyssnämnda fyra serier af Dicotyledönese, äfvensom Mo- nocotyledöneae , Heteronémeae och Homonémese indelas i 20 klasser :
Corolliflörce:
1 Kl. Seniiniflörce: Blomkronan fäst o/).'aw2?å fruktämnet och
med en led skiljd från detsamma.
2 Kl. Annuliflörce: Kronan fäst på en disk rundtomhnnf/
(ej under) fruktämnet, öppen i l30tten.
3 Kl. Tubiflörce: Kronan fäst tmder fruktämnet, sluten i
botten.
Thalamiflörce:
4 Kl. Disciflörce: Ståndare och kronblad fästa på kanten af
en, öfver eller omkring fruktänmet befintlig disk.
5 Kl. Sertiflörce: Ståndare och kronblad fästa rundtomkring
eller på fruktämnets basis.
6 Kl. Columniflörce : Ståndarne fästa under fruktänmet på
en punktformig eller pelarlik torus.
Calyciflörce:
7 Kl. Fauciflörcs: Ståndarne fästa uti blomfodrets svalg
vid öfra kanten af den tunna torus.
8 Kl. Rosiflorce: Ståndarne fästa vid den ringformigt upp-
svällda öfra kanten af torus.
9 Kl. CentrifJörce : Ståndarne fästa i blomfodrets botten vid
en punktlik eller omärklig torus.
Incomplétae:
10 Kl. Bradeiflörce: Blomkalken enkel, bildad af flera i
krans sammanväxta blad.
11 Kl. JuUflörce: Blommor skiljdkönade (enkönade), förena-
de i ett hänge, utan annan kalk än fjäll.
12 Kl. NudifUrce: Blommor utan hylle eller kalk, sittande
utan skaft i bladvecken.
yi
Mo nocotylc cl 6 n c (e :
13 Kl. Fructiflorai: Blomkalken och ståndarne fästa ofvanpa
fruktämnet.
14 Kl. Liliiflörce: Blomkalken af 3 eller 6 (fria eller hop-
växta) blad, jemte ständarne fästa under fruktämnet.
15 Kl. SpadiciflörfC : Blomkalken ingen, fyrbladig eller be-
stående af fjäll eller hår. Blommorna oskaftade.
16 Kl. Glumiflörce : Gräs. Blommorna bildande småax med
skiftevisa yttre och inre fjäll.
Heter onémeoi:
17 Kl. Filices: Växter med tydliga kärl och öfverhud.
18 Kl. Musci: Växter bildade af celluler och saknande öf-
verhud.
Homonéme(s:
19 Kl. Älgce: Det vegetativa systemet (örten) öfvervägaude,
utgörande på en gång rot, stam och blad.
20 Kl. Fungi: Fröredningen öfvervägande ; det vegetativa
systemet insänkt i det ämne, hvarpå växten före- kommer.
Linnés Sexual-System.
Enligt detta system, som stöder sig pä befruktningsorga- nernas antal och förhållande till hvarandra, indelas växterna uti 24 klasser, grupperade och definierade sålunda:
I. Fanerogamer
eller växter med blommor och tydliga befruktningsdelar.
A. Hermafroditer eller samköiiade växter,
d. v. s. med endast tvåkönade blommor.
a. 8täiidarue sinsemellan fria:
a. Lika långa eller af obestämd längd:
1. MonandriU: En fri ståndare i samma blomma som pistillen.
2. Biandria: Tvåkönade blommor med två till alla delar
fria ståndare.
3. Triandria: Tvåkönade blommor med tre till alla delar
fria ståndare.
4. Tetrandria: Tvåkönade blommor med fyra fria ståndare
af lika eller obestämd längd.
5. Pentandria: Tvåkönade blommor med fem fria ståndare.
6. Hexandrla: Tvåkönade blommor med sex fria ståndare af
lika eller obestämd längd.
7. Heptandria: Tvåkönade blommor med sju fria ståndare.
8. Oäandria: „ „ „ åtta fria ståndare.
9. Enneandria: „ „ „ nio fria ståndare.
10. Becandria:" „ „ „ tio fria ståndare.
11. Bodecandria: „ „ „ elfva eller tolf fria
ståndare.
12. Icosandria: Tvåkönade blommor med flera än tolf fria
ståndare fästa på blomfodret.
13. Polyandria: Tvåkönade blommor med flera än tolf fria
fria ståndare fästa på pistillernas fäste.
(i. Två ståndare kortare än de öfriga:
14. Bidynamia: Tvåkönade blommor med fyra ståndare, hvaraf
2 längre och 2 kortare.
15. Tetradynamia: Tvåkönade blommor med sex ståndare,
hvaraf 4 längre och 2 kortare.
93 b. Stsliidariie saiuiiiaii växta siuseiuellan:
a. Med slrän garne :
16. MonadelpMa: Tväkönade blommor med alla ständarsträn-
garne sammauväxta med hvarandra.
17. Diadclphia: Tvåköiuide blommor med ståndarsträngarne
hopväxta till tvcnne stammar eller grupper.
18. Polyndelx>lua: Tväkönade blommor med ståndarsträngarne
hopväxta till flera än två stammar.
^. Med knapparne.
19. Syngenésia: Tvåkönade (eller polygama) blommor med (5)
sammanväxta ståndarknappar.
c> Ståndarne sammanväxta med pistillen:
20. Gynandria: Tvåkönade blommor med ståndarne fästa
på pistillen utan strängar.
B. Dikllner eller skilj dköuade räxter,
d. v. s. med enkönade blommor.
a. Alla blommorna enkönade:
21. Monoecia: Sam byggare eller med honblommor och han-
blommor på samma stånd.
22. Dioecia: Tvåbyggare eller med honblommor och han-
blommor på olika stånd. b. Blommorna dels enkönade, dels tväkönade:
23. Poly gamla: Mångbyggare eller med både enkönade och
tvåkönade blommor.
II. Kryptogamer
eller växter, som sakna egentliga blommor och för blotta ögat synbara befruktningsdelar.
24. Cryptogamia: Med inga eller otydliga befruktningsdelar.
Hvarje klass indelas i Ordningar, ehuru efter oMka grun- der. I de 13 första klasserna bestämmas ordningarne efter pistillernas, stiftenas eller, då dessa saknas, efter märkenas antal i blomman. När hos en dithörande växt finnes endast en pistill eller ett stift i hvarje blomma, föres den till ordnin- gen Moyiogynia; finnas två pistiller eller stift, så räknas väx- ten till Digynia, tre pistiller eller stift till Trigynia, fyra till Tetragynia, fem till Pentagynia, sex till Hexagynia, sju till Heptagynia, åtta till Odagynia o. s. v. Dä antalet af pistil- ler eller stift är obestämdt eller större än att det behöfver räknas, föres växten till Polygynia.
14:de klassen eller Didynamia indelas i två ordningar:
1. Gymnospérmia, med 4 små, fria nötter eller, som man kallat dem, nakna frön efter hvarje blomma.
94
2. Angiospérmia, med ett enda tVögömme (fröhus) efter hvarje blomma.
lö:de klassen eller Tetrad i/nanila indelas i tvä ordningar efter fruktens (skidans) relativa längd:
1. Silicidösce, med korta skidor, icke längre än tre gån- ger största bredden.
2. Siliquösce, med långa skidor, mer än tre gånger sä långa som bredden.
lG:de, 17:de, 18:de och 20:de klasserna, Monadelphla, Bia- delphia, Folyadelphia odiGynandria, indelas i ord- ningar efter ståndarenas antal: med 1 ståndare Monan- dria, 2 Diandria etc. till och med Folyandria, då stån- darne äro många.
21:sta och 22:dra klasserna, Monoccia och Dioecia, indelas i ordningar på samma sätt som klasserna 16, 17, 18 och 20; men dessutom ega de ordningar, benämnda: Mona- delpihia, Diadelphia, Folyadelphia och Syngenesia, ut- märkta derigenom, att ständarne äro sammanväxta, an- tingen med strängarne, uti 1, 2 eller flera stammar, eller ock med knapparne, alldeles såsom förhållandet är med de lika benämnda klasserna.
23:dje klassen, Poly gamla, indelas i tre ordningar:
1. Monoecia, som har de olika slagen blommor på sam- ma stånd.
2. Dioecia, som har de olika slagen blommor på två olika stånd.
3. Trioecia, som har de olika slagen blommor på tre olika stånd.
24:de klassen Cryptogamia indelas i fyra ordningar:
1. Filices, Ormbunkar.
2. Musci, Mossor.
3. Älgce, Alger (Lafvar och egentliga Alger).
4. Fungi, Svampar.
19:de klassen, Syngenesia, indelades af Linné i 6 ordningar:
1. Polygamia cequälis, med alla småblommorua tvåkönade.
2. Polygamia supérflua, med tvåkönade blommor i mid- ten och honblommor i kanten af hvarje blomkorg eller blomster.
3. Polygamia fmstrdnea, med tvåkönade blommor i mid- ten (disken) och könlösa i kanten af blomkorgarne.
4. Polygamia necessdria, med tvåkönade blommor i mid- ten, ehuru med ofruktsam pistill, och med fruktsam- ma honblommor i kanten.
95
5. Folygamia segreguta^ med h varje småbloiinna omgif- ven af ett eiiskildt, fritt blomfoder (kranssittande blom- skärmar) inom den gemensamma holken (svepefodret).
B. Monogamia, med enkla, ej sammansatta blommor (blomkorgar) och frukten vanligen ett fröhus.
Hartman, som hänför till klassen Fentandria de växter, hvilka tillh()ra Monogamia, indelar den at de öfriga ordningar- nes växter bildade klassen Sgngenésia uti tvenne ordningar:
1. Monoclinia, med alla småblommor tväkihiade, såvida de icke äro könlösa; inga enkönade. Denna ordning innefattar Linnés ordningar: Foh/gamki axiiiulis, Fo- lygamia frustrdnea och Folygamia segregdfa.
2. PolycUnia, med bäde enkönade och tväkönade små- blommor (Polygama), innefattande ordningarne Foly- gamia super fliia och Folygamia necessdria.
Några utländska botanister anse att alla namn pä klasser och ordningar, slutande på "lA", hafva kort I och säga der- före Moiiäiidria, Diäiidria, Monoécia, Polygäinia, Mono- isrynia, Polyg-ynia o. s. v.; och beror detta på en ohka tanke om ändelsebildningen. Hos oss har detta sätt att uttala nam- nen icke ännu blifvit antaget.
TJppställnmg,
enligt Linnés Sexualsystem, af de växtslägten, som finnas upptagna i detta biliang.
1 kl. Monaiidria. Ordn. Monogynia.
Vattenväxt med bladen i krans llippyns.
2 kl. Diaiidria. Ordn. Monogynia.
A. Bladlösa örter med i el. på vattnet flytande bladstam Letnna.
B. Orter med tydliga blad.
a. Frukten fröhus, ett inom hvarje blomma.
Blomkronan utan sporre Verönica.
Blomkronan med sporre, se vidare .... Lentibulariea.
b. Frukten : 4 smånötter i bvarje blomma .... Lycopus.
C. Buske med motsatta blad Syringa.
Ordn. Digynia.
Gräs med axlik blomnins; Anthoxdnthum.
Di
3 kl. Dian dr ia.
Ordn. Monogynia.
A. Bladen motsatta, se vidare Valeridnece geninm
B. Bladen skiftevisa eller inga.
a. Vattenört, med stora, gula blommor Iris.
b. "Halfgräs" med små blommor i ax Scirpece.
Ordn. Digynia.
Hit höra gräsen, som sökas under Gramineos.
4 kl. Tetraiidria. Ordn. Monogynia.
A. Blommor i blomkorg med holk Dipsåcea-.
B. Blommor utan holk och icke bildande blomkorg.
97
a. Orter med stängel; blomiuonia i ax Plantdgo.
h. Orter med stjelk.
aa. Bladen skiftevisa. IMomhyllet enkelt.
Kalken hvit. Bladen lijertlika Majdnthemvvi .
Kalken gulgrön. Bladen njurlika Alchemilla.
bb. Bladen i krans, lilomhyllet dubbelt Rnbiäcece.
Ordn. Tdragynia.
Vattenväxter med blommor i ax Potamogékm.
5 kl. Peiitandria. Ordii. Monogijnia.
A. Blomhyllet dubbelt; kronan sambladig.
a. Fruktämnet inom blomman.
aa. Fruktämnet slutl. bildande 4 smånötter Boraginece.
bb. Fruktämnet slutl. ett tvärummigt bär Solånnm.
cc. Fruktämnet slutl. ett två-flerrummigt fröhus. n. Blomkronan sned.
Bladen ilikiga, klibbhåriga Hyoscyamus.
Bladen hela, tätludna Vc7'b(iscum.
^. Kronan likformig. Bladen pillika Convölvuhis.
dd. Fruktämnet enrummigt.
n. Märket tvåklufvet. Fröfästen laterala.
' Bladen hela, motsatta Gentidna.
" Bladen tretingradt delade, skiftevisa Menydnthes.
^. Märket odeladt. Fröfästet centralt; se vidare . Primuldcea.
b. Fruktämnet under blomman.
aa. Kronan likformig Campanuldct^a.
bb. Kronan sned.
* Ort med stängel och jemnbreda blad Lobélia.
" Buske med motsatta, elliptiska blad Lonicéra.
B. Blomhyllet dubbelt; kronan fribladig.
a. Örter med olikformig krona.
aa. Bladen äggrunda, utan stipler Impdtiens.
bb. Bladen med hjertlik bas och stipler Viola.
b. Buskar, med likformig krona.
aa. Bladen hela Rhamnus.
bb. Bladeu klufua.
* Bladen tunna, med sågade flikar Rihes.
" Bladen tjocka, med helbräddade flikar .... Hédera.
C. Blomhyllet enkelt. Bladen helbräddade Glaiix.
Ordn. Digynia.
A. Blomhyllet dubbelt.
a. Kronan sambladig. under fruktämnet.
aa. Ört med motsatta, hjertlika blad Cyndnchum.
bb. Bladlös ört med blommor i hufvud Ciisciita.
b. Kronan fembladisj, fäst ofvanom fruktämne' Umhellifenv.
B. Blomhyllet enkelt.
a. Träd, blommande pä bar qvist ; med vingfrukt. . . . Ulmus.
b. Örter mel stjelk.
aa. Bladen med stipler Hernidria.
bb. Bladen utan stipler; se vidare Chenopodidce(v.
7
98 Ordn. Trigynia.
Buskar med blommor i knippe Sambucinecs.
Ordn. Tetragynia.
ört med enblommig stjelk Parndssia.
Ordn. Pentagynia.
a. Blommor i klase Drösera,
h. Blommor i hufvud Arméria.
Ordn. Polygynia.
Liten ört med jemnbreda blad vid roten . . . ^ Myostirus.
6 kl. Hexandria, Ordn. Monogynia.
A. Blomhyllet dubbelt. — Buske Berberis.
B. Blomhyllet enkelt eller felande. — Oi'ter.
a. Blommorna ensamma, i flock eller klase.
aa. Blomkalken liljeartad (icke grön eller brun).
* Fruktämnet under blomman Narcissineiv.
*' Fruktämnet inom blomman; se vidare .... Liliåcea.
bb. Blomkalken grön eller brun Juncdcece.
b. Blommorna i kolf Aroidece.
Ordn. Iri-Hexagynia.
a. Bladen platta Rumex.
b. Bladen halftrinda . . * Tnglåchin.
Ordn. Polygynia.
Vattenväxt med stor blomvippa Alisma.
7 kl. Heptandria. Ordn. Monogynia.
a. Ört med lancettlika blad Trientdlis.
b. Träd med sjufingrade blad jEscuIus.
8 kl. Octandrfa. Ordn. Monogynia.
A. Fruktämnet inom blomman.
a. Blomhyllet dubbelt Calltma.
b. Blomhyllet enkelt : Daphne.
B. Fruktämnet under blomman.
a. Kronan sanibladig. ..Små buskar . . . .- Vacciniea.
b. Kronan fribladig. Örter Epilöbium.
Ordn. Digynia.
Blekgrön ört med njurlika blad Chrysosplénium.
99
Ordn. Trigynia.
örter med skiftevisa blad och stipelslidor ; se vidare Polygönea.
Ordn. Tetra-Pentagynia.
a. Bladeu ovala, 4 i krans Paris.
b. Bladeu trefingradt delade Adöxa.
9 kl. Enneandria.
Ordn. Hexagynia.
Ort med blommor i flock Btttomus.
10 kl. Becandria.
Ordn. Monogynia.
A. Kronan sambladig.
a. Fodret femdeladt. Frukten fröhus Andrömeda.
b. Fodret femklufvet. Frukten bär Arctottåphylo*.
B. Kronan fribladig.
a. Med utbildade blad.
aa. Bladen smala, under brunulliga Ledum.
bb. Bladen breda, glatta Pyrola.
b. Med fjäll i stället för blad Monötropa.
Ordn. JDigynia.
A. Blomhyllet dubbelt.
a. Bladen skiftevisa Saxifraga.
b. Bladen motsatta Didnthtu.
B. Blomhyllet enkelt. Bladen syllika ScUrdnthus.
Ordn. Trigynia.
A. Blomfodret sambladigt Siléne.
B. Blomfodret fribladigt.
a. Kronbladen tvåklufna Utelldria.
I). Kronbladen hela.
aa. Bladen platta, utan stipler '. . Arendria.
bb. Bladen trädlika, med stipler Lepigomim.
Ordn. Pentagynia.
A. Fruktämnet ett enda i hvarje blomma.
a. Blomfodret sambladigt; se vidare Silendcea.
b. Blomfodret fribladigt; se vidare Alsindcea.
B. Fruktämnen 5 i hvarje blomma Sedum.
11 kl. Dodecandria. Ordn. Monogynia.
Ort med lancettlika blad oeh blommor i ai Lythrum.
Ordn. Digynia.
Ort med parbladigt delade blad och blommor i ax Agrimönia.
100 Ordn. Trigynia.
örter med blommor i flocklikt knippe Euphövbia.
12 kl. Icosandria, Ordn. Monogynia.
Träd och buskar med stenfrukt inom blomman Pnimis.
Ordn. Di-Pentagynia.
Träd och buskar med frukten under blomman Pomåcece.
Ordn. Polygynia.
Buskar och örter med djupt delade eller sammansatta blad;
se vidare Seniicösw.
13 kl. Polyandria.
Ordn. Monogynia.
A. Blommorna utan sporre, hvita, gula eller röda.
a. Kronbladen fem eller flera.
aa. Träd med snedt hjertlika blad Tilia.
bb. Halfbuske med motsatta, aflånga blad Heliåntheinum.
cc. Vattenväxter med flytande blad Nyviphcedcea'.
b. Kronbladen fyra.
aa. Fodret tvåbladigt, snart affallande Papaveräceos.
bb. Fodret fyvabladigt. Blommorna i ax Actma.
B. Blommorna med sporre, blå Delphinium.
Ordn. Polygynia.
örter med karpeller till frukt; se vidare Ranunculåcecv.
14 kl. Didynamia, Ordn. Gymnospérmia.
örter med motsatta blad; se vidare Labiåtce.
Ordn. Ängiospérmia.
a. Refvig ört med frukten under blomman Linnma.
b. Uppräta örter med frukten inom blomman; se vidare Fersonåtce.
15 kl. Tetradynanua.
Klassens växter utgöra familjen Crucifera:.
16 kl. Monadelphia.
Ordn. Pentandria och Ordn. Decandrta.
Dithörande växter utgöra familjen •. ■ • • Gi'uindles.
N 101
Orcln. Polyandrla.
Orter med Malva-artad blomkrona Malva.
17 kl. Diadelphia. Ordn. Hexanclria.
()rter med djupdelade blad Fumaridcece.
Ordn. Ocfandria.
Ort med lancettlika blad Polygala.
Ordn. Decandria.
Orter med sammansatta blad Pupiliondcem.
18 kl. Polyadelphia.
Ordn. Polyandria.
Orter inetl motsatta blad Eypericum.
19 kl. Syngenésia,
Orter med blomkorg Synanthérea.
20 kl. (^ynandria.
Ordn. Monandria.
Orter med Orchisartad blomkalk Orchidea;.
21 kl. Monoecia.
Ordn. Monandria.
Spenslig vattenväxt med motsatta blad Callitricke.
Ordn. Triandria.
a. Honblommornas kalkblad hårlika. Cylindriska kolfvar Typha.
b. Honblommornas kalkblad fjällika. Klotrunda ax ... . Spargånmm.
c. Honblommornas kalk flasklik. Halfgräs med ax ... . Carex.
Ordn. Tetrandria.
a. X"^^*^' blommande på bar qvist Alnus.
I). Orter med brännborster och motsatta blad Uriicn.
Ordn. Hex- Polyandria.
A. Orter, växande i vatten.
a. Bladen skiftevisa, pillika Sagittdrin.
h. Bladen i krans, djupt pardelade Myriophyllnvi.
B. Buskar eller träd.
;i. Frukten nöt eller ollon Cupuliferip.
b. Frukten vingfrukt Bétula.
102 Ordn. Monadelphia.
Träd med barrlika blad och kottar Pinus.
Ordn. Polyadelphia.
Örter med stora blad och klangen Cucumix.
22 kl. Dioecia.
Ordn. Diandria.
Buskar oeh träd med blommor i hängen Salix.
Ordn. Triandria.
Buske med barrlika blad Empetrum.
Ordn. Tetrandria.
Parasitisk buske med motsatta, tjocka blad Visciim.
Ordn. Penfandria.
A. Bladen flikiga.
a. Stjelken slingrande Humulus.
b. Stjelken upprat Cannabis.
B. Bladen hela Spindcia.
Ordn. Hexandria.
Buske med vigglika, sågade blad Myrica.
Ordn. Oct-Polyandria.
a. Träd, blommande på bar qvist Pöpulus.
b. Ort med njurlika, flytande blad Hydröcharis.
Ordn. MonadelpJiia.
kola jtade,
23 kl. Polygamia.
a. Barren tre i krans, kölade Junipen
b. Barren tvåsidigt rigtade, platta Taxus.
Ordn. Monoecia.
örter med blommor i gyttringar Alriplex.
Ordn. Dioecia.
a. Blommor nakna, på bar qvist frdxinus.
b. Blommor med dubbelt hylle, samtidiga med bladen . . Acer.
24 kl. Cryptogamia.
Ordn. Fillces.
A. Ormbunkar med bladstam; se vidare Polypodidcece.
B. Örter med stjelk.
a. Stjelken bladlös, med slidor Equisélum.
b. Stjelken bladig, utan slidor Lycopödium.
|
Register. |
|||||
|
pag. |
pag. |
pag. |
|||
|
Acer |
28. |
Anthyllis |
52. |
Beta, Röd |
60. |
|
Acerine(s |
27. |
Antirrhinew |
20. |
Betula |
63. |
|
Achillea |
6. |
Apel |
46. |
Betulinece |
63. |
|
Acorus |
72. |
Apera |
81. |
Bicornes |
53. |
|
Acotyledonem |
89. |
Apium |
27. |
Bidens |
6. |
|
Actaea |
30. |
Arabis |
34. |
Binda, Aker- |
57. |
|
Adoxa |
27. |
Araliacea |
24. |
Binka |
7. |
|
Adoxece |
27. |
Arctostaphylos |
54. |
Björk |
63. |
|
itlgopodium |
27. |
Arenaria 41, |
42. |
Björnloka |
26. |
|
iläsculus |
28. |
Armeria |
24. |
Bladvass |
81. |
|
^thusa |
26. |
Aroidece |
72. |
Blindnässla |
17. |
|
Afvenbok |
61. |
Arteniisia |
6. |
Blitum |
60. |
|
Agaricus |
87. |
Arv |
41. |
Blodnäfva |
37. |
|
Agrimonia |
47. |
Ascleputdece |
18. |
Blodrotsört |
48. |
|
Agi-ostemma |
40. |
Ask |
18. |
Blomvass |
70. |
|
Agrostis |
81. |
Asp |
61. |
Blåbärsris |
53. |
|
Aira |
81. |
Asparagea |
69. |
Blåeld |
15. |
|
Ajuga |
18. |
Asparagiis |
69. |
Blåhallonbuske |
47. |
|
Al |
63. |
Asperugo |
15. |
Blåklint |
8. |
|
Alchemilla |
47. |
Asphodelece |
68. |
Blåklocka |
13. |
|
Algoe |
85, 91. |
Asplenium |
83. |
Blåsippa |
30. |
|
Alisma |
70. |
Aster |
7. |
Blåsuga |
18. |
|
Alismacea |
70. |
Atriplex |
79. |
Blåsört |
22. |
|
Alismece |
70. |
Aveua 80 |
81. |
Blacken |
18. |
|
Alliariii |
33. |
Bläddrerot |
22. |
||
|
Allium |
69. |
Backbränna |
34. |
Bockrotsört |
27. |
|
Alm |
58. |
Backhumle |
6. |
Bohvete |
56. |
|
Aluus |
63. |
Backtimjan |
17. |
Bok |
61. |
|
Alopecurus |
81. |
Backvippa |
30. |
Bokhvete |
56. |
|
Alsikeklöfver |
52. |
Baldursbrå |
6. |
Boletus |
87. |
|
Alsikeväpling |
52. |
Bulsaminece |
35. |
Bolmört |
19. |
|
Alsinacece |
40. |
B ärbare a |
33. |
Bondbönor |
51. |
|
Amur |
52. |
Batrachium |
29. |
Boraginea |
14. |
|
Anchusa |
15. |
Berberidece |
31. |
Boört |
7. |
|
Andmat |
72, 73. |
Berberis |
31. |
Bracteifloroe |
58, 90. |
|
Audromeda |
54. |
Bergduu |
45. |
Brakved |
24. |
|
Anemone |
30. |
Bergknopp |
44. |
Brassica |
33. |
|
Anethum |
27. |
Bergmynta |
17. |
Briza |
80. |
|
Annuliftorce |
13, 90. |
Bergspring |
83. |
Bromus |
79. |
|
Antennaria |
7. |
Besksöta |
19. |
Brudbröd |
49. |
|
Anthemis |
6. |
Beta |
60. |
Brunskära |
6. |
|
Anthoxanthum |
82. |
— Hvit |
60. |
Brunört |
17. |
104
|
pag. |
pag. |
pag- |
|||
|
Bryacem |
84. |
Comarum |
48. |
Echium |
15. |
|
Braken |
82, 83. |
Coniferce |
64. |
Ek |
60. |
|
Bränna |
57. |
Conium |
26. |
Ekorrbär |
70. |
|
Bunias |
34. |
Convallaria |
69. |
Elggräs |
49. |
|
Buskvicker |
51. |
Convolvulacea |
14. |
Empetrece. |
55. |
|
Butomece |
70. |
Convolvulus |
14. |
Enipetrum |
55. |
|
Butomus |
70. |
GorolUfiorce |
90. |
En |
64. |
|
Bäckgröna |
21. |
Corydalis |
32. |
Endogeneie |
89. |
|
Bönor |
50, 51. |
Corylus |
61. |
Engelskt Raygräs 79. |
|
|
Corymbiferce |
5. |
Epilobium |
44, 45. |
||
|
Calamagrostis |
81. |
Cotyledonew |
89. |
Equisetaceae |
64. |
|
Calamintha |
17, |
Crassulacece |
43. |
Equisetum |
65. |
|
Calla |
72. |
Cratoegus |
46. |
Ericece |
53. |
|
Callitriclie |
6b. |
Crepis |
9. |
Ericinece |
52. |
|
Callitrichinece |
65. |
Cruciferw |
32. |
Erigeron |
7. |
|
Call una |
54. |
CryptoguMce |
89. |
Eriopborum |
75. |
|
Caltha |
30. |
Cucumis |
42. |
Ervum |
51. |
|
Calycijiorce |
90. |
Cucurbitacece |
42. |
Erysimum |
33. |
|
Camelina |
35. |
CupuUferce |
60. |
Eupborbia |
55. |
|
Campanula |
13. |
Cuscuta |
14. |
Euphorbiacece |
55. |
|
Campanulacece |
13. |
Cynanchum |
19. |
Euphrasia |
21. |
|
Cannabis |
59. |
Cynarocephalm |
7. |
Euryanthce |
77. |
|
Cantharellus |
87. |
Cynoglossum |
15. |
Exogenece |
89. |
|
Caprifoliacem |
12. |
Cyperacece |
74. |
||
|
Capsella |
35. |
Cystopteris |
83. |
Fackelblomster |
44. |
|
Cardamine |
34. |
Fackelros |
44. |
||
|
Carduus |
8. |
Fagopyrum |
56. |
||
|
Carex 75, |
70, 77. |
Dactylis |
79. |
Fagus |
61. |
|
Caricem |
75. |
Daggkåpa |
47. |
Faucijlorce |
42, 90. |
|
Carl in a |
8. |
Daggskålar |
47. |
Femtingerört |
48. |
|
Carpinus |
61. |
Daggört |
39. |
Festuca |
79. |
|
Carum |
27. |
Damspelskrona |
68. |
Fetkropp |
44. |
|
Cellulares |
87. |
Daphne |
58. |
Fettistel |
9. |
|
Centaurea |
8. |
Darrgräs |
80. |
Ficaria |
30. |
|
Centrifloroi |
52, 90. |
Daucus |
26. |
Filago |
7. |
|
Cerastium |
41. |
Delphinium |
30. |
Filices |
82, 91. |
|
Ceratophyllece |
65. |
Desniansknopp |
27. |
Firgerört |
48. |
|
Ceratophyllum |
66. |
Diantlius |
40. |
Finsk Ingefära |
26. |
|
Cerefolium |
26. |
DiutomacecB |
'86. |
Fjällnarv |
42. |
|
Cetraria |
85. |
Dicotyledonem |
89. |
Fjällrotsört |
22. |
|
Campignon |
87. |
Digraphis |
82. |
Flen |
82. |
|
Chanterell |
87. |
Dill |
27. |
Flenört |
20. |
|
Chelidonium |
31. |
Dipsacece |
10. |
Flotagräs |
74. |
|
Chenopodiacece |
59. |
Disciflorm |
24, 90. |
Flugblomster |
20. |
|
Chenopodium |
60. |
Discomycetes |
88. |
Flugsvamp |
87. |
|
Chrysanthemum |
6. |
Dodra |
35. |
Fläder |
11. |
|
Chrysosplenium |
43. |
Dosta |
17. |
Fragaria |
48. |
|
Cickoriaecce |
8. |
Draba |
35. |
Frangulacece |
24. |
|
Cicuta |
26. |
Di'osera |
39. |
Fransyskt Rayg |
räs 80. |
|
Cirslum |
8. |
Droseracew |
39. |
Fraxinus |
18. |
|
Cistinece |
38. |
Drupacece |
49. |
Frier |
22. |
|
Cladonia |
86. |
Dufkulla |
23. |
Fries' Systern |
89. |
|
Clavaria |
87, 88. |
i Duflins |
51. |
Fritillaria |
68. |
|
Clinopodium |
17. |
Dunört |
45. |
Frossört |
17. |
|
Clisanthce |
78. |
Dyblad |
67. |
Fructijlorm |
66, 91. |
|
Columniflorce |
36, 90. |
Dån |
17, 18. |
Fryle |
72. |
105
|
pag- |
pag. |
pag |
|||
|
Präken |
65. |
Gökblomma |
40. |
Hårnackel |
9. |
|
Fucacea |
86. |
Gökmat |
51. |
Hägg |
49. |
|
Fuciis |
86. |
Hälleknoppar |
44. |
||
|
Fumaria |
32. |
Hafre |
80, 81. |
Hästhof |
7. |
|
F%imariace<B |
31. |
Hafrerot |
9. |
Hästkastanie |
28. |
|
Ftmgi |
87, 91. |
Hafs-Sälting |
71. |
Hästsvans |
45. |
|
Pur |
64. |
Hagtorn |
46. |
Hönsarv |
41. |
|
PSgclbärstrud |
49. |
Hallonbuske |
47. |
Hönsbet |
42. |
|
Pågelöit |
57. , |
UaloriKjeoi |
45. |
Hönstarmar |
41. |
|
Fårkummer |
49. |
Hampa |
59. |
Höskallra |
22. |
|
Färgkulla |
6. |
Hampdån |
18. |
Höstfibla |
10. |
|
Förgät mig ej |
15. |
Hai'ekål |
9. |
||
|
Harklöfver |
52. |
Idegran |
64. |
||
|
Oagea |
69. |
Harsyra |
37. |
Impatiens |
35. |
|
Galanthus |
67. |
Hartimjau |
17. |
Incompleiie |
90. |
|
Galeopsis |
17, 18. |
Hassel |
61. |
Ingetcira, Finsk |
26. |
|
Galium |
12. |
Hedera |
25. |
Iride(e |
67. |
|
Gamauder |
21. |
Heleocharis |
74. |
Iris |
67. |
|
Gasteromycetes |
88. |
Helianthemum |
38. |
Islandslaf |
85. |
|
Gatukrasse |
35. |
Heradeum |
26. |
||
|
Gentiana |
19. |
Hevniaria |
55. |
Jasione |
18. |
|
Gentiuneie |
19. |
Hesperis |
33. |
Jernört |
8. |
|
Geraniem |
37. |
Heteronemece |
89, 91. |
Johannisblomster |
38. |
|
Geranium |
37. |
HeterostaclujiB |
75. |
Jordgubbar |
48. |
|
Getapel |
24. |
Hieracium |
9, 10. |
Jordrefva |
17. |
|
Getnos |
17. |
Hippuris |
45. |
Jordrök |
32. |
|
Getrams |
69. |
Hjortronstånd |
47. |
Julijiorm 60 |
90. |
|
Getväpliug |
52. |
Ilomonemece |
89, 91. |
Juncacem |
71. |
|
Geum |
48. 49. |
Homostachyce |
76. |
JuncaginecB |
70. |
|
Gigalsarter |
50. |
Hordeum |
79. |
Juneus 71 |
72. |
|
Glaux |
23. |
Hornserf |
66. |
Jungfrubär |
47. |
|
Glechoma |
17. |
Humle |
58. |
Jungfruliu |
35. |
|
(ilttmifiorce |
77, 91. |
Humle-Smäre |
52. |
Jungfru Marias hane |
66. |
|
Glyceria |
80. |
Hundfötter |
10. |
„ sänghalm |
12. |
|
Gnaphalium |
7. |
Hundloka |
26. |
Jungfrutvål |
57. |
|
Graminece |
77. |
Huiidtunga |
15, |
Juniperus |
64. |
|
Gran |
64. |
Hundviol |
39. |
||
|
Grangräs |
65. |
Hundäxing |
79. |
Kabbelök |
30. |
|
Groblad |
24. |
Huslök |
44. |
Kafle |
81. |
|
Grodnate |
29, 30. |
Hven |
81. |
Kafveldun |
74. |
|
Grodtåg |
72. |
Hvete |
78, 79. |
Kalfleka |
30. |
|
Grossulariece |
42. |
Hvitbeta |
60. |
Kalmus |
72. |
|
Gruinales |
36. |
HvitklötVer |
52. |
Kamillblomster |
6. |
|
Gråbo |
6. |
Hvitlökskrasse |
33. |
Kardborre |
8. |
|
Gråärter |
50. |
Hvit Mara |
12. |
Kassöta |
49. |
|
Gröe |
80. |
Hvitrot |
78. |
Kattfot |
7. |
|
Guldpudra |
43. |
Hvitsippa |
30. |
Kattljus |
20. |
|
Guldris |
7. |
Hvit Väpliug |
52. |
Kattost |
36. |
|
Guldvifva |
23. |
Hydrocharidem |
67. |
Kirskäl |
27. |
|
Gul Luzern |
51. |
Hydrocharis |
67. |
Klintblära |
40. |
|
Gul Mara |
12. |
Hymenomycetes |
87. |
Klofibla |
9. |
|
Gurka |
42. |
Hyoscyamus |
19. |
Klubbsvamp |
87. |
|
Gyllen, Sommai |
33. |
Hyjjericineai |
38. |
Klöfver |
52. |
|
Gyllen, Åker- |
33. |
Hypericum |
38. |
Vatten- |
18. |
|
Gäddnate |
73. |
Hypnum |
84. |
Knapptåg |
71. |
|
Gåsgräs |
48. |
Hypocbperis |
10. |
Knavel |
56. |
lOG
|
pag. |
pag. |
pag. |
|||
|
Knylbräckii |
43. |
Leontodon |
10. |
Malvacece |
36. |
|
Knylhafre |
80. |
Lentibulariece |
22. |
Malört |
6. |
|
Knytling |
55. |
Lepidiuni |
35. |
Mandelblomma |
43. |
|
Knägräs |
80. |
Lepigonum |
42. |
Mannagräs |
80. |
|
Konig |
16. |
Lctblomster |
6. |
Mansblod |
38. |
|
Korn |
79. |
Lichenes |
85. |
Maskros |
10. |
|
Korskål |
30. |
Lievarg |
22. |
Matricaria |
6. |
|
Ko-Smäre |
51. |
Lilja, olika slag |
67, 68. |
Medicago |
51. 52. |
|
Korsört |
7. |
Liliacece |
68. |
Melampyrum |
22. |
|
Kovall |
22. |
Liljekonvalje |
69. |
Melandrinm |
40. |
|
Krasse, Gatu- |
35. |
LiliifiorK |
68, 91. |
Melica |
81. |
|
Krasse, Hvitlöks |
■ 33. |
Lilium |
68. |
Melilotus |
52. |
|
Krasse, Angs- |
34. |
Lin |
37. |
Mell |
60. |
|
Kretsmöja |
29. |
Linaria |
20. |
Melon ^ |
42. |
|
Krikonträd |
49. |
Lind |
36. |
Menyanthem |
18. |
|
Kroll-Lilja |
68. |
Linece |
37. |
Menyanthes |
18. |
|
Kropp |
44. |
Lingonris |
53. |
Mentha |
16. |
|
Krusbärsbuske |
43. |
Linnés System |
92. |
Missne |
72. |
|
Krustistel |
8. |
Lins |
51. |
Mistel |
12. |
|
Kruståtel |
81. |
Linum |
37. |
Mjuk-näfva |
37. |
|
Kråkklöfver |
48. |
Listera |
66. |
Mjölkrot |
60. |
|
Kråkris |
55. |
Litbospermum |
15. |
Mjölktistel |
9. |
|
Kråkvicker |
51. |
I;jung |
54. |
Mjölkört |
44. |
|
Kräkärter |
50. |
Lobelia |
14. |
Mjölonris |
54. |
|
Krypmöja |
29. |
Lobeliacece |
13. |
Molla |
59. |
|
Kummin |
27. |
Lolium |
79. |
Monke |
13. |
|
Kungsljus |
20. |
Lommegräs |
35. |
Monocotyledonea |
89. 91. |
|
Kungsängslilja |
68. |
Lonicera |
13. |
Monostachyce |
77. |
|
Kål |
33. |
Lonke, Vår- |
65. |
Monotropa |
55. |
|
Kålrot |
33. |
Loranthncece |
12. |
Morcbella |
88. |
|
Källarhalsbuske |
58. |
Lösta |
79. |
Morot |
26. |
|
Kämpar |
24. |
Lotus |
51. |
Mossa, flera slag |
84, 85. |
|
Käringrök |
88. |
Luddhafre |
80. |
Mossrot |
66. |
|
Käringtänder |
51. |
Luddvicker |
51. |
Moss-tväblad |
^Q. |
|
Kärleksört |
44. |
Luddviol |
38. |
Munkefrat |
15. |
|
Kärrdunört |
45. |
Lummer |
83. |
Murgröna |
25. |
|
Kärr-Måra |
12. |
Lungört |
15. |
Murkla |
88. |
|
Kärr-Sälting |
71. |
Luzern |
51. |
Murnackel |
10. |
|
Kärr-tistel |
8. |
Luzula |
72. |
Musci |
84', 91. |
|
Kärr-viol |
38. |
Lychnis |
40. |
Mynta |
16, 17. |
|
Körfvel |
25. |
Lycoperdon |
88. |
Myosotis |
15. |
|
Körsbärsträd |
49. |
Lycopodiacece |
83. |
Myosurus |
30. |
|
Lycopodium |
83. |
Myrica |
64. |
||
|
Jjabiatce |
16. |
Lycopsis |
15. |
Myricecs |
63. |
|
Lactuca |
9. |
Lycopus |
16. |
Myriophyllum |
45. |
|
Laf, olika slag |
85, 86. |
Lysimachia |
23. |
Myrrbis |
25. |
|
Lamium |
17. |
Lysing |
23. |
Myrtillus |
53. |
|
Lappa |
8. |
Lythrariece |
44. |
Myskmadra |
12. |
|
Lapsana |
9. |
Lythrum |
44. |
Måbärsbuske |
43. |
|
Lathrsea |
22. |
Lärkträd |
64. |
Mara |
12. |
|
Lathyrus |
50. |
Lök, flera slag |
69. |
Märke |
26. |
|
Ledgräs |
45. |
Lökmöja |
29. |
Möja |
29. |
|
Ledum |
54. |
Lönn |
28. |
||
|
Leguminosoi |
50 |
Narcissa |
67. |
||
|
Lemna |
72, 73. |
Majanthemum |
70. |
Narcissinece |
67. |
|
Lemnacece |
72, |
Malva |
36. |
Narcissus |
67. |
107
|
pag- |
paff- |
l>j»g- |
|||
|
Narv |
41, 42. |
Penninggräs |
35. |
Qvesved |
19. |
|
Nasturtium |
34. |
Pepparrot |
34. |
(ivick-hvete |
78. |
|
Nate, flera slag |
73. |
Persilja |
26. |
||
|
Natt och dag |
22. |
Personntie |
20. |
Raygrä» |
79, 80. |
|
Nattskatta |
19. |
Petroselinum |
26. |
Ramalina |
85. |
|
Nattviol |
33. |
Peucedanum |
26. |
Ranunculacea: |
28. |
|
Neckros |
28. |
PhnnerogawK |
89. |
Ranunculus |
29. |
|
Nejkon |
48. |
Phaseolus |
50. |
Raphanus |
34. |
|
Nejlikkummer |
48. |
Phleum |
82. |
Rapsat |
33. |
|
Nejlikrot |
48. |
Phragmites |
81. |
Reforms-Törel |
55. |
|
Nemeir |
89. |
Pil. flere slag 62. |
, 63. |
Renfana |
6. |
|
Nolanaber |
10. |
1 Pilört |
56. |
Renrepe |
79. |
|
Nosserot |
66. |
Pimpinella |
27. |
Rhamnus |
24. |
|
Notblomster |
14. |
Piuguicula |
23. |
Rhinantliacece |
21. |
|
Nudijlora |
65, 90. |
i Piuus |
64. |
Rhinanthus_ |
22. |
|
Nunneört |
32. |
Pisum |
50. |
Ribes |
43. |
|
Nuphar |
28. |
Plantaginen |
23. |
Ribesiacete |
42. |
|
Nyckelblomster |
66. |
Plantago |
24. |
Riddarsporre |
30. |
|
Nymphaea |
28. |
Platanthcra |
yS%. |
Rifva |
15. |
|
Nym})h(eacea; |
28. |
Plister, flere slag |
17. |
Rockentraf |
33. |
|
Nyponbuske |
47. |
Plommonträd |
49. |
, Rofva |
33. |
|
Näfva |
37. |
Plnmbaginea |
24. |
Rosa |
47. |
|
Nässla |
59. |
Poa |
80. |
Rosacem |
46 |
|
Odonbuske Odört Oenanthe Oleinea Olvon Onagrariea Orchideie Orchis Origauum Ormbunke Ormbärsört Ormgräs |
53. 26. 26. 18. 11. 44. 66. 66. 16. 83. 70. 37. |
Polygala Polygalew |
35. 35. |
Rosiflor(e Rosling |
45, 90. 54. |
|
Polygoneiv Polygouum Polypodiocew |
56. 56. 82. |
Rubtaceie Rubus Rumex |
11. 47. 57. |
||
|
Polypodiuni Polyporus Polystichuni Polytrichum Pomacece Poppel, flere slag 61, Populus 61, Pors |
82. 87. 83. 84. 45. , 62. 62. 64. |
Ryssgubbe Råg Rågblomma Rättsvans \ Rått-tippa Rädisa Räfjagräs Räfklor |
34. 79. 35. 30. 30. 34. 29. 52. |
||
|
Orobanchece Orobus Oxalidea Oxalis Oxel Oxtunga |
22. 50, 51. 37. ' 37. 46. 15. |
Potamogetou Potamogetonea Potates |
73. 1 73. 19. |
Räfmjölks-Törel Räfrumpa Rättika |
55. 65. 34. |
|
Potentilla |
48. |
Rödbeta |
60. |
||
|
Prestkrage Primula |
6. 23. |
Röd-dån Rödklint |
17. 8. |
||
|
Oxycoccus Oxögon |
53. 40. I |
Primulacea |
23. |
Rödklöfver |
52. |
|
Prunella |
17. |
Rödväpling |
52. |
||
|
Paddfot |
15. ! |
Pruuus |
49. |
Rölleka |
6. |
|
Palsternacka |
27. i |
Pteris |
83. |
Rönn |
46. |
|
Papaver |
31. 1 |
Pulmouaria |
15. |
Rör |
81. |
|
Papaveracece |
31. 1 |
Pulsatilla |
30. |
Rör-sopp |
87. |
|
Papilionacea |
50. ! |
Pyrola |
54. |
||
|
Paris |
70. |
Pyrolacen |
54. |
Sagiua |
42. |
|
Parmelia |
86. |
Pyrus |
46. |
Sagittaria |
70. |
|
Parnassia |
39. |
Päronträd |
46. |
Salicinew |
61. |
|
Paronychiea |
55. |
Pölvass |
74. |
Salix |
62, 63. |
|
Pastinaca |
27. i |
Sambucinew |
11. |
||
|
Pedicularis |
22. |
Quurcus |
60. |
Sambucus |
11. |
|
Peltigera |
86. |
Qvaller |
27. |
Sandnarv |
42. |
108
|
Saxifraga |
a- |
Solidago |
pag. |
Svärdslilja |
'ef. |
|
SaxifragecB |
43. |
Solvifva |
29.' |
Synantherem |
5. |
|
Schedonorus |
79. |
Solvända |
38. |
Syra, flere slag |
57. |
|
Scirpece |
74. |
Solögon |
29. |
Syren |
18. |
|
Scirpus |
74. |
Sommarfibla |
10. |
Syringa |
18. |
|
Scleranthus |
56. |
Sommargyllen |
33. |
Säf, flere slag |
74. |
|
Scrophulai-ia |
20. |
Sonclius |
9. |
Sälg |
62. |
|
Scutellaria |
17. |
Sopp |
87. |
Sälting |
71. |
|
Secale |
79. |
Sorbus |
46. |
Sötblomster |
6. |
|
Sediun |
44. |
Spacklif.orie |
72, 91. |
||
|
Selleri |
27. |
Spansk körfvel |
25. |
Tall |
64. |
|
Seiiiinijlorce |
5, 90. |
Sparflins |
51. |
Tallört |
55. |
|
Senap, flere slag |
33, 34. |
Sparfuäfva |
37. |
Tanacetum |
6. |
|
Senecio |
7. |
Sparganium |
74. |
Tandsvingel |
80. |
|
Senticosce |
46. |
Sparris |
69. |
Tarald |
40. |
|
Serf, Honi- |
66. |
Spenat |
59. |
Taraxacum |
10. |
|
Sertiflorm |
28, 90. |
Spergel |
42. |
Taxus |
64. |
|
Silenacece |
39. |
Spergula |
' 42. |
Thalamiflorce |
90. |
|
Silene |
40. |
Sphagnacete |
85. |
Thalictrum |
30. |
|
Silfverört |
48. |
Sphagnuni |
85. |
Thlaspi |
35. |
|
Silhår |
39. |
Spinacia |
59. |
Thrift |
24. |
|
SiUculosiK |
34. |
Spiraea |
49. |
ThymelafB |
58. |
|
SiUquosce |
32. |
Sporreblomma |
20. |
Thymus |
17. |
|
Sinapis |
33. |
Springkorn |
35. |
Ticka |
87. |
|
Sippa |
30. |
Sprängört |
26. |
Tiggarmöja |
29. |
|
Sisymbrium |
34. |
Spåmanstistel |
8. |
Tilia |
36. |
|
Siura |
26. |
Sqvattram |
54. |
Tiliacem |
36. |
|
Skafgräs |
65. |
Stachys |
17. |
Timjan |
17. |
|
Skatnäfva |
37. |
Starr, fl. slag 75, |
76. 77. |
Timothej |
82. |
|
Skelört |
31. |
Stellaria |
41. |
Tirsbastbuske |
58. |
|
Skogshumle |
17. |
Stenliallonört |
47. |
Tjärblomster |
40. |
|
Skogsklöfver |
52. |
Stensöta |
82. |
Topplösa |
23. |
|
Skogsnackel |
10. |
Stjernblomma |
41. |
Tortula |
84. |
|
Skogsuarv |
41. |
Stillfrö |
34. |
Tragopogou |
9. |
|
Skogsnoppa |
7. |
Stinknäfva |
37. |
Trampgräs |
57. |
|
Skogsnäfva |
37. |
Stinknässla |
17. |
Tranbär |
53. |
|
Skogsviol |
39. |
Stolt Henrik |
60. |
Tranärter |
51. |
|
Skogsväpling |
52. |
Strandflen |
82. |
Trichera |
10. |
|
Skäfte |
65. |
Strandkil |
7. |
Trientalis |
23. |
|
Skäkteblad |
70. |
Strandklo |
16. |
Trifolium |
52. |
|
Slokgräs |
81. |
Strandling |
23. |
Triglocliin |
71. |
|
Slänbuskc |
49. |
Strätta |
26. |
Triodia |
80. |
|
Slåsskämpar |
24. |
Styfmorsblomma |
39. |
Tripleurospermum 6. |
|
|
Slåtterblomma |
39. |
Stålört |
19. |
Tritieum |
78, 79. |
|
Slättertibla |
10. |
Stäkra |
26. |
Trollbärsört |
19. |
|
Sminkrot |
15. |
Succisa |
11. |
Troll dr ufva |
30. |
|
Smultronört |
48. |
Sumpmåra |
12. |
Try |
13. |
|
Småborre |
47. |
Sumpnoppa |
7. |
Träggan |
74. |
|
Smällor |
40. |
Surtorn |
31. |
Träjonbräken |
83. |
|
Smäre |
51. 52. |
Svalting |
70. |
Tubiflorce |
18, 90. |
|
Smörblomma |
29. |
Svalört |
30. |
Tuftåtel |
81. |
|
SnarretVa |
14. |
Svamp, flere slag |
87, 88. |
Tulipa |
68. |
|
Snärjegräs |
12. |
Svingel, flere slag |
79, 80. |
Tulipea |
68. |
|
Snödroppe |
67. |
Svinknyler |
17. |
Tulkört |
19. |
|
Solanacece |
19. |
Svinmell |
60. |
Tnlpan |
68. |
|
Solanum |
19. |
Svinraolla |
59. |
Tunderticka |
87. |
109
|
pag. |
pag. |
„ |
pag- |
|||
|
Turkiska Bönor |
50. 1 |
Vendelrot |
11. |
Akerbinda |
57. |
|
|
Turritis |
33. i |
Vendelört |
11. |
Akerbärsört |
47. |
|
|
Tussilago |
7. |
Verbascece |
20. |
Akerfräkeu |
65. |
|
|
Tväblad |
66. ! |
Verbascum |
20. ' |
Åkergyllen |
33. |
|
|
Typha |
74. |
Vcronica |
20, |
21. |
Akerkjösa |
81. |
|
Typhacece |
73. |
Vetteros |
22. |
Akermynta |
16. |
|
|
Tåg, fleve slag 71, |
72. |
Viburnum |
11. |
Åkersenap |
33. |
|
|
Tång |
86. |
Vicia |
51. |
Åkertistel |
8. |
|
|
Tåtel |
81. |
Vieker |
51. |
Äkertunga |
15. |
|
|
Tätört |
23. |
Vide, flere slag |
62, |
63. |
Akervicker |
51. |
|
Törel |
55. |
Videört |
23. |
Akervinda |
14. |
|
|
Vildpersilja |
26. |
Akervädd |
10. |
|||
|
Ullblomster |
7. |
Vildsalhd |
9. |
. |
||
|
Ulmacew |
58. |
Vildt lin |
37. |
|||
|
Ulmus |
58. |
Vinbäi-sbuske |
43. |
Ältgräs |
29. |
|
|
Umbilicaria |
86. |
Vintergröua |
54. |
Ängauis |
27. |
|
|
Uppställn. (ifslägtena 96. |
Viol |
38 |
39. |
Ängskafle |
81. |
|
|
Urtica |
59. |
Viola |
38 |
39. |
Ängskampe |
82. |
|
U7'ticaceai |
58. |
Violariece |
38. |
Ängskrasse |
34. |
|
|
Utricularia |
22. |
Vippa |
30. |
Ängsnejlika |
40. |
|
|
Vippärt |
50. |
Ängsruta |
30. |
|||
|
VaccmzecE |
53. |
Viscaria |
40. |
Ängssöta |
19 |
|
|
Vaccinium |
53. |
Viscum |
12. |
Ängsull |
75 |
|
|
Valeriana |
11. |
Visil |
39. |
Ängsvial |
50 |
|
|
Vale7'ianece |
11. |
Vårbrodd |
82. |
Ängsvädd |
11 |
|
|
Vnlerianem genuime |
11. |
Värlonke |
65. |
Appleträd |
46 |
|
|
Valerianella |
11. |
Vårsallat |
11. |
Aren pris, fl. |
slag 20, 21 |
|
|
Vallmo |
31. |
Våtarv |
41. |
Ärter |
50 |
|
|
Vasculares |
89. |
Vägsenap |
34. |
Äxing |
79 |
|
|
Vass, flere slag 74 |
81. |
Vägtistel |
8. |
|||
|
Vattenklöfver |
18. |
Vägtorn |
24. |
|||
|
Vattenlysing |
23. |
Väpling, flere slag |
52. |
Ögontröst |
21 |
|
|
Vattenslinga |
45. |
i Örnbräken |
83 |
|||
|
Veketåg |
71. |
W^oodsia |
83. |
Öronnackel |
9 |
Rättelser.
Sid. 10 rad 25 uppifr. står: Slottertibla läs: Slåtterfibla
,, 22 ,,25 „ „ Fjellrotsört „ Fjällrotsört
,, 80 ,, 26 ,, „ Gyceria „ Glyceria
,. 96 „ 18 „ „ Diandria „ Triandria
'■'Mz:
-: - ^'
'^^-^. ,
'*V ^'
'•
k T.
€..:««■
^mi'1fe.*♦
^...'^
•v^* ^Jcd:
-v F fv t
:i;'' ':^-: I
I'" I
.^. .^'V 1-. ;l^. ^:f^ t. ^1:-
:^ iif^ ii;^' Tz ' " '■: :^;^,.,.:^v.,c\...,,s^;--