Il — 1 — — — ——— — 3 Univ. at TORONTO LIBRARY . MS 958 1 MED UNDERSTÖD AF SVENSKA STAT 5 1 SAR pa CUTGIFNA AF iv 2 1 v MT 3 vr saLA UNIVERSITET 8 | MED UPPLYSANDE NOTER FÖRSEDDA AF BERLIN BR. FRIEDLÄNDER & SOHN EAN A som Prof Tu. M. Fairs omedelbart före sin ee härmed till 8 Ehuru det icke har undertecknad näterligtvis så vidt och vid behof e e be, Noter, SR har först under tryckläggningen blifvit ett till Hassxr Ol (Nr 1483) och ett till Hiärne och upplysningar under utgifvandet har underteck- 0. rektor CA Bnol kx, bibliotekarierna A. Gnarx. J. M. Hunt. Sid. ER „ sie 68 „ —HASSELGREEN, JAN & CARL. nndekärma i Amsterdam; förmedlade 1776 för svenska statens Haag elt län å 3 millioner gulden (C. F. Obnsan, Sveriges polit. under kon. Gustaf III:s regering, I. s. 431). Innehafvarna af firman — — 1 destinerade. kistor, innehållande naturalier. Betecknande för dåtida hållanden är, att afsändande till Sverige ej skulle kunna 1722, student i Upsala 1741, disputerade under Lissés presidium 9 1747, ämnessven i Vetenskapsakademien . å., medicine * eee inköpta af drottning Lovisa UTA, hvilken „ åt a 3 ordnande och utgifvande. Detta skedde genom det . mt iakttagelser rörande Philologien sacra, Materia medica, Medica och Commercia. Härtill fogade Lixxt flertalet af de bref från Hasszt outer, 2 förut finnas publicerade, har det dock ansetts lämpligt att här meddela desamma, och detta så mycket hellre, som de på ofvan angifna ställen blifvit ej oväsentligt stympade och omredigerade. I det följande komma de att fullständigt återgifvas efter de i Linnean Societys bibliotek befintliga originalen. [Th. M. Fr.] Brefven äro äfven tryckta på engelska, franska, holländska och tyska i de öfversättningar af resebeskrifningen, som utkommit, den tyska 1762, den engelska 1766, den franska 1769 och den holländska 1771. I HasserQuists minnesbok eller stambok, som nu förvaras i Linköpings Stiftsbibliotek, har Linné skrifvit följande: Famam extollere factis hoc' virtutis opus Virg. Clarissimo & Experientissimo Domino Possessori Discipulo suo, in Medi- eina & triplici Nature regno, per octennium, dilectissimo nune absolutis, omni laude, studiis academicis peregrinas terras & imprimis Palestinam adituro hc in perennem memoriam cum voto pro faustissimo itinere adposui 1749. aprilis 25 Carol: Linnæus Upsaliæ. Archiater, Med: & Bot. Prof. Upsal., Reg. scient. imperial, Monsp. Berol. & Svec. Soc. I minnesboken ha utom en mängd utländingar äfven följande svenskar tecknat sina lyckönskningar: J. ÅRFWIDSSON, C. ARWEDSSON, M. Asp, C. ÅURIVILLIUS, A. BercH, S. BocgAAN, A. Bäck, E. CARLESON, O. CxLstus d. ä., P. EKERMAN, J. O. HaGstrRöm, L. HvpREV, J. C. Just, S. KLINGENSTIERNA, E. G. LIDBECK, P. Lidén, A. NORRELIus, E. RIRRE d. ä. och d. y., A. Ryveuius, G. ScHRÖDER, C. J. Tnaxxus och J. G. WalLERIus. [J. M. H.] 1473. Högädle Herr Archiater! Nädige Herre! Af alt det jag mig någonsin företagit, har aldrig någon ting warit mig kärare, än at jag nu får upwakta Herr Archiatern, som jag mäst wördar bland alla dödeliga, och alramäst då jag får betyga min wörd- nad frän en aflägsen ort. Den ynnest, Hr: Archiatern beständigt för mig täckts hysa, och den omsorg, Hr. Archiatern täckts draga för min resas befordran, gifwa 3 , at Herr arebistern med gunstigt nöje inhämtar den efterrät- bar den ähran at lemna om mitt och min resas tilstånd til ner 16 wekors siöresa kom jag Gvdi loft hit til Smirna i full- igt godt wälstånd d. 27 Nov. Siölefwernet har icke bekommit mig e illa, fast det haft sina beswärligheter; er. . betagit mig tilfalle at se många naturens märckwürdigheter; som under tiden fastnat på en krok, och en sparf, som stundom hos oss sökt härberge, ha warit de endaste, som då och 1 stund kunnat förnöja min längtan, och sysslesätta mig något d at beskrifwa sig och igensöka sit släkte. e senare, nemligen Motacille, Emberize, Fringille, alaude, ha oss, än wi åstundat, emedan de aldrig warit några goda börjades i Östersiön och räckte til Archipelagen och slog en liten fogel kom ombord, så fingo wi derpa kräk betiena sig af samma dierfhet til siös som til menniskan. Det har fallit mig in, at wåra sig denna deras egenskap bekant, så kunde det ge tänka efter, hwarföre Noachs dufwa, som war af så trogen at komma tilbaka, häldre än at swäfwa at wistas på en jord, som war utan menniskor. id lagat, at jag fådt någon fast af desse små wandrings- 3 och har jag wäl 30 sådana beskrifningar. En i Swerje, en del intet; jag hade dem alla uppstoppade, genom f Br 11 11 fer 4 : 2 0 dem en ſörtretlig händelse. Artigt war at se, när och wille helsa på, som intet skedde utan då wi woro något land, huru hon brukade samma sätt til siös som til ned och flyga perpendiculairt op igen, men stackars bekom henne illa; hon hade intet Uplands åkerfält under sig, intet skapt att doppa sig i salta wågen, ty blefwo ock de müsta don, da nage få kommo undan med litet lif. Frocellaria, wår 1 — som farit på Spanska siön och Medélbafövt i i många Ar. 0 någonsin blifwit någon sådan warse, men ingen har wetat ställe lärer mäst wara stora Ocean åt båda Indierna, i 4 synnerhet den wästra, som jag har anledning at tro. J Archipelagen har jag ännu intet warit oppe mer än på ön Milo, som är en af de sämsta; hösten mötte mig äfwen der och tilfälle felades at se efter några wäxter. Några hämtade jag dock, under det jag gick op til staden, som war in medio Novemb., neml. Leontodon. Fl. Sv. 6291. Nerium H. Ups., som redan war i frukt?, Lentiscus: H. Ups. Pistacia 24a s, en Anemone, som stod i full blomma och varierade med hwita och bla l. J staden blommade Dadeltraden, hwilckas blommor buros in med desserten på et ställe, der wi spisade, såsom confiture för näsan och lukten, et artigt sätt, att äkwen tänka på den sensus, och intet endast ha afsigt på smakens förnöjelse. Origanum Majoranaò bewarades der i kruka och gafs mig såsom en raritet. En Tiäderhöna sköts der i et palmträ; jag hade aldrig tänkt en så Nordisk fogel skulle finnas så långt i söder, om jag ej sielf sedt den samma. Morkullorna syntes ock der; jag har ock sedermera sedt dem här; så långt i söder ha de sit winterquarter, om sommaren finnas de här intet. Fiskar har jag under resan intet kunnat få många, ehuru det nästan är mit största nöje at arbeta i denna delen. En Scomber? har jag beskrifwit, som Artedius intet har bland sina Species beskrifwen, och jag kan intet finna, at hon nämnes bland hans genera. En Sparus fick jag wid Milo, som jag äfwen håller för ny. Här i Smirna niuter jag nu all uptänkelig willighet och godhet af wår mer än goda Consul Hr. Rydelius 7, hos hwilken jag har fritt bord. Af Franska Consuln Mons. Peisonel, den Holländska Grefwe Hochpied, och några förnäma Grekiska hus wisas mig all politesse; den första är en ganska lärd man, af hwilken jag har stort nöje. Denne stadsens Collegium Medicum, som består af 5 Doctorer, alla Greker som studerat i Italien, wisa mig mycken höflighet, och ha åt- skilliga gånger kallat mig til sina rådslag. Här är en plats, som jag ser mig kunna göra mycket i Natural Historien, om min långa resa, som mig förestår, och mina små resepengar tilstadde mig här några månaders drögsmål. Hafwet ger här anledning at få Fiskar och Siökräk. Wilda foglar finnas här mer än någorstädes, som dageligen föras in från land och siö. Blomsterrika berg, dalar och fält skola här wara makalösa, när den tiden kommer; jag kan och aldrig få önskeligare til- fälle i werlden at se mig omkring på en främmad ort. Wär Consuls Droguemän, Janissairer och hästar stå mig til tienst, när jag behagar, och jag bor dessförutan i et hus, der dagelig tilförsel är af fisk och wildt. 5 a tiden jag warit här, har i synnerhet gifwit mig anledning fiskslag' och snäckor som ätas af Grekerna i deras fasta, som r; jag tror aldrig något folck gör sig så mycken gagn af och Siökräk, som Grekerna. Jag har sett wid pass 10 species som de äta, der hos oss den endaste Ostrea anses för dugelig; säljes her en Sepia, den de kalla oxtwnrödu”, som intet u 8 tentacula, alla lika långa, hela kräket är en half aln proportion tiockt: Om denna ha Grekerna berättat mig en andra | ; half aln lång; så snart denna öpnar sig, passar oxtomddtu at hon kan få tilfälla at krypa in i hennes hus, och då blir säkra rof, men en liten Räka"?, som är nästan skallös eller har tunt skal, har et stadigt härberge i snäckan; hon betalar ock 0 roſdiuret blir utestängt. Jag såg snäckan första gången och i alla jag öpnade fann jag en sådan liten räka, och jag icke litet, hwad den hade der at göra, men då jag kom hit, s detta mig först af wår Commissions secreterare Hr. Justi, en och artig man, som mycket rest och warit länge här på orten, samma har sedan blifwit mig sagt af åtskilliga Greker, som fiska och äta båda diuren. Alla 3 kräken har jag fullkomligen , tillika med de fiskar och foglar jag här in til denna dag u jag äfwen alla bewarar oppstoppade, optorkade och en del i har fått anledning at om någon tid skal här ges et godt tilfälle en Armenisk Patriarch från Jerusalem, som är här i staden. Det felas alltså intet mer at göra fullkomlig nytta med min resa, än at jag hade litet mer pengar; den wäg, som nu förestår mig, fordrar mer | jag trodt, om jag skal winna det påsyftade ändamålet. Jag tycker, at det skulle wara et samwetswürck, om en god sak, som hint så ingt som min resa nu gordt, skulle suffocari in herba. Med liten til- 6 ökning på mina resepengar försäkrar jag näst den högstas bistånd, at Palestina och de omliggande orter skulle bli til sin Natural-Historia så wäl uptäckta, som någon ort utom Swerje ännu är. Om mina respen- gar tilläto, kunde jag härifrån få med mig en dräng, som kunde wara min tolk, utan hwilcken jag går miste om många härliga tilfällen at få uplysning, på de orter, der intet så många Europeiska språk talas som i Smirna. Men jag will lemna detta, som jag anser nästan för omöje- ligit; der äro dessutan nödwändiga utgifter på de orter, utan hwilka jag icke kan komma et steg, och som min lilla summa ingalunda räcker til. Hos Hr. Archiatern, som intill denna stund befodrat mit göremål, och som endast wet dess omständigheter, anhåller jag fördenskull öd- miukeligen, det täcktes Hr. Archiatern genom sin mägtiga befodran så föredraga saken hos dem, som kunna hielpa henne, at jag kunde bli understödd med någon tilökning af resepengar. Jag utsätter intet något wist, jag har altid warit nögd med litet, 100 piaster kunde hielpa något, 200 mer, ju mer jag får, ju mer godt skal jag med all flit söka at uträtta, och med Guds hielp skal den kostnad, som göres på denna resa, ej wara fåfäng för mit fädernesland. Jag har ännu i minne det gunstiga löfte, som Högwördigste Hr. ErcheBiskopen gordt mig om Ekendaliska Stipendium; jag önskade at det blefwo fullbordat, det woro mig en ganska god hielp. Är jag så lyckelig och får några pengar, så komma de mig alrabäst tilhanda, om de lemnas til Lewantiska Comp. i Stockholm, som då strax ger en assignation på de här handlande Swenska. När jag kommer at resa hem, hoppas jag komma med en ansenlig samling både lefwande och döda Naturalier. Af Hr. Consul Rydelius får jag lefwande Phasianer af en makalös wacker art från Persiska gränt- sen, et slag åkerhöns Francolins kallade!!, som intet äro nämnde i Syst. Nat., Turturdufwor, -en opstoppad Onocrotalus. Jag wet och utwäg at få Gazella Africana, förutan en hop både bekanta och obekanta fiskar, foglar och Örter, som jag redan har, och hädan efter skal ständigt samla. Täckes Hr. Archiatern göra mig den ähran och skrifwa mig til, så får jag det bäst, om det skickas öfwer Marseille, eller öfwer Wien åt Constantinopel genom Hr. Resid. Celsing !?. Hos Herr Professorerne, i synnerhet Hr. Arch. Rosén, Prof. Eker- mans, och Prof. Hydren !“, beder jag ödmiukeligen Hr. Arch. täckes an- mäla min wördnad. Jag framherdar med diupaste wördnad Högädle Hr. Archiaterns ödmiukaste Tienare Fredric Hasselquist. Smirna d. 5 Decemb. 27 n e eee 1474. Smirna d. 29 Jan. 1750. s och Fulle des montagnes e denen och höra un Tn genus; den första har Pilecun (Onocrotalus) har jag opstoppad. Alla wåra Swenska Siö- foglar har jag här sedt. Hr. Consuln Rydelius är ganska curieux at skaffa sig foglar, och har nu nyligen gordt anstalt at få Strutsar och andra rara foglar från Egypten, dem han alla wil skicka till Swerige. Gazella Africana!? har jag många gånger sedt, och wäl beskrifwit; det är et så wackert diur, at Salomon intet kunnat mena någon annan än denna med den Rå, wid hwilken han liknar sin sköna i sin Brud- wisa. De finnas ock til öfwerflöd på bergen i Palestina och Syrien men facies externa liknar wäl intet capra, utan snarare Cervus Rådiur Fn. Sv. Canis Jackhals (Chacal) Syst: Nat.? finnes häromkring mer än fol- ket önskar, och jag tänker endera dagen gå ut och skjuta en at full- komligen beskrifwa. Jag har botanicerat här några gånger i winter, och aldrig gådt fåfängt, jag skal oförtöfwat ha den äran at öfwersända hela min örtesamling och beskrifningar; en enda följer emedlertid innelykt med, som jag menar wara ny. Jag kan åtminstone intet få henne un- der något Genus; af Syngenesia, Monogamia, dit hon dock bör komma, jag har henne fullkomligen beskrefwen, och tilräckeligen optorkad. Bewis til watnets aftagande har jag ej förgätit at spana efter; jag har och dem, som äro så klara som sielfwa liuset, och jag tör säga tydeligare än på något annat ställe tagne?. Jag skal wid första tilfälle ha den äran at inlemna dem til Kongl. W.sk. Academien. Det är nu Ste dygnet, som kölden här i Smirna är owanligen stark. Florentinska Termometern går til 68. Hamnen har wid stränderna haft så tiock Js, at Holländare der åkt på skriskor. Det äldsta folk i staden minnes aldrig sådan köld, som warat så länge. Är winteren propo- tionerad i Upsala, så beware Gud wårt Upsala Paradis. Jag, som är wan wid Swensk köld, skulle intet akta denna, men jag har här ingen swensk kakelugn; jag måste sitta wid en eländig kol- eld och skrifwa detta, och jag har aldrig i Swerge warit så sensible wid köld, som i detta eländiga landet til sin Architectur. Jag wet ännu intet, huru snart min Patriarch, den jag hoppas komma at följa åt Jerusalem, kommer at resa; dock tror jag, at jag ännu dröjer här en månad. Jag hoppas dessförinnan få den hugnaden at få några ord til swar på mit första bref, samt önskelig underrättelse om någon understöd af resepengar. i Jag framhärdar med wördnad ; Högädle Hr. Archiaterns Ödmiukaste Tienare Fredric Hasselquist. Linn. Soc., Vol. VI: 319—320. 9 0. Garella IL. >När Araberna och Turkarna vilja beskrifva en bruka de åtskilliga liknelser. De likna hännes ansigte med Månan 3 V | ' 8, mycket större än vårt Svenska, hvilka gjorde ic eee Detta förklarades däraf, att -hafvet har ej up til de Trägårdar, som nu äro et Canon-skott därifrån be- r har Hafvet tagit af, och dess botten blifvit fast land, så att na Hafsväxt blifvit qvare vid dess forna stränder» och »fått fri- eig, och at löpa up til stjelk och frukt, som den ömnigaste Resa, s. 29—30.) 1475. Högadle Hr. Archiater! Nadige Herre! emottager som en högtid hwart enda tilfälle, som ges mig at Herr Archiatern, och räknar mig wara på en lyckelig ort, så ige jag har tilfälle at fullgöra denna min skyldighet. För några. dagar sedan hade jag den ähran at skrifwa och öfwer- ; 8 rn ed beskrifning öfwer en Sepia. Om något är felat, anhåller jag gen om Hr. Archiaterns gunstiga uttydande, det är gordt af nare. Jag har nästan nu först under min resa lärdt, hwad r er Hwar dag är mig härutinnan | och kan jag härutinnan med tiden hinna til en liten tidigt förekomma, och jag ingalunda wil gå förbi; jag * det som ſelas, äger jag i Hr. Archiatern ) och wisligen rättar. Jag har nu en wacker packa — d Me dis I ÖNA dis 10 sednare om en hemsiuka i Alepp, hwilkas afskrifter jag wid första til- fälle skal ha den äran til Hr. Arch. öfwersända. Jag wil på detta sättet upwakta mina gynnare. Tre ting wäntar jag at få utslag uti, med det snaraste, och sedan i Guds namn fortsätta min resa, de äro: at få Sultans resepass, efter hwilket jag skrifwit; at få weta, när min Patriarch blir resefärdig, med hwilken jag tänker följa, och at ärhålla Hr. Archiaterns gunstiga skrif- welse från Swerige, och deruti få någon hugnelig tidning om undsätt- ning af pengar. Den sista puncten är den wigtigaste för mig, och, gifwe Gud, at den faller ut efter min önskan, eljest wet jag intet, hwad öde mig förestår i framtiden. På Herr ÄrcheBiskopens goda löfte om Eken- dahliska Stipend. gör jag mig mycken god räkning. Täcktes Hr. Archiatern med några ord anmoda Hr. Consul Rydelius at dra försorg, at jag efter hand kunde få til min nödtorft pengar under resan, så woro det en stor sak för mig; ty då kunde jag ha försträckningar af wårt swenska handlande hus, och det, som för mig i Swerige kunde genom Herr Archiaterns gunstiga bemedlande bli utwärkat efter hand til undsättning, kunde lemnas til Lewantiske Comp:s direction. När den högste hielper mig lyckeligen hem, hoppas jag kunna finna utwägar at til en del be- tala min resa; lyckelig woro jag, om jag emedlertid hade, om det woro aldrig så litet, förlag. Jag antwardar mig emedlertid i Guds försyn, och Herr Archiaterns gunstiga omwårdnad, och framhärdar med diupaste wördnad Högädle Hr. Archiaterns | ödmiukaste Tienare Fredric Hasselquist 20 i A. — Smirna 9 Febr. 1750. Linn. Soc., Vol. VI: 321—322. 1! Ett längre latinskt bref till N. RosÉn (vox RoskxsrEIx), dateradt den 7 Februari 1750, finnes i Upsala universitets-biblioteks manuskriptsamling (G. 230 a). Dess hufvudsakliga innehåll är en redogörelse för dåtida medicinska förhällanden i Smyrna. Breſvet till ABR. BAck, dateradt Smirna d. 2/19 Febr. 1750, finnes i Karolinska Institutets bibliotek bland Bäckska samlingarna (bunten 27). Ur detsamma må här meddelas: »Jag wille äfwen ha den äran, at lemna Min Herre något som hörde til Medicin, från en stad der denna konst fordom warit dyrkad som en Himla- lära; men store Fäder ha här lemnat owärdige barn. Här äro Greker, som kallas Doctorer, och säga sig warit i Italien, och hämtat wettenskapen, men jag har knapt i någon siukdom sett dem betiena sig af något annat medel än at döma den siuka til en sträng fasta, och att lefwa wid rent watn och bröd, iuks dömes til samma straff som wåra brotslige. Hetsige Siukdomar äro här något långsamme nog sällsynte; naturen är här blid och folket läkare onödige. Den tid jag warit här, har nästan hwar- af wåra Europeer warit plågade af Fluss, som förordsakats af i hus-der aldrig brukas annan eld än af kol, som sättas i den osundaste warma. . Innelykte anmärkning öfwer en hem- jag den äran at öfwersända; den har kommit mig äfwen så som den är allmän och oundwikelig på samma ort, hwar på öfwertygande prof på dem som rest til denna stad, och kommit hit I Vetenskaps-akademiens Handlingar 1750, . 136 infördes sedan 1476. Min kiäre Hr Doctor. fick Hr Doctorns bref ifrån Smyrna!, som fägnade mig så mycket, med alt det rara och märkwärdiga där uti fans, jag wist för alla, äfwen för wettenskaps academien. Det giorde nig mer än ondt, då jag ej war i stånd at giöra eder någon tienst med per. Till all olycka hade Prof. Kalm straxt förut begiärt och fått pgr af Wettenskaps Academien; wår academie hade gifwit tilförene Kalmen 1000 plåtar, så at ingen utwäg war för Hr. Doc- oren. Ekendaliska stipendium, som Archiebiskopen lofwade mig ör Hr Doctoren, då jag war i Wexiö, hade för min hemkomst af honom blefwit bortgifwit till en Landshöfdingens client, således war nu ingen hielp för Hr Doctoren, som jag så gierna tienade. ig resolverade därföre at gifwa Hr Dru 100 dir koppmt af egen pung; gick til Archiebiskopen, förestälde honom som ock gaf 100; r på skref til Eder och min Gynnare Cancellierådet Carleson“, som är och warit altid en rätt patronus scientiarum; med copia af Hr Doctorens bref och den ringa remonstration jag kunne giöra; war hurtig, tog mina data och de 200 dir, som skickades, ed min specification på scientiar. patronis, de där borde gilwa, om de älskade wettenskaperna, men också als intet, om de ej älskade dem; detta skedde för 8 dagar sedan. Sista post fick jag fölliande taxa: Archiebiskopen, Linneus, Rosen, Carleson, Beck, Schützer“ alla 100, Ankarerona“ 200, Salvius 50, Billing, Grillarna 150, Broman 300 dir kpmt; mer torde blifwa. älliest woro wij i 12 Consistorio förleden freddag, då facultas philosophica lofwade ett rum praenumerando eller 600 och Facult. Theologica lofwade dito till hälften; at jag hoppas åtminstone få den dosis, som af Hr Doc- toren sielf är ordinerad, full, fast jag skall tigga den samman. Jag har giort för min dehl altså, hwad jag kunnat, och skall räckna mig lyckelig, om jag för min ringa wälmening slipper up- bära et afwogt sinne, som af Professor Kalm, den jag tient 100:de gånger mer, men nu samblar full skiörd af hans mer än owettige bref, lik som äfwen Baron Bielke? skär. Observationem om Pinna älr Perna är ganska remarquabel. jag wet ingen, som där om något märkt, sedan Aristoteles lefde, som uti sine queestionibus de generatione æquivoca frågar, hwar- före concha zrivvn skall producera en Cancrum sui custodem; ingen wet, hwad sådant betydt, för än Hr Doctoren. Loefling har utgifwit sin disputation de gemmis arborum, och en annor“ Pan suecicum äller hwilke örter ätas och ej ätas af Pe- coribus. Lars Montin? kommer nu med Disputationen Splachnum äller Parasoll mossan, seu musc. norveg. umbraculo ruberrimo Petiv., den han funnit nog i Lappland, hwar ifrån han kom i höstas; en annor? kommer de seminibus Muscor., som jag nys up- funnit, hwilka äro utan tunica och cotyledones nudo corculo, ty de germinera straxt i fuchtigheten. Bibliothecarien Norrelius? dog i juhlhelgen; med. studiosus Auriwillius!? D. Rosens tillkommande måg, fick Bibliothecariatet, och är LifMedicus. nytt älliest intet. En Dalibard!! har utgifwit Floram Parisinam och en Professor i Holland? utgifwit institutiones äfter min methode uti fundamentis Botanicis cum figuris æneis. Prof. Kalm blifwer ännu ute till ahr 1754; många fröen sände han mig i höstas, fast en hop woro skämde. Cancellierädet Carleson har nu wist Eder den största tiensten, som bör altid hållas i heligt minne. Prof. Celsius beder, at om Hr D:ren kan komma till swarta hafwet, till moeotiska hafwet, frågas äfter Alanerne, som bo där i nägden åt öster, äller om andra där boende folkslag äga några antiquiteter, som kunne illustrera wåra swänske antiquiteter och äldre historia; om där är något folk som talar likt swänskan äller gothiskan; om Odens namn är där bekant äller Tors, om der finnas Runstenar äller dylika bokstäfwer. 13 n högste Guden giöre Eder resa lyckelig, at wij må få en d nöje omfamna war andra wid en säll hemkomst. 1750 febr. 27. Eder Carl Linneus. a Monsieur Monsieur Le Docteur Frideric Hasselquist. fanns bland de Hammerska samlingarna i Stockholm; hvar det e 1478 meddelade, | VON SCHÖTZERCRANTZ), se Afd. I: D. 4, s. 51, not 6. ASKARCRONA, se Afd. I: D. 2, s. 25, not 1. E, se Afd. I: D. 3. s. 187. oNTIN, se Afd. I: D. 2, s. 267, not 2. Jonas Bercius, se Afd. I: D. 3, s. 119. Nonnrt ius, se Afd. I: D. 4, s. 68, not 1. . ÅvRIVILLIUS, se Afd. I: D. 3, s. 97. „ Fnaxgots Datisand (se Afd. I: D. 6, s. 301, not 2), författare DE Gonren (se Afd. I: D. 2, s. 232, not 1) Elementa botanica, Linnæi aceomodata atque in usum auditorum evulgata (Harde- 14 til min bestämda ort Palestina. Jag hoppas, at desse orter, i en til- stundande härlig årstid, skola ge mig tilräckeliga ämnen til anmärkningar i Naturen, hwilka jag önskar at med tiden få nedlägga för Hr. Archia- tern. Jag skal då ej skatta mig lyckeligare, än om deribland finnas några, som äro wärdige Hr. Archiaterns opmärksamhet, och benägna omdöme; då har jag wunnit det högsta ändamål, jag kan åstunda, af mina ringa göromål. Flora begynner nu i detta land at anlägga sin härlighet, Anemoner af sköna varieteter pryda fälten, Hyacinthus Hort. Ups. 1 et 3 stå öfwer alt ut med wägarna!, Ranunculus (chelidon. minus)? af en stor och skön varietet är allmänn i wingårdarna. Mandelträdet blommar på bar qvist, och ger högderna et härligt anseende, der de äro blandade med de stadigt gröna Oljoträden. Jag önskar ofta, at desse woro så wist Swenska, som Fumaria Fl. Sv. 584, Draba 523, Thlaspi 532 här äro allmänne“, tillika med åtskillige andre som jag finner wara så wäl Natoliens som Sweriges gäster. Om Fikon-trädet har jag den äran at meddela följande omständig- heter, som jag här inhämtat, och jag tyckt wara märkwärdiga. At Ägarena af fikonaträd äro mycket angelägna om at den bekanta Flugan skal sticka Fikonen, och at de tro sig gå miste om frukt, då det intet sker. At en annan fluga förföljer denna, och dödar henne til ägarens skada, hwilket at hindra, de stryka på trädet straxt nedan för grenarna, en färg, som är blandad af gemen rödfärga och watn, öfwer hwilken den skadeliga flugan intet går. Sådana ringar har jag sett wara målade på träden öfwer alt, men hwad Jnsect det må wara, har årstiden ej tillåtit mig efterspana, til äfwentyrs är det en myra. At de, som sköta Fikonträden, ta de swarta Fikonen (så kallas af dem Caprificus), träda dem op på en tråd i form af pärleband, som de hänga på de fruktbärande träd, hwilket de tro bidraga til god och öm- nog frukt. At Fikonaträden äro mycket utsatte för Skabb AZéz7oa Græc. hod. Denna skabben fick jag i går ömnogt se hwaruti den består, nemligen af en myckenhet Jnsect-bon, som sitta på barken af grenarna, stora som en kikärt, af conisk figur, nedkrammade ofwan til, med en liten spets mit uti, af en ganska skör materia, som mellan fingrarna lätteligen sön- dergnuggas; de bestå af 2 hinnor, af hwilka den inre är brun, och den yttre gråaktig; sådana sitta altid 3 tilsammans, och utgöra en Zangel. På så många trän jag fann dem woro de uttorkade, och jag har på intet sätt kunnat i dem finna något märke af lefwande eller dödt ereatur, 15 dem. At Caprificus mycket planteras omkring trägårdarna de gärdesgårdar; trän som jag intet skulle tro, at wåra Swenske ra drista sig at ge förslag på til samma bruk, men huru ia stadens illa häfdade trägårdar. beskrifningar, som jag hit in til gordt af Diur, Foglar, Fiskar, 1 wäxter, 0 wid pass til 500 stycken, som alla äro full- 3 vä och ompröfwande öfwerlämna; en följer här wet intet om denna fogel är förr beskrifwen. s aftagande är här på orten så tydeligt, at det knapt någor- Wara lättare at bewisa, än här, at hafwet årligen minskas; kte bref til Hr. Secreteraren Elvius har jag yttrat mina tankar en men jag har några ännu mig ſorbehäldna; hwilcka tiden önskar få närwarande meddela Hr. Archiatern; dertil wil la dem för mig sielf. gen täcktes Hr. Archiateru af sin wanliga godhet tillåta mig om mit financewärk, som är det mästa jag har at sorga före. ar ka om at Hr. Archiatern, och til äfwentyrs andre mine >, efter hand finna någon utwäg at föröka mine resepengar; men på en så aflägsen ort emedlertid skal bli hulpen, och icke omma i nöd, i brist af pengar, det är mig angeläget. Hr. Consuln Ry- lius, hwars godhet mot mig jag aldrig tilräckeligen kan berömma, och jag sätta i deras antal, som alramäst bidragit til befodran af äfwen haft den omsorg at finna utwäg för mig at härute pengar, som til min resa hädan efter bli samlade, lemnas direction, hwarom jag anmodat dem at dra försorg. at Hr. Grill, och tillika andra af Compagniet, då Hr. es föreställa dem omständigheterne, wisa sig här wid Wettenskaps Academien kan och härwid mycket göra til sak finnas de, som äro mig bewågne. På detta — sättet kan min resa winna framgång, utan at någon med tiden der wid 16 Jag hoppas intet behöfwa så mycken undsättning: jag sparar så mycket möjeligt är, och ser ingen annan utwäg än at i brist af medel låta åtskilliga tilfällen gå förbi, som kunde tiena wid mit ändamåls win- nande, men fodra kostnad; kanske at försynen öpnar wägar i framtiden för mig, eller någon annan af wår Nation, som ärsätter skadan, och fyller det, som brister. Den högste förläne oss den tid, at wårt fäder- nesland kunde winna nytta och heder af det, som utlänningar gådt förbi på sina resor, wid hwilka, så wäl som mäst alt annat, wi blifwit de sidsta; men Gudi lof! derföre intet de sämsta. Huru hiertelig hugnad skulle det wara för mig at inhämta några ord från Hr. Archiatern. Jag är försäkrad om at det kommer mig tilhanda, ehwar jag och är, endast at det kommer til Hr. Consuln Rydelius; hwilcket bäst sker öfwer Mar- seille. Jag innesluter mig i Hr. Archiaterns wanliga ynnest och framhärdar med diupaste wördnad Högädle Hr. Archiaterns Odmiukaste Tienare Smirna d. 28 Fredric Hasselquist. Febr. 1750. Linn. Soc., Vol. VI: 323326. Hy acinthus orientalis L. och H. Muscari L. ? Ranunculus Ficarid L. 3 Fumaria officinalis L., Draba verna L. och Thlaspi (Capsella) bursa pastoris L. | 1478. Högädle Hr. Archiater ! Höge Gynnare! Ännu är jag på den ort, ifrån hwilken jag några gånger haft den ähran at upwakta Hr. Archiatern. Jag har drögt längre än jag tänkt här på orten, i brist af tienligt tilfälle; men jag ångrar intet drögsmålet, i anseende til den goda lägenhet jag haft at i en härlig wårtid få wistas på en ort, så rik af Naturalier, som denna negden af Natolien är. Hwar dag ger mig nu nya ämnen, och har gedt mig i Botaniken hela denna månaden; så at om jag hade flera til mig, så skulle wi alla ha nog syssla. 17 „ jag äfwen „ kräk som aldrig förr på desse platser lar dageligen en hop af dem, och är artigt, at dem, i Fauna, men ock många, som äro dessa den lilla Flugan, som jag i går tog uti Fikonfrukten, at innelykt öfwersända, den ligger här innesluten i af Ficus foem., hwilken den ätit op; om denna är den, som | ido, sedermera, kan jag ännu ej säja; innan jag far här sk ha tydeligt begrep om Fikonets Jnsecter, wid hwilka jag | tror mig fådt weta nägot, som icke är bekant. Denna måtte ad od dd b hielp, i sinom tid bli kunnigt. Af de sednare ö ha några hos Hr. Archiatern at pryda dess Paradis; a få dem lefwande hem, och jag skal göra anstalt artigt at se huru de älskas. pie? det rara gräset som Hr. Archiatern täcktes så mycket mig at upsöka wid Smirna, har jag fådt til myckenhet, samlat, samt öfwersänder innelykt; när det blir moget mig Frön til Trägården, som jag hoppas lärer bli den gången i största hastighet bordt ha den af såsom en liten förtekning på mina göremål; wid te skal jag ik underlåta at affärda en widlöftigare de til Cn Himmels fardsdag in- går den med ett Franskt skepp til Alexandrie i först tänker skaffa mig så mycken efterrättelse, som så kort tid, och så gå öfwer til Palestina. Den samma 18 derom öfwerlägga med Hr. Grill, som från början wisat så mycken be- wågenhet för min resa. Jag innesluter mig i Hr. Archiaterns wanliga ynnest och lefwer med oaflåtelig wördnad Högädle Hr. Archiaterns Ödmiukaste Tienare Fredric Hasselquist. 6 17 Apr. 1750. Linn. Soc., Vol. VI: 327—328. Smirna d. ! Cynips Psenes L. (C. Ficus och C. Carice Hasselqu. Resa, s. 424—925). 2 Cornucopie cucullatum L. 1479. Edle och Högtförfarne Hr Doctor i dag fick jag Hr Doctorens 3:die bref. för alla tackar jag öfwermättan; jag skicka i dag med posten till Rosen, som är i stockholm, och till Bæcken sine i. Den observationen om octopodia, eremiten och Pinna har ståt i alla aviserne. Wettenskaps aca- demien har genom mitt bedrifwande fåt större hopp om Hr Doc- toren än om Kalmen, som anseligen mistat sin credit, genom det han är så rädd, att han aldrig törs nämna ett ord af sine decou- verter. Archiebiskopen lofwade Hr Doctoren stipendium Ekendalianum, då jag war i Wexiö, men i Upsala förgaf det till en annor på Landshöfdingens intercession. Hallman? hade fått duplex regium af konungen; Kalmen hade utmattat oss. War altså ingen råd för Hr Doctoren. jag fant på at gifwa Hr Doctoren af egen medel 100 dlr; gick till archiebiskopen och fick där ut 100. skickade detta till Cancellierädet Carleson med bref till Wettenskaps Aca- demien at den som älskade wettenskaper och ej gaf han lög; at den som gofwo och ej älskade them, han woro en narr; således begynte de att sahla tillsamans, så at för 3 weckor sedan woro 2400 dir således samman brachte och aflefwererade till Cancell. Carleson; noch får Hr Doctoren, genom Olof Celsii sonens? recom- mendation, så af theologica som philosophica et stipendium pre- 19 jag twiflar icke, at Cancellierådet med första lärer öfwer, då J får inemot 4000 dir kpmt. Jag tror al- > Drn fåt en styfwer, om ej jag hulpit nu. Fulica och octopodia skola i åhr tryckas i Wettenskaps s actist. tack för dem båda. stackars Kalm trånas af att skicka ett, ly wäxer eder credit, som hans aſtager. e Eder wahl fram. in kom från Lapland, hade uptäckt en mossa och en har nu disputerat om Splachnum. Ae * . ee eee yckes Fundamenta botanica med noter, blifwa wackre. 2 resan skall snart begynna. men kommer hem i höst. |. Norrelius är död. is tillkommande måg Aurivillius är blefwen Bibliothecarie. oandelig. Hr Consuln Aurivillius”. Upsala d. 20 April 1750. Hr Doctorens Hörsam. tien. C. Linneus. vie Experientissimo D. Doct. Frid. Hasselquist Com morantem Smyrna apud Regui Sueciæ Consulem Dum Rydelium ; rödt lack. | | skrifvet i stor brådska, fanns i Hammerska Stockholm; hvart det sedan kommit är obekant. abs in not & atra I. Jämför Hasselqu. Resa, s. 262. Sepia rende J. c., r af E. 1480. Högädle Herr Archiater! Nädige Herre! Nu har jag den äran at upwakta Hr Archiatern frän en annan werldenes del, än jag hit in til gordt. Jag kom d. 13 i denna månad hit til Alexandrie efter mer än 5 månaders wistande i Natolien l. Jag har sedt af de få dagar jag warit i Egypten, dess magraste ställe, at detta härliga land kan ge mig öfwerflödiga ämnen i Natural- Historien at arbeta uppå i alla 3 naturens riken. De 4 dagar, jag sedt mig omkring, ha gedt mig anledning at hoppas mycket. Det första, jag gorde efter min hitkomst, war at bese Dadelträden, detta landets pryd- nad, och en god del af dess rikedom. Deras blomma war förbi, men jag hade icke dess mindre det nöjet at få se, huru Araberna hielpa dess parning, at dermed göra sig försäkrade om tilräckelig skörd af en wäxt, som är så angelägen i deras hushållning, hwilcket de wetat många 1004de år, förr än någon Botanicus tänkt på könets ätskildnad bland wäxterne; och förr än jag fick fråga trägårdsmästaren om denna sak, gaf han mig sielfmant efterrättelse här om, och wille wisa mig såsom en ganska curieux sak han och hon bland Palmerne eller Dadelträn, hwileket han intet kunde föreställa sig, at jag såsom nykommen Frank förr wiste, emedan, som han sade, alla som tilförene kommit fran Europa at bese detta land, ha ansedt denna hans berättelse antingen som en sannsaga eller et mirakel. Då Araben såg mig hågad at härom af honom bli underrättad, -fölgde han mig med min Franska Drogman til et Palmträd, som war ganska rikt af späd frukt, och på hwilcket han så wäl som på alla de andra hade förrättat wigsel eller parning emellan han och hon, den tid de voro i blomma. Detta göra Araberna på detta sättet: Då den Spadiæ, som har honblommor, är utsprucken ur sin Spatha, söka de på de trän, som ha honblommor, hvilka de känna af öfning, en Spadix, som ännu intet är utsprucken ur sin Spatha; denna öpna de, taga ut Spadix och skära den långs efter i några delar, men akta sig at skämma blommorna, et sådant stycke af spadix med widhängande hanblommor sticka de emellan de små quistarna af den Spadix, som har Honblommor längsefter, och wira sedan öfwer quistarna et palmlöf, i hwilcket tilstånd jag såg ännu största delen af de Spa- dices, som buro sin späda frukt, men de instuckne hanblommorne woro bortwissnade. Härwid gaf min Arab mig följande at weta: b. At de altid bruka den försiktigheten at gömma några tilslutna med * året til det andra; at anwünda ur sit foder; derföre måste de, som sköta Dadelträden, altid passa på a tiden at . parningen, som är nästan den endaste artikel af som nog liknar den, PP 3 och mera aromatisk, hwilcket min Drogman äfwen intygade, om i 32 år warit i Egypten och altså haft nog tilfälle at smaka både nas nectar och dadlarna friska. mycket har jag fådt weta om detta Naturens underwärk i et der man ser det hwart år. Om Dadelträdens nytta och åtskilliga andra egenskaper skal jag wid annat tilfälle ha den äran at lemna ttelse; jag hoppas i framtiden kunna lemna Hr Archiatern en full- * Historie af denna Palm; jag skulle önska att så wist få tilfälle De öfriga wäxter som jag häromkring sedt äro: Mimosa (Acac. Eg.) tex (agnus castus), Ricinus (palma Christi), Mesembryanth. (ex quo Kali)”, några slags Chenopodia; de siste äro wäxter, at hwilka jag ald- ig såg et species i Natolien, der eljest all ting wäxte; men det är 1 litet jag ännu sedt af Egypten. Alexandria är dess eländigaste och endast en inlastningsplats för Agyptens, Arabiens och Aby- ms rikedomar. Rosette tänker jag will Gud snart se, som är detta ikets trägård, och Nile, som är dess Natural-Cammare, J Cairo wil 4 s biuda til at få några fragmenter af /Ethiopiens och Arabiens Natural- Historie; om Opobalsamum“ har jag godt hopp at få weta dess historie; jag har redan af Mekka-farare fådt en hop underrättelser derom, och wiüntar endast at wid detta årets slut af en Turk få et litet träd deraf, gordt anstalt. Det skulle wara mig ganska möjeligt at få af Myrrha med Carawan från Athopien til Cairo, men dertil fordras tid och någon omkostnad; jag skal göra så mycket nånsin är 22 möjeligt. Om möjeligheten tiilåter, så wil jag biuda til at göra et tåg åt öfre Egypten, men härom kan jag ännu ej säga något wist förr än jag warit i Cairo. Palestina, som är mit hufwudändamäl, tänker jag wil Gud se instundande höstetid, och til äfwentyrs der förblifwa til näst- kommande wär, på det jag må der få se twenne de förnämsta årstider i dessa länder, nemligen höst och wär, då allting blommar. Nu är min ödmiukaste begäran, det Hr. Archiatern täcktes desför- innan göra mig den äran at få inhändiga dess skrifwelse, och då låta mig weta, om något är, hwarom Hr. Archiatern àstundar, at jag i syn- nerhet skal göra mig underrättad, samt om Hr. Doct. Celsius har något synnerliget, som jag i dessa länder bör eftersöka; jag söker alt, men kan genom dessa efterrättelser få tillfälle at skaffa uplysning i det, som jag til älwentyrs utan de samma gädt förbi. Hr. Archiatern täcktes wara så gunstig och fråga Hr. D. Celsius om Botanici Sacri tänkt på hwad den rättfärdigas träd Walm 1. v. 3. är för en wäxt. David tillägger detta träd några egenskaper, som tyde- ligen ge til känna, at han pekar på någon wiss wäxt; samma egenskaper äro och sådana at de intet kunna lämpas til någon annan än Nerium (Rhododaphne Auct.), som i dessa länder är til öfwerflöd. Et ord om Johannis Gräshoppor, som gifwit så stort hufwudbry åt de lärda. De, som neka at denna heliga mannens mat warit desse Jn- secter, ha sin största tilflykt der til, at samma kräk äro en obrukelig och onaturlig mat, men om de til at styrka sin tro, wilja fara hit til Agypten, Arabien eller Syrien, och hålla till goda en måltid med ara- berne, så skola de än i dag bland landets rätter få et fat stekta gräs- hoppor, den tid de kunna fångas, och efter all liknelse har samma spis wankat wid Johannis tid; de gamla tiders bruk äro här intet under- kastade så många föränderliga moder. Johannis mat är här intet ansedd som onaturlig; och när jag en gång talte härom med en förståndig Grekisk präst, och sade, at hos oss är en stark twist emellan de lärde om Johannes i öknen ätit et slags foglar eller en ört samt tillika frågade honom, hwilken mening han af dessa höll före wara rättast? swarade han mig med åtlöje, at de lära wara lika rätta och lika galna båda twå; i deras församling har man aldrig tagit denna föda för annat än efter bokstafwen, hwilcket han intet wiste någon ting wara emot”. Jnnelykt har jag den äran at öfwersända en Libellula”, som jag tagit på Meteline ö i Arcipel, jag har aldrig sedt detta Species i Swe- rige, och wet intet, om hon är swensk, då det är öfwerlopswärk at skicka den så lång wäg. . 23 . RAA der då dad söm få VR TR ig lemnat i Smirna i Hr. Consulens Rydelii hus; jag skal ha den Pi an men hwar tager man bröd i öknen? ref från Hr. Cancellie-Radet Carleson, e eee ch bad mig wara wid godt mod, med gunstig försäkran, at ingen - al felas mig; jag hoppas härpå och sätter min förtröstan i detta Wiss omständighet, om hwilcken detta tilfälle ej tillåter mig at ' yppat sig för mig, som skal göra min resa i Agypten lindrig från mycken kostnad; men sedermera i Palestina och Syrien wäl någon kostnad. Hr. Consuln Rydelius, hwars godhet jag tilfyllest kan berömma, bar åtagit sig at draga försorg för mina N och hans Principaler genom någon utwäg han i detta bref med en Swensk Captain til Liworno Olof hwileken jag kommer at nämna, emedan han är ifrån Falun, i Hr. Archiaterns famille. Han är en artig Karl, har st på Lewantiska och Egyptiska hamnar stadigt i 4 år, och anmodar at anmäla sin ödmiuka wördnad til Hr. Archiatern och dess K. ru, samt beder at Hr. Archiatern täcktes wid tilfälle låta hans anhöriga Jag innesluter mig i Hr. Archiaterns wanliga ynnest och framhärdar Ödmiukaste Tienare s Fredric Hasselquist, 4 18 Maj 1750. 24 Linn. Soc;, Vol. VI: 329—334. 1 Orsaken till HasseLrQuists resa till Egypten och vistande därstädes var, att han blef utsedd till Svensk Vice-konsul i Alexandria för att, om möjligt, >hjelpa wåra förwirrade saker» samt »göra sitt bästa til wår sjöfarts och wåra ärhållna friheters behällandes. Han hade visserligen straxt efter ditkomsten förklarat, att jag intet tar et steg til min afresa från Egypten, förr än jag ser någon ändring i wåra Swenska saker>, men han fann till sist omöjligheten att kunna uträtta något väsentligt, ty den, som fått uppdrag att där bevaka vårt lands intressen, var en Jude, det wil säga i Alexandrie et Creatur, som af den sämsta Mor är ringare aktad än en hund>, och tillika fick han den upp- fattningen, att »här är et land, hwarest man har at göra intet med menniskor, intet med de onda änglar, utan med några Creatur i menniskohamn, som äro wärre än de båda twå; de äro Egyptier och det är alt hwad man kan säga, som är argt, grufweligt, illfundigt och rebelliskt. .. Man känner här hwarken Christen eller Turk, Konung eller Kejsare, endast Sequiner, Sablar och spjut, som äro de tre instrumenter, med hwilka nu för tiden Egypten regeras» (Bref från HasseLrQuisrt till Envoyéen G. CeLsinG och Consul Rypveuiws 1750, i koncept i Kungl. Biblioteket i Stockholm). i Mimosa Lebbek L. (M. african Hasselqu. i Vet.-Soc:sActa, 1744 1750, s. 9). 3 Sal Kali af Mesembryanthemum copticum L. + Jfr den Balsami de Mecha veri s. Opobalsami descriptio, som finnes i Hasselqu. Resa, s. 528. » Se HasskLœulisrs afhandling Gräshoppors nytta til föda hos Araberne i Vet.-Akad:s Handlingar, 1752, s. 76. o Ephemera Cod, Hasselqu. Resa, s. 423. — LixxE har i brefvet tillskrif. vit: »Detta insect war uttaget på wägen af någon owärdig siähls. 7 Tillägg i brefvet af LinnÉ: „13 ½ aln i omkretsens. 1481. Min Hr Doctor och Kiära wän. jag har haft H: Doctorens mänge bref; det senasta i dag daterat Alexandria d. 18 maji. Tack oändeligen för alla. den lilla Libellula war icke i brefwet, som omtalades. den lilla örten, som mentes wara af Syngenesia och skickades i brefwet, war Hypecoum. Det war en präktig observation om Perna, Pinnotheres och octopodia; som ingen omtalt äfter Aristotelis tid. jag har giort så mycket at alla i Sverige längta med upreste öron på Eder lyckeliga resa och återkomst. Edert namn är redan långt större än Kalmens. Prof Kalm lärer komma hem i winter; k för ett par åhr till 5 Wallerius är nu blefwen Chemie Professor; till Adjune- r honom voterar jag på Eder“. riwillius; som skall blifwa Arch. Rosens måg, blef Bib- us, älter Norrelius, som dog i julas är wähl bekant; nb. llius, som skulle blifwa Medicus och är nu lifmedicus. sees & orentalium Professionerne gå bort; i den förra en chemicus, i den senare en Pflysicus at succedera wid r Hiorter! dog wid midsomaren. rund i Bergs collegio dog nyl? 5 rymde för skuld, men blef tagen och förd från , är än i häkte. $ son i cancelliet sitter och inne för skuld. sände det till: constantinopel och Ran r jag fick Edert bref på nyåhret, war ej annat at tillgå än jag gaf af min Byxesäck 100 dir, gick till Archiebiskopen och gaf 100 dir, sände denna begynnelse till Wettenskaps mien, med begiäran at alla som ägde kiärlek för wetten- skulle giöra göraf[!] lika; och de som sade sig älska wetten- a och ej gofwo till så heligt institutum de woro skrymtare; Carleson 100. Båck 100 Rosen 100. Grill 150 Broman 300 Hoſintendent“ 200 Clason? 150. med et ord, de mästa måste där an, så att inom 8 dagar blefwo inemot 3000 dir kopparmynt samblade. 26 Facultas philosophica begaf sig straxt till ett stipendium och facultas Theologica till ett som giör tillsamman 1320 dir; om hwilket straxt afgick bref till Hans Kongl. höghet, at det måtte prænumerando straxt få af rario utgifwas; jag som Rector re- commenderade detta. hwad de förre 2400 dir angår, så äro de alla promt upburne af Cancellieràdet Carleson, som sade sig straxt remitterat dem till H: Doctoren genom compagniet; men de af academien kunna ej komma för än ferierna äro alla; doch äro de wisse, så at Hz Doctoren får säkert 4000 dir koppret in alles le; genom det jag be- gynte och upmuntrade; jag hoppas jag giorde i det som en är- lig wän. Ekendahliska en, lofwades mig af Archiebiskopen med hand och mun i Wexiö; men Landzhöfdingen i Upsala öfwer- talade straxt at gifwa til en af sine clienter. Sycomorus äller den stora Ficus pharaonis i Egypten är ald- rig sedd i Europa; kan Hz De skaffa den hit woro härligt. Släpp ej att få en quist af Myrrha, och en blomma af Opo- balsam, at giöra Eder odödelig. Lägg äntelig. in alla örter, och ett exemplar för mig; sambla frön, bewara dem i sine egne hölsor och capsulis. Examinera camelhöet på öknerne imellan Agypten och palæ- stina. Schoenanthus off. !! sök. äfter!? semina Cyn äller matskfröet!s, hwad det är för en wäxt; så obekant ännu som Anisum stellatum. sök noga gräs och mossar; skaffa nova pl. genera; och Has- selquistiam. Min Philosophia Botanica tryckes och är snart färdig från trycket. Disputationer har jag hållit fölliande Pan suecicus Hesselgren. Gemme arborum Löfling Splachnum äller parasoll mossan L. Montin semina muscorum Bergius. Materia medica animalium. cidren“. Gud låte Eder resa gå lyckelig till nationens Heder och edert egit odödeliga beröm. jag är He Doctorens hörsamste tienare Upsala 1750 G. Linneus d: 30 juli. I. Frid: Hasselquist sigill finnes i Vetenskaps-akademiens bibliotek. skedde också: Medicinska fakultetens af Lt skrifna protokoll för 1750 lyder i denna punkt sålunda: es förslag till Medicine Adjunctus efter Doct. Gottsch. Wallerius Professor. C. Linneus på följande trenne. mus Hiorten, se Afd. I: D. 2, s. 42, not 5. P JoHAN Tustorr, se Afd. I: D. 4, s. 89, not 1. Raus, född 1675, president i Bergscollegium, död / 1750. Gusrar Lacertwist, se Afd. I: D. 4, s. 118, not 4. EAS SärströmM, se Afd. I: D. 5, s. 51, not 7. rn vox Rarnarg, se Afd. II: D. 1, s. 75, not 1. Otrerhoſintendenten Cant. Hårreman, född 1700, död 1753. on 1. D. 6, s. 330, not 1. insamlade summans storlek var, är omöjligt att med iter afgöra. Det vill synas, som om Lixxts ofta | 0 5 18 2 1482. Högädle Hr. Archiater! Min störste Gynnare! Det är andra gängen jag nu har den äran at upwakta Hr. Ar- chiatern ifrån Egypten, och det ifrån dess hufwudstad. Jag bör så ofta möjeliget är häruti fullgöra min skyldighet så wäl at lemna Hr. Archiatern underrättelse om mina göromål under min resa, som ock at på något sätt ärsätta saknaden af den förmon, hwilcken jag ej kan ia, at närwarande få wisa min wördnad. Sedan mit sista har jag sedt mig widare omkring i Agypten, och haft tilfälle at lära känna et land, som säkert är et bland de märk- wärdigaste på wärt jordklot. Hwad jag har haft tilfälle at göra i Naturalhistorien, täcktes Hr. Archiatern inhämta af hosföljande förtekningar!. Jag kunde öka dessa med et större antal, men jag har welat opnämna de förnämsta, och dem jag haft tid at utarbeta så mycket möjeliget är, under en resa, der man ej bar tilgäng på Auctorer, som äro nödige at jämnföra. Jag bifogar några beskrifningar, hwilcka om Hr. Archiatern finner wärdige at gillas, har jag wunnit alt det jag önskar. Beskrifningen om Sal ammoniacs förfärdigande har jag welat med- dela Kongl. Wettenskaps Academien, sådan som jag den sammanfattat, på det ställe der det förfärdigas?. Jag hoppas, at den intet torde wara obehagelig, sa mycket mer, som den är, så mycket jag wet, den första, som är utförligen gord på sielfwa orten, och af et åsyna witne. Jag lemnar den under öpet couvert til Hr. Archiatern, med ödmjuk anhållan, det Hr. Archiatern täcktes läsa genom den samma, och sedan sluta til förseglingen, samt öfwerskicka den til Kongl. W.sk. Academien. Jag har intet nämt i mina förtekningar om Pyramiderne i Agypten, om Mumierne och deras grafwar. Jag bör dock icke förtiga, at jag sedt dem, hwilket gör til fyllest; at widare uppehålla mig wid desse saker woro at falla i embetet för alla bätsmän, hwilcka intet underläta, at widlöktigt omtala widden och diupet, och högden och bredden af desse owanlige ting, hwilcka nu mera ei förtiena en förnuftig resandes yttersta opmärksamhet, sedan de äro sedde af mång tusend. En annan ting skattar jag mig mera lycklig at hafwa sedt i Agyp- ten, som wärkeligen ensamt förtienar en resa til detta land; jag menar 29 Nilens flödande, hwilcket man med rätta kan kalla et Naturens under- „ underhielpt af konsten. Det artigaste är, at Egyptiska fälten ha tacka wåra Nordiska berg för sin fruktbarhet, och fölgakteligen landet fö lyeksalighet. Dela är en sak, som utan twifwel intet är obe- kant för wåra Physici, emedan den är allmänt ärkänd bland Egyptens sa, hwilka haft det från sina mästare genom många leder. Deras sats t walnet, som årligen öker Nilen, stiger op från jorden wid dess orra pol, förwandlas til skyar och reser sålunda, när desse ha fogelig nd öfwer Europa och Africa, ända til Montes Lune i Ethiopien, st det faller ned i regn, rinner i ymnoghet ut för bergsklipporna samlar sig i Nilen, som der har sit ursprung, och nedan för dess ledes genom Canaler öfwer hela Egypten efter de gamla Egyptiers anstalt. Sådan är meningen om Nilens flödande hos dem af Egyp- a, som tro sig ha någon insigt i Naturen, af hwilka här ännu finnas gra, som härstamma ur Arabiska Scholan. Jag har tyckt detta wara wärdt at omröra, sådant som jag det fått och wil lemna andra anledning at efterspana, om någon nyttig un- telse kan hämtas härifrån, i en sak som är utom min cirkel. Jag blir häldre wid det mig tilkommer, och omtalar det som Bo- kan wänta til sin förökning eller uplysning från Egypten. | Om detta har jag nu en helt annan idée, än Alpinus“ gaf mig i werje. Denna Auetor gaf mig de tankar, at jag i Egypten skulle finna Botanisk skattkammare, men det är intet så. Egypten frambringar få wäxter af sig sielf. Det mästa, som här finnes af vegetabilier det som af Alpinus är anteknat, är här planterat, och underhålles I mennisklig hand. Man finner altså här en Flora Oeconomica, som ofelbart är en af de rikaste under solen. En ymnighet af spannemål, hwete, korn, bönor och lintsor, en rikedom af Ris, en öfwerflöd af Lin, 2 detta land årligen frambringar, intyga detta, jämte den myckenhet af Indigo, Safflor, Dadlar, Cassia och Senna, hwarmed landet riktar Aus besittare. Landets, och årstidernas beskaffenhet är sådan, at den 3 intet tillåter många plantas spontaneas framkomma, hwarom jag hoppas om Högste så täckes, få utförligare meddela mina anmärkningar med Archiatern en annan gång. planteras har jag samlat blommor och frön, och alt har jag anteknat, beskrifwit och samlat. förnöjer mig af det, jag funnit här i wäxtriket, är inhämtat om Dadelträdet och Cycomorus, twänne kunde förtiena en Botanists resa til Egypten. 30 Om det förra har jag med tämmelig lätthet samlat alt det, som hör til dess fullkomliga känning, men det sednare har gifwit mig så mycket mer möda: det är et träd, som til sin Fructification, sin art at wäxa, lefwa och dö, är ofelbart et af de alra sällsammaste i hela wäxtriket. Jag har öpnat intet hundrade, utan tusendetals af dess Fikon (receptacula), innan jag kunnat få någon rättelse på dess Fructification; ändteligen har jag dock häruti fått lius. Det har Calyces hermaphroditos och Mascu- los särskilda som Ficus vulgaris, men de sednare äro nog skilda från dennas. En Cynips“ har sin boning och arbetar uti Calycibus masculis, men om den nånsin går in i Calycibus hermaphrod. och om den bidrager något til foecundation, har jag mycken anledning at twifla; dock wil jag skaffa mig widare uplysning om detta. Det är äfwen besynnerligt med denna wäxten, at calyc. masc. äro dugliga, och kunna ätas; men herma- phrod. tiena til ingen ting, twärt om mot Ficus vulg. Jag skal biuda til at skicka öfwer en telning af detta träd til Up- sala trägård, nästa år, wil Gud, tillika med Musa, Nabca (Rhamnuss“) etc. Jag wille tala om Musa“ wäxternas Drottning, men hon biuder mig tiga, sedan hon haft den lyckan, at af den störste mästare bli så full- komligen beskrifwen. En rolig sansaga vil jag dock anföra, som är gängse bland Egyptens Trägårdsmästare om Musa: de säga at den kan frambringas, om man tar en Dadelkärne och sätter i roten af Colocasia”, och at detta warit dess första ursprung: en besynnerlig skapelse-Historia. Jag har frågat dem, om de nånsin försökt detta, efter de påstå så hårdt, at det slår in; då ha de swarat nej, och at det lönar intet mödan, emedan wäxten framkommer så lätt af sig sielf: et fabulosa juvant. Wid denna tiden äta wi dageligen mogna dadlar och frukten af Mauzs; om det stodo til at önska, at fortbringa några korgar här af til Upsala, så wist som jag skulle med glädie affärda dem. Man talar i Europa om de länders lycksalighet, som ha sådana härliga frukter: jag tilstår de äro gode, at smaka en eller annan gång; men för mig, ehuru jag öfwerlefwat den ålder, då dylika saker behaga som mäst, skulle jag dock gerna byta mig til en half span af wåra goda Swenska äplen, för en tunna dadlar, och i Egypten skulle jag finna tusendetals, som wille göra samma handel. Äplen äro här sällsynta. De föras hit från Sinai berg, der Græ- kiske Munkarna ha sköna trägårdar, fulla med de härligaste Äple- och Päronträn, hwarifrån utan twifwel de skönaste varieteter, som finnas i Europa, hafwa sit ursprung. | Efter all liknelse lärer jag komma at bli quar i Egypten öfwer winteren, ehuru jag wäl skulle önska at ju förr ju häldre få utgå ur 31 resa i Egypten är ingen ting mindre än angenämt, är regerat af rebeller, hwilka warit slafwar, och måste stiga af sin åsna, då han möter en canaille, som a dagar sedah, kanske, warit en röfware, och för sin färdighet „ blifwit antagen wid någon plats såsom befälhafwande, ibland rebelliska Soldater. Sådant är wärt öde dageligen; och til at 1 för hwilcka man är utsatt, måste wi leſwa altid wid lustigt mod, och Cairos besynnerliga leſnads- stundeligen anledning til åtskilliga roliga reflexioner, som äfwentyrs torde jag i winter få tilfälle at göra en resa til öfre 1 sällskap med nägre Engelsmän, som wüntas hit, hwileken om a Libanon och andra märkwärdige orter; hwilcken resa jag 3 fe bequämlighet hoppas mig kunna göra i et land, der Frankerne Manusc för wärt Bibliotek, hwilcka här kunna finnas de alraskö- aste och för godt köp. Andra nationer ha samlat nog härifrån; detta woro tienligt at äfwen wåra lärda deraf betiente sig, til wår nations heder. Jgenom den bekantskap jag skaffat mig med några lärda Araber, ar jag förwärfwat mig några i medicin och Natural-Historien, Jag kulle med mycken lätthet häruti kunna tiena wärt Bibliothek, om jag wor derom anmodad, och hade det i händerne, hwarmed jag skulle görat. 8 Jag anförtror min lycka näst Gud i Hr. Archiaterns gunstiga för- 5 Hogadle Hr. Archiaterns ; Ödmiukaste Tienare Cairo d. 7 Fredric Hasselquist. > Septemb. 1750. 32 Linn. Soc., Vol. VI: 337—342. 1 HaAsseLQuists Resa, s. 591, meddelar LixxH följande: »Förtekning på de Rön, som Hasselquist gjort och redan utarbetat 1 Egypten, samt voro af honom ärnade till Archiater Linnæus. 1. Anmärkningar om Binnike-Masken i Egypten. ; 1 2. Orsakerna til Egyptiernas Ögonsjuka. 3. Beskrifning på et slags skabb vid Nilens flödande. 4, Balsam de Mecca, dess hemvist, kännetecken, bruk re. Österlän- ningarna, förfalskning och beskrifning om trädet. 5. Mumias nytta til läkedom i Egypten. 6. En oförmodad nytta af Gummi Arabicum, då det i 2 månaders tid uppehållit lifvet på några hundrade människor. 7. Sal Amoniacs beredelse i Egypten, sände til Kongl. Vet. Acad. 8. Cassie Fistule beredande. 9. Gräshoppors nytta til föda i Egypten. 10. Dadel-Trädets nytta i Egyptiernas Hushållning. 11. Indigos beredande i Egypten. | 12. Safflors skötsel i Egypten. 13. Risets ans i Egypten. 14, Mimosa Arabis Lebbecks hela Beskrifning, sänd til Kongl. Veten- skaps Societeten i Upsala. 15. Sycomorti hela Historia Naturalis. 17. Chenopodii, 2:ne nya slag i Egypten. 18. Rhamnus Arab. Nabca beskrifven. 19. Chenna, til gul färg mycket brukelig. 21. Et par stenar af sällsam art. 22, Beskrifning på alla Petrificater i Pyramiderna i Egypten. 23. Strata Terre i Egypten. 25. Apinior, 2:ne slag i Egypten; deras beskrifning p. 189. 26. Pharaon, et kreatur, som går i husen som Kattor, med alt märk- värdigt dervid. p. 191. 27. Et slags Råttor, hvilka hafva hufvud, som Hare; nos, som Svin; ' kropp, som Råtta; svants, som Lejon; kunna aldrig röra jorden med framföt- terna, utan hoppa som Gräshoppor, hålla sig i bärgen emellan Egypten och Arabien. Hela beskrifningen på detta altför undersama djur, är sänd till K. Vetenskaps Societeten härstädes, p. 198. 28. Camelo-Pardalis, som föga är sedd af någon annan, än BELLONIUS, med dess hela beskrifning, skickad til K. Vetensk. Societet. p. 203. 29. En Papegoya, som är den vackraste i sit slägte, p. 235. 30. En liten Charadrius ifrån Alexandria. 31. Strutsen och dess slägt med Snäpperna. 32. Casuarius, et ganska litet slag ifrån Damiata. 33. En Dufva, med raka och uprättade fjädrar på Ryggen. p. 283. 34. En artig Turturdufva, allmän i Egypten. 38. Fyra slags Ormar, noga antecknade med deras Scuta abdominalia, ibland hvilke äro Cerastes Alpini, eller den rätta Aspis, och Jaculus eller Serpens Eve, som aldrig tilförene warit beskrefne. al P » som äter Dadlar. v niloticus. A bytas I lypde Den lilla Myran, som finnes i husen vid Cairo, och är en af de sju plågor. Africanska Skorpionen. detta, med mycket mera, har Hr. HasserQuist redan beskrifvit i Egyp- alla sina delar». Se härom afbandlingen Sal ammoniaks tilredande i Egypten (Vet. gar, 1751, s. 258) och Sal ammoniacs beredelse i Egypten Re 1 Syst. Nat. Ed. K, 3. 1951. * Arrii det egyptiska namnet på Musa paradisiaca. 1483. Höglärde Herr Doctor Jag har fått alla min Herres bref. Till at gjöra min H" mera ant med Nationen, har jag i Salwii weckoblad låtit trycka alla- ans, det ena efter det andra; dock uteslutat det som ej borde va allmänt. Därigenom har jag wunnit det at hwart barn nu er min Hr, och längtar efter Edre bref, och admirerar Eder . Ordspråket är nu här at wi få mera oeconomiskt Kalmen, men mera curieust af Hasselqvist. Efter Wallerius, som blef Chemie Professor, 8 M. He 3 brefväxling. Ad. I: 7. ; 3 34 och det genom Rosén. Dock är det lika godt; hjelper Gud Eder hem, så får I straxt det långt mera är; ty I är nu i allas mun orakel. Men har M. Hre ej fått mine bref? har I ej fått pgr? hwarföre nämnes ej därom i mitt bref ett enda ord. Om det intet skedt, så må I wetta at Cancellie Rådet Carleson upburit redan wid pass 4000 daler för Eder räkning, genom sammanskott som jag begynte, och gaf 100 Dr; fick af Archiebisk. 100 Dr; Presidenten Broman 400, Hof Intend: 200, Grill 200, Beck 100, Carleson 100, Rosén 100 DI. Summan steg i höstas til 2400 Dr. Noch fick M. Hre af facultas philosophica 630, af Theologica 630, hwilka penningar Cancellie Rådet Carleson länge sedan lofwat öfwerstyra, och äro de helt wisse. Ja Nationen lärer aldrig underlåta at lämna Eder hwad I behöfwer, ty I äger den hehl och hållen. Edra observationer har jag admirerat, och som jag wärkeligen bör uphögt dem till himmelen; jag har blifwit högmodig af en så wärdig discipel. Hade Kalmen Edert ädla sinne, hade han wunnit mera credit, ty jag lärer få räknas en ibland judices competentes. Om Cerastes och Jaculus war admirabelt. Kan den 2. fotade Musen ej conserveras uti Sp. Vin; gjör det om möjeligt är och framför alt. tag änteligen insectet af caprificus Cycomori och Phoe- nix med Eder hem. Laga at fiskarne komma i Sp. V. om möje- ligt är. Vår Academie will wåga 100 plåtar på Arabiska mssc. uti historien om de kunna fås. Hr Consul Rydelius torde prenumerera, pgr äro säkre efter Consistorii resolution ock Protocoller skola altså blifwa betalte i Stockholm till hwem han täcktes assignera dem. Hade Bibl. Nor- relius lefwat är jag säker at 1000 plåtar gått dertill; men med honom dog Arabiskan, ty Doctor Celsius är utlefwad Hwad är Tamarisci atle för slags galläple är Agihalid et species Ximeniæ? är Uzeg et species Lycii? är Calaf et salicis species? et que? Bahobab har jag i Orangeriet; men beskrif blomman noga. Är Sesban en Cassia? och äfwen Absus. Hwad är Sophora Alpini? Zatarhendi känner ingen. Tag specimen af papyrus. | Hwad är Kali III. Alpini?! An Mesembryanth. Skaffa änteligen frön af Lawsonia. 35 jag får nu mera intet bref där uti ej frågas efter Eder; 1 större namn än jag; allas ögon äro nu wände på a unge medicine alumni hoppa när de höra Edra bref; | på mig och ropa hjelp oss ut at få skära oss också Löfling gråter hwar dag för det han ej kommer ut. Os- "Präst på Ost-Indiskt skepp och har nu afseglat. Jag har it Philosophiam Botanicam, som warit mig en hård nöt at Se änteligen efter huru löfwen ligga förr än de spricka ut noppen. Löfling har disputerat om Gemme arborum. Hafwa N i Egypten gemmas; beskrif eller samla dem. Hesselgren sp: Pan Suecicus om hwad Boskapen äta eller intet af flora. tin disp. om Splachnum eller Parasollmossan den han fick i Bergius disp. de seminibus muscorum, som förut ald- rit sedde. Sidren om materia medica animalium. Nu en ny om Plantis Camschatkatensibus“. tion blifwer wid Caroli dag, då sker det gratis som jag ' : ej får af en annor stoftet. ck för character Jaculi och Cerastis; hwardera war wärd Ormarne. Alt för underlig den lilla Casuarius. Sand altid ett fro eller Insect i brefwet, tro mig jag skall ej dicera Eder, men jag skall göra Edert namn stort och sätta öfwer stjernehwarfwet. Aro där några mossor Hypna eller Lichenes eller fungi. Hur Caneer Cursor är merveilleux. Alla Edre Latinske rön låter jag trycka uti Actis Upsaliensibus, at dem och gjöra Eder bekant. Om Salmiac war ståteligt. har fört det Egyptiska som naturelt i sitt systeme, men Jag har fått en planta hybrida ex verbena et Veronica. Hed bön örltena hos Eder ett halft år utan regn. Om där wäxa några semiflosculose Kjära observera hwad timma de öpna och sluta sine blommor. Sag oss hwad gräs och örter äro allmännast at täcka jorden; hwad ogräs i hwart slags säd. 36 Hwad örter på sandhederne. Om Camelhöet eller Schoenanthus; om semen sanctum s. santonicum. Hwad är Convolvulus Egyptiacus quinquefolius af hwilken alla lusthus i Ægyptiske Trädgårdarne. Se noga efter Conchas och Cochleas samt Kräk och Örter i watnet. Hwad äro der för slags groder, med de andre plagæ Pharaonis. Hwad är Selaw eller åckerhönsen utur hafwet. Mon Pisces volantes som Rudbeck statuerade? Faller aldrig dagg i Egypten? Num pluviis humectetur? Huru snart mognar hwart slags säd? An arbores folia omittunt, vel quando germinant? ZEgypto an coelum perpetuo serenum an agri centuplum reddunt? Klingenstjerna har blifwit Physices Professor, men hwem blif- wer mechanices efter honom wet jag ej, dock tror man Duræus det warder?. Jag förblifwer med all uppricktig affection och förtroende Herr Doctorens Upsala 1750 hörsamme tjenare den 11. December. Carl Linnæus. Originalet är f. n. okändt. Breſvet är publiceradt efter en afskrift, verk- ställd af A. FORNANDER, som kopierat samtliga brefven från LInnÉ till HASsEL- Quist, medan originalen ännu befunno sig på Drottningholm. Dessa afskrifter förvaras nu i den på Universitetsbiblioteket i Upsala nyligen deponerade Innz'ska handskriftsamlingen. Utg. står i förbindelse till förste bibliotekarien A. GrarPE för påpekandet häraf. [J. M. H.] 7 De i detta stycke förekommande växtnamnen härröra från Pr. ALPINI, De plantis Aegypti liber (Patavii 1640). 2 Plantæ rariores Camschatcenses ventilerades den 22 Dec. med J. P. Halxxius som respondent. : É 3 SAMUEL KLINGENSTJERNA öfverflyttades från den matematiska till den ny- inrättade professuren i fysik den 26 Juni 1750; till hans efterträdare i mate- matik utnämndes Jonas MELDERCGREUTZ 1751. SaAMuvEL Dunxus blef professor i fysik 1737, sedan KLINGENSTJERNA kallats till informator för prins Gusrar. Cairo 18 Dec. 1750 halt i all vn bökar då jag på en gång undfick här i Cairo | . Archiaterns -höggunstige skrifwelser, den ena af d. 27 Febr., af d. 20 April, båda mig tilstälde af Hr. Consuln Rydelius!. e e eee ML TT Arehiatern, och eee . som är mägtig af otacksamhet emot dylika wälgerningar, har at jag ej är i stånd at med otack bemöta den minsta mig är- Wälwilja, mycket mindre wälgerningar, hwilcka ingen dödelig 5 Hr. Archiatern mig bewist, ej heller warder bewisande. wet det underliga öde, Hr. Archiatern haft at ärfara otack- 1 wisa, at det intet är något öde, utan en händelse, päke dem, hwilka låta förleda sig af et förwirrat och ostadigt 2 * et 8 bodskap, isynnerhet da | rådet än bu , at mera torde kunna anskaffas. ingen i Swerige bättre än Hr. Cancellie-rådet Carleson, hwad Lewanten, äfwen för den, som wil lefwa alra spar-. det alra högsta beflitar mig. 38 Mit långsamma wistande i Egypten har warit nog kostsamt; men jag hade aldrig understått mig at så länge uppehålla mig i et dyrt land, om jag ej wist annan utwäg til mina omkostnader än mina resepengar. Jag har blifwit anmodad af wår ministre i Constantinople och af wår Consul i Smirna at under mit wistande här i landet arbeta hos dess regering i en sak som angår wår Swenska Siöfart, hwarom Hr. Cancelli- rådet wet sammanhanget, och ehuru mit bearbetande hos landets re- genter, som äro rebeller, ej haft all den wärkan jag önskat, är jag dock försäkrad at det warder mig godtgordt, som min Egyptiska resa mig kostat. Denna händelse har jag ansedt såsom af lyckan mig tilskyndad, då jag genom den fådt tilfälle at winna mit ändamål, som är at under- rätta mig om et så märkeliget lands natural-historie. Til äfwentyrs hade jag aldrig kommit til Egypten om ej detta tilfälle mig yppats, åtminstone hade jag utan det aldrig der kunnat öfwerlefwa alla årstider ? utan hwilken omständighet man föga uträttar af det jag påsyftar. Näst Hr. Archiaterns gunstiga omsorg, ärkänner jag med wördnad Högwördigste Hr. ArcheBiskopens, Theologiska och Philosophiska Fa- culteternes,. Hr. Cancellierådet Carlesons, samt Hr. Prof. Celsii bewågen- het och ynnest för min resas befodrande, samt de öfrige Herrars fri- kostighet, som. bidragit til medels samlande: til Hr. Archiatern, som täkts begynna et godt wärk, är min ödmiuka begäran, det Hr. Archiatern täcktes det fullborda, och wid tilfälle hembära dem min ödmiukaste tacksägelse, med försäkran at ingen ting skal wara mig mer om hiertat, än at, der den högste så behagar, en gång wisa för hela werlden, hwad en samlad Swensk friwillighet kan bidraga til wettenskapernes förkofring. De nyheter, Hr. Archiatern behagade lemna ur orbe botanico, woro för mig äfwen så många wederquickelser, i et land, som i stället för Euphorber”, Muser? och Avicenner? är opfylt med en hop mumlande teknatydare, och ströfwande quacksalfware, och der man i stället för Alexandrinska Bibliotheker ser millioner mördande Sablar och spiut, et land der wisserligen en resande behöfwer all den tröst han kan ärhålla. Jag beklagar Bibliothecariens Norrelii död; jag hade åtskilliga sam- tal med denna lärda mannen för min afresa i Zoologia Sacra, i hwilken han hade såsom philologus stor insigt; jag hade önskat at få fortsätta de samma med honom wid min hemkomst, då jag hoppas hafwa wunnit någon insigt i samma sak såsom naturalist. Hr. Doct. Celsii höga ålder sätter mig i fruktan at äfwen mista den förmon, jag önskar mig få at wid min hemkomst lemna mina anmärkningar i Botanica Sacra, under denna stora mannens omdömme. 39 Bibliothecariens Norrelii efterträdare har förekommit mig äfwen så lig, som den tidning war mig angenäm, at Doct. Wallerius FREE "68 08 Bosttllnjag; som för wårt universitet är både — n ynnest, med hwilken Hr. Archistern uckte Ihn sina tankar 1 öfwerskickade anmärkningar? Det har warit, från första ögna- tänkte på min resa och det blir in til dess slut, min endaste FF em utgå ej annorlunda an Apostlar i werlden, ur Hr. Archiaterns | föröka den dyra Naturens känning, at göra räkning sina göromål; är det då möjeliget, at någon kan af oss, som är rädd eller swartsiuk om det han uptäkt? som at meddela sina anmärkningar med Hr. Archiatern, den har rckeligen ej lärdt rätta wägen at winna heder af sine göromål, hwil- en fr än den man ärhåller, då man öfwerlemnar i 1 Wetienskaps-Academiens credit, samt loſwat at lemna mina be- ngar et rum i Kongl. Wettenskaps-Societetens handlingar, hwilcket u tiena mig til upmuntran at giöra mig würdig dessa wittra sam- ; benägna ätanka. Or! ie, Libellula Coa, Cervus pedibus anticis longissimis, Mus pedi- s postieis longissimis" etc. ete., hwilka jag tid efter annan dels från dels från Egypten haft den äran at öfwerskicka, äro komne L Bäck och Secr. Elwius blifwit ansedde. De ämnen, jag öfwer- til de twå sednare, håller jag würde opmärksamhet. Herpes om hwilken jag lemnade berättelse til Hr. D. Bäck, är en a märkwärdig hemsiuka i Aleppe, om hwileken jag intet tror det någon medicus tilförene något anmärkt. Den opmärksamhet, med hwil- n jag wet at Kongl. Wettenskaps-Academien ansedt de anmärkningar, 8 på åtskilliga orter bliſwit gorde om watnets aſtagande, füranlät mig. 3 derom lemna mina tankar til Hr. Seer. Elwius; jag wet intet, huru- wida denna wittra matematicus är hogad för detta System, men det är jag nästan försäkrad om, at den, som sedt de prof af watnets aftagande, 40 hwilka jag anmärkt under mina resor, kan ej undgå at styrkas i den märckwärdiga sats om watnets allmänna aftagande, hwilcken Hr. Ar- chiatern och sal. Prof. Celsius med så påtageliga rön ådagalagt. För denna gången har jag den äran at öfwerlemna til Hr. Ar- chiatern en ensam samling, besynnerlig i sit släkte, just sådan som lan- det, från hwilcket den skickas; den består af ormar och ödlor, faseliga diur, Egyptens egenteliga foster, hwilka endast en naturens kännare kan göra behagelige. Jag har intet glömt, med hwad sorgfällighet Hr. Archiatern befalte mig upspana någon kundskap om de gamles Hemorrhois, Dipsos, Aspis, Seps? etc., om hwilka wi ingen ting weta. Jag beklagar, at oaktad all möda jag haft ospard at om dessa de gamlas grufweligheter söka under- rättelse, jag intet kunnat winna mit ändamål mer än med Seps och Aspis, hwilka efter den uplysning, jag derom fådt; är en och samma orm. Hela sammanhanget af berättelsen är denna: på ön Cyper finnes en orm, nog allmän, af Grekerna nu för tiden kallad dini, den är kort, sällan öfwer en fot lång, men af en oordentelig tiocklek, som ofta går op emot tiockleken af en menniskas arm. Dennas gift är det fase- ligaste, som i wår tid är bekant i Österlanden; när han huggit en men- niska, faller hon i én dwala, hwilcken småningom förwandlar sig i en starck sömn, som innom 24 timar blir ewig, utan några häftiga symp- tomer, eller andra märken til dödskampen, än at pulsen efter hand stadnar och hela kroppen blir i et ögnableck swartgul, hwilken innom andra 24 timar rutnar som af en Sphacele. Finner man då icke i denna enda orm egenskaperne af 2 de gam- las; jag menar Aspis, som dödade på så lindrigt sätt, och Seps, som dödade i största hastighet, med äfwen de faseliga symptomer som och påfölgder som denna gör än i dag? Monne de gamla, som aldrig gåfwo fullkomliga beskrifningar på de Naturalier, om hwilka de wille ge oss någon underrättelse, hos hwilka namn, kännemärken och beskrifningar antingen felas eller äro så be- skaffade, at de snarare sätta deras läsare i willerwalla än ge någon up- lysning, monne de, säger jag, intet gifwit twå namn åt et diur, efter det hade iwå särskilta egenskaper; dylika exempel felas intet. Det är wäl möjeliget, at Lucani“ Seps är den samma som Horatii Aspis; båda 2 hafwa sagt deras wärkan, men ingendera gifwit deras be- skrifning; altså tycker jag, at wi intet göra illa, då wi biuda til, at med de uplysningar, som Natural-Historien gifwer, förklara deras meningar, som intet altid talt så tydeligen, som de der welat, at deras tankar skulle bli begrepne af deras efterkommande. 41 Af de ormar jag funnit i Egypten har jag den äran at öfwerskicka Den första är Vipera Agypti!? Om denne tilförene är fullkom- til warit i den tankan, at wår allmänna orm Coluber Fn. Sv. N. 20 % warit den samma med Vipera Pharm., men jag ändrade så snart jag fick se, huru wida den orm, af hwilken Venetianarna alt det, som fodras i Apotheken af Vipera från Egypten, war antalet af Squame och Scuta, til hufwud och stiert, samt krop- Den rätta Vipera officinalis lärer och knapt finnas i Jtalien, emedan ewärdeliga tider, den warit hämtad från Egypten til Venedig, hwar- rån dess preparata utspridas öfwer hela Europa. Den andra är en Vipera Cornuta!?. Jag har funnit 22 ormar med horn i Egypten, skilde ända til sit mus, emedan den ena är en Anguis, den andra en Coluber. Sa skilde de äro til sit släkte och så olika natur, äro äfwen deras kallade horn. Den förras äro 2" dess stora tänder, som genombora u, så at deras basis tienar til tand, och deras spets til horn; den deremot äro intet annat än 2 aculei, fästade wid huden, som fwert hufwudet. Jag skal intet i hastighet säga, hwilkendera af dessa Alpinus welat tmärka med sin Cerastes, den han illa ritat och wärre beskrifwit. Jag skulle tro, at han sedt dem båda, och lagt dem båda tilsammans under namn, efter de båda hade horn. Det war på detta sättet, som man noögd at föreställa naturalier, at ge ritning utan beskrifning, at rita — wäldigt ut det som kunde röra hopens nyfikenhet, til ex. en orm med horn, utan at ge aktning på naturens inrättning, förr än wår Linnæus lärdt oss at öpna ögonen wid naturens betraktande, och urskilnad. Den tredie är den omtalte Auguis dentibus molaribus cranium per- Ödlor, den andra gren af detta grufweliga släkte, har jag funnit en — ansenlig hop; de mästa lära dock wara bekanta, förutan några små, dem jag funnit i ödemarken i brännande sanden; intet rum är, der ej något slags lefwande af naturen fådt inwisning. Den jag har den äran at öfwerskicka, har jag framför emedan den är den enda, så mycket jag påminner mig, il blifwit anwünd til någon nytta, och icke dess mindre för Naturalister och Medici. Scineus marinus har 42 länge warit bekant, i synnerhet i den kära Gudinnans rike, utan at man i säkerhet wetat, hwad det woro för et diur. Denna ödla är den rätta Seincus td, som finnes til myckenhet i bergen mellan Arabien och Egypten, fångas til stort antal af Eg. bön- derna, torkas och säljes til Venetianerne i Cairo, som der af föra öfwer til Europa i synnerhet til . . . 45 beredelse en ansenlig myckenhet. Jag har haft den lefwande, så wäl som alt annat, det jag hit in til be- skrifwit. Jag har äfwen förwarat alt det, jag hit in til beskrifwit, dels op- stoppat, dels i S. V. 16, hwarmed jag wid min hemkomst, der den högste behagar, skal öka Upsala Naturalsamling. Wid början af nästa år tänker jag öfwerskicka några saker för Hr. Archiatern, såsom frön, af Behen Nuri, Cassia fol. 5 pinnis foliolis ultimis minoribus Fl. Ceyl. och åtskilliga andra, samt bland annat en opstoppad struts-fogel. Innan jag öfwergifwer Egypten, tänker jag äfwen, wil Gud, öfwer- skicka til Upsala trägård några trän, såsom Alkanna, Cycomorus, Rham- nus Nubc. Ar., que spina Christi, Cassia fistula, Musa etc. Alt sammans blir skickat öfwer Livorno til Stockholm under Hr. Grills adresse. Om möjeligheten tillåter, tänker jag innan kort företaga en resa til berget Sinai. Jag har en gång tilförene warit på wägen at begifwa mig til samma berg, men blifwit tilbaka hållen af Arabernas ströfwerier. Om et förslag lyckas, som jag har i tankan, så hoppas jag kunna winna min önskan at se denna namnkunniga ort med säkerhet. Der på wil jag i första wären anträda resan til Palestina, och taga de mätt, at jag i tienligaste årstiden kan wara på Libanon; sedan åter- står ingen ort i Levanten den jag önskar at se mer än Constantinopel, hwarifrån jag önskar at få återse mit fädernesland, och få närwarande för Hr. Archiaterns fötter nedlägga mitt wördnads offer. Jag framhärdar med diup wördnad Högädle Hr. Archiaterns Ödmiukaste Tienare Frideric Hasselquist. Linn. Soc. Vol. VI: 345 — 354. 1 Brefven 1476 och 1479. ? Det hittills varande af detta stycke finnes redan meddeladt i bref 284 (Afd. I. D. 2, s. 173) 3 Eurhonzus, läkare hos konungen af Numidien Jo II, hvilken uppgifves till hans ära gifvit namn åt växten Euphorbia. berömdaste af arabiska läkare, död 1037 så- Jfr Mus mgyptius Hasselqu. in Vet. Soc:s Acta 1744 bärg-råltan i Vet. Ak:s Handlingar 1752, s. 123. den i bref 1475, not 1 omtalade »hemsjukan», som ställe af kroppen, stundom flera, ja ofta på 10 eller rödt, litet uphögt, utan hetta, utan värk» och ruga ; | bref 1443, not 15 (Afd. I: D. 6, s. 316). Jfr. Hasselqu. Resa, s. 314 och hans afhandling is Cerastes L. Itr. Hasselqu. i Vet, Soc:s Acta 1744—1750, s. 28. u Stincus L. Jfr. Vet. Soc:s Acta 1744—1750, s. 30 och Has- Cairo d. 7 Febe. 1751. Högädle Hr. Archiater Min störste Gynnare. skic an Hr. . g af Naturalier, på hwilka här innelykt följer en förtekning!. be äro dels för Hr. Archiaterns bord, dels för dess cabinet; åt det äro 2" käril inlagde dadlar ämnade, hwilka jag låtit bereda på et jag hoppas det de bewara sig; de öfrige små samlingar skatta elige, om efter en lång resa Hr. Archiatern aktar dem wärdige i det sednare. 4.4 Frön har jag så månge, som warit möjeliget, sielf hämtat mogne på der til afskilde trän. Jag wil önska, det de måtte lyckas, ty jag ser, at det är nästan omöjeliget at öfwerskicka lefwande trän från Egypten til Swerige. Jag har låtit optaga och sättja i krukor alla besynnerliga trän, som här finnas i tanka at skicka dem Hr. Archiatern tilhanda öfwer Marseille eller Livorno, men de dö emellan händerna för mig, oaktad all aktsam skötsel; hwad skola de då göra under en så lång resa, under hwilken äfwen kostnaden skulle bli odrägelig i anseende til watnet, som är en dyr wara at köpa af en Siöman. Den underliga Cycomorus?, hwars fructification mer brydt mig, än alt det jag hit in til sedt i naturen; denna, säger jag hoppas jag skal komma öfwer til Upsala; jag har 2 i beredskap, som ge mig godt hopp, hwilka jag tänker skicka öfwer Marseille, under Hr. Grills adresse. Af Falco perinopterus?, en Ostracion och en Phalcena har jag den äran at öfwerskicka beskrifningar; den första har jag öfwersatt från mit latinska manuscript på Swenska, at inlemnas til Kongl. W. skaps Aca- demien, til hwilken ända jag här wid bifogar et bref til Hr. Secret. Elvius, hwilket tillika med beskrifningen jag anhåller ödmiukeligen, det Hr. Archiatern täckes til Hr. Elvius öfwerskicka. Täckes äfwen Hr. Archiatern lemna Hr. Cancellierådet Garleson del af Fiskens beskrifning, jag honom dedicerat, torde han såsom en curieux Herre den med nöje anse. Mit nyaste göromål, af hwilket jag wil ha den äran at lemna Hr. Archiatern min wördsamma efterrättelse, är en Crocodils Anatomie, hwilken jag för några dagar sedan gordt. De delar, som jag tyckt förtiena största opmärksamhet af detta diurets inälfwor, äro dess gallblåsa och Pancreas. Skaparens wisa inrättning, som i alla dess wärk ligger förborgad, endast at menniskan ger sig möda at utröna den, lyser på et besynner- liget sätt wid omtalte delar. Crocodilen är, som man wet, et köttätande diur, glupsk, jag tror mer än något bekant rofdiur; han kan intet tugga, utan måste swälja all ting helt, ty hans maxiller kunna wäl öpnas til et grufweliget swalg, men kunna ej ledas på sidorne; wid en sådan diet, och sådant sätt at äta behöfdes starka menstrua at befodra smältningen: han har ock fått dem i proportion af sin storlek ymnigare än något annat diur; en Cro- codil den jag öpnade af 3!/2 fots längd hade en gallblåsa af et höns äggs storlek, som innehöll 3iij? galla, tiock, af en skön smaragd färg, och beskare än alt hwad jag nånsin haft på tungan. Pancreas war 5 tum långt, och en twär hand bredt, och i alla sina fållar opfylt med gulaktig och något fraggig wätska. Båda twå förekomma mig större än hos en 45 ps tarm, r ganska styf, och hopsatt af starka tiocka samt har en canal så smal, at den knapt tar emot en Styl af dennas tiocklek, är äfwen mürkwürdig, alramüst derſöre at den „ . ej utan grund utropade Egyptiernas sätt at utkläcka nde e intet at göra til deras framkomst. Det är så lätt att wärk- at jag är försäkrad, det hwar bondekäring hos oss skulle kunna at i sin badstuga, endast man sade henne, at det woro möjeliget, nerhet lagad i Swerige. Hwad tid och widlöftigheter fodras at på det naturliga sättet låta as 6000 kycklingar? och i en månads tid komma dessa fram i utan widare beswär, än at en karl har omsorg at wända äggen Godbeten är ej aldeles den samma i dessa konstens alster, som i 22 framkomna; det woro ee mycket wunnit af konsten at H n I säd, da wi wilja, at de skola ge en god rätt. dock gode i Egypten, och långt bättre, än jag förestälde anledning af en berättelse jag derom inhämtat i Europa, och det 46 som ökar godheten är det billiga pris, hwars likhet man ej lärer finna på någon annan ort. Jag har förutan det jag sielf anmärkt om ungar- nas skötsel, fådt derpå en beskrifning från Achmia, en liten stad i öfre Egypten, hwilken är den fullkomligaste, som jag tror hit in tils någon ägt. Jag skal wid tilfälle ha den äran at meddela den med Hr. Ar- chiatern. Jag glömde en anmärkning, då jag talte om Crocodilen, hwilken jag gordt til: wåra Theologers tienst. Jag tienar dem med nöje; de äro mine gynnare. Om Gud så behagar, at jag nånsin får tala wid dem, tror jag det wi skole snart komma öfwerens om desse Canones: a) At en resa til Österlanden kan bli Theologisk, och med så stor nytta samt större heder Theologisk än en til Wittenberg. b) At den, som wil bli en lärd Theolog, bör resa i Österlanden; och til äfwentyrs om andre dylike. 5 Anmärkningen är denna: Hiob frågar c. 14. v. 10 Kan tu draga Leviathan med en krok? At han menar Grocodilen, slutar jag af det, som dageligen sker och utan twifwel skedt i hans tid i Nilen, nemligen at detta glupska diur, långt ifrån at man kan draga op honom med en ſiskarekrok, biter af och förstör all dylik fiskeredskap, som i floden utkastas. Jag fann i den, hwilken jag öpnade, Aue opswälgde krokar, den ena i magen, och den andra fastnad i den. undre delen af den tiocka hinnan, som täcker dess swalg. Huru är det mäjeligit, at Hiob kunnat mena Hwalfisken med sin Leviathan, som ätskillige förklarat honom, och nyligen en Fransk auctor, som på sit språk skrifwit de 6 dagars arbeten, jämnförde med det, som Hiob och David talt om Skaparens wärk. Huru, säger jag, har han kunnat tala om et diur, som aldrig fanns på den ort, der han skrifvit, och det på en tid, då han säkert ej hade nägon Resebeskrifning öfwer Grönland eller Spitsbergen. Dessförutan kommer Hiobs hela beskrifning långt närmare öfwerens med Grocodilen, än med Hwalen, endast at man kommer ihog, at den är skrifwen i en prunkande Orientalisk styl. Innan kort tänker jag, wil Gud, anträda resan til Palestina at der nyttja wärdagen; jag har tilräckeligen warit i Egypten, och, Gudi ware lof, wäl dragit! fram min tid i detta märkwärdiga land, som borde wara Gudars hemwist, om de kunde intaga et rum bland de dödelige; men som blifwit dömt, jag wet intet af hwad för et ödets hårdhet, at hysa Egyptier. Jag beder ödmiukeligen, det Hr. Archiatern täckes hugna mig med några ord från dess wördade hand, hwilket kunde möta mig i Constan- 47 dos Hr. Envoyéen Celsing, eller i Smirna hos Hr. Cons. Rydelius. ar som oftast efterrättelse från den sednare om det märkwärdigaste, Idrager sig i mit fädernesland, men jag kan ej åstunda af honom statssaker ; de lärde röra mig närmare, och dem hoppas jag af ynnest bli mig meddelte. Jag skulle isynnerhet med HN då det bllivkt oR om min rom.; Jag ärkönner med wörd- am tacksäjelse den PPP wid Naturens skatter, det wisar eee eee som är den kraste, man kan finna i hela Levanten hwilken i dessa dagar skal ikt med åtskillige rara foglar från Alhiopien, Nubien, Arabien, dem » funnit och skickar lefwande öfwer til Smirna, sedan jag länge dem hos mig at utforska deras natur och lefnadsart, samt tagit beskrifning; bland dem är den präktiga peintaden“ (Gallina Syst: hwileken jag fådt från Abysinien, en fogel, som skulle hållas underwärk med sina så ordenteligen teknade fiädrar, med sin pa hufwudet, och med sin skalrande röst, som är så genomträn- ja jag tykt mig känna age i sielfwa eranium, på samma sätt, Mi förundrad i Europa, om Ad ee ba stycken omm MODA. lan wara allmän, i synnerhet på Maltha och i Frankrike; efter hand en del af desse foglar komma öfwer til Swerige, om lyckan wil Jag innesluter mig i Hr. Archiaterns beständiga ynnest och fram- med oaflåtelig wördnad | Högädle Herr Archiaterns ; Ödmiukaste Tienare Frederic Hasselquist. Linn. Soc., Vol. VI: 355—362. 48 ! Denna, »Naturalia et Curiositates transmisse ex Egypto ad Cel. Dn. Linnæum a chioccii mens. Febr.>, finnes i Linn. Soc., Vol. VI: 405—406. Ficus Sycomorus L 3 Vultur perenopterus L. Tre uns. 5 Se bref 1481, not 1. „ Numida Meleagris L., perlhöns. 1486. Damiate d. 7/18 Mars 1751. Högädle Hr. Archiater. Nädige Herre. För min afresa från Egypten bör jag upwakta Hr. Archiatern, och med det samma ha den äran at aflägga min ödmiuka tacksäjelse för den Aran, Hr. Archiatern gordt mig af sin skrifwelse d. 30 Julii förledit är“, hwilken jag til min outsäjeliga hugnad inhämtade d: 6 innewarande, 3 dagar för min afresa från Cairo n. st. | Jag hade för Hr. Archiaterns skrifwelses ankomst afskickat 23e Cy- comori, stälde til Raguenau Marcha et Chamier i Livourne, hwilket hus jag anmodat at öfwerstyra til Hr. Grill i Stockholm; jag hoppas det de komma lyckeligen fram innan nästa höst. Jnnom 2 dagar. anträder jag under den högstas beskydd resan til heliga landet och Syrien; min kosa är denna: Jfrån Damiate til Jaffa siöwägen; ifrån Jaffa til Jerusalem, hwarest jag blir öfwer Påske-hälgen at botanicera på bergen der omkring, medan mina följeslagare, en Europeisk och några Syrianske köpmän, guda sig; från Jerusalem til döda hafwet, derifrån til baka til Jordan, Bethlehem, Nazareth etc., derifrån tilbaka til Jaffa, hwarest jag går til siös at stiga op til Carmel; från Carmel til Libanon öfwer Syriske städerna, från Libanon til siös öfwer til Chypre, hwarifrån jag går til Grækeland, Smirna eller Constantinople, til hwilken ort jag först finner fartyg. Min sista ort blir Constantinopel, hwarifrån jag wil besöka kusterne af Swarta hafwet, och om möjeliget är bege mig åt den kanten, der Alanerne bo, at skaffa den dyrbara efterrättelse, hwilcken Hr. Prof. Celsius anmodat mig at söka til uplysning af wåra fäders ursprung. 49 och Smirna hoppas jag bli hugnad med Hr. Ar- 3 .Högädle-Hr. Arehiaterns Odmiukaste Tienare Frederic Hasselquist. I detta ögnablek löper här in et Fartyg från Ragouse, som e e eee eee ; til en tid utestängd från all kundskap om Christenheten. Larnaca på Cyper d. 8 Jun. 1751. it Judéen, en del af steniga Arabien, Samarien, af Syrien, har jag nu den äran at upwakta | jag . jag fann wid Jordan, och i ök- fr: den är en art Åkerhöns mycket rufa, men ej större än en Turturdufwa. et tiog af dem lefwande, dem man lofwat at dit Araberne föra 10002? tals at sälja vid Om Natural-Historien kan ge uplysning i Skriftens uttolkning, så denna fogel ofelbart Jsraöliternas åkerhöns, och då kunde den en- ven förtiena en resa til Jordan; för min del war jag så nögd med a fynd, at jag glömde, at jag satt lifwet i fara för dess ärtappande. Innan jag öfwergifwer Cyper, skal jag ha den äran at skrifwa wid- are och öfwerskicka flere anmärkningar. — Linnés brefväxtliog. Afd. I: f. 4 50 Sweriges Gud beware och wälsigne wär nya Konung! jag fick för 3 dagar sedan kundskap om hans Maijt uphöjelse til wår Kongl. Thron. Jag framhärdar med oaflätelig wördnad Högädle Hr. Archiaterns Odmiukaste Tienare Frederic Hasselquist. Linn. Soc., Vol. VI: 365—366. — Finnes aftryckt i Lärda Tidningar, 1751, s. 390 och Hasselqu. Resa, s. 605 med oriktig uppgift om den 8 Augusti såsom datum. 1 Tetrao israplitarum Hasselqu. Resa, s. 279. Förenas af Linné i Syst. nat. Ed. X, s. 161 med den vanliga vakteln, Tetrao Coturni L. 1488. Famagusta d. 15 Jun. 1751. Högädle Hr. Archiater Nädige Herre. Under Hr. Grills adresse öfwerskickar jag til Hr. Archiatern för min afresa från Chipre et ankare Cypriskt Win, hwilcket Hr. Archiatern be- hagade efterfråga hos Hr. Grill; det är märkt G. L. och skickas öfwer Marseille genom Hr. Butini, swensk Consul i samma stad !. Et ringa offer, hwilket jag i ödmiukhet anhåller det Hr. Archiatern tückes anse såsom et tekn til min wördnads ärkänsla, af hwilken jag hwart ögnablek borde aflägga prof, om möjeligheten det tilläto. Jag öfwerger i morgon denna ort och går om bord til Smirna, sedan jag sedt Chipre, et rike, som ända in til Naturens afkomster är ödelagt och förstört af en barbarisk regering, längt mera öde och uselt än förlofwade landet, hwilket wåra? Präster utan grund utropa såsom förbannat. Naturen är der ömnig och blomstrande, fast öfwergifwen af konsten; men på Chipre står Naturen ej at hielpa. Jag framhärdar med oaflåtelig wördnad Högädle Hr. Archiaterns 2 Odmiukaste Tienare Frederic Hasselquist. Linn. Soc., Vol. VI: 367-368. Ej förut tryckt. 2 Jfr; bref 1395, Afd. I: D. 6, s. 225. 2 Förmodligen i afsikt att låta trycka detta bref, har LinsÉ ändrat orden >wåra Präster» till >somliga>. 51 1490. * Smirna d. 1s Aug. 1751. . . lom borttagit 10 til 12000 sialar om dagen, en wädeld som warat 52 i 24 timars tid, och lagt många 1000 hus i aska, och bland andra Janissairernes corps de garde, en Jordbäfning och en storm med hagel, som förstördt efter berättelse 40,000 båtar och dödat en hop af deras roddare, en början til upror bland krigsfolket, som hotat regeringen med undergång, hwarwid ej heller felats hungersnöd; det behöfwas ej flera skäl at afstyrka en resande från en orts besökande; men så snart jag får spörja, at den högste dragit in sit ris, det han utsträkt öfwer denna plats, så wil jag bege mig dit, at se hwad Naturalier en så namnkunnig ort, som är belägen wid 2 haf, frambringar; sedan om den högste så wil, skal jag begynna at tänka på min hemresa, Jag fick en hiertelig sorg wid min återkomst til Smirna, då jag fick weta, at 2ue Hr. Archiaterns bref, som hit ankommit, blifwit afskickade til Cyper, dem jag ej bekommit; om jag mister dem är jag wärkeligen otröstelig, ty et ord frän Hr. Archiatern är den största hugnad, jag kan äga under mina äfwentyrer, och jag har ej åtniutit den mer än 22 gånger i Egypten. Jag önskar då, at mina bref, dem jag tidigt afskickat från åtskilliga orter, och de samlingar, jag öfwerskickat från Egypten, måtte ha et lyc- keligare öde, och winna den förmon at falla Hr. Arch. i händer. J syn- nerhet woro det mig en hugnad, om en kista med frön och andra na- turalier, den jag afskickade från Cairo d. 2. Febr. innewarande år, och Ane Cycomori, dem jag affärdade d. 27 i samma månad, kunde komma lyckeligen fram; altsammans är skickat öfwer Livorno til Hr. Grills adresse genom Raguenau & G. Under mit wistande i Cyper sistled. d. 8 Jun: affärdade jag til Hr. Archiatern et ankar Cyper-win öfwer Marseille genom Consul Butini äfwen under Hr. Grills adresse, om hwilket jag skref både öfwer Wien och Marseille. Jag skulle önska at kunna i alla mina bref öfwerskicka några smd naturalier, til ex. en Insect eller ört, men en olägenhet betar mig detta nöjet. Det är, at alla bref, som komma från Levanten brytas op i Li- vorno eller Marseille, rökas och doppas i ättika såsom kommande från smitteliga orter, och wid denna operation förstöres eller skämmes, om man wil skicka någon ting; på detta sätt förkom den lilla wackra Li- bellula från Cous, hwilcken jag öfwerskickade från Egypten, som ej an- kommit, efter det jag sedt uti et af Hr. Arch. bref. Detta icke oaktat, wågar jag nu at lägga in i närwarande Jnsecten af Cycomorifikon, hwilcken jag hoppas skal wara kärkommen, om han kommer lyckeligen i Hr. Arch. händer. Selaw warit en fogel, så kunna de wäl wara försäkrade, at art någon annan än denna, men jag har anledning at tro, at omtwistade Jsraöliternes föda ej warit hwarcken fogel eller fisk, rare Jnsecter och alra snarast Gräshoppor. Til äfwentyrs torde nna eller Man warit Sem-Sesami, alla österländska och Egyptiska dars allmännaste och högst wärderade föda än i dag, hwars olja eller måste ha rum i all deras matlagning. Selaw warit Flygfisken, är en Rudbeckisk mening?, det wil säga | en af de finteligaste hiernor, som nånsin gifwits, men ej grun- I rimmeliga bewis. Flygfisken, som knapt lyfter sig 3 alnar från ren, och det endast i Solbergningen, huru skulle han kunnat ända op i steniga Arabien til sådan myckenhet, at hela Jsraöls Sör toda? äfwen om jag skulle inbilla mig, at medelhafwet kare, eller til foglar som någre Calvinister; detta står i deras frihet; 00 5 äro — andra än de, som ha r at utan fruktan för gensaga är sådan, som aldrig Elianos, eller Tucydides, Desierto eller - es skulle känna igen; endast är min tanka, at om någon ut- e öfwer Johannis föda axgides anför mera denna slutsatsen: Johan- ej gräshoppor, ty de ha aldrig blifwit ätne af något folkslag, den af hela Clericiet dömas at göra en Pilgrims färd til de orter, der i wår dag; jag är försäkrad at han skulle ej länge bli Tho- hem med glädie och berätta sina 54 mina resor om denna ohyra, hwilcken några år bort före wäl gifwit så mycket at tala om sig i Europa, at den är wärd all den opmärksamhet, man der på kan anwända. a) Gräshoppan är ej skapt at göra resor öfwer watn; det hade jag tilfälle at anmärka nyligen under min återresa från Cyper til Smirna; medan wi lågo några dagar i lugn för kusten af Caramannien, fingo wi dageligen några gräshoppor om bord från fasta landet, och då hade jag et nöje af at se, hwad desse diuren äro för eländige siömän: gräshoppan har äfwen som Lärkan fådt en egenskap af naturen, at hon ej kan göra lång flykt, utan måste sätta sig nästan äfwen så snart som hon lyftat sig op, när de nu, jag wet intet af hwad för en drift, wilja göra en flykt öfwer watnet, och wilja följa samma sin natur, finna de ej mer än Lärkan sin räkning, om hwilken jag tror mig tilförene hafwa öfwerlem- nat en anmärkning, den jag gorde på Spanska kusten, der jag såg, huru ömkeligen denna fogel omkom, då han wille göra oss et besök om bord; af gräshopporna såg jag här likaledes, at för en, som kom ombord, dränkte sig säkert 100, då wi dock ej woro mer än et Pistol-skott från landet. Af denna deras förödeliga siöfart ser man större prof årligen i Smirna, då gräshoppor deromkring härja; man ser då i Maji och Junii månad komma från det södra landet af hamnen i mening at gå öfwer til det norra, en myckenhet af denna ohyra, som förmörkar himmelen, och knapt hafwa de öfwergifwit landet; förr än man ser samma, som et ögnablek tilförene skylde en af dem förhärjad jord, täcka hafwets bryn med sina as, hwilket ej förordsakar liten olägenhet åt Frankerne, som hafwa sina gallerier wid hamnen, i anseende til den stank, som en sådan myckenhet af dessa döda diur förordsakar, då de drifwas af siö- winden ända op til deras hus. Af hwad drift företaga dessa kräken en för dem så förderfwelig fart? monne detta ej är en anstalt af skaparen at föröda en förödande landsplåga? monne det samma sätt at se gräshoppor förstörde blifwit anmärkt under de härfärder de gordt några år bort före i Europa? monne wid deras grufweliga framfarter, man ej skulle genom skrämsel, eller på något sätt kunna komma dem at taga wägen öfwer watn, och derigenom komma dem at förgöra sig sielfwa, som genom mennisklig magt ej stå at dämpa? | b) Men om Gräshoppor ej kunna göra resor til siös, huru äro de då komne 3 dagsresor öfwer hafwet från fasta landet til Cyper, et land som af Turkar och gräshoppor är i grund förstördt? monne på annat sätt, än at de förste blifwit ditförde från fastlandet af Syrien med fartyg, i hwilka de innästlat sig och kommit öfwer? och på hwad sätt woro de 55 F | Archiatern täcktes wisa mig för min Cammarherren De Géer funnit, monne på at de fölgt fartyg från Dantzig eller någon ort derom- de den Sommaren ströfwade? monne det då ej skulle t siöresande blefwo tilhåldne, det de agtade sig före at 0 de göra sina uttog, och om deras kosa, wet jag ej, om RSA e Europa; jag har haft tilfälle at .. nn a Fiällmusen" Mus S. N. 2, at de hålla ein meridian rätt fram | den förra gör från Norr til Söder, utan at 0 wäster, de gå altså ut från Steniga eller öde wügen genom Palestina, Syrien, Caramannien, Natolien; »' som desse förflutne åren tildragit sig. 117 . som dock woro dem så när til hands; derföre utgöra i detta land i wår tid, som de gorde, då då likwäl grodor, löss, Toraker, Mygg och all den bland Pharaos plågor, plåga än i dag äfwen så inwånare och främmande, som nånsin de kunnat den blir dit skaffad genom mirakel eller Troll- i Öster, derföre hör man ej utaf, at Mesopota- än Arabien, Palestina, Syrien, Caramannien och stundom i de nemligen genom hwilka jag sagt dem ha sin wart år af dem bli hemsökte, stundom hårdare, om den här utaf gräshoppor, som togar ut från Arabien, samma då han gådt ut kan hinna fram til Europa, eller om andra och die afkomsten fortsätter härfärden, på samma sätt som Judarna, då gingo åstad at taga in Canan, skal jag intet kunna säga. Det woro lat at få weta genom anmärkning, som man anstälde, på 227 orter, då funnos på endera, och skulle kanske ej wara utan nytta; i anseende de steg man kunde få anledning at taga, til ohyrans utödande eller 26 d) J Asien, så wäl som i Europa, går man under tiden i fält emot Gräshoppor med all krigsrustning. En Pacha i Tripoli i Syrien upbo- dade för några år sedan 4000 soldater emot desse diur, med tilsagn, at den som ej gick åstad skulle bli hängd; så kan en ynkelig Jnsect komma en tropp styfsinta knektar i rörelse, hwilka ofta en Turkisk kej- sare med alt sit enwälde ej kan förmå at gå längre än de wilja. Jag slutar min Gräshoppe-afhandling och med den samma mit bref, hwilket jag redan skulle hålla för wara för långt, om jag ej hade den lyckan at ställa det til Hr. Archiatern, hwars ädla tolamod altid ger sig tid at genomläsa de anmärkningar, som göras öfwer Naturen, äfwen dem som blifwit opsatte af medelmåttige auctorer, hwartil denna skattar sig lyckelig, om hon får räknas. Jag får i desse dagar et annat tilfälle at upwakta Hr. Archiatern äfwen öfwer Marseille, til hwilket jag bespar andra ämnen, och inne- sluter mig emedlertid i Hr. Archiaterns wanliga ynnest, samt skattar mig lyckelig at få lefwa med oaflåtelig wördnad Högädle Herr Archiaterns Ödmiukaste Tienare Frederic Hasselquist. Linn. Soc., Vol. VI: 371—384. 1! I en vidlyftig akademisk afhandling De ave Selav hade OL. RUDBECK d. y. 1705 sökt bevisa, att de i bibeln omtalade, i stora massor uppträdande foglarna, som räddade de i öknen hungrande israäliterna, i själfva verket voro flygfiskar. SR ; LixxE ändrade vid tryckningen af detta bref ordet Prästerne till Phi- 15 Isipohus af Pelusium, presbyter och arkimandrit i ett kloster i nedre Egypten, född 370, död omkring 440. Man eger i behåll efter honom omkring 2000 bref, som äro af ej ringa vikt för hans tids historia. + Fjäll-lämmeln, Mus Lemmus L. 1491. Smirna d. %% Sept. 1751. Högädle Hr. Archiater Nädige Herre. Just då jag tänkte at andra gången ha den äran at upwakta Hr. Archiatern efter min återkomst til Smirna, tilskyndade mig lyckan et äfwen så oförmodat som obeskrifweliget nöje, som war at d. 21 sistl. Aug. få inhämta Hr. Arch. höggunstiga skrifwelse af d. 11 Dec. för- 57 at * SSE min ödmiukaste g detta Hr. Arch. Bref, denna gången än nånsin til- alerns d ärtedde ynnest, och Nationen skulle anse detta I et nytt bewis til den nit, med hwilket Hr. Archiatern dageligen r på wår Swenska Witterhets gloire, om de ämnen, som Hr. Ar- * N allmänna, hade kommit från en skickeligare hand CTT —— SSFFFPPPP dte: ör Hi llnta runa wördar äfwen nu lika så mycket som tilförene den, arbeta på at en annan blifwit mig föredragen, det är mig så skickeli ämne som Hr. Sidrén blifwit utsedd til dast honom sielf, om han kommit därtil 0 så nesliga wilkor, som allmänna ryktet sagt; det woro en wäg, långt nedrigare; än den som en annan gädt til Lifmedici och E mig angår, när jag betraktar Hr. Kalm Professor, innan han resa, Hr. D. Elf.“ Assessor i Coll. Med., Hr. Auri- ius och Kongl. Lifmed., en Hr. Hallman”? Kongl. Hol- jag betraktar mig i samma släta tilstånd, som mit öde be- lemna mig, med inga medel och få gynnare, och utan at jag sofwa öfwer natten, om den högste en gång skal mig hem til mit Fädernesland; när jag betraktar detta, jag, skulle det wäl tyckas kunna gå mig något til sinnes, och ge ung at klaga på mit ödes gensträfwighet, men härmed skulle emot min naturliga böjelse. Jag är nögd med det Himmelen mina gynnare täckes mig tilskicka, om det är litet eller mycket; mig altid nog, om det kommer förr eller sednare, det kommer 58 altid til tida. När mina rätter bli mjölk och bröd, mit hus et Robergs palatss, och mit Bibliothek Linnæi Systema Nature, så hoppas jag, at mine würde Swenske landsmän förese mig med detta förråd. Skulle jag ock ha swärighet wid at finna detta i Swerige, så torde dertil ges lättare tilgäng på andra orter; hwar jag hälst får mit bröd i werlden, om det blir hos kejsaren i Japon eller stora Mogol, skal aldrig någon sysla af mig bli högre aktad, än den at få wara Hr. Archiaterns öd- miukaste tienare. Men jag har en annan punct at i ödmiukhet föredraga hos Hr. Archiatern, som nu för tiden är mig långt wigtigare än tienstsökande, den med hwilken jag så ofta, och Gud wet ofta emot min wilja fallit Hr. Consuln beswärlig. Jag menar den, som angår penningar, hwilka nu äro mig nödwändigare än de nånsin warit“. 22. ff — — — ß . FR (ERE EEE Jag hoppas det någon utwäg gifwes ännu til mitt understöd, och at ännu flere af mine ädelmodige landsmän finnas, som följa deras hurtiga Exempel, som redan wisat sin generosité. | Jag har den goda tankan, at Riksens Högl. Ständer, som nu sam- las til en Riksdag, skulle nu fullborda det goda wärk, de begynte wid sidsta Riksdagen til min resas befodran, och deras upsåt, som då emot deras wettskap blef af illa sinnade menniskor til intet gordt, kunde de nu genom säkrare utwäg wärkställa, hwilket jag nästan är försäkrad om at de göra, om min sak blir dem föredragen och, som jag hoppas, un- derstödd af min resas och Wettenskapens gynnare och älskare. Om detta samt andra medel, som kunde finnas til mit underhielpande, an- håller jag i ödmiukhet, det Hr. Archiatern täcktes af sin wanliga ynnest fälla sit ömdöme, och om möjeliget är, söka at bringa dem i wärkstäl- lighet. Jag skrifwer til CancelliRådet Carlesson om samma ärende, och i honom är jag wäl äfwen säker at ha en mägtig gynnare, och som wet hwad wägar böra tagas, endast fruktar jag, at Hr. CancelliRådets mångfaldiga sysslor, i synnerhet wid denna tiden, fodra, at han under- hand påminnes om min angelägenhet. Til swar på några af de frågor, hwilka Hr. Archiatern täckts optekna i sit bref, har jag här inne Linn. Soc., Vol. VI: 385—388. 1 ERIk Elrr, se Afd. I: D. 5, s. 50, not 2. 2 JoHAN GustAF HALLMAN, se Afd. I: D. 6, s. 435. 3 Har afseende på professor Lans RoBerGs ytterst anspråkslösa och oor- dentliga bostad. 4 Härefter följer det utdrag ur detta bref, som redan meddelats i bref 286 (Afd. I: D. 2, s. 173—176). | 5 Fortsättning saknas. 59 SE 1492. Smirna 1751 Septemb. 13. innan hafwa den äran, at öfverskicka en hop an- jag gjordt i Bibliska Natural-Historien under min resa i synnerhet varit angelägen om, at efterspana, om nos af alt det arbete, som den store Konung Sato- särdeles i wäxt-rike; om man kunde se några spor af hans lar, eller hans planterade trägårdar, om hvilka han sjelf talar ; ty at söka någon uplysning i den slags Botanik, som | förstått, håller jag före vara det samma, som at leta wen, der Babylons torn stått; ehuru det är onekeligt, at Salo- tidens, på hvilken han lefde, och efter nationens, öfver hvil- 5 omständigheter, ägt stor, ja ofelbart större insigt i ter få någon kunskap om platserne, hvaräst en och annan årda e. Säledes bar jag funnit belägenheten , i hvilken ban hade låtit plantera vindrufvor han liknar sin sköna i sin Höga visa c. Iv. 14. äro vil dag underhåldne af Araberne, som sälja vinet Christna, men de frambringa ej mer Cyper-vin, förändrade utan genom en lång tid. Det var ej så svårt för Satowon at få in- från Cypern at plantera, men hvar han fått Renska vinrankor an pla vid Hebron, hvilka der än i dag växa, och ge så , som det Europeiska, hvilket jag och alla Franker, 8. köpa den lilla quantitet de vid Hebron årligen bärga. vin finnes ej på någon ort i Osterlanden, ej heller i Ar- | denna art drufvor varit inhemske vilde i förlofvade landet Sonos blifvit inflyttade i dess plantering? Monne Europwerne ån ej kunnat få de första rankor, som blifvit satta vid Rhen? Det troligare, än at Salomon låtit dem komma från Europa; det kan 60 ock hända, at båda två äro af lika egenskaper, och at stammen dock är af olika härkomst. — — — — — — — ——— — — — — — — — Originalet saknas i Linn. Soc:s brefsamling. Ofvanstäende är af LNNE tryckt i Hasselqu. Resa, s. 611. 1493. Smirna d. 22¾1 Sept. 1751. Högädle Herr Archiater. Nädige Herre Jag utfästade mig i mit sidsta af d. 3 innewarande at ha den äran at lemna Hr. Archiatern suar på de frågor, dem Hr. Archiatern behagade föreställa i sit bref af d. 11 Dec. sistl. är, hwilken min skyldighet jag nu wil efterkomma, sedan jag förut i mit förra bref haft den äran at suara på en del. Tamarisci Galläple har jag ej kunnat få se, men en liten Aphis har jag sedt, som bygger et löst bo emellan dess löf eller barr, hwilket jag dock ej kan taga för en Galla. Calaf är liten Salix!, som ej blir något stort träd, wäxer med rak bol, har folia ovato-lanceolata, profunde serrata, glabra; intet träd i Egypten är mera namnkunnigt bland landsens inwånare än detta, och det för det utropade watn, som om wåren destilleras af dess blommor, hwilket är i långt större bruk i Egyptiernas huscurer än Theriak bland wåra bönder. Det påkommer dem nästan ingen siukdom, i hwilken de ej ha tilflykt til watnet af Calaf; der äro i Cairo Apothekare, hwilkas förnämsta och nästan endaste göromål är at sälja Calaf, ty så kalla de äfwen watnet. Det är swalkande, befodrar transpiration, och något hiert- styrkande; är altså ej utan nytta i de continuella febrar, som äro så all- männa i Egypten om Sommartiden; det lärer altså komma til sina egen- skaper nästan i jämförelse med de watn, som i Europa beredas af Flor. Cerasi, Tilie och Acaciæ. ; Af Bahobab? har jag fådt frukt nog, men hwarken wäxten eller blomman har jag kunnat fådt se, emedan den endast wäxer längst op i öfre Egypten, dit den är flyttad från inre Africa. Af Sesban följa här blommor inlagde, det är Auch så mycket jag kan se; den brukas til häckar omkring plantagier, och ger der en wacker utsigt. SR 61 1 ur en Cassia och spec. 153 Fl. Ceyl.“ rd är äfwen en Cassia, af hwilken jag öfwerskickat frön och i it sista bref beskrifning, äfwen så wäl som af Origanum Zutarhendi“. Kali III Alpini måtte wara et litet Mesembryanth.” allmänt i Egypten, det är något suårt at utreda Alpini namn, i synnerhet alla hans och frön af Musa woro i mit sidsta bref, samt Jnsecten af Cy- us i et näst förut. Mus Egyptiacus har jag i Sp. V. och alla Egyptiska fiskarne, af a jag äfwen har några beredde på det sätt, som Hr. Areh. lärdt at lägga dem på paper. På detta sätt tillagade öfwerskickade jag, g war i Egypten, alla Nilens fiskar til Kongl. Wettensk. Academien ris, på en Fransmans anmodan, som war min wän. Hypna och Lichenes äro nog sällsynte, dock ej aldeles osynlige i nden. — Pyramiderne, de äldste byggnader i werlden, ha inga erustacei, som eljest äro så allmänna ålderdomsmärken; de ej heller ha dem, ty der har til äfwentyrs aldrig på dem fallit regndr utan hwilken omständighet desse slags wäxter ej fort. På Jerusalems gamla murar felas de ej af alla slag, och wid Salomons brunnar wäxer et litet Hypnum”"; monne det op? Den är åtminstone äfwen så liten, som Cedern är stor, den andra extremiteten. fn beskrifning öfwerskickade jag för kort, Cancer cursor“, underliga diuret, har jag beskrifvit; men hwem kan begripa, e detta kräk altid efter Solens nedgång, skal springa hopetals op et på stranden, och hwarföre Delphinerna och flygfisken just wid tid lyfta sig op öfwer watnbrynen? de torde alla ba enahanda . När jag reste från Tyrus det nöjet at se hela stranden utföre denna lilla kräfwetan fram och tilbaka från hafwet och til stranden. Jag tog tskil se, om jag kunde finna dem ha något at bära til födan, jag blef ingenting warse. Jntet Creatur kan med fötter löpa så | i samma ögnablek som man ser henne 3 a ( alnar ser man henne äfwen wünda om och wara der tilbaka. 1 Egypten ½ år utan regn? täckes Detta tyckes wara nog besynnerliget för oss i wi äro wane wid mera wått än tort wäder; men hwad säger, at der ges wäxter i Egypten, som leſt 62 hwilket man med grund kan påstå om de gamla Cycomori omkring Cairo och i öfre Egypten, hwarest kanske hwart annat eller hwart 3üdie år falla 10 regndroppar. Men om regn felas Egyptiska wäxterne, så felas dem derföre ej watn; Nilen, den underbara Nilen, ensammen i sit slägte, ärsätter det, som himmelen dem nekat. Fasta landet i Egypten är en siö från bör- jan af Augusti til slutet af October; en resande, som wid denna tiden fingo se Egypten och ej woro förut underrättad om rätta sammanhanget af watnets uprinnelse, skulle snart ge ut mirakel i Naturkunnigheten; han skulle säga sig sedt et haf, men et som frambringar andra wäxter än Sargazo, Tang, Rör, Hwass m. m. Han skulle säga sig sedt ur hafsens botn skuta op Cycomori, Rhamni, Acacice, Cassie, Salices och Tamarisci, hwilka på en hafsbryn utgöra små skogar eller trägårdar, sådan är wärkeligen Egyptens utsigt, under det hon står under watn; då felas altså ej Egyptiska wäxterne som wid den årstiden äro mäst de beständiga trän, watn, och dem til hwilcka naturens mildhet ej kan hinna at sträcka sig, föreser konsten genom watn wärk, wid hwilka Egyptierna hafwa mycken behändighet, på hwilket sätt Trägårdarna få watn. 5 Efter denna kommer en annan årstid in til början af April, då walnet är aftorkat och hela landet täckt med den lerälta, som är wat- nets sediment, hwilken gör Egypten til et så wälsignat land; då får åkermannen sin säd, med mindre suett, och i försäkran om ömnigare skörd än hos oss, hwilket sker i Octob. och Novemb. månader; då fram- komma alla plante Spontanee, hwilka i Egypten äro ganska få, och nästan inga andra än några, dem man ser komma op med säden, hwil- kas frön äro öfwerförde af flyttfoglar, emedan de äro Europeiske. Då släppa trän sina löf, som sker i slutet af December och början af Ja- nuarii månader, och ha nya färdiga, innan alla de gamla äro affalna, hwilket at det må gå så mycket lättare, de mästa trän ej ha löfknoppar (gemmæe). Dock finnas de på Cycomorus och Salices, men med få och ganska löst hopfästade stipule; gemmeæ hafwa ej funnits så nödiga af Naturen på de södra som de Nordiska trän, ty är ock här uti stor åt- skilnad. : Egyptens rikedom och prydnad, Phoenix och Musa, bereda sig ock under den årstiden at frambringa sina dyrbara foster, sedan de förra släpt sina nedersta gamla löf, skuter den nya från topp, och med det samma framskuta dess nya Spathe i December och Januar. månad, och wid samma tid framkommer den sednares Spadiæ. 2 regn i Egyten men, som bör ee ee. än åt närmaste sidan af Medelhafwet; man ser derföre tiden i Alexandrie, Rosette oeh Damiate falla somliga år så ser man sällan wid samma tid, at et strömoln kan ge ifrån regudroppar wid förbigående. Detta har knapt någon rese- noga tagit i akt; derföre har man i Europa ej haft riktigt Egyptiske Climatet, emedan somliga säga, at der regnar, at der regnar aldrig, och de ha båda twå rätt. i Egypten, Ti narü och Februarii månads winter i Norrland, är uti sit. Man en remnad och ödelagd jord, hwilken en grufwelig hetta bragt i n oss, med den wär förfrusna jord ser snart sin uselhet gömmas under en ig och ej obehagelig snö, der den Egyptiska förbrända äger ingen- som kan förborga dess skröplighet. Alt lefwande fasar då för hwars enda åsyn 2 månader förut säkerligen förtienar en resa * Polen, emedan efter resandes intygan, med hwilka len * 5 5 af Afrika, en sådan syn ej kan ses under som et Egyptiskt falt, da jorden står i sin gröda, i synnerhet då jer det wid den tid och från den ort som jag såg det i December ånads slut, från Spitsen af högsta Pyramiden, der jag war i följe med gra Engelsmän, af hwilka somlige rest i Ost- andre i Wäst-Jndien och andre i Barbariet och Europa, af hwilka en wid namn Woudd känt ska wäl Hr. Archiatern i Leiden. i | Men detta i wår winter så angenäma Egypten, är det som är så keliget i wår sommar. Foglarna öfwerge det då och intaga nordligare r, fastän ingen må tro, at någon fogel, som warit öfwer wintern i U ter n, kommer öfwer Sommaren til Sverige, om hwileket mera på 5 2 Waäxteriket är ej mindre ödelagt denna tiden, planta Spontanem äro borttorkade, och cultw äro bärgade, endast bärgar sig Ononis resta bovis ch Cichorea' af de förra, hwilka i starkaste hettan blomma, och bland de senare ser man Nilens stränder täckta med alla slags Meloner och gurkor, samt Sesamum mogna på fälten, der det sås efter säden, hwil- 64 ket lärer gifwit några resebeskrifware anledning at tala om 2 och 3 skördar i Egypten. Hela Egypten är dock icke innebegrepen i Sommarens ödeläggande, negden omkring Rosette och Damiate äro undantagne, hwars fält denna tiden äro prydde med Ris, som planteras i Maji och bärgas i October månad, hwartil watn opbringas ur Nilen med stort arbete. Jnwånarne på desse orter ha då det nöjet at skåda gröna fält, då de öfrige Egyp- tierne ej se annat än en förbränd jord, men alla Pharaos plågor, grodor, flugor, myggor etc. etc. som gynnas af et rutnat watn och en fuktig jord, göra husen nästan obebyggeliga, och låta dem altså dyrt betala nöjet. Det är i denna hetaste Sommartiden, som man i Egypten ser et af de största prof af skaparens milda försyn, jag menar den ömnoga dag- gen, som faller mornar och aftnar, hwilcken förekommer, at landet ej i grund ödelägges på !/4 års tid, som det är aldeles utan watn, utsatt för den grufweligaste hetta. Trän draga här utaf största nyttan, hwilka utan at bli fuktade af daggen omöjeligen skulle uthärda hettan, der de dock nu äro frodige, göra blommor och mogna sin frukt. På Egyptiska träden tienar altså kronan en wiss årstid til rot, då den genom sina vasa absorbentia drager til trädet den näring ur en fuktig luft, som den sednare en annan årstid insuper ur en watnad jord. Man kan ock an- märka, at daggen faller wid den tiden, då de tiocka molnskyarna gå öf- wer Egypten, som komma från Norr och gå til söder "efter hwilkas öm- noghet och goda utsigt Egyptierna sluta om Nilens tilstundande ömnog- het. Dessa göra himmelen dunkel om mornarna, men hindra dock ej, at han är klar om dagen, och om natten så lysande af stiernor mit i Sommaren, som i Norden de klaraste winternätterna, hwilken himmelens utsigt aldrig ändras i Egypten, hwilket ofelbart ej warit minsta anled- ningen för de gamla Egyptier och sedermera för de Egyptiska Araberna at så högt idka Astronomien, oeh undrar jag at ingen Europeisk Wet- tenskaps Societet fallit på den tankan at i Cairo underhålla en Astro- nome, hwarest den alrarenaste Horizont, et altid blidt elimat och en ständigt klar himmel, skulle efter mit begrep, ge anledning til lätta och ständiga observationer. Han skulle til äfwentyrs finna några ledsamheter af landsens inwånare, som äro fulle med widskepelse, men äfwen detta skulle han med lätthet öfwerwinna; han skulle finna lärda Araber, myn- dige män, som både älska och på sit sätt idka Astronomien, hwilkas beskydd skulle sätta honom utom all olägenhet; kostnaden härwid skulle äfwen wara nog drägelig. detta, til dess jag en gång, om Gud wil, kommer hem, då jag fwäxling med mina wänner torde kunna tiena Academien, fortfara i sit upsåt; jag har skaffat mig en hop Arab. Mss., „ Wetenskaps Academien behagat lemna mig et rum bland nöter, en oförtient ära, hwilken jag ärkänner med wördsam Han låter mig weta, at Hr. Löfling blifwit utsedd at resa at på Spanska Hofwets anmodan beskrifwa det rikets Natu- „en resa lil hwilcken jag wärkeligen instält mig som rival, luter mig i Hr. Archiaterns wanliga ynnest, och skattar lyckeligare, än at få lefwa med wördnad Hr. Archiaterns . | Frederic Hasselquist. 2 88 vol. VI: 389 —398. 1491. 8 Smirna d. n Nov. 1751. 1 Hogadle Hr. Archiater Jag nyttjar alla tilfallen at upwakta Hr. Archiatern, i hopp att mina bre hafwa beständigt samma lycka de hitintil haft at komma wäl fram. Jag bör dock icke dölja, at jag är i något twifwelsmal om dem, som Uses brefväxling. 44. I: 7. | 5 66 jag detta året affärdat, emedan jag ej haft den hugnaden at inhämta något från Hr. Archiatern af innewarande år. Wi fingo i går hit den Wienska couriren, som ordenteligen kommer hwar månad, med hwilken jag hade gordt mig säkert hopp at ha tid- ningar från Swerige, hwilcket slog mig felt; med den nästa hoppas jag mig blifwa lyckeligare. Det jag mäst åstundar at få weta är om de små samlingar samt 2e Cycomori, hwilka jag öfwerskickade från Egypten äro riktigt fram- komne, som jag önskar. Hr. Archiatern behagade wid min afresa från Swerige ge mig anledning at ställa utanskriften af alla mina bref til Kongl. Wettenskaps Societeten i Upsala såsom den der skulle ha fri Postgång öfwer hela Europa, i anledning hwaraf jag altid betient mig af denna utanskrift, utan at göra anstalt om Postpenningars betalande, men jag blef missnögd, då jag för några dagar sedan fick bref från min correspondent i Livorno, i hwilket jag fick weta, at från denna platsen äger ej Societeten frihet för sina bref, jag fruktar, at det är detsamma i Marseille, hwarom jag ej ännu är underrättad. Den största olägenhet häraf är, at okunnigheten af detta hade kunnat förlora alla mina bref, för hwilka jag hade tagit annan utwäg, om jag wetat, det de warit un- derkastade afgift. Jag skulle tro at Kejserlige Postbetienterne i Livorno göra et intrång i wår Societets frihet, hwarom Hr. Archiatern täcktes underrätta wederbörande, som härom kunna foga nödig anstalt. Brist af penningar hindrar mig at an — — — k — Nyligen har man sagt mig, at på Ön Metelin i Archipelago skal finnas en Jnsect, af hvilken den, som blifvit stungen, svulnar och blir yr, och kan ej botas på annat sätt än med gungande. Man har äfwen sagt mig både nu och sista gången jag var i Na- tolien at omkring Brussa, den härliga och rika staden, skal finnas små sjöar på de omliggande bärgen, i hvilka skal ges en fisk, som har den egenskapen at han håller vattnet kallt, och til den ändan hämtas til Constantinopel af Sultan, at til detta bruk användas i Seraillen. Hr. Archiatern märker lätteligen, at dessa anmärkningar äro ofull- komlige och behöfwa en hel omständelig undersökning. De gamle, i synnerhet Puinius, samlade sådana berättelser under sina natural-resor; men efter de ej varit anförde med tilräckeliga omständigheter, har en vårdslös efterverld utan misskundsamhet gifvit den namn af Plinii Fabler, och Plinius sjelf den störste samlare af Natural-anmärkningar, som nån- sin varit til, har uppenbarligen blifvit kallad friljugare af dem, som ej förstått, hvad han skrifvit. : 67 men ej få tid at utarbeta dem och ge dem det deras heder och Wettenskapens förkofring. Ännu de anmärkningar, hwilka man kan göra på desse 9 för de endaste, som kunna ge oss at weta, om de ee ae, e- ewe eee men as, ekel zom kunde uträttas; i wår tid borde det dock ske, u ägér hog lust och smak för Naturalwettenskapen. Åt denna som rögdt en r | ** efter ingen ting så mycket som efter tidningar från Hr. ern och skattar mig i ingen ting lyckeligare än at få lefwa Hogadle Hr. Archiaterns ; Odmiukaste Tienare Frederic Hasselquist. I 1 Soc., Vol. VI: 399402 finnes början och slutet af detta bref. saknas. tvenne kvartblad, hvilka antagligen användts, då det utdrag LisséÉ trycktes i Hasselqu. Resa, s. 619, som ofvan intagits. 1495. Smirna d. % Dec. 1751. Högädle Hr. Archiater Nadige Herre. 68 Linn. Soc., Vol. VI: 403—404. 1 Se bref från CLAESs GRLL, Afd. I: D. 6, s. 224. I E. AuRLIxo, Carl von Linnés brefvexling, s. 38 uppgifves, att bland Linnean Society's Hasselquistska bref dessutom skola finnas tvenne, daterade Smirna den 2½ (eller /) och den / 1752. Detta torde bero på ett misstag, då dylika bref där ej anträffats, och då HaAsseLQuists dödsdag allmänt angifves hafva varit den % 1752. — Däremot finnas på nämnda ställe Index Descriptionum Naturalium, quas in Aegypto fecit Frideric Hasselquist. HEDERSTRÖM, HANS. Född 1710, student i Upsala 1731, collega scholæ i Vestervik 1748, kyrko- herde i Näsby 1750, sedan kyrkoherde i Skärkind 1765, kontraktsprost 1783, död 1792. — Linnés lärjunge, lifligt intresserad för naturalhistoria och träd- gårdsskötsel. | I ett bref, dateradt Westervik d. 3 Sept. 1748 (Linn. Soc., Vol. VI: 431— 432), omtalas, att från en Herr Hallberg en »Låda med 8 st. upstoppade Foglar>, blifvit till Linné afsänd. Därjämte inneslötos de här nedan meddelade »>ringa observationer», hvartill i ett P. S. meddelades, att »för ett par dagar sedan fann jag i min Förstuga en Lacerta, som lärer wara et särdeles Species ifrån de uti Fauna upsatta. Om hon är den samma, som H. Hr Archiatern sedt fugitivis oculis wid Jockmock, wet jag icke. Om Lådan då icke warit bort- gången, skulle jag lagt henne deri», men i stället meddelades en kort beskrifning. 1496. Observationes. Conferva 1028. O. Gothis Slincka?. Filipendula. 405. Tiustiis Byttegräs”?. Lepidium. Bittersalso. 533. habitat ad rudera Arcis Westervicensis, sine dubio olim plantatum“. Arundo Sandrör 102, habitat in Insula Grentzö prope Westerviciam“. Pisum. 608. Om den jag funnit är detta Pisum eller et Species Lathyri, kan jag icke wist säga. På förenämde Grentzö utwid stranden i bara sanden wäxte ömnigt en ört, som fullkommeligen liknade 69 „ både til stielk, blad och blomma; men det som giör mig wifwelachtig, om det war Strandärter 608. är detta, 1. emedan ag tänker at denna skal hafwa blå blommor, effter hon kallas sum Lapp. litt: floribus subecferuleis. Fl. Sv: it: in lter W. och. 2. emedan Hr. Kalm in Itin Bah: pag: 133 säger, at Strand- ha en ganska stor myckenhet af skidor. Min ört diſfererade uniſloro, flore luteo. Således kunde det ei heler wara Lathyrus som står i Flora Svec: emedan här intet fants, då sag henne stå i full blomma, mer än en peduncel på hwar och en blomma på hwar peduncel. Jag ansåg denna Örten rar, och en sådan, som icke står i Fl. Svec: ei heller in Itin: W. 2 0. d. Kråkärter!, 582. Tiustiis Desme-Roser,. habitat ad agrorum margines in 557. habitat ad Norcopiam ““. 628. hab. ad Acidulas Norcop.!“ mum. 152. O. G. Akerkähl ts. ris 505. O. G. Granört !“. / . Tjustiis Kaxstäkra, ratio denom: emedan det liknar Hund- til utséendet; men Stäkran til förgifftet för hästar!?, 857. O. G. Loppgräs. ratio denom: emedan de läggat på golfwet at Lopporna måge samla sig deri, och de sedan kunna ut- sopa gräset med Lopporna 18. Nepeta et Verbascum nigrum habitant Norcopie frequentissima. „ et allmänt namn på arten på en Fisk, som fins i Roxen. När jag examinerade honom, fann jag honom icke lik wid någon annan fisk i Fauna Sv. om icke Asp; ehuruwäl han war längt mindre, och differerade äfwen numero radiorum in pinnis. Folket . säger, at det icke är Asp, utan et slags fisk för sig, som kallas Stenlabe fins i Ostersiön: an Mahl, 1. Anlkuse l. alius, nescio? 70 Tringa 149. G. G. Wattenspole??. Fringilla 198? Atelfink. O. G.“ Fringilla. 212. O. G. Täkling, forte a tak, quia frequentat tecta?! Hirudo. 1274. O. Gothis. Ichtrer ??. Colymbus. 124. Wikiis O. G. Sillknipa?? Alea 120. Tordmule ?!“. Skärkarlar i Gstgiötha Skären stämma ock öfwerens, at honan wärper allenast et ägg om året; men lägga dertil, at denne fogel är ganska länglifwad: til bewis derpå berät- tas, at på Lindö i Jonsbergs Sochn har en och samma Tordmula hafft sit bo och tilhåld, ifrån nuwarande Skärkarlsfaders Faderfaders tid. Och som han således blifwit så wäl ifrån andra känder, så har ock ingen welat skiuta honom. Carabus. O. G. Båbb. Jag har märkt at allehanda slags Carabi i Öster Giöth. kallas Båbbar: tyckes således Båbb kunna wara också nomen Genericum ? Carabus. 518. O. G. Silkes Båbb. habitat in pratis. Aranea abdomine ovato variegato, cruce alba. habitat Norcopiæ. Descr: Magnitudo Fabe. Thorax luteo-pallidus tribus lineis longi- tudinalibus fuscis pilosis. Abdomen ovatum variegatum, tergum tinea utrinque longitudinali alba pinnata; in medio cruce alba per- pulcra. Pedes ex nigro et albo annulati. Emedan jag icke funnit denna lik med någon i Fauna, så har jag beskrifwit honom således. Om det är et nytt Species, tyckes han ha sit rum inter 1214 et 121650, Mergel 27. Mineral: Wall:?7 kallas allmänt i Östergiöthland Dungjord. Forte a dynga, quia stercoratagrum. Linn. Soc., Vol. VI: 481—434. De efter namnen fogade numren hänvisa till första upplagorna af Linsés Flora och Fauna Suecica. De här nedan uppgifna benämningarna äro de i andra upplagorna begagnade, med hänsyn tagen till citaten ur de äldre, upplagorna. ? Conferva littoralis L. 3 Spirea Ulmaria L. t Lepidium sativum L., hvilken i Fl. Suec., Ed. 2, s. 225 enligt H. Hx- DERSTRÖM angifves såsom . „ad rudera arcis Wester vicensiss. 5 Arundo arenaria L. $ Kan näppeligen hafva varit någon annan än Lotus maritimus L. 7 Hänföres i Fl. Suec., Ed. 2, till Lathyrus latifolius L.; snarare L. sylvestris L. Medicago falcata L. ? Orchis maculata L. 71 | 5 8 —:. ͤ vet un tekstes Mekhoe ot id vexel att betalas i Hamburg, emedan summan var för liten. Ändt- ' handelsman LerreBureE lofvat att »hielpa med wäxel på Lubeck, HEMMINGSON, ULRICH. i Stockholm (Tyska församlingen) 1698, for 1733 såsom kadett i a Ostindiska Kompaniets tjenst till Ostindien och blef där hofmäs- Generalguverndren i Batavia, 1736 fänrik, 1739 löjtnant och 1741 , återkom efter erhållet afsked 1745 till Holland, återvände 1754 såsom Vor till Ostindien och utnämndes följande år till öfverbefälhafvare öfver mi- i på gt af Ceylon, där han lefde i Colombo till sin död den 26 Februari 1766. Riksarkivarien R. Favis i Haag benäget meddelade upplysningar.) 1497. Edel Ock Höglärde Herr Professeur Gunstige Herre; Wid tilfället af dätta höga brefwett, förskaffar mig tillfälle, att up- wakta HögL. Herr Profess: med dässa få Linier med att Felisiterra med Enn hiärtelig Önskan, att dän Alsmäktige behagade med sin Wälsignelse, så i dätta, samt många derpå föliande bekröna. Dätta inneliggande ifrån en min goda Wän!, hadde iag tänkt siälf hafwa dän lyckan, at utj Egna händer lämna; Män för längre resas orsak skull kan dätt icke låta giöra sig ock beder däss långa uppehållande under mig intet ogunstigt uptages. Emedlertid skall dätt mig rätt kiärt och hugneligitt wara, att få för- spöria M. He siälf Önskeliges Wällgang, tillika däss K. Frun och små Famillie. Jag tänker i Åhr att giöra Enn resa till Batavia om de mina att afhämta, så framt Gudh mig behagar lifstiden och lyckelig resa för- läna. Skulle iag nu wid dätt samma tillfälle, kunde wara till någon tiänst, skall wara mig hiärteligen kiärtt. Och Jnnesluter mig i wanlig Gunst, har dän Ähran med Estime att förblifwa | Edele Och HögLärde Herr Professorens och Gunstige Herres Ödmiuka Tienare Ulrich Hemmingson. Middelburg utj Zeeland d. 3 Januarij 1752. Utanskrift : d Monsieur Monsieur d' Lineus Archiatre et Professeur cette [!] Upsala. Linn. Soc., Vol. VI: 461. Den holländske naturforskaren Jog BASTER. Se Afd. II: D. 1, s. 241. 73 1498. Högädle och Widtberömde Herr Archiater och > Riddare af Kongl. Maijts. Nordstierne Orden. så förnöijeliga ährhindran af Högädle Herr Archiaterns heder- under mitt wistande i Sweriget, som ock den så stora ing för sina så ogemena och namnkunniga egenskaper, giör att icke wid ett sådant tilfälle kan uteblifwa, med mindre Herr Archia- om mina närwarande wilkor förständiga, hwar til Jag finner mig så mera förpliktad, som jag hoppas ännu äga rum uti Herr Ar- woördnadswürda åtanka. Att jag från Batavia är förtrokken och på Öhn Cejlon derest mig militaire Hufwud-Commando af den Indiska Regeringen är updraget, tror jag redan wara Herr Archia- bekant, hälst jag det, i börgan af innewarande åhr genom bref til Professor Strömer!, berättade. Jag har under mitt wistande här- Gudi lof hafft en god hälsa och ett alldeles förnöijeliget lefwerne. wet alt denna Orten är mycket bekant af naturalier, och jag af, för mitt korta wistande härstädes, ännu ett ringa förråd äger; | jag dåck trodt mig derutinnan hafwa tjänadt Herr Archiatern i det ler öfwer har taladt med de Edele Herr Johan Gideon Loten, ordinaris van Nederlandse india, som här en lång tid legadt som neur och med största möda och sorgfällighet samladt alla de na- som här kan finnas, han är ock sielf der af både en stor älskare kännare, Han har låfwadt wilja med nöije öfwerstyra alt hwad r Archiatern behagar fordra, så snart han får den förmåhn att med Archiaterns skrifwelse blifwa behedrad. Han står nu på sitt förtråk ifrån til Batavia, Herr Archiatern har en säker adress på honom mn Bokhandlaren Tirion å Amsterdam som är förbemälte Herres | Jag har fådt weta det Doctor Kälers? resa är uppehållen Directeurerna wid det Ost-Indiska Comp. om han ännu eller någon annan braf karl, en sådan resa wille företaga, behöfdes intet någon be- fordran af Directeurerna, de kunde allenast gå i Compagniets tjenst, sådan som de kunde ährhålla, på et skep som ginge til Cejlon, då jag försäkrar wäl widare skola fortsättja dem uti sina fulla ärenders ähr- 74 Jag lefwer altid Högädle och Widtberömde Herr Archiaterns Ödmiuka Tjenare 5 Ulrich Hemmingson. Colombo på Ohn Cejlon d. 15 Novemb. 1756. Utanskrift: Monsieur Monsieur Charles Lineus Archiater de la Cour de Svede et Chevallier de VOrdre Polaire i a Upsala. Linn. Soc., Vol. VI: 462—463. Professor MARTIN STRÖMER. Se Afd. I: D. I, s. 89, not 2. 2 Mårten KäÄunLER, se Afd. I: D. 1. s. 66, not 1. Hvad det nederländska ostindiska kompaniet hade att göra med Kählers resa till Italien är utg. obekant. HERNQUIST, PETER. Född 1726, student i Upsala 1750, filosofie doktor i Greifswald 1756, utsågs 1763 på rekommendation af Linné att i Lyon och Paris vid därvarande berömda läroverk studera veterinärkunskap, återkom till Sverige 1769 och ut- nämndes 1772 till matheseos lector i Skara, men undervisade tillika i »hus- djursskötsel med sådant nit och sådan framgång, att en särskild veterinärskola där inrättades, erhöll professors namn, heder och värdighet 1776, dog 1808. Med rätta betecknad såsom »Svenska veterinärvetenskapens fader». — Jfr f. ö. bref 125, 137, 1081, 1094, not 1 m. fl. st. Om hans verksamhet som veterinär se bl. a. ScHouc, E., Öfversigt af svenska veterinärväsendets historia (Lund 1899). 1499. Wälborne Herr Archiater och Riddare etc. etc. Nådgunstige Gynnare. Passus graviora. Dedit Deus his quoque finem. [Vivo] equidem, vilamque extrema per omnia duco. [Så myelkit bekymmer min ringa utkomma mig förut [förorsakat], så stor är nu min glädje blandad med oro [för] at finna tienlig utwäg 75 at ärkänna min skyldiga Wördnad mot Wälborne Herr Archiatern jag gerna önskade. Non opis est nostrae grates persolvere dignas. ansåg redan förut de stora hinder i den wägen Wälborne Herr Ar- n nådigt behagade utse til min räddning. De syntes för mig oöf- liga: det fordrades til en dylik framgång för en utom wärket yngling, Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens mägtiga befordran: quisquis ero, haud, eredo, invisus coelestibus auras carpo. Om något utom dess mig bryder, är det sannerligen ei än owissheten, i hwilken jag ännu swäfwar, innan jag fåt aldeles mit ögnamärke på något wist mål til min framdeles befordran. veterinaria samt medicina hafwa hittils syslosat mig. Jag kan deraf u förmycket at ei deri bli brukader. Det ser ut, som Herrar We- | i Stockholm ei i nåder kunna göra de inrättningar, at jag kan wara nögder. Jag wågar ei widare uttrötta Wälborne Herr i och Riddaren med ytterligare nådiga befordringar. eee Wi arbetade en hel dag på at i rika frösamlingar utse det wi kunde inbilla oss wara rart eller t med jord och frön strödda derpå.! — — — Herrar Richard? anmäla sin wördnad och tacka för frön. De hade nma morgonstund sått 3 slag deraf förut; men de sådde icke desto mindre i min närwaro dem Waälborne Herr Archiatern och Riddaren behagade dem skicka, för at dem presentera för dess Maijt. Et helt drifhus är fult af Ananas lastade med frucht. Musa står i bloma, en annan bär nu sin frucht, många unga äro updragna af dess fordna frön. nga Palmeträd finnas här, och en oändlig hop odeterminerade wäxter ser man, som wänta på Wälborne Herr Professor von Linnés" ankomst för at blifwa inskrifna i rullarna, samt namngifna. Herr Richard offe- rerar sit bord och husrum tils widare, samt lofwar söka tilfälle at nämna åt dess Maijt om det öfriga. Det är och blir en ewärdlig heder för Swerige at hafwa haft Wälborne Herr Archiatern och Riddaren til a & wars få fruset. vt — — — ee — — —— — — —— — — — — — — 76 Unga Herr Richard, som haft äran upwakta Wälborne Herr Ar- chiatern och Riddaren, är employerad wid Trägården och wäntar på sin Herr Faders plats. Han har i sina yngre År studerat humaniora och sen botaniquen i hwilken han är rätt qwick. Deras platsar äro så myc- ket indrägtigare och hedersamare, som desse Herrar stå immediate under konungens commendo. Herr Prof: Jussieu? har namn och lön, utan at göra tienst derföre. Man arbetar ännu på det under Herr Jussieus di- rection förwäntade wärket. Jag har tilbud at på den wakraste tiden af sommaren betiena mig af Trianons trägård samt af Kongl. derwarande Bibliothequet. Wi torde snart få se Kongl. trägården i Paris rangerad efter Systema naturae, och har jag redan låtet plantera några 100 trän och frön efter samma methode i Herr Lafosse trägård. Sen samma Herre lärt något af Systema Natur, säger Han sig tillika med några andra willa gå öfwer til Swerige. Mr. DuHamel de Monceau“ låter anmäla sin ödmiuka hälsning. Han hade nu inga friska frön af Morina, men skall han nästkommande höst deraf meddela. Han sade sig hafwa öfwerskickat några blader, som fattas af sista bandet af mem: de Paca= demie de P. Han åstundade hafwa sig bekant det trädet, som nu plan- teras med mycken framgång i Norden, om hwilket han säger sig hafwa nyligen läsit i awisorna. Näst ödmiukast hälsning til samtliga Härskapet utber jag mig få framlefwa Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Ödmiukaste tienare Peter Hernquist. Paris d. 15 april 1758. Linn. Soc., Vol. VI: 478—479. En större fläck i originalbrefvet omöjliggör på några ställen en sam- manhängande läsning af det skrifna, hvadan ett par längre uteslutningar måst göras. I brefvets början hafva några kompletteringar gissningsvis blifvit gjorda. ? CLauDE RicHARD och dennes son ANToInE, se Afd. I: D. 3, s. 229, not 5 > Tropeolum peregrinum L. + LINNÉ p. v., som ansågs snart skola besöka Paris. BERNARD DE Jussi, se Afd. I: D. 3, s. 70, not 3. „ HxxRVY Louis DuUHAMEL DU Monceau, se Afd. I: D. 2, s. 223, not 4. 77 1500. Wilborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Mayts Nordstierne Orden Medicinae et Botaniees Professor samt Kongl. Franska Wettenskaps Academiens Medlem etc. Nådigste Gynnare. sidsta post från Swerige har Bruks Patronen Wälborne Herr Uggla" behagat låta mig förstå, det min ödmiukaste skrifwelse ur. början til min olycka ei kommit i Wälborne Herr Archiaterns Riddarens händer. Det gör mig således högligen ondt, at således anses för otacksam mot min förnämsta Gynnare, hwilken jag wäl framför all ting åstundar kunna wisa all högaktning och > ödmiukaste tacksäyelse för åtniutna Nådwälgerningar samt wördnadsbetygelser, war mit upsåt i mit förra, andraga mina emarquer, jag under resan bland mina olyckors omskiften, som 10 fick lägenhet göra. Diur och örter, hwilka på sena hösten wisade sig ännu lifliga och lindrade käntslan af mina beswär, blefwo til el upteknade. Widare tog jag mig också frihet berätta den onåd, fullit uti bos Monsieur Bourgelat“, för min dristighet, at hafwa be- dess egna underwisning, hwilken begäran blef ansedd såsom otidig på det högsta straffbar. Nu har jag äran berätta min försoning samma Herre, hwartil wi à båda sidor woro benägna. Jag för- le dock icke häfwa de hinder, hwilka ligga wår wälmening i wägen h uppehålla oss. För at få höra en Demonstrator här recitera Herr ats skrifter utan widare tillämpning, eller ock för at få se en ation anställas, hwarwid dock ei något säges, måste wi wistas i an dagarna utigenom. Absenterar man sig och besöker hospitalen at botanicera, blir man anklagad för försumlig i sina skyldigheter. Ja måste tilstå, det man i Swerge aldrig bandterar Barn i första Clas- en med samma stränghet, som eleverna här hållas uti. At afskrifwa | Bourgelats långa collegier, som öfwer Splanchnologien äro skrefne pa 100 ark helt tät, oeh at läsa dem utantil äro här meriter och skick- Jigheter, som wid examina räknas. Det bedröfligaste för mig har warit, at hafwa sedt landet rundt omkring med örter utsirat, och af insecter upfyldt, utan at få frihet demsamma at hämta och examinera utan påtal. 78 Detta oagtadt har jag dock understundom fölgt min naturliga böyelse. Nya species hafwa wi ei, om icke några bland wåra insecter, hwilka Baron Taube”? wil hafwa äran meddela wid något tilfälle. Alla wanliga insecter och maskar, som warit fundna hos diuren, har jag under disse- querandet funnit och förwarit. Mullbärsträden hafwa ei gifwit blomma efter andra löfwens utsprikning, ehuru jag sökt underhielpa med konst sakens fortgång. Dessa träns plantering, samt silkes maskens ans har jag nog gifwit agt på, sådan som den här är. Hederae arb. bacca war förledit år ei 5sperma, så wida jag kunde undersöka. Ranunculus Ficaria hade här öfweralt 6Gpetala och calyx war 3 phyl: ete. Sådant wil jag widare undersöka, på det jag må underrätta mig om den accidentela ordsaken dertil. Frantsoserne beröma mycket Tournefort, i synnerhet uphöyes han af Adamsson” uti sit företal til dess Familiae plant: Jag har läsit båda dessa Auctorer och funnit, huru litet skäl man har at i wär uplysta tid låta sig nöya med Tourneforts ruditer [?] och ofta in- determinerade genera. Til min egen öfning har jag sökt reducera Tourne- forts characteres generum til samma nätt- och lätthet samt tillika säker- het, som man finner i Wälb. Herr Arch. och Riddarens owärderliga systeme, så wida det låtit sig göra genom et lån ur Wälborne Herr Ar- chiaterns. Adamssons [I] arbete hålles här för tokeri, hälst som han welat agera domare och ägt ei mer styrka. Dess bok är obrukbar, äfwen bland Frantsoserne, hwilka taga ingen del i dess ogrundade eritiquer. Garsaults? figurer öfwer Geoffrois“ har jag skaffat mig: de äro ei i na- turlig storlek, men icke desto mindre tämlig tydliga. Wär botaniska Trägård wid YI'Ecole veterinaire är liten och indelt i 6 classer, efter Gauthiers lilla piece. Eleverne känna örterne efter numern på pinnarna. Det är beklagligt, at ingen här wid werket känner wäl W. Herr Archiaters systeme i brist, säga de, på insigt i det latinska språket. Man önskar hafwa en fransysk öfwersätning: Och som alla Frantsoser hafwa annars en tilbörlig och serderles Högaktning för Wälborne Herr Archiatern och Riddaren och dessutom sätta mycket wärde på dessa nyttiga arbeten, hade jag lust med Wälborne Herr Archiaterns Gunstiga tilstädjelse och bistånd öfwersätta det alranödwändigaste af Phil. botanica samt classes generum på franska språket. Jag begynnar dock ei, förrn jag får en nådig Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens yttrande inhämtat. De Lärdaste här i staden äro Messieurs Soubris 7, Adamolli?, Tre- soriers de France, Villairs physicus et Rast“ medicinae Doctor. De äro mig alla benägna och äga insigt uti Hist. Nat., i synnerhet Soubris; som har en tämlig stor samling redan och hielplig wäl i ordning efter Wäl- 79 rne Herr Archiaterns systeme. Villairs har samlat mer, men mindre at. Han säger sig äga 500 insecter, som ännu ei äro uptagna i systema nat: men som ibland alla ingen ännu är namnader, tog jag ; at säga, det han borde wara nögd om 10 spec. woro rara. 5 essa ne Herrar wörda Waälborne Herr Archiatern mycket, och lärer 1 senare öfwertala sig at upwakta Wälborne Herr Archiatern. Raste eur en medicine har lust till naturale hist. och alla Wälborne Herr böcker, han har lånt af mig genera morborum, och säger sinnad densamma med franska synonoma [!] omtrycka låta. olli äger et stort botaniskt biblioteque, som han tänker testamen- publici bruk. De mäst florerande Chirurgi här i staden har jag u känna. Annars finner man få uplysta, om icke i handel, som är 7 fot stäld i Lion. Näst min ödmiukast Wördnads anmälan til Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmiukaste tienare RE Peter Hernquist. et le Guill: d: 13 Aug: 1764. Linn. Soc., Vol. VI: 480—481. 1 Frevric U, född 1720, brukspatron på Hammarsten i Värmland, far till C. E. TauBE (se nedan), död 1791. Caps Bourcerart, född 1712, grundade Europas första veterinärskola i 1762, föreståndare för veterinärskolan i Alfort invid Paris 1765, död 1779. Baron Cart Ebvanbd TavBe, född 1746, sändes redan 9-årig jämte sin informator P. Hansouter till Upsala och inskrefs den 2 April 1756 i student- teln samt gjorde sådana framsteg, att han vid 11—12 års ålder flera gän- med framgång uppträdde såsom opponent vid akademiska disputationer, vistades under HersQuisrs ledning i Upsala till 1763 och medföljde honom därefter till utlandet, hvarifrån han hemkom 1766; blef då utnämnd till hof- kare och tjänstgjorde i Cancellicollegii expedition, hvarefter han 1773 blef och avancerade 1776 till löjtnant, men tog 1779 afsked och blef 1780 ordinarie hofpredikant, blef sedan pastor primarius i Stockholm samt utnämndes 1783 till ordensbiskop, dog 1785. ict Avasson, författare till Familles des plantes (Paris 1763). nate ÅLEXANDRE PIERRE DE GaARSaULT, född 1691, framstående teck- nare, utgaf 1764 Figures de plantes et animaux d'usage en médecine, död in- ; 4 Etienne Louis Grorrnor, se Afd. I: D. 3, s. 142, not 1. ? Sounnis, fransk entomolog, död 1773. $ Pienns Abauott, född i Lyon 1707, fornforskare, död 1769, ea BarrtistE Aron Rast por Mauras, e. o. professor vid medicinska fakulteten och läkare vid Höpital général de la Charité i Lyon, 80 1501. Monsieur L'incertitude ou j'ai eté jusqu'a present sur le tems de mon retour en Suede a suspendu le desir que j'avois de vous assurer de mes tres humble respects, sans neanmoins en diminuer l'ardeur non plus que b'envie de meriter votre protection. La haute estime que je tiens de votre Personne et les preuves eclatantes de votre bonté a mon egard me permettent un acces facile aupres de vous et me rassurent de votre inclination a m'etre utile. Vous m'excuserez donc, si dans cette confiance, j'ai Ihonneur de vous informer de mon depart de Lyon. Mon dessein est d'aller a Paris, afin de profiter du jardin et du Cabinet du Roy, ainsi que des lecons des Professeurs de Paris. Mais comme je n'ai pas occasion de connoitre ces Messieurs et qu'ils ne s'interessent pour un etranger qu' autant qu'il leürs est recommendé par une voye digne, je n'ai point d'ailleur de te- moignage de mon inscription au College de medicine d'Upsale, qu'on regard comme uecessaire pour etre admis a leurs instructions: par toutes ces raisons, je dois vous soupplier humblement de vouloir bien m'hon- norer de votre recommendation aupres de ces Messieurs, envers qui vous eté si connu, que votre nom seul suffit pour me procurer toute leur attention: sous vos auspices on est sur d'etre bien venu des vrays sa- vans, et celui qui a l'avantage d'etre votre eleve est d'abord adopté par tout et tres favorablement regu. Parmi les savans de Lyon j'ai eu I'honneur de vous parler autrefois de Monsieur Soubris Tresorier de France, parfait, curieux en histoire naturelle, et tres recommendable d'ailleurs par ses rares talents. II a un cabinet tres digne de ses recherches, son genie autorises son ambition dans cette partie. Parmi les tumultes du commerce, il ne laisse pas que de cultiver l'etude. Il soit pour cet effet vos ouvrages, qu'il estime audessus de ceux des autres et trouve votre methode plus commode et plus sure qu' aucune autre. Ses collections sont tres considerables et toutes rangées suivant le Systema Naturæ. Les oiseaux semblent n'avoir rien perdu de leur beauté, pas méme la vie; les insectes y sont con- servés avec tant d' adresse, qu'ils semblent encore voler sur le tapis, les herbes y semblent toutes jouir de leur verdure naturelle. En general toute la nature y est avec beaucoup de soin et de depense ramassée. 81 apartemens de ce Mi semblent a un second Paradis terrestre, il de dailleurs toute I'usance et la commodité possible: par ce moyen augmenter de plus en plus ses collections a l'avenir. Sa com- envers Mt Taube et moi m'a donné occasion de Linduire a lali intime avec vous Monsieur, qu'on appelle avec juste le Pere de I'histoire naturelle pour augmenter cette science: ainsi deja envoyé a Cette, petit port de mer a cote de Montpellier, nombre d'insectes a votre adresse et voici une lettre ey incluse i. que Monsieur Soubris vous procurera dans la suite toutes les malions et les eclaireissemens necessaires de ce payes. Je suis tres ue moymeme d'avoir eu Thonneur de le connoitre, et je serai salis- plus considerable ou j'ai trouvé au millieu des entrailles de la agne une sorte d'agaricus attaché aux pilliers de bois, qui au lieu subtus lamellosus etoit supra lamellosus et resembloit a un en- r, je doutois long tems de la verité et la compagnie ne me per- pas d'y rester a peur qu'il ne m'arrivat quelque malheur. Avant non depart d'ici jy retournerai pour en prendre des exemplaires evidens jue J aurai I'honneur de vous remettre a la premiere occasion. Monsieur Votre tres humble & tres obeissant serviteur Pierre Hernquist. tyckes icke ha tagit så noga del af detta HernQuists bref. Annars så länge sväfva i okunnighet om afsändaren af fver till til alla menniskior, jag kiänner där ute, men sändt mig dem». Brefvet från Sounntis hade hamnat och först ett år efter mottagandet af insekterna kom Se 2. 8. 290, not 9. Linnés brefväxling. 44. I: 7. 6 82 1502. Monsieur Je crois ne devoir pas vous laisser ignorer qu'ayant eu occassion de faire connoissance avec Monsieur Richard Jardinier du Roy de France a Trianum aupres du Versailles, j'ai regardé cette aventure comme tres avantageuse pour moi, et j'aurois crå manquer essentiellement si je n'en avois profité avec empressement; Jai eu I'honneur Monsieur de le voir chez lui et je ne scaurois vous exprimer combien il m'a temoigné de satisfaction de me voir surtout lorsque j'ai eté annoncé de votre part et comme votre eleve par la voye de Messieurs Duchesne le Pere et le fils! (auteur renommé par ses observations sur les fresiers) qui m'ont fait mille politesse. J'ai promené dans le jardin de Trianum avec ces Messieurs, qui ont rien negligé pour soumettre a ma vue toutes les richesses qu'il renferme, et je vous avoue, Monsieur, que je n'esperois pas d'y trouver en quantité des plantes si curieuses, qui dans le fond ne peuvent se trouver que dans un jardin tel que le sien, et etre cul- tivés par un homme qui reunit les connoissances les plus vastes et les plus etendues, a une culture la plus profondé. Dans les differens entretiens, que j'ai eu avec luy, je me suis aperęu combien il est charmé de se trouver avec quelqu'un que vous honoréz de votre bienveillance, et qui a eu le bonheur de profiter de vos lecons. I ne m'a meme pas Jaissé douté, combien il desirirois avoir quelque chose dans son jardin qui put attirer votre curiosité et meriter vos at- tentions, n'ayant rien tant au coeur que de seconder les vues dont vous favorisés ce genre de culture. J'ai profité, Monsieur, de tout le tems, qui m'a donné une demij fournée pour voir les rarités dont l'enumeration je detaileraĩ une autre jois plus exactement. Je suis fort invité a multiplier mes visites autant que mes occupations me permettent, vous sentez parfaitement que je profiterai des circonstances: et j'espere Monsieur, que vous voudres bien me faire une notte de toutes les plantes qui pourront vous faire plaisir afin que je prene avec Monsieur Richard les mesures convenables pour vous les faire passer tout de suite et sans fraix par la méme voye que vous recevrez ce petit envoye de graine avec leurs notes. Vos commis- sions, Monsieur, me seront d'autant plus flateuses, qu'elles me mettront | respect avec i quel Jai Fhonneur dar Monsieur Votre tres humble et tres obeissant serviteur d 1766. Pierre Hernquist. : la m'a VVV en parlerai plus au long a la premiere occasion et apres m'avoir e e due Je al pas på öncöre trouver: Monsieur von Linné chevalier de Vordre militaire [!] et premier medicin du Roy de Suede. Professeur en Medi- eine et en botanique a Vuniversité dT Upsale » a 5 Upsale en Suede Hambourg. Linn. Soc., Vol. VI: 484—485. — Ducnesne och hans son Anrtoise Nicolaus, se Afd. I: D. 3, s. not 4. Den senare utgaf Histoire nouvelle des fraisiers (Paris 1766). > Gustar Pmur Crevrz, se Afd. I: D. 5, 8. 313. 1503. Wuborne Herr Archiater niatern r den grace mig oförskyld Arfaren ür. Den högst önskade lyckan at af Walborne Herr Archiatern gynnad uprättar mitt fallna hopp och 34 åtankan om framtiden. Jag är lämnad utan understöd, men bunden til min frihet, och upoffrad åt capricer. Hade ei Wälborne Herr Archiatern tillika med mina andra gynnare bisprungit mig med hielp och understöd hade mit elende warit i högsta grade. Osäker om hwad mig hända kan, måste jag bereda mig til alt och bråka mit hufwud med botaniska namn och termer, medicinska fictioner, chirurgiska handlag, anatomiska dissectioner, chemiska metamorphoser, ibland maréchaux är jag maréchal, ibland mathematici passerar för en af deras hop etc: men sielf wet jag intet, hwad jag är: En olycka som är större än alla andra. Min öd- miukaste anhållan är derföre til Wälborne Herr Archiatern såsom en min mägtigaste Gynnare, at förhielpa mig til något wist brödstycke, deri jag kan göra nytta och hafwa något nöje, det måtte ske med hwilka wilkor som möyliga äro! Af de 14 här förordnade Gbirurgiska pro- fessorer samt af deras hedersamma Ephoro har jag ärfarit mycken tienst- aktighet och deraf profiterat. Chemiska lectioner äro här förswarliga; men Rouelle? som hålles för grundlärdaste häri, förstår ingen menniska; man ser deraf det man här söker hälst grundlärda, men onyttiga män til den Profession. om medicinska faculteten gäller det samma. L'Abbé Nollet? förwanlar calcule i barnlekar. Botaniska lectionerne är litet fre- quenterade, få äro, som willa afcopiera Synonima och afhöra en recitera ur papperet fraser på osynliga partier, som ligga ännu i hybernaculo. Twenne waktkarlar med skarpladdade gewär följa Mr. Monnier“ i dessa eliseiska fält: så at parnassen här är något martialisk. Alla örter här bära det odrägliga epitheton noli me tangere. Skulle någon af gamle adam drifwen röra et det minsta blad, köres han af soldaten utan dom ur Paradisets lustgård: Wore i swerige ingen mer upmuntran än här, skulle ingen eleve mer infinna sig wid lectionerna. Dock som Hofwet skapar seder och smak, så torde äfwen botaniquen blifwa allmennare i Paris, än han ännu är. J Kongsträgården Trianom bygges et lustslot med chapelle, stort orangerie och platsen utwidgas, alt utziras til konun- gens nöje och botaniska studier: örter förskrifwes och köpes på guld- wigten: ingen möda, ingen kostnad spares: alt lofwar framtidens pragt.. Redan för 18 månader sen war brefwet skrifwit, hwari jag updrog min ödmiukaste tienst at beweka Herr Richard at öfwersända frön och örter, så fort han kan, Wälborne Herr Archiatern til handa. Duchesne har, jag wet ei hwarföre, uphållit det öfwer år och dag, utan wår wetskap: så at jag okunnig om Wälborne Herr Archiaterns Goda Wälbehag, ei med så full ifwer kunnat påyrka sakens wärkställan. Wäl har jag kun- nat i mit namn öfwersändt dem; men som det warat en kort tid och trägårdsmästaren ännu mer bewekt af hedern han kan hafwa at corre- 0 med Wälborne Herr Archiatern, skulle ſramdeles göra så mye- et reälare dienst, så har jag agerat med honom på det bästa sättet. kommer nu från Versailles, där jag för honom predikat den heder ära han har at förwänta af en sådan commerce: samt drakens fåfänga afwundsiuka, som rugar guldet, utan at känna dess würde och Willa betiena andra dermed. Trägårdsmästaren, intagen af en dylik har- monie med dess meriter, önskade allena weta, hwad helst behagades, tilfälle at skicka så mycket han gerna wille. Sonen, en beskedlig som redan öfwersändt til Wälborne Herr Archiatern frön, som samlat på majorca, begynte nu på at förbanna sin amor patriae, förledt honom införa i denna trägården sina rara utländska wäxter, des sig hwarken wara betalt för sin resa eller nog hedrad af sina orer, som af afwundsiuka ei ännu uptagit i catholska samlingen örter eller döpt dem wid namn, ja ei en gång willat gilla dess p J. Han försäkrar derpå heligt, at alt hwad nu ei årstiden tillåter af oss blifwa i tilkommande år öfwerstyrt. Emedlertid ber han wända om i medio novembris at mottaga, hwad han finner nu wara Ortiga fins ei, men Tropaeoli peregrini frön äro til tienst. Thee ädet trifwes wäl. Et står ännu sub dio til försök, et annat förwaras in loco temperato, men jag twiflar om det är det rätta? Han har en utex, som säges wara den enda i Europa och hwilken han håller före den rätta vitex negundo, helt different från den man i allmenhet håller derföre. Zizania wäxer wid sidan af en dam: Dess fröer för- waras i i wallen öfwer wintren, fruset eller ei är lika mycket, efter hans saga; men jag skulle tro, det isen torde spräcka sönder fröen, om de deri tilfrysa. Jag fant ännu några frön på et stånd, som här innelykt öfwersändes med några andra. Bland rara wäxter som jag nu kan på- minna mig sedt äro följande: anthyllis Hermanniae, Erica multifi:, Croton galbanif., Laurus camphora, Echium fruticosum, Bignonie nov. spec:, Geranii nov-sp:, Spigelia, Gnidia, Rute nov: sp:, Astragalus tragacantha, Salvia pinnata, Lobelia orangica, Erinus, Arenaria muscoides de Jussieu, Trichostema dichotomum, Thymus belelearicus, Spartii nov-sp., Juniperus fructu 3 que non oxycedrus, Hypericum monogynum, Liquidambar tifol:, Teuerium Spinosum, Limonium cordif, Gorteria, Hyacinthus — de Me Jussieu, Thymus de majorca, Matricaria integ:, coix 5 sempervirens de Major:, Centaurea babylon:, Zinnia multiflora et lutea | wara et och samma species, ty på et och samma stånd finnes atropurp: et luteos ete:, Gnaphalium Sangvineum, Arctotis calen- Cacalia svaveolens, Carlina lanata, Panicum patens: Cornus alterni- Sambucus canadensis, Lonizera balearica, Teucrium Salvef:, Hama- 86 melis, Berberis canadensis fructu cœsio, Betonica maritima, Cephalanthus, Paeonia rose pampelone, Nigella cretica, Helleborus foetidus et niger tri- foliatus, äro de ei twenne differenta species? Tilia folio altero tantum latere basi troncato, flore semiduplicato, Magnolia tripetal:, Andromeda arborea, paniculata, polyfolia, Calmia angustif:, Rubus de mont d'or, orme petit, opulus italorum de Majorca, Groton sebiferum, Morus papyrus, Quercus alba. Jag kan ei påminna mig haf wa sedt dessa i Upsala trä- gärd. Unga Du Chesne, son af gamla Du Chesne prevot des batimens du roi, är ak sin fader sielf educerad och handled i studier, samt äger altså utom et qwickt genie en wacker insigt i botaniquen: men så är han dock deri ei generel; han har attacherat sig til wissa delar deraf. Faders [!] mognade studier och wackra penna rättar sonens idéer, Mr Jussieu gifwer goda råd och Mr Richard har förut hulpet til, men hädan efter lärer han ei mer willa bidraga til andras heder. Fadern har budit mig anhålla om Herr Archiaterns benägna underwisning för Sonen. men jag wet ei, hwartil han den anwända wil, om icke at pryda sig med andras fiädrar och häfwa sig up förmedels en grace han ätniutit. Han har för- tagit sig säkerligen på fraisier des mois. Herr du Chesne har i sin trä- gård föga annat än fragariae, Alt annat måste han begära af Mr Richard, hwilken honom är föga benägen. Jag kan ei öfwertyga fransosen om, at Wälborne Herr Archiatern är född swensk: et dylikt genie, säga de, kan ei falla på andra landsmän än frantsoser. Herr Magister Biörn- ståhl? är lyekligen ankommen med sina Herrar; jag beklagar det han bortgifwit en hop nya dissertationer, före jag dem fick se. Jag wet ei, om Wälborne Herr Archiatern haft tid at swara Mr Soubris på sit öd- miuka bref? han war myckit angelägen om connoissence med Wälborne Herr Archiatern. Näst min ödmiukaste wördnad til nådig frun, Frök- narna och Herr Professorn utber jag mig fördeln framlefwa Wälborne Herr Archiaterns ödmiukaste tienare Paris d: 26 octobr. Hernquist. 1767. Linn. Soc., Vol. VI: 486 487. ! Detta bref gaf anledning till ett Linnés Memorial till Consistorium aca- demicum 1767. Se Afd. I: D. 1, s. 210, där en del af det föregående citeras, ehuru något fritt. | ? GuILLAUME FRANGOIS ROUELLE, född 1703, demonstrator i kemi vid Jardin des plantes i Paris, död 1770. >? JEAN ANTOINE NOLLET, se Afd. I: D. 3, s. 106, not 5. Louis GuILLAUME LE Moxxixk, se Afd. I: D. 4, s. 8, not 9. > JAKOB Jonas BJörnstånL, se Afd. I: D. 3, s. 225. 1504. Walborne Herr Archiater och Riddare etc. Nådgunstige Gynnare. oſorskyldi och högst benägit om mig hysa i mina widriga om- heter, samt den mägtiga befordran jag härmedelst Arfarer, försätta aldeles uti en oändlig skuld. Sorgen om min framtid är mig nu ei så odräglig, sen jag warit högstlyklig at deraf fåt öfwerlämna största dehlen uti Wälborne Herr Archiaterns öma hierta. Om I ting widare kan oroa mig, bör det sannerligen wara min oför- het at kunna ärkänna med ord och i sielfwa wärket min skyl- Arkänslo. Emedlertid anser jag alt det jag genom Wälborne Herr rns Högstgunstiga recommendation ärnår, såsom et benägit lån, hwilkes återbörd jag skyldigast förbindes. Och lämnar jag uti Wäl- Herr Archiaterns nådiga wahl, at föreskrifwa mig de wilkor, som Detta mit ödmiukaste swar har blefwit upskutit af flera ordsaker, egentligen af en catalogues uprättande öfwer Trianons lustpark, f en copie här innelykt medföljer. Dess förfärdigande har egent- | haft afseende på Wälborne Herr Archiaterns beqwämlighet at kunna n commendera, hwad som hälst behagas. Numeren utmärka slagen ler nyare Species plantarum. Många örter äro här ännu odeterminerta, nga nya Species obeskrifna. Jag är anmodad at i sommar dem än widare examinera samt deröfwer göra mina obserwationer. Så mycken fir här anwändes med örters anskaffande och deras rätta culture, så liten. är wederbörandes omtanka at beskrifwa hwad här fins. Löf af Thebusken följa här innelykte med. Petioli äro ei Subtus gibbi, nec superius plano-canaliculati, utan mäst cylindrici. Paeonia tenuifolia fins här differente från P: pampalodes. Ehuru cornus alternifolia ei har ut- seende af en cornus, påstås dock den säkert wara en af samma slägte, wen så wäl som 3 andra nya congeneres deraf. Zizania hålles af flesta dor annua, ehuru det tros twärsom af andra. Herr Duchexsne mottog i 5 — frön ele. i höstas til at öfwerstyras; jag önskar de framkommit. Täktes Wälborne Herr Archiatern utmärka på samma nu öfwerskickade eller någon annan catalogue de planter, som kunna behagas, at jag nästkom- mande sommar må kunna dem förskaffa från någon af de härwarande 88 trägärdar. Herr Richard anmäler sin wördnad, samt anhåller i ödmiuk- het, det täktes Wälborne Herr Archiatern låta genom sin betiening öf- werskicka några plantor och frön af dem här felas och kunna wara til öfwerflöd i Upsala. Herr Richard har på min anmodan til en dylik commerces faciliterande, utwärkat hos Hans Majestet ordre til franska Legation i Stockholm at emottaga och förskaffa alt hwad å båda sidor skickas. Jag blir som oftast tilfrägad om hindren, som upskiuta unga W. Herr Professor von Linnés ankomst til Paris, hwartil jag gifwit dem an- ledning at hoppas. Jag tror mig bäst träffat den rätta, då jag förment det Wälborne Herr Archiatern ei welat genom penningars försträckande til resan förekomma det Swenska Hofwet i sina löften, hwilka genom handlens rubning och tidernas swårighet ei kunnat i wärket ställas. Herr Richard förmente, det den franska öfwerheten kan upfylla, hwad den swenska lofwat, samt det Han genom et ord hos Hans May! skulle lät- teligen utwärka åtminstone husrum och spisning på Trianons lustslåt, och kan hända efwen en pension honnete, samt at sådant blifwa den minsta Nåd, med hwilken dess Christl: Mayt: kan anse en witter Son af en så lyster man, som här så högt admireras af höga och lärda, som dess stora meriter afwundas af dess fordna competitorer. Som Apothecare, då jag förebrodt dem deras antagna methoders ofullkomlighet, unskyllat sig med sina elevers mindre capacité, och före- ståndarena wid kongsträgården föregifwit mindre fond wara de rätta hinder at inrätta sina trägårdar efter systema nature; så håller jag nu på at på Herr lafosses bekostnad anlägga en botanisk trägård efter sist- nämda methode, at derigenom i sielfwa wärket wisa, det Herr de La fosses enskyldta fond är dertil tilräcklig, samt at unga Hofslagare gossar, til hwars instruction den egentligen anlägges, skola sättas i stånd, at genom 7 bokstäfwers kännande fullkomligen urskilja de wäxter, hwarom de andra hafwa en waklande idée. Herr La fosse!, marechal du Roi, har på egen bekostnad anlagt en Schola hippiatrica i Paris, i afsigt at derigenom meritera Hans Mayts: nåd och 20,000 livres pension. Blir han lycklig i sit företagande, har han lofwat mig en dehl deraf til be- talning för min nu hafda möda. Emedlertid arbeta wi båda twå och öfwa oss tilsammans utan ringesta ärsättning. Han består dock hela depensen, och jag mödan allena. Således tienar jag nu utlänningarna, tils jag finner mig blifwa skattad wärd min Nådiga öfwerhets förtroende wid något embetes förestående i Swerige. Och som jag ei finner någon mägtigare befordrare än den Wälborne Herr Archiatern nådigast behagar meddela mig; ty anhåller jag än widare om dess nådiga och beständiga | r Det woro at önska, det de [Wi, stödernikde biete utiderwiste ut hålla edium mellan för mycken blygsamhet och för stor dristighet. Felar et förra finnas ock de, som mindre befordra sin landsmänner, då iu fransosén finner dem tillika med mig dagligen knåda giötjan willa hälsas för Upsale Professorer, adliga och gouverneurer, öpna sig wägen til allas samqwäm, hwaraf händer det tanka om wåra Swänska wärdigheter förminskas mycket. at lära dem rätta sin titlar efter matsäcken, eller ock at ei med andra än dem, som weta sätta wärde på gloser. Waåra nu ande landsmän må wäl. Herr Doctorn och adjuncten Ribbe”, flitigt. Magister Biörnstål har warit tillika med sina Herrar något liga, men jag har nu mer fåt dem åter på friska fötter. Jag för- r näst min ödmiuka wördnads anmälan til Nådiga Frun, fröknarna Wälborne Herr Professorn von Linné Walborne Herr Archiaterns och Riddarens Ödmiukaste tienare Pierre Hernquist. d. 23 Feb. (1768). Linn. Soe., Vol. VI: 502—503. Pm. Eriwan Larosse, född 1739, fransk veterinär, död 1820. Med bi- Hersuist öppnade han 1767 en privat veterinärskola i Paris. Cant Rise, se Afd. I: D. 3, s. 261, not 11. 1505. Wilborne Herr Archiater och Riddare etc. etc. nådigste Gynnare. a enn Wilborne- Ber Ar chiatern med bref, har dock ei någon dag gadt förbi, med mindre jag ei wördadt min Höga Gynnares ädelmodiga hierta, samt admirerat dess n egenskaper. Här i en tid, som så nyttigt upofras til hela werld- sens uplysning. har jag ei welat den anwünda til mina egna afsigters befordran hos Wälborne Herr Archiatern, som så ömt och kraſtigt altid i mina äfwentyr. Himlen förläne Waälborne Herr Archiatern dess höga famille al sköns wälsignelse så i det nu snart til- år, som i många derpå följande. Fast frånwarande söker jag 90 än draga fördel af Wälborne Herr Archiaterns diupa insigter. J dessa dar har jag med nöije efter mycken längtan öfwerkommit Tom. III Syst: nat: hwarefter jag tillika med Herr Ferber! från Carlskrona, som nu wistas i Paris, rangerar Lafosses stensamling. Mina Commissione- rer, Herrar Docteur Hemberg och Magister Juslenius?, hafwa beklagligen ei ännu öfwerskickat nägot af mit mig af Herr Wälb. Archiatern til be- fordrade stipendium, så at jag i brist deraf måste i währas eftersätta en del af mina botaniska studier, hwartil jag en del deraf ärnade. Sä- ledes war jag för största delen nödsakad at förestå Herr Lafosses wid- löftiga practique wid dess siukhus, såsom ock at arbeta i dess här up- rättade lärohus. Dess lilla trägård, bestående af 1000 plantes usuelles, har jag inrättat efter systema naturæ. Om som jag altså ei haft lägen- het at så tidigt och ofta jag ästundat, at besöka Trianoms trägärd, som är 4 starka franska mill från staden; ty har jag accorderat med kongs- trägärdsmästaren i Paris, för at få samma tilgäng til den här warande trägärden, af hwilken jag mig wid alla tider mig betienar. J slutet af sommaren har jag inlagt ungefär 1000 örter, tagne på samma ställe, och skall jag dermed continuera nästkommande. Jag genomgår nu orangerierna, samt gör mig en samling af alla slags frön, som jag delar med trägårdsmästaren. Af de färska, som hämtades förleden sommar, skall jag öfwersända dem jag menar wara rarare, tillika med dem Wäl- borne Herr Archiatern behagade befalla förleden wåhras. Det är mig et stort hinder wid denna trägården, at man ei ännu antagit Wälborne Herr Archiaterns namn. Här blomar nu en ört, som man här kallar Calceolaria foliis scabiose vulgaris. Dess fröhus följa med bär innelykt, frön deraf skall jag bemöda mig at förskaffa. Jag giorde en resa i säl- skap med Herrar Lafosses, Richard pere et fils, de Jussieu le neveu: etc. til Rouen, Haver de grace, Honfleur 60 a 70 mill från Paris i tanka at herborisera. BIR Wi wände alla om hem förnögda, men ingen war mer lastad än jag, och ingen hade mindre pengar at låta lappa sina kläder än jag. Frön af viola rothomagensi tog jag wid samma tilfälle med många flera örter. Academia Rothomagensis hedrade oss med sit sälskap samt an- mälte Wälborne Herr Arch: sin wördnad. Kongl. Cabinetet har mäst ; 2 år warit tilstängt, och hoppas man det man wid påsktiden får det åter öpet, samt rangerat. Me Daubenton? arbetar derpå. Herr Adans- son har nu under händerna et stort wärk, som skall innehålla alla 3 rikens afritade, innehållande öfwer 30,000 Species. Han beklagar sig öfwer publicum, som ei accorderat honom så allment bifall han förwän- tat. Han har giordt en samling af alla figurer hos auctorerna på hwart 2 91 så at han waldt och utklipt löfwen hos en auetor. en gren n af en annan auctors figure, hwilken sedermer N en stam af den 3 figuren etc. Samma Herre har äfwen u händer en memoir öfwer en ny species Acari, som dess autor Myller!" Danois har öfwerskikkat til academien. Han har anmärkt en note det Hans observation han hade meddelt den copulation emel- Chrysomela graminis et alni, ni ſallor, ei hade blefwit efter dess ervation införd i Wälborne Herr Arch: senare uplaga. Han nekar r tanka söm stridande mot hwad han sedt och Emedlertid gör han af denna acarus et nyt genus, hwilket kallar Hydna för dess cauda elongata compressa. Dessutom ytrar samme Herre, det Han giordt många och betydande observationer insecternas copulation, som Han med tiden wil communicera. Det synes något besynnerligit wid detta Species är at Honan lägger sig d copulation ofwanpå Hannen? Magister Biörnstähl med Herrar Rud- rna? mår wäl och följer Hofwet efter. På min begäran har han så god och recommenderat genom H. Herr Grefwe Bernsdorf“ fr Lafosse hos Hans danska Maijt til en årlig pension af 24.000 med namn af Inspecteur general des Haras et des Ecoles du Roi Han wäntar dagligen på fullmagt och lagar sig til at öfwer til Sleswig, deräst Scholan skall inrättas. Herr Lafosse wil ra mig til at giöra sig sälskap; men som största bördan blefwo u lått äfwen då, ty mottager jag nödigt dylika tilbad. Men som wärre kan jag ei heller mottaga dessa tilbud, om än de woro 100falt tre, så länge jag ei fåt et nådigt afsked. Emedlertid löpa åren förbi ka med tilfällen, som jag kunnat här haft, samt bekymret förökes. en Danska Monarchen har här warit mycket firader. Hofwet har haft r honom al möjijlig attention. Han har här passerat för et lyckligt och genie och mycken presence d'esprit. Den franska Monarchen sade kunna wara den danskas farfar i anseende til åldren, hwarpå han straxt af den sednare til swars, at i dess lyckas fullbordande Honom ingen annan förmohn fattades, än äfwen den samma. Då den Franska ngen wille kalla den danska wid sit antagna Grefnamn, bad han om | hafwa glömt bort det: derpå den danska swarade straxt det Hans Christligaste Maijestät hade så mottagit och fägnat den danska Kungen, at Grefwen war hemskickad til sina norska hyddor. Alla matwahrors würde stiga öfwer alt wanligt bruk. Här talas annars ei om annat än mord, huger, röfweri och krig. Gud beware mig från alt sådant och 92 förhielpe mig til något brödstycke. Jag utber mig äran förblifwa med all wördnad Wälborne Herr Archiatern och Riddarens ödmiukaste tienare Pierre Hernquist. Paris d: 19 Dec: 1768. Linn, Soc., Vol. VI: 488—489. 1 JoHAN JacoB FERBEBR, se Afd. I: D. 6, s. 69. ? Möjligen SAMmuvEL JusLExIus, född 1734, lektor i Skara 1778, död 1809. 3 Louis-JEAN-MARIE D'ÅUBENTON, se Afd. I: D. 3, s. 154, not 7. Orro FREDRIX Mörner, född 1730, dansk zoolog och botanist, död 1785. 5 Apolr FREDRIK och CARL FREDRIK RUDBECK, se Afd. I: D. 3, s. 229, not 2. 6 JoHAN HARTVIG ERNST BERNSTOR Fr, se Afd. II: D. 1, s. 277. 1506. Wälborne Herr Archiater och Riddare etc. Nädige Gynnare. Wälborne Herr Archiatern behagar i sit senare nådiga underrätta mig, huru som dess nåd wil göra et offer af sin tid til min lyckas be- främjande. Aldrig kan et hierta mer upfyllas af wördnad, än då en fränwarande på et så utmärkt och ädelmodigt sätt blir hugkommen. Jag har altid haft ringa hopp om en sådan syslas uprättande in arte veteri- naria, som jag den àstunda och mottaga kan. Hans Kongl. Majts se- nare nädigaste utslag i denna saken giorde äfwen (så wida jag annars af mina Gynnares bref ärfara kunnat) derpà slut: ity jag deraf fant, det andra med mig förtiente samma nådiga befordran in arte veterinaria, och altså jag ei hade at förwänta i mit fädernesland något, som kunde jäm- föras med hwad Herr Bourgelat häruti ärnät. Men et lärohus uprättande in arte veterinaria samt försäkran om fria händer deröfwer med en an- senligare lön och deremot swarande wilkor, sådana som Herr Bourgelat här äger, blir jag oduglig för swänska Nation. En ordinarie Professors lön gäller här ute 600 liv. En artis vet. studiosus har at förwänta efter 3 års studier 800 liv: årligen: Herr Bourgelat har på samma tid 30000 liv: Om man i Swerige ei gör en lika proportion, kan hwarken jag eller någon annan skicklig karl ädraga sig detta ämbetet. Hwarken girughet eller ärelystnad drifwer mig, utan allena nödwändigheten för at undwika RR 93 attigdon ak ng Dessutom som mina omständigheter fördiupat mig skuld, i synnerhet hos Wälborne Herr Archiatern, som på så marg- digt sätt mig nådigt obligerat, ty åstundade jag af min tilärnade sysla godtgöra en del af min giäld. Jag uptäckte ei så frit mina tan- om jag woro redan öfwertygad om det Wälborne Herr Archiatern eh Riddaren wille nådigt dem skärskåda samt dem med mer mognad warsamhet kraftigt producera. Som jag anser alt som myc- osäkert i Swerige, ty har jag emedlertid mottagit en liten Hofmedici sla på H. Grefwe Hessensteins gods, dit jag ärnar mig i höst och jag wil afwakta nådigt utslag från Swerige. Nu har jag slutat min botåniska skörd i parisiska academiska trä- 2 och wistas jag nu på Trianons i afsigt at honom gålra. Man mflyttade sent i wåhras alla häri wäxande örter, så at de deraf ledit ch äro ei efter wanligheten frodiga. Här är ganska dyrt at lefwa. Jag ar ei welat emottaga Herr Richards offert för at ei wara obligerad at honom arbeta, och för at dermed göra honom mer angelägen om V. Herr Professor von Linnés utresa. Det mästa jag nu gör består öfwertyga honom om flera fehl i hans nomenclatur, som ei kunna ; utom W: H: Prof: von Linné närwaro och nogare undersökning. | bloma har mer fägnat den franska öfwerheten än raphanus, hwil- er blef kallad Serpent de M" von Linné. Dialechampia är ei upkommen denna sommar. Morina är ganska n Jag skall taga frön och et exemplar deraf i en annan trägärd. r Richard och Thoin! ha lofwat mig frön och rara wüxter til at igna Wälb: Herr Arehiatern och Riddaren med, då jag wänder om hem. Wälborne Herr Archiatern och Riddaren behagar nådigt uttyda de öfwer- tickade fröen. Jag förwäntade på samma tid ännu så många, som jag öfwersända. Men en Wälborne Herr Archiatern och Riddarens obetänksam commissionaire giorde mig misstänkt hos wederbörande, hwilka lämnade mig frihet at begära för min egen räkning, hwad jag Astundade, men som Commissionaire hade jag ei mer at förwänta. Men som jag nu mer haft tilfälle öfwertyga dem om osanningen och jag dem 4 hwarjehanda sätt obligerat; ty twiflar jag ei på deras benägenhet. Utaf mit Herbarium, samt af Cataloguen öfwer Parisiska trägården kan nogare ses, hwad härifrån kan wara at hämta; Om ei mit Herbarii completerande hade så mycket legat mig om hiertat, hade jag långt för — detta warit härifrån. Jag önskade ofta hafwa äran at profitera af W. H. Professorn von Linné närwaro härute. Det är angenämt at se på en så många rara blommor och Species, som på en tid framkomma. Om ei mina andra occupationer samt mit Herbarium syslosatt mig, hade 94 jag ärnat göra deraf mera nytta: Men jag hoppas, det wi en dag få pro- fitera af det Wälborne Herr Professor von Linné deraf oss behagar med- dela. Sedan ungdomen nu mer sedt, med hwad lätthet en kan finna en plantas namn af Systema nature, är det ei rart se dem deri söka sina förnämsta nöijen: Och kan jag nu aldrig mer gå in i trägården, med mindre man öfwerhopar mig med förklaringar deröfwer. Jag har ei ännu sedt någon betiena sig af Herr Adanssons famil. confusarum. Nyheter äro nu mer rara. Mina äfwentyr röra mig nu litet eller intet, ehuru de äro nog betydande. Åskan slog ned i min kammare samt trängde sig in i Herr Lafosses appartement, deräst hon smälte en lång ståltrå: Gick sedan derifrån up i 3 wåningen smälte en annan ståltrå til små hagel, som finnas på husmeublerna sen de dem genom- borat. En sängkrants blef äfwen nedslagen samt papper itända. Evolvulus alsinoides är monogyniste: Cal: foliola minime lanceolata: Filamenta corollæ dimidio minora. Stylus 1. Stigma bifidum. Capsula 2-locularis? Carthamus Corymbosus är här satt ibland echinopes, ehuru han ei har calycem com: men receptaculum är i . . .? pilosum som i Carthamis. Af Silphium laciniatum äro 2 varieteter, af hwilka den ena har folia Sinuata et pilosa, den andra har dem pinnata glabra. Här äro 2 varieter af Silphium perfoliatum etc: Här äro många Species, som ei ännu äro determinerade och nämda. Herrar Richard och Thouin anmäla sin wördnad samt utbedja sig näden med mig wara inneslutne i wanlig grace, i hwilket hopp jag fram- härdar med diup wördnad Wälborne Herr Archiatern och Riddarens aller ödmiukaste tienare P. Hernquist. Paris d. 24 Aug: 1769. Linn. Soc., Vol. VI: 490 — 491. AxbRE THovin, född 1747, trädgärdsdirektör vid Jardin des plantes i Paris, död 1824. : 2 Något ord oläsligt. 95 1507. 1 —— — Walborne Herr Archiater och Riddare etc. etc. Nadige Gynnare, | Eburo jag ei haft tilfälle at upwakta Wälborne Herr Archiatern och n och göra mig i dess nådiga åtanka ihugkommen, hyser jag ouphörligen all wördnad för min högsta wälgerningsman och gör nig högst försäkrad om dess grace. Wälborne Herr Archiatern och Idaren har, som Herr Archiater Bäck gunstigt berättar, behagat ge- sa mina enfaldiga tankar om den nu i Skåne grasserande boskaps- Jag tycker, det den samma har mer gemenskap med illa artade som ogerna kunna bringas til utslag, än med någon slags päst. 1, som hon har med fårkåpporna i dess malignité, styrker mig i tanka. Får, som af röta i swåra koppor omkommo i Frankrike, jag och fant mäst samma partier i dem skadade, som jag nu inner hos Boskapen. Jag hade då ei skullat dömt det många omkom- nit af koppor, om ei kopporna då warit gångbara. Besynnerligit och märkwärdigt är, det jag äfwen på de hårdast angrepne fåren fant de nedre kallade fliror eller fasciola hepatica uti lefren. Ehuru jag nu mnit ſasciola hepat: i alla siuka kreaturs gallgängar, men ei på en isk oxes hos slaktaren i Lund, kan jag dock ei sd hastigt utan widare 4 f uplösa alla motkast, man kunde inwända mot denna hypothese an- gående ordsaken til smittan. Jag ympade Boskapssiukan på et får för widare styrka mig i min fattade mening. Fåret blef dödt på 7 dyg- st efter ympningsdagen. Jag fant fliror i Lefren och mäst samma dehlar angrepna, som woro hos boskapen skadade. Detta oagtadt wågar jag ei antaga någon ny sats, förän jag blifwit uplyst af Wälborne Herr Ar- atern och Riddaren samt Herr Archiater Bäcks egna tankar. Jag skall med första göra et allment utdrag af de af mig observerade symptomata morbi, tillika med inspectorum cadaverum historia, på det mina gynnare wma deraf så mycket lättare kunna handleda mig i detta mörkret. Det — fägnade mig mycket at weta ordsaken til smittan, ehuru jag måste wid- Sg, det jag mäst eſterſorskar non quod facit, sed quod tollit morbum. ungen kan neka siukans smittosamhet. Men på hwad sätt den föres från er ställe til et annat, är ei ännu afgiordt. Jag har funnit mäst på alla Aika kreaturs ryggar de här nedre kallade wärnor (oestrus bovisf); mon 96 ei denna fluga skulle kunna ympa siukan tillika med ägget? Och om så är, huru skall man då förekomma denna hennes operation på krea- turet? At af denna här omtalta larve blir en oestrus bovis, är jag ei säker på, hälst larven är olika med den jag förr funnit in intestinis equorum. Men det har altid fallit mig swårt at af larverna förwissa mig om Species Insecti perfecti: således har jag ofta tagit larven til oestrus hemorrhoidalis för en och samma med larven til oestrus bovis, hwilka jag båda funnit hos hästar. Et annat slags mask eller larve, som jag aldeles intet ännu känner, har nu ändteligen funnits hos näst det sidsta af mig anatomicerade kreaturet. Så snart jag får en beqwämlig flaska, skall be mig frihet få beswära med några deraf. Dessa maskar fant jag emellan de musculeusa och membraneusa delar af oesophagus här och der strödda extra vasa Sangvifera. Det war lätt at finna på de sista, sen jag påhittade de första. Man såg altid på inre membrana oesophagi några livide, mörka och swarta fläckar, deräst de lågo innanföre. De äro små mycket mindre än wärnor, äga föga med dem någon likhet; mon det kan wara larven til en curculio. Hädanefter skall jag söka efter, om ei de finnas på andra ställen, hälst jag förr funnit en enda liggande wid niuran i en död oxe. ; Som jag tänker snart skrifwa til Frankrike, wil jag ödmiukligen fråga om Wälborne Herr Archiatern och Riddaren skulle hafwa något at befalla derutifrån, samt om jag får hugna Herr Richard med försäkran at få se Wälborne Herr Professor von Linné til nästinstundande sommar. Näst wördsam hälsning til Nådiga Frun och Fröknarna utber jag mig fördehlen framhärda med diup wördnad. Wälborne Herr Archiatern och Riddarens etc. Ödmiukaste tienare Pet: Hernquist. Lund d. 10 Ap. 1770. P: S: Här nedre är en stor fattigdom på nyttiga och nödiga böc- ker. För 15 månader sen köpte jag i Paris Regnum minerale, hwaraf dock ei mer än et enda exemplair fins i hela Skåne land, hwilket enda och allena här med rätta tienar til rättelse wid de allmenne föreläsningar. Här nedre måtte wara brist på mineralier, äfwen på simpla sand och kalkstenar, ty jag ser ei några: ei heller talas här om någon sten Magister. Linn. Soc., Vol. VI: 492—493. 9” 1508. Wuborne Herr Archiater och Riddare etc. etc. Nadige Gynnare. | Nu äntligen har jag presiderat en gång. Jag har äfwen färdigt til ket alla genera Tournefortii stylo botanico Linneano reformato enun- tillika med Animadversiones in Jnstitutiones Rei herbarie Tournefortii, alla tilsamman utgöra wäl 30 a 40 ark trykta. J brist på skikliga förmögna : respondenter måste jag lämna resten tils widare!. Mina pe wügrade mig hedern af deras oppositioner. Magister Jörlin“ dertil ei af Decanus förmås. De samma sökte äfwen, at utestänga mig från nöyet at opponera på deras lärda arbeten. Men mig gafs dertil J. Jag åtog mig bewisa publice, at alla Magister Jörlins egna de- woro origtiga och at de ei kunde reciprocera med definitum, bad honom derföre sielf gifwa fram den han trodde wara fullkomlig, för öfwertygad om dess fel. Magister Hörlins? disputation är et ut- ag af hwad Wälborne Herr Arch: sagt in Gener: Plant: och speciebus de floribus compositis, Essentia flor. composit: säger Han in sola cohesione ther Många slags varieteter blifwa Species efter hans difinition 4 Species. Numerus specierum har warit altid idem et determinatus, hwilket alt han mathematice tiltror sig kunna uträkna. Plantæ hybride gilwas ei efter hans utlåtelse. Min lilla disputation är ei heller utan fehl, hwilka ei mina opponenter sågo. Magister Hörlin opponerade extra på mig; utan at anföra skäl påstod han min disputation wara indisputabilis, som altså ei kunde räknas för et Academiskt prof. Jag frågade honom, om hon det war subjective eller objective considererad. Om hon Subjec- ive war sådan, så måste han antingen ärkänna characterernas fulkom- lighet, som jag hade länt af Wälb: Herr Arch: skrifter: eller ock måste han anklaga sin okunnoghet. Objective kunde desse sanningar ei wara A fullkomliga, at de ei woro underkastade twifwelsmål, hälst då konsten 5 blandade sig deri. Til et bewis på at materia wore disputabilis, bad swara til de objectioner jag kunde andraga deremot, hwilket be- ir han ei wille ådraga sig, etc. Han urgerade widare, at utan Tourne- kunde ingen nytta dragas af min disputation, och som ei mer än exemplair deraf finnes i hela staden, så tiente den til intet. Jag be- Academiens öden, som hwarken hade de nämde eller andra re- hermeneutica, hwarefter Academiska arbeten i Botaniquen böra Linnés brefväxling. Afd. I: 7. 7 11010 98 examineras. FEffter en twifwelaktig strid lämnades de botaniska orda- striderna och en från Malmö förskrifwen extra opponens, metaphysicus och scepticus samt kallsint disputator, mycket enwisare än Sal: Prof. Forskål framförde et wridit metaphysiskt argument. Effter en lång och äfwentyrlig kamp fick jag lära, at hwar och en har sin kuse, och at metaphysiquen är botaniquens hinder och all bokwets mörker, då den missbrukas. Emedlertid dömer Philosophiska faculteten efter wåra prof, får jag ei det sista rummet. Men Retzius“, som intet prof aflagt, skall hafwa syslan, och det, som det förliudes, på Hans M. nådigsta recom: Emedlertid får jag intet. Och snart sagt, wet jag ei heller, hwad jag kan få här i Swerige: alla tilgångar äro tilstängda. J dag blef jag pre- senterad för Öfwerheten, mig lofwas godt, men nu börjar jag twifla på löften. Det skal dock wara mit högsta nöye och fördehl, at få bestän- digt wara innesluten i wanlig nåd och ständigt förblifwa Wälborne Herr Archiaterns 25 Odmiukaste tienare CarlsCrona d. 22 Mai Pet: Hernquist. 1771. Linn. Soc., Vol. VI: 494 495. 1 HnxNobisr utgaf som specimen Dissertatio botanica Genera Tournefortii stilo reformato & botanico sistens. P. 1 (Lund 1771). ? ENGELBERT JÖRLIN, se Afd. I: D. 5, s. 177, not 2. 3 SAMmvEL HEUuRLIN (född 1744, docent i Lund 1767, adjunkt 1774, kyrko- herde i Asheda af Växjö stift 1780, död 1835) utgaf som specimen en Diss. bot. de Syngenesia (1771). AxpDERS JAHAN RETzius, Afd. I: D. 2, s. 350, not 1; han erhöll den äfven af HernQuist, HEURLIN JÖRLIN, D. ROLANDER Och J. A. WapsrRönu sökta botanices demonstratorssysslan. 1509. Wälborne Herr Archiater och Riddare etc. Nådigste Gynnare. Wälborne Herr Archiatern och Riddarens nådiga skrifwelse har jag i dessa dar haft äran mottaga och med största wördnad genomläsa. Det är mig en outsäyelig glädje at wara i Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens nådiga omtanka ännu bibehållen. Mägtigare och nådigare Mecenas än Wälborne Herr Archiatern sielf har jag aldrig funnit, ei heller önskat. Onskeligit woro allenast, det jag hade kunnat giöra mig 99 ne Herr Archiatern och Riddaren redan synts öfwerskrida min mhet, så hade jag önskat få än widare Supplicera om en nådig a för mig hos Höga Wederbörande. Walborne Herr Arehiatern behagar nådigt efterfråga mit tilstånd. Redan 1768 blef hemkomst quartalswis utbekommit. Mäst för 2 år sen insi- jag på Hans Kongl. May" befallning et underdånigt förslag til us inrättning in arte veter. Andra göromål samt brist på fond hittils hindrat höga öfwerheten från at deri något wist stadfästa. rst ur samma sak wäkter i Rådet och lärer efter alt utseende hon remitteras til mindre Secreta deputation. Waälborne Herr Archiater min besynnerliga Gynnare, arbetar på et utmärkt sätt för mig och wettenskap. Höga Wederbörande wisa också mycken benägenhet ars veter. men de tyckas ei wilja göra någon särdeles kostnad på en samma. En ringa belöning efter så mycket arbete och sen jag up- rat andra hedersamma ämbeten, i en så beswärlig och i allmenhetens ”föragtlig sysla afskräcker mig från at afbida bättre tider. — Blifwa altså nu mina wilkor smala och min lilla gnista af hopp så är jag sinnad at öfwerlämna mig i ödets hand och begifwa ut igen. Hemma ser jag ingen öpning för mig. Jfrån Småland är en bonde upkommen, som hos Hans Kongl. anhållit i underdånighet om belöning för et säkert medel mot fallande PA 257 fattiga tiggare flickor har jag med lycka försökt dess ulver. Den ena af dessa flickor heter Funk och säger sig wara Brors- ter til Hans Nåde Landshöfdingen Funk! Fran Finland skall i dag den obehageliga tidningen ankommit at en wisat sig i Fredrichshamn. J franska öfwersättningen af Sauvages Nosologia emendata, som jag en köpt, har jag, deräst han talar om aliorum testimonia om sit värk sit det auctor hade oagtadt så många uplysta mäns goda tanka om sin Nosologie ändock sielf ei kunnat tillägga sin någon heder deraf, 00 om han ei i Genera Morborum hade äfwen wunnit Wälb. Herr Arch. och ea hwilket han räknade med rätta för det wigtigaste witsord. Med diup wördnad framhärdar jag Walborne Herr Archiaterns och Riddarens etc. 1 Odmiukaste tienare 5 a d. 11 Febr. Pet. Hernqulst. N 1772. + Linn, Soc., Vol. VI: 406 —407. Friherre Jonas Fösck, se Afd. I: D. 5, s. 204. not 4. 100 1510. Wälborne Herr Archiater och Riddare Nådige Herre. Wälborne Herr Archiatern och Riddaren behagade Nådigt i sit sista högst angenäma bref efterfråga mina underdåniga ansökningars öden. Höga Wederbörande betyga wäl ständigt sit nådiga wälbehag i mina underdåniga projecter, samt lofwa äfwen sina wiktiga biträden deri. Men hitintil har partie andan intaget allas hiertan. Man inbillar sig och andra det publique saker drifwas, då endast personelle som ifrigast ageras. Nu först har det orena wårwatnet brustit löst med alfwara. Jag be- klagar dem som nödgas lofwera mot den häftiga strömmen. De som ei willia segla i qwaf, följa hopen åt. På Wälborne Herr Archiatern och Riddarens tilstyrkan söker jag nu Matheseos Lectoratet i Scara. Jag önskade det mina ansökningar kunde winna en kraftig befordran af Wälborne Herr Archiatern och Riddarens Högstbetydande recommendation. Adjunctus Gymnasii Magister Svartz! är en betydande competitor: Schole lagen tyckes tillägga Adjuncten någon förmons rätt. Tollet är ganska missnöygd med Collegii Medici intygan om dess curer, hälst det innehåller allena historiam facti, utan särdeles beröm. Samma Herr Cornett fordrar af ofwannämde Collegio 130 plåtar som wedergällning för de curer han sielf begärt få anställa som prof i deras åsyn. Skamligare tilbod hörer man ei ofta. Han promitterar sig mycket. | Jecke desto mindre får man dagligen ärfara, det Herr Tollets anti- tenianum ei är så säkert, som man trodt och önskat, mycket mindre, som Auctor utgifwet det för. Flera äro efter dess bruk nödsakade iterera dessa doses, eller at försöka andra botmedel. Nyligen skall Han drif- wit taenia från et 6 månaders barn. | Om jag törs gissa, så bestå dess secreta i Terpentins Spiritus, deri Pisseleum giutes. Dess swarta pulfwer torde wara æthiops miner. At- minstone hade medicamenterne, som jag på långt håll såg, med dessa mycken likhet. Excrementerne sägas bli swarta. Han varierar ofta och blandar upp sina medicamenter med åtskilliga saker för at dölja sit fynd. Riksdagsmännerna tyckas äfwen låna öronen åt charlataner. Således upmuntras Herr Tollet stundeligen. 101 27 Abr. 1772. Soc., Vol. VI: 498—499. död 1800. 1511. Wälborne Herr Professor Nådgunstige Gynnare. För sista roen och sammanwarelsen i Upsala tackar jag ödmjukaste. har jag kommit uti possession af den begärta platsen til en Botanicus. Således är jag uti behof på alt det, som fordras til förtröstan på desse löften har jag ei gjordt någon anstalt, eller sagt, har ei tänkt på någon annan utwäg, hwarigenom frön kunna En så mycket större grace, som jag med hela wårt läro- skola wörda, sker mig, om jag får wänta et ansenligare antal af 102 Utanskrift: A Monsieur Monsieur von Linné Professeur tres Celebre en Botanique ad Upsale. Linn. Soc., Vol. VI: 500 - 501. HESSELIUS, JOHAN. Född 1687, medicine doktor i Hardervik 1721, provinsialmedicus i Nerike och Värmland, ledamot af Vetenskapsakademien, död 1752. 1512. 8 Edle och Höglärde Hr: Doctor och Professor Gunstige Herre och Gynnare. Jag har största orsak, att afläggia hos Hr: Professorn en ödmiuk tacksejelse för sidsta nöjsamma och behageliga sammanwaro i Fahlun, men beklagar mer än mycket, att tiden blef mig så knapp, att jag ei längre fick profitera af Hr. Professorns kiära sällskap; och önskar jag intet högre, än att mig oftare gofwes tillfälle till samma stora förmohn. Jag hade den äran för twenne dagar sedan, på Hr. Professorns gunstiga befallning, öfwersända med en Gymnasist, Wallstedt wid namn, några qwistar af Populo alba, som här wexer uti wår Landzhöfdinge trägård; detta tillfället kom mig så hastigt uppå, att jag ei fick rådrum, att så läggia tillsammans och inbinda qwistarna uti måsan, som sig borde, utan måste lämna dem från mig i största hast, så godt jag kunde. Skulle desse qwistar ei duga till plantering, för det de antingen äro för smala eller eljest ei rett ansade, så skall jag innan kortt skaffa andra, ty tillfälle der till. hoppas jag få innom 3 weker här effter. Eljest låter Hr. Baron och Landzhöfdingen Reuterholm! anmähla sin flitiga helsning, med begiäran, att Hr. Professorn wille hafwa den godheten för honom, och gifwa honom en liten underrättelse om huru desse qwistar skola skiötas och ansas, samt läggias neder i jorden, att de må r 103 a slags trä, att plantera det på sin gård wid Strömsholm, med i jorden, men har dock slagit felt. Jag påminner mig, att jag hade den äran i Fahlun, att berätta för ; öm en underlig brand och wådeld, som igenom en Lapp- äringz trällerie, flera gångor händt hos en änkia på en gård, intet 1 här ifrån, och som saken är underlig och sällsam, ty hoppas jag, H: Professoren ei ogunstigt uptager, att jag öfwersänder en liten re- der om”. Relation är så wida ofullkomlig, som jag ei kan få dag och datum, eller huru longt det warit emellan hwar wåd- kan ock hända att sielfwa ordningen är orichtig i så motto, att det Wet, som jag säger hafwa först brunnit, torde wara det andra eller ordningen; men så giör detta ei stort till saken, hälst som Historia i är sann och richtig. Jag har tagit saken som jag den sielf hört af nkian, som lidit skadan; har ock sielf i dessa dagar med egna ögon edt skadan och erfarit tillståndet, fast jag ei sielf wid någon brand arit tillstädes. Hwad Lapphustrun här ifrån Kihl socken, ei longt här widkommer, om hwilken talas om i Relationen, så har jag sielf och talt med henne för några dagar sedan, fast hon för mig ingen- ng wille yttra sig om hwad ärende hon hade till Hardemo, dit hon nu ar stadder på resan, och mötte mig uti en gästgifware gård; men ige- nom giästgifwarens hustru, för hwilken hon bekiände sitt ärende, fick jag veta hennes dessein. Att denna hustrun är född i Lappmarken, är som ock hennes Physionomie och måhl utwisar, fast hon talar ren a. Jag håller nu på tillika med H: Landzhöfdingen Reuterholm i löndom utforska hemligheten, ho wet om icke den torde gifwa ågot lius? hwar om jag widare skall hafwa den äran att berätta. Emedlertid har jag den äran att recommendera mig uti Höglärde H. Professorns förnäma gunst och grace, förblifwande jag med mycken 5 Edle och Höglärde H: Proſessorus 8 ödmiuk hörsamste tienare 3 Joh. Hesselius. Orebro d. 11 febr. tis. Min ödmiuka respect beder jag anmähles till fru Proſessorskan. Med aldraförsta skall jag hafwa den Aran at upwachta Hr. Professor Roscen med en och annan malmsort, som jag är honom skyldig, emed - lertid anmäles min wördsamma respect. 104 Med förra posten hade jag bref af Hr. Landshöfdingen Winner- stedt?, som berättar, att Doct. Kahlmeter? blir på Bergslagens recom- mendation Medicus i Fahlun. Linn. Soc., Vol. VII: 1—2. NILS REUTERHOLM, se Afd. I: D. 2, s. 246, not 7. 2 I denna utförliga berättelse (Linn. Soc., Vol. VII: 3-8) omſörmäles, huru en enka, bosatt på gården Krutbruket i Mosås socken i Nerike, förföljdes af ständiga eldsvådor eller tillbud till sådana, såväl under det hon bodde på sin egen gård, som sedan hon flyttat till sina i närheten boende slägtingar. Under halfannat år hade ej mindre än 23 gånger elden kommit lös, ej blott i hus, ladugårdar, hölador m. m., utan ock i hennes ute på gården stående tillhörig- heter (såsom en chais och diverse husgerådssaker), utan att oaktadt trägen vakt- hållning någon orsak härtill kunnat upptäckas. Allmänna meningen var, att några tiggande lappar, som ej fått sitt pockande på bättre föda, än de erbju- dits, uppfylldt, aflägsnat sig under hotelse, att gårdens egarinna »aldrig skulle få någon knut eller tak att bo under», Man hoppades dock nu, att det skulle blifva slut på eldsvådorna, sedan en i Lappmarken barnafödd, men i Nerike gift och bosatt kvinna kommit till den af eldsvådor förföljda, sedan hon från sin moster, som var bland de förbannelsen uttalande lapparna, fått bref med befallning att »giöra tillbaka, att det ei må brinna mera, eller, som andra be- rätta henne hafva sagt: att upptaga HFldstenen>. — Naturligt är, att äfven andra gissningar voro gängse rörande orsaken till de många eldsvådorna; »som- liga>, säger HEssELIus, »tro den wara utkommen igenom någon arg skielm och mordbrännare; andra återigen igenom någon underjordisk elde. Åter andra påstodo sig hafva sett »en stor swart karl gå wid elden med en eldbrand i munnen», . . »men som sådant osar för starkt af käringeskråck, ty will man sådant förbijgå»>. 3 CARL GustAF WENNERSTEDT, född 1692, landshöfding i St. Kopparbergs län 1743, president i Göta hofrätt 1755, friherre 1739, död 1778. Oror KALMETER, se Afd. I: D. 4, s. 42, not 6. HILDEBRAND, HENRIC JACOB. Född 1707, kammarherre, minister till Frankfurt am Main och Öfver- Rehnska kretsen 1737, envoye-extraordinaire till Spanien 1754—1762, hof- marskalk, död 1775. 105 1513. 5 MWilborsö Herr Arebister och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden. jag hade den äran at bekomma Herr Archiaterns benägna Welse al den 2 sistl. April, lät jag strax effterfråga de Mexicanska örnar, och feck derom den underrättelsen, att de i winter frusit dem, samt att ingen beskrifning på det slaget war här till fin- ;; men att det wore nyligen ankomna 2 örnar ifrån Extremadura. dem hafwa Hrr. Barnades och Scheidenburg? giordt de beskrifnin- som jag härmed sänder Herr Archiatern tillhanda. For några dagar sedan blef det mig berättadt af Herr Ortega“, att han nyligen ifrån Westindien erhållit säker tidning om Hr. Loeflings id, som förmodeligen förorsakats af den odrägliga starka hettan på den ten; hwilket mycket beklagas af natural historiens älskare härstädes. Som Herr Archiatern betygat en synnerlig wänskap, för mig och mine söner', så haller jag för min skyldighet att låta Herr Archiatern eta, det jag, efftet deras eget project och enträgna åstundan, gifwit alt fara ut i fält och evertuera sig; de upmuntra hwarandra till profitera af närwarande tillfälle till att giöra sig skicklige till Fäder- slandets tjenst; de försaka gerna alla nöjen, som de hafwa i Bordeaux utwälja hällst att gifwa sig i krigsbeswärligheter och äfwentyr. Och de icke wilja låta afhålla sig derifrän, så har jag tillsandt dem eliga domestiquer, och föröfrigt fogat de bästa och ſörsiktigaste an- er, som jag kunnat. Den äldre ärnar sig till Franska Arméen wid Rhein strömen, och den yngre ärnar embarquera sig på den franska ä antingen i Rochefort eller i Brest. Jag är försäkrad om, att Herr Archiatern, af wanlig ynnest altid önskar och tager del i deras Fru Greſwinnan och min dotter” anmoda mig att helsa öfwermättan, jag beder och det Herr Arehiatern behagade anmäla mycken hälsning ifrån oss till sin Fru och samtel. anhöriga. Det skulle wara mig ganska kart, om jag feck tillfälle att wisa med huru stor estime jag är och förblifwer Wulborne Herr Archiaterns . Hörsamste Tienare Madrit d. 27 Juni H. I. Hildebrand. 3 1757. 106 Linn. Soc., Vol. VII: 16—17. ! MiGuEL BARNADES, se Afd. I: D. 6, s. 399, not 1. 2? DANIEL SCHEIDENBURG, se Afd. I: D. 4, s. 262, not 2. 3 JosÉ OrTtEGA (HoRTEGA) se Afd. I: D. 3, s. 31, not 1. 4 JAkOR HExRIK och CLAES HENRIK HILDEBRAND, se Afd. I: D. 4, s. 303, not 3 och II: D. 1, s. 158, not 3. 5 Gemälen Grefvinnan SorhA Lovis4 SPARRE af Söfdeborg och deras dot- ter FLORENTIxA, se Afd. I: D. 4, s. 265, not 1 och D. 6, s. 392, not 2. Om Hildebrandska familjens, särskildt sönernas, vistande och sysselsätt- ningar i Frankrike och Spanien finnes utförligt redogjordt af D. Z. HALLMAN i brefven 144171. Ännu ett sådant, ej afslutadt och odateradt, eges af Linn. Soc. (VII: 20-21), utan tvifvel skrifvet i Bordeaux under våren 1755; det inne- håller dock så godt som intet, utom hvad i nämnda bref redan är publiceradt. Före sin utländska resa hade de unga Hildebrandarne och deras infor- mator D. Z. HALLMAN åtnjutit LinsÉs undervisning samt därunder gjort samlin- gar af naturalier, som vid afresan deponerats i Upsala på Laboratorium che- micum. Under hela färden utrikes fortsattes samlandet med stor ifver, så att redan i Maj 1755 sex packlådor kunde hemsändas (se bref 1449). Tillika sän- des till LinsÉ en »Specification på den samling, som skickas till Upsala, att sättjas i Hildebrandska Cabinettet på Laboratorio Chemico>» (Linn. Soc. VII: 13—15) samt dessutom åtskilligt, som »till Herr Archiaterns tienst skickas». 1514. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Maij! Nordstierne Orden. För några wekor sedan berättade jag till Herr Archiatern, att Loef- ling med döden aflidit, sedermer har Herr Hortega fått derom en om- ständeligare underrättelse, som jag nu tillika med öfwersättning har den äran att sända Herr Archiatern tillhanda. Dessutan berättade Herr Hortega, att han innan kort hitwäntar några samlingar och beskrifnin- gar giorde af Loefling, hwilka han lofwade wisa mig. Herr Hortega har och lofwat Mag. Scheidenburg, att få afcopiera dem. Den botaniska expeditionen skall widare continueras i America, och det säges, att en Botanicus skall härifrån skickas dit till att succedera Loefling, och att inrättningen skall blifwa förbättrad; Hr. Hortega sade att Loefling och dess Resekamerater hafwa slitit så ondt, att det är und- ranswärdt, att de icke alla sammans blifwit döde. 107 1515. Edle och Högachtad Hr, Lands Secreterare For H: Lands Secreterens angenäma af d. 22 sistledne afläg- jag all uptänkelig tacksamhet! Det innelychte Biörklöfwet war af så besynnerlig skapnad, att måste tillstå det jag i all min tid aldrig hört talas om, mindre sedt dylikt, fast jag kanske af wäxter sedt så mycket som någor Häller detta trädet beständigt sådane löf, skulle jag ödmiukast att H: Lands Secreteren täcktes wara af den resonabi- och skiänka det till Upsala academiska Trägård och åt Rik- ungdom, såsom en specieux åminnelse af Hi Lands Secre- teren, då det där kunne åskodas af de Kongl., af utländske mi- nistrer och andra, som oftast trägården besöka, wähl förståendes att om trädet ännu är litet och kan transporteras. Men som Biörk är under transplanterande nog swår, kan hon nappeligen flyttas, utan hon uptoges om wintren, då jorden woro 108 frusen omkring rötterne, att föras med klimp, genom någon span- måls bonde, som reser till Bergslagen?. ; Jag förblifwer Edel och Högachtad Hz Lands Secreterens Upsala 1768 hörsamste tienare d. 27 Decembr. Carl Linne. Originalet till detta bref, som 1887 anträffades vid Ornäs gård i Dalarne- finnes nu i Upsala universitetsbiblioteks manuskriptsamling (G. 152 a), dit det skänktes 1891 af Grefvinnan E. LEWwEnHAuPT, född vox ESSEN. På brefvets tredje, oskrifna sida finnes fästad en liten kvist med tvenne blad, men denna är tvifvelsutan ej den ursprungligen till Linné sända, utan senare ditsatt. — Brefvet är aftryckt af Brom i hans i not 2 omnämnda uppsats. ! Detta bref finnes icke i behåll. ? LInsÉ beskref aldrig denna »Ornäs björk>. Först i Suppl. plant., som 1781 utgafs af hans son, omnämnes den i all korthet såsom »varietas valde singularis» under namn af Betula alba g. Dalecarlica. Utförligare redogjor- des för densamma af G. M. Brom i Vetenskaps-akademiens Handlingar 1786, då den benämndes Betula hybrida, emedan inga hanhängen af Bron anträf- fats, och vid frösådd inga plantor uppkommit, hvadan den antogs hafva lönn till far och björk till mor. Exemplaret, som, då det 1767 upptäcktes, var föga mer än fingertjockt och knappt tre alnar högt, hade Hiort 1768 inflyttat i sin trägård, där det sedan uppväxte till ett stort träd. 1316. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Herr Archiaterns alt för gracieuce och complisente bref har jag hafft äran at undfå. | Then förmon at kunna Herr Archiatern förete ännu något osedt, hwaraf någon menniska i werlden nu mera icke torde få berömma sig, det wore wisserligen den största belöning för en offert, hwarwid jag hafft så liten möda: Men försiktigheten råder mig, ehuru jag icke kan twifla på saken, ty om det warit ett ånnat löf än Biörklöf, hade det icke kunnat undfalla Hr. Archiaterns känsel, at först se med egna ögon och undwika alt bedrägeri, innan man wågar sig längre; för det andra ärfara, huruwida trädet effter så mycket lidit wåld af Pigor till Qwastris, kan komma sig, samt 3? huruwida en förändrad jordmon kan förändra dess blad. Om Gud unnar hälsan och lifstiden till sommaren, will jag hafwa äran at färska blad öfwersända samt widare härom nemna. Det 109 ta jag grufwar mig före är det, at någon odygdig menniska kunde ugga trädet, emedan en biörck aktas så ringa och uti trägord lärer nonen wara för fet. Sedan jag fådt den förmon at komma i brefwäxling med Hr. Ar- ern, torde jag få nemna en annor händelse, som är för mig lika um. För några dagar sedan skiöt en min granne på mina ägor en förfarenhet än om wäxter. Korta beskrifningen är thenna, stor- war såsom orre, hufwudet och näbben liknade dels orre dels fötter oeh ben woro mera ludna än snöripor nästan som ett 1, klorne liknade mera roffogels än andra klor, färgen war spräck- antingen af orre och snöripa eller dufva, kanske ock någon | med någondera. Om Fogeln war Masculini eller feminini gen- wet jag eij. Om roffogel kunde para sig med skogz fogel, wore en i mitt sinne rätt sällsam. Wiste jag Hr. Archiaterns tankar, så e jag råda ägaren till något annat, men jag wet icke, hwarken sådana skin böra opstoppas eller förwaras. Jag får effter ytter- besicktning tillägga: på hufwudet war ingen röd tåfs såsom på men wäl orreögonbryn, klorna woro wäl något stora, men inunder ot concava, som jag tror roffogels icke Aro, icke eller aldeles så se: J magen befants äfwen lingon och lingonris, eller rättare sagt i I! Får jag weta Hr. Archiaterns tankar härom, skall jag styrka varen till det Hr. Archiatern täcks befalla. Jag lefwer med alrastörsta Wulborne Herr Archiatern och Riddarens 1 Odmiukaste Tienare b Hans G. Hiordt. Ornäs d. 12 Januari 1769. War ort suckar ännu under föreslösa och bar marek. Linn. Soc., Vol. VII 37—88. A Antagligen bastard mellan ripa och orre, och i sådant fall det första i Sverige iaktagna exemplaret, 110 HIORTBERG, GUSTAF FREDRIK. Född 1724, företog som skeppspräst på ett af Ostindiska kompaniets far- tyg trenne resor till Kina 1747—53, präst och kyrkoherde i Valda och Släps församlingar i norra Halland, ledamot af Vetenskapsakademien den 3 Februari 1768, död 1776. Vida beryktad för sina lyckade kurer medelst elektricitet, hvarom redogörelse lemnade i Vet. Akad:s Handlingar 1765 och 1768. 1517. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden; Felas mig nog tilreckeliga ord til min ödmiukesta tacksägelses af- läggande för Herr Archiaterns och Riddarens gratieuxe skrifvelse“: så fattas ej et med vördnad upfyldt sinne. Trägna Ambetsförrättningar för mig såsom ensam Prest vid 2e nog widlöftiga Församlingar och nu mäst en månads vistande i min annexe Församling på de vid denna tiden af mig brukeliga husförhör, hafver så uptagit al min tid, at jag ej förr än nu haft ledighet upvakta Herr Archiatern och Riddaren, hvarföre anhäller ödmiukast om gunstig ursäkt för drögsmälet. lag har noga besedt den Utländska Gatten, som Herr Archiatern och Riddaren skrifvit om och hafver äran här hos sända en kort beskrifning om honom, samt ritning på dess utvärtes ställning? och utseende, till dess jag, vil Gud! med första sommarlägenhet får taga mig frihet sända sjelfva originalet, då jag skall anse för en heder och känbart nöije, om det blifver gunstigt ansedt, och tror jag, det Han lärer förnöija och pryda sit rum uti Herr. Archiaterns och Riddarens vivario. i; Jag har af medföd böjelse altid haft lust för curiositeter, natural- samlingar, djur, foglar och fiskar, hvaraf jag ägt åtskilligt; men af alt, som jag haft och hafver, är intet djur besynnerligare och vackrare än denna Catten. Jag har ock en Americansk Räf, som jag för 3e år sedan fick under det namnet Racon eller Rakaon. Den är ock rätt artig i sit slägte. Han är litet större än en Meles eller Taxus, grå til ER AR viga hår samt !/2 alns ungeferl. lång yfvig bruna och hvita ringar; litet, in uti kroppen $i tryne, tecknad med svarta och hvita fläckar i et; små ögon, som se nog skarpa ut, grönaktiga til ſergen; tänder hund” med myxtager på trynet; små korta låga ben, som mäst rätta, en god tums långa klor, hvilcka sitta som fingrarna på markattor, och handterar han alt dessa klor och frambenen merendels på samma sätt, | bunden ute i min gård, i sällskap med en Rysk björn mit för er. alt hvad man vil gifva honom; men har jag socker, russin, i eller en skorpa i fickan, så stiger han up på bakfötterna och 5 derutur, såsom med en hand och fingrar. Hafver intet läte; murrar som en hund och biter, då han retas; märckes ej vara å de kommit för nära. Ser tjock, yfvig och oledig ut; men har g vighet til alla slags mouvements: Ar mäst inne uti sit lilla hus ; men om nätterna och som oftast i ondt väder går han och fram och tilbakars såsom björnen, så långt kädjan räcker: han Jifver som en markatta upför en slätter stång, som står vid hans koija. n Herr Archiatern och Riddaren befaller, vill jag sända ritning på 9 1 förleden vintras hade jag ärnat sända 2 här hos följande rit- beskrifningar til K. Vet. Academien; men såsom jag så ofta dels mina sjuåriga Ost Jndiska resor sändt både naturalier och resebe- ifningar oeh observationer i hvarjehanda ämnen, samt nu sedermera I kom på landet, anmärkningar och rön med Electrieiteten, hvaraf väl något är infördt i Actis; ty som jag sedt, at flere af mina bekanta, dem jag känner och utan afunds eller jalousie rörelse kan trygt påstå, | de hvarcken visat eller äga mera drift och böijelse, til at med nyt- a saker och göromål gagna och förnöija, än jag, likväl, (quacumque ratione &c e quibus meritis,) redan långt för detta inskreſne för K. V. Acad: ledamöter; derföre nekar jag intet, at man ju kan blifva modfält; hvarjemte likväl mig mäst förtrutit; at flera höga Herrar, Gynnare och | vänner, som varit hos mig, sedt mina anstalter och mit bemödande, ofta frågat mig och undrat, om jag intet varit ledamot i K. V. Ac.“ De 1 taga det, som det ock verkeligen är, för en heder at vara medlem i en så vitter och lästre societet och är det värckeligen upmunt- rande för dem, som vilja upoffra snille, flit och möda til medbröders 112 nöije och bästa, hälst uti et land, der intet tilgång är, at på vissa ut- ländingars maner väcka och upelda snillen; — — men jag räds, at jag för mycket röijer min lofliga äregirrighet för en skarpsynt Herre, som uti gratieuxt bref yttrat sit ädla tänckesätt och grace för mig ej allenast nu nyligen, utan ock för 15—17 och 18 år sedan, då jag hade äran emot- taga gunstbevågna skrifvelser? ifrån Herr Archiatern och Riddaren. Jag räds ock, at jag nu med vidlöftighet ej gjort mig förtjent, at få, under djup vördnad, kallas Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens | Ödmjukaste tjenare Gustaf Frid. Hjortberg. Kongsbacka & Walda d. 24 octbris 1767. P. S. Til följe af Herr Archiater och Riddarens gratieuxe yttrande öfwer beskrifningen af Guaperva och Amphitrite på det jag sändt til K. V. Academien 1751, neml. att de meriterade införas uti Actis, hafwer jag tagit mig den ödmjuka frihet sända dem til Herr Archiatern och Riddaren. Linn. Soc., Vol. VII: 42 — 45. 1 Detta bref är f. n. okändt. ? Lemur Catta L. Utförlig beskrifning på denna »Catt ifrån Mada- gascar», som »kommit til Götheborg 1763 och lefwat på Walda ifrån år 1764 finnes i Linn, Soc., Vol. VII: 39—40. Teckning däraf är VII: 41. 3 Tvättbjörnen, Ursus Lotor L. t Jfr LIxxES förord för hans inval i Vetenskapsakademien i bref 387 (Afd. I: D. 2, s. 295). ; > Dessa bref äro numera förkomna. HIÄRNE, GUSTAF ADOLPH. Född 1715, yngst bland URBAN Hiärnes 25 barn, militär, öfverste 1758, riksråd och friherre 1761, Lunds universitets kansler 1768—1772, grefve 1770 (ej introducerad), död 1805. 113 1518. Högwälborne H" Baron Kongl. Majt- och Rikssens Råd, Lunds Academie Canceller. Riddare och Commendeur af K. Me orden. Aldrig hade jag wågat beswäåra Eders Excellence med min derdånödmiukaste upwachtning, om ej Wettenskapen drifwit till detta betänkeliga steg. En Magister Jörlin!, som länge och wähl studerat, under mit | här wid Academien, Botaniquen och hela Historiam Na- har af mig genom bref fodrat ett rättmätigt witnesbörd sine profecter i desse stycken, att få bifogad wid sin ansök- inför Eders 3 da han nu söker Docenteuren i Bota- wid kongl. Academien i Lund. Jag bor och kan försäkra att ingen har större hog och nöje denna wettenskapen, än Magist. Jorlin, som 2" resor endast tiärlek för wettenskapen besökt utrikes orter och en gång dür- ärnat sig til Caput b spei ifrån Holland om det ej blifwit alslagit. Kiärlek för wettenskapen är den högsta driffiäder alla universiteter. For öfrigt kan jag försäkra att han har insicht i detta studio, än någor annor, som den warder 8 med hela allmänheten som med ommaste kiarlek worda Eders Excellence wügar jag mig inställa, som oafläteligen förbl. Eders Excellences underdån odmiukaste 8 tienare Upsala 1768 Carl Linné. 5 d. 27 Decemb. ö Original påträffadt 1916 i Riksarkivet bland Consistorii Academiel i Lund Bref [till kanslersämbetet] för åhren 1767 och 1768, Nr 719. På brefvel är upp- — till antecknadt: »ank. d. 29 Decbr. 1768> och »Besv. d. 3 Jan. 1768. [!]. H. M. H. eren Jönun, se Afd. I: D. 5, s. 177, not 2. — Linnés brefväxling. ” Afd. I: 7. 8 114 1519. Wälborne Herr Archiater och Professor samt Riddare af Kongl. Nordstierne Orden! Herr Archiatern har genom Bref af d. 27 sistl. Decbr. hos mig behagadt recommendera Magister Jörlin til ärhållande af venia docendi i Botaniquen och Natural Historien, hwarom Han hos Consistorium Aca- demicum i Lund skall hafwa giordt ansökning. Häruppå har jag til wälment swar lämna skolat, at som Herr Archiaterns förord hos mig altid är och blifwer gällande, och det om bemälte Magister gifna Inty- gande äfwen lämnar mig den tillförlåteligaste försäkran om dess synner- liga hug och böijelse för nämde Wetenskap samt derutinnan redan giorde framsteg, så blifwer det mig en fägnad, at uti detta måhl kunna be- fordra Herr Archiaterns nöije och önskan, så snart thetta genom Gon- sistorium Academicum hos mig anmält warder. Jag förblifwer stedse med särdeles nöije Wälborne Herr Archiaterns och Professorens samt Riddarens Hörsamme tienare Gustaf Adolph Hiärne Stockholm d. 3 Januarii 1768. Linn. Soc., Vol. VII: 9—10. Brefvet troligen från 1769. 1520. Wälborne Herr Archiater och Professor samt Riddare af Kongl. Nordstierne Orden! Då till underdånigt följe af Hans Kongl. Maijts. nådiga befallning en Demonstrator Botanices, Historie Natur: Professoren til hielp och biträde wid dess många giöromål och förrättningar, wid Lunds Academie nu snart kommer at af mig förordnas, och mitt afseende wid detta tilfälle förnämligast lärer fästa sig på Magistri Docentes Retzius och Jörlin, som jag wet äro sökande, men jag ej så noga har mig deras mer eller 115 ſortienster och skickelighet jemförelsewis bekanta, har jag trodt | böra anlita Herr Archiatern om dess wittnesbörd therom, som the både lärer wara af Herr Archiatern af Herr Archiatern såsom ganska öm och nitisk för j annat kan än wänta den säkraste anledning at med Retzius har wäl ej présiderat, men är äldre Docens både eee e, BE eee flere nya rön, som i Wetenskapsacademiens Handlingar för würdige at införas, är utom dess antagen till offen- wid Hol. Predikanten Theustedts? Schola här i Stockholm godt beröm af Collegio Medico för mycken insigt och skicke- 1 Jorlin åter åberopar sig sina mångåriga Studier, In- och kes giorde resor för Natural Historiens skuld, samt ett uti samma skap aflagdt Presidium, hwilcket alt synes utmärka, det Han ock den sökte Sysslan äger förtienst och skickelighet. I anseende härtil och som mitt förnämsta ögnamärke wid Acade- ska Sysslors förgifwande bör wara grundadt på Sökandernes största som icke altid medföljer åren, men jag wid jemnförelse af te Magistrars Meriter liksom stadnadt i någon willrådighet, hwem dem kan äga de mästa; så utbeder jag mig häröfwer Herr Archia- Härigenom skier mig en särdeles wänskap, hwaremot jag med nöije tillgifwenhet förblifwer. Walborne Herr Archiaterns, Proſessorens och Riddarens 0 Tienstskyldigste tienare 5 Gustaf Adolph Hiärne. Stockholm d. 31 Octobr. 8 1770. Linn. Soc., Vol. VII: 11—12. 2 1 Kort begrep af grunderne til Pharmacien, at nyttja vid enskylte före. läsningar (Stockholm 1769). I NätnasaeL Tunexstevt, född 1731, magister i Greifswald 1756, hofpre- dikant 1761, föreståndare 1767—78 för den nya >informations-inrättning» i Stockholm, »hvilken vann icke allenast höga Öfverhetens nådiga bifall, utan ock den uplystare Allmänbetens förtjenta aktning», kyrkoherde i Stora Tuna församling 1776, död 1808. 116 HOF, SVEN. Född 1703, lektor i matematik vid Skara gymnasium, död 1786. 1521. Högädle Herr Archiater och Professor Gunstige Herre. Den boken, som til Herr Archiatern jag har den äran at härjämte, genom herr Licentiaten Brodd!', wördsameligen öfwerlämna, har jag tagit mig den friheten at herr Archiatern tillägna, af den anledning, som i dedications skriften förmäles, lefwandes i det säkra hopp, att herr Ar- chiatern mitt därwid hafda upsåt ej ogilla, utan med wanlig ynnest anse lärer. Herr Archiatern torde sig gunstigt påminna, at herr Archiatern, under sitt wistande härstädes?, ej allenast upmuntrade mig at fullborda, hwad jag härutinnan hade påbegynt, utan ock låfwade sig wilja det til tryc- ket befordra. Det förra har jag efterkommit, så godt jag kunnat; men huru wida det senare låter sig giöra, och wärket förtiänar at giöras all- mänt, det är en sak, som jag gerna lämnar därhän, hwarom, med mera, jag i berörda tilägningsskrift mig widare utlätit. När herr Archiatern lägger det på sin grannlaga prober-wåg, wisar sig snart, af hwad wigt och wärde det är. SE Skulle det kunna utgifwas, wille jag af Herr Archiatern utbedia mig den gunst, at Herr Archiatern täcktes revidera det, och rätta hwad som wärkeligen kunde wara felat, besynnerligen in rebus facti, pheno- menis och observationibus: men hwad som kommer an på conclusioner, raisonnementer och meningar, torde få stå för min egen räkning; dock om något särdeles anstöteligt häruti funnes, som jag dock ej förmodar, såge jag ock gerna, at Herr Archiatern det äfwen täcktes jämka. Hwad silfwer-processen angår, så torde därwid något wara försedt, som behöfde Herr Archiaterns hielpande hand, emedan jag af egen förfarenhet icke så noga härom blifwit underrättad, ehuru jag twänne gånger warit wid Salbärgs Grufwa, hytta och wask, utan litat mäst på en handskrilwen 5 ] P AAA 117 ch mineral-tilwärkningarna, har jag haft tilfälle at närwarande a tilförliteligare kundskap. Uti den fierde afdelningen har jag, be- e petrification, något afwikit ifrån de lärdas allmännare mening, .omständeligen anförda skiäl, bwilken libertatem philosophandi vidhi en handskrift Örystophylaciuem — (Box 15). 5 Sv Baopp, se Afd. 1 D. 3. . 320. ren i Schola piltarne de frön, som framdeles kunna gifwa Fäder- mycken frukt». 1522. Högädle och Widtberömde Herr Archiater —— Twänne år har jag med flit arbetat på mitt herbarii vivi complete- rande och i ordning bringande, hwarwid Hr. Magister Tidström! både varit, och än widare lofwar att wara mig behielpelig. Men som han | detta ändamålet har nödigt att få ur academie trägården hämta en 118 hop blomster; så fördristar jag mig härmed, i förtröstan på Herr Ar- chiaterns emot mig förklarade ynnest, ödmiukeligen anhålla, det täckes Herr Archiatern höggunstigt lämna bemälte Magister tillstånd att uti instundande wår och sommar af Academie trägården sig i ofwannämde måtto betiäna. Den gunst, som Herr Archiatern härmedelst mig bewisar, skall jag ej underlåta med skyldig tacksamhet erkiänna, som den samma och lärer än ytterligare förbinda mig att med all wördnad framhärda Högädle och Widtberömde Herr Archiaterns och Professorens ; ödmiuke tiänare S. Hof. Skara d. 22 Martii 1753 Linn. Soc., Vol. VII: 111—112. ! AxDERS PHILIP TivstrRöm, Afd. I: D. 1, s. 205, not 1. HOLLER, CHRISTIAN LUDVIG. Född 1713, landssekreterare i Upsala, sedermera sekreterare i K. Kom- merskollegium, död 1769. Originalet till ett bref, adresseradt till »Landtsecreteren Edel och Hög- achtad Hr CH. Loup. HolkER i Upsala, och dateradt d. 14 April 1756, äges af Kammarherren RoB. MONTGOMERY-CEDERHIELM. Det börjar sålunda: Sedan Herr Secretairen i går täktes berätta om then olycka, Landtmannen haft med sina får, som stupat till ett så stort antal, har thet ömmat mig höra thet arma folckets nöd, förnämligast för sin okunnoghet. Jag tackar ock för gun- stig Communication af Kongl. Collegii Medici Recept på får och färsjukan af d. 22 Martii sidstledne, som härmed återställes». Allt det öfriga af sagda bref finnes redan tryckt såsom bref 168 (Afd: I: D. 1, s. 295-296). HOLLSTEN, JONAS. Född 1717 i Jämtland, student i Upsala 1742, kyrkoherde i Jockmock och Kvickjock 1757, slutligen kontraktsprost och kyrkoherde i Lulea, ledamot af Vetenskapsakademien 1773, död 1789. 119 1523. in eta högl. Kongl. Lappdirectionen om sin lyckas befrämjande. Jag har altså bort lämna denna Jonas Holsten det sanna wits- at han (och nu Avelin) warit den endasta ibland alla Stu- liosos Lapponicos som giort något märkeligt framsteg uti Natu- ral-historien; så att denna Holsten redan i 2 åhr med mycken st hört mine föreläsningar uti Mineralogien, Botaniquen och Hi- storia animalium, Avium Ke. wid alla desse wiste en synnerlig ihoga, att jag icke twiflar med mindre denna studiosus, utom sin tienst, warder uti de widsträckte och besynnerlige Lapp- inder uptäckandes mycket som kan lända den lärda werlden till nöje och fäderneslandet till nytta. Därföre finner jag mig skyldig recommendera denna Holsten, såsom ett synnerligit ämne, till be- nägen hogkomst af alla höga beſodrare !. Upsala 1748 d. 9 septemb. a Carl Linnœus Arch. och Proſ. Ups. Sigill IV. rodt lack. Originalet i Riksarkivet bland Skrifvelser till Direktionen öfver Lappska Keclesiastik-Werket 174040. — Belagd med 6 öre sölfvermynts charta sigil- lala och Lumas egenhändiga påskrift: -horer till Jon. Holstens witnesbörd om Histor. naturalis studio. a C. Linnwus. . Genom skrifvelse af den 24 Febr. 1748 hade Ecclesiastique Wärket i Lappland förordnat, att — i öfwerwägande then nytta, Lappmarks Prästerne, jämte theras hufwudgöromäl med Lapparnes underwisande, skaffa kunde med Atskilliga röns unställande samt berättelsers inlemnande om et och annat, som til widare uplysning, än hittills ägas kan, lända skulle wid öfwerläggningar om landets förbättring och upodlande-— the Studerande, som njuta Stipendia Se . til Lappmarks församlingarnes tjänst ämnade äro», skulle beflita sig 5 tande af en tilräckeligare kunskap uti behöriga delar af naturkun- En af de första, som stälde sig detta påbud till efterrättelse, var 120 HoLLsten, hvilken ock af LinsÉ erböll det här meddelade testimonium. F. ö. synes ofvannämnda »befallning» snart nog blifvit bortglömd; på en af rektor 1755 framstäld fråga, »huru flitige och för sig komna Examinatorerna funnit samtelige Magnatum och Privatorum stipendiaterne» svarade Linné, att >somlige kunde något och somlige intet». 1524. Högädle Herr Archiater. Högädle Herr Archiaterns myckna gunst och flera emot mig be- wiste wälgerningar, har jag i ett beständigt, wördsamt och tacksamt minne, hwarföre jag långt för detta warit sinnad med min ringa skrif- welse, Högädle Herr Archiatern ödmjukast upwachta, men mitt obestän- diga wistande i förlidit år, den ena tiden i Hernösand, den andra i Jemteland, samt ovisshet hwarthän jag skulle komma, sedan Höglofl. Kongl. Directionens och ven: Consist: brefwäxling wore sluten angående min företrädare, har warit orsaken, at jag med denna min skyldighet så länge uteblifwit. Jag har derföre äran at nu i ödmjukhet hembära Hög- ädle Herr archiatern ödmjukast tacksägelse för des emot mig under wistandet i Upsala mängfalliga bewist goda, och önskar jag i anseende ti! det goda hopp högädle Herr Archiatern behagat hafwa om mig, måtte i något mål, til någon del, dertil kunna wisa mig wara würdig. Mitt wistande är nu eij detta är i Jockmock, utan här i Qwickjock. Härifrån har jag ännu ej något nytt, som kan tjena Högädle Herr Ar- chiatern til något nöije, utan at kopporna, som sällan pläga besöka denna orten, hafwa detta år wid Febr. månads början infunnit sig här, och ganska strängt framfarit, hwarigenom icke allenast mänga unga och medelsaldrige, utan en stor del af gamla blifwit döde, somliga hafwa allenast warit siuxa 3 dagar, då de sedan ej längre uthärdat, hwaribland en gammal lappman ifrån Jokmok By, af ungefär 90 års ålder, som härtils slupit dem, så hårt ansattes af dessa, at han effter 3 dagars siukdom dödde. Detta koppslaget, som i är gått här, är utaf det smärre slaget, hwilka lapparna på sitt språk kalla Sai. | Detta år kommo de hit genom marknadzfolket, af hwilka en utifrån Staden siuknade här, och blefwo, som man menar, derigenom utspridda, men huru de kommit hit förr, eller om lapparna wore fria denna siuk- domen, om de eij komma at umgås med landzfolket wid sådana tilfäl- len, då de äro af densamma besmittade, derom har jag noga frågat 121 ipparna, om de af någon ärfarenhet skulle wetta härom något berätta, den som det är någon lång tid, sedan de woro här förra gången, har af dem kunnat få någon underrättelse. I anseende til snöns tidiga bortlöpande denna wår fingo de redan na så här wid Qwickjock d. 28 apr., som är det bitidaste de här onsin förr kunnat, men för den långsamma wästan och wäst nordan , som påstod hela 3 weckorna, kom eij någon brodd up förr än 7 maj. För samma kuliga wäderlek kommo heller eij örterna fort. de örter woro ibland de första, som syntes här wid Qwikjok i Tussilago Fl. S. 682 d. 13 maj Caltha Flor. S. 473 samma dag. Hypocheris Fl. S. 631 d. 14 maj Rubus Fl. S. 413 d. 27 maj Azalea Fl. S. 170 d. 30 maj! Pa samma sätt har jag continuerat wid en del af de, som sedan i blomma, hwarmed jag tänker nästa är äfwen, om Gud wil, era. Ännu äro åtskilliga örter, som wäxa här wid hyttan, som el kommit i blomma, doch har jag funnit några, som jag förr eij sedt. lär det lider något öfwer midsommaren, tänker jag resa med Kyrkjo- len (eller i hans ställe) til lapparna, som bo up i fiellen, då jag wid ma tilfälle hoppas finna flera. Så många jag kan finna af dem, som eij såg i Upsala, samlar jag, hwaraf ett Exemplar af hwardera skola mande nyårstid komma ner til Luleå. Kunde de då få gå fritt Posten til Upsala, så wil jag hafwa den äran dem då til Högädle Archiateren öfwersända och önskar, at någon ibland dem wore | . J annor händelse måtte jag lemna dem der, och göra anstalt a at få dn siöwägen. Lapparna äro i en stark inbilning, at kurbma“ det samma som koppor hos menniskior. När jag kommer på fiellet, kal jag taga en mask af dem, som här säges, at renarna pläga hosta ut, och försöka hwad det wil blifwa utaf honom. Hwar om jag fram- deles får ha den äran at lemna Högädle Herr Arcbiatern ödmjukast be- rättelse. Emedlertid har jag äran recommendera mig i Högädle Herr Arxchiaterns wanliga höga gunst, och framhärdar med ödmjuk wördnad | - * Högädle Herr Archiaterns | ödmjukaste tjenare 3 . Jonas Hollsten. Quickjock d. 12 Junii a 1750. 122 Utanskrift: Kongl. Maijst: Troman och Archiater Den Högädle och widberömde Herren Herr Doctor Carolus Linneus J Upsala. Linn. Soc., Vol. VII: 116—117. ! De här uppräknade växterna äro: Tussilago Petasites / frigida L., Caltha palustris L., Hypocheris maculata L. [säkerligen felaktig bestämning], Rubus Chamemorus L., Azalea procumbens L. ? Bromskulor på renarne. — — — — — — — — —— — — — — — Ibland de Örter, som T. sände i så stor quantitet ifrån Lapp- ska fjällen och til Herr Löfling, dem han testamenterade mig, woro mer än wäl ankomne, för hwilka jag altid skal bära Eder et tack- samt sinne; däribland war utom en rar Saxifraga, som jag ej fann i Lappland, äfwen en Chamæ Orchis alpina, folio gramineo C. B. 81, som aldrig någon sedt i werlden utom Sweitzerska Alpes, och där är hon helt rar, den jag i nya Editionen af Flora skal nämna till Eder åminnelse. Käre, continuera at sända några fjällörter af dem T. då ej samlat, kanske nägre förr obekante kunna blifwit genom Edra skarpa ögon uppfunne. — — — — — — — — — — — — — — — Upsala d. 8 Febr. 1753. Originalbrefvet antagligen för länge sedan förstördt. Ofvanstàende utdrag därur finnes i en afskrift i Swartziska samlingen i Vetenskaps-akademiens bibliotek. Tryckt i D. E. NæZz ENS Aminnelsetal öfver Hollsrzx i Vet. akad. d. 30 October 1793. Torde hafva varit S. Cœspitosd L., hvilken Lixxz, egendomligt nog, ej anträffade i Lappland. > Ophrys [Chamceorchis] alpina L. 123 1526. = Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Maijets. Nordstjerne orden mägtige Befordrare! Ilse Wälborne Herr Archiat. och Riddaren upwachta, hwilken för- a långt för detta måtte wara framkommen. När jag och i sidstledne fick allenast förenämnda förlidi år, och som tänderna eij tychtes ara richtiga på honom (utom det twenne woro borta, förmodeligen deraf creaturet måtte hafwa warit gammalt) har jag gjordt ny anstalt; får nu e och iblånd Renboskapen åtskillige, hwilka somliga år äro mera gras- serade, somliga mindre. De allmännaste och som årligen göra skada äro: 1 Klöfsjuka, bestående uti swulnad omkring klöſbandet, hwilken , at Ren eij kan komma utur rumet. Lapparna, som äro meren - en ständig flyttning för betesmarken för sina hjordar, hafwa af halta creatur en stor olägenhet, och händer eij sällan, at sedan bemödat sig med dem och tänkt, at sjukdomen skulle af sig at de i brist af botmedel måste döda dem, som de se eij | ; en sjukdom kallat Peckikattja tacka, som håller sig i låren pa Renerna, der köttet är tjockast, hvilken äfwen begynner med en liten sw öpnar sig, utur hwilken ständigt flyter någon materia. rutnar omsider, då stycken bortfalla. Emot sådan wet 124 eller Lappen intet råd, utan mistar ibland äfwen Renen deraf. somliga pläga doch gå igenom och blifwa friska. 3. Är Rubbi eller sårspena sjuka, hvilken begynnes med små ut- slag, som sedermera blifwa större. Dock mistas eij Ren deraf, men de småa kalfwarna, som dia sådana mödrar, blifwa sårmunta och kunna sedan eij föda sig, hwarföre de ibland på det sättet mistas ansenligt. 4. Är en sjukdom, som kallas Sudda tacka eller trånsjuka eller mjeltsot. Denna är i bland de swåraste och så wintrar som somrar den skadeligaste, öfwer hwilken klagas, at den mera tiltager än minskas och skall effter Lapparnas berättelse eij warit bekant i Luleå Lappmark, förr än wid pass en 12 å 14 år här förråt. De teken, som wisa at en Ren är plågad af denna äro desse: han begynner flåsa ganska hårdt och owanligt, får större näshol än andra Renar, sperrar ut ögonen och håller dem hela långa stunden styfwa, är så grym: att han stångar och föser från sig med hornen hwem som kommer när honom. Äter dock som en frisk Ren, men idislar intet, och lägger sig offtare än andra Renar. När Lappen har sedt dessa märken, wet han wist, at det är denna sjukdomen och ingen annan, och som han wet, at aldrig en enda Ren, som hafft denna sjukdom har blifwit frisk, så måste han, ehuru ogerna han wil döda honom, om han eljest skal få något gagn af skinnet, hwilket då nen länge fätt plåga Renen, blir så tunt som ett papper. De inwärtes kännetecknen äro eij på alla lika, utan merendels någon skildnad; somliga hafwa någon skum omkring hjernan och liungarne, somliga intet, men alla komma de dock derutinnan öfwerens, at alla inwärtes partierne äro blefne slappa och toma och mistat all fyllighet och spenstighet, i bland hwilka dock mjelten tyckes hafwa mäst lidit, hwilken blir så slarfwig, liten och onaturlig, at han är föga lik sig. Emot de förra sjukdomar pläga Lapparna bruka tjära at stryka på, men dermed öfwerwinnes dock eij någon af dessa sjukdomar, men har den nyttan, att den hindrar oestrum rangiferinum, at hon intet får släppa sina ägg uti såren, och emot den sidstnämnda eller Sudda tacka hafwa de försökt Björk bark och andra bark-lag at slå uti Ren, äfwen som de och som annat gement folk, eij weta utaf andra läkedomar at bruka sjelfwa, då de äro sjuka, hafwa de försökt at hälla uti dem bränwin, men af de många 100:de Renar, som årligen af denna sjukdom bort- mistas, hwilka de dels med desse curer försökt rädda, dels lemnat för- lorade, är dock eij funnit, at en enda med förenämda kunnat hjelpas. 125 3 berättelse har jag äran att hos wälborne Herr Archiatern Riddaren i besta måtto allerdmjukast recommendera, och som skadan elig, torde något swar derpå få wüntas !. En ganska liten snö hafwa wi detta år haft i Lappmarken, hwilken redan merendels gått bort, neml. wid Jockmock. den 13 och 14 Maj här. Det första rägn wi här sedt detta år war den 25 sidstledne | en liten skura rägnade. Alla källor blefwo merendels botn under den kalla hösten, som länge påstod, innan snö kom, och ännu eij öpnat sig. Ännu har eij något löf utspruckit. De nämnde ria skal jag i denna somar försöka at bekomma, om jag eljest råkar sådan wäderlek. | Wälborne Herr Archiatern samt Riddare min mägtige Befordrares allra ödmjukaste tjenare Jonas Hollsten. beskrinning vom några eee hos Renarna . med anmodan, at n Vela några förwarings- och botemedel emot FRE Sjukdomar, wille 1527. Min Gud, huru ofta tänker icke jag på Edra vackra Örter, „ Andromede, Diapensia, Dryas, små Salices, som jag | önskade än en gång se här i lifvet [9 Juni 1764 Orisinalet nu mera okändt. Afskrift i Swartziska samlingen i Vetenskaps- akademiens bibliotek. Tryckt i Nau, Åminnelsetal, s. 11—12, 126 1528. Ärewördige och höglärde Hz Pastor! Min gamble wän Aldrig har jag skrifwit til H: Pastoren med större fägnad än nu, då jag får gratulera til den nåd, Gud och hans Majestät gjort Eder med Luleå Pastorat. Tandem justa caussa triumphat. Man arbete så mycket man vill, så är alt dock fåfängt, intil des Guds egen hjelpetimma kommer. Har nu Hz Prosten wäntat länge, så har han ock fått så mycket mer; Wår Herre, som gifwit detta, kan ock göra Edra dagar så mycket längre, det wi alla af hiertat önska; Amen. I bjuden nu de Majestätlige Fjällen farwäl, faren nu wäl, i menlöse, täcke: fjällblommor, Andromedæ, Saxifragæ, Diapensiæ, Dryades, &c. J fån sedan aldrig mer se dem; hälsen dem ifrån mig med yttersta Valete, då J resen tädan. Sänden mig några lefwande, förr än flyttningen sker, ty sedermera är aldrig mer at hoppas för mig; jag äger ingen lefwande fjällört i hela Trägården utom Rhodiola och Sonchus Alpinus, ty förut har jag ej wetat cultivera dem. Nu lämnar H Pastoren sitt lugn, sitt tysta Jockmock och kryper ut utur skogen, på öpna werlden, där wädret brusar på alla sidor, där menlösheten är fördömd och landsflycktig uti en splendidior vanitas. | Jag med Edra Wänner Arch. Bäck och Secr. Wargentin togo af Eder befordran et hjerteligt nöje. Herren förläne Eder helsa och långt lif, så går nu mera alt annat af sig sjelf. jag är Ährewördige Hr Pastorens nu mera Högärewördige Hr Probstens ödmjuke tjenare Upsala 1773 Carl: Linné. d. 9 Novembr. När H? Prosten kommer i sitt förlofwade Land Luleå, så lägg an en trägård; jag skal bjuda til fylla honom med rare wäxter, nembl. Sibiriske, som tåla starkare. kjöld än fjällörter, hwaraf jag äger et par hundrade i trägården, och dessutom fick i som- 127 3 Petrus Simon Paruas, se Afd. I: D. 2, s. 349, not 4. ? SamueL GortureB (TaEzoPmo) Gmeun, se Afd. I: D. 2, s. 330, not 1. Jona Peter Fatck, se Afd. I: D. 6, s. 32. Aron Jona GYLDESsTAEDT, född 1745, professor i Petrograd, död 1781. 1529. Waälborne och vidtberömde Herr Archiater Förnäme Gynnare. sistledne Julii månad, giorde jag sista gången min Fjellresa til slinien vid Träsket Wirijaur. Denna är den 182 jag gjordt. Hwar 3 har jag til någon del haft ny kosa, och har i de senare åren, ej funnit någon ny ört, hvarföre jag tror, at föga andra skola finnas i våra än de jag denna tiden skickat härifrån til Wälborne Herr Archi- Disciplar. Hwilka lära skickat dem snart til alla 42 Verldenes Af alla Fjellväxter, är Saxifraga Fl. I. 177 den raraste!, Det enda hvarest hon finnes, är öfverst i branten på berget Nammack, mil sör om Qvick. Där måtte förmodeligen Bergm: Svanberg funnit henne. Hvarom Wälborne Herr Archiatern nämner i Flora. Den andra, som är lika svår at finna, är andromeda Fl. I. 166?. Denna har jag ej sedt mer än en gång långt up i Fjellet vid Tarrilubba, och andra gången något ymnigare i N. W. fran Walli, där Wälborne Herr Archiatern nämner sig sjelf sedt Henne. Azalea Fl. I. 89 är och något sällsynt i blomma ?, hvilket torde komma däraf, at hon ganska bitida om våren blommar, förr än jag kring den 20 Julij kommit up i Fjellet. Arbutus Fl. I. 162 blommar redan medan snön ligger på marken, -hvarföre hon sällan finnes i blomma'. 128 Ehuru väderleken på det nedra landet denna sommar varit mycket torr, hade jag dock ifrån den 14 till den 28 Julij, under min resa rägn merendels alla dagar, äfven en dag något snö. Jag fick dock samla til det närmaste af örter, nästan af alt hvad jag förr funit. Efter min lokven i brefvet til Wälborne Herr Archiatern förleden vinter, skickade jag i slutet af Julij månad en låda med tårfvor af fjell- växter, med en West Göte, som heter Nättblad. Samma Wästgöte lofte skaffa dem til Stockholm, och inlemna dem på observatorium. Bref gik och til Herr Prof. Bergius med begäran, Han ville skaffa dem til Upsala. Jag önskar at den kommit riktigt fram och ej blifvit förtorkad i vägen. Till mitt behof i Luleå har jag lagt in uti en lapp ackia, torvor så mycket som fått rum. Hvilken jag öfvertäkt, at snöslask och Spek ej måtte skämma dem. Jag tror, at de på det sättet nästa vår måtte kom- ma hälbrägda fram. Jag utbeder mig den äran, at få vara beständigt innesluten i Wäl- borne Herr Archiaterns höga ynnest och förblifver med djup vördnad Wälborne och vidtberömde Herr Archiaterns ödmjukaste tjenare Jonas Hollsten. Qvikjok den 16 oct. 1774. Linn. Soc., Vol. VII: 120—121. 1 Saxifraga Cotyledon L. 2 Andromeda tetragona L. > Azalea [Rhododendron] lapponica L. t Arbutus [Arctostaphylos] uva ursi L. HORN Ar RANTZIEN, GUSTAF JACOB. Född 1706, friherre, hofmarskalk, ledamot af Kungl. Öfre Borgrätten, hals- huggen 1756 som deltagare i det misslyckade revolutionsförsöket. : ÖPPET SRS MEN ST FREARIDN 129 1530. — Högwälborne H: Baron och HofMarschalk 5 samt Riddare af Kongl. Me Nordstierne | orden. Den nåd H: Baron och Hof Marschalken altid täckts gynna mig giör at jag fördristar med detta upwackta och tillika falla det ena. det andra Sven Collander Johan Johansson Dav. Nyander" Andr Ryden Jonas Colliander Joh. Platin uru alle desse äro torftige och beskedelige ungkarlar, samt mine at jag unner dem alla godt, fördristar jag doch aller ukast recommendera Nyander, dels för sin stilla lefnad, af allom är älskad, dels och för sin habilitet, utom annat ifwen at förfärdiga optiske glas, hwilket han haft tillfälle att lara af H: Cancellie rådet Klingenstierna och där uti så anse- ligen tilltagit, att Högwälborne H: Baron och Hof Marschalken aldrig kunne utdela sin nåd till någon skickeligare af desse. På andra förslagit är ofelbart Platin den quickaste, Johanson den fattigaste och äfwen har lärt åtskilligt mechaniskt att hielpa sig och andra. ſorblifwer med oaflåtelig wördnad Hogwälborne H: Baronens, HofMarschalkens och Riddarens Upsala d. 2 Maji allerödmiukaste tienare ; 1756 Carl Linnœus] 1 i ligor, ee les f Grete Nao Mösnen på Horrborum I Östergötland, saknar adress, men torde tvifvelsutan vara ställdt till friherre Horn, hvars dotter blef gift med en grefve MöÖRrsrEnr. ÅT Bibliotekarien grefve C. M. SrtenssocKk har benäget lämnat redaktionen > underrättelse om brefvet och förmedlat dess utlåning till Upsala för afskrift och musse drofväxting. Afd. 1: f. 9 130 HÅKANSSON, OLOF. Född 1695 i Blekinge, bekant riksdagsman och talman i bondeståndet under många af Frihetstidens riksdagar, död 1769. 1531. Högädle Herr Archiater och Riddare af Kongl. Maij2 Nordstierne orden. Min Gunstige Herr Broder. Af werckelig Hög acktning hade jag wäl genast bordt lemna swar uppå min Herr Broders gunstiga skrifwelse under d. 22. hujus, men sysslornas och med fölljande bekymmers myckenhet har hindrat mig: jag förwissar mig dock om benägen och Gunstig ursägt. Glad och nögd, att den bekanta Affairen lyckeligen för sig gädt, får jag härmed äran dertill gratulera. Den möda, jag både här och der, samt hos mine wänner derföre användt, räknar jag för heder och lycka. Födselen war wäl något swär, men det som föddes dock något godt “. mina Söner?, som jag nu äger förmon hos mig see, hafwa omtalt den ynnest och godhet, min Herr Broder tächts dem under wistandet i Upsala bewisa; Jag aflägger derföre härmedelst min ödmiuka tacksäjelse, och önskar att på något sätt ännu ytterligare få wara till någon åter- tienst emot en så älskanswärd och hedrande wän och gynnare. min wördnad hos Gunstiga frun och de K. anhöriga beder jag öd- miukeligen må omtalas. förblifver med högaktning Högädle Herr Archiaterns och Riddarens ödmiuke tienare Olof Håkansson. Stockholm d. 24 Janu. 1762. Linn. Soc., Vol. VI: 458—459. Endast namnet egenhändigt. 1 Härmed afses uppenbarligen riksdagens behandling af och beslut i frägan om en nationalbelöning åt Linné, med vilkor att hans metod att »ympa pärlor 2 Anvens, född 1749, Can, född 1750 (död 1770), bägge studenter i Lund Anpvers blef häradshöfding, landshöfding i Blekinge, president i Kom- ; adlad ar Håixasssos, friherre, död 1813. HÅRLEMAN, CARL. 1532. 285 1 H- Hof-Intendenten beſalte mig wid sit sista warande i Upsala!, at gifwa min berättelse skriffteligen om capri- fleationen och Fikonens skiotsel, det jag härmed har den äran at korteligen efſterkomma. Hwar menniskia wet, at då man tager frö af et enda Hampeständ och dessa frön sår, så wäxer derefter upp twenne slags Hampa: den ena kallas Gallring och bär allenast blommor, som gifwa et miöhl ifrån sig, men intet frö, den andra kallas frö-hampa, som gilwer frö, men intet något miöhl i axen; den förra år Mas, eller Han, den senare är Femina eller hon. När michlet blås från hannen på honan, blifwer hon fruktsam eller foe- 5 e. skier detta intet blifwer inga frön på frö-hampan. Äfwen aldeles så är med Fikon-trädet; wåra ordinarie Fikon är alla honor, som bära frukt med frö uti sig, men om man sår 3 fröen wäxa de aldrig upp, ty de äro windägg; emedan de aldrig i 132 af hannen såås, och blifwit foecunderade; utan förökas fikonen hos oss med rötter och telningar, som sättjas och afläggas. På öarne uti Grækeland elt Archipelago, der Fikonen wäxa och planteras uti största möckenhet, hafwa Jnwånarne 2e slags Fikon-träd; det ena är det samma med wåre Fikon, eller honor, som bära frukt, det andra trädet kallas caprificus och är han; denne han är aldeles lik wäre allmänne fikon, allenast at när dess frukt blifwer så stor som yttersta leden på et finger, så faller han af, och aldrig mognar. Folcket där hafwa et gammalt maner, som man wet warit hos dem i bruk ifrån Alexandri Magni tid, och wäl förr, det de än i dag årligen practicera, at när caprificus elr hannen har sin lilla frukt uti Junii Månad el! straxt före röte- månaden, så gå böndren ut hwar morgon, och plåcka af den lilla frukten på caprificus, hänga de den med en trå el! nåhl på honan el wåra Fikon, då utur han-frukten elr Caprificus små Flugor utflyga, som såra frukten på honan, de som hafwa rest på be- sagde orter, hafwa aldrig nogsamt kunnat förundra sig häröfwer, at Böndren här, som äro de lataste i bästa land, med så osäijelig omsorg bewaka detta allenast för en liten flugas skull. Wåra hon-Fikon hafwa en blomma utan like; så at då alla andra wäxter hafwa en öpen blomma, har Fikonfrukten en til- slutad blomma inuti sielfwa frukten, så at då man öpnar et half- moget Fikon är det inuti iholigt, och på inra sidan öfwertäkt med många 100 ja 1000 små blommor som alla äro honor med pistiller utan stamina. Sedan är Fikonet ofwan tillslutet med små Fiäll, at intet hann-miöhl kan komma til Fikonet ifrån något annat stånd. ; Hanträdet el Caprificus deremot har lika frukt med wåra Fikon, men liten, som ock straxt faller af. då man öpnar honom, ser man den samma lika skapad, men på inra sidan betäkt med många 100 han-blomster, som alla hafwa stamina och miöhlas ofwan som Gallrings-hampan; men denna frukt är ofwan tilslutad med fiäll, at intet miöhl kommer utur hannen och til honan. När begge desse träden hon och han elz caprificus och wåra fikon hafwa sin lilla frukt, så stor som yttersta leden af en finger, ser man oändelig många små flugor flyga på frukterna, och dem såra, at af dem utrinner en miölksaft, hwarigenom man i alla tider trodt at caprificationen intet woro annat än at desse flugor skulle liksom åderlåta frukten hwaraf skier, at då på wåra fikon an På eds Les 133 „% delar åtminstone falla af, förr än de mogna, skier at på desse Ställen, der desse små insecter åderlåta frukten, knapt något enda fikon affaller, förr än frukten är mognad. Den alwise skaparen har altför underligen inlogerat insecterne i werlden; somlige af insecterne få äta många wäxter, andra hålla sig wid en enda; en fluga måste allenast få lägga 1a ägg, och dess unge endast födas af Ekeblad, deraf Galläpple i; en annor endast på rosor deraf Sömntorn (Bedeguar) wäxer; endast på Asp-trad deraf små röda kulor wäxa wid bladen å widare; Äfwen så har skaparen giordt med Fikon-flu- som endast kan lägga sina frö uti fikonet; och det endast honan af fikonet, då flugan är obligerad at bora sig in öfwerst fikonet, och när hon kommer in, måste hon genombora ämne til et frö, at der lägga sit ägg; ägget utkläkt födes af saft, så länge det är matsk, men när det en gång blifwit rb. och förwandlat till fluga får det mer ingen föda af fikonet, lan måste flyga på han-fikonet eller caprificus, det genombora, Ata det miohlet, som kommer af stamina. När fikonen stå i sin blomma, är den tiden som desse fikon- ugor äro i sin bästa vigeur, då flyga de, paras, och frögda sig. Deras dageliga syssla är at föda sig, och at afbörda sig sina ägg tienligit stalle. Altså krypa de in uti caviteten el: buken apriflci elz hanens lilla frukt, der de wistas liksom uti en tunna il; då de komma ut äro de så miöhlige, som en Molnare då | n kommer utur qwarnen, elz snarare som en miöhlad peruque, at man knapt kan se kroppen på dem; de söka då honan at der få aflägga några ägg, då de krypa in uti hon-fruktens buk, wis- tas de der såsom uti en spiktunna, der alla pistillerne liksom bor- ster afnöta michlet på flugan, då så snart miohlet rörer pistillen, blitwer den foecunderad och hafwandes. Så at man aldrig nog- Samt här kan förundra sig öfwer den oändelige Skaparens artiga imratning, som han giordt at desse Flugor med det de skola föda och genereras, twenne affecter, som mäst röra alt lefwande, så skola ock nolentes, volentes agera cupidines för fikonet. Hlar af följer först at fikonflugorna intet allenast åderlåta utan wärkeligen giöra foecundationen. At de foecunderade fikonen aldrig falla af, utan alla blif- och mogna på trädet, så at et fikonträd, som uti Pro- 25 Skålp? fikon, af lika storlek på JEgeiske öarne bär litet 134 3. At då man sår wåra Fikon wäxa fröen aldrig up, men levantiske Fikon sådde wäxa ofta upp. 4. At Fikon som wäxa utan caprificus torckas i Solen, men levantiske Fikon måste torckas i ugnen, eljest blifwa de fulla af små mattkar, som upäta alt det kiöttfulla af Fikonet. Derföre lät jag hämta utur hwar krydbo i Upsala några Fi- kon 1744 om wåren, sådde dem uti orangeriet, i academiæ trä- gården, jag fick några upp af fröen, at jag nu äger 8 träd af frö som redan äro aln långa; om et par åhr, är jag säker at få dem til att bära frukt, då jag så är säker at något blifwer caprificus, som man kan vara säker, at om man sår 8 hampfrö, det något blifwer Gallring, om eljest olyckan ej är altförmycket fatal. Pater Seguier? i Werona har lofwat mig när jag wil, at få fikon, som har flugo-äggen uti sig, då jag täncker at i orangeriet plantera dem på fikonen, och se, huru desse flyga som små Bij- swärmar utur hannen til honan och så widare, som både är nöje och nytta; då man af et Fikon-träd kan få så mycket frukt, som eljest af 10 träd; tänck om wåra trägårdsmästare frestade denna Processen, el Herrskaperne, som boo på landet, huru mycket nöje och lika nytta man deraf kunde hafwa. Jag önskade hafwa detta i stånd, at få wisa detta för wår liufwa Cron-Princessa; som jag är säker skulle se detta med nöje. Til at anticipera tiden, mån intet man kunne få med et Le- vantiskt skiepp ett Caprificus elx hannträd af Fikon ifrån någon ö i Grekeland? Detta alt är widlöfftigare utfördt uti Doct. Hegardts? dispu- tation om Fikon under mitt Præsidio. 1744. | Originalet finnes i Vetenskapsakademiens bibliotek. Endast sista menin- gen är af LIxxEs hand; allt det öfriga är renskrifvet af annan person. !' HÅRLEMAN vistades i medlet af 1740-talet mycket i Upsala med anledning af de då pågående, af honom ledda byggnadsföretagen i botaniska trädgården. Disputationen om Ficus utgafs i September 1744, och säkerligen var det på grund af LinsÉs berättelse om dess innehåll, som HÅRLEMAN uttalat önskan om ett skriftligt referat däraf. G10. FRANCESCO StGUIER, född 1703, italiensk botanist, död 1784. > CORNELIUS HEGARDT, se Afd. I: D. 2, s. 83, not 7. 135 1533. Stockh: d. 26 febr. 1747. A Monsieur Monsieur Linnaeus Archiatre Upsala. | Härmed afses det beryktade kanslersvalet i Februari 1747, då mössor- nas. kandidat, riksrådet Sau. Aurnutztu, af majoriteten inom det akademiska sistoriet först (den 16) blef vald, men hattarnes, arfprinsen Abolr FREDRIK, därefter (den 25) erhöll enhällig kallelse. Se utförligare härom Tu. M. urs, Linné, lefnadsteckning, D. 2, s. 203 ff. och CL. Annerstebot, Upsala uni- versilets historia, D. 3: 1, s. 194 fl. 1534. Stockh: d. 25 april 1748. Här har jag blifwit utmant af ett bref ifrån en min principis till- — föra honom upp till London, snart lärer följa efter och få se ansichte * 136 emot ansichte hwad han nu i andanom wördar. Lyckelig min princeps, som i des lifstjd får äta Dattlar af den palm, han sielf planterat, och med hwilckets grenar han redan zirat sitt hufwud och sin hand; än lyc- keligare det land som kan skryta af en sådan afwel. Stadna eij i lop- pet och tröttna eij wijd att ständigt och sträfwande hedra menniskio- slächtet; Oportet imperatorem stantem mori eller hur heter det. Wår goda Woltemat? råkade här ut för Wargen — tin?, som låpp bårt med det lambet. Jag beklagar den förra så länge, men kan eij underlåta att önska wettenskapen lycka till att hafwa fallit i den senares händer. Jag har i min lilla kretz bidragit så mycket der till iag kun- nat, eij utur acht låtandes att, då princips ropar, swara: här är din tienare Hårleman. Linn. Soc., Vol. VI: 266—9267. ! Henri Missa, se Afd. I: D. 3, s. 103, not 2. ? HenrIK Julius WorLrteEmaTt, se Afd. I: D. 4, s. 49, not 7. > PEHR WILHELM WARGENTIN, se Afd. I: D. 2, s. 135, not 1. 1535. Stockh: d. 9 Maij 1748. Fäglarne och de omrörde andre diuren hade alla rätt ända till dwärgen, men den som med mera insigt hade orätt war princeps, då han kunde föreställa sig ett ögnebleck, att han skulle blifwa stiufbarn, då iag för ingen annan orsak fattadt mitt beslut än för att öka antahlet af de rätta Christne, de nämbl. som skola älska deras fädernesland, be- främja dess uppkomst samt wörda des prydnad, den aller oförlikneliga principem Linnaeum. Jag ber på det högsta en sådan tancka må änd- ras med aldra första, eller bered han sig på en läxa, hwars make eij en kommit utur den förnuftiga och wärda Frökens! mun, hon som al- tijd så högt skattat principis egenskaper, som förstår sig på förtienst och är ej mindre des tienarinna, än jag af alt hierta och håg är des trogne tienare Hårleman. 833 Hans Kongl. höghet förwäntar sig af herrarne, det de eij på något sätt i wärlden utom accademien bemöda sig med des emottagande eller een 137 bude sn Jag har och der om tillskrifwit H: Professor ngenstierna? iag wille säga Benzelstierna“, som sig förfrågat; håppas hans Kongl. Höghets willja och behag blifwa tillfyllest gorda. Linn. Soe.. Vol. VI: 268269. Med anledning af Häntruaxs förestående giftermål synes Linné i ett skämtsamt framkastat en farhåga, att han nu skulle degraderas från att Haus son; till dess >»>stiufbarm. Här försäkras emellertid, att a8 (= fästmöns) sinnelag mot Ling ej gaf ringaste anledning till dylik Kronprinsen Aborr Fnrpnim hade för afsigt att såsom universitets-kansler elt -besök i Upsala och undanbad sig på förhand ett högtidligare emot- — se Afd. I: D. 2, s. 43, not 2. Lans Beszerstiersa, se Afd. I: D. 4. 8. 128, not Z. 1536. Stockh: d. 21 Julij 1748. Förwänta alldrig, min princeps, någon belöning af en ſörnuſtig re- för den, som skulle kunna göra ächta pärlor!; det wore att till- sig en skada af så stort wärde, som nu fiskarena indraga, ty snart känsten blefwe bekant, måste ju nödwändigt pärlorna falla i ahnprijs och eij blifwa mer ansedde, än hwad man annors kan med händer tillwärka, och huru skulle den eij blifwa bekant, då den komme ut gå igenom skrifwarehänder, de där emottaga den utlofwade hemlig- heten; Agenten kan eij sielf och allena uträtta saken och eij egenhän- digt fiska. Men om den, som äger wettenskapen, anhåller hoos Ko- nungen om tillstånd att allena få fiska och wara herre utaf alla Swe- es Muslor, så bör det honom eij wägras, emedan det wore en Na- 1 denne pürleskaparen indroge, så länge saken kunde — döljas, ifrån den fåfenge främmande alla de penningar, som någonsin kunde detta spelet winnas. Regering och Konung är nog att pen- det må wara under hwars wärd det blifwa mä. mene hela egendom bör ei allena warn uti Cammarcollegii hän. die och min herre äger, är eij utom landetz gräntzor; per eir- culationen faller det dock på slutet in uti Oceano, neml. Etats contoiret. =: : & 138 Hwarföre min princeps frågade mig så hårdt och så noga, hwad dag och tima iag skulle gifta mig, då iag war sidst uti Upsala, war det för att eij fråga efter mig på hela 22 månaderne? neij wisserl. icke. Säg då, hwad det war, och tro det ingen i wärlden är så upprigtigt och fullkomligen principis tienare som C. Hårleman. Linn. Soc., Vol. VI: 270—271. Det framgår af detta bref, att LIXXE redan så tidigt som 1748 hyst ; planer på artificiell produktion af äkta pärlor, antagligen på det sätt, som i hans senare skrifna och i Afd. I: D., s. 32 meddelade »promemoria» angifves, äf- vensom att någon belöning skulle honom härför tilldelas. Detta skedde emel- lertid först 1762. Se vidare härom Tn. M. Fries, Linné, lefnadsteckning, D. 2, s. 380—384. 1537. Stockh: d. 28 Julij 1748. Jag hörer med särdeles fägnad huru mycket wår Botanique och wär käre Historia Naturalis dageligen tiltager och hwad framsteg wär ungdom der uti görer under min Principis anförande. Sålunda måste andteligen mörckret förswinna och det lius åter uppstiga, wij här till dags till wår stora blygd måst ibland oss sakna. Men, min egen Princeps, tillåt mig det iag i gammalt tromål måst bekänna, att jag tror wara en giörlighet att, med en sådan wägwisare som lyckan oss beskärt, uti Eder, komma till samma mähl utan att införa någon nyhet, som dehls stöter, dels uppwäcker för mycken afwund. Stötte äro många af, wäre bäste wänner igenom antagande af en drägt samt ett nytt lefnadzsätt, som afwänder ungdonimens sinnen ifrån all annan lydnad och företagande; afwundsiuka mäste mänge wara, då de se en lära uppstiga med så mycket braskande och sådant gny, att deras stillare förehafwande därigenom förlorar alt des liud!. De, som eij äro rörde af nägontera af desse, roa sig innerligen att igenom sakens så högt spennande få hoppas, det han som ett mode, då det kommit till des öfwersta spets, åter måst af sig sielf förfalla. Jag, som har god mage och kan äta all slagz mat, finner wähl, att swartsiukan har största andehlen uti alle de omdömmen, som fällas, men som jag är ömast om sielfwa saken, ty tror jag, ätt eij något bör göras, som må kunna 139 bien anledving til wijdrighet, och att eh lämbna lastarenom rum. Det tillkommer oss som öme fäder för de barnen, wettenskaperne nämbl. som oss anförtrodde äro, att tillse, det de först kunna gå stadigt, innan böra willia, att de skola dantza på lijna. Sannerligen bryta wi icke ryggen af dem, om wij tillstädia, att de för tidigt göra så stora språng. För öfrigit, hwart skulle det wähl taga wägen, om en Klingenstierna, en Solander , en Strömmer och flere, som hafwa tillapp, skulle hwar- dera för sig willia skillja deras åhörare ifrån hopen, och sättia dem i uniforme och barnäsk, det blefwe Status in Statu öfwer alt, det stannade ij i det menlösa; det lycktades eij utan äfwentyr i synnerhet under en jäsning, som nu gud bättre det allmenna plågas af. Uti alla samfund, ja uti de aldra tryggaste och de mäst säkra, är ingen ting farligare I att sättia sig för ett wist antahl med alt för stort prång ET om att en polismodie willja införa en lydna, som eij sträcker sig lungre an emot en enda. Ens egen lilla kärlek är kittlad der af, men det allmänna, då det ſorsigtigt skötes, bör sådant eij tillstädia. emedan det sällan lyektas utan des förfång. Conquerenter äro artige uti histo- — rien, men under deras äflande lider menniskiosläcktet. Des utan Aro wi Swänske ett alfwarsamt och trögt folekslag, wij kunna eij såsom andra förena det angenema och nöijsamma med det alfwarsama och nyttiga, ty göra wi bäst att wij ej göra wäld uppå wåra sinnen och uppå wär natur, och lät oss wijsa alfwarsamma saker uti den drägt och med de åtbörder dem tillkommer. Wij wärfwa då wähl mindre antahl, men wij behålla dem och längre och göra dem till stadigare idkare af så stadiga saker, som dem wij bekänna och öfwa. Min principe har jag af nijt för wettenskapen och obefleckad kärlek dior min wän, sådant bordt underställa i det säkra hopp, att han är öl- wWertygad, att det alt härflyter ifrån samma rena källa, som gör att jag ür dess 1 trognaste och upprichtigaste tienare G. Hårleman. Linn. Soc., Vol. VI: 272—273. 5 1 Egenh. ant., 8. 46 omtalar Linné, att han nu lyckats »drifwa här [i Upsala] Naturkunnigheten till sin högsta spets, så att Botaniquen i intet Rike i Europa kunne sägas wara i mera flor. Ty då han ährligen botanicerade sommartiden, hade han ett par hundrade Auditores, som samlade örter och in- secter, anstälde observationer, skjöto foglar, förde protocoll. Och sedan de ifrån morgonen kl. 7 till aftonen kl. 9 onsdagar och lögerdagar botanicerat, Aterkommo de i staden med blomster i hattarna, samt med pukor och waldt- horn fölgde sin Anförare till Trägården igenom hela staden , .. Men ock just 140 nu hade wettenskapen kommit till sitt högsta». Enligt en samtidas anteck- ningar voro deltagarne i dessa Herbationes Upsalienses »alla klädde i en viss drägt af linne»; en annan lemnar följande närmare beskrifning: »Unifor- men var en liten tröja och bussaronger; vapnen insecthofvar och knappnålar; trophéerna blomsterkrantsar och fjärillar, dessa med knappnålarne i hattarne upfästades. — Det var denna storartade framgång, men ock införande af nya seder och bruk, som HARTEMuAN fruktade skola alstra afund och ovilja hos uni- versitetets öfriga lärare. ? DANIEL SOLANDER, se Afd. I: D. 4, s. 356, not 4. 1538. Stockh: d. 2 Aug: 1748. Jag kunde säkerligen eij annat än öka min öma wänskap och min särdeles högachtning för min princeps, då iag ser honom så hurtigt, också besynnerl. ädelmodigt upptaga de wählmente föreställningar iag med sidsta påsten afsände, om det wore någonsin mäöijeligit att kunna lägga något till hwad redan är så fullkomligt. Men som det eij är gör- ligit, så upptag min tacksägelse för den heder, som skedt humaniteten med det min princeps wist, det dock en menniska är till finnandes som eij förargar sig öfwer, eller illa uttyder det en annan säger och wågar sig fram med obehageliga sanningar. Sannerligen det tillkommer min princeps endast att så tänka, ty är min skyldighet så mycket större att ewigt wara des trognaste tienare C. Hårleman. Min opasslighet, som nu snart en månad hållit mig i Cammaren, gifwer mig tillfälle att meddehla mina wänner min principis swar och hafwa deras Excellencer Höpken och Ekeblad? i går redan stadnat i samma uppbyggeliga omdömme, som des tienare, att nämbl. Linnæus är mer än på ett sätt ensam el" enda. Utanskrift: A Monsieur Monsieur Linneus Archiatre et professeur en Botanique 5 Upsala. Linn. Soc., Vol. VI: 274—9275. ! CLAES EKEBLAD, se Afd. I: D. 2, s. 35, not 2. 0 rr 141 1539. MACEN ATI. Da jag i dag upkom med hopen i Tacksamhetenes tempel at fira des årliga fäst, utdelades af Naturen wid ingången, åt hwario tt Lius äller fakla; där på gingo wj fram till stora altaret, som war helgat Providencen, där hwar fick hämta ny eld och påtända sina lius af elden som brant på altaret, där wij sedermera ned- föllo, tilbudo och tackade. Sedermera blef jag warse ett med lager utprydt altare som stod på sidan af templet och war helgat Mecenatibus; ofwan på detta stod en stor Spegel som utwisade det werldsliga utan skugga. När jag här stante at se i Spegelen, såg jag en stor hop folk gå med brinnande Lius och de kallades Virtuosi; desse woro af Lee slag: Inventores som gingo med höga tunga och stora fakler, och copister med små ordinaire Lius. de förre lyste wida, men de senare mäst för sig sielf. Då folkhopen trängdes såg man ofta inventores stötas kull och fortrampas med sina faklor, at det blef helt mörkt; Men några bewäpnade Herrar togo sig före at gifwa hwar sin Salva gardie; af desse kallades de som förswarade copisterne Fautores scientiarum, men de ännu starkare hieltar som höllo inventores, med sine dryge faklor, i ryggen och for- Swarade dem kallades Mecenates. jag önskade mig få se den Botaniska werlden, straxt wistes buon för mig i Spegelen. där såg jag en G Bauhinus“ bära bloss under en Marcgrefves protection, Rajus? under en Archiebiskops och Tournefort? under en Cardinals wård. jag önskade se Swerige, som straxt där på förestälte sig. där Gag jag en Brant“ bära så stor fakla, at om 100 Wall.“ lade sine 9 lins tillsamans woro de intet där emot. jag såg Swabens“ | fakla så lysande at om 1000 Till.“ lade sine lius tillhopa, gofwo de 5 doch ej hälften sken. jag såg en Pälheims“ ſackla“ så brinnande, at 4 om 1000 Liungq. “ lade sine lius tillhopas woro de intet där emot. jag såg en Härlemans ſakla wara så lysande, at om 1000 Carl- bergar t tände sine lius i begge ändar woro de doch intet här emot. 142 Af desse och andre såg jag många hwilkas fakler woro af- brutne, dels och till mästadelen utsloknade, genom det deras fö- rare ej fåt några Mecenates, som wårdat och förswarat dem. i det samma blef jag warse mig sielf i Spegelen, där jag gick med en ganska liten fakla men öfwer mig stod en stor och stark hielte som med dragen wäria hög om kring mig på alla sidor, at ingen fick komma när mig, och då jag såg noga till war det H: Baron Hårleman, som war min wärd Då föll jag ned på mine bare knäen inför Meecenatis altare och utbrast i diupaste tacksamhet jag tackar dig Mæcenas som fört mig ut i werlden, at jag ej med min fackla? måst blefwet instäng [!] i ett mörkt runs; till des jag mistat hog och vigeur som en Brant. jag lokwar dig Mæcenas som uppehållet mig i desse bäste åhren, at min fakla ej blefwit nedtrampat såsom en Swabs, då han skippat rätt, upgrafwet Gallmeja äller skurit guld jag prisar dig Mæcenas, som icke tillstadt min fakla afbrytas, at jag nödgats hålla henne nedre till grå håren, för än jag fått henne lagad, som en Påhlheim. jag beder dig Mecenas, at widare hålla mig wid armen at jag ej må falla, och uprätta mig om jag snafwar at jag ej må nedtrampas af hopen. jag utfäster mig ärligen at uti detta tempel, på Mecenatis al- tare, upoffra all min wördnad, min tillit och min tacksamhet, intill des Gudarne försätta mig uti det lius, som är i en ewig dag. 1749 januari 1. devotissimus cliens Carl Linneus Originalet (in folio) finnes i Vetenskaps-akademiens bibliotek. ! CasPArR Bauhixus, född 1560, anatomiæ et botanices professor i sin fö- delsestad Basel 1588, lifmedikus hos hertig Freprik af Würtemberg, död 1624. En af de förnämsta för-linneanska botanisterna; hans förnämsta arbete var iat theatri botanici... Opus XL annorum (Basel 1623 och 1671). ? Joen RAY (Ragus), se Afd. I: D. 2, s. 146, not 3. Någon erkebiskop, som understödde honom, är ej känd; däremot ägde han en frikostig mecenat i sin rike vän Fnaxcis WILLUGHBY, som ej ens var prest. 3 JosÉ PitTon DE TourneFort, se Afd. I: D. 2, s. 74, not 2. Med hans här antydda gynnare kan näppeligen någon annan afses än ledamoten af franska akademien Jean Paul, BiGnon (född 1666, död 1745), ehuru han aldrig fick högre presterlig värdighet än abbé. Gro BRANDT, (d. ä.) se Afd. I: D. 3, s. 315—318. 143 armed torde afses assessorn i Bergscollegium Göran VaLLxnius. född 1683, död 1744. Aren von Swan, se Afd. I: D. 2, s. 305. not 3 och D. 3, s. 114, not 1. 7 Härmed åsyftas säkerligen Dawier Tizas, född 1712, slutligen friherre, ding och bergsråd, ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1772. „ CHRISTOPHER PoLHAMMAR, adlad Pormem, se Afd. I: D. 2, s. 246, not 7. »Lunt skrifver: falkla. % Sven Bessams Luv vier, adlad LJjunGenstjerna, kapten-mekanikus och major vid Fortiflkationen, ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1763. 1 Antagligen Bar WU nx CariBerc, född 1696, öfverste, länge stads- ekt i Göteborg, död 1778. ; 2 1540. Stockh: d. 18 octob. 1750. Hluru kommer det till, min Alskelige son, att academien tager emot or och skänker utan att hwarken förr eller efteråt gifwa hans on Höghet det minsta der af tillkänna. Han borde lijkwähl som Canceller åtminstone weta, hwem i rijket giör sig af academien så högt ent, som nu Hr. CommerceRådh Lagerström '!, och han bör som arffurste känna sådarie undersåtare som så högt älska det allmänna. lag menar wettenskaperne, ty utom dem wore med wärt allmenna bestält. Icke des mindre har hern med mycken nåd upptagit, hwad jag på Sonens wägnar förestälte och wäntar nu allenast på 3 ifrån Academien om hwad Lagerström giordt för att sedan . wisa honom der öfwer des nådiga nöje och wülbehag, Han gik så långt, at han gaf mig befallning att säija till Dahlström” secreteraren det brefwet till CommercieRadet skulle uppsättias uti de nadigste och mäst uppmuntrande termer, straxt in antecessum skulle uppsättias, på det att d hans sijda ingen tijd skulle forsumas. Jag nyttiar alt för gärna detta tillfället att ötwertyga Sonen, med hwad kärlek och ömhet jag omfamb- nur så dess samfund som honom sielf. Far wüähl, min princeps, modren älskar Sonen upprigtigt. Utanskrift: A Monsieur Monsieur Linnaus archiatre de la Cour et praſesscur . Upsala, Linn. Soc., Vol. VI: 276—277. ! Macnus Laoenstöm, se Afd. I: D. 2, s. 142, not 3. ? Cant Manus Dautsrnom, se Afd. I: D. 2, s. 109, not 6. 144 1541. Stockh: d. 17 Xbre 1750. Under wistandet hoos min Son i Upsala förestälte iag, af hwad fölgd det skulle wara, att han i dess Skånska resa eij allenast intet för- dömt det landzfördärfwande swedjandet, utan och emot bättre wett och samwete förswarat och gillat det samma. Mig läfwades och, att det för dess egen och wetenskapens heder skulle blifwa ändradt, och det innan Konungens så starka som hälsosamma förbud emot en sådan skadelig och oförnuftig medfart hunne utkomma, men som sådant eij skedt och iag icke eller uti mine bref, som nu öfwer min resa äro under trycket, kan hafwa händren så fria att fördömma, hwad den wittre Linnæus gillar, innan jag wederlagt hans påstående, beder jag, att det eij illa upptages, att iag på alt upptänkeligit sätt söker att afwärja den olycka wårt land förestår, i fall swedjandet igenom en så betydande mans satz skulle winna wijdare krafter. Jag anser det eij som ett pännkrig, utan som ett, som bör decidera om wår wählfärd; då säkerligen man eij bin- der sig wid inskränkte och eij nog betydande ord!. Förlåt mig, Fäderneslandets wähl är här på ena sijdan och min wäns namn på den andra. iag bör eij wara twehugse, om hwilcken- dera jag af dem bör tiena. Jag är icke dess mindre en om sånen öhmande Fader C. Hårleman. Jag will nu påminna, att det allena hörer en stor man rätteligen till att töras säija iag har fehlat; ett fü och en klenmodig kan eij hafwa så höga tankar. Utanskrift: A Monsieur Monsieur Linneus Archiatre du Roy et professeur ' en Botanique a Upsala. Linn. Soc., Vol: VI: 278—279. : ! Om den kortvariga misshällighet, som uppkom mellan LinsÉ och HåRr- LEMAN med anledning af hvad den förre i sin Skånska resa nämnt om sved- jandet i Småland, se bref 280 (Afd. I: D. 2, s. 165—167, not 3—4). 88 . 23 145 1542. Det War en ussel inwändning, som promemoria! innehölt. Antingen bör naturen följas eller eij, antingen gör bar och löf samt affallande qwistar matjord eller eij, eller har naturen gifwit träden den egenskapen sätta och fälla löf förgäfwes, och det i något afseende eller eij? an- tingen är liung och annat, hwad jorden bärer, vegitabile eller eij? an- ngen rutna vegetabilia och återbära till jorden, hwad de den samma och det genom en wiss pålagd och naturen wijd magthållande omgång eller eij? Antingen ha då barren ensamt blifwit skapade och affalla wijd tijdernes omskiften för ro skull, utan att allwijsheten, som * eljest gor utan orsak, der wijd hafft någon af oss känd eller * nyttig afsigt, eller ej, eller månne den elden, som wanar- tig naturens gång störande menniskor skulle upptända, borde wara den, som skulle rätta skaparens fåfänga wijd desse barträdz instiftande | ij? neij, minsan, kan naturen, kan Chemien, kan min son * lärer medgifwa, det talskogen lika frodigt uppwäxer på Seeds som pa skonta marker, emedan alla de rön, iag så under resan, fö giordt, förmycket öfwertyga mig, att på brände orter skogen | 9 dubbelt så längtsamt och det såsom 40 till 96. men kom- mer och aldrig till den frodighet. Äfwen så moget inkast är och det. a * skohla blifwa roſdiurs nästen, om de eij brännas. Hwar- — före skall icke skog få wara skog, betesmarker hwad de äro och så Wijdare, och kan den icke rensas och rödjas, om man då ändtel. will i det samma hafwa muhlbete, utan att eld och brand skall wara ett werk tyg. Frantsosen säger, att ingen är wärre döf, än den som eij will höra; så går det och med sonen, han lär döft willia förswara sin gambla Swaghet för det att den samma blifwit honom i Smålen bijbringad, ia en wacker autoritet, som på långt när eij hedrar, men låt mig nu se Aterresans blad om Småland, innan jag aldeles afsäger mig att wara en älskande fader! | C. Hårleman, 8 Herre Gud, hur kan en Linneus säga, att annat är bruka en skämd Jord och annat fördärfwa en god, är icke det det samma, som om iag skulle säga, att den icke dräpte en, som ihäl slog eller uppbrände en siuk i des säng, är då läkarekonsten en onyttig wetenskap. Linnés brefväxling, Afd. I: f. 10 146 Utanskrift: g 4 Monsieur Monsieur Linnœus Archiatre du Roy et professeur en Botanique a Upsala. Linn. Soc., Vol. VI: 280— 281. 1 Med anledning af föregående bref synes LIxxE hafva sändt HAREMAN en »>promemoria>», innehållande skälen för sina beträffande svedjandet uttalade åsikter. Till svar härå sände HARLEMAN (antagligen i slutet af 1750) detta bref, hvilket, såsom i Egenh. ant. s. 113 uppgifves, så grep LIxxE, att det »nästan dödat honom. Han fick däraf ej sofwa på 2 månader». Huru tvisten till ömse- sidig belåtenhet bilades, kan ses Afd. I: D. 2, s. 168, not 9. 1543. Högw. Då jag wid ährets omwäxling genom går mine räckningar, fin- ner jag den skuld uti hwilken jag är fördiupat hos Högw. Baron jag bör Hr Bar. den medaillen som slagits till min åminnelse! jag bör H- B. den heder jag dagel. äger at bära titul af Archiater. jag är blifwen så ofta tröstad af Hr Baron, så ofta upmun- trad; i jag har altid funnit i Hr B en Meecenat för wettenskapen, och hos Hz Bar. har jag altid blifwit uptagen med nåd och wänskap. ingen annor har wist mig den gunst som Hr Baronen hwar- ken till min egen person äller till wettenskaper, ty fordrar af mig naturlig lag, at ouphörligen fägna mig af deras wälgång, som varit mig som fader och moder, och önska dem af alt hierta många sälla dagar och åhr, som uptagit mig då jag warit wärnlös; den jag och nu med warmsta hierta med detta åhrets ingång förnyar; skal och utan flärd taga dehl af all Hr Bar. och fr. G.? wälgång, såsom den skedt mine naturlige föräldrar, då jag och lefwer. 147 Pi ett halfark finnes bland samlingarne i Linn. Soc:s bibliotek ofvanstå- nde, slarvigt skrifna och med många öfverstrykningar försedda koncept till ett åt Håntewan ämnadt nyårsbref. Säkerligen skrefs det någon af de senaste : af 1751; på bladets andra sida finnes koncept till Linsés nyärsbref C G. Trssm. g 1752, Upsala universitets kansler 1760—64, grefve 1761, död 1789. En af stiftarne af såväl Vetenskaps- som Vitterhets-akademien, den förras ste sekreterare och den senares förste direktör, den förste af Svenska aka- ledamöter. Afd. I: D. 1, s. 80— 89 finnes några Linsés till Hörken i hans egenskap universitets-kansler stälda skrifvelser. Några bref af mera privat natur med undantag af 1544 och det under 1573 meddelade konceptet till Ars oaktadt all därpå använd möda icke kunnat anträffas. De flesta af brefven till LissÉ finnas redan tryckta i Riksrådet grefve Johan von Höpkens skrifter, samlade och i urval utgifna af Carl Silf- „e, D. 2, s. 3—25. Att de det oaktadt här återgifvits, torde finna sitt tig: däraf, att det anselts lämpligt, att den Linneanska brefsam- ngen finnes på samma ställe, äfvensom att en del bref i ofvannämnda sam- ig uteslutits och andra i viss mån afkortats. 1544. Scientiarum Summo Meecenati. — Eders Excellence befalte Höggunstigast, då jag senast hade den lyckan winna Eders Excellences nåd, at jag skulle inkomma med et rön till wettenskaps academien. Här har jag upsatt ett kort och ringa rön; men jag wet at jag mer lärer tappa än winna Eders Excellences höga nåd då jag kommer med et slächte, som Eders Excellence af naturen har afsky före; hwilket går mig hiärte- 148 ligen till sinnes. jag will doch bätra mig här näst, och skrifwa om något angenämare, då jag får så mycken tid at jag det kan giöra. om jag får något nämna till denna ormens recommendation, så är för honom de bewekande skiähl at han aldrig tillförene blefwit i Historien omrörd äller införd; at hans portrait aldrig warit tillförene infört och aftagit, mindre uphängdt på wäggarne af de högste Herrars palaitser. Skulle något wara i beskrifningen för fritt skrifwit, anhåller jag allerödmiukast att en enda rad af Eders Excellences penna täckes det ändra, antingen till wetten- skapens academiens äller clientens förmon, om det icke kan ske för sielfwa ormens merite!. Den högste Guden låte oss länge få äga Eders Excellence till wår [!] wärn. jag lefwer med oafl. diup wördnad Eders Excellences | underdån ödmiuke Upsala 1749 tienare d 13 octobr. Carl Linnæus Numera endast kändt genom afskrift af B. BerGiwus (Vol. XIII, s. 326-327). Brefvet afser uppsatsen om Aspingen i Vet.-Ak. Handl. 1749. 1545. Höglärde H. Archiater Jag har à nyo läsit H. Archiaterns disputation de Oeconomia na- ture! och Jag har offta à rad läsit densamma med lika nöije, förundran och upbyggelse. Större bewis behöfwes icke at öfwertyga ogudachtiga om en Gud och wackrare Predikan uti detta ämnet gitter ingen Prest framställa. Jag är så rörd deräth, at jag icke kan eller bör underlåta betyga min erkiänsamhet för H. Archiaterns höga tänkesätt och min för- undran öfwer et Snille, som så lyckeligen fattar Naturens underbara ordning, så ordenteligen följer densamma och så upbyggeligen nyttiar kundskapen till Menniskiors uplysning, öfwertygelse och förbättring. Jag önskar med alla ährliga H. Archiatern hälsa och långt lif till fädernes- landets heder och Menniskioslächtets fromma och mig tillfälle at i sielfwa wärcket wisa den achtning, hwarmed iag är Höglärde H. Archiaterns tienstskyldigste tienare Stockholm d. 19 A. I. v. Höpken. April 1750. 149 å Upsala. | Soc, Vel VII: 4647. "Tryckt i Höpkens skrifter, Bd 3, 4. 3. Denna ventilerades i Upsala den 4 Mars 1749. ah till den odödeligheten, hwartill det är ämnat. Jag har läsit och nu läser iag åter igen med icke mindre nöije än för- i som till myckenheten af dess objectis tyckas fodra mehra än i man; till Systeme, till ordning och N 7 till et subjec- Nu desperandum Teuero duce, et auspice Teucro". Om Mina landsmän wore så sensible till den heder H. Archiatern dar dem, skulle deras tacksamhet Me DU e AINO 0 som den wänskap, hwarmed iag altid lefwer trognaste tienare J. Höpken. ; 2 s vol VII: 48—49. Tryckt i Skrifter, . 4. i Utgifven i Stockholm 1751. e nen Cee: Lb; 1; vn, 27. 150 1547. Höglärde H. Archiater och Riddare Under min warelse på landet, erhölt iag H. Archiaterns högtährade af d. 4 hujus. Postgången är ingen deremellan och staden och som min Son torde hafwa berättat H. Archiatern om min frånwarelse, för- modade iag, at oaktadt mit swars uteblifwande, finna H. Archiatern här i. Stockholm för mig; Men som jag saknat det nöijet, will jag allenast wid handen gifwa, det ingen ting mig wore kiärare, än ju förr dess heldre mundteligen få betyga den estime och wänskap, hwarmed iag är H. Archiaterns och Riddarens tillgifnaste tienare J. Höpken. Stockholm d. 10 Junii 1762 Med gårdagsposten erhölt jag Consistorii af d. 22 Maji beträffande Botaniska och Slotts Trägårdarna!. Jag har aldrig ägt derom den rin- gaste kundskap, eij heller har min bror? warit öfwer saken, ehuru han underskrifwit expedition. Detta document förer wår tid tillbakars till forna barbariet och skammen tyckes mig wara långt större för dem, som så tänckt, än skadan för Örtagården. Utanskrift: A Monsieur Monsieur Linneus Premier Medecin du Roy, Professeur en Bohtanique et Chevalier de V Etoile du Nord å Upsal. Linn. Soc., Vol. VII: 50—51. Tryckt i Skrifter, s. 4—5. 1 I den segslitna striden mellan Botaniska trädgården och arrendatorn af slottsträdgården Arvip Burman hade Kammarkollegium den 17 April 1762 re- solverat, »att hädanefter skola hwardera få afhämta hälften af all den wid Kongl. Academie Ridstallet fallande strögiödsel, samt derjemte att sedan Ar- chiatern och Riddaren Linnæus i Botaniska Örtagården sig betient af strö- giödseln, medan den brinner och giör sin erforderliga nytta derstädes, det skall Trädgårdsmästaren Burman sedermera den samma derifrån få afhemta till Slottsträgården», Häremot protesterade LinsÉ i den såsom bref 108 meddelade inlagan till Consistorium academicum, hvarefter i delta »resolverades, det kom- I 2 5 1 1 TVTP PN GSE EA VIN RT RNE Fnreoric vox Horxxx, född 1713, kansliråd samt envoyé i Konstantinopel 1738, president i Kammarkollegium 1757, död 1548. Höglärde H. Archiater. resolution'. J går har H. Archiaterns sak uti Secrete Utskottet t afgiordt och som mig blifwit försäkrad till dess nöije”. Jag reser härifrån till min gård, tackar emedlertid för den omsorg H. har för min Son? och försäkrar om min fullkoml. erkiän- trognaste tienare J. Höpken. Linn. See. Vol. VII: 52—53, 85 | Redan den 15 Juni fann sig Kammarkollegium nödsakadt att, »i be- traktande af de flera därwid förekommande nya skäl och omständigheter, för- nmuümligast att Akademiska Örtegården, hwilken, igenom Archiatern och Ridda- ren Linne mogna insikt och berömvärda drift, på få år hunnit till så märke- höjd att den öfwerträffar de yppersta i Europa, skulle, förmedelst brist på W 152 domens wäsendtliga skada, råka i Lägerwalls, fullständigt upphäfva sitt två må- nader förut fattade beslut. 2 Den 16 Juni fattade Sekreta utskottet beslut om nationalbelöning åt LINNÉ. 3 Förmodligen - Frepric ULRIG vox HöPKEN, född 1745, död som stude- rande 1766. 1549. Skenninge och Ulfåsa d. 7. October 1762. Höglärde H. Archiater och Riddare! Jgenom posternes långsamma gång erhölt jag icke H. Archiaterns och Riddarens högtährade förr än med sidsta posten. Jag war föruth sinnad, effter min skyldighet, tacka H. Archiatern och Riddaren för den ömhet och omförsorg H. Archiatern behagar hysa för min Son, och bör jag nu fullgiöra thenna min plicht och försäkra om min upricktiga och odödeliga erkäntslo. Mit uthlåtande öfwer den projecterade instruction förtienar icke det beröm, som H. Archiatern behagat detsamma tilläg- gial. Jag kunde icke therwid anföra några skiähl, hwilka torde hafwa öpnat ögonen på de faculteter, som icke hörde till den Theologiska. Jfrån K. Gustaf Adolphs tid, som war en diupsinnig tänkande Herre, har Regeringen warit omtänkt at kufwa det wäldet, Theologin wunnit under Catholska tiden; therföre togos utur Rådet Cantzlerer och arbe- tades på consistoria mixta. Skulle de förra antingen uphöra eller, hwilket wärkade detsamma, blifwa uti theras myndighet inskränckte, huru skulle då utseendet blifwa i anseende till de philosophiska wettenskapernes up- komst? Copernici Systeme skulle icke pröfwas effter Astronomiska ob- servationer och mathematiska Sanningar, utan effter Theologiska uttyd- ningar och Aristotelis philosophie. Ibland acta, som finnes uti Acade- miens archive, läses ännu den träta, som emellan Theologiska faculteten och Professor Bilberg? upkom om den Carthesianska philosophien och hwilcken hade den wärckan, at Bilberg ansågs för farlig wid Academien och transporterades ifrån sin profession till domProbsteriet uti Örebro. Tantene animis coelestibus ir Detta förtror jag H. Archiatern sub rosa. Skulle de högwördiga märcka, at iag hade uptäckt theras politique med förenembde instruction, blefwe de hotefulla och min politique är numehra then at lefwa uti ro och fred. een, 153 - Jag: fäghar mig åth R: St: besluth“! i anseende till H. Archiatern och hwarom iag redan afsändt Kongl. May:ts skrifwelse. Det hedrar nation och bewisar, at e e Denna | wore mehra lysande, ther then altid med lika billighet ; men tänck effter, om icke någon fins uti Edert sam- nd, och niuter ännu många stora wälgierningar, utan at an tänkt någonsin wisa för effterwerlden, at han dem förtient. Det är rarg at märckia hos fremmande, at de äro okunnoga om, huru- äro genier eller upmuntringar. Wore intet H. Archiatern till, Swenska räknas ibland de nationer, som ännu wore under et iskt mörker. H. Archiatern tyckes yttra en hug at få hwila sig r sina swåra Academiska beswärligheter. Jag har wähl i gemehn am föga benägenhet at befodra dem till retraiter, som äga hälsa och sinneskraffter at skiöta deras Embeten. Men detta är till H. Archiatern lämpeligit; ty 1. tänker H. Archiatern at under sin hwilotid arbeta för wettenskapen och nations heder, och 2. kan H. Archiatern under sin ad tillsee, at dess successor icke afwiker ifrån de grunder, hwarpå Archiatern byggdt wärcket, huaraf den nyttan flyta kunde, at scien- el albminstone på några generationer icke skulle förloras. Swärigheten längden blifwer oundwikelig at bibehålla altsammans i thet skick det u är, ty naturen är intet altid lika gifmild, och således torde tryta hos som blir H. Archiaterns efterträdare, antingen genie, drifft eller e eller ock altsammans, och hafwa weltenskaperna lika ödeh med m, som upstiga genom dygd och falla igenom odygd, hwaraf uprinna e beständige ombyteligheter, som ibland menniskior aldrig uphöra, och aldrig i then mening förekomma uti naturen, Huru snart ärnar H. Archiatern upgifwa de särdehles wackra ob- servationer om medulla och Jordens formation, som mig uti Upsala med- deltes. Tanekarne äro så höga, at jag theruti finner obeskrifwelig Ia törs icke uppehålla H. Archiatern längre med et bref, som — blifwit nog widlyſtigt. Et will iag tillägga at försäkra H. Archiatern, det ingen med mehra achtning och uprichtigare än jag kan wara Höglärde H. Archiaterns och Riddarens tillgiſnaste trogna lienare J. Höpken 154 Linn. Soc., Vol. VII: 54—57. Tryckt i Skrifter, s. 5—8. 1 Hvad härmed afses, har ej kunnat utrönas. 2? JoHAN BicBERG, född 1646, biskop i Strängnäs, död 1717. 3 Vireua Aeneis, Lib. I, v. 11. < Beträffande nationalbelöningen. 1550. Schenninge och Ulfåsa d. 10 Jan: 1763. Höglärde H. Archiater och Riddare. Jag har warit trenne weckor borta at leka Juhl. Wid min äter- komst i går affton inhändigade iag H. Archiaterns af d. 1 Januarii. Gud gifwe H. Archiatern i thetta och många päfölliande många sälla dagar! Jag önskar det som en wän och som en Swensk för Rikets heder skuld. Jag har många skiähl, dem jag nu icke hinner upräkna, som för- anlata mig at råda, det H. Archiatern icke dröijer med sin angelägenhets insinuerande l. Tiderna äro ombytelige, konsterna och intriguerne mäng- faldiga. Sat Sapienti. Jag wille icke helldre, at någon annan Cantaler än jag, skulle bidraga till en önskan, som tyckes liggia H. Archiatern om hiertat, och är för öfrigt nödigt at Successorn får någon tid at ar- beta under H. Archiaterns tilsyn. Jag är så trött af resan, at iag för denna gången eij förmår mehra, utan slutar med försäkran at ingen med mehra wänskap än jag är H. Archiaterns och Riddarens tillgifnaste trogna tienare I, Höpken. Utanskrift: a Till H. Arehiatern och Riddaren Linnaus Upsala. Linn. Soc., Vol. VII: 58—59. Tryckt i Skrifter, s. 8. ! Härmed afsågs den yngre Linnés utnämning till faderns framtida efter- trädare. Jfr bref 46 (Afd. I: D. 1, s. 86—89). 155 1551. —Högldle och Höglärde H. Archister och Riddare. weth mig icke nyligen hafwa kiänt en större glädie, än då jag Archiaterns högtärade skrifwelse af d. 10 hujus, som först af inhändigades d. 17, förnam then billighet, som Hans Kl. Franska å daga lagt i anseende till H. Archiaterns stora förtienster och genie'. Jag har glädt mig deröfwer, dels som H. Archiaterns aste trognaste wän, dehls som Swensk för min Nations heder Jag tör säga, at wore icke H. Archiatern till, så wore wij uti Europaiske werlden bortglömde, icke i brist af genier, icke af up- tran, men af orcklöshet eller misstag på ämnen, som äro lysande nyttige, äro thertill orsaker. Jag kiänner många Feltherrar och rar i werlden, hwilkas öde icke liknar H. Archiaterns, och hwilkas do bort, medan H. Archiaterns lefwer. Multos velut inglorios N ohlirio obruet, Agricola posteritati narratus et truditus. crit. Ibland de ſormohner och kiäraste förmohner, som mit widhäſta, räknar jag billigt, at H. Archiatern lefwat i min önskar H. Archiatern at lefwa ännu uti många ahr sitt Fäder- till heder och sina wänner till hugnad, hvaribland iag bör räk- anseende till den fullkombl. tillgifwenhet, hvarmed iag har then — och Ulfåsa d. 21 Jan: 1763. Linn. Soc., Vol. VII: 60—61. Tryckt i Skrifter, s. 8— 9. (unt valdes den 8 December 1762 till en af Franska akademiens 8 * ledamöter, hvilket val af Konungen i Frankrike stadfästades. et ' Slutorden i Taem De vita Agricole. 1552. Schenninge och Ulfåsa d. 28 Jan: 1763. Högädle och Höglärde H. Archiater. Med sidsta posten hade iag den fägnaden at erhålla H. Archiaterns skrifvelse af d. 18 hujus! jemte dess memorial till Hans Kongl. Maytt, hwarwid iag icke finner någon swårighet. Jag hade täncht i dag af- sända detsamma; men jag feck oförmodeligen fremmande till mig och på landet äro de mehra hinderlige och plågsamma än i Staden. Med nästa tillfälle skall altsammans blifwa efter H. Archiaterns plan, önskan och intention expedierad. : Beträffande det andra uti H. Archiaterns bref omrörde mählet, så tackar jag först och främst för den wänskap H. Archiatern behagar mig betyga och hwilcken jag i anseende till mit hiertelag emot H. Archia- tern tror mig förtiena. Wore alla H. Archiaterns Colleger så och lika sinnade, mehra ömma om wettenskapen, än om anläggningar och in- triguer, och man i alla sidor icke handterade med alfwar annat än det objectum, hwarföre Academien blifwit uprättat, så at Fäderneslandet hade heder deraf, ungdommen nytta och förbättring, så wore mig ingen ting kiärare än at lefwa och dö ibland de lärde therstädes; Men en sådan esprit är icke allmän och som iag undandrog mig Råds-Ämbetet i af- sikt at undwika de oordningar, hwilcka uprinna och förökas, tå patriotisme förswunnit, så äger iag hos mig sjelf inga skiähl at förblifwa nu wid et wärck, hwilket tyches wara af samma smitta ansatt och förderfwat; dock kan iag förtroligen försäkra H. Archiatern, at iag eij ännu fattat något besluth i then saken, ehuru iag wähl begriper, at både utom och innom Academien de finnas, som skulle fägna sig öfwer et ombyte. Men hwarföre iag påskyndade wärckställigheten af Riksens Ständers författ- ning i anseende till H. Archiatern är, at iag tychte mig hafwa anledning af et föregående H. Archiaterns bref, at tro, det H. Archiatern kunde twifla om min goda intention at befodra dess afsicht. Jag är emot, at löhner skohla dragas ifrån Academien, at extraord:? tienster therwid skohla skapas, at caracterer bortgifwes; förty alla slika afsteg äro allenast billige, tå de giöras i faveur utaf stora män; men iag kan intet tåhla at meniga hopen af Academicis skohla klifwa up til lika förmohner med dem 157 2 som densamma icke angår och icke warit för medel- C dte örnen I. Höpkenn. 1553. . Wälborne H. Archiater. jag igenomsåg underteckningen på Consistorii sidsta bref af d. us, at deraf inhämta, huru många af H. Professorerne woro när- de, märckte iag til min största glädie, den ändring, som sig yppat d H. Arcbiaterns stånd'. Jag önskar H. Archiatern lycka till den ce Kongl. May!! giordt H. Archiatern, som mehra än någon annan e ee och : „ igenom dess skrifter längesedan blifwit & daga- Wälborne H. Archiaterns trognaste tienare: al J Höpkenn. — Ulfåsa d. 21 febr. 1763. Linn. Soc., Vol. VII: 64—65. I November 1761 förklarade Kgl. Maj:t Lixsé för adelsman, med utnäm- — ningen antedaterad till den 4 Augusti 1757, och , 1762 vid slutet af Riksdagen blef beslutadt, att de, som Hans Maj:t nämnt till adeligt Stånd skulle blifwa bestlende. Den här nämnda konsistorieskrifvelsen till kanslern blef härigenom den första, som undertecknades med namnet vos Lixxé. ? Ett utstruket ord. 1554. Skenninge och Ulfåsa d. 4 Martii 1763. Wälborne H. Archiater och Riddare! Med sidsta posten hade iag den ähran erhålla H. Archiaterns af d. 22 febr. Min föregående skrifvelse af d. 21 febr. lärer intyga, at iag icke afwacktat någon formelig notification och at iag glädt mig af hier- tat at finna H. Archiatern uti Adelsståndet och thess förtienster af en rättrådig Öfwerhet ihugkomna. Jag upprepar än en gång min lyckönskan uprickeligen. Mången borde blygas, at see sig adlat, utan merit uti gierningar och utan ädelhet uti hiertat. H. Archiatern behöfwer det icke; ty H. Archiatern har at tacka sin förtienst för detta framsteget och lyckan äger deruti liten dehl. Men en annan art af lycka har H. Archia- tern, för sällsamheten skuld, at fägna sig åth; det är den, at H. Archia- tern kunnat öfwerlefwa afwunden och niuta ibland Menniskior fruckten af sin möda, som få lärda och stora män hunnit till: ty elliest heter det effter Poeten; Pascitur in vivis livor, post fata quiescit.! Thenna anmärkning har gifwit mig anledning, at uptäcka för H. Archiatern det, som jag ännu ästundar utaf H. Archiaterns genie, lär- dom och tänckesätt. Jag har hela denna tiden bortäth warit uti mit Cancellariat brydd med små saker, inwecklade uti stora anlägningar, effter Taciti uthlätelse: Parvae res magnis motibus agitantur. Nu will jag hwila mit sinne uti wetenskaper med H. Archiatern, som är, ibland få jag kiänner, den som mäst är hugad therföre. Här är således min tanka, then jag lemnar till H. Archiaterns bepröfwande. The oförlik- neliga arbeten H. Archiatern framgifwit uti dagsliuset blifwa ewärdeligen gagneliga för Menniskio släcktet och jemnähriga med sielfwa wetten skapen. J thet afseendet har H. Archiatern fullgiordt sin plicht emot sin nästa; Men iag önskade nu, at H. Archiatern wille giöra sin wetten- skap ännu större, ädlare och nyttigare och föra den till Skaparen till bakars, hwarifrån hon härflutit, och till den ändan skrifwa en Theologia Naturg, hwars ämne och ändamåhl skulle blifwa at bewisa Existentiam Supremi Numinis, uti ordningen, uti sammansättningen, uti afsikterna, uti nyttan af de skapade ting m. m. Jag weth, at H. Archiatern har giordt det uti åtskilliga tahl och uti disputationer, men alt detta är för 159 . 3 och wore therföre wähl at plockat tillsammans och lindat uti en Systeme och et wärck så at man icke behöfwer söker eſſter om | sakna mycket. Jag acktar wär skyldighet wara, at, tå wij ige- om Naturens under leta oss fram till Skaparen, upoffra honom wärt „ wåra tanckar och wärt arbete; tro at det goda wij giordt, har giort igenom oss, såsom instrumenter här i werlden, samt tacka n, at han utsedt oss till medel at uträtta något godt. Så täncker le H. Archiatern. Then mehra ro och stillhet, som H. Archia- ern framdehles kan äga, lärer aldrig nyttigare och nôijsammare kunna nwändas, och när det würcket eller den Theologie i dagsliuset fram- „lerer man förmärckia, at kiännedom af Guds skapelse och hus- ng uti naturen är en starkare grundwahl för religion, än den, som subtileste methaphysique lägger, hwilchen i sanning upwächt först | och gradatim fritänckerie i werlden; Och ingenting är för- än at bygga religion på Menniskiodickter och hypotheser, oskyldigt måste lida, när de falska argumenter en gång hwarmed hon blifwit utspädd och wanskapad. förwäntar af H. Archiaterns wänskap, at H. Archiatern icke detta förslaget. Gillas det, är sådant mig uti många afseen- en kiärt; förkastas det, tror iag, at min tancka icke warit wähl öfwer- lagd och mognad, ehuru afsickten egenteligen är den, at bereda ett mön- er och en föreskrift, till upbyggeliga föreläsningar wid Academien på itt, som Boyle? inrättat uti Engelland och Derham? ianledning af sam- inrättning, stält i wärcket, igenom sin Theologie Physique. Med a estime har jag then ähran at wara Wälborne H. Archiatern och Riddarens tienstskyldigste trogna tienare I. Höpkenn. unn So, Vol VIL: 06-07. Tryckt i Skrifter, s. 11—13. ! Ovion Amor., Lib. I. 15, v. 39. 2 Ronanr Bortx, född 1627, berömd engelsk naturforskare, död 1691. 3 WiLzLiamM DerHan, se Afd. I: D. 2, s. 67. not 6. Hans Physico-Theology ee i London 1727. 160 1555. Wälborne H. Archiater och Riddare. H. Archiaterns skrifwelse af d. 15 hujus har jag haft then ähran at erhålla. At min tancka icke alldehles blifwit ogillat är mig kiärt. Jag föreställer mig wähl, at H. Archiatern nu för tiden icke hinner med at utarbeta någon Theologia nature, men H. Archiatern kunde göra som Tacitus säger Si vita suppeditet, principatum divi Nerve et imperium Trajani, uberiorem materiam, senectuti seposui :. Mehra och en annan tid begär iag icke. Om Sahl. Anders Celsius har jag hördt samma uth- lätelser, at han neml. wore i helfwetet. Man kan säga om sådana dom- mare, at de äro Andeligen fattige. H. Archiaterns dem gifna swar kan intet förbättras; men sanning, förnuft och kiärlek bita icke på dem. Den inbillningen de hysa, at de bära Nyckelknippan till Himmeln, giör dem högfärdiga; den ahning de hafwa, at de sielfwa icke komma dit, giör dem niska på werldsliga skatter. Nos Pretres ne sont pas ce qu um vain peuple pense. Notre credulité fait toute leur science. Professor Acrell? anmodar mig om min föreskrift, at en af dess elever benämnd Daniel Theel? må få behålla stipendium Helmfeldianum. Han skall hafwa förlorat detsamma, therföre at han på någon tid afhällit sig ifrån Academien. Han bar för Chirurgiska practiquen uppe- hållit sig uti Stockholm; wunnit af Professor Acrell det witzord, at han wore den bästa af dess elever. Min tancka derom är, at han för den orsaken icke förwärkat stipendium. 'Har han warit borta, utan lof, och utan at uppenbara sin afsickt, will iag intet förswara hans sak, men begära för honom indulgence och tillgift. Jag önskar, at H. Archiatern wille läggia sig uth för thenna Theel för min skuld. Med särdehles wänskap och estime har iag then ähran at wara Wälborne H. Archiaterns och Riddarens tillgifnaste tienare J. Höpkenn. Skenninge och Ulfåsa d. 28 Martii 1763. 161 bann Seeg Vol. VII. 68-69. Tryckt i Skrifter, D. 2. s. 13—14. | ! Tacmrus, Historiarum Lib, I, 1. 2 Ocor ar ÅcreL, se Afd. I: D. 1, 8. 84, not 2. Dasier Turer, se Afd. I: D. 1, s. 195, not. 1, 1556. Skenninge och Ulfåsa d. 11: April 1763. | Waborne H. Archiater och Riddare! 13 Jag har haft den ähran at å rad erhålla twenne I. Archiaterus tifwelser af d. 29 Marti och 1 April. Det sednare har satt mig uti oro i anseende till min sons siukdom. Om något förmädt lindra 4 densamma, har warit, näst Gud, mit förtroende till H. Archiaterns för- sorg. Jag har nog i thenna winter förmant honom at achta sig för kiöld; men jag märcker, at denna förmaning warit utur acht lemnat. Denna febren har han samblat under resan till sin Moster Grefwinnan Hildebrand". Hielper War Herre honom till hälsån, hemställer iag H. rchiate ompröfwande, huruwida en bruns cur icke måtte wara nlig, at upfriska en heter blod och diluera wätskorna, ty for hans Ahr kes mig, at han af slem nog är plagad, som härrör af en mindre nblig digestion uti. Magen, hwaraf, torde hända, de müsta siukdom- hafwa sin uprinnelse. Jag wäntar med oro effter påsten at för- "Beträffande det förra brefwet, förtienar iag ingen tack för det, som — Wwederfarits H. Archiatern och dess Son. H. Archiatern är igenom sina stora förtienster sielf Auctor och uphof till sin lycka och förnöijelighet. Jag önskar dock, at H. Archiatern, wille ännu fortfahra med sina Aca - demiska sysslor och dertill behöfwes icke min tillstädielse, den H. Ar- chiatern begärer, utan min bön, hwilcken iag hoppas torde kunna ut- — wärcka denna willlarighet. bet är wist, at Chosmographiska Societeten ” igenom HH. Protessor Melander anmodat mig om mit biträde och at iag dertill jakat uppå dien grund at afsickten är nyttig och förtienar upmuntran; Men iag har om dess waracklighet samma tancka som H. Archiatern. Denna Socie- teten kan icke äga bestånd och hwad hon strax uti början giordt, be- Wisar at ledamsterne icke kiänna nation. At begära 600 dir prenume- ration för en sak, som icke förr än 1765 åhrs sluth kommer till full- bordan. är icke enligit med wär fattigdom och otåhlighet. Theröfwer — Linnés brefväxtling. Ad. I: 7. 11 162 har iag icke blifwit rådfrågat. Inrättningen med Wettenskaps Academien uti Stockholm, borde blifwa en regel och et mönster. Oachtadt nations ombytelighet, häfftighet i början och lamhet uti fortgången; oachtadt tidernes sällsamheter, har hon likwähl hållits wid macht och uti et jemt lopp. Societatem litterariam uti Upsala kiänner iag icke till sitt inre wäsende; men effter thermed går lamt och H. Archiatern icke förmår gifwa henne mehra drifft och lif, måste hennes första inrättning hysa något vitium, som bör inrotas [I], at giöra henne lifligare och beständigare?. Så länge Hans Excellence Gref Bonde? lefwer, blifwer hon, som hon nu är. Wid et ombyte torde Cancellarii wara nyttiga, dock icke förr, än förbättringen gådt för sig. Till första anläggningen fodras genie, sedan blir det en mechanique et uhrwärck, som går af sig sielft, så länge den första sammansättningen wid macht hålles; ty så är naturn af alla menniskliga wärck Jag kommer åter till min Son, som iag innesluter uti H. Archia- terns försorg. Några rader om dess hälsa stilla min oro, till dess han fullkommeligen återwunnit densamma. : Med upricktigaste wänskap har iag then ähran at wara Wälborne H. Archiaterns och Riddarens tienstskyldigste trogna tienare J. Höpkenn. Linn. Soc., Vol. VII: 70—71. Större delen tryckt i Skrifter, D. 2, s. 14—15. ! SoPHIA LO visa SPARRE af Söfdeborg, gift med Hofmarskalken H. J. HiLDE- BRAND, se Afd. I: D. 6, s. 301, not 4. ? Detta sällskap stiftades i Upsala 1758 af d. v. docenten, sedermera pro- fessoren TORBERN BERGMAN Och några andra unga vetenskapsidkare. 3 DANIEL MELANDER (adlad MELANDERHJELM), se Afd. I: D. 2, s. 239, not 5. Vetenskaps-societen, hvars sekreterare Linné var 1744—1765, men af- sade sig befattningen på grund af det slappnade intresset för dess verksamhet och Linnés misslyckade sträfvanden att återuppväcka detsamma. 5 GustAF BoxpR, se Afd. I: D. 2, s. 124, not 2. 163 1557. 1 och Rjädare! Jag har den ähran at tacka H. Archiatern af alt mit hierta, som hulpit min Son till hälsan; sedan är iag H. Archiatern å nyo förbunden genera morborum och den heder mig therwid skiedt. Detta | wärck är fullt med H. Archiaterns genie. Jag har läsit det offta me nöije och som här äro många siuka, har iag af lärt kianna siukdommen, hwilcket är det förnämsta uti iag tillika application af läkemedlen, blefwe jag en läkare för de groſwa constitutionerne, ibland hwilcka iag 5 iag Seneca. Hwad tycker H. Archiatern om honom. behagar han och wore jag präst läste iag knapt någon annan. Med särdehles tillgifwenhet har iag then ähran at wara Wabborne H. Archiatern och Riddarens 2 tienstskyldigste trogna tienare I. Höpkenn. Ulfåsa d. 2 Maji 8 * Soe., Vol. VII: 72—73. Tryckt i Skrifter, D. 2, 8. 15—16. bis putationen Genera morborum ventilerades den 5 December 1759, Den utkom sedan, något tillökad, 1763 i bokform med titel: Genera morborum, in auditorum usum edita och var då dedicerad till Horxxx. 1558. Walborne H. Archiater och Riddare! Hans Excellence Gref Ekeblad? har bedt mig at en af promovendis benümbd Hultman”, äth hwileken han anförtrodt sin ſamilles och sin Gretwinnas hälsa under deras wistande uti Wester Gibthland, måtte blifwa franwarande creerad Doctor. H. Archiatern och ſaculteten gior mig en behagelig tienst at derwid häfwa alla swärigheter, som jag ock, 164 i stöd af flere præjudicater, thertill samtycker. Mehra hinner jag icke skrifwa för denna gången, utan har den ähran at försäkra, det iag ouphörl. framlefwer Wälborne H. Archiaterns tienstskyldigste trogne tienare I. Höpken. Ulfåsa d. 23 May 1763. Linn. Soc., Vol. VII: 74 — 75. 1 Craks EKEBLAD (se Afd. I: D. 2, s. 35 not 2), gift med grefvinnan Eva De LA GARDIE, född 1724, medlem af Vetenskapsakademien, död 1786. 2 DAVID Hutruax, född 1732, stadsphysicus i Vänersborg och provinecial- medicus i Elfsborgs län, död 1798. 35 1559. Wälborne H. Archiater och Riddare Utaf H. Archiaterns yttrande öfwer Licentiaterne Dahlbergs“, Swens- sons? och Hultmans? ansökningar, ser iag at hwad de begära, kan be- willias och lemnar iag således mit samtycke dertill. Det har warit mig likaledes kiärt at förnimma det H. Archiatern är nögd med Kongl. Maytts Nådiga utslag uti dess egen angelägenhet”. H. Archiaterns nöije kan intet wara större, än det iag hyser, at kunna bidraga till det, som H. Archiatern kan wara behageligit, som ock ingen med uprichtigare wänskap framhärdar, än iag det giör, Wälborne H. Archiatern och Riddarens tienstskyldigaste trognaste tienare I. Höpkenn. Ulfåsa d. 30 Maji 1763. Linn. Soc., Vol. VII: 78—79, NILS DALBERG, se Afd. I: D. 5, s. 321. ? IS AAG SVENSSON, född 1726, stadsphysicus i Stockholm, assessor i Colle- gium medicum, död: 1795. „ .. 165 Samtliga dessa promoverades till medicine doktorer d. 17 Juni 1763. + Kgl. Maj:ts Rescript af den 19 Mars, hvari bifall lemnas till Lixxts an- sökan att »få öfwerlemna thes innehafwande Profession wid Kongl. Academien till sin son, Demonstratoren Carl von Linné, dock med wilkor, at i sin lifstid 1560. Ulfåsa d. 6 Junii 63. Wälborne H. Archiater och Riddare. har at tacka H. Archiatern för bref och promemorier, som iag af alt mit hierta. Rabbenius! war hos mig uti förgårs, åth och reste tillbakars. Han talte om sin Sak, iag borde uprick- honom min mening, at neml. iag icke kunde biträda Consistorii anckar på den foten, som betänckandet upgifwit: at om iag och det viöra ie kunde det aldrig winna K. M. bifall: at bygga en wiss löhn et owist pris wore icke effter logican wähl raisonnerat: at iag hade i framför mig Consistorii betänckande om Matheseos professorn dau af stats Commissions påstående: at uti detsamma Ararium estältes fattigt, och uti Rabbenii sak wälmäende: at sådane inconse- icke wore så fina, at de icke skulle kunna slå ſolck uti ögonen: u etdera hända kunde, antingen at Consistorium får afslag på högre bort, eller ock befallning at anwända den, för Rabbenius ämnade till- 8 gingen, till tyllandet af den löhn Melder Creutz undfår på fortifications- aten och hwarpa statscommission enträgit yrekat och än mehra lärer preka, sedan credit uti statswürcket icke swarar på långt när emot Debet. 5 Om icke den omstendigheten sig yppat af Rabenii hitkomst, hade iag — säkert dröijt med mit yttrande; den andra saken ligger mig icke mehra om hiertat, än så wida iag kunnat förwänta, någon reflexion skulle giö- ras på min intercession uti en sak, som icke kan kallas obillig, och iag torde ändock annorstädes kunna gå igenom med, ther iag wille giöra mig nigon möda och om thenna Saken så wrides at Thel tappar, så kunde iag wähl i det afseendet röra mig at wisa, det person icke hos mig — gullit utan skiähl. Ther är uti Upsala på lika sätt beskaffat som öfwer TT hela Sweriges Rike. Man tror altid, at egit interesse eller personliga | faveurer äro driffädrar, aldrig Rätt, billighet och argumenter. Jag märckte det pa Ra 3 4 på Rabbenius. Jag bad honom beswara och uplysa mina inkast, 166 han bekiände at de woro starcka; men at han woro dermed icke hulpen och uti discoursen undföll det honom, at iag torde kanskie willia mehra favorisera Melander och Frondin”?, än hans wänner som protegerat honom. Ar det icke möijeligit, at en gång för alla afhielpa Min Sons nagel- plåga? Wid Midsommarstiden ärnar han börja ridduren. Jag wille önska, at han icke flänger, ty jemnt ridande är nyttig, ifrigt ridande uphitzar bloden. H. Archiaterns alfwarsamma förmahningar torde giöra honom mehra acktsam än mina. Jag har den ähran med upricktigaste wänskap at wara Wälborne H. Archiatern och Riddarens trognaste tienare I. Höpkenn. Linn. Soc., Vol. VII: 76—77. Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 16—17. ! OLOF INGELSON RABENIUS, Se Afd. I: D. 5, s. 195, not 8. Denne, som var universitetets ombudsman, hade förklarat sig villig att själf gifva arfvoden ät sina vikarier, då han var förhindrad att fullgöra sin syssla, dock mot tillök- ning i sin lön. Konsistoriet hade gått in härpå, men Hörxzx motsatte sig detta och bestämde i stället, att ombudsmannen skulle erhålla en viss procent för hvarje viktigare rättegångsmål. ? Jonas MELDERCREUTZ, se Afd. I: D. 2, s. 164, not 1. 3 BerGE FRONDIN, se Afd. I: D. 4, s. 49, not 8. 1561. Wälborne H. Archiater. H. Archiaterns skrifwelse af d. 12 hujus har jag hafft den ähran at erhålla och tackar H. Archiatern för meddehlandet af den märckwär- diga observation om Théets fortplantande här i Swerige. Densamma blir af en stor nytta at afskaffa det öfwerflödiga bruck, ty elliest före- ställer iag mig, at det Théet, som kommer ifrån China, blir altid det beglürligaste, emedan det kommer längwäga hit. Det allmänna tycket är deruti besynnerligit och kan icke förändras. b Jag nämner ingenting om tiden till min ankomst till Upsala. Min rätta tid blir den, när man ledz wid at wänta mig fåfängt. Jag älskar intet ceremonier och complimenter, som jag gierna lemnar äth dem, Wälborne H. Archiatern och Riddarens tillgifnaste tienare J. Höpkenn. 4 Monsieur Monsieur de Linné Premier Medecin du Roy, Chevalier de VEtoile f et Professeur en Bothauigue à Upsal. | Linn. Soc., Vol. VII: 80—81. Tryckt i Skrifter, D. 2. s. 17—18. 1562. Walborne H. Archiater och Riddare! dag afsänder iag Kongl. May!" resolution uti saken emellan Bota- Tragarden och Slottsträgarden !, hwarmed iag hoppas, at den led- samheten lärer en gång för alla stadna, och är mig kiärt, at iag ther- I bidraga kunnat. Det nya owäsendet uti Upsala torde förqwäfwas. R. R. Loewen? har lofwat skrifwa sin Son till med denna dags posten. Jag bar sedt bref, at Rector? understödt detta uptåget, under thet at han ag altsammans för mig. Om det är ordenteligit eller anständigt eller lagligit, lemnar iag therhän. Hans Rectorat lärer nu snart slutas, therföre skrifwer iag ingen ting till honom; men ärnar icke döllia mina hiertans tanckar, när iag effter Ny åhret kommer till Upsala. lag är emedlertid H. Archiatern förbunden för effterrättelsen och skall iag nyttia alla tillfällen at wisa mit tacksamma hierta och den up- 15 * wünskap, hwarmed iat lefwer ; Wälborne H. Archiatern och Riddarens 7 tillgifnaste tienare J. Höpken. St: d. 12 Dec: 1763. 168 Utanskrift: ; Aychiatern Botanices Professoren och Riddaren Wälborne H. Carl v. Linné. Upsala. Linn. Soc., Vol. VII: 82—83. Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 18. 1 Se bref 1547, not 1. Kgl. Maj:t hade fastställt konsistoriets yrkande. ? AxEL Löwxx, född 1686, grefve, general, generalguvernör i Pommern och kansler för Greifswalds universitet, ledamot af Vetenskapsakademien, död 1772. 3 Dåvarande rektor var professor N. WALLERIUS. 1563. Wälborne H. Archiater och Riddare! För H. Archiaterns wänskapsfulla skrifwelse af d. 20 hujus har jag den ähran at tacka. De, som sagdt at jag täncker lemna Cancellariatet och icke resa till Upsala, hafwa haft till hälfften orätt. Jag ärnar mig dit, straxt effter Trettondedagen, då jag skall hafwa den ähran at berätta H. Archiatern, at igenom tidernas ställning mehra än min egen böijelse jag blifwer Academien onyttig. Emedlertid ber iag, at H. Archiatern täcktes tusendfalt hälsa H. Hoff Intendenten Julinskiöld! och H. Profes- sor Asp”, hwilcka jag altid räknat ibland mina bästa wänner. Lycka till god helg och Ny ähr. Wär Herre uppehåle H. Archiatern, önskar jag af samma upricktiga hierta, hwarmed jag stedse förblifwer Wälborne H. Archiaterns och Riddarens i tillgifnaste trognaste tienare J. Höpkenn. St: d. 22 Dec: 1763. Utanskrift: A Monsieur Monsieur de Linné Premier Medecin du Roy, Chevalier et Professeur en Bothanique å Upsal. Linn Soc., Vol. VII: 84— 85. ! PETER JuLINsKÖLD, se Afd. I: D. 1. s. 227, not 1. > MatHias Asp, se Afd. I: D. 4, s. 43, not 11. 169 1564. hotade, icke F fe dem uteöse. sins | som en allmän för Riket. Jag önskar många åhrs beständig Wälborne H. Archiatern och Riddarens Ge ; J. Höpkenn. 1A Monsieur Monsieur de Linné 5 rer Medecin du Roy, Professeur en Bothanique et Chevalier de Vordre de VEtoile å Upsal. Linn, Soe., Vol. VII: 86—87. LissÉé hade då varit angripen af »den fördömda Upsalafeber, som här så många. Se bref 362 (Afd. I: D. 2, s. 265) och 1043 (Afd. I: D. SKEN 1565. Wälborne H. Archiater och Riddare. Ju mehre man i dessa tider är utstält at sakna wänskap hos dem, r rönt prof, dess mehra bör man högtackta dem, under detta allmänna sedernes förderf, bibehålla sig wid et up- och ständacktigt tünckesätt. Med et sådant hiertelag tackar jag 170 H. Archiatern och Riddaren på det förbindligaste för dess Nyårsönskan, och för dess beständiga wänskap. Den högste wälsigne H. Archiatern och Riddaren deremot i detta och många påfölliande åhr med fullkomblig hälsa och all sielfbegiärlig förnöijelse, och fast iag icke mehra i tillstånd at kunna tiena H. Archia- tern och Riddaren, så blir min zele för dess wälstånd altid lika brin- nande. Med särdehles wänskap har iag den ähran at förblifwa Wälborne H. Archiatern och Riddarens hörsamma tienare A: J: v: Höpkenn. Stockholm d. 2 Jan: 1766. Linn. Soc., Vol. VII: 8889. 1566. Wälborne H. Archiater och Riddare H. Archiaterns högtährade af d. 1 i denna månad har warit mig i många afseenden kiärkommit. Uti denna tiden heter det; Tempora si fuerint nubila, solus eris!. Hwaruppå jag desse åhren hafft en öfwer- tygande förfahrenhet och mäst af dem, iag minst förtient af. Men der- öfwer grämer iag mig icke, så länge iag får behålla deras wänskap och åtancka, som lysa af så stora -förtienster af egenskaper, som H. Archia- tern giör. För min skuld, för Rikets och wettenskapernes heder önskar iag och af upricktigaste hierta, det täcktes den Stora Guden uti många åhr uppehålla H. Archiatern och förunna H. Archiatern all sielfbegiärlig förnöijelse lycka, trefnad och wälsignelse. Jemte denna min hierteliga önskan innesluter iag mig alt framgent uti dess wärda och oskattbara wänskap och har den ähran med fullkombligaste estime at framhärda, Wälborne H. Archiatern och Riddarens hörsamma tienare A. I. v. Höpken. Skenninge och Ulfåsa d.. 7 Jan: 1767. Linn. Soc., Vol. VII: 90. Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 18—19. ! Ovidius, Tristium Lib. I: X, v. 6. 171 1567. Walborne H. Archiater och Riddare. n ** | täncker på mig och bibehåller mig uti dess . e 2 mig at förnimma H. Archiaterns goda wälstånd och at hwar- 8 FR an al heder och Wettenskaperna till förkofran. Nog ser iag föruth at en dehl af dem torde hädaneſſter bemötas med föga upmuntran; men eremot så kommer Kalhsenianska profession l. logica och methaphysica med dylika, up i brädet och iag hoppas, at Aristoteles återwinner sin förlorade credit och auctoritet, på hwilcken händelse den nyare Philo- ophien och alla sednare decouverter uti Naturkunnigheten böra höra der Kl. M. Förordning emot yppighet, hwarmed wåra förra ährliga Förfäder, uti deras enfaldighet, icke woro smittade. Men at tahla alf. irsamt, så är det lättare at rifwa ner, än bygga up och afser jag icke at mehra kunna lefwa de tider, som börjades wid den olyckeliga så kallade epoquen af 1738, eij heller tror iag, at de mycket snart kunna tapas å nyo, ty åtankan af det som händt, till att åstadkomma en amg förändring, löper länge ifrån den ena generation till den andra. För kort tiden sedan, war jag uti Linköping, då wår Medicus Hag- 5 äg wiste mig en ny Edition af Genera Plantarum? tryckt 1764, som HH. Archiatern behagat dedicera till mig. Jag har intill den stund igno- erat den mig skedde beder och är således ursäcktat, at iag eij förr än nu betygar derföre min skyldigaste tacksamhet. Densamma förmår iag på intet annat sätt ådagalägga än med de kraftigaste försäkringar om dien uprichtigaste wänskap, hwarmed iag stedze förblifwer Waborne H. Archiaterns och Riddarens tillgifnaste och trognaste tienare J. Höpkenn | Sehonninge och Ullas d. 10 Jan: 1768. Lian. Soc., Vol. VII: 91—92. Tryckt i Skrifter, D. 2, 8. 1920. 172 1 Kalseniska professuren i kyrkohistoria i Upsala stiftades af biskopen i Västerås ÅNnDREAS KALSENIUS, född 1688, död 1750. 2 JoHAN Orro HacGstrRöm, se Afd. I: D. 6, s. 250. Genera plantarum, editio sexta (Stockholm 1764) med dedikation till A. J. vo Hör k Ex. 1568. Wälborne H. Archiater och Riddare! Under min stora enslighet, weth jag ingen ting, som mehra kan uplifwa mit sinne, än H. Archiaterns både nöijsamma och nyttiga bref. Det sidsta, som posten medbrachte, war af d. 16 hujus, hwarföre jag oändeligen tackar och likaledes för den bifogade disputation de Meta- morphosi humana; densamma liknar alla H. Archiaterns arbeten, kan och ingenting anföra till dess beröm, äthskilliga hafwa redan begiärt densamma at willia förswenska dess innehåll och giöra den således tydelig för äfwen de olärda. Jag kiänner igen det nya Herrskapet uti den mählning H. 1 tern giör om dem. Huru länge Wettenskaper och deras idkare, slögder och konster kunna trifwas med den kallsinnighet, hwarmed de bemötas, lärer tiden snart nog wisa. När man ser fram för sig, bör man wara glad öfwer en ålder, som förer en snarare ifrån alla tillkommande hän- delser och skattar iag 18 ähr wara mindre begiärliga, än 70 nu för tiden. Skulle H. Archiatern wid lediga stunder, om sådana gifwas, behaga hedra mig med sina skrifwelser, så skulle det öka min förbindelse; ty ingen är med upricktigare wänskap och estime Wälborne H. Archiatern och Riddarens hörsamma tienare J. Höpken. Schenninge och Ulfåsa d. 31 Jan: 1768. Linn. Soc., Vol. VII: 93—94. Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 20. Disputationen Mélämorphosis humana ventilerades i Upsala den 16 855 cember 1767. e 173 1569. Wälborne H. Archiater och Riddare! lag tackar H. Archiatern och Riddaren af alt mit hierta, som intet glömmer mig. Jag weth inga bref, som jag häldre läser, först" emedan de komma ifrån en god wän och sedan äro de altid upfyldte med alt som kan förnöija, i synnerhet när de angå wettenskaper, men anquerc äga en annan egenskap. Jag gratulerar H. Archiatern, om undsluppit stormen och skieppsbrottet, och beklagar alla dem, som deruti blifwit inwecklade. När jag första gången sporde Julinskiölds banqueroute uti avisorne, giorde det mig hiertel. ondt. Jag tänckte då, at hans olycka hade, som många andras, härrördt utaf tidernas allmänna missCcedu och Wexelns hastiga och onaturliga fall. Men till min stora bestörtning märcker jag, at hiertat hos honom eij warit rent. Amnell!“ r under sidsta Riksdag skrickit emot Rådet och mig personellement r mindre upsicht öfwer Wexel Contoiren, som Rådet eller iag icke war för bun till; nu torde han som Jnspector erarii få kiännas wid samma le, och torde hända med större rätt. H. Archiatern är så god och inner sig mit sidsta testamente, som hade bemött alla casualiteter och kunnat uppehålla wärcket en god stund, till dess alt hunnit uti ordning igen. Men nu med et tomt zerarium är saken swår och uti daenna redogiörelse och återbärings tiden af stort äfwentyr. Jag tackar Gud, at, under mit Cancellariat, denna olyckan icke har händt och at 5 4 nyligen, utan för 4 Ahr sedan nedlade detta Ambetet, ehuru det wähl är möijeligt, at äfwen den tiden oreda warit à bahne. Uti dien mig af Julinskiöld upgifna räkningen: syntes Academiens wara mindre Solidement goda, än iag förestälte mig, och at en tillräckeligare tillgång endast berodde på Spanmåhlens höga prise, hwilcken omstendighet iag Alen wille nyttia uti testamentet. En sak beder iag H. Archiatern at willia underrätta sig om. Som saken är stält af Julinskiöld, så torde ban wara litet ömtåhlig, huru räkenskaperna äro formerade. När iag åhr 1764 reste ifrån Upsala, så infunno sig hos mig Rector Risell“ och IJulinskiold och offererade mig Cantzlerns wanliga arfwode, som bestod uti 110 eller 120 ducater, dem iag reſucerade och begärte at återlem- nas till erarium, och som ingen af H. Proſessorerne talte med mig daerom, torde den omstendigheten hafwa blifwit med flit bortgiömt. Jag 174 skulle wähl skrifwa mehr, men papperet förbiuder mig, och således har jag den ähran nu och altid wara ; H. Archiatern och Riddarens hörsamma tienare J. Höpkenn. Ulfåsa d. 14 febr. 1768. Linn. Soc., Vol. VII: 95—96. Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 21 — 22. 1 JoHAN ÅMNELL, se Afd. I: D. 4. s. 57, not 2. 2 NILS Riseu, se Afd. I: D. 5, s. 201, not 4. 1570. Wälborne H. Archiater och Riddare! Min Postgäng är så beskaffad, at den intet går offtare än en gång uti weckan, och deraf händer, at mina swar längre dröija, än jag önskade. H. Archiaterns af d. 8 hujus är mig ricktigt tillhanda kommen och är jag H. Archiatern på det högsta förbunden, som under sina mångfaldiga angelägnare sysslor, så flitigt skrifwer mig till, som ingenting har at syssla. Läsa är det mästa jag giör; hushålla twingar mig omstendig- heterna till, dock finner iag derwid litet nöije, märcker derwid för mye- ket beswär, och handterar det med ringa förstånd och kunskap. Under allt detta kiänner jag föga ledsnad och tackar Gud, at jag sluppit när- warande tider och dertill ingenting bidragit. Det är ömt att tala illa om de döda, men listan på Julinskiölds giäld, jemnfördt med tillgången, duger icke uti dess personaliero. Jag beklagar dem, som deruti äro inwecklade, de få wänta länge och litet effter lång wäntan. Den reflexion, H. Archiatern giör öfwer rätta orsaken till hans fall, är högst billig och upbyggelig. Om denna sanningen wore allmänt inpräglad, skule den ena menniskan icke störta den andra och uti medlidande, rättwisa och hielpsamhet finna et egit intresse. Nog märkte jag, at den Sahl. man- nen war af det nu rådande tänckesättet; men at han arbetat uti klubbar derom har jag icke misstänckt honom. Jag undrar för öfrigit icke uppå, att under den willerwallan, som en -så ansenlig Banqueroute förorsakat, man uti Upsala äger föga tid, at täncka på lärda saker. H. Archiaterns Sexuale Systeme, som jag ser utur lärda Tidningarna, har bewist sin grund uti Berlin och den Methode H. Archiatern infördt uti Botaniquen, 175 af Professor Gatterer! uti Göttingen blifwit till historien läm- lingar qwäfjas och förföllias för en tid, men trängia sig dock Med särdeles estime har iag den ähran at wara — Wälborne H. Archiaterns och Riddarens tillgifnaste trogna 5 tienare 1 J. Höpkenn. henninge och Ulfåsa 20 Martz 1768. u. Soc., Vol. VII: 97—98. Tryckt i Skrifter, D. 2. 8. 22—23. 4 JoHAnn Cunisrorn GATTERER, född 1727, professor i historia vid univer- et i Gottingen, död 1799. 1571. Walborne H. Archiater och Riddare! len Högste och Nådiga Guden gifwe H. Archiatern och Riddaren ga förnöijeliga stunder och glada dagar i detta och många påföl- åhr, som i detta lifwet kunna tillfalla menniskior, önskar iag af och tillgifwit hierta. H. Archiaterns högtährade skrifwelse Mit hiertelag för H. Archiatern förtienar ock den- längtar till Upsala, dock icke för Upsala skuld, utan blott, nöijet at ännu få tahla med H. Archiatern och nyttia dess underwisningar, hwilka äro numehra för mig långt interes- än alla de rörelser stora werlden föreställer, och hwarigenom öfwertygad, at den största lycksalighet är at kunna säga bene Jag för min dehl will aldrig ombyta mit närwarande tillstånd långt roligare stå uti en wrå på parterren, än synas på the- Archiaten har ledigare stunder, utbreder iag mig at af få höra något nytt och märckwärdigt uti den lärda 176 Med särdeles wänskap och estime har jag den ähran at stedse wara i Wälborne H. Archiatern och Riddarens hörsamma tienare J. Höpkenn. Schenninge och Ulfåsa d. 8 Jan. 1769. Linn. Soc., Vol. VII: 99—100. Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 23. 1572. Wälborne H. Archiater och Riddare! Den högste låte H. Archiatern så wähl gå i detta och många på- fölliande åhr, som iag det af hiertat upricktel. önskar. Under wåra sällsamma tider, är ingen annan tröst öfrig, än at see dem trifwas, som hedra sitt Fädernesland och menniskosläcktet. H. Archiatern är ibland de få, som detta kan tillägnas, och ingen ting är mig hugneligare, än at äga H. Archiaterns wänskap, som jag sätter det högsta wärdet uppå. Jag är numehra onyttig för Riket och mina wänner; Jag räknar mig utaf förra seculo. Nya Menniskior, med nya Tänckesätt, klifwa up och gå neder på theatern. Wär Herre gifwe dem lycka, men utan. Wetten- skapernas upkomst få de den aldrig. Jag frucktar mäst före, at oss förestår en tid af Barbarie och fanatisme, som gemenligen föllias åth. Men jag will intet fullföllia en så swart måhlning, Den Högste uppehålle H. Archiatern uti många åhr wid kropshälsa och Sinnes för- nöijelse! Lät mig offtare, än en gång om ähret få höra, huru H. Archiatern mår och Eder nyttiga sysslor och tidsfördrif. Ingen är med upricktigare wänskap än iag det är Wälborne H. Archiaterns och Riddarens börsamma och tillgifne tienare | A, I. v. Höpkenn. Schenninge och Ulfåsa d. 10 Jan: 1770. | Linn, Soc., Vol. VII: 101—102. Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 24. 177 1573. W 122 bambla ahret aflemnas och ett nytt begynnes, ser jag mitt tacksamhets offer på Eders Excellences altare, då jag diupaste ärkientsla päminer mig all den nåd och kiärlek och Eders Excellence täckts giort mig all min tid och den be- . af alla, som jag i sielfwa grafwen ärkienner, då E. E. 1574. Walborne Herr Archiater och Riddare! haft den ähran emottaga H. Archiaterns kiärkomne skrifwelse af d. 1 1 hujus och tackar hörsammast för den mig deruti betygade vänskap. Den högste uppehålle H. Archiatern uti många åhr vid hälsa och krafter, till fäderneslandets heder, vettenskapernes förkofran, ungdommens up- — byggelse och min fägnad och glädie. När man lefwer länge, blir man Linnés brefväxling. Afd. I: f. 12 178 ömtålig vid äldre vänners förlust, och nya vänskaper äga aldrig samma liuflighet. H. Archiatern så wähl som jag hafwe icke längesedan för- lorat en god wän uti Sahl. H. E. Gref Ekeblad. Han war dock lyckelig deruti, att man till honom kunde lämpa hwad Tacitus säger om Agri- cola: Potest videri beatus, incolumi dignitate, florente fama, futura effugisse l. Jag önskar, at Nyährsdagarne oftare, än en gång om året, måtte inträffa, så kunde iag oftare erhålla bref af H. Archiatern, som för mig äro fägnesamme och upbyggelige, hälst ingen med fulkomligare estime och uprichtigare wänskap kan wara, än iag det är, Wälborne Herr Archiatern och Riddarens hörsamma tienare J. Höpkenn. Norkiöping d. 9 Jan: 1772. Linn. Soc., Vol. VII: 103—104. ! Tacitus, Agricola, 44. 1575. Wälborne Herr Archiater och Riddare! för få dagar sedan hade iag den ähran erhålla H. Archiaterns skrif- velse af d. 1 hujus. Den har sökt mig fåfängt wid Ulfåsa och har måst å nyo hit sändas till Norkiöping, hwarest iag mig i några veckor uppe- hållit. At få bref ifrån H. Archiatern är mig en mycket angenäm Jul- klapp, och liknar iag barnen, som önska sig den ofta. Det är mig kiärt förnimma H. Archiatern har hälsan, som, under et trägit arbete, merendels plär lida och försvagas. Den Högste förläne H. Archiatern ännu uti många ähr en beständig välmäga, som många icke borde födas, så borde några aldrig dö, äthminstone lefwer H. Archiaterns namn och minne, så länge vettenskaper florera, och skulle de på vår kant för- svinna, så flyttade Edra skrifter med sig på andra orter, ty iag hoppas, at försynen skonar verlden, för et allmänt mörker. Gud uppehålle H. Archiatern till den högsta åldren, önskar af upricktigt hierta den, som aldrig uphörer at vara Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens hörsamma tienare J. Höpkenn. Norkiöping d. 11 Jan. 1773. Linn. Soc., Vol. VII: 105—106. "Tryckt i Skrifter, D. 2, s. 24—925. 179 1576. - Wiko Herr Archiater, Professor . Archiaterns högtährade skrifwelse af d 1 hujus har träffat mig uti Norkiöping. Ingens bref är mig kiärare, än H. Archiaterns, vünskaps betygelser behageligare. Jag tackar hörsammast för n huru mitt sinnelag är, i anseende till min nya ställning, skrifteligen, utan mundteligen beskrifvas. Den Högste Guden, ibland de svenska en man af H. Archiaterns genie och stora er, täckes förlänga des dagar till den längd som menniskliga kan hinna till. Jag innesluter mig uti H. Archiaterns beständiga och förblifver med den upricktigaste estime . hörsamma tienare I. Höpken. d. 6 Jan: 1774. Linn. Soe., Vol. VII: 107-108. 1577. Wulborne H. Archiater! Det fägnar mig at H. Arehiatern är med mina ringa tienster nögd, jag för min dehl eij tror fullgiordt min skyldighet emot en man, u hedrat wettenskapen, sitt ſadernesland och svenska namnet. Utom wWion, weth jag icke någon, mehra än H. Archiatern, som niutit under lifstid det allmänna beröm, som alla fika efter få erhålla och än färre winna förr än efter döden. Jag önskar af hierta at H. Archiatern än många åhr må lefva till menniskiors gagn, vettenskapens utvid- le och finna det sällsyntaste uti verlden, neml. tacksamhet. Med särdehles estime har iag den ähran vara Wälborne H. Archiaterns ; hörsamma tienare 3 I. Höpken. St: d. 4 Jan: 1776. Linn. Soc., Vol. VII: 109—110. 180 HÖÖK, SVEN NICOLAUS. Född 1736. son af lektorn i Wexiö, sedermera kyrkoherden i Virestad GABRIEL Höök och Linnés syster Anna Marra, student i Lund 1756 och i Up- sala 1765. »Uppehöll sig på åtskilliga orter medelst conterfaiters förfärdigande och tillbragte de senare åren här i Upsala i mycken fattigdom, sjukdom och uselhet, hwaruti han reste ned till sin mor i slutet af wintren och dog straxt efter hemkomsten» (Smål. nat:s album). En familjetradition förmäler däremot, att wid ett dansnöje på Hammarby drack han, upphettad af dansen, iskällare- dricka, fick galopperande lungsot och dog däruti». Antagligen dog han i slutet af 1760-talet. — På Hammarby finnas flera af honom förfärdigade porträtt af Linneiska familjens ledamöter, äfvensom ett själfporträtt. 1578. Min K. Broder Höök. Tag Winättika 1 quarter, där uti solveras sacchar. 5 ta 3, uti denna ättika doppas servietter och läggas omkring hiertgropen och scrotum til des blodhostningen stadnas. itereras med ny om- lägning hwar timma till blodet ej mer synes. Tag 1 stop Spanskt win, äller om det ej fås Portugis, här uti kokas 3ij Flores Hyperici, kokas lindrigt, till des hälften är in- kokt, här af tagas ett par skedblad 2 å 3 gånger om dagen. Victus sit tenuis, absque vino et coffea, absque carnium esu, dock ätes höns soppor; talas litet; stormas intet på hälsan; utan håller sig som den är illa sårad och sargad. Tack för alt wähl bestält. i öfwermårgon will jag inkomma. Eder trogne C. Linné. | war så god och biud Mademoiselle Gråsten till i morgon kl. 3. Utanskrift: Monsr Höök. Originalet eges af Linnean Society. Datum saknas. 181 RE, JOHAN. 5 72 8 professor i Upsala, kansliråds titel, död 1780; gin ned * SARA CHARLOTTA BrAuser, född 1714, död den 17 september 1758. Sp 1579. Högådle och Wälborne H: Cancellieråd Sa bedröfweligen som oförmodeligen kom H" Professor Auri- rillius i går att notificera oss sal. Fru Friherrinans frånfälle. Jag Istår, att ingen ting i all min dag så altererat mig; hälst som jag knapt spordt at sal. Fru Friherrinan warit siuk. Jag finner här af ock nogsamt, huru ett så sensibelt dödzfall intet annat kan än på det aldra högsta röra en så öm maka, ; äfwen där igenom blifwer fördiupad ifrån sine wiektige giöre- och nödsakad att beswära sig med de omsorger af famille, r ifrån han tillförene warit entledigad. Jag har nogsamt märkt, huru H: Cancellierädet ifrån sin se- ste siukdom, ej aldeles fåt igen förra humeuret, till tekn at blefwit quar; fruktar altså, at en sådan stöt, som är den hårdaste i wår lefnad, intet annat kan, än rota sig i en prepa- rerad jord. Gud afwände en sådan olycka för denna Academien, som lyser af H: Cancellierådets glants. SN borde bedia H: Cancellierådet med tolamod taga denna sorgen, såsom en christen bör; men huru kan jag uptända dens fakla, af hwilken jag så ofta länt mitt lilla lius: Det är lätt att hantera andras sår, men ej så sine egne. H: Cancellierådet täckes ke förgiäta wärt fåfänga lefnads lop; wår tid som framfarit är ej annat, då wij se oss See än en dröm. Den som kom- 5 8 så ligga och droma; . beklagar, att han ej fått ligga i sin 5 längst. g makar och barn och alt äro ett lån af Gud, 4 honom täckes; och wij bora ej beklaga att wij fåt nyttia lånet. Men demonstrationer giöra ej stort, då hiertat talar annat och 182 klämmes af smärta; ty giäller och ingen demonstration mot sor- gen; vincenda erit omnis fortuna ferendo; tiden och glömskan är den enda, som kan lindra. Et litet sår läkes snart, men de som penetrera præcordia äro mäst obotelige. jag tillstår H: Cancellie- rådet mistat förmycket; en så wärdig, så behagelig, så förnuftig, så idog, så af alla estimerad Fru! mina ögon flyta i tårar, då jag endast med tankan ser min K. Broders ansikte måladt med en så obotelig sorg; då jag ser för framtiden min K. Br:s omtanka måste dragas ifrån den diupasta erudition, till de månge hushåls bekymber, som äro dagelige uti en hederlig familie, och ifrån hwilka m. K. Br:s sinne warit alla tider frikallat genom en så waksam kiär maka, uti hwilkens skiöte han så säkert kunna lagdt alt detta. Gud allena kan hielpa Eder, då edre wänner stå med nedsläpte händer försagde och sielfwe wänta på sine hårde öden, till hwilka wij alla äro födde, at ingen difference är mera, än på dagen när de skola oss öfwergå. Kunne wåra tårar upspäda Edra heta droppar, så wet jag wist at de swalkades. M. K. Br. har ägdt en makalös Fru; och just därföre är saknaden och sor- gen större. Hwad min K. Br. giör, så sitt ej allena och betänk, hwad som mistats, utan tacka Gud för hwad M. K. Br. fåt fägnat sig af. ty sorgen rotar sig ofta i hiertat, at han ej updrages utan med hela klimpen. Tänk hwad det skulle skada Academien och de kiäre arfwingar; och ändock uträttar sorgen icke det minsta, men dum sani sumus facile medicamenta ægrotis damus. Gud allsmächtig hielpe och tröste M. K. Br., som allenast wet utwägar. Jag skulle resa at trösta M. K. Br. om jag kunne, men jag behöfwer sielf tröst; mina tårar utpressade Edra; och mina ögon trösta ej se Dens, som med glädie så ofta uplifwat mina, nu wara mörka af sorg och wåta af smärta. Jag förbl. Min högwördade H: Broders Upsala 1758 ödmiuke tiener d. 19 septem. Carl Linneus. Originalet äges af ryttmästare J. A. IRR på Ekebyhof. ! SAMUEL ÅURIVILLUS, Afd. I: D. 3, s. 27. 183 JENNINGS, JOHN. Född Eran vå — at Vana Kongl. Ve. Nordstjerne orden. ack för de twänne sidsta obligeanta brefven; fir. Archiaterns sak å en dag igenom alla fyra stånden, och i går blef den ifrån Ex- Deputation, där jag äfven är en owärdig ledamot, till hans 1 Således är den nu helt klar och ricktig; Jag hade tänkt kunna tillsända Hr. Archiat: en afskrift deraf, men helge- bordt berätta Hr. Archiat., att Hr. Handelsmannen Bagge? ifrån som emot utfästelse att till Hr. Archiatern betala 6000 dir. depositaire af konsten, hos mig deponerat dess förskrifning summa, hwilken jag håller till Hr. Archiaterns disposition, all uptänkelig högachtning har jag den äran att framhärda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuke tjenare John Jennings. Se 4 24 Juni i 1762. p Maijst. Troman och Archiater samt Riddare af Kongl. Maijst nordstjerneorden Wälborne Herr Carl Linnaeus detta - Upsala. Linn. Soc., Vol. VII: 872—373. 1e bref 1531, not 1. „ Prren Haben. Jämför Afd. I: D. 1, „ 30, not 1 och D. 2, , 199, not 3. 184 JÖRLIN, ENGELBERT. Född 1733, student i Upsala 1757, docent i naturalhistoria vid Lunds universitet 1769, rektor vid Trivialskolan i Göteborg 1784, död 1810. Förfat- tare till åtskilliga skrifter af botaniskt och ekonomiskt innehåll, bland hvilka särskildt beaktansvärd| är den, som gifvit upphof till odling af Alsike-klöfvern (Trifolium hybridum) såsom foderväxt. 1581. Wälborne Herr Archiater och Riddare, Min Gratieusa Wälgynnare! Det är nu en lång tid sedan jag hade den äran skrifwa, och läng- tar just derföre at ännu få någon gång upwakta, samt förnya min hog- komst hos Herr Arch. och Riddaren, Min stora Gynnare och Præceptor! Jag har nu åter full anledning at tilförlita mig på Herr Arch. och Rid- darens Höga Gunst och förra Godhet emot mig, då jag lagt in och söker den i Greifswald, efter D. Kölpin!, lediga Inspectors Horti Botanici Sysslan. Men som jag efwen häruti icke ser mig äga minsta hopp, utom Wälb. Herr Archiaterns Grace och synnerliga Recommendation hos Consistor: Acad. derstädes, så anholler och beder jag allerödmjukast Herr Arch. och Riddaren täcktes nu HögGunstigt åter bewisa mig denna sin stora och serdeles Gunst och Godhet! Deruti jag ock önskar, det täcktes Wälb. Herr Archiatern och Riddaren Gunst. besanna, at jag wärkeligen på Herr Archiaterns Tilsägelse waret i Holland, att derifrån komma til Cap. bone spei, för Natural-historien skull. Men förlåt! min store Wälgynnare, sin discipel, som åter beder, och nödsakas at beswära! Under; sommar-ferierna på landet, har jag råkat dessa inneliggande örter, om hwilka jag ännu icke är nog säker, i brist af Auctores juste figure. Gräset wäxte i den aldra torraste flygsand, men Cryptogamisten på gamla stubbar, merendels emillan barken och trädet, och frisk ser ut som mete-maskar?. Figuren wäxte ock på bark. A. Jag har ock i år samlat frön af Gnaphalio arenar. i fall det skulle behagas. Förleden höst sådde jag det här i Horto Botan. uti en liten sandhög, hwilket i wåras upkom, och har i sommar stått i full blomma. rr Tro Man och Archiater, samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden m. m. Den Wälborne Herren Herr D. Carl von Linn? Upsala. 1582. . Kensington vid London d: 14 Decembr. 1764. valborne Herr Arehiater, | samt 5 Riddare af Kongl: Nordstiern Orden. Att jag härmedelst upwaktar Välborne Herr Archiatern beder öd- kast ei må onådigt uptagas. Efter min ankomst til Engeland, uti octobr: månad, har jag kommit uti bekantskap med Hr. Miller“ uti Chelsea. Han berättade mig, att han hade en paquet med frön att 186 skicka till Herr Archiatern, men kunde der med eii blifva färdig förr än mot slutet af Nov: månad, då jag eii kunde upspana någon skieppare, som så sent denna årstiden gick til Stockholm, hvarföre man måste vänta til Febr: månad, då den skal sändas med första fartyg som går. Fröna äro efter Millers utsago dels af växter, som finnas uti Chelsea, dels sådana, som uti höst hemkommit från Ost Indien och äro öfver 100 til antalet. Han berättade mig äfven det han varit af den tankan, att Herr Archiatern redan hade bekommit inlagde exemplar af åtskilliga växter ur Chelsea Botan: Trägård, men har med förtret förnummit ve- derspelet, oaktat en viss Botanicus i några somrar der Botanicerat och lofvat öfversända exemplar til Herr Archiatern af sådane, som kunde tros vara åstundade. Att reparera denna skada utfäste jag mig at in- stundande vår och sommar inlägga exemplar och dem til Herr Archiatern öfversända mot Hösten, emädan jag då ärnar gå härifrån til Frankrike. Jag åtager mig denna Soin såsom ett af lyckan mig gifvit tilfälle at kunna visa ett ringa tacksamhets prof för den myckna ynnest, jag har haft den lyckan åtniuta af Herr Archiatern under mitt vistande uti Up- sala. Men som hvarken Herr Miller eller jag noga veta hvad eller hvilka växter i synnerhet kunna desidereras, ty voro oss en stor hielp- reda och angenäm sak at få en förtekning derpå, ty så färdig Miller tyckes vara at gifva exemplar, så villig är jag at hafva omsorg om deras torkande, oaktat mitt dageliga arbete såsom dräng? uti en trägård / Sv: mil från Chelsea nog inskränker tiden för mig at eii många stunder kunna employeras på Botaniquen, men til at tiena Herr Archiatern skal jag giöra mitt yttersta. Miller är en åldrig Man och har många extra affaires, hvilka nästa år lärer mycket ökas derigenom, att han vill gifva ut en ny Edition af sitt Garden Dictionary, så at tiden för honom eii torde vara så tilräckelig. Herr Archiatern täktes antingen skicka för- tekningen til Herr Miller, eller ock gifwa den til unga Gother, som altid har tilfälle att sända den öfver. Vid pass 40 species Mesembryanthema har jag sedt här hos en så kallad Nyrseryman?, samt uti Princess. af Wallis Botaniske Trägård Kew, hvaräst jag är bekant och kan få hvad jag begärar, hvarföre om Herr Archiatern åstundar vissa species, som här finnas, vil jag i vår taga drifquistar deraf och sedan jag uti en låda drifvit rot på dem, öfverskicka dem til Herr Archiatern. Skulle elliest vara något att be- falla mig, som jag är i stånd at uträtta, så räknar jag det för en be- synnerlig förmon få tilfälle att visa, det jag med diupaste vördnad framlefver Wälborne Herr Archiaterns i och Riddarens aldra ödmiukaste tienare And: Kallström. 187 P Archiater du Roj, Professeur de la Botaniguc, et Chevalier de VOrdre toit du Nord a Upsale. | tjänstgjorde vid Kingsgarden i Kensington (enligt ett hans bref till (Linn. Soc., Vol. VIL: 431). James Ler, se Afd. I. D. 3, s. 74, not 1. Att Kauiström varit paquet till Herr Archiatern ifrån Herr Philip Miller, som inneh: återstående figurer af hans växter; Herr Miller låter med et samma anmäla sin Compliment och hälsning. Jag hoppas, att sa- a väl öfverkomma, då Herr Rådmannen lärer draga omsorg att de Herr Archiatern tillstälte. Med samma tillfälle tog jag mig den len sända några specimina af växter, som jag samlat här mästa- | uti Chelsea, samt några som jag annorstädes fått, af hwilka jag it sänder förteckning. Jag är, som Herr Archiatern väl vet, eii on Botanicus, hvarföre jag kanskie mistagit mig, och sänt sådana, NR Her Arebistem förat determinerat. Men några af dem kunde tog jag mig den friheten at sända 2% Phalener och en Jag hade, den tiden jag sände åstad mina saker, så brått om, 4 a hinte gå igenom min lilla örtsamling, då jag elliest kanhända 188 kunnat leta ut några tiog flera växter, men så snart försynen hielper mig hem, vill jag ha den äran visa dem, ifall der skulle finnas några, som åstundas. Jag förtryter och beklagar högeligen at den fröpaquet, som förl. febr. månads slut gafs til en skieps Captain at öfverföra, hvilken sade sig då vara segelfärdig, oaktadt at han likväl låg still vid London några månader der efter, lärer för sent framkommit, men jag beder ödmiukast, att Herr Archiatern eii täktes tilräkna mig skulden til drögsmålet. ; Jag ärnar vid slutet af nästa månad resa till Paris och skulle Herr Archiatern hafva någon ting att befalla mig der uträtta til sin tienst, räknar jag det för en lycka att få tillfälle att visa med huru diup vörd- nad och högacktning jag framlefver Välborne Herr Archiaterns och Riddarens aldra ödmiukaste tienare And? Kallström. Utanskrift: Archiatern och Riddaren af Kongl. Nordstiern Orden Välborne Herr Carl von Linné uti Upsala. Linn. Soc., Vol. VII: 432—433. ! ENGELBRECHT GOTHER, se Afd. I: D. 2, s. 243, not 2. 7 „ | 78, 79, 90, 94 es va 106-—107, 148 STAR 178, 174 , 128 27 5 1 . 88, 127 2 * - — 168 F 40 NELL CT. 0 80 , S. 12, 18, 19, 25, 57, 181, 182 ; 119 — SR * 2 * e OR » + » 88, 48 127, 128 / eV 0 8 . 105. 106 *** 141. 142 187 Register Forsta aſdelningens sjunde del. | * c o Bourgelat, l. 1 sik ER ERK Brandt, G6. ER a Brodd, S. D Butini Bäck, A. 1, 2. 9, 10, 11, 108 3 SM 77, 79, 92 „„ 141, 142 1 116, 117 11, 25, 84 eva HM 50, 52 18, 25, 84. 89, 95, 99, 126 8 nee Free Cancer cursor > Pinnotheres ccc NR Capra Gasellsas . 8. 9 eee 141. 148 Carleson, E. 2, 11. 18, 18, 28, 25, 26. 34, 87, 88, 44, 58 MINNE or: on RER — „„ 5 O. d. 4. . 2, 12, 88, 40, 48 » 84 18, 19, 88 Chosmograflska societeten 161, 162 Clason, J. 28, 27 „„ Gölllandeor, JJ. Coluber vipera . . . .. ss. se * cornutus Cornucopiæ cucullatum Creutz, G. Ph. Cynips Penees * Sycomo rr 34. 60, 65 . 61. 65 4 n 8 Fö CE OR ER FrEnrg eo 8 Ver fREVEER 190 Dadölträdet 4 > som sr SR 20 Dahlström, G. ; 143 Dalberg, N. 164 Dalibard, Ih. rr... 12, 18 De Gen G Sov VTT ARR 55 Der hamm, se SR 159 Dann src sa es ken 14, 16 Duchesne, K. 82-84, 86, 87 0 . 82—84, 86 Du Hamel du Monceau, H. L. 76 Durs .. Krig 36 Ekeblad, Cl. 140, 147, 163, 164, 178 » FR ser 163, 164 SUK OPINAN ?!?!; NR 2, 6, 7 . ARA 57, 58 Wiang 8 15, 39, 44 Ephemera Coon 22, 2 n RE 38, 42 ““ ERA PARTNER 127 , RE OR RE SN 90, 92 Ficus Cycomorus . . . 26, 44, 48, 66 WMontrads,t 14, 131—134 /// örkok Fl AE 98 %% 26 6 kop ör a 25 R , ir 166 Nhe a aa Ede Tä 19 Fumaria officinalis 14, 16 U FREE ENARE HETEN TN 99 Garsault, F. A. P. de. 78, 79 Gatterer, J. Hf 175 Bani... etk sR NIE 7 Woftrex, . e SCR 78, 79 r av sr NN 127 Woerter, D. l sr sk NA 18 ther, . 187, 188 Grill 11, 15, 18, 25, 34, 42, 48, 44, 48, 50—52, 67, 68 Gasten, Mlle Ske 180 Belihopp oer 22, 53—56 Gyldenstaedt, A. J. 127 Hagström, J. O. . . . 2, 19, 171, 172 Hallman, D. Z. 106 „ J. G. 18 19, OT 58 Hasselgreen, J. & CO. 1 Hasselquist, rt. 1-68 Hasselq miss «.. sht sk 26 Hederström, 1 såå 68—71 Hegardt, , ).. re 134 Hellwik, . 71 Hemb erg SNS 90 Hemmingson, —]—]IDL. 71— 74 Hernquist, pe sa 74—102 Herpes Aleppina ; . ss cd ht 39, 43 Hesselgren, N. ! 13 Hesselius, 4. 102-104 Heurlin,ů 4). 97, 98 Hildebrand, G. . 106 » Florentina 106 > H. J. 07 > J. H. 106 > Sophia Lovisa. 106, 161, 162 Hjort af Ornäs. H. G.... 107—109 Hiortberg, G. . 110—112 Hirter, O. ... 25, 27 Hirne, G. 44. 112-115 Hochp isn. „ No, . 116—118 Holler, Chr. I 118 Hollstesn, .. . . 118 —128 Horn af Rantzien, G. J. . 128, 129 Hulm as ; SR 163, 164 Hyacinthus Muscari . 14, 16 » orientalis . .:.. 14, 16 hn, ! eken SN 6 ER RA Håkansson, Os . 131 > G SRNed 130, 131 » A. af. 131 Hörlem an,, 27, 131—147 » Henrika Juliana 131, 136, 146, 147 Höpken, A. J. von . . 140, 147—179 EJ 9. , > F. U. . . 151, 152, 161—163 Höök, G. 180 „ 8. N. 180 Mees, J. ERE . 181 Isidorus af Pelusum 53, 56 . RA , 12, 18, 19, 24, 88, 84, 85, 57 e a, S. 86, 129, 187, 189 1 anatomi fre 44—45 NE VVV 5 76, 88—90, 94 „56611 3 „„ V . . 110, 112 rphosis humana 172 a medica animal. . . 26, 85 ning åt L. 158, 188 W I, 8, 85 nature 148 ophia botanica 19, 26, 85, 149 chamschateenses . . 86, 87 muscorum 12, 19, 26, 85 Skånska resan Svedjandet i Småland Uppsats om Äspingen Ljungenstjerna, 8. . Lovisa Ulrika eee Ölander. Nilens flödande. . K Nutt bla Ocellus Lucanus . Origanum 3 Börs „ „„ 5 — . 191 « 26, 85 sive. 29 144—146 6 0 148 Linné, C. von, d. y. 75, 76, 88, 98, 94, 96, 185 141, 148 Löfling, P. 12, 85, 65, 105, 106, 122 K 167, 168 161, 162, 166 86, 165, 166 + . fkyetopkylaslum Bromelianum 117 P Pallas, P. 8. Palmstierna, N. Peisonel Pinna rudis Pinnotheres 62 6 „ 8 „ a 7, 12, 18, 24 5. * Pistacia Lentiscus * Terebinthus „ e re cs a Sobep > ER BEER NEN .... . * — * 185 — 187 185, 186 12, 18, 19 91, 92 80, 48 . 80, 88 40, 48 21, 26 . 105, 106 2 „ sås „ 1 „ Sö sö. OLE 192 enlas, O. I. 165, 166 Ranunculus Ficaria 14, 16 Rast de Maupas, J. B. A. . 78, 79 Rathgeb, J. von 25, 27 Ny, „„ NEAR SIG NE 141, 142 Renars sjukdomar ..... 123—125 ROR 0 AL IRAS 123 % 98, 114, 115 Reuterholm, “XW... 102 104 inn, .. SN RR ee 89 ener, .. 75 — 76, 90, 94 » Cl. 75—76, 82, 84, 86, 88, 90, 93, 94, 96 , ER 173, 174 Ä //ͤͤr DÄRE cg 58 Rosén von Rosenstein, N. 6, 9— 12, 18, 19, 25, 34, 39, 103 Roell Uu. rr... 84, 86 RUdbeck; A, . a sa 91, 92 > G. AU SE INS 91, 92 Rydelius, A. 2, 4, 6-8, 10, 15, 16, 19, 23, 34, 37, 38, 47 „ Je få eTRn RR sd Le 129 „„ ,, AA SS RAR 25, 27 —: 8 28, 33 TT ao are 20 SA a Re 65 eee, a de ESR 11 öů ᷣ VJ een 6 RR 25 Sauvages de la Croix, F. B. de 99 Saxifraga Cotyledon . . 127, 128 Scheidenburg, ö ꝛ. 105, 106 Schützercrantz, H. 11, 13 Scomber Trachurus 4, 7 aner, d Rd Na vred SER 134 POLA: = be 36, 53 ins Oi 8 26, 27 Sepia Octopodia . . 5, 7, 18, 19, 24 „„ era eböv ee Me sl 40 n . a 26, 27, 33, 57 „ 139, 140 „„ ARN 78—81, 86 Sparre af Söfdeborg, L. S. 107 Sp —ĩ U 53 Splachnum rubrum . . 12, 19 Strömer,, , 8 73, 74, 139 Swab, 4 SLL AR 141—143 Swartz, NR... 100, 101 Svensson. III. 164 Sypill us 17 Säkström, ... fog oe 5 Re Tabs, , 78, 79, 81 Tetrao Francolinuns 6, 7 » israelitarum. . . . 49, 50, 58 Thsel, D, 160, 161 Thelott, PB. J. 25, 27 Thenstedt; M.. 115 Thlaspi bursa Pastoris . . 14, 16 Thouin, 4... VN Tidström, A. PB... 117, 118 Nilas, pP. 141, 143 Tir ions 73 Tolle SRA 100 Tournefort, J. P. de. . 78, 141, 142 p RN 77, 79 Ursus Loto r 110—112 Wahlbem, J. G.. 27, 33 Vallep ,, . 8 „ Wallerius, J. G. 2, 19, 25, 83, 39, 47 „ NW 167, 168 Wallztedt. 102 Wargentin, Ff. 65, 126, 136 Wennerstedt, CO. G. 104 Vetenskapssocieteten i Upsala 162 Villar, KRA 78, 79 Willughby; Ir, 142 Woltemat, H. JJ. 136 Vultur perenopteruns 44, 48 Zenius, O0. sb 28 Åkerhielm, .. 135 a MR 8 25 * 5 e Fa : ER R NG i dae Fran 5 ttt ER AA ÖRNEN N b 1 6 75 28 e n ac e i REST HURRA NG SE 0 i 15 5 il N : 10 fal STORE Ert 42 8 MR NIT ——— RV, = * 3