IMAGE EVALUATION TEST TARGET (MT-3) 1.0 1.1 lä Vi Ui IL25 il 1.4 il 1.6 *>:> Photographic Sciences Corporation •SJ \ ^ € k 23 WEST MAIN STREET WEBSTER, N.Y. 14580 (716) •72-4503 "% CIHM/ICMH Microfiche Series. CIHM/ICMH Collection de microfiches. Canadian Institute for Historical Microreproductions / Institut canadien de microreproductions historiques Technical and Bibliographic Notes/Notes techniques et bibliographiques The Institute has attempted to obtain the best original copy available for filming. Features of thir copy which may be bibliographically unique, which may alter any of the images in the reproduction, or which may signiflcantly change the usual method of filming, are checked below. I l/Coloured covers/ I U Couverture de couleur D D n n n n n Covers damaged/ Couverture enJommagée Covers restor^^d and/or laminated/ Couverture restauröe et/ou pelliculée Cover title missing/ Le titre de couverture manque Coloured maps/ Cartes géographiques en couleur Coloured ink (i.e. other than blue or black)/ Encre de couleur (i.e. autre que bleue ou noire) Coloured plates and/or illustrations/ Planches et/ou illustrations en couleur Bound with other material/ Relié avec d'autres documents Tight binding may cause shadows or distortion along interiör margin/ La reliure serrée peut causer de Tombre ou de la distortion le long de la marge intörieure Blank leaves added during restoration may appear within the text. Whencver possible, these have been omitted from filming/ II se peut que certaines pages blanches ajoutées lors dune restauration apparaissent dans le texte, mais, lorsque cela était possible, ces pages n'ont pas été filmées. Additional comments:/ Commentaires supplémentaires; L'lnstitut a microfilmé le meilleur exemplaire qu'il lui a été possible de se procurer. Les détails de cet exemplaire qui sont peut-étre uniques du point de vue bibliographique, qui peuvent modifier une Image reproduite, ou qui peuvent exiger une modification dans la méthode normale de filmage sont indiqués ci-dessous. I I Coloured pages/ Pages de couleur Pages damaged/ Pages endommagées Pages restored and/oi Pages restaurées et/ou pelliculées Pages discoloured, stained or foxei Pages décolorées, tachetöes ou piquées Pages detached/ Pages détachées Showthrough/ Transparence Quality of prir Qualité inégale de Timpression Includes supplementary materi£ Comprend du materiel supplémentaire Only edition available/ Seule edition disponible I I Pages damaged/ I I Pages restored and/or laminated/ r^ Pages discoloured, stained or foxed/ I I Pages detached/ r~~y Showthrough/ I I Quality of print varies/ I I Includes supplementary material/ I I Only edition available/ □ Pages wholly or partially obscured by errata slips, tissues, etc, have been refilmed to ensure the best possible image/ Les pages totalement ou partiellement obscurcies par un feuillet d'errata, une pelure, etc, ont été filmées å nouveau de fa9on ä obtenir la meilleure image possible. This item is filmed at the reduction ratio checked below/ Ce document est filmé au taux de reduction indiqué ci-dessous. 10X 14X 18X 22X 12X 16X 20X 26X aox 24X 28X 32X Th« copy filmad h«r« has b««n raproducad thanks to tha ganaroaity of: Library Division Provincial Archives of British Columbia L'axamplaira filmé fut raproduit gråca å la générotité da: Library Division Provincial Archives of British Columbia Tha imagaa appaaring håra ara tha baat quality potaibla conaidaring tha condition and lagibility of tha original copy and in kaaping with tha filming contract spacificationa. Laa imagaa auivantaa ont 4té raproduitaa avac la plua grand aoin, compta tanu da la condition at da la nattaté da Taxamplaira filmé, at an conformité avac laa conditiona du contrat da filmaga. Original copiaa in printad papar covars ara filmad baginning with tha front covar and ending on tha laat paga with a printad or illustratad impraa- sion, or tha back covar whan appropriata. All othar original copiat ara filmad baginning on tha firat pagw with a printad or illuatratad impraa- aion. and anding on tha last paga with a printad or illustratad imprassion. Laa axamplairas originaux dont la couvartura an papiar aat impriméa aont filmés an comman^ant par la pramiar plåt at an tarminant aoit par la darniéra paga qui comporta una amprainta d'impraaaion ou d'illuatration. soit par la sacond plåt. aalon la cas. Tous laa autras axamplairaa originaux aont filméa an comman^ ant par la pramiéra paga qui comporta una amprainta d'imprassion ou d'illustration at an tarminant par la darniéra paga qui comporta una talla amprainta. Tha last racordad frama on aach microficha ahall contain tha symbol ^^ (maaning "CON- TINUED"), or tha symbol V (maaning "END"), whichavar applias. Un das symbolas suivants apparaitra sur la darniéra imaga da chaqua microficha, salon la cas: la symbols -^ aignifia "A SUIVRE", la symbols V signifia "FIN". Maps, platås, charts, atc, may ba filmad at diffarant raduction ratioa. Thosa too larga to ba antiraly includad in ona axposura ara filmad baginning in tha uppar laft hand cornar, laft to right and top to bottom, as many framas as raquirad. Tha following diagrams illustrata tha mathod: Los cartas. planchas, tablaaux, atc, pauvant étrr filmés é daa taux da réduction différanta. Lorsqua la documant ast trop grand pour étra raproduit an un saul cliché. il ast filmé å partir da rangla supériaur gaucha, da gaucha é droita, at da haut an bas, an pranant la nombra d'imagas nécassaira. Las diagrammas suivants illustrant la méthoda. 1 2 3 32X 1 2 3 4 5 6 J8, SK 'i h H-! ^s^ rai ^ORDVESTERN. FRIA HEM -FÖR- SKANDINAVISKE NYBY&GARE SF NYA STOCKHOLM. PPmippp,^P|P^H^pi^. 1,1 j, .,mn^^. i .-., .,7^,- -v;.^ i * a.V \ 1"Vj '*&*^("' 'i^*:;;: v':-9fS«ii'^>'W*« i »BRlHiCMiATlimraL -I — NORDVESTERN. Allmanna Upplysningar om Manitoba och Nordvestra Territorierna. Stora formaner for Skandinaviske nybyggare. Hturu man erhåller Fritt Regerings- och Billigt Jern vägs-land. Klimat och Helsotillstand. Rad till Utvandrare. Vittnesbord frän Skandinaviske Nybyggare i Nya Stockholm och andra kolonier. ^'i^iPv^i^' LöOHF.RGS TRVCKF.RI — WlNNII'K.0. 1880. i ])on Vmerikn /udsakli ippmJirl lelen aJ Lan lerföro jea lät 'Ster til] ekt tor • Den ängsta ärdig o Nor \.ssinibui Mar gyllene 3ch 95t( bi ska oc :iäledes Mar 80 mill väjfdetul Föll bei^aend * Jor( Alk sia er u 1 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR. Don ofaritlio-a utvecklingen ai' de Förenta Staterna i Nord Vmerika och de senare arens stora folkvandnng från Europa, luit'- /udsakllo-en till det stora Nord Ycstern, måste naturligtvis leda ippmärksaudieten psi de landsträckor, som ligga i fta ganska varm, men nätterna äro vanligen kyliga. Dagarna ramstållningjj0. länga pä grund af den höga latituden och säden har derför och den str%|^gl^ timar mera hvarje dag att mog. ^ än i en sydligare lati- i vanligen ^^^^ hvilket ersätter den jemnförelsevis kortare växttiden.. Skör- der 1 Europjen begynner i medlet af Augusti och slutar i början af Septem- ri klara luftijj^P och alla sädesslag mogna ungefär samtidigt, gommar froster, krifver en rgom åstadkomma någon skada, äro undantagsfall. Efter den nätet i Mm%Qi]|.a veckan i September äro de emellertid mera vanliga dä Fara är förhanden; och det är dessa sena froster, oriktigt bo- dag och ny^nJa sommarfroster, hvilka gifvit anledning till vilseledande Ila, och ehurpgj||)orter. Ett land som kan producera 12 millioner bushels mde. hyj^e utöfver sitt eget behof, som den Canadiska Nordvestern 'ykloner, soin|||de år 1887, kan svärlig-en fördömas på errund af sommarfro- staterna oca|||. .„Men under några år har skörden till en viss grad slagit säger man, dertill mäste svaras ja, men detta var i begyn- 6 nclson af jordhnikct innan farnmron hado lärt sicj honilifyhoton utt sii tilluft — sa snart t\'a a tre tums »l.ju)) af jonlytan frostfri — och innan 'ary. 151; i dadt joi'(lhruk kommer sannolikt att idkas i stor skala i di distrikt, sfisom varande mest lempli<.»t i afseende ä jordniai, och klimatet. — jordmAnex. Jordmanen l)Ostar till det mesta af en lii.s svartmylla, hvilai. pa ett underlag' af svarthlä lera eller saml och lerhlandad y< • Dess produktions förmåga är utomordentligt kraftig och fram strar de rikaste sköi-dar, isynnerhet af Inete, men äfven alla öfr sädesslau' och i'(>ttrukter kunna med stor franiiiän*; odlas och senare uppr.A vanligen en utomodentlig storlek. Hvete k«n (jd "" na sanuna äker i 10 till 15 ar ärail utan att någon uiidninn' 1 höfvei' användas. *^ nil pa LAND T M Ä T E R I S Y S T E M E T. ulda " Landtmäteri Systemet i Manitoha och Nordvestra Territoriet i-l "^ ganska enkelt. Allt land är uppmätt i qvadrater (Townshiji^"®^'^'' Hvarje township är äter indeladt i iMi Sektioner (Sections), af hvil ^^^' livar och en är 1 eng. (jvadratmil i omkrets och innehåller (priser ( acres. Dessa äi'o yterligare fördelade i j sektioner om KiO aci*^* ^^ livar. De särskilda sektionerna i hvarje township äi-o iiunirera^öd en på sätt som omstäende figur utvisar. ■'^'' X s. ^' icompar jnligt homllolioton af jon ly bin niamt l>ebo »rodukter till alla stationer ä sistnämnda jernväg, hvarest nybyg- es om »patciaren — j f|e di.«»trikter der någon skog icke finnes i närheten — an erhålla stenkol till billiar pris. lugs aagen i Längsmed floderna och i floddalarna växa vanligen gröfre cör sådd miikog, hvarifrän byggnadstimmer pä mänga ställen erhållas, .cres och ytt J)e vanligast förekommande trädslagen i Nordvestern äro: ek nit uppföra tgk^ ,iliii^ ^isp, björk, poppel, tamarac och Canadisk fur. ?nsom att der Bräder och öfriga byggnadsmaterialer, såsom dörrar, fenster och och odla (lfl,lcm)än m. m., finnes till salu i alla städer och vid större Kan gores (gjajätationer utmed hela Canada Pacific jernvägen. jern- VATTEN.. sjöar, floder präknade sk sitt homeste ,?f Genom den m-ingd små sjöar, floder och rinnande bäckar, en" sådant ioi|| bevattna landet i Nordvestern, är vatten tillgången i all- bringar äteifeh närande griisväxt torekonnna, som i >'. vestern. (Ji-iiset växer ofta till 5 a () fots längd och sä tiitt, man med nuida kan nednieja det med ShUtermaskinen. Kostnaden för uppltiggning af hö stiger vanligen till omki 11 dollars pr ton (2000 pounds) Betesmarkerna (Pastures) jiro också af utmärkt beskaffoiii savjil livad tillgången på grJis heträffar som dess niirande egensi såsom bete för boskapen, hvilket bevisas bäst af deras ovaiil storlek och fetma samt den rika mjfilk, som de i Nordvest uppfö(Wa kor i allmänhet jn-oduceiu. J A G T OCH FISKE. Jagt och fiske gifva gotl lön för mödan. De gällande j lagarna äro enkla och alldeles icke striinga. Rådjur, räfvar, liai uttrar, biifrar, björnar, N'argar, elgai' och hjortar m. m. samt iii kullor, vaktlar, dufvor, änder, rapphöns, präirie-höns, vildgäss i tranor m. m. jagas. '? De talrika sjöarna och floderna äro riKa på fisk af hvrti banda .slag. Hvar och en har rättiuhet att fiska i floder i .sjöar, som ej uteslutande ligga inom en annans landområde. S A M F Ä R D S E L N. Af stor betydelse iir naturligtvis för nybyggaren de samfii: sel medel som .stå honom till buds. (Jenom bvuiJfandet af Canada Vt flc jernvägen är nu hela landet cippnadt och talrika biljanar ; under byggnad eller redan färdiga. Manitoba och Nordvestern har iernväindelse med Atli tiska ocji Stilla hafven och hela Amerikanska fastlandet. Afv med Förenta Staternas hamnar såsom New York, Baltiiiic Philadelphia, Boston och Portland står Manitoba i förbindelse. Flera sjöar och floder såsom Manitoba och Winnpeg sjöar samt Re, hvilke äro segelbara och mytl ti'afikeras bidraga äfven till samfärdselns underliittan'i ocli sii tätt, nen. ?en till oniki kt beskaffe!)! 1 ii rande ecfensi deras ovaiij i Nordvest ? gällande j ir, räfvar, liai 1. ni. samt iii DS, vildgäss I fisk af livii! ka i floder i idomrade. ■n de samfii: af Canada P;, a bil »anar ; t se med Atk andet. Afv irk, Bal ti mc förbindelse, nnpeg sjöar ra och mycl tide. )ekiinnelser i; finnas öfv< a uppföra iircr täta (■ elbundr Nord v mersk ngregat mt tv il samma skolor. Uppi: aaserna irkt ur ipen toi REGE] Invai Igen Jiri It välst Med it här i Everallt. en fatti, RefT:e et inför Hvai Disti lesluta c Arbe yn,es: ,;Timi iSagv ,s-nied i^Jern Jord oin : oin Tjen :,'My: 100 eoiit I n elbundna resor. Bland bekännelser representerade i alla delar Nordvestei'n, må nämnas: Episcf)paler, Methodister, Baptistei*. raersk katolska, Prcst^vtcriancr, Lutheraner, Missionsvänner och ngrej^ationalisttr. Regeringen har, som redan nämndt jir, reser- rat tvA sektioner eller 1.2.S0 acres land i hvarje Township, som samma man jor„« mänga som helst och städse finna platser med god lön. ^^'^'jw^ Si arbetare och handtverkare flnna äfven sysselsättning, om de, uti. pi sina yrken, ocksä fiirstä sig nägot pä Jordbruk och alltsä kui i|^u_ an gol irna. taga arbete pä farm derest de icke strax flnna nägot arbete sitt vanliga yrke. Handelsexpediter, kontorister och bokhällare kunna icke i|j^«--„ befallas att emigrera, då den infödda befolkningen har ungt i A^fhj^ tillräckligt för att fylla de lediga platserna. Om de föröfrigt haK. ^^j lust och förmåga att åtaga sig farm- eller jernvägsarbete, hai_.^'^£ de naturligtvis samma utsigter som alla andra. Dtr finnas ic iå farmare i Nordvestern som före detta arbetat som kontorist Kolonisten borde, om möjligt, inrätta sig så, att han kan va på platsen i medlet af April eller senast början af Maj, då pl( 18 gen af jorden börjar. Personer, som vilja taga arbete pä farm ?nts samt kosr jernvägarna, finna dä genast sysselsättning. Sommar- och st sällan begatroånaderna kunna likaledes anbefallas till invandring. Vinter- nåderna böra helst undvikas, emedan det dä öf/erallt i Ame- ■ 1 motsvaraja faller sig svårt för den nyanländande att finna lönande ivaraf 1 ärijete. Alla slags kläder, böcker och värdefulla mindre husgeråds ika med 1 s\nan jernväg an göra detta. Ingen extra afgift erlägges för sofbeqvändighe- irn*. Andra klassens passagerare måste dock bestå sig sjelfva ,öc^a sängkläder. Om de ej föra sädana med sig, kunna de :, om de, ut„ _, „.. ,, „iu Q 1 11 i |of kupéer lor natten i alJtsä kui i^s, /^ , ^.„ „,, q , , , intwka kusten till Win agot arbete nna icke har ungt fi t" "f ' i h *'^*WP** '^^ fullständig uppsättning, bestående af madrass, dyna; , . ° .lfe>|och gardin, hos kompaniets agent pä afgängsorten för ett r nnnas ic ^f n kontorist' han kan va-ä Maj, dä pil 14 HURU KOLONISTERNA BEMÖTAS Vlljeii bciii ANKOMSTEN TILL W I N N I P E G, M A Km mea Den nykomne bchöfvor icke frukta att vid sin ankouist-n uppt Winnipeg falla i händerna pil tjufvar och bedragare eller »pa sig liga menniskor. Om han endast följer de nid som vi gifjen: ett denna pamflett, ställer han sig under beskydd af verkliga vil s. v. som vilja hjelpa honom. ver att I Winnipeg har regeringen uppf<)rt ett ryndigt emigraiiirata gi< hvilket hiilles i renliijt ock godt skick och får af emijrranteiA^iiQ**^' bos fritt under de nogra dagar, som han möjligen nödgas styck^s^ '^ i staden innan han kan gå ut på sitt eget homestead. — Jern\ tågen mötas vid ankomsten till Winnipeg af såväl regeringens Canada Pacific Jernvägens Emigrations Agenter (lätt igenk; 0ink på deras uniformer), hvilka taga vård om emigranterna och ;: _- j), dem alla de råd och upplysningar, som de behöfva i ett tfforsokta mande land. , skandi I fall kolonisterna redan vid afresan hemifrån bestämt ^^joner. för någon viss plats eller koloni, hvarest deras vänner och 1x1 lte"< • ta vänta dem, anvisas de huru A ;^ j^j, ^^^y ijj^, j Nonlvestern genom sin allmänt kända arbet- '^^^'- imhfct och duglighet, ^an liuru si IKANDINAVISKA K OLON lER I NO RD VESTERN. ^ar pa dci :_ . . , . n ^plärintills hafva skandinaver bosatt sig pa åtskilliga ställen , ,1.. 1 ,, Manitoba och Nordvestra Territoriet, men af de platser, hvarest la naniier > , . . . ^ . i- ,, , o lill ett betydligare antal sammanslutit sig och bildat kolonier I-. '^ 1 II iV^ vi här särskildt onuiämna följande: , tusen doili! Wz, j . . Ml har 16 KOLONIEN FLEMING. Denna koloni, livarcst de första svenskar för omkring ;j sedan slogo ned sina bopålar, ilr belägen utmed Cnnada Pi jernrägen, 210 engelska mil vesterom Winnipeg, vid provi Manitobas vestra gräns. De här bosatta familjernas antal \ förnärvarande endast Åtta, men till våren väntas en betydlig ökning i deras leder. Denna plats har ibland andra, den ; fördelen med sig, att den ligger alldeles intill jernvägen hv några af de svenska kolonisterna hafva endast 3 eng. mil närmaste station, Fleming. Landet här är vagformig präirie och pa de lägsta, plats växer ymnigt gräs för höslutter. Jordmanen består af ett d lager af svavtmyll-.i pä leraktigt botten och lämpar sig sän; väl för odling af hvete, hafra och korn mfl: sädesslag. Potatis de flesta andra rotfrukter växa här ypperligt. Godt vatten fås öfverallt. Närmaste afsättninjjsort och handelsstad är Moosomin, bcli omkrinjr (S enjj. mil från koloniens nuvarande centrum. Våra landsmän här äro fullkomligen nöjda med sitt vui land och läge samt hafva goda utsigter för framtiden. Anmäi bör att, ehuru de flesta icke hade något kapital att bcirja i utan måste till en början gå ut att förtjena penningar, do hafva goda boningshus och dragare samt nödiga åkerbruks- körredskap. KOLONIEN NYASTOCKHOLN är förnärvarandö .den största och talrikast befolkade i Nordrestt Den er belägen utmed Canada Pacific jernvägen 250 engelska vester om Winnipeg och omkring 14 mil från närmaste jernv station och handelsplats, Whitewood, Assiniboia, N. W. T. Dei koloni innefattar delar af 5 townships, hvaraf ännu många n rings- och alla jernvägs sektioner äro oupptagna. Härintills ha: omkring 40 familjer, bestående af nära 200 personer, inberäkii. qvinnor och barn, här upptagit land, men ännu finnes det g utrymme för hundratals familjer. Landet består hufvudsakligen af vagformig eller lätt kuperad delvis öppen och delvis skogbevuxen prairie — och har ett väck läge på norra sidan om Qu'Appelle floden samt innesluter istörre fiskrik sjö jemte några mindre sjöar. Jordmånen består till det mesta af lös svartmylla pä ett ' tlerlag af blå lera eller sand. Skog finnes tillräckligt till bräii fikring ;j Innada Pi fid provl antal i; betydlig fa, den > iigen hvi, eng. mil \ta, plats if ett (1 sig sän: Potatis vatten Jniin, boli n. sitt val Anmäl börja 1 ngar, de erbruks- N Nord rest engelska ste jernv . T. Dei mjinga n rintills ha: inbehikii ?s det •' t kuperad • ett väck nesluter pä ett [ till briiii KARTA tfrvcn SKANDINAVISKA KOtONICN "nya STOCKHOLMr UTMKO CANAOA PACiPlC JERNVAGCW» \A/HITEWOOO.NW.T. e AN ADA. II I fiiil'oi3^1j| e o ^ ^^E ^;'^-å*£ El m >vs K m^ ^ S o7o ^ § 1 1- » ö|0 Si 1 3bi 18 HÄNVISHINQ. (^eg,«»in^«lancl upptag*^ oF Skon d inavel*. Frtkt R«å«r'mi«lanal For %Z'So Mf acf « till h«(r» pri*«r pa btlU|ja. V ^ '-■X -:- 1 • -♦- 1 . , — m 1 2* 1 _ i " SL ■A ir 16 Skala oF Svenftka Mil ■ Kjh rarda. Ett enn- ^rankhus och tvenne .skolhus än» nu nnrnärvarandc fire- stÄs af Herr Xils Johanson, en af de.ss fih-.sta nyhyj^^jrarc som slo;,' sig ned här om vären IcScSO. Enligt hvad vi hafva hr»rt kommer jckså en handelshod att inrättas i den niirmaste framtiden. Tager man i l>etraktande att de tie.sta nyhyggarc, som kom- mit hit, mtMlf(>rt ringa eller intet kapital, sä har kolonien i sin helhet gjordt go!ni I.')' Jiiiiuiiri ISSIK ■ llfVi- L. A. Hdiiiilfoii. Landkonunissionär f(>r Canada Pacific Jernviigen Winnipeg, Man. För ett par nr sedan var min uppehållsort Stockholm i deÉ? ga-nla Sverige, då jag l)lef tillsänd en pamflett si>m inne- hiiM beskrifning öfver förhållanderna i C" "*^^ fångas pA niAngahanda sätt. Det enklaste och simplaste siittcthomestei tex. fånga giiddor, är tVWjamle: Man tager ett groft sn<)re J^^^ 1?'^'' segelgjirn, fäster dervid en kr(>kt spik och hänger pA den eii roi** i*^'' k<)tt samt begifver sig t. godt. Mail Under sista Aijt harsta f<>r frai)(i£renUiga sk()rd och erhiillo frän 25 till 2(K) bushels hvete af bä- ta slag, hvilket vid försJdj ningen i Whitewood inbringade dem )'farenhet(itt pris af ^1 och derutofver per bushel. 'ot svart Jag har härintills bräckt S acres af mitt land, hvilka jag i f(")r odliiii' skall sä med hvete. Jag har byggt hus och stall samt gräf- •otfrukter it tvenne brunnar frän hvilka godt vatten ejhälles. Jag iiger nu nes tillräett par oxar, nägra kov och en massa luins: och f<>r min ilel gär om bygi[i-ig framtid»'n tilUmites med goda forhoppningar. i syiuierlii hö för vii; pä praiiii a biiv viixf. 'It* Högaktningsfullt Alex aUniheru frän Stockholm, Sverige. Hi Nyii StocKholin ffcn /.V. Jununri t-^^O, crr L. A. HdihilfoiK itt tycke nicn äfveii is^^nnerhet L«ndkonn's.sionär f<)r C-anada Pacific Jornvägen. Winnipeg, Man. mska otta Jag fär nu skrif\'a och omtala f(>r ee^ gick inom ganska kort tid, ty jag hade sä godt htiland pä >ä den eii min fai'n^ att jag e^j behöfde slä mera än ungefär en ättondedel i man hmaf det hela da jag hade nog hö för n)ina kreatur (»fver vintern, fenom, siiiiSedftn tletta var gjordt uppförde jag ett boningshus af asp tim- n sä ii,v,mer, hvari jag nu bott sedan den 14. Novendjer — (xjh funnit det ijfver gä tvaifa varmt oeh ryndigt. Jag uppförde äf\en en la«lugär*^^ synes vara godt. Jordmanen bestar af svartmylla pä lewabtten, men som jag ännu icke kunnit hvarken sä eller skörda, inska sij» ** ^*^"^ j*^g ingenting säga om dess fruktbarhet, dock hoppas jag rårna iii-o ^^' bästa emedan de iddre nybyggarena synes hafva fatt geni gröda beliayet n »^ s»^*vJd det ena som andra sädesslaget. Ibland annat fär jag 1,1 4 [i 20 tiiimhå att botV)lknini;T'n hiir i kolonion iiro ntmiirkt hygfijUga yit^et Vira alla nykoinna röna här ett vänligt och godt bemötande öfverii^miBaren ä En ainian sak som jag äfveii ville onmännia är den, att a Beträffa till Winnipeg anländande emigranter mötas der vid bantsigens i,ii i mitt komst af Canada Pacitie jernviigens skandinaviska agent, som lijupa dalar, per de nykomna och fiiljer dom hit upp till kolonien niir a gifva et 500 krcmo nna söka lom 100 e to p& arb« ler att gi"> (. Herr Landkommissionär L A. Hamilton Winnipeg, Man. Undei-teeknad som afi-este från Jemtland, Sverige, de 3. Jr, 1888 och ankom till Winnipeg i slutet af sanuna niilnad, fiir : trycka min belåtenhet iifver det tillmötesgåenn&nad si lijelp som han bevi.sade oss. nina grai Jag vill nu med näfjva rader i korthet frandiålla min eiliveÉe, hv renhet angående landet här. Jag upptog \ sektion land (cancellavisteodlin honicstead), för hvilket jag betalade 21 dollars. Mitt land bostvonäigt af god jord, godt höland, skog nog till briinsle och .stängsel; cftoÄW ti jag kan räkna på att erhålla gcxlt byggnadstimmer inom 10 åv pasaand om jag kan bevara skogen för elden. — Jag har gi-iifvit bniiträflar. och funnit godt vatten och har plöjt 8 acres af landet. Till Då jag tillfölje f.f bristande erfarenhet, i den stora praiiibemötta branden, som rasade här i Oktober sistlidet år, förlorade allt inCanada välbergade hö, omkring .'iO lass, nf)dgad<'s jag börja på nj^^tt uiuiäga at höbergningsarbetet of i sökn ihopsanda hvar elden hade lemnat u got qvar, långt från mitt land, men med denna nu vunna eit renhet hoppas jag härefter kunna skyrrin i nK^llet af denna månad. — Jag trifs Ii ■n' 01 k^p^liga yuJiet l^.g^ cto]\ tyckf-r om klimatet, hvilket iir mycket hclsosamt. k ötv('iii,j,j,Qg^j.j.j^ jjj, behagligt varm och vint(?rii iir ej mycket kall. Ni, att a Betriift'aii(l(3 viiuoii hihvmellan och stationen Whitewood, sa är tagens iju i jyiitt tycke svår att trafikera i-medan man måste passera tvä ;, som limpa dalar, — Till dem, som ämna sig hit att taga land, vill en när g gifva ett rå VKl ( ]^e,p Stockholm den 24. Jonnnvi 1RH0. än Caii;i . Herr Landkommissi(mär L. A. Hamilton. Winnipeg. Den si Jag önskar härmed lemna några upplysningar till minö nen för andsmän om torhållanderna i denna koloni. Jag kom hit i Juli godhet in&imd sistlidet år och har ännu icke haft någon skörd, men nina grannar som skördjx från dem . från Svanabyn, Dorothea • , » .. ; j ', vagn Oi ' \'esterbottens län, Sverige. •■i<.a 1 ett lii: ...,.' . , ' , . ■ s ::'^ att vi ' - !. • _^ .'■_ ■ -, .:<'.% X trifs Ii; • ■•:. , ■ ,, n- •'.■.: Si i 22 io ja in har jag vatten. delgr Anj. Nyo Stockholnt, Eheneser, '2U Jununri 188U, Herr Lainlkoiiinnssionär L. A. Hainilton VV'innipo<^, Man. Pil flera af mina viinnors beijfiiran far iaij liiirnied eder mina rön oeh iakttagelser om Nya Stockholm, under gen att tifl af nio månader soni jag varit här. Hvad först klimatet nes barr; träffar, kan jag siiga att det iir godt. Luften är ren, lätt uiånga a frisk sa det kännes godt att bo hiir, och fastän landet ligger liiiäro till i nord och hlngfc fi'an hafvet, s:! vet ingen af erjitta om någon härd storm, mycken snö eller kall vinter: di dock ho tyckes vinden ibland vilja genomtränga vara kläder isynnoimed tidi som inga ])erg eller tiita barrskogar kunna göra honom motstå Tvji Om sjelfva landet kan jag säga att fv(jrallt. : Nej, all sina ställen träffar man vildt lin och i skogarna vilda iin iiTO fatt Humle viixer vild i de större dalsiinkningarna. men ja: Jag \'ill icke påstå att hiir är den fruktbaraste platsen sedan <1 Amerika, men det kan jag säga, att då frosten under förlid sådane sonnnar, på många af t ma man icke göra sij^' den föreställnin- n, nndei' ,gen att det är hiir sådant som t.ex. i norra Sveri|,ro der det fin- klimatet nes barrskogar: dock är denna plats rikare på byggnads virke än 'en, lätt mänga andra som intet hafva. Våra små men '^' c '»i m , '-ta- - ','^ y* i^.V *> ir '"^" -y , I ^ ' .. *, Harn nan köper Jeriivagslaii Canada Pacific Jernviigskornpaniet erbjurUr salu utmärkt jordbruksland i Manitoba och Nordvestern. land som kompaniet äger i hvarje „townsliip" inom jernviins tet, hvilket har en utsträckning' j af tjugufyra eng. mil pil i sidorna om hufvudbanan, säljes från $*-i-50 per acre till litfgre priser. Närmare underrättelser, angående priset pfi hvarje särskild sekti kunna erhållas hos kompaniets Landkonnnissionär i Winnipe^-. Betalningsvilkor. Om hela köpesumman betalas genast lemnas fastebi-ef (J)* pä landet, men köparen kan också betala endast entiondedd köpesumman kontant och åtestoden i nio ärliga afbetalningar i, entiondedel af kapitalet och 6% intr ", i shitet af hvarje jii-, Almanna Regler. Alla landköp äro underkastade följande bestämmelser; 1. Alla förbättringar gjorda pä landet skola bibehållas deril i dess full betalning skett. 2. Alla skatter och lagliga onera, påförda landet, skola erlii^. af köparen. 3. Kompaniet förbehåller sig rättigheteten till allt mineiul-i stenkolsland äfvensom land med skog af större betydenhet, st och marmorbrott samt land med vattenkraft dera likasom i vissa trakter i och för stadsanläggningar och jernvägens behot. 4. Mineral, stenkols, skogland och stenbrott samt land med v; t«nkraft dera, säljas på lätta betalningsvilkor till personer, s prestera nöjaktiga bevis om att de åstunda och å}'o kapabla a tillgodogöra sig desamma. Nedsatta biljett och fraktpriser till nybyggare < deras gods, lemnas af kompaniet å dess jernväg. För närmare upplysningar vände man sig till LA. Hamilton Landkommissionär för Canada Pacitic jernvägs kompaniet Winnipeg, Man. eller till : E. V. Skinner General Agent för Östern. 337 Broadview, New York, N. Y. J. Ottenheiifiier Land- och Immigrations Agent 30 State Str., New York, N. Y. plaiii erbjurUr Ivestern. .' i jernv{i;jfs! mil pfi Ij irskild spkt Winnipoi;'. itebref (J), entiondedcl talningar i, hvarje fir elser; Ilas dera i kola erla;i: mineral- Il y^denhet, st likasom i (ens beluit. \d med Vi personer, » kapabla a lyhyggar." . ompaniet 'n. rk, N. Y. Agent k, N. Y.