UNIV. OF TORONTO Lie ARV = PETA = MED UNDERSTÖD AF SVENSKA STAT ; UPSALA UNIVERSITET - NS <= STOCKHOLM AKTIEBOLAGET LJUS ARON BREF OCH SKRIFVELSER AF OCH TILL CARL VON LINNE FÖRSTA AFDELNINGEN DEL III BREF TILL OCH FRÅN SVENSKA ENSKILDA PERSONER: A—B UTOM BÄCK UTGIFNA OCH MED UPPLYSANDE NOTER FÖRSEDDA AF TH. M. FRIES X STOCKHOLM AKTIEBOLAGET LJUS 1909 $ RIET A 1909 BOKTRYCKE . UPSAL SKA EDV VIS A Fra Db Med denna del börjar utgifvandet af de icke officiella brefven till och från personer af svensk nationalitet, under det att öfriga dylika bref — nä- stan utan undantag skrifna på latin eller främmande lefvande språk -— komma alt inrymmas i den andra afdelningen. Härvid hafva dock finnar samman- förts med svenskarne på den grund, att Sverige och Finland på LInnÉs tid voro förenade, samt att samtliga de i Finland bosatta brefskrifvarne voro af svensk börd. Vidare har det befunnits lämpligast att samman- föra och kronologiskt ordna brefven till och från hvarje korrespondent, hvadan en tudelning af enhvar af de tvenne afdelningarne undvikits. Vid redaktionen af den nu föreliggande delen hafva samma regler följts, som i företalen till de tvenne förut publicerade delarne blifvit an- gifna. Framhållas må här blott, att under det att samtliga af LInnéÉ skrifna bref — äfven de af, åtminstone skenbart, temligen obetydligt inne- håll — fullständigt intagits, har en utgallring skett bland de till honom stälda, dock så att korta referat af de uteslutnas innehåll meddelats. Samtliga de af LINNÉ själf skrifna brefven äro tryckta med större stil samt de af andra personer med mindre; det med petitstil tryckta är för- fattadt af undertecknad. — Beträffande uppgifterna om de af LINNÉ an- vända sigillen hänvisas till delen IL Brefven till LInnÉ befinna sig nu nästan utan undantag i London i k Linnean Society's bibliotek, alfabetiskt ordnade samt inbundna i 16 digra — folianter. Fastän jag under tvenne uppehåll i London noga sökt taga kännedom om dem, var det naturligtvis omöjligt att därunder verkställa fullständiga och noggranna afskrifter. Genom i högsta grad vällvilligt till- mötesgående af sagda vetenskapliga samfund och dess generalsekreterare NÅ Doktor B. DAYDON JACKSON hafva behöfliga volymer af sagda brefsamling fått lånas till Upsala, där de blifvit afskrifna och kollationerade, och får jag härför frambära de varmaste tacksägelser. För däri befintliga bref har angifvits den volym, som de tillhöra, och de nummer, hvarmed de äro signerade. ; Äfven från andra håll har värdefullt bistånd lemnats. Ett uppriktigt tack bringas alla dem, som häri deltagit, och särskildt anser jag mig i detta afseende böra nämna Bibliotekarierna A. L. BYGDÉN, ÅKSEL ÅNDERS- SON och J. M. HuLTtH, Biblioteksamanuensen E. Meyer, Doktor C. FORS- STRAND, Fröken M. L. KALLERMAN och Studeranden JoH. E. EKLUND. Upsala i Oktober 1909. . Tu. M. FRIES. Innehåll. Bref till och från nedanstående: Adler, C. F. TEA SRS Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika Ahlelöf, Jonas Joachimsson . Alströmer, Clas . - Appelroot & Spalding Argillander, Abraham Arrhenius, Jakob . Asp, Petrus . Aurivillius, Carl Aurivillius, Samuel Baer, Friedrich Charles . Bedoire, Frans . Benzelius (d. y.), Erik Benzelius (Benzelstjerna), Erik . Benzelstjerna, Mathias i Berch, Carl Reinhold . Bergencrantz, Carl Fredrik . Bergenstjerna, Axel Bergius, Bengt . Bergius, Peter Jonas . Bergman, Torbern Olof . Berlin, Andreas Biberg, Isac Bickern, Nicolos van . Bjelke, Nils Adam Bjelke, Sten Carl Bjerchén, Pehr . Björnståhl, Jakob Jonas EN 105. 107. 109. 110. 111. 112. 113. 113. 114. 119. 158. 161. 172. 174. 185. re TAR . 208, 333. 225, Blom, Carl Magnus Boöthius, Jakob Jakobsson Bonde, Gustaf . Borgström, Peter . Bostadia, Magdalena Braad, Christopher Henrik Brag, Carl Johan . Brander, Erik Brander, Gustaf Brandt, Georg (d. ä.) Brandt, Georg (d. y.) Branting, Carl Ammon Brodd, Sven Broman, Olof Johan Browallius, Johan '. Burmester, Johan Henrik Bäärnhjelm, Peter Gustaf Böhm & Bom, Johan Daniel . Sid. 270: 290. 292. 293. 293. 293. 298. 300. 315. 315; 318. 320. 320: 320: 325. 330. 331: 332. "ADLER, CARL FRIDRICH. Född i Stockholm 1720; studerade någon tid medicin i Upsala; gjorde / 1748—49 såsom underfältskär en resa till Ostindien; fortsatte efter hemkomsten sina akademiska studier; disputerade under LINNÉ Vv. t. 1752 pro exercitio öfver "Noctiluca marina; gjorde sedan flera resor till Ostindien och -sist 1761 såsom öfverfältskär på Ostindiska kompaniets fartyg, hvarunder han på utresan afled vid kusten af Java. a 459. HögÄdle Herr Archiator och Riddare -— Nådige Herre. oo Til Hr Commercie-Rådet Lagerström! har jag haft den äran at öf- - wersända en liten samling uti Natural Historien, och skulle önska at någon ting funnes theribland, som kunde fägna curieusa ögon. Dessa Naturalier torde blifwa Nådig Herrn communicerade, therföre är mig an- geläget at hos H. Archiatorn giöra min enskyllan at det i sådan oord- ning lemnas; ty som jag tänkte hem sielf, så wille jag anwända hem- resan til mina små sakers reglerande; men nu kom detta ombytet helt oförmodeligen at skie, at wj måste blifwa härute ännu et år, och jag wille giärna blif:a af med detta, på det jag måtte hafwa rum för något mera, och tror mig hädanefter blifwa mera nyttig, sedan jag får bättre lägenhet : ty hit tildags hafwe wj strukit långs Mallabar kusten, hwarest jag sällan fådt sätta fot på det torra, effter en punct i Capitaines in- struction som säjer: ej må Capitaine släppa Doctorn, Oppertimmerman och Segelmakaren ifrån skeppet på obekant eller farlig ort, för deras omistelighets skull. Dessutan har jag ock hela den fiden, i 9 månaders tid, ej haft någon hytta: ty skeppet måste wara redigt hwar minut at förswara sig för de många siöröfwares ströfwerier i thet farwatnet. Jag hade en ansenlig hop rätt artiga insecter, fast icke något nytt genus; men myror och mal hafwa förtärt dem, oaktat både muscus och The- rebinthina, hwar med jag sökt fördrifwa dem; 2:nne rara gräshoppor äro dock sparde, deras hemvist är Suratte. Örterna äro illa inlagde; men i detta heta climat, torkas de som hö en half tima efter de äro plåkade, så at medan man examinerar den ena, så är den andra hopkrumpen, Linnés brefväxling III. 1 Min samling är ganska liten af animalia; ty ingen ting får man utan penningar, och detta lilla har jag ej heller fådt til skiänks. Hr Com: Lagerström lofwade wähl at befalla SuperCargeurerne at låna mig hwad jag skulle behöfwa, men, wid anfordran sade de sig hafwa Direc- tions ordres at ej utlemna det ringaste til någon; ty ehuruwäl man be- talar 40 procent, på sådant lån; så riktar dock handelen mera. Til widare enskyllan i denna ofulkomligheten torde thet äfwen hielpa mig, at jag som en ung Medicus, och ofta hafwer många och varianta siuk- domar, behöfwer mina små lediga stunder ifrån deras skötsel, at con- sultera authores, i synnerhet som jag måste wara både Medicus, Fältskiär och apothekare med tilhielp af 2:ne Gesäller, som äro snälle rakare, pretereag. nihil. Här berättes at en Studiosus Historie Naturalis skall til nästa år komma hit för Acad. Scient. räkning; jag längtar redan at se honom, och undrar hwem thertil blifwer utsedd. Braaden”? gick för 14 dagar sedan åt Bengala, och bad anmäla hos Nådig Herr Archiatorn sin så obekanta person, som ödmiuka respect. | Näst min wördsamma hälsning till Nådig Frun och hela förnäma Familien, har jag den äran, at städse framhärda Högädle Hr Archiatorns och Riddarens Min nådige Herres Aldraödmiukaste Tienare Carl Fridrich Adler. raptim Skeppet Printz Carl : på Wampo redd d. 20 Decembr. . 1754. HögÄdle Hr Archiatorn täcktes wara så gracieux och anmäla min diupa wördnad hos Nådig Landshöfdingens, hos Hr ErkeBiskoppens och Herr Archiator Roséns. jag är öfwertygad om den nåden at ingen af dem föraktar min ringa och wählmenta hälsning, utan twärt om lära fägna sig at höra det jag Gudi lof! mår rätt wähl. Herr Cammereraren Ryman, Herr Böttiger och Hr Hultman ? med deras fruar och barn har jag äfwen den äran at hälsa. Linn. Soc. vol. I 5—6. ! MaGNUS LAGERSTRÖM, född 1691, kommerseråd, direktör i Svenska Ostin- diska kompaniet, död 1759; se bref 266 not 3. ? CHRIST. HENR. BraAAD, se bref 346 not. 2. > Isaac RYMAN, Landscammereérare i Upsala län. — DAniEL WILHELM Börrtiger, innehafvare af akademi-apoteket Kronan i Upsala. — CARL NICLAS HuLTMAN, akademikirurg med assessors titel. ADOLF FREDRIK och LOVISA ULRIKA. 460. Stormägtigste Allernådigste Konung och Drottning Adolph Frideric, ' Lovisa Ulrica, Sveriges Göthes och Vendes Konung och Drottning! Edra Majesteter är jag allerunderdånigst skyldig detta verk, frukten af min mästa och bästa lefnad, det jag nu under Edra Majesteters milda regering fått med nögdt och roligt sinne full- borda. Edre Majesteter hafva, ifrån första lyckeliga ankomsten til riket, städse ansett mig med blida strålar, kallat mig som oftast til Sit Hof, och betygat emot mig all Kongelig nåd.! Edre Majesteter hafva ock gifvil den Vetenskapen, som jag idkat, ljus och anseende i Sit Rike, då Edre Majesteter ej allenast allernådigst låtit Skaparens underverk för sig beskrifvas, utan ock hopkallat allehanda jordenes inbyggare af alla tre Naturens riken, samt befalt dem inlogeras uti sina präktiga lust-slott Ulriksdahl och Drottningholm, der desse, liksom deputerade från hela vida verlden, få dageligt företräde för Majestetens ögon. Tror mig altså ej säga för mycket, då jag rent ut bekänner, at ifrån den visa Konung Salomons tid och Drotningens af rika Arabien, inga Potentater gjordt på den Alsmägtiga Skaparens un- derverk större aktning. = Ty bör och skal denna Vetenskapen täfla med alla andra minnesmärken, at göra Edra Majesteters namn odödeliga, då den inpreglar dem i Naturens egen bok, som årligen å nyo uplägges, at blifva med Jordklotet lika beständig. Himmelen göre Edra Majesteters dagar och regering lång och lyckelig, så vist jag lefver och dör Edra Kong. Majesteters allerunderdånigste och tropliktigste tjänare och undersåte Carl Linne&us. Tryckt såsom dedikation i Species plantarum ed. I (1753); på svenska, fastän arbetet för öfrigt är helt och hållet på latin. ! Första gången, då LInsÉ kom i närmare beröring med någon af de kungliga, var 1744, då den året förut till Sverige ankomne kronprinsen ADpoLrF FreEpriK besökte Upsala och universitets-kansleren vid presentation af alla pro- fessorerna »framstälde Professorerna ANDREAS CELSIUS och CARL LINNZUS Såsom lumina Academie för sin innom och utom Riket bekanta lärdom». Följande år skulle äfven Kronprinsessan Lovisa UrLricaA göra ett Upsala-besök, hvarför Rektor och fyra professorer, bland hvilka LiInsÉ var en, »deputerades att wid detta länets början [d. v. s. vid Flottsund] giöra en underdånig upwaktning». Härwid »blifwer Linneus ensam antydd att följa med till Ekholsund, at där få speciel audience hos Hennes Kongl. Höghet». Ytterligare bevis på kronprins- parets bevågenhet erhöll LINNÉ 1746, då det i början af Juni åter »besåg Academien och regalerade en hop af academie staten med guldmedallier, men då de andra få hwardera sin, får Linnzus 2:ne, till tekn at han behagade». Naturligtvis kände han sig häröfver både smickrad och tacksam och särskildt intogs han af den unga, vackra och intelligenta Lovisa Urrica, hvarför han ock kort därefter (den 18 Juni), då han under sin Västgötaresa samtidigt med kronprinsparet kom till Mariestad, antagligen ej saknades, då »Folket så ifrån staden, som från landet derikring trängdes at få åskåda en så förträfflig Prin- cessa. De sågo, de älskade och wördade hennes skönhet, wishet och mildhet». Till henne dedicerade han ock beskrifningen öfver denna sin resa. Den mera flyktiga beröring, hvari LinsÉ sålunda kommit till de nämnda kungliga personerna, efterträddes snart nog af en lifligare, förorsakad däraf, att båda började att — följande det då ganska allmänt herrskande modet — anlägga hvarsitt naturalhistoriska museum, den ene på Ulriksdal och den andra på Drottningholm. För dessas ordnande och förökande måste Linnés hjälp an- litas. Därför, när Lovisa Urrica (1753) »skaffat sig de ståtligaste samlingar af Conchylier och Insecter ifrån Indien, så att de täfftade med de största i werl- den, Linnzus får befallning att komma dit till Drottningholm att beskrifwa alt detta . ... Han fick då det nöjet dagligen conversera med en så stor och dråpelig Drottning och en så mild Konung»>. Aporf FREDRIK hade visserligen förut genom köp förvärfvat sig en sam- ling af djur, mest amfibier och fiskar, »alla från en fr ämmande wärld härkomna» och »alla inlagda i Flaskor, fyllda med Spiritus vini», men dessa skänkte han 1745 till Upsala universitet, och LIinsÉ lemnade följande år däröfver en redo- görelse i disputationen Museum Adolpho-Fridericianum. i; Följande sin gemåls exempel och sporrad af hennes energiska ifver, bör- jade han emellertid sedan att förskaffa sig en zoologisk samling och använde därtill sådana summor, att LinsÉ redan 1733 förklarade, att »Hans Maij:t samblar fortare än någon annan», och följande år, att »Hans Maj:ts cabbi- net blifwer det största i welden; rätt nu är swårt att lägga något till». Och häröfver skulle ett praktverk med talrika planscher utgifvas. LinsÉ kallades därför till Ulriksdal, hvarvid »Deras Majästeter låto Linnzus hela dagen wara deras speciella sällskap och liksom han tillhört Hofwet, då ej annat talades än om Naturalier, som af Öfwerheten nådigt hördes och betraktades». Äfven un- 5 der följande år, ända till 1766, vistades Linné längre eller kortare tider på det ena eller andra af de nämnda slotten, ifrigt arbetande, men ock kungligt be- lönad. Densförsta frukten af denna hans verksamhet är den 1754 utkomna första delen af det ståtliga verket Museum S:e R:e M:tis AporeHi FRIDERICI Yegis; af andra delen utkom däremot endast (1764) en Prodromus såsom ett bihang till Museum S:e BRB:e Mi:tis Lupovice UrrRiCc£. Detta senare, som nästan uteslutande afhandlar insekter, snäckor och musslor, fick väl ej en sådan ut- styrsel, som från början var ämnadt, men Lissé förklarade dock: »Jag må skatta mig nögd, att jag fått här måla Eders Kongl. Majestäts Åminnelse i dessa kräken, som ehuru små, dock likwäl uthärda lika med Jordklotet, och så länge wördnad för Skaparen läses i naturen af förnuftiga Människor, skola dessa uplifwa Åminnelsen af Eders Kongl. Majestät, som icke allenast sjelf ärkänt det rätta nöjet, at wörda Skaparen af werket, utan ock så högt gynnat denna tem DG om Skaparens wishet, at dymedelst de flästa och raraste Djur blif- wit för Människoslägtet bekanta gjorde>.. Om beskrifningen på Konungens mu- seum hyste han däremot den sanguiniska förhoppningen, att den »skulle rista wår wisa konungs namn så fast som nägon runsten, och giöra hans namn så perpetuelt som konung Caris batailler», AHLELÖF, JONAS JOACHIMSON. Född i Dalarne 1717, studerade i Upsala och var därunder Linnés lär- junge, apologist vid Göteborgs trivialskola 1745, kyrkoherde i Frillesås af Göte- borgs stift 1752, kontraktsprost 1768, död 1783. — Uppgifves hafva varit »un- derlig och föga lärd, dock snäll i Historia Naturalis>, hvarför han ock-1752 fick en silfverkanna af Drottning Lovisa ULriKaA och sedan en belöningsmedalj i guld. 461. WälBorne Herr Archiater, HögGunstige Herre! Så stor och obeskrifvelig WälBorne Herr Archiaterns Höga gunst mot mig under mit korta vistande vid Upsala varit, så oförmögen finner jag mig med deremot svarande ord kunna den'samma värdigt beprisa. Uptag dock WälBorne Herr Archiater mine otilräckelige meningar, såsom vedermälen af min högacktning för WälBorne Herr Archiatern, samt min oafloteliga vördnad, den vid lifvets slut skal endast uphöra, som en til- sträckelig vedergällning för all hafd möda. Allmackten upfylle i rikt mått, hvad min ofulkomlighet ej förmår önska! Han uppehålle WälBorne Herr Archiatern i långliga tider under all behagelig välmågo, til den 6 lärda verldens förundran, kära Fosterlandets heder och sanskyldiga nytto, de lärgirigas sanna undervisning och förmån, samt förnäma Familiens beständiga flor! Himlen låte sent den dagen frambryta, på hvilken vi skola sakna vårt rikes oförlikneliga Dioscorides!, åtminstone nalcke na- tural historien desförinnan närmaste högden af sin fullkomlighet!!! Med min ödmjukeste upvacktning hade väl för skolat framkommit, men dels har jag varit om WälBorne Herr Archiaterns vistande i Upsala okunnig, dels har min rescamerad Haemorrhois caeca plågat mig efven sedan jag kom hem. önskeligit vore något specificum funnes emot en så pinsam siukdom, hvilcken är här i Staden nog almän. | Ehuruväl Phaseolus Hort. Ups: spec: 4 är af WälBorne Herr Archiatern uti Actis Stockh.? tilräckelig. beskrefven, tyckes jag hafva fog öfverstyra några jag här fådt, emedan de tyckas gå ifrån de beskrefne deruti, at desse äro hvite och hafva om det aflånga hvita hilum en svart ring. | ; Hos Herr CommerceRådet Lagerström har jag framburit WälBorne Herr Archiaterns hälsning, hvarvid Han viste sig besynnerlig. förnögd, och tackade för - tilbådet, lofvade efven närmare åt våren begära några frön utaf Academiae trägårdens. Uti WälBorne Herr Archiaterns höga gunst ber ödmjukast få vara innesluten, hvaremot, med all uptänkelig vördnad, skal til mit sidsta lefva WälBorne Herr Archiaterns, Min HögGunstige Herres aldra ödmjukeste tjänare Jonas Ahlelöf. Götheborg d. 29 ; ; S Jan: 1752. Linn. Soc. vol. I: 9—10. ' Häntydan på det tillnamn Dioscorides secundus, som LInsÉ erhöll, då han 1736 invaldes till ledamot i Academia Imperialis Leopoldino-Carolina nature curiosorum. > Phaseolus radiatus L. Sp. pl. ed. II p. 1018. — Utförligare beskrifven i Linnés afhandling: Beskrifning på et slag Ostindiska ärter, som äro tienlige uti sten-passion (Vet. Akad:s Handl. 1742 s. 202). ANTA ES MA FARS TR fra i SR ERT FST 6) VEN paa TR PAN fe ” RDS y 462. WälBorne Herr Archiater, Högförnäme Gynnare! Om ej högkomsten af al den gunst, mig utaf WälBorne Herr Ar- chiatern under mit vistande vid Academien vederfors, någorlunda lind- rade mit trägna Scholae arbete, och dagelig väntan af den ljufva Florae annalckande uplifvade mine matta sinnen, vet jag säkert ej hvarvid jag skulle uprätta mig. Nu understår jag mig öfversända de observationer, som af mine wänner äro gorde vid sädesbergningen och såningen uppå flere ställen i detta stift!; som utur deras bref och förteckningar äro i mögeligaste måtton rigtigt utdragne. Ännu felas väl för Halland, men hoppas kunna med första efven dem öfversända. Ehuruväl ej nogon skulle täncka at Sanmo Faun: S. 310? skulle finnas så långt ifrån lapske fjällsjöarne, så får jag dock nu äran ibland de förste derom gifva berättelse, at han här nedre finnes, fast ej mer än på et enda ställe i Elfsborgs län, Bollebygds härad och sochn, uti en insjö, som kallas nötsjön, hvarest han allenast en gång om året vid sin leketid, nemlig. Novembris månads början fås, men desemellan synes vara aldeles försvunnen. Jag tviflade mycket om denne skulle vara den lapska röding, til des jag efter mycket besvär feck en uptorkad fisk, hvileken efter WälBorne Herr Archiaterns beskrifning granskades så noga mögeligt var, då jag ej annat kunde finna än beskrifningen träffade på denna noga in, fast jag ej ville på något sätt sönderrifva honom, på det han må vara tjänlig at vid upkomsten kunna undergå ny granskning. Til hösten skal ej försumma skaffa mig honom färsk, och då:gransyn- tare betrakta honom. Skulle Naturalhistorien kunna få någon tilökning genom en fisk, som jag nyligen fådt, skulle jag anse det för en besynnerlig förmån; skal derföre ej försumma vid första lägenhet upsända honom til Wäl- Borne Herr Archiaterns gunstige skärskådande; jag har väl sjelf betrak- tat honom så noga jag kunnat, och sökt at beskrifva honom, hvilcken beskrifning i ödmjukhet medsänder, dock ej i annan afsickt, än begära WälBorne Herr Archiaterns gunstiga rättelse, uti de fel jag här vid beskrifningen kunnat begå, hvilcket kan vid en annan beskrifning tjäna mig til nytto. Antingen denne fisk bör föras til Sciaena, eller Perca 8 har jag ej kunnat utgrunda, ty den har nog likhet med begge genera, fast jag tyckes sluta af de mäste kännetechn, at den blir Perca. En anmärckning bör jag ej omält lämna, som jag nyligen feck höra lackttagas af en del förståndiga bönder, hvaraf de säga förut antingen et fruktsamt eller ofruktsamt år blifver; om isen, när han om våren går bort, vräkes i sjöar eller åar uppå land, så äro de säkre om en härlig gröda, men om han eljest går bort och i vatnet förtäres, vänta de der- på orten misväxt, hvilcket de med uprepande af flere framfarne år, som efter detta märcke slagit in, bestyrckte; och som prof dertil berättade, huru isen i år utan at kastas på land så småningom bortsmält, hvar- före de derstädes ej spåt sig någon rik bärgning; skulle så vara i san- ning tyckes bördigheten komma af vatnets flödande lika som i Aegypten. Huru vida detta träffar in på den orten, hvarifrån berättelsen kommit, "skal jag ej förgäta höra efter, samt i ödmjukhet lemna berättelse. Medelst et Lectorats ledighet härvid Gymnasium är nu rum öpet för Hist. Nat. Lection; önskeligit vore at vår ort kunne få fägna sig af en så stor förmån. Doctor Montin ?, som nu är här i staden, säges med allo makt söka samma lediga lection: Consistorium väntar allenast på Hans Kongl. May:ts nådiga utlåtelse. — Genom H. Staf? understod mig i ödmjukhet anhålla hos WälBorne Herr Archiatern om några af de ame- ricanske frön; beder ödmjukast det ej ogunstigt uptages. Så overderlig förmån jag skattar mig äga, uti WälBorne Herr Ar- chiaterns höga gunst, så hjertelig är min önskan för Des höga välgång, hvileken endast med lifvet skal slutas; Beder därföre ödmjukast få räk- nas ibland | Wäl-Borne Herr Archiaterns | ödmjukaste tjänare Jonas Ahlelöf. G-borg d. 1 Aprill . | 1752. Linn. Soc. vol. I: 11—12. ! I afhandlingen Vernatio arborum finnas dessa AHLELÖFs iakttagelser för 1750—51 intagna. ? Salmo alpinus L. — Redan i Västgötaresan omtalas fa. 257), att i Värm- land iakttogs, att »Röding (Faun. 310) fans uti Siön Yngen, som eliget är sällsynt utom Lappland och Vettern».: 3 LARS MonrtIin, då praktiserande läkare i Göteborg; jfr. bref 364 not. 2. — Något :lektorat i naturalhistoria blef ej då inrättadt. + Antagligen Mart. StaAF, student i Upsala 1732, död 1789 såsom direk- tör för schäferierna i Västergötland. Ro 463. WälBorne Herr Archiater och Riddare af Kongl. May:ts Nordstjerneorden, Förnäme Gynnare. Tillåt WälBorne Herr Archiater mig få, ibland de oändelige göro- mål, som syslosätta WälBorne -Herr Archiatern, medelst desse rader göra min ödmjuka upvaktning. Ehuru sjelfva omögeligheten blir för mig kunna med vederbörlig ärkänsla aftjäna al den höga gunst, besynnerliga möda och makalösa undervisning, jag ägde lyckan åtnjuta under det korta vistandet, utaf WälBorne Herr Archiatern, understår mig dock lemna et litet, fast alt för otilräckeligit vedermäle af mit tacksamma sinne, uti en Ponche- bohl och !/2 dusin kuppar, dem WälBorne Herr Archiatern täckes vara gunstig och ej försmå; jag beklagar rät mycket, at ej lika kuppar kunde fås til Bohlen. En annan gång torde större likhet kunna ärnås. At ej något måtte under resan vara skadat är min önskan! Vil ej annat förmoda, än den fisken, hvars beskrifning jag hade äran WaälBorne Herr Archiatern öfversända torde redan vara kommen i händer. Nu understår mig otydelig. lemna uptekning uppå en annan fisk jag nylig fådt, men ej förmedelst mine scholesyslor kunnat: tilfyllest beskrifva ; utseendet är nog på längre hål likt en lax, men Branchiostega förbjuder det. torde altså få komma under Gadi slägte, emedan denna fisk hafver 7 ossicula branchiostega (fast det ena är nog bret) på hvar sida. Fisken hafver små ovala fjäll öfver hela kroppen glest satte, som äro nedan för sidolinien silfverfärgade men ofvan mörkare. Är 1 aln eller mer lång. hafver 8 fenor, den första har 12 mjuka och delta strå- lar; 2 rygfenor, den första har 10 och den 2 38 delte strålar; 2 buk- fenor hvardera af 7 strålar. Gumpfenan består af 37 strålar, begynnas vid ano, som är långt närmare hufvudet än stjerten, och slutas 2 tvär- finger framom stjerten. Stjertfenan har 28 strålar, alla mjuka och me- rendels delte. Denne fisk fås ganska sällan af fiskarne och kallas af dem Kummul!, et namn, som bhitintils ej varit någon svensk Ichthyolog kunnigt, fast det i flere secler funnits i Kronones upbörds och jordeböc- ker, och ännu är en persedel efter hvilcken fiskarne här uppå öjorne — til en del måste gifva sin skatt, och hvartill de fordom til et vist antal uppå hvarje gård varit täxerade. Detta tyckes kunna såsom et bevis til vatnets aftagande anföras. Nu finnes detta fiskeslag uti Norsjön 12, 10 14 mil ifrån dessa öjar uppå 70 famnars djup til det ringaste, men til- förene, när denna fiskskatt pålades dem, hafva de tvifvelsutan kunnat fånga dem vid egna stränder, som synes så mycket troligare, som haf- vet strax utan före eller så kallade Kattegat äger ännu 60 famnars djup. Bevis til vatnets fallande kan man få otaliga vid denna skärgård; ty för- utan det at alla skär och öjar jemte bergen ej består af annat än sand blandad med hafssnäckeskal, hvilcka efven på högsta bergskullarne uti springor och iholigheterne liggand e, vitna om hafvets forna högd, finnas skär, som för mindre än 100 år sedan ej kunnat, syns nu mera visa sig öfver vattubrynen. Trenne öar besynnerligen, nemlig Bränö, Asperö och Kösö, synes, som skulle de efter 100 år eller mer gå til en, ty sun- den dem emellan, hvilcka tilförene varit nog djupa för mindre fartyg, äro nu ej nog djupa för små båtar, hvadan fiskarne fullkomligt tro, at desse 3 öar efter någon tid blifva et land. f Mäst alla de snäckor Wälborne Herr Archiatern uti Västgötessnid anmärkt har jag funnit, och desutan några helt fina, af hvilka några slag äro til H. Staf öfversände, men nu understår mig innelykt öfver- skicka 2:ne, hvaraf ej funnit mer än 2:ne af hvarje sort. Skulle detta blifva något nytt species, fägnade jag mig hjerteligen. Allium F. S. 263? finnes uppå Hinsholmen här i skären til största myckenhet. - Des starka lukt och skarpa smak tyckes lofva den rum i Apotheqven. Taxus växte efven på några holmar, efven strandkål. En varietet af Cucubalus” marit.” växte på den täcka holmen lilla danemark, som innelykt har äran öfversända. Utbeder mig ödmjukast få uti Wäl- Borne Herr Archiaterns höga gunst vara innesluten; skolande med oup- hörlig önskan för Wälborne Herr Archiaterns och Des förnäma Families beständiga flor, jemte ödmjuk högaktning til mit sidsta framhärda WälBorne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstjerneorden Min Förnäme Gynnares ödmjukeste tjänare - Jonas Ahlelöf. Götheborg d. 17 Junii 1752. Linn. Soc. vol. I: 13—14. ! Gadus Merluccius L. Saknas i första editionen af Fauna svecica och synes först genom AuLzELör blifvit för LInsÉ bekant såsom tillhörande vår fauna. > Allium ursinum L. > Cucubalus Behen L. 8. (= Silene maritima With.) 11 464. WälBorne Herr Archiater, samt Riddare af Kongl. Maij:ts Nordstjerne Orden, Förnäme Gynnare. Under tilförsikt af vanlig gunsts ärnående, understår mig med desse ringa rader WälBorne Herr Arehiatern upvakta. Emedan jag undfådt några ostindiska frön, vil ha äran dem öfverskicka, på det de med första måtte kunna sås; likaledes öfversändes några vägster från samma ort, ödmjukel. bedjandes jag måtte derå få namn; men sjelfva vägsterne täckes VälBorne Herr Archiatern behålla. Ganska få vägster har jag i år af H. Osbeck!? och Torén? fådt, emedan den förre tagit så många åtskilda species, och således ej kunnat tagit öfver 1 eller 2 af hvarje sort. H. Torén deremot varit nog sjuklig och således mindre kunnat hämtat. H. Osbeck har ibland andra rara vägster en Gynandrist af en besynnerlig artig structur, och en altförtäck hvit blomma,” som säkert blifver et nyt species, men största omsorgen blir at få hänne hel up, at ej några delar blifva skadade; som med upresande Gymnasf[ister] skal ske, så vida man kan få fatt på dem. En art potatoes har H. Osbeck med sig, som äro besynnerlige, kallas på Chin.: Jams"; roten är helt lång som en morot, när hon afbrytes är hon unuti helt gelatineus och smakar med en blanning af olja och mjöl; torkas hon åter, får hon ej allena färg utan och smak aldeles som rågmjöl, ja när man rifver detta torkade, blir det til et pulver likt mjöl. Jag har satt en bit i en kruka; i fal det lyckas, skal jag i ödmjukhet gifva berättelse. Vil denne vägst trifvas här, lofvar hon riket förmån. I ödmjukhet vil ha äran berätta VälBorne H. Archiatern, at jag lyckelig. funnit Coclea subarenaceo-marina It. vest. p. 187” hvilcken aldeles kommer med beskrifning. pag. 188 öfverens, men skiljes ansenlig ifrån figuren Tab. 5, besynnerligen vid den ändan, der apertura finnes. Med särdeles nöje feck jag ärfara hvartil hålen för henne tjente, nemlig. at derigenom träda sin långa snabel genom aperturen holet upefter och ända til botnens superficies, hvarest hon säkert emottager hvad henne til föda kan på botnen kräla. Curieust var efven at se, huru muslan så snart jag feck fatt henne under botnen och lyfte henne ifrån vattubrynen, hon då strax öpnade andra ändan och igenom et aflångt hål utsläpte en vac- ker hop rent vatn, !/4 qvarter vid pas, hvilcket i fullkomlig sträng flöt til sista droppen; snabelen var då indragen och syntes endast rudimenta til 12 honom hela dagen; sedan desse muslor hadde legat et dygn i luften, begynte deras snabel komma ut, men så snart de vidrördes drogs han in; desse snäckor hade til besynnerlig förundran lif hela 5 dagarne i luften. 2:ne snäckor har jag, då de voro halfdöda, öpnat och med möje- ligaste försigtighet uttagit deras krop, hvilcken lagd i V/ ? skal vid första tilfälle blifva öfversänd. Angående hålen så voro de merendels 2:ne, et vidare, och mindre det andra, men så fan jag dock på åtskilliga ställen allenast et hål och kunne runt om ej märka mer, fast likaväl muslan märktes. Det lilla hålet tror jag ej utan skäl är det rör, hvarigenom muslan utsläpper det vatn hon med snabelen indragit. Muslorne som betäcka denna kroppen äro ganska sköra och tunskaliga, dock af olika storlek. Uti WälBorne Herr Archiaterns höga gunst ber ödmjukast få vara innesluten, emot hvilcken förmån min åkallan skal för WälBorne Herr Archiatern, samt Förnäma Familiens beständiga flor vara: framhärdande med djupsta vördnad WälBorne Herr Archiaterns, samt Riddarens af Kongl. Mays:ts Nordstjerne Orden Min Förnäme Gynnares aldra-ödmjukaste tjänare Jonas Ahlelöf. Götheborg d. 22 Julii 1752. Linn. Soc. Vol. I: 15—16. ! PERR ÖsBecK, se bref 172 not. 1. ? OLoF TorÉn, under åren 1750—52 skeppspredikant på ett af Ostindiska kompaniets fartyg under dess färd till Ostindien och Kina, hvarunder han gjorde samlingar af naturalier, som sedan bestämdes af LinsÉ; död 1753. 3 Epidendrum amabile Linn. Sp. pl. ed. II s.. 1351. + Dioscorea Batatas, — Denna, härstammande från Kina och Japan, är gor odlad i alla tropiska länder. 5 Mya arenaria L. Faun. suec. ed. II p. 516. — »Just då wi här. [på Oroust] spasserade på hafsbotnen, fingo wi se, at botnen på åtskilliga ställen war genomborad med 2:ne hål, smalare än et twär finger, som altid 'stodo 2 och 2 jämte hwarandra, men aldrig 1 eller 3; wi märkte därjämte ingen up- -kastad jord, och förstodo altså icke, hwart jorden efter hålen blifwit bårtförd. Wi -sågo desse hålen merendels på 1 alns djup, och däromkring långs efter stranden; lusten sporrhögg mig at få weta hwad slags maskar brukte göra så- dana hål, dem jag mätte med skaftet af en Tobakspipa, som gick perpendicu. lairt neder til 1 quarters djup, då hon stötte emot något hårdt, såsom ett hälle- bärg; när jag satte wärjan i hafsbotnen, gick hon hela alnen neder, utan at. möta något bärg; men ehuru ofta jag med skaftet stack i hålen, stannade det altid, liksom emot en klippa, utan at någon mask wisade sig, ty begynte wi Afa STREAUSTIA 13 med händerna at grafwa, hwar som wi sågo 2:ne hål, och när wi kommo til botnen på hålen, funno wi en stor mussla, men ingen mask; ehuru ofta wi grofwo, så war altid en sådan mussla wårt byte, som altså gjort dessa hål, = men at weta, huruledes hon kommit tilwäga därmed, eller huru hon kommit så långt neder under sjöbotnen, war ej lätt att begripa.> (Linn. Wästg.-resa 8. 187—588). 6 V = spiritus vini, sprit. - ALSTRÖMER, CLAS. Son till Jonas ALstrRÖMER, född 1736, studerade i Upsala 1730—53, hade sedan några år tillsyn öfver en del af fadrens många egendomar och anlägg- ningar vid Alingsås, fortsatte 1758—59 sina studier i Upsala, anträdde i F ebruari 1760 en längre utrikes resa, hvarifrån han återkom i November 1764, tjänst- därefter i några ämbetsverk i Stockholm och erhöll 1770 afsked med kansliråds titel, blef direktör för Ostindiska kompaniet och utvecklade en stor- artad verksamhet till främjande af allmännyttiga och vetenskapliga företag, hvarför han 1778 upphöjdes till friherre. Sedan hans förmögenhet genom olyckliga handelsföretag betydligt reducerats, flyttade han 1785 till Gåsevadsholm i Halland, där han redan förut börjat samla ett utvaldt bibliotek samt ett museum af naturalier, modeller, fysiska instrument m. m. och där han 1794 afled. Någon redogörelse för hans utrikes resa har ej publicerats, hvarför de af» honom till Linsé sända bref, som ännu finnas i behåll, ansetts förtjänta att här med. delas. De vittna om hans lifliga naturalhistoriska intresse, och som bevis därpå kan ock anföras, att han under denna sin färd till Linsé hemsände ej mindre än . 1550 prässade växtarter, 250 fröslag, 202 arter snäckor, 60 dito koraller och andra hafsdjur, 12 torkade och 82 spritlagda fiskarter samt en mängd lef- vande växter, lökar och rötter. Ett annat bevis på det intima förhållandet till Linnéiska familjen äger man däri, att då den yngre Linné 1781—982 företog sin utländska resa, för- sträckte CL. ÅLsTRÖMER honom därtill nödiga medel. Efter Lissés d. y:s död gjorde AÅLsTRÖMER ett anbud att köpa de Linnéanska samlingarne, men detta kunde för den erbjudna summans ringhet, jämförd med det engelska anbudets icke antagas. Han försökte därefter, ehuru förgäfves, att förmå universitets- kanslern att draga försorg om deras inköp för Upsala universitets räkning. Något af samlingarne blef dock genom honom räddadt åt fäderneslandet; Linné d. y. hade nämligen bestämt, att efter hans död »herbarium parvum>, be- stående till ej ringa del af sådana växter, som utgallrats ur det större herba- riet, skulle lemnas till ALstRömer såsom betalning för dennes fordran (200 dir spec.), och som han på intet vilkor ville afstå härifrån, blef sagda »lilla her- barium» införlifvadt med samlingarne på Gåsevadsholm samt kom sedan till Riksmuseet. Endast ett ringa antal af bref från Linsé till CL. ÅLSTRÖMER synas nu fin- nas i behåll, Många, särskildt under den senares utländska resa skrifna, gingo antagligen förlorade vid den stora eldsvåda, hvarigenom 1779-i Alingsås däre varande samlingar m. m. blefvo förstörda. 14 465. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Chinesiska Naturalierne har jag sedan mitt sednaste merendels ge- nomgådt.! Det okända - måste jag lämna tills de på Siön varande nödige böcker ankomma, men hjelper det icke eller, så utbeder jag mig att få skicka dem till Herr Archiatern till namngifning. Samlingen var långt mindre än skryt och berättelser derom för mig. Samlaren är likväl hågad för recrutering, i synnerhet som han får profitera af både Brads och Pontins? sälskap samt en Honett Capitain på den långa Suratts resan. Cucurbite? fructus var äfven med ifrån Cap, där den ätes. För några dagar sedan rutnade hon, hvarföre jag nu endast kan skicka Kär- norne. Skapnaden var nästan rund med något hoptryckta ändar, om- gifven med en upbögd knölig list. Ett stort frö funnit på Java följer ock härjämte. Jag utber mig underrättelse om dessa begge kännas och hvilka de-äro. ; Åtskilliga snäckor, Fiskar, Watten-Jnsecter och Vermes kunna vi ännu ej determinera. Deribland är en mask som har lika som en smal sprutslang till bo, En Nereis, en så kallad Hafsdrufva m. m. Ännu äro få Trägårds anstalter gorde i brist af min Fars närvaro, som måste gifva bifall till förslagen. Då det är skett, utber jag mig få göra några förfrågningar. | SE Min samlare Hr Boethius? har nu begärt Instruction af mig till . Suratts resan. Om Hr Archiatern har något synnerligit dit att Committera, så utbeder jag mig befallning. Jämte min vördnad till Nådiga Frun samt hälsning till Hr Carl framhärdar jag med största tillgifvenhet Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste Tienare Clas Alströmer. Alingsås d. 7 Novbr. 1759. Linn. Soc. Vol. I: 49—50. "En »Catalogus Chinensium>», upptagande: de naturalier, mest snäckor, "SOM AÅLSTRÖMER tilltrott sig att bestämma, är fogad till detta bref. Den har dock här utelemnats, såsom varande af ringa eller intet intresse. AR Så Es : ES > | 15 2? Davip Ponsrtin, se bref. 330 not. 2. 3 JAKOB JAKOBSSON BoETtHius, född 1727, död 1784 såsom kirurg vid K. eska- — dern i Göteborg. Under sina mannaår reste han såsom fältskär på Ostindiska kompaniets fartyg ej mindre än 13 gånger till östra Asien och samlade där- under en del naturalier. 466. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. För Herr Archiaterns sista gunstiga bref tackar jag ödmjukast och skall ej förgäta att meddela af min Chinesiska samling hvad Hr Archia- tern åstundar. Nu är så väl min som Hr Logies! spanska resa beslutad och skall ske med ett af de 2:ne Ost-Jndiska skeppen, som i nästa månad utgå. Hr Archiatern, som altid varit min största Gynnare, täckes äfven nu gynna mig med oumbärliga påminnelser och en god instruction, utom nita Jag snart torde försumma de-angelägnaste observationer. Min väg kommer att gå genom Portugal, Spanien, Frankrike, Ängland, Hol- land, Tyskland och ändteligen hem tillbaka. Gud gifve mig dertill lycka! Hr Archiaterns stora namn, som med Högaktning är bekant i alla Län- der, skulle icke litet accreditera mig, om det tecknades under några address brefver. Jag vunno derigenom bekantskaper, som annars aldrig af mig kunde vinnas och än mindre förtjenas. Hr Logie skiljes från mig i Cadix, där han tager vägen till Gibraltar att hälsa på sina K. Föräldrar. Att Jag under mitt nöjsamma vistande i Upsala förnämligast profiterat af Hr Archiaterns ömmaste omvårdnad och trägnaste undervisning samt flere Professorers föreläsningar i Natural Historien och andre (CEconomiska Grundläror, därom önskade Jag mig något vitnesbörd.? Jag beklagar, att Jag försummat begära det, under Hr Archiaterns Rectorat; men som Hr Archiaterns namn fördubblar dess värde i mina händer, så torde detta Testimonium kunna antidateras och af Hr Archiatern såsom Rector un- derskrifvas. I vidrigt fall utber jag mig Hr Archiaterns private Testimo- nium. Att under samma Rector såsom student blifva både in och ut- skrifven,” gorde både början och slutet af mina academiske år behage- lige. Så väl Testimonii expenser, som hvad jag för Böcker är skyldig, skall jag med nästa sända, ty tiden tillåter mig nu ej att samman- räkna det. 16 Wid min sista varelse i Götheborg fick jag af en Öst-Jndiefarare en väl upstoppad Diomedea demersa, som berättades simma starkt under vattnet och jaga fisk. Om något vid dess färger eller skapnad är obe- kant, så kan det nu observeras. Hon är besynnerlig med sina Pennlösa vingar och upstående vassa knöl på Ryggen. Min vördnad till Nådiga Frun och hälsning till Hr Carl, hvaremot jag framhärdar Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens | Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Alingsås d. 19 December 1759. Linn. Soc. vol. I: 51—352. || ! FREDRIK LoGIE, son af svenska konsuln i Algier, åren 1756—58 LINNÉsS lärjunge i Upsala; jfr TH. M. Fries, LInNng, lefnadsteckning II bil. XIX. ? Ett öppet rekommendationsbref, som i afskrift finnes i Vet. Akad:s bibliotek, blef ock af LinsÉ utfärdadt af följande lydelse: LÅ Lectori. Presentium literarum exhibitor Dom. COravpius ÅLSsvrRÖMER, Nobilis Svecus, qui ad hane Academiam Upsaliensem numero Civium Academicorum Anno 1750 adscriptus fuit, ab eo tem- pore operam indefessam navavit rebus Economiam privatam et Historiam Naturalem spectantibus, meoque lateri per plures annos arcte adhesit, et in plerisque Historie Naturalis partibus istos fecit progressus, quos discipulorum meorum nullus alius. Hunc itaque prestantissimum dilectissimumque artis mee filium, tamquam proprium commendo ommnibus, qui virtutem, sapientiam, Botanicen reliquasque Scientie Nature partes amant et colunt; prestita ipsi officia tamquam in me ipsum collata semper repu- tabo. Dabam Upsalie 1759 d. 12 Decembr. Carozus LINNAUS, Acad. Ups. h. t. Rector, Arch. Reg. . Med. & Botan. Prof. p. o. Eques auratus. 3 LINsÉ var universitetets rektor v. t. 17530 samt h. t. 1759 och 1772. ; AE 17 467. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Nu på stunden kom jag hem från en liten resa på landet, så att — Jag efter vanligheten har kårt om tid och hinner ej tillfyllest besvara Hr Archiaterns påminnelser i Brefvet till Hr Logie, men med nästa Post skall Jag säkert sända min skuld för exemplarerne af Burmans Fasciculze.! Straxt vid min nedkomst hit berättade Jag tillståndet af den grå Papegojan, sådant som jag hört det af andra, men sjelf har jag ännu ej haft otid att resa till Gräfsnäs, ej heller har årstiden sedan min hemkomst efter mitt tycke varit tjenlig till hennes upsändande, hvarföre jag ej derom gort någon anstalt. Ännu vet jag ej annat än att hon lefver, men skal dock derom göra mig vissare underrättad. Conchilier har Jag låfvat och det voro största skam af mig, att ej hålla det, i synnerhet emot Hr Archiatern, hvilken Jag är mer skyldig än Jag någonsin med ord eller gärning kan afbörda. Omöjeligen hinner Jag sjelf genomgå våra Snäckor, utan Jag har lämnat dem till Doctor — Fagreus ”, att efter min bårtresa uttaga och sända Hr Archiatern så väl de begärte som nya, om de än voro makalösa. Fogeln: (Diomedea demersa) "skall ock följa med till låns, men den törs Jag ej gifva bårt för min Gifvares skuld. Jag börjar nu tvifla om vår Viverra är Ichneumon eller ej. Intet annat än färgen strider mot Hasselquists description. Tänderne har Jag ; ännu ej kunnat få se för bristande bättre bekantskap, ej eller posteriora i anseende till sexus och om där fins någon folliculus. Han gifver in- gen lukt ifrån sig. Bites grymt då han blir arg. Han bet ihjäl en stor ; hund på Skeppet. Går på hälarne och altid som han skulle smyga sig. Äter gärna Råtter och häldre rått än kokat kött. Går ikring som Hun- den, när han skall lägga sig. Ligger mäst om dagarna, män vakar om nätterne. På Skeppet kallades han Javanisk katt. För Hr Archiaterns Gunstiga och hederliga testimonium tackar Jag ödmjukast, önskandes mig tillfälle att visa åtminstone min vilja att vara sådan som det lyder, ehuru Jag aldrig förmår det. Af Spanska Ministern har Jag jemte recommendationsbrefver äfven fått Hr Archiaterns Pacquet till Premier-Ministern de Vals att frambringa, hvilket sker med nöje. Linnés brefvexling TII, 2 18 Skeppen ligga än infrusne och ”sågningen hindras af den starka kölden, som än continuerar, så att Jag knapt före 14 dagar härefter kommer ut. Jag framhärdar ouphörl:n Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Alingsås d. 13 Januarii s Clas Alströmer. 1760. Utanskrift: Kongl. Maj:ts Trotjenare och Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne orden Wälborne Herr Carl Linneus. Upsala. Linn. Soc. Vol. I: 55—56. ! Antagligen J. Burmans Rariorum africanarum plantarum ad vivum delineatarum . . . decas I—X. Amsterd. 1732—39. 2 JoHAN THEobDoR FaGRAUus, född 1729, en af Linnés mera framstående lär- jungar, stads-physicus i Alingsås, död 1797. Biträdde Cr. ALsTRÖMER i vården af dennes naturaliekabinett. 468. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Jag hade ej trott att nu kunna hafva den ähran härifrån skrifte- - ligen upvakta Hr Archiatern och Riddaren, men den starka vintern har med Isen så instänkt Skeppen, att den antingen måste sågas eller brytas af stark västan storm, hvilken sednare man hittills fåfängt väntat, och såg- ningen har varit försökt med förfrusna näsor och hakor på arbetsfolket. Nu börjar vintren blifva lindrigare, så att Jag hoppas snart blifva rese- färdig. - Men skulle Hr Archiatern behaga hedra mig med något bref, så kan det likväl addresseras på Alingsås under Doctor Fagrei couvert: är jag hemma, så är det så mycket bättre; annars blir det mig väl till-- sänt på Cadix. RN far br TREE ö 5 3 Vg ENE TN RA 1 PS VS EEE EEFI AES BRIS AOSE SVE SR NPRASTYESNNNE RI EE SR Föne fr on Sr san Na a na INR RARE LJ ATS RE TELIAS EM 5) 19 För altför lång Credit på Plumiers taflor tackar jag ödmjukast. Efter Hr Archiaterns egit upgifvande kåsta de 59 rd. K:pm. hvilka jag härjämte har den äran sända. Doctor Fagreus är och har varit några dagar hos sin patient major — Hjerta ? på landet, hvarföre Jag [ej] fått communication af Hr Archiaterns högtärade bref till honom. Jag hinner ej, nog uplysa Hr Archiatern om vår förmente Ichneumon. Rumphii Ritning? olikar ej mycket och dess beskrefne seder komma aldeles öfverens, men färgen ej så väl, ty båttnen af håren är gulaktig men spetsarne svarta. Går på tassarne. Snål efter råttor och tar dem lätt. Will gärna klyfva, men klorna på framfötterne har sjömännerne klypt af. Doctor Fagreus är väl ej ännu gift, men — — — — Gud vet hvad Solander! tänker på. Jag tror på sådant sätt att komma förr till England än han. Waäl vore likväl, om vi där kunde råkas. Huru Jag skall kunna bli svåger med min yngre bror, ser jag ännu ingen lägenhet, men nog är det möjeligit med den äldre,” som nu är i Paris och hemväntas i Mars eller April månad. Gå huru det vill, så glömmer Jag aldrig min valde och älskade Wettenskap, men har jag mer, så kan jag ock mer påkåsta. Gud gifve mig någon gång tillfälle att > kunna förtjena min vördade Informators goda Loford. Ännu kan jag ej med visshet säga, om Jag kommer att resa på 1, 2 ell. 3 veckor. Min vördnad till Nådiga Frun och hälsning till Hr Carl ber jag anmäles, hvarjemte jag oaflåteligen framhärdar Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Alingsås d. 19 Januarii Clas Alströmer. 1760. Linn. Soc. Vol. 1: 53—54. ! Carr Herta, då major, slutligen generallöjtnant, bosatt på Lagmansholm i Västergötland. 2 GEoRG EverRHARD RumMrF (eller RumpFius), född 1627, holländsk guvernör på Amboina, för sina förtjänster om Ostindiens naturalhistoria kallad >Pli- nius indicus», död 1702. Hans här afsedda arbete är Herbarium Amboinense (Amsterd. 1741—530). LinsÉ citerar den däri befintliga afbildningen under Viverra Ichneumon Syst. Nat. ed. X p. 43. 3 FacGrReaus blef kort därefter gift med en dotter till prosten i Lena Jon ÅLIN. i 4 DANIEL SOLANDER; se bref. 192 not. 4. 20 5 JONAS ÅLSTRÖMER eflerlemnade utom brefskrifvaren tre söner: 1) PATRIK, född 1733, direktör i Ostindiska kompaniet och v. landshöfding i Elfsborgs län, död 1804; 92) Aveust, född 1735, handlande i Göteborg, död 1767; 3) JoHAn, född 1742, direktör, död 1788. Den förstnämnde blef 1760 gift med CHRISTINA Maria ÖLLONBERG, och dennas syster HELENA Sofia (sedan gift med Hofjunkaren J. GRIPENSTEDT) antyder CL. ALSTRÖMER här som sin måhända blifvande hustru. Däremot blef han i själfva verket svåger med den yngre af sina äldre bröder, i det att han 1770 blef, såsom LInnÉ synes skämtvis antydt, gift med SARA CATHARINA Och AuvGusTt 1764 med ANNA MARGARETHA, döttrar till den bekante direktören vid Ostindiska kompaniet NiLs SAHLGREN. 469. Cadiz d. 30 April 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Jag försummade min största och käraste skyldighet, om Jag ej straxt vid ' min lyckliga framkomst till ärnad ort gaf Hr Archiatern, min för- nämsta och mäst vördade Gynnare, berättelse derom. Wi lyftade ankar d. 29 Februarii utan för G:borg. Nästan beständiga motvindar, starka och fasliga stormar gorde vår resa både långsam och besvärlig, och fruk- tan för fiende gorde oss orolige, sedan vi genom stormarne blifvit skilde såväl från vårt Convojskepp Fregatten Fama, som vår Camerat Ost In- diska Skeppet Prins Carl. Wi anlände änteligen i förgårs morgon Kl:n 1/28 lyckligen här på Cadiz Redd. Jag så väl som min Rese Camerat må Gudi Lof nu väl så väl som under hela resan, fast jag under de första åtta dagar var något yr i Hufvudet jemte vämjelse för mat. Med vidare berättelse om en vidrig resa vill jag ej plåga Herr Archiatern, men borde i dess ställe roa med några nyttiga observationer. Siöns besvär- ligheter hindrade aldeles att söka dess invånare. De endaste Diur Jag fick se voro några foglar på långt håll, hvarom mer en an gång. Inga Hafsväxter hvarken - sågos eller kunde sökas. Här i land hafva adress- visiter och mina sakers i ordning ställande, hvilka jag nu på stunden fick från Skeppet, hindrat mig från mina största nöjen. Jag måste dock be- rätta ett fynd, som behöfver Hr Archiaterns uplysning. På Svenska Consulns Pulpet fant Jag i dag en quist med 2:ne präktiga blommor af en ört, hvars frön en Skeps Capitain här hemfört från Lima och updra- git.! Quisten står nu i vatten under min hastiga och ofulkomliga inqui- 21 sition, ty jag ser straxt, att jag förlorat mycket på det enda Året Jag varit skild från Hr Archiaterns angenäma och nyttiga undervisning: Tiden är ock kårt, att Jag som hastigast får berätta något, hälst hon ej = passar på minsta sätt till någon Caracter i Hr Archiaterns system. ? | Nu hinner Jag ej mer, ej eller vill Jag taga sönder blomman, innan Jag får se hela ståndet. Frö häraf har Consul Lenman låfvat skaffa mig: mer och nogare får jag beskrifva härnäst; emedlertid täckes Herr Archiatern ursäkta hastigheten och en Barbarisk Latin, men bättre något än intet. il Om Hr Archiatern täckes hedra mig med någon skrifvelse, så lägges det under Couvert å Messieurs Cayla, Solier freres, Cabanes & Jugla å Cadiz. De äro mina Commissionairer och veta altid hvar att råka mig med bref här i Spanien. Jemte min vördnad till Nådiga Frun och unge Hr Carl har jag den äran oaflåteligen framhärda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Jag bör ej glömma, det jag redan Clas Alströmer. ätit mig mätt af öfvermogna Smultron utom alt slags grönt. Hettan är ock redan åtminstone för mig plågsam. Utanskrift: Societati Regiae Scientiarum Upsalia. Linn. Soc. Vol. I: 57—58. ! Denna växt var den förut okända art, som af Linné erhöll namnet Alströ- meria Pelegrina och för hvilken utförligt redogjordes i den 1762 utgifna dispu- tationen: Planta Alströmeria. Den hade redan då blommat i Upsala bota- niska trädgård. ? Den utförliga latinska beskrifning, som här följer, har utelemnats, då en sådan finnes i nyssnämnda disputation. 2 470. Cadiz d. 7 Maji 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. h Nordstjerne Orden. S Med förra Posten eller d. 29 April hade jag den ähran Herr Ar- chiatern härifrån tillskrifva och trodde då att kunna fylla detta mitt bref med mina enfaldiga rön, men jag blyges bekänna, det jag ännu ej varit utom stadens murar åt Landtsidan, hvartill mästa ordsaken varit, att vår artige och tjenstaktige Consul Bellman, ! hos hvilken jag logerar, så väl som de öfriga Herrar, till hvilka jag här haft adresser, varit ständigt sys- selsatte med våra Ost Indiske Skeps expedierande, så väl som 2:ne Svenska Kryssares, hvilka med flere svenska Skepp ligga här snart fär- dige att löpa ut. Den i mitt förra nemde Planta Americana hexandra har jag åter en gång fått tillfälle att bese och måste derför göra ännu några krokuga tillägningar på min beskrifning. Jag måste ock bekänna, att en orden- telig beskrifning fordrar för mig nu såsom ovan mer tid än jag ibland har, utom det att min ringa förmögenhet är mig i vägen. Men Jag hoppas, att Herr Archiatern både nu och hädanefter snarare excuserar och rättar än criticerar mina fel. så att jag utan räddhoga kan framvisa mina enfaldiga arbeten och undvika så lång ursäkts harang som denna. ” Om någon god ritare här finnes, skall jag låta afrita henne. Jag finner ej att hon kan föras till något af Hr Archiaterns Genera, men felar jag, så rätta mig. Hon är hexandra monogyna, har hvarken Pe- rianthium = eller spatha och corolla är tydeligen supera, 6-petala. Åma- ryllis Belladonna har jag äfven funnit här i en uphögd Trägård (ty jag har ännu ej haft tillfälle att botanicera annorstädes än i krukorne på taken). Jag skall skicka hennes beskrifning, om hon behöfves och be- falles. Jag mins ej att hon fants i Upsala Trägård, och som mig blef skänkt en kruka med 3 stånd, hvaraf det ena begynner skuta blom- stjelk, så skickar jag Krukan med Skeppet Hindrik och Capt:n Westi, som nu endast väntar på Wind. Han går först till S:t Ibes och straxt derifrån till Calmar. Krukan - aflämnas i Elsenör till Agenten Kryger, hvilken Jag tillskrifver att besörja om transporten till Stockholm. Hr. Archiatern täckes sjelf vidare correspondera med honom derom. Jag 23 önskade att nu kunna skicka mer. Om Lördag reser Jag till Gibraltar, men därifrån åter tillbaka, då jag säkert vet, mer än nu. Att Belladonna är en präktig och nästan majestätisk Blomma behöfver jag ej berätta för den, som sjelf sett henne. Af den förstnemde obekante beskrefne örten, på Spanska kallad Peregrinas de Lima, fick jag nu på stunden några få frön, som härjemte följa med önskan, att de må vara bättre än de synas. Consul Bellman här, som ständigt gör mig höfligheter och tjenster, har låfvat i morgon följa mig till en Secretair här i staden, som haft att göra med den Americanska expeditionen, som Loefling fölgde? och äfven lär hafva någon kundskap om Loeflings efterlemningar. Jag hoppas der- för med nästa kunna ge H: A: någon underrättelse derom, men bör emedlertid till tacksamhet mot Consul Bellman berätta, det Loefling vid sin resa härifrån till America begärt och mot quittence bekommit 400 Piaster, under namn att derför upköpa Naturalier för Drotningen. Samma quittence har Bellman skickat H. H:rr Grill ? i Stockholm till In- cassering, men ej fått svar derom. Herr Archiatern täckes därför vid tillfälle af Herrar Grill underrätta sig om betalning ännu är influten, men i vidrig händelse, om görligit är, recommendera det hos Drottningen, på det Bellman må bli skadeslös, i synnerhet som han är en mycket tjenst- aktig man, som både vill och kan göra nytta i våra saker. I sommar går en flåtta till Ost Indien, på hvilken Jag skall skaffa mig vänner till min och Hr Archiaterns fördel. Torde hända någon kan skaffa mig Coccus coccifer ? levande. — Herr Logie ber oändel:n hälsa och jag att be- ständigt få vara innesluten uti H:r Archi:ns vanliga gunst och öma om- vårdnad, ehuru många gånger mindre förtjent än mina värda landsmän och skarpsynte företrädare här i Spanien, hvars nästan osynliga efter- lämningar jag halfblind nu med möda får upleta, men fägnaden blir mig så mycket större, då ett enda nytt fynd yppas. Min vördnad till Frun och kärliga hälsning till H:r Carl jemte alla Upsala vänner täckes H:r Arch:n anmäla, hvaremot jag med ouphörlig högaktning framhärdar . SEE Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Societati Regia Scientiarum Upsalie. 24 Linn. Soc. Vol. I: 59—60. 1 JAcoB MARTIN BELLMAN, professorsson från Upsala och farbror till skalden Carr MicHaEL, född 1706, under flera år köpman i Cadiz och 1742—66 svensk konsul därstädes, död 1786. 2 Den nya, utförliga latinska beskrifningen på den växt, som sedan af Linné kallades Alströmeria, har äfven här uteslutits. 3 PEHR LörfLING; se bref. 265 not. 6 och 281 not. 1. 4 Se bref. 254 not. 5. 5 Coccus Cacti L., en sköldlusart, hvars torkade honor lemna det bekanta färgämnet cochenill. . 471. Cadiz d. 10 Junii 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Jag tycker mig redan altför länge drögt att åter upvakta Hr Arch:rn, då det ej skett sedan d. 7 Maji, men resande och bristande observa- tioner, värda H:r Arch:ns upmärksambhet, hafva varit ordsakerne. Den 11 Maji sistledne reste jag med Fred. Logie här från Cadiz, användandes 2 dagar på vägen till Gibraltar, hvarest jag uppehölt mig fult 14 dagar och reste sedan på 7 dagar hit tillbaka, för att under vägen kunna göra sämlingar. Jag vet mig ej sett 10 örter, som jag ej nu har i min sam- ling, ehuru Spanska resedon i synnerhet här i- Andalusien äro nog obe- quämliga för en Naturalist. På bortresan till Gibraltar ville ej min for- man tillåta mig att dröja det minsta på vägen, hvarföre jag med tålamod fick mätta min ifver och tillsluta ögonen på de ställen, hvarest det mästa var att se. På hästryggen måste här alt föras öfwer vägar lika gatstigar, värre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Höga berg det ena vid det andra och aldeles skoglösa förökade ännu mer solens brännande hetta. Sämre natthärbergen än i den sämsta Torpar koja iSverige utan både bequämlighet och mat, men fulla med blodtårstiga loppor och myg- gor, hvilka många nätter förtagit mig ovan all sömn; osäkerhet öfver alt för röfvare jemte alla uptänkeliga olägenheter' hava gort denna lilla in- troduction till min Spanska resa nog besvärlig, fastän dyr, ty för hvar häst måste man betala En Piaster (153 dir. k:mt) om dagen, antingen man ligger stilla eller reser, och det går aldrig fortare än i gång, så att man ej hinner öfver 3 el:r 4 Svenska mil om dagen. Det dumma folket gör narr 25 af mig för min möda och gapar af förundran, så att jag ofta måst lämna goda lägenheter för att undfly elakt folk. Gibraltars förskräckeliga höga berg fournerade mig med åtskilliga örter, som jag ej sett annorstädes i Andalusien. På den branta Siösidan af detta berget fins Simia Sylva- nus vild, hvaraf åtskilliga fannos fångade och tämde i Gibraltar. Tec- ken till ett varmt climat. — Af alla mina samlade örter, både kände och okände för mig, skall jag sända H:r Archiatern med första lägenhet ett exemplar, alla numrerade, på det H:r Archiatern efter sitt goda löfte måtte gifva mig namnen att sättja på de exemplaren, jag behåller för mig. Att examinera örterne färska får jag sällan eller aldrig tid till och Authorer utom H:r Arch:n fela mig, hvarför jag har nog svårighet att känna dem och jag märker här, i en främmande värld, bettre otillräcke- ligheten af min kundskap än hemma. — Panorpa Coa ! fants till mycken- het vid Gibraltar på Flygsanden. Ale erecte och forceps ani knapt mer- kelig tyckes göra denna Insect till en Ephemera eller nytt Genus för vingarnes besynnerliga proportion. I Hasselquists? descriptio alarum står ab apice ultra medium lineares, men bör vara e basi ultra medium lineares, för öfrigt slår description väl in förutan liten olikhet i bakvingarnes färg. Parus major? har jag nu sett här, men aldrig om Sommarn i Sverige. En Trägårdsmästare här, som hade Caprificus + och hvars nytta jag efterfrågade, svarade, att Flores masculini förvandlas till små flugor, hvilka gå in uti Fikonen och med stickande gifva dem smak samt hindra dem att falla af. En man här, som reste i Italien, berättade mig, att där påskyndas fikonens mognande medelst öpningens utvidgande och en droppa oljas insläppande. Kanske öpnandet är det enda, som gör att Cupido får förr slippa in. — Alla Svenska Trän jag här sett äro Pop. alba, Ulmus och Alen, som altid har till sälskap Nerium oleander uti och vid vatten. Lilium candidum ger en skön lukt på Gibraltars höga berg. Tvenne beskrifningar får jag nu åter införa, fast desse växter torde hända äro H:r Archiatern mer bekante än mig, ty jag kan ej finna dem i systemet. Den första är på en buske med präktiga blommor, ? som Jag funnit på få ställen vid bäckarna här i Andalusien, — — — Den andra beskrifningen ” är öfver en för mig både främmande och ganska besynnerlig ört, som växte på de höga nakna bergen mellan Gibraltar och Medina, — — — H:r Arch:ns underrättelse om båda desse utbeder jag mig. Snäck- samling såg jag i Gibraltar af fler olika färgor och slag, präktigt pole- rade och lagde i allahanda ritningar på hvit paper, där de voro fästade med Gummi-vatten. Argonauta såg jag där ganska stor, 8 tum lång och 5 tum hög. Scarabg&eus Hercules från West Indien såg jag där 26 ; äfven. Den Herren, som ägde dessa, hade mer lust att samla och polera än att känna naturens alster. — Mercurialis annua växte till överflöd i murarne i Gibraltar. Jag kunde aldrig finna någon foemina, som ej hade nägra hanblommor fast ej i racemis, och alla mares hade några hon- blommor, men om de äro fertiles eller steriles, fordrar längre tid till at observera. Mares äro mycket färre än feminge. Parietaria Judaica har ofta 4 el:r 6 flores hermaphroditi uti en Calyce communi, hvars foliola då - äfven äro flere än 6, men merendels är likväl Cal. com. 6 phyll. continens 2' flores hermaphroditi -unumque intermed. femineum. An- there äro före foecundationen inneslutna innom filamenterne, som äro spiraliter involuta likt en urfiäder, men då jag rörde ett filament med en nålsudd, sprang det hastigt up lik en fiäder, begge rummen i anthera sprucko och kastade på en gång alt Pollen ifrån sig. Detta ser rätt be- synnerligt ut och jag vet ej om denna foecundations methoden är förr observerad. — Figura foliorum på et Cotyledonis species har jag funnit ganska mycket föränderlig, så at differentia synes mig böra tagas af någon annan del. — Frukten af Solanum Lycopersicon, Hisp. Tomates, ätes nu här mycket. Han kokas i vatten, uptages och sönderkramas till ett tunnt mos, som brukas till sås på kött. Jag har funnit att den elaka quali- teten förgår genom kokningen och 'en behagelig syrlig saft blir quar. Frukten af Capsicum samt Hvitlök äro spaniorens allmennaste krydder: de brukas af gemena folket till sådan myckenhet, att jag fruktade mista huden i halsen, då Jag åt af deras mat på resan. Jag har kommit på den tankan, att spaniorens skråfliga och gutturale uttal förordsakes mycket af den förskräckeliga Peppar. Man ser vid gatorne stora högar utlagde af hvitlök och Pimiento (capsicum), hvilken är upträdd på trådar liksom murklor hos oss. — I går besåg Jag Kongl. Hospitalet härstädes, hvarest man finner en Medicinal Trägård, Bibliothek, Samlingar af Naturalier alla slag fast nog ofulkomliga; Physiska, Optiska och Mechaniska Instru- menter såväl som Chirurgiska. Jag fått fullkomlig frihet att nyttja alt där och i morgon ämnar jag bruka den. Ordinarius Chirurgus och Demonstrator vid Trägården är Don Petro Virgilio ”, en berömd man, men han uppe- håller sig nu i Madrit; dess vicarius är nu Don Josepho Bejal, som Jag i går hörde läsa. Ett prof af dess djupa insikt var, att han visade mig Impatiens balsamina och sade sig ej kunna finna den hos någon Author. Örternes qua- litates och vires kände man ej vidare, än att en ört dågde mot en, en annan mot en annan siukdom. — Mus monax? såg Jag här lefvande från Ame- rica ?. I morgon skall jag nogare efterse dess märken. Till fransisca- nernes Trägård, där Arbor Dråconis” fins, är mig äfven lofvad adress och fri tillgång, hvilken jag ej skall försumma nyttja. Fungus melitensis !? Er ss i Är I TE RÅR SA DA VP knä SR ERA EN 27 (cynomorium) såg jag i Hospitals trägården. Trägårdsmästaren lof- vade följa mig utan för staden, där han växer vild, så att Jag hoppas kunna skaffa Henne till H:r Archiatern. Melianthus blommar här nog. Pericarpium af Peregrinas de Lima har jag sedermera sett mogit; det är Capsula globosa 6-angulata, terminata acumine triquetro basi styli decidui, trivalvis valvulis carinatis. Dissepimenta membranacea. Semina renifor- mia, receptaculö columnari affixa simplici ordine. Iag har samlat åtskil- liga slags frön, som jag skall gömma tillhopa att skicka från Madrit. Härjemte skickar Jag nu ritningen på den förr beskrefne Plantan Pere- grinas de Lima, så god som jag kunnat få den här gord. Här är en Professor vid Amiralitets Scolan, fransos till Nation vid namn Carbonel, som har mycken lust för Natural Historien och har isynnerhet vacker och nätt samling af Snäckor, Lithophyta och Zoophyta, ej så narraktig som vanligt utan mycket reel och compendieus; han har gifvit mig åt- skilliga och låfvat vidare samla både för H:r Arch:rn och mig. För H:r Grill i Stockholm har han samlat åtskilliga. Någon insikt har han redan i Botaniquen men önskar sig mer, hvarför han anmodat mig skaffa ho- nom följande H:r Archiaterns böcker: Systema Nature ed. alt., Philo- soph. Botan., Critica Botan., Genera Plant., Bibliotheca Botan., Species Plantarum, Amoenitates academ. H:r Arch:rn gör sig sjelf, Hr Carbonel och äfven mig en stor tjenst med desse böckers afsändande med första lägenhet hit, adresserade till Consul Bellman, som om betalningen skall straxt besörja. Denne Mons:r ”Carbonel är en ganska artig man, har insikt i åtskilliga vettenskaper och har låfvat tjena H:r Archiatern i alt hvad han kan och honom befalles. Cancer Diogenes har jag funnit till stor myckenhet på Algeziras strand uti allahanda slags snäckor. Statice sinuata fants här i Hospitals Trägården och Trägårdsmästaren berättade den vara inflyttad från marken häromkring. Polygonum maritimum kallades af Demonstrator Fabago"! el:r Fabagoides. Väl funnit. Han är likväl beskedlig i det han låter rätta sig. Cardiospermi caracter compendiosus i systemet bör ändras från Calyx triphyllus till tetraphyllus, och då det sker, blir den lik med Sapindi caracter, om ej Nectaria Cardiospermi tilläggas. Detta fel jemte brist på frukt gorde, att jag i dag så när ej känt Cardiospermum och kunnat underrätta Demonstrator derom. I Genera Plantarum är ock Caracteren felaktig. Åtskilliga vackra Gerania äro här, hvaribland äfven rapaceum. -Plumbago europea äfven. Botanicerandet är i denna hettan ganska ledsam, ty örterne visna så "hastigt i den starka solhettan, för hvilken alla människor varna mig, sägandes att Loeflings olycka endast härflöt af för mycken flit; här har ock varit en Spansk Botanicus, som förledit år på fältet fått svindel af Solhettan 28 och dött några timar derefter. lag skall nyttja de svala stunderne af dagen och hålla mig mitt på dagen under tak, som alla Spaniorer göra. De säga att inga andra då bruka gå ut än Fransoser och hundar. H:r Arch:rn täckes då och då communicera mina brefver med Doctor Fa- greus, eftersom Jag ej hinner skrifva doupleter af alt. Correspondence med många finner Jag på en resa vara nog besvärlig. Nästa vecka tän- ker Jag röra mig litet hit och dit. Här undrar man nog på mina lång- samma resor, men Jag önskade kunna använda ännu mer tid på dem. Hälsa alla mina vänner och Primo loco Magister Bergman ??. Min vörd- nad till Frun, Mamsellerne och H:r Carl. Jag framhärdar oaflåteligen Herr Archiaterns Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Linn. Soc. Vol. I: 61—63. 1 I Vet. Akad:s Handl. 1747 s. 176 finnes införd beskrifning på En sält- sam Phryganea, funnen i Moldavien af Herr Cancellie Rådet EDpvARD CARLESON, Och beskrefven af Carr Linneavs. Han ansåg sig ej böra underlåta att meddela detta, emedan »kunskapen om de minsta kräken redan blivit högt smakelig i de mäste Riken i Europa och nu i Sverge, fast än en eller annan grofhuggare skulle förakta alla de skaparens verk, som icke äro giorde, at omedelbart kastas i svalget på menniskan»>. Åt denna insekt gaf han sedan namnet Panorpa coa. 2 FREDRIK HaAssELQVIsST; se bref. 243 not. 1. 3 Vär vanliga talgoxe. 4 Träd af vanliga fikonet (Ficus Ökråed); som inom de falska frukternas väggar hysa endast han- och gall-blommor. Inom dessa utvecklas små gall- steklar (Blastophaga grossorum), hvilka utflyga och öfverföra frömjöl till hon- blommorna. 5 Rhododendron ponticum L., hvilken i Spec. plant. ed. 2 p. 463 angifves vara af ÅLsTRÖMER funnen >»in Gibraltarie subhumidis umbrosis». Den här lemnade, utförliga, latinska beskrifningen har det ansetts öfverflödigt att medtaga. s Äfven denna beskrifning har uteslutits. Växten är Dirosera lusitanica L. eller, såsom den numera kallas, Drosophyllum lusitanicum (L.) Link. 7 PEDRo VirGiuo, »Premier Chirurgus vid Kongl. Flottan. Han är en god, ärlig och öfvermåttan drifvande man, stor älskare af Vetenskaper och deras idkare, samt mån om att få lära. Är nu Directeur öfver Collegium Chirurgi- cum ' här i staden Cadix, såsom och Fundator af bemälta Collegium. . . Skada är det, at han ej skal vara Botanicus; men hans kärlek för Vetenskapen har gjort, at -han inrättat en skön Trädgård vid Collegium » (LörtisG, Iter hispan. s.:97.) 8 Mus Monazx L. Syst. Nat. XII p. 21, där ALsTRÖMER angifves såsom den, genom hvilken LInsÉ fått närmare kännedom om detta djur. RNE DR SA TIO NÖT I Sa 29 9? Yucca Draconis L. Sp. pl. ed. 1 p. 319 eller Dracena Draco L. Syst. nat. ed. XII p. 246, drakblodsträdet. 2 Cynomorium coccineum L. Om denne växt utgaf LinsÉ 1755 disputa- tionen Fungus melitensis. — Vid Vet. Akad:s sammankomst d. 8 September 1753 omnämndes, att en löjtnant Cervis skänkt »några stycken af Cynomorium eller Fungus melitensis. ... Et stycke lämnades så mycket villigare till H. Linsevs, som Han anmodat Lieutenant Cervis vid afresandet skaffa et stycke, om möjeligt vore, :;af denna rara växt>. 1 Zygophyllum Fabago L. !2 TORBERN BERGMAN; jfr. bref. 122 not. 2. 472. San Lucar de Barameda d. 12 Aug. 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Under den 10 sistledne Junii hade jag sist den äran H:r Archiatern från Cadiz tillskrifva och har sedermera här med största nöje emottagit H:r Archiaterns angenäma af d. 24 Juni; Att H:r Arch. behagar så högt anse min lilla upmärksamhet på den vackra blomman från Lima, bör jag uptaga som ett förnyat prof af H:r Arch:trns vanliga gunst mot mig och som ett upmuntringsmedel för dem, som älska men litet förstå Wettenskapen. Jag fruktar endast att genom sådant steg blir hedren förnedrad, då jag oförtjent uphöjes. Nu följer innelykt några frön af denna blomman, som helt visst äro mogna, och utom dess ligga i Cadiz bland mina samlingar färdige till hemsändning en stielk med 2 hela frö- hus. Innom nästa veckas slut hoppas jag att de komma att gå från Cadiz och då skall jag skicka en förteckning därpå till H:r Arch:n. För H:r Arch:n är en låda med Cynomarium, 1 pacquet med frön och 1 med örter. — Jag beklagar hjerteligen Solanders olycka och fruktar nu att dess resa hindras. Ach hvad skada vore det! Mitt hjerta gläder sig att se Lärjungar komma från alla orter, för att följa Herr Archiatern och Jag hoppas, att de i framtiden skola göra gagn. — Det vore beklageligit, om H:r Consuln Bellman skulle lida för sin villighet och: hjelpsamhet. En Dråtnings namn borde ej Loefling missbruka och Bellman borde tro det. Hvad skulle Drottningen sagt, om Löfling en gång lyckligen hem- kommit och berättat, att brist på Penningar, som han fåfängt begärdt af Consul Bellman, gort, att han ej kunnat göra några samlingar för Drott- 30 ningen. Bellman visste ock att hon var älskare af wettenskapen.. Om Jag kan få något af Loeflings samlingar i Madrit, där mig blifvit berättat, att Pacqueter skola ligga addresserade till H:r Arch:rn, så torde denna betalningen gå lättare. Jag har samlat några underrättelser om Loefling, fler väntar Jag i Madrit och då skall Jag på en gång meddela alt. Ortega! är ej så hel, som. han ser ut, och liten afundsiuka torde tillbaka hålla både Loeflings skrifter och samlingar. Tänk att de enfaldige Spaniorerne fägna sig öfver Loeflings död och tacka Gud, att en Kättare fått dö un- der deras Presters händer som en Christen. — H:r Logie är ännu i Gi- braltar och Jag tror, att han först måste gå till Holland eller Sverige tillbaka. Här är ganska magert på Insecter: Mornar och qvällar synas aldeles inga och om dagen är nu så hett, att jag knapt kan och ingen vill släppa mig ut för den brännande solhettans skuld, som Jag redan - med egna ögon sett förordsaka hos många en här så kallad Tavardillo eller het feber med stark hufvudvärk och hvilken tar lifvet af många. Till Correspondent för H:r Archiatern i Cadiz vet jag ingen bättre än den förr omskrefne Professor Carbonel, en ganska artig man och min goda vän. Han skulle alt för mycket encourageras, om H:r Arch:rn för sin egen eller min räkning täckes skänka honom de Böcker Jag omskrifvit. Jag skall tillskrifva honom denna correspondencen och då täckes Hr Archiatern härefter addressera sina brefver till honom under H:r Consuln J. M. Bellmans Couvert i Cadiz. — Här är nu ett magert land både på örter och Insecter, marken är upbränd och skugga fins här ej. Men Jag hoppas snart komma i den så kallade Spaniens trägård, som är kring Granada och Valencien, dit jag nu- går. Alla brefver, som Herr Archiatern ärnar hedra mig med, är bäst att de gå till Doctor Fagreeus, som vet att skicka dem på behörig ort. Capparis Spinosa gör här Jord- vallarne med sina krypande stielkar och sköna blomor rätt vackra och Pancratium maritimum både pryder och ger god lukt -åt hafsstranden i den magraste sand. Cynanchum acutum står ock nu i full blomma i torraste sanden. Min Commission om Sanguis Draconis arbor har varit olycklig, ty blommorne voro redan förbi i April och Jag fick endast mo- gen frukt. Carbonel har likväl vist lofvat att skicka torkade Blommor nästa år till H:r Archiatern. Trädet växer i Fransiscaner trägården i Cadiz högt och tjokt. Fröen brukas till Radband. Saften som utsilas kan ej skiljas från Sanguis Draconis och brukas ock i dess ställe af apo- thekare. Från Canarie-Öarne är det komit till Cadiz. Bacca fere ex- succa, hvars hinna genomskines af det indre röda klotrunda fröet. An Bacca vel Capsula? Fröet är ensamt i Bäret och nästan så stort samt af en hornaktig consistence, ligger 2 månader i Jorden, innan det komer 31 up. Några smala bladlösa nedhängande grenar likna stolones. Lignum rubrum, brukas pinnar deraf till tandborstar. Månne ej af Calami Genus? Erythrina Corallodendron hade mogna frön vid Port Marceé. Halfmogen frukt af Solanum Melongena ätes här kokad. En sägen är, att Morerne brukat henne till gift och lämnat henne efter sig, på det Spaniorerne skulle äta sig till döds deraf. Jag hinner nu ej skicka den beskrifning Jag i Cadiz gort på Schinus Areira, men får allenast berätta, att hon antingen bör höra till Dioecia Decandria eller Polygamia Dioecia, ty Hon- - blommorne hafva äfven Stamina, men Pollen har jag ej funnit och Mares hafva som honan 3 styli, men mindre och få aldrig frukt. Påsttimman skyndar och Jag måste sluta med hälsningar till Frun, H:r Carl och alla mina vänner samt framhärdar beständigt Wälborne Hr Archiaterns Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Wälborne H:r Archiatern och Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden Herr Carl Linneus Upsala. Linn. Soc. Vol. I: 64—65. ! José OrtEGA, >Kongl. Öfver Apothecare vid Armeen och Secreterare vid Medicinska Academien i Madrit> (LinsÉ i företalet till P. LöFnuings Iter Hispanicum), död 1761. Han antogs på Lissés förslag 1755 till ledamot af Vetenskaps-societeten i Upsala »för des stora insickt i Botaniquen>, eller an- tagligen snarare för att han måtte understödja LörLrinG under dennes vistande i Spanien. 473. Sevilla d. 6 September 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Sist hade jag den äran H:r Arch:rn tillskrifva från San Lucar af d. 12 passato och sedan dess har jag, för att råka den hemresande H:r Fridrik Logie och en till America resande Botanicus, varit 2:dra gången i Cadiz och ändteligen åter från San Lucar upför floden Guadalquivir 32 (Betis veter.) kommit hit. Landet på båda sidor om denna floden är ganska lågt och jämnt, bestående af en Dyblandad lera och efter min inbillning liknar aldeles Holland, samt kunde blifva äfven så nyttigt, om annat folk än Barbarer bodde där. Här växer nu intet annat än Sali- cornia och Salsole samt Chenopdia, af hvilka brännes Soda, som här kal- las Barilla. Denna staden är stor och folkrik, omgifven med vackra Olive, Apelcin och Citron Trägårdar samt Vingårdar. Musa har jag sett under Bar bimmel i en trägård härutanför staden, allenast 3 år gammal; bevis till Climatets mildhet och den grymma hettan Jag i denna stadens trånga gator fått känna. Annars är staden full af Göthiska, Romerska, Moriska och Heliga efterlämningar samt dumt och fäaktigt folk, likt de öfriga Spaniorer. Jag får ej ledsna att höra mig frågas både af köpmän, Präster och Galonerade adelsmän om Sverige är en stad, om det har någon siöhamn, om där är Kung med flera tjocka okunnigheter. Ja, de känna ej sitt egit land de gå på och då jag reser från en stad, känner jag den ofta bättre än någon af dess inbygare. Men nog om detta. Utom den örtkrukan med Amaryllis Belladonna, som jag skickat med Skeppet Hin- drik och Cap:t Weyli från Cadiz och hvilken jag hoppas före detta lärer vara H:r Archiatern genom Agenten Kryger i Elsenör tillhanda kommen, så har jag ock nu med samma Skepp, som hemförer H:r Fried. Logie samt besättningen af den olyckligen förbrände Fregatten Fama, och hvars namn är Skep:t Wrede, Cap. Tollberg, skickat: En Låda med Sand och några stånd af Cynomorium coccineum, hvilken jag likväl fruktar afsomnar under vägen, emedan jag ej kunde för dess skörlet skuld och diuphet i sanden få ett stånd med sin Basis, som Jag en gång såg var Anabasis tamariscifolia, men en nyfiken munk, som kom att gapa på mitt underliga arbete, slet sönder ståndet, så att hans helighet snart fått en örfil, om vi varit ensamma. Ett Pacquet i Grått Papper med små Exemplarer af de örter jag samlat mellan Gibraltar och Cadiz, ty de öfriga äro ännu ej i ordning. Alla äro numrerade med samma numror, som på de exemplar Jag har här hos mig och H:r Archiatern täckes derför efter sitt benägna löfte i svar härå på Madrid låta mig veta namnen till hvar nummer. En stor del känner jag väl, men som resa, gapande folk och heta hindrat mig att examinera dem, så är jag ej säker. Äfven täckes H:r Archiatern skicka samma namn och numror lill Doctor Fagreus, emedan jag äfven skickat honom exemplarer af samma. Ett mindre Pacquet i grått Papper med frön, hvilka jag äfven hoppas att H:r Archiatern täckes af deras afkomst gömma något för mig, till Jag kommer hem, om de det för- tjena. fr ati EE RR ARR 33 I den Lådan jag skickat till Doctor Fagreus äro ock några små- saker, som han med H:r Archiatern skall communicera. Härifrån skal jag söka skicka hvad öfrigt är af mina samlingar och äfven aflägga för oo H:r Archiatern. Jag reser nu i en slät tid, då all marken är gul och upbränd, men det hjelper ej; man får ha tålamod till rängtiden, då här åter grönskar. Tantalus Loculator, Fulica Atra och Charadrius Alexan- drinus, hvilken här vid strömmen fins till stor myckenhet, har jag till försök upstoppat med Fructus Capsici och skall hemskicka. Herr Logies hemresa är nog oförmodad, meh som hån ej kunde vinna sin föresats att komma till Barbariet i anseende dertill att dess brors ditresa redan var besluten och nu fullbord, så finner både han och jag bättre att an- vända tiden i Sverge än i det instängda Gibraltar. Den Botanicus jag i mitt brefs början nämnt heter Don Joseph Celestino Mutis, + en ganska artig man, och står nu på resande fot att följa såsom Medicus med Don Pedro de la Cerda, som skall blifva. vice Konung i Santa Få i America. Huru mycket denna mannen värderar sin osedda lärare H:r Archiat:rn, är otroligt och om han skulle dyrka 2 Gudar, så blefvo H:r Archiat:rn den andra. Han hade Genera Plantar. och Species samt Fundamenta. Philosophia har han nyttjat, men ej kun- nat bli ägare af och som han var angelägen att equipera sig till sin — Botaniska färd och H:r Logie just äfven till lycka var i Cadiz, så öfver- talte Jag honom att lämna H:r Mutis Philosophia Bot., Loefl: It. och nya Systemets begge tomer. En skänk, som mer &stimerades än något up- tänkeligit. Hans Patron är en artig Herre, som mycket älskar vetten- skaper och äfven låfvat befordra H:r Mutis i sin. Ingen ting skulle högre uppmuntra denne Herr Mutis, än om H:r Archiatern täckes hedra honom med sin hand och bref med några Påminnelser och Instructioner, hvar- efter han gärna meddelar H:r Archiat:rn sina observationer och har äfven låfvat samlingar. Brefvet kan Herr Archiatern skicka under Couvert till Herr Consul Jacob M. Bellman i Cadiz, som låfvat besörja det vidare och alla dem H:r Archiatern behagar skicka. Mons:r Godin ? i Cadiz, som reste med Löfling från Lisboa, är en ganska artig Herre, som har insikt - i många saker. Han vördar H:r Archiatern otroligt och har en dast därför visat mig mycken höflighet. Han yttrade för mig sin ärkän- samhet mot H:r Archi:rn för den hedern att hafva blifvit ledamot af Upsala Wettenskaps Societet, men jag kunde ock på dess förfrågningar och dis- courser märka, att han gärna skulle önska sig att bli Ledamot af Stock- holms, ehuru han ej directe yttrade det. Kunde H:r Archiatern bidraga härtill, så skedde H:r Godin dermed en förtjent heder och academien fingo en värdig Ledamot. Denne H:r Godin kunde väl bli H:r Archi- Linnés brefväxling III. 3 34 aterns correspondent här och jag är säker, att han med nöje skulle göra det, men han är både litet Commod hvad brefver angår och är dess utom sysselsatt med Amiralitets academien, hvars Intendent han är under heder af Öfverste.: Icke eller har han någon speciel insikt i Natural Historien, ehuru han har smak derför, men i andra saker skulle han väl kunna vara Hr Archiatern till nöje. I anseende härtill har jag för att åtlyda Herr Archia:s befallning an- modat M:r Carbonel i Cadiz att blifva Hr Archiaterns Correspondent. Han är en artig man af mycken insikt och har äfven både mycken smak och någon liten kunskap i Natural Historien, men för att vinna mer felar honom ej mer än de af H:r Archiaterns böcker, som Jag förr för honom begärt och hvilka han hjertel:n efterlängtar. Han har svarat mig, det han med största nöje vill efterkomma alla H:r Archiaterns befallningar så väl med underrättelser som samlingar. I snäckor och Coraller har han re- dan vackra samlingar. Han är såsom Professor 1 Språken och Huma- niora vid samma Academie som Godin. Flores Arboris Draconis har han låfvat samla. Jemte min vördnad till frun och hälsning till H:r Carl framhärdar Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Kongl. Maj:ts Trotjenare och Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne: Orden Wälborne Herr Carl Linnaeus Upsala. Linn. Soc. Vol. I: 66—68. ! JosÉ CELEsTINO Muris, född 1732, med. d:r, Kgl. spansk botanicus, astro- nom och chef för en vetenskaplig expedition till Sydamerika, läkare hos vice konungen i Santa Fé, död 1809. 2? GODIN DES ÖDONAIS, astronom, »academien en service de I'Espagne». Om dennes kort därefter timade död se följande bref. ; 35 474. Granada d. 29 Septemb. 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Ifrån Sevilla hade jag den äran Hr Archiat:rn af d. 6 dennes till- - skrifva och har gedan dess hunnit hit först öfver ett platt och lågt [land], men sedan öfver höga och fula berg, tills Jag här råkat de högsta, som från milt Cammarfönster synas betäkte hela året med Snö. Climatet är mig här mycket behageligare än någon annorstädes. Solen bränner ej så starkt men tillåter likväl samma örter som i andra delar af Andalusien, fast Citron trän äro få, men granater, fikon, Mullbär och andra frukter så mycket öfverflödigare och i sin högsta fullkomlighet. Landet är här ganska väl Cultiverat af ett idogt folk, som hvarken till Kropp eller Siäl likna de öfriga Andalusier. Bergen, på hvilka denna staden är bygd, äro så fulla med källor och vattenränlar från Snön, att gatorne deraf strömma, alla hus och torg förses med Wattenkånster och änteligen går detta vatnet genom Canaler till ett stort platt och bördigt fält, som deraf watnas. Snöbergen har jag ännu ej besett, men ärnar mig i mårgon dit. En bedröfvelig tidning måste jag meddela, som rör mig mycket, neml. att Mons:r Luis Godin dog d. 11 dennes i Cadiz. Utom det jag bör vörda honom för dess myckna höflighet och tjenstaktighet mot mig, saknar jag en betydande lem af den lärda värden. Han var mästare af sin egen, men älskare och befordrare af alla Wettenskaper och viste att sätta rätt värde så väl på dem som på deras idkare. Således vördade han billigt Hr Archiatern, hvars förtjenster ej voro honom obekante. Croton laccifera växer öfverflödigt i åkrarne kring Sevilla. Dess ca- raeter Compendiosus i Systemet bör ändras från femineus Calyx 5-phyllus till polypbyllus. Momordica Elaterium är ganska allmän här i Andalu- sien på åkrarne, men i synnerhet där Gödsel eller sopor blifvit utkastade. Jag har noga sökt, men ej funnit ett enda stånd androgynum, utan hon är här aldeles Dioica. Deser. Schini Areir&e, som jag låfvat, är följande: — — — —! Fruktens skapnad kan H:r Arch:rn bättre se af de bär jag skickat. Caracter compendiosus i Systemet så väl som GCaracter i Genera Plantarum af Cardiospermum bör ändras från 3phyl. till 4phyl. Jag hinner knapt mer, ty jag skall laga mig till att i morgon helt bittida fara till Snöbergen; dock måste jag berätta, att jag från Sevilla skickade till Cadiz att vidare derifrån bli siöledes transporterat till Hr Archiatern ett Pacquet med örter och ett annat med frön. Härifrån går jag i slutet af denna veckan till Valencia och sedan därifrån till Madrid. 36 Hr Archiatern känner mina vänner och vet således hvem som bör hälsas, då jag beständigt framhärdar G Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Kongl. Maj:ts Trotjenare och Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne orden Högädle och Widtberömde Doctor Herr Carl Linnaeus Upsala. Linn. Soc. vol. 1: 69—70. ! Schinus Areira L. Sp. pl ed. II p. 1467, där ock ÅLsTRÖMER citeras. Den i detta bref meddelade latinska beskrifningen är synnerligen noggrann och utförlig, men har ansetts här kunna utelemnas. 475. Madrid d. 2 December 1760. " Wälborne Herr Archiatern. Den 22 förleden månad kom Jag lyckeligen hit och i går hedrades jag med Hr Arch:s gunstiga af d. 20 October. Om Hr Archiatern visar mina dumma beskrifningar för andra, så törs Jag ej skicka någon mer. Om Hr Archiatern fått mitt bref af d. 10 Juni vet jag ej; deruti be- skref jag en Planta 10and. 5gyn. foliis subul. pil. glutinosis. Det lärer vara Ros Solis Lusitanica Grisleji, som jag tror efter Morisons figur, hvilken ock lärer vara gord efter ett exemplar utan Petala, ty han säger, att blomman är större än på andra species af det slaget. Kryger i Else- nör bör göra Räkn. för amaryllis bättre än jag det kan. De 2 Pacqueter Jag skickat på samma skepp, hvarmed Hr Logie öfverkommit, lära redan vara Hr Arch:rn tillhanda komne, hvarföre Jag här på Madrid utber mig Hr Archiaterns benägna uplysningar. Lådan med Cynomorium tror jag gör bäst bli quar i Al:ås, fast alla redan lära vara döda. Tantalus Lo- culator är på hemvägen. Lefvande Diur är den ledsammaste commission, ty när jag har dem, så felar mig lägenhet och så vice versa. Nu hinner jag ej meddela några anmärkningar, hvilka utom dess i de sistförflutne KN RE / RESO Al LA AE ER i SE FEN sa SÅR 37 — månader äro magre; dock fins väl något till nästa påst. Ortega! är så — siuk, att man knapt får tala med honom ; jag har endast fått hälsa. Urinens — förstopning har Knifven måst bota. Gamla Minuart,? en god och artig Gubbe, mår väl. Quer? borde heta Twär, men är dock höflig, fast confus och af ringa insigt. Barnadez" har jag många gånger fåfängt sökt, ty hans practique hindrar honom; skall annars vara artig man. Om Loef- -ling har jag åtskilliga underrättelser, men spar dem tils de bli fullkom- ligare. Min vördnad till froen, hälsning till Hr Carl och alla vänner från Hr Archiaterns ” Ödmjukaste tjenare EE Clas Alströmer. AR Utanskrift: Kongl. Maj:ts Trotjenare och Archiatern Högädle Widtförfarne Doctor Herr Carl Linneus Upsala. Linn. Soc. Vol. I: 71. 1 Se bref. 472 not. 1. — Den gamla hedersamma Herr [Juan] Misvart, Hufvud-apothecare vid Hospitalerna, som conserverat Botaniquen i Spanien» (Linnés företal till P. LörF- — LisGS Iter Hispanicum); född 1693, död 1768. — Ett efter honom uppkalladt växtslägte finnes beskrifvet i Linnés afhandling: Tvänne Örter, Loeflingia och Minuartia (Vet. Akad:s Handl. 1758 p. 15). 3 José Quer v Marrtisez, född 1695, botanices professor i Madrid, död 1764. LörLinG uppkallade efter honom slägtet Queria. + MiGuEL BARNSADEZ, med. doktor, lifmedicus hos konung Carl III, död 1771. LörfLinG omtalar honom såsom »en god Botanicus och min goda vän», med hvilken »jag gjorde accord, at Han skulle skaffa mig foglar ifrån landsbygden», 476. Madrid d. 9 Februarii 1761. Wälborne Hr Archiater och Riddare. — Alltförlänge har mig betagits den fägnaden att få läsa Hr Archia- terns angenäma af d. 28 Julii förledit år. Det kom mig ej förr än i förgårs tillhanda, sedan det lupit efter mig kring Spanien. Panorpa coa kan Hr Archi:rn begära af Doctor Fagreus, ty jag har jemte få andra skiekat den hem. SAREENTSTUITE SCR SR BUP SEN SSR P BCE ENE SD EE SFSR A/S IE NI TSV BAN 38 Jag har sedan sjelf fallit på den tankan, att trädet, som jag illa be- skrifvit, skulle vara en Rhododendron, men GCalyx är antingen minimus eller rättare nullus, hvilket Hr Archiatern redan lärer sett af det jag hemskickat. Den planta Decandra viscosa, som Jag beskrifvit, tviflar jag ej vara Drosera Lusitanica, men att min beskrifning till alla delar är sanfärdig fast illa hopsatt försäkras, Lika så sanfärdigt är om mercurialis annua. Jag har med mycken möda letat efter stånd, som allenast skulle hafva flores unius sexus, men ej funnit. Att jag ej har i minnet alla Hr Archiaterns' publicerade anmärk- ningar, hoppas Jag förlåtes, och det förnöjer mig lika att med ärfarenhet besanna Hr Arch:rns som sjelf göra nya. Parietaria är rätt artig. Lycopersici frukt, stor som medelmåttiga äplen, skäres sönder och kokas. med litet vatten. Detta brukas sedan till sås att äta med kött. Syran i detta heta landet gör behagelig smak. I Ragouer eller stuf- ningar skäres ock bitar af denna frukt, kallad Tomates, hvarest han ej eller gör elak värkan. Af fattigt folk ätes den ock rå i en kall sommar- rätt kallad Gaspacho; denna rättens basis är Kallt Watten; däri betas bröd, påöses Olja och ättika, 'Tomates betas deruti och af somliga färsk frukt af Capsicum. En usel mat! Rå Tomates, för litet kokade eller halfmogne, har sin tillbörliga stank och då äter jag dem ej. Berengena kallas här frukten af Solanum melongena, hvilken ock ätes kokad bland andra grönsaker. Han är stor som frö Gurkor eller små meloner. : Dioecia Schini Areirge är äfven bevisd med Doctor Barnades är- farenhet. ; ; Jag mins ej, om Jag förr skrifvit om Mus monax. Olyckan var att den dog, när han utdruckit ett stort bläckhorn. Starka hettan gorde honom illa stinkande, så att jag som knappast kunde göra följande an- märkningar. Något större än en Canin. Grå el:r askgrå öfver alt, men litet ljusare under halsen. Hufvudet likt en råttas. Öronen nästan runda med få kårta hår. Mustacier många, styfva, långa som hufvudet. Fram- fötren med 4 långa, djupt delte, naglade tår. Ett kårt ämne till 5:te tån utan nagel. Bakfötren 5 naglade tår, 4 långa, tumen kortare. Går på hälarne. Svansen lång som bakfötren, tjock vid basis, efterhand af- smalnande, under aldeles naken, öfver klädd med få hår. Follieulus putorius nullus. Framtändren långa och starka, de undra breda och tunna nästan som de öfra; alla hade på inra sidan en svart inskuren af- sätning, som skiljde den tjocka basis från tunna ändan. Brukade fram- fötren händigt. War kommen från America. å 39 Fungus melitensis skall jag låta samla, så väl som Hypocistis. Jag blyges taga emot så mycken oförtjent heder Hr Archiatern vill göra mig. Det är att skämma ut andre med mitt namn på en ört, som nu in na- tura lärer vara hos Hr Archiatern. Alstroemeria är för stor heder för mig, men skall af mig så mycket mer värderas, som han kommer af Hr Archiatern, enda uphofsman till min myckna hog, men ringa insikt. ; Geranii rapacei frön Jag redan skickat, men skall begära mer för säkerhets skuld. : | Carbonel corresponderar ständigt med mig, men har ännu ej kunnat skaffa mig Arboris Draconis blomma, ty han har genom bortavaro för- summat den förleden September, ty det blommar och får frukt 2 gånger om året. Blomman lärer vara ganska liten och gå snart förbi, ty Trä- gårdsmästaren har sagt, att det hade ingen bloma. April månad kom- — mer andra frukten och till dess skall jag preparera Carbonel till up- —— märksamhet. Jag försäkrar honom altid om Böckerne, hvilka äro så mycket nödigare, som de måste gifva honom insigt att bättre kunna be- tjena Hr Archiatern. AE Nu hinner jag ej meddela några anmärkningar, fast jag har få; här i Madrid har jag ej gort 2 styfvers gagn, endast roat mig under Carna- — valen, som nu är Gudskelof all. Jag är hitkommen i en olycklig tid. Örtega har varit illa sjuk alt sedan min hitkomst, så att Jag ej fått tala med honom mer än en gång. Knifven har måst öpna honom utgång för urin; efter svåra plågor dog han för 14 dagar sedan. Queer eller rättare Twär är ett få och vet intet hvarken af vettenskapen eller att lefva med folk. Han har gifvit mig några bud att komma till sig, men Jag svarar, att han kan komma till mig, ty han tog emot mig som en lym- mel första gången, ville ej visa sitt Herbarium och sade det vara en hemlighet för honom sjelf sättet att så väl limma fast några örter, som jag såg. Han förlorar mer i mig än Jag i honom; det är min fägnad, ; ty annars skulle [jag] väl hålla till goda hans plumphet. Barnadez, en honet, ; artig och insiktägande man, skilde olyckan från mig några dagar efter 3 min hitkomst, då han måste resa bårt med Duque de Aloa, hos hvilken han är medicus mot hederlig betalning. Af Platina! äger jag nu ett par 8 att hemskicka. Min Wördnad till Frun, Mamsellerne och hälsning till Hr Carl och alla vänner från PER OSP ST ESA AKER Hr Archiaterns Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. ge a Mt ET fl FER TOTTE ENE NI SN VS 40 Linn. Soc. vol. I: 72—17173. 1 Platina eller, såsom den då vanligen kallades, platina del pinto (>det hvita guldet») anträffades 1736 i Brasilien af Ant. DE ULLoa (se bref. 327 not. 2), ” fördes 1741 till Europa och bestämdes 1752 af direktören för Ädelfors guld- grufva, sedan myntproberaren THEOPHIL SCHEFFER Såsom en särskild metall. 477.4 Madrid d. 16. Februari T700; Wälborne Herr Archiater och Riddare. Sedan Fransyska avisan fägnat mig med tidning från Petersburg, att - Hr Archiatern ärhållit en välförtjent hedersbelöning för Sexuum plantarum försvar 1, som utan namn inkommit med devisen famam extollere factis, hvilken är nog känd, så mer än fördublades min fägnad af Hr Archia- terns bref, som ehuru utan datum Jag kan sluta vara skrifvit före Jul, emedan Hr Archiatern 'berättar, att min Bror Patrik väntades till Upsala öfver Helgen. Jag längtar veta, hvaruti den Ryska belöningen bestått! Min ringa möda och lapris samling uphöjes för mycket, det är blått barnvärk. Jag har endast mödat Hr Archiatern att sättja namn på så många, som jag till större delen väl själf kände, men litar altid mer på Hr Archiatern. Utom "dess har Jag samlat så mycket Jag öfverkommit för att få Flora dess fullkomligare. Många har jag likväl gått förbi så- som vulgatissima & hic & alibi, hvilka Jag endast annoterat på Clercks Cathalog.? 25 Schenus mueronatus växte med långa sega rötter i den magraste flygsand. — 70 är Allium triquetrum, som tydeligen sågs, när hon examinerades färsk. Växte vid källor i skugga. — Åter blyges Jag att finna mitt namn hedrat af Hr Archiatern och Jag fruktar, att min oförtjente minskar andras välförtjente beder, men likväl FE BREES ER SEE SEESTRES TRE UI-gO PF ESSEN RO TRA a bir and oa FAR SETS SR tar Jag emot den med mycken ärkänsla och vågar därjemte göra en liten ärhindran, att Alstremeria eller Alstremera (hvilketdera Hr + Archiatern finner tjenligast) torde genom det tillagda er göra, att - origin ej framdeles kan sypponeras vara af det almänna namnet Al- ström till det örtnamnet, som Hr Archiatern i sitt bref utsätter, neml:n Alstremia, hvilket dock mer torde vara i hastighet och för kårthetens skuld skrifvit. De frön, som Hr Archiatern berättar af denna ört vara upkomne, fruktar jag äro af någon annan ört, så framt de kommo från mig med Påsten. Men de Hr Logie medbrakt, som voro ganska få men EPOK SV ASA EEE SS TS? IE NESS Nag 41 stora, äro riktiga. Jag har annars skrifvit till mina bekanta i Cadiz efter fler. För att fägna min första botaniska Bror August, så utber Jag mig, att Hr Archiatern på Götheborg täckes skicka honom ritningen på Al- — stremeria att se på, men sedan återsända; Hr Archiatern kan äfven bäst nyttja honom att sända brefver till mig, hälst på Påstpapper för att minska vigten och mina Påstpgr. Jag hoppas, att denna min affallne Broder ? skall likväl i framtiden blifva nyttig, ty efter liknelse kan hans. nn SE RAT rn NEN te re TN AN som dock ej är större, än att hah ännu mycket älskar, fast han ganska litet känner Wetenskapen. — 78 Frankenia levis har jag många gånger — examinerat och funnit filamenta coalita in cylindrum så fast, att de ej kunnat skiljas utan att gå sönder och det i synnerhet på nyss utslagne blommor; på de äldre har Jag allenast en gång funnit att filamenta med mer lätthet åtskilts. — 95 begynte Jag straxt tro vara Rhododendron maximum? men månne ett Receptaculum GCorolle med några nästan omärkeliga uddar bör kallas Calyx? Hon växte uti Andalusien mellan Cadiz och Gibraltar i Ödemarker i skugrika dalar vid Bäckar bland Alnus, Nerium &:a ganska vacker med sina stora blommor. — 96 skall väl ock vara Drosera lusitanica, men Hr Archiatern kan lita på min beskrif- ning, ty Jag vill besvärja den. Jag var rätt glad, då Jag fick se denna RR besynnerliga växten högst på torra bärg bland Cisti. — Mellan 129 och : 130 Orobanche fant jag ingen annan skilnad, än att 129 växte in umbrosis, ; då han var pallidus, men 130 in apricis solidior, minus fragilis & purpureus. Mellan 131 och 132 samma. — 133 non semper ramosa, hvilket lätt observerades, ty hon växte merendels skåcktals med stånd utan grenar. — 146 Bunias Kakile är ganska succulent, fast hon växer i den magraste flygsand i sällskap med Euphorbia Paralias. — 149 säger Hr Archiatern vara Biscutella didyma, men det namnet hörer väl snarare till 148, ty 149 är fruticosa och radice perenni supra terram elevata. — 150 Cheiranthus fruticosus på torraste sandbackar vid Tallskog. — På 168—176 inclusive lärer. namnen eller numrorne af Hr Archiatern vara misskrifne, hvarför de å nyo begäras, ty 168 har Jag ej skickat och 170 måste vara Orni- thopus' compressus, hvilket namn Hr Archiatern satt vid 168. — Månne 215 och 216 äro samme? hela facies, när de växa, tycktes vara olika. — "Att 223 är Momordica Elaterium fant jag sjelf, då Jag fick se den spru- tande frukten, men att hon är Dioica förvillade mig i början. Jag har mycket letat, men ej kunnat finna ett enda specimen androgynum. Frön har Jag samlat. — 229 Fucus Sargazo låg upkastad på stranden vid Gibraltar. 232 Fucus pavoninus har Jag efter mitt tycke funnit gradatim petrificerad, så att han liknar ett Lithophyton. Hr Archiatern kan för att 42 öfvertyga sig om honom begära af Doctor Fagreus från Alingsås alla de exemplaren Jag skickat af denna ört under samma nummer samt alla de exemplar Jag bland Coraller skickat - under N:o 10. — Att 233 var Daphne Gnidium lärde Jag snart och att Jag smakade på honom gör att Jag ej glömmer det. — 234 Smilax aspera har Jag ej kunnat få med blomma, men sett här med frukt. — Månne 236 och 237 äro samma ? — 240 är för liten att vara Gentiana perfoliata, som Jag här sett i herbario. — Jag tror knapt att 243 är Valentia hispida. Jag skall nog skaffa frön, om Jag får se dem, och äfven committera andra. Bland de okände Jag skickat och ännu äro på väg torde vara några af de som åstundas. Fagreus torde kunde skaffa frön af Atractylis cancellata af de många exemplar jag hemskickat och kanske af flere, som man af de torre örterne kan utskaka frön. Af Genista tridentata tror Jag är frön bland de okände Jag skickat. i Att Annerstedt ? fått Adjuncturen fägnar mig. Han är en hurtig Karl och mycket min vän, hvarför han ock mycket hälsas och gratu- leras. Jag skall lära honom Spanska, när Jag kommer hem för den Gramatican han gaf mig. | Ortegas död har Jag förr berättat. Jag arbetar nog att få Loeflings samlingar utur det mörker, hvari de ligga. Hr Archiatern bör med första tillskrifva den Mutis, som gått till America. Det kan ske under consul Bellmans Couvert på Cadiz. Han skall mycket upmuntras, då han finner sig hedrad med dens hand, som han redan så högt vördar. Jag dömmer af mig sjelf. Gud låte ej den vackra Amaryllis hafva förfrusit sig på vägen från Stockholm, på det hon må kunna ännu en gång linan; Fr Archiatern så väl som mig med sina Genitalia. Mag. Scheidenburg? är nu i Paris och kommer väl innan hösten till Sverige, då han själf får berätta sina öden. Det fägnar mig, att tvenne mina skickningar lyckeligen hemkommit; nu önskar Jag att en annan efter mitt hopp redan må vara hemma. Jag afskickade med Capt. Anders Lundström, som d. 7 November a. p-. från Cadiz afseglade destinerad på Götheborg, 2 Pacqueter med 146 spec. örter och 27 slags frön för Hr Archiatern; dessa örter hafva äfven num- ror och Lit. A, nästa skickning får Lit. B och så vidare för att ej con- fundera numrorne. Bland fröen tror Jag äfven, om Jag rätt mins, var af Atractylis cancellata. För några dagar sedan lärer äfven från Cadix afseglat Capt. Jas Åkerman till Stockholm, med hvilken Jag äfven skickat några saker men inga örter, 85 slags frön, men mäst sådane som cultiveras. Doctor Fagreus kan ge förteckning på dem och skicka Hr Archiatern de vilda, Fr än BRT så I El na TD Re PE SE EN nn a RES VE I 1 NN - 2 EO SÅ SERA ENE DE BEE ISA FLERE SE SIE ART, BSS ODLA BFS EF ARNES SSK IV SEEN 43 som äro utan namn. Bland andra voro äfven Bär af Schinus Areira under N:o 40, hvilka Jag samlade i Granada af ett ensamt Honträd, som där fants. Jag önskar genom Hr Archiaterns försök bli öfvertygad, att dessa i brist på foecundatio pollinis ej komma up. Äfven är där Lökar af Amaryllis lutea, hvilken har sina stamina regularia och erecta, men ej declinata, äfvensom Loefling observerat. - Bland de saker, som GCapt. Anders Lundström medförer, äro up- stoppade Tantalus Loculator, Fulica atra och Charadrius alexandrinus. Capt. Åkerman medförer äfveh en racemus fructiferus af Arbor Dra- conis från Hr Carbonel. Ännu har Jag en hop örter här, som Jag skall afskicka längre fram, däribland några från Fiellen vid Granada. | Af Platina del pinto har Jag haft tillfälle skaffa mig litet, på det Hr Archiatern äfven må få rangera denna nya besynnerliga metallen i sitt Mineral System. Jag framhärdar ouphörligen Hr Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Kongl. Maj:ts Trotjenare och Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden Högädle och Widtförfarne Doctor Herr Carl Linnaus. Jpsala. + per j J p Linn. Soc. vol. I: 74—77. JR ! Afser den afhandling om växternas kön, för hvilken Linné 1759 erhöll ett pris å 100 dukater af Vetenskaps-akademien i Petersburg och som han för- — selt med sin vanliga, äfven på sigillen använda devis. AE 2 CC. CoercKk, Nomenclator extemporaneus rerum naturalium, Plan- — tarum, Insectorum, Conchyliorum secundum Systema Nature Linneanum (Stockh. 1759). re 3 Brodern Avcusr, hvilken förr lifligt intresserat sig för botaniken, var nu — därifrån »affallen» och egnade sig uteslutande ät handeln. Jfr. bref. 268 not. 5. É 4 DANIEL ÅNNERSTEDT, född 1721, teol. d:r, professor i Upsala och prost j Börje, död 1771. Ansågs ega »det eldigaste snille och den vidsträcktaste språk- kunskap» samt vara »ett under af qvickhet>. oo 5 DAnIEL ScHEinEnBURG, legationspredikant i Madrid; jfr. Tu. M. FRIES, LINNÉ, lefnadsteckning. II, bil. XIX. 44 478. Madrid d. 6 Julii 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne orden. Herr Archiatern lärer knapt tro, att jag ännu är här, och Jag borde tvifla derpå sjelf, men den säkraste ärfarenhet öfvertygar mig mot min vilja, önskandes häldre vara många mil härifrån. Alt går här så söligt, att Jag gör mindre på en dag här än annars på en tima och om Jag : blir här för länge, så blir jag förvänd i Spanior; därför preparerar Jag mig nu att, så snart görligit är, komma härifrån genom Barcelona till Montpellier och Marseille samt vidare i Frankrike. Recommendation af Hr Archiatern till sin vän i Montpellier skulle Jag högt värdera och kunde därigenom uträtta mer till Hr Archiaterns och vettenskapens fördel. Det kan skickas mig directe på Montpellier under Couvert till Svenska General- Consulen Holm, men då bör det ske med första påst, om det skall hinna mig. Rhododendron max. fant Jag endast i bloma men ej i frö, hvarför Jag committerat vänner i Cadiz att likväl söka fröen för att göra försök at så dem. Mercurialis annua torde bli androgyna, om hon sås på torr grund; här växer hon. mäst i murar och bärgsprickor. Alstremie frön har Jag begärt fler från Cadiz, i fall de skulle be- höfvas. I denomination är Jag ej criticus, utan anser med mycken vördnad och nöje, hvad Hr Archiatern till min oförtjente heder be- hagar göra. : Alt hittills har Jag glömt säga, att Hr Archiaterns bref, som Jag nu besvarar, är af den 28 Martii. Det är mig oändeligen välkommit, sedan så lång längtan efter bref från Hr Archiatern gort mig helt ängslig af fruktan, att någon olycklig händelse skulle hafva aldeles betagit mig, hvad Jag så högt efterlängtade. Gud uppehålle Hr Archiatern i många år! Att brefvet kommit så sent och ej förrän i förgårs, härrörer att det gått till Montpellier och där väntat på mig. F Quer har Jag nu hunnit så täma, att han gör alt för mig och Jag soutinerar min vänskap med honom genom en timas sacrifierande om dagen i att höra på dess släta Lectioner. Jag skulle skämmas så publict exponera mig. | INS, RAT Sarri pl hl be Ta a a VAR a RAA 45 i Premium kunde ej annat än falla på den mäst förtjente, och det mig säker, att Hr Archiatern skulle af Ryska Academien vinna E Mutis har Jag ock tillskrifvit och lämnat åtskilliga commissioner. Hr d atern skulle mycket förbinda honom med att skicka honom 3:die ”tomen af Systemet, då den utkommer, efter hvilken jag ock längtar. dä z Lundströms ankomst till Götheborg har Bror August berättat mig, I således lärer Hr Archiatern redan fått hvad af den skickningen är "Hr Archiatern, som bestod i'ett Pacquet med frön och ett annat ned örter. Bland örterne är i synnerhet ett Träd N:o 139, som jag önskade känna. Jag fant endast däraf honblommorne. Wid Sevilla växer ock det trädet ymnogt, men blomman var- där ej till finnande. Äfven fölgde med samma Skeppare Tantalus Loculator, Fulica atra och Chara- drius alexandrinus upstoppade. Åkerman gick i början af Februari må- nad från Cadiz och skulle därifrån gå till Cagliari att hämta en saltlad- ning för Stockholm; han åtog sig att skaffa till Götheborg en låda, som - medbrakte (Economiska samlingar, Böcker och 94 slags vilda och Trä- gårds frön, men inga örter. Hr Archiatern kan af Doctor Fagreus be- gära förteckning på fröen och sedan deraf begära så många Hr Archia- — tern behagar. Nu håller Jag på att lägga hop en annan samling för att — skicka till Sverige och deraf en del för Hr Archiatern. Amaryllis lutea har Jag med mycken noghet undersökt, men altid funnit en ganska regulair blomma, utan lutande af någon del. ”S Granadas fjellar fick Jag endast besöka i October månad, då der 3 voro ganska få örter, dem Hr Archiatern i nästa skickning får se. ; | Forskål ! hoppas Jag skall göra nytta och önskar honom derföre mycken lycka. Solander? har jag länge sedan tillskrifvit, men ej fått dess svar, så att Jag ej haft underrättelse om dess resa med Leuct [2] förr än nu. rv d Faune nya edition? har hittills ej varit mig bekant. Hr Archiatern skall oändeligen förbinda mig med ett exemplar od så snart hon blir 5; Att Mams:! Camecker är förlofvad berättar väl Hr Archiatern, men ej med hvilken Professor.? R Jag längtar få namn på mina ra örter, så väl som på dem som skickats med Lundström. 3 Carbonel i Cadiz skrifver mig ofta till och längtar oändeligen efter 3 Bref från Hr Archiatern med några Commissioner, dem han bäst ut- — rättar med alla slags hafsproducter, hvilka han har ganska vackra. Jag — förlorar aldeles hans vänskap, om han ej snart får de böcker Jag för 46 honom begärt, ty han tror att skulden är min: Hvarför Jag nu ber, att Hr Archiatern för all ting straxt befaller Salvius att hoplägga böckerne och lämna Pacquetet till H. Hrr Grill, som bäst finna lägenhet att skicka det. Jag känner Salvii söl, då han ej profiterar vid commissionen. Med Åker: man har Carbonel skickat en hel fruktquist af Arbor Draconis. Han har mycken håg för Botaniken, fast insikten ännu är liten, men dess solide genie understött af Hr Archiaterns skrifter vill snart göra honom skicke- lig; åtminstone tjenar han att samla Frön och Naturalier och tillskicka Hr Archiatern. Åtminstone måste Hr Archiatern med aldraförsta skrifva honom till, hvilket oändeligen vill upmuntra honom, och betaga honom misstankan, att Jag hvarken anmält honom hos Hr Archiatern eller begärt böckerne. ; Mr Joseph Jodon Boijlesve Dr Monspeliensis, som Jag ej känner vidare än genom dess bref till mig från Cadiz, har tillskrifvit mig och berättat, att han för ungefär 1 år sedan tillskrifvit Hr Archiatern och skickat derjemte åtskilliga frön, men att han ej fått svar derpå, hvarföre han ber mig underrätta mig, om brefvet framkommit eller ej. Hr Ar- chiatern kunde sjelf bäst både hedra och fägna honom med egit svar under Couvert till Consul Bellman i Cadiz, hvilken adress han mig noti- ficerat. Han lärer vara ägare af Loeflings Iter hisp., emedan han citerar den i sitt bref. Denna mannen torde ock kunna bli en god commis- sionair i Cadiz. Jag har redan pålagt honom några commissioner. Platina del Pinto har Jag ock hemskickat litet, så att Hr Archiatern däraf åtminstone kan få se denna metallen. Mer har Jag nu här att med första hemskicka. Barnades, som är den -Spanior, som mäst vördar och känner Hr Archiatern och dess meriter, har gort mig mycken afsaknad här, ty Jag har ej fått vara med honom mer än 8 dagar ibland de första jag -var här; sedan har han ständigt rest ikring med sin Patron Duque de Alba, som mycket favoricerar honom. Nu är han i Valencia och får på dessa resor göra sköna samlingar. Scutellaria caule erecto, racemis terminalibus, erectis, interruptis; floribus solitariis oppositis, secundis; foliis petiolatis, ovato-cordatis, serra-- tis, acutis har Jag sett i Botaniska Trägården här och finner ej, att hon kommer öfver ens med något species af Hr Archiaterns; hon är americansk. : Taurus Bubalis brukas vid Aranjuez att köra med. Frön har Quer låfvat mig utur Botaniska Trägården. Vella PseudoCytisus har Jag samlat frön af. Det är en artig växt. RSK É SBF PET SSP NAT VRT SVE på + [UTN ONE? RE 47 Tredie tomen af Systemet längtar jag höra vara utkommen och att få se. Jag ber om min vördnads anmälan till frun och hälsning till Herr och öfriga vänner, framhärdandes med oaflåtelig vördnad - Wälborne H:r Arch:rns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Kongl. Maj:ts Trotjenare och Archiater + samt Riddare af kongl. Nord- stjerne orden Högädle och Widtberömde Doctor Herr Carl Linnaeus Upsala. = "Linn. Soc. Vol. 1: 78—81. | | PenrR ForskåL; jfr. Tv. M. Fries, Linyt, lefnadsteckning, I s. 40; bref. not. 4. — ? DANIEL SOLANDER; se bref. 297 not. 4. 3 CHRIsTISA ELisaBErH KAMMECKER, dotter af superintendenten på Gotland IN KAMMECKER, blef 1761 gift med förste Oeconomize practice professor -Borgströmianus, sedan domprosten JoHAn LÄSsTBOM. 479. Madrid den 23 Julii 1761. Högädle Herr Archiater och Riddare. Under d. 6 dennes hade jag sist den äran tillskrifva Herr Archi atern, då med något muntert mod, men har sedermera inhämtat den bedröfveligaste tidning, som kunnat möta mig, neml:n om min Fars död !', hvilket förtagit mig all håg och förstör alla mina föresatser. Gud vet, huru nu skall gå med min resa; kanske Jag nödgas vända straxt hem, men det beror likväl på mina bröder, om de vilja hafva möda för mig. Sedan mitt sidsta har Jag beskrifvit Bufonia tenuifolia?, som växer här kring Madrid till öfverflöd. — — — 48 NB. Stamina böra räknas med, et godt microscop, innan blomman öpnar sig, ty annars saknas anthere, och då kan man ej räkna dem med sä- kerhet. På de utslagne har Jag knapt kunnat se något filamentum el:r anthera och altid till olika antal, men på de outslagne blommor har Jag altid funnit 4 stamina på de många Jag öpnat, så att Jag ej litar på, utan opponerar mig aldeles mot Loeflings sista observation. För en tid sedan såg jag bönder gå på åkrarne och rycka up Plum- bago Europea och på tillfrågan hvartil svarades, att med kalt Watten, hvaruti denne örten legat 1 dygn, vatnas golfven och smörjas sängställen och väggar, hvaraf loppor och Wägglös (svåra plågor i detta landet) dö. De sade, att Wägglössen deraf svälla upp som ärter. Annars brukas ock örten att färga violet på Ull. Inneliggande frukt-racemus har H:r Quér lämnat mig. Han känner det ej, men mente jemte Minuart, att det skulle vara Ochna Jabotapita, men de så väl som jag tvifla derom. I hastighet fick Jag se ett trädien alée vid Puerto de Santa Maria och har skickat till H:r Archiatern en quist fast nog rutten i min 2:dra skick- ning N:o 139 Lit. A. Jag fant då inga flores masculi på det trädet och flere voro" där ej, men germina, om Jag mins rätt, voro 10 nästan såsom i Sempervivum stälde och Jag hade för mit sälskaps skuld ej tid att exa- minera det vidare. Samma träd fick Jag se i Sevilla flere, men utan bloma, där de kallades Zapote, kanske för någon likhet med Achras Za- pote, som så kallas i America. Jag utber mig H:r Archiaterns undervis- ning deruti. Af Ulloas ? resa i America ser jag, att af Cochenill samlas Honor, som lägga frön i Augusti månad och hvilka gömas till Juni månad följande året, att brukas till ny produccion; om så är, så skola vi väl lät få dem till Europa genom H:r Mutis, som Jag derom skall tillskrifva. Nu lägger jag samman åtskilliga örter och frön att skicka till Cadiz och vidare till H:r Archiatern. Hvad Loeflings saker angår, ser Jag sent, att all min möda är fåfäng, ty man finner icke en gång en Pappers lapp efter honom, sedan Ortega dött, och det undandöljes under föregifvande at ej finnas. H:r Archiatern säger i sitt sista. att Daphne maximum är Thymel&a pontica folio Laurocerasi Tournef. cor. & Itin. Jag förstår det ej väl och ber få veta min numer, ty Jag har slagit up Tournefort och vet ej at Jag skickat eller sett den örten. Min enda tröst är nu H:r Archiaterns lefnad. Gud uppehålle den i många år! hvilket ingen högre önskar än Jag, ehuru mång andra göromål hindra mig att i mit käraste studium nog visa det. framhärdar med vördnad H:r Archiaterns - Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. 49 Utanskrift: Societati Regie Scientiarum Upsalie en Suecia. Linn. Soc. Vol. I: 82—83. & 1 JosAs ÅLSTRÖMER afled i Alingsås den 2 Juni 1761. 2? Den mycket utförliga beskrifningen på denna växt har här ntelemnats. 3 ANTONIO DE ULLOA; se bref. 327 not. 2. 480. Montpellier d. 9 Novemb. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Hvad möte kunde vara mig kärare vid min hitkomst till Montpellier, än att finna mig hedrad med H:r Archt:rs angenäma och vördade hug- komst? Jag räknar alla de dagar lyckelige, på hvilke Jag får tidning om H:r Archt:rns välmåga samt prof på dess kärlek och Gunst för mig, den Jag önskade mig förtjena, då Jag nu endast bjuder till att ej förtjena förakt eller ogunst. Förmådde min önskan, så gorde hon H:r Arch:s person odödelig, och det så säkert som efterverlden måste dagel:n uplifva H:r Arch:s minne. Jag har redan så väl hos D:r Sauvages ! som D:r Gouan ? märkt större värkan af H:r Archiat:s recommendation än af min egen förtjenst; ty likasom de slätaste Ministrar äro hedrade för deras Her- rars el:r Furstars skuld, så har Jag och blifvit för H:r Archiaterns såsom Naturalisternes Furste. Jag önskade vara här en annan årstid, men en menniska kan ej vara på en gång öfver alt. Likväl har Jag häraf den fördel, att en slät årstid öfverskyler den okunnoghet, som en bättre skulle uptäcka. Om det kan kallas Wettenskap att känna sin ofullkom- lighet, så måste Jag skryta af att på min resa hafva förkofrat mig, och hvilket Jag isynnerhet märkt här i Montpellier bland dem, som ej mer vörda H:r Archiatern än Jag, men veta bättre hvarför. Ändteligen måste Jag en gång för alla bekänna, att Jag på mina resor hvarken kunnat eller kan tillräckeligen utöfva min lilla Kundskap och mycket mindre för- nöja min stora håg för Natural Historien ensam, ty mina anmärkningar i Landtbruk, Handtvärk och Handel, som måste vara mine Hufvudmål, uptaga för mycken tid. : 4 Linnés brefvexling III, 320 Frön, som H:r Archiatern begärt, skall Jag biuda till att skaffa så vida möjeligit är. Trägårdsmästaren här är en ganska beskedlig och tjenstaktig man och har låfvat tjena mig så mycket han kan. Nyheterne af ombyten, som förefalla i fäderneslandet, äro altid be- hagelige att höra och för mig ännu kärare, att H:r Archiatern vill taga sig den mödan, som mina vänner tyckas undfly. Alt öfvertygar mig om H:r Archiaterns kärlek och gunst för mig. Fagrei efterlåtenhet förtryter mig så mycket mer, som correspondence med mig ej hindrat honom, ty Jag har ej haft mer än 2 bref af honom altsedan min utresa och mer än ett år sedan det sista. Solander är dock otacksammare mot H:r Archiaterns gunst, som hos honom kunde gifva frukt, om han ville använda sin skickelighet, hvil- ken lätteligen kunde förse dess brefver med goda ämnen till H:r Archi- aterns nöje, då mina torra och altför trägna brefver kanske endast för- ordsaka ledsnad; men min afsikt är endast att visa vördnad och stånd- aktighet. | — Fahlu stads öde? är beklageligit och ännu mer om H:r Archiatern haft del i olyckan, som Jag fruktar. Alstroemie beskrifning och Caracter genericus af H:r Archiaterns egen hand skulle oändeligen fägna mig, så väl som att få tillbaka den ritning jag skickade eller en Copia deraf så väl till min egen, som mina vänners fägnad. Om någon annan -besynnerlig ört af de Frön Jag hemskickat upkom- mit, önskade Jag få veta, så väl som namn på de öfrige af mine Örter af 1:sta skickningen. Atropa humifusa? har Jag ej sett förrän i dag i trägården och vet ej dess Fädernesland. Quers Flora Hispanica, > som är under prässen, var mig nog bekant redan i Madrid, då Jag såg en del deraf, men hölt ej mödan värdt att berätta derom. Ett några fingers tjockt företal fylt med dumma criti- quer mot H:r Archiatern tror han väl skall uphöja dess egen caracter, men han blir bedragen. Methoden är den höglärde, djupsinnige, instruc- tive, men i synnerhet för en slät author bequämaste Alphabethiska. Namnen äro ej af ens, utan af fleras och äfven dess egna Fabrik. Och för att förstå Beskrifningen på en ört, måste man känna många andra, som tjent som rudimaterier till dess sammansättande. D:r Gouan är en solid och altför artig yngling och som otroligen. vördar H:r Archiatern, vetande äfven hvarför, men olyckan är för honom att vara i ett land, där väl Wettenskaper älskas, men deras äkta idkare hvarken understödias eller rätt användas. Släkt, vänner, penningar göra OTRS ERSTA TE TAN II FEASTS 51 mer än skicklighet, så att Jag fruktar han mister hågen, äfven som H:r Sauvages. Han arbetar med mycken flit och med nytta, ty han har lagt goda grunder. Gramina bland plante roa honom mycket, och han har deruti gort stora framsteg, ehuru det är den svåraste delen. Herr Archiaterns nya indelning af gräsen är han med skäl kär uti. Med Fiskarna har han ock arbetat: mycket och skrifvit en Genera Piscium” i Imitation af H:r Archiaterns Genera Plantarum. För dem, som varit vane vid Artedi Method, gör han en sammansättning af den och H:r Archiaterns, behål- landes Artedi Classer och determinerar ordines efter situs pinnarum. Han önskade få låna af H:r Archiatern några Genera, som fela honom, | Från Alicante har Jag skickat frön under N:o 34 och från Madrid ett Exemplar af en ört i frö N:o 64 (ty Jag hade ej sett henne i bloma), som Jag af strukturen mente var en Planta Liliacea, men har sedan — funnit henne i blomma, hvilket fört mig utur bedrägeriet. Hon är en planta Alpina. Jag fant henne först i frö på Granada-bergen och sedan i blomma på ett kalt berg i Aragon i sälskap med Arbutus Uva Ursi, Dianthus alpinus &c:a, då Jag i hastighet däraf tog följande beskrifning; sedan Jag fant henne vara en Digitalis "7, men ej komma öfverens med j 2 någon af H:r Archiaterns species. Det skulle vara ferruginea, men Labium inferius är tubo brevius. — — — Jag utber mig få veta, om detta kan vara ferruginea. Alboda kallas i Aragon ett species Gypsophila ?, hvars rot där brukas S att koka i vatten, som sedan lödrar sig, och dermed tvättas Kläder. Örten har jag skickat och tog den för Gypsophila aggregata, men finner att jag bedragit mig, sedan Jag fått sett den rätta här. Frön fant Jag ej. (Fortsättning saknas.) Linn. Soc. Vol. 1: 84—85. ! FBANGOIS DE LA ÖROIX DE SAUVAGES, medicine professor i Montpellier; fr. bref. 227 not. 9. 2? ANTOINE GOVAN, född 1733, professor i Montpellier, död 1821; författat flera botaniska arbeten, bland hvilka Hortus regius Monspeliensis (Lugd. 1762), Flora Monspeliaca (Lugd. 1765), Explication du systeéme botanique du Chevalier von Linné (Montp. 1787) m. fl. > Fahlun hemsökes 1761 af tvenne eldsvådor, hvarigenom mer än halfva staden lades i aska. Fru Linsés mor och syskon voro bosatta därstädes. > + Nolana prostrata L. 5 Flora Espaniola (Madrid 1762—84); fyra delar, hvaraf de första inne-. håller en redogörelse för och kritik af dittills uppstälda växtsystem, utgåfvos af Quer och de återstående tvenne af ÖRTEGA. 52 S Historia Piscium, in classes et ordines redacta (Strasb. 1770). 7 Digitalis obscura L. Sp. pl. ed. 2 p. 867. Den i brefvet lemnade be- skrifningen har här uteslutits. ; 2? Gypsophila Struthium L. 481. Min kiäraste H:r Broder. Sedan jag länge skrefwit äfter M. K. Br. örter, och de änteligen blefwe sände till stockholm, fick jag dem icke för än i juhl, då Rosen kom från stockholm, och hade ett pacquet med sin påskrift, den han doch trodde tillhöra mig, och af honom fick jag det. Det innehöll makalös artige wäxter, som jag med så stort nöje sökt enodera; några öka andra editionen af Species plantarum, som nu tryckes och i hwilken M. Br. får se sitt namn wid-hwario af dem. här medföllier catalogen på dem. för 8 dagar sedan war jag i Stockholm, råkade älsta och yngsta Broderen, som påtogo sig att bestå 250 dir till disputatio- nen, den H:r Falk skall respondera före”!?, och nu arbeta på. ex- emplar skola blifwa äfter Min K. Br:s befallning. i Förgårs fick jag änteligen den makalösa samblingen af de frön min Br. på Granada &c. samblat med så mycken möda. Men utdrächten hade giort, att alla woro förtorkade och flytande ? utom 2:ne slag; det war en owärderlig skada att jag ej fick dem i tido. Amaryllis lute&e bulbi lefde ännu med litet lif. i går fick jag M. K. Br:s bref af d. 17 januarii, som confir- merar det jag länge sagt, att ingen af mine rest med så öpna ögon som M. K. Br. jag hisnar för de månge fiskar och conchilier; jag kan intet gissa, hwilken den fisken är, som M. Br. så noga beskrif- wit, för än jag får se honom. Frön har jag inga af Alströmia, ty jag sådde de få jag fick, utom några jag sände till Br. Augustin ?, och de siste jag i förgårs fick af M. K. Br. woro aldeles förtorkade. | Hr Solander? skrifver flitigare, men nämner aldeles intet nytt. Pr. Forskåhl ? skref sist från Alexandria och är rätt hederligen upmärksam. Gud gifwe honom lycklig resa, så få wi af honom wetta mycket. | RE Sa Banda an Adra Sr RO na MO RN a nn är TE a SER Pa ÄDELT FIRST VERS ET PET ISEN Ae NESSENA j | 53 å D:r Bergius” är giord af Riksens ständer till Historie naturalis —& Botanices Professor i stockholm. Rolander 7 säges nu trycka sin resa i Kiöpenhamn. Bulbocodii beskrifning har jag fått, men menar att det ej är — dett rätta Bulbocodium Colu mne, utan en varietet af Crocus, till — dés jag får se sielfwa örten. | "Om M. Br. 'kommer till Florence äller Padua, så laga att M. Br. får goda inlagde specimina af Valisneria han och hon, som wäxer i diken. några små piecer skola utkommit i Botaniquen i Italien; jag twiflar icke att M. Br. skaffar sig dem. Atropa humifusa hade jag för ut; hon blommade hela som- maren i trägården; den är ett nytt genus, som jag kallar Nolana, och aldrig kan blifwa ASHropa- — Phytolacea dioica? war ganska rar. hwar ifrån är hon? huru -& ss stamina har mas? MR Nn 2 STAS a Messieurs Mssrs Tourton & Baur Banquiers a Paris pour remettre a Mons:r Claude Alströmer Gentilhomme de suede frijbr. Paris. Sigillet bortskuret. EE Originalet i Upsala universitets bibliotek. Odateradt, men säkerligen skrif- vet i början af 1762. Öfverst på första sidan är tillskrifvet: bekomrit i Rom. | Det besvarades från Florens d. 29 Maj 1762. Till detta bref är fogad en förteckning öfver de af ALstRÖMER hemsända och af LInséÉ bestämda växterna. Som denna är ett naket namnregister, upp- tagande till största delen ganska vanliga sydeuropeiska växter och sålunda sak- nande egentligt värde, har det ansetts öfverflödigt att här meddela densamma. ! JOHAN PeETtER FaLckK, född 1733, professor i botanik vid medicinska kolle- giet i Petersburg, död 1774. Han var respondens för disputationen Planta Alströmeria, hvilken ventilerades i Upsala den 23 Juni 1762. ? Såsom ett osvikligt medel att afgöra fröns grobarhet ansåg man den tiden, att, om de lades i vatten, de grobara sjönko, men de döda flöto ofvanpå. 3 Felskrifning i st. f. AuvGusr. $t DANIEL SOLANDER; se bref. 297 not. 4. 3 PeErrR ForsKÅL; se bref. 360 not. 4. $ PETER Jonas BerGius förordnades d. 22 December 1761 att vara Historize Naturalis et Pharmacie Professor i Stockholm. 04 7 DANIEL ROLANDER; Se bref. 276 not. 2. Någon beskrifning öfver hans resa till Surinam har ej blifvit utgifven, men ett referat däraf är lemnadt af J. W. HOoRrNEMANN i Skandin. Literat. Selskabets Skrifter 1811 s. 457—94. 8 Phytolacca dioica L. Spec. plant. ed. II p. 632, där denna nya art först beskrefs, sänd af ALSTRÖMER »ex horto Matritensi.» 482. Florens d. 29 Maji 1762. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Altförsent besvarar Jag Herr Archiaterns angenäma utan namn och datum, som Jag fick i Rom, men att resa fort och se mycket tillåter ej correspondencen för andra än dem, som äro af H:r Archiaterns viva- citet och lätthet att göra alt. Det förargar mig ej litet, att mina hem- skickningar komma så sent och då de änteligen undsluppit siöfaran, blifva illa handterade, i oordning brakte och sent afskickade, sedan Jag haft så mycken möda att samla, rangera och hoplägga dem. Jag beklagar ock att hafva gifvit H:r Arch:n en onyttig möda att skicka mig förteckningen med namnen, ty Jag finner deraf, att örterne äro aldeles i oordning och svara aldeles icke emot de nummer, som Jag har på de exemplaren Jag behållit hos mig. Det, som besynnerligast är, är att där äro några örter, som Jag aldeles ej skickat den gången och en stor del äro bårte. H:r Arch:rn täckes noga informera sig, huru det gått med detta pacque- tet hela vägen, på det Jag må veta, hvem Jag skall vara förbunden för så artig anstaltning. Så snart nya Editionen af Species plantarum är färdig, beder Jag, att H:r A. deraf täckes sända mig ett Exeraplar till Paris, adresserat antingen till Svenska ambassadeuren derstädes eller min Banquir Mess:rs Tourton & Baur, dock ej med posten. Äfven skulle Jag till samma adress önska få skickade 20 el:r 30 exemplar väl kring- skurne af disputation de Alstroemia. Bror August har ock svarat mig, att han ville bestå omkostnaden på densamma. Det förtryter mig högeligen, att de få frön Jag kunde samla på Granada bergen skola af tidens utdrägt vara skämde. Dock litar Jag ej på Wattenprofvet. Jag har för flera år sedan försökt att så flytande Ollon, hasselnötter, Bönor, Ärter, Roffrö &c:a och en del hafva kommit up, så väl som de skiunkande, hvaraf ock en del ej upkommit. Jag önskade förtjena alla H:r Archiaterns hederliga omdömen och för myckna beröm. Håg felar mig ej att bruka all min lilla förmåga As R VEN 55 På det att H:r Archiatern må få sjelf examinera mina hemskickade fiskar, är bäst att H:r Archiatern ordonerar hela krukan att sändas till Örebro, och därifrån siövägen till Stockholm el:r Upsala. Krukan är nog stor och innehåller åtskilliga doupletter, hvaraf H:r Archiatern täckes taga för sig och gunstigt förvara de öfrige, då de äro i bästa händer och säkerhet. Snäckorne,' Corallerne &c:a skall Jag vid min egen hemkomst communicera. Alstroemix semina har Jag kringdelt, hvar Jag framfarit, neml. Montpellier, Genoua, Pisa, Rom, Napel och här, men nu har Jag inga flere. Om hon är annua el:r perennis, vet Jag ej, dock tror det förra. Cotyledones menar Jag mig sett i Rom: de voro subulata och den ena inneslöt den andra. Bergii promotion fägnar mig väl, men månne Fagreus ej varit tjenligare? Bulbocodium, som Jag mente vara, tror jag nästan sjelf vara Crocus, fast Stigma ej ser så ut. Prof. Bot. Maratti i Rom vill deraf göra ett nytt Genus kallat Romulia, emedan han säger sig altid funnit henne med 6 stamina, men han hade intet exemplar att visa mig. Dock sökte jag öfvertyga honom, at numerus duplicatus ej gör ensamt nytt Genus. Valisneria fins ej härikring, men väl vid Pisa, dit Jag ärnar mig åter om några dagar. Ingen här har exemplarer deraf. Phytolacca dioica? ej allenast fruticosa utan arborea ibland de stora träden brukas till alleer vid Sevilla, men ett enda hon träd fans vid Port- marie ganska stort; således vet jag ej numerus staminum. Jag fant väl likhet med fructificatio Phytolacex, men Germina voro spitsige och om Jag rätt mins 12 till antalet, Ifrån Madrid i mitt bref af d. 23 Juli a passati har Jag skickat en hel racemus mogen frukt deraf. Är hon framkommen? Nog att vara Linneanus för att blifva väl emottagen här. Men H:r Arch. vördas och berömmes här mer för modens än meritens skuld, ty de känna ej H:r A:s förtjenster och gifva sig ej tid att begripa dess skrif- ter, hvarmed de ock äro rätt illa försedde. H:r Arch: borde anstalta, att dess böcker blifva kringskickade, ty Jag plågas öfveralt af sådane Commissioner. Wettenskaps el:r rättare Botaniska Societeten här har gort mig den hedern att nemna mig till en deras Ledamot. Jag är ofta i strid med dem för H:r Arch. skuld, och det värsta är att behöfva up- repa, hvad H:r Arch. sjelf nog tydeligen utlagt så väl i Critica som Philosophia Botanica, neml:n ordsakerne till örtnamnens ändrande. Italien är ett rikt land på naturalier, men därjämte så många andre saker, att en resande har mycket att göra. Jag nödgas följa moden och bese antiquiteter, bygnader m. m. och har kårt tid. Således blifva här 56 mina samlingar och anmärkningar magre. Utom dess ständiga påmin- nelser från Sverige att skynda mig och ej gröta med Natural Historien, hindra mig äfven, i synnerhet som sådana påminnelser komma från dem, på hvilka all min lycka i framtiden kan bero. Dock betager mig ingen hogen för detta studium, ehuru de kunna hindra min förkofring deruti. Och Jag hoppas, att framtiden skall sättja mig i stånd att åtminstone upmuntra andre. D:r Targioni, som skrifvit" el:r rättare utgifvit Michelii Hortus Flo- rentinus, är en ganska lärd man. Han har köpt hela Michelii Örtsam- ling och många Manuscripter ! med ritningar, äfven redan stuckne kopparplåtar, hvilket han ärnar publicera, då han får tid. Jag såg en besynnerlig sak hos honom, som Jag ej vet, att någon author omtalar, h. e. Sceleton af en Trana, där kölen af bröstbenet var iholig och väder- strupen gorde ett hvarf inuti från ena till andra ändan. FElephantsben och tänder petrificerade hade han ock. De finnas till myckenhet här i Toscana. Huru äro de hitkomne? Gleditsia inermis finnas här stora trän af. Men de kände henne ej, förr än Jag visade dem det, att det ej efter deras mening är någon Acacia. Mandragor&e semina menar Jag att H:r Arch:n begärt; de följa nu jemte några af Platanus, och. 2 af den förutnemde Romulia? äfven några frön af en Pulmonaria? ignota, som har mycket facies af en Cerinthe. Från Rom har jag skickat bland andre saker en bunt med Örter adresserade till H:r Arch. Jag hade ej tid att sortera dem el:r uttaga dupletterne, hvarföre Jag ber H:r Arch. täckes genomse dem, låta mig få veta namnen och gömma dem för mig, så att de ej skingras till min hemkomst. Om H:r Arch. tillåter, så vill Jag hädanefter skicka alla mina Örter på samma sätt utan att sortera dem eller uttaga doupletter- ne, då Jag hoppas att H:r Arch. är så gunstig och gömmer dem för mig till min hemkomst, och att ingen duplet bortgifves utom den H:r Arch. sielf vill taga för sig. Vesuvius så väl som åtskillige andre vulcaner kring Neapel hafva lärt mig mycket och Jag har samlat derifrån stensorter. Systemets tredie Tom el:r Regnum Minerale, är det ännu trykt el:r när blir det färdigt?” Systema Morborum ?, som H:r Arch. ärnade utgifva, är därmed be- gynt? Huru många Tomer af Amoenitates äro nu utkomne? Är nya Editionen af Fauna suecica ännu färdig?" Jag önskade deraf få ett Exemplar, om så är. 57 Hur långt är hunnit med nya editionen af Species? Italienarne äro altför late och skrifva ganska litet. Min adress continueras till Tourton & Baur i Paris. / D:n Domenico Cirillo ? Prof. Bot. i Neapel är ung man, flitig, quick och läraktig och vördar mycket H:r Arch. Jag har gifvit honom H:r Arch. adress och bett honom skrifva. 2 Härifrån reser Jag till Bologna och Venedig. Lupinus albus cultiveras här i Italien. Fröen ätas af gossar och gement folk, sedan de legat 14 dagar i kalt vatten. Örten tjenar för. -nemligast och det till grönt bete för oxar. Näst hälsning till alla vänner framhärdar med ouphörlig vördnad H:r Arch:ns och Ridd:s Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift : Societati Regiae Scientiarum Upsalie en Suezia. Linn. Soc. Vol. I: 86—88. ! PierTRo AnTtosto MicBELI, född 1679, föreståndare för botaniska trädgår- den i Florens, död 1737. Sitt högeligen värdefulla arbete Nova plantarum genera (Flor. 1729) hann han själf att utgifva; hans lärjunge GIovAnst TAR- GIONI-TozzeTTI inköpte hans efterlemnade manuskript och teckningar samt ut- gaf (Flor. 1748) hans Catalogus plantarum horti cesarei Florentini. Dennes son Ortaviano (född 1755, professor i Florenz, död 1829) utgaf MicHeui's manu- kript (fase. I. 1826) Catalogus vegetabilium marinorum musei sui, som i själfva verket är en andra del af Nova plantarum genera. Ännu en annan af samma slägt och likaledes professor i Florens, J. Antonio T.-T. (född 1712, död 1782), intog i Relazzione d'alcuni viaggi fatti in diverse parti della Toscana (Flor. 1754) Micnew's beskrifning på sina under flera år företagna resor. 2 Denna (tredje delen af Systema Nature, ed. XII) utkom först 1768. 3 År 1759 utgafs disputationen Genera morborum, hvaraf en ny upplaga sin auditorum usum edita» utkom 1763. Antagligen hade LinséÉ haft för af- sigt att författa ett större Systema morborum, men medhann ej detta. — Af Amoenitates academice hade då fem volymer publicerats, + Andra upplagan af Fauna Suecica utgafs redan 1761. Af Species plantarum, editio secunda, trycktes första delen 1762 och den andra 1763. 3 Domenico Ciricro, född 1730, professor i Neapel, president i lagstiftande församlingen, dödad af pöbeln 1799. 483. Florens d. 2 Julii 1762. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Sist hade Jag den äran 'H:r Arch:n tillskrifva under d. 31 Maji. Valisneri&e specimina har Jag sedermera haft tillfälle att samla till myckenhet, och eftersom Jag ej kunnat finna henne häromkring Florens, gorde jag en resa nästan endast för hennes skuld till Pisa. Den där- varande Botan. Prof. Tilli! så väl som Trägårdsmästaren gofvo mig slätt hopp och sade sig sökt henne med mycken möda utan att finna. Men Jag vet ej hvar de haft ögonen, ty i diken ett litet stycke från staden och sedan utmed hela vägen till Warma baden är ingen ört allmännare. Jag hade ett oändeligit nöje att se denna underliga plantan och med Cuff's microscop ? examinera dess partes fructificationis. En Doctor Cocchi ” härifrån Florens, mycket quick och liknande sin berömvärda far, var där och gorde ritningen, som Jag skall skicka. Partes fructific. äro väl ritade hos Michelius, men bladen ej; de äro mycket längre, ej så ludne, ej elier så brede emot spetsen. Som Michelius var okunnog om Sexus plant. och rätta denominatio partlium fructific, så behöfver termerne ombytas i dess beskrifning. Hvad han kallar tres bifidas partes floris el:r petala 3 är Stigma tripartitum. Dess Vaginula cylindracea är Spatha. Dess tria alba nuda & complanata capillamenta äro Petala. Bäst är att Jag explicerar Michelii figur. A. A. A. är Stigma tripartitum calyce paulo altius; laciniis ovalibus extremitatibus versus medium fissis, supra convexis hirsutis, subtus versus basin filamentulo subulato brevissimo B. B.-C. är Spatha. D. D. D. är Calyx tripartitus. E. är Germen cylindri- cum inferum. - F. pericarpium har Jag ej sett, ty hon hade nyss begynt. blomma. H. Scapus spiralis. Dess ändamål lär vara att altid hålla hon- blomman = flytande, antingen vatnet är grundt eller djupt. Jag påminner mig ej, hos hvilken Author Jag läst, att honblomman medelst Scapus spiralis efter foecundationen drages ned till båtten, men det lärer snarare vara inbilning än observation, ty Jag har sett många blommor redan foecunderade och visnade, men likväl flytande. I. I. I. och K. K. är Corolla petalis tribus linearibus truncatis angustissimis calyce brevioribus. «L. Flos masculus är aldeles sådan med-2 stamina och Corolla tripartita, men så liten, alt hon med ögonen knapt ses, utan behöfves ett microscop, som ; 59 förstorar mycket. De flyta på vatnet och likna ett fint hvitt skum, som = Jag aldrig tagit för blommor, om Jag ej haft Michelii anledning; ej eller är någon af botanicis här, som sett det, utan Jag kom af händelse och liten misstanka att taga up det. M. är Spadix florifer compressus och den andre M. är defloratus. N. och O. äro Spatha, som Jag endast sett —— bivalvis. P. är Hanblomman tagen utur vattnet, då Corolla drager sig EL — tillbaka. Q. äro flytande hanblommor, men de flyta flocktals och närmare till hvarandre. Jag har sjelf i min cammare i en vattenskål sett, huru Spatha Masculina först öpnar sig i spelsen och sedan småningom utföres samt huru efterhand blommorne låsna från Spadix och flyta up. Så snart de röra luften, öpna de sig med mycken hastighet, ty under vat- net äro de tillslutne pyriformes, men visa då straxt corolla och stamina i naturlig stälning. Pollen är perfecte globulare. Jag har funnit åt- skillige flores foeminei, som haft Masculi fästade vid stigma. Denna örten växer ganska lätt och fort. Jag har gifvit commission till Doctor Cocchi att deraf samla frön. Han och Hon stånden finnas merendels fläcktals hvar för sig af ordsak att de slå ut många stolones. Roten är ganska smal och kårt, ej som Michelii ritning. Stylus är nästan så tjock som scapus. Blommorne äro till storlek endast !/4 el:r !/5 af ritningen hos Michelius. Bladen äro ganska tunna, mot spetsen finsågade, in aqua "= striecta perpendicularia, in superficie aque horizontalia natantia. Scapus, Spadix och spatha Maris visna snart efter defloration. Gentiana perfoliata varierar här ständigt från 5 till 10 petala och lika många stamina. g : Johannes Strange Anglus, in Universitate Cantabrigiensi A: M: Aca- demie Botanice Florentine Socius +, är en älskare af Natural historien, som rest här i Italien flere år. Han är i synnerhet Mineralogus och har gort sköna samlingar äfven af Petrificater. I Toscana har han i synner- het undersökt dess strata montium och ärnar deröfver gifva en beskrif- ning med cartor och ritningar på nye petrificater och tillika sina tankar om bergens formering. Han är en speculativ, solid och arbetsam man och vördar mycket H:r Archiatern. Han sade sig vilja tillskrifva H:r Arch:n och gifva en plan af silt värk och visade mycken hog att blifva ledamot af någon svensk Wettenskaps Societet e. gr. Upsalas, hvartill han bad mig recommendera honom hos H:r Archiat:n. Han är en väl- mående man, som reser på egen hekåstnad. Några Kopparstycken af sitt värk har han redan gifvit mig att skicka till H:r Archiat:n. Diospyros Lotus har Jag sett 3 trän i Horto Pisano i blomma, men de voro alle Hermaphroditi och gåfvo mogne frön, som sågs af plantor, som till myckenhet vuxit up under träden. Innelykt följa några frön. Eg [ETF fa SPN I PR TSE TEST SN INNER CR SENS för PR S 3 60 Lepidium perfoliatum mins Jag mig ej sett i Upsala trägård, hvar. för Jag nu skickar någre frön. Acacie? spec. Julimbrissim dicta från constantinopel är ett träd, som Jag ej kunnat få se i blomma. Dess frön följa. Om få dagar reser Jag härifrån till Bologna, Padua och Venezia. Om H:r Arch: vill hedra mig med något bref, så sker det bäst på Paris under Couvert till H. H:rn' Tourton & Baur, som veta hvart hän det bör skickas. Jag har ej kunnat neka att till afskickning emottaga inneliggande bref af en Gref Lynar? från Dannemark, som är här. Skulle H:r Schreber'” vara bårtresd, så täckes H:r Arch:n skicka honom det. Min vördnad till Frun, hälsning till H:r Carl och alla vänner från den, som med beständigaste vördnad och tillgifvenhet framhärdar Wälborne H:r Archi:ns och Ridd:s Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Linn. Soc. Vol. I: 89—90. ! GIOVANNI LORENZO Tillr, föreståndare för botaniska trädgården i Pisa. ? Detta mikroskop, hvaraf en afbildning och beskrifning finnes i P. Har- TING, Geschichte und gegenwärtiger Zustand des Mikroskops s. 114, var ett sammansatt instrument, ej väsentligt olika de nu brukliga. Särskildt med hänsyn till stativet vidtog engelsmannen CurFr (antagligen på 1750-talet) föränd- ringar i förut brukliga konstruktioner, hvilka fullständigt eller med mindre mo- difikationer blifvit använda vid förfärdigande af de flesta på senare tider — t. o. m. i våra dagar — fabricerade mikroskopen. Att LinsÉ använde ett så- dant, framgår af hans disputation De mundo invisibili (1767). > Den »berömvärde fadren» var Antonio CoccHi, född 1695, professor i ana- tomi och fysiologi i Florens, död 1758; framstående ej blott såsom författare i medicin, utan ock i filologi. — Hans här omtalade son Raimonpo blef sedan fadrens efterträdare såsom anatomie professor och kirurg vid ett sjukhus i Florens. + JOHN STRANGE, född 1732, diplomat (en tid minister-resident i Venedig) och författare på åtskilliga områden, hvaribland zoologi, paleontologi, geologi och mineralogi, död 1799. > Troligen RocHus FRIEDERICH LYNAR, född 1708, diplomat (dansk minister i Stockholm 1735—40), död 1781. 6 JOHAN CHRISTIAN DANIEL SCHREBER; jfr. bref. 43 not. 2 och 45 not. 1. 61 484. Florens d. 10 Julii 1762. " Wälborne H:r Archiatern och Riddare: Mitt sista var af d. 2 dennas. Jag har på lång tid ej fått fägna mig af något H:r Archt:s bref, hvarefter Jag nu högel:n längtar. Inne- lykt skickar Jag några frön. En del torde hända redan finnas i trä- gården, men en del äro där ej förr. Att här iterera namnen är onyttigt. Här i Florens har jag haft mycket nöje; alla hafva för H:r Arch:s skuld visat mig mycken höflighet. En Doctor vid namn Antonio Durazzini är ännu ej stark Botanicus, men arbetar med mycken hog; gamle metho- derne förstår han väl. Manetti! är ock arbetsam. En Doctor Guadagni, Physices Lector i Pisa, är en ganska quik man och blir god Botanicus, så snart han får H:r Archiat:s värk. Jag har förmått att göra alla käre i H:r Arch:ns System i stället för att det de första dagarne mycket cri- ticerades, ty de förstodo det ej. Nu längta alla högel:n att få sista Edi- tion så väl af Systema som Species och alle tomerne af Amoenitates. Salvius borde skicka till Livorno af alla H:r Arch:s arbeten för att kring- dela i Italien. Alla längta att hafva dem. Jag recommenderar å nyo samma ängelsman som i mitt sista, neml. M:r Strange. Han är nu på landet i sina arbeten. Har tillskrifvit mig och offererat sig att här i Italien tjena Svenska Academierne i hvad de behaga committera honom. Jag skulle ej recommendera honom, om Jag ej viste honom vara en för - tjent man, hvilket han snart skall visa med sine arbeten. Manetti har Jag märkt skulle gärna vela hafva ett Genus efter sitt namn och det skulle upmuntra honom mycket. 2:ne Botanici hafva re- dan gort det, men begge ofulkomligt, och som de ej äro så accrediterade som H:r Arch:rn, så lärer ej heller deras denomination blifva så allmänt adopterad hos andra Botanici. Ludvig ? uti sina Definitiones Generum Plantar. har fördelt H:r Arch:s Lycopodium uti så många genera som Dillenius, neml:n Lycopodium, Selaginoides, Lycopodioides och Selago; han har således på H:r Arch:s Genus Selago uti Didyn. Angiosp. måst sättja elt annat namn, neml:n Manettia. M:r Roque, som rest i Egypten, har äfven nemt honom och dedicerat en ört, men det var den samma, som -H:r Arch:rn redan kallat Reaumuria. Jag har jemnfört hans Caracter 62 med H:r Arch:ns på Reaumuria och finner dem vara de samma. Månne Roque ” velat dedicera samma ört till 2:ne, emedan Jag ser att H:r Arch:rn i ett sitt bref till mig ber mig berätta honom, att Reaumuria (Pocketia) skulle snart blomma. Denna Roque är nu i Frankriket. Här talas illa om honom och dess upförande i Z£gypten mot Donati ”', med hvilken han rest, men blifvit återkallad. Det skulle fägna mig mycket, om H:r Arch:n hade något nytt Genus 'att dedicera till Manetti; han förtjenar det och skulle deraf mycket upmuntras. framhärdar H:r Arch:s Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. I morgon reser Jag till Bologna och Venedig, sedan till Turim och Paris. Linn. Soc. Vol. I: 91. ! SavERIO Manertti, född 1723, läkare i Florenz, död 1784. Utgaf CArRorr LINN4I Regnum Vegetabile juxta systema nature (Flor. 1736). Något växt- slägte blef ej efter honom uppkalladt af LinsÉ, men väl af Muris. ? CHRISTIAN GOTTLIEB LuDWiG, född 1709, botanices professor i Leipzig, död 1778. Hans här omnämnda arbete är Definitiones generum plantarum in usum auditorum (Leipz. 1737). 3 Troligen menas här ej Anp. pE LA RoQueE, som företog flera resor i Ori- enten och som utgaf Voyage de VArabie Heureuse (Paris 1716), utan Dan. DE LA RoQUuE, sedan läkare i Généve. Dennes enda botaniska arbete, Descrip- tiones plantarum aliquot novarum utkom dock först (i Leyden) 1766. 4 VITALIANO DonaTti; jfr. bref. 360 not. 3 485. Venezia d. Aug. 1762. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Nu är det så länge sedan Jag fick fägna mig af något H:r Arns bref, att Jag fruktar mig aldeles vara bortglömd. Hvarmed har jag för- tjent denna -ogunst? Jag måste bekänna att ej hafva tracterat Natural- historien så mycket 1 Italien som i Spanien och i Frankrike, men det härrörer ej af minskad håg hos mig, utan af altför månge märkvär- UTN 63 digheter i detta land mer af konst än af Natur, hvarföre Jag måste dela min upmärksamhet. Bologna gaf mig nog att göra de få dagar, som Jag där upehölt mig. Det så kallade Institutum Bononiense el:r Wettenskaps Academien är präktigt och har svårligen sin like. Dock ej så fullkomligt i Natural Historien. 3 D:r Monti! är ej slät Naturalist, men skulle vara bättre, om han ej mer tracterade Historien och antiquiteter. Hans minne kan hvarken — fyllas el:r tömas och Jag har deruti aldrig känt dess like. Systemer be- haga honom ej mycket, ty han behöfver dem ej. Ferdinando Bassi? är rätt Professor Botanices i Bologna och skall vara snäll, men han var ej t staden, då Jag var där. Röd Corall såg Jag i Ferrara ett stycke i spiritu Vini med Diuren, som syntes ganska tydeligen. Diuret är en värkelig Hydra 8-radiata, ra- dis lanceolatis ciliatis. Tubus abdominis fere conicus, intus villosus. — Övaria kunde Jag ej se, men mannen, som hade detta stycke, sade sig - hafva observerat dem tydeligen och redan öfver alt formerat en beskrif- ning, som han ärnar publicera. Han heter Saint Laurent, Resident de S. 4. S. Le Duc de Modena & Ferrara. Diuren voro aldeles som Donati figur utvisar. Venezia har flere Botanici, än Jag kunnat tro, och H:r Arch:rn har flere ifrige Disciplar, än han någonsin kan inbilla sig. Jag har af dem alla för H:r Arch:s skuld blifvit mycket firad och de önska alla att kunna i något mål vara H:r Arch:n till tjenst, så väl som att kunna ibland få begära någre småsaker af frön från Upsala. Cornaro, Biskop i Murano, en särskilt stad men nästan förenad med Venezia, är en ifrig H:r Arch:rns efterföljare. Han har en vacker Botanisk Trägård i synnerhet af Zgyp- tiske örter, hvars frön till en stor del blifvit skickade af Donati. Han har visat mig ett H:r Arch:s bref till honom, som fägnat honom myc- ket. Det Italienska Poema han skrifver del" Amore delle Plante är ännu ej färdigt, men den del Jag däraf läst i manuscript är förträffelig. Han har dertill icke allenast samlat alla nödige ämnen utur H:r Arch:ns skrif- ter, utan ock utur andre Authorer och skrifver med en förträffelig väl- talighet, så att Jag är öfvertygad, att denna skrift skall hafva god vär- kan och gifva mycken smak för detta studium hos denna Poetiska na- tionen. Han har ett bland de rikaste Bibliotheker Jag sett i Natural Historien och af H:r Arch:ns skrifter felar honom nästan intet. Botanici Veneti hafva en stor merit; det är att de alla arbeta till- samman med enighet utan afund, som Jag alt förmycket funnit på andra orter. ITS Or ETS LENINGRAD ÅAR A LS dam ad or lr SR HL ASSÅ RR SÄ oa petar SUISSE: 6 4 Philip Farsetti, ” en ganska rik Nobilis Venetus, har helt och hållit dedicerat sig till Natural Historien och i synnerhet Botaniken. Han har anlagt på en dess gård kallad Sala, belägen på fasta landet nog nära Venezia, en Präktig Trägård af en otrolig vidd. Af Plante Alpine har han den största samling lefvande, som jag någonsin sett, och skickar årligen folk till Alperne att samla nye rötter och frön. Han har äfven en man i Dalmatien, som samlar frön. Siöar, Skogar af alla slags trän han kunnat samla, Kullar, Köksträgårdar af alla sorter, Orangerier är alt här med konst gort på det förträffeligaste sätt. Med ett ord, Jag vet få Jordproducter, som kunna tåla detta Climatet, som han ej cultiverar och dessutom Botanisk Trägård. Oändelige omkostna- der har han gort och gör dageligen, så att Jag tror knapt att någon Prins har dylikt. H:r Arch:rn vördar han mycket och dess skrifter tjena honom ensamt till rättesnöre, i synnerhet hvad han kan hämta utur Amoenitates Academice. Han åstundar mycket komma i correspondence med H:r Arch:rn att få några frön och äfven skicka af dem, som dess utskickade samla. Sessler (Leonardo), Medicine doctor, är ock tämmeligen god Bota- nicus och går bemälte H:r Farzetti tillhanda. Han berättar mig hafva tillskrifvit H:r Arch:n utan att hafva fått svar. Han är starkt på H:r Arch:ns partie, ehuru det något misshagar honom, att dess nya Genus Vitaliana, Primul&e species, ej blifvit uptagit, och hvaraf han berättar sig skickat både frön och exemplarer. i Pataroli (Francesco), en välmående cittadino i Venezia, är ock för sitt nöje skuld Botanicus. Han går mycket tillhanda H:r Farzetti och har äfven sin egen Botaniska Trägård. Salvius bör tillsägas att söka skicka af H:r Arch:ns böcker till Ita- lien, så snart de blifva trykta. Alla beklaga sig att de få dem sent och ganska dyra utur tredie el:r fierde handen. Trianthema Portulacastrum har Jag haft tillfälle att noga examinera i Venezia. Antingen varierar denna örten ganska mycket eller har den, som gifvit H:r Arch:n Caracteren, varit altför litet upmärksam. Mine observationer äro följande — — — —>, Ett Graminis species från Jamaica fans uti H:r Pataroli's Trägård, hvilket de ville göra till Cenchrus echinatus, men det tyckes strida för mycket mot caractererne — — — '. Jag har sedermera jemfört med Plukenets 7” figur och finner, att detta gräset otvifvelaktigt är H:r Archiaterns Cenchrus echinatus, men då bör Cenchri Caracter ändras. -Frön har Jag skickat från Venezia. ACE ST AT RS SENSE SR WS EET IAEA NV IS RE end Tl 4 GT TORA AREA = RE RAS RIE CE ES AS 65 Ett annat Graminis species, som växer allmänt kring Padova, men ej af H:r Archiatern beskrifvit och mäst besynnerligit för dess folia lan- ceolata och ariste glutinose vel viscose — — — Detta gräs examinerade 'Jag i Padova tregård. Det borde väl vara en Panicum. Frön häraf har Jag ock funnit. — — — — Waäxer vild kring Bologna i Risåkrarne. ” Panici Genus håller Jag för hafva såväl Corolla som GCalyx 3-glu- mis. Crus Galli har åtminstone” så och det synes tydeligen i frodiga Blommor. Men Panicum americanum går aldeles från Caracteren och har aldeles ingen corolla; ofta är ock Calyx endast 1-valvis. Jag fortfar att skrifva detta brefvet här i Verona, sedan Jag genom- farit Padova och Vicenza. Arduini !”, Custos Horti Bot. Patavini, är en braf och arbetsam yng- ling. Ritar mästerligen och har tagit sig före att i synnerhet rita af de gräs, som ej hafva goda figurer. Han följer stricte H:r Archiaterns principer. Han har beskrifningar och ritningar på åtskilliga nya species, hvilka han ville publicera, om han hade råd'dertill. Han consulerade mig häruti och projecterade att skicka dessa beskrifningar och ritningar jemte Örtexemplaren till H:r Archiatern i tanka att H:r Arch. täckes publicera dem uti Amoenitatibus Academicis, lämnandes allenast honom någon liten heder derför genom dess omnämnande. Jag smickrade ho- nom med hopp härom och han låfvade arbeta därpå. Han sköter trä- gården mästerligen väl, men är missnögd, ty dess förman Botanices Professorn Marsili !! vill intet och vill hafva en lärdare underhafvande ur vägen. Ceratonia siliqua- hade i Padova trägård ständigt och alla flores herma- phroditi och frukten mognade väl, så att frön växte up. I Spanien var hon ständigt dioica, dock hade flores feminei altid rudimenta staminum. Månne ett kallare Climat kan fullkomna desse rudimenta? Ett Zinnie species var i Padova trägård, som aldeles öfverenskom med H:r A:ns Caracter, men Radius var multiflorus. Frön skall Jag skicka. Marsili i Padova är en mycket artig och god sälskapsman, men slät Botanicus, ty han har ingen lust med detta studium; har dock ett präktigt Bibliotek och Jag såg hos honom med största fägnad för första gången H:r A:ns nya Fauna Suecica. Valisneri, som är Historie Naturalis Professor i Padova och bör tractera Diur och Stenar, liknar ej sin far, men är annars en mycket god man och söker åtminstone upmuntra sina lärjungar. cn Linnés brefväxling III. 66 I Vicenza är en Doctor Antonio Turra,!? som 2:ne år studerat Bo- taniken aldeles efter H:r A:ns principer, har redan ett vackert Herbarium, en liten trägård och är ganska flitig. Han låfvade correspondera med H:r A:rn och skicka hvad han tror sig funnit nytt. Gleditsia inermis fins här i åtskillige trägårdar, men alla hafva fröen - af ett stort träd, somsderaf fins i Florens trägård och som är beskrifvit med Ritning uti Catalogus Plant. Horti florentini. I florens kände de ej " trädet, men af nedfalne torre blommor fant Jag straxt hvad det var. Trädet är androgyna. Phalaris oryzoides fants till stor myckenhet vid en ström vid Vicenza och härikring i Risåkrarne. Jag har examinerat många blommor, men alla utan Corolla, så att Jag hade stor möda att känna det. : Giulio Cesare Moreni, en Apothekare här i Verona, är nu här den enda Botanicus. Han är väl ej Linne&anus utan -Tournefortianus och för gammal att omvända sig; dock är han käck nog i synnerhet för Plant Alpine, hvaraf han har en ståtelig samling och äfven gifvit mig många. Monte Baldo känner han så väl som sitt apothek och äfven mar- kerne härikring. Han har tillbudit sig att exequera alla H:r A:rns be- - fallningar så väl med fröns som torra örters skickande af alla dem H:r Arch:n åstundar. Han har färdigt att snart låta trycka en Appendix till Seguiers Flora Veronensis. !? Mons Baldo har Jag visiterat på 3 dagar, men sena årstiden har ej tillåtit mig: att finna mycket. Jag hade en god vägvisare i sälskap, neml:n bemelte Apothekare Moreni. Jag har samlat några Plante autum- nales och frön. Baldo är ibland de lägsta Alpes och har ingen beständig snö. Är bevuxit med frodigt gräs ända till spetsen, hvarest dock finnes Cucuba- lus acaulis, Cherleria, Saxifrage&e, Pediculares, Rhododendra, Lichenes, e. gr. Islandicus, Horminum pyrenaicum m. m. Dock ser Jag på deras växande, att de ej hafva rätta solum som på Granadabergen, hvilka äro mycket högre. Efter de Barometriske observationer, som bemelte Moreni här gort, skall Baldi perpendiculaire högd vara inemot 2 Italienska mil. NB. 6 Italienske och något mer utgöra en Svensk mil. Från Venezia gorde Jag åter en skickning af mine samlingar till Amsterdam att derifrån med första lägenhet skickas på Götheborg till min Bror August, som sedan bör draga försorg att communicera dem med H:r Archiatern. Deribland, voro pacqueter adresserade till H:r Archiatern, dels med torra Örter, dels med Frön af ungefär 100 species, dels utur Bologna trägård, dels utur de i detta bref nemde Venetianske (EEE 1 TE TE EV AE BÄ ere ARN RTR 2 ANA on rs an rn OR ra RA a SA rer Ta gg j vd 2 - [ ja KS a Be La i äl Ö RR Se 6 arte, TR rg T AS AR sng rt TR DA Där a i 67 trägårdar. Som det är altför besvärligt för mig att på resan medföra Ta örter och Jag ej heller har tid att åtskilja exemplarer för H:r rch:rn, så tar Jag mig den friheten att skicka alla till H:r Arch:rn, - görandes mig försäkrad, att de äro i godt förvar och ej förskingras el:r —— bortgifvas till någon annan före min hemkomst. Dock täckes H:r Arch:rn Cd för. sig sjelf taga af de dupletter han behöfver. Af de frön, som växa, koppas Jag väl ock få min del vid hemkomsten. Nu har jag åter en hel hop frön samlade i Padova, Vs -Monte - Baldo och här, dem Jag kanske förer med mig till Paris och torde der- — ifrån få lägenhet at skicka dem. Under d. 2 och d. 10 Julii från Florens har Jag tillskrifvit H:r — Arch:rn 2 brefver och skickat åtskillige frön, hvilka Jag hoppas att H:r Arch:rn längesedan bekommit. Deribland voro frön af ett för af mig nemt species Acacie el:r Julimbrisim. Jag har sedan sett trädet och finner, att det är Mimosa arborea, ett alltför vackert träd, som nästan torde motstå våra vintrar, åtminstone i Skåne. Jag tror ock nästan, att Gle- ditia inermis kan stå ute hos oss. Jag skall deraf skaffa frön. Arduini har lämnat till Svenska Consuln i Venezia att bortskicka med mina saker ett Pacquet med Örter och frön. Jag hoppas det kom- mer väl fram. 2 Valisneria finnes i dessa länder i alla något flytande vatten med — gyttie botten; dock har Jag ännu ej kunnat finna mogna frön. I de långsamt flytande vatten kring Mantoua är hon ock ganska allmän. Linn. Soc. Vol, I: 92—97. ! GAETANO Monti, son till botanices professorn i Bologna GuiserrE M., ef- ter hvilken växt-slägtet Montia uppkallats, har icke utgifvit något botaniskt arbete utom (1753) en ny upplaga af fadrens Plantarum varii indices ad usum demonstrationum. 2 FERSANDO Bassi, föreståndare för botaniska trädgården i Bologna, död 1774. Fr 3 Pmuiero Farseti, botanist i Venedig, efter hvilken växtslägtet Farsetia uppkallats. + LEONARDO SESLER, lärd läkare i Venedig, efter hvilken hans landsman oo ARDuNI gaf slägtnamnet Sesleria Något hans bref till Lissé finnes ej i me belall. : 3 Den lemnade, utförliga latinska beskrifningen har här uteslutits. i $ Härefter följer en längre latinsk beskrifning, hvilken ansetts kunna sak- löst utelemnas. 7 LEONARD PLUKENET, född 1642, läkare i London, död 1706; utgaf 1691 —1705 sina stora arbeten Phytographia (4 delar), Almagestum och Amal- theum, innehållande nära 500 planscher. 68 3 Panicum repens L. Sp. pl ed. II p. 87, ehuru LIinsÉ där gjort sig skyldig till ett minnesfel, i det han uppgifver, att denna förr okända art blifvit tagen af CL. ALSTRÖMER »in Hispania?» i stället för i Italien. Beskrifningen har här utelemnats. ? Detta gräs torde enligt beskrifningen, hvilken här uteslutits, vara Panicum Crus galli L. 10 PieTRO ARDUINIF se bref. 365 not 9. !1 (HIOVANNI MaARSILI, professor i Padua, död omkr. 1804. 1! Antonro TurkaA, Phil. och Med. D:r, Professor i Vicenza; LInsÉ upp- kallade efter honom slägtet TuRRZA. 13 Jean FRANGOIS SEGUIER, Plante Veronenses seu stirpium, que in agro Veronensi reperiuntur, methodica synopsis (Veron. 1745—54.) 486. Paris d. 30 Januarii 1763. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Blygsel att hafva felat i hvad jag är H:r A:rn skyldig har gort, att Jag förvärrat mitt brått med ännu längre uteblifvande. Änte:n finner jag vara bättre skrifva sent än aldrig. Ursäkter tjena till intet. Jag har gort illa, men ber om förlåtelse. ; Härjemte skickar Jag ett gammalt mitt egit bref, som, Jag begynte skrifva i Venezia, fortsatte i Verona och ärnade afsända från Milano. Men en förskräckelig tidning 'mötte mig där, hvilken dock, då jag kom till Torino, blef till min fägnad osann, då H:r Arch:rns egenhändiga bref glädde mig med försäkran om H:r A:rns för mig och många dyr- bare och kära lif och välmåga. I Milano råkade jag den unga Vandelli, 1 som för sin quickhet och flit har många afvundsmän, hvilka han dock på visst sätt sig sjelf ådra- git, ty han har för god tanka om sig sjelf och antastar nog dierft dem han borde vörda, bland andra Haller. Han har hela förleden sommar uppehållit sig i Alperne att samla örter och frön, hvaraf han låfvat gifva H:r Archiatern del. : ; I Torino är Allioni? en braf och arbetsam man. Jag såg där en vacker ört, neml:n Moluccella spinosa & fruticosa, som ej gaf frön. Han skickade med mig ett pacquet med örter och någre frön för H:r Arch:rn, hvilka Jag jemte några andre frön för en vecka sedan skickat härifrån med en resande till Hamburg under adress till Svenska Post Commissa- Fe ba SA NER, på BREV RSS UTE 2 WEEK MARE Aden 69 rien därstädes P. Alström, hvilken jag i dag tillskrifver att skicka dem till H:r Arch:rn med första lägenhet och, om den ej finnes, åtminstone — fröpacquetet med Posten under Upsala Wettenskaps Societets adress, på fa att det ej må komma för sent. > I "Geneve så väl som i Lion har Jag äfven funnit någre Botanici, Hr. Arch:n nog tillgifne, och jag har sökt engågera dem att skicka af sinå samlingar. = — i Här i Paris äro Naturalisterne ,månge, men få dugelige. Det är nu 3 a la mode att hafva Natural samlingar. Jag har dock haft stort nöje — af dem, som förtiena namnet. 3 Bernard Jussieu ? är visserligen en man af stor merit, och bättre känd af H:r Arch:n, än jag kan beskrifva. Han har ock mycken vörd- nad och kärlek för H:r A:rn och har varit förnämsta driffiedern, att H:r Aim blifvit Ledamot af Wettenskapsacademien, hvilket hiertel:n fägnat — mig, och jag gratulerar dertill. Sauvages och Gouan estimerar han ej 3 mycket. Dess bror Joseph, som varit så länge i America, trodde han skulle snart komma hem och mente honom redan vara i Havana, men fruktar nu, att Spaniorerne ej vilja släppa honom, ty han är deras Läke- doms Gud och för dem rarare än Hippocrates i sin tid. Bernard har satt mig i förundran från första stunden Jag såg honom och talte med chonom. Dess minne är utan like, och dess kundskaper vidsträckte. Han 3 ville gärna hafva H:r Arch:rns method mer naturlig och påstår, att hvar- Ö ken numerus, figura el:r proportio partium fructificationum kunna göra ä goda caracteres ordinum naturalium, utan ensamt situs. 3 Han approberar mycket Adansons”? arbeten, som bor mitt emot ho- nom, och de äro ofta tillsamman. Jag såg hos Jussieu ett bref från — Forskål, skrifvit d. 20 sistledne December i Cairo och således ganska — färskt. Han säger sig skickat honom ett pacquet med frön. AN ”Adanson är en ganska arbetsam man. Han håller på att skrifva 3 ett nytt systema naturale plantarum, som redan är trykt, men brister 3 endast förtalet. Det är på fransyska. Han vill retablera de gamle gre- — kiske och Latinske authorers namn och tror sig visst veta, hvilka Örter I de dermed ment. Han tror sig bäst utfunnit ordines naturales, men att — derpå gifva goda definitioner tycker jag att han bryr sig ej mycket om, Ek. men fordrar att den, som begynner lära Botaniken, bör först känna Gräs, Kål, Örter, Måssa, någon Syngenist m. m. eller någon ört af hvar ordo — Naturalis. En dess idé gillar jag nog, som är att totum bör constituera E caracter genericus och ej en ensam caracter essentialis, den han tror ej skulle finnas, om alla örter voro kände. Derför skrifver han sina Carac- — teres Generici i Columner, där hvar pars fructificationis har sin för att RÅ 70 med lätthet se Generum likhet och åtskilnad. Radix, folia, caulis &c:a gå äfven in i dess Caracteres. RT Buffon ? arbetar mycket, i synnerhet med Mammalia. Han tror, att vi ej hafva mer än några 20 originaire species Quadrupedum och att de månge variationer komma af Climat, blandning &c:a. Han har låtit Bock springa med tacka och deras afvel har äfven aflat af sig. Men Bagge med Get säger han går ej an. Jag mins dock ej rätt. Jag tror det var tvärt om. Jag måste sluta, ty Påsten skyndar och skall skrifva mer härnäst. Första Tomen af Species Plantarum har Jag sett hos Jussieu. Jag tac- kar för den Hedern H:r Arch:rn där gort mig. Jag tror att de 3 spe cies Alstroemerie äro verkel:n samma genus. Duhamel ” hälsar mycket. Han beklagar sig att ej få bref af Hr Archia:rn och få veta, om de Böcker han skickat framkommit. Det är otvilaktigt Elefants tänder, som finnes i Toscana. Jag mins ej om Jag förr skrifvit, at Johannes Targioni-Tozzetti 7 i Florens bett mig skrifva till H:r Arch:rn och fråga, hvilka Tomer H:r Arch:rn fått af dess Resa; 'så snart H:r A:rn låter honom veta det, så låfvar han skicka de öfrige.' Till slut lämnar Jag den beklageliga tidningen, att Jag måste hem för Sterbhus affairers skuld. "I slutet af Maji måste Jag vara hemma och måste således afbryta min resa till England och Holland, den Jag dock hoppas "få företaga en annan gång. Min största fägnad vid hem- köomsten skall vara att ännu en gång få se H:r Arch:rn. På Hamburg till Post Commissarien Alström kan Jag vänta svar om 1 par månader. Jag har den äran framhärda H:r Archiaterns och R:rns Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Societati Regie Scientiarum Upsalie. Linn. Soc. Vol. I: 98—100. ! Fadren Domin. VAnDeLLI blef sedan professor i Lissabon. Om den här omtalade sonen hafva inga upplysningar kunnat erhållas. ? CARLO ÅLLIONI, född 1725, botanices professor i Turin, död 1804. > BERNHARD DE Jussiev, född 1699, botanices demonstrator och sedan pro- fessor regius i Paris, död 1777: — Hans broder JoserH (född 1704, död 1779) medföljde 1735 en af franska regeringen utrustad gradmätningsexpedition, men be- slöt efter uppdragets fullgörande att kvarstanna för naturvetenskapliga forsk- 71 ningars anställande i Sydamerika. Där vistades han sedan ej mindre än 35 år, men då han därefter återkom till Paris, var hans helsa så bruten, att han ej förmådde vare sig att vårda eller bearbeta de medförda samlingarne och manuskripten. Under denna sin svaghetstid blef han beröfvad nästan allt detta samt äfven den ej obetydliga förmögenhet, som han såsom skicklig läkare för- värfvat. Endast ett par volymer af hans manuskript räddades och finnas ännu VE Paris. "4 MICHAEL ÅDANSON, se bref. 414 not. 2. 5 Grefve GEorGE Lovis LECLERC DE BuUFFON, född 1707, död 1788. Framstående naturforskare (företrädesvis zoolog) och stilist; en af Linsés ifrigaste motståndare. $ Hesri Lovis DuUHAMEL pu Monceav, se bref. 327 not 4. 7 J. Antonio TarGioni-Tozzetti, se bref. 482 not. 1. 487. London d. 11 November 1763. Wälborne Herr Archiater och Riddare. i: I afton hinner jag ej mer än som kortast och hastigast berätta, att 3 Jag enligit H:r Archiaterns befallning af H:r Edward? köpt 78 stk. af i dess Fogelritningar ifrån och med 286 och de följande. H:r Archiatern säger, att Bibliothecet redan har Edwards taflor till 286, men nemner ej om det är inclusive, hvarföre jag för säkerhets skuld äfven köpt N:r 286. Desse taflor har Jag under Couvert till Herr Archiatern i dag af- skickat med Skeppet Pelican, Capt:n Arfwed Adam Dedering, till H:r Samuel Arfvedsson i Götheborg, hvilken jag äfven tillskrifvit, att med första säkra lägenhet skicka dem till Upsala. H:r Archiatern kan med honom derom correspondera och äfven betala honom kostnaden enligit inneliggande H:r Edwards Räkn., som bestiger sig till L 2: 10 s. sterl. Cour- sen skall H:r Arfwedson utsättja. 3 H:r Archiaterns bref, ehuru af d. 23 Augusti, kom mig ej tillhanda förr än d. sista September, och sedan den tiden har detta skepp varit det enda, som gått härifrån till Stockholm el:r Götheborg. d I mitt nästa skall jag söka skrifva om något för Herr Archiatern — behageligare ämne, men nu tillåter ej min elaka hälsa. Altsedan d. 1 October har jag legat inne. De första 14 dagarne af en flussfeber, för- ordsakad af förkylning, men altsedan af en svår och i högsta grad plåg- > sam Gikt. 72 Jag ber om min vördnads anmälan till frun och har den äran framhärda. Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Societati Regie Scientiarum Upsalie. Linn, Soc. vol. I: 101—102. 1! GEORGE EDWARDS, A Natural History af uncommon Birds and some other rare Animales, 4 volymer (London 1743—51) eller snarare hans Gleanings of Natural History, 3 vol. (London 1758—60). Jfr. f. ö. bref. - 367 not. 10. 488. Amsterdam d. 10 Julii 1764. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne orden. Sedan förleden höst vet jag, att det skeppet ankommit till Göthe- borg, med hvilket jag jemte andre mine saker skickade ett Pacquet till Herr Archiatern med de begärte Edvards figurer, men som jag ej haft det nöjet att af H:r Arch:rn bekomma något bref sedan den ss vet jag ej om det ankommit. M:r Lee !, Trägårdsmästare vid London, och som H:r Arch:rn lärer känna bland annat af dess version af Philosophia Botanica på Engelska, är en altför artig man och kan blifva oss ganska nyttig för att få del af de många nya saker, som Engelsmän nu dagel:n få hem från sina vidlyftiga nybyggen. Under mit vistande i England har han för H:r A:rns skuld visat mig mycken höflighet och af ständig sammanvaro har Jag tillräckel:n kunnat se, att han är mycket starkare Botanicus Theore- ticus än sjelfva Miller ?. Han har bett mig om frön eller rötter af Alstroe- meria, men som jag sielf inga har, ej eller kan få här, så skulle jag blifva oändeligen förbunden, om H:r Arch:rn ville vara så god och skicka honom nu i höst deraf. Dess adress är To M:r James Lee, Nurseryman SRS KTV FRA AK SST FS UT IEEE NES TRI I EYDT SE WSP re ER UR FVT ENSE ERT ONT 13 at the Vineyard in Hammersmith, London. Ingen är skickeligare och villigare än han att tjena H:r Arch:rn och att skicka alt nytt, som dess land kan frambringa. Denna samma Lee har varit Läromästare till ett förnämt Adeligit Engelskt Fruntimer, Lady Anne Monson ?, hvars man är Brigadier General i Engelsk tjenst och vistas nu i Ost Indien, hvarifrån an säkert såsom en betydande man lärer hemskicka rara saker för sin Fru. Hon har gort större framsteg i Botaniska Wettenskapen, än jag ännu vet om något annat Fruntimer, och ej superficielt efter dess köns bruk, men grundeligit och har rätt vackra samlingar i alla 3 naturens riken, som hon sjelf gort och satt i förträffelig ordning efter H:r Archia- terns Method, ty hon studerar ständigt H:r Arch:rns skrifter och kän- ner dem till pricka. Hertiginnan af Portland har merit såsom en Wet- tenskapens beskydderska, men hon har ej 1,000:de delen af Lady Mon- son's grundeliga insigt. Ach! huru nögd skulle hon blifva, om hon en | gång fingo se en ört nämd Monsonia. Hon förtjenar det, och skulle derigenom upmuntras att upofra både lefnad och egendom till Wetten- skapens bästa. Mäst skulle det behaga henne, om Örten voro vacker och kunde hållas växande i England antingen i hus eller fria luften. Jag för min del skulle ock blifva H:r Archiatern oändel:n förbunden för denna höflighet, som denna frun visat mig mycken gunst under mit vistande i England alt för H:r Arch:rns skuld. Ingen måltid åts i hen- nes hus, att icke H:r Arch:rns 'skål dracks aldra först. Ja, H:r Arch:rn är hennes förundran och hon har ofta haft frestelse att resa till Sverige. Herr Burmannus har här visat mig mycken höflighet och dess son + har yttrat mycken tacksamhet emot H:r Archi:rns godhet för honom i Upsala. Här har Jag sett 3 lefvande Platalee från Surinam, aldeles lik Leucorodia, förutan att hon på hufvudet har en Crista af långa bakåt nedhängande hvita fjädrar. Nebbet har mörkare och liusare tvärstrimor likt Sköldpadsskal och spetsen är brandgul. Under svalget eller Gula är skinnet naket el:r utan fiedrar. Jag hinner denna gången ej mer, men om H:r Arch:rn behagar hedra mig med sina befallningar, så sker det bäst här på Amsterdam under adress till Mess:rs Hope & Comp., men jag blir här ej öfver 5 el:r 6 veckor, ty jag måste vara hema i October. Jag ber om min vördnad till Frun och hela Familien och har den äran framhärda Waälborne Hr Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. 74 Linn. Soc. Vol. I: 103—104. ! James Ler, född 1715, handelsträdgårdsmästare i Hammersmith vid London, död 17935. LinsÉ uppkallade efter honom växtslägtet Leea. ? PHILIPP MILLER, se bref. 4292 not. 4. ? LADY ÅNNA Monson, inom botaniken mest känd genom den öfverraskande upptäckt beträffande bladens ständiga rörelser hos Desmodium gyrans, som hon under sitt vistande i Bengalen gjorde och närmare undersökte. — Slägtet Monsonia -.beskref Linné i Mant. I p. 105. + NicoLaus LAURENT BURMAN, född 1734, slutligen professor i Amsterdam, död 1793. Vistades 1760 i Upsala, hvarunder han hade sin bostad och be- handlades nästan som en son i Linneiska huset. 489. Alingsås d. 1 December 1764. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Huru lycklig skulle jag skatta mig, om jag endast till hälften kunde svara emot H:r Archiaterns smickrande omdömen om mig så wäl i dess sista som alla brefver till mig. Jag kan ej skryta af annat än god Vilja, och att Jag bättre än många känner min lärares stora förtjenster, men många omständigheter hindra mig att så mycket idka rhitt käraste studium, som Jag ville. Ge- nom Upsala lärer Jag ej kunna fara, men min största längtan skall vara att straxt efter min ankomst till Stockholm få upvakta H:r Archiatern. På Packhuset i G:borg fant Jag i en vrå en af mina Lådor, hem- skickad från Venedig, och hvaruti låg ett Pacquet med örter och ett annat med Frön, begge för H:r Archiatern. De senare lära väl större delen vara skämde, dock skall Jag föra alt med mig up. — Min Mor tackar mycket för mödan med Portraitet och ber H:r Archiatern vidare ej tröttas vid att anskaffa det. Beskrifningen på Burmanni Simia' är som följer och Jag i hastig- het kunnat hoprafsa. Å Kroppen tätt och jämnhårig, nästan så stor som S. Sylvanus, men mycket smalare och nättare. Hufvudet nästan rundt med kårt snyte. SSESSPES DESS" ARP SU SAR YO SYRE TD SA ED SE SSA NE ESSIN 175 Ansigtet hårigt. Pannan rund med hår af lika färg och län gd son. på kroppen. Kretsen kring ögonen en half finger bred naken. Glabella FE utstående med en kulrig rygg, betänd med kårta svarta hår. Öfra ögon- F | RR Ra VY ST TUR OSISSSPENT I FREE NE ls Sa So re AS lr ETSSWSE TT EGP FORS at IT OR ER ST HA ; SA Le ä fbakada DE Er locket orörligt utan cilia. Ögonen runda. Iris rund och gul, med rund och svart Pupilla. Kinderne något utstående, hårige liksom kroppen. Så Öfra och undra läpparne med hakan äro betäkte med helt kårta hvit- åktige hår och några få deruti blandade tumslånga styfva svarta Vibrizee. Näsan liksom nedtryckt, men kulrig, skiuter ej så långt fram som mun- nen och är tätt betäkt med ganska kårta, krithvita hår. Näsans mellan- vägg skiuter längre fram än sidorne (ale). Öfra läppen framstående, ej lodrät. Öronen aldeles lika en menni- skias, nakna förutan några få styfva hår på insidan. Svantsen längre än kroppen, jämntjock, ändan liksom afhuggen, be- täkt med kårta svarta hår. Palme såsom menniskiohänder, men tummarne i Proportion kårtare och räkte ej längre än till första leden af de andre fingrarne, åfvanpå ludne. Naglarne på alla fingrarne svarta, lika menniskors. Plante ha 5 fingrar, men längre än på Palme, på lika sätt ludne och naglade. Tummarne voro mycket längre än på Palme, Skrefvade altid bredt från den öfriga delen af handen och emellan var ett slakt tunt skin. Nates syntes inga, utan Kroppens bakdel var ganska tunn. Genitalia masculina ej mycket märkeliga. Färgen, Dorsum, latera, abdomen, femora, tibie, frons, male, alt af samma färg, som är svart och liust askgrått, fint hvartom annat jämnt spräcklade. Denna brokughet härrörer deraf, att hvart enkelt hår är svart med 2, 3 eller 4 fascie transversales af lius halmfärg. Cauda, Brachia, Manus, Plante och Pectus svarta. Halsen åfvanpå något mör- kare än ryggen. Dentes Canini 2 gånger så långa som de öfrige. Nickade, runkade och ryckte på hufvudet esomoftast. Nöjsam, le- kande, åt allehanda vegetabilier och med största begärlighet spindel- ägghus. Hemvist Guinea i Africa. Nu följer beskrifning på en annan Simia, som Jag såg i Berlin kringförd af en karl för att ses för Penningar. Jag lät deraf göra en målning i oljefärg i naturlig storlek, som Jag skall föra upp med mig till Stockholm. Af begge desse beskrifningar täckes H:r Archt:rn sielf 76 utsöka differentia specifica, ty hvarken.är S. Sphinx eller S. Apedia mig mer bekante, än hvad Jag finner i Systema Nature, ? — — — förbl:r H:r Archiaterns och Riddarens é Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Linn. Soc. Vol. I: 105—108. ! Denna beskrifning passar icke in på någon af LINNÉ i Syst. nat. ed. XII upptagen ap-art. > Beskrifningen har här utelemnats, enär densamma, något omredigerad, återfinnes i den af CL. ALsTRÖMER i Vet. Akad:s Handl. 1766 s. 138—147 in- förda Beskrifning på en sällsam Babian, Simia Mormon, åtföljd af figur. På grund af »dess besynnerliga och liksom förklädda ansigtes skapnad» valde han till artnamn »Mormon, af det Grekiska Mopuwv, hvilket ger tillkänna en Masque och en förklädd Buse, som kan skrämma barn.» I Linn. Syst. nat. ed. XII p. 35 är detta namn ändradt till Maimon. 490. Wälborne H:r Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Doctor Fagreus har ibland mina snäckor utletat dem, som han ej funnit väl determinerade i Systemet och upskickat. I går skickade Jag dem med M:r Tidström ! till H:r Arch:rn på god tro och beder, att H:r Arch:rn är så god och går dem igenom med namns påsättjande. Då Jag sedan fått genomgå mina snäckor i Alingsås och deribland finnes någon douplet af de nu uppskickade, så skall Jag gerna meddela den. Emedlertid beder Jag, att de nu skickade få ligga för sig sjelf såsom mig tillhörige, till dess Jag kan få koma till Upsala. Till M:r Tidström har jag äfven lämnat till låns en stuff med Svafvel Chrystaller, hvilken han likväl skall skicka mig tillbaka, ty det är den enda Jag har och för vacker att slå sönder. Om H:r Arch:rn vill taga sig den mödan att gå till Tidström, så kan H:r Arch:rn där få se denna stuff. : Med Tidström skickade Jag ock till H:r Arch:rns bruk den omtalte förtek:n, skrifven af Lady Monsson. Alla örter och Trän märkte med p finnas till köps hos Nurserymen. RY one PYK SRTEYUSPE TT FÖRE SKP RE SKEN (Mi Tidström berättade mig, att Wallerius funnit ut sättet att smälta Platina med Hepar Calceis och Arsenicum fixatum ?. Derför gaf Jag ho- nom något att dermed göra vidare försök. Jemte min vördnads anmälan till Frun och hälsning till Unga Pro- - forn har Jag den äran med vördnad framhärda Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens ) , Ödmjukaste tjenare. Stockholm d. 11 April , Clas Alströmer. 1765. Utanskrift: Kongl. M:ts Trotjenare och Archiatern samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden, Wälborne Herr Carl von Linné Upsala. Linn. Soc. Vol. I: 109—110. ! ÅnDERS PHILIP TiostrRömM, se bref. 122 not. 1. 3 2 Se J. G. Wauierws, Försök med platina del Pinto i Vet. Acad:s =. Handl. 1765. 491. Stockholm d. 15 April 1765. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Snäckorne kunde Jag väl våga i M:r Tidströms händer, ty de voro ej månge och lågo i en förseglad ask. I den samma är ock en Ceder- kotte från Chelsea Trägård till H:r Archiaterns tjenst att utså. Om H:r Arch:rn går till Tidström, så få Swafvel Chrystallerne där beses. Det kan ej nekas, ty till den ändan fick han endast låna stuffen. Svenska General Consuln Holm från Monpellier, som nu är här och är min gamle bekante och goda vän, vill ändtel:n hafva något af den här för bröstet brukliga måssan för sina vänner i frankrike, jemte beskrifning om dess bruk. Han säger det vara Renmåssa, men Jag säger det är Islandsmåssa; kanske begge brukas. Om så är, vill han 78 hafva af begge. Nu beder Jag H:r Archiatern vara så gunstig och säga mig, huru Jag kan tjena min vän härmed. ! Hr Archiatern skall hafva därföre både hedern och tacken och Jag 'deremot altid vara Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift: Kongl. Maj:ts Trotjenare, Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden Wälborne Herr Carl von Linné Upsala. Linn. Soc. Vol. I: 111—112. ! Ett bref (Linn. Soc. Vol. I: 113), dateradt Stockholm d. 18 April 1765 innehåller endast tacksägelser för de upplysningar härom, som af LinsÉ lemnats i ett numera bortkommet bref. 492. Stockholm d. 25 April 1765. Wälborne Herr Archiater och Riddare. När Herr Archiatern expedierat snäckorne, så skulle Jag önska få veta, om däribland är någon ny. | : Fru Monssons Cathalogue är ej ensamt öfver hennes samling, utan öfver alla de örter, som finnas i Engelska Trägårdar. Hon eller H:r Lee kan skaffa de mästa och torde hända alla af dem, som H:r Archia- tern begärt. Jag skall tillskrifva henne derom. ; Solander skref, om Jag rätt mins, redan 1763 en liten afhandling om Gardenia såsom ett bref till Philip Carteret Webb Esqu:r, hvilket blifvit infört i Engelska Wettenskaps Academiens handlingar !, Om Han skrifvit något annat, är mig obekant. Svafvel- Chrystallerne måste H:r Archiatern få se, om han går till Tidström. : FA Professor Bergius har giort ett artigt Rön, hvarigenom han fördrif- ver en nog allmän fördom. I många trägårdsböcker och af många annars förnuftiga och hederliga män påstås, att man kan göra Kohlfrö AVE GAR ENE VOTE EVE TEE OR VU TESEN TOTT ot FÖRE SEO ESA SE SA RIS RARE 79 af ruttna Kohlblader. Bergius har giort försöket; på de ruttna bladen finnas små Piller, aldeles lika Kohlfrö ? både utanpå och inuti, då man skär sönder dem. Men att de af Stöpning i vatten ej gro, utan blifva mjuka och sega, och af deras smak finner man tydeligen, att de äro små svampar, kanske Lycoperdon. « Nu ber Jag ödmjukast, att H:r Archiatern täckes gunstigast skicka — mig några frön al Alströmera, så väl som 2 eller 3 rötter i en ask med — Påsten. Jag ville gärna hafva den örten i mitt Cammarfönster, för att så mycket oftare påminna mig den myckna heder H:r Arch:rn gort mig —— i dess nämnande. Er 3 Från Falk i Petersburg har Jag haft bref, hvaruti han gratulerar mig till min hemkomst. Han vet ej, om det är Guds vrede el:r barm- > — härtighet, som utsett honom att längre dväljas i Ryssland, men han vet z visst, att det skett både emot hans förmodan och åstundan. Hans trägård kallar han Ödemark, där utom ogräs ej finnes annat än Cochlearia, Malört, Krusmynta, och begär därför frön från mig, och att Jag skall recommendera honom till samma gunst hos H:r Archiatern. Än är tid, allenast det sker snart, ty sommaren begynner sent i Peters- 3 burg. Han begär ock några frön af Alstroemera, och Jag tycker, att han borde hafva den ört han disputerat om, då den kan fås. Jag recom- - menderar alt till H:r Archiaterns gunstiga åtgärd, ty Jag har inga frön hvarken af ett eller annat slag. Han kan tjena tillbaka med siberiska. Jag har den äran förbl:a Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens d - Ödmjukaste tjenare EE Clas Alströmer. Medföljande skida är från Ost Indien, där olja göres af fröen. Den 3 liknar mycket Glycine subterranea eller månne det kan vara en Arachis?? Hos Prof. Bergius har Jag sett frön med en talgskorpa utanpå, hvaraf — Talg göres i Ost Indien". Ett var hos honom upkommit med foliis pinnatis. Fröen äro stora som ärter och talgskorpan nog tjock; hvad är det? : P. S. Nu på stunden fick Jag bref af Solander af d. 5 April från London, hvaruti han säger, att han på min berättelse om H:r Arch:rnsj bref till Lee med det inneslutne till Lady Monsson och sem. Alströmerge oo Sökt samma bref på Posten och alla andra möjeliga ställen, men ej funnit det. Således måste det vara förkommit eller misslagt af H:r — Archiatern, till hvilken senare tanka Solander tager sig anledning deraf att H:r Arch:rn i sitt bref till Ellis? sagt, att H:r Arch:rn skrifvit ett bref 30 till Kuhn, inneslutit i åfvannämnde H:r Archiaterns bref till Lee, men Kuhn fick sitt bref directe adresserat till honom sielf. Nu täckes H:r Arch:rn påminna sig, huru brefvet till Lee blifvit bortsänt, men bäst vore, om H:r Arch:n med första täckes skrifva ett nytt bref till Lady Monsson om HBennes Ört och ett annat till Lee med några Semina Alstroemere&. Solander berättar annars, att Fru Monson har genom den Hedern H:r Arch:rn gort henne med örtens nämnande smakat den behageligaste Botaniska lycksalighet. Hon önskade endast att kunna få ett torkat Exemplar eller om möjeligit voro frön. Om H:r Archiatern vill skicka sina nya brefver till fru Monson och H:r Lee till mig, så skulle Jag afsända dem. Linn. Soc. Vol. I: 114—115. 1! DANIEL SOLANDER, Ån Åccount of the Gardenia i Philosophical Trans- actions vol. LII for the Year 1762 p. 654. ? De små, svarta, mer eller mindre klotformiga kropparne, hvilka ofta nog visa sig på ruttnande kålblad, ansågos vara verkliga Brassica-frön, till- dess de under namn af Sclerotium Brassice Pers. fördes till svamparne. > Arachis hypogea L., »jordnötter». t Croton sebiferum L. 5 Jon ELLuis, född 1711, köpman i London, död 1776. Upptäckare af »flugfällan», Dionea muscipula, hvilken han beskref i ett bref till LinséÉ, sedan intaget i Upsala Vet. Soc:s Nova Acta vol. I (1773). 493. Stockholm d. 2 Maji 1765. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Inneliggande Bref af H:r Kallström, Kungsträgårdsmästare, ! so m nu är i Kensington vid London, fick Jag nyligen. Af Lady Monssons Cathalogue täckes H:r Archiatern utdraga en förteckning på de Wäxter, som kunna tåla vårt Climat, så skall jag skicka honom den. En annan kunde H:r Archiatern göra af de Örter, som behöfvas för Academie trä- gården, den Jag ock skall honom tillsända. Då Kallströms bref är nytt- jat, beder Jag att få det tillbaka. Jag har låtit mig berätta, att Rådman Gother ? reser i morgon häri- från till Upsala för någon kårt tid eller få dagar. Om han ville föra N - 4 0 - e. Cia ACS OT To FEET FELET TVR SVSPROE ON I na ra nn I TW fa 81 För fröen af Alstremera tackar Jag fikojukae: Några deraf skic- e Jag straxt till H:r Lee i England. Hvad Species Mesembryanthemum ? är, det som i Spanien brukas Jag framhärdar med vördnad, Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste tjenare Clas Alströmer. Utanskrift : Till Archiatern och Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden Wälborne " Herr Carl v. Linné i Upsala. Linn. Soc. vol. I: 116—117. ! AnpDerRs KaLLstRÖM vistades för hortikultur-studier 1764—66 i Holland, Frankrike och England samt sände därifrån bref till A. Bäcx; f. ö. obekant. — Måhända är det af Scopoli (Introd. ad hist. natur. p. 212) 1777 bildade växtslägtet Kallstremia uppkalladt efter honom. ? ENGELBRECHT GoOTHER, Se bref. 344 not. 9. 3 Mesembryanthemum nodiflorum L. 494. Wälborne H:r Assessor, Preses Acad. Scient. Stockh.! Min gamble ärlige Wän. å För gunstig communication af D. Mutis? bref tackar jag oän- —— deligen. — — Lätt änteligen desse bref införas i Lärda tidningarne; de skulle läsas med allas nöje och mycket illustrera wettenskapen, beskrifningen på Putorius är makalöst artig och fulkomlig; ett hiertans wackert Memoire?. jag gissade, att den horribla Linnés brefvexling III. 6 82 luchten skulle komma af glandulis Putoriis, därföre satte jag i systemet (:ab urina forte? :), fast H:r Kuhn? sade det positive. Färgen varierar på detta Diur, hwars skin jag sedt. Örten Hexandra caule volubili är wist Alstroeemeria salsilla. > Hon har warit i,Paris Horto, men [är] nu utgången. Logiea är Calceolaria”, redan beskrefwen i Actis Parisinis. jag har haft henne lefwande ett par åhr, och får henne äfwen detta åhret. åtskilligt bör rättas uti Hr Mutis beskrifning; hon blommar hos oss lätt. — — — — jag förbl. Min K. Broders ödmiuke tienare Carl Linné. Upsala 1770 d. 1 April. Originalet okändt, men afskrift »ex orig.» finnes i B. BErGun brefsamling (vol. XIV s. 625). På ett par ställen hafva dock uteslutningar egt rum. ! CL. ÅLSTRÖMER, som valts till Vetenskaps-akademiens ledamot 1768, var dess preses under första kvartalet af 1770. I dess Handlingar har han publi- cerat en del uppsatser af zoologiskt, botaniskt och ekonomiskt innehåll. 2 JosÉ CELESTINO Muris, se bref. 473 not. 1. 3 Ifrågavarande bref blef ej infördt i Lärda tidningarne, men i Vet. Akad:s Handl. 1770 finnes afhandlingen: Djuret Viverra putorius, beskrif- vet uti Bref til Academiens nuvarande Preses Herr CraAs ALSTRÖMER, dat. d. 6 Octob. 1767, en las Minas de la Montuosa vid Pomplona i America, af Joser CELEstino Mvris — — — Öfversatt från Spanska Språket. — »Stinkdjuret» blef häri noga beskrifvet, såväl till dess yttre utseende som dess anatomi, hvartill dock författaren fogar: »Mycket är, utan tvifvel, ännu förbi- gånget, som hade bordt i akt tagas vid dessa delars anatomia och beskrifning; men det var mig för ingen del görligt at härmed komma längre, i anseende till de odrägeliga symptomer af hufvudvärk, vämjelser, svimningar och annan faselig olägenhet, jag utstådt vid detta arbete, hvars blotta åtanka gör at jag ryser.» ÖT. o. m. »ett afflådt skinn af detta Djur ... förorsakade sådan stank, at den körde alla människor på porten.> Härigenom vederlades den allmänna åsigten, att den »outsägeligen illa stinkande vätskan» var djurens urin; LinsÉs tvekan i detta afseende var alltså befogad, enär den nu visade sig afsöndras af »2:ne körtlar af Dufve-äggs storlek». < ApvaMm Kvnn, född 1741, åtnjöt Linnés enskilda undervisning i Upsala 1763—64; sedan medicine professor i Philadelphia, död 1817. 3 Linn. Spec. plant. ed. II p. 462. $ Murtis synes hafva haft för afsigt att uppkalla ett enligt sitt förme- nande nytt växtslägte efter Linnés lärjunge FREDRIK LoGiE, hvilken bota- ST SITE fear REN AES PENISAR LE Fr VIRA RSA GR 83 nicerade äfven i södra Spanien och derunder antagligen gjorde Murtis” person- liga bekantskap. Slägtet var dock redan förut beskrifvet af fransmannen L. FeviLLÉE, och själf lemnade LIinnÉ i Vet. Akad:s Handl. 1770 en utförlig be- skrifning på Calceolaria, en rar växt (C. pinnata). hos hvilken >blommorne äro så besynnerlige til sin Blomkrona (corolla), at jag vet ingen, som i form 8 och skapnad där åt gräntsar. Det tyckes, som Naturens Herre ämnat den up- "blåsta nedre läppen, att låta han-stoftet få fritt flyga, utan at bortflyga.> ' Min kiäre H:r Broder. För communication af Min k. Broders wackra tahl!, tackar jag oändeligen; jag försäkrar heligt, alt jag på lång tid intet läsit något angenämare, intet mera solidt utarbetat, och intet mer de- monstrativt. Det fördublade sitt wärde hos mig, som jag ser att den lilla anledning jag kunnat gifwa M. K. Br. i sine unge åhr, så mycket attenderats och så frodigt wuxit till så högt träd uti M. K. B:s genie. Hwad kan wara större heder för en docens wid en academie, än att framalstra sådane män, som på en academisk grund lagt och bygt så högt palais. Min Bror har ej felat i en enda punct, mer än det att M. K. Br. förmycket hedrat mig. Hwad angår Gleditschs sats, att Fisk-rum blandad med Han- nens miölke foecunderat rummet, har jag lust det försöka, innan jag det tror. mögligt har warit, att honan warit till en dehl foe- cunderad, innan rummen trycktes ifrån henne; ty att något creaturs ovum impregneras, sedan det släpt continuationen af nerven, tror jag icke, innan jag det sedt?. At mas endast exciterade primum motum in ovo pro nova vita, trodde jag tillförene, men sedan jag fick se längre och nogare in i chorten, såg jag, att vermiculi seminales Lewenhokii äro maris vera genitura, och att en af dem fästes wid nervum carin&e Mal- pighii in ovo och blef hiertat, hwilket sedan gror, just som en wext, och wäxer ramificando in vasa totius corporis, af hwilka vasa det solida sedan formeras; så att in ovo incubato synes, uti des puncto ocellari, carina Malpighii a foemina existente ante foecundationem et punctum saliens cordis, som tillkommit post copulam; detta har jag på flere ställen framstäldt och will hälre verbotenus demon- 34 strera med observationer, än widlöftigt i skrifwande föreställa. så att af carina malpigii, som är en particula nervea, utgå nerver till hela futurum foetum in formam corporis, tagne af modren, och punctum saliens cordis växer ramificando in vasa a patre in corpus solidum externum, mihi corticale dictum. Utaf 2 opposita sker all creatio i werlden. Jag förbl. med all tro min K. H:r Broders lydigste tienare Carl Linné. Upsala d. 24 April 1770. Originalet är nu okändt; afskrift »ex orig.» finnes i B. Bercn brefsamling - (vol. XIV s. 675). 1! Tal. Om den fin-ulliga Får-afveln, hållet för Kongl. Vetenskaps- Academien vid Presidii nedläggande den 25 April 1770, sedermera öfver- satt på flera språk. 2 Förunderligt förefaller det, att sättet för fiskrommens befruktande ännu så sent ej var utredt. Att mjölken härvid spelade en rol, ansågs såsom säkert, men huru härvid tillgick, var oklart. Jfr. bref. 287. I Vet. Akad:s Handl. 1751 s. 121 omtalas den då af åtskilliga omfattade åsigten, att mjölke af laxar- nes honfiskar uppåts och därigenom blef i tillfälle att befrukta de ännu i moderns kropp befintliga romkornen. 496. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kgl. Nordstjerne Orden. På den anledning Herr Archiatern i sit sista bref till: mig behagade gifva, att Linnea! torde wara nyttig emot min lamhet i benen, har jag under min Christinehamns resa, hvarifrån jag i går hemkom, sökt skaffa mig af denna Örten, och träffade lyckeligen samt köpte 14 skålpund. Cammerhern Linroths Änka? på Westervik, som Herr Archiatern lärer känna, adresserade mig till en Cronobefallningsman vid namn Collin, som med Linnea giort stora .Curer för lamhet så väl på Fru Linroth sjelf som på många andra. Jag tillät honom göra et försök på mig. Han kokade Linnea med en pålagd tyngd och så mycket vatten, som i början stog jemt öfver örten, men efter en timas måttelig kokning war 2 (i 3 2 3 q Eh, 1 AN f d G F É 3 Ta - FASA Dr Å å ör RE SE RP RIE VE TE IE PER VEN KA NE AE PEO RE 85 . till en del inkokat. Den kokade Örten med så mycket af Spadet, som den kunde absorbera, lådes warm kring knäet med Servietter, som bun- dos omkring, och jag låg med detta omslag hela natten. Om morgonen då det aftogs, tyckte jag Musclor och senor wara något styfvare, men efter några stegs gående blef det lika så böjeligit som förut, men jag 5 S a wille tycka, at det hade något bättre tonus än det andra knäet. Collin "sade mig, at han giort åtskillige Curer för lamhet endast med en natts omslag, och han trodde, at decoctens eller infusions drickande skulle vara ganska nyttig. Men detta alt är quacksalfvare råd, som jag icke vidare vågar nyttia utan Herr Archiaterns föreskrift. Jag anhåller der- för, at Herr Archiatern med första ville föreskrifva, huru jag skall nyttja den Linnea, hvarmed jag nu är försedd. Ibland tyckes lamheten vara i Rona, ibland tyckes endast Knäna svikta. Om jag vågade göra om- slaget öfver korset, så tror jag att det skulle blifva mäst wärkande. År 1770 nyttjade jag kalla baden vid Loka. Efter dem uphörde all Giktvärken, som jag ditintil hade haft, men lamheten begynte, ehuru i början så ringa, at den knapt märktes, dock har den altsedan småning- om och dageligen ökats. Då jag hade Dysenterie om Hösten 1770, kände jag väl någon liten Giktömhet i hälarne, men den förgik med Dysenterien och har jag altsedan ej haft minsta Giktplåga, men i dess ställe blifvit Lam, som är mycket värre. Jag ber om min vördnad till Frun och unga Professorn och har den äran vara Wälborne Herr Archiaterns: och fdiarsis Ödmjukaste tjenare Götheborg d. 23 Mars Clas Alströmer. 1774. Originalet tillhör Professor T. TuLLBERG, ! Mångenstädes framhåller LinstÉ dennas förträfflighet såsom botemedel mot rheumatism och ischias; han gick t. o. m. så långt, att han intog denna växt i sin Materia Medica, ehuru den ej blifvit förklarad för officinell. ? AxEL LiskOTH, brukspatron i Värmland med titel af kammarherre, död 1762; gift med sin systers styfdotter SArRa Maria StEport, död 1798. 86 APPELROOT & SPALDING Handelsfirma i Stockholm. I Linnean Societys Linneanska brefsamling finnas trenne bref från denna firma, daterade Stockholm den 23 November (vol. I: 154) och d. 13 December (155—6) 1756 samt d. 10 November 1760 (157—9). De handla alla om öfver- sändande för Linnés räkning af penningar till firman SPALDING & BRANDES i London, hvaribland 1,800 dir för DAN. SoLANDERS räkning. ARGILLANDER, ABRAHAM. Född 1722, salpetersjuderi-direktör i Finland, död 1800. Till Vet. Akad:s Handlingar "har han meddelat Rön om Gjädd-Lekar (1753) och Om ord- ningen mellan Söner och Döttrar, som födas af en Moder; samt prof på några mödrars ovanliga fruktsamhet (1769): 497. Wälborne Herr Archiater. Hos Waälborne Herr Archiatern har jag äran at aflägga min ödmiukaste upwagtning, samt derjemte i lika ödmiuckhet en wördnads- full tacksäjelse för den stora ynnest och underwisning Wälborne Herr Archiateren mig under mitt wistande i Upsala höggunstigast behagade erte. Min diupa erkeenslan önskar eij högre, än at jag i något mål kunde winna den förmån at blifwa af Wälborne H:r Archiateren befalt til någon, 'ehuru ock liten tiänst. På Waälborne Herr Archiaterens gunstiga bewågenhet litar jag, då jag wågar at innelykt öfversända en liten ört !, som jag tillika med Lec- - tor Borgström ? uptog 4:de dag Pingst wed Borgå stad och Nesi backan, där denne stod til ymnoghet på en fläk. At detta är en Draba, twiflar jag eij uppå, men at föra denne til någondera af de i Flora, har jag swårt. Lector Borgström wed Borgå Gymnasium, som mycket lagt sig på Historia Naturalis, wiste mig bland annat en Curculio, som har sitt til- håld i Cicuta, och berättade om den samme, at Magister Gadd? i Åbo practiceradt en dylik i en Kalf, hwaraf Kalfwen genast dödt på samma j i E 4 i 87 sätt, som om den ätit sielfwa örten. Curculio war griseus elytris diva- ricatis, tör hända i slächt med den, som gör Stäckran i Phelandrio." I Wälborne Herr Archiaterens höga ynnest innesluter mig och framhärdar med diup wördnad Wälborne Herr Archiaterens Ödmiukaste tienare KÖ ; Abr. Argillander. Helsingfors d. 3 Jun. 1751. Linn. Soc. Vol. I: 180—181. ! I FI. Su. ed. II p. 233 upptogs denna för florområdet nya art under namn af Sisymbrium arenosum. Att han äfven ansett den tillhöra slägtet Arabis, synes framgå af ett par i det följande meddelade bref. 2 JoHAN BorcGstrRöm, född 1723, docent vid Åbo universitet i matematik, naturalhistoria och ekonomi, sedan vid Borgå gymnasium successive matheseos et logices, eloquentixe et poöseos samt slutligen theologize lector, död 1785. 3 PEHR ÅDRIAN GaDD, född 1727, docens i naturalhistoria och ekonomi, slutligen professor i kemi och tillika plantagedirektör i Finland, död 1797. + Curculio paraplecticus 1L., hvilken i stjälkarne af Phellandrium aqua- ticum sig utvecklande skalbagge af LinséÉ ansågs förorsaka den hos hästar före. kommande svåra sjukdom, som af allmogen benämndes »stäckra»>. 498. Wälborne Herr Archiater. I förtröstan af den gunst Wälborne Herr Archiateren mig ständigt behagat erte, wågar mig åter at innelykt öfwersända några få örter, dem jag denne sistledne sommar hafft lyckan at finna här i Finland; utom. desse har jag äfwen träffat den nya Elatine, som fants wed Åbo, wed landswägen 1 mihl från Lovisa Stad wed Sarolax gård. Pulsatilla 448 FI. S: i Tavastland och Hollola soken, Orchis 728 F. S: öfwer alt i Nylands skogar. Cypripedium 735 F. S: i Savolax och Cuopio soken. Neotia 743 F. S: därsammastäds. Sonchus Pref. F. S: i Tavastland och Hollola soken wed Wesi- jerwi träsk. Prenantes F. S: wed Abbor Fors. Centaurea calycibus ciliatis ciliis reflexis, som jag för detta hafft äran att öfwersända, har jag funnit rätt ymnigt så i Nyland som Tavastland, och är denne en ibland de vulgaireste örter här å orten. ! 88 Wed detta tillfälle kan jag eij undgå att roa Wälborne Herr Archia- teren med en i mitt tycke curieus händelse. Probsten Alopeus ? i Leppe- virta”" soken uppe i Safwolax satte 1744 om wåren en krakmandel i Jorden, härpå kom up en liten tälning år 1745. År 1746 blef denne omflyttadt in wed en bygning, som hindrar solen hela förmiddan komma på trädet, och utom detta har han alla wintrar stodt under bar himmel utan att kiänna dett ringaste meen af kiölden, då likwäl ett kiörsbärsträ, som wardt lika gammalt med denna buskan och stod inwed denna, frös bort 1749 om winteren. Denne buska har tagit årligen til, så at hon 1751 om hösten war goda 3 alnar i widden och 2 alnar hög, har 10 masiva grenar och stammen af 2 tums diameter. År 1749 blommades hon 2 gånger, om wåren och mot hösten. 1750 blommades mäst hela sommaren. 1751 äfwenledes. Bladen likna mäst beskrifningen på Amyg" dala, som wäxer under bar himmel i Upsala Trägård.? Blomman är Amygdala ". ; Innesluter mig i Wälborne Herr Archiaterens ynnest och framhärdar med wördnad Wälborne Herr Archiaterens Ödmjukaste tjänare Abr. Argillander. Helsingfors d:n 21 Oct. 1752. + Leppe virta är under 63 grad af Polens högd. Linn. Soc. Vol. I: 186—187. ! De här omtalade växterna äro Elatine Alsinastrum, Pulsatilla verna- lis, Orchis latifolia, Cypripedium Calceolus, Corallorrhiza innata, Mulge- dium sibiricum, Lactuca muralis och Centaurea phrygia. I Fl. su. ed. II anföres ÅRGILLANDER såsom den, hvilken i Finland funnit nämnda Mulgedium och Centaurea. I företalet till ed. I: angifves den förre af dessa såsom funnen af P. Karm «in Carelias«. 2? JOHAN DANIEL AÅLoPaus, född 1711, kyrkoherde i Leppavirta och kon- traktsprost, död 1767. > Amygdalus nana L. 4 Vid Vetenskaps-Akademiens sammankomst den 20 November 1752 med- delades, att Borgå Consistorium insändt berättelse »om et Mandelträd, som öfverst i Savolax skal hafva uthärdat 8 vintrar under bar himmel och i år burit frukt». LIinsÉ, som var närvarande, upplyste, att det icke var annat än slån. ik A RESANS 3 89 499. Wälborne Herr Archiater. Den stora gunst Waälborne Herr Archiateren med dess wördade sista skrifwelse mig ertedt, erkiänner jag med ödmiukaste tacksamhet. i At Wälborne Herr Archiateren welat så wäl uptaga de små örter jag sistledne höst hadde äran att öfwersända, är dett som gifwer mig dubbel lust, att nogare taga i akt hvad mig hädan efter före komma kan. Jag blyges dok, at mitt sista skrifwelse innehölt en Fallacia, jag menar en berättelse om ett mandel trä, som endast är Slon; hadde jag warit en bätter Botanicus, så skulle ej el:r denna bedragit mig. Den i Heinola befinteliga Astragalus! varierar med gohl och blå blomma; den gola variation hadde jag förmån at i höstas öf:r sända, nu fölier den blå, fast ganska illa torkad och inlagd. At skaffa fröö af den nya Arabis skall wara mitt största bekymmer. Denne är en af de första örter, som blommar hos oss om wåren, wäxer i sand, hälst der något berg är inunder; par styken något större exem- plar, än de jag i höstas öfwersände, fölia innelykt. I denna wår har jag ock hafft tillfälle at försöka om Hägg barkens nytta i intermittenta Februar, och funnit den wara ganska stor. Jag'har brukadt endast decocten, som sålunda blefwit tilredt. Lagom gamla friska hägg trän barkar man af, och låter så barken torka tils han blif- wer skiör, hwilken sedermera packas i en Kettell och slås watn härpå, så myket at dett står jämt öf:r barken, hwarefter man straxt böriar med siudningen och continuerar här med i 12 timmar, samt späder så offta till af watn, som den öfwersta barken böriar bli torr: sist låter man dett koka in tils ungefär hälfften är qwar, då grytan tages af elden och silas af barkwatnet, som förwares. Af denna nog skarpa bark soppa har man upvärmt och gifwit in åt patienten !/2, ja 1 hel Jungfru straxt för paroxysmen, dok sedan han frusit 2 a 3 gångor. För en del åter har man i tertianer gifwit in 2 a 3, jag fyra gånger på den goda dagen, alt effter constitutionerne och funnit att fråsan då straxt afstannat; men de, som tagit in endast för frysningen, kiänna den gången någon bryt- ning; dok brukar man ock på detta sättet flera gångor, högst 4, är man aldeles frij af skälfwan. Här med har man ock dett funnit, at dem som hafwa fråsan första resan har detta bark watn eii altid welat hielpa; 90 dok har dett ock lyckats för sombliga, men däremot de, som tilförene hafft fråsan, äro säkert härigenom hielpte, hwilket jag på rätt många hadde tilfälle at erfara nu i wåras uppe i Savolax och Cuopio soken. Endaste olykan är, at detta bark watn har en olidelig twär smak, och kan således pmöjeligen brukas för wåra tiders läkra patienter; men af bönder och dem, som endast mäta alla medicamenters krafft effter dess skiärpa och brännande smak, kan dett med nöje brukas. Detta är det läkemedel, hwarmed en bonde i Savolax, benämbd Heiskanen, giorde sig i orten mycket namkunnig och botade mången siuk, i synnerhet af Fransoser och andra dylika exanthematiska siukor.? Huru barken pulveriserad el:r ock i extract må agera, kan jag eij något säga om, utan kommer dett an på försök, dok hoppas man til bästa. | ; Jag innesluter mig i Wälborne Herr Archiaterens ynnest och fram- härdar med wördnadsfull högachtning Wälborne Herr Archiaterens ödmjukaste tjänare Abr. Argillander. Helsingfors d. 25 Maij 1753. Linn. Soc. Vol. I: 182—183. — I brefvets marginal äro uppfästade prässade exemplar af Astragalus alpinus L. (blommande) och Arabis suecica Fr. (blad- rosett och blombärande topp). Af den senare finnes exemplar i Linnés herba- rium, som tagits »in Esbo paroecia Nylandie>. !I FL suec. ed. I[ p. 257 upptogs Astragalus uralensis såsom af ÅRGILLANDER anträffad «in Finlandia paroecia Heinola et ad Tavastehus - prope Storjois in jugo arenoso». LINNÉ synes sedan hafva insett sitt miss- tag och funnit den finska växten vara Astragalus alpinus. I Sp. pl. ed. II (1763) angifver han nämligen A. uralensis förekomma endast »in Sibiria». > I Fl. Su. ed. II p. 166 omtalar LinsÉ, att man, enligt uppgift af Gapp, i Finland begagnade sig af koncentrerad dekokt på häggbark såsom botemedel mot syphilis, äfvensom af näggbär mot dysenteri. AR sr I SS SET VO (RR aa rn Rd te Ra NAR kd NÖT 91 500. Wälborne Herr Archiater samt B Riddare af Kongl. Maij:ts Nordstiern ; Orden. Efter Wälborne Herr Archiaterens samt Riddarens sista befallning har jag samblat fröö af den Finska Arabis, hwilket innelykt har äran at öfwersända; gruset, som ligger ihop med samma fröö, kom deribland af en oförsiktighet hos mig, då jag tog örten hem och ej giorde rötterne wel rena, för än jag lade dem i papper hos mig. Den Arabiska Astragalus fant jag åter i börian af Junii månad, nera til Tavastehus slåt wed en by kallad Storojois, på en hög sandås. Han blommade då som best med hwitacktiga blommor, dok funnos några blåa. Cicuta spräng ört, Storört Tavast., Isoyrti Fsennice är, så mycket jag wet, i alla werdenes tider hållen för en förgiftig samt dödande krydda, men under en resa i wåras up till Tavastland, blef jag först underret- tadt, att äfven denna så skadeliga wäxt wore et förtreffeligit preservatif för Fenad i wariehanda Faarsoter, då hon på föliande sätt blifwit til- redt. Roten bör upskigeras med en knif eller något annat järn, och sedermera med en Järn stöt sönderstötas, helst i en Järn mortare, samt under stötandet hopblandas med salt; herigenom blifwer denne rot så innocent, at man kan gifwa Creaturet så mycket det lyster at äta, utan at hon kienner det ringaste meen heraf. Af en hendelse fick jag detta först weta hos en kyrkioherde i Tavastland H:r Foenander?, då jag kom at nemna om denne örts dödande weerkan, effter han wexte till ymnog- het på des &engar, hwaruppå han åter mig förnögde med sin berettelse om den nytta, de sig giorde af samma roth. Sedermera förnam jag på flere staellen dett wara mycket bekant i orten, at Boskapen, som sielfwa upgnagat denne ört, hafwa måst setta lifwet till, som ock at ner samma med salt prepareradt och med jern handteradt blifwit, wore oförlikne- ligit at gifwa in först om wåren, då Creaturen sleppes ut på Nygreset Ja, jag hadde ock lyckan at hos H:r Probsten Martinius ? i Hauho soken se detta gifwas åt hela Jorden, ibland hwilka 2:ne koor woro besmittade. af rödsot, och förmente Herr Probsten ordsaken wara at man förglömt först i wåras bruka detta Preservativ, emedan Hans fenad förra åren, där Han låtit medicinera dem med Cicuta, ei haft någon smitta, men 92 hur detta bekommit de siuka Creaturen, har jag ej en fått weta, skall dok med dett första lemna Wälborne Herr Archiateren samt Riddaren widare underrettelse herom. Mig. berettades ock, at en Prestman bru- kade denna rot för ett Panacea, i synnerhet i Brenwin med en hop andra rötter, med knän extract han wed hostiga anstöter pleegade curera sig och sine wenner.? I Tavastland och Janakula PRE bergettades mig, at i en stor insiö, som er under kyrkian, skall finnas ett slags fisk, hos dem kallad Säkä, som vore något lik "en Laka til skapnaden med 2:ne långa Mustagier af brosk, mycket stort gap och sielfwa fisken 2 a 3 fambnars lengd. Mån stör skulle finnas i söt watn?" Den lilla örten, som jag förra året hade äran att ölwersida till Wälborne Herr Archiateren samt Riddaren, fins her till ymnoghet ock mest öfwer alt på låglenta orter, men blifwer ju 2&eldre des likare en Juncus. Der denne stådt om wåren, fins sedermera på sommaren Juncus 283.? Nest min ödmiukaste wördnads anmealan framherdar med wörd- nadsfull högachtning Wälborne Herr Archiaterens samt Riddarens af Kongl. Maj:ts Nordstiern Orden Ödmiukaste tjänare Abr. Argillander. Helsingfors d. 26 Julii : 1753. Linn. Soc. Vol. I: 184—1835. ! EMANUEL FOENANDER, kyrkoherde i Janakkala, död 1769. 2 Martinus "Martinus, född 1709, först pastorsadjunkt i Örebro, sedan kyrkoherde i Haaho, död 1761. 3 Den uppfattning om denna växtarts mycket farliga egenskaper, som LInsÉ förvärfvade sig under Lapplandsresan (se del. I s. 330 o. f.), rubbades ej af detta meddelande, såsom framgår däraf, att han i FI. Suec. ed. II (1755) p. 93 förklarade, att Cicuta bör sorgfälligt utrotas, såsom varande ett häftigt verkande gift för både menniskor och boskap. Endast getter funno i den en helsosam och smaklig föda. 4 Synes hafva varit mal, Silurus Glanis. 5 Juncus bufonius L. SET ATG Fet 2 LS PRE ORG mm ee FED SES Fa SB SIN VESTRE ter 5 NS . 2 d Mia aside & oboe 93 ARRHENIUS, JAKOB. Född 1721, son af Histor. professorn i Upsala Lars ÅRRHENIUS, kanslers- li sekreterare vid Upsala akademi omkr. 1730—72, protokollsekreterare, död ED. 501. Min Herre och Gynnare. Min Herre är jag oändeligen obligerad för sitt kiära och för- trogna bref, och än mehr för de stora elogier Mss:rn med så liberal hand mig täckes tillägna; Gifwe Gud jag på något sätt woro i stånd at bemöta en så stor genereuxitet. Effter Mss:rn täcktes lämna mig frihet at något påminna, hop- pas jag Mss:rn ej tager ogunstigt fölliande ?: p. 340. Grana, traduces & rumpos. annan potius Semina, Surcu- los, Bulbos? — Hortus fundatus 1684 et infra catalogus plant. prodiit 1652? adeoq. plante in horto ante hortum fundatum? p. 345. ope senatus academici. mån min Gynnare ej kunne här inrycka, at illustriss. Cancellarius förmådde H:r Horleman at giöra deseinen, den Hans Excellence af sig approberad öfwersände till Consist. academicum, at exsequeras. ? p. 347. ope parietum in altum ducuntur. desse kalla Botanici plantas scandentes ad parietes. p. 348. palate arbuscule in pulvillorum [marginibus]. annon potius vive humilesg. sepes includunt areas? p. 349. more veterum peripateticorum. potius in hortis academi- cis europeis usitato plantas wvivas ex ipsa terra enatas indigitat et demonstrat. Mon Mss:rn ej skulle täckas nämna huset i hkt Prefectus Horti, som tillika här är Botanices Professor, bor, hwilket är alde- les å nyo upbygt af sten, med 13 wåningsrum, och så beläget at Professoren utur sitt museo kan se öfwer hela trägården alt hwad passerar. altså kan Professoren stadigt wara tillstädes och hafwa hand om wäxterna. I detta hus bor Botan. Professoren husfritt.? Ett rum i detta hus är inrättat till Museum rerum naturalium; och har här till Illustr. Cancell. Carl Gyllenborg till en begynnelse gifwit en anselig sambling af indianiska Serpentes, Lacerlas, Ranas 94 och andra Amphibia, utom hwariehanda fructus artificiales e China, som alla redan hit anländt. En stor järnport är dessa dagar färdig hoos Smeden, hwilken Gref. Frider. Gyllenborg skiänkt till trägården. Uti warmaste huset, Drifhuset, synes nu Musa, den aldra splendidaste wäxt i naturen, som aldrig tillförene warit i Sverige el:r så långt i norden, som trifwes och wäxer wähl: tillika med en anselig sambling af allehanda plantis succulentis et Aloös, Caeti; Euphorbie, Stisserie &c. speciebus. ? (Ingen underskrift.) Utanskrift: a Monsieur Monsieur Jacob Larss. Arrhenius Stockholm. Sigill IV, rödt lack. Finnes i Upsala Universitets bibliotek (Mscrpt. U. 81 a). Anteckning på detsamma af annan person (ARRHENIUS): Prof. Linnat bref d. 8 Dec. 1744. ! JAcoB LARSSON ÅRRHENIUS hade för afsigt att utgifva en utförlig Historia Regie Academie Upsaliensis, men denna hans plan gick om intet genom att han fick anställning i Stockholm i Kungl. Kansliet. Hans broder Petrus (sedan prost och kyrkoherde i Funbo samt slutligen i Bro och Lossa) började 1752 att med begagnande af det samlade materialet utgifva en sådan Historia i disputationsform, men medhann endast tre delar; fem ytterligare sådana utgåf- vos därefter af OÖLoF ANDERSSON Knös, som dock ej medhann afsluta arbetet. Manuskriptet till den beskrifning öfver botaniska trädgården, som däri skulle intagas, fick LinséÉ sig till granskning öfverlemnad, och i detta breflem- nar han de rättelser och tillägg, som han ansåg behöfliga. 2 Jfr. Catalogus Plantarum tam exoticarum quam indigenarum, qui- bus Hortum Academicum Ubsaliensem primum instruxit An. MDCLVIT Oravs RupBEcK. (Ups. 1658). 3 Redan samma år (1742), som LIinsÉ öfvertog den botaniska professuren, ingaf han »en remonstration till Academien om Academie Trägårdens uprättande ur sitt öde», hvartill ock hörde uppförande af »et Winterhus eller drifhus, som man almänt kallar Orangerie». På förord af Consistorium academicum bifölls detta af Kanslern, hvilken öfversände en af Hofintendenten CARL HÄRLEMAN uppgjord ritning till orangeriet; senare lemnade han ock en planritning till själfva trädgårdens ordnande. 4 Det af OL. RupBEcK Dp. Ä. uppförda »botaniska huset«< var då så förfallet, att det var »et spektakel för hela staden och likare et Ugglenäste eller Röfware- kula än et Professors hus». På yrkande af LinséÉ blef det utdömdt och upp- fördes ett nytt, hvari han 1744 eller 1745 inflyttade och sedan bodde ända till sin död, | 5 Jfr. TH. M. Fries, LINNÉ, lefnadsteckning, del. IH s. 91—94. FRONTER z FYREN TE EEE SKORNA ON ERT 95 ASP, PETRUS. Född 1733, fil. magister 1755, företog 1756—59 en utländsk resa till Tysk- land, England, Holland och Frankrike, prästvigd 1760, slotts- och fångpredi- kant i Upsala 1767, död 1785. JG | 502. Höglärde Herr Magister. : Kongl. Wetenskaps-Societeten hafver med mycket nöje låtit sig föreläsa de månge bref från åtskillige riken, med hvilka Hr Magistern täckts hedra detta Samfund. Alla desse hafwa warit så många prof af den kärlek Hr Magistern hyser för sit Fädernesland; af den flit Hr Magistern har ospard, at gjöra sig kunnig om alt hwad som förekommer wid de mäst florerande Lärdoms-säten; af den färdighet, Hr Magistern sig förwärfwat uti de galanta och mäst moderne Språken; af den outtrötteliga möda Hr Magistern gjör sig, at nytja et så dyrt, och en gång allena för tiden öppet tillfälle; och ändteligen af den besynnerliga Affection, som Hr Magistern hyser för denna Wetenskaps-Societet. Hwar och en af oss önskar samfält, at lyckeligen få se H:r Magistern, lysande af erudition, återstäld til sit k. Fädernesland, och at kunna tilbakars finna til- fälle, at betyga wår uprigtiga Affection, med hwilka wi finna oss skyldiga at omfamna en lärd och förfaren Wän, då wi skola äfwen med glädje se en så wärdig son af så stor Fader!, träda sina Fäders Hedersban ?, och samla frugten af en dyr, mödosam och wäl anlagd resa. Detta har jag på Kongl. Wetenskaps-Societetens befallning bordt lämna Hr Magistern til hörsamt swar. Förblifwer &c. Höglärde Herr Magisterns ödmjuke tjenare Upsala, 1758 d. 28 Nov. Carl Linneus. Infördt på mottagarens begäran i C. G. Gjörwerrs Tidningar om lärda saker 1768 s. 183—4. 1 Domprosten och Theologie professor primarius i Upsala MATHIAS ÅsP. 2? Denna förhoppning gick ej i fullbordan, i det att brefvets mottagare blef för sin oordentliga lefnad upprepade gånger af domkapitlet varnad och suspenderad. AURIVILLIUS, CARL. Född 1717, professor i oriental-språk i Upsala, Linnés efterträdare 1765 såsom sekreterare i Vetenskaps-societeten, död 1786. 503. Edle och Högl. Herr Professor Min uprichtigaste Gynnare Om det intet woro förkalt, skulle jag utbedia mig den grace att H:r Professoren täckes upleta ibland de approberade rönen för societeten Garden nova plantarum genera! och låna mig dem på en liten stund. Medfölliande bref, som jag fått från posten, lefwereras till Ha r Prof. Eckerman.? jag förbl. Min egen Gynnares ödmiuke tienare Upsala 1766 | Carl v. Linné. d. 26 Decemb:r. Utanskrift: Ädle och Högl. H:r Professor Carl. Aurivillio. Originalet finnes i Vetenskaps-societetens bibliotek. ! Till sekreterare i Kgl. Vetenskaps-societeten utsågs LInsÉ 1744 och inne- hade denna plats till 1765, då han afsade sig densamma, särskildt på grund af det ringa intresse, som medlemmarna visade. Utgifvandet af Societetens Acta omöjliggjordes under längre tider, dels på grund af den svaga ekonomiska ställ- ningen, dels af brist på inlemnade afhandlingar. LINNÉ företog sig då att från utlandet förskaffa vetenskapliga uppsatser (jfr. bref. 313). Bland dem, som sände sådana, var ALEXANDER GARDEN (född 1730, död 1791), medicine doktor, praktiserande i Syd-Carolina. I protokollet för d. 2 Januari 1766 angifves, att hans Characteres generici plantarum Carolinensium »gillades», hvilket dock sedan öfverstrukits och ersatts med »uppvistes». I Societetens Acta blef denna afhandling ej publicerad, liksom ej heller två andra af GARDEN, afhandlande fiskar i Carolina; manuskripten till dessa finnas ännu i Societetens bibliotek. ? PETRUS EKERMAN, född 1696, eloquentie professor, död 1783. An br TARA 4 AURIVILLIUS, SAMUEL. Föddes 1721, inskrefs vid Upsala universitet vid 9 (!) års ålder och vista- des där 2 år, återkom 15-årig och studerade bergsvetenskap, begaf sig sedan för medicinska studier till Tyskland, begagnade särskildt Hatrrers undervisning och blef medicine doktor i Göttingen 1750, utnäm ndes efter hemkomsten till universitets-bibliotekarie, äfvensom till kunglig lifmedicus, samt blef 1756 medi- 3 cine professor genom byte med sin svärfar NiLs Rosén von RosENSTEIN, SOm öfvertog bibliotekarie-sysslan; död 1767. 504. Högädle och Högtförfarne Herr Archiater. Min Wördsamma åtancka af H:r Archiaterns ynnest emot mig, har ej tillåtit mig att efftersätta någon flit i den af H:r Archiatern, wid min afresa från Upsala, mig anbefalta commissionens skyndsamma uträttande. Så snart jag kom hit till Berlin och kunde få kundskap om Krauss, war jag hos honom och tingade de uptecknade fröen. Han sade sig då nyss hafwa, med en Envoyéns Bar. Höpkens betjent, afsändt bref till H:r Archiatern, och betygade sin stora åstundan, att blifwa mera känd af H:r Archiatern, och få tillfälle, att emot de wäxter, han kan aflåta, skaffa sig dem, som han ej har, men hos H:r Archiatern torde finnas. För få dagar sedan feck jag de begärte fröen, och i stället för dem han ej hade, själfwa wäxterne i jord inlagda. I dag har jag den äran att öfwer- sända dem till Stockholm till Köpman Brandel, och önskar att drögsmål under wägen och köld ej må göra någon skada. Krauss är en älskare af hela Historia Naturali. Utom sin trägård, som är full af rara och frodiga wäxter, har han gjordt början till ett mineral- och Snäck-Cabinet. Som han tracterar Botaniquen för profits skuld, har han en ymnighet af hwart species, som i stora trägårdar pläga finnas ; och är mycket sorg- fällig om variationer af couleurer på blommor, som Tulpaner, Neglikor ete. Han har ock kåstat på en, som afritat hans wäxter effter blom- mornes naturliga färg, och det ganska lyckeligen. 200 ungefär woro så aftagne, då jag såg dem. Bland de foglar han hade, woro 4 a 5 st. rätt sköna Paradisfoglar colore variegato. Professor Gleditsch ! hade jag mera swårighet att råka, men erfor desto mer complaisance af honom, då jag omsider feck träffa honom. Botaniska trägården, som hör Wettenskaps Academien till, wiste han mig. Det war ett besynnerligt nöje, att se de magnifique piecer, som Konung Willhelm i England dit skänkt. Cypresser, Cedrer, Arbor vitae”? och Linnés brefväxling III. 7 98 flera dylika hade hunnit få tjocka och höga stammar. Ett Palmträ och en sort Cactus woro der af 3 famnars högd. Trägården har en wid- lyftig etendue, och den förmon, att alla slag af jordmåner der finnas. Men utom den delen, der drifhusen äro, och K. Willhelms presenter stå rangerade, saknas wäl ännu behörig måtthet och ordning. Orsaken lär härröra deraf, att D:r Gleditsch har wäl fått direction öfwer trägården, men så att D:r Ludolff,” som är Botan. Professor wid Collegium Medico- Chirurgicum, skall ha frihet att der för sina åhörare demonstrera wäxter. Och dessa bägge männer äro programs så att hwad Gleditsch för- bättrar, förstörer den andre. Prof. Gleditseh har uptänckt ett nytt ylar i Botaniquen. Han säger sig remarquerat, det numerus staminum i stor del wäxter icke är constans. Han tar till fundament Sedem seu Insertionem Staminum, aut in communi cum pistillo basi seu thalamo, aut in corolla, aut in calyce, aut in Stylo. Gör så 5 Classer. 1:a comprehendit Thalamoste- mones, in quibus stamina insident communi thalamo; 2:a Petalostemones, in quibus petalis inseruntur; 3:a Calycostemones, in quibus calyci infixa sunt; 4:a Stylostemones, in quibus stylo insident, et 5:a Latentes, som swårar emot Classis Cryptogamie. I hwar class bli 2:ne hufwud-ordi- nes; till den första föras de plante, som hafwa stamina distincta, till den senare de, som hafwa stamina connata. Mycken wighet och lätt- het, både att begripa och att derefter examinera wäxterna, tycks följa denna methode. Des Auctor lär innan kort göra den allment bekant genom trycket, tillika med sin Historia Fungorum. Twänne artiga expe- rimenter hade jag ock tillfälle, att se hos honom. Han hade frucht- bärande Ficus, åtskilliga species af Aloe, af Cactus, äfwen af Cheiranthus, ett slag Geranium, Ribes, och jemwäl Vitis, alla frodigt wäxande uti gemen wäggmossa. Han lindar wäl renad måssa kring rötterne på späda tälningar, så att han får liksom en globus, i hwilken rötterne ligga inne- slutne; en sådan klimp sätter han ned i en kruka och fyller på sidorne med samma måssa. Han har försökt detta sedan år 1738 med alla- handa wäxter, och fått ej allenast blommor och frucht, utan ock mogna frö af wäxter, som i måssa alldeles blifwit fortdrifna. Dylikt rön menar jag af ingen förr wara giordt. Till det senare menar jag förr giorda observationer gifwer anledning. Små afskurna telningar sättas i ett kärl med wattn. Till en hands högd ifrån samma kärl sättes. ett annat, med genombruten botten, så att telnin- garne kunna stå längs igenom, och det fyllas med jord. När tälningarna så stått en tid af 6 weck., ibland längre, taga de rötter antingen i watt- net el:r i jorden, el:r på bägge ställena tillika. Jag har nämnt om dessa 99 observationer i ett bref till H:r Arch. Rosén, och tycker dem förtjena, att bli upwiste för Wettenskaps Academien, i fall de, som jag tror, ej förr äro bekante. Gleditschen har ingifwit dem till härwarande Wetten- skaps Academien, men han tillskrifwer sina missgynnare och Botaniquens lilla estime uti Berlin, det, att ännu är intet af hans observationer in- fördt i Memoirerne. Han beklagade högl. att han ej ägde offtare den förmon att få ; kunskap ifrån' H:r Archiatern, och betygade sin åstundan, att se de arbeten H:r Archiatern låter trycka. I synnerhet längtar han effter Flora Zeylanica, Hortus Upsaliensis och nya edition af Systema Nature. För någon tid sedan har han öfwersändt ett stort parti med frö, tillika med bref till Wettenskaps Acaderaien, deri han tackat för den heder honom blifwit wist genom antagande till ledamot, altsammans under couvert till Hr Clas Grill: men nyl. förr än jag kom hit, har hela paquetet kom- mit tillbaka. Professor Siegesbeck” i Pettersburg skall nyl. hafwa mist sin syssla, och pension, utan att hafwa fått weta orsaken dertill; och skall deri- genom wara bragt med sin talrika familie i usslaste fattigdom. En Prestman här i Berlin, wid namn Weoltesdorf >? har utgifwet ett Systema Minerale, der i han mycket följer Professor Potts ” observationer, men icke dess mindre har att wänta en stor hop eritiquer af honom. Auctorn är en begynnare i Mineralogien, och ej i stånd, att sjelf exami- nera mineraliernas art och lynne, följaktel. ej wuxen att rätt utföra det arbete han sig företagit. I Wolfenbättel har en Medicus, som heter Börner," begynt att ut- gifwa de i Tyskland och närliggande riken nu lefwande och mäst namn- kunniga Medicorum lefwernes beskrifningar. Han har ock infördt Hr Archiaterns biographie. Den rycktbare De la Mettrie” uppehåller sig i Potsdam, äger mycken nåd hos Konungen, men beskrifwes eljest af alia som en ganska under- lig man. Han har för liten tid sedan utgifwet en piece, kallad L'Homme Plante, i hvilken han jemför menniskjan och wäxter, ger så en beskrif- ning på menniskjan, alldeles effter den methode H:r Archiatern brukar, till att beskrifwa örter. — Menniskjan hör så till Classis Dioeciae, Ordo Monandriae et Mono- gynie. Foem. Calyz fattas mnaturellement, men ursäktas genom kläd- naden: Corollae petala äro armar och fötter; nectarium, mammae; Pistilli germen, Oovarium non fecundatum; Stylus, vagina uteri; Stigma, Vulva: Pericarpium, uterus fecundatus: Essentia consistit in Pistillo et Nectario. Sedan beskrifwer han skilnaden emellan menniskjan och en wäxt, så att 100 han utförl. föreställer, huru naturen småningom upstiger ifrån den krafft, som kringdrifwer wätskorna i vegetabilierne, till den som närer djurens machine, och sist till den, som ger »menniskjan förmåga att tänka. Herr Archiatern täckes gunstigast ursäkta att jag med så lång skrif- welse beswärar. Om jag på de öfriga orter jag tänker uppehålla mig, kan wara till någon tjenst, skall det högel. fägna mig: Jag reser i denna wecka till Leipzig, och så till Göttingen. Jag ber ödmiukel. att altid få försäkra mig om H:r Archiaterns grace, och framhärdar under beständig wälgångs tillönskan, med all wördnad Högädle och Högtförfarne Herr Archiaterns Ödmjuke tjenare Sam. Aurivillius. Berlin d. !!/232 September 1748. Linn. Soc. Vol. I: 207—9210. 1! JoHAN GorTTLIEB GLEDITSCH; Se bref 238 not. 6. — Bland hans skrifter må här anföras Methodus Fungorum (Berl. 1753) och Systema plantarum e staminum situ (Berl. 1764). — På brefvets sista tomma sida har LInsÉ anteck- nat de hufvudgrupper, hvari växterna i sistnämnda arbete äro fördelade: »1. Thalamostemones (Polypetales), 2. Petalostemones (Monopetales), 3. Caly- costemones (Icosandria), 4. Stylostemones (Gynandre), 5. Latentes (Cryp- togamia).» Den sista hufvudafdelningens namn är dock hos GrevitscH Cryp- tostemones. ? Arbor vite = Thuja occidentalis L. 3 MicHaAEL MattHIas Luproff, född 1705, professor i Berlin, död 1756. + JOHANN GEORG SIEGESBECK, född 1686, akademiker och föreståndare för botaniska trädgården i Petersburg, sedan läkare i Seehausen nära Magdeburg och där död 1755. Från att hafva varit LinnÉ synnerligen tillgifven, uppträdde han helt plötsligt såsom dennes hätskaste fiende och sökte genom sitt 1737 utgifna arbete: Botanosophie wverioris brevis sciagraphia att kullslå de af LINNÉ uttalade åsigterna om växternas sexualitet och det därpå bygda sexual- systemet, och detta särskildt på den grund, att Gud aldrig inom växtriket skulle kunnat tillåta en så afskyvärd otukt, som i LinséÉs nyutgifna skrifter omtalats, samt att ett så okyskt system aldrig skulle kunna utan att väcka anstöt fram- läggas för en studerande ungdom. Själf uppträdde ej LinséÉ till sitt försvar, utan han öfverlät detta åt sin vän J. BRowALLius, som 1739 utgaf Examen epicriseos in systema sexuale Linnei auct. Siesgesbeckio, och den ofvan- nämnde GLEvirscH, hvilkens Consideratio Epicriseos Siegesbeckiane in Linnei systema sexuale et methodum botanicum hwic superstructum utkom 1740. Följande år sökte SieGEsBECK ytterligare försvara sina åsigter genom motskrif- ten Vaniloquentie Gleditschine specimen, äfven den stötande genom stilens bitterhet och hätskhet. — År 1745 blef SircesBEcK afskedad från sin befattning. Detta har gifvit Linnés biograf S. A. HEDIN anledning till att berätta, att denne, 101 »den mäst skändlige tadlaren,> som blifvit professor >genom v. Linnés rekom- : mendation>, just i och för sin hätskhet emot Linné afsattes ifrån sin profes- sion i Petersburg, samt att han i ett bref sökte afbedja sitt förhållande och begärde att blifva Trädgårdsmästare i Upsala, hvartill Linsé af sitt hjertas vanliga godhet säkert bidragit, om ej sysslan nyss förut blifvit tillsatt.» Allt detta är en fortlöpande serie af osanna uppgifter. Då SiecEsBEcK fick platsen : - i Petersburg, hade LisséÉ nyss kommit till Holland och hade då icke utgifvit elt enda af sina epokgörande arbeten, så att han säkerligen var alldeles obe- kant i Ryssland, hvadan en rekommendation af honom hos sagda lands rege- ring icke skulle haft ringaste inflytande; afsättningen berodde helt och hållet på SiEGESBECKS grälsjuka och häftiga strider med så godt som alla embetsbrö- derna; någon brefvexling mellan honom och LinséÉ egde ej rum efler 1737; trädgårdsmästaresysslan i Upsala innehades sedan 1739 af den synnerligen duglige Diepor. NietzeL, hvilken till Lissés stora sorg afled 1756, alltså då SIEGESBECK redan var död. 3 JoHAN Lukas WoLrtEsporF, född 1721, predikant i Berlin, död 1772; ut- gaf 1748 Systema minerale oder Mineralsystem, hvaraf en ny och förbättrad upplaga utkom 1755. | $ JoHANS HeisricH Port, född 1692, professor i Berlin, avd 1777; hufvud- sakligen kemist. 7 FRIEDERICH BoERNER, född 1723, läkare i Wolfenbättel, död 1761; utgaf Nachrichten von den vornehmsten Lebensumständen und Schrift jetzet- lebender berihmter Aerzte und Naturforscher in und um Deutschland Vol. I—II (Wolfenb. 1749—053). 3 JULIEN ÖFFRAY DE LA MeTttRIE, född 1709, fransk läkare och filosof, för sina skrifter landsförvisad från Frankrike och Holländ, af FrepvriK II antagen till hans lecteur och gjord till ledamot af Vetenskaps-akademien i Berlin, död 1751. Hans här omtalade, besynnerliga L'Homme Plante utkom i Potsdam omkring 1742 och utgör en pendent till den i Leyden utgifna, sedan konfiske- rade och brända skriften LC Homme Machine. a Waälborne Herr Archiater. Att jag så länge drögt med swar på H:r Archiaterns gunstiga bref af d. 10 Aug. härrörer icke af förgätenhet utaf min skyldighet. Jag har wäntat det nöjet att få göra mitt swar wälkommit hos Herr Archia- tern, genom de fröns öfwerskickande, som M:r Jussieu låfwat. Men min wäntan har warit fåfäng. I Septembr. månad woro några frön icke ännu mogna. Sedan har jag 3 å 4 gånger gjordt påminnelse, men alla gångerne har M:r Jussieu beklagat sig öfwer hinder. Imedlertid har han altid, och äfwen i dag, då jag af en händelse råkade honom, bedt om flitigaste hälsning till Herr Archiatern med försäkran att fröen ej 102 skall bli förgätna. De fröen och Dissertationer, som Herr Archiatern honom tillsändt genom Herr Swahn, fägnade honom mycket. M:r Reaumur! bor nästan aldeles utom Paris. I sommars war hans Cabinet alla söndagar, som han war hemma, öpet att bese. Men myckenheten af Spectateurs, och den lilla tiden, som anwändes till be- skådande af 4 aå 5 rum tillåta ej wid de tillfällen, att fästa ögonen på något wist. VIl:de Volumen af hans Memoires des Insectes sägas wara under trycket. Eljest lär det sista han gifwit ut wara angående kyck- lingars utkläckande och upfödande. Kanskje boken är redan bekant, ty han är utkommen i slutet af förra året. Titeln är: Art de faire éclore et d'elever' en toute saison des oiseaux domestiques de toutes especes, soit par le moyen de la chaleur du fumier, soit par le moyen de celle du feu ordinaire. Par M:r de Reaumur de PFAcad. des Sc. etc. A Paris 1749, en 12, Tem. Il. Tom. I stor 342 pag. Tom. IE stör 339 pag. Första Tomen innehåller sättet att utkläcka ungarna, med hwärjehanda cauteler derwid. Den 2:dra wisar maner att upföda ungarna. Det har kostat honom mycken swårighet at frambringa ungar genom wärme af gödsel, men det practiseras hos honom sjelf nu mera med all succes. — Om jag kan få weta något specielt moyen at hindra evaporation af liqueurerne, som brukas till insecters conserverande, skall jag ej för- summa at ge det till känna. Jag fruktar at flaskornas starka tilltäppande är det enda. Eljest bruka Anatomici att blanda en liten quantité af spir. Ol. el:r spir. O. uti Spir. V.: derigenom hindras förrutnelse, starkare än genom simple Spir. V. M:r Buffons Histoire Naturelleé har wunnit äfwen så många förklen- liga omdömen, som gynnande. I ett så widlyfftigt wärck lära twifwels- utan wara mala mixta bonis. IV:de Tomen sägs wara under prässen. Ett dylikt wärck bör wäl finnas på Upsala Bibliotheque. Jag har nu bästa tillfälle att skaffa både det och flera, som kunna saknas, om jag dertill får tillstånd. M:r Missa ? är återkommen till Paris, men har ännu icke wisat sig för H:r Jussieu. Jag har den äran att önska Herr Archiatern allsköns wälgång i det snart ingående nya året med många följande. Ber om min wördsamma hälsning till alla Gynnare i Upsala, och om Herr Archiaterns grace att ursäkta min hastiga skrifwart. Jag lefwer med wördsam tillgifvenhet Waälborne Herr Archiaterns Ödmjuke tjenare Paris d. 21 Dec. Sam. Aurivillius. 1750. | 103 Linn. Soc. Vol. I: 211 —212. pr ! AntoIsE FERCHAULT RENÉ DE RÉAUMUR, Se bref. 91 not. 2. | 2 Henri Missa, den förste af Linsés från främmande land ankomne lär- I A jungar. Han infann sig i Upsala i Augusti 1748 och mottogs med öppna armår oo af LissÉ, i synnerhet som han medförde rekommendationsbref från ALB. VON > Harrer. Förhållandet mellan läraren och lärjungen var i början det allra bästa och löfte gafs den senare att följande sommar få kostnadsfritt medfölja på resan till Skåne. I början af 1749 skedde emellertid ett tvärt omslag. Utan att ens taga afsked eller tacka för undervisning och dagligt uppehälle, som han kost- nadsfritt åtnjutit, afreste han från Upsala och utspred om Linné lögnaktiga, förklenande rykten. Ej underligt därför, att LinnÉ ansåg sig hafva närt en orm vid sin barm och sedermera aldrig ville höra hans namn nämnas. På alldeles samma sätt uppförde sig Missa äfven mot BErnsH. DE Jusstev. Hans senare öden äro höljda i dunkel. 506. Wälborne Herr Archiater. Jag har den äran at ödmjukel. tacka för Herr Archiaterns gunstiga af d. 29 Martii. Brefwet till Herr Jussieu wardt honom straxt tillstäldt, då han berättade, at han redan fått de frön, som Herr Archiatern honom tillsänt genom någon af Franska Ambassadeurns folck. Beskrifningen om Isoetes ! öfwersatte jag på Fransyska. Demonstrationerne i Jardin de Roi börjas i nästa wecka, då M:r Jussieu låfwat wisa de många nya wäxter han fått ifrån America. H:r Rothmans”? tanckar förstår jag ej aldeles. Aldrig har han warit arresterad, men så är han i skuld, at han omögel. med heder kan komma från Paris, utan något förskått utom hans lön. Men jag fruktar dock at någon annan orsak är, som gör honom så senfärdig till hemresan. Jag har flera gånger förestält honom hans fara att mista sin syssla, om han ej ger Facultas Medica tillkänna, hwar han wistas, och derjemte anhåller om prolongation af reseåren. Han har låfwat at skrifwa, men, som mig är sagt, har han i dessa dagar, i stället för at skrifwa till Faculteten, skickat en Mémoire till Wetenskaps Academien. : Buffons wärck skall skyndsamt öfwerskickas, enär Consistorium 3 Academicum behagar anstalta om penningar. De 3 utkomne tomerne kosta 36 L. el:r 12 plåtar. Om jag skall kunna uphandla dem, är nö- digt att penningar med aldraförsta hitsändas, ty jag dröjer ej öfwer 2 månader i Paris, hwarifrån jag ämnar mig till Hålland. i E 3 : i : K a | 104 En Chirurgus har i dessa dagar gjordt prof af ett medicament att stilla haemorrhagias arteriarum och fullkoml. réusserat. Det säges wara agaricus' quercinus.” Wid första Assemblée Publique, som Academie de Chirurgie skall hålla, kommer en Mémoire at uppläsas om medicamen- tets preparerande, dess applicerande och de curer, som dermed blifwit gjorde. Jag ber Herr Archiatern ej illa upptager at jag med innelykta ökar påsten. Större paqueter skall jag hädaneffter ej skicka. Jag är med oföränderlig wördnad Wälborne Herr Archiaterns Ödmjuke tjenare Sam. Aurivillius. Paris d. ?9/s81 Maji 1751. Utanskrift: A Monsieur Monsieur Linneus Archiatre et Professeur en Médécine å V Université d Upsal å Upsal. Linn. Soc. Vol. I: 213—214. — På utanskriften finnes ett Linnés egen- händiga utkast till beskrifning på en flugart. ! Härmed afses den beskrifning, som af LINNÉ lemnades öfver Isoöétes lacustris, sedan han under hemresan från Skåne d. 6 Augusti 1749 till sin stora öfverraskning vid Stenbrohult i sjön Möckeln anträffat denna växt, som »min ung- doms Flora til denna dagen gömt åt mig». Den ansågs då vara »en af de raraste Europeiska wäxter, som förnögt de starkaste Botanister i Ängland, men har icke funnits utom Ängland, mer än endast ett enda stånd wid Elfkarleby», an- träffadt af Or. CeLsius. ? JOHAN GABRIEL ROTHMAN, född 1721, anatomie prosektor vid Upsala uni- versitet, men afsatt i slutet af November 1755, emedan han oaktadt upprepade tillsägelser att hemkomma och sköta sin tjänst kvarstannade i Paris; död i Stockholm 1772. Närmare upplysningar om honom hafva lemnats i bref. 30 not 1. Här må blott tilläggas, att, sedan han 1769 tagit till flykten för att undgå bestraffning för sina hätska angrepp på de då rådande hattarne, lands- höfdingeembetet i Upsala enligt Svea hofrätts beslut i en allmän kungörelse efterlyste »>JaAcoB GABRIEL ROTHMAN som berättas wara Medicine Doctor och någon tid warit wid Tullwärket tjänstgörande, samt beskrifwes liten till wäxten, blek- lagd i ansigtet, med något hög och kullrig panna samt swarta hår och ögon- bryn>.. 3 Dedalea quercina Pers. 105 BAER, FRIEDRICH CHARLES. Född i Strassburg 1719, predikant vid svenska legationen i Paris och tillika E —€. 0. teologie professor i Strassburg, utländsk ledamot af Vetenskaps-akademien i Stockholm 1769, svensk adelsman 1772, död i sin födelsestad 1797. 507. Paris 1. 9 Decemb. 1762. Monsieur Quoique je n'aye pas L'honneur d'etre connu de Vous je me crois — pourtant obligé de Vous faire part d'un evenement qui, å ce que je me — flatte, ne vous sera pas desagreable & qui fait d'autant plus de plaisir å — moi, que de mon coté j'ai crå devoir y contribuer autant qu” il m'a été possible. Depuis la mort de M:r Bradley! il manquoit iey une place d'Associé Etranger å L'Academie Royale des Sciences. Ayant L/honneur d'etre Correspondent de cette Academie et d'asister en cette "= qualité regulierement å ses Assemblées, j'ai été å meme de voir les mou- vemens que plusieurs personnes se donnoient soit pour etre nommées å sa place, soit pour y faire nommer quelqu'un de leur connoissance. Persuadé que personne ne rempliroit mieux cette place que Vous, Mon- sieur, encouragé d”ailleurs par plusieurs membres de cette Academie & nommement par Messieurs Morand,? Lalande,? Jussieu & Clairaut," j'ai cru devoir faire les demarches necessaires pour solliciter cette place pour Vous & jai eu la satisfaction de trouver 'la plupart des membres trös bien disposés. M:r L'Abbé Nolet,? Directeur de L'Academie, m'assura meme qu'il avoit songé å Vous proposer avant meme que j'eusse eu L/honneur de Vous en parler. Aidé enfin de Mes:rs Jussieu & Morand jai eu le bonheur de réunir tous les suffrages & dans la derniere assem- blée de mardy passé, jour de L'election, jeus la satisfaction de Vous- voir elire Associé Etranger de cette Academie å la tres grande plura- lité des suffrages. Il ne reste plus maintenant que den obtenir la con- firmation de S. M. T. C.” Mais je n'ai pas cru devoir attendre cette confirmation pour vous annoncer une nouvelle, å la quelle Vous deviés å la verité vous attendre tot ou tard, mais dont L'arrivée ne peut jamais etre que trés flatteuse å tous ceux qui scavent rendre justice å vos merites & qui prennent quelque part å la gloire de la patrie. 106 Comme j'ai le droit de me regarder comme un fils adoptif de cette meme patrie vous voudrés bien, Monsieur, me permettre de me rejouir avec elle de cet evenement, d'etre le premier å vous I'annoncer & de saigir cette occasion pour Vous assurer du plus parfait attachement avec lequel jai I'honneur detre | Monsieur > Votre tres humble & tres obeissaänt serviteur F. C. Bäer. S. S. Theol. Profess. Aumonier de I'Ambassade de Suede. Linn. Soc. Vol. I: 275— 276. ! JoHN BrRADLEY, född 1692, professor i Oxford, sedan Kungl. astronom vid observatoriet i Greenwich, död 1762. ? JEAN FRANGOIS CLÉMENT MORAND, född 1726, kirurg, medlem af franska akademien och dess bibliotekarie, död 1784. 3 JOSEF JÉROME ÅLEFRANGOIS DE LALANDE, född 1732, professor vid Collége de France och direktör för observatoriet vid Ecole militaire i Paris, död 1807. + Arexis CLauDE CLaARaAvuT, född 1713, matematiker, medlem af franska akademien vid 18 års ålder, deltagare i Maupertuis'ska expeditionen till MAR för bestämmande af jordklotets form, död 1765. 5 JEAN ÅNTOINE NOLLET, född 1700, framstående fysiker, död 1770. SSM. T. C. = Sa Majésté tres-chrétien, en af franska konungarnes många titlar. | Utom detta bref från Baer till LinsÉ eger Linnean Society ytterligare trenne (vol. I: 273—4, 277—38, 279—80). Det första, skrifvet på franska och dateradt d. 17 Dec. 1762, innehåller utom åtskilligt smicker endast underrät- telse om att LinsÉs inval i franska akademien blifvit stadfästadt. I det andra, skrifvet på latin XII Cal. Mart. 1763, tackar han LInnÉ för erhållet bref och uppmanar honom att sända en tacksägelse-skrifvelse till akademiens sekreterare M:r GRANDJEAN DE FouvcHY. Det tredje, dateradt den 21 Maj 1764 och skrifvet på någorlunda passabel svenska, meddelar, att han enligt uppdrag öfversändt några Franska akademiens publikationer, äfvensom Apdanson's Familles des plantes, som han för LinsÉs räknivg inköpt. 107 BEDOIRE, FRANS. Född 1737, notarie i kommerse-kollegium, brukspatron, död 1776. 508. Edle och Högaktad Hr Brukspatron. Med mycken smärta måste jag notificera Herr Brukspatronen som altid wänfast tager dehl i mine öden, den hiärteliga sorg och — afsaknad, som hände mig och min k. hustru i går kl. 3 äfter mid- dagen, att ifrån oss rycktes genom en oförmodelig och hastig död, det lilla wackra Diuret aguti,' som H:r Brukspatronen täckts så gunstigt förära oss, och som warit så mig, som besynnerligen min Hustru så alt förkiärt och behageligit, at intet diur i werlden nå- gonsin warit kiärare ibland alt lefwande jag ägt, och änteligen mistat; näst mine barn, tillstår jag, att ingen ting gått mig mer till — hjertat. = jag blifwer nästan rädd och ledsen att hafwa några angenäma TN indianiske Diur, ty deras mistande rörer mig så hierteligen, att de förkorta min lefnad; detta aldra mäst. E Gud beware H:r Brukspatronen ifrån sorg öfwer alt det sig | kiärt är. jag förbl. ; Edle och Högachtad H:r Brukspatronens É ödmiuke tienare k Upsala 1767 Carl Linné. od. 13 Novembr. ; Utanskrift: Bruks Patronen ; Edel och Högachtad H:r Frang. Bedoire Stockholm. Sigill bortskuret. Originalet tillhör Lunds universitets bibliotek. ! Detta djur, som Generalkonsuln i Lissabon Jean Beboire (adlad pe BevoirE och slutligen kommerseråd, ceremonimästare och titulär landshöfding) skänkt till sin broder Frans, blef af denne öfverlemnadt till botaniska träd- 108 gården i Upsala. Efter dess död införde LinséÉ i Vet. Akad:s Handl. 1768 en uppsats: Mus Aguti Syst. Nat. Eller Beskrifning på et Brasiliskt Djur, Aguti. Ur redogörelsen för dess lefnadsvanor må här meddelas: Maten: Bröd, Säd, Frukt, Rötter, hälst Nötter; men intet Kött, Kål, Sallat, Gräs eller annat grönt. När det fick mat, satte det sig på huken, hölt - maten med framfötterne såsom en Ickorn, gnog på samma sätt, men ganska fort; det öfverflödiga gömde det, och med nosen nedgrof i jorden. Det var mycket snålt, fast det fick mer än det kunde äta, hvilket gjorde djuret mer familieért, at det gick fram til folk, steg up med framfötterne på ens ben, räkte sig up, samt slickade händerna på folk, at recommendera sig till mat; men ville icke gerna låta lyfta sig up, om det ej var dess hungrigare. Dricka sökte det ej mycket, och sin drick sög det. Mjölk var ej heller dess delice. När han fick någon mat och begynte gnaga, korrade han i halsen, gick ur vägen at äta, och då det var bestält, kom han att söka mera. R örelsen var föga, efter han var bunden, ty han satt mäst stilla, och häldre hölt sig i skuggan, än i Solen; där han oftast slickade sina framfötter och strök sig på sina nakna öron, jag vet ej för hvad orsak. +Då han är fri, skal han kunna löpa förträffeligen fort. Han hoppade sällan, högst !/2 aln högt. När detta djur hvilade, satt det altid på huk, med mycket raka sträkta fram- ben, som et Rådjur, hvilket var dess ordinäre ställning; och det kryper intet som Möss, ; Sömnen var ringa; det sof med öpna ögon; och låg mäst framstupa eller satt det. | Altereradt på något sätt, högdes håren upp, ifrån midt af ryggen, och helt bårt åt. Det lystrade stadigt. Var mildt och bets intet; men när det blef ondt, stampade det hårdt emot jorden med bakföttren. Det låter sällan, och då grymtar det nästan som en gris, men morrar i halsen, nästan som en katta, då det får någon fägnad»>. Från FR. Beborre finnes ett bref till LInsé (Linn. Soc. Vol. I: 504—5), dateradt Stockholm den 7 December 1774, hvari han omtalar sin önskan att få till Lissa- bon medfölja sin broder, som varit på besök i Sverige, fastän denne sökte af- skräcka honom därifrån på grund af »en odräglig kostnad» och sjöresans be- svärligheter. »I händelse Herr Archiatern täcktes finna, att jag enl:t min stora lust och åhåga skulle kunna åstadkomma någon nytta på en sådan resa, täcktes Herr Archiatern nämna något till min Bror därutinnan skrifteligen. — Jag torde få den ähran att nämna det jag gjordt tämml. förkofring i Ört- samlingen». Antagligen blef denna reseplan icke realiserad. 109 | BENZELIUS, ERIK (v. r.). Son af ärkebiskop Erik Benzeuws d. ä. född 1675, akademie-bibliotekarie i Upsala 1702, teologie professor 1723, biskop i Göteborg 1726 och i Linkö- ping 1731, utnämnd till ärkebiskop 1742, men före tillträdandet af denna plats — död i Linköping d. ?2/e 1743. Jfr. bref. 230 not. 1. 6 I 509. Högwördigste Hr Archie Biskop. Äffter jag ännu ej hunnit få i hop min observation äffter lof- wen, persuaderade jag Magister Menander at styra af en sin, som nu och med posten öfwersändes.! Samme har och tillförene in- — gifwit uti Academien en äller annan observation; har och många RE flera redan i förråd. Det skulle fägna honom om Academien giorde på honom re- fögkan. och där est någre ledamöter antagas, låta och honom komma på förslaget, som intet har sökt den hedren förrän han in- — gifwit rön, äffter de stadgar academien flere gånger resolverat.? Den högste uppehålle Högwördigste Hr Archie Biskopen wid kraffter att wij engång här måga få fägna oss öfwer en så stor ProCaneellaire, som alla sig uti en så Erudit herre med största längtan förwänta. förbl:r 3 Högwördigste H:r Archiebiskopens RR ödmiukaste tienare Upsala 1743 Carl Linneus. Jun. 28. - Orig. i Linköpings stifts bibliotek (Bref till A. B. Eric Besnzeuius den yngre, Bd. 17). ; 1 E. Benzeuws valdes till ledamot af Vetenskaps-akademien 1740 och var dess preses under andra kvartalet 1743. Den afhandling, hvarpå Linsé här — syftar, är den i Akademiens Handlingar samma år införda Anmärkning om — Jackashapuk d. v. s. torkade blad af mjölonris (Arctostaphylos officinalis), som inblandats i amerikansk, till Sverige införd och här mycket utpuffad rök- tobak, — en humbug, som af Linsé afslöjades. -— CARL FREDRIK MENNANDER, Slut- ligen ärkebiskop (se del. II s. 207), insände nu Jämförelse emellan landtbru- 110 karnes antal och landets rymd och vidd; förut hade i Handlingarne intagits hans Berättelse om stampe-, bark- och missebröd samt Om svedjande och kyttande i Finland. SS 2 På denna LIinsÉs rekommendation valdes han till Akademiens ledamot 1744. + BENZELIUS (adl. BEN ZELSTJERNA), ERIK. Son af Ärkebiskop Erik BEnzEuws Dp. v., född 1705, bergsfogde vid Stora Kopparberget, Geschworner därstädes 1738, bergmästare i Skåne, Halland, Ble- kinge och Kronobergs län 1760, afsked med bergsråds titel 1763, död 1767. 510. Edle och Wälborne Herre! Den hurtighet som Wälb. Herren förleden wisade mig, gjör att jag nu har den äran påminna om den omtalte proberwichten, den Wälb. Herren lofwade sig skola höra äffter hwad bästa priset woro, där han skulle kiöpas. H:r Bromel! hastar, jag får eij mehr nu skrifwa, utan önskar wähl och lefwer städse > Wälborne Herrens Ups. d. 23 April ödmiuke tien. 1734. ; Carl Linneus. Originalet tillhör Linnean Society i London; fotografi i Upsala universi- tets-bibliotek. Utanskrift saknas. — Fastän ingen uppgift om mottagaren finnes, kan denne näppeligen hafva varit någon annan än ofvan angifne ERIK BENZE- Livs. Med denne hade LinsÉ bevisligen gjort bekantskap under sitt vistande Å Falun December 1733—Februari 1734. ! Härmed kan näppeligen någon annan afses än LARS VON BROMELL, SON af anatomie professorn och assessorn i Collegium Medicum Macnus BROMELIUS (adlad af v. BromeELL). Sagde Lars v. B. var född 1713, blef slutligen kapten i artilleriet och dog 1782. Antagligen var han stadd på resa till Falun och skulle medtaga detta bref. 111 BENZELSTIERNA, MATHIAS. Född 1713, statssekreterare, öfverpostdirektör, ledamot af Vetenskaps- ; akademien, död 1791. — Under Linsés studentår i Lund var han dennes följe- — slagare på botaniska exkursioner, äfven på den till Fogelsång den 26 Maj 1728, då på LinsÉ »hela armen upswulnade som en stock>, så att det »>war föga hopp om hans lif». Genom en lycklig operation blef det dock räddadt. INGER. Få nl TC ra AE BER NGE REF RR GT EPG 511. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden, Högtärade K: Broder. : Med sidsta utländska Påst har jag ifrån Kongl. Maij:ts Ambassadeur — wid Franska Håfwet fådt et Bref för W. H:r Broder, hwilket härhos öfwersändes. — För några år sedan, då jag för min K. Bror kom att nämna det d behof jag hade af sådana Buskar, som woro tienliga att bekläda Grå- stensmurar, månde min Herr Broder dertill recommendera Indianska växten Lysium, med gunstig Låfwen at deraf lemna mig något Plantor, I samt Frön til at deraf skaffa mig tienliga Telningar till förenemnde be- : hof. Jag tager mig således nu den friheten at anhålla, det min Bror täcktes lemna mig sådana Frön och Telningar, at i Höst kunna sås och ; utsättjas. Om sådant låter sig giöra, torde bud derom kunna lemnas til min Syster,! som bor i Upsala, då hon lärer draga försorg, at det blif- — wer til Gården afhemtat. Jag nyttiar detta tilfälle at försäkra min Herr Broder om den :' sär- deles tillgifwenhet, hwarmed jag har den äran at wara Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Min Högt:de K. Broders Hörsamste Tienare M. Benzelstierna. Stockholm d. 23. Septemb. 1773. Linn. Soc. Vol. I: 508-—9. ! Eva CATHARINA BENZELSTIERNA, född 1722, stiftsfröken, död 1806. 112 BERCH, CARL REINHOLD. Född 1706, kansliråd, framstående numismatiker, död 1777. 512. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Jag erkänner med all wördnad den heder, som Kongl. Wettenskaps Societeten i Upsala gunstligast behagat mig tillägga, at få räknas uti deras Ledamöters antal:!' hwarom iag så mycket mindre kunnat giöra mig hopp, när iag gifwit akt uppå huru Societeten aldrig slösat med Receptioner, eller wändt sig til andra än dem som woro kände för ut- märkt lärdom, särdeles i de högre Wettenskaper. I förra tider reflecte- rade man något på små curiositeter, och lemnade dem rum i Societe- tens quartaler: nu skier det icke mera. Derföre wet iag icke, huruwida det ringa, som iag skulle kunna åstadkomma, wore bidragandes at pryda de nuwarande diupsinnigare Acter. Men så är iag redo at framgifwa hwad iag hafwer samlat, och un- derlägga det Societetens ompröfwande. En dissertation de Monetis Gothorum extra patriam ”? ligger samman- skrifwen på Swenska, som tör hända kunde tiena. Henne will iag låta öfwersätta på god hårdwalls latin (:som sal. Törner skämtsamt plägade säga:), emedan iag misstror mig sielf, at min latin är nu bortrostad, sedan iag i så många år aldrig skrifwit mer än en rad i sönder. Till slut anhåller iag om min respects anmälande hos H:r Archia- terns widtberömda Colleger uti Kongl. Societeten, samt at få wara inne- sluten uti deras gunst: framhärdandes med skyldigaste högaktning och tilgifwenhet Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Ödmiuke Tjenare Stockholm Carl Reinh. Berch. d. 8 Nov. 1762. Originalet finnes i Vetenskaps-societetens arkiv. 1 I Vet.-Soc:s protokoll för den 24 Februari 1759 (ej fördt af Linné) heter : det: »Herr CancellieRådet BercH projecterades til Ledamot och Herr Professor BercH [hans broder| låfwade at igenom bref härom förut gjöra sig under- rättad om H:r CancellieRådet skulle villa emottaga Societetens kallelse». Först i protokollet för den 4 Oktober 1762 (skrifvet af Linné) säges helt kort och godt: »BeErcHs bror approberas, tilskrifwes». 2 Först i Nova Acta vol. II, tryckt 1775, finnes införd afhandlingen De nummis Gothorum extra Svio-Gothiam. 113 BERGENCRANTZ, CARL FREDRIK. 3 Född 1725, slutligen sekundmajor vid Västerbottens regemente, död 1792; gift 1764 med Linsés äldsta dotter ELisaBETH CHRISTINA. I behåll finnes endast senare häften af ett bref till LinsÉ, dateradt Stock- holm den 14 Juni 1770 (Linn. Soc. Vol. I: 528—9). Detsammas innehåll är SS alldeles likgiltigt, BERGENSTJERNA, AXEL. Född 1739, öfverdirektör vid kontrollverket, död 1782. 513. Wälborne Herre Min gunstige H:r Broder. Bergs Rådets och Riddarens H:r Ant. von Swabs! dödeliga frånfälle war en allmän afsaknad och sorg för hela Riket. En sådan man giäller mer än många tusende. Hans like uti Metallurgien har Europa ej födt, och werldenes tider aldrig mer framalstrat. | Sådane seculaire män äro sälsamare än Cometer, och komma 4 näppeligen igen på flere secler. Wårt fäderneslands ära har warit at kunna i honom fram- wisa en sådan, som de yppersta riken aldrig kunnat åstadkomma. Gifwe Gud att fäderneslandet wettat honom rätteligen achta, då det honom ägde. Hans afsaknåd kan aldrig nogsamt beklagas, och få weta att sätta rätta wärdet på den sten, som är dyrare än Nonni opal”. Så gå wåra lysande Sidera under horizonten, den ena äfter den andra och lämna idel tiokt mörker i riket och Wettenska- perne samt mera barbarie för äfterkommande. Sic alba Ligustra cadunt, Vaccinia nigra leguntur.? Om någon förtient en statua i wårt fädernesland, wet jag ingen mera den wärdig. om han ej får den, är det wårt, ej Hans, fehl. Wij få i alla tider skryta att wij ägt honom. Linnés brefväxling 1II. 8 114 Jag gratulerar sal. Herren, som med så mycken heder fått taga afsked ifrån denna uselheten, att Naturens Herre ej låtit ho- nom plågas, utan med all frid hastigt innesluta sig. Lyckelig den, som så lefwat och så slutat, att han af hela werden änteligen saknas. "förblifwer Min Herr Broders Upsala 1768 hörsamste tienare d. 4 februarii Carl v. Linné. Utanskrift: Wälborne Herren Hr Axel Bergenstierna Stockkolm. Efter afskrift i B. BerGi brefsamling vol. XII s. 441. ! ANTON VON SwaAB, född 1702, bergmästare i Skåne 1736, ledamot af Veten- skaps-akademien 1742, assessor i Bergs-collegium 1748, bergsråd, död d. 28 Januari 1768. — Hans broder, bergsrådet AnpDErRs SwaB, var gift med ELISABETH BrisK, som i sitt fjärde gifte med Bergsrådet Jo. BerG (sedan FRONDBERG, adlad BERGENSTJERNA) hade sonen DaniEL, gift med sin styfsyster HELENA SOFIA SwaB. Deras son var AxeL B., hvilken, då ÅNTON VON SwAB afled ogift, ansåg sig såsom slägting böra notificera om hans död. ? Tvifvelsutan felaktig afskrift i st. f. Nosn. — Prinrus berättar, att kon- suln L. Nonsivs AsPRrREsaAs blef proskriberad af Marcus Antonius, emedan han egde en praktfull opal, stor som en half hasselnöt och värderad till 200 se- stertier. > Hvita ligustern försmås, men svartnande blåbären plockas. Virgil. Bucol. ecl. II: 18. BERGIUS, BENGT. Född 1723, e. 0. assessor i Antiquitets-arkivet 1758, bankokommissarie 1762, död 1784. Ledamot af Vetenskaps-akademien 1766 och författare af några ekonomiska uppsatser i dess Handlingar, men företrädesvis historisk for- skare och författare. På grund af hans testamentariska förordnande öfverlemnades efter hans död till Akademien den synnerligen värdefulla gåfvan af 20 qvartvolymer, »inne- hållande afskrifter af sådana handskrifna Handlingar och Bref, som ej finnas på trycket utgifna och som märkeligen uplysa Svenska Historien, jämte det de meddela Anecdoter om lärda Män, och andra nyttiga efterrättelser, som för en framtid blifva synnerligen gagnande och af stort värde. De äro alla afskrifna ETERN BT KUST ET - Dy YA SN SÖRJA RESET ASA EE RR LÅ Maa a RS mn ÖNS VÖNIEE 115 af hans egen hand, merendels från sjelfva originalerne, med hans vanliga accu- ratesse och granlagenhet, så at Auctorernes egenhändiga Orthographie altid finnes bibehållen» (P. J. Beren gåfvobref, meddeladt i Anp. ScHÖnsBErGs Åmin- nelsetal öfver B. BErGivs, Stockh. 1785). — Genom dessa afskrifter hafva många bref från och till LinsÉ räddats från att gå alldeles förlorade. 514. Välborne herr Archiater och Riddare. Härjemte har jag den äran at öfversända några upsatser på de märkeligaste fel, jag wid de sista Revider-arkens genomläsande af Systema Nature! funnit uti correcturerne wara förbigågne. Jag har wid dessa arken gjort mig den mödan, at collationera hwart revidér-ark med sjelfwa Manuscriptet och senaste correcturen, hwarigenom jag ock, som här synes, funnit långt flera fel, än mig annars möjeligit warit, ity ej alle- nast bokstäfwer, utan ock hela ord, ja äfwen hela rader och meningar, som i Manuscriptet stådt, funnits utelämnade. Men jag har ej skött om, at på dessa upsatser anteckna mångfaldiga andra fel, som i correcturerne från Upsala warit rättade, och sedermera af Gesällen på tryckeriet för- bigågne, icke heller mindre fel med Commata, puncter och sådant smått, som undertiden behöft tilläggas eller borttagas. Jag will nu wäl tro, at dessa arken skola i det nogaste wara frie ifrån tryckfel, äfwensom jag och om alla de föregående, som jag sedt igenom, kan med sanning säga, at alt hwad i sidsta correcturerne rättadt warit, noga wid reviderandet blifwit i akt tagit, ehuru man likwäl i Upsala behagat utlåta sig, at ej alt blifwer rättadt, som der corrigeras, utan twärt om under tiden för- wärras. Men detta lärer aldrabäst kunna skönjas utaf sjelfwa correc- turerne och Revidér-arken, som på tryckeriet altid stå att commendera, när man behagar; och lära ock desamma aldrabäst kunna wisa, huru- wida min åtgärd warit nyttig eller igenom det föregifna förwärrandet skadelig. Hwilketdera det nu warit, så är det säkert, at det kostat mig mycken möda och alt för mycken tidspillan, i det jag hwarje gång be- höft dertil hela 4 timarne. Jag har wäl under alt detta hafft en täm- melig satisfaction i det fägnesamma hopp jag ägt at kunna göra herr Archiatern något nöje och tjenst; men ett swigtande hopp är icke nog soulageant, när jag wWerkelig. lider genom andra importante göromåls eftersättjande, som på dessa stunder kunde uträttas, och hwaraf en hel hop redan effectivement äro wordne försummade. Jag trodde mig der- 116 före för några dagar sedan, böra af Directeuren Salvius förnimma, hwad douceur jag af honom kunde för mitt beswär wänta; men han lät mig rent ut förstå, at han aldrig anmodat mig om detta beswärs åtagande, och ogörligen kunde ingå i någon widare depens på detta herr Archia- terns werk, som redan wore honom alt för dyrt. Jag kan derföre icke undgå, sedan nu hela första Alphabetet blifwit bragt til slut och werket liknar sig til at blifwa ganska widlyftigt, at härmedelst gifwa tilkänna, det jag ej hädanefter kan på det sätt, som hittils skedt, med min lilla åtgärd fortfara, förmodandes, at herr Archiatern med wälbehag uptager hwad jag härtils förmått uträtta, och min tidspillan derwid gunstigt de- dommagerar. ; Jag framlefwer med mycken wördnad Välborne herr Archiaterns och Riddarens ödmjuke tjenare Bengt Bergius. Stockholm d. 22 Sept. 1757. Linn. Soc, Vol. I: 53122. 1 Systema Nature, editio decima. Dess tvenne delar utkommo på L. SaALVvIu förlag 1758—59. 515. Edel och Högachtad H:r BancoCommissarie. i dag hade jag af H:r Dir. Salvius, att H:r BancoCommissa- rien är gunstig och hielper Systema nature! att blifwa correct tryckt, hwarföre jag aflägger ödmiuk tacksäjelse. De lofwade örter försäkrar jag heligt skola prestera, om jag har hälsan, innan juhbl; jag har liggat på landet till nu, och får knapt tid respirera innan medium decembris, då mitt första skall wara att afbörda min lofwen. — — — — Edle och Högachtad H:r BancoCommissariens ödmiuke tienare Carl v. Linné. Upsala 1765 d. 18 Octobr. Efter afskrift af: B. BerGiws i vol. XI s. 239, där dock en del uteslutits. ! Systema nature, ed. XII vol. I—III (Stockh. 1766—67). H - å 3 ; Å 3 S å å - L d Fe 4 117 516. Edle och Högachtad H:r BancoCommissarie. Mycken tack för brefwet öch beswäret af mitt Systema naturze.! jag wet, att ingen accuratare är i Swerige, och jag önskade få sätta wid slutet af wärket, att det woro af H:r BancoCommissa- rien utgifvet. Hwad Simia Jacchus angår, som jag skall gifwit samma sy- nonymon af Petiver, som där står wid Lemur Macaco, så ärhind- rar jag mig ej mss. det är emedlertid wäl, att det på förra stället blef utstruket, och är både rart och artigt, då Editor är så god sielf, att han kan moget judicera och sielf upslå loca utur egit Bibliotheque. Mycken tack för annotationen om sista felskrifningen. Aldrig få 2 species under ett och samma genus hafwa samma nomen triviale. N:o 5 är den samma, som i förra editionen het nobilis, då nomen triviale får ej ändras. N:o 7 bör altså få ett annat namn och kallas Eupatria, som jag beder ödmiukast må rättas. Will H:r BancoCommissarien ej taga andra örter än capska? jag har hoplagt redan en hop andra, ej allmänne. Men will H:r Commissarien endast hafwa capska, så blifwer det ej så synnerlig stort antahl. Houttins titul: Natuurlyke Historie of uitvoerige beschryving der Diren, Plan- ten en Mineraalen, volgens het samenstel van den Heer Linneeus. Amsterdam by F. Houttuyn 1761 med figurer. 8”. tre tomer har jag där af; men långt flere skola redan vara utgifne. Penn. britt.: Pennant Zoologia Britannica.? jag har endast fått tabellerne, ty wärket war ej utkommet för ett åhr sedan, då det sändes mig. figurerne på foglarne äro prächlige. 118 Hughes wärk öfwer Barbados? har jag ej sedt. äro wähl figu- rerne många? har han många fiskar? har han Insecta äl. vermes; äller örter? Lätt mig wetta, om H:r BancoCommissarien håller till godo andra än capska. jag tyckte af dett förra brefwet att där stod rare wäxter, hälst capska. Hälsa H:r Professor Bergius. Lycka till god juhl och wälsignat nyåhr. jag är Edel och Högachtad H:r BancoCommissariens ödmiuke tienare Carl v. Linné. Upsala d. 24 Decembr. 1763. Efter afskrift i B. Beron brefsamling (vol. XI s. 239). ' Utgifvandet af detta arbete, hvilket i själfva verket har föga gemen- samt med LIinnÉs skrifter, fortgick från 1761 till 1785. Djuren behandlas i 18, växterna i 14 och mineralierna i 5 delar. | ? THomas PEnnaAntT, The British Zoology vol. I—IV (Lond. 1766—77). > GrirfitH HucHeEs, Natural History of Barbados (Lond. 1730) med 29 folio-planscher, de flesta gjorda af G. D. EHRrET. 517. Edle och Högachtad Hr BancoCommissarie. Åter aflägges mycken tacksäjelse för omwårdnaden af Syste- met, som bör heta H:r BancoCommissarien Bergii edition, emedan jag är wiss, det det aldrig blifwer uplagt accuratare: Remex är wäbhl stricte masculini generis, och där uti felas intet. men wij hafwa tagit oss den licentiam poeticam att göra det till communis, och brukat det uti feminino, då ordet penna subintelligitur; alltså remiges secundarie, quasi.penne, remiges dicte, secundarize. Catalogus plantarum -africanarum Oldenlandi och deras be- skrifningar äro utgifne, den förra uti appendice till Burmanni Zeylanica, den senare uti 3:die tomen af Raji historia inflickad.! NN - rn RAG I rn ent LG bär FT OEI ES AD SEE | OMP NS IS UTA SE RV AD 119 Hierteligen gierna sågo jag Hughes, och tackar wördsamast för gunstig lofwen af lånet. intet skall boken fläckas i min hand: Med första lägenhet skall jag sända örterne. jag förbl. Edel och Högachtad H:r BancoCommissariens ödmiuke tienare i Carl v. Linné. Upsala 1765 d. 27 Decembr. Efter afskrift af B. BerGius (vol. XI s. 241). ! I Jon. Burman, Thesaurus Zeylanicus, exhibens plantas in insula Zeylana nascentes (Amsterd. 1737) finnes såsom appendix Catalogi duo plan- tarum africanarum, quorum prior complectitur plantas ab Hermanno observatas, posterior wvero quas Oldenlandus et Hartogius indagarunt. Hvad LInsÉ menar med »den senare», är däremot oklart; i tredje tomen af Jon. Ran Historia plantarum (Lond. 1704) finnes nämligen ingen förteck- ning på afrikanska växter, men väl Historia stirpium insule Luzonis et Philippinarum, a Georgio Josepho Comello. BERGIUS, PETER JONAS. Född på Eriksdal i Hvittaryds socken, Småland, den 6 Juli 1730, blef student i Lund 1746, där han valde den medicinska banan, emedan han ansågs vara «mindre skickelig till Andelig eller Lagkunnig, i anseende till det natur- liga felet, hvarmed han, särdeles i de unga åren, var hehäftad, att mycket stamma.> År 1749 begaf han sig till Upsala, där han blef så intagen af Lissés föreläsningar, att han beslöt särskildt egna sig åt natnuralhistorien, och gjorde sig snart bemärkt för sin stora flit, så att han framför äldre Upsala- studenter i December 1750 på Lissés förord erhöll det enda då lediga kung- liga stipendiet inom medicinska fakulteten. : Samma år disputerade han pro exercitio öfver Linnés afhandling Semina muscorum. Teoretisk medicinsk examen aflade han den 5 Juni 1753 och samma år den 13 December prak- tisk, hvarvid han enligt det af Linsé förda protokollet >wiste en extraordinair - quickhet>. Han fortsatte ända till sin död att vara läkare i Stockholm, och «ansågs för sin tid för en af Europas största Practici, hade en sällsynt gåfva att försöka nya läkemedel och en utmärkt insigt i Botanik samt Pharmaceu- tiska kemien, och war dessutom mycket arbetsam och hos sjuka outtröttelig.» Ledamot af Vetenskapsakademien blef han den 4 Februari 1738, Historie na- turalis professor i Stockholm den 22 December 1761 och enligt Riksens Stän- : ders beslut assessor i Collegium medicum den 18 Novemher 1763. Död den ' 120 10 Juli 1790. Har författat ett högst betydande antal större och mindre skrit- ter, företrädesvis af botaniskt och medicinskt innehåll. Genom storartad dona- tion till Vetenskaps-akademien hafva han och hans broder grundat den Bergi- anska trädgården med därtill hörande bibliotek och samlingar. + 518. Wälborne H:r Archiater. Nu har jag äntel:n hunnit så långt, at jag nu från Wisby! får up- wagta Herr Archiatern. Här i Wisby har jag warit i några dagar ; men i morgon tänker jag resa härifrån och fortsätta min resa norr ut. Här i staden är artigt folck; och besynnerligen wördar jag Landshöfdingen Höckerstedt, ” som utan min anhållan, gaf ordres till alla Cronobetienter och dylika, at de skola wara obligerade till att wara mig tienstagtige uti hwad mål som af mig fordras. Åtskillige artige örter har jag fådt här i Wisby, såsom Lepidium foliis pinnatis etc.” af hwilken jag redan fådt samla frö till Herr Archiaterns tienst. Cherophyllum 2:dum;? Melica ciliata; några orchides etc. Anthericum 269) som wäxte istor ymnoghet litet utom staden, wid pass en half mil. Hyoseris' har jag intet kunnat finna, ehuru jag hwar dag med stor flit henne efter letat. uppå St. Clemens kyrckia fant jag en sort af avena, som hade facies af avena fl. Sv. 98; men de mästa calyces woro triflori, och alla flores woro aristati, samt hade germina.? Åtskilliga artiga GCoraller har jag funnit här wid Wisby. Gotländska namn på örter har jag redan till et litet antal hopsamlat. Mera dylikt skall mitt diarium utwisa, hwilket jag skall ha den ähran at öfwerlämna, när jag kommer tillbakes. Jag innesluter mig i Herr Archiaterns gunst och ynnest, och fram- lefwer städse med diupaste wördnad Wälborne Herr Archiaterns ödmiukaste Tienare ; P. J. Bergius. Wisby d. 18 Junii 1752. Linn. Soc. Vol. I: 333—4, ! Sommaren 1752 företog P. J. Berciws på grefve C. G. Tessins bekost- nad en resa på Gotland för att samla örter och petrifikat för dennes naturalie- kabinett å Åkerö. | | 121 ? JaAkoB OrLor HökrERsTEDT; Se bref. 234 not. 1. 3 Lepidium petreum L. Fl. suec. ed. II p. 225. + Cherophyllum temulentum L. F1. suec. II p. 94. 5 Anthericum calyculatum L. F1. suec. I p. 107. $ Hyoseris minima L. F1. Su. II p. 276. 7 Avena flavescens L., hvilken i F1 suec. II p. 36 uppgifves såsom endast Santräffad på Gotland af Bergius. Den här omnämnda Avena FI suec. 98 är Å. elatior L. rs Ser 519. EN SES ES UT FAN äg EV To a Fila ne a ester an FOTS Pa nneet 10 NA RN 5 il ie i Wälborne Herr Archiater. Alt för otacksam skulle jag wara emot den myckna gunsten herr Archiatern bewist mig, om jag ej skrifteligen togo mig den ähran at — upwakta herr Archiatern och berätta, huruvida mina anbefalta Commissio- ner wille reiässera. Örterna wid Lazarettet ! stå tämmeliga braf, men några se dock ej särdeles wäl ut, som lärer komma af mitt långliga wistande på wägen, nemligen i 4 dygn, på hwilken tid de ej fingo sin tillbörliga : skiötsel. Följande och närliggande frö sändes i går från herr Archiater Bäck från Ulriksdal til mig at öfwerskicka till herr Archiatern. Tri- — folium FI. su. 612 litt. 8, har jag fått tillfälle att jämföra med litt. a. och tycker jag, att de äro wida skilde, neml. a. caulis simplicissimus, teres, radicibus repens, spithamalis; 8. caulis ramosus, sulcatus, procum- bens, pedalis. Stipule a. suborbiculate, obtusg, submucronate; pg. lanceo- late, acute et fere in pilum desinentes. Folia P8. pinnata, ternata, foliolis ovato-acutis, serrato-denticulatis; &«. pinnata, ternata, foliolis orbiculatis, obtusissimis. Pedunculi in &. longissimi, in 8. vero non. Receptaculum in &. lineare, solidum; in P. vero ovatum, intus cavum. Sedan P. J. Beraws öfvertagit uppsigten öfver densamma, utvidgades den med understöd af Riksens Ständer 1765 till en bo- tanisk trädgård, men efter en svår kamp med ekonomiska svårigheter fann man sig nödsakad att 1774: alldeles slopa densamma. 2 I FI. Suec. ed. I p. 221 voro Trifolium repens och hybridum (den senare funnen endast »juxt a viam publicam ad diversorium Alsike Uplan- die versus Stockholmiam») förenade till en art. I Sp. pl. ed. I p. 766—7, liksom ock i FI. Suec. ed. II p. 258—9, upptogos de såsom skilda arter. 520. Höglärde H:r Licentiat. Tack för brefwet. Underrättelsen om det förnämsta kommer till pass i programet. Nästkommande torsdag kl. !/2 ellofva, will Gud, blifwer H:r Licentiaten Doctor; war så god wid middagen och drick promo- toris skåhl. Wij skola här dricka Eder.! Skulle H:r Licentiaten resolvera att komma på en coup, så biu- der jag H:r Doctoren till middagsmåltid. | 600 daler till promotions pengar äro i dag richtigt komne i mina händer, dem jag och här med för H:r Licentiaten såsom promotor quitterar. Om lördag 8 dagar tänker jag mig till Ulricsdahl. Förbl. H:r Licentiatens trogne tienare Carl 'Linneus. Upsala 1754 d. 25 Octob. Utanskrift: Licentiaten Höglärde H:r Pet. J. Bergius. Stockholm. Efter afskrift af B. BerGiws (vol. II s. 532). 123 ! Medicine doktors-promotion egde rum den 31 Oktober 17534, då BerGius bland sju promovendi innehade femte rummet genom lottning, emedan fakul- teten förut beslutat, »at wid promotionen genom låttkastning gifwa dem rum, at ingen dispute därom måtte upwäckas» (Med. Fak:s protok. d. 20 nov. 1751). LissÉ var promotor. Promotionsfrågan var, »om det woro nyttigt at flere studerade medicinen än de allenast, som blifwa medici>, och denna skulle med Aja besvaras. BerGius var ej närvarande, emedan han redan då blifvit prakti- serande läkare i Stockholm. , 521. Min kiäreste H:r Doctor. Collinsonia är uptorkad för H:r Doctorens räkning efter be- fallning. Det gläder mig att H:r Doctoren fått Spigelian; men war så god och lätt mig i bref få se, om H:r Doctoren fått den rätta; ! ty jag wet, at hon ej fås i Europa, utan i Chelse och kanske Paris trägård. Då skall jag straxt sända alt det jag wet om Henne - uptäkt. S. Browallius har och får rätt i sitt om watuminskningen, så länge ingen törs swara. Men mins mine ord, at han tappar om någre åhr; jag har läsit alt. men om H:r Doctoren will läsa henne med mig någon gång, så skall han få höra sakens rätta samman- hang. At Sargazo endast intra Tropicos! contra omnem experien- tiam.? At strata montis Helsingborg 100 åhr; men hwart stratum 100 åhr.? Med tusende andra omständigheter. Låt mig se Spigelia med första; sama dag skall föllia swar. Vale. C. Linneus. Utanskrift : I Docteuren Högförfarne H:r P. Bergius. Stockholm. Efter afskrift af B. BerGius (vol. I s. 359). — Odateradt, men antagligen skrifvet i början af November 1755. 124 ! Spigelia Anthelmia L. Sp. pl. ed. I p. 151. Denna i Sydamerika före- kommande växt, som i sitt hemland länge nyttjats såsom ett kraftigt bote- medel mot spolmask, hade vid denna tid börjat användas äfven i Europa, sär- skildt Frankrike, men den kom snart ur bruk, emedan den än förorsakade svåra sjukdomsfall och t. o. m. dödsfall, än till sin verkan var svag eller ingen, : ållt eftersom drogen var färsk eller förlegad. 2? JOHAN BRoWaALLIus, född 1707, fil. magister i Upsala, physices professor i Åbo och slutligen biskop därstädes, död den 27 Juli 1755, alltså ej långt före detta brefs affattande. Samma år hade han publicerat sitt Betänkande om Vattu-minskningen, hvaruti denna läran efter den Heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas samt oriktig befinnes (Stockh. 1755). Däri polemiserar han äfven mot sin gode vän CaArL LInnevs, särskildt hvad beträt- far dennes åsigter om den rol, som sargasso-algen spelat vid bildning af så- dana berglager, hvari mussle-petrifikat finnas (jfr. brefvet 273 not. 5). Han tvekar härvid ej att uttala, att »Herr Archiatern Linser eldiga nimme visar sig icke mindre i den synnerliga tankan Han yttrat om bärgens tilkomst under Sargazzo, än i oräkneliga andra mål; men jag tycker Han vid det tilfället icke haft i sinne, at säga en sanning, utan en possibilitet och en gissning, som man kan roa sig med, til dess förfarenheten gifver något säkrare vid handen >. Han framhåller såsom bevis härför, att »Sargazzo växer bara emellan tropi- cos», och att det vore omöjligt »at flytta Sargazzos climat ifrån tropicorum mellanrum hit til Norden«, hvadan »Skånske Skalbärgens testacea ej i for- dom tima kunnat här lefva bland dylik Sargazzo (Fucus natans L. Spec. pl. ed. I p. 1160, »in Pelago libere natans»). Jfr öfversättningen af LInnÉs Oeconomia nature i Valda skrifter af allmänt naturvetenskapligt inne- håll s. 8--9. 3 I Skånska resan s. 309 omtalar LinsÉ, att han vid Helsingborg »ipr&e- cipicen af bergen» iakttog »Flisan, en hård sandsten, som lät tälja sig och hårdnar i luften — — —, och emellan denna Flisa lågo tunna skifwor af lös skiffer. — — — Skifwren lades emellan sandstens-hwarfwen, då sandstenen wart flygsand och Skifwren mylla; men härtil fordras långa tider. Jag his nar, då jag står på denna högd och ser neder för de långa tidehwarf, som förflutit liksom wågorne i Sundet, och lämnat efter sig så få, nästan utnötte spor af den forna werlden, och som nu endast äro i stånd at wiska, sedan alt annat tystnat». Liknande uttalanden har han ock (s. 348) om sandstens- lagren vid Skillinge, hvilkas bildning kräft »oändeliga tidehwarf, Häremot invänder BrRowaLiiws, att med antagande af Cersu uppgift, »at vatnet på 100 år minskas 9 quarter», skulle för de nämnda Helsingborgsbergens bildning »oändeliga tidehvarf» ej varit behöfliga. »Sådant alt har icke kunnat undfly Archiatern Linsei skarpsynta ögon; men efter han ändock sig sjelf ej yttrat, så måste jag stanna i ovisshet, hvad minskningsmon han admitterar, eller om icke desse och flere dylika rön torde hos honom göra jämväl sjelfva satsen tvifvelaktig>. 125 522. Högförfarne H:r Doctor. ( Äfwen för brefwet i dag aflägges mycken tacksäjelse. 85. Nog är detta Spigelia, men jag tycker, att detta är det andra — species,' som nyligen "blifwit uptäckt; det jag ock med blomma — fått inlagt ifrån Engeland. d Infusum drickes 2 quarter äller 3 a 4 Caffe koppar hwar 3:die timma om dagen, och det i 2 dagar, sedan allenast en kopp afton och morgon i 8 dagar. infusum sker ex toto. Så skrifwer H:r — Loefling. Angli säga att 3j totius plante tages hwar 3:die timma j War god och lätt mig wetta Edra tankar om generatione — febrium intermittentium. Jag har mycket lust att höra dem. Efter afskrift i B. BeErGiu samling (vol. II s. 233). | ! Spigelia marilandica L. Syst. nat. ed. XII p. 734, härstammande från Nordamerika och till sina verkningar liknande sin förut omtalade samslägting. Förbl. ; H:r Doctorens 3 trogne tienare i Upsala 1755 C. Linneus, . é Nov. d. 14 Nov i | Utanskrift: 3 Högförfarne Herren j H:r Doctor Bergius. G Stockholm. É 523. d Högförfarne H:r Doctor. 4 Tack för communication af rönet.! 3 Det är wackert och hyggeligit at se Medicos hafwa omtanka. Det gifwer H:r Doctoren siälf och andra omtanka att conferera alla data och där af sluta; nog finna de en gång rätta puncten; och måste jag tillstå att H:r Doctoren är ganska när. 126 Lät mig se, försök Spigelia på alla sätt, att H:r D:r må wetta wist, quid valeat ferreve recuset. Jag är med all uprichtighet Herr Doctorens v trogne ,tienare Upsala 1755 C. Linneeus. d, 18 Novembr. Fröhuset war tomt in uti, men jag har frön där af. Om någon torkad blomma skulle finnas bland örterne, så war god och sänt mig henne, at jag fingo upblöta blomman och se henne något tydeligare. | Utanskrift: Medicine Doctoren Edle och Höglärde H:r Doctor P. Bergius. Stockholm. Efter afskrift af B. BercGius (vol. III s. 234). ! Afser antagligen .Berau första afhandling i Vet. Akad:s Handlingar: (1755): Tankar om orsaken till Frossor och deras gemenskap med Fluss- febrar eller ock Försök till de i Sverge gångbare sjukdomars utrönande, för 1754, till det Allmännas tjenst, på K. Collegii Medici anmodan upp- satt (Stockh. 1755). 524. Wälborne Herr Archiater, samt Riddare af Kongl. Nordstjerne-Orden. Til det nu ingångna, och många flera påföljande år, har jag den äran at af allra trognaste hjerta tilönska Herr Archiatern med hela sin förnäma famille ett ymnogt mått af alla wälsignade förmåner och be- ständig wälmåga. | Jag tackar Herr Archiatern ödmjukast för Collinsonia, som jag hörer skall wara på wägen hit. | Spigelie historia experimentalis af mig är sådan: Psilanderhielm ! en gosse om 12 år, hade redan hafft convulsioner i'2 år, när jag först tog emot honom. Paroxysmen kom då dagligen på, mäst om aftnarna. OT PT TVI AT SN Tatl VINN. FU NN Oe a STENEN Fact OM RUN ERL IISER POPUP ES PECO FENA PPV UNREAL T RINeeL BETET CAN SRA 2NOSVILIDTER TR 127 ee Han börjades med gäspningar, sträckning, rysningar, jämte en stark brännande wärk in regione Lienis med stor ängslan, ifrån hwilken wärk rysningarna tycktes komma, hwilka stego up åt bröstet, hufwudet, kastade sig sen om och gingo, ned åt ryggraden och hela kroppen nedanföre. Äntel:n började det sen at susa för öronen, då sängen måste intagas, i hwilken han först låg som i en dwala en liten stund, utan sans; sen börjades convulsionerna, med fragga för munnen, och med et ständigt bultande på regio Lienis, som då pöste ut. Hela wänstra sidan war öm, så at convulsionerna blefwo starkare enär man tog på henne, öm- heten continuerade litet effter paroxysmen, och tyckte han när man tog, t. e på wänstra armen eller foten, at en wärk flög derfrån hela sidan upåt till regio Lienis. Ingen feber. Hade som offtast ondt i magen, stark appetit, wältringar i en städse hård maga; Moschus tycktes öka convulsionerna. Dolor Lienis gick effter en tid til scrob. cordis, och omsider till regionem hepatis; men märktes ej sub remissione. Naphta (O:tri förtog Paroxysmen ibland då den ingafs i första början, men ej alltid. Starka anthelmint. ökte convuls. Kinkina giorde convulsionerna mindre, men som ett tokeri effter dem hela timman, med skrattande, krafsande i wäggen, som en ursinnig. Julapium e Muscho bruktes til tt. v. successive, men hwar gång han tog det, giorde det äckel, ondt i -magen; yran som förr, men skrattandet häfftigare. Glob. Ö:lis hwar morgon och ol. an. Dippel. om afftn. samt wid Paroxysmens början höll ute Paroxysmen ibland; men yran, då de kommo, war distinct från de förre, och endast med ett continuerligit predikande; convulsionerna förut häfftiga nog. När Ö Cornachin. ingafs, skedde grufweliga wält- ringar i magen, äckel, upkastning, rysningar, matthet, Blå hy öfwer hela kroppen, hett wattns evacuerande genom munnen, kall fläck i hjessan, constrietio Gule & oesophagi; förde bort slemslimsor. D. 17 Nov. drack af infus. Spigelie 4 Choqueladeskoppar. Det smakade just som säf luktar i siöar; 1:sta koppen sökte mycket; 2:dra gjorde spastiska spänningar i hela kroppen, som dock hastigt remitterade emellan hwar deglutitis infusi. Ingen stolöpning; äckel emellan kopparnas intagning hela dagen; wältade mycket i magen som stora klimpar i dag, och en gång utpöste magen horribelt; hela dagen war han som fuller af win och mycket sömnig, men hölts waken med kortspel af fruktan för Con- vulsioner; Appetiten liten, och den til salt kjött, som också åts, men sökte mycket. D. 18 urblandades infusum med honung, och effter in- tagningen fick han en bit såcker. Sökte mindre i dag. Inga Convulsioner. War sömnig, men hölts waken. Mera appetit. Drack i dag en kanna infusum; fick lavement af lac & mel. D. 19 drack infus. utan ringaste 128 kjänning; war ej särdeles sömnig; som han ej hafft öpning, fick han et pulver Rhei Al. 5). B. Spigel. gr. XXvj. Rad. Helleb. nigr. gr. viij. Res. Jalapp. trit. c. amygd. gr. ij. giorde intet. I affton Lavement. D. 20. kl. 6 f. m. Ö:ret, kl. 8. halft stop infusum. Kl. 10. ett S til, som giorde gräseligen mycken knipning; magen hård och spänd; en eller an- nan öpning; gick bort slem och små gryn. Sedan drack han Spigelia dageligen tils han förtärt ivij. Har sedermera ej hafft convulsioner, mår annars wäl nu, men har hwarken tilförne eller nu fådt från sig maskar. Wid Juletiden fick han utslag, som liknade nässelfebern. Det war altså om Spigelia. Jag har en angelägen Patient, som har på sina händer ett utslag, endast på dorsum manus, ej widare på krop- pen, som liknar reformar, men wätskar sig mycket; jag har brukat 4:rea interne, och externe försatta med $3:rio prec. alb. men det swullnade up då.” Hwad skal jag göra derföre? War Gratieux och lär mig det Herr Archiater. Så många flores Spigelie har jag kunnat få rätt på. Lefwer städse. med respect Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste T:re Stockh. d. 5 Jan. P. J. Bergius. 1756. Utanskrift: Kongl. Maj:ts Tro Man och Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden och Professor wid Kongl. Universitetet i Upsala, Wälborne Herr Doctor Carl Linnaeus Detta Upsala. Efter afskrift af B. Bersiwus (vol. I s. 360). 1 PETER PsILANDERHJELM, född 1695, slutligen räntmästare vid kgl. Ränte- kammaren och kammarråd, död 1770, hvilkens son Erik var född 1741 och är den ende inom slägten, som här kunnat afses. 2 Å de i detta bref förekommande kemiska tecknen och en del apoteks- benämningar har Professor M. ELFsTRAND benäget lemnat följande förklaringar : Z = nitrum, salpeter. — Ö = järn. — ÅA = svafvel. 8 = kvicksilfver. — Ö = pulver. — & = libra, skålpund. 3 = us — JD -= skrupel. Naphtha Ö:tri = naphtha nitri = ether nitrosus spirituosus, sal- petereter. Julapium = en välluktande och välsmakande mixtur, ofta innehållande rosenvatten. 129 Glob. Ö:lis = globulus martialis, järnkulor, stålkulor = omkring 30» gram tunga kulor, hvilka innehöllo vinsyradt järnoxidkali. Ol. an. Dippelii = oleum animale Dippelii = en empyreumatisk vätska erhållen genom destillering af oleum animale crudum, rå hjorthornsolja. ; Ö Cornachin. = pulvis Cornachini = pulvis Scammonii antimonialis, — beredt af Scammonium och kräkvinsten. -” Pulvis Rhej Al. = pulver af Alexandrinsk rabarber. i 8 prec. alb. = mercurius precipitatus albus, hvitt precipitat. Öfriga termer torde, särskildt för läkare, ej behöfva förklaras. ” Höglärde H:r Doctor Min gamble wän. Tack för hogkomsten. H:r Doctorens oskrymtade wänskap — har altid warit Eder föllieslagare och fördubblat Edert wärde. Gud låte Eder i detta ingående åhr finna all sielfönskelig glädie, och giöre detta med många fölliande sälle för Eder, och gagnelige för det allmänna. Tack för den artiga observationen, som war rätt märkwärdig; sannerligen om så många symptomata endast kommit af matskar, är det besynnerligit, och blifwer än mera nöjsamt få spöria om det continuerar att upphöra. Blommorne woro ej så utslagne, att man kan af dem något decidera. Dock tror jag, att man skall få Spigelia nog i Swerige. Förblifwer med alt uprichtigt förtroende Högförfarne H:r Doctorens trogneste tienare Upsala 1756 C. Linneus. d. 6 Januar. Utanskrift: Högförfarne Herren H:r Doctor P. J. Bergius. Stockholm. Efter afskrift af B. BerGiws (vol. I s. 363). Linnés brefvexling III. 130 526. " Högförfarne H:r Doctor. Alla Praticii i Holland klaga att morbi cutanei giöra dem den mästa plågan. Patienten tycker sig pretendera af Doctoren att curera en så ringa sak; men det är swårt döda många 1,000:de lefvande utan att skada den lefwande utom. Jag afråder på det högsta Hr Doctoren at påtaga sig curen; jag har sällan sedt, att det aflupit för patienten utan större äfwen- tyr; sist måste Pastor Halenius (Biskopens broder)? endast för en reform sätta lifwet till, den jag refuserade att curera, afrådde för alt i werlden; han lofwade ej röra honom, men brukte åtskillige, som jag hörde; änteligen blef botad och 8 dagar därefter död. V phagedenica (: ex V VY viv. & $$ 2 >5j :) är allmänt. ANA (Z dulcis plägar giöra mycket. Ol. :ri gör något, sällan tillfyllest. Ranunculi scelerati succus recens expressus har hulpit 2:ne. Petroleum fick jag i Fahlun helt färskt, hwitt och liquid, som för wärman inbadades och halp. Tabacum af wärsta slaget, kokad med 7 och litet alun. Succus Ebuli. Lac e foliis Ficus, äro de jag försökt, men intet hielper, om det ej ofta brukas och straxt äfter motion, då materien är drifwen till superficiem corporis.? Innelyckte om subscription till Plumiers wärk,” sänder jag innelyckt. Far wähl. - Jag är Min H:r Doctors trognaste tienare Upsala d. 16 Jan. C. Linneus. 1750. Utanskrift: Högförfarne Herren H:r Doctor Bergius. Stockholm. Efter afskrift af B. BerGius (vol. III s. 234). Te -- SY TEN JG 131 ! ENGELBERT HaALENIUS, född 1700, teologie professor i Upsala, sedan biskop i Skara, död 1767. — Hans här afsedda broder var'LAuREntTIus KöniG HALENIUS, född 1705, kyrkoherde i Tuna och Stafby, död 1755. 2? Utom en del af de i bref. 524 förekommande och i dess not. 2 förkla- — rade tecknen och termerna finnas här följande: V = vatten. — SM = osläckt kalk. — 0 = tartarus, vinsten. 3. EF = urins— AA = sprit. — AA = sublimerad; äfven = sublimat. calx viva = osläckt kalk. = | j — aqua phagedenica (ex WV viv. 3 AA Hj) = fagedäniskt vatten (innehål- lande osläckt kalk och sublimat) 1 skrupel. (Man använde ock ett annat fage- däniskt vatten, som innehöll kalomel i st. f. sublimat). spiritus nitri duleis = ther nitrosus spirituosus, salpetereter. ol. O:ri = oleum tartari. Så kallade man den efter destillation af vin- É sten erhållna, i luften sönderflutna återstoden. Det var ingenting annat än en - vattenlösning af kaliumbikarbonat. dj 3 Se bref. 224 not. 3. 2 = 3 3 (FR 3 Högförfarne Herr Doctor. Uti H:r Doctorn k. bref ser jag continuerande prof af den gambla uprichtiga wänsskapen. för fröna af Spigelia tackar jag, men där jämte beklagar att de äro förlegade och tiden till utsåendet förfallen. jag skall se äfter gräset, som H:r Doctoren för detta täkts förära mig. Epilobium måste wara varietet af wår E. palustre. jag wet att Haller håller på med Orchides,' men tror icke att någon af mina wänner gynnar en så hård man. Mina Elementa Botanica komma i nästa systema.? får jag den ähran mot hösten se H:r Doctoren på en dag, så woro jag i stånd att upte en hop rara wäxter. Lef wähl och låt mig få wara Hr Doctorens trogne och hörsame tienare Upsala 1756 C. Linneus. d. 20 Julii. br i 8 > - E ;. 2 MM 2 j 132 Utanskrift : Medicine Doctoren Högförfaren H:r Petr. J. Bergius ä Stockholm. Sigill V, rödt lack. Originalet finnes i Vetenskaps-akademiens bibliotek. ! HALLER publicerade i Acta Helvetica 1760 Orchidis genus constitutum. Han hade då samlat 39 i Schweiz växande Orchis-arter, fördelat dem i fyra slägten, låtit afbilda dem och lemnat noggranna beskrifningar, »ut litium fieret finis». : ? Näst utkommande upplaga af Systema nature var den 10:de (Stockh. 1758—59). Några andra HFElementa botanica finnes ej däri, än den korta - Delineatio plante, som lemnas i början af andra delen. 928. Ädle 'och Höglärde Herr Doctor. Jag längtar at få af Herr Doctorn de tränne Rön afcopierade, som Herr Doctorn var så god och låfvade mig. Under hemresan tänkte jag på Herr Doctorns ansökning at blifva Medicus vid Barnhuset, och skulle önska at Höga veder- börande så väl kände Herr Doctorns skicklighet, som jag har den mig noga bekant. Jag har i flera år tänkt på rätta vägen at uphjälpa Medicin i Fäderneslandet, men alltid mött svårigheter at den värkställa. De mäste, som behöfva hjälp, äro fattige Landt- män, som med största möda kunna skaffa sig några styfver til bröd åt sig och sina barn. När nu desse komma till Doctorn, för- skrifver han dem, efter antagit mode, medicamenter, och remitte- rar dem til Apothequet, där hälsan ofta säljes dyrare, än at de den kunne lösa. Det är förskräckeligit, at eftertänka, huru en fat- tig karl hos oss knapt kan få en purgation, utan at den skal före- skrifvas ifrån Ost- eller Väst-Indien, där vi dock hafva så goda purgantia in uti Fäderneslandet, som någonsin utifrån, men de in- ländska hafva så aldeles intet kommit i modet, at om ett Linum catharticum, Cortex Frangul&e eller Radix Valeriane&e härtil skulle ordoneras, stadnade mästedels en Medicus i villrådighet vid dosin. Det är och blir i vårt Fädernesland en ostridig sanning, at om FYSTERESRE Tp NES SÖ EES ER SPA RE ÄN TENS SYTT bt RA CNN RSA yr UR (fir ; if i 133 Medicinen til Landtmannens nytta någonsin skal kunna oppbringas, så måste den aldeles byggas på rön och förfarenhet liksom på en ny grund.! Detta kan aldrig värkställas utan ett publict Lazarett och af en Medicus, som är van vid praxin clinicam samt därjämte underbygd med härvid tilräckelig grund i Botaniquen, ty utom Botaniquen vet ingen Medicus at försöka rätt wåra inländske wäx- "ter, förtager sig eller ock fruktar vid deras förskrifvande, då han ej vet örternas natur; då en Botanicus kan utvälja de förnämste och ifrån minsta dosis stiga up till han finner den rätta. Jag ser altså tydeligen, at om Herr Doctorn vinner denna sin ansökning, länder det til rätta Medicinens uphjälpande i Fäderneslandet, och til Allmogens stora förmån. Då vinnes ock det, som jag så länge önskat mine k. Landsmän. Kände Höga Vederbörande Herr Doc- torn så väl som jag, så blefvo Herr Doctorn vid detta tilfället ostridigt själftagen. Lät mig veta, huru det slår ut, och om det lyckas, skal det fägna mig, något för H:r Doctorns åstundan, men aldramäst för Fäderneslandets förmån. Skulle ock icke H:r Doc- torn få det, så lär dock icke vår tid lämna oss den förmån, som är oss så oumgängelig. Jag förblifver Ädle och Höglärde Herr Doctorns ; lydige tjenare Upsala d. 29 Julii C. Linneeus. 1757. Utanskrift: Medicine Doctoren Högförfarne H:r Pet. Jon. Bergius Stockholm. Afskrift af B. BerGius (vol. II s. 107). ! Om Lissés ifver för användande af inhemska, billiga läkemedel se t. ex. hans disputation (1753) Plante officinales. — BerGius synes ej hafva sökt den i detta bref omtalade befattningen vid Stockholms barnhus, men han sträf- vade sedan under hela sin praktik att realisera sin lärares åsigter rörande an- vändande af läkemedel af inhemskt ursprung. 134 529. Min Gunstige Hr Doctor. Det blifwer swårt för mig, att i hast swara på de 2 frågor, utan att få först rådföra mig hos authores, som denna hasten ej tilstädier. At Ipecacuanha först blef bekant genom Fransoserne på slutet af framledne seculo, men när hon kom till att antagas i swänska modet, det wet icke jag. nog mins jag, at då jag war Gymnasist wid 1726, kom ifrån Colleg. Medico till Provincial Medicos och Apothecare en lista på nya Medicamenter, som skulle skaffas på Apothequen, då där ibland war Ipecacuanha, som jag aldrig förr hört nämnas, och ett så grufweligt ord gaf mig anledning att admirera. Elaterium har wähl warit i bruk hos de gamble, men ordet och icke saken. De Gambles Elaterium war hehlt annat, giort af fröen på en gurko art, och som troligen är af seminibus cucume- ris prophetarum. Nyares Elaterium, giort och påfunnit äfter de gamblas beskrif- ningar samt raffinerat till mörkt grönt och hwit, har stigit med wettenskapen; äfter reformationen skulle alle medici hämta sine medicamenter af de gamble. . De blefwo ej rädda för drastica, innan de lärdt mitiora evacuatoria. De Medici, som kunnat stå på egen fot, hafwa altid försökt och brukat andra än vulgus, som träder viam pecoris. GCapivaccius! wet wij brukade och recom- menderade det. jag finner ingen giort impressionen hos mig om det för än Lister? (läs hans de hydrope); en man som kunne stå på egen fot, tänka sielf, och gå utan ledare. Sydenham,? hans antagonist, war ung gosse emot Lister, och hwad materia Medica angår så barn, som han blef karl uti historia morborum. Jag tror det war Lister, som upwäkte Sydenham, ty de woro bägge Medici i London. det war ej swårt fatta tankar om Elaterium, sedan den berömt det, som war Boerhaves orakel; ty hwad de andre här SUS USE VE SEP MTI EL TO FETA PRESS TROS Tr SV 135 om talade för Lister och Sydenhams tid, så war det alt connec- terat med fruchtan; teckn till att de ej kände det rätt och för- stodo des dosis. Hälsa H:r Assessoren, bed honom hogkomma sin lofwen. Förbl. > H:r Doctorens lydige tienare i; C. Linneus. Upsala 1758 d. 9 Sept. Utanskrift: Edel och Högförfarne H:r Doctor Bergius. Stockholm. Efter B. Bercu afskrift (vol. II s. 519). ! HiERoNIMO CaAPIVACCIO (CAPO DI Vacca), medicine professor i Padua, död 1589. 2? Martin Lister, född 1638, berömd engelsk läkare, drottning Annas lif- medicus, död 1711. Hans förnämsta medicinska arbeten äro Exercitationes medieinales sex de morbis quibusdam chronicis (London 1694) och De fon- tibus medicatis Anglie exercitatio nova et prior (York 1683). Äfven förfat- tare till framstående conchyliologiska och entomologiska skrifter. 3 THOMAS SYDENSHAM, »>den engelske Hippocrates», född 1624 och död 1689 - Bland hans banbrytande arbeten är i främsta rummet att nämna Observationes medice circa morborum acutorum historiam et curationem (London 1676). Hans Opera omnia hafva utgifvits i många upplagor och öfversatts på flera språk, vittnande om det berättigade i inskriften på hans grafvård i Westminster- abbey: medicus in omne evum nobilis. 530. Edel och Högförfarne H:r Doctor. War så gunstig, M. K. H:r Doctor, och giör mig en tienst, som jag med all estime skall ärkienna; näml. stig till den artige H:r Lampa,! som wij senast tillsammans hade ähran besöka och nyl. hemkommit ifrån antipodes; jag wet intet, hwad som war hos den Herren, hwilket förtiuste mig, så att jag ej förgiäter tänka på ho- nom och af hiertat wörda honom; han war så resonabel, at han 136 gaf gierna af alt sitt; han talte rent, sant, trygt, oblomerat; up- högde ingen ting öfwer sit rätta wärde; hade inga hemliga mira- kel. med et ord, jag har aldrig sedt någon, som rest länge, och warit så ren. Sådane män, rarare än paradis foglar, kan man profitera af; andra liuga enom full, så att af mycket sant, man ej wet, om man skall tro något. Si, herr Lampa nämde med några ord om det i himmelen uphögde pärlefröet;? och jag af ett par hans ord kiende det straxt. jag hoppas, at H:r D:r fått det jag sände med african- ske örterne. Äfter wij kan profitera af H:r Lampa, så kiära giör det. Man kan altid gagna sig af discurser med den, som warit på främmad ort, så långt åtskild, allenast man får sanning. Det får H:r D:r endast af H:r Lampa. bodde jag honom närmare, woro jag hwar annor dag hos honom. Hälsa älliest H:r Lampa ifrån mig rätt mycket. fråga på mine wägnar I. Hwad det är för en wäxt, som de bruka allmänt till Lave- ment i Surinam. II. hwad för slags träd, som i watn med twåhl gifwer hög- röd färg. Hwad det är för en rot, som indianerne plantera till mat. Mon icke Batatas, en slags Convolvulus, som sätter knyler wid hwario led? Hvad är det för en rot, som förtar swulnad hos dem. En refwa Knoeffell look, som i fotbad förtar wärk och gicht. Någon ört, hwars saft förtar fläckar på ögonen i Surinam. Låt mig wetta H:r Lampas förr-namn, ty jag tänker citera och tacka honom på ett ställe i min bok. Om Hans krafter tillstädia honom resa ut, åt Upsala sidan, så låt mig det wetta i tida, at jag kan wisa honom någon beha- gelig tienst här på orten. Afläg min tacksamhet hos H:r Assessoren för extractet jag fick i dag; det war ett karlastycke. Förbl. | Edel och Högförfarne H:r Doctorens lydige tienare Upsala d. 22 Sept. C. Linneus. 1758. O- E SEVEN 2 ES & i | AN AN PA : go LV P. S. Herr Doctoren är så god och wisar Lampan detta mitt bref, men såsom H:r D:r giorde det af sig sielf. Mon wij skola ej på detta sättet få rätt på allasammans Rolanders hemligheter? jag wet ingen ting att högre önska. Utanskrift: å Monsieur i Mons:r le Docteuwr Bergius Stockholm. Efter afskrift af B. Berciws (vol. II s. 522). ' ! Se närmast följande bref. 2 Härmed hänsyftas på de af RoLtaAnper från Surinam hemförda frön, som denne ansåg »wara perlor, ja wäl ypperligare än perlor», »ett underverk i na- turen, som äfven bör föras under Växt-riket> och som äro »ett kraftigt mot- gift, frögda ett bedröfvat hjerta, kyla i hetsiga sjukdomar, äro oförlikneliga i Hypochondrie och Hysterie», göra tjänst som »den säkraste wäderspåman»>» och kunna brukas >»i stället för Jouveler> — ett af bevisen för den sinnesrubb- ning, hvaraf han under sin resa angripits. d31. Wälborne Herr Archiater och Riddare af K. Nordst. Orden. För de Capska örterna tackar jag ödmjukast; jag tänker bewara dem som en skänk af Herr Archiatern. Scirpus margaritiferus! war alt för artigt at jag fick. Jag skal låta weta, huru det aflöper, om jag får wederbörande til mig, då jag wisar honom. Lampan heter Daniel Adrian, Directeur wid plantagerna i Suri- name.? Til lavement brukas en ört i Suriname, som wäxer på torra ställen. Liknar Erica vulgaris; wäxer til I å 2 alnars längd. Brukas til häckar, är altså buske, som kan klippas. Har små gröna knoppar. Har folia ovata, acuta, 7 å 8 linier långa, 4 dito breda. Trädet til röd färg kalla der Holländarna groen haart; ser helt kådaktigt ut och mjöligt af en mjölaktig gul kåda til färgen som G. gutta. Spiälkas och doger då til faklor och bloss. Trädet ser annars grönaktigt ut. Waäxer stort som timmerträd. Får gula blommor, som, ni fallor, komma före bladen. Öfwersten Liljesverd ? har fådt en bit träd häraf. — Indianerna plantera 138 5 sorter rötter: Batatas, som planterar sig sielf, där hon inkommit; Cassave, som då ståckarna sättas i jorden, slå ut til Herba, men sedan slår neder i roten stora långa trådar, hwarpå sedermera tuber&e wäxa. Kommer wått på henne, sedan tuber&e formerats, rutnar hon. Jamis, som har en stor bred, eller i åtskillig figur, rot. Napis är ock stor, och liknar til skapnaden wåra Gotlands-rofwor; och sedan den bekanta Tajar, ett slags Arum. I Suriname är ingen rot, som de bruka til at förta swulnader med, men wäl en sort blader, dem de kalla Krapat-blader eller Palma Christi. Bladerna läggas externe. Är en Buskeliker, har folia 5 palmata, spinosa. Fröhuset liknar Alcea; är en Monadelphist &, ni fallor, gul blomma. Knoeffel-look ser ut som stänglar, som krångla sig upp i högsta träd. Luktar lök. Brukas ej i fotbad til at förta wärk och Gikt, utan brukas bara i dufwehusen at skrämma bort Flädermössen. Ögonroten är werkeligen god. Ser ut som Scorzonerg-rot. Den, som har tråd per axin, är god; annars är det en helt annan sort, om ej någon tråd finnes i henne, som är förgiftig. Man skrapar af färska roten i watten; det strykes sedan in i sura ögon (: ej för hinna på dem). Tecken at det hjelper är, at effter några dar blir man helt besk i mun- nen och halsen. Lefwer Herr Arcbiaterns och Riddarens ödmjuka T:re Stockh. d. 28 Sept. P. J. Bergius. 1758 Utanskrift: Kongl. Archiatern Professoren och Riddaren af Nordstjerne Orden Wälborne Herr Carl Linneus til Upsala. Efter afskrift af B. BerGcius (vol. I s. 742). ! Schoenus lithospermus L. Sp. pl. ed II p. 65; »distinctissimus a reliquis seminibus globosis, margarite colore nitidissimis». Säkerligen an- såg LINNÉ denna art hafva alstrat ROoLANDERS »pärlor». 2 Dessa plantager egdes tvifvelsutan af svenske öfverstelöjtnanten CARL GustAF DALBERG, om hvilken jfr bref. 91 not. 1. 3 Magnus DANIEL LILLJESVÄRD, född 1693, öfverste med generalmajors afsked, död 1771; gift med ANNA Soria LAMPA, antagligen syster till den här omtalade DANntiEL ÅDRIAN LAMPA. at NLA bn Sä ln SÄ rn sr JA DG rn ER AE or ATA a ÄR fan a rn NA nr SR SR : bad ÖN ärsatrudke sd Make ER sea dra NE SSI 139 532. Edle och Högförfarne H:r Doctor. För det präktiga och så mascule utarbetade talet,' som icke kan läsas utan både nöje och:båtnat, aflägger jag hiertelig tack- säjelse. Det gläder mig neder i stortåen, att mina gamble wänner kunna wisa sig på lärda theatern som hieltar. H:r Doctoren he- drar på alla ställen sitt rum, och lyser mot sina jämåriga som ächta sten emot flussar. Gud gifwe H:r Doctoren lycka emot sitt snille. jag förbl. Edel och Höglärde H:r Doctorens hörsamste tienare Upsala d. 20 Martii C. Linneus. 1759. Utanskrift: Edel och Högförfarne H:r Doctor Bergius Stockholm. Sigill V, rödt lack. Originalet finnes i Vetenskaps-akademiens bibliotek. ! P. J. BerGiws, Om Stockholm för 200 år sedan, och Stockholm nu för tiden i anseende till Handel och Vetenskaper, särdeles den Medicinska, hållet i Vetenskaps-akademien den 20 Augusti 1758. 533. Edel och Högförfarne H:r Doctor. Änteligen har jag haft swar om hwilken är author till trac- taten de morbis castrensibus, som H:r Doctoren åstundade att wetta. Den är säkert Bar. v. Swieten.! Den cicuta, som så mycket blifwit recommenderad in morbis chronicis, är likwist Conium, ehuru jag det icke trodt. Dock skulle 140 iag gissa, att /Ethusa woro bättre, och önskade, att någon henne försökte. Hwad nytt i Eder lystra werld, som wänder wåra öden? Solander hedrar sig i Engeland och Direct. Ahlströmer har öpna ögon i Spanien. Jacquins? wärk är utkommit i Leyden och en ny flora austriaca i Wien.” Utom Jacquin, som warit i Surinam, är en doctor nyligen hemkommen till Leyden ifrån Surinam, som skryter. af en hop nya genera. Så att jag tror de mäste äro be- kante, innan H:r Rolander utkommer med sina. " Hälsa H:r Assessoren Bergius öfwermåttan. Jag är Min Kiäraste Landsmans hörsamste tienare Upsala 1760 ; Carl Linneus. d. 11 Novembr. Utanskrift : Edle och Högförfarne H:r Doctor Pet. J. Bergius. Stockholm. Efter afskrift af B. BerGius (vol. VII s. 485). ! GERARD VON SWIETEN, född 1700, samtidigt med Linné en af BoERHAAVES talrika lärjungar i Leyden, slutligen Kejsarinnan Maria THErestas lifmedicus och inspector öfver medicinska undervisningen i Österrike, död 1772. Det här omtalade arbetet är Description abregé des maladies qui regnent le plus communément dans les armées (Wien 1759), sedan utgifvet på flera språk och i många upplagor. : | ? NicoLaus Joser v. JacQuin, född 1727, professor i botanik och praktisk medicin i Wien, död 1817. År 1755 anträdde han en forskningsfärd till Syd- amerika, som varade mer än fyra år. Det af honom utgifna arbete, som här afses, kan ej vara något annat än Enumeratio systematica plantarum, quas in insulis Caribeis vicinaque America continentali detexit novas aut jam cognitas emendavit (Leyd. 1760). ; > Härmed afses säkerligen Jom. Ant. Scorou, Flora Carniolica (Wien 1760). ' LJ 534. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Jag har mycket speculerat på Störckens Cicuta.! Efter citationen in margine tycker jag det faller in på Conium, men effecten swarar då ej emot hans löfte. Jag har hos 4 å 5 st. i flera månaders tid fort- 141 farit med Conium, men utan ringaste tecken till någon bättring. Cicuta — V:tica FI. Su? har jag också på en och annan försökt, men utan werkan. oo Så mycket har jag dock lärt, at denna Cicuta ej är så farlig, som wi mena, ty jag kan ge 5j af Öret? af Hb (?) 2 til 3 gr om dagen. Nu håller jag på at försöka /Ethusa, hwilket jag med den försiktighet gör, at jag börjat med gr. j morgon och affton, altid påökandes ett til, tils jag får se någon sökning. 1 går tog min Patient gr: IV bis de die. Ännu har dock ingen ändring fölgt. Jag tror at Cherophyllum temulum är Störe- kens ört, fast jag ej wil neka, at ju halfparten af hans casus äro diktade, Nu äro de mästa Deputationer satta. På Riddarhuset balancerar pluraliteten, så at ibland winner Råds-Partiet, åter ibland Pechlins, Wår Herre styre alt til det bästa. — — — — Jag framhärdar städse Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjenare P. J. Bergius. EE Kr bre Nee än (An ba era en Stockholm d. 24 Nov. 1760. Efter afskrift i B. BerGau brefsamling (vol. IX s. 36). — En del af brefvet -— har ej kopierats. ! ÄNTON VON SrToERCK, född 1731, berömd österrikisk läkare, efter VAN SwIETEN Maria THeErResias lifmedicus, död 1803. Hans här omnämnda arbete är Libellus, quo demonstratur: Cicutam non solum usu interno tutissime exhiberi, sed et esse simul remedium vwvolde utile in multis morbis, qui hucusque curatu impossibiles dicebantur (Vindeb. 1760). 2? Cicuta aquatica Gesn. = Cicuta virosa L. 3 Jfr. bref. 524 och 526 not. 2. — Hb (otydligt) = herba? 0309. ; Edle och Höglärde H:r Professor. Jag tackar tusendefalt för lånet af böckren och för den rara Sophora, som nu ökte min örtsamling. Böckren kommo mig gan- ska wähl till pass under mitt arbetande med insecterne. Figu- rerne tillstår jag äro skiöna. Author” har sökt en redigare method, men lämnat naturen. Wet man wist, at han heter Geoffroi,' som H:r Professoren berättade? b | | 142 I morgon bittida reser unge H:r Schröder,” som bor på jern- torget; han tager böckren med sig. Mycken tack för dem. Förbl. ' Edle och Högl. H:r Professorens ödmiuke tienare Carl v. Linné. Upsala d. 22 Sept. 1764. + Histoire abregée des Insectes qui se trouvent aux environs de Paris. Paris 1762. Voll. II 4:0. Efter afskrift af B. BerGiws (vol. X s. 424). 1 ETIENNE-LovIs GEOFFROY, född 1725, fransk läkare och framstående zoo- log, död 1810. ; 2 Säkerligen någon af de fyra grosshandlare-sönerna PAuL ADAM, SAMUEL, FREDRIK och THEODOR ScHRÖDER, hvilka den 9 Maj 1763 inskrefvos såsom med- lemmar af Stockholms nation i Upsala. 536. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Herr Secreteraren Wargentin berättade mig i går, at Herr Archia- tern, wid återsändandet af min Beskrifning på Soja-bönan," som til Herr Archiaterns approbation blifwit remitterad, skolat undanbedt sig flera dylika remiser af Rön, för at slippa at aflämna något yttrande, som, då det ej annat kunde än wara owäldigt, torde någon gång kunna falla sig oangenämt för Auctorerne til rönen, och följakteligen ådraga Herr Archia- tern deras owänskap. Häraf tar jag mig nu anledning at interrompera Herr Archiaterns ädlare göromål med dessa rader. Jag medgifwer gerna, at nyssnämnde principe är riktig nog, när man tror sig råka stridiga och pointilleusa auctorer, som ingen correction tåla, änskönt de begått fel på fel. Men som "denna casus här icke lärer haft på något sätt rum, så tycker jag oförgripeligen, at tilämpningen af principen wid detta tilfället mindre passat sig. Jag har uti flera år under mitt Upsala-wistande pro- fiterat af Herr Archiaterns mogna undervisning, och nyttjar densamma än under läsning i Herr Archiaterns skrifter: såsom älskare af Botani- quen, upodlar jag år ifrån år min kunskap derutinnan, och bygger på SSE REA FER ST SM ERS TS TONA SLS MOT 143 de grunder Herr Archiatern sjelf så mästerligen lagt: jag sparar ingen kostnad at: skaffa mig botaniskt bibliothek, och igenom correspondance — på utrikes orter riktar jag tid efter annan mitt Herbarium: med ett ord, jag söker til at wärdigt utöfwa den böjelse Herr Archiatern hos mig in- plantat, och wisa mig en någorlunda wärdig lärjunge af en så stor och lysande läromästare. När jag då med ett Gudi lof redigt begrep och öpna ögon företager mig något object ur wäxtriket at undersöka, samt förut kan botaniska språket, så tror jag mig tämeligen til at utreda be- mälte object och beskrifwa det så, at den aldra owäldigaste skall fritt få censurera min beskrifning, wälförståndes när han, som jag, wil ha san- ningen til föremål och följa naturen. Aldraminst tycker jag mig då böra "frukta för Herr Archiaterns yttrande deröfwer, så wida Herr Archiatern är alt för högt upsatt i den lärda Republiken, för at kunna wara capa- ble til någon nedrig missunsamhet eller på minsta sätt ensidigt omdöme, utan twärt om snarare måtte upmuntra än qwäfwa deras lust, som i naturens bok wilja forska, hälst deras, som warit Herr Archiaterns älskade disciplar, och hwilkas framsteg, om de blifwa betydande, altid lända Herr Archiatern til utmärkt heder och merite i förståndigt folks ögon. Det är wäl icke utan, at ju ett eller annat misstag kan til äfwentyrs någon gång ske af den, som för andra göromål skull ej hunnit ännu til någon fullkomlig habitude i skrifwande: ett fel, som åtfölgt alla, äfwen de största, Botanister; sådant är alt mycket mänskeligt; men i den hän- delse äfwen jag skulle dermed bli beträdd, så försäkrar jag, at jag ej allenast skall tåla, utan ock werkeligen tacka för, en wänlig och på skäl, mer än myndighet grundad correction, hälst af Herr Archiatern, såsom min priswärda Läromästare, den jag i all min lifstid aldrig kan blygas wid at taga information och rättelse af; med ett ord, en sådan man, som jag ej allenast högeligen wördar, utan ock af hjertat älskar, icke annorlunda än en Son sin Far. Jag wågar tryggt at åberopa mig all min hittils emot Herr Archiatern förda conduite, och jag wet för wisso, at den i alla mål, både i närwaro och frånwaro, skall finnas warit ren och ostraffelig. Herr Archiatern har altså icke rätt känt mig, om han trodt, at en wälment correction skulle hos mig någonsin kunna werka någon owänskap. Nej, jag har ännu aldrig dertil kunnat förmås af de obehagligaste tidningar, jag understundom kunnat fått ifrån Upsala, såsom skulle Herr Archiatern owänligen en och annan gång talt om min per- son, och publiquement sökt förringa min capacité i närwaro af sina Elever ; utan har jag twärtom hållit sådant för ogrundadt prat, och lika 144 Sa SS wäl wördat och älskat Herr Archiatern med beständig upriktighet, hwil- ket jag icke heller hädanefter ärnar i minsta måtto underlåta. Det går ingen dag förbi, som jag icke påminner mig och högaktar Herr Archia- terns stora förtjenster, särdeles då jag nu, under mitt retablissement efter en några weckors sjukdom, går igenom mitt Herbarium, och jämförer mina örter med Herr Archiaterns böcker och andra auctorer. Jag roar mig med at granska och beskrifwa de Species och genera, som jag finner wara märkwärdiga och nya, så wida de ej finnas uptagne uti Species plantarum. Det är wisst öfwer 30 stycken, som jag redan funnit wara wärda at beskrifwas, och som jag efterhand ärnar utarbeta, och ingifwa dels i wår Swenska Wetenskaps Academie, dels ock i utländska Acade- mier och Societeter. Jag önskade mig ofta lägenhet at göra en liten ryck til Upsala, för at få underkasta det ena med:det andra Herr Archia- ' terns klarsynta ögon; men uti den owisshet jag är, när jag någon gång kan få tilfälle dertil, gör jag mig det hopp at få träffa Herr Archiatern : här i Stockholm, om ej förr, dock åtminstone så snart Riksdagen blir. Jag fruktar, at jag för länge uppehåller Herr Archiatern med denna min skrifwelse; men innan jag slutar, bör jag med ett ord nämna, det Herr Archiaterns anmärkning wid Soja-bönans ritning, at bladen woro gjorda för spitsiga, äger sin fullkomliga riktighet, hwarföre jag ock nu låter Ritmästaren ändra den omständigheten efter naturen. Annars kan hwem som wil tydeligen skönja, at denna ritning är långt accuratare än Kemp- fers,” så wida man här ser hela örtens habitus, men hos Kampfer alle- nast en liten stjelk, och på den somliga blad alt för runda, utom andra fel. Den omskrifna dichotomia har jag widare sedt efter på de stånd, som ännu i mitt fönster florerar, och funnit den äga sin fulla riktighet. Min Bror, som jag. obligerat at lägga sig på natural-Historien, hwar- till han har en ganska god application, låter anmäla sin wördsamma hälsning, och jag framhärdar med oaflåtelig respect och kärlek Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjenare Stockholm d. 19 P. J. Bergius. Nov. 1764: Efter afskrift af B. BerGciuvs (vol. X. s. 256). ! I Vetenskaps-akademiens Handlingar för 1764 finnes intagen P. J. BERG EE uppsats: Beskrifning på Soja-bönan. — Om anledningen till detta bref se | bref. 3635 not. 1 och 3. Något Linnés svar finnes ej; antagligen reste han kort : därefter till Stockholm och sammanträffade då med BerGiuvs, såsom af näst- följande bref synes framgå. ? ENGELBERT KAEMPFER, Se bref. 365 not. 2. é 145 537. Wälborne Herr Archiater och Riddare. På de få gånger jag hade den äran at råka Herr Archiatern under dess sista wistande här i Stockholm, blef jag någorlunda styrkt i den smickersamma förhoppning jag gjort mig, at Herr Archiaterns gunstbe- nägna sinnelag emot mig wore ännu oförändradt. Min fägnad häröfwer är werkeligen stor, men jag nekar likwäl icke, at den ju skulle blifwa mycket större, om jag wunne bättre öfwertygelse härom förmedelst tyde- ligare prof. Tillåt då wackert, min gunstige Herr Archiater, at jag nu föreslår ett medel, hwarigenom Herr Archiatern på ett utmärkt sätt skall kunna gynna mig, och tillika ställa mig hos sig i stor förbindelse. Herr Archiatern har nu tid efter annan fått hela samlingar af inlagde örter ifrån Cap de bonne Esperance och flera orter. Det kan ej slå felt, at ju Herr Archiatern deribland måtte fått ganska många, som Herr Archia- tern haft förut, och alltså nu äger in duplo, triplo, ja kanske sextuplo. War gunstig och skänk mig utaf desse öfwerlopps-örter ett exemplar af hwarje, som jag kan föröka mitt Herbarium med, och sedermera alt framgent ha såsom en souvenir af Herr Archiaterns godhet. Jag wäntar mig eljest äfwen ock örter ifrån flera werldenes delar, så snart mina Commissionärer hinna upfylla sina engagemens i det målet, och tör då wäl hända, at jag får åtskilliga, som Herr Archiatern icke har förut, hwilka jag som hederlig man lofwar genast meddela Herr Archiatern. Skulle nu Herr Archiatern täckas gratificera mig i denna min begäran, och jag intet kan genom örter och dylikt wisa min tacksamhet, försäkrar jag at wisa densamma igenom någon annan souvenir, någon hederlig medaille eller dylikt, som jag skall upsöka. Jag wäntar häruppå Herr Archiaterns gunstiga swar, och, jämte min Brors wördnads förmälande, har den äran at oaflåteligen framhärda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuke tjenare Stockh. d. 13 P. J. Bergius. Decembr. 1764. Efter afskrift af B. BerGius (vol. X s. 261). Linnés brefvexling III. 10 146 938. Edle och Höglärde H:r Professor. Det skall wara mig kiärt att kunna fägna H:r Professoren med några specimina af de rare wäxter jag bekommit, som jag tänker med allware examinera, så snart dagarne blifwa så liuse, at jag det kan giöra. Af de Capske lärer jag få flere multipletter; af de indianske mindre, dock några. Skulle H:r Professoren täckas giöra mig någon behagelig tislekt skedde den, om H:r Professoren wille bewisa priorem till förra brefwet; äller åtminstone, huru jag kunnat någonsin haft tillfälle i mine Lectioner att någonsin nämna ett ord till H:r Professorens disavantage.! för angenäm timma i stockholm aflägger jag mycken tack- säjelse. förbl. | Edel och Högl. H:r Professorens ödmiuke tienare Upsala d. 18 Decemb. ; sena Garl Vv; RS 1764. | Utanskrift: Professoren Edle och Höglärde / : H:r Doctor Bergius Stockholm. Sigill förstördt, rödt lack. j Originalet i Vetenskaps-akademiens bibliotek. ! Svar på detta bref saknas, hvarigenom upplysning ej kan erhållas, om BerGius uppgaf någon upphofsman (>priorem») till brefvet af den: 19 November (WARGENTIN?) eller någon utspridare af det för LinsÉ nedsättande ryktet. 147 539. Edle och Höglärde H:r Professor. För H:r Professorens wackra bok de plantis africanis'! aflägger jag rätt mycken tacksäjelse. jag tillstår att en sådan samling af Plantis capensibus är ogement rar, och wärd att noga betracktas. Så snart jag flyttar in till staden om 8 dagar, skall mitt första arbete blifwå att den med attention genomläsa och wända in suc- cum et sanguinem; men några måste jag utbedia mig att få se, om lyckan så passar, att jag någon gång får komma till stockholm. Nothria, Colpoon äro där ibland. Thamnochortus menar jag mig sedt feminam, men aldrig flores masculos. Hälsa H:r Assessoren och BancoCommissarien. jag förbl. Edle och Högl. H:r Professorens ödmiuke tienare -Hamarby 1767 Carl Linné. d. 21 september. nu på stunden inkommen till staden, får jag äfwen H:r Doc- torens angenäma bref. Men som Hans Kongl. Höghet är i staden, måste wij i Consistorio ? &c. om något skulle befallas; ty mer en annan gång. Utanskrift : Botanices Professoren | ; Edel och Höglärde H:r Doctor Bergius : Stockholm. | Sigill VIII, mycket skadadt; rödt lack. Originalet i Vetenskaps-akademiens bibliotek. ! P. J. Beraws, Descriptiones plantarum ex Capite bone spei, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus et synonymis auctorum justis secundum systema sexuale et autopsia concinnate et sollicite digeste (Stockh. 1767). — Enligt bref af den 9 September 1790 från J. O. HAGSTRÖM till ABR. BäcK lärer LinséÉ vid närmare granskning af detta arbete varit mindre belåten härmed, särskildt emedan BerGivs enligt hans åsigt onödigtvis uppstält flera nya genera, hvarpå han i bref till Hagström anfört många exempel. Han gaf därför på dennes förfrågan, huruvida boken borde köpas, ett undvikande eller nekande svar. a nl Kär oa år) FaR AA et Ret det nn 148 2 Den 5 och 9 September höllos i kanslerns (kronprinsens) närvaro lång- variga Consistorii-sammanträden, då äfven LInsÉ var närvarande. Vid det förra af dessa, »på nådigaste tilfrågan, om sedan Hennes Kongl. Maj:ts sista höga närwaro i någon af wetenskaperna nya rön och upfinningar, som kunde tilskynda Hennes Maij:t nådigt nöije, wore wid detta tilfället at upwisa, gaf «Bector i underdånighet tilkiänna, at Archiatorn och Riddaren von LInnÉ samt Professoren JoH. GottscH. WaALLErius, hwilka egenteligen tilkomma, at uti alla Naturens Riken undersöka dess inre art och wärckningar, därom äro ganska sorgfälliga, samt at de för största förmån skatta, at, hwar för sig i sina Läro- delar, få, wid detta höga och glada tilfället, förete sådant, som i underdånig- het förmodas kunna bidraga til Hennes Kongl. Maij:ts höga ro och nöije, hwar- öfwer Hans Kongl. Höghet täcktes dess nådigaste wälbehag förklara» (Cons. acad. protok.). — I slutet af samma månad vistades kronprinsen åter i Upsala och deltog därunder i Consistorii-sammanträdet den 25 September, 540. Wälborne Herr Archiater Riddare af Nordstj. orden. Af Herr Secreteraren Wargentin har jag fått höra, at Herr Archia- tern ej obenägit uptagit min lilla åtgärd wid det nya genus jag oförgri- peligen tyckt mig böra constituera, och är jag aldeles både willig och skyldig at åtlyda Herr Archiaterns yttrade wilja, at i stället för Littoris kalla det samma Littorella, hwarföre jag ock med aldraförsta skall göra denna ändring i manuscriptet.? Det är mig den aldrastörsta satisfaction och upmuntran i werlden, när jag ser, at mina menlösa och enfaldiga försök i Botaniquen ej finnas förkastanswärda i en så stor kännares ögon. Jag framhärdar med wördnad och oaflåtelig tilgifwenhet Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuke T:re : P. J. Bergius. Stockh. d. 29 Sept. 1768. Efter afskrift af B. BerGiws (vol. XII s. 697). ! Jfr. bref. 370 och 399. FE EETCSTPRS ERE SPE 149 541. Edle och Höglärde H:r Professor. Under desse ”sommarferier har jag roat mig med min lilla örtsambling att ställa den i någorlunda skick, och att ante instan- tia fata sambla mina sarcinas. jag tillstår, att de Capske wäxter hafwa mäst förnögdt mig, då jag noga genomgått H:r Professorens capenses, och samblat där af alla H:r Professorens synonyma, som mig warit mögligen at uttolka. hela sommaren hade jag önskat få tillfälle att resa till Stockholm, att se hos H:r Professoren dem jag ej kunnat taga rätt på, antingen af det jag ej ägt specimina äller icke kunnat få igien dem emot mina. Altså har jag antingen icke de på lappen specificerade, äller ock ej kunnat uttaga dem utur boken. Förnämst har jag bemödat mig med Ericis, af hwilka jag äger 63 species, af hwilka 13 allenast äro Europeiske. jag torde äga de mäste af de 7 specificerade, men jag kan ej uttaga dem afbe- skrifningarne. Skulle intet H:r Professoren behaga skrifwa på en lapp om dém, hwad som besynnerligast och först faller i ögonen då man ser exemplaret, ty jag hade lust gifwa en liten disputation om dem, och wille gierna hafwa H:r Professorens synonyma. War så god och giöm innelyckte lapp,' att om jag skulle nå- gon gång komma till stockholm, jag då kunne i hast få ögna dem; ty de andre H:r Professorens capenses wet jag wist att jag äger. jag förblifwer Edle och Höglärde H:r Professorens Hörsamste tienare Upsala 1769 Carl Linné. d. 12 Septembr. Efter afskrift af B. Beraiws (vol. XIV s. 186). ! Denna »lapp» upptager följande arter: Eranthem. parviflorum. Erica milleflora Kia secunda -— transparens — longiflora — ferrea Cyperus hirsutus — nudicaulis dj Leucadend. thymeloides -— subdivaricata -— corymbosum -— lutea 150 Roella pedunculata Erica 5-angularis — squarrosa Gnidia polystachia Phylica strigosa? Sophora Galioides? -— eriophoros Euphorbia Genistoides Brunia paleacea Hebenstretia ciliata Diosma dichotoma Selago stricta — succulenta — capitata Hartogia villosa Nemia rubra Thesium euphorbioides Geranium hermanifol. Crotalaria obceordata? Gnaphalium divaricat. Spartium ovatum -— pyramidale Aspalathus laricina? — aureofulv, — corrudifol.? — roseum — parviflora? — mucronat.? Ononis involucrata Senecio paniculatus — parviflora ARA grandiflorus Vicia capensis — solidaginoides Cacalia pinnatifida Inula cernua Chrysocoma tenuifol.? Arctotis bellidifolia Athanasia punctata — populifolia Osteosperm. ciliatum Limodor. capense Andropog. arundinac.? 542. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne-orden. I anledning af Herr Archiaterns sista benägna skrifwelse har jag nu den äran öfwersända följande korta anmärkningar om de specificerade Capske Ericis. ; : Erica Gnaphalodes n. 27. Herr Archiaterns synonymon, som jag wid denna ört anfört, måtte ej wara det wederbörliga, efter jag i nya systemet nu ser Erica gnaphalodes Sp. pl. såsom en varietet förd under Erica spumosa, med den anmärkning at pistillum är longissimum ; altså sluter jag, at min Erica scariosa n. 11 är den samma som Herr Archia- terns gnaphalodes. Således är min Erica gnaphalodes n. 27 ett species, som af Herr Archiatern ej lärer wara uptaget, och är en liten ganska wacker fruticulus, wäl nog afritad hos Plukenet; blommorna ha samma färg som wårt röda Gnaphalium, och äro naturligen större än Plukenets 3 sl 151 teckning ger dem. Calyces ha samma färg-som blommorna. Habitus den samma som hos wår Erica vulg. > Erica quinquangularis n. 25. är ganska wäl afritad hos Plukenet i anseende til Herba, men blommorna skilja sig något från teckningen, ty uti mitt specimen äro oftare 2 til 3 blommor sammangyttrade, då de hos Plukenet äro sällan annat än solitarii;. hos Plukenet är stylus lon- gissimus, men uti mitt specimen inclusus.; Wäxten är en tämmelig res- lig fruticulus, wäxer rakt och är specieuse med sina hwita blommor, och med sina rami brevissimi steriles, som af Plukenets figur kan in- hämtas. Erica lutea n. 23. är en ganska wacker fruticulus, tämmeligen res- lig, har gula blommor och är snarlik, i anseende til dem, med Genista tinctoria, fast blommorna äro långt smärre. Denne fruticulus är aldeles virgatus och är specieux med sin coma lutea, hwilken helt och hållit består af blommor, de där sitta aggregati, liksom umbell&e sessiles. Flores äro ej af de smärre, se hwasse ut, och är calyx äfwen gul. Erica nudicaulis n. 21. är snarlik med Erica Tetralix, men har långt smärre blommor, finare men längre blad. Är helt bar på stjelken och de större grenar; tyckes ha blader endast på de nyare skåtten. Fär- gen på blomman tyckes warit pallidus. Erica ferrea n. 20 och subdivaricata n. 22. ha merendels' ett och samma utseende, så at de ock werkel. äro hwar andra nog nära. De ha samma storlek som wår Erica vulg., men långt grofware blader. Blommorna se simpla ut; på divaricata lära de warit pallidi, men på ferrea lära de warit, då de wuxit, lika råstigt Järn, och sitta de i wackra umbellis, som gemenligen' äro laterales. Fruticulus ser ran- kig ut. Erica transparens n. 16. Jag skall ej wist säga, om denna är Herr Archiaterns fastigiata. Hon wäxer uprätt, är buskig och har fina blader; där är tätt med små grenar på de större rami, så at hon ser lommig ut uppe wid, men nederst är hon nog bar. Blommorna äro rätt besyn- nerliga. De äro tämel:n små, hwita, ha en cylindrisk tubus, som är 2 til 3 gr. längre än folia och nog wid och synes wara transparent. Lim- bus är 4-partitus, planus, tyckes wara rödhwit, så at blomman är wiserl:n hypocraterif. Flores äro laterales i anseende til totum, sittjande på sidorna af de lommiga grenar, dock terminales in ramulis. Erica milleflora n. 5. är ganska lik med virgata n. 6 wid första påseende: men skiljes genom stigma, som på denna är capitatum & subechinatum, och ej magnum, concavum, quadrilobum & exsertum, som på virgata. Jag kallar henne milleflora, emedan hon är så gräsel:n 152 fertile. på blommor, at man knapt ser annat än blommor, hwilka synas wara askefärgade, palato fusco, bestående ex antheris & stigmatibus subexsertis, Erica virgata har aldeles likadana askfärgade blommor, äfwen ganska många, dock ej fult ut så tätt som milleflora. Bladerna äro olika på desse bägge species. Denna virgata lärer wara den samma som Herr Archiaterns absinthoides. Det skulle wara för mig en otrolig fägnad at få den glädjen at wisa Herr Archiatern de specimina, som jag har inlagde ifrån Cap. b. Sp. hwilka til en del äro rätt wackra och fullständiga, dem jag i min lilla bok beskrifwit. Ingenting skulle ock mera flatera mig, än at få blifwa delaktig af samma förtroende hos Herr Archiatern in botanicis, som jag altid märkt mig äga hos Herr Archiatern Rosenstein in medicis, neml:n at han med en wänlig franchise rättat mig, då jag farit wilse, men souleverat mig, om jag någon gång warit på god wäg. Jag wördar Her- . rarne bägge twå med den tilgifwenhet, som en tacksam Lärjunge bör nedlägga för sina Läromästare; således kan jag ej föreställa mig annat, än at Herrarna, hwar och en i sin wetenskap, måtte tycka wäl om, då deras disciplar åtminstone bjuda till at upodla sitt pund. Den öfwersända uptekningen på de öfrige capenses, skall jag soig- neusement gömma, tils jag får den äran at emottaga Herr Archiatern här i Stockholm. Jag framhärdar städse med wördnad och tillgifwenhet Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuke Tjenare Stockh. den 21 Sept. P. J. Bergius. 1769. | Efter afskrift af B. BercGius (vol. XIV s. 188). 543. Edle och Höglärde H:r Professor jag har för mig en disputation de Ericis!; här af äger jag wid pass 60 species, men H:r Professoren har någre, som jag icke kan conjungera med mine, nämbligen mallefolia [!], ferrea, nudicaulis, subdivaricata, lutea, quinquangularis, och jag önskade mycket kunna uptaga alla; men har icke krafter att komma till stockholm fdr dl 1 scn, on and for JR a TN ven Kano - j OM ERF TEE SEIN I 153 at få se dem hos H:r Professoren, och på andra sidan fruchtar, att någon af Edra torde wara någon af mine, hwar igenom 2:ne species kunne komma 2 gånger att upptagas. Nu som jag tillika förstår, att H:r Professoren lärer ej gierna kunna låna exemplaren att beses, skulle jag gierna anhålla att få blommorne på desse i naturlig storlek simpelt med tekning aftagne, äller kunne intet H:r ”"Professoren sånda mig ett flosculum af hwardera desse nämbde Eric ? ; De frön af umbellatis, som H:r Gouan ? begiärte genom H:r Professoren under min siukdom, har jag tänkt på. En stor del af dem har jag långt för detta sändt till D:r Cusson,” hans Collega i Montpellier, så att om Gouan där med will tiena H:r Cusson, är en stor dehl onödiga. Men sedan jag sedt, [att] H:r Cussons dehlning ej torde blifwa mera för alla naturell och uppbyggeligare än för ut, har jag fallit på den tankan, att H:r Gouan torde sielf speculera på en ny delning af umbellatis; woro så, bör man hielpa honom alt hwad man kan. Men just nu är mig omögligt, att sambla frön utur mitt herbario, ty det ligger i mitt museo på Hamarby och jag har intet eldrum där uppe och tohl ej kalla luften, utan måste han wänta till wårtiden, om Gud gifwer lifstiden. jag ärnar uti mine nye Genera upkalla en Bergia, men är sielf twekande emällan 2:ne genera, hwilket dera skulle behaga H:r Professoren mer. Det ena är en Herba capensis, till staturen af Ammannia floribus verticillatis, Decandra 5-gyna, hwars frucht äller capsula post dehiscentiam liknar en liten stierna. Till Sedum kan hon omögligt föras, ty dess capsula är simplex 5-locularis, men ej 5-capsularis. Har ett enda specimen här af. Den andra är ett träd ifrån ostindien, som wäxer in montibus ignivomis. Blomman är aldeles som Trichilia, Swietenia, Melia, men fructus en capsula 5-cocca. här af har jag 2:ne specimina. H:r Professoren wällier, hwilket han behagar.” Det ena exemplaret af Gmelins bok”? skall stå till tienst. jag förbl. Edle och Högl. H:r Professorens hörsamste tienare Upsala 1770 Carl Linné. d. 16 Novembr. 154 > H:r Professoren plägar kiöpa de 'dyraste och utwaldaste wärk. Lätt mig weta om H:r Professoren har Hinr The vegetable system,? äfwen ock om ÅAuUBENTONS wärk om foglarne” ärnu kommit i H:r Professorens Museum äller om H:r Profess. fått SCHEFFERS icönes insector. andre tomen?? Utanskrift: Professoren Edle och Höglärde H:r Doctor Bergius Stockholm: Sigill VIII, skadadt; rödt lack. Originalet i Vetenskaps-akademiens bibliotek. 1 LinsÉs disputation De Erica ventilerades i Upsala den 19 December 1770. | ; ? ANTOINE GOUAN, Se bref. 480 not. 2. 3 PIERRE Cusson, född 1727, botanices professor i Montpellier, död 1782 Någon vetenskaplig botanisk skrift är icke af honom utgifven. 4 BerGius synes hafva valt den förra af dessa växter, antagligen på grund af dess förekomst på Godahoppsudden. Bergia capensis beskrefs 1771 af LInsÉ i Mantissa plantarum altera p. 241. 5 Jon. GEorG. GMELIN, Flora Sibirica sive historia plantarum Sibirie, P. I 1747, II 1749, III 1768, IV 1769. $ Jon Hin, The vegetable Kingdom (Lond. 1762). 7 Louis-JEAnN-MARIE D'ÅUBENTON, född 1716, berömd fransk naturforskare, död 1800; biträdde, särskilt beträffande djurens anatomi, BuFFon vid utgifvan- det af första delen af Histoire naturelle, générale et particulieére (Paris 1750 —67). Första häftet af andra delet, hvari foglarna behandlas, utkom 1770, men D'AuBENTON hade då upphört att vara Burfons medarbetare. | 3 J. CHR. ScHEFFER, Icones insectorum circa Ratisbonam indigenorum II (Regensb. 1766). 344. Edle och Höglärde H:r Professor. Mycken tacksäjelse hembäres för Ericas. mig äro wähl bekante E. fastigiata, imbricata, albens, melan- thera, pubescens. ; nudicaulis är min pilulifera milleflora — - paniculata quinguangularis — imbricata ferrea — frugosa 155 ny för mig war alldeles E. Bergiana med tillskrift coma florifera pedalis speciosissima och äfwen E. lutea. E. divaricata kan jag ej wähl igienkiänna. H:r Gouans bok har jag intet äfterfrågat, sedan H:r Professo- ren war god in loco fråga äfter skeppets ankomst och boken. När jag kommer till mitt Museum på landet, skall jag hämta Bergiam och låta afrita. I nu äger jag 59 Ericas. q - H:r Gouan skall jag söka att den och sända frön DÅ posten ; till honom, så snart jag kan wistas i mitt Museo. | förbl. OM Edle och Högl. H:r Professorens hörsamste tienare Upsala 1770 . Carl Linné. d. 29 Novembr. 2:ne Blerie woro ock i H:r Prof. bref, dem jag skall bekika. Utanskrift : Professoren Edle och Höglärde H:r Doctor Bergius Stockholm. Sigill VIII, förstördt; rödt lack. Originalet i Vetenskaps-akademiens bibliotek. 545. Edle och Högl. H:r Professor. För 3 å 4 dagar sedan sände jag med den kopparstickaren, som Magist. Busser haft,' Gmelins 4:de tome till stockholm, aått antingen gifwas H:r Professoren i egna händer, äller ock lägga det på Apothequet Cronan för H:r Professoren. Author har slargat ifrån sig denna bok nog hastigt. Har H:r Profess. fått 3:die tomen af Gmelins Flora, skulle jag utbedia mig få henne genomögna på ett par dagar, för figurernes skuld. Erice äro ofelbart ett af de swåraste genera. At de en de måtte blifwa rediga, skulle jag tycka fodrades, | 156 1:mo att tillräckelige differentie specifice giordes, att de trygt kunne åtskillias. 2. Säkra beskrifningar och figurer. 3. Synonyma; hälst af säkra figurer, ty utom H:r Professo- rens och några mina beskrifningar, lära de andre wara otillräcke- "lige; men hwad synonyma angår, tror jag wara nyttigare att hafwa få säkra, ty de mäste figurer äro tweksame, och då man änteligen fått dem, stanna de i twist. Att få figurer här i Upsala accurat giorde har i alla tider [warit], är och blifwer för mig omögligt. Den, som ritade Calceolaria, är nu borta på Condition. Jag skulle tro, att om H:r Professoren med mig gingo i com- pagnie, wij då skulle hafwa de mäste Erice. Huru swårt och omögligt det warit utwällia wissa synonyma, innan så många spe- cies blifwit bekante, ser H:r Professoren nogsamt. jag hade sielf kunnat swurit, att H:r Professorens Er. plukenetii och min warit ett och samma species, om jag ej fått se sielf bägge. På cavalliers parolle lofwar jag hwart specimen orördt tillbakas, utom en enda blomma att examinera af dem jag ej sielf äger. i Disputationen får jag ej gå specielt, ty wåra fattige studerande hafwa ej råd till mer än 1, högst 2 ark. H:r Haller har i sitt wärk ” många nya species af örter, som han statuerar; men jag kan ej få redighet mer än på ett enda. hade han beskrefwit som H:r Professoren, så hade han giort myc- ket gagn, men då man confererar hans, ses differencen. Af Grubbia har jag flere specimina, men alla äro Mares; fe- minam har jag aldrig sedt. | : jag sände ju i sommars frachtsedeln i bref från consulen Holm i Cette, då H:r Prof. lofwade höra äfter H:r Gouans pacquet, som skulle gå på Stockholm. jag förbl, Högl. H:r Professorens hörsamste tienare Upsala 1770 Carl Linné. d. 12 Decembr. Efter afskrift af B. Bercivus (vol. XVI s. 688). ! Planscherna i Lektor Jom. B. Bussers Utkast till Beskrifning om Upsala II (Upsala 1769) äro ritade af Fr. ÅKRELIUS. ? ALB. HALLER, Historia stirpium indigenarum Helvetie inchoata 1— HI (Bern 1768). 157 546. Edle och Höglärde H:r Professor. Tusende tacksäjelser för det jag fick se H:r Professorens Erice; jag öpnade dem och såg igenom dem på en enda timme oeh straxt förseglade dem igien; och kan heligt försäkra, att jag sedt igenom dem med mer suspensa manu, än någonsin H:r Professoren kunnat sielf det giöra.! Med första säkra lägenhet skola de komma till- bakas. Gmelins bok kostar intet; jag har exemplar både för mig och min son. Kan den spanska philos. Botanica ? fås i stockholm på boklådorna? Tack för det jag fick henne se. Lycka till ett sält nyåhr. jag är Högl. H:r Professorens hörsamste tienare Upsala 1770 Carl Linné. d. 25 Decemb. Utanskrift : Professoren Edel och Höglärde H:r Doctor Bergius Stockholm. Sigill bortklippt. "Originalet i Vetenskaps-akademiens bibliotek. 1 På brefvets baksida finnes förteckning på de af BerGius sända växterna. 2? Härmed torde afses den spanska öfversättning af CAPDEVILA, Som Om- talas af D. H. StoreveR i Leben des Ritters Carr. von Linné. Jfr. J. M. HuLtH, Bibliographia Linneana p. 80. 547. Edle och Höglärde H:r Professor. Hwarken war Thunbergia uti mitt bref, äller något mer uti H:r Professorens, än det jag hade hedren öfwersända. Thunber- giam har jag aldrig fått af D:r Thunberg, utan ett nog ofulkomligt specimen för ett åhr sedan af D:r Montin.! 158 jag hade önskat, att han sändt Solandram,? så hade H:r Pro- fessoren kunnat sielf se, om den woro umbellata äller Hydroco- tyle, äller någon af den classe. Tro intet, M. k. H:r Professor, att jag woro så nedrig, att jag skulle undandraga en enda ört, fast hon woro mig aldrig så ny och kiär. jag är Edle och Högl. H:r Professorens hörsamste tienare Upsala 1774 Carl Linné. d. 21 Octobr. Efter afskrift af B. BerGius (vol. XVI s. 689). ! LARS Monrin, se bref. 364 not. 2. ; 2? Solandra capensis, hvilken anträffats' af D. SoLAnpDER på Godahopps- udden, namngafs af LinyÉ i Syst. nat. ed. X p. 1269. Den har sedan hänförts till slägtet Hydrocotyle. BERGMAN, TORBERN OLOF. Född 1735, student i Upsala 1752, filosofie magister och docent i fysik 1758, matheseos et philosophie naturalis adjunctus 1760, ledamot af Veten- skaps-akademien 1764, chemie & pharmaceutices professor 1767, medlem af Franska akademien 1782, död 1784. Under stndaniuden hörde han till Linsés flitigaste och mest framstående lärjungar samt egnade sig företrädesvis åt Zoologiens studium, hvarom afhand- lingar i Vetenskaps-akademiens Handlingar och Vetenskaps-societetens Acta bära vittne. Om den första af dessa, Rön om Coccus aquaticus (1756), förklarade LIinnÉ först, att han »wille swärja på att det var osannt>, men gaf efter verkstäld kontroll vitsordet: »vidi et obstupui». — BERGMANS antecknin- gar under Linnés botaniska föreläsningar finnas å Upsala universitets-bibliotek (mserpt D a och p.). 548. Höglärde H:r Philosophie Adjunctus. nyligen har jag fått se Anonymi anmärkningar wid swaren att förekomma maskar på frucht-trän, Stockh. 1764.1 jag har ock låtit mig berättas, att H:r Adjuncten ärnar det beswara. Denne Auctor har wackert afritat och tämmeligen beskrifwit Papilionem Crategi. det faller mig sälsamt, att denne, som hos oss NERE 159 sällan förekommer utan i Skogen, skall wara så allmän i andras trägårdar; åtminstone wet jag wist, att han här ej säte någon märkelig skada på wåra fruchtträn. Denne auctor bannas på mig, för det jag utgifwit mine mäste wärk på latin, ty han har icke öfwerwägat mine omständigheter. Man skrifwer att gagna, om man kan, det allmänna; ju flere, 'ju bättre; hade jag skrifwit på swänska, hade få läsit mine skrif- ter, som nu tiena hela werlden. jag har aldrig sielf warit i stånd att uplägga och förlägga mine egne wärk. om jag skrifwit på Modersmålit uti Historia naturali, hade högst 100 exemplar kiöpts, och de andre blefwit wrak, med förläggarens skada, som nu får straxt debitera alla exemplaren öfwer werlden. Wettenskapen har jag sökt föra in i fäderheslandet, men aldrig wunnit det, som hon ärnadt, där hon för detta haft burskap, utan oftast hafwa de fördömt henne, som borde förnämligast promo- vera skaparens ära och oeconomien, hwilken senare aldrig existe- rar utan denna wettenskapen. Wår nya werld är så mycket begifwen på stridskrifter, at om jag skrefwit på moders målet, hade jag haft 100 tals som skrefwit mot mig, fast de minst förstådt, och jag hade i denna wettenska- pen wunnit få owäldiga och mogne domare; då jag nu har hela werlden till domare. jag har altid warit rädd för stridskrifter som hästen för märskramlan, och jag har altid funnit, att de trubbigaste rak-knifwar dragit aldra mäst. jag har skrifwit ett par piecer på swänska, och haft därföre mera olust, än för alt det andra jag utgifwit. jag har aldrig försumat mig, utan arbetat mig mager; skulle jag äfwen satt detta på swänska, hade jag länge sedan arbetat mig till döds. När jag skrifwit på latin, kunna då icke andre nitiske landsmän, om de tycka det förtiena, snart sätta öfwer det på swänska och lätta min möda, men nog om detta. Ring-fiärilen äll. Lakei-fiärilen har satt mig mycket be- swär och ännu är jag ej sielf tillfreds. At wår Neustria och ca- strensis, ehuru olike Phalenis, äro ett ock samma species, där om måste jag nu wara öfwertygad, sedan jag utkläkt så många af dem till förwandling. Men desse äro alla fotfolk och hålla sig på jorden, där de altid lägga sine ägg på fältet, då där emot Ring- fiärilen, hwars ägg jag ofta sedt på qwistarne hos oss, altid är en hb 160 trädmask och skadar fruchtträden, äfter alla utlänningars witnes- börd, men den fiärilen, som af dem beskrifwes, är så lik wår castrensis, at jag den ej kan åtskillia. jag önskade, att wår ano- nymus wille gifwa oss så ren och tydelig Historie om denne som om Pap. Crategi, så fingo wettenskapen där af ett steg tillagt. Anonymus tillägger mig, att jag ej uptagit Aphides på Humble och Aple; han hade kunna tillagt flere hundrade wäxter. jag tror intet, att hwar wäxt hafwa sine diverse aphides, utan att många äro allmänne med flere wäxter, som därföre gått förbij, där jag ej warit wiss. Anonymus tillägger mig orätt conclusion, då jag sagt, at när Humelmasken fördärfwat humelroten, då blifwa aphides på bladen och Honungsdag; men han, att Aphides kunna komma på Humble utan Humelmatsken; om jag sade, att ohyra wäxte i barns huf- wud, då hufwudet flyter, näkade jag där med icke, att ju sådan ohyra kunne komma utan flytande hufwud. jag förbl. Höglärde H:r Adjunctens hörsame tienare Carl v. Linné. Hamarby d. 25 junii 1764. Utanskrift och sigill saknas. Originalet finnes i Upsala universitets-bibliotek i T. BerGmans brefvexling (G 21 s. 548). ! Vetenskaps-akademien hade .1762 framställt den prisfrågan: Huru Maskar, som göra skada på Fruktträden medelst blommornas och löfvens affrätande, bäst förekommas och fördrifvas. Härpå inkommo 11 svar, bland hvilka första priset, en guldmedalj, tillerkändes d. v. akademiadjunkten T. BerGman. Af de öfriga ansågos fyra «innehålla åtskilliga mer och mindre pröfwade medel mot maskar», hvarför deras författare «hedrades med hvar sin Silfver-jetton». Samtliga de sålunda belönade afhandlingarne blefvo därefter af akademien tryckta, alltså äfven den, hvars författare enligt namnsedeln var »C. N. NEun, N. Minist.>», som dock aldrig gaf sig tillkänna och som man på rätt goda grunder ansett hafva varit LinséÉ själf. Emellertid uppträdde kort därefter en anonym granskare med åtskilliga anmärkningar, hvari bland annat GC. N. NELis upplystes därom, att han i vissa punkter kunnat få bättre besked, om han hänvänt sig till Archiater LinsÉ för upplysningars vinnande. Till bemötande af sagde granskares påståenden utgaf BErGman kort därefter en försvarsskrift, och i denna blef ock LinsÉs: här meddelade bref intaget. 161 BERLIN, ANDREAS. > Föddes 1746 i Nora socken (Ångermanland) på Nordviks gård, som egdes af fadren, kronofogden och hofkamreraren HesriK Beruin, blef student i Upsala 1765, disputerade i December 1766 under Lisnsés presidium De usu muscorum, 3 afreste 1770 såsom innehafvare af Stieglerska stipendiet till England och däri "från 1773 till Guinea, hvarest han kort efter framkomsten afled. 549. Välborne Herr Archiater, Nådige Herre! Enär jag eftersinar, huru mycket nådige Herr Archiatern bemödat sig för mit väl, och huru min lycka varit föremål för alt det goda Nå- dige Herren hit tils vist mig, råkar jag mera i qväljande oro och be- kymer, än skicklighet att afskildra och beprisa den fördel jag nu åtniuter, och hvilken jag hel och hållen Herr Archiater bör tilskrifva. Sant är det, att jag ej är den första eller allena, som kan på det sättet räknas lycklig; men det vet jag vist, att jag är den overdigaste. På hvad sätt kunde jag väl förtiena en recomendation, som nu ett år varit fördelag- tigare än många Stipendier, och huru kunde jag väl med så ringa in- sigt förtiena Herr Banks! och D:r Solanders oväntade grace, om icke recomendationen gifvit dem bättre tankar om mig, än jag sielf billigt kan hysa? M:r Banks antog mig strax efter en upvagtning mera såsom en vän än subordinat för 80 p. Sterling eller 2380 rd per annum; mitt bemödande skal deremot blifva att efter yttersta förmåga genom tienst- ferdighet ärsätta hvad som brister i verkelig skicklighet. När herrarna voro nära ängland,” var jag just rådvill, anten jag skulle söka en Condition på Göteborg, eller i Fädernslandet söka födan såsom trägårdsmästare, hvarutinan jag sökt förverfva all ärfoderlig insikt; men Gud, som inplantat lust och hog för resor, har utan tvifvel utset mig til något anat. Nådige Herr Archiatern har jag att taka för alt- samman, och skal jag aldrig förgäta hos allmagten anholla om des beständiga välgång, ej häller någon tid glömma den förbindelse, som ålägger mig vördnadsbevisande och lågande ärkänsla, så länge lefnaden varar. Linnés brefväxling III. 11 162 Det lärer ej vara af nöden att berätta nogot om H:nas resa genom dena verldens bullersamma haf, ej heller att orda om deras vackra och rara samling, i synnerhet som jag tror D:r Solander afgifvit nöjagtig del, och man desutom smickrar sig med det kära hoppet, att N. Herr Archia- tern sjelf will komma til Ängland för att både döpa och namngifva en myckenhet af Herr Doctorn hemförde och beskrifne hedniska afkomlingar. Om jag ej bedrar mig, äro 1200 nya Species af örter upfundne, 100 Genera och en vacker hop Diur, Fiskar, Insekter och Muslor. Nästa Martii månad tänka Herrarne gå ut igän för att Cryza emel- lan nya Zeland och Terra del Fuego, hälst de mistänka något större land däremellan undsluppit deras undersökningar. Efter alt utseende kommer jag att gå med, ehuru jag borde hafva mera afseende på min svaga hälsa, än de fördelar, som vid resan äro bifogade, men Pengar förmå ofta en fattig att företaga det han efteråt ångrar. Emedlertid lemnar jag almagten omsorgen för det tilkomande, medan jag fägnar mig af de närvarande fördelar. England är eljest en ort, som är svår att skiljas vid, besynnerl:in om man kan förtiena nogot. Ingen ting brister för lefnadsbehofver, ej heller i oskyldiga nöjen, om man allenast kan sönderrifva de snaror, som utsättas för en oförsiktig ungdom. Så snart Herrarna utgifva deras rese beskrifning, vill jag göra ett kort. utdrag och det til Sverige öfversända. Ett bref blef afsändt till Nådige Herr Archiatern påsktiden, hvarut- inan jag begärte veta, om och hvilka frön hälst åstundades för Upsala trägården. Jag vet ei heller om de frön, som jag i Somars sjöledes skickade, framkomo, dock hoppas jag det bästa. D:r Gahn? har nu varit här en kort tid och för fransöskan varit i stånd att skaffa sig för- delagtig bekantskap, utom det att Doctor Solander giordt oss begge på flere ställen kände och bekante. | Ingen ting önskar jag högre än att här i London snart få upvagta. Nådige Herr Archiatern; då jag emedlertid har den äran att med dju- paste vördnad förblifva Välborne Herr Archiater Min Nådige Herres Ödmiukaste tienare London d. 20 Octob. And. Berlin, 1771 ; Linn. Soc. Vol. 1: 540—1. ! Sir JoserH Banrs, se bref. 430 not. 1. — Den stora välvilja, som han visade flere svenska naturforskare, torde vara att tillskrifva dels de rekomm enda- 163 tions-skrifvelser, som de medförde från LissÉ, dels den omständigheten, att hans farfar var den svenskfödde, men i England naturaliserade affärsmannen och parlamentsledamoten JakxoB BankK. 2? BAnKs och SoLAnpDeR återkommo i Juni 1771 från James CooxK's verlds- omsegling, hvari de deltagit. > HENRIK GAHN, född 1747, inskrefs i Upsala student-album 1754, men bör- jade de akademiska studierna först 1762 samt egnade sig därvid åt medicin och 7 + botanik, försvarade 1767 disputationen Fundamenta Agrostographice (hvil- ken han, ehuru endast 20-årig, uppgifves själf hafva författat), medicine dok- tor 1772, amiralitetsläkare i Stockholm och assessor i Collegium Medicum, död 1816. — Uppehöll sig 1791—93 i England och erbjöds då af Banks att med- följa honom på Coor's 2:dra verldsomsegling, men »afstod ej ifrån sitt föresatta mål, som var att begagna alla de ypperliga tillfällen i London gåfvos, att lära känna läkarekonsten i sin vidd.» Ansågs på sin tid vara en af Sveriges mest kunniga och skickliga läkare. — Ett af Forster beskrifvet växtslägte bär namnet Gaknia. 550. Välborne Herr Archiater Nådige Herre! För längre tid tillbaka hade jag den äran nämna, att H:rne Banks och Solander voro ärnade att 2:dra gången igän genomlöpa södersiön, hvilket ock var ganska nära att ske (ty alla deras förnödenheter voro förde om bord), om icke några förtretliga hinder kommit i vägen; deras långväga resa upskiutes derför til nästa vår, Gud vill, då de emedlertid 5 innom få dagar sätta ut först til Skottland och derifrån til Island, för att = uppöfva både ritare och andra unga H:r, som de angagerat. Resan til I södersiön sker lika fult denna sommar af Cap:tn Coock, som förra E gången commenderade, men Guvernementet har i D:r Solanders ställe antagit H:r Forster,' en lärd Preusare, att vara bemälte Cap:tn följagtig såsom Historicus naturalis. Ibland de bekante, jag förvervat under min varelse i London, är den" M:r Miller,” som nu skrifvit bref til H:r Archiatern, en, hvars skick- lighet och förtienster jag hos Herr Archiater på det högsta vill recom- mendera; til Nation Tysk, äger han alla de egenskaper, som utgöra en fullkomlig ängelsman; han har arbete af de störste H:r i Riket, och har af flere blifvit upmuntrad, att tolka herr Archiaterns Systeme. Det han begär, och hvad allenast kan satisfiera hans ambition, är, att H:r 164 Archiater täcks visa honom den gracen, att han får Catalogue af de växter, som H:r Archiatern aldrig sielf haft tilfälle att examinera, hvari- genom öppen väg banas til en Correspondence, som jag är säker ej vill blifva aldeles onyttig. Jag är mycket mistagen, om icke Herr Arch. sett flere af hans arbeten under den tiden han lefde å fädernes orten Nyren- berg, då han kallades Mäller; vän med D:ne Fothergill? och Night, som nu nyligen blifvit död, tror han, att Herr Archiatern vill visa honom en sådan duceur. ; H:r Archiatern lärer kunna föreställa sig, med hvad ömhet jag af- skickar desse rader, då jag ser mig ur stånd, att lemna något af H:rnes samlingar, och med mera rörelse åskådar jag en viss H:s otacksamhet,? då jag besinnar, hvad han njutit af och i H:r Archiaterns förnäma hus; men jag, som M:r Ellis,” [anser att] man måste bära hvad som ej kan ändras och afhjelpas ; emedlertid vore det enligit med ärlighet, så hade jag mer än godt tilfälle att aflemna många rara objecter, men vågar ej att kränka så helgade lagar, utan nöjer mig dermed att kunna skicka H:r Arch. några af manufacturerta curiositeterne. Ett ville jag hos H:r Archiatern anholla om, neml. att han täktes Recomendera D:r Solander och H:r Banks til Ledamöter af Svänska Wettenskaps Academien,' hälst flere andra redan hedrat dem dermed ; til Fransöska ”Academien i Paris vet jag skrefs första tacksäjelse brefvet; hvilka Academier dessutom hedrat dem på så utmerkt sätt, vet jag ej så noga, men det är vist, att H:e i Oxford blefvo creerade Juris Doctorer, hvilket åtminstone visar, att den lärda verlden i Ängland tacksamt anser deras möda för vettenskapens uppkomst. M:str v. Troil? kommer att gå med os til Island, äfven en annan lika skickelig och älskvärd ung adelsman v. Walden,” som ganska väl " Copierar Chartor för H:r Banks och tillika förstår väl att handtera skiut- gevär. H:r Archiatern täks ursäkta min brådska och ovålighet; tiden är kort och mycket är att syssla med, inan resan sker. Jag aflägger hos H:r Archiatern min ödmiukaste tacksäjelse för häls- ningarne i D:r Gahns bref; jag är förnögd, när jag vet, att H:r Archia- tern ännu har mig i sin åtanka, men mer i den försäkran jag gör, att med ouphörlig vördnad få underskrifva mig Välborne Herr Archiater Min Nådige Herres ödmiukaste tienere London d. 26 Junii And. Berlin. 1798 165 På M:ster Gordons !? begäran, vill jag hos H:er Archiatern anhålla, att hans 2:ne Söner, som ifrån Holland denne sommar ärna sig [till] Svärje, måtte få frihet att väl öfverse Orangeriet och Trägården; den större är i synnerhet en förfaren trägårdsmästare. Linn. Soc., Vol. I: 342—3. ! JoHAnN ReinHonp Forster, se'bref. 431 not. 6. : 2 Jon Minter (JOHANN SEBASTIAN MÖLLER), född i Närnberg 1715, ritare och gravör, död 1790 (2). Har utgifvit An Illustration on the Sexual System of the Genera Plantarum of Liyn€vs (Lond. 1777). — Med denne Jorn Minter är icke, såsom stundom sker, att förvexla den med honom samtidigt i London lefvande botanisten PHitirPP MiLLER, om hvilken se bref. 422 not. 4. 3 JoHn FortHERGILL, född 1712, läkare, ifrig samlare af naturalier samt egare af en stor och rik botanisk trädgård vid London, död 1780. < Säkerligen bibliotekarien vid British Museum KNIGHT. 5 I sina Egenhändiga anteckningar om sig sjelf har LissÉ 1772 an- tecknat: »Den otacksamme SoLtaAnpDErR skickar ej en enda ört eller insect af alla dem, han samlat in Insulis australibus novis» — ett hårdt, af otålig längtan alstradt omdöme, hvars orättvisa kort därefter visade sig, då underrättelse kom, att en sådan samling redan blifvit till honom afsänd. $ Jon Euuis, se bref. 492 not, 5. 7 Både Banks och SotaAnper blefvo 1773 valda till ledamöter af Veten- skaps-akademien, 2? Om Uno von TrRoirL samt hans deltagande i Banks och SOLANDERS resa till Island, se bref. 431 not. 9. 9 Troligen FREDRIK HERMAN VON WALDEN, född 1743, slutligen kapten vid Amiralitetet. 10 James GORDON, »eminent gardener, near Mile-end, to whom the science of botany is highly indebted, and whose merit is universally known for his great knowledge in the cultivation of exotic plants»> (J. Eruis i Phil. Transact. vol. LX for the Year 1770 p. 518). 551. Välborne Herr Archiater Nådige Herre. För någon tid sedan hade jag den äran att gifva vid handen, det M:r Banks och Doctor Solander ärnade resa till Island, för hvilken ort de kort efter afseglade, och hvarifrån de dageligen väntas; det nämdes tillika, att jag skulle vara med i sällskapet, men som den schemen blef 166 ändrad, måste jag nu taga mina ord tillbaka, med det nöjet likväl, att jag får berätta, det jag efter alt utseende kommer att göra en resa til Africa för att vara en unger Engelsk Herre behielpelig i samlande af Naturalier. D:r Fothergill är en af de Herrar, som bestå kostnaden, en namnkunnig Practicus, som kommer närmast til Herr Arch. v. Rosen- stein; älskare af Natural-Historien, är han ganska frikostig för des up- komst, och varande sådan bör det supponeras, att han äfven gynnar des älskare, ibland hvilka jag får räkna mig en, sed preterea nihil. D:r Pitcairns 1 gunst emot mig tror jag det bör tilskrifvas, att ofvannämnde D:r Foth. hyser fördelaktigare tankar om Munséer Berlin, än han verke- ligen förtienar, ty saken står nu på den foten, att jag allenast väntar, det de til resan nödige utgifter måtte blifva mig tildelte; skulle utgån- gen' ej svara emot förmodan, vill jag deraf gifva Herr Archiat. del, då resan blir til Sverige, men vinner jag ändamålet, sätter jag ut innom en månad. Herr Archiatern kan lätt sluta, huru ofta jag önskat mig Imort. Loeflingii insikt, eller att jag i Sverige ägt en utkomst, som satt mig i stånd att förverfva en mer än superficial kundskap af Naturen; emed- lertid vill jag förmedelst Idoghet och Application, så mycket hos mig står, söka ärsätta den bristen, då mitt egenteliga föremål skall blifva att ådagalägga, med hvad hjerta jag anser Herr Archiaterns fordna ynnest och godhet emot mig. | En Smithman är den Herren, som för ett år sedan, försedd med en skickelig ritmästare, reste öfver til Africa, derest han efter berättelse giordt en så vacker samling, att Subscribenterne anse det verdigt kostnaden, enligit hans begäran sända honom en Assistant, som någor- lunda förstår Herr Archiaterns Systeme. Herr Archiaterns bref til Mr. Miller åstadkom mycken fägnad. Herr Archiatern må vara öfvertygad, att han öfversänder alla nya Species, som han per fas & nefas kan öfverkomma: desutom har han genom en vidsträckt bekantskap tilfälle att i andra mål vara til tienst. Jag vet ej, om jag nämde i mitt sidsta, det D:r Knight, Bibliothecarius Musei, til- förne öfversett hans arbete och beskrifningar, men det får jag nämna denna gången, att jag bor hos honom och har större förmonner, än den kan vänta, som umgåts med Natural-Historen så kallsinnigt som jag. M:r Millers 2:ne Sönner äro gångne med Mr Banks och D:r Sol. samt angagerade för Södersiö-resan, hvilken efter all liknelse ej lärer företagas, sedan något Missförstånd upkommit emellan Regeringen och någras Ambition. k j - ä z ; 167 Jag önskar, at min Hälsa måtte i Africa blifva så god, som den i Ängland varit, då jag hoppas att inför Herr Archiater få betyga den Vördnad, hvarmed jag underskrifver mig Välborne Herr Archiaterns Min nådige Herres ; Ödmiukaste Tienare London d. 4 Octob. S | A. A. Berlin. 17798; s S: P: Herr Archiatern täktes ej illa uptaga, at jag bilagt ett bref til vår Nations Curator; jag ansåg den vägen för den säkraste att hafva ett kanske det sidsta bref afsänt til Mina Föräldrar. Herr Archiatern lärer ej illa anse, det jag på Mr Millers begäran öfversatte hans bref; en åkommen händelse satte honom ur stånd att sielf skrifva det öfver. Enär Herr Archiatern igän skrifver Mr Miller til, anhåller jag, att Herr Archiatern ville yttra sig öfver hans Ficus och den Cucumis? som han vill hafva under Momordica. Hade M:r Miller haft bättre tid, så har Herr Archiatern äfven fått en vacker figur af Dionea Muscipula. Linn. Soc. Vol. I: 544—5. ! Winzuiam Pitcairs, född 1711, framstående läkare, egare af en betydande ; botanisk trädgård i Islington (London), död 1791. 552. Välborne Herr Archiater Nådige Herre! För någon tid sedan hade jag äran gifva Herr Archiater vid han- den, att jag var ganska när blifva angagerad för Africa, och nu får jag i lika ödmiukhet nämna, att affairen är afgiord, och jag så vida resfer- dig, att jag är nöjd gå til Siös, hvilken dag hälst Capitainen kallar. En af mina vänner, som jag just hade äran omtala, vid namn I. Smeathman,! reste för mer än ett år sedan til Custen af Guinea, för att samla Naturalier, och har där varit så lycklig, att H:re Subscribenterne ej kunnat annat än vilfara hans begäran, och med andra behofver äfven låta honom få ett Systeme och en Systematicus öfverskickade; lyckan har ock varit dem så benägen, att de fått det förra af bästa Editionen, 168 men hvad den sednare angår eller Mr Systematicus, så måste H:ne låta sig nöja med en af första uplagan; jag har blifvit föreslagen att vara assistent til b:te H:r Smeathman, men har stor orsak att befara, detjag ej är vuxen en sådan charge, serdeles som det väntas, att jag skal be- s«skrifva hans samlingar, utan att jag har den insikt, som dertil fordras, och utan att H:ne veta, om jag kan åtskilja fisk och fogel; emedlertid tror jag mig ej blifva aldeles onyttig, ty jag kan ofta vara ganska idog; / men det hoppas jag vinner ursäkt att jag måste utelemna och förbigå sådane observationer, som ärfordra större insigt och förfarenhet än min, hvilken ej väger mycket. Den Öen vi komma att bebo är kallad Bananoös? och ligger vid utloppet af Sierra de Lion, en flod äfven så angenäm, som landet, hvil- ket den genomskjär, är förtjusande. Marken är där frucktbar, luften sund, nödvändiga behofver til öfverflöd, och invånarne Ängelsmän, ifrån hvilka jag nödigt skiljes, om de äro sådane som deras anhörige i London. Ödemarker, vildjur och oförmodade siukdomar äro obehageliga föremål för min tänkegåfva. Men Herr Archiatern må vara försäkrad, att jag ej gör mig verre tanka om Africa än Luleå Lappmark; jag vet, att jag är mistagen, men jag hoppas ändå med Guds Nåd att åter få se Fädernes bygden och först Musernas boning, då jag med förnöjelse får lämna Herr Archiatern så väl af vidrige, som lyckligare Öden, men ett måste jag först anholla om, har Herr Archiatern ännu någon ömhet för den minsta af Propheterna, så låt hans (kanske sidsta) begäran vinna bifall, det är att Mr Smeathman måtte blifva hedrad med Herr Archiaterns Corre- spondence, hvilket jag vet han på det högsta skulle tilönska sig, och om - jag ej är bedragen, säkert ärkänner med bättre kram än löften, hvilka andra väl gifva, men aldrig tänka att upfylla. Hvad mig angår, så skulle jag väl önska att få en plan eller instruction att rätta mig efter; men som jag vet, att H:rr Archiaterns tid är för mycket uptagen med vicktigare göromål, vill jag ej derom enträgit anholla, varandes ful- komen -.nögd, om min begäran för M:r Smeathman vinner lika benkögt bifall, som den för M:r Miller fordom. Sedan H:r Banks och D:r Solander kommo tillbaka ifrån Island, har den sednare blifvit efterträdare efter D:r Matthew vid Museum såsom 2:dra Bibliothecarius, då D:r Matthew fått Salig D:r Knights Sysla . . .? I händelse att H:ne rest til Södersiön, tror jag ej, att D:r Solander velat emottaga sligt tilbud. Skulle jag ej mer få tolka mina tankar för Herr Archiatern, så ön- skar jag nåd och Frid af Högden och rik välsignelse öfver des Familia ma OJ a RR ER RR ä bu pr vå 2 3 k : E 4 é i 169 til sednaste led. ack! måtte den sent sakna den bästa af fäder, Vetten- skapen des stöd, och jag den säkraste och störste befordrare, är den önskan, hvarmed jag förblifver Välborne Herr Arcbiaterns & Min nådige Herres . i Ödmiukaste tienare London d. 12 Jan. | And. Berlin. 1773. Kongl. Maj:ts Trotienare och Archiater samt Riddare af Nordstierne Orden Välborne Herr Carl von Linnée, i Upsala. Linn. Soc. Vol. I: 546—27. ! ]. SMEATHMAN, engelsk naturforskare. SOLANDER uppkallade efter honom ett i tropiska Väst-Afrika upptäckt, till Passifloracee hörande växtslägte. 2 Banana-öarne äro belägna på västkusten af Öfre Guinea. Den största af dem, Banana, ligger vid mynningen af floden Rokelle, hvars mynning kallas Sierra-Leona-floden och bildar en stor hafsbugt. 3 Ett stycke är bortslitet. 553. Välborne Herr Archiater Nådige Herre! Efter tvenne månaders resa ifrån London anlände jag i början af April til Bance Island och Sierra Leone, hvarest Engelska handels Com- paniet har en vacker och välbelägen fästning; under hela resan var jag fri ifrån de olägenheter, som storm och siögång gerna hafva med sig, men jag är ändå misnögd, isynnerhet deröfver att jag ej fick besöka Canarie Öarna, och ej nog dermed, vi woro ej i stånd att fånga en fisk eller döda en fogel under hela resan, så att alt hvad jag kan hafva äran berätta är, att jag såg en död Valfisk af ansenlig storlek, Trigla volitans och några Tropiska siöfoglar, men den förtreten är ändå til större delen botad, sedan jag lyckligen blifvit förd til dessa okände stränder, hvarest skaparens under i Naturen redan uptagit min hela tid och upmerk- samhet. 170 Store Gud! hvad prakt och fägring, hvad symmetrie i all ting, hvad fördelar i lefnadens behofver har du icke gifvit och tildelt detta land och des invånare. Naturens utseende är lika som förändradt, jag är lik en blinder, som efter han fått öppnade ögon först åskådar solen; han fal- ler i förundran, men vet icke hvarföre, han ser ut utan att kunna se; så går det med mig, jag ser teken efter Skaparens finger i hvarje blad och jag läser hans vishet i Naturens bok, men utan den fördel att kunna lära, hvartil det tienar. jag måste låna Herr Archiaterns ord: qQve vis, quanta sapientia! qvam inextricabilis perfectio! Som de fläste Vegetabilier efter M:r Tiscs ! bortresa hafva blifvit ut- rotade på Bance Island, kunde jag ej längre trifvas där, förän jag begaf mig till Bananas, hvarest jag träffade såväl M:r Smeathman, som vår Ritmästare, bägge i välmåga. Nådige Herr Archiatern täks föreställa sig, att jag ej länge kunde dröja, innan jag gjorde första Excursion, då min förnöjelse var öfvermåttan stor, enär jag inom !/4 tima fant 3:ne nya specimina, 2:ne Heptandrister (hvilkas beskrifning. medfölja) och en decandrist, cujus unica calycis lacinia reliqvis major, biocellata s. bi- punctata. Germen triqvetrum. Styli duo. Capsula triqvetra, trilocularis etc.; desutom har jag beskrifvit flera nya Genera, af hvilka jag får den äran gifva Herr Archiatern del, så snart Insect-Lodorne komma tillbaka ifrån London, då jag äfven, efter Mr. Smeathmans tilstyrkande, får den fägnaden att öfversända en samling af Insecter. Som jag är utan anan hielp och assistance än Herr Archiaterns Ledstiernor af 1764 och 66,” har min embets-camerat öfvertalt mig att anholla om lån af nödige Böc- ker hos -min Nådige Herr Archiater, med det vilkor, att Herr Archia- tern skal hafva åtminstone ett speciment af alt, hvad vi samla. Jag "kan nepl:n vänta, att en så dristig begäran skulle tagas väl; men hvad vill jag giöra, nöden har ingen lag. Herr Archiatern kan ej lätteligen tro, huru brydder jag var, när jag vid ankomsten saknade de Böcker, som voro mäst af nöden. Herr D:r Fothergill försäkrade mig, att Kemp- fer,” Rumpbhius ? och Seba”? voro utsände, men o! me miserum, jag fant allenast Adanson's Voyage aux Senegal" & Mr. Ellises Tractat om Coraller," men för öfrigt, utom några få resebeskrifningar af siöCaptainer, aldeles onyttigt kram. Ingenting i verlden skulle så mycket förtryta mig, som att i brist på nödig hielpreda vara oviss om Objecternas namn, misstaga mig, gå på villostigar och stanna mitt i loppet. Min Nådiga Herr Archia- ter har räkt mig så ofta hielpsamma händer; kan Herr Archiatern nu lämna mig utan assistance? om jag hade ringaste anledning att kalla wet DM - | 4 Er F ä : Er Få "0 q - 3 : 25 | : JA É > 171 Herr Archiaters vidare godhet och ynnest i tvifvel, och om jag viste, att jag på något sätt villigt ådragit mig Min Nådige Herr Archiaters kallsinnighet, sedan jag lemnade Upsala, skulle jag anse mig brotslig och min begäran i högsta grad obillig, men som jag ej vet mig hafva för- "verkat den ömhet Herr Archiatern äfven visat okände, och som jag «tillika är öfvertygad, att jag nu är i stånd, så väl att rikta N: Vetten- skapen, som att til en del visa erkänsla och tacksamhet emot Herr Archiatern, så anholler jag ödmiukast, att Herr Archiatern täktes åtmin- stone sända mig ett bref med någon instruction, och om nyaste Editio- nen af Systemet är ferdig, skulle jag anse för den största Fördel att få låna detsamma tillika med Genera Plantarum. Herr Archiatern kan ej tro, huru nögder jag skulle vara, om jag voro hielpt ur desse träng- sel, ej så mycket derföre att jag finner nya objecter, som fastmer att jag då skulle vara i stånd att tjena en så stor välgerningsman, som Herr Archiatern varit, för hvilken allena jag underkastat mig svårigheter, i hvars tienst jag är nögd att försaka det käraste i Verlden, jag menar hälsa och sundhet, blott för att fulgöra hvad jag ansett för en skyldig- het, och för att visa med hvad vördnad jag emedlertid har den äran förblifva Välborne Herr Archiater Min Nådige Herres Ödmiukaste tienare Bance Island på Custen And. H. Berlin. af Guinea D. 15 April 1773. P: S: När jag reste ifrån London, var jag ej serdeles nögd med Lönen, jag skulle hafva af Mr. Smeathman, men nu sedan vi giordt nytt accord och öfverenskommit att halfvera profiten, är jag rätt väl tilfredsstäld. Hvad som mäst oroade mig var det, att hvarken Mr. Banks eller Mr. Solander vore nögde med min utresa, af orsak att Mr. Banks och Dr. Fothergill ej vore särdeles vänner. P: S: Jag har härhos sänt Herr Arch. beskrifning på 2:ne nya Heptandrister. Herr Archiatern täks gunstigt låta mig veta om det gifves någon ny pentandrist (5 gyn.) i 2:dra Mantissan, som har tre antheras på hvarje filament och en hvar pedicello suffultam. Jag skulle äfven blifva glad att veta Herr Arch. tanka om den rättighet, som det innelagde speciment kan hafva att slå sig under Monadelphisterne. Phalanges staminum äro åtskilde med nectaria.” 172 Linn. Soc. Vol. I: 548—9. 1! Namnet osäkert och obekant. 2 Genera plantarum ed. VI och Systema nature ed. XII 3 ENGELBERT KAEMPFER, Se bref. 365 not. 2. 24 GEORG EVERHARD RuMPF, se bref. 468 not. 2. 5 ALBERT SEBA, född 1665, rik köpman och ifrig naturalie-samlare i Am- sterdam, död 17386. Bekostade utgifvandet af Locupletissimi rerum natura- lium thesauri accurata descriptio, ett praktverk i folio med 430 planscher. ARTEDI, som hos SEBA hade anställning, har däri bearbetat fiskarne. $ MICHAEL ÅDANSON, Histoire naturelle de Senégal. — Coquillages. — Avec la Relation abrégée d'un Voyage fait en ce pays, pendent les années 1749, 50, 51, 52 & 53 (Paris 1757). 7 JoHn ELus, An Essay towards the Natural History of the Coralli- nes (Lond. 1755). 3 Med Linnés egen stil är här tillagdt: R. Prior Polyadelpha Theo- brome affinis, posterior species Hyperici. BIBERG, ISAC. Född 1722, student i Upsala 1744, fil. magister 1755, slutligen grece lingu&e lector i Hernösand och teologie doktor, död 1793. 054. Välborne Herr Archiater Höggunstige Gynnare. At välborne Hr. Archiatern, för en tid sedan, täckts bevärdiga mig med sin höggunstiga skrifvelse, och äfven deruti behagat yttra Sitt väl- behag för mina ringa observationer, ärkänner jag med djup vördnad; och skal det tjena mig til upmuntran, at vid annat tilfälle i samma ämne ådagalägga all den flit och upmärksamhet, som jag efter mit ringa begrep kan åstadkomma, i synnerhet sedan jag nu af Herr Archiaterns nya Philosophia Botanica, hvilken jag med särdeles nytta igenomläst, närmare blifvit underrättad om sättet och nyttan af dylike observationer. I anledning af Hr. Archiaterns åstundan, som jag förnam vid min afresa från Upsala, at få se och räkna tänderna hos Järfven, har jag skaffat mig et hufvud alt ifrån Lappmarken, som jag nu, jämte detta 173 bref, med en resande har den äran at sända Hrr. Archiatern tilhanda. Har jag derigenom kunnat vara Hr. Archiatern til någon tjenst, räknar jag för min största ära, och vill altid vara redobogen, i fall något dylikt hädanefter skulle befallas. 7 En eler annan omständighet, som jag förra gången förgat, men sedan ärhindrat mig, torde jag nu få lof at anföra. Triticum kallas almänt i Medelpad Efsingrot. Jag tyks minnas, at Hr. Archiatern -hade det namnet upskrifvit för Alopecurus eller någon annan; men det är hel säkert Triticum, som det bör tilkomma. Med det man blåser genom Alo- pecurus erectus directe mot et sjukt öga, ha de velat öfvertyga mig, at det skal bli godt. När jag först kom hem förl. våras, sådde jag kring åtskilliga åkerrenar frön af Medicago Linn.,' som jag uphämtat i Upland, men hade ej den lyckan at få se et enda stånd upkomma. äfven så geck det med origanum, som jag sådde i en svedja. Att få smöret gult vintertid, bruka bönderna här i landet lägga alderbark i sorpan åt krea- turen. En del bruka spara råmjölken, och blanda något deraf i hvar tjärning, då smöret ock blir gult. andra siuda up vasslan, sedan de gjordt ost, då ett hvitt möse sätter sig på botnen, som de väl sila ifrån; men den tunna vasslan slå de på smöret, sedan de först tvättat det en gång, och låta smöret ligga deruti et dygn at draga uti sig vasslan, hvaraf det blir helt gult, sedan salta de det först. Detta bruka de ock ofta om sommaren, där ej boskapen har så godt bete, eller får äta Melampyrum, då det blir gult af sig sielf. Huru en del bruka förfalska smöret, så att det skal väga bra, vill jag ock nämna. Då slå de några kannor söt mjölk i en gryta och låta den sviga till ost. Så snart då smöret är til reds at skära sig, slå de denna ost i tjärnan och mangla väl tilsammans med smöret, så at man ingen skilnad kan se; och kan icke en gång synas, om man det äter med bröd; men då det skires, sättes sig osten på botnen i pannan. Huru , Norrlänska Meso-smöret tilvärkas, förmodar jag vara bekant. Sedan jag nu fått se Loxia Coccothraustes i bur här i Hernös. tyc - kes mig med säkerhet kunna seja, at det är densamma, som vi här kalla Nattvakan;” Dock vill jag härom göra mig bättre underrättad tillika med annat, som kan tjena til någon uplysning, näst kommande Sommar, Gud vill. I öfrigit innesluter jag mig i Herr Archiaterns höga gunst, och näst min ödmjukaste respects anmälan till välborna Frun och förnäma omvårdnaden, Framhärdar med djup vördnad 174 Välborne Herr Archiaterns, min Höggunstige Gynnares, ödmjukaste tjenare Hernösand Isac Biberg. d. 4 Febr. 1751. Linn. Soc. Vol. I: 566—38. ! Under sin Gotlandsresa kom LInsÉ att fästa närmare uppmärksamhet vid Medicago falcata. Han ansåg den förtjäna namnet »Swenskt höfrö» och böra såsom härdigare heldre hos oss odlas än lucern (M. sativa), som »har ej et enda hårs preference för wår; den utlendska fordrar fet Jord och warm. Sommar, men denna tål alt och äfwen de aldra magraste Backar. Wisgå öfver Åen efter stillastående och ruttit watten, då wi förskrifwa utlendska Höfröen . och förackte wårt». — I Vet. Akad:s Handlingar 1742 införde han en utför- ligare afhandling om denna wäxtarts nytta samt sättet för dess odling och skötsel. 2 Loxia linea alarum dupliei alba eller Coccothraustes (»Swensk Pa- pegoja, Tallbit, Parisfogel») var i Fl. suec. ed. I namnet på den fogelart, som i ed. II benämdes Lozxia enucleator, och som uppgafs i Västerbotten kallas »Natt-waka». Den rätta Lozxia coccothraustes (»Sten-knäck eller Kirsk-fogel») blef däremot LInnÉ bekant först under Skåne-resan, där den »begynt inställa sig uti den wackra Trägården, som omgaf huset [vid Vegeholm] på alla sidor, at der tractera sig med körsebär.» BICKERN, NICOLOS van. Detta namn antogs i utlandet af en landsflyktig svensk, om hvilken LInnÉ i sina Anteckningar om Nemesis divina meddelar följande: »KYRonIus, rådman i Upsala, fick Borgmästare caracter, quick, lustig, litteratus, hederlig men farlig i handel. ... Fadern sin wiste otacksamt hierta. . . . Hade många concubiner, 7 oächta barn, som hustrun wiste. 1741 anklagade sin borgmästare Herkepeus för tal om [riksens] ständer. 1746 blef invitis invidis riksdagsman för Upsala med många konster, ty vota knapt räckte. I Borgareståndet blifwer så mächtig, att ingen befordran skedde utan honom; kallas därföre statsecreter. Alla måste muta honom; af en sökande tager 6000 plåtar, och dock ej hielper. Blef extremement högfärdig, lägrar Broms enda dotter, skrifwande rasande kiärleks bref till henne, fast gift. Får Borgmästare caracter och survivance, doch borgerskapets frihet wid voteringen förbehållen, hwilka ord han i expeditionen försnillar. Hinc commission öfwer honom af fattiga assessores, till hwilka han måste utpunga male quesita [det orätt för- värfvade], och ibland dem Voltemat, hwars fader han så ofta skinnat. Kom- mer hem, talar om ständer på Rådstugan, råkar i samma labyrint som Heer- kepeus, [som] 1741 af honom angafs. Vox populi, vox Dei: Korsfäst, kors- fäst! KO Hemkommen säger sig ej kunna sofwa, begiär min hielp. Jag kan ej hielpa, ty han war rädd för opium: Nej, swarade han, jag har i Stockholm tagit opium som en turk: det knapt biter på [mig]. Jag ordinerade ordinair dosis. Han gifwer det sin siuka fru i mångfalt dosi i tanka att döda denne, få 'Mademois. Broms. Hustrun får upkastning, suspicion, det uptäckes. ågen hans, Otor Censius filius, förelägger Kyrosius inom 24 timar antingen utur riket äller gå på slottet i arrest. Han samblar inom några timar sitt goda och reser till Kiöpenhamn. Talar där emot regeringen i Swerige, blifwer utlefvererad, förd åter till Stockholm, rymmer till Tyskland, söker j; flere år leid; änteligen får icke allenast leid, utan frit hemkomma utan alt tiltahl. men dagarne för ut hade gift sig i Tyskland, och altså aldrig kunna hemkomma, utan går från alt sitt, som sparf från ax.» Till dessa Linsés — säkerligen åtminstone i allt väsentligt riktiga — upp- gifter må följande tillägg här göras: Nins Kyronun far var kyrkoherden (först i Övägtvnd och sedan i Björklinge) NinLs Kyronws och hans mor InGrip CATHARINA BECKERFELT. Antagligen afsågs ej, att han skulle gå in på studiebanan; åtminstone saknas hans namn i Upsala universitets studentmatriklar. Han blef emellertid stadsbokhållare, sedan källar- mästare! och rådman samt fick stort inflytande i Upsala. Det mot honom under hans riksdagsmannatid väckta åtalet slutade visserligen med hans frikännande, men såväl hans ekonomi som hans anseende led däraf så väsentligt, att han, då härtill kommo mågen Cersn hotelser, ansåg klokast att rymma ur landet. Först begaf han sig till Norge och uppehöll sig någon tid i Fredrikshall, men ör sedan slog han sig ned i Köpenhamn och började, icke utan framgång, att idka handel, företrädesvis med fiskvaror. Af skäl, som LInnéÉ angifver, synes han där på yrkande af svenska ministern blifvit aträktitnd och utlemnad; hans till Konungen inlemnade supplik om frigifvande lemnades utan afseende och från Malmö afskickades han under bevakning af en underofficer och tre sol- dater. Bref till hustrun och några vänner, som han lyckats afsända, blefvo efterspanade och beslagtagna å postkontoren i Jönköping och Stockholm, men befunnos vara af helt oskyldigt innehåll. Längre än till Krokeks gästgifvare-” gård i Östergötland kom ,han dock icke, ty där låtsade han sig vara sjuk, bytte kläder med en dräng och lyckades undkomma till utlandet. ? Om hans senare öden vet man knappt mer, än hvad af de här meddelade, förut obe- kanta brefven framgår. Det visar sig häraf, att han lefde åtminstone till 1773 och att han då var bosatt i Bremen. Som någon skilsmessa mellan honom och . hans hustru ej torde egt rum, vill det synas, som han under sitt antagna namn gjort sig skyldig till tvegifte. 1 IT den bekanta BELLMANsS-visan: Movitz skulle bli student omtalas »>Kyroni öl». ? Vakten, som ej hållit nog sträng uppsigt på honom, dömdes till hårda straff, nämligen Rustmästaren NisBETH till tjänstens förlust samt tre veckors fängelse vid vatten och bröd, en af soldaterna till lifvets förlust och de tvenne andra till 10 par spö; drängen, med hvilken han bytt kläder, till 100 dir smt böter eller i brist af tillgång 84 par spö. Huruvida de ådömda straffen i all sin stränghet gingo i fullbordan, är obekant. 176 555. | . Wälborne Herr Archiater. Jag understod mig d. 18 Januari förledne! at skrifwa Min Herr Broder till och i samma bref innesluta. ett annat til min wän å M. H:s ort; iag förmodar des richtige ankombst i min H. Brod:s hand: tillstäd, min gunstige Herr Broder och förtrognaste wän på den swenska jorden, at jag må nytja denne frijheten såsom det högsta af hwad jag åstundar ; finner Min H. B:r, at det är oss bägge skadeligt, lät mig wettat genom Lagerwall, ? i fall M. Hr. Broders egen hand är trött at röras af ett oföränderligt medlidande hierta för des gamle wän: war trofast, Min gunstige H:r Broder, emot mig och förmå sine och mine gamble wänner till att minska mina tryckande olägenheter; de kunna med liten möda skaffa mig leigd,? mitt samwete förebrår mig intet ondt emot min Kung, fädernesland eller wänner; min ogudachtige måg Prof. Celsius," som war sänd till mitt huses olycka, och hwars wälfärd jag befordrat med min undergång, han och ingen annan är hufwudorsaken till min olycka; iag önskar at den milde guden må förlåta honom och skilja des hustru och barn ifrån des barbariske brått, som han emot mig och de mina”? för- öfwat; hwad ära har han nu deraf; alt hwad iag beder Min Hr. Br. om, är at wara min wän oförändrad, och at minska mina owänners förföl- jelser efter anständig mögelighet.- nytt at berätta ifrån gazetterne af den öpne werden, är detta: ifrån England skrifwes så wäl som uti Holland, at krig i detta åhr är oundwikeligt för swerige och ryssland, at Baron Roosen ' har i fin- land oprättadt månge Magaziner, samt till Martij Månad en armée af 40,000 Man af finske inewånare; sådant låter wäll: at Ryssland låtit tåga 50,000 man neder til Petersburg och Cronstadt, at 30,000 Man äro at opsätjas af recruter därstädes, at Cosakerne erbudit 20,000 Man til Fru Keisarinna Elisabeths tienst: at Compte Lestock med des fru gådt til Sibirien: att General Munnick är frij från Sibirien," skall brukas å nyo til General i Rysk tienst: at Curland skall bli Theatrum belli: att Ryska Trupparne skola med högsta force tåga ifrån böhmen til Ryssland tillbakas: at Gref Löwendal”? ifrån Paris skall gå til Swerigie och com- mendera swenska arméen: at Compte de Saxe”? skall gå till norden i ett högt ärende, tör hända af lika beskaffenhet: at Hans Majestät af Sw erigie 177 håller sig inne för den starcka kiölden skull: att ambassadeuren Compte Lamarrie !? afsändt flere expresser til Berlin och dannemark: at Swerigie will ingå en aldra närmaste förtroligaste alliance med frankrike och Preussen: at Hans Majestät af Preussen låter optaga alt folk och hästar ; til des krigstienst. i Holland och Frankrike är dyrt at lefwa; at Engeland char alt öfverflöd för sig sielf och at afhända öfwerflödiga lifsmedel til bemälte riken, det har jag sielf sedt. — England har haft en öppen winter så wäl som Holland, men Holland har haft någon frost 4 å 5 dagar allenast: iag gratulerar swenske wettenskaps academien, som fådt fru Ricksrådinnan Ekeblad!! til ledamot; detta exempel will draga efter flere slike wärdige ledamöter: nu har jag i hast berättadt det nya, som franske, Engelske och Hållendske gazetter åstadkomma, nu slutar iag med det gambla nya, som är, at ingenting på jorden skall fägna mig mehr än Min Herr Broders wänskap och at til döden i hwad hälst tilstånd mitt öde wil transportera mig, ändå lefwa med oförändrad trohet och wördnad g Wälborne Herr Archiater Min Trognaste Herr Broders Trognaste tienare 3:de febr. Nicolos van Bickern. 1749 Stil.vet. P: S: Gif innelagde i des ägares eller des fru Principalinnas egna händer; war wänfast och tröttas ej at giöra godt. Utanskrift: å Monsieur Monsieur Docteur Charles Linneus LD Archiater Royal et Professeur tres renommé å Stockholm et Upsala. Linn. Soc, Vol. I: 571—2. ! Detta bref torde ej finnas i behåll. ? MaGnus LAGERVALL synes hafva haft någon anställning hos Kyronwius, då dennes hustru kallades hans »principalinna>. >? Någon ansökan om »lejd> ingaf LissÉ säkerligen icke. Äfven till « hustrun skref Kyronws de mest krypande och bevekande bref (börjande med »min aldra kiäraste Masa Lisa, Gud wälsigne dig» och slutade med »din i graf- wen trognaste wän> eller liknande talesätt), och härigenom lät hon sig förmås att till Kgl. Maj:t ingå med >underdånig bön, det täcktes Eder Kgl. Maj:t wisa mig fattiga förlåtna, såsom ock mina omyndiga barn, den höga Kongl. nåd och Linnés brefväxling III. 12 178 för bem:te min man utfärda dess allernådigste leidebref, på det at han måtte förklaras för en wärdig el. owärdig medlem Republiques>, Såsom bevekande skäl anförde hon, att han »altsedan sistl. Riksdag wistats utom landet och eij på något oanständigt sätt sig där upfördt>, hvartill kom »det slätta, som genom min mans frånwaro hotar mig och mina fattiga barn [med] en total under- gång, i det jag till hans lifs uppehälle måste skicka honom den ena penninge- summan efter den andra, som jag kunde undslippa, om han wore närwarande»>. En sådan ansökan afslogs 1748; huruvida en annan, som inlemnades den 24 December 1752, hade bättre framgång, är obekant. - £ OrtoFf CeLsiuvs pD. Y., född 1716, professor i Upsala, slutligen Hbg i Lund, död 1794; gift 1744 med CATHARINA CHARLOTTA (CAJSA-LOTTA) KYRONIA, född 1728, död 1765. — Det intima förhållande, hvari Linné stod till den Cel- siska familjen, torde förklara hans närmare bekantskap med Kyronius. Af denne köpte han ock 1746 för 6000 d:lr kpmt några utanför Svartbäckstullen belägna åkrar, hvilka sedan af honom eller rättare hans praktiska hustru brukades, 5 Kyronsiuvs blef 1727 gift med Maria ELISABETH HOLMBERG, skeppare-dotter från Stockholm (född 1710, död 1785), och hade med henne 11 barn, 4 söner och 7 döttrar, af hvilka tvenne afledo i späd ålder. Af de senare blefvo 5 gifta (en med fil. magistern och docenten, sedermera källarmästaren M. KEwEN- TER) och fingo därigenom andra tillnamn än det vanärade Kyrosnrus. Modern återtog sitt flicknamn HoLMBERG, och detsamma upptogs ej blott af den ogifta dottern, utan ock af tvenne bland sönerna, under det att den tredje kallade sig KråKr efter en af förfäderna. Ingen af sönerna ville kvarstanna i Sverige: den äldste, JoHAn, blef preussiskt kommersråd; den andre, KarL, blef svensk konsul i Genua, och den yngste, Nirs, gick i holländsk tjänst, vistades länge i Ost- indien, blef sedan regerings- och justitieråd samt adlades på Prinsens af Ora- nien förord 1789 af GustaF III under namn af HoLMBERG DE BECKFELT. $ GustAF FREDRIK VON ROSEN, född 1688, befälhafvande general öfver ar- méen i Skåne 1743, generalguvernör i Finland 1747, död 1769. 7 Grefve LestocQ, kejsarinnan ELisaBEtHs allsmäktiga gunstling, föll i onåd 1748 och förvisades 1750 till Sibirien, hvarifrån han fick återkomma 1762. -— General BuRCcHARD CHRISTOPHER MÖNnnicH, som förut fallit i onåd, dömdes till döden 1741 och skickades följande år till Sibirien, där han fick kvarstanna till 1762. 3 Grefve LÖWENDAL, dansk, general i rysk tjänst, slutligen fransk mar- skalk. fe ? Grefve Moritz af Sachsen, son af konung Avcusr II af Polen och AURORA KÖnIGSMARK, född 1696, fransk marskalk, död 1750. 19 Markis DE LANMARY, fransk ambassadör i Stockholm 1741 till sin död > därstädes den 13 April 1749. 11 Eva DE La GARDIE, född 1724, gift 1741 med Kanslipresidenten Grefve CLAES EKEBLAD, död 1786, den enda kvinna, som under Vetenskaps-akademiens hela tillvaro blifvit vald till dess ledamot. Huru härvid tillgick, omtalas sålunda i protokollet för den 29 Okt. 1748: »>»Fru Grefvinnan ExeBLrap, Riksrådinnan, har nu under des vistande oppå des gärd Stäket här vid Stockholm gjort åt- skilliga nye försök at nytja Potatos i synnerhet til stärkelse och puder, hvar- 179 d uppå prof insändes jämte beskrifning på sättet, äfven ock at blanda det med haf- Sf ran såsom den slodaste säd til bröd. At bränna bränvin af Potatos är äfven för- SA sök gjort och til kongl. Vetenskaps Akademien afsändt. Detta remitterades till H. H. Arströms och FaGcGors utlåtande». — Sedan vid sammankomsten den 14 -& November nämnda herrar återlemnat »berättelsen om Fru Grefvinnan Ekeblads försök angående potatos, med mycket loford, förestälte H. E. Baron Palmstierna «om icke Academien kunde kalla til Ledamöter vittre fruentimmer, hvilket ej skall vara obruk eligit i utländska societeter, såsom Marquise de Castelet uti Bolongiske-Academien; föreslog fördenskull fru Grefvinnan Ekeblad; som i an- ledning af den synnerliga hog hon hafver för försöks anställande ej skulle un- derlåta at ytterligare gifva hvarjehanda nyttiga rön vid handen, om Academien "på nogot sädant sätt viste sin erkänsla och högaktning, hvilket också skulle ” upmuntra hela k önet, at närmare vara upmärksamme uti hvarjehanda hushålds- väsendet rörande >. — Sedan detta ärende 14 dagar legat på bordet, företogs det till afgörande. »Vid vanliga voteringar för Ledamöters antagande hade väl Academien beslutit, det de ej skulle vid andra tillfällen hållas än Presidii- ombyten, då Academien vore talrik, men som Academien fant detta målet mera likna utländska Ledamöters antagande, som ej ske igenom voteringar utan et allmänt samtycke, så blef denne H. E. Baron Palmstiernas föreställning företagen och af alla de närvarande Ledamöterna bifallen, isynnerhet som Aca- demien holt före at et så ädelt företagande, som fru Grefvinnan Ekeblads at idka de angelägna hushåldsvetenskaperna bör på nogot synnerligt och för Aca- demien hugneligt sätt hedras til andras efterdöme; dock kommande detta at förut i underdånighet underställas Hans Kongl. Höghets godtfinnande>. — Sä- kerligen godkändes valet, ty den 17 s. m. »uplästes Fru Riksrådinnans Grefvin- nan Ekeblads bref til Academien, hvaruti hon förklarar sin högaktning emot kallelsen til Ledamot». 556. Wälborne Herr Archiater Min aldrakieraste och wärdaste Herr Broder. Jag har nyligen (: torde hända :) oroat Min Herr Broder med 2:ne mina bref ; iag will ej annat förmoda, än at de kommit richtigt i hand- om: misstyck ej, at iag opsöker en wän, den iag til mitt sidste med ouphörlig och oförändrad wördnadsfull kierlek älskar: ingen motgång kan betaga mig det nöjet at älska en oprichtig och wärdig wän; iag twiflar ej, at ju mina många fiender på den swenske jorden, och i syn- nerhet på den ort, där min Hr. Broder med ähra lefwer, sökia med flit och omsårg at swärta mig och äfwen at förkålna hos min K:ste Bror den godhet och wänfaste ynnest han för mig städse betygat; men — iag RR 3 180 hoppas, at Min Hr. Broders iämbne sinnelag bibehåller mig til mitt bästa; en werlds beständiga obeständighet och de mensklige föränderlig- heter, som här flyta af så månge skiljachtige ödets händelser, de lämna sällan en olycklig en enda wän öfrig, ehuru många wänner en gynnande lycka tilskyndat: iag wet ej, med reen sanning at säija, hwem iag i Upsala, utom min Herr Broder, kan äga till wän, i synnerhet sedan iag sedt mig så hårdt handteras och störtas af dem, som både natur och lag bordt förbinda til ära, heder och kierlek, emot mig, som så out- trötteligt befordrat deras wälgång till min olycka; Min Herr Broder kienner dem och kan wittna til mycken del, om det icke är sant, hwad iag säger: iag weet, at denne ingress af mitt bref roar min Bror als inlet; det heter ju, man bör fägna och förnöja sin wän på alt sätt? Det är däremot min Bror ej okunnigt, at och en wän deltager uprich-- tigt i sin wäns widrigheter, ty däruti består den oförfalskade wänskapen. Sedan nu mina närmaste, med afklädande af deras egen ähra och samwetes frijd, brackt mig i et olyckligt tilstånd, har iag et åhr och dag ej funnit något teckn af deras ändring, men twärtom ouphörlig förföl- jelse, jämväl utom Rikets gräntzor; nog ser iag, at längden af tijd will låta dem utdricka den kalck af försmädelse och elände, som de för mig med så berådt mod inskiänckt; men — interea patitur justus: In- genting wore mig mehra kiert, än om Min Bror täcktes genom sina wänner befordra mig Leigd, at iag för hela werlden finge tillfälle at wijsa, hvad arghet och gemenhet kan uträtta; det war en olycklig och i alla 'ewighet fördömbd stund, då Herr Professor O: C: kom i mitt huus; iag önskar at den dag kunde utplånas uhr alla tijders calender: hwad heder har han nu af min olycka, jo, et sargat och bijtande sam- wete och en wakande opmärksamhet emot sig, af alt honett folck; förlåt, Min kieraste Bror, at storg&e [?] naturales ibland flöda öfwer; om någon man i werlden förtient et annat bemötande, så tilltror iag mig wara den samma: Min gunstige Herr Broder, sök mig ut en wän af förstånd, som åtager sig, at hos min Nådige swänske öfwerhet förskaffa mig leigde ; iag är af den swarttaste afwund, på det hårdaste blamerad och wet ej än min angifware; iag är för ingen del öfwertygad, utan Professor Celsij utbrackte håniske sqwaller har haft et sådant intryck, at iag blifwit olycklig: hielp mig min Bror, iag beder af hiertat — torde hända at Herr Professor Fick! wille åtaga sig denna möda; tala med honom oförmärckt därom, och om han finnes willig, så wijsa honom detta brefw, men eljest ej. — I går, war iag i den magnifique trägården,? därest iag med tårar af glädje, omfamnade och kyste copian af den wärde secundi Dioscoridis original, stående i sin Lapphabite; iag fick ej wäll se Billden, 181 förrän iag igienkiende, hwem det war: iag tilltalade örtegårdsmannen, at han ej insätter et sådant stycke för owäder, — mig swarades, at han welat det giöra, men ägaren af trägården wil ej, at det skall flyttas uhr sitt rum: — om Min Bror kan employera en god örtegårdsman, som i Horto Botanico i Leipzig lärt och är nu in Horto Clittfortiano, nb. warit "där 2:ne åhr och är en snäll man, så kan iag sända honom öfwer, när det åstundas och befalles. Jag söker med all flijt at til mitt fäderneslands gagn lära den Hållendske Bleekare kånsten, som ej litet skulle befordra det swänska ll linnets hwijthet och godhet, iag hoppas snart wara mästare däraf; då : iag skall öfwersända beskrifningen till kongl. swänska wettenskaps aca- demien; de äro nog jaloue därom att lära det til en främmande, men — labor improbus omnia vincit. lärdom och snillebragder aftaga åhrligen i Hålland, Fabriqverne dö ut, och man seer Engelskt Kraam öfwerflöda alla Kiöpmans boodar: det will synas, som lärdom och wett wille flytta : med all mackt til norden. Herrar Professores här i Leigden Gaubius,? É 2:ne Albini," van Rogie Botanicus? och Winter,” som är Lijfmedicus hos Printzen af Oranien, befinna sig alla wäll. Man seer i Leigden et ringa antal af studenter, ej 500; ingen swänsk finnes här, utom den, som olyckan drifwit at söka soulagement wid lärdoms säten. Förledne åhr har 2 weed Sorg-Fleet wid Haage !/4 mijhl, gifwits ömnoghet af den behage- lige ananas: den gamble örtegårdsmannen i Leigden är missnögd med Min Brors Botaniske systeme, som plågar des minne; han önskar at den swänske Linneus aldrig kommit til Hålland; iag gaf honom anständigt swaar. Hålland har en behagelig wäderleek, som redan låckat fram många blomster, träen knoppas och gräset är grönt samt nytjas af de, ifrån en swår och långlig boskaps siukdom öfwerblefne, få fååren: Här är dyrt at' lefwa, men för en menageur är i alla land lika lätt at lefwa; de späda barnen lära en förståndig, at miölck, fruckt och bröd är en sund föda. — om iag nu hade de medel iag förledne åhr förlorade i Dan- nemark, och som iag där engagerade i handel, men måste på en gång förlora, då mina fienders (i Swerige) grymhet, förändrade hela min wäl anlagde plane af handel, som äfwen war syftad til mit fäderneslands nytta i synnerhet af Fiskhandelen, så skulle iag wid en Hållendsk aca- demia oppehålla mig och begynna studera medicinam, som är et stu- dium, som iag ifrån ungdommen älskat och warit fallen till; men nu weet iag ej, hwad iag skall begynna, då nervi rerum gerendarum fattas, icke desto mindre har iag i amsterdam lefvat wäll 4 dagar, förutan be- talning, för det iag curerade min wärdinna för Tandpijna, med essentia Lignorum; war så god, Min Bror, och sänd mig någre recepter för 182 diverse siukdommar at bruka, såsom för kall feber, hetsig feber, colique, Diarée, obstruction, hufwudwärck, gonorée etc. etc. etc. Så kan iag wid tilfällen förtiena en bijt bröd; min, flere åhr warachtige siukdomb och flitige läsning af gode mediciniske böcker, har fästadt något qwar i min- «net: om jag hade någorlunda experiance af Practique, kunde iag hafwa många tillfällen för bröd, i synnerhet at gå till Ostindien och Batavien, äfwen flere orter: — iag älskar för mycket mitt K. fädernes land, så at iag hälst skulle önska, at där få upoffra min öfrige lefnad; den als- mäcktige styre mitt öde, til des ähra och mitt bästa, samt mina få wänners bästa nöije; iag beklagar mäst mina späda barn, som skola sakna den wårdnad, som de äldre otacksamt nytjat: at berätta något nytt, håller iag nästan fåfengt, emedan de swänska gazetterne wäl advicera de: oroligheter, som norden nu går hafwande med; icke desto mindre at opfylla Papperet, will iag berätta det, som de frandske, engelske och hållendske Gazetter dageligen berätta: nembl:n at i Finland arbetas på fästningswärckens förökande, at Hr. Baron och Excellensen Roosen sam- lat 45,000 man reguliert manskap, at Swerigie ärnar proclamera Krigs- declarationen emot Ryssland instundande aprilis månad, at hans Kongl. höghet i egen hög Person bewistadt Commissionen öfwer Ricks reveniien, at på utrustningen af Flåttan i Carlserona arbetas med högsta force, at med Preussen skall ingåes en förtroligare alliance, at hans Maijestät efter sidste åderlåtningen finner sig wäll och disponerat många tienster, at Prins Gustav bekommit et artillerie af franske ambassadeuren Lam- marie: att envoyen Baron von Höpken gådt ifrån Pettersburg till Muscou på swenske håfwets befallning, at en armée af 45 tusende man står redan kring Wiburg och finska gräntsen, at en dito är oprättad i inger- manland och en dito i lijfland, af 35,000 hwardera, at Keiserske wiene- riske Håfwet skall lämna Ryssland så månge Hielpe Tråppar, som om- ständigheterne och nöden kan fordra, at Ryske Tråpparne under sin hastige marsche ifrån Tyskland mycket bortsmälta, at England will sända en starck Flotta under Tittul af observations corps till östersiöen, at Dannemarck will på alt sätt hindra Krigsoroligheterne i Norden, at Dan- nemarcks negotiation af en 14 åhrig frids Tractat of- et Defensiv med Ryssland skall wara redan sluten til Dannemarcks fördhel, at Frankrike med all mackt söker at befordra Freden i Norden, at Swänske Regimen- terne äro i så godt och complett stånd, at de på tijd af 14 dar, kunna marscera efter undfående ordres, at General Löwendal är under resan til Swerigie at commendera en chefe swänska armeen. Ifrån Engeland, at där bygges många nya skantsar, jämwäl i Skottland, at Printzen af Cumberland skall blifva vice roi uti Hannover. Commissionen öfwer Baron Cronström,' som war commendant i Bergen opzoom, continuerar 183 dagel. i Haag, men Cronström är dööf och mäst blind; . det menas, at hans affair, som til det wärsta synes luuta, skall för des fordna trogna tienster och nuvarande ålderdomb mycket lindras. iag mins ej i hast 7 mehra. att berätta Min kieraste Bror, det Rotterdam, Schidam, Delpht, Haag, Leiden, Harlem och Amsterdam, som äro de städer, hwars här- "ligheter iag med mine ögon besedt, ännu oppehållas uti sin fägring, Prackt och magnifique Byggnader, är endast att erindra Min Bror, hwad han i förrig tijd sielf sedt. | | om Min Kieraste Bror will glädja mig med et kiert bref, så lämna det til Lagerwald; iag skall anse det som en marque af min Brors wän- fastheet, som ej ringa skall föröka den oförliknelige wördnad iag för min Bror til döden tänker bewara. Min Kieraste Bror, arbeta med all Trohet på min förfaldna lyckas oprättande, war en ”Trogen wän, tala med mine närmaste, för dem til sinnes min ömhet för dem under all min tijd. iag har med silckes masken spunnit deras föda och wällfärd med min undergång, tala en- skildt med min hustru, tag försäkran af henne, at hon genom Lager- wall sänder mig understöd, ty i sanning förgås iag eljest i mitt elände. Om Min Bror med trohet kan berätta mig, at iag kan få leigd, som än aldrig nekats en olycklig undersåte, så will iag med det snaraste draga — mig närmare Swerigie och til Hamburg: in summa min Bror, war mig en wän i nödenes tijd. Tala med Magister Eric Halenius? till mitt bästa, han kan i mitt huus och ibland mina anhörige nog uträtta: lät min correspondance wara i tysthet, gif innelagde bref til min K. hustru i egna händer och under 4 ögon. NB: Kasta mina bref på Elden, för- glät ej mina böner och återwänd ej at wara trofast emot den, som til döden oförändrat lefwer, under al motgång Wälborne Herr archiater Min gunstige Herr Broders FI SENSE SES IOS TRIES PORN GEES SS ASIA OR SSD ey EE TRA . - FER ENNPSEE I - | Trognaste | 20 Febr. 1749 Nils B. | Stil. vet. | P: S: Innelagde målningar sändes för des gode teckning af en stor mästare til Min Brors tienst. Linn. Soc. Vol. I: 573—6. ! JoHAn Erik Fick, professor i juridik vid Upsala universitet, död 1760. > Trädgården i Hartecamp, tillhörig Linnés välgörare, juris doktorn GEorG s CLIFFORT. i > Hieronymus DavinEs GauBius, född 1715, medicine professor i Leyden, död 1780. 184 4 BERNHARD SIEGFRIED ÅLBINUS, född 1697, mycket framstående anatom, död 1770. — Hans broder FriEDRIcH BERNHARD ÅLBINUS, född 1715, äfvenledes professor i anatomi och kirurgi, död 1778. 5 ADRIAN VAN ROYEN, född 1703, botanices professor, död 1779. $ FRIEDERICH WINTER, född 1712, tillika medicine professor i Leyden, död 1760. 7 Isaac CRonstRÖM, född 1661, svensk adelsman, baroniserad 1720, general och guvernör i Generalstaternas tjänst, död 1751. 2 ErRiK Harenivs, född 1705, domkyrko-komminister i Upsala 1740—59, sedan kyrkoherde och kontraktsprost i Tierp, död 1772. 957. Hochwohlgeborner Herr Hochzuehrender Herr Archiater. Da in hiesieger Reichsfrey Stadt Bremen, eine schöne samlung von naturalien, so ein verstorbener Apothequer nach gelassen, zu verkauffen ist, die Erben aber am liebsten suchen, diese samlung gantz zu vorkauf- fen, wozu aber alhier wenige liebhaber sich finden worden; Jeh boffe Ewhochwohlgeb. werden gutigst entschuldigen, dass ich die freyheit nehme, den catalogum hiebey zu tbersenden. . Da ich, so wohl als gantz Europa genugsam weiss, dass Ewhochwohlgeb. der gröste Kenner solcher sachen sind. Solte des wegen, entweder die gantze samlung oder ein theil davon Ewhochwohlgeb. angenehm und dienlich seyn, so wiänschte ich sehr, so bald als möglich davon mit antwort beEhret zu werden. Die Erben sind arm und lassen wohl mit sich handelen. Sie wollen aber keine gewissen preiss aus setzen, sondern erwarten, dass ein Liebhaber ein both thut, und diese caprice kann mann ihnen nicht aus dem Kopffe kriegen. Falls Ewhochwohlgeb. mir, mit seiner vertreuen beEhren wollen, werde ich mein bestes thun, den billigsten preiss zu verschaffen, und die bedingungen genau zu beobachten suchen, welche mir hieriäber vor- geschrieben worden. Ich habe die Ehre mit vorzuglichster hochachtung zu beharren EwHochwohlgeb. Ergebenster Diener Nicol. v. Bickern. Bremen d. 11 Mars 1773. Linn. Soc. Vol. I: 377—8. 185 5 jag E-nr vt Arta Aa fr rar ÖR. A : BJELKE, NILS ADAM. Född 1724, grefve, kammarherre 1742, hofmarskalk 1747, öfverstemar- & skalk och landshöfding i Nyköpings län 1761, riksråd 1769, ledamot af Veten- skaps-akademien, 1774, president i Bergskollegium 1782, död 1792. FSL TA” SSE RE TEST ST är! OUR YST RV SENS IT ES AA st er Kär FT AG vä 558. é ; Högwälborne Herr Landshöfdinge, Grefwe, I Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:sts ; Nordstjerne Orden. | " Af Högwälborne Herr Grefwens och Landshöfdingens bref af d. 27 Martii ser jag den eld, som brunnit uti Högwälborne Herr É Grefwens höga förfäder, att gagna det allmänna, håller sig ännu ; klar uti seris Nepotibus. Ingen ting kan denna tiden wara wär- | digare object än skogars och träds plantering uti ett så kalt land. = Gifwe Gud! att alla Landshöfdingar hade samma åhoga, eljest frysa ; wåra efterkommande ihjäl. Sjelfwa Instruction är wäl så wist och moget upsatt, at han intet kan förbätras, gifwe Gud han kunde wärkställas. Jag är alt- för swag att därwid tillstyrka minsta ändring. Jag önskar alenast at när den kommer till wärkställigheten någon Planteur funnes, som den kunde wärkställa. Att kjänna de 100 wildtwäxande ätlige wäxter, är wäl intet stor konst, men at lära Bönder dem, det är konstigare. Att plantera Potatoes är i god jord lätt, men att få Bönder, ja sjelfwa Swinkreaturen, at äta dem torde blifwa swåra re Mån det icke lönte mera mödan at plantera Jord-abricocer!? Swårare torde blifwa at plantera Häckar häri Swerge, än man i förstone skulle sig föreställa. Men största swårigheten, som jag funnit, har warit omkostnaden med ny Gärdes-gård, at instänga det som blifvit planteradt från Boskap och Pojkar, ty annars för- därfwas det förn det wäl kommit ur jorden. Ledsamt är, att man kan alenast plantera först på Wåren, då Landtmannen har så mycket at beställa med sin åker, och at omsätta träd på sena Hösten. 186 Det lärer blifwa omöjligt för en Planteur at plantera en hel Sokn. Den bonden, som ej får något planteradt, tror sig fådt nya pålagor fruktlöst. Skogen wäxer ej så snart; de unge uppwuxna skogsträd efter några åhr afhuggas till ärtris, eller om Löfträd ej nog fredas, så föragtar Bonden alt sammans, då han ser dem förgås. Mon det ej wore bättre at först i församlingen obligera någon StåndsPerson, hälst Präst wid kyrkan, att hos sig begynna .med Planteringen; Bönderne som ginge förbi fingo se det; deras barn, som hos StåndsPersonerne tjente, måtte exsequera sin husbondes befalningar om planterande och såleds wänjas därmed: jag tror säkerligen, att Bönderne efter några åhr, då de sedt effecten, toge an Planteringen sjelfmant. Gossarne, som lära sig läsa hos Klåc- karen, kunde om Wåren lära på en timma konsten at ympa och oculera uti Runnar &c., och då de kunde konsten, altid wärkstälte de den, då de blefwo Bönder. Will Herr Grefven och Landshöf- dingen få Bönderne helt eldade, at med drift och åhåga lägga handen wid denna träs plantering, så bör man skaffa sig käppar af frisk Poppel och Apel, at sätta dem tidigt om Wåren, då Bön- derne få se dessa träd innan 4 å 5 åhr skjuta opp till massive stammar. Eller at sätta quistar af röda Widet,” som så lätt wäxer, och straxt gifwer Landtmannen till wedjor, band, och alt som be- höfs till bindning wid båsar, Ladtak &c. det aldra nyttigaste. Barrträd sås allra lättast, äfwen som Björk, men utan at wara instängde några åhr nedtrampas och ännu små fördärfwas af Bo skapen. . Cronträd af Alm, Ask, Lind, Lönn, måste sås i någon in- stängd hage, och flyttas efter Åldern, om de skola blifwa artige at plantera wid gårdar och i Alléer. Äppler, som planteras, borde endast tagas af SurApel och ympas, så de så lätt tola wintrarne hos oss, som de andra ofta för- gås, och skadas ej af Mullwadar. framhärdar med all wördnad Högwälborne H:r Grefwens, Landshöfdingens och Commendeurens ödmiukaste tienare Upsala 1767 Carl v. Linné. d. 10 April. Då f - å d 4 =S | Så bl 187 Kuvert med utanskrift : Kongl., Maj:sts Troman Landshöfdingen öfwer Södermanland Riddaren och Commendeuren af K. M:s Nordstierne orden den Högwälborne Herre , H:r Grefwe Bielke frijbr. Nykiöping. Sigill VIII; rödt lack. Originalet i Kgl. Riksarkivet, Bjelkeska samlingen. ! Lathyrus tuberosus L. ? Salix purpurea L. Från N. A. BseLKe eger Linnean Society tvenne helt korta bref till Linné. I det ena (vol. II: 1—2), dateradt Stockholm den 1 Maj 1772, uttalar han »oändeliga tacksäjelser för tillsända fröen och quistar», hvilka han sjelf skulle medföra till sin egendom Sturefors, samt påminner om kvistar af »taccamaha [Populus nigra], som Herr Archiatern wid sin warelse här å orten war så gustig och lofwade>. — I det andra brefvet (vol. II: 3—4), skrifvet i Stock- holm den 21 Februari 1774, öfversändes förteckning på de vid Sturefors och Tureholm odlade växterna jämte uppgift på där saknade, hvilka företrädesvis önskades. BJELKE, STEN CARL. Född 1709, baron, e.o. kanslist i Riksarkivet 1729, amanuens vid Kgl. biblio- teket 1731, kammarherre och assessor i Åbo hofrätt 1737, vice president i sagda hofrätt 1746, död 1753. — En af Vetenskaps-akademiens stiftare och en under dess början synnerligen verksam och mycket anlitad ledamot. I dess Handlingar finnas några hans afhandlingar af företrädesvis ekonomiskt inne- håll. 559. Petropoli d. 17 Febr. 1744, Celeberrime Domine Professor Amice optime honoratissime. Si unquam literas meas tibi gratas futuras sperare liceret, id certe hac vice sperare audeo. Que enim literas meas comitantur, gratissima certe tibi esse novi, liter&e scilicet amici, qui te plurimi facit, et non nisi 188 per tua verba jurat, et semina rariorum. plantarum, quibus Septentrionales Asige partes ornate sunt.! Gmelino? meo nil magis in votis est, quam (quod et ipse petit) velis permittere, quod que ipsi dubia possint in historia naturali occur- orere tecum communicare possit. Non multorum annorum est Botanicus. Botanophilus enim iter Sibericum suum decennale aggressus est. Biblio- thecam numerosam tam Botanicam, quam in reliquis historie naturalis partibus secum sumsit. Mole librorum et objectorum multitudine obruto Gmelino sors tamen amica auxilium tulit. In tertio enim anno incen- dium libros, collectanea et diaria fere omnia consumsit. Libros novos ab Academia petiit. Obtinuit non multos, sed tuos, et cum illis alium animum, aliam cogitandi rationem, aliam observationum instituendarum normam. ”Trium annorum peregrinatio habitum jam antea dederat ami- mo attento nova investigandi, accessit postea novum lumen ad inventa examinanda et redigenda, ita magnopere necessarium. Damnum incendii beneficio fuit. Per eadem enim loca, que antea perlustraverat, iterum redux, absoluto reliquo itinere, omnia qu& antea viderat subjecit novo examini, quod alias denuo suscipere nimis operosum fortassis putasset. Quod Gmelinum totum nunc occupat, est Flora Siberica, postea publico dabit, que in reliquis regnis vidit et invenit. Tuo in omnibus opus habet -auxilio. Tua consilia petiit, et tuo nomine etjam promittere ausus sum, ut in re publicum Scientiarum bonum et tuos amores spectante. Miror quomodo plantarum cognitu difficiliorum recta nomina ita solus et omnino authodidactos eruere potuit, etjam in graminibus. Rari sunt errores quos commisit. Sed commissos facile excuso. Triticum radice repente foliis viridibus FI. Lap.? Poam vocavit, et Poe spiculis aristato- acuminatis Flor. Lap.? nomen Festucge dedit. Semina hac vice mittit non multa, reliqua enim autumno preterlapso terre commisit, plura tamen alia vice mittenda promittit. Semina, quorum nomina Schedulis inscripta sunt, a Gmelino data sunt. Ea vero semina, quorum nomina catalogo a Schedulis separato inscripsi, bona sunt furtiva, vel quasifurtiva. Accepi enim ab amico, qui vix quidem Botanopbhilus, minus Botanicus est, ea semina, quorum plant&e non adhuc descripte sunt, una cum reliquis jam antea descriptis. Sed dedit multo cum periculo. Non enim licet extra Academiam communicare rariora, et adhuc minus non descripta, atque ita per hoc donum se suamque sortem discretioni mee commisit, non nescius calamitatum, qu& levissimas etjam culpas comitantur heic loco- rum, si cognite fuerint. Multo plura promisit, si experientiå edoctus vide- rit, se id officii sine periculo nobis prestare posse. Multa etjam spero, precipue ad reditum Stelleri,” qui etiam in America fuit. Qua propter 189 pietati et candori tuo fidens, summopere rogo, quod nulli velis detegere, ste plantas non descriptas Sibericas habere. Si enim id acciderit, omnia 3 simul detecta erunt. Suspicio enim non nisi in nostrum amicum cadere - potest, et non nisi suspicione solå hic locorum sepissime opus est. F Nomina invenies tyroni digna. Pre caeteris autem silentium altissimum peto de Anandria,” quam nullus Botanicorum hujus loci mihi communi- care voluit, quamque ut rarissimam omnium tenent. Ad Syngenesiam pertinere videtur, et semina talia fert sine ullo visibili previo flore. Heintzelmannus," qui est Consiliarius Heraldices hujus imperii, totum sacculum mihi promisit seminum, que ex Tartariis ante 6 annos secum habuit. Cum tam antiqua sint, omnia simul serere fortassis optimum esset, in dubia expectalione quenam grana provenire et germinare contingat. Totus Gerberi ex horto Moscouensi seminum thezaurus apud ipsius viduam, ut clam ab amico didici, adhuc invenitur, qui etjam 3 annorum antiquitatem habet. Mihi etjam dictum est, me totius thezauri compotem fieri posse pretio 10 ducatorum. Sed an opere pretium sit, adeo an- tiqua semina emendi, de eo rogo me certiorem reddere velis. Rarissimee tamen plante ex omnibus Asie partibus intersunt. Ast vidua non audet nisi clam conservare hanc seminum collectionem. In Tartarie desertis Heintzelmann invenit hordeum polystichum et avenam sativam,” quorum sicca exemplaria mihi dedit. Ipse nullius fecerat hoc inventum, sed in vivo ipsius herbario plantas reperiens magnopere gavisus sum. Plante, quarum semina mitto, hujus climatis hyemes sus- tinent, eque ac relique omnes Tartarice et Siberiacee.? Vale et fave mihi, qui semper ero Tuus fam vd är EYES SVAG SU EIKGE ND TEE IRS fon gl STEP TET NE SIR 2 - ? UNNECS SAN ad officia paratissimus Sten C. Bielke. Linn. Soc; Vol I: 5—6: 1 År 1744 företog BseLre till följd af familjeförhållanden en längre resa till Ryssland, under hvilken han knöt intima förbindelser med de i Petersburg varande naturforskarne. Härigenom blef han i tillfälle att åt Linsé förskaffa | »oändelig mycket in Botanicis»; jfr. bref. 197. i 2 JoHAN GEORG GMELIN, Se bref. 197 not. 7. | 3 Triticum repens L. | + Festuca ovina L. 5 GEORG WILHELM STELLER, se bref. 197 not. 9. j < Ryska botanister ansågo sig i Siberien hafva upptäckt en växt, som alltid saknade ståndare, hvarför den ock af SiEGesBEcK kallades Anandria. 190 Naturligtvis var LinsÉ mycket ifrig att få undersöka densamma, hvilket ock genom BJELKES försorg lyckades honom. Härvid kunde han konstatera, att hos densamma funnos såväl hon- som tvåkönade blommor. I disputationen Anan- dria lemnade han 1745 en utförligare redogörelse härför och hänförde arten till slägtet Tussilago. JAM 7 JOHANN GOTTFRIED HEINZELMANN Och TRAUGOTT GERBER, Se bref. 197 not. 6. 2 I disputationen, demonstrans Necessitatem promovende Histo- rie naturalis in Rossia (1766) omtalas, att Triticum estivum och Hordeum distichum anträffats af HEISzELMANN vildt växande >»>in campis Baschkirorum>. Däremot omtalar LIinsÉ dylikt ingenstädes om Avena sativa. ? Med detta bref följde en förteckning å öfversända Semina Plantarum Tartaricarum et Sibericarum (Linn. Soc. Vol. II: 7). 260. Högwälborne Herr Baron. Tack för tre ting. Tack för brefwet, fröen och en god Gme- lin. H:r Baron har alltför artigt beskrifwit mig hans biografi, just på rätta sättet. Trilticum radice repente foliis viridibus, quod sit Poa vix capio; at Poa spiculis aristato-acuminatis fl. lap. Festucam esse dudum mihi constitit, nec in eo fefellit optimus noster Gmelinus. Jag kan icke nog undra på Anandria, att hon skall wara utan stamina; aldrig hänger det så ihop. Jag skall tiga som en mur, det må H:r Baronen wara säker. Laga H:r Baron att H:r B. kan få några exemplar torkade örter af Herrarne, som warit i Sibirien, så kan man en gång få se på dem. Att gifwa 10 dukater för 3 års gamla frön, tillstår jag att jag aldrig gjorde, ty jag är säker, att ej !/3 del uppwäxer af dem. Mira narras de Hordeo et Avena; hoc didicisse letor. War så god fråga efter, om ej någon Doctor Ents! hemkommit från Leyden, hwars föräldrar bo i Petersburg; han är botanmicus. Men huru mår Stegesbeck? Låt inte H:r Kalm gå för starkt i collegier hos honom att insupa kätterska principier sedan inficiera hela Sweriges swärmeandar. Om H:r Baronen får tid, hade jag lust weta, hwad af succu- lentis finnes uti Horto Petropolitano. Om Musa fins der? Om många species Euphorbie, Kleinie etc. ses der? JT kan St RES 191 H:r Kalm? helsas oändeligen. Nu är ny vacance i Åbo efter s.Welin.? Torde blifwa lättare för H:r Kalm komma in. : Grefwe Sparre? kom nu på stunden med brefwen; jag be- stälde om alla strax och på det jag må slippa skjuta upp 8 dagar, måste jag skriftva detta som hastigast. Hofrättsrådet Ehrenstam ? dog dessa dagar. 'H. Högwälborne H:r Baronens ödmjuke tjenare Carl Linneus. Upsala 1744 d, 4 April. Utanskriften: Perillustri & Generosissimo DD. Sten Bielke Lib. Bar. & summi Dicasterii Aboénsis Consiliario Petersburg & Mosco. Sigill IV; rödt lack. Enligt afskrift från originalet, tagen af lector C. J. LinpeBerg, Hvar originalet nu befinner sig, är okändt. | ! ÅBRAHAM Ens från Anklam i Pommern, medicine doktor och Linnés um- gängesvän under hans vistande i Leyden. 2? Penr Kam, född 1716, slutligen professor i ekonomien vid Åbo univer- sitet, död 1779. BverKe, hvilken genom J. BrowaLruiws blifvit uppmärksamgjord på Karms begåfning och intresse för naturalhistorisk forskning, upptog honom i sitt hus och bekostade hans resor i skilda delar af Sverige och Fin- land. Han fick ock medfölja BserkeE till Ryssland, hvarvid färden gick öfver Åland, en del af Finland och Karelen, Estland och Ingermanland till Peters- burg samt vidare till Moskva och Ukraine. Också omtalar Karm i sin Ame- rikanska resa (del. I s. 1) Bjerke sålunda: »En herre, som i sju samfälte år haft så stor omvårdnad och ömhet om mig, som någon fader kan hafva om sitt barn, i det han under hela den tiden icke allenast haft all omkostnad ospard af allt hvad någonsin kunnat fordras för mitt uppehälle och mina stu- diers fortsättande, utan ock tillika härtill kostat allena på alla mina resor så inom som utom Riket, samt i allt varit min egen informator»>. 3 JoHAn WELIn, logices & metaphysices professor i Åbo, död i Paris 1744- $ FREDRIK SPARRE, född 1723, >»ämnesven»> hos Hofintendenten C. HåRLE- MAN och i Vetenskaps-akademien, 1740 konduktör vid Fortifikationen, 1743 in- flyttad till Upsala, där han förestod restaurationen af det genom 1702 års brand förstörda slottet, död 1747. 5 Lars Enerot, adlad EHrenstam, född 1681, hofrättsråd i Svea Hofrätt 1731, död den ??/s 1744, 192 561. Celeberrime D:ne Professor Amice Optime. Nu skall Hr Professoren tro, att det står bara galit till för oss i Petersburg. I förra weckan fick jag af wår upricktige wän Heintzelmann bref, hvaruti en passage lyder som fölljer: Profess. Siegesbeck ist gantz verdriesslich und beklaget sich sehr dass Hr Prof. Linn&us unter die Saamen ein paquet geschicket unter der rubrique ingratus cuculus, welche er selbst im Horto Cliff. Siegesbeckiam genant; und da Hr Lin: ihm solches offenbahr zusenden lassen, nimt er solches sehr tibel auf und för ein solchen tort, dass er resolviret von aller Schwedischen Corre- spondence abzustehen und bittet dahero sich an andern als an D:r Gme- lin zu adressiren. Schaden ist es, dass diese brouillerie so zu unrechter Zeit gekommen, da E:er Hochwohlgeb. sonsten. von ihm hätten noch vielerley Dienste haben können, hauptsächlich jetzo da Profess. Steller bald zu vermuthen ist mit seiner prächtigen collection saamen und na- turalien auss Kamschatka, America und die Japonische Insuln. Wo aber dieses a dessein geschehen, gebe ich dem alten nicht viel unrecht, den. aller affront ist schmertzhaft zu verdauen, besonderlich da man durch freundliche officia sich eines anderes verdienet gemacht. Und weil solche offen unter des H:rn Baron couvert gekommen, suspiciret er d. H:rn Baron selbsten, wovon Sie sich gegen ihm zu purgiren haben. — Jag har redan swarat och jemwäl skrifwit gubben Siegesbeck till, betygat min oskuld och än widare lagt dertill en nödosanning, att Hr Professoren ey warit hemma, när fröen blifwit afhämtade, utan att trä- gårdsmästaren lärer skrifwit dit fnamnen. Det bästa är, att jag lade dem i andra strutar, så att namnen äro med min hand skrefne. Emed- lertid är jag häröfwer rätt orolig, emedan detta gjör oss i wåra än wi- dare förwäntade samlingar mycken skada, i det de synas willja göra här uti causam communem emot mig, som de utom mitt wållande anse för otacksam och som lönar wälwillja med skymf. Kjära Hr Professor, hjelp "oss utur denna willerwallan, ty den gjör oss mycken skada, hälst wid Stellers ankomst, utom det de dageligen ifrån China och utur Sibi- rien och Tatarierne pläga få nya frön, som alla till Siegesbeck lämnas. 193 För allting beder jag få weta sammanhanget af denna cuculus, med hwad mera Hr Professoren sjelf finner tjenligit att stilla detta oför- modade owädret. Jag förblifwer oaflåtel. Hr Professorens hörsamste tjenare "Åbo d. 5 Jan. '1745. Sten C. Bielke. Linn. Soc. Vol. II: 8—9. ! Att LInsÉ kände sig i hög grad sårad af StEGEsBEcKs beteende (jfr. bref. 504 not. 4), är ganska naturligt; som han åt ett nyupptäckt växtslägte kort förut gifvit namnet Siegesbeckia, ansåg han sig med fog kunna beteckna denne sin oväntade motståndare såsom »>en otacksam gök». På en till BJeELKE öfver- sänd frökapsel skref han därför ej Siegesbeckia orientalis, utan Cuculus ingratus; och att SiecEsBEcK, då han sått de med detta egendomliga namn försedda fröna och funnit, att ur dem framkom den med hans eget namn för- sedda växtarten, kände sig sårad, är ganska ursägtligt. 562. Celeberrime D:ne Professor. Nuces aliquot Cedri Sibirice! mitto, quas hisce diebus Petropoli misit amicus. Adeo parvas antea non vidi. Ut recentes tamen mihi missi sunt. In Sibiria iisdem in locis spongiosis pinguibus infra montes ac abies nostra crescit. Larix summa cacumina et sterilia loca occupat, cujus semina itidem expecto. Stercorationem abhorret utraque arbor, teste hortulano horti medici Moscoviensis. Opto proveniant hae nuces et primus in Suecia eris, qui hanc omnium arborum utilissimam mon- strare potis eris, Optarem plura semina, que ad amicum meum attonitum Sieges- beckium ad reconciliandum favorem mittere possem. Vale et fave. Tuus totus Abo&e d. 14 Jan. 1745. S. C. Bielke. 13 Linnés brefväxling III. 194 Utäanskrift: A Monsieur Monsieur Charles Linneus Professeur tres celebre en Botanique a Upsale. Linn. Soc. Vol. II: 10—11. 1 Pinus Cembra L. 563. Högwälborne H:r Baron och Hofrättsråd. H:r Baronen är jag så mycket förbunden att, om jag det här skulle uppräkna allenast, försloge ej papperslappen. H:r Baronen wet det allt och jag gömmer allt i friskt minne och skall aldrig förgäta det att wörda och dess Mästare prisa. Hwad sista brefwet angår, måste jag med Pilatus tillstå, hwad skrifwit är det är skrifwet; att Stegesbeck wisar sig grym, må han göra, döden och olyckan skola alltid hafwa någon orsak; ingen här någonsin :kunnat -gifwa mig kärare skänk, än den H:r Baronen af Siberiska örterna; men, om någon sade: bed Stegesbeck om ursäkt, så skall jag gifwa dig en lika stor och rar samling, måste jag tillstå att det wore mig omöjligt, ty -en .publique malice utan orsak och sedan man sökt att fly och af'en idiot och: bengel, den man fordom tjent, den kan ej utplånas i dödligt hjerta. Ju mer han skrifwer, ju mer han rasar, ju bättre är det, så att, om H:r Baronen skrifwer honom till, är bäst bedja honom öppna på en gång alla sin ondskas källor och rusa fram -till ett exempel för efterwerlden; en ingratissimus cuculus et nebulo; lät honom ock weta, att jag aldrig förlåter honom hans skälmstycken, men ock, att jag ej bemöter ondsko med ondsko, men ler åt den idiote- narren, som will bjuda till att wara botanicus, det han aldrig blifwer. Nunc ad suaviora. H:r Baronen har skänkt mig Siberica; de Africanske wäxter har jäg sett mer [af,] än någon annan, och dem indragit uti Horto 195 Cliffortiano. De meste Ostindiske äro i mine händer; alle på Zeylon wäxande, öfwer 2,000 slag, dem alla examinerar jag oupp- hörligen och för alla till sina genera med justis differentiis. Der kommer ett genus att heta Bielkea,' ett sällsamt gräs, som skall tacka H:r Baronen för dess kärlek för botaniquen och göra honom bekant wid solens uppgång. I Philadelphia är inrättad en Societas Scientiarum för Histo- rie Naturalis Americane skull, som består af fundatoribus Clay- ton,” Colden? Barthram," alle mine sectatores, alle bra karlar, som årligen skola utgifwa sine acter på trycket i Philadelphia; Gud gifwe, en sådan societet ock inrättades i Ostindien. H:r Kalm lärer öfwerlagt, hwad wi rådslagit; det står hos Eder att resolvera.? Må wäl och lef wäl. Jag är Högwälb. Herr Hofrätts Rådets lydige dräng Upsala d. 24 April 1745. Carl Linneus. Originalet i K. Vet. Akad:s Bibliotek. ! BJeLKE hade med speciellt intresse egnat sig åt undersökning af gräsen, hvilka den tiden ansågos såsom högeligen svåra att bestämma. Med anled- ning häraf hade Linsé för afsigt att efter honom uppkalla ett, s om han trodde, nytt grässlägte, men vid närmare undersökning befanns det ej förtjäna att erkännas som eget genus, och någon Bjelkea blef ej Heller sedan uppstäld. ? JoHn CLAYTON, född 1685, läkare i Virginien, död 1773. 3 CADWALLADER COLDEN, född 1688, guvernör i New York, död 1776. 4 JoHn BaArtrRaM, född 1701, egendomsegare i Pennsylvanien, ledamot af Svenska Vetenskaps-akademien, död 1777. 5 Härmed afses säkerligen den resa till södra Västergötland, som KALmM under sommaren 1745 fick företaga på BJeLKkes bekostnad. 564. Ädle och Högaktade Herr Professor. För Hr Professorens kjärkomne af d. 24 April och för all mig till- förene och däruti bewist wänskap tackar jag oändeligen, så wäl som för all den ynnest Kalmen åtnjuter och hwilken han mig till fägnad ofta berömmer. 196 Hwad Hr Professoren med Kalmen behagat rådgjöra, deruti står det hos Eder med långt större rättighet än hos mig attresolvera. Hwad jag för honom kunnat gjöra, näml:n det yppersta deraf, har warit att utbedja mig för honom Herr Professorens gunst, förtroende och informa- «tion. Herr Professoren har honom densamma förunt och derigenom är Kalmen Eder skyldig hwad han är och widare blifwa kan. Således är Kalmen ehr egen, hwartill jag än widare uppdrager och lägger den dehl af rätt, som jag i öfrigit kunde å honom äga. Decidera därför, beder jag, Herr Professor, om Promotion och gradens antagande! för honom, om de dertill hörande academiske gjöremåhl, om tiden dertill, om ma- terien till disputationerna med mera, hwarwid jag mig i öfrigit åberopar mitt bref i dag till Kalmen. Men hwilken resa skall han i sommar nyttigast sig företaga ? eller skall han i sommar i hopp att kunna winna befordran låta resandet förblifwa? hwilket är nyttigare att till att ernå be- fordran absolvera academiska exercitia eller genom widare resor och arbeten gjöra sig till befordran wärdig. Den tiden kommer, som hans muscler härdade eij orka med fatigue af resor och excursioner, då åldren allenast tillåter honom att digerera hwad han samlat. Jag gratulerar till den considerabla samlingen ifrån Zeilon. En annan skulle af myckenheten blifwa obruerad, men wår Linn&eus är gif- wit att lätt utreda hwad som:för händer kommer. Medlertid är jag jaloux på Södra Asien, som skall framgifwa ett så mycket större antahl, än det jag från norra dehlen deraf hunnit samla. Jag tackar ock för den ihogkommelsen, med hwilken herr Professo- ren behagat mig hedra vid namngifwandet af ett Zeiloniskt gräs. En sådan vänlig upmärksamhet har jag mera kunnat förtjäna genom min wänskap och tillgifwenhet för Herr Professoren, än genom något jag utaf mina Botaniske observationer gjordt publici juris och hwarmed jag kanskje för länge dröijer. : Hwad Siegesbeck widkommer, så will jag på intet sätt taga mig an hans förswar eller tala till hans fördehl det ringaste de justo, utan har alt mitt bemödande endast warit de utili. Oss i Sverige är angeläget att stå i förtroende med honom, till det minsta till des Professor Steller kommer tilbaka ifrån Kamtschatka och Amerika på den sidan. Han kommer nu oförtöfwandes tilbaka, lastad med samlingar och fröen. Siegesbeck är den enda, genom" hwilken wi kunna blifwa delaktige af hwad som Steller medbringer. Det har warit förnämsta ordsaken, för hwilken jag warit angelägen, att man skulle menagera Gubben eller till det minsta simulera, till des man wunnit hwad man i anseende till 197 & ä wetenskapernas nuwarande skick der å orten i werlden aldrig mera winna kan. Jag är Hr Professorens Hörsammaste tjenare Åbo den 16 Maji 1745. Sten C. Bielke. Jag hoppas de af Siegesbeck sända frön lära nu wara framkomna; de hafwa länge hos mig dröijt i wäntan af postfrihet för dem med mera, hwarom jag Wet. Academien tillskrifvit, men äntel:n fådt ett swar, som denne postmästaren eij welat respectera. Linn. Soc. Vol. H: 12. ! KaALM tog aldrig någon akademisk examen och disputerade ej ens pro exercitio, hvilket dock ej hindrade, att han bäde blef ledamot af Vetenskaps- akademien (1744) och docent i naturalhistoria och ekonomi vid Åbo universitet (1745), äfvensom två år därefter professor därsammastädes. 565. Nobilissime atque Celeberrime D:ne Professor Amice Optime. Si vales bene est, ego valeo. Septimana proxime preterlapsa a D:no Kalm peltii, tibi communicaret bona nova, que amicus noster Heintzelman mihi Petropoli dedit. MNunc vero literas ipsas ab eo datas mitto, que te eorum ulterius certiorem reddent, Nu kommo general Uxkuls! wackra Fruentimmer in, som säija att det wore emot anständig- heten att skrifwa Latin i deras närwaro. Men förnemligast sänder jag Heintzelmans bref af den grund, att sedan Herr Professoren deraf sedt, att frön för wår räkning blifwit till Commissions Secreteraren Lagerflycht? i Petersburg utgifna, jag måtte winna ursäkt för det jag gjorde förledne Söndag. Baron Duwalt, som kom "såsom express ifrån Ryssland, berättade mig, det han hade en paquet med Botaniska saker till H:r Professoren ifrån Lagerflycht. Jag, som trodde det tilläfwentyrs wara wåra föromnemda frön, frågade när- mare derefter, men sedan han hos mig warit till afton, och redan war bortgången, så föll det mig än widare in, oaktat han sade sig tro att i 198 paquetet wore blott inlagde örter, såsom derutanuppå stod skrifwit, samt att han skulle till widare befordrande afgifwa dem till baron Höpken, så föll mig in, att han torde hända förhört sig om namnet, eller Lager- flycht i hast kunnat sig förtala, då han kan skje welat nämna mig, samt att huru det ock måtte dermed föreweta, det ändock wore bätre, att jag, som är närmare till handz, wiste hwad frön som wore sända, på det jag straxt kunde om flera ifrån Petersburg bestyra, i fall några af mig uti det derifrån begjärta antahlet, skulle saknas. Derföre lät jag det efter mycket betänckjande ifrån Baron Duwalt hämta, samt i det afseendet öpnade lärftomslaget i ett hörn, då jag blef flat, då jag der fant hwarc- ken örter eller frön, utan allenast en bunt trykta papper, och då jag med harm öfwer mitt gjöremåhl förseglade det hörnet igen med mitt signete. Nu lärer såwäl Hr Professoren, som baron Höpken undrat uppå, huru jag kommit att röra och försegla andras paqueter. Hwar- före jag ock måst berätta detta, af hwilket Herr Professoren lärer be- nägit finna min lika nyttiga, som fåfänga afsikt derwid. Jag hade begjärdt af Siegesbeck hela hans trägård, eller frön och plantor af alt, som han i trägården äger: en större och widare sträckt begjäran än någon tillförene gjordt: men som jag likwäl wunnit, och undrar alltför mycket, att Lagerflycht eij nyttjat detta tillfället att sända mig dessa frön. Och jag, som sagt war, i twiflan om icke ofwannemde paquet torde wara detsamma, trodde det wara nödigt att nu förut se dem igenom, på det jag, som mäst wet hwad der finnes, kunde ånyo begjära hwad jag deraf kunde saknat. Jag beder än en gång om ursäkt för det, som jag fruktlöst gjorde. I förra weckan skref jag åter goda wänner derå orten till, och bad att furtive skaffa mig afskrift af Gerbers Flora Ruthenica,” som Acade- mien framdeles täncker låta tryckja (och hwilket torde blifwa mycket långt att wänta uppå) samt nu medlertid hålles som en helgedom, och likwäl för oss, som bo i nästan lika climater, kan wara till någon nyttig efterrättelse. Det förtryter mig nog, att jag detta förleden sommar glömde. . Men hwem kan på en gång minnas alt, och emedlertid gjorde jag dock i annat min flit. Nu har jag begjärt Semina Laricis et Cedri Sibirici, efter jag eij hördt, att det wunnit någon wärckställighet, som jag wid dem och mera proponerade Academien wid min öfwerkomst från Ryssland, och hwarom jag beder H:r Professoren täktes påminna, och låta mig weta hwad det ljuder, i anseende till Kalmens resa nästa sömmar, som jag ifall det andra eij blir utaf, då täncker utfärda till Est- och Liefland, samt de derintill stötande delar af Ryssland, Curland och Littauen, hwarest aldrig någon Botanicus förr warit. 199 : Nu har jag begjärdt ifrån China frön eller kjärnor af Thé, jemte beskrifning till climat etc. af den ort, hwarest det längst till Norr finnes. Men af Hr Professoren skall jag begjära råd huru, hwaruti och på hwad sätt de bäst skola conserveras. Månne icke i dosor med fin sand? och så snart jag får det swaret, skall jag än widare skrifwa till de herrarna, som äro omkring storfursten, att till äfwentyrs genom hans : protection winna det snarare. Nu har jag begjärdt cataloguer på liwad som af Officinalibus utom drifhus uti fria luften växer i Apothecare trägårdarne i Moscou :och Petersburg och i den sednare så wäl under Siegesbecks tid som nu, jemte frön af alla befindtliga wäxter i den sednare, och har jag jemwäl skrifwit Elvius till, att hemställa Academien, om icke den kunde så begå, att geheimte Rådet Lestock," som har direction öfwer Medicinal wärcket, kunde af wår Ministre blifwa anmodad att låta meddela frön af hwad som. finnes i alla Apothecare trägårdarne i Ryssland. In. specie har jag begjärdt Glychyrrizam och Amygdalum s. Persicam nanam. Jemte mycket mera, som jag nu eij i hast kan påminna mig, samt ett och annat, som kan gifwa ljus så i Philosophia Botanica, som culturen, och om situ och climate af Tatarierne, Södra delen af Sibirien, och Norra China etc., ifrån hwilka wi dehls hafwa, dehls wänta myckna frön, af hwilka några få skulle kunna wara tilräckeliga att uprätta wår hushålning och rikta wårt Rike, blott wi wille nyttja dem. Nog skall jag beflita mig att wara nyttig, och är nögd, att det blifwer blott för Hr Professoren bekant, som är nästan den ende judex competens i wårt Rike. De, som eij förstå nyttan, kjänna eij heller wärdet af wåra sam- lingar. De flästa förakta dem och wår möda; ars non habet osorem nist ignarum. ; Skada, att wi så litet få weta, hwad som i det Norra America finnes, som torde mångfalt kunna gagna oss, om wi det hade. Men nu kommer jag jemwäl med något Hr Professoren till beswär. Har wår Sibiriska Cythisus? blifwit hos Clusius eller någon annan igenfunnen? huru kallas han af dem? och hwar wäxer han elljest? Hwilka Sibiriske, Tatariske etc. finnas igen in Australioribus Europe, i America, i Levan- ten, i Indierne eller på Fjälberg, jemte deras loco natali i Norra Asien, som af mina widlagde lappar wid samlingarna, eller af Gerbers et Heint- zelmans floris «etc. ses. Detta med det nästfölljande är en möda, som jag icke törs gjöra Herr Professoren sjelf, utan beder allenast om des direction för Kalmen att det extrahera. Deslikes beder jag om än en förtekning af några exempel uti hwardera, 1:o huru plante Alpina, palustres, aquatice, campestres, nemorose etc. bibehålla sig i deras lynne 200 quoad locum i alla climater lika? eller 2:o huru de ändra detta deras wahl quoad locum pro ratione situs et diverse elevationis poli etc? 3. Quz&enam universales per certum poli gradum per totum Orbem? 4. Quzenam quasi universales que in diversis climatibus sepe inveniuntur? , Herr Professoren, som hafwer hela regnum vegetabile under sin styrelse, lärer utan möda kunna diktera för Kalmen en liten mönsterrulla, hwil- ken jag nu såsom frånwarande och skild ifrån böcker och samlingar nödgas begjära, och för hwilket beswär jag beder om unskyllan. Jag är framgent med all tillgifwenhet Hr Professorens hörsammaste tjenare ursäkta hastigheten. Sten C. Bielke. Som Siegesbeck nästan dageligen ännu har tilfälle att få frön ifrån Tatarierne, Sibirien och China samt Professor Steller snart torde komma tilbaka och wi fådt och hafwa mera att wänta, om Herr Professoren skulle behaga lemna mig än flera åt Siegesbeck, så beder jag mycket derom och att de i det fallet kunde lemnas till Kalmen att till mig öfwersända. i Heintzelman har ock straxt efter min hitkomst berättat mig, att Gmelin och Siegesbeck blifwit förlikte, hwilket han mig will tillskrifwa, och är det sant, att jag så mycket mera mig derom winlade, som deras jåalousie förhindrade mig att få så mycket jag wille hafwa. Linn. Soc. Vol. II: 13—14. — Odateradt, men säkerligen skrifvet 1745. ! Otto REINHOLD YxKULL, född 1670, generalmajor, landshöfding i Åbo och Björneborgs län, död 1746; af hans 8 döttrar funnos vid denna tid de tvenne yngsta ogifta i hemmet. : 2 CARL - LAGERFLYCHT, född 1707, först kommissions-sekreterare, sedan chargé d'affaires vid ryska hofvet, kansliråd 1760, död 1773. ; 3 Detta af den 1743 aflidne läkaren Traucorrt GERBER författade arbete - blef aldrig tryckt; den af BIELKE ombesörjda afskriften däraf (liksom ock af andra ryska växtförteckningar) finnes nu i Linnean Societys bibliotek. + LeEstocqQ, se bref. 555 not. 7. : : 5 Hvilken växt härmed afses, är osäkert. Ej omöjligt är, att härmed förstods det till Sverige då nyligen inkomna, s. k. sibiriska ärtträdet (Cara- gana arborescens), för hvars odling BJELKE särskildt intresserade sig. I Vet. Akad:s Handlingar för 1750 införde han ock en Beskrifning om det Siberiska Ärte-Trädet, hvars frön han trodde kunna användas till föda. Han hade nämligen låtit »koka något såsom Linser, och på stål-qvarn äfven mala något, samt til pannkaker på Bonde-maner baka» och funnit »det senare ganske smake- | 3 | 3 | 201 & ligt, men det förra, fast med någon främmande ärtsmak blandadt, ej eller obe- hageligt>. Och som de befunnits »mera lösa och lättkokade än de flesta öfrige ärtarter», borde de »blifva mindre för magen besvärande och väderdrifvande>, äfvensom >»för en i dem klarligen befintelig fetma» mera än andra ärter närande. 566. Högwälborne Herr Baron och Hofrätts Råd. Ewig tacksägelse för all wälfägnad och allt det nöje, jag för- lidet nyår åtnjöt; de dagarne woro ej med guld betalte och det nöjet står ej mer att winna i werlden.! Jag bör H:r Baronen tack för det milda omdöme om Iter Gotlandicum, som H:r Gref Piper? genom H:r Kalm täckts yttra. Bohwete observationen var wacker och härlig.? Käre H:r Baron, smid, medan jernet är warmt, på H:r Kalms resa; det går ändock sent nog, förr än allt kommer i stånd. Gud ske lof, det så långt avancerat. Hwad har Manufactur-contoiret swarat? Huru mycket skjuta private till? Nu Järer H:r Baronen wara i sitt rike, jag menar i commis- sionen öfwer academiska inrättningarna; war derföre så god och tänk på mig. Det war wäl H:r Baronen wiste sin prest, H:r Mag. Alm," som nu kommer till Upsala, att botanicera med mig. Biskop Beronius beder mig insinuera hos H:r Baronen en ung Magister ifrån Alsike att antagas uti hans ställe; på Beronii? begäran nämner jag honom, men intercederar aldrig för någon prest, som ej har venam bota- mMicam. Gud ske lof, här är godt förråd på andligt folk. Wår chinesiske prest"” gjorde lycka straxt, som fick bättre loge- ment på skeppet, en kista till förökning: godt omen. Gud låte allt så passa sig för H:r Kalm. Wid tillfälle war så god och låt H:r Kalm berätta mig hwad som sker i den lustra werlden, in Deorum coetu. Jag lefwer och dör Högwälborne H:r Baronens och Hofrätts Rådets lydige dräng Upsala d. 13 Febr. 1746. Carl Linneus. 202 Originalet: tillhör: Göteborgs Museum. ! Bjerke bodde denna: tid på Löfsta i Funbo socken (ungefär en mil från Upsala), och LissÉ var af' och till hans gäst därstädes. Om det besök, som han jämte fyra andra Vetenskaps-akademiens ledamöter gjorde på Löfsta den 27 och 28 Juli 1745, se bref. 205 not. 1. Äfven vandrade LinsÉ någon gång under sina »herbationes Upsalienses» med sin stora, vetgiriga lärjunge-skara dit ut, där de gästfritt förplägades och fingo taga i skärskådande såväl den blomsterrika trädgården, som de odlingsförsök med in- och utländska foder- växter, som där företogos. — Under sina resor in till Upsala passerade BJeLKE förbi Kungsängen, och därigenom kom han att där upptäcka den förr utom botaniska trädgården ej observerade Fritillaria Meleagris. ? CaArRL FREDRIK Piper, född 1700, president i Kammarkollegiet, ledamot af Vetenskapsakademien, död 1770. 3 I Vet. Akad:s Handl. för 1744 hade LIinsÉ lemnat en. redogörelse för Siberiskt Bokhvete, uppdraget i Upsala botaniska trädgård af frön, som erhål” lits af BIELKE. Denne inlemnade sedan till Vetenskaps-akademien en Berät- telse om Bohvete, huru det i Finland idkas och nyttias, som remitterades till utlåtande af Linné och sedan på dennes tillstyrkan infördes i Handlingarne för 1746. 4 ERIK ALM, född: 1713, prästvigd 1743. till huspredikant hos: BjeLKes mor, sedan kyrkoherde i Skeptuna, död 1765. 5 MaGnus OLaI BERoNIus, se bref. 220 not. 2. $ CHRISTOPHER TERNSTRÖM, Se bref. 198 not. 1. 967. Högwälborne Herr Baron. Mycken tack för senast och för stort nöje på Löfstad; jag har allt sedan ej fått tala ett ord om blommor. Jag ser, att H:r Baronen gjort rent allwar af det wi menlöst talade; det märker jag af H:r ÖfverIntendentens bref, och att H:r Baron will, att jag skulle hafwa augment af Academien, det jag sjelf sade, aldrig går an; ej heller gör det. Till att söka wid Riksdagen, går ej heller an, ty der äro nog många, som wilja hafwa. Med ett ord: jag är mer betjent att intet få, än om jag finge. Jag har nog arbetat, låt mig något litet wara fri, medan jag lefwer; ty nog ser jag, hwad H:r Baronens speculation går ut på, neml. att twinga mig der igenom att dagl. wara slaf. i 203 3 Hwad. stora werket, Species plamnt.,' angår, så har man sett, [att] både Sherard,? Dillenius? och andra drunknat i konsten. Det är mig nog heder efter min död, om werlden kan se, att jag warit det wuxen, om jag ej trottnat. Om jag är nöjd med den lön, jag hafwer, och det arbete, jag bör, och den lilla heder, jag här tills kunnat förvärfwa; Herre Gud, huru wäl kan jag icke då lefwa, som eljest wore i werlden utan att se menniskor. Det är icke nu den tiden, att publicum kan ätkasta pennin- gar på läswurmar. Annat är Paris och Leiden, annat Upsala. Tro icke, att andra skola mena och tänka på botaniquen, som H:r Baronen; tro icke, att hela werlden skall hafwa lika tycke för Eder egen son, som I sjelf har. H:r Baronen mins, jag sade senast, att, om publicum wille gifwa mig årl. 100 dukaters pension, jag då wille offerera till Aca- demien mina herbarier, stenar, bibliotheca botanica och andra naturalier, på det jag skulle wara i stånd att upphjelpa professio- nen utan mina barns stora skada; men tala aldrig om detta, ty jag betänker mig; jag ser icke, hwarföre jag det bör, hwarföre jag skall contribuera mer, än andra, då jag gör min tjenst så wäl, som andra. Alltså K. H:r Baron, slå inte på min häst för hårdt och skaffa honom inte hafra, att han skall springa mer; nog har jag skjutsat, lät andra skjutsa också. Solve senescentem, mature solve equum, Ne currat ad extremwm et ilia ducat.' Nu kommer jag ut med en disputation,” som skall wara cu- rieuxare, än ett helt års acter från Paris. Lef wäl, älska botaniquen, men ej på min rygg; nog har jag skjutsat, utan att få någon hwila. Jag förbl. Högwälborne H:r Barons lydige tjenare Upsala d. 28 Oct. 1746. C. Linne&us. Afskrift efter originalet, som egdes af lektor C. J. LinpEBErG i Göteborg; hvar det nu finnes, är obekant. ! Under sommaren 1746 började LinsÉ att sammanskrifva det digra och mödosamma verket Species plantarum samt »arbetade därpå från morgon till afton, att jag nästan däraf grånar». Träget höll han ut härmed inpå 1748 204 och »kiörde åstad alt till Polyandria»; men hindrad af andra göromål, ansåg han sig följande år nödsakad att lemna sitt halffärdiga verk; manuskriptet därtill finnes ännu i behåll och eges af Linnean Society i London. År 1751 grep han sig åter an, och 1753 hade han den glädjen att af trycket få ut- gifvet detta »wärk, som Linnaeus altid sjelf höll för sitt bästa» och som af HaLLER betecknas såsom »maximum opus et eternum>». Andra upplagan däraf utkom 1762—63. : 2 WILLIAM SHERARD, född 1659, engelsk konsul i Smyrna, sedan bosatt i England, stiftare af en botanisk professur i Oxford, död 1722. 3 JOHAN JAKoB DILLEntius, född 1684, botanices professor i Oxford, död 1747. + Spänn från mödosamt lass, spänn snarligt den åldrande hästen, Att till det yttersta ej han må springa och stöna af trötthet. Citatet, något ändradt och förkortadt, är hemtadt från Horat. I Epod. I: 8, 5 Hvad härmed afsågs, är oklart; från början af d. 11 Juni 1746 till d. 17 s. m. 1747 utgaf nämligen LissÉ ingen disputation. 568. Högwälborne H:r Baron. När Magister Kalmius kommer, skall jag se, om jag kan sätta saken i det ljus, hon bör, och på de fötter, hon kan stå. Jag hoppas nu en gång snart få se H:r Baronen. Gud hjelpe H:r Baronens Fru Moder Friherrinnan,! att det ej sker för, än man will. Det skall blifwa roligt efter wår död för barnbarnen att läsa, hwad swårighet den har att blifwa Svensk, som en gång skall re- gera hela riken: Botanices utilitas. Jag önskade snart få orera wid någon promotion, då det skulle ske på swenska och tryckas; argumentet är de Botanices adopta- tione in usum patrice. H:r Kalm borde disputera pro gradu de Oeconomie patrice augmento operå L. B. Bielke. Det anstode honom till tacksam- het. Det gjorde honom lystre och det hade man [lätt att] vertera på swenska. Jag wille dictera första uppslaget. H:r Baronen har en liten son,? som känner insecter bättre, än mången gammal. Jag tycker om honom, derföre att det är wackert. Men aldrig så, som wore det min son, som det kunde. RV VO FRAN ; 205 Om ej onda lastade, så wore ingen heder att berömmas af goda. Vale et fave. Dat. Upsalie 1746 Nov. 6. GEL Efter en af lektor C. J. LinpEBErG gjord afskrift af originalet; hvar detta nu finnes, är obekant. 1 STtTES CarL BJELKES far var landshöfdingen i Stockholms län THuRE BJELKE (född 1655, död 1717), gift med Ursuta Cristina Törse, född 1682, död 1765. 2? Enda sonen var THuRE JoHAn BJELKE, född 1742, e. o. kanslist i Kungl. kansliet (>kongl. secreterare»), död 1792 af gift, som han intagit för att undgå ransakning och dom för delaktighet i Gustar III:s mord. 569. Högwälborne H:r Baron och Hofrätts Råd. För en tid sedan war H:r Kalm här inne. Det project, jag hade, tyckte han ej om, ej heller jag om hans. Han lofwade att referera saken till H:r Baronens ompröfwande, men har ej gifwit swar. Han mente då, att H:r Baronen skulle snart komma hem, det jag heller ej hört af, ehuru jag der efter spanat; lärer alltså H:r Baronen än wara i Stockholm. H:r Baronen har grymmeligen lagt sig ut för mig, men jag är afrådd af alla att söka i dessa tider; jag har afstådt allt, men aldrig Kalmens resa,! den jag på det högsta i alla mina bref drifwit. Jag måste nu sjelf bedja H:r Baronen lemnar att drifwa på någon uppmuntran widare för mig. Gifwe Gud, att jag fick muntl. tala ett ord med H:r Baronen snart på Löfstad och njuta 'af en god afton, så rolig som sist. Jag förbl. Högwälborne H:r Baronens ödmjuke och trogne tjenare Upsala 1746 Nov. 14. C. Linneus. Originalet finnes i K. Vet. och Vitt. Samh:s i Göteborg bibliotek. 206 1 Vid Vetenskaps-akademiens sammankomst den 21 Augusti 1744 -förevi- sade BJELEE »åtskilliga frodiga grässlag af wäpling och andra örter, som wäxte wilda i Sibirien, samt Medicinal-wäxter», och understälde med anledning häraf »Academiens godtfinande, om icke det borde på publique omkostnad utsändas twänne eller flere Botanici at samla sådane frön». Linné, till hvilken detta förslag remitterades, svarade, att han visserligen ansåg en resa till Sibirien vara »nyttig för botaniquen>, men att en resa till Norra Amerika vore »ännu nyttigare och ej så kostsam». Till företagande af en sådan färd föreslog han »Hr KALM såsom et excellent Subjectum uti Historia Naturali, hwilken är därtil både tjenlig at resa och mycket arbetsam». Akademien godkände förslaget den 1 "September 1744, men det fordrades Linnés och :BJELKEsS outtröttliga arbete för att öfvervinna alla, isynnerhet ekonomiska, svårigheter, som stälde sig i vägen. I December 1747 kunde KaLm lemna -Sverige, men framkom till Filadelfia först i September följande år. Se vidare härom bref. 197 not. 4, 215, 216, 221-not. 1—3, 231 not. 1—2 och 241 not. 2—4. (s 270. Högwälborne Herr Baron och Vice President.! Som jag till föllje af Kongl. Hof Rättens Constiturial blifwet förordnad, att hålla urtima ting uti Ulleråkers härad och Pinan på Kongsängen? öfwer the klagomål, som en del af Kongl. Aca- demiens ledamöter, så wäl som berörde härads åbor emot Herr Baron och Vice Presidenten föra, och jag till samma urtima ting utsedt nästkommande lördag, som är then 14:de i thenna månad, altså hafwer jag härmedelst -hr "Baron och Vice Presidenten till samma dag welat in kalla att stå till rätta och laga genswar för thet han od. wid sista warelse i Upsala emot Kongl. Maj:ts förordning af d. 30 Febr. 1752 ? rest utur staden, utan att hos Rector upwisa sitt 'resepas, och thet på skrifwa låta. 2. För thet han uti Ulltuna skall hafwa sökt att bibringa hwarjehanda nya och följakteligen falska meningar uti oeconomien, hwilke tros wara af så mycket större och swårare påfölgd, som the röra en Konungens ladugård, och på thet sättet hemligen leda till crimen lese Majestatis Regie. 3. För thet Herr Baronen och Vice Presidenten skall i Wedyxa By? kommet folcket på then äfventyrliga tankan, som skulle en 207 gång” wattåen här i Norden så aftaga, att föga wätska mer ther- städes skall stå att finna, hwaraf en del Bönder i negden, som waret sinnade att inlösa sina hemman till "Skatte, 'blifwet ifrån sitt upsåt afwände i fruktan, att för åkrar och ängar innan kort se sig hafwa köpt skällota fiäll, såsom ock thet lofl. Bryggare ämbe- tet i Upsala till följe ther af upsagt sin näring, befarande, att framdeles lida brist uppå nödiga -materialier. 4. Att Herr Baron och Presidenten måtte betala the aflöpande rättegångs omkostningar. Till följe af allt thetta och mera, som käranderna hafwa sig igenom Speciel privilegium förbehållet, hafwer hr Baron och Pre- sidenten sig på förenämde ställe emellan 12 och 1 om dagen på egen kost att infinna, och akta sig för uteblifwande, wäl wetande, att theét straff, som i Coleri 2 Bok. 3 Cap $ 5? utsättes,' i fall laga förfall ej wises, owedersägelig. utsökt blifwer. På dragande kall och ämbetets wägnar. Upsala d. 12 April 1750 CARL LINNEUS. JoH. IHRE Loco ”Secretarii. Originalet finnes bland "Svenska manuskripter Fol. n:o 2 i den Brökind- ska samlingen, för närvarande deponerad å Kgl. Biblioteket i Stockholm. LisséÉs namn (med mycket stor stil) är egenhändigt, liksom äfven :IHREs. Huruvida själfva skrifvelsen är af den senares (ej af Linnés!) hand, är osäkert, Vid jämförelse med andra IHres bref visa sig åtskilliga olikheter i bokstäf- vernas form, så att ej osannolikt är, att en renskrifvare begagnats. IHRres stil är f. ö. föga karakteristisk. — of Denna skämtsamma skrifvelse eller detta — såsom en blyerts-anteck- ning därå angifver — >»harcellerie» torde hafva föranledts däraf, att BJeELKE vid ett Upsala-besök underlåtit att besöka LinsÉ (universitetets dåvarande rektor), hvarför han nu uppmanades att med det snaraste återkomma för att sammanträffa med sina intima umgängesvänner CARL LInseus och JOHAN IHRE. ? En vid slutet af Kungsängen nära den öfver Säfjaån ledande Kuggebro belägen mindre gård. 3 Observera skrifvelsens datum! + Belägen i Funbo socken vid vägen mellan Upsala och Lötsta. 3 J. Coreri Oeconomia, Thet är Hushåldz Underwiisning, förswän- skat och i många rum utaf andra Auwuthoribus amplifierat och förbätt- rat af Isaco Erici, Pastore Stenbyense (Stockh. 1694). Citatet är taget fullständigt på måfå: boken 2 »handlar om allehanda Boskaps Natur och Skiötsel» och dettas cap. 3, hvilket icke är uppdeladt i paragrafer, uteslutande om biskötsel. 208 BJERCHÉN (adl. af BJERKÉN), PEHR. Född 1731, student i Upsala 1749, läkare på svenska eskadern i Nord- sjön 1756, medicine doktor 1757 efter att samma år under Linnés presidium hafva försvarat afhandlingen Morbi expeditionis classici 1756, stadsfysikus i Stockholm och tillika assessor i Collegium medicum 1771, död 1774. 571. London den 14 Junii 1758. Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl Nord- stierne Orden. Ingen hade mer kunnat fägna sig än jag, om jag fått den lyckan att se den rätta Troglodyten.! Men jag beklagar, at jag eij har den lyckan att kunna fägna H:r Archiatern därmed, emedan jag mer nu än förra gången är öfvertygad, at det eij är någon Troglodyt, utan en be- synnerlig sort af hvit Niger: Sedan jag af Hr Solander feck Description .utur Nya Systemet och sedermera Hr Archiaterns gunstiga skrifvelse,” har jag tvenne gånger varit och sedt henne, samt jemfört henne med beskrifningen. Men mannen, som äger henne, var ingendera gången hemma och vakterskan, som visar henne, ville eij tillåta mig at se henne afklädd, ehuru jag böd henne hederlig vedergällning. Jag förmodar dock, att jag för goda ord och penningar kan komma öfverens med ägaren derom och har kommit öfverens med H:r Ellis at i det ärendet med aldraförsta gå dit. Vi hade långesedan varit där, men han har sielf varit siuklig och väntar alla dagar, at hans hustru skall dö. Då jag första gången såg denna hvita nigern, berättade ägaren, att hon såg bättre i mörkret än i dagen, och äfven att läsa och sy. Men då jag sista gången var där, lät jag göra rummet mörkt och försökte henne med en bok, som jag förde med mig, och fant at hon såg mycket litet 1 mörkret. Hon kunde se och finna sina saker och stora objecter, som andra eij kunde se, men hon kunde aldeles intet läsa, det hon likväl i dagsliuset väl kunde göra. för öfrigt kommer hon i följande öfverens med beskrifningen. Corpus album, incessu erectum, nostro dimidio minus. Pili albi contortuplicati, oculi orbiculati. Palpebre incumbentes, ms AR TS ERA 209 Margo än på oss, som först står mera ut, men sedan kröker sig innåt ögat. Kanske man får kalla det Palpebre incumbentes. Ingen membrana nic- titans kunde jag se och folcket, som omgecks med henne, hade eij heller sedt något sådant. Visus är lateralis med ögats continuerliga tremulation. Hon kan se utan svårighet, då solen [skiner], men är ganska blyg och vill eller kan åldrig se någon menniska i synen. Hon är 16 år gam- mal och berättas både af henne sielf och folket, at hon är född i Jamaica af svarta föräldrar, som ännu lefva och bo där. Hon togs därifrån, då hon var 4, 5 år gammal. Skapnaden och alla lineamenter, i synnerhet näsa och läppar, äro aldeles som hos Nigrerna. Håret är tjockare och mer intortuplicerat samt längre och altsammans sosom uti en knorl. Hon är fullkomligt förnuftig med lätt begrepp och talar på samma sätt som vi. Hr Collinson och flera hafva sagt mig, at de af resande och resbeskrifningar sedt och hört talas om flere sådane exempell af hvita nigrer, som äro födde af svarte föräldrar, och äfven en annan variation med svarta och hvita fläckar. En sådan har för några år sedan varit i Paris. Så snart jag en gång till tillika med Hr Ellis sedt henne na- ken, skall jag hafva den ähran at gifva vidare underrättelse. Den, som berättat för mig om microcosmus,” säger sig sedt den på franska siökusten vid Dunquerken, och förmodar, at han äfven skall finnas här, samt har lofvat at skaffa mig specimina däraf. Efter den beskrif- ning jag hört, måste det vara ett Zoophyton af Hydre genus, med ganska många armar, hvarvid hängt alla slags snäckor, skal och vegetabilier. Den samma säger sig sedt detta diuret vara från ett äpples vidd, till vidden af en tallrik. På morernes Genitalia skall jag vid tillfälle helt säkert observera. M:r Hill” har jag eij råkat ännu. Hans essays in natural history äger jag och skall sända den till Hr Archiatern med captain Fischer, som äfven har beskickningar till Hr Archiatern från Hrr GCollinson, Ellis? och Miller. Hr Collinson” är en makalös god och artig gubbe, och likasom Hr Ellis ganska mycket tillgifven och Wänn af Hr Archiatern. Hr Ellis är äfven köppman, men ganska curieux och förnuftig man. Han har för Hr Archiaterns skuld vist mig mycken höflighet och vist mig alla sina kostbara samlingar. Han är ganska lärgirig och skulle bli ganska glad, om någon af Hr Archiaterns bäste disciplar komme hit, och det fattas föga, at han reste till Sverget at se Herr Archiatern och tala vid honom, om det vore någon möglighet för honom. Jag tror det skulle göra myc- ket till saken, om Hr Archiatern gaf honom anledning och uppmuntran därtill. Linnés brefväxling III. 14 210 Jag innesluter mig i Hr Archiaterns ynnest och framhärdar med oaflåtlig vördnad Wälborne Hr Archiaterns och riddarens ödmjukaste t:re P. Bierchén. Jag har hört at vid Cambrigde skall en Saffrans plantage vara an- lagd, som lyckats ganska väl. Den lär förtiena at ses, om jag kommer at resa till Cambrigde, som jag tror. Hr Archiatern lär känna Professor Siptorph,” där, fast han eij lär vara stor Botanicus. Utanskrift : To The Royal Society of Sciences at Upsal. Linn. Soc. Vol. II: 15—16. 1 Urangutangen, hvilken förr benämnts Homo nocturnus, erhöll i Linn. Syst. nat. ed. X p. 24 namnet Homo troglodytes. Att den här beskrifna var en neger- albinos, är uppenbart. 2 Troligt är, att mellan LInsÉ och BJeErRcHÉN redan förut vexlats bref, hvari den i England förevisade »troglodyten» omtalats. Dessa bref hafva Bygg lertid beklagligtvis förkommit. 3 Hvilket hafsdjur härmed afsetts, är omöjligt att afgöra. I intet af Linnés arbeten har det anträffats omtaladt. < Jon Hur, född 1716, först apotekare, sedan medicine doktor och före-" ståndare för botaniska trädgården i Kew, död 1775. Hans här omtalade arbete: Essays in Natural History and Philosophy, containing a series of discove- ries by the assistence of microscopes trycktes i London 1732. i 5 Jon ErLus; se bref. 492 not 5. | $ PETER CoLLINSON, född 1694, klädeshandlare i London, ifrig naturforskare, död 1768. 7 HUMFREY SIBTHORP, botanices professor i Oxford. SE Edle och Höglärde H:r Doctor. Aldrig har något bref kunnat fägna mer, än det H:r Doctoren nyl. sändt till H:r Solander; om jag råkte H:r D:r, skulle jag kram- ma och kyssa Eder för hwart enda ord. Twänne ting drogo min s 211 högsta uppmärksamhet: det nya slags människan och Microcosmus. Microcosmus har jag aldrig fått se, alltså ej kunnat upptaga det i systemet. Om H:r D:r kunne och wille sända oss ett sådant uti spiritu vini bewarat, wore det oss den största heligdorn: och rari- tet: jag skulle i andra tomen recensera det till en ewig åminnel- se af H:r Doctoren. jag wet ej hwad förstås på det stället om Polype; om det är af de gambles polyper, som är species af Sepia, äller af de nyares, som är ett Zoophyton. Kan intet H:r D:r skaffa oss det, så giör för alt hwad heligt är och gif oss den fullkom- ligasta beskrifning och om mögligt är ritning, ty ingen har sedt det rätt. Hwad den nya människans beskrifning angår, så hade jag skolat trott, att den warit verterad af nya Systemet, om älliest jag ej wettat, att H:r D:r ej haft det. hwar ewig enda nota kommer öfwerens. Men det har aldrig kommit ifrån Jamaica, utan ifrån Java äller Ostindien äller Africa. Det är omöjligen en blandning, utan positive de gambles Troglodyt äller Homo nocturnus. Det blifwer ej större än det nu är. se noga äfter om öron, tänder, fingrar på fötter och naglar, clitoris och nymphe äro lika med oss observera till minsta prick, hwar uti det kommer öfwer ens och differerar; och för alt genitalia. Will H:r Doctoren giöra figur och noga beskrifning med alla de märken, som äro skilliaktige äller communa med oss, och sända det till wettenskaps societeten i Upsala, skall jag söka att H:r D:r har där af all den heder, som upptän- "kas kan; och giorde H:r D:r ej mer än detta enda på sin resa, skulle jag tycka hon woro wähl giord. Så hög är denna sak. Märk noga, om hon ej talar i halsen mer än wij, om ej ögat har någon membrana nictitans under ögonlocket, som hönsen. om tum- men på foten är mera delt än på oss. om hon har os coccygis större än wij, äller någon callus på clunes. om hon har fulkomet förnuft som wij. Det är wist, att sådane finnas i Abyssinien &c. till myckenhet i skogar. Märk om pubes är likt håret. jag kan ej fråga så mycket, at jag ej önskade wetta mera. Äfwen woro artigt att få noga observerat på Morerne deras genitalier in utroque sexu, hwar uti de specifice differera ifrån wåra. Men war god och lätt oss inte länge wänta på swar. qui cito dat bis dat. sänd brefwet med utanskrift Societati Regize scien- tiarum, Upsalie, så får jag det gratis. jag emottager alla societetens bref. Om den, som äger Troglodyten, skulle willia sällia honom, så låt mig wetta priset. Om H:r Doct. råkar D:r Hill, så hälsa 212 honom, och fråga, om han intet kunne sända mig några af de insecter han beskrefwet i sin bok Essays in natural history 1752. jag har sedt recensionen, men aldrig kunnat ännu få sielfwa boken, ehuru jag det sökt. D:r Kähler! gick ut på flottan. D:r Lindecrants? som Medi- cus till armeen i tyskland. D:r Elf? tagit afsked från Lazarettet; D:r Bergius äller Schultz? kommer i stället. Licent. Schultz? vice Lector i Westerås. Får H:r Doctoren ingen annan, som tager af Troglodyten, så bed H:r Edward (:som skrifwit den makalösa ornithologien:)," så tror jag han tager af Henne för den gunst han har för mig. Äller och hälsa H:r Ellis, så wet jag han hielper Eder för min skull. Lef wähl. Swara snart. jag är H:r D:r 1000 falt förbunden, om han i detta wisar sig waken. Vale. | H:r Doctorens trogne tienare Upsala 1758 d... C. Linneus. Originalet okändt; afskrift af B. Beraius (vol. X sid. 201). Datum ej utsatt; måhända är detta bref skrifvet före det föregående. ! Mårten KäuLER, se bref. 283 not. 5. Han utnämndes 1758 till expeditions- medicus på Kungl. Flottan, hvarefter han 1760 befordrades till Amiralitets- medicus. 2? ERIK MaGnus LINDECRANTZ, född 1729, slutligen provincialmedicus i Väster- Norrland, död 1788. År 1753 disputerade han under Linnés presidium öfver afhandlingen Cynographia, hvilken han sedan utgaf i svensk öfversättning (Västerås 1756). > Erik ErLrFr, född 1718, disputerade 1749 under LinsÉ de hemorrhagiis uteri, öfverläkare vid Serafimerlasarettet 1753—58, assessor i Collegium medi- cum, död 1761. t< Davip ScHuLrz, adlad von ScHuLzENHEIM, född 1732, slutligen förste archia- ter och preses i Collegium medicum, död 1823. 5 MartHIaAs GOTTLIEB SCHULZEN, född 1727, filosofie doktor och docent i orien- talspråk 1750, medicine doktor och vikarierande lektor i matematik, fysik och naturalhistoria i Västerås 1758, slutligen stadsphysicus i Göteborg, död 1800. 6 GEORGE EDWARDS, se bref. 3235 not. 1 och 367 not 1. 913. Högförfarne H:r Doctor. Det är mig hierteligen kiärt att höra H:r Doctoren wara wähl hemkommen; jag har haft mycket fägnad att höra H:r Doctoren på = E ed Se SÅ RER RA RA RE La $ : 213 sin resa emottagits med distinction, som är en besynnerlig heder för faculteten, hwilket giör, att wij nu sätta dubbelt wärde på en wår egen. Det gläder mig och hierteligen, att H:r D:r täckts hafwa med : sig något att hugna mig med på min ålderdom; jag har ock hört, att H:r Doétoren altid uttydt mitt lilla namn till det bästa; ty wore ' jag rätt angelägen att få råka H:r Doctoren, at höra talas om mine wänner och få wisa H:r Doctoren, hwad wänskap jag kunne åstadkomma. Nu resa alla studerande till Upsala, som skola wara här om måndag ; nog gifwes nu tillfälle att sända fröen och paquetet. Men Ourangoutan,! är hos mig hiskeligen äfterlängtad att se; kiära, lätt mig ej wänta på honom, ty hwar minut är mig en plåga. Altsammans kan älliest sändas med jachten, fast det kostar på att wänta. Men min Hiertans H:r D:r, sänd Guldfiskarne? i morgon med någon jacht till Upsala; de frysa intet så lätt i hähl; så skulle jag en gång få se dem, som jag all min dag önskat, aldrig hoppats: Lätt skepparen begiära, hwad han will, allenast han dem bewarar lefwande. Sötaste H:r D:r, sänd dem straxt; lätt mig wetta, hwem D:r Guy är, och huru jag skall honom tillskrifwa. Res hit till mig på en tass caffe; det är ingen ting för Eder; jag mötte gierna på halfwa wägen, allenast jag fingo se H:r D:ren och tala med H:r Doctoren. Lätt mig se H:r Edwards bok om Diur? är dett en annor än den om foglar? jag önskade jag fingo citera henne för än appen- dix utkommer till mitt systeme. H:r Harris? bok woro och god att få se på en timma; af det första arket jag fick, såg jag intet nytt. Fuci och sertularie woro wärde att se, men jag begiär för mycket, och då winner jag intet. War wälkomen hem; lätt mig kramma och tacka min k. H:r Doctor såsom en äckta son. fahr wähl. Jag är H:r Doctorens hörsamste tienare Upsala 1759 | C. Linneus. d. 27 Septem. 214 Min sötaste H:r Doctor, sänd straxt fiskarne på jachten; än går det an; men sedan blifwer kallare. Gud gifwe jag hade dem lefwande i orangeriet en gång. Utanskrift: A Monsieur M:r Pierre Berchén [!] Docteur en Medicine Stockholm. Efter afskrift af B. BerGius (vol. X s. 204). ! Härmed afses antagligen en af BJeErcHÉn från London medförd afbildning Månne det icke är denna, som finnes i den 1760 utgifna disputationen Anthro- pomorpha (Amen. acad. VI tab. 76 f. 1)? Åtminstone är öfverensstämmelsen med den af BJercHÉN i föregående bref lemnade beskrifningen alldeles påtaglig. 2 LINNÉ var en synnerlig beundrare af dessa från östra Asien härstam- mande fiskar (Cyprinus auratus 1.), om hvilka han i Vet. Akad:s Handlingar 1740 publicerat uppsatsen: Beskrifning om Guld-fisken och Silfver-fisken. 3 Antagligen Jomn Harris, född 1709, mångsidig författare, slutligen skatt- kammarlord och drottningens sekreterare, död 1789. 574. Wälborne H:r Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden. Förleden vecka afsände jag fiskarne med skepparen Johan Pihlström, Jag hoppas, at de nu äro lyckligen framkomne och at de vilja trifvas såväl hos Hr Archiatern som hos mig. angående deras skötsell kan jag gifva följande vid handen: Man bör ömsa vatn hvar annan eller hvar 3:die dag, alt som det blir grummligt och orent. Så snart de börja holla sig i vattnbrynet at taga luft, slå blädror därpå och smacka, så äro de siuka och behöfva freskt vatn, som ej får vara salt eller pump- vatn, utan, om man [kan] hafva det, freskt siö eller åvatn. Kiällvatn har jag ej försökt, om de tåla. För att få ut excrementerne och -grumlet så mycket bättre, har jag altid öpnat korken i Botten och altid haft det freska vattnet till reds at slå på, då glaset blef tomt. En gång i veckan eller i 14 dagar, har jag släpt dem i ett annat käril och emedlertid torkat glaset helt väl med ett rent kläde för att borttaga den feta slemen, som sätter sig innantill på glaset och som är excrementi natura och ökas alt som de få stark föda. I Stockholm och på siön har jag födt dem 215 med flugor och sockerskorpor i>nödfall, hvilket sednare de dock ej gärna äta, undantagande den lilla af dem, som jag aldrig sett äta eller taga: någon fluga, då likväl den stora ätit 16 å 20 på en dag. om vatnet är slemmigt eller tjockt, äter han väl flugorne, men spyr dem straxt ut igen, förmodligen för den slemmens skuld, som följer med flugan. Ibland då han eij är mycket hungrig, kan han väl spy ut flugan 2 å 3 gånger, innan han beholler henne. Den lilla har och ätit helt små smala och röda Lumbrici, men eij den allmänna "sorten; den hafva de svälgt, men spottat ut igen. Mjölken af färsk fisk äta de bägge ganska gärna. Men hon måste skäras i så små bitar, som möjligt är. Rått kött har jag eij försökt. De kunna. utan fara handteras vid ömsning af kärlet: Men det måste ske hastigt. Om flugorne äro skurne i tu, så äta de dem häldre. Vingarne böra äfven tagas af. Glaset bör vara fult med vatn, och då göra de största paraden i synnerhet i solen, som de älska otro- ligt och hvaraf de altid bli muntrare, men sköta ej stort om mat, så länge solen skiner starkt på dem. Så länge de holla sig mitt i glaset eller på bottnen, är det teckn, at vatnet är godt. Freskt luft utifrån bör äfven skaffas dem. Om de födas med brö, så bör ganska litet ges dem i sender, at vatnet eij må bli för grumligt. Lika så med flugor, eij mer än de äta upp. Jag köpte i London 2:ne sådane glas som detta, hvaraf ett sönderslogs af skepsfolket. Hr Archiatern bör äfven altid halfva ett annat käril med vatn i beredskap, i fall någon olycka skulle hända med detta. Hr Guy,' som sändt dem, är chirurgus och en rik man, af hvilken jag för 3000 £ sterling köpte secretten mot kräftan. Hans adress är följande: To Mr Richard Guy Surgeon — London Mark Lane. Denna Guy har på landet en damm med 50 eller 60 af dem. Den största af dem feck Hr Archiatern. Han är ganska rädd om dem. Men på min enträgna begäran och för Hr Archiaterns stora namns skuld har han lämnat dem och jag tilltror mig at genom honom skaffa ännu flera. Jag har upprättat ständig correspondence med honom. Ouran- outang sändes med samma skeppare. Det öfriga skall jag sända i mor- gon med unge Christiernin, eller någon annan. Edwards och Harris opera äro nu hos Hr Degeer. De äro mig lofvade tillbaka i afton. Det öfriga skall Hr Archiatern med aldraförsta äfven få se. Men för mig är det omöijligt at komma till Upsala ännu för de kräftpatienters skuld, som jag redan antagit. Emedlertid tackar jag ödmjukeligen för H:r Archiaterns gracieusa invitation, och vet Gud, at jag längtar sielf oändligen efter den förmån. 216 Vår kära Löflings moder har varit min första Patient här, med kräf- tan i tungan, hvarföre hon med lifsfara varit skuren 2:ne gånger och blifvit hvar gång värre. Men nu är kräftan utfallen, såret rent och läkes ganska fort. Jag bör hoppas at hon eij får recidiv. I dag har jag an- tagit Hofmarskalk Hiertas fru? med en 8 års gammal scirhus i Bröstet, stor som en stor Theecoupe, med all apparance om framgång och utan' den minsta skärning eller blods utgiutelse skall scirhen falla ut och se- pareras från det freska, samt såret sedan läkas med allmänna medell. Jag ber om min vördnads förmälan till nådige frun och lefver pme oaflåtelig vördnad Wälborne H:r Archiaterns och Riddarens ödmjukaste och trognaste t:re Stockholm d. 7 October 1759. P. Bierchén. Linn. Soc. Vol. II: 17—20. ! Under sitt vistande i London fick BjercHÉn kännedom om ett af engelske kirurgen RicHARD Guy uppfunnet eller åtminstone af honom mycket berömdt me- del mot »kräfta», hvarmed man den tiden förstod olikartade svulster, som i all- mänhet utmärkte sig genom sin hårdhet och sitt långsamma förlopp. På grund, af de i många fall lyckade kurer, som BJERCHÉN haft tillfälle att bevittna, och efter vidlyftig korrespondens med A. BäcK och N. RosÉn von RosEnstEiN fick han i uppdrag att för svenska statens räkning inköpa det hemlighållna medlet mot det betydligt nedprutade priset af 3000 pund sterling. Det var ett pulver, hvars sammansättning dock ej (eller mot edligt bekräftadt tysthetslöfte) uppgafs; hvar tredje månad eller oftare, om så befanns nödigt, skulle en rekvirerad dosis däraf sändas till Sverige, hvarjämte muntlig underrättelse lemnades om sättet. för dess användande. Antagligenbestod det af pulveriserad Ranunculus (Aam- mula?) och arsenik med tillsats af svafvel och fenkål. Se vidare härom O. Herr, Svenska och finska medicinalverkets historia III s. 574—94. ? PeRR PHiuP HierRTA, född 1698, hofmarskalk, död 1784, gift med AGNETA Maria CEDERBJELKE, född 1694, död 1773. 5753. Wälborne H:r Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden. Det har högeligen fägnat mig, at H:r Archiatern uti öfversände saker funnit något nytt och artigt. Jag önskar ock ingenting högre än at snart få råka H:r Archiatern antingen här eller i Upsala, då ännu något vidare torde kunna göras härtill. Priapi har jag sielf tagit lefvande och sedt HETTE FSE ENN FTIR JE i | ; ; ; S 217 deras dåvarande beskaffenhet, som är ganska besynnerlig och olik deras närvarande. Jag tror, at ännu ett annat species gifves däraf, som jag dock sielf eij sedt. Microcosmus har jag eij sedt, men kan efter en annans beskrifning beskrifva honom. De öfversände Priapi lära eij vara mer än 2 species,! ehuru de först syntes för mig vara 3:ne. Olikheten synes nu eij så mycket, som då de voro lefvande, med deras innanmäte uti sig. Hr Archiatern täcktes af dem behålla de 2:ne bästa specimina, då jag vid tillfälle torde få igen de öfrige. Uti samma flaska med partes vipere voro äfven 3:ne siöinsecter, som jag eij kände, som något lik- nade Larve, samt den runda globuleusa urtica marina af Browne i dess Historia jamaice,” som af Hr Archiatern i dess nya systeme är gord till ett distinet Genus. Hon har nu förlorat sin skapnad och skönhet, men var, lefvande, altför merveilleux. Jag tror eij, at H:r Archiatern sedt den förr. Den större Priapus kallas af fiskarena i England anus Equinus (the Horse's arse)? och ser ibland så ut och ibland som Penis flaccidus och åter som vulva foeminea. De Tabeller, som H:r Archiatern behollit, höra Hr Archiatern till sosom present från Hr Edwards. Millers nyaste Edition af dess Botaniske och Trädgårds Dictionair " har jag ock med mig, som är en förträfflig bok och mycket förbättrad. Jag har hördt med nog sorg, at den ena af Gullfiskarne är död. Det skall fägna mig, om jag nästa år kan bidraga till recrutering. Hr Ellis väntar alenast på Solander til at namngifva och rangera sina fuci, hvaraf han har, utan gensägelse, den bästa samling. Han har redan sielf gordt vacker början med deras beskrifvande. Min samling är eij heller den sämsta, fast alla eij ännu äro utspridda. Djuret, hvaraf medföljande är en accurat ritning, har jag sielf anatomicerat, men vet eij vist, hvart jag skall föra det i Systemet. Jag sänder det derför nu, at H:r Archiatern måtte kunna se, hvad det är, hvilket skall mycket fägna mig at få veta.” Jag var obligerad at gifva djuret till H:r Ellis och vi togo hvar sin copia af Ritningen. fig. 1 är det yttersta skinnet, figura 2 är det andra och 3 det 3:die och 4 insidan däraf, som alla sutto löst, det ena utom det andra. Det första skinnet är ganska tjockt och brunt. De andra äro i proportion tunnare och hvita. In i magen h och tarmen e voro några af de små fig. 5, som i Cuffs microscop sågo ut som fig. 6 och vid påkramande kommo ut genom öpningen f. c. c. äro stenar, hvarvid han är fastvuxen. Jag fick honom död och 4 år gammal i spiritu vini af Hr Ellis sielf, som eij vårdade sig därom, emedan det eij hörde till corallerne, utan ibland andra saker äfven gorde mig present däraf, men sedan jag uppskurit och beskrifvit honom, tog han honom 218 ER . : SE EG å igen, under sken, at hafva honom aftagen af en mästare. Emedlertid är Ar denna min egen ritning så noga, som han kan vara, och i naturlig stor- = lek. Med Professor Forsskåhl har jag sändt en rulle från Hr Collinsson. SS Men en liten capsel med Rhabarbar frö har jag: eij ännu fått rätt på i = mina gömmor. RS & 219 Jag fortfar under hiertelig önskan, at snart få den ähran at råka Hr Archiatern, at med beständig vördnad vara Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tienare P. Bierchén. Stockholm tisdags afton. Linn. Soc. Vol. II: 23—24, 29.- Icke dateradt, men antagligen skrifvet i Oktober 1759. 1 I Faun. suec. ed. II p. 510 angifvas Priapus judaicus och Pr. felinus, den förra. tagen af BJERCHÉN »in Oceano» och den senare förekommande till- sammans med denna. 1 Syst; Nat. ed. XII äro de hänförda till slägtet Actinia. 2 PATRIK BROWNE, se bref. 318 not. 3. I hans anförda arbete finnas fyra arter af slägtet Thalia, af hvilka en antagligen är den här omtalade »runda globu- leusa urtica marina». I Syst. Nat. ed. X fördes de alla till slägtet Holothuria. 3 Antagligen Priapus equinus Mus. Ad. Frider. I p. 93 och Syst. Nat. ed. X p. 93. 4 PHiuPP Miucer, se bref. 422 not. 4. 5 Enligt upplysningar, som välvilligt lemnats af Professor T. TuLLBERG, till- hörde det afbildade djuret med all säkerhet slägtet Ascidia (Phallusia), antag- ligen arten mentula. De smä djuren, som han fann inuti det stora, äro ett slags såsom parasiter lefvande kopepoder, troligen af slägtet Doropygus, kanske D. pulex. 576. Wälborne Hr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden. För kort tid sedan hade jag bref frän Kongl. Secreteraren Jahnke, som är commissionssecretaire i Petersburg, hvaruti han ger vid handen at Kaiserinnans Lifmedicus Hr De Gorter,!' som är H:r Archiaterns gamla goda vänn och correspondent, skulle gärna se, om han blefve ledamot ' af Kongl. Vetenskaps Academien i Stockholm, hvilket han lofvar ärkänna med all tacksamhet och at, på alt sätt, söka göra Academien nöje och: satisfaction. Ehuru han härom eij adresserat sig till Hr Archiatern, så lär det dock eij vara honom emot, om Hr Archiatérn genom sitt vittnes- börd och recommendation kunde bidraga därtill. För den obligations skuld, som Herrarne lära stå uti hos hvarandra, lär han villja menag era Hr Archiatern, så mycket möjligt är. Jag har ätminstone anledning at sluta det af Jahnkes bref. I samma bref berättar han äfven, at Hr De Gorter har 2:ne pacqueter färdiga at sända till Hr Archiatern, som lär 220 komma at gå den nya postgången, som härifrån i dag tager sin början, norr omkring till Ryssland. Svenska Consulen i Petersburg, Hr Delphin, som nu är här i Stockholm, är ombuden at taga med sig Academiens diplom eller bref härom, ifall han blir ledamot. Han lär resa innom 14 dagar, norra vägen, och täncker då uppvackta Hr Archiatern, till at höra, om Hr Archiatern har något at sända till Hr Gorter. Jag har talt med Hr Archiater Bäck och några andra härom, hvilka eij gort någon svårighet härvid, alenast Hr Archiatern, som närmare känner honom, vill gifva honom sitt vitnesbörd och recommendation. Om Hr Archiatern derföre med nästa post täcktes skrifva Hr Wargentin till härom, så kunde han nästa onsdag blifva proponerad, hvilket besvär Hr Archiater Bäck lär åtaga sig. Vetenskaps academien har haft rättmätig ordsak, at vara miss- nögd med sitt val af någre utländske ledamöter, som utan at sielfve åstunda denne hedern, blifvit här proponerade och utnämde, och sedan aldrig låtit höra det minsta af sig, icke en gång tackat derför. Några hafva derföre med mycken billighet blifvit utstrukne och Academien har beslutit at eij välja någon, som icke sjelf åstundar denna hedern. Denne fruchtan har eij rum vid De Gorters val, emedan han sielf begärt den förmån, och lofvar at göra Academien alt nöje. Academien behöfver eij heller at skämmas för honom, emedan han är så väl känd för värdig leda- mot af Londonske, Berlinske, Petersburgiske och Upsaliske societeterne. Om tisdag tänker jag at skrifva secreteraren Jahnke till, då jag torde få berätta, at Hr Archiatern på alt sätt härtill bidragit genom sitt intygande om hans värdighet. Jag har haft bref från Guy, och ser däraf med missnöije, at han förleden sommar skrifvit till mig med ett inneslutet bref till Hr Archia- tern, som förmodligen blifvit uttagit här på posthuset af någon äreför- gäten Spion. Jag förmodar intet, at den, som uttagit det, varit så höflig och sändt Hr Archiatern det inneslutne, men om så skedt, så ber jag at få veta det och af hvad datum det brefvet varit, på det jag, om möjligt är, må få någon reda på tiden och mannen, som tagit det. Guy, som sielf äger en myckenhet Gullfiskar i sin Damm på dess landtgods, lofvar i sitt sista bref att ärsätta Hr Archiaterns förlust af de begge förra, med flere och lika goda, som de voro. Solander kan aldra bäst draga försorg om deras öfversändande. Jag har råkat i en ganska ledsam belägenhet genom ett svenskt skeps vinterliggande i Norget, hvarpå Guy sändt mig ett nytt förråd af . sitt specificum. Emedlertid är den förra provision så åtgången, at jag ” 221 eij äger mer än ett quintin och vet eij, huru snart jag med posten kan få någon ressource, hvarom jag före jul skref honom till. Det skulle derföre komma mig makalöst väl till pass, om Hr Archiatern, efter sin : lofven, nu ville sända mig ett eller 2 lod af det pulfvret, som Hr Ar- chiatern tror vara detsamma, så at jag må kunna göra försök därmed. Tör hända at det, om det eij är detsamma, ändå är i slägtskap därmed och torde göra dylik värkan. Jag längtar högeligen at få försöka det och har nu 3:ne tienliga casus, som jag eljest måste vänta med. Guy har i flere af sina bref till mig nämt, at han skulle anse som en besynnerlig heder at bli ledamot af Upsala eller Stockholms societet, och det förnämligast för den högacktning han hyser för Hr Archiatern och dess stora namn. I ett bref skrifver han: Det vore mig den största satisfaction at vara ledamot af en societet, där en så stor man som Linngeus är hufvud. Med samma skepp, som nu ligger i Norget, har han och sändt 2:ne Exemplar af sin nyss utgifne bok, som tracterar Theorien, Diagnosis och prognosis af kräftan, tillika med så mycket af curen och casus, som han kan göra allmänt. Det ena exemplaret till- hörer Hr Archiatern och det andra mig. En ny Edition lär snart däraf utkomma med flera tilläggningar, emedan denne är redan afsåld. Jag har eij härtils velat nämna något om denna Guy's begäran och intresserar mig ganska ogärna för någon, eho det vara må, i sådant fall, men emedan han nu flera gånger påmint därom, så kan jag eij undgå at underställa det Hr Archiaterns behag och omdöme.? Han är ganska snäll fältskär, älskare af naturalhistorien, men eij kännare och mästare däraf, eljest en rik, förmögen och hederlig man, som torde kunna rikta Hr Archiaterns samlingar med sin vilja och förmögenhet. Jag har den ähran med fuilkomligaste vördnad framhärda Wälborne Hr Archiatern och Riddarens ödmjukaste t:re Bierchén. Linn. Soc. Vol. II: 25—928. Odateradt, men säkerligen skrifvet i Stockholm i slutet af 1760 eller början af Januari 1761. ! Davip DE GoRrTEeR, se bref. 336 not. 1 och 337 not. 2. ? Guy's åstundan att blifva ledamot af Vetenskaps-akademien gick ej i full- bordan. LinséÉ gjorde aldrig förslag därom. 222 9177. Edle och Högförfarne H:r Doctor. För H:r Doctorens aflägger jag mycken tacksäjelse. Intet bref har jag haft af H:r Guy, men wähl honom tillskrif- wit och tackat för Guldfiskarne. nog är Arch. Gorter wärdig att blifwa ledamot. Han är den enda curieuxe Man, som än är quar i Ryssland, och des utom en den artigaste man, som kan gå uti elt par skor. Det skulle fägna mig att få H:r Guy till ledamot af wår So- cietet i Upsala, men här är ett wist antahl, utom hwilket man ej får gå, och nu är det fult till numrerne. ; Pulveret är här!; det blef nästan för mycket fint, af det jag kom att lemna det förlänge på kakelugnen, då det skulle pulveri- seras. jag tror att pulveret blefwo bättre, om det samblades mäst på sommaren, än om det tages om hösten. - Lätt mig wetta, hwad credit det får hos H:r Doctoren. Äfter H:r Doctorens befallning skall jag skrifwa nästa post," ty i dag hinner jag icke. åstundas mera pulver, skall det stå till tienst. jag förbl. Högl. H:r Doctorens Upsala 1761 hörsamsta tienare d. 23 Jan. C. Linneus. + Menas till Hr Secretair Wargentin om samma sak. Utanskrift: Edle och Högförfarne Hr Doctor Bierchen frijbr. Stockholm. Sigill V, sönderbrutet; rödt lack. Originalet i Vetenskaps-akademiens bibliotek. ! Hvaraf detta Linnés pulver bestod, är icke bekant, men man har gissat, att dess åtminstone förnämsta beståndsdel varit torkad och fint pulveriseråd Ranunculus flammula. "223 , 578. Wälborne Hr Archiater och Riddare. Uti Hamburger avisan af den 18 junii N:o 98 står en berättelse ifrån Hamburg af den 17 junii, om 3 Personer, som blifvit hulpne från svåra och eljest oboteliga 'kräftskador med application af Rana Bufo (Kröten), som skall suga sig fast i såret sosom en igell och falla af med förskräckeliga konvulsioner, hvarpå grodan dör. Denna operation itereras med så många paddor, som behöfves till dess all svullnad och hårdhet är borta och skadan läkt. En fru dödade på detta sätt 120 Paddor, innan hon blef läkt: Hon applicerade 8 stycken hvar afton. De suga sig fast och göra ingen skada eller värk. Hon applicerade dem i små nettelduksposar och miste all värk efter första application. Hon hade 8 hål i Bröstet och satte en Padda på hvart hol. Ju bettre Patienten blef, dess längre sögo och lefde Paddorne. Som henhes Kongl. Maijestät Drottningen i går sände mig denna avisan med befallning at försöka detta medell på några svåra kräftskador och längtar at veta utgången deraf, så utbeder jag mig aldra först Hr Archiaterns råd och tankar härom. Mig förefaller hela saken fabuleuse: Ty Paddan är ju eij skapt at suga, har ett stort vidt gap och slukar metmaskar och scarabeer i ett ögnableck, som jag ofta sedt, och lär vara alldeles emot hennes structur at suga sig fast, eller at föda sig på det sättet. Utom dess har jag ofta hört Hr Archiatern säga, at hon är gif- tig både tactu et halitu. Så at utom den styggelse hon har med sig, måste hon nödvändigt vara farlig att på det sättet handtera. En berät- telse har jag äfven hört, jag vet eij af hvem, at en Bonde skulle taga sin stugu nyckell under trappan; när han tog fram handen hängde en Padda fast vid handen, som han slängde bort, men handen och armen svullnade och mannen dog innom få dagar. At bli biten af en Padda är värre än ormbett, torde alenast vara ett ordspråk. Jag har svarat Drottningen, at jag eij vågar detta försöket, förrän jag consulerat Hr Archiatern, Med oupphörlig vördnad och tillgifvenhet framhärdar Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste t:re Stockholm d. 29 Junii 1768. Bierchén. 224 Jag har 5 näcktergalar, som siunga både i bur och löse i cam- maren. 3 äro fångade i år. De bli snarare tame och mer tame än någon annan fogell och äro eij svåra at conservera. De söngo ännu i går, men eij så mycket som förr. af ett par canariefoglar har jag hvart år circa 12 ungar. Linn. Soc. Vol. II: 21—922. 579. — — — Rönet om Paddorne mot kräftan är märkwärdigt ; jag har wisst läst det hos någon af de gamle, men minnes ej nu, hwarest; artigt är, at det confirmeras. : Jag såg i min barndom, at en käring curerade min Broder för Paronychia med det hon högg med en lia en Padda i tu, och lade på fulslaget, och han blef god innom 24 timmar. På min födelse- ort är detta allmänt emot fulslag. Man wet, at mot Paronychia brukas åtskillige tetra, Solanum verbascum etc. Ängelska pulfret mot kräftan är ock säkert ex tetris, torde altså Bufo, licet venenatus, ej skada, fast mera gagna. Rått kött lagt på kräftskador, til dess det antagit primum gradum putrefactionis, recommenderas ock af de gamla. Om Paddorna fästa sig, wet jag intet mer än af den gamla relationen om grodan (Bufo), som fäste sig på munnen af en munk, som sof, och han fick ej hänne tädan, för än man lade ho- nom under en spindelwäf; spindelen släpte sig neder på en tråd och stack hänne, at hon föll af. Men om Paddorne suga, har jag ej hört, kanske de suga det: rutna, ty uti Cadavera krypa de ofta in. Sannerligen det wore wärdt at försöka i Lazarettet på någon, som hade en obotelig kräfta, der ingen ting är farligt, utan patienten måste dö. Mig förefaller det intet paradoxt. Jag wet, at Bön- derne äfwen lägga i tu huggne Paddor på ormbett. Det är wäl et styggt medicament, men ej så styggt för den sjuka som kräftan.! — — — Detta utdrag ur ett Linnés bref, skrifvet 1768, finnes intaget i P. BjJERcHÉNs In- trädes Tal om Kräftskadors, Scrophulösa och Veneriska sårs och svull- naders igenkännande, hållit för Kongl. Collegium medicum den 18 Octo- ber 1771 sid. 26 (Stockh. 1772). å ; 225 ! BJERCHÉN fortsatte under en följd af år att mot de olikartade åkommor, åt hvilka den tiden gafs det gemensamma namnet »kräfta», använda det Guy'ska pulv- ret, såsom det uppgifves, i åtskilliga fall med lyckligt resultat. Då emellertid andra patienter (hvaribland antagligen sådana, som ledo af verklig kräfta) däraf ej hade något gagn, fortsatte man försöken att uppleta andra, verksammare bote- medel mot denna svåra sjukdom, och bland dessa var ock den här omtalade padd-kuren. Från Tyskland, Frankrike och England (från sistnämnda land äfven i bref från den sig där då uppehållande doktor H. Gas) kommo under- rättelser om tillfredsställande resultat, och då därtill LinsÉ, hvilken alltid an- såg, att intet utan föregående pröfning borde förkastas, tillstyrkte försöks an- ställande, beslöt sig BJercHÉn för att låta patienter som själfvilligt dertill er- bjödo sig, undergå den vederstyggliga kuren. Resultatet blef föga uppmun- trande. Tvenne frivilliga anmälde sig, men, såsom han sedan berättade, »på den ena af mina sjuka ville Paddorna icke suga. Den andra, på hvilken mäst hela bröstet var bortfrätt ända till refbenen, fick änteligen 2:ne stycken at fast- na, men de sögo så starkt och gåfvo henne så mycken värk och stark blödning efter åt, så hon ej kunde förmås at mera bruka dem». Misslyckandet an- togs dock måhända bero på felaktigt tillvägagående. >Klossan» borde näm- ligen hafva inneslutits i »en påse af fin nättelduk», då »hon straxt börjar suga», hvilket hon däremot vägrar göra, om hon placeras på det nakna såret. — Några vidare dylika försök torde sedermera i vårt land ej blifvit gjorda. [ $ BJÖRNSTÅHL, JAKOB JONAS. Född 1731, student i Upsala 1753, filosofie doktor 1761, docent i gotiska s. å. och i arabiska 1763, e. o. professor i Upsala 1776 och i början af 1779 utnämnd till ordinarie professor i Lund i orientaliska och grekiska språken; anträdde 1767 en utländsk resa, under hvilken han idkade trägna studier i olika länder, ända tilldess han den 12 Juli 1779 afled i Saloniki, där han ock blef begrafven. — Hans värdefulla, i bref och dagbok lämnade skildring af dessa hans färder utgafs sedan af C. CHr. GJöÖrRwELL under titel: Resa till Frank- rike, Italien, Sweitz, Tyskland, Holland, Ängland, Turkiet och Grekeland (Stockholm 1780—84). Däri finnes ock, fastän något förkortadt, det här under n:r 585 intagna brefvet; alla de andra äro förut otryckta. 580. Paris d. 16 jan. 1768, Välborne Herr Archiater och Riddare. Den stora vördnad och besynnerliga högacktning jag alltid burit i mitt hjerta för Herr Archiatern och Riddaren, den följer mig ständigt, så länge jag lefver. Ändring af luft och climat kan aldrig ändra min Linnés brefväxling III. 15 226 ärkänsla och tillgifvenhet för en så Gunstig Befordrare och Välmenande Gynnare. Ehuru jag nu varit 2 veckor vid det Präcktiga Versailles och sedt det lysande Håfvet, äro derföre icke mina tänkesätt förvillade, som anse Herr Archiatern för En ibland de största mina medmänniskor, hvars namn är inskrifvit i odödlighetens bok. Men hvad bör jag, Väl- borne Herr Archiater och Riddare, önska nu i början af detta Nyåret annat, än en lång och säll lifstid? Det är hela Europens åstundan, ja sjelfva naturens, som icke vill sakna sin tolkare: " ännu mera jag, som hedras öfver allt för den äran att vara känd af Herr Archiatern? Herr D'Angerville ? i Rouen var otroligt glad öfver att få hälsningar af Hr Archiatern, och beviste oss? många höfligheter: han lofvade att samla en hop frön och skicka till Hr Archiatern, antingen med skepp heller under den Adresse jag gaf honom: och började redan med samlingen under vårt vistande i Rouen. Professor Pinard,” som är Demonstrator i Rouen, tycks icke vara så god Botanist, som Hr D'Angerville, utan är starkare Medicus: han fölgde mig i trädgården och viste mig örterne etc. Han trodde helt vist att Hr Archiatern icke hade Melogena frute- scens; och den lofvade han mig skicka nästa sommar med något skepp, hvarom D'Angerville ock skulle draga omsorg; han talade ock om en Calceolaria såsom mycket rar. Hr Jussieu hälsar Hr Archiatern otroligt mycket; vi hafva af honom ärfarit mycken godhet, i synnerhet att han skaffade oss ett hederligt rum vid Vetenskaps-Academiens offenteliga sammankomst. Men det är omöge- ligt att beskrifva, hvad godhet Herrar Du Chesnes'” alltid vist och visar oss för Herr Archiaterns skull. Både fadren, som är Prevot de Batti- mens du Roi, och sonen voro hjerteligen glade att få så färska hälsnin- gar ifrån Herr Archiatern. De voro straxt färdige att göra mig bekant med vissa stora Philologer: de skaffade oss ett distingueradt rum uti Vitterhets-Academiens sammankomst på Louvern, så att vi fingo ett mar- morbord med 3 fauteuiller för oss allena mitt i ringen af Ledamöterne: ännu mer, de bödo oss till Versailles, och ville att vi skulle bo hos dem, utan någon bekostnad; men det gjorde vi dock icke af frucktan för en alltför stor obligation, och att missbruka Herr Archiaterns credit: dock anse vi det i sjelfva verket såsom åtnjutit, och böra derföre aflägga hos Herr Archiatern vår ödmjukaste tacksägelse.. Vi voro dock hos dem en gång till måltids, och blefvo ståteligen undfägnade. Herrarne Duchesne voro något otolige deröfver, "att vi icke reste upp till dem; men jag tröstade dem dermed, att de en gång skola få den fägnaden, att taga emot Herr Archiaterns Hr Son hos sig, hvarefter de rätt mycket längta. Unge Du Chesne tänker ock att resa längre fram, och längtar inner- - PE TEESE II: & 2 0 227 ligen att få se Hr Archiatern. Han studerar nu juridiquen, och är redan Baccalaureus, samt blir innom en månad Licentiat; och då är hans ju- ridiska studier slutade; ty botaniquen är hans goyov, men juridiquen är: allenast för nyttan skull i framtiden, emedan alla, som skola få någon important sysla, skola hafva namnet för att hafva studerat les droits. Han har skänkt mig sina 2 botaniska böcker. Jag beder ödmjukast, att Herr Archiatern är så god och skrifver till Duchesne, och tackar honom för all den godhet han bevist mig, som är rätt mycken emot en främ- mande: det skall uppmuntra dem, att vidare fortfara i sin vänskap, då de få se den svänska ärligheten och ärkänsamma sinne, att man icke glömmer välgerningar utan bär dem i ett vördsamt minne, som jag ock alltid gör i anseende till Herr Archiatern sjelf. Jag var vid Trianon hos Hr Richard;”? han bad ganska mycket hälsa Hr Archiatern, så ock hans son, som rest såsom Botanicus. De hafva tillagat en låda med alle- handa rara frön, som äro samlade på Majorca och Minorca, som skola sändas till Hr Archiatern med den nya franska ministern, Chevalier de St. Priest,” som skall resa till Sveriget i Maji månad: då skall ock Duchesne skicka något considerabelt. De klaga sig högeligen deröfver, att de växterna Hr Archiatern skickade med Ambassadeurna Baron Bre- teuils 7 folk, blefvo förtorkade; ty så har det skedt af brist på vatten på skeppet, och tillika af ovårdighet. De önskade derföre något sätt kunde upptäckas, att få en vigare transport, och utan kostnad. Jag fölgde Duchesne vid Versailles till den delen af Ministeren, som har att göra med Postvärcket, att höra efter om något förslag af dem kunde upp- gifvas, i anseende till de riken, som äro emellan Frankrike och Sverige; men de viste icke någon utväg, utan bådo mig rådfråga Hr Archiatern derom; så ville de väl sedan laga, att goda förslager kunde komma i verckställighet; ty Konungen i Frankr. är sjelf mohn derom, att få en exact och vig correspondance emellan Hr Archiatern och Trianon etc. Hr Duchesne fick nu först nyss för jul det bref, som Hr Archiatern skref till honom på posten d. 15 julii, just samma dag, som jag reste ifrån Upsala; det kom således mer än 2 månader efter min ankomst hit till Paris; och Hr Archiatern skickade det just derföre på posten och icke med mig, att det skulle komma fortare. Vår resa varade ock 3 månader ifrån Stockholm till Paris, deraf hela 9 veckorne förnöttes på sjön, och det med mycken oro och farligheter. Om Zizania, Cornuco- pie och Ortiga Fev. har redan Duchesne skrifvit; jag har mycket allar- merat honom och Hr Richard derom; Hr Richard begär, att Hr Archia- tern ville skaffa honom till köps? Rudbecks Vallis Jacobea,” han vill betala den, kosta hvad hon vill. En viss Svensk Herre har låft honom den 228 långesedan, säger han; men han lärer sedan glömt det. Herr Archiatern täckes gifva mig befallning, om allt hvad Hr Archiatern åstundar, att jag får visa, det jag med odödlig vördnad framhärdar Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Jacob Jonas Björnståhl. P. S. Mina unge reskamrater anmäla till Hr Archiatern Deras ödmjuka vördnad; så ock Hr Mag. Hernquist.” Herr Jannel, Intendent des postes, hälsar Hr Archiatern ganska mycket: han är beredvillig till Hr Archiaterns tjenst, säger han, allenast Hr Archiatern behagar befalla. Om Hr Archiatern hedrar mig med Dess kära hand, kunde brefvet läg- gas under Hr Duchesnes Couvert, ty vi råkas som oftast; och då kostar det mig intet. Äljest är Adressen till mig på Paris, rie des fossés St. Jacques, chez Msr Lecuyer pres V'Estrapade. Då bäres mig brefvet i händerne. P. S. Jag tänker snart lägga in till Consistorium Academicum, och söka prolongation på mitt Wrediska stipendium, på hvilket, näst Hans Excellence Ekeblad, det ankommer: jag tillförser mig uti detta, så väl som allt annat, Hr Archiaterns vanliga gunst och ömhet om mitt väl: jag skall så använda detta stipendium, att mina gynnare icke skola ångra den godhet mig bevisas. Jag umgås här dageligen med den store De Guignes,!? som är känd af sitt makalösa värck, Histoire de Huns; jag frequenterar dem, som varit 40 år i Orienten, och tala arabiska, som jag talar latin. P. S. Alla som läst Hr Archiaterns nya disputationer, som jag hade med mig, hafva häpnat öfver så mycket nya tankar: i synnerhet Hr D”Angerville uti Rouen. Hr Jussieu är mera critisk, och har uti ett och annat velat granska. Med Genetivi och pronuntiation på örterne har jag hjelpt Hr Duchesne, och ställt alltsammans i ordning efter Grekiskan. Under det arbetet fan jag, att journal de Trévoux, hvilken Hr Duchesne brukat förut att hjelpa sig härutinnan, felat emot språket mäst öfver allt, såväl uti genera, som 1 declinationerne: det är inte underligt: sådane Herrar äro långt öfver Grarmmatican etc. Konungen i frankriket känner Hr Archiaterns namn nu i många år och talar ofta derom. Dauphin frågte oss, om vi kände Hr Archiatern, då vi fingo ett tillfälle att in- stämma med rycktets ton, som nu klingar kring hela verlden. P. S. Nu får Hr Archiatern så mycket större revange på den osan- ningen, att The var allraförst i Europen infört till Trianon, hvilket stod i gazetterne en gång, som Hr Richard än till datum är alldeles oviss, 6 ; öl 229 om det är The heller en annan ört. Både han och Hr Duchesne hafva bedt mig, att jag skulle supplicera hos Hr Archiatern, att Hr Arch. ville skicka öfver ett prof af The ifrån Upsala, hvaraf de kunde dömma härom. Jo, sade jag, »det vill jag göra, allenast ni villa sätta i Gazet- terne, att ni fått det rätta The ifrån Upsala»!!, Linn. Soc. Vol. II: 31—32. ! Louis FRANGOIS ÅUGIER D'ÅNGERVILLE, »botanophilus» i Rouen. 2? BjörsstånRL hade någon tid varit informator hos hofmarskalken Baron ApDorfF RupgecK på Hesselby, född 1726, död 1801, son af professor Or. Rup- BECK D. Y., och tvenne hans söner blefvo BJjörnstånLs följeslagare på resan. Den äldre af dem, AvorF FrEpruK (född 1754, död såsom major med öfverste- löjtnants afsked 1825), återvände snart nog på grund af hemsjuka, men den yngre, CaArL FreDRIK (född 1755, död som major 1814), medföljde under 9 års tid, hvarefter han från London återvände till Sverige. 3 C. Pisarpb, professor och botanices demonstrator i Rouen. $ ANTOINE DUCHBESNE, »prévot de batiments du Roi», Dennes son, ANTOINE Nicoras, född 1747 och död 1827, var först lärare i naturalhistoria vid I'école cen- trale de Seine et Oise och därefter vid Prytanée de Saint-Cyr., slutligen censeur du Lycée de Versailles. De tvenne skrifter, som han skänkte BJÖRNsTÅHL, voro Manual de botanique, contenant les proprietés des plantes utiles pour la nourriture, d'usage en medicine, employées dans les arts, d'ornement pour les jardins et que Von trouve å la campagne aux environs de Paris (Paris 1764) och Histoire nouvelle des Fraisiers (Paris 1766). 5 CzLaAuDE RICHARD, föreståndare för kungliga trädgården vid Trianon. Hans son ANTOINE, som var född 1735, företog talrika resor — först till Balea- riska öarne för botaniska undersökningar, sedan i flera länder för att förkofra sig i trädgårdsmästare-yrket — och blef därefter först fadrens medhjälpare, sedan hans efterträdare samt hade under revolutionstiden mycken möda att från förstöring "rädda den vackra park, hvartill han på MARIE-ÅNTOINETTES be- fallning ändrat den forna botaniska trädgården. Slutligen beröfvad hvarje an- ställning, dog han nästan i miser 1807. $ Grefve FRANGOIS EMMANUEL GUIGNARD DE SAINT PRIEST, född 1735, fransk statsman, död 1821; blef 1768 utnämnd till fransk minister i Stockholm, men kom aldrig dit, emedan han i stället skickades till Konstantinopel. 7 Louis AuGusTt LE TONNELIER DE BrRETEUVIL, född 1733, markis, franskt sän- debud i Stockholm 1763—67, sedan statsminister, död 1807. 3 OL. RupBeEcK, Delicie Vallis Jacobee sive Jacobsdaal Comitis MAGNI GABRIELIS DE LA GARDIE predii et hortorum prope Stockholmiam descrip- tio (Ups. 1666). 9? PETER HernSQvVisT, se bref. 125 not. 1. 10 JosePH DE GuiGnEs, född 1721, mycket framstående orientalist, professor i syriska vid College royal de France, död 1800. Hans Histoire général des Huns, Turcs, Mongoles et autres Tartares occidentaux vol. I—IV (Paris 1756—58) »gjör honom odödelig» (BJörnstÅHL). 230 1 Den betydande importen af ihe och de stora summor, som därigenom gingo till Kina, hade denna tid flerestädes alstrat en liflig önskan att få the- busken införd till och odlad i Europa. Försök hade gjorts flerestädes, men hittills utan framgång, antingen emedan fröna under vägen mistat sin gronings- förmåga eller emedan de blifvit tagna från oriktiga, ehuru snarliknande buskar. Man var mycket glad och stolt] öfver att vid Trianon frön, som hemförts af en fransk abbé, grott och utvecklat sig, men Mr. RicHArp började misstänka bestämningens riktighet, och sedan LInsÉ bekommit blad däraf, kunde han meddela, att äfven denna gång förelåg ett misstag. 581. Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne-Orden. Ett så kärt och hedrande bref, som Herr Archiaterns och Riddarns, är en af de lyckeligaste och märckeligaste händelser, som skedt mig i år; i synnerhet som det är det första bref, det första samtal med Herr Archiatern, som jag fått den förmon njuta, sedan det sista i Upsala, då jag hade äran med mina armar omfamna Den, för att taga ett ömt af- sked, som ryktet förer omkring i hela verlden. Men i det stället kan jag hafva den äran försäkra Herr Archiatern, att, långt ifrån att glömma en så stor Man, som alla människor både när och fjerran tala om, och som utom dess lagt kärleksband på mitt hjerta, går ingen dag förbi, att jag icke talar om Hr Archiaterrni; så att om jag efter min afresa fått allenast en gång den glädjen hafva ett skrifteligt samtal med Herr Archiatern, har jag hållit dess flere om honom. Det torde falla Herr Archiatern otroligt, att en som arbetar i Philologien och med" Araber, skall kunna dela sina tankar, och lyfta dem så ofta till en så hög sphaere: men utom det att jag vördar alltid det; som är stort, har na- turen gifvit mig ett hjerta, som är tacksamt emot mina- välgerningsmän. Man talar ju gerna om den man älskar, i synnerhet när det gifves så godt tillfälle, som jag har. Här i samma Hotel bor en Italiensk Adels- man, som är min intime vän: Han älskar Botaniquen och Naturalie- historien ganska högt. Han har deruti icke funnit någon bätre, redigare och tillförlåteligare ledare, än Herr Archiatern; derföre är han kär i Herr Archiaterns Systeme; och derföre har han och Hans Broder redan infört det vid Academien i Mazerata i Italien, som lyder under Påfven, därest de hafva sitt gods. Han har alla Hr Archiaterns arbeten på (8 231 Latin, som han kunnat kommit öfver: det är redan länge sedan han viste mig 3:dje tomen af Systemet, om Sten-Riket. Han går nästan alldrig ut, utan att icke taga med sig någon af dessa berömda arbeten: ingen dag går förbi, utan att han icke admirerar Herr Archiatern. Är icke det stort, säger han, att jag med den store Herr Linnés Laconiska beskrifning kan känna igen en ört, som jag icke sett förut! Han har här omvändt flere, som varit intagna af Tournefortiska archaismen. Han tror, att alle Botanici, åtminstone de, som icke äro intagne af partie- andan, skulle antaga den methoden, om de allenast förstodo Latin; han har ofta hört dem beklaga sig öfver den bristen. Han är icke allenast snäll i Grekiskan, utan ock stark; läser sielfva fontes, såsom Dioscorides primus, Theophrastus, Hippocrates, Galenus, Rhazis! etc. Han säger om Herr Archiatern de orden, som Suidas? om Aristoteles: Ewvdo&drtaros Ts gösemws yoauuareds, 10v xdkanov ånxopgéymv [es voöv]. Denne Herre har en otrolig lust att få se Herr Archiatern, och få strålar af det ljus, som så klart uplyser naturen; men han frucktar den nordiska kölden, fast han är öfvertygad, att intet ljus är utan värma. Herr Archiatern har att vänta något af honom om Silphium? hos de gamle; derom han sagt, att han skall hafva äran skrifva Herr Archiatern till några anmärkningar. Hans namn är Mozi. Jag har ifrigt eftersökt att få frö af Loasa eller Ortiga Fevillei, och talte därom med Hr Jussieu; men den, som han fått ifrån Peru, har icke velat växa här, och därföre icke fått några frön. Jag var vid Trianon förleden Påsk; men Hr Richard har den icke heller; med ett ord, hon fins icke i frankriket; och gör det mig ondt, att jag icke kan härutinnan få visa den nit jag hafver att göra min skyldighet emot Hr Archiatern. Calceolaria har Hr Magister Hernquist redan skickat med annat mera. Men hvad correspondancen vidkommer med någon ledamot af Veten- skaps Academien i Paris, har jag bättre reusserat; önskar allenast, att Herr Archiatern är nögd med Person, som redan förut är känd och äfven citerad af Hr Archiatern i Ornithologien; det är Herr Brisson," en rätt hederlig och artig man, och är Vicarius heller Professor för Hr Nollet ? i Physica experimentali, deruti han värckeligen är en stor mästare: men han beklagar sig sjelf, att han icke har nog insickter i Botaniquen, som kunde göra honom till en värdigare correspondant; men som han är ledamot af Academia Scientiarum, har han så godt tillfälle att fråga de andre ledamöterne om allt, hvad Hr Archiatern täckes befalla honom, säger han: han är ock af den Botaniska klassen i Academien så väl som Adanson. Addressen till honom är: å Mons. Mons. Brisson, Pro- I 232 fesseur Royal de Physique expérimentale, au collége de Navarre, å Paris. Han är icke Hr Buffons älskare. Herr Richard vid Trianon bjuder Herr Professor von Linné till sig i sommar att hålla till godo 2 å 3 månader vid hans bord, trädgårds- mästar-Tractamenter, säger han: det skall kosta ingenting för Hr Pro- fessorn här, allenast resan ut. Han tror, att ett sådant vistande för Hr Professorn i Franska trädgårdarne skall framföra flere nya böcker, nya editioner etc.; emedan här är så många örter, som förr allenast äro kända af beskrifningar, men nu finge ses med ögonen: han bad mig änteligen skrifva detta; och som jag lofvat, bör jag nu härmedelst all- männeligen bjuda Hr Professorn på Hr Richards vägnar. Han lofvar häst och cabriolet in till Paris och äfven kammare i staden; så att jag tycker Herr Archiatern skulle låta Hr Professorn taga detta tillfället i ackt. Resan är snart gjord nu i vår till sjöss. Herr Duchesne hälsar ganska mycket; han har lämnat mig inne- liggande uppsats på de örter, som Hr Archiatern låft honom vid vår- tiden. Han begär adressen må ske efter vanligheten, först till Hr Jannel, och innantill den andra adressen till Hr Duchesne. Hr Professor Baör beder mig mycket hälsa Hr Archiatern, och på- minna om svar till Hr Morand,” som för flera år haft den äran skrifva Hr Archiatern till, och begära Stenkol af dem, som finnas i Sveriget med annat mera. Allenast Hr Archiatern behagar skicka dem till Hr Secretaire Wargentin, så drager han sedan omsorg om transporten. Herrar Morand, både fader och son, äro ledamöter af L'Academie des sciences; och undrar Hr Baör, hvarföre icke Hr Archiatern ville hafva correspondance med dem ? Jag lofvade honom, att jag skulle hafva den äran nämna detta åt Hr Archiatern. Nu snart skall det stora Naturalie-Cabinetet i Konungens trädgård här i Paris öpnas, till alla älskares stora nöge; man har icke här tills kunnat se det, emedan det varit under arbetet, och rummen äro utvid- gade. Hr Buffon har lemnat de rum han innehade dertill; och likafullt säger man, att det är för trångt åt allt ännu. Att få se detta kan ock vara ett nytt motivum för Hr Professor von Linnés resa i år. Jag har nyligen sedt ett miraculum i Anatomien, hos Mademoiselle Biheron; " hon gör allehanda stycken och delar af människor, af en slags materia, som så liknar naturen, att man tycker det är ett friskt cadaver, som anatomiceras; och att bloden är i ådrorne; hjernen, ner- ver, ögon, hjertkamrar etc. äro så väl gjorde, att de Medici, som voro med oss der, föllo i förundran. Än mera, man kan kasta styckenen i gålfvet, utan att de gå sönder: hon säger icke af hvad de äro gjorda; 233 det tyckes, att somlige partier äro af vax med någon blandning. Hon nämner alla delarne till pricka med sina Latinska och Grekiska namn. Hon har studerat härpå öfver 20 år. Hon har gjordt flere stycken åt förre konungen i: Danmark: och kan man än få af hänne, allt hvad man vill beställa. Hon bad mig anmäla sin vördnad till Hr Archiatern. Jag hade den äran att flere gånger uppvackta Hans Excellence Hr Grefve Bernsdorff,? Premier Minister i Danmark. Han ömmar ganska mycket Hr Forskåls bortgång; han känner väl hans meriter; och man skall göra honom all justice, sade han, uti det som skall utgifvas om denna märkvärdiga resa; men jag vill icke upprifva ett sår hvarken hos Hr Archiatern heller hos mig; det skulle än blöda, om man talade om den omisteliga Forskål, som blef en martyr för vetenskapernas ricktande. Hr Hasselquists resa lärer vara öfversatt nyligen på fransyska;”? jag har icke sedt den ännu; men uti en bok, som i dessa dagar utkommit emot Hr Voltaire, ser jag ett stycke citeradt utur densamma, om orm- kjuserskan i Cairo, så ock Hr Archiaterns note om Aristolochia. '? Nu fick jag veta, att Konungens Cabinet är redan öpnat; therföre lägger jag ifrån mig pennan, och går dit. — Se nu har jag släckt min nyfikenhet. Man blir liksom häpen, när man stiger in i de härliga och stora rum, som äro uppfylte med de utsöktaste alster af naturens riken: ty man blir tankspridd af den oförmodeliga myckenheten, och vet icke hvad man bör se sidst heller först; i synnerhet en som jag, som är mera älskare och beundrare, än kännare. Det är 4 stora salar, i ord- ning som ett långt galerie, öfver alt på väggarne, ifrån gålfvet till taket, fullsatta med de vackraste naturalier, beteknade hvar och ett med sitt namn. Det är något stort att se en hel vägg full med juveler och ädla stenar, åter en annan med de täckaste foglar, färilar, fiskar etc. Den 5:te salen är ännu icke färdig att öpnas; den skall visa Anatomien. Jag saknade dock Herr Archiaterns ordning och arrangement på sakerne; men Hr Mozi hade Hr Archiaterns Systeme med sig till filum Ariadneum i denna dyrbara Labyrinth. Tänk om Hr Professor von Linné skulle komma hit, och få gifva Herr Archiatern en beskrifning på detta Museum! Jag spar derföre nu, och lemnar detta ämne. Nämner allenast, att det är 2 gånger publiquement öppet i veckan, ifrån kl. 4 till kl. 7 e. m. Förleden Mars månad var här en man, som hade med sig en lef- vande Bison jubatus ifrån America, derest den kallas Muthususa; han vistes för pgr, och vi voro där att bese honom. Jag tror, att det icke skall misshaga Hr Archiatern, att jag här bilägger beskrifningen på detta djuret, sådan som den är upsatt af ägarn. Detta skall vara den första, som har varit i Europen. Förledit år besågo vi en Kamel, så ock en 234 Histrix; om Herr Archiatern befaller; skall jag ock öfversända beskrif- ning på dem en annan gång; histrix skall vara rar. Jag bör icke glömma bort ett Naturalie-Cabinet, som är privat, mitt emot det store nämnde öfver gatan; det äges af en Tapetmakare vid Barnhuset, som samlat derpå i 30 år; han är nu nögd att sälja allt- sammans för 15,000 livres; det är 3 Kamrar fulla med vackra samlin- gar i Naturen. Det är besynnerligt att se, huru han samlat mycket ihop af naturligt tycke och gout, utan att hafva läst heller studerat i böcker. Ett annat Cabinet ännu har Apothecaren Hr Bomare,!! som skrif- vit mycket böcker, copierat Hr Archiatern och Hr Wallerius; samlingen skall vara rätt vacker, men mannen hålles af många för en charlatan. En Fransos, som bor här i samma hus, heter Lotier och är chirurgus, har börjat göra ett utdrag på fransyska af Hr Archiaterns Amoenitates AcademicXe. Herr Mozi har lånt honom dem. Han har alla 6 tomerne, och väntar med längtan på den 7:de. Han tänker sedan låta trycka denne Abregé. Jag bör ock nämna, att Hr Archiaterns arbeten äro otroligt dyra här, som gör att de äro icke så allmänt kända; det kommer deraf, att det är allenast en Bokhandlare, Hr Briasson, som har dem, och gör monopolium ; dessutom är han den störste jude i bokhandeln här i Paris, känd derföre öfverallt i hela staden. Det vore väl, om Hr Salvius arran- gerade sig med andra. För de 6 tomerne af Amoenitates gaf Hr Mozi 2 Louisd'or heller 48 livres, som gör öfver 20 plåtar i svenska pgr. Lika fullt vill han hafva flere af Hr Archiaterns arbeten, och längtar efter 7:de tomen af Amoenitates. Museum Regis Adolphi Friderici har han alldrig sedt, det finnes icke här. Är Museum Reginae Lud. Ulr. utgifvit? Herr Mozi ville gerna resa till Sveriget att rickta sig i Naturale historien; men han har lärdt af Hr Archiatern, säger han, att Männi- skan är skapad att vara intra tropicos, och derföre är han rädd, att han gjorde emot naturen, ju mer han skulle eloignera sig ifrån dem. Men nu måste jag sluta mitt långa bref, sedan papperet icke tillåter mig nämna mer, än den odödliga vördnad, med hvilken jag lefver Välborne Herr Archiaterns och Riddarns ödmjukaste tjenare Björnståhl. P. S. Uti den disp. om Anthropomorphis, som jag såg i Upsala, mins jag, att det stod i en note nämnt berget Ophir,!? som så mycket frapperade mig, att idéen däraf ännu sitter qvar. Men 1 Amoenitat. får 235 jag icke igen det; icke heller på chartan. Var så nådig, Hr Archiater, och hjelp min okunnighet, med en liten beskrifning om detta Ophir. Mån Guld funnits der förut? etc. 0 P. S. Dristar jag supplicera hos Hr Archiatern om några frös skic- kande till Herr Grefve Posse på Svanå,!3 af Reseda odorata;!+ jag ville väl skicka härifrån, men frucktar, att den icke torde så väl lyckas hos en okunnig trädgårdsmästare, som då han får sådane frön, som redan äro vana vid climatet. Jag ville så gerna på allt sätt encouragera Hr Grefve Posse, som anlagt orangeriet, mycket på mitt tillstyrkande. Uti bref till mig nämner Han, att de frön han fått, icke väl lyckats. Reseda odorata gifver åtminstone en söt luckt herranom. P. S. Jag har icke fått det brefvet, som Herr Archiatern täcks hedra mig med i fjol; det är mig en stor skade, att det så förkommit. Jag dristar besvära Hr Archiatern med de 2 inneliggande brefungar. Jag törs nu icke skrifva till Hr Prof. Clewberg;!? jag fick icke svar på det jag skref i fjol; mycket mindre lärer jag få nu, om Han är Riksdagsman-: Hr Grefve Hessenstein den yngre !$ blef nyligen död här i Paris; dagen efter kom hans broder hit. Här höls likceremonie öfver honom såsom Prins af hel. Romerska Riket, legitimerad son af salig Konungen i Sveriget ete. Han var 31 år: En alltför artig och complaisant Herre: han kom än ihog alla sina vänner i Upsala. Herrar Rudbeckar anmäla sin vördnad till Hr Archiatern; de äro nu flinke och hurtige, vane vid Paris och flitige; i synnerhet låfvar den yngre mycket med tiden; men den äldre drages med Nostalgien. Linn. Soc. Vol. II: 33-34. Odateradt, men antagligen skrifvet i Paris våren 1769. ! ABu BEcKR MuHAMMED BEN ZAKARIA EL-RHazi (RHaAzes), född 850, död 923 eller 932; vida berömd läkare och medicinsk lärare samt tillika synner- ligen produktiv författare (han uppgifves hafva författat 237 större och mindre skrifter) i olikartade ämnen. 2 Suinas, grekisk lexicograf i 11:te århundradet e. Chr. f. — Hans om- döme om Aristoteles var: »naturens vidtberömde skildrare, hvars penna var doppad i snille>. 3 Nägon sådan skrift synes icke hafva utkommit. +< MATHURIN JACQUES BrRIsSSON se bref, 340 not. 6. s 5 JEAN ANTOINE NOLLET, se bref. 507 not. 5. Han »har mer än 1000 Åhö- rare och Admirateurer hvar gång han läser, som är 3 gånger i veckan. Han gjör ock så många och så vackra Experimenter i Physiquen hvar gång, at det roar til och med barn» (BJÖRNSTÅHL). $ SaveuR-FRAnNGoIs Moranp, född 1697, framstående kirurg i Paris, död 1773. Om hans son JEAn FRraAnscois CLÉMENT se bref. 507 not. 2. 236 7 Jfr. J. J. BjörssrtånLns Resa del. I s. 54. 3? JoHAN HaARrTVIG BERNSDORFF, född 1732, dansk premier-minister, död 1812. ? I Paris utkom 1769 Voyages dans le Levant, dans les années 1749, 50, ö51& 52... Par FrRevDÉric HASSELQVIST , .. Publiés par ordre du Roi de Suede, par CHARLES LINNEvS . « . Tradwits de Vallemand par M. +++ (Marc ANTOINE EiDoUusS). !0 Se HasseLQvists Resa s. 71. — Hvad som menas med LIinsÉés »not om Aristolochia», är oklart, ty näppeligen kan därmed afses det obetydliga, som i hans Materia medica och i disputationen Radix Senega nämnes om Aristo- lochia serpentaria, »The Snacke-Root of Virginia». Snarare afses sistnämnda disputation, hvari Polygala Senega, »Rattle Snacke-Roten», berömmes såsom ett förträffligt medel mot ormbett. !1 VALMONT DE BomMARE, född 1731, apotekare, demonstrator i naturalhisto- ria, död 1807. ! I afhandlingen Anthropomorpha och i Syst. Nat. ed. XII uppgifves Homo Troglodytes förekomma äfven »in monte Ophir Malacce>», men hvari- från denna uppgift är hemtad, meddelas icke. 3 Öfversten Grefve Knut Posse på Svanå (född 1724, död 1788), hos hvil- ken BJörnstÅHL såsom nyblifven docens en kortare tid vistades såsom infor- mator. 14 Denna växt hade då nyligen börjat odlas hos oss och betraktades där- för såsom en raritet. Till Upsala botaniska trädgård hade den icke kommit 1753, och antagligen dröjde det sedan åtskilliga år, innan LInnÉ fick se den lefvande. !5 CHRISTOPHER CLEWBERG, född 1706, professor i orientalspråk, sedan dom- prost och theologie professor primarius i Upsala, död 1776. 16 CARL EDVARD VON HESSENSTEIN, SON af FREDRIK I och HEDWiG ULRIKA TauBE, född 1738, general-löjtnant, död 1769. Hans äldre broder FREDRIK WIiL- HELM, född 1735, blef fältmarskalk, förklarades för svensk furste och dog 1808. 982. Min kiäre och lärde och wärde H:r Magister Docens. Öfvermåttan tack for Edert senasta kiära bref, det jag be- $warade. i Hälsa min söte Du Chesne, den amable gossen, som skaffade mig Calceolaria,' och hwilken nu står i blomma och ropar hwar timme Duchesne. aldrig någon ört har mer fägnat mig; aldrig har jag mer sorgfält upfödt någon ört i mitt fenster. hälsa honom och säg att jag har hopp få Loasa älkr ... 2 237 Fevillei, ty en enda karl i Europa har henne nu i blomma, och lofwat mig frön där af nästa wår, om jag lefwer. Bannas något litet på franske Botanisterne, som låtit en så förundrans- wärd wäxt gå bort i deras trägårdar; unge H:r Jussieu i Peru har först sändt henne till Europa. jag kallar henne du-syster till Calceolaria; begge landsmän; bägge så åtskilde från alla andra wäxter. | Huru snart få wij wänta H:r Magistern till oss åter? Ännu har ej Professor Berch? fått Räntmästare fullmacht, alt- så är ingen förändring. Ingen är ännu blefwen Politie Borgmästare äfter sal. Printz." Hwad nytt i stora werlden wet H:r Magistern redan. Detta i stor hast, då jag står på resan till stockholm. Eder egen Carl Linné. Utan datum, utanskrift eller sigill, med anteckning: »bekommit i Paris d. 5 sept. 1769». Originalet tillhör Lunds universitets bibliotek. ! Jfr. bref. 494 not. 6. ? Tomrum i brefvet, men här har säkerligen stått Ortiga. 3 Anpers BercH, se bref. 58 not. 1. 4 På färden till Västergötland 1746, hvilken LinsÉé både på bort- och hemvägen företog ridande, var han från Upsala till Lidköping åtföljd af Juris doctor Jom. E. Fick och Politie-borgmästaren GC. Printz, som »för sin hälsa skul» företogo denna ridt. Säkerligen voro de därtill rådde af Linné, hvilken i beskrifningen öfver denna resa yttrar: Sannerligen om hwar och en wiste, hwad ogemen nytta ridande om sommartiden gör för hälsan, skulle flere an- stalta sådane resor här i Swerige, och mindre folk samlas till brunnarne, hälst man kan med lika depence resa, som at ligga wid brunnar; åtminstone är detta ridandet för dem, som hafwa andetäppa, begynnelser till lungesot, mjelt- sot eller obstruetion, et botemedel, som öfwergår alla både brunnar och medi- camenter.»> 583. Välborne Herr Archiater och Riddare. Att visa huru ständigt jag bär Herr Archiatern i mitt minne, har jag nu den äran öfverskicka 1) Frön ifrån Africanske kusterne heller Barbariet, som jag begärte af Herr Guys, en rik köpman här i Marseille ; jag skickar ock några skidor med sine frön uti, på det Hr Arc hiatern 238 vid första ögnakastet må finna, om denne ört är förrut i Upsala epitome af natursens riken, jag menar den botaniska trädgården: är den ny och således välkommen, så vinnner jag min önskan, men är den gammal och känd, så minskas väl derigenom icke värdet af min välmening och nit för det, som skulle roa och fägna Hr Archiatern, men min okunnig- het rödjes samt min mindre goda urskillningsgåfva. 2) Öfversänder jag till Hr Archiaterns bepröfvande ett prof af det nymodiga Silket på tallar, som spinnes af ett slags flugor; uppfunnit af Hr Sienne här i Marseille; som derom nu nyss gifvit in en afhandling till Kongl. Vetenskaps Aca- demien i Paris; jag öfversänder här ock några af sjelfva insecterne, dem Hr Sienne kallar: flugor; han indelar flugorne i 2 slag Viviparae och oviparae; viviparae äro de som oroa oss mest; men oviparae äro desse Silkesflugor, som lägga fria ägg neder vid tallbarren, ete. Han säger, att denne upfinning kan blifva ganska nyttig för Sveriget, der mycket tallar äro. Herr Sienne är en artig och modest man, har rest i 19 års tid uti Asien, Africa och America, har här ett vackert Naturalie-cabinett: värderar Hr Archiaterns skrifter otroligt, och önskar få den äran komma med Hr Archiatern i correspondance. För det 3) skickar jag ett prof af den Ull, som Hr Sienne praepareradt emot insecternes anfall, för hvil- ket han vunnit priset af Vetenskaps Academien i Bourdeaux; «detta för- söket har Hr Duc de Choiseuil! förbudit Auctorn att upptäcka, för Ängelsmännerne skull. Det är icke att rätta sig efter den ullen jag nu öfversänder, att den är oren; ty den har hängt i taket hos Auctorn i ganska många år, att exponeras för dam och insecter; ja, han har släpt flere gångor insecter på ullen, men de kunna der icke trifvas, utan dö bort. Detta praeparerandet ändrar icke färgen på ullen, heller qualiteten; och är äfven lika nyttigt för kamelgarn. Samme Auctor har förledit år utgfvit en tractat om Oliveträds bevarande för en mask, som äter upp Oliverne, den han kallar eruea, som sker med en af honom praeparerad tjära, hvarmed man gör en ring kring trädet öfverst på stammen där trädet delar sig i grenar. I samme tractat är ett nytt sätt att göra olja af oliverne, utan att bräcka kärnorne; det är den kostligaste olja, som kan gifvas, och som en balsam;- jag har smakat deraf. Han har nu gjort en quantitet olja för Konungen; det sker genom en nymodig handquarn. Äfven har han påfunnit ett nytt sätt att torka fikon genom en ventilator etc. Nu är jag färdig att emboquera mig till Italien, och har under största buller skrifvit dessa raderne, då man hållit på inpacka och föra ombord våra saker; derföre är det så illa skrifvit, som det kan vara under så stor distraction. Jag ville dock icke låta detta tillfället gå förbi, att med sådane nyheter uppvackta Hr Archiatern. För 2 månader PIETER NOTIS ET 239 sedan skref jag ifrån Paris till Kongl. Bibliothecarien Gjörwell, om Hr Rousseaus stora vördnad för Hr Archiatern;? torde hända brefvet nu är redan tryckt. Herr Rousseau bad mig hälsa Hr Archiatern och säga, att han på knä tillbeder en så stor människa etc. Han arbetar nu starkt i Botaniquen, och har ingen bättre ledare, än Hr Archiaterns böc- ker. Jag var nyligen hos Hr Voltaire, han talte ock om Hr Archiatern. Vi hafva nu rest igenom hela Frankriket, neml. Ile de France, Champagne, Bourgogne, Franch Comté, en del af Sweitz, Gex, Geneve; en del af Savoyen, Bugey, Bresse, Lyon, Dauphiné, Orange, Venaissin, Avignon och Provence, och nu skola vi i Herrans namn begifva oss på medelhafvet till Civita Vechia och så till Rom. Har Herr Archiatern något att befalla, så täcktes Hr Archiatern skrifva mig till på Rom; huru stor fägnad skulle det icke vara för mig att der få se en så kär hand, som jag så mycket vördar. Herr Carl Fredrick Rudbeck, min trogne res- Camrat, anmäler till Hr Archiatern sin ödmjukaste hälsning. Jag tors icke skrifva till andre mine Gynnare i Upsala, af frucktan att postporto blifver för drygt; derföre understår jag mig besvära Hr Archiatern med hälsningar till Hr Canc. Råd. och Ridd. Ihre; jag hade äran sända till honom ifrån Paris med Hr Österdam,? Medic. och Chirurgus, ett exem- plar af Journal des Savans för Augusti månad, derest omtalas med be- röm ett af dess nya arbeten, som jag gjort bekant i Paris. Icke vet jag om journalen framkommit. Jag har nu ock Hr Ihres arbeten med mig till Rom, att göra dem bekanta derstädes. Till Hr Prof. von Linné, Hr. Doct. Hydrén, Adjuncten Hydrén," Hr Prof. Hesselgren,” Hr Doct. Clewberg, Hr Prof. Floderus,” Hr Adj. Palm- berg," Hr Prof. Mallet,? Hr Prof. Annerstedt? etc. etc. I förgår fiskades här utan för hamnen en underlig fisk, på hvilken Hr Grosson, courtier heller mäklare, gaf beskrifning på fransyska, och ritade af honom. Jag bad honom rita af Honom åt Hr Archiatern och sätta beskrifningen på Latin; nu på stunden fick jag papperet, och har icke tid att ändra de fel, som Hr Archiatern ursäktar. Hr Grosson är stor älskare af natural-historien, men icke af Grammaticam. Tycker Hr Archiatern om fisken, så vet jag vist att ingenting hindrar att förstå detta köpmanslatinet. Nu kommer bud att jag straxt måste om bord på skeppet. Vinden är skön, Gudi Lof. Och jag får ieke lof att skrifva mer, än säga att jag till döden är och blifver Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Jacob Jonas Björnståhl. I fyrsprång Marseille d. 30 November 1770. 240 Linn. Soc. Vol; II: 37. 1 PTIENNE FRANGCOIS DE CHoISEUL, född 1719, framstående fransk statsman och diplomat, död 1785. >? Ur detta bref, dateradt den 1 September 1770, må följande här meddelas : »Nu får min Herre et litet Bref om en stor Människa, Jean JAcQuEs Rousseav. Han kom til Paris vid slutet af. Junii månad, som jag lärer nämnt med et ord i mit sista Bref. Jag har gjort med honom så nära bekantskap, som man kan med en så besynnerlig Philosophe. Han arbetar nu i Botani- quen med en häftighet och ifver, som utmärker alla hans gerningar. Han frågade mig, när jag första gången var hos honom, om jag studerar Botani- quen? När jag svarade honom, at jag då och då profiterat af Herr von LInnÉs Undervisning m. m., reste han upp sig och ropade högt: Ni känner då min Mästare och Lärare, den store Linneus; när Ni skrifver honom til, sade han, så hälsa honom ifrån mig etc. Mettez-moi å genoux devant lui (at bruka hans egna ord), och säg, at jag ej känner någon större människa på jorden, och at jag har at tacka honom för min hälsa, ja sjelfva Uifvet ; med flera starka uttryck, som gåfvo tilkänna hans innersta högaktning för verldens största Botanicus. Hr Roussrav visade mig sedan Philosophia Bota- nica, och sade: I denna Boken är mera visdom än uti de aldrastörsta Folianter, och i det stället at mäst alla edra Böcker ifrån Norden äro charge- rade med förmycken erudition, så är icke et ord i denna, som icke är nöd- vändigt, m. m. Så mycket beröm af Hr Rousseav's mun var oförväntat; som "icke eljest talar mycket, och är ganska sparsam på loford; men vid Hr von LissÉs Namn blef han aldeles enthusiasmerad. Han frågade mig, om jag trodde, at Hr v. LInsÉ skulle väl anse et Bref ifrån honom, så ville han skrifva honom til, och lemna mig Brefvet at öfwerskicka när jag skrefve. Jag försäkrade honom, at aldrig något bref ifrån Paris kunde vara Hr Archiatern von Linsé så kärkommit, och bad honom icke glömma bort det. Detta vil säga mycket: ty Hr Rouvsseav skrifver icke gerna Bref, ja, han läser icke en gång dem som han får ... Emedan man sagt mig, at Hr Rousseau vore sinnad, at utgifva et Verk i Botaniquen, frågade jag honom en gång, om de vore så i sanning ? Han svarade: nej, och sade, at det är mycken skilnad emellan at vara Lär- linge och Lärare; ehuru det nu vore aldeles et bruk, at man först börjar lära andra, inan man lärt sig något sjelf, så vil han dock icke följa det: jag är Hr v. LinsÉs Lärjunge, sade han, och gjör mig en heder af at vara det. Jag frå- gade, hvad han tyckte om Hr ApaAnson? Han svarade, at han, liksom i Tysk- land Cranzivs, lärt alt det de veta af Hr Linnzus, och sedan hafva de slitit och förklenat hans namn, at de voro de otaksamme emot sin Mästare, m. m. Eljest, sade han, äro flere Botanici i Frankrike, som äro Linneister, och nämnde någre uti Lion, Montpellier &c.>» ? ABRAHAM ÖSTERDAM, född 1745, slutligen (1775) kungl. lifkirurg, död 1776. Disputerade 1766 under Linnés presidium öfver Siren lacertina. 4 LaARs HYDRÉN, se bref. 419 not. 8. — Hans son Erix, född 1732, blef teologie adjunkt 1770 och professor 1777, död 1786. > ERIK HESSELGREN, född 1715, professor först i orientalspråk, sedan i teo- logi, död 1803. FR TTT 241 $ JoHaAn FrLoperus, född 1721, professor i grekiska, död 1789. Intim um- gängesvän i Linneiska huset; »en stor kännare af grekiska och latinska språ- ken, lycklig orator och latinsk poet.» 7 LARS JOHAN PALMBERG, född 1713, adjunkt i filosofi, slutligen theologizxe professor primarius och domprost, död 1804. 8 FREDRIK MALLET, se bref. 313 not. 5. ? DANIEL ÅNNERSTEDT, Se bref. 477 not. 4. 584. Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Svärdsorden [!] Jag kan icke resa ifrån Rom, innan jag öfversändt ett tributum till Herr Archiatern, till att dermed ådaga lägga att jag ständigt och på alle orter i verlden är Hr Archiaterns vördsammaste tjenare; och att ehuru många gånger jag ändrar climater, så är dock mitt sinnelag, och den estime, jag är skylldig store människor, och i synnerhet lysande med- borgare, oföränderligt. Jag vet derföre nogsamt min skylldighet, men på hvad sätt jag, som nu är i den södersta änden af Europen, skall kunna visa densamma emot en Theophrastus och Dioscorides i Norden, vet jag icke något bättre, än skicka några små utskylder af Flora, som tillbeder Hr Archiatern. Jag sänder derföre nu öfver Alperne frön, hämtade i Rom och Neapel. De, som hafva allenast Numror påskrefna, äro ifrån Rom; jag har lålit sätta namnen sådane, som man gifvit mig dem här- städes; de äro bevis till den okunnighet man är nu för tiden uti Bota- niquen, här i Rom: ty Munken Maratti,' som är Botanices Professor, är inbilsk, och följer intet Systeme. Jag har ännu en stor hop andre frön, som jag låter följa hem med mina böcker till sjöss, men dessa, som jag nu skickar med posten, har man sagt mig skola vara rarast; åtminstone blefvo de ganske välkomne uti Kongl. Trädgården i Paris, dit Herr Mar- quis d'Aoust,” en Flandrare, som reser och studerar ifrigt Botaniquen, har öfversändt dylike frön, och fått derföre mycken tacksägelse. Herr Marquis dAoust är min vän; han följer i allt Hr Archiaterns Systeme, och bedt mig aflägga sin vördnad hos Hr Archiatern, för all den lärdom han haft utur Hr Archiaterns böcker, som öpnat Honom naturens kän- nedom. Han tänker sig längre fram resa till Sveriget. De andre fröne, med sina namn påskrefne, fick jag i Neapel af Hr Pacifico, som är en snäll och hederlig adelsman derstädes; han har gan- Linnés brefväxling TII. 16 242 ska väl studerat Hr Archiaterns böcker, och har en vacker trädgård. Hr Cyrillo ? är :så sysselsatt med att practisera i Medicine, att jag tror det han glömmer bort alltsammans i Botaniquen. Jag bad honom gifva mig frön till Hr Archiatern; han lofte, men höll icke ord: alldrig råkte jag honom hemma, ty han springer i från morgon till afton ute i staden hos de sjuka; jag råkade honom stundom in loco tertio, heller på gatan. Hr Maraldi ifrån Ferrara håller nu till på öen Caprea, utanför Neapel, där Tiberius lefde så vällustigt; han tänker utgifva den öens Natural-historia. Således har jag sökt att ställa mig in med Botanici, på alla ställen jag kommer, för att kunna få något nytt at öfversända till Hr Archiatern; jag kommer så ganska väl ihog de siste orden Hr Archiatern sade mig, när jag hade äran taga afsked, att jag borde skaffa nya örter, och deri- genom rickta en vetenskap, som emot naturens ordning fått sitt rätta lif i snöns land, genom det att Sveriget varit lyckeligt att äga Herr Archia- tern, som gör liksom underverck. Ty om man hos oss har makalösa männer uti Mineralogien, Docimastiquen, Mettallurgien etc., är det icke att undra på uti ett land fullt af berg och metaller: men att man ifrån Italien, Frankriket, ja Indierne och Africa, skall nödgas gå öfverst i den isiga Norden och lära sig känna örter, ja sina egna foster, det är en skickelse, som alla som har ögon, böra vörda och tacka Hr Archiatern för, som gjort Sverige genom sitt arbete och sine Talenter så namnkun- nigt. Vore jag hemma i Botaniquen, så vore jag mycket skickeligare att göra Hr Archiatern tjenst på mina resor, men nu skall min nit och väl- mening ärsätta hvad som brister uti insickterne; huru skulle det icke vara fägnesamt, om Björnståhl händelsevis öfverskickade en ny ört, som icke vore uti Upsala Trädgård förut!!! Vi hafva denne vinter varit flere Svenskar i Rom, än man vet af på långliga tider, och var knapt så många Svenskar vid Drottning Chri- stinas hof härstädes: Ty 2:ne Hrr Grefvar Cronstedt, bröder; Hr Kammar Herrn De Geer?; Hr Lieutenant von Numers"; Hr Baron Rud- beck; Hr Sergell," en stor. Sculpteur; Hr Ferber,? Mineralogue och Che- micus, och jag hafva varit hittils här tillsammans; alla åt vi julgröten ihop hes Hr KHerrn De Geer, som gjorde en stor måltid för oss alla julafton.? Desse Svenske resande hedra verkeligen Nation hvar på sitt sätt, arbeta och använda tiden väl. Det är rart nog, att se unge Her- rar skicka sig så väl och hederligt, och söka på allt sätt instruera sig. När Herr Archiatern råkar Hr Hof-Marskalken och Fru Friherrinnan De Geer, så berätta att Hr Kamm. Herrn öfver allt, hvart han reser, gör sig både estime och vänner; ingen känner honom, som icke älskar honom och berömmer honom på det högsta. Det är en glädje att se sådane 243 landsmän. Vi hafva allesammans varit hos Påfven; och blefvo obeskrif- ligen väl emottagne. Det är just en heders-gubbe, och är ganska slug och förståndig Herre. Älskar mycket vetenskaper och antiquiteter. Här har varit åtskilligt stort främmande i Rom; såsom Duc de: Glocester, Konungens broder i Ängland; Hertigen af Saxen-Gotha, och nu nyligen kom Churfurstinnan af Saxen hit. General Orlow !9 har också varit här; nu är han i Livorno, och der skall han i morgon låta 2 fregater löpa i luften, för att visa Hertigen af Glocester, som nu rest dit, hurusom Rys- sarne uppbrände Turkarnes flotta i medelhafvet. Herr Guettard!?! ifrån Paris har varit här och i Neapel; vi hafva ganska mycket omgåts; det är en lärd man, är ganska glad, och talar alltid något roligt. Han reste i förrgår härifrån till Loretto, Ravenna, Bologna och så Florence, der vi tänka möta honom, om 14 dagar. Hr De Geer är uti Hr Guettards sällskap; om vi åter råkas i Florence, så blir det rätt roligt: sedan torde vi följas åt till Venedig. Herr Guettard tänker att utgifva en god be- skrifning öfver Italiens physiska beskaffenhet etc. Jag hoppas, att Hr Ferber lärer såsom kännare skicka mycket skönare och rarare frön ifrån Italien, när jag, som får knapt tid att andas annat än bokdam, på Ara- bieke och Syriske, Grekiske och Hebraiske Manuscripter i Bibliothecerne, som jag ständigt besöker, har skickat så många och har ännu en ota- lig myckenhet i behåll: jag önskar allenast, att desse kommo i tid nog att blifva sådde i vår. Paulus plantat, Cephas rigat, Deus dabit in- erementum.!? Om Hr Archiatern täckes hedra mig med något bref, derom jag an håller ödmjukast, så kan det ställas till Turin heller Geneve: huru kärt skulle det icke vara mig att få se Hr Archiaterns hand vara mig till mötes på endera af desse orterne. Jag gladdes nog af Hr Archiaterns sköna bref ifrån Upsala d. 9 Novembris 1770; ehuru jag icke fick det förr än i Neapel d. 19 Aug. 1771. Sedan har jag icke fått några ny- heter ifrån Upsala. Huru må Herrar Professorerne? Jag beder ödmju- kast Herr Archiatern tolka min vördnad för alle de lärde Fäderne; ingen bör glömmas, ifrån den förste och äldste till den yngste; nmnominatim Herr GC. BR. Ihre, Hr Aurivillius,!? Hr Doct. Hydrén, Hr Clewberg, Hr Hesselgren, Hr Floderus etc. ete. ete. Jag lefver med odödlig vördnad Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Jacob J. Björnståhl. Rom d. 25 Aprilis 1772. 244 P. S. En lärd Munk i Neapel vid namn Minasi !" har uppfunnit mycket nytt uti Naturalie-historien: jag har bref till Hr Archiatern med många andra curieusa beskickningar, ifrån honom, som följer med mig, ty det kan icke skickas på posten. Linn. Soc. Vol. II: 40—41. 1 GIOVANNI FRANCESCO MaARATTI, botanices professor i Rom, död 1777. ? Antagligen JEaAn-MariE pD'Aouvst, född omkr. 1740, slutligen maire i Quin- cy, död omkr. 1812. 3 DomMInICo CIRILLO, se bref. 482 not. 5. 4 FREDRIK ADOLF ULRIK CRONsSTEDT, född 1741, förut hofintendent, slutligen landshöfding i Gefleborgs län, död 1829. Under sitt vistande i Rom väckte han uppmärksamhet genom goda kunskaper och vetenskapligt intresse, hvarför han ock (jämte BJjörnståHL och dennes följeslagare RupBEcK) invaldes till leda- mot af den under drottning CuristisaAs protektion stiftade Arkadiska akade- mien. »Föreställ sig, M. H.», skrifver BJörnstånrL till GJöRWELL, »hvad jag tänkte, då jag icke längesedan på Campo vaccino, som var fordom Forum Ro- manum, bredevid där Rostra varit, mötte Hr Grefve Cronsteprt, anförande hela Franska Academien, sysselsatt med att i det nogaste afmäta de därvarande gamle bygnader, samt aftaga proportionerne af de där qvarstående vackra och majestätlige Colonner och Triumph-bågar.» — Hans broder Sven JaKopB, född 1747, blef sedan konduktör vid fortifikationen och sköt sig 1791. 5 EMmaAnuEL DE GEER, son af den berömde entomologen, hofmarskalken CARL DE GEER på Leufsta och hans hustru CATHARINA CHARLOTTA RIBBING, kam- marherre, sedan envoyé i Holland och Riksråd, född 1748, död 1803. $ FREDRIK ADOLF VON NUMERS, född 1745, slutligen öfverste vid Bohusläns dragoner, död 1792; »var en förträfflig tecknare och egde mycken kännedom i de fria konsterna», i väsentlig grad förvärfvad under den resa, hvilken han såsom löjnant 1771—73 företog i Frankrike och Italien. 7 JaAkoB ToBIAs SERGEL, »vår svenske PHnIiAs,» såsom han benämndes af BJörnstÅnL, hvilken i Rom gjorde hans personliga bekantskap och »måste rent ut säga, at han just gjör Nationen heder, både genom snillets och hjertats egenskaper«. 2? JOHAN JAKOB FERBER, då auskultant i Kungl. Bergs-collegium; se f. ö. bref, 420 not. 3. 9 Till GJörRWeLL skrifver härom BJÖRNSTÅHL: »Vi hade en sådan Jul-afton tilsammans, at jag aldrig, sedan jag reste ut, haft maken. . . . Vi voro 8 per- soner vid Hr Kammarherren DE Geers bord; M. H. kan föreställa sig, hvad traktamenter och nöjen vankades hos en så glad, ädelsint och godhjertad Värd. Vi voro budne på Svensk Jul-gröt; jag tror, at al mjölk upköptes, som fans i Rom; vi fingo ock en så skön gröt, at jag tror det många i sjelfva Sverige icke ätit honom bättre; den var ock kokad af en Svensk, och det var den enda gerning, som friar NorpLrings [DE GEErs kammartjenares] namn ifrån glömskan; alt börjades på Svenskt vis; men sedan bléf bordet lastadt af de i Sverige för- budna Träd, såsom Vindrufvor, allehanda Cereris och Bacchi skänker; ja, hela Italiens Delicer, som endast kunde segra öfver HANnnIBAL och hans modiga bus- 245 sar, blefv oför oss framstälte; alla 4 verldens delar syntes hafva förenat sig, och gifvit contribution til vår Jul-afton; men den största glädjen kom ifrån Sverige.» 10 ALEXEJ GRIGORJEVITJ ÖRLOV, född 1737, generalamiral för ryska flottan, uppbrände turkiska skeppen i Tjesmenviken 1770, död 1808. — »Vi hafva haft den äran», berättar BJjörnstÅHL, »at mycket umgås med General ALExis OÖRLOV; han har bedt oss spisa hos sig på Soldate-vis, så ofta vi icke voro bordbudne til bättre bord, sade han; han är en munter, vänlig och tillika mycket modest Herre, skryter icke af sine Segrar; säger at lyckan och hazarden favoriserat honom at göra sina skyldigheter, och upfylla Hennes Maj:ts Ordre>. !1 JEAN ÉTIENNE GUETTARD, född 1715, fransk mångsidig naturforskare, död 1786. »Den berömde Hr GvuettarD ifrån Paris är ständigt i vårt Sälskap; han var redan för sit attachement til Hrr von LinnÉ och WaLLErius half Svensk, men nu har han här i Rom blifvit hel. Det är en lärd samt tillika artig och lustig Man, munter och glad i Sälskap, och vid alla tilfällen skulle man taga honom för en Yngling, ehuru han väl har sina 60 år» (BJörnstÅHL). 22 Paulus planterar, Petrus vattnar, Gud skall gifva tillväxten. 138 CARL ÅURIVILLIVS, se bref. 503. !4 >Fadren Minasi, Dominicaner-Munk>, var en af de italienske lärde, som BjörsnstånL i Italien lärde känna och högeligen värdera, och hvilkens bästa han, egendomligt nog, kom att verksamt befordra. Då nämligen BJjörnstÅnL och hans svenska kamrater den 20 Jan. 1772 hade audiens hos påfven CLEMENS XIV, blefvo de af denne på det mest vänliga sätt mottagna, och »när vi skulle taga afträde, frågade han mig, om det vore någon ting, hvaruti han kunde tjena oss? hållandes mig i handen, Jag svarade då: at hans exempel inspirerat mig en stor lust at göra andra godt. . .. och därföre dristar jag recommendera 2:ne mina Vänner, hvilkas egenskaper och talens förtjena en så uplyst Påfves protection, som kan draga mycken nytta af sådana Snillen: en af dem är i Neapel, och en i Rom; han frågade, hvilka de voro? Jag nämnde då Padre Misast och Abboten Giovenazzi härstädes, som är en af de lärdaste Jesuiter ifrån Neapel. Påfven försäkrade, at han skulle göra dem godt> — och detta blef ej tomma ord, åtminstone hvad Misast beträffar. Han skref nämligen >»til den Päfvelige Nuntius uti Neapel om honom och befalte honom försäkra P. Misasi om sin hogkomst och ynnest. . .. P. Misast har skrifvit mig flere Bref til och tackat mig för min beständiga vänskap: han säger, at han aldrig i verlden kunnat tro, at en ifrån yttersta Norden skulle komma til Rom, för at recommendera en fattig Munk hos Summus Pontifex. Och sannerligen ser det icke rätt underligt ut, at'en Kättare ifrån fjerran Ort har recommenderat en Dominicaner-Munk, til hvars Orden hör Inqvisition, hos sjelfve Påfven i Rom.» Kort därefter utnämnde Påfven Minasi till botanices professor i Rom, och med anledning häraf kunde Linné i sina Egenhändiga anteckningar om sig sjelf omtala: »1774. Påfven, som förut förbudit Linnés skrifter i sine länder, ut- nämner en ny Professor att läsa hans System publice i Rom.» 246 585. Carlsruhe, Badiske Hofvets Residence d. 1 Januarii 1774. Välborne Herr Archiater och Riddare, Jag bör i detta Nyår yttra för Herr Archiatern och Riddaren de tankesätt jag burit i alla år i mitt hjerta, för en af de största Männer, som någonsin Fäderneslandet framalstrat: min höga vördnad för Herr Archiatern och mina innerliga önskningar för Dess ständiga välgång, äro lika nitfulle, och upphöra alldrig utan med mig sjelf. Lefve länge och väl vår Store von Linné! Som är så stor, att Europen afundas på Sver- get att äga honom. Jag åtnjuter öfverallt på mina resor en utmärkt heder deraf, att jag har den äran vara Landsman och, det som mera är, Vän med Den, hvars namn är odödligt. Skulle jag då vara otacksam emot den, som tillfogar mig så mycket godt? Här på Hofvet hör jag alla dagar talas om Herr Archiatern. Han är föremålet för Den Regerande Prinsens och Prinsessans samtal, ty de älska icke allenast Natural-histo- rien, utan de äro deri så hemma, at man kan deröfver falla i förundran : De kunna Herr Archiaterns systeme, genera och species på sina fingrar: De känna hvart träd, hvarje planta och växt uti de här anlagde store Orangerierne och trädgårdar, som äro försedde med inländske och ut- ländske växter ifrån alle fyra verldenes delar; alt är inrättat efter Herr Archiaterns Systeme. Prinsessan ! har anlagt ett förträffeligt Naturalie- Cabinet: det är inrättat i en skön ordning, så att hvart Rikes producter äro åtskilde, Ängelands mineralier för sig, Böhmens för sig etc. så att hvart rike har sitt särskilte Museum, allt eftersom hvart land är rikt på Mineralier och producter. Men Sveriges fattas ännu: Hännes Höghet äger intet ifrån Sverige, annat än Nordstjernan som lyser och leder Hänne uti hela vercket, nemligen alle vår förträffelige Nordstjerne-Ridda- res skrifter och arbeten. Jag önskade att de Svenske Mineralierne icke länge fattades i dette vackra och stora Cabinet: måtte det hända denna Stora Prinsessa samma förmohn i Sverige, där Hennes Orakel bor, som det händt Henne uti Österriket och en stor del af Tyskland. Keisarinnan Maria Theresia gaf ordres, at man skulle samla till Denne Prinsessans Cabinet mineralier, snäckor, stenar, marmor, örter etc. etc. öfver alla Dess vidsträckta Länder, vare sig i Tyskland, heller i Ungarn, Böhmen, 247 Tyrolen och. Italien. Det samma har Keisarinnan i Ryssland gjordt, i alla sina ' oändeliga stater; alla desse Naturalierne. äro redan ankomne. Desse Stora Keisarinnorne förundra sig öfver Denna Prinsessas vidsträckta vetenskaper, som så vida öfvergå Dess kön. Ack om Herr Archiatern heller Dess Hr Son kommo hit; Hännes Höghet har bedt mig bjuda Herrarne på Hennes vägnar: Hon har lofvat Herr Archiatern att bo väl och vackert, och hafva så sköna och dyrbara Tapeter, som på Hammarby: ty jag har talt om för Deras Högheter de sköna ritningar på blommor, som man skickat Hr Archiatern ifrån Ängland, hvilka jag såg pryda Herr Archiaterns väggar på Hammarby. Men Herr Archiatern skulle finna här ännu vackrare Tapeter, af hvilka Herr Archiatern skulle känna i sitt inre mera nöijen i alle afseenden; och nu kommer jag till det för- nämsta af min berättelse. Denna upplysta Prinsessa har nu nyss börjat ett verck, om hvilket jag icke vet om jag skall säga, antingen det mer hedrar Prinsessan och Hännes smak och nit för vetenskaper, heller Herr Archiaterns Systema naturae. Så mycket bör jag säga, att dette vercket ensamt försäkrar Herr Archiatern om odödligheten, om så månge andre icke vore till: ty Hännes Höghet den Regerande Margrafinnan af Baden, CarRoLuIsA Lovisa, född Prinsessa af Hessen-Darmstadt, låter gravera i Koppar alla Hr Archiaterns Species plantarum, med alle partes fructificationis, på det aldra präcktigaste viset, och det med den kostsamhet, att allenast en planta blir på hvarje kopparplåt, med pistilla och stamina etc. bredevid, så att det går till vid pass 10,000 kopparplåtar ; Så att om Herr Archiatern skulle ändra ordningen af Genera eller Species, kan kopparstyckena äfven straxt ändras, emedan det är allenast en ört på hvart och ett, så att de kunna sättas i hvad ordning man vill, utan den minsta confusion; (i det stället att Herr Gesners? ritningar och kopparstycken i Zärich, dem jag ock sedt, äro flere på hvart blad, och utom dess ganska små, ehuru täcke och vackre de äljest äro). Vercket är redan börjat, en god graveur ifrån Paris, Hr Gauthier Dagothi, Son af den bekante Gauthier,” som graverat Anatomien, och den förste som upfunnit att trycka kopparstycken med färgor, är för några veckor sedan hitkommen ; alle. Veronicae äro redan färdige och äro ganska vackre, ty Princessan har därpå den no- gaste uppsickt. Hon är icke allenast stor i Botaniquen, utan är ock in- comparable uti ritkonsten; hvar plåt examinerar Hon noga, corrigerar felen och ändrar de minsta irringar; sedan illuminerar Hon sjelf med de lifligaste färgor plantorne, så att detta vercket blir det nogaste, accurataste och präcktigaste, som någonsin Botaniquen haft, och svarar emot den Titul det får, nemligen Icones omnium specierum plantarum Linnei Equitis: Men Prinsessan är bekymrad, hvarest hon skall finna alle figurer. Mest 248 alle böcker, som - Herr Archiatern citerat, äger hon; några få har Hon icke kunnat finna, såsom Campi Elysii Rudbeckii etc.; en stor del har Hon väl ad vivum i de sköna trädgårdarne härstädes, så att nu i förstone går väl vercket fort och väl; men det kunde hända längre fram, att någon planta bör stickas, hvars figure icke finnes i Hennes Bibliotheque; då utbeder Hennes Durchleutikeit sig Herr Archiaterns, Hennes Mestares bistånd. I synnerhet har hon bedt mig anmäla hos Hr Archiatern Hännes åstundan att få en lista på de nyligst utkomne figurer och Florae, som icke ännu torde vara citerade i de nyaste editioner af Hr Archiaterns verck, men torde likafullt blifvit Herr Archiatern sedermera bekante. Denna Princessa täncker ock låta gravera Hr Archiaterns Systema nalurae Animalium å part; det blifver ock ett magnifict verck. Hon vet icke, på hvad sätt Hon skall få det vercket om Färilarne, som blifvit graverat på Drottningens' bekostnad af Clerck? i Stockholm. -Herr Grefven och Ambassadeuren Creutz” i Paris har väl påtagit sig att skaffa Prinsessan detta arbetet,. men på så lång tid har ännu intet svar kommit: Herr Archiatern torde vara beste tolken för en Prinsessa”, som gör af Natural- historien sin hufvudsak. Hon har fått till skänks Museum Adolphi Friderici Regis, så ock Museum Reginae Louisae Ulricae, präcktigt inbundne i Marroquin och Guld, med Konungens och Drottningens namn, och Riksens vapen uppå. Men Prinsessan har sedan sedt, att Hr Archiatern citerat den andre Tomen af Museum Regis, och Hon har aldrig fått sedt den- samma. Jag är viss derpå, att om saken blir ricktigt anmäld på Hofvet, så lärer väl vår store Konung gifva befallning om Mineralers samlande och öfversändande tillika med sådane rare och kunglige böcker, som icke stå att köpas, till Denna Prinsessa, sin Slägtinge; Ty Hennes Herre, Den här Regerande Marggrefven af Baden-Durlach, Hans Höghet Carr FREDRIC, är Kötslig Sysling med Hans Kongl. Maj:t vår Allernådigste Konung GustAvVE; emedan Sal. K. Adolf Fridricks fru mor, ÅLBERTINA FRIDERICA, var en Prinsessa af Baden-Durlach, och den nu Regerande Marggrefvens Farfars-Syster. Den Regerande Marggrefven visar ock i allt, att Han brås på Vår Store Konung, uti att vara en Stor Regent och göra sina under- såtare lycklige; Han gifver här dageligen de mest rörande Spectakel af landsfaderlig nåd och ömhet; gifver öppen och enskild Audience åt alla, höga och låga; talar vid de- nödlidande, tröstar och hjelper dem; reser kring i landet, upmuntrar landsbruket, talar nådigt vid böndern, håller af de lärde och Vetenskaperne, befordrar dem, studerar ständigt, när Han är ledig från Regerings-affairer; (Spelar aldrig kort, håller icke af Comoedier och bagateller); Han är säkert en af de störste och visaste 249 Förstar i Tyskland, har ett det besta hjerta, som någon kan äga, samt ett högt uplyst förstånd; Herr Archiatern kan föreställa sig hurudant Hofvet härstädes således bör vara, där en Sådan Prins och en Sådan Prinsessa förelysa' alla med sine höga exempel: jag tror knapt att ett så artigt och dygdigt Hof finnes i Tyskland: Prinsarne äro ganske väl upp- födde, ty här regerar Dygd och vett tillika med Religionen: Deras Hög- heter mottaga främmande så nådigt, att det är makalöst; vi tänkte bese Carlsruhe på 2 eller 3 dagar; och nu hafva vi varit här 4 veckor redan ; alle dagar budne på Hofvet till Deras Högheters egit bord, där vi spisa präcktigt middag och afton; ständigt talar Detta Nådiga Herrskap med oss, och äga vi härstädes en distinction, som vi hvarken förtjent, heller förväntat. Herr Archiatern och dess efterspaningar i Naturen förekomma i våra samtal mer än ofta; Deras Högheter tyckte, att det var ett lyck- skott, att jag just kom hit nu, sedan planen var anlagd, och början var gjord till graveringen af Hr Archiaterns Storverck, så att jag kunde straxt notificera Hr Archiatern saken, och begära dess handräckning, vid nödigt tillfälle, i synnerhet underrättelse om de böcker, som innehålla koppar- stycken på örter, hvilka nu nyligen utkommit, och icke kunna vara nämnde i de sednaste editioner af Hr Archiaterns arbeten. När en del af dessa kopparstycken blifva färdige, vill Prinsessan skicka Hr Archiatern dem till skänks; Hon tänker taga hit flere graveurer, så att 50 å 60 kopparstycken kunna göras i månaden, och detta vercket således innom få år blifva färdigt. Tänk Prinsessan betalar graveurn 4 Louisd'or heller 96 franska Livres, det är 9 Ducater, för hvar plåt, det är för hvar ört eller Species, så att hela detta stuckne Herbarium kommer att kosta en vacker summa; men lyckeligt, när Regerande Förstar och Förstinnor använda sina Rikedomar på vetenskapernas förkofring, och på konsternas framsteg (och icke på Comoediers och skadelige lättingars underhållande) Men detta arbetet underhåller en braf Graveur och flere geseller, be- fordrar plantskötseln, hedrar vetenskapen etc. Här i Carlsruhe är den vackraste och störste trädgård man vill se; den har 32 stora och räta alleer, som alle stöta tillsammans i Slottet; den längsta alleen är 4 tyska mil; här är stora och sköna Orangerier, här finnes Campher-trädet, och äfven Canel. Den förre Margrefven Carl Wilhelm, den nu Regerandes Farfar, som var Broder till Prinsessan Albertina Friderica, Kung Adolph Fredriecs fru mor, hade ett otroligt tycke för blommor och plantor: han anlade detta slottet och staden, kallade honom efter sitt namn Carlsruhe, och det år 1715; den ligger 1 mil i vester ifrån Durlach, hvarest ock är en stor trädgård och ett ansenligt Orangerie; Men här vid Carlsruhe blef just Hans sinnens hvila; 250 han hade en förunderlig lust till Tulipaner: här räknades till 5,000 sorter Tulipaner i trädgården, alle lät han afrita med sin naturliga och sköna fergor, höll dertill flere ritare: här finnas ock desse ritningar i Biblio- tequet, och utgöra emot 20 stora folianter, bara ritningar, som äro täcka att se på, men ingen nytta i Botaniquen. Här finnes öfver 6,000 Pomerantz- träd etc. etc. Han skickade på sin bekostnad en Trädgårdsmästare till Africa 1731, för att lära sig, huru de Africanske plantor skötes på stället. Äljest är Cataloguen på örterne utkommen 1747, hvaraf Prinsessan gifvit mig ett exemplar. Titeln är: Serenissimi Marchionis et Principis Bada- Durlacensis Hortus Carolsruhanus in tres ardines digestus, exhibens no- mina plantarum exoticarum, perennium et annuarum, gquae aluntur per Christianum Thran, horti praefectum. Accedit Aurantiorum, citreorum Limonumque malorum - Catalogus, Auctore Josua Rislero Pharmacopaeo. Leraci 1747 in 8:o. Har räknat till 3,000 slags örter; Herr Archia- terns Hortus Cliffortianus, Genera Plantarum och Flora Suecica äro de endaste, som anföres ibland Auctorerne. Men papperet påminner, ja tvingar mig att sluta. Jag hoppas att Herr Archiatern fått mitt bref ifrån Pavia förledit år; men jag har icke blifvit hedrad med svar, ehuru jag vänte uti Geneve. Jag vet icke det ringaste, huru det nu står till uti Upsala eller Sveriget; inga nyheter har jag haft ifrån Upsala på flere år: alle mine vänner hafva förgätit mig; jag är alldeles öfvergifven. Icke heller har jag på 2 år, ja deröfver, fått bref ifrån Hr Bibl. Gjörwell, ehuru jag skrifvit honom mer bref till än St. Paulus skrifvit i alle sina dagar; men svar får jag icke, ehuru jag bedt honom skrifva mig till på Geneve, eller åtminstone på Strasbourg; men jag fick ej bref ifrån honom på någondera stället; nu väntar jag min resolution uti Amsterdam eller Rotterdam, dit har jag stämt hans bref vid så många tusende dal. silfver:ts vite; få nu se, om han parerar ; sker det icke, så blir det vid alla brefs förlust ifrån mig. Har Herr Archia- tern varit så god och hälsat Hr Canc. R. Ihre, och bedt honom aflägga ett exemplar af Glossarium för mig, och lemna det åt Hr Adj. Palmberg, som förvarar alle mina disputationer ; Hr Canc. Rådet mins väl att jag prenumererade och betalte 14 plåtar vid Sätra Brunn, då jag ännu var hos Hr Grefve Posse; Han gaf mig ock derpå quittence, men jag vet icke hvarest det är, om det finnes ibland mina papper i Upsala, heller dem som jag lemnat i Paris; men Hr Palmberg kan gifva ett quittence å mina vägnar, att han emottagit exemplaret på Holländskt skrifpapper till Glossarium etc. Jag beder om min vördnad till Hr Professor von Linné, till Nådiga fruen, Fröknarne, till alle Herrar Professorer, hvilka jag samt och synner- 251 ligen har den äran att önska ett godt och frögdefullt Nyår; jag väntar några rader ifrån Hr Archiatern, helst ser jag väl ett långt bref, på Amsterdam eller Roterdam; jag framhärdar med odödlig vördnad Välborhe Hr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Jacob J. Björnståhl. P. S. Här i Carlsrube är en god Professor Botanices Hr Doct. Kölreuter, " som skrifvit och giort curieusa experimenter öfver plantae hybridae, efter Hr Archiaterns Systeme; han har förut varit i Petersburg och är ledamot af Academien; jag har varit hos honom, han arbetar med nya experimenter, har bedt mig anmäla sin vördnad. Äfven så har jag väl lärt känna Hr Haller, det är en stor man, och har ett godt hjärta; vi omgingos mycket med honom i Bern: han låter nu trycka Epistolae eruditorum virorum ad Alb. Hallerum?; 2 tomer in 8:vo äro nyss tryckte, den 3:dje är under pressen; månge bref ifrån Hr Archiatern förekomma derstädes. Hr Gesner i Zurich hälsar mycket; hans värck är ännu ej utgifvit. Hr Spielman? i Strasburg hälsar; han har anlagt en vacker Hortus Botanicus. Jag bör icke glömma hälsa ifrån Hr Allione"!? i Turin, och andre Botanici i Italien, Savoyen, Sweitzerland, och Alsace. P. S. Min käre resecamrat Hr Baron Rudbeck beder mig anmäla sin vördnad för Herr Archiatern och Riddaren. Ach, jag beder Hr Archiatern för Guds skull och för mitt hjertas skull, som är så intagit och uppfyllt af vördnad för Hr Archiatern, att han täcktes skrifva mig ett långt bref till; det kan läggas under couvert till Hr Baron Creutz, ' Ministre Plenipotentiaire de Suede å la Haye, au Amsterdam; jag förlitar mig på Hr Archiaterns goda hjertelag, som icke kan förmena mig en skatt, ty så anser jag en så stor och en mig så Kär Mans bref. P. S. Här innelyckt skickar Hännes Höghet en Veronica, som nyss blifvit stucken, till ett prof. Prinsessan skall blifva glad att få Hr Archiaterns approbation. Äljest blifver vercket in folio. (Jag väntar Hr Archiaterns svar på Roterdam helt säckert.) Jag hade så när glömt fram- bära till Hr Archiatern de många hälsningar ifrån Hr Prof. Herrman'!! i Strasburg; det är en lärd man och har ett vackert Cabinet i Natural historien. Han väntar svar på det långa bref han haft den äran skrifva Herr Archiatern till. Linn. Soc. Vol, II: 38—39. ! KAROLINE Luise, markgrefvinna af Baden-Durlach, född prinsessa af Hessen- Darmstadt, död 1783 i Paris, 32-årig. Om hennes beundran för LInsé och afsigt att 252 utgifva ett storartadt botaniskt praktverk se Tu. M. Fries, LINNÉ, lefnadsteckning, del. II s. 312—14 samt KarL OBserR, Markgräfin KAROLINE Lu.sE von Baden und ihr botanisches Sammelwerk i Zeitschr. fir die Geschichte des Ober- rheins Bd. XXIII H. 1 (1908). ? JOHAN GESNER, se bref. 249 not. 3. Hans här afsedda verk är Tabule phytographice analysin generum plantarum exhibentes ; dessa utgåfvos dock först efter hans död. 3 Jacques GAUTIER-DaAGoTtY, född 1710, framstående målare, kopparstickare, anatom och fysiker, utgifvare af talrika anatomiska planschverk, död 1785. — Sonen JEAn FaBIES var likaledes en skicklig kopparstickare. + CARL ÅLEXANDER CLERCK, se bref. 346 not. 4 och 368 not. 1. 5 CARL JOHAN CREUTZ, född 1725, svenskt sändebud i Förenta Nederlän- derna (ej i Paris), död 1793. $ Linnés skrifvelse härom till GusrtaFr III skall i det följande meddelas. 7 JoserH GoTtTLIEB KÖLREUTER, född 1733, professor i Carlsruhe, framstående forskare särskildt på blombiologiens område, död 1806. 38 I den af Haurer 1773 utgifna EHpistolarum ab eruditis viris ad Ars. HaALLERUM scriptarum Pars I Vol. I. Latine, finnas intagna 26 bref från LINsÉ. Som publicerandet häraf skedde alldeles utan dennes medgifvande, blef han högeligen förbittrad, särskildt emedan bland dessa bref fanns ett, hvari hans ungdoms öden, frieri m. m. skildrades. Linné ansåg, ej utan skäl, att här låg ett svikligt brytande af ett af en vän gifvet förtroende; senare tiders Linné- biografer hafva emellertid ej kunnat annat än glädja sig åt detta värdefulla bi- drag till kännedomen om ett af de intressantaste skedena af hans lif. 9? JAKOB REINHOLD SPIELMANN, född 1722, professor i botanik och medicin i Strassburg, död 1783. | 10 CARLO ÅLLIONI, se bref. 486 not. 2. 11 JOHANN HERRMANN, född 1738, medicine doktor, professor i Strassburg, - botanist och kemist, död 1800. 586. Min Herre. Huru mycket M. H:s beskrifning om Carlsruhiska trägården fägnade mig, kan jag ej beskrifwa; jag blygs att tillstå det jag aldrig tillförene- haft om honom rätt ide, ehuru jag har correspon- dence öfwer hela Europa; ja öfwer mästa verlden. Nog har jag kiänt Trants[!] Catalogum H. Carlsruhani,! men intet mer. jag stante i största consternation wid det M. H. beskrifwer mirakler, som aldrig existerat a mundo condito och jag twiflade om någonsin - kunde ske: at en Regerande, ja en Printsessa, skall få couragie at 253 med så oändelig möda, med så makalös stor depence drifwa Na- tural wettenskapen till sin aldra största högd. En så stor sak är Botanisterne ännu obekant, som hwar gosse borde hafwa sig så wähl bekant som Alexandri magni namn och bedrifter. jag har önskat, att man hade alla Planters figurer i ett wärk, ty det blifwer rättnu odrägeligt för private, mäst fattige, att kiöpa sig Botaniska Bibliotheker, men jag har aldrig wågat hoppas, att det kunne ske; ty här till fodrades större capital än någon Potentat skulle willia bestå, ty blef jag wid denna beskrifning aldeles consternerad. CAROLINA Lovisas namn borde alltså stå med gyllene Bokstäfwer skrifwit på en crona hängd öfwer hwar och en Botanistes bord. Historien har aldrig ännu, och aldrig warder här äfter hörandes en så stor liberalitet för wettenskaper af någon Potentat. Ach, en Printsessa, som detta storwärk giör, som sielf förstår Botaniquen; som sielf excellerar i ritkonsten; som giör sig ett mausoleum du- rablare än Pyramiderna i Egypten, som aldrig någon tid kan ut- plåna. De gamble Botanici woro nögde med grofwa trä figurer; wårt seculum har giort dem prächtigare med lefwande färgor; såsom Weinman,? Blakwel;? ännu bätre af Phil. Miller, Catesby,' Ehret,” John Miller. Det war stort af förra konungen i Danmark, att han lätt ge- nom Oeder”" afrita alla Danska wäxter med lefwande färgor, men det cesserade med Konungens lif ofulkomnat. Jacquin continuerar att på lika sätt afrita de Europseiske wäx- ter, som Oeder ej haft. Jag hisnade att se Hills? stora wärk af några och tiugu tomer uti imperialfolio med de prächtigaste figurer på hwart annat blad, med wäxter; men jag kunne gråta, då jag såg ett så dyrbart wärk, som aldrig Botaniska wettenskapen haft, med sine figurer så litet äller intet liknade sine wäxter, och att ritaren ej dugit. Joh. Miller (annan än Trägårdsm. Miller) gifwer nu ut en Planta, af hwar ordine allenast, med de härligaste figurer, som werden någonsin sedt, af hwilka wid pass 20 tabeller äro utkomne, som hafwa äfwen fructifications delarne utsatte. Detta bör den största Printsessan se; det utgifwes i London; om den namnkun- nigaste Doctoren i London, D:r Fothergill, anmodas, sänder han det straxt. Burmans (sonens) Plante indice” äro tryckta i Amsterdam 4:to, har många indiska afteknade wäxter. 254 Gmelins' Flore? tom. 3 och 4 samt hans Fuci lära wara bekante; annors wet jag inga nya, utom Allioni (Piemont) och Gouans"'? (Monspelienses) nya tractater, dem jag ännu icke sielf fått och Jacquins!?! samt Scopoli!? wärk. Det öfwersände Specimen Veronica arvensis ex Oederi Flor. Dan. är till pricka likt Oederi figur. hwarwid jag bör påminna att Oederi figurer äro till de mäste goda och lika sine wäxter, dock ej alle; ty åtskillige äro ritade erecte, som dock äro krypande; åtskillige föreställa ett älendigt specimen, åtskillige en alt för li- ten gren. Denna Veronica arvensis är af Oeder alt för illa af- ritad, att ingen kan kienna wäxten af figuren, och [är] altså af de cassable; förnämligast fattas serraturerne i bladen, som aldeles intet kunna ombäras. wiste jag hwilka genera kommo här näst att stickas, wille jag gierna determinera de figurer, som i mitt tycko woro likdst. Det woro största skada i werlden, om här uti ej blefwo selectus. Tharns [!] Hortus Carolsruhanensis har jag länge haft, men den beskrifning jag nu fick, giör att jag twiflar, om någon i werlden är splendidare. wore jag ung, jag reste säkerligen ut endast att se denna pracht. | Om 8 dagar reser jag till Stockholm, då jag i underdånighet hos Hans Majest. och äfwen Änke-Drotningen skall föredraga om stensambling till detta prächtigasta Museum. Nu har jag utom lands att sambla wäxter 4 Botanicos, mine disciplar; König i Tranquebar??; D:r Thunberg i Cap. b. spei, som jag hoppas nästa wår få resa till japan; Berlin!" i Guinea; Sparr- man!5 wid nya södra werlden, där Solander war för ett par åhr sedan. Alla desse sände mig förledit åhr en ganska stor mängd af nya wäxter. ; Mera här näst. förblifwer M. H. hörsame tienare Carl v. Linné. Upsala d. 28 febr. 1774. Saknar utanskrift och sigill. - Däremot finnes en anteckning af mottagaren: Bekomit i Hag d. 13 Sept. 1774. Öfversatt på Fransyska i Hag och af- skickat till Häönnes Durchleutighet den Regerande Markgrefvinnan af Baden till Carlsruhe d. 22 Sept. 1774. Originalet tillhör Lunds universitets bibliotek. 255 ! CHRISTIAN THRAN, Index plantarum horti Carolsruhani tripartitus (Carlsr. 1733). En senare upplaga är den på sid. 250 omtalade. ? JOHANN WILHELM WEINMANN, Phytanthozaiconographia, sive Conspectus aliquot millium tam indigenarum tam exoticarum ex quatuor mundi par- tibus longa annorum serie indefessoque studio . . . colleetarum plantarum, arborum, fruticum, florum, fructuum, fungorum ete. ete. Tom. I-IV (Regensb. 1737—45 med 1025 kolorerade planscher). 3 ELISABETH BLACKWELL, Å curious herbal, containing 500 cutts of the most useful plants, which are now used in the practice of physick Vol. I—MU fol. (Lond. 1737 —39). + Marcus CaTtesBY, se bref. 265 not. 4. 5 GEorRG Diosysws EnreTt, se bref. 367 not. 3. $ GEorRG CHRISTIAN ÖEDER, född 1728, professor i Köpenhamn och förste utgifvare af Flora Danica, sedan finansråd och landsfogde i Oldenborg, död 1791. 7 Jons Hin, se bref. 571 not. 4; författare till The vegetable Kingdom .., With figures of all the plants designed and engraved by the author. XXV vol. fol. (Lond. 1761—75). 8 Nicozaus LAURENT BURMAN, .se bref. 43 not. 1 och 433 not. 4. Hans här afsedda arbete är Flora Indica (Lugd. bat. 1768). 9? JOHANN GEORG GMELIN, Se bref. 197 not. 7. 10 ANTOINE GOUAN, Se bref. 480 not. 2. 11 NicozLaus Joser von JacQuin, se bref. 533 not. 2; utgaf 1770—76 Hortus botanicus Vindobonensis, seu plantarum, que in horto botanico Vindobo- nensi . . . coluntur, icones colorate et succincte descriptiones, 3 vol. fol. med 300 planscher. 12 JOHANN ScoPoLI, född 1723, slutligen professor i botanik och kemi i Pavia, död 1788. Af hans Flora carniolica utkom 1772 editio secunda aucta et reformata med 65 planscher. 13 JoHAN GERHARD KeniG, född 1728, slutligen läkare vid danska missionen i Tranquebar, död 1785. 14 ANDREAS BERLIN, se ofvan sid. 161. 15 ÅNDERS SPARRMAN, se bref. 431 not. 1. 587. Amelisweerd vid Utrecht d. 8 Febr. 1775. Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne-Orden. Näst det jag har den äran önska Herr Archiatern ett! godt och sällt Nyår, med många, många derpå följande, aflägger jag ödmjukaste tack- sägelse för de kära brefven med så många nyheter uti, hvilka jag straxt 256 vid min ankomst till Hag undfick af Herr Baron Creutz, sedan de legat derstädes tillika med en myckenhet andra bref, och väntat på mig nästan ett år: jag reser. långsamt och väl, för att kunna noga se och känna allt - hvad jag finner vara angelägit och nyttigt för att öka mina kunskaper: andre skynda sig, löpa i galopp förbi det, som jag skryter öfver att hafva sett. Jag reste expres till Hartecamp, för att få se Hr Archiaterns Por- trait,. och känna dess lineamenter i ungdomen, som jag så mycket vör- dat i medelåldern; men det var borta, så väl som andre prydnader vid Hartekamp; Trädgården, Grottorne, Orangeriet, dammarne, alleerne etc. äro ännu conserverade; men Paradiset och andra Storverck äro förfallne. Sonen Clifford? är Borgmästare i Amsterdam, och är ingen sådan älskare som hans fader: jag tänckte på tidernas ombytlighet, och huru en ung Linné var kraftigare med sin Hortus Cliffortianus att gjöra Cliffordts namn kändt i all verlden, och odödligt i efterverlden, än allt hans guld och silfver ifrån Peru, och hans Diamanter ifrån Mogol. Vid hvart steg i trädgården, och emellan Harlem och Hartecamp, tänkte jag och Hr Rudbeck på Hr Archiatern, och vi sade emellan oss, här har vår Store och vidtberömde Linné spaserat några gånger. Vi vände icke igen, innan vi i Amsterdam hint uppsporra det efterlängtade Portraitet: Herrar Bur- manni, fader och son, som både två hälsa Hr Archiatern otroligt, hjelpte oss att få rätt derpå; det har blifvit köpt af en man, som hvarken vill se heller tala med främmande, hän heter Du Feirou van Limmen; hvad svårigheter vi hade att få se Hr Archiatern ung, det kan jag icke be- skrifva; änteligen vunno vi vårt ändamål, och fingo se Dioscorides Secun- dus i Lappkläder ganska väl målad och vacker, men ingen likhet kunde jag finna emellan Originalet etc. men torde hända det liknat den tiden, omnia mutantur. Jag har mycket i Amsterdam umgåts med Hr Öfversten Dahlberg, ? han har visat oss många höfligheter. Han har bedt mig anmäla sin vörd- nad till Hr Archiatern, och fråga hvad Hr Archiatern tyckte om den pre- senten han haft den äran skicka till Hans Maj:t Konungen, om Örterne i Spiritu, vini voro väl conseruerade? Om det var i Hr Archiaterns tycke? Och om hans beskrifning på växterne var begriplig? Han vill ännu skicka mer, om han allenast viste, att hans gåfvor voro behagelige och välkomne. Nästa Maji månad reser Han med sin Fru och son till- baka till Surinam; han ville väl sälja all sin egendom och flytta till Sve- riget, om han vore viss på att vara välkommen; han känner vårt huf- vudfel, som är afundsjukan; han har nog haft flere prof deraf. Jag har bedt honom skicka Hr Archiatern blomman af Cacao, på det Hr Archi- atern må få se, om Hr Doctor Hottuyn? i Amsterdam, haft rätt att föra 257 den ' till en annan class än Hr Archiatern. Denne Hr Hottyun utgifver Hr Archiaterns Systeme på Holländska språket, med mycket tillökningar och kopparstycken; Djurriket allena utgör 20 tomer i Octavo, och nu är han 'sysselsatt med örterne. Han gaf mig ett kopparstycke, som föreställer Cacao med sine pistiller, stamina, blad etc., men detta har jag sändt med alle våra saker till Rotterdam; äljest skulle det nu medfölgt. Men nu kommer jag till den angelägnaste articlen, angående Hännes Durchleuchtighet Den Regerande Marggrefvinnan af Baden, som utgifver den ståltaste edition af Hr Archiaterns Species plantarum. Jag skyndade mig straxt att öfversätta Hr Archiaterns bref på Fransyska," och öfver- sände det till denna makalösa Princessa. Jag fick icke länge sedan ett långt svar om den stora verckan, som Hr Archiaterns bref gjort vid Hofvet: Princessan hälsar Hr Archiatern otroligen och lofvar, att Hon i alla delar skall följa Sin odödlige Mästares plan och ordning uti dess Species plantarum: Hon vill profitera af de privata lärdommar och under- rättelser, som Hr Archiatern täcktes understundom Hänne meddela genom bref: Hon vill låta så alle slags örter, hvaraf Hon kan bekomma frön, för att kunna afrita dem efter naturen, och derigenom göra sitt verck så mycket fullkomligare.. Och derföre recommenderar Princessan sig hos Hr Archiatern, att kunna få rara frön, för att så dem: Hon efterlåter ingen- ting, som kan göra detta vercket vackert och fullständigt: Hon har straxt skaffat sig Joh. Millers präcktiga verck, som Hr Archiatern recommende- rade i sitt bref. För att lätta detta stora verckets kostnader, har Prin- cessan fattat den resolution, att låta prenumerera på exemplaren, på det sättet, att för 60 kopparplåtar, som hvarje gång skola utgifvas, skal pre- numeranten utgifva 12 franske livres; så att det kommer 4 styfver för hvar plåt, som väl är ett ganska godt köp. Princessan kommer icke att synas uti denna prenumeration; utan den kommer att ske under namn af Hr Gauthier dAgotty,? Graveur vid Badiska Hofvet, och under Den Regerande Marggrefvens af Baden garantie, så att ingen må fruckta för att blifva bedragen: Hännes Höghet beder Hr Archiatern och mig, att recommendera på det högsta detta vercket till prenumeranter. Princes- san, som likafullt måste avancera penningarne, blifver derigenom encou- ragerad att fortsätta detta vercket, då Hon får se publiquens tycke och smak för en så stor entreprise, och att den derigenom blifver lättad, ty vinna vill Hon icke. Detta har denna Stora Princessan befalt mig be- rätta Hr Archiatern, Sin Stora Mästare, säger Hon, hvars upplysningar, correctioner och anvisningar Hon till alla delar vill följa. Jag har fått flera bref ifrån Carlsruhe, ifrån Kammarherrar, Geheime- Hofråder etc. etc. alle tala om huru Hr Archiaterns bref blifvit välkommit hos Prin- Linnés brefväxling III. 17 258 sarne, Prinsessan och hela Hofvet: Somlige hafva copierat af det för att betjena sig deraf en gång, då en så märckvärdig Princessas lefverne skall beskrifvas. Nu har detta brefvet blifvit öfversatt på en vackrare och väl- taligare fransyska af den Lärde Hr Marquisen de Saint Simon,? hos hvil- ken vi nu uppehålla oss, på dess sköna och täcka Landsgods Amelisweeth, litet utanför stadsporten vid Utrecht. Han har sköna Orangerier; öfver hela vintern fins här blommor, rosor, fruckter etc. Här äta vi nu alla dagar Sparris och smultron samt Ananas, mitt i vintern, som mitt i som- marn. : Denne Herre är ifrån Frankrike af en ganska förnäm slägt, är härstädes gift med en ganska rik Grefvinna, har ett skönt Bibliotheque, har sjelf skrifvit många böcker, har skickat dem alle till skänks åt Hans Maj:t vår Store Konung; men har icke haft den nåden att få något svar derpå. Han har ock skrifvit ett verck i Botaniquen under titel: Des Ia- cintes, de leur anatomie, reproduction et culture. A Amsterdam 1768 in 4:to med många gravurer och kopparstycken. Han har sändt detta vercket om Hyacintherne till Hr Archiatern för några år sedan, med Hr Penn, Grillens måg," men sedan har han icke fått något svar och vet icke om detta wercket behagat Hr Archiatern, heller ej; men som boken är Anonyme, har jag tagit det till en orsak att ursäckta Hr Archiatern, som icke kunde veta, ifrån hvilken denne vackra presenten kommit, som är utan namn. Om Hr Archiatern täckes skrifva Honom till, så är detta adressen: å Mons. Monsieur le Marquis de Saint Simon å Utrecht et Amelisweerd: Hr Archiatern kan skrifva på Latin och kalla honom inuti brefvet Ilustrissime Domine Marchio. Det är en ganska artig Herre, är af en mycket hög famille i Frankriket, och var destinerad att blifva Mi- nistre heller Ambassadeur; har mer lärdom, än det är vanligt hos Fran- soser af hans börd: studerar ännu ständigt: har skrifvit sköne böcker uti krigsvetenskapen och Historien; cultiverar likafullt sine sköne Oran- gerier, som nu stå i blomma och gifva en skön luckt mitt i vintern, så- som Hyacinter, Leucoier, Persicor, Abricoser, Kersbär, Smultron, Ananas ete. Uti hans bok om Hyacinterne äro flere curieusa uptäckter; han har examinerat blommorne på det nogaste med microscoper, och hans experimenter stadfästa Hr Archiaterns Systema Sexuale, med nya bevis; Han citerar Hr Archiaterns Philos. Botan. med beröm på den 73 sidan af sin bok. Han beviser vidare, att roten af Hyacintherne, icke är en pump, genom hvilken saften indrages i löken; utan tvärtom, att denne roten är ett vas excretorium, som tjenar till att afföra ifrån Hyacinth” löken de öfverflödiga vätskor och det som är för mycket af näringssaften, sedan digestiom och chylification är gjord. Alt detta är med vackra kop- par-stycken upplyst, som utvisa Hyacinthernes växt, anatomie och gene- 259 ration på det nogaste. Vidare äro härstädes upptäckte de rätte bruk och sätt att cultivera dessa blommor; flere hemligheter blifva här uppenba- rade, som Blommisterne gerna dölja, men Hr Marquisen, som ganska mycket med dem umgåts vid Harlem, och sjelf älskat att känna och cultivera allehanda slags blommor, har intet cacherat något. Denne hans bok har blifvit mycket berömd af Academien i Berlin, och har Hr Gle- ditsch derom skrifvit en hedrande article uti La Gazette Litteraire de Berlin, feville CCXXV du Lundi 18 Juillet 1768. Vi hafva ock känt i Manheim Hr Necker,? en annan Botanist, som icke är så höflig, som den förr omtalte Marquisen; han sade att han har kullslagit Cryptogamia aldeles, genom sine Observationer på måssorne, som förledet år utkommit. Han är ock missnögd med Hr Haller, och vill äfven skrifva emot honom. Han tror, att hvarken sexus heller gamos finnes i den klassen, som Hr Archiatern förer till Cryptogamia. Men i Manheim är en annan Botanicus, hvars namn är Hr Medicus,? en snäll och vettig man, som adorerar Hr Archiaterns Systeme; han har derigenom upptäckt vid pass 200 nye och okände plantor, som de sjelfve icke känna, som gifvit honom fröen, nämligen Parisienses; den Kongliga trädgården i Paris har de skatter, som icke kännas af dem sjelfve på stället, emedan de icke hafva en rätt methode: O felices nimium sua si bona nossent, Virg. Men Hr Medicus indelar dem sedan i Hr Archiaterns ordning; och när Parisienses fingo se Catalogen, begärde de flere örter af Hr Medicus, som de sjelfve gifvit honom; han svarade dem, att de hade dem redan etc., men genom en oredig methode viste de icke sin rikedom. Hr Me- dicus bad mig anmäla dess vördnad till Hr Archiatern: Han har ofta dis- puter med Hr Necker, ty de äro ledamöter i samma Academi, som mäst alltid håller med Medicus, och gifver orätt åt Necker, Hr Medicus låter trycka i Academiens handlingar de nya örter han upptäckt. Det är underligt att Prof. Herrmans!? bref icke framkommit; Hr Doc- tor Ribe!! har emottagit det af honom i Strasburg och lofvat att lemna det redeligen i Hr Archiaterns händer: således lärer vara best fråga Hr Doctor Ribe derom. Hr Doctor Boddaert?? i Utrecht, hälsar Hr Archiatern mycket: han har skrifvit flere böcker uti Natural-historien, och nu håller han på att utgifva alle färilar, som finnas i Asien, Africa och America (ty de Euro- peiske äro redan bekante) med sine naturliga färgor, det är ett präcktigt värck ; Hr Cramer i Amsterdam äger dem mest alle i sitt sköna Cabi- net, och efter dem blifva de ritade. Jag recommenderar mig nu och 260 altid i Hr Archiaterns gunst, ynnest, vänskap och beständiga förtroende, samt framhärdar Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Jac. Jon. Björnståhl. P. S. Huru lyckades samlingen af Mineralier för det Badiska Ca- binetet? Föll det i Hans Kongl. Maj:ts tycke att gifva ordres derom? Hännes Höghet Prinsessan låter oändeligen tacka Hr Archiatern, för denna Ambassaden, och glömmer icke bort sin skuld. P. S. Vi hafva alle druckit Hr Archiaterns skål i dag vid bordet i Cap-vin; Herr Marquisen de Saint Simon och fru Marquisinnan propo- nerade sjelf denne skålen, och läto glasen klinga; de hälsa Hr Archia- tern öfvermåttan. Herr Archiatern täektes hedra mig med svar på London, under Hr Baron Nolkens!? adress. P. S. Vi tänka nu snart öfvergifva det vackra Holland, och resa till det märkvärdiga Ängland, och bese toto divisos orbe Britannos. Ännu vill Hr Marquisen behålla oss; men vi hafva icke längre tid att ligga här i goddagarne. I dag, som är den 8 Febr., håller Academien i Leyden sin andra jubelfest. Det är i dag 200 'år, sedan Academien blef anlagd. Herr Doctor Gaubius, som nu är Rector, håller en Oration; Fyrvärckeriet, som Studenterne påkostat, lärer icke reuisserat, emedan det rägnat hela dagen. Vi brydde oss icke om att resa dit i detta slasket, ehuru Hr Mar- quisen tillbjudit oss sin vagn och hästar. Vi hafva redan 2 gånger varit i Leyden. ; P. S. Hr Archiatern täcktes hälsa alt, som kan och vill hälsas i Upsala; är Hr Öfverståthållaren Baron Rudbeck! ännu qvar, så förgätes Han icke, samt Hännes Nåde Fru Friherrinnan ; det stod i en Avisa att Han blifvit Riksråd, och att Prins Carl skulle komma att bo i Upsala, att upmuntra Muserne. Min käre ReseCamrat, den unge Baron Rudbeck, mår väl, och anmäler sin vördnad. Hr Doctor Clewberg hälsas och tackas för sitt kära och sköna bref, som jag nu icke har tid att besvara; mera en annan gång. Linn. Soc. Vol. II: 42—43. ! Petrus CLIFFORD, född 1713, borgmästare i Amsterdam, död 1788. ? GustaAF DALBERG, Öfverstelöjtnant, godsegare i Surinam; jfr. bref. 91 not. 1. Den present, som han skickat till Gustaf III, bestod (enligt BJÖRNSTÅHL) af ”186 slags Örter, alle med sine blommor etc., alle ifrån Surinam, och det, 261 som mer är, alle inlagda i Spiritu Vini, af hvilket dyrbara sätt att conservera Örter, Frukter och Blommor, Hr DaurBeErG lärer ofelbart vara den första Upp- finnare, och torde väl icke [eftergöras af månge.” Konungen sände dem vid jultiden 1774 till LinsÉ; denne, som då låg sjuk, lemnade genast sängen, ”fick som nytt lif”, arbetade ifrigt med växternas granskning och beskrifvande samt förklarade sig aldrig haft en så angenäm jul. 3 Martin Hourttuyrn, född 1720, medicine doktor. — Började utgifva ett — mycket vidlyftigt arbete: Natuurlyke historie of uitvoerige beschriving der dieren, planten en mineraalen, volgens het samenstel van den Heer LINNEUS (Amsterd. 1761—85), som dock har föga gemensamt med LissÉs arbeten. Jfr. J. M. HurtB, Bibliographia Linneana p. 8. + En kopia häraf eges af Lunds universitets-bibliotek, där ock finnes ett ej obetydligt afvikande och af annan person korrigeradt utkast till en öfver- sättning af samma bref. 5 Se bref. 585 not. 3. $ MAxIMILIEN HESRI DE SAINT SIMON, född 1720, författare af flera arbeten på skilda områden, död 1799. 7 Antagligen ;felskrifning, enär här torde menas grosshandlaren i Stock- holm Hesrik WiLzmeLrm Pei (född 1730, död 1797), som var gift med direktören CLaAEs GrRILL's dotter ANNA JOHANNA. 8 NoEL JoseEPH von NEcKEr, född 1730, kurpfalzisk botaniker, död 1793. 9 FRrievDRIcH CasimiR Mepbicus, född 1736, medicine doktor, föreståndare för trädgården i Mannheim, öfver hvilken han 1771 utgaf en Index plantarum, död 1808. ; !9 JoHANN HERRMANN, född 1732, professor i Strassburg, död 1800. !1 Säkerligen afses härmed CaArL RIBBEN, född 1734, medicine doktor, se dan assessor i Collegium medicum, död 1803; han uppehöll sig 1768 i Strassburg. 12 8, D. Petr. Boppaert, född omkr. 1730, medicine doktor i Utrecht, död i slutet af 1700-talet. : !3 GusTAF ÅDAM VON NOLKEN, född 1733, svensk minister i London, död 1813. 14 THuRE GustaF RupBEcK, född 1714, öfverståthållare 1772, landshöfding i Upsala 1773, död 1786. 588. London den 22 Decembris 1775. Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne-Orden. Som jag tänker nu snart lemna Ängland, och derpå Europen, för att gå till Orienten, och lärer vid Nyåret rulla på hafsvågorne; bör jag nu innan jag öfvergifver fasta landet, till betygande af den stora vördnad- 262 och rena vänskap, som lågar i mitt bröst för Herr Archiatern och Rid- darn, aflägga mina Nyårs-önskningar. Blifve Herr Archiaterns vältrefnad ny med näst ingående Nyår! Dess sällhet tilltage med åren och rycktet, som säkert redan är för mig hos Turkar och Barbarer;! ty Archiatern von Linnés namn är så vida kändt som Naturen, hvilken Han tolkar ; och är jag viss derpå, att det blifver mer än ofta ett föremål till våra samtal och sällskaper uti Constantinopel, dit jag nu ställer kosan; och skulle det vara den angenämaste Surprice i verlden, om jag derstädes finge möta ett kärt bref ifrån Herr Archiatern, som fägnade mig med den angenäma tidning, att Herr Archiatern sjelf, som hela den kära familien, är vid sjelfönskelig välmåga, tillika med andre Upsala-Vänner, som jag alle beder vördsammast hälsa. Jag tänkte nu snart komma he m och omfamna dem med glädje; men en Högre Makt? befaller mig att gå åstad, och lemna hoppet att återbese ett kärt fädernesland, efter en så lång frånvarelse, af inemot 9 samfälte år, och just när jag var det- samma så när, och längtade i min själ att få supa hemluften, men det blir mig ämnat en annan gång, med Guds hjelp: Contenti simus hoc Catone. Herr John Miller: anmäler sin brinnande vördnad för Herr Archia- tern; han anser den Store Linné för föga annat än en Gud; han vill ock i sitt odödeliga verk och i hårda kopparplåtar föreviga sin vördnad för Herr Archiatern och Riddarn; han tänker sätta Herr Archiaterns Portrait främst, graverat med många prydnader, och med den utsöktaste konstens luxe, med örten Linnea etc. etc., sedan Dr. Fothergills Portrait, till hvilken han dedicerar detta dråpeliga verk,? genom hvilket Hr Archia- terns Systeme blir tydeligt, äfven för den enfaldigaste trädgårdsmästare. Men han har bedt mig anhålla genom en trägen bön hos Hr Archiatern, att Hr Archiatern sjelf ville vara så god, och corrigera alla förklaringar på tabellerne, det må vara i anseende till Latinet, heller till saken, äfven ock att Hr Archiatern täcktes insätta sina nya upptäckter och förändrin- gar, som kunnat blifvit gjorde desse sednare åren, på det att detta verck måtte blifva i alla mål det fullkomligaste, som någonsin verlden sett i det slaget, såsom det är helt och hållit utsett till Hr Archiaterns heder. Han beder, att Hr Archiatern ville rent af corrigera på de samma Ta- bellerne han långt för detta öfversänt, och sedan sända dem hit åter till London: tänck, att han vill låta aftryckå dem ånyo, för att få dem full- komlige genom Hr Archiaterns hand, och frågar icke efter den depansen, han gjort vid första tryckningen. Han vill sedan sända de så förbättrade och omtryckte Tabeller Herr Archiatern till présent. Här finnes väl ingen i London, ja icke i Europen, som kan så väl corrigera dem, som Hr 263 Archiatern sjelf, ty då är Hr Miller säker om Tabellernes godhet, och jag har dristat försäkra honom, att Hr Archiatern vill åtaga sig den mödan, för verckets fullkomlighet skull, och för sin egen heder. Hr Miller har icke vågat sjelf falla Hr Archiatern besvärlig med denna bönen, ehuru gerna han velat; ty han har haft för mycken respect för en så Stor Person, säger han, och har icke velat förlora Hans dyrbara tid: men för mig har han sagt sina hjertans tankar, huru han önskade kunna få säga i förtalet, att detta vercket blifvit genomsett och corrigerat af Den, som gjort Systemet; det är, af den störste Botanicus i verlden. Hr Miller åtager sig deremot att skaffa Herr Archiatern, hvad ört som åstundas, till skänks, det må vara ifrån hvad verldenes del det vill, och har bedt mig tillbjuda Hr Archiatern sin tjenst: han kan åstadkomma det genom de store Trädgårdarne i Kew (det prononceras Tju), Konungens Lust- slott, Chelse, och hos Dr Fothergill, samt genom sina vidsträckta bekant- skaper: och på god villja felas vist intet hos honom, ty Hr Miller är den hederligaste man, som någonsin kan finnas, är i högsta måtton tjenst- acktig, har bevist oss de största höfligheter, just derföre att vi voro Landsmän och vänner med hans Orakel; har fört oss ut på landet i alla de nämnde trädgårdarne och andre, samt har budit oss ofta till måltids hos sig, och bedt oss komma ännu oftare, och så ofta vi vela: Hans fru är ganska artig, och han hafver flere söner, af hvilka 2 å 3 äro gode ritmästare och graveurer. Jag beder ödmjukast, att Hr Archiatern täcktes göra efter hans bön, och lemna honom ett godt svar, med ja härpå; ty jag kan icke hafva den äran få något svar härstädes, men väl i Con- stantinopel. På detta sättet kan godheten af explicationerne och Tabel- lerne blifva svarande emot den förträffelighet, som gravurerne hafva, och Hr Miller få än vidare tillfälle att prisa Hr Archiaterns ynnest, och ännu vidare dricka Dess skål ibland Konungars; ty alltid när han proponerar skålar åt sina gäster, så är det Konungen af Stora Britannien Georg II, Konungen af Sveriget Gustaf lII, och Herr Riddaren von Linné: ja stun- dom börjar han med Herr Archiaterns skål. Nu sänder han med Hr Baron Rudbeck, min käre rescamrat, som nu reser hem, några illumi- nerade gravurer till Hr Archiatern, tillika med några rara frön af örter, som Hr Archiatern icke torde sett förrut, samt ett bref skrifvit på Ängelska, som Hr Rudbeck vill uttyda; ty Hr Miller skrifver icke lika lätt ett latinskt bref, och icke med samma goda smak, som han gjör ett kopparstycke, och som han examinerar en ört. Med ett ord, Hr Miller vill på allt sätt göra sig förtjent af Hr Archiatern, och jag hoppas tillika med honom, att Hr Archiatern bidrager till detta verkets fullkomlighet. Många tusende hälsningar har jag att frambära ifrån Hr Doctor Forster"; 264 han har nyss blifvit Juris Doctor i Oxford: jag har sett Hr Archiaterns hederliga och vackra bref till honom; jag såg hela den meningen på svenska till Hr Sparrman, och huru väl Hr Archiatern ville honom, men det är en olycka, att han icke så snart kan få denna nyheten, emedan han är quar vid Caput bonae spei: äljest har Hr Miller påtagit sig att skicka honom hvad tidningar man vill. Om derföre Hr Archiatern skrifver en liten breflapp till Hr Sparrman, och lägger den inuti sitt bref till Hr Miller, så skickar han det fort. Hr Woide? anmäler till Hr Archiatern sin vördnad: lika så göra Hr Pastor Mathesius,” Hr Springer," Hr Hell- stedt och andre Svenskar härstädes; vi åto nyligen middag hos Hr Hell- stedt och då var der en Ängelsman, Capitaine Browel (som varit på Hammarby förleden sommar, samma dag som Hr General Sprengtporten ? varit där; han talte om huru väl han blifvit emottagen) och vi drucko då alle Hr Archiaterns skål med största glädje, och bådo mig då Hr Mathesius och Hr Hellstedt berätta det för Hr Archiatern, och anmäla deras ödmjuka hälsningar. Herr Hellstedt är en Svensk betydande Köp- man här i London, en ganska hederlig man och har ett godt hjärta och stort förstånd; han var en snäll Student i Upsala, var Informator för Sal. Lifmedici Aurivillii barn, och bodde flere år i hans hus; gjorde sedan en lärd resa till Tyskland och Frankrike; var länge i Göttingen, och i Paris, därest jag i synnerhet lärde känna honom; for sedan till Ängland, studerade där med alfvär Commersen, och uprättade sitt egit Contoir, är associerad med en rik Ängelsman, har en stor och vidlöftig rörelse, vidsträckt Correspondance, som han ock äger mäst alle Europeiske språk. Han har bevisat mig mycken vänskap och de reelesta tjenster, här i London, som och i Oxford, derest jag arbetade i Bodleyanske Biblio- thequet ibland Manuscripterne i 4 månader, förleden sommar. Dr Hill? är nyligen död härstädes, han var Vasa-Riddare. Jag har sett af Gazetterne att Hr Spallanzani!? i Pavia blifvit ledamot uti Veten- : skaps-Academien i Stockholm, hvarom jag hade anhållit uti mitt bref till Hr Archiatern ifrån Pavia; och som jag känner häruti igen Hr Archiaterns finger, så har jag nu den äran aflägga derföre ödmjukaste tacksägels Men kommer nu åter med förbön för min lärde Vän i Paris Hr Jean Baptiste Gaspard D'Ansse de Villoison, hvars ovanlige förtjenster och arbeten uti alle Vetenskaps-grenar, i synnerhet uti de lärde Språken, gjort honom makalös i Frankrike, och som jag tror äfven i Europen. Han önskar den hedern blifva ledamot af Kongl. Academierne i Stock- holm, så väl Vetenskaps som Vitterhets, samt af Kongl. Societeten i Up- sala!!; jag hade tänkt att recommendera honom, när jag en gång komme på stället; men som Ödet skickar mig till Turkarne, när jag som best 265 tänkte få snart se det kära Sveriget, så recommenderar jag nu honom på det högsta till Hr Archiatern, som allt förmår i de nämnde Acade- mierne och Societeten i Upsala. Hr D'Ansse de Villoison är Adelsman, af en gammal slägt, och är han vida känd; han är en lysande ledamot af de mäste Academier i Europen, såsom af Paris, Berlin, Göttingen, Manheim, Cortova ete. och nu hålla de på att göra honom till ledamot af: Kongl. Vetenskaps-Societeten här i London, och af Societas Antiqua- riorum härsammastädes; jag har reusserat att recommendera honom här uti ett främmande land; och önskar jag, att det måtte så lyckas mig i mitt eget fädernesland. Han var så ansedd i Paris, att K. Ludvig XV gaf honom en dispense d'age, så att han kunde på sitt 21 år intagas i FAcademie des insecriptions et belles lettres, tvärtemot stadgarne, som fordrade 25 å 28 år; Konungen i Preussen, som sjelf nämner ledamöterne till sin Academie i Berlin, skref honom till det nådigaste bref, af hvilket jag har afskrift; Han bar gifvit ut det märkvärdiga Lexicon Homericum Apollonii uti Paris 1773, 2 store Volumer in 4:to, och nu arbetar han på Keiserinnans i Constantinopel Evupoxir JZwvia, som är ett Real- Lexicon på Graekiska, som aldrig varit utgifvit förrut och knapt kändt, och det är det raraste Manuscript, som finnes i Konungens Bibliotheque i Paris. Om hans andre lärde arbeten kan läsas Nya Lärda Tidningen N. 44 för d. 2 Novembre 1775, därest ett hans bref till mig blifvit tryckt. En så Lärd man vill på något sätt höra till Sverige, ty han började genom mig älska alla Svenskar han kände, och det vore skada, att då alle andre Academier söka hafva deli honom, vi skulle vara i mistning. Mitt omdöme är så opartiskt för en så svåra Lärd Man, att jag recommenderar honom att blifva ledamot, då jag ännu icke har den äran sjelf vara intagen i någon Societet heller Academie i Fäderneslandet; ehuru väl jag i Paris och Rom det blef, och nu nyligen blifvit härstädes antagen såsom membrum hono- rarium af Societas Antiquariorum Londinensis; jag har haft för min prin- cipe, att icke söka sådan heder, men att taga den emot, när man till- bjuder mig. Men Hr De Villoison är ung, har mycken eld, och vill sträcka sine bekantskaper öfver allt. Nyligen hafver Hr Baron Rudbeck och jag skrifvit till Hr Baron och KammarHerren de Geer uti Hag, och anhållit det ock Han ville hos Sin Hr Fader, såsom en Lysande Ledamot af Kongl. Academierne, recommendera denne Lärde Fransosen; således hoppas jag, att när Hr Archiatern tillika med Hr Hof-Marskalken Baron De Geer taga sig Hans sak an, så måste han blifva Ledamot, om det vore af alle Academier i Verlden, och så mycket mera i Sveriget. Jag slutar nu detta långa brefvet, men innesluter mig sjelf uti Hr Archiaterns gun- 266 stiga. åtanka, godhet och vänskap, samt lefver till döden med en odödlig vördnad Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare J. J. Björnståhl. P. S. Hr Doctor Barfot,!? Prosector uti Lund, som haft den äran känna Hr Archiatern i Upsala, anmäler nu sin ödmjuka hälsning; han kom hit för 6 å 7 veckor sedan, för att känna huru Anatomien och Medicin drifves i London; täncker sedan gå till Paris. P. S. Vi voro i dag hos Dr Fothergill, och frukosterade hos honom; han bad om många 1000 hälsningar till Hr Archiatern, har icke tid att skrifva, ja han har knapt tid att äta; han har så många Patienter, ty han är den namnkunnigaste Doctorn i London, han far ut kl. 6 å 7 om morgon, och kommer icke hem förrän sent på natten; han byter 3 gån- ger om hästar för sin vagn hvarje dag; somlige dagar vinner han 50 guineer, det är 3,500 dal. kpt, stundom mer, stundom mindre. Hans Botaniska trädgård vid pass 6 ängelska mil ifrån London är vackrare, än jag sett hos någon Privat-Person; många Konungar och Prinsar hafva icke maken; han offererar Hr Archiatern hvad planta som behagas etc. Han är Hr Millers gode vän och gynnare. Hr Doctorn sade, att han vill skänka till Konungen, heller Kongl. Bibliothequet, en ganska rar Bibel på Ängelska, öfversatt af en Quäkare; Han är ock quäkare sjelf. Det är en mycket artig man. London d. 26 Decembris 1775. P. S. Nu har Hr Miller ibland mycket annat, äfven skickat med Unge Baron Rudbeck till Hr Archiatern, nya Exemplaires af de tryckte Tabel- lerne, som innehålla beskrifninger på örterne; så att Hr Archiatern kan tryggt corrigera på de exemplair, som nu redan äges, och skicka dem öfver vid tillfälle hit till Hr Miller, som vill deraf blifva obeskrifveligen glad, emedan här är ingen, som kan corrigera dem med besked. Doctor Solander: har icke tid; han rår icke om sig sjelf, emedan han är alla dagar bortbuden etc. etc. etc. Jag hoppas Hr Archiatern' har fått mitt bref, som jag skref hos Hr Marquis de St. Simon; jag ser ingen orsak hvarföre det skulle blifvit för- lorat; men jag har icke fått någon kunskap derom; jag skref deruti om samme Marquis Bok öfver Hyacinth-blommorne, som han sänt Hr Ar- chiatern länge sedan: han har icke fått veta, om den ricktigt framkom- mit; deruti nämnde jag ock huru kärkommit Hr Archiaterns bref blifvit hos Prinsessan af Baden, som jag öfversatte på Fransyska och skickade 267 Henne ; jag har derpå haft det nådigaste Svar, och månge Complimenter ifrån Denna Stora Prinsessa till Hr Archiatern, och mycket annat, som ' jag omrörde i det brefvet. Jag har sedan haft påminnelser ifrån Prin- sessan, om Minetalierne ifrån Sveriget; jag hoppas, att de icke komma i förgätenhet; det vore stor skada, om denna Prinsessa, som är aldeles kär i Naturalie-historien, skulle icke blifva understödd i sina planer; vet- tenskapen kan deraf få en stöt. Huru må nu mina vänner och Gynnare i Upsala? Såsom Hr (. R. Ihre, Dr Clewberg, Dr Hydrén, Prof. Aurivillius, med månge etc. etc. Alle hälsas ödmjukeligen. Jag har fått veta, att Consistorium indragit de af Hans K. Maj:tet mig i nåder tillslagne 600 dal. om året af besparde Stipendii medel, utan att jag deraf fick upbära en enda styfver; och detta alt Konungen oåtspord; häröfver har jag billigt undrat, och kan icke be- gripa orsaken dertill, emedan jag reser i så dyra orter, och använder så väl mina per till Nationens heder; det var oförväntat, att de Lärde Patres skulle taga bort af deras medbroder, som far ikring som ett bi och samlar till andras nytta, det som Konungen gifvit till understöd. Hafva de gifvit det åt någon värdigare, och således användt dem bettre än Konungen påsyftat, då bör jag tystna.!? Det är hårt att se Patres blifva förvände till Vitricil!! Till Hr Baron och Öfver-Ståthållaren Rudbeck bedja vi både två, Baron Rudbeck och jag, anmäla vår vördnad. Jag torde icke få se Upsala så snart. Skeppet, på hvilket jag skall, vill Gud, gå till Con- stantinople, går icke bort ifrån London förr än in medio januarii, som jag nu nyligen fått veta af Capitainen; förr hade han fått ut tiden till slutet af denna månaden, vid sista dagarne af året helt vist; men nu skjuter han upp för att få intaga mera last: Men min käre rese-Camrat, Baron Rudebeck, kommer att gå härifrån på skepp till Hamburg, så till Sveriget, och det innom kort. Vi måste nu skiljas åt, sedan vi varit 10 år tillsammans och det i så många länder, och så många olika öden: sannerligen kostar det icke för mycket på mitt ömma hjerta, att nu mista en så god och trogen vän; nu måste jag vänja mig att resa ensam. Nu nyligen hedrades jag med ett ganska vackert bref af Hans Exc. Hr RiksR. Grefve Carl Scheffer, deruti Herrn nästan försäkrar mig, att Hans Maj:t ärnar göra mig till Professor i Lund och att Hans Maj:t Sjelf opåmint tänkt på mig; likasom då jag blef Adjunct i Upsala, när jag var i Neapel, och viste icke en gång af vacancen; Hans Maj:t förekom mig ock då med sin nåd. Huru lider det nu med Bibel-version? Jag önskar Hr Aurivillius en god hälsa,!? det är en svåra lärd Man i de lärde språken, och i de 268 Orientaliska den störste, som Riket nu äger. Genesis, som är utkomen, och jag som hastigast sett, är väl icke af honom, utan af någon annan, som jag tror. Nu nyligen ankom Hr Grefve Brahe!" med Hr Capit. Gyllenstolpe!” och Hr Lieutenant Wetterquist!? hit till London; Grefven är ganska artig och munter, och de nämnde res-camraterne äro vida mer skickelige och lärde, än Officerare i allmänhet. P. S. Det är skade, att jag nu icke kom att resa hem till Upsala; derigenom blef en idée afbruten, som jag länge gått hafvande med. Jag hade tänckt skrifva Hr Archiaterns Lefverne, just under dess egne ögon, som Hr Zimmerman"? skrifvit Hr Alb. Hallers; om jag icke kunde up- fylla min skyldighet, så väl som han, så blir det ärsatt af objectet och materien, som är större. Jag önskar, att någon skickeligare åtoge sig detta verf; hela Europen längtar efter Hr Riddaren Linnés lefverne. Utanskrift : Societati Regiae Scientiarum, Quae felicissime floret Upsaliae In | Sweden. Linn. Soc. Vol. II: 44—46, ! På riktigheten häraf fick BjörsstånL ej långt därefter en egendomlig bekräftelse. Under en vandring utanför Tharapia vid Bosporen träffade han en man, som >»med Linne! Systema Nature ed. Halle 1761 i handen» gick : omkring och samlade växter. Det var en grek vid namn Demetrios, hvilken varit läkare hos paschan af Egypten; han hade på åtskilliga exkursioner kring Cairo följt ForskåL, som därunder »>inspirerade i honom mycken smak för Botaniken och Linnzus, gifvit nonom titlarne på hans arbeten, lärt honom lägga in örterna &c.» Han frågade sedan efter ForskåLrs nuvarande vistelseort, och »när jag då berättade honom, at hans Mästare i Botaniquen vore rest till andre verlden, så vatnades han i sina ögon, men ännu mer, då jag sade honom, at sjelfva Linnzus vore död. Jag kunde deraf se, at han hade en verkelig Enthu- siasmus för vetenskapen, samt huru långt man kan gå uti at älska den, som man hvarken set eller hört, utan allenast fåt betjena sig af de facklor han up- tänt för at uplysa Förståndet.» ? Det hade varit BJjörnstånns afsigt att från England återvända till Sverige, men i September 1775 fick han »Kongl. Cancellie Collegii Skrifvelse, innehål- lande Hans Kongl. Maj:ts Nådiga Befalning, at med första anträda Resan til Turkiet», och i Mars följande år afseglade han därför till Smyrna, hvarifrån han snart begaf sig till Konstantinopel. > Illustratio systematis sexualis Linnei, hvaraf första häftet utkom i London 1777, skulle bestå af 108 kolorerade och 104 okolorerade folio-planscher 269 jämte 109 på latin och engelska tryckta blad, utgifna och försålda af författa- ren. Huru pass fullständigt detta utkom, är osäkert. Linné, till hvilken några af de första planscherna sändes, betecknade det såsom »opus immortale>, och hans son säger i ett odateradt bref: »Om auctor vetat min salig Fars död, skolat denna tafla [= titelplanschen] varit ett vackert epitaphium öfver honom.> BjörsstånL skrifver i bref till GjJörwEeLL: »Jag lärer förr talt om Hr MIiLLERS makalösa Gravurer af det Linnéanska Systemet: det är nu mäst färdigt; det utgör 116 de vackraste kopparstycken i verlden, illuminerade med de skö- naste färger; det kostar för Prenumeranterne 15 Guineer, och 20 för de andre. Han håller nu på att gravera Titeln: där blifver Herr Arch. och Rid. von Linné ganska väl presenterad, så at det liknar honom ganska väl: bredvid står Sol Suecicus; också äro Sanningen och Ryktet förestälde med sine emblemer, och de 4 Verldenes delar &c. Hr Miller vil här prodiguera alla Konstens Mäster- stycken, för at immortalisera sin vördnad och sin föga mindre än gudomeliga högaktning för vår Store Hr LIinséÉ, som han dyrkar som sit Idolum. Det är et makalöst Verk, och alla Kännare beundra det.» 4 JoHAN REInHOLD ForsTER, Se bref. 431 not. 6. 5 CHARLES GopFfrREY Woipe, född 1725, predikant vid tyska församlingen i "London och biblioteks-assistent vid British Museum, framstående orientalist, död 1790. 2 ArRon Marnesivs, född 1736, legationspredikant och pastor vid svenska kyrkan i London, sedan kyrkoherde i Fågelås, Skara stift, död 1808; enligt BjörnstånL »en ganska braf och nitisk Lärare, redelig Vän och förståndig i sitt väsende.» 7 CHRISTOPHER SPRINGER, född 1704, först handelsresande, sedan politisk partigängare, ifrig mössa och därför i Januari 1748 inspärrad i Marstrands fästning, hvarifrån han i Juni 17352 «vid middagstiden gick ut, förklädd som en käring med en bränvinskagge under armen» och lyckades efter tre dagars äfventyrlig färd i en liten båt nå Jutland; begaf sig till Ryssland och blef ut- nämnd till assessor i Commerce-Collegium, men måste, då svenska regeringen ifrigt fordrade hans utlefvererande, lemna detta land samt kom efter åtskilliga irrfärder till London, där han vann ett rätt stort anseende och särskildt för sin nitiska verksamhet till gagn för den därvarande svenska kyrkan, hvars »äldste stolpe i kyrkorådet» och kyrkovärd han var, blef mycket aktad och vördad; död 1776. 2? JAKOB MAGNUS SPRENGTPORTEN, född 1727, slutligen generallöjtnant, död 1786, ryktbar genom sina åtgöranden vid 1772 års revolution. ? JoHN Hin, se bref. 571 not. 4. Den svenska orden, som han erhållit, ansåg han vara en sädan utmärkelse, att han fordrade att blifva kallad »Sir JOHN.» 10 LAZARO SPALLANZANI, född 1729, framstående naturforskare, professor i Modena och sedan i Pavia, död 1799. 1? JEAN BarrtisteE GASPARD D'ÅNSSE DE VILLOISON, född 1750, berömd helle- nist, professor i grekiska vid College de France i Paris, död 1808. Han blef ock vald till ledamot af Vetenskaps-societeten. ! AnpDers EicerRT BaArRfotTH, född 1738, professor i anatomi vid Lunds uni- versitet, död 1819. 270 !3 BsörsstånL hade i denna fråga blifvit illa underrättad. Sannt är vis- serligen, att Consistorium academicum funnit 660 dlr kpmt å kungl. stipendii- fonden odisponerade, hvilka kunde användas till reseunderstöd åt BJöÖRNSTÅHL, men genom skrifvelse af den 18 November 1773 underrättade Kanslern, att enär By, erhållit 300 Rdlr specie af statsmedel, Ahllöfska stipendiet af K. Cancelli-collegium och 200 dir smt af den på stat uppförda turkiska translators- lönen, äfvensom hade en summa innestående af Wredeska stipendiet samt »så- ledes var rikeligen hulpen», Kgl. Maj.t på kanslerns förslag »i nåder funnit skäligt, det må numera de odisponerade och honom ämnade 660 dir kmt af Kongl. Stipendii-medlen til fattiga studerandes underhåll användas.» 14 VitRICUS = stjuffar. 15 Bibelkommissionen hade tillsatts 1772; en af dess mest framstående medlemmar var professor CARL ÅURIVILLIUS, se ofvan s. 96. 6 MaGnus FREDRIK BRAHE, född 1756, landtmarskalk vid riksdagen 1800, en af Rikets Herrar, död 1826. »Visar redan i ungdomen, hvad man en gång kan vänta, äger ock, utöfver de aldraälskvärdaste egenskaper, et godt hjerta och et godt förstånd» (BJÖRNSTÅHL). !7 EDVARD GYLDENSTOLPE, född 1726, slutligen major vid Dalregementet, död 1789; »surprenerade mig [BJörnståHL] med sin stora färdighet at tala latin, det han gör med mera prydnad och lätthet än mången, som är i det Latinska Språket upöfvad.» !8 OrLor WettERQVIiST, född 1733, philosophie magister primus vid promo- tionen 1764, slutligen major vid fortifikationen, död 1809. | !9 JOHANN GEORG VON ZIMMERMANN, född 1728, berömd schweizisk läkare, död 1795. Bland hans talrika skrifter är ock Leben des VON HALLER (Zärich 1755). BLOM, CARL MAGNUS. Född 1737, student i Upsala 1755, disputerade under Linnés presidium öfver afhandlingen De ligno Quassie, primus vid doktorspromotionen 1763, läkare i Östra Bergslagen 1764 och tillika 1774 provinsialläkare i Hedemora distrikt, ledamot af Vetenskapsakademien 1778, erhöll assessors namn 1782, afsked 1808, jubeldoktor 1813, död 1815. — Har publicerat ett större antal afhandlingar, företrädesvis i Vetenskapsakademiens Handlingar, hvaribland Beskrifning på Ornäs-Björken 1786. -— Med anledning af några mot Linnés skrifter riktade anmärkningar, som förekomma i det af Vicz p'Azyr i Franska Vetenskaps- akademien den 25 Februari 1779 hållna åminnelsetalet (tryckt i Paris 1780), sammanskref BLom några Remarques, hvilka under titeln: Anmärkningar vid Hr Vicz DAZYRS Eloge de Linneus finnas intagna i Samlingar af Rön och Uptäckter (Göteborg, Nov. 1781). 271 589. I Söderberke d. 5 Oct:br 1759. Wälborne Hr Archiater, Rector Magnifice samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. I det säkra hopp att Eders Magnificence min djerfhet eij ogunstigt upptager, understår jag mig här hos gående lilla Ask Eders Magnificence öfwersända såsom innehafware af några små Phalaener, hwilka jag under mitt wistande i Småland upsökt, och hwilka jag, till en del, icke är i stånd sjelf taga rätt på uti Eders Magnificences Systema Naturae.! Hwad örter och dylikt angår, fick jag denna gången icke gjöra mig särdeles nytta af min nedresa, hälst sådane då redan för min ankomst woro af- slagne och bland höet inbärgade. . I Carlserona såg jag hos Herr Assessor Ferber? en ganska skön sam- ling af snäckor, den jag måste så mycket mera admirera som den war ansenligt stor och jag dess utom alldrig förr sedt någon. Skada war att den icke war rangerad. Dock försäkrade jag honom att Eders Magni- ficence torde åtaga sig det beswäret, ifall hon wore Eders Magnificence så när; hwarpå han sade sig, nästa år, skola skicka henne, hel och hållen, med sine söner,” åt Upsala, då det ock skulle stå Eders Magni- ficence fritt, deraf uttaga, och behålla, hwilka Eders Magnificence sjelf behagade. Innelyckt öfwerföljer ock ämne till ett päron, i hwars spits finnes ett par utslagne blad, hwar ibland sittat en el. 2:e blommor, och hwilket jag emottog af Eders Magnificences Swåger, Herr Mag:n och KyrkjoHerden Collin," med försäkran Eders Magnificence till handa ställa. Likaledes fann jag, under min uppresa, på en Lingon-rot, i Öster- göthland mellan Kellmo och Emma, som jag menar, en sort Coccus, hwilken äfwen jag här hos har den äran Eders Magnificence tillsända, till Eders Magnificences gunstiga ompröfwande: om det är densamma, som jag, för ett år sedan, fann på roten af Arbutus uva ursi.? När jag ock nu reste upp, blef jag i Köping med en sak commiterad, hwilken jag eij wet, om jag skall understå mig Eders Magnificence updraga. Dock i anledning af Eders Magnificences mig altid wisade myckna godhet, hop- pas jag, att Eders Magnificence mig härutinnan benäget ursäktar. Prob- sten i Köping Tilleus” håller på att upplägga en bok, under Titul af owissa döds-tekn, hwaribland han har åtskillige små Historier angående dem, som genom någon särdeles händelse tyckts warit döde, men åter kommit sig före igen. Och som jag härunder äfwen kom att omtala: 272 huru jag wille tyckas hördt mig berättas: det Eders Magnificence, un der” Sina Lappska resor, kommit in på ett ställe, hwaräst en död blifwit ut- buren, som af något, hwilket komit honom i halsen, satt ihäl sig, men, genom Eders Magnificences goda anstalter, åter blifwit wid lif igen; så bad han mig om rätta sammanhanget häraf, samt orten och stället, hwaräst det skedt, Eders Magnificence, å hans wägnar, ödmjukel. anmoda.” Täcktes derföre Eders Magnificence, i fall så härmed föreweter, wid något lägligt tillfälle B:r Collin härom underrätta, och jag sedan, genom ho- nom, finge gifwa bemälte Probst swar, lärer det wara, hwarigenom han blifwer Eders Magnificence oändel. förbunden. Uti bref till B:r Tollesson,? i dag, har jag anmodat honom, å mine wägnar, Eders Magnificence en liten Smålands Ost tillställa, hwilken om Eders Magnificence täcks emottaga och till godo hålla, skall så mycket mer fägna mig, som jag therigenom gjör mig förwissad, om Eders Mag- nifi:ces gunstiga afseende på en nu ofullkomlig, men tillika, Eders Mag- nifi:ces stora wälgjerningar altid ärkänsam, gifware. Jämte thet jag i öfrigt recommenderar mig i Eders Magnificences wänliga Grace, har jag framgent den äran wara Eders Magnificences aller ödmjukaste tje:re | Carl 'M. Blom. Linn. Soc. Vol. II: 51—52. " Säkerligen var det under ett besök i fädernehemmet, Kalfsvik, där fadern var kyrkoherde, som Brom anträffat dessa »små Phalene». En af den var den i Faun. Svec. ed. II p. 367 först beskrifna Ph. (Tinea) elongella. I samma ar- bete omtalas dessutom såsom af Brom först iakttagna Chrysomela Barbare&, Phalena (Geometra) vernaria och Ichneumon lituratorius. ? JOHAN HENRIK FERBER, född 1703, amiralitets- och stadsapotekare i Karls- krona, ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1781. Han var son af JoHAn EBERHARD FERBER, Om hvilkens Hortus Agerumensis och den del, som Linné tog i dess författande och utgifvande, se Tu. M. Fries, LINNÉ, Lefnadsteckning 18:03 > En af dessa vår JoHAn JakoB FERBER, om hvilken se bref. 420 not. 3 och 444. not. 5. : + JOHAN SVENSSON COLLIN, kyrkolierde i Ryssby, gift med SoPHtA JULIANA LINNZA. ; > Coccus Uve ursi Linn. Faun. Svec. ed. IL p. 266. Om första anträf- fandet af denna insekt skrifver- LinnÉ: »Under det jag den 26 Maji 1758 botani- cerade med mina Herrar Studerande kring Upsala, då jag altid brukar, at hand- leda de Studerande uti kunskapen om Djur och Örter, äfven i de minsta in- secter, råkade en af mine Elever att uptaga en qvist, på hvilken några In- secter sutto, och frågade mig deras namn; jag såg då straxt, att detta var en Coccionelle, och därföre kramade sönder några emot Papper och Lin-tyg, då 273 den gaf ifrån sig den skönaste äkta färg; hvarföre ransakning blef straxt, på hvad slags qvist denna vuxit, och fants den vara vårt allmänna Mjölonris eller Arbutus uva ursis. Med anledning häraf införde Lissé i Vet. Akad:s Handl. 1759 s. 26—30 en uppsats om Svensk Coccionell, samt uppmanade till denna insektarts efterspanande och insamlande, »emedan jag aldeles förmodar, at på en så allmän växt hos oss kan finnas så mycken Coccionelle, som årligen i Riket consumeras, och denna sysslan och samlingen kunde blifva et nyttigt ar- bete för små fattiga gossar, som på annat sätt ej stort kunna förtjäna». — Någon på lingonrötter förekommande Coccus-art finnes ej omtalad i Linnés skrifter. ' $ OroF Tinneuvs, född 1704, prost och kyrkoherde i Köping, död 1762; ut- gaf bland annat Afhandling om dödstecknens ovisshet och det missbruk, som sker med allt för hastiga begrafningar (Stockh. 1751). 7 Något sådant omtalas ej i Iter Lapponicum. 8 JoHAN TOoLLESSON, amanuens vid akademiska konsistoriet samt auskultant i Svea hofrätt, död 1762. 590. Stockholm d. 16 Junii 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Som jag ännu, för skeppets drögsmål skull, med hwilket wi komma att gå åt Amsterdam, eij torde blifwa färdig härifrån, förrn i slutet af innewarande wecka, får jag den äran härmedelst Wälborne Herr Archia- tern med några rader uppwachta. Hwad min resa från Upsala angår, gick den Gudi lof! braf, så att jag war här kl. 10 i torsdags afton. Fredags morgonen gick jag till Herr Arch. Beck, samt derifrån strax till Köpman Hebbe,! hwars yngste son är den, med hwilken jag kommer att följa ut. Han tycks wara en mycket artig Karl, har läsit mäst Historie och språken, samt har mycken lust för det som är curieust, hwarigenom jag hoppas äfwen kunna få intrycka i honom någon smak för Natural-Historien, och således gjöra mig så mycket bättre nytta af hans sällskap. Af Herr Arch. Beck blef jag i lördags anmodad att sätta upp förslag till de Medicamenter, som kunde tjena för oss på Sjön, hwilket jag i dag gjordt och hos honom redan ingifwit, hwarmed han fann sig, Gudi lof, rätt nögd. I samma Herr Archiaters trägård war jag i går eftermiddag. Bland annat, som jag der fann, war detta, som mig tyckes rätt besynnerligit. På ett äpple- träd, som eij hade mer än 4 blommor qwar, af hwilka 2:ne woro rich- tiga Hermaphroditer, sutto 2:ne st. små blommor, de förra helt olika till Linnés brefväxling III. 18 274 figur och storlek, endast med pistiller (och eij stamina, som annars i denne Classen pläga bägge tillika finnas uti en och samma blomma) utsirade. Figuren war ungefär denna: 98, neml. petala woro djupt emarginata el. obcordata, dock till antalet, som ordinairt är, 5?; wid ba- sin hade de en skön purpur-färg och till storleken woro de eij större än wår allmänna Fragaria. Jag hade welat taga af dem och lagt inn, men Archiatern bad mig låta dem sitta, säijandes sig willa se, om de buro någon frucht. . Pistillerne kunde jag eij räkna, dock tycktes mig, att de woro ungefär 14 å 18 st. Elliest fans der ock i samma trä- gård, hwilken är belägen litet ned om barnhuset på drottninggatan, och som han nu i wår köpt: Persiketrän, winrankor, nyss planterade hwita mullbärstelningar, Rhabarber, Isatis, cornus, utom andra fruchtbärande stammar, såsom äpple, päron, kirsbär, Hyll etc. Chrysomela oleracea och nemorum hade så totalt ruinerat alla kålplantor, att nästan icke en enda fans, som de icke hade afätit. Trädgårds mäst: hade mot dem brukt sot V? att bortrödja dem med, men det har icke welat hjelpa. Jämte thet jag recomenderar mig i Herr Arch:s wanl. grace, har jag den äran wara Wälborne H. Arch. och Riddarens ' allerödm. tje:re Carl M. Blom. Linn. Soc. Vol. II: 57—58. ; ! CHRISTIAN HEBBE, född 1698, grosshandlare i Stockholm, egare af La- torps alunbruk i Nerike och delegare i Högfors bruk i Västmanland, död 1762. — Hans yngste (5:te) son var ANnDprREas, född 1734, efter faderns död egare at nämnda bruk, död 1825: bekant för sin välgörenhet, stora rikedom och stor- artade donationer. ? Figuren utvisar dock ej flera än 4 kronblad. 3 »Jordlåppor: Om man blandar sot och urin i watten och wattnar der- med ... så måste Låppmasken dö» (A. LIissAnDER, Swenska Trägårds-Sköt- seln 8. 253). : SOL: Stockholm d. 21 Junii 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Redan i förra veckan hörde jag här talas om en many, som skulle hafwa en hel kritwit Rotta; Dock ehuru jag hwar dag nog sorgfälligt sökt att få rätt på henne, har jag likwäl icke förrn i dag fått address 275 på dess egare, den jag ock nu nyligen warit hos och fått se henne. Mannen är läderhandlare, barnfödd i Jönköping, samt boende hos gulld- smeden Staboeus, på Köpmangatan 3 trappor upp. Hans namn är Lund- wall, och har han fått henne hos en skräddare här i staden, der hon funnits första gången såsom en synnerlig raritet och som ett omen, hwilket gifwit honom anledning att tro, det hon torde hafwa något synnerligit att betyda. Hon är oförliknel; täck; Hel kritwit till färgen, icke större än Mus musculus; har röda ögon, samt öron, som äro nästan durchsigtiga, utanpå bara, men innuti med några hår, der och hwar, omgifne, bland hwilka, fr. Basin, till mitt i örat, gå några helt små och subtila blod- ådror. Fötterne äro alla 5-dactyli, hwaraf de 3 främsta fingrarne, på både palmis och plantis, äro dubbelt längre än de efterste. Swantsen är, som på wår ordinaira mus, mäst bar, men litet längre än kroppen. Hon hålles i en glasburk och, när hon sitter, kan man eij nog admirera, huru färdigt och qwickt hon med framfötterne twättar ansigtet på sig. Sedan egaren fått henne, har hon ynglat 2:ne ygl. och hwarje gång fått 2 ungar; dock har han inga af dem qwar. Den Latinska beskrifningen, som jag på henne gjorde, då jag war att se henne, har jag den äran härjämte öfversända! Jag war mycket åt Läderhandlaren och wille ha henne från honom, men han wille icke släppa henne. Dock lofwade han, om han wore i stånd att skaffa en till, hon skulle stå Herr Arch. till tjenst, i fall Wälb:e Herr Arch:n åstundar henne. Ännu är jag i Stockholm och kommer eij att resa förrn nästa mån- dag. Jag recommenderar mig i Wb:n Herr Archiaterns wanliga grace och har altid äran wara Waälborne Herr Archiater och Riddarens allerödmjuk:ste tjenare Carl M. Blom. Linn. Soc. Vol. II: 59—60. ! Denna helt korta beskrifning, som ej innehåller något annat, än hvad i brefvet meddelats, har här utelemnats. 592. Borcett d. 4 Decemb. 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Jag blef ej litet surprinerad, att wid min gång, i förrgårs, till Hol- ländska posthuset, återfå det bref, jag af den 24 förledne October hade den äran Wälborne Hr Archiatern tillskrifwa! Det har blifwit återskickat 276 fr. Amsterdam förmedelst den okunnige postmästarens skull här, som icke wist, huru mycket han i postporto derföre skolat taga! Waälborne Herr Archiatern täcktes derföre gunstigt ursägta mitt långa uteblifwande. Hwad Landets flora, sedan hitkomsten, fägnat mig med, har jag under d. 28 Julii, samt 22 förledne Septembr. haft äran låta weta. Jag will ej annat förmoda, än dessa bref komit H. Archiat. tillhanda. Sedan den tiden har såwäl ett fatalt regnwäder, som ock den annalkande års- tiden, hindrat mig från att widare botanicera. Dock hoppas jag, att en angenäm wår, hwilken, om Gud spar hälsan, jag här kommer att afbida, torde så mycket bättre ärsätta denna skadan. Hwad jag nu på någon tid har roat mig med, har warit att wid ett berg, som heter Lossberget, och förmodel. det H. Arch. talte om, samla några petrificater. De bestå dock mäst uti snäckor och sten-förwandlade fisktänder, dem folket här tror wara fisktungor. Detta berget består mest af sand, är nog högt och har inga andra örter, åtminstone nu i höst synliga, änn Hieracia, Lotus corniculata och Ononis spinosa. På detta war det, som jag fann den rara Chrysomela americana. Det är roligt, att folk, som willa passera här för curieuse, icke gjöra samlingar af annat än petrificater. Det har således händt, att en del ansedt mig för ett Monstre, en del ock förund- rat sig öf:r att jag samlar Insecter. Bland desse senare war, i början, en Brigadier fr. Mastricht, wid namn de la Calmete. Men han blef dock till slutet så intagen af lust till Entomologien, ätt jag måste lofwa honom deraf i wår gjöra honom en liten samling, mot det att han skulle skicka mig petrificater på Sverje. Denne berättade mig, att dock i Mastricht: skall wara en chirurgien major (Hoffman), som skall hafwa några indi- ska fjärilar, men utan namn el. att weta hwad de för andra äro. Till denne skall jag, om Gud will, resa; tör hända att bland dem torde finnas någon rar. Nu om dagarne sysselsätter jag mig med att något litet läsa. Herr Doctor Le Soinne, hwars godhet jag ej nog kan beröma, fournerar mig altjämt med goda böcker. Bland dem har jag redan genomläsit Boerhaaves Method. studendi Medicin.,? Dioscorid. Mater. Medic. cum commentäariis Matthioli,” Celsum de Medicina," utom att nämna det jag nu håller på, och äfven mäst har slutat en bok, som mig rätt mycket behagar, det är: Prosper. Alpinus de praesagienda vita et morte aegro- tantium.? In cancro och Tumoribus schirrhosis gjöra piller af Cicuta? tillredde och gifne fr. 1 å 2 till 6 å 7 gram, här i Aken stort Alarm. jag har ock sedt en Dr Le Soinnes patient, som har Kräftan i wänstra bröstet, deraf ansenl. profitera. Lika så berömer ock samme H. Doct. oförliknel. Aethiops Mineral.” till piller gjord med Rd. Rhei och gifwen för barn som hafwa maskar. D. 29 förl. Sept:br kl. 10 o. aft. kändes 277 här en tämel. stark jordbäfning, samt åter nu för några dagar sedan en annan, dock mycket lindrig. Ack, huru mycket saknar jag icke W:ne H. Arch. präktiga föreläsningar öfwer Syst. Nat.! jag kan wäl tänka att H. Arch. denne Terminen fullfölgt dem. Jämte trognaste tillönskan af frögdefull julhelg samt min wänl. wörd- nad till H. Demonstrat:r har jag altid den äran wara Wälborne H. Archiater och Riddarens allerödmjukaste tje:re Carl M. Blom. P. S. Sedan jag sidst hade den äran skrifwa, har jag flyttat fr. Aken till Borcett.? Täcktes derföre H. Arch. någon gång hedra mig med ett par ord, är addressen denna - - - å Borcett, au Bain de Y'Ecrivisse, pres d'Aix la Chapelle. .- - Jag beder ock ödmjukel. H. Archiatern ur- säckta, att jag skrifwer på så liten lapp. Utanskrift: A Monsieur Monsieur Charles Linneus, Premier Medicin et Chevalier de V Ordre de VEtoile de Nord 4 Upsal. Linn. Soc. Vol. II: 64. ! Detta bref har säkerligen förkommit. ? HermM. BoerHaave, Methodus discendi medicinam (Amsterd. 1726) eller snarare den af HALLER utgifna JIERMANNI BOERHAAVE, viri summi svique pre- ceptoris, methodus studii medici emendata et accesionibus locupletata (Ve- ned. 1753). 3 Pepacius Dioscorines från Anazarbus i Cilicien, forntidens förnämsta bo- tanist och farmacolog; lefde. under Nero och WVeEsPAstIAnus, — PIETRO ÅNDREA MarrtHioLt (om hvilken se del. I s. 341) har utgifvit Commentarii in sex libros PEDACII DIOSCORIDIS, adjectis quam plurimis plantarum et animalium ima- ginibus (Vened. 1754). t A. Corseuvs Cersus, författare till det berömdaste af romerska littera- turens medicinska verk, som utkommit i en mängd upplagor och öfversättningar; lefde vid tiden för Kristi födelse. 5 PROSPER ÅLPINI, född 1553, botanices professor i Padua, död 1617. & Se bref. 534 not. 1. 278 7 Svart svafvelkvicksilfver. 3 [ Vet. Akad:s Handl. 1766 finnes en afhandling af Brom: Anmärknin- gar öfver varma baden i Acken och Burscheit, hvilket senare (eller Bur- scheid) är rätta benämningen på den obetydliga by i Aachens närmaste grann - skap, som här och i det följande skrifves Borcett. 593. Borcett d. 5 Jan: 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Bland en af mina aller angenämaste skyldigheter räknar jag den, att wid detta Åraombytet min wördnad och Lyckönskan hos Wälborne Herr Årchiatern få nedlägga. Det är således icke att följa en gammal wana, att jag närwarande har äran framgifwa; Wälborne Herr Archia- terns, mot mig, mer än mångfaldiga wälgjerningar, äro fast mera, som mig dertill förbinda, och som gjöra, att jag, af trognaste hjerta, har, icke allenast uti detta, utan ock många påföljande, äran, Wälborne Herr Ar- chiatern all sällhet och wälgång tillönska! Jag mår här, Gudi lof, efter wanligheten, wäl. I slutet af Decembr. månad reste wi härifrån i tanka att passera Helgen i Brussel; men för fatala wägar skull, på hwilka att nu resa, man måste tillika risquera lifwet, måste wi, 3 mil härifrån, åter wända om hit till baka. Det som gjordt dem så miserable, är det continuerliga regnwädret, wi, fr. början af Octobr., tills dato, här haft. Jag har i min lifstid aldrig sedt sådant. Warar det ännu längre, fruchtar jag att en del af Borcett, deräst wi bo, blir satt under watten, förmedelst en Canal, som löper genom honom, och som rättnu är så full, att man befarar dess öfwerlopp. I stället för nytt, hwaraf man nu här ingen ting hörer, will jag hafwa äran införa några rader af tyska riksgazetten, för förledit år, N. 198. Det angår ett privilegium för en wid namn de la Riviere, i Paris, som af ett Spec. Apo- cyni upphittat att fabricera flanell, felb och rask. Orden derom lyda så : Die Regierung hat dem Herrn de la Riviere ein privilegium ertheilet, ver- möge dessen er flanell, felp und Stoffen, vermittelst eine pflantze, namens Apocynum!, fabricieren' darf. Er ziehet daraus auch eine Zeide, die er zum zwirnen gceschickt zu machen Weiss. Man findet von diesen waren bereits verschiedene sortiments in seiner fabrique etc. Een Catharrhal feber har här i winter grasserat, som dödat många i synnerhet barn. Jag nämner honom derföre, att han mästadels haft i 279 följe med sig ett Erysipelatodist utslag, hwarigenom patienten blefwit öf:r hela kroppen röd, som ett charlacan. Han cureras med V. S.? och su- doriferis. Jag beder orm min ödmjukaste wördnad till Herr Demonstratorn, och har altid äran framlefwa Wälborne Herr Archiater och Riddarens | aller ödmjuk:ste tje:re Carl M. Blom. Utanskrift: A Monsieur Mons:r Charles Linneus Premier Medicin du Roi et Chevalier de VOrdre de V Etoile de Nord. A Upsal. Linn. Soc. Vol. II: 65—66. 1 Apocynum cannabinum L., ”indiansk hampa”, härstammande från Nord-Amerika, 2? Med vatten utspädd sprit. 594. Borcelt d. 30 Marti 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Sådan wäderleken, uti nu sex veckors tid warit, här å orten, så favorable, att åtskilliga vegetabilier framkommit, understår jag mig, här- medelst, deras namn, till jämförande med wårt Svenska blomstercalen- darium för detta år, Wälborne Herr Archiatern ödmjukel. öfwerlämna. Frondescentia: Februarii d. 18 Arum maculat. ; d. 23 Ribes gros- sularia ; Martii d. 2 Lonicera caprifol., Sambuc. nigr.; d. 11 Coryl. avell. (in hortis), Crataeg. oxyacant.; d. 16 Syringa vulg., Rosa canina; d. 19 Ribes uv. crisp.; d. 23 Ulmus campestr., Prun. domest.; d. 27 Pyrus communis, malus (hort.). | Efflorescentia: Januarii d. 4 Coryl. avell. (in hortis). Februarii d. 16 (in prat.); d. 19 Cornus sanguin. Martii d, 5 Taxus baccat. (hort.); d. 6 Mercurial. annua; d. 7 Tussilag. farfar., Leonthod. tarax., Alsine me- 280 dia; d. 8 Fragaria vesc., Veronic. hederifol., Lamium rubr. ; d. 10 Viola canin.; d. 12 Draba verna, Ranunc. ficar., Anemon. nemoros., Narciss. pseudonarciss.; d. 13 Cerast. 5-andr., Thlaspi burs. past.; d. 16 Chry- sosplen. alternifol., Buxus sempervir. (hort.), Daphne gnid. (hort.); d. 19 Amygd. persic. (hort.), Prun. armen. (hort.), Primula veris, Pulmonaria officinal., Calt. palustr.; d. 21 Salix caprea, Aira montan., Junc. pilos., Ribes grossular. (hort.); d. 23 Glechoma hed. terr.; d. 25 Adoxa mos- catell.; d. 26 Cardam. pratens. Utan att nämna Bellis pratens. och $Se- necio vulgar., som här hafwa blommat hela wintern. Det är curieust med den ofwannämnde Primula veris här. Jag kan ej annat finna, än den är samma species som wår ordinaira, i Sverje. Ty caracteren af Prim. ver. i Herr Archiaterns Syst. Nat. kommer med henne aldeles öfwerens, och har hon folia rugoso-dentata samt den röd- achtiga ringen in fundo limbi, äfwen som wår. Men färg och lucht äro, toto coelo, different. Den förra är accurat swafwelgul, och den senare (jag kan ej wäl exprimera honom) . . . nauseosus. Jag will ock på- minna mig, att jag hördt Herr Arch:n säija det roten, på wår swenska primula luchtar som anis? På denna åter, luchtar hon, i hastighet, som roten af Geo urbano, fast mycket swagt. Hwad tror Herr Archiatern: m ånn” det skall wara ett different species el. allenast en varietet af den Officinaila? Jag skulle gjerna önska härom Herr Archiaterns upplysning. Herr Doct:r Le Soinne menar, att hon är aldeles different, dels i anse- ende till lucht:n och färgen, dels ock i anseende dertill att hon komer altid 2 å 3 weckor tidigare än den ordinaira, som han ock berättar wäxa här. Jag beklagar, att jag icke har något tort Exemplar till reds, som jag kan skicka här innelyckt; dock skall jag ofelbart, härnäst, ett sådant hafwa äran öfwersända. Hon wäxer in locis umbrocis och humidis, solo arenoso-argillaceo.!? Jag har ock, för några dagar sedan, funnit en Insect, som frapperat min attention. Den är, om man skall följa figuram rostris, ex genere Bombylii och kommer aldeles öfwerens med tredje species.: Men hwad curieust är, är att den har alas quattuor och ej minsta rudi- ment, så wida jag kunnat se, både med egna ögon, och microscop, till halteres. Monn' den skall wara ett monstrum? Jag kan blifwa bäst upplyst härutinnan, om jag finner flere Species el. Exemplar deraf; ty jag bar hördt, att den skall wara här mycket allmän.? Af Doctor Lesoinne, som fournerar mig altjämt med goda och nyttiga böcker, har jag nyligen haft en ganska hederlig present. Det är: Frederic: Hoffmanni Medicina rationalis systematica, 4 Tom: in 4:0.? Han beder öfvermåttan anmäla sin wördnad till Herr Archiatern, så wäl som ock en annan, Herr Archiaterns studér-camerat, i Leiden, Doct:r Engels, 281 som nu är i Limburg. Ach! hwad Redi Opuscula de generatione Insec- torum,” äro artiga! Jag har med största nöije för någon tid sedan ge- nomläsit dem. Här höres af ingen ting särdeles nytt. Franska Trouppar marchera här igenom dagel. till Arméen, och säijes, att Hannoveranerne äfwen ock mot desse förlorat en liten Bataille wid Giesen d. 22 i inne- warande månad. Jag. beder ödmjukel. om min wördnad till Herr Demonstratorn och har altid den äran wara Wälborne Herr Archiater och Riddarens å allerödmjukaste tje:re Carl M. Blom. P. S. Sedan jag skrifwit föregående färdigt, kom mig en Insect i händerne, som jag tror, förut, icke torde wara bekant. Det är en Der- mestes; och har jag således dess Caracter härjämte den äran W:bne Herr Archiatern ödmjukel. öfwerlämna: Dermestes: ovatus, capite, Torace, Ely- trisque pilosis, cupreis; scutello, macula pilosa alba. Obs. Magnitudo fere D. pellion. Antennae nigre. Torax marginatus. Scutellum, macula, e pilis albis, composita. Abdomen, ut et totum corpus, pilosum, versusque anum, ex pilis quasi cinereum. JFemora brunnea. Captus s. contactus in Modum D. pertinac. se contrahit.? Jag fann honom, för en liten stund sedan, under en sten, på det höga sand-berget, utom Aken. Utanskrift: å Monsieur M:r Charles Linneus Premier Medicin & Chevalier de VOrdre de PV Etoile de Nord å Upsal. Linn. Soc. Vol. II: 67—68. ; 1 Varietas B. elatior, constans, corollis inodoris duplo majoribus, limbo plano, temporis filia . .. mihi certe videtur (Linn. Fl. suec. ed. II p. 61) = Primula elatior Jacq. ? Hvilken denna insekt var, kan ej angifvas. 3 FRIEDRICH HOFFMANN, född 1660, professor i Halle, en af sin tids förnäm- sta medici, död 1742. Ett af hans många arbeten är Medicina rationalis systematica, 9 volymer (Halle 1718—40). + FrRAncEscO ReEpbi, född 1626, medicine och filosofie doktor, förste läkare hos storhertigarne i Florens, död 1697. I hans arbete Esperienza intorno alla 282 generatione degli insetti (Firenze 1668) framlades för första gången på verk- liga undersökningar grundade bevis mot den allmänt antagna generatio spon- tanea, genom hvilken ur ruttnande kött, gammal ost o. s. v. genom själfalstring maskar (larver) och små flugor skulle uppkomma. 595. Borcett d. 11 Junii 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Från Herr Gronovius, filius, öfwerföljer härjämte innelyckte bref. Han är hitkommen för 14 dagar sedan att curera sig från en GColica pictonum,! som han fått förleden Påsk natt. Jag har gjordt med honom connoissance, och amusera wi oss rätt artigt tillsamman med örters och Insecters sökande. Af de senare är han wäl mindre kännare; men han excellerar deremot åter uti Ictyologien, hwaraf han redan utgifwit 2 Tomer in folio. Han har nu under händer en ny upplaga af Plinius, hwilken han tänker illustrera med Commentarier och noter. Waälborne Herr Archiat:ns Systema Naturae I Tomen har han ock rätt artigt låtit trycka 1759 uti Hag;? men hwad mig misshagar är att han utelämnat alla nomina Trivialia, och i dess ställe redigerat Species secund. earumdem numerum, scil: cum 1. 2. 3. 4. ete. Hwad jag, sedan jag sidst hade äran skrifwa,' funnit, består uti några Insecter, hwilka jag tror, till större delen, torde wara hittils obeskrefna. Deras notae caracteristicae, sådane som jag kunnat uppsätta, finnas på hosföljande lista.? Jag har ock bjudit till deraf afrita de märkwärdigaste; men olycka! att mästarn i den kon- sten hos mig ej är hemma. De likna dock någorlunda, men de äro alla, utom fig. 1, 5 och 6, större, än deras originaler. Bland dem är fig. 2 och 3 de märkwärdigaste. Den förra med sina antennis lamellosis pilosissimis, hket jag ej ännu sedt på någon af Coleopteris, och den se- nare med sin Torace och Capite, sub .eodem, deflexo, hwilket gjör, att jag ej wet till hwad Genus jag skall föra den. Det är sant, ex facie et cursu celerrimo skulle man tro, att det wore en Carabus, men torax är ingenting mindre än obcordatus, som dock är den essentielaste nota i det slächtet. Fig. 6 är en larv, den jag derföre afteknat, att inwånarena här almänt tro den wara en Scorpion. Hon håller sig i jorden, hwar under warma wattnen passera, i quantitet. Jag har ännu ingen kunnat finna, som är metamorphoserad; dock tror jag, att den måtte wara ett species 283 Grylli, och jag wet ej, om jag rätt gissar, Gryllotalpa.? Af örter har jag icke funnit någon märkwärdig, utom en 5-andrist, som, om den hörde till 4:de GClassen, jag skulle säga wara Scabiosa arvensis. An Phyteuma comosa? folia enim radicalia cordata, caulinaq. dentata sunt. Men nota generica kommer ej med henne så noga öfw:ens. Hon wäxer in silvis locisq. umbrosis. Öfwer Pingst Helgen war jag i Mastricht, där jag såg Herr Chirur- gien Major Hoffmans stensamling, som war nog artig. Han lofwade mig willja öfw:sända några specimina madreporiter och milleporiter, som han ”ej kan få rätt på hwarken eft. Herr Arch:tens Syst. Nat. el. Hr Profess. Wallerii Mineralogie, > med begäran, att Herr Arch:tern wille wara god honom derutinnan upplysa. Han är en efterföljare af Herr Archiaterns Method, och har han alla Herr Arch:ts Böcker, utom sidsta Tomen af Amoenitat. Academicis, samt det nya Systema Natur. I St. Petersberg, hwarpå Castellet, som förswarar staden, är bygdt, war jag ock. Det är utgrafwit, under jorden, till 1 !/2 mils längd; och hugges der en sand- sten, som är hel lös, och utköres med förspände kärror, samt brukas till grundwalar af hus, der han, ju längre liggande, ju mera hårdnar. Dess strata bestå af sand, och allehanda quisquilia af snäckor, hwaraf milleporiter utgjöra det mästa antalet, och continuerar det alternatim från nedan till ofwan. I sanden fann jag en Espece af Asterias el. stella marina, som jag ock här innelyckt har äran öfw:sända. Den är rätt cu- rieuse: har mäst 4, dock undertiden 5 å 7 radii. Detta är alt hwad jag wet denna gången. Det torde ock wara det sidsta brefwet, som jag från denna orten får den äran öfwersända ; ty min rese Camerad, som på ett par månader ej mera profiterat, är snart påtänkt att wända om till baka till Sverje. För mig regretterar jag så- dant nog; emedan just nu rätta tiden är uti Entomologie och Botaniquen på denne orten studera. Jag beder om min ödmjukaste wördnad till Herr Demonstratorn och har altid den äran wara Wälborne Herr Archiater och Riddarens aller ödmjuk:ste tj:re Carl M. Blom. P. S. Förlåt Herr Archiater att jag betjenar mig af så litet papper Posten tillåter ej mer. Linn. Soc. Vol. II: 71—72. 1 Colica pietonum (colique de Poitou) = kolik, förorsakad antingen ge- nom bly-förgiftning eller förtärande af skadliga drycker. 284 2? CAROLI LINNE . . . Animalium specierum in classes, ordines, genera, species methodica dispositio, additis characteribus, differentiis atque syno- nymis, accommodata ad Systema nature in formam enchyridii redacta, secundum decimam Holmiensem editionem (Lugd. Bat. 1739). 3 Denna lista och figurerna hafva, såsom föga upplysande, utelemnats. 4 De 8 afbildade insekterna äro enligt benäget meddelande af Professor CER. ÅuvRIVILLIUS: 1 Silpha quadripunctata L., 2 Orthocerus muticus L., 3 Notoxus monocerus L., 4 (fig, misslyckad) Curculionid, troligen tillhörande slägtet Trachyphleus, 5 förmodligen Armadillium sp., 6 Grylotalpa vul- garis, 7 obestämbar (Ptinus sp.?), 8 Baris sp. : 5 JoHAN GOTTSCHALK WALLERIUS, Mineralogia, eller Mineralriket indelt och beskrifvet (Stockh. 1747). 596. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Af Herr Cancellie Rådet Mangor,! här i Köpenhamn, har jag fått höra: att Hr Assessor Ferber i Carlscrona ärnar, i höst, skicka sina sö- ner till Upsala. Skulle Herr Archiatern, som jag ej twiflar, blifwa an- modad att för dem skaffa Informator, beder jag ödmjukast Herr Archia- tern täcktes gunstigt recommendera mig. Jag kommer snart till Stockholm, och som jag ej wet, om jag får något el. intet, emedan alt ankommer på Discretion, wid mitt afskedstagande från Hr Hebbe, är jag nödsakad, att, något förut, höra mig om om någon akademisk condition. Hit till Köpenhamn, kom jag förleden lördag, sedan jag d. 12 förl. Julii afrest från Aken, och tagit wägen genom Mastricht, Hertzogenbusch, Rotterdam, Hag, Leiden, Amsterdam, Lemmer, Gröningen, Neuschants, Lier, Oldenburg, Delmenhorst, Bremen, Harburg, Hamburg och Lybeck. Under wägen har jag ingenting funnit i Natural-historien, men wäl sedt; hwaribland jag får nämna H. Gronovii junior: i Leiden, H. Doct. Franz van Berck- heys och Köpm: Pet. Cramers i Amsterdam, H. Apothequarn Melms i Bremen, H. Köpm. ”Tetsdorphs? i Lybeck, och H. Prof. Ascans?, H. Spenglers?, samt Hans Majestets wackra Natural-Cabineter i Köpenhamn: Hwarom dock specielt mera, så snart jag komer till Upsala, och hos H. Archiatern får min ödmjukaste wördnäd aflägga. Jämte inneslutande i Herr Archiaterns gunstiga åtanka och wanliga grace, har jag den äran städse framlefwa Wälborne Herr Archiater och Riddarens Allerödmjukaste tje:re Hastel. Carl M. Blom. Köpenhamn d. 27 Augusti 1760.? FET ES SEI IT 285 bion; Soc Val IL: 08-08 1 CHRISTIAN ELoF ManGor, se bref. 342 not. 8. 2 P. H. Tesporerr, ifrig samlare af naturalier, en af LinsÉs korrespondenter. 3 PEDER Ascanius, se bref. 428 not. 1. 4 LORENZ SPENGLER, född 1720, conchyliolog, död 1808; se bref. 367 not. 11. 5 Felskrifning i st. f. 1761. 597. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Några Insecter, som jag här funnit; hade jag i dag tänkt hafwa äran öfwersända, men får ej sådan ask, som kan passa att skicka med posten. Deras beskrifningar öfwerfölja dock, sådane som jag kunnat dem upprätta, och tror jag, att insecterne torde wara antingen nya el. exo- tica, emedan jag icke kan få igen dem uti Herr Archiaterns Fauna Sue- cica, sidsta Editionen. Af desse förtjenar den deribland warande Tene- brio mästa uppmärksamheten, hwars femora postica hafwa apendicer på sidorne, sä att, om allenast wid dem wore Tibie, de skulle se ut, som de alldeles woro gemina el. dubbla!. Ett utdrag af en beskrifning öfwer Martinique, införd i Altona Mercurius N:o 49 för detta år, har jag ock äran öfwersända, såsom rörande twenne slags Insecter, h:ka tillfoga in- wänarena der, mycken olägenhet, och för otydelig beskrifning, jag icke kan weta, hwad de för andre äro.? Hwad säger Wälborne Herr Archiatern om mitt Stipendium regium in facultate medica? Har jag mist, eller mister jag det för denna Ter- minen ?? Herr Mannerheim är ännu likadan, och jag således aldeles intet får tillstånd att resa härifrån. Det swåraste är, att jag glömmer bort all Botanique, den jag på intet sätt har tillfälle här öfwa. Jämte tillönskan af frögdefull Helg, innesluter mig uti Herr Archia- terns wanliga grace och har äran wara Wälborne Herr Archiater och Riddarens allerödmjukaste tje:re Carl M. Blom. Linn, Soc, Vol, II: 53—54. — Utan datum (se not. 3). ! Obekant insekt. 286 2? Af de här omtalade tvenne insekterna, som plåga menniskorna på Mar- tinique, är den ena, som af fransmännen kallas Båtes rouges, »ein kleines feuerrothes Wöärmchen», ej större än en knappnålspets, kryper genom strum- porna och förorsakar en olidelig klåda, hvarifrån man botas genom fotbad på vissa örter; den andra, fransmännens la chique, är ett litet svart djur, som äfven kryper genom strumporna, inkvarterar sig under naglarne, äter af köttet och når däraf en ärtas storlek. Den måste snart frampetas, hvarefter hålet bör täckas med talg eller tobaksaska strös däri. . 3 BLom innehade ett stipendium regium höstterminen 1761, men ej vårter- minen 1762. Däremot återfick han det såsom »återkommen» höstterminen samma år, hvaraf den slutsatsen kan dragas, att detta bref är skrifvet under förra hälften af 1762, och att han då uppehöll sig någonstädes på landet för att vårda en sjuk, förmodligen den straxt nedanför omtalade LARs AuGUSsTIN MANNERHEIM (född 1749, slutligen Riksens Ständers Ombudsman, död 1835). 598. Min kiäre och wärdige Hr. Doctor. Hr Doctorens bref fägnade mig, ock än så mycket mer, som jag ser Hr. Doctoren har ännu qwar någon liten affection för In secterne. ; Den öfwersända Musca är min Musea ungulata!; jag menar att honan allenast har det underliga märket i cauda, ty andra spe- cimina hafwa det icke. Min Hustru och barn hälsa mycket. Jag är Edle och Högl. Hr. Doctorens Hamarby 1764 hörsamste tienare d..8 julii. Carl v. Linné. Utanskrift: a Monsieur Monsr Charles M. Blom Docteur en Medicine. Hedemora. Sigill förstördt; rödt lack. Originalet eges af Ingeniör C. R. Lamm, Näsby gård. ! Fauna Suec. ed. II p. 457, där den uppgifves vara funnen af Linnés svär- far, J. Moraeus, vid Sveden nära Falun, »supra aquas fontis cursitans>. 287 599. Edle och Höglärde Hr. Doctor. Den öfwersända örten är Utricularia, och wäxer allmänt af gemma, just som Hr. Doctoren den beskrifwit. Det meriterar att ännu se äfter om blåsorne i spongia äro ova alicujus animalculi äller ock egne. Det skulle wara mig kiärt att få för Hr Doctoren explicera mig sjelf uti clave Medicine. Den lilla Ulva meriterar att än mera undersökas. Jag förblifwer Hr. Doctorens Upsala 1766 hörsamste tienere d. 21 April. Carl v. Linné. Arch. Rosensten är restituerad, des fru är oändelig. swag af samma sjukdom. Utanskrift: Provincial Medico Edel och Höglärde Hr. Doctor Blom Hedemora. Sigill: endast rester, svart lack. Originalet eges af Ingeniör C. R. LAM. 600. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Den Spongia, jag så ofta nämnt för Herr Archiatren, torde ändå icke wara annan än Spongia fluviatilis. Hon finnes i alla sjöar och dammar häruppe, fästad, dels omkring lefwande vegetabiliska stjelkar, dels och mäst wid torra ris qwistar, som ligga på bottnen, der hon ock är tjockast och ofta af 1 å 2 och !/2 tums bredd i diameter. Hwad som gjör, att jag likwäl denna gång äfwen nämner henne såsom märkwärdig, är det, att jag nu mäst med wisshet kan säga, att de semina lentiformia, som Herr Archiatren i Flora Suecica berättar henne om hösten hafwa, icke äro annat än ova alicujus animalculi. Och tyckes jag kunna sluta detta af följande: 1:o Då jag i slutet af förleden Maji 288 månad tog upp några grenar af denna Spongia, woro merendels alla kulor el. blåsor ur dem borta, men de deremot uppfyllde med en oän- delig hop små pori el. hol, hwilka så nära liknade dem, som finnas i wår Spongia officinali, att emellan den och Spongia fluviatilis knapt rönes annan skilnad, än blott, hwad figuren och tenaciteten angår. 92:o såg jag i går, efter "ett stycke Spongiae nedläggande i en skål med friskt watn, ur dessa pori framsticka några små ljusgrå maskar, hwilka drogo sig inn och ut, och med blotta ögonen liknade en ganska liten ascaris, men wWoro så subtiles, att jag icke en gång med ett någorlunda godt microscop, som jag äger, tydeligen kunde se deras skapnad. 3:0o fann jag, utom desse, äfwen wid afbrytandet af de större grenar, andra maskar innuti sjelfwa ramo sittande, som woro täckta med ett membraneust hus el. hylsa, hwilka wäl till skapnaden liknade de förra, men woro mycket både tjoc- kare, längre och aldeles olika till färgen. Desse maskar har jag. wäl tänkt sända Herr Archiatren i dag med posten; Men som den hylsa de sitta uti tyckes gifwa tillkänna, att de ännu skola undergå någon widare förwandling; så will jag härmed så länge spara. Jag skall dock obiter nämna deras utseende. De äro ungefärl. af denna längd: och bredden '"/4-dels geometrisk linea; De bestå af 12 leder, bröstet och cauda inberäknade. Hufwudet är indragit innom första el. bröst-leden, och tyckes bestå af en trubbig snabel el. Sipho, hwari- genom de suga sin föda, wid hwilkens basis, framskuta då och då, när de dermed röra sig, ifrån nedre sidan af samma bröstled, 2:ne hel korta och små piggar, som jag ej wet, om de äro palpi, el. äfwen innom bröstet gjömde fötter. Ty annars finnes inga fötter på hela masken. Kroppen är cylindrisk, dock synes: med microscop latera af hwart segment wara liksom marginata. De äro pellucida och färgen blekgrön med irreguliera större och mindre röda fläckar, i synnerhet wid hufwudet och stjerten. Stjerten ser ut som en öpen ros och består af röda piggar, af hwilka de 2:ne yttersta tjena djuret för fötter att hjelpa sig fort med, och hafwa - i ändän en fovea, lika som på ett spiraculum, den jag äfwen sedt dem öpna och sammandraga. Monn nu de förste af desse maskar ej äro ene och samma, och monn de förre ej äro de, som utkläckas af ovis el. blåsorne i Spongia, samt derefter, sedan de formerat öfwer sig den membraneusa hylsan, få utseende af de senare, och kanske äfwen metamorphoseras till ett tertium ? Herr Archiatren, som visserligen måste känna djuret till wår all- männa eller någon annan Spongia, torde kunna säga det. Åtminstone ber jag, att Herr Archiatren wille wara gracieux wid tillfälle lämna mig 289 character genericus på Spongia, sådan som Herr Architren nu uppstält honom, sedan den blifwit förd under djurriket; emedan det icke gjör litet till saken för mig, att döma om dessa maskar, jag nu nämnt, äro af samma slächte. ' Hwad den Ulva angår, som jag sidst skickade Herr Archiatren, och hwilken Herr Archiatren bad mig närmare se efter; så lärer den icke eller wara annan än Ulva granulata, fast somliga kulor af henne äro tämel. stora och ofta mera ovale än sphaeriska. Hon finnes granulatim et concatenate affixa till ansenlig myckenhet på stjelkarne af Fontinalis samt: Conferva /Egagropila uti sjöar. Fasciola hepatica har jag sedt hafwa en underlig förwandling. Hon kläckes ur en sort hwitt gelée, som grod- rom, inom hwilken sitta små snäckor liknandes Helices, hwilka, då de släppa masken, som är deras inbyggare, frambringa Fasciola hepatica. Denna romklase är cylindrisk och så pellucid, att man kan se snäckan med sin mask röra sig uti honom, samt finnes äfwen till tämlig mycken- het uti Fontinalis. Jag har den äran med oaflåtelig wördnad framhärda Wälborne Herr Archiatrens och Riddarens Ödmjukaste tjenare Hedemora Carl M. Blom. d: 19 Junii 1766. Linn. Soc. Vol. II: 74—76. 1 I Linn. Syst. Nat. ed. XII p. 1299 yttras: »autumnali tempore in hujus poris sparsis globulos cerulescentes magnitudine seminum thymi, nitidos, in flamma candele fulgurantes observavit C. Brom, M.D. An corpora peregrina?» 601. Höglärde Hr Doctor. Mycken tack för underrättelsen om Spongia. Denna förtienar wisserligen en noga ransakning och beskrifning. hwad semina lentiformia blifwa för ett slags diur, det hade både jag och alla curieuxe lust att wetta. De liusgrå matskar tyckes likna min Lumbricus palustris, som är ett nytt Species; Linnés brefväxling III. 19 290 äfwen så hade jag lust att se de matskar som ligga inom mem-- braneust hus; ty i desse små är jag ej säker, där äst jag ej kunne se dem. äfter Hr. Doctorens beskrifning likna de mycket en Den- talium. / Hr. Doctorens Fasciola hepatica är icke densamma, som jag så kallat, utan det Hr. Doctoren sedt äro ova cochlee, som altid sitta uti ett aflångt gelee, lik en matsk, och som denne är pellucid, så ser man i den de tillkommande cochleas uti mignateur. Släpp intet det påbegynte rönet om vermes in Spongia, innan Hr. Doctoren fått det rätt tydeligen expedierat.: Jag förblifwer Högl. Hr Doctorens hörsamste tienare Carl v. Linné. Hammarby 1766 d. 30. Juni. Utanskrift: Provincial Medico Edel och. Höglärde Hr. Doctor C. Blom. Hedemora. Sigill VIII (fragment); rödt lack. Originalet eges af Ingeniör C. R. Lamm, Näsby gård. BOETHIUS, JAKOB JAKOBSSON. Född 1690, student i Upsala 1712, medicine doktor i Harderwik 1724, stadsphysicus i Göteborg 1725, död 1748. 602. Edel och Höglärde Herr Professor. Höglärde Herr Professoren betackas hörsammast, för sidsta högt:de, hwar af jag förnimmer det societas regia scientiarum Upsaliensis wähl- ment uptagit mine ringa observationer, hwilket skal obligera mig at widare- 291 söka öfwersända till H. H:r Professoren hwad curieust jag kan öfwer- komma. Hwad blodkuhlans ställe beträffar, sat den in regione Epigastrica ett par finger twärt öfwer nafwelen; stenarne woro som lagliga ärter helt trinda och bruna 'eller swartguhla, och wore wärdt om hon efter döden feck öpnas. Jag har emedlertid skrifwit effter några stenar; så snart de ankomma skola de öfwerstyras. Om masken i flaskan kan jag gifwa den wissa underrättelse, att en bonde ifrån landet kom och beklagade sig öfwer mask i Magen, som des hustru ofta plågade och retade till opkastning, då hon några sådane op- bröst [2], och som jag frågade om deras skapnad, och märkte at det ej war ordinaira maskar, bad jag henne komma in: då jag gaf henne ett vomitiv af hypeccuuan, med liumt watn, hwaruti jag lät folia cardui bene- dict: en näfwa omträndt, då hon opkastade denna masken, som H. H. Professoren fick. jag frågade om de alla sågo så ut? hon swarade ja. om intet flera än nu plägar opkomma? hon swarade wisserligen, men nu har hon nyss brutit op 5 å 6 stycken. jag gaf henne card. benedict. bladen, att dricka som the hwar gong de qwalde henne och gifwa mig widare besked och flera maskar, men intet sedt henne sedan. Om hon. där med sluppit och i fruchtan för betahlning, afhållit sig, wet jag intet framhärdar med skyldig tilgifwenhet Edle och höglärde H:r Professorens hörsamste tienare J. Jac. Boöthius. Göteborg d. 6 9:br. 1746. Utanskrift: å Monsieur Monsieur le Professeur et Docteur en Medicine Carl Linneus å Upsala. Originalet finnes i Vetenskapssocietetens i Upsala arkiv. 292 BONDE, GUSTAF. Född 1682, grefve, riks- och kansliråd, president i Kungl. Bergscollegium, ledamot af Vetenskaps-akademien, Upsala universitets kansler, död 1764 Om hans intresse för botaniken vittna bland annat hans Anmärkningar om löfven på Träden (Vet. Akad:s Handl. 1748). 603. Höglärde H. Professor! Höglärde H. Professoren hade behagat uti Couvertet af Kongl. Wet- tenskaps Societeten! till mig åstunda någon kundskap af min Secreterare om min ankomst till Hässleby, men som Iag här eij hafwer någon annan Secreterare, än den som har samma nampn som Iag sielf, beder Tag att mig tillåtas må sielf för den äfwen min tacksäijelse att aflägga. Iag har länge önskat mig den fägnaden att få nyttia H. professorens goda be- kantskap och umgänge, ty med sådane Män, som H. Professoren allmänt är kiänd före, haar altijd warit min åstundan och största nöije att få umgåås och profitera utaf; men fruchtar att hwarken Iag el. min trä- gård”? lär [för] närwarande kunna upfylla den goda idéen, som wänner oför- skylt derom gifwit. denne senare haar så lijditi desse bägge sista wintrar, att Iag fruchtar i min liffztijd eij kunna bringa honom i sitt förra stånd igen. Emedlertijd skattar Iag min der wid anlagda möda eij förgäfwes, om den kan attirera mig den ähran af H. professorns angenähma besöök, och skall eij underlåta wid min dijtkomst i sommar der om en tiänstl. påminnelse giöra. Med all tillgifwenhet haar Iag den ähran städse att förblifwa Höglärde Herr professorens tiänstskyldigste tiänare Gustaf Bonde. Biörnö wid Nortällje d. 12 Januarij 1748. Originalet finnes i Vetenskaps-Societetens i Upsala arkiv. 1 Vetenskaps-societeten valde 1735 BonpE till sin preses illustris, hvilken plats han ända till sin död innehade. 2 Vid Hesselby i Spånga socken nära Stockholm. I ett helt kort bref (Linn. Soc. Vol. II: 114), dateradt den 18 Januari 1759, tackar han för mottaget nyårsbref och uttalar önskan, att LinsÉ vid blifvande Stockholmsbesök måtte bereda honom »den äran och nöijet af dess kära um- gänge, som jag altid så högt skattadt och a quo numquam nisi doctior recessi » FE SS LE NTE BORGSTRÖM, PETER. Antagligen sekreterare vid Ostindiska kompaniet, död 1775; denne hade (förmodligen kommissions-) affärer på utlandet, äfven i London. Det vill synas, som han var den i Stockholms mantalsförteckningar 1740 upptagne »informa- torn och studeranden» Petrus BorestrRöm, som hade anställning hos d. v. han- dels-expediten FRANz JEnnInGs, sedan på midten af 1700-talet en af Stockholms förnämsta borgare, hvilken särskildt hade en mängd affärs-förbindelser med England. Ett i Stockholm den 16 Augusti 1753 till Lisnwé skrifvet bref (L. S. II: 119—20) handlar endast om öfversändande af 2 guineer (eller 82 dir kpmt) till P. CoLLiNSson i London, hvilken summa denne hade att fordra för inköp af en del af CartesBys arbete (se del bref. 265 not. 4). BOSTADIA, MAGDALENA. Född 1713, död 1789, dotter till Häradshöfdingen Marc. Bosrtapvius, gift med kyrkoherden i Piteå CARL SOLANDER och mor till Linsés lärjunge DANIEL SOLANDER. Bref till modren skickade SoztAnpveErR under sitt vistande i London till Linné, som sedan ombesörjde deras försändande till Piteå. I bref af den 23 Juni 1762 underrättar hon, att hon har för afsigt att lemna denna stad för att tillbringa sina återstående dagar hos sin måg, kyrkoherden i Ijo (Österbotten) DANIEL Ioman, hvarför hon anhåller, att kommande bref måtte sändas under adress Torneå & Ijo. Såsom bevis på Sotanpers tröghet i brefskrifning kan tjäna, att hon säger sig »ifrån min k. Son ej haft något bref sedan förleden Januari månad, hwarföre iag ej heller nyligen kunnat skrifwa honom til i säkerliet om huru hans tilstånd är och hwar han wistas. Skulle Herr Archiatern och Rid- daren hafwa eller få någon kundskap om honom, hoppas iag, at Herr Archia- tern och Riddaren af wanlig ynnest hugnar mig med del theraf, hwilket mig til al ärkänsamhet skall förbinda.» — L. S. II: 125-—6. BRAAD, CHRISTOPHER HENRIK. Född 1728, student 1743, superkarg i Ostindiska kompaniets tjänst, död 1781. Företog 1748—62 fyra resor till Kina och vistades en längre tid i Ara- bien och Ostindien; har öfver tvenne af resorna författat värdefulla beskrif- ningar och meddelade i Vetenskaps-akademiens Handlingar Berättelse om 294 Caffeplanteringen och handeln uti Yemen eller Lyckliga Arabien (1761) och Anmärkningar om Sagoträdet och den deraf tillreda föda (1775). Slog sig på äldre dagar ned på landet och egnade sig åt litterära arbeten, bland hvilka främsta rummet intages af det efterlemnade, af fem digra volymer be- stående manuskriptet Ostrogothia literata, »ett mönster för dylika arbeten.» 604. Edel och Högachtad H:r Supercargeur. Den upmärksamhet H:r Supercarg. allestädes haft ospard; den wänskap H:r Supercarg. mig städse wisat, har jag sökt med wörd- nad bemöta i mine ringe skrifter, och med tacksamhet ärkienna. Utbeder mig äfwen få niuta den framdeles. Då Ostindiska skeppet senast war wid Cap. b. spei, täcktes H:r Gouverneuren därstädes med en Herre sända mig några frön &c.!; så snart jag det fick höra, skref jag till samme H:r Super- cargeur, som berätta sig lämnat det sända uti min gunstige H:r Supercargeurs - händer, som resan destinerades hit till Stockholm och kanske Upsala. Med mycket corresponderande har jag änte- ligen förnummit, att H:r Supercargeuren skall wara i Nordkiöping och snart stiga i brudstolen, hwar till jag af alt hierta önskar mycken lycka och wälsignelse”. Skulle H:r Supercargeuren täckts emottagit förenässidd paå- quete, är min ödmiuka bön, att H:r Supercarg. täckes sända det genom posten på Upsala, att såningstiden ej går mig utur händerne, då jag, emot cavalliers parolle, försäkrar att återsända postpgr. Den obligation jag älliest här igenom inlöper hos H:r Super- cargeuren, skall jag med all wördnad ärkienna. förbl. Edel och Högachtad H:r Supercargeurens ; ödmiuke tienare Upsala 1763 Carl v. Linné. d. 15 Martii. Utanskrift: a Edel och Högachtade Herren H:r Supercargeuren Braad Nordkiöping. Sigill VIII, rödt lack. Originalet i Helsingfors universitets bibliotek. 1295 ! Holländska guvernören på Goda-Hopps-udden C. RyK. TuzLBaAGH sände 1763 en samling frön till Linsé och, såsom denne i sina Egenh. anteckn. med- delar, »>ankom en makalös samling af inlagda örter, bulbis och frön» äfven 1769 från samma gifvare, 2 Han gifte sig den 26 Juli 1763 med Marta CHRISTINA WESTERBERG, dotter af en köpman i Norrköping. 605. Edel och Högachtad H:r SuperCargeur Min gamble gynnare. Ett stort prof af H:r Supercargeurens gambla wänskap till- bracktes mig i det sista brefwet, som tillförde mig de raraste frön från Cap. b. spei, ibland hwilka woro fröen af Silfwerträdet,! som är ibland alt, hwad Gud skapat på jordklotet, det wackraste; om några frön af det willia framkomma och gro, blifwer det den största prydnad academie trägården någonsin ägt. Jag hisnade i glädie, då jag uptog desse frön, hwars torkade qwistar jag endast tillförene sedt, som mot solen äro af silfwer så skinande, att näppe- ligen något öga kan uthärda att se dess blader. Men hwad är jag wähl skyldig i postporto för et så drygt pacquete? war gunstig och lätt mig det wetta, at jag det må kunna mig afbörda. En hiertans fägnad skall blifwa för mig, att i sommar få & se H:r Supercargen här i Upsala med des kiära fru. Då jag får tala med H:r Supercargeuren, tyckes mig tala med den, som kommit från en ny werld. H:r Pontin,” som jag så länge äfterlängtat, war här, men hade aldrig ett enda prof af upmärksamhet; intet frö, intet insect; ingen torr wäxt; ingen sten; så att aldrig har jag så mycket längtat äfter någon och fått så alldeles platt intet. Jag kunne intet begripa mögligheten att af honom intet få se det aldra minsta, mer än en enda apa af de ordinaire indiske, som jag hade tillförene. Med alt uptänkeligt estime är jag beständigt Edel och Högachtad H:r Supercargeurens ödmiuke tienare Upsala 1763 Carl v. Linné. d. 3 April. 296 Utanskrift: Monsieur Monsieur Braad le Supercargeur Nordkiöping. Sigill VIII, rödt lack. Originalet i Helsingfors universitets bibliotek. ! Protea argentea L. ? Davip PonTtin, se bref. 330 not. 2. 606. Edel och Högachtad H:r SuperCargeur. I dag fick jag ifrån H:r Salvius det af H:r Supercargeuren mig gunstigast tillsände Herbarium ifrån Suratte, ins. Johanna och Madera, hwilka jag i dag lagt i ordning och stiga till 100 diffe- - rente species. Många utaf dem kände jag för ut, men åtskilliga giöra mig ett alt för nögsamt arbete. jag wet ej ord att med all den tacksamhet och wördnad jag hyser af ärkiensla, bemöta H:r Supercargeurens liberalitet emot mig, som täckts förähra mig en sådan skatt. Detta är mitt kiäraste nöje här i lifstiden. H:r Supercargeuren har nu fägnat mig, så hederligen och prächtigt, att jag ej wille det bortbyta för !/2+ åhr wid kongeligt bord. Gud wälsigne H:r Supercargeuren för hwar ewige ört. jag lärer stundeligen något, då jag ser dem, och får nya observationer af det jag ser nya och fullkomligare specimina. de numererade woro Grewia, men är ett nytt species.! Sapindus saponaria. Phyllanthus Emblica, om jag ej altförmycket felar. okänd. Ocymum tenuiflerum. Hibiscus Rosa sinensis. Poinciana pulcherrima. wid alla de nye skall jag med heder ärkienna inventorem, då jag får komma fram med dem. Er FR SR LR vn EN 297 Tack tusende falt, och all den tack, som tacksamhet kan offerera. jag lefwer och dör | Edel och Högachtad H:r Supercargeurens | v ödmiuke tienare Upsala 1763 Carl v. Linné. d. 18 Augusti. Utan utanskrift och sigill. Originalet i Helsingfors universitets bibliotek. ' Grewia asiatica, beskrifven i Linn. Mant. I p. 123, tagen af Braan »in Suratte>. 607. Edel och Högachtad H:r SuperCargeur. Genom H:r Directeur Salvius har jag å nyo haft en ny gåfwa, af H:r Supercargeurens wärda hand, näml. Coluber fuscus, Coluber stolatus, Sepia octopodia, Scorpio africanus, Scolopendra morsitans, Exocoetus volitans, samt en wacker hop frön, för hwilka alla jag aflägger all uptänkelig tacksamhet. ett härligt land måste wara, där Lawsonia kan giöra häckar i trägårdarne. jag har nu' fått lefwande Thebuskar; få se om jag kan bringa dem fort. Wet H:r Supercargeuren, huru .de cultiveras, så war god och med ett par ord underrätta mig. Så länge jag lefwer är jag med wördnad och tacksamhet Edel och Högachtad H:r Supercargeurens ödmiuke tienare Carl v. Linné. Upsala d. 8 Novemb. 1763. Utanskrift : Supercargeuren Edel och Högachtad H:r Braad Norkiöping. Sigill VIII (skadadt), rödt lack. Originalet i Helsingfors universitets bibliotek. 298 BRAG, CARL JOHAN. Född 1735, student i Upsala 1755, filosofie magister 1761 och »docerade der i matematik 1762», prästvigd 1764, bataljonspredikant 1768, den förste svenske pastorn vid Christine församling i Göteborg 1774, prost 1781, död s. å.; »för Kongl. Vetenskaps-Akademien känd och aktad för sina grundliga reflexioner öfver det nyttiga tabellverket i Sverige». 608. Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongliga Nordstjerne Orden, Höggunstige Herre! Owiss om detta träffar Välborne Herr Archiatern och Riddaren vid all den karsk- och munterhet, som hugnade mig och eameraderne, då jag, för 18 år sedan, hade den äran vara bland Herr Archiaterns och Riddarens lärlingar i Upsala; vet jag dock vist, att Herr Archiatern och Riddaren als intet tappat, af Dess verldsbekanta kärlek för Fädernes- landet och lust att upplysa dess medborgare. Jag liter nog på, det Herr Archiatern och Riddaren altid uphittar nya sköna vägar til det ända- målet. Men det torde kanske ej ogunstigt uptagas, hvad jag nu ödmju- kast föreslår. | Vi hafve nu fådt ett nytt Kyrko-Tabell-värk, sedan den gamla in- rättningen med förledet år uphörde. Jag har mycket älskat denna heder- liga inrättningen, haft i 10 år upsikt vid tabell värket här i Göteborgs stift, samt tänker, om Gud behagar, framdeles framgifva några både Theologiska och Politiska, samt, så långt jag förstår, äfven Medicinska reflexioner af detta Stiftets Tabeller. Jag har dock hittills med skäl fruchtat, att Tabula secunda, äfven sådan hon förr var, innehölt uti sjukdoms-cataloguen labyrinther för många Prester. Men den Tabula II:da, som vi nu få, blir sannerligen ännu svårare för Presterne att reda sig skickeligen ifrån, helst där nämnes sjukdomar, som man näppeligen kan vänta, att en af 100 Prester känna; ännu mindre se gränsorna emellan de morborum genera, som allmänheten gerna förblandar. Jag vet vist, att nu allmänt följande frågas, till exempel: Hvad äro Inspärradt bråk, Dragsjuka och Strypsjuka för sjukdomar? Huru skall man se skillnaden emellan Rosen och Skörbjugg, 'samt ofta emellan desse och Watnsot? Äfven emellan Tränsjuka och Tvinsot å ena sidan, samt Gickt, Led- och Torrvärk å den andra? Colik och Bukref stå skilda från Mag-flen, RETPIENSE PITE TSE NI fi BR LSE RASET ET 299 som vi ej förstå att skilja. Andtäppa, Mag-flen och Gulsot stå i ett drag; de måtte väl altså hafva med hvarandra något gemensamt, som vi ej känne. Huru skiljer sig Barn-kräfta från gammalt folks Kräfta? Än Frisel och Skarlakans Feber, huru äro de skilgde? Hvarföre har Älta och hård mage på barn kommit i ett drag? &c. &c. &c. : Så många och vida flere frågor vet jag nu hos Presterne upkomma, då de få de nya Tabellerne. För min egen ringa del skulle jag väl, uti en del af desse frågor, reda mig ut, med tillhjelp af både Herr Archia- terns och andras Medicinska Arbeten, och goda Medicinska Lexica, som jag äger, efter det jag älskar medicinsk läsning på lediga stunder. Men icke många Prester hafva de bjelprederne; sådana känner jag icke fler än 2 i hela detta stift. Jag har ock i desse dagar raisoneradt med en värkeligen snäll Medicus härom, som i många delar dock icke gaf mig nögaktig uplysning. Skall altså Höga Öfverhetens sköna ändamål vinnas, så måtte Pre- sterskapet få klara definitioner, note characteristice och beskrifningar på hela den Index morborum, som står i den nya Kyrko-Tabula II:da. - Det har derföre fallit -.mig in, att ödmjukast proponera hos Välborne Herr Archiatern och Riddaren, det Han täcktes låta någon snäll Man, som under Dess Presidio skall utarbeta någon Medicinsk Disputation, välja just detta ämnet, att förklara alla Sjukdommarna uti vår nya Kyrko- Tabula II:da; helst uti en latin, som Prester förstå, jag menar en latin, som det minsta mögeligt är, brukar Medicorum termini technici. En sådan Disputation borde sedan ligga vid hvarje Moderkyrka, hvarom Kongl. Sundhets Commissionen, Kongl. Commissionen öfver Tabellvärket, eller ock Collegium Medicum altid voro benägne, att göra förord hos Höga Öfverheten. ”Finge, på den vägen, hvarje Moderkyrka befallning, att inlösa' ett exemplar af sådan nödig Disputation, så kunde en så rik och viss afsättning göra, att exemplaren ock för godt köp kunde aflåtas. Herr Archiatern och Riddaren täcktes nu höggunstigt i betänkande taga mitt välmenta förslag, som kommer från ett hjerta, som för Herr Archiatern och Riddaren är intaget af största vördnad, hvarmed ock städse framlefver Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Carl Joh. Brag | Svensk Pastor vid Tyska Förs. i Götheborg, den 26 Götheborg, och Consistorial i där- Octobris, 1774. varande DomGCapitel. Linn. Soc. Vol. II: 127—928. 300 BRANDER (adlad SKJÖLDEBRAND), ERIK. Född 1720, kanslist i Kansli-collegium 1749, svensk konsul i NAR 1753 — 65, adlad 1767, titul. kommerceråd 1769, död 1814. 609. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Herr Archiatern och Riddaren ser här ett bref ifrån en obekant person, som dock indirecte har att tacka Herr Archiatern och Riddaren för det, att han, i ett aflägse och på wist sätt ledsamt land, kan til- bringa sina dagar med de nöjsammaste occupationer. Jag skall kort berätta, huruledes en lycka, som iag altid på det . högsta effterlängtadt, men aldrig hafft tilfelle att winna i mitt Fädernes- land, oförmodel. mött mig utom det samma. Sedan iag af höga weder- börande blifwit förordnad att uti Algier, såsom Secreterare bewaka de Swenska affairerne, under den därwarande Consulns ålderdom, kom iag wid ditresan att fördröija snart 3:ne månader i Marseille i brist af. Skepps- lägenhet, och hade under den tiden ett dageligit sällskap af Herr Archia- terns och Riddarens för detta warande discipel, Med. Doctoren Herr Koeler,' hwilcken uppå min anmodan gaf mig så god handledning i histo- ria naturali, att wi icke alenast absolverade hela Herr Archiaterns och Riddarens Systema nature, utan ock des Philosophia Botanica samt til- brachte flera dagar med rechercer, i alla 3:ne naturens Riken. Jag ser mig nu således tämmel. i stånd, att kunna hielpa mig sielf i de sam- lingar, som jag allaredan börjadt af detta landets naturalier; men räk- nar derhos för en af mina största skyldigheter, att med denna min öd- miuke skrifwelse aflägga hos Herr Archiatern och Riddaren en skyldig hyllning, såsom den hwilken nu har den ähran att räkna sig. en ibland Herr Archiaterns och Riddarens consectorier och hwilken nu såsom när- mare kännare får admirera Herr Archiaterns och Riddarens stora meriter för den lärda werlden och sig dem till nytta giöra. | De förenämde Herr Archiaterns och Riddarens böcker war iag så lycklig att få köpa i Marseille; wid snäckors rangerande har iag Argen- wills wärck? till hielp; i stenriket Herr Prof: Wallerii Mineralogie, som iag ock i Marseille fick köpa öfwersatt på Fransyska effter, ett tyskt Exemplar; om insecterne har iag Reaumur. Det som fattas mig är Herr 301 Archiatern och Riddarens Genera och Species Plantarum samt Artedi Ichtyologia; dock har jag redan anmodat den härwarande Hollendske Consuln att mig dem ifrån Amsterdam förskrifwa. I Regno Vegetåbile samlar iag alt, hwad iag kan finna. Jag känner genom Doct. Koelers anwisning en stor del örter, men hoppas dock att i denna collectionen kunna giöra bättre framsteg, så snart iag fådt hit de nämde Herr Archiaterns wärck; om Herr Archiatern och Riddaren skulle åstunda någre Exemplar af hwad här finnes, torde iag träffa lägen- het att dem öfwersända. De torde, om de blifwa wel conserverade, kunna tiena till widare bestyrkande af det Je ne sai quoi, hwarpå Herr Archiatern och Riddaren tror att en habituerad botanist bör kunna skilja en Africanisk ört, ifrån dem, som äro wäxte i andre werldsdelar, genom något wist bedröfligt utseende, som eij kan beskrifwas i Philos. Bot:ca. Af Fiskar finnes här ganska många och besynnerlige slag, men i brist af den förenämnde Ichtyologia, kan iag eij ännu specificera dem eller weta, om iag träffar något nytt; emedlertid conserverar iag de mäst sällsynte i bränwin. Af Petrificata har iag ännu eij funnit mer än någre Testacea, såsom Bucarditi, Pectiniti, Ostraciti ete., men har goda skäl att tro, det iag skall träffa något af mer wikt. Jag har anmodat Swenske nationens Tålck och flere bekante Turckar, - att tilsäga de Mohrer, som de känna och som bo uppe i landet, att bringa mig alla slags ormar, ödlor, scorpioner etc., som de kunna öfwerkomma och hwarföre iag lofwat dem betalning, så att iag, i instundande sommar, hoppas få något besynnerligit af desse slag. I samling af insecter kan iag wel hielpa mig, helst iag är försed:- med 2:ne goda microscoper, ett ängelskt och ett venetianskt, men swårig- heten är att förwara dem. Jag har effter Doct. Koelers Råd lagt dem i askar bestrukna med camphert, men det hindrar eij, att icke ben. och wingar och äfwen deras kännetekn antenne falla af, då de blifwa något gamle. Om Herr Archiatern och Riddaren täcktes wid tilfelle communi- cera mig ett mer sufficent medel till: deras conserverande, skedde mig en besynnerlig grace. Jag smickrar mig i öfrigt, att mina rechercer i detta landet så myc- ket mer torde lyckas, som få menniskor hafft tilfelle, att här efftersöka någon ting för Mohrers och Arabers wåldsamhet på landsbygden, hwilket oacktadt iag dock i bekante Turckars sällskap redan wågadt mig 2 a 3 mil ifrån staden, på jackt, och tror iag på samma sätt, kunna med säkerhet giöra längre resor. Lycklig skulle iag skatta mig, om iag kunde träffa något, som förtiente att till Hennes Maij:ts, wår allernådigste Drott- nings Cabinett öfwersändas; på mitt bemödande i den afsichten skall - 302. åtminstone. intet fattas. Skulle något wara, som Herr Archiatern och Riddaren förmodar kunna finnas härstedes och som Herr Archiatern och. Riddaren täckes anbefalla mig, att antingen upsöka och öfwersända eller ock att undersöka och nogare examinera; så skall iag effter ytterste för- mågo söka att gifwa Herr Archiatern och Riddaren satisfaction och der- medelst giöra mig af des widare gunstige förtroende wärdig; som iag ock utbeder mig, att med Herr Archiatern och Riddaren få communicera, hwad sällsamt mig här kan förekomma samt att få fägna mig af des Råd och underwisning, i det jag finner twifwelacktigt och owanligit. Skulle Herr Archiatern och Riddaren i någon afsicht täckas hedra mig med sin skrifwelse, kunde brefwet lemnas till Herr Cantzelie Rådet och Riddaren GCarleson,? som iag föreställer mig, är för mycket älskare af wittra och lärda män, att icke wara Herr Archiaterns och Riddarens wän; Han torde hafwa den gracen, att låta det genom någon i Kongl. Cantzeliet, som wet addressen, till mig öfwerstyras. Slutel. har iag den ähran att försäkra, det iag med alt uptänckeligit estime och högachtning ständigt framhärdar Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmiuke tienare Eric Brander. Algier d. 24 Aprilis 1754. Linn. Soc. Vol. II: 129—32. 1 Felskrifning i st. f. Känrrer; jfr bref. 31 not. 1. ? ANTOINE JOSEPH DEZALLIER D'ÅRGENVILLE, född 1680, »secrétaire de Roi du grand college», sedan »conseiller du Roi», död 1765. Hans här afsedda skrift är Histoire naturale éclaircie dans deux de ses parties principales, la li- thologie et la conchyliologie (Paris 1742). 3 EDVARD CARLESON, se bref. 243 not. 7. 610. Waälborne Herr- Archiater och Riddare! Med Herr Archiatern, som smakat nöijet af nya upfinningar i Na- tural Historien och fölgackteligen bäst wet att werdera dem, tager iag mig frihet att communicera ett slags Patella, hwilcken iag torde få kalla 303 för ny, ehuru hon är lika gammal med de andre. Den rispan eller öppningen hon hafwer i Contouren, är ett så redbart skiljemärcke från alla andra Species Patellarum, att ingen auctor kunde det gådt förbi. Emedlertid lärer Herr Archiatern finna, att hon i Herr Argenwills Con- chyliologie eij är upsatt på listan af Patellerne, mindre afmålad. Han nämner en, som är dechirée dans le contour de :ses striés, men utan det att denna eij kan kallas dechirée, utan fendue, så är äfwen den förre målad under L:a. Om då M:r Argenwille effter des försäkran upfördt på sina Register alla hittills observerade snäckor, så får jag smickra mig af, att wara upfinnare af denna. Men är iag bedragen, så är förenämnde Auctor, som dock räknas för ganska pålitelig, den som bedragit mig. Jag tager mig frihet att anhålla, det täcktes Herr Archiatern, som i alla Brancher af natural historien äger den diupaste insicht, häröfwer blifwa en dommare samt i fall han finnes ny, namgifwa henne och giöra henne kunug för den curieuse werlden. Jag har nu tämmel:n wackra samlingar af snäckor och andra hafs- productioner, Petrifacter, Insecter, Örter etc. och önskar jag allenast en skeppslägenhet för Sverge, som skall gifwa mig tillfelle att fullgiöra, hwad iag för detta i ödmiukhet utlofwadt. Jag innesluter mig i öfrigt i Herr Archiaterns och Riddarens grace och lefwer med alt uptänckeligit estime Wälborne Herr Archiaterns ; och Riddarens Algier d. 3 Aug. ödmiuke tienare 1755. E. Brander. Linn; Soc. Vol, II: 133—34. 611. Wälborne Herr Archiater och Riddare! Jag finner mig nu hedrad med det 2:dra Herr Archiaterns och Rid- darens gumstige bref, som är af d. 23 Junii 1755; hwar det så lenge blifwit uppehållit, kan iag omöjligen begripa, ty det är eij 8 dagar sedan iag war så lycklig att undfå det och således snart 14 månader, sedan det war skrifwit. Emedlertid aflägger iag derföre min ödmiuka tack- 304 sägelse. Jag räknar altid Herr Archiaterns och Riddarens Bref för dyr- bara och högst angenäma, om iag får dem sent eller tidigt. Jag har in alles skrifwit 3:ne Bref till Herr Archiatern och Riddaren; detta är det 4:de. I ett sände iag en illa giord afritning, på en snäcka af Patellarum slag, som iag bolt för obekant hittils. Som iag eij wet, om desse bref framkommit, så nämner iag nu å nyo samma snäcka uti det Innelyckte.! Jag har nu ofrat snart sagt alla mina lediga stunder till natural histo- rien. - Jag har förskrifwit de bästa auctorer i alla dess grenar; med deras tillhielp har iag hunnit öfwer det swåraste, så att iag nu tämmel. be- gynner att blifwa bekant med naturen och des productioner samt fölg- acktel:n ' att smaka sötman af Sciencen. Jag giör äfwen samlingar i alla naturens riken och har åtskillige Mohrer och slafwar i min pension att upsöka mig curiositeter, där iag sielf eij kan komma. Således har iag redan fådt tämmel:n wackre Cabinetter af snäckor, Insecter, fossilier, örter etc:a. Det fattas mig intet mer än en lägenhet att kunna sända det hem, men sedan iag kom hit, har ännu aldrig någon Swensk gådt härifrån åt hemwägen och att sända sådane saker med främmande Skeppare, till owålige Commissionairer i främmande orter, där de måste uptagas och synas i Tull och packhus, ligga i quarantaine etc., wore att exponera altsammans. Wi wänta nu ett Swenskt Skepp ifrån Constantinople, som gådt dit för denna Regeringens räkning och som wid återkomsten sagt sig wilja gå hem. Jag hoppas då att finna den så länge önskade lägen- heten att sända för Hans Kongl. Maj:t alla Fiskar, iag kunnat öfwer- komma, som synts förtiena att förwahras; för Hennes Maj:t Drottningen alla slags här befintliga snäckor och insecter. Herr Archiaterns och Rid- darens del skal ock säkerl:n eij uteblifwa. Jag har redan låtit förfärdiga 2:ne Insect skåp, af Hwilcket det ena skall bli för Hennes Maj:t och det andra för Herr Archiatern och Riddaren, som ock redan har mitt löffte och en ostridig rätt till alla örter, som iag inlagt och förwahrat. Jag. wet eij, om Herr Archiatern har snäckeabinet eller bryr sig derom; i den händelsen will iag ock gärna deraf communiera. Utom denna lägen- het torde iag snart få en med Consul Logie, min swärfar, som snart kommer att gå härifrån. i Jag tager mig nu frihet att med Herr Archiatern och Riddaren com- municera innelyckte utdrag af min annotations Bok.? Om Herr Archia- tern skulle tänka det förtiena at communiceras med Kongl. Wettenskaps academien, lemnar iag till Herr Archiaterns och Riddarens gunstige och mogne - ompröfwvande. Ingen ting i werlden skall hindra mig ifrån att fortfara i mina rechercher i natural historien. Men om detta skulle förtiena det wittra samfundets upmärksamhet och utwärcka mig genom | 305 Herr Archiatern och Riddarens gunstige förord des grace och gunst, så skall det wara för mig den krafftigaste upmuntran att äfwen hädaneffter communicera de rön och observationer, som iag kan giöra. E Jag är nu sysselsatt med ett slags insecter, som Herr Reaumur kallar Progallinsectes och under hwilkas slag han menar cochenillan höra. Jag har giordt dermed åtskillige experimenter och har redan hunnit så långt, att de effter ett wist sätt att döda dem och torcka dem aldeles likna cochenillen och gifwa en admirabel Tincture i watn, föga sämre än den bästa cochenillen. . Jag har här funnit så stor myckenhet wildt, att iag snart samlat till ett Skålpund, men iag har begynt att plantera dem på det af Herr Reaumur förskrefne sätt; få se huru iag conserverar dem öfwer Regnuge tiden. Jag har hopp, att detta är ett det lyckligaste decouvert, som iag någonsin kunnat förwänta. NB. Algier ligger ungefärl. under samma Climat som Mexico, det enda land, som gifwer dem. Men iag skall häröfwer framdeles aflemna en fullkomlig berättelse. emedler- tid lefwer iag med största wördnad Wälborne Herr Archiatern och Riddarens ödmiuke tienare E. Brander. Algier d. 23 Aug. 1756. Linn. Soc. Vol. II: 185—36. ! BRANDER var gift med svenske Konsuln i Algier GEore Logair's dotter JOHANNA, född 1740, död 1780. ? Dessa >» Utdrag af min Annotationsbok i naturalhistoria under åren 1755 och 1756» (8 sid. 4:0o) finnas bevarade i Linnean Societys i London bibliotek. 612. Wälborne Herr Archiater och Riddare. För en tid sedan hade iag den ähran att Herr Archiatern och Rid- daren med en widlöfftig skrifwelse upwackta; Hwarjämte iag öfwersände ett utdrag af min Journal i natural historien, som iag wid tillfelle skall continuera. Jag hoppas, att brefwet framkommit; det war under Herr CantzelieRådets von Hermanssons! couvert, äfwen som detta är. Linnés brefväxling III. 20 306 Här innelyckt följer Skepps Capit:nens GC. Backmans (af Skeppet Grefwe Tessin, Herr Dassau? i Stockholm etc. tillhörigt) revers på saker, som han af mig emottagit, att fracktfritt till Stockholm öfwerföra och till Herr Archiatern och Riddaren aflemna, såsom en begynnelse till afbör- dande af mitt löffte. Zedlen måste förwaras och Cap:tnen återstellas. Örterne äro för Herr Archiatern och Riddaren sielf, likaledes doublet- terne af Insecterne, som äro till ett tämmel:n stort antal. I snäcksam- lingen har iag eij långt hunnit. ordsaken är, att man här har liten eller ingen frihet att visilera stranderne och än mindre att utlägga några maskiner för snäckfiskeri. Det lilla iag fådt, är dock öfwersändt; de doubletter, som deribland finnas och eij behöfwas wid Kongl. Cabinettet, täcktes Herr Archiatern äfwen för sig behålla.? Några fiskar och ormar har iag ock öfwersändt och af de sednare en, som är ganska besynnerlig, med små fötter utan leder, af hwilken iag förr insändt beskrifning. Jag är aldeles försäkrad, att Herr Archiatern och Riddaren lärer effter dess gunstiga löffte täckas presentera dessa små saker, så att mera afsickt giöres på min nit och goda wilja, än på den lilla wärckan iag deraf kunnat wisa; som skall för mig wara den krafftigaste upmuntran, att continuera i rechercherne, tills iag effter hand hinner öfwersända alla de differente objecter af na- tural historien, som här kunna förekomma och som synnas det förtiena. Jag innesluter mig i Herr Archiaterns och Riddarens grace och gunst och lefwer med all wördnad och högacktning Wälborne Herr Archiatern och Riddarens ödmiuke tienare E. Brander. Algier d.. 8 Novembr. 1756. Linn. Soc. Vol. II: 137—38. ! MATHIAS VON HERMANSSON, född 1716, slutligen friherre och grefve, riks- råd, president i Kammar-collegium, död 1789. ? CHRISTIAN CONRAD Dassav, född 1715, under medlet af 1700-talet en af Stockholms mest framstående köpmän. 3 I Syst. Nat. ed. XII beskrifver Linné omkr. 40 af BRrRAnDER samlade nya insekter och dessutom 4 amfibier, 7 kräftdjur, ett tiotal musslor och snäckor samt en Madrepora. 307 613. I Wälborne Herr Archiater och Riddare. Jag undfår Herr Archiaterns och Riddarens högst angenäma skrif- welse af d. 20 octobr: förledit åhr, på en och samma gång med Kongl. Maij:ts nådige creditif för mig till Deyen af Algier, hwarmedelst Swenska Consulssysslan härstedes mig i nåder updrages, och ehuru den omstän- digheten ger mig med denna Skeppslägenheten ganska mycket att giöra och skrifwa, kan iag dock omöjligen underlåta att förklara Herr Archia- tern och Riddaren min wördnad och min tacksamhet för den oskattbara heder och förmån, som twifwelsutan genom Herr Archiaterns och Rid- darens gunstige förord och recommendation tillflutit mig, i det iag blifwit antagen till en ledamot i ett af hela werlden wördat samfund. Mitt tacksägelse Bref följer här innelyckt. iag tager mig frihet att ödmiukl. anhålla, det Herr Archiatern och Riddaren täcktes hafwa Beswäret att framgifwa det och äfwen muntel:n förklara Herrar ledamöterne, hwad oändligt wärde iag sätter på deras mig ärtedde gunst.! Med Siö Cap:tn Backman skickade iag till Herr Archiatern och Rid- darens address en stor korg med allehanda slags småsaker i natural historien och ett Cabinet Insecter. Jag öfwersände hans reverser derå och hoppas, att de åtminstone framkommit, om Skeppet eij ännu skulle anländt. Sedermera har iag afsändt med Cap:tn Kullenberg, som förer Jackten Aurora, H:rr Witfot & König? i Stockholm tillhörig, en förseglad ask, addresserad till Herr Archiatern och Riddaren likaledes, jämte 4 strussägg. Hwarå här innelyckt Cap:tns revers följer. Ibland de förra sakerna, afsände med Cap:tn Backman, war den lilla ormen med fötterna,? i en flaska och ibland Insecterne lerer Herr Archiatern och Riddaren på Beskrifningen lätt igenkänna den nya Demoisellen,' som Herr Reaumur icke sedt. Ibland de småsaker, som Cap:tn Kullenberg bringar, äro 2:ne stycken af den nya Patellan,? de största, som iag sedt af slaget, inlagde i papper och påskrefne: dessutom finnes uti en liten påskrefwen ask 3 st. af ett slags blå Cochlea,? Limagons, som ehuru de äro af ett slag, dock aldeles differera till formen, en sak som iag eij wet, om man ännu observe- radt på något slags snäckor. Om desse 4, ormen, demoisellen, Patellan och cochlean skulle förtiena att afritas, så recommenderar iag det i ödmiuk- het till Herr Archiatern och Riddarens gunstige försorg; af den sistnämde blå snäckan har iag funnit öfwer 100:de tillsammans på ett stelle wid 308 stranden af medelhafwet, upkastade af en storm. Animal är Limax, som [hos] alla andre cochle&e; det gifwer eller rättare sagt består af en fin slemacktig materia af purpur färg. Beskrifningen på nya Patellan 5 kunde blifwa ungefärl. således: Le Lieu — — — — — Funen wid stranden af medelhafwet ett stycke ifrån Algier. La forme — — — — — Till formen är den lik en halfdel af ett i tu klufwit ägg, en halfwa af en oval form, litet drygare wid ena ändan än wid den andra; i toppen är den tillbaka bögd, recourbé. La grandeur — — — — Den är eij större än helfften af en liten hassel- nöt. La couleur — — — — Till färgen är den hwit mer och mindre. Les parties exterieures — Den är fint randig, striata, ifrån toppen utföre till contouren, har i drygaste ändan en klysna, remna, fente, som. ansenligen distingverar den ifrån alla andra Pateller och hwilken diuret effter all probabilité brukar till anus eller som andra Pateller bruka dess hol i toppen, som efter analogie med Echini äfwen är deras anus. Hwaremot de draga till sig födan af det de äro fästade uppå samt igenom deras fina öp- ningar eller ojämnheter i contouren. I öfrigt är diuret en Limax, som fästar sig på ting af en ganska fin superficies, såsom släta stenar, träbitar och stadigare hafsörter. Jag skall nu med några ord i ödmiukhet beswara de öfrige puncter i "Herr Archiaterns och Riddarens gunstige skrifwelse och spara resten till andra tillfellen, då iag äger mer tid och lägenhet. Berget Atlas, i synnerhet de - högsta kullarne, äro åtminstone i 4 månader af åhret öfwerhölgde med snö, så att prospecten deraf under den tiden är aldeles hwit. Det bebos af Mohrer, som man här i allmen- het kallar Cabajler och hwilcka, ehuru de äro så när till Alger, dock äro snart sagt halfftwilda, och måste Algeriske Regeringen altid med arméer utfordra sin skatt af dem; det är således ganska farligit för en Christen att wåga sig längre än till foten af Atlas, som äfwen måste skie i godt sällskap, om man eij skall risqvera. För att få örter derifrån har iag blott en enda ressource; det är att igenom sielfwa desse Cabajlerne, som - dagel:n komma till staden att sälja dess producter, låta bringa mig säckar 309 fulla af alhanda slags gräs och sedermera derutur utsöka örterne; i öfri- git har iag på ett par tyska mils distance rundt omkring Algier en fri promenade utan synnerlig risqve, och af alt hwad där finnes kan iag lofwa Herr Archiatern och Riddaren Exemplarer. Min sista öfwersänd- ning war eij stor, men iag skall snart giöra en annan; iag börjar nu att blifwa tämmel:n wahn wid inläggningen. wid örterna ifrån sielfwa Atlas topparne skall iag giöra Herr Archiatern alt det nöije, som någon Chri- sten kan åstadkomma här i landet. mera kan iag eij derwid försäkra. Observationen wid Scorpionerne skall iag på det nogaste anställa, när wåhren nu snart gifwer mig lägenhet dertill. På Tarantulen kan iag eij finna mer än 4 ögon, som äro ganska gnistrande och distingverade; om den hafwer 8, så måste de andra 4 wara ganska små, så att de utan microscop eij kunna skönjas, men iag tror, att iag ibland Insecterne öfwersändt en eller 2, så att Herr Archia- tern sielf har tillfelle att examinera dem, ehuru de krumpit något till- sammans, sedan de blifwit torra. Mina Progallinsecter äro, som Herr Archiatern och Riddaren säger, ett slags aphides med röd buk, öfwertäckte med ett slags hwit Bomull; de wäxa på stora fikonträd, som bära swarta eller rättare utantill blå, inuti carmosin-röda fikon. Jag har hunnit tämmel. långt i konsten att preparera dem, hwaraf färgen ganska mycket dependerar. Deras couleur i Tingtur är ganska wacker och ömnig, men stöter på Carmosin. Jag wet eij, om iag igenom ännu bättre preparerande af dem kan bringa färgen till Scarlat; emedlertid observerar Herr Reaumur, att det kunde gifwas andra Progallinsecter, som skulle ganska wel förtiena att cultive- ras, fast de just eij gofwo Scarlat. Opuntia wäxer här eij; dess fikon gifwa en Scarlat färg, så starck, att om man äter deraf, så blifwer urinen blodröd. Kanske att Progallinsecterne för scarlat färg nödwän- digt måste nära sig deraf, men iag är wiss derpå, att iag funnit i desse ett slags progallinsecter för carmossin färg, som än admirable. till hwad oändlig. myckenhet de skulle kunna propageras genom cultiverande kan slutas, när iag af de wilde samlat i en trägård snart till ett Skålpunds wickt, sedan de blifwit torckade. Till påseendet äro de ganska lika den rätta cochenillen. Jag får widare se, hwad häraf will blifwa detta åhr, emedlertid som iag ej obserweradt dem för än sista sommaren och iag frucktade, det de af en sträng winter kunde dö ut, så har iag afhuggit tiocka stammar af de nämnde fikonträd och derpå giordt små boen af papper, i hwilcke iag inlagt af desse Insecter och sedermera insatt dem i en kammare, som skedde för winterens början. Desse conservera sig wel och som regn- och storm-tiden nu snart är öfwer, så täncker iag 310 inom kort plantera dem ut på träden och sedermera continuera mina observationer. Jag lärer nu hafwa en swåger i Upsala; hans namn är Fredric Logie,” min hustrus broder. Jag tager mig frihet att ödmjukel:n recom- mendera honom till Herr Archiaterns och Riddarens grace, gunst och bewågenhet. Jag har ährhållit ett bref ifrån Herr Professor Berch?. Jag skall söka att giöra honom nöije i det han begärt, ehuru iag icke just är practice handlande. Jag är nu redan wärckel. sysselsatt med samlande af det han åstundar och skall innan kort hafwa den ähran att upwackta ho- nom med min skrifwelse, emedlertid täcktes Herr Archiatern och Ridda- ren anmäla hos honom min wördsamma hälsning. Jag innesluter mig nu i Herr Archiaterns och Riddarens wanliga gunst och wänskap och framhärdar till min död med det aldra största och billigaste estime och högacktning Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmiuke tienare E. Brander. Algier d. 26 Febr, 1157. Linn. Soc. Vol. II: 139—44. ! Vid Vetenskaps-Societetens i Upsala sammanträde den 16 Oktober 1756 meddelade LInsÉ »bref från E. BrAnpeER i Algier, innehållande diverse natur- historiska iakttagelser» och blef han jämte Karm och LörLing samma dag vald till ordinarie ledamot. >? En af Stockholms under Frihetstiden mest ansedda handelsfirmor; del- egare däri voro Hans WirttForH, född 1719, sedan brukspatron och egare af Gysinge bruk, samt CHRISTIAN ADOLF König, född 1724, död 1803. > Lacerta calchidica L., »jordslån>, af hvilken sedan bildades det nya slägtet Seps. + Hörande till trollsländorna (Libellule). Någon sådan, af BRANDER nyupp- täckt insekt beskref LinnÉ icke. > Patella pellucida L., i Syst. Nat. ed. XII p. 1160 angifven såsom fun- nen af BrRAnpDER. »Ex hac patet colorem coeruleum etiam dari in Cochleis.» $ Patella Fissura L.; uppgifves i Syst. Nat. ed. XII p. 1162 vara funnen af BRANDER »ad Algiriam frequentior.» 7 FREDRIK LoGIE, se bref. 466 not. 1. 2? AnpDeERs BercH, se bref. 58 not. 1. 311 , 614. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Jag har nu på en long tid intet hafft tillfelle att upwackta Kongl. Wettenskaps Societeten och Herr Archiatern och Riddaren med nogot, som iag trodt förtiena upmärksamhet. Ordsaken dertill har eij warit brist på ämnen, men brist på tid för mig, ty sedan iag emottagit Rikets affairer och i synnerhet effter min Swärfaders retraite, har snart hela min tid warit uptagen af en myckenhet så wel hans, som mina egna dels Publique, dels handels, dels oeconomie affairer. Jag hoppas således, att Kongl. Societeten lärer gunstigast förlåta och ursäckta, om iag, så lenge iag ensam och utan all hielp måste soutenera så många differente gran- laga interessen, icke hinner, som iag önskade, giöra mig förtient af dess mig bewiste grace. Min Collection i natural historien har dock sin framgång, så wida iag till större delen kan giöra den genom domestiquer, som fölgt mig flere gångor i mina rechercher. Om iag får en lägenhet för Swerge, så skall iag nu kunna presentera en större och ganska mycket fullkomligare samling, i synnerhet af Insecter, än den siste. Mina Progallinsecter eller cochenilles har iag fölgt genom alla åhrs- tider. Jag har conserveradt dem i hus öfwer wintren och planteradt dem i boen, som iag giordt af tiockt papper och hwilka iag med nålar fästade på swarta Fikonträd i wåhrens början och ett par månader der- effter hade iag det nöjet att se dem alla fulla, så att iag med säkerhet wet, att iag kan multiplicera dem till en oändlig myckenhet. Men de tiena eij för andra länder än Franckrike, Italien etc. hwarest man har en myckenhet af desse Fikonträd. I öfrigit gifwa de en god röd cromoisie[!] färg, som desse swarta Fikon sielfwa hafwa innan till, och kanske ännu bättre. Jag har sedt äfwen af desse insecter på andra träd, som eij » hafwa så röd fruckt, men de gifwa också eij så god färg som de förre. På torckningen kommer det ganska mycket an att färgen blifwer god. Man måtte eij tro, att desse insecter blifwa röda deraf, att de skulle föda sig af nogon röd fruckt, ty de äro färdige till samlande, förän fruckten utkommer. De äro således antingen röda till sin natur eller ock draga de den röda färgen till sig på samma sätt, som fruckten drager den af de träd, som hafwa i sin natur att bära röd fruckt. Om jag skulle kunna sända nogra lefwande till Swerge på nogon tiock nyss afhuggen 312 trädklump, så kunde man försöka att sätta dem på swarta mullbärs- träd eller ock swarta körsbärsträd i ett warmt rum, ty af Rägn för- därfwas de. | Jag innesluter mig i Herr Archiatern och Riddarens gunst och wän- skap och lefwer med oändeligit estime Wälborne Herr Archiatern och Riddarens ödmiuka tienare E. Brander. Algier d. 12 Sept. 1758. Utanskrift: Monsieur Monsieur Charles Linneus Pr:m Medicin de S. M. Le Roi de Svede Docteur et Professeur a L'université d'upsal Chevallier de L'ordre Royale de L'Etoile du Nord etc. etc. a Stockholm ou Upsala. Linn. Soc, Vol. II: 145—46., — Med påteckping: »Inlöst med 1 dir 17 öre S:mt. >» 615. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Jag har nu igenom min swåger, Herr Alexander Logie, fådt del af Herr Archiaterns sista uplaga af dess Systema nature. Waärcket swarar nu emot dess auctors stora snille och outtrötteliga bemödande och iag gratulerar Herr 'Archiatern af alt mitt hiertå till den ährestod han här- igenom uprättat sig, hwilken säkerl:n i långa tider eij kan falla. Jag tackar ock Herr Archiatern på det högsta för den ähran mig skedt ge- nom mitt namns "utsättande på flere ställen i detta lärda och förträfeliga wärck. Jag är derföre i den aldrastörsta obligation och önskar mig en- dast tillfellen att på nogot sätt kunna wisa prof af min ärkentzla. 313 Mitt Cabinet i natural historien ökas dagl:n och när himlen täcks återställa friden i Christenheten, skall iag giöra en ansenlig öfwersänd- ning; nu är derwid. för mycken risque. Jag sände för en tid en myc- kenhet presenter till mina wänner och gynnare med en Cap:te Starck; han blef upbrackt och altsammans kom i Preusiske kapares händer. Så- dant är ganska förtretligit, om det just icke är så synnerl:n känbart. Ifrån Rön och försök hindras iag nu ganska mycket genom mina mång- faldige sysslor och giöromål, stora Correspondence et:a. Men när tillfelle gifwes, skall iag dock fullgiöra min skyldighet emot Kongl. Wettenskaps Societeten. Jag sänder nu närlagde beskrifning på hygena, hvilcken iag ödmiukeligen anhåller det Herr Archiatern af wanlig gunst för mig täcktes presentera. Den kommer ganska mycket öfwerens med hwad Herr Archiatern om samma diur anmärckt i dess Systema Nature Tom. 1. pag: 40. Den iag skiöt, war en hona, och om den eij hafwer, som Herr Archiatern nämner, aldeles nakne öron och swartacktige Transverse Rin- gar på swantzen, så är iag oförmögen att säga, om icke hanarne af slaget kunna hafwa det så, som iag äfwen i min beskrifning anmärckt. I öfrigit önskar iag, att den nådige Guden, som säkerl:n älskar dygd, wett och snille, täcktes förläna Herr Archiatern, till fäderneslandets heder och nytta samt hela den lärda werldens förkofring och nöje, ett frögde- fullt godt nytt åhr med ganska många påföljande och framhärdar stedse - ed all uptänckelig wördnad och högacktning Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmiuke trognaste tienare E. Brander. Algier d. 3 Jan. : 1760. Linn. Soc. Vol, II: 147—48. 616. Edel och Högachtad Hr Consul. Med Hr Consulens angenäma bref af d. 3 Januarii förledit åhr blef jäg fägnad förleden sommar. Det är mig en besynnerlig hugnad, att cupido habendi icke kunnat så intagit Hr Consulen, med mindre Han wid lediga stunder lämnar någon minut till det, 314 som är beständigare och wäsenteligare än guld. Ach, huru ön- skade icke mången med mig, att en enda dag få se de naturens under, som Skaparen planterat på Eder jord. Men oss är det näkat; wij supplicera därföre hos Eder att få minste minnesmär- ken där af. Den wackra beskrifningen på Hyssna! upläste jag för K. Wetten- skaps Societeten, där den afhördes med allas nöje! Min Gynnare skrifwer, att 4 klor äro på hwardera foten; det samma såg ock jag på en af desse i Versaille, men en ny author Brisson säger posi- tive, att 5 tår äro på bakfoten och ej 4; hwarom K. Wettenskaps Societeten bedt mig skrifwa, som sådant snarl. kunne misräknas; men om så woro, borde det ärhindras med den säkraste assecu- rance. Hälsa Hr Alexander Logie ifrån mig; bed honom hedra sig emot mig, nu [då] han är på en ort, där både Flora och Fauna presentera de raraste clenodier; jag såg af Hr Consulens sänning till Drotningen, hwad förträffeligen mycket där finnes rart och okunnigt. jag försäkrar heligt, att om jag får något, skall jag det aldrig nämna utan uppfinnarens hogkomst. Hr Fridr. Logie är här i staden och mår wähl, samt hälsar mycket. jag beder, att de månge obekante örter och Insecter och fiskar och amphibier och foglar, som giömt sig hos Eder ifrån Hr Adams tid, hälsas ifrån den, som hiärteligen önskade få deras visite. Salvius skall nu utgifwa en ny edition af Systemet, hwar till jag har öfwer 500 recreuter i diurriket, och ännu flere på Flora armee. . | Gud uppehålle Hr Consulen med beständig sällhet och gifwe hierta och hog att betrackta det, hwartill Gud oss fört hit på jord- klotet. Jag förblifwer Edel och Högachtad Hr Consulens ödmiuke tienare Upsala 1761 Carl Linneeus. d. 6 februar. Om detta bref framkommer innan träden hos Eder utslå sine blader, så skulle jag supplicera att någon anteknade på hwad dag hwart och ett träd (näml. af de slags träd, som äfwen finnas i ROST ESPEN TSSSNYMOSNE 315 Swerige wildt wäxande) utslogo sine blader, att då jag obser- verar det samma här, där af kunne slutas differencerne emällan climaterne i Algier och Upsala. Originalet eges af Linnean Society i London. ! I Nova Acta Societatis Scientiarum Upsaliensis vol. I (1773) p. 77 finnes införd De Hyena, narratio missa Algeria ab ERICO SKIÖLDEBRAND, — I Vet.-Akad:s Handl. för 1777 finnes hans Ritning och beskrifning på ett litet och rart djur ifrån Africa, hörande till Räf-slägtet. BRANDER, GUSTAF. Född af svenska föräldrar i London, rik köpman därstädes, som dock ned- lade sin handel och egnade sig åt vetenskapliga sysselsättningar; blef naturali- serad engelsman, ledamot af Royal Society och Society of Antiquaries of Lon- don, curator of British Museum och direktör vid banken. Tvenne hans bref till LinséÉ egas af Linnean Society. Det ena (Vol. II: 149—50), skrifvet på engelska och dateradt London den 12 Juli 1754, inne- håller endast försäkringar, att han gerna vill stå Linsé till tjänst med öfver- sändande af önskade frön och mineral samt kommunikation med Royal Society. Det andra, på svenska skrifna och den 2 November 1756 daterade (Vol. II: 151—52), omtalar öfversändandet af ett exemplar af Brownses bok om Jamaica, hvarför betalning (2 L. 2 sh.) kunde lemnas till APPELRooH & SPALDING i Stockholm. BRANDT, GEORG (vp. ä.). Född 1694, auskultant i Bergscollegium 1715, efter studier vid åtskilliga utländska universitet (däribland i Leyden såsom BoermaaAves lärjunge) medicine doktor i Reims 1726, guardie vid Kgl. myntet i Stockholm 1730, ledamot af Vetenskaps-societeten i Upsala 1731 och af Vetenskaps-akademien 1739, e. 0. assessor i Bergscollegium 1747, bergsråd 1756, död 1768. Författare till talrika afhandlingar i Vetenskaps-societetens Acta och Vetenskaps-akademiens Handlingar. / 617. Ädel ock Höglärde Herr Professor. Näst trogne lyckönskan til alt sielf begiärligit nöije ock wältrefnad uti detta nyl. ingångne åhret, med många många derpå följande, har jag 316 den ähran att tillika öfwersända Hans Kongl. May:tz remiss till Kongl. Wettenskaps Academien i Upsala på hosgående min supplique, med hör- sammaste begiäran, det täcktes Herr Professoren af sin wanlige gunstige bewågenhet för wettenskaper och deras idkare, saken till det bästa re- commendera. Det länder i sanning till hwarje ädel wettenskaps upkomst, förkof- ring och goda nytta uti ett land och rike, att de som sig derom med nöije grundeligen beflijtat, intet disencourageras ock giöras hågfälte att yppa den kundskap, de sig sielfwe gienom deras egen oförtrutne möda ock förfarenhet förwärfwat, samt att flere intet af deras exempel afskräckas måge, att sig derom winlägga. De som altså på utrikes orter uti någon ädel wettenskap, de framsteg giort, att de kunnat uptäcka något nytt, pläga också till fleres upmuntran, ock deras egen soulagement, heder-: ligen derföre belönas, som skiedt är med Helvetius i frankrike för Ipeca- cuanh&e rotens första påfund eller bruk i medicin emot dysenterie, och med Reaumur för des rön uti stål-tilwerkningen, med andra flere, hwil- kom ansenlige åhrlige pensioner för hela deras lifstid derföre blifwit til- slagne. Den lärde Doctor Henkel i Saxsen, har ock för des wackra chymiske wettenskap, med BergsRåds Character blifwit hedrad, ock er- hållit 1000 dir courant ell:r 6 å 7000 dir k:mt efter wårt mynt, uti åhrlig lön, samt til chymiske röns anställande ock publicerande gienom des skrifter ; med andra flere. Enär den omkostnad, som på utrikes orter till Chymiske wettenskapens förkofring anwändes, ock de belöningar, hwarmed de som uptäcka något nytt pläga ihugkommas, soulageras och . upmuntras, jemföras med wåra her i landet, synes det som alla decou- verter borde förskrifwas utifrån: dock utaf den lust jag till chymien haft, har det äfwen för mig lyckats, att derutinnan påfinna något nytt, ock har ingen möda her tills fallit mig swår ock förtretelig. Förutan det, som jag tid efter annan till Kongl. BergsCollegium in- gifwit, ock det lilla, hwar med jag mig hos Kongl. Wettenskaps Acade- mien her i Staden infunnit, har jag också haft den ähran att ibland in- lefwerera något till Kongl. Wettenskaps Academien i Upsala. Och som jag uti en, förledit åhr till Hans Kongl. May:t ingifwen supplique, be- swärat mig öfwer förslaget efter Afl. Assessoren Wallerius, hwarutinnan jag för Herr Professorens gunstige assistance mycket förbunden är, ock jag der uti i underdånighet i synnerhet anfört det, som angående half- metallerne uti 1735 åhrs Upsaliske Acta literaria blifwit uptäckt, altså öfwersändes herjemte en afskrilt af samma supplique, på det Herr Pro- fessoren deraf gunstigast må kunna påminna sig, huru jag då in för Hans Korgl. May:t i underdånighet beropat mig på det samma. 317 Nu emedan Kongl. Wettenskaps Academien i Upsala aldra bäst kan gifwa des höggunstige och högtgiällande omdömme om det, som gie- nom des egit bepröfwande, af trycket blifwit publicerat; så har jag ock derföre i underdånighet understält Hans Kongl. May:tz ompröfwande, huru wida Hans May:t skulle täckas höra samma sin wettenskaps Academie; hwaruppå sedan denna remissen fölgt. Till K. Wettenskaps Academien her i Staden har ock en dylik remiss blifwit lemnad, som uplästes till- lika med suppliquen förl. lördags, uti Hans Excell:ces Högwälborne Herr Grefwe Tessins Högtgiällande närwaro, samma dag han aflade des presi- dium. Jag recommenderar ock till det bästa detta mål uti Herr Profes- sorens gunstige befordran till befrämjande af Kongl. Upsaliske Wettenskaps Academiens Hög-gunstige utlåtande!, ock med skyldigste högachtning städse förblifwer Ädel och Höglärde Herr Professorens hörsammaste tienare Georg Brandt. Stockholm d. 13 Januarii 1746. Originalet finnes i Vetenskaps-societetens i Upsala arkiv. 1 Sedan Branot 1727 återkommit från en längre utländsk resa, öfvertog han skötseln af Bergscollegii laboratorium, där han träget egnade sig åt kemiska undersökningar, som snart förskaffade honom ett aktadt namn inom den veten- skapliga verlden. Såsom ersättning för hans härvid hafda möda tilläts det honom att få behålla det årsanslag af 300 dlr smt, som 1721 vid utresan till utlandet blef honom tilldeladt, och detta fortgick ända till December 1745, då Bergscollegium helt oförmodadt, med tillämpande af ett dittills bortglömdt bref af den ?3/7 1727, beslöt att med årets utgång indraga sagda understöd, som »intet öfwerskrider en Laborantdrengs lön i förra tider». Brandt, som kände sig kränkt häraf, vände sig dä till Kgl. Maj:t med anhållan om att få behålla denna lilla inkomst, isynnerhet som han »igenom långlig öfning och förfarenhet fådt anledning til åtskillige flere nöttige röns anställande och behöfwer någon tid til deras utarbetning, förr än de til publici tienst kunna giöras kunnige>. Häröfver infordrades utlåtande af Vetenskaps-akademien och Vetenskaps-socie- teten; hvad den förra yttrade, finnes refereradt i bref. 217 not. 3. Huruvida det var LIinsé, som författade Societetens svar å den Kgl. re- missen, har ej kunnat utrönas; osannolikt är detta dock ej, då han var Societe- tens sekreterare och i bref till Vetenskaps-akademiens sekreterare om BRANDT yttrat, att »jag skall hielpa till hwad jag kan i Upsala societet att förswara en braf karl». I sagda svar framhålles först kemiens stora vigt och nytta samt uppräknas åtskilliga män i olika länder, hvilka vunnit ryktbarhet såsom framstående for- 318 skare på detta område. Dessa voro dock nu döda, »men Tyske Nationen, som i alla tider häruti mäst arbetat för sina härliga Bergarters och Malmers skuld, hafwer nu sin Gesner, Kramer, Pott, af hwilka dock ingen mera eger then mogna insicht uti denna Wettenskap som bem:te D:r Brant». »Eder Kongl. Maij:stts härwarande Wettenskaps Societet har i flere åhr ägt bem:te Brant til en wärd ledamot. Af honom är uti denna Societetens acter åtskillige rön införde af den wikt at sedermera hela werlden tagit dem till rättesnöre; han har så grundligen undersökt semimetallerne, at ingen för honom någonsin gådt deruti så långt; han har beskrifwit Zinckvitriolen, och wist des härkomst, tydeligare än någon för honom. Utom det har han varit den förste, som uptagit Zinck i fast klyfft och derigenom gifvit anledning til Gallmeja, af hwilket slag sedermera så mycket uptäcktes i Swerige. Utom det, hwad ofwannämde Doctors uti Höglofl. Kongl. Bergs Collegio ingifna diarier kunna om dess Capacité härutinnan intyga. Thet skulle altså mycket bidraga så til denna nödiga Sciencens widare uparbetande samt deras upmuntran, som theruti så oförtruten flit och åhuga i flera åhr nedlagt, om detta Stipendium kunde genom Eders Kongl. Maij:sts höga nåd blifwa för Doctor Brandt än widare prolongerat; fördristandes sig denna Wettenskaps Societeten til bewekande skiäl i underdånighet andraga, att som här i Swerige äro många härliga Bärgwärk, och thesutom en stor dehl af Rik- sens ungdom, som hafwer lust at uti Chemien och Bärgwäsendet söka framsteg, och äfwen Eder Kongl. Maij:tts Wettenskaps Societeten hafwa både prydnad och heder af slika rön, som med den lärde werden kunna communiceras, Eders Kongl. Maij:stt wärdes i anseende til alt detta allernådigst tillåta Dr Brant få längre nyttia detta beneficium, han innehafft, på det en så omistelig Man måtte hos os kunna upmuntras til Riketz prydnad och af des mogna kundskap en förmon publico tilflyta.> -— Resultatet blef, att Branprs begäran bifölls, och att han ända till sin död skötte laboratoriet. BRANDT, GEORG (vp. r.). Föregåendes son, född 1739, inskrifven i Upsala universitets-matrikel 1750, auskultant och e. o. kanslist 1757, proberare 1762, notarie 1764, protonotarie 1770, sekreterare med protonotarie-lön 1772, allt i Bergscollegium ; erhöll 1773 afsked »med bibehållen tur och befordringsrätt>. 618. Edle Högachtad H:r Secreter. Med hiärtans rörelse har jag inhändigat sal. H:r Bergsrådets Brandts! dödeliga frånfälle, hwilket, utom det jag tager en besyn- nerlig dehl uti Des hederwärda families afsaknad, så mycket mer 319 går mig till 'sinnes, som jag ägde den lyckan wörda uti en sådan hedersman en den tillförlåteligaste wän och Gynnare. Men då jag tänker på wåra wettenskaper i riket; på Bergswäsendet och Che- miska wettenskapen,' uti hwilka han war en stella prim&e magnitu- dinis öfwer Europa, ja ibland alla i werlden, stannar jag utom mig och måste säga om honom såsom Seneca om Mecenas wid des frånfälle i Augusti tid, att en potentat mister ofta en hehl arme; En Kong mister hela sin Skeppsflotta, men om ett par åhr flyter en annor. Men sal. Brandts like kan en Regent aldrig få igien uti hela sin regering. När ödet röfwat en Brandt och en Swab,? har det kullslagit Bergslagens endaste grundpelare. o Deus in que tempora nos servasti!? Hwar och en som äger wet och wetten- skaper i hela uplysta Europa, måste taga den ömaste dehl i detta dödsfall. jag will giöra den dyrasta Ed, att jag ej i werlden kiänt hans like i Metallurgien. Wij hafwa haft den hedren att ägt ett så stort lius; gifwe Gud wij hade wettat rätt att estimerat. Men utan kiännare uptages aldrig en demant af jorden. de skiönaste Lilior således förwisna och nätslor gro. jag blandar mine tårar med Edra och förblifwer Min Herres hörsamste tienare Carl v. Linné. Upsala 1768 d. 9 Maji. Utanskrift: Secreteren Edle och Högachtad H:r Georg Brandt Stockholm. Efter afskrift af B. BerGius (vol. XII s. 442). ! GEorRG BrAnDT, se bref. 217 not. 3 och nästföregående bref. 2 ÅNTON VON SwaAB, se bref. 395 not. 3 och 513 not. 1. 3 O Gud, till hvilka tider har du bevarat oss! 320 BRANTING, CARL AMMON. Häradsskrifvare, sedan kronobefallningsman, gift 1749 med Linsés yngsta syster EMERE SNTIA. : Ett bref (Vol. II: 153), hvars senare hälft är bortsliten, underrättar, att hans hustru den -29 Maj 1753 kl. 6 e. m. aflidit, »sedan hon samma dag kl. emillan 12 och 1 framfött 2:ne friska, stora, och gudi ärad väl skapade söner, som ännu lefva», äfvensom att han henne »ärnar den 6 nästk:de Juni, jempt efter 20 åhr och just densamma dag hennes Sal. Fru Moder lämbnade thenna jordiska hyddan, uti Wirestad kyrkia wederbörligen i sin kiäresta systers läger- stad, efter egen förordnad, låta begrafwa». BRODD, SVEN. Född 1722, medicine doktor och filosofie magister, logices et physices lec- tor vid Skara gymnasium, provincial-medicus i Elfsborgs län, död 1773. I ett bref, skrifvet i Mariestad den 26 April 1753 (Linn. Soc. Vol. II: 169 - — 70), anhåller han om råd, huru han skall behandla »en förnäm Herre här i orten, som är nog plågad af haemorroides mucose», äfvensom att erhålla »Rha- barbari veri frön» för att kunna odla denna växt. Denna senare begäran var tvifvelsutan framkallad af Linsés föregående år utgifna disputation Rhabar- barum. BROMAN, OLOF JOHAN. Född 1676, filosofie magister 1703, rektor vid Hudiksvalls trivialskola 1719, kyrkoherde i sagda stad 1728, prost 1736, död 1750. En för sin tid synnerligen märklig man: dugande skollärare, nitisk själasörjare, under en lång följd af år vida beryktad och mycket anlitad läkare, ifrig naturforskare och arkeolog samt flitig författare på vers och prosa af en stor mängd — till. allra största delen icke tryckta — uppsatser och afhandlingar i olikartade ämnen. Jfr. Kn. A. Bare's akademiska disputation: Oror Broman, författare till vår första roman (Upsala 1898). BES FE (VISE SPENAT 321 619. , Högädel och Högtförfarne Herr Doctor Högtärade Gynnare. Hudickswall then 29 Jan: å 1740. Sedan Högädle Herr Doctor giorde mig then äran, wid resan på Lapland här om året, at stiga in uti mina ringa hyddor,!' och af MH. Doctorns ogemena uplärda wackra arbeten iag sedermera mig fägna fått; har min stora skyllighet warit at med bref och tacksamhet aflägga min stora skyllighet, samt jag, som alla andre, önska M. H:r Doctorn långt ljf til at kunna frambringa i liuset så rara saker, hwilka ställa hwarjom och enom i diup förundran, som them se få. Och medan the Swenska Wettenskaps Handlingar för 1739, til Jul: Aug: och Sept: månader, gifwa wid slutet några förfrågningar,” så fordrar min skyllighet at berätta, thet iag NB: här å orten sett och förnumit i saning så wara, så som med- följande extracter och Copier wid hand gifwa, näml. 1: Lit: A: Om Tufwor här i Landet.? 2: Lit: B: Om Biörnars och Hermeliners Spenar" etc. etc. Skulle til nöje wara, wile iag wäl insända en min omständel. berättelse icke allenast om Biörnar i gemen, här i orten, utan och i synnerhet om then i gazetterne nämde Enånger Biörn, som sådan underbar äfwentyr hafwa månde, at the i saning öfwergå the Naturklokas diupheter. Item Sniö sparfwen.? 3: Lit: C: Om Simpor.” af samma III: flock wele iag wäl afskrifwa Forellen; Iden; Lakan; Wimban som här nämnes Idbar; Mudden som här kallas Spink, äfwen Jm; Men Asp finnes här intet. Biörekan til namnet är ock aldeles här okunig. Täcktes Högädle och Högtförfarne H. Doctorn låna sin ögon på thesse medföljande små piecer; thet lemnas uti gunstigt wälbehag. Eliest om tiden medgifwa månde, wele iag och nu något berätta om then bekante örten Aconitum, then iag och långt för thetta hjtförde ifrån Academ. Trägården i Upsala och planterade then same på min faders gård; ther then nu wäxer med store wackra blå blomor,? och hwad anmärckningar af foglar, som fröhusen eller skidorna om hösten sönderhacka månde. Men thet wore alt för widlöftigt här om skrifwa; Linnés brefväxling III. ! 21 322 åtminstone får jag thet berätta, at af fröna utsprides then örten NB: här i orten, intet; utan endast af rötterna; Then i Tab: MI. utsatta är ock intet ljka med then här wäxande? i anseende til stiälkarna, hwilka här mycket tätare stå ifrån roten ända upföre och mycket längre. Stackars fältschären Janssen som åt så förmäten af henne:? thet war honom icke oljkt, jag kände hans förmätenhet wäl, medan han wistades här i orten för några åren tilbaka, en förmäten sälle. Om Åkerbären handlar något min Chloris Helsingica. Dock wet en hwar här intyga, thet then örten NB. här wäxer mäst och bäst, ther sniö intet ligger länge om wåren, och således intet är någon sniö-ört; ty ther sniö länge ligger, frysa the ogement långa och smala rötter bort. Om sädens förwandling må jag intet här skrifwa. Dock har jag af egen förfarenhet mer än ofta förnummit, at then rena, fina och utwaldaste korn, som med egen hand jag utsått på thet plogland eller swahljord [där] tilförende 20—30 åren tilbaka ingen säd är worden utsådder; skörden är blefen idel hafre, så at om iag icke sielf hade utwald och utsått kornet, kunde iag med dyr ed intyga, thet aldrig ett korn tilkomit, utan idel hafra, emedan icke et ringaste kornax i hela el:r !/2 tunlandet är at finna. Om then så kallade Landhafran wore mer än mycket at skrifwa, et thet wärsta ogräs här i landet; Dock synes som naturen låtit honom här wäxa och kunde nästan så wäl gangna, som god hafre; allenast landtmannen wiste taga tiden i acht at skäran, &c. &c. &c Men at Rog bytes i korn, hafre till lösta och så widare; thet är otroligit, och här å orten aldeles owanligit. Huru thet är nu här beskaffat med Säden, som i nästl. somer wäxte, thet wore widlöftigt at berätta; Högädle Herr Doctorn ther med at be- swära, är och intet anständigt. Dock kommer mig en ting i minet, hwad som här hände 1695, 1696 och 1697 när then swåra dyra tiden och hungern plågade landet; Neml. Höga Öfwerheten förordnade hjt en Botan: et Med: Studiosum til at lära Presterne och Almogen taga och draga up tiänliga rötter utaf watn-örter, at torcka, mala til miöl och bruka til föda och stilla hungern med. Men som han reste altför hastigt fram, utan at omständel. wisa och lära skilja the duglige ifrån the odug- lige, hände thet sig, at iag allenast et exempel må framföra, uti Rågstad Sockn och byn Haasböle, !/2 mil ifrån min faders gård och födelseort Valesheim eller Välstad, "at bondafolket ther i byn om wåren drogo up rötter utur siöbotn promiscue, och i stället för Nymph. aqv., Heracleon, &c. &c, togo Platego[!], Nasturt: Aqvat: s. sisymbrium, Arum s. Draconit. E pal. och tylika rötter, hwilka hackades sönder, torkades och malades; Ev Men när folket begynte äta ther af, råkade the uti yrsel och swimningar SS 323 —&c. &c., hwarföre torde the intet mera betiäna sig af sådant; men för ar- betet skull, som här wid anlagt war, lades sådant för Kona i fähuset uti the så kallade sörpabyttor, hwaraf then skadan timade, at tbe begynte först stånka, sedan stirra med ögon, draga sig tilbaka i båsen, stinna på halsbandet eller länckarna af widior; the som mächtade slita sig lösa, lupo ut på marken, wrålade, stångade med hornen i marcken och hwad them möta månde; några af thenr satte hufwude emellan trång rum, och bruto sig Halsen af. Thetta och tylikt satte här i landet gemene hopen i sådan förskräckelse, att inga wattu-örta-rötter mera updragas at stilla hungern med, ehuru ock then nu, Gud bättrat, swåra tiltager. Men tall- barcken är nu theras dagel. bröd, som med mycket arbete måste bere- das; thet min Chloris Helsingica omständel. berättar. Afwacktar framgent med högacktning '"Högädle H:r Doctorns hörsamste t:e Ol. Joh. Broman. Linn. Soc. Vol. II: 171—180. ! Under färden upp till Lappland besökte LissÉ d. 16 Maj 1732 i Hudiks- vall Broman, om hvilken i resejournalen antecknats, att han >accomoderade mig helt wähl.» 2 I första delen af Vet. Akad:s Handlingar (1739) framställas till allmän- hetens besvarande fem »frågor», bland hvilka voro 1) Hvaraf tufvor upkomma i ängar och huru de på bästa sätt kunna undanrödjas; 2) Huru många spenar Biörnen, Härmelinen, Gräfsvinet, Igelkotten, Filfrasen, Näbmössen äga, huru de äro skickade; 3) Accurata figurer på några fiskar: särdeles Aspen, Forellen, Hornsimpan, Iden, Lakan, Björcknan, Mudden och Wim- ban. Broman kände sig manad att med anledning af detta meddela Linné (Akademiens d. v. preses) sina iakttagelser, hvilka han redan förut antecknat i sina vidlyftiga handskrifter rörande olikartade förhållanden i Helsingland, hvilka handskrifter nu egas af Gestrike-Helsinge Nation i Upsala. 31 det utdrag ur »Slota Baba eller Helsinglands Hushållning», som bifogats, indelas tufvorna »på Swalar, på Äng och på Myror eller Måssar» i onyttige och nyttige. Till de förra höra de, som äro »på Swahl-land och hårdvall upkomne af Mullwadar, Mullsorkar, Jordmöss ellev af Möror, Rö- ingar, Pissmöror, Flygande eller Wingmöror.» Vidare de, som alstras af Björn- och Rö-mossa. Alla sådana tufvor böra borttagas eller helst afbrän- nas. — De nyttiga äro af två slag, nämligen 1) »sammansatta af swartmyllan, ägande många och goda rötter af hwarjehanda gräs- och blomsterslag, och äro fasta och stadiga at gå på», samt 2) s. k. »Rekar eller Runka-tufvor, af or- sak at när någon stiger uppå them, runka eller reka the, som woro the likare en fullproppad dunkudde än ena jordiska tufwa... Thesse förnämde tufwor rödies ingalunda bort, utan hållas kärare än then wälgiöddaste swahljorden, 324 för ömnigaste gräs och blomsterwäxtens skull, fast än slotten kan mera hindras än som på släta marcken; dock lönar arbetet mödan.» Vidare finnas »tufwor på myror, fly, flottholmar och sumpiga orter.» »The sämsta äro the, som be- stå af Rödgiörsse eller ockra och bära ingen särdeles frucht.> Andra »bära åtskilliga slags gräs, i synnerhet thet så kallade Star»; åter andra bära örter eller buskar »och tylikt mera», »hwilka tufwor här intet giärna bortrödies, utan ofta förändras af wattnets utfall och jordens tilökande». 4 Den andra af ofvannämnda frågor besvarade han genom utdrag ur »Guds rika fatabur af Fyrfota Diuren i Helsingland>. Om björnen säges, att dess »lektjd är intet här i orten wid början af wintern, såsom the nalurkloka berätta, utan i saning i Julii månad eller ock wid början af Augusti... Honan för aflelsen synes inga Spenar äga, utan äro indragne och in uti långa, dock glesa håren sittiande på buken emellan bakbenen. Dock då det lider emot födelse, begynna the alt mer och mera swälla och tå allermäst utdragas, när de födde ungar dja få, hwilka aldrig här i orten äro flere än tvänne, ty äro ock spenarne allenast 2:ne, som ock sedermera krympes och indragas, at the med möda kunna synas, när ungarne afwande äro... Sägnen, ehuru allmän then är ock warit hafwer, at när Biörninan föder en ung e alle- nast, warder theraf en Järf, thet kan iag för wisso intet berätta». — Om L e- kattens eller Hermelinens »samangång» säger han sig »intet så just sam- tycka till Plinii utsago, then ock Ol. Magnus ogillar, en god Nordländinge ; han skrifwer fuller at the wid början af Maji månad komma i tiurande eller brunsten och löpa skocketals tilsaman och klasetals hängia ihopa etc. etc. etc. Men sådant har iag intet sett. Dock är ihet wist at honan föder 4 el. 5 ungar och yngiar them uti boet i jorden, uti holiga trä, i löfhögar etc. wisardes fram wid födelsetiden små spenar radtals fram åt buken, alt som ungarne många äro, lika som mården, Eckorn, Musen och Caninen, hwilka spenar utdragas wid diandet, men sedermera tyna och indragas, at de föga kunna synas, åtminstone intet utom håren». 5 Af »Guds rika fatabur af Foglar i Helsingland»> lemnas endast ett kort utdrag om »Sniö-sparfwar» eller »the små foglar, som endast om wåren wisa sig skock-tals framme, när wintersniön är bort tynader och then så kallade giöksniön faller och när solskinet är... Thesse äro tå frame här i orten, men sedermera synas the här intet. Kan hända the ombyta färgen med tiden.» 6 Utförligast redogöres i »Guds rika fatabur uti Helsing-watnen» för Simporna. »The äro af en underbar skapnad med ofanteligt hufwud, stor och bred mund, tiocka läppar och starcka käftar med rätt små tänder, smal och skarp tunga, stor ögon i skallen etc., hwaraf Swenska ordqwädet om gap- strupar är tagit: Han är aller i munnen, som simpan i hufwudet, ägandes så hwassa och styfwa taggar och knåttrig horn i skallen, at han må säjes wara en Scorpena, som med barnhänderen intet tagas må, i synerhet när hon stirrar och utbreder hufwudet.> Af detta slags Fiskar finnas i Helsingland tvenne slag, nämligen Horn-simpor och Brok-simpor, hvilkas olikheter utförligt beskrifvas. Äfven redogöres för deras olika lefnadssätt, fångst och användning ; båda . ätas med begärlighet, men »gallan och lefren, som stora äro, brukas här mera at torkas och stötes, och gifwes them siukom in. Emot magref har jag oftast funnit godt wara». — Med Societas litteraria (Vetenskapssocieteten i V ; SS Kr Upsala) stod BROMAN 1722—24 i liflig korrespondens rörande en af honom författad I Jehtyologia Helsingica, äfvensom 1724—26 om en Zoologia Helsingica och Chloris Helsingica tripartita; dessutom insände han upprepade gånger meteo- rologiska journaler. Hah blef därför vald till detta sällskaps ledamot 1729. 7 Aconitum Napellus L. 8 Aconitum septentrionale Kölle. 9 I första häftet af Vetenskaps Akademiens Handlingar (1739) finnes Linsés svärfats, Doktor Jon. Morzi afhandling: En Händelse igenom en giftig Ört, Blå Stormhatten kallad, hvari redogöres för denne JAnssens genom — förtärande af sagda växt förorsakade död. d BROWALLIUS, JOHAN. Född 1707, student i Upsala 1720, filosofie magister och prästvigd 1731, physices professor i Åbo 1737, teologie doktor 1740, teologie professor och dom- prost 1746, biskop och prokansler för Åbo universitet 1749, död den 25 Juli 1755. — Ända till sin död egnade han sig åt naturalhistoriska, särskildt mine- ralogiska, studier; författade talrika afhandlingar i olikartade ämnen, hvaraf — fem i Vet. Akad:s Handlingar. Under sina besök i Falun 1733—34 sammanträffade Linsé med BrRowALLIUS, = som då var huspräst och »hofmästare» (informator) hos landshöfdingen REuTER- A HOLM, samt »gjorde med honom en besynnerlig vänskap». Det var på hans in- f rådan, som Lissé beslöt att begifva sig till Holland för att vinna medicine d doktors-graden. När sedan SiEcEsBEck framkom med sina hätska angrepp mot Lissé och hans skrifter, uppträdde Browaruivus kraftigt och öfvertygande till hans försvar (jfr. bref. 504 not. 4). LissÉé uppkallade ock efter honom växt- slägtet Browallia. Mycket att beklaga är, att af de dem emellan vexlade brefven så få nu- mera finnas i behåll. Af synnerligt intresse skulle säkerligen särskildt de af LInsé skrifna hafva varit, men dessa gingo antagligen förlorade under Åbo brand 1827. IKT. "PY RA SVG SLJER TT 620. Min redelige Bror. Jag har nu på en lång tid ej hördt af huru det stor till med dig. De fröen du war så god och låfwade wäntar jag ännu på. Jag hör at D. Wallerius skall trycka ett systema mineralogicum ; mig lyster se, huru dant det blir, och huru wida ditt eller mitt får rum 326 der i. En catalogum Regmi mineralist har jag wel färdig; men denna årstiden hindrar att få den öfwer. till Stockholm, där jag will, den skall tryckas. Dessutom har et annat fäderneslandet nyttigare arbete, om Scholewäsendets förbättring, kommit mig till hinders; hwilket jag dock hoppas skall förr blifwa practicerat än trykt. igenom H. Baron Bielke har jag förnummit hans ironiska negotiationer emellan dig och Siegesbeck ; samt, at ingratus cuculus? åter satte elden i blårna; och hotar han i sitt bref storligen at denna cuculus än skall giöra mirakel. Af H. Kalms bref ser jag, huru din Pijlora? giordt allarm i lägret; men oförgripeligen tycker jag man bör ej så stort bekymra sig der öfwer, ty om hon slår kull några principia pro condendis generibus assumta; så är det alltihop; och lär du wel sielf aldrig annat trodt, än at, som genera äro menskiowerk, en meniskia och kan misstaga sig. Åtminstone bör man achta för den farliga satsen, som skulle detta species effter ska- pelsen wara tillkommit. Species har skaparen determinerat propagatione per semen, genera är de första och smärsta knippen af speciebus, som effter menskio-omdöme funnits likast sins imellan ; hwilka ej giöra annan nytta än at de skaffa lätthet i studio botanicge elementaris. Och må altså icke falla främmande, om en ny observation optäcker något, som strider emot de förra reglorna, och måste man i dylika tillfällen hålla sig wid Newtons regel: contra veritates experientia universali & constanti stabilitas, nulle admittende sunt objectiones, nisi qve ex experientia pelite sunt; & tum demum dogma cum hac limitatione afferen- dum est." Det samma kan hända i Botaniken, som wi blifwit warse 1 Historia attractionis magnetice, electrice och oändl. andra. Jag lefwer framgent | Din Redelige dräng J. Browallius. Åbo d. 24 Januari 1745. Jag raisonnerar i denna materien effter de data jag fått. Dina Spe- cies orchidum wentar jag; den är mig angelägen wid några species af den classen. ? Linn. Soc. Vol. II: 209—10. ! Någon sådan Catalogus »juxta propriam methodum digestus» blet aldrig utgifven; den fanus såsom fullfärdigt manuskript bland hans litterära kvarlåtenskap, liksom ock Systema mineralogicum posthumum Tom. I. 327 2 Se bref 561. > Felskrifning. i st. f. Peloria, hvarom LInnÉ utgifvit en disputation, som ventilerats den 19 December 1744. + Mot sanningar, som faststälts på grund af en omfattande och säker er- farenhet, äro inga invändningar tillåtna utom sådana, som äro hemtade från [vidgad] erfarenhet: först då bör en i öfverensstämmelse härmed begränsad lärosats framställas. 5 Species Orchidum et affinium plantarum (Acta Soc. Scient. ad an- num 1740, utg. 1744). ; 621. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Min högt ärade och käre Broder. Efter hemkomsten från mina visitations resor, först den 17 Martii, kom min k. Broders bref af d. 20 Januarii öfwer hafwet mig tillhanda. Det fägnar mig hierteligen at deraf se, det min welmening uti mitt sidsta blifwit så uptagen, som mit upsåt warit. Men min k. Brors krasliga hälsa och k. systers! opasslighet kan ej annat än oroa mig; Dock ser jag af wekobladet, at k. Bror d. 20 Februarii warit i Stockholm, hwil- ket försäkrar mig om at bägges hälsa bättrat sig. Jag för min del har redan blifwit så wan wed krämpor, at jag nu mera ej stort talar der om: Men, de dageliga påminnelser jag deraf hafwer at giöra mig rese- färdig, drifwa mig ock till all möjelig flit, at giöra från mig det, som jag funnit för angelägnast. Deribland har jag räknat betänkandet om wattuminskningen.? Jag bekenner för min Bror, at jag är dertill auctor, fastän jag ej sätter namnet der på; efter jag dermed icke far efter någon heder, utan bara sanningen. Der under ligger ingen annan poli- . tiqve. Men at denna sak är mig mer än andra om hiertat, det kommer deraf, at jag blifwit öfwertygad, det wattuminsknings hypothesen nog all- mänt brukas emot den H. Skrift och religionen. Så sker det man i mellan i Swerige: Men Telliamed? och La Mettrie" hafwa lagt den å daga. Efter nu den högste gifwit mig någon kundskap, som till detta ämnes utredande hörer: Så har jag, i anseende till mit ämbete, funnit mig i samwetet förpliktad och liksom af Guds försyn ledd och drefwen att lägga handen der wed. Sedan jag länge, att säga sanningen, stretat emot min öfwertygelse; efter jag på ena sidan, för wenskapens skull icke welat skrifwa emot min Bror, och å andra sidan wel märkt, at 328 wist folk skulle taga sig deraf anledning at hata mig; Så råkade jag omsider i en sådan oro, att jag till dess stillande nödgades sätta pennan på papperet. Jag ärnade i förstone bara på några ark gifwa op mina tankar: men ingenting kunde ställa mig till freds, innan jag hade giordt | saken från mig så, som nu skedt. Nu fägnar det mig högel. at min Bror icke giör wattuminskningen till sin sak: och kan jag säga, jag håller alt annat i detta ärendet för ringa, emot att behålla M. K. Brors wenskap. Derföre will jag ock bedia min Bror, att innan Betänkandet tryckes läsa det igenom med tolamod och å sido sättjande af de tankar Min Bror tillförne haft; samt, om något råkas, som tyckes behöfwa lindring i ordalag eller som K. Bror finner sig stötter af, då gifwa mig det wid handen: så skal det till nögies blifwa hulpit. Jag tillstår jag måst gå k. Bror litet nära i den saken, som angår jordens yttre skorpa och lithogenesien: efter M. Bror combinerat detta med wattuminskningen: Men jag hoppas i den delen äga i Bror en sådan adversarius, som jag i sjelfwa piecen skrifwit. Hwad jag grundar mina tankar på i Lithogenesien och om facie telluris skall när- mare wisa sig i mit Museo Aboönsi;? jag hoppas til midsommaren få 2 dess delar färdiga, om jordarter och enkla stenarterne: Jag tror det skall giöra någon nytta till uplysning och tillwäxt uti stenrikets kenning: Fastän jag icke ser mig utwäg at i mineralogien prestera just så myc- ket, som min K. Bror i Botaniqven. Min mening om wattuminskningen är eljest icke ny, utan rätt gam- mal. Jag har längesedan giordt observationer på gamla trän wid hafs- och siöstränder; utom annat, 1740 de origine montium” sagt min me- ning publikt. Icke långt der efter de Eegno Adgvar. och des character. Under mitt presidium i Wettenskaps academien,? warnade jag för många skäls skull, för at antaga denna meningen; hwari alla de närwarande gofwo mig bifall, convincerade af de andragna raisonerne. 1747 hade jag ock del i ståndets betänkande om denna sats, i regard till Hr Dalins Historia: fastän Bisk. Rhyzelius? der till war auetor. Jag har, utom de i betänkandet anförde, ännu många rön i förråd; besynnerligen här i Finland. Hwad sielfwa betänkandet wedkommer, så är det i hast skrifwit, och ser jag redan sielf, huru mycket det kunnat förbättras, särdeles i anseende till methoden: Men min tid tillsäger icke. Jag har lemnat det til secret. Sernander,!? och ärnat det at tryckas af Salvius; om min Bror så finner sig, skall jag taga det för en wen- skap, att Bror skrifwer företal der till; så framt Bror finner mina skähl RR RN ar Sd 4 TE NE Lr ÄN äng re RR a old Lag KR ÖNS ÄRTER FAR RARE AN dl SR ra 329 dugelige. Sanningen är wårt ändamål. Hwad lithogenesien wedkom- mer, så skall museum aboönse giöra deri fylles, som jag förmodar. Si, så stort förtroende har jag till min Brors wenskap och owäldoga nit för sanningen, at jag ock ej har betänkande wid at giöra min Bror till domare i sin egen sak. Där M. Bror tycker jag har orätt, så gif mig skähl wid handen; jag har ingen annan afsigt än sanningen och religionen; icke heller betänkande wed at ändra mig, om jag tänkt galit. Hwad stilen eller genus dicendi angår i betänkandet, så har jag deruti måst rätta mig efter genius seculi; och alltså wara litet mera qwick och lefwande, än "ämnets alfwarsamhet eljes skulle tåla. Derföre bör min K. Bror icke stöta sig der på. Jag har erkent och erkenner Bror för mästare i både Botanique och Zoologie, och skrifwer blinder under alt det, som Bror säger: in mineralogis aliquid & mihi vindico och wentar - se, hwad min Bror mig lemnar. Men sapienti sat. Jag är oföränderligen till hierta och sinne Min käraste Brors Trognaste tienare Joh. Browallius. Åbo den 20 Martii 1755. P. S. Jag kan ej se något in politicis kunde följa af mit betän- kande; ty, om grunden till Dalins tideräkning i Sw. Historien faller, så tyckes det in orbe politico giöra lika mycket; och kan hans historia endå wara god och mannen likaså, fast än han deri råkat taga miste. Om min Bror gifwer akt derpå, så lärer han ock finna, at jag med al flit undwikit at förebrå H:r Dalin något, ehuru rikt tillfälle det gifwer, hwad han om wattuminskningen skrifwit; medelst oräkneliga misstagelser och contradietioner: men jag har hållit mig wid saken och swart på det, som har mera auctoritet och sannolikhet. Linn, Soc. Vol. II: 211—14. ! Denna förtroliga benämning på Linsés hustru härledde sig antagligen från den tid, då Browazzius ombesörjde afsändandet af hennes bref till den i Holland sig uppehållande fästmannen. > Betänkande om Vattu-minskningen, hvaruti denna läran efter den Heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas samt oriktig be- Jinnes (Stockh. 1735). Innan denna skrift blifvit färdigtryckt, hade BRowWALLIuS aflidit, och på titelbladet blef han såsom författare namngiflven. [| 330 3 Härmed afses en af Benoit pE Marert (fransk diplomat, född 1656, död 1738) författad och 1748 i Amsterdam utgifven skrift: Telliamed, ou entretiens d'un philosophe indien avec un missionaire francais. Den egendomliga huf- vudtiteln är författarens eget namn, läst baklänges. 4 Se bref. 504 not. 8 >»DE ta MettrIE har med nyckat nöje flätat det. Telliamediska systemet in uti sit Atheistiska Systeme d' Epicure» (BASS Sa | 5 Äfven af detta medhanns ej utgifvandet. ä 6 De origine montium, akad. disputat. (Åbo 1741). i "De numero regnorum nature et in specie nuper addito quarto Aqueo regno (Åbo 1744). 3 BrowaLLuivs valdes 1740 till ledarhot af Vetenskaps-akademien och var i dess preses i början af 1747 under silt vistande i Stockholm såsom riks man; vid presidiets nedläggande den 23 Maj höll han ett Tal om Känn n af Guds försyn vid nyttiga vetenskapers främjande. Sa ? AnperRs Ruvzeuws, född 1677, filosofie magister i Upsala 1707, joslogd professor i Åbo 1711, domprost i Linköping 1720, biskop därstädes 1743, död 17 10 SAMUEL SERNANDER, adlad (1772) Sernskörp, född 1713, kanslerssekrete- rare vid Åbo universitet 1744— 71, förste expeditions-sekreterare vid civil expeditionen 1761—87, titul. landsböfding 1792, död 1797. ; BURMESTER, JOHAN HENRIK. Född 1720, adjunkt i Lund 1746, förste innehafvare af professuren i ko nomi därsammastädes 1750, eloquentie et poöseos professor 17536, död [ Vistades 1748 på vetenskaplig studieresa i England. ; Bref, skrifvet i London den 21 Mars 1748 (Linn. Soc. Vol II: 321), rättar, att med ett svenskt fartyg afgått sändningar från J. MITCHELL, P. SON och J. GORDON. BÄCK, ABRAHAM. På grund af det stora antalet mellan Bäck och Linsé vexlade bref komma dessa att införas i följande band. ; 331 BÄÄRNHIELM, PETER GUSTAF. Född 1733, löjtnant vid Gyllengranatska regementet 1768, afsked 1775, död 1809. 622. Wälborne Herr Leutenant. Till wördsamt swar på H:r Leutenantens af d. 10 sistledne, har jag ähran lämna fölliande: Hela gambla werlden trodde, att en ymp äller oculation uti något annat slags träd wähl skulle bringa blad, blomma, frucht, lik trädet af hwilket ympquisten war tagen, men att fröet doch skulle producera ett träd, som woro likt roten, på hwilken den wuxit, och samma tro hafwa än i dag många trägårds mästare. Men de nyare tider willia intet tro hwad som säges, utan uti phy- sicaliske saker, endast hwad de röna med experimenter och se med ögonen. Klarligen kan man a priori bewisa omögligheten, att fröet blif- wer annat än bloman och wäxten; men detta woro altför wid- löftigt uti bref att föreställa och torde räknas för gräl. wid be- gynnelsen giordes af snart sagt alla trägårdsmästare i Frankrike, Engeland, Holland &c. experimenter; men aldrig ett enda slog in med gambla satsen, att fruchten skulle blifwa med frön, som pro- ducerade det trädet, uti hwilket ympen suttat; så att äfter flere 100 experimenter blef wid 1715 beslutat, att ingen mera borde någonsin tänka där på. Med ett ord, det är så omögligt, som att ankägg lagde under en höna skola blifwa kyklingar etc. wij se ju alla wårar, huru kiernar af wåra Persikor, som warit ympade i Hagtorn, sådde gifwa aldrig Hagtorn, utan Persicor; äfwen så äro alla wåra Aprocoser [!] ympade i Plommon stamar, och deras Kiernar sådde gifwa Apricoser, och 600 andra. Men så snart hafre blifwer Rog, så bör wähl Bonchretien kiernar ympade i Oxel, gifwa oxlar; men detta har aldrig än lyckats, utan där warit fel i ob- servationen. Så länge 2 gånger 2 blifwa 4, så länge är jag lika wiss, att aldrig Bonchretiens kiernar gifwa oxlar, ehuru där uti ympade, men att ståteliga äpplen &c. sådde gifwa simplare frucht, 332 är en hehl annor sak, ty naturen går till sitt första, som är sur- äpplen. Hwad som bedragat Kongl. Secreteren, min älskade wän,! wet jag intet. antingen någon sändt honom falska frön, äller han haft i ett annat papper oxelfrön och företagit sig, äller att den qwisten, som upwuxit, warit mera frodig, altså bladen mera hårige och kantige, wet jag intet. Skulle Hr Leutenanten ej kunna skaffa sig frön af samma träd, så dem och se sielf med egna ögon. förblifwer : Wälborne Hr Leutenantens ödmjuke tienere Upsala 1771 Carl Linné. April. 19. Utanskrift: Leutenanten Wälborne Herren Hr P. G. Bäärnhielm Giötheborg. frijbr. Sigill VIII; svart lack. Originalet tillhör Upsala universitets bibliotek. ! Hvilken härmed afsetts, har ej kunnat utletats. BÖHM ET BOM, JOHAN DANIEL. Antagligen ett pseudonym. Ett bref, som eges af Linnean Society (Vol. II: 104—53) och som är däte- radt: »Holmize Mart. XXII [intet årtal] I HS» har till utanskrift »ad Dominum Professorem et Doctor Medicine Carolus Linngeus Upsala» samt i sigillet (svart lack) Sveriges vapen, tre kronor. Det börjar med «Dominus professor Acade- micus naturalis meus amicus»> och är undertecknadt af hans »Servens». Inne- hållet är — oafsedt det usla latinet — alldeles obegripligt; det synes handla om regenters rätt att utdela utmärkelser och privilegier, om »serenissimo duce Sabaudize Carolo Emanuele» etc. Förmodligen »ett harcellerie». 2 PEPE SI EPA ye EES SUNE ET fd TR JL ST IS SORIN T 333 , Tillägg: Sedan tryckningen af denna del var i detn ärmaste afslutad, ankommo till Upsala några lösa blad ur den Linneanska manuskriptsamlingen i Linnean Societys bibliotek för att här närmare granskas. Däribland befann sig ock ett helark, hvars första sida upptages af det bref från J. Eruis till Linné, som fin- nes aftryckt i J. SmitH's A Selection of the Correspondence of Linneus and other naturalist vol. I p. 100. På de tvenne följande sidorna anträffades där- emot ett hittills obekant bref från P. BiercnÉs, delvis handlande om samma växt, som ELus i sitt bref omtalar. Då samtliga kända bref till Linsxé från BierRcHÉN finnas i denna del (sid. 208—224) intagna, har det ansetts lämpligt att här meddela äfven detta nyupptäckta. 573 a. London d. 1 Aug. 1758. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne orden. Mr Ellis har varit så god och ibland mycket annat, äfven visat mig den specieuse blomman från Cape, som han i sitt bref nämt till Hr Archiatern. Han har bedt mig att tillägga, det jag kunde ihogkomma efter Dess examinerande, men som han sielf både nu och förut gort det ganska adcurat, så har jag mycket litet att tillägga. Wi kunde ej finna några tydliga stamina, emedan fructification redan var för sig gången och blomman i aftagande. Rudimenta därtill tycktes där vara. Förmodeligen voro de förvisnade. De måste hafva varit där, emedan där var semina. Styli voro så distinete, som i någon blomma är mögligt. Öfre delen, som täckte Pericarpium, var aldeles en del af calyx och stod ej at sepa- rera därifrån, var träacktig och fibreuse, och då den öpnades med knif- ven, innehölt nakne semina i 3:ne rader med sine dissepimenta, och hade uti sig 3:ne diupe impressioner eller valvule, som täckte semina utantill. Jag förstår eij hvad denna delen af blomman bör kallas, emedan den tycktes endast vara ett utskott af calyx till att täckta semina och tillika vara ett Receptaculum för några af partes fructificationis. Blomman har en makalös fragrant lukt, nästan lik ananas.! 334 EAT En a OA TOP [Å SS a ÅS En AN äg äng 335 Hr Ellis har äfven visat mig det nya artiga diuret,? som är likt concha anatifera, och vi hafva sönderskurit och examinerat så väl Basis där af, som de 2:ne öfre Tuberne, som likne horn eller upstående öron. Diuret är aldeles det samma, som i concha anatifera” med sin proboschis, och de 2:ne öfre tuberne äro iholige, inuti aldeles like et öra, med helix och antehelix, med en öpning i toppen och en öpning nedan till, där diuret sitter, så stor at diuret skulle kunna stiga dit upp. Det är aldeles uti en continuation med den öfriga Tuben och med den Globen, däruti Diuret sitter och sticker ut sina armar. Wid pass en tum ifrån Tubens Basis, är han fyld med en brun materia af samma färg, som Tuben, som med microscop synes vara Diurets ägg. Hr Ellis har lofvat mig at af ägaren skaffa Hr Archiatern en af dessa Tuberne och med första lägenhet sända dem till Hr Archiatern. Det är ett ganska merveilleust diur, som ingen ritning eller beskrifning kan gifva rätt begrep om. Den lilla rara Concha anatifera, som hänger vid coraller, har jag sett hos Hr Ellis med 13 skall; 6 på hvardera sidan och ett baktill communt. Hr Warner" säger sig hafva 2:ne ordsaker, hvarföre han eij vill at Hr Archiatern skall upkalla hans namn, 1:o at han eij är en sådan Botanicus, som kan förtiena den hedern, och 2:o för Hr Millers skuld, som skulle förtryta det på honom, emedan han kallat henne Jasminum. Hr Ellis skulle gärna se, at Hr Archiatern ville följa bans begäran, om det eij är emot Botaniske Reglorne. Han har utlåtit sig, at han derföre skulle bli Hr Archiatern mycket förbunden. Han och Hr Miller äro eij särdeles goda vänner, altsedan den trätan de hade förleden vinter om Toxicodendron. Denna nya Jasminum har ock mycket bidragit därtill. Då jag för kort tid sedan talte med Hr Miller om denna blomman, ut- lät han sig at Hr Ellis ofta tror sig se det, som ingen annan kan se. Men jag har aldrig funnit annat än at Hr Ellis altid varit mycket rai- sonnable, och han har ofta bedt mig at anmoda Hr Archiatern at corri- gera honom och låta honom veta, i fall Hr Archiatern skulle eij i alla meningar komma öfverens med honom. Här innelykt fölger ett specimen för Hr Archiatern från Hr Ellis af en vacker corallina vesiculata” med sine diur, som med det nya, eller annat godt microscop tydeligen kunna ses. Jag framhärdar med oaf- låtlig vördnad Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tienare Bierchén. 336 | ST NR | Hr Archiatern täcktes gumitlgt RR at jag ibistats mig öfver ] ; förmåga, at beskrifva saker, hvartill jag ej har kundskap - O ledes förlåta de fel, som jag därvid enats Utanskrift: | To i The Royal Society —— at Upsal Prb | in Sweden. ! Den här omtalade växten är Gardenia florida L. Sp. pL ed. I Den hade förut beskrifvits och afbildats 1759 af Euus i Phil. trans 932 t. 23 under namn af G. jasminoides; J. MILLER gaf den där Jasminum foliis lanceolatis VARNNNNg ApS NA valyttier af Eiuis 1758 i Phil. RR sök Pp. 848 i 34 f &; 3 Lepas anatifera L. förut benämnt densamma Hydrastis. | 5 Sertularia tamarisca L., åt hvilken ELLuis RE oc culata, sparsim et alternatim ramosa, denticulis oppositis -” bus crenatis patulis. 2 - vall AS + AES = JG SSR ng ECE FAS MlStkNA 321, 325 Fö Je Mr 69, 71, 172 es SPN | UAE SER VEN SR 1 Adolf Fredrik Adanson, M. Albinus, B. S. : Alströmeria, . . Arrhenius, J. Artificiell äggkläckning . . . . 102 Register till Första afdelningens tredje del. Sid. ÄR re a DERE 184 tees os rsks 70, 251 RN LEA be kö sä sa 202 Alopeus, J. A OR DEN BN RR SRA 277 Alströmer, A NR rer 13, 82 SEE BR 7 RE ARE 20 . » 21, 22, 27, 40, 52 Amaryllis Belladonna . ....: 22 Appelroot & Spalding. . . . .. 86 Arabis suecica Arbor Draconis SN Ar fb: Besgjöron ör eter KESO RSS 95 Astragalus uralensis. ..... 920, 91 Sid. Avi villiäd: :Or so oi 96, 267 > RA RA 97 Avena flavescens. ......,.= 121 BRAT Inkl: sc os ct RN 105 TTT BB AA EE AR SA ST SA 162, 165 Fo ed INNE VE > RENEE 269 fana BR RAA 37, 39, 46 Ed FRE RP ARE NIE Ae TE 195 IT FE PRE UR RA Ge 67 HO0OIEö, FR 0 dera sor SR 107 PTT AA ÖRNEN ER RE PEN 26 OLMA dö Me ön ang 24, 29 Hanselus, 1; ora je teras 109, 110 Honselstlörna; Mi. osa oci» 111 FIRAS ÄG OM de ke b Ale ARN 287 » ler kg sker dör SLÖA RASA 112 Bergencrantz, C. Fr.. ...... 113 Bergenstierna, A.. . ... ee 6 RRD I nr SSE RPS DE SR AR AP AR SS 154 SARAS Ii ek are VR BAG 114 » LE FSE 53, 78, 119 KT ER L Ne sal ve Lagen ee Oka 158 TR RS RR FS AR Sr FA 161 STUDION "Wo cklea s sele 06 klena 4 236 er SA SR ER RA SE ESA NTE 172 SR 204 Mega else sr arb orig 174 TR OR ES 208, 333 2 retar pra Ve VER NR 232 12 VE PES ARSA ERP SE sis! BRG » Sö Akin öre anna 187, 326 fölia a RON La Go 0 RR AR NG 205 JANSIKON sä ove ense AK 195 RINNA can är le SARS NE NEADE 324 338 Sid. Blackwell;:Be oso ae 255 Bloniy 50 Mi og ars. sina RenG 270 BodiWert, 5; Disa dere 261 BO OrHOR;: INT» Mer id je ver INR AA 101 BOOrhRRVO, Jie ns dok well 277 BOCUPIUS, FEL A : av6 saa 15, 290 BONRVOLG: 27530, ige a E pe er NER 202 HOLJIOSTG; 0 Ohio: sn serrk SRS 46 DOME, "Ve UP alk et a ere bog 236 BORGEN, ARTS ale $rign FEASTS 292 BOREN de br 4 oe RE AR 87 > | NG GSE SE [RA (RE NES Et ble e ALE 315 PFRDNUG Ake nosen Slas k fra fe 315, 318 Branting, 0, Arn ser ee . « 320 Bretottil; Jo GAO sosse see 229 Brissoh, Niin soni vises 231, 235 SIG AN IVT bog nig Roar RS SDN 320 INO IMNN (7 RIE teS area SS LR RS . 820 BÖG, Aa CV, SUR a pek er 6 410 Browallus, ds cc oms. ccs 27 CATIOSOR: (Foss lr a a Sa RNE 302 CEIOSDS "Mas for SEED SRS 255 CORNER: ÖR IE RER 178 Sid. COlSUB IEA Ra 5 aa ne RE NIE 277 Cenchrus echinatus ......—. 64 Centaurea phrygia........ 88 Choiseul, BE. Fr. de : co och 240 OLOMUNE 30 Rl fe) aren . » 91, 140 Cirill6j3 Desai RA 57 Claifaut, As Choose ra 106 OIUYFÖR: Jena stars AN 195 Olerek, CO. As. se rock PRE SE Bli ras rs FR SR RASAR ROOS dEgA 260 Clewberg, Chr. . ...... 280, 260 GOCCHL Asiens ere oe s ce SA 60 CoCcUs' uvD Ursi.s sis rs 272 COoOkenllt a sanslenk SPLEN . . 24, 48 Colden;-C.=;. : oe se RR 195 Collin” Je ve se AE 272 Collinsön,; Ps 46/6 «ee NS 210 Oreute, Ode + lane re el RE 252 Cronstedt, Fr. A. & Sv. J.. .. 244 Cronström, J:::.: sv as state sa 184 Cuculus ingratus . . . 193, 194, 326 Ouffs mikroskop"; >» «ss sd 60 Cusson, Poor se bokens REN 154 CYyHOMOTKM A= ie 0 so a te INR 29, 32 Dahlberg, OC. G.. .. ss: 138, 260 Däålin, :QO; :r2->0 «tet. ae ör 329 Daphne Gnidium.., . ......s 42 »D'Argenville, A; J.D: 4,5 302 DAngerville, :L. Fr. Al. a 229 D'Ansse de Villoison, J. B. G. 269 D'Aoust, JM, Ses oa oe 244 Dassan, Chr. (soccer sie KRONA 306 D'Aubenton, I. J: MM: > so es 154 De (IBGL; Bee se sa sota RERR 244 - Dela; Gardie; Prices sne 176 De la Mettrie, J. O. . . . . 101, 330 De-lIa Riviere =>: "sis «a sv 278 De Ia Roque, Als ora sosse 62 Demetrios 4 3 sec cake 268 Dillenius,: Jie: mosse. es 204 Dioscorides:::55s » avses vv 277 Donatl, VV, fosse ne ös sa 62 Drosera lusitanica . . 28, 36, 38, 41 Duchesne, A. & N. 229, 236 Duhamel de Mongeau, H. L... 71 DUrageDE ÅL IG Ser sr RK 61 Sid. Hterda, Oh se ses ra 72, 218 BNeN:D: Cha ss RR 255 Hitblal; Ok. sr NG LR RRENO AGE 926 NEAR EES 134 Elatine Alsinastrum ....... 88 TRE RR SA VE 212 eo ke 80, 172, 217, 888 Enerot (Ehrenstam), J.. . . . .. 191 Epidendrum amabile. ...... 12 BORG ers vr ERS 149—57 Fagrous, J. Th. ;. vc. 18, 19, 55 RA Glen ovie Niels sa NR 53, 93 NS lece säce ks Are 67 Fasciola hepatica. . .... 289, 290 aa ENT FER > Fl ANDA EI SONEN 272 2 EE SR 244, 272 Ra et ee så eva 88 NIE SETA RESA a 183 Fiskroms befruktning ..... 88, 84 SE ÄRR APR 241 a tele ss be 92 At rie ve rd ed 45, 52 SR ARN 1683, 269 Fossila snäckor. ......... 10 Fothergill,: J; .. .«.. 165, 258, 266 Frankenia levis. ......... 41 Fritillaria Meleagris . . ..... 202 Fröns' vattenprof ; . . .. «+ « 54 mor ÄG VER AN SN oe 87 Gadus Merluccius ........ 10 ENE, 6 06 a RER JR SA 163 a VRENA ES RNE 926 Gärdeonia florida .:.......c 334 OR: Dee ss ee 183, 260 Gautier-Dagoty, J. & J. F. .. 252 sige se Siåde Ag 142 EE ke a 190, 200 mb OS HERON KS ET 251, 252 KINDNIGNER, J. Ori sc der bv 83, 100 EE EE SMILE SSR 154, 188 Godin des Ordonnais ...... 34 SKOTIRIS SIS ee blelele A PRASRAGA (FUPERDN. dvs vd bid CRED 165 den ME I EES I RS EO SR 219 Sid. SROM ÄG ne ARGA Ga 76. LAKE KR Grewia asiatica .. : .. ....cc:c 297 OINRRNAN SS oe bleer SÖK a CReHöNd: dd, 1 are RN 245 a OT FED AEG SRS vr 229 Guldfiskar ..... + 5 vs BAG, MA OIRY I EN oce eb LARS 216, 220, 221 Gyldenstolpe, E. ....... ee EN KEVIRNNORg:; Cha on File ble eMenA 93 » FET g oe RE 94 SIRIONIND, SNING: a osv 6 CNRS 184 > Säl ÅA Vag ses 131 Häller, Ar Nise ss 131, 146, 252 Pe SEE JR TE RE PER PE SE EORS 214 Hasselqvist, Fr.. ......« 25, 234 JG0DG, ÅA SON oe oe 0 vr see 274 FLORAN dyl OM sie ie ca a 190 SERIEN: on 0 bl. Krog än Kro DoRS ng 264 SE TNONSOR: Mi Vasco ooo oct-å 306 ara SKINER EEE RP VÄTE PR RNA 324 ROT RANN i pla kva rk acere 252, 261 Hessenstein, C. E. & Fr. W. v. 236 SOTO ERe Feb rot Pr wa klo RR 19 > ESKS Sök nde ARR Sr 216 so R I ERE Da SN 154, 255, 269 KLORSNENNN SR vis fe eve cn sönd 281 Hordeum distichum ....... 190 SLONCIIRNIN SIE see 3 eleceten Rå ML SUR NRS Ge ov lea BRT 118, 119 pi a PINNE SRS Sr 2 BUVIE FUN Sia als IgE AN 6 274 FEVIMNR 2850 spe 8 bag 0,6 KR 26 FRV SNS a ra Uhe seodie äre DR 258 STEN SS SN SL ELER Re Å ek 334 SNRA LÖNSA. e LK Are eek, BIN RR 240 rå nt TERS fe ER ENS EIS 313, 314 TLOLLOINNN dör re soc le 6 Bee RR 94 SR RTR SöENa och + KRK 90 ILUKSINIOGG, dd: Oss oms sier sc 120 SORHANINON «0 Re da ke 19 or Ta TRE ER Se RAR AR SRA 207 Inhemska läkemedel. ...... 132 Ipecactanha .. ...... EE RSS 0 SOLAR GEIROSSE I Vv slene ere Ta a TT KIRAN Se ek KE BLT fe SER SKV a 103 sd Sid. Jacquin, N. J. v.. . . 140,.226, 255 JANSSON ap: sger senere Jennings, Fr... ...s.. LR GERARD Jordloppor ...... Er AG 274 JUBSIOU, AMG, «ske 69, 70, 103, 105 RNE. FSS RAS AE 5 20 -28E Juncus: bufonmias + .3=>. stra ser Kmplot; (Be, se ssd Re 2 Källström, Åse sor esi vd Kalm, Py neke 191, 195, 197, 206 Kammöckeör, Or: Bee une ccs Karoline Louise ...... . 246—51 KOBDig, ide: sleven ör RR 255 KUND: "ÄG RTR 6 PRSREeNn. KUA. 2 Vs teg even SL 9 MYTOMAN > Islas sker (SMET e RA SRÄE AK Köhler, M.: ss AE ap 5 1 Na Kölreubtet; d: Cs ess ensk dag BN König; OM Ås > vore ka FOR Le Lacerta calchidica . .... ...: 310 TLagörllycht; Ole. ra fara 200 LAS OrEtrÖD, Jose ne sb rr 2 TinkolfjäPllöll. = sme åse 159 2 PAT FÖRE SR GR I CDA 106 TAMPA, - 20 Jösse AGES eg 135, 137 LANE: 0OG re kid RA 178 JARO: ÄT fran iv an RE Ar IRAS 72, 74 LIGPAS: BUTISN 76006 ac 18 ee 334 TIONGOGG 45 0 alare a ARN PDAS 178 Läljeswärd, M. Dess ös nast TOA Tändecranta, 1: Mises cd 212 TITAN SER: a a sng a SRS IR GERE TAXOR, Ars 7 Keen a SL 85 TÄRtAr, Montera paa ARG + 185 FRUOT OLA a Ren PÖPGARE VGAL 2 BETT SNR INU EA RN . 281, 236 TIOS10, Åres vik sp Re AN a 312, 314 Fes: ARE SARS 15, 31, 34, 310 fi RN RR 805 TAORTBO 6 ve ök RDR KN AD 32 JiQblÖR + se vn sön din re, LiO visa: Ulrica 0 ocsm on 3 TORIA + a 38 a vel ee SEEN 174 Tadloff MM.oro rige VR Å00 BFT a Tra 0 ADS ARR RA AN 62 ; Sid. Lumbricus palustris; i. 289 Lupinus albus..... RN a TYDDE > Ebo EP e a 2 ER RR Låstbom, J, » 3». RA Löfling, P. 23, 27, 29, 30, 42, 48, 125 Löwendal ses «sa a sr AEA fe Maillot,.B. de :«..n.r fR ie BB Mandelträd . ö. 65 Vär RR 488 Manetti, S.. 16:16. SÅ SAGE fre 16: Mangor,. Chr, EB. «5 oms Mannerheim, L. A:s ss sv 6 fö 286 Maratti, G. Fr. sc scc0 2 SORRAR Marsili,' G:s > +» a 68: Martinius, M.: ==: sl ue for Mathesius, År sr FÖREN Medicago falcata ; . , . «ts oc BiG Medicinaltecken ...... 128, 181 Medicus, Er. OQO. sosse. sh RO Mennander, OQO. Fr. sa sva SR Mercurialis annua .... 26, 38, 40 Mesembryanthemum nodiflorum 82 Micheli, P; Asos, ccs Re Micerocosmus ...... > SUR, AkE Millörj aloe-e 6 vs ja st 163, 262, 269 EN a RN 72, 74, 165; 217. ' Minasi . . ss »csce 6 a aveln RR Minuärb,i dissa sn nee SON € AVN Missa, Hi: . s so s:as ivag 6 Ae 103: Momordicea > « . «+ sent i 35, 41 Monson, As. obe e bee 73, 78, 80 Monte Baldo ....ss,c0c 5 » 66 Monti; Go sa PRE 67 Montin, I. so» ss 48 sc Are Morand, J. Fr. Ol. oss, JO0bj28D Moreni, G. Ol rss > sep 66 Mo02is töjare s 0 ie es. SNR 231 Mus ABU sr .08 eo PN > MODaX > so « osoc a!8 Eje rAN "Männich, B; Chr. sofa 178 Muli8, yr Or mile sa 33, 34, 42, 45, 81 Mya arenaria .....ssc6sc > 12 Necker, Ni J: > ca ssd seed 26 Nölin, :O:-Do 2 5 oc ks på sc. AO Nolana prostrata . . ..... Rs Nolkön, GG Ål Vi slane eb NR 26 Sid. SNOLGG, dr Ar dee 8 rk SR 106, 235 Numers,: Er. ÅNece prev ne G 244 föder, GQ. Obrot. of: kcseea 255 SIRVNAd cos iosMbe vis Se 238 tillonberg, Or. M.. ss smccc.c EO Row; Ar ÖR a Ce EN 245 OTLORR, Je ee a 81, 87, 39, 42 SFRIEOR «Glee oe tr erng NA 222, 223 MIND SPR: IR Mesko a stilar 241 KOMET bv oe Re 6 Reg IKE 65, 68 FRIOrpö: 0085 -5- sa Sak nr 25 Parietaria judaica .....>.-. 26 a tas] BE > ANG PTT ARE SNRA 64 FRIIS LAN: ören eva VAR en «6 302, 310 oa LR a RESET RS NS 261 KT SS TEE sce okok bla a 327 ENA es ba «€ op oc 118 Phalaris oryzoides . ....... 66 UR RHAndrioam. ; ooccsoc sv «sc 87 Philosophia botanica .,.... 157 NR ei re mö dee Mise g 28 Phytolacca dioica ...... 58 —55 TE Fi BR Var GES KE Gr 229 Finus Cembra . =; . co. vs 194, 202 BROR Vär ene ale RR IR 167 a TR SPE Sf ESSEN 39, 40, 43 ER OROR Åkor,e vs rv brsdglae ee 67 Plumbago europea ....... 48 DANS: OEI: soi vsk 9 Nee 187 RRENO: IEI 0 sot es SR Småa a 236 2 RE - FERERE NARE SEE NA 101 MENN ÖN Sa 2 eat SREAN SR +. 219 Pilmula elatior . :. cc .cc:c 281 TT FER AS FR ES Ae 237 Progallinsecter . . .. 305, 309, 311 Trotea argentea ;.. cc 0e 296 nrnandoerhkieln, Pol soo. s ac 128 2 ER SRER 37, 39, 44, 50 IT PRESES Re NE 6 102, 305 SEE BRG te pe FRE AE KS 281 SORIN OSBN: «303 50 eid RT: HL RASCR 77 Röseda odöräta= . > icq soc ss 235 a ä ETT BESSIE ES RT FR RAR er AR 285 341 Sid. Rhododendron .... 28, 88, 41, 44 BRYsGlUuS AL arg, ns ATA 330 ES d 21472 RT 0 RSA a SEA Aga na 261 SNOhArAE,; Aa 00 Orea RA LR 229 HÖMnFer Das ve s e a kos 54, 137 IKONEN OF MG Var ok ns GESASA 178 Höbkansteln;: N> Vol so soabesns 287 Rothman, J. G.. >: RAL Se I FUVASONT Sed brå kö es RES 240 KUR VOR: SRV er ark ars Ej arder RITRAGNG 184 Rudbeck, A. Fr. & C. Fr. ... 229 » så RS NR EE 94, 229 » i 3 ARE SYRE SA 0 ALS 261 SOUP "RA; rna a wi ve SoRedaRRSNTE 19 TRPPRGPET År era na Ne 1 SAVANN E 2 ORLIETON: ING sera oe 6 dee RN 20 Balnt LAunGDE 3 oc > s 0 se : 68 sol Penest, Fr. Bb. GQ: dö fö so aa Pet OMNOD; AL. HH. :d8.; tesen 261 Nälnto. aAlpinUN: > oc « . 23 ET 8 TAG Aa RET 0 ERE RR ART RE a, 124 BRUVOR BS: Mälss eve ove Kr RENA 51 Kanaan. 5 Or. cr MA 154 Ir NS vi PSA SE RPS LA 46 Scheidenburg, D.:..;. is va 48 Schinus Areira ... 31, 35, 36, 43 Sokreober, J. Ohr,D: sar aöntsg0 Ta åa dr RENAR LR DNS pe fig Sa 142 SOROS vessel Svokig vid RARE 212 SOhulsen; M: Choo ol ao ske. es 212 Scirpus lithospermus . ... +. 137 Sclerotium Brassice. ...::. 80 MIROBDIL J:r Åva sad va 140, 255 BINNNE kar oss bla 4 a pedal 6 d Mök 172 NORUIOR: de BE:ie ce von les 68 SONROR dk NED coat Killa Roe KR 244 NÖrnHANUOr; 1, scs eh «er 8 ek 330 ILE td at RE USE Sa tt 334 KS ERE fre a TR ATEN 67 FIRE NNa ene öva 0 NäR ar ör JA tå 204 Sibiriskt ärtträd: > s.cso.ooc «cc 20 BIIRIRO TN Eks dovare stra KURS 210 Siegesbeck, J. G.. .. . .. 193, 326 BIG på fälls sonia dark serb 238 Bilarus GHlaniS-=>; > sosse olet 92 Sijmiä MO OR sce Ric Ry gg 76 342 i Sid. | PMM POPE SET ue ser Reda 324 Sisymbrium arenosum. Na BIR 0 SA a ee rg EN 88 Smeathman, J: + «lea. t- RÖ, 109 Sn ÖSPERL SEN er lo SYV GA 324 | Sköjab ÖMT vg SAN av AKER Solander, D. 19, 45, 78, 158, 162, 293 Solanum Melongena...... 31, 38 Spällänsani, I, sc fo see 269 MPäXTO, dö sne a en SN 191 Sprrmän; Ås ou så se SR LR 254 BRON SIGN) EG Ga ne beE song je RR 285 Spjölgtann,. 3 Sve re 252 SPISENRS 8 fas ake ra 124, 125 SPORRIGT 556 Se Ale RE 287—289 Sprengtporten, J. M. . ss > 269 SpTIRRer; ORT: so 1öu. oo ALA 269 a RN FR MRS EE RS RS 8 Stallor, GoW. nes oss es 188, 196 SOCKER, ÅA: Syr se «Me sR sv RsA 141 Ötrangö, d:sld sens Nn srt 59—61 ade UR EE GER NRA äl RA 235 Swab, AV. .:s ser + bygg RN Svensk cochenill . ...- SEA 213 "Swislan, Or RA ning Sea TRA SVYÄSRHAM, Ph ove oc ser 135 Targioni-Tozetti . 56, 57, 70, 71 UIARGNIDUE 1. Solar eld en 4 yst 309 frös Sc ARE ESSER: a 10 IDOLER Öd Tor a Sera ND Mee be SA 327 Ternström, Chr... sis.» ENS ROSOR Fö W:s brer sök nens 285 Topsin, 0: Ce re RN 120 ERE are ben ÄRR DO EE (ölen, CON: orca ss se Pidetröm, A-BRIs-e SINE fe TA EE ES € NR SR RR SR ES PR BRN OKB Pr 60 UlPleKgOn; de era ara 273 Tomater... +. FÄRS UR CAPE 26, 38 ; SR AR ORON lena Trifolium hybridum" SR vå Triticum sestivum ..... » TÖPORUSAT a 0 GR SPOT IE Weil Arr ran SNRA PROSlOdFR Le sr SURA i SEI VOR SVS ok bas eg 200 Tulbagb, OC: Be oc To Pure, År breed FR MHllög, ÅA. de” vsk ine - Ulva granulata . .... Ad Walden, Fr. HV; or Wallerius, J. G. ... - 77 NANSRRIIA "oce ed SE Vändell; DD: Red ns WALD OL; I IE lr Vattenminskning .. Weinmann, J. W. ... WOIUL) Joae sa SNS Vernatio arborum ..... Veronica arvensis ..... Wetterqvist, O. a... os. MWiliter, EP: