Sa 
ER 


Y hi Kd 


MD 


ART 
da 


KONGLIGA SVENSKA 


 VETENSKAPS-AKADEMIENS 


AN DobdTN-G AR, 


ANDRA BANDET. 


1857, 1858. 


STOCKHOLM, 1860. 


P. A. NORSTEDT & SÖNER, 


V 


sÅTEN 0 


" 


ELMA ORAL LAGA 


DN 


10. 


INNEHÅLL af ANDRA BANDET. 


AGARDH, J. G.: Om äggets läge inom ovariet hos de phanerogama vexterna; (Med en tafla) sid. 


HANSTEEN, CHR.: Den magnetiske Inclinations periodiske Forandringer; (Med en Tavle) 


SUNDEVALL, C. J.: Kritisk framställning af fogelarterna uti äldre ornithologiska arbeten; 
1. Museum Carlsonianum . + = 


2. Te Vaillant, Oiseaux dä Afrique 


WALLENGREN, H. D. J.: Kafferlandets Dag-fjärilar, insamlade åren 1838—1845 af J. A. 
WAHLBERG -. 


= 


i=n-1 i I i 
BJÖRLING, E. G.: Om de båda summorne & (&+ih)”, & (—1) (v+ih)” för reela u-valörer 


i=0 i=0 


NORDENSKIÖLD, A. E.: Bidrag till läran om den kristallografiska Isomorfin och Dimorfin 
STÅL, C.: Bidrag till Rio Janeiro-traktens Hemipter-fauna 


HOLMGREN, AUG. EMIL: Försök till uppställning och beskrifning af de i Sverige funna 
Ophionider 


BAHR, J. F.: Analyser af atmosferisk luft i Stockholm 


VICTORIN, J. F.: Zoologiska anteckningar under en resa i södra delarne af Caplandet åren 
1853—1855. Ur den aflidnes papper samlade och ordnade af J. W. GRILL. Med en tafla 


» 


» 


1—12. 
1—22 
1—15. 
6—60. 
1—55. 
1—18. 
1—22. 
1—284. 
1—158. 
1—14. 
1—962. 


ERK AIR a RER 


Np é 
INTAS Jå JSF 


SKUM ATI, mag flott legala 


KONGLIGA SVENSKA 


VETENSKAPS-AKADEMIENS 


EEACN DeL-I NG Ach. 


ANDRA BANDET. FÖRSTA HÄFTET. 


1837. 


INNEHÅLL. 


AF ANDRA BANDETS FÖRSTA HÄFTE. 


Om äggets läge inom ovariet hos de phanerogama vexterna; af J. G. AGARDH. (Med en tafla) sid. 


Den magnetiske inclinations periodiske forandringer; af CHR. HANSTEEN. (Med en Tavle) —. » 


Kritisk framställning af fogelarterna uti äldre ornithologiska arbeten; af C. J. SUNDEVALL: 
1. Museum Carlsonianum 


LAR OR VG UL Omen TSE ANM CUAAN TIG UC olgds STEN ia Ae Kaya el gp KR den RT teen TER, SEED 


Kafferlandets Dag-fjärilar, insamlade ären 1838—1845 af J. A. WAHLBERG, beskrifna af 


ITE STA SVVSA TEN GREN 2 se Ved srarkgn SST S SES Rn Bye, fal förr saft Ve rt OD 


i=n-! i=n- | 
/ EN i ANTA é FAN. 
Om de båda summorne & (x+ih) , & (—1)(c+ ih)” för reela u-valörer; af E. G. BJÖRLING » 


v=0 =0 


Bidrag till läran om den Kristallografiska Isomorfin och Dimorfin; af A. E. NORDENSKIÖLD . » 


1. 


16. 


$ re N å , 4 Dp z 5 d AN EE 
vartenda alv 


ANAR öd Vi EMAEARAN 


SM 


STARTA klen 


5 Ava 2 ad ROR kodord 


& 


OM 


ÅGGETS LÄGE INOM OVARIET 


HOS DE 


PHANEROGAMA VEXTERNA; 


AF 


JG. VAKG AR IDE. " 
pA 'U 


Med en tafla. 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 10 FEBR. 1857. 


K Vet Akad. Handl OP. 2. N:o 1. 


a é MÖ Nå 
0 KÖL Haka 
ND vg Wbgrr 2 ST 2 Wi Bor ” 
EN Sa JERDOATAAKT 


; al af = 

EDGAR RESER 
SM 
NE 


I 


Åh AW l 


; å 


BROR GM Be ARAB 


K 


D:. har stundom blifvit framhållet som en förtjenst hos A. L. DE Jussimv, att han vid 
bestämmandet af naturliga förvandtskaper icke blott räknade, utan äfven noga vägde öfverens- 
stämmelserna, eller, med andra ord, att han bestämde ett relativt värde för karaktererna, 
hvarefter han sedan gjorde sin uppställning af de naturliga familjerna. Utom det, att 
en följd af denna method blef, att karakteren kom att bestämma gruppen, hvarigenom 
systemet infördes på fullkomligt artificiell grund, kan emot giltigheten af de karakterer, 
hvilka Jussmu tillerkände en hög betydelse, anmärkas dels att sednare upptäckter visat 
många undantag ifrån hvad Jussmu ansåg som regel, dels att kännedomen af ägg och 
ovarium var, då Jussiev uppdrog grunddragen för systemet, alltför ofullkomlig, för att 
dessa organer skulle uppskattas till det värde, som de utan tvifvel böra hafva för den na- 
turliga systematiken. Öaktadt man sedan vid diagnosticeringen infört många karakterer, 
hämtade ifrån dessa organer, hafva likväl de karakterer i blommans struktur, som JUSSIEU 
en gång tillerkände de högre värdena, 1 allmänhet fått behålla dem, och systematiken fort- 
går således ännu 1 dag i de gamla Jussiev'ska spåren. 

En annan anledning, hvarföre man åt de nämnda organerna icke tillerkänt något 
synnerligen högt värde, ligger utan tvifvel deri, att man länge endast observerade dessa 
organer i deras mogna tillstånd, då den ursprungliga, så att säga typiska, formen genom 
hvarjehanda förändringar blifvit mer eller mindre maskerad. Men äfven sedan man lärt 
sig inse, att frukt och frö svårligen kunna förstås utan kännedom af ovariet och ägget, 
har man, som det synes mig, försummat att från dessa organer hämta de vinkar om na- 
turlig förvandtskap, som de utan tvifvel ofta lemna. Oaktadt man skiljer mången familj 
från en närstående genom ett upprätt eller hängande frö, så synes man ingenstädes hafva 
gjort sig reda för, att ett frö kan vara hängande på flera olika vis, hvilka i sjelfva verket 
äro beroende af olika utvecklingssätt. Det är en lucka i denna väg, som jag genom när- 
varande uppsats vill antyda, förbehållande mig att vid ett annat tillfälle få återkomma till 
de resultat för systemet, som af dessa olikheter i utvecklingssätt torde kunna dragas. 

Det är icke blott i den beskrifvande botaniken ganska vanligt att finna uttrycket 
radicula vaga tillagdt embryonet inom en mångfröig frukt; jemväl hos L. ÅA. RICHARD före- 
kommer en strof "), ur hvilken man dragit den mening, att embryonets läge i afseende på 
pericarpium skulle i mångfröiga frukter vara temligen obestämdt, under det läget i afse- 
ende på hilum skulle vara mera konstant ""). I motsats härtill påstår likväl BRONGNIART””") 


”) The pericarpic direction of the embryo, frequently offers remarkable differences and oppositions in the same 
natural order, and even in the same genus, but this last is very rare. It is sometimes impossible, and fre- 
quently difficult, to establish it justly; especially when the seeds are vaguely directed, In many genera it is 
not easy to indicate it without knowing the precise point and manner of anunexion of the seed. RIcH. 

Analys. de fruit. Translated by LIiNDLEY, pag. 37. 

Celå contribue encore a démontrer combien M:r RICHARD pére a eu raison de regarder comme un faible 

caractére la direction de la radicule relativement au péricarpe. AvuG. S:r Hin. Fl. Brasil., pag. 141. 

""') Enum. des Genres, företalet pag. 10. 


a” 


4 J. G. AGARDH, 


att radiculans läge i afseende på pericarpiet har en vida högre betydelse såsom syste- 
matisk karakter än förhållandet till hilum, i det en micropyle supera eller infera förut- 
sätter en väsendtlig skillnad i medlen för öfverflyttande af det foecunderande ämnet. 
Han tillägger, att micropylen ofta behåller sin ställning till ovariet, oaktadt den relativa 
ställningen till hilum förändras, t. ex. hos Urticeernas än upprätta än bängande frö. — 
Innebär uttrycket radicula vaga att fröen skulle äga en regellös ställning, så får man dock 
icke deraf sluta att detsamma gäller om ovula; dessa äro fastmer ordnade med den mest 
förvånande regelbundenhet och micropyle-mynningen har sin för hvarje ovulum bestämda 
plats i afseende på ovariet. Hvad åter det BRONGNIART'ska påståendet vidkommer, så, 
oaktadt i allmänhet och till en viss grad riktigt, motsäges det dock af BRowss längesedan 
bekantgjorda observationer öfver fröens olika läge hos olika Evonymus-arter, i det nägra 
hafva upprätta, andra hängande ovula med motsvarande förändradt läge af micropylen. Att 
ett liknande förhållande äger rum hos olika Ranunculaceer känner man äfven (cfr. ScHter 
DEN Beitr. och A. GraAY Gen. Flor. Bor. Amer.); och PLAncHon (Hoox. Icon. tab. 709) an- 
märker detsamma hos olika Ochnaceer. Man antager i dessa fall att ovulum, då det icke 
haft utrymme att uppresa sig i ovariet, måst böja sig nedåt, och som ett bevis härför 
anför man, att raphe i dessa fall är dorsal, d. v. s. att raphe, som i det uppstigande fröet 
finnes på den inra, placentan tillvända sidan, blir i det hängande på den yttra, placentan 
frånvända sidan. Så riktig denna förklaring är, så besynnerligt måste det förekomma, att 
man, med den för ögonen, icke fästat sig vid de olika ställningar raphe har hos olika frön. 

I sjelfva verket har R. BROWN — här som annars ofta den förste att uttala all- 
männa lagar — påstått, att raphe regelrätt alltid är inåtvänd emot placentan och att de 
fall der detta icke är förhållandet äro att anse som mera synbara än verkliga undantag, 
uppkomna genom ovuli resupination. PLANCHON, som antar den BrRowny'ska förklaringen 
(Ann. des Sc. Nat. III. Vol. 3. p. 281 noten), gör, för att förtydliga den, följande jem- 
förelse: För att förstå denna resupination föreställom oss en knif i upprätt ställning, så 
att ryggen af knifbladet vänder mot höger, och eggen mot venster. Om man hop- 
faller knifven, så beskrifver knifsbladet en halfcirkel, dess rygg blir vänd mot venster 
och eggen mot höger. På samma sätt blir raphe, som i det upprätta ovulum finnes på 
insidan, i det resupinerade på den yttra. Ifrån den allmänna lagen skulle alltså dessa 
resupinerade ovula blott göra ett synbart undantag. ÅA. BrRonGsraArts observationer på 
Rhamneerna, der raphe uppstiger på den yttra sidan af det upprätta ovulum, försöker 
Bennet (HorsFienp Pl. Iav. rar. p. 131) förklara genom en vridning af funiculus, hvari- 
genom raphe, som ursprungligen fanns på den inra sidan, vridits till den yttra. Han anger 
sig hafva sett raphe i dessa olika ställningar hos ätskilliga Rhamneer; besynnerligt nogtil- 
lägger han — som just söker bevisa det Browy'ska antagandet om raphes läge — att han 
observerat samma vridning hos Ilex och Prinos, hvilka hafva hängande ovula och som så- 
ledes, enligt den BRrRowwN'ska läran om resupinationen, skulle tyckas underga 2:ne olika 
förändringar, hvarigenom man nästan tvingas till tron, att raphe ursprungligen varit 
på utsidan. 

Om BENNET, enligt hvad han tillägger, fann det svårt att gissa meningen med denna 
displacering af ovulum, så har A. Gray (Gen. Fl. Bor. Amer.), som både vid art. Ra- 
nunculace&e och Rhamnee återkommer till frågan, ingen svårighet att förklara meningen 
med denna vridning; den vore nemligen nödvändig för att sätta micropylen i juxta-po- 


OM ÄGGETS LÄGE INOM OVARIET HOS DE PHANEROGAMA VEXTERNA. 5 


sition med placentan, derifrån foecundationen verkställes. Han citerar exemplet af Myo- 
surus för att visa, att om ovulum hade sin normala ställning skulle micropylen vara mest 
aflägsnad ifrån det ställe, derifrån foecundationen försiggår. Hos Rhamnus skulle den 
breda ventrala funiculus tydligen vara ett hinder för impregnationen. Gray följer vidare 
Benser ända derhän, att han tydligen afritar raphe på insidan af ovula hos Rhamnece, 
oaktadt, som jag tror, den öfverallt finnes på utsidan, såsom BRONGNIART längesedan upp- 
gifvit. Hvad förklaringen af Myosurus beträffar, så torde det nästan med lika skäl kunna 
påstås, att genom resupinationen befruktningen snarare försvåras än underlättas. 

Möjligen skulle man af R. Browns uppgifter om det olika läget af raphe hos de 
verkliga Caprifoliacee och de slägten, med hvilka dessa förut varit sammanförda, kunna 
draga den slutsats, att han antagit, att raphe kunde hafva ett olika typiskt läge i afseende 
på ovulum. Skulle detta då verkligen varit hans mening, sa har han icke haft lyckan 
att vara förstådd af sina efterföljare. Brown uttrycker sig nemligen (Warricu Pl. As. 
Rar., Abelia) väl tillräckligen tydligt med afseende på de verkliga Caprifoliaceerna, der 
han säger raphe i det hängande ovulum finnas på utsidan; men hvilka med Caprifolia- 
ceerna dittills sammanförda slägten, som skulle hafva ovulum vändt på olika sätt, nämnes 
af honom icke. Emellertid tillämpar EnpLicHERrR detta så, att raphe hos Sambucec skulle 
i det hängande ovulum förekomma på den inra, placentan åtvända sidan, men på den 
yttra hos Loniceree. Undersöker man likväl förhållandet, så visar sig, att hos Sambucece, 
så väl som hos Lonicerece, raphe är på den yttra sidan. 

Så vidt jag observerat är detta det enda ställe, der ENDLICHER gjort bruk af raphes 
läge som karakter. Huru liten vigt han lagt derpå synes ibland annat deraf, att han 
hänfört sitt nya slägte Plösslea till Sapindaceerna, oaktadt hans egna analyser visa, att 
raphe der är i ett helt annat läge till fröet än hos de verkliga Sapindaceerna. Också hafva 
nyare undersökningar, fastän med andra skäl, redan ådagalagt, att Plösslea icke har sin 
rätta plats bland Sapindaceerna. Emellertid har det anförda stället hos ENDLICHER i så 
måtto en betydelse, att han, så vidt jag observerat, är den förste som tydligen angifvit, 
att läget af raphe beror af äggets utvecklingssätt. Han säger nemligen om Sambucec att 
ovula skulle vara extrorsum anatropa, hos Lonicerecw introrsum anatropa. Oaktadt användt 
på ett icke passande exempel, innebär uttrycket tydningen af de 2:ne hufvudtyper i utveck- 
lingssättet af ovula, som förekomma hos phanerogamerna. 

Det är nemligen genom MrirBers och sednares undersökningar tillräckligen kändt, 
att hvarje ovulum är till en början atropt, men vanligen genom en böjning af funiculus, 
eller en starkare utveckling af den ena sidan, öfvergår till hvad man kallat ovulum ana- 
tropum, campylotropum o. s. v. Denna böjning kan nu ske antingen uppåt eller nedåt, åt 
höger eller åt venster, och raphe måste derefter få ett olika läge i det utvecklade ovulum; 
sker böjningen eller utvecklingen nedåt ifrån funiculus, så får raphe i det uppstigande 
ovulum sin plats på den inra, placentan åtvända sidan; i det horizontella på den öfra, och 
i det hängande ovulum på den yttra sidan; sker böjningen deremot uppåt, så kommer 
raphe i det utvecklade uppstigande ovulum att synas på utsidan, i det horizontella 
på undra sidan, i det hängande på den inra, placentan ätvända sidan. Man jemföre 
fig. 1—21. 

Lika tydligt, som man a priori kan sluta sig till dessa olika lägen för raphe, lika 
lätt är det att uppsöka motsvarande exempel derpå i verkligheten. Hos Umbelliferce, 


6 J. G. AGARDH, 


Araliacece, Cruciferce, Leguminose med hängande ovula, finnes raphe alltid på den inra, 
placentan åtvända sidan af ägget; hos Adoxa, Cornec, Fumariacew, Papaveracew o. s. V., 
finnes raphe på utsidan af det hängande ovulum. Då ovulum i båda fallen är hängande, 
så kan det olika läget af raphe icke förklaras genom någon resupination; att icke heller 
det olika läget är beroende af någon vridning, derom är jag äfven fullt öfvertygad. 

Att raphe i det upprätta ovulum än förekommer på den inra, än på den yttra sidan, 
kan på samma sätt visas genom talrika exempel. Raphe uppstiger på den yttra sidan 
hos Rhamnec, Surianec, Dillemacecw; på den inra hos Celastrinece, Ampelidece, Magnoliacece 
0. s. v. Att hos intet af dessa exempel någon synbar vridning af funiculus förekommer, 
tror jag mig med visshet kunna antaga. 

I horizontella ovula finnes raphe jemväl än på den öfra, än på den undra sidan 
af ovulum; den är på öfra sidan hos Labiatce, Malvacee m. f.; på den undra hos Borra- 
ginec, Geraniacee 0. s. V. 

Det torde redan af dessa exempel vara tillräckligen tydligt, att den BRowny'ska läran 
om raphes förhållande till placentan icke har något stöd i verkligheten. Der finnes tyd- 
ligen olikheter i dessa afseenden, och dessa olikheter äro ovedersägligen beroende af ett 
olika utvecklingssätt af sjelfva ovulum. 

Att denna ursprungliga olikhet i utvecklingssättet hos ovula torde vara af vida större 
betydelse än den hufvudsakligen af platsen inom ovariet beroende upprätta, horizontella 
eller hängande ställningen, derför tala flera omständigheter: 1:o De redan ofvan anförda 
exemplen af olika Evonymwus-arter, af olika slägten Ranunculaceer, Ochnaceer, Borragineer 
0. 8. v., der, dels inom samma slägte, dels inom närstående slägten, än det ena än det andra 
läget förekommer, under det att ovuli utvecklingssätt förblir detsamma, vare sig att ovu- 
lum är upprätt eller hängande. 2:0o I ovarier, som hafva många ovula utvecklade, t. ex. 
Primulaceer, Ericoideer, Rubiaceer o. s. v., synes tydligen, att den upprätta eller hängande 
ställningen är helt och hället beroende af platsen, under det att raphe, om ock med olika 
läge för olika ovula, dock har sin bestämda plats enligt hvad jag nedanför skall visa. 
3:o Gifves det några exempel (Jasmineer, Geraniaceer) på, att ovula kunna under utveck- 
lingen öfvergå ifran ett hängande eller horizontellt läge till ett mera upprätt, under det 
att raphe i dessa fall bibehåller sitt relativt samma läge på ovulum. 4:o Skall jag nedan- 
för anföra några speciella fall som ytterligare tala derför. 

I sjelfva verket, om foecundation och propagation äro vextlifvets vigtigaste funk- 
tioner, så kan man väl redan a priori sluta, att allt hvad som dermed står i samband 
måste för vexten hafva en hög betydelse. Ett ovulum, som inom ovarii-caviteten är så upp- 
hängdt, att micropyle-mynningen kommer så nära som möjligt den punkt, derifrån pollen- 
visarne utgå (t. ex. Umbellater, Euphorbiaceer o. s. v.), måste lättare befruktas än ett 
ovulum, som är frånvändt den ledande cellväfs-kanalen och der pollenvisaren måste kringgå 
antingen hela ovulum, eller åtminstone funiculus, för att nå miecropyle-mynningen, (t. ex. 
Ranunculaceer, Malvaceer o. s. v.) Om nu det ena af dessa förhållanden uppkommer der 
ovulum under utvecklingen böjer sig uppåt, men det andra der ovulum under sin ut- 
veckling böjer sig nedåt, så torde häraf blifva klart, att dessa olika riktningar i äggets 
utvecklingssätt måste hafva för vexten en högre betydelse än vid första påseendet kunde 
synas. Jag har med afseende på dessa förhållanden kallat det förra epitropi, det sednare 
apotropi. Det uppstigande ovulum har således raphe på den yttra sidan då det är epi- 


OM ÄGGETS LÄGE INOM OVARIET HOS DE PHANEROGAMA VEXTERNA. 7 


tropt, på den öfra då det är apotropt; det hängande har raphe på yttra sidan då det är 
apotropt, på den inra då det är epitropt. Exempel på epitropa ovula visa fig. 1—7; på 
apotropa fig. S—11. 

I ovaricr som hafva talrika ovula kunna dessa antingen alla vara epitropa (Resedacece, 
Violariece, Loasece), eller alla apotropa (Primulacec, Papaveracew); men i allmänhet är 
detta mera sällsynt. Det vida vanligaste är, att ovula vända sig 1 olika riktningar; de 
öfra ovula äro epitropa, de nedra apotropa, de medlersta, som då vanligen äro horizon- 
tella, vända sig åt höger och åt venster ifrån den medellinea, der carpellens inböjda kan- 
ter möta hvarandra. Jag föreslår för denna ställning af ovula benämningen heterotropi. 
Exempel på heterotropa ovula lemna fig. 14, 15, 18—20. 

"Man må icke föreställa sig, att detta sednare förhållande skulle antyda en regel- 
löshet i läget af ovula inom de mångfröiga ovarierna. Tvertom visar hvarje blick inom ett 
dylikt ovarium den mest förvånande regelbundenhet i deras vändning, allt efter den olika 
plats de innehafva. Hos en Papaver eller en Nymphea, en Cactus eller Solanum, skall man 
knappt finna ett tillfälligt undantag ifrån den ställning man för hvar och en finner 
vara lag. 

Man kunde härvid tänka sig, att den heterotropa ställningen af ovula vore den nor- 
mala, och att epitropa eller apotropa ovula endast vore en genom abortus, eller rättare 
genom icke-utveckling af vissa af en mångfröig placentas ovula uppkommen modifikation 
af den förra. Ett stöd för denna åsigt kunde man möjligen söka deruti, att ovariet 1 de 
flesta fall bildas genom carpellblad, hvilkas invikna kanter böja sig ifran hvarandra uppåt 
och nedåt, åt höger och åt venster och bära ovula i motsvarande olika riktningar på 
dessa kanter. Om a och b äro kanterna nedifrån och uppifrån samt c och d kanterna 
från höger och venster, så bäras ovula af alla på samma sätt (apotropt) med hänseende 
till deras utgångspunkt. Tänkte man sig de ovula som bordt utvecklas ifrån kanterna 
a, ce och d icke utvecklade, så kom ovariet att innehålla epitropa ovula, vare sig att 
dessa efter som utrymmet medgaf inom ovariet böjde sig uppåt eller hängde nedåt; tänkte 
man sig åter inga ovula utvecklade ifrån kanterna b, ce och d så blefve alla de utvecklade 
ovula apotropa, Tänkte man sig äter alla kanterna äggbärande, så uppkom heterotropien. 
Att detta likväl icke vore en riktig åsigt, bevisas kanske lättast af de ovarier, som hafva 
en placenta centralis, uppstigande från bottnen och med öfra ändan ursprungligen fri; i 
det några af dessa hafva epitropa ovula (Puphorbiacece, fig. 1), andra apotropa (Ili- 
cinece, fig. 8), hvilket icke vore möjligt, om icke ett ursprungligt olika utvecklingssätt 
gifvit ett olika läge åt dessa ovula. ; 

Jag tror mig således berättigad antaga, att epitropi och apotropi uttrycka ur- 
sprungligen olika typer; och då verkligen naturliga familjer hafva ovula, så vidt min er- 
farenhet räcker, konstant utvecklade än på det ena, än på det andra sättet, torde det äf- 
ven på praktisk väg kunna bevisas, att denna olikhet i dessas läge torde äga en hög be- 
tydelse för systematiken. 

Det kunde synas som några till en del redan kända förhållanden talade emot detta 
enahanda utvecklingssätt af ovula inom samma familj. Hos Cruciferce finnas sålunda i all- 
mänhet hängande epitropa ovula. Men en del slägten, helst de som hafva siliquan delad 
genom diaphragmer, hafva stundom de öfra ovula uppstigande och till utseendet apotropa. 
Undersöker man likväl ovariet tillräckligen tidigt och innan diaphragmat ännu är färdig- 


8 J. G. AGARDH, 


bildadt, så visar sig, åtminstone hos Rapistrum, fig. 6, att det uppstigande ovulum 
icke utgår ifrån samma placenta som det hängande. Det utgår fastmer epitropt ifrån 
den motsatta sidan med raphe (uppstigande på den yttra sidan), men skjutes vid dia- 
phragma-bildningen emot den motsatta sidan, så att då diaphragmat är fullbildadt ser det 
ut som ovula hade sin fästpunkt vid samma sida. I stället för att utgöra ett undantag, 
blir således det öfra ovulum hos Rapistrum ett nytt bevis för ett enahanda utvecklings- 
sätt af ovula inom samma familj. 

Hos Tamariz äro ovula uppstigande apotropt ifrån en placenta basalis; raphe vändes 
nemligen inåt emot ovariets ideala axel och micropylen utåt och nedåt. Hos Myricaria 
äro deremot placentorna parietala och ovula epitropa. Men hos Tamariz äro de öfversta 
och innersta ovula på placentan de först utvecklade, och utvecklingen af nya ovula fort- 
går nedåt på den convexa placentan; hos Myricaria äro deremot de nedersta ovula de 
först utvecklade, och utvecklingen fortskrider nedifrån uppåt. Förklaringen af dessa olik- 
heter torde ett annat exempel lemna. Hos Punica finnes, som bekant är, en högst egen- 
domlig frukt. Den har nemligen, enligt GÄRTNER, liksom en öfra och en nedra våning; i 
den förra vända sig fröen inåt, i den sednare utåt. Enligt Don är frukten ett enrum- 
migt bär, oregelbundet urholkadt 1i talrika loculi. Men, säger LInDLEY (Veg. Kingd. p. 
7359), det är tydligt, att denna beskrifning på frukt afviker allt för mycket ifrån de er- 
kända lagarne för fruktbildningen; han förklarar i stället att frukten hos Punica bildas 
af 2:ne olika verticiller af carpeller; 3 eller 4 omgifva axeln och äro ställda i bottnen af 
calyx-tuben; 5—10 omgifva dessa och vidhänga öfra delen af calyx-tuben. Placentorna 
af dessa carpeller sammanvexa oregelbundet med bakre och främre delen af deras loculi 
och gifva derigenom åt fröens ställning det oregelbundna läge, som de hafva i gramatfrukten. 
Emot denna LInpDLeys förklaring kan göras den anmärkning, att den dels aldeles icke för- 
klarar det olika läget af ovula i de öfra och de nedra rummen, dels att carpellerna knappt 
kunna sägas vara ställda i verticiller, enär tvärsnitt på olika höjd af ovariet visa ett olika 
antal rum. I sjelfva verket torde förhållandet vara hos Punica som hos Calycanthus; 
carpellerna äro ställda på en concav disk. Genom en centrifugal utveckling i bottnen 
skjutas de yttersta småningom uppåt efter samma lag, som åt ett på en punkt hamradt 
metallbleck ger detta en mer och mer concav yta, och de ursprungligen yttersta delarne 
blifva de öfversta. De carpeller, som motsvara de nedersta på ett convext receptaculum, 
blifva alltså de öfversta hos Pumica; den sidan, som i deras ursprungliga läge var inåt 
vänd, blir vid denna så att säga glidning uppåt kanten af den concava disken utåtvänd; 
ventral-sidan af carpellen vetter alltså inåt i de carpeller, som hafva sitt ursprungliga läge, 
men utåt i de uppskjutna, och följaktligen måste placentorna jemväl visa denna olikhet. — 
Hvad som sker med carpellerna hos Punica, detsamma föregår med placentorna hos Myri- 
 caria; ifrån den basala placentationen hos Tamarix glida placentorna hos Myricaria genom 
en centrifugal utveckling uppåt ovarii-väggarna; de ovula som äro öfverst och innerst hos 
Tamariz motsvaras af de nedersta hos Myricaria; tänka vi oss de till useendet epitropa 
ovula hos Myricaria återförda till sitt typiska läge, skulle de vara apotropa, såsom de äro 
det hos Tamariz. 

Samma utveckling föregår, om jag icke misstager mig, hos Saliz; de till utseendet 
epitropa ovula, ställda på parietala placentor, blifva apotropa om man tänker sig dem 

återförda 


OM ÄGGETS LÄGE INOM OVARIET HOS DE PHANEROGAMA VEXTERNA. 9 


återförda till sitt centrala läge. De afvika på detta sätt ifrån de öfriga Amentaceerna, 
der ovula äro epitropa; och möjligen skall man häri se ett nytt bevis för den af BARTLING 
uttalade åsigten om Salicineernas affinitet med Tamariseinec. 

Hos Luzula är placentan basal och ovula apotropa; hos Juncus äro placentorna pa- 
rietala och ovula till utseendet epitropa. Tänka vi oss placentorna återförda till sitt ur- 
sprungliga läge, så blifva ovula apotropa hos båda. 

Den synbara olikhet i ställningen af ovula, som förekommer hos dessa närstående släg- 
ten och som, vid ett ytterligare påseende, kunde synas försvaga vigten af derifrån hämtade 
karakterer, blir således, såsom det synes mig, ett nytt bevis för vigten af de karakterer, 
som hämtas ifrån läget af ovula i förhållande till placentan. Öfverallt bibehåller ovulum 
sitt läge till placentan, huru än denna under ovariets utveckling till sitt läge förändras. 
Om placentan är parietal, eller den genom carpellens inböjning blir central (t. ex. hos 
olika Cistinece), bibehåller dock ovulum sitt läge i förhållande till-placentan. 

Hos somliga familjer, hvilkas ofta olika afdelningar möjligen snarare äro att betrakta 
som analoga utvecklingsstadier af olika serier, än som verkliga delar af en och samma 
familj — t. ex. Euphorbiaceer, Bixaceer, Tiliaceer, Rosaceer 0. s. v. — hafva deremot ovula 
ofta en olika ställning hos de olika afdelningarna. Så skiljer sig Buzus och dess sam- 
slägtingar (Simmondsia ete.), så väl som Pachysandra, från de öfriga Euphorbiaceerna ge- 
nom apotropa ovula; Biza och Prochia hafva epitropa ovula, under det Flacourtiacece synas 
hafva apotropa eller heterotropa; Triumfetta och Corchorus med epitropa ovula närma sig 
Euphorbiacece, under det Tiliacece vere hafva apotropa ovula, såsom Malvaceerna; Drupacece 
hafva epitropa, Pomacecw apotropa ovula o. s. Vv. 

Flera familjer, hvilkas olikhet man liksom anat, men som man i brist på någon be- 
stämd karakter ofta förenat med andra, blifva genom det stundom olika utvecklingssättet 
af ovula klart åtskiljda. Så skiljde redan Jussiru, med den siareblick som man så ofta 
träffar i hans Genera, Rhinanthacew ifrån Scrophularinec; sednare systematici, som förgäfves 
efterspårat en karakter för deras åtskiljande, förenade dem åter; olikheten af ovula — 
de förra hafva epitropa ovula, de sednare apotropa eller oftast heterotropa — synes gifva rätt 
åt den Jussimv'ska åsigten. I brist på någon bestämd karakter förenar LINDLEY i sitt 
sednaste arbete Globulariex och Selaginece; att. de icke höra tillsamman torde ovula visa, 
hvilka äro apotropa hos Globulariece, epitropa hos Selaginecwe. Hippocastanew förenas jem- 
väl med Sapindacee; men Sapindacee hafva apotropa ovula, Hippocastanew epitropa. Man 
skall förgäfves i Magnoliaceernas och Dilleniaceernas diagnoser, så som de lemnas af 
våra nyaste systematici, söka någon bestämd karakter för deras åtskiljande; ty 3- eller 
5-talet kan väl svårligen anses såsom en sådan, då hos Ranunculaceerna, som anses stå 
de förra så nära, man finner både 3- och 5-taliga blommor. Det olika läget af ovula visar 
deremot en stor åtskillnad emellan Magnoliaceer och de Dilleniaceer jag haft tillfälle un- 
dersöka. ÖOvula äro apotropa hos Magnoliacec, men epitropa hos Hibbertia etc. Men 
deremot synas några till Dilleniacee räknade slägten (Wormia m. fl), hvilka dessutom 
genom sina stipler närma sig mera Magnoliacece, böra öfverflyttas till dem. Adoza, om 
hvars plats i systemet man haft så olika åsigter, kan icke höra till Araliacee, emedan den 
har apotropa ovula, under det ovula äro epitropa hos Araliacee och Umbelliferce. Man har 
förenat Oleacee och Frazinee af brist på någon bestämd karakter för deras åtskiljande; 


E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 1. 2 


10 J. G. AGARDH, 


båda hafva hängande ovula, men de hänga epitropt bos Oleacec, apotropt hos Frazxinece. 
Morina, med sin egendomliga habitus märkbart afvikande från de andra Dipsacec, skiljer 
sig derifrån jemväl genom epitropa ovula. MHarrisonia Br., som hos ENDLICHER föres till 
Simarubecw såsom afvikande slägte, och hos PLANCHON, jemte Lasiolepis, bildar en egen af- 
delning af Simarubec, har enligt GAUDICHAUDS analys apotropa ovula, under det dessa äro 
epitropa hos Simarubec. Enligt BEssets analys af Lasiolepis synes man kunna antaga 
att ovula jemväl der äro epitropa. Till Bittneriacew i inskränktare mening räknar man 
Rulingia och Commersonia; men hos de egentliga Bittneriaceerna äro ovula epitropa och 
de komma derigenom ganska nära Triumfetta; hos Rulingia och Commersonia äro ovula 
apotropa, alldeles som hos Lasiopetalece, med hvilka de dessutom vida mer öfverensstämma 
i habitus, och härstamma såsom dessa ifrån Australien. Den så kallade strophiolan på 
fröen torde hos de Bittneriaceer, der den förekommer, vara en slags arillus-utbredning 
ifrån chalaza och raphe; hos Rulingia deremot, såsom hos Lasiopetalee, torde det vara 
micropylen som sväller till strophiola, ungefär som hos Huphorbiacew. Hos Theobroma och 
närstående slägten synas ovula vara heterotropa (Herrania); denna afdelning af familjen 
närmar sig derigenom de egentliga Sterculiacece och Helicteree. Hos några familjer t. ex. 
Personaterna, som synas utgöras snarare af analoga än affina former, skall olikheten i 
ställningen hos ovula lemna vida säkrare karakterer för gruppernas naturliga särskiljande, 
än de karakterer man hittills användt. Jag tror mig kunna redan antyda, att en del (t. 
ex. Torenia) kommer att närmas Gesneracec, andra möjligen Plantaginee o. s. V. 

Skulle man våga tillägga det olika utvecklingssättet hos ovula den betydelse, att 
det äfven borde tagas i betraktande vid bedömmandet af familjernas förvandtskaper inbördes, 
så torde systemet komma att i rätt många punkter förändras. Monocotyledonerna hafva 
i allmänhet apotropa ovula; men de äro epitropa hos Butomaceer, Hydrocharideer, Pontede- 
riaceer. Alismaceerna, som anses stå Butomaceerna så nära, komma enligt ovula att närmas 
Najadeerna; Butomaceer och Hydrocharideer komma deremot nära Cabombece, hvilka åter 
genom ovula skilja sig från Nympheacee. Jag har redan ofvanför nämnt att Salicinew i 
läget af ovula skilja sig ifrån de öfriga Amentaceerna. JENDLICHERS klass Thymelec torde 
enligt ovula vara sammansatt af mycket heterogena elementer. Att så äfven är fallet 
med hans klass Serpentarie torde knappt kunna sättas i tvifvel. Att Labiate och Åsperi- 
folie icke heller höra samman, synes det motsatta utvecklingssättet af ovula ytterligare 
bekräfta. Acanthaceerna komma genom Melampyrum mycket nära Rhinanthaceerna, hvilkas 
epitropa ovula de hafva. Styracew och Halesia höra saunolikt icke tillhopa; hos Styrar äro 
ovula apotropa och af en helt annan form än hos Balesia; hos denna synas ovula böra 
anses heterotropa; ovariet är nemligen deladt liksom i en öfra och en nedra våning, 
genom en transversel placenta-gren; i den öfra uppstiger ovulum med raphe på utsidan; 
i den nedra hänger ovulum också med raphe på utsidan. Ampelidee, som af många 
systematici anses stå Araliaceerna närmast, skilja sig derifrån genom apotropa ovula. Cornec 
hafva apotropa, Hamamelidew och Bruniacece epitropa ovula. Menispermeerna, som vanligen 
anses stå Ranunculaceerna serdeles nära, hafva visserligen ganska liten förvandtskap med 
dem; ovula hos Menispermeerna tendera tydligen till epitropi, ehuru de rättast torde anses 
atropa; deras böjning sker nemligen i samband med fruktens böjning och de krökta fröen 
böra visserligen icke förvexlas med de vanliga anatropa eller campylotropa fröformerna. 
Att Lardizabaleerna komma vida närmare Berberidee än Menispermec har redan DEcAIsNE 


OM ÄGGETS LÄGE INOM OVARIET HOS DE PHANEROGAMA VEXTERNA. 11 


visat. Den klass, man kallat Parietales, utgöres tydligen af analoga, och icke af affina 
former. Loasee och Cucurbitacece, som af många anses nära förvandta, hafva utom andra 
olikheter äfven den att ovula hos Loasew äro epitropa, stundom tenderande till hetero- 
tropi, hos Cucurbitacece stundom apotropa, vanligen öfvergående till heterotropa. Dipterocar- 
peerna hafva sannolikt ganska liten förvandtskap med Guttifere och Lophira. Loplhira kom- 
mer sannolikt nära Zgiceras; Dipterocarpeerna utgöra möjligen en högre form till Cupuli- 
ferce.  Hypericinece och Linece, som af några systematici ansetts nära beslägtade, hafva all- 
deles olika ovula och torde i sjelfva verket vara långt åtskiljda. JLinee närma sig genom 
sina epitropa ovula till Polygalece; Hypericinee hafva sällan apotropa, vanligen heterotropa 
ovula. Flera nyare systematici hafva redan skiljt Rhamnece ifran Celastrinece och Ilicinece till 
helt olika regioner af systemet. Rhanmec hafva, såsom Bruniacew, epitropa ovula; Cela- 
strinewe och Ilicinee hafva, såsom Buzxus och Cornecw, apotropa. Att Impetrew och Stack- 
housiacee icke höra tillsamman med Fuphorbiacee torde jemväl bevisas af ovula; dessa äro 
apotropa hos de förra, epitropa hos de verkliga Euphorbiaceerna. Stackhousia har ovulum 
hängande ifrån en på placenta-sidan uppstigande funiculus, något erinrande om Plumba- 
ginece; Empetrum har frukt och frö af en Arctostaphylos. De under namn af Terebintha- 
ceer och Rutaceer sammanförde familjerna, torde komma att med ledning af ovula mycket 
förändras; under det några (Anacardiacee m. f.) med apotropa ovula närma sig Sapin- 
daceerna, komma andra med epitropa ovula (Burseracee m. 1.) nära Meliacee och Auran- 
tiacee. Den gamla stridsfrågan om Balsanvineernas plats nära Ozalidecw eller Fumariacece 
torde genom ovula afgöras så att Balsaminecw icke höra till grannskapet af Ozxalidec; 
Ozalidee hafva såsom Zvugophyllee och Leguminose epitropa ovula; Balsaminew hafva ovula 
hängande apotropt ifrån utskott på placentan. Men sannolikt höra Balsaminew icke heller 
till närheten af Fumariacece. Tropeolece och Limnanthee anses stå hvarandra så nära, att 
de af LInDLEY till och med förenas till samma familj; dock har Tropcolum epitropa, men 
Limnanthee apotropa ovula. Möjligen förhåller sig Limnanthes till Trapa ungefär som 
Rammeulaceerna 1 allmänhet till Batrachium. Haloragece och Callitrichee anses af de fleste 
vara förvandta; de olika ovula synas dock antyda, att de snarare äro analoga former. 
Haloragee hafva, liksom Trapa, apotropa ovula; Callitrichee hafva epitropa ovula. Hos 
några Cercodia-arter äro visserligen ovula aftecknade epitropa (Voyage de la Coquill. Tab. 
68 —70), men hos den art, jag haft tillfälle undersöka, äro de påtagligen apotropa. Jag 
förmodar således att den Browny'ska läran om raphes läge inverkat på framställningen af 
ovula å de nämnda figurerna. 

Jag har vid denna korta öfverblick endast kunnat antyda några af de förändringar, 
som jag tror förestå i den botaniska systematiken; jag torde framdeles återkomma till 
frågan och skall då möjligen blifva i tillfälle att med fullständigare bevis ådagalägga hvad 
som här mera blifvit antydt än bevisadt. 


12 J. G. AGARDH, OM ÄGGETS LÄGE INOM OVARIET HOS DE PHANEROGAMA VEXTERNA. 


Förklaring öfver Figurerne. 


Fig. 1. Är ett genomsnitt af ovariet af Cluytia pulchella, då ovula nyss börjat utveckla sig. Placentan är 
i detta stadium fullkomligt fri. På ovula hafva integumenterna börjat skjuta fram Den cellväfs-lamell, som i ett 
sednare stadium öfvertäcker micropyle-mynningen, har börjat skjuta fram från öfra kanten af placentan. 

Fig. 2. Longitudinelt genomsnitt af det "ena ovariirummet af Bertya rosmarinifolia. Ovulum hängande 
epitropt; nucleus förlänger sig utom micropyle-mynningen och synes mynna in i sjelfva stylus-kanalen. Den af- 
viker härigenom högst märkbart ifrån BEuphorbiaceerna, der annars den ledande cellväfven utbreder sig öfver och 
liksom tillbommar micropyle-mynningen. 

Fig. 3. Longitudinelt genomsnitt af en art Cnemidostachys. Ovula hänga epitropt. En lamell af ledande 
cellväf, fullt ut lika märkbar som hos Scepacew, utbreder sig öfver micropyle-mynningen. 

Fig. 4. Longitudinelt genomsnitt af ovariet af Omphalodes. Ovula epitropa. 

Fig. 5. Öfra delen at ovariet af Chionanthus: ovula hängande epitropa. Ofvanom ovula finnes en sväl- 
lande cellulmassa, sannolikt att betrakta som ledande cellväf. 

Fig. 6. Longitudinelt genomsnitt af ett ovarium af Rapistrum innan diaphragmat emellan det öfra och 
undra rummet är färdigbildadt. Det öfra ovulum uppstiger med raphe på den yttra, placentan frånvända sidan. 
Då diaphragmat är färdigbildadt, ser det ut som om båda ovula utginge ifrån samma sida, det ena epitropt hän- 
gande, det andra apotropt uppstigande; men i sjelfva verket äro båda epitropa. 

Fig. 7. Longitudinelt genomsnitt af ovariet hos Schwabea. Ovula i det ena rummet äro bortskurna. 
Ovula uppstiga med raphe på den yttra, placentan frånväuda sidan. Vid chalaza-ändan synes en tofs celluler. 
Micropyle-mynningen är närmad hilum, dervid en uppsvälld kant på funiculus synes fungera som tela conductrix. 

Fig. 8. Longitudinelt genomsnitt af ovariet hos Ilex. Placentan är i detta stadium en fristående columna. 
Ovula hänga derilfrån apotropt. 

Fig. 9. Longitudinelt genomsnitt af ovariet hos Valeriana. Man ser den ledande eellväfnads-kanalen ifrån 
stylus öppna sig i ovarii caviteter bakom funiculus. Ovulum således hängande apotropt. Hos Viburnum hänger 
det alldeles på samma sätt. 

Fig. 10. Longitudinelt genomsnitt af ovariet hos Sambucus. Ovula tydligen apotropa, ehuru ett tvärsnitt 
visar att micropylen är på sidan om raphe. 

Fig. 11. Ovula hos Frazinus, sådana de förekomma fästade på skiljeväggen emellan ovarii-rummen, tyd- 
ligen hängande apotropt. 

Fig. 12. Longitudinelt genomsnitt af ovariet hos Cyclanthera. Tänker man sig antingen ovula sessila, 
eller den nedhängande placentan förkortad, så skulle ovula tydligen visa sig tillhöra den typ jag kallat den apotropa. 

Fig. 13. En del af placentan med derpå sittande ovula i ett mycket tidigare stadium och under starkare 
förstoring. De öfra ovula vrida sig alternerande åt höger och venster och tendera således till heterotropi, som 
är vanlig hos Cucurbitaceerna. 

Fig. 14. Tvärsnitt af ett ungt ovarium af Ecballium. Ovula tydligen heterotropa. De linier, som i den 
mogna gurkfrukten synas vara carpellernas inböjda kanter, visa sig här tydligen uppkomma vid placentornas berö- 
rings-ytor, såsom LINDLEY fullkomligen riktigt uppgivit. 

Fig. 15. Tvärsnitt af ovariet hos Craniolaria. Placentornas inskjutande lamell grenar sig 2:ne särskilta 
gånger, bärande ovula på de yttersta grenarne. Ovula heterotropa, såsom tydligen visar sig om man tänker sig 
placentorna förkortade. 

Fig. 16 och 17. Tvärsnitt och långsnitt af ovariet hos Carpodetus serratus. Ovariet regelbundet deladt i 
4—5 rum. De långa funiculi böja sig en gång innan de öfvergå till raphe. Ovula apotropa, tenderande till he- 
terotropi. I stället för det vanliga förhållandet, att närgränsande ovula vända sig med raphe-sidan emot hvarandra, 
så visar fig. 16 att detta ej är förhållandet hos Carpodetus. Men tänker man sig luniculi kortare, så skulle tyd- 
ligen ovula komma i den vanliga ställningen. Det ovanliga läget af ovula, med micropylen vänd emot peripherien af 
ovariet, ehuru funiculi fästade på centrala placentor, torde jemte strukturen i öfrigt ådagalägga att Carpodetus hvar- 
ken hör till Escallonieer, eller de andra familjer, hvarmed man sammanfört-den. a 

Fig. 18—20. Tovaria pendula. ”Tvärsnittet af ovarium (fig. 18) visar de 5 parietala placentorna bärande 
ovula heterotropa på långa, 2:ne särskilta gånger böjda, utskott ifrån placentorna (funiculi); fig. 19 är en starkare 
förstoring af ett sådant utskott som öfvergår i 2:ne grenar. Fig. 20 är ett långsnitt af en del af placentan under 
en något tidigare period. 

Fig. 21. Ar ett långsnitt af ovariet af Halesia. Ovula kunna anses tillhöra den heterotropa typen, i fall 
man nemligen tänker sig att ovariet lemnat större utrymme, så att de 2:ne ovula, som utgå från samma placenta- 
gren, kunnat närma sig, då de kommit med raphe-sidorna emot hvarandra. Såsom förhållandet nu är, bildas lik- 
som 2:ne våningar; i den öfra uppstiga ovula epitropt, i den nedra hänga de apotropt. Allt efter som de nedra 
eller öfra ovula komma till mognad, måste radiculan bli supera eller infera och således uppgiften (hos GERTNER, 
LIiNDLEY 0. 8. Vv.) om radiculas läge hos Halesia derefter korrigeras. 


VS 


HK Vetensk Akademiens Handlingar ll AC 1 


Auctor del. 


JL Agardiv om ägges lage 


Gen: Stab: Lith: mr. 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS 


PERIODISKE FORANDRINGER. 


CHR. HANSTEEN. 


Med en Tavle. 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 3 MARS 18357. 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 2. 


— < 
Å , 
a . 5 så RN 
- do 
' A kr 
I : OC 


Jörns magnetiske Resultante har saavel i Intensitet som i Retning paa ethvert 
Punct af Jordens Överflade forskjellige Forandringer, blandt hvilke nogle ere periodiske 
andre uregelmeessige og kun af meget kort Varighed, atter andre langsomme, hvilke man 
kunde kalde seculaire. Saaledes har den horizontale Componente, som bestemmer den 
horizontale Magnetnaals Retning, i det vestlige Europa i 230 Aar forandret sin Retning 
hele 34 Grader; thi i Paris fandt BELLARMATUS i Åaret 1541 Misviisningen = "7" östlig, 
OrontTiuUS FInNEUS i 1550 = 8', SENNERTUS og ÖrFrUCIUS i 1580 = 11"30' östlig. Derpaa 
tog denne östlige Misviisning af, og fandtes af PicaArp i 1660 = 0", hvorpaa den blev 
vestlig og steeg til 22"34' efter Tagttagelse af Bouvarp i October 1807 og August 1814. 
Fra dette Tidpunet har den igjen begyndt at aftage, d. e. den magnetiske Resultante har 
begyndt at bevege sig mod Öst. Hermed stemme ogsaa Iagttagelserne i London overeens; 
men om det neste östlige Maximum vil blive af samme Störrelse som det forrige er 
aldeles uvist, meget mere usandsynligt. Man kan altsaa ikke i egentlig Forstand ansee 
denne Eco dnden som periodisk. 

Jeg har viist, at Inclinationen i London, Paris og Berlin IE haft et Maximum i den 
sidste Fjerdedeet af det 17:de Aarhundrede og at den nermer sig til et Minimum nogle 
Aar för eller efter Slutningen af det nuverende Seculum, og vil imellem disse Grendser 
i et Tidrum af omtrent 200 Aar have undergaaet en Forandring af 8 til 10 Grader”). 
Da Inclinationen bestemmes af den totale Intensitets Retning, saa sees, at denne ogsaa har 
en Seculairbevegelse, men som ligeledes neppe i egentlig Forstand kan kaldes periodisk. 

Iblandt de periodiske Forandringer vil jeg först omtale den daglige Periode. Da 
Pater Guy TACHART i Aaret 1682 i Staden Louvo i Siam i Kongens Nerverelse obser- 
verede Misviisningen, fandt han den paa fire efterhinanden fölgende Dage 0"16', 031, 
035, 038 vestlig; og paa tre andra fölgende Dage 0'28', 033, 0'21' vestlig. Den var 
altsaa endog i korte Tidsmellemrum foranderlig og ujevn. Den berömte Mechaniker 
GRAHAM i London gjentog disse Tagttagelser i Aaret 1720 med to forskjellige Naale, og 
fandt at Naalene ikke alene fra Dag til Dag, men endog paa een og samme Dag fra Time 
til Time forandrede deres Stilling og saaledes vare i en bestandig Bevegelse. Dette be- 
vegede Professor Cersrus i Upsala til med et af GRAHAM forferdiget Instrument i Aaret 
1740 at begynde en Rekke af Iagttagelser, hvoraf han fandt at den horizontale Magnet- 
naal havde en daglig Bevzegelse, i det den fra kl. 8 eller 9 om Formiddagen bevzegede 
sig mod West 15 till 20 Minuter indtil kl. 2 Eftermiddag, derpaa vendte tilbage mod 
Öst indtil kl. 8 eller 9 om Aftenen, samt at den om Natten omtrent paa de samme 


”) Det Kongl. Danske Vidensk. Selskabs Skrifter, 5:te Reekke; naturvidenskabelig og matbematisk Afdeling, 4:de 
Bind, 1:ste Hefte. Kjöbenhavn 1856. 


4 CHR. HANSTEEN, 


Timer havde en lignende, men mindre, Oscillation. Disse TIagttagelser fortsattes efter 
CELnsi död af Observator OÖLAF PETER HJoRTER, som i Academiets Handlinger for 1747 
har meddeelt Resultatet af mere end 10,000 Iagttagelser saavel om Natten som om Dagen. 
Ved disse Iagttagelser opdagedes tillige, at de uregelmessige Bevzegelser sedvanligen vare 
samtidige med Nordlysets Phenomener. Denne daglige periodiske Bevegelse er sidan 
fuldkommen bleven bekreftet ved timevise Iagttagelser paa mangfoldige Puncter paa Jor- 
dens Overflade med det af Gauss opfundne Unifilar-Magnetometer. Herved er dog at 
bemeerke, at i den sydlige Halvkugle gaaer Bevzegelsen i modsat Retning. 

Intensiteten af den horizontale Componente har ligeledes en daglig periodisk Forandring. 
Foranlediget ved fölgende af det Danske Videnskabernes Selskab i Kjöbenhavn fremsatte 
Priisspörgsmaal: »er den horizontale magnetiske Intensitet uforanderlig, eller har den dag- 
lige og aarlige Variationer?» begyndte jeg den 26:de November 1819 en Rekke af Iagt- 
tagelser af Tiden af 300 Svingninger af en i et enkelt Silkeormespind horizontalt ophengt 
magnetiseret Staalcylinder, hvilken fortsattes til Midten af Mai 1822, og siden med nogle 
Afbrydelser til Enden af Januar 1827. Tagttagelserne anstilledes sedvanligen 8 Gange 
daglig, nemlig kl. 8 og 10 Formiddag; 0, 2, 4, 6, 8, 10 Eftermiddag. Af disse Iagtta- 
gelser, hvoraf nogle bleve meddeelte i GILBERTS »Annalen der Physik», fandt jeg, at In- 
tensiteten har et dagligt Minimum omtrent kl. 10 Formiddag, og et Maximum ved Sommer- 
solhverv omtrent kl. 6—7 og ved Vintersolhverv kl. 4 Eftermiddag, samt at den daglige 
Variation var betydelig större ved det förste end ved det sidste Solhverv. Dette er senere 
fuldkommen bekreftet paa mangfoldige Puncter paa Jordens Overflade ved det af Gauss 
opfundne Bifilar-Magnetometer. 

At der saavel ved Declinationen som ved den horizontale Componentes Intensitet 
finder en aarlig Periode Sted, sees deraf, at ved begge ere de daglige Variationer tre til 
fire Gange större ved Sommer- end ved Vintersolhverv. 

Ogsaa Inclinationen har en daglig og en aarlig Periode, og synes tillige at have en 
lengere periodisk Forandring af lidt over 11 Aar. Ved alle mine talrige Iagttagelser fra 
1830 til indeverende Aar med et Inclinatorium af GAMBEY, som har tre Naale, har jeg 
nesten uden Undtagelse fundet, at den er större om Formiddagen end om Eftermiddagen, 
og at den altsaa har en daglig Periode. Da den daglige Forandring i Declinationen og 
den horizontale Intensitet efter min Formening frembringes af Jordklodens Opvarmning af 
Solstraalerne og den derpaa fölgende Afköling om Aftenen, og en derved opvekt elektro- 
magnetisk Strömning, som i Löbet af hvert Dögn drejer sig rundt fra Öst mod Vest, 
hvorved den snart foröger, snart formindsker saavel den midlere Intensitet som Decli- 
nation "), saa er det rimeligt at antage den derved frembragte Perturbation i Instru- 
menternes daglige Stand som en Fölge af en med Horizonten nesten parallel Kraft. Er 
dette saa, da maa man antage, at Maximum af Inclinationen indtreffer omtrent paa 
samme Tid som Minimum af den horizontale Intensitet, og Minimum af Inclinationen paa 
samme Tid som Maximum af Intensiteten; endelig Medium af Inclinationen paa samme 
tid som den störste og mindste Declination, hvilket ogsaa synes bekreftet af mine Iagt- 
tagelser. Jeg har derfor altid udfört Formiddagsiagttagelsen imellem kl. 10 og 11 og 


") Kongl. Sv. Vetensk. Akad. Handlingar 1842, s. 354—360. Andre ville udlede dem af en umiddelbar Ind- 
virkning af Sollegemet. 


r 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. d 


Eftermiddagsiagttagelsen omtrent en Time för Solens Nedgang, paa hvilke Tider Minimum 
og Maximum af den horizontale Intentsitet efter vore Tagttagelser med Bifilaret have 
viist sig”). 

For at godtgjöre, at denne daglige Variation af Inclinationen altid viser sig, naar 
man med et GAMBEY'sk Inclinatorium med behörig Omhu udförer Iagttagelserne, skal jeg 
anföre alle de Iagttagelser, der i Aaret 1857 i hver af Aarets 12 Maaneder ere anstillede. 
Instrumentet har tre Naale meerkede I, II, III, af hvilke den förste er gjort her og svagt 
herdet, hvorfor den modtager svagere Magnetisme end de to andre, der ere af GAMBEY. 
I de sidste 8 Maaneder har jeg samtidig med Inclinations-Iagttagelsen ladet Bifilaret ob- 
servere, for at vise Overeensstemmelsen imellem begge Instrumenter. Bifilaret er reduceret 
til Normaltemperaturen + 5" R. 


| 1857. Naal. | Formidd. 


Januar 11| mi | 10"30"| 7124';328 
12! mi | 10 45 23,435] 3 45 
14 1 | 10-40 | 280,543] 4 45 


Middel | 10"38"| 71"23';768| 4" 5" 


Tncelination. | Eftermidd. 


Inelination. | Variation. 


dr 45 


71"23',155| +1',173 
23,390|] +0,045 
22.468, + 1,075 


71” 23',004| +0',764 


Februar 10| 11 | 10"40"| 71” 24'196] 345") 71? 25',260|— 1',064 
11 mr | 10 30 24,928] 4 28 23,580| + 1,348 
12; Ir | 10 10 SNRA 3 50 23,987| + 0,231 


15| ir | 10 30 24,494] 4 25 23,200| + 1,294 


Middel | 10" 28"| 71" 24' ass] 4" T"| 71'24',007] +0',452 


Marts <$8| mm | 1028") 71” 24'155] 452") 71'23',556)| +0',599 
91 mir | 10 21 24,46] 4 57 23,656| + 0,760 
10/ mi | 10 34 24240] — — | — 
11/| nr | 10 40 23,356] 4 35 23,633 | — 0,268 
12! ir | 10 48 25,44] 4 38 24,155| + 1,259 
15| mm | 10 57 24,935] 4 50 23,885| + 1,050 
19| mi | 10 33 24,716] 5 13 24,582| + 0,179 
20/1 It | 10 30 24,662) 5 46 25,461)| — 0,799 
21| mi | 10 38 23,822)] 5 10 23,510| + 0,312 


71" 25',445] 558”) 7122 404) +3',041 
25,198] 5 14 23,582| + 1,616 
25,4301 5 36 23,239 
23,720] 5 30 21,770 
24,490] 5 32 22,496 


534") 71”22',698]) +2',159 


') Sv. Vetensk. Akad. Handlingar 1842, s. 292—301. 


I 


CHR. 


Naal. 


Formiddag. 


Incelination. 


Bifilar. 


HANSTEEN, 


Efier- 
middag. 


Iuclination. 


Bifilar. 


Inclination.| 


Variation. 


Bifilar. 


EE EEE RE EE EEE ERE 


Middel 


1013” 


71” 24',899 


7122 712] 684,85 


Mai den NT 941" | 71”24'223] 653,53 | 5"44" | 71'23',494] 708,89 | +0',729] — 55,36 
8) IL 9 497) 30,368| 567,20] 5 4 25,135| 654,94 | + 5,223| — BT,74 
8 | m | 11 44 26,246| 628,29] 6 0 247155] 672,01 | + 2,109] — 33,72 

9 | 1 9 50 26,920] 623,50] — - 
9 | mi | 1038 26,859] 619,58] 6 59 22,966| 674,42 | + 3,895| — 54,84 
10 | nm | 10 1 25.609] 658,84 | 6 36") 17,869| 791,33 | + 7,740| —132,49 
10 | Ir | 10 52 24 905] 653,13] 5 51 22.061] 745,47 | + 2,844] — I2,34 
11 | Im 9 41 24.879] 636,23 | 6 12 21,570| 689,62 | + 3,309] — 53,39 
OLE 025 26,334| 618,73] 5 19 22,374| 713,94 | + 3,960] — 95,21 
12 | ni 9 51 24,480| 630,38] 5 50 20,955| 700,11 | + 3,525| — 69,73 
15 | HENRr022G 24,;970] 638,171 6 35 21,301| 683,27 | + 3,669| — 45,10 
16 | I | 10 30 25.320] hbå5d,43 | 6 0 22,626| 692,18 | + 2,694| — 56,75 
17 | mr | 1019 22,991| 655,14] 5 35 21,576| 703,99 | + 1,415| — 48,85 
UC I 10 12 25,642| 645,82] 5 55 22,348| 647,39 | + 3,294| — 1,57 
Middel | 10"17”" | 71”25',6905| 633,86 | 5"56" | 7122 186] 705,97 | + 3.551] — 72,11 
Juni 8) I I 10" 9" | 71”25',054) 646,48 | 531” | 71"23',291) 684,65 | + 1',763] — 38,17 
9 | mr | 10 17 24,982] 631,99 | 5 50 21.918) 686,96 | + 3,074)] — 54,97 
10 | mn 9 51 24,332] 644,58 | 5 55 21,688| 676,53 | + 2,644| — 31,95 
14 | 1 | 1021 24,768| 643,23] 5 44 21,575| 688,89 | + 3,193] — 45,66 
15 | mr | 1022 22,440) 692,99] 6 35 20,766| 697,35 | + 1,674| — 4,36 
16 | I 10 21 24,404| 638,78] 5 48 19,862| 694,92 | + 4,542] — 56,14 
19 | mr | 10-40 22,299] O62,48] 6 8 21,599| 702,62 | + O,700] — 14,14 
20 | ir | 1026 24,014] 647,221 6 18 22.232] 688,84 | + 1.782] — 41,62 
2101 SEO 24.048 SÖ 6 19 20,376| 712,92 | + 3,672] — 66,26 | 
9 56 23,766| 631,4 6 0 22,476)] 654,80 — 53,32 
Middel | 1014" | 71” 24'0u 648,59 | 558” | 71'21',578] 691,85 | + 2423] — 43,26 | 
Juli 6 | mr | 1022" | 71” 2472] 636,37] 5238” | 71'21' 871] 676,86 | + 2,601] — 40,49 
en ELR, 23,902] 653,70 | 5 39 21,478| 693,85 | + 2,422] — 40,15 
SO 10 23 24,775| 644,46] 6 9 23,049] 703,01 | + 1.726] — 59,55 
120 LORE 25,136 ES 5 47 22.478] 083 47 | + 2,6538)] — 44,84 
13 | mr | 1012 24.300] 637,05 i 5 58 20,982] 684,56 | + 3,319] — 47,51 
17 | 14 9 46 22,719) 646,89 | 5 56 22,535| 701,97 | + O,184|] — 55,08 
18 | 1 9 45 24,468)] 629,72] 6 5 22,336| 684,40 | + 2,132] — 54,68 

10 17 24,618) 627,25 | 5 30 20,991] 689,97 | + 3,627 
Middel | 1010” | 71" 24299] 639,26 71” 21',967| 688,51 | + 2',332] — 49,25 
August 8 | IL 942" | 71223',734]| 666,11 | 531” | 7121',281) 703,50 | + 2435] — 37,39 
SJÄL noga 0 24,311| 648,95 | 6 19 21.729] 689,50 | + 2,578) — 40,55 
10 | I 10 22 25,020] 647,4 | 6 33 22,586| 6I7,11 | + 2,434] — 49,70 
13 | mr | 10-46 24,900 Sd 6 17 22,545| 680,44 | + 2,356| — 33,13 
14 | mm | 10 0 24,279] 663,76 : 6 12 23,189] 689,80 | + 1,090)] — 26,04 
16 | 1 | 10 30 25,359)| 650,33 | 5 22 23,582) 677,24 | + 1,770)| — 26,91 
17 | mr | 10 11 26,230] 636,87 | 5 50 23,194| 673,60 | + 3,036| — 36,73 
21 10 3 25,361| 632,83 | 6 11 23,582| 667,64 | + 1,779 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 7 


Variation. 


Efter- 
middag. 


Inelination. Bifilar. 


1837. Naal. | Formiddag. | Inelination. Bifilar. 


Inclination. Bifilar. 


10" 3" | 71” 26751 cd! ; 


Septemb. 7 5liaömd 7125,264) 657454 | + 1487) — 21,43 
8 11 21 26,805 | 639,30) 5 53 24,419| 671,70 | + 2,386| — 32,40 
9 10 52 26,105)] 650,10) 5 32 23,767| 680,98 | + 2,338| — 30,88 

10 10 13 27,645) 622,25] 5 25 22.980] 699402 | + 4,665) — 76,77 
11 | 1 10 0 26,962] 622,22] 6 4 23,955) 676,21 | + 3,007| — 53,99 
13 | I 10 3 26,351| 646,25 | 5 42 25,131) 670,96 | + 1.220] — 24,71 
14 | II 9 53 24.122] 633,17 | 5 42 24.008! 670,28 | + O,113] — 7,1 
2 KO 26,060) 622,15] 5 17 24,212| 665,15 | + 1,748] — 43,00 
200 10 17 25,368)| 656,03] 3 od 24,616| 667,26 | + 0.752) — 11,23 
DN SAR 25,266) 632,11 1 5 8 25,004] 706,57 | + 0.262) — 54,46 

10 24 25,429| 632,88 ö 24,861| 653,62 | + 0,568| — 20,74 


1019” | 71” 26',079] 637,75 


529" | 71” 24 383) 674,48 | + 1686 ÖNS 


October 4 | II 1027" | 71 25',484| 633,77 | 434" | 71 24',654) 668,65 | + 0',830) — 34,88 
5 | mi | 10-32 24,990] 652,09] 4 43 24.238) 655,11 | + O,761) — 3,02 
6 | mm |) 10 28 25,519| 639,77 | — 
7 | mm — 442 24.809] 681,46 | + O,710) — 41,69 
12 | n 10 25 25,186| 655,15 | 4 49 23,995| 680,17 | + 1,191| — 25,02 
16 | IL 10 25 24,449| 664,28] 4 16 24,185| 680,31 | + 0,264| — 16,03 
10 16 25,239] 648,86 24,339| 664,61 | + 0,900 


Middel | 10"25" | 71'25'n146| 648,92] 4"29" | 71” 24'370) 671,72 | + O',776| — 22,80 


mm | 1032" | 71”24'629) 671,52] 3" 7” | 7123 ,066]| 684,57 | + 1',563) — 13,05 
IL 10 33 25.115) 661,38] 2 53 24,300] 677,10 | + 0.815) — 15,72 


10 | mr | 10 40 27,250| 630,18) 3 1 24,029]| 677,23 | + 3,221] — 47,05") 
bi bog|es rönen) AUD 24,792| 668,00) 3 53 23,750| 688,13 | + 1.042] — 20,13”) 
13 | mi | 1052 26,025! 657,20) 3 7 25.259] 674,28 | + 0,766| — 17,08 
I 10 34 25,595| 672,97 | 3 1 24,372] 693,93 | + 1,223| — 20,96”) 


10"41"| 71"25'568) 660,24 | 3" 3" | 71'24'129] 682,54 | + 1439) — 22,33 

December 5 | m | 10"45" | '71222'599) 704,97 | 2:27” | 71'22',970) 699,33 | — 0',371] + 5,64 
7 | mr | 1056 23,082] 711,19] 2 34 23,501| 713,63 | — O,419) — 244 

3 | mr | 10 33 23,864] 712,75 | 2 42 24,029) 712,69 | — 0.155) + 0,06 

9 | I 10 51 22,954| 711,55 | 2 41 22,72] 711,87 | + 0,233] — 0,32 

10 | I 10 31 23,901| 701,06] 2 41 22.706] 712,10 | + 0,195| — 11,04 

m | 1030 24.420! 704,12 24,629| 699,25 | — 0.209] + 4,87 

10 43 24,586| 698,90 22,455) 711,16 | + 2,131 2,26 


Middel | 10"41” | 71" 23',629 71”23',287| 708,58 | + 05342] — 2,24 


8 CHR. HANSTEEN, 


Variation. 


1858. Naal. | Formiddag. | Incelination. Bifilar. dä Inclination. Bifilar. 

ör Incelination. Bifilar. 

Januar 10 | mr | 1036” | 71"29',204) 641,48 691,51 — 50,03 

12 | I 10 38 26,162) 681,33 692,32 — 10,99 

13 | m | 1024 26,218| 679,11 687,05 — T,94") 

14 | mi | 10 33 25,307| 690,13 700,37 — 10,24 

ör nr 02 24,168| 692,40 704,80 + 2,40 

16 | I 10 28 24,150| 702,33 714,25 — 11,92 

17 10 31 24,862| 697,16 711,95 — 14,79 
Midder LI T036 [25004 FJ 248" | 71'25'180) 700,32 | + 0',544 
2 10 36 | 71 25,145| 690,44 | 248 I 71 25,083! 701,79 | + 05062 


Februar 5 | mt | 10"'36" | 71” 24',200) 691,57 | 3107 | 71”24';348| 699,24 | — 0',148 


8 I I 10 31 23,585| 706,30) 3 12 24,018| 709,66 | — 0,433 
9 | mi | 10 21 24,778) 702,27 | 3 15 23,151| 716,20 | + 1,627 
II 10 8 24.660] 694,37 | 3 14 23,916| 710,42 


10 16 24,951]| 686,52] 3 18 23,490 
Middel | 10"22" | 71 24'435| 696,86 | 314” | 71” 23'785 


Den 18:de December 1857 observeredes Inclinationen med Naalen III 10"50” For- 
middag = 71"28',586, Bifilaret = 641,38. Den 17:de saaes om Morgenen kl. 7 et sterkt 
rödligt fammende Nordlys, som strakte sig lige til Zenith; kl. 4 Eftermiddag naaede 
Straalerne det sedvanlige Convergentspunct noget sönden for Zenith, om Aftenen var 
Himmelen overtrukket. Bifilaret stod kl. 4$ Eftermiddag langt udenfor Scala. Ved at 
sette et Lys paa Gulvet i nogen Afstand fra Scalens Ende fandtes dets Stand reduceret 
til Normaltemperaturen omtrent = 1271 Scaladele. Kl. 7 Eftermiddag svingede det meget 
sterkt imellem 729 og 785, strax efter imellem 739 og 824. Ved et Middel af disse 
reduceret til Normaltemperaturen fandtes Standen = 745,5. Sammenstilles disse med for- 
skjellige Observationer den 18:de, har man fölgende Verdier: 

December 17 7"'26" Formidd. 726,69. 
— 430 Eftermidd. 1271. 


709,50 


- 7 0 » T44,5. 
18 910 Formidd. 633,79. 
— 10 35 » 640,78. 
= UL » 641,38. 
— 2 6 Eftermidd. 648,2. 
— 3 3 » 680,19. 


Jeg var uheldigtviis forhindret fra at observere Inclinationen den 17:de. Da den midlere 
Inclination om Formiddagen i December var = 71"23'629 og Middelstanden af Bifilaret 
= 706,34, saa var Inclinationen den 18:de om Formiddagen tiltaget 4',957 og Bifilarstanden 
aftaget 64,96 Scaladele. Da Bifilarstanden den 17:de kl. 4 Eftermiddag var = 1271 og den 
midlere maanedlige Stand om Eftermiddagen var = 708,58, saa var den horizontale Inten- 
SEE sitets 

”) Nordlys med Bue og Straaler om Aftenen. 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 9 


af den horizontale In- 


sitets Forögelse = 562,42 Scaladele, da en Scaladeel betegner = 


- 1 e cs 
tensitet, saa udgjör dette 3,— af dens midlere Veerdie. 


Den 1:ste, 2:den og 3:die Juli 1842, da der her paa Observatoriet anstilledes time- 
vise Iagttagelser, stod Bifilaret flere Gange langt udenfor den modsatte Ende af Scalen, 
iser den 3:die Juli fra Timen 10 til henimod Timen 20. Paa samme Maade som oven- 
for beskrevet, fandtes den omtrentlige Stand en Gang = — 1514. Da den maanedlige 
Middelstand den Gang var = + 600, saa var den horizontale Intensitet i dette Öjeblik 


= = rs af Middelverdien under denne f); men Inclinationen blev ikke observeret. Nord- 
lys kunde ikke sees formedelst de klare Netter. Jeg skal endnu tilföje den Erfaring, at 
ved sterkt fammende Nordlys plejer i Begyndelsen den horizontale Intensitet at stige over 
den scedvanlige Middelverdie, Inclinationen at aftage; efter Nordlysets Ophör aftager derimod 
Intensiteten og Inclinationen stiger. 

Af de sidste 9 Maaneder i forestaaende Tabeller, da Bifilarstanden er observeret 
samtidigt med Inclinationen, vil sees, at paa Dage, naar Inclinationen har haft en stor 
Variation fra Formiddag til Eftermiddag, har den ogsaa ved Bifilaret veret stor. Meest 
i öjnefaldende i denne Henseende ere Observationerne fra 8:de til 10 Mai. Ordnes disse 
efter Tidsfölgen, har man: 


Inelination. | Bifilar, 

I 9"49"F. | 71'30'368) 567,70 

Mai 8 m | 11-44 FE. 26,246| 638,29 
I 5 AME: 25,135| 654,94 

II 6 0 E. 24,155| 672,02 

| I 9 50 F. | 71”26,920] 623,50 

9 mr | 10 38 F. 26,859| 619,85 
| IT 6 59 E. 22,966| 674,42 

| | nm | 10 1 FE. | 7125,609) 658,84 
EA ORSA 24,905| 653,13 
II Hr ER 22,061| 745,47 

II 6 36 E 17,869| 781,33" 


Man seer heraf, at i disse tre Dage har saavel om Formiddagen som om Eftermiddagen 
Inclinationen aftaget fra den ene Dag til den neste, imedens Bifilarstanden har tiltaget. 
Fra den 8de kl. 9'49" Formiddag til den 10:de kl. 6"36” Eftermiddag har Inclinationen 
aftaget fra 71'30368 til 71'17's69 d. e. 12499, og Bifilarstanden tiltaget fra 567,70 til 791,33 


d. e. 204,13 Scaladele eller >= af den horizontale Intensitet. Dette er den störste Uregel- 


messighet i Inclinationen, jeg siden 1830 har iagttaget. Nordlys kunde ikke sees Spor 
til formedelst Tusmörket. 
Den 9 Januar 1858 var Bifilaret i sterk Bevegelse; dets Stand var fölgende: 
9"15" Form. 552,97. 
10 28 » 658,64. 


+) Sv. Vetensk. Akad. Handlingar 1842, s. 302. 


K. Vet. Akad. Haudl. B. 2. N:o 2 2 


10 CHR. HANSTEEN, 


10"33” Form. 676,01. 
021 Efterm. 634,61. 
LSE NIER 
483 » 667,41. 
Himmelen var hele Dagen overtrukken, saa at Nordlys ei kunde sees; men Virkningen 
deraf viste sig den 10:de ved en usedvanlig stor Inclination kl. 10"36” Form. = 71”29'204 
og lav Bifilarstand = 641,8. I Middeltallet (2) for Januar 1858 er derfor Observationerne 
den 10:de udeladte. Virkningen af denne Perturbation synes at have varet indtil den 
15:de og Middelverdien af Inclinationen for denne Maaned synes at vere noget for stor. 
At den egentlige Observationsfeil ved hver enkelt Incelination i foregaaende Tabeller 
ikke overstiger et par Tiendedele af et Minut er klart af fölgende Grunde: 

1) I alle 14 Maaneder er der blandt disse 208 Iagttagelser kun 11 Dage, da Inclinationen 
om Eftermiddagen har veret nogle Tiendedele af et Minut större end om Formiddagen, 
nemlig een Gang i Februar, to Gange i Marts, fire Gange i December 1857 og to Gange 
i Februar 1858. Men ner ved Jevndögnet ere Nordlysene og altsaa Uregelmessighederne 
i Magnetsystemet hyppige, og i Januar og Februar er den daglige Variation saa liden, 
at den mindste Uregelmessighed kan give Variationen et modsat Tegn. Paa de övrige 97 
Dage har altid Inclinationen om Formiddagen veret större end om Eftermiddagen. 

2) Den midlere daglige Variation, som ved Vintersolhverv kun er nogle Tiendedele 
af et Minut, har gradviis voxet til imellem 2,5 og 3,5 Minut ved Sommersolhverv. 

3) Inclinationens Variation fra Formiddag til Eftermiddag har altid haft modsat Tegn 
af Intensitetens Variation i de sidste 10 Maaneder. Herfra findes kun fire Undtagelser, 
den 7:de December 1857 og den 13:de Januar, 5:te og 8:de Februar 1858, da Nordlyset 
frembragte en Uregelmessighed. Som ovenfor bemerket har en stor Variation i Incli- - 
nationen altid veret ledsaget af en stor Variation af den horizontale Intensitet, f. Ex. 
8:de, 9:de, 10:de, 11:te Mai, 21 Juni 1857, og 10:de Januar 1858. 

4) Alle tre Naale stemme heri overens; noget mindre godt den svagt herdede Naal I. 

5) Da Uregelmessigheder i de Tapper, paa hvilke Naalen ruller, eller magnetiske Par- 
tikler i den inddelte Cirkel kunne have nogen Indflydelse paa den observerede Inclination, 
saa har jeg undertiden anbragt paa Axen et cylindriskt Messingrör med en Skrue og en 
liden Möttrik, hvorved Naalens Tyngdepunct efter Behag kan gives en större eller mindre 
Excentricitet i en Retning, der omtrent er lodret paa Naalens Lengdeaxe. Herved kan Naalen 
bringes til i den ene Stilling at antage en Inclination noget over 90', i den modsatte 
nogle Grader over 50', og Inclinationen er da beregnet efter en i den ovenciterede Af- 
handling i det Kgl. Danske Videnskabs Selskabs Skrifter S. 106 meddeelt Formel. Da de 
paa denne Maade bestemde Incelinationer, paa det nöjeste have sluttet sig til de övrige 
med 2quilibreret Naal observerede i samme Maaned, saa ere constante Feil ikke at 
befrygte. 

6) Dersom den sande Inclination paa en vis Dagstid var uforanderlig i Löbet af en 
heel Maaned, kunde man finde den sandsynlige Feil af en enkelt Observation ved at 
tage Differentsen imellem Middeltallet af Maaneden og hver af de enkelte Observationer, 
og behandle Summen äf disses Quadrater paa den bekjendte Maade. Men da de övrige 
magnetiske Instrumenter vise, at Uregelmsssigheder ofte finde Sted, saavel i Declinationen 
som i den horizontale Intensitet, og dette ogsaa maa antages at vere Tilfeldet med In- 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 11 


Inclinationen, saa vil man paa denne Maade alene finde den sandsynlige Usikkerhed af 
Maanedens mnidlere Inclination, udledet af en enkelt Tagttagelse, hvilken altsaa indeholder 
Summen af Observationsfeilen og af den i Jordens Magnetiske System foregaaende Be- 
vegelse. Verdien af denne sandsynlige Usikkerhed af Resultatet af en enkelt Observation 
har jeg i de to sidste Aar fundet af fölgende Störrelse. 


1856. 1857. | 
Maaned. = Middel. 

Formiddag. | Eftermiddag.| Formiddag. | Eftermiddag. 
FLERA Ve GA EN Sr + 0258 | + O'614 | + O'356 | + 0351 | + 0395 
Februar:. ... oc s + 04079 | + O,531 | + 0,249 | + O,656 I + 0,379 
MVANRGSE re se os AKA + 1,330 | I ly166 | +0,408 | + 0,560 I + 0,866 
Ami glas ca di + 0,343 | + 0,463 | + 0,502 | + 0,393 | + 0,425 
INte rss + 0,842 | + 0,527 | + 11159 | + 1,37 | + 0,916 
Jawa sars + 1.161 | FE Iye7 | + O,649 | + O,687 | + O,911 
Jula dare nn öde + 07452 | + Oj577 | + Oj731 | + Oj762 | + 05630 
August .......| + 0,978 | +0,801 I + 0,602 | + 0,610 | + 0,748 
September ..... + 0,490 | + 0,262 | + 05665 | + 0,463 | + 0470 
October . ...... + 0,217 | + 0284 I + 0,267 | + O,197 | + O,24 
November ..... + 0.521 | + 0.317 | + 0,656 | + 07490 | + 0,496 
December. ..... + 0,54 | I + 0,539 | + 0,556 
Middel | + 0O'601 | + 0628 | + 0563 | + 0'570 | + 0'586 


I disse to Aar have altsaa Maanederne Mai, Juni, Marts og August udmerket sig 
ved store Uregelmessigheder, October ved smaae. Om dette er en almindelig Regel; 
kunne alene fortsatte Iagttagelser afgjöre. Usikkerheden er omtrent den samme ved For- 
middags- og FEftermiddags-Iagttagelserne. Da Middelverdien af alle er + 0'586, saa maa 
den sandsynlige Veerdie af den egentlige Observationsfeil vare betydelig mindre, og kan 
neppe overstige et par Tiendedele af et Minut. 

Dette Resultat, at man ved omhyggelig Behandling af et godt Inclinatorium kan 
undgaae Observationsfeil större end nogle Tiendedele af et Minut i hver fuldstendig 
Iagttagelse, ved hvilken Naalen omlegges, Polerne omvendes og Cirkelens Inddeling 
vendes saavel mod Öst som mod Vest for at eliminere Indexfeilen, samt hvor Inclina- 
tionen afleses flere Gange i hver Stilling, efter at Axen hver Gang er hevet fra Aga- 
terne, anseer jeg for at vere af Vigtighed. Det er desverre Tilfeldet, at man ved 
Tagttagelser paa större Reiser, iser paa Söereiser, finder Differentser imellem forskjellige 
ITagttageres Bestemmelser paa samme Sted og efter korte Tidsmellemrum, eller imellem 
samme Reisendes Iagttagelser paa samme Tid og Sted med forskjellige Naale, som stige 
til halve og hele Grader. Dette kan deels forklares af Instrumenternes Ufuldkommenhed, 
deels af Tagttagernes Ubekjendtskab med Instrumentets Feil og mindre fuldkomme Tagt- 
tagelsesmaade, endelig af Localvirkninger, naar lagttagelserne i Bjergegne ikke ere udförte 
paa samme Punct, f. Ex. paa S:t Helena, Teneriffa o. fl. Men endog paa faste Obser- 
vatorier, hvor der aarlig i hver Maaned anstilles en Rekke af Observationer (som Peters- 
burg og Greenwich), finder man betydelige Uregelmsessigheder imellem de maanedlige og 
aarlige Middeltal, hvilke langt overskride de ovenanförte, og neppe kunne ansees ander- 
ledes end som Observationsfeil, fremkaldte ved Skiödeslöshed. Sedvanlig beraaber man 


12 CHR. HANSTEEN, 


sig paa uregelmessige Forandringer i Jordens magnetiske System, som vise sig ved 
Declinationen og den horizontale Intensitet; men dette kan neppe vere den sande Aarsag, 
-da de uregelmessige Forandringer ved Inclinationen, der bestemmes af Retningen af den 
hele Resultante, maae vere langt ringere, end de som frembringes i den horizontale Com- 
ponente og dens Retning, da denne Componente ved 70” Inclination er tre Gange svagere 
end den förste og en perturberende Kraft paa dens Retning fölgelig maa frembringe en 
tre Gange större Afvigelse, end paa Inclinationen. Desuden ere disse Perturbationer i 
Almindelighed kortvarige, og have ubetydelig Indflydelse paa de maanedlige og aarlige 
Middeltal. Ved mine talrige Observationer her i Christiania med det GamBer'ske Incli- 
natorium siden 1830 har jeg kuns een Gang fundet en Afvigelse af noget over 4 Minuter 
fra den maanedlige Middelverdie, nemlig den ovenfor anförte i 1857 den 8:de Mai kl. 
93 Formiddag og den 10:de Mai kl. 63 Eftermiddag. 


Nedenstaaende Tabel udviser Inclinationens daglige Forandring fra Maximum til 
Minimum (Amplituden) for Aarets tolv Maaneder ved Middel af forskjellige Aar imellem 
1832 og 1858; n betegner Antallet af Observationer i hver Maaned. Ved Middeltallet af 
Amplituden er Hensyn taget til Vegten n. Tagttagelserne för 9:de Mai 1844 ere kun givet 
Vegten In i Betragtning af en Uregelmessighed ved Instrumentet, som paa denne Tid 


blev hevet. 


Maaned. Formiddag. Eftermiddag. | Amplitnad. Middel. 
| 5| 71'23873) 6) 712584) + 0030 

Januar ..'1| 1857 | 3 23,765] 3 23,004| + 0,765 | + 0195 
| 1858 | 6 25,145|] 6 25,083| + 0,062 
1856 | 41! 71'260990] 3) 71'26'089] + O'010 

Februar. . | 1857 | 4 24,458] 4 24.007] + 0,451 | + 0407 
1858 | 5 24,435] D 23,785| + 0,650 
1856 | 51) 7125922] 51 712545) + O'777 

Marts . . 4 1857 | 11 24,333| 10 23,994| + 0,339 | + O'796 
1858 5 25,371| 5 22,586| + 1,785 

1832"! 3) 72 YI320l 41 72? 820) + 1'080 | 
1846 | 51 71 38,2900] 61| 71 35,780| + 2,580 
o 1854 | 4 29,830] 4 27,140| + 23690 , 

April... 1855 | 5 29,158] 5 26,720] + 2,430 + 2096 
1856 5 25,41] 5 23,804| + 1,637 
1857 5 24,657| 35 22.689] + 2,159 
1844 |12/| 71"40'220] 8| 71'37'350] + 2'870 
| 1854 | 6 29,820] 6 26,970| + 2,950 

Mai ....(|1855 | 4 27,310] 4 24,790] + 2.520 | + 2'934 
1856 | 7 25,107) 7 22,564] + 2,549 
: 1857 |14 25,697) 13 22,186| + 3,511 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 13 
—— > sssmmeoo— sm 


Maaned. Aar. n Formiddag. 2 | Eftermiddag. | Amplitud. Middel. 
[EDA SE VV ER IT EST TS oe EN Se fYYESENER arr 0 ES Sa Se ee I ISS [Ne EN 
1843 8) 7T1”38180] 8 | 71'35150] + 3030 
1848 | 4 37,340|] 4 30,390| + 6,950 
1853 4 32,520] 4 28,060] + 4,460 
1854 | 4 29,20) 4 26,600| + 2,640 
Juni. ...( | 1855 | 4 27,370) 5 24,570| + 2,800 | + 3 011 
1855 4 27,270) 5 24,940] + 2,330 
1856 4 25,498] 4 23,061| + 2,437 
1856 | 4 23,794|] 4 | 22,189 + 1,605 
1857 |10 24,011| 10 21,578| + 2,433 
18324) 21 72" 1320] 21 71'59800) + 1520 
| 1853 | 41 71 16,600] 4| 71 12,680] + 3,920 Stockholm. 
Juli . . . .(|1854 | 51| 69 34,710] 4/1 69 31,560) +3,150 | + 2'823 |Kiöbenhavn. 
1856 51) 71 25,080] | 71 22,357| + 2,729 
| 1857 | 8 24,299] 8 21,967| + 2,333 
1851 | 4! 71'34'560] 4| 71'32'760)] + 1'800 
| 1852 7 32,860] 7 30,900] + 1,960 
August . .(11855 | 2 26,460| 2 25,170] + 1,290 | + 1'835 
1856 | 9 24,421| 10 22,858| + 1,563 
| LST rr 24,899| 8 22,712| + 2,187 
1845 | 31 71'39'820) 3) 71'37'860] + 1420 
| 1850 | 6 360.790) 5 33,940| + 2,850 
September ( |1855 | 5 27.650) 4 26,800] + 0,850 | + 1'788 
1856 | 6 25,610)] 6 23,709| + 1,901 
| 1857 |11 26,079) 11 24,383] + 1,686 
1855 | 21 7127'202] 21 7126'388] + O'84 
I October . .1 11856 | 6 25,428)] 6 24,487| + 0,940 | + 0'852 
1857 | 6 25,146] 6 24,370| + O,776 
| 1855 | 2| 712654) 21! 7126'200) + 0340 
November. i | 1856 | 5 24,409] 6 23,685| + O,724 | + 0'975 
| 1857 | 6 25,568] 6 24,129) + 1,439 
1856 | 41 712376] 41 71'23'685] — 0509 / 
December.) |1857 | 7| 23,62) 7| 23,27) + 0,342 | "003 


Heraf fölger 1) Bekreftelse paa det af de detaillerede Iagttagelser i Aarene 1856 
og 1857 fundne Resultat, at Inclinationen har en daglig Periode, i det den er störst om 
Formiddagen omtrent Kl 10, og mindst om Eftermiddagen henimod Solens Nedgang. 
2) At Amplituden har en aarlig Periode, i det den er störst ved Sommersolhverv og re- 
gelmessigt tager af til henimod Vintersolhverv, hvor den er mindst, for derpaa igjen grad- 
viis at tiltage imod Sommersolhvervet. 


14 CHR. HANSTEEN, 


For at undersöge, om Inclinationen har periodiske Forandringer af kortere eller len- 
gere Periode, har jeg sögt en Interpolationsformel, som paa det nöjagtigste slutter sig til 
alle mine i Christiania med GaAmBEys Inclinatorium fra 1828 til indeverende Aar 1857 
udförte Observationer, og fundet fölgende: 

I) i=72"9'722— 2'0023 (t— 1830) + 0'011413 (t — 1830). 
I nedenstaaende Tabel betegner t det midlere Tidspunct af Observationsrekken i hvert Aar, 
n Antallet af Observationer, i den midlere Inclination (Middel af Formiddags- og Efter- 
middags-Inclinationerne), R den af Tiden t afhengige Deel af ovenstaaende Formel. Leeg- 
ger man denne med sit behörige Tegn til Formlens förste Led 729722, faaer man de in- 
terpolerede Inclinationer og deres Afvigelse 4 fra de observerede. Legger man R med 
modsat Tegn til de observerede Inclinationer i, faaer man de til Epochen 1830,0 redu- 


cerede Veerdier I. 
| Th 
N:r t n R i Formel. 4 | ;b 
1 | 182837] 10) + 3400] 721615 | 721312] + 3028 | T2 12750 
2 | 1830,876 | 13] — 1,745 7,16 7,977 | — O,817 8.905 
3 | 1831,252 T| — 2,489 8,775 7,233 | + 0,542 11,264 
4 | 1832,525 41 — 4,983 0,55 4,739 | — 4,189 d,533 
5 | 1838,405 | 7| —:16,033 | 71"56,333 | 71'53,639 | + 2,74 12,366 
6 | 1839,823 | 141 — 18,567 33,540 51.155 | + 2,385 12,107 
7-1) 1841,632 | 10] — 21,747 49,782 47,975 | + 1,807 11,529 
8 | 184241 | 19) — 23,093 47 ,640 46,629 | + 1,011 10,733 
9 | 1843,600 | 151 — 25,120 43,405 44,602 | — 1,197 8,525 
10 | 1844,376 | 24| — 26,431 38,890 43,291 | — 4,401 5,321 
11 | 1845,571 | 321 — 28,49 37,614 414303 | — 3,689 6 033 
12 | 1846,279 | 17| — 29,57 371,090 40,151 | — 3.061 6,661 
13 | 1848,454 | 101 — 33,063 d3,823 36.659 | — 2,836 6,886 
14 | 1849,667 5| — 34,965 34,740 34,757 | — 0,017 9.705 
15 | 1850,725 | 12| — 36,595 35,290 J3,127 | + 2,163 11,885 
16 | 1851,663 81 — 38,020 33,660 31,702 | + 1,958 11.680 
17 | 1852,643 |] 121 — 39,489 31,880 30,235 | + 1,645 11.367 
18 | 1853,499 | 121 — 40,750 30,128 28,972 | + 1.156 10 878 
19 | 1854,379 | 28) — 42,025 28,089 27,697 | + 0,392 10,114 
20 | 1855,571 | 67| — 43,738 26,555 25-984 | + Ö,571 10,293 
21 | 1856,502 | 143] — 45,049 24,450 24,673 | — 0.223 9I,499 
22 | 1857,419 | 146) — 46,311 23,926 23,411 | + 05515 10,237 | 


Betragter man de til 1830,0 reducerede Inclinationer I, saa antyde disse et Minimum 
omtrent i 1832, imellem 1844 og 1845 og i 1856. Det samme antydes af Differentserne 
4 imellem de observerede og de af Formlen beregnede Inelinationer; thi disse ere posi- 
tive fra 1838 til 1842, negative fra 1843 til 1848, positive fra 1849 til 1855. Dette 
giver Formodning om en Periode af 11 eller 12 Aar. Ved en forelöbig Beregning fandt 
jeg, at disse til 1830 reducerede Inclinationer I temmelig nöje lade sig fremstille ved en 
Periode af 11,33 Aar. Da jeg viste Hr Observator Lector FEARNLEY dette Resultat, gjorde 
han mig opmerksom paa fölgende Undersögelse af Professor RupoLF WorF: »Neue Unter- 
suchungen iber die Periode der Sonnenflecken und ihre Bedeutung», Bern 1852, hvoraf 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 15 


sees, at han for disse har fundet en Periode af 114 Aar, og at Minimum af Solflekkerne 
er indtruffet i Aarene 1811, 1822, 1833 og 1844, hvilke Tidspuncter ner falde sammen med 
ovenstaaende. General SABINE havde tidligere ved at behandle lagttagelserne paa de magne- 
tiske Observatorier i de Brittiske Colonier bemeerket, at de uregelmessige Perturbationer 
i de magnetiske Phaenomener saavel i Toronto som i Hobarton toge merkeligt til fra 1843 
til 1848; og da han af HumBorpts Kosmos blev bekjendt med ScHwABzEs Iagttagelse af 
Solpletternes forskjellige Mzengde 1 forskjellige Aar, blev han opmeerksom paa, at de ogsaa 
havde et Minimum i 1843 og et Maximum i 1848, hvoraf han formodede en causal For- 
bindelse imellem begge Phanomener ”). Ligeledes bemerker Worr, at LAMONT af den 
midlere daglige Oscillation af Declinationsnaalen i forskjellige Aar har troet at finde en 
Periode af 101 Aar, hvori Minimum indtreffer i 1844 og et Maximum i 1838 og i 1848 
eller 1849. Men han viser tillige, at LAMOoNTtsS lagttagelser stemme betydelig bedre over- 
eens med en Periode af 114 Aar, i det Summen af de absolute Afvigelser i den förste 
Hypothese bliver 9'25, i den sidste kun 555. Endnu tydeligere viser dette sig ved Sum- 
men af Differentsernes Quadrater, som i förste Hypothese bliver = 8,485, 1 sidste = 2,917. 


Jeg forsögte derfor, om de ovenanförte reducerede Inclinationer I ogsaa kunde frem- 
stilles ved en Formel, som forudsetter en Periode af 115 Aar og fandt fölgende: 


II) 7=72"9'678 + 22188 sin [32,00 (t — 1826,127)1. 


N:r. t i Formel. 4 
1 | 1828,317 | 7212'750 | 72 11775 | + 0'957 
2 30,876 3,905 10,725 | — 1.820 
3 31,252 11,329 10,212 | + 1,17 
4 32,525 5.533 8,791 | — 3,258 
5 38,405 12,366 11,039 | + 1,327 
6 39,823 12,107 11,883 | + 0,224 
7 41,632 11,529 11,031 | + 05494 
8 42,411 10,733 10,153 | + 0,580 
9 43.600 8,525 8,700 | — 0.195 
10 44,376 d,411 7,944 | — 2 533 
11 45,571 6.033 75459 | — 1,426 
12 46,279 6,661 7,635 | — 0,974 
13 48,454 6,886 9I,811 | — 2,925 
14 49,667 9,705 11,183 | — 1,478 
135 530,725 11.885 11,839 | + 0,046 
16 51-663 11,680 11,794 | — O,114 
17 d2,643 11,367 11,127 | + O,247 
18 3I,499 10,878 10,185 | + 0,643 
19 D4,379 105114 9,088 | + 1,026 
20 55,571 10,293 7,880 | + 2,413 
21 56,502 9 ,499 T,470 | + 2,029 
22 57 ,419 10,237 7,651 | + 2,586 


”) Results obtained at the Brittish colonial magnetic observatories by Col. EDWARD SABINE, foredraget i Natur- 
forskermödet i Liverpool, 25 Sept. 1854. 


16 CHR. HANSTEEN, 


Den ovenstaaende Formel giver et Maximum, naar den i Klammeren indsluttede 
Störrelse bliver = (n+3)7, og et Minimum, naar den bliver = (n —3)z for alle lige Verdier 
0, 2, 4, o. s. v. af n, hvoraf Veerdien af t kan söges. Saaledes findes: 

for” Maxima . .....>. 1828,90, -1840,02, 1851,13, 1862,24; 
for Minima. . ....... 1823,35, 183446, 1845,57, 185668; 
Minima af Solpletter . . . 1822,22, 1833,33, 1844,44, 1855,55, efter WOLFE. 


Af ovenstaaende Tabel fölger, at Amplituden af Variationen i de forskjellige 11- 
aarige Perioder er noget forskjellig, og at Variationen ikke er ganske regelmessig, hvilket 
heller ikke var at vente. Denne Slutning grunder jeg paa Fölgende: 1) Den daglige 
Periode er elimineret, da den angivne Inclination er et Middeltal af Formiddags- og 
Eftermiddags-ITagttagelser. 2) Da den sandsynlige Feil af en enkelt Observation efter det 
Foregaaende er mindre end 0'5, saa maa den sandsynlige Feil af 4 indtil 146 Obser- 
vationer vere betydelig mindre. 3) Formel I, angiver i de tre sidste Aar 1855, 56, 57 
Verdier, som meget ner stemme overeens med Observationerne; altsaa kunne Reductio- 
nerne til 1830 ej vere betydelig feilagtige. Desuagtet findes: 


Minimum. Maximum. Minimum. 
af Observation 1845,5 6'033; 18511 11798; 1856,68 9495; 
af Formel II T,4053 11,897; 1,459; 
Forskjel — 1,426; — 0,099; +2,036. 


Det eneste herimod kan vere at indvende er, at dersom der finder en aarlig Periode 
Sted, saa kan den have nogen Indflydelse paa de angivne Middelverdier for de forskjellige 
Aar, saasom Observationerne for hvert Aar ikke ere udförte i samme Maned. 


Observationen giver Amplituden imellem det sidste Maximum og Minimum = 2 303, 
Formlen = 4438; det sidste stemmer derimod bedre overeens med den observerede Ampli- 
tude imellem Minimum 1845 og Maximum 1851, som er =5765. Det kan neppe forundre 
os, at et saa variabelt System er Uregelmessigheder underkastet. Formlen II, giver Epo- 
cherne for Maxima og Minima et Aar senere, end de af WorF fundne Epocher for Maxima 
og Minima af Solpletterne. Muligen kunne fortsatte Iagttagelser bringe dem til nermere 
Overeensstemmelse, skjönt det heller ikke er usandsynligt, at den störste Virkning först 
kommer noget senere end ÅAarsagen, ligesom den störste Varme om Dagen kommer et 
Par Timer efter den störste Solhöide. Den krumme Linie paa medfölgende Planche viser 
den 11-aarige periodiske Variation efter Formel II, den brekkede Linies Vinkelpuncter 
Inclinationens Afvigelse fra den til 1830 reducerede Middelvzerdie 72"9'722, der forestilles 
ved den med 0—0 betegnede rette Linie. Jeg maa bekläge, at Omstendighederne have 
forhindret mig i at anstille Observationer i den halve Periode imellem 1832 og 1838, 
hvorved Periodens Rigtighed noget sikkrere kunde veret begrundet. Imidlertid fore- 
kommer den mig hevet over enhver Tvivl. 


For at undersöge om der finder en aarlig Periode Sted, som en Fölge af Aars- 
tiden, har jeg fra April 1855 udfört Iagttagelser i hver Maaned, hvilke jeg her skal 
sammenstille. 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 17 


Maaned. 
JAHA + ser HAN era KEN — | 71'25'858 | 71'23'386 
Februaar: AN aovg dr. i NNNNs - 260,54 24,233 
Marnbsit 2 Ng R SEELE 25,558 24,164 
JAN ÖRE foo R DNR I Key OG LER T1”27'935 24,622 23,777 
MULEN sk LR är FASA NS EL 26,050 23,835 23,942 
UT RAT SN FR 26,032 23,635 22,794 
MULEN ove IRA Re 23 TU 23,133 
VAN OIULS Öjodn = fe kyenrsalls ol fo knd saa a 25,820 23-640 23,806 
September . ......- tee 27,225 24,660 25,612 
(UELODEL 45 fe ense baren Ale ka bc å 26,796 25,337 24774, 
INGVEMIDEL dela” ol slik elbolag : 26,370 24,047 24,849 
DECEMIDEr) Koka oe srlele ka Gr 25,235 24,078 23,458 


Her viser sig tydeligt et Minimum ved Sommersolhverv (Juni), og Spoer til et 
Maximum ner Jevndögnstiderne (Februar, Marts og fornemmelig September, October). 
Dersom Iagttagelserne i de föregaaende Aar fra 1828 til 1857 vare bleven udförte i alle 
12 Maaneder af hvert Aar, som de ovenstaaende, vilde man kunne overtyde sig om den 
periodiske Forandrings Rigtighed ved at reducere alle til samme Maaned hörende Obser- 
vationer i de forskjellige Aar til Epochen 1830 og tage Middel af de til samme Maaned 
hörende Verdier. Men da dette ikke er sket, saasom i de foregaaende Aar Observatio- 
nerne snart ere udförte i en, snart i en anden Maaned, saa har den 11-aarige Periode 
forskjellig Indflydelse paa Maanedens Inclination i de forskjellige Aar. Foruden Reductionen 
til Epochen 1830,0 maa der altsaa til Middelvzrdien af hver Maaneds Inclination endnu 
legges Reductionen for Aarets Plads i den 11-aarige Periode efter Formel II, med 
modsat Tegn, nemlig: 
; R' = — 2 2188sin[32” 400 (t—1826,127)1 "), 
hvor t betegner den midlere Observationstid i hver Maaned i hele og Brök Aar. I den 
fölgende Tabel betegner n Antallet af Observationer, i den observerede Inclination, R, Re- 
ductionen for den 11-aarige Periode efter ovenstaende Formel, I den ved begge Reduc- 
tioner udbragte Verdie. Ved Middeltallet for hver Maaned er Hensyn taget til Vzegten n; 
ved Iagttagelserne för 9:de Mai 1844 er Vegten kun antaget =>3n; disse ere betegnede med ”. 


Maaned. R JT Middel. 


1856,076 + 7212'434 
Januar ..... | 1857,033 23,386| + 45,788 | + 2,176 | 11.350] 721311 
| 1858,038 25,452) + 47,169 | + 1,597 14,218 


— 0O'801 | 72" 6'625 
c fe 2 

+ 2,115 13201 72019'522 

+ 2,152 12,291 

+ 1,534 12,911 


71”44'800] + 22'626 
260,544| + 44,545 
24,233] + 45,904 
24,110] + 47,267 


1856,140 
1857,117 
1858,110 


”) Ved en forelöbig Beregning, som er meddeelt i »Astronomische Nachrichten» N:r 1069 havde jeg ikke taget 
Hensyn til denne Periodes Indflydelse paa Resultatet og saaledes fundet et Maximum ved begge Jevndögn og 
et Minimum ved begge Solhverv. 

K vet. Akad, fandl. B. 2. N:o 2. 3 


Februar ... 


18 


CHR. HANSTEEN, 


Maaned. 


NATtS, or 


NIATES Reset 


September . . 


1842,192" 
1856,205 

1857 ,208 
1858,203 


1828,313" 
1831,252”" 
1841,304" 
1846,279 
1854 298 
1855,290 
1856,290 
1857,297 


1838,.407 
1844,3407 
1844,374 
1848,358 
1854,372 
1855,398 
1856,360 
1857,361 


1843,490" 
1845,449 
1848,460 
1853,446 
1854,168 
1855,451 
1856,455 
1857,456 


1832,540" 
1843,540" 
1856,540 
1857 ,529 


1842,6337 
1851,663 
1852,643 
1853,605 
18355,611 
1856,625 
1857 ,620 


1848,707"7 
1845,684 
1849,667 
1850,725 
1855,704 
1856,690 
1857,702 


71”47'310 
25,558 
24,164 
24,478 


7216 1530 
8,840 

71 45,362 
37,090 
28.245 
27,935 
24,622 
23,777 
71” 56'333 
37,230 
39,122 


d3,432 
28,330 
26,050 
23,835 
23,942 


71” 49'310 
326,660 
34,213 
30,290 
27,575 
26,032 
23,635 
22,794 

722 0'558 

71 42,726 
23,724 
23,133 


71”47'930 
33,660 
31,880 
29,805 
25,820 
23,640 
23,805 

71" 42230 
38,572 
d34,740 
35,290 
21,225 
24,660 
25,612 


R R 


+ 22712 | — 0740 
+ 44,633 | + 2,139 
+ 46,030 | + 2,122 
+ 47,392 | + 2,059 


— 3410 | — 2'096 
+ 2,489 | — 0,534 
+ 21,176 | — 1,655 
+ 29,571 | + 2,043 
+ 41,914 | + 04490 
+ 43,338 | + 1,556 
+ 44,754 | + 2,14 
+ 46,152 | + 2,082 


+ 16'033 | — 1'366 
+ 26,361 | + 1,708 
+ 26,430 | + 1,738 
+ 32,913 | — 0,010 
+ 42,021 | + 0,587 
+ 43,456 | + 1,663 
+ 44,851 | + 2,184 
+ 46,241 | + 2,054 


+ 15'011 | + 0'852 
+ 28,210 | + 2,214 
+ 32,928 | — 0,145 
+ 40,671 | — 0,586 
+ 42,160 | + 0,696 
+ 43,576 | + 1,702 
+ 44,981 | + 2,201 
+ 46,371 | + 2,009 


+ 5012 | + 1042 
+ 25,019 | + 0,910 
+ 45.102 | + 2,212 
+ 46,472 | + 1,965 


+ 23474 | — 0200 
+ 38,020 | — 2,117 


+ 39,484 | — 1,452 | 


+ 40,905 | — 0,249 
+ 43,795 | + 1,825 
+ 45,286 | + 2,218 
+ 46,590 | + 1,914 


+ 25301 | + 1211 
+ 28,597 | + 2,214 
+ 34,965 | — 1,505 
+ 36,591 | — 2,162 
+ 43,927 | + 1,890 
+ 45,312 | + 2,219 
+ 46,710 | + 1,859 


T22 Jago 
12,330 
12,315 
13,929 

721064 
10,795 

4,883 
8,704 
10,649 
12,839 
114517 
12,011 


72"11'000 
5,299 
7,290 
6,335 
10,938 
11,169 
10,870 
12,237 
72 Hi73 
7T,084 
6,996 
10,393 
10,431 
114310 
10,817 
11,174 
72" 6612 
8,655 
114038 
11,570 


7T211'704 
 -9,563 
9,912 
10,461 
11,440 
11,144 
12,309 
T22 8742 
9,381 
8,200 
9.719 
13,0422 
12,191 
14,181 


Middel. 


7212'386 


7210'642 


72” 9'882 


722 Y'9n 


72 10794 


7210'992 


7211'823 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 19 
RR Än 


Maaned Aar n i R R ji Middel 


1839,766"| 7| 7153426] + 18467 | — 2197 | T2" 9I'693 
1841,771") 7 51,660) + 21,991 | — 1,208 [AS 

October. . . .( | 1855,786 |10 26,795| + 44,042 | + 1,994 12781) DT 
1856,790 | 12 25,337| + 45,450 | + 2,184 12,971 
1857,775 | 12 24,774| + 46,809 | + 1,808 13,391) 


1830,876"| 8| 72 Ti66) + 1'745 | — O'977 | 72? T'934 
1839,890"| 7| 71 53,650) + 16,795 | — 2,213 8,234 
November . .( | 1855,897 | 4 26,370| + 44,174 | + 1,994 12,538!| 72'11'677 
1856,870 | 11 24,047| + 45,562 | + 2,205 11,814 
1857,860 | 12 24,849| + 46,926 | + 1,743 13,518 


1855,969 | 4| 71225235] + 44300 | + 2041 | T2 11576 
December ..(11856,950 | 8 24,078) + 45,673 | + 2,193 11,944| 72”11'907 
1857,940 |14 23,458| + 47,037 | + 1,486 11,981 


Disse Middeltal vise, at Inclinationen har en aarlig Variation med to Maxima og to 
Minima. Det er ovenfor anmeerket, at i den sidste Periode er den observerede Amplitude 
imellem Maximum i 1851, og Minimum i 1856,7 kun 23, hvorimod den imellem 1832,5 og 
1839,8 er=6'5 og imellem 1839,8 og 1845,5 61, Men da Formlen II, antager den af samme 
Störrelse for alle Perioder, saa bliver Reductionen £" för de to förste Periode for liden, og 
for den sidste for stor. Dette har for en Deel frembragt den mindre gode Overeensstem- 
melse imellem de til samme Maaned hörende Verdier af I for de forskjellige Aar. 

For nöjere at bestemme Epocherne for de aarlige Maxima og Minima, har jeg sögt 
at udtrykke Middelverdierne af I i ovenstaaende Tabel med en Horel der sluttede sig 
saa nöje som mueligt til disse, og fundet fölgende: 

III) 7 =72"11'492 + 1'2251sin (360"t+106” 22'7) + 0'6584 sin (720"t— 24" 51"); 
hvor t betegner den fra 31 December forlöbne Tid i Brök af Aarets Lengde. Neden- 
staaende Tavle indeholder Middelverdierne af t, de dertil hörende Middelverdier af I, de 
efter Formlen beregnede Verdier af samme og Differentserne imellem disse. Ved Middel- 
verdierne af t og I er Hensyn taget til Antallet n af Observationer i de forskjellige Aar. 


Maaned. t | 7 Formel. 4 
SJÄLAR od sta ESR nd 0,0513 | 721311) 7212'633 | + 0476 
TES] NET ET SS Ar FRAME 0,1230 12,522 12,692 | — 0,170 
INFÖTLSNT ar ds JA KÖRNER UN 0,2051 12,386 12,041 | + 0,345 
AYO RS or or oRG OO smesetserke RA ÖK2892 10,642 10,486 | + 0,156 
IVESe o en sats erg k el FEN 0,3693 9,882 9,862 | + 0,020 
SEED UDEN Ake las stas Eds NA 0,4543 I,971 9,710 | + 0,2614 
JURIST INRE ar NE rs) O,5344 10,794 10,417 | + 0,377 
NTE TEL SEE OM LDA SRPEROL GE 0,6300 | 10,992 11,553 | — 0,561 
September Tore. ens ee 0,7003 11,823 12,034 | — 0,211 
(EfOPSR ENE NE SAR 0,7810 12,723 12,082 | + 0,64 
November. ........ or 0,8724 11,677 11,970 | — 0,293 
December , . « «sc. > re 0,9475 11,907 11,979 | — 04072 


20 CHR. HANSTEEN, 


dl 


Differentierer man , Formlen III og setter --=0, faaer man fölgende Formel, af 


hvilken Verdien af t for Maxima og Minima kan söges: 
IV) 0 = Cos(360"t+106"23') + 1'0749 Cos(720"t— 24" 51”). 
Af denne findes for 
Maximum t= 0,0955= 34,8 Dage, Februar . . 3,8, T212868=>10 + 1376. 
Minimum t=0,4238= 154,8 —» JUNI Förs de 0 FNS 9,642 = Io — 1,850. 
Maximum t= 0,7481 = 273,33 =» September . 30,3, 12,14 = Do + 0,622. 
Minimum t= 0,8700 = 318,1 = » November . 14,4, 11,970 = Do + 0478. 


Det höjeste Maximum er altsaa i Februar, det laveste Minimum i Juni; Minimum i No- 
J ? , 


II 


vember er större end Medium. 
Setter man de tvende sidste Led af Formlen III, som ere afhengige af Tiden 
t=0, har man 
V) 0=sin(360"t+106"23 )+0,53746 sin (720"1—24" 51 ), 
hvoraf den Veerdie af t, for hvilken Inclinationen er lig det aarlige Medium 4 (72”11'492) 
kan findes. Saaledes findes 
t=0,2273 = 83,0 Dage = Marts 24)0. 
t = 0,6239 = 227,9 Dage = August 15,9. 
Denne aarlige Oscillation er fremstillet paa medfölgende Planche ved den Kurve, som 
har Overskriften: »Aarlig Periode» Inddeler man ÅAaret i 12 ligestore Dele, saa bli- 


n 


ver i Formel ill, t=1, altsaa t.360' =n.30', 1.720" =n.60". Beregner man med disse 


Verdier af t Verdien af de af samme afhengige Led i Formlen, saa faaer man Inclina- 
tionens Afvigelser fra Aarets Middel-Inclination 4 for hver Verdie af n fra n=0 til 
n=11. Disse ere 


Variation. Variation. Variation. 

0,0 | + 0'898 | 3,0 | — 0069 | 6,0 | — 14352 | 9,0) + 0623 
0,5 | + 1,105 | 3,5 | — 0,697 | 6,5 | — 0,987 | 9,51 + 0,579 
1,0! + 1,224 | 4,0) — 1,307 I 7,0 | — 0,466 | 1030 | + 0,549 
1,5 | + 1,184 | 4,5 | — 1,672 | 7,5 | + 0.010 | 10,5 | + 0,478 
2,0 | + 0,944 | 5,0) — 1,847 | 8,0) + 0,368 | 11,0 | +-0,535 

| 2,5) + 0,44 | 0,5 | — 15763 | 8,5) + 0,632 | 11,5 | + O,687 


Efter disse Verdier er Kurven construeret. Inclinationen er kuns under den aarlige Mid- 
delverdie fra 24 Marts til 16 August, altsaa i 135 Dage, i de övrige 230 Dage over 
samme. : 
Differentserne 4 imellem de af Observationerne udledede og de efter Formel III 
beregnede Verdier af I overstige kuns i August og October gandske lidet et halvt Minut; 
Formlen slutter sig altsaa saa ner til Observationerne, at man tör ansee den aarlige Pe- 
riode som beviist. Imidlertid er det rimeligt, at fortsatte ITagttagelser kunne noget for-' 
andre saa vel Epocherne for Maxima og Minima, som de förstes Störrelse. 

Professor LAMONT har af sine Iagttagelser over den horizontale Magnetnaals daglige 
Variation i Miänchen imellem Aarene 1841 og 1850 först bemeerket, at der i disse var 


DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 21 


en Forandring i en Periode af 103 Aar”). Ved at forbinde disse med Professor GoLp- 
SCcHMIDTS Iagttagelser i Göttingen imellem Aarene 1835 og 1841, efter at disse, for at 
bringes til samme Scala som Variationerne i Minchen, ere multiplicerede med 0,91, har 
jeg fundet, at de endnu nöjagtigere kunne fremstilles med den af Professor Worr be- 
stemte Periode for Solpletterne af 113 Aar. 

I nedenstaaende 'Tabel betegner v den af Observationerne udledede midlere aarlige 
Variation, n Antallet af Aar fra 1835,. Under Forudszetning af en Periode af 114 og 
103 Aar har jeg fundet fölgende tvende respective Formler, der saa nöje som muligt slutte 
sig til Observationerne: 

a) v=38763+2 2338sin (8 25'6+n.32"4), 

b) v=8812+2 26029sin (7 34 2+n.34"84), 
4 og 4 betegner Forskjellen imellem de observerede og efter disse Formler beregnede 
Verdier af v. 


1835,5 | 01) 864 9'091 | — O'a81 | -I110 | — 0500 
26,5) I | 11,11 | 10,224 | + 0,886 | 10,338 | + O,772 
37,5) 2) 11,04 | 10,902 | + 0,138 | 114019 | + 0,021 
38,5 | 3 | 11,47 | 10,914 | + 0,556 | 10,910 | + 0,560 
39,5 | 41) 9,93 | 10,257 | — 0,327 | 10,048 | — 0,118 
40,5 | 51 8,92 9I,134 | — 0,214 | 8,743 | + O,177 
41,5! 6! 7,825) 7,896 | — 0.071 | 7,464 | + 0,261 
42,5 | 7Tl 7,08 6.928 | + O,152 | —6,667 | + 0,413 
als oh 6,531 | + 0,619 | —6,640 | + 0,510 
44,5 | 91) 6,61 6,829 | — 0,219 | 7,411 | — O 810 


45,5 | 10 | 8,13 7,729 | + 0.401 | -8,652 | — 0,522 
46,5 | 11 | 8,8 8,951 | — O,141 | 9I,970 | — 1,160 
47,5 | 121 9,55 | 10,115 | — 0,565 | 10,873 | — 1,323 
48,5 | 13 | 11,15 | 10 857 | + 0,293 | 11,030 | + 0,880 
419,5 | 14 | 10,64 | 10,948 | — 0,308 | 10,404 | + 0,236 
50,5 | 15 | 10,44 | 10,286 | + 0,154 | 9.200 | + 1,240 


Feilquadraternes Sum [44] er ved Formlen a = 2,659, ved Formlen b = 8,087; fölgelig slutter 
en Periode af 115 Aar sig meget nzermere til Iagttagelserne end en Periode af 103 Aar. 


Naar Störrelsen i Parenthesen i begge ovenstaaende Formler bliver = 27"0, bliver 
v et Minimum. Heraf findes Verdien af n, hvilken lagt til 1835,5 giver Epochen for Mi- 
nimum; ved hertil at addere positive eller negative Multipla af 115 eller 103 Aar, faaer man 
de forskjellige efterfölgende og foregaaende Epocher i begge Hypotheser. Disse ere for 
Illy Aar. 107 Aar. Solpletter. Inelination, 
1821,35. 1822,37. 1822.22. 1823,35. 
183246. 1832,70. 1833,33. 1834,46. 
1843,67. 1843,03. 1844 4. 1845,57. 
1854,68. 18352,36. 1855,55. 1856 ,68. 


”) Ovenfor S. 14 og POGGENDORFFS Ånnalen 84:de Bd. 1851, S. 572. 


22 CHR. HANSTEEN, DEN MAGNETISKE INCLINATIONS PERIODISKE FORANDRINGER. 


Ved de af de magnetiske Iagttagelser udledede Epocher slutter altsaa den af WoLrr 
bestemte Periode af 115 Aar for Solpletterne sig nermere til disses Minima, end de af 
Perioden 103 Aar afledede; men de af Declinationsforandringerne udledede Epocher ind- 
treffe et Aar tidligere, de af Inclinationen beregnede et Aar sildigere, end Epocherne for 
Solpletterne. Af Oberst Braurors Iagttagelser i Bushy Heath imellem 1813 og 1820 
finder LAMONT at et Maximum af den horizontale Magnetnaales daglige Oscillation indtraf 
i 1817, og af Cassinis Iagttagelser af samme i Paris imellem 1784 og 1788) et Maxi- 
mum i 1786,;, og finder heraf en Bekreftelse paa Perioden 104 Aar. Dersom altsaa 
Perioden af 103 Aar for de magnetiske Variationer er rigtig, saa maae Epochernes Sam- 
mentrzffen med Epocherne for Solpletterne i dette Aarhundrede blot vere tilfeldig; men 
er der virkelig en aarsagelig Forbindelse imellem disse Phenomener, saa maa man nödes 
til at antage, at Maximum af Solpletter undertiden kan forskyde sig 2 til 3 Aar. Fort- 
satte Iagttagelser kunne alene afgjöre denne Tvivl. 


”) Untersuchungen äber den Magnetismus der Erde. S. 440—443. 


3 p 1 Jr 
å åå 
Hmn | T METE STOR bus STYRD TAN 
j 5 K 
É t 2 TES RR T ÖNA ft kande VN 
ES säker ON Sats 


FUN Mm 


SK vå - kr Vä sc TAN 
ev kl [ISAR oa "Äfrart ör FROM ” 
22 LÄROR RESAN 


Å LSE 
DE IRENE 


tem BOK 


Åringer 


I Viten 


3 Ör 
2 + 4 
KM [4] 

0 Al 
72 - 2 
cl S 3 
< N 2 

GENES 


| Vv 
Munsteen, den magn. Mndinations. Korändringer — 
d. Handlingar BL N2. 


INCLINATIONENS PERIODISKE FORANDRINGER | 


; Hl 
äl 
EE 
C 
I 
= 


- 
1 
Hr 
dt 
FSS 


SN 


I 
la Uf 
il 
= 
I 
| 
EE 
ek 
Fl 


HH 
ja 
HN 
Hi 
0 
ma 


fas SA HE 2 IC fö : [lean SE I I Et z 
il : 


[ 
Mars I) 


Jan, 50. 
n 


ID 
är 
: 
5 ce 
| CI 
4 
ug: 
| Sept A 
Max Octbt 
Wonb 4 
lecbr I, 
Ince 
JEN) 
SO 


S 


Sk 


AE 
| 
[ 


KRITISK FRAMSTÄLLNING AF FOGELARTERNA 
UTI ÅLDRE ORNITHOLOGISKA ARBETEN. 


1. MusEUM CARLSONIANUM. 


Um-AA | 


2. LE VAILLANT, ÖISEAUX DÅFRIQUE. 


KN 


AF 


CARL J. SUNDEVALL. ji 


- 3 —— 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 6 MARS 1857. 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 3 


> AVMATÄRTADOT IA DATALTRTANA 
| ; k yr oo RTRARA KÄ?LR0J0WTEAN 
ER | ig / RA 4 - MULKIBSGNMAD. uynpdlk 


vt 


” 


VÄVER | För 
NE Ke ATOIATAL KVA VRAK 


ES sig stdarnk rr 


1. Sparrmans Museum Carlsonianum. 


Nedan flera år tillbaka har jag sökt bestämma de fogelarter, som finnas afbildade och 
beskrifna i SPARRMANS Museum Carlsonianum, det äldsta ornithologiska praktverk som 
blifvit publiceradt i Sverige och öfverhufvud ett af de äldre inom denna vetenskaps lit- 
teratur. Det är till och med det äldsta af alla dylika, som uteslutande begagnar en no- 
menclatur efter Linneanska methoden. Arbetet utkom åren 1786 till 1789, således helt 
och hållet före LATHAMS Index Ornithologicus, som utgafs 1790, och till en betydlig del 
före GMELINS edition af Systema Naturz, hvilken är tryckt 1788; det är således citeradt 
uti dessa båda arbeten, som kunna kallas den äldre ornithologiens hufvudverk, och alla 
de namn uti Museum Carlsonianum, som utmärka nya arter, äga en i denna vetenskap 
ganska gammal prioritet, hvarföre de äro så mycket vigtigare att bestämma. Detta är 
dock icke alltid lätt; ty ehuru en del figurer äro ganska väl tecknade, så äro andra rätt 
svåra, eller nästan omöjliga att igenkänna, hvilket fel ökas genom flera origtiga uppgifter 
af fäderneslandet. Likväl hafva en stor del af figurerna blifvit rätt bestämda af nyare för- 
fattare. De festa som föreställa skandinaviska foglar äro bestämda uti NILssons fauna, 
och en stor del af de öfriga uti Grays Genera samt BoNAPARTES Conspectus. Men då 
många bestämningar voro uppenbart origtiga och en icke obetydlig efterskörd var att 
göra samt det dessutom kan vara nyttigt att äga ett register, som på ett ställe upptager 
alla arterna, med citationer af de hittills gjorda bestämningarna samt rättelse af bevisliga 
fel i uppgifterna, så har jag ansett mig böra meddela följande lista. Den är dock ej full- 
ständig, ty ännu återstå 7 figurer, hvilka det, oaktadt fleråriga bemödanden, och efter- 
sökande uti de största fogelsamlingar i Europa, ej varit mig möjligt att bestämma. En 
och annan af dessa kan möjligtvis föreställa arter, som ej i sednare tider blifvit hemförde 
till Europa. För att göra dem så mycket lättare att jemföra och igenkänna, har jag upp- 
fört alla dessa 7 arternas namn på ett ställe, till slut. 

De flesta af originalexemplaren till de i detta arbete afbildade arterna hafva funnits 
uti Vetenskaps-Akademiens samlingar i Stockholm och många af dem hafva derifrån öfver- 
gått till nuvarande Riksmuseum, der de ännu finnas qvar. Af Presidenten CARLSON hade 
nämligen vid pass 100 foglar af hans samling blifvit donerade till Akademien, hvilka 
efter hans död afhemtades år 1805. Uti den, af dåvarande Intendenten, CO. QUENSEL, upp- 
rättade förteckningen öfver dessa foglar, igenkänner man namnen på 58 af typerna till 
figurerna i SPARRMANS Museum Carlsonianum, men ofta med bifogad anmärkning, att de 
redan då voro af mal skadade eller förstörda. Till detta sednare antal böra thy värr! 
6 stycken af de 7, som ännu äro mig obekanta, eller just de som nu skulle hafva varit 
af största värdet att äga för arternas säkra bestämmande, nämligen: Muscicapa ochracea 


4 C. J. SUNDEVALL, 


(n:o 22), M. fuliginosa (47), Certhia undulata (34), C. ignobilis (56), Ampelis lutea (70) 
och Loxia cardinalis (41). Lemningarna af dessa och många andra hafva, sannolikt kort 
efter deras ankomst till Vetenskaps-Akademien, blifvit, såsom fullkomligen oduglige, bort- 
kastade, och' flera af de öfriga hafva sedan delat samma öde. — Vidare hade flera af de 
CARLSON'ska foglarna, genom köp, efter ägarens död, öfvergått till PaArrurr'ska och 
GriLr'ska samlingarna, samt med dem kommit till Riksmuseum, och ett par hafva blifvit 
skänkta till Vetenskaps-Akademien af Landskamereraren S. J. LJUNGH. Sålunda finnas 
ännu vid Riksmuseum 22 foglar, som anses vara typer till figurer i »Museum Carl- 


sonianum», nämligen: 


N:o 3. Cuculus serratus. N:o 27. Psittacus cyaneus. N:o 63. Sterna nubilosa. 
— 4. Sitta caffra. — 28. — — nove zeel. — 79. Certhia gularis. 
— 5. Certhia melanura. — 33. Sitta chloris. — 80. — trochilea. 
— 10. Pelicanus punctatus. — 44. Ember. ruticapilla. — 84. Turdus triostegus. 
— 17. Loxia flamengo. — 45. Tanagra capensis. — 89. Loxia javensis. 
— 23. Muscicapa nigra. — 59. Certhia polita. — 90,91. —  ferruginosa. 
— 25. Parus seebyensis. — 61. Pelicanus capensis. — 93. Emberiza luteola. 


Af dessa äro dock de flesta i dåligt skick, hvarföre en del ej länge torde kunna bevaras. 


Följande förteckning upptager namnen i den ordning de i arbetet förekomma. 


Museum Carlsonianum. 


Fasc. Primus; 1786. 


N:o 1. Lanius pomeranus, ex Germania septentrionali; = Lanius senator L. Syst. 
Nat. X, 94; — omissus in Ed. XII; — L. rufus (primus) GmeL. p. 301 (nec sp. 17, p. 
303); — L. rutilus LATE. Index, n:o 12; — L. rufus Temm. Manuel I, 146. - 


2. Corvus clericus; Suecia; — cit. sub C. corone 6 GmMeEL. et LatH. — Est C. 
frugilegus juv. quod jam in Faun& Scandin. Ed. 2:da, p. 172, monstravit NILsson. 


3. Cuculus serratus n. sp. 7") ex Promont. bone spei. — Eodem nomine: GMEL. 
p. 412, — LATE. n:o 12 (ex Mus. Carlss.). — Coucou edolio femelle LE Var. Afr. 208. — 
Oxylophus serratus 2, Bonar. Consp. 102. Sed observandum etiam mares (saltem junio- 
res) gastreo nigro preditos, in Coll. Stockh. existere a J. WAHLBERGIO allatos. 


4. Sitta caffra; n. sp. Patria non indicata; avis vero ex Polynesia minimeque ex 


Caffraria oritur. Eodem nomine: Gm. 442, — Larz. Sitta n:o 9 (ex Mus. Carlss.) — 
Oriolus muse Forst. Descr. 163 (ex Ulietea), — Sitta Otatare Less. Coq. 666, pl. 23 f. 2 
(Taiti); — Tatare otaitiensis Bonar. Consp. 224. — Genus Hybristes R:BcH. — Bonar. 


Marquesas, C. Rend. 3 Dec. 1855; — Naumannia 1856, 192. 

Specimen typicum SPARRMANNI adhuc in Mus. Stockh. adest, pedibus alienis, rostro 
vagina cornea destituto (quamobrem in icone, sat mala, brevius et rectum, preterea nigrum, 
false exhibetur). Hoc specimen ab altero, quod ex ins. Marquesas habemus, paullum differt: 
colore, superne, paullo fusciore, plumis dorsi apice latius flavoalbidis et rectricibus apice 
brevius flavescentibus, limite flavedinis recta, transversa; in altero (ex ins. Marquesas) 


”) Novas avium species eas h. 1. vocämus, que in Museo Carlsoniano primum descripta sunt. 


OM SPARRMANS MUS. CARLSONIANUM. 5 


color notei (cum pileo) fere &que olivaceus v. fusco flavescens et flavedo caud&e secundum 
scapos adscendens. Specimen vero tertium, ex ”Taiti, pictura notzei, cum sp. carlsoniano, 
caud&e, cum sp. marquesensi, convenit. He igitur differentie a sexu vel extate vel tem- 
pore anni orte videntur. — Turdus longirostris Gm. p. 823, LartH. Turd. n:o 92 (Gen. 
Syn. II, 67 n:o 84), ex Eimeo, deseribitur »rectricibus plerisque totis flavescentibus et 
plumis capitis acutis», sed, ni valde fallor, eadem est avis, Hybristes longirostris vocanda. 


5. Certhia melanura n. sp. cui patria falso »Promont. bone spei», pro Nova 
Zeelandia, dicitur. Idem vero sepe in hoc opere fit, etsi aves plereque ex Africa meri- 
dionali, Nova Zeelandia, Taiti pluribusque locis, ibi descripta, ab ipso auctore collect 
sint. — Icon haud bona. = Certhia capensis f Gm. 473; — OC. melanura LATH, n:o 67; — 
Philedon dumerili Lzrss. Coq. tab. 26, 1; — Anthornis melanura GRAY, DIEFFENB. Vo0y.; 


— Bonar. Csp. 391. 


6. Anas mollissima »& biennivv; Suecia; — est & habitu estivali, in transitu ad 


habitum hiemalem. 


7, 8. Anas dispar & et 2; ex Ostrogothia Suecie. — A. dispar Gm. — LATH. 
n:o 83 (ex Mus. Carls.). — A. stelleri Pall. Spicil. VI (1769), quod nomen, ut antiquius, 
pre ceteris adhibendum est, etsi a LATHAMO sub ÅA. dispari affertur. — Fuligula stelleri 
NiLsson Skand. Fauna. — Typus gen:s Eniconette rec. 


9. Colymbus parotis; (patria non indicata, verisimiliter Suecia); Gmrr. 592; = 
Col. rubricollis Gm.; Podiceps rubricollis LarH. (cit. ut var. f) — et rec.; — avis junior, ptilo- 
sin senioris induens. 


10. Pelicanus punctatus n. sp. ex Nova Zeelandia. — Gw. 574; LATE. n:o 19; — 
Graculus punctatus Gray Gen. of Birds. 


11. Sterna alba n. sp. ex »India, Prom. b. spei et Ins. maris pacificb. — GM. — 
LATE. n:o 18; — Gygis alba Borr. Vix ad Afr. merid. inventa, nisi in mari aperto. 


12. Fulica leucoryx; Stockholm. — GwmuL. — F. atra f€ LaAtH. — Est Fulica 
atra cum alis Lagopodis adnexis, de qua re conf. NILsson Skand. F:a, obs. ad F. atram. 


13. Fulica ethiops; Stockholm; — Gwmrr. — Ful. atra y LaAtTH. — est F. atra 
junior; Ninss. F:a. 


14. Rallus australis n. sp. ex Nova Zeelandia; — R. austr. Gm. — LATH.; — 
Ocydromus austr. WacL. — GRAY, DirrrenB. Itin.; Gen. of Birds; Erebus et Terr. 


13 pl. 14. 


15. Tetrao hybridus; Suecia. — T. hybridus L. Fn. 201. — T. tetrix hybr. 
Gm. — LatH. — T. medius Temm. Manuel. — T. tetrix urogallides Nirss. Fn. — (Mas, 
fig. non mala). — Obs. Mirandum est, naturam hujus avis hybridam (ex Urogallo et te- 
trice) hodie adhuc a multis ornithologis dubiam haberi, vel etiam plane negari, etsi a 
LINNEo ut res cognita describitur deindeque a NILssonro aliisque auctoribus egregie ex- 
plicatur. Venatores nostrates jam ante tempora LINNE, ut hodie, hanc rem perbene 
noverunt. 


6 C. J. SUNDEVALL, 


16. Tetrao canus; Suecia; — GMEL. — LATE. n:o 13; — est Tetrao bonasia var. 
alba; Nirnss. Fn. 

17. Loxia flamengo; Suecia — GmeL. — L. pyrrhula var. J Lat. — Pyrrhula 
vulgaris rec. var. alba. — Specimen hoc, in captivitate, post morbum, colore albo indutum 


esse, refert NILSSON in Fn. Scandinavige. 


18. Loxia totta n. sp. ex Africa meridionali, »inter stationes Hottentottorum». — 


Gm. — LaATH. n:o 79. — Citrinella totta Br. Csp. 520. — Avis in regione capensi vulgaris. 

19. Tanagra sibirica; Sibiria LAXMANN. — GM. — ÅAlauda tartarica PALrr. It. — 
et GMmEL. — LATE. n:o 15. — Melanocorypha tartarica Br. Osp. 242. 

20. Fringilla candida [verisimiliter ex Suecial. — Est Fring. domestica var. alba, 
quod jam GMELIN et LATHAM agnoverunt. Icon sat bona. 

21. Emberiza melbyensis, ex Sudermannia Suecige; — GM. — LATH. n:o 8. — 
Est Emb. hortulana L. adulta. (Fig non inter pessimas); — Nirss. Fn. 


22. Muscicapa ochracea; avis mihi dubia, que ex capite b. sp. dicitur; de qua 
re magnopere dubito (nisi forte icon hec juvenem Promeropis caffri, cui rostrum fractum, 
sed a pictore restitutum fuisset, male representaret; quod tamen vix credi licet). Potius 
affinis videtur Meliphaginis australie. Forte avis hodie ignota ex insula quodam maris 
pacifici? — Ab auctoribus, tantummodo ex Mus. Carls. cognita, enumeratur: M. ochracea 
Gm.; — LATH. n:o 17; — Campephaga ochr. Virir. Enc. 858; — Rhipidura ochr. GRAY 
Gen. 258; — Sp. dubia post genus Leucocercam Br. Osp. 324. 


23. Muscicapa nigra n. sp. ex Ins. Societatis. — GM. 947; — LATE. n:o 24; — 
Monarcha nigra Gray Gen.; Br. Csp. 326. — Musc. pomarea & adultus Lrsson Coquille 
pl. 17. (Femina est Musc. lutea Gm. LTH. 46). 


24. Muscicapa albifrons. Patria »Prom. bone spei» dicitur, quod vero falsum 
videtur. Avis enim, hodie dubia, minime in Africa meridionali invenitur, neque nisi ex 
hac icone, cognita est. — M. albifrons Gm. — LATH. n:o 5. — Butalis albifrons Br. Csp. 318. 
— Similis videtur Petroice cuidam vel Erythrodry&e ex Australia, presertim femin2e, male 
picte (minime vero P. albifrons Grar, = Turdus albifrons Gw.). 


25. Parus sebyensis. In Sudermannia Suecie occisus dicitur; — est Parus 
cyaneus Pair. Nov. Comm. Petrop. XIV; — Gm. 1007; — LATtH. n:o 3. — TEmm. Man. — 
Cyanistes cyaneus Br. COsp. 229. — Figura non mala, ex specimine, adhuc in Museo 


Stockh. asservato. Avis vero deinde numquam in Suecia observata est. 


FAsc. SECUNDUS; 1787. 


26. Falco dubius, ex Suecia. — F. incertus LATE. n:o 70. — Est F. palumbarius 
L. junior, male delineatus. 


OM SPARRMANS MUS. CARLSONIANUM. 7 


27. Psittacus cyaneus; Taiti; n. sp.? (nisi forte eadem sp. ac Ps. taitianus Gm. 
LrtH., ut crediderunt plerique); — non a Gm. allatus; — Ps. taitianus 8 LATH. 10; — 
Coriphilus cyaneus WAGL. Monogr. Psitt. p. 102. Specimen typicum Holmie adest. 


28. Psitt. nov& zelandixe Patria »Nova Zelandia» dicitur. Sed observandum 
est, specimen typicum hujus iconis, adhuc in Museo Stockholmiensi asservatum, egregie 
convenire cum descriptione Ps. pacifici Gm. 329 (ex LatH. Gen. Syn. I, 252 n:o 56, deser. 
optima), = Platyc. erythrotis WaAcr. Mon. p. 64, que insulas Maquarie, a Nova Zelandia 
meridiem versus sitas, inhabitare dicitur. Evidentur autem differt a Ps. nov&e zelandize 
WaGcL. Mon. p. 62 (ex descr. FORSTERI), quem etiam nos »ex Nova Zelandia» habemus. 

Specimen Carlsonianum, quod nobis Ps. pacificus Gm. videtur, caret fascia sub- 
alari flava habetque maculam rubram ad latera uropygii. Ala 130 millim. Remigés pri- 
marie (preter primam) extus cerulex, tenuissime pallido marginate. Tectrices primarise 
eodem colore cerulex. Rectrices obscure virides; laterales 3 v. 4 extus dilutiores et te- 
nuissime favido marginate; nulla vero apice pallida. Gatreum letius flavido viride. 

Ps. nov&e zelandixze WacL. 1. c.; = Ps. pacificus Forst. Descr. n:o 80 (nec GMELINI), 
differt statura majore: ala 140 millim., et fascis 2 subalaribus favidis. Fascia altera 
constat macula marginis interni, ante medium cujusque remigis (preter n:o 1—3); altera, 
pallidior et minus definita, eodem modo in tectricibus inferioribus maximis pingitur. Re- 
miges extus et tectrices ut in pracedente picte, sed dilutius cerulex. Rectrices quedam 
apice brevi flavoalbide (in nostro specimine plereque lxese; sed 2:da (a latere) apice inde- 
finite pallide limbata, 4:ta apice fere 3 millim. flavoalba. FORSTER dicit pennas utrinque 
3 et 4 apice flavas). Specimen nostrum (forte juvenile?) caret macula rubra ad latera 
uropygii habetque maculam auris pallidius fuscorubram. Colore corporis simillimus priori. 
— In descriptione Forsteri longitudo totalis dicitur »9 unc», quod vero lapsu calami, 
pro: 12 unc., scriptum esse, comparatione reliquarum mensurarum elucet. WAGLER, qui 
FORSTERUM tantum transscribit, idem habet vitium. 

Alter Ps. pacificus Forsteri (Descr. n:o 201), = Ps. phaöton Drsmurs Iconogr. 16, 
ex Taiti, fronte purpureo-atra insignis. MNeuter vero horum, a FORSTERO (n:o 80 et 201) 
descriptorum, nomine Ps. pacifici appellari potest, quod unice est speciei, a LATHAMO de- 
scripte et a GMELINIO nominate (cfr. supra). 

Obs. Post, quam hoc scriptum erat, catalogum obtinui Psittacorum in coll. Principis 
MAssEnNzA, a cl C. DE SoUANCE editum, ubi he sp., Ps. pacificus, nov&e zelandie et ery- 
throtis (n:o 136—138), aliter et, ut mihi videtur, minus recte exponuntur. Vera autem 
atque falsa dijudicentii, qui omnes has aves in statu vario etatis sexusque et ex patria bene 
cognita, describere possunt. 


29. Psitt. vernalis (Patria, non indicata, est Java); n. sp. — Ps. vernalis Gm. — 
L7E. n:o 148 (ex M. Carls.). — Ps. galgulus juv. WAcL. Mon. 164. — Iterum a recen- 
tioribus distincta: Loriculus vernalis Br. 


30. Psitt. bimaculatus (Patria, non indicata, Java). — LaATtH. n:o 49 (ex M. 
Carls.); — est Ps. pondicerianus Gm. — LTH. n:o 48; — Ps. javanicus OsBeEcK It. 101 
(Ed. Suec. 1757, = Ps. alexandri in OsB. It. Ed. Rostock 1765, p. 133). — A LInnzo, 
in Ed. XII, in synonymia Ps. Alexandri memoratus. — Paleornis pondic. rec. 


8 C. J. SUNDEVALL, 


31. Oriolus melaleucus; Surinam; — OÖOriolus leucopterus Gm. 392; — LTH. n:o 
31. — Tanagra nigerrima Gm. 899. — Desm. — Pyrrota leucopterus Br. Csp. 238 


32. Cuculus taitiensis; patria tantum nomine indicata; n. sp. — Gm. p. 412; — 
LrtE. n:o 4. — Eudynamis taitiensis Gray Gen.; — Br. Osp. 101. 


33. Sitta chloris, n. sp. Pro patria Bruntjes Hoogte in Afr. Meridionali falso 
editur; avis enim, ut constat, ex Nova Zelandia oritur. — LaATH. n:o 11 (non a GMEL. 
citata). — Acanthisitta tenuirostris LAFr. GuÉRrR. Mag. 1842, 27; — A. chloris Gray Gen.; — 
Br. Csp. 226. — Specimen typicum adhuc restat. 


34. Certhia undulata, patria non indicata. — Avis mihi ignota, virisimiliter 
eadem ac Certhia fasciata Forst. Descr. 263, ex Nova Caledonia; deinde non, quoad sci- 
mus, descripta; — ex M. Carls. citatur a LATE. (C. n:o 43); — in operibus recentioribus 
a me non inventa. 


35. Certhia lepida (patria non indicata, at certe India). — Avis h. 1. exhibita 
est C. zeylanica Linn. S. N. XII, 188 n:o 23 (descr. orig.); — LaATH. n:o 13 et 13 £; — 
Cinnyris ceylonica Cuv.; — Sunpzev. Av. Bengal. Physiogr. Tidskr. Lund 1837, — et Ann. 
Nat. Hist. 1846: XVIII, 256; -— Br. Csp. 409. 

Obs. Avis SPARRMANNI falso eadem habita est ac C. lepida LATtH. n:o 60 (decriptione 
ex SONNERAT Voy. desumta), que = C. lepida TeEmm. Pl. Col. 126; — C. ruficollis VIEILL. 
Enc. 600 (1823); — Nect. javanica Horsr. L. Tr. XIII (1821), quod igitur nomen ad- 
hibendum. 


36. Certhia armillata; Surinam; — LaATH. n:o 55 (non apud GMEL.); — est 
avis junior C. cyane& L. XII, 188; — Gm.; — LatE. 34; — Ceereba cyanea Pr. Max. 
Btr. III, 761; — Br. Csp. 399. 


37. Anas magellanica femina; patria nomine speciali indicata; — est Å. antar- 
ctica Gm. p. 505 (ex Forsr. It.); — LATH. n:o 8 (c. cit. Mus. Carls. 37); — Anser antarct. 
Less. Coq. Zool. II, 732, c. fig. femine pl. 50. — Bernicla antarctiea Gray Gen. 607 (non 
vero A. magellanica Gm. LaATtH. ex Öie de Magell. Burr. et P1. Enl. 1006). 


38. Anas frenata; Åland in Mari baltico; — est A. marila LInn. 2, quod vena- 
toribus cognitum esse, affert ipse auctor; — ÅA. marila 9 LATE. n:o 54 (icon apud GMELIN 
non allata); — Fuligula marila Br. — Nirss. Fn. Ed. 2, 417. 


39, 40. Anas spectabilis 3 et 2, ex Sudermannia Suecie; — A. spect. L. S. N. 
X, 123; — Temm. Man. — Nirss. Fn. — Somateria spect: rec. 


41. Loxia cardinalis var. non cristata, »ex insulis India occidentalis» — Sp. 
incerta mihique ignota, si revera crista caret. — L. carlsoni Gm. 847 (ex Mus. Carls.); — 
L. cardinalis £ LATE. n:o 14. — Cardinalis carlsoni Gray Gen.; — Cardin. sp. dubia (sub 
n:o 3) Br. Csp. 501. — Heec sp., ut videtur, a nemine post SPARRMANNIUM visa, quare de 
ea dubitare liceat. (Icon a Cardinali vulgari differt nigredine lori nulla, gulee minima). 


42, 43. Emberiza cyanella »mas et femina», ex America septemtrionali. — GMEL. 


p. 887. — Est: Tanagra cyanea Linn. XII, 315; — Emb. cyanea Gm. 876; — LATH. 60 
(ubi 


OM SPARRMANS MUS. CARLSONIANUM. 3 


(ubi aves SPARRMANNII ut var. f afferuntur); — Fringilla cyanea WiLns.; — Spiza cyanea 
Br. (Csp. 474); — Specimina SPARRMANNI, adhuc in Mus. Stockh. asservata, sunt mares 
duo juniores, explicationis gradu paullum dissimiles. 


44. Emberiza ruticapilla n. sp. Patria non indicata, est vero America meri- 
dionalis. — Emb. ruficapilla Gm. 887 (ex M. Carls.); — Fring. ruticapilla LTH. 14; — 
Fring. pileata Pr. Max. Btr. III, 605; — Lophospiza pileata Br. Csp. 471. — Coryphospingus 
(CaB.) ruticapilla dicenda. Specimen typicum in museo nostrate asservatur. — Obs. Tan. 
eristatella Spix II, t. 53:1, quem ex Caracas habemus, mas junior hujus gestimatus, differt 
colore dorsi pure cano, gastrei albo, in jugulo inf. paullum infuscato, absque rubedine, 
rostrogue paullulo majore. 


45. Tanagra capensis. Patria, non memorata, minime est regio Capensis, sed, 
ut bene constat, Nova Zelandia. — Gm. p. 900 (ex Mus. Carls.); = Turdus crassirostris 
Gm. 815 (ex LatH. Syn. II, 34, n:o 30, tab. 37; ubi avis »ex Nova Zelandia» deseribitur); — 
LATE. n:o 30 (c. cit. Mus. Carls. 45); — Lanius crassirostris Cuv. R. An. Ed. I. 338; — 
Campephaga ferruginea ViriL. Enc. 857; — Typus Gen:s Ceropic, Gray List, 1840; — 
quod genus, ut multa alia, male confudit BoNAPARTE, novumque, Otagon, pro hac avi 


condidit: Ot. turdus, Br. Osp. 374. — Avis autem Ceropia crassirostris dicenda. 
46. Muscicapa bicolor n. sp. ex Africa meridionali. — Musc. dichroa Gm. 949 
(ex Mus. Carls. sed mutato nomine ob Musc. bicolorem, Gm. 946, LATH. n:o 4); — LATH. 


94; — Rhipidura bicolor Gray Gen. 258, n:o 7; = Turdus reclamator Virir. N. Dict.; 
et Enc. 670 (ex LE Vari. Afr. 104); = Cossypha vociferans (typus generis Cossyphe) 
ViGors Zool. Journ. 1825. — (Obs. Genus Bessonornis A. Smitt Illustr. (lapsu: Dessornis, 
SmitE, Report 1836, p. 36), Bessornis Cab. Mus. Hein., typum habet B. humeralem; nec 
avem h. 1. tractatam). 


47. Muscicapa fuliginosa n. sp. Patria »Africa merid.» dicitur, loco exacte in- 
dicato (Bruntjes Hoogte); quod vero eodem, sine dubio, errore factum est, quo indicata 
est patria ad N:os 4, 5, (22 et 24?) 45 et presertim 33, que omnes sunt aves Nove Ze- 
landie, sed ex regione capensi dicuntur. — He&ec sp. videtur esse Rhipidura melanura 
Gray (DIEFFENB. Trav. App; — Genera p. 258, — Erebus et Terr. Av. p. 8. — Voy. 
au Pole Sud Pl. 11 fig. 5); — Leucocerca melanura Br. Osp. 324; — ex Nova Ze- 
landia. — Icon Musei Carls. allata est ut: Musc. deserti GM. 949; — LATH. n:o 44; — 
Rhipidura fuliginosa Gray Gen. 258; — Sp. inc. post Leucocercas Br. Csp. 324. — Avis 
autem, ut mihi videtur, Rlupidura melanura GR. dicenda est; icon enim SPARRMANNII minime 
sufficit ad determinationem correctam, et descriptio patriam alienam indicat. 


48, 49. Parus peregrinus, mas et femina; ex India; — Linn. Syst. N. XII, 


342; — GwerL. 1010; — LaTtH. n:o 4; — P. coccineus GmeEL. 1015 (ex Mus. Carls. 48, 
49!); — Motacilla cinnamomea Linn. S. N. XII, 335 (= Musc. flammea £ LATH. n:o 23) 
ex »Ceylona» "). — Typus gen:s Phoenicornis Borr, Isis 1827, 715, (idem vero genus, Peri- 


”) Mot. cinnamomea LInN&o, cum pluribus aliis avibus, a Cl. Lotenio, olim Gubernatore insulae Ceylonze, 
data est. Hz vero aves plereque ejusmodi videntur, que etiam in Bengalia inveniuntur, e. gr. Avis h. 1. me- 
morata, Nectarinia lotenia, N. zeylanica; quod in synonymia determinanda observandum est. 

K. Vet. Akad Handl. F B. 2. N:o 3. 2 


10 C. J. SUNDEVALL, 


erocoti nomine, c. typo Muscic. miniata TEMM., prius ab eodem auctore, in Iside 1826, 972, 
propositum est); — Pericrocotus peregrinus Br. Csp. 356. 


50. Parus indicus. (Patria ignota); — Gm. 1015 et LATE. n:o 29 (ex Mus. Carls.). 
— Avis tantummodo ex Mus. Carls. cognita, et dubia. Inter synonyma precedentis, 


(Pericrocoti peregrini) enumeratur in Br. Consp. 356. — Potius vero est Parus bicolor 
LiNn. (CATESBY 57): — LATH. n:o 13; ex America Septemtrionali; = Lophophanes bicolor 
Kr.; — Br. Csp. 228. — Icon Musei Carls. ex specimine male preparato, cui crista depressa, 


desumta videtur. Ipse, specimen ejusmodi, simillimum huic iconi, semel obtinui. 


Fasc. TErRtiUS, 1788. 


51. Strix arctica, ex Suecia septemtr. — est Strix brachyotus Gm. 289; — 
LATE, n:o 11; et omn. — Icon Mus. Carls. citatur sub Str. ulula £ LATE. 27; — et sub 
Str. brachyoto, Nirss. Fn.; — non vero a GMELINIO, cujus pars prior tum jam im- 
pressa erat. 

52. Psittacus albifrons, n. sp. patria non memorata. — LATH. n:o 113; — 
WaeL. Monogr. 139. 

53. Corvus pica var. alba, e Finlandia. — C. pica LInn. 

54. Gracula glauca (Patria non indicata); — est Tanagra episcopus L. XII; — 


Lr. n:o 17 (ce. citatione M. Carls.): — Br. Osp. 238; — ex Guyana. 


55. Cuculus hepaticus (verisimiliter ex Suecia); — LaATtH. n:o 25 (ex Mus. 
Carls.); — est Cuc. canorus L. var. rufus, Nir.ss. Fn. Ed. 2, 113. 


56. Certhia ignobilis; patria non indicata; — Sp. mihi ignota et hodie, quantum 
novimus, nemini cognita. Affinis videtur Anthochere carunculate Vic. et Horsr. vel forte 
generi Hemixo (Turdo philippensi LtH. 39; — Kirrtr. Kupf. 12, 2). — OC. ignobilis LATH. 
n:o 42 (ex Mus. Carls.). Nomen in Gravi Gen. of Birds et in Bonar. Consp. a me non 
inventum. 


57. Certhia bartholemica, ex insula caraibica Bartholomei allata. — C. flaveola 
d LATE. n:o 53. — Sp. gen:s Certhiole Sunpev. Orn. Syst. Act. Stockh. 1835. — Br. 
Osp. 408. 


58. Certhia scarlatina n. sp. ex Cap. b. spei. — C. afra 8 LATH. n:o 18; — 
Nect. scarlatina LicHt Cat. 1842; = Cinn. smaragdinus Ver. Enc. 595 (ex LE VALL. 
Afr. 300); — Nect. afra Gray gen. 97 n:o 1; — Cinn. afra Br. Osp. 407; — [sed ob- 
servandum, Certhiam afram L. (ex Edw. 347) eamdem esse, ac C. chalybeam L.. 


59. Certhia polita (patria non indicata). — LartH. n:o 19 (ex M. Carls.). = C. 
lotenia L. S. N. XII ex India (descr. orig. sed cit. Brissoni falsa); — LATE, n:o 16 (no- 
men, sed non cit. ex Pl. Enl). — Cinnyris, Br. Csp. 408. 


OM SPARRMANS MUS. CARLSONIANUM. 11 


60. Anas alandica, ex ins. Åland maris baltici; — A. sparrmanni LATH. n:o 10 
(ex Mus. Carls, mutato nomine); = Anas acuta LINN., TEMM.; 2, male picta; — NILSS. 
Fn. Ed. 2, 396. 

61. Pelecanus capensis n. sp. ex Afr. meridionali. — P. graculus 8 LATH. n:o 


15 (ex M. Carls.); — Graculus capensis Grar Gen. p. 667 n:o 9. — Specimen typicum 
Holmize asservatur. 


62. Sterna caspia; Sudermannia Suecie; = St. caspia PALL.; — GM.; — LATH. 
n:o 1. — Nirss. Fn. 


63. Sterna nubilosa; n. sp. — Patria, errore Finlandia, auctoritate Doct:is GRÖN- 
DAHLIN, dicitur. Avis, ut observat NILsson, Fn. Av. Ed. 2, p. 305 in nota, sine dubio a 
GRÖNDAHLIO, ex itinere, quod ad Indiam orientalem susceperat, allata. — Icon minime 
bona, cit. sub St. boysii y, »pullus», LATH. n:o 10, — et sub St. cantiaca, n:o 20, GRAY 
Gen. 659. — Sterna nubilosa Niss. 1. cit., ubi avis iterum, ex specimine typico, Holmizx 
adhuc asservato, describitur; sed rostrum, lapsu typographico, »1 poll», pro 13 poll. lon- 
gum dicitur. = Sterna infuscata LicHt. Cat. n:o 841, ptilosi hiemali. 


64. Phasianus cristatus, ex Celebes vel Macao; — Columba cristata LATH. 10 
(ex Sonn. Voy. et Mus. Carls.) — et Perdix coronata LAtH. Suppl. 2:dum. — Cryptonyx 
coronatus TEmm. Gall. III, 745. 


65. Tetrao tetrix mas, varietas; e Suecia septemtrionali. — T. tetrix 6 LATH. — 
Est T. hybridus lagopides, Nirss. Fn. Ed. 2, II, 83, &: hybriditas a T. tetrice et Lago- 
pode subalpina. 


66. Tetrao tetrix »femina, varietas», ex Suecia; — T. tetrix y LATH.; — est T. 
urogallus £, var. alba. 


67. Columba bantamensis; Java. — LATE. Suppl. 2:dum (ex M. Carls.); = C. 
striata Linn. XII; — LATH. n:o 53; — WaGL. Syst. n:o 106. 


68. Turdus minutus (Patria ignota); n. sp. sed nomine inepto proposita. — LATH. 
Turdus n:o 136 (ex M. Carls.). — Est Xenops genibarbis H:Ge. Ill. — Br. Csp. 211, ex 
Amer. merid., icone ad specimen juvenile, male conservatum, haud bene delineata. Rostrum 
preterea, quod vi quadam retroflexum sine dubio credidit pictor, ad formam, inter aves 
plerasque vulgarem, male restituit. 


69. Turdus australis n. sp.? »e Nova Zelandia»; — LATH. n:o 43 (ex M. Carls.) — 
Habetur eadem ac Musc. longipes GaAzrnor, Coquille Pl. 19 fig. 1 (nec GmeL.); = Miro 
longipes Lrss. Tr. 389; — Petroica australis Grav Er. et Terr. Av. p. 7; — Miro australis 
Br. Csp. 299 +). — Sed avis h. 1. in Mus. Carls. picta nimis differt crassitie rostri et de- 


” Hec avis (Musc. longipes GARN.) eadem videtur ac Turdus ochrotarsus Forst. Descr. 82; är Petroica albi- 
frons Grav, Er. et Terr. Av. p. 7 tab. 6 (fig. ex Forst. Icon. ined. 148); — Turdus albifrons GM. LTH. 
98 (descr. orig.). 


12 C. J. SUNDEVALL, 


fectu albedinis frontis. — Potius videretur sp: Aplonis, eti minus bene cum sp. cognitis 
convenit. Neque semper, ut supra vidimus, indicationes patrie in hoc opere vere sunt. 
Avis igitur adhuc dubia habenda. 


70. »Ampelis luteus» (Patria ignota), sp. mihi omnino ignota et dubia. — Amp. 
lutea LATE. n:o 13 (ex M. Carls.). — In Gravr Genera of B. et in Bonar. Consp. omissa 
videtur. Forte avis composita? (Anthornis melanura 2 c. cauda aliena?), vel saltem cauda 
male exhibita, pennis lateralibus in medio positis. 


71. Loxia hypoxantha, ex »Sumatra, a Doct. HOrRNsTEDT donata»; — LATE. n:o 
44 (ex M. Carls.); — Ploceus hypoxanthus BLrytH; Br. Osp. 443, »mas junior». — Ob- 
servandum tamen, hanc tabulam (n:o 71), si hoc modo interpretanda sit, minime simili- 
tudine excellere. Icon, 2&2quo vel majore jure, videtur Fringillam canariam feram, navi 
allatam, representare, etsi flavedo gastrei, et presertim faciei, nimia facta sit. De patria 
conferas infra, n:o 88, ubi alia avis africana, ab eodem D:re HOoRrRNsSTEDT data, insulas Su- 
matra, Java etc. inhabitare dicitur. 


72. Loxia prasina mas; Java; — LaATH. n:o 91 (unice ex M. Carls. — Non a 
GwmeL. citata). — Emb. cyanopis Gm. — LaTH. n:o 64 (ex Briss. III, 198, > adultus), — 
et Emb. quadricolor Gm. — LATE. n:o 63 (ex Pl Enl. 101, 2, icone pessima). — Frin- 
gilla sphenura Tzemm. Pl. Col. 96: 1, 2; — Erythrura prasina Br. Ösp. 457. — Avis in 
M. Carls. picta est & junior. 


73. Loxia prasina »femina»; Java. — Minime femina prioris, etsi ab auct. variis 
pro tali citata. Certe alia est avis species, male picta; ut mihi videtur femina junior 
Loxie fasciate LaArE. (Fr. detruncate LicET.), ex Africa, sed forte Bataviam, navi allata? 
Undul2e fusce capitis, in femina juniore parum distincte, a pictore omisse. 


74. Muscicapa alba, ex Stockholm; — LartuE. n:o 96 (ex M. Carls.). — Rhipidura 
alba Gray Gen. — sp. inc. Bonar. Csp. 324, Obs. sub Genere 691. — Est Motacilla alba 
L., var. alba. (Ob formam unguis postici, vix M. flava L., ut credidit Nirsson, Sk. Fn.). 


75. Muscicapa javanica; Java; n. sp; — LaATH. n:o 95 (ex Mus. Carls.); — 
Horsr. L. Tr. XIII; — Leucocerca javanica Swaiss. — Br. Osp. 324; — Rhipidura um- 
bellata SunpDrv. Av. ex Calcutta (nota ad n:o 14), in Physiogr. Tidskr. Lund 1837, — et 
Ann. Nat. Hist. 1846. — Icon Musei Carls. minime bona, forte juniorem representans? 


Fasc. QuARTUS; 1789. 


76. Corvus infaustus; Suecia septemtr.; fig. bona; = OC. infaustus L. S. N: X, 107, — 
et Fn. Su. n:o 93. — LATE. n:o 22; — Temm. Man.; — Lanius inf. L. XII, 138; — Pica 
infausta WaAGL. Syst. n:o 20; — Garrulus inf. Nirss. Fn. — Perisoreus inf. Br. Csp. 375. 


77. Corvus pica var. albida, ex Suecia. — FEjusmodi varietas supra, n:o 53, 
exhibita est. 


OM SPARRMANS MUSEUM CARLSONIANUM. 13 


78. Certhia &enea, ex »India occidentali»; — Lar. n:o 68 (cx M. Carls.). — Est 
"Trochilus holosericeus L. X et XII; — GM.; — LArH. n:o 14. 

79. Certhia gularis. Patria dicitur »Insula Martinique», sed falso; — LATH. n:o 
69 (ex Mus. Carls.); — Czereba gularis Gray Gen. — Br. Csp. 400, — et Notes Orn. sur. 
DrELATTRE, p. 50. — Est vero avis Javana, = Certhia jugularis Linns. XII (ex Brass. II, 
616); -— OC. currucaria £ LATH. n:o 15 (Pl. Enl. 576, 3); — Cinnyris jugularis VIEILL. 


Enc. 586; — Nect. frenata S. Mörrer, Verh. Nat. Gesch. t. 8 fig. 1; — Br. Osp. 408. — 
(Specimen typicum iconis M. Carls. Holmie asservatur). 


80. Certhia trochilea. Patria dubie America dicitur; sed in coll. ornith. Stock- 
holmiensi adest specimen, hodie tritum et malum, quod typicum hujus iconis habetur, etsi 
paullum differre videatur; in quo feminam juniorem Dicei rubrocani TEMmM., ex Java, 
agnovi. Conf. infra n:o 98. — &. trochilea LarH. n:o 70 (ex Mus. Carls.) 


81. Certhia prasinoptera, ex Surinamo; LATtH. n:o 71 (ex M. Carls). — Est 
Trochilus jugularis LINN.; LATH. n:o 12; = Tr. auratus Gm. 483; — Tr. granaticus LATH. 
n:o 11 etc. — Eulampis jugularis Br. Osp. 72. 

82. Certhia cerulea, ex Guyana. — C. cerulea Lins. (Epw. 21); — LATH. 35; 
-— Cereba cerulea VirinL. — Br. Osp. 400. 


83. Larus pulo-candor, e mari chinensi; — est Sternze pullus, specie non de- 
terminandus. — LaATtH. Suppl. 2:dum (ex M. Carls.). 

84. Turdus triostegus, »ex insulis Indie orientalis, a THUNBERGIO communicatus» 
[forte ex Ceylon, ubi breve tempus moratus est THUNBERG?]. — Est corvus brachyurus 
L. XII, 158 (Sp. indica ex Epw. 324 et ALB. 31; — cui addita est citatio speciei Bris- 
sonian&e affinis, sed distincte, ex ins. Moluccis); — Corvus brach. y: bengalensis GMEL. 


376; — LAtH. n:o 43; = Citta abdominalis WAGL. Syst., inter sp. Corvi spurias, N:o 15. -—- 
Pitta bengalensis Virinr. Enc. 687; — Brachyurus bengalensis Br. Osp. 254. 


85. Turdus ochrogaster. Ex »India» dicitur; certe vero ex Africa meridionali 


oritur; est enim T. olivaceus Linn. XII; — LaATH. n:o 88 et omn. 
86. Turdus prasinus mas, ex America; — non a LATHAMO allatus). Vix aliud 
esse potest, nisi Pipra pareola (vel aureola) femina vel juvenis, male reddita. — Icon, no- 


mine Muscicape prasine, simul cum, sequenti (n:o 87), ad genus Platyrhynchi citatur, in 
Grar Gen. et Br. Osp. 183; sed observes, rostrum, in descriptione SPARRMANNI, »tereti- 
cultratum» dici, quod bene cum Pipra, non vero cum Platyrhyncho convenit. 


87. Turdus prasinus femina; nil aliud representare videtur, nisi forte Euphonem 
violaceam feminam aut juvenem, male representatam. 


88. Loxia cinerea. In »Malacca, Sumatra et Java» habitare dicitur, a Doct. HoRN- 
STEDT, qui has regiones visitaverat, communicata (conf. n:o 71, 98, 100). — Est vero 
Colii sp. ex Africa meridionali, cum cauda falsa, apposita; vel forte cauda, nimis lzesa, a 
pictore, ad libitum restituta. Verisimiliter Colius quiriva Vimir. (ex LE VA. Afr. 258) 
= C. indicus LATH.; in regione capensi vulgaris, non vero in India querendus. 


14 C. J. SUNDEVALL, 


89. Loxia javensis; Java, Sumatra; — LatH. Suppl. 2 (ex M. Carls.); — est 
Avis juvenilis Loxie oryzivore LIN. X; — LatH. n:o 31; — Fring. oryz. Horsr. Jav. — 
Amadina oryz. Sw. — Gray Gen. 368; — Munia oryz. Br. Osp. 451. — Specimen adhuc 
Holmize adest. 


90. Loxia ferruginosa mas, ex »India orientaliv; n. sp., certe javana; — LATH. 
Suppl. 2:dum (ex M. Carls.); — Fringilla majanoides Temm. Col. 500, 3; — Amadina ferr. 
Gray Gen. 369; — Munia ferr. Br. Csp. 451. 


91. Loxia ferruginosa femina; certe femina precedentis. 


92. Emberiza flavifrons; patria non memorata; = Tanagra flavifrons LATH. 
Suppl. Indicis n:o 31 (ex Mus. Carls.). — Specimen Carlsonianum erat femina ejusdem 
sp. ac Pipra musica GM. - LarE. 28 (Musicien, Burr.) ex Ins. Antillis; — Euphone mu- 
sica DeEsm. — Br. Csp. 232; (non vero E. musica Pr. Max. Btr. ex Brasilia, E. au- 
reata VIEILL.). 


93. Emb. luteola, n. sp. patria non indicata. Nomen ejus allatum est ad Emb. 
luteolam LATE. Suppl. 2:dum, ex India. — Ambe, in Bonar. Consp. 469, citantur ad E. 
ictericam EwErsM., Euspizam luteolam Br. 1. c. — Specimen vero Musei Carlsoniani, ad- 
huc in Museo Stockholmiensi asservatum, est Sycalis minor CaB., ScHomB. Reise III, que 
igitur avis, revera affinis Sycali flaveolae (Fr. flaveolx et Emb. brasiliensi L.), sed multo 
minor (ala 60 millim.), Sycalis luteola dicenda. Aliud specimen, ex Caracas allatum habemus. 


94. Tanagra rudis, ex Coromandelia falso dicitur. — LaATtH. Suppl. 2:dum (ex 
Mus. Carls.); — Cit. ad T. estivam, Grar Gen. 363 et Br. Osp. 251. — Est vero Tan. 
(Rhamphocele) brasilia L. 2 adulta. 


95. Tanagra ornata, n. sp. que ex India orientali orta habetur; est vero avis 
brasiliensis. — LaATtH. Suppl. 2 (ex M. Carls.); — Grar Gen. 363; — Br. Osp. 238. = 
Tan. archiepiscopus Desm. Tang. 


96. Muscicapa superciliosa (Patria non indicata; est vero Africa meridionalis. 


Icon minime bona); — LaTtH. Suppl. 2:dum (ex M. Carls.); — 'Rhipidura superc. GRAY 
Gen. 259. — Est eadem ac Saxicola superciliaris LicHt. Cat. n:o 357 (ex Jan Fredic, LE 
Vain. Afr. 111); — Turdus phoenicurus Gm. — LaTtH. 23; — Bessonornis phoenicurus 
Bonar. Csp. 301; — Bessornis phoen. CaB. Mus. Hein. 9. — Nomen vero, ceteris anti- 
quius, est: Motacilla caffra Linn. Mantissa 1771; — GmeEL. p. 997; — hinc Sylvia caffra 
LaAtH. 22; — Bessornis caffra nob. — (De nomine Generico cf. n:o 46). 


97. Muscic. »meloxantha» (Patria, non indicata). = Todus cinereus Linn. (EDW. 
262, 2); — LaATH.; — Todirostrum cin. Less. — Br. Csp. 182; — Triccus cin. CAB. Orn. 
Not. in Wiecm. Arch. 1847. 


98. Motacilla flammea; n. sp., ex Java a D:re HornstEpt. — Sylvia flammea 
LaATH. Suppl. 2:dum (ex Mus. Carls.); = Nectarinia rubrocana Temm. Pl. Col. 108, &; — 
Dicxum rubroc. Br. Osp. 403; — Diceum flammeum vocanda. 


OM SPARRMANS MUSEUM CARLSONIANUM. 15 


Eadem avis species supra, n:o 80, exhiberi mihi videtur, sed alio statu, forte juve- 
nili, uropygio dorsoque concoloribus, griseis. Femina adulta, teste TEMMISCKIO, uropygio 
ornata est rubro. 

99. Alauda gorensis. Patria non memorata, sed nomen, »gorensis», insulam Go- 
ream, ad promontorium Afric&e occidentale, Cap verd dictum, indicare videtur. — Hinc 
Al. gorensis HaArtL. West. Afr. 153. — Icon vero, etsi non inter optimas, potius Anthum 
arboreum, vel sp. affinem representare videtur; forte A. campestrem (juniorem, pectore 
striolato), hodie quoque ex Afr. occidentali cognitum. 


100. Hirundo javanica n. sp. ex Java, Dr. Hornstebpt. — Lat. Suppl. 2:dum 
(ex M. Carls.); — Temma. Pl. Col. 83; — Br. Csp. 338. 


Ex hac avium centuria, in Museo Carlsoniano exposita, ut supra observavimus, ad- 
huce mihi dubi&e sunt: 


N:o 22. Muscicapa ochracea. N:o 56. Certhia ignobilis. 
— 24. = albifrons. — 69. Turdus australis. 
— 34. Certhia undulata. — 70. Ampelis lutea. 


— 41. Loxia cardinalis var. 

Przeterea, ob vitia picture et descriptionis, vel ob statum avis imperfectum et cet., 
non, vel minus certe determinate sunt n:o 47, 50, 71, 73, 83, 86, 87, 88 et 99; que vero 
omnes vix determinari posse, potiusque in nomenclatura ornithologica negligendsa, quam 
servande&e videntur. 


16 C. J. SUNDEVALL, 


2. Le Vaillant, Oiseaux d'Afrique. 


6 voll. 4:o maj.; 1799—-1808; m. 300 pl. 


Brand ornithologiska författare har Le Vaillant intagit ett ganska utmärkt rum, dels för 
sina väl gjorda och väl framställda iakttagelser öfver ett stort antal foglars lefnadssätt, 
och för det nya lif han derigenom införde i vetenskapen, på en tid då den systematiska 
compilationen, efter den nyligen af Linné gifna methoden, var nödvändig, men äfven, i all 
sin torrhet, ensamt rådande; dels för de åsigter af arternas inbördes slägtskap, som han i 
många fall framställde i motsats till de på den tiden och länge derefter genom compila- 
törerna alldeles bortblandade slägtbegreppen. Han utmärkte sig vidare genom prakten af 
de arbeten, som han utgaf, försedde med figurer hvilka hörde till de aldra bästa man 
dittills hade sett; nämligen monografier öfver flera utmärktare fogelslägten, såsom Psittaci, 
Paradise, Epimachi m. fl. samt isynnerhet genom sitt arbete öfver Sydafrikas foglar, som, 
alltid är ett hufvudarbete för denna verldstrakts ornithologi. Det intagande sätt hvarpå 
han förstod att framställa ej blott berättelserna om foglarnas lefnadssätt, utan till och 
med sjelfva beskrifningarna, bidrogo ej minst att gifva författaren anseende. Hans arbeten 
äro stilistiska mästerstycken, som täfla med Buffons. 

Allt detta gjorde att Le Vaillant efter ett par decenniers förlopp blef en af de 
största auktoriteter i ornithologien. Hans arter voro redan samtlige upptagne och syste- 
matiskt benämnde af Daudin, Shaw och Vieillot, då Cuvier, år 1817, öfverallt i Regne 
Animal anför L. V:s uppgifter såsom bättre än de flesta andra författares. Sjelfva Tem- 
minck, som varit personligen bekant med L. V. och ägde allt hvad som återstod af hans 
samlingar, samt således borde, närmare än alla andra, känna både dem och värdet af L. 
V:s uppgifter, anför dessa sednare öfverallt i sina skrifter såsom trosartiklar och Wagler 
säger i inledningen till sitt Systema Avium, att L. V. börjat ett nytt, bättre tidehvarf 
i ornithologien. 

Väl hade ett och annat tvifvel på hans sannfärdighet uppstått, men de misstag som 
anmärktes betraktades af de flesta såsom sådana, hvilka ingen menniska förmår undvika. 
Man trodde sig, kanhända med rätta, ej hafva större skäl att misstänka L. V. än 
många andra högt beprisade författare och man tycktes bemöda sig att hos honom blott 
finna sanning. (Jämf. t. ex. Wagler Syst., Prooemium pag. 7). Sålunda kunde det all- 
männa förtroendet ej annat än fortfara, hvilket synes t. ex. af Waglers nyssnämnda ar- 
bete, som är fullt af arter och uppgifter, som ensamt härleda sig från Le Vaillants arbeten 
och som vi längre fram mnödgas förklara för blotta dikter”). Ända till vår tid spöka 


; dessa 
") Exemplen finnas öfverallt i det följande. Dessutom kunna anföras ur ett annat af L. V:s arbeten: 3mne dik- 
tade Epimachi och 1 Upapa, upptagna af Wagler. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 17 


dessa uppgifter, och vi finna ännu i Bonapartes Conspectus, 1850, utom många andra 
exempel, tvänne allmänna Pycnonoti efter L. V. uppgifna såsom sydafrikanska foglar, 
ehuru den ena är från Indien och den andra från Java (se längre fram n:o 107: 1 och 2). 

Le Vaillants förnämsta arbete, Oiseaux d'Afrique, hade blifvit afslutadt utan att vara 
fullbordadt. Deruti saknas nämligen alla Fringilliformes, Psittaci, Bucconine, Musophagee, 
Merops et Alcedo L., Höns, Vadare och Vattenfoglar. Men bland de 284 deruti afhand- 
lade arterna finnas 71, eller en fjerdedel af hela antalet, som af förf. sjelf anföras såsom 
icke funna i Södra Afrika, och hvilkas rätta fädernesland han angifver, så vidt det är 
bekant. Alla de öfriga, 213 arter, uppgifvas af L. V. såsom af honom sjelf, i fritt till- 
stånd sedda och erhållna uti Sydafrika. Det är tydligt att en noga utredning af alla 
dessa arter är nödvändig, ej blott för ornithologien i allmänhet, utan isynnerhet för känne- 
domen om Sydafrikas fogelfauna. Men denna utredning återstod ännu att göra emedan 
den blifvit fullkomligen försummad af alla dem som efter L. V. bearbetat detta ämne: 
man har valt den vanliga, lättare utvägen, att blott beskrifva de arter som man ansett 
nya, utan att bekymra sig om de förut såsom kända uppgifna. För mig blef denna ut- 
redning vigtig från den stund jag fick anledning att vara närmare interesserad af Syd- 
afrikas ornithologi, och det blef mig klart, att denna sednare icke kan framställas förr än 
man gjort sig full reda för alla, eller åtminstone de flesta, af Le Vaillants arter. Jag har 
således derpå användt åtskilligt arbete och nedlägger här resultatet deraf. 

Från ungdomen hade jag varit intagen af L. V:s skrifter; den varma kärlek till na- 
turen som deruti verkligen röjer sig och den rena naturundersökning som deruti så mär- 
sterligen framställes, kunna ej fela att anslå sinnet. Det var således med ett särdeles 
nöje som jag, sedan J. Wahlberg år 1846 hemfört sina rika och omsorgsfullt gjorda 
samlingar från Sydafrika, hvilka kommo under min vård vid Riksmuseum i Stockholm, 
jemte dem som förut funnos der från Capcolonien, omfattade tillfället att förnya bekant- 
skapen med Le Vaillant, och att med högst betydliga samlingar framför mig taga när- 
mare kännedom om hans skrifter, än som förut varit möjligt. 

Under åren 1848—9 uppgjorde jag, efter alla mig då bekanta materialier, en för- 
teckning på de från Sydafrika kända fogelarterna. Men ehuru jag ganska väl kände de 
redan mot L. V. framkastade anmärkningarna samt några bevisligen falska uppgifter (t. 
ex. om Acoli) och upptäckten att några af honom beskrifna foglar (Sparactes I!, Afr. 
79; Sicrin, n:o 82; Eclatant, 85) voro sammansatta konstprodukter, blef jag i sanning för- 
vånad öfver den mängd af tvifvel som nu uppstod öfver noggrannheten af L. V:s be- 
skrifningar och könsbestämmelser, — öfver det talrika förekommandet af arter, som an- 
nars blott äro funna i Indien, Madagaskar, Australien o. s. v., utan att af sednare resande 
hafva blifvit omtalade i Sydafrika, och öfver den mängd af foglar som alldeles icke tyck- 
tes vara funna sedan L. V:s tid. Dessa tvifvel voro alltför många att kunna förklaras 
genom tillfälliga misstag eller den nyare kännedomens otillräcklighet, just nu, sedan så 
betydliga insamlingar blifvit gjorda i Sydafrika, som de af A. Smith, J. Verreaux, Drege, 
Zeyher m. f. tyska samlare och slutligen de af Wahlberg, hvilka voro i mitt förvar; och 
aldra minst kunde den förklaringen antagas att L. V. under blott 44 års vistande der, 
skulle hafva träffat så många arter och ett så stort antal exemplar af dit förvillade 
foglar, hvilka ej egentligen tillhöra Sydafrikas fauna. Orsaken var tydligen någonting 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 3. 5) 


18 C.J ISO NDEV ALE; 


helt annat än misstag och tillfälligheter, hvilket bestyrktes så väl genom den närmare 
granskningen af sjelfva arterna, som genom den på ett ställe hopsamlade kännedomen om 
de redan då bekanta falska uppgifterna hos författaren. 

Emellertid var det ännu svårt att göra bestämda påståenden i så stor skala emot en 
utmärkt författares vetenskapliga redlighet, så länge man ej ägde tillräckliga samlingar 
från just de trakter der L. V. sjelf samlat. Foglar från Sydafrika höra numera visst ej 
till sällsyntheterna; men svårigheten att kontrollera L. V:s uppgifter låg deruti, att största 
delen foglar nu för tiden fås från det rikare Cafferlandet, långt norr om de trakter som 
L. V. besökte, och dessa så väl som de, hvilka verkligen äro från Capcolonien, pläga i 
allmänhet ej vara försedda med säkra uppgifter om stället, tiden och könet. De duga så- 
ledes i allmänhet föga till en jämförelse af noggrannare art, hvilket jag snart fick erfara, 
då utländska samlingar rådfrågades. J. Wahlberg hade visserligen lemnat alla nödiga 
uppgifter om sina exemplar, men han hade hufvudsakligen samlat i det nordligare Caffer- 
landet och blott föga inom colonien, närmast kring Capstaden. Det var så mycket svårare 
att förkasta L. V:s uppgifter, som han oftast, just vid de tvifvelaktiga arterna och sådana 
hvilka sedan blifvit befunna vara sammansatta, eller alldeles ej vara afrikanska, noga an- 
gifver stället och omständigheterna vid fogelns erhållande, säger sig hafva fått flera exem- 
plar eller hafva funnit deras bo och ägg, hvilka noggrannt beskrifvas, eller uppgör långa 
historier om deras lefnadssätt; och detta allt, vanligen under det bittraste klander af Buf- 
fons och andra föregångares misstag och origtiga uppgifter. Allt detta blir än mera för- 
villande derigenom, att han ofta, vid andra arter, upprigtigt säger sig »ej känna nå- 
gonting om deras lefnadssätt, eller »vara ledsen öfver att ej hafva kunnat finna deras 
bo» 0. s. Vv. 

Likväl måste hvarje betänklighet gifva vika för en mängd alltför påtagliga osan- 
ningar, hvaraf vi blott behöfva nämna följande. Under n:o 214 och 216 beskrifvas tvänne 
foglar, som tydligen äro hannen och honan af den i Bengalen allmänna Cuculus niger, 
hvilken aldrig blifvit funnen i Afrika. Hannen är alldeles svart och honan grå, tätt blek- 
fläckig, hvarföre L. V. trott dem vara två fullkomligt skilda arter. Men af den svarta »arten» 
(hb. e. hannen) säger han sig hafva funnit båda könen i Stora Namaqva-landet vid Stora 
Fiskfloden, och tillägger, att honan är lik hannen, men har blott något dunklare svart 
färg, isynnerhet på undersidan! Af den grå fogeln (h. e. honan) berättar han sig hafva 
skjutit »5 äldre exemplar» i Lilla Namaqva-landet, bland hvilka voro både hannar och 
honor; hvilka noga beskrifvas, såsom sinsemellan ganska föga olika. 

Flera dylika exempel kunna framdragas och en massa af högst osannolika uppgifter 
finnas öfverallt, hvarom en hvar kan öfvertyga sig genom att jämföra de anmärkningar 
som göras i den härmed lemnade förteckningen, vid alla de fogelarter, hvilkas namn stå 
inneslutna uti parenthes, eller genom att läsa dessa arters historia uti L. V:s eget arbete. 
Men den som läser detta sednare, blir lätt förvillad af hans skrifsätt. Man måste samman- 
hålla kännedomen om det stora allmänna bedrägeriet, för att ej bli missledd af hvarje 
särskild berättelse, och det är allenast genom denna sammanhållning som jag kunnat 
såsom rena dikter uppföra ett så stort antal af hans uppgifter. Jag är dock fullt öfver- 
tygad att detta antal icke är för stort, utan att dessutom de flesta af de arter som 
i det följande uppföras blott såsom tvifvelaktiga, rätteligen borde hafva varit upptagna 
bland de fabulösa. | 


OM LE VAILLANTS OISEBAUX DAFRIQUE. 19 


Vid den tid då jag lärt att klart inse beskaffenheten af L. V:s arbeten (1850—51) 
började Wahlberg tänka på en ny utfart till Sydafrika, för att komplettera fogelsam- 
lingarna derifrån samt att sedan bearbeta dem, och då han, efter ett par års ihärdigt 
studium af detta ämne, afreste, hösten 1853, medförde han den långa listan på under- 
sökningar som voro att göra 1 anledning af så väl Le Vaillants, som andra författares 
skrifter. Det skulle hafva varit väl om han inskränkt sig till dessa undersökningar, som 
till största delen borde ske inom de mera bekanta delarna af landet; men begäret efter 
upptäckter och en rikare skörd af nya och sällsynta arter förde honom thy värr snart 
till de vilda och okända trakter, nord-ost om den nyupptäckta sjön N'gami, der han fann 
sin graf i början af Mars 1856 (se Vet. Ak. Öfv. Mars 1857). 

Sjelfva Capkolonien blef således nu aldeles icke undersökt; men helt oförmodadt 
blef denna brist till en god del ersatt genom en högst utmärkt samling af 160 fogel- 
arter derifrån, gjord af en yngling, Stud. Victorin, som dock någon tid efter hemkomsten 
afled vid blott 25 års ålder. Största delen af dessa foglar äro från sydkusten, öster om 
Cap, i trakten kring Plettenbergs bay och det af L. V. beprisade Houtniquas land (»Auteni- 
quoi) der denne tyckes hafva gjort sina största insamlingar. Af hvarje art finnas van- 
ligen många exemplar och alla äro med största noggrannhet försedda med alla önskvärda 
uppgifter om ställe, tid, kön m. m. hvarföre Victorin genom denna samling satt mig i 
stånd att med säkerhet bedömma nästan alla de arter som L. V. funnit i östra delen 
af kolonien ”). 

För den närmare kännedomen om Le Vaillants fogelarter, var det vigtigt att nog- 
grannt känna, ej blott de trakter som han verkligen besökt, utan äfven tiden af året då 
han vistades på hvarje ställe och såg eller erhöll de särskilta arterna. Då uppgifterna 
härom sällan finnas noga upptagna uti artbeskrifningarna blef det nödvändigt att söka 
dem uti hans båda resebeskrifningar (Premier et Second Voyage en Afrique, Paris 1790—94). 
Samtidigt med artlistans uppgörande företog jag således ånyo ett noggrannt studium af 
dessa arbeten som voro mig kära sedan ungdomstiden; men thyvärr fann jag, att upp- 
gifterna om tiden för vistandet på hvarje ställe samt resan dit och derifrån voro ganska 
ofullständiga och ofta motsägande; isynnerhet på andra resan, uppåt Namaqva-landet. En 
närmare undersökning visar t. ex. att hela denna andra resa, som af L. V. sjelf på 2:ne 
ställen uppgifves hafva räckt 16 månader, icke kan hafva varat längre än 11, högst 12 
månader. Det blef således ej möjligt att der vinna säker kännedom om tiden. Men äfven 
om de besökta ställenas läge finnas inga noggranna uppgifter då fråga är om Namaqvar- 
landet, och det blir högst sannolikt att L. V. ej varit så långt upp mot norr som han 
föregifvit och kanhända sjelf trott, nämligen nära till granskapet af södra vändkretsen. 

De af L. V. besökta trakterna voro följande: 

1:o Sydligaste delen af Cafferlandet, vid Gr. Vishrivier, i sydöstra hörnet af Afrika, 
något öster om Algoa bay, men visst ej, såsom L. V. sjelf trodde, ända upp mot trakten 
af Port Natal, utan blott ett litet stycke omkring 33” S. lat.: 

2:0 hela Capcolonien, från nyssnämde flod till vestra kusten, vid 31 a 32” S. lat. 
(omkring Olifant rivier); 


”) Denna samling, som blifvit af Brukspatron J. W. Grill skänkt till Riksmuseum, kommer att på annat ställe 
utförligare omtalas. 


20 C. J. SUNDEVALL, 


3:o Lilla och Stora Namaqva-landet, på båda sidorna om Gariep eller Oranjefloden, 
mot vestra kusten. Norrut gjorde han, från Gariep, en excursion, som uppgifves hafva 
varat nära 4 månader, i ökenlandet kring den der belägna Stora Fiskfloden, der han, 
utom Namaqva stammar, säger sig hafva träffat spridda lemningar af ett nog märkvärdigt 
Hottentott-folk, som han han kallar Huswanas; möjligen desamma som af nyare resande, 
något norr om tropiken, kallas Berg-Damaras. Men det är, såsom nyss anfördes, omöjligt 
att någorlunda bestämma, huru långt mot norr denna excursion sträckte sig och det 
skulle ej förefalla mig oväntadt om någon visade, att underrättelserna om Huswanas huf- 
vudsakligen berodde på andras berättelser. 


Bland dessa af L. V. besökta trakter är det isynnerhet den sistnämnda, eller Stora 
Namaqva-landet, som ännu återstår att noggrannt undersöka. Det är i detta föga till- 
gängliga ökenland, hvilket L. V. sannolikt ej trodde, att någon ornitholog skulle våga 
genomresa, der han uppgifver sig hafva funnit en stor del af de fogelarter, hvilka aldrig 
blifvit återfunna i Sydafrika efter hans tid och af hvilka en stor del äro väl kända från 
andra verldstrakter, andra befunnits vara sammansatta konstprodukter och nägra få ännu 
äro obekanta och tvifvelaktiga. Likväl sakna vi ej all kännedom om Namaqva-landet. Smith 
och J. Verreaux hafva i längre tid uppehållit sig åtminstone uti dess södra del vid Oranje- 
floden, men jag känner ej huru långt norrut deras excursioner sträckt sig. Anderson ge- 
nomreste under ett par års tid hela landet från Kuisipfloden, under tropiken, norr, öster 
och söder ut, samt färdades långsigenom hela Namaqva-landet, ända ned till Cap. Det 
som han under denna sistnämnda ganska långvariga resa samlade, bör finnas upptaget 
uti den förteckning öfver hans insamling i Damara-landet, som Strickland och Sclater 
lemnat i Jardines Contributions 1852, ehuru lokalerna ej äro särskildt utmärkta. Trak- 
terna omkring Kuisip och Swakop samt Damara-landet, närmast åt norr från dessa flo- 
der och ökentrakterna inåt, ända till sjön N'gami, torde kunna anses väl undersökta af 
våra båda landsmän Anderson och Wahlberg. Den sednare kom dit kort efter den förres 
afresa derifrån och gjorde under två års tid betydliga insamlingar, hvilka samtliga nu 
finnas här vid Riksmuseum i Stockholm. Båda dessa ifriga forskare hafva tillhopa funnit 
omkring 150 fogelarter, hufvudsakligen i Damara-landet. Men af dessa är den vida största 
delen, v. p. 120 arter, sådana som äfven finnas i Cafferlandet eller inom Capkolonien. 
Af de öfriga äro 5 å 6 arter blott att anse såsom klimatiska varieteter af Capska eller 
Cafferska arter och v. p. 20 äro af samma genera som tillhöra det öfriga Sydafrika. 
Blott de få återstående äro mera afvikande, såsom Phileterus socius, Lanioturdus Wat. 
och Falco vespertinus. 


Detta visar tillräckligen att det mellanliggande Namaqva-landet, från 24 till 28” S. 
lat., icke kan hafva en från det öfriga Sydafrika betydligen afvikande fogelfauna, och vi 
kunna med full trygghet påstå, att det är ren osanning då L. V. uppgifver sig hafva, 
under några få månaders vistande derstädes, funnit ett betydligt antal (v. p. 26) arter, 
som mest tillhöra Indiens, Madagascars, Senegambiens o. s. v. fauna och till en stor del. 
äro ganska afvikande från de sydafrikanska formerna. Rigtigheten af detta påstående blir 
ännu tydligare sedan. vi lärt känna, att L. V. beskrifvit en mängd sammansatta, således 
uppdiktade foglar, hvilka han dock säger sig sjelf hafva funnit och hvilkas lefnadssätt, bo 
och ägg ofta beskrifvas (t. ex. 149, 169, 222, 278). 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 21 


Sedan alla ofvan uppräknade hjelpmedel blifvit begagnade, hade listan på de tvifvel- 
aktiga arterna hos L. V. mycket förkortats. Flera af dem hade nämligen genom betyd- 
liga fel i hans figurer och beskrifningar varit aldeles oigenkänneliga, ända till dess exemplar 
erhöllos från samma trakt der han funnit dem. Härigenom hade flera af dessa arter 
blifvit ånyo beskrifna under andra namn, och detta var just händelsen med några, som 
jag sjelf hade beskrifvit såsom nya (n:o 74, 125, 157). Andra kunde nu, bestämdare än 
förut, upptagas bland dem, som aldeles icke blifvit funna i Sydafrika (t. ex. n:o 54, 69, 
73, 87). Dock återstodo ännu omkring 30 arter som voro mig obekanta eller om hvilka 
jag af andra orsaker ej kunnat fatta en bestämd mening. Men äfven de flesta af dessa 
blefvo fullständigt belysta under ett kort besök utomlands. I Leyden erhöll jag först af 
Prof. Schlegel flera goda upplysningar, och fick se åtskilliga ännu der förvarade exemplar 
af L. V:s samlingar. Flera af dessa voro just originaler till mina ovissa arter, och några 
befunnos vara konstprodukter (e. gr. 65, 291, 298); andra lemnade bekräftelser på redan 
förut fattade meningar. Slutligen erhöllos i Paris en mängd upplysningar af J. Verreaux, 
som vistats öfver 20 år i Södra Afrika, uppehållit sig lång tid på hvarje ställe och i hela 
sin lefnad gjort fogelkännedomen till sin hufvusak. Alla dessa upplysningar nämnas i 
det följande på sina ställen. 

I det föregående har jag ansett mig böra närmare redogöra för beskaffenheten af 
Le Vaillants uppgifter för att visa den grad af trovärdighet de förtjena. Att han gjort 
sig skyldig till det aldra gröfsta vetenskapliga bedrägeri är alltför uppenbart. Men det blir 
äfven tydligt af hans skrifter, att han varit lifvad af en enthusiastisk kärlek till naturens 
studium och att han vetat genom egen erfarenhet förskaffa sig en utmärkt och lefvande 
kännedom om foglarna, så väl i Europa som i Afrika; det är blott skada att man mäste 
från annat håll lära känna hvad som bör anses för sanning eller osanning hos denne 
författare. 

Vid den närmare forskningen efter orsakerna till dessa besynnerliga motsägelser och 
till L. V:s föga prisvärda förhållande, finner man snart, att alla hans osanningar varit före- 
stafvade af äregirighet i förening med en ytterlig lättsinnighet. Utan tvifvel har han 
sjelf trott att en stor del af de foglar, som han osannfärdigt uppgifvit såsom afrikanska, 
verkligen voro från denna verldsdel, emedan de blifvit för honom uppgifna såsom sådane. 
Men då de nu, enligt hans tanka, verkligen voro afrikanska, så syntes det honom vara ett 
litet oskyldigt nöje, att uppgifva sig sjelf såsom den der hade funnit dem, att tillfoga 
några roande uppgifter om stället, tiden eller sättet huru de blifvit funna, t. o. m. att 
noga beskrifva deras lefnadssätt o. s. v.; hvilket allt han gjort utan att begripa, att be- 
drägeriet just ligger i dessa små tillsatser, hvarigenom en äldre, osann uppgift bestyrkes. 

Alla de sammansatta foglar som L. V. beskrifvit, af hvilka de som tillhöra hans 
»Öiseaux d' Afrique», uppräknas särskildt i slutet af denna afhandling, äro, enligt uppgift 
af Prof. Schlegel i Leyden, fabricerade af en naturaliehandlare i Paris, som utan tvifvel 
lät betala sig väl för dem och uppgaf dem vara än från det ena, än från det andra 
landet. De flesta af dessa konstprodukter, som med den gamla Temminckska samlingen 
kommit till Museum i Leyden, finnas ännu qvar der. De äro i allmänhet väl hopsatta 
och hafva varit ännu bättre då de voro nya, men jag måste tillstå att det ej länder L. 
V:s kritiska förmåga till stor heder, att han icke upptäckt bedrägeriet (se t. ex. n:o 79, 
82, 85 m. fl.). Sannolikt har han sjelf ansett dem alla för ägta, enligt uppgift. De festa 


22 C. J. SUNDEVALL, 


äldre samlingar, från 1790—1800-talet, hafva ägt prof på den anförda industrien att sälja 
konstgjorda foglar. Riksmuseum i Stockholm har ägt flera, som hitkommit med den be- 
tydliga Paykullska samlingen, och som uppenbart blifvit köpta i Paris, tillhopa med många 
arter af Le Vaillant från Sydafrika, af Perrein från Malimbe o. s. v. (se t. ex. n:o 286). 
De festa hafva blifvit förstörda i den mån de blifvit upptäckta, men ett par återstå så- 
som kuriositeter. 

Vidare är det tydligt att L. V. uppsökt alla de fogelarter, som af Brisson, Buffon 
m. fl. äldre författare uppgifvas vara från Sydafrika, samt att han utan vidare under- 
sökning antagit dem alla såsom sådana, och tillfogat att han sjelf funnit dem der, utan 
att märka att den äldre uppgiften stundom var origtig. Fordom hände nämligen ofta, 
liksom ännu någon gång, att naturalier från Indien, China, Australien o. s. v. fördes med 
ett fartyg till Cap och med ett annat derifrån till Europa; eller att det från Indien m. m. 
hemseglande fartyget lade till vid Cap och således sednast kom derifrån. Dessa samlingar 
såldes nu i Europa, och blefvo genom ofullständiga uppgifter ansedda för capska. Endast 
på detta sätt kan jag förklara L. V:s uppgift att han i Sydafrika funnit Pycnonotus hee- 
morrhous och P. aurigaster (n:o 107: 1 och 2) samt flera andra arter. Vid den förstnämnda 
anför han sjelf att han fått samma art från Indien. Det var ej underligt att Brisson, 
som gjorde alla sina beskrifningar uti den Réaumurska fogelsamlingen, blef på detta sätt 
narrad af origtiga uppgifter, samt att Buffon och Linné blefvo narrade af sin föregån- 
gares fel; men att L. V. med en ny osanning bekräftade felet är oförlåtligt. Genom 
fogelexemplar, som han sjelf fått med origtiga uppgifter, hafva sannolikt bans Bacha (n:o 
15) från Java, Azur (n:o 153) från Indien, m. fl. fått en plats bland Öiseaux d'Afrique. — 
Utan tvifvel erhöll han äfven af andra personer, tämligen dåliga ritningar af helt vanliga 
capska arter, hvilka han ej igenkände, utan utgaf för nya, med det vanliga tillägget: att 
han sjelf funnit dem; och det är på detta sätt jag anser mig kunna förklara tillkomsten 
af hans Col dor (n:o 119) och sannolikt några fera, ännu tvifvelaktiga. Allmänt känd 
är den förderfliga oreda som Latham infört i ornithologien genom den mängd af fogel- 
ritningar fran Indien och Australien, som han beskrifvit och benämnt, isynnerhet i sitt 
Suppl. 2:dum, och det är beklagligt att mången ännu i dag befattar sig med att beskrifva 
figurer af föga märkvärdiga arter, hvilkas original man ej känner, blott för att få den 
äran att hafva gjort en upptäckt eller gifvit ett namn. — Ytterligare finner man lätt af 
L. V:s arbete, att han i Afrika sett åtskilliga foglar, som han sannolikt ej kunnat få, eller 
att han erhållit dem, men ej hemfört exemplaren, antingen emedan han ansett dem för 
allmänna europeiska arter och ej velat göra sig besvär med deras przeparerande, eller 
emedan exemplaren blifvit af mal m. m. förstörda. Efter hemkomsten har han erhållit 
foglar, i hvilka han trott sig igenkänna dem som han sett i Afrika, och utan vidare un- 
dersökning antagit denna mening för god. På detta sätt kan man begripa tillkomsten af 
hans figurer och beskrifningar af en mängd arter, såsom Blagre, n:o 5; Acoli, n:o 31; de 
flesta af Ugglorna o. s. v. — Såsom allmän regel kan man antaga, att alla de foglar L. 
V. säger sig blott hafva träffat under flyttning i Namaqva- och OCafferlandet, äro icke 
sydafrikanska arter och att alla de, ofta roande och väl berättade omständigheter, som 
anföras om deras erhållande, äro rena dikter. Se t. ex. n:o 90, 95: 1, 2; 96; de flesta 
arterna från Madagaskar o. s. v. 

Efter dessa allmänna anmärkningar öfvergår jag till den speciella framställningen af: 


OM LE VAÄILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 23) 


Hist. Naturelle des Oiseaux CAfrique, 
par Fr. Le Vaillant. 


TomME 1: »r'sN VID [1799]. 


1. LE GRrIfFfARD ”); Namaqua. — Falco bellicosus Daud. Tr. (ex Le V.); 
Aquila bellicosa Sm. Ill. 42; — Spizaétus bellice. Kaup. Isis 1847, 147; — Hartl. W. Afr. 


2. Hurrpart; Houtniqua, Caffraria. — F. occipitalis Daud. Tr. 40 (ex L. V.); — 
Lath. Suppl. 2; — Spizaötus occ. Kaup. 1. c. — Hartl. 1. c. 


3. BLANCHARD; Houtniqua. — F. albescens Daud. 45 ex L. V. — F. coronatus 
Linn. XII (Edw. 224); — Lath. n:o 6; — Aq. coronata Smith Ilustr. 40, 41; — Spiz- 
aétus coron. Kaup, — et Hartl. 1. citt. — Icon Le Vaillantii (teste Smith) ex speci- 
mine juniore vel colore pallido, Edwarsii (a Linnéeo citata) ex adulto (Sm.), vel ob- 
scuriore, depicte. 


4. VOocIFBR, »in colonia capensi, ad orientem frequens». — Falco vocifer Daud. 
Tr. 65 ex L. V. — Lath. Suppl. 2. — Haliaötus vocifer Vieill. Ene. 1194. — Kaup. 1. c. 
282. — Hartl. påg. 8. 


5. (Blagre): »ad litora maris ripasque fluminum in colonia capensi» habitare, a L. 
V. dicitur. — Faleo blagrus Daudin 70, et Lath. Suppl. 2 ex L. V. — Pandion blagrus 
Vieill. Ene. 1200 ex eodem opere, quod solus est fons nominis Blagri. — Hanc avem nemo 
post Le Vaillant in Africa vidit, quare diu dubia fuit. Acutissimus vero Cuvier in Regne 
An. 1817, p. 316, in nota dicit »Le Blagre ... qui est probablement le F. leucogaster» 
[Lath. n:o 91; quam tamen dötskrninatidn sm je Temminck (PI. Col. 49), quia Blasrum 
revera in Africa meridionali inventum credit, sed F. leucogaster est avis australie propria. 
Icon vero a Le Vaillant data non male F. leucogastrum exhibet, nec aliam avem hodie 
cognitam representare potest. Cognitione igitur ducti reliquorum erratorum ejusdem ge- 
neris, que commisit auctor noster, certe enuntiare possumus Blagrum esse avem mere 
fabulosam, iconemque ejus ex F. leucogastro australie desumtam esse, etsi vite ejus ratio 
copiose a Le Vaillantio describitur. Is sine dubio in Africa vidit Pandionem haliaétum, 
qui hodie in Caffraria frequenter obvenit, vel forte, ut credit J. Verreaux, Haliaétum voci- 


”) m hac enumeratione, nomina ab auctore, Le Vaillantio, data, ipsis literis in quinque genera distinguimus; 
eadem ratione, qua aves, ab eo descriptas, in fine hujus tractatus, in 5 ordines, seorsim enumeramus; scilicet: 

a) Nomina LITERIS CAPITALIBUS impressa, designant aves vere Africe meridionalis, satis vel bene ab 
auctore definitas, e. gr. n:o 1—4. 

b) Literis ordinariis impressa sunt nomina avium male definitarum et propterea dubiarum; quas ta- 
men etiam nos incolas regionis capensis habemus, e. gr. n:o 6, Caffre; in quibus una sp. composita: n:o 28, 
Faucon huppé. 

c) Literis ordinariis et signo ? notate sunt aves ommnino dubize. 

d) Nomina (parenthesi inclusa) denotanut aves pseudocapenses: certe non in Africa meridionali habi- 
tantes, etsi eas ibi invenisse dicit, et interdum forte credit auctor, e. gr. n:o 5, 15, 29. In hoc numero sunt 
quaedam fabulosa, e. gr. n:o 31. 

e) Literis italicis v. cursivis eas aves designamus, quas ipse auctor extraneas, nec in Africa meridionali 
inventas dicit, e. gr. n:o 11, 12, 13. 

Preeterea aves composite signo !, ante nomen posito, denotantur, e. gr. n:o 28. — Nomen systematicum, 
ceteris antiquius, literis remotis imprimitur. 


24 C. J. SUNDEVALL, 


ferum juniorem, qui sepe habitu juvenili indutus nidificat et eodem fere modo, ac Pandion, 
vivit; avi vero non potitus est, vel saltem non domum attulit. Deinde, forte in Europa 
redux, avem australem accepit, que pro capensi ei vendita est, in qua Blagrum suum 
agnoscere credidit. Sic historiam et iconem Blagri ortas eredimus et eodem fere modo 
errata multa in historiam naturalem induxerunt plures auctores; omnes vero hac levitate 
excelluit Le Vaillant, de qua re supra locuti sumus. 


6. Caffre; »in Afr. meridionali-orientali rarus inventus». — Falco vulturinus Daudin 
53, ex L. V. -— Avis non minus quam precedens dubia, a nemine post Levaillantium 
visa. A. Smith pluresque eredunt hanc esse Aquilam verreauxii Less. Cent. 38, de qua 
re magnopere dubito. Hanc avem nimis ab icone L. V. differre, satis superque ostendit 
Des Murs R. Z. 1848, 95, ubi sententiam Temminckii de »Caffro» affert, sc.: »avem non ä 
L. V. in Europam allatam esse, sed iconem et descriptionem, post reditum, ex memoria 
compositas esse». — Icon minime habitum exprimit Aquile, sed totå staturå, formå rostri, 
tarsis longe plumatis, unguibus parvis et cet. non male Gypaétum, et presertim capensem, 
tarsis apice nudis, refert; quare cl. Temminck hanc avem Gypaétum caffrum nominavit, 
quod a tractatu Desmursii, nuper citato, elucet. Credimus igitur LeVaillantium in Africa 
vidisse Gypaétum juvenilem (colore fere totum obscurum), captivum, loco angusto et sor- 
dido inelusum, ubi al&e et cauda valde sunt trite, cui barba, in avi juvenili semper minus 
evidens, sorde et triturå, obsoleta facta esset. Vel forte iconem speciminis ejusmodi, ab 
alio quodam pictam, accepit, et inter aves africanas edidit. Credimus etiam Aquilam ver- 
roxii minime cum avi Levaillantii confundendam esse, sed nomen peregrinatoris egregii, 
et acerbam sortem experti”) retenturam; — nomen vero a Daudinio datum: F. vulturini, 
potissimum esse omnino negligendum, utpote iconi dubiax datum, vel saltem nullam aliam 
avem cognitam designare posse, nisi Gypaétum in Africa meridionali habitantem. 


7, 8. BATELEUR; ex Africa merid. ad occidentem. — Falco ecaudatus Sh. Daud. 
54, ex L. V. — Helotarsus typicus Sm. South Afr. Qv. Journ. 1830. — H. ecaudatus Gr. 
et Bp. Osp. 16; — Sund. Vet. Ak. Öfv. 1850, 131. — Icon haud melior quam precedentis 
et ad indolem ejus illustrandam apta. 


9. Oricouv. Namaqua et Afr. int. — Vultur auricularis Daud.; — Bp. Osp. 10; — 
Otogyps auric. Gray Gen. — Vultur tracheliotus Forster in ed.” Germanica Itinerum Le- 
vaillantii (quod ex memoria h. 1. deseribo; liber enim non przesto est). 


10. ÖCHASSEFIENTE; in Åfr. merid. ubique. — Vultur kolbii Daud. ex L. V. — 
Gyps kolbii rec. — Bp. Csp. 10. 


11. Chaugoun; Bengalia. — Vultur bengalensis Gmel n:o 2 (ex Lath. Gen. Syn. 
I, 19: Bengal vulture); — V. leucoceph. 6 Lath. — Gyps bengalensis Bp. Csp. 10. 


12. Chincou, ex »China»; — est Vultur monachus Linn. XII (ex Edw. 290); = 
V. cinereus Lath. n:o 2; Temm. Man. etc. 


13. Roi des Vautours, ex America meridionali; — Vultur papa Linn.; — Sar- 
corhamphus papa rec. — Bp. Csp. 9. 
14. 


”) Thesaurum rerum naturalium, per annos XX collectarum, nautragio perdidit J. VERREAUX. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 25 
14. ÖRrIGOURAP; in Åfr. merid. ubique; = Neophron percnopterus Sav. — Bp. Csp. 11. 


15. (Bacha); »in terra Namaquorum et septemtriones versus», cum longa historia 
de vite ratione! — est avis javana, certe numquam in Africa inventa = Falco bacha 
Daudin, ex L. V.; — Raffl. Linn. Trans. XIII, 278 (Sumatra); — F. bido Horsf. ibid. 137 
(ex Java); — Spilornis bacha Gray; — Bp. Csp. 16. 


16. Rouvnorr; in Afr. merid. ubique, prope domicilia, Jackal-vogel dictus; — F.jacal 
Daudin (ex L. V.); — Buteo jacal Cuv. — Bp: Csp. 19. 


17. Roveri, in locis colonie capensis desertis; — Falco desertorum Daudin ex 
L. V.; — Buteo desertorum mnob. (in Museo Stockh.); colore similis B. rufino Ripp. sed 
minor; 2equalis precedenti (B. jacal), sed vix junior ejusdem; multo major quam F. ta- 
chardus, cui etiam colore subsimilis est. A recentioribus omissus videtur. 


18. ? Buse gantée, »habite les foréts dauteniquoi», (Houtniqua, in parte orientali Coloniz 
capensis). — Icone bene representatus est Buteo lagopus europeus, qui vero deinde, 
quoad scimus, in Africa meridionali non visus est. Fatemur quidem specimen hujus avis, 
hieme late vagantis, usque ad prom. bone spei errare, ibique occidi potuisse, etsi minime 
civis ordinarius hujus terr&e habendus est; suspicor tamen Levaillantium in Africa vidisse 
Aquilam wahlbergii nostram, Vet. Ak. Öfv. 1850, 109, que magnitudine, et interdum co- 
lore, ita similis est B. lagopodi, ut ipse J. Wahlberg avem, hoc nomine inscripto, domum 
retulerit; — Levaillantium vero, credentem, avem in Europa vulgarem accepisse, specimina 
non conservasse; deinde vero, iconem ad specimen europeum delineavisse. 


19. TACHARD: »unicum specimen in terra Namaquorum occisum»; — F. tachardus 
Daud. (ex L. V.); — Buteo tach. Bp. Csp. 18; — Hartl. W. Afr. 2. — Affinis B. de- 
sertorum supra (n:o 17) memorato, sed minor. Specimina habemus ex Africa meridionali, 
Sennaaria et Bosphoro europeeo. 


20. Buserai, ex Cayenne; = Falco busarellus Daud. et Lath. Suppl. 2, ex L. V. — 
prius vero descriptus ut: F. nigricollis Lath. 80 (Gen. Synopsis. Suppl. n:o 100). — 
Ichthyoborus nigricollis Kaup Monogr. 333 (confusus cum seqventi et cum F. meridio- 
nali). — (Buteogallus! busarellus Bp. Csp. 17). 


21. Buson; Cayenne. = F. buson Daud. et Lath. Suppl. 2:dum. ex L. V. -— Prius 
descr. ut F. equinoctialis Lath. n:o 42; — Hypomorphnus equinoct. nob. — (Buteo- 
gallus buson! Bp. 1 c.). 


22. PAraAsIreE; in Afr. merid. ubique. — F. parasiticus Daud. Tr. 150, ex L. V., 
— Lth. Suppl. 2. — Milvus parasiticus Kaup Isis 1847, 118; — Hartl. W. Afr. 10. 


23. GRENOUILLARD; secundum litus Africe meridionale, orientem versus; — F. rani- 
vorus Daud. 170 ex L. V. — Circus raniv. Kaup 1. c, 105; — Bp. Csp. 34. 


24. TacHrro; Houtniqua. — Falco tachiro Daud. p. 90 ex L. V. — Temm. Pl 
Col. 377 (jun.); — Nisus tachiro Kaup 1. c. 176; — Accipiter tach. Bp. Csp. 32; — Mi- 
eronisus tachiro nob. — Obs. Le Vaillant tantum juniorem avem exposuit, quam vero 


adultum et nidificantem dicit; quod ita nobis explicavit cl. J. Verreaux, ut hec avis, et 
K. Vet. Akad. Handl BB. 2. N:o 3 4 


26 C. J. SUNDEVALL, 


plerique Accipitres africani, prius plerumque nidificent, quam habitum coloremque adul- 
tum induerint; sicuti sepe in Europa fit. 


25. MANGEUR DES SERPENS; »ubique in Africa meridionali, et ex Insulis philippinis» 
L. V. — F. serpentarius Gm. p. 250; — Vultur serp. Lath. n:o 21; — Gypogeranus 
Ill. et rec.; — Bp. Csp. 12. — Obs. Hanc avem, vel sp. ejusdem generis, etiam insulas 
philippinas inhabitare, est fabula vetus, a Sonneratio, in Itin. ad Nov. Guineam, pag. 87 
(ce. tab. 50), divulgata, sed a recentioribus denegata vel neglecta. Summa mihi de hac 
re auctoritas est apud egregium ornithologum J.. Verreaux, qui me certiorem fecit, Gypo- 
geranum in his insulis non inveniri. — Fratres J. et E. Verreaux, mercatores rerum Na- 
turalium parisienses, ceteros omnes antecellentes, collectiones avium et aliorum animalium, 
sepe, a collectoribus, ibi diu degentibus, acceperunt; ille preterea, ipse has insulas visi- 
tavit. Rem igitur haud male novisse potest. Nec ipse specimen philippense vidi, vel ab 
alio visum audivi. 


26. Autour huppé, ex Cayenne; — Falco ornatus Daud. 77, ex L. V. — Pr. Max. 
Beytr. III, 78; — Spizaétus ornatus Kaup 1. ce. 166; — Bp. Osp. 28. 


27. FAUCON CHANTEUR; ex Camdebo in colonia capensi orientali, et ex Caffraria me- 
ridionali. — Falco musicus Daud. 116, ex L. V. — Melierax musicus Kaup 1. c. 192; — 


Bp. Csp. 34. 


28. !Faucon huppé; in colonia capensi, etiam non procul ab urbe; = F. frontalis 
Daud et F. galericulatus Sh.; ambo ex opere Le Vaillantii descripti. -— Icon et descriptio 
exhibent Falconem proprie sic dictum, crista frontali ornatum. Ejusmodi vero avis hodie 
ignota est, et jure eredimus, eam non existere. Varia igitur auctores varii de hoc Falcone 
disputaverunt. Est vero observandum, iconem, non minus quam descriptionem, preter 
cristam, non male referre varietatem minorem Falconis communis, in afr. meridionali vul- 
garem (F. minorem Schl; Bp. Csp. 23), quam L. V. preterea nullo verbo memorat. — 
Nobis igitur persuasum habemus auctorem nostrum, hanc avem in Africa vidisse, non vero 
domum retulisse; eum vero deinde specimen ex Africa accepisse, genuinum sed crista, arte, 
apposita, ornatum; quod in opere suo decripsit et delineavit. 


29. (Faucon a culotte noir); ex Namaqua, cum historiola de hac avi; — preeter 
dubium est Falco jugger Gray et Hardw. ex India, Bp. Csp. 24; quem cum multis aliis 
avibus indicis, pro africanis venditis, verisimiliter post reditum in Europam, acceperat. — 
Kaup (Monogr. 1. ce. 360 et 364) credidit avem Levaillantii esse formam pallidiorem Fal- 
conis ardesiaci; sed magnitudo nimis obstat. — Nomen huic iconi datum est: F. tibialis 
Daudin Tr. 120 et Lath. Suppl. 2. 


30. Chiquera, ex Bengalia; — Falco chiquera Daud. ex L. V. — Kaup. I. ce. 60; — 
Hartl. Journ. för Orn. 1853, 38, »de diff. inter avem indicam et avem Afr. septentrionalis: 
F. ruficollem Sw.» — Tertia varietas, ab utraque bene distinceta, in Caffraria ab J. Wabl- 
berg inventa nobisque allata est. — Nomen Chiquera est vox bengalica Sicerie, paullum 
corrupta et in oppido Gallico-Bengalensi Chandernagor, avi, a Le Vaillant descript2e, affixa; 
quo vocabulo Accipitres parvos in genere nominant Indi. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 27 


31. (Acoli); »intra coloniam capensem non rarus»; presertim in Zwartland etc., non 
procul ab urbe, frequens dicitur; ova ejus et vite ratio describuntur. — Hc tamen avis, 
post L. V. non visa (F. acoli Daud. et auct.), nobis fabulosa videtur. Icon et descriptio 
forte, ut suspicatur Kaup (Wiegm. Archiv. 1851, 87) ex OC. histrionico, americano, post 
reditum in Europam, desumtze. Vel forte potius ex specimine composito (F. gabar cum 
pedibus caudaque Circi cyanei?) descripta et picta videtur hec avis? Sed in Africa L. V. 
verisimiliter avem quendam viderat, ab incolis batavis, ut ait: Witte-valk (Falco albus) etc. 
dietam; forte Circum pallidum Sykes, quem ex Afr. merid. habemus, quem tamen non 
acceperat, vel saltem non domum attulerat; quem vero in specimine descripto agnoscere 
eredidit. Multa certe in descriptione hujus avis, ut sepe in hoc opere, ad libitum ad- 
dita sunt. 


32. Tchoug; ex Bengalia; — F. melanoleucus Gm.; et Lath, 85 (ex Forst. Zool. 
Indica, 12, t. 2); — Circus melan. Vieill. Enc. 1215, et Sparvius mel. ib. 1263; — Stri- 
giceps mel. Kaup 1 c. — et Bp. Csp. 35. — Hunc accipitrem, volantem, in Africa meridio- 
nali, semel vidisse credit L. V. (p. 135). Certe vero non hunc, sed potius C. maurum vel 
Asturem melanoleucum Sm. ibi viderat. 


33. GABAR; in parte orientali colonie; — F. gabar Daud. 87; — Vieill. Enc. 1264; — 
Micronisus gabar Kaup. 1 c. 188; — Bp. Csp. 33. 


34. MInuLLE; intra coloniam capensem, ad orientem inventus. — F. minullus 
Daud. 88; — Nisus min. Kaup 1 c. 171; — Bp. Csp. 32 (Accipiter). — Obs. L. V. tan- 
tum describit avem juniorem, quem adultum habet, eadem ratione ductus, quam supra, ad 
n:o 24, Tachiro, explicavimus. 


35. MONTAGNARD; ubique in colonia capensi; Falco rupicolus Daud. 135 ex L. V. 
et Lath. Suppl. 2. — Tinnunculus rupicolus Kaup 1. c. — Bp. Csp. 27. — (Falco »rupi- 
cola» Licht., Cat. 62, nobisque, rite dicendus). 


36. Brac; in colonia orientali et caffraria inventus; — F. melanopterus Daud. Tr. 
152 ex L. V.; — et Lath. Suppl. 2; — F. vociferus Lath. 112 (indicus; ex Sonnerat It. 
Ind. II: 184). — Elanus cesius Sav. Egypt.; Vieill. — Elanus melanopterus Kaup 1 c. — 
Bp. Csp. 22. 


37. Idem, junior. 


38. (Choucou) ex Houtniqua, — Strix choucou Daudin Tr. 186, ex L. V. — Avis 
post L. V. non observata et certe fabulosa. Icon, tarsis brevibus etc. sat bene exhibet 
Surniam nisoriam europeam (Str. ululam Linn.), marem; nec ullam aliam avem cognitam 
refert et preter dubium ex specimine boreali depicta est. L. V. vero in Africa forte vi- 
derat Athenem capensem Sm. (Bp. Osp. 37), que colore, magnitudine caudåque longiore, 
Surniam paullum refert quzeque in parte orientali colonie invenitur, ubi L. V. avem suam 
invenisse dicit; sed specimina domum verisimiliter non retulerat. Avis vero africana affinis 
est Str. noctu& europe& et in multis, e. gr. tarsis elongatis, a Surnia differt. 


39. Choucouhou; ex Namaqua; — Str. nisuella Daud. 187, ut Lth. Suppl 2, ex 
L. V. — Avis in Africa meridionali frequens, sed a L. V. tam male descripta et picta 


28 C. J. SUNDEVALL, 


(omissis fasciculis capitis), ut eam nemo in opere ejus agnoverit. Specimen vero typicum 
Le Vaillantii, quod in musgo Leydensi vidimus, est Strix maculosa Vieill., Bp. Csp. 49, 
(Str. africana Temm. Col. 50), quod primus J. Verreaux observavit, teste Hartl. W. Afr. 19. 


40. (Grand Duc); »sur les bords de la riviere des Elephans» — A L.V. idem di- 
citur ac Strix bubo Linn. sed paullo minor. Certe vero nec europeus neque africanus. 
Icon enim et descriptio sat bene representant Bubonem bengalensem rec. (Bp. Csp. 49; 
Otus beng. Vigors, Z. Pr. 1831), quem sine dubio L. V., cum reliquis avibus indicis, in 
Europa acceperat, cum indicio: avem esse africanam. L. V. forte in Africa viderat B. ca- 
pensem Sm. II. 70, qui vero ab europeo et a bengalensi longe differt, etsi in Bp. Csp. 49 
cum icone Le Vaillantii confunditur. 

. (Moyen Duc; absque figura, pag. 162). »Le Moyen Duc»: idem ac europeus, i. e. 
Strix otus Linn., a L. V. per totam coloniam inventus dicitur; in quo tamen maxime 
errat. Forte Str. helvolam Licht. (Ot. capensem Sm.), que avem europeam paullum refert 
ibi viderat. 

. SCcOPS, pag. 162 (sine icone); in regione Camdebo visus; est Strix scops L. var. me- 
ridionalis, s. Scops senegalensis Sav. Bp. Osp. 48. Varietas in Caffraria sat freqvens paul- 
lulum a senegalensi differt. Specimina ex ipsa colonia non vidimus, sed ibi existere scimus. 

. (Chouette; pag. 163; fig. nulla); »intra coloniam et circa urbem capensem, in mon- 
tibus, frequens» dicitur. Hec a L. V. non describitur, sed eadem habetur, ac »Chouette 
ou grande Chevéche Buff.»; = »Pl. Enl. 438», qu& icon Str. brachyotum male representat. 
Simul dicit se eandem Strigis speciem ex Cayenna obtinuisse. Credimus vero rem ita se 
habere: In Africa, ut nuper diximus, Striges quasdam vidit, quas ab europeis non differre 
ceredidit; specimina vero, forte ab insectis destructa, domum non attulit. Redux vero Stri- 
gem brachyotum ex America meridionali, ubi re vera existit, obtinuit, concluditque, hanc 
avem multo facilius in Africam quam in Guyanam migrare posse; credidit igitur hanc esse 
unam ex iis, quas ibi viderat. — Fieri sane posset, hanc avem migratoriam, eo usque 
pervenire, etsi adhuc non in Africa meridionali cognita sit; sed ibi non frequens inveniri 
potest. Ne in Africa quidem occidentali cognita est, Cf. Hartl. W. Afr. 

- EFFRAIE, (ibid. absq. fig.), »frequens circa urbem Capensem, in Namaqua» etc.; — 
est Str. flammea L. ab europea vix dignoscenda, in Africa meridionali frequens; — in 
Bp. Csp. male cum Str. capensi Sm. (fusca, multo majore etc.) confusa. 


41. Huhul, ex »Cayenne»; — Strix huhula Daud. 190. — Ciccaba huhula Wagl. — 
Bp. Csp. 43. : 


42. Chouette a collier; »Surinam»; — Str. torquata Daud. I, 193 ex L. V.; = Str, 
perspicillata Lth. 24; — ejusd. var. A, Lth. Suppl. 2. — Ciccaba torquata Bp. Csp. 43 
(eadem ac n:o 44 habetur). 


43. Ch. a aigrettes blanches, ex Guyana; — Str. griseata Daud. 207 ex L. V.; — 
Scops cristata Jard. Contrib. 1848 c. fig. — Lophostrix cristata Bp. Osp. 45. 


44. Ch. a masque noir; ex Cayenne. — Str. personata Daud. 192, ex L. V.; — Str. 
perspicillata 'B, Lath. Suppl. 2; — Ciccaba torquata junior Bp. Csp. 43. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 29 


45. Chouette blanche, »patria ignota»; = Str. nivea Daud. Tr. 190 (ex L. V.); — Str. 
candida Lath. Suppl. 2. — Ex vero Strix nyctea Linn. & vetus, totus albus. — L. V. 
credit hanc esse sp., a Strige nyctea diversam; sed differentie tantum a sexu et ratione 
preparationis pendent. 


46. Chevechette. Patria ignota dicitur; = Strix pusilla Daud. 205, ex L. V.; — est 
vero Str. passerina L.; sine dubio ex Europa. Non minus icon, quam descriptio, hanc 
bene representant. 


47, 48? Engoulevent åa queue fourchue, ex terra Namaqvorum, cum historia de 
captura hujus avis in arbore cavo! — Caprimulgus forficatus Vieill. Enc. 540; — Nycti- 
bius forf. Gray. gen.; — typus gen:s Selochus&e Gray List 1841; — Bp. Csp. 58. — Avis 
post L. V. non inventa nec hodie cognita. Tamen pro certo dicere possumus nil aliud 
esse, nisi Nyctibium grandem ex Guyana, cum cauda falsa (furcata) arte apposita. 
Tab. L. V. 48, pedem caputque bene exhibens, dubia nostra sustulit. Preterea genus 
Nyctibii exclusive est americanum. Historiola de captura forte ad aliam avem attinet, etsi 
hoc loco adhibita. Genus vero Selochusa certe superfiuum esset etiamsi existeret hac avis, 
a Nyctibio grandi nulla re, nisi cauda furcata, diversa. 


49. ENGOULEVENT A COLLIER; ex coloni&e parte orientali: Houtniqua, Lagoa bay; — 
Caprimulgus pectoralis Vieill. Ene. 545 (ex L. V.); — Bp. Csp. 60. — In Caffraria quo- 
que frequens. 


TomE 2: 1799. 


50. CorBivau; in Africa meridionali ubique. — Corvus albicollis Lath. n:o 3; — 
Licht. Cat. p. 20; — Wagl. Syst. n:o 5. — Corvus cafer Gray Gen.; — hinc Corvultur! 
cafer Bp. Osp. 387. 


51. (Grand Corbeau); in colonia Capensi; »juxta Saldanha bay frequens»; = C. major 
Vieill. N. Dict.; et Enc. 877 (ex L. V.); — Wagl. Syst. n:o 2; et Bp. Osp. 387 (ex eodem 


fonte). — Avis post L. V. non cognita et certe fabulosa. — Peregrinatores nostrates eam 
in regione memorata non viderunt et J. Verreaux definite negat eam existere. A, L.V. 
deseribitur: simillimus C. coraci europ&eo, sed paullo major. — Hac ratione fictus videtur, 


quod L. V., cum primum annum in Africa degeret, multumgque hoc tempore ad Saldanha 
versaretur, sp. precedentem (C-. albicollem) procul viderit; neque eo potitus est, credens 
Corvum esse in europa vulgarem. Deinde, OC. albicolli potitus, eum novum invenit, sed 
non suspicatus est, se eum prius vidisse. 


52. CORNEILLE DE CAP, in colonia capensi frequens. — Corvus capensis Licht. Cat. 
n:o 199; — Bp. Csp. 385. — C. macropterus Wagl. Syst. n:o 10; — C. segetum Temm. 
(in Cuv. Regne An.) 

53. CORN. A SCAPULAIRE BLANC; ex ÖColonia, Caffraria et Namaqva; — Corvus 


scapulatus Daudin II, 233 ex L. V.; — Wagl. Syst. n:o 8 (simul cum sp. affini, sene- 
galensi: C. curvirostri Gould Z. Pr. 1836; — Hartl. W. Afr. 114). 


30 C. J. SUNDEVALL, 


54. (Piacpiac) »in terra Namaquorum et Senegalia»; = Corvus afer L. XII, 157 
(ex Briss. II, 40); Gm.; — et C. senegalensis L. ibid. 158, ex eodem fonte; — Lath. n:o 
33. — Coracias nigra Lath. n:o 18. — Cryptorhina piacpiac Wagl. Syst. — Ptilostomus 
senegalensis Sw., et Hartl. W. Afr. 113. — Avis post L. V. numquam in Africa meridio- 
nali inventa certeque ibi non quzeerenda; sed in Senegambia frequens, nobisque ex Rozeres 
ad Nilum (Bahr et Azrak) ad 12? lat. sept., ab Hedenborgio allata. 


55. ! Pie a culotte de peau. Avis composita quam L. V. in collectione cl. Rayi de 
Breukelerwaard descripsit, cui vero patria ignota erat; — Corvus rufigaster Lath. Suppl. 
2:dum (ex L. V.); — Wagl. Syst. sp. inc. Corvi n:o 22; — Pica rufig. Vieill. — Specimen 
vero typicum, in Muszo Leydensi adhuc asservatum, quod mihi benevole monstravit ami- 
cissimus Schlegel, est Amydrus morio (infra n:o 83) cum cauda sp. precedentis (Ptilostomi) 
et ventre alieno, apposito (forte ex dorso Upup&e epopis desumto?). 


56. Temia, ex Batavia. Corvus varians Lath. Suppl. 2 (ex L. V.); — Crypsirhina 
varians Vieill. Enc. 898; -— rectius Cryptorhina varians Wagl. Syst. n:o 6. — Phrenotrix 
temia Horsf. Jav. Linn. Trans. XIII. 


57. Pie bleue, »ex China». — Corvus erythrorhynchus Lath. 29 (ex Pl. Enl. 622); — 
Pica er. Wagl. Syst. n:o 3. — Cuculus sinensis L. XII (ex Brisson); — hinc Urocissa si- 
nensis Cab. Mus. Hein. 87; — Calocitta sin. Bp. Csp. 381. 


58. ? Pie å téte noire, etiam »ex China» = Pica »melanocephalos» Wagl. Syst. n:o 7 
(ex L. V.) — Bp. Csp. 382 (Cyanopica!). — Avis dubia, tantummodo ex opere Le- 
vaillantii cognita et hodie ignota. Eadem videretur ac P. cyanea Pall. ex Dauuria. 
Differentize: gula nigra et apices alb&e rectricum ommnium, forte a L. V. supposite, ob sta- 
tum minus completum speciminis descripti. 


59. Pie rousse, ex Bengalia; —-- Corvus rufus Lath. 28 (ex Sonnerat); — Pica rufa 
Vieill. Enc. 888; — Sundev. Av. ex Calcutta, Physiogr. Tidskr. Lund 1837 (et Ann. Nat. 
Hist. 1846: Vol. XVIII, n:o 7. — Dendrocitta rufa Cab. Mus. Hein. 217; — Bp. Csp. 369. 


60. Pie pie-grigche; Cayenne; — Lanius leverianus Gm: — L. picatus Lath. n:o 
20 (sed rectr. apice albe!); — Cissopis bicolor Vieill. Enc. 750; — Ciss. leverianus Cab. 
Mus, H, 144; — Bethylus picatus Cuv. 1817; — Bp. Csp. 491. 


61, 62. FiscaL; in Africa merid. ubique. — Lanius collaris L. XII; — Lath. 
n:o 10; — Bp. Csp. 363; — Cab. Mus. Hein. 74. — Avis in Africa meridionali vulgaris. 


63. (Pie-grieche rousse); »Cap, Senegal, Europa»; — est Lanius senator L. Syst. 
Nat. X (ante opus Brissonii edita; in ed. XII omissus); — L. collurio var. rufus Gm. 301, 
ce. cit. falsa Brissoni; — hinc nomen L. rufus rec. ut: Temm. Man. I, 146. — Hart]. W. 


Afr. 102; — Enneoct. rufus Bp. Csp. 362. -— (non vero est L. rufus Linn. et Lath.). — 
L. pomeranus Mus. Carlss. n:o 1; — Enn. pom. Cab. Mus. H. 73. — Heec sp. ex Africa 
meridionali tantummodo a L. V. enuntiata est. Specimina exinde orta in museis librisque 
frustra qusesita sunt, et in illa terra inveniri a el. J. Verreaux negantur; certe igitur inter 
multos errores Le Vaillantii numeranda. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 31 


64. ECORCHEUR; intra coloniam et in Namaqva habitare dicitur. — Specimina ibi 
inventa non vidimus, sed ex terra Natalensi plura nobis attulit J. Wahlberg, mense De- 
cembri occisa. Simillima sunt Lanio collurioni L. ex Europa, sed paullo minora, at vix 
pro distineta specie habenda. 


65. I! Pie-gr. rouge a plastron blanc; »4 specimina, ex insulis maris pacifici allata» 
»a ce qu'on m'a assuré». = Lanius mystaceus Lath. Suppl. 2:dum (ex L. V.). — Est avis 
composita. Specimen unum, quod in museo Leydensi mihi indicavit Schlegel, est Malaco- 
notus ferrugineus (infra n:o 68) cum gastreo rubro et cauda Psittaci rubri, arte appositis. 
Albedo ad gnathidia, fascia ante-pectoralis et crissum a cute Malaconoti restant. 


66: 1. ? Pendeur, »ex India, teste schedule, avi affixe, observationes de vite ejus 
ratione continentis». — Lanius pendens Lath. Suppl. 2:dum; — et Bp. Csp. 364. — Opus 
Le Vaillantii est solus fons hujus nominis: avis, hodie plane ignota, forte ex specimine 
composito descripta videtur. 


66: 2. Rousseau, ex Java; — Lanius superciliosus Lath. Suppl. secundum; — Bp. 
Csp. 363; — Revue Zool. 1853, 457: Otomela superciliosa. 


67. BACBAKIRI; in colonia capensi et Namaqua frequens; = Turdus zeylonus L. XII 
(ex Edw. 321, sed minime in insula Zeylon nec in India inventus); — Lath. 80. — La- 
nius ornatus Licht. Cat. 45. — Lanius bacbakiri Sh. (ex L. V.); — Laniarius bacb. 
Vieill. Enc. 755; — Bp. Csp. 360. Telephonus bacb. Cab. Mus. Hein. 70. — (Typus gen:s 
Telephoni Swains.) 


68. BouBov; in colonia frequens, et in Caffraria. — Lanius ferrugineus Gm. — 
Lath. 33. — (Minime vero L. boulboul Lath. 49, qt2e avis est indica, zegre determinanda, 
forte Turdus pecilopt. Vig.? sec. Bp. Csp. 274. Hinc tamen male orta sunt nomina:) 
Dryoscopus! boulboul Bp. Osp. 361 et Malaconotus boulboul Cab. M. Hein. 69. — Malac. 
rufiventris Sw. Classif. II, 220 (ex L. V.). -— Malac. ferrugineus nob. (ex litteris nostris 
a Bp. 1. c. allatus). — Obs. Boulboul est nomen indicum vulgare Pycnonoti bengalensis, 
optimi Indie cantoris, a poötis hujus terr2e celebrati, non cum Boubou L.V. confundendum. 


69. (Gonolek) »ex Namaqua et Senegal»; — Lanius barbarus L. XII (ex Briss.); — 
Lth. 45; — Laniarius barb. Vieill. Ene. 755; — Bp. Csp. 359. — Malaconotus barb. Sw. 
(typus generis); — Cab. Mus. Hein. 69. — Ex Africa occidentali, nec certe umquam in 
meridionali inventus; de qua re videas Hartl. W. Afr. 107. 


70. TCHAGRA; »in colonia orientali, Namaqua et Senegambia». — Lanius erythro- 
pterus Sh. ex L. V. — Telephonus erythropterus Bp. Csp. 361; — Hartl. W. Afr. 106 
(levis varietas); — rectius: Pomatorhynchus erythr. Cab. Mus. Hein. 69. 

71. BrusBrv; ad flumen Gariep, indeque septemtrionem versus; — Lanius brubru 


Lath. Suppl. 2 (ex L. V.); — Vieill. Ene. 731. — Nilaus capensis Sw. Classif. 219. — 
Bp. Csp. 362 (»Lanius capensis Sh.»). — Nilaus brubru Hartl. W. Afr. 166. — Specimina 
senegalensia, que ipse non vidi, sunt Lanius afer Lath. Suppl. 2; specie vero a capensibus 
non distincta ab Hartlaubio 1. ce. habentur. N. brubru vix intra coloniam capensem habi- 
tare videtur, sed in Caffraria frequenter obvenit. 


32 C. J. SUNDEVALL, 


72. ÖuBraA, in colonia orientali-meridionali et Caffraria. — Lanius cubla Sh. et 
Lath. Suppl. 2 (ex L. V.); — Vieill. Enc. 733. — Dryoscopus cubla Boie. — Cab. Mus. 
Hein. 68. — Bp. Csp. 360. 


73. (Pie-grieche bleue) ex insula Madagascar; sed etiam a L. V. ipso, in Africa 
meridionali, »juxta limites terre Namaquorum» inventus dicitur; ubi vero nullus alius 
ornithologus eam vidit. Etiam ipse L. V., vol. II, p. 39 (sub n:o 61) hanc avem ut ma- 
dagascariensem, memorat, neque addit, se eam invenisse, quod vero, in tali casu, non obli- 
visei solet. — Est Loxia madagascarina L. XII (ex Briss. II, 197 n:o 26); — Lanius 
bicolor Linn. Mantissa 1771; Gm.; — Lath. n:o 26 (Pl Enl. 298,1); — Vieill. Enc. 730; — 
Dryoscopus bicolor Bp. Csp. 361. — Ex Madagascar, nec alibi inventus. 


74. Silencieux; ex Houtniqua et Caffraria; — Lanius silens Sh. et Vieill. Enc. 737 
(ex L. V.). — Tephrodornis silens Bp. Osp. 357; — Sigelus silens Cab. Mus. Hein. 68. — 
Bradyornis leucomelas (3 vet.) et Br. vittata, (9 et & jun.?) Sundey. Vet. Ak. Öfv. 1850, 
106, — Bradyornis silens dicendus. Hanc avem, ut novam, descripsi, descriptione falsa 
L. V:tii seductus. Dicit enim rectrices gradatas, nigras »extus albomarginatas»; — sunt 
vero: 2 medie nigre, relique albe, apice late nigre, et cauda leviter tantum rotundata. 
Determinationem vero, primum a Cabanisio factam, verisimillime esse rectam agnovimus, 
postquam plura specimina ex eadem parte colonize, meridionali-orientali, ubi avem invenerat 
Le Vaillant, acceperamus. 


75. Oniva; ad Lagoa bay in colonie parte orientali. — Du2e sp. conjuncte: Fig. 1 
(0r'Oliva») est Lanius olivaceus Sh. (ex L. V.); — Laniarius oliv. Vieill. Enc. 756; — Bp. 
Csp. 359; — Chlorophoneus oliv. Cab. Mus. Hein. 71. 

Fig. 2 (0 Oliva jeune») = Malaconotus rubiginosus Sund. Öfv. 1850, 106, > junior; — 
Chlorophoneus rub. Cab. 1. c. — N:o 76, fig. 1, »Oliva femelle» videtur hujus 2 junior. 


76: 2. Sourcirou; »de Guadeloupe ou de Cayenne»; — Tanagra guyanensis Lath. 
24 (Verderoux ,Buff.); — Cyclorhis guyanensis Sw. — Bp. Csp. 330; — Cab. Mus. H. 64. 


77: 1. Tachet; Cayenne. — Lanius nevius Lath. 51; — Thamnophilus nevius Vieill. 
Enc. 747; — Bp. Osp. 198. : 


TT: 2. Rousset; Cayenne; — Femina precedentis? vel Th. doliati sec. Bp. Osp. 197. 


78. Grande Pie-grieche. Patria ignota. — Est Lanius corvinus Sh. (ex L. V.); — 
Corvinella corvina Less. Tr. 372; — Hartl. W. Afr. 104; — Cab. Mus. H. 75; — ex 
Africa occidentali. ; 


79. ! Bec de fer, »ex Insula Maris pacificb; duo specimina auctori cognita. — Est 
avis composita, sc. Pogonias sulcirostris cum pedibus alienis et crista apposita; — nominata: 
Lanius superbus Sh. (ex L. V.); — Genus Sparactes! Illig. Prodr. 219 (ex icone L. V:tii 
creatum!). — Admirandum sane, L. V. fraudem non perspexisse, cum similitudinem hujus 
avis cum Pog. sulcirostri (v»Barbican»), in descriptione, expresse indicavit. Sed etiam suc- 
cessores in verba magistri juraverunt; genus Sparactes adhuc in Lessonii Manuel 1828, 
I, 135 'exstat, verbis multis ex Regne Animal mutuatis. Cuvier, in R. A. 1817, nota p. 350, 

quasi 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 33 


quasi dubitans, dixerat se hanc avem non vidisse et cet.; sed in ed. altera, 1829, I, nota 
ad p. 365, fraudem a Temminckio detectam, denuntiat. 


80. Geojfroy, ex Senegalia; — Lanius plumatus Sh. (ex L. V.); — Prionops geoffroyi 
Vieill. Enc. 754 (L. V.); — Pr. plumatus Sw. — Hartl. W. Afr. 107; — Cab. M. H. 68; — 
Bp. COsp. 359. 


81. Id. junior. ; 


82. ! Sicrin; »duo specimina »ex India» cognita». Alterum horum in Muszeo Leydensi 
vidi. — Est avis composita: Pyrrhocorax alpinus, cui, utrinque, ad aures, apposite sunt 
fibre tres longe, e folio Palme cujusdum desumte; quod primus indicavit Schlegel, Krit. 
Ub. 98. — Interea ex opere Le V:tii artefactum nominatum est: Corvus crinitus Daud. 
Tr. — Pyrrhocorax crinitus Vieill. Enc. 896; — Pastor setifer Wagl. Syst. n:o 3. — Sed 
ipse L. V. memorat similitudinem ejus cum Pyrrhocorace. 


83. ROUPENNE; in colonia capensi vulgaris. — Turdus morio L. XII (ex Briss. 
II, 309); — Lath. 64; — Sturnus morio Daud.; — Amydrus morio Cab. M. Hein. 201. — 
Spreo! morio Bp. Csp. 416; — Hartl. W. Afr. 115. 


84. Ejusdem femina. 


85. |! Eelatant; »patria ignota»; — denuo avis composita, adhuc in Musso Leydensi 
asservata, de qua re jam in Vet. Ak. Öfv. 1848, 53 seripsimus. Est Qviscalus versicolor 
ex America septemtrionali, cum cauda Pice europeer, a basi abscissa. Rostrum quoque 
(et verisimiliter cranium?) alienum: suspicor Lamprot. nitentis. — Nomina iconi data: 
Sturnus splendens Daud. et Turdus splendidus Vieill. Enc. 658 (n:o 73; nec n:o 50). 


86. Choucador; »patria ignota». — Sturnus ornatus Daud. Tr. 309; — Lamprot. 
ornata Gray in Brit. Mus. (1847); = Lamprot. ignita Nordm. Bp. Csp. 415; — Juida 


ignita Gray Gen. tab. 80; — Lamprocolius ignitus Hartl. W. Afr. 116, — ex Africa 
occidentali. | 
87. (Vertdoré), »ex Namaqua et Senegambia». — Est Turdus &neus Gm. — Lath. 


67 (ex Briss. II, 313, sp. 54, et P1. Enl. 220); — Lamprotornis enea Temm. Man. In- 
troduct. p. LV (typus generis Lamprotornithos, quod vero ipse, in Syst. Av. 1835, male 
neglexeram.) — Hartl. W. Afr. 115; — Urauges 2eneus Cab. M. H. 200; — Juida Less.; — 
Bp. Csp. 414. — Avis tantum in Africa occidentali (Senegambia) quzerenda; in meridio- 
nali, ubi alia sp. affinis (L. australis (Sm. Report), L. burchelli Sm. II. 47) invenitur, ig- 
nota; neque in terra interjacente cognita. L.V. forte in Africa vidit hanc L. australem, ex 
Caffraria in terram Namaquorum vagantem; sed re vera L. eneam, ex Senegalia, pinxit et 
bene descripsit. Preterea specimen hujus sp., ex illius collectione, hodie adhuc in Museo 
Leydensi adest. 


88. SPråo, in colonia capensi vulgaris. — Turdus bicolor Lth. 84 (ex Buff.); — 
Spréo! Less. — Bp. Csp. 416. — Notauges bicolor Cab. Mus. Hein. 198. — Obs. Nomen 
Spreo corruptio est nominis batavici Sturni: Spreuw. L. V. in descr. hujus avis dicit eam, 
a colonis capensibus: »Witgat-spreuw: étourneau a cul blanc», vocari. 


E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 3. 5 


34 C. J. SUNDEVALL, 


89. NaABIröP, in colonia capensi orientali, ad flumen Gamtoo, et in Caffraria meri- 
dionali inventus. — Sturnus auratus Daud. (ex L. V.; non vero Turdus auratus Lth. et 
Daud. = sp. sequens). — Hic non dubie idem videtur ac Turdus nitens Linn. XU 
(ex Briss. II, 311; typus primus gen:s Lamprocolii nostri, Act. Stockh. 1835, 104, tum 
ex specimine capensi cognitus), quod etiam suspicatus est Hartlaub (W. Afr. p. 118). Spe- 
cimen a Brissonio descriptum ex Angola allatum erat, unde nostris temporibus aves raris- 
sime afferuntur. Hartlaub igitur nullum, preter Brissonianum, inde ortum novisse videtur. 
Sed avem in Caffraria non rarum invenit noster Wahlberg, ejusdemque specimen deinde, 
in regione interjacente, Damarensi, occidit, quod hodie in manu habeo. — Specimina caffra 
preterea nominata sunt: L. phoenicopterus, Sw. Two Cent. 360. 


90. (Couigniop), in Senegambia frequens, sed etiam a L. V. »migrans, in terra Na- 
maquorum visus» dicitur; ubi »ab indigenis, sicuti precedens, promiscue Couigniop vel Na- 
birop vocatur» Hoc esse fabulam a L. V. additam, diu credidi, cum avem nemo preter 
eum extra limites Guine2e, vel ultra 2equatorem, viderit; que sententia a J. Verreaux 
magnopere confirmata est. Audeo igitur narrationem supra allatam inter fabulas Le V:tii 
numerare, et observem, idem fere semper fieri, cam L. V. patriam veram indicat cum ob- 
servatione: se ipsum avem migrantem in Africa meridionali vidisse; e. gr. ad plerasque 
madagascarienses, ad n:os 95: 1 et 2, pluresq. — Heec sp. est Turdus auratus Gm. — Lath. 
n:o 68 (ex Buffon et Pl. Eul. 540); — Lamprocolius auratus nob. 1835 1. ce. — Hartl. W. 
Afr. 117; — Cab. Mus. Hein 199. — L. n:o 2 et 4, Bp. Osp. 415 (nec illius L. auratus). — 
Icon Edwardsii 320, a Linn&eo et Linneanis neglecta, huc referenda est. — Obs. Confusio 
nominum L. aurat&e et nitentis ab opere Lichtensteinii »Verzeichniss. 1823», pag. 18 de- 
rivatur, ubi auctor, plerumque adcuratissimus, lapsu quodam, nomina L. V:tii perverse affert. 


91. NaABourour; in Namaqua frequens; = Sturnus nabouroup Daud. ex L. V.; — 
Amydrus nabouroup Cab. Mus. Hein. 201; — Lamprot. fulvipennis Swains. Two Cent.; — 
Spreo fulvip. Bp. Osp. 416, — et Hartl. W. Afr. 116. — Coracias caffra Linn. X 
(descr. orig.); — XII; — Lath. n:o 8. — (Lamprocolius caffer dicendus). 


92. Cravate frisée; »ex insulis maris pacifichb; — Merops cincinnatus Gm.; — 
M. nove zelandie Lath. 18; — Philemon cinc. Vieill. Enc. 613; — Gal. 123; — Pro- 
sthemadera cincinnata Gray Gen. — Pr. nove& zeel. Bp. Csp. 391; — Cab. Mus. Hein. 119. — 
Ex nova Zelandia. 


93. POoRrtE LAMBEAUX; »in Africa meridionali-orientali. Ad urbem tantum migrans». — 
Gracula carunculata Gm. (ex Lath. Gen. Syn.); — Sturnus gallinaceus Lath. n:o 7. — 
Dilophus gall. Vieill. N. Dict.; — Acridotheres gall. Ene. 691; — Pastor carunc. Wagl. 
Syst. n:o 16. — Dilophus carunc. Bp. Csp. 421; — Cab. Mus. H. 206. 


94. Idem, junior et var. albinus. 


95: 1. (Martin Bråme); »ex India, sed in terra Namaquorum, orientem versus mi- 
grans, a L. V. inventus». — Turdus pagodarum Lth. 20 (ex Sonnerat It. Ind, II, 189); — 
Pastor pag. Wagl. Syst. n:o 8; — Hetzerornis pagodarum Gray; — Bp. Csp. 419; — Te- 
menuchus pag. Cab. Mus. Hein. 204. — Tantum in peninsula indica, nec in Africa vivit. 
(De indicatione patrie hujus et sequentis, conf. sub n:o 90). 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 305 


95: 2 (Martin gris de fer); — »die 6 Octobri, prope Bruyntjes-Hoogte .. in parte 
orientali colonie, greges numerosi, occidentem versus migrantes, vis; ex quibus ipse L. V. 
5 specimina occidisse dicit, pluraque de hac re narrat; — et tamen non dubito haec omnia 
fabulosa habere. Avis enim est mere indica: Turdus ginginianus Lath. 133 (ex Son- 
nerat); — Pastor griseus Wagl. Syst. n:o 9; — Acridotheres gingin. Bp. Csp. 419. 


96. (Roselin); »Europam et Asiam meridionalem proprie inhabitat, sed a L. V. ad 
24” lat. merid. (i. e. in terra Namaquorum, prope tropicum) visa», »ubi quotannis regulari- 
ter transmigrat»! — Montbeliardum vehementer vituperat, qui credit, hane avem in Gallia, 
migrantem, quotannis apparere, et ipse tamen, eodem loco, fronte proterva, illud men- 
dacium affert! Avis per totam Africam ignota est, nisi forte in maxime septemtrionali 
inveniretur. — Turdus roseus Linn. — Lath. 59; — Pastor roseus Temm. Man. — 
Cab. Mus. Hein. 203; — Bp. Osp. 421. 


97. PIQUE-BOEUF, »in Namaqua et ad Senégal»; — Buphaga africana Linn. et omn. — 
Cab. Mus. H. 202; — Bp. COsp. 423. — Obs. Buphagam erythrorhyncham, in Caffraria, 
etiam ad Port Natal, frequentem, non memorat. 


TOoME 3: AN X (1802). 


98. GRIvEROU, intra coloniam frequens. — Turdus olivaceus Linn. XII (Briss. II, 
294); — Lath. 88; — Vieill. Enc. 642; — Bp. Csp. 273. 


99. Idem. junior. 


100. VaAriETÉ DU GRIVEROU; »unicum specimen, ad Sontagrevier (in col. orientali) 
occisum» = T. obscurus Smith Report 45; et Illustr. 36 (nec T. obsc. Vieill. Enc. 654). 


sr 101. RocaAr & et ?; intra coloniam in montibus. — Turdus rupestris Vieill. N. Dict., 
et Enc. 671 (ex L. V.); — T. rupicola Licht. Cat. 1823, 38 (L. V.); — Petrocincla rup. 
Vig.; Bp. Csp. 297; — Monticola rup. Boie, Cab. M. Hein. 7. 


102. Idem, var. et junior. 


103. ESPIONNEUR; Taffelberg et montes in colonia, orientem versus. — Turdus ex- 
plorator Vieill. Enc. 658 (ex L. V.); — Petrocinela expl. Bp. Osp. 297. 

104. RECLAMEUR; >»in col. orientali, usque ad Caffrariam»; — Muscicapa bicolor 
Sparrm. Mus. Carlss. 46 (v. supra pag. 9, n:o 46, in revisione M. Carlss.); — Bessornis 


vociferans (Sw.), Cab. Mus. Hein. 8; — Bp. Csp. 301; — Cossypha reclamator Hartl. 
W. Afr. 76. 


105. Bruset; intra coloniam, etiam juxta urbem. — Turdus capensis L. XII (ex 
Briss. II, 259); — Lath. 97 (Brunet, Buff.); — Pycnonotus cap. Gray; — Cab. Mus. Hein. 
107; — Ixos, Temm.; Bp. Csp. 266. 


36 C. J. SUNDEVALL, 


106: 1. BRUNOIR; »in terra Namaquorum frequens; non vero in colonia inventus». 
(Sed in Caffraria frequens, M. Sthm). — Turd. capensis 6 Lath. (ex Buff. Brunet variété, 
et P1. Eul. 387); — T. nigricans Vieill. Enc. 653; — Pycnonotus nigricans Cab. lc. 107. 


106: 2. IMPORTUN; in colonia, orientem versus. — Turdus importunus Vieill. 
Ene. 662 (ex L. V.); — Andropadus importunus Gr., Cab. Mus. Hein. 112. — Bp. Csp. 
261. — Certe eadem avis sp. que in Caffraria frequenter invenitur; de qua re dubia in 


V. Ak. Öfyv. 1850, 100, exposueram. Deinde specimina ex utroque loco obtinui. 


107: 1. (Curouge); »inventus in terra Namaquorum, ubi eum tantum sub estate 
calida inveniri, dixerunt indigen&e»! — Hec vero avis, mere indica et circa Bombay fre- 
quens, certe numquam in Africa inventa est, etsi Brisson, indicio falso seductus, hoc cre- 
diderit. Hinc vero avis appellata est: Turdus cafer L. XII (ex Briss. II, 257); — LTth. 


99. — Muscicapa hemorrhousa Gm.; — Lth. 26 (ex Brown Il); — Pycnonotus he- 
morrhous Gray Gen., nobisque; — Ixos cafer Bp. Csp. 267 et I. hemorrh. 265; — Bra- 
chypus hem. Mus. Hein. 108. — Icon et descriptio L. V. bene hanc, nec sp. bengalensem 


exhibent. Cabanis 1. c. nobiscum negat avem in Africa iuventam esse. 


107, 2. (Cudor); »prope flumen »Groote Vis» [ad confinium terr&e Caffrorum] a servo 
fideli Klaas occisus»! — Est tamen avis javana: — Turdus aurigaster Vieill. N. Dict. 
et Enc. p. 657; — Pycnonotus Gray Gen.; — Brachypus aurigaster Cab. 1. c. 108. — 
»Ixos chrysorrheus Temm.» (ubi?) — Bp. Csp. 266, c. falsa cit. Lathami. 


108. MERLE A CALOTTE NOIRE, ad Bruyntjes-Hoogte, in colonia orientali, inventus; — 
Turdus nigricapillus Vieill. Enc. 656 (ex L. V.); — Lioptilus nigricapillus Mus. Hein. 88; — 
Bp. Csp. 332. 

109. (Cadran); »inventus in terra Namaquorum»! — Est vero avis indica, numquam 
in Africa visa, sed in Bengalia frequens Orectricibus utrinque 4 albis»); — Gracula sau- 
laris Linn. X (ex Edw. 181; Albin 17, 18); — Lath. n:o 9; — Copsychus saularis Bp. 
267; — Mus. Hein. 9.) 

110. ? Hausse col noir; »cum precedente (i. e. in terra Namaquorum) inventa»; — 
avis omnino dubia, hodie ignota, vix autem ex Africa meridionali; verisimiliter compo- 
sita? — »Copsychus pectoralis (Steph.), Le Vaill»: Gray Gen. of B. Appendix, 30 a, lin. 


ultima. — Aliam citationem hujus iconis non inveni, ne apud Vieillot quidem. 
111. JANFREDIC; »per coloniam capensem vulgaris»; — Motacilla caffra Linn. 
Mantissa; — Gmel. 997; — Sylvia caffra Lth. n:o 22; — Turdus phoenicurus Gm. — 


Lath. 23; — Muscic. Spelens Mus. Carlss. 96; (Vudlenst supra, pag. 14, in expositione 
Musei Garlssgniarnn n:o 96). 


112: 1. JABOTEUR; »in regione Houtniqua vulgaris»; — Phyllastrephus capensis 
Sw. W. Afr. — Mus. Hein. 113; — Bp. Csp. 260. — Nomen emendandum: Phyllostrophus 
capensis scribendum. — Etiam in Caffraria inventus. 


oo) Obs. sp. altera est Copsychus amoenus Horsf. L. Tr. XIII, ex Java, rectricibus utrinque 3 albis; — sed 


etiam tertia sp. cum his plerumque confunditur: 
Cops. mindanensis, ex insula Luzon (Turd. mind. Gm. — Lath. 95, ex Buff. Merle de menn 


et Pl. Eul: 627, 1) rectricibus omnibus nigris; quem ex insulis Philippinis obtinuimus. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 31 


112: 2. FLuTtEUR; »ab urbe capensi usque ad Caffrariam»; — Sylvia africana Gm. — 
Lath. 32 (ex Briss. III, 390). — Muscicapa afra Gm. — Lath. 15 (orig.). — Sphenura 
tibicen Licht. Cat. 43. — Spheneacus africanus Strickl.; Cab. Mus. Hein. 42; — Bp. 
Csp. 279. 

113. Merle roux a collier noir, »de la mer du Sud». = Turdus atricollis Vieill. Ene. 
671; — et hinc: »Copsychus? atricollis» Gray Gen. 177. — Hunc esse Turdum nevium ex 
California (Bp. Csp. 271) docuit cl. J. Verreaux. 


114. Merle tricolor a longue queue; »patria incerta; sed avis, cum przcedente, a cl. 
Woodfort, Londinensi, Parisios missa». — Est Turdus macrourus Gm.; Lath. 100; — 
Copsychus macr. Mus. Hein. 9; — Kittacinela! macr. Gould Z. Pr. 1836; — Bp. Csp. 
268; — ex Java—Malacca. Nomen, si adhibendum censetur, Cittocincela macroura scri- 
bendum est. 


115. Cravate blanche, »ex Batavia, Temminckio missa»; — Turdus gutturalis 
Lath. Suppl. II; — Pachycephala gutt. Vig. et H. — Mus. Hein. 65; — Muscic. pectoralis 
Lath. Suppl. II; Bp. Csp. 328; sed nomen hoc, nulla re, nomini T. gutturalis, in eodem 
libro edito hodieque accepto, preferendum est. — Laniarius albicollis Vieill. Enc. 756, ex 


L. V. — Ex Australia. 


116. Merle écaillée, »cum precedente advenit»; — Meliphaga phrygia Lewin, ex Au- 
stralia; — Cab. Mus. Hein. 119; — Bp. Csp. 391. — Turdus squameus Vieill. Enc. 658 
(ex L. V.). 


117. ? Merle jaune hupé, »ex insulis maris pacifici, in coll. cl. Ray de Breukeler- 
waard»; — avis hodie ignota et verisimiliter composita, = Turdus melanicterus Vieill. Enc. 
662, — indeque »Copsychus? mel» Gray Gen. — Preterea mihi ignotus. Hanc vero fuisse 
avem compositam suadet, non minus habitus insolitus, quam citatio collectionis ubi aderat, 
in qua plures aves compositas descripserat auctor noster (e. gr. n:o 55). Hanc etiam sen- 
tentiam probavit J. Verreaux. 


118. GRIVETIN; »in colonia orientali; egregie canorus». — Sylvia leucophrys Vieill. 
Ence. 119 (ex L. V.). — Thamnobia leucophrys Cab. Mus. Hein. 40, nota n:o 2 et 3 (no- 
bisque). — Erythropygia pectoralis Sm. Report 46 et II. 49. 


119. ?Col d'or; Houtniqua. Sp. dubia, a nemine preter L. V. descripta. — Sylvia 
auraticollis Vieill. Enc. 438; — Ixos aurigularis Voigt. Regne An. — Turdus auraticollis 
Bp. Csp. 302 (omnes ex L. V.). — Hec avis, hodie ignota, mihi videretur Cossypha caffra 
(supra n:o 111), descripta ex pictura minus bona, quam L. V. ab alio quodam peregrino- 
tore acceperat? 


120. CoriPHÉE, »ex parte orientali colonia»; »optimus Africe cantor» L. V. — 
»Sylvia coripheus Vieill.» Lesson Tr. 419 (ex L. V.); — Drymoica coriph. Bp. Csp. 
282; — Thamnobia corypheus Cab. Mus. Hein. 40 (lapsu calami »coryphea»). — Etiam 
in Caffraria obvia. 


: 121:1. ? Caqueteuse; Houtniqua; = Sylvia babecula Vieill. Enc. n:o 62 (ex L. V.); — 
Bp. Csp. 286. — Avis nobis ignota, qvam vero existere non dubitamus. 


38 C. J. SUNDEVALL, 


121: 2. IsABELLE; Houtniqua; — Sylvia beticata Vieill. Enc. n:o 123; — Calamo- 
herpe Bp. Csp. 286. — Cettia beticata nob. ex Caffraria, non procul a Port Natal, a Wahl- 
bergio inventa. 


122. ? Pavaneur; Houtniqua et ad Lagoa bay. — Sylvia brachyptera Vieill. N. Diet. — 
Enc. 460 (ex L. V.); — Bradypterus platyurus Sw. Classif. 241 (an ex specimine cog- 
nito?); —— Brad. brachypterus Cab. Mus. Hein. 43. — Avis mibi adhuc non rite cognita, 
etsi 4 sp. hujus generis ex Africa meridionali habeo. Illa, quam olim sp. L.V:tii credidi, 
ad Portum Natal inventa est (cf. Vet. Ak. Öfv. 1850, 103, sub n:o 27); duze vero, non 
procul a Lagoa bay (ubi suam invenerat L. V.), evidenter differunt. — Obs. Bradypterus 
brevirostris 1. c. (Öfv. 1850, 103) descriptus, forte est junior Catrisci apicalis Cab. Mus. 
Hein. 43, in nota, vel saltem sp. affinis. Catriscus a Bradyptero non differt, nisi rostro 
breviore et crassiore, paullum tumido. 


123. PLASTRON NOIR; »in Caffraria et Namaqua minore majoreque»; — Fig. 1 > = Mo- 
tacilla thoracica Sh. Nat. Misc.; — Apalis thoracica Sw. Zool. Il. N. Ser. — (Genus in 
Sw. Classif. rejectum et species ibi non inventa); — Drymoica thoracica Gray Gen.; — 
Bp. Osp. 282. 

Obs. Fig. 2, Femina dicta, est alia sp., forte Drym. pectoralis vel flavicans, vel 
omnino ficta; nam Apalis thoracica & et ? pictura similes sunt. Specimina ex Caffraria et 
colonia capensi, sexu, inspectione genitalium, definita habemus. 


124. RoussetÉtE; »Namaqua, Camdebo, Caffraria». — Sylvia fulvicapilla Vieill. Ene. 
n:o 162 (ex L. V.); — Drymoeca fulvicapilla Bp. Csp. 282, — nobisque. 


125. ÖrivErRT; »ad Pampoen-kraal in Houtniqua». — Sylvia brachyura Vieill. Enc. 
n:o 142 (ex L. V.). — Eremomela flaviventris Sundev. Öfv. 1850, 102 (ex Caffraria; 
propter malam descriptionem L.V:tii, distincta sp. habita); — Eremomela brachyura di- 
cenda. Hodie specimina, non procul a loco, ubi avem invenerat L. V., a Victorin occisa, 
habemus. 


126. GRIGNET; »in colonia ad orientem»; — Sylvia subcerulea Vieill. N. Dict.; — 
Enc. n:o 100 (ex L. V.); — Sylvia erythropygia Licht. Cat. 1842; — Parisoma rufiventris 
Sw. Classif. 247 (ex L. V.); — Parisoma subezeruleum Gray Gen. — Bp. Csp. 259. — 
(Thamnobia subczerulea nob.). 


127. Cirrin; Namaqua; — Sylvia flavicans Vieill. Enc. n:o 69; — S. limonella Licht. 
Cat. 1842. — (Vix Sylvia subflava (Gm.), Lath. 102; — Drymoica subflava Gray Gen. — 
Bp. Csp.. 282). — Drym. flavicans nob. 


128. ? Double sourcil; »in campis Karow, intra coloniam». — Sylvia diophrys Vieill. 
Enc. n:o 69 (ex L. V.); — Drym. diophrys Gray Gen.; — Bp. Osp. 282 (c. cit. »Shaw 
Nat. Misc. 973»). — Avis vix post L. V. visa mihique dubia. Etiam cl:mo J. Verreaux 
ignota; ulterius in regione citata queerenda. 


129. Dicitur femina sequentis (n:o 130) cum nido. — De nido ipse nihil com- 


pertus sum; sed femina sequentis similis est marito; hec igitur icon videtur alia sp. vel 
plane ficta. ; 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE: 39 


130: 1. CAPocIiErR måle; »ad urbem, ad Saldanha bay et in tota colonia frequens»; — 
Sylvia macroura (Gm.) Lath. n:o 140 (Pl Enl 752, 2 et Buff.) — Drymoica capensis 
Smith. Ill. 76. — Drymoeca macroura Cab. Mus. Hein. 43; — Bp. Csp. 282. 


130: 2. Queue gazée; »ex Java, Temminckio missa». — Est Stipiturus malachurus 
(Lth.). — Less. Tr. 414; -— Bp. Csp. 219; — Cab. Mus. Hein. 42; — ex Australia, circa 
Sidney vulgaris. 


131. PiNc-PINC; intra coloniam capensem frequens. — Sylvia textrix Vieill. Enc. 
152; — Hemipteryx (typus gen:s) Sw. Classif. 242; — Drymoica textrix Smith Ill. 74; — 
Hemipteryx textrix Mus. Hein. 44; — Bp. Osp. 280. — Obs. Nidum, a L. V. in hac ta- 
bula delineatum, et huic avi attributum, non esse hujus, sed ZEgithali minuti (infra n:o 134), 
in V. A. Öfv. 1850, 106—7, ostendimus. J. Verreaux hanc correctionem, propria expe- 
rientia ductus, affirmat. 


132. ”TcHeric; in colonia frequens, Wit-oog [albi-oculus] dietus. — Zosterops ca- 
pensis V. Ak. Öfv. 1850, 102. — Plerumque Z. madagascariensis appellata; — sic. Mus. H. 115. 


133. (Figuier acutipennes) A et 2; »circa lumen magnum [i. e. Gariep] inventa». — 
Deinde ibi non visa. Icon vero, ut descriptio, non dubie exhibent avem Synallaxinam 
ex America meridionali, que forma in Africa et in tota orbe antiqua non invenitur; forte 
Sphenura mentalis Licht. vel sp. affinis. Forte ex pictura, ab alio quodam facta, de- 
scripta? — Nominata est: Sylvia oxyura, Vieill. Ene. n:o 32. 


134. BECcQuE FLEUR & (9 false desceripta); »in colonize parte occidentali et Namaqua». 
— Sylvia minuta Sh. (ex L. V-.); — Drymoica minuta Gray Gen. 163; — Egithalus 
smithii Jardine, et Vet. Ak. Ofv. 1850. 106; — Eg. minutus ibid. 107; — Anthoscopus 
minutus Mus. Hein. 89. — Femina, ut 1. ce. docuimus, pictura similis est mari. A Le V. 
pictura frontis nigra, albovaria, carere dicitur. De nido hujus avis, couf. supra, n:o 131. 


135. CromBEc; »ad Elephant revier, ab urbe capensi septemtriones versus». — (Conf. 
ea que in Vet. Ak. Öfv. 1850, 128 de hac et de sp. affini diximus). — Dicxum rufescens 
Vieill. Ene. 609; — Sylvietta erombec Dafr. Rev. Zool. 1839, 258. — Troglodytes micrurus 
Ripp. N. Wirb. tab. 41? (Oligura mier. Räpp. Syst. Ub. 56); — O. rufescens Mus. Hein. 
44. — Nomen autem genericum »Sylvietta», prius datum, corrigendum et huic generi 
reservandum videtur. Avis igitur Sylviella rufescens dicenda. Nomen Oligura Hodgs. 
melius forte avibus asiaticis, plerumque »Tesia» dictis, tribuendum. — Icon L.V:tii peccat 
rostro nimis longo et curvato. 

Obs. nomen »Oligura meridionalis», in Bp. Csp. 237 allatum, delendum est, utpote 
olim in literis nostris, ad Temimminckium missis, avi tum dubie datum. In iisdem literis 
seripsimus »Ö. brachyuram (Lafr.) ex Sennaar nobis allatam», esse; ex quo non dubito, 
nomen, eodem loco expositum, »O. brachyptera Lafr., ex Sennaar», lapsu calami facto, 
derivari. 


136. HFiguwer rouge aå ailes noires; ex Amboina. — Videtur = Dicxewn eruentum 
Horsf. (nec Linn.); — Nectarinia rubrocana Temm. Col. 108: 2, 3, ex Java; — Diceum 
flammeum (Sparrm.) nobis, supra pag. 14, n:o 98. 


40 C. J. SUNDEVALL, 


137. MEsAnGE NOIRE & 9; in colonia orientali et Caffraria. — Parus niger Vieill. 
Ene. 508 (ex L. V), nobisque. — Pentheres niger Cab. Mus. Hein. 92. — Melaniparus 
niger Bp. Csp. 228. 4 


138. MESsANGE GRISETTE; ex Camdebo. — Parus afer Gm.; Lath. n:o 7 (male de- 
scriptus, Lath. Gen. Syn. II, 539, in coll. Burkii); — P. cinerascens Vieill. Ene. 507; — 
Mus. Hein. 92; — Bp. Csp. 229. 


139: 1. MeEs. BRUNE a poitrine noire (Fig. inferior, lapsu signata 2); intra coloniam, 
etiam prope urbem; — Parus fuscus Vieill. Enc. 505 (ex L. V.). — Bp. et Cab. locis 
ad prec. citatis. 


139: 2. Mes. grise å joues blanches (Fig. superior). Java; Coll. Temminckii. — 
Parus cinereus Vieill. Enc. 506; — Cab. 1. ec. — Bp. 1 c. 


140. Capnégre, ex Ceylon. — Pycnonotus atricapillus Blyth (ex: /Egithina quadri- 
color Vieill. N. Dict. = Sylvia n:o 206 atricapilla! Enc. 481) nobisque. — Parisoma mo- 
nacus Bp. Osp. 259, — et »Brachypus gularis Gould» Bp. Csp. 264. — (An idem in Gray 
et Hardw. Ind. II. II, 35 fig. 1, cum crista apposita, exhiberetur? — Cf. etiam »Pycn. ni- 
gricapillus Drapiez», Kelaart Prodr. Fn. Ceylan.). 


141. Quadricolor & 2; Ceylon. — Sylvia zeylonica Gm.; Lth. 91 (Brown II. 15, ex 
Ceylon); — Vieill. Enc. 481 (»Zgithine Quadricolore»; typus gen:s Zgithinz Vieill 
Analyse); — Iora zeylonica Cab. Mus. Hein. 76; — AZgithina zeylonica nobis. — 
Obs. Varietas bengalensis est: Motacilla tiphia Linn. X (ex Edw. 79); — TIora tiphia Cab. 
I. ce — Nomen vero javanicum: Iora Horsf., in nomenclatura zoologiea male admittitur. 


142. TcHiItrec I ?; »ex Africa meridionali-orientali et Senegalia». — Muscipeta per- 
spicillata Sw. W. Afr. II, 60 (ex Afr. merid.; illi non ex Afr. occid. cognita). — Speci- 
mina primum descripta, dieta sunt: Muscicapa cristata Gm.; Lath. n:o 9 (ex Briss. II, 422; 
M. senegalensis cristata, »ab Adansonio allata»); — Toehitrea eristata Hartl. W. Afr. 89, 
(dubium tamen videtur an specimina recentius allata noverit?) — Ipse specimina multa, ex 
Caffraria a Wahlbergio et ex Lagoa bay a Victorinio allata, habeo; specimina vero ex 
Africa occidentali non vidi. Nescio equidem, an alia preter Brissoniana, inde cognita sint. 
Suspicari sane posset, avem ibi non inveniri, sed specimina citata, errore quodam, senega- 
lensia judicata fuisse; que res ulteriore illustratione eget. 

143. Ejusdem nidus. 


144. Tcehitrec-bé, ex India et Ceylonia; var. rufa, 

1435. eadem » » var. alba, 

146. eadem » » var. intermedia. He varietates simul sunt 
Muscicapa paradisi Linn. XII (ex Briss. Edw. etc.); — Lath. n:o 54; — Sundev. Aves 
ex Calcutta (Physiogr. Tidskr. Lund 1837, et Ann. of Nat. Hist. 1846) n:o 11; — Musci- 
peta (typus generis) Cuv. R. An. 1817, I, 344; — Muscipeta paradisi Bp. Osp. 325 (et 
M. cristata, ibid. pars); — Tchitrea, Less. Traité (typus gen:s); — Terpsiphone Glog. (pro 
Muscipeta); — Terps. paradisi Cab. Mus. Hein. 58. 

Obs. Descriptionem gen:s Muscipete Cuv. 1 c. attente perlegenti, clarum  erit, 
M. paradisi proprium esse typum hujus generis, etsi non prima enumeretur, et Todum 

regium 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 41 


regium auct. cum hoc typo consociatum, sed, ob magnificentiam criste, primum exposi- 
tum esse. Nomen vero Muscipetze (jam ante, anno 1815, teste Gray, Catalogue, a Kochio, 
pro Calamodyta adhibitum), si h. 1. servandum non videtur, substituendum est: Terpsi- 
phone, Gloger, Fror. Not. 1827: XVI, 278; nomen sine typo et definitione, tantum ut 
locum »Muscipete Cuv.» impleat, propositum. Omittendum vero est nomen barbarum 
Tchitrea Less. 


147. (Schet roux), »ex Madagascaria et Bourbon, sed etiam a L. V. ipso, in Caf- 


fraria meridionali inventa» dicitur. Quod vero inter fabulas numerandum est. — Musci- 
peta rufa Sw. W. Afr. II, 60 (ex L. V.); -— Musc. mutata 6, Lath. n:o 55 (ex Briss. II, 
424, ubi etiam hausit Buffon, et Pl. Enl. 248, 1). — M. holosericea Temm. Index ad 


P1. Col. — Bp. Csp. 325. — Certe non ex Africa. 


148. (Schet noir); a L. V. ipso »in Caffraria inventa» dicitur. Est vero, sicuti pree- 
cedens, Avis madagascariensis, vel forte Mascarena, = muscicapa mutata L. XII (con- 
fusa cum priori; indeque citatio nominis Brissoniani prioris, sed descriptio hujus, ex Briss. 
I, 430, a Linngeo afferuntur); — Lath. n:o 55 (c. cit. Buff. et Pl. Enl. 248, 2; que 
deser. et icon etiam ex Briss. desumte videntur); — Bp. Csp. 325; — Muscipeta bi- 
color Sw. 1. c. 


149. (! Nebuleux); in terra Namaquorum, »prope flumen »Grote Vishrevier» a L. V. 
ipso inventa dicitur. Nidus moresque describuntur. — Est vero avis arte composita, 
quod jam indicavit Hartlaub, Isis 1846, 186. Specimen L.V:tii, adhuc in museo Leydensi 
asservatum, nobis monstravit el. Schlegel. Est vero Fluvicola bicolor ex America meri- 
dionali, cum dorso alieno, albido, arte apposito, additisque rectricibus 2 longis Viduz se- 
renge. — Hoc monstrum olim ex opere L.V:tii appellatum est: Sylvia nebulosa Vieill. Enc. 
n:o 135; — Muscipeta fluvicola Swains. W. Afr. II, 60. 


150. (! Cordon noir); »prope tropicum Capricorni, a L. V. ipso» inventa dicitur; 
i. e. in parte septemtrionali terre Namaquorum, ubi L. V. sine dubio credidit, neminem 
post se ipsum intraturum fore, sed ubi illum ipsum fuisse, nos dubia quzedam fovere au- 
demus. Avis mihi, omnibusque quos interrogavi, ignota; spero autem non errare, si, in 
icone, Muscicapam atricapillam, in Europa vulgarem, agnoscere credo, cui apposite sunt 


fascia pectoralis nigra et penn&e caudales 2 longissime, aliene. — Interea icon LeV:tii 
nominata est: Sylvia melanoleuca Vieill. Enc. n:o 72; — Muscip. pectoralis Sw. 1. nuper 
citato. 


TomME 4; 18035. 


151. GOBEMOUCHE MANTELEE; Houtniqua, Caffraria; — Muscicapa cyanomelas Vieill. 


Ene. 815; — Philentoma cyanom. Bp. Csp. 324; — Trochocercus cyanom. Cab. Mus. 
Hein. 58. 


a 
K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 3. 6 


42 C. J. SUNDEVALL, 


152. (Gobem. å lunettes); »Gamtoo» in, colonia orientali. Sed, etsi minus bene picta, 
non dubito, hanc esse avem javanam: = Rhipidura javanica (Sparrm.); — Conf. Cab. Mus. 
Hein. 57: Leucocerca jav. — Platyrhynchus perspicillatus Vieill. Enc. 858 (ex L. V.). — 
Fig. 2, 2, plane ficta videtur. 


153. (Azur a calotte); »Caffraria». Est avis indica minimeque africana; Muscicapa 
cerulea Gm.; Lath. 36; — Hypothymis cerulea Boie; — Mus. Hein. 56. — In Bp. Csp. 
p. 320 confusa cum avi javana, ibid. n:o 6; dein p. 321 nomine recentiore: M. manadensis, 
inter Myliagras numerata. 


154. MiGnaArpD; Caffraria, Namaqua. — Muscicapa scita Vieill. Enc. 815 (ex L. V.); — 
»Platystira longipis» Sw. Flyc. t. 28. — Stenostira scita Bp. Csp. 316. 


155. Oranor; India, Ceylon. — Pericrocotus peregrinus Boie; — Cab. Mus. Hein. 
59. — Conf. supra pag. 9 n:o 48. 


156. OnpuvrÉ; Houtniqua, Caffraria. — Muscicapa fuscula Sundev. Öfv. 1850, 105; — 
Citata sub M. undulata ex ins. Mauritio, Vieill. Enc. 813; — Alseonax undulata Cab. Mus. 
Hein. 52. — Vera M. undulata Gm.; Lath. 19 (ex Buff.), mihi ignota. 


157. ErtoinÉé & 2; in colonia orientali; — Muse. stellata Vieill. Enc. 811 (ex L.V-.); — 
Pogonocichla stellata Cab. Orn. Not. 1847, p. 314; — Mus. Hein. 2; — Bp. Csp. 300. — 
Pog. margaritata Sund. Öfv. 1850, 104; ex Caffraria; quam ego, descriptione mala L.V:tii 
in errorem inductus, sp. distinetam credidi. Specimina deinde ex colonia capensi accepi 
et simillima caffris inveni. 

158. (Azourou); »Namaqua», cum historia de vite ratione, nido, ovis, junioribus. — 
Avis mihi paullum dubia; post L. V. in Africa non inventa. — Musc. azurea Vieill. Enc. 
807, n:o 7 (ex L. V.). — Habitu minus avem africanam, quam javanam refert; nec mul- 
tum a sp. gen:s Eumyize Cab. differre videretur; est vero Sialia wilsoni ex. Amer. sept. 


159. (Capuchon blanc) & 2; apud Huswanas, »prope tropicum capricorni, inventa»; — 
nil vero aliud est nisi Todus leucophalus (5) et T. plumbeus (2) Pall.; — Lath. n:o 6 
et 8; — Muscic. leuc. Pr. Max Beytr. III, 812; — Arundinicola leuc. Lafr. dOrb. — 
Bp. Osp. 194; — ex America meridionali. — (Platystire sp. habetur: Sw. Flyc. 188; — 
Plat. monacha Gray Gen. 257). 


160. Molenar & 2; »in colonia meridionali, a Duyvenhoc ad confinium terr&e Hout- 
niqua»; i. e. fere in provincia hodierna Zwellendam; nec alibi a L. V. visa dicitur. Deinde 
a nemine inventa est avis, qualis a L. V. describitur: gula maris nigra. L. V. vero nullo 
verbo memorat avem similem, per totam coloniam et in Caffraria frequentem, cui nomen est: 
Muscicapa capensis Linn. XII (ex Briss. II, 372); — Musc. torquata 6 Lath. 3; — Saxi- 
cola thoracica Licht. Cat. 32; — Platystira capensis Gray Gen.; — Cab. Mus. Hein. 59. 
Rite igitur eadem a Cabanisio 1. c. habetur, lapsu quodam, a L. V. male picta et de- 
scripta. — Icon et descr. L.V:tii = Musc. pistrinaria Vieill. Enc. 816. — Cf. Bp. Csp. p. 322: 
Platystira n:o 2 et 6. 


161. Pririt; »Namaqua et Caffraria»; — Muscicapa pririt Vieill. Enc. 819 (ex 
L. V.); — Platystira pririt Bp. Csp. 322; — Mus. Hein. 59. : 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 43 


162. ECHENILLER GRIS &, intra coloniam ad orientem; — Campephaga cana Vieill. 
N. Dict. — Enc. 857 (ex L. V.); — Ceblepyris cesia Licht. Cat. 51; — Cab. Mus. Hein. 
62. — Bp. Csp. 353. 


163. Ejusdem femina. 


164. ECHENILLEUR JAUNE; (locum non memorat L. V.). — Cebl. flava Vieill. Enc. 
857. Est femina vel junior sequentis, quod L. V. non observaverat, quod vero specimi- 
nibus multis a Wahlbergio, ex Caffraria, nobis allatis sexuque determinatis, omni dubio 
caret. Conf. mox infra. 


165. ECHEN. NOIR; »in silvis colonie ad orientem, presertim ad Gamtoo»; — Cam- 
pephaga nigra Vieill. Enc. 858 5; — Bp. Csp. 353; — Cab. Mus. Hein. 61 & 9. — Obs. 
L. V. false dicit »feminam esse similem mari, sed minorem, colore paullo fusciore», quod 
plures errores induxit. Cf. precedentem: 164. 


166. (Drongo); »in Caffraria frequens» a L.V. inventus dicitur, cum multis de vitze 


ratione. Est vero avis madagascariensis, — Lanius forficatus L. XII (ex Brisson II, 
188, e Madagascar); — Lath. n:o 1; — Dicrurus cristatus Vieill. Enc. 753; — Bp. Csp. 
352. — Obs. specimina antiquiora interdum composita esse a sp. quadam vulgari cum 


crista apposita. Unum in museo Stockholmiensi, e collectione Paykulliana restat, veri- 
similiter olim Parisiis emtum, a sp. vulgari bengalensi confectum; aliud vero, genuinum, 
recentius acquisivimus. 


167. DRONGEAR; »in colonia orientali et in Caffraria». — Diecrurus musicus Vieill. 
Enc. 75 (ex L. V.); — Cab. Mus. Hein. 111; — Bp. Csp. 352. Hunc nos quoque ex co- 
lonia capensi ad orientem habemus. 


168. Ejusdem nidus. 


169. (!Drongo a moustaches); Caffraria; cum longa historia. Est avis composita 
e sp. paullo majore (vel forte przecedente) cum vibrissis appositis et vi erectis; quod jam 
indicavit J. Verreaux in Hartl. W. Afr. 101, sub n:o 307. 


170. Drongri, ex »Ceylom; sed indicationes patrie hujus et sequentis permutate vi- 
dentur; hzaec enim nobis apparet = Dicr. cineraceus (Horsf.) Cab. Mus. H. 111, — Bp. Csp. 
352, — in Java vulgaris. — Icon L.V:tii = D. leucopheus Vieill. Enc. 752. 


171. Drongri a ventre blanc, »ex Java» (sed verisimiliter ex Ceylon. Cf. preced.); — 
Dicrurus leucogaster Vieill. 1. c. — Sp. inc. Bp. Csp. 351, lin. ult. — Forte idem ac sp. a 
Bp. sub D. leucopheo (p. 352 n:o 9) citata. 


172. Drongo Fingah; »Bengalia». — Lanius cerulescens Linn. X (ex Edw. 56); 
Lath. 3; — Dier. cerulescens Bp. Csp. 351. — Sp. mihi ignota, sed nulla est ratio eam 
dubiam habendi, nisi forte junior alius speciei esset? 


> 173. Drongup; »ex India». — Dicrurus lophorhinus Vieill. Enc. 752 (ex L. V.). — 
Mihi videtur sp. in Bengalia vulgaris, cui plume frontis majores et curvate, vel a pictore, 
vel a preparatore, apposite sint. Idem diximus in descr: Avium ex Calcutta n:o 9 (Phys 


44 C. J. SUNDEVALL, 


Tidskr. 1837 et Ann. Nat. Hist. 1846) ubi avis Ed. balicassius dicitur. Conf. sp. sequen- 
tem, simillimam. 


174. Drongolon. Patria non indicata, sed inter »sp. exoticas» enumeratus. — Dicr. 
macrocercus Vieill. Enc. 753 (ex L. V.); — Musc. biloba Licht. Cat. p. 52, cum cit. L. V. 
174; — Dicr. bilobus Cab. Mus. Hein. 111 (»ex Java». Conf. notam h. 1. allatam). »Rec- 
trices apicem versus angustatze» (Licht.) avem javanam a bengalensi distinguere videntur. 


175. Drongo a raquettes; »ex Malabaria, a Sonneratio allatus» = Lan. malabaricus 
Gm. — Lath. n:o 2 (ex Sonnerat); — Dicrurus malab. Vieill. 1. c. — Edolius mal. Cuy. — 
Bp. Osp. 351; — Dissemurus malab. Cab. Mus. Hein. 112, in nota. 


176. Drongo bronzé; »Bengalia»; — Dicrurus 2&neus Vieill. Ene. 752; — Sundev. 
Calcutta, loco nuper citato, n:o 10; — Chaptia &enea Hodgs. — Bp. Osp. 350. 


177. LAVANDIERE BRUNE; in colonia et circa urbem capensem. — Motacilla capensis 
L. XII (Briss. III, 476); — Lath. n:o 10. et omn. 


178. AGuvimP ou Lav. pie; tantum in Namaqua, non intra coloniam. — Motacilla 
vidua, var. major (ex Caffraria) Sundev. Öfv. 1850, 128. — Mot. vaillantii Cab. Mus. Hein. 
13. — Habetur Mot. capensis adulta Licht. Cat. 35, at certe non, utpote non simul intra 


coloniam habitantes. Ambe vero circa Port Natal inveniuntur. 


179. (Lavandiére variée); »in Caffraria»; »pedes breviores habet arboresque insidet». — 


Est avis indica, certe non in Africa inventa: — Motacilla variegata Vieill. Enc. 408 (ex 
L. V.); — Nemoricola indica Bp. Osp. 251. 
180. TraQuert Pårre; in colonia et circa urbem frequens. — Muscicapa torquata 


Linn. XII (Briss. II, 379; ex Cap); — Lath. Musc. n:o 3; — Saxicola rubicola var. ca- 
pensis Vieill. Ene. 491; — Sax. pastor Voigt. Regne An. (ex L. V.). — Praticola sibilla 
Cab. Mus. Hein. 10; — Bp. 304. — Sed observandum est: Mot. sibilla Linn. XII (ex 
Briss. III, 439); Lth. Sylvia 50; ex Madagascaria dicitur. Nescio an differat; sed interea, 
dum probetur eandem esse, sp. capensis tutius dicenda est: Praticola torquata (Linn.). 


181. TRAQUET IMITATEUR; »prope urbem et ubique frequens; bene canit». — Sylvia 
hottentotta (Gm.); Lath. 82 (Grand Motteux Buff.); — S. pileata (Gm.); Lath. 84 (Desecr. 
orig. in Lath. Gen. Syn.); — Saxic. pileata Licht. Cat. 32; — Typus gen:s Campicole Sw. 


Z. Journ. 1827; quod in Sw. Classif. improbatur. — Campic. pileata Mus. Hein. 10; — 
Bp. Osp. 304. — (Non male Sax. hottentotta dicenda). = ' 


182. Eadem, junior. 


183. TRAQUET FAMILIER; »Cap, Namaqua»; — Sylvia sperata (Gm.) Lth. 51 (ex Buff. 
Traq. du Cap de B. E.); — Vieill. Enc: 489 (Lth. et L. V.); — Sax. familiaris Steph.; — 
Voigt. R. A. (ex L. V.); — Smith Ill; enum. sub n:o 28; — Saxic. n:o 9 et 25 Bp. Csp. 
303. — Luscinia (Ruticilla) sperata nob.”). — Erythropygia galtoni Strickl., Andersson, 


”) Alia sp. affinis, Lusc. sinuata nob., circa urbem capensem invenitur, cui Remex 2:da, sinu pogonii interni 
rofundo, apice angustata est. Qui character etiam in pullulo nuper plumato apparet. 
Eg BES. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 45 


Contrib. 1852, ex reg. Damara, vix distincta haberi potest. Est enim levis varietas, colo- 
ribus in climate sicco paullo letioribus factis. 


184: 1. TractrRAC. »In Houtniqua frequens; frutices plerumque insidens». — Sylvia 
cinerea Vieill. Enc. n:o 243 (ex L. V.); — Saxic. levaillantii Smith Ill., Enum. sub n:o 28. — 
Dromol2ea cinerea Bp. Csp. 302. 


184: 22 TRAQUET MONTAGNARD; in rupibus terre Namaquorum. — Sylvia monticola 
Vieill. Enc. 233 (ex L. V.); — Bp. Csp. 302; — Cab. M. H. 9. 


185. Eadem juvenilis et intermedia. 


186. TRAQUET FOURMILIER &; in colonia orientali et Caffraria. — Sylvia formicivora 
Vieill. Enc. n:o 210 (ex L. V.); — Saxicola leucoptera Sw. Two Cent. 292; — Myrmeco- 
cichla formicivora Cab. M. Hein. 8; — Bp. Osp. 302. 


187. Ejusdem femina. 


188: fig. 1, inf. (Traquet a cul roux); »ex Bengalia et a L. V. ipso apud Caffros in- 
venta». — Sylvia rufiventris Vieill. Ene. (ex L. V.); — Ruticilla rufiventris Cab. Mus. Hein. 
40, nota: avis mere indica. 


188: fig. 2, superior (Traquet å queue striée); ut prec. »ex Bengalia, et a L. V. in 
Caffraria inventa» dicitur; nidus insuper, ova et vox describuntur! Est vero avis Javana 
certe non in Africa inventa: — Mot. fulicata L. XII (ex Briss.); — Sylvia ful. Lth, n:o 
53; — Thamnobia fulicata Cab. M. Hein. 40. 


189. (Traq. commandeur); »in terra Namaq. usque ad 28? lat. (i. e. usque ad fl. Gariep) 
a L. V. inventa»; »sed etiam ex Malimbe allata». — Specimen unicum mihi, ut Hartlaubio, 
cognitum, in museo Leydensi asservatum, jam a L. V. (»dans le Cabinet de M:r Temminck») 
memoratum, ex Malimbe a Perreinio allatum erat; hanc vero avem apud Namaquas inve- 


niri, tuto inter fabulas rejici potest. — Sylvia nigra Vieill. Ene. n:o 226 (ex L. V.; 
sed descr. cum sequentis confusa); — Myrmecocichla nigra Cab. M. Hein. 8, nota; — 
Bp. Csp. 302. 

190. ? Traq. coureur. »In campis apricis Africe meridionalis; plerumque currens; 
mira calliditate venatorem decipiens». — Avis mihi ignota et dubia, utpote a nemine post 
L. V. inventa videatur. — Nominata est: Sylvia cursoria Vieill. Enc. n:o 244; — Sax. 
curs. Smith Ill. enum. sub n:o 28; et — Gray, Gen. (ex L. V.). — Nullibi vero specimina 


hujus avis inveni. Illa que, in Cab. Mus. Hein. 9, Dromolx&e cursorie nomine appellan- 
tur mihi sunt ignota, sed signum ?, ad citationem LeV:tii positum, ostendit ea differre, et 
illa in M. Berolinensi, longe ab icone Levaillantii differunt. Hec vero icon colore similis 
est Sax. leucure adulte (pileo albo) in Nubia et Sennaria vulgaris. Heec igitur avis inte- 
rea inter dubias relinquenda est, ut melius innotescat. 


191. (Tracal); Namaqua, estate, migratoria. Nidus et ova, ibi inventa, moresque 
deseribuntur. Tamen avis maxime dubia et potius fabulosa mihi videtur. Appellata est 
Alauda nigra Steph. (ex L. V.); — hinc Melanocorypha nigra Gray Gen. — Al. tracal 
Voigt Cuviers Thierr. (ex L. V.). — Dubia, citata in Cuv. R. An. 1817, 378 nota. — 


46 C. J. SUNDEVALL, 


Esse Alaudam tartaricam Pall., ex Tartaria, minimeque ex Africa, credunt Bonaparte, Csp. 
242, et Cabanis, M. Hein. 124, signo tamen”? apposito. — Eandem sententiam definitius 
professus est J. Verreaux. — Mihi non dubium videtur, avem ex specimine asiatico pictam 
et descriptam esse. Pedes quidem, in icone, ungue postico curvato differre viderentur; sed 
in descriptione unguis rectus expressis verbis describitur. L. V. forte in Africa viderat 
Al. nigricantem nostram, Öfv. 1850, 99, que tamen pedibus multo altioribus, gastreo albo 
et cet. ab icone et descriptione L.V:tii longe differt. 


192. Srrui; intra coloniam capensem. — Alauda africana Lath. (Sirli Buff. et 
Pl. Enl. 712); — Certhilauda afr. Sw. — Bp. Csp. 246; — Chersomanes afr. Mus. Hein. 
126 nota. 


193. ÅLOUETTE A GROS BEC; in colonia, etiam circa urbem frequens. — Alauda 
crassirostris Vieill. Enc. 323 (ex L. V.); — Megalophonus crassir. Bp> Csp. 243; -— Al. 
magnirostris Voigt. Cuv. 


194. ÅL. BATELEUSE; in campis aridis coloni&e capensis. — Alauda apiata Vieill. 
Enc. 321 (ex L. V.). — Al. prestigiatrix Voigt Cuv. — Brachonyx (Sw.) apiata Smith 
Ill. 110, 1. — Megalophonus (typus generis) Gray List 1841, 62; — M. apiata Bp. Csp. 244. 


195. ÅLOUETTE SENTINELLE; Cap, frequens, et usque in Caffrariam. -— Alauda ca- 
pensis L. XII (Briss. III, 364); — Lth. n:o 20 (Pl. Enl. 504, 2). — Macronyx (Sw.) ca- 
pensis Bp. Csp. 247; — Cab. M. Hein. 15. 


196. Femina precedentis. 


197. ÅL. A DOS ROUX; intra fines coloni& frequens. — Alauda pyrrhonota Vieill. 
Enc. 322 (ex L. V.; non vero A. pyrrhonota Smith Il. 110, de qua conf. Sundev. Öfv. 
1850, 100). — Al. codea Sm. Ill. 87; — Al. albescens Lafr. R. Z. 1839. 


198. ? Al. a calotte rousse; in desertis terre Namaquorum. — Sp. mihi ignota; — 
Al. rufipilea Vieill. Ene. 322 (ex L. V.); — Bp. Csp. 243. — A. ruficapilla Steph. An. 
Kingd. et Voigt Cuv. (ex L. V.). — Heec. sp. post L. V. non inventa videtur. Sat affinis 
videtur Al. fasciolate nob. Öfv. 1850, 99 (A. pyrrhonote Sm.); sed differt pileo definito, 
rufo, maculis gastrei aliter dispositis, ungue postico multo longiore, tota statura majore 
et cet. — In mus&eo Leydensi specimen antiquum adest Al. rufopalliate Lafr. (semi- 
torquate Sm.; Bp. 246), nomine Levaillantiano signatum; quod vero adhuc magis a descr. 
et icone L.V:tii differt: statura magna, superciliis latis, albidis, rostro longo, curvato etc. 


199. PETITE ÅLOUETTE A TÉTE ROUX; in colonia orientem versus; — Alauda cine- 
rea Lath. 23 (ex Cendrille Buff.); — Bp. Csp. 244; — Calandritis cinerea Cab. M. 
Hein. 122. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 47 


TomME 5. 1806. 


200, 201. Couvcou VULG. D ÅFRIQUE; Camdebo et Caffr. merid., frequens; — Cuculus 
gularis Steph. (ex L. V.); — Hartl. W. Afr. 189; — sp. vix ab europea distincta. 
::202, 203. Coucou vulg. d Europe; — Cuculus canorus L. ex specimine europeo. 
204, 205. Coucou CRIARD, måle; in colonie parte orientali et in Caffraria. — Cuc. 


clamosus Lath. Suppl. II (ex L. V. Voy. II, p. 6); — Cuv. R. An. 1817. — (An etiam 
C. nigricans Sw. W. Afr. II, 180; — Hartl. 1902?). 


206. Coucou SOLITAIRE; in colonia orientali et Caffraria; — Cuc. capensis Lath. 
n:o 2 (ex Buff., Coucou de Cap, et Pl. Enl. 390, pessime colorata); — &C. solitarius Cuv. 
R. A. — Vieill. N. D., et Ene. 1336 (ex L. V.). — (An etiam OC. rubiculus Sw. W. Afr. 
II, 181; — Hartl. 1902?). 


207. Couvcouv EDoLIo, måle [gastreo nigrol; intra coloniam frequens; — Cuculus 
serratus Sparrm. Mus. Carlss. 3; — Lath. 12; — Oxylophus serr. Gray Gen.; — Bp. 
Csp. 102; — Hartl. W. Afr. 267. 


208. OC. EDorio, femelle [gastraeo albol. Habetur 9 prec:s; sed specimina utriusque 
sexus, subtus alba, et alia, utr. sexus, subtus nigra habemus; inter que 3 juniora; alterum 
masculinum, alterum sexu incerto, subtus nigra; tertium, sexu incertum, subtus album. 
Coloris igitur differentia neque sexum neque setatem designare videtur; quam etiam sen- 
tentiam habet J. Verreaux. Ulterius igitur perlustrandum est an re vera unius sint avis 
speciei. — Specimina subtus alba, sunt C. melanoleucus Lth. 13 (Buff. et Pl. Enl. 872, ex 
Coromandelia); — C. serratus ? Bp. 1. c. — Hartl. 1. c. — Specimina subtus alba e Sen- 
naaria et ex India (Bombay) habemus, sexu vero ignota. 


209. Variéé du Coucou edolio; »ex Africa 2equatoriali loco incerto»; — C. ater 
Steph. (ex L. V.); — Oxylophus ater Bp. Osp. 102; — Hartl. W. Afr. 188; — OCuc. afer 
Leach Z. Misc. (1814) I, 71, t. 31 (nec C. afer Lth. = Leptosomus rec.); — Oxyl. vail- 
lantii Sw. — Hanc avem e Caffraria superiore, in regione fluvii Limpopo occisa, nobis 
attulit J. Wahlberg. 


210, 211. Coucouv Dioric & et 2; e Namaqua minore, Colonia orientali et Caffra- 
ria; — OC. auratus Lth. 27 (Buff. et Pl. Enl. 527); — Chrysococcyx auratus Bp. Csp. 
105; — Hartl. W. Afr. 191. — Obs. Specimina e Sennaria allata paullo minora sunt; 
alias vero vix differunt. 


212. Coucou DE KLraas; Platte riv. in col. capensi; — Cuc. klaasii Vieill. Enc. 
1333; — Chrysococcyx klaasii Sw. — Hartl. W. Afr. 190. 


213. (C. a collier blanc); »ex Coromandelia (Buff.), Senegalia et Afr. meridionali»; 
ubi eum, in colonia orientali, ad Zwartekop et Sontags revier, ipse occidisse dicit L. V-; 
quod vero credere non possumus, avis enim tantummodo in India inventa est. — Cuc. 
coromandus L. XII (ex Briss.); — Lath. 30 (P1 El 274, 2); — Oxylophus cor. Bp. 
Csp. 102; — Cue. collaris. Vieill. Enc. 1333 (ex L. V-.). 


48 C. J. SUNDEVALL, 


214. (Coucou a gros bec). L.V. dicit, se ipsum, marem et feminam (colore similes!) 
prope flumen Groote Vishrevier »ultra Namaquas» (i. e. prope tropicum Capricorni) occi- 
disse. Hec vero avis est Cuculus niger L. X et XII (ex Edw. 58); — Eudynamis niger 
Bp. 101; — incola sat vulgaris Bengaliz, minime vero in Africa inventus; estque tantum- 
modo mas hujus speciei; femina enim, longe aliter colorata, a L. V. ipso, mox infra (n:o 
216) ut distineta species proponitur. Auctor igitur h. 1. ipse prodit mendam veritatis. 


215. Coucou gris bronzé; ex Malimbe in regno Congo allatus. — Cuculus ereus 
Vieill. Ene. 1333 (ex L. V.); — Zanclostomus favirostris Sw. W. Afr.; — Z. &ereus 
Hartl. W. Afr. 188. — Obs. Forma huic maxime affinis, sed colore paullo magis virescente 
et gutture albido agnoscenda, in Caffraria frequenter obvenit; quam vero specie non di- 
stinetam habet Hartlaub 1 c. Ipse specimina ex Congo non vidi. 


216. (Coucou tachirou); in Namaqua minore (inter coloniam et Gariep) L. V. ipse 
»5 specimina adulta, mares et feminas» occidisse dicit, »colore parum dissimiles»; nec deest 
historia de vite ratione. Avis vero descripta et picta est femina Cuc. nigri, supra n:o 
214; ex India. 


217. (Coua), måle; a L. V. ipso in Africa meridionali, loco non indicato, inventus 
dicitur, seque nidum cum pullulis 4 invenisse perhibet. Avem vero preterea in Mada- 
gascaria, India et prope Senegal cognitam dicit. Est vero — Cuculus cristatus L. XII 
(ex Briss. »Coua»); — Coua crist. Cuv. — Bp. Csp. 109; — Sericosomus crist. Sw. Classif. — 
Certe nullibi, nisi in insula Madagascar, quzerendus. 


218. (Coua taitsou) måle; »ex Madagascar Buff» et »in sylvis magnis Caffrarize 
a L. V. ipso inventus»; qui historiam de sono et cet. narrat. Est — Cuc. ceruleus L. 
(ex Briss.); — Sericosomus rec. — Bp. 1. c.; ut precedens, tantummodo incola Madagascarize. 


219. Coucal houhou; »in Caffraria et in colonia orientali: Camdebo, Gamtoo», a L.V. 
ipso inventus, et preterea in regione Senegalensi, Egypto et India cognitus, perhibetur. — 
Non impossibile videtur auctorem nostrum, in locis indicatis, invenisse avem, in Caffraria 
superiore, etiam circa Port Natal non rarum, que hodie Centropus burchelli (Sw. Two 
Cent. 121) dicitur, quam vero nos, ex illis terris quas visitaverat L. V., non vidimus; — 
neque admirandum est si L. V. aves inter se simillimas, forte non specifice separandas, 
senegalensem, egypticam et caffram, non distinxisse; sed pro certo tradere possumus eum 
non formam caffram, sed senegalensem, descripsisse et pinxisse; que abdomine pennisque 
cubiti ultimis, transversim, crebre fusco-striatis, semper 'agnoscitur. Hec vero est: — 
Cuc. senegalensis L. XII (ex Briss. IV, 120, sp. 7); — Lath. 19; — Centropus seneg. Sw. — 
et Hartl. W. Afr. 187. ; 


220. CoucAL NOIROU; ad Zwart-revier in colonia orientali; »carnivorus». -— Centro- 
pus nigrorufus Cuv. R. A. 1817; — Bp. Csp. 107; — Corydonyx bicolor Vieill. 
Enc. 1354. — Hunc sine dubio ipse invenit L. V., sexus vero perverse describit. Nam 


ex speciminibus numerosis, a J. Wahlberg allatis, adcurate determinatis, prodit, feminam 
mare majorem esse. L. V. vero expressis verbis dicit feminam esse majorem. 
. 221. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 49 


221. (Coucal rufin) måle; juxta flumen »Groote Vish revier» inventus; incertum vero 
est, utrum flumen sit in terra namaquorum, an flumen ejusdem nominis in finibus Caffra- 
rie situm. Avis quoque hodie in Africa ignota est, sed icon non male representat juve- 
nem Centrop. affinis. Horsf. ex Java. Hunc igitur a L. V. descriptum credimus. 


222. (! Coucal negre) måle. »In silvis magnis Caffrarize», ubi 5 specimina, mares et 
feminas, occidisse dicit L. V. Nidum et ova, vocem motusque describit. Avem vero com- 
positam esse, ingenue prodidit pictor adcuratissimus. Nam ale iconis minime referunt 
alas avis cuculin&e; sunt enim ale avis oscinin&e&, et quidem certe Turdi merulze! 


223. Coucal géant; ex Australia. — Cuc. phasianus Lath. Suppl. Ind:s; — Cen- 
tropus -phas. Gould, Av. Austr. — Bp. Csp. 108. 


224. Malcoha; Ceylon; — Cuc. pyrrhocephalus Forst. Zool. Ind.; — Lath. 47; — 
Pheenicopheus! pyrrhoc. Vieill. Enc. 1340; — Bp. Csp. 98; — Melias (typus gen:s), Gloger. 


225. Malcoha rouverdin; »Ceylon»; — Phenicopheus viridis Vieill. N. D.; et Enc. 
1340 (ex L. V.); — Melias viridis Less. Man. 127; — Tr. 131. — Avis tamen non ex 
insula Ceylon orta videtur; certius vero ex Java, ubi frequentius invenitur: = Phen. me- 
lanognathus Horsf. L. Tr. XIII, 178 — Ph. viridirufus Bp. Csp. 98. 


226—7. (Vourougdriou) måle; »ex Madagascar et in silvis magnis Caffrarise». ubi 
»semper pullos 2, in societate parentum» se vidisse narrat. Est vero avis exclusive ma- 
dagascariensis, = Cuculus afer Gm. — Lth. 34 (ex Briss. IV, 160, sp. 28: «cVouroug- 
driou, 3, et Cromb, 2»); — Leptosomus viridis Vieill. Enc. 1342; — Galerie 40; — 
Leptosoma afer Bp. Csp. 96. 


228—29. Couroucou NARINA & et 2; in Caffraria et Colonia orientali (Houtniqua); — 
Trogon narina Vieill. N. D. et Enc. 1360 (ex L.V.); — Apaloderma narina Sw. Classif. — 
Bp. Csp. 150. 


230. Calao caronculé; ex Senegambia et Abyssinia; »non in Afr. merid. inventus». — 
Buceros abyssinicus Gm. — Lath. n:o 4 (Pl. Enl. 779 et Buff.); — Buc. carunculatus Wagl. 
Syst. n:o 6; — Bucorvus! (sp. typica Less.) abyss. Bp. Csp. 89; — Bucorax abyss. Sundev. 
Öfv. 1849, 161, sub n:o 16; — Hartl. W. Afr. 165. — Avis deinde in Caffraria superiore, 
a Wahlbergio inventa, non vero intra coloniam capensem quzerenda. 

231 et 232. Caput ejusdem, senioris et junioris. 


Calao brac (p. 113: descr. sine icone); patria ignota. — Avis dubia, tantum ex 
descriptione Labatii cognita, quam, ut ulterius inquiratur, hoc loco memorat auctor, 
simulque ut seepe alibi, auctores vehementer reprehendit, qui confusionem in cognitione 
animalium afferunt! 


233. Calao longibandes; ex Angola. — Buceros fasciatus Sh. et melanoleucus Vieill. 
Enc. 401 (ex L. V.). — Wagl. Syst. n:o 16; — Bp. COsp. 91. 
234. CALAO COURONNÉ &, e Caffraria et Colonia orientali; — Buc. coronatus Sh. 


(ex L. V.); — Vieill. Enc. 401; — Wagl. Syst. n:o 17; — »B. melanoleucus Licht. Cat. 


K. Vet. Akad. Handl B. 2. N:o 3 7 


50 C. J. SUNDEVALL, 


[p. 21, absq. descriptione; nec adest cit. L.V:tiil Gray Gen.; indeque — Bp. Osp. 91. — 
Avis circa Port Natal non rara. 


235. Idem junior. 


236—7. Calao nasique, ex Senegalia. — Buceros nasutus L. XII (ex Briss. IV, 
573 sp. 5); — Bp. Csp. 91; — Hartl. W. Afr. 164. — Varietas hujus deinde in Caffraria 
superiore inventa; v. Sundev. Öfv. 1850, 108 (B. epirhinus), aliaque in Sennaria, v. ibid. 
p. 130. — Femin&e semper a masculis differunt rostro ex parte rubro (v. loc. citt.) = B. 
pecilorhynchus Lafr. R. Z. 1839, 257; — Bp. et Hartl. 1. cit. 


238. Calao toc, ex Senegalia. — Buc. erythrorhynchus Temm. Consp. generis ad Pl. 
Col. 210; — Wagl. Syst. n:o 20; — Hartl. W. Afr. 165. — Obs. L. V. et auctores re- 
liqui tantum varietatem senegalensem describunt. Deinde vero hujus, ut precedentis, va- 
rietates invente sunt in Caffraria et in Sennaaria; de quibus conf. Sundev. Öfv. 1850, 
108 et 130. 


239. Calao javan, »e Java vel India»; — Buceros plicatus Lath. n:o 12; — Wagl. 
Syst. n:o 9; — Bp. Csp. 90; — ex Java. 


240. Calao a casque plat; »patria ignota»; — Buc. hydrocorax L. XII; — Lath. 
n:o 7; — Bp. Csp. 89. — Ex Ins. Philippinis. : 


241: 1. GRAND INDICATEUR »måle»; ex Houtniqua et Caffraria. — Indicator flavi- 
collis Sw. W. Afr. II, 198. — Ind. major Steph. et Vieill. Galerie 45 (sed non Enc. 1350, 
ubi Cuc. indicator L., Ind. albirostris Temm. describitur); — Hartl. W. Afr. 183 (»senior»). 


241: 2. GR. INDICATEUR »femelle», cum priore inventa. — He&ec avis certe non est 
femina precedentis; utrumque enim sexum utriusque sp. habemus. Recentiores vero cre- 
diderunt, hanc (avem maculatam) esse juniorem precedentis. Sed inter specimina multa 
sp. precedentis (Ind. favicollis Sw.) que nobis attnlit J; Wahlberg, unum juvenile videtur, 
ab adultis colore impuro, rostro paullo debiliore et plumis rarius radiatis differens, illis 
vero picturå simile, nisi quod flavedo juguli obsoleta sit. Preterea: specimina 4 hujus 
sp. (maculat2e), omnia speciem avium adultarum pre se ferunt. Horum tria majo et junio 
occisa sunt; 4:tum vero, masculinum, d. 14 septembris necatum, testes tumidos habuit, 
quod in schedula affixa notavit Wahlberg. Haud igitur avis juvenilis erat. In super 
pictura alarum et uropygii ostendit has aves specifice differre. Avem igitur, a L. V. pro 
femina Ind. flavicollis habitam, speciem bene distinetam esse credimus, cui nomina sunt: — 
Ind. variegatus Less. Tr. 155; — Guérin Iconogr. Ois. tab. 32 fig. 2; — Ind. maculi- 
collis Sundev. Öfv. 1850, 109; — I. sparrmanni Leadb. Linn. Trans. XVI: 1 (1825: non 
vero I. sparrmanni Steph., qui est Ind. minor Cuv.); — I. levaillantii Bp. Csp. 100 (non 
vero I. lev. Temm.); — Ind. major: »junior» Hartl. W. Afr. 183. — Suspicor, causam, cur 
hec avis juvenis precedentis (I. flavicollis) haberetur, esse maculas fuscas, irregulares, 
que sepe in gula (superiore) Ind. flavicollis adsunt. Horum natura et ratio propria mihi 
ignota est; sed multo magis affinitatem cum I. albirostri, quam cum I. flavicolli ostendunt. 


242. PETIT INDICATEUR; in colonia orientali et Namaqua; — Indicator minor Vieill. 
N. D. — et Enc. 1350 (ex L. V.). — Cuv. R. A. 1817; — Hartl. W. Afr. 184. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 51 


243. MARTINET A GORGE BLANCHE; intra coloniam capensem; — Hirundo melba L. 
X et XII (ex Edw. 27); — Lath. 33, var.; — Cypselus melba Bp. Csp. 65. — Cyps. gut- 
turalis Vieill. Enc. 534, ex L. V.: ergo nomen proprium avi capensi, que vero ab euro- 
pea non differre mihi videtur. 


244: 1. Martinet a croupion blanc; »in colonia et circa urbem frequens». = Hirundo 
nigra Vieill. Enc. 525 (ex L. V.); — Cyps. leucorrhous Steph.; — Bp. Csp. 65 (etiam unice 
ex L. V.). — Hec vero avis, a nemine post L. V. visa, non alia esse potest nisi Cypselus 


caffer Licht. Cat. 58; — OC. pygargus Temm. Col. 460, 1; — Bp. Csp. 65; — que avis, 
ab omnibus ornithologis capensibus non solum prope urbem, sed per totam Africam me- 
ridionalem, vulgaris inventa est; que vero a L. V. nullo verbo memorata est, nisi de- 
scriptione et icone, hoc loco expositis, nullam aliam Cypseli speciem, nobis cognitam, 
exhibentibus. Avis igitur: Cypselus caffer dicenda est; nomina vero a Vieillot et Ste- 
phens, iconi false, vel saltem dubize, data, omnino sunt negligenda. 


244: 2. (Martin velocifere); »in Houtniqua, tempore pluvioso»; »ibi haud nidificans»; 
= Hirundo velox Vieill. Enc. 530, — Atticora Bp. Osp. 337; — unice ex opere L. V. 
cognita. Heec avis, cum a nemine post L. V. inventa sit, maxime suspicor, L. V. in terra 
citata Hirundinem quandam, totam nigram, volantem vidisse, quam Cypselum credidit, qua 
vero non potitus est; eum vero iconem deinde finxisse. Cypselus enim tam parvus et 
totus niger, non cognitus est. — Hirundo vero quam vidisset, vix alia esse potuit, quam 
H. holomelas nob. Öfv. 1850, 108, — Psalidoprocne cypselina Cab. M. Hein. 48; — 
quam nos deinde ex ipsa terra Houtniqua accepimus; — vel forte H. atrocerulea nob. 
I. c. 107, circa Port Natal frequens; que vero utraque sunt vere Hirundines (vel »Atti- 
core» rec.): pedibus nudis, caudaque longe ultra alas extensa instructe. Avis autem 
L.V:tii non solum nomine gallico Cypseli (»Martinet») appellatur, sed etiam (Vol. V, p. 147) 
inter Cypselos enumeratur, quos L.V. diligenter ab Hirundinibus distinguit: (V, 149 »Des 
Hirondelles»). Pedes brevissimi et plumati exhibentur et cauda, etsi valde furcata, in 
icone et in descriptione brevis exponitur; vel potius: ale tam long&e exhibentur, ut cau- 
dam, longe furcatam, »unciis 2 excedant». Heec igitur icon ita ficta mihi videtur, ut ideam 
avicule summe in volando velocitatis exhiberet. 


245: 1. Hirondelle rousseline måle; »ubique in colonia capensi, locis cultis, frequens». 
Nil alii esse potest nisi avis, in Africa meridionali et circa urbem capensem frequens: Hi- 
rundo capensis Gm.; — Lath. n:o 6 (ex Pl. Enl. 723, 2, et Buff. Variété n:o 6 de Y'Hir. 
domestique); — Bp. Osp. 339. Icon et descriptio maris, apud L. V., presertim differunt 
pileo nigro; sed femina, non picta, in descriptione similis dicitur iconi citate Buffoni (Enl. 
723, 2). Credi igitur licet, marem descriptum fuisse avem compositam, quze hodie dubia 
et laborem inutilem, sed necessarium attulit. 


245: 2. Hir. a front roux; »in Africa meridionali, tempore pluvioso; ibi non nidifi- 
; > P 


cans».  »Preterea e regione senegalensi cognita». — Heec sp., non minus quam preceden- 
tes, dubia fuit erroresque creavit; sed, ut precedens, non potest esse alia, quam Hirundo 
rufifrons Licht. Cat. 1842; — H. albigula Bp. Csp. 338; — sp. intra coloniam, etiam 


prope urbem, frequens, que ornithologo, 4t annos in Africa meridionali degenti, ignota 
esse nequivit. Icon vero L.V:tii peccat gula quoque nigra; que menda descriptione levi 


52 C. J. SUNDEVALL, 


affirmatur. — Icon L.V:tii nominata est: Hirundo rufifrons Vieill. N. Dict., — Enc. 524 
(unice ex L. V.); — Bp. Osp. 338 (cum lapsu cit:s Viellotii). — Effatum L.V:tii, avem quo- 
que prope Senegal inveniri, hodie non affirmari videtur; avis enim in opere egregio Hart- 
laubii: Ornith. Westafricas, non enumeratur. 


246: 1. HIRONDELLE FAUVE; »intra coloniam capensem, estate frequens; ibi nidifi- 
cansv; — Hirundo fuligula Licht. Cat. 1842, 18; — Cotyle fuligula Bp. Csp. 342. 


246: 2. HIR. DE MARAIS; ut precedens; frequens; — Hirundo paludicola Vieill. Enc. 
523 (ex L. V.); — Cotyle palud. Bp. Csp. 342. 


247. (Hirondelle houppée); in terra Namaquorum, migrans; nec ibi nidificans. — 
Hirundo cristata WVieill. Enc. 525 (ex L. V.). — A nemine post L. V. inventa videtur et 
certe inter aves pseudocapenses numeranda. Opinionem suggessit J. Verreaux, hanc esse 
avem indicam, Dendrochelidon schisticolor a Bonaparte, Consp. 66, vocatam, descriptione 
et icone paullum mancis. Crista vel arte apposita, vel e plumis paucis, lesione quadam 
cutis, inversis, oritur. 


TomE 6; 1808. 


248, 249. Pic outvE &A et £; intra coloniam, ad orientem; — Picus capensis 
Gm.; — Lath. 37; — P. caniceps Wagl. Syst. n:o 46; — Dendrobates n:o 17 Bp. Csp. 125. 


250. Pic TIGRE; »Houtniqua, Senegal et Nubia»; — Picus notatus Licht. Cat. p. 11; — 
Wagl. Syst. 35; — Dendrobates, Bp. 123. 


251, 252. Pic A DOUBLE MOUSTACHE &, ?; »in Caffraria frequens»; — Picus mysta- 
ceus Vieill. N. D.; et Enc. 1307 (ex L. V.); — P. namaqua Licht. Cat.; — P. biarmicus! 
Wagl. Syst. n:o 44; — Dendrobates namaquus Bp. Osp. 124. 


253. PIC A BAGUETTES D'OR; »in silvis coloni&e capensis»; — Picus fulviscapus HI. 
Wagl. Syst. n:o 45; — Dendrobates, Bp. Osp. 124. 


254, 255. PIC LABOUREUR &, £; per coloniam, in aridis, montosis, etiam circa ur- 
bem frequens; terrestris, gregarius, numquam scandens»; — Picus olivaceus Lath. 54; — 
P. arator Cuv. R. A. 1817; — Wagl. Syst. n:o 86; — Geocolaptes arator Bp. Csp. 113. 


256. CoLIoU RAYÉ; »in colonia capensi, circa urbem vulgaris»; — Colius striatus 
Gm.; Lath. n:o 4 (Coliou rayé Buff.); — Bp. Csp. 86; — C. panayensis Gm.; Lth. 5 (ex 
Sonnerat, Voy. N. Guin. 116, tab. 74, ubi falso ex ins. Philipp. Panay! allatus dicitur. 


257. CoOLIOU A DOS BLANC; »in Caffraria et colonia orientaliv; — Loxia colius L. XII 
(ex Briss. III, 304, t. 16, fig. 2, »Colius»); — hinc: Colius capensis Gm.; — Lath. 
n:o 1; — C. erythropus Gm. (ex Lath. G. Syn. II, 100, tab. 41; Whitebacked Coly); — 
C. leuconotus Lath. n:o 3. 


258. Corrou Quririva; »habitat cum precedente»; — Colius indicus! Lath. n:o 7 
(Gen. Syn. Suppl. ex pictura a Paterson missa); — Bp. Osp. 86; — &C. erythromelon 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 53 


Vieill. Ene. 865 (ex L.V. etsi citatio ejus omissa); — OC. quiriva Rippell Monogr. (Mus. 
Senk. III) n:o 5. 


259. Coliou rayé & gorge noire, ex Angola et Malimbe; — Colius nigricollis Vieill. 
N. D.; — Enc. 865 (ex L. V.); — Bp. Osp. 86; — &C. gularis Voigt, Cuv. 


260. (Loriodor); »in Caffraria, auctumno, in migratione inventus»; — Oriolus au- 
ratus Vieill. N. Dict. et Enc. p. 695 (ex L.V.); — Bp. OCsp. 248; — Cab. Mus. Hein. 
209. — ÖOriolus bicolor Licht. Cat. p. 20 (c. Cit. »Loriot bicolor» ") Temm. Cat. 1807, 202); — 
Wagl. Syst. n:o 4; — Hartl. W. Afr. 80. — Heec Orioli sp. inhabitat Africam tropicam 
superiorem, ab Abyssinia ad Senegalem; sed a nemine, preter L. V., incola Africe meridio- 
nalis perhibetur. Auctorem vero nostrum, h. 1, ut sepe, fabulam narravisse, eo tutius 
dicere possumus, quod aves migratorie non polum versus, hieme, migrare soleant. 

Obs. Wagler 1. ce. observavit »Turdum flavum auctorum» ex China, hanc forte esse 
avem, quod vero minus probabile videtur. T. flavus Gm.; — Lth. 72 (ex Merle jaune 
de la Chine, Sonnerat It. Ind. II, 195) tam leviter descriptus est ut certe determinari ne- 
queat; preterea, verba: »scapi plumarum albi» minus bene cum Oriolis conveniunt. 


261, 262. Loriort CoUDOUGNAN &I 2; »in Caffraria et in colonia orientali, nidificans»; 
»etiam in Abyssinia et ad Senegal»; — Oriolus larvatus Licht. Cat. 20; — Bp. Osp. 347; — 
Cab. Mus. Hein. 210; — Hartl. W. Afr. 81. — O. monachus Wagl. Syst. n:o 7. 


263. (Loriot rieur); in Africa meridionali ad orientem, sub migratione autumnali, 
a L. V. ipso visus et occisus dicitur; quod vero inter fabulas ejus vulgares numerandum 
est. Avis enim tantummodo Indiam colit, ubi vero frequens reperitur. -- Oriolus melano- 
cephalus Linn. (Edw. 77); — Bp. Csp. 346; — Mus. Hein. 210. — 0. galbula £ et y Lath. 


264. RAMERON; Houtniqua; — Columba arquatrix Temm. Pig. — Wagl. Syst. n:o 50. 


265. RAMIER ROUSSARD; per totam Coloniam capensem; — Columba trigonigera 
Wagl. n:o 51; — Bp. Csp. II, 50; — que forma meridionalis paullum sane a sennarii- 
senegalensi, C. guinea L. X (Edw. 75), differt, ideoque a Bp. sp. propria habetur. 


266. (Ramier Founingo); ex insula Madagascar a Brissonio descripta; sed »mense 
februario, silvas Caffrarie, migrans visitat». In historia hujus avis L. V. non, ut solet, 
expressis verbis, se ipsum dicit avem vidisse; sed vocem et modum, quo se inter frondes 
arborum celat, describit. Tamen postulari potest hanc avem non in Africa visam fuisse. — 
Est: Columba madagascariensis Linn. XII (Briss. I, 140, sp. 36); — Lath. 40 (Buff.); — 
Bp. Csp. II, 29. -- C. phocnicura Wagl. Syst. n:o 23. 


267. (Ramier hérissé); »in Namaqua majore, hieme, gregaria migrans, non igitur 
nidificans»; »ibi vero L. V. ipse avem vidit et 5 specimina occidit»; »etiam prope Senegal 
inventa»; — que omnia inter fabulas numeranda sunt. Avis enim, non nisi ex insula 
Mauritio (seu Ile de France) cognita, est: Columba francie Gm. — Lath. 42 (ex Son- 


”) Observandum est nomen »Loriot bicolor» esse nomen gallicum, nec majorem vim habere in nomenclaturam 
systematicam determinandam, quam nomina gallica vel barbara a Le Vaillantio vel Buffonio, anglica etc. 
a Lathamo, Edwardsio et plur., — brasiliana, a Marcgravio e. s. p. data. Ergo nomen Oriolus auratus anti- 
quius est nomine O. bicolore. 


54 C. J. SUNDEVALL, 


nerat It. Ind. II, 176, tab. 101); — Col. jubata Wagl. n:o 22; — Alectroenas nitidissima 
Bp. Csp. II, 29. 


268. ? Tourterelle blonde; Namaqua. — He&c pro stirpe fera Col. risorize describi- 
tur; sed vereor ut omnia h. 1. recta sint. L. V. hanc avem describit: minorem, quam sp. 
affinem, circa urbem capensem vulgarem (v. infra »autre espeéce»), dorso levissime isabel- 
lino tincto et cet. Sed in Africa meridionali, preter capensem, mox infra memorandam, 
duas tantum Columbas novimus, huic affines, ambas vero capensi multo majores. Altera, 
e Caffraria, obscurior, est Col. erythrophrys Sw. — Bp. Csp. II, 63; — Hartl. W. Afr. 
195. — Altera, ex terra Damarensi (juxta t. Namaquarum), fere xeque magna, sed multo 
pallidior. Hec, preter magnitudinem, quodammodo cum descriptione L.V:tii conveniens, 
vocata est CO. vinacea, Strickl. Anderson, Contrib. 1852 (non vero C. vinacea Gm. et Lath., 
de qua v. mox infra). — Sed in Africa tropica septemtrionali, preter varietates majores, 
alie, his simillime, sed multo minores, inveniuntur; quarum una, senegalensis, est C. vi- 
nacea Gm.; Lth. 63 (ex Briss.); — OC. semitorquata Sw.; — Hartl. W. Afr. 196. — Al 
tera, in Nubia (et »Egypto» Räpp.) inventa, colore paullo magis fulvescente tincta, 
melius cum descr. L.V:tii convenit. Heec verisimiliter est »Turtur risorius» Rupp. Syst. 
Ub. 100 (ec. cit. tabule L. V. 268); alias, ut videtur, non descripta. Sine dubio est va- 
rietas climatica Col. vinacex Gm., cui in plerisque similis est; eam vero pro tempore 
C. roseogriseam vocavimus; (pallidior; ala 140 mm.; al. tectr. majores pallide can2&, limbo 
apicis albo). — His perpensis crederemus, L. V. Columbam majorem, damarensem, vidisse; 
sed specimen ex Egypto descripsisse et pinxisse. 

— pag. 79: »ÅUTRE ESPECE», »in regione capensi vulgaris», in descriptione prece- 
dentis memorata est; cujus plura specimina habemus. Heec alia est varietas Col. vinacere 
Gm., propius, quam nuper descripta, ad C. vinaceam senegalensem accedens, sed distincta: 
colore paullo obscuriöre, gulå tantum albidå et cet.; ala 150 mm. Eam vero, donec me- 
lius innotescant numerose varietates, inter se simillime, C. vinaceam var. capicolam 
vocavimus. 


269. TOURTERELLE A MASQUE; Houtniqua; — Col. larvata Temm. Pig. — Wagl. 
n:o 67. 


270. TOURT. MAILLEE; »in Namaqua et ad Senegal; — Col. senegalensis L. (ex 
Briss. I, 125, 25); — OC. maculicollis Wagl. 97. — Hec in Caffraria frequenter obvenit; 
eam vero ipsi, neque ex colonia, neque ex regione occidentali (Namaqua, Damara) vidimus. 


271. TOURT. EMERAUDINE; in colonia orientali et Caffraria; — Col. chalcospilos 
Wagl. 83, maculis alarum viridieneis; quze vix est nisi varietas Col. afre L. XII, Lath. 
64, ex Africa tropica septemtrionali, unice maculis alarum violaceis distincte. Bp. Osp. 
II: 67, 68. 


272. TOURT. TAMBOURETTE; cum Ppriore inventa; — Col. tympanistria Temm. 


Pig. — Wagl. 102. — Hartl. W. Afr. 197. — Bp. Csp. II, 67. 


273. TOURTELETTE ; »intra coloniam capensem migrans; in Namaqua nidificans». — 
Columba capensis L. — Lath. 75; — C. atrogularis Wagl. 108; — Öena capensis Bp. Csp. 69. 


274 et 275. Ejusdem femina et junior. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 55 


276, 277. (Colombar); »ad flumen Grote Vishrivier in terra Namaquorum», cum 
historiola de nido pullulisque. - In Caffraria frequens invenitur sp. huic affinis: Treron 
delalandi, Bp. Csp. II, 6, — et prope flumen Doughe, ad lat. merid. 18 —20", aliam (Vin. 
nudirostrem vel sp. maxime affinem) invenit J. Wahlberg, sed non verisimile videtur, 
utramque harum, que regiones locupletiores amant, deserta Namaquee, saltem nidificantes, 
inhabitarent. Icon vero et descriptio L.V:tii, evidenter exhibent Col. abyssinicam Lath. 
Suppl. II (ex Buff. et Bruce Itin. Abyss.: Waalia), que Africam superiorem, ab Abyssinia 
ad Senegalem, inhabitat. — Obs. genus Vinago Cuv. typum habet hanc Col. abyssinicam, 
a Bruce et a L. V. descriptam. Nomen igitur male a Bonaparte, Csp. II, 7, adhibetur. 


278. (! Colombigalline); »inter rupes terre Namaquorum», cum longa historia de 
vite ratione, de mnido »in terra sito» et de »pullulis mox ex ovo currentibus» etc.; quee 
omnia demonstrarent hanc avem esse mediam inter Columbas et Gallinas. Quze vero 
omnia sunt ficta; avis enim arte composita erat. Specimina duo, inter se similia 
adhuc in Museo Leydensi, ex collectione LeVaillantii restant, que nihil aliud sunt, nisi 
Columba livia domestiea cum carunculis gulee etc., arte appositis. — Interea hoc mon- 
strum descriptum est nomine Col. carunculate, Temm. Pig. — Wagl. 41, — et cet.; et 
factum est typus generis Verrulie Flem. et rec.!. Conf. Bp. Csp. II, 47. 


279. Colombigalline å camail; ex insulis moluccis; — Columba nicobarica L. X 
(ex Albino); — Lath. 44; — Columba gallus Wagl. 113. — Caloenas nicobarica Gray; — 
Bp. Csp. II, 95. 


280: Colombihocco; Java; — Columba coronata L. (Edw. 336 et Briss.); — Lath. 
9; — Wagl. 111; — Goura! coronata Flem. — Bp. Csp. II, 96. 


281. Colombiperdriz a eravate noir, ex Antillis; — Columba cyanocephala L. X 
(ex Albino, II, 49); — Lth. 54; — Wagl. 112; — Starnenas, Bp. Csp. II, 69. 


282. Colombiperdriz roux violet, ex Antillis; — Col. montana L. X (Edw. 119); — 
Lath. 3; — Pr. Max. Beytr. IV, 479; — Wagl. 75; — Bp. Csp. II, 72. 


283. (Colombicaille); »inter montes Namaquorum a L. V. inventa», ubi tamen »nidum 
investigare non potuit». — Hec avicula, a nemine post L. V. cognita, ex illius opere de- 
scripta, vocata est: Columba hottentotta Temm. Pig. — C. gularis Wagl. 90. — Genus: 
Coturnicoenas!! Des Murs R. Z. 1854. — Ut sp. ignota et dubia enumeratur, Bp. Csp. II, 
69. — Hec preter dubium est avis fictitia, forte ex specimine composito Col. passerinee, 
cum fronte gulåque albis, arte appositis, descripta, et forte cum sp. quadam Hemipodii 
vel Coturnicis, in Africa vise, non vero domum allatze, confusa. 


284. Chevechette perlée, »ex regione Senegalensi; — Strix perlata Vieill. Enc. 
1390; — Strix occipitalis Temm. Pl. Col. 34; — Athene perlata Hartl. W. Afr. 17. — 
Obs. Strigis species, huic maxime affinis, Str. (Athene) licua Licht. Cat. 1842, in Caffraria 
superiore invenitur, que vero L.V:tio ignota erat. 


285. Piegrieche blanchot, etiam »e regione Senegalensi»; — Lanius olivaceus Vieill. 
Enc. 730 (ex L.V.; nec L. oliv. Sh., qui = n:o 75, supra); — Lan. icterus Cuv. R. A. 
1829 (ex L. V.); — L. poliocephalus Licht. Cat. p. 45 (Senegal); — Laniarius icterus 


56 C. J. SUNDEVALL, 


Hartl. W. Afr. 110. — Obs. Omnia haec nomina avi senegalensi data sunt. Hodie vero 
eandem ex OCaffraria cognovimus, que vocata est: Archolestes icterus — et A. hypo- 
pyrrhus Cab. Mus. Hein. 71. — Adsentimus vero Hartlaubio, qui A. hypopyrrhum marem 
veterem ejusdem speciei credit. 


286. Pie-grieche Perrin, »ex Malimbe»; — Lanius gutturalis Daud. (ex L.V.). — 
Laniarius gutt. Hartl. W. Afr. 108; — Malaconotus gutt. nob. 

Obs. Etiam hujus avis varietas, vel species maxime affinis: Malaconotus quadricolor 
Cassin Philad. Proc. 1851, 245, in Caffraria superiore et ad Port Natal frequens inventa 
est, que vero ignota erat LeV:tio. — Is memorat duo specimina cognita M. gutturalis, ex 
Malimbe, a Perrino allata; quorum alterum in Museum hodiernum Stockholmiense, ex coll. 
lib. Baronis Paykullii, suecani, nec berolinensis, ut credidit L. V., pervenit, ibique, adhuc, 
egregie corservatum, adest. 


287, 288. GRAND SUCRIER ou Sucr. du Protea; — intra Coloniam, in Proteis, nec 
in silvis; — Merops cafer L. X et XII (ex pictura Burmanni); — Upupa promerops L. 
XII (Briss. II, 461, t. 43: Promerops); — Lath. n:o 5; — Falcinellus griseus Vieill. 
Enc. 580; — Ptiloturus Sw. — Cab. Mus. Hein. 104; — Promerops (typus gen:s) Bris- 
son 1. ce. — Pr. cafer Gr. Gen.; — Bp. Csp. 410, — nobisque. 


289, 290. SUCRIER MALACHITTE; per coloniam et circa urbem frequens; — Certhia 
famosa L. (Briss. III, 647); — Lath. 24; — Cinnyris famosa Cuv. — Vieill. Enc. 592; — 
Nectarinia Ill. — Nect. formosa! Bp. Csp. 404 (que emendatio nominis minime necessaria 


erat; famosus enim, non minus quam formosus, est vocabulum bene latinum). — 
Nect. famosa Licht. — Mus. Hein. 102. 


291. (!Sucrier cardinalin); »in montosis editis terre Namaquorum»; — Cinnyris car- 
dinalinus Vieill. Ene. 599, unice ex L. V., nec post eum inventa. Avem esse compositam 
edidit Hartlaub W. Afr. 54, in nota; nobisque cl. Schlegel specimen typicum L.V:ti, adhuc 
in Museo Leydensi asservatum, monstravit; quod e Nectarinia chalybea, cum ventre alieno, 
rubro, compositum videtur. 


292. SuCRIER ÖRANGA; intra coloniam capensem, frequens. — Certhia violacea L. 
XII (Briss.); — Lath. 21; — &C. aurantia Lth. 47; — Nectarinia viol. Gray Gen. — Bp. 
OUsp. 404. 

293: 1. (Sucrier cossu); »ex Senegambia»; sed »in Caffraria meridionali a L. V. ipso 
visar; nec deest relatio de iis, que ei de hac avicula, narraverunt indigen&e; qui sepe mos 
est auctori nostro in mendaciis referendis. — Certhia pulchella L.; — Lath. 23; — 
Nectarinia pulch. rec. — Bp. Csp. 404; — Hartl. W. Afr. 52; — avis tantum in Africa 
tropica septemtrionali, a Senegalo ad Nilum, inventa. 


293: 2. (Sucrier figuier); »in silvis Namaquz majoris, succo florum Jasmini sp. in- 


certe, victitans»p. — Est Cinnyris platura Vieill. Enc. 589; — Nect. platura Bp. Osp. 
405; — Hartl. 53; — tantummodo ex Africa occidentali cognita. 
294. SUCRIER VELOURS; »in colonia orientali: Houtniqua, Gamtoo; — Cinnyris au- 


ratifrons Vieill. Enc. 590 (ex L. V.); — Certhia amethystina Sh. (ex L. V.); — Cinn. 
amethy- 


OM LE VAILLANTS OISEAUX DAFRIQUE. 57 


amethystina Bp. 406; — Hartl. W. Afr. 44; — Avis nobis e Caffraria et ex colonia ori- 
entali allata. Etiam in Africa occidentali inventa dicitur, quod vero maxime dubium vi- 
detur. Hartlaub specimina exinde haud novit; ipse vero dubia, l. c., a J. Verreaux suggesta 
affert. Sola auctoritas, hanc avem esse Africe occidentalis incolam, ni valde fallor, est 
Swainson, W. Afr. II, 134, qui avem describit; patriam vero non memorat. 


295: 1. (Sucrier éblouissant); »in Namaqua majore»; ubi »plures nidos cum ovis» in- 
venisse dicit L. V. — Cinn. splendida (Sh.) Vieill. Enc. 587; — Certhia coccinigastra Lath. 
Suppl. Ind:s (ex descr. orig. in Suppl. II, 164 n:o 18); — Cinn. bombycinus Vieill. Enc. 
596 (Ois. dorés II, 82); — Cinn. splendida Bp. Csp. 408; — Nectarinia spl. Hartl. W. Afr. 
46; — ex Africa occidentali (Senegambia, Guinea, Congo Hartl.). Nulla vero auctoritas, 
preter LeV:ti, non magni habendam, adest, avem etiam in Africa meridionali inveniri; 
quod etiam plane negat J. Verreaux. 


205: 2. SUCRIER PEOTÉE; »ex Caffraria maxime meridionali et regione senegalensi». — 
Ab icone et descriptione L.V:tii non certe dijudicari potest, utrum avem senegalensem 
(Nectariniam senegalensem (Linn.) rec.), an varietatem, vel sp. maxime affinem, in Caffra- 
ria, circa Port Natal, vulgarem, habuerit. Hoc vero, ut possibile, h. 1 accipiendum. 
Avis caffra: Cinnyris natalensis Jard. Nat. Libr. V, pl 12, a senegalensi vix differt, 
nisi magnitudine paullo majore alisque nigrioribus, dorso concoloribus. 


296. SUCRIER NAMAQUOIS; ex Namaqua; — Cinnyris fuscus Vieill. Enc. 594 (ex 
L. V.); — Bp. Csp. 407; — (Hartl. W. Afr. 51?). — Hanc avem e regione fluminis Gariep 
.accepimus, eamque deinde in terra Damararum occidit J. Wahlberg. 


297. (Sucrier bronzé); »in colonia orientali: »ad Zwartekop et Sontagsrevier», visus 
dicitur. Nidus quoque, ova et pulluli, ibi inventi describuntur! — Sed tamen h&ec mi- 
nime est avis africana; specimen enim, »mas» dictum, est: Nectarinia lotenia (L.) ex India; 
sed femina alia videtur, forte, ut credit J. Verreaux, Nect. zenobia & ex Amboina. — 
Icones et descr. L.V:tii vocate sunt: Cinn. enea Vieill. Enc. 599; — Bp. Csp. 406. 


298. (!Sucrion); »in silvis prope Van Stade et Louri inventa»; »forte sub migratione». — 
Specimen tamen »maris», in muszeo Leydensi adhuc asservatum, compositum est a Nect. 
zeyloniea (L.), in tota India vulgari, cum gastreo rubro, arte apposito. »Femina» potest 
esse Cinnyris zeylanica 29. — Obs. non absonum videtur, hanc compositionem factam esse, 
ut Cinn. speratam (L.), ex ins. Philippinis, multo rariorem, representaret. — Nomen iconi 
datum, est: Cinn. pusilla Vieill. Enc. 587; — Bp. Osp. 407 n:o 30 (nec n:o 9). 


299. SUCRIER GAMTOCIN; ex Gamtoo, in colonia orientali; — Cinnyris collaris 


Vieill. Enc. 590, n:o 23 (ex L. V.); — Bp. Csp. 406. — Typus gen:s Anthodizete, Cab. 
Mus. Hein. 100. — Nobis e Caffraria allata. 


300. SUCRIER A PLASTRON ROUGE; in sylvis altis Caffrarie et coloni&e orientalis; — 
Certhia scarlatina Sparrm. Mus. Carlss. 58. — Conf. supra, pag. 10, n:o 58. 


— p. 177. SUCR. A DOUBLE COLLIER (absque icone, sub descr. prioris memorata); — 
circa urbem capensem frequens; — Certhia capensis L. XII (£, ex Briss. III, 618, sp. 7); — 
C. chalybea ibid. (3, ex Briss. III, 643, sp. 20); — C. afra ibid. (Edw. 347); — Lath. 


E. Vet. Akad, Handl. B. 2. N:o 3. 8 


58 


n:o 11, 12 et 18; — Nect. chalybea II. Licht.; — Cinnyris chal. Bp. Osp. 407; — Mus. 


Hein. 102. 


C. J. SUNDEVALL, 


— pag. 179, Varietas hujus, albinismo partiali affectus, deseribitur. 


— paso. 180, »alia sp. affinis», »inter duas precedentes media», describitur, quze vero 
() , LJ , 


nimis dubia mihi videtur. 


Revisione operis Levaillantii finita, aves omnes, ibi descriptas, 284 sp., ut melius re- 


cognoscantur, hac ratione distribuimus: 


1:o Aves certe Afric&e meridionalis 
a L. V. sufficienter determinatse, nobisque ex eadem terra cognite. (134 sp.) 


1. Falco bellicosus Daud. 


2. — occipitalis Daud. 
3. —  coronatus L. 
4. —  vocifer Daud. 
7-8. —  ecaudatus Sh. 


9. Vultur auricularis. 
10. —  kolbii Daud. 
14. Neophron percnopterus. 
16. Falco jacal Daud. 


17. —  desertorum Daud. 
19. —  tachardus Daud. 
22. —  parasiticus Daud. 
23. —  ramivorus Daud. 
24. —  tachiro Daud. 


25. Gypogeranus serpentarius. 
27. Falco musicus Daud. 


33. —  gabar Daud. 

34. —  minullus Daud. 

35. —  rupicola Daud. 
36-7. — melanopterus Daud. 


Sub n:o 40, pag. 162: 


Strix (Scops) senegal. var. 


p. 163: Str. flammea. 
49. Caprimulg. pectoralis. 
50.  Corvus albicollis. 
52. —  capensis. 
533. —  scapulatus. 
61-2. Lanius collaris L. 
64. —  collurio, var. 
67. Malaconot. bacbakiri. 
68. —  ferrugineus. 
70. Pomatorhynch. erythropt. 
71. Nilaus brubru. 
72. Dryoscopus cubla. 
75. Malaconotus olivaceus. 
—  rubiginosus. 
83-4. Amydrus morio. 
88. Notauges bicolor. 
89. Lamprocolius nitens. 
91. —  caffer. 
93-4. Pastor carunculatus. 
97. Buphaga africana. 
98-9. Turdus olivaceus. 


100. —  obscurus. 
101-2. —  rupestris. 
103... —  explorator. 


104. 
105. 
106: 


108. 
111. 


Cossypha bicolor (Sparrm.) 
Pycnonotus capensis. 

1. —  nigricans. 

2. Andropadus import. 
Lioptilus nigricapillus. 
Bessornis caffra (L.). 


112: 1. Phyllostrophus cap. 


118. 
120. 


2. Sphenaacus african. 
Thamnobia leucophrys. 
—  coryphaus. 


121: 2. Cettia beeticata. 


123. 
124. 
125. 
126. 
127. 
130: 


131. 


Drymoeca fulvicapilla. 
Eremomela brachyura. 
Thamnobia subceerulea. 
Drymoeca flavicans. 

1. —  macroura. 


Tab. 129: »femina», sed aliena. 


Hemipteryx textrix. 


132. Zosterops capensis. 
134. Aegithalus minutus. 


135. Sylviella rufesccens. 
137. Parus niger. 

138. afer. 

139. inf. — fuscus. 


142-3. Muscic. perspicillata. 


151. —  cyanomelas. 
154. — = scita. 
156. —  fuscula. 


Apalis thoracica; sed 2 aliena. 


157. Pogonocichla stellata. 
161. Platystira pririt. 
162-3. Campephaga cana. 
164-5. — nigra. 
167-8. Dicrurus musicus. 
177. Motacilla capensis 
178. — vidua var. 
180. Praticola torquata. 
181-2. Saxicola pileata. 
183. Ruticilla sperata. 
184: 1. Saxicola cinerea. 


184: 2. : 

185. —  monticola. 
186-7. —  formicivora. 
192. Alauda africana. 
193. —  crassirostris. 
194... —  apiata. 


195. Macronyx capensis. 
197. Alauda pyrrhonota. 


199. —  cinerea. 
200-1. Cuculus gularis. 
204-5. —  clamosus. 
206. —  capensis. 
207-8. — serratus. 
209. —  ater. 
210-11. — auratus. 
212. —  klaasii. 


220. Centropus nigrorufus. 
228-9. Trogon narina. 

234. Buceros coronatus. 
241: 1. Indicator flavicollis. 
— 2. —  variegatus. 
242. — minor. 

243. Cypselus melba. 
246: 1. Hirundo fuligula. 


— 2. —  paludicola. 
248-9. Picus capensis. 

250. —  notatus. 
251-2. —  mystaceus. 
253. —  fulviscapus. 
254-5. —  arator Cuv. 
256. Colius striatus. 

257. — — capensis. 
258. —  erythromelon. 


261-2. Oriolus larvatus. 
264. Columba arquatrix. 
265. — 
Sub 268, p. 79 OC. capicola. 
269. Columba larvata. 


trigonigera. 


TRO: —  senegalensis. 
271. — — chalcospilos. 
272. — tympanistria. 
273-53. —  capensis. 


287-8. Promerops cafer. 
289-90. Nectarin. famosa. 


292. —  violacea. 
294. —  amethystina. 
295:2. —  natalensis. 
296. —  fusca. 

299. —  collaris. 

300. —  scarlatina. 
—Pp.177—  chalybea. 


OM LE VAILLANTS OISEAUX D'AFRIQUE. 


2:0o Aves verisimiliter capenses, 
etsi descriptionibus et iconibus auctoris, ab avibus nobis cognitis, sat differentibus, plus 


minusve dubiz. (9 sp.). 


6. OCaffre v. supra. 

28. ! Falco comm. minor; compositus. 
39. Strix maculosa, false descr. 

74. Bradyornis silens, male descr. 
160. Platystira capensis, false descr. 


senegal. 


219. Centropus burchelli? ce. fig. C. 
244: 1. veris. Cypselus cafer, false descr. 
245: 1. »  Hirundo capensis » — » 


— 2 » rufifrons » 


3:o Aves dubie, 
ignote vel in Africa meridionali ulterius inquirendee. (10 sp.) 


18. Buteo lagopus, an umquam in Africa meridionali visus? 
47-8. »Engoulevent a queue fourchue», an avis composita? 


RER DN id. ? 


110. »Hausse col noir ..... 

119. »Col dor, videtur eadem ac n:o 111, male picta. 
121: 1. »Caqueteuse», videtur Calamoherpe sp. inc. 

122. »Pavaneur», Bradypterus, typus gen:s, sed sp. imcertus! 
128. »Double sourcil», avis ignota. 

190. »Traquet coureur», Saxicolae sp. nobis obscura. 

198. »Alouette å calotte rousse», Alauda sp. incerta. 

268. »Tourterelle blonde»; Columba ulterius inquirenda. 


4:o Aves pseudocapenses, 
certe non in Africa meridionali, a L. V. peragrata, invente, etsi eas auctor, veritatem 
parum curans, asseverat, se ipsum ibi invenisse, adjecta plerumque historiola de vite ra- 


tione, de captura et cet. (60 sp.) 


5. Falco leucogaster Lath. .....z. Australia. 
FTSE ANDA CL dr sander fs anger Java. 

29. —  tibialis Daud. (F. jugger) . . India. 

31. »Acolv, avis ficta, vel composita. 

DÖ Suma NISOIA. so. sc sc 6 cr Europa v. Amer. 
40. Bubo bengalensis . . a. ...-c-c- India. 
Ds OG SUI FOLUSK, a a sor es rk a Europa. 

= 0» 0 = fb ooo Jos Nu sc » 

51. Grand corbeau, avis ficta. 

DAR NOStomus kafeli so. cis fe ss as a Senegal. 
GS Ihanius: Senatosplis svs deeper jr Eur. v. Senegal. 
69. Malaconotus barbarus. . ......« Senegal. 
73. Lanius madagascarinus (L.). ..-- Madagasc. 
Ör Tamprotornisi 2ened . . -o-. so. cr a Senegal. 
ARNE ATTAN = der sen Del sra OMR Bj ok TR » 

95: 1. Pastor pagodarum . .....-- oc India. 
= 2 fötefabntittors a o c Boo or » 

FR EN BUF OSGUSEE Fokee, eos) sr ar le her ae Eur. v. India 
107: 1. Pycnonotus hamorrh.. ...cccc- India. 
= MA Fr INNER fen or NR Java 
109. Copsychus saularis . . ...-..-- India. 
133, Avis Synallaxina . «ss cc cc «vs Amer. merid 
147. Muscipeta holosericea . .....-- Bourbon. 
148 ==, Ho UNIENEN oc Sj rån a SKO KA BRG Madagasc. 
149. !»Nebuleux» avis composita. 
150. !»Cordon noir» » id. 
152. Rhipidura javanica . . ....cccc Java 
153. Muscicapa cerulea Gm. . ..ccc India 
158:  Sialia Wilsons 3. soc. sc « ev + a Amer. sept. 
159, Arundinicola leucoceph. . ...... Amer. mer. 
166. Dicrurus forficatus . .... ccs Madagasc. 


169 ! Dierurus sp. composita. 
19 Mo facillarvaredala.. i odat ske 
188:1. Ruticilla rufiventris 


— 2. Thamnobia fulicata . ... cc 
189: Myrmecocichla nigta od dc sd. de 
TONNE SA Tdudafttartärica. «ccs cs as ss se 
213. Cuculus coromandus IL. ....--- 
214. a FIDISEL UL ON se EN 
216. — Nr ÄR SD SSP sf NA Sa SAR 
217. SN CEIS TA USS Sj sie ER 
218. = UFCRTULBUSN ee ce ApS NS 
2 GENtrOPUS” altnIS KUNA ss deeds 
222. »Coucal negre», composita. 

226-7. Leptosomus viridis .....-.--- 
244: 2. »Martin velocifére», avis ficta ? 

2 bs de borr CO JE Bun so os erE SIC 
20050 OM0lus auratus! a so se dr Afr 
263. = NR ENNOGBT Nors sk 
266. Columba madagasce. L.. ...scc-c- 
267 SS nenOka ENS Sd Aro os Ra 


276-7. abyssinica Lth. . .....- 
278. ! Colombigalline: composita. 


283. ? Colombicaille, fabulosa. 
291. ! Nectarinia sp. composita. 
2O5--Föpulchellass esse 
= TENN Go id OG AS I LS 
295 ap len da SR 
297. = — Möte hn sd ONE br 
EtRZEN ODLA sö std eder olet ES 
298. I — sp. composita. 


» 


Congo. 
Asia media. 
India. 

” 

» 
Madagasc. 

» 

Java. 


Madagasc. 


indica? 


r. tropica sept. 


India. 
Madagasc. 
Mauritius. 
Senegal. 


India. 


60 


11. Vultur bengal. . . . Bengal. 
12. —  monachus. . . China. 
1300 papa. Am. mer 
20. Falco nigricollis. .. » » 
21. —  2quinoxialis . » » 
26. —  ornatus.... » » 
30. —  chiquera . . . Bengal. 
32. —  :melanoleuc.. . » 

41. Strix huhula. . ... Am. trop 
42. — torquata . ...o » oo» 
43. — griseata .... » » 
44, —  personata. . .. » oo» 
45. — nyctea. . . (regio arct.). 
46. —  passerina. . . . Europa. 
55. ! Av. composita. 

56. Cryptorhina varians. Java. 
57. Pica erythrorh. . . . China. 
HEI sprineiy ss sc: » 
Oe HUR Ok 9 doc Bengal. 
60. Cissopis lever. . . . . Guyana. 
65. ! Avis composita. 

66: 1. ?ign. an compos.? 

— 2. Lan. supercil. . Java. 
76: 2. Cyclorhis guyan. . . Guyana. 


C. J. SUNDEVALL, OM LE VAILLANTS OISEAUX D'AFRIQUE. 


5:o Aves extranere 
quas ipse L. V. dicit, se non ex Africa meridionali accepisse, quas tamen cum africanis 
promiscue describit. (71 sp) 


ed M- 
VYER 


Thammnoph. navius Guyana. 


sp. 8 
78. Lanius corvinus . . 


» 


. Senegal. 


79. ! Av. compos. (Sparactes), 


80-1. Prionops plum.. 
82. ! Av. compos. (Sicrin). 
(Eclatant). 

- Afr. occ. 


85. I — 
86. 
92. 
113. 
114. 
115. 


Turd. nevius .. 


141. 


170. Dicrurus 


171. —  leucogaster 
172. — ceerulesc.. . 
173. — lophorhin. . 


Lamprot. ornata. . 
Meliph. cincinnata. . N. Zeel. 
- Californ. 
macrourus Gm. Java. 

Pachyceph. guttur. . Austral. 
116. Meliph. phrygia. .. 
117. ? Av. ign. an compos.? 
130: 2. Stipitur. malach. . 
136. Dicxeum flammeum . 
139 sup. Parus ciner. .. 
140. Pycnonot. atricapill. 
Aegithina ceylonica . 
144-6. Muscip. parad. . . 
155. Pericroc. peregr.. . . 
leucoph. . 


. . Senegal. 
=) 


» 


Austral. 
Java. 

» 
Ceyl. 

” 
India. 

» 
(Java). 
(Ceyl.). 
Bengal. 
India. 


174. Dicrurus macrocere.. Java. 
175. —  malabar.. . India. 
176. = ang de oh 
202-3. Cucul. canor. . . . . Europa. 
215. Zancl. eneus. . . . . Congo. 
223. Centrop. phasian. . . Austral. 
224. Melias pyrrhoc. . . . Ceyl. 
225. —  vinidis Less. Java? 
230. Bucorax abyss. - Seneg. 
231—2 idem. 
— Pp. 113. Calao brac. 
233. Buceros fasciatus . . Angola. 
236-7. —  : nasutus . . Seneg. 
238. —  erythrorh. . » 
239. —  plicatus . . Java. 
240. — - hydrocor. . Philipp. 
259. Colius nigricollis . . Angola. 
279. Columba nicob. . . . Molucc. 
280. — - coronata . . Java. 
281. —  cyanoceph. Amer. 
282. — montana . oo» 
284. Strix perlata . . . . Senegal. 
285. Malacon. icterus .. oo» 
286. —  gutturalis . Malimbe. 


Ergo in toto opere descripte sunt avium sp. 284, in quibus arte composite sunt: 
n:o 28, 55, 65, 79, 82, 85, 149, 150, 169, 222, 278, 291, 297. 
indolis esse: n:o 31, 47, 58, 66: 1, 110, 117, 160, 245: 1, 283. 


Suspicor autem ejusdem 


OBSERVANDA: 
n:o 88: Synonymia mala; correctam videas p, 52 n:o 258 S 
» 158: Descriptio ovorum et nidi vitseque rationis temere ficta: »nidus in furca rami, artificiose confectus» . . . .; »ova vire- 
scentia, maculis rufi» etc. — Sialia vilsoni nidum in cavo arboreo construit ovaque dilute czerulea, immacnlata 
parit. — Quam comparationem h. 1. exempli gratia afferimus. 
5 » 190, linea penultima; legas: vulgari. 


KAFFERLANDETS DAG-FJÄRILAR, 


INSAMLADE ÅREN 1838 — 1845 
AF 


J.A. WAHLBERG, 


BESKRIFNA 


AF 


H. D. JJ WALLENGREN. 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 10 MARS 1857. 


— 00 


&. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 4. 


KJ TTL UT OKT 


OELT NSA (ARR 4 ; EÅ 
4 å NR SR: $ w 
E [SAN MODA SM 


ERNER 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA, 


TERRA CAFFRORUM 


ANNIS 1838 —1845 COLLECTA 


J. AA WAHLBERG, 
DESCRIPSIT 


H. D. J.J. WALLENGREN. 


ACTA REG. ACAD. SCIENT. HOLM. SER. NOV. T. II N:O IV. 


— IL — — 


AHNIOIETOHA IRI TOR klä 
HO ILOSTALAD oh BIE 
i AYGULIGD sfölen kön RMMA 


Så ce g fe / 
v « h pu 


FART ar RE RAN 


HUN SIENNA NÄR YE RA nd "& 
Cr TNG Ha ggg aff NEN 


I. Fam. Papiliones. 


Trib. EQUITES. (LiN.) 
Gen. PAPILIO. (LIN.) 


1. P. brutus (FABR.): alis caudatis, albescente sulphureis, anticis supra margine autico et 
exteriore, hoc latissime, fuscis, macula coloris fundi in apice; posticis maculis fuscis, 
infra fascia media ejusdem coloris. 


Papilio brutus PABR. BE. S. III. 1. 22. 65. Gop. Encycl. Meth. 1. 69. 122. Boisp. Fn. de Madag. 
p. 12. 1. Sp. Gen. I. 221. 39. Voy. de TAfr. Austr. par Deleg. II. 585. 3. 
Papilio merope CRAM. VUitl. Kap. t. 378. fig. D. BE. t. 151. fig. A. B. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Natalensi. DELEGORGUE. 


2. P. lyeus (DouvBrep.): alis posticis dentatis, ad angulum ani productis, omnibus supra 
nigris, fascia communi maculis 2—3 antice terminata, maculis apicis anticarum 
maculisque marginalibus posticarum coeruleo- virescentibus; posticis infra fascia con- 
tinua intramarginali maculisque duabus in margine interiore albescentibus, anticis 
punctis marginalibus ejusdem coloris. 


Papilio lygus DovBLev. Sp. of Diurn. Lepid. Boirsp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 585. 4. 
Papilio nireus Cram. Uitl. Kap. t. 378. fig. F. G. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. DELEGORGUE. 


3. P. demoleus (LIN.): alis posticis dentatis; omnibus supra nigris, flavo-maculatis; posticis 
fascia flava subrecta, ocello anali dimidiatim coeruleo rufoque. 


Papilio demoleus Tin. S. N. 2. 753. 47. Far. BE. 8. II 1. 34. 101. Cram. Uitl Kap. t. 231. 
fig. ÅA. B. Borsp. Fn. de Madag. 12. 2. Sp. Gen. I. 237. 60. Voy. de VAfr. Austr. par 
DzrLecG. II. 585. 2. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. DELEGORGUE. 


4. P. polycenes (CRAmM.) Var: alis posticis cauda valde elongata; ommnibus supra nigro- 
fuscis, fasciis duabus communibus, rectis, basalibus, fascia maculata latiore communi 
discoidali, extra cellulam anticarum valde curvata, maculisque intramarginalibus fla- 
vidis; anticis in cellula fasciis tribus rectis ejusdem coloris: omnibus infra fere ut 


6 H. D. J. WALLENGREN, 


in pagina superiore, sed fasciis albis et fascia maculata communi cum maculis intra- 
marginalibus fere coherentibus et prope marginem anticum posticarum maculis 
duabus nigris divisa. 


Papilio polycenes CRAM. Uitl. Kap. t. 37. fig. A. B. Boisp. Sp. Gen. I. 261. 84. Voy. de VAfr. 
Austr. par Deleg. II. 586. 7. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Natalensi. DELEGORGUE. 


Specimen nostrum colore fasciarum pagina superioris alarum a typo differt.- Color earum minime virescens, 
sed flavidus, versus marginem anticum alarum auticarum fere rufus. 


5. P. anthemenes n. sp. alis dentatis, supra mnigris, ad basin grisescentibus, fascia lata 
communi albida, discum totum posticarum occupante, sed tantum ad cellulam atque 
costam quartam anticarum se extendente; anticis maculis 22 sparsis et posticis ma- 
culis 8 biseriatis albidis; omnibus infra EG -brunneis, signaturis ut in pagina superiore. 
2. Long. al. exp. 98 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Forma alarum P. leonide (FABR.) similis. Alex supra nigre, ad basin grisescentes et ibi, pre- 
sertim posticze, nitentes. Fascia communis alba, in flavedinem haud vertens, lata, disceum totum posticarum 
occupat, ut tantum fasciam marginalem nigram relinguat; in anticis tantum ad cellulam et costam quartam se 
extendit. Limbus hujus fascie externus in alis posticis est haud cerenulatus, sed in anticis inter costas 3—4 arcum 
sat magnum format. Ala anticee de cetero gerunt maculas albidas 22, ut sequitur: in cellula adsunt 4, quarum 
interior punctiformis, tertia elongata, dilatata atque maxima omnium, relique subrotundatae; macule 9 ad mar- 
ginem seriatee atque rotundats; inter eas et cellulam iterum 9, quarum maxima inter costas 5—6 et pone illam 
minima, punctiformis, in pagina superiore haud distinguenda, sed in pagina inferiore sat magna atque ovata; 
reliquarum quatuor inter costas 6—8 in quadrangulum positae, maculis marginalibus magnitudine zequales; et ante 
costam octavam 2, quarum exterior major, et tandem in bifurcatione ejusdem coste macula una. Ala posticae 
maculas 8 gerunt, quarum 5 sunt transversae et prope marginem exteriorem locatie, atque 3 intra eas, versus an- 
gulum ani posite. Infra sunt fascia et macule alarum omnium ut in pagina superiore, sed color alarum de cetero 
rufo-brunneus, ad basin magis rufus. Color tamen alarum anticarum ad angulum posticum et usque ad costam 
5, ut etiam in cellula circum partem posteriorem maculx secunde, est niger. Fascia alba alarum posticarum in 
limbo suo interno, ut etiam in limbo externo a truneo costarum superiore usque ad marginem ale interiorem, 
nigra; hoc in loco etiam maculx 4 alba pone colorem nigrum observantur, quibus pagina superior alarum omnino 
caret. Macule 3 marginales, angulo anali proxime, elongatxe, atque tam antice, quam postice nigro-terminatze. 
Maculxe 2, angulo antico proxima, arcum nigrum antice ostendunt; ad ipsum angulum ani macula alba triangu- 
laris, nigro-limbata, observatur. 


Trib. PIERIDES. Boirsp. 


Gen. PONTIA BOISD. 


1. P. alcesta (CrRAM.): alis albis, anticis supra ad basin marginis anterioris lineolis abbre- 
viatis, macula apicali sat magna, introrsum crenulata, maculaque discoidali rotundata 
nigris; posticis infra lineolis virescentibus irroratis serieque punctorum marginalium 
minutissimorum nigrorum. 

Papilio alcesta CrRAM. Uitl. Kap. tab. 379. fig. A. 
Papilio narica FaABR. BE. S. III 1. 187. 578. 


Pieris narica Gop. Encycl. Meth. IX. 163. 149. 
Pontia narica Boisp. Sp. Gen. I. 432. 3. Voy. de VAfr. Austr. II. p. 586. 6. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. d 
Gen. PIERIS. SCHRANK. 


1. P. agathina (CraAmM.): alls supra albis, margine antico apiceque anticarum margineque 
exteriore omnium maculis rotundatis nigris notatis; anticis infra ad basin et in apice 
fulvis, posticis flavis, omnium margine exteriore nigro-maculato. 

Papilio agathina CRAM. Uitl. Kap. t. 237. fig. D. E. 
Pieris agathina Boisp. Sp. Gen. I. 511. 106. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 586. 17. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


2. P. pigea (Borsp.): alis anticis utrinque albis, maculis marginalibus minutis maculaque 
rotundata inter costas 3—4 nigris; posticis maris utrinque albis, femine utringue 
ochraceis, serie punetorum nigrorum in disco, supra obsoletiorum. 
Pieris pigea Boisp. Sp. Gen. I. 523. 124. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 586. 22. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGoRGUE. 


Quamquam descriptio, a Borspuvar 1. c. data, in nostra specimina non omnino quadrat, speciem tamen 
eandem esse putavimus. De maculis marginalibus nigris mentionem nullam fecit Auctor et specimen femineum 
nostrum maculam nigram tantum unicam in disco paginze inferioris alarum anticarum gerit. Maculze illee margina- 
les valde variant, ut in specimine femineo et infra et supra in quaque ala adsint, sed in mare tantum in pagina 
superiore alarum anticarum observentur. 


3. P. hellica (LIN.): alis supra albis, anticis supra macula subquadrangulari discoidali 
apiceque albo-4-maculato, nigris; posticis infra griseo-virescentibus maculis 13 ovatis 
albis, quarum 2 ad basin, 5 fasciam per discum formant et 6 ad marginem exterio- 
rem cum discoidalibus per striolas flavas cohaerent. &. 


Papilio hellica LiN. Mus. Lud. Ulr. p. 243. 

Papilio daplidice Cram. Uitl. Kap. t. 171. fig. C. D. 2. 

Papilio rhaphani FaABR. BE. S. II. 1. 188. 579. OctHs. Schm. v. Eu. II. 154. 

Pieris rhaphani Due. Pap. de France. Suppl. pl. 5. f. 2. 

Pieris hellica Boisp. Sp. Gen. I. 546. 156. Voy. de TAfr. Austr. p. Deleg. II. 586. 21. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Pinacopteryx. n. gen. 


(Pieris. Boisd.) 


Antenne mediocres, in elavam distinetam brevem, pyriformem, subito transeuntes, in spe- 
ciminibus exsiccatis lateraliter compressam 1. excavatam. 

Caput latitudini thoracis fere equale, inter oculos et sub antennas pilis rigidis, in cristas 
duas minutas ad oculos subacervatis, munitum. 

Palpi compressi, porrecti 1. adscendentes, divergentes, haud squamati, pilis longis rigidis, 
conniventibus infra instructi. Articulus basalis et intermedius normales, nec infati, 
invicem longitudine 2quales; hic versus apicem sensim attenuatus, ut fere sit coni- 
cus. Articulus ultimus intermedio haud brevior, gracilis, per totam longitudinem 
conformis, in apice subito acuminatus, pilis brevioribus infra instructus, e pilositate 
reliquorum progrediens. 

Oculi nudi. 


oj H. D. J. WALLENGREN, 


Pedes fere ut in genere precedente, multo tamen breviores et tibie posticorum femoribus 
haud longiores. 

Ale integre; antice subtriangulares, margine exteriore nonnihil exciso, ut apex sit acutior, 
quam in genere precedente. Margo anticus alarum anticarum ad basin valde arcua- 
tus, deinde fere rectus. Cellula alarum dimidiam partem ale occupat, 1. superat, 
anticarum oblique truncata, posticarum ad costam 5:tam subrotundato-angulata. 
Cellul& ommnes clause. 


Costee alarum posticarum 9, fere ut in genere precedente orientes, sed ramulus, quem 
costa 1:ma in lobum basalem emittit, plus minus arcuatus, obliquus, simplex, apice 
versus marginem exteriorem spectans. Cost&e alarum anticarum 9 ut in genere pre- 
cedente, sed costa 6:ta triramosa et coste 7--8 e latere antico cellul& orientes, nec 
recte et divergentes, sed arcuate et paralelle; costa 8:va sepe in marginem non 
excurrit, sed cum costa nona connectitur. Costa transversa cellul&e ad originem 
cost&e 5:te valde arcuata et inter costam 4 et 5 oblique recta, interdum, modice ar- 
cuata. Costa 6:ta sola ex angulo antico cellul&e oritur. 


I. Costa 8:va alarum anticarum ad exitum cum costa I:na connexa. ut areola 
auxiliaris ante cellulam fere formetur. 


1. P. severina (CRAM.): alis albido-sulphureis margine exteriore late nigro, anticis supra 
macula discoidali nigra maculisque apicalibus 3 albido-sulphureis; posticis supra ma- 
culis 2 ad angulum anticum albido-sulphureis; anticis infra ad basin flavis, macula 
discoidali ut in parte superiore maculisque marginalibus 6—7 flavidis; posticis infra 
maculis marginalibus 5, rotundatis, majoribus, favidis, macula nigra ad marginem 
anticum, cum margine nigro exteriore linea connexa, costisque late nigro-margi- 
natis. Y. 

Papilio severina CrRAM. Uitl. Kap. t. 338. fig. G. H. 
Pieris severina Borsp. Sp. Gen. I. 507. 101. Voy. de YAfr. Austr. par Deleg. II. 586. 15. 
Hab. in Caffraria. WaAHLBEre. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


2. P. doubledayi n. sp. alis maris supra albis, femine favis; anticarum basi latissime 
griseo-fusco-nitente, margine exteriore late fasciaque abbreviata discoidali, cum mar- 
gine antico coheerente, fuscis; posticarum margine exteriore late fusco, maculis coloris 
fundamentalis notato, maculaque discoidali fusca; anticis infra fere ut in parte superi- 
ore, sed margine exteriore maculis elongatis coloris fundi notatis; posticis serie ar- 
cuum, macula discoidali et fascia longitudinali in.cellula fuscis, costisque mnigris. 
Long. al. exp. 70 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Forma alarum priori similis, sed major. Mas alas supra albas gerit. Basis alarum anticarum 
nitens, late fusco-grisea, ut color ille fere totam cellulam, dimidiam partem marginis anterioris et tertiam partem 
marginis posterioris occupet. Ad finem cellule macula adest magna, mnigro-fusca, cum margine antico cohaerens, 
ut fascia abbreviata formetur. Apex alarum cum margine exteriore late fuscus, sed hic color ad marginem anti- 
cum multoties est latior, quam ad marginem interiorem; terminus ejus internus valde undulatus. Margo interior 
tenuissime fuscus. Inter costas 1—2 macula transversa fusca adest, cum margine costis illis nigris coherens, 
ut macula rhomboidea alba formetur. Ale postice, flavedine vix tincte, marginem exteriorem late fuscum ge- 
runt, et ad finem cellulxe macula ejusdem coloris notantur. In colore marginis fusco et in margine ipso maculxe 

5 ex 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. Ö 


5 ex atomis fulvis acervatis, versus angulum analem majores, interdum obsoletiores, observantur, et versus limitem 
interiorem ejusdem coloris fusci maculxe alba lunate et indeterminatre adsunt, ut fascia fusca, cum colore 
marginali hince inde cohierens, sepe formetur. Ale auticee sunt infra magis flavida, ceteroquin fere ut in pagina 
superiore signate, sed colore baseos griseo plane carent et in ipso margine exteriore macula inter costas (versus 
apicem ala elongatze) flavae et intra illas, cum illis tamen coherentes, maculz alterse albidae in apice ale obser- 
vantur. Macula fusea inter costas 1—2 obsoleta et atomis acervatis tantum indicata. Ala posticae infra flavidae 
costis nigris; margo exterior maculas circum exitum costarum fuscas sat magnas et elongatas, arcus interruptos 
formantes, gerit, ut macule semirotundatze flavse includantur, et intra eas series, ad costam 4 interrupta, ex arcu- 
bus fuscis, maculas albas includentibus, composita, observatur. Inter costas 1—2 macula arcuata fusca, interdum 
obsoleta, et ad finem cellulaee macula major ejusdem coloris. Striga fusca longitudinalis ad truncum costarum in- 
feriorem, cum macula illa coharens, in cellula alba adest. Basis marginis antici flavissima. Cilia alarum 
fusca. Ale femine utringue flave, de cetero ut in mare colorata atque signate. Maculae tamen, quas mas gerit 
albas, sunt apud feminam flavee. 


3. P. mesentina (CRAM.) alis albis, anticis puncto nigro discoidali maculaque magna nigra, 
apicali, maculis 5—6 albis, infra elongatis, notata; posticis margine nigro maculis 
4—5 rotundatis albis, infra costis obscurioribus maculaque fusca ad marginem anti- 
CIS 


Papilio mesentina CRAM. Uitl. Kap. t. 270. fig. A. B. 
Papilio aurota FABrR. BE. S. III. 1. 197. 614. 
Pieris mesentina Borsp. Sp. Gen. I. 501. 95. Voy. de VAfr. par Deleg. II. 586. 16. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. DELEGORGUE. Specimen unicum, a Wahlberg re- 
portatum, varietas est. 


4. P. westwoodi n. sp. alis supra albis, anticis utringue fascia abbreviata nigra ad finem 
cellule, maculaque magna apicali ejusdem coloris, sed maculis confusis, indeterminatis, 
biseriatis, albis, pagina inferiore confluentibus notata; posticis supra maculis margina- 
libus nigris; infra flavidis, costis, maculis marginalibus, serie arcuum strigaque lon- 
gitudinali in cellula fuscis. 9. Long. al. exp. 60 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Pagina superiore alarum speciei precedenti, sed parte inferiore alarum posticarum P. doubledayi 
sat similis, apex tamen alarum anticarum acutior et margo exterior multo magis excisus, ut varietas P. mesentince 
haud esse possit. Ale supra alba, antice ad basin sat late argenteo-micantes. Margo anticus alarum anticarum 
a basi ad finem cellule late cinereus et deinde tenuissime niger. Ad finem cellule utrinque fascia areuata, con- 
cavitatem versus basin vertens et cum colore cinereo baseos antice cohaerens, nigra, sed abbreviata, ut supra trun- 
cum costarum inferiorem postice se vix extendat. Macula magna nigra supra in apice adest, a margine antico 
prope furcationem primam coste G:te usque ad marginem exteriorem prope exitum costae 2:de se extendens. 
Maculz biseriate alb, indeterminate et confuse in hac macula observantur; series nempe altera ex ma- 
culis 6 minutis rotundatis in margine ipso, per fasciam ex atomis mnigris valde acervatis a serie altera ma- 
eularum 5 majorum dividitur, ut intra maculas omnes albas fascia nigra valde dentata et inter maculas illas ma- 
cule subrotundate ad exitum costarum etiam nigriores formentur. Ad exitum costa primae macula minuta ex 
atomis acervatis adest nigra. Ale postice supra albe ad exitum costarum maculas subovatas nigras et inter co- 
stas 3—4 maculam minutam triangularem ejusdem coloris gerunt. Ale antice infra ad basin flavidae; maculae 
apicales albre paginee superioris flavedine haud tinctie sunt sed confluentes, ut fascia, series macularum pagina su- 
perioris separans, plane deficiat et costa tantum dilatate fuscse appareant. Ala posticae infra flavida, ad basin 
marginis anterioris flava, costas fuscas attamen minime dilatatas gerunt; ad exitum costarum macule marginales 
fuscre, et intra illas series arcuum ejusdem coloris, sed ad costam 3 et inter costas 4—5 interrupta, omnino ut 
in P. doubledayi observantur. Ad finem cellule adest macula fusca, cum striga longitudinali ejusdem coloris, a 
basi excurrente, cohserens, omnino ut in specie memorata. Ad limbum internum trunci costarum communis paginze 
inferioris striga altera longitudinalis ejusdem coloris adest, ut truncus ille flavidus bifurcatus in fuscedine lato 
appareat. Costa 8:va etiam flava, in striga fusca longitudinali apparens, qua in margine exteriore excurrit. 
Inter costas 1—2 adest macula, ut in specie jam memorata. Costa prima dilatata, fusca. 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 4. 2 


10 H. D. J. WALLENGREN, 


I. Costa 8:va alarum anticarum in marginem anticum, ut 7:ma, excurrit, nec 
cum I:na conneza. 


5. P. eriphia (Gop.): alis supra fuscis, anticis maculis ovatis 5 prope marginem exterio- 
rem, fascia abbreviata longitudinali in margine ipso antico a basi usque ad costam 
transversam cellul& et deinde in discum oblique currente, fasciaque altera a margine 
interno prope basin usque ad costam 3 se extendente flavidis; posticis supra maculis 
minoribus fasciisque duabus transversis flavidis, infra flavidis fasciis tribus maculari- 
bus, fusco-brunneis, basique crocea. &. 


Pieris eriphia Gop. Encycl. IX. 157. 134  Boisp. Sp. Gen. I. 513. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs. Specimen nostrum a typo tantum colore macularum fasciarumque flavido 1. albido-sulphureo nec 
albo aberrat. 


6. P. simana (HrPFrR.) alis supra albis anticarum apice et punctis minutis marginalibus 
omnium nigris; anticis infra apice favedine tincto; posticis infra flavidis basi mar- 
ginis anterioris crocea, punctis marginalibus nigris serieque punctorum valde obsoleta. 
2. Long. al. exp. 60 millim. | 

Pieris simana HoPFFER. Monatsber. d. Königl. Acad. d. Wiss. z. Berlin. 1855. p. 640. 3. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Forma alarum fere ut in mare P. brassice, margo exterior anticarum tamen magis excisus. Ale 
omnes supra et ale anticoe infra alba. Ale antice supra in apice sat tenue nigra; margo ipse earum anticus 
tenuissime niger. Ad exitum costarum alarum omnium puncta minuta nigra. Ale antice infra ad apicem late 
et ad marginem anticum tenue flavescentes; signaturis omnino carent. Al: posticae infra, ut ale anticae in apice, 
flavescentes. Margo earum anticus ad basin croceus. Margo earum exterior tenuissime flavus; ad exitum costarum 
puncta nigra, minuta quidem, sed nihilominus punctis pagina superioris majora, observantur. In disco versus mar- 
ginem eundem series transversa punctorum  flavo-ferrugineorum, valde obsoleta, atomis fuscis hinc inde notata, 
adest. 


7. P. alba: alis supra albis, anticis in summo apice infuscatis, infra in apice late flavidis; 
posticis infra flavidis, margine antico ad basin tenuissime croceo. 3 9. Long. al. exp. 
50 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Precedenti sat affinis, sed multo minor et margo exterior alarum anticarum magis excisus, ut 
apex earum acutior. Als supra albe; apex summus anticarum atomis fuscis sat crebris, in femina tamen tantum 
linea marginali ejusdem coloris notatus. Pagina superior alarum signaturis de cetero omnino caret. Apex et margo 
anticus alarum anticarum ut in pracedente infra flavescentes. Al: posticae infra, ut in priore flavescentes, sed 
margo earum anticus ad basin magis tenue croceus. Series punctorum pone discum, etsi multo magis obsoleta, 
ut in priore, interdum observatur. Punctis marginalibus nigris ommnino caret heec species. 


ANTHOPSYCHE. n. gen. 
(Anthocharis Auct. ex parte.) 


Antenne breviores, in clavam oblongam sensim transeuntes. Clava speciminis exsiccati 
lateraliter compressa, interdum excavata. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 11 


Caput latitudine thoracis multo minus, inter oculos et sub antennas pilis rigidis cristam 
haud formantibus, villosum. 

Palpi compressi, porrecti, apicibus nutantibus, squamati; articuli 2 basales infra pilis ri- 
gidis instructi; articulus ultimus nudus. Articulus basalis omnium longissimus, 
medius ultimo longior, ultimus minutus, conicus, apice acuto, e pilositate reliquo- 
rum porrectus. 


Oculi nudi. 


Pedes invicem conformes; femora infra tantum ad basin pilis brevibus sed densis hirsuta. 
Proportio articulorum tarsorum ut in genere Anthocharidis. 


Ale plerumque rotundate; antice tamen interdum magis elongate, haud acute. Margo 
anticus alarum anticarum ad basin valde arcuatus et deinde modice convexus. Ale 
postica infra ad basin pilos nullos gerunt, sed margo earum anticus pilis densis etsi 
brevissimis est instructus. Cellula discoidalis brevis, tertiam tantum partem ale occu- 
pat; cellula alarum posticarum abrupte truncata. Cellulx alarum omnium clause. 


Coste alarum posticarum ut in Anthocharide 9, sed costa 1:ma ramulum obliquum, rectum, 
simplicem, apicem versus marginem exteriorem vertentem, in lobum basalem emittit; 
costa 2:da e latere antico cellulze, fere in medio inter costam primam et tertiam, et 
costa 3:tia cum quarta interdum ex eodem loco (angulo antico cellulze), sepe 
trunco brevissimo conjuncte, oriuntur. Coste alarum anticarum 10: 1—5 ut apud 
Anthocharidem, sed 6—7 ex angulo antico cellulxe eodemque loco, spe trunco 
brevissimo conjunct&e, et 8—9 e latere antico cellul&e (illa procul a costa 7:ma et 
costa 9I:nax proxima) oriuntur. Costa 7:ma biramosa; ramuli ejus sat longi, in apicem 
excurrentes. Costa transversa cellul& discoidalis per totam longitudinem suam ar- 
cuata, convexitatem versus basin ale vertens. 


I. Coste 3—4 alarum posticarum ex eodem loco cellule egredientes, sepe 
trunco brevi conjunctce. 


1. 4. achine (CrRAM.): alis anticis apice subacuminato; omnibus supra albis, fascia longi- 
tudinali nigra, marginem internum alarum anticarum marginemque anticum alarum 
posticarum tegente, sed tantum partem posticam cellul&e alarum anticarum velante; 
apice anticarum macula magna triangulari nigra, maculis 6 elongato-ovatis, rufo-fulvis 
notata; posticarum margine exteriore maculis nigris confluentibus notato, fasciaque 
transversa lata nigra pone discum; omnibus infra albis, anticis fascia apicis trans- 
versa fulva punctoque centrali nigro, posticis fascia transversa angulata, interrupta, 
ferruginea maculaque fulva centrali, puneto nigro notata. &. Long. al. exp. 47. millim. 

Papilio achine Cram. VUitl. Kap. t. 338. fig. E. F. 2. 


Pieris achine Gop. Enceycl. IX. p. 122. 13. 
Anthocharis achine Boisp. Sp. Gen I. 574. 21. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 587. 25. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. DELEGORGUE. 


2. ÅA. omphale (Gop.): alis anticis rotundatis; omnibus supra albis fascia longitudinali 
nigra, marginem internum alarum anticarum marginemque anticum posticarum tegente, 


12 H. D. J. WALLENGREN, 


sed cellulam anticarum fere totam velante; anticis apice macula magna triangu- 
lari nigra, maris maculis 6 elongatis fulvis, introrsum truncatis, extrorsum rotundatis, 
femine mMmaculis 4 fulvis, minutis, subtriangularibus notatis; posticis apud marem 
margine exteriore maculis nigris confluentibus fasciaque transversa nigra lata per 
discum, striam versus nigredinem baseos marginis anticis emittente; apud feminam 
margine externo latissime nigro, maculis albis indistinctis intersecto; ommnibus infra 
apud marem ut in precedente, apud feminam favidis, fascia transversa distinctiori 
communi exituque costarum nigro. > 9. Long. al. exp. 46—50 millim. 

Pieris omphale Gop. Encycl. IX. 122. 12. 

Anthocharis omphale Boisp. Sp. Gen. I. 574. 22. Voy. de VAfr. Austr. II. 587. 26. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 
Var. 2 alis supra sulphureis; de cetero ut in priore. 


Femina punctum centralem nigrum in quaque ala gerit et nigredo marginis interi- 
oris alarum anticarum strigam in nigredinem apicis emittit. 


3. Å. evenina n. sp. alis rotundatis, omnibus supra albis; anticis a basi supra cellulam 
late nigris, sed atomis densis albido-griseis adspersis, margine exteriore nigro, macula 
magna apicis aurantiaco-fava, extrorsum dentata et striga transversa nigra per me- 
dium dissecta, maculaque nigra in margine interno; posticis margine exteriore late 
nigro maculaque ejusdem coloris in margine antico; anticis infra fascia apicali rufo- 
fulva, posticis striga interrupta ejusdem coloris. £ Long. al. exp. 43 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Specimen unicum. 


Descr.  Anthoch. theogone Boisp. affinis, sed diversa et vix ejus varietas. Ale supra albe; spatium 
anticarum totum a basi supra cellulam nigrum, atomis albido-l. flavo-griseis dense obsitum; limes hujus spatii 
exterior est valde irregularis: a margine antico usque ad angulum anticum cellulxe arcum obliquum, haud deter- 
minatum, deinde ad costam 4:tam arcum alterum, sat determinatum format, inter costas 2—4 est truncatus et a 
costa 2:da ad marginem internum oblique et nonnihil undulatus currit, ut spatium longitudinem suam maximam 
super truncum communem costarum inferiorem, nec ad margines alarum habeat. Inter marginem interiorem et costam 
2:dam alarum anticarum macula sat magna, quadrangularis, nigra, cum nigredine baseos non cohierens, observatur. 
Margo anticus tenuissime sed margo exterior late niger, ut limbus, ad exitum costa 2:de desinens, formetur. 
De cetero macula aurantiaco-flava apicem totum occupat, qux macula striga transversa arcuata nigra, a margine 
antico usque ad costam 3:tiam sese oblique extendente, est dissecta, ut maculx 5 insquales, extrorsum 
acutee, introrsum oblique truncate et invicem costis nigris separate, a colore reliquo sejungantur; ab apicibus 
harum macularum lineol&e flavidae prope costas in limbum emittuntur. Ale postice albe, ad basin atomis crebris 
grisescentibus et ad marginem anticum macula nigra, maculxe marginis interioris anticarum respondente, ornatze. 
Margo earum exterior late niger. Spatium basale obsolete nigrum et colore griseo multo magis indutum, macu- 
nigra laque marginis interioris etiam infra in alis anticis observatur. Apex alarum anticarum infra flavus fascia 
rufo-fulva, ad costam 4:tam angulata et ad costam 3:tiam desinente, notatur. Al posticae infra pallide flavae 
margine anteriore ad basin saturatiori atomisque cinereis, a basi usque ad discum et secundum marginem interio- 
rem consperse. Fascia sat obsoleta, rufo-fulva, valde angulata et inter costas 4—3 interrupta, ut in conge- 
neribus.  Puncto discoidali nigro haec species utrinque caret. 


4. ÅA. procne n. sp. alis anticis subacuminatis, omnibus supra albis fascia longitudinali 
fusca, marginem internum alarum anticarum marginemque anticum posticarum tegente, 
sed cellulam alarum anticarum non attingente; anticarum margine antico tenuissime sed 
margine exteriore latius fuscis, fasciaque arcuata e maculis inequalibus 8 fulvis inter 
marginem exteriorem, et fasciam disci abbreviatam fuscam; posticis supra maculis 
marginalibus fasciaque valde angulata fuscis, infra macula centrali fulva, punceto nigro 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 13 


adnata, atomis crebris griseis sparsis fasciaque valde angulata ferruginea. 2. Long. 
al. exp. 40 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Species forma alarum A. achine sed fascia fulva apicali alarum anticarum Å. omphale simillima, 
attamen minor et ab ambabus sat diversa. Ale supra alba; anticee, ut in ÅA. achine, ad marginem internum et 
posticae ad marginem anticum fasciam longitudinalem gerunt fuscam, sed heec fascia multo magis tenuis, quam in 
specie memorata, ut tantum ad basin ipsam alx cellulam anticarum tegat et deinde spatium sat amplum inter se 
et cellulam relinquat, sic etiam marginem internum anticarum totum non tegit, sed versus finem ab illo se 
magis in albedinem retrahit. Margo anticus, apex et margo exterior alarum anticarum fusci, ille vero tenuissime; 
limbus hic fuscus marginis exterioris ut in specie pracedente angulum posticum ale non attingit. Intra limbum illum 
fascia, e maculis 8 fere sequalibus, arcuata fulva observatur. Maculze sunt extrorsum rotundatze et introrsum ar- 
cuate et a margine antico usque ad medium inter costas 3—4 per fasciam sat latam fuscam terminatz, sed 
deinde colori fundamentali sine termino alio adnexa. Ale postice maculas rotundatas fuscas, non confluentes, ad 
marginem posticum et fasciam ejusdem coloris, gracilem et angulatam, ut in congeneribus gerunt. Ale anticae 
infra albe, sed apex earum flavidus macula transversa rufo-fulva instructus. In costa 2:da ceteroquin observatur 
macula fusca obsoleta, fini fascie marginis interioris in pagina superiore respondens. Ale posticre infra griseo-albae 
atomis densis griseis obsite, fasciaque ut in ÅA. achine instructe; ad finem cellule maculam flavido-fulvam, 
puncto nigro notatam gerunt. Ale omnes puncto centrali nigro de cetero carent. ; 


5. ÅA. plhlegetonia (RoGER): alis rotundatis, supra albis fascia longitudinali nigra, marginem 
internum alarum anticarum marginemque anticum posticarum tegente et dimidiam 
partem cellule alarum anticarum fere velante; anticarum margine antico sat tenue, 
sed margine exteriore latius nigris, maculaque fulva apicali, extrorsum valde dentata 
et macula postica nigra, cum mnigredine marginis exterioris coherente; posticis 
fascia lata nigra ad marginem exteriorem; omnibus infra puncto centrali punctisque 
intramarginalibus nigris. &. Long. al. exp. 35 millim. 


Anthocharis phlegetonia RoGER apud Borsp. in Sp. Gen. I. 576. 25. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs.  Descriptio Boisduvali in specimen nostrum non omnino quadrat. Macula nigra in parte poste- 
riore macula apicalis fulvse in medio inter costas 4—5 desinit; striga longitudinales alba in 
fascia postica alarum posticarum plane desiderantur; basis ale antice, ut fundus ipse, est 
infra alba et fascia marginis interioris in pagina superiore ejusdem als etiam infra observatur, 
etsi obsoleta et griseo-tincta. Specimen nostrum specimine Boisduvali etiam minus. 


6. Å. gavisa n. sp. alis anticis subacuminatis; omnibus supra albis fascia longitudinali 
nigra, marginem internum alarum anticarum marginemque anticum posticarum tegente, 
cellulam alarum anticarum latitudine sua non attingente; anticis puncto discoidali nigro, 
margine antico atque extériore fere 2&Xqualiter nigris maculaque maxima rufo-fulva 
in apice, introrsum striga nigra, obliqua terminata; posticis ad exitum nigrum 
costarum maculis trigonis nigris; ommnibus infra albis puncto centrali exituque costa- 
rum nigris. &. Long. al. exp. 53 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Magnitudo et forma alarum fere Th. anne. Ale supra albre; anticse fasciam longitudinalem, a 
basi exeuntem, ad marginem internum et posticre ad marginem anticum, ut in congeneribus jam descriptis gerunt, 
sed hec fascia, ut in ÅA. procne, sat gracilis est, ut tantum basin alarum anticarum tegat et deinde spatium sat 
amplum inter se et cellulam album relinquat, atque versus finem a margine ipso interno se retrahat. Ad finem 
cellule alarum anticarum adest punctum nigrum. Margo anticus et margo totus exterior harum alarum etiam est niger, 
hic tamen illo vix latior. In apice adest macula magna rufo-fulva, e maculis 6 valde elongatis, inequalibus, 3 anterio- 
ribus extrorsum acuminatis, 3 posterioribus ibi subrotundatis, composita et a colore fundamentali striga obliqua, continua, 


14 H. D. J. WALLENGREN, 


sat tenui, nigra introrsum divisa. Heec striga in marginem erteriorem ad costam 3:tiam excurrit. Als posticae in 
margine exteriore maculas trigonas, extrorsum confluentes, circum exitum nigrum costaruwm gerunt. Ale omnes 
infra albre; anticee punctum minutum, discoidalem, nigrum, in apice flavido maculam fulvam et inter costas 1—2 
maculam  cinereo-fuscam, fini fascixe longitudinalis paginee superioris respondentem, ostendunt. Posticarum margo 
anticus ad basin fulvido-flavus, ut etiam macula discoidalis, puncto nigro adnata. Exitus costarum alarum omnium 
hac in pagina niger, anticarum fere maculiformis. 


I. Coste 3—4 alarum posticarum e locis diversis cellule, sepe tamen sat 
approximate, egredientes. 


7. ÅA. eupompe (KLuG). Femina: alis supra albis, ad basin late griseis, macula magna 
apicali rufa, serie angulata macularum nigrarum, per discum continuata usque ad 
angulum ani posticarum, intersecta, margine exteriore anticarum continuo nigro, 
posticarum maculis fuscis notato, punetoque discoidali anticarum fusco; ommnibus infra 
serie repente macularum ferruginearum, argenteo-subnotatarum, punctoque discoidali 
anticarum nigro, posticarum argenteo, ferrugineo-circumcincto. Long. al. exp. 43 millim. 

Anthocharis eupompe KLuG. Symbole Phys. t. 6. fig. 11—14. Borsp. Sp. Gen. I. 571. 17. 
Papilio evippe CrRam. $ VUitl. Kap. t. 91. fig. D. E. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


8. A. dance (FABR.): alis supra albis, ad basin cinerascentibus, anticis macula magna 
triangulari, apicali, coccinea, introrsum fascia obliqua, transversa, nigro-fusca termi- 
nata, margine exteriori tenui punetoque discoidali nigro-fuscis; omnibus infra puncto 
discoidali ferrugineo, posticarum tamen flavo-pupillato, serieque repente, communi 
macularum ferruginearum, argenteo-subnotatarum, punctisque marginalibus nigris. &. 
Long. al. exp. 50 millim. 


Papilio dane FABR. Syst. Ent. 476. 144. BE. S. III. 1. 203. 635. 

Pieris dane Gop. Encycl. Meth. IX. 124. 20. 

Anthocharis dane Boisp. Sp. Gen. I. 570. 16. Voy. de V'Afr. Austr. par Deleg. II. 587. 24. 
Papilio eborea CRAM. VUitl. Kap. t. 352. fig. C. D. E. E. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


9. A. evarne (Kruc). Mas: alis pallide sulphureis, anticis supra macula magna apicali 
aurantiaca, margine antico atque exteriore nigro; posticis maculis minutis intramar- 
ginalibus nigris, infra puncto minutissimo discoidali nigro, omnibus serie punctorum 
minutissimorum nigrorum in margine exteriore. Long. al. exp. 50 millim. 


Femina: alis supra sulphureo-albidis, anticis supra macula apicali pallide au- 
rantiaco-flava, margine antico atque exteriore, macula discoidali serieque maculata et 
angulata in macula apicali nigris; posticis maculis magnis intramarginalibus fasciaque 
maculata, interrupta, angulata, tenui per discum nigris; anticis infra macula discoi- 
dali nigra, flavido-pupillata serieque maculata ut in pagina superiore; posticis fascia 
obsoleta ferruginea; omnibus infra serie punctorum minutissimorum nigrorum in 
margine exteriore. Long. al. exp. 44 millim. 


Pontia evarne KLuG. Symbol Phys. t. 6. f. 1—4. 
Anthocharis evarne Boisp. Sp. Gen. I. 569. 15. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 15 


10. ÅA. eucharis (FABR.) Mas: alis supra albis, basi cinerascentibus, anticis macula apicali 
aurantiaca, macula rotundata nigra inter costas 3—4 notata, maculisque trigonis 
marginalibus, confluentibus, nigro-fuscis; posticis supra punctis nigris marginalibus; 
omnibus infra puneto discoidali nigro minutissimo, anticis apice sulphurescente, fascia 
sinuata fusca notato, posticis atomis fuscis sparsis strigaque abbreviata ejusdem coloris 
in medio marginis antici. Long. al. exp. 35 millim. 


Papilio eucharis FABR. BE. S. III. 1. 195. 605. 
Papilio aurora CrRAM. Uitl. Kap. t. 299. fig. A. B. C. D. 
Anthocharis eucharis Boisp. Sp. Gen. I. 568. 14. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs. Hoc in loco specimen femineum, a WAHLBERG in Caffraria captum, est memorandum. Al supra 
sunt albe; antice in margine antico atque exteriore fuscae, maculam discoidalem nigram et apicalem aurantiaco- 
flavam, serie transversa et sinuata macularum nigrarum notatam, gerunt. Alxe posticee ad marginem exteriorem 
maculas fuscas rotundatas ostendunt. Al antice infra maculam in disco et seriem macularum ut in pagina supe- 
riore gerunt; apex est flavo-grisescens lineolis obscurioribus dense notatus. Ala postice incarnate lineolis obscu- 
rioribus dense obsita, et fasciam angulatam, brunneam, haud determinatam per discum gerunt. Ad finem cellule 
macula alba observatur et margo exterior alarum omnium punctis minutissimis nigris notatur. Specimen forsitan 
varietas tantum feminea precedentis. Long. al. exp. 42 millim. 


11. ÅA. agoye”) n. sp. Mas: alis supra albis atomis rarioribus sparsis costisque nigris; 
anticis macula apicali, aurantiaco-fulva, a disco fascia atomorum acervatorum nigrorum 
separata. Long. al. exp. 44 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr.  Anth.: subfasciatee (SwAns.) similis, sed haud ejus mas. Ala antice apice sat acuto. Ommnes supra 
alba, certo situ flavido-nitentes, atomis nmigris rarioribus, in anticis hinc inde magis acervatis, adspersse. Costa 
nigre. Antice maculam triangularem, auratiaco-fulvam, apicalem, sed multo minorem quam in congeneribus gerunt. 
FPascia, atomis nigris acervatis formata, et a margine antico usque ad marginem exteriorem inter costas 3—-4 
oblique se extendens atque in medio subinterrupta, hanc maculam introrsum terminat, sed margo exterior et anticus 
ad maculam illam haud infuscatus, et ille pone costam 3:tiam totus albus. Ale omnes sunt infra alba costis 
concoloribus. Omnes puncto centrali nigro utrinque carent. Cilia alba, ad apicem anticarum supra grisescentia. 


12. A. eris (KLuc.) Mas: alis anticis supra nigris- macula magna ovata alba, discum 
totum a basi occupante, apiceque fusco, maculis 5 rubris notato; posticis supra albis 
margine antico nigro; omnibus infra albis, anticis maculis nonnullis nigris ad angu- 
lum posticum notatis. 5. Long. al. exp. 53 millim. 


Pontia eris KLuG. Symbolae Phys. t. 6. f. 15. 16. 

Pieris eris Borsp. Sp. Gen. I. 514. 111. 

Anthocharis eris Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 587. 28. ReEicHE. Voy.:en Abyss. p. 
Ferret ete. p. 460. pl. 31. f. 133 I. 2SL. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


13. 4. jone (Gop.) Mas: alis supra albis, anticis basi canescentibus, costis nigris macu- 
laque apicali magna ejusdem coloris, maculis 5—6 elongatjs, costis intersectis, violaceo- 
. . . . . . . . . 
micantibus notata, punctoque discoidali nigro &. Long. al. exp. 68 millim. 


Pieris jone Gop. Encycl. IX. 140. 74. Boisp. Sp. Gen. I. 515. 112. 
Anthocharis jone Boisp. Voy. de YAfr. Austr. II 587. 28. RercHE. Voy. en Abyss. p. Ferret et 
Galinier p. 457. pl. 30. f. 1—2 SI. 5—8 &Y. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


”) Nomen dei guineensis. 


16 H. D. J. WALLENGREN, 


14. ÅA. speciosa n. sp.: alis supra albis, basi grisescentibus, anticis costis concoloribus ma- 
culaque apicali magna nigra, maculis 4 cyaneis, quadrangularibus ornata, punctoque 
discoidali nigro. &. Long. al. exp. 58 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Prsecedenti heec species nostra est similis, sed re vera distincta et femina, a BoIspuvaL sub 
Anthoch. jone in Voy. par DELEGORGUE memorata, ad hac speciem forsitan referenda. Forma alarum anticarum 
brevior et apex obtusior, quam in specie priori. Basis alarum multo latius grisescens, quam in priore, et ale 
postice juxta abdomen atomis ejusdem coloris sunt obsitse. Magnitudo etiam minor, et forma macularum apica- 
lium alia. Color alarum utringue albus, sed costa anticarum, que a cellula usque ad marginem apud speciem prsece- 
dentem sunt nigra, in specie nostra albe, posticarum tantum nigra. Ale antice punctum discoidalem nigrum 
utringue gerunt. Macula triangularis magna, nigra, a margine antico usque ad marginem exteriorem prope exitum 
costa 2:de se extendens, apicem totum alarum anticarum occupat. In hac macula adsunt maculax 4 cyanezr, que 
multo sunt breviores, quam in specie precedente, ut nigredo magis dominetur. Forma earum est gquadrangularis, 
introrsum et extrorsum truncata. Macula harum antica minima et secunda a margine antico maxima. Ale posticae 
omnino ut in specie precedente maculis nigris ad exitum costarum ornantur. Ale antice infra sunt alba, in 
apice griseo-flava; posticee tamen ragis flavo-albide et in margine antico ad basin, ut in specie praecederite, croceze. 
In medio ejusdem marginis maculam fuscam et in disco punctum ejusdem coloris gerunt. 


Gen. THESTIAS. BoIsp. 


1. Th. anne mn. sp. alis supra albis, basi late glaucis, margine exteriore anticarum gra- 
ciliore, nigro, maculaque rufo-fulva, apicem occupante, a disco per fasciam latam et 
rectam, nigram separata; omnibus infra albis macula discoidali nigra, posticarum fulvo 
notata, serie undulata communi macularum fuscarum exituque costarum nigro. &. 


Long. al. exp. 70 millim. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Affinitatem proximam cum Th. marianna ÖCRAM. habet haec nostra species, differt tamen fascia 
nigra, maculam fulvam apicis introrsum terminante, recta nec ut in illa excisa et angulata, et colore signaturis- 
que paginee inferioris alarum etc. Ala supra albze, ad basin latissime glauca, ut color albus tantum ut fascia 
se prebeat. Margo anticus et exterior alarum anticarum tenuissime niger, nec late niger ut in specie memorata. 
Macula magna triangularis rufo-fulva, in maculas 8 elongatas, extrorsum obsolete rotundatas, per costas divisa, 
apicem totum anticarum occupat, et a disco albo per fasciam latam rectam nigram sejungitur. Hzec fascia se 
extendit a margine antico usque ad marginem exteriorem inter costas 1—2, quo loco versus marginem interiorem 
se vertit, ut angulus posticus sit latius niger, quam margo exterior ante costam 2:dam, ubi macula fulva desinit. 
Margo exterior alarum posticarum late niger, per exitum nigrum costarum introrsum dentatus. Al omnes infra 
alba, ad basin glauce, qui color fascia angulata fusca per discum alarum anticarum terminatur, sed in posticis sine 
termino distineto in colorem fundamentalem sensim transit. Ad finem cellulxe alarum omnium macula nigro- 
fusca, in anticis rotundata, in posticis lunata et in medio fulvo-notata. Extra cellulam series communis repanda 
macularum fuscarum 1. fusco-ferruginearum, in anticis ad costam 5:tam angulata. Macule ommnes cece. Heec 
series per maculam transversam, fulvam, indeterminatam inter costas 3—8 alarum anticarum currit; apex late 
albus, flavedine haud tinctus. Exitus costarum niger, ad costas 1—3 alarum anticarum maculis nigris, sat magnis, 
ovatis notatus. Margo anticus alarum posticarum ad basin flavus. 


Gen. DRYAS. BoIsp.”). 
elVoy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 588). 


Antenne breviores, extrorsum sensim crassiores, ut clava elongata, baud determinata, 
apice rotundato formetur. 


”) Boisduval diagnosin hujus generis nullam 1. c. dedit, nec alio loco notas characteristicas reperimus, ut speciem 
nostram huc pertinere mnobis incertum sit, quare notas genericas, a specimine nostro mutuatas, hic propo- 


suerimus. 


Palpi, 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 17 


Palpi longitudine capitis, squamosi, lateraliter compressi, infra pilis longioribus, divaricatis 
instructi. Articulus basalis omnium longissimus, reliquis conjunctis fere longior; arti- 
culus 2:dus ultimo duplo longior 1. ultra, subquadratus, ab articulo basali haud 
distinguendus; articulus ultimus minutissimus, nudus, conicus, pilis articulorum reli- 
quorum multo brevior. 

Oculi nudi. Caput inter oculos villosum, infra antennas fasciculos 2 graciles gerit. 

Pedes graciles, femoribus infra pilosis et tibiis distincte crassioribus. Proportio articulorum 
tarsorum ut in genere sequente. 

Ale delicatule, forma earum fere ut in Callidryade, sed margo exterior versus apicem 
nonnihil excisus et dehinc nonnihil convexus, fere ut in genere Eronia. Margo anticus 
alarum posticarum nudus et margo exterior undulatus. Cellul&e alarum clause. 

Coste» alarum posticarum 9 omnino ut in genere sequente, sed coste 3 et 4 e diversis 
locis cellulze fere ut in Callidryade egrediuntur. Coste alarum anticarum 10, fere ut 
in genere sequente orientes, sed costa 7:ma triramosa et ad basin a costa 6 magis 
separata. Plica incrassata ale posticx omnino carent. 

1. D. wahlbergi n. sp. alis maris supra sulphureo-flavis, femince albido-flavis, anticis apice 
fusco maculaque magna triangulari fulvida, maris saturatiore, spatium inter apicem 
et discum occupante; anticis infra punctis 2 apicalibus argenteis, ferrugineo-circum- 
cinctis, posticis lineolis abbreviatis maculisque sparsis ferrugineis et maculis nonnullis 
argenteis. > 9. Long. al. exp. 80 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 
Deser. D. lede Borsp. Voy. de VAfr. Austr p. Deleg. 11. 588. 30. secundum descriptionem simillima, 
sed differt apice alarum anticarum fusco, colore maculx apicis etc. 


Mas. Ale supra lete sulphureo-flavee; antice ad apicem a margine antico usque ad costam 4:tam fuscze, 
sulphureo-pulverulenta; inter hunc colorem et cellulam spatium ale est fulvum, ut macula, a margine antico ad 
exitum costa 2:da oblique extensa, formetur. Ala omnes sunt infra sulphureo-flava, punctisque minutissimis 
nigris intramarginalibus instructe. Antice ad apicem puncta 2 argentea, ferrugineo-cireumeincta, maximum inter 
costas 6—7 et minimum inter costas 7—8, punctumque mnigrum minutissimum ad finem cellulaxe gerunt. Ala 
posticae lineolis abbreviatis maculisque minutissimis ferrugineis, et ad marginem an'icum macula majore ejusdem 
coloris sunt ornatzre; lineole et macula marginis anterioris sunt obscuriores. Punctum argenteum obscure ferru- 
gineo-circumcinctum, inter costas 7—8 in medio inter cellulam et marginem exteriorem observatur. 


Femina mari similis, sed color alarum in pagina superiore albidior maculaque anticarum magis flava, in 
fulvedinem haud vertens. TLimbus apicis fuscus latior et in limite ejus maculx 4 rotundatre observantur. Infra ut 
in mare, sed apex alarum anticarum lineolas abbreviatas, minutissimas, obscure ferrugineas, ut ale posticie, gerit. 
In his macula magna, lineolis atomisque acervatis formata, ad marginem exteriorem inter costas 3—5 se prabet 
et in ea maculae dux argentex, maxima rotundata alteraque elongata observantur. De cetero macula ejusdem 
coloris inter costas 5—6 et altera inter costas 7—8, amba ferrugineo-cireumcincta, se preebent. 


PTYCHOPTERYX. n. gen. 


Antenne breviores, clavam obovatam, determinatam, obtusam, constituentes. 

Palpi capite multo breviores, squamosi, lateraliter compressi, "infra pilis brevissimis densis 
instructi; articulus medius longissimus et basalis brevissimus ommnium; articulus me- 
dius apice truncatus; articulus ultimus nudus, gracillimus, brevis, pilis reliquorum 
haud superans, attamen sat distinctus. 


Ocult nudi. Caput inter antennas villosum. 
K. Vet. Akad, tandl, B, 2. N:o 4, 3 


18 H. D. J. WALLENGREN, 


Pedes graciles, femoribus haud pilosis et tibiis haud crassioribus; proportio articulorum 
fere ut in genere sequente. 

Ale robuste; forma earum ut in genere sequente, sed postice in margine antico versus 
basin pilis sat longis instructe. Margo exterior harum alarum integer 1. tantum 
levissime crenelatus. Cellul&e omnes clausze. 

Costeée alarum posticarum ÖN in genere sequente, sed costa 1:ma multo magis arcuata 
atque brevior, in marginem anticum nec in angulum anticum ale excurrens, et in 
lobum basalem ramulum brevem reflexum”) emittens; costa 2:da e medio lateris an- 
ticis cellul& valde arcuata, egreditur, et in angulum anticum al&e excurrit; costa 
3—4 ex angulo antico cellule eodemque fere loco oriuntur; costa itaque nulla e 
costa transversa cellul&e egreditur. Plica recta, valde incrassata currit a basi per 
longitudinem totam cellul&e et inter costas 4—35 usque ad marginem exteriorem, qua 
omnino caret Callidryas. Coste alarum anticarum 10, nec 9, ut in genere memorato: 
1—5 ut in hoc genere, sed 6—7 ex angulo antico cellulze, illa simplex, haec tamen 
biramosa; 8—9 e latere antico cellul& ad basin invicem sat approximate, et 10 e 
basi ale oriuntur. Ramulus anticus coste 7:me in marginem anticum et ramulus 
posticus in marginem exteriorem excurrunt. 

1. P. bohemani n. sp. alis supra albido-flavis, anticis saturatoribus, apice late nigro-fusco, 
maculis 5 fulvescentibus intersecto, punctoque discoidali nigro; posticis infra lineolis 
numerosissimis, abbreviatis, pallide griseo-rufis, strigaque longitudinali saturatiore ad 
plicam. & 2. Long. al. exp. 60 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Antenna albido-rufescentes; clava infra et in apice fulvescens. Palpi albi. Caput cum thorace 
griseum. Abdomen album linea dorsali nigra. Pedes cum pectore albi. 

Mas. Ale antice supra pallide albido-flave. Margo anticus tenuissime, apex et margo exterior usque ad 
costam 3:tiam latius nigro-fusci; inter costas 4—8 macule rhomboidez, fulvescentes, sat magnee, costis nigris in- 
vicem separate, et intra illas a margine usque ad costam 4:tam macula sat lata nigra, cum fuscedine marginis 
exterioris per atomos acervatos nigros ad costam 4:tam coherens, se extendit, ut macula magna trigona, nigro- 
fusca, maculis fulvis intersecta, in apice ale formetur. Ad costam transversam cellule punctum 1. macula elon- 
gata nigra. Ale postice supra pallidiores, macula nigra in margine antico notate. Ale omnes sunt infra alb; 
anticarum apex lineolas abbreviatas, nonnullas, pallide rufo-griseas gerit. Ala postice etiam lineolas ejusmodi 
numerosissimas ostendunt, ut hac in re species nostra C. forelle sat similis sit, sed plica crassa, longitudinem 
ale secans, colore rufo-griseo sat saturate est notata. Cilia supra flavida, infra alba. 

Femina mari simillima, sed color fuscus apicalis alarum anticarum latior et maculza fulvescentes satura- 


tiores. Macula in margine artico alarum posticarum plane caret. 


Gen. CALLIDRYAS. Borsp. 

1. C. rhadia (Boisp.): alis flavo-sulphureis, supra maculis 'marginalibus fuscis, in anticis 
limbum formantibus; anticis ad finem cellule macula rotundata nigra et versus 
apicem striga undulata, obsoleta, ferruginea; omnibus infra lineolis abbreviatis stri- 
gaque maculata anticarum abbreviata, ferrugineis; anticis ad finem cellul&e macula 
argentea, ferrugineo-circumcincta, posticis eodem loco maculis 3 argenteis, ferrugineo- 
cinctis, inequalibus Y. 

Callidryas rhadia Boisp. Sp. Gen. I. 617. 11. Voy. de TAfr. Austr. par Deleg. II. 588. 34. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


”) Rhopalocera Scandinavie a WALLENGREN p. 62. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 19 


2. C. florella (FABR.): alis supra albis, anticis puncto discoidali nigro; omnibus infra flavo- 
griseis, lineolis abbreviatis, numerosissimis, obscurioribus punctoque discoidali argenteo, 
rufo-fusco circumceincto. &. 


Papilio florella FaBrR. FE. S. III 1. 213. 666 Y- 
Callidryas florella Borsp. Sp. Gen. I. 608. 2. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 588. 33. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Gen. COLIAS. FABR. 


1. C. electra (Lis.): alis supra rufo-fulvis margine late fusco, anticarum introrsum valde 
sinuato, femine fulvo-maculato; anticis macula discoidali nigra; posticis subtus totis 
margineque anticarum virescentibus, his serie intramarginali macularum fuscarum, 
illis maculis 2 discoidalibus, minutis, rotundatis, argenteis. & L. 


Papilio electra Lin. S. N. 2. 764 101. 
Papilio paleno 9 Cram. Uitl. Kap. t. 340. fig. A. B. 
Colias electra Borsp. Sp. Gen. I. p. 637. 3. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 588. 35. 


Hab. i Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Gen. TERIAS. SWAINs. 
(Xanthidia Borsp.) 


1. I. drona (HorsF.): alis late flavis, supra ad basin atomis nigris; anticis supra limbo 
lato, nigro, introrsum denticulato, marginem anticum, apicem et marginem exteriorem 
occupante; posticis supra in margine postico limbo ejusdem coloris, ad angulum an- 
ticum latissimo; omnibus infra pallidioribus, posticis ad basin et ad marginem posticum 
punctis minutissimis nigris strigisque 2 parallellis rufescentibus, interiore interrupta, 
posteriore abbreviata. &. 


Terias drona Horsr. Ins. Lep. of Ind. Comp. IL p. 137. 64. t. 1. f. 13. Boisp. Sp. Gen. I. 
675. 37. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 

2. TI. zoe (Horrrer): alis albido-sulphureis atomis nigris dense adspersis, anticis supra limbo 

lato, nigro-fusco, introrsum denticulato, marginem anticum, apicem marginemque ex- 

teriorem occupante, sed ante angulum posticum abrupte desinente; posticis supra ad 
angulum anticum late infuscatis. 2. 


Terias 20e HoPFFErR. Monatsber. der Preus. Acad. d. Wiss. z. Berl. 1855. p. 640. n. 5. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. T. brigitte femine simillima et varietatem ejus credidissem, nisi forma alarum anticarum obstitis- 
set. Margo nempe exterior rectus, ut apex et angulus posticus sint multo magis acuti, quam in specie memorata. 
Ale postice sunt etiam minus rotundats. Color albido- 1. pallide sulphureus, dense nigro-atomatus; ale anticae 
ad marginem anticum, apicem et marginem exteriorem late mnigro-fusce. Latitudo et forma hujus coloris omnino 
ut in 7. drona, sed ad costam 2:dam abrupte . esinit, ut angulus ale posticus colore fundi sit ornatus, et exitus 
coste prime tantum infuscatus. Ala postice tantum ad angulum anticum infuscatee, sed latius quam in 7. drona, 
et color ille ad medium marginis exterioris desinit. Signatura paginze inferioris est omnino ut in T. drona 


et Drigitta, sed multo magis obsoleta et strigarum rufescentium vestigium haud ullum. Cilia ut in speciebus 
memoratis. 


3. I. floricola (Borsp.): alis favis, anticis supra limbo tenuiore nigro, introrsum denticu- 
lato, apicem et marginem exteriorem decupante; posticis supra margine tenuissimo 


20 H. D. J. WALLENGREN, 


nigro; omnibus subtus macula centrali fusca, albo-pupillata, anticis signaturis angu- 
latis nigris in cellula. &. 


KXanthidia floricola Boisp. Fn. de Madag. p. 21. 2. 
Terias floricola Borsp. . Sp. Gen. I. 671. 29. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Trib. DANAIDES. Boisp. 
Gen. EUPLOEA. FABR. 


1. JE. ochlea (Borsp.): alis supra nigris, anticis macula maxima discoidali, macula altera 
versus apicem punctisque 3 ad marginem exteriorem, 2 in apice et 2 ad marginem 
anticum albis, hyalinis; posticis macula maxima, discum occupante, punctisque 2—3 
versus marginem exteriorem albis, hyalinis; omnibus infra ut in pagina superiore, sed 
posticis ad marginem exteriorem fuscescentibus seriebus duabus punctorum alborum. 
Long. al. exp. 80 millim. 

Euploea ochlea Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. p. 589. 47. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


2. JE. echeria (STOLL.): alis supra nigris, anticis macula rotundata majori inter costas 
2—3, de cetero punctis 11 sparsis, albis; posticis fascia transversa pallide flavo- 
ochracea, infra ad marginem serie punctorum alborum. 


Papilio echeria SToLL. Supplement. tab. 29. fig. 2. 2 B. 
Euploea Vaillantiana Gop. Encycl. Meth. IX. 183. 25. 
Euploea echeria Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 589. 48. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Obs. Serie postica punctorum alborum in pagina inferiore alarum, de qua mentionem fecit GoDART, 
omnino caret nostrum specimen, ut tantum series unica adsit. Maculze alarum anticarum sunt albae. 


Gen. DANAIS. LATR. 


1. D. chrysippus (Lin.): alis fulvis margine exteriore nigro, albo-punctato; anticis apice 
nigricante fascia maculari alba; posticis punctis nonnullis nigris in disco. 


Papilio chrysippus LIN. S. N. 2. 767. 119. Cram. Uitl. Kap. t. 118. fig. B. C. FaBr. EB. S. III 1. 


50. 154. 
Puploea chrysippus OctHs. Schm. v. Eur. IV. 120. KavsEr. Schm. p. 50. 
Danais chrysippus Boisp. En. de Madag. p. 35. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Trib.  ACRZEIDA. DouBLED. 
Gen. ACRAA. FABR. 


1. ÅA. horta (Lin): alis supra fulvis nigro-maculatis, anticis apice hyalinis, posticis ad 
marginem exteriorem nigris, maculis fulvis vel flavidis; posticis infra albidis, nigro- 
maculatis, serie macularum albidarum in margine exteriore nigro, pone fasciam 
fulvam. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 21 


Papilio horta TiN. Syst. Nat. 2. 755. 55. Cram. Uits. Kap. pl. 298. fig. F. G. FaBrR. BE. S. IL 1. 
159. 491. 
Acrea horta. Gop. Encycl. IX. p. 231. 1. Borsp. Voy. d. VAfr. Austr. p. Deleg. IL p. 591. 59. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


2. ÅA. violarum (Boisp.): alis supra fulvescentibus maculis magnis nigris sparsis in disco; 
anticis serie punctorum nigrorum intra marginem exteriorem nigrum; posticis mar- 
gine nigro, albido-maculato; omnibus infra ut in pagina superiore maculatis, sed 
maculis marginalibus posticarum wmajoribus et maculis albis in apice nigro alarum 
anticarum. 

Acrea violarum Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 591. 58. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


3. 4. petrea (Borsp.): alis supra fulvis costis margineque exteriore nigris; anticis fascia 
valde angulata nigra et intra illam maculis ejusdem coloris; posticis a basi ad me- 
dium punctis numerosis nigris; omnibus infra pallidioribus, roseo-tinctis; posticis 
margine albido-maculato pone fasciam fulvam, maculisque fulvis inter puncta basalia 
nigra. &-. 

Acrea petrea Borisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 591. 58. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


4. AA. rahira (Borsp.): alis pallide fulvis margine tenuissimo nigro, exitu costarum late 
nigro, punctis biseriatis, serie externa anticarum abbreviata, punctogque discoidali ni- 
gris; posticis infra flavis, striga transversa punctisque nigris. 

Acrea rahira Boisp. Fn. de Madag. p. 33. t. 5. f. 4. 5. Voy. de V'Afr. Austr. par Deleg. II. 590. 55. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


5. 4. nohara (Borsp.): alis supra obscure fulvis, margine, presertim posticarum late 
nDigro, exituque costarum alarum anticarum nigro; anticis fascia abbreviata nigra 
prope apicem, punctis l. maculis discoidalibus nigris; posticis utrinque nigro-punctatis, 
margine infra maculis favidis. 2. 

Acerwa nohara. Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 590. 54. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Deser. Specimen nostrum a descriptione Boisduvali nonnihil differt. Ale supra fulvae; margo exterior 
anticarum sat tenue, sed posticarum late niger; exitus costarum in anticis etiam niger. Basis alarum presertim 
posticarum nigra. Ale antice signaturas habent mnigras, nempe: fasciam obliquam prope apicem, marginem 
exteriorem non attingentem; intra illam maculas 3, unam ad costam transversam cellulze, alteram maximam, qua- 
dratam, inter costas 2—3, et tertiam minutissimam, rotundatam, inter costas 1—2, omnes in linea recta sitas; 
prope basin maculas 2, alteram maximam in cellula, alteram rotundatam pone cellulam. Ale postice versus basin 
nigram gerunt puncta nonnulla nigra et extra medium seriem punctorum ejusdem coloris, hinc inde confiuen- 
tium. Ale omnes sunt infra pallidiores; antice ut in pagina superiore maculatre; posticae flavescentes, puncta ut 
in pagina superiore gerentes, sed basi nigro-punctatae; inter puncta maculx fulva obsoletissima observantur; margo 
exterior niger flavo-maculatus. Cilia flavida. 


6. A. cabira (HPFrR.): alis integerrimis fuscis, ad basin obscure ferrugineis, anticis maculis 
duabus stramineis, altera discoidali (pone cellulam) irregulari, altera ad apicem 
transversa; posticis basi utrinque nigro-punctatis, fascia transversa lata sinuata stra- 


22 H. D. J. WALLENGREN, 


minea; subtus omnibus basi rubro-ferrugineis, striolis marginalibus fuscis albidisque, 
inter maculas sagittiformes anticarum fulvidas, posticarum flavescentes, positis. 


Acrea cabira HoPFrErR. Monatsber. d. Königl. Preuss. Acad. der Wissensch. zu Berlin. 1855. Sept. 
Oct. p- 640. n. 7. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs. Species A. carmenti DOUBL. quodammodo similis. Macula straminea alarum anticarum discoidalis, 
inter cellulam et marginem interiorem posita, dentem gracilem et acutum versus basin prope 
cellulam emittit, et limbus maculre exterior est ad costam 2:dam sinuatus, ut dentes obtusos 
2 formet. Ad marginem internum alarum est macula illa coarctata et ad cellulam latissima. 
Macula apicis marginem anticum non attingit et ad costam 4 desinit. Puncta baseos alarum 
posticarum sunt supra obsoletiora. 


FF 


7. ÅA. manjaca (Boisp.): alis supra fulvis margine exteriore nigro, fulvo-maculato; anticis 
margine antico fasciaque interrupta nigris; posticis supra macula discoidali nigra, 
infra luteis, supra medium nigro-punctatis, maculisque marginalibus, triangularibus, 
nigro-marginatis. &. 

Åcrea manjaca. Boisp. Fn. de Madag. p. 34. t. 5. fig. 6. 7. (Of Ha ER AR SG 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs. Si varietas sit heec species, potius ad ÅA. eponinam (CRAM. t. 268 fig. C. D.), quam ad ÅA. sere- 
nam, ut voluit GUBERIN pertineat. (Vide: Voy. en Abyssinie par Lefebr. p. 373). 


8. A. lycia (FABR.): alis supra fulvis, margine nigro, anticis apice late nigro fascia trans- 
versa, postice interrupta, ex maculis 5 albis, discoque maculis 3—4 nigris; posticis 
supra serie punctorum discoidali punctisque versus basin sparsis nigris, infra flavis 
nigro-punctatis, exitugue costarum utrinque nigro. I. 


Papilio lycia FABR. Syst. Ent. p. 464. (Var alba). 

Acrea lyeia Gop. Encycl. Meth. IX. p. 239. (Var alba). 

Åcrea sganzini Boisp. Fn. de Madag. p. 34. tab. 6. fig. 6. 7. (var lutea). Voy. de VAfr. Austr. 
p. Deleg. II. 590. 50. (var fulva). 

Acrea lycia GUERISN. Voy. en Abyssinie par Lefebr. p. 377. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


9. A. bellua n. sp. alis supra fulvis punctis nigris, basi omnium late apiceque et macula 
costali extra cellulam anticarum nigris; margine posticarum nigro; posticis infra albe- 
scentibus, ad basin fulvis, punctis majoribus nigris, margine exteriore nigro maculis 
7 albidis, et ante eum serie triangulorum fulva. 29. Long. al. exp. 72 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Forma alarum fere ut in ÅA. nohara, sed species multo major. Ale omnes supra fulvae; basis 
earwm late nigra 1. mnigro-fusca, ut etiam apex et linea tenui marginis exterioris anticarum. In alis anticis de 
cetero adsunt signature nigra sequentes: inter costas 1—4 puncta 6 in seriebus duabus sita, altera versus mar- 
ginem exteriorem, altera Versus cellulam; extra cellulam macula magna a margine antico ad costam quartam, 
marginem ipsum haud attingens; in costa transversa cellulae macula minor et in limite ipso coloris baseos puncta 
2. In alis posticis adsunt puncta sparsa sat minuta, fulvedine fere obtecta; margo exterior late niger, immacula- 
tus. Color pagine inferioris alarum anticarum pallidior, basi et apice ut superne. Margo exterior anti- 
carum tenue niger; puncta et macula costalis ut in pagina superiore; exitus costarum ut in pagina superiore niger. 
Al& postica albescentes, ad basin fulve; margo exterior niger serie macularum 7 albidarum; ante eum serie tri- 
angulorum fulvorum inter costas; extra cellulam serie undulata punctorum nigrorum et puncta intra illam sparsa; 
puncta omnia magna et nigra. OCilia fusea. Abdomen nigrum, infra flavum, supra versus anum late fulvum. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 23 
Gen. ALENA. BoIsp. 
1. A. amaeula. (Borsp.): alis supra ochraceis margine antico anticarum, margine exte- 
riore costisque omnium nigris; infra ochraceo-albescentibus costis nigris. 9. Long. 
al. exp. 32 millim. 
Acrea amazoula. Borsp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. p. 591. 60. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


Trib. NYMPHALIDES. LaArTzr. 
Gen. ATELLA. DouUBL. 


1. 4. phalanta (FABR): alis supra fulvis, lineis duabus, interiore valde undata, maculisque 
ad marginem exteriorem nigris, serieque communi punctorum nigrorum continua per 
discum; anticis figuris in cellula ipsa maculisque 4 pone illam nigris; posticis infra 
mox pone medium subargenteo-purpurascentibus ocellis aliquot fulvis; anticis macula 
nigra ad angulum posticum. 


Papilio phalanta FABR. S. BE. 518. BE. S. III 1. 149. 455. Drury. Imns. I t. 21. f. 1. 2. 

Papilio columbina CrRAM. Uitl. Kap. t. 337. fig. D. EB. I. t. 238. fig. A. B. 2Q. 

Argynnis phalanta Gop. Encycl. Meth. IX. 259. 10. Boisp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 
592. 75. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


PROTOGONIOMORPHA. n. gen. 


(Vanessa Gop.) 


Antenne tertiam partem marginis anterioris alarum anticarum longitudine haud superan- 
tes, extrorsum sensim crassiores, in clavam elongatam, obovatam, haud determinatam, 
apice rotundatam, transeuntes. 


Palpi elongati, porrecti, capite multo longiores, dense squamati, lateribus compressi, sed 
infra complanati et nonnihil canaliculati. Articuli haud distinguendi. Articulus in- 
termedius in parte dorsali ante oculos pilis brevissimis densis instructus. 


Oeceuli nudi. 


Caput cum oculis collari latius. Collare sat distinetum et magnum, fere ut in genere 
Godartia (G. eurynome Fabr.). Thorax magnus, dorso alto et fornicato. 


Pedes antici graciles, breves, tibiis femoribus brevioribus, tarsis brevibus, triarticulatis. 
Femora reliquorum nuda, squamosa, tibiis, presertim pedum intermediorum, nonnihil 
longiora. Tibie et tarsi infra spinulosi. 

Ale ample; margo anticus alarum anticarum valde arcuatus, ad basin tamen nonnihil 
excisus; apex earum truncatus et margo exterior ad costam 6:tam valde angulato- 
productus, et mox pone productionem valde excisus. Ale postice ad costam 5:tam 
in caudam brevem productge; margo exterior et interior ad angulum analem excisus, 
ut angulus ipse sit acuminatus. Al& postice valde canaliculatze. 


24 H. D. J. WALLENGREN, 


Costee alarum posticarum 9: 1—4 e trunco superiore, 5—7 e trunco inferiore et 8—9 e 
basi egredientes; 1:ma in lobum basalem ramulum rectum, sat elongatum, bimucro- 
natum, emittit; mucrones ejus divergentes, ut ramulus ad eos fractus appareat. 
Costa 8:va in angulum ani et costa 5:ta in caudam brevem excurrunt. Cellula di- 
scoidalis tertiam partem al&x haud occupat, et inter costas 4—5 costula transversa, 
subtilissima, spuria clausa. Coste 5—6 ex eodem loco (angulo postico) cellul& egre- 
diunt. Coste alarum anticarum 10: 1:ma e basi, 2—4 e trunco communi inferiore, 
5:ta e costula transversa, 6—9 e trunco superiore et 10:ma e basi egredientes. 
Costa 1:ma in marginem al&e exteriorem ante angulum posticum excurrit. Costa 
2:da e medio lateris postici sed coste 3—4 ex ipso angulo postico cellulze discoi- 
dalis egrediunt; hec valde arcuata. Coste 6—8 ex angulo antico cellul&e; costa 
7:ma triramosa; costa 9:na e latere antico cellul&e discoidalis cum costa 10:ma in 
marginem anticum exit. Cellula discoidalis tertiam partem alx haud superat; inter 
costas 4—5 costula transversa subtilissima, spuria, clausa. 

1. P. anacardu (LiIN.): alis subdentatis, anticis falcatis, posticis caudatis; omnibus utrin- 
que margaritaceis; anticis supra apice margineque exteriore nigro-fuscis, punctis adja- 
centibus nigris, macula rotundata apicali, coeruleo-subpupillata, maculisque duabus 
ejusdem forme&e versus angulum posticum nigris, quarum antica coeruleo-pupillata; 
posticis linea serieque macularum nigris in margine exteriore, maculis rotundatis 
versus angulum anticum nigris, quarum postica coeruleo-pupillata, ocelloque fulvo, 
flavo nigroque circumecinceto, coeruleo-pupillato, ad angulum ani; omnibus infra linea 
communi subtili nigra; anticis ocellis 3, posticis 2 fulvis, favo nigroque circumcin- 
ctis. Long. al. exp. 100 millim. 

Papilio anacardii TiS. S. N. 2. p. 758. 74. Mus. Lud. Ulr. 236. CrErcK Icon. t. 28 f. 1. FABR. 
BE. S. III. 1. 183. 567. 
Papilio parhassus Drury. Ins. III t. 4. f. 1. 2. 


Vanessa aglatoniee Gop. Encycl. Meth. IX. 299. 8. 
Cynthia anacardii Boisp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 591. 65. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Gen. PYRAMEIS. DoUBL. 
1. P. carduwi (LIS.): alis dentatis, supra fulvis, roseo-tinctis, maculis inequalibus atris 
albisque; posticis infra marmoratis, ocellis quatuor. 

Papilio cardwi Lin. S. N. 2. 774. 157. Fn. Sv. n. 1054. FaBr. BE. S. IUI 1. 104. 320. OCRrRaAwM. 
Uitl. Kap. t. 26. fig: B. FE. Häösn. Pap. t. 15. £. 73. 74; Text. 14: 1. 

Vanessa cardui OcHs. Schm. I. 1. 102. IV. 6. TzrerirscH. Schm. X. 1. 19. Gop. Encl Meth. IX. 
323. 62. Lepid. I. 102. t. 2 secund. f. 2. Zetr. Ins. Lapp. 894. 5. H—S. Syst. Bearb. t. 
30. f. 157. 158 var. WALLENGR. Rhop. Scand. p. 119. Borsp. Voy. de VAfr. Austr. p. 
Deleg. II. 592. 70. Fn. de Madag. p. 43. Kavyser. Schm. t. 12. f. e. GUERIN. Voy. en 
Abyss. par Lefebv. p. 380. 

Aglais cardwi DAIM. Pap. Sv. 65. 7. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Vulgaris. DELEGORGUE. 


Gen. SALAMIS. Borsp. 
1. S. eloantha (Cram.): alis dentatis, supra fulvis, anticis strigis serieque punctorum, 


nigris; posticis macula discoidali nigra serieque postica macularum subocellatarum, 
violacearum. 
Papilio 


No 


So 


4, 


5. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 25 


Papilio cloantha CrRAM. Vitl. Kap. t. 338. f. A. B. 
Vanessa cloantha Gop. Encycl. Meth. IX. 322. 61. GUuERIN. Voy. en Abyss. par Lefebv. p. 380. 
Salamis cloantha Boisp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 591. 66. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


S. archesia (CRAM.): alis dentatis, supra obscure brunneis; anticis faleatis apice margi- 
neque exteriore fuscis; fascia communi obscure fulva anticarum ad costam caerulea, 
posticarum serie punctorum nigrorum minutorum divisa; anticis signaturis nigris, 
sordide caeruleis in cellula, striga caerulea versus marginem, serieque punctorum 6 
albidorum, postice fasciam fulvam dividente; omnibus infra fusco-, griseo- et brunneo- 
marmoratis. 


Papilio archesia CRAM. Uitl. Kap. t. 219. fig. D. E. FaBr. BE. S. II 1. 119. 363. 
Vanessa archesia Gop. Encycl. Meth. IX. 316. 47. 
Salamis archesia Boisp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 591. 67. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Massilicatzil. DELEGORGUE. 


S. pelarga (Drury): alis anticis falcatis, posticis intus subcaudatis; omnibus supra 
fuscis fascia fulva, nigro-punctata, communi, lineaque sub-marginali, obsoleta, caeru- 
lescente: punctis anticarum plus minus sordide albis; anticis signaturis obscure fulvis, 
caeruleo-marginatis in cellula; ommnibus infra xerampelinis, linea fusca communi 
media. 2. 


Papilio pelarga Drury. Ins. III. t. 27. f. 1. 2. Srtorr. Suppl. å Cram. t. 27. f. 2 et 2 A. 
Vanessa pelarga Gop. Encycl. Meth. IX. 313. 37. 
Salamis pelarga Boisp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 592. 69. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


S. pelasgis (Gop.): alis anticis falcatis, posticis intus subcaudatis; omnibus utringue 
fuscis, fascia antice bifida, supra flavescente, infra alba, serie punctorum nigrorum 
utrinque divisa; punctis duobus albis prope apicem anticarum, 

Vanessa pelasgis Gop. Encycl. Meth. IX. 820. 38—39. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


S. ceryne (Borsp.): alis angulatis, dentatis, supra fuscis, ad basin fulvescente-ochraceo- 
maculatis, fascia lata communi, antice bifida, flavo-ochracea, extra seriem punctorum 
nigrorum fulva; anticis punctis 4 albis versus apicem; omnibus infra flavo-fulvis 
maculis baseos fasciaque communi albidis, serieque lunularum albidarum nigro-mar- 
ginatarum ad marginem exteriorem. 

Salamis ceryne Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par. Deleg. IL p. 592. 68. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


S. tukuoa ") n. sp. alis anticis falcatis, posticis intus subcaudatis, supra fuscis, ad basin 
fulvo-maculatis, fascia lata communi, antice bifida, flavo-fulvida, extra seriem punc- 
torum nigrorum fulva; anticis punctis 4 albis versus apicem; ommnibus infra rufo- 
brunnescentibus, maculis fulvidis ad basin, fascia gracili communi fulvida, extrorsum 
denticulata, et ad apicem anticarum punctis 3 flavo-albidis. 7. Long. al. exp. 55 millim. 


]) Tukuoa est nomen lung apud Hottentottos, 


K. Vet. Akad. Handl. B, 2. N:o 4. é 4 


26 H) D./J. WALLENGREN, 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Marum forma ut in S. archesia, sed color pagince superioris fere speciei precedentis; color tamen 
pagine inferioris alienus, et cum S. laodice (CRAM.) magis conveniens. Color pagina superioris alarum fuscus, ad 
basin marginis antici anticarum fulvus; macule baseos et cellul&e omnino ut in priore, sed fulve, et ad finem cel- 
lule alarum anticarum striola caerulea. Fascia communis lata eandem formam ut in precedente habet, sed color 
flavo-fulvus, et extra seriem punctorum nigrorum fulvus. Series punctorum nigrorum ut in precedente, sed punetum 
inter costas 1—2 alarum anticarum pupillam albam gerit minutissimam. Puncta 4 alba apicis alarum anticarum et 
series Iunularum caeruleo-albidarum marginalis omnino ut in praecedente. Ale ommnes sunt infra rufo-brunnescen- 
tes, fulvedine tincta, maculis fulvidis basalibus et cellularibus, obscure marginatis, maculis paginze superioribus re- 
spondentibus, fasciaque communi transversa fulvida, in anticis obsoletiore, extrorsum denticulata, fascia paginse supe- 
rioris triplo graciliori, minime bifurcata. Extra illam vestigium obsoletissimum rufum punctorum paginee superioris; 
puncta apicalia hujus paginse tantum 3, flavo-albida, infra observantur. Prope marginem exteriorem adest striga 
obscura, infuscata, haud sordide caerulea. Cilia fuscescentia, albido maculata. 


Gen. VANESSA. FABR. 


1. V. amestris (Drury): alis anticis subfalcatis, posticis dentatis, omnibus supra fuscis, ad 
basin late caerulescentibus, pone medium fasciis tribus, macularibus, transversis, in- 
termedia fulvo-ferruginea, introrsum nigro-punctata, ceteris caeruleis, serieque lunu- 
larum caerulearum intramarginali; anticis maculis duabus apicalibus albis; infra 
fuscis, cinereo-undatis, serie punetorum subocellatorum. 


Papilio amestris DRuRY. Ins. III. t. 20. f£ 3. 

Papilio zingha FABR. BE. S. TIL. 1. 117. 

Vanessa emma Gop. Encycl. Meth. IX. 315. 43. 

Vanessa zingha GUERIN. Voy. en Abyss. par Lefeby. p. 380. 

Vanessa amestris Borsp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 592. 71. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Massilicatzi. DELEGORGUE. 


Gen. PRECIS. Aucr. 


1. P. octavia (FABR.): alis dentatis, supra fulvis, ad basin et ad marginem exteriorem 
utringue nigris, serieque communi punctorum nigrorum intermedia; macula utrinque 
nigra ad finem cellul&e alarum omnium, maculaque fulva supra ad basin anticarum; 
omnibus infra pallidioribus, nitentibus, maculis baseos flavescentibus, margine serie 
lunularum albarum duplici. Long. al. exp. 65 millim. 


Papilio octavia FABrR. Sp. Ins. II. 91. 402. E. S. II. 1. 120. 369. Cram. VUitl. Kap. t. 135. B. C. 
Vanessa octavia Gop. Encycl Meth. IX. 322. 60. Borsp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 592. 
74. GUPRIN. Voy. en Abyss. par Lefebv. p. 380. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Massilicatzi. DELEGORGUE. 


2. P. simia n. sp. alis dentatis, supra fulvis, ad basin et ad marginem exteriorcim utrin- 
que nigris, serieque communi punctorum nigrorum intermedia; basi anticarum supra 
maculis tribus fulvis et ad finem cellule lineola undata ejusdem coloris; omnibus 
infra pallide-fulvis maculis baseos flavescentibus, margine serie lunularum albarum 
duplici. &. Long. al. exp. 45 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr.  Preecedenti valde affinis, sed fere duplo minor et prasertim colore baseos alarum diversa est haec 
species. Forma alarum omnino ut in precedente; sed color earum supra obscurius fulvus. Margo exterior et 
basis alarum omnium nigri; nigredo baseos latior quam in specie pracedente et supra cellulas discoidales se ex- 
tendens. In colore baseos anticarum maculx 3 fulve, una pone cellulam, et 2 in cellula ipsa, observantur; preeter 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 27 


eas lineola undata ad finem cellule adest fulva. "Series punctorum communis ut in preecedente, sed puncta, prae- 
sertim in alis posticis, minora. In nigredine marginis exterioris adest series lunularum albidarum duplex, sed 
obsoleta, ut in specie priecedente. Color paginie inferioris alarum pallide fulvus, sed extra seriem punctorum nigro- 
rum obscurior. Color marginis exterioris ommnino ut in specie precedente, sed color baseos niger seque latus ac 
in pagina superiore, et in alis anticis maculis tribus lineolaque ad finem cellulxe undata flavidis notatus. In nigre- 
dine baseos alarum posticarum macule 4 flavide ut in specie precedente observantur, sed positionem aliam ha- 
bent: macula maxima et ovata est inter costam 1 et 2 locata, et ante costam 1:mam (ubi species memorata duas 
gerit) macula nulla observatur; in cellula ipsa macule duse adsunt, quarum interior minuta, et inter costas 7 et 8 
macula minuta locum tenet. Cilia alarum utrinque fusca, albo-maculata. 


Gen. JUNONIA. DouUBL. 


1. J. orithya (LIN): alis denticulatis, supra mnigris, anticis costa baseos fasciaque ante 
apicem transversa abrupta albis, ocellis duobus unipupillatis; posticis cyaneis, ad 
basin nigris, ocellis duobus unipupillatis. ; 


Papilio orithya Tin. SI N. 2. 770. 137. Craw. VUitl. Kap. t. 19. fig. C. D. t. 32. f. B. FE. t. 290. 
OA SEE EC SR BER RAR SN USE LEAR 
Vanessa orithya. Gop. Encycl. Meth. IX. 821. 48. Gurrin. Voy. en Abyss. p. Lefeby. p. 380. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


2. J. oenone (LIN.): alis denticulatis, supra luteis, basi margineque nigris, anticis macula 
apicali alba, posticis macula basali rotundata cyanea; omnibus aut ocellatis, aut 
caecis. 


Papilio oenone LIN. S.Å N.: 2. 770. 135. Cram. Uitl. Kap. t. 35. f. A. B. C. FArrR EE. 8. IH. 
1. 90. 280. 

Vanessa oenone Gop. Encycl. Meth. IX. 318. 51. Borsp. Voy. de F'Afr. Austr. p- Deleg. II. 592. 
72. GUERIN. Voy. en Abyss. p. Lefebv. 380. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. — Vulgaris. DELEGORGUE. 


Gen. NEPTIS. FABR. WESTW. 


1. NN. melicerta (FABR.): alis denticulatis, supra fusco-nigris, fascia utringue lata communi 
alba, ad costam 2:dam anticarum interrupta; omnibus infra lunulis triseriatis margi- 
nalibus maculisque baseos albis. &. Long. al. exp. 50 millim. 


Papilio melicerta FABR. Syst. Ent. 580. 274. BE. S. IL 1. 244. 762. 
Papilio agatha CrRAm. Uitl. Kap. t. 327. fig. A. B. 
Nymphalis melicerta Gop. Encycl. Meth. IX. 432. 260. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Specimen unicuwm. 


Obs. Specimen nostrum est varietas. Maculis baseos alarum anticarum plane caret. 


Gen. DIADEMA. Boisp. 


1. D. wahlbergi. n. sp. alis anticis nigris, macula transversa subapiecali, macula minuta 
in cellula maculaque maxima, marginem interiorem occupante, albis; posticis utringue 
albis, margine exteriore fusco, costis nigris, serieque punctorum nigrorum infra ad 
marginem exteriorem. &. Long. al. exp. 83 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 
Descr. Species ad sect. 2:dam hujus generis pertinet, quse cellulam alarum posticarum plane apertam 


gerit. Ale anticee in margine exteriore valde excisze; postice haud denticulate. Palpi, caput, collare et pectus 
nigra, albomaculata; pectus maculis fulvidis etiam ornatum. Ale anticae supra nigra, ad apicem macula, 1. potius 


28 H. D. J. WALLENGREN, 


fasciola transversa, margines non attingente, alba, costis percurrentibus nigris in maculas 3 divisa; in cellula ma- 
cula minuta oblonga, alba; macula alba maxima, caerulescenti hinc inde tincta, costis 1:ma et 2:da in tribus 
divisa, marginem interiorem occupat, sed basin et marginem exteriorem non attingit. Infra sunt ale exedem fere 
ut in pagina superiore coloratze, sed color fundi magis fuscus, presertim versus apicem et marginem anteriorem. 
Maculx ut in pagina superiore adsunt, sed macula subapicalis potius est fascia, quse margines fere attingit et ad 
basin maculae adsunt nonnulle maculaque in cellula trigona alb, quibus pagina superior omnino caret. Ale po- 
stice supra alba ad basin et ad marginem exteriorem nigre, costis nigris ornatae; margo posticus lineolas nigras 
inter costas in discum emittit. Infra sunt ale exedem fere ut in pagina superiore colorate, sed margo posticus 
est tenuiter infuscatus, linea subinconspicua alba divisus, et ad angulum ani latius fuscus. Basis albo-maculata. 
Versus marginem posticum series punctorum nigrorum adest. 


Gen. ADOLIAS. BoIsp. 


1. A. meleagris (DRrRURY.): alis supra fusco-brunneis seriebus tribus macularum albarum, 
nigro-notatarum; infra fulvescentibus nigro alboque punctatis. 


Papilio meleagris DRurRy Ins. III t. 27. f. 3. 4. Cram. Uitl. Kap. t. 66. f. A. B. Farr BE. S. 
III. 1. 128. 393. 

Nymphalis meleagris Gop. Encycl. Meth. IX. 387. 130. 

Adolias meleagris Boisp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II 592. 76. GUERIN. Voy. en Abyss. p. 
Lefby. 380. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Massilicatzi. DELEGORGUE. 


Gen. MENERIS. WESTW. 


1. M. tulbaghia (LIN): alis subdentatis, rufo-fuscis, fascia communi fulvida, in anticis in- 
terrupta; his prope marginem exteriorem serie macularum fulvidarum; posticis ocellis 
caeruleis, magnis, supra 3, infra 5. 


Papilio tulbaghia LIN. S. N. 2. 775. 158. FasBrR. BE. S. HL 1. 105. 323. Cram. Uitl. Kap. 
t. 3. £. BE. E. 
Nymphalis tulbaghia Gop. Encycl. Meth. IX. 400. 171. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Gen. PHILOGNOMA. WESTW. 


1. Ph. varanes (CRAM.): alis caudatis, supra fuscis, nigro fulvoque maculatis, basi late 
alba; infra fulvidis, ad marginem exteriorem hinc inde argenteo-micaceis, fascia me- 
dia communi fusca, argenteo-marginata, lineisque transversis valde undulatis fuscis, 
subceaeruleo-micaceis in disco et ad basin; posticis subocellatis. 


Papilio varanes CrRAm. Uitl. Kap. t. 160. fig. D. E. t. 388 f. A. B. FaBzr. BE. S. III 1. 66. 206. 
Nymphalis varanes Gop. Encycl. Meth. IX. 364. 48. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Gen. CHARAXES. OcHs. 


1. Ch. pelias (CrRAM.): alis bicaudatis, basi fulva, fascia media communi flavida, antice 
nigro-punctata, margineque exteriore nigro, posticarum latiore; anticis maculis mar- 
ginalibus fulvis; posticis maculis intramarginalibus fulvis 1. albido-flavis, et intra illas 
maculis 3—4 caeruleis; omnibus infra ferrugineis fascia communi alba latiore, signa- 
turisque baseos albis; anticis maculis biseriatis, intramarginalibus, fulvis serieque in- 
terjacente punctorum nigrorum. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 29 


Papilio pelias CrRAmM.  Uitl. Kap. t. 3. fig. C. D. 
Nymphalis pelias Gop. Encycl. Meth. IX. 351. 2. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 
Obs. Specimen nostrum a fig. OCRAMERI et descriptione GOoDARTI tantum basi alarum supra fulva 
nec ferruginea serieque punctorum nigrorum in pagina inferiore alarum anticarum differt. 

2. Ch. ephyra (Gop.): alis bicaudatis, supra nigris, anticis margine exteriore punctisque 
costalibus 4 per paria positis cesio-virescentibus; posticis lunulis intramarginalibus 
fulvescentibus serieque lunularum albidarum; omnibus infra lineis sinuatis nigris. &. 

Nymphalis ephyra Gop. Encycl. Meth. IX. 355. 18. 
Charaxes ephyra FEistH. An. de la Soc. Ent. de. Fr. 1850. p. 258. 


-Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Trib. BIBLIDES. Borsp. 
Gen. HYPANIS. Boisp. 

1. H. illithya (DrRury.): alis denticulatis supra fulvis, anticis ad marginem anticum et inte- 
riorem a basi usque ad medium sat late nigris, fasciaque versus marginem exteriorem 
transversa, interrupta nigra; posticis fascia lata intramarginali nigra fulvo-maculata, 
infra fasciis tribus, flavo-albidis, puncto discoidali nigro, albo-limbato margineque 
exteriori nigro, albo-lineato 1. punctato. 


Papilio illithya Drury. Ins. IL t 17. f. 1. 2. Cram. Uitl. Kap. t. 213. fig. A. B. t. 214. fig. 
C. D. FaBrR. BE. S. III. 1. 131. 403. 

Biblis illithya Gop. Encycl. Meth. IX. 327. 7. 

Hypanis illithya Borsp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. 591. 61. GuErisN. Voy. en Abyss. par 
Lefbv. p. 380. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


2. H. acheloia n. sp. alis denticulatis, supra fulvis, anticis ad marginem anticum a basi 
usque ad medium sat late, macula ad marginem interiorem fasciaque transversa, sub- 
interrupta, versus marginem exteriorem, nigris; posticis fascia ad marginem exterio- 
rem nigra, fulvo-maculata, infra brunneis fasciis tribus macularibus albidis. 2. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Speciei precedenti sat affinis, sed minor. H. core Fristr. (An. de la Soc. Ent. de Fr. 1850. 
p- 249.) etiam similis videtur, sed nulla cum HZ. pollinice CRAM. in pagina superiore similitudo. Ale supra fulve; 
antice, ut in specie precedente, ad marginem anticum a basi usque ad medium sat late nigra, sed ad marginem 
interiorem tantum maculam bimucronatam mnigram gerunt. Fascia interrupta versus marginem exteriorem, ut in 
priore, sed fascia est amtice gracilior et macula costali nigra, postice lunata, desinit. Extra hanc fasciam 
linea postice abrupta antice latior, prope marginem ipsum fulvum, locum tenet. Coste a fascia transversa usque 
ad marginem exteriorem omnes nigrae. Ale postice ad marginem exteriorem fasciam latam, nigram, fulvo-macu- 
latam, ommnino ut in priecedente gerunt; ad basin fascia adest nulla, sed tantum macula dentata nigra in margine 
antico. Ale antice sunt infra omnino ut in specie precedente, sed apex brunneus, maculis quatuor albis notatus, 
de cetero, cum margine exteriore concolore, unicolor. Ala posticae infra differentiam maximam praebent: color rufo- 
brunneus, fasciis 3 transversis macularibus albidis exceptis, signatura alia ommnino caret; maculze fasciarum colore 
fundamentali invicem disjunctae; maculxe baseos postice et disci antice nigro-marginate. Fascia postica minime 
in margine externo, sed longe intra illum locata est. OCilia alarum fusca. 


Gen. EURYTELA. Boisp. 
1. E. hyarba (FABR.): alis dentatis, supra nigris fascia communi alba, posticarum lata, 
anticarum = graciliore atque abbreviata; omnibus infra carneis maculis strigisque 
obscurioribus, fascia ut in pagina superiore. 


30 H. D. J. WALLENGREN, 


Papilio hyarba FaABR. BE. S. III. 1. 128. 391. Drury Ins. III t. 14. f. 1. 2. 
Biblis hyarba Gop. Encycl. Meth. IX. 824. 5—6. a. 
Eurytela hyarba Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 591. 63. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


2. FE. dryope (CRAM.): alis dentatis, supra fuscis, fascia postica luteo-fulva, posticarum 
latissima, anticarum abbreviata; omnibus infra fusco-corticinis, strigis fuscis, postice 
= Lå 
pallidioribus, linea intramarginali fusca, albo-marginata. 


Papilio dryope Cram. Uitl. Kap. t. 78. f. E. F. FaBr. BE. S. III 1. 246. 793. 
Biblis dryope Gop. Encycl. Meth. IX. 824. 5—6. b. 
FPurytela dryope Borisp. Fn. de Madag. p. 55. 3. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. IL p. 591. 64. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Trib. SATYROIDEZA. 
Gen. CRENIS. BoIsp. 


1. C. natalensis (Borsp.): alis supra obscure fulvis serie punetorum maculisque subtrigo- 
nis, seriatis, marginalibus, nigro-fuscis; anticis infra fulvo-flavescentibus, apice cinereo 
nigro-punctato; posticis infra griseo-canis lineis duabus transversis discoidalibus, 
sinuatis, ferrugineis, ocellisque seriatis, confluentibus, fulvo-cireumeincetis, nigro-punce- 
tatis. &. 

Crenis natalensis Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 592. 80. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


2. C. boisduvali n. sp. alis supra fuscis serie punctorum nigrorum; anticis infra fulvis 
apice albido, nigro-punctato, discoque maris unicolore, femince nigro-maculato; posticis 
infra albido-canis fascia grisea, fusco-marginata discoidali, ocellisque seriatis, confluen- 
tibus, fulvo-cirecumeinctis, nigro-punctatis. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Procedenti similis, at multo minor. Mas: ale supra fusce, fulvedine haud tinctre; anticxe unico- 
lores; postice tamen seriem punctorum nigrorum, fulvedine haud subeinctorum prope marginem exteriorem et in 
margine illo ipso lineolas abbreviatas fuscas gerunt. Ala antice infra fulve; apex albidus 1. canus punctis tribus 
nigris; ad marginem exteriorem series lineolarum fuscarum. Al: postice infra albido-cana; fascia discoidalis lata, 
transversa, grisea, linea valde sinuata, fusca, utringue limbata; ad finem cellule hec fascia lineola fusca est no- 
tata. Pone fasciam series circulorum confluentium, fulvorum, nigro-punctatorum, ocellos mentientium. In margine 
exteriore linea undulata nigra. Cilia fusco-cinerea. 


Femina mare haud major et ei similis; differt tamen macula pallida prope apicem pagin& superioris et 
maculis duabus, indeterminatis, nigris, in disco paginge inferioris alarum anticarum. Color pagine inferioris alarum 
posticarum albidior. 


Gen. CYLLO. Boisp. 


1. C. leda (Lis.): alis angulatis, supra fuscis; anticis ocello sesquialtero in macula apicali 
dilutiore; omnibus subtus griseo-reticulatis, striga ocellorum. 


Papilio leda Lin. S. N. 2. 773. 150. Crawm. Uitl Kap. t. 292. fig. A. t. 196. f. C. D. FABR. 
E. S. II. 1. 108. 333. 

Satyrus leda Gop. Encycl. Meth. IX. 478. 4. 

Cyllo leda Borsp. Fn. de Madag. p. 58. 2. Voy. de F'Astrolabe. p. 142. 3. Voy. de VAfr. Austr. 
par Deleg. II. 594. 88. GUERIN. Voy. en Abyss. par Lefeby. 382. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. ål 


Papilio solandra PABR. B. S. III. 1. 106. 328. var. Donov. Epit. of Ins. of New-Holl. t. 23. f. 1. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUR. 


LEPTONEURA. n. gen. 


Antenne breviores, in clavam oblongam, obtusam, haud determinatam, sensim transeuntes. 

Palpi longitudinem capitis superantes, recti, triarticulati. Articuli arcte conjuncti, haud 
distinguendi, in lateribus subsquamati, infra pilis rigidis instructi. 

Oculi dense hirsuti. 

Pedes antici brevissimi, tenues, in pilositate pectoris plane occulti. Femora reliquorum 
nuda, tibias longitudine 2xquantes. 

Ale rotundate, integre. Cellula discoidalis dimidiam partem alarum anticarum occupat. 

Coste alarum posticarum 9: 1—4 e trunco communi superiore, ä—7 e trunco communi in- 
feriore, 8—9 e basi. Costa 1:ma ramulum sat longum, inflexum, in lobum basalem 
emittit. Coste alarum anticarum 10: 1:ma e basi, 2—4 e trunco commwuni inferiore, 
3--6 e costula transversa cellulze, 7—9 e trunco communi superiore et 10:ma e basi; 
coste 6 —8 ex eodem fere loco (angulo antico cellulze) et costa 9:na haud procul ab 
illis egrediuntur; costa 7:ma triramosa; costula transversa cellule obliqua, recta. 
Coste omnes ad basin normales. 


1. L. clytus (LiN.): alis integris fuscis, anticis supra fascia ochracea bifida, ocellos 2 api- 
cales includente; posticis utrinque ocellis 5—56, infra lineis discoidalibus transversis 
dentatis fuscis, griseo-marginatis. 2. 


Papilio clytus Tin. S. N. 2. 768. 124. FaBrR. BE. S. IIL 1. 214. 671. Cramx. Uitl. Kap. t. 86. 
Esp. Schm. t. 66. Cont. 16. f. 2—4. : 

Papilio tisiphone FABR. FE. S. ITIL 1. 243. 757. BorkH. Schm. I. 239. 21. 

Satyrus clytus Gop. Encycl. Meth. IX, 525. 132. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


PSEUDONYMPHA. n. gen. 


Antenne longiores, extrorsum in clavam distinctam, determinatam, obovatam, subito tran- 
seuntes. Clava lateraliter compressa, in speciminibus exsiccatis excavata. 

Palpi longitudinem capitis valde superantes, adscendentes, apicibus subnutantibus, triarti- 
culati. Articulus medius omnium longissimus, reliquis conjuncetis multo longior, late- 
raliter compressus, ad basin articulo basali latitudine 2qualis, exinde attenuatus, 
apice truncatus, pilis longissimis divaricatis rigidis, presertim infra, instructus. Arti- 
culus ultimus basali haud longior, subovatus, apice rotundatus, pilis brevissimis in- 
structus, in pilositate articuli medii fere occultus. 

Oculi nudi. 

Pedes antici brevissimi, tenues, in pilositate pectoris plane occulti. Femora reliquorum 
fere nuda, tibiis fere longiora-. 

Ale rotundate, integre. Cellula discoidalis alarum anticarum dimidiam partem ale fere 
occupat. | 


32 H. D. J. WALLENGREN, 


Costee alarum ut in genere sequente, sed coste 6—7 alarum anticarum ex eodem loco 
(angulo antico) cellul&e, et costa 8:va e latere antico ejusdem cellul& egrediuntur. 
Costula transversa cellul&e alarum anticarum inter costas 5-6 valde angulata et 
inter costas 4—5 recta. 


1. P. hippia (CrRAM.): alis supra fuscis, anticis maris disco fulvescente, ocello unico magno 
apicali bipupillato; posticis infra albido-canis striis transversis discoidalibus, undulatis, 
fuscis, obsoletis, ocellis supra 1—2, infra 1—3 obsoletioribus. 

Papilio hippia CraAM. Uitl. Kap. t. 222. fig. OC. D. 
Satyrus cassius Gop. Encycl. Meth. IX. p. 526. 134. (excl. syn. Fabr. et syn. Crameri pl. 168.) 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Specimen nostrum masculum ommnino cum fig. ÖCRAMERI et descriptione GoDARTI convenit, sed specimen 
femineum differt alis supra fuscis concoloribus, tantum anticis infra in disco fulvescentibus, ocelloque posticarum 
utringque tantum unico, minutissimo, punctum nigrum, albido-pupillatum in angulo ani constituente. 


2. P. hyperbioides (Nos.): alis supra fuscis, disco omnium fulvescente, striga communi 
submarginali fusca; anticis ocello magno apicali bipupillato; posticis ocellis duobus 
caeruleo-pupillatis, infra flavido-griseis atomis brunneis, ad medium marginis antici 
et ad marginem posticum acervatis, ocellisque nullis. &. 


Papilio hyperbius CraAM. Uitl. Kap. t. 168 f. C. D. (nec fig. E. F.). FaBr. BE. S. III 1. 215. 672. 
(Exclus. syn. Linnei et syn. Cram. t. 314. f. C. D.). 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Specimen nostrum masculum cum fig. ÖRAMERI 1. c. omnino convenit. 


3. P. hyperbius (L1N.): alis supra fuscis disco omnium ferrugineo, anticis ocello apicali 
caeruleo-bipupillato; posticis utringue puncto nigro anali pupillato, minuto, infra fu- 
scescentibus, ad basin griseis, serie transversa discoidali punctorum obsoletissimorum 
albidorum. &. 


Papilio hyperbius Tin. S. N. 2. 769. 130. 
Satyrus hyperbius Gop. Encycl. Meth. IX. 527. 135. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


4. P. narycia n. sp. alis utrinque fusco-brunneis, anticis utringue macula transversa fulva, 
ocelloque magno caeruleo-bipupillato; posticis supra caecis, infra ocellis 5, quorum 
antico majore, lineaque exteriore fuscescente notatis. &. Long. al. exp. 42 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. Ale omnes supra fusco-brunnex; antice macula magna transversa fulva, margines minime attin- 
gente, extra cellulam utrinque notate; haec macula est extrorsum, presertim infra, fuscedine limbata; in macula 
eadem, sat procul ab apice ale, adest ocellus magnus niger, iride flava circuloque fusco circumeinctus, et caeru- 
leo-bipupillatus. Ala postice supra obscuriores, unicolores et caece; infra dilutiores ocellis 5 minoribus notatae 
et extra seriem ocellorum linea continua fuscescente ornatae. Ocelli omnino ut in alis anticis, sed minores et 
tantum unipupillati; ocellus maximus prope marginem anticum; ocelli 2—3 minutissimi. Lobus basalis alarum 
posticarum flavedine tinctus. In ipso margine exteriore linea nigra communis infra conspicitur. Cilia utringue 
fusca, subnitentia. 


PHYSCAENEURA. n. gen. 


Antenne breviores, extrorsum sensim crassiores, clavam gracilem indeterminatam con- 


stituentes. 
Palpi 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 33 


Palpi longitudinem capitis valde superantes, porrecti, triarticulati. Articulus medius 
omnium longissimus, reliquis conjunctis longior, subceylindricus, pilis longissimis, rigi- 
dis infra instructus. Articulus ultimus basali multo longior, cylindricus, acuminatus, 
fere nudus, pilis brevissimis tantum infra instructus. Articulus basalis brevissimus, 
ab intermedio haud distinguendus. 


Oculi nudi. 


Pedes antici brevissimi, tenues, in pilositate pectoris plane occulti. Femora pedum reli- 
quorum nuda, tibiis fere longiora; articuli tarsorum haud distinguendi. 

Ale rotundate, integre. Cellula discoidalis alarum anticarum dimidiam partem alarum 
haud occupat. 

Costee alarum posticarum 9: 1—3 e trunco communi superiore, 4:ta e costula transversa 
cellul&, 5—7 e trunco communi inferiori, 8 -9 e basi egredientes. Costa 1:ma ra- 
mulum brevem, rectum in lobum basalem emittit. Coste alarum anticarum 9: 1:ma 
e basi, 2—4 e trunco communi inferiore, 5—6 e costula transversa cellul&e, 7—8 e 
trunco communi superiori et 9:na iterum e basi egredientes. Coste 7—9 fere ex 
eodem loco (angulo antico) cellulx oriuntur. Costa 7:ma quadriramosa. Costa 9:na 
ad basin valde inflata, vesicam magnam, ovatam formans. Coste relique ad basin 
normales. Costula transversa cellule alarum anticarum simplex, inter costas 5—6 
modice arcuata, et inter costas 4—5 subrecta. 


1. P. panda (Borsp.): alis supra fuscis, maculis intramarginalibus fulvis, nigro-punctatis, 
anticarum confluentibus, infra lineolis nigris albisque pulchre atque dense marmoratis; 
anticis fascia intramarginali fulva pupillis argenteis 5; posticis ocellis fulvis argenteo- 
pupillatis 7, primo reliquis disjuncto, ultimis 2 connatis. Long. al. exp. 35—40 millim. 

Satyrus panda Borisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 594. 85. 


Hab. in Caffraria. WauLrBErG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 


Gen. MYCALESIS. WESTW. 


1. JM. injusta n. sp. alis supra mnigro-fuscis, anticis ocellis 2, inferiori majore, posticis 
unico, obsoleto; omnibus infra striga communi albida discoidali, lineaque intramar- 
ginali nigra; anticis fasciola cellulari pallida, ocellisque 2 majoribus; posticis stria 
continua subpallida versus basin, ocellisque 7, secundo, tertio et septimo minutis. &. 
Long. al. exp. 530 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. M. justine (CRAM. t. 226. f. C.) sat similis, sed major. Ale omnes supra nigro-fuscae; anticoe 
ocellos 2 nigros, albo-pupillatos, iride flavida gerunt, quorum posterior major; posticae ocellum minutissimum, ob- 
soletum inter costas 6—7 habent. Ale ommnes infra nigro-fuscee striga communi albida, versus angulum analem 
posticarum subevanescente; extra hanc strigam fundus est dilutior, presertim in anticis, et circum ocellos cinereo 
hinc inde tinctus. In cellula alarum anticarum adest fasciola pallida, et ad basin posticarum striga angulata 
ejusdem fere coloris. Ocelli alarum anticarum 2 adsunt, sed posterior multo major et anterior multo minor, 
quam in pagina superiore; ceteroquin ocelli 3 minutissimi observantur, quorum 1 mox ante ocellum maximum, et 
reliqui 2 in utrogque latere ocelli apicalis. Ocelli alarum posticarum 7, nigri, albo-pupillati, iride flavida, quorum 
2:dus, 3:tius et 7:mus minuti, omnino ut in figura Crameri 1. c, Extra ocellos linea valde dentata, sed obsoleta, 
fuscescens, et prope marginem exteriorem altera nigra locum tenet. Linea ejusmodi in margine ipso adest. 
Cilia fusca, infra pallidiora. 

4 K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 4, d 


34 H. D. J. WALLENGREN, 


2 


kn 


M. caffra n. sp. alis supra fusco-brunneis, anticis striola extra cellulam albida, ocellis- 
que 5, postico maximo, anterioribus minutis, posticis puncto minuto nigro, subo- 
cellari; omnibus infra fusco-brunneis margine late flavido-cinereo, anticis fasciola cel- 
lulari pallida, strigaque transversa albida et ocello unico; posticis stria fusca ad 
basin, punctisque seriatis nigris versus marginem. 2. Long. al. exp. 55 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Proecedente major. Ale omnes supra fusco-brunnere; anticee extra cellulam striolam transversam 
brevem albidam ocellosque 5 gerunt. Ocellus maximus niger albo-pupillatus, iride gracili et subobsoleta flavida 
cireumeinctus, inter costas 2—3 locum tenet; ante eum ocellus minutus, subobsoletus, et versus apicem 2 distinc- 
tiores et nonnihil majores, omnes albo-pupillati, locum tenent, sed ante eos iterum ocellus, caecus atque omnium 
minutissimus occurrit. Extra seriem ocellorum macula ad costam 4:tam indeterminata pallida adest. Ale po- 
stice supra unicolores tantum punctum nigrum sat obsoletum inter costas 6—7 gerunt. Ale omnes sunt infra 
fusco-brunnex margine communi latissimej flavido-cinereo et in termino ejus interno fascia transversa albida per 
alas anticas se extendit. In cellula earundem alarum fasciola recta pallida observatur, et in margine cinereo 
ocellus albo-pupillatus, ocello maximo paginee superioris respondens.  Ocelli reliqui pagina superioris vesti- 
gium haud reliquarunt, nisi punctis albis obsoletissime sunt indicati. Versus marginem exteriorem alarum omnium 
series punctorum nigrorum obsoleta adest, et basis alarum posticarum est flavido-pulverulata, et striam fuscam, 
transversam ut in specie precedente gerit. Cilia fusca, infra cinerascentia. 


Trib. LYCZENOIDA. 
Gen. LOXURA. BLANCH. 


1. L. alcides (CrRAM.): alis caudatis, supra fuscis, a basi supra discum violaceis margine- 
que anticarum externo late rufo-brunneo; omnibus intra corticinis striga communi 
tenui lineolaque discoidali posticarum flavescentibus; macula ad angulum ani nigro- 
fusca caeruleo-subtincta. Long. al. exp. 40 millim. 


Papilio aleides CrRAM. Uitl. Kap. t. 98 fig. D. E. 
Hesperia alcides FABR. BE. S. III 1. 283. 36. 
Hesperia silenus FABR. BE. S. III 1. 330. 253. 
Myrina aleides Gop. Encycl. Meth. IX. 594. 4. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Specimen unicum. 


2. LL. dermaptera mn. sp. alis caudatis (?), supra nigro-fuscis, in disco hinc inde cacruleo- 

squamulatis; infra griseo-fuscis, marginibus tenuissime fulvidis, posticis ad angulum 

ani brunneis strigisque abbreviatis nigris 2, albo-terminatis. Long. al. exp. 38 millim. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. Ale postice candatze (?), sed specimen ad angulum ani alarum valde laesum. Alx omnes supra 
nigro-fuscee, tantum in disco squamis hinc inde accervatis caeruleis obsite. Ommes infra griseo-fuscae; anticae 
secundum marginem anticum et exteriorem, sed postice secundum marginem exteriorem et internum, attamen sat 
tenue, fulvescentes. Ale postice infra ad angulum ani maculam magnam et elongatam brunneam, hinc inde 
caeruleo-notatam, gerunt. Intra hanc maculam in fundo cinereo striga nigra undata, ad costam 7:mam desinens, 
observatur, et intra illam striga altera iterum nigra, introrsum albido-terminata, a costa 9:na ad costam 6:tam 
arcum magnum formans, ut macule brunnex sit ad finem propior, quam ad marginem internum. 


Gen. THECLA. (FABR.) WALLENGR. 
A.) Oculi nudi. 


1. Th. jolaus (CrRAM.): alis integris, supra testaceo-fuscis, anticis utrinque ocellis 2 nigris, 
albo-cireumcinctis, posticis supra ocellis 3; omnibus infra cinerascentibus, posticis 
puncto obsoleto nigro versus marginem exteriorem. 9. Long. al. exp. 32 millim. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 35 


Papilio folanus Cram. Uitl. Kap. t. 270. fig. F. G. Text. III. 141. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


2. Th. lara (Lis): alis integris, supra testaceo-fuscis, ad basin argenteo-micantibus, anti- 
cis utrinque ocellis 2 nigris, albido-cireumcinctis, posticis supra ocellis 2; omnibus 
infra canescentibus, posticis striga interrupta fusca. 2. Long. al. exp. 25 millim. 
Papilio lara LIN. S. N. 2. 528. 258. 
Hesperia lara FABR. BE. S. ITIL 1. 315. 191. 


Polyommatus lara Gop. Encycl. Meth. IX. 675. 179. 
Papilio gorgias Storr. Suppl. t. 33. f. 5. et 5. d. (secund. God.) 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 
B.) Oculi hirti. (Jolaus Auer.) 


3. Th. orejus (HeFR.): alis bicaudatis, supra fuscis, maris violaceo-micantibus, ocellis ana- 
libus nigris utrinque 3, fulvo 1 albo-circumcinctis, posticis femine fasciis 2 albis. 
confluentibus; omnibus infra camnis lineola cellulari strigisque 2 parallelis punetoque 
basali posticarum ferrugineis, obsolete albo-marginatis, ocellisque 2. Long. al. exp. 


30 millim. 
Jolaus orejus HoPFFER. Monatsber. d. K. Preuss. Acad. d. Wiss. 1855. 641. 15. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. Mas. Ale supra fusce, certo situ violaceo-micantes; posticee, ad basin obscure caerulescentes, in 
margine ipso exteriore lineam nigram, prasertim versus angulum ani utrinque albo-limbatam, gerunt et intra illam 
ocellos 3 nigros, ad angulum ani sitos, quorum externus antice est fulvo-marginatus, reliqui tamen albo-marginati. 
Caudee sat longe, sed graciles, nigre, albo-ciliate. Alx omnes sunt infra can et ad finem cellulae lineolam rec- 
tam ferrugineam, obsolete albido-marginatam gerunt; postice punctum ejusdem coloris inter costas 1—2 prope 
basin ostendunt. Striga ejusdem ecoloris extra cellulam per alas ommnes se extendit, sed inter costas 7—98 alarum 
posticarum valde angulata. Hec stnga e striolis brevibus, inter costas sitis, proprie est composita. Extra illam 
striga altera communis ejusdem  coloris, sed obsoletior et mundulata adest. In ipso margine exteriore linea 
tenuis, in alis anticis fusca sed in posticis nigra et utrinque albo-limbata, observatur. Intra illam ad angulum 
ani adsunt ocelli duo nigri, antice fulvo-marginati. Fundus inter ocellos argenteo-caeruleo hinc inde squamulatus. 
Cilia fuscescentia, versus angulum ani alarum posticarum albescentia. Mas antea non descriptus. 


Femina mari similis, sed color alarum supra fuscus, nec violaceo-micans. Alée postice fascias duas albas 
prope marginem exteriorem supra gerunt, quarum interior est latior et in alas anticas usque ad costam 3:tiam 
obsolete et indeterminate producta. Fascia exterior ad ocellum externum desinit, et tantum per strigam tenuissimam 
coloris fundi -ab interna est separata, ut antice fere cum illa confluat. — Species maximam affinitatem cum 
P. eurylo (Gop. Encycl. Meth. IX. p. 633) habere videtur. 


4. Th. hirundo n. sp. alis longe caudatis, supra nigro-fuscis, maris violaceo haud micantes, 
anticis utringue ocello postico nigro, albido-cireumecineto; posticis supra ocellis nigris, 
albo-cireumeintis, fenunce serie macularum albidarum; omnibus infra albido-canis 
lineola cellulari, strigis 2 communibus, punctis 2 costalibus anticarum punctoque 
basali posticarum ferrugineis, obsolete albo-limbatis; ocello anticarum ocellisque 2 
posticarum nigris. Long. al. exp. 25 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Mas. Ale supra nigro-fuscae, haud violaceo-nitentes; anticae ocellum nigrum obsoletiorem albido- 
cireumeinetum ad angulum posticum gerunt; posticae, versus marginem interiorem canescentes, maculas ocelliformes 
nigras, albido-cirecumeinctas, secundum marginem exteriorem gerunt, quarum tantum 2, angulo ani proximeae, sunt 
distineta, sed reliquse obsolete, haud distinguenda; intra illas series obsoletissima linearum albidarum. Cauda 
longa, ex angulo ani oriens, alba, linea fusca per totam longitudinem notata. Ale omnes sunt infra albido-canze; 
ad basin alarum posticarum punctum ut in specie preecedente et ad marginem anticum alarum anticarum, extra 


26 H. D. J. WALLENGREN, 


cellulam, puncta 2 ferruginea, obsolete albido-marginata; ad finem cellule alarum omnium et marginem internum 
et anticum alarum posticarum lineola ferruginea; linea cellularis in medio albido-notata, reliquse obsolete albu- 
marginatse. Per discum alarum omnium striga ut in specie precedente se extendit, sed in posticis tantum inter 
costas 7—8 rotundato-angulata. Extra hanc strigam altera adest, que e lunulis ferrugineis est composita et 
obsoletior quam interna. Ad angulum posticum alarum anticarum ocellus niger haud albido-cireumcinctus, et ad 
angulam ani alarum posticarum maculae due nigra, antice fulvido-limbatse: In ipso margine exteriore linea, in 
alis anticis ferruginea, in posticis nigra.  Cilia alarum anticarum supra fusca, infra ferruginea; alarum posticarum 
utringque albida. 


Femina mari similis, sed color alarum supra fuscus, et ocelli cum serie alba ante illos distinetiores. Ante 
ocellum alarum anticarum interdum alter obsoletus observatur. 


Gen. MYRINA. FABR. 


1. M. pallene n. sp. alis bicaudatis, utrinque albido-flavis apice anticarum supra fusco; 
omnibus infra striga communi, in posticis angulata et interrupta, lineolaque discoi- 
dali anticarum nigris. 9. Long. al. exp. 45 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. Ala supra albido-flavse, postice versus angulum ani fulvescentes; anticae in apice sat late fusce, 
qui color secundum marginem exteriorem usque ad exitum costa 8:ve se extendit. In pagina inferiore sunt ale ut 
in pagina superiore coloratze, sed color saturatior et ale postice versus angulum ani magis fulvescentes. In mar- 
gine exteriore harum alarum adsunt macule 2 nigra, altera minuta inter exitum costarum 6—7, altera major et 
elongata in ipso angulo ani; heec etiam in pagina superiore observatur. Striga communis per discum omnium ala- 
rum nigra, in posticis inter costas 7—8 valde interrupta et angulata. Ad finem cellule anticarum lineola trans- 
versa ejusdem coloris occurrit. Signature ille in pagina superiore obsoletissime perlucent. Caudee graciles, utrin- 
que nigree, longitudinem abdominis haud superantes. Cilia utrinque nigrescentia. 


Gen. LYCAENA. FABR. 
A) Ale infra albo-variegate, absque punctis nigris sparsis. Oculi hirti. 
I. Ale postice caudate. 


1. I. boetica (LIN.): alis unicaudatis, omnibus infra cinereis, albido-undulatis; posticis 
fascia integra alba, ocellisque anguli ani nigris, antice fulvo-iridatis, postice argenteo- 
limbatis. 

Mas: alis supra caeruleo-violaceis, limbo tenui fusco; posticis punctis i —2 subo- 
cellaribus nigris in angulo ani. 


Femina: alis supra fuscis, disco caerulescente, posticis fascia maculari obsoleta dis- 
coidali albida, maculis 2—3 nigris, albido-circumcinctis, analibus. 
Papilio boeticus LIn. S. N. I. 2. 789. 226. Hösn. Pap. t. 74. f. 373—375. Esr. Schm. I. t. 
27. S. IIL f£ 3. a. b. p. 319. t. 91. C. 91. f. 3. p. 181. 
Hesperia boetica FABR. HB. S. III. 1. 280. 77. 
Polyommatus boeticus Gop. Encycl. Meth. IX. 653. 122. GubrisN. Voy. en Abyss. par Lefebv. p. 383. 
Lycena boetica Ocks. Schm. I. 2. 99. IV. 27. X. 1. 77. Borsp. Fn. de Madag. p. 23. Voy. de 


VAfr. Austr. p. Deleg. II. 588. 44. Lucas Expl. Scientif. de VAlg. III. p. 361. 41. GERH. 
Lycanen. t. 11. f. 1. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGORGUE. 
2. LD. telicanus (HErBST.): alis unicaudatis, infra fusco-cinereis, catenulis albis, posticis 


striga lunularum albarum, maculis analibus 2 nigris, argenteo-limbatis, antice anguste 
fulvo-cinctis. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. FM 


Femina: alis supra fuscis, disco caerulescenti, anticis maculis fuscis, hinc inde 
albido-limbatis, posticis maculis marginalibus fuscis, albido-cireumeinctis, quarum 2 
analibus nigris. 

Papilio telicanus HerBst. Schm. t. 305. f. 6—9. Hösn. Pap. t. 74. f. 371. 372. t. 108. f. 553. 
554. Text. p. 56. 
Polyommatus telicanus Gop. Encycl. Meth. IX. 655. 128. 


Lycena telicamnus OcHs. Schm. I. 2. 102. IV. 27. X. 1. 78. Boisp. Fn. d. Madag. p. 24. Lucas 
Expl. Scient. de V'Alg. III. 361. 42. GrrH. Lyckenen t. 11. f. 2. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


3. I. lingeus (CRAM.): alis unicaudatis, anticis infra fuscis fasciolis plus minus abbreviatis 
concoloribus, albo-marginatis; posticis albido-cinerascentibus fasciis transvervis 2 in- 
terruptis, albido-marginatis, ocellisque 2 analibus mnigris, tenuvissime fulvo-ridatis, 
aureo-pustulatis; ciliis albis, fusco-maculatis. 

Mas: alis supra caerulescenti-violaceis, signaturis pagine inferioris obsoletissime 
perlucentibus. 

Femina: alis+«supra fuscis, disco plus minus caerulescente, posticis puncto anali 
nigro, albido-cireumcincto. 


Papilio lingeus CrRAM. Uitl. Kap. t. 379: fig. F. G. 
Polyommatus lingeus Gop. Encycl. Meth. IX. 656. 130. 
Lycena lingeus Boisp. Voy. de VAfr. Austr. p. Deleg. II. 588. 38. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. In Terra Amazulorum. DELEGoRGUE. 


I. Ale ecaudatwe. 


4. L. sichela n. sp. alis ecaudatis, infra fuscescentibus, tenuissime albido-undulatis, posticis 
punctis duobus analibus nigris angulisque duplicatis marginalibus tenuissimis albidis. 
Long. al. exp. 27 millim. 

Mas: alis supra obscure violaceo-caerulescentibus. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Ale ecaudatze, supra obscure violaceo-caerulescentes, fere ut in Z. quercus, sed nonnihil obscuriores, 
et ad marginem exteriorem obsoletissime fuscescentes. Margo ille ipse tenuissime fuscus. Ale infra fuscescentes, 
in canescentem obsolete vertentes, tenuissime albido 1. pallide undulat; undulxe alarum anticarum discoidales 4 
per paria sitae, cellulam postice non superantes, et 2 extra cellulam transversee, e lineolis parallelis tramsverse po- 
sitis formats; in margine harum alarum exteriore undulze iterum 2 approximata, ex arcubus inter costas compo- 
site. Undule alarum posticarum 3 ad basin parallel, 2 a margine antico egredientes et ad costam 4:tam desi- 
nentes et anastomosantes, et denique dus a margine interno egredientes ad costam 3 desinentes, invicem diver- 
gentes, ut undulas a margine antico egredientes sicut forfice amplectantur. De cetero series duplex angulorum 
ejusdem coloris in margine externo adest, quarum interior angulis acutis formafur. Undulae omnes tenuissimae. 
Versus angulum ani alarum posticarum puneta 2 minuta nigra observantur, quorum unum in pagina superiore 
alarum etiam quamvis obsoletissime observatur. Cilia fuscescentia, apicibus pallidis. 


B.) Ale infra punctis l. maculis nigris sparsis ornate, fascia Il. maculis 
marginalibus fulvis carentes. 
I. Oculi nudi. 
1) Ale postice caudate. 


5. DL. sybaris (HPFR.): alis caudatis infra flavescenti-albis, fasciola baseos anticarum obli- 
qua punctisque ommnium rotundatis nigris, exterioribus biseriatis, tribus analibus po- 
stice argenteo-limbatis. 


28 H. D. J. WALLENGREN, 


Mas: alis supra caeruleis margine exteriore late maculaque discoidali anticarum 
nigris; margine posticarum linea alba notato. 
Lycena sybaris HorrrEr. Monatsber. d. K. Preuss. Acad. d. Wiss. 1855. 642. 19. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. L. theophrasto (FABR.) maxime affinis, sed vix ejus varietas; differt maculis nigris pagine inferioris 
fere ommibus rotundatis, colore pagine superioris ommnino caeruleo margineque exteriore late nigro, in alis po- 
sticis linea integra alba notato. Cauda alarum ut in specie memorata. Ale omnes supra caeruleze, in virescen- 
tem minime vertentes, margine externo late nigro, ad angulum posticum alarum anticarum latiore quam ad apicem, 
in alis posticis linea alba per totam longitudinem intersecto. Exitus alarum niger. Ad finem cellule alarum an- 
ticarum macula sat magna nigra. Ale ommnes infra flavescente-albae, signatwis nigris fere ut in L. theoplrasto et 
psittaco, sed signaturae ill omnes rotundat:re et invicem late disjunctze, presertim in alis posticis; macula tantum 
discoidales alarum anticarum angulate. Puncta 3 analia posticarum postice argenteo-limbata.  Cilia alarum 
anticarum fuscescentia, versus apicem alarum pallescentia; posticarum albescentia, obsolete fusco-maculata. 


Femina secundum HoPFrFEr alas gerit supra fuscas, ad basin caeruleas, maculis disei lunulisque marginali- 
bus bifariis albis notatas. 


6. L. calice (HPFR.): alis caudatis, infra albis, anticis fascia basali obliqua, fasciolis trans- 
versis punctis marginalibus seriatis nigris; posticis maculis basalibus marginalibusque 
punctisque seriatis nigris, marginalibus plus minus sordide caeruleis. 

Mas: alis supra nigro-fuscis, anticis macula discoidali biloba maculaque intramar- 
ginali subquadrata albis; posticis fascia transversa alba, ad marginem interiorem 
nigro-lineolata. 

Lyccena calice HorrFrr. Monatsber. d. K. Preuss. Acad. d. Wiss. 1855. 642. 18. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Ale omnes supra nigre, in fuscedinem nonnihil vergentes; antice maculam magnam albam bilo- 
bam in disco maculamque alteram subquadratam minorem intra marginem exteriorem gerunt; vestigium obsoletum 
macule albe versus basin etiam ostendunt. Ale postice fasciam latam albam, marginem anticum non attingen- 
tem, habent, sed haec fascia versus marginem exteriorem sinum in fuscedine format, et ad medium marginis interni 
lineola nigra et postice lineola altera longiore ejusdem coloris. In margine ipso lineola alba observatur et series 
intra illam obsoleta punctorum nigrorum. Caudée alarum posticarum nigra. Alex omnes sunt infra albe; 
anticee fasciolam obliquam ad basin nigram ommnino ut in DL. theophrasto gerumt, sed haec fascia in macula marginis 
antici desinit; ad medium marginis antici macwa ejusdem coloris, quie fasciolam brevem per cellulam emittit; 
intra medium marginis interioris fasciola altera ad cellulam egreditur; pone medium ejusdem marginis iterum fa- 
sciola, ad costam 3:tiam tendens, observatur; denique fascia continua nigra, oblique arcuata, a margine antico 
usque ad angulum posticum se extendit; haec fascia prope apicem macula transverse posita extrorsum notatur; 
extra hanc fasciam macula nigra costalis prope apicem locum tenet et lineol&e nonnullxe nigra tenues seriate in- 
tra seriem marginalem punctorum nigrorum observantur. Ale postice macnlas gerunt nigras elongatas ad basin, 
ad angulum anticom et ad angulum posticum; in margine ipso exteriore series punctorum nigrorum, prasertim 
quatuor plus minus argenteo-caeruleo-micantium adest. OCilia fuscescentia, apicalia albicantia; anticarum infra 


fusco-maculata. 


T. IL. rosimon (FABR.): alis caudatis, infra albis, fasciola baseos obliqua anticarum macu- 
lisque discoidalibus omnium hine inde quadratis et confluentibus nigris; margine 
exteriore omnium serie nigra punctorum et altera lunularum; punctis analibus 2—3 
sordide caeruleo-argenteis. 

Femina: alis supra fuscis, basi argenteo-caeruleis, disco albo, nigro-maculato; po- 
sticis serie punctorum nigrorum, albo-cirecumecinctorum; ciliis albis, anticarum fusco- 
maculatis. 


Hesperia rosimon FaABR. BE. S. III 1. 288. 
Papilio coridon Cram. VUitl. Kap. t. 340. fig. C. D. E. 
Polyommatus rosimon Gop. Encycl. Meth. IX. 658. 141. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 39 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs. Cauda et antenna nostri specimini unico desunt. 


2) Ale postice ecaudate. 


8. LI. lystmon (Horrm.): alis ecaudatis, infra canis macula discoidali ferruginea, albido- 
limbata, anticis serie punctoruw valde arcuata punctisque 2 costalibus nigris, albido- 
circumeinctis; posticis punctis basalibus serieque punetorum nigrorum extra-cellulari 
valde arcuata nigris; omnibus serie marginali arcuum alteraque punctorum fuscorum. 

Mas: alis supra violaceo-caeruleis, anticarum margine exteriore apiceque late fuscis. 


Pupilio lysimon HöBN. Schm. t. 105. f. 534. 535. 

Lyccena lysimon Ocms. Schm. I. 2. 24. 10.- Germ. Lyccenen. t. 15. f. 2. 
Polyommatus lysimon Gop. Encycl. Meth. IX. 701. 240. 

Argus lysimon Borsp. Fn. de Madag. p. 23. Icon. Lepid. nouv. p. 174. t. 17. f. 7. 8. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 
II. Oculi hirti. Ale postice ecaudate. 


I. L. moriqua n. sp. alis ecaudatis, infra albidis, anticis fasciola obliqua baseos, puncto 

— cellulari, fasciola ad finem cellule, fascia transversa apicis, lineaque intramarginali 

fuscis, serieque marginali punctorum minutorum nigrorum; posticis fasciola baseos, 

punctis 4—35 basalibus, serieque punctorum hinc inde confluentium, discoidali nigris, 

lunula discoidali lineaque intramarginali ferrugineis, punctisque marginalibus nigris, 

intermediis evanescentibus, et 2 analibus sordide caeruleis. Long. al. exp. 22 millim. 
Mas: alis supra violaceo-caeruleis margine exteriore late fusco, indeterminato. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Sequenti simillima est species, at minor et haud ejus varietas. 
violaceo-caeruleus; margo exterior latior, fuscus, introrsum indeterminatus; puncta marginalia alarum posticarum 
nulla. Ale anticae infra omnino ut in sequente colorata et signatie, sed signaturse multo tenuiores. Ale posticie 
etiam ut in specie memorata, sed basis minime caerulea, lunula ad finem cellule gracillima et extra cellulam nulla 
fascia sed series valde arcuata punctorum, hinc inde confluentium. Puncta 2 analia sordide caerulea, sed intror- 


sum minime fulvo-limbata. 


Color pagina superioris obscurior, 


0) Ale infra punctis nigris sparsis plus minus ornate; postice fascia 
l. maculis marginalibus fulvis. 


I. Oculi hirti. 
1) Ale ecaudatae. 


10. L. jesous (GUERIN): alis ecaudatis, infra albidis, anticis fasciola obliqua baseos, puncto 
cellulari, fasciola ad finem cellule, fascia transversa apicis lineaque intramarginali 
brunneo-fuscis, serieque marginali punctorum nigrorum; posticis fasciola baseos, punc- 
tis 4—35 basalibus, punctoque costali nigris, fascia extra-cellulari, bis interrupta, 
lineola cellulze, lineaque continua intramarginali brunneo-fuscis, punctisque marginali- 
bus mnigris, intermediis evanescentibus, et 2 analibus sordide caeruleis, antice fulvo- 
limbatis; basi posticarum caeruleo-eruginosa. 

Mas: alis supra caeruleis margine tenuissime nigrescente, punctisque analibus 2 
nigris, obsoletis. 


40 H. D. J. WALLENGREN, 


Femina: alis supra fuscis, disco albicante, anticis macula discoidali fusca, posticis 
punctis marginalibus fuscis, obsoletis. 
Polyommatus jesous GURRIN. Voy. en Abyss. par Lefebv. p. 383. t. 11. f. 3. 4. (of 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 
Femina, non antea descripta, infra mari simillima est, sed alxe supra sunt fusca, ad basin haud caerulez, 
in disco albescentes. Ale antice maculam fuscam in disco et puncta obscuriora, sat obsoleta, in margine externo 


gerunt; posticae punctis margimalibus similibus, introrsum albido-limbatis notantur. Basis alarum posticarum infra 
minus caeruleo-aeruginosa quam apud marem. 


11. L. amarah (GUBRIN): alis posticis denticulato-subcaudatis, omnibus infra pallide cine- 
rascentibus, anticis macula magna recta abrupte truncata baseos nigra, fasciisque 
extra-cellularibus fuscis, albido-marginatis; posticis punctis 4 baseos duobusque costa- 
libus nigris, fasciis extra-cellularibus fuscis albo-limbatis, punctisque 2 analibus nigris, 
sordide caeruleis, antice fulvo-limbatis, exteriore majore. 

Femina: alis supra pallide fuscis, posticis arcubus biseriatis, lineaque marginali 
albis, ocellisque 2 analibus nigris antice fulvo-iridatis. 
Polyommetus amarah GURRIN. Voy. en Abyss. par Lefeby. p. 384. t. 11. fi 5. 6. På 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


2) Ale caudate. 


12. P. asteris (Gop.): alis caudatis, infra cinereis serie extra-cellulari communi annulorum 
albidorum, annuloque discoidali albo, serieque duplici intramarginali arcuum albo- 
rum; posticis punctis 5—6 baseos nigris ocellaribus, ocellisque 2—3 analibus nigris, 
sordide caeruleo-argenteis, introrsum fulvo-iridatis, exteriore majore. 

Mas: alis supra argenteo-caeruleis, margine tenuissime fusco, lineola transversa 
discoidali anticarum puncetoque anali posticarum nigris. 

Femina: alis supra fuscis, disco caeruleo, macula discoidali anticarum magna, ma- 
culis discoidalibus posticarum minoribus nigris; posticis serie intramarginali areuum 
albidorum ocelloque nigro, introrsum fulvo-iridato. 


Polyommatus asteris Gop. Encycl. Meth. IX. 657. 137. 
Lycena asteris Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 588. 40. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 
I. Oculi nudi. Ale postice ecaudate. 


13. IL. cissus (Gop.): alis ecaudatis infra cinerascentibus, anticis punceto cellulari, lineola 
transversa discoidali, punctisque extra-cellularibus, transverse seriatis nigris, albido- 
circumcinctis; posticis punctis 3 baseos, lineola discoidali punctisque seriatis extra- 
cellularibus nigris, albido-circumeinctis, minoribus, arcubus analibus latis fulvis, puncto 
unico nigro, sordide aureo, notatis. 

Mas: alis supra caeruleo-violaceis, margine exteriore tenue fusco; posticis arcubus 
analibus fulvis, puncto unico nigro notatis. i 
Polyommatus cissus Gop. Encycl. Meth. IX. 683. 210. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Specimen unicum. 

| 14. IL. trochilus 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 41 


14. I. trochilus (FRIvV.): alis ecaudatis, infra fuscescentibus, anticis annulo discoidali albo, 
serie arcuata extra-cellulari punectorum nigrorum albido-limbatorum, serie duplici 
intra-marginali arcuum albidorum lineaque marginali alba; posticis punctis 4 baseos 
transverse seriatis punctoque costali nigris, albo-limbatis, annulo discoidali, annulis 
extra-cellularibus seriatis, arcubus biseriatis intra-marginalibus lineaque marginali al- 
bis, punctisque 3 nigris analibus, introrsum late fulvo-iridatis, extrorsum argenteo- 
limbatis. 

Femina: alis supra fuscis, posticis maculis analibus subtribus fulvis, punctis toti- 
dem nigris notatis. 
Lycena trochilus Friv. H—S. Schm. 224—226. GerH. Lycenen. t. 16. f. 3. 
"Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Specimen unicum. 


15. IL. messapus (Gop.): alis ecaudatis, infra cinereo-fuscescentibus, lineola discoidali, pun- 
ctisque seriatis obscurioribus, albido-limbatis, arcubusque marginalibus biseriatis albi- 
dis; posticis punctis duobus costalibus punctoque cellulari nigris, albido-limbatis, 
punctoque subanali nigro, antice fulvido-iridato. 

Mas: alis supra violaceis, margine exteriore fusco, posticis puncto subanali nigro, 
minuto, obsoletius fulvescente-limbato. 
Polyommatus messapus Gop. Encycl. Meth. IX. 682. 205. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs. Specimina nostra cum descriptione Godarti optime conveniunt, sed punctum versus basin in 
cellula alarum posticarum infra gerunt, de quo nullam mentionem fecit auctor. 


16. L. mahallakocena n. sp. alis ecaudatis, infra canescente-cinereis lineola discoidali pun- 
ctisque seriatis extra-cellularibus arcubusque et punctis marginalibus fuscis, albido- 
limbatis; posticis punctis 2 costalibus punctoque cellulari nigris, albido-limbatis, arcu- 
bus 2 analibus fulvis punetoque violaceo-nigro magno. Long. al. exp. 22—25 millim. 


Mas: alis supra caeruleo-violaceis disco toto fulvescente-flavo, extrorsum radiante, 
posticis arcubus marginalibus 2—3 fulvescente-flavis, puneto adjecto nigro, postice 
albido limbato. 


Femina: alis supra fuscis, posticis arcubus 2—3 fulvis, punctis adjectis 1—2 nigris, 
extrorsum albido-limbatis. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Mas. Ale antice supra caeruleo-violacexe, fere ut in L. aquilone; diseus totus cum costa 1:ma 
alarum anticarum fulvescente-flavus, extrorsum radians, sed radii marginem exteriorem non attingunt. In colore 
illo lineola obsoletissima fusca ad finem cellule interdum adest. "Al postice in disco tantum plus minus 
fulvescente-flavo-atomatze, sed ad marginem externum versus angulum ani arcus 2—3 fulvos gerunt, quorum in- 
termedius puncto sat magno nigro 1. violaceo-nigro, extrorsum plus minus albido-limbato notatur. Margo exterior 
alarum omnium tenuissime fuscus. Al ommnes sunt infra canescente-cinerex lineola 1. arcu discoidali, fuscescente 
et albido-limbato mnotate; antice seriem punctorum 6 fuscorum, albido-limbatorum, omnino ut specie pracedente 
gerunt, et margo exterior serie arcuum fuscescentium, albido-limbatorum obsoletiorum punctisque adjectis ejusdem 
coloris notatur. Ala posticae seriem punctorum extra cellulam omnino ut in pracedente gerunt, quorum primum, 
costale, nigrum, reliqua tamen sunt fuscescentia, sed omnia albido-limbata; series illa ad costam 3:tiam et 7:mam 
abrupto-interrupta, ut puneta 2 antica ab reliquis sint remota; punctum ultimum etiam ab reliquis remotum, arcum 
minutum in medio marginis interni format; ad basin puncta 2 nigra, albido-limbata occurrunt, guorum alterum 
prope marginem anticum, alterum in cellula ipsa; punetum tertium minutissimum in ipso margine interno inter- 


K. Vet. Akad. Handl; B. 2. No 4. 6 


42 H. D. J. WALLENGREN, 
dum observatur. Arcus seriati fuscescentes, albido-limbati, punctis adjectis ejusdem coloris ad marginem exteriorem 
observantur, sed 2 horum arcuum fulvi et internus eorum puncto magno violaceo-nigro notatur. Cilia grisescentia. 


Femina infra mari simillima, sed ale omnes supra fuscae et postice versus angulum ani maculas 2—3 
magnas fulvas, arcuatas, confluentes gerunt, quarum interior puncto nigro, exterior puncto fusco, extrorsum albo- 
limbatis notantur. In angulo ani lineola alba observatur. 

Oo 


Gen. ARHOPALA. Borsp. 


1. A? leroma n. sp. alis caudatis supra fuscis, omnibus infra argillaceo-griseis, anticis 
maculis obsolete argenteis, discoidalibus nigro-limbatis, serieque duplici extra-cellu- 
lari punetorum difformium nigrorum; posticis macula nigra ad angulum ani. 29. 
Long. al. exp. 30 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Oculi nudi. Costa 7:ma alarum anticarum biramosa. Forma alarum fere ut in genere Thecla- 
rum, sed palpi elongati, porrecti, fere ut in Myrina. Antennarum elava haud ulla. Ale supra pallide fuscae, 
certo situ nitentes; ad angulum ani vestigium maculze argillacee et ale antice ad finem cellule macula obsoleta 
fusca. Ale omnes infra argillaceze, postice magis grisescentes; anticee in cellula puncta 2 nigra, sordide argentea, 
ad finem ejusdem cellul& lineolam argenteam extrorsum et introrsum nigro-limbatam et prope marginem an- 
ticum puncta 2 argentea, haud nigro-limbata gerunt. Extra cellulam series duplex arcuata puncetorum difformium 
nigrorum, per paria inter costas sitorum, adest; ad marginem exteriorem series duplex lineolarum fuscarum 
obsoletissimarum, haud argenteo-notatarum observatur. Ale postice punctum minutissimum fuseum ad basin cel- 
lule gerunt; circulis obsoletissimis serieque undularum fuscis notantur; series illa undularum extra cellulam sita 
est et terminum posticum macularum pallidiorum obsoletissimarum constituit. Extra hanc seriem series altera 
obsoletissima undularum fuscarum, sordide argentearum, et in disco squamula hinc inde argentex adsunt. In 
ipso angulo ani macula nigra. Cilia supra albescentia, infra fundi colore. 


Gen. POLYOMMATUS. (LATR.) 


1. P. orus (CrAM.) alis integris supra fulvis, aureo-nitentibus, margine sat tenui nigro; 
anticis puneto discoidali punctisque 5 seriatis extra-cellularibus nigris; posticis lineola 
tenui discoidali, punctisque 2 minutissimis nigris; anticis infra fulvis, apice margine- 
que cinereis, punctis tribus cellularibus punctisque seriatis 5—6 nigris, albo-limbatis; 
posticis infra griseis, punctis obscurioribus pallide marginatis, sparsis, obsoletis, stri- 
gaque postica e lunulis fuscescentibus. 2. 


Papilio orus CraAm. Uitl. Kap. t. 332. fig. E. F. 
Polyommatus orus Gop. Encycl. Meth. IX. 672. 172. 
Hesperia arcas FABR. BE. S. III 1. 311. 179. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Gen. CYGARITIS. LUCAS. 
Obs. Hoc genus costam 7:mam alarum anticarum triramosam habet. 


1. C! thisbe (LiN.): alis dentatis, angulo anali producto, subcaudato; omnibus supra fulvis 
margine exteriore fusco, punctisque nigris ornatis, basique late argenteo-caeruleo in 
mare; anticis infra fulvis maculis nigris, quarum cellularibus sordide argenteis; po- 
sticis infra ferrugineis, flavido-variegatis et striatis aureoque maculatis. >. 


-Papilio thisbe Lin. S. N. 2. 789. 228. 
Hesperia thisbe FABR. HB. S. III 1. 292. 114. 
Papilio nais CRAm. Uitl. Kap. t. 47. f. D. E. 
Hesperia nais FaABR. BE. S. III. 1. 292. 115. 
Papilio palmus CraAM. t. 341. f. F. G. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 43 
Polyommatus thisbe Gop. Encycl. Meth. IX. 663. 157. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


2. C. aranda. n. sp. alis angulo anali producto, subcaudato, supra fulvo-ochraceis, anticis 

margine exteriore maculaque marginis antici fuscis; posticis macula anguli antici 
fusca; anticis infra fulvis, maculis nigris, sordide argenteis; posticis infra brunneis 
punctis obsoletissimis argenteis. &S. Long. al. exp. 27 millim. 


Polyommatus evadrus Gop. Encycl. 671. var. 3.?? 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


-Deser. Maximam affinitatem cum P. nyceto CRAM. t. 380 habet si paginam alarum superiorem modo 
adspicere velis, pagina inferior tamen alarum longe discrepat. Forte var. 3. a GODART 1 c. descripta, eadem est. 
. Ale postice angulo anali producto ut in specie preecedente. Ale omnes supra fulvo-ochracere; anticarum margo 
exterior fuscus, qui color versus apicem sensim est latior et cum macula sat magna ejusdem coloris marginis an- 
tici coheerit. Hac macula costam 6:tam introrsum non superat. Margo anticus a basi usque ad medium fundo 
concolor. Ala postice in margine antico prope angulum anticum maculam fuscam gerunt. Alxe antice sunt 
infra fulvae, sed ad marginem anticum et apicem late purpurascente-brunnes; in disco macula 1. puncta nigra 
7—38, sordide argentea et versus marginem exteriorem inter costas 1—4 puncta alia sed mnigra adsunt. 
Color purpurascente-brunneus'est impunctatus. Ala posticae infra purpurascente-brunnese, maculis, punctis 1. lineo- 
lis obsoletis, argenteis ornate. Cilia supra fusca, infra purpurascente-brunnea. 


3. C. malagrida n. sp. alis dentatis, angulo ani producto, supra fuscis; anticis macula 
discoidali, posticis maculis 4 seriatis posticis fulvis; amnticis infra fulvis, maculis 3 
cellularibus albis, apice fusco-griseo, albido-maculato; posticis infra fuscis, albido- 
argenteo-variis. &. Long. al. exp. 30 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. P. evadro Gop. affinis videtur sed certe alia species. Ala denticulatzs, postice angulo ani pro- 
ducto, sed haud subcaudato. Ale omnes supra fusca, versus basin nonnihil grisescentes; antice maculam indeter- 
minatam, fulvam, inter costas 2—4 extra cellulam, et ale postice maculas ejusmodi 4 inter costas 4—08, costis 
illis disjunctas, gerunt. Ala antice sunt infra fulvae, in apice et secundum marginem exteriorem usque ad costam 
2:dam fusco-grisex. In cellula puncta 3 alba, obsoletissime argentea, fusco haud limbata gerunt; in apice alarum 
maculae difformes albida, obsoletissime argenteo-nitentes observantur, sed tantum nonnulle earum extrorsum ni- 
grescente-limbatee. Signaturis aliis ale antice omnino carent. Alex postice sunt infra fusce punctis 1—2 albidis 
obsolete argenteo-micantibus in cellula mnotate; ad finem cellule macula trigona sat magna ejusdem coloris et 
extra cellulam series transversa arcuum ejusmodi coloratorum ”observantur; de cetero arcus, lineole et signaturae 
varie ejusdem coloris hinc inde observantur. Cilia utringue fusca, albo-maculata, 


4. OC. taikosama n. sp. alis integris, posticis subcaudatis, omnibus supra fuscis, anticis 
macula obsoletissima fulvida extra cellulam, posticis fascia marginali fulva, nigro-pun- 
ctata; anticis infra fulvescentibus, maculis plurimis nigris sordide argenteo tinctis, 
exterioribus seriatis; posticis grisescentibus, maculis plurimis argenteis. obsoletioribus. 
2. Long. al. exp. 34 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Forma et colore pagina superioris alarum hec species generi Lycenarum aut Theclarum, sed 
forma partium corporis et ramificatione costarum ommnino huic generi affinis. Ala integre videntur, sed posticae 
speciminis mnostri margine sat lasa; caudam tamen brevem ut species Lycenarum gerere videntur. Ala supra 
fuscae ; antice extra cellulam vestigium obsoletum fasciolx transverse et indeterminatie, fulvida, et postice fasciam 
latam fulvam, nigro-punctatam secundum marginem exteriorem gerunt. Al anticae sunt infra fulvescentes, maculis 
3 oblongis argenteis, nigro-limbatis in cellula notate; de cetero occurrunt macula nigre, sordide argenteo tinctae 
ut sequitur: pone maculam intermediam cellule macula unica, sordide argentea, extra cellulam maculz 7, angulatim 
seriatae, quarum antice 2 inter costas 7—9 minute, sed reliquae sat magna; extra hanc seriera macula minor 
inter costas 6—7 et maculx 6 seriate, quarum antice minores. Prope marginem ipsum exteriorem series lineo- 


44 H. D. J. WALLENGREN, 


larum fuscarum, antrorsum evanescentium. Alxe postice magis grisescentes maculis obsoletioribus, hinc inde con- 
fluentibus, argenteis, fusco-brunneo-marginatis, in disco sparsis, de cetero tamen seriatis; versus marginem exterio- 
rem puncta haud distinguenda fusca adsunt. Cilia alarum anticarum utrinque fuscescentia; posticarum grisescentia, 
sed in specimine nostro admodum detrita. 


CHRYSORYCHIA. n. gen. 


Antenne extrorsum crassiores, clavam elongatam, cylindricam, obtusam, sat distinctam 
constituentes. 


Palpi breviores, longitudinem capitis haud superantes. Articuli 2 basales crassiusculi, 
pilis brevibus dense ac subdepresse hirsuti; articulus ultimus cylindricus, acutus, fere 
nudus, articulo intermedio fere brevior. ' 


Pedes nonnihil incrassati, breves, femora tibiis haud longiora. 


Corpus crassum, alis posticis multo brevius. Caput inter antennas, in vertice et pone 
oculos pilis sat longis instructum. Thorax crassus, scapulis distinctis. 

Oculi nudi. 

Ale antice plus minus acute; margo anuticus ad basin arcuatus, in medio nonnihil exca- 
vatus; margo exterior ad costam 4:tam plus minus angulatus; margo interior fere 
rectus. Ale postice denticulate; margo interior versus angulum ani sat excisus; 
angulus ille productus, interdum lobiformis, semper caudatus. 


Costee alarum ut in genere precedente, sed costa 7:ma alarum anticarum simplex cum 
costa 6:ta trunco brevissimo interdum conjuncta. 


1. Ch. thyra (LiS.): alis caudatis, supra fulvis, anticis maculis discoidalibus, punctis seria- 
tis 5 margineque antico et exteriore fuscis; posticis margine antico punctisque seria- 
tis fuscis; omnibus infra obscure ferrugineis, maculis numerosis nigris pupilla ele- 
vata argentea discoque anticarum fulvescente; posticis maculis punctisque 1. lineolis 
argenteis, immarginatis. $Y. 


Papilio thyra LIN. S. N. 2. 789. 227. 
Hesperia thyra FABR. BE. S. III 1. 314. 188. 
Polyommatus thyra Gop. Encycl. Meth. IX. 663. 156. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


2. Ch. tjoane n. sp. alis caudatis, angulo. ani sublobiformi, omnibus supra fulvis, anticis 
basi margineque antico et exteriore late fuscis, apud feminam punctis discoidalibus 
nigris notatis; infra ferrugineis, maculis nigris pupilla elevata argentea discoque anti- 
carum fulvescente; posticis maculis punctisque 1. lineolis argenteis, immarginatis. & 9. 
Long. al. exp. 30 -32 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Preeedenti affinis, sed ale acutiores, margo exterior anticarum fere rectus, haud angulatus et an- 
gulus ani posticarum sublobiformis, magis productus, caudam gracilem gerens. Al omnes supra fulve; posticae 
unicolores, ad basin nigrescentes; antice ad basin, secundum marginem anticum et exteriorem late fusca, ut color 
fulvus maculam magnam a margine interno (ubi latiorem) in cellulam tendentem potius formet. Femina in colore 
fulvo alarum anticarum maculas nigras gerit, quarum 1 in cellula, cum colore marginis antici cohrerentem, 2 ad 
finem cellulz, invicem haud disjunctas, et 1 minutam foras locatam inter costas 1—2. Mas maculam vel punc- 
tum illum proxime memoratum tantum distinetum gerit, sed puncta ad finem cellule cum colore fusco cohzrent 
ut punctum minutum fulvum includant. Femina marginem anticum alarum anticarum ad basin late fulvum gerit 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 45 


ubi mas est fuscus. Alxe omnes infra omnino ut in specie precedente; color fundi apud marem nonnihil obscu- 
rior, fere purpureus. Cilia alarum anticarum albescentia, posticarum apud marem fusca sed apud feminam ful- 
vescentia. 


SPINDASIS. n. gen. 


Antenne&e extrorsum sensim crassiores, clavam fusiformem, haud distinetam constituentes. 

Palpi breviores, longitudinem capitis nonnibil superantes. Articuli 2 basales sat graciles, 
arete conjuncti, squamati, minime pilosi; articulus ultimus nudus, gracillimus, versus 
apicem attenuatus, articulo intermedio multo brevior. 


Pedes graciliores; femora tibiis longiora. 
Corpus erassum, alis posticis multo brevius. Caput squamato-pilosum. Thorax crassus, 
scapulis haud distinctis. 


Oculi nudi. 


Ale anticre acute, formam fere generis precedentis habent, sed marginem exteriorem 
gerunt rectum. Ale posticx marginem internum versus angulum ani nonnihil ex- 
cisum, et marginem exteriorem bicaudatum gerunt. Caude graciles. 


Coste alarum ut in genere precedente, sed costa 7:ma alarum anticarum bifurcata, cum 
costa 6:ta ex eodem loco (angulo antico cellul&e) egrediens. 


1. S. masilikazi n. sp. alis infra albescente-flavidis, basi maculatis, fasciis discoidalibus 2 
transversis nigro-marginatis, argenteo-signatis, altera in posticis interrupto-angulata, 
altera abbreviata, lineisque 2 intra-marginalibus, parallelis, nigris; posticis supra cae- 
rulescentibus, angulo ani fulvescente, punctis 2 mnigris, sordide argenteo tinctis 
utrinque notato. Long. al. exp. 30—35 millim. 

Mas: alis anticis supra fuscis macula extra cellulam minuta fulva, margineque 
interno late caeruleo. 

Femina: alis anticis supra fuscis macula cellulari maculaque extra cellulam majore 
antice bifida fulvis; margine interno late caerulescente. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. S. vuleano Lin. (Etolo Cram. t. 208. f. E. F.) certe affinis, sed minime ejus varietas. 


Mas. Ale anticoe supra fusce, ad basin et marginem internum caeruleze, qui color in cellulam antice se 
extendit; extra cellulam macula inter costas 4—6 subquadrata sat minuta adest. Ale posticae supra caeruleze, 
intra marginem exteriorem fasciam obscure violaceam, et inter illam et marginem, tenuissime nigrum, lineam 
pallide caeruleam, antice evanescentem gerunt. Angulus ani fulvescens, punctis 2 nigris, plus minus sordide ar- 
genteis notatus. Caudee nigra, basi fulvae, apice alba. Ale omnes infra albescente-flavidee, maculis baseos ejus- 
dem coloris plurimis difformibus, late nigro-marginatis mnotatae; extra has maculas fascia occurrit nigro-limbata, 
que per medium linea argentea mnotatur; hiec fascia, fundo concolor, in alis posticis prope angulum ani valde 
angulata et ibi interrupta; extra hanc fasciam fascia altera ejusdem coloris, sed in alis posticis ad costam 5:tam 
desinens, tenet locum. Ad marginem anticum alarum anticarum adsunt signaturae 3, fasciis concolores, quarum 
intermedia fasciolam, inter costas 3—4 desinentem, et reliquse maculas in margine ipso constituunt. Intra margi- 
nem externum linee 2 parallelee observantur, quse in alis anticis sunt nigra, sed in posticis fuscae; linea tamen 
illa externa alarum posticarum versus angulum ani evanescens, et interna ibi late fulva et sordide argentea, linea 
illa interna alarum anticarum e macula jam descripta oritur. Angulus ani ut supra puncta 2 nigra, sed majora 
gerit. Margo ipse exterior alarum omnium linea nigra notatur. 

Femina mari ”similis, sed ale antice macuam quadratam fulvam in cellula, et maculam alteram majorem 
ejusdem coloris et antice profunde bifidam extra cellulam supra gerunt. Alze anticae macula, e qua linea externa 
intramarginalis in pagina inferiore oritur, plane carent. - 


46 H. D. J. WALLENGREN, 
Gen. ZERYTHIS. Boisp. 


1. Z? basuta n. sp. alis integris, supra fuscis, maculis albis, apud marem minus distinctis, 
punctisque nigris, apud feminam confluentibus, imfra oriseis, anticis disco plus minus 
albidis, nigro-maculatis, posticis annulis obsoletis obscurioribus. & £. Long. al. exp. 
33 millim. : 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Novum genus heec species forte constitueret; antennie sat crassee, clavam nullam constituunt; ale 
integre, minime denticulate; al antice apice subacuta; palpi porrecti, elongati, squamati; corpus crassum ;-costa 
7:ma alarum anticarum biramosa. 


Mas. Ale omnes supra fusca; antice gerunt maculam nigram in cellula ipsa, alteram ad costulam trans- 
versam cellul& et tertiam extra cellulam inter costas 4—6, que ab altera per maculam albam disjungitur. Pone 
cellulam macule nonnulle nigre inter costas 1—2 etiam adsunt. Extra cellulam macule 6 albida transver- 
sim et arcuate seriate inter costas observantur. Al posticae fere unicolores, tantum vestigium macularum albi- 
darum obsoletissime hinc inde ostendunt. Ale infra pallide grisescentes, antice in disco albescentes et ibi punctis 
nigris notate; puncta illa majora sunt sine ordine sparsa, sed extra cellulam series transversa punetorum 7—58 
minorum et versus marginem series altera sed obsoletissima observantur. Ala postice annulos permultos, fundo 
fere concolores, sed obscuriores gerunt; annuli illi ad basin sparsi, sed extra cellulam biseriati; series externa ver- 
sus marginem anticum abrupto-interrupta. Versus marginem exteriorem series punctorum fuscorum obsoletissimo- 
rum observatur.  Cilia fuscescentia. 


Femina mari similis, sed macule alarum anticarum supra albidiores et distinctre, et macula nigre omnino 
confluentes, maculam wnicam irregularem constituentes. Ale postice supra in disco albescentes, macula discoidali 
maculisque extra cellulam transverse seriatis, nigrescentibus notatze. Ale” postice in pagina inferiore tantum annu- 
lum in disco et seriem annulorum wunicam extra cellulam abrupto-interruptam gerunt. Annuli illi majores et 
obscuriores. 


Gen. TINGRA. BoIspD. 


1. TI. tropicalis (Borsp.): alis utringque ochraceo-flavis, supra puncto discoidali nigro; anti- 
cis punctis minutissimis sparsis margineque exteriore late fuscis, postice maculato; 
infra atomis punctisque nigris sparsis. 

Tingra tropicalis Boisp. Voy. de TAfr. Austr. par Deleg. II. 589. 46. 
Var. alis anticis supra ochraceo-flavis margine concolore, puncto ommnium discoidali fusco. 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


Varietas a typo non diserepat nisi margine exteriore alarum anticarum absque colore fusco. Sexum ne- 
scio, quoniam abdomen specimini unico deest. 


Il. Fam. Hesperioide. 


Gen. HETEROPTERUS. (Dum.) Due. 
(Steropes. Borisp.) 


1. H. metis (LiN.): alis anticis utringue posticisque supra nigro-fuscis, ad basin flavo- 
atomatis, maculis fulvis anticarum sparsis, posticarum Dbiseriatis; posticis infra fusco- 
brunneis, immaculatis; ciliis fuscis, in angulo anali posticarum flavis. 


Papilio metis LIN. S. N. 2. 792. 245. Crawm. Uitl. Kap. t. 162. fig. G. 
Hesperia metis FABR. HB. S. III. 1. 329. Lartr. Encycl. Meth. IX. 776. 129. 
Steropes metis Boisp. Voy. de VAfr. Austr. par Deleg. II. 594. 94. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. Ad Portum Natal. DELEGORGUE. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 47 


2. H. willemi n. sp. alis supra nigro-fuscis, posticis immaculatis, sed anticis maculis mar- 
ginalibus maculisque discoidalibus extra cellulam seriatis, albidis; posticis infra flavo- 
albidis costis arcubusque per paria biseriatis fuscis; ciliis fuscis. &. Long. al. exp. 
32 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 

Descr. Forma alarum priori, sed H. aracintho FABR. colore affinis. Corpus supra nigrum. Abdomen cum 
pedibus ut in I. aracintho. Palpi cum fronte flavescente-pilosi. Vertex niger puncto fulvo ad basin antennarum. 
Ale omnes supra nigro-fuscee; postice immaculate, sed ale antice seriem macularum ovato-elongatarum, flave- 
scente-albidarum prope marginem exteriorem gerunt; intra hanc seriem altera ejusdem coloris fere ut in HZ. ara- 
cintho extra cellulam adest, sed maculze ejus distinctiores. Al anticee sunt infra nigro-fusere, inter costam 12 et 
marginem anticum, prsesertim versus basin, flavescente-albido-notatse; in ipso margine externo macula flavescente- 
albida inter costas adsunt, quarum apicales elongata, reliqua tamen ovato-rotundatre et postice sensim evanescen- 
tes, ut vestigium haud ullum in angulo postico alarum reliquerunt. Inter costas 8—10 ad marginem anticum 
lineole ejusdem coloris adsunt due, et in disco alarum inter costas 6—9 maculx minuts 3, subquadratae 
observantur. Al postice infra flavescente-albidze, costis sat late et seriebus 2 arcuum transversis duplicatis fuscis 
notatze, ut color fundi in maculas difformes albas divisus. Ad marginem internum sunt ale posticee late nigro- 
fuscze, sed margo ille ipse flavescente-albus. Cilia utrinque fusca. 


RHOPALOCAMPTA. n. gen. 
(Thymele. ”Boisp.) 


Antenne versus apicem crassiores, sed deinde sensim attenuatze, acuminatae, versus apicem 
valde arcuate, ut hamum longissimum constituent. 

Palpi crassi, dense pilosi; pili marginales nonnihil longiores, ut palpi infra per medium 
sint quasi excavati. Articulus ultimus nudus, e pilositate reliquorum porrectus, 
plerumque nutans, plus minus elongatus. 

Caput latum; frons et vertex dense et sat longe pilosi; fasciculus pilosus dependens infra 
antennas nullus. 

Tibice pedum posticorum 4-calcarate, postice pilis sat longis atque densis instructe. 
Coxze pedum anticorum fasciculo distincto, in pilositate pectoris latente, carent. 
Corpus cerassum; abdomen alis posticis brevius, pilis, versus basin longioribus, infra in- 

structum. 

Ale antice elongate, apice rotundato, supra ad basin pone cellulam pilose; margo in- 
terior vix arcuatim excisus; margo exterior integer. Al& postice ad angulum ani 
product&e ut protuberantiam forment latam, rotundatam, sed brevem ; supra in disco, 
ad basin et secundum marginem internum pilose. Cilia brevia. Cellula alarum 
anticarum simplex, elongata, ut supra partem bitrientalem ale se extendat. 

Coste alarum posticarum ut in Gen. Hesperia, sed cellula plane aperta et plica inter co- 
stas 3—4 omnino nulla. Coste alarum anticarum etiam ut in illo genere, sed costa 
5 exacte in medio inter costas 4—6 et coste 3—4 ad originem invicem valde re- 
motz. Intervallum basale inter costas 8 et 9 multo minus quam inter costas 9 
et 10. Cellula costula transversa tenui clausa. 


1. Rh. florestan (CRAM.) alis supra fuscis, posticis in disco et versus basin albescentibus; 
omnibus infra fuscis, posticis fascia interrupta, immaculata, alba; ciliis fuscis, sed 
ciliis protuberantize alarum posticarum fulvescentibus. 


48 H. D. J. WALLENGREN, 


Papilio florestan CrRAM.  Uitl. Kap. t. 391. 
Thymele florestan Boisp. Fn. de Madag. p. 61. Voy, de TAfr. Austr p. Deleg. II. 594. 89. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. DELEGORGUE. 


2. Rh. valmaran mn. sp. alis supra fuscis, posticis in disco et ad basin pallide fulvescente- 
pilosis; omnibus infra fuscis, posticis fascia interrupta alba, transverse nigro-trimacu- 
lata; ciliis fuscis, sed ciliis protuberantie alarum posticarum fulvis. Long. al. exp. 
57 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 

Deser. Preecedenti simillima species. Ala omnes supra fuscze, pilis basalibus anticarum, basalibus discoi- 
dalibusque posticarum pallide-fulvescentibus. Ala posticee ad angulum ani utringue sat late nigra. Cilia omnium 
utringue fusca apicibus pallidis sed ad protuberantiam alarum posticarum fulva et reliquis longiora. Ala omnes 
infra fusce; antice ad marginem internum usque ad costam 2:dam omnino ut in precedente albescentes, sed 
magis in flavedinem vergentes. Ale posticae fasciam albam transversam ut in specie precedente gerunt, sed haec 
fascia est ad marginem anticum gracilior et in medio disci latissima, nec conformis ut in specie illa; ad costam 


7:mam est fascia illa interrupta, sed ibi macula magna elongata nigra notata; in limbo ejus externo maculse mi- 
nores duz ejusdem coloris inter costas 4—6 observantur. 


3. Rh. keithloa n. sp. alis supra fuscis, posticis ad basin et in disco fulvo-pilosis; ommnibus 
infra fuscis, posticis macula magna biloba inter costas 6—7 alteraque in angulo ani 
fulvis; ciliis fuscis, sed ciliis protuberantie alarum posticarum fulvis. Long. al. exp. 
56 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Proecedenti iterum similis, sed ale supra obscuriores, posticee fere nigra. Pili alarum fulvi. Alxe 
omnes infra fuscae, concolores; postice maculam magnam bilobam fulvam inter costas 6—7 gerunt; lobi hujus 
macule versus marginem internum se vertentes et colore nigro disjuncti; lobus internus antice nigro-limbatus et 
spatium inter lobum posticum et marginem externum etiam nigrum. In angulo anali macula fulva. Cilia om- 
nino ut in specie praecedente. 


Gen. HESPERIA. (LATR.) BoIsp. 


I. Clava antennarum apice hamato I. recurvo. 


1. H. fatuellus (HPFR.) antennis apice hamato; alis supra nigricantibus, anticis striga me- 
dia arcuata punctorum 6 vitreorum, posticis infra punctis 3 albidis, omnibus vire- 
scenti-fuscis, ciliis utrinque albescentibus. &. 


Pamphila fatuellus Horfrrr. Monatsbericht d. Königl. Preuss. Acad. der Wiss. zu Berlin. 1855. Sept. 
Oct. p. 643. n. 25. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Obs. H. borbonice Borsp. (Fn. de Madag. p. 65) affinis et dispositio punetorum alarum anticarum 
eadem, sed puncta paginzce inferioris alarum posticarum alba, nec fusco-cirecumcincta. 


2. H. mohopaamni n. sp. antennis apice hamato; alis supra fuscis, anticis maculis duabus 
disci maculisque 8 extra cellulam albo-vitreis, arcuatim seriatis; posticis infra flave- 
scente-griseis puncto discoidali punctisque 1—2 pone medium, minutissimis albis; 
ciliis albido-flavescentibus. £?. Long. al. exp. 45 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 
Descr. Praecedenti affinis, at major. Ale supra fusce, in nigredinem minime vergentes; antice maculas 


albo-hyalinas utrinque, ut sequitur, gerunt: in cellula maculas 2 approximatas, transverse locatas; extra cellulam 
seriem 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 49 


seriem macularum, ut in congeneribus arcuatam. Macule 3 hujus seriei inter costas 6—9 ommnino ut in prece- 
dente sunt posite ac formate; macula minuta rotundata, solitaria, inter costas 4—5, in linea recta cum prioribus 
locata; macula qguadrangularis major inter costas 3—4; macula trapeziformis maxima inter costas 2—3 et mox 
pone illam macula punctiformis et minuta, subrotundata; ante costam 1:mam denique macula triangularis. Haec 
macula cum macula punctiformi pone maculam trapeziformem utringue est alba, vix vitrea. Ala posticae sunt ver- 
sus marginem anticum et posticum supra obscuriores, et inter costas 3—4 punctum album minutissimum gerunt. 
Ala antice sunt infra fuscae, flavescente-subtinctee, sed in disco nigrescentes et maculas vitreas ut in pagina supe- 
riore gerunt. Ala postice infra flavescente-grisere, puncto minutissimo albo in cellula notatse, punctum alterum 
album inter costas 3—4, puncto paginze superioris correspondentem, et interdum punctum ejusmodi inter costas 
5—6 gerunt. Cilia alarum anticarum fuscescentia apicibus pallidis; posticarum albido-flavescentia. Margo exte- 
rior alarum posticarum, ut in specie precedente, nonnihil sinuatus. 


3. H. Letterstedu n. sp. antennis apice hamato; alis infra fusco-flavescentibus, maculis se- 
riatis subquadratis flavis extra cellulam; posticis infra flavescentibus maculis obso- 
letis, elongatis inter costas 1—6 seriatis plagaque fuscescente ad marginem interi- 
orem. Long. al. exp. 30 millim. 


Mas: alis supra flavescente-fuscis, anticis maculis obsoletissimis, flavidis, & extra 
cellulam. 


Femina: alis supra fuscis, anticis maculis extra cellulam seriatis, quadratis 8, 
albido-flavis, distinetissimis; posticis maculis seriatis, obsoletis. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. Statura fere H. sylvani. Mas: ale supra flavescente-fuscae; posticee ommino wnicolores, sed anticae 
maculas 3 inter costas 6—9 et maculas 2 inter costas 4—6 foras locatas, gerunt. Heec maculx sunt supra fla- 
vide, sed minutissime et haud distinguenda; infra distinctiores et majores; ibi maculze alterse magna subquadratse 
ejusdem coloris inter costas 2—3 observantur. Al&e anticae de cetero infra fuscae, proasertim ad marginem anti- 
cum flavescentes. Ala posticae infra flavescentes, inter costas 7—8 per totam longitudinem fuscescentes, flavedine 
haud tincte; in hoc colore macula indeterminata obscurior ad marginem externum adest. A costa 1 usque 
ad costam 6:tam macule coadunate oblonge flavidae, sed valde obsoleta, extra cellulam in seriem arcuatam 
posite; he maculx extrorsum et interdum introrsum sunt obsoletissime fusco-limbate. Cilia alarum antica- 
rum utringue fusca; posticarum supra fusca, versus angulum ani albida, sed infra flavescentia. Margo exterior 
alarum posticarum modice sinuatus. 


Femina pagina inferiore alarum mari simillima, sed maculze alarum anticarum, maculis 2 inter costas 4—6 
foras locatis exceptis, distinctiores et albescentes. In pagina superiore alarum anticarum maculax omnes paginae 
inferioris conspiciuntur albido-flavee, distinctissimee, et ante costam 1:mam macula flava adest trigona. In alis po- 
sticis etiam macule pagina inferioris supra observantur, sed obsolete et indeterminate. Color paginse superioris 
alarum omnium fuscus, flavedine haud tinctus. Cilia alarum anticarum fuscescentia, posticarum pallescentia. 


4. H. moritil n. sp. antennis apice hamato; alis nigris, anticis supra in margine interno 
fasciola longitudinali flavescente, punctisque discoidalibus 8 albo-vitreis biseriatis; po- 
sticis supra fascia gracili maculata alba, antice abrupta; abdomine exserto, incisuris 
albis. 2. Long. al. exp. 35 millun. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Forma alarum fere ut in specie precedente, sed alarum anticarum apex acutior. Abdomen sphin- 
giforme, extra alas posticas expansas exsertuin, incisuris albis, infra latioribus. Pectus grisescente-villosum, ante 
pedes anticos macula trigona coloris palporum. Palpi infra flavescente-albi. Corpus de cetero fusco-nigrum. OCaput 
cum thorace ante alas longe exsertum. Ale supra nigra, fuscescentes. Ale antice in pagina superiore a basi 
usque ad medium marginis interioris et in margine illo ipso fasciolam flavescentem, extrorsum latiorem, gerunt, et 
in cellula maculis 2 oblongo-ovatis, sat minutis, et mox pone illas extra cellulam macula majore lunata, omnibus 
albo-vitreis ornantur. Ante costam primam et ante finem fasciole marginis interni macula trigona minuta flavida. 
Ha macule seriem, pone costam 2:dam interruptam constituunt. Inter cellulam et apicem adsunt puncta 4 qua- 
drata, albo-vitrea, per paria sita, ut seriem inter costam 5—6 interruptam forment, Ale posticae seriem macularum 

E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 4. 7 


50 H. D. J. WALLENGREN, 


albarum extra cellulam inter costas 3—7 gerunt; maculae ejus sunt minutze, albze, subquadratee, atque costis tantum 
disjunete; macula inter costas 3—4 minima et fere solitaria. Alze omnes sunt infra fusce, certo situ metallice 
subnitentes; anticae tantum in disco nigre. Hae ale maculas ut in pagina superiore gerunt, sed fasciola marginis 
interni plane carent. Al postice maculis fere ut in pagina superiore notantur, sed maculze sunt magis disjun- 
ctee, obsoletiores et minores atgque in spatio canescente site, ut minus distinguend&e; macula inter costas 6—7 
tantum distincta atque maxima. Cilia fuscescentia, versus angulum ani albescentia. Margo exterior alarum posti- 
carum modice sinuatus. Heec species genus novum forsan constitueret. 


I. Clava antennarum recta, apice obtuso. 


5. H. limpopona n. sp. antennis apice obtuso; alis supra fuscis, anticis macula discoidali, 
macula gemina ante cellulam serieque maculata interrupta extra cellulam et puncto 
foras locato fulvescente-flavis; posticis supra maculis discoidalibus 2 fulvescente- 
flavis, infra obsoletioribus. &. Long. al. exp. 25 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


eDescr. Statura fere H. acteonis, sed margo exterior alarum posticarum minime sinuatus. Corpus supra 
fuseum; abdomen infra cum pectore griseo-flavum. Palpi flavescentes. Antennz fusce; clava infra fulva. Ale 
omnes supra fuscae; anticee maculam fulvescente-flavam, subrotundatam in cellula maculasque 2 per costam 10:mam 
disjunctas ante cellulam gerunt. Extra cellulam seriem macularum 6 fulvescente-flavarum haud arcuatam osten- 
dunt, guarum maculxe 3 coadunate inter costas 6—9, maculx 2 subquadrangulares inter costas 2—4 maculaque 
minuta obsoleta ante costam 1:mam sunt locate. Extra hanc seriem versus marginem exteriorem punctum flave- 
scente-fulvum inter costas 5—6 locum tenet. In pagina inferiore adsunt macule ewedem, exepta macula ante 
costam primam; sed ale sunt in apice griseo-flavescentes, et ad marginem anticum a basi usque ad medium ful- 
vescente-flave et ad finem cellule punctum minutum ejusdem coloris gerunt. Ale postice maculas 2 fulvescente- 
flavas extra cellwlam in pagina superiore habent, quarum antica est maxima, quadrangularis, inter costas 3—4 
locata et per plicam, e cellula egredientem, obsoletissime divisa; altera ovata, inter costas 5—6 tenet locum. Ad 
marginem internum punctum ejusdem coloris interdum occurrit. In pagina inferiore sunt alx posticae griseo- 
flavescentes, haud virescentes, et macula ovato-rotundata, pallide flava, sat magna, sed indistincta in cellula ornatze; 
de cetero maculis ut in pagina superiore notata, sed maculae pallide flave et indistinctae. 


6. H. lepenula n. sp. antennis apice obtuso; anticis flavescente-fulvis fascia transversa 
fusca discoidali per maculam cum margine late fusco connexa; posticis fuscis macula 
maxima discoidali flavescente-fulva, ad finem cellule fusco-adumbrata; omnibus infra 
flavis. &. Long. al. exp. 30 millim, 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. Forma alarum fere H. commatis, sed ale anticee acutiores et postice minime sinuate. Antenna 
fusce. Palpi infra flavi, supra fusci. Caput flavescente-pilosum. Abdomen supra nigrum incisuris flavis, infra 
flavum. Pectus cum pedibus flavum. Alx anticoe supra flavescente-fulvzae, et ad marginem exteriorem late fuscae, 
ut fascia formetur, cujus limbus internus inter costas 1—4 denticulatus. Extra cellulam fascia irregularis fusca a 
margine antico usque ad costam 1:mam se extendit, qua inter costas 4—6 per maculam elongatam fuscam cum 
colore fusco marginis exterioris coheerit, ut macula sat magna coloris fundi inter costas 6—9 prope apicem sejun- 
gatur. Heec fascia inter costas 1—2 stylum brevem versus colorem marginis emittit. Ala postice supra fuscae 
macula maxima trigona favescente-fulva discum totum inter costas 3—6 oecupante et versus basin se extendente. 
Heac macula ad finem cellule fuscedine adumbratur et limbus ejus posticus est denticulatus. Ala omnes infra 
flave, fere ut in HZ. lineola, sed unicolores; antice tantum ad basin marginis interni fusce. OCilia alarum anti- 
carum supra pallida, posticarum flava; omnia infra flava. 


T. H. mohozutza n. sp. antennis — — — alis supra fuscescente nigris, maculis seriatis 
marginalibus omnium maculaque rotundata discoidali posticarum fulvis; anticis ma- 
cula discoidali serieque maculata interrupta extra cellulam albis; posticis infra fulvis 
fascia valde arcuata helvola, introrsum et extrorsum nigro-punctata; ciliis flavidis, 
anticarum nigro-maculatis. 9. Long. al. exp. 32 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 51 


Descer. Forma alarum fere H. sylvani, sed ale postice haud sinuate. Antenna nostri specimini desunt, 
Palpi flavi. Caput nigrum maculis flavescentibus. Abdomen supra nigrum incisuris fulvis, infra fulvum maculis 
ventralibus nigris, obsoletioribus. Ala supra fuscescente-nigree, serie communi macularum fulvarum, ovatarum ad 
marginem exteriorem; macula rotundata ejusdem coloris, sat magna in cellula alarum posticarum observatur. Ale 
antice maculam transversam, rectangularem in cellula et maculas 6 seriatas extra cellulam gerunt, Ha macule 
sunt alba, in flavedinem haud vergentes, et macula seriei, ut sequitur, locatr: macule 3 coadunata inter costas 
6—9; macula minor subquadrata inter costas 3—4; macula omnium maxima, inter costas 2—3, mox pone cellu- 
lam; macula denique minuta, subovata mox ante costam 1:mam. Ale anticee infra nigrescentes, ad marginem 
anticum, presertim versus basin, et ad apicem usque ad costas 1—2, late fulvre, maculis albis ut in pagina supe- 
riore notatae; inter maculam cellule et seriem macularum extra cellulam macula indeterminata et obsoleta fulve- 
scens tenet locum. Al& posticr infra fulve, in margine interno late fuscescentes. Fascia helvola valde arcuata, 
ad basin inter costam 1:mam et truneum communem superiorem incipit et extra cellulam usque ad costam 7:mam 
se extendit. Heec fascia punctis 2 versus basin et deinde in termino et interno et externo punctis plurimis nigris 
ornatur. In cellula macula subquadrata adest nigra. Margo exterior alarum ommnium linea nigra notatus, Cilia 
alarum flavescentia nigro-maculata, posticarum immaculata. 


CAPRONA. n. gen. 
Antemne breviores, clava distincta, subpyriformi, zequaliter erassa, obtusa, reflexa. 
Palpi crassi, squamato-pilosi, subcompressi; articulus ultimus brevissimus, latus, obtusus. 
Caput latum, magnum, fasciculo pendente ordinario sub antennis. 


Corpus erassum; thorax latus, elongatus, longitudini abedominis fere 2equalis. Abdomen 
alis posticis expansis multo brevius. Cox pedum anticorum (saltem in mare) fasci- 
culo ex pilis longissimis, adpresso et in rima pilositatis pectoralis occulto, instructe. 
Tibie postice 4-calcarate. 

Ale antice in margine interno valde arcuatim excise, ut angulus earum posticus fere sit 
lobiformis. Margo earum anticus fere rectus, ad basin vix arcuatus. Margo exterior 
inter costas 1—2 obsoletissime: sinuatus. Apex subacutus. Margo exterior alarum 
posticarum inter costas 4—6 distincte et iterum inter costas 2--3 obsolete angula- 
tus. Angulus analis rotundatus, subproductus. Ale postice sunt supra ad margi- 
nem internum pilis longissimis et in disco pilis rarioribus vestite; infra brevius 
pilose. Cellula alarum anticarum simplex, 


Costee alarum anticarum ut in genere precedente, sed costa 5:ta in medio inter costas 
4—6 sita et cellula pliea tenui elausa. Cellula alarum posticarum plica crassa clausa, 
plicam alteram crassam versus marginem loco cost& emittens. Intervallum basale 
inter costas 8—9 alarum antioarum multo minus, quam inter eostas 9 —10, 


1. € pillaana n. sp. alis supra grisescente-cinereis, anticis fascia diseoidali interrupta, 
puncto inter costas 3—4, maculaque obliqua inter eostas 6 —10 vitreis; posticis supra 
ad marginem exteriorem ferrugineo-tinctis, fascia discoidali obsoleta pallida, cinereo- 
notata; posticis infra flavescente-albis, fascia obsoleta intramarginali cinerea. Long. 
al. exp. circit. 40 millim, 


Hab. in Caffraria, WAHLBERG, 


Descr. Antenn cinerex, clava fusca. Corpus totum supra grisesoente-cinereum, infra cum palpis flave- 
scente-album. Fasciculus coxarum anticarum niger. Ale supra grisescente-cinerese; anticae fasciam rectam trans- 
versam pone discum gerunt. Hzec fascia a margine antico ad truncum costarum superiorem est flavescente-albida, 
haud pellucida, sed a trunco nominato usque ad costam 2:dam yvitrea, extrorsum bidentata et ibi tenue nigro- 


52 H. D. J. WALLENGREN, 


limbata, atque inter costas 1—-2 interrupta, ut tantum macula ovata, sat minuta, antice tenue nigro-limbata, mox 
ante costam 1:mam, et ante hanc maculam punctum obsoletissimum adsunt. Inter costas 3—4 (in ipsa con- 
nexione earum) punctum ovatum vitreum adest, et inter costas 1—4 maculae brunnescente-fuscx extra fasciam 
observantur. In margine antico macula obliqua vitrea, per costas 6—9 divisa, in medio inter fasciam discoidalem 
et apicem ala tenet locum, et extra illam macula altera brunnescente-fuscescens, indeterminata, usque ad costam 
4:tam se extendit; in apice alarum macula altera ejusmodi, sed minor, occurrit. Margo exterior fasciam obso- 
letam pallidam gerit. Ala postice ad basin fuscescentes, et ad marginem exteriorem intra strigam pallidam ferru- 
gineo-tinctae. Fascia ante discum lata pallida subpellucida, a costa 1 usque ad costam 7 se extendit. Heec 
fascia in cellula macula lineari cinerea, ad costam 1:mam macula rotundata et ad costam 7:mam macula ejusmodi 
notatur, sed macule ha 2 cum colore fundi coheerent. Ale antice infra flavido-albescentes maculis fasciaque vi- 
treis ut in pagina superiore, sed ad apicem macula rotundata ferruginea et ad angulum posticum macula magna 
diffusa ejusdem coloris notantur. TFascia marginalis pallida etiam adest. Al posticoe infra flavescente-alba, fascia 
obsoleta, sed sat lata cinerea intra strigam coloris fundi marginalem; ante fasciam arcus obsoletissimi, gracilli- 
mi, cinerascentes observantur. Cilia brevia, coloris fundi; alarum anticarum supra ad exitum costarum obsolete 
fusco-punctata. 


LEUCOCHITONEA. n. gen. 


Antenne breviores, versus apicem in clavam fusiformem indeterminatam, modice curva- 
tam, obtusam transeuntes. 

Palpi crassi, squamato-pilosi, infra versus apicem planiusculi; articulus ultimus brevis, e 
pilositate reliquorum vix exsertus, obtusus. 

Caput thorace multo gracilius, fasciculo pendente ordinario sub antennis instructum, supra 
brevius pilosum. 

Tibice pedum omnium nude; posticorum 4-calcaratze. Coxae pedum anticorum fasciculo 
ut in genere precedente instruct2e. 

Corpus crassiusculum; thorax longitudine abdominis brevior. Abdomen alis posticis ex- 
pansis brevius. 

Ale antice in margine interno haud arcuatim excise, fere recte. Margo anticus rectus, 
ad basin modice arcuatus. Margo exterior integer. Apex subrotundatus. Ale po- 
stice rotundate, integre. Cellula alarum anticarum simplex. 


Coste et cellula alarum omnino ut in genere precedente. 


1. L. levubu n. sp. alis albis; anticis apice nigro, maculis 6 difformibus albis notato, mar- 
gineque exteriore nigro, albo-maculato; posticis margine exteriore nigro, maculis albis 
ad basin ciliorum notato, infra macula submarginali baseos, exituque costarum ad” 
angulum ani nigris. &. Long. al. exp. circit. 40 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descr. I. niveo (CRAM. tab. 22.) affinis. Antenne nigre. Palpi albi, supra cum articulo toto ultimo 
nigri. Caput nigrum maculis albis. Thorax antice in humeris fulvescens. Abdomen album, linea dorsali nigra. 
Tarsi nigri. Tibie pedum posticorum et intermediorum albze, anticorum nigra macula albida obsoleta. Femora 
nigra, pedum posticorum et intermediorum versus insertionem tibiarum infra alba. Fasciculus coxarum anticarum 
niger. Pectus album, lateribus fulvescentibus. Ale omnes supra alba, in flavedinem obsolete vergentes. Anticae 
ad marginem anticum et intimam basin nigra. Apex earum cum margine exteriore etiam niger. In margine illo 
series macularum rotundatarum albarum a costa 1:ma usque ad marginem anticum se extendit. In apice h. e 
inter costas 4---10 occurrunt maculee. elongate alba, difformes, per costas illas nigras inter se disjuncte, et in- 
trorsum colore apicis nigro, ibi fasciseformi, limbata. Exitus costarum 1—4 niger. Alzx postice supra ad mar- 
ginem exteriorem tenuius, sed versus angulum ani latius nigra; costa 7:ma tota et costee 3—6 versus marginem 
nigra. Ale omnes infra ommnino ut in pagina superiore colorate; sed margo internus cum costis 7—38 totis, 
alarum posticarum niger; coste 4—6 earundem alarum cum plica inter costas 6—7 versus marginem latius ni- 
gre quam in pagina superiore, et ad costam primam macula magna nigra versus basin adest. Cilia alarum 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 53 


utrinque nigra, maculis basalibus albis; he macula in pagina superiore alarum anticarum obsoletiores.  Cilia ad 
angulum ani utringue tota alba. 


Gen. SYRICHTUS. BoIspD. 


1. S. vindex (CRAM.) alis supra nigrescente-fuscis, serie communi punctata intramarginali 
alba; amnticis supra maculis majoribus difformibus albis, in disco sparsis; posticis 
supra puneto baseos maculaque maxima transversa disci albis; anticis infra fuscis, 
obsolete virescentes, margine antico albicante maculisque albis discoidalibus; posticis 
subvirescentibus costis concoloribus, fasciis 2 transversis maculatis albis (basali sub- 
obsoleta, discoidali macula fundi inter costas 6—7 notata) margineque interno late 


albo, immaculato. 29. 


Papilio vindex Cram. Uitl. Kap. tab. 253. fig. G. H. 
Hesperia vindex Gop. Encycl. Meth. IX. 785. 148. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


PTERYGOSPIDEA. n. gen. 


Antenne breviores, in clavam indeterminatam, fusiformem, arcuatam transeuntes. Clava 
in apice attenuata. 

Palpi crassi, squamato-pilosi, subcompressi; articulus ultimus brevissimus, conicus, nudus. 

Caput thorace gracilius, fasciculo pendente ordinario sub antennis instructum, supra de- 
planato-pilosum, crista transversa inter antennas. 

Tibice pedum omnium pilose, posticorum presertim apud marem pilis longis lateraliter 
instructe. Calcaria pedum posticorum 4. Coxe fasciculo carent. 

Corpus erassiusculum; thorax longitudine abdominis brevior; abdomen alis posticis expan- 
sis brevius. 

Ale ample rotundate; antice in margine interno recte; margo anticus modice arcuatus. 
Cellula alarum anticarum simplex. 


Coste alarum ut in genere Syrichto. 


I. Margo exterior alarum posticarum integer. 


1. P. ophion (StoLL.) alis supra griseo-fuscis, anticis serie macularum transversa discoi- 
dali maculisque minutis subapicalibus vitreis; posticis supra serie transversa punctata 
et maculata nigra, infra spatio longitudinali maximo albo serieque punctorum ni- 
grorum. 


Papilio ophion StoLL. Suppl. ad Cram. Uitl. Kap. tab. 26. fig. 4. 
Thymele ophion Borsp. Fn. de Madag. p. 62. Voy. de TAfr. Austr. par Deleg. II. 594. n. 91. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. DELEGORGUE. 


2. P. motoai n. sp. alis supra griseo-fuscis, anticis supra maculis discoidalibus difformibus 
4 maculisque subapicalibus coadunatis albo-vitreis; posticis supra punceto baseos ma- 
culaque disci albido-vitreis, infra maculis indeterminatis fulvidis numerosis. 7. Long. 
al. exp. circit. 39 millim. : 
Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


54 H. D. J. WALLENGREN, 


Descr. Preecedenti affinis ejusque statura. Ale omnes supra griseo-fusce; antice maculas 4 subquadratas, 
subapicales, vitreas, inter costas 6—10, omnino ut in specie precedente gerunt, sed in cellula tantum macula 
unica maxima, introrsum recta, extrorsum angulata et ante illam, extra cellulam, macula altera minuta adsunt. 
Pone cellulam macula quadrata inter costas 3—4 et pone hanc macula altera inter costas 2—3, sed adhuc major. 
He maculx omnes sunt albo-vitrexe. Versus basin puncta 2 obsoleta nigra inter costas 1—2 observantur. Ale 
posticae tantum maculam subrotundam, sed sat magnam vitream in cellula et prope basin punctum vitreum habent. 
Ale antice sunt infra ut in pagina superiore colorate et signate, sed color fundi est obscurior, versus basin fla- 
vedine obductus, et versus marginem exteriorem strigam macularum indeterminatarum fulvidarum, antice evanescen- 
tium, ostendunt. Ala postice sunt etiam in pagina inferiore ut supra signatze, sed color fundi flavescens et ma- 
culas sparsas, numerosas, fulvidas gerit. Margo tantum interior unicolor, griseo-fuscescens. 


3. P. mokeezt n. sp. alis utringue obscure fuscis, anticis fasciis 2 obliquis flavescente- 
vitreis, discoidali irregulari, apicali conformi; posticis macula disci flavescente-vitrea, 
infra pone medium maculis seriatis et versus basin puncto flavescentibus, obsoletis- 
simis. 2. Long. al. exp. 45 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Corpus obscure fuscum. Palpi infra cum macula elongata pectoris flavi. Ale supra obscure 
fuse, basi margineque interiore omnium, et margine exteriore posticarum late fulvido-atomatis. Color pagina 
inferioris alarum omnium obscurior, minime fulvido-atomatus. Ale antice utringque fascias 2 flavescente-vitreas 
gerunt, alteram supra discum, alteram versus apicem. Fascia illa obliqua e maculis 4 quasi formata, irregularis, 
lata; haec quidem obliqua et parallela, sed brevior, gracilior et per totam longitudinem conformis, inter costas 
4—10 locata. Macula postica fascize discoidalis inter costas 1—2 transverse locata, gracilis, cum macula magna 
rectangulata inter costas 2—3 oblique posita, cohzerit; haec macula cum altera cellulari per angulum suum inter- 
num est connexa; macula cellularis, priore haud minor, trapeziformis cum macula altera, zeque lata, ante cellulam 
posita, coheerit, que macula tantum infra in marginem anticum excwrit. Margo interior alarum anticarum est 
infra flavescens, et hic color cum fascia discoidali connectitur. Als postice maculam discoidalem flavo-vitream 
sat magnam utringque gerunt, sed extra illam maculze seriatae obsoletissime, favescentes et intra illam punctwn 
obsoletissimum ejusdem coloris tantum in pagina inferiore observantur. 


4. P. nottoana n. sp. alis supra nigricantibus, anticis supra macula discoidali, maculisque 
seriatis extra cellulam obsoletissimis atris, punctisque 2 subapicalibus utringue albo- 
vitreis; omnibus infra brunnescentibus, posticis serie punetorum obsoletiorum nigro- 
rum. &. Long. al. exp. 36 millim. 


Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Deser. Corpus nigro-fuscum. Palpi infra fulvidi. Pedes flavescentes; pili eorum fusci. Alarum anticarum 
apex acutior quam apud species praecedentes. Color alarum supra obscure nigrescens, posticarum obscurior; infra 
brunnescente-fuscus. In cellula paginze superioris alarum anticarum macula indeterminata, obsoleta nigra, et extra 
cellulam series maculata transversa ejusmodi observantur. Versus apicem (inter costas 7—9) puncta 2 minuta, 
albo-vitrea utringue adsunt. Ale postice maculam ad finem cellulx nigram, alteram inter costas 1—2, et 
deinde series punctorum ejusmodi extra cellulam in pagina inferiore gerunt. 


I. Margo exterior alarum posticarum inter costas 3—4 emarginatus. 


5. P. djelele n. sp. alis supra nigricantibus signaturis atris, anticis maculis minutis 5 
discoidalibus, punctisque 3 subapicalibus albo-vitreis; omnibus infra rubro-fulvis, 
posticis striis 2 transversis fuscis. &. Long. al. exp. 30 millim. 

Hab. in Caffraria. WAHLBERG. 


Descer. Corpus supra nigrum, infra fuscum. Palpi infra fulvescentes. Pedes antici interdum albescentes. 
Al antice inter costas 1—2 obsolete, sed posticae inter costas 3—4 margine exteriore profunde emarginatze. 


Y 


LEPIDOPTERA RHOPALOCERA. 55 


Ale supra nigricantes, atomis rarioribus sparsis griseis, signaturis hinc inde obscurioribus (atris) confusis ac inde- 
terminatis. Ala antice maculas albo-vitreas minutas in disco ut sequitur, utrinque gerunt: maculam punctiformem 
inter costas 11—12 ante cellulam; mox pone illam in cellula ipsa maculam nan trigonam, interdum sub- 
nullam ; prope angulum posticum cellule, punctum rotundatum inter costas 3—4; intra illum, sed inter costas 
2—3 maculam transverse-elongatam, gracilem, omnium maximam et mox pone illam et costam 2:dam lineolam 
brevem. Versus apicem puncta 3 albo-vitrea, inter costas 6—9 adsunt. Alex omnes infra rubro-fulvescentes, 
fuscedine plus minus tincte. Ale antice maculas vitreas tam discoidales, quam subapicales plus minus fnsco-mar- 
ginatas, ad finem cellule lineolam et maculas 2 approximatas mox pone maculas vitreas subapicales gerunt. Ale 
posticae strigas duas, undulatas, fuscas, ad costam 2:dam interruptas in disco habent: Cilia supra nigrescentia, 


infra Tesen, 


vv 4 ; 4 BU OVR An ARR RR 


- i FETT 


20 TR testa frn [ENT a UR DETT RATAS VE oigv rele isatt 
LE fa utger Nasas. di ss bu sander gt FER 


latt a Re AGDA RE 


LEK MG [ERT ART EEE ret TS 


a Ad ROSE, sär ers o hier anbllrrnn Be NETA LTR Tr a TT tunskusdl sn, SLL IE HG 
ägs Se tel RR a er AR rien TÄLUE e Dt 50 JAA see sr FIRAR GE MAN ARON ingen 
TE are + AL er AO st Fö sens analoga SMR 
| SKY tat enn Ul (us UI ke: tunt breed tta NÄE SR Bunn. Mor all 
sr SE RENT VRERN MN Hsdealger Ma äl 3 nt delle rysare a erg MLS OR NIkA s Brelen; 
2: RAR NN a HANNA 1 VEN ON tr mer OTRDAS palt siksastaliroEN slike Måna 
Feel peb vNuleg Ensto RER AMN fr Rn se ntabulan vp ; OBbie 


TAR 


RE 


OM 


DE BÅDA SUMMORNA 


i=n—1 


i=n—1 ; 
S(o+ilf, ”S(-1) (etik) 


för reela u-valörer; 


E. G. BJÖRLING. 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 7 MAJ 1857. 


K Vet. Akad Handl. B. 2. N:o 5. 


Heta 2 urea Bl HE 
; ; YÅ FS 
RS RE SAT MT a TR 


TER TAM OR AE OAKMIRAN MINE FAR 


Närkiäsed anledningen till denna uppsats gafs af tvenne artiklar i GRUNERT'S Årchiv d. 
Math. u. Phys., Th. 26, N:o 1 och N:o 11, af Hr Hofrådet ÖETTINGER: ”Beiträge zur Sum- 
nurung der Reihen” och ”Zusätze zu $ 7 und $ I der Beiträge zur Summirung der Reihen.” 
I den förra artikelns 6 första paragrafer evalueras de båda summorna 


i=n 
(£ + ida)” S(-1) 


(p helt tal), 
förmedelst ”half-convergerande” oändliga serier, den ena — som vanligt — med de BeEr- 
NOULLIska talen, den andra med vissa andra tal, lika divergerande som de Bernoulliska, 
till term-coéfficienter, men utan att dervid någon supplementar-term ens omnämnes. I den 
7:e paragrafen evalueras summan 


i=n 
S 1 
S 


i=0 


1 
(£ + i42)” 


S(-L) (v + ida), 


men genom ett raisonnement, hvaraf de fruktansvärda gammaldagsformlerna 

1-—-2+3-4+-35 -— etc. in infin. =—-1, 1'- 2'+ 3'— etc. =0, 

12= 293 AD etl. ante r = 1, 1'—- 2'+3'— etc. = 0, 

etc. etc. 
befinnas vara nödvändiga konseqvenser. Det är sannolikt denna ledsamhet, som föranlåter 
författaren att i den sednare artikeln modifiera sitt förra raisonnement, och han finner sig 
derigenom undkomma slika ”Grenzwerthe der Potenzreihen ganzer Zahlen”, åtminstone då 
p icke är =1 (ty för den händelsen finner han äfven det sednare icke göra tillfyllest för 
att befria från detta obehag). Han slutar med att stadna i ovisshet, hvilketdera raison- 
nementet bör tillerkännas företrädet. ”Jeder Behandlungsweise”, säger han, ”stehen Grände 
zur Seite. Welche Resultate werden nun als die richtigen zu bezeichnen sem?” 
I CreELLE's Journal, B. XXXV, tryckt redan år 1847, finnes likväl en afhandling af 

Hr Professor MALMSTEN — ”remarquable å plus d'un titre”, såsom Hr Jos. LIoOUVILLE ut- 
trycker sig år 1852 inför Vetenskaps-Akademien i Paris ") — som, rätt använd, helt och 
hållet befriar från de vådor och afhjelper de brister, som ofvan äro antydda. Efterföl- 
jande paragrafer äro ämnade att visa, huru man genom användning hufvudsakligen af 
Theor. III i nämnda afhandling omedelbart och fullkomligen nöjaktigt erhåller valörerna 


”) Se Compte rendu för den 6 Sept. 1852. 


4 E. G. BJÖRLING, 


icke blott af de förenämnda, af Hr ÖETTINGER behandlade, summorna, utan af de i rubri- 
ken här ofvan angifna vida allmännare, och således äfven af de i praktiken användbara 
speciela 


SA+), SCA), 
för el bulor hoilka som helst, 
äfvensom, för helt-tals-valörer af u, af summorna 
Se +2)", S-1) (e+i)", 
för alla nöje valörer af e&. 


I $ 1 skola förberedelsevis tvenne för det efterföljande vigtiga rekursionsformler för 
de BErnNouLurska talen angifvas, visserligen icke alldeles nya, men för den form, hvar- 
under de här skola framställas, ganska anmärkningsvärda; hvarvid tillika skall ådagaläg- 
gas, huru de helt enkelt och elementärt kunna härledas ur en gemensam välbekant källa. 
De båda följande paragraferna skola egnas åt hvar sin af de i öfverskriften nämnda summorna. 


$ 1. Tvenne anmärkningsvärda rekursionsformler för de Bernoulliska talen. 


Om de BErRNouLLur'ska talen +, 3, &, etc. utmärkas med B,, B., Bs, etc.; så gälla, 
för hvarje helt tal Mm, vare sig af formen 2r eller af formen 2r+1 (inclusive 1), de båda 
formlerna 


u—1 TJ FA Bi pr 
(A) 67170. ho. Mejer kok ne u +1 = SEN Mois T = 0, 
lZ Sj i—-1 2 Bi r (JA Br 
(B) Ör G Ör0LO Ög vek) 2 Märg =09 eller = (—1) (24 Arla NER 


allteftersom u är = 2r eller = 2r+1; 
(Mys betecknar, som vanligt, binomial-coöff.). 


För udda mu-valörer äro dessa formlers giltighet i sjelfva verket redan ådagalagd 
genom formlerna (18) och (20) i Hr MarmstESs ofvannämnda afhandling, äfvensom (på 
ett mera elementärt sätt) af Hr ScHLÖMILeH i $ 10, sid. 46 och 47, af hans Theorie der 
Differenzen und Summen (Halle, 1848). 


För jemna mu-valörer kan deras giltighet deduceras omedelbart ur sjelfva cotangent- 
formeln 


B. 
2 uw'— etc. , 


u Ac = B, 2 B, a 
31 C0bT a RA SE TE SS 


nemligen den förras genom att på ömse sidor multiplicera med sin u, den sednares genom 
> 
digniteterna af u samt jemföra begges coéfficienter för samma u-dignitet. Så har ock verk- 
ligen Hr ScHLÖMILCH, i sin Handb. d. mathemat. Analysis (Jena, 1845), sid. 283, deducerat 
en formel, som genom dividering med 2n+1 reduceras till den förra af våra ofvanstående 
formler (för jemna pmu-valörer). Och hvad den sednare beträffar, så fås — på sätt nyss 
nämndes — först 


samma operation med sin +, och genom att derefter ordna begge membra efter de stigande 


OM VISSA SERIERS SUMMERING. d 


u He u FSL 
zz, COS 5 SIN :[ 
SLE . u . 
och, genom dividering med > m. m., successivt 
t=00 ut 
i—1 Bi 2 SN VESA I Vent 
1 St In Sö wu] [1 S(-1) =S 


och 


sl 5 [SE ae 1 SED" a; 


92 2i+1)! 


samt - följaktligen , genom egalering af coöfficienterna å ömse sidor för u” och multiplice- 
ring med (—1)—': 


2r fa Fa Bi 
: fa S(—-1) ä TA ss TV 
2” (2r+1)! Sr (2i)! BT (Ar — 2-1) 


som genom RET med 27. (2r)! reduceras till 


= STEEN I OPC PENNA (20222) (2r= Väsen nd 2 
TRÄ 1) ge Bi 5 ; 


1 VARAN nen (Ze) (2r—-2i—1)! 


- 
d. ä. tydligen sjelfva formeln 3 för u=2r. 
Sanningen af våra båda formler är härmed ådagalagd; men det förtjenar särskildt 


anmmärkas, att den i sjelfva verket kan icke blott för jemma, utan ock för udda, u-valörer de- 
duceras omedelbart ur cotangent-formeln, nemligen för jemna mu-valörer (såsom nyss är visadt) 


genom multiplicering med sin u och sin och för udda u-valörer genom multiplicering 


u 
?»” 


u 
med cos u och cos >. Man får sålunda 


1:0) genom multiplicering med cos u: 
u u u u « UN UU u k fa. - 
> cot + cosu == cot 3: (1—2 sin 2)= a (cot 3 —sin u) = cos u. [LAN s an ur], 
och således 


(FaR 0-0 Fr) 


eller 


st 1)5 EE au [ST yn = [San], 


samt följaktligen, genom Sr af coéfficienterna å ömse sidor för u” och multiplice- 
ring med (—-1Y': 


r-1 
å Bi 
SNES 
( 1) (20)! (2r — 2)!” 


som genom multiplicering med (2r—1)! reduceras till 


t=r-1 


2 FR =" (21) 5 a 


d. ä. sjelfva formeln (A) för udda mu-valörer. 


6 E. G. BJÖRLING, 


Och 


« 92 . u 
2:0) genom multiplicering med cos 3 
fås 
: u 
u u WIN UFRNS u u « U i 
ra CO COST = a Re Sr (COSEC HA 4 SIN 2)= = COS = 1-5 Sant au", 
EES 
och således — [på grund af formeln 
1=70 g2i 
u u Sm Bill 
> cosec=+ = 1 + U|] -— 
2 2 a [20 
i=20 32 4 uti uti i=20 B; 
PETE Ls DR AN LET SA TER NER dö i-1 By Spa ] 
SIE v2i—1 (20)! -S(- 1) 2 (21)! —1)! BR! s- 1) öd [1 S og kl 
eller 
2=20 24 Bi 2=90 


S y EN s EA SS Bi a 
& vw S(-1)Su = [S nl [6 5 u”] 
cn STR (0 St (20) il ) 2 (20)! ja BÖN 


samt följaktligen, genom egalering af coöff. å ömse sidor för u” och multiplicering med 
EN: 


Sr Br 2r—1 eng Br 
(Fl) en — S(-l 
SE ER (21) LTR 27 (0) EN (201 227 (2r — 201! 


som genom multiplicering med koka I reduceras till 
2 i=r-1 
(-1)-'(27—- Då SEY i-12?-! (9p— DATE 
ä. sjelfva formeln (B) för udda a 


i , 


i=n-1 
$ 2. Om summan S(x+ih)" för reela u-valörer. 
i=0 
1. Betraktom funktionen 


(1) 


BRO i=n-1 
ur = "+ (e+h) + (o+2h) 4 ooo + (2+n-1h) = 8 


= Slc+ih)”, 
i=0 
(x och h positiva, u reel icke =—1), 
eller snarare funktionen 
i=n-1| 
Ur se +ihy". 
Här är 
i=n-1 |; i=n-1 
" NM . I Tr SS 2 —T 
= USle tik) orena ut = Fr). ur Slo +ih) =, 
i=0 i=0 
och 
(£+ nhyktI— gttt 
du = 
u+l 


Au, = (2+nh)'—x", 
Au = Tr) us [(2+nh)yet Tatt. 
För hvarje wu-valör, som icke är helt tal (eller =o0), är hvarje särskild derivata af 


u, en funktion af x, som bibehåller samma tecken under det att x öfvergar till x+h. 
Och om u är negativt, hafva alla derivator af udda ordningsnummer samma tecken; och 


OM VISSA SERIERS SUMMERING. 7 


således gäller, enligt formeln (62) i Hr MALMSTENS ofvannämnda afhandling, för hvarje 
negativt mu (åtminstone med undantag af uw=>1) formeln: 


= i=m-1| 
t=n-1 (g+nh)ti gt t=m 


(1) Ah s krk RE => [(e+nh)— at]+ 28 (Fl) ar hh [(e+nh)yt gt] +R, 


RESTER 
R=(-1)"-"'0. Wmas Rön [(e+nh)ytoem arom]? (O begränsadt af o och 3), 
(m helt tal hvilket som helst). 
För u=-1 gäller samma formel, blott man i 1:sta termen af sednare membrum 
substituerar Va) eftersom för den speciela funktionen 


i=n-1 i=n-1| 
uu, = Sl(x+ih)' eller, snarare, funktionen u,= &l(x+ih) 
i=0 j i=0 
man har 


u?= (1) T0):5 ( 


i=0 


Au, = Uz+nh)—lz, 


É 1 1 
Au, = 


= cz+nh > 


dur =(- Dy rv). [G) (nn) | 
och således äfven här vilkoren för giltigheten af förenämnde formel (62) äro uppfyllda. 
Och som i detta fall u.;., reducerar sig till —1, öfvergår formeln (I) nu till den speciela 


mn; 


. i=n-1 nh h 1 är m-1 Rn B; 3 1 Vi 1 2 
(1) Cs 7 SCR SE far alt AS 1) ;h Ö-o 
LIE 
R, = (-1)"-' O,- =p [(- (cm) i (0, begränsadt af o och 3). 
Äfven för positivt u gäller formeln (I), åtminstone om 2m tages >u. — Ty när u 


icke är helt tal, äro de båda (2m+1):sta och (2m+3):dje derivatorna af u,, nemligen 


i=n-1 


ulu—1)..... (u—2m=1) Slc til)” 
och ? i=n-1 
ulu-1)..... (u—2m—1).(u—2m) (u—2m+1) &(T+ih)— ert 
qvantiteter af samma tecken, då 2m är >u. — Och när u är helt tal, och 2m>mu, är 
IHE=0, 


och formelns tkdoket kan inses af dess öfverensstämmelse med den allmängiltiga formeln 
(43) i Hr MALMSTENS afhandling. 


För u=0 kan den omedelbart verificeras; dock kan detta fall gerna lemnas ur sigte. — 
Och som, vid indefinit mot —1 konvergerande u, i sjelfva verket 
(RR gt nh 
lim FRE at ÄR lA+=— =); 
inses af det nu anförda sanningen af följande allmänna 


”) Så att, huru många termer man än må medtaga, fyllnaden (supplementar-termen) see är numeriskt < än 
den 1:sta af de termer, som skulle följa efter, i fall man toge med flere. 


8 E. G. BJÖRLING, 


Theorem 1. 


Ehvad positiv eller negativ qvantitet än u må vara, gäller, för positiva &- och h-valörer, 
formeln (I), dtnänstone om 2m tages > wu, då u är postitiv. 


Coroll. 


Specielt för u = helt tal, vare sig, 2r eller 2r+1 (inclus. 1), reducerar sig — såsom 
lätt inses — formeln (I) till 
i=n-1 


(2)...h Sl(z+ih)= 


i=0 


(x+nh)ett > get! 
ut+l 


- - [(Z+nh)—- a] + s (-1V ua Th [(2+ nh) gen], 


alldenstund den eller de termer, som enligt (I) skulle följa, reducera sig till 0. Sätter 


man här &« i stället för 3 och observerar, att i detta fall expressionerna å ömse sidor äro 


obrutna algebraiska funktioner af &; så finnes (på grund aft. ex. det i CaucHy's Anal. 
Algebr., kap. IV $ 1, anförda theor. 4), att formeln 


i=n=1 


(0) Sleri= 


la + nets akt! I - Ino S( 1) B; fé + fy SN 
ut+l 2 1 Maj-i i P) 


är en identitet (i afseende på &«) för mu helt tal, vare sig, 2r eller 2r+1 (inclus. 1). 


Anmärkning. 


En mycket generel rekursionsformel för de BErnourirska talen erhålles direkt ur 
denna sista formel (I”). Genom att der insätta n+1 i stället för n och subtrahera, fås 
nemligen 


(e+n)" = Afa i 4[(e+n)"— S(-1)"' sg Ern 


eller, som är detsamma, identiteten 


ofti i=r Bi alb 
(3) av= Cila 2 3[e"— S(-1) ad, 0 k 
(42 =1) 
d. ä 
(0 + NET! att (0 + 1) — od PS Bi (a + TI 2 fot 2 
(Orter Sn 2 SGD mur ) 


gällande för hvarje helt tal u, vare sig, 2rv eller 2r+1 (inclus. 1). 


Sätter man 


oftt = ja bias Bi 
(4) (2) = TSG 
så antager (C) den enkla formen 
(C') oo ple+1) = ple) + er", 


hvarefter alltså, då g(«&) är känd för en viss &-valör, samma funktion för &+1 kan be- 
räknas, och vice versa. 


OM VISSA SERIERS SUMMERING. 9 
T. ex. Af 9(0) =0 följa successivt: 
9 (1) =0, eller rekursionsformeln (A),” 


gt i=r Er ; 
p(2) =1, eller formeln re = [1- S(—-1)'-' SE = = 
i=1 


221 i 
Kai Bi [YA 
20) 2 St Dies 
ss i (n + DAT! ee SN i Moi i fonet ND 
(5) OAS GG pn+1) = RR [1- st 1) RAS AE TN = ST : 


2 För den praktiska beräkningen, i hvarje särskildt fall, af den ifrågavarande 
summan 


är en annan form af de sednare membra i våra formler (I) lämpligare. Härom nu. 


1:o) Då u är negativt och a) numeriskt >1, 
är tydligt, att summan af de med n behäftade termerna i sednare membrum af formeln 
(I) tenderar indefinit mot o vid indefinit växande n, och att således det öfriga af detta 
membrum representerar den finita qvantitet, som, sjelf oberoende af n, i detta fall utgör 


i=n-1 


LODRR S (e + ih)", 


och att följaktligen, om denna limes PORT med A,, man i stället för formeln (I) kan 
begagna denna: 


i=n-1 4 (erat! i=m-1 


(II) Sera ös NT 3 [hle+nh)" DT IN = vga Sk (g+nh)t]+R, 


nemligen 
EET Oe = I" (e+nh)tt>”, (OO begränsadt af o och +), 


och YA, en viss af n oberoende konstant, hvars valör således i hvarje särskildt 
fall kan beräknas (approximativt) medelst sjelfva denna formel (II) 
genom att tilldela n» deruti speciela helt-tals-valörer. 


b) Då u, negativt, är numeriskt <1, 

tenderar tydligen summan af de med n behäftade termerna efter den 1:sta indefinit mot o 
vid indefinit växande n, och således finnes 1 detta fall en finit gräns 

i=n-1 1 

li X sve (C++ nh 
min [10 (er +in) EE, 

2=0 fF ar 

representerad i formeln (I) af de med n icke behäftade termernas summa; och formeln 


(II) gäller äfven i detta fall, ehuru 2, (beräknelig, såsom under a) nämndes) nu beteck- 
nar sistnämnde limes. 


” Positionen «=—>3 bringar (C') att återgifva rekursionsformeln (B) för jemna p-valörer. 


K. Vet; Akad. Handl. B. 2. N:o 5. 2 


10 E. G. BJÖRLING, 


ec) Då u är =-1, 


erhålles på enahanda sätt af formeln | denna: 


(IT) San =A.-3 = JR SC DE a ] +, 


nemligen R,=(-1)" 0 a TEE (0, begränsadt af o och 3), 


deruti 2A-, [beräknelig som ofvan] nu betecknar den finita 
li ina h nh 
SEE zZ+ih A+ SJ 


2:0) Då u är positivt och a) icke helt tal samt närmast mindre än ett sådant, vare sig, 2r 
eller 2r+1 (inclus. 1), 


och då således, i båda fallen, u— 2r+1 är den första negativa ibland exponenterna 
u+l1, u, u-—1, u—3, u—5, LKK , 

så, alldenstund formeln (I), om m—1 tages >r (då också det i theor. 1 nämnda vilkoret 

2m>u är uppfyldt), kan sättas under formen 


(g+nh) eka gett 


h EZ i—-1 Birai —2i —2; 
Sa FLOAT Vögpe fr ACD TT 


(6) h S (2 +ih)"= 


i=m- 


+S( 1)" yrk [(0+ nh) a t]aR, 


är klart, att formeln (II) passar äfven för detta fall, endast att 2, (beräknelig som ofvan) 
nu betyder den, likasom de förr omnämnda gräns-valörerna, finita 


lim hSl+ i) + 3[h le +nh)"— S(1)'-ug ER (+ nh) / 
i=1 z 


(n=20) 


(£ + nh) T! 
pl 


och med det lg att m—1 tages >r. 
Och slutligen 
b) om u är helt tal, vare sig, 2r eller 2r +1 (inclus. 1), 
så gifver tydligen formeln (T”), för alla möjliga a-valörer: 


(1) Sle+i)'= (0) + ES Sen st SN 


(e + nn)! t 


nemligen g(&) en qvantitet oberoende af n och deta genom formeln (4) i an- 
märkningen näst efter art. 1. 


T. ex. För e=1 reducerar sig denna formel till (5) i nyssnämnda anmärkning. 


3. Tillämpningen af förestående formler (II) är naturligtvis lika mångfaldig som 
antalet combinationer af positiva x- och h-valörer. För den vanligaste händelsen, den 
enda som här skall considereras, nemligen 


s=1 
Reese 
blifva resultaterna följande: 


OM VISSA SERIERS SUMMERING. 11 


För negativt u> eller <1 numeriskt är, enligt formeln (II): 


utl GAN VD: 


Bm 


nemligen 0 = (=1)"="'0. tan: 7, AM JE (9 begränsadt af o och +), 


och 2A, = S Ad +)" i förra fallet, 
MENT = ga m [SA+ i) on 0] i det sednare, 


och LA en äng på sätt ofvan är nämndt, 
medelst sjelfva formeln (7). 


För u=>—1 fås af formeln (IT): 


(7') Sin An A+ Un+1) Y ine + SENAT ;) | or (äg 


— 


1 


> (0, begräns. af o och +), 


nemligen 0,= (-1)"0,- nl 


m 


öda HL m [STA -Un+ 1)], beräknelig (som ofvan) medelst 
sjelfva formeln (7'). ") 


Och för hvarje positivt uw, icke helt tal, och närmast <2r eller 2r+1 (inclus. 1) gäller 
formeln (7), allenast m—1 tages >r, varande här 


i 


Hoi—1 Bi 
(nd 
beräknelig som ofvan. 


Ma SUN ar St ye 


Tar 


i 


För helt-tals-valörer af u återfås af formeln (II) den speciela formeln (5) i anmärk- 
ningen här ofvan. 


”) Nemligen den välbekanta constanten 
0,57721 56649 01532 860 ....... 
Det behöfver knapt erinras, att man af denna formel (7') får i alla händelser tillfyllestgörande gränspar 
för termsumman af den harmoniska serien 
1, 3, 3 bb 3 etc. 
omedelbart och således mera direkt än på den väg, som af Hr CATALAN blifvit angifven i Compte rendu för 
d. 22 sistl. Sept. Så finnes t. ex. genom positionen n+1=1000 (och tilläggning af 0,001 på ömse sidor) 


summan 
i=1000 
8 — > 7,48547 08605 50336 
i=1 
men < 7,48547 08607 50345 
redan genom antagningen m=72. —  [Supplementar-termen po, är då positiv och < (0, NES P2 eller 
0,00000 00000 00008 3333 ....... ]: 
Valören af constanten AA, för negativa u-valörer af helt-tals nummer-valör till och med 40 finnes, af Hr 
OETTINGER beräknad, på sid. 7 i GRUNBRT'S Archiv, Th. 26, äfvensom — till och med 35 — citerad, efter 


LEGENDRE, i SoHLÖMILeH's Theorie d. Dif. und Summen (Halle, 1848), sid. 143. 


12 E. G. BJÖRLING, 


4. Såsom en nödig förberedelse för det, som i nästa paragraf skall anföras om 
den andra af de båda summor, som utgöra föremålet för denna uppsats, må här följande 
kortligen antecknas om summan 


S(v+2i—1.h)". 
i=1 
Om man i formeln (I) i stället för x sätter 22 så erhålles omedelbart följande 


Theorem 2. 
Ehvad positiv eller negativ qvantitet än u må vara, gäller — dätminstone för positiva 


2 20 
valörer af h och = — formeln 


(C++ 2n + Ah) (04 ht 


EA — h[(e+2n+1h)"— (c+h)]+ 


(IIT) 2h S Gc +2i—1.h)" = 


i=m-1 


FSE PES I [(e+20+ 10) "— (a+h) UT ]AR, 


Bm 
m 


nemligen R= (=-1)" OO. 2 uh [(2+2n+1 UT am (e+he Sh 
(O begränsadt af o och 1), 


åtminstone om 2m tages >u, då u är positivt. 


Coroll. 1. 
Specielt för fer fås or eller af formeln (T'): 
, 2nh 1 
(HT) Sa sees enes FETA 


ÖR i—1 g2i—1 2 po fr SN 
SDR 2 ;h ; => T == ] ED 


nemligeny Fy (CL) 402 tan) as 


(0, begränsadt af o och 1). 


Coroll. 2. 
För u helt tal = 2r eller 27 +1 (inclus. 1) fås (lättast genom att i formeln (T') sätta 
on i stället för &«) identiteten: 


i=n a + 2 [dn ES ) +1 5 
(HI”) 2 S(a+2-1)"= erna ter — [(e+2n+1)"— (e+1)'] + 
i=1 


+ SL DENVER å [(e+ 2n+ jer (0e+ PER 
i=1 


Tillämpningen häraf på det speciela fallet z=0 gifver, utan all svårighet, för 
summorna 

i=n i=n 

S(2i-1), S- 

i=1 i 


= 2-1 


formler analoga med de i nästföregående artikel funna (7) och (7'). 


OM VISSA SERIERS SUMMERING. 13 


i=n-1 
$ 3. Om summan $(—1) (x+nh)” för reela u-valörer. 


1. Emedan 


”— 


280 ;+2i—1h)”, om n—1 är jemnt tal, 
1 


St 1) (x+ih)" är = S(e+ily'—2 | 


i=n-1 i=3 


och = S(x+ih)"— 2S(e+2i-10), om n—1 är udda, 


i=0 = 


eller, med ett ord, 


i=n-1 i=p 
= S(o+ih)”— 2S(c+2i—1h)", n må nu vara = 2p eller 
iFg = = 2p+1 (inclus. 1); 
så erhålles, på grund af formlerna (I) och (III), följande 


Theorem 3. 
Ehvad positiv eller negativ qvantitet än u må vara, gäller, åtminstone för positiva x- 
och h-valörer, och med vilkor att i förra fallet 2m tages >mu, formeln: 


(£ + nhjEti attt 
u+l 


jet! FTETENET 
NE = + h[(e+2p+1A)— (e+h)] 


i=m-1 ; AE 
2 ES(C1) "7 ENE ann 2 [(g+ 2p + Njöj ESHE (o+h) TR, 


FR SR 


(IV) nh S(-1) (v+in) = 


nemligen 
(8) REM fr ((e+nhyrma Pr RE [(v+2p+1 1h)etoema (g+ h)ett? da 
; (2 begränsadt af ++). 
Man får nemligen omedelbart af formlerna (I) och (III): 
R=(-1)""' anar (0. [(2+nh)tisema grtioem] — O,. 2" [(x+ 2p + 1h)yetoema (c+ DE 
i (neml. O och O, begränsade af o och +); 


men i dess ställe kan expressionen (8) substitueras, alldenstund multiplicatorerna till O 
och (-0,) äro qvantiteter af samma tecken. 


Coroll. 1. 
Specielt för u=>-—1 fås häraf eller af formlerna (T) och (IIT): 


; nh hr1 2ph 1 1 
IV) nSC- 1) i =11+5)+ a al UR USS ST 


FE rn 
nemligen 


FE 


(L, begränsadt af +3). 


14 E. G. BJÖRLING, 
Coroll. 2. 
För u helt tal = 2r eller 2r+1 (inclus. 1) fås identiteten: 


i=n-1 
In Å - (& + nj&tI alt 
(IV”) S(-1 (e+g= IEEE ARR 
Re (& +2p + 1) (a + 1)” 


TN [(e+2p41)-(e+1)9 


i-1 Bi u+1—2i 1—2i 2i +1—2i 1—2i 
+ 3S(D yr (let nY ta tt Bö [(a+2p 1 (041) 
Dessa formler gälla, som sagdt är, för hvarje helt tal, vare sig, af formen 2p eller 
af formen 2p+1 (inclus. 1). Emedlertid reducera de sig för n = 2p+1 till följande enklare: 


(£ + hjFil gttl 


utl ar [(e+ 2p+1h)"— 2(z+h)+2"] —- 


(V) hS-1) (CNE 


m-1 


SG 1)" us [2-1] (e+2p + 12 (04 RY a] AR, 


nemligen 
BR = Lagar 2 Hö [(2" 41) (a+ Ip + TRY (a + Byttin gittan], 
(L2 begränsadt af +); 
- ÖR an = hr1 1 1 
(V) SED U1l+ =)+ al ären S 
i=m- or Bi hö tl CI - a 2 
38 NETA Ce 
nemligen 


2m adv em 1 DE 2m jon 2 
RR 22 Th [GF +2' GE) QQ Ear iF 
och för u helt tal = 2r eller 2r+1 (inclus. 1), identiskt: 
(0 + NEF gt! : 
(9) st Wji(0st YO arr + al(e+2pt 1) CMS IE 
2 SED) MR ; [G= 1) (e+2p+1)- 2 (er 2 gtti sk 


d. ä. på grund af rekursionsformeln (C) här ofvan: 


2 2 


i=2p j - Å 2 1) ; ; jet uw+1—2i 
SI (er = er SEEN ED 
2=0 


eller, efter några enkla reduktioner, 


kb 0 d SEN SEEN i= ä Bi (& + 2p)t ti 20 gtti—2i 
(v) SEN (e+y = SE + SD) (2-1) fasa el 3 ); — 


hvaremot för n=2p fås af formlerna (IV) andra uttryck för summan 


(10) h 8-1) (c + ih)", 


OM VISSA SERIERS SUMMERING. 15 


hvilka likväl icke för beräkningen af denna summa äro af någon särskild betydenhet, 
alldenstund denna beräkning kan verkställas efter förestående formler (V), med iakt- 
tagande af identiteten 


(11) sc 1y (2 +ih)'= sty (+ ih)'— (z+2ph). 


Anmärkning 1. 

I det afseendet förtjenar likväl den genom positionen n=2p i formeln (IV”) upp- 
kommande nya formeln för summan i (V”) särskild uppmärksamhet, att man genom jem- 
förande af de sålunda på tvenne vägar erhållna uttrycken för denna summa (för helt-tals- 
valörer af u) får en ny formel för de BErnouuirska talen, åtminstone lika allmän som 
formeln (C) här ofvan. — Man finner sålunda, och under iakttagande af denna sistnämnde, 
att formeln 


Al(e+2p)'-0"] = SIN) jön] 
(da = 1) 

gäller (i afseende på « identiskt) för alla helt-tals-valörer af p, och således — alldenstund 
bägge membra äro obrutna algebr. funktioner af p — att formeln 


(e+B+1) + (a+p 3 


(e+2p+1) + (e+2p)tt? | 


— (+ 14 LE ati 2i 


Al(e+B)Y'- 0" = SD (2-1) ätas 7 
(ARN 
eller, snarare, formeln 
Al(e+BY'- 0] = AS(-1) 2-1) förp [fe 1) 0), 


(Ada =p lg or, 
eller kortare, om man sätter 


(12) ua) = a" = S(-1) HAI) ps ge 


—-(e+1)"" 2 = ot 2 


[1 st 1) (22— NES Sj 


2-1 $ 


att formeln 
(13) AE 2 = A4(e”), (de =p hvilkensomhelst), 


2 
är en identitet (i afseende på «) för hvarje helt tal u, vare sig, 2r eller 2r+1 (inclus. 1). 
Och således är differensen 

W(e+ 1) + Yle) w 

Sd 
constant i afseende på &, och följaktligen 


(0 + 1) + W la) Sara 1 (92 
FSE EEG År MANN 21 st SEN 
d. ä. [enligt formlerna (A) och (B)] ENAS 


(D') sernrvo er=0 eller = (=1Y (2-1) = 


Br+i 
r+1? 
allteftersom u är = 2r eller = 2r+1 (inclus. 1), 


16 E. G. BJÖRLING, 


eller, som är Åren formeln 

Få Hj | a + TFA gt ala 
ös ET st 12 0 aller = (1) (21) 

allteftersom u är = 2r eller = 2r+1 (inclus. 1), 

gäller för alla möjliga a-valörer. 

Efter formeln (D') kan, då w(e&e) är känd för någon e-valör, samma funktion för 
ae+1 beräknas, och vice versa. — T. ex. af y(0)=0 följa successivt: 

Bri 


1y(1)=0 eller = (-1Y (2-1) — FIT allteftersom u är = 2r eller = 2r +1, 

Er 3w(2) = = 5 
1y(3)=-—(1—2") eller — (1—2") + (-1) (2""'—1) Mu: allteftersom u (som ofvan), 
sy(4)=1-2"4 31, 


(14) typ) = $0(2p). [SEDEL ER = SC 1) (1+i)', 
(15) 3y(2p+1)=3(2p+1)". [1— sc NEED RR : =-SC 1) A+) 


Bri 
NE 


allteftersom u är = r eller = 2r +1 (inclus. 1). 


eller =-S(- 1) (++ 19Pa EA 


Anmärkning 2. 
Emedan, enligt (12) och formeln (4) i anm. näst efter art. 1 i förra $, tydligen 


al tl i i 
(16) ry(e) är = gle) — EG +e" [1- S(-1y an EB; 
så får man funktionen | 

” i i-4 gaia Mais Bi 
(17) Os 


genom formeln (16) känd för de e&-valörer, för hvilka p(&«) och w(&) äro bekanta. 
Sålunda erhålles t. ex. för «= 2p+1 genom formeln (16), på grund af (15) och 
formeln (5) i nyssnämnda anmärkning, den nya formeln 


(2p + DET NT RT EA 0 ST NE 
(09) 00 DS st 1) Ubepanned st Re SÅ Re 
i=p 
eller = 2 S(2i-1)'- (-1) (2-1) 24, 


allteftersom u är = 2r eller = 2r+1 (inclus. 1); 
hvaremot för «=2p genom samma formel (16), på grund af (14) och nyssnämnda for- 
mel (5), endast återfås just denna sistnämnda (5). 

2. För den praktiska beräkningen, i hvarje särskildt fall, af den nu ifrågavarande 
summan 


S(-1) (a + ih) 


OM VISSA SERIERS SUMMERING. 17 


är en annan form af de sednare membra i formlerna (IV) eller, snarare, i formlerna (V) 
lämpligare, och densamma analog med den i formlerna (II) $ 2 förekommande. 


Utan all svårighet inses nemligen, att man, genom enahanda raisonnement med det 
för sistnämnda formlers erhållande begagnade, får af formlerna (V) följande resultater: 


1:o0) För negativt u numeriskt > eller <1 är 


i=2 i=m-1 5 
(VD) hS(—1)(2+ ih)" =B,.+ Sh le+2p+1h)"— S(-1)-' (2-1) usa ER (e+ 2p+1h)-"]+R, 
i=0 i=1 


neml. R = L. (2""+1) us - (LL begräns. af +3), 


och DB, = 8 (-1)Y (x+ih)", beräknelig (approxim.) medelst denna formel (VTI) 


på samma sätt som A medelst formeln (IT); 


och för TTK 
; A h fena a INB 
SEN St Na SE SÅR JÄRN ENE 1 Ti Jöjje i 
SR h om & 
neml. R, = L(2 råge for , (ML, begräns. af +3), 


och B,= St ln beräknelig ur denna (VI) som vanligt. 


2:0) Äfven för positivt mu, icke helt tal och närmast < ett sådant, vare sig, 2r eller 
2r+1 (inclus. 1), gäller formeln (VD), 


med vilkor att m—1 tages >r, varande då 


= fe. (18 (—1y (x+ih)'— Sh le+2p+1h)"— S(-1)' (2-1 Mg rf (0 + 2p+1h FAS 
=0 P i=1 : P 
beräknelig, som ofvan är nämndt. 


Och slutligen för u helt tal = 2r eller 2r+1 (inelus. 1) gifver formeln (V”) för alla möjliga 
a-valörer : 
i=2p-1 t=r ; 
(Vr) S(-1)(e+ö)= 4v(0) — (e+2py[1-S(-1) EDS 
i=0 i=1 
nemligen wy(&) oberoende af p och determinerad genom formeln (12) i 
anmärkn. 1 här ofvan. 


T. ex. Emedan y(0) är = 0, erhålles häraf 
i=2p-1 


(19) SCNr= Op) -S- 1) Elen ; 


2-1 i 


eller sjelfva formeln (14) i anmärkn. 1 här ofvan. 


Tillämpas nu slutligen dessa formler (VI) på händelsen = 1, så blifva resulta- 
terna följande: 


KE. Vet Akad Handl. B. 2. N:o ö. 2 


18 E. G. BJÖRLING, OM VISSA SERIERS SUMMERING. 


För SA fear uu, numer. > eller <1, är 


(20) St) (1+i)"= B.+(Ap+2)[4- St Dn 


(p+ DE 


neml. 0 = F(2p+2)" (EES Sa begräns. af +1), 


p+ Tj m? 
och VB, = SC) (1+4i)”, beräknelig — som vanligt — medelst (20) och, 


för u num. >1, tydligen = (1—-2""') 2.7 (i formeln (7)); 
och för u=>1 gäller: 


(20') SC) = gat SEN a- ten 
neml. 0, = I. 0) ) (3, begräns. af +3). 


Äfven för positivt mu, icke helt tal och närmast < ett sådant, vare sig, 2r eller 2r+1 
(incelus. 1) 
gäller formeln (20), med vilkor att m—1 tages >r, varande då 
pe lim SS 4 1 Hai1 
B.=pn St 1) (1 + i)" — (2p+2)"[$- St 1)" (1— FL ES 1 
Pesakkt medelst (20) på vanligt sätt. 


För helt-tals-valörer af u återfås af formeln (VT) den speciela formeln (15) i anm. 1 
här ofvan, nemligen 


i=2p-1 i=r ; 
(20”) ST NED Gp 1) TESEN 
neml. 3y(1) =0 eller = (-1)Y (2"'—-1) I allteftersom u är = 2r 


eller = 2r +1 (inclus. 1), 
i hvars ställe för öfrigt äfven den enklare formeln (19) kan begagnas. 


” Valören af denna constant B. för negativa u-valörer af helt tals numer-valör t. o. m. u=—40 finnes, af 
Hr ÖETTINGER beräknad, på sid. 11 i GRUNERT'S Archiv Th. 26. 


"Analogt med det föregående skulle här sättas W.,, betecknande 
i=20 : 
FAN 
Sr 
och anmärkas, att den vore beräknelig (som i föregående fall) medelst (20) approximativt. Detta vore lik- 


väl här tydligen onödigt, eftersom annorstädesifrån är bekant, att denna limes-valör är 12. — Att denna 
limes af formeln (V”) angifves att vara 
2 


12+29,.— (IF, begräns. af & ED 


bevisar allenast, att vårt +, i sjelfva verket? är en funktion af p så beskaffad, att den, till sin valör städse 
begränsad af + 3, vid indefinit växande p tenderar indefinit mot o. 


BIDRAG TIS ARON 


DEN KRISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN ocH DIMORFIN. 


AF 
A. E. NORDENSKIÖLD. yr 
nr ren (Å 
vn 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD DEN 1 MARS 1858. 


=— 0200ECE 


E. Vet, Akad. Handl. B. 2. N:o 6. 


— 
; 6 
2 i 
| I Ef w VE 
a i I H S s 
2 
4 . fa mm 4 
SRA 4 


S 


25, VW 
VAR I FETA SV 


Xx 
| 
X 
tv 
i; 
i 
- 
é - 
4 
d 
si 
? - 


D: de kristallgestalter, hvilka olika kemiska föreningar antaga, äro karakteriserade af 
ganska beständiga, rent geometriska, oftast såväl till sin storlek som beskaffenhet mycket 
väl kända egenskaper, så skulle man tycka att ett fullständigt utrönande af lagarna för 
dem ej borde vara förenadt med altför stora svårigheter, och att man om en gifven, 
under kända förhållanden uppkommen, kemisk förening på förhand borde kunna säga, i 
hvilket system den bör kristallisera och med hvilka axelförhållanden. Detta är dock ännu 
så långt ifrån fallet, att man icke ens har någon fullständigare kännedom om, hvilken 
likhet i den stökiometriska sammansättningen betingar en likhet i kristallgestalten. En del 
mineraloger och kemister anse t. ex. ämnen vara kristallografiskt isomorfa, hvilka icke 
äga den ringaste likhet i sin stökiometriska byggnad, och förklara denna isomorfi härröra 
deraf, att dessa ämnens molekylar-volumer äro nära lika eller nära enkla multipler af 
hvarandra. För andra åter synes påståendet, att likhet i volum skulle betinga likhet i 
form, föga sannolik, och de anse derföre att likheten i tvenne ämnens kristallgestalter, så- 
vida den ej, såsom ofta torde vara fallet, är något alldeles tillfälligt, alltid måste grunda 
sig på någon, om också hittills ej utredd, öfverensstämmelse i ämnenas stökiometriska 
sammansättning. För att bidraga till afgörandet af dessa och åtskilliga andra hithörande 
frågor, torde ett försök att utreda de vigtigaste fall af isomorfi och dimorfi, som före- 
komma inom de i kristallografiskt och kemiskt hänseende närmare kända föreningar, ej vara 
utan intresse. 

Litteraturen i afseende å de i våra laboratorier framställda ämnens kristallformer 
har hittills varit spridd i talrika vetenskapliga tidskrifter, och har derföre, utan ett mycket 
mödosamt arbete, varit föga tillgänglig. Denna brist är dock på sednare tider afhjelpt 
genom Rammelsbergs sammanställning af alla hittills gjorda iakttagelser i den kristallo- 
grafiska kemin '), och den så att säga materiella grunden för utrönandet af sjelfva grund- 
lagarna i kristallografin har sålunda blifvit samlad. De festa i det följande förekom- 
mande uppgifter om ämnens kristallförhållanden äro tagna ifrån nämnde arbete, äfvensom 
de derstädes förekommande beteckningarne af axlarna bibehållna. Uppgifterna 1 afseende 
å mineraliernas kristallformer grunda sig åter merendels på Millers och Hausmanns kända 
handböcker i Mineralogin. 

Vid de i det följande anförda isomorfa grupper angifves: I det hexagonala och 
tetragonala systemet: ämnet, den till jemförelse valda formen, horisontala axelns förhål- 
" lande till hufvudaxeln i denna form, lutningen af po till op (i det tetragonala) eller 


') C. F. Rammelsberg: Handbuch der krystallographischen Chemie, Berlin 1855, och Die Neuesten Forschungen 
in der krystallographischen Chemie, Leipzig 1857. 


4 A. E. NORDENSKIÖLD, 


af r2 till oor2 (i det hexagonala systemet), den forskare, från hvilkens iakttagelser dessa 
uppgifter äro beräknade; — i det rhombiska systemet: ämnet, den till jemförelse valda 
formen, förhållandet af axlarna i denna form, lutningen af cop till copoe och af copa 
till po, den forskare, från hvilkens iakttagelser dessa uppgifter äro beräknade; — i det 
monoklinoödriska systemet: ämnet, de till grundoktaöder valda augitparen '), orthodiago- 
nalens förhållande till klinodiagonalen och hufvudaxeln i denna grundoktaöder, hufvud- 
axelns lutning emot klinodiagonalen, lutningen af coop till (oopo) och af (po) till (ccp), 
den forskare, från hvars iakttagelser dessa uppgifter äro beräknade. Om en axel är an- 
gifven = ett decimalbråk Xx en enkel multipel (t. ex. 0,7496 x 3), så är vid beräkningen 
af vinklarna intet afseende fästadt vid denna multipel. Ett frågetecken är satt framför 
de ämnen, vid hvilka alltför invecklade axel-coöfficienter blifvit använda, att deras isomorfi 
skulle kunna anses för bevisad. 

En del af nedanstående isomorfa grupper äro här för första gången sammanställda, 
andra åter äro redan längesedan kända, isynnerhet genom undersökningar af Mitscherlich, 
G. Rose, Rammelsberg, Marignac, Schabus, Gmelin, Kopp, Breithaupt, Hausmann, Brooke, 
Kobell, m. fl. Det har dock beklagligen icke varit möjligt för mig att vid hvarje enskilt 
grupp angifva den eller de som först sammanställt densamma, 


Det vore ganska lätt att sammanställa isomorfa grupper, om man kunde på förhand 
bestämma: 1:o huru mycket axlarna och vinklarna af tvenne isomorfa ämnen kunna skilja 
sig ifrån hvarandra; 2:o huru invecklade axel-coöfficienter man eger rätt att använda. 
Men så länge detta icke är afgjordt, måste läran om isomorfin i hög grad bero på hvarje 
enskildt forskares uppfattning af dessa begge punkter. Hvad den förra beträffar, så skulle 
jag anse, att kristallografiskt isomorfa ämnens vinklar ofta äro ganska betydligt olika. 
Man kan nemligen i allmänhet betrakta ett ämnes axelförhållanden såsom någon funktion 
af dess molekylar-konstanter. Så länge denna funktion genom en mer eller mindre genom- 
gripande förändring i den kemiska sammansättningen blott förändras till sin storlek, icke 
till sin beskaffenhet, störes icke isomorfin, och det är omöjligt att på förhand afgöra, 
inom hvilka gränsor en sådan så att säga kontinuitet eger rum. Jag tror derföre, att då 
den theoretiska kristallografin en gång hunnit så långt, att man kan beräkna kristallformen 
af hvarje kemisk förening, man äfven skall finna att ämnen, hvilkas axelförhållanden gan- 
ska betydligt afvika ifrån hvarandra, hafva sina molekyler på ett alldeles likartadt sätt 
lägrade emot hvarandra, äfvensom att den fullständiga kristallografiska öfverensstämmel- 
sen emellan tvenne andra ämnen stundom är fullkomligt lika tillfällig som t. ex. det för- 
hållandet, att sinus för en viss vinkel någon gång betecknas med sanma siffror som loga- 
ritmen för ett visst tal. Hvad åter den sednare omständigheten beträffar, så finner man 
visserligen vid åtskilliga mineralier sekundära former med ytterst invecklade tecken (t. ex. 
enligt Descloizeaux vid qvarz, enligt Gadolin vid cassiterit), men det är dock föga sanno- 
likt, att en sådan, antingen allsicke förekommande eller föga utbildad, invecklad sekundär 
form skulle utgöra den egentliga grundformen. Användandet af dessa invecklade mul- 
tipler, för att förklara tvenne ämnens isomorfi, torde således icke vara berättigadt. I det 
följande har jag blott ytterst sällan och blott då, när en fullständig stökiometrisk öfver- 


') De monoklinoödriska former, hvilka ligga emot den spetsiga vinkeln, äro alltid betecknade med +, de som 
stå emot den trubbiga med —. 


OM KRISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 5 


ensstämmelse gör den kristallografiska isomorfin högst sannolik, användt mera invecklade 
Rek än 3 och 3 Äfven vid Pesa Hinde af så enkla multipler, kan man na- 
turligtvis stundom framvisa en skenbar isomorfi emellan ämnen, hvilkas kristallformer icke 
hafva någon inre gemenskap, och läran om isomorfin måste derföre, så länge man ej lyc- 
kats närmare utforska kropparnas inre molekylarförhållanden, blifva ganska osäker och 
vilkorlig. 


I. Enkla ämnen. 
a) Reguliära. Större delen af de enkla ämnen, hvilkas kristallgestalt är närmare un- 
dersökt, kristallisera i det reguliära systemet, nemligen: 


Cu, Ag, Au, Hg, Pt'), Pd'), Ir'), Fe, K, Na, Cd, Pb, P, C”), Si. 


b) Hexagonala. Några, isynnerhet elektronegativa metaller kristallisera i det hexa- 
gonala systemet och bilda en, hufvudsakligast af G. Rose undersökt, isomorf grupp: 
IN re ÖS rr ALNÖ . G. Rose. 
SIT MAR OGILLAR (BG GÖR 
AST TEES A020 a LANSERA SGA Rose: 


Te PRAT aIAIRO2 000: ASOS UGN RON 
Möjligen torde till denna grupp äfven höra Zn, Pd'), Ir'), Os'). För Ir Os" har man: 
[ÖSTRA AO AAA . G. Rose. 


c) Tetragonala. I det tetragonala systemet kristallisera, enligt hvad man hittills kän- 
ner, blott tvenne enkla ämnen, och dessa äro, såsom de Sella anmärkt, fullkomligt iso- 
morfa, nemligen: 

SIE DERE 0 SSM dan INO: Miller: 
Bs: po... 1:04081 s. . 112212... Wöhler och Deville: 


d) Rhombiska och Monoklinoödriska. Amntager man vid selen, att den monoklinoödri- 
ska grundoktaödern skulle bildas af Mitscherlichs +p och —2p, så erhåller man för detta 
ämne en grundform, som visserligen tillhör det monoklinoödriska systemet, men dock tem- 
meligen nära öfverensstämmer med det rhombiska svaflets p2. Det tyckes således, som 
om de på våta vägen, ifrån en lösning i svafvelkol erhållna, monoklinoödriska kristallerna 
af selen skulle vara isomorfa med de, bland annat äfven från en lösning i svafvelkol er- 
hållna, rhombiska kristallerna af svafvel. Nära denna grundform kommer äfven jods p, 
grafitens + p3 äfvensom p3 af den utaf Cooke i kristaller erhållna legeringen utaf antimon 
och zink. Man har nemligen: 


SN P2 nen 1: 1,6206 : 1,8967 ....90"0'.... 14819"... 152"12'.... Mitscherlich. 

Se .... +p;—2p..1:1,6208:2,0695....89"26...148"20'....154"13.... Mitscherlich. 

Hos TRA | DEI ABER ESO 50550 SONEN TTDANSEENE Mitscherlich. 
Zn'Sb ..pt..:;... 1: 1,5218 : 1,9200 .... 9020... 14641"... 152229'.... Cooke. 

(CJ ERE Olen ör 1: 1,5267 : 2,1207 .... 8814" ..146"46'....154"45'.... A. Nordenskiöld. 


') Förmodligen dimorf. 
?) Dimorf. 


?) Dimorf. En del mineraloger anse grafiten kristallisera 1 det hexagonala systemet. 


6 A. E. NORDENSKIÖLD, 


Antager man vid det monoklinoödriska svaflet ocp och (po) till grundoktaéder, så 
erhåller man en form, hvars axelförhållanden äfven tyckas stå 1 ett enkelt förhållande till 
ofvanstående monoklinoödriskt-rhombiska isomorfa grupp, nemligen: 

S)....(poo); ocp.... 1:0,7401:0,6692....8946'.... Mitscherlich. 


I. Binära föreningar. 


a) Reguliär a. 
1) Mg; 


; Ni; öd; Cu (2); Cu; Mn; Fe; Zn; Pb; Ag; AgSe; PbSe; (Hg, Pb) Se. 


2) Fey; Mn; Ni4s; CoAs; NiS + NiAs; CoS + Co As. 


3) Sb'); Äs'). 
b) Hexagonala. 


Bland de oxider och sulfureter, hvilka kristallisera i det hexagonala 


systemet, anträffas en ganska vidsträckt grupp, med mycket nära öfverensstämmande 


grundformer. 


Denna sönderfaller i tvenne skilda delar, hvilka icke erbjuda en fullkomlig 


likhet i den stökiometriska sammansättningen, och vid hvilka derföre den kristallografiska 
isomorfin möjligen är alldeles tillfällig. 


IDA SES NR Tj I STON de. JASIST ess Bbelmen. 
FÄSTEN sara Te TEL SG ASLAN Mohst 
BEN aa Tj 1:1,3594....14340'.... (Millers Miner.). 
ig I Mosoclsvsus 1:1,3594.... 143"40'.... (Millers Miner.) 
ÖA TORG 1:1,3682.... 143"50'.... G. Rose.”) 
SANS OFN SES ole 0,6548.... 123"13'.... Descloizeaux. 
Cd PASS sin a OHALASE 2 DNS SJÖNK: 
Hg FST Tess 0,6610....123"28'.... Schabus. 
Nb. g3a, Ilse dee 0,6591 ....123'23'.... (Millers Miner.). 
NP Ås... rd soosss 0,7096 .... 125"22'.... Hausmann. 
INTAS DR RER AEA 0,6440....122"47'.... Breithaupt. 


H anses vanligen kristallisera i det hexagonala systemet och Botzenhardt beräknar, 
under denna förutsättning, af snöstjernornas ledetane att dess grundform utgöres af 


en rhomboöder med 2A = 117"23 (Rammelsb. Kryst. Chem.). 


I fall detta vore riktigt, 


blefve hufvud-axelns förhållande till horisontala axeln = 1:0,6496, och detta ämne skulle 
således höra till ofvanstående isomorfa grupp. Enligt all sannolikhet äro snökristallerna 


icke hexagonala, utan rhombiska. 
c i gruppen 2 nära så som 2:1. 


c) Tetragonala. 


Såsom man lätt finner, förhåller sig c i gruppen 1 till 


Sn')....3p....1:2,0154....153"37'.... A. Nordenskiöld. 
Ti”) ....3p.... 1:1,9326....152238'.... Miller. 

Bu (?)... 3p....1:2,0046....153”29'.... Sénarmont. 
Mn..... 2 PNG NSTENTSTTE Haidinger. 


') Dimorf. 


?) Till denna grupp hör möjligen äfven Si. 


?) Trimorf. 


OM KRISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 7 


Isomorfa med dessa oxider tyckas äfven följande organiska ämnen vara: 
Bromcehloraether .. C'€1'BrO...3poo...1:2,0188...153"39'... Nicklés. 
Chloraether. .....-. CER OREET: 3poo...1:2,0331. RS .« Nicklés. 

d) Rhombiska. Vida mindre tydlig är isomorfin af de till rhombiska systemet hörande 
binära föreningar. Man skulle dock äfven bland dem kunna uppställa följande isomorfa 
grupper: 

1) AS Ps RA06020 01674 1230594-.. Mobs: 
?Sb....?p3...1:0,5918:0,6808.... 120927”... 12415... Mohs. 
på... 1:0,5930: >? MILE ERE ocg GLO 
2...1:0,5914:0,7070 .... 12036... 12516... (Millers Miner.) 
Ti?)...3p....1:0,5940:0,7059.... 120243... 125"13.... (Millers Miner.). 


ÖRE 
: fo: 
25 
I( 3 


Den rhombiska formen af Ås är isomorf med Sb, och likaså äro de af Daubré 
framställda rhombiska kristallerna af Sn isomorfa med Ti (Brookit). De invecklade coöf- 
ficienter, som här blifvit använda för kristallerna af Sb och Bi, hafva af Rammelsberg 
blifvit föreslagna för att kunna hänföra kristallerna af Sb, Bi och As till närstående 


grundformer. 
2) ASP oasen nr P:s... 1:0,5773:0,6716 ...120"0'.... 12353... (Millers Miner.) 
Sylvanit ..... pP-...1:0,6112:0,6899...121"26'..124"36”... Miller. 
SJNCGUS: sva ere ora e 3p----1:0,5822:0,6468... 120712... 12254"... (Millers Miner.) 
(Ag, €u)S .... isomorf med föregående. 
4) EeS song på... 1:0,5013:1,1838...116"38'...139"49'.. Hausmann. 


FeS+FeAs..pi...1:0,5070:1,1890...116"53'...139"56'... (Millers Miner.). 
FeS+CoAs.... isomorf med föregående. 

G. Rose och Dana anse det vara tvifvel underkastadt, om markasiten (FeS) och 
mispickeln (FeS +FeÅs) äro isomorfa. Hufvudaxlarna i de SAR som mån vanligen 
antager för dessa mineralier, afvika äfven ganska mycket från IEnEnLa, men den är 
öfverensstämmelsen emellan mispickelns på och markasitens p3 nästan fullstandis. 


III. Den grupp af kristalliserade salter, hvilken erbjuder de flesta exempel så väl 
på isomorfi som dimorfi, bildas utaf ämnen, i hvilka ett lika antal molekyler af syra och: 
bas äro förenade med Pysandra Oaktadt ämnen af denna kemiska sammansättning an- 
träffas kristalliserade i nästan alla kristallsystemer, och denna grupp således tyckes vara 
fullkomligt polymorf, äro dock de medlemmar af densamma, hvilka höra till samma Sy- 


stem, medsndels isomorfa. 


a) Reguliära. 
Mn Ål; Fe Äl; Mg Äl; Co Al; Zn Äl; Mn Er; Fe€r; ZnÖr; Mg Ör; ZnFe; FeFe; 
Co Co; BaN; Sr N; PN; NaCl; K Br; Na Br; Ämt; CaTi. 


') Dimorf. 2?) Trimorf. 


8 A. E. NORDENSKIÖLD, 
b) Hezxagonala. 

KSSS 3r....1:0,8560....130'34.... Mitscherlich. 
IEA Sr SE 3r....1:0,8402....130"2'..... Schabus. 
2KS+LiS..3r....1:0,8395....130'"1'..... Schabus. 
KN se r....1:0,8257....129"33'.... Frankenheim. 
NaN ESR r....1:0,8276....12937'.... Brooke. 
ÖRON r....1:0,8543....130'30'.... Wollaston, m. fl. 
(Ca, Pb)Ö....r....1:0,8580.... 13038"... Brewster. 
MOORE r....1:0,8093....128"59'.... Brooke. 
PeO gas r....1:0,8184....129"18'.... Mohs. 
INT ÖRE rensas r....1:0,8211....129"23'.... Mohs. 
VANGE sb r....1:0,8063....128'53'.... Wollaston. 


En blick på ofvanstående värden för den ensama axeln visar, att axlarna vid de 
erkändt isomorfa mineralierna kolsyrad kalk och kolsyrad talkjord nästan bilda de gräns- 


värden, inom hvilka de öfriga ämnenas axlar ligga. 


Den 


ofvanstående ämnen torde derföre icke kunna betviflas. 


c) Tetragonala. 


SENSE po 

ERNER » 

Tä oa LSS » 
ELNA 
PbMo ..... po 
Mn Mn. .. > 3P0 
Naf...... SPE 


: 1,0405 .... 1368" 
0804 
"ORO 
:L 109955: 
:1,1120 
"UTAN 
: 1,0600... 


FÖ: TIA 


EMMA 
TSNSOCE 
SPIN 
> Brees a 


kristallografiska isomorfin af 


Phillips. 
Haäiy. 
Manross. 
Levy. 
Mohs. 
Haidinger. 


Rammelsberg. 


Äfven Åg äl (4p-.-1:0,6605 Wächter) och Åg Br (p...1:0,6675 Marignac) tyckas 
kunna hänföras till ofvanstående grupp. Närstående axelförhållanden, ehuru af en olika 


stökiometrisk sammansättning, 


hafva dessutom: 


NH:S + NH: Åg....2p....1:1,0656....136"49'.... Mitscherlich. 
NH:Se+ NH: Åg...2p....1:1,0762....137'6'..... Mitscherlich. 
NH: Ör+ NH? Äg... 2p....1:1,0956....137'37'.... Mitscherlich. 

N HIS ont ue 3p.... 1: 1,0987 .-.. 137242"... 5 G. Rose. 

PbÖ +PbEl svor p---. 1: 1,0847....137"20'.... Brooke. 

KOSS OÖSEE sovsnssoo p-...1:1,1336....138'35'.... N. Nordenskiöld. 


Om man ej gör afseende på den sistnämnde föreningen, så inträffa äfven i denna 


tetragonala grupp gräns-värdena för den ensama axeln vid tvenne erkändt isomorfa äm- 


nen, nemligen CaW och PbMo. 


') Dimorf. 


OM KRISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN 


d) Rhombiska. 


OCH DIMORFIN. 9 


Af ofvan anförda, 1 hexagonala systemet kristalliserande, ämnen äro en del dimorfa, 


nemligen KS, KN och CaÖ. Dessa föreningar kristallisera tillika i det rhombiska syste- 


met och bilda, jemte det vida största antalet af likartade salter, den mest vidsträckta och 


lärorika hittills kända isomorfa grupp. 


KISA DS 1:0,5727 : 0,7464 .... 119"48'.... 126"44'... 
KIs oss nats PER 1: 0,5724 : 0,7296 .... 119"47'.... 126"7'... 
REN (ÖRE 1: 0,5843 : 0,7028 .... 12018"... 125"6'.... 
KRO Sud. 20 1:0,6099 : 0,7803 .... 121"23'.... 12758"... 
Rö Önosmtgs jo 1:0,5695 : 0,7297 .... 11940"... 126 7.... 
KMn...... DR 1:0,6137 : 0,7721 .... 12132"... 12741"... 
K (S"0"). .... P3... 1:0,5925:0,6979.... 12039"... 124"55'... 
ESR 2Prsgrc 1: 0,5785 : 0,7446 .... 1203" .... 12640... 
Är gts Puls 1:0,5643 : 0,7310 .... 119"26'.... 12610"... 
Am €l ..... Iösovas 1: 0,6182 : 0,7800 .... 121"43'.... 12757"... 
AmMn..... NT 1: 0,6174 : 0,7670 .... 121"41'....127"29'.. 
NAS) socoor P3 ....1:0,5637 :0,7041 .... 119925"... 12509... 
INGSER KEN p3 ....1:0,5536 : 0,6789 ....118"58'.... 12410"... 
JÄSSKALEE P3 .... 1:0,5835 :0,7224.... 12016"... 125"51”.. 
ÅgSe....... p3....1:0,5607 :0,7041.... 11917"... 125" 9... 
BAS ESP. 1: 0,6206 : 0,7618 .... 12149"... 12718". 
BaO Inn. RAN 1:0,5949 : 0,7413 .... 12045". ... 12633... 
BaMn ...... p3 ....1:0,5637 :0,7041....119"25'....125"9'... 
Ba Hon... c. åP ess 1:0,5759 : 0,7650 .... 11956"... 12725... 
SRS PER 1: 0,6084 : 0,7794 .... 12119”... 12756... 
SEC Phosds 1: 0,6090 : 0,7236 .... 121"21'.... 12553"... 
(CEST PA 1: 0,5908 : 0,7310 .... 120"34'.... 126"10"... 
(CAO RN pre 1: 0,6216 : 0,7209 .... 12152"... 12547”. 
RISE Rn MOSSE 1:0,5773: 0,7072 .... 1200" .... 12516”... 
BBSKE JÖRGRES 1:0,6092 : 0,7738 .... 121"21”.... 12744"... 
BEGR Ar POE 1: 0,6101 : 0,7230 .... 12123... 12552... 
PH JRR 1: 0,5625 : 0,7417 .... 11921... 12634”... 
RES SPN 1:0,6287 : 0,7729 ....122"9..... TIA 
HeNi sr Ip 1:0,6298 : 0,7602 .... 12212... 12715... 
') Dimorf. 


Mitscherlich. 


. Mitscherlich. 


Rammelsberg. 
Mitscherlich. 
Mitscherlich. 
Mitscherlich. 

De la Provostaye. 
Heeren. 
Mitscherlich. 


. Mitscherlich. 
. Mitscherlich. 


Mitscherlich. 
Mitscherlich. 


. Mitscherlich. 
.. Mitscherlich. 
.. (Millers Miner.). 


(Millers Miner.). 


. Mitscherlich. 


Heusser. 
(Millers Miner.). 
Naumann. 


(Rammelsb. Kryst. Chem.). 


- Kupffer. 


Koch. 

(Millers Miner.). 
Mohs. 

Heusser. 
(Millers Miner.). 
Dana. 


?) Hausmann jemför vid Na8S, NasSe, ÅgS 0. s. Vv. formen På med motsvarande kali-salters p, för att kunna 
hänföra dessa kemiskt isomorfa ämnen till en närstående grundform. 


K. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 6. 


2 


10 A. BE. NORDENSKIÖLD, 


Tantalit'). ..2p..... 206268 0 MOPAR Di a 127"30'... N. Nordenskiöld. 
KS+HS...Ip3....1:0,5807:0,7489....120"9'..... 126"50'... Marignac. 
KI+KClÉ..på....1:0,5809:0,7709....1209..... 127"38'... Rammelsberg. 
HZnsiaskas JOSE 1: 0,6040 : 0,6890 .... 121"8'..... 12434... Nicklés. 
HATE 2p3....1:0,5920:0,7002.... 12038... 125"0'.... Haidinger. 
HEe....... 2p3....1:0,6083:0,6889.... 121”19'.... 124" 34... Phillips. 

HB Mn ...... 3på....1:0,6121:0,6884.... 121”28"... 12433'... Mohs. 


Oaktadt isynnerhet hufvudaxeln vid dessa rhombiska salter varierar ganska mycket, 
tvekar jag ej att betrakta dem såsom isomorfa. Gränsvärdena för axlarna anträffas nem- 
ligen, om man undantager några få ämnen, vid de kemiskt isomorfa salterna ÅgSe och 
PbS eller BaS. De öfriga ämnenas axlar bilda en alldeles småningom gående öfvergång 
emellan dessa gränsvärden, och just vid de ämnen, hvilka i kemiskt hänseende mest öfver- 
ensstämma, afvika axlarna ofta aldramest ifrån hvarandra, t. ex. vid KS och Na Se. 


e) Monoklinoödriska. 

Äfven de hithörande salter, hvilka kristallisera i det monoklinoödriska systemet, 
kunna troligen, genom ett lämpligt val af de till grundoktaéder tagna augitparen, hän- 
föras till närstående grundformer. Man har t. ex. 

KS+HS... (po); (cop). .1:0,7066x2:0,5110x3..77"56..124”39'..116"33'. Marignac. 
NaÖ+HÖ....+p; —(p3)..1:0,7164 = :0,5302x2..73"41'..124”31'..116"58..Schabus. 


CaS+NaS so... EPossosas- 1:0,7425 = :0,4956..... 74"52..125"38'..115"36'.. Brooke. 
ÄmMo+HMo +p........ 1:0,7285 —:0,5040..... 77” 26..125”25'. . 11612”. . Haidinger. 


Bland den mängd salter, hvilka höra till denna afdelning och kristallisera i det 
rhombiska systemet, finnas blott några få dubbelsalter, då deremot större delen af de, 
hvilka kristallisera i det monoklinoödriska systemet, utgöras deraf. Det tyckes äfven vara 
ganska naturligt, att om man t. ex. i NaS+NasS utbyter den ena molekylen natron emot 
kalk, den symmetri, som hittills egt rum, störes. 


IV. Monoklinoödriska. 

1) Ba €1 FEL Ep....1:1,1446 :1,2048....85' 05... 138"45'... 14012"... Rammelsberg. 
BaBr+H....+tp....1:1,1486:1,2571.... 8658... 13855... 14128... Marignac. 
SrBr+H.... +tp....1:1,1642:1,2292....89"0....139"20'...140"52'.. Rammelsberg. 
Pb El+H....+tåp...1:1,1385:1,2648....87'0'....138'40'..141"38... Marignac. 

Pb Br+H ... isomorf med motsvarande strontiansalt.... (Rammelsberg). 
CaBr+H ...+tp....1:1,0838:1,2046....82"6'.... 1372"... 1402... Marignac. 
En grundform, som kommer temmeligen nära ofvanstående salters, hafva dessutom äfven: 


BaS+MeS+2H...+p3...1:1,1573:1,2137...83'30'..138'59'... 140"20'..Schabus. 
BaS+ÅeS +2H...+p....1:11897:1,2153...8439'...139"50'.. 14026" ..Schabus. 


DD Fe? Ta”. Enligt H. Rose häntyda en mängd tantalsalter derpå, att tantalsyrans sammansättning vore af for- 
men Fa. Tantalitens formel blefve då FeTa. H. Rose anser likväl detta föga sannolikt, utan betraktar tan- 
taliten som ett sönderdeladt mineral, hvars ursprungliga sammansättning varit FeTa. 


OM KRISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 11 


2) ÖuCHO+H...+p; —2p...1x3:0,6452x3:0,5151 .....88"42'.. 


CuO"HFO+E... ocp; (pa)... 1:0,6445 
CuC"H'O”+ÉH..+p; (po)... 1x3:0,6672 


SOBA 8913"... 
:0,5284x2..89 47"... 


.122”5 


ÅmO"EFO'+H .+p; ocp..... 1x3:0,6317 :0,5080.....87"10'...122"1 
V. a) Hezxagonala. 

ARS Nar PORN 1:0,7880....128"14'.... 
NN sons se SRA RN 1:0,8034.... 12847"... 
Åg Sb+ ÅgSb....4r.....1:0,7739.... 12744... 

b) Tetragonala. ; 
(KOEPYPP or lseslas Press 1:0,6640 ....123"35'.... Mi 
(Åm, Fy B llloosn. DIET. 1 :0,7124.... 125298"... 
(Ka, fFj Ås 


(Åm, FP) Äs 7? 
c) Bhombiska. 


1) NaW+2oH....... Sp 
SrFo+2H........ PE 1 
AmU+ 2. ss.r- PpI....l1 
MgÖ+ ÅAmÖ+4H..pi....1: 
NiÖ+KaÖ+4H...p..... 1 

2MOHSIS «nerna Flak IPptta de 1 
BEN Sken BID SE 1 

3) NaS+2H NE Pias 1 


ÅgS +2H ESP ee Pers 1 


0"... 117"16'.. Brooke. 


122”48'...120”53".. Schabus. 
123"43'... 117"51'.. Schabus. 


9'...116"58'.. Marignac. 


Miller. 
. Miller. 


. Breithaupt. 


tscherlich. 


. Mitscherlich. 


Mitscherlich isomorfa med motsvarande fosforsalter. 


: 0,6008 : 0,5907 ... 1210". 
0,6068 : 0,5672 ... 121715". 
: 0,5914 : 0,5707 ... 12036". 
: 0,9326 : 0,5786 ... 1330"... 
: 0,9227 : 0,5813 ... 13242"... 
: 1,0111 :0,6008...135"19".. 
: 1,0152 : 0,5890 ...135"26'.. 


:0,6171 : 0,6092 ... 121”41"... 
:0,6076 : 0,5949 ... 12117 


BaS +2H.... isomorf med föregående (?). 


d) Monoklinoödriska. 


DEGAS+ 2 Peas 1:1,3840: 
(CH TOR 9 2 ERNA ÅfDSRRe 1: 1,3252 
Vkork ER: oc sea 20 1:1,3067 : 
(Mn"?, Ba”)Fo+2H. +p...... 1:1,3161: 


NaÖ+CÖoÖ+4H... +p; —2p. 


Chem.). 
2) (Äm?, Hy P... 


EEE NE 1:1,1981 
(Am”, HJ AS. .+p...ss ... 1: 1,1687 


1:1,3465: 


: 1,2245 .. 8255". 


1,2405 .. 8126. 


1,2209 .. 8241". 
1,2075 .. 8228... 


HRM 
SIE UA a Na 
.. 12034"... 
a IDIGRRBINO 
119435... 


120” 3". 


. 14351". 


. 142”45". 


120”10' 
'..... Heeren. 
FORS OREEE 


. Rammelsberg. 
Heusser. 

.- De la Provostaye. 
Deville. 

. Deville. 

.... Ebelmen. 

.... Mitscherlich. 


Heeren. 


. 140”49”. . (Rammelsb. 


Kryst. Ch.). 


. 14033". . Kopp. 
. 142”21".. 14027". . Heusser. 


142”32'.. 140"8". .. Heusser. 
1,2295 .. 820... 1438... 140"36' . Deville. 
CaSe+2H är enligt Mitscherlich, FeS+2H enligt Graham isomorf med Ca$+2H (Gmel. 


: 1,6546 .. 6646". . 137"45".. 
:1,6302..66"30..136"59.. 


(Ba, FF) Ås... +(p2); —p..1:1,2500x2:1,6277 ..64"27'. 188"26'. 
(Ho, FF NN... +(p2); —p.. 1:1,2501x3:1,6255..66"38..138"56". 


146"40" . Mitscherlich. 
146”13'. . Mitscherlich. 
145”40'". . Schabus. 
1467"... Marignac. 


12 A. E. NORDENSKIÖLD, 


VIL. a) Bhombiska. 


CeS+3H....pt...1:0,32083:0,8749...107"46'...131"11'... Marignac. 
LaS+3H...1p3...1:0,3199:0,8748...10744'..131"11'... Marignac. 


b) Monoklinoödriska. 


KS+MgS+6H..... +p....1:0,7425:0,4965... 7452... 125" 38...115"36'... Brooke. 
ÅmS+MgS+6H...+p....l1:0,7438:0,4861... 7150... 12515"... 114"47'.. Brooke. 
KS+ZnS+6H..... +p....1:0,7446 :0,5098...74"33'...125"40'.. 11610"... Rammelsb. 
ÅmS+ZnS+6H....+tp....1:0,7306:0,4957 ... 7010... 12430"... 115"0'... v. Kobell. 
KS+C0dS+6H..... isomorf med motsvarande zinksalt. 
ÅmS+CdS+6H....+p....1:0,7431:0,4945... 7219"... 12518"... 11514"... Rammelsb. 
KS+MnS+6H 
ÅmS+MnS+6HI| ; dö 
KS+FeS+6H | isomorfa med öfriga analogt sammansatta salter. 
ÅmS+FeS+6H 
KS+NiS+6H ..... +p....1:0,7365:0,4964...74"54'... 12525"... 11536"... Brooke. 
ÅmS+NiS+6H]) . 18 
KS+0CoS+6H isomorfa med öfriga analogt sammansatta salter. 
ÅmS+00oS+6H....+tp....1:0,7392:0,4985...73"4....125"16'..115"30'.. Marignac. 
KS+06uS+6H..... +p....1:0,7701:0,4932... 7156... 12613"... 115"7'.... Brooke. 
ÅmS+0CuS+6H...+p....1:0,7433:0,4838...73"54'..125"32'...114'56... Miller. 
KSn+3H..... +3p; —p--1X+: 0,7516 : 0,5006 ... 7214" ..125?36'... 11529"... Rammelsb. 
VIL a) Hexagonala. 

PROF år.....1:0,9797....134'25'.... Heeren. 

SrS +4H ooooo0 Irsrge IL O0T6EEE 3508 Heeren. 

CaS+4H byskapa sade isomorf med föregående (Heeren). 

(Pb, Sr)S +4H...år..... EN 00000 Sénarmont. 

Nal+ AFTER RSA 1:1,0940....135"53'.... Rammelsberg. 

Ba Cl+4H ...... SERIE 1:0,9935 .... 13449'.... Marignac. 

Åg I +3H oo... EES 1:1,0326....135”53'.... Rammelsberg. 

b) Rhombiska. 

1) CwP+0uH...... 4p....1:0,9600:2,8177.... 13350... 16028"... (Millers Miner.) 


Our As OUT bas Apr 09578 2 ATOL. SSAB GNA 


(Millers Miner.). 


(Na, JP +2H...3p....1:0,9572:92,8023.... 13345... 16022"... Mitscherlich. 
2) Detta sistnämnda salt anträffas enligt Mitscherlich äfven kristalliseradt i en annan 

rhombisk form, hvars ytor likväl icke otvunget kunna hänföras till ofvan anförda 

grundform. Med denna form äro kristallerna af (Na, FJ Äs+2H och (Cu, Hj Äs+2H 


(Haidingerit) isomorfa. Man har nemligen 


OM ERISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 


13 


(Na, IF) EO oops... 1: 0,8171 :0,5003 ... 129715... 116285". .Mitsellerlieh 


(Na, Fy As +2H... isomorf med föregående (Mitscherlich). 


Öar”, HJ Äs + 2H...p.... 1:0,8391:0,4989....130"0..... 116”31'.... Haidinger. 
P g 


En del mineraloger antaga, att Haidingerit håller 4 molekyler vatten. Såväl Tur- 
ners analys, som detta minerals isomorfi med (Na, FY P+2H, tyckas likväl visa att an- 


tagandet af 3 molekyler vatten är riktigare. 


c) Monoklinoödriska. 


1) MnS +4H...... Pr eng 1:0,8643 —:0,5871....89"0'..13050'. 12025". 
FeS+4H...... isomorf med föregående (Rammelsberg). 
2) SYN 44... Hp LI 1:0,8976 :0,6547.... 8850 .131”54". 12312". 
MgI+4H...+p; —(p2)...1:0,8193x2:0,6926 ....87'22'.. 12918". 12440". 
3) CuFo+4H..+p; —3p..1x3:0,7403 :0,3870.... 8613. 126"27'.. 1117... 
Sr Ac +4H .. op; (po) . ... 1:0,6937x2:0,4153x3.. 860"... 12441”. 112"30'.. 
Mn Ac +4H. (op2); (po). . 1:0,7267 :0,3962x2..86"23'.12557'..111"34". 
NiAc+4H.....+tp...... 1:0,7216 :0,4143....86"35'.125"46'.112"28.. 
CoAc+4H..... Plog c oc 1:0,7196 —:0,4030....85”19'.12539'. 11153". 
FeAc+4H..... Fp 1:0,7061 —:0,4304x2.. 8543" .125”10'.113”14” 
VIII. a) Reguliära. ' pi ; 
Mg Br + 6H; NiBr+6H; Öo Br +6H; Zn Br+6H. 
Öu €1 + 6H; Ni Cl + 6H; Co-€l + 6HL. 
b) Tetragonala. 
NiS+6H')..... Pe-es. 1:1,9061....152"19'.... Mitscherlich. 
NiSe+6H..... USAGE 1:1,8880....152"6'..... Mitscherlich. 
ZnSe+6H..... Pisa 138854 DA Mitscherlich. 


c) Rhombiska. 


Sénarmont. 


Sénarmont. 
Marignac. 
Heusser. 
Brooke. 
Marignac. 
Rammelsb. 
Rammelsb. 


- Marignac. 


MgS+6H....p....1:0,7006:0,7399....125"1"...126"30'.... Rammelsberg. 


NiS +6H .... isomorf med föregående (Rammelsberg). 


d) Monoklinoédriska. 


MgS+6H...... FPS 1: 1,4039 : 1,6623 ... 8126"... 144"14'" .. 148"41'... Marignac. 
NiS+6H')..... EPs 1:1,3723 : 1,6749 ... 8143"... 143"38...148"54'... Marignac. 
ÖoS+6Hj] 


ZnS+6H isomorfa med motsvarande talksalt (Marignac). 


NaS+6H...+p;—åp ...1:1,3940:1,5728...80"35'...143"59'..147"12'... Rammelsberg. 


') Dimorf. 


14 A. E. NORDENSKIÖLD, 


IX. a) RBhombiska. 
Mg I+7EH')....p....1:0,9901:0,5709...134"43'...119"43'.... Brooke. 
ZnS+7H?) ....p....1:0,9804:0,5631...134"26'..119"23'.... Brooke. 
NiS + 7H?) ....p....1:0,9815:0,5656... 13428... 119"30'.... Marignac. 


b) Monoklinoödriska. 


FeS+7H....+p....1:1,1704:1,5312....76"33....138"42'....146"7'.... Rammelsberg. 
(ÖDE ocg Tjdosco Ihs INNAN NB ss 13850"... 14521... Brooke. 
MnS+7H 


NiS+T7H | Alla dessa salter kristallisera, antingen ensamma eller i förening med FeS+T7H, 
ZnS+7H | i former, hvilka äro fullkomligt isomorfa med jernvitriolen. 
CuS+7H | 


X. Monoklinoödriska. 


1) NaS+10H........ pd R 1: 0,7441 : 0,8255 .. 72"15'.. 12520" . 12811”. . Haidinger. 
NaÖr+10H....... PST RN 1: 0,7418 : 0,8331 .. 72"17'.. 125"15'.. 12826”. . Brooke. 
NaÖ+10E...oono- +p; —(p2) . 1x2 : 0,7414 : 0,8399 .. 724"... 12512”. . 12838". . Mohs. 


2) (Åm, Na, H)'P+8H. +p; —3p... 1x4:0,7207 : 0,7321 .. 70"14'.. 124"9'. .. 12434". Mitscherlich. 
(Åm, Na, Hy Äs+8H.... isomorf med föregående (Mitscherlich). 
Fe P+ 8H....tp..... 1:0,7239 : 0,7254 .. 7125'.. 124"27'. . 12431”. . (Rammelsb. Kryst. Chem). 
Co'P+8H....+8p2...1:0,7036:0,7405..7013'. 12330". 12452. (Rammelsb. Kryst. Chem). 
Ni Äs +8H 


RN - | enligt Miller sannolikt isomorfa med motsvarande jern och koboltsalter. 
ZnAs+8H 


XI.  Monoklinoödriska. 

(Na Hy Åst J4H.... ip... 1:1,2273:1,3487... 830"... 140"37'..143”14'..Haidinger. 
(RK, Na, HjÄs +14H 
(Nar, Hy P + 148 
(K, Na, Hj P+14H...+p...1:1,2278:1,3574...83'39'...140"40' ..143"27'..Mitscherlich. 


| isomorfa med föregående salt (Rammelsberg). 


XIL. — Monoklinoödriska. 
(Na HyP+24H...+p...1:1,7443:1,4332...58'30'..146"5'..140"42'... Mitscherlich. 
(Ne HjAs + 24H... isomorf med motsvarande fosforsalt (Mitscherlich), 


XUL — Bhombiska. 
KB'+8H....p....1:0,9707:0,8054...134"9'.... 12851... Rammelsberg. 
ÅmB'+8H ..p....1:0,9827:0,8101...134"30'..129"1'.... Rammelsberg. 


!) Kristalliserar enligt Marignac äfven i hexagonala systemet, och är således dimorf. 
?) Dimorf. 


OM KERISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 13 


XIV, MLeG ul naenN RR INR rr ra ARAMARA an fa ob si BER 0 NERD ER 


XV.  Hezagonala. 


3PbÄs+Pb€l.. ..1:0,7224....125"51.... Haidinger. 
3Pb'Äs+Pb€l.. ..1:0,7362....126"22'.... Haidinger. 
30a' P+Ca Fl bistra ERE AE er Mohs. 


XVI. Haloidsalter. 


Ibland denna vidsträckta grupp af kemiska föreningar eger stundom en kristallo- 


grafisk isomorfi rum emellan ämnen, 
stökiometriska byggnad. Detta finner man lätt af följande öfversigt utaf de vigtigaste 


verkligt eller skenbart isomorfa grupper ibland dem. 


al Reguliära. 
1) K-€1; NaCl; Am €1; Li €1; ; Ag; U €1; Cu €1; 
KBr; NaBr; Ag Br; 
KE; Nat; Amt; Zn E; Pb E(?); 
K Cy; Am Cy; 
K Fl; Na Fl; CaFl. 
2) K€1+Sn €r; KC1+Pt€r; KCl+Ir €r; K€l+PdCr; 
Am €1+Sn €1; Am €1+Pt€I; Am Cl+Ir €I; Am Cl + Pd €I. 
3) KC€y+Zn €y; KCy+ Cd €y; KCy+Hg €y; KC£y+Ag€y. 
4) 2K-€l+0Cd€1; 2 Am€l+Cd-€IL 
5) ZnBr+NEH>; CdBr+NE? 


b) Tetragonala. 


121519 vg SIE SAENEN Si BEvN pers: 1:0,4989....116"31'.... Mitscherlich. 
EO ON sad säd Pion: 1:0,4596 .... 114"41'.... De la Provostaye. 
Fö C Nas sn Hpuaskktrs 1:0,4354....113”32'.... Brooke. 
KRUEL-+ELEINN sir APekg 1: 0,4506 .... 114"15'.... Sénarmont. 

2) 2K -Cy+FeCy+3H...Ip..... 1: 0,4419 ....113"51'.... Bunsen. 
2Am-Cy + FeCy+3H..ip..... 10 AA FOTAR Bunsen. 

3) KE€1+0u€1+2H...... Parga 1:0,7531....126'59'.... Rammelsberg. 
Am€1+Cu€l+2H ....p..... 1:0,7395....126”29'.... Rammelsberg. 


c) Hezagonala. 
1) Mg-Cl+Pt-€I+6H; FeCl+Pt€I+6H; NiCl+Pt€P+6H; 
Zn €1 + Pt CP +6H; Mn-€l+Pt-CP+6H; CoCl+Pt€£+6H; 
Cu-€1 + Pt €I' + 6H; ZnBr+PtBr+6H. 


hvilka icke erbjuda någon likhet i afseende å sin 


Alla dessa salter kristallisera i det hexagonala systemet och äro isomorfa (Rammels- 


berg). För Fe€l+Pt€I'+6H anger Bonsdorff en grund-rhomboéder med a:c=1:1,3697. 


16 A. E. NORDENSKIÖLD, 


2) 2Am€y+FeCy+ 3H+Am€l...r.... 


2Am €y +FeCy +3H+AmBr..r....1:0,9998.... 
2(K""+ Ba") Cy + FeCy+3H..3r....1:1,0467... 

5Am €1+2BiCP......oco0o ra Ir....1:09864.... 
3Na-C€l+Ir€P+24H ..oooooos. 20 IE 00 


T:0BRMrnaE 


135” 54". 


.136”18". 


134” 36". 
13510". 


... Bunsen. 
... Bunsen. 
... Bunsen. 
... Rammelsberg. 


... Marignac. 


Såsom man af ofvanstående kristallografiskt isomorfa grupp kan se, låta dessa i 
stökiometriskt hänseende alldeles olikartade föreningar utan svårighet hänföra sig till när- 


stående grundformer. 


d) Rhombiska. 


1) -PbCIN see ses neg Please 1: 0,5943 : 0,5949 ... 12043"... 
121 RS DESS asked 1:0,5796 : 0,6309 ... 1206"... 
(CEO p2.-...1:0,5696 :0,6315 ... 11940”... 
(CEP)Br...... isomorf med föregående (Nicklés). 

2) Am€l+Zn€Il........ Dr ARE 1: 0,5654 : 0,7230... 11929". 
3Am-€l+2Zn €I1...... Pre 1:0,5655 : 0,7230 ... 11929". 
Ka-Cl+Zmn-€l.....oc-> Pom: 1: 0,5836 : 0,7177 ... 12016"... 
Ka-€l+Sn€1+H....2p..... 1:0,5651 : 0,7266 ... 119"28".. 
Am €l+Sn€£1+H ...2p..... 1:0,5579 : 0,7239 ... 1199"... 


Am €1+Hg €1-2H..2p..... 1:0,5426 : 


0,7001 ... 118”29"... 


Ka€l+ Hg €1+2H .... isomorf med föregående (Rammelsberg). 


12045"... Schabus. 
122135... Mitscherlich. 
122”16'... Brooke. 


.125"52'... Marignac. 
.125"52'... Marignac. 
125" 40'. .. Marignac. 
. 126"30'... Rammelsberg. 
125"54'... Rammelsberg. 
125"0'.... Rammelsberg. 


3) Ba€l+ = FRE SPE NET 1: 0,9574 : 1,0519...133"45"...136"27'... Kobell. 
BaBr+2H......... isomorf med föregående (Rammelsberg). 

ÖLEN föovasson DPI ss 1:0,9919 : 1,0806 ... 13446"... 137"13'... Marignac. 
Mn €1+ Hg -€1+4H oo. På... 1:0,9741:1,0587...134"15'... 13638... Bonsdorff. 

4) 2KC€1+BiCI+5H...p..... 1:0,6873: 1,7979 ...124”30'...150"55'... Rammelsberg. 

2Am€l+BiCP+5H..p..,.. 1:0,6813 : 1,8041 ... 12416"... 151”0'.... Rammelsberg. 
e) Monoklinoödriska. 

1) Na (Old soc aBj0b o0 GIT 1:1,1294 -:0,6826 ...81'42'.138”11..124"2'...Hankel. 
NaBr+4H.. +p; —2p... 1:1,1779x3:0,6468 ... 8125". 13921". .122"36,. Mitscherlich. 
NaI+4H.... isomorf med föregående (Mitscherlich). 

Mn €1+4H.... 2 jÖOSR So 1:1,1525 :0,6445 ... 8035". 13840". .122"27'. . Rammelsb. 


Fe-Cl+4H .. +p; —(p2)..1:1,1946 :0,6914x3.79"45". 
: 0,6789x3 . 8131". 
: 0,6452 ... 8054". 


Di -C1+4H ..+p;—2p...1:1,2368 
Mn Br+4H ...+p...... 1:1,1650 


13937"... 
14044"... 
13915". 


124”14". . Schabus. 
123"53'". . Marignac. 
12244” . Marignac. 


Mangan-chloruren är enligt Marignac dimorf. Den förekommer nemligen äfven 
kristalliserad på samma sätt som jernets motsvarande chlorförening. Såsom man af 
ofvanstående kan finna, låta likväl dessa begge former hänföra sig till en gemensam 


grundform. 


OM KRISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 17 


2) KCy+NiCy+EH....... +p-..1:1,9465:2,3453.. 7250. 15144". 155"57'.. Rammelsb. 


K €y + Pd Cy+H ARE +&p...1:1,1950:23487..73'0...151"48..156"0... Rammelsb. 
3) Co€l+ GERNA SE SOA CER +p...1:1,4787:1,8902..57"41"..141"20'.147'"57'.. Brooke. 

Ni Cl +6H............ tp...1:1,4677:1,8850..57"30'..141"4'..147"50'.Marignac. 
4) 6BaCy+5PtCy+ 22H.. +p...1:0,8698:0,4797 ..75"53"..1309'... 11456" .Schabus. 


Ba €y + Cd-Cy +4H .... +p...1:0,8405:0,5128..75"45'. 129'10". 116"26' . Rammelsb. 
Dessa salters kristallografiska isomorfi tyckes visa, att det förras invecklade och 
föga sannolika formel bör förenklas till Ba Cy+Pt€y+4H. 
5) 3K-Cy+FeCy'....+p....1:1,3410:0,8026...72"27'...141"58...127'25"... Kopp. 
3K €y + Mn -Cy'; 3K-Cy+-Co€y'; 3KCy+€Cr€y'.... isomorfa med motsvarande jernsalt 
(Rammelsberg). Kalium-jerneyaniden kristalliserar enligt Schabus icke i monoklinoö- 
driska, utan i rhombiska systemet, med a:b:c= 0,7732 :1:0,6220. 


Genom en blick på de isomorfa grupper, som ofvanföre blifvit uppställda, finner 
man, att man ingalunda på förhand om en gifven kemisk förening kan säga, i hvilket sy- 
stem den kristalliserar, men att man deremot, om kristallsystemet är kändt, med största 
sannolikhet kan bestämma, till hvilken isomorf grupp den hör. Talrika kristallografiskt 
di- eller polymorfa, men kemiskt lika eller analogt sammansatta ämnen lemna exempel 
härpå, t. ex.: . 

Si reguliär; B tetragonal, isomorf med Sn. Zn hexagonal, isomorf med Cd; 
Cd reguliär, isomorf med Zn. FeFe reguliär; MnMn hexagonal. KS och LiS hexago- 
nala; CaW, PbW, PbMo tetragonala; KS, KÖr, BaS, PbS rhombiska; PbÖr mono- 
klinoédrisk. CaÖ, FeÖ, MgÖ hexagonala; CaÖ, BaÖ, SrÖ rhombiska; (BaCa)Ö mono- 


klinoödrisk. BaN, PbN, NaCl, KBr reguliära; KN, NaN, ÅgN hexagonala; Åg Öl 
tetragonal; KN, ÅgN, KS rhombiska; K-Cl monoklinoödrisk. 

Den redan längesedan framkastade åsigten, att en och samma kemiska förening kan 
kristallisera i hvilket kristallsystem som helst, öfverensstämmer fullkomligt med erfaren- 
heten, om den utvidgas så: kemiska föreningar af en gifven stökiometrisk byggnad kunna 
kristallisera i hvilket kristallsystem som helst. ”Tvenne kemiskt isomorfa ämnen tyckas der- 
emot, då de kristallisera i samma kristallsystem, oftast äfven -vara kristallografiskt iso- 
morfa. Ofvanstående sammanställning af isomorfa grupper visar dessutom, att kristall- 
gestalten är oberoende af syrans och sannolikt äfven basens stökiometriska sammansättning, 
så att t. ex. CaÖ är isomorf med KN, BaMn med Nas o. s. v. 

I allmänhet äro tvenne kristallografiskt dimorfa och kemiskt isomorfa ämnen inga- 
lunda så oberoende af hvarandra i kristallografiskt hänseende, som man vanligen förut- 
sätter. Lemnar man t. ex. vid de hexagonala, enbasiska salterna tvenne emot hvarandra 
stående ytpar af hexaiden bort, så erhåller man en rhombisk oktaéder, hvilken alldeles 
öfverensstämmer med motsvarande rhombiska salters 3p. Detta finner man genast vid en 
jemförelse af axelförhållandena hos denna sistnämnda form och hos den ifrån hexaédern 


uppkomna rhomb-oktaédern, t. ex. 
KE. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 6. 


3 


18 A. E. NORDENSKIÖLD, 


Rhombiska: Hezxagonala: 
KISA a:b:ic=1:0,5727 :0,4976 ..... KSK a:b:åc=1:0,5774 :0,4942. 
RK Ndi nd. a:b:3e=1:0,5843 :0,4685..... NaN ochi olke a:b:c=1:0,5774:0,4669. 
Came a:b:åc=1:0,6228 : 0,4805..... (ÖREN (LIES SIG a:b:ec=1:0,5774:0,4932. 
PS+3Pbö...a:b: ec =1:0,5735:1,2628..... PS+3PbÖ...a:b:e=1:0,5774:1,2781. 


Hvarje molekyl måste i allmänhet utgöra en medelpunkt för åtskilliga molekylar- 
krafter. Om man tänker sig en yta omgifva denna molekyl, för hvilken summan af dessa 
:molekylarkrafter skulle vara lika, så beror naturligtvis den kristallgestalt, som ett ämne 
antager, eller den ordning, i hvilken molekylerna lägra sig emot hvarandra, på beskaffen- 
heten af denna yta. Då den blifver sferisk uppstår för molekylerna ett jemnvigtsförhål- 
lande, likt det, som eger rum då en kropp är understödd i sin tyngdpunkt, d. v. s. den 
ringaste kraft är tillräcklig att rubba deras inbördes läge, och ämnet antager således en 
flytande aggregationsform. Då deremot en polaritet å denna yta för lika molekylarkrafter 
eger rum, antager ämnet en fast aggregationsform och en viss kristallgestalt. Men lika 
osannolikt som det är, att en planet skulle, äfven oafsedt alla perturbationer, kretsa i en 
fullkomligt cirkelformig bana, lika osannolikt är det, att ytan för lika molekylarkrafter 
" genast skulle antaga den regelmässighet, som de första kristallsystemerna fordra, utan det 
är i och för sig vida sannolikare, att denna regelmässighet för uppkommer genom upp- 
repade tvillingsbildningar. 


Antager man t. ex. att de rhombiska molekylerna af KS, KN, CaÖ, PbS+3Pb6 
skulle lägra sig tillsammans och bilda tvillings-molekyler, i enlighet med hvad som man 
kan iakttaga på kristallerna af klinochlor, arragonit och chrysoberyll, så skulle dessa äm- 
nen bilda hexagonala kristaller, hvilka till sina axelförhållanden ganska noga öfverens- 
stämma med de i naturen verkligen förekommande hexagonala kristallerna af samma eller 
motsvarande salter. Man har nemligen: 


Rhombiska: Hezxagonala: 
3 xKS SEEN SSR VC BETV MAA ETNAENE SISAAA KS. STIL SAS DROG a:c = 1:0,7413. 
SKK NET LPNRE ARG ÖMO2Oe clean Na ENS, MA TORSK Ae NL  ÖNCLÖNE 
BRG OO NS br SR 250 SNS Rao CaO aina TNA a:c =1:0,7398. 
3xPbS+3PbÖ...a:ie=1:1,8942 ........ PbS+3PbÖ...r2..... a:c = 1:1,9170. 


Titansyran är såsom bekant trimorf. Den kristalliserar nemligen såsom Brookit i 
det rhombiska systemet, såsom anatas och rutil uti tvenne tetragonala former, hvilka icke 
utan tvång kunna hänföras till samma grundoktaéder. Men hvardera af dessa tetragonala 
former kunna utan svårighet erhållas genom en tvillingsbildning hos den rhombiska broo- 
kiten, lik den som anträffas på kristallerna af harmotom. Antager man nemligen att 
tvenne Brookit-molekyler skulle bilda en tvillings-molekyl, med den brachydiagonala ge- 
nomskärningen till gemensam yta, så erhåller man tetragonala kristaller, vid hvilka: 

a:c = 1:1,1882. 
Vid anatasens å4p blir. . ....... a:c=1:1,1816. 


OM KRISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 19 


Skulle åter horisontala genomskärningen blifva gemensam yta, så erhåller man: 
2 x brookit . ... . a:c=1:0,9444. 
Nad rutilensksprolm ste lige sn ffs AEG ARON 


Om man antager den horisontala genomskärningen till gemensam yta, får man 
likaså: 


AK0ÖTS srers sr GE NSL Nr CaW ....3poo....a:c=1:0,7199. 
ARR EN San MOSS eg PbW ....3po....a:c=1:0,7399. 
DRÄNG so BOSÖN Pb Mo ip - a:c =1:0,7413. 
FSK na a:c=1:0,7446 ...... Nat ....3po a:c=1:0,7495. 


Likaledes skulle man, om man vid det i rhombiska systemet kristalliserade Hg €1 tager 
brachydiagonalen till hufvud-axel, erhålla: 

2xHg€l.... a:3c=1:0,4593. 
Nic El ora har man gin sdfg forte a:c = 1:0,4596. 


Il 


J. D. Dana har offentliggjort en vidlyftigare afhandling om isomorfin '), och det 
vigtigaste resultat, till hvilket denne utmärkta mineralog tror sig hafva kommit, inne- 
fattas 1 följande, af honom uppställda lag: ; 

»Lika eller homologa föreningar af isomorfa ämnen äro isomorfa. Olikartade före- 
ningar af samma eller skilda ämnen kunna vara isomorfa, och om så är fallet, så äro 
deras atomvolumer lika eller enkla multipler af hvarandra. 

I fall hvardera delen af denna sats är sann, så borde äfven vid isomorfa, stökio- 
metriskt lika sammansatta ämnen molekylar-volumerna vara lika eller enkla multipler af 
hvarandra. Att detta ej är fallet skall jag sedermera visa. Jag vill nemligen först ge- 
nomgå de fall af isomorfi bland olikartade kemiska föreningar, som Dana sjelf uppställt, 
och se, om man af dessa exempel kan draga den i och för sig föga sannolika eller nästan 
orimliga slutsats, att volumens storlek skulle betinga formens beskaffenhet. Vid följande 
öfversigt af de utaf Dana uppställda isomorfa grupper är ämnets af Dana beräknade re- 
ducerade molekylar-volum (d. v. s. den verkliga molekylar-volumen dividerad med: antalet 
molekyler), anförd efter sjelfva ämnet. 


I. Chrysoberyll (BAI) 30,9, (Be Ar) 37,16 ”).  Chrysolith 41,6. Serpentin 44,9. 
Villarsit 41,65. Pikrosmin 46,68. MgS+T7H”) 44,0. 
UI. Qvarz 54,5. Chabasit 51,5. 


III. Corund 32,3. Jernglans 38,4. Arsenik 5x 32,6. Phenakit 35,4. Antimon 830,08. 
Wismuth 4x33,7. Tellur 4x32,3. Osmium 4x 31,1. 


IV. Scheelit 50,3. PbW 59,3. Fergusoint 57,0. 


') On the Isomorfism and Atomic Volume of some Minerals; by James D. Dana. Americ. Journ. of Science 
and Arts, IX, p- 220 (1850). Ofvanstående lag framställer Dana sålunda: »The law of Isomorphism, in 
wiew of the facts detailed, has greately widned limits. It includes the received law — Like or homo- 
logous compounds of isomorphors elements are isomorphons; and also the more general law, — Unlike com- 
pounds, of the same or different elements, may be isomorphous, and when so, the are alike or proportional 
in atomic volume. 

?) Enligt Dana. BeAP ger den reducerade atomvolumen = 40,5. 

") Dana betraktar H, N, As och Sb såsom enkla molekyler. 


20 A. E. NORDENSKIÖLD, 


V. Zirkon 41,15. Rutil 40,7. Sn 44/8. 
VI. Cinnober 90,0. Eudialyt 58,1 = 3 87,1. 
VIL. Borax 46,38. Glaubersalt 49,6. Pyroxen 46,1...48,9. 
VIII. Anatas 44,66. Hg-€1 130,62 = 3 x 43,54. 
IX. Svafvel 98,4. Selen 115. Skorodit 47,1 = 3x 94,2. 
X. Cölestin 49,0. Markasit 52,52. Sylvanit 113,75 = 2 x 56,87. 
XI. Monazit 51,44. PbÖr 55,6. 
XII. Beryll 53,46. Nephelin 56,66. 
XIII. Pyroxen 46,1...48,9. Achmit 48,34. Hornblende 47,0... 48,5. 
XIV. Skapolit 54. Meionit 55,65. Wernerit 51,6. Dipyr 55,21. Barzowit 52. 
XV. Talk. Mg'Si' 51,73... Mg'Si 51,64. Mg$Si 51,35. 
XVI. Epidot 45,28. Orthit från Ural 48,02. OÖOrthit från Hitterö 48,43. 
XVII. a) Monoklinoödriska feltspatsarter. Orthoklos 60,4. Ryakolit 57,8. Loxoklas 56,0. 


Baulit 55,85. Petalit 57,3. — b) Triklinoédriska feltspatsarter. Albit 55,67. 
Labradorit 53,03. Oligoklas 54,65. Andesin 55,0. Anortbit 52,95. Vosgit 
52,84. 


XVIIL Spodumen 43,47. Andalusit 41,85.') 
XIX. Analcim 62,43. Sodalit 68,77. Haiyn 59,23. Nosean 63,68. 
XX. Kyanit 37,0. Buchholzit 39,84. 
XXI. Leucopyrit 89,24. Mispickel 66,6. Markasit 52,52. 
XXIIL. NaN 63,45. MnÖ 40,1. ZnÖ 35,5. AgÅs 112,5 = 3x37,5. AgSh 118,3 = 
= 3 x 39,44. å 
XXIII Arragonit 43,2. PbÖ 50,6. SrÖ 50,54. BaÖ 57,3. KN 81,56 = 54,37 x3 
Bournonit 97,5. 


Af dessa, ofta alldeles tillfälligtvis isomorfa ämnen, skulle jag anse, att följande 
ingalunda kunna tjena såsom bevis för den af Dana uppställda satsen. 

Kristallerna af serpentin, pikrosmin och Villarsit betraktas utaf de flesta mineralo- 
ger såsom pseudomorfoser af chrysolit, och dessa ämnen kunna således icke tjena såsom 
bevis på ett sammanhang emellan atomvolumen och kristallformen. Likaså torde äfven 
skapolit, Wernerit, dipyr och mejonit vara mer eller mindre förändrade varieteter af ur- 
sprungligen samma mineral. Dessa ämnens isomorfi lär således ega en ganska enkel stö- 
kiometrisk grund. Alldeles på samma sätt förhåller det sig med orthit och epidot. Ett 
studium af dessa ämnens atomförhållanden skulle möjligen vara ganska lärorikt för utrö- 
nandet af lagarna i afseende å bildningen af pseydomorfoser, men det förhållande, som 
eger rum emellan atomvolumen och den verkliga kristallformen, kan väl icke genom dem 
utrönas. Talk är äfven en sönderdelningsprodukt, hvilken, med undantag af de genom- 
skinliga, bladiga varieteterna, oftare utgör en mineralblandning än ett enkelt mineral. 
Kristallformen af de olika ämnen, som sammanföres under detta gemensamma namn, är 


!') Till denna grupp för Dana ursprungligen äfven petalit; sedermera betraktar han dock detta mineral såsom 
hörande till XVII (Amer. Journ. of Sciences and Arts, IX, p. 407). 


OM ERISTALLOGRAFISKA ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 21 


långt ifrån så tillräckligt känd, att man skulle kunna anse deras isomorfi bevisad, och 
slutligen antager Dana detta ämne vara vattenfritt, då deremot nyare undersökningar 
visa, att det håller ända till 3,8 proc. vatten. Äfven kyanit, buchholzit, baulit, petalit, 
andesin och vosgit äro mineralier, alltför ofullständigt kända till sina kemiska eller kri- 
stallografiska egenskaper, för att kunna vara lämpliga till bevis på ifrågavarande sats. 
Fullständigare kristaller af spodumen, hvilka på sednare tider anträffats i Amerika, visa 
att detta mineral har en kristallgestalt, hvilken kommer nära augitens (Danas Mineralogi). 
Detta mineral är således monoklinoédriskt och icke isomorft med andalusit. 

De reducerade molekylar-volumerna vid en mängd af ofvanstående grupper (t. ex. 
I, III, IX, X, XXI, XXII och XXIII) öfverensstämma icke på ett tillfredsställande sätt, 
och heldre än man kan anse, att dessa grupper lemna något bevis för Danas sats, skulle 
man tycka, att "de bevisa motsatsen. Den olikhet, som atomvolumerna af isomorfa ämnen 
är underkastad, mäste nemligen i allmänhet vara vida mindre än den olikhet i egentliga 
vigten eller, hvad som är detsamma, i den reducerade atomvolumen, som en olika kri- 
stallform åstadkommer, i fall man skall kunna påstå, att en likhet i kristallgestalten be- 
tingar en likhet i volumen. 

Vid gruppen I är skilnaden emellan de isomorfa ämnenas molekylar-volumer (Chry- 
solith och Pikrosmin) >10 proc.; vid II >5,5 proc.; III >20 proc.; IV >15 proc.; V =9 proc.; 
VI = 3,3 proc.; VII >7 proc.; VIII > 2 proc.; IX > 4 proc.; X > 13 proc.; XI > 7 proc.; 
XII > 5 proc.; XIII > 5,5 proc.; XXI (MnÖ och ZnÖ) > 11 proc.; XXIII > 30 proc. 

Det inflytande, som kristallgestalten utöfvar på egentliga vigten, öfverstiger deremot 
sällan 5—06 proc. Egentliga vigterna af idokras och kalkgranat skilja sig t. ex. 4 proc. 
ifrån hvarandra; af kalk och arragonit 8 proc.; af det rhombiska och monoklinoödriska 
svaflet 1,35 proc.; af rutil och Brookit 3 proc.; af Brookit och anatas 7 proc.; af mar- 
kasit och pyrit 5 proc.; af alstonit och barytochaleit 1 proc.; af leadhillit och suzannit 
4 procent. 

Genom jemförande af dessa tal finner man lätt, att en lika stor öfverensstämmelse 
af de reducerade atomvolumerna ännu skulle ega rum inom de af Dana uppställda grup- 
per, äfven om de ämnen de innehålla, under eljest oförändrad kemisk sammansättning, 
icke vore isomorfa. 

Slutligen skall jag genom några exempel ifrån de isomorfa grupper, som ofvanföre 
blifvit anförda, visa, att tvenne ämnens reducerade atomvolumer ofta ganska mycket va- 
riera, oaktadt dessa ämnen äro isomorfa. Härvid äro Bi, As, Sb och N fortfarande be- 
traktade såsom enkla molekyler. 

I. 8 984. E 162. Zn'Sb 126,8. 

II. CC 45,5. Se 115. 

III. Bi 135,7. As 163. Sb 240,6. Te 129,4. 

IV. Be 31,6. Äl 32,3. Fe 384. Ör 37,2. 

V. CaW 50,3. PbW 59,3. PbMo 56,0. MniMn 43,1. 

VI. CaÖ 43,2. FeW 43,1—46,2. Öa$ 481. SrS 49,0. Srö 49,0. Pb$ 50,3. 
PbÖ 50,6. BaS 54,9. BaÖ 57,3. NaS 57,4. Åg$ 60,5. KS 68,8. KN 8156. 


K. Vet. Akad, Handl, B. 2. N:o 6. 4 


22 A. E. NORDENSKIÖLD, OM KRISTALL. ISOMORFIN OCH DIMORFIN. 


Såväl Danas egna exempel, som de, hvilka ofvanföre anföras, tyckas således tydli- 
gen visa, att en likhet i kristallformen ingalunda betingar en likhet i atomvolumen. Der- 
emot är det en känd och med erfarenheten fullkomligt öfverensstämmande sats, att om i 
en gifven kemisk förening ett ämne ersättes af ett annat med ungefär samma molekylar- 
volum, den nya föreningen merendels föga förändras såväl till kristallform som molekylar- 
volum. Vackra exempel härpå lemna åtskilliga natron- och silfversalter, hvilkas kristall- 
former, till följe af den utan tvifvel alldeles tillfälliga likheten i natronets och silfrets 
atomvolumer, mycket nära öfverensstämma, oaktadt den fullkomliga olikheten i dessa äm- 
nens öfriga kemiska egenskaper. 

I ofvan anförda afhandling framkastar Dana vidare den förmodan, att tvenne äm- 
nen kunna vara alldeles olika i afseende å sina spjelkningsförhållanden och dock vara 
isomorfa. Denna åsigt delas äfven af Brooke och torde enligt all sannolikhet vara riktig. 
Skulle man nemligen fullständigare känna ett ämnes molekylarförhållanden, så blefve det 
ett vanligt variationskalkyls problem, eller, då erfarenhet ger vid handen att genomgångs- 
ytorna alltid äro plana, ett vanligt minima-problem, att söka den eller de plana ytor, 
som motsvara ett minimum för cohesion, d. v. s. ett ämnes spjelkningsytor '). Då några 
af ämnets molekylar-konstanter förändras genom en partiel förändring i den kemiska sam- 
mansättningen, så är det åtminstone möjligt, att äfven läget af dessa ytor för minimum 
af cohesion förändras, och man kan öfver hufvud taget ej inse, att desamma skulle hafva 
något omedelbart sammanhang med grundformen. 

Brooke har sökt visa, att alla ämnen, som höra till ett och samma kristallsystem, 
kunna hänföras till närstående grundformer. Genom användandet af tillräckligt inveck- 
lade coöfficienter kan man naturligtvis bringa hvilka axelförhållanden som helst att öfver- 
ensstämma, men dermed är icke bevisadt att detta konstgjorda öfverensstämmande verk- 
ligen motsvarar en naturlag. Man kan likväl ej neka att just inom det hexagonala sy- 
stemet, hvarest Brooke sökt genomföra sin åsigt, ofta en märkvärdig likhet eger rum 
i kristallgestalten utaf ämnen, hvilka i kemiskt hänseende äro vidt åtskilda. 


') De ytor, hvilka motsvara ett minimum af cohesion och icke äro plana, betinga naturligtvis beskaffenheten af 
ett ämnes brott-yta. 


KONGLIGA SVENSKA 


VETENSKAPS-AKADEMIENS 


ARN es De dai No Go ATS: 


NY FÖLJD. 


ANDRA BANDET. ANDRA HÄFTET. 


18358. 


10. 


Bidrag till Rio Janeiro-traktens Hemipter-fauna; af C. STAL . 


Försök till uppställning och beskrifning af de i Sverige funna Ophionider; af AUG. 


EMIL HOLMGREN . 


Analyser af atmosferisk luft i Stockholm; af J. F. BAHR 


Zoologiska Anteckningar under en resa i södra delarne af Caplandet åren 1853—1855; 


af J. F. VICTORIN. Ur den aflidnes papper samlade och ordnade af J. W. GRILL. 


Med en tafla 


INNEHÅLL 


AF ANDRA BANDETS ANDRA HÄFTE. 


. sid. 1—84. 
» 1—158. 
» 1—14. 
» 1—62. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS 


HEMIPTER-FAUNA 


AF 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 12 JANUARI 1858. 


K. Vel. Akad. Handl. B. 2. N:o 7 


Lå 
BA 
-», 
ir 


i 


AS 


-. 
> : 


Äd 


j EA TT | . KR 
fa j 3 r $ Lä 4 ” cå Le 
a dä Nå 
) k kd 7; , 
3 [ : > FN 4 a d id , 
ar : ; n FEL CN Rd 
Ser j 4 j ; 4 se 
NET > VEM tån eat OVERALL NRA sä 
NR Pr f å i W ? ENE Kr VER 


Eine det att flera Europeiska länder numera hafva sina Hemiptera temligen väl kända, 
så sakna vi ännu en på ett någorlunda rikhaltigt material grundad bearbetning af ett sär- 
skildt extra-europeiskt lands Hemipter-fauna, med undantag af södra Afrikas, som genom 
GERMARS bearbetning af DrécEs der gjorda insamlingar af denna Insektklass och mina 
beskrifningar öfver WAHLBERGS från Kafferlandet hemförda längt rikare skördar, kan anses 
temligen bekant. Jag vågar derföre tro, att detta bidrag till kännedomen om provinsen 
Rio Janeiros, i Brasilien, Hemiptera ej skall vara alldeles ovälkommet för de Entomologer, 
som gjort dessa intressanta djur till föremål för sina forskningar, så mycket mera som 
det material jag haft tillfälle att begagna verkligen är särdeles rikhaltigt och har det 
isynnerhet blifvit ökadt genom de inköp, som Professor BoHrman för Zoologiska Riks- 
Musei räkning och äfven jag för min samling gjort af Doctor F. SAHLBERG, som 1 dessa 
trakter samlat naturalster af flera slag, hufvudsakligen insekter, och återvändt med rika 
och dyrbara förråder. Det vore sannerligen önskvärdt att andra Hemipterologer, som 
hafva tillgång till rika samlingar äfven ville utarbeta faunor för olika länder eller landt- 
områden; på samma gång vi då kommo till kännedom af en mängd nya arter och förut 
okända former inflickades i systemet, skulle man äfven med någorlunda säkerhet kunna 
börja göra sig en föreställning om dessa djurs geografiska utbredning, hvilket nu är omöj- 
ligt, då af ganska många familjer och genera man ännu knappt känner andra än europei- 
ska representanter och derföre ansett dem nästan uteslutande egna för denna verldsdel, 
en tro, som genom detta arbete till en del skall bevisas vara oriktig. Efter all sannolik- 
het äro de andra verldsdelarne, till och med inom tropiken, lika rika som Europa på t. 
ex. Capsimi, Cicadellina o. s. v., ehuru dessa djur i anseende till sin litenhet och oansen- 
lighet mestadels öfverses af samlare, som mera hafva öga för de större och mera lysande 
arterna. 

Innan jag öfvergår till uppräknandet och beskrifningen af de mig bekanta arterna, 
vill jag, så vidt möjligt är, i några drag teckna charakteren af traktens fauna. 

Hvad som vid första genomseendet af detta arbete bör fästa läsarens uppmärksam- 
het är den mängd arter af flera familjer och genera, som hittills ansetts mera uteslutande 
tillhöra Europa och närgränsande länder, så t. ex. af Capsini, Anthocorides, Tingidites rm: i. 
Bland familjerna äro Capsimi jemte Pentatomidce, Reduwites, Coreidce, Lygcwide, Fulgoride 
och Jassina de artrikaste, och såsom sådana till en del karakteriserande faunan. 

Hvad de särskilda familjerna beträffa, så förekomma bland Scutelleroides med dess 
underafdelningar nästan endast arter af uteslutande Amerikanska slägten, dit man ock torde 
kunna räkna det artrika slägtet Corimelcena, om äfven en eller annan art deraf finnes spridd 


4 C. STÅL. 


i de andra verldsdelarne. Hela slägtet, så vidt dess arter hittills varit kända, är af svart 
färg, så mycket mer eget är i Rio Janeiro-trakten förekommandet af en art i gulaktig 
färgdrägt, ett äfven i andra afseenden märkligt djur. Intressant är äfven ett nytt slägte 
af afdelningen Plataspide, som i Amerika hittills varit representerad af endast ett enda 
artfattigt slägte. Märkvärdigt är äfven att detta nya slägte Cyrtaspis i de flesta afseen- 
den mera närmar sig dem från gamla kontinenten. 

Familjen Asopide representeras nästan endast af Amerikanska former. Ett nytt 
genus, hittills sammanslaget med Arma, har jag uppställt. Det är i Amerika ganska art- 
rikt och några få habituelt afvikande arter utbreda sig äfven öfver öarne i stilla hafvet 
ända till östra delen af Nya Holland. 

Cydnide bjuda på ett nytt särdeles utmärkt slägte, som genom flera karakterer 
påminner om åtskilliga arter af Ehyparochromus. De tre till detta nya slägte hörande 
arter äro de minsta kända i familjen och öfverhufvud bland de minsta Heteroptera. 

Sciocoridee tyckas i Amerika hafva sin högsta utveckling och Rio Janeiro kan i san- 
ning uppvisa det intressantaste familjen hittills omfattar. Flera vackra arter Discocephala, 
hvilka likväl träda i bakgrunden för ett par högst utmärkta nya genera, hvaraf det ena 
genom en framstående karakter bildar en vacker öfvergång till Phlmide. 

Bland Halydide förefinnes väl ett och annat anmärkningsvärdt. Ett nytt genus är 
temligen utmärkt. För öfrigt är denna familj i sin helhet betraktad här och i Amerika 
i allmänhet ofullständigt representerad, om äfven der finnes några få för dess fauna egna, 
habituelt afvikande, slägten. 

Pentatomide uppträda med en mängd för Amerikanska faunan egna eller densam- 
ma mera allmänt tillhöriga former, enligt min åsigt till en del oriktigt upphöjda till vär- 
dighet af genera, hvilka jag likväl här bibehållit, då de i vissa afseenden äro egendomliga. 
Af afdelningen utan tagg vid basen af buken förekomma talrika arter af Fuschistus och 
Mormidea, vidare några få, men genom storlek och sköna färgteckningar framstående ar- 
ter af Stracha. Af de med buktagg försedde är slägtet Rhaphigaster särdeles artrikt, och 
äro arterna mestadels svårskiljda, ännu svårare att igenkännligt beskrifva. Dessutom har 
jag 1 denna afdelning varit nödsakad att uppställa flera nya genera, till en del ganska 
utmärkta och bland hvilka det är tvifvelaktigt, om ett par verkligen höra hit eller böra 
föras till Edesside, de stå på gränsen mellan båda. 

Bland Edesside äro arterna af det rika slägtet Edessa de öfverherrskande. Mindre 
eget för Rio Janeiro-trakten, än för Amerika i allmänhet, är en art af det eljest i Afrika 
och tropiska Asien inhemska slägtet Cyclopelta. En ny vacker art finnes äfven af Piezo- 
sternum, ett fattigt slägte, med egen geographisk utbredning; 2 arter finnas i Amerika, 
en i Afrika, i Oware och Benin. 

Supericornia äro ganska talrika, utan att i denna trakt framträda särdeles utmär- 
kande i förhållande till andra delar af Amerika. Af Alydide och Coreide har jag upp- 
ställt några nya genera, hvaraf ett isynnerhet är anmärkningsvärdt, i flera afseenden på- 
minnande om det europeiska Chorosoma. 

Infericornia äro äfven talrika. Arterna af slägtet Lygeus äro ej få, höra dock i de 
flesta afseenden till de oansenligare bland sina talrika samslägtingar. Af slägtet Rhyparo- 
chromus äro isynnerhet arterna af underslägtet Plociomerus talrika. Flera vackra arter 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. J 


Micropus. Vidare ett nytt slägte genom många karakterer afvikande och öfverhufvud 
den utmärktaste formen af familjen i denna trakt. 

Intressanta äro fera arter af Anthocorides, hittills nästan uteslutande kända från 
Europa. Flera äro ganska framstående, en och annan möjligen bildande nytt genus, då 
denna lilla särdeles intressanta familj blifvit närmare studerad. 

Bland Cecigene är slägtet Dysdercus fattigt. Något bättre äro Largus och Theraneis 
representerade. Blott tvenne nya arter, en af hvardera tillhörande nyss nämnda genera. 

Capsini förete en oväntad rikedom ej allenast på arter utan äfven former, hvadan 
flera ganska utmärkta nya genera måst uppställas, oftast på karakterer hittills okända i 
denna familj. Arterna hafva för det mesta en egen prägel, oftast mycket afvikande från 
de europeiska, ofta äfven genom vackra teckningar och färger jemte en ovanlig stark 
punktur mycket utmärkta. Tvenne arter Phlytocoris, till form och teckning mycket lika de 
i våra trakter funna, ehuru betydligt mindre. Rikt på arter är äfven det Amerikanska 
slägtet Resthenia. De nya slägtena Kccritotarsus och Sinervus böra särdeles ådraga sig 
uppmärksamhet. 

Phymatides förete på det hela ingenting utmärkt. 

Hebrides mycket fattiga på arter, såsom öfverallt. Blott en enda art och den ny. 
Familjen förut okänd i Amerika. 

Rikare, och det på verkligen utmärkta arter, äro Tingidites, de flesta mycket vackra 
och från de andra hittills bekanta habituelt afvikande. Särdeles rikt är slägtet Monanthia, 
med arter af alla dess tre underslägten, hvartill kommer ett nytt. En art har äfven 
gifvit anledning till uppställande af ett ganska intressant slägte. 

Corticicolee äro temligen rika på arter af afdelningen med kort rostrum, särdeles 
fattiga på arter med långt. Af brist på tillräckligt antal exemplar har jag ej kunnat be- 
skrifva alla de mig kända arterna af denna svåra familj. 

Rio Janeiro-traktens innevånare sakna ej såsom en besvärlig gäst den troligen öfver 
hela verlden numera förekommande Åcantlhia lectularia. Några hafva ansett detta djur 
först vara infört till Europa från Amerika, men det omtalas temligen tydligt redan af 
äldre författare, såsom ARISTOTELES och PLINIUS, ehuru det är troligt, att det först sednare 
blifvit spridt till nordligare trakter. Så torde djuret ej varit bekant i England förrän i 
början af 1500-talet, enligt uppgift af Mourrrt. Hvad angår djurets förekommande i 
Amerika, har en spansk der resande naturforskare ÅZARA gjort den anmärkningen, att 
det ej skulle antasta menniskorna då de ännu lefva i vilda tillståndet, utan först när de 
slå sig ihop i samhällen med fasta boplatser. 

Trakten som i allmänhet är rik på Reduvites, visar sig dock fattig på arter af de 
mera utmärkta afdelningarna och slägtena, liksom i allmänhet Sydamerika. Hvad som 
finnes har en nästan uteslutande amerikansk prägel. Spongipedes representeras af ett litet 
antal arter af för det mesta mycket utbredda genera, ett par arter af Nabis, en Prostem- 
ma, denna mycket vacker. Det uteslutande amerikanska slägtet Spiniger är här artrikt; 
ett mindre antal Eetrichodie och en art Hammatocerus, vidare ett par nya genera, hvaraf 
det ena omfattande några arter, som äro de minsta kända i hela familjen.  Apiomeridae 
äro temligen talrika. På Harpactoride är faunan fattig, liksom hela Sydamerika i förhål- 
lande till Afrika och Asien, som deremot tyckas underlägsna på arter af Zelides, hvilka i 


6 C. STÅL. 


Amerika och äfven omkring Rio Janeiro uppträda i mängd. De här befintliga uagoras- 
arterna höra till slägtets minst framstående, rika äro Myocoris och Zelus. Här finnes äf- 
ven den enda kända arten af Sphceridops och en art af det besynnerliga slägtet Notocyr- 
tus. Jag får ej glömma att nämna ett nytt, ytterst märkvärdigt genus, i flera afseenden 
såsom det tyckes närmast beslägtadt med det af ERrIcHEson beskrifna slägtet Isodermus 
från Tasmanien, dock betydligt afvikande. Det står på gränsen mellan Reduvites och Cor- 
ticicolee och torde böra bilda en egen underafdelning inom familjen. FEmesides äro ej rika 
på arter, men dessa bilda ett par nya genera. 

Oculati tyckas mera tillhöra nordligare zoner och representeras här endast af en 
art Salda. f 

Det ytterst egna slägtet Enicocephalus, uppstäldt af WzEstwoop på 4 små arter med 
märkvärdig geographisk utbredning (arter från Brasilien, Westindien och Tasmanien) upp- 
träder äfven med 2 arter omkring Rio Janeiro. WEstwoop har ej närmare bestämt släg- 
tets systematiska plats;' jag anser det böra bilda en egen familj, på gränsen mellan Re- 
duvites och Gerrides. Slägtet är ett af de märkligaste bland Hemipterklassen i sin helhet. 

Gerrides tyckas saknas. Af Velides finnas 2 arter. VWVelia, en ny. 

Hydrocorides äro ganska väl representerade genom arter af Galgulus, Mononyz, 
Naucoris, Zatha. 

Rio Janeiro-trakten är ganska rik på Fulgorina, ehuru af de mera typiska formerna 
blott ett mindre antal förekomma, såsom en art Fulgora, ett par arter Enchophora och 
Poiocera. Rikare är afdelningen Cixiides, särdeles slägtet Pseudophana, hvaraf jag likväl 
ej kunnat upptaga alla de mig kända arterna, emedan de efter författarnes bristfälliga 
beskrifningar ej med säkerhet kunnat bestämmas och jag har anledning tro dem till en 
del vara beskrifna. Artrikt är äfven ett nytt slägte, Pintalia, utmärkt genom sina trenne 
oceller.  Delphacides tyckas ej vara talrika, åtminstone känner jag blott ett mindre antal, 
deribland dock några särdeles märkvärdiga, såsom en art Copicerus, jemte ett nytt genus; 
blott en art af det i Europa så artrika slägtet Delphaz. Derbides uppträda med i all- 
mänhet oansenliga arter, dock i temligen stort antal för en hittills så litet känd grupp. 
Issides äro mindre artrika än formrika, och har jag haft anledning till uppställande af 
flera ganska egna nya genera. Flatide äro färre än man skulle förmoda och blott arter 
af de tvenne vida spridda slägtena Poecilloptera och Ricania förekomma. 

Cercopina äro ganska artrika; vackra arter af Monecphora och Sphenorhina, slägten 
mera uteslutande tillhörande amerikanska faunan. Lepyronia tyckes här vara talrikare än 
annorstädes.  Slägtet Clastoptera, som af författarne med största orätt blifvit satt bland 
Jassina (Ledrides), hör till Cercopina och är i Rio Janeiro särdeles artrikt. 

Stridulantia äro temligen talrika, och ganska intressanta; några arter af de ameri- 
kanska slägtena HFidicina och Zammara, vidare ett antal arter Cicada, hvilka förete i nerv- 
fördelningen på både fram- och bakvingarne märkliga egenheter och gifvit anledning till 
grundandet af flera subgenera. 

Membracina äro särdeles talrika, liksom de öfverhufvud tyckas hafva sitt hemland 
i Amerika. Slägtena Membracis, Smiliorhachis och Lycoderes äro de artrikaste. Här upp- 
träda äfven ett par genera med thorax ej utdragen öfver scutellen, bildande en öfvergang 
till Åeihalion, hvaraf faunan har flera arter. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 7 


Artrika äro Jassina, isynnerhet gruppen Tettigonides, som i Amerika, särdeles i Bra- 
silien, tyckas hafva sitt maximum; dernäst komma Ledrides med talrika arter af Gypona, 
med hvilket genus jag förenat Scaris. De äkta Jassides tyckas äfven vara rika på arter, 
ehuru de i anseende till sin litenhet torde blifvit öfversedda. Slägtet Bythoscopus tyckes i 
proportion vara artrikare än i Europa. Äfven några särdeles vackra arter af Typhlocyba. 

Hela antalet i detta arbete uppräknade eller beskrifna arter stiger till 763, deribland 
421 Heteroptera och 342 Homoptera; om jag dertill lägger omkring 50 arter, som jag ej 
kunnnat bestämma eller beskrifva, emedan jag blott sett dem i alltför få eller ofullstän- 
diga exemplar, så belöper sig antalet af de mig bekanta Hemipter-arterna från Rio Ja- 
neiro. till något öfver 800, och då är deribland ej upptagen en enda art af den stora af- 
delningen af Homoptera, som benämnes Sternorhynchia. Enligt min öfvertygelse äro dock 
ännu ej mera än två tredjedelar, kanske blott hälften, af de i denna ofantligt rika trakt 
befintliga Hemipter-arter, af i detta arbete upptagna grupper, bekanta. 


SCUTELLEROIDES DaArras. 


Ångocoris BURM. 


1. ÅA. cretaceus PAnz. 
DaALLuas List of Hem. I p. 14 6. (Mus. Holmiense et StåL.). 


Pachycoris Bury. 


1. P. Schousboei FABR. 
DaALLAS List of Hem. I. p. 31. 4. (Mus. Holm. et STÅL.). 


2. P. hirtipes H. SoH. 
DaLLtas List of Hem. I. p. 35. 13. (Mus. Holm. et StåL.). 


3. P. lcevi-lineatus STAL. 

Late ovalis, modice: convexus, flavescens, crebre fusco-punctatus, capite, thorace 
antico, scutelli basi pedibusque lutescentibus; antennis nigris, articulo 1 fusco-rufescente; 
thorace linies 5 dilutioribus, in scutellum continuatis, haud vel minus dense punctatis, 
linea media scutelli subelevata, omnino lzevi. 9. Long. 103, Lat. 7 Millim. — (Mus. Holm.). 

P. incarnato, sec. figuram SCHAFFERI, valde similis videtur, sed lineis levibus dorsalibus ab auctore haud 
memoratis distinctus. Caput subdeclivum, ante oculos sinuatum, dein parallelum, apice late rotundatum, parce 
punctatum. Thorax anterius minus dense punctatus, callis anticis valde deplanatis, lzevibus, marginibus antico- 
lateralibus subelevatis. Scutellum a basi apicem versus sensim parum ampliatum, apice late rotundatum, ibidem 
nonnihil explanatum, abdomen fere totum tegens, posterius obscurius. Hemelytra lutescentia, punctata, corio apice 


macula parva fusca. Subtus latera versus sat crebre punctatus, ventris disco subnitido, subtiliter, parce punctulato. 
Tarsi fusco-lutei. Antennarum articulus 1 et interdum 2 fusco-rufescens. 


Symphylus DALLAS. 


1. S. deplanatus H. Sci. 
Wanzen. Ins. IV. p. 3. fig. 344. (Mus. Holm.) 


S C. STÅL. 
Corimelaxna WHITE. 


TIC levis” STAL. 


Late ovalis, fere orbicularis, nigro-enea, levis, valde nitida; thoracis lateribus intra 
marginem, scutelli angulis basalibus, hemelytrorumque sulceis plus minus dense punctatis, 
scutello subparallelo, apice semicirculariter rotundato, abdomine multo breviore; parte 
hemelytrorum libera parallela; antennis, rostro, tarsis maculisque marginalibus obsoletis 
et parvis ventris testaceis. >. Long. 5, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 

Magnitudine C. Schultzä, brevior, magis convexa, valde nitida, fere tota impunctata. Caput planiusculum, 
late rotundato triangulare, cum oculis longitudine plus dupplo latius, lobis apice concaviusculis, non nisi subtilis- 
sime punctulatum. Antenna obscure testacex. Thorax levis, anterius latera versus intra marginem densius pun- 
ctatus, margini ipso angustissime elevato et sulcato. Scutellum abdomine brevius et multo angustius, parallelum, 
basi utrimque productum, ibidem oblique late impressum et punctatum. Hemelytra nitida, nigro-zenea; guum 


. expandantur, macula valde obsoleta subtestacea contra lucem observatur. Subtus subtiliter remote punctulata, ab- 
dominis margine maculis parvis obsoletis testaceis ornato. Tarsi et basis tibiarum testacei. 


2. -C. rastrata STÅL. 


Late ovalis, nigra, sat convexa, subopaca, punctatissima; thorace (antico excepto) 
scutelloque utrimque medio densissime longitrorsum rugulosis vel rastratis; antennis tarsis- 
que testaceis.'2. Long. 33, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 

Species propter puncturam singularem valde distineta et insignis, statura brevi prsecedentis, sed plus ter- 
tia parte minor. Caput longitudine dupplo latius, subrotundatum, punctatissimum, basi sublaeve. Antenn&e testa- 
ceze; (art. ultimi desunt). Thorax lateribus rotundatus, pone medium utrimque evidenter emarginatus, anterius dense 
punctatus, medio et posterius densissime longitrorsum rastratus, margine ipso basali sublsevi. Scutellum abdomine 
brevius, ante medium nonnihil ampliatum, dein rotundatum, apice semicirculare, basi utrimque sat profunde im- 


pressum, remotius punctatum, medio utrimque subrastratum. Hemelytra punctata, parte libera posterius sensim 
augustata. Subtus dense punctata, ventris disco lxvi. Tarsi testacei. 


3. C. cruralis STÅL. 

Late ovalis, modice convexa, piceo-nigra, vel eneo-nigra, subtiliter punctulata, ex 
parte levis, nitida; antennis, geniculis, tibis tarsisque testaceo-albidis, illis apicem versus 
obscurioribus; thorace disco transversim valde obsolete impresso; scutello abdomine brevi- 
ore, basin versus utrimque oblique impresso et punctato; hemelytrorum margine basali 
anguste maculaque pone medium submarginali maculisque marginis abdominis testaceo- 
albidis. 2. Long. 43, Lat. 34 Milim. — (Mus. Holm.). 

C. maculipenni affinis, plus minus nitida. Caput longitudine plus dupplo latius, late rotundato-triangulare, 
planum, subtilissime punctulatum, disco leevius. Antenn albido-testacer, apicem versus obscuriores. Thorax lateri- 
bus leviter rotundatus, posterius utrimque nonnibil sinuatus, remote, subtiliter, latera versus tamen densius pun- 
ctatus, disco transversim obsoletissime, utrimque distinctius impressus. Scutellum abdomine multo brevius, sub- 


parallelum, apice semicireulare, basi subelevatum, utrimque oblique impressam, lateribus et medio punctulatum. 
Hemelytra ante medium punctulata, parte libera subparallela. Subtus valde subtiliter punctulata, ventris disco leevi. 


4. C. maculipennis GERM. 
H. ScH. Wanzen. Ins. V. p. 35. fig. 485. (Mus. Holm). 


5. C. Schultzii FABR. 
ScHJÖDTE; DALLAS List of Hem. I. p. 60. 14. (Mus. Holm. et STåL.). 


6. C. signatipennis GERM. 
H. ScH. Wanzen. Ins. V. p. 35. fig. 484. (Mus. Holm.) ä 


7. C. notatipenmis STAL. 
Odontoscelis Schmidtii GERM.; H. ScH. Wanzen. Ins. V. p. 35. fig. 483. exclus. syn. Fabrici. (Mus. Holm. 
et STÅL.) 
KE 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 9 


8. C. tabida . STAL. 


Övalis, modice convexa, griseo-flava, remote fusco-punctata; capitis vitta media, 
apice abbreviata, callis 2 thoracis anticis, macula triangulari basali media, impressione 
utrimque maculisque 3 pone medium parvis transversim positis scutelli fusco-seneis, hoc 
abdomine multo breviore; pectore abdominisque disco fuscis vel fusco-zeneis; segmento sexta 
ventrali lamina longitudinali media retrorsum nonnihil producta instructo. 9. Long. 6, Lat 
4 Millim. — (Mus. Holm.) 


Species valde insignis, colore suo in hoc genere insolito mox distincta. 


Chlxnocoris Burm. 


1. C. cesus GERM. 
DaALLas List of Hem. I. p. 62. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


Cyrtaspis Står. Nov. Gen. 


Corpus orbiculare, hemispheericum. Caput parvum, ante oculos late rotundatum, 
breviusculum, subplanum, fere perpendiculare. Oculi rotundati, parum prominentes. An- 
tenne apicem versus nonnihil incrassate. Thorax tertiam partem corporis occupans, an- 
terius "convexo-declivus, utrimque late rotundatus, anterius sat profunde sinuatus, poste- 
rius utrimque suboblique breviter truncatus, ibidem impressus. Scutellum abdomen et he- 
melytra tota tegens, non nisi horum basin liberam relinquens, basi utrimque leviter im- 
pressum. Hemelytra corpore multo longiora, basi exceptå membranacea, non nisi obsole- 
tissime venosa. Pedes mediocres, tarsis biarticulatis, articulo basali breviore. Abdomen 
subtus planum, disco levissime convexum, marginibus acutis. 


Genus novum e familia Plataspidarum, que, genere unico excepto, mundum anti- 
quum habitat. 


1. C. nigritula STAL. 


Nigra, parum nitida, dorso levis, capite, thorace utrimque et disco transversim, 
scutellique marginibus crebrius, subtiliter punctulatis; pectore crebre, subtiliter punctato, 
ventre remote, parce ruguloso; pedibus fusco-piceis, antennis tarsisque testaceis; hemelytris 
basi nigris, ibidem. punctis majoribus lineam unicam formantibus instructis, corio apice 
rufescente. 9. Long. 23, Lat. 24 Millim. — (Mus, Holm, et Står.) 


Variat pedibus abdominisque margine obscure testaceis, 


ASOPIDAE Dan. 


Stiretrosoma SPIN. 


1. S, erythrocephalum LE P. et SErv. 
DaLLas List of Hem. I. p. 78. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


Stiretrus ;LaAPr. 


1. S. smaragdulus LE P. et SErv. 
DaLzas List of Hem. I. p. 78. 1. (Mus. Holm. et STÅL.). 


KE. Vet, Akad. Handl. B. 2. N:o 7. ') za 


10 CC. STÅL. 


2. S. atricapillus Horr. 
DaLLnas List of Hem. p. 81. 14. (Mus. Holm. et StåL.). 


3. S. 10-guttatus LE P. et Serv. 
Darrias List of Hem. I. p. 81. 12. (Mus. Holm. et STÅL). 


Oplomus DALL. 


1." O. Catena DRurz. 
DaLnas List of Hem. I. p. 82. 1. (Mus. Holm. et STåL.). 


2. O. militaris. 
Platynopus id. H. ScH. Wanz. Ins. IX. p. 336. fig. 1009. (Mus. Holm.). 


Forte varietas precedentis. 
Canthecona DALLAS. 


1. C.: grandis DALLAS. 


List of Hem. I. p. 91. 7. (Mus. Holm.) 
Exempla a D. DALLAS descripta Columbiam habitaverant. 


Telepta Står. Nov. Gen. 


Corpus oblongo-subobovatum. Caput mox ante oculos utrimque sinuatum, dein pa- 
rallelum vel apicem versus leviter angustatum, apice latissime rotundatum vel subtrunca- 
tum. Thorax angulis lateralibus plus minus (raro parum et obtuse) prominentibus, sae- 
pissime in spinas acutas validas, interdum emarginatas, transversas productis. Abdomen 
basi spina longitudine variabili armatum. Femora antica inermia. 


Årma DALLAS ex parte. 
Armee affine genus et a Dom. DALLAS cum illa conjunctum, tamen me judice distinetum et spina ventrali 
basali insigne. 


1. T. Crassimargo STAL. 


Pallide testaceo-flava, undique ferrugineo-punctata; thorace ante medium utrimque 
calloso-marginato, ibidem albido, angulis lateralibus valide cornutis, cornubus conicis, rufe- 
scentibus; scutello pone medium ruga longitudinali instructo; corio macula minuta media 
fusca; spiraculis maculisque 3 parvis utrimque ventris fuscis. 2. Long. 12, Lat. 7 Millim. — 
(Mus. Holm.) 


Caput fusco-ferrugineo-punctatum. Antennze testacex, basin versus obscuriores. Rostrum concolor. Thorax 
lateribus ante medium solito latius marginatus, marginibus callosis, albidis, levibus, spinis lateralibus subtus po- 
sterius carinatis, anterius sulcatis; sat dense punctatus, ruga longitudinali obsoleta ante medium. Scutellum basin 
versus rudius, apicem versus subtilius ferrugineo-punctatum. Hemelytra subtilius punctata, corio pone medium ma- 
cula parva fusca ornato; membrana fuscescente-cuprescente. Subtus sat dense ferrugineo-punctata, ventris disco 
levi; spina ventralis coxas posticas haud superans. Pedes pilosi, vix nisi obsoletissime ferrugineo-punctati. 


2. TT. rostralis STÅL. 


Pallide testaceo-flava, supra admodum dense, hic illic confluenter fusco-&eneo-punctata; 
thorace lateribus ante medium anguste testaceo-albido-marginato, crenulato, utrimque spinis 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 11 


modicis, acutis, supra 2neis armato; scutelli maculis 3 parvis basalibus limboque angusto 
apicali levibus; corio macula fuscescente; subtus parcius et multo dilutius punctata, macu- 
lis connexivi, maculis segmenti ventralis quinti serieque punctorum utrimque fuscis; rostro 
(art. basali excepto), antennis fere totis femoribusque posticis apicem versus fuscescentibus. 
2. Long. 11, Lat. 6 Millim. — (Mus. Holm.). 


T. (Armee) nigrispine affinis, major, spinis thoracis vix emarginatis, colore antennarum, rostri pedumque 
ut et pictura ventris diversa. Pallide testaceo-flava. Caput seneo-punctatum, limbo subsenescente. Antenna ob- 
scure fusco-testacee, basi apiceque ipsis, articulorum 2, 3 et 4 dimidioque basali articuli apicalis albidis. Thorax 
sat dense inzequaliter hic illie confluenter fusco-zeneo-punctatus, marginibus antico-lateralibus (basi excepta) anguste 
pallidis, lzevibus, crenulatis; spinis lateralibus acutiusculis, apice posterius vix sinuatis, supra zeneis, subtus apice 
ipso nigris; linea media longitudinali dorsali subléevi, anterius subelevata. Scutellum basin versus convexiusculum, 
2eneo-fusco-punctatum , maculis 3 basalibus parvis limbogue angusto apicali pallidis, lexvibus, macula indeterminata 
prope basin zenescente. Hemelytra fusco-punctata, hic illic zenescente-induta, macula corii mox pone medium zene- 
scente, indistineta; membrana hyalina; late fusco-vittata. Subtus parcius et multo dilutius punctata, disco ventris 
levi; fasciis connexivi, maculis parvis longitudinalibus marginalibus ventris serieque utrimque macularum minuta- 
rum obsoletarum maculaque segmenti quinti fuscis. Pedes haud nisi obsoletissime punctati, femoribus posticis api- 
cem versus tibiisque posticis basi fuscis. 


3. T. mygrispina DAL. 
Arma id DaALLAs List of Hem. I. p. 99. 9. (Mus. Holm. et StåL.). 


4. T. distineta STAL. 


Dilute testaceo-flava, subtus cum pedibus pallidior, supra dense ferrugineo-punctata 
et induta; capite scutelloque basin versus geneo-punctatis; antennis testaceis, articulis 2 
apicalibus (basi excepta) fuscis; thorace lateribus utrimque sinuato, ante spinas laterales 
acutas posterius levissime sinuatas, supra subtusque fusco-zeneas parallele albido-marginato, 
ibidem lzevi, crenulato; membrana fusco-vittata; subtus remote inequaliter nigro-2neo-pun- 
etata, maculis connexivi fusco-eneis; maculis angustis oblongis marginalibus aliisque disci 
ventralibus seriebus 3 positis fusco-zeneis. &. 28. Long. 9, Lat. 5 Millim. — (Mus. Holm. 
et STÅL.). 


T. nigrispine valde similis, distincta tamen thoracis lateribus latius et fere omnino parallele (nec posterius 
angustius) albido-marginatis, multo evidentius sinuatis, colore flavo laterum in spinas haud extenso, spinis anterius 
nonnihil rotundatis, posterius multo minus sinuatis (quod tamen variat) scutello (ut mihi videtur) apicem versus 
latiore, magis parallelo. 


Maculze seriales ventris interdum fere omnino desunt. 


5. T. onescens STAL. 

Supra obscure 2enescens, vel zeneo-testacea, dense punctata, subtus cum pedibus te- 
staceo-flava; antennis testaceis, articulis 3 et 4 nigris, basi horum articulogue ultimo (apice 
fusco excepto) flavescentibus; thorace utrimque acute spinoso, marginibus antico-lateralibus 
haud crenulatis, cum apice scutelli flavis; membrana sordide hyalina, fusco-vittata. 2. Long. 
93, Lat. 53 Millim. — (Mus. Holm.) 


Statura fere et magnitudine 7. nigrispine. Scutellum posterius ruga longitudinali subobsoleta instructum. 
Corium disco subimpunctatum. 'Subtus quam supra minus dense punctata, ventris disco sublrevi, connexivi macu- 
lis circa incisuras, maculisque parvis oblongis marginalibus ventris fusco-zeneis. 


6. T. cincticeps STAL. 


Subdepressa, pallide testaceo-flava, subtus sordide albida; capite tenuissime 2eneo- 
limbato; thorace angulis lateralibus acute nonnihil productis, marginibus antico-lateralibus 
cerenulatis, anguste albidis, intus fusco-terminatis; corio disco obsoletissime rufescente, mar 


12 C. STÅL. 


cula fuscescente obsoleta ibidem ornato; membrana sordide hyalina, apice macula fusce- 
scente; cohnexivo in incisuris fusco-maculato; punctis 3 utrimque pectoris seriebusque 2 
punctorum ventris fuscis. &.?. Long. 11, Lat. 53 Millim. — (Mus. Holm. et STÅL.). 


Variat minor, connexivo haud maculato (in exemplo e provincia Minas Geraöés) capite minus distincte zenco- 
limbato. Scutellum ruga longitudinali in thoracem extensa instructum. 


Euthyrhynchus DALLAs. 


1. E. floridanus Lin. 
DaALLas List of Hem. I. p. 104. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


2. E. punicus Lin. 
Darras List of Hem. I. p. 104. 2. (Mus. Holm et SrtåL.). 


Tynacantha DALLAs. 


1. T. marginata DALLASs. 


List of Hem. I. p. 107. 1; Podisus albiseptus H. Scu.; Wauz. Ins. IX. p- 389 fig. 1000. (Mus. Holm. 
et STÅL.) 


Variat supra plus minus obscure viridi-enea, subtus cum pedibus flavescens, lutescens vel cinnabarina, 
ventre saepissime linea nulla nigra. 


CYDNIDAE DALLAS. 


Cyrtomenus Am. et SErv. 


1. C. teter SPin. 
Darzas List of Hem. I. p. 111. 1. (Mus. Holm. et Står). 


2. C. othiops FABR. 
Syst. Rhyng. p. 186. 9. (Mus. Holm. et StÅL.). 


Aethus DALLASs. 


1. ÅA. americanus STAL. 

Övalis, rufo-piceus, subnitidus, levis, antennis pedibusque dilutioribus; capite ante 
oculos rotundato, subreflexo-marginato; thorace latitudine postica vix dimidio breviore, antice 
quam postice + angustiore, disco transversim leviter impresso, ibidem punctato, lateribus 
medio leviter sinuatis; scutello thoracis latitudine basali 2Xquilongo, apice angustato; heme- 
lytris levibus, punctis nonnullis serie positis prope suturam elavi; tibiis anticis apicem 
versus sensim nonnihil crassioribus, sat longe parce spinosis. &. Long. 7, Lat. 33 Millim. -— 
(Mus. Holm. et STtåL.). 


Ovalis, anterius vix latior, planiusculus. Caput breviusculum, latitudine intraoculari fere 2equilongum, 
ante oculos late rotundatum, margine seta una alterave instructum, leve. Antenne flavo-testaces, thoracis latitu- 
dini vix 2equilonge, brevissime pilose, articulo 2 tertio subbreviore, 4 et 5 2equilongis, tertio nonnihil longiori- 
bus. Rostrum flavo-testaceum. Thorax parum convexus, seta una alterave hic illic preditus, ab apice utrimque 
rotundatus, dein subrectus, medio leviter emarginatus, disco impressione transversa percurrente punctata instru- 
ctus, latera versus, prasertim ante illam impressionem parce punctulatus. Scutellum leve, non nisi puncto uno 
alterove hic illic conspersum. Hemelytra lzevia, corio apice truncato, margine ultra medium elevato, lineis 2 ad 
suturam clavi dense punctatis, punctis etiam nonnullis prope basin corii positis; membrana sordide albida. Subtus 
levissimus, pectore tantum hic illic longitrorsum rugoso. Pedes dilutiores, tibiis anticis parce sed longe spinosis, 
extus haud crenatis vel dentatis; tarsis flavescentibus. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 13 


2. Å. moestus STÅL. 


Ovalis, obscure fusco-piceus, thorace postico pedibusque dilutioribus; antennis fusco- 
testaceis, tarsis testaceis; capite apice late rotundato, lobis concaviusculis; disco obsolete 
radiatim rugoso; thorace antice quam postice + fere angustiore, longitudine vix dupplo la- 
tiore, levi, impressione levi marginem totam anticam sequente aliaque transversa mox pone 
medium utrimque abbreviata punctata instructo; scutelli disco punctis nonnullis impressis 
sparso; hemelytris obsolete punctatis; subtus lzevis. 2. Long. 6, Lat. 34 Millim. — (Mus. 
Holm. et STAL.) 


Praecedente nonnihil minor, magis convexus. Caput margine vix reflexo, seta una alterave praditum. An- 
tennae. fusco-testacex, thoracis latitudine antica parum longiores. Rostrum testaceo-flavum. Thorax lateribus re- 
ctis, anterius nonnihil rotundatis, linea impressa margines anticam et laterales sequente impressioneque mox pone 
medium transversa, utrimque abbreviata, punctata instructus. Scutellum thorace nonnihil longius, apice angusta- 
tum, leve, punctis nonnullis impressis disco tantum praeditum. Hemelytra obsolete punctata, margine basali 
membrane recta. Subtus levis. Pedes plus minus dilute rufo-picei, tibiis anticis apicem versus sensim latioribus, 
extus spinis pluribus longiusculis armatis; tarsis flavo-testaceis. 


3. Å. viduus STÅL. 


Ovalis, modice convexus, obscure fusco-piceus, nitidus, levis, pedibus dilutioribus, 
tarsis rostroque flavescentibus; capite inter oculos fere semicirculari, leviter reflexo-margi- 
nato; thorace punctis nonnullis anticis transversim positis congregatis impressioneque trans- 


versa mox pone medium, utrimque abbreviata, punctata. &. Long. 43, Lat. 23 Millim. — 
(Mus. Holm.). 


Pracedente minor, sed sat similis. Fusco-piceus, thorace postico pedibusque dilutioribus. Caput subleve, 
seta una alterave preditum. Antenne thoracis latitudine postica vix sxequilonga, apicem versus nonnihil crassiores, 
fusco-testacere, articulis inde a secundo longitudine sensim crescentibus. Rostrum flavescens. Thorax antice quam 
postice plus + angustior, latitudine dimidia postica nonnihil longior, levis, lateribus rectis, anternis rotundatis, 
marginatis, antice medio punctis pluribus congregatis transversim positis et mox pone medium impressione trans- 
versa distincta utrimque abbreviata, dense punctata instructus. Scutellum leve, intra margines laterales punctis 
lineariter positis instructum. Hemelytra levia. Subtus levis. Pedes dilutiores, tibiis anticis apicem versus sen- 
sim parum crassioribus, extus spinis raris armatis; tarsis flavescentibus. 


4. Å. lugubris STAL. 


Ovalis, fusco-piceus, antennis pedibusque dilutioribus; capite obtuse rotundato, parce 
setuloso; thorace lateribus punctulato, anterius medio levissime impresso, impressioneque 
mox pone medium indistincta, parce remote punctata; scutello hemelytrisque remote di- 
stincte punctatis; subtus laevis. &. Long. 41, Lat. 241 Millim. — (Mus. STAL.) 


Przecedenti similis. Leviter convexus, subnitidus. Caput leviter reflexo-marginatum, lobis subimpressis. 
Antenna thoracis latitudini posticee vix aequilonge, fuscescente-testacer, articulis apicem versus longitudine et cras- 
sitie sensim crescentibus. Rostrum testaceo-flavum. Thorax latitudine postica nonnihil longior, antice quam postice 
3 fere angustior, lateribus rectis, apicem versus rotundatis, utrimque remote punctatus et anguste marginatus, seta 
una alterave hic illic praeditus, anterius medio impressione levissima lineari subarcuata, mox pone medium impres- 
sione alia transversa latiuscula obsoleta, utrimque abbreviata, remote punctata. Scutellum thorace nonnihil longius, 
distincte remote, punctatum. MHemelytra disco magis remote et obsolete, corii margine densius distinctius punctata. 
Subtus levis. Pedes nonnihil dilutiores, tibiis anticis apicem versus sensim mnonnibil latioribus, extus spinosis; 
tarsis flavo-testaceis. 


Magoa Står. Nov. gen. 


Corpus ovale vel subovatum, modice convexum. Caput plus minus triangulare, sub 
declivum, apice spinulosum; ocelli duo, distinceti. Antenne thorace vix longiores, quadri- 
articulate, articulo secundo reliquis suberassiore et nonnihil longiore. Thorax sat magnus, 


14 C. STÅL. 


subparallelus, apicem versus utrimque rotundatus, mox pone medium transversim late im- 
pressus, impressione utrimque abbreviata. Scutellum parvum, triangulare, 2quilaterum, 
thorace multo brevius, apice haud angustatum, commisuram haud tegens. Hemelytra clavo 
fere omnino parallelo, trapeziformi, basi membrane sinuata.. Pedes mediocres, spinulosi, 
tibiis anticis apicem versus sensim nonnihil latioribus, extus parce spinosis; tarsis breviuscu- 
lis, subtus parce, longe setulosis. 


Genus aberrans, statura omnino Cydnorum, et his structura pedum etiam simile, antennis quadriarticulatis, 
scutello parvo sequilatero, clavo trapeziformi, commisura distincta, membrana parce, valde obsolete venosa transitio- 
nem ad familiam Lygmidum formans et analogiam cum Rhyparochromo preebens. Species hujus generis inter mini- 
mas Cimicidum numerande. 


1. M. cribrata STAL. 


Fusco-picea, opaca, supra dense, rude punctata; antennis pedibusque fusco-testaceis; 
capitis dimidio basali rugoso-punctato; hemelytris testaceo-albidis, corii vitta prope suturam 
elavi lzevissima, nitida, margine costali ad medium maculaque parva prope basin corii 
nigro-fuscis, margine apicali brunneo; membrana hyalina; subtus lzavis, posteriora versus 
dilutior. &. Long. 23, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


2. N. lautipennis STAL. 

Obscure rufo-picea, nitida; antennis fusco-testaceis, hemelytris pedibusque albido- 
testaceis; membrana decolore; capite rugoso-punctato; thorace disco subtiliter, remote pun- 
ctato, anterius ut et impressione densius et fortius, lateribus densissime et adhuc rudius 
punctato; scutello remote, hemelytris remote et rude punctatis, his plaga elongata prope 
suturam clavi, apicem attingente levissima, nitida. Long. 23, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


3. M. Pusio STÅL. 


Parva, dilute ferruginea, opaca; capite thoraceque anterius dense, subtilius, hoc 
posterius et latera versus rudius punctatis; hemelytris dense punctatis, plaga prope com- 
misuram levi; membrana hyalina. Long. 2, Lat. 1+ Millim. — (Mus. Holm.). 


SCIOCORIDAE Dan. 


Discocephala LaAP. 


1. D. marmorea LAP. 
FiEBER Rhynchotogr. p. 31. 35. (Mus. Holm). 


2. D. conspersipes STAL. 


Subovata, parum convexa, dilute griseo-flavescens, tota dense fusco-ferrugineo-pun- 
ctata; pectoris vitta nigra inter coxas in abdomen continuata; pedibus nigro-irroratis; ca- 
pite obtuse rotundato, ante oculos dilatato, dein sat profunde sinuato, apice levissime 
sinuato; scutello abdomine breviore, apice rotundato, maculis 3 parvis basalibus lzvibus. 
3. Long. 7, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm). 


D. umbraculate, mihi in natura ignote, affinis videtur, sed sec. descriptionem Fieberi ab illa defectu ma- 
cule levis apicalis scutelli membranaque haud brunneo-punctata differt. Caput latitudine basali (cum oculis) fere 
longius, thorace parum angustius, utrimque ante oculos dilatatum, dein profunde sinuatum, apice late rotundatum 
et ibidem levissime sinuatum, maculis 2 parvis basalibus rotundatis kevibus. Antenne capite cum thorace non- 
nihil breviores, fusco-testacee, articulis 3 et 4 apice pallidis. Thorax longitudine 21 latior, anterius latissime si- 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 15 


nuatus, lateribus parum obliquis, angulis lateralibus obtusis, dente lato brevissimo instructis, maculis 2 anteriori- 
Scutellum corii apicem longitudine fere zequans, apicem versus sensim nonnihil an- 
Margo basalis membranie subrectus, membrana ipsa obscure grisea. Connexivum 
Pedes sordide flavo-albidi, nigro-irrorati et conspersi. 


bus minus dense punctatis. 
gustatum, apice rotundatum. 
supra incisuras fusco-fasciatum. 


3. D. lineaticeps STAL. 

Obovata, ante medium convexa, pallide flavescens vel testacea, supra remote, irre- 
gulariter fusco-punctata, subtus lzvis; capitis lineis 4 longitudinalibus unaque utrimque 
prope basin transversa deunse fusco-punctatis; thorace anterius levi, lineis 2 transversis 
et inter has lineolis 2 curvatis dense fusco-punctatis; scutello abdomini 2&equilongo, basi 
et medio fusco-consperso; corio hemelytrorum maculis 3 fuscis vel dense fusco-punctatis; 
connexivo nigro-fasciato. &. Long. 9, Lat. 6 Millim. — (Mus. Holm. et STåL.). 


D. gibbe affinis videtur. Caput thorace dimidio fere angustius, latitudine sua (cum oculis) plus dimidio 
brevius, inter oculos rotundatum, lineis 4 mediis longitudinalibus linea utrimque prope basin transversa dense, 
maculaque utrimque ante oculos magna magis remote punctatis. Antenna corpore + breviores, fusco-testaces, ar- 
ticuli ultimi dimidio basali flavescente. Thorax longitudine 23 latior, antice levissime sinuatus, mox pone medium 
utrimque angulatus, posterius subtransversim punctatus, anterius lzevis, lineis 2 transversis lineisque 2 inter has, 
spatium transversum includentibus dense fusco-punctatis. Scutellum basi convexum, ante medium utrimque sinua- 
tum, dein parallelum, apice rotundato-truncatum, interdum levissime emarginatum, basi macula magna triangu- 
lari fusco-irrorata, disco utrimque et apice parce gregatim fusco-conspersum. MHemelytra corio apicem abdominis 
fere aequante, apice acuto, mox ante et pone medium apiceque densius fusco-punctato, basi maculis 3 parvis im- 
punctatis; margine basali membrane recto, cum scutello parallelo; membrana flavo-testaceo-hyalina, subcuprescente. 
Subtus laevis, non nisi puncto uno alterove ferrugineo hic illie conspersa, marginibus ventris maculis parvis geminis 


nigris ornatis, connexivo supra incisuras nigro-fasciato. Pedes parce fusco-ferrugineo-irrorati. 


4. D. ccenosa STÅL. 


Late ovalis, pallide griseo-flavescens, remote, inequaliter fusco-punctata; capite magno, 
ante oculos utrimque leviter sinuato, apice rotundato, maculis 2 basalibus lineaque utrim- 
que ante illas maculas transversa laevibus; thoracis maculis 2 anticis subeontiguis, scutelli 
maculis 3 parvis basalibus coriique macula irregulari levibus, vel minus dense punctatis, 
corio basin versus dilatato. &. 9. Long. 83, Lat. 53 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


D. Kollari et humili, a me invisis, affinis videtur. Deplanata. Caput thoracis latitudine dimidia nonnibil 
latius, longitudine sua dupplo latius, subsemicirculariter rotundatum. Antenn corporis dimidio zequilonga, palli- 
de, articulis 1—3 parcissime fusco-punctatis, ultimi dimidio apicali fusco. Thorax longitudine fere ter latior, mox 
pone medium angulatus, antice latissime sinuatus, maculis 2 anterioribus transversis approximatis sublsevibus, cir- 
cumpunctatis. Scutellum capiti cum thorace xquilongum, apicem versus sensim angustatum, apice rotundatum, 
utrimque vix sinuatum, basi maculis 3 levibus (media sepe sat indistincta) punctis magis congregatis circumda- 
tis. Hemelytra basin versus valde dilatata, corii maculis pluribus minutis et una nonnihil majore mox pone me- 
dium, irregulari, levibus; margine basali membrane curvato, membrana ipsa sordide hyalina, parce fusco-punctata, 
basi nigro-fusca. Subtus quam supra parcius punctata. Pedes nigro-conspersi. 


Hypata Står. Nov. Gen. 


Corpus sat magnum, ovale vel subobovatum, sat convexum. Caput planum, latitu- 
dine (cum oculis) parum brevius, apice rotundatum, mox ante oculos utrimque leviter 
sinuatum, lobis lateralibus medio longioribus, ante hunc contiguis. Antenne filiformes, 
corpore + fere breviores, articulis 2 et 3, 4 et 5 2quilongis. Rostrum ad abdominis me- 
dium extensum. Thorax transversus, medio utrimque angulatus, anterius levissime sinua- 
tus, postice ante scutellum truncatus. Scutellum magnum, capite cum thorace multo 
longius, abdominis apicem tamen haud attingens, utrimque sinuatum, apice rotundatum. 
Hemelytra abdomini 2quilonga. Mesosternum anguste, metasternum late elevata, hoc 
posterius sinuato. Abdomen convexiusculum, longitrorsum leviter sulcatum, basi medio 


16 C. STÅL. 


obtuse productum et sinu postico metasterni quiescens. Pedes mediocres, tibiis subtri- 
quetris, supra percurrenter distincte sulcatis, tarsorum articulo 2 basali nonnihil breviore, 
apicali basalibus ad unum 2quilongo. 


Genus valde eximium, Macrothyreo affine. 


1. AH. eximia STAL. 


Dilute sordide flavescens, supra remote hic illic acervatim fusco-punctata; antennis 
pallidis basin versus nonnihil obscurioribus, ibidem parce fusco-punctatis, articulis 2 et 3, 
4 et 5 equilongis, his illis longioribus; capite vittis 3 sublevibus; thoracis maculis 4 
disei pone medium et 2 utrimque in angulis lateralibus, scutelli maculis nonnullis basali- 
bus densius punctatis vel fuscis; hemelytris hic illic acervatim punctatis; subtus remote 
nigro-punctata, lateribus abdominis dense ferrugineo-punctatis, stigmatibus nigris, intus 
tuberculo parvo albido instructis; connexivo in angulis basalibus segmenti singuli nigro; 
pectore utrimque nigro-maculato; pedibus nigro-irroratis. ?. Long. 15, Lat. 9 Millim. — 


(Mus. Holm.). A | 


Oncodochilus FIEBER. 


1. 0. aradiformis H. Sc. 


FiIEBER Rhynchotogr. p. 11. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 
Faeminas tantum vidi. 


2. O. patruelis STAL. 


Late ovalis, supra cum pedibus griseo-flavescens, remote, inequaliter punctatus, 
subtus obscure fusco-testaceus, abdomine disco levi, latera versus remote, rude punctato; 
thoracis angulis lateralibus sat profunde sinuatis; scutello utrimque vix sinuato, basi quam 
mox ante apicem plus dupplo latiore, apice late rotundato; abdominis margine crispo, 


lobulis flavis quam fuscis magis productis; pedibus nigro-conspersis. &. Long. 54, Lat. 32 
Millim. — (Mus. Holm.). 


Precedenti valde affinis et a me prius ut mas ejus consideratus, tamen distinctus; dimidio minor, capitis 
spina anteoculari angustiore, acutiore, thorace anterius multo minus profunde sinuato, angulis lateralibus profundius 
emarginatis, lobo antico ab emarginatura formato magis producto, scutello lateribus haud vel vix sinuato, apice 
latiore, ut et lobulis marginalibus albidis abdominis magis quam apud O. aradiformem productis. 


Dryptocephala Lar. 


1. D. livida PErTr. 
FIEBER Rhynchotogr. p. 8. 1. (Mus. Holm. et STÅL.) 


2. D. dentata FIEBER. 
Rhynchotogr. p. 9. 2. (Mus. Holm. et STÅL). 
Glyphuchus Står. Nov. Gen. 


Corpus ovale, subdeplanatum. Caput foliaceum, latitudine sublongius, concavum, 
pice rotundatum, ante oculos utrimque lobo spiniformi armatum, lobis lateralibus medio 


longi- 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 17 


longioribus, contiguis. Antenn&e filiformes, apicem versus sensim nonnihil crassiores, 
articulis 3—5 longitudine 2qualibus, 2 illis nonnihil breviore. Thorax transversus utrim- 
que dilatatus, antice latus, ibidem late sinuatus et utrimque breviter lobato-spinosus, pone 
medium utrimque angulatus, marginibus antico-lateralibus obliquis. Scutellum abdomine 
vix + brevius, medio utrimque sinuatum, dein subparallelum, apice rotundatum, basi 
ruga transversa, bisinuata, latera versus magis elevata et utrimque recurvata instructum. 
Hemelytra completa, leviter dilatata. Subtus convexiusculus, segmentis abdominis utrim- 
que valde angulato-productis. Pedes mediocres, tibiis extus percurrenter sulcatis, tar- 
sorum articulo 2 omnium brevissimo, apicali basali nonnihil longiore. 

a Genus valde insigne, Oncodochilo proximum, structura abdominis transitionem formans ad familiam Phlei- 
arum. 


1. G. sculpturatus STÅL. 


Dilute virescente-flavescens, parce hic illie subacervatim punctatus; antennis nigro- 
fuscis, articulis 3 et 4 apice, 5 basi, 1 et 2 totis flavescentibus, his nigro-irroratis; tho- 
race latera versus vix punctato, sed in margine ipso maculis nonnullis minutis nigris or- 
nato, disco ante medium transversim carinato-elevato, ibidem maculis 2 fuscis, carina 
summa callisque 2 anticis lutescentibus, his callis introrsum cum macula parva nigro- 
fusca coherentibus; scutello apicem versus multo parcius punctato, ruga basali levi; si- 


nubus inter lobos abdominis nigro-marginatis; pedibus nigro-fusco-conspersis. 2. Long. 10, 
Lat. 63 Millim. -— (Mus. Holm.). 


HALYDIDZAE DALLas. 


Ochlerus SPN. 


1. O. circum-cinctus STÅL. 

Ovalis, ferrugineo-nigricans, punctatus, dilute ferrugineo-rugosus; capitis marginibus, 
thoracis abdominisque marginibus lateralibus, margineque costali hemelytrorum, maculis 3 
parvis basalibus scutelli mediaque corii, femoribus posterioribus supra basin versus, tarsis 
basique articuli apicalis antennarum flavescentibus; capitis lobis lateralibus apice acutiu- 
sculis, medio nonnihil longioribus, distantibus. 9. Long. 15, Lat. 9 Millim. — (Mus. Holm.). 


O. flavicineto H. ScH. valde similis videtur. Ovalis vel subovatus. Caput oblongo-triangulare, utrimque 
leviter sinuatum, lineis 2 longitudinalibus posterioribus maculisque 2 parvis basalibus obsoletis flavo-testaceis. Amn- 
tenn& articulis 1 et 2 zequilongis, 3—5 apicem versus longitudine sensim crescentibus, 3 et 4 basi ipsa, 5 annulo 
basali latiore flavescentibus. Rostrum fusco-testaceum, articulo 2 dilutiore. Thorax longitudine duplo latior, an- 
tice medio sinuatus, utrimque pone oculos truncatus et spinula transversa armatus, angulis lateralibus subemargina- 
tis, marginibus antico-lateralibus supra subtusque anguste flavis; parce punctatus, parte antica excepta dilute ferru- 
gineo-rugosus. Scutellum remote punctulatum, parce ferrugineo-rugosum. Hemelytra nonnihil densius punctata, hic 
illic parce, remote flavo-conspersa; membrana fusca. Pectus punctulatum. Abdomen subtus minutissime granulosum. 


2. 0. circum-maculatus STAL. 

Subovatus, ferrugineo-niger, punctato-rugosus; basi articuli apicalis antennarum fava, 
maculis 2 vel 3 parvis basalibus scutelli, puneto medio corii maculisque marginalibus ab- 
dominis supra subtusque lutescentibus: femoribus posterioribus supra ultra medium tarsis- 
que: flavo-testaceis; capitis lobis lateralibus medio parum longioribus; angulis anticis tho- 
racis antrorsum acute productis, lateralibus vix emarginatis. 2. Long. 13, Lat. 83 Millim. — 


(Mus. Holm.) 


K. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 7. 3 


18 C. STÅL. 


O. sordido affinis videtur, sed secundum descriptionem et figuram Scheferi differt angulis anticis tho- 
racis antrorsum productis, lateralibus minus prominentibus, maculis marginalibus abdominis majoribus et in 
ipso margine sitis. Antenna nigre, basi ipsa articulorum 3 et 4 annuloque articuli ultimi flavis; articulis 1 et 
2 2equilongis, 3 basali vix duplo longiore, 4 tertio vix vel parum longiore, ultimo omnium longissimo. Thorax 
longitudine vix duplo latior, remote punctatus, densius rugosus, marginibus antico-lateralibus leviter sinuatis, 
presertim apicem versus reflexis. Scutellum rugosum, basi punctis 2 vel 3 (medio obsoleto) lutescentibus. Heme- 
lytra punctulata, puncto pone medium corii lutescente. Abdomen supra subtusque maculis marginalibus luteis, in 
medio margine segmentorum sitis, ornatum. 


Macropygium SPIN. 


1. M. Spinole STAL. 

Ovale, ferrugineo-nigrum, rugoso-punctatum, parce minute dilutius conspersum; pun- 
cto medio corili testaceo-flavo; femoribus, tarsis et interdum articulis 2 apicalibus antenna- 
rum testaceis, illis sepe obscurius irroratis. &.L. Long. 12, Lat. 8 Millim. — (Mus. 
Holm. et STåL.). 


Specimina etiam e Columbia vidi. 


Antiteuchus DALLAs. 


1. ÅA. mygricornis STAL. 

Ovalis, nigro-piceus, rude, remote punctatus, subnitidus, mdculis irregularibus parvis, 
presertim scutelli hemelytrorumque, hic illic confluentibus, plus minus numerosis, capite 
fere toto, disco pectoris abdominisque nec non femoribus basin versus pallide flavescenti- 
bus; macula basali annuloque medio tibiarum tarsisque rufescentibus. &. 9. Long. 14, Lat. 
9 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


Variat parcissime flavo-conspersus, capite pedibusque fere totis nigris, annulo tibiarum nullo. 
Prope ÅA. Rengeri locandus. 


Chlorocoris SPIN. 


1. C. deplanatus H. Sc. 
Wanz. Ins. VI. p. 68. fig. 633. (Mus. Holm. et STAL). 


Tibraca Står. Nov. gen. 


Corpus ovale, supra parum, subtus valde convexum. Caput elongatum, apicem 
versus nonnihil angustatum, lobo medio lateralibus nonnihil longiore. Antenne capiti cum 
thorace equilonge, filiformes, articulo 1 apicem capitis haud attingente, 2 illi equilongo, 
3 precedentibus 2 ad unum 2&quilongo, 4 et 5 inter se equalibus, tertio nonnihil brevio- 
ribus; inter articulos 3 et 4 adest articulus minutissimus. Rostrum supra basin abdomi- 
nis extensum, articulo basali in canali, per totam capitis longitudinem currente, quiescente. 
Thorax mox pone medium angulatus, antice late sinuatus, pone oculos utrimque trunca- 
tus, et spinula obtusa instructus. Scutellum capite cum thorace nonnihil brevius, lateri- 
bus vix sinuatum, apice latiusculum, rotundatum, basi utrimque fovea profunda prsedi- 
tum. Hemelytra corio scutello parum longiore; membrana sat magna. Mesosternum 
longitrorsum carinatum. Abdomen presertim basin versus valde convexum. Pedes me- 
diocres, tibiis subtriquetris, supra percurrenter distincte sulcatis; tarsorum articulis 1 et 
3 fere 2equilongis, 2 breviore. 

Mecocephale affine genus, sulco ventrali nullo presertim differt. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 19 


1. TI. limbativentris STAL. 


Flavo-testacea, supra pectoreque subremote fusco-punctata, capitis vittis 2 angustis 
pone medium approximatis, limbo angusto thoracis margineque costali basali corii levibus, 
nonnihil dilutioribus; antennis fusco-testaceis; ventre prasertim latera versus sat dense 
nigro-punctato, connexivo limboque infero late testaceo-flavis, subtilius punctatis, maculis 
parvis marginalibus incisurarum nigro-fuscis. 9. Long. 14, Lat. 8 Millim. — (Mus. Holm). 


Statura fere Ågonoscelidis versicoloris, sed proportionaliter latior. 


PENTATOMIDAE Dan. 


Loxa AM. et SErRv. 


1. LL. flavicollis DRURY. 
DaLLas List of Hem. I. p. 198. 1. (Mus. Holm. et STåL.). 


2. LDL. vigens STAL. 

Pallide virescens, regulariter punctata; antennis corpori 2equilongis, articulo basali 
capitis apicem nonnihil, superante; thorace anterius utrimque callis 2 irregularibus lzevi- 
bus, utrimque spina valde acuta horizontali et transversa armato, marginibus antico-late- 
ralibus crenulatis; corio mox pone medium puncto albo; subtus levis, prostethio ex parte 
punctato, abdomine subtilius aciculato-ruguloso, segmento anali brevi, valde emarginato. 
3. Long. 113, Lat. 63 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Prsecedenti similis, multo minor, spinis thoracis haud subsursum productis. 


Galxedanta AM. et SErv. 


1. G. myops FABR. 
DaLLas List of Hem. I. p. 199. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


Euschistus DALLAS. 
a.  Capitis lobo medio lateralibus nonnihil longiore. 


1. EZ. scabricornis H. Sck. 
Wanz. Ins. VII p. 98. fig. 762. (Mus. Holm. et StÅåL.). 


2. E. Triangulator H. ScH. 
Wanz. Ins. VI. p. 95. fig. 667. (Mus. Holm. et STåL.). 


3. JE. illotus STÅL. 


Obovatus, flavo-testaceus, fusco-punctatus, callis parvis deplanatis levibus parce 
adspersus; antennis rufescentibus, articulo 2 tertio nonnihil breviore; vitta utrimque abdo- 
minis densius nigro-punctata; pedibus fusco-conspersis; capitis apice biinciso; angulis late- 
ralibus thoracis productis, subacutis. &. Long. 10, Lat. 6. Millim. — (Mus. Holm.). 


Caput oblongum, ante oculos sinuatum, dein subparallelum, lobis medio acutiusculo, lateralibus apice intus 
oblique subtruncatis. Antennze rufescentes, articulis 2 apicalibus flavo-testaceis. Thorax lateribus denticulatus, an- 
gulis lateralibus subantrorsum prominentibus. Scutellum basi utrimque fusco-foveatum, apice ipso nigrum, utrim- 
que albidum. Membrana grisea. Abdomen vitta utrimque percurrente, aliaque pone medium nigro-punctatis, macu- 
lis parvis marginalibus geminis connexivi et basalibus segmentorum ventralium nigro-fuscis. 


20 C. STÅL. 


b. — Capitis lobo medio lateralibus fere cequilongo vel paullulum breviore. 


4. E. alaticollis STÅL. 


Supra viridi-eneus, dense punctatus, subtus cum rostro pedibusque dilute testaceo- 
flavus; antennis (articulo 1 toto, 2 supra, 3—5 basi flavis exceptis) nigris; thorace utrim- 
que late et longe cornuto, cornubus subantrorsum productis, apice anterius rotundatis, 


posterius acutis, subtus concavis. &.2. Long. 12, Lat. 7 Millim. — (Mus. Holm. et STÅL.). 

Tropicori rufipedi statura haud dissimilis, thoracis cornubus longioribus. TLobus medius capitis lateralibus 
brevior. Antenna nigre, articulo 1 toto, 2 supra testaceo-flavis, 3 et 4 basi, 5 usque ad medium flavo-albidis, 
2 et 3 2quilongis. Thorax utrimque cornubus latis, sat longis, subparallelis, subantrorsum productis, anterius ro- 
tundatis, posterius apice acutis armatus. Hemelytra (area marginali corii excepta minus dense punctata, corio 
macula media lzxvi, interdam puncto albo ornata; membrana fusca. Subtus remote punctatus. Connexivum viridi- 
2eneum, macula minutissima in medio margine segmenttorum ornatum. Pedes parce obsolete fuscescente-adspersi. 


5. E. anticus STÅL. 


Flavo-testaceus, fusco-punctatus, callis parvis hic illic adspersus, capite, thorace antico 
et maculis 2 basalibus scutelli interdum obsoletis nigro-fuscis; articulis 2 apicalibus anten- 
narum nigris, basi flavo-albidis; hemelytrorum lituris nonnullis maculisque geminatis con- 
nexivi fuscis. &. Long. 73, Lat. 43 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Statura precedentis, multo minor, aliter coloratus. Caput apice emarginatum, lobo medio lateralibus bre- 
viore. Antenn&e articulis 1—3 pallide testaceo-flavis, subtus interdum fuscis, 4 et 5 mnigris, basi albidis, 2 tertio 
longiore. Thorax ante medium maculis 2 minutis albis approximatis ornatus, lateribus denticulatus, utrimque cor- 
nutus, cornubus latis, sat longis, subparallelis, antrorsum productis, anterius rotundatis, posterius apiee plus minus 
acutis, parte dimidia antica fusca. Hemelytra minus dense punctata. Pectus admodum dense et rude fusco-puncta- 
tum. Abdomen disco subleve, latera versus remote punctatum. Pedes nigro-punctati. 


In exemplo e Brasilie provincia Minas Geraös thoracis cornua sunt solito breviora, latiora et apice magis 
rotundata. Certissime haud species diversa. 


6. E. quadripunctatus STAL. 


Ovalis, sordide flavo-testaceus, fusco-punctatus, subtus cum rostro pedibusque multo 
pallidior; antennis nigris, articulis 3 et 4 basi, 5 fere ad medium albidis; thorace utrim- 
que cornuto, cornubus antrorsum productis, apicem versus nonnihil angustatis, apice re- 
flexis, obscure 2neis, posterius flavescentibus; punctis 2 thoracis et hemelytrorum albidis; 
pedibus nigro-punctatis. A. Long. 13, Lat. 7 Millim. — (Mus. Holm.). 


Aegio &ereo haud dissimilis. Supra sordide flavo-testaceus, fusco-punctatus, capite, thorace anterius conne- 
xivoque subanescentibus, subtus cum rostro pedibusque multo pallidior. Caput apice emarginatum, lobo medio 
lateralibus breviore. Antenn&e nigro-fusce, articulis 1 et 2 dilutioribus, 3 et 4 basi ipsa, 5 fere usque ad medium 
albidis, 2 tertio vix breviore. Thorax lateribus subtiliter crenulatus. Scutellum apice utrimque fuscum. Hemely- 
tra puncto mox pone medium albido. Abdomen (disco excepto) punctatum: =” e 


7. E. roripes STAL. 


Obovatus, supra flavo-testaceus, fusco-punctatus, subtus lutescens, pedibus flavescen- 
tibus, parce fusco-punctatis; antennarum articulis 3—5 apice, capite thoraceque antice ni- 
gro-fuscis; angulis thoracis lateralibus obtuse prominentibus. &. Long. 9, Lat. 53 Millim. — 
(Mus. Holm.) 


Obovatus, supra subferruginescens, callis parvis levibus adspersus. Caput apice late rotundatum, lobis sub- 
2equilongis. Antennze pallide flavescentes, articulo 2 fusco-lineato, 3 et 4 (basi excepta), 5 apicem versus fuscis, 
2 tertio nonnihil longiore. Thorax lateribus parce crenulatus. Membrana dilute fuscescens. Pectus dense, rude 
punctatum. Abdomen disco lzeve, connexivo nigro-fusco, flavo-maculato. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 21 
Proxys SPIS. 


1. P. Victor FE. 
DaLLas List of Hem. I. p. 210. 1. (Mus. Holm. et STåL.). 


Mormidea Amw. et SErv. 


1. M. Ypsilon L. 
DaLrLuas List of Hem. I. p. 211. 1. (Mus. Holm. et STÅL.) 


2. M. croceipes H. SCH. 
DaALLas List of Hem. I. p. 213. 6. (Mus. Holm. et StåL.. 
Variat supra tota nigra. a 
3. M. spiculigera STAL. 

Obovata, supra cum antennis nigra, nitida, punctata, subtus cum pedibus rufa; an- 
tennarum articulis 4 et 5 basi albidis, 2 tertio nonnihil longiore; callis 2 parvis thoracis 
ante medium, scutelli callo basali marginibusque lateralibus ad medium apiceque, macula- 
que corii levibus; pectoris abdominisque disco vittaque utrimque nigris; thorace utrimque 
valde acute spinoso, spinis subtransversis. &. 29. Long. 83, Lat. 4$ Millim. — (Mus. Holm. 


et STAL.) 


var. a. nigricans. Supra tota nigra. 
var. b. punctipennis. Macula basali media thoracis maculaque corii flavis. 
var. c. ornata. Ut var. b, sed maculis 2 thoracis, marginibus lateralibus ad medium apiceque scutelli flavis. 


M. croceipedi valde affinis, thorace sat acute spinoso differt. 


4. M. notulifera STAL. 


Pallide flava, supra ferrugineo-punctata; antennarum articulis 4 et 5 fuscis, basi 
pallidis; maculis 3 parvis basalibus apiceque scutelli nec non macula parva corii pallidis, 
levibus; pedibus parce fusco-irroratis. 2. Long. 63, Lat. 33 Millim. — (Mus. STAL). 


M. notulate similis et affinis videtur. Antennarum articulo 2 tertio sublongiore. Thorax angulis laterali- 
bus vix prominentibus, obtusiusculis, marginibus antico-lateralibus anguste pallide flavis, lzevibus: Scutellum vitta 
pone medium antrorsum bifurcata, minus dense punctata. 


5. M. hamulata STÅL. 


Supra obscure ferruginea vel testacea, punctata, subtus pallide flava, rufescente-in- 
duta, pedibus rufis, parce fusco-punctatis; thoracis angulis lateralibus subantrorsum acute 
productis. &. 9. Long. 8, Lat. 43 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Obovata, supra interdum 2enescente-micans. Antennarum articulus 2 tertio nonnihil brevior. Corium ma- 
cula pone medium levi. Membrana dilute fuscescente, obscurius venosa. Pectus rude, abdomen latera versus sub- 
tilius fusco-vel senescente-punctata, hujus disco interdum fasco. 


6. M. cormicollis STÅL. 


Supra nigra, rugoso-punctata, subtus cum rostro pedibusque pallide flavescens, 
nigro-punctata; antennis nigris, articulis 4 et 5 basi albidis; thorace utrimque valide obli- 
que antrorsum cornuto-producto. &. 9. Long. 10, Lat. 5 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


Antenhe articulo basali intus, 3 et 4 basi, 5 ultra medium pallide flavis. 2 et 3 zequilongis. Thoracis 
cornua capiti zequilonga, acutiuscula. Membrana fusca. Caput subtus pectusque remote nigro-punctata. Abdomen 
medio in segmento singulo macula transversa nigro-zenea, latera versus vitta acervatim nigro-punctata ornatum, hie 
etiam callis parvis seriebus 2 positis instructum. 


Abdominis discus interdum totus nigro-seneus. 


22 C. STÅL. 
Strachia HAEN. 


1. -S. spectabilis DRURY. 
DaLLuas List of Hem. I. p. 266. 22. (Mus. Holm. et STtåL.). 


2. S. tesselata AM. et SErRV. 
Pentatoma id. AM. et SErv. Hist. des Hem. p. 130. 2. Pl. 3. fig. 5. (Mus. Holm.) 


3. S. acroleuca PERTY. 
DaLzas List of Hem. I. p. 263. 16. (Mus. Holm.) 


Aegius DaALL. 


1. ÅA. ereus H. ScH. 
DaLzLas List of Hem. I. p. 269. I. Pl. IX. fig. 4. (Mus. Holm. et StåL.J. 


Rhaphigaster Lar. 
A. Thoracis angulis lateralibus haud productis. 


a. Spina ventrali basali brevissima, coxas posticas vix attingente. 


1. RB. obscuricornis STÅL. 

Late ovalis, virescens, subnitidus, supra dense punctatus, subtus pallidior, rugulosus; 
antennis apicibusque femorum nigris; rostro fuscescente; marginibus capitis, lateralibus 
thoracis, basali hemelytrorum pallide flavescentibus; apicibus imis segmentorum abdominis 
puncto nigro ornatis. &. Long. 17, Lat. 10 Millim. — (Mus. Holm.). 

Statura fere BR. capicole, major. Antennze articulo 2 tertio breviore. Capitis lobus medius apice nigro- 
marginatus. Thorax lateribus nonnihil reflexus et ibidem pallide viridi-flavo-marginatus. Scutellum apicem versus 

subtilius punctatum, apice rotundatum. Membrana dilute fuscescens, basi obscure fusca, apice hyalino-limbata. 


Abdomen disco longitrorsum lxve, angulis posticis segmentorum apice ipso nigris. Dimidium apicale tarsorum 
nigrum. 


2. R. dimidiatus STÅL. 


Subobovatus, varicolor, sordide virescens vel rufo-flavescens, subtus multo pallidior, 
supra remote irregulariter punctatus; capite thoraceque ante medium multo pallidioribus 
et parce punctatis; scutelli apice albido-marginato; angulis posticis segmentorum abdomi- 
nis apice nigris. &. 2. Long. &. 8, 2. 9, Lat. &. 5, ?. 53 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Statura fere R. virescentis (A. et S.). Varicolor, sordide virescens, fuscescente-virescens, rufescente-virescens 
vel flavo-testaceus. Antenn&e articulo 4 et 5 apicem versus obscurioribus, 2 tertio nonnihil breviore. Caput palli- 
dum, parce acervatim punctatum, transversim et radiatim rugulosum. Thorax ante medium flavo-albidus, lavis, 
parce punctatus, punctis acervatis, hic illie in lineolis transversis dispositis. Scutellum apice rotundatum. Mem- 
brana hyalina, interdum dilute fuscescente-venosa. Abdomen subtiliter rugulosum, disco longitrorsum leve, latera 
versus parce punctatum. 


3. ÅR. albo-apicaius STAL. 


Obovatus, virescens, vel flavo-testaceus, subtus pallidior, supra parce punctatus; 


scutelli apice albido; membrana hyalina, basi macula nigro-fusca; abdomine supra rufescente. 
Long. 7—38, Lat. 4—5 Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura prsecedentis. Nitidus. Antennarum articulus 2 tertio brevior. Caput acervatim punctatum, subti- 
lissime rugosum. Thorax parcissime punctatus, anterius elevato-marginatus, mox pone marginem transversim pun- 
ctato-impressus. Scutellum parce punctatum, apice lzxeve, albidum. Hemelytra disco rufescente-induta, thorace 
scutelloque densius punctata, margine costali medio subdilatato; membrana hyalina, basi macula nigro-fusca. Pe- 
ctus parce punctatum. Abdomen sublzeve, obsolete reticulato-aciculatum, dorso (connexivo excepto) rufescens, an- 
gulis posticis segmentorum apice ipso fuscis. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 23 


b. Spina ventrali coxas posticas equante, viz superante. 


4. RB. pectoralis STAL. 


Subobovatus, flavescens, supra dense transversim confluenter, subtus parcius brunneo- 
punctatus; capite, thorace anterius pectoreque obscure 2nescentibus; scutello basi et ante 
apicem albido-marginatum brunneo. ?. Long. 6, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 


Pallide testaceo-flavescens, supra dense brunneo-punctatus, punctis thoracis ad lineolas transversas irregulares 
confluentibus. Antenne articulo 2 tertio breviore, 4 apice, 5 (basi excepta) fuscis. Scutellum basi maculis 3 par- 
vis (lateralibus transversis) margineque apicali lzevibus, flavo-albidis. Pectus (macula utrimque marginali anteriore 
margineque - postico exceptis) obscure seneum, punctatum. Abdomen remote brunneo-punctatum, disco sublzeve. 
Pedes pallidi. 


ec.  Spina ventrali coxas intermedias subequante. 


5. RB. diffcilis STAL. 

Late ovalis, virescens, supra punctatissimus, pectore remote punctato, abdomine 
subrugoso-punctato, disco longitrorsum lzevi; marginibus capitis ante oculos, angulis apica- 
libus thoracis margineque ventris anguste flavescentibus, segmentorum angulis posticis 
apice nigris; marginibus lateralibus thoracis levissime rotundatis; scutello apice subangulato; 
articulo antennarum 2 tertio breviore; spina ventrali coxas intermedias subzequante; mem- 
brana parcissime fusco-conspersa. ?. Long. 15, Lat. 93 Millim. — (Mus. Står.) 


6. RB. obstinatus STAL. 

Subobovatus, virescens, supra punctatissimus; angulis segmentorum abdominis apice 
nigris; antennarum articulo 2 -tertio breviore; thorace marginibus lateralibus subrectis; 
scutelli apice rotundato; membrana puncto uno alterove fusco; spina ventrali coxas inter- 
medias vix superante. Zz. Long. 103—12, Lat. 6—7 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


Praecedenti valde affinis, proportionaliter nonnihil angustior, scutello apice angustiore. 


B. Thoracis angulis lateralibus valde productis. 


T. RB. bucerus STAL. 

Subobovatus, virescenti-favescens, lineis 2 basalibus limboque capitis nigris; anten- 
narum articulo 2 tertio multo breviore, 3 apice infuscato, 4 (basi excepta) nigro-fusco, 
apicali flavescente; thorace angulis lateralibus transversim productis, validis, obtusis, mox 
pone medium fascia angusta fusca ornato, posterius parce fusco-punctato; hemelytris pun- 
ctis fuscis acervatis instructis, parce pallide sanguineo-maculatis, limbo costali pallide vire- 
scente unicolore; membrana fusco-venosa; abdomine latera versus subtiliter subrugoso-pun- 
ctato, ibidem vitta obscuriore ornato; spina ventrali coxas intermedias subsuperante. 9. 


Long. 12, Lat. 7 Millim. — (Mus. Holm.). 


Uditta Står. Nov. gen. 


Corpus late subobovatum. Caput subfoliaceum, oblongum, planum, mox ante oculos 
sinuatum, dein fere parallelum, apice rotundatum, lobis lateralibus medio longioribus, an- 
terius contiguis. Antenne capite cum thorace nonnihil breviores, apicem versus sensim 
nonnihil incrassate, articulo basali brevissimo, 2 et 3 2quilongis, basali nonnihil longiori- 
bus, 4 et 5 adhuc longioribus, inter se equalibus. Rostrum coxas intermedias 2equans, 


24 C. STÅL. 


articulo basali in sulco capitis basin attingente, utrimque lamellato-elevato, quiescente. 
Thorax transversus, angulis lateralibus antrorsum acute productis. Scutellum abdomine 
vix 3 brevius, utrimque vix sinuatum, apice latiusculum, rotundatum. Sternum simplex. 
Spina ventralis libera. Pedes mediocres, femoribus apice supra in spinulam productis, 
tibiis cylindricis, extus nec sulcatis, nec planis; tarsis 3-articulatis, articulo apicali basa- 
libus 2 ad unum fere longiore, articulo 2 brevissimo. 


Raphigastri affine genus, capitis, thoracis pedumque structura distinctissimum. 


1. U. impicta STAL. 

Pallide testaceo-flava, supra cum pectore remote, subrude punctata; punctis thoracis 
hic illic ad lineolas transversas acervatis; abdomine subtilissime ruguloso, disco sublevi, 
latera versus parce punctato; spinis thoracis subtus anguste nigro-marginatis; angulis seg- 
mentorum abdominis apice nigris. &. Long. 6, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 


Banasa StåL. Nov. gen. 


Corpus subobovatum, plus minus oblongum. Caput ante oculos utrimque leviter 
sinuatum, apice rotundatum, lobis zequilongis. Antenne corporis dimidio xquilonge vel 
sublongiores, articulo basali capitis apicem haud attingente. Rostrum coxas posticas fere 
attingens, articulo basali in sulco capitis percurrente quiescente. Thorax inermis, humeris 
haud productis. Scutellum pone medium utrimque leviter sinuatum, apicem versus plus 
minus angustatum, apice rotundatum. Mesosternum simplex; metasternum subelevatum, 
posterius pro receptione spine ventralis brevissim&e emarginatum. Pedes mediocres, tibiis 
cylindricis, extus vel subceonvexis vel longitrorsum sulcatis; tarsis 3-articulatis, articulo 
2 brevissimo, apicali basali sublongiore vel zxequilongo. 


A. Tibus extus haud sulcatis, apicem versus subplanis. 


1. B. induta STÅL. 


Oblongo-ovata, dilute olivaceo-virescens, vel sordide olivaceo-flava, capite, thorace 
ante medium, subtus pedibusque multo pallidior, supra remote punctata; antennarum arti- 
culis 3 —5 apicem versus fuscescentibus vel rufescentibus; scutello apice concaviusculo, 
pallidiore; hemelytris hic illic fusco-sanguineo-maculatis. 9. Long. 11, Lat. 6 Millim. — 


(Mus. STÅL.) 


Antennarum articulo 2 tertio brevior. Caput densius punctatum, latitudine intraoculari nonnihil longius. 
Thorax ante medium parcius punctatus. Scutellum apicem versus admodum angustatum. Hemelytra irregulariter 
et thorace densius punctata, plus minus obsolete sanguineo-olivaceo-conspersa;, corio apice sanguineo-olivaceo. Mem- 
brana sordide hyalina. Pectus sat dense punctatum. Abdomen subtilissime rugulosum, latera versus parce puncta- 
tum, angulis lateralibus segmentorum apice ipso nigris. 


B. Tibus extus percurrenter sulcatis. 


2. B. discifera STAL. 


Pallide testaceo-flavescens, fusco-punctata, thorace linea media transversa levi; scu- 
tello macula transversa ante medium et 2 parvis prope apicem nigro-fuscis; corio disco 
fuscescente, macula parva flavo-albida ornato; connexivo nigro-fasciato. &. 2. Long. 84—93, 


Lat. 5—53 Millim. — (Mus. Holm. et STtAL.). 
Sub- 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 25 


Subobovata, pallide sordide flavescens, supra remote fusco-punctata. Caput latitudine intraoculari vix vel 
parum longius. Antennarum articuli 2 et 3 subrequilongi. Thorax anterius callis 2 transversis subtriangularibus, 
levibus, circumpunctatis, medio inter angulos laterales linea transversa lxevi. Scutellum disco parcius et subtilius 
punctatum, ante medium macula magna transversa nigra, prope apicem maculis 2 lateralibus fuscis. Hemelytra 
densius punctata; membrana basi fusca. Subtus pallidior, pectore parce fusco-punctato, abdomine rufescente-consperso, 
subtiliter rugulosa, dorso nigro, connexivo dilute testaceo-flavo, nigro-fasciato. Pedes pallidi, femoribus omnibus 
tibiisque anticis nigro-punctatis, tibiis posterioribus extus sordide sanguineo-maculatis. 


Lopadusa Står. Nov. gen. 


Corpus late ovale. Caput parvum, latitudine intraoculari vix longius, utrimque le- 
viter sinuatum, apice rotundatum, lobis lateralibus tenuioribus, medio longioribus, ante 
hunc contiguis. Antenn&e corpore 4 breviores, articulo basali capitis apicem nonnihil su- 
perante, articulo 2 basali 2equilongo et tertio + breviore, apicali reliquis longiore. Ro- 
strum coxas intermedias vix superans. Thorax utrimque late obtuse productus. Scutellum 
capite cum thorace nonnihil longius, apice latum, rotundatum, utrimque leviter sinuatum. 
Mesosternum carinatum. Metasternwm plano-elevatum, postice pro receptione spin&e ven- 
tralis emarginatum, utrimque subangulatum. Pedes mediocres, tibiis extus percurrenter 
sulcatis, tarsorum articulis 1 et 3 fere zequilongis, 2 illis multo breviore. 


1. L. Augur STAL. 


Supra testaceo-flavescens, subtilius fusco-punctata, subtus cum pedibus pallide flave- 
scens, rudius nigro-punctata; antennarum articulis 2—4 apiceque articuli apicalis albi 
nigris, articulis 2 et 3 intus et extus albido-lineatis; capite, marginibus lateralibus thora- 
cis, geniculis connexivoque rufescentibus; maculis hujus supra subtusque nigris, corii ma- 
cula parva obsoleta fuscescente; thoracis ruga transversa ante medium aliaque longitudi- 
nali in scutellum -continuata obsoletis. 7. Long. 11, Lat. 7 Millim. — (Mus. Holm.). 


Serdia Står. Nov. gen. 


Corpus ovale vel subobovatum. Caput subfoliaceo-marginatum, lobis lateralibus 
medio longioribus, ante hunc contiguis, apice ipso hiantibus. Antenne corporis dimidio 
subequilonge, crassiuscule, 2quicrasse, articulo basali capitis apicem xequante, 2 valde 
brevi. Rostrum coxas intermedias attingens. Thorax angulis lateralibus nunc vix promi- 
nulis, nunc cornuto-productis. Scutellum utrimque leviter sinuatum. Mesosternum cari- 
natum vel longitrorsum elevatum. Metasternum elevatum, postice pro receptione spin 
ventralis brevis emarginatum, utrimque angulato-subproductum. Pedes mediocres, tibiis 
extus percurrenter sulcatis, tarsorum articulis 1 et 3 fere xequalibus, 2 multo breviore. 

Praecedenti affine genus. 


A. Thorace utrimque cornuto. 
1. S. apicicornis STÅL. 
Pallide sordide flavescens, fusco-punctata; antennis nigris, articulo apicali flavo-albido; 
membrana fusco-venosa; margine abdominis supra subtusque maculis oblongis angustis ni- 
gris; pedibus nigro-irroratis, tarsis rufis. 2. Long. 13, Lat. 7 Millim. — (Mus. Holm.). 


Caput oblongum, apicem versus nonnihil angustatum, lineis 3 longitudinalibus sublzevibus. Thorax utrim- 
que cornutus, cornubus latis, subantrorsum productis, parallelis, apice anterius rotundatis, posterius subangulatis, 
K. Vet. Akad Handl. B. 2. N:o 7. 4 


26 C. STÅL. 


ibidem lzevibus, fascia pone medium maculisque 3 anticis densius fusco-punctatis. Scutellum parce punctatum , 
fovea utrimque basali maculaque ante medium fuscis, macula parva basali media flavo-albida, fusco-cincta. Heme- 
lytra acervatim fusco-punctata, punctis circa suturam clavi et intra marginem lateralem seriebus 2 ordinatis; mem- 
brana testaceo-flava, hyalina, fusco-venosa. Pectus et abdomen latera versus densius et subtilius fusco-punctata, 
hoc disco parce nigro-punctulato, margine supra subtusque maculis elongatis nigris ornato. 


B. Thoracis angulis lateralibus haud vel viz prominentibus. 


2. S. calligera STAL. 

Obovata, pallide griseo-Javescens, supra remote fusco-punctata; capite latitudine 
intraoculari parum longiore, sub-parallelo, apice truncato-rotundato; antennis nigris, arti- 
culo apicali flavo-albido; scutello basi utrimque callis 2 levibus dilute rufescentibus, fusco- 
cinctis; abdomine aciculato, parcissime ferrugineo-punctato, latera versus densius punctato, 
utrimque serie callorum pallide flavescentium, (duobus in singulo segmento) extus linea 
fusca, in pectus continuata, terminata; tarsis rufescentibus. &. Long. 14, Lat. 73 Millim. — 


(Mus. Holm.). 
3. S. limbatipenmis STÅL. 


Oblongo-ovalis, dilute griseo-flavescens, fusco-punctata; antennis articulo 4 nigro, 
apicali flavo-albido; hemelytris extus pallidius marginatis; abdomine disco remote, lateribus 
densius et subtilius fusco-punctato; pedibus nigro-irroratis. 2. Long. 123, Lat. 73 Millim. — 
(Mus. Holm.). | 


Supra subrugosa. Caput latitudine intraoculari longius, apicem versus nonnihil angustatum, lineis 2 longi- 
tudinalibus densius et obscurius punctatis. Thorax utrimque densius punctatus, marginibus lateralibus levissime 
reflexis, anterius lituris 2 triangularibus impunctatis, disco ruga obsoleta longitudinali in scutellum continuata. 
Scutellum medio longitrorsum nonnihil obscurius, foveolis 2 basalibus nigro-fuscis. Hemelytra extus sordide albido- 
marginata, corio pone medium puncto albido; membrana sordida, fusco-venosa. HSubtus remote, latera versus non- 
nvibil densius et subtilius fusco-punctata, pectore utrimque vitta dilutiore, punctis obscurioribus utrimque terminata. 


4. S. inspersipes STÅL. 

Ovalis, grisescens, ubique fusco-punctata; antennis mnigris, articulo basali griseo, 
fusco-punctato, apicali dilute flavescente, basi nigro; capite latitudine intraoculari nonnihil 
longiore, antrorsum angustato; thoracis marginibus lateralibus anguste distincte reflexis; 
scutelli foveolis 2 basalibus margineque apicali, medio interrupto, nigris; hemelytrorum 
costa punctogue pone medium albidis; membrana fusco-venosa; pedibus nigro-fusco-irrora- 
tis. 3. Long. 11, Lat. 63 Millim. — (Mus. Holm). 


Precedenti affinis, brevior, colore antennarum, marginibus thoracis distinctius reflexis, hemelytris angustius 
albido-marginatis. 


Tibilis Står. Nov. gen. 


Corpus obovatum. Caput parvum, antrorsum angustatum, apice rotundatum, lobis 
lateralibus medio nonnihil longioribus, ante hunc contiguis. Antenn&e corpore tertia parte 
breviores, admodum graciles, articulo basali capitis apicem superante, 2 et 3 zxquilongis, 
basali nonnihil longioribus. Rostrum coxas intermedias attingens. Thorax inermis, hume- 
ris haud vel vix prominulis, lateribus anguste elevato-marginatus. Scutellum elongato- 
triangulare, utrimque leviter sinuatum, apice sub-rotundatum, capite cum thorace longius. 
Hemelytra abdomen superantia. Mesosternum longitrorsum elevatum, parte elevata zequi- 
alta, antrorsum attenuata, inter coxas anticas producta. Metasternum disco elevatum, 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 27 


posterius pro receptione spin& obtuse ventralis emarginatum, utrimque angulato-produ- 
ctum. Pedes mediocres, tibis extus sulcatis, tarsorum articulo basali 2 sequentibus fere 


2quilongo, secundo brevissimo. 
Precedenti proximum genus. 


1. IT. subconspersa STÅL. 
Dilute griseo-flavescens, undique fusco-punctata; antennis nigris, articulis 1 et 2 
basique articulorum 3 et 4 griseis, fusco-punctatis, articulo apicali ultra medium albido; tho- 
race antice et lateribus intra marginem seneo-punctato; hemelytris callis minutis laevibus 


albidis parce conspersis; membrana flavo-testaceo-hyalina; pedibus nigro-irroratis. &. Long. 
12, Lat. 63 Millim. — (Mus. Holm.) 


Arvelius SPIN. 


1. AA. albo-punctatus DE GEER. 
DarnLtas List of Hem. I. p. 302. 1. (Mus. Holm. et STÅL.) 


EDESSIDAE DALLAS. 


Peromatus Am. et SERrRV. 


1. P. notatus Bury. 
DaLrzras List of Hem. I. p. 318. 1. (Mus. Holm. et STÅL). 


Edessa FABR. 


1. PE. Cervus FABR. 
DaLzras List of Hem. I p. 320. 2. (Mus. Holm. et STÅL). 


2. E. obscuricornis STÅL. 


Dilute olivaceo-virescens, remote punctata; antennis flavo-testaceis, articulo apicali 
ultra medium albido; thorace utrimque in cornubus transversis leviter curvatis, brunneis 
producto; hemelytris brunneis, flavo-venosis. 2. Long. 18, Lat. humerale 15 Millim. — 
(Mus. Holm. et STAL). 


Statura Z. simplicis, major, cornubus thoracis nonnihil longioribus, subcurvis. Dilute olivaceo-virescens, 
subtus dilute sordide flavescens. Antenne articulo 2 tertio longiore. Rostrum flavo-testaceum. Thorax remote 
punctatus, utrimque cornubus transversis, leviter curvatis, apice anterius rotundatis, brunneis armatus, marginibus 
lateralibus lineå flavoalbidå in cornua extenså ornatis. Scutellum utrimque levissime sinuatum, apicem versus sen- 
sim, apice subito angustatum, acutum, disco et basin versus parcius punctatum, apice concaviusculum. Hemelytra, 
brunnea, subtilius densiusque punctata, nervis 2 cum scutello parallelis nervoque longitudinali intramarginali alia- 
que obsoletiore posteriore cum illo confluente flavescentibus; limbo costali virescente, rudius punctato, basi nigro- 
punctato; membrana fuscescente, cupreo-micante. Subtus sublevis, prostethio dense sat rude punctato, brunneo- 
bifasciato; sterno anterius leviter emarginato; abdomine subtiliter ruguloso, latera versus hic illic punctato, intra 
marginem brunnescente, angulis productis segmenti singuli supra subtusque brunneis. Pedes sordide flavo-testacei, 
basi dilutiores. 

Exemplum unicum masculinum minus, magis lutescens, cornubus thoracis nigris, spinis segmenti penultimi 
abdominis intus latius nigris, Ventris incisuris fuseis, specifice certissime haud differt 


3. E. simplex H. ScH. 
DaALLaAs List of Hem. I. p. 326. 15. (Mus. Holm. et STÅL.) 


4. E. consobrina STÅL. 


Pallide griseo-flavescens, remote punctata; antennis articulo 2 tertio parum breviore; 
thorace disco maculis 2 irregularibus dilute prasinis; scutello ante apicem longitrorsum 


28 Ch STÅL 


concaviusculo, apice subacute angulato; hemelytris pallide flavescentibus, remote brunneo- 
punctatis, intra marginem basali-costalem maculisque una minore prope basin, altera dis- 
coidali magna brunneis, hac (macula) a vena flava obliqva divisa; membrana cupreo-fusce- 
scente; abdomine subtilissime ruguloso, impunctato; angulis apicalibus segmentorum abdo- 
dominis apice nigris. 2. Long. 14, Lat. hum. 9 Millim: — (Mus. Holm.). 


E luteicorni valde affinis, longitudine relativa articulorum antennarum. 2 et 3 presertim differt. 


5. E. obscuripennis STAL. 


Pallide griseo-flavescens, remote punctata; antennarum articulo 3 secundo vix lon- 
giore; thorace parum punctato, posterius (margine basali excepto) fusco-brunneo; scutello 
sat dense, posterius subtilius, punctato, apicem versus concaviusculo, apice ipso fusco- 
brunneo, obtusiusculo; hemelytris subtiliter punctatis, fusco-brunneis, lineis 2 ad suturam 
clavi venulaque obliqua pone medium nec non margine costali pallide flavis, hoc basin ver- 
sus nigro-fusco; angulis posticis abdominis supra nigris; ventre subtiliter ruguloso, vix 
punctulato. 2. Long. 14, Lat. hum. 8 Millim. — (Mus. STåL.). 

E. luteicorni affinis, aliter colorata, thorace multo remotius, scutello hemelytrisque densius et prasertim 


subtilius punctatis, hoc apice obtusiusculo. 


6. JE. polita LE P. et SErv. 
DaLLias List of Hem I. p. 330. 27. (Mus. Holm. et StåL.. 


T. E. icterica HAEN. 
DaLLas List of Hem. I. p. 332. 30. (Mus. Holm. et STÅL). 


8. I. affinis DALLAS. 
List of Hem. I. p. 332. 33. (Mus. Holm. et StåL.). 
9. E. scabriventris STÅL. 


Olivaceo-flava, supra remote punctata; antennis flavo-albidis; thorace angulis laterali- 
bus nomnihil productis, disco virescente, posterius sordide sanguineo; hemelytris densius 
punctatis, hic illic sanguineo-indutis; subtus cum pedibus dilutior, abdomine rugoso-pun- 
ctato; carina ventrali obtusa levi. 2. Long. 17, Lat. 11 Millim. — (Mus. Holm.). 


Aceratodes Am. et SErv. 


1. ÅA. nuditabundus FABR. 
H. ScH. Wanz. Ins. VII. p. 127. fig. 773. (Mus. Holm. et STÅL). 


Brachystethus Lar. 


1. B. marginatus LAP. 
Dazras List of Hem. I. p. 336. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


2. B. quinquedentatus SPIN. 
Darzas List of Hem. I. p. 337. 5. (Mus. Holm. et STÅL). 


Piezosternum Amw. et SErv. 


1. P. Thunbergi STAL. 
Oblongo-subobovatum, supra olivaceo-viride, dense punctatum, subtus cum margini- 
bus lateralibus thoracis et costali hemelytrorum ad medium connexivoque rufo-testaceum, 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 29 


hoc maculis nigris geminis marginem haud attingentibus ornato; antennis pedibusque di- 
lute olivaceo-virescentibus, his apicem versus obscurioribus; marginibus abdominis subtili- 
ter serratis. &. Long. 18, Lat. 10 Millim. — (Mus. Holm.). 


P. subulato (Thunb.) valde affine, antennis articuloque eorum 3 nonnihil brevioribus, thorace utrimque mi- 
nus et obtusius producto, postice proportionaliter latiore, angulis posticis subrectis, scutello breviore, apice certe 
acuto sed multo minus producto picturaque connexivi distinctissimum. 

P. subulatum in Brasilia etiam capitur. 


Cyelopelta Am. et Serv. 


1. C. mactans FABR. 
" DaLLas List of Hem. I. p. 347. 5. (Mus. Holm. et StåL.). 


SPARTOCERIDAE DALLAS. 
Spartocera LAP. 


1. S. fusca THUNB. 
S. moesta. Fabr. Daitas List of Hem. II. p. 374. 8. (Mus. Holm. et STAL). 


2. IS. cinnamomea HAaAun. 
Darzas List of Hem. II. p. 375. 9. (Mus. Holm. et STtåL. 


Menenotus LaP. 


1. M. lunatus LAP. 
DaALLas List of Hem. II. p. 375. 1. (Mus. Holm. et STÅL.) 


2. M. unicolor HoPzE. 
DaALLas List of Hem. II. p. 376. 2. (Mus. Holm.) 


MICTIDAE Dan. 
Pachylis LE P. et SErv. 


1. P. laticormis FABR. 
DaALLAs List of Hem. II. p. 384. 4. (Mus. Holm. et STÅL). 


Crinocerus BUuRrM. 


1. C. sanctus FABR. 
DaALLaAs List of Hem. II. p. 407. 2. (Mus. Holm. et STåL.). 


2. C. clavipes FABR. 
DaLLas List of Hem. II. p. 408. 6. (Mus. Holm. et STÅL.) 


Archimerus LAP. 


1. ÅA. armatus LAP. 
DaLuas List of Hem. II. p. 415. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


Merocoris PERrTty. 


1. M. typheus FABR. 
Darzras List of Hem. II. p. 419. 1. (Mus. Holm. et STÅL). 


30 C. STÅL. 
Meropachys LaP. 


1. M. affinis DALLAS. 
List of Hem. II. p. 420. 2. (Mus. Holm. et StåL). 


Nematopus LATER. 


1. N. ruficrus PERrRTtY. 
DaLLas List of Hem. II. p. 426. 10. (Mus. Holm. et STtåL.). 


Metapodius WEstw. 


1. M. latipes DRuRrr. 
Darzias List of Hem. II. p. 427. 1. (Mus. Holm. et STÅL). 


2. M. ochropterus STAL. 

Nigricans, antennis (articulo basali excepto), hemelytris, coxis, basi femorum, tibiis 
anterioribus totis, posticis apicem versus testaceo-flavis; membrana cupreo-fusca; thorace 
granulato, utrimque nonnihil producto; femoribus posticis rectis, maris modice incrassa- 
tis, supra biseriatim tuberculatis, subtus biseriatim spinulosis, tibiis posticis a basi sensim 
parum dilatatis, intus medio nonnihil dilatatis, spinulosis, extus medio sinuatis, dein re- 
ctis. &. 2. Long. 18, Lat. hum. 63 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


Variat antennarum articulis 2—4 rufescentibus. Species eximia, minima generis mibi cognita. 


Petalops Am. et SERO. 


1. P. dorsalis STAL. 


Supra cum margine abdominis ruber, nigro-irroratus, subtus cum capite, antennis, 
callis 2 anticis thoracis pedibusque niger; membrana fusca, dilutius confluenter maculata; 
segmento singulo abdominis macula magna transversa testaceo-flava; humeris acutiusculis. 
2. Long. 17, Lat. 6 Millim. — (Mus. Holm.). 


Plaxiscelis SPIN. 


1. P. senilineatus STÅL. 

Subdeplanatus, supra ferrugineus, subtus sordide flavo-albidus, nigro-maculatus; 
linea media marginibusque lateralibus thoracis et scutelli, costa hemelytrorum, capite tho- 
raceque antico flavo-albidis, hoc ibidem lituris pluribus, illo vittis 2 posticis spinaque api- 
cali nigris; antennis, disco pectoris pedibusque nigris, femoribus ad medium lutescentibus. 
3. Long. 13, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 


P. fusce (Spin.) valde similis videtur; in exemplo unico pedes postici desunt. 


HOMOEOCERIDAE DaALLAS. 


Paryphes BuRM. 


1.  P. pallens STAL. 


Dilute testaceo-flavus, admodum dense punctatus; antennis gracilibus, articulis 1—3 
apice, 4 basi et parte dimidia apicali nigro-fuscis; thoracis angulis lateralibus acutiusculis, 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 31 


prominentibus, apice nigris; hemelytris minus dense punctatis, dilute flavo-testaceis, poste- 
rius obscurioribus, costa media dilutiore. 2. Long. 17, Lat. 5 Millim. — (Mus. Holm.). 


Parallelus, caput ante antennas deflexum, läeve. Antennze corpori fere zequilonge, articulo 3 praecedenti 
nonnihil breviore. Thorax subrugosus, admodum dense punctatus. Scutellum et hemelytra minus dense punctata, 
haec dilute subtestacea, posterius fuscescente-testacea, margine costali (parte basali et subapicali exceptis) venaque 
intracostali griseo-flavescentibus; membrana sordide flavo-hyalina, cupreo-micante. Pectus Parce, anterius tamen 
densius punctatum. Abdomen sublave. 


2. P. tibialis STÅL. 


Elongatus, angustus, dense ruguloso-punctatus, olivaceo-virescens, subtus pallide 
subolivaceo-flavescens; antennis corpori &equilongis, nigris, basi articulorum 2 et 3 
annuloque basali articuli 4 albo-viridibus; marginibus lateralibus thoracis flavescentibus, 
angulis posticis fuscis; hemelytris fusco-brunnescentibus, sordide flavescente-venosis, costa 
nigro-fusca, vena intracostali flavo-virescente; femoribus pallide olivaceo-virescentibus vel 
flavescentibus, horum apicibus, tibiis tarsisque nigro-fuscis, annulo angusto basali tibiarum 
albido; capite ante antennas nonnihil producto. &. 2. Long. 14, Lat. 23 Milllim. — (Mus. 
Holm. et STtåL.). 

3. P. suturellus STAL. 

Pallide testaceo-flavescens; antennis crassiusculis, corpori fere zequilongis, articulis 2 

et 3, commisura hemelytrorum margineque basali membran2& nigro-fuscis; ventre utrimque 


ruga lineari longitudinali pallidiore in pectus continuata; capite mox ante antennas deflexo. 
&. Long. 16, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 


Lagaria DALLAS. 


A.  Capite inermi. 


1. LDL. lunicollis STAL. 


Pallide testaceo-flavescens; antennis articulis 2 et 3 (basi apiceque exceptis) fuscis; 
thorace utrimque cornubus latis et longis, compressis, antrorsum productis, apice nigris 
armato; scutello nigro, flavo-marginato; hemelytris fusco-punctatis; membrana fuscescente. 
2. Long. 18, Lat. 6 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


Paryphes lunicollis Står. Öfvers. af K. Vet. Akad. Förhandl. 1855. p. 184. 


2. DL. varicornis HoPrz. 
DaALLaAs List of Hem. II. p. 443. 1. pl. xutr. fig. 4. (Mus. Holm. et STÅL). 


B. Capite utrimque pone antennas spinula armato. 


3. I. cornuta STÅL. 


Dilute flavo-ferruginea, supra peetoreque fusco-punctata; antennis flavescentibus, ar- 
ticulo basali nigro-irrorato, annulis 2 articulorum 2 et 3 annuloque basali articuli apicalis 
nigris; thorace utrimque cornubus obtusis compressis, oblique antrorsum productis armato; 
membrana anoque fuscis. 2. Long. 17, Lat. 5 Millim. — (Mus. STAL). 

LD. bellatori proxima, major, forma thoracis mox distincta. 


32 C. STÅL. 
ANISOSCELIDAE DALLAS. 
Anisoscelis LATER. 


1. Å. inconspicua STÅL. 

Obscure ferruginea, punctulata, parce flavescente-sericea, subtus dilutior; antennis 
corpori 2quilongis, favo-testaceis, articulo basali fere toto fusco, 2 et 3 apice, annulo 
medio articuli apicalis fuscescentibus; thorace posterius utrimque nonnihil dilatato, ibidem 
apice acuto; hemelytris pone medium densius sericeis; pedibus anterioribus favo-testaceis, 
posticis obscure fusco-testaceis, femoribus modice incrassatis, spinoso-tuberculatis, tibiis 
intus a basi ultra medium sensim parum, extus fere usque a basi subito valde dilatatis, 
3-spinosis, parte dilatata interiore macula flavescente ornata. &. 9. Long. 14, Lat. 43 
Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


ÅA, impicte valde affinis et similis, antennarum articulo apicali nonnihil longiore, thorace utrimque minus 
producto, marginibus haud serrulatis, femoribus posticis minus incrassatis, tibiis posticis minus dilatatis, parte di- 
latata extus trispinosa (haud bispinosa) abunde distincta. 


Leptoscelis Lar. 


1. CL. lunata FABR. 
DaLLas List of Hem. II. p. 445. 2. (Mus. Holm. et STÅL). 


2. I. picta DRURY. 
DaALLas List of Hem. II. p. 457. 7. (Mus. Holm. et STÅL). 


3. LDL. infumata GUER. 
Darias List of Hem. II. p. 156. 5. (Mus. Holm. et StåL.). ” 


Serinetha SPIN. 


1. S. Coturniz BURM. 
DaALuas List of Hem. II. p. 462. 15. (Mus. Holm. et STÅåL.). 


2. S. discolor STAL. 


Supra cum antennis, rostro pedibusque nigro-fusca, subtus pallide sordide flavescens, 
abdomine parce minute rufo-irrorato; capite rufescente vel lutescente, vitta posteriore la- 
tiore nigra; costa hemelytrorum anguste sordide flavescente. &. Long. 11—13, Lat. 3—31 
Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Hypselonotus Han. 


1. H. fulvus DE GEER. 
DaLLas List of Hem. II. p. 464. 1. (Mus. Holm. et STåL.). 


; 2. H. lineaticollis Står. 
Öfvers. af K. Vet. Akad. Förh. 1855, p. 185. (Mus. Holm. et StåL.). 


Copium ') THUNB. 


1. C. clavigerum HERBST. 


Cimex id. HerBsT Gemeinnätzige Naturgeschichte des Thierreichs. P. VI. p. 260. Taf. 39. B. fig. 4 (1734); 
Copium guttatum et maculatum Thunb.; Copius maculatus DALLAS List of Hem. II. p. 466. 2. (Mus. Holm. et STAL). 


1!) haud Copius. 


ALY- 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 33 


ALYDIDAE DaALLAs. 


Colobathristes Burm. 


1. C. echalcocephalus Burm. 
Handb. der Ent. IL p. 325. 2. (Mus. Holm). 


Trachelium H. Sc. 
1. IT. fulvipes H. ScH. 
Wanz. Ins. IX. p. 275. fig. 990. (Mus. Holm). 


2. T. femorale STtåL. 
Pallide testaceo-albidum; capite, maculis anterioribus et basi thoracis, scutello, pe- 
ctore fere toto, abdomine pone medium femoribusque nigro-fuscis. ?. Long. 83, Lat. 13 
Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Pilosum. Caput nigro-fuscum, lobo intermedio, maculis 2 parvis approximatis disci lituraque intraoculari 
= a > D 
flavo-testaceis. Antenna fusco-testacex. Rostrum nigro-fuscum, articulo secundo testaceo-albido. Thorax dense 
. . . . 5, , . . . . . 
punctatus, testacco-albidus, maculis 4 parvis anterioribus, maculis oblongis posterioribus, interdum confluentibus 
spinisque nigro-fuscis. Scutellum nigro-fuscum, spina basi albido-annulata. Hemelytra pallide testaceo-albida, ve- 
nis utrimque obscurius punctatis, corii apice membranaque fuscescentibus, hac obscurius venosa. Pectus punctatum , 
macula prostethii, meso- et metastethiis nigro-fuscis; macula ad coxas intermedias aliaque minore prope hanc angu- 
loque postico prostethii albidis. Abdomen nigro-fuscum, testaceo-albido-irroratum, basin versus testaceo-albidum. 
Femora nigro-fusca; tibixe tarsique flavo-testacei, obsolete obscurius irrorati. 
Db , 1 , 


Cydamus Står. Nov. gen. 


Corpus elongatum, parallelum, subcompressum. Caput porrectum, thoraci 2equilon- 
gum, pone oculos retrorsum angustatum, ante oculos usque ad antennas parallelum, dein 
apicem versus sensim nonnihil angustatum, lobo intermedio lateralibus nonnihil longiore, 
apice deflexo; ocellis approximatis. Oculi globosi, prominentes. Antenne corpori equi- 
longe, graciles, filiformes, articulo basali capiti equilongo, apicem versus nonnihil cras- 
siore, 2 et 3 illo equalibus, gracilioribus, apicali omnium longissimo, basali 2equicrasso, 
subeurvo. Rostrum coxas posticas attingens, articulo tertio brevissimo. Thorax antrorsum 
nonnihil angustatum, antice constrictus, pone apicem transversim impressus, posterius 
utrimque spina armatus. Scutellum elongato-triangulare, apice subreflexum. - Abdomen 
basin versus late constrictum. Pedes graciles, imnermes, tibiis posticis rectis, articulo tar- 
sorum basali reliquis 2 ad unum longiore, 2 brevissimo. 


Genus inter Alydum et Trachelium locandum, forma capitis, seutelli vel pedum ab uno alterove distinctum. 


1. C. adspersipes STAL. 


Dilute flavo-testaceus, fusco-punctatus, lituris capitis, lineolis 2 anticis spinisque tho- 
racis, antennisque nigro-fuscis, annulo basali articuli apicalis albido; membrana fusco-ve- 
nosa; pedibus parce fusco-conspersis. ?. Long. 12, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.) 

Caput lineolis 2 inter antennas, una discoidali, 2 obliquis approximatis inter oculos maculaque ante et 
pone oculos fuscis. Antennarum artieulus 1 parce, 2 et 3 toti annulusque basalis artieuli 4 albidi. Thorax fusco- 
punctatus, lineolis 2 anticis longitudinalibus approximatis spinisque (basi excepta) nigro-fuscis. Scutellum et hemelytra 
fusco-punctata. Pectus utrimque fusco-punctatum, fusco-vittatum; connexivum nigro-fusceum , sordide flavo-maculatum: 

KE. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 7. 5 


34 C. STÅL. 
Camptopus Am. et SERV. 


1. C. pectoralis STAL. 


Flavo-testaceus, abdomine pedibusque dilutioribus, femorum tibiarumque apicibus, 
harum etiam basi antennisque rufescente-testaceis, articulo harum apicali annulo dilutiore; 
thorace posterius utrimque spina recurva armato; scutelli apice maculisque 2 utrimque 
pectoris capiteque subtus flavis; femoribus spinosis. 2. Long. 143, Lat. 3 Millim. — 
(Mus. STAL.) 


C. recurvo (H. Sch.) affinis videtur. Caput impunctatum. Antenne articulis 2 et 3 rufescente-testaceis, 
4 fusco-testaceo, basi annulo dilutiore, 2 et 3 zxquilongis, 4 precedentibus 2 ad unum nonnihil longiore. Thorax 
crebre profunde punctatus, antice lzvis, anterius callis 2 parvis flavis, angulis posticis recurvato-spinosis, posterius 
trisinuatus. Scutellum hemelytraque punctata, illius apice imo dilutiore.. Pectus maculis 2 flavis prope coxas, 
posteriore harum minore, prostethio toto, meso- et metastethio posterius dense punctatis. Pedes dilutiores, femo- 
ribus posticis incrassatis, apice rufo-testaceis, subtus spinis 4 magnis et pone spinam tertiam spinulis nonnullis 
minimis armatis; tibiis posticis subcompressis, pone medium nonnihil curvatis, basi apiceque rufo-testaceis. 


2. C. nigricornis STAL. 
Testaceus, antennis, tibiis femoribusque posticis apice nigris, illarum articulo apicali 
fusco, basi flavo-annulato; thorace posterius utrimque spinoso. 29. Long. 14, Lat. 23 Millim. — 
(Mus. Holm. et STAL.). 


Statura omnino pracedentis. Caput subtiliter, parce punctatum. Antenne nigra, articulo apicali fusco, 
basi annulo flavo. Thorax crebre, profunde punctatus, antice lavis, posterius utrimque spina subrecurva armatus, 
margine basali (medio latius) trisinuato. Scutellum hemelytraque dense profunde punctata, illius apice ipso dilu- 
tiore.  Prostethium totum profunde et crebre, meso- et metastethium posterius subtilius punctata. Femora postica 
incrassata; apice nigra, subtus spinis 4 majoribus et pone spinas tertiam et quartam spinulis nonnullis minutis 
nigris armata. Tibixe postice levissime curvatae, apice fuscae. 


Alydus FABR. 


1. ÅA. pallescens STAL. 
Pallide flavo-testaceus, dense punctatus, subtus utrimque vitta lata percurrente albida 
ornatus, capite basi maculis 4 parvis nigricantibus; hemelytrorum margine postico sangui- 
neo; pectoris abdominisque disco nigro-fusco. &. Long. 10, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


; Flavo-testaceus. Caput vix punctatum, posterius maculis 4 parvis nigro-fuscis ornatum. Thorax dense, pro- 
funde punctatus, posterius utrimque spinula acuta armatus, margine postico medio sinuato, utrimque oblique sub- 
truncato. Scutellum apice ipso albidum. MHemelytra dense punctata, margine apicali sanguineo. Subtus prope 
pedes vitta lata albida usque a capitis apicem ad apicem pectoris currente utrimque ornatus; abdomine subtestaceo- 
albido, disco longitrorsum nigro-fusco, limbo supra nigro, albido-maculato, angulis apicalibus segmenti singuli 
subtus nigris. Femora postica reliquis nonnihil crassiora, subtus spinis 5, a medio apicem versus longitudine sen- 

. sim crescentibus, spinaque una alterave minutissima apice instructa. Tibize postice subrectae. 


COREIDAE DALLAS. 


Bactrodosoma Står. Nov. gen. 


Corpus valde elongatum, angustum, parallelum. Caput thorace multo longius, us- 
que ad antennas parallelum, apice triangulariter angustatum, lobis lateralibus ante lobum 
medium coöuntibus. Antenne corpori equilonge, crasse, apicem versus sensim gracilio- 
res, articulis 3 et 4 inter se et capiti xequilongis, 2 longiore. Rostrum coxas posticas 
subsuperans. Thorax parallelus, longitudine + angustior. Scutellum parvum, elongato-trian- 
gulare. Hemelytra abbreviata, capiti cum thorace vix &equilonga, membranå tamen in- 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 35 


structa. Pectus medio longitrorsum sulcatum. Pedes mediocres, subgraciles, inermes, ar- 
ticulo basali tarsorum reliquis 2 ad unum fere longiore. 

Genus valde insigne, statura fere Chorosomatis Schillingii, sed capite parallelo, longo, thorace parallelo, 
antennis corpori zequilongis, pedibus gracilioribus, femoribus posticis minus elongatis, reliquis haud crassioribus 
abunde diversum. 


1. B. parallelum StåL. 


Flavo-testaceum, dense punctulatum, antennis sat dense breviter pilosis; thorace 
vitta media fusca. &. Long. 14, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.) 


Leptocorisa LATR. 


1. IL. tipuloides DE GEER. 
Darras List of Hem. II. p. 484. 5. (Mus. Holm. et StåL.). 


Madura Står. Nov. gen. 


Caput quadratum, anterius breviter subtriangulanter productum. Antenn&e corpore 
nonnihil longiores, articulo basali capiti thoracique fere xquilongo, apice subito incrassato, 
articulo apicali brevi, fusiformi. Rostrum coxas posticas attingens. Thorax latitudine pa- 
rum longior, antrorsum valde angustatus. Scutellum latitudine longius. Membrana irre- 
gulariter venosa, venis curvatis, hic illic anastomosantibus. Pedes mediocres, femoribus 
apicem versus sensim paullulum incrassatis. ) 


Hydare proximum genus. 


1. M. fusco-clavata STAL. 


Testaceo-flavescens, obscurius punctata; antennarum articulo 3 apice ipso, 4 toto 
marginibusque lateralibus thoracis anguste nigro-fuscis; subtus cum femoribus fusco-con- 
spersa, tibiis pluries anguste fusco-annulatis. 2. Long. 8, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Gonocerus LATR. 


1. G. pulchellus H. ScH. 
Hypselonotus id. H. ScH. Wanz. Ins. VII p. 10. fig. 686. (Mus. Holm. et StåL.). 


Discogaster Burm. 


1. D. rhomboideus BURM. 
DaLLas List of Hem. II p. 503. 1. (Mus. Holm.). 


ånasa ÅM. et SERv. 


1. ÅA. apicalis Horz. 


Daruas List of Hem. II. p. 506. 5. (Mus. Holm. et Står). 
Genera Anasa et Lagaria, licet a Dom. DALLAs ad familias diversas relata, haud differre mibi videntur. 
Auctorem illum peritissimum tamen secutus sum. 


Sethenira SPIN. 


1. -S. testacea SPIN. 
DaLras List of Hem. II. p. 506. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


26 C. STÅL. 
Chariesterus LaAP. 


1. C. armatus THUNB. 


Pendulinus id. THUNB.; Chariesterus gracilis TAP., AM. et Serv. Hist. des Hem. p. 211. 1. (Mus. Holm. 
et STÅL). 


Zicca ÅM. et SErRV. 


1. C. annulata. 


Testaceo-flava, supra (capite thoraceque antico exceptis) dense nigro-punctata; an- 
tennis nigris, articulo 1 toto, 2 et 3 apice ipso flavescentibus, illo fusco-irrorato; thorace 
posterius utrimque spinoso, anterius parce ”fusco-irrorato; scutelli apice maculaque parva 
corii levibus; membrana nigro-fusca; connexivo nigro-maculato; subtus nigro-irrorata, fe- 
moribus posticis basi excepta fere totis nigricantibus. 2. Long. 9, Lat. 3 Millim. — (Mus. 
Holm. et STåL.). 


Hypselonotus annulatus Burm. Handb. der Entom. II. p. 221. 
C. nigro-punctate similis, colore antennarum mox distincta. 


2. C. consobrina STAL. 


Flavo-testacea, supra dense nigro-punctata; antennis nigris, articulo 1 toto, apicali 
(basi excepta) flavo-testaceis; capite” thoraceque anterius minus dense punctatis, dilutiori- 
bus, hoc linea transversa inter spinas laterales, linea utrimque submarginali et alia media 
obsoletiore levibus instructo; scutelli apice punctoque hemelytrorum lzvibus; connexivo 
nigro-maculato; subtus cum pedibus obsolete fusco-conspersa, ventre utrimque serie pun- 
ctorum nigrorum. &. ?. Long. 11, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm. et STtAL.). 


Statura omnino pracedentis, nonnihil major. 


3. C. cornuta STAL. 


Sordide flavo-testacea, fuscescente-punctata; antennis pedibusque nonnihil dilutiori- 
bus; thorace posterius utrimque cornu subantrorsum producto, utrimque denticulato ar- 
mato; puncto hemelytrorum medio levi, dilutiore. &. Long. 9, Lat. 3 Millim. — (Mus. 
Holm. et STAL.) 


RHOPALIDAE DaALLAS. 


Harmostes Burw. 


1. AH. perpunctatus DALLAS. 
List of Hem. II. p. 521. 3. (Mus. Holm.). 


2. H. apicatus STAL. 


Oblongus, dilute flavescens, profunde punctatus, lineis 2 capitis et 4 thoracis longi- 
tudinalibus fuscis; hemelytris subsordide albidis, membrana immaculata; femoribus posti- 
cis fusco-conspersis; antennarum articulis 2 et 3 equilongis. 9. Long. 5, Lat. 2 Millim. -— 
(Mus. Holm.) 


;  Statura fere preecedentis, capitis Iobo medio libero prominente spinis lateralibus parallelis, thorace longitue. 
dine vix duplo latiore. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 31 


3. H. prolixus STAL. 

Subelongatus, testaceo-albidus, supra obscurior, fusco-punctatus; marginibus laterali- 
bus thoracis dilutioribus, hemelytrorum margine costali impunctato, fusco-consperso; mem- 
brana dilute fuscescente-irrorata; pectoris disco, linea longitudinali media vittaque utrim- 
que marginali ventris, femoribus posticis (basi excepta) tibiisque posticis apice fuscis. &. 
Long. 7, Lat. 2 Millim. — (Mus. STAL.). 


Caput latitudine nonnihil longius, spinis lateralibus brevibus, subdivergentibus. Thorax longitudini fere 
2equilatus. 


Margus DALLAS. 


1. M. impudens STAL. 

Valde oblongus, sordide flavo-albidus, supra dilute ferrugineo-punctatus; capitis lobo 
medio subspinoso-producto, angulis lateralibus thoracis parum prominentibus, marginibus 
lateralibus levissime sinuatis; ventre utrimque serie longitudinali punetorum nigrorum; 
connexivo dilute ferrugineo- vel nigro-maculato. &. 2. Long. 9, Lat. 3$ Millim. — (Mus. 
Holm. et STtåL.). 


Reliquis congenericis mihi cognitis angustior, thoracis angulis lateralibus minus prominentibus, marginibus 
lateralibus minus sinuatis, abdomine angustiore, utrimque minus rotundato-ampliato. Apex scutelli albidus. 


LYGZEIDAE DALLAS. 


Lygaeus FABR. 


1. DL. varicolor FABR. 
Dauzas List of Hem. II. p. 538. 16. (Mus. Holm. et SråL.). 


2. I. unifasciatus HAHN. 
Darzas List of Hem. II. 539. 22. (Mus. Holm. et STÅL). 


3. I. albostillatus STAL. 

Niger, brevissime griseo-sericans; macula parva basali capitis flavo-testacea; maculis 
3 oblongis posticis thoracis, elytris abdomineque cinnabarinis, clavo posterius fuscescente, 
macula nigra; sutura clavi maculaque magna pone medium marginali corii nigro-fuscis, 
hoc etiam macula media nigra, lzevi ornato; membrane angulo basali, macula media et 
alia minore ad marginem corii albis; ano, maculisque marginalibus et discoidalibus utrim- 
que transversis ad basin segmenti singuli ventralis nigris. 5. Long. 93, Lat. 4 Millim. — 
(Mus. STAL.) 

IL. equestri haud dissimilis. 


4. IL. xanthostaurus H. ScH. 
DaLzas List of Hem. II. p. 550. 56. (Mus. Holm. et StåL). 


5. DL. rubescens STAL. 
Dilute carneus, levis; antennis, capite pedibusque nigris; thorace utrimque rufo-mar- 
ginato, anterius fasciis 2 (posteriore interrupta) nigris, distinete punctatis; hemelytris cum 
membrana nigro-fuscis, anguste albido-marginatis; pectore albido-maculato, abdomine coc- 


38 C. STÅL. 


cineo, maculis parvis transversis lateralibus nigris. ?. Long. 8—9, Lat. 3—33+ Millim. — 
(Mus. Holm. et STåL.). 


6. I. modestus STAL. 

Sordide flavescens, griseo-sericans; lobo medio capitis, antennis, scutello, margine 
antico fasciaque anteriore arcuata medio interrupta thoracis nigris; vitta scutelli, pedibus 
venisque hemelytrorum flavo-testaceis; maculis 2 maximis posticis thoracis, tibiis tarsisque 
fusco-testaceis, membrana fusca. Y. Long. 113, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 


L. Poeyi similis, multo major, thorace antrorsum magis angustato. 


T. IL. limbatipennis STAL. 

Supra fuscus, subtus flavo-albidus; antennis pedibusque nigris, coxis, trochanteribus 
femoribusque subtus albidis, limbo angusto lineaque transversa media thoracis, margini- 
busque costali, apicali et suturali hemelytrorum flavo-albidis; capite scutelloque rufo-testa- 
ceis, illius lobo medio maculisque 2 basalibus nigris; maculis lateralibus pectoris ventris- 
que carneis. 2. Long. 73, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.) 


8. LIL. pallipes STAL. 

Sordide flavo-testaceus, pedibus pallidioribus; antennis, maculis 2 basalibus et inter- 
dum apice lobi medii capitis, fasciis antica angusta et basali latiore medio interruptis tho- 
racis, scutelloque (apice flavo-vittato), nigro-fuscis; hemelytris (excepto limbo) abdomineque 
fusco-testaceis. 7. Long. 7, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


L. Poeyi similis, nonnihil minor, angustior. 


9. DL. obsoletus STAL. 

Testaceo-albidus; capite (macula parva basali excepta), maculis 2 anticis et 2 posti- 
cis magnis et una utrimque angulari postica thoracis, scutello, hemelytris, maculis pecto- 
ris, vitta utrimque ventris, femoribus tibiisque supra nigro-fuscis aut fuscis; vitta apicali 
scutelli venisque hemelytrorum testaceo-albidis, membrana (apice excepto) albido-limbata. 
2. Long. 5, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm). 


L. Poeyi iterum subsimilis, dimidio minor, aliter pictus. 


10. IL. coxalis STÅL. 


Parallelus, nigro-fuscus; thoracis lateribus supra subtusque (parte antica excepta) ca- 
piteque subtus rufescentibus; margine costali hemelytrorum, coxis, trochanteribus femori- 
busque basi flavo-albidis; membrana apice albido-pellucida. &Z.9. Long. 83, Lat. 23 Millim. 
— (Mus. Holm. et STtAL.). ; 


11. IL. maurus STAL. 


Parallelus, nigricans, antennis corpore parum brevioribus; membrana apice late al- 
bido-marginata; margine costali hemelytrorum anguste et obsolete, coxis, trochanteribus 
femoribusque basi flavo-albidis. 7. Long. 5, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


Variat pedibus fusco-testaceis. 


12. IL. cinctipennis STAL. 


Niger; antennis obscure fusco-testaceis, basin versus dilutioribus; limbo toto singuli 
hemelytrorum, maculis pectoris ad coxas, trochanteribus, disco ventris late maculaque 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 39 


marginali pone medium albidis; membrana albo-marginata. 2. Long. 53, Lat. 2 Millim. — 
(Mus. Holm.) 


Lethxus DALLAS. 


1. LL. (2) pallidinervis STAL. 

Nigro-piceus; antennis, pedibus thoraceque testaceo-flavis, hoc parce fusco-punctato, 
anterius maculis 2 majoribus, posterius maculis 3 parvis approximatis nigro-fuscis; scu- 
tello flavo-lineato; hemelytris flavo-albido-venosis et pone medium bipunctatis; membrana 
fusca, dilutius venosa. 2. Long. 53, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Oblongus. Thorax parce fusco-punctatus, fascia antica interrupta maculisque 2 basalibus parvis approxi- 
matis nigro-fuscis, media harum oblonga. Scutellum lineis 3 testaceo-flavis. Hemelytra fusco-picea, testaceo-albido- 
venosa, corio macula obsoleta basali et 2 aliis minutis apicem versus sitis testaceo-albidis; membrana fuscescente, 
dilutius venosa. Pedes testaceo-flavi, femoribus anticis subtus, tibiisque omnibus spinulis gracilibus setiformibus 
armatis. 


Aphanus Lar. 


1. ÅA. diluticornis STAL. 
Fusco-ferrugineus; antennis, rostro (articulo 2 excepto), hemelytris, apice scutelli 


pedibusque testaceo-flavescentibus, corii angulo apicali nigro-fusco. &. Long. 34, Lat. 13 
Millim. — (Mus. Holm.) 


ÅA. enervi similis videtur, sec. figuram Scheferi. Oblongus, latitudine ter fere longior, fusco-ferrugineus, 
subtus obscurior. Antenne tote testaceo-flave. Rostrum testaceo-flavum. Thorax latitudine vix dimidio brevior, 
postice quam antice vix duplo latior, utrimque nonnihil sinuatus, medio transversim leviter impressus, posterius 
nonnihil  dilutior. Scutellum apice testaceo-flavum. Hemelytra parce dilute ferrugineo-punctata, disco sublzevia, 
pallide sordide testaceo-flava, corii angulo apicali nigro-fusco. Pedes dilute testaceo-flavi. Abdomen dilutius limbatum. 


2. ÅA. Pusio STAL. 


Ovalis, fusco-ferrugineus; antennis, .scutelli apice pedibus rostroque testaceo-flave- 
scentibus; hemelytris sordide flavo-albidis, ferrugineo-punctulatis; corii angulo apicali fusco. 
Long. 23, Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Precedenti valde affinis, dimidio minor, proportionaliter brevior, thorace anterius nonnihil latiore. 


Rhyparochromus CuRrrTIs. > 


1. BR. (Plociomerus) tineodes Burm. 
Handb. der Ent. II. p. 294. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


2. RB. (Plociomerus) ochroceras STAL. 

Niger vel nigro-piceus, pilosulus, parce punctulatus; antennis pedibusque testaceo- 
flavis, illarum articulo apicali obscuriore; femoribus anticis interdum totis, posterioribus 
apicem versus fusco-piceis; hemelytris sordide albidis, clavo longitrorsum fusco-punctato, 
apicem versus macula oblonga fusca; corio obsolete, remote fusco-punctato, fascia (saepe 
dilutiore) apiceque fuscis; membrana sordide hyalina, inter venas saepe fuscescente. &. 9 
Long. 6, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 


Exempla e Puna et insula Taiti etiam cognosco. 


3. BR. (Plociomerus) brachialis STAL. 
Ferrugineo-nigricans, parce pilosulus, thorace posterius incisurisque pectoris multo 
dilutioribus; antennis, pedibus hemelytrisque pallide testaceo-flavis, illarum articulis 2—4 


40 C. STÅL. 


apice fuscis, his sat dense fusco-punctatis; margine costali ultra medium maculaque costali 
parva corii prope apicem levibus, dilutioribus; membrana fusca, minute albido-irrorata; 
annulo subapicali femorum posteriorum femoribusque anticis (basi annuloque subapicali 
pallidis exceptis) nigro-fuscis. 2. Long. 7, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm'). 

Pracedenti statura omnino similis, colore picturaque femorum hemelytrorumque diversus. Thorax posterius 
pallidius conspersus. 


4. RB. (Plociomerus) vicinus STAL. 


Elongatus, ferrugineo-niger, (pilosus?), antennis, thorace posterius pallide flavo-testa- 
ceis, illarum articulo 3 apice, 4 toto fuscis, hoc (thorace) ferrugineo-punctato; hemelytris 
flavo-albidis, ferrugineo-punctatis, lineolis 2 clavi costaque levibus, corii fascia pone me- 
dium margineque apicali fuscis; membrana fuscescente, linea prope basin subtransversa 
maculaque subapicali albido-hyalinis; basi femorum, tibiis intermediis totis, posticis basin 
versus tarsisque omnibus (apice excepto) albidis. 2. Long. 7, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 

Statura omnino pracedentium, quibus valde affinis. Articulo 3 antennarum (apud faeminam) apicem ver- 
sus sensim sat incrassato. 

5. BR. (Plociomerus) gracilipes STAL. 

Subelongatus, supra cum antennis pedibusque pallide testaceo-flavus, fusco-punctatus; 
subtus cum capite thoraceque antico fusco-ferrugineus; antennarum articulis 3 et 4 apice 
fuscis; thorace posterius vittis 3 fuscis; corio maculis 2 parvis prope suturam clavi angu- 
logue apicali fuscis; membrana fusco-variegata. &. Long. 43—5, Lat. 14—13 Millim. — 
(Mus. Holm. et STAL). 


Statura fere RB. fracticollis, sed minor, in ommibus gracilior. Thorax latitudine postica nonnihil brevior, 
antice quam postice dimidio angustior, ante medium leviter constrictus, anterius fusco-ferrugineus, posterius testa- 
ceo-flavescens, parce ferrugineo-punctatus; vittis 4 fuscis, lateralibus sub-obliquis. Scutellum ferrugineo-fuscum, 
medio utrimque vitta flavo-testacea. Corium in cellula longitudinali cum sutura clavi parallela maculis 2 parvis 
fuscis ornatum, macula etiam costali minuta pone medium anguloque apicali similiter coloratis; membrana inter 
venas fusco-variegata. Femora antica gracilia, subtus ante medium spinis 2 distantibus armata. 


6. RB. (Plociomerus) vinulus STAL. 

Subelongatus, nigricans, subsericeus, puberulus; antennis, hemelytris pedibusque 
pallide flavescentibus, illarum articulo apicali fusco; hemelytris, regione submarginali exce- 
pta, remote fusco-punctatis, corii margine apicali fusco, macula parva prope angulum api- 
calem internum dilutiore, impunctata, interdum subfusco-cincta; femoribus anticis fere totis, 
posterioribusque interdum apicem versus licet dilutius fusco-piceis. 3.9. Long. 33; —4, Lat. 
3—1 Millim. — (Mus. Holm. et STåL.). 


Exempla e Puna et Guayaquil etiam vidi. 


7. RB. (Plociomerus) foedus STAL. 

Subelongatus, obscure ferrugineus; antennis, thorace (mox pone medium constricto);, 
hemelytris pedibusque dilute flavo-testaceis; antennarum articulo apicali, vittis posticis tho- 
racis fuscis; hemelytris ferrugineo-punctatis, costa levi, pone medium et apice macula 
fusca; membrana abbreviata, sordide albida. 2. Long. 3, Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm). 


Thorax pone medium constrictus, latitudini posticxe zaequilongus, antice quam postice dimidio angustior, 
lobo antico ferrugineo, postico testaceo-albido, ferrugineo-punctato, angulis posticis lineisque 3 longitudinalibus, 
(lateralibus subobliquis) fuscis. Hemelytra abdomine nonnihil breviora, pallide testaceo-albida, ferrugineo-punctata, 

costa 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 41 


levi, corio mox pone medium macula marginali anguloque apicali fuscis, punctatis; membrana abbreviata, incom- 
pleta, sordide albida. Femora antica nonnihil incrassata, subtus spinulis pluribus armata. 


8. ÅR. (Plociomerus) 4-stillatus STAL. 


Oblongus, nigro-ferrugineus, dense punctulatus, antennis tibiisque testaceo-flavescenti- 
bus, articulo apicali fusco; thorace posterius plus minus dilutiore; hemelytris testaceo-albi- 
dis, ferrugineo-punctatis, macula apicali sutur&e clavi fusca, macula prope basin costali, 
fascia pone medium anguloque apicali corii ferrugineis; membrana inter venas fuscescente. 
FS. 2. Long. &. 3, 9. 31, Lat. S. 11, 9. 13 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 


BR. vario subsimilis. Antenne testaceo-flavescentes, articulo apicali fusco. Thorax postice quam antice 
duplo latior, latitudine postica I brevior, mox ante medium leviter constrictus, posterius plus minus obscure ferru- 
gineus, cum scutello admodum dense nigro-ferrugineo-punctatus. Hemelytra subparallela, ferrugineo-punetata, ma- 
enla prope apicem suturze clavi fusca, macula obsoletiore costali ante medium, fascia mox pone medium extus ob- 
scuriore anguloque apicali corii ferrugineis; membrana sordida, inter venas fuscescente-maculata. Subtus interdum 
dilutius ferrugineus. Pedes testaceo-flavescentes, temoribus plus minus obscure piceis, anticis spinulis 2 ante 
medium armatis. 


« 


9. RB. terginus STAL. 

Oblongus, parce breviter pilosus, supra admodum dense punctatus, cum antennis 
pedibusque ferrugineus, subtus cum capite maculaque transversa thoracis transversim quar- 
drati nigricans; hemelytris totis coriaceis, enervosis, abdomine brevioribus, apice truncatis, 
membrana nulla. >. Long. 23, Lat. 13 Millim. -— (Mus. Holm.). 


I vicinitate RB. coleoptrati locandus. Caput nigricans. Antenn ferruginex. Thorax transversus, latitu- 
dine postica + fere brevior, antrorsum paullulum angustatus, evidenter punctatus, ferrugineus, disco macula trans- 
versa, lavi, nigra. Scutellum nigricans, punctatum. Hemelytra abdomine nonnihil breviora, apice truncata, sed 
ibidem extus rotundata, evidenter dense punctata, enervosa, ferruginea; membrana nulla. Subtus fusco-ferrugineus. 
Pedes ferruginei, femoribus anticis leviter incrassatis, subtus ante medium spinulis nonnullis (4) gracilibus armatis, 
secunda nonnihil longiore, validiore. 


10. RB. albo-annulatus STAL. 


Elongato-oblongus, obscure ferrugineus, punctatus; basi femorum articuloque 3 an- 
tennarum (basi excepta) albidis; tibiis tarsisque fusco-albidis. £. 9. Long. 5—53, Lat. 2 
Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Thorax antrorsum nonnihil angustatus, antice capite vix latior, ibidem quam postice ! angustior, postice 
longitudine + latior, pone medium subtiliter punctatus. Hemelytra thorace profundius punctata. 


Cattarus STAL. Nov. gen. 


Corpus elongatum, parallelum. Caput latum, cum oculis thorace antico nonnihil 
latius, latitudine intra-oculari brevius, subdeclivum; ocellis parvis ad basin capitis prope 
oculos sitis. Öculi prominentes. Rostrum gracile, coxas anticas nonnihil superans, arti- 
culo basali et parte dimidia basali articuli secundi in sulco capitis quiescentibus, ommni- 
bus fere xquilongis. Antenne capite cum thorace nonnihil longiores, apicem versus sen- 
sim nonnihil crassiores, articulo basali brevissimo, 2 ommnium longissimo, 3 et 4 basali 
fere ter longioribus. Thorax latitudine longior, pone medium valde constrictus, lobo an- 
tico postico latiore, duplo majore. Scutellum triangulare. Hemelytra abdomen 2equantia, 
ad medium fere parallela, dein nonnihil dilatata, membrana venis 3 vel 4 longitudinalibus 
simplicibus. Abdomen basi valde constrictum, segmento basali maximo, reliquis ad unum 
nonnihil longiofe. Pedes mediocres, femoribus anticis valde incrassatis, subtus ante medium 
spina validiuscula armatis. 


Genus Rhyparochromo proximum, omnibus characteribus valde insigne, distinctissimum. 
E. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 7. 6 


42 C. STÅL. 
1. C. insignis STAL. 

Niger, antennis basin versus hemelytrisque testaceis, his basi apiceque nigro-fuscis, 
parte testacea basi apiceque a fascia albida terminata; membrana nigro-fusca, basin versus 
albido-fasciata, basi testacea; abdomine basi testaceo, fasciis 3 discoidalibus maculisque 
marginalibus albidis; pedibus fuscis, basi femorum tibiarumque tarsisque testaceo-flavescen- 
tibus. 2. Long. 6, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.) 


Lobus thoracis anticus subtilissime, posticus (ille etiam anterius) fortiter punctatus. 
Variat disco abdominis flavo-testaceo. 


Ischnodemus FIEBER. 


1. I. fusco-venosus STAL. 


Nigricans, opacus, capite thoraceque basique scutelli griseo-subsericeis; antennis 
basi ipsa, capitis apice, thorace scutelloque posterius, pedibus ventreque testaceo-flavis; 
thoracis fascia ante medium et parte postica levibus; hemelytris abdomine nonnihil brevi- 
oribus, sordide albidis, testaceo-flavo-venosis, clavo, parte postica corii fusco-brunnelis, 
illo apice vittula albida; membrana fusco-venosa. ?. Long. 10, Lat. vix 3 Millim. — 
(Mus. Holm.). 


Thorax longitudine nonnihil latior, pone medium levissime constrictus, anterius nonnihil angustior, postice 
latissime sinuatus. 


9. I levus STÅL. 


Nigricans, opacus, griseo-subsericeis et pilosulus; thorace posterius obscure testaceo, 
levi, nitido; hemelytris abdomine mnonnihil brevioribus, fusco-testaceis, vena intracostali 
elevata levi, dilutiore; membrana dilute fuscescente, obscure venosa; limbo abdominis pe- 
dibusque sordide testaceo-flavis. 9. Long. 9—93, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STÅL.) 


Thorax latitudini posticoe subsaquilongus, posterius late sat profunde sinuatus, maculis 2 anterioribus sub- 
denudatis, nigris, evidentius punctatis. Scutellum linea media longitudinali testacea, denudata. 


3. I. dilutipes STAL. 


Nigricans, opacus, griseo-subsericeus; antennis sordide testaceis, apice fuscis; thorace 
latitudine nonnihil longiore, posterius ferrugineo; hemelytris abdomine multo brevioribus, 
sordide flavo-albidis, membrana sordide albida, obscurius venosa; limbo abdominis pedibus- 
que testaceo-flavis, his tamen multo pallidioribus. 2. Long. 7, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 

I. Stålä Sign. (fulvipedi Sign. haud DE GER) affinis videtur; thorace anterius latiore, antennis apicem 
versus fuscis, articulo secundo breviore. 

4. I. nigro-stillatus STAL. 

Nigricans, opacus, griseo-subsericeus; hemelytris, basi apiceque femorum, tibiis tarsis- 
que testaceo-albidis, venis illorum in disco et ante apicem maculaque maxima membran2 
nigricantibus. S. Long. 63, Lat. 13 Millim. — (Mus. STÅL.). 


Thorax latitudini postice subequilongus, posterius late sinuatus. I. variegato affinis videtur, brevior. 


5. I. tibialis STÅL. 


Nigricans, vel nigro-piceus, opacus, subsericeus; hemelytris abdomine multo breviori- 
bus, dilute testaceo-albidis, marginibus commisurali et apicali corii maculaque magna mem- 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 43 


bran2e fuscis; pedibus testaceo-albidis, femoribus (basi apiceque exceptis) fusco-piceis. &. 
Long. 7, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm). 


I. variegato hiec etiam spicies affinis videtur. 


Geocoris FALL. 
1. G-. pallidiceps STAL. 

Nigricans, nitidus, rude punctatus; capite, margine postico thoracis antennarumque 
articulo basali (apice excepto) et apicali dilute favo-testaceis; thorace capiti xequilato, an- 
terius ruga transversa levi instructo; hemelytris fusco-testaceis, punctatis, clavo distineto, 
corio ante medium laxvi; membrana sordide albida. &. 9. Long. 33—41, Lat. 13—2 Millim. 
— (Mus. Holm. et StåL.). 


G. grylloide latior, thorace preesertim latiore, antrorsum paullulum angustato, posterius capiti sequilato. 
Nigricans, fortiter punctatus, capite marginibusque antico et postico thoracis angustissime flavo-testaceis. Thorax 
posterius longitudine fere duplo latior. Hemelytra utrimque mnonnihil rotundata, punctata, corio ante medium 
kevi; sutura clavi distincta. Pedes antennarumque articulo 1 (apice fusco excepto) et 4 toto testaceo-flavis. 


Anthocoris FALL. 


1. Å. ngro-nitens STAL. 
Oblongus niger, nitidus; basi articuli tertii antennarum testaceo-albida; membrana 
fusca, utrimque albido-marginata; capite valde producto, thoraci fere 2equilongo; venis 
hemelytrorum subaureo-sericeis. &. Long. 33, Lat. 11 Millim. — (Mus. Holm.). 


Caput ante oculos valde productum, parte anteoculari cylindrica, parte posteriore (inter et pone oculos sita) 
vix breviore, thoraci fere zequilongum. Antennarum articulus 1 brevis, capitis apicem haud attingens, 2 apicem ver- 
sus sensim crassior. Thorax antice subito constrictus, ibidem breviter cylindricus, dein retrorsum oblique amplia- 
tus, postice late sinuatus, pone collum transversim admodum elevatus, lateribus subsinuatus. Hemelytrorum venze 
et margo scutellaris clavi aureo-sericea. Membrana fusca, apice excepto admodum late albido-marginata. 


2. Å. armatus STÅL. 


Oblongus, obscure ferrugineus, subnitidus, subtus adhuc obscurior; hemelytris fusco- 
brunnescentibus, parce sericeis; membrana fusca, basi ad appendicem angustissime albida; 
femoribus anticis subtus unispinosis. 3. Long. 23, Lat. 1 Millim. — (Mus. SrAL.). 


Statura fere ÅA. truncati, admodum parallelus. Caput usque ad oculos thoraci immersum, modice eylin- 
drico-productum. Thorax apice brevissime constrictus, pone collum valde ampliatus, dein retrorsum sensim non- 
nihil latior, utrimque vix, postice late sinuatus, medio transversim impressus, pone impressionem subtiliter pun- 
ctato-rugulosus. Hemelytra fusco-brunnea, parce sericea. Pedes dilutiores, femoribus anticis leviter incrassatis, ante 
medium subtus spina unica armatis. 


3. ÅA. lepidus STAL. 


Niger, nitidus, antennarum articulo 2, geniculis hemelytrisque testaceo-albidis, apice 
corii, appendice parteque dimidia basali clavi nigro-fuscis; membrana decolore. Long. 13, 
Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura fere ÅA. minuti, minor, thorace utrimque minus rotundato. Thorax medio transversim impressus, 
subtiliter ruguloso-punetulatus. (Antennarum articuli 3 et 4 desunt). 


4. ÅA. (2) sulcifer STAL. 
Oblongus, nigricans, nitidus; thorace apice ipso brevissime constricto, dein subito 
ampliato, planiusculo, sulco lineari longitudinali instrueto; hemelytris nigro-fuscis, opacis, 


44 C. STÅL. 


membrana fusca; tibiis anticis fusco-albidis, femoribus intermediis trispinosis. Long. 3, 
Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antenna desunt in exemplo unico speciei hujus singularis. 


Xylocoris LEON Durz. 


1. X. discifer STAL. 

Nigro-piceus, capite scutello thoraceque anterius dilutioribus; hemelytris, antennis 
pedibusque flavo-testaceis, illis parce pilosis, elavo, macula maxima corii et appendicis 
membranaque nigro-fuscis. Long. 3, Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 

Bllipticus; thorace longitudine plus duplo latiore, antice quam postice 3 angustiore, utrimque leviter sinu- 


ato, medio transversim leviter impresso; capite thoraci subzaquilongo. 


2. X. limbatiellus STAL. 
Nigro-piceus, pilosulus; capitis apice, antennis, angulis posticis thoracis, limbo costali 
hemelytrorum, membrana pedibusque flavo-testaceis. Long. 23, Lat. 1 Millim. — (Mus, 
Holm. et STtåL.). 


Oblongus; thorace longitudine 21 latiore, postice quam antice plus duplo latiore, utrimque recto vel levis- 
sime rotundato, medio leviter transversim impresso; capite thoraci subrequilongo; 
Variat scutello fusco-testaceo. 


3. X. constrictus STAL. 
Pallide testaceo-flavescens; capite thorace paullulum longiore; thorace mox ante me- 
dium evidenter constricto, posterius quam antice fere duplo latiore. Long. 21, Lat. vix 


1 Millim. — (Mus. Holm.). 


CAZECIGENA Aw. et SErv. 


Dysdercus Am. et SErv. 


1. D. ruficollis FABR. 
Hann Wanz. Ins. II. p. 13. fig. 123. (Mus. Holm. et STtåL.). 


Largus HAun. 


1. DL. humilis DRURY. 
Hamn Wanz. Ins. I. p. 13. fig. 6. (Mus. Holm. et StåL.). 


2. DL. sanguinipennis H. ScH. 


Wanz. Ins. IX. p. 182; Largus marginicollis Står. Öfvers. af Kongl. Vet. Akad. Förhandl. 1855. p. 186. 
(Mus. Holm. et STÅL). 
3. LDL. rufipennis LAP. 


H. ScH. Wanz. Ins. III p. 67. fig. 280. (Mus. StåL.). 


4. DL. cinctiventris STAL. 

Niger, thoracis scutellique dimidio postico, limbo ventris hemelytrisque lutescentibus, 
illis parce, his (limbo costali excepto) dense confluenter nigro-punctatis; membrana non- 
nihil abbreviata, fusca, macula maxima sordide albida ornata. &. 9. Long. 12—15, Lat, 54 
—7 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


DL. humilk similis, margine postico pectoris concolore: 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 45 
Theraneis SPIinN. 


1. T. limbatipennis STAL. 
Fusco-brunnescens, subtus ferruginea, albido-sericea, antennis, rostro pedibusque ni- 
gricantibus; thorace et prostethio posterius limboque costali hemelytrorum ventrisque 
flavo-albidis. &. Long. 14, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 


2. TI. vittata SPIN. 
Essai sur les Hém. p. 181. (Mus. Holm. et SrtåL.). 


3. TI. incisa H. ScH. 
" Wanz. Ins. IX. p. 182. fig. 981. (Mus. Holm. et SrtåL.). 


Acinocoris HaAEnN. 


1. ÅA. calidus HAN. 
Wanz. Ins. II. p. 114. fig. 194. (Mus. Holm. et StåL.). 


CAPSINI BurM. 


Miris FABR. 


1. M. insuavis STAL. 

Elongatus, pallide griseo-flavescens, thorace posterius, scutello pedibusque pallide 
sordide virescentibus; antennis vittaque obsoleta interna corii fusco-testaceis; femoribus 
posticis apicem versus sensim paullulum gracilioribus. Long. 10, Lat. 2 Millim. — (Mus. 
Holm. et STAL.) 


M. erratico inter nostrates subsimilis, capite breviore antennis gracilioribus. Caput cum oculis longitudine 
fere latius. Antenna graciles, articulo 1 thorace nonnihil breviore, 2 illo 23 longiore. Thorax latitudini posticae 
subaequilongus, antice quam postice dimidio angustior, utrimque leviter sinuatus, subtiliter punctatus. Femora po- 
stica inermia, apicem versus nonnihil graciliora. 


Lopus HAEN. 
1. DL. Hahni STAL 


Oblongus, supra fuscus vel flavo-testaceus, subtus cum pedibus sordide flavo-albi- 
dus; antennarum articulis 1 et 2 rufo-testaceis, hoc saepe apice fusco, reliquis nigro-fuscis, 
3 ultra medium albido; thorace scutelloque rugoso-punctatis, illo utrimque anguste obscu- 
rius marginato, maculis 2 mox ante medium parvis approximatis scutellique apice flavo- 
albidis; membrana vinacea. &. Long. 93, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Lopo tunicato haud dissimilis, latior, articulo basali antennarum capiti zequilongo, secundo illo ter fere 
longiore, ambobus apicem versus leviter incrassatis; margine thoracis basali angustissime sordide albido; scutello 
CONVexO. 


2. LL. rufmasus STÅL 
Oblongus, dilute testaceo-flavescens, subtus cum pedibus nonnihil pallidior; capite 
apice, annulo subapicali femorum, apicibus tibiarum, antennarumque articulis 1 et 2 rufe- 
scentibus; thorace evidenter punctato, latera versus sordide subsanguineo. 29. Long. 63, 
Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antennarum artieulo 1 capitis latitudini intraoculari subequilongus, 2 illo ter longior, apicem versus sen- 
sim nonnihil incrassatus. Thorax postice quam antice vix ter latior, lateribus vix sinuatus. 


46 C. STÅL. 


3. IL. sulcaticormis STÅL. 
Supra fusco-cinnamomeus, parce sericeus, thorace dilutiore, subtus cum pedibus di- 
Pp , > , 
lute testaceo-flavescens; antennis crassis, articulo 2 rufo-testaceo, utrimque sulcato, 3 ultra 
2 +) , , 
medium flavescente; membrana fusca, rufescente-venosa, ad apicem appendicis macula 
parva flavo-albida ornata. &. Long. 83, Lat. 23 Millim. — (Mus. STAL.). 


Subelongatus. Caput latitudini subsequilongum. Thorax longitudini fere sequilatus, posterius quam antice 
plus duplo latior, utrimque apicem versus levissime- sinuatus. Antenna articulo 1 capite nonnihil longiore, crasso, 
basin versus nonnihil graciliore, fusco-testaceo, 2 illo vix ter longiore, crasso, compresso, utrimque sulcato, ob- 
scure rufo-testaceo, 3 et 4 gracilioribus, nigris, subrequilongis, basali nonnihil brevioribus, illo ultra medium, hoc 
basi ipsa albidis. 


Resthenia SPin. 


1. B. pyrrhula Burw. 
Phytocoris id Burm. Handb. der Ent. II. p. 271. 19. (Mus. Holm. et SrtåL.). 


2. RB. nigripennis STÅL. 
Coccinea, pilosula; antennis, lobo medio capitis, scutello hemelytris pedibusque ni- 
gricantibus. . Long. 8, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm). 


Antennarum articulo 1 capite supra viso vix duplo longior, 2 illo 214 longior, sequicrassus. 


3. R. seminigra STÅL. 
Lutescens; antennis, hemelytris, meso- et metastethio abdomineque nigricantibus. 9. 
Long. 83, Lat. 23 Millim. — (Mus. StåL.). 


Przecedenti valde similis, antennis gracilioribus, articulo basali longiore, thoraci fere zequilongo, 2 illo vix 
duplo longiore, graciliore. 


4. RB. Zetterstedti STAL. 
Nigricans, subsericea; articulo basali antennarum basi obsolete testaceo-favo-annulato; 
femorum posticorum dimidio basali (basi ipsa tamen excepta) flavo-albido. 2. Long. 7, Lat. 
21 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Articulus basalis antennarum thoraci vix aequilongus, 2 illo nonnihil gracilior, fere plus dimidio longior. 


5. RB. pyrrhomelena STAL. 

Lutescens vel cinnabarina; antennis, capite, hemelytris, pedibus abdomineque nigri- 
cantibus; femorum posticorum dimidio basali (basi ipsa excepta) flavo-albido; annulo ob- 
soleto articuli basalis antennarum testaceo-flavo. &. 2. Long. 7, Lat. 23 Millim. — (Mus. 
Holm. et STtåL.). 


Statura omnino pracedentis, cujus forte varietas, colore tantum discrepans. 


6. BR. luteipes STAL. 
Nigricans, annulo obsoleto basali antennarum testaceo-flavo; pedibus Iutescentibus, 
geniculis, tibiarum apicibus tarsisque nigricantibus vel nigro-fuscis, dimidio basali femo- 
rum posticorum albido. 2. Long. 7, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura precedentium, cujus forte varietas. 
7. R. flavo-nigra STAL. 
Flavescens, capite supra, antennis, vitta latissima thoracis anterius subito angulato- 
dilatata, scutello, hemelytris pedibusque nigricantibus; ano maculaque utrimque parva pe- 
ctoris prope coxas anticas fuscis. &S.: Long. 7, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 47 
Statura preecedentis, articulo antennarum basali breviore, thoracis longitudinem dimidiam vix superante, 2 
illo duplo longiore et vix graciliore. 
8. RB. costalis STÅL. 
Miniata, sericea; antennis, lobo capitis medio, rostro, hemelytris, pedibus anoque 
nigro-fuscis; margine costali hemelytrorum fusco-albido. &. Long. 9, Lat. 23 Millim. — 
(Mus. Holm. et STåL.). 


Przecedentibus longior, major, articulo antennarum basali thoraci xquilongo, 2 illo plus dimidio longiore, 
nonnihil graciliore. 
9. BR. concinna STAL. 
. Supra obscure olivacea, sericea, subtus cum scutello capiteque sanguinea, hujus lobo 
medio, punctis 4 vel vittis 2 basalibus, antennis, rostro pedibusque nigricantibus. £. Long. 
7, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Articulus basalis antennarum thorace nonnihil brevior, 2 illo vix duplo longior, paullulum gracilior. 


10. RB. subannulata STAL. 

Supra cum antennis, vittaque marginali pectoris abdominisque nigro-fusca, subtus 
flavo-albida; macula utrimque marginali minore oblonga aliaque maxima media triangulari 
thoracis scutelloque lutescentibus; pedibus dilute fuscis, femorum dimidio basali flavo-albido. 
2. Long. 7, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antennarum articulus basalis thorace vix 3 brevior, obsolete flayescente-annulatus, 2 illo vix duplo longior, 
paullulum gracilior. 


11. RB. bivittata STAL. 
Cum antennis nigro-fusca; abdomine sordide rufo-albido; marginibus lateralibus tho- 
racis, vitta percurrente hemelytrorum fusco-albidis; pedibus dilute fuscis, femorum dimidio 
basali sordide flavo-albido. ?. Long. 6, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm). 


Articulus antennarum basalis thorace + brevior, 2 illo duplo fere longior, nonnihil gracilior. 


12. RB. patruelis STAL. 

Pallide lutescens; capite, antennis, macula transversa basali thoracis, scutello heme- 
lytrisque nigro-fuscis, his flavo-testaceo-vittatis; pedibus fuscis, femorum dimidio basali 
sordide flavo-albido; macula magna utrimque pectoris vittaque intramarginali ventris pone 
medium abbreviata nigro-fuscis. 2. Long. 6, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura omnino pracedentis, cujus verosimiliter varietas. 


Phytocoris FALL. 


1. P. subvittatus STÅL. 
Flavo-albidus, pilosulus; antennarum articulo basali, femoribus apicem versus, tibiis 


extus fusco-irroratis, thorace lutescente-4-vittato, posterius intra marginem linea sanguinea; 
appendicis margine apicali sanguineo-irrorato; membrana obsoletissime fuscescente-maculata. 


2. Long. 33, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


P. Ulmi multo minor. Articulus basalis antennarum thoraci 2equilongus, fusco-brunneo-irroratus, 2 illo 
duplo fere longior, 2 apicales nigro-fusci, singulus basali nonnihil longior. "Thorax latitudine postica 3 brevior, 
antice quam postice plus dimidio angustior, vittis 4 lutescentibus, postice evanescentibus, lineaque intra marginem 
posticum fusco-sanguinea ornatus. Hemelytra remote fuscescente-pilosula, corio medio et apice dilutiore, medio 
prope suturam clavi minute sanguineo-irrorato, margine costali punctis minutis sanguineis ornato; appendice apice 
sanguineo-irrorato; membrana vittis 2 obliquis obsoletissime fuscescente-irroratis, venis hic illic subsanguineo-indutis, 


48 C. STÅL. 
2. P. effictus STAL. 


Pallide flavo-albidus, acervatim fusco-irroratus et indutus; antennis (articulo 1 ex- 
cepto) dilute fuscis, apicem versus nonnihil obscurioribus, 2 et 3 basi ipsa albidis, thorace 
vittis 5 obsoletis minus dense fusco-irroratis, intra marginem basalem linea mnigro-fusca; 
corio hic illic dilutiore; membrana dilutissime fusco-adspersa. 2. Long. 5, Lat. 13 Millim. — 


(Mus. Holm.). 


P. populi subsimilis, multo minor. Antennz articulo 1 pallido, fusco-consperso, thoraci fere sequilongo, 
reliquis fuscescentibus, 2 et 3 basi albidis, 2 basali duplo longiore. Oculi majusculi. Thorax longitudine duplo, 
postice quam antice plus duplo latior, utrimque vix sinuatus, margine basali excepto dense fusco-adspersus, vittis 
5 obsoletis minus dense adspersis, linea basali intramarginali nigro-fusca. Scutellum pone medium lineis 2 nigro- 
fuscis, a disco oblique retrorsum currentibus. MHemelytra dilute fusco-adspersa, margine costali obscurius fusco-pun- 
ctato, corio basi, apice et medio dilutiore; appendicis apice et margine apicali hic illic fusco-sanguineo adspersis; 
membrana pallide confluenter fusco-conspersa. Subtus obscurior, late fusco-limbatus. Pedes pallidi, femoribus (basi 
excepta) tibiisque fusco-adspersis, hic illic subannulatis. 


Derzxocoris KirRscEB. 


1. D. nobilitatus STAL. 

Oblongus, impunctatus, supra cum antennis nigro-fuscus, subtus cum pedibus, ma- 
cula anteriore thoracis, scutello (apice excepto), maculis plurimis minutis in hemelytrorum 
parte dimidia basali, fasciaque valde obliqua corii appendicisque communi flavescentibus; 
femoribus apicem versus articuloque basali antennarum subtestaceis, articulis horum 3 et 
4 basi albidis, membrana fusca. &. Long. 7, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Statura D. atri.  Articulus basalis antennarum capiti vix xquilongus, 2 illo duplo fere longior, apicem 
versus sensim nonnihil incrassatus. 


2. D. Wallengren STAL. 

Oblongus, impunctatus, lutescens, antennis, thoracis macula parva media basali, he- 
melytris abdomineque mnigricantibus, marginibus lateralibus scutelli, commisura lineaque 
ante medium intracostali hemelytrorum flavis; basi articuli 3 antennarum albido. 2. Long. 
7, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STåL.). 


Species pulcherrima, statura precedentis. Articulus basalis antennarum capiti vix sequilongus, 2 illo duplo 
longior, apicem versus sensim nonmihil incrassatus, et compressus. 
Variat abdomine hemelytrisque fusco-testaceis, appendice rufescente. 


3. D. cribricollis STAL. 

Elongato-oblongus, scutello thoraceque dense, sat rude punctatis; supra nigro-fuscus, 
subtus cum apice articuli 2 antennarum, capite, thoracis vittis 3 latis, scutelli marginibus 
lateralibus, sutura clavi, vena intra-costali, maculis 2 oblongis corii venisque membrane 
pallide griseo-flavescentibus; membrana fuscescente, macula exteriore vittaque multo dilu- 


tioribus; tibiarum basi, apice annuloque medio fuscis. 2. Long. 73, Lat. 24 Millim. — (Mus. 
Holm. et STAL.) 


Antennarum articulus basalis thorace parum brevior, 2 illo + longior, et nonnihil gracilior. 


4. D. vittiscutis STAL. 
Oblongus, dilute subolivaceo-virescens, nitidus, punctulatus, subtus dilutior; anten- 
nis nigro-fuscis, articulo 3 basi albido; vitta scutelli, limbo clavi, linea intracostali corii, 
angulis apicali et interno appendicis venisque membrane nigro-fuscis. 2. Long. 5, Lat. 2 


Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 49 


Statura D. limbati. Caput latitudine nonnihil brevius, lobo medio apice nigro, oculis mediocribus. Antenna 
corpore nonnihil breviores, nigro-fuscee, articulo basali capite fere dimidio breviore, 2 illo duplo longiore, apicem 
versus leviter incrassato, 3 basali nonnihil longiore, basi albido. Thorax antice quam posterius dimidio fere angu- 
stior, latitudine antica dimidio longior, punctulatus, anterius callis 2 levibus confluentibus. Scutellum subtiliter 
punctulatum, vitta retrorsum angustata nigro-fusca. Tlemelytra punctulata, marginibus scutellari et commisurali 
suturaque clavi, vitta angusta intracostali pone medium corii, angulis apicali et interno appendicis venisque mem- 
brange subsordide hyalinae nigro-fuscis. Femora postica apicem versus fasciis 2 fuscis. 


5. D. fraudulentus STAL. 


Oblongo-ovalis; sordide pallide virescente-flavescens, nitidus, vix punctulatus; anten- 
nis (annulo medio articuli 2 excepto), vitta latissima scutelli, clavo, corioque fere toto, 
venis membran2e limboque latissimo pectoris ventrisque nigro-fuscis. 2. Long. 43, Lat. 12 


Millim. — (Mus. Holm.) 


D. limbato affimis. Caput latitudine brevius, lobo medio apicem versus nigricante. Antennse corpore ipso 
nonnihil breviores, subgraciles, articulo basali capitis latitudine intraoculari vix longiore, 2 illo duplo longiore, 
nonnihil graciliore, apicem versus vix vel levissime incrassato. Thorax antice quam posterius dimidio angustior, 
latitudine antica paullulum longior. Scutellum nigro-fuscum, marginibus lateralibus anguste, apicem versus angu- 
stissime pallidis. Hemelytra nigro-fusca, margine costali basali anguloque apicali externo corii appendiceque (hujus 
angulo interno et interdum apice imo anguli apicalis exceptis) sordide virescente-flavis. Membrana pallidissime 
fuscescente, fusco-venosa, macula exteriore parva decolore. Subtus totus latissime mnigro-fusco-limbatus. 
postica prope apicem fuscescente-subbiannulata. 

Variat membrana obscuriore, thoracis macula minuta antica et posteriore majore, pectore 
nigro-fuscis. (Mus. STzåL.). 


Femora 


abdomineque totis 


6. D. viridicans STÅL. 


Oblongus, pallide flavo-virens, nitidus, subtiliter punctatulus; antennis nigris, arti- 
culo 3 basi albido; scutello vitta obsoleta fuscescente; margine scutellari clavi, apiceque 
ipso appendicis obscure fuscis. 2. Long. 43, Lat. vix 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


In vicinitate precedentis locandus. Caput latitudine paullulum brevius, lobo medio apice fusco. Antennze 
nigra, articulo 1 capitis latitudini intraoculari subequilongo, 2 illo plus duplo longiore, nonnihil graciliore, api- 
cem versus levissime incrassato. Thorax antice quam posterius dimidio fere angustior, latitudine dimidia postica 
nonnibil longior. Scutellum vitta retrorsum angustata fuscescente, Hemelytra margine scutellari et commisura 
clavi apiceque imo appendicis obscure fuscis; membrana decolore, fuscescente-venosa. 


1. D. fusco-maculatus STAL. 


Elongato-ovalis, pallide sordide subvirescente-flavescens, parum nitidus, puberulus, 
subruguloso-punctulatus; antennarum articulo 2 apice, scutello, elavo, macula magna corii, 
apice appendicis limboque sat lato inferiore nigro-fuscis; membrana fuscescente; margine 
thoracis pone annulum callosum apicalem anguste nigro-sanguineo. &. Long. 63, Lat. 12 
Millim. — (Mus. Holm, et STAL.). 


D. limbato subsimilis, sed angustior. Antenna corpore longiores, graciles, articulo basali thoraci subaequi- 
longo, 2 illo duplo longiore, 3 et 4 zequilongis, basali nonnihil longioribus. Thorax antice quam posterius vix 
dimidio angustior, longitudine duplo latior. Membrana subsanguineo-venosa. 


8. D. semiochraceus STAL. 


Oblongus, nitidus, obsoletissime punctatus, lutescens; antennis (basi ipsa excepta), 
clavo corioque fere pone medium, apice appendicis, apice femorum posticorum, tibiis an- 
terioribus basi, posticis totis nigricantibus; membrana sordide hyalina; ano lutescente, ni- 
gro-maculato. &. Long. 53, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura fere D. limbati. Antennie haud incrassate. 
KE. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 7. 7 


50 C. STÅL. 
9. D. caligatus STAL. 


Subovalis, subtilissime subruguloso-punctulatus, testaceus, subsericeus; apice articu- 
lorum 1 et 2, illius etiam basi, thoraceque fere toto nigricantibus; membrana fuscescente, 
venis hujus apiceque appendicis pallidis. 2. Long. 43, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.) 


Testaceus, nitidulus. Caput latitudine fere longius, lobo medio nigro-fusco. Amntenne graciles, articulo 
basali capitis latitudini intraoculari zequilongo, 2 illo fere ter longiore, apicem versus vix crassiore, hujus apice, 
illius basi apiceque ipsis nigro-fuscis. Thorax subtilissime subruguloso-punctulatus, posterius quam antice fere ter 
latior, latitudine dimidia nonnihil longior, nigricans, margine postico et parte antica retrorsum triangulariter pro- 
ducta testaceis. Scutellum vitta obscuriore ornatum. MHemelytra subtilissime obsolete punctulata, margine scutel- 
lari commisuraque clavi, corii disco postico, appendiceque fuscescentibus vel obscurius testaceis, hujus apice pallido. 
Membrana fusca, pallido-venosa. Pedes sordide flavo-testacei, basi tibiarum apiceque tarsorum nigro-fuscis. 


10. D. testaceipes STÅL. 


Subelongato-ovalis, nigricans, nitidulus, obsolete punctulatus; antennarum dimidio 
basali, rostro, pedibus angulisque pectoris ad coxas flavo-testaceis; membrana fuscescente, 
hujus venis, apice imo appendicis basique capitis testaceis. &. Long. 43, Lat. vix 13 Millim. 
— (Mus. Holm.) 


Statura D. tripustulati. Caput latitudini fere sequilongum, basi maculis 2 subtransversis confluentibus testa- 
ceis. Antenne graciles, articulo basali capitis latitudini intraoculari subequilongo, 2 illo ter longiore, 3 basali 
duplo longiore. Thorax postice quam antice fere ter latior, latitudine dimidia paullulum longior. Femora postica 
apicem versus obsolete rufescente-testacea. 


11. D. semilotus STAL. 


Oblongus, griseo-albidus, opacus, subsericeus; antennarum articulo 2 apicem versus, 
corio pone medium (angulo apicali externo excepto), appendiceque (margine laterali exce- 
pto) fuscis vel obscure fusco-testaceis; membrana sordide hyalina, flavo-albido-venosa. 2. 
Long. vix 73, Lat. 23 Millim. (Mus. Holm.). 


Antennarum articulus basalis capitis latitudini subrequilongus, 2 illo fere duplo longior, apicem versus le- 
vissime incrassatus. Thorax latitudine + brevior, postice quam antice vix ter latior. 


12. D. ceribratus STÅL. 


Ellipticus, opacus, sordide flavo-testaceus, subtus cum pedibus pallidior; antennis 
scutelloque nigro-fuscis; thorace fortiter punctato; hemelytris fusco-testaceis, punctatis; 
vitta utrimque infera nigro-fusca. &. ?. Long. &. 5t, 9. 6, Lat. &. 2, 9. 13 Millim. — 
(Mus. Holm.). 


Caput latitudine nonnihil brevius, lobo medio apice fusco-testaceo, nitido. Antenne articulo 1 capiti aequi- 
longo, 2 illo vix duplo longiore, subeequali, 3 basali pawlulum breviore. Thorax fortiter punctatus, antice quam 
postice vix dimidio angustior, latitudine postica fere + brevior, ante medium transversim impressus. Membrana 
fuscescente pallido-venosa. Subtus cum pedibus testaceo-flavescens, pectore pone medium utrimque vitta nigro- 
fusca, in abdomen interdum extensa; femoribus apicem versus fusco-bifasciatis. 


13. D. luctuosus STÅL. 


Ovalis, nigricans, nitidus, valde obsolete punctulatus; membrana fusca; antennarum 
articulo 2 basin versus, 3 basi ipsa sordide albido-testaceis; rostro, coxis anticis, annulo 
femorum posticorum tarsisque (apice excepto) flavo-albidis. 2. Long. 53, Lat. 2 Millim. — 


(Mus. Holm.) 


Antenn&e graciles, articulo 1 capite nonnihil breviore, 2 illo duplo fere longiore. Tibize anteriores subin- 
crassata, nonnihil compressae. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 51 
14. D. purgatus STAL. 


Subelongatus, dilute subsordide flavescens, scutello obscuriore; thorace posterius intra 
marginem linea transversa nigro-fusca; membrana rufescente-venosa; antennis longis, arti- 
culo basali subsanguineo-irrorato, 2 et 3 apicem versus dilute sanguineis, 4 apicem versus 
fusco-subsanguineo. Long. 7, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antenn&e corpore multo longiores, articulo basali thorace paullulum longiore, reliquis illo nonnihil gracilio- 


ribus, inter se subrequicrassis, 2 basali fere duplo longiore, 3 secundo nonnihil breviore, 4 basali fere zequilongo, 


secundo vix vel parum graciliore. 
15. D. sticticollis STAL. 


Oblongus, dilute testaceo-flavescens, opacus, subsericeus, supra fusco-irroratus; oculis 
magnis; thorace scutelloque profunde punetatis; membrana fusca, maculis parvis decolori- 
bus irrorata. Long. 63, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Caput latitudine &+ brevior, oculis maximis, supra valde approximatis, subtus fere coöuntibus. Antenna 
articulo basali capite nonnihil breviore, 2 illo duplo longiore, apicem versus nonnihil incrassato, 3 basali nonnihil 
longiore, ultra medium albido, apice fusco, 4 basali zequilongo, basi apiceque fusco. Thorax anterius callis 2 ni- 
tidis, nigricantibus. Scutellum admodum convexum. Hemelytra dense confluenter fusco-adspersa. Pedes fusco-annu- 
lati et-adspersi. 


16. D. sticticus STÅL. 


Oblongus, profunde punctatus, nitidulus, varicolor; antennis flavo-testaceis, articulo 
2 apicem versus nigro-fusco, 3 apice fusco; scutello convexiusculo; membrana fuscescente, 
venis, macula utrimque basali ad marginem appendicis aliaque interiore decoloribus, hya- 
linis. 9. Long. 5, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


var. a — Nigricans, capite testaceo; thoracis margine postico tenuiter maculaque minuta triangulari media 
basali, macula utrimque basali apiceque scutelli obsoletis, tibiis apicem versus tarsisque flavo-testaceis, appendicis 
apice testaceo-flavo. 


var. b. — Flavo-testaceus, subtus obscurior; thorace anterius, parte dimidia posteriore hemelytrorum pedi- 
busque nigro-fuscis aut obscure fusco-testaceis, femorum apicibus, tibiis apicem versus tarsisque flavo-testaceis; ap- 
SE q ; 
pendicis apice testaceo-flavo. ; 


Antennze corpori fere equilonge, articulo basali capitis latitudine intraoculari paullulum vel vix longiore, 
2 illo fere ter longiore, apicem versus nonnihil incerassato, 3 basali nonmnihil longiore. 


17. D. cribrosus STÅL. 

-  Övalis, parum nitidus, puberulus, testaceus, subtus cum disco posteriore corii appen- 
diceque obscurior, supra totus dense valde distinete punctatus; pedibus, antennis abdomi- 
neque valde obscure fusco-testaceis; vittis 2 thoracis, scutelli disco nigricantibus; membrana 
fuscescente; antennis compressis. 2. Long. 33, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.) 


Antenna corpore 13 fere breviores, articulo basali brevissimo, capitis latitudine intraoculari fere dimidio bre- 
3 2 
viore, 2 illo quater longiore, compresso, lato, 3 et 4 gracilibus, singulo basali fere zequilongo. 


18. D. lenticulosus STAL. 


Oblongus, pallide testaceo-flavescens, opacus, parce pilosus; antennis nonnihil obscu- 
rioribus, articulo 2 apicem versus nigro-fusco, 3 pallido; oculis majusculis, globosis; heme- 
lytris irregulariter fusco-reticulatis vel fuscis, subeonfluenter dense testaceo-fAavo-irroratis; 
tibiis pallide fuscis, annulo medio lato pallide testaceo-flavo. ?. Long. 63, Lat. 23 Millim. — 
(Mus. Holm.) 


Caput latitudini zequilongum, inter oculos longitudine plus dimidio angustius, oculis magnis. Antenna 
corpore paullulum breviores, subgraciles, articulo 1 capiti vix s2equilongo, 2 illo vix duplo longiore, cum basali 


52 C. STÅL. 


apicem versus leviter incrassato, 3 basali nonnihil breviore. Thorax postice quam antice fere plus ter latior, lati- 
tudine antica plus duplo longior, lateribus rectis. Membrana basi et medio fuscescens. Pedes parce fusco-adspersi; 
tarsis apice nigro-fuscis. Venter transversim, latera versus etiam sublongitrorsum fusco-lineolatus. 


19. D. Dahlbomi STAL. 


Oblongus, valde obscure fusco-testaceus, nitidus, remote punctatus, pilosulus; mar- 
gine costali corii dilatato, margine externo appendicis, maculaque parva membran2e ad 
apicem appendicis sordide albidis; pedibus pallide flavescentibus; membrana fuscescente, 
obscurius venosa; antennis compressis. 29. Long. 5, Lat. vix 23 Millim. — (Mus. Holm.) 


Antennarum articulus basalis crassus, capiti subequilongus, 2 illo vix ter longior, compressus, latus. 


20. D. dilatatus STÅL. 


Oblongus, pallide testaceo-flavescens, nitidus; pilosulus, supra totus sat dense pun- 
ctatus; oculis admodum magnis; margine costali hemelytrorum dilatato, pallido; margine 
apicali appendicis venisque membrane subsanguineis. 7. Long. 6, Lat. 3 Millim. — (Mus. 
Holm. et STAL.) 


Caput latitudine (cum oculis) nonnihil brevius. Antenne articulo basali crasso, apicem versus sensim non- 
nihil graciliore, basi subconstricto, capiti subzaquilongo, 2 illo ter longiore vel ultra, graciliore, 3 et 4 brevibus, 
ad unum basali vix aquilongis. Thorax dense et hemelytris multo evidentius punctatus. Margo hemelytrorum co- 
stalis dilatatus basin versus nonnihil latior. 


21. D. fraudans STAL. 


Oblongus, pallide testaceo-flavescens, nitidus, (pilosulus?); oculis mediocribus; thorace 
remote, evidenter, hemelytris densius obsoletissime punctatis, margine costali dilatato, sub- 
parallelo, margine scutellari clavi, commisura, margine apicali corii basique appendicis 
subsanguineis; thorace postice intra marginem fusco. 2. Long. 53, Lat. 23 Millim. — 
(Mus. Holm.). 


Pracedenti valde affinis, thorace subtilius multo minus dense punctato, articulo basali antennarum gracili- 
ore, secundo illo duplo tantum longiore, oculis minoribus differt. 


22. D. basicornis STAL. 
Subelongatus, pallide flavescens, opacus, puberulus; antennarum articulo basali toto, 
2 apice nigro-fuscis. 2. Long. 4, Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura Capsi nubili (H. Sch.) et ei similis. Articulus basalis antennarum capitis latitudine intraoculari 
vix longior, 2 illo duplo longior, gracilior, 3 secundo, 4 basali nonnihil longiores, graciliores. 


23. D. cincticormis STÅL. 


Elongatus, fusco-testaceus, capite callisque 2 anticis valde approximatis thoracis di- 
lutioribus; antennis pedibusque albido-flavescentibus, annulo medio illarum articuli basalis, 
basi et annulo subapicali articuli secundi articulisque 2 apicalibus totis nigro-fuscis; -heme- 
lytris fuscescentibus, membrana nonnihil dilutiore, appendicis apice obscuriore. 2. Long. 31, 


Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm.). 


C. annulati primo intuitu similis. Antenn&e corpore ipso + breviores, articulo basali capitis latitudini intra- 
oculari fere equilongo, 2 illo duplo longiore, 3 secundo, 4 basali paullulum: longioribus. 


24. D. vitreus STÅL. 


Anguste oblongus, nigricans, nitidus, dense evidenter punctatus; capite, antennis, 
annulo calloso antico et margine basali thoracis pedibusque anterioribus flavo-albidis; he- 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 53 


melytris albido-vitreis, basi clavi, fascia mox pone medium corii, margine angusto basali 
appendicis, articulogue secundo antennarum incrassato (basi excepta) nigro-fuscis; mem- 
brana macula pallide fuscescente; abdomine pedibusque posticis dilute lutescentibus, tibiis 
posticis ultra medium fuscis. 5. 2. Long. 5, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


25. D. clarus STAL. 


Anguste oblongus, nigricans, nitidus, thorace sat profunde punctato; antennarum 
articulis 2 apicalibus, capite, annulo calloso apicali margineque ipso basali thoracis, pedi- 
bus abdomineque flavo-albidis; hemelytris vitreis, clavo (macula media ad suturam clavi 
excepta), margine corii apicali medio interrupto venisque membran&e nigro-fuscis; thorace 
medio maculis 2 obsoletis flavo-testaceis. &. Long. 44, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 

Articulus basalis antennarum capitis latitudine intraoculari nonnihil longior, 2 illo plus duplo longior, aequi- 
Crassus. 


26. D. insignis STAL. 


Anguste oblongus, dilute sordide albido-flavescens, subtus cum pedibus flavo-albi- 
dus; antennarum articulo basali toto, 2 apice fuscis; hemelytris decoloribus, hyalinis, corii 
margine interno et apicali (medio fere interrupto) maculaque media transversa ad angulum 
apicalem clavi clavoque (macula media excepta) obscure fuscis; thoracis profunde punctati 
macula posteriore utrimque scutelloque mnigricantibus. 2. Long. 41, Lat. 13 Millim. — 
(Mus. Holm.). 


Articulus basalis antennarum thorace + brevior, 2 illo gracilior, haud duplo longior. 


Henicocnemis Står. Nov. gen. 


Corpus oblongum. Antenne articulo basali thorace breviore. Thorax antice calloso- 
annulatus. Membrama bicellulata. Femora postica compressa, latiuscula. Tibie antice 
compresse, valde dilatate, postice spinulose. Tarsi paralleli. 

ä Genus Dermeocoridi proximum, structura tibiarum anticarum ab omnibus hujus familie adhuc cognitis mox 
istinctum. 


1. H. patellata STAL. 


Varicolor, nitida; capite nigricante, utrimque ad oculos lineola flavicante; membrana 
fusca, venis apice albidis; antennis obscure fusco-testaceis vel nigro-fuscis, basin versus 
dilutioribus, basi ipsa articulorum 2 et 3, annulo medio tibiarum mediarum, annulis 2 posti- 
carum, tarsisque (apice excepto) albidis. 2. Long. 53, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 


var. a. — Nigricans. 

var. b. — Nigricans aut nigro-fusca, pedibus obscure testaceis. 

var. ce. — Ut var. b., sed femoribus flavo-testaceis. 

var. d. — Nigricans, vel nigro-fusca, disco thoracis, scutello, corio appendiceque sordide rufescente-testaceis, 

var. e. — Thorace femoribusque, illo dilute, his obscure rufescente-testaceis, tibiis hemelytrisque fuscescente- 
testaceis. 


Cyllecoris HAHN; KIRSCHB. 


1. C. gracilentus STAL. 


Elongatus, nigricans, subopacus; antennis longis, nigro-fuscis, articulo 3 basi albido, 
basali cum pedibus flavo-testaceo, femoribus posticis apicem versus, coxis hemelytrisque 


54 BASTÅT: 


fusco-testaceis, horum margine costali sordide flavo-albido; membrana fuscescente. &. Long. 
5, Lat. 13 Millim. — (Mus. STAL). 
Antennze corpore plus dimidio longiores, articulo basali capite cum thorace parum breviore, aequali, 2 illo 


1 longiore, crassiore, basin versus gracilescente, 3 et 4 setaceis, illo basali nonnihil longiore, hoc basali subeequi- 
longo. Thorax antice quam postice dimidio angustior, latitudine antica nonnihil longior, lateribus levissime subsinuatis. 


2. C quadristillatus STAL. 

Subelongatus, parallelus, nigricans vel obscure fusco-testaceus, opacus; antennarum 
articulo basali apice testaceo, 2 apicem versus flavo-albido; hemelytris nigro-fuscis, macula 
transversa corii ante medium albida, parte basali appendicis luteo-albida; membrana fusce- 
scente; femoribus obscure testaceis, tibiis tarsisque flavo-testaceis. 2. Long. 43, Lat. 13 
Millim. — (Mus. Holm. et STAL.). 


Caput thorace paullulum longius, conico-productum. Antenne articulo basali capitis latitudini 2quilongo, 
2 illo vix duplo longiore, subsequicrasso, basin versus paullulum graciliore, 3 basali vix longiore. Thorax latitu- 
dine antica vix vel paullulum longior, sed postice plus duplo latior, utrimque leviter sinuatus, angulis posticis pro- 
ductis, anterius callis 2 confluentibus, non nisi per sulculum separatis, instructus. 


3. C. bis-bistillatus STAL, 

Nigricans, subopacus, subelongatus, parallelus; antennis corpori fere zequilongis, ar- 
ticulo basali toto, 2 basi testaceis, hoc apice albido; corii fascia ante medium albida, 
appendicis parte dimidia basali luteo-albida; membrana pallide fuscescente; pedibus flavo- 
testaceis, coxis sordide albidis. Long. 33, Lat. vix 1 Millim. — (Mus. Holm). 


Precedenti valde affinis, minor, subnitidus, antennis nonnihil longioribus, coloreque coxarum differt. 


4. C. stillatipennis STÅL. 


Subelongatus, nigricans, opacus, sordide albido-subsquamulosus; apice articuli secundi 
antennarum, macula parva basali media thoracis, macula utrimque parva basali apiceque 
ipso scutelli, macula basali appendicis, coxis, basi femorum, tibiis tarsisque testaceo-favis; 
fascia corii ante medium albida; femoribus (basi excepta) fusco-testaceis. &. Long. 23, Lat. 
vix 1 Millim. — (Mus. Holm.). 


Precedentibus similis, sed multo minor. Antenne crassiores, articulo basali capitis latitudine nonnihil 
breviore, 2 illo vix duplo longiore. MHemelytra nigro-fusca, membrana fuscescente. 


5. C. sanguiniceps STÅL. 
Elongatus, parallelus, pallide flavo-albidus, supra in colorem pallide virescentem 
vergens; capite thoraceque antico dilute sanguineis; antennarum articulo basali toto, 2 
apice nigricantibus. Long. 33, Lat. vix 1 Millim. — (Mus. Holm.) 


Statura fere Capsi nubili (H. Sch.). Caput anterius subdeclivum, parum produetum, thorace antico parum 
latius. Antenna corpore cum hemelytris fere longiores, graciles, articulo basali thoraci fere zequilongo, 2 illo vix 
duplo longiore, graciliore. Thorax postice quam antice plus duplo, fere ter latior, latitudine antica nonnihil lon- 
gior, anterius callo transverso subobsoleto instructus. 


6. C. Coste STAL. 
Subelongatus, niger, nitidus, sat dense et evidenter punctatus, articulo basali anten- 
narum, capitis parte antica et linea utrimque ad oculos, rostro pedibusque flavo-albidis, 
membrana fuscescente. &. Long. 33, Lat. 1 Millim. — (Mus. STAL). 


Caput thorace antico multo latius, declivum, oculis prominentibus. Antennarum articulus basalis capitis 
latitudine intraoculari nonnihil longior, 2 illo fere duplo longior, gracilis, puberulus. Thorax anterius quam postice 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 55 


dimidio fere angustior, ibidem utrimque subrotundatus, mox ante medium levissime subconstrictus, anterius callis 
2 subceonfluentibus, per suleum separatis, instructus. 


7. C. Amyoti STAL. 


Elongatus, parallelus, fusco-testaceus, subopacus, subsericeus, pedibus posticis dilu- 
tioribus, subtus cum capite, antennis pedibusque anterioribus flavo-testaceus; abdomine 
basi constrieto. 2. Long. 9, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antennze corpore multo longiores, gracilés, articulo basali thoraci cequilongo, 2 illo plus duplo, 3 eodem 
duplo fere longioribus, apicali basali nonnihil breviore. Thorax subtilissime subtransversim rugulosus, latitudini 
postice subrequilongus, postice quam antice vVix duplo latior, ante medium callis 2 anterius subconfluentibus, po- 
sterius separatis instructus. Scutellum convexiusculum. Membrana fuscescens. 


8. C. petiolatus STAL. 


Elongatus, parallelus, nigro-fuscus, vel valde obscure fusco-testaceus, opacus; capitis 
marginibus circa oculos interdum, vitta posterius furcata thoracis, antennis pedibusque te- 
staceis; hemelytris ante medium dilutius, pone medium obscurius fuscis vel fusco-testaceis, 
linea transversa media corii, marginibusque basali et externo appendicis sordide testaceo- 
flavis; membrana fuscescente; abdomine basi constricto, fere petiolato. &. 2. Long. 83, Lat. 
2 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


var. b. Pedibus obscurius fusco-testaceis. 
Statura fere precedentis. Antenne corpore cum hemelytris vix vel parum longiores, articulo basali thorace 
dimidio fere breviore, 2 illo ter longiore, 3 basali duplo longiore, 4 eodem nonnihil breviore. 


Capsus FABR. 
(Leptomerocoris et Eurymerocoris KIRscHB.). 
1. C. cuneatus STÅL. 


Oblongus, nigro-fuscus, subnitidus, subsericeus, capitis basi, articulo basali antenna 
rum, ventris disco pedibusque pallide flavo-testaceis, femoribus posticis apicem versus (apice 
ipso excepto) punctisque tibiarum ad ortum spinularum rararum nigro-fuscis; femoribus 
anterioribus apicem versus parce fusco-irroratis; appendice sordide albida. &. 9. Long. 33, 


Lat. vix 13 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Caput latitudine intraoculari nonnihil longius. Antenna fere corporis longitudine, articulo basali capitis 
latitudine intraoculari fere dimidio breviore, 2 illo ter fere longiore, nonnihil graciliore. Thorax postice quam an- 
tice vix duplo latior, latitudini anticee subequilongus, lateribus subrectis, angulis apicalibus subrotundatis. Mem- 
brana fuscescens, ad appendicem macula albida. Femora postica latiuscula, compressa. 


Herdonius Står. Nov. gen. 


Corpus elongatum. Caput magnum, thorace longius, ovatum, basi pone oculos 
subito angustatum, subtus late canaliculatum, canalicule marginibus elevatis, anterius fo- 
liaceis.  Oculi. subelongati. Antenn&e corpore longiores, inter et prope oculos inserte. 
Thorax antrorsum valde angustatus, ante medium constrictus, apice capite multo angu- 
stior. Scutellum apice spina sat valida erecta armatum. Membrana bicellulata. Pedes sub- 
graciles, longiusculi, femoribus posticis anterioribus parum crassioribus. Abdomen basi 


valde constrictum, fere petiolatum. 
Sphinctothoraci affine genus, scutello spinoso, charactere in hac familia prius incognito, differt. 


56 C. STÅL. 


1. H. armatus STAL. 


Nigro-fuscus, opacus, parce flavo-testaceo-pilosulus, femoribus, clavo, corio medio 
apiceque abdominis testaceis; corii fascia angusta media albida. 2. Long. 9, Lat. 24 Millim. — 
(Mus. Holm. et STAL). 


Articulus basalis antennarum capitis latitudine intraoculari nonnihil brevior, 2 illo ter longior, apicem ver- 
sus incrassatus, subcompressus, utrimque sulcatus; articulis 1 et 3 basi ipsa testaceo-flavis. 


Valdasus Står. Nov. gen. 


Corpus oblongum, supra planiusculum, puberulum. Caput parvum, supra visum 
brevissimum, fronte perpendiculariter decliva, obtriangulari, vertice inter oculos inciso.. 
Oculi globosi, subpyriformes, sursum prominentes. Thorax transversus, longitudine plus 
duplo, et postice quam antice fere plus ter latior, lateribus rectis, ante scutellum magnum 
latissime leviter sinuatus. Hemelytra subparallela; membrana bicellulata. Tarsi longiu- 
sculi, graciles, articulo basali apicalibus 2 &equilongo, crassiore. Antenna gracillime, seta- 
"ce, corpore dimidio fere longiores, articulo basali crassiusculo, capitis latitudini fere 
2quilongo. 


Genus habitu sat singulari, forma capitis, tarsis longis et gracilibus eorumque structura valde insigne. 


1. V. Schönherri STAL. 
Nigricans, opacus, puberulus, basi articuli 3 antennarum albida; angulo externo 
apicali corii et basi appendicis lutescentibus, membrana fusca, ad marginem apicalem ap- 
pendicis anguste pallidiore. 2. Long. 8, Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm.). 


Sinervus STÅL. Nov. gen. 


Corpus elongatum, parallelum. Caput supra visum breve, fronte reclinato-decliva, 
obtriangulari, angulis basalibus sursum subeylindrico-productis; oculis globosis. Antennze 
setace&e, articulo basali reliquis crassiore, capitis latitudini fere xequilongo. Thorax antror- 
sum angustatus, latitudine nonnihil longior, medio constriectus. Hemelytra parallela, ap- 
pendice retrorsum angustissime et longissime producta, membranam unicellulatam per to- 
tam fere longitudinem extus terminante. Pedes longi, valde graciles; tarsis apicem versus 
sensim nonnihil latiores. 


Genus distinctissimum, capitis forma singulari (capitis Labopis haud dissimili), structura hemelytrorum tar- 
sorumque valde insigne. 


1. S. Bärensprungi STAL. : 
Niger, nitidus, punctulatus; antennis (articulo basali excepto), femoribus basin ver- 
sus, tibis, tarsis hemelytrisque albidis, horum basi ipsa, commisura, fascia media coril, 
appendice venaque membrane obscure fuscis. 7. Long. 4, Lat. + Milllim, — (Mus, Holm.). 


Monalonion H. ScH. 


1. M. Schefferi STAL. 


Elongatum, obscure flavo- vel rufescente-testaceum, nitidum, capite thoraceque an- 


tico nigris; appendice fusco-sanguinea; membrana fusca; pedibus pallide flavo-testaceis. 
3.9. Long. 9, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.). 


Variat 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 57 


Variat antennis nigris, articulo basali flavo-testaceo, vel obscure testaceis, articulo basali nigro. 
Forte varietas M. parviventris (H. Sch.), aliter colorata, et (sec. dimensiones ab auctore indicatas) minor 
videtur. 


Eceritotarsus Står. Nov. gen. 


Corpus formå variabile, ovale, oblongum, vel elongatum. Membrana unicellulata. 
Tarsi basi gracillimi, apicem versus sensim latiores, crassiores. 


Genus structura tarsorum a ceteris suz familie mox distinctum, species pulcherrimas continens. 


A. Caput ante oculos plus minus declivum. 


1. E. semiluteus STAL. 

Oblongus, lutescens, subsericeus, nitidulus, punctulatus, antennis, apice scutelli, he- 
melytris (regione subbasali excepta), femoribus apicem versus, abdomine (basi excepta), 
tibiis tarsisque nigricantibus; membrane parte dimidia basali nigro-fusca, apicali decolori. 
Long. 8, Lat. 3$ Millim. — (Mus. Holm.). 


2. E. pallidipes STAL. 
Subelongato-ovalis, nigricans, punctulatus, subsericeus, thorace et basi ipsa hemely- 
trorum flavo-rufescentibus; pedibus favo-albidis, tibiis apicem versus tarsisque nigro-fuscis; 
membrana apice albido-marginata. 7. Long. 7, Lat. vix 23 Millim. — (Mus. Holm. et STÅL). 


3. E. dimidiatus STAL. 
Elongato-ovalis, nitidus, punctulatus, subsericeus, nigricans; capite thoraceque rufo- 
testaceis, illius lobo medio apice nigro; coxis apice, trochanteribus omnibus, femoribusque po- 
sticis basi flavo-albidis; membrana fusca. 9. Long. 5, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm. et STÅL.). 


4. E. lutescens STAL. 
Oblongus, pallide flavescens vel rufö-lutescens, nitidus, obsolete punctulatus, sub- 
sericeus; antennarum articulo 1 (basi excepta) et 2 nigro-fuscis; membrana decolore, favo- 
vel luteo-venosa. &. 9. Long. 53, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


5. E. nigro-plagiatus STAL. 

Oblongus, dilute lutescens, nitidus; antennarum articulis 1 et 2 (illius basi ipsa ex- 
cepta), scutello pone medium, clavo (parte basali excepta), parte dimidia interna coril 
appendicisque, femoribus apice tibiisque nigricantibus; angulo basali membran2e fusco. 2. 
Long. 51, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


6. JE. discifer STAL. 

Oblongus, dilute cinnabarinus, subopacus, subsericeus, dense subtiliter punctulatus; 
antennarum articulis 2 apicalibus flavo-albidis, articulo secundo, scutello, clavo, macula 
magna corii ad commisuram nigricantibus; membrane basi fusca; pedibus luteo-albidis. 2. 
Long. 5, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


7. E. nigro-cruciatus STAL. 
Oblongus, nigricans, subopacus, dense subtiliter punctulatus; parte dimidia basali 
corii, appendice pedibusque subsordide flavo-albidis; femoribus apice tibiis apicem versus 
fuscis. ?. Long. 4, Lat. vix 2 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 


E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 7, 8 


58 C. STÅL: 


8. E. Cruz nigra STAL. 


Oblongus, subsordide albido-flavus, antennarum articulis 1 et 2 (basi ipsa excepta), 
scutello, clavo, corio pone medium, membrana, femorum apicibus, tibiis abdomineque ni- 
gricantibus aut nigro-fuscis. ?. Long. 4 Lat. vix 2 Millim. — (Mus. Holm). 


9.  E. Fairmairei STAL. 

Oblongus, niger, nitidus, puberulus; antennarum articulis 1 et 2 crassis, apicalibus 
setaceis, 3 basi albido; corio appendiceque sanguineis; membrana fuscescente, apice sub- 
decolore; femoribus tarsisque flavo-testaceis, illorum basi tibiisque fusco-testaceis. &.. Long. 
4, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 

10. E. venustus STAL. 

Oblongus, niger, opacus, dense crebre profunde punctatus, albido-sericeus; antennis, 
rostro, macula marginali apicali corii, appendice pedibusque albidis; membrana decolore, 
angulo basali venaque dilute fuscescentibus; capitis apice albido-testaceo. &. Long. 4, Lat. 
2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Articulus basalis antennarum capitis latitudine intraoculari paullulum longior. 


11. E. leucopus STAL. 
Oblongus, niger, opacus, dense et fortiter punctatus, albido-sericeus; antennis, rostro, 
pedibus, maculis 2 marginalibus corii, una prope basin, altera subapicali albidis; appendice 
membranaque decoloribus, hujus vena fuscescente. ?. Long. 33, Lat. 13 Millim. — (Mus. 


Holm.) 


Priecedenti similis, articulo basali antennarum capitis latitudini intraoculari vix zequilongo. 


12. E. discipennis STAL. 

Oblongus, nigricans, opacus, dense evidenter punctatus, albido-sericeus; antennis, 
rostro, pedibus, abdomine hemelytrisque albidis, clavo (macula media ad suturam excepta) 
fasciaque corii prope apicem, intus latiore, nigro-fuscis; capite flavo-albido. &. Long. 4, 
Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 

13. I. hyalinus STAL. 

Oblongus, albido-flavus, opacus, dense evidenter punctatus, subsericeus; antennis api- 
cem versus fuscis; subtus cum pedibus hemelytrisque albidus, angulis posticis thoracis, scutello, 
elavi basi, commisura fasciaque pone medium corii nigro-fuscis. &. Long. 5, Lat. 23 Millim. — 
(Mus. Holm.) 

14. Z. longulus STAL. 

Elongatus, subparallelus, nigricans, dense evidenter punctatus, nitidus; antennis, 
pedibus hemelytrisque testaceo-flavis, illarum articulo 2 apice nigro-fusco; clavo, macula 
maxima oblonga corii ad commisuram membranaque fuscis. &. Long. 4, Lat. 13 Millim. — 
(Mus. Holm. et STtAL.). 


B. Caput antrorsum tconico-productum. 


15. E. niger STAL. 
Anguste oblongus, niger, nitidus, evidenter punctulatus; antennarum articulis 2 et 
3 basi, rostro, femoribus tarsisque ultra medium tibiisque (basi apiceque exceptis) albidis; 


membrane parte basali fuscescente. 2. Long. 43, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm). 
Speeimen e Remedios Columbizx etiam domum misit Dom. NIssER. , 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 59 
Ambracius StåL. Nov. gen. 


Corpus oblongum. Caput anterius declivum. Thorax anterius medio gibbosum, 
parte gibbosa supra caput subproducta. Membrana bicellulata. Tarsi breves, crassiusculi. 


Forma thoracis tarsisque brevibus insigne genus. 


1. ÅA. Dufouri STAL. 

Oblongus, cinnabarinus, subnitidus, puberulus; thorace dense profunde punctato; 
antennis, macula magna thoracis, clavo, margine corii costali ante medium, apice appen- 
dicis nigricantibus; venis membrane decoloris, femorum basi apiceque, tibiis fere totis tar- 
sisque nigro-fuscis. 2. Long. 43, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


2. Å. phaleratus STAL. 

Lutescens, subnitidus, puberulus, thorace dense profunde punctato; antennis (arti- 
culo basali excepto), macula magna thoracis, clavo, parte dimidia exteriore maculaque 
apicali interna corii, appendice fere tota nigricantibus; membrana (macula ad apicem ap- 
pendicis apiceque decoloribus exceptis), basi femorum anoque fuscis. ?. Long. 43, Lat. 2 
Millim. — (Mus. Holm.). 


SPISSIPEDES Aw. et SErv. 
Phymata Larz. 


1. P. fasciata STAL, 


Pallide flavescens vel subtestaceo-flavescens, capite supra, articulo apicali antenna- 
rum, thoracis parte dimidia postica et linea utrimque anteriore obliqua, hemelytris (fascia 
media utrimque dilatata pallida excepta), fascia abdominis superna inter angulos fusco- 
testaceis, fuscis aut nigro-fuscis. &. 2. Long. &. 63—73, 2. 84, Lat. &. 23—3, £. 33 Millim. — 
(Mus. Holm. et STAL.). 


P. erose affinis, thorace utrimque multo minus profunde sinuato. Caput thoraci dimidio subaquilongum. 
Thorax longitudine nonnihil latior, mox ante medium plus minus profunde sinuatus, angulis lateralibus dilatato- 
subproductis, apice trumcatis, rectis vel subsinuatis, parte antica angulorum sapissime et plus minus acute producta: 
Abdomen utrimque angulato-ampliatum. Membrana sordida. Articulus antennarum apicalis precedente 3 longior 
(8), vel 3 longior (2). 

Var. thorace anterius medio fascia nigro-fusca, cum lineis vel fasciis obliquis lateralibus utrimque confluente. 
(Specimen e Chili a Dom. SIGNoRET sub nomine P. carinate FABR., sed vix recte, missum). (Coll. Står.) 


2. P. longiceps STAL. 
Pallide testaceo-flavescens, capite elongato, thorace paullulum breviore; thorace 
utrimque vix dilatato, marginibus lateralibus non nisi levissime sinuatis; angulis abdomi- 
nis obsolete rufescentibus. ?. Long. 63—73, Lat. 2 Millim. — (Mus, Holm. et STAL.). 


Species solito lougior et antrorsum magis angustata. Caput thorace vix + brevius, parte anteoculari poste- 
riore sublongiore. Thorax latitudini subrequilongus, angulis lateralibus vix prominentibus, inter se parallele trun- 
catis. Membrana decolore. 


3. P. simulans STAL. 
Pallide testaceo-flavescens, capite, thorace posterius et linea utrimque anteriore 
obliqua, scutello, apice corii, angulis abdominis, articulo apicali antennarum lateribusque 


pectoris (his obscure) fusco-testaceis; membrana decolore. &. Long. vix 6, Lat. 13 Millim. 
— (Mus. STåL.). 


60 C. STÅL. 


Preecedenti statura subsimilis, capite breviore, thorace utrimque magis dilatato. Caput thorace + fere bre- 
vius. Antennarum articulus apicalis (maris) prsecedente 3 longior. Thorax longitudine paullo latior, lateribus 


anticis leviter sinuatis, angulis lateralibus subproductis, subreflexis, oblique truncatis, subsinuatis, parte antica ma- 
gis prominente. Abdomen utrimque angulato-ampliatum, ante angulum utrimque leviter late sinuatum, angulis 
ipsis testaceis prope apicis partem anticam macula minuta pallida ornatis. Subtus quam supra purius flavescens. 


4. P. acuta STAL. 

Pallide testaceo-flavescens, thorace obscuriore; capite, antennarum articulo apicali 
lateribusque pectoris nigro-fuscis; scutello, corio apice et ad clavum, angulisque laterali- 
bus abdominis fusco-testaceis; membrana late obsolete fuscescente-fasciata. &. Long. 63, 
Lat. 2 Millim. — (Mus. STÅL.) 


Precedenti valde similis. Caput thorace vix 1 brevius. Antennarum articulus apicalis (maris) pracedente 
3 longior. Thorax latitudine paullulum longior, lateribus levissime sinuatis, angulis lateralibus dilatato-subprodu- 
ctis, vix reflexis, apice sinuatis, ante sinum acute productis. Abdomen utrimque angulato-ampliatum, ante angu- 
los subsinuatum, segmentis basalibus apice utrimque subproductis. 


5. P. Swederi STAL. 


Pallide testaceo-flavescens, antennis fere totis, thoracis parte dimidia postica et linea 
utrimque anteriore obliqua, scutello, hemelytris fere totis, fascia media abdominis superna, 
pedibusque anticis extus fusco-testaceis; abdomine utrimque rotundato-ampliato. 3. Long. 
7, Lat. vix 3 Millim. — (Mus. STtåL.). 


Species eximia, forma abdominis a ceteris mihi cognitis distineta. Caput dimidio thorace paullulum 
longius. Antennarum articulus apicalis maris praecedentibus 2 ad unum fere duplo longior, multo cerassior. Thorax 
longitudine latior, utrimque dilatatus, lateribus anticis vix sinuatis, angulis lateralibus productis, postice subincisis. 
Abdomen utrimque rotundato-ampliatum, ante medium utrimque subrotundatum. 


Macrocephalus SwEDERUS. 


1. M. affinis GUÉR. 
WeEstw. Trans. of the Ent. Soc. III. p. 28. 8. (Mus. Holm.). 


HEBRIDES Aw. et SErRv. 


Hebrus Curtis. 


1. H. parvulus STAL. 


Oblongus, fusco-testaceus, pedibus pallidioribus; hemelytris nigro-fuscis, vitta sub- 
obliqua prope scutellum maculisque 3 membrane albidis; thorace longitudine duplo fere 
latiore. Long. 2, Lat. i Millim. — (Mus. Holm.). 


i H pusillo valde similis et affinis, vitta hemelytrorum apice intus ramulum nullum emittente thoraceque 
(ut mihi videtur) nonnihil breviore, anterius subangustiore diversus. 


TINGIDITES Lar. 


Monanthia Ler. et SErv. 
4. Phyllontocheila FrEs. 


1. M. munda STÅL. 
Oblongo-ovata, nigricans, subnitida, antennarum articulo 3, basi femorum tibiisque 
flavo-testaceis; lateribus, vesicula, angulo basali summisque carinis thoracis sagenisque 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 61 


albidis vel decoloribus, his vitreis, reticula fere omni (regione mox pone medium excepta) 
nigricante, venis 2 longitudinalibus ab apice arexe medie emissis utrimque fusco-indutis. 2. 
Long. 53, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et SrtåL.). 


Antenne articulo tertio gracili. Thorax marginibus antico-lateralibus modice dilatatis, rotundatis, parte 
dilatata subequilata, biseriatim cellulata; carimis 3 parallelis, media apice in vesiculam antrorsum vix productam, 
compressam , transeunte. Sagenzae ample, abdomen undique valde superantes, a basi sensim ampliatze, dein paral- 
lelze, apice rotundatze. 


2. M. formosa STAL. 
Oblongo-ovata, flavo-albida, antennarum articulo apicali, thoracis disco (carinis exce- 
ptis); pectore, abdomine tarsisque nigricantibus; sagenis vitreis, are& costalis fascia ante 
medium nigro-venosa. ?. Long. 53, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


Preecedenti statura et structura partium fere omnino similis. Thorax tricostatus utrimque rotundatus, mar- 
gine dilatato medio nonnihil latiore, triseriatim cellulato. 


3. M. flexuosa STAL. 


Oblongo-ovata, nigricans; antennarum articulis 2 et 3, carinis, vesicula parteque 
dilatata thoracis pedibusque sordide pallide testaceo-flavis; sagenis amplis, fuscis, area in- 
terna pone medium et costali decoloribus, posterius vitta lata obliqua nigro-fusca, cum 
areis mediis confluente. 2. Long. 33, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 

Antenne longe, graciles. Thorax utrimque rotundatus, late marginatus, tricostatus, vesicula oblonga, an- 
trorsum producta. 

4. M. sinulans STAL. 

Thorace nigro; antennis pedibusque subtestaceo-albidis, illarum articulo apicali fusco; 
thoracis vesicula, carinis, angulo basali et marginibus dilatatis sangenisque albidis, harum 
area media exteriore, interna ante medium vittaque obliqua ab apice arexe medie currente 
fuscis; ventre dilute ferrugineo. 9. Long. 33, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


Przecedenti valde affinis, dilutior, articulo basali antennarum costisque sagenarum albidis. 


B. Acanthocheila Står. 
Marginibus thoracis lateralibus anguste dilatatis, uniseriatim cellulatis, spinis ciliatis. 


5. M. armigera STAL. 

Oblongo-ovata, nigro-ferruginea, vel fusca, antennarum articulo 3, marginibus et 
interdum carina unica thoracis pedibusque pallide testaceo-flavescentibus; sagenis amplis, 
abdomen undique valde superantibus, vitreis, obscurius reticulatis, basin versus fascia in- 
tus valde dilatata nigro-fusca. &. 2. Long. 5, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


6. M. spinuligera STAL. 


Oblongo-ovata, flavo-testacea, antennis pedibusque multo pallidioribus, illarum arti- 
culis 1 et 4, capite corporeque subtus nigro-fuscis; thorace unicarinato; sagenis vitreis, 
ante medium macula marginali fusca. 2. Long. 5, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 


Statura omnino prsacedentis, cujus verosimiliter varietas. 


62 C. STÅL. 
C. Tropidocheila FEB. 


T. M. pallipes STAL. 

Oblonga, nigra, antennis pedibusque flavescentibus (illarum articulus apicalis deest); 
thorace tricarinato; sagenis abdomen parum superantibus, area marginali albido-hyalina, 
fusco-venosa, basin et apicem versus infuscata, basi angustissima, dein apicem versus sen- 
sim latiore; areis mediis apice conjunctim subelevatis. Long. 3t, Lat. 13 Millim. — (Mus. 


Holm.). 


Valde insignis species. Carin& utrimque marginales thoracis obsoletze. 


8. M. marginella STAL. 


Elongata, nigricans; marginibus lateralibus et carinis 3 mediis thoracis areaque mar- 
ginali sagenarum fusco-albidis; thorace utrimque levissime sinuato; antennarum articulo 3 
pedibusque fusco-ferrugineis. Long. 23, Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm). 


Antennze thorace dimidio longiores, art. 3 graciliore. Thoracis carina subparallele. Sagenx angustre, 
fusco-albidae, areis mediis nigricantibus, marginali angusta, biseriatim cellulata. — = 


9. M. Sacchari H. ScH. 


Wanz. Ins. V. p. 85. fig. 533; (vix idem HFieberi). (Mus. Holm. et StåL.). 
FABRICIUM haud citavi, species nonnullas alias simillimas cum deseriptione hujus auctoris omnes congruen- 
tes cognoscens. - 


D. Physatocheila FrEB. 


10. M. ochropa STAL. 


Oblongo-subovata, nigricans; antennarum articulo 3 basin versus obsolete pedibus- 
que flavo-testaceis; spinis capitis, marginibus lateralibus reflexis, vesicula carinisque 3 pa- 
rallelis thoracis sordide albidis; sagenis albido-hyalinis, limbo sat late (basi ipsa excepta) 
fusco-induto. &. Long. 43, Lat. 2 Millim. -— (Mus. Holm). 


Antenna longe, graciles. Thorax apice capite vix latior, marginibus lateralibus pone medium rotundatis, 
marginibus reflexis parallelis, - anterius angustatis, vesicula parva, obtriangulari, vix producta. Sagense abdomen 
undique multo superantes, a basi sensim rotundato-ampliatre, apice rotundatae. ; 


11. M. fusco-cineta STAL. 

Oblonga, nigricans vel fusco-testacea; spinis capitis, antennarum articulo 3, pedibus, 
thoracis marginibus reflexis, vesicula carinisque 3 subsordide favo-albidis; sagenis albido- 
vitreis, margine omni (basi ipsa excepta) late fusco; ventre dilute flavo-ferrugineo. 2. Long. 
4, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Antenna graciles. Thorax antice capite vix duplo latior, ibidem utrimque antrorsum subproductus, margi- 
nibus lateralibus rectis, parte reflexa parallela, vesicula parva, late obtriangulari, apice medio subproducta; carinis 
parallelis. Sagena ample abdomen undique valde superantes, a basi sensim rotundato-ampliatee, apice rotundat:e. 


. 12. M. Dolwm STAL. 

 Elongata, nigricans; spinis capitis, pedibus, thoracis marginibus reflexis, vesicula ca- 
rinisque 3 parallelis sordide albidis; sagenis elongatis, albido-vitreis, disco excepto fusco- 
reticulatis, apice et presertim extus fusco-limbatis; ventre flavo-ferrugineo. 2. Long. 4, Lat. 
2 Millim. — (Mus. Holm.) 


Precedenti affinis. Antenna graciles, totx nigrae. Thorax antice capite nonnihil latior, ibidim bisinuatus, 
marginibus lateralibus rectis, parallele late reflexis, vesicula parva, trapezoidea. Sagenie abdomen undique multo 
superantes, elongatae, a basi sensim rotundato-ampliatze, apice rotundatae. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 63 


13. M. approximata STAL. 
Oblonga, nigricans; pedibus pallide flavo-testaceis; thoracis marginibus reflexis, ve- 
sicula, carinis, parteque basali sagenisque albidis, his amplis, fasciis 4 parteque posteriore 
nigro-reticulatis. Long. 4, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm). 


M. ochrope affinis, vesicula thoracis majore, ovali, mox distincta. Antenna graciles. "Thorax utrimque 
nonnihil rotundatus, antice capite paullulum latior, marginibus reflexis latiusculis, undique subrequilatis, vesicula 
ovali, compressa, admodum elevata et antrorsum producta. Sagena ample, a basi sensim rotundato-ampliatze, 
apice rotundatze. 


14. M. lepida STAL. 

. Elongata, nigricans; antennis (articulo apicali fusco excepto) pedibusque pallide flavo- 
testaceis; thoracis carinis, marginibus reflexis vesiculaque sordide flavo-albidis; sagenis 
elongatis, vitreis, anterius flavo-testaceo-, posterius fusco-reticulatis. Long. 23, Lat. 1+ 
Millim. — (Mus. STÅL.) 

Statura fere M. Dohrni. Antenne longa, graciles. Thorax capite nonnihil latior, utrimque rectus, mar- 
ginibus reflexis latiusculis, subparallelis, vesicula parva, transversim subtrapezoidea, parum producta, carinis basin 
versus sensim levissime convergentibus. Sagen&e ample, elongate, basi subito nonnihil rotundato-ampliata, dein 
subparallelxe, apice rotundatze. 


In vicinitate M. tabide H. ScH. a Phyllontocheilis certe removende, ut puto, locanda, et huic speciei quoad 
staturam sat similis. 


15. M. monotropidia STÅL. 

Oblongo-ovalis, plus minus obscure ferruginea; ventre antennisque nigricantibus aut 
nigro-fuscis, harum articulo 3 dilute flavo-testaceo; thorace unicarinato, utrimque ante 
medium subsinuato, pone medium nonnihil rotundato, marginibus reflexis angustis, antror- 
sum sensim paullulum latioribus; sagenarum apice ut et area costali angustissima, unise- 
riatim cellulata, decoloribus, ferrugineo-venosis. 2. Long. 3, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm. 
et STÅL.). 

M. unicostate affinis, major. 


Tigava Står. Nov. gen. 


Corpus elongatum, parallelum. Antenn&e longissime, corpore cum sagenis longio- 
res, graciles, articulo basali longo, thorace dimidio nonnihil longiore, 2 quam brevissimo, 
3 longissimo, gracillimo. Thorax tricarinatus, marginibus antico-lateralibus elevato-carina- 
tis. Sagene abdomine multo longiores, parum latiores. Pedes longiusculi, graciles. 

: Monanthie (subg. Tropidocheile presertim) affine genus, structura antennarum ab omnibus familia gene- 
ribus distinctissimum. 
1. TI. precellens STAL. 

Pallide ferrugineo-flava; antennarum articulis 2 et 4, maculis 2 anticis parvis tho- 
racis, apicibus ipsis tibiarum tarsisque nigricantibus; pedibus sagenisque pallide flavescenti- 
bus, area costali angustissima, uniseriatim cellulata, decolore, vitrea. 2. Long. 43, Lat. 1 
Millim. — (Mus. Holm.). 


Tingis FABR. 
1. T. fusco-maculata STAL. 


Oblongo-subquadrata, nigricans; thorace disco dilute fusco-testaceo, utrimque 
valde rotundato-ampliato, ibidem fusco-maculato, vesicula magna, ovata; sagenis sub- 


64 CST AN: 


quadratis, basi et prope apicem fusco-maculatis. &. ?. Long. vix 4, Lat. 2 Millim. — (Mus. 
Holm. et STAL.) 


T. Gossypii affinis videtur. Antenne pilose. Thorax utrimque valde dilatatus, parte dilatata vitrea, ro- 
tundata, apice producta, ciliata, maculis 2 irregularibus fuscis; vesicula maxima, ovata, antrorsum valde producta, 
eaput superante, ante medium subito compressa, fusco-reticulata; carina valde foliaceo-elevata, in vesiculam transe- 
unte.  Sagen& ample, oblongo-subquadratae, prope basin subito valde ampliate, angulum rectum formantes, 
dein subparallelse (vel conjunctim retrorsum angustatre), ciliate, areis mediis conjunctim elevatis, macula fusca or- 
natis, area costali basi et prope apicem macula irregulari fusca notata. Pedes pallidi. 


2. M. sex-nebulosa STAL. 
Corpore nigricante; thorace utrimque alato-dilatato, fusco-maculato, vesicula maxima, 
valde compressa, elongata; sagenis amplis, fusco-reticulatis, fusco-bi-maculatis aut nebulo- 
sis. &. Long. 43, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Species insignis. Antenna glabrae (?). Thorax utrimque valde alato-ampliatus, parte dilatata subquadrata, 
fusco-reticulata, fusco-nebulosa; vesicula valde elevata et compressa, caput superante, posterius in carinam mediam 
valde foliaceo-elevatam transeunte; carinis lateralibus subfoliaceis. Sagene ample a basi sensim ampliatae, dein 
subparallelse, apice rotundata, disco haud elevatze, breviter subciliata, fusco-reticulate, prope basin et apicem 
fusco-nebulosa. Antenn&e pedesque pallidi, illarum articulo apicali fusco. 


3. T. Monacha STÅL. 


Oblonga, supra cum antennis pedibusque griseo-albida, subtus mnigricans; thorace 
utrimque retrorsum oblique ampliato, valde dilatato, parte dilatata ante medium profunde 
sinuata, carinis 3 foliaceo-elevatis; vesicula oblongo-ovata, caput superante; sagenis a basi 
sensim ampliatis, dein rotundatis et apicem versus conjunctim angustatis, fascia utriusque 
obliqua ante medium nebulaque apicem versus fuscis. &. 2. Long. 3, Lat. 13 Millim. — 
(Mus. Holm. et STåL.). 


Forma thoracis distinctissima et valde insignis species. 


4. T. mitrata STAL. 

Corpore flavo-ferrugineo, ceterum albida; thorace utrimque valde hyalino-dilatato, 
vesicula oblongo-ovata, caput tegente et superante, posterius in carinam mediam foliaceam 
transeunte; sagenis vitreis, disco elevatis, obscurius venosis. 2. Long. 43, Lat. 24 Millim. 
— (Mus. Holm.). 


Antenn&e pilose. Thorax parte dilatata ampla, rotundata, anterius producta, ciliata. Sagenx a basi su- 
bito rotundato-ampliatae, apice rotundatze. 


5. T. Steimi STÅL. 


Nigricans, nigro-fusca vel subferruginea; antennis pilosis, pedibus carinisque 3 sub- 
foliaceis parallelis thoracis pallide testaceo-flavis; thorace utrimque valde dilatato, parte 
dilatata antrorsum sensim latiore et producta, extus recta, postice rotundata; vesicula 
parva, sed admodum elevata et antrorsum producta, capitis apicem vix superante; sagenis 
vitreis, amplis, fusco-venosis, areis mediis conjunctim elevatis, medio fovea magna impres- 
sis. 3. Long. 4, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm. et StåL), 


6. T. (2) inflata STAL. 
Oblonga, corpore cum antennarum articulis 2 et 4 fusco-testaceo, ceterum pallide 
testaceo-flava; thorace utrimque rotundato-dilatato, parte dilatata anterius angustiore, Ve- 


sicula semiglobosa, sat magna; sagenis mediocribus reticula hic illic fusca. 2. Long. 3, Lat. 
13 Millim, — (Mus. Holm.) 
Certis 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 65 


Monanthiis quibusdam europeis statura similis. Antenner crassiuscule. Thorax utrimque dilatatus, pone 
medium rotundatus, parte dilatata retrorsum sensim rotundato-latiore, illic uniseriatim, hic biseriatim cellulata, 
vesicula valde elevata, semiglobosa, supra caput producta; carinis 3, media pone medium valde foliaceo-elevata, 
reticulata. Sagenze mediocres, in hoc genere parvee, mox ante medium latiores, sordide hyalinee, hic illic fusco- 
reticulata, areis mediis elevatis, interiore concaviuscula. 


17. T. (2) globifera STAL. 

Oblonga, pallide testaceo-flava, subtus cum antennarum articulo apicali fusca vel 
fusco-testacea; antennis crassiusculis; thorace utrimque leviter (posterius nonnihil magis) 
rotundato, leviter dilatato, vesicula semiglobosa, magna, supra caput producta, carinis 
3, lateralibus posterius evanescentibus, media in disco obsoletiore, posterius valde elevata; 
sagenis mediocribus, ante medium latioribus, hic illic fusco-reticulatis, posterius macula 
circulari pallide fuscescente, areis mediis conjunctim elevatis, interiore concaviuscula. &. Q. 
Long. 33, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm. et StAL.). 


Statura precedentis, thoracis marginibus leviter dilatatis, parallelis. 


Laccometopus Firz. 


1. L. albilaterus STAL. 

Elongato-ovatus, fusco-ferrugineus, antennis, capite pedibusque nigricantibus; spinis 
capitis, carinis marginibusque lateralibus thoracis sordide flavo-albidis; sagenis subamplis, 
fuscis, apice obscurioribus, area costali sat lata, apice excepto vitrea, decolore, sordide 
albido-venosa. ?. Long. 53, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antennae crassiusculae. Thorax lateribus subrectis, levissime dilatatis; carinis tribus; vesicula parva, paullu- 


lum producta. Sagenze abdomen ubique admodum superantes, a basi sensim subrotundato-ampliatze, apice subtrun- 
catee, area costali vix dimidium sagense occupante. 


2. LDL. Morio STAL. 

Elongatus, subparallelus, nigricans; thorace marginibus lateralibus carinatis, medio 
carinis 3 retrorsum subconvergentibus instructo; vesicula globosa, leviter compressa, paul- 
lulum producta; area sagenarum costali angustissima, uniseriatim cellulata. &. 9. Long. 5— 
53, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


Tropidocheila morio Står. Öfvers. af K. Vet. Acad. Förh. 1855, p. 187. 
Statura fere Monanthie Sacchari, major. 


3. LD. luctuosus STÅL. 

Elongatus, subparallelus, nigricans, pedibus fusco-testaceis, tibiis dilutioribus; tho- 
race lateribus carinato, disco carinis 3 retrorsum ad medium convergentibus, .dein paral- 
lelis, vesicula vix elevata, parva; sagenis elongatis, angustis, nigro-fuscis, prope apicem 
fascia irregulari decolore, area costali angustissima, testaceo-flavo-variegata. &. Long. 43, 
Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


4. LC. prolizus STAL. 

Elongatus, subparallelus, obscure fusco-testaceus; tibiis dilutioribus; carinis margi- 
nalibus et 3 discoidalibus retrorsum convergentibus thoracis pallidis; vesicula nulla; sagenis 
elongatis, angustis, area costali angustissima, (apice excepto) pallide testaceo-flavescente. 
3. Long. 43, Lat. 14 Millim. — (Mus. Holm.). 

Statura precedentium. 

KE. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 7. 9 


66 (05 SAN 
CORTICICOLJE Aw. et SErv. 


Brachyrhynchus Lar. 
1. B. terginus STAL. 


Ferrugineo-nigricans, antrorsum leviter angustatus, punctato-rugosus; thorace utrim- 
que leviter sinuato, disco utrimque leviter longitrorsum impresso, angulis anticis nonnihil 
productis; antennarum articulis sensim crassitie nonnihil decrescentibus, apicali apice pallide 
ferrugineo-piloso. 2. Long. 9, Lat. 45 Millim. — (Mus. Holm). 


Caput lobo medio sat producto, parallelo, obtusiusculo, tuberculis antenniferis acute nonnihil productis, 
extus inter se parallelis, pone oculos spina nulla. Antenne crassiuscule, articulo basali capitis apicem nonnihil 
superante, 2 illi subaquilongo, 3 eodem mnonnihil longiore, apicali basali breviore, ovali, articulis 3 apicalibus 
basin versus plus minus gracilescentibus. Thorax retrorsum sensim ampliatus, antice quam postice fere 3 an- 
gustior, ibidem utrimque nonnihil sinuatus, angulis anticis leviter productis, obtusis, angulis posticis retrorsum pro- 
ductis; subpunctato-rugosus, sulco levi medio transverso, disco utrimque leviter et latiuscule longitrorsum impressus: 
Scutellum zequilaterum, utrimque levissime sinuatum, irregulariter, ante medium sublongitrorsum rugosum. Corium 
apice leviter bisinuatum. Membrana nigro-fusca, basi nonnihil pallidior. Venter pallidior. 


2. B. bimaculatus STÅL. 


Nigro-ferrugineus, subtus cum tibiis pallidior, antrorsum leviter angustatus, valde 
deplanatus, subtiliter punctato-rugosus; antennis crassiusculis; thorace antrorsum angustato, 
utrimque leviter sinuato, angulis anticis nonnihil productis, vix rotundatis; membrana 
nigro-fusca, basi macula parva ferrugineo-favescente ornata. 2. Long. 7, Lat. vix 23 Millim. 
— (Mus. Holm.). 


Species pulchra, statura fere precedentis, minor. Caput lobo medio apice leviter emarginato, tuberculis 
antenniferis acute productis, extus inter se parallelis; pone oculos spina nulla. Antenna crasse, breviuscule, arti- 
culo basali capitis lobum medium admodum superante, reliquis illo nonnihil gracilioribus, inter se subzaquicrassis, 
2 basali nonnihil breviore, 3 eidem subzequilongo, apicali secundo subaquilongo. 


3. B. flavicans STAL. 


Sordide subferrugineo-flavescens, articulo apicali antennarum, dorso thoracis, scu- 
tello, hemelytris, pectore ventrisque disco fuscis; maculis parvis marginalibus abdominis 
nigro-fuscis; lobo medio capitis apice rotundato, lobis lateralibus subobliquis, pone oculos 
spinula transversa; thorace utrimque leviter sinuato, subtiliter crenulato, ante medium 
longitrorsum subgranuloso-carinato. 2. Long. 7, Lat. vix 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Species valde insignis, inter pulcherrimas familia. 


4. B. granuliger STAL. 


sonden granulatus; lobo medio capitis antrorsum dilatato, apice exciso, 
tuberculis antenniferis subextrorsum acute productis; antennis subgracilibus, articulo 3 
reliquis longiore; thorace utrimque emarginato, ante medium longitrorsum granuloso-qua- 
dri-subearinato; angulis apicalibus segmenti singuli abdominis pallidioribus. £. Long. 8, Lat. 
33 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Caput posterius carinis 2 approximatis, granulosis, pone oculos utrimque spina transversa acuta, crassiu- 
scula, apice posterius valde oblique subtruncata. Antenna articulo basali capitis apicem nonnihil superante, 2 illo 
nonnihil breviore, 3 pracedente dimidio fere longiore, graciliore, apicali fusiformi, tertio vix zequilongo. Thorax 
retrorsum nonnihil ampliatus, utrimque emarginatus, marginibus serrulatis, angulis anticis nonnihil productis. Scu- 
tellum utrimque leviter sinuatum, medio granuloso-subcarinatum. Hemelytra (presertim venis) granulosa. Abdomen 
margine minutissime crenulato. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 67 
Dysodius Sin. 


1. D. flaviventris BURM. 
H. ScH. Wanz. Ins. IX. p. 140. fig. 957. (Mus. Holm.). 


Artagerus STÅL. Nov. gen. 


Corpus oblongum, subparallelum. Caput subquadratum, pone oculos rötundatum, 
parte anteoculari posteriore vix longiore, lobo apicali et tuberculis antenniferis parum 
prominentibus. Antenn&e mediocres, articulo basali capiti zequilongo, valde crasso, fusi- 
formi, reliquis illo multo gracilioribus, tertio basali subaequilongo. Rostrum breve. Thorax 
anterius capite nonnihil latior, retrorsum valde ampliatus, utrimque emarginatus, angulis 
posterioribus prominulis. Scutellum 2quilaterum. Hemelytra completa, membrana longi- 
trorsum venosa, parce reticulata. -Abdomen segmento singulo utrimque rotundato- vel 
angulato-prominulo. 


Forma capitis antennarumque distinctum genus. 


1. ÅA. crispatus STAL. 
Terreus; antennarum articulis 2 et 4 subequilongis, hoc apice pallidiore; thorace 
angulis anticis subprominulis, ante medium utrimque tuberculo instructo, posterius medio 
carinis 2 retrorsum convergentibus, in scutellum continuatis, ibidem valde approximatis 


et pone medium confluentibus; segmento abdominis sexto utrimque maxime prominente. 
3. Long. 61, Lat. 22 Millim. — (Mus. Holm). 


Aphleboderrhis Står. Nov. gen. 


Corpus oblongo-subovatum. Caput subquadratum, lobo -medio triangulari parum 
producto, subinciso, tuberculis antenniferis illo subzequilongis, parallelis, pone oculos ro- 
tundato-truncatum, utrimque subspinoso-productum. Antenn: crasse, lineares, articulo ba- 
sali capiti vix 2equilongo, sed fere toto idem superante, 2 brevi; 3 illis ad unum subequi- 
longo, 4 precedente nonnihil breviore. Rostrum breve. Thorax antice et postice subtrun- 
catus, retrorsum subampliatus, utrimque sinuatus. Scutellum latiuscule triangulare. He- 
melytra completa, membrana enervi. 


Structura antennarum et praesertim membrane distinctum genus. 


1. ÅA. pilosa STAL. 
Fusco-ferruginea, presertim antennis pilosa, subgranulata; thorace anterius carma- 
que scutelli testaceo-albido-subtomentosis; ventre seriebus 2 vel 4 macularum foblongarum 
pallide testaceo-albidarum. 2. Long. 6, Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 


Calisius StåL. Nov. gen. 


Corpus oblongum. Caput pone oculos brevissimum, ibidem utrimque spinosum;, lobo 
medio magno, lato, valde producto, parallelo, apice subexciso, tuberculis antenniferis 
acute antrorsum prominulis, parallelis. Antenn breves, sublineares, articulo basali brevissi- 
mo, reliquis illo nonnihil longioribus, inter se subzequilongis. Rostrum breve. Thorax 
anterius capite nonnihil latior, retrorsum ampliatus, utrimque emarginatus et erenulatus. 
Scutellum maximum, hemelytra tota (si vere adsint) tegens, abdomine nonnihil brevius, 


68 C. STÅL. 


basi medio triangulariter subelevatum, medio longitrorsum percurrenter leviter carinatum. 
Abdomen margine obtuse serrulato. 


Genus familie totius certe maxime insigne. 


1. C. pallipes STAL. 

Fusco-testaceus, subgranulatus; thoracis disco postico tuberculis 4 parvis transversim 
dispositis; scutello subpallidiore, fusco-adsperso, carina media carimulaque utrimque media 
granulata fuscis; pedibus pallidis, annulo femorum articuloque apicali antennarum fusce- 
scentibus. &. Long. 33, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm). 


Aradus FABR. 
1. A. Fallémi STAL. 


Nigricans, cellulis corii membranaque decoloribus, pellucidis; thorace hemelytris sub- 
2equilato, longitudine duplo latiore, ab apice sensim recte ampliato, dein posterius rotun- 
dato; scutello apicem versus admodum angustato; pedibus fusco-subferrugineis. >. Long. 32, 


Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


ÅA. lugubri proximus et affinis, antennarum articulis 3 et 4 fere zequilongis, thorace angustiore, ante me- 
dium utrimque haud sinuato, scutello apicem versus multo magis angustato, cellulis corii haud reticulatis. 


LECTICOLZE Aw. et SErRV. 


Acanthia FABR. 


1. ÅA. lectularia L. 
AM. et SErRy. Hist. des Hem. p. 313. 


REDUVITES Lar. 


Elasmodema STAL. 


Corpus anguste oblongum, totum valde depressum, supra subtusque planum. Caput 
parvum, subtransversum, fere quadratum, ocellis nullis; oculis subprominulis. Rostrum 
brevissimum, crassum. Antenn&e corpore dimidio breviores, articulo basali brevissimo, 
ovali, omnium crassissimo, 2 illo quater longiore, nonnihil graciliore, reliquis capillaribus. 
Thorax pone caput sinuatus, basi rotundatus, lateribus obliquis, sinuatis, cruce media tenui 
impressa. Scutellum late triangulare, apice obtusum. Hemelytra completa, abdomini 
2equilonga,ised angustiora, membrana distinctissima, venis tantum 3 instructa. Abdomen 
posteriora versus leviter ampliatum. Pedes mediocres, omnes valde distantes, scabriusculi, 
femoribus anticis leviter incrassatis. 


Genus valde singulare, loco incertum, ÅAradides cum Reduvinis conjungens, cum genere Tasmanico Isodermo 
a Dom. ERICHSON descripto in multis, ut videtur, convenit, antennarum structura, corio distineto, membrana ner- 
vosa et aliis notis tamen distinctissimum. 


1. E. Erichsom STAL. 
Nigro-fuscum, thoracis lobo postico, apice scutelli, membrana (macula oblonga ma- 
xima excepta), basi femorum tarsorumque, geniculis abdomineque testaceo-flavis, hujus 
margine nigro-fusco, testaceo-flavo-maculato. . Long. 5, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 69 
Peirates SErRyv. 


1. P. maculipennis LrrP. et SErRv. 


AM. et SEryv. Hist. des Hem. p. 325. 4. (Mus. Holm. et STåL.). 
Var. membrana absque macula magna flava basali, macula parva transversa sordide flavo-albida ibidem tan- 
tum ornata. 


Rasahus Aw. et SErv. 
1. RB. picicornis STAL. 
Nigricans, subnitidus; antennis piceis; thoracis sulcis longitudinalibus et lobo postico 


punctato-rugulosis; hemelytris brevissimis, scutello parum longioribus, fusco-brunneis; pe- 
dibus fusco-piceis, tarsis dilute fusco-testaceis. 2. Long. 163, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.). 


Phorticus StAL. Nov. gen. 


Corpus parvum, subelongatum. Caput ante oculos cylindrico-produetum, collo nullo. 
Ocelli adsunt. Rostrum longiusculum. Antenne corpore dimidio breviores, apicem versus 
sensim gracilescentes, articulo basali capitis apicem parum superante. Thorax antrorsum 
angustatus, antice capite cum oculis nonnihil angustior, medio levissime constrictus, postice 
quam antice ter latior, latitudine nonnihil longior. Scutellum triangulare, zequilaterum. 
Membrana parce obsolete longitrorsum venosa. Pedes mediocres vel subbreviusculi, femo- 
ribus anticis leviter incrassatis, tibiis anticis apicem versus crassioribus. 

Prostemme proximum genus. 

1. P. viduus STAL. 

Fusco-testaceus, pilosulus, antennis, capite, fascia fere media thoracis, scutello, 
apice coril nigro-fuscis; rostro pedibusque flavo-testaceis; membrana fusca, ad angulum 
apicalem corii anguste albido-marginata; femoribus anticis subtus spinula armatis. &. Long. 
4, Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm.) 

2. P. obscuriceps STAL. 

Obscure testaceus; subtus cum apice thoracis, basi hemelytrorum, pedibusque pallide 
testaceo-flavus, capite apiceque corii nigro-fuscis; femoribus anticis inermibus. &. Long. 3, 
Lat. vix 1 Millim, — (Mus. STAL). 


Minima hucusque cognita species suze familize. 
Prostemma Lar. 


1. P. pallidiceps STAL. 

Fusco-enescens, thorace posterius, antennis, rostro, pedibus limboque abdominis 
fusco-testaceis; capite scutelloque dilute sordide flavis, hoc fusco-bipunctato; hemelytris 
fuscis, clavo fere toto, fascia indistineta et saepe interrupta maculaque subapicali corii 
dilute sordide flavis. 2. Long. 9, Lat. 2$ Millim. — (Mus. Holm.). 


Nabis LATR. 


1. N. villosipes STAL. 


Valde angustata, fere parallela, flavo-testacea, thorace presertim posterius punctato; 
vitta angusta dorsali angulisque posticis thoracis, vitta scutelli, maculis nonnullis mediis 


70 C. STÅL. 


hemelytrorum membranaque fuscescentibus, hoc maculis 3 marginalibus sordide albido-hya- 
linis; pedibus villosis, apicibus femorum testaceis. 2. Long. 9, Lat. 13 Millim. — (Mus. 
Holm. el STAL.) i 


Var. hemelytris subtestaceis. 
Hemelytra abdomen superantia. Thorax fere medio subconstrictus. 


2. N. roripes STÅL. 

Elongato-ovata, sordide testaceo-flavescens, abdomine supra obscuriore, subtus cum 
pectore fusco; vitta (vel lineis 2) capitis vittaque angusta thoracis fuscis; thorace posterius 
subdepresso, mox pone medium callis 2 parvis dilutioribus instructo; hemelytris abbrevia- 
tis, scutello parum longioribus, membrana nulla; limbo abdominis anoque ex parte pallide 
testaceo-favis, illius incisuris infuscatis; pedibus fusco-irroratis. 9. Long. 7, Lat. 13 Millim. 
— (Mus. Holm.). 


Species pictura pedum, thorace bicalloso, posterius subdepresso, disco convexiusculo insignis, NV. limbatae 
proxima, minor. 


Spiniger BuURM. 
A. Thoracis lobo antico medio spinis 2 et utrimque spinula subeonica instructo. 


1. S. thoracicus LErP. et SErv. 
Burm. Handb. der Ent. II. p. 234. 4. (Mus. Holm). 


2. S. tibialis STÅL. 


Cinnamomeus, articulo secundo antennarum, spinis 4 thoracis et apicali scutelli (basi 
excepta), tibiis (basi apiceque exceptis) testaceo-albidis; subtus cum capite, theracis lobo 
antico femoribusque obscurior, hemelytris dilute flavo-testaceis, membrana sordide lutescente 
vel flavescente. 2. Long. 21—26, Lat. 4—6 Millim. — (Mus. Holm. et STtåL.). 


S. ochripenni similis, colore spinarum thoracis mox distinctus. Variat in omnibus multo dilutior. 


3. S. truculentus STÅL. 
Fusco-cinnamomeus, articulo secundo antennarum (regione subbasali excepta) apiceque 
spine scutelli favo-albidis; hemelytris fuscescente-luteis. 2. Long. 23, Lat. 5 Millim. — 
(Mus. Holm.). 


Colore spinarum pedumque a pracedente mox distinctus. 


4. S. limbatus LErP. et SErRV. 
Burm. Handb. der Ent. II. p. 234. 2. (Mus. Holm. et STåL.). 


5. S. eburneus LEP. et SERV. 
Burm. Handb. der Ent. III. p. 234. 3. (Mus. Holm. et Står). 


6. S. nigro-spinosus STÅL. 

Dilute lutescens; antennarum articulo basali, spinis 4 thoracis et apicali scutelli, 
linea illius longitudinali posteriore, macula parva media apiceque corii, serieque macularum 
lateralium pectoris et ventris nigro-fuscis. 2. Long. 20, Lat. 4$ Millim. — (Mus. Holm. et 
STÅL.). 


Preecedenti affinis et ejus forte varietas? 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. Fäll 
7. S. obscuricornis STAL. 
Dilute miniatus, antennis nigro-fuscis, membrana parteque interna corlii fusco-albi- 
dis. 2. Long. 20, Lat. 43 Millim. — (Mus. Holm. et STÅL.). 
8. S. tricolor LbrP. et SErRv. 
Spiniger flavovarius H. Scm. Wamnz. Ins. VIII p. 65. fig. 834. (Mus. Holm. et STåL.). 


9. S. annulifer STÅL. 


Fuscus, apicibus spinarum lineisque mediis thoracis, venis hemelytrorum, macula 
laterali membrane, annulo antennarum, abdomine pedibusque sordide flavo-albidis, femori- 
bus fusco-annulatis. 7. Long. 15, Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.). 


B. Thoracis lobo antico tuberculis 4 conicis, parvis armato, lateralibus 
minoribus, obtusioribus. 


a. Angulis posticis thoracis spinosis. 


10. S. luteo-guttatus STÅL. 


Ater, tuberculis 4 anterioribus thoracis testaceo-flavis; corio luteo-bimaculato. &.2 
Long. &. 29, 9. 32, Lat. &. 6, 2. 7 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Spiniger luteo-guttatus Står. Öfvers. af K. Vet. Acad. Förh. 1854, p. 237, 1. (2). 


11. S. ater Ler. et SErv. 
Bury. Handb. der Ent. p. 234. 1. (Mus. Holm. et StåL.). 


b. Angulis posticis thoracis acutiusculis, pronuinentibus, haud spinoso-productis. 


12. oS. tristillatus STÅL. 


Niger, lateribus maculaque apicali lobi postici thoracis, scutello, maculis pectoris ad 
coxas obscure samguineis; macula pone medium corii lutescente, macula subapicali mem- 
bran&e sordide albida; coxis subpiceis, limbo abdominis anguste favo-albido, nigro-macu- 
lato. 2. Long. 18, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


13. S. flavo-fasciatus STÅL. 


Supra cum antennis pedibusque posticis nigricans, subtus cum capite antico, pedibus 
anterioribus basique pedum posticorum flavo-testaceus; fascia pone medium corii dilute 
sordide flavescente. >. Long. 14, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.). 


Reduvius FABR. 


1. RB. formicarius FABR. 
Platymeris id. H. ScH. Wanz. Ins. VIII p. 33. fig. 808. (Mus. Holm. et Står). 


2. RB. ochropus STAL. 
Acanthaspis id. Står. Öfvers. af K. Vet. Acad. Förh. 1855, p. 188. 4. (Mus. Holm. et Srå1.). 


72 C. STÅL. 
Opinus LAP. 
1. O. pyrrhopterus STÅL. 

Nigro-nitidus, hemelytris cinnabarinis, membrana nigricante, apice et intus late albido- 
marginata; abdomine sordide flavo-albido-limbato. 2. Long. 14, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm. 
et STÅL.). 

Ectrichodia Ler. et SErv. 
1. Z. rubro-venosa STAL. 

Sordide lutescens, pectore abdomineque nigro-piceis, hoc sordide lutescente-marginato; 
antennis, geniculis, articulo apicali tarsorum, scutello hemelytrisque mnigro-fuscis; corio 
rubro-venoso; antennis septem-articulatis, articulis 2 penultimis albidis. 2. Long. 28, Lat. 
73 Millim. — (Mus. Holm.). 

2. BE. albo-annulata STAL. 

Rufo-testacea, antennis fuscis, septem-articulatis, articulis 2 penultimis albidis; abdo- 
mine nigro-piceo, flavo-albido-marginato; hemelytris nigro-fuscis, corio rufo-testaceo-venoso. 
2. Long. 23, Lat. 53 Millim. — (Mus. STAL.) 

An varietas precedentis. ? 

3. JE. spurea STAL. 

Fusco-testacea, angulis posticis thoracis, scutello, abdomine pedibusque pallide flavo- 

testaceis; membrana fusca. &. Long. 13, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm.). 


4. E. lugens FABR. 
Reduvius id. FABR. Syst. Rhyng. p. 269, 13. (Mus. Holm). 


Hammacerus LaAP. 


1. H. conspicillaris DRURz. 
H. ScH. Wanz. Ins. VIII p. 50. fig. 821. (Mus. Holm. et STåL.). 


Macrops BurwM. 


1. M. pallens Lar. 
AM. et Serv. Hist. des Hem. p. 348. (Mus. Holm.). 


Apiomerus HAHnN. 


FET AS fintipesi Et 
HAHN. Wanz. Ins. I. p. 29. fig. 19. (Mus. Holm. et STåL.). 


2. Å. flavipennis H. ScH. 
Wanz. Ins. VIIL p. 75. fig. 344. (Mus. Holm. et STtåL.). 


3. Å. nigricollis STAL. 

Niger, flavo-nigroque pilosus; thoracis lobo postico, hemelytris, maculis marginalibus 
abdominis, coxis trochanteribusque anterioribus, vitta inferiore femorum anteriorum, fe- 
moribus posticis subtus apice, anoque maris sordide flavis. 7. Long. 21, Lat. 63 Millim. — 
(Mus. STÅL.). 

var. b. femoribus apice tibiisque basi flavescentibus. (Mus. Holm. et StåL.). 


AEA 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 73 
4. Å. guttato-venosus STAL. 


Niger, lobo thoracis postico ferrugineo-fusco; venis membrane basi flavescentibus; 
maculis marginalibus abdominis, annulo basali femorum posticorum et medio tibiarum 
posticarum, coxis anticis et basi femorum anticorum intus dilute flavescentibus vel rufe- 
scentibus. &. Long. 15, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm. et SrtåL.). 


5. Å. circummaculatus STÅL. 

Niger; venis membrane basi valde obsolete, maculis marginalibus abdominis, pedibus 
posticis maculisque coxarum et trochanterum sordide flavescentibus. >. Long. 12, Lat. 33 
Millim. — (Mus. Holm.). 

6. ÅA. geniculatus STAL. 


Nigricans; venis membrane basi maculisque marginalibus abdominis flavescentibus; 


pedibus rufo-testaceis, geniculis, tibiarum apicibus tarsisque nigris; coxis trochanteribus- 
que nigris, flavo-maculatis; ventre obsolete sordide flavo-fasciato. &. Long. 14, Lat. 4 
Millim. — (Mus. Holm.). 


7. A. flavipes F. 
Rediuvius id. FABR. Syst. Rhyng. p. 277. 49. (2). (Mus. Holm. et StåL.). 
8. Å. nigripes STAL. 


Niger, 1obo postico thoracis, hemelytris (membrana excepta), maculis abdominis mar- 
ginalibus, coxis, trochanteribus, femorum basi intus maculaque utrimque ani sordide fla- 
vescentibus. &. Long. 13, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm. et SrtAL.). 

9. Å. rufipes STAL. 


Niger, lobo postico thoracis, hemelytris (membrana excepta) maculis interioribus co- 
xarum trochanterumque maculaque utrimque ani flavescentibus; pedibus rufo-testaceis, ger 
niculis, apicibus tibiarum tarsisque nigris. 3. Long. 13, Lat. 14 Millim. — (Mus. Holm.). 


10. ÅA. rubro-cinctus H. ScH. 
Wanz. Ins. VIIL p. 76. fig. 845. (Mus. Står). 
Prionotus Lar. 
1. P. cristatus L. 
AM. et Serv. Hist. des Hem. p. 357. (Mus. Holm. et StåL.). 
Sthienera SPIN. 


1. P. angulosa LAP. et SErv. 


AM. et Serv. Hist. des Hem. p. 362. (Mus. Holm. et SrtåL.). 
E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 7. . 10 


I 


14 C. STÅL. 
larpactor Lar. 


1. H. nigro-annulatus STAL. 


Flavo-testaceus, pedibus dilutioribus, annulis compluribus nigris ornatis; antennarum 
articulis 1 et 2 nigris, flavo-annulatis; capite, scutelloque nigro-fuscis, illius lineis, hujus 
ruga triradiata elevata flavescentibus; maculis pluribus metastethii et ventris fasciisque 
marginalibus abdominis utrimque nigris; hemelytris fusco-testaceis. 2. Long. 12, Lat. 33 
Millim. — (Mus. Holm.) 

Caput subeylindricum, basin et apicem versus subangustatum. Thorax mox ante medium constrictus, an- 
gulis posterioribus obtusis. 


Euagoras Burwm. 


1. EZ. prolizus STAL. 
Sordide griseo-Aavescens, antennis apicem versus fuscis; oculis testaceis; capite disco 
pone oculos dilute fuscescente, linea longitudinali pallida; thorace elongato, vix constricto. 
2. Long. 10, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


Subparallelus, thorace longiusculo, vix constricto, lobo postico fere quadrato, latitudine postica paullulum 
breviore, disco deplanato; antennarum articulo basali capite cum thorace nonnihil longiore. 


2. E. modestus STAL: 
Testaceo-flavescens, subtus cum pedibus nonnihil dilutior; thorace vix constricto, 
subelongato, posterius cum disco maculaque prope apicem corii fuscescente. &. Long. 83, 
Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm.). 


E. prolizo proximus, minor, minus elongatus. Thorax vix constrictus, lobo postico disco subdeplanato, la- 
titudine paullulum breviore. Antenn articulo basali capiti cum thorace sequilongo, articulo 3 basin versus sen- 
sim levissime incrassato. 


3. I. plebejus STAL. 
Pallide griseo-flavescens, femorum apicibus abdominisque dorso dilute sanguineis, 
tibiarum apicibus tarsisque infuscatis; thorace distincte constricto, lobo postico transverso, 
macula hujus magna basali vittaque commissure fuscescentibus. &. Long. 9, Lat. 2 Millim. 


— (Mus. Holm.) 


Thorax latitudine postica nonnihil longior, ante medium distincte constrictus, apice utrimque tuberculo parvo 
globoso instructo; lobo postico convexiusculo. Antenn articulo basali capiti cum thorace subaequilongo, articulo 
3 basin versus sensim levissime incrassato. 


Diplodus Am. et SErV. 
D. guttifer H. SCH. 


Niger, rostro pedibusque concoloribus, antennarum articulis 2 et 3 basi saepissime 
sordide albidis; limbo abdominis sordide flavo- vel rubro-maculato. &. 2. Long. 21, Lat. 6 
Millim. — (Mus. Holm. et STåL.). 


var. a. — supra totus niger. 

var. bd. — thoracis lobo postico maculis 3 anticis margineque posteriore nec non maculis indistinctis mäår- 
ginalibus corii rufo-testaceis; abdominis disco toto vel fasciis tantum flavo- vel rufo-testaceis. 

Arilus guttifer H. ScH. Wanz. Ins. VIII p. 36. fig. 810. 

var. c. — parte coriacea hemelytrorum (apice excepto) thoracisque lobo postico testaceo-flavis, hoc vitta 
inequali medio interrupta nigra. 

var. d. — thoracis lobo postico hemelytrorumque parte coriacea (apice excepto) flavescentibus. 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 75 


2. D. conjungens STAL. 


Niger, capite subtus, articulo basali rostri, thoracis lobo postico, parte coriacea he- 
melytrorum (apice excepto), maculis marginalibus abdominis femoribusque flavo- vel rufo- 
testaceis, horum basi et apice annulisque 2 nigris. 9. Long. 19, Lat. 54 Millim. — (Mus. Holm.). 

var. a. — thoracis lobo postico hemelytrisque immaculatis. 


var. Db. — macula transversa lobi postici thoracis discoque corii nigricantibus. 
Prsecedentis varietas? 


3. D. armillatus LAP. et SERV. 


AM. et Srry. Hist. des Hem. p. 370. 1. (Mus. StåL.). 


Heec species una cum precedentibus duabus et D. brasiliensi (mihi ignoto) forte unam speciem maxime 
variabilem constituunt. 


4. D. nigrispinus H. ScH. 
PEuagoras nigrispinus H. ScH, Wanz. Ins. VIII p. 47. fig. 816. — (Mus. Holm. et StåL.). 


5. D. obscuridorsis STÅL. 


Supra plus minus obscure fusco-testaceus, subtus cum rostro pedibusque testaceo- 
flavescens; antennis nigro-fuscis, articulis medio obsolete testaceis; capite pone oculos tho- 
racisque lobo antico semper obscurioribus; scutelli apice sordide albido; corio apicem ver- 
sus pallido, macula fusca. 2. Long. 14, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm. et STAL). 


Statura omnino precedentis, minor, aliter coloratus. 


6. D. versicolor H. ScH. 
Puagoras versicolor H. ScH. Wanz. Ins. VIII p. 46, fig. 820. (Mus. Holm. et StåL.). 


7. D. subfasciatus STAL. 


Supra dilute fusco-testaceus, subtus cum hemelytris pedibusque flavo-testaceus, corii 
fascia lata maculaque subapicali fuscescentibus; geniculis rufescentibus; thorace subelongato, 
Iobo postico disco deplanato, concaviusculo; tarsis nigro-fuscis. &. (?) Long. 12, Lat. 2 
Millim. — (Mus. Holm.). 


Hygromystes StAL. Nov. gen. 


Corpus valde elongatum, parallelum. Caput cylindricum, collo longo, basin versus 
nonnihil angustato. Rostrum articulo basali sequente longiore. Antenn&e corpore longio- 
res, fere in apice capitis inserte, setace&, articulo basali longissimo, capite cum thorace 
longiore. Thorax subelongatus, antrorsum angustatus, levissime constrictus, inermis. Scu- 
tellum apice acute productum. Hemelytra completa. Pedes longi, femoribus anticis poste- 
rioribus nonnihil crassioribus. 


1. H. lautus STÅL. 


Sordide testaceo-flavescens, pilosus; thoracis lobo postico disco longitrorsum late con- 
cavo, angulis posticis oblique truncatis. &. 2. Long. 17—19, Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm. 
et STÅL.) 


76 C. STÅL. 
Saica Am. et SERV. 


1. S. rubella AM. et SErv. 
Hist. des Hem. p. 372. (Mus. Holm). 


Tagalis Står. Nov. gen. 


Corpus elongatum. Caput latitudine (cum oculis) paullulum longius, ante oculos vix 
productum, subtus spinulosum, collo brevi, crassiusculo, retrorsum nonnihil angustato. 
Ocelli nulli. Rostrum articulo basali reliquis 2 fere &quilongo, articulo 2 basin versus 
nonnihil crassiore. Antenn&e corpori vix 2quilonge, geniculate. Thorax subelongatus, 
antrorsum nonnihil angustatus, supra planiusculus, medio constrictus. Scutellum parvum, 
apice spinosum. Hemelytra membranacea, membrana subdistincta. Pedes mediocres, coxis 
anticis elongatis, femoribus anticis supra subtusque spinulosis, tibiis anticis subtus spinis 
3 armatis; tarsis brevibus, apicem versus latioribus, unguiculis 2 minutis instructis. 


Soice affine genus. 
1. TI. inornata STAL. 


Testaceo-flava, annulo subapicali obsoleto femorum fuscescente; hemelytris valde di- 
lute fuscescentibus. 2. Long. 64, Lat. 1 Millim. — (Mus. Holm.) 


Hiranetis Sein. 


A.  Capite spinoso. 


1. H. tipuliformis BURM. 
Ent. Trans. II. p. 105. 3. 


2. ÅH. gracilis BURrRw. 
Ent. Trans. II. p. 106. 6. Tab. XI. p. 5. 


3. H. flavidata STAL. 


Dilute flava, antennis, annulo apiceque femorum posticorum, tibiis posticis (medio 
excepto), tarsis, costa media venaque apicali membrane nigro-fuscis. ?. Long. 13, Lat. 23 
Millim, — (Mus. Holm. et STåL.). 


4. H. gastrica STAL. 


Nigro-fusca, capite antennisque mnigris; fascia lata membrane annulisque femorum 
flavescentibus; abdomine (apice excepto) sanguineo. &. Long. 12, Lat. 23 Millim. — (Mus. 
Holm.). 


Articulus tertius antennarum levissime incrassatus. 


5. H. fusco-apicata STAL. 


Pallide flavescens, antennis, capite fere toto, lobo postico thoracis (margine excepto), 
apice corii, vitta thoracis laterali pone caput, maculis lateralibus ventris pedibusque (an- 
nulis femorum exceptis) nigris åut nigro-fuscis; membrana decolore, apice fusca. &. Long. 
12, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. T7 
6. H. hlcematogastra STAL. 
Obscure testacea, antennis apicem versus nigro-fuscis; thoracis disco postico sub- 
deplanato, corio prope apicem macula lutescente; membrana fuscescente; abdomine sangui- 


neo; pedibus flavo-testaceis. 7. Long. 12, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antennarum articulus tertius subincrassatus. 


B.  Capite haud spinoso, pone antennas utrimque tuberculo tantum subceonico plus 
minus distincto instructo. 


7. H. ornaticeps STAL. 

Pallide griseo-flavescens, disco dorsali abdominis, antennis (annulis exceptis), capite- 
que nigris, hoc ante et pone oculos utrimque et subtus vittis flavescentibus ornato; pedi- 
bus fuscescente-annulatis; marginibus abdominis nigro-fasciatis, vitta hujus laterali irregu- 
lari maculisque pectoris posterioribus nigris, maculis minutis albido-farinosis ornatis. 9. 
Long. 12, Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm.). 


8. H. spissicornis STAL. 
Fusco-testacea, sericea, maculis minutis levibus irrorata, subtus nonnihil dilutior; 
antennarum articulis 2 et presertim 3 maris incrassatis, compressis; connexivo nigro-fa- 
sciato. S. 2. Long. &. 14, P. 16, Lat. &. 3, 2. 4 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.). 


å 9. H. subannulata STAL. 

Dilute flavo-testacea, puberula, antennis pedibusque obscurius annulatis; thoracis 
disco postico deplanato, angulis posticis rotundatis. 2 (?). Long. 17, Lat. 3 Millim. — 
(Mus. Holm.) 

10. H. simulans STAL. 

Testaceo-flavescea, pilosula; pedibus antennisque obsolete subobscurius annulatis; 
thoracis lobo postico haud vel vix deplanato, angulis posticis emarginatis, ante emargina- 
turam breviter obtuse spinosis. 2. Long. 16, Lat. 34 Millim. — (Mus. Holm.). 


Preecedenti valde similis, latior, dilutior, thorace postice subspinoso, lobo postico haud deplanato. 


11. EH. bicolor Burm. 
Trans. of the Ent. Soc. P. II. p. 107. 8. (Mus. Holm. et StåL.). 


Zelus FaABrrR. 


1. Z. 4-spinosus L. 
AM. et Serv. Hist. des Hem. p. 373. 1. (Mus. Holm. et SrtåL.). 


2. Z. obscuripes STAL. 
Dilute-rufo-testaceus; antennis pedibusque (basi femorum excepta) nigro-fuscis; abdo- 
minis margine inermi. 2. Long. 153, Lat. 33 Millim. — (Mus. Holm.). 
Z. 4-spinoso valde similis, colore pedum abdomineque inermi mox differt. 


| 3. Z. flavicans AM. et SErRv. 
Hist. des Hem. p. 374. 3. (Mus. Holm. et StåL.). 


78 C. STÅL. 


4. Z. anticus STAL. 
Dilute flavescens, antennis, capite, lobo antico thoracis, scutello maculaque utrimque 
pectoris nigro-piceis; hemelytris fuscis, membrana fascia lata multo dilutiore ornata. 2 (2). 


Long. 11, Lat. 234 Millim. — (Mus. Holm.). 


5. Z. macer STAL. 

Valde elongatus, angustus, pallide griseo-flavescens; oculis admodum prominentibus; 
antennis pedibusque pilosulis, illarum articulo basali capite cum thorace fere + longiore; 
thoracis lobo postico ante singulam spinam mediam carina obsoleta longitudinali instructo, 
inter carinas planiusculo; abdominis margine spinuloso; corii apice maculaque nonnihil pone 
medium obsoleta sanguineis. &. Long. 14, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Z. spinoso minor, angustior, oculis magis prominentibus, capite pone oculos longiore, basin versus magis 
angustato, ut et colore valde diversus. 


6. Z. longus STAL. 

Valde elongatus, pallide griseo-flavescens, antennis pedibusque pilosulis, illarum ar- 
ticulo basali capite cum thorace &+ fere longiore, apice ipso rufescente; thoracis lobo postico 
ante singulam spinam mediam carina longitudinali obsoleta instructo, inter carinas planiu- 
sculo; lobo antico parti lobi postici ante spinas fere 2equilongo; sutura clavi corioque api- 
cem versus rufescentibus, hujus apice et macula pone medium fuscescentibus; abdomine 
inermi. 2. Long. 13, Lat. 23 Millim. — (Mus. Holm.). 


Precedenti similis, capite angustiore, abdomine inermi mox differt. 


7. Z. pilicormis STAL. 

Angustus, gsiseo-flavescens, antennis pedibusque pilosulis, illarum articulo basali ca- 
pite cum thorace paullulum longiore; oculis modice prominulis; thoracis lobo postico ante 
singulam spinam mediam carina longitudinali obsoleta instructo, inter carinas planiusculo, 
spinis lateralibus fuscis; clavo, commisuraque obsolete subsanguineis, corii apice macu- 
laque media fuscescentibus; abdominis margine spinuloso. 2. Long. 15, Lat. 23 Millim. — 


(Mus. STÅL.) 


Przecedenti valde similis, thorace posteriora versus latiore, abdomine spinoso tamen distinctissimus. 


8. Z. Sahlbergi STAL. 

Fusco-testaceus, antennis pedibusque pilosulis cum rostro flavo-albidis, fusco-annula- 
tis; femorum apicibus fuscis, longius pilosis; carinis lobi postici thoracis distinctioribus, in 
lobum anticum subcontinuatis; corii macula media spinisque thoracis albidis; abdomine 
oblongo-ovato, segmento singulo apice utrimque spinoso-producto; meso- et metastethio, 
ventrisque parte fere dimidia basali pallidis. 2. Long. 15, Lat. 3 Millim. — (Mus. Holm). 


Heza Am. et SErv. 
1. H. 8-spinosa F. 
Zelus id. FABR. Syst. Rhyng. p. 289. (Mus. Holm. et StåL.). 
2. H. multi-annulata STAL. 
Dilute testaceo-flava, pilosa; antennis pedibusque fusco-multi-annulatis; thoracis spi- 
nis posticis basi fuscis; abdominis margine spinoso, spinis pone medium sitis fuscis. >. Long. 
13, Lat. 4 Millim. — (Mus. Holm.) 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 79 
Sinea AM. et SERV, 
1. S. granuligera STAL. 

Flavo-testacea, admodum dense et rude punctata; antennis fuscis, articulo basali al- 
bido-annulato; capite utrimque ante oculos spinis 3 longioribus, supra oculos spina 1, pone 
oculos spinis 6 vel 7, quarum una alterave minutissima, tuberculiformi; pedibus subnodo- 
sis, femoribus anticis densissime granulatis, supra spinula subapicali tuberculisque 2 distan- 
tibus mediis parvis, subtus serie duplici spinarum multarum intus etiam una alterave mi- 


nore armatis; abdomine medio utrimque subangulato-ampliato. >. Long. 12, Lat. 3 Millim. — 
(Mus. STÅL.) 


Notocyrtus Horrw. 


1. N. 6-foveolatus SPIN. 
H. ScH. Wanz. Ins. IX. p. 124. fig. 944. (Mus. Holm.). 


Spharidops Am. et SErv. 


1. S. amoenus LAP. et SERV. 
AM. et 'SErv. Hist. des Hem. p. 382. (Mus. Holm). 


Nalata Står. Nov. gen. 


Corpus anguste oblongum. Caput ovale, partibus anteoculari et postoculari 2equi- 
longis, illo subconico, hoc breviter cylindrico vel obceonico, basi subito constricto. Ocelli 
adsunt. Rostrum crassiusculum, articulo basali reliquis 2 parum breviore. Antenne cor- 
poris dimidio vix longiores, articulis 2 basalibus mediocriter crassis, apicalibus illis multo 
gracilioribus, capillaribus. Thorax trapeziformis, antrorsum angustatus, postice quam antice 
duplo latior vel ultra, mox ante medium constrictus. Scutellum apice productum, mar- 
ginibus lateralibus plus minus elevatis. Hemelytra completa, abdomine nonnihil angusti- 
ora, membrane cellula posteriore venas 2 emittente. Pedes mediocres, scabriusculi, anti- 
corum coxis spinosis, femoribus incrassatis, tibiis subtus utrimque breviter dense multi- 
spinulosis, apice subcurvis, fossa spongiosa nulla; unguiculis inermibus. 


Hoc genus novum, secundam methodum a D. D. Amvrot et SERVILLE propositam, in vicinitate Stenopo- 
de et generum affinium locandum est, omnibus characteribus tamen ut et habitu cum Reduvidibus propriis (Spon- 
gipedibus AM. et SERV.) congruit, preter fossam spongiosam tibiarum deficientem. Fossa autem haec spongiosa, 
si familiam Ductirostrium dividere vis, me judice nullum vel minimum habet valorem, multo magis valet et primo 
loco adhibenda est forma unguiculorum, ut etiam primus voluit sagacissimus Burmeister. Fossam fere nullam ha- 
bent Nabides, transitionem formantes ad genera omnino nullam habentia. Quze quum ita sint, nullo modo Spon- 
gipedes a Conorrhinidibus et Stenopodidibus separari possunt; adeo sunt, ut mihi videtur, divisiones ille inter 
se affines, ut melius in unam conjungantur. Species sequentes quattuor mihi sunt obvize. 


1. N. aspera STAL. 

Sordide flavo-testacea, annulis 3 rostri, 2 basalibus femorum, 2 tibiarum posterio- 
rum, 1 tibiarum anticarum, harum etiam basi et apice (licet obsolete), disco vittaque 
utrimque ventris, membrana fasciisque connexivi nigro-fuscis. &. Long. 8, Lat. vix 3 
Millim. — (Mus. Holm. et StåL.). 


Thorax postice quam antice ter latior, lobo antico medio profunde sulcato, ad sulcum utrimque tuberculoso, 
tuberculis ipsis subsulcatis, antice carinula granulosa albida instructis; lobo postico anterius carinis 2 retrorsum 


80 C. STÅL. 


divergentibus, antice cum carinis intermediis sive tuberculorum lobi antici parte interiore confluentibus. Scutellum 
carinis lateralibus et apice albidis. Hemelytra fuscescentia, fascia media membranzseque basi pallidioribus. 


2. N. fuscipennis STAL. 

Cinnamomea, hemelytris (margine costali basali excepto), margineque abdominis 
utrimque nigro-fuscis, hoc cinnamomeo-maculato. 2. Long. 7, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm. 
et STÅL.). 

Thorax postice quam antice 24 latior, lobo antico carinis 4, lateralibus brevioribus, mediis a sulco profun- 
diore et latiore separatis, in lobum posticum continuatis, hic divergentibus et sensim evanescentibus. Pedes obso- 


lete dilutius annulati. 
Variat abdomine utrimque plaga longitudinali fusca, medio dilutius vittata. 


3. N. plebeja STAL. 
Flavo-testacea, hemelytris (margine basali sat lato excepto) fuscis; membrane mar- 
gine ad apicem corii anguste flavo-albido. 3. Long. 6, Lat. vix 2 Millim. — (Mus. Holm). 


Species hac et sequens a pracedentibus structura thoracis nonnihil diserepant. Thorax antice quam postice 
plus dimidio angustior, medio sulco lato, utrimque abbreviato, antice quam postice angustiore et subprofundiore, a 
suleo medio transverso per carinulas brevissimas obsoletas separato; partibus lobi antici lateralibus convexiusculis; 
lobo postico supra angulos impresso. 


4. N. fuscicollis STAL. 


Sordide flavo-testacea, capite, thorace, scutello, femoribus maculisque abdominis 
marginalibus obscure fuscis. S. Long. 5, Lat. 13 Millim. — (Mus. Holm. et STÅL.) 


Preecedente statura et structura thoracis omnino similis, thorace postice quam antice duplo latiore. 
Variat pectore vittaque utrimque angusta ventris fuscis. 


Bactrodes Står. Nov. gen. 


Corpus valde elongatum, gracile. Caput supra anterius subglobosum, nonnihil pone 
oculos subeonstrictum, dein collo gracili instructum. Oculi admodum prominentes. Ocelli 
duo nonnihil pone oculos siti, subapproximati. Rostrum inerme, articulis 1 et 3 subzequi- 
longis, 2 illis nonnihil longiore. Antenn&e setace&, geniculate. Thorax elongatus, an- 
trorsum angustatus, anterius infra insertionem colli produetus, medio constrictus, lobo 
postico bicarinato, posterius subdeclivo. Scutellum parvum, triangulare, 2quilaterum. 
Hemelytra completa, tota membranacea, membrana venis 3, quarum 2 cellulam unicam 
includentibus. Pedes longi, graciles. Coxe antice elongate. Femora antica subincerassata, 
subtus serie spinarum instructa. Tibie antice absque spinis evidentibus. Tarsi antici bi- 
unguiculati, posteriores ungue (ut mihi videtur) unico instructi. 


Ploiarie affine genus, structura capitis, thoracis. hemelytrorumque mox distinctum, ocellis preditum. 


1. B. biannulatus STÅL. 


Pallide testaceo-flavus, annulis 2 ante medium femorum anticorum maculisque con- 
nexivi nigro-fuscis; thoracis lobo postico dense punctato. &.?. Long. 9, Lat. 13 Millim. — 
(Mus. Holm. et STÅL.) 


Malacopus Står. Nov. gen. 


Corpus gracile, elongatum, valde angustatum. Caput breviusculum, latitudine (cum 


oculis) parum longius. Ocelli adsunt. Oculi subglobosi. Rostrum crassiusculum, articulo 
basali 


BIDRAG TILL RIO JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 81 


basali reliquis 2 ad unum fere eequilongo. Antennz longissime, corpore multo longiores, 
valde graciles, geniculate. Thorax subelongatus, antrbrsum angustatus, mox ante medium 
constrictus. Scutellum parvum, spina erecta armatum. Hemelytra membranacea, mem- 
brana reticulato-venosa. Pedes longissimi, gracillimi, coxis anticis elongatis; tarsis valde 
brevibus, unguiculis 2 minutis instructis. 


Ploiarie iterum affine genus, ocellis, thorace longiore, antrorsum angustato, spina scutelli insigne. 


1. M. cellularis STAL. 


Pallide testaceo-flavescens, annulis obsoletis pedum cellulisque membrane (basalibus 
exceptis) fuscis, ?. (?) Long. 63, Lat. + Millim. — (Mus. Holm.). 


OCULATI Larz. 


Salda FABR. 


1. oS. ventralis STÅL. 


Oblonga, nigricans, nitida, glabra, antennarum articulo basali (apice ipso excepto), 
limbo laterali medio thoracis, macula parva subapicali clavi, rostro, pedibus ventreque 
testaceo-flavis; margine costali (excepta parte mox pone medium), lineola maculaque parva 
ante medium maculisque 2 oblongis (interiore minore) subapicalibus corii testaceo-albidis; 
membrana fuscescente, nigro-venosa; segmento ventrali apicali fusco, apice utrimque sor- 
dide albido. 3. Long. 4, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Statura fere S, saltatorie. Oculi mediocres. Thorax longitudine media fere ter latior, postice subtruncatus, 


utrimque rectus, antice quam postice dimidio fere ahgustior, medio transversim impressus. Articulus 2 antennarum 
tertio + fere longior. 


ENICOCEPHALIDAE STAL. 


Caput elongatum, pone oculos latum, crassum, utrimque rotundatum. Ocelli adsunt. 
Antenn2e filiformes. Thorax retrorsum ampliatus, bis constrictus, postice subtruncatus. 
Scutellum triangulare. Hemelytra tota membranacea, longitrorsum venosa, vena una al- 
terave furcata et confluente. Pedes breviusculi, tibiis compressis, anticis intus dilatatis; 
tarsis brevibus, crassis, compressis, biunguiculatis. 

Familiam certe distinctam constituit genus Enicocephalus a Dom. WEstWooD propositum, inter Ductirobtres 


et Ploteres locandam. Dom. WEstwoop tarsos anticos uni-unguiculatos deseribit, in speciebus mihi cognitis ungui- 
culos duos distinctos inveni, internum tarso ipso nonnihil longiorem , externum illo nonnihil breviorem, minus validum. 


Enicocephalus WzEstw. 


1. £. spurculus STAL. 


Flavo-testaceus, subnitidus, parce pilosulus; tegminibus pallide fuscescentibus; capitis 
lobo postico latitudine fere longiore, thorace latitudine postica nonnihil longiore. 3. Long. 
vix 4, Lat. + Millim. 

Caput lobo postico latitudine fere longiore, capitis parti medizx (cum oculis) zequilato. Thorax latitudine 


basali paullulum longior, lobo intermedio longitrorsum leviter impresso, reliquis 2 longiore et his ad unum fere 
K. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 7. 11 


82 ONS AT: 


equilongo, postico deplanato. Antennarum articuli 3 ultimi parum graciliores. Femora antica incrassata, com- 
pressa, supra admodum convexa. 


2. IE. rhyparus STAL. 


Fusco-testaceus, parce pilosulus, pedibus dilutioribus; tegminibus pallide fuscescenti- 
bus; capitis lobo postico subtransverso, leviter sulcato; thorace latitudine postica nonnihil 
breviore. Long. 32, Lat. vix 1 Millim. — (Mus. Holm.) 


Caput lobo postico transverso, parte capitis media (cum oculis) nonnihil latiore, medio longitrorsum leviter 
suleato. Thorax latitudine postica nonnihil brevior, lobo antico brevi, lobo medio illo nonnihil, postico eodem ad- 
huc longiore; lobo postico medio duplo latiore, illo impressione levi media, hoc impressione parva media subtrans- 
versa instructis. Femora antica vix incrassata. Antennarum articuli 2 ultimi graciliores, penultimo ultimo adhuc 
graciliore. 


PLOTERES Aw. et SErRv. 
Velia LATR. 


1. V. brasiliensis S. ScH. 


Wanz. Ins. IX. p. 76. fig. 937. (Mus. Holm. et StåL.). — Velia bicolor BLANCHARD in d'Orbigny Voy. 
dans F'Amer. mer. Ins. p. 218. 755. pl. NXIX. f. 1. 


2. V. brachialis STÅL. 


Fusco-castanea, thorace ante medium limboque ventris pallidioribus; thoracis macula 
utrimque anteriore parva obsolete albido-subsericea; tegminum vitta basali intracostali ma- 
culisque 3 parvis apicalibus triangulariter dispositis, quarum media (anteriore) majore, po- 
sterius emarginata, albidis; coxis, femorum dimidio basali annuloque tibiarum pallide te- 
staceo-flavis. Long. 5, Lat. 2 Millim. — (Mus. Holm.). 


Antenna mutilate in exemplo unico speciei valde eximie et pulchrae. 


HYDROCORISAE LATR. 


Mononyx Lar. 


1. M. bipunctatus STAL. 


Öfvers, af K. Vet. Ac. Förh. 1854. p. 239. 2. (9); M. raptorius Burm.; H. ScH. Wanz. Ins. IX. p. 27. 
fig. 895. (Mus. Holm. et StåL.). 


Fabricius nullam facit mentionerm maculse parve&e hemelytrorum et speciem suam etiam ”reliquis multo mino- 
rem” dicit, quare de identitate specierum ab illo auctore et Cel. Burmeister et Herrich-Schefer deseriptarwm valde 
dubito. ; 

2. M. fusco-conspersus STAL. 

Quadrato-ovalis, sordide testaceo-flavescens; thorace utrimque late rotundato, basi 
hemelytrorum vix vel pallulum latiore, cum scutello minute granulato, hoc longitrorsum 
tri-carinato; hemelytris fusco-variegatis; pedibus fusco-annulatis; subtus nigro-fuscus, obso- 
lete flavo-testaceo-maculatus, maculis ventris serialibus. 9. Long. 53, Lat. 33 Millim. — 
(Mus. Holm. et STåL.). 


Statura fere priecedentis, multo minor, thorace subparallelo, utrimque anterius et posterius rotundato, vel 
saltem basi utrimque multo minus distincte oblique truncato, disco magis inaequali, anterius utrimque sinuato, po- 
sterius ante scutellum profundius sinuato. Membrana sordida, fusco-punctata et variegata. 


BIDRAG TILL RI10 JANEIRO-TRAKTENS HEMIPTER-FAUNA. 83 
Galgulus LATR. 


1. G. nebulosus GUÉR. 
Icon. du Régne anim. p. 351. (??). (Mus. Holm. et Står). 


Naucoris GEOFFR. 


1. N. bipunctulus H. ScH. 
Wanz. Ins. IX. p. 39, fig. 900. (Mus. Holm. et SråL.). 


2. N. binotulatus STAL. 


Oblongus, convexiusculus, flavo-testaceus, fusco-brunnescente-irroratus; thorace sub- 
transversim subtilissime rugulosus; scutello hemelytrisque subtiliter punctatis, corio ad 
membranam macula parva pallida; subtus fuscus; margine abdominis utrimque pallido, 
nigro-fusco-maculato. Long. 8, Lat. 5 Millim. — (Mus. Holm. et STAL.) 


Precedente multo minor, proportionaliter angustior, paullulum convexior. Caput latera versus distincte 
punctatum. Thorax longitudine vix 13 latior, utrimque leviter rotundatus, subtilissime (disco subtransversim) ru- 
gulosus, vel aciculatus, latera versus parcius magis minute, disco densius confluenter brunnescente-conspersus et 
irroratus. Scutellum dense brunnescente-conspersum. Hemelytra sat dense subtiliter punctulata, sat dense minute 
fusco-brunneo-conspersa, embolio ultra medium maculaque parva corii apicali commisuram versus sita pallidis, haud 
irroratis.  Prostethium et pedes pallida, femoribus anticis supra extus brunnescente-indutis. 


Limnocoris StåL. Nov. gen. 


Corpus late ovale, subdepressum. Caput cum thorace ad unum fere semicirculari- 
ter rotundatum, e thorace parum prominulum, obtusum. Oculi supra visi retrorsum sen- 
sim sublatiores. Thorax latus, longitudine media circiter quater latior, utrimque dilatatus, 
rotundatus, angulis anticis valde productis, caput utrimgque omnino amplectentibus, angu- 
lis posticis productis obtusis. Hemelytra completa, embolio valde dilatato. 


Structura thoracis emboliique distinetum genus, habitu etiam a Naucori divergens. 


1. LD. insignis STAL. 


Flavo-testaceus, sat dense subtiliter punctato-rugulosus; capitis basi, thorace medio 
hemelytrisque presertim disco fusco-variegatis et irroratis, margine posteriore embolii et 
corii anguste, scutello (apice excepto) membranaque nigro-fuscis, hac pallido-variegata; 
ventre obscuriore, abdominis margine utrimque nigro-maculato. Long. 83, Lat. 63 Millim. 


— (Mus. Holm.). 
Zaitha Am. et Serv. 


1. Z. anura H. ScH. 
Wanz. Ins. VIII p. 26. fig. 799. (Mus. Holm. et StåL.). 


2. Z. plebeja STÅL. | 
Oblongo-subovata, mox pone medium  latior, flavo-testacea, certo situ cupreo- et 
subviolaceo-micans, sat dense punctata, thorace subtiliter ruguloso; capite ante oculos 
parum producto, parte anteoculari intraculari breviore; thorace retrorsum sensim ampliato, 
latitudine antica vix + breviore, utrimque quam levissime late sinuato; membrana 8—9 


84 C. STÅL. 
nervosa; femoribus posterioribus supra, anticis utrimque parce subferrugineo-variis, tibiis 
vix dilatatis. Long. 15, Lat. 8 Millim. — (Mus. STAL.) 


Z. anura dimidio minor, capite multo minus producto, thorace breviore. 


3. Z. micantula STAL. 

Oblongo-subovata, sordide flavo-testacea, certo situ subviolaceo-micans (przesertim 
thorace scutellogue); capite parum producto; thorace latitudine antica 3 breviore, posterius 
subtruncato, utrimque subrecto vel vix sinuato, membrana 6—7 nervosa; femoribus parce 
obsolete fusco-conspersis; tibiis vix dilatatis. Long. 13, Lat. 7 Millim. — (Mus. Holm.) 

Var. b. — Thoracis scutellique vitta media commisuraque pallidis. (Mus. STtåL.). 


Preecedenti maxime affinis, nonnihil minor, thorace nonnihil breviore. 


Fortsättning. 


FÖRSÖK 


TILL 


UPPSTÄLLNING OCH BESKRIFNING 
AF DE I SVERIGE FUNNA 


OPHIONIDER;,; 


AF 


/ 


AUG. EMIL HOLMGREN. FAM - 


F 
— / 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 17 MARS 1858. 


K. Vet; Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 


stR dere Ret t  ; 
NAMRAM 


SNRA Ngn kl AE RE 


fotad eg HM hå ORT 


TE 


[| PATH 
AVOPE ROMA Lå 
Tatl TR AVE a ; 
Siv gt 44 seit TU 
F ata hå bår 
ten i river Mi ; a AV 
R ibyl I 
5; TERES DER SE TA fkl fr SR 
; i i AS HN NGN , a MN RES 
tek rn 0 ERE HUR OR et 
ARA rn et Ia ip Using ARNE Mån af RAL 
ENTER NR Ar sia SERA MAS ELM Ne 
3 KEANE safe au dh 
; Fö stina Mikel rd 
TC SELL M 
d Cor FAL Hu 
By WE É eg 4” HRT hus a att JENS HTS i 
Slag Hr sö rd SANS 
SKE å FIONA Aura. sag 


bend; 46, oh) Wp iv ch 
vinkar HL gap sg sne Å 


SA fortsättning på min utredning af Sveriges Ichneumonider, vågar jag till Kongl. 
Vetenskaps Akademiens granskning framlägga detta arbete med anhållan att det måtte 
blifva intaget i hennes Handlingar. Det latinska språket har äfven här blifvit användt, 
emedan jag ansett att en större spridning af arbetet deraf borde blifva en följd, och att 
jag således, i händelse det skulle ega något värde, derigenom mera trott mig kunna 
gagna vetenskapen. 


PROEMIUM. 


Ex Ichneumonidearum ampla et copiosa sectione magnam partem obtinent Ophioni- 
des vel animalcula, que hic descripturi sumus. Ac jam in opere, a nobis prius edito, 
Monographiam dico Tryphonidum Suecie, non solum notas, quibus hec familia a ceteris 
distinguitur, brevi comprehendimus, sed etiam polliciti sumus, nos tempore procedente da- 
turos esse descriptionem generum et specierum, que hac familia continerentur. Quare 
nunc hoc opus, quod primum de hac re apud nos divulgatur, entomologie studiosis et 
intelligentibus a nobis relinquitur. 

Et jam multi fuerunt anni, quum prima documenta de his animalceulis exstiterunt, 
ex quibus judicare possumus ea nota fuisse; et in nostra zetate qui de iis serutati sunt, 
de metamorphosi eorum permulta, que magni sunt momenti, ostenderunt. Verum in re 
systematica et discriptiva hsec animalcula plus justo adhuc neglecta sunt, quum interea 
alie insectorum sectiones maxima cum industria tractate sunt et Monographiis illustrate. 
Atque ut ad nostram Faunam separatim nos convertamus, illi quidem viri clarissimi, LInnNK, 
DE GEBR, THUNBERG et ZETTERSTEDT, in operibus suis species, que tum erant note de- 
scripserunt; sed quum vel non intentius ad hanc partem se applicaverint, vel is, quem 
proxime dixi, tantum ea notaverit, que, dum in Lapponia proficiscebatur, oculis ejus casu 
se prebebant, perfacile animo informaveris, fieri non potuisse, ut multe sint species, que 
adhuc descripte sunt. Cujus rei documentum erit hoc opus meum, in quo videbis, pluri- 
mas species, si exceperis eas ad genus Anomalon pertinentes, quas in Conspectu Act. 
Reg. Academie Scientiarum Holm. jam descripsi, aut scientie in universum aut nostra 
Faun2e prorsus novas esse. Et tamen, quamquam in proximo tempore multa et locuple- 
tia de his rebus inventa sunt, nemo fuerit, quin facile 'conjiciat, multas in patria nostra 
esse species, querentibus adhuc ignotas, presertim si cogitatione sua comprehendat, quan- 
tam habeat nostra pars terre longitudinem a septentrione ad meridiem, quanta sit varie- 
tate locorum instructa, quantamque multitudinem contineat et montium et fluviorum et 
lacuum; verumtamen pro certo habere possumus, nos jam de integritate hujus partis, 
que ad Faunam nostram pertinet, sine controversia aliarum terrarum, qusecunque sunt, 
similitudinem esse consecutos. OCujus rei imprimis gratiam debemus Clar. Prof. et Equ. 
C. H. BoHrman, doctissimo viro, qui non modo scriptis suis, que ab omnibus precipue 


4 AUG. EMIL HOLMGREN, 


laudantur, in Entomologia nomen invenit gravissimum, sed etiam quod cum labore et 
industria, in qua adhuc nemo eum preestitit, copiosissimam fecit harum rerum collectio- 
nem, Museum Entomol. Reg. Academixe Scientiarum Holm. in omni parte scientie ad eam 
perfectionem et ornatum perduxit, ut non sine caussa nature periti, quum ad id oculos 
suos convertant, maxima moveantur admiratione. Quas quidem collectiones etiam funda- 
mentum hujus operis maxime posui. Attamen hic facere non possum, quin etiam alis 
viris doctis gratiam referam, quod neque consilia eorum mihi defuerunt, et magnas suas 
collectiones summa cum benevolentia mihi dederunt adeundas, clarissimos viros dico Prof. 
et Equ. P. F. WAHLBERG et Prof. et Equ. J. W. ZeEtTERsSTEDT. Et hujus prototypi operis 
illius ampli, quod ”Insecta Lapponica” inscribitur, qui benevole a Prof. A. G. DAHLBOM ad 
me missi sunt, mihi fuerunt maximi momenti. Deinde ex regione Gothoburgensi et Hal- 
landia septentrionali multa et bona mihi data sunt a clarissimo nostro Arachnologo et 
Equ. N. WESTRING, et ex Öelandia quzedam digniora a Pastore P.: FriGELio. Neque cum 
silentio pretermittere possum amicos meos, Entomologix studio deditos, Candid. Axer v. 
Gois, Doct. C. StåL, Stud. C. D. E. Rott, Conserv. MEVes, qui maxima cum amicitia 
et locupletibus et pluribus partibus patrie collectaneis fecerunt, ut opus meum exstare 
possit uberius. Ex quibus qui a me primo loco nominatus est (GoEs), quum hortatu meo 
summa cum industria et acutissimo oculorum obtutu in hanc partem Faun& nostre maxi- 
me incubuerit, non solum de speciebus, pridem notis, ea mecum communicavit, que ma- 
gno luce eas collustrant, sed etiam multas rarissimas et quasdam adhuc non descriptas 
mihi attulit ex Östrogothia, provincia nobis inde a pueritia communi et maxime dilecta. 
Jam preter ea, que mihi tradita sunt a viris doctis, fautoribus et amicis, quos supra 
dixi, sub judicium meum etiam posui collectiones Acad. Upsaliensis et Scientiarum Socie- 
tatis. Ad que quum addo, que itineribus per quasdam regiones patrie ipse collegi, non 
est difficile videre, mihi copiam fuisse rerum uberrimam, que a me tractarentur. Liben- 
ter etiam voluissem, me nunc quzadam de hac re ex Dania, Norvegia et Finlandia offerre 
potuisse. Magni enim interesset etiam harum terrarum Faunam Ichneumonidearum discere 
comparatam cum Suecica. Quod quidem opus conficere posteritati et viro majoris ingenii 
relinquo. 

Si nunc ad Geographiam Ophionidum nos convertimus, hanc familiam perfusam in- 
venimus per totam Sueciam inde a Scania australi usque ad circulum polarem, etsi quee- 
dam species frequentia individuorum sub septentrionem videntur multum deficere. Quod 
maxime fit iis, qui mitio vite sux parasitice vivunt in progenie Macrolepidopterorum; 
cujus rei caussam facile est invenire ex eo, quod hec etiam sub septentrionem multum 
deficiunt. Quzdam autem genera, ut Paniscus et Hellwigia, omnino tantum medie et 
australis Suecie esse videntur. 

Et hic quidam recte postulare possunt studiosi, ut horum animalculorum Historiam : 
metamorphoseos plenius disseramus. Quoniam autem in animo est nostro aliquando post- 
hac totam familiam Ichneumonidearum continenter deseribere et pertractare, melius est, 
nos usque ad id tempus hanc disquisitionem dilatare, presertim quum speremus, nos 
tempore procedente quzredam de his rebus magis dilucide esse perspecturos. Quze quum 
ita sint, tamen hoc loco non possumus non animadvertere, omnes, que huc pertinent, 
species in statu larvarum per alia insecta vivere, quorum in progenie, herbis noxia, meta- 
morphosin suam subeunt, quo fit, ut pro sua portione prohibeant, quominus hec capiant 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. ) 


majora incrementa. Itaque nobis est difficile concedere, haec animalcula ad aliam rem vi- 
tam gerere, quam ut naturam pari pondere sustentari adjuvent, quamquam non hec est 
sententia RATZEBURGII. Sed de hac re alias nobis liceat exponere quid sentiamus. Hoc 
loco tantum notare volumus, sententiam RATZEBURGII prorsus contrariam esse ei, quam 
semper olim complexi sunt viri Entomologize intelligentes. Quare ut, quid sentiat, affe- 
ramus, Ichneumonideas credit ita exsistere, ut eventum efficiant et non caussam status 
morbosi, cui larve, in quibus commutantur, obnoxia sunt. Ad has conclusiones RATZE- 
BURG eo precipue venit, quod horum animalculorum vitam consentaneam esse credit ani- 
malibus, que proprie dicuntur parasiti, ut Pediculi, Vermes intestinales etc. cum quibus 
tamen Ichneumonidexe, que quidem in statu larvarum parasite sunt, nullo modo compa- 
rande. Ut enim vita eorum plurimas ostendit differentias, ita maxime est necessarium, 
eam habere scopum plane diversum. Nobis etiam incredibile videtur, fieri posse, ut larva, 
que jam aliis caussis (ut RATZEBURG sentit) morbo laborat, multitudinem pasceret Ichneu- 
monidearum voracis progeniei, et tamen ipsa in pupe statum veniret. Prius contra cor- 
pus, magnis viribus instructum, habere videtur debuisse. Neque Cl. ERIcHSoN, Prof. Be- 
rolinensis, qui nunc in mortuis est, vir suo tempore Entomologiza acutissimus et peritissi- 
mus, sententiam RATZEBURGI potuit probare, contra quam argumentum attulit validissi- 
mum, larvas Lepidopterorum, quibus ovum, quod Ichneumonide&e posuerunt, exemptum 
est, omnes tamen metamorphoses suas transisse. Quod etiam Cl TrrEirscEKE, Lepidopte- 
rologus, observatione sua conclusit'). Nemo igitur fuerit, qui de iis, que duo viri tanta 
doctrina notaverunt, dubitationem habere audeat; que si recta sunt, alio modo res se 
prebet. Ceterum autem RATzEBURG iis, que de horum animalculorum metamorphosi ob- 
servavit, famam sibi comparavit, quae eum in numero eorum, qui hac 2tate de his rebus 
quzerunt et judicant, principatum tenere facile concedendum est. 

Hic finem facimus prefationi hujus operis, quod multimodis nobis fuit valde labo- 
riosum, cum letitia sperantes, fore, ut certe quodam modo prosit et satisfaciat iis, qui 
ad eam partem Faun&e nostre, quam continet, se converterunt, ut penitus eam perspici- 
ant et delectati in eo studio acquiescant. Quam rem si opere nostro consequi possimus, 
magnum nobis premium deferatur nostrorum laborum. 


Fam. OPHIONIDES. 


Caput transversum, plus minusve buccatum, rarius subglobosum. Clypeus ut pluri- 
mum non discretus, rarius linea impressa a facie separatus (Exzolytus, Cremastus etc.), mu- 
ticus vel rarissime mucronatus (Sagaritis). Facies interdum os versus angustata (Anomalon, 
Trachynotus, Cymodusce 8). Labrum interdum breviter exsertum. Mandibulce szepius latius- 
cule, rarius valde anguste (Paniscus). Oculi juxta radicem antennarum sepissime emar- 
ginati, nudi, rarissime hirtuli (Trickomma, Cymodusa). Antenne sepius fliformes extrorsum 
attenuate, rarissime subcelavate (Helhcigia); scapo rarius apice exciso (Paniscus, Banchus); 


') Wenn man frischgestochene Sticke findet, kan der Schmetterling dadurch gerettet werden, dass man mit 
einer feinen Nadel das Ei des Ichneumons durchsticht und auf diese Weise sein Auskriechen verhindert. — 


In Naturgeschichte der europäischen Schmetterlinge, T. I. Pesth 1840. 


6 AUG. EMIL HOLMGREN, 


articulo primo flagelli sepissime cylindrico, h. e. latitudine multo longiore. Thorax sepius 
robustus. Mesothorax seepissime punctatus vel confertissime ruguloso- aut alutaceo-puncta- 
tus, rarius leviusculus (Ophion, Paniscus, Opheltes e. p.), plerumque integer. Scutellum 
seepius convexum, gibbulum, rarius depressum, rarissime subpyramideum (Opheltes), apice 
ut plurimum rotundatum, inerme vel rarissime spina brevi armatum, rarius quadratum 
(Charops); interdum marginibus lateralibus elevatis (Anomalorum sp.). Metathoraxz sepius 
areolatus, interdum tamen areis superioribus omnino deficientibus; spiraculis ut plurimum 
in spec. majoribus linearibus vel oblongis in minoribus circularibus vel rarius ovatis. Ab- 
domen sepissime plus minusve compressum, rarius teretiusculum, rarissime depressum, ut 
plurimum petiolatum, interdum sessile (Banchus, Scolobates) vel subsessile (FEzetastes); se- 
gmento primo spiraculis ut plurimum pone medium sitis, rarius in medio vel inter medium 
et basin locatis; ultimis rarius emarginatis (Porizon 2); terebra feminarum plus minusve 
exserta, rarissime occulta (Banchus), valvulis genitalibus in mare incrassatis; stylis anali- 
bus maris brevissimis, rarius exsertis (Mesochorus). Ale areola aut triangulari aut nulla, 
rarius subquingqueangulari (Atractodes) vel magna, rhombea (Mesochorus); cellula cubitali 
prima rarius nervos duos recurrentes recipiente (Helhvigia, Ophion, Trachynotus); radiali 
sepius elongata, angulo areolari obtuso, rarius subtrapezina, angulo areolari recto (Pori- 
zon); stigmate plerumque angusto, rarius majusculo. Pedes graciles vel validiusculi; femo- 
ribus posticis rarius spina armatis (Pristomerus); tibiis intermediis rarius unicalcaratis 
(Trachynotus); tarsis posticis interdum incrassatis (Anomalorum sp., Scolobates), unguiculis 
plus minusve pectinatis, rarius omnino inermibus. 

Imago in graminosis et fruticetis, interdumque in floribus per hortos, silvas et 
prata obvenit. Larva in aliis insectorum larvis vitam parasitice degit. 


CONSPECTUS GENERUNM. 


Sectio I. Cellula alarum cubitalis prima nervos duos recurrentes excipiens. 


ÅA. ÅAntenne extrorsum incrassate, subelaviformes. 


1. Hellwigia Grav. Ichn. Europ. III p. 795. 
B. Antenne filiformes vel setacece, apicem versus nunquam incrassatce. 
2. Ophion FABR. Piez. p. 130. 
Dorsum mesothoracis leviusculum. Tibixe media calcaribus duobus apice instructe. 
3. Trachynotus Grav. Ichn. Europ. III. 715. 
Dorsum mesothoracis scabrum, rugulosum. Tibixz medix unicalcarate. 


Sectio II. Cellula alarum cubitalis prima nervum recurrentem discoidalem tantum 
excipiens. 
Divisio I. Abdomen petiolatum. 
Phalanx 1. Cellula alarum radialis scepius lanceolata, angqulo areolari obtuso. 
Subdivisio 1:ma. Femora postica simplicia, inermia. 


10. 


11. 


12. 


13. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. & 


A. Metathorax spiraculis ovalibus vel oblongis instructus; (in Absyrto subrotundatis). 


Casinaria ochrostoma, cui spiracula metathoracis ovata sunt, sub litt. B. quserenda. 


a. Unquiculi tarsorum simplices, haud pectinati. 
TT Mandibule dentibus duobus inter se valde incequalibus apice instructee. Ner- 
vus alarum recurrens discoidalis in medio cellule cubitalis prime exceptus. 
7) Tarsi posticr articulo primo duplo circiter longiore quam secundo. 
Seltzoloma Wesm. Bull. d. Belgique T. XVI. p. 120. 
Clypeus margine apicali late reflexo et bilobo. 
Ezxochilum WEsm. Bull. d. Belgique T. XVI. p. 121. 
Clypeus margine apicali truncato. 
=) Tarsi postici articulo primo quadruplo longiore quam secundo. 
Heteropelma Wesm. Bull. de Belgique T. XVI. p. 120. 
Clypeus margine apicali late rotundato. 
ir Clypeus apice medio ocutangulo vel apiculato. Mandibule dentibus duobus 
inter se subequalibus apice instructe. Nervus alarum recurrens discoidalis 
ante medium cellulce cubitalis prime exceptus. 
Anomalon Grav. Ichn. Europ. III. p. 137. 
Oculi nudi. 
Trichomma Wesw. Bull. de Belgique T. XVI p. 25. 
Oculi hirtuli. 
b. Unguiculi tarsorum pectinati. 
+ Scutellum convexiusculum, apice rotundatum. Areola alarum presens. 
&. Segmentum primum abdominis spiraculis ante medium instructum. 
Opheltes HormGr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 323. 
Caput valde buccatum. Mandibule latiuscule, denticulis longitudine 2quali- 
bus apice instructe. Antenn&e scapo non exciso. Pleure linea transversim 
impressa duplicate. Metathorax spiraculis elongatis. 
Pamiscus Grav. Ichn. Europ. III. p. 122. 
| Caput breve, interdum subbuccatum. Mandibul&e anguste, dentibus valde 
inequalibus apice instructe. Antenne scapo subovato, apice profunde ex- 
ciso. Pleur& integre. Metathorax spiraculis oblongis. Unguiculi tarsorum 
distinetissime pectinati. | 


Absyrtus HormGr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 323. 
Caput vix buccatum. Mandibul&e modice late, denticulo inferiore nonnibil 


longiore. Antenn&e scapo perparum exciso. Pleure integre. Metathorax 
spiraculis subrotundatis. Unguiculi tarsorum pectinati vel interne rigide setosi. 
B. Segmentum primum abdominis spiraculis pone medium instructum. 
Campoplex Grav. Ichn. Europ. III. p. 453. 
++ Scutellum depressum, subquadratum. Areola alarum dejiciens. 
Charops HormGr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 324. 


B. Metathorax spiraculis circularibus, rarissime subovatis. 
Absyrtus, cui spiracula metathoracis subrotundata sunt, sub litt. A quserendus. 
a. Åreola alarum aut minuta subtriangularis aut subquingue-angularis aut nulla. 


14. 


15. 


16. 


17. 


18. 


19. 


20. 


AUG. EMIL HOLMGREN, 


a. Clypeus non vel imperfecte discretus. Abdomen modice compressum vel tereti- 
usculum (in Angitia compressum), rarius depressum. Stigma alarum angustum. 
T Oculi tenuiter hirti, subprominuli. Facies 2 os versus angustata. 

Cymodusa HormGr. Consp. Gen. Öph. Suec. p. 325. 
Tr Oculi nudi. 
+)  Clypeus distincte mucronatus vel margine apicali in medio denticula- 
tim producto. 
Sagaritis Hormer. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 325. 
++) — Clypeus apice ommino muticus. 
= Metathoraz areis supra scepius nullis vel valde obsoletis, rarius 
distinetis.  Abdomen clavatum, sepius non compressum. Oculi 
Juzta radicem antennarum distincte emarginati. 
Casinaria HormGr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 325. 
=  Metathorax areis superioribus instructus. Abdomen apicem versus 
plus minusve compressum. Öculi juzta radicem antennarum leviter 
vel obsolete emarginat. 
? Abdomen modice vel parum compressum; segmentorum incisuris 
valde distinctis. Metathorax apice non productus. 
OD Caput mediocriter magnum. Abdomen modice latum. 
Limneria HoLrmGr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 326. 

Caput spe transversum, interdum subbuccatum. Clypeus non vel imper- 
fecte discretus, interdum convexiusculus, infra genarum apicem vix de- 
scendens, apice rotundato vel truncato, foveolis ordinariis parvis, parum 
profundis, interdum obsoletis. Thorax altitudine sepissime distincte lon- 
gior. Segmentum primum abdominis petiolo angusto, haud incrassato, lon- 
giore quam postpetiolo convexiusculo; septimum ut plurimum brevissimum. 

Meloboris HormcGr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 326. 

Caput subbuccatum; facie saltem ? os versus sepius nonnihil angustata. 
Clypeus non discretus apice rotundatus, foveolis ordinariis parvis. Oculi 
ratione capitis parvi. Thorax altitudine longior. Segmentum primum ab- 
dominis breve, crassiusculum, postpetiolo parum breviore quam petiolo; 
septimum exsertum. a 

Pyracmon Hormcr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 326. 

Caput valde buccatum, tumidum; facie os versus subdilatata. Clypeus non 
diseretus, foveola utringue notatus, apice subtruncatus, immarginatus, 
rarius breviter apiculatus. Öculi ratione capitis parvi. Thorax altitudine 
longior. Segmentum primum abdominis validiusculum, parte ejus postpe- 
tiolari latitudine fere duplo longiore, petiolari altitudine non latiore; se- 
ptimum exsertum. 

Canidia HoLMGR. n. gen. 

Caput vix buccatum; genis infra oculos longe descendentibus. ' Clypeus 
haud exacte diseretus, foveola profunda utringue notatus. Antenn&e vali- 
diuscule. Thorax gibbulus, brevis, altitudine vix longior. Segmentum 
secundum abdominis transversum. 


21. 


23. 


24. 


25. 


26. 


27. 


28. 


29. 


30. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 9 


O0 Caput thorace multo latius, antice visum subrotundatum. Oculi integri. 
Ahdomen angustum, elavatum; segmento secundo alutaceo latitudine lon- 
giore; terebra 9 longe exserta. 
Nemeritis HoLMGR. n. gen. 

"" Abdomen valde compressum, lcevissimum, suturis segmentorum (9) subtilissi- 

mis. Metathorax apice subproductus. 
Angitia Hormcer. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 327. 
B. Clypeus discretus. Stigma alarum magnum. 

1 Abdomen in utroque sexu compressum. Terebra feminarum longe exserta, 

recta.  Areola alarum nulla; nervus areolaris longiusculus. 
Cremastus Grav. Ichn. Europ. III. p. 730. 
it Abdomen Q scepissime compressum, I teretiusculum vel depressum, rarius 
utriusque sexus depressum vel 2 cunerforme. Terebra fenuinarum brevissima. 
Åreola alarum aut subpentagona aut triangularis aut valde incompleta (h. 
e. nervo ejus exteriori plus minusve obsoleto). 
+) Abdomen & cuneiforme, apicem versus valde angustatum et compressum,; 
segmentis elongatis, incisuris tenuissinvis. 
Seleucus HoLMGR. n. gen. 
+) Abdomen 8 depressum vel plus minusve compressum, interdum cultri- 
forme, segmentis modice elongatis. 
Atractodes Grav. Ichn. Europ. III. p. 789. 

Abdomen maris depressum vel teretiusculum, femin2 plus minusve com- 
pressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus 
breviore. 

Exolytus FOERSTER in collectione typica Museo Holm. donata. 
Abdomen utriusque sexus depressum; segmento primo posticorum pedum 
coxis cum trochanteribus longiore. 
b.  Areola alarum majuscula, rhombea. Styli anales maris et terebra femincw exserta. 
Mesochorus Grav. Ichn. Europ. II. p. 960. 
Phalanx II. Cellula alarum rådialis breviuscula, subtrapezina, angulo areolari recto. 
Å. Antenne modice distantes. Pectus latitudine longius. Metathoraz alti- 
tudine viz vel parum brevior. 
Porizon Grav. Ichn. Europ. III. p. 748. 
B. Antennce inter se sepius valde distantes. Pectus transversum. Meta- 
thorax altitudine multo brevior. 
Thersilochus HormGr. Consp. Gen. Oph. Suec. p. 329. 


Subdivisio 2:da. Hemora postica spina armata. 
Pristomerus Curt. Brit. Ent. p. 624. 


Divisio II. Abdomen sessile aut subsessile. 
A. Tarsi ommnes graciles. 
a. Unguiculi tarsorum non pectinati. Abdomen subsessile (vel potius 
forte subpetiolatum). 


K. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 8. 2 


10 AUG. EMIL HOLMGREN. 


31. Fxetastes Grav. Ichn. Europ. III. p. 395. 
: b. Unguviculi tarsorum pectinati. Abdomen sessie. 
32. Banchus FaBr. Piez. p. 129. 
B. Tarsi postici incrassati. 
33. Scolobates Grav. Ichn. Europ. II. p. 359. 


HELLWIGIA Grav. 


Caput transversum, haud buccatum. Clypeus non diseretus, apice truncatus. Labrum 
exsertum. Mandibule subanguste, denticulis inequalibus apice instructe, dente scilicet 
superiore longiore. Palpi filiformes. Öeculi juxta radicem antennarum emarginati. Antenna 
apicem versus sensim incrassate, subelavate, compressiuscule. Metathoraz spiraculis linea- 
ribus. Abdomen compressum, petiolatum; segmento primo spiraculis pone medium sitis; 
valvulis genitalibus in & valde incrassatis; terebra 2? vix subexserta. Ale areola nulla; 
cellula cubitali prima nervos duos recurrentes excipiente. Pedes mediocres; unguiculis tar- 
sorum simplicibus, non pectinatis. 


1. H. elegans Grav. 
Nigra, abdomine flavo-rufoque vario; capite thoraceque flavo-maculatis; pedibus fla- 


vis, coxis in femina maxima ex parte nigris. — >? (Long. 33—4 lin.). 
Helhvigia elegans Grav. Ichn. Europ. III. 798. 1. — BoHEMAN Act. Holm. (1851). 177. 


In locis arenosis presertim ad litora maris, valde rara; scilicet in Scania prope Lomma 
d. 13 Aug. (Cel. BoHEMAN), ad Ljungby (Dom. WALLENGREN) nec non in floribus 
Sisymbrii Sophie ad Ilstorp d. 16 Jul. —7 Aug. (Stud. C. RortH). 


Caput transversum; fronte utringue impressa, lineis duabus elevatis instructa; facie subrugoso-punctata. 
Thorax fortiter punctatus; scutello brevi, subsemicirculari, marginato; metathorace areis superioribus ommnino defici- 
entibus. Abdomen compressum, nitidulum, leve; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus non 
longiore, levissime tantum curvato, postpetiolo latitudine nonnihil longiore, breviore at duplo latiore quam petiolo: 
2:do tertio breviore, gastrocoelis distinctis; 3:tio et 4:to longitudine subequalibus; sequentibus longitudine sensim 
decrescentibus; ultimo ventrali exserto; apice setoso (5) vel nudo (2). Ale nervo radiali externo arcuato; trans- 
verso anali supra medium fracto. Pedes mediocres; femoribus posticis validioribus. 

Mas.  Caput flavum, occipite, macula frontali didyma et denticulis mandibularum, nigris. Antenne fulve, 
subtus basin versus flavicantibus, articulo primo supra fusco. Thorax niger, maculis duabus uncinatis humeralibus, 
linea sub alis anticis, punctis duobus unove sub alis posticis, pectore, scutello, post-scutello, metathoracis macula 
dorsali magna alteraque utrimque laterali, flavis. Abdomen segmento primo nigro, apice flavo; 2—4 testaceo-rufis 
aut flavis basi rufescentibus; 5—7 flavis, 5 vel etiam 6 basi laterali nigricante. Alx subhyaline, stigmate stra- 
mineo; radice et squamula flavis. Pedes flavi; postici coxis et trochanteribus saepe nigro-maculatis, tarsis apicem 
versus rufescentibus, articulis 2—4 basi summa nigra. 

Femina. Caput nigrum, orbitis oculorum (frontalibus saltem) flavis. Antenne rufe, articulis 1—3—4 
nigris vel piceis. Thorax maculis flavis humeralibus simplicibus ; pectore toto nigro. Abdomen segmentis 1, 5, 6 
et 7 nigris marginibus apicalibus flavis; 2—4 rufis vel fulvescentibus marginibus apicalibus ut plurimum flavidis. 
Pedes anteriores flavi, coxis preter maculam apicalem flavam et trochanteribus basi, nigris, rarius femoribus subtus 
basin versus linea picea; postici fulvi, coxis nigris macula flava, trochanteribus flavis basi nigra. Cetera sicut in mare. 


OPHION FAEBR. 


Caput transversum, breve, haud buccatum. Clypeus subdiseretus foveola utrinque 
notatus, apice truncatus vel subtruncatus. Mandibule dentibus subequalibus apice instructe. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 11 


Labrum breviter exsertum. Palpi filiformes. Oculi juxta radicem antennarum emarginati. 
Ocelli triangulum formantes, majusculi. Antenne corporis longitudine vel adhuc longiores, 
filiformes; scapo rotundato-ovato, apice vix exciso. Mesothorax dorso leviusculo. Meta- 
thorax spiraculis linearibus. Abdomen compressum, petiolatum; segmento primo angusto, 
spiraculis pone medium sitis; terebra brevi. Ale subample, areola nulla; cellula cubitalis 
prima nervos duos recurrentes excipiente. Pedes graciles; unguiculis tarsorum pectinatis. 


A. Alarum cellula cubitalis prima maculas membranaceas includens. 
a. Cellula cubitalis prima maculas 2 membranaceas includens. 


1. O. merdarius GRAV. ; 
Testaceus; capite ex parte flavo; oculis ocellisque in vivo fusco-viridulis; abdominis 
apice lateribus infuscato. — SY (Long. 6—38 lin.). 
Ophion merdarius GRAV. Ichn. Europ. III. 698. 138. — RarzeB. die Ichn. der Forstins. I. 101. 1. 
E Scania utriusque sexus specimina mecum communicavit Stud. C. D. E. Rortu. 


Caput pone oculos nonnihil angustatum, margine inter oculos et ocellos angustissimo. Antenn corpore 
nonnihil longiores. Metathorax area superomedia omnino deficiente. Ale cellula cubitali prima maculis 2 mem- 
branaceis ornata, quarum exteriore minore; nervo radiali interno stigma versus incrassato; transverso anali infra 
medium fracto. Pedes graciles; unguiculis tarsorum creberrime et longe pectinatis. 


2. O. ramidulus Linn. 
Testaceus; capite ex parte flavido; oculis ocellisque in vivo fusco-viridulis; abdomi- 
nis apice toto nigro. — >? (Long. 5—8.). 
Ichneumon ramidulus LINN. Faun. Suec. 1629. — FaABR. Ent. Syst. II. 178. 187. 


Ophion ramidulus FaABR. Piez.131. 2. — Grav. Ichn. Europ. III. 699. 139. — Zert. Ins. Lapp. 392. 
3. — RaArzEB. die Ichn. der Forstins. I. 102. 2. 


In nemoribus et pratis Suecie, haud infrequens. 
0. merdario nonnihil gracilior et ab hoc prseterea differt antennis brevioribus apicem versus magis attenua- 
tis, abdominis apice toto nigro. 


b.  Cellula cubitalis prima maculam tantum unicam membranceam includens. 


3. O. repentinus HoLMGR. 
Testaceus; capite ex parte flavido; oculis ocellisque post mortem nigris; abdominis 
apice lateribus subfuscis. — 2 (Long. circiter 5 lin). 
In Westrogothia ad Cathrineberg et in Wermlandia ad Gillberg d. 11 Julii (Cand. 
AxrL v. Gois); prope urbem Gothoburgum (Cel. N. WESTRING). 
Caput subbuccatum, pone oculos in & nonnihil dilatatum; margine inter: oculos et ocellos plus duplo latiore 
quam in speciebus proxime prsecedentibus. Antenne corporis longitudine. Thorax et abdomen sicut in O. merda- 


rio conformata. Ale cellula cubitali prima maculam tantum unicam subtriangularem membranaceam includente; 
nervo radiali interno stigma versus incrassato; transverso anali infra medium fracto. Unguiculi tarsorum distincte 


pectinati. y 
Mas. Testaeeus, thorace dilutiore. Caput orbitis flavis. Oculi et ocelli (saltem post mortem) nigri. Ab- 


domen margine laterali apicem versus fuscescente. 
Fem. Abdomen linea dorsali segmentorum 3—7 ventreque nigro-fuscis. 
B.  Cellula alarum cubitalis prima maculas membranaceas nullas ineludens. 
>) Nervus alarum radialis internus rectiusculus. 


4. 0. obscurus FABR. 
Testaceus aut rufo-testaceus; capite ex parte, lineis et maculis thoracis scutelloque, 
flavis; abdominis apice lateribus plus minusve infuscatis. — 52 (Long. 5—8 lin.). 


12 AUG. EMIL HOLMGREN, 
Ophion obscurus FABR. Piez. 132. 7. — Grav. Ichn. Europ. III. 689. 135. — RaArtzEB. die Ichn. der 
Forstins. I. 103. 5. 
var. 1: fusco-ferruginea, picturis capitis thoracisque flavis. 
Grav. 1. c. var. 1. 
In fruticetis per hortos, prata et nemora Suecixe media et meridionalis, passim non 
infrequens; scilicet in Scania (Stud. C. RortH); in Uplandia prope Holmiam (Prof. 
BoHEMAN); var. 1. in Scania (Dom. SILFVERSVÄRD). 


Caput cum antennis sicut in O. merdario conformatum. Metathorax area superomedia subcompleta, ceteris 
valde irregularibus. Ala nervo radiali externo in medio incurvato; transyverso anali medio fracto; dividente 
cellulze cubitalis prima sepissime distincto. 


5. O. luteus Linn. 
Testaceus; orbitis oculorum nigrorum flavidis; abdominis apice lateribus plus minusve 


fuscis. — 352 (Long. 5—38 lin.). 


Ichneumon luteus LINN. Faun. Suec. 1628. — FaABR. Syst. Ent. 341. 75. 
Ophion luteus PABR. Piez. 130. 1. — Grav. Ichn. Europ. III. 692. 136. — ZzErtt. Ins. Lapp. 192. 1. — 
RArtzEB. die Ichn. der Forstins. I. 102. 4. — HoimGr. Act. Holm. (1854). 23. 1. 


In pratis et nemoribus per omnem Sueciam, haud infrequens. 


Caput pone oculos nonnihil angustatum; margine inter oculos et ocellos angustissimo. Mandibule medio 
non angustatae, denticulis aqualibus. Antenna corporis longitudine. Metathorax areis incompletis vel perparum 
determinatis. Ale nervo radiali interno rectiusculo stigma versus vix incrassato; transverso anali in medio fracto; 
dividente cellule cubitalis prima distineto. Unguiculi tarsorum distincte pectinati. 


6. &O. ventricosus GRAV. 


Rufus vel ferrugineo-rufus; macula frontali, maculis thoracis et apice abdominis, 
nigris, hoc in mare lateribus rufescentibus. — & (Long. 5-6 lin.). 
Opläon ventricosus Grav. Ichn. Europ. III. 702. 141. 
In fruticetis, minus frequens; scilicet in Scania (Dom. C. RortH); in Smolandia d. 29 
Maji (Prof. BoHEMAN). 


Confinibus robustior. Antennée filiformes, validiuscule, corporis longitudine. Metathorax areolatus, area 
superomedia subrotundata; posteromedia completa, nitidula, margine apicali reflexo. Directio nervorum in alis fere 
eadem ac in O. luteo. Pedes validiores et breviores quam in affinibus; coxis posticis punctatis. 


Mas. Rufus aut ferrugineo-rufus. Caput macula circa ocellos nigra. Thorax rarius fere totus rufus, ut 
plurimum colli lateribus, pectore, macula dorsali metathoracis, puncto seu linea abbreviata ante collum punctisque 
nonnullis seu macula utrinque ad latera thoracis, nigris; rarius metathorace toto nigro; rarissime hoc, pectore et 
thoracis lateribus, totis nigris. Abdominis apice plus minusve nigro-fusco, lateribus rufescentibus vel testaceis. 


=)  Nervus alarum radialis internus stigma versus inerassatus et undulatim 
curvatus. 


T. O. undulatus GRAV. 
Testaceus; oculis ocellisque post mortem nec non ventre, fuscis. — &? (Long. 6 lin.). 
Ophion undulatus Grav. Ichn. Europ. III. 697. 137. 7? (Long. 9—13 lin). 
In Smolandia ad Anneberg marem unicum invenit mecumque communicavit Prof. 
BoHEMAN; in insula Koön prope urbem Marstrand a Cel. P. WAHLBERG captus. 
E pupa Bombycis trifolii exclusus. 
Statura et conformatione metathoracis cum O. ventricoso optime quadrat. Dignoscitur tamen ab omnibus 
affinibus curvatura et crassitie nervi radialis interni. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIE. 13 
TRACHYNOTUS Grav. 


Caput transversum, vix buccatum. Clypeus non vel imperfecte diseretus, apice utrin- 
que leviter depresso. Mandibule subarcuate, denticulis inequalibus apice instructe, su- 
periore scilicet majore. Antenne porrecte, graciles, longitudine vix dimidii corporis. Oculi 
ovales, integri. Thoraz scaber. Abdomen gracile, compressum, petiolatum; spiraculis se- 
gmenti primi pone medium sitis; terebra exserta. Ale breves, areola nulla; cellula cubi- 
tali prima nervos duos recurrentes excipiente. Pedes mediocres; tibiis validiusculis, qua- 
rum anterioribus calcare tantum unico armatis; unguiculis tarsorum vix nisi basin versus 
obsoletius pectinatis. 


1. T. Foliator FABR. 
Niger; capite thoraceque ferrugineo- vel rubricoso-variegatis; pedibus fusco-ferrugi- 
neis, nigro-stramineoque variis. — &2 (Long. 3—33 lin.). 
Ophion foliator FABR. Ent. Syst. Supl. 239. 21. 


Bassus foliator FABR. Piez. 100. 21. 
Trachynotus foliator Grav. Ichn. Europ. III. 715. 148. — HormcGr. Act. Holm. (1854). 24. 1. 


var. 1. &: thorace toto nigro. 
Grav. 1. c. var. 1. 


In graminosis et fruticibus per Sueciam mediam et meridionalem mens. Jul.-—Aug. 
minus frequens; scilicet in Scania ad Ilstorp, Dalby, Lomma, Lindholmen etc. 
(Stud. C. RorH); in Gottlandia (Prof. BoHEMAN et Doct. C. STAL); in Ostrogothia 
prope Medevi (ipse). 


Caput transversum, pone oculos vix angustatum, scabriculum temporibus lavibus; fronte vestigio lineolae 
medizx elevatae; facie os versus perparum angustata. Thorax gibbulus, rugoso-scaber; metathorace reticulato-rugoso, 
spiraculis elongatis. Abdomen capite cum thorace longius, angustum, in utroque sexu compressum; segmento 
primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, postpetiolo latitudine longiore apice subdeplanato; 
2:do angusto longitudine primi; 3:tio secundo breviore; 4:to et 5:to (2) vel 4—6 (5) subaqualibus; 7:mo in & 
exserto, antecedente perparum breviore, in 2 brevissimo; terebra segmento primo paulo longiore. Ala nervo ra- 
diali externo apice incurvato; transverso anali arcuato, haud fracto. Pedes anteriores graciles, tibiis precipue in 
2 validiusculis; postici longiores et validiores, articulo primo trochanterum secundo longiore, calcaribus tibiarum 
brevibus. 


4 SCHIZOLOMA Wesw. 


Caput parum buccatum; fronte corniculo medio juxta basin antennarum instructa; 
facie antice sensim angustata. Clypeus vix disceretus, foveola utrinque notatus, margine 
apicali late reflexo, bilobo. Anienne corpore nonnihil breviores. Metathorax longe erum- 
pens, apice medio profunde exsculpto. Abdomen compressum, segmento primo sublineari; 
terebra ? breviter exserta, valvulis linearibus. Ale nervo transverso anali supra medium 
fracto. Pedes graciles; tarsis posticis incrassatis, articulo primo duplo circiter longiore 
quam secundo. 


1. S. amictum FABR. 
Nigrum; facie flava; antennis apicem versus testaceis; abdomine rufo vel rufo-ferru- 
gineo, dorso segmenti secundi nigro; pedibus rufis, anterioribus plus minusve cum tarsis 
posticis flavis, tibiarum posticarum apice nigro. — &2 (Long. 8—13 lin.). 


14 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Ichneumon amictus FABR. Syst. 341. 78. 

Ophion amictus FABR. Piez. 133. 11. 

Anomalon amictum GRrRAv. Ichn. Europ. III. 650. 114. — RarzeEB. d. Ichn. der Forstins. I. 88. II. 77. — 
HoLrmeGr. Act. Holm. (1854) 24. 1, 2. 

Schizoloma amictum WEsm. Bull. de Belgique. T. XVI. 120. — HoLrmGr. Consp. Anom. Suec. 162. 1. 


Habitat in Suecie meridionalis nemoribus, rarius; scilicet in Hallandia ad Karup d. 


12 Aug. feminam inveni. 


Inter majores Anomalorum species. Caput pone oculos paululum angustatum; genis et temporibus minus 
tumidis; fronte ruguloso-punctata, nonnihil concava, antice in medio juxta basin antennarum cornienlo brevi, sub- 
truncato instructa; facie os versus distincte angustata, ante orbitas utrinque longitudinaliter impressa. Mandibulae 
dentibus inzequalibus, inferiore scilicet breviore. Palpi maxillares articulis duvbus ultimis brevioribus et graciliori- 
bus quam articulo proxime precedente. Antenn corpore breviores, capite cum thorace plus duplo longiores, fili- 
formes, porrecte, apice subcurvatze; articulo primo flagelli secundo duplo longiore; sequentibus longitudine sensim 
decrescentibus. Oculi oblongo-ovati, subprominuli, nudi, juxta basin antennarum levissime tantum emarginati. 
Thorax robustus; mesothorace fortiter punctato, parum nitido, antice trilobo; pleuris remotius punctatis, in medio 
levibus, nitidis, infra alas subrugosis; pectore medio sulcato, postice marginato; scutello subdepresso, late at pa- 
rum profunde canaliculato; metathorace longe erumpente, antice parum elevato, hirto, rugis et lineis elevatis, irre- 
gularibus instructo, spatio medio costis duabus convergentibus ineluso, ante petiolum profunde exsculpto, area la- 
terali basali utrinque subcompleta, spiraculis ad basin retractis, ovalibus. Abdomen laeviusculum; segmento primo 
lineari femorum posticorum longitudine, basi reflexa; 2:do nonnihil longiore; 3—6 valde compressis, subzequalibus 
vel longitudine paulo decrescentibus; terebra 2 valvulis linearibus; valvis genitalibus & dilatatis, obtusis. Alex nervo 
transverso anali supra medium fracto, nervum e fractura curvatum emittente. Pedes elongati, graciles; articulis 
trochanterum posticorum subtus longitudine 2xqualibus; tarsis posticis & valde, 2 modice incrassatis, articulo se- 
cundo maris subtus canaliculato. 

Mas et Femina subsimiliter colorati. Caput nigrum; palpis, mandibulis praeter dentieulos fuscos, apice 
genarum, clypeo et facie, flavis; orbitis oculorum externis plerumque etiam flavescentibus. Antenner articulo primo 
ferrugineo, supra interdum nigro, subtus semper flavido; sequentibus ferrugineis vel testaceis, apicem versus sensim 
pallidioribus. Thorax niger. Abdomen rufum, apicem versus sepe ferrugineum; segmento secundo dorso nigro. 
Ala flavescenfi-hyalinee, stigmate, radice et squamula in 8 rufis aut ferrugineis, in & testaceis. Pedes rufi; ante- 
riores pallidiores, tibiis tarsisque utriusque sexus ut plurimum flavidis, coxis et latere infero trochanterum in & 
flavis; postici coxis basin versus interdum nigricantibus, tibiis apice nigris, tarsis flavis articulis 1, 2 et 5 inter- 
dum rufis. 


EXOCHILUM Wesw. 


Caput buccatum; fronte corniculo medio pone basin antennarum instructa; facie os 
versus sensim paulo angustata. Clypeus apice subdepresso, truncato. Antenne corpore 
multo breviores. Metathorax breviter erumpens. Abdomen compressum; segmento primo 
sublineari; terebra 2 breviter exserta, valvulis linearibus. Pedes graciles, tarsis posticis 
in & articulo primo apicem versus sensim incrassato, 2 —4 latis linea subtus elevata, in 
2? modice incrassatis, subequilatis. E 


1. E. circumflezum Linn. 
Nigrum; facie ex parte scutelloque flavis; antennis rufo-fulvescentibus, basi nigri- 
cante; abdomine rufo, apice et segmenti secundi linea dorsali nigris; pedibus rufis, coxis 


nec non femorum tibiarumque posticorum apice, nigris. — 2 (Long. 8—10 lin.). 


Ichneumon circumflezus TiINN. Faun. Suec. n. 1631. — FABR. Syst. 341. 80. — THunB. Ichn. n. 503. 
Ophion circumflexus FABR. Piez. 133. 15. — ZerTt. Ins. Lapp. 392. 4. 

Anomalon circumflezum GRrRAv. Ichn. Europ. III. 643. 112. — RarzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 87. TI. 77. — 
Hormer. Act. Holm. (1854). 25. 2. 

Evochilum circumflexum Wesm. Bull. de Belgique T. XVI. 121. — HoLmer. Conspect. Anom. Suec. 163. 1. 


var. 1. AL: scutello toto nigro. 
Grav. 1. c. var. 1. — ZerT. 1 c. var. b. 


SY 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIL. 15 


var. 2. 52: scutello apice ferrugineo vel rufo. 
var. 3. 2: thoracis lateribus rufo-maculatis. 

Anomalon giganteum GRAV. Ichn. Europ. III. 647. 113. 

Habitat in fruticibus et graminosis per hortos, prata et silvas Suecie, haud infre- 
quens. Mihi Junio et Augusto imprimis obvium; scilicet in Scania (Prof. A. G. 
DatrBom et Stud. C. D. E. RorH); in Hallandia ad Karup d. 12 Aug. passim; 
in Smolandia et Westrogothia, pluribus locis (Prof. C. H. BoHeMAN); in Östrogo- 
thia ad Winnerstad frequens, ad Gusum (Prof. P. F. WAHLBERG), ad Kisa (Cand. 
A. v. Gofs); ad Gothoburgum (Cel. N. WeEsTtRriNG); in Uplandia ad Holmiam pas- 
sim, ad Upsaliam (Dom. Fr. RIDDERBJELKE); in Westmannia et Dalecarlia (Magist. 
C. H. JOHANSSON); in Lapponia passim (Prof. J. W. ZETTERSTEDT); in Gottlandia 
(Dom. G. BELFRAGE et Conserv. W. Mzrves); var. 3 intra patriam adhuc non 
inventa. 

Caput buccatum, pone oculos subdilatatum, hirtum, scabriculum; vertice late et profunde emarginato: 
fronte impressa. Labrum exsertum. Mandibule dentibus duobus valde inzequalibus apice instructe. Palpi maxil- 
lares articulo ultimo penultimo nonnihil longiore. Oculi oblongo-ovati, juxta basin antennarum leviter emarginati, 
nudi. Thorax fortiter punctatus, hirtulus; mesothorace antice trilobo; scutello valde convexo; metathorace irregula- 
riter subreticulato-rugoso, lineis vel costis elevatis nullis, areis superioribus omnino obsoletis, in medio longitudina- 
liter excavato-deplanato, apice breviter et obtuse erumpente, profunde emarginato, spiraculis prope basin locatis, 
subovalibus. Abdomen laviusculum, sicut in Schizol. amicto conformatum. Directio nervorum in alis omnino quo- 
que ut in illo. Pedes graciles; articulo secundo trochanterum posticorum subtus paulo breviore quam primo. 

Mas et Femina subsimiliter colorati. Caput nigrum; palpis et labro, interdum quoque mandibularum me- 
dio flavis. Clypeus aut totus flavus aut niger macula vel linea transversali flava notatus. Facies aut nigra orbitis 
et linea media plus minusve lata, rarissime in maculam parvam contracta, flavis, aut tota flava (5); preterea 
puncto verticis juxta oculos utrinque et orbitis externis flavidis vel ferruginantibus, his nonnunquam tenuissimis. 
Antennze rufe, articulis 1—2(—3) nigro-piceis; primo subtus interdum flavo aut rufo. Thorax niger; sutura pleu- 
rarum postica plerumque rufescente; scutello flavo vel ferrugineo. Alzx flavo-aut fulvescenti-hyalinae, stigmate, ra- 
dio et squamula, rufis vel fulvis. Abdomen rufum; segmento primo rarius medio nigro; 2:do linea dorsali nigra 
a basi ultra medium extensa; 4 et 5 plus minusve nigris; 6 et 7 totis nigris. Pedes rufi; anteriores ex parte 
flavidi, coxis ut plurimum in & nigris, in & subtus ssepius flavis; postici coxis, apice femorum et tibiarum nigris, 
tarsis fulvis aut flavidis. 


HETEROPELMA Wesw. 


Caput parum buccatum; fronte corniculo medio juxta basin antennarum instructa; 
facie os versus sensim angustata. Clypeus subdiscretus, foveola utringue notatus, apice 
late rotundatus. Antenne corpore breviores. Metathorax longe erumpens. Abdomen com- 
pressum; terebra 2 breviter exserta, valvulis lanceolato-linearibus. Ale nervo transverso 
anali supra medium fracto. Pedes graciles; postici longiusculi, tarsis presertim maris in- 
crassatis, articulo primo gquadruplo longiore quam secundo. 


1. H. Calcator WEsm. 
Nigrum; ore et facie flavis; antennis subtus saltem rufescentibus, basi nigra; abdo- 
mine rufo, apice et linea dorsali segmenti secundi nigris; pedibus rufis, anterioribus plus 


minusve favis, coxis et tibiarum posticarum apice nigris. — >? (Long. 5—7 lin.). 
Anomalon Xanthopus GrRAv. Ichn. Europ. III. 652. 116. ?. (exeluso mare '). 
Heteropelma Calcator Wesm. Bull. de Belgique T. XVI. 120. — HormcGr. Conspect. Anom. Suec. 164. 1. 


') Conferas observationem ad Anom. xanthopum. 


16 AUG. EMIL HOLMGREN, 


In silvaticis apud nos rarius; scilicet in Scania ad Ilstorp mense Julio (Stud. C. RotE); 
in Smolandia ad predium Anneberg prope urbem Grenna (Prof. BoHEMAN); in 
Ostrogothia ad Mjölsefall paroecie Kisa (Cand. A. v. Gofs); in Uplandia passim. 

Caput parum buccatum, scabriculum, hirtum, pone oculos paullulum angustatum; occipite modice emargi- 
nato; fronte nonnihil excavata, corniculo medio acuto juxta basin antennarum instructa; facie os versus valde an- 
gustata, ante orbitas utringue longitudinaliter impressa. Mandibule subangustie, denticulis inzequalibus, inferiore 
scilicet breviore. Antenne&e dimidio corpore longiores; articulo primo flagelli duplo longiore quam secundo, levissi- 
me curvato. Oculi oblongo-ovati, majusculi, prominuli, juxta basin antennarum levissime et obsolete emarginati. 
Thorax capite angustior, fortiter punctatus, hirtus; mesothorace antice trilobo; pleuris medio lzaviusculis; scutello 
depresso, plus minusve distincte canaliculato; metathorace reticulato-ruguloso, apice longe et obtuse erumpente, 
ante apicem profunde emarginatum nonnihil excavato, areis nullis. Abdomen fere ut in specie precedente confor- 
matum, lzeviusculum. Ale nervis recurrente discoidali et transversoanali supra medium fractis. Pedes graciles; 
articulis trochanterum posticorum subtus longitudine sequalibus; tarsis posticis in & articulis 1 et 2 crassis, se- 
quentibus abrupte tenuioribus, in 2? sublinearibus, modice incrassatis. 

Mas. Caput nigrum, puncto verticis utringue juxta oculos, facie, clypeo, mandibulis (denticulis fuscis ex- 
ceptis) palpisque, flavis; orbitis externis (interdum obsolete) pallidis. Antenn rufo-ferruginee vel supra plus mi- 
nusve fusce; articulis 1—3 nigris vel nigro-piceis, subtus (in nostris saltem individuis) dilutioribus. Thorax niger. 
Abdomen rufum linea dorsali segmenti secundi segmentisque 6 et 7 mnigris. Ale fulvescenti-hyalinae, stigmate, 
radice et squamula, rufis. Pedes anteriores flavescentes, femoribus interdum fulvis, coxis rarius fere totis flavis, 
plerumque nigris, anticis subtus flavis; postici rufi, coxis et tibiarum apice nigris, femoribus ante apicem interdum 
infuscatis, tarsis flavo-fulvis articulo 5:to fusco. 

Femina. Mandibule basi apiceque plus minusve nigricantes. Antenne articulis 1—3 totis nigris. Pedes 
femoribus anterioribus rufis; coxis anticis seepe nigris, posterioribus apice interdum rufis. Ceetera sicut in mare. 


ANOMALON Grav. 


Caput buccatum vel subbuccatum; fronte corniculo medio juxta radicem antennarum 
presente vel omnino deficiente; facie os versus plus minusve angustata. Clypeus obsolete 
discretus, apice acutangulo vel apiculato. Antenne vel corpore longiores vel ejus longitu- 
dinem 2quantes vel breviores. Metathoraz erumpens, sepe longitudinaliter late sed non 
profunde sulcatus. Abdomen compressum; segmento primo sublineari; terebra 4 breviter 
exserta, valvulis apicem versus ut plurimum dilatatis, rarissime linearibus. Pedes graciles 
vel postici validiusculi; tarsis posticis aut incrassatis aut simplicibus, linearibus, articulo 
primo duplo circiter longiore quam secundo. 


Conspectus specierum. 
Sectio 1:ma. ÄAntenne +—3—+i corporis longitudine. 
A. Nervus alarum recurrens discoidalis in medio vel paullo infra medium fractus. 
a. Frons cormygera. | 
1 Xanthopus SCcHRANK, 2 ruficorne GRAV., 3 bellicosum WEsm., 4 Wes- 
meli HoLMGR. 
b. Frons mutica. 
&. Scutellum flavum. 
5 biguttatum Grav. 
Pp. Scutellum mgrum. 
T- Articuli trochanterum posticorum subtus longitudine valde incequales. 
6 Heros WeswM. 
11. Articuli trochanterum posticorum subtus longitudine subequales. 
a. Scutellum 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 17 


a. Scutellum gibbulum, convexum vel parum depressum. 
7 cerinops Grav., 8 Fibulator Grav., 9 procerum Grav., 10 ni- 
gricorne WzsmM., 11 perspicuum WEsSmM. 
b. Scutellum depressum marginibus lateralibus elevatis. 
12. canaliculatum RATZEB. 
B. Nervus alarum recurrens discoidalis supra medium fractus. 
a. Tarsi postici lineares, subsimplices. 
13 rufum HoLMGR. 
b. Tarsi postiei ex parte incrassati. 
14 flaveolatum GRraAv., 15 trochanteratum HoLMGR., 16 clandestinum GRAVv., 
17 affine HoLMGR., 18 septentrionale HoLmGRr., 19 geniculatum HoLMGR. 


Sectio 2:da. Antennc corporis longitudine vel paullo longiores. 
20 tenuicorne GrRAv., 21 varitarsum WesmM. 


Sectio I. Antenne 3—i corporis longitudine. 
A. Nervus alarum recurrens discoidalis in medio vel paullo infra medium fractus. 
a. Frons cormigera. 


1. ÅA. vanthopus SCHRANK. 


Nigrum; ore, clypeo, facie, apice genarum, puncto verticis juxta oculos utringue 
et articulo primo antennarum subtus, flavis; abdomine rufo, apice et segmenti secundi 
dorso nigris; pedibus rufis, anterioribus flavo-variis, posticorum coxis et tibiarum apice 
nigris, tarsis posticis Aavis, basi fulvescentibus. — 2 (Long. 5—6 lin.). 

Ophion zanthopus FABR. Piez. 133. 13. 

Anomalon zanthopus GRAV. Ichn. Europ. III. 652. 116. & (exclusa femina). — RatzEB. d. Ichn. der For- 


stins. I. 89. 6. SL. — HoLmcGr. Consp. Anom. Suec. 167. 1. &L. 
Anomalon armatum WEsm. Bull. de Belgique T. XVI. 122. 1. SY. 


In fruticetis, rarius; scilicet in Smolandia et Dalecarlia pauca specimina invenit Prof. 


BoHEMAN; in Lapponia meridionali ad Tärna d. 30 Julii, rarissime. 

Caput buccatum vel subbuccatum, pone oculos lzavissime dilatatum; fronte rugulosa, planiuscula, antice pa- 
rum impressa, corniculo brevi, compresso-triangulari, in carinam brevem ocellos versus continuato instructa; facie 
ante orbitas utringue longitudinaliter impressa, os versus modice angustata. Clypeus obsolete discretus, foveola 
utringue notatus, apice distincte apiculato. Mandibule apicem versus parum angustatse, denticulis subsequalibus 
Palpi maxillares articulis duobus ultimis longitudine subaequalibus. Antenna dimidio corpore paullo longiores, fili- 
formes; articulo primo flagelli secundo duplo longiore, levissime curvato. Oculi-oblongo-ovati, ad radicem anten- 
narum obsoletissime emarginati. Thorax latitudine fere capitis, erebre punctatus, parum nitidus; mesothorace tri- 
lobo; pleuris totis punctatis; scutello convexo; metathorace rugoso, in medio longitudinaliter, precipue tamen ante 
apicem, concavo, lateribus subtumido-rotundatis. Abdomen sicut in speciebus precedentibus conformatum, laviu- 
' sculum. Ala nervo transverso anali seepissime longe infra medium fracto. Pedes mediocres, trochanterum postico- 
rum articulis subtus longitudine sequalibus, tarsis posticis in & valde, in 2 modice incrassatis. 

Mas. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis piceis exceptis), genarum apice, clypeo, facie et pun- 
cto ad orbitas verticis, flavis. Antenna articulo primo nigro, subtus flavo; 2:do et 3:tio nigris, hujus apice ut 
plurimum ferrugineo vel rufo; sequentibus nigricantibus vel fuscis, intermediis interdum ferrugineis vel rufis. Thorax 
niger, sutura metathoracis laterali fulvescente, rarius apice summo metathoracis concolore. Abdomen rufum, se- 
gmento 2:do et ssepe 5:to dorso nigris; 6:to et 7:mo nigris, horum ventre ut plurimum rufo. Pedes rufi, anterio- 
rum coxis et trochanteribus tibiarumque latere externo tarsisque, flavis; posticorum coxis totis vel maxima ex parte 
tibiarumque apice nigris, tarsis flavidis articulo primo basi fulva vel rufa. 

Pemina. Abdomen segmento 1:mo ante apicem interdum fusco-notato; 3:tio et 4:to nigro-maculatis; 5—7 
nigris. Cetera sicut in mare. 

K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 3 


18 AUG. EMIL. HOLMGREN, 


2. ÅA. ruficorne GRAV. 
Nigrum; ore, clypeo, facie, apice genarum, puncto verticis juxta oculos utringue 
nec non articulo primo antennarum subtus, favis; abdomine rufo, segmentis 1 et 5—7 
dorso nigris; pedibus rufis, anterioribus flavo-variis, posticorum coxis basi et tibis apice 
nigris, tarsis flavis basi fulvescentibus; flagello antennarum basin versus ferrugineo. — £ 
(Long. 5—6 lin.). 


Anomalon ruficorne GRAV. Ichn. Europ. III. 655. 116. 
Anomalon xanthopus var. 2 GRrRAv. Ichn. Europ. III. 654. 


Feminam tantum unicam, ante plures annos in Westrogothia a Cl. DALMAN captam, vidi. 


ÅA. ganthopo adeo simile, ut vix nisi pictura abdominis et pedum ab illo differat. Forte mera ejus varietas. 
Statura et conformatio corporis partium ommnino fere preecedentis, carina frontali tamen tenuiore inter an- 
tennas minus elevata. Nervus alarum transversus analis infra medium fractus. 


3. AA. bellicosum WesmM. 

Nigrum; ore, clypeo, genis, facie, puncto verticis utrinque juxta oculos nec non 
antennarum scapo toto, flavis; apice metathoracis (2) et abdomine rufis, hoc apice et se- 
gmenti secundi dorso nigris; pedibus rufis, anterioribus flavo-variis, posticorum coxis mar 
xima ex parte et tibiarum apice nigris, tarsis ima basi rufis. — 2 (Long. 5—6 lin.). 

Anomalon bellicosum Wrsm. Bull. de Belgique T. XVI. 124. 2. SY. — HoLmGRr. Consp. Anom. Suec. 168. 2. ?. 

In fruticetis Suecie medie, rarius; scilicet in Uplandia prope Holmiam duas feminas 


cepimus Cel. BoHEMAN et ipse. Marem ignoro. 

Anom. ganthopo iterum valde affine, differre tamen videtur capite pone oculos vix dilatato, temporibus mi- 
nus tumidis, mesothorace magis opaco, scutello minus convexo, tarsis posticis gracilioribus (?), scapo antennarum 
toto flavido et apice metathoracis rufo (£). Simile quoque Anom. Wesmeli, at capite magis buccato, scutello ele- 
vatiore, apicem versus minus depresso, antennis brevioribus et aliter coloratis ete. vere diversum. 

Femina. Caput nigrum, palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), clypeo, genis totis, facie et puncto 
ad orbitas verticis, flavis. Antenna nigro-fusce, subtus ferruginantes; scapo toto flavo vel supra fulvescenti-flavo. 
Thorax niger, suturis pleurarum et apice metathoracis ') rufescentibus. Abdomen rufum, segmentis 2, 6 et 7 dorso 
nigris; valvulis terebre flavis. Ale fulvescenti-hyalinge, squamula, radice et stigmate fulvo-testaceis. Pedes rufi, 
anteriores coxis et trochanteribus flavis; postici coxis maxima ex parte, basi trochanterum et apice tibiarum , nigris, 


tarsis flavis summa basi rufa. 
Mas. proeter metathoracem nigrum feminge similis; secundam Dom. WEsM&L 1. c. 


4. ÅA. Wesmeli HoLMGR. 

Nigrum; ore, facie, clypeo, genarum apice, macula ad orbitas verticis, articulo primo 
antennarum subtus tarsisque, flavis; apice metathoracis antennisque fulvescentibus, his ante 
apicem subfuscum pallidioribus; pedibus rufis, anterioribus ex parte flavidis, coxis posticis 
(£) et tibiarum posticarum apice nigris; abdomine rufo, segmento primo ante apicem, se- 
cundo dorso segmentisque 6 et 7 maxima ex parte, nigris.:— 52 (Long. 8—9 lin.). 


Anomalon bellicosum var. 1. Wesm. Bull. de Belgique T. XVI. 124. 
Anomalon Wesmeli HoLMGR. Act. Holm. (1854). 25. 3 et Consp. Anom. Suec. 168. 3. SL. 


In fagetis prope Karup Hallandie meridionalis d. 10—12 Aug. 1854 a me haud raro 
inventum; in Scania ad Lindholmen d. 14 Juli a Dom. C. RorH quoque captum 


mecumque benevole communicatum. ; 


Caput subbuccatum, pone oculos potius nonnihil angustatum quam dilatatum, fortiter punetatum, breviter 
hirtum; vertice profunde emarginato; fronte planiuscula, rugulosa vel ruguloso-striata, antice medio corniculo com- 
presso-triangulari instructa; facie os versus modice angustata. Mandibule latiuscule, denticulo inferiore breviore 
quam superiore. Palpi maxillares articulis duobus ultimis tenuibus, subzequalibus, antecedente brevioribus. An- 
tennae dimidio corpore longiores, filiformes, porrectae; articulo primo flagelli secundo duplo longiore. Oculi oblongo- 


') Metathorax totus rufus, WzEsmM. 1. c. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAE. 19 


ovati, juxta basin antennarum levissime emarginati. Thorax capite angustior, creberrime et fortiter punctatus, bre- 
viter hirtus; mesothorace trilobo; scutello antice perparum elevato, apicem versus toto depresso, vix tamen canali- 
culato; metathorace subreticulato-rugoso, in medio longitudinaliter impresso, ante apicem profunde emarginatum 
exsculpto, areis nullis 1. superioribus lateralibus valde incompletis. Abdomen lzeviusculum, ut in Schizol. amicto 
conformatum; valvulis terebre Q apicem versus nonnihil dilatatis. Ale nervo recurrente discoidali in medio fracto; 
transverso anali infra medium fracto, nervum e fractura distinetum in marginem ale emittente. Pedes graciles; 
trochanterum posticorum articulis subtus longitudine sequalibus; tarsis posticis modice incrassatis. 

Mas. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), genarum apice facieque, flavis; macula 
minuta verticis juxta oculos utringue siepius testacea. Antennie fulvescentes vel rufo-ferruginese, ante apicem sub- 
fuscum  pallide, articulo primo subtus flavido. Thorax niger, suturis pleurarum et apice metathoracis fulvescenti- 
testaceis vel rufis. Abdomen rufum; segmento primo ante apicem, secundo dorso, 6 et 7, nigricantibus, his ven- 
tre rufo. Alzxe fuscescenti-hyalinge, stigmate, radice et squamula, fulvescentibus. Pedes anteriores flavidi, femoribus 
plus minusve rufis; postici rufi, coxis supra et apice tibiarum nigris, trochanteribus latere interiore piceis, tarsis 
flavidis articulo primo basi ferruginea. 

Femina. ” Coxee anteriores rufée; posticae totae nigre. Valvule terebre rufe. Cetera sicut in mare. 


b. Frons mutica. 
e&. Scutellwm flavum. 


5. ÅA. biguttatum GRAV. 

Nigrum; ore, clypeo, facie, orbitis genarum, macula ad orbitas verticis, articulo 
primo antennarum subtus, scutello, postscutello et maculis duabus metathoracis, flavis; 
antennis apicem versus flavo-fulvis; abdomine rufo, apice et segmenti secundi dorso nigris; 
pedibus rufis, tibiis anterioribus tarsisque ommnibus flavis, coxis posticis et tibiarum posti- 
carum apice nigris; &A': coxis anterioribus flavis; 2: coxis anterioribus basi nigricantibus. — 
>? (Long. 6—38 lin.). 


Anomalon biguttatum GRAV. Ichn. Europ. III. 642. 111. 9. — RarzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 88. 3. — 
Wesw. Bull. de Belgique. T. XVI. 125. 3. SP. — HormGr. Consp. Anom. Suec. 170. 4. 2. 


var. 1. 2: postscutello toto nigro, macula flava metathoracis valde obsoleta. 


Species apud nos, ut videtur, valde rara. Feminam in Smolandia ad predium Anne- 
berg ante plures annos cepit Cel. BoHEMAN et marem e Westrogothia mecum 
nuper communicavit Dom. GADAMER. In Uplandia mense Augusto (ipse). 


Minimis Ewochi. circumflezi individuis primo adspectu haud absimile, at longe diversum. 

Caput pone oculos potius angustatum quam dilatatum; fronte planiuscula, rugulosa, linea media longitudi- 
nali elevata; facie os versus distincte ($) vel modice (>), ante orbitas utrinque leviter depressa. Clypeus obsolete 
diseretus, perparum convexus, apice apiculato. Mandibulxe ut in specie precedente constructae. Palpi maxillares 
articulo ultimo penultimo nonnihil longiore, setuloso. Antennzee filiformes, 3 corporis longitudine; articulo primo 
flagelli secundo duplo longiore, leviter curvato. Oculi oblongo-ovati, ad basin antennarum subemarginati. Thorax 
capite angustior, punctatus, mnitidulus, breviter hirtus; mesothorace antice trilobo; scutello convexo; metathorace 
humili, rugoso-striato vel irregulariter reticulato-rugoso, supra coxas posticas apicem versus utringue valde impresso, 
spatio medio nonnihil concavo, spiraculis ovalibus prope basin sitis. Abdomen lzeviusculum, ut in specie preece- 
dente conformatum; valvulis terebre (Y) apice dilatatis; valvulis genitalibus (5) incrassatis, breviter exsertis. Ale 
nervo transverso anali fere in medio fracto. Pedes graciles; trochanteribus posticis articulo primo nonnihil longiore 
quam secundo; tarsis posticis modice incrassatis, maris paullo validioribus quam femin:e. 

Mas. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), clypeo, orbitis genarum, facie macula- 
que ad orbitas verticis, flavis. Antennze articulis 1—3 nigris, subtus flavescentibus; 4—16(—20) supra ferrugi- 
neis, infra rufis; sequentibus flavo-fulvis. Thorax niger; puncto infra alas, scutello, postscutello et macula apicali 
utringque metathoracis, flavidis; suturis pleurarum fulvis vel testaceis. Abdomen rufum; segmento secundo dorso 
nigro; 5:to nigro, lateribus plus minusve rufis; 6:to et 7:mo nigris, ventre testaceo-rufo; valvulis terebree fulvo-fla- 
vis. Ale fulvescenti-hyalinge vel e fuscedine leviter tincte, stigmate et squamula fulvis, hac scepe flava. Pedes 
anteriores sicut in diagnosi colorati, coxis et trochanteribus flavis; postici coxis nigris, trochanteribus flavis supra 
nigris, femoribus rufis extus interdum infuscatis, tibiis rufis apice late nigris, tarsis flavidis. 

ö Femina. Pedes coxis anterioribus basi nigro-fuscis; articulo primo trochanterum posticorum nigro. Cetera 
fere sicut in &. , 


20 AUG. EMIL HOLMGREN, 


fp. Scutellum totum nigrum. 
T Articuli trochanterum posticorum subtus longitudine valde incequales. 


6. A. Heros WeEsw. 
Nigrum; ore, clypeo, facie, orbitis genarum, articulo primo antennarum subtus, pe- 
dibus anterioribus ex parte tarsisque, favis; antennis ferrugineis apicem versus fulvis; 
I , > ; 
abdomine rufo, segmenti secundi dorso nigro; pedibus rufis, tibis posticis apice nigris. — 


32 (Long. 12 —13 lin.). 
Anomalon Heros Wesm. Bull. de Belgique T. XVI. 125. 4. 2. — HoLrmGr. Consp. Anom. Suec. 171. 5. 7?. 


In silvis frondosis, rarius; scilicet in Uplandia prope Holmiam specimina nonnulla utri- 
usque sexus legerunt mecumque communicarunt Celebb. C. H. BomrMmaAn et P.F. 
WAHLBERG. Eodem loco (exeunte Julio) individuum hujus speciei quoque vidi. 
E pupa Lasiocampe Pim exclusum. 


Species inter nostrates hujus generis maxima et distinctissima. Caput subbuccatum, pone oculos non dila- 
tatum; vertice modice emarginato; fronte rugulosa, antice impressa, linea media longitudinali elevata; facie ante 
orbitas longitudinaliter impressa. Clypeus parum convexus, linea subarcuata impressa distincte discretus, brevissi- 
me apiculatus. Mandibulse apicem versus sensim angustatse, denticulis subinzequalibus, inferiore nonnihil breviore. 
Palpi maxillares breviusculi; articulo ultimo penultimo nonnihil longiore. Antenne 3—2 corporis longitudine, fii- 
formes, porrecta vel apice subcurvatze; articulo primo flagelli recto, secundo duplo longiore. Thorax latitudine ea- 
pitis, robustus, fortiter punctatus, subopacus; mesothorace lineis 2 impressis, crenulatis, trilobo, lobo medio longi- 
tudinaliter subimpresso; pleuris creberrime ruguloso-punctatis, tuberculo prope suturam metathoracis lxevissimo; scu- 
tello subdepresso, rugoso; metathorace fortiter reticulato-rugoso, in medio longitudinaliter concavo, spiraculis ovali- 
bus prope basin sitis. Abdomen fere ut in Schizol. amicto conformatum, postpetiolo tamen magis dilatato. Ale 
nervo transverso anali paullo supra medium fracto. Pedes mediocres; articulo primo trochanterum posticorum se- 
cundo duplo longiore; tarsis posticis modice incrassatis, in & fere gracilioribus quam in Y. 

Mas et Femina. Caput nigrum; palpis, mandibulis (prater denticulos fuscos), orbitis genarum, clypeo, 
facie et orbitis abbreviatis frontalibus, flavis. Antenne sicut in Anom. biguttato colorate, articulo primo tamen in 
ÖS interdum fere toto flavido et tertio supra versus apicem ferrugineo. Thorax niger; suturis pleurarum, preesertim 
5, et apice summo metathoracis utriusque sexus rufis. Abdomen rufum, apice stepe ferrugineo vel fusco; dorso 
segmenti secundi mnigro; valvulis terebre flavidis. Ala fulvescenti-hyalinge; stigmate, radice et squamula, rufis. 
Pedes rufi; anteriores coxis et trochanteribus in & totis, his in 2 subtus favis; tibis et tarsis utriusque sexus 
flavidis; postici basi summa coxarum et apice tibiarum late nigris, tarsis flavidis. 


tt Articuli trochanterum posticorum longitudine subwequales. 
>) Scutellum gibbulum, convexum Il. parum depressum. 


7. ÅA. cerinops GRAV. 

Nigrum; ore et facie flavis; abdomine rufo, apice et segmenti secundi dorso nigris; 
pedibus anterioribus flavo-fulvis, coxis nigris; posticis nigris, trochanterum et femorum 
apice tibiarumque basi cum tarsis, fulvis. — 52 (Long. 5—38 lin.). 

Ophion flavifrons GRAv. Uebers. n. 3790. 

Ophion pubescens ZETT. Ins. Lapp. 393. 5. S (ex parte). 


Anomalon cerinops GRAV. Ichn. Europ. III. 658. 118. SP. — RaArzeB. die Ichn. der Forstins. I. 90: 10. 
P. — Wusw. Bull. de Belgique T. XVI. 126. 5. f?. — HoLmGr. Consp. Anom. Suec. 173. 7. 


Habitat in fruticetis per silvas et prata Suecie passim. 


Caput pone oculos subdilatatum, fortiter punctatum, villosum; fronte leviter impressa, rugulosa, linea me- 
dia elevata, tenui; orbitis externis lzeviusculis; facie apicem versus angustata. Clypeus obsolete discretus, puncto 
utringue impresso notatus, apice medio brevissime et obsolete apiculato. Mandibulzx dentibus subinzequalibus, in- 
feriore scilicet nonnihil breviore. Antenna dimidii corporis longitudine, filiformes, apicem versus attenuatse. Thorax 
robustus, capite angustior, fortiter punctatus, hirtus; mesothorace antice obsolete trilobo; scutello convexo; meta- 
thorace rugoso, areis nullis, in medio apicem versus, saltem apud P, excavato, spiraculis prope basin sitis, ovali- 
bus. Abdomen in utroque sexu compressum, nitidum; segmentis 1 et 2 longitudine subzequalibus; valvulis analibus 
in I et terebra in 8 breviter exsertis, hac valvulis apicem versus sensin! paullo dilatatis. Ala nervo transverso 


EES VN EI VVE 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIJ. 21 


discoidali fere in medio fracto. Pedes graciles; articulis trochanterum posticorum subtus longitudine subaqualibus; 
tarsis posticis in utrogue sexu modice et sequaliter incrassatis. 

Mas et Femina. Caput nigrum, palpis, mandibularum medio late, clypeo et facie, flavis; macula verticis 
iuxta oculos utrinque ut plurimum ferruginea. Antenna nigra, medio interdum picex, articulo primo sepissime 
subtus flavido. Thorax totus niger. Abdomen rufum, apice plus minusve et linea dorsali segmenti secundi nigri- 
cantibus; segmento primo interdum quoque basin versus nigro. Ale flavescenti-hyalinge, stigmate fulvo-stramineo. 
Pedes anteriores flavo-fulvi, in & pallidiores quam in Y£, coxis interdumque ima basi femorum nigris; postici coxis 
et trochanteribus nigris, his apice fulvo aut rufo, femoribus vel nigris summa basi summoque apice rufis, vel fuscis 
basi apiceque fulvis, tibiis rufis aut fulvis, rarius flavis, apice semper nigris, tarsis fulvis aut flavis, interdum supra 
plus minusve infuscatis (&). 


8. A. Fibulator GRAV. 


"Nigrum; abdomine rufo, basi apiceque nec non segmenti secundi dorso nigris; pedi- 
bus rufo-nigroque varis; &: picturis capitis, tibis anterioribus tarsisque plus minusve, 
flavidis vel albidis; 2: tarsis posticis medio fuscis vel albidis. — 52 (Long. 5—7 lin.). 

Anomalon Fibulator Grav. Ichn. Europ. III. 681. 131. HoLMGR. Consp. Anom. Suec. 174. 8. 

Habitat in graminosis locis preesertim aridis per omnem Sueciam, haud infrequens. 

Mihi tempore vernali precipue obvium. 

Quoad colorem pedum posticorum duas constantes hujus speciei formas annotavi, 

nempe: 

1) Pedibus posticis nigris, tarsis in medio flavidis vel albidis. (32) 

2) Pedibus posticis mnigris, femoribus apice tibisque basi rufis, tarsis nigris vel fuscis basi 
ferrugineis. (52) 

Anomalon Fibulatur var. 1. Grav. 1 c. 

Statura et conformatio partium corporis omnino ÅAnom. cerinopis. Caput in mare nonnihil magis tumidum 
gquam in femina. Nervus alarum recurrens ordinarius interstitialis. 

Mas. 1). Caput nigrum; palpis albidis; mandibulis ant totis piceis aut medio flavidis; eclypeo macula me- 
dia pallida; facie linea vel macula media orbitisque albidis; orbitis externis subferrugineis. Antenn nigre, articulo 
primo subtus puncto pallido notato. Thorax niger. Abdomen rufum; segmento primo nigro, apice summo rufo; 
2:do vitta dorsali, ante apicem abbreviata, nigra; 5:to dorso macula apicali nigra; sequentibus nigris. Ale e fu- 
scedine tincte; stigmate rufo-fulvescente; squamulis nigris. Pedes nigri; antici femoribus et tibiis subtus flavidis 
vel stramineis, tarsis albidis; intermedii tibiis latere exteriore, presertim apicem versus, pallidis, tarsis albido-flavi- 
dis, basi apiceque leviter infuscatis; postici tarsorum articulis 3 et 4 albidis. 

Femina 1). Caput nigrum, orbitis facialibus et externis ex parte ferrugineis. Antennze nigra. Terebra 
obscure ferruginea. Pedes nigri; anteriores femoribus et tibiis vel totis vel ex parte rufis, tarsis fuscis, obscuris; 
postici tarsorum articulis 2—4 totis et apice primisalbidis. Cetera sicut in mare. , 

Mas 2). Caput nigrum; palpis, mandibulis et parte, clypeo et facie, flavis; macula ad orbitas verticis, 
rarius guoque orbitis externis, ferrugineis. Antenna nigre; articulo primo subtus macula pallida notato. Thorax 
niger. Abdomen rufum; segmento primo nigro, apice summo rufo; 2:do vitta dorsali, ante apicem abbreviata, 
nigra; 3:tio et 4:to interdum lateribus marginem versus nigricantibus; 5—7 nigris, 5:to basi seepe plus minus rufa. 
Alze e fuscedine indute, stigmate rufo vel fulvo, rarius obscuriore; squamulis nigricantibus. Pedes anteriores rufi, 
coxis, trochanteribus interdumque basi femorum, nigris; tibiis subtus et tarsis flavescentibus; postici nigri, apice 
femorum, basi tibiarum et tarsorum, rufis, tarsis nigricantibus vel fuscis, rarius totis obscure rufis vel articulis 
2—4 pallidis. 

Femina 2). Caput nigrum; apice clypei, medio mandibularum , orbitis facialibus et externis pro parte fer- 
rugineis. Antenna nigre. Abdomen segmento 4:to apice, sequentibus totis nigris; terebra fusca. Pedes anteriores 
femoribus et tibiis rufis; femoribus posticis totis nigris; tarsis posticis nigris basi rufa. Cetera sicut in mare. 


9. ÅA. procerum GRAV. 

Nigrum; ore, clypeo, facie articuloque primo antennarum subtus, flavis; antennis 
obscure rufis, basi apiceque leniter infuscatis; abdomine rufo, segmento secundo linea dor- 
sali, 9—7 plus minus nigris; pedibus rufis, tibiis anterioribus tarsisque favis, posticorum 
coxis ima basi et tibiis apice nigris, tarsis basi fulvis. — 2 (Long. 7 lin.). 

Anomalon procerum GRAV. Ichn. Europ. III. 651. 115. 98. — HoLrmGr. Consp. Anom..Suec. 172. 6. 9. 


22 AUG. EMIL HOLMGREN, 


In fruticetis apud nos rarissime captum; scilicet in Uplandia ad Holmiam et in Westro- 


gothia ad Kinnekulle feminas tantum duas deprehendit Cl. BoueMANn. Marem ignoro. 

Statura Anom. MWesmeli. Caput parum buccatum, pone oculos subangustatum; fronte planiuscula vel pa- 
rum impressa, rugulosa, linea media longitudinali elevata; facie os versus modice angustata. Clypeus brevissime 
apiculatus. Mandibule apicem versus sensim angustate, denticulis subingequalibus, inferiore scilicet nonnihil bre- 
viore.  Palpi maxillares articulo ultimo penultimo paullulum longiore. Antenna dimidio corpore vix longiores, fili- 
formes; articulo primo flagelli levissime curvato, duplo circiter longiore quam secundo. Thorax capite angustior, 
erebre et fortiter punctatus; mesothorace antice obsoletissime trilobo; scutello perparum elevato, apice depresso, 
marginato; metathorace irregulariter subreticulato-ruguloso, in medio longitudinaliter planiusculo, spiraculis prope 
basin sitis, ovalibus. Abdomen sicut in Anom. Wesmeli conformatum, leviusculum. Ale nervo recurrente discoi- 
dali et transverso anali fere in medio fractis. Pedes valde graciles; articulis trochanterum posticorum subtus sub- 
aqualibus; tarsis posticis modice incrassatis. 

Femina. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), clypeo et facie, flavis; puncto ver- 
ticis juxta oculos utringque et orbitis externis ferrugineis. Antenna obscure rufée vel ferrugines, apice fusco; arti- 
culis primo et secundo subtus flavis; secundo et basi tertii supra piceis. Thorax niger, sutura metathoracis ejus- 
demque apice summo rufo-fulvis. Alex fuscedine tinctre; stigmate, radice et squamnlis fulvescentibus vel rufo-ferru- 
gineis. Abdomen rufum; segmento secundo linea dorsali nigricante; 5 et 6 nigricantibus, ventre et lateribus in 
medio obscure rufis; 7 dorso nigro; terebra rufa, apice pallidiore. Pedes late rufi; coxis, prasertim posticis basin 
versus plus minusve infuscatis vel piceis; tibiis anterioribus tarsisque omnibus, preter basin metatarsorum postico- 
rum fulvam, flavis; tibiis posticis apice nigris. 


10. ÅA. nigricorne WysmM. 

Nigrum; ore, clypeo, facie, genarum apice et articulo primo antennarum subtus, 
flavis; abdomine rufo, segmenti secundi dorso, 5—7 dorso et lateribus, nigris; pedibus 
anterioribus flavo-fulvis, posticis rufis, coxis et tibiarum apice nigris, tarsis flavis, basi 
fusco-piceis. — &? (Long. 4—6 lin.). 
var. 1. 2: coxis posticis rufis. 

Anomalon nigricorne WEsm. Bull. de Belgique T. XVI. 126. 6. SQL. — HoLmGRr. Consp. Anom. Suec. 175. 9. 


In fruticetis prope Holmiam a me rarius captum; ad Gothoburgum specimen invenit 
mecumque communicavit Cel. WESTRING; in Lapponia a Cel. ZETTERSTEDT inven- 


tum et mihi sub nomine ”Ophion flaveolatus” transmissum. 

Statura et summa Anom. canaliculati similitudo, sed prseter alias notas structura scutelli ab hoc facile discedit. 

Caput pone oculos non dilatatum; occipite profunde emarginato; fronte rugulosa, interdum vestigio lineolae 
mediz elevatze; facie os versus distincte angustata, orbitis elevatis. Clypeus lzeviuscnlus vel ad basin sparse pun- 
ctulatus, apice breviter apiculato. Mandibule apicem versus sensim paullo angustate; denticulis subinzeequalibus, 
inferiore scilicet nonnihil breviore. Palpi maxillares validiusculi, breves, inflexi; articulis duobus ultimis longitudine 
subaequalibus. Antenne filiformes, dimidio circiter corporis longitudine. Oculi juxta radicem antennarum leviter 
emarginati. Thorax capite parum angustior, puncetatus; mesothorace distinctius trilobo; pleuris medio lzeyiusculis 
vel parce punctatis; scutello convexo, utringue marginato; metathorace longe erumpente, inzequaliter et fortiter ru- 
goso, medio longitudinaliter subimpresso, areis superioribus valde incompletis vel ommnino deficientibus. Abdomen 
sicut in speciebus pracedentibus conformatum, laviusculum ; valvulis terebre apice subincrassatis. Ale nervo re- 
currente discoidali fere in medio fracto; transverso amnali infra medium fracto, nervum e fractura subdistinetum 
emittente. Pedes graciles, tarsis posticis sat fortiter incrassatis. ; 

Mas et Femina. Caput nigrum, mandibulis, preter denticulos fuscos, clypeo, facie et genarum apice, fla- 
vis.  (Macula ad orbitas verticis flava in hac specie omnino deest). Antenn: nigricantes; flagello basin versus in- 
terdum obscure ferrugineo et scapo subtus semper flavo. Thorax niger. Abdomen rufum; segmento secundo vitta 
dorsali nigra; 5—7 dorso toto et lateribus plus minusve nigris; valvulis terebrae flavidis. Ale e fuscedine tinctze; 
squamula, radice et stigmate, flavidis vel fulvescentibus. Pedes anteriores flavi, femoribus in utroque sexu et coxis 
intermediis in femina fulvis; postici rufi, coxis, basi trochanterum saepe et apice tibiarum, nigris, tarsis flavis arti- 
culo primo nigro vel fusco-ferrugineo, apice fulvo. 

Obs. Var. 2. P: ”cowis intermédiis fuscis” Wusm. 1. c. apud nos adhuc non inventa. 


11. Å. perspicuum Wesw. 


Nigrum; ore, facie, genarum apice, punceto ad orbitas verticis et articulo primo an- 
tennarum subtus, favis; abdomine rufo, apice et segmenti secundi dorso nigris; pedibus 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 23 


anterioribus flavo-fulvis vel rufis; posticorum femoribus et basi tibiarum rufis, tarsis flavo- 
fulvis; 7: coxis posticis nigris subtus flavis; 2: posticorum pedum coxis et basi trochan- 


terum nigris. — &2 (Long. 5—6 lin.). 
Anomalon perspicuum Wesm. Bull. de Belgique T. XVI. 127. 7. — HoLrmGRr. Consp. Anom. Suec. 176. 10. 
In Suecia meridionali, rarissime; scilicet in Östrogothia ad Mjölsefall d. 29 Aug. a 
Cand. Axer v. Gofs captum mecumque liberaliter communicatum. 
var. 1. &: ”scutello medio et coxis posticis apice rufis' Wesm. 1. c. in Suecia non inventus. 

Caput vix vel perparum buccatum, pone oculos nonnihil angustatum; fronte rugulosa, planiuscula, linea 
media longitudinali elevata, subcariniformi; facie os versus distincte angustata, supra clypeum utrinque insequaliter 
impressa. Clypeus non discretus, in medio nonnihil convexus, apice utrinque leviter deplanato, apiculato. Mandi- 
bule validiuscule, apicem versus sensim angustata, denticulo inferiore paullo breviore quam superiore. Palpi ma- 
xillares crassiusculze, articulo ultimo penultimo tenuiore, vix tamen breviore. Antenna dimidio corpore paullo lon- 
giores, filiformes; articulo primo flagelli + (nec duplo) longiore quam secundo. Oculi subprominuli, oblongo-ovati, 
juxta basin antennarum leviter emarginati. Thorax capite angustior, punctatus, nitidulus; mesothorace trilobo; 
scutello prsesertim ad basin valde convexo, lateribus submarginato; metathorace rugoso, medio longitudinaliter levi- 
ter concavo, areis lateralibus superioribus valde incompletis. Abdomen leviusculum, sicut in speciebus pracedenti- 
bus conformatum; valvulis terebree apice dilatatis. Ala nervo recurrente discoidali fere in medio fracto. Pedes 
graciles posticorum trochanterum articulis subtus longitudine zsequalibus, tarsis in & valde inerassatis, in 2 non- 
nihil gracilioribus. 

Mas. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), apice et orbitis genarum, clypeo, fa- 
cie punctoque verticis juxta oculos utringue, flavis. Antenna nigre, articulo primo subtus flavo. Thorax niger, 
suturis pleurarum rufescentibus vel totus niger. Abdomen rufum, segmento secundo dorso, sexto dorso et lateri- 
bus, septimo toto, nigris. Alex squamula, radice et stigmate fulvis. Pedes anteriores flavi, femoribus fulvis aut 
rufis; postici coxis nigris, subtus flavis, trochanteribus subtus flavis, supra articulo primo piceo, secundo rufo, fe- 
moribus rufis, tibiis nigris basi late rufa, tarsis flavis articulis 1 et 5 rufis. 

Femina. Abdomen rufum, segmento 2:do dorso nigro, 6 et 7 nigris ventre rufo, rarius 5 apice nigro; 
valvulis terebrae flavis. Pedes anteriores rufi, tibiis et tarsis fulvescentibus; postici coxis et trochanterum articulo 
primo nigris, articulo secundo rufo. . Cetera sicut in mare. 


>=) Scutellum depressum, marginibus lateralibus valde elevatis. 


12. ÅA. canaliculatum RATZEB. 
Nigrum; ore, clypeo, facie, apice genarum articuloque primo antennarum subtus, 
flavis; abdomine rufescente, dorso plus minusve nigricante vel fusco; pedibus anterioribus 
fulvo-flavoque variis; posticis rufis, tibiarum apice et plerumque basi trochanterum inter- 


dumque coxis vel coxarum parte, nigris, tarsis flavis, basi nigra vel ferruginea. — 52 
(Long. 4—5 lin.). 
Anomalon canaliculatum RArZEB. die Ichn. der Forstins. T. I. 90. 9. et T. II. 79. — HoLrMGR. Consp. 


Anom. Suec. 177. 11. 
In graminosis per Sueciam meridionalem, rarius; scilicet in Smolandia (Prof. BoHE- 


MAN); in Scania ad Reften d. 27 Julii (Stud. C. RortH). 

Anom. flaveolato et clandestino primo intuitu simillimum. Caput minus buccatum quam in flaveolato, pone 
oculos non dilatatum; vertice convexiusculo; fronte planiuscula, rugulosa, vestigio linese medis longitudinalis ele- 
vate; facie sericeo-hirta, os versus angustata. Clypeus et mandibule sicut in flaveolato conformata, ha tamen 
apice distinctius canaliculatee. Palpi maxillares validiusculi, articulis duobus ultimis longitudine subzequalibus. An- 
tennae dimidio corpore paullo longiores, filiformes; articulo primo flagelli 3 longiore quam secundo. Oculi oblongo- 
ovati, juxta radicem antennarum subemarginati. Thorax capite nonnihil angustior; mesothorace profundius et for 
tius puncetato quam in /aveolato, nitidulo, trilobo; pleuris nitidulis, in medio remote punctatis; scutello depresso 
vel in medio ante basin tumidiusculo, apicem versus subexsculpto, marginibus lateralibus, preesertim paullo pone 
medium, valde elevatis et preeterea interdum prope basin utringne areola plus minusve completa instructo; meta- 
thorace humili, fortiter rugoso vel subreticulato-rugoso, medio longitudinaliter nonnihil impresso aut late subcanali- 
culato, areis superioribus lateralibus plus minusve completis. Abdomen sicut in specie precedente conformatum, 
paullo tamen gracilius, leviusculum. Ale nervo recurrente discoidali in medio fracto; transverso anali longe infra 
medium subfracto nervum e fractura subobsoletum emittente. Pedes graciles; postici trochanterum articulis subtus 


longitudine zequalibus, tarsis modice incrassatis. 


24 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Mas. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), apice genarum et facie, flavis; vertice 
(in nostris saltem speciminibus) toto nigro, nec macula flava ad orbitas ornato. Antenna nigra vel picese, arti- 
culo primo subtus flavido. Thorax niger. Abdomen rufum, dorso plus minusve nigro; segmento primo szepissime 
toto rufo. Als subfulvescenti-hyalinee, stigmate, radice et squamula fulvis. Pedes anteriores flavi, femoribus rufis; 
postici rufi, tibiis apice tarsorumque basi semper, coxis et basi trochanterum sspe, nigris, tarsis praterea flavis. 

Femina. Terebra valvis pallidis. Pedes anteriores magis rufi quam in S, coxis et trochanteribus postico- 
rum rarius nigricantibus, plerumque totis rufis. Cetera sicut in mare 


B. Nervus alarum recurrens discoidalis supra medium fractus. 
a. Tarsi postici subsimplices, lineares. 


13. ÅA. rufum HoLMGR. 

Nigrum; &: palpis, marginibus mandibularum, elypeo, lineis faciei et articulo primo 
antennarum macula subtus, flavidis; macula postoculari rufa; abdomine rufo, ima basi et 
apice nec non segmenti secundi linea dorsali, nigris; pedibus anterioribus fulvo-flavoque 
variis, basi nigris; posticis nigricantibus summa basi tibiarum pallida, tarsis rufo-fulvescen- 
tibus apice fuscis; — rufum; 9: ore, clypeo, facie, genarum apice articuloque primo an- 
tennarum subtus, flavis; antennis fusco-ferrugineis subtus dilutioribus, scapo supra rufo; 
macula ocellari maculisque thoracis nigricantibus; abdomine apice et segmenti secundi li- 
nea dorsali nigris; pedibus posticis nigro-piceis, coxis et femoribus maxima ex parte nec 
non basi tarsorum, rufis, tibiis ima basi pallidis. — 5? (Long. circit. 5 lin.). 

Anomalon rufum HoLMGR. Conspect. Anom. Suec. 178. 12. 9. 

Habitat in Gottlandia rarissime, ubi marem unicum unicamque feminam detexerunt 


Prof. BoHEMAN et Doct. STÅL. 


Quamquam mas et femina colore capitis et thoracis valde dissimiles sunt, nullum tamen dubium est, quin 
ad unam eademque speciem referri debeant, presertim quum sculptura corporis et pictura tibiarum posticarum insigni 
nec non conformatione tarsorum inter se optime quadrent. Prster notas jam allatas hac species ab affinibus, quee 
in hac subdivisione (B) militant, tarsis posticis fere linearibus, ceteris parum crassioribus, statim dignoscitur. 

Caput pone oculos dilatatum; fronte planiuscula, antice parum impressa, fortiter punctata, vix rugulosa, 
linea media elevata notata; temporibus lzeviusculis; facie latiuscula, os versus modice angustata, hirtula.  Clypeus 
non discretus, apice utringue impresso, brevissime, subobsolete apiculato. Mandibulre denticulis longitudine subin- 
2equalibus, inferiore scilicet nonnihil breviore. Antenna porrectze, filiformes, longitudine circiter dimidii corporis; 
articulo primo flagelli duplo fere longiore quam secundo. Oculi oblongo-ovati, juxta basin antennarum leviter emar- 
ginati. Thorax capite paullulum angustior, robustus; mesothorace subintegro, punctato, nitidulo; pleuris fortiter 
punctatis, macula ad suturam metathoracis lzevi; scutello tumido, convexo; metathorace ruguloso, in medio, pre- 
sertim ante apicem, subcanaliculato, spiraculis prope basin sitis, ovalibus. Abdomen sicut in speciebus proxime 
affinibus conformatum; valvulis terebre apice dilatatis. Ale nervo transverso amali infra medium fracto, nervum e 
fractura subdistinetum emittente. Pedes graciles; posticorum trochanterum articulis subtus longitudine zequalibus, 
tarsis non incrassatis. 

Mas. Caput nigrum, palpis, marginibus mandibularum, elypeo, et lineis tribus faciei, quarum wna utrin- 
que ad orbitas et tertia media, flavis '); macula postoculari fulva. Antenna nigre, scapo subtus macula parva 
pallida notato. Thorax niger. Abdomen rufum, segmento primo ima basi, secundo linea dorsali, quinto apice, 
sexto et septimo totis, nigris, his marginibus summis ferrugineis. Ale pallide fulvescenti-hyalinge, stigmate, radice 
et squamulis flavidis. Pedes anteriores fulvo-flavoque variis, coxis et trochanteribus intermediis ex parte nigricanti- 
bus, femoribus intermediis ima basi fuscis; postici coxis, trochanteribus et femoribus nigro-piceis, his subtus saltem 
apicem versus rufescentibus, tibiis nigricantibus subtus dilutioribus, ima basi pallida, tarsis rufis articulis 3 ulti- 
mis fuscis. 

Femina. Caput rufum; ore, apice genarum, clypeo et facie, flavis; macula ocellari nigra. Antenne ob- 
scure ferruginea, subtus dilutiores; scapo rufo subtus fiavido. Thorax rufus; mesothorace vestigio vittarum 3 longi- 
tudinalium nigrarum; pectore macula utringue majuscula nigra notato; metathorace supra fere toto nigro, apice et 
lateribus tantum rufis. Abdomen rufum; segmento secundo linea dorsali, 5 apice, 6 et 7 fere totis, nigris; tere- 
bra valvulis fuscis. Ale infumato-hyaline, radice et squamula flavidis, stigmate fusco-testaceo. Pedes antici rufi; 

intermedii 


') Mares forte quoque occurrunt, qui facie tota flava gaudent. 


RS 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 25 


intermedii rufi, apice summo coxarum nec non articulo primo trochanterum nigricantibus; postici nigricantes vel 
picei, coxis et femoribus rufis, his summa basi summoque apice nigricantibus, tibiis ima basi subalbidis, tarsis basi 
ferrugineis vel rufis. 


b. Tarsi postici validiusculi vel distinete incrassati. 


14. ÅA. flaveolatum Grav. 


Nigrum; ore, clypeo, facie et articulo primo antennarum subtus, flavis; abdomine 
rufo, apice et segmenti secundi dorso plus minusve fuscis; pedibus anterioribus fulvo-flavo- 
que variis, posticis rufis, tibiarum apice et plerumque basi trochanterum interdumque coxis 
vel coxarum parte, nigris, tarsis flavis basi rufa vel ferruginea; &”: genis ex parte flavis; 
?: genis flavis, temporibus fulvis. — >? (Long. 33—5 lin.). 


Anomalon flaveolatum GRAV. Ichn. Europ. III. 664. 122. — id. var. 2 p. 166. — Wesw. Bull. de Belgi- 
que T. XVI. 128..8. — RarzeB. die Ichn. der Forstius. I. 90. II. 79. — HoLrmGr. Act. Holm. (1854). 
25. 4. — id. Consp. Anom. Suec. 179. 13. 

Ophion flaveolatus ZrTT. Ins. Lapp. 393. 6. A (nec 2). 


var. 1. 52: scutello castaneo. 
GRrRAv. 1. c. var. 4. 


Habitat in graminosis et fruticibus per hortos et prata Suecie, passim haud infre- 
quens; a mense Maji usque ad autumnum mihi obvium; scilicet in Scania, Ostro- 
et Westrogothia, Blekingia, Gottlandia, Smolandia et Uplandia, passim; in Bahu- 
sia (Prof. BoHEMAN); in Lapponia rarius (Prof. ZEttErRstEDT). Varietatem 1. 
Gothoburgo mecum communicavit Dom. N. WESTRING. 


Caput buccatum, pone oculos dilatatum; occipite profunde emarginato; fronte planiuscula vel antice parum 
impressa, rugosa, linea media elevata nulla vel ad radicem antennarum tenuissima et valde obsoleta presente; 
facie os versus modice angustata, sericeo-hirta, temporibus latis. Clypeus foveola utringue impressa notatus, distin- 
cte apiculatus. Mandibulze modice late, denticulis subaqualibus. Antenna dimidio corpore paullo longiores, fili- 
formes; articulo primo flagelli secundo vix duplo longiore. Oculi oblongo-ovati, juxta radicem antennarum obsole- 
tissime emarginati. Thorax capite angustior; mesothorace subtiliter punctato, nitido, antice trilobo; pleuris nitidis, 
in medio saltem sparse et subtiliter punctatis; scutello subdepresso, immarginato, medio interdum longitudinaliter 
subimpresso; metathorace ruguloso vel transversim ruguloso-striato, in medio longitudinaliter deplanato, vix im- 
presso, areis nullis, spiraculis prope basin sitis, subovatis. Abdomen sicut in speciebus antecedentibus conforma- 
tum; terebra feminarum breviter exserta, valvulis apice parum incrassatis. Alée nervo recurrente discoidali supra 
medium fracto; transverso anali recto, nervum nullum (vel ”plane obsoletum” Wesm. 1. c.) emittente. Pedes gra- 
ciles: postici trochanterum articulis subtus longitudine sequalibus, tarsis in & magis incrassatis quam in Y. 

Mas. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), genis ex parte, facie punctogue ad 
orbitas verticis, flavis. Antenn ut plurimum nigra, subtus fusce aut fusco-ferrugines, rarius tote fusco-ferrugi- 
nez, articulis 1—8 supra nigris; articulo primo subtus semper flavo. Thorax plerumque niger, suturis pleurarum 
et angulis apicalibus metathoracis ferrugineis vel rufo-testaceis. Abdomen rufum, segmento 2:do dorso fusco vel 
piceo; 3—5 aut rufis aut dorso plus minus fuscis; 6 et 7 nigricantibus ventre rufo, rarius totis obscure fuscis. 
Ale favescenti-hyaline vel flavedine leviter tinctee; stigmate, radice et squamula, ferrugineo-testaceis. Pedes ante- 
riores flavi, femoribus et interdum tibiis intermediis uno latere rufis, articulo primo trochanterum ut plurimum 
nigro, secundo rufo, tibiis apice nigris aut piceis, tarsis flavis, articulo primo vel toto vel basi ferrugineo. 

Femina.  Caput genis totis flavis, temporibus fulvis. Pedes anteriores magis rufi quam in mare; coxis ta- 
men anticis flavis. Cetera sicut in & 


Var. 1. SL: meso- et metathorace maxima ex parte plagaque in mesopleuris, castaneis vel ferrugineis. 


15. ÅA. trochanteratum HoLMGR. 
Nigrum; marginibus mandibularum, orbitis facialibus, macula faciei maculisque dua- 
bus verticis, flavis; abdomine rufo basi apiceque nec non dorso ex parte, nigris; pedibus 
anterioribus fulvis basi nigris; posticis nigris, apice femorum, basi tibiarum tarsisque rufe- 


K. Vet, Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 4 


26 AUG. EMIL HOLMGREN, 


scentibus vel fulvo-ferrugineis; articulis trochanterum longitudine inequalibus. — & (Long. 


4 lin.). 
In Scania ad Torekow d. 13 Junii marem unicum cepit Dom. C. D. E. Rorz. 


Species A. flaveolato proxima, a quo tamen notis sequentibus sine dubio diversa: 1 capite pone oculos forte 
minus dilatato, aliter colorato; 2:o antennis totis nigris; 3:0o colore abdominis et pictura pedum; 4:o trochanteribus 
posticis validioribus, articulo primo secundo longiore. 

Caput antice visum subrotundatum, hirtulum, pone oculos vix dilatatum; vertice subprofunde emarginato; 
temporibus sat latis, lzeviusculis; fronte rugulosa, linea media elevata, parum manifesta instructa; facie os versus 
perparum angustata. Clypeus non discretus, apice breviter tantum apiculatus. Antenn& validiuscule, dimidio 
corpore perparum longiores, extrorsum tenuiores. Thorax nitidulus, punctatus; mesothorace obsoletius trilobo; scu- 
tello convexiusculo, obtuso, ruguloso; metathorace medio longitudinaliter vix impresso, reticulatim irregulariter ru- 
guloso. Abdomen sicut in speciebus proxime affinibus conformatum; segmento primo sublineari, spiraculis nonni- 
hil prominulis. Ale breviuscule; nervo transverso anali nervum nullum emittente. Pedes mediocres; postici vali- 
diusculi, tarsis incrassatis, coxis vix punctatis, trochanteribus articulis longitudine inzequalibus. 

Mas. Caput cum antennis nigrum; facie (in nostro specimine) nigro-picea, orbitis et macula media sub- 
didyma flavis. Mandibulae pallide marginate. Abdomen segmento primo nigro apice rufo; 2:do nigro-fusco subtus 
et lateribus anguste rufescente; 3 et 4 rufis, dorso lineola fusca notatis; 5 nigro basi rufa; sequentibus nigris. 
Ale infumato-hyalinge, stigmate fulvo-testaceo; radice fulva; squamula nigra. Pedes anteriores rufo-fulvescentes, 
coxis, trochanteribus et basi femorum, nigris; postici nigri, apice femorum et summa basi tibiarum ferruginantibus, 
tarsis fulvescentibus articulo ultimo fusco. 


16. ÅA. clandestinum GRAV. 


Nigrum; ore, clypeo, genarum apice, facie, puncto ad orbitas verticis articulogue 
primo antennarum subtus, favis; abdomine rufo, dorso apiceque nigris; pedibus anteriori- 
bus fulvis, coxis et trochanteribus flavis vel flavo-nigroque varis; posticis rufis, coxis et 
trochanteribus sepe, tibiarum et tarsorum apice, nigris vel fuscis; valvulis terebre fuscis. 


— &? (Long. 3—4 lin.). 
Anomalon clandestinum GRAV. Ichn. Europ. III. 670. 124. PQ. — Wesmw. Bull. de Belgique. T. XVI. 129. 
9. — HoLmGr. Consp. Anom. Suec. 180. 14. 


In graminosis et fruticibus per Sueciam meridionalem, minus frequens; scilicet in 
Scania ad Lindholmen et Ilstorp d. 17 Julii—3 Aug. (C. RortH); in Gottlandia 
et Smolandia (BoHrMAN); in Östrogothia meridionali (AxEL v. Gois). 


Anom. flaveolato subsimile et affine, sed capite pone oculos vix dilatato, vertice magis convexo, metathorace 
fortiter scabriculo areis superioribus subcompletis, tarsis posticis rufis apice fuscis vel totis fuscis, valvulis terebrae 
fuscis ete. sine dubio diversum. Anom. canaliculato primo intuitu quoque valde simile videtur, a quo tamen quam 
maxime differt fractura nervi alarum recurrentis discoidalis, structura scutelli, colore capitis etc. 

Caput pone oculos vix dilatatum; vertice convexiusculo, late sed non profunde emarginato; fronte rugulosa, 
vestigio lineola media elevate; facie os versus distincte angustata, ante orbitas longitudinaliter subimpressa. Cly- 
peus vix elevatus, obsolete discretus, foveola utrinque instructus, apice breviter apiculato. Mandibulse modice latze, 
apice: subcanaliculate, denticulis longitudine fere sequalibus. Palpi maxillares filiformes. Antenna dimidii circiter 
corporis longitudine, porrectee, filiformes; articulo primo flagelli fere duplo longiore quam seeundo. Oculi juxta 
radicem antennarum leviter emarginati. Thorax capite nonnihil angustior, nitidulus, punctulatus; mesothorace tri- 
lobo; pleuris in medio laviusculis; scutello impresso, utringue submarginato; metathorace rugoso vel irregulariter 
reticulato-rugoso, area superiori utringue ad basin subeompleta, laviuscula. Abdomen sicut in Anom. jlaveolato 
conformatum. Ala nervo transverso anali infra medium fracto, nervum e fractura subosoletum emittente. Pedes 
graciles; postici trochanterum articulis subtus longitudine zxqualibus, tarsis in &' modice, in 2 parum incrassatis: 

Mas et Femina. Caput nigrum; palpis, mandibulis (preter denticulos fuscos), apice genarum, clypeo, fa- 
cie et macula ad orbitas verticis, flavis. Antenne nigricantes vel fusce, subtus dilutiores; articulo primo subtus 
flavido. Thorax niger, puncto ante alas (saltem in nostris speciminibus) flavido. Abdomen rufum; segmento primo 
basin versus plus minusve nigro, rarius toto rufo vel fere toto nigro; 2:do dorso nigricante; 5:to maxima ex parte 
vel dorso tantum nigro; 6:to et 7:mo nigris, ventre interdum rufescente. Ale fuscedine leviter tinctse, stigmate, 
radice et squamula fulvescentibus, hac rarius picea. Pedes anteriores fulvi aut rufi, coxis et trochanteribus flavis, 
illis basi nigris, rarius ambobus in 9 supra nigris; postici rufi aut rufo-fulvescentes, coxis et trochanteribus ma- 
xima ex parte vel basi tantum nigris, femoribus interdum supra infuscatis, tibis dilute ferrugineis apice fusco 
nigrove, tarsis vel rufis apice fusco vel totis fuscis, rarissime totis ferrugineis. 


[Na 
N 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 


17. A. affine HoLMGR. 

Nigrum; ore, clypeo, genarum apice, facie, macula ad orbitas verticis et articulo 
primo antennarum subtus, flavis; abdomine rufo, dorso apiceque plus minusve nigris; pe- 
dibus anterioribus fulvis, coxis et trochanteribus flavis; posticis fulvescenti-rufis, apice 
tibiarum et tarsorum fuscis; valvulis terebr&e sordide flavidis. — &? (Long. 4—5 lin.). 

Anomalon affine HoLMGR. Consp. Anom. Suec. 181. 15. 

In fruticetis per hortos et prata Suecie meridionalis, rarius; scilicet in Östrogothia 
ad Winnerstad d. 20 Maji, ad Mjölsefall paroec. Kisa d. 5 Aug. (Cand. v. Gors); 


in Smolandia ad Anneberg (Prof. BoHrMAN). 


 Statura et summa affinitas precedentis, a quo prsecipue discedit magnitudine majore, antennis longioribus 
et colore pedum posticorum. «Forte ejus varietas. Antenna dimidio corpore nonnihil longiores, filiformes; 
artieulo primo flagelli secundo vix duplo longiore. Ale nervo radiali externo apice leviter incurvato; transverso 
anali infra medium fracto, nervum e fractura subdistincetum emittente. Tarsi postici vix incrassati. Pedes postici 
rufi vel fulvescenti-rufi, apice tibiarum fusco, tarsis pallidioribus articulo ultimo vel duobus ultimis obscure fuscis; 
tarsis intermediis apice spe infuscatis. — OCetera sicut in Anom. clandestino. 


18. ÅA. septentrionale HOLMGR. 


Nigrum; ore, clypeo, orbitis et apice genarum, facie, macula ad orbitas verticis et 
articulo primo antennarum subtus, favidis; abdomine rufo, dorso apiceque late nigris; 
pedibus anterioribus fulvis, apice tarsorum infuscato; posticis maxima ex parte nigro-piceis, 
tarsorum medio flavo; valvulis terebre pallidis. — 2 (Long. circiter 3 lin.). 

Anomalon septentrionale HoLMGR. Consp. Anom. Suec. 181. 16. 2. 

In Lapponia ad Qvickjock feminam unicam ante plures annos cepit Cel. BOHEMAN. 
Alibi intra Scandinaviam, quantum scio, adhuc non inventum. 


Species Anom. clandestino iterum valde similis et affinis, sed preter notas jam allatas ab hoc quam ma- 
xime differt nervo alarum recurrente ordinario fere interstitiali, transverso anali non fracto, tarsis posticis crassioribus. 

Caput pone oculos vix dilatatum; occipite profunde emarginato, vertice circa ocellos valde convexo; fronte 
planiuscula, rugulosa, lineola media elevata nulla; facie os versus distincte angustata, pubescente, ante orbitas 
longitudinaliter subimpressa, impressione supra clypeum depressum, breviter apiculatum profundiore. Mandibulze 
apicem versus angustate, denticulis subaqualibus. Palpi maxillares filiformes, inflexi. Antenne dimidii circiter 
corporis longitudine, filiformes, breviter piloselle; articulo primo lenissime curvato, duplo fere longiore quam se- 
cundo. Thorax sicut in Anom. flaveolato conformatus et sculpturatus, mesothorace tamen nonnihil fortius punctato. 
Abdomen quoque ut in illo, at gracilius. Pedes tarsis posticis valde incrassatis. 

Femina. Antenne nigro-picex, subtus dilutiores, articulo primo flavido. Thorax niger, puncto ante alas 
rufescente. Abdomen segmento primo rufo; 2:do rufo, dorso fusco; 3 et 4 nigricantibus lateribus rufis; sequenti- 
bus nigris; terebra flavida. Ale subhyaline, stigmate fusco-testaceo, radice et squamula fulvescenti-flavidis. Pedes 
anteriores fulvi, coxis et trochanteribus pallidioribus, his intermediis supra macula nigricante, tarsis apice infuscatis; 
. Postici coxis et trochanteribus nigris, his apice piceis, femoribus nigro-fuscis, apicem versus latere prasertim inte- 
riore dilutioribus vel rufescentibus, tibiis rufis dimidia apicali parte nigris, tarsis flavis, articulo apicali nigro, me- 
tatarso fusco apice flavido. 


19. ÅA. geniculatum HoLMGR. 


Nigrum; ore, clypeo, facie, apice genarum, orbitis externis et articulo primo anten- 
narum subtus, flavidis; abdomine segmento primo et lateribus plus minusve rufis; pedibus 
anterioribus fulvescentibus, coxis et trochanteribus flavis; posticis rufis, coxis, basi trochan- 
terum, basi apiceque femorum et tibiarum nec non apice tarsorum, nigricantibus; valvulis 


terebre dilute fusco-testaceis. — 2 (Long. circit. 3 lin.). 
Anomalon geniculatum FoLMGR. Consp. Anom. Suec. 182. 17. 


In Ostrogothia meridionali ad Mjölsefall paroecie Kisa die 8 Jul.—10 Aug. nec non 
in Wermelandia pluribus locis a Cand Axzrr v. Gois inventum; deinde in Scania 


28 AUG. EMIL HOLMGREN. 


ad Ilstorp d. 8—10 Julii pauca specimina utriusque sexus invenit mecumque 


communicavit Stud. C. D. E. Rotz. 


Hec species non tantum pictura insigni sed etiam structura capitis et pedum nec non directione nervorum 
in alis ab omnibus affinibus satis superque dignota. 

Caput pone oculos dilatatum; occipite profunde emarginato; fronte rugulosa, vix vestigio lineole media 
elevate; facie os versus valde angustata, supra clypeum utringue impressa. Clypeus leviter convexus, brevissime 
apiculatus, margine apicali leviter depresso. Gene infra oculos vix descendentes. Mandibulse modice lats, denti- 
culis subaqualibus. Oculi oblongo-ovati, ad radicem antennarum levissime tantum emarginati. Antennze dimidii 
corporis longitudine, filiformes; articulo primo flagelli duplo fere longiore quam secundo. Thorax fortiter puncta- 
tus; mesothorace subintegro; pleuris in medio parce punctatis, infra alas transversim striolatis; scutello depresso, 
marginibus lateralibus elevatis; metathorace fortiter subreticulato-rugoso, areis basalibus completis nullis. Abdomen 
tenue; terebra nonnihil longius exserta quam in speciebus proxime precedentibus, valvulis apice subdilatatis: Ale 
nervis recurrente discoidali et transverso anali non fractis. MHac alarum structura species a ceteris hujusce generis 
egregie differt. Pedes postici trochanteribus subtus inzequalibus, articulo primo scilicet longiore, tibiis validiusculis 
basi angusta, tarsis articulo primo utriusque sexus incrassato. 

Mas et Femina. Caput nigrum; palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), clypeo, facie, apice gena- 
rum et orbitis externis, flavis. Antenne nigricantes, articulo primo subtus flavido. Thorax niger, puncto vel 
lineola ante alas pallidis. Abdomen segmento primo aut toto rufo aut basi nigra; 2:do fere toto fusco; 3 et 4 
nec non basi 5:ti lateribus plus minusve rufis, dorso nigro-fusco; sequentibus nigris, ventre flavido; terebra dilute 
fusca vel sordide fusco-testacea. Ale subhyalinzee, stigmate fusco, radice flavida, squamula fusca vel pallida. Pedes 
anteriores sordide fulvescentes, coxis et trochanteribus mnigris, his apice flavidis, femoribus et tibiis rufis, summa 
basi summoque apice nigricantibus, tarsis obscure fuscis, articulo primo fere toto rufo. 


Sectio 2:da. AÄAntenne corporis longitudine vel paulo longiores, setacece. 


20. Å. tenuicorne GRAV. 


Nigrum; ore, clypeo, facie et articulo primo antennarum subtus, flavis; temporibus 


rufo-maculatis; abdomine rufo, apice et dorso plus minusve nigris; pedibus maxima ex 


parte rufis. — 2 (Long. 3—63 lin.). 
Anomalon tenuicorne GRAV. Ichn. Europ. III. 671. 125. — Wesw. Bull. de Belgique T. XVI. 134. 14. — 
HoLMGR. Consp. Anom. Suec. 183. 18. 
In graminosis per silvas, hortos et prata Suecie, passim haud infrequens. 

Caput hirtum, buccatum, pone oculos subdilatatum; vertice profunde emarginato; fronte leviter convexa, 
rarius (in individuis majoribus) planiuscula, rugulosa, lineola media elevata; facie os versus distincte angustata, 
punctata, supra clypeum utringue impressa. Clypeus vix elevatus, parum determinato-diseretus, apiculatus. Genze 
margine dilatato, subreflexo, hyalino. Mandibule modice late, denticulo inferiore nonnihil breviore quam superiore. 
Palpi maxillares graciles, articulis duobus ultimis longitudine subrequalibus. Antenna longitudine corporis vel paullo 
longiores, tenues, apicem versus attenuata; articulo secundo majusculo; flagello circiter 54-articulato, articulo primo 
leviter curvato duplo longiore quam secundo. Oculi juxta radicem antennarum levissime emarginati. Thorax capite 
angustior, punctatus; mesothorace antice subtrilobo; pleuris medio nitidis; scutello oblique depresso, utrinque mar- 
ginato; metathorace longe erumpente, humili, irregulariter ruguloso-reticulato, area superiore utringue ad basin com- 
pleta lzeviuscula. Abdomen gracile; segmento primo canalicula inter spiracula spe instructa; valvulis terebre apice 
incrassate. Ala nervo recurrente discoidali supra medium fracto; transverso anali subrecto vel infra medium obso- 
letius fracto, nervum e fractura vix perspicuum emittente. Pedes graciles; postici trochanterum articulis subtus 
subinaequalibus, tarsis utriusque sexus linearibus, non incrassatis. 

Mas. Caput nigrum; palpis, mandibulis (preter denticulos fuscos) clypeo, facie interdamque genarum 
apice, flavis; temporibus macula rufa plus minus dilatata, rarius obsoleta notatis. Antenn nigra, subtus scapo 
flavo et flagello basin versus seepe rufo vel ferrugineo. Thorax niger. Abdomen rufam; segmento 1:mo ut pluri- 
mum basi nigra; 2:do dorso fusco vel nigro; 3:tio dorso sepe fusco; 4:to et 5:to dorso interdum fuscis; 6:to et 
7:mo nigris. Alxe fuscedine leviter tincte; squamula aut flava aut fulva, disco spe fusco; radice flava; stigmate 
fusco vel rufescente. Pedes anteriores fulvi, coxis flavis, rarius basi nigris, trochanteribus, tibiis externe tarsisque, 
flavis, horum intermediorum apice fuscis; postici coxis nigris apice interdum rufo aut flavo, vel rufis basi interdum 
nigra, trochanteribus nigris, articulo primo subtus basi flavo, rarius articulo primo subtus rufo, femoribus rufis ut 
plurimum basin versus superne fuscis aut nigris, tibiis rufis apicem versus sepius fuscis, tarsis articulis 1—3 rufis, 
2 et 3 interdum apice fuscis, 4 et 5 fuscis, rarissime articulis 1—4 fulvis. 

Femina. Gene flave; temporibus nigris macula rufa vel nonnunquam totis rufis. Metathorax interdum 
apice rufo; scutello rarissime plus minusve rubricoso. Abdomen segmentis 3 et 4 dorso sepe fuscis; 5 dorso et 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 29 


apice late nigris; 6 et 7 nigris ventre flavescente; valvulis terebre flavis. Pedes anteriores rufi, coxis flavis basi 

nigra aut rufa, rarius fere totis nigris trochanteribus flavis; postici coxis vel totis nigris, vel ex parte rufis, vel 

denique totis rufis, trochanteribus interdum totis rufis, plerumque tamen nigris articulo secundo basi rufa, femori- 
bus rufis basi sepe fusca, tibiis rufis apice haud raro fuscis, tarsis rufis articulis 1 et 2 apice, 3—5 saepe totis, 
fuscis.  Cetera sicut in mare. 

(Var. 1. A: ”caput nigrum, mandibulis flavis basi et apice nigris, faciei orbitis et vitta media abbreviata flavis, 
temporibus macula rufa. Pedes rufi, coxis et trochanteribus nigris, horum anterioribus subtus flavis; femo- 
ribus posticis basi, tibiis tarsisque posticis apice, fuscis. Cetera sicut in plerisque maribus genuinis.” 
WeEsw. 1. c.). 

Obs. Ex Ostrogothia meridionali Candid. AxEL v. Goös mecum communicavit specimina quzeedam statura et scul- 
ptura corporis Anom. tenuicorni similia, at discedentia abdomine et pedibus posticis maxima ex parte nigro- 
fuscis et terebra feminarum obscura. An species distincta? 


21. Å. varitarsum WEsmM. 

Nigrum; ore, clypeo, facie, genis, puncto ad orbitas verticis, articulo primo anten- 
narum subtus maculaque minuta ante alas, flavis; pedibus maxima ex parte rufis; abdo- 
mine rufo apice et dorso plus minusve nigris; valvulis terebre flavidis. — &9 (Long. 4 
—5 lin.). 
var. 1. &: tarsis posticis rufis, flavo-annulatis. 
var. 2. 5?: puncto flavo ante alas nullo; tarsis posticis fere totis rufis. 
var. 3. S: puncto ad orbitas verticis et ante alas nullo; tarsis posticis rufis, subobsolete 


flavo-annulatis. 
Anomalon varitarsum WeEsm. Bull. de Belgique T. XVI. 131. 12. — HoLmMGR. Consp. Anom. Suec. 185. 19. 


In graminosis per Sueciam mediam et meridionalem, minus frequens; scilicet in Up- 
landia ad Holmiam (Prof. BoHeMANn et ipse); in Scania ad Lindholmen d. 25 
Maji (Stud. C. Rota). 


Hac species ab Anom. tenuicorne, cui primo intuitu haud absimilis est, differt statura forte graciliore, 
genis et temporibus minus latis, his nungquam rufo-maculatis, scapo antennarum scepius supra fulvescente et nervo 
transverso anali non fracto. 

Caput pone oculos vix dilatatum; occipite late sed parum profunde emarginato; fronte convexiuscula, forti- 
ter punctata, vestigio lineolee medix elevate. Scutellum depressum, foveola basali rugis aliquot transversalibus 
exarata. Metathorax areis superioribus minus completis. Cetera sicut in Anom. tenuicorne. 

Mas.  Caput nigrum; palpis, mandibulis (preter denticulos fuscos), facie, genis, macula ad orbitas verticis, 
(”rarissime orbitis temporum” WEsm.), flavis. Antenna fusce vel nigra, scapo subtus flavo, superne fulvescente 
vel nigro. Thorax niger; puncto flavo ante alas, interdum collo subtus flavo et sutura inter alas et collum apice 
testacea; apice summo metathoracis sepe rufo; scutello interdum margine laterali basin versus rufo. Abdomen se- 
gmento primo nigro aut fusco, apice rufo, rarissime toto rufo; 2:do dorso et lateribus nigris; 3:tio rufo, dorso 
fuseo basi rufa; 4:to rufo dorso fusco; 5:to et 6:to rufis dorso nigro; 7:mo toto nigro. Ale subhyalinge, squamula 
et radice flavis, stigmate dilute fusco. Pedes anteriores fulvi, coxis et trochanteribus, tibiis externe tarsisque, fla- 
vis, horum intermediis apice fuscis; postici coxis rufis vel flavidis, basin versus interdum fuscis vel nigris, rarius 
totis nigris, trochanteribus nigris, subtus totis vel ex parte flavis, femoribus rufis basi samma nigra, rarissime ge- 
niculis fuscis, tibiis rufis apice nigris basi summa ssepe fusca, tarsis rarius totis nigris, ut plurimum articulo primo 
apice articulisque 2 et 3 flavis vel rufis. 

Femina. Trochanteres postici nigri. Abdomen segmento 5:to rufo, dorso et lateribus apicem versus late 
nigris; 6:to nigro, ventre flavo; 7:mo apice et ventre flavis; valvulis terebre flavidis. Cetera sicut in mare. 

Var. I. S: tarsis posticis articulo primo rufo apice summo flavo, 2—4 flavis, 5 fusco. 

Var. 2. PL: puncto flavo ad orbitas verticis multo minore, antennarum flagello basin versus subtus rufo, supra 
ferrugineo; puncto flavo ante alas nullo; segmentis 4 et 5 abdominis rufis, dorso concolore vel subobsolete 
fuscescente, segmento 7 ventrem versus rufo; pedibus posticis coxis pallide rufis, tarsis concoloribus articu- 
lis 4 et 5 fuscis. 

Var. 3. &: antennis et thorace ut in var. 2; orbitis verticis et genis totis nigris; pedibus posticis coxis pallide 
rufis, tarsis articulo primo rufo, hujus apice articulisque 2 et 3 subflavescentibus, 4 et 5 fuscis. 

Obs.  Anom. debile Wesm. ”antennarum scapo fulvo, temporibus totis nigris valvisque terebrae nigris”, forte tan- 
tum varietas Ånom. varitarsi. 


30 AUG. EMIL HOLMGREN, 
TRICHOMMA Wuesm. 


Caput vix vel modice buccatum; facie os versus angustata. Clypeus obsolete discre- 
tus, apice ocutangulo vel apiculato. Öculi hirti. Antenne dimidii corporis longitudine. 
Metathoraz apice ultra basin coxarum productus. Abdomen compressum, tenue; terebra 2 
segmento primo longiore. Pedes mediocres; tarsis posticis plus minusve incrassatis. 


1. T. Enecator Rossi. a 
Nigrum; ore, clypeo, facie, orbitis, scapo antennarum subtus picturisque thoracis, 
flavis; segmento primo abdominis apice, sequentibus plerisque ventrem versus, rufis; pedi- 
bus anterioribus fulvis basi flava; posticis rufis, apice tibiarum late nigro, coxis flavescen- 
tibus (3) vel rufis aut nigris (9); alis infumato-hyalinis, stigmate fusco, radice fulva. — 
32 (Long. 4—5 lin.). 
Ichneumon Enecator Ross. Faun. Etr. n. 777. 


Anomalon Enecator Grav. Ichn. Europ. III. 641. 10. 
Trichomma Enecator WEsm. Bull. de Belgique T. XVI. 25. 1. 


var. 1. 52: scutello toto nigro. 
In Smolandia ad predium Gransbo paroecix Säby specimen unicum invenit Cel. 
BoHrMAN, qui deinde plures utriusque sexus specimina in insula Visingsö detexit. 
In quercetis precipue obvium. 


Species ab affinibus, preter picturam, facile dignoscitur oculis distincte hirtis, terebra feminarum longius 
exserta. 

Caput forte minus buccatum quam in speciebus antecedentibus; fronte rugulosa, mutica. Mesothorax dorso 
subtilisslme scabriculo, absque ullo nitore; pleuris transversim striatis. Scutellum basi elevatum apice depressum. Meta- 
thorax irregulariter reticulato-rugosus. Abdomen angustum, compressum. Terebra feminarum tertia parte abdomi- 
nis longitudinem subaquans, valvulis fere linearibus, hirtis. Ale subanguste, nervo transverso discoidali supra 
medium fracto; transverso anali leniter arcuato, nervum nullum emittente. Pedes mediocres; postici trochanteribus 
longiusculis articulis longitudine inzequalibus; tarsis femine linearibus, maris articulis 1 et 2 plus minus distincte 
incrassatis. 

Mas et Femina. Antenne nigre, scapo subtus flavo, in 2 supra interdum rufo. Thorax niger, linea ante 
alas utringue et sepius puncto infra alas flavis; scutello flavo, apice nigro, vel nigro punctis duobus basalibus fla- 
vis. Tibixe posticre nigre basin versus rufe, vel nigra annulo rufo ante basin. Tarsi postici rufi articulis 5 et 
6 nigris. 


OPHELTES HoLMGR. 


Caput valde buccatum. Mandibule latiusculx, denticulis longitudine equalibus apice 
instructe. Palpi articulis tribus ultimis filiformibus. Öeculi ratione capitis minores, oblongo- 
ovati, juxta radicem antennarum levissime emarginati. Ocelli mediocres. Antenne filifor- 
mes, graciles; scapo apice non exciso. Metathorax areolatus, spiraculis elongatis. Abdomen 
compressum, petiolatum; segmento primo recto spiraculis paullo ante medium sitis. Ale 
subample, areola completa. Pedes graciles; unguiculis tarsorum distinctissime pectinatis. 


1. O. glaucopterus Linn. 
Fulvus; capite et thorace ex parte abdominisque apice nigris. — 2 (Long. 7—8 lin.). 


Ichneumon glaucopterus LINN. Faun. Suec. 1630. — FABR. Syst. 341. 79. 

Ophion glaucopterus FABR. Piez. 133. 14. kö 

Paniscus glaucopterus GrRAv. Ichn. Europ. III. 632. 108. — RaArzzEB. die Ichn. der Forstins. I. 100.1.— 
Hormer. Act. Holm. (1854). 22. 2. : 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAE. 31 


In fruticibus et umbellatis per hortos et prata Suecia, minus frequens; scilicet in 
Smolandia ad Anneberg; in Ostrogothia ad Winnerstad et V. Ny mense Augusto; 
in Uplandia ad Holmiam (Dom. Mevrs); in Wermelandia ad Gillberg (Cand. AXEL 
v. Gois); in Dalecarlia (Dom. FR. RIDDERBJELKE); in Lapponia ad Qvickjock (Prof. 


BoHEMAN). Marem ignoro. Larva in larvis Cimbicis variabilis degit. 

Inter majores Ophionidum familise species. Caput valde buccatum, pone oculos dilatatum; temporibus la- 
tis; occipite emarginato; fronte impressa, levi, orbitis elevatis; genis tumidis. Antennze longitudine fere corporis. 
Thorax robustus; pleuris linea transversim impressa divisis; scutello elevato, subpyramideo (fere ut in Trogis); 
metathorace calloso-areolato, area superomedia angusta. Abdomen segmentis 4—7 distinete compressis; terebra 
brevi, extra apicem abdominis vix exserta. Ale areola sessili. Pedes longiusculi, graciles. 

Femina. Fulva vel rufo-testacea. Caput oculis, denticulis mandibularum et macula verticis saepe, nigris. 
Antenna apice interdum fuscie. Thorax rarius niger, scutello et lineis mesothoracis fulvis, ut plurimum supra ful- 
vus, metathorace toto vel ex parte interdumque lineis mesothoracis nigris. Abdomen segmentis 5—7 nigris, 5 
plerumque ventre aut basi fulvo. Ale fulvo-hyalinse, apice infumate. Pedes coxis ima basi sepe nigris. 


PANISCUS Grav. 


Caput transversum, breve, interdum subbuccatum. Clypeus diseretus, subelevatus, 
apice obtuse rotundato, ciliato. Mandibule anguste, denticulis valde inequalibus, inferiore 
scilicet multo breviore. Palpi articulis tribus ultimis filiformibus. Ocult juxta radicem 
antennarum emarginati. Oecelli majusculi. Antenne filiformes, graciles; scapo subovato, 
apice profunde exciso. Metathorax spiraculis oblongis. Abdomen compressum vel subcom- 
pressum, petiolatum; segmento primo rectiusculo, spiraculis inter basin et medium sitis. Ale 
subample, areola completa. Pedes graciles; unguiculi tarsorum distinctissime pectinati. 


ÅA. Segmentum prinum abdominis posticorum pedum coxis cum trochanteribus vixz bre- 
vius; terebra feminarum exserta. 


1. P. cephalotes HoLMGR. 


Testaceus; oculis ocellisque fusco-viridulis; antennis extrorsum abdominisque apice 
subinfuscatis; capite pone oculos dilatato; metathorace utringue ante apicem linea brevi 
elevata instructo; valvulis genitalibus in & valde exsertis. — 52 (Long. 44—6 lin.). 


In Smolandia ad Anneberg et in Uplandia prope Holmiam specimina utriusque sexus 
invenit mecumque communicavit Cel. BoHeman. E pupa Bombycis Vinule ex- 


clusus. 

Panisco testaceo primo adspectu similis; dignoscitur tamen structura capitis et colore abdominis. 

Caput buccatum, pone oculos dilatatum, a fronte visum rotundatum; temporibus latis; fronte leviter im- 
pressa, in medio plerumque subeanaliculata, orbitis elevatis; facie transversa. Clypeus diseretus, subelevatus, 
apice obtuse rotundato, ciliato. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum emarginati. Antenna longitudine circi- 
ter corporis, filiformes, apicem versus sensim graciliores. Thorax gibbulus, subtilissime punctatus; metathorace 
supra transversim subtiliter aciculato, areis superioribus nullis, ante apicem utringue linea elevata instructo. Abdo- 
men capite cum thorace longius; segmento primo rectiusculo posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix bre- 
viore, apicem versus sensim paullo dilatato; 2:do tertio nonmnihil breviore; 4—6 in & longitudine subzequalibus, in 
2 6 paullo breviore quam 5; valvulis genitalibus maris valde incrassatis, longe exsertis; terebra feminae segmento 
primo vix breviore. Ale nervo radiali externo basi apiceque curvato; recurrente ordinario interstitiali, arcuato; 
transverso anali supra medium fracto; areola subsessili. Pedes graciles; articulo primo trochanterum posticorum 
subtus nonnihil breviore: quam secundo. 

Mas et Femina. Testacei vel rarius fulvescenti-testacei. Oculi ocellique fusco-viriduli; macula inter ocellos 
sepe nigricante. Dentes mandibularum picei. Antenne extrorsum infuscate. Abdomen apicem versus plus minusve 
fuscum, interdum testaceum. 


32 AUG. EMIL HOLMGREN, 


2. P. fuscicorms HoLMGR. 

Testaceus vel rufo-testaceus; capite ex parte flavido; oculis ocellisque post mortem 
fusco-viridulis; abdominis apice antennisque fuscis, his basi rufescentibus; tarsis posticis 
apicem versus sepius infuscatis; capite subbuccato pone oculos non angustato; metathorace 
ante apicem utringue linea elevata obsoletissima instructo. — 5? (Long. 3—5 lin.) 

In Uplandia, Ostrogothia et Oelandia (Prof. BomEMAN); in Scania pluribus locis mense 
Julio (Stud. RotH). 


Heec species medium quasi tenet inter P. cephalotidem et testaceum. A preecedente tamen differt magnitu- 
dine minore, statura graciliore, capite minus buccato, pone oculos non dilatato, lineis elevatis ante apicem meta- 
thoracis obsoletis, segmento primo abdominis antice nonnihil curvato, valvulis genitalibus in mare brevioribus, anten- 
nis obscurioribus etc., a sequente structura capitis et thoracis. 

Mas et Femina. Caput plerumque orbitis externis flavis, rarius fere totum flavum vel testaceum. Thorax 
interdum fusco-maculatus, rarissime vittis tribus dorsalibus obscuris. Abdomen ut plurimum apice toto fusco vel 
fusco-ferrugineo, rarius totum testaceum. Tarsi postici testacei, apicem versus seepius infuscati. 


3. P. testaceus GRAV. 

Testaceus; capite ex parte favido; oculis ocellisque post mortem nigro-fuscis; abdo- 
minis apice nigricante vel fusco; tarsis posticis pallidis; capite pone oculos angustato; mer 
tathorace ante apicem utringue linea elevata instructo. — 32 (Long. 43—6 lin.). 

Paniscus testaceus GRAV. Ichn. Europ. III. 626. 107. — RaArzEB. Ichn. der Forstins. I. 100. 3. 

In Smolandia ad Anneberg et in Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHEMAN captus; 
in Ostrogothia, Hallandia et Scania a me inventus. 


Magnitudo et statura P. cephalotidis et fuscicornis capite tamen nullo modo buccato, a fronte viso non 
exacte rotundato sed os versus magis producto, pone oculos angustato, abdominis apice ut plurimum toto nigro, 
rarius fusco, valvulis genitalibus in & brevioribus ab his distinctus. 

Mas et Femina. Caput orbitis externis semper flavidis, facie interdum concolore. Abdomen segmentis 
5—7 nigricantibus vel fuscis. Cetera sicut in speciebus precedentibus. 


B. Segmentum primum abdominis posticorum pedum coxis cum trochanteribus brevius; 
terebra feminarum brevissima, viz exserta. 


4. P. virgatus FOURCROY. 

Testaceus; capite ex parte flavido; oculis ocellisque post mortem nigro-fuscis; dorso 
thoracis sepe vittis tribus nigricantibus; abdomine aut toto aut apicem versus fusco-ferru- 
gineo; tarsis posticis plerumque pallidis. — 5? (Long. 3—5 lin.). 

Paniscus virgatus GRAv. Ichn. Europ. 625. 106. — NEWrort Trans. Linn. Soc. XXI I. p. 1. 
var. 1. 79: thorace toto testaceo. 
var. 2. 2: abdomine fere toto testaceo. 


In fruticetis per Sueciam mediam et meridionalem, haud infrequens. 


A precedentibus haec species precipue discedit statura breviore et robustiore, abdomine minus compresso, 
segmento ejus primo latiore et breviore, terebra 9 vix exserta. 


ABSYRTUS HoLmMGR. 


Caput transversum, vix buccatum. Clypeus discretus, apice late rotundatus. Man- 
dibulee modice lats, denticulo inferiore longiore quam superiore. Palpi filiformes, longiu- 
sculi, 


4 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 33 


sculi.  Oculi oblongi, juxta radicem antennarum leviter emarginati. Antenne graciles, fili- 
formes; scapo perparum exciso. Metathoraz spiraculis subrotundatis. Abdomen petiola- 
tum, femin&e parum compressum; segmento primo recto, spiraculis inter medium et 


basin sitis. Ale ample, areola completa. Pedes graciles; unguiculis tarsorum pectinatis 
vel interne rigide setosis. 


1. ÅA. luteus HoLrMGR. 
Fulvo-testaceus, oculis et macula inter ocellos nigricantibus. — 32 (Long. 3—31 lin.). 
In graminosis et fruticibus, minus frequens; scilicet in Smolandia ad Anneberg (Cel. 
BoHEMAN); in Angermannia (Doct. C. STAL). 


Mesolepto testaceo, cum quo in ecollectionibus forte confusus, primo intuitu simillimus, at notis jam allatis 
vere diversus. 


Caput pone oculos perparum angustatum; genis non buccatis; spatio inter oculos et basin antennarum valde 
angusto. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum leviter, distincte tamen emarginati. Antenne filiformes corporis 
longitudine vel nonnihil longiores, extrorsum sensim tenuiores, piloselle. Thorax capite angustior, lzevis; metathorace 
areis superioribus deficientibus. Abdomen puberulum, apice levissime compressum; segmento primo recto, postico- 
rum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subzequali, marginato, apicem versus sensim paullo dilatato; terebra 
8 brevi, vix exserta. Ale subample, cellula radiali longiuscula; areola irregulari, completa, nervum recurrentem 


ordinarium fere in ipso apice excipiente; nervo transverso anali paullo supra medium fracto. Pedes graciles; coxis 
posticis longiusculis, subeylindricis. 


CAMPOPLEX Grav. 


Caput transversum, rarius buccatum. Clypeus non discretus, foveola utrinque nota- 
Mandibulce latiusculze, denticulis subequalibus apice instructe. Oculi juxta radicem 
antennarum emarginati. Antenne filiformes, corpore ut plurimum breviores; scapo sub- 
integro. Metathoraxz plerumque areolatus, sepissime longitudinaliter concavus; spiraculis 
sublinearibus vel ovalibus. Abdomen compressum; segmento primo angusto, spiraculis pone 
medium sitis. Ale areola completa. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum pectinatis. 


tus. 


A. Metathoraz in medio longitudinaliter concavus vel subsulcatus. 


a. Terebra feminarum segmento primo abdominis dimidia parte brevior, perparum 
exserta. 


1. C. mixtus Grav. 

Niger, griseo-hirtulus; ore squamulisque alarum flavis vel testaceis; abdominis medio 
tibiisque flavis, his summo apice fulvo; femoribus anterioribus aut totis aut ex parte flavis 
(5) vel fulvescentibus; tarsis anterioribus testaceis aut fuscis basin versus dilutioribus; 
alis e fuscedine indutis, stigmate fulvescente vel dilute fusco; antennis dimidio corpore 
longioribus, articulis 1 et 2 flagelli longitudine subaequalibus. — 52 (Long. 3—6 lin.). 
var. 1. 5?: femoribus posticis ex parte fulvis. 


Campoplez mixtus GRAv. Ichn. Burop. III. 601. 101. 
Campoplez falcator zetT. Ins. Lapp. 393. 1. — HoLmcr. Act. Holm. (1854). 8.1. — ? FABR. Piezat. 136. 28. 
Campoplez Ozyacanthe Borr Stett. Ent. Zeit. 16 Jahrg. 104. 


In silvis frondosis per omnem Sueciam, haud infrequens. 
E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. d 


34 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Heec species, ab auctoribus cum C. Pugillatore sepius commixta, et magnitudine et pictura flava facile 
distinguenda. 

Caput transversum, pone oculos valde angustatum; vertice leviter tantum emarginato vel subtruncato (5); 
fronte planiuscula vel antice utrinque paullulum depressa; facie modice elevata, punctato-rugulosa, hirta. Clypeus 
apice truncatus, foveola utrinque notatus. Mandibulae basin versus subdilatatse, margine exteriore leviter reflexo. 
Palpi filiformes, pilosi; articulis duobus ultimis longitudine fere sequalibus. Oculi oblongi, reniformes, juxta radi- 
cem antennarum profunde emarginati. Antenne filiformes, dimidio corpore longiores, apicem versus sensim paullo 
graciliores; articulis flagelli 1 et 2 longitudine subrequalibus vel 1 nonnihil longiore. Thorax robustus, alutaceus, 
cerebre punctatus, vix nitidus, griseo-hirtulus; mesothorace convexo, antice obsoletius trilobo; pleuris subremote pun- 
ctatis, infra alas transversim subtiliter aciculatis; scutello obtuso, convexo, fere ad medium, rarius ultra, margi- 
nato; metathorace ruguloso, apicem versus sensim declive, spatio medio concavo, areis superioribus incompletis. 
Abdomen valde compressum, dorso carinato; segmento primo recto, posticorum pedum coxis cum trochanteribus 
longiore, postpetiolo paullo convexo; 2:do sesquiplicem primi longitudinem 2aquante, thyridiis distinctis: terebra ter- 
tia parte segmenti primi fere breviore. Ala areola petiolata vel interdum subsessili, rarius longe petiolata (Bore 
1. ce.) nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente; nervo radiali externo basi apiceque curvato, segmento 
coste tertio breviore; transverso anali infra medium fracto. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum distincte pectinatis. 

— Mas et Femina. Caput nigrum, griseo-pubescens. Mandibulae aut totx aut medio flavee, denticulis piceis. 
Palpi flavidi. Antenne et thorax nigra. Abdomen segmento primo nigro; 2:do flavo macula majuscula basali 
nigra; 3:tio et 4:to flavis, hoc apice seu fascia angusta marginali nigra; 5:to nigro basi interdum flava vel fulva; 
sequentibus totis nigris. Ale e fuscedine vel fulvedine tincte, rarius in quibusdam maribus hyalinee vel leviter 
tantum infumatsz; stigmate dilute fusco aut. fulvescente; radice et squamula flavis vel fulvis. Pedes coxis et tro- 
chanteribus nigris, his anticis totis vel apice flavidis; femoribus anticis flavidis aut fulvescentibus, rarius basin ver- 
sus plus minusve fuscis, mediis rarius totis flavis vel fulvis, plerumque basi nigris, posticis ut plurimum nigris, 
rarius apice plus minusve fulvis; tibiis flavis, posticis plerumque summo apice fulvis; tarsis anterioribus szepe flavo- 
fulvescentibus vel fusco-testaceis, posticis ut plurimum totis nigricantibus vel piceis, articulo primo interdum basi 


flavido. 
Obs. Color flavus post mortem in fulvum sepius transmutatur. 


2. C. carinifrons HoLMGR. 


Niger, griseo-hirtulus; mandibulis pedibusque anticis flavidis, coxis plus minusve 
nigris; abdomine segmento secundo margine, 3—>5 totis ventreque, flavidis vel testaceis; 
alis fuscescenti hyalinis, stigmate fulvo, squamulis dilute fuscis; pedibus posterioribus 
flavescentibus, coxis, trochanteribus et basi femorum late, nigro-piceis, tarsis fusco-ferru- 
ginantibus; fronte carinata; antennis articulis 1 et 2 flagelli longitudine subequalibus. — 
2 (Long. circit. 6 lin.). 

Campoplex mixtus GRAV. Ichn. Europ. III. 601. 101 (ex parte). 

In fruticetis prope Holmiam Uplandie a Cel. BoHemAn inventus mecumque benigne 
communicatus; in Östrogothia ad villam Asen paroecie V. Ny feminam unicam 


d. 6 Aug. deprehendi. 
Magnitudo, statura et summa similitudo prsecedentis, a quo vix nisi fronte carinata et colore abdominis differt. 
Caput transversum, pone oculos parum angustatum; occipite oblique depresso, vix emarginato; fronte an- 
tice nonnihil depressa, carina inter ocellos et radicem antennarum valde distineta. Scutellum in medio ante apicem 
valde elevatum, ultra medium marginatum. <Cetera fere sicut in C. mixto. . 


Femina. Nigra, griseo-hirta. Mandibulx favide, denticulis piceis. Palpi fusci. Segmentum secundum 
abdominis nigrum margine apicali et laterali flavidis. Femora postica maxima ex parte nigricantia. Cetera sicut 
in diagnosi. 

3. C. Pugillator Linn. 

Niger, griseo-hirtulus; ore pallido vel piceo; abdominis medio rufo; pedibus anteri- 
oribus tibisque posticis rufo-testaceis vel flavescentibus, coxis et trochanteribus totis vel 
ex parte, femoribus intermediis basi sepe, apice et ima basi tibiarum posticarum, nigris; 
alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco; antennis dimidio corpore vix vel parum longiori- 
bus, apicem versus attenuatis, articulo primo fagelli secundo longiore. — &? (Long. 


3—5 lin.). | 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 35 


Ichneumon pugillator LINN. Faun. Suec. 1624. 

Campoplex pugillator Grav. Ichn. Europ. III. 606. 102. — Zzrt. Ins. Lapp. 394. 2. — RArzEB. die 

Ichn. der Forstins. I. 98. 17. — HoLmGr. Act. Holm. (1854). 8. 2. — Borr Stett. Ent. Zeit. 16 Jahrg. 

104. 44. 

Campoplex areolator HoLMGR. Act. Holm. (1854). 8. 3. 

Habitat in graminosis et fruticibus per omnem Scandinaviam, frequens. 

A C. mixto hac species presertim discedit antennis brevioribus, abdomine minus compresso et aliter colo- 
rato, tibiis posticis basi apiceque semper nigricantibus etc. 

Caput pone oculos seepius distinete angustatum. Antennze breviores quam in C. mixto, apicem versus sen- 
sim attenuate; articulo 1:mo flagelli aperte longiore quam secundo. Thorax macula pleurarum lzeviuscula ad sutu- 
ram metathoracis (saltem in nostris speciminibus) presente; areis metathoracis superioribus aut subdistinctis, aut 
incompletis aut omnino fere deficientibus; scutello crebre et fortiter punctato, modice elevato, interdum ultra 
medium marginato. Abdomen minus compressum quam in OC. mizto, dorso subcarinato; segmento primo recto, 
postpetiolo leviter convexo petiolo fere duplo latiore. Ale areola petiolata vel subsessili; nervo radiali externo 
basi apiceque curvato; transverso anali infra medium fracto; cellula radiali angusta, lanceolata. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Caput nigrum; mandibulis et palpis testaceis vel piceis. Antenne et thorax nigra. 
Abdomen rufum, segmentis 1 et 5—7 vel 4—7 nec non 2:do basi aut maxima ex parte, nigris. Pedes coxis in 
P plerumque totis nigris, in & concoloribus vel ex parte flavidis, posticis in utroque sexu nigris; trochanteribus 
anterioribus rufis vel flavis, basi sepe nigris, posticis nigricantibus; femoribus anticis rufis 1. testaceis, interdum 
flavis, rarius basi nigra, mediis rufis vel flavis basi ut plurimum nigra, posticis nigris, rarius ex parte rufis; tibiis 
anterioribus rufis vel flavo-testaceis, posticis aut concoloribus busi apiceque piceis aut nigricantibus ante basin plus 
minusve ferrugineis, rarius totis nigris; tarsis anterioribus testaceis vel fulvescentibus apicem versus interdum fuscis, 
posticis nigricantibus, 

Obs. Non solum colore et pictura hujus speciei individua variant, verum etiam forma et proportione partium qua- 

rundam corporis; capite scilicet pone oculos angustato aut subbuccato; antennis validiusculis apicem versus 
vix attenuatis, vel filiformibus extrorsum sensim gracilioribus; metathorace areolato aut areis superioribus 
omnino deficientibus vel valde incompletis; areola alarum petiolata vel subsessili; pedibus mediocribus vel 
gracilibus. Omnes he differentie autem sensim sensimque commutantur indeque vix ad characteres stabiles 
plurium specierum secernendarum subpeditandos apta sunt. 

Sequentes tamen varietates, qua mihi constantes videntur, judicio entomologorum subjicere volo: 

a) OC. validicornis: niger; abdominis medio rufo; pedibus testaceo-rufis vel fulvescentibus, coxis, trochanteribus 
posterioribus, femoribus, intermediis basi, posticis totis, nigris; tarsis posticis nec non tibiarum posticarum apice 
et ima basi, fuscis; antennis dimidio corpore paullo longioribus, apicem versus perparum gracilioribus, articulo 
primo flagelli secundo nonnihil longiore; alarum nervo transverso anali vix nisi obsoletissime fracto. — & 
(Long. 3—33 lin.). 

Campoplex validicornis HorMGR. Act. Holm. (1854) 9. 5. 
var. 1. &: pedibus anterioribus flavis, coxis basi nigris, femoribus fulvescentibus; posticis nigris, tibiis flavis basi 

apiceque nigricantibus. 

var. 2. 2: pedibus posticis vel posterioribus fere totis nigris. 

var. 3. 2: abdomine maxima ex parte obscure rufo, pedibus posticis nigro-piceis. 

var. 4. &A: femoribus omnibus rufis. 

Habitat per omnem Sueciam, passim. 

Minoribus C. Pugillatoris individuis simillimus, sed antennis apicem versus paullulum tantum attenuatis, 
segmento primo abdominis sublineari, alarum nervo transverso anali ut plurimum recto, rarius longe infra medium 
obsoletissime fracto discrepat. 

b) C. anceps: niger; abdominis medio rufo; stigmate alarum testaceo vel fusco; pedibus anticis femoribus subtus 
tibiisque flavescentibus; posterioribus maxima ex parte nigris; antennarum foveolis margine superno lobato; an- 
tennis dimidio corpore paullo longioribus, articulis 1 et 2 flagelli longitudine subsequalibus; alarum nervo trans- 
verso anali infra medium subfracto; pedibus gracilibus. — 2 (Long. circit. 4 lin.). 

? Campoplex Pugillatoris var. 7. Grav. Ichn. Europ. III. 610. 

In Ostrogothia ad Åtvidaberg d. 19 Aug. (Cand. Axmr v. Goös); prope Holmiam (Cel. BoHEMAN). 

C. Pugillatori primo intuitu valde similis, sed pedibus gracilioribus et preterea structura capitis forte ab 
hoc distinctus. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum; fronte antice utringue leviter impressa, subtilissime rugosa, vesti- 
gio lineol&e medix elevate; marginibus supernis foveolarum antennarum ut in Tryphonibus quibusdam (e. gr. T. 
Rutilator, vulgaris etc.) subauriculato-dilatatis. Frons igitur antice laciniis duabus instructa videtur. 


36 AUG. EMIL HOLMGREN, 


4. C. bucculentus HoLMGR. 

Niger; segmentis 3 et 4 abdominis rufis; pedibus anticis ex parte ferrugineis, femo- 
ribus subtus linea flava notatis; posterioribus nigricantibus; capite pone oculos non angu- 
stato; antennis apicem versus sensim gracilioribus; unguiculis tarsorum ultra medium di- 
stinctissime pectinatis. — >? (Long. 3—4 lin.). 

In Scania ad Fogelsång et Ilstorp d. 13—25 Julii specimina quzedam utriusque sexus 
invenit mecumque liberaliter communicavit Stud. C. RotE; deinde in Gottlandia 
ad Stenkyrka feminas duas detexit Conserv. W. Mevnrs. 


Quamquam C. Pugillatori primo adspectu valde similis sine dubio diversa species. Caput scilicet multo 
magis buccatum, pone oculos haud angustatum; unguiculi tarsorum validiores, longius et ultra medium pectinati. 


Mas et Femina. Nigri. Segmentum secundum abdominis margine summo apicali, 3 et 4 tota, rufa. 
Pedes nigricantes, anticorum femoribus et tibiis subtus pallidis. Cetera sicut in C. Pugillatore. 


5. C. Cultrator GRAV. 


Niger, griseo-hirtulus; ore ferrugineo aut flavo; segmentis 2 (et 3) abdominis ma- 
cula laterali badia; pedibus rufis, coxis et basi trochanterum posticorum nigris, tarsis 
apice fuscis; alis subfumato-hyalinis, stigmate fulvo; antennis dimidio corpore longioribus, 
articulo primo fagelli secundo nonnihil longiore. — & (Long. 33 lin.). 

Campoplex cultrator GrRAv. Ichn. Europ. III. 616. 103. 59. 

In fruticibus apud nos rarissime; marem tantum unicum prope Holmiam inveni. Fe- 
minam ignoro. 


Statura omnino C. Pugillatoris. Dignoscitur ab omnibus affinibus colore abdominis et pedum. Antennze 3 
corporis longitudine, apicem versus sensim graciliores. Ale areola subsessili, nervum recurrentem ordinarium 


paullo ante medium excipiente; nervo transverso anali fracto. Pedes mediocres. Cetera sicut in C. Pugillatore. 

Mas. Caput nigrum; facie griseo-hirta; palpis et mandibulis flavidis, his denticulis piceis. . Thorax niger. 
Abdomen supra et subtus nigrum, segmento secundo macula laterali badia; tertio concolore (2 Grav. 1. c.) vel 
toto nigro. Ala subfumato-hyalinze vel e fuscedine leviter tinctae, stigmate fulvescente; radice et squamula piceis. 
Pedes coxis nigris, anterioribas subtus (saltem in nostro individuo) rufo-testaceis; trochanteribus rufis, posticis (7) 
vel posterioribus (9 GRAV. 1. ce.) basi nigris; femoribus rufis; tibiis fulvis; tarsis concoloribus apice infuscatis. 


6... C. Nitidulator HoLMGR. 


Niger, nitidulus; ore ferrugineo vel piceo; abdominis medio pedibusque rufis, coxis, tro- 
chanteribus femoribusque posticis, nigris; tarsis posticis et tibiarum posticarum apice piceis; 
alis leniter infuscatis, stigmate fulvo vel testaceo, nervo transverso anali fracto; antennis 
dimidio corpore parum longioribus, apicem versus attenuatis, articulo primo flagelli nonni- 
hil longiore quam secundo. — 52 (Long. 43—5 lin.). 

Campoplex Nitidulator HoLrmGr. Act. Holm. (1854). 9. 4. 

In fruticetis per Sueciam mediam et meridionalem, minus frequens; scilicet in Ostro- 
gothia ad villam Asen d. 28 Maji a me captus, in Smolandia ad predium Anne- 
berg nec non in Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHeMAN inventus. In copula 
captus. 


Hec species ab affinibus precipue differt: 1:o corpore toto magis nitido; 2:o oculis minus profunde emar- 
ginatis; 3:o abdomine minus compresso, dorso vix () vel non (P) carinato; 4:0 segmento primo breviore, distin- 
etius SE 9:0 stigmate alarum fulvo vel testaceo; 6:0 femoribus intermediis (saltem in nostris speciminibus) 
totis rufis. 

Caput transversum, nitidulum, pone oculos nonnihil angustatum; margine verticis et temporibus magis latis 
. quam in C. Pugillatore; fronte planiuscula vel leviter tantum impressa, confertim punctato-alutacea, vix vestigia 
lineole medix elevate; facie modice elevata, punctata, subsericea. Clypeus, palpi et mandibulx sicut in C. Pu- 
gillatore conformata. Antenne dimidio corpore parum longiores, filiformes, apicem versus sensim graciliores. Oculi 


EEE PSOE 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 31 


juxta basin antennarum leviter tantum emarginati. Thorax robustus, gibbulus, subnitidus, punctatus; pro- et me- 
tathorace rugulosis, hoc areis superioribus subcompletis, spatio medio leviter concavo; pleuris infra alas transversim 
aciculatis; scutello convexo. Abdomen nitidum, minus compressum quam in speciebus proxime affinibus; dorso in 
2 non, in I imperfecte carinato; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, levi- 
ter curvato, canalicula inter spiracula seepe instructo, postpetiolo convexiusculo duplo circiter latiore quam petiolo; 
2:do primo breviore, latitudine parum longiore (PT), basin versus sensim paullo angustato, thyridiis subdistinctis; 
terebra perparum exserta. Al areola subsessili; nervo radiali externo basi apiceque curvato, segmento costa tertio 
longitudine xequali; transverso anali infra medium fracto, nervum e fractura subdistinetum emittente. Pedes forte 
nonnihil validiores quam in C. Pugillatore; unguiculis tarsorum parum curvatis, distincte pectinatis. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi obscure fusci. Abdomen segmento secundo margine apicali, tertio toto, 
4:to toto vel basi late, rufis. Cetera sicut in diagnosi. 


7. C. melanarius HoLMGR. 


Niger; ore piceo vel ferrugineo; pedibus rufis, coxis et basi trochanterum nigris, 
tarsis nec non tibiarum posticarum summo apice fusco-piceis. — >? (Long. 2—31 lin.). 


? Campoplex carbonarius RATzEB. die Ichn. der Forstins. I. 93. 2. II. 82. 6. III. 83. 7. 
? Campolex ebeninus Grav. Ichn. Europ. III. 480, 15. FLY (ex pate). 


Habitat in Lapponia meridionali, ubi ad Tärna d. 20 Julii feminam unicam inveni, ad 
Qvickjock (Prof. WAHLBERG); in Westrogothia marem cepit Cel. Bomrman. E 
pupa Örgye fasceline exclusus. 


Caput transversum haud tumidum, pone oculos angustatum; fronte planiuscula, subtiliter rugosa, lineola 
media elevata nulla; facie modice elevata, punctato-alutacea, pubescente. Clypeus levissime convexus, apice rotun- 
dato, marginato. Mandibule basi latiuscule, margine infero leviter reflexo, apicem versus angustatse, denticulis 
longitudine subzequalibus. Palpi maxillares filiformes; articulo ultimo penultimo nonnihil longiore. Oculi oblongo- 
ovati, juxta fadicem antennarum leviter emarginati. Antennze filiformes apicem versus graciliores; articulis flagelli 
1 et 2 longitudine subaequalibus. Thorax robustus, subtiliter punctato-rugosus, opacus; mesothorace convexo, sub- 
trilobo; scutello elevato; metathorace areis superioribus 5 distinctis vel subincompletis, quarum superomedia et 
apicalibus ssepe confluentibus, posteromedia nonnihil concava, spiraculis ovalibus. Abdomen capite cum thorace 
paullo longius, apicem versus subcompressum, nitidum; segmento primo leviter curvato, coxis posticis cum trochan- 
teribus vix longiore, parte postpetiolari antice convexiuscula, spiraculis interdum subprominulis; 2:do latitudine 
nonnihil longiore, basin versus subtiliter alutaceo, thyridiis distinctis; 3:tio et 4:to subquadratis; sequentibus trans- 
versis; 7:mo in mare brevissimo; terebra segmento primo dimidia parte fere breviore, valvulis apicem versus sub- 

 dilatatis. Ale areola petiolata, nervum recurrentem ordinarium ') paullo pone medium excipiente; stigmate angusto; 
nervo radiali externo apice leniter incurvato; transverso anali haud fracto. Pedes mediocres; calcaribus tibiarum 
longiusculis; unguiculis tarsorum longe pectinatis. 

Mas et Femina. Caput nigrum, palpis et mandibularum medio ferrugineis 1. piceis. Antennze nigra. 
Thorax et abdomen tota nigra. Ale leviter infumate, stigmate et squamula piccis. Pedes ut in diagnosi colorati 
tibiis posticis sepe totis rufis, calcaribus fuscis 
Obs. Hac species structura metathoracis et abdominis ad propriam subdivisionem forte rectius referenda. 


a, 


b. Terebra feminarum segmento primo abdominis paullo tantum brevior, exserta; 
valvulis genitalibus marium exsertis. 


8. C. lapponicus HoLMGR. 


Niger; ore piceo vel sordide testaceo; segmento tertio abdominis rufo; pedibus an- 
terioribus ex parte testaceis; tibiis posticis sepissime medio ferrugineis; alis infumato- 
hyalinis, stigmate nigricante, nervo radiali externo basi apiceque curvato, transverso anali 
infra medium fracto. — 52 (Long. circit. 3 lin.). 

In paludibus graminosis per Lapponiam mediam et meridionalem mens. Jul—Aug. 
passim. Alibi intra Sueciam mihi non obvius. 


') Hic nervus in Campopl. carbonario RATZEBURGI interstitialis est, 


38 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Caput pone oculos perparum angustatum, hirtum; fronte planiuscula, rugosa; facie modice elevata, sericea, 
punctata.  Clypeus non discretus, apice truncatus. Mandibule basi latiuscule, marginibus subreflexis, denticulis 
longitudine s2equalibus. Palpi fiiformes, pilosi. Oculi juxta radicem antennarum profunde emarginati. Antenna 
dimidio corpore parum longiores; articulo primo flagelli secundo nonnihil tantum longiore. Thorax gibbulus, pun- 
ctatus, subopacus, lateribus prsesertim longius pubescens; scutello basi convexo, apice subdepresso, hirto; metatho- 
race rugoso, spatio medio sulcato, area superiori basali utringue subcompleta. Abdomen compressum; segmento 
primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, sublineari, recto, postpetiolo leviter convexo, latitudine 
longiore, basin versus sensim paullo angustato; terebra segmento primo parum breviore; valvulis genitalibus in SR 
breviter exsertis, pilosis. Ale areola brevissime petiolata, nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente; 
nervo radiali externo basi apiceque leniter curvato; transverso anali infra medium plus minusve distincte fracto. 
Pedes graciles; tibiis et tarsis spinulosis. 

Mas et Femina. Nigri, griseo-sericeo-hirti. Abdomen segmento secundo margine summo apicali, tertio toto 
interdumque basi quarti, rufis. Pedes anteriores nigricantes, femoribus subtus et apice tibiisque testaceis, tarsis 
fuscis, rarius tibiis mediis uno latere obscuris; postici nigri, tibiis rarius totis concoloribus, ut plurimum medio 
ferrugineis, tarsis obscure rufis vel fuscis. 


9. C. Floricola GRAV. 


Niger; ore flavido; segmento tertio abdominis aut toto aut maxima ex parte rufo; 
pedibus fulvescentibus vel rufo-testaceis, coxis, trochanteribus, tarsis posticis et tibiarum 
posticarum summo apice fuscis; alarum stigmate flavido, nervo radiali externo basi recto, 
transverso anali vix fracto. — &2 (Long. 23—3 lin.). 

Campoplex floricola Grav. Ichn. Europ. III. 600. 100. — HoLmeGr. Act. Holm. (1854). 10. 6. 


Per omnem Sueciam, passim. 


C. lapponico affinis, a quo tamen facile dignoscitur: 1:0 temporibus forte magis tumidis; 2:o areis meta- 
thoracis superioribus completis, marginibus internis elevatis; 3:o alarum nervo radiali basi magis recto, stigmate 
pallido; 4:o colore pedum etc. 

Caput pone oculos non angustatum; fronte rugulosa, planiuscula, vestigio lineole media elevatze; facie 
modice elevata, sericea, punctata. Clypeus apice truncatus. Instrumenta cibaria sicut in C. lapponico conformata. 
Oculi oblongi, juxta radicem antennarum profunde emarginati. Antenne filiformes, apicem versus perparum atte- 
nuate; articulo primo flagelli secundo nonnihil longiore. Thorax robustus, crebre punctatus, subopacus; scutello 
parum convexo; metathorace hirto, rugoso, spatio medio late sulcato, areis superioribus basalibus completis, sub- 
levibus, marginibus internis elevatis. Abdomen sicut in C. lapponico conformatum. Alx abdomine breviores; areola 
brevissime petiolata, nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente; nervo radiali externo apice curvato, basin 
versus rectiusculo; transverso anali obsoletissime fracto. Pedes subgraciles, tibiis et tarsis posterioribus spinulosis. 

Mas et Femina. Nigri, griseo-hirti. Mandibulze rarius picexe, plerumque flavide, basi ssepe nigricantes, 
denticulis piceis. Palpi pallidi vel sordide testacei. Abdomen segmento secundo margine apicali, tertio toto vel 
maxima ex parte interdumque basi quarti, rufis. Ale radice et squamula flavidis, hac interdum picea; stigmate 
substramineo. Pedes anteriores fulvescentes vel rufo-testacei, coxis et trochanteribus ex parte, rarius quoque femo- 
rum intermediorum basi, nigricantibus; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice sepe rufo, femoribus nigris 
vel fuscis, rarius subferrugineis basi apiceque obscurioribus, rarissime totis rufis, tibiis dilute rufis summa basi 
summoque apice fuscis, tarsis fuscis articulorum basi dilutiore. 


B. Metathorax spatio medio non concavo. 


10. C. leptogaster HoLMGR. 

Niger, cano-sericeus; ore flavido; abdominis medio rufo; alis subinfumato-hyalinis, 
stigmate et squamula piceis, nervo transverso anali fere in medio fracto; pedibus anteriori- 
bus in & flavo-testaceis, coxis basi nigris, in 29 testaceis, coxis, trochanteribus ex parte 
femoribusque intermediis ultra medium nigricantibus; posticis tibiis et tarsis ferruginanti- 
bus; antennis dimidio corpore longioribus. — 2 (Long. circit. 4 lin.). 

In Blekingia, rarius (Cel. BoHeEMAN). 


C. Pugillatori gracilior et preterea structura metathoracis valde distinctus. 
Caput pone oculos nonnihil angustatum; fronte planiuscula, subtiliter rugulosa, vestigio lineol&e mediz - ele- 
vate: facie sericeo-hirta, modice elevata. Clypeus levissime elevatus, apice truncatus, foveola utringue instructus. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 39 


Mandibulze apicem versus sensim angustiores, dente superiore paullulum longiore quam inferiore. Palpi maxillares 
filiformes, pilosi, articulis 2 ultimis longitudine zequalibus. Oculi oblongo-ovati, juxta radicem antennarum distincte 
emarginati. Amntenne filiformes, dimidio corpore longiores, apicem versus vix attenuate; articulo primo flagelli 
secundo paullo longiore, cylindrico, latitudine quadruplo longiore. Thorax capite angustior, sericeus, subtiliter 
rugoso-punctatus, subopacus; scutello modice elevato; metathorace apicem versus sensim declivi, spatio medio pla- 
niusculo, non sulcato, areis superioribus utrinque 2 subcompletis, spiraculis linearibus. Abdomen compressum, 
capite cum thorace longius; segmento primo recto, sublineari, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, 
postpetiolo ejus et segmento secundo latitudine fere duplo longioribus, illo lateribus subparallelis, hoc basin versus 
sensim angustato; terebra perparum exserta, + segmenti primi longitudinem zequante. Ale areola subirregulari, 
minuta, breviter petiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente; nervo radiali externo basi 
apiceque leniter curvato; transverso anali paullo infra medium fracto. Pedes graciles, articulo primo trochanterum 
intermediorum cylindrico; tibiis et tarsis subspinulosis. 

Mas. Niger, albo-sericeus. Mandibule flave, denticulis piceis. Palpi albidi vel straminei. Abdomen 
segmento secundo margine apicali, tertio et quarto totis, quinto basin versus, rufis. Ale leviter infumatse. Pedes 
anteriores flavescentes, coxis basi nigris; postici nigri, tibiis ferruginantibus basi apiceque obscurioribus, tarsis 
fusco-piceis. 

Femina. Pedes antici coxis nigris, trochanteribus et femoribus fulvescenti-flavidis, tibiis et tarsis pallidiori- 
bus; medii coxis, trochanteribus et femoribus prseter apicem fulvum, nigris, tibiis testaceis ante basin pallidiori- 
bus, tarsis infuscatis. Cetera sicut in mare. 


CHAROPS HoLMGR. 


Caput transversum, non buccatum. Clypeus haud discretus. Mandibule modice late, 
denticulis subequalibus apice instructae. Oculi juxta radicem antennarum profunde emar- 
ginati. Antenne filiformes dimidio corpore vix longiores. Metathoraz spatio medio non 
concavo; spiraculis elongatis. Abdomen compressum; segmento primo angusto, spiraculis 
pone medium sitis. Ale areola nulla. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum pectinatis. 


1. Ch. decipiens GRAV. 
Niger, cinereo-pubescens; abdominis medio rufo; pedibus anterioribus rufescentibus 
basi nigris. — >? (Long. 4—5 lin.). 
Campoplex decipiens GRAVv. Ichn. Europ. III. 596. 97. Q. 
In paludibus graminosis per Sueciam mediam et meridionalem, rarius; scilicet in 
Ostrogothia ad Mjölsefall paroecie Kisa (Cand. Axer v. Gois); in Westrogothia 
ad Kinnekulle nec non in Uplandia prope Holmiam (Prof. BoHEMAN). 


Campopl. Pugillatori primo intuitu haud absimilis, a quo tamen facillime dignoscitur structura scutelli et 
directione nervorum in alis. 

Caput transversum, pone oculos nonnihil angustatum; temporibus non buccatis; occipite vix emarginato; 
fronte planiuscula, rugulosa; facie perparum convexa, pubescente. Clypeus haud disceretus, apice late rotundatus. 
Mandibulze modice lata, denticulis longitudine subzequalibus apice instructe. Antenna dimidio corpore vix longi- 
ores (0) vel fere breviores (Y), extrorsum sensim graciliores; articulo primo flagelli parum longiore quam secundo. 
Thorax robustus, fortiter punctatus vel rugulosus, subopacus; mesothorace obsolete trilobo; scutello depresso, sub- 
quadrato, foveola basali sulciformi; metathorace a basi ad apicem sensim declivi, spatio medio non concavo, areis 
superioribus incompletis. Abdomen compressum; segmento primo levissime subsursum curyato, posticorum pedum 
trochanteribus cum coxis vix breviore, postpetiolo convexiusculo, lateribus non parallelis; terebra breviter exserta, 
recta. Ala areola nulla; nervo transverso anali curvato. Pedes mediocres; tibiis spinulosis. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Mandibulz et palpi interdum picea. Abdomen segmento primo 
apice, secundo lateribus, tertio et quarto totis, rufis. Ale infumatze, stigmate fusco; radice straminea. Pedes an- 
teriores rufescentes, coxis, trochanteribus et basi femorum, nigris, rarius femoribus intermediis fere totis nigris, 
tarsis apice fuscis; postici nigricantes, geniculis pallidis. 


40 AUG. EMIL HOLMGREN, 
CYMODUSA HoLmMGRr. 


Caput ut plurimum haud buccatum. Clypeus convexiusculus, foveola utringue nota- 
tus, apice rotundatus. Mandibule denticulis longitudine subequalibus apice instructee. 
Facies os versus in ? angustata. Oculi prominuli, tenuiter hirtuli. Thoraz altitudine lon- 
glor; metathorace areolato, spiraculis circularibus. Abdomen apicem versus in ? subecom- 


pressum; terebra in femina et segmento septimo in utroque sexu exsertis. Ale areola in- 
structe. Pedes graciles. 


1. C. leucocera HOoLMGR. 


Nigra; ore, radice alarum et plica ventrali, flavidis; flagello antennarum in ? uno 
latere basin versus albo; abdominis medio rufo; alis leviter infumatis, stigmate dilute fu- 
sco; pedibus rufis, coxis et basi trochanterum nigris, tarsis posticis et tibiarum posticarum 
apice fuscis; areis metathoracis superioribus 5, superomedia latitudine breviore; terebra 
feminarum et segmento primo abdominis longitudine subzequalibus. 9 (Long. 2— 24 lin.). 


var. 1. 9: geniculis posticis nec non tibiarum posticarum basi nigricantibus. 
var. 2. 29: femoribus posticis vel posterioribus aut totis aut ex parte nigris. 


In graminosis per silvas et prata Sueci&, haud infrequens; scilicet in Ostrogothia ad 
Kisa (Cand. v. Gors); in Smolandia et Uplandia, passim; in Wermelandia et 
Lapponia meridionali, rarius; in Dovre Norvegize (Cel. BoHEeMAN). 


Caput pone oculos in & non, in 2 paullo angustatum; occipite leviter emarginato; fronte planiuscula vel 
antice subimpressa, creberrime punctata, vix vestigio lineol&e media elevatae; facie pubescente, os versus in 2 di- 
stincte angustata.  Clypeus convexiusculus, apice late rotundatus, foveola utrinque notatus. Palpi filiformes, pilo- 
selli. Oculi tenuiter hirti, juxta radicem antennarum leviter emarginati. Genz perparum buccate, infra apicem 
clypei nonnihil descendentes. Antennse dimido corpore paullo longiores apicem versus non attenuatze; articulo primo 
flagelli secundo longiore. Thorax capite angustior, altitudine fere duplo longior, punctato-alutaceus, perparum niti- 
dus, pubescens; pleuris macula ordinaria lavi; metathorace ruguloso, areis: spuria distincta, superomedia subhexa- 
gona latitudine breviore, rarissime apice subaperta, .superioribus lateralibus 4 ut plurimum completis. Abdomen 
capite cum thorace paullo longius, apice in 9 subcompressum, nitidum; segmento primo leviter curvato posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore, postpetiolo subquadrato vel latitudine nonnihil longiore, convexiu- 
sculo, breviore at duplo latiore quam petiolo, ante spiracula foveolis sape instructo; secundo latitudine longiore, 
basin versus sensim paullo angustato, ante basin crebre alutaceam paullulum depresso, thyridiis distinctis; 3:tio 
subquadrato; terebra segmenti primi longitudinem 2equante vel nonnihil breviore. Ale areola petiolata; nervo. radiali 
externo lenissime arcuato; transverso anali infra medium obsolete fracto. Pedes graciles; tibiis et tarsis spinulosis. 

Mas et Femina. Nigri, albido- vel cano-sericeo-pubescentes. Mandibul&e flavida, interdum testacere, basi 
nonnunquam nigra, denticulis semper piceis. Palpi flavidi vel rarius testacei. Antennarum flagello basin versus 
in 2 uno latere albo, in & toto nigro. Abdomen segmento secundo apice rufo; 3:tio aut rufo basi nigra, aut 
nigro apice rufo; 4:to aut concolore aut toto rufo; sequentibus ut plwimum totis nigris, rarius rufo-pictis; plica 
ventrali flavida. Ale leviter infumatze, stigmate dilute fusco basi pallidiore; radice flava; squamula nigricante vel 
picea. Pedes rufi, coxis et basi trochanterum nigris; postici femoribus interdum totis vel ex parte nigris, tibiis 
plerumque apice fusco, interdum totis rufis, rarius rufis apice et ante basin piceis, tarsis fuscis ima basi pallidis. 


2. C. cruentata GRAV. 


Nigra; ore, radice alarum et plica ventrali, flavidis; abdominis medio plus minusve 
pedibusque rufis, coxis et basi trochanterum mnigris, tarsis apice fuscis; alarum stigmate 
dilute fusco; areis metathoracis lateralibus confluentibus, superomedia latitudine non breviore; 


terebra segmento primo abdominis nonnihil longiore. — &? (Long. 2—21 lin.). 
Campoplez cruentatus GRAV. Ichn. Europ. III 575. 84. 2. 
Porizon marginellus ZetT. Ins. Lapp. 395. 5. LS. 


In graminosis per silvas et prata Sueciz medie et borealis, rarius; scilicet in infer- 
alpinis Nordlandie ad Björkvik juxta Ofotenfjord d. 15 Julii feminam invenit 
Cel. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAZ. 41 


Cel. ZETTERSTEDT, qui specimen typicum mecum benevole communacavit; in Lap- 
ponia meridionali ad Tärna mense Julio, rarius; in Uplandia (C. STAL). 

Cymod. leucocere similis et affinis. sed differt capite magis tumido, area superomedia metathoracis et tere- 
bra longioribus, antennis totis nigris etc. 

Caput pone oculos subangustatum; fronte planiuscula, confertim punctato-alutacea, lineola media elevata 
nulla; facie os versus valde angustata. Clypeus leviter convexus, foveola ad orbitas instructus. Mandibulae modice 
late, denticulis xequalibus. Antenne articulo primo flagelli secundo vix longiore. Thorax opacus, fortiter alutaceo- 
punctatus; pleuris macula ordinaria juxta suturam metathoracis lxvi; scutello convexo, obtuso; postscutello biscro- 
biculato; metathorace spatio medio lenissime concavo, areis superioribus lateralibus incompletis h. e. utrinque tan- 
tum unica majuscula, subtrapeziformi. Abdomen subcompressum, angustatum; segmento primo femoribus posticis 
breviore, postpetiolo parum convexo, latiludine longiore vel subquadrato, breviore at duplo latiore quam petiolo; 
2:do latitudine longiore, basin versus sensim angustato, ante basin leviter depresso; 3:tio subquadrato vel latitudine 
paullo longiore; 4:to et 5:to transversis, longitudine zequalibus; sequentibus adhuc brevioribus; terebra segmento 
primo nonnihil longiore. Ala nervo radiali externo rectiusculo apice tantum lenissime incurvato; transverso anali 
infra medium obsoletissime fracto; areola petiolata. 

Mas et Femina. Caput nigrum; palpis flavidis; mandibulis testaceis denticulis piceis. Amntennre et thorax 
nigra. Abdomen nigrum, ventre pallido; segmento secundo margine apicali, 3:tio et 4:to (in $ saltem) margine 
interdumque lateribus, rufo-castaneis; sequentibus margine apicali e pube brevi pallidis. Pedes ut in diagnosi co- 
lorati; postici femoribus interdum maxima ex parte vel totis nigricantibus, tibiis basi apiceque seepe infuscatis. 


3. C. exilis HOLMGR. 


Nigra; ore, squamulis alarum, plica ventrali et apice trochanterum, flavido-strami- 
neis; segmentis mediis abdominis rufo-marginatis; alis leviter infumatis, stigmate fusco- 
testaceo; pedibus sordide rufis, coxis et basi trochanterum nigris, femoribus posterioribus 
ex parte piceis, tarsis nec non tibiarum posticarum basi apiceque, fuscis; areis metathora- 
cis superioribus 4, spatio medio lato vix concavo; terebra segmento primo abdominis per- 
parum breviore. — 2 (Long. 13 lin.). 

Feminam unicam in Wermelandia ad S. Finskogen d. 27 Julii captam mecum com- 
municavit Cand. Axer v. Gois; in Lapponia meridionali ad Stensele d. 12 Aug. 
marem invenit Cel. BoHEMAN; in Ångermannia a Doct. C. STAL detecta. 


Cymod. marginelle primo adspectu similis. Dignoscitur tamen magnitudine minore, statura graciliore, areis 
metathoracis superioribus lateralibus magis completis, spatio medio ampliore et forte minus concavo, area supero- 
media inde imperfectius determinata, segmento primo abdominis postpetiolo (Y) convexiore, lateribus magis rotunda- 
tis, terebra breviore, pedibus aliter coloratis, squamulis alarum flavis etc. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum; fronte et facie vestigio lineole medis elevatse. Thorax capite 
angustior, pubescens, creberrime punctulatus, perparum nitidus; metathorace areis: spuria completa, subquadrata, 
superomedia lata, hexagona, apice aperta, superioribus lateralibus utrinque 2, quarum basalibus subrotundatis, po- 
steromedia vix nisi levissime concava. Abdomen angustum, subteretiusculum; terebra recta, segmento primo non- 
nihil breviore vel longitudine subzequali. Ale areola brevissime petiolata, nervum recurrentem ordinarium in medio 
excipiente; nervo transverso anali infra medium subobsolete fracto. Cetera sicut in Cym. marginella. 

Mas et Femina. Nigri, albido-sericeo-pubescentes. Mandibulze flavidee, denticulis piceis. Palpi straminei. 
Abdomen segmentis 2 et 3 apice plus minusve rufis vel castaneis; plica ventrali flavida. Alx e fuscedine leviter 
tinctee, stigmate fusco-testaceo; radice et squamula flavo-stramineis. Pedes antici rufescentes coxis ex parte trochan- 
teribusque basi nigris, his apice flavidis, tarsis apicem versus infuscatis; posterioribus sordide rufis, coxis nigris, 
trochanteribus flavis basi nigra, femoribus ex parte piceis, tibiis posticis basi apiceque tarsisque fuscis. 


4. C. Antennator HoLMGR. 


Nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, stramineis; segmentis abdominis 3—7 
in ? apice et lateribus rufis vel fulvis, in & 3—5 obsolete rufo-maculatis; pedibus rufis, 
anteriorum coxis et trochanteribus flavis vel flavo-testaceis; posticorum coxis et basi 


trochanterum mnigris, tarsis et summo apice tibiarum fuscis; alis subinfumatis, stigmate 
E, Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 6 


42 AUG. EMIL. HOLMGREN, 


fusco; metathorace areis superioribus 4 completis; terebra feminarum segmenti primi ab- 
dominis longitudinem subequante. — 2 (Long. 2 lin.). 


Campoplez antennator HoLMGR. Act. Holm. (1854) 13. 15. & (v. 2 nostra). 
var. 1. &: pedibus posticis geniculis, tibiis basi apiceque nec non tarsis, fuscis. 
var. 2. &: abdomine, preter incisuram secundam subtestaceam vel rufam, et femoribus 

posticis, totis nigris. 

In silvaticis prope Holmiam Uplandixe a Cel. BoHEMAN et a me rarius inventa; var. 
2 in Scania ad Kullen (ipse), in Wermelandia ad Hvitsand d. 20 Julii (AXEL v. 
Gors), in Angermannia (C. STAL). 

Precedentibus gracilior. Caput pone oculos in 2 nonnihil angustatum; occipite leviter emarginato; fronte 
supra antennas paullo impressa, creberrime punctulata, vix vestigio lineole medix elevataee; facie in 8 os versus 
distinete angustata, sericea. Clypeus convexiusculus, apice late rotundatus. Mandibula apicem versus angustatr, 
denticulis subzequalibus. Palpi pilosuli. Gene vix buccate, infra apicem clypei breviter descendentes. Oculi juxta 
radicem antennarum leviter emarginati, tenuiter hirti. Amntenne tenues, filiformes, apicem versus perparum atte- 
nuatze; articulo primo flagelli secundo longiore. Thorax capite angustior, altitudine longior, creberrime punctato- 
alutaceus, subopacus; pleuris macula ordinaria laevi; scutello elevato; metathorace a basi ad apicem sensim declive, 
areis: spuria completa, superomedia incompleta, posteromedia concava, in 2 tamen distinctius quam in År supe- 
rioribus lateralibus utrinque 2, quarum basalibus subrotundatis. Abdomen capite cum thorace longius, apice sub- 
compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, postpetiolo lateribus non 
parallelis, breviore at duplo latiore quam petiolo, perparum convexo, crebre punctato; 2:do latitudine fere duplo 
longiore, basin versus sensim angustato, ereberrime punctato-alutaceo apice lzxeviore; 3:tio quadrato confertim pun- 
ctato-alutaceo; sequentibus lzevioribus, transversis. Ala areola brevissime petiolata vel subsessili, nervum recurren- 
tem ordinarium paullulum ante medium excipiente; nervo radiali externo lenissime arcuato; transverso anali infra 
medium obsolete fracto. Pedes graciles, tibiis et tarsis setulosis. 

Femina. Nigra, griseo- vel albo-sericeo-pubescens. Palpi et mandibule flavida, he denticulis piceis. 
Abdomen segmento secundo margine summo apicali rufescente; 3—5 margine apicali et lateribus, 6 et 7 fere totis, 
rufis vel fulvo-testaceis. Ala subinfumato-hyalinae, stigmate dilute fusco, radice et squamula flavis. Pedes anterio- 
res rufi, coxis et trochanteribus flavo-testaceis vel flavis; postici rufi, coxis et trochanteribus nigris, his apice flavi- 
dis, apice tibiarum et tarsorum fusco. 

Mas. Abdomen nigrum, segmentis 3—5 lateribus obsolete rufo-maculatis. Cetera sicut in femina. 

Obs. Var. 2 hujus speciei, que abdomine et femoribus posticis fere totis nigris gaudet, forte species distincta 
est. Feminam tamen similiter coloratam detegere mihi non contigit. 


5. C. petulans HoLMGR. 

Nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, flavidis; pedibus rufis, coxis nec 
non basi trochanterum posticorum nigris; alis subinfumatis stigmate pallido; areis meta- 
thoracis superioribus 4, spatio medio planiusculo; terebra et segmento primo abdominis 
longitudine subequalibus. — 52 (Long. circit. 2 lin.). 
var. 1. 2: trochanteribus anterioribus basi nigris, pedibus posticis obscuris. 

In paludibus graminosis per Lapponiam meridionalem, rarius; scilicet ad Stensele d. 
24 Junii et ad Tärna die 21 Julii a Cel. BoHEMAN inventa; in Wermelandia d. 
20 Julii (v. Goös); in Scania ad Ilstorp. d. 10 Julii (Stud. RortH); in Smolandia, 
rarius. 


Caput pone oculos nonnihil angustatum; occipite emarginato; temporibus non buccatis; fronte planiuscula; 
facie: os versus distincte angustata'), sericea. Clypeus apice late -rotundatus. Mandibulxe modice late, denticulis 
subaequalibus.  Palpi piloselli. Gene non buccate, infra apicem clypei vix descendentes. Oculi tenuiter hirti vel 
subnudi, juxta radicem antennarum emarginati. Thorax capite angustior, robustus, altitudine longior, erebre pun- 
cetato-alutaceus, subopacus; pleuris macula ordinaria lxevi; metathorace ruguloso, latera versus presertim pubescens, 


') In speciminibus scanensibus a Dom. RortH communicatis facies os versus minus angustata et oculi magis nudi 
sunt quam in speciminibus, que Sueciam borealem frequentant. Cetera tamen cum genuina optime quadrant. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIEZ. 43 


areis: spuria minutissima, superomedia apice semper aperta, posteromedia planiuscula vel levissime tantum concava, 
superioribus lateralibus utringque duabus. Abdomen apice subeompressum, sericans; segmento primo posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, nonnihil curvato, postpetiolo elevato, breviore at duplo latiore quam 
petiolo, lateribus subparallelis; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim angustato, creberrime alutaceo; 3:tio 
subquadrato, alutaceo; sequentibus transversis, levioribus; terebra segmenti primi longitudinem subriequante, sub- 
sursum leviter curvata. Ale areola petiolata, nervum recurrentem ordinarium nonnihil pone medium excipiente; 
nervo radiali externo rectiusculo vel leniter tantum curvato; transverso anali haud fracto. Pedes mediocres; tibiis 
et tarsis setulosis. 

Mas et Femina. Nigri, eano-sericeo-pubescentes. Palpi et mandibulie straminea, ha denticulis piceis. Ale 
leviter infumate, stigmate pallido; radice et squamula flavidis. Pedes rufi; anteriores coxis nigris, tarsis apice 
subinfuscatis; postici coxis et basi trochanterum fuscis, tarsis fuscis basi rufa, tibiis apice et basi femorum inter- 
dum piceis, rarius femoribus maxima ex parte nigricantibus. 


SAGARITIS HoLMGR. 


Caput ut plurimum non vel parum buccatum. Clypeus non diseretus, apice mucro- 
natus vel margine apicali medio denticulatim producto. Mandibulce dentieulis subequalibus 
apice instructe. OÖeculi juxta radicem antennarum levissime emarginati, nudi. Metathorax 
areolatus, spiraculis circularibus. Abdomen apicem versus subcompressum; terebra exserta. 
Al: areola instructe. Pedes mediocres. 


1. S. Declinator GRAV. 


Nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, flavidis; segmento secundo abdomi- 
nis margine, 3 et 4 cingulo apicali et lateribus in & anguste, in 2 late, rufo-ferrugineis; 
pedibus anterioribus fulvis basi nigra; posticis nigris, apice trochanterwn tibiisque fere 
totis rufescentibus; capite pone oculos non angustato; terebra segmento primo abdominis 
longiore. — &2 (Long. 2—3 lin.). 


Campoplexz declinator Grav. Ichn. Europ. III. 589. 92. 
Porizon mediator ZETT. Ins. Lapp. 395. 3. 


In fruticibus et graminosis per Sueciam, passim; scilicet in Scania (Stud. C. RotH); 

in Smolandia et Gottlandia (Prof. BoHEMAN); in Östrogothia ad Kisa (Cand. AXEL 

= v. Gois), ad Gusum (Prof. WAHLBERG); ad Holmiam (ipse); in Lapponia (Prof. 

ZETTERSTEDT); in Smolandia gquogque a Dom. LJUNG ante plures annos capta; in 
Angermannia (Doct. C. STAL). 


Caput subbuccatum, pone oculos non angustatum; occipite late sed non profunde emarginato; fronte pla- 
niuscula, antice parum impressa, alutaceo-punctulata, vestigio lineole medie elevate; facie os versus levissime di- 
latata, sericeo-pubescente. Clypeus non discretus, apice medio distinctissime mucronatus, margine utrinque depla- 
nato, leviter reflexo. Mandibulx late, apicem versus sensim paullo angustatae, denticulis subzaequalibus. Palpi 
maxillares filiformes; articulis duobus ultimis longitudine 2equalibus. Oculi juxta radicem antennarum levissime 
emarginati. Antenn validiusculae; extrorsum attenuate, in P2 capite cum thorace parum longiores; articulo primo 
flagelli nonnihil longiore quam secundo. Thorax robustus, gibbulus, longius pubescens, subopacus, creberrime alu- 
taceo-punctatus; mesothorace convexo, integro; pleuris infra alas subtiliter aciculatis, macula ordinaria laevi; meta- 
thorace latera versus longius pubescente, spatio medio levissime concavo, areis superioribus incompletis h. e. unica 
utringue majuscula, rarius duplicata, superomedia in & apice subocclusa, spiraculis rotundato-subovatis. Abdomen 
parum compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore, perparum curvato, 
postpetiolo subquadrato, subtilissime alutaceo; 2:do in I latitudine parum longiore, basin versus in utroque sexu 
sensim nonnihil angustato, ante basin leviter depresso, thyridiis distinctis; sequentibus in P2 transversis, 3:tio in A 
subquadrato; terebra segmento primo + longiore, subsursum curyata; valvulis genitalibus in & vix exsertis, perpa- 
rum incrassatis. Ale nervo radiali externo subrecto; interno segmento coste tertio + breviore; transverso anali 
longe infra medium fracto vel subfracto; areola breviter petiolata, nervum recurrentem ordinarium fere in medio 
excipiente. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum basi pectinatis. 


44 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Mas. Caput nigrum; facie cinereo-hirta; mandibulis flavidis, denticulis fuscis; palpis pallidis. Oculi in 
vivo virescentes. Antenna nigre. Thorax totus niger. Abdomen nigrum, pallide pubescens; segmento secundo 
margine apicali rufo-ferrugineo; 3 et 4 cingulo apicali et lateribus plus minusve rufis; sequentibus margine summo 
apicali subrufis; ventre pallido. Ala stigmate flavescente; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores fulvi, 
coxis fere totis nigris, trochanteribus spe flavidis, interdum basi nigra; postici nigri, apice trochanterum et ima 
basi femorum rufescentibus, tibiis proeter apicem nigricantem pallide rufis, calcaribus albidis, tarsis basi piceis. 

Femina. Abdomen nigrum; segmento 2:do margine apicali castaneo-rufo; 3:tio et 4:to fere totis rufis, tan- 
tum basin versus supra plus minusve nigris; sequentibus lateribus et margine summo apicali rufis; ventre flavido. 
Trochanteres anteriores basi nigra. OCetera sicut in &. 


2. S. Raptor ZeTtt. 


Nigra; ore flavo-testaceo; squamulis alarum et plica ventrali flavidis; abdominis 
medio pedibusque rufis, coxis et basi trochanterum posticorum nigris; tarsis posticis totis 
et tibiarum posticarum basi apiceque, interdum, piceis; areis metathoracis superioribus 5 
subcompletis; segmento secundo abdominis latitudine vix longiore, tertio subquadrato (5) 
vel transverso (£), terebra segmento primo breviore. — 3? (Long. 2—2+ lin.). 

Porizon raptor ZErt. Ins. Lapp. 396. 4 

In graminosis et fruticetis per silvas et prata Suecie, passim. In Dovre Norvegie 
(Cel. BoHEMAN). 


Caput pone oculos vix angustatum; fronte planiuscula, subtiliter punctato-alutacea, vestigio lineole medie 
elevate, facie lateribus parallelis, breviter pubescente. Clypeus distinete mucronatus, margine apicali utringue sub- 
dilatato, levissime reflexo. Mandibulaee et palpi sicut in Sagarit. Declinatore conformata. Antennze filiformes, bre- 
vissime puberule; articulis flagelli 1 et 2 longitudine subzequalibus. Thorax robustus, gibbulus, pubescens; meso- 
thorace convexo, crebre punctato-alutaceo; pleuris macula ordinaria lxvi; scutello subelevato, obtuso; metathorace 
spatio medio vix nisi levissime concayvo, areis superioribus 5, quarum superomedia transversa et lateralibus interdum 
subeonfluentibus. Abdomen fusiforme, apicem versus subcompressum ; segmento primo posticorum pedum coxis cum 
trochanteribus perparum breviore, leviter curvato, postpetiolo convexiusculo latitudine non longiore; 2:do latitudine 
vix longiore, basin versus sensim distinete angustato, subtilissime alutaceo, perparum nitido, thyridiis mamnifestis; 
3:tio quadrato (&) vel transverso (2); terebra segmenti primi longitudinem vix sequante, subsursum levissime cur- 
vata. Ale nervo radiali externo leniter curvato; transverso anali paullo infra medium fracto; areola petiolata, 
nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Caput mnigrum; palpis et mandibulis flavo-testaceis, his denticulis piceis. Antenner et 
thorax nigra. Abdomen nigrum; segmento primo summo apice interdum rufo; 2:do apice, rarius toto rufo; 3:tio 
et 4:to rufis, illo basi hoc apice seepe plus minusve nigris, 4:to dorso interdum toto nigro. Ala subhyalinge, sti- 
gmate fulvescenti-fusco, radice et squamula flavis. Pedes anteriores rufi, coxis nigris, in mare smepissime subtus 
rufis, rarissime totis rufis; postici rufi, coxis et basi trochanterum nigris, tibiis basi apiceque plerumque cum tarsis 
fuscis, his basi dilutioribus, rarius tibiis totis rufis. 


3. S. congesta FOLMGR. 

Nigra; palpis radiceque alarum stramineis; abdominis medio, femoribus anticis tibiis- 
que, rufis, harum posticarum basi apiceque nigro-fuscis; alis infumato-hyalinis, stigmate 
piceo-testaceo; areis metathoracis superioribus utrinque unica, spatio medio latiusculo pa- 
rum impresso; segmento secundo abdominis latitudine paullulum longiore; alarum nervo 
transverso anali fere medio fracto. — & (Long. circit. 2 lin.). 

Marem unicum sub nomine ”Porizon Raptor ZErTt.” mecum communicavit Prof. DAHr- 
BOM, loco natali non indicato; in Wermelandia ad Glafva a Dom. AXEL v. Gofs 
rarissime observata; in Östrogothia quoque inventa. 


Sagarit. Raptori proxima, sed preter alias differentias colore pedum ab hac certe distincta. 

Caput pone oculos non angustatum; genis magis tumidis quam in S. Raptore. Mandibulza latiusculxe, den- 
ticulis longitydine aequalibus. Antenn: filiformes, dimidio corpore longiores, extrorsum tenuiores; articulo primo 
flagelli nonnihil longiore quam secundo. Thorax gibbulus, altitudine paullo longior; pleuris macula ordinaria lz- 
vissima; metathorace subruguloso, areis: superomedia transversa, superioribus lateralibus una utrinque, subtrapezi- 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 45 


formi, posteromedia ampla, vix nisi levissime impressa. Abdomen apice compressiusculum ; segmento primo postico- 
rum pedum coxis cum trochanteribus paullo breviore, rectiusculo, postpetiolo transverso duplo et ultra latiore quam 
petiolo, perparum convexo; 2:do latitudine parum longiore, basin versus sensim paullo angustato; 3:tio subquadrato. 
Ale areola nervum recurrentem ordinarium paullo ante medium excipiente; mnervo tramsverso anali fere in medio 
fracto, nervum e fractura subdistinetum emittente. Pedes mediocres; posticis validioribus; unguiculis tarsorum ob- 
soletius pectinatis. 

Mas. Niger, griseo-pubescens. Palpi pallidi. Mandibule nigro-picee. Abdomen segmento secundo rufo 
basi nigricante; 3 et 4 rufis; 5 nigro basi summa rufa; sequentibus marginibus summis apicalibus rufo-testaceis. 
Ale e fuscedine leviter indute, stigmate piceo-testaceo; radice straminea; squamula picea. Pedes antici rufi, coxis 
et trochanteribus nigris, tarsis apice fuscis; medii nigri, femoribus apice plus minusve tibiisque rufis, tarsis fuscis 
basi dilutioribus; postici nigri tibiis medio latissime rufis. 


4, S. zonata GRAV. 


Nigra; ore, squamulis alarum, plica ventrali interdumque apice trochanterum, stra- 
mineis; abdomine incisuris mediis et lateribus apicalibus plus minusve rufis; pedibus ante- 
rioribus rufescentibus, coxis, basi trochanterum et femorum intermediorum spe, nigri- 
cantibus; posticis nigris, femoribus sepe totis vel ex parte rufis, geniculis, tibiis medio 
externe et ima basi tarsorum, albidis; stigmate alarum testaceo, areis metathoracis superi- 
oribus 5 subceompletis; segmento secundo abdominis latitudine distincte longiore, tertio in 
utroque sexu subquadrato, terebra segmento primo nonnihil breviore. — &?2 (Long. 2— 
24 lin.). 

Campoplex zonatus Grav. Ichn. Europ. III. 584. 89. 
var. 1. £: trochanteribus anterioribus coxisque flavidis, his basin versus nigris, abdomine 

segmentis intermediis maxima ex parte nigris. 

? Campoplex latrator GrRAv. Ichn. Europ. III. 586. 90 (ex parte). 
var. 2. 52: tibiis posticis aut totis rufis aut rufis basi apiceque nigricantibus. 
var. 3. 2: abdomine preter incisuras fere toto nigro. 
var. 4. 29: femoribus et tibiis posterioribus nigris, his externe medio albidis, abdomine sicut 

in var. 3 colorato. 


In fruticibus et graminosis, passim; scilicet in Scania pluribus locis mense Julio (Stud. 
RorH); in Hallandia (ipse); in Ostrogothia (Cand. v. Gofs); in Smolandia ad 
Anneberg et in Uplandia prope Holmiam (Prof. BomrMAn); in Lapponia meridio- 
nali, minus frequens; in Gottlandia (BELFRAGE). 


Sagarit. Raptori primo adspectu valde similis, at statura graciliori, segmentis 2 et 3 nec non terebra ab- 
dominis longioribus, picturis rufis parcioribus. Magnitudine et colore Sagarit. laticolli quoque simillimus, sed dif- 
fert capite pone oculos nonnihil angustato, temporibus non buccatis, occipite minus profunde emarginato, area 
superomedia metathoracis apice subocclusa, abdomine' sepissime apicem versus utringue rufo-picto, terebra femina- 
rum breviore. 

Caput transversum, non buccatum, pone oculos nonnihil angustatum; occipite leviter emarginato; fronte 
planiuscula, antice vestigio lineole medi elevata; facie subsericea. Clypeus sicut in Sagarit. laticolli conformatus, 
convexiusculus. Mandibulae modice late, apicem versus sensim angustatze, denticulis subaequalibus apice instructae. 
Palpi filiformes, longiusculi, pilosi. Oculi juxta radicem antennarum levissime emarginati. Genz infra apicem 
clypei descendentes, subbuecatse. Antenne filiformes, apicem versus sensim graciliores, corpore breviores; articulo 
primo flagelli nonnihil longiore quam secundo. Thorax capite parum angustior vel fere ejus latitudine, gibbulus, 
subsericeus, crebre alutaceo-punctatus, subopacus; mesothorace convexiusculo, integro; pleuris macula ordinaria 
levi; scutello parum elevato; metathorace subtiliter rugoso, areis superioribus 5, quarum superomedia apice plerum- 
que occelusa, posteromedia vix nisi levissime concava. Abdomen capite cum thorace paullo longius, subsericans, 
apice subcompresso; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, perparum curvato, 
postpetiolo subquadrato, lateribus fere parallelis, breviore at duplo latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore, 
basin versus sensim angustato, ante basin crebre alutaceam leviter depresso, thyridiis parum manifestis; 3:tio qua- 
drato (&) vel subquadrato (L); terebra segmento primo breviore, subsursum curvata. Ale areola petiolata, nervum 
recurrentem ordinarium in medio excipiente; nervo radiali externo rectiusculo et segmento eosta tertio longitudine 


46 AUG. EMIL HOLMGREN, 


zequalibus; transverso anali infra medium fracto. Pedes graciles; tibiis et tarsis posterioribus spinulosis, his articu- 
lis duobus ultimis longitudine subequalibus. 

Mas et Femina. Nigri, albo-sericeo-pubescentes. Palpi et mandibulze flavida, he denticulis piceis. Abdo- 
men segmentis 2 et 3 margine apicali ut plurimum rufis vel ferrugineis; 3—7 lateribns plus minusve rufis, raris- 
sime totis nigris; plica ventrali straminea. Ale stigmate pallido; radice et squamula flavidis vel pallide stramineis. 
Pedes coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis; femoribus rufis, mediis interdum basi et posticis rarius totis 
vel ex parte nigricantibus aut piceis; tibiis anterioribus rufis vel flavo-testaceis, posticis albidis apice et ante basin 
fuscis vel nigricantibus, interdum nigris basi et medio externe albidis; tarsis anterioribus rufescentibus, plus mi- 
nusve infuscatis, posticis nigricantibus ima basi albis. 


5 S. laticollis FHOoLMGR. 


Nigra; ore, squamulis alarum, plica ventrali apiceque trochanterum, stramineis; 
pedibus anterioribus rufescentibus, coxis, basi trochanterum et plerumque femorum inter- 
mediorum, nigris; posticis nigris, geniculis, tibiarum medio et ima basi tarsorum albidis; 
stigmate alarum pallido; capite pone oculos subdilatato; area metathoracis superomedia 
apice plerumque aperta; terebra feminarum segmento primo abdominis longiore. — &£? 
(Long. 2—21 lin.). 
var. 1. &: femoribus posterioribus totis rufis. 
var. 2. 2: femoribus posticis medio rufescentibus. 

In paludibus graminosis per Lapponiam meridionalem d. 15 Juli—8 Aug. haud in- 
frequens; in alpe Dovre Norvegie a Cel. BoHEMAN quoque rarius abservata; in 
Smolandia a Dom. LJUNG capta; in Angermannia (C. STÅL). 


Quoad staturam et colorem corporis Limnerie boreali primo intuitu valde similis, a qua tamen structura 
clypei facillime dignoscitur. 

Caput pone oculos paullulum dilatatum; occipite profunde emarginato; fronte planiuscula, vix vestigio line- 
ole medie elevate; facie subsericea. Clypeus leviter convexus, apice medio spina vel mucrone brevi armatus, 
margine utringque levissime sinuato et juxta foveolas rotundato, nonnihil reflexo. Mandibule latiusculz, denticulis 
subzequalibus apice instructe. Palpi filiformes. Oculi juxta radicem antennarum obsolete emarginati, oblongo-ovati. 
Genze subbuccate, infra apicem clypei nonnihil descendentes. Amntennze corpore breviores (7) vel dimidio ejus vix 
longiores (Q), pilosellx, apicem versus sensim graciliores; articulo primo fagelli-paullo longiore quam secundo. 
Thorax capite angustior, gibbulus, perparum nitidus; mesothorace convexo, integro; pleuris alutaceis, macula ordi- 
naria nitida; metathorace ruguloso, area superomedia apice seepissime aperta, posteromedia vix nisi lenissime con- 
cava, superioribus lateralibus utringue duabus, rarissime confluentibus. Abdomen capite cum thorace paullo longius, 
apice subcompressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore, paullulum tantum 
curvato, postpetiolo perparum convexo, latitudine nonnihil longiore vel subquadrato, lateribus fere parallelis, duplo 
latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim paullo angustato, ante basin crebre alutaceam 
leviter depresso, thyridiis subdistinctis; 3:tio subquadrato () vel subtransverso (Q); terebra segmento primo lon- 
giore, subsursum curvata. Alze areola petiolata, nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente; nervo radiali 
externo apice leviter incurvato; transverso anali infra medium subfracto. Pedes graciles; tibiis et tarsis posticis 
subspinulosis, his articulis duobus ultimis longitudine subrequalibus. 

Mas et Femina. Nigri, albo-sericeo-pubescentes. Mandibulzre et palpi straminea, rarius plus minusve infu- 
scata, rarissime tota fusca. Abdomen incisuris 2 et 3 interdum rufescentibus- vel ferrugineis; plica ventrali stra- 
minea. Ale stigmate pallido; radice et squamula flavidis. Pedes coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis; 
femoribus anticis rufescentibus, mediis concoloribus vel basin versus plus minusve nigris, posticis ut plurimum ni- 
gris, interdum totis rufis vel rufis basi apiceque nigris; tibiis anticis pallide rufis vel testaceis, rarius flavidis, me- 
diis aut rufis apice et ante basin fuscis, aut fuscis medio pallidis, posticis aut nigricantibus medio externe et ima 
basi albis, aut albidis apice et ante basin fuscis; tarsis anterioribus rufis plus minusve infuscatis, posticis nigrican- 
tibus vel piceis ima basi albidis. 


6. S. mitis FOLMGR. 


Nigra, griseo-pubescens; ore, squamulis alarum et plica ventrali, flavidis; alis sub- 
hyalinis, stigmate sordide testaceo-stramineo; pedibus anterioribus rufo-fulvescentibus, tro- 
chanteribus et coxis flavidis, his basi sepe nigro-piceis; posticis rufis coxis et trochanteri- 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 47 


bus nigris, his apice flavidis, tibiis et tarsis nigricantibus, illis medio et ima basi, his 

basi, albido-stramineis; capite pone oculos vix angustato; areis metathoracis superioribus 

utrinque 2, spatio medio latiusculo perparum impresso; terebra 9 segmento primo paullo 

longiore; alarum nervo transverso anali haud fracto. — >? (Long. circit. 2 lin.). - 
Species apud nos valde rara in Suecia meridionali ante plures annos capta. 


Caput transversum, -pone oculos vix angustatum; facie transversa, latitudine frontis, hirtula; genis infra 
apicem clypei mucronati nonnihil descendentibus. Antenna dimidio corpore paullo longiores, extrorsum parum 
attenuate. Thorax robustus, altitudine nonnihil longior; pleuris macula ordinaria lrevi; metathorace subtiliter ru- 
goso, areis superioribus utrinque 2 subcompletis, area superomedia late aperta, posteromedia ampla parum impressa. 
Abdomen apice compressiusculum; segmento 1:mo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullulum tantum 
brevioré, postpetiolo haud elevato, latitudine non longiore, paullo breviore, at duplo latiore quam petiolo; 2:do 
latitudine parum longiore, basin versus sensim nonnihil angustato, gastrocoelis distinctis; sequentibus transversis; 
terebra 9 segmento primo paullo longiore, subsursum leviter curvata. Ale nervo radiali externo rectiusculo (9) 
vel apice leniter incurvato (&); areola breviter petiolata nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente; 
nervo transverso anali obliquo, interdum longe infra medium valde imperfecte fracto. Pedes mediocres. 

— Mas et Femina. Nigri, griseo-pubescentes. Palpi et mandibulee flavida, ha denticulis piceis. Abdomen 
segmentis 2 et 3 maris margine summo apicali subceastaneis; plica ventrali substraminea. Ale subhyaline vel e 
fuscedine leviter tincte, stigmate sordide stramineo-testaceo; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores coxis 
flavis, sepius basi nigro-piceis vel fuscis, trochanteribus flavidis, femoribus rufo-fulvescentibus, tibiis concoloribus 
basin versus interdum substramineis, tarsis dilute fuscis basi adhuc pallidioribus; postici coxis et trochanteribus 
nigris, his apice flavidis, femoribus rufis, tibiis pallide stramineis vel albidis apice et ante basin nigricantibus, tar- 
sis nigricantibus articulo primo basi late exalbido. 

Obs. Campopl. cerophago Grav. Ichn. Europ. III. 470. 9. quem non vidi, colore similis et statura subaqualis, 
at postpetiolo abdominis haud tumido, latitudine non longiore etc. ab illo ut mihi videtur diversa. De 
structura insigni clypei nullam mentionem fecit cel. auctor. 


7. S. agilis HoLMGR. 

Nigra; palpis squamulisque alarum pallidis; pedibus rufis, coxis ommibus et trochan- 
teribus posticis nigris, posticorum tibis basi apiceque et tarsis fuscis, his summa basi ar- 
ticulorum subalbida; alis leviter infumato-hyalinis, stigmate piceo vel fusco; capite pone 
oculos angustato; areis metathoracis superioribus utrinque duabus; terebra 2 segmento 
primo abdominis breviore; alarum nervo transverso anali fracto. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

In graminosis et fruticibus per Sueciam meridionalem, minus frequens; scilicet in 
Scania ad Ringsjön d. 3 Aug. nec non in Östrogothia ad Winnerstad a me inventa. 

Speciebus proxime affinibus major, robustior et preeterea differt area superomedio metathoracis incompleta, 
capite pone oculos angustato etc. 

Caput transversum, haud buccatum, pone oculos angustatum; fronte planiuscula saepe vestigio lineolse me- 
die elevata; facie hirta. Clypeus distinete mucronatus. Mandibulae modice lata, denticulis longitudine zequalibus 
apice instructe. Oculi oblongo-ovati. Antenne filiformes, capite cum thorace longiores, apicem versus sensim 
paullo attenuatz; articulo primo flagelli perparum longiore quam secundo. Thorax gibbulus, capite angustior, sub- 
opacus; pleuris punctato-alutaceis, infra alas transversim subtiliter aciculatis; metathorace scabriculo areis superiori- 
bus utringue duabus distinctis, superomedia apice late aperta, posteromedia leviter concava. Abdomen apicem ver- 
sus compressiusculum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, rectiusculo vel 
levissime tantum curvato, postpetiolo leviter convexo lateribus subparallelis; 2:do latitudine paullo longiore basin 
versus sensim angustato; sequentibus transversis, pubescentibus; terebra 9 segmento primo breviore. Ale areola 
brevissime petiolata, nervum recurrentem ordinarium medio excipiente; nervo radiali externo rectiusculo; transverso 
anali distinete fracto. Pedes mediocres, posticorum tibiis et tarsis spinulosis, his unguiculis distincte pectinatis. 

Femina. Nigra, griseo-pubescens. Mandibule ut plurimum nigro-picexe medio flavo-testacez. Palpi pallidi. 
Ale e fuscedine tinctze, stigmate piceo 1. fusco; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores rufi, coxis maxi- 
ma ex parte vel totis nigris, trochanteribus flavidis vel rufis; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice rufe- 
scentibus, femoribus rufis geniculis summis interdum fuscis, tibiis rufis aut testaceis basi apiceque vel apice et ma- 
cula ante basin fuscis, tarsis fuscis articulis 1 maxima ex parte, 2—4 summa basi albidis vel testaceis. 


48 AUG. EMIL HOLMGREN. 
CASINARIA HoLmMGR. 


Caput transversum, breve, haud buccatum. Clypeus non diseretus, apice late rotun- 
datus. Mandibule modice late, margine exteriore ut plurimum dilatato, nonnihil reflexo, 
denticulis longitudine 2xqualibus apice instructe. Öculi oblongi, juxta radicem antennarum 
distincte, sepe profunde emarginati. Antenne corpore breviores, filiformes, szepius vali- 
diuscule. Thoraz gibbulus; metathorace medio interdum longitudinaliter impresso, areis 
superioribus aut omnino nullis aut valde incompletis aut subdistinctis. Abdomen clavifor- 
me, apicem versus depressum vel leviter compressum; terebra ? vix vel parum exserta. 
Ale areola instructe. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum basin versus 'obsoletius 
pectinatis. 


Obs. Hoc genus ab affinibus precipue discedit capite brevi, oculis distinete emarginatis, structura thoracis et 
abdominis. Species qusedam huc pertinentes cum Campoplegibus genuinis magnam affinitatem habent. 


A. Abdomen apice haud compressum. 


1. C. orbitalis GRAV. 


Nigra; palpis squamulisque alarum stramineis; scapo antennarum subtus orbitisque 
oculorum flavo-albidis; pedibus rufis, coxis et trochanteribus nigris, posticorum tibis tar- 
sisque albo-nigroque variis. — 5? (Long. 2—21 lin.). 

Campoplex orbitalis GRAV. Ichn. Europ. III. 510. 39. 2. 


In Scania prope Ystad d. 25—30 Aug. (Prof. WAHLBERG), ad Ilstorp d. 28 Jul. —15 
Aug. (Stud. C. RorH); in Gottlandia ad Stenkyrka mense Julio (Conserv. MEvES). 

Caput breve, transversum; occipite vix emarginato; fronte antice leviter impressa; facie parum prominente. 
Clypeus haud discretus, apice rotundatus, marginatus. Mandibulze latiusculee, margine exteriore leviter reflexo, 
denticulis longitudine subrequalibus. Oculi juxta radicem antennarum minus profunde emarginati quam in specie- 
bus proxime affinibus. Antenne filiformes, dimidio corpore paullo longiores. Thorax gibbulus, altitudine vix lon- 
gior; mesothorace integro; pleuris infra alas transversim aciculatis; metathorace ruguloso, areis supra nullis, spatio 
medio levissime concavo. Abdomen claviforme, haud compressum, nitidulum, tenuiter sericeum; segmento primo 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore, subrecto, postpetiolo convexo lateribus scepe rotundatis; 
2:do latitudine perparum longiore, basin versus sensim paullo angustato; 3—6 in utroque sexu longitudine sub- 
2aequalibus, transversis; terebra 9 non exserta, leniter curvata; plica ventrali subnulla. Ala modice late; nervo 
radiali externo apice lenissime incurvato; transverso anali subobliquo, haud fracto; areola subpetiolata, nervum re- 
currentem ordinarium fere in medio excipiente. 

Mas et Femina. Nigri. Caput palpis stramineis; mandibulis interdum medio ferrugineis; orbitis oculorum 
frontalibus et genalibus, rarius quoque facialibus, flavo-albidis. Antennee scapo subtus macula flavicante vel al- 
bente. Ale subinfumatae, stigmate nigricante; radice et squamula stramineis. Pedes rufi, trochanteribus et coxis 
nigris; tibiis mediis albis aut stramineis, apice fuscis, interne rufis, posticis albis apice et basi nigris; tarsis anticis 
pallidis apice articulorum subferrugineo, posterioribus nigris basi articulorum alba. 


2. C. morionella HOoLMGR. 

Nigra; ore squamulisque alarum stramineis; alis infumatis stigmate piceo; pedibus 
rufis, coxis omnibus et basi trochanterum posticorum nigris, tibis posticis apice et ante 
basin fuscis, tarsis obscuris, facie transversa; segmento secundo abdominis latitudine paullo 
longiore. — 52 (Long. vix 2 lin.) 
var. 1. 2: femoribus posticis ex parte piceis. 

In Wermelandia ad S. Finskogen d. 29 Julii (Cand. Axrr v. Goks); in Lapponia ad 


Umenäs d. 4 Aug. (Prof. BoHEMAN); marem in Östrogothia prope acidulas Medevi 
mense Julio inveni. 


Casinar. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAE. 49 


Casinar. orbitali statura et conformatione partium proxima, at differt: 1:o areis metathoracis superioribus 
utringque saltem unica completa, trapeziformi; 2:0 segmento primo abdominis posticorum pedum coxis cum trochan- 
teribus paullulum longiore. Preterea ab illa colore capitis et pedum satis superque dignota. 


Mas et Femina. Nigra. Palpi et mandibula flavida, he denticulis piceis. Ale distincte infumatze, sti- 
gmate piceo, radice et squamula stramineis. Pedes anteriores rufi, coxis nigris, tarsis fuscis basi dilutioribus; po- 
stici coxis et trochanteribus nigris, his apice rufo-testaceis, femoribus rufis geniculis sepe piceis, interdum : piceis 
medio late et indeterminate rufis, tibis rufescentibus apice et ante basin fuscis, tarsis fuscis. 


3. C. claviventris HOoLMGR. 


Nigra; palpis radiceque alarum testaceis; abdominis medio late rufo; alis infumato- 
hyalinis, stigmate obscure fusco; pedibus rufis coxis et trochanteribus nigris, tarsis apice 
infuscatis. — &2 (Long. 2—24 lin.). 

Campoplex declinator HormGr. Act. Holm. (1854). 17. 25 & (ex parte). 


In Ostrogothia et Scania a me inventa; in Smolandia et Uplandia ad Holmiam (Prof. 
BoHEMAN). 


Statura et conformatio corporis partium omnino Casin. orbitalis, nervi tamen alarum radiales in- et 
externus magis recti; transversus analis subfractus; areola nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium 
excipiens. 

Mas et Femina.  Nigri, subfuscescenti-cinereo-pubescentes, Palpi testacei basi mnigricantes.  Mandibulze 
medio ferrugine&e vel picexe. Abdomen segmentis 1 et 2 apice, 3 et 4 totis, 5 basi, rufis; 2:do interdum fere 
toto rufo vel macula tantum basali nigra. Ale infumato-hyaline, stigmate nigro-fusco; radice testacea, squamula 
picea.  Pedes rufi, coxis et trochanteribus nigris, his apice summo rufis; tarsis apice plus minusve fuscis. 


4. C. tenuiventris GRAV. 


Nigra, cano-sericea; ore squamulisque alarum flavidis; alis infumato-hyalinis, stigmate 
fusco; pedibus rufis, coxis et trochanteribus nigricantibus, his anterioribus interdum totis 
vel apice flavidis, tarsis et tibiis posticis nigris, his medio externe et ima basi albidis vel 
rufescentibus, facie latitudine nonnihil longiore vel subquadrato. — & (Long. 24—23 lin.). 

Campoplez tenuiventris GRAV. Ichn. Europ. III. 482. 17. — HoLrmcr. Act. Holm. (1854). 10. 7. 


In Scania ad Lindholmen d. 6 Jun.—10 Jul. (Stud. RotH); in Hallandia meridionali 
ad Karup d. 10 Aug. a me inventa; in Uplandia ad Holmiam (Cel. BoHEMAN). 


Caput breve, transversum, a fronte visum rotundatum, pone oculos nonnihil angustatum; facie (maris) 
latitudine paullo longiore, fronte angustiore; genis haud tumidis infra oculos breviter descendentibus; spatio inter 
oculos et basin mandibularum angusto. Mandibule modice lata, margine exteriore valde dilatato, subreflexo. Oculi 
oblongi, subprominuli, juxta radicem antennarum profunde emarginati. Antenn filiformes, dimidio corpore paullo 
longiores. Thorax gibbulus, scabriculus, longius pubescens; metathorace apicem versus sensim declivi, medio lon- 
gitudinaliter subsulcato, apice ipso erumpente, areis superioribus omnino deficientibus vel valde obsoletis. Abdo- 
men angustum, capite cum thorace longius, apicem versus vix nisi perparum compressum; segmento primo recto; 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus nonnihil longiore, postpetiolo convexo leteribus subeonvergentibus; 2:do 
latitudine fere duplo longiore, basin versus sensim angustato, gastrocoelis distinctissimis; 3:tio subquadrato; terebra 2 
vix exserta, leviter curvata. Ale areola subsessili vel petiolata, nervum recurrentem ordinarium fere in medio ex- 
cipiente; nervo transverso anali haud fracto. Pedes mediocres. 


Mas et Femina. Nigri, cano-cinereove pubescentes. Palpi et mandibulze straminea, he denticulis fuscis vel piceis. 
Alex leviter infumate, stigmate obscure fusco, radice et squamula flavidis. Pedes coxis nigris, anticis interdum 
subtus pallidis; trochanteribus anterioribus totis vel maxima ex parte flavidis, posticis nigris, interdum apice sub- 
stramineis; femoribus anterioribus rufis summo apice spe flavidis, posticis concoloribus macula apicali fusca; tibiis 
anterioribus fulvescentibus, medio externe seepius substramineis, apice et ante basin interdum leviter fuscescentibus, 
posticis aut nigris medio externe et ima basi albidis, aut rufis basi flavidis apice nigricantibus, aut ferrugineis basi 
pallidioribus, apice et ante basin obscurioribus; tarsis anterioribus testaceis apice fuscis, posticis nigricantibus arti- 
culo primo ima basi subalbido. 


K. Vet, Akad. Kaodl. B. 2. N:o 8, 7 


50 AUG. EMIL HOLMGREN, 


5. CO. latifrons HoLMGR. 

Nigra, cinereo-subsericea; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco, squamulis flavi- 
dis; pedibus rufescentibus, coxis et trochanteribus nigris; tarsis et tibiis posticis nigricanti- 
bus, his medio externe et ima basi albidis vel rufescentibus; facie transversa. — &2 (Long. 
21—23 lin.). 

In Lapponia meridionali ad Stensele d. 13 Aug. a me et Cel. BoHEMAN rarissime in- 
venta; in Hallandia feminam inveni. 

Statura et summa Casinarie tenuiventris similitudo, at facie utriusque sexus latiore, transversa, trochanteri- 
bus anterioribus nigris ab hac distincta. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Caput palpis et mandibulis nigro-piceis. Ale e fuscedine 
indute, stigmate fusco, radice et squamula flavo-stramineis. Pedes coxis et trochanteribus nigris; femoribus ante- 
rioribus rufescentibus, posticis concoloribus macula apicali nigricante szepe notatis; tibiis anterioribus fulvescentibus, 
externe basin versus seepe flavidis, posticis albidis vel pallide rufis apice et ante basin nigricantibus; tarsis fuscis 
basi plus minusve pallidis. 


B. Abdomen, apice saltem, plus minusve compressum. 


6. C. mesozosta GRAV. 

Nigra, cinereo-sericea; ore squamulisque alarum favidis; scapo antennarum subtus 
testaceo-stramineo; abdominis medio rufo-castaneo-notato; alis subhyalinis stigmate fusco; 
pedibus anterioribus fulvescenti-testaceis, coxis nigris, trochanteribus stramineis; posticis 
rufescentibus coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, femoribus macula apicali, 
tibiis apice et ante basin pallidam tarsisque fuscis. — & (Long. 21 lin.). 


Campoplez fallax Hormer. Act. Holm. (1854). 10. 8. £. (Nomen jam adhibitum). 
? Campoplex mesozostus GRAV. Ichn. Europ. III. 532. 55. I. 


In Scania ad Kullen mense Julio marem unicum inveni. 


Statura et conformatio partium Casinarie tenuiventris, at capite pone oculos magis angustato, facie latiore, 
abdomine apicem versus magis compresso etc. ab illa discedens. 

Mas. Niger, cinereo-pubescens. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Antenne nigro-picer, 
scapo et articulo accessorio subtus testaceis vel fulvescenti-stramineis. Abdomen segmentis 1—3 margine apicali, 
4 fere toto rufo-castaneis; 5—7 ventre badiis vel ferrugineo-castaneis; plica ventrali stramineo-fuscoque variegata. 
Ale subhyaline, stigmate nigro-piceo; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores fulvescentes vel testacei, coxis 
nigricantibus, trochanteribus stramineis, tarsis apice subinfuscatis; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice 
flavidis, femoribus rufis macula apicali nigricante, tibiis rufescentibus, medio externe et ima basi exalbido-stramineis, 
apice et ante basin fuscis, tarsis fuscis. 

Obs. 1. Mas, quem in Hallandia meridionali mense Augusto cepi et sub nomine ”Campopl. conspurcatus” in colle- 
etione mea asservavi, forte tantum Casin. mesozoste varietas est; notis sequentibus distinguitur: 

Casinaria conspurcata HoLMGR. Nigra, subalbido-pubescens, ore squamulisque alarum flavidis; abdominis 
segmentis 2—4 macula laterali rufo-castanea notatis; alis subinfuscato-hyalinis, stigmate piceo; pedibus an- 
terioribus rufescenti-fulvis, coxis nigris, trochanteribus et latere externo tibiarum flavidis; posticis rufis, coxis 
et trochanteribus mnigris, his apice flavidis, femoribus macula apicali, tibiis apice et ante basin pallidam 
tarsisque fuscis. — & (Long. 24 lin.). 

A Casin. mesozosta, cui simillima, differt scapo antennarum subtus toto nigro-piceo, pictura rufo-castanea 
abdominis parciore, alis magis infuscatis. 

Obs. 2. Adhuc dubius hareo, num Campopl. mesozostus GRAV. cum nostra specie identicus sit; praesertim quum cel. 
auctor de structura insigni oculorum metathoracisque nullam mentionem fecerit. 


7. C. ochrostoma HOoLMGR. 


Nigra, cinereo-pubescens; ore, clypeo, apice genarum, orbitis frontalibus ex parte 
squamulisque alarum, favidis; scapo antennarum subtus testaceo; abdominis medio rufo; 
alis leviter infumato-hyalinis, stigmate piceo; pedibus anterioribus fulvo-rufis coxis et basi 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 51 


trochanterum nigris, tibiis mediis basi stramineis; posticis nigris, coxis macula subtus fe- 
moribusque rufis, tibiis ante basin annulo lato albido. — < (Long. 23 lin.). 
In alpe Dovre Norvegie unicam tantum feminam invenit Cel. BoHEMAN. 


Heec species preter alias differentias colore insigni capitis non tantum a ceteris Casinariis sed etiam ab 
omnibus nobis cognitis Ophionidibus primo intuitu discedit. 

Caput cum ejus partibus sicut in Casin. mesozosta conformatum. Thorax gibbulus, parum nitidus, pube- 
scens; metathorace obtuso, spatio medio nonnihil impresso, areis superioribus omnino fere deficientibus vel obsole- 
tissimis, spiraculis subovalibus. Abdomen apice compressum; segmento primo leviter curvato, posticorum pedum 
coxis cum trochanteribus paullo breviore, postpetiolo leviter convexo, marginato, duplo latiore quam petiolo; 2:do 
latitudine vix longiore, basin versus sensim paullulum angustato; 3:tio subquadrato; terebra brevissima, vix exserta. 
Alze nervo radiali externo rectiusculo; transverso anali obliquo, haud fracto; cellula radiali sublanceolata, latitudine 
triplo tongiore; areola breviter petiolata nervum recurrentem ordinarium paullulum pone medium excipente. Pedes 
mediocres; femoribus posticis validiusculis; posticis tarsis et tibiis spinulosis, his calcaribus longis apice instructis. 

Femina. Nigra, cinereo-pubescens. Caput palpis, mandibulis preter denticulos fuscos, clypeo, apice gena- 
rum et orbitis frontalibus, flavidis. Antenna nigro-picese, scapo subtus testaceo vel ferrugineo. Abdomen segmen- 
tis primo apice, 2 et 3 totis, 4 basi late, rufis. Ala subhyaline vel e fuscedine leviter indute, stigmate piceo; 
radice et squamula flavidis vel sordide stramineis. Pedes anteriores coxis nigris, trochanteribus testaceis basi fuscis 
vel nigricantibus, femoribus fulvescenti-testaceis, tibiis concoloribus mediis basin versus flavidis, tarsis testaceis 
apice plus minusve infuscatis; postiei nigricantes, coxis subtus macula vel fascia rufo-castanea, femoribus rufis, 
tibiis annulo ante basin lato albido. 


8. GC. vidua GRAV. 

Nigra, albido-sericea; ore squamulisque alarum favidis; pedibus anterioribus fulvis 
basi nigris; posticis nigris tibiarum medio late tarsisque basin versus subtus albidis; alis 
leviter infumatis stigmate fusco. — 2 (Long. 2—23 lin.). 

Campoplex viduus Grav. Ichn. Europ. III. 497. 28. &. 

In Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHEMAN deprehensa; in Östrogothia ad Åtvidar 
berg a Cand. Axer v. Gots rarius inventa. 


Caput transversum, breve, pone oculos distinete angustatum, sericeo-hirtum; facie subquadrata. Clypeus 
apice late rotundatus vel subtruncatus, submarginatus. Mandibulx modice lats, margine exteriore dilatato, non- 
nihil reflexo. Gene haud buccate. Oculi juxta radicem antennarum distincte emarginati. Antennze filiformes 
apicem versus parum attenuate, dimidio corpore longiores. Thorax supra visus subeylindricus, altitudine longior, 
sericeo-pubescens; metathorace subtiliter rugoso, spatio medio subsulcato-impresso, areis superioribus lateralibus 4 
subincompletis, interdum obsoletis. Abdomen compressum; segmento primo angusto, recto, posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus nonnihil longiore, postpetiolo longiusculo, leviter convexo; secundo latitudine longiore basin 
versus sensim paullo angustato; 3 et 4 longitudine subaequalibus; terebra brevi, nonnihil exserta, recta. Alz areola 
petiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente; nervo transverso anali infra medium subfracto. 
Pedes mediocres; postici tibiis et tarsis spinulosis, his articulis duobus ultimis longitudine subzequalibus. 

Femina. Nigra, albo-sericeo-pubescens. Mandibulze flavidae, denticulis piceis. Palpi pallidi. Ala e fusce- 
dine leviter tinctee; stigmate fusco; radice et squamula flavidis. Pedes antici coxis nigris apice rufescentibus, tro- 
chanteribus et femoribus fulvo-testaceis, tibiis et tarsis eoncoloribus, his apice interdum infuscatis; medii fulvo- 
testacei, coxis et basi trochanterum nigris, tibiis basin versus flavescentibus; postici nigri, summo apice trochante- 
rum rufescente, tibiis medio late et calcaribus albis, tarsis articulis 1 et 2 vel 1—3 subtus albidis. 


LIMNERIA HoLmMGR. 


Caput sepe transversum, interdum plus minusve buccatum. Clypeus non vel imperfecte 
discretus, interdum convexiusculus, infra genarum apicem vix descendens, apice rotundato 
vel truncato. Oculi juxta radicem antennarum plerumque leviter emarginati, interdum integri. 
Metathoraz areis superioribus instructus, rarissime subobsoletis; Abdomen saltem femineze, 
apice subeompressum, petiolatum; segmento primo petiolo angusto, haud incrassato, lon- 


52 


AUG. EMIL HOLMGREN, 


giore quarn postpetiolo convexiusculo; 2:do plerumque latitudine longiore, basin versus sensim 
angustato, rarius transverso; 7:mo ut plurimum brevissimo. Ale areola completa sepissi- 
me instructe, rarius incompleta vel omnino deficiente. Pedes mediocres; postici nonnun- 
quam longiusculi; tarsorum unguiculis basin versus plus minusve distincte pectinatis. 


Conspectus specierum. 


Sectio I. Metathoraz spatio medio plus minusve concavo. 


A. Segmentum secundum abdominis latitudine viz vel parum longius. 
1 albida GmeL., 2 geniculata GRAV. 


B. Segmentum secundum abdominis latitudine aut distincte aut plerumque multo longius. 
3 mutabilis HOLMGR., 4 Faunus GRraAv., 5 Rothii HoLmGr., 6 albovincta HOLMGR. 


Sectio II. Metathoraz spatio medio planiusculo vel perparum impresso. 


Divisio 1:ma. Clypeus apice rotundatus vel truncatus, plerumque marginatus, in me- 
dio haud productus. 


Subdivisio 1:ma. Avreola alarum completa, rarius nervo ejus exteriore plus minusve 


Phalanx 1. 


A. 


Phalanx 2. 
ÅA. 


B. 


obsoleto. 

Terebra feminarum exserta, dimidi abdominis longitudinem scepe 

cequans, interdum adhuc longior. 

Segmentum secundum abdominis latitudine longius vel subquadratum. 

a. Abdomen totum vel maxima ex parte nigrum. Confr. L. fuscipes. 

7 viennensis Grav., 8 difformis Grav.?, 9 Erucator ZETT., 

10 areolaris HormGr., 11 fenestralis HoLmMGR., 12 majalis 
Grav., 13 chrysosticta Grav., 14 armillata Grav., 15 in- 
terrupta HoLMGR., 16 combinata HoLMGR., 17 sepiella HOLMGR., 
18 bucculenta HormGr., 19 lugubrina HoLMGR., 20 cursitans 
HormGzr., 21 volubilis HoLMGR. 


..b. Åbdomen segmentis quibusdam totis vel maxima ex parte rufe- 


scentwbus. 

22 fuscipes HoLmGrR., 23 brevicornis HoLMGR., 24 crassicornis 
Grav., 25 velox HoLmGr., 26 ferina HoLMGR., 27 rufiven- 
tris Grav., 28 Hydropota Hormer., 29 litoralis HOLMGR., 
30 melanosticta GrRAV., 31 assimilis GRAV., 32 multicincta 
GraAV., 33 Ensator GRrRAV., 34 vexans HoLMGR. 

Segmentum secundum abdominis, in femina saltem, transversum. 

35 pedella HormGr., 36 flexicauda HoLMmGr., 37 curvicauda 
HoLMGR. 

Terebra feminarum non vel perparum exserta. 


Postpetiolus abdominis scabriculus. 
38 nigrita HoLMGR. 
Postpetiolus abdominis haud scabriculus. 
a. Caput non buccatum, pone oculos angustatum aut subangustatum. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIE. 53 


T- Abdomen supra totum nigrum; segmento secundo interdum tan- 
tum summo margine apicali rufescente. 

39 inquinata HoLMGr., 40 obscurella HoLMGR., 41 vivida 
HoLMGRr., 42 Dumeticola HoLrmGr., 43 neglecta HOoLMGR. 

11. Abdomen segmentis quibusdam totis vel ex parte rufescentibus 

aut pallidis. 
44 notata Grav. 1. (dubitata HoLMGR.), 45 ruficineta GRAVv., 
46 dolosa Grav., 47 tricincta Grav., 48 bicingulata GrRAv., 
49 unicineta GRAV., 50 argentata GrRaAv., 51 sordidella 
HoLMGR., 52 canaliculata GRAV., 53 errans HOoLMGR., 54 
prolixa HoLMGR., 55 concinna HOoLMGR. 
b. Caput scepius buccatum vel subbuccatum, pone oculos non angu- 
statum. ; 

56 longipes MöLL., 57 proecox HoLmcRr., 58 fulviventris GMEL. 
1. (audax HOoLMGR.), 59 pagana HoLmGR. 1. (consobrina 
HorLMGR.) 2. (confinis HoLMGR.), 60 Paludicola HoLMGR., 61 
sericea HOLMGR., 62 incrassata HOoLMGR., 63 cothurnata 
HoLmMcr., 64 clandestina HoLmGr., 65 erythropyga HoLMGR., 
66 vetula HormGr., 67 vexata HoLmGr., 68 vitripennis 
HormGr., 69 hyalinata HormGr., 70 tempestiva HoLMGR., 
71 carnifex Grav., 72 Auctor GRAV. 


Subdivisio 2:da. AÅreola alarum semper deficiens. 
73 dorsalis Grav., 74 exareolata RATzEB., 75 Transfuga GRAV., 
76 mandibularis HOLMGR. 


Divisio 2:da. Caput ratione corporis magnum, tumidum. Clypeus brevis, subummar- 
ginatus, apice medio brevissime productus. Species minores ad genus 
Sagaritis prope accedunt. 
77 borealis ZETT., 78 ruficeps HoLMGR. 


Sectio I. Metathoraz spatio medio concavo. 
A. Segmentum secundum abdominis latitudine viz longius. 


1. IL. albida GMEL. 


Parum nitida, nigra, griseo- vel griseo-testaceo-pubescens; ore squamulisque alarum 
flavidis; abdominis incisuris 1 et 2 in utroque sexu sepissime plus minusve rufescentibus 

et fascia apicali segmentorum 3 et 4 in I sepius glauco-testacea vel cinerea; alis leniter 
infuscatis, stigmate dilute fusco-testaceo; pedibus rufis, coxis et basi trochanterum posti- 
corum nigris, tibiis et tarsis posterioribus albido-nigroque variegatis; postpetiolo abdominis 
lateribus rotundatis. — 2 (Long. 24—3 lin.). 

Campoplex juniperinus HoLrmer. Act. Holm. (1854). 15. 21. AS. 
var. 1. Sf: abdomine fere toto nigro. 

Campoplex albidus HoLrmGr. Act. Holm. (1854). 12. 14. 9. 


54 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Campoplex albidus Grav. Ichn. Europ. III. 474. 13. (ex parte)'). — RaArzeB. d. Ichn. der Forstins. I. 94. 6. 
var. 2. 2: tibils posticis rufis apice sepius nigricante. 
var. 2. Grav. 1 c. 


In graminosis et fruticibus presertim Suecie media et meridionalis, haud raro; scili- 
cet in Scania ad Ilstorp, Lindholmen etc. (RotH); in Hallandia ad Wessige (ipse); 
in Smolandia (BoHEMAN); in Gottlandia (MEvEs); in Östrogothia et Wermelandia 
pluribus locis (Axer v. Gois); in Uplandia prope Holmiam (C. STAL); in Lappo- 
nia meridionali vix nisi rarius a me observata. 


Caput pone oculos non angustatum; occipite parum profunde emarginato; temporibus subbuccatis, fronte 
planiuscula, rugulosa, vestigio lineole mediza elevatae; facie hirta, perparum elevata, lateribus parallelis. Clypeus 
non diseretus, foveola utrinque notatus, apice late rotundatus, immarginatus. Gene subbuccata, infra apicem ecly- 
pei descendentes. Mandibulze latiuscule, margine externo leviter reflexo, denticulis longitudine subsequalibus. 
Palpi piloselli. Oculi nudi, oblongo-ovati, juxta radicem antennarum levissime emarginati. Antenn&e dimidio cor- 
pore vix (9) vel parum (3) longiores, filiformes, apicem versus graciliores, breviter setulosee; articulo primo fla- 
gelli longiore quam secundo. Thorax robustus, gibbulus, altitudine parum longior, creberrime punctato-alutaceus, 
subopacus; pleuris infra alas transversim subrugoso-striatis, macula ad suturam metathoracis lxevi; scutello gibbulo; 
metathorace ruguloso, spatio medio a basi ad apicem profunde concavo, areis superioribus lateralibus utrinque 2, 
quarum basalibus subsemicircularibus, spiraculis subovatis. Abdomen perparum compressum, maris fere teretiuscu- 
lum, pubescens; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullulum longiore, postpetiolo con- 
vexiusculo, breviore at duplo latiore quam petiolo, lateribus subrotundatis; 2:do latitudine vix longiore, basin ver- 
sus sensim paullo angustato; sequentibus transversis; terebra segmento primo nonnihil longiore, subsursum leviter 
curvata. Ale areola petiolata, nervum recurrentem ordinarium inter medium et apicem excipiente; transverso anali 
infra medium obsoletissime fracto. Pedes mediocres; tarsis articulo ultimo penultimo longiore. 

Mas. Niger, griseo- vel griseo-testaceo-sericeus. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Abdo- 
men segmentis 1 et 2 margine summo apicali castaneo vel rufo; 3 et 4 fascia apicali plerumque interrupta, 
glauco-testacea. Ale leviter infuscatae, stigmate fusco-testaceo vel fulvo; radice et squamula flavis. Pedes rufi, 
anteriorum coxis nigris, tarsis apice fuscis; medii concolores, tibiis flavescentibus apice fuscis, tarsis albidis articul- 
orum apicibus fuscis; postici coxis et basi trochanterum nigris, tibiis albis apice et ante basin nigris, tarsis nigris 
articulis 1—4 basi albidis. 

Femina. Segmenta 3 et 4 abdominis tota nigra. Cetera sicut in mare. 


2. I. geniculata GRAV. 

Parum nitida, punctata, nigra, griseo-pubescens; ore squamulisque alarum favidis 
vel flavo-testaceis; pedibus anterioribus rufescentibus coxis ex parte nigris; posticis rufis, 
coxis, basi trochanterum, geniculis, apice et macula ante basin tibiarum tarsisque, nigri- 
cantibus, his summa articulorum basi exalbida; postpetiolo abdominis lateribus subparalle- 
lis. — &2 (Long. 13—23 lin.). 
var. 1. &?: tibis posticis albidis apice et ante basin nigricantibus. 


Campoplex geniculatus Grav. Ichn. Europ. III. 486. 19. 

Campoplex Turionum HARrRTIG sec. RAtzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 93. 4. — HoLMGR. Act. Holm. (1854). 
11. 11. &. 

Porizon Annulator Zett. Ins. Lapp. 394. 2. &. (exclusa Q). 

? Campoplex lineolatus BE sec. RArtzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 93. 3. Q. 

Vix Campoplex geniculatus RAtzEB. d. Ichn. der Forstins. III. 84. 13. 


var. 2. 5?: plerumque major, femoribus posticis aut totis aut ex parte nigricantibus, tibiis 
posticis ut plurimum albidis apice et ante basin nigris. 


In paludibus graminosis presertim per Sueciam borealem, haud infrequens. 


Limn. albide statura et colore similis, sed preter alias notas ab hac precipue differt lateribus postpetioli 
magis parallelis, abdomine utriusque sexus supra toto nigro, femoribus posticis ut plurimum apice saltem fuscis 
vel nigris. 


!') Ea nempe specimina, quibus ”segmentum secundum abdominis subquadratum” est. 


RS SÄTE 


Räv 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAZ. 55 


Mas et Femina. Nigri, griseo-pubescentes. Mandibule straminer vel flavo-testacex, denticulis piceis. 
Palpi pallidi, Alxe e fuscedine tinct&e vel leviter infumate. Pedes anteriores rufescentes, coxis aut totis aut ma- 
xima ex parte nigris; postici rufi, coxis et basi trochanterum nigris, femoribus macula apicali picea vel fusca, 
tibiis apice et ante basin fuscis vel nigricantibus, tarsis nigris vel fuscis articulis 1—4 ima basi albidis. 

Var. 2. Mas et Femina. Nigri, griseo-pubescentes. Mandibulze medio testaces vel fere totx picexe. Palpi 
testacei. Ale radice testacea; squamula aut fusca (9) aut substraminea (). Pedes coxis et trochanteribus nigris, 
his anterioribus plus minusve rufis; femoribus anterioribus rufis, posticis ut plurimum nigris, rarius ferrugineo-line- 
atis, rarissime maxima ex parte rufescentibus; tibiis anticis rufis externe pallidis, mediis rufo-ferrugineis externe 
flavescentibus, posticis nigris summa basi et annulo medio lato albis; tarsis anticis rufis articulorum apicibus sub- 
infuscatis, mediis concoloribus vel articulorum apicibus piceis, posticis nigris basi articulorum albida. 


B. Segmentum secundum abdominis latitudine distincte longius. 


3. DL. mutabilis FHoLMGR. 


Nigra; ore squamulisque alarum sordide testaceis vel pallidis; alis subhyalinis vel 
leviter infumatis, stigmate testaceo aut dilute fusco; pedibus rufis, coxis ommnibus trochan- 
teribusque posterioribus sepe nigris, tarsis posticis infuscatis; areis metathoracis superiori- 
bus lateralibus utrinque duabus; terebra ? dimidio abdomine longiore. — &2 (Long. 2— 24 lin.). 


Habitat in graminosis et fruticibus per hortos, silvas et prata Suecie, passim. 


Caput transversum, pone oculos vix angustatum; fronte planiuscula, confertim punctato-alutacea, lineola 
media elevata nulla; facie modice elevata, sparse sericeo-hirta. Clypeus nonnihil convexus, apice late rotundato. 
Mandibula latiuscule, margine infero subreflexo. Oculi juxta radicem antennarum leviter emarginati. Antenna 
filiformes, apicem versus parum attenuate; articulo primo flagelli secundo paullulum longiore. Metathorax spatio 
medio parum profunde impresso. Abdomen capite cum thorace perparum longius, versus apicem subcompressum ; 
segmento primo posticorum pedum coxis cum trockanteribus paullo longiore, postpetiolo valde convexo duplo lati- 
ore quam petiolo, subtilissime alutaceo, dateribus subrotundatis; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim paullo 
angustato ante basin leviter depresso; 3:to quadrato; sequentibus transversis, pubescentibus; terebra dimidio abdo- 
mine nonnihil longiore, rectiuscula vel lenissime tantum subsursum curvata. Al2 areola petiolata, nervum recur- 
rentem ordinarium inter medium et apicem excipiente; nervo radiali externo rectiusculo 1. apice lenissime inflexo; 
transverso anali infra medium non vel vix fracto, nervum e fractura obsoletissimum emittente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri, griseo-pubescentes. Mandibule et palpi sordide testacea vel fulvescentia. Alarum 
stigmate testaceo vel dilute fusco; radice pallida; squamula aut flavescente aut fusco-testacea. +Pedes sicut in dia- 
gnosi colorati; trochanteribus intermediis interdum totis rufis; tibiis posticis ima basi sepe subfuscis. 


4, DL. Fawnus GRAV. 


Nigra; ore, scapo antennarum macula subtus squamulisque alarum, flavidis; pedibus 
rufis, coxis et basi trochanterum posticorum nigris, tarsis fuscis; areis metathoracis superi- 
oribus utringue duabus; terebra dimidio abdomine paullo longiore. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

Campoplex faunus Grav. Ichn. Europ. III. 517. 45. Q. 

Habitat in graminosis per silvas et prata Suecix medie et meridionalis, minus fre- 
quens; scilicet in Gottlandia (Leetor C. H. JOHANSON); in Scania ad Kullen a me 
inventa; in Uplandia ad Holmiam (Prof. BoHEMAN); in Wermelandia (Cand. Vv. 
Gois). 

Species ab affinibus colore antennarum facile dignoscenda. 

Caput transversum; fronte planiuscula vel antice perparum impressa, creberrime punctata aut rugulosa, ve- 
stigio lineole media elevate, facie lateribus parallelis, punctata, sericeo-pubescente. Clypeus apice late rotundatus 
vel subtruncatus, utrinque leviter depressus. Mandibulze marginate, denticulis longitudine subsequalibus. Palpi 
filiformes, articulis duobus ultimis zequalibus. Oculi oblongo-ovati, juxta radicem antennarum levissime emarginati. 
Antenne filiformes, apicem versus sensim subattenuata, articulo primo flagelli vix longiore quam secundo. Thorax 
latitudine capitis, gibbulus, crebre punctatus, opacus; mesothorace subintegro; pleuris macula levi ad suturam 


metathoracis; scutello convexo; metathorace spatio medio leviter comcavo, areis superioribus lateralibus utringue 2 
completis. Abdomen subcompressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine sub- 


56 AUG. EMIL HOLMGREN, 


zequali, postpetiolo nonnihil convexo, duplo latiore quam petiolo, lateribus rotundatis; 2:do latitudine paullo longi- 
ore, basin versus sensim angustato; 3:tio transverso; terebra dimidio abdomine nonnihil longiore, sursum leviter 
curvata. Ale nervo radiali externo recto, interno segmento costa tertio 4 breviore; transverso anali infra medium 
fracto 1. subfracto; areola petiolata. Pedes mediocres. 


Femina. Caput nigrum, ore flavo. Antenn nigra, articulo primo subtus macula flavida notato. Thorax 
et abdomen nigra: plica ventrali pallida. Ale subhyaling vel leviter infumate; stigmate dilute fusco; radice et 
squamula stramineis. Pedes anteriores rufescentes, coxis nigris summo apice sepe flavido, tarsis intermediis apice 
fuscis; postici rufi, coxis et basi trochanterum nigris, tarsis fuscis, calcaribus tibiarum albidis, rarius tibiis apice 
subinfuscatis. 


5. IL. Rothi HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra; palpis squamulisque alarum testaceis; segmentis 3—7 
abdominis lateribus rufo-castaneis (9); alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco; pedibus 
fulvescenti-testaceis, coxis fere totis nigris, trochanteribus stramineis, femoribus posticis 
fusco-notatis, tarsis posticis nec non tibiarum posticarum basi apiceque, fuscis; metathorace 
areis superioribus lateralibus utrinque 2 subcompletis; segmento secundo abdominis latitu- 
dine longiore; terebra 2 segmento primo nonnihil longiore. — (FS)? (Long. circit. 2—23 lin.). 

In Scania ad Lindholmen specimina quedam d. 8 Jul —9 Aug. invenit mecumque 
benevole communicavit diligentissimus ille entomologus C. D. E. RortH, cujus no- 
mine species justo insignita. 

Limn. assimili nostre primo intuitu simillima, a quo tamen quam maxime differt: 1:0o structura metathora- 


cis; 2:o mandibulis nigro-piceis; 3:o colore pedum; 4:0 postpetiolo abdominis latitudine non longiore, lateribus nullo 
modo parallelis; 5:o areola alarum nervum recurrentem ordinarium fere in medio, nec paullo ante, excipiente. 

Caput haud buccatum, pone oculos nonnihil angustatum; facie subtransversa, hirta; genis infra apicem cly- 
pei vix descendentibus. Clypeus foveola utringue notatus, apice subtruncatus,-marginatus. Mandibule modice lata 
denticulis longitudine zequalibus. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum levissime emarginati. Antennee filifor- 
mes, dimidio corpore paulo longiores, extrorsum parum attenuatsa. Thorax altitudine longior, pubescens; metatho- 
race areis superioribus utringue 2, subcompletis, costis parum elevatis interdumque ex parte subobsoletis circumda- 
tis, spatio medio impresso, late subsulciformi. Abdomen apice compressum; segmento primo posticorum pedum 
coxis cum trochanteribus longitudine circiter aequali, rectiusceulo vel lenissime tantum curvata, postpetiolo convexiu- 
seulo, lateribus subrotundatis (h. e. convergentibus); 2:do latitudine 3 longiore, basin subdepressam versus sensim 
angustiore; 3:tio subquadrato vel fere transverso; terebra 9 subsursum leviter curvata, segmento primo paullo lon- 
giore. Ale areola brevissime petiolata, nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente; nervo transverso 
anali longe infra medium obsolete fracto. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum curvatis, ad medium pectinatis. 

Femina. Nigra, cinereo-subsericea: Palpi pallidi. Abdomen segmentis 3—7 lateribus castaneo-rufis. Ale 
leviter infumatze, stigmate fusco, radice et squamula testaceis. Pedes fulvescenti-testacei vel fulvescenti-straminei; 
antici coxis maxima ex parte nigris, apice cum trochanteribus totis stramineis, tarsis apice subinfuscatis; postici 
coxis nigris, trochanteribus stramineis, femoribus summo apice interdumque linea superna fuscis, tibiis basi apice- 
que fuscis, tarsis fusco-piceis. 


Mas. (an hujus?). Prater abdomen totum nigrum femince simillimus, 


6. DL. albovineta HoLMGR: 

Parum nitida, punctata, nigra, griseo-subsericea; ore, squamulisque alarum strami- 
neis; antennarum medio latere interno albido; alis infumato-hyalinis, stigmate piceo-fusco; 
pedibus anterioribus rufis, trochanteribus et coxis pallidis, his basi piceis; posticis obscure 
rufis, coxis et basi trochanterum nigris, tibiis basi apiceque nec non tarsis, fuscis; areis 
metathoracis superioribus utringue duabus, subcompletis; terebra brevi, parum exserta. — 
2 (Long. circit. 2 lin.). 

In Bahusia, rarissime (Prof. WAHLBERG). 


Species ab affinibus colore antennarum facillime dignoscitur. Statura et conformatio partium corporis fere 
DL. Rothii, at terebra feminae multo breviore. 


Caput 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAZ. 57 


Caput breve, transversum, pone oculos distincte angustatum. Metathorax scabriculus, spatio medio subsul- 
ciformi, parum profundo; areis superioribus utringue duabus, subcompletis; area superomedia transversa, 5-gona, 
apice aperta. Segmentum primum abdominis rectiusculum, posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullulum 
longius; postpetioli lateribus convergentibus. Ale nervis in- et externis rectiusculis; transverso anali haud fracto; 
areola irregulari, transversa, petiolata, nervum recurrentem ordinarium paullo ante medium excipiente. Pedes me- 
diocres, femoribus posticis validiuseulis; unguiculis tarsorum brevibus, curvatis, obsoletius pectinatis. 


Femina. Nigra, griseo-pubescens. Palpi, labrum et mandibule, flavida, ha denticulis piceis.  Antenne 
nigricantes; articulis flagelli 7—13 vel 4—13 intus albidis. Abdomen incisura secunda castanea; plica ventrali 
straminea. Ala infumato-hyalinre, stigmate obscure fusco; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores rufe- 
scentes, trochanteribus et coxis pallidioribus, his basi nigris vel piceis, tarsis subinfuscatis; postici coxis et trochan- 
teribus nigris, his apice rufo-testaceis, femoribus rufis interdum apice summo vel basi apiceque fuscis, tibiis sordide 
testaceo-rufis basi apiceque piceis, tarsis fuscis. 


Sectio II. Metathoraxz spatio medio planiusculo vel perparum impresso. 


Divisio 1:ma. Clypeus apice rotundatus vel truncatus, plerumque marginatus, 
in medio huud productus. 


Subdivisio 1. Åreola alarum completa. 


Phalanx I. Terebra 2 exserta, dimidi abdonminis longitudinem scepe cequans, 
interdum adlwue longior. 
A. Segmentum secundum abdominis latitudine longius vel sub- 
quadratum. 


a. Abdomen totum vel mazima ex parte nigrum. Confr. 
L. fuscipes. 


7. DL. viennensis GRAV. 


Parum pitida, punctata, nigra, griseo-pubescens; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavidis; marginibus apicalibus segmentorum abdominis rufo-castaneis; alis sub- 
hyalinis stigmate testaceo-flavo; pedibus anticis rufis, coxis et basi trochanterum mnigris, 
horum apice flavido; posterioribus rufis, coxis, basi trochanterum et femorum nec non 
apice et macula ante basin tibiarum pallidarum, nigris, tarsis fuscis; margine apicali clypei 
depresso, leviusculo; terebra segmenti primi longitudine. — 2 (Long. 2+4 lin.). 


Campoplex: viennensis Grav. Ichn. Europ. III. 478. 14. 
Porizon Annulator ZErt. Ins. Lapp. 394. 2. 9 (excluso &). 


E Lapponia specimen unicum femineum sub nomine ”Porizon annulator” mecum com- 
municavit Cl. ZETTERSTEDT. 


Robusta. Caput pone oculos non angustatum; fronte planiuscula, confertissime alutaceo-punctata, linea 
media elevata nulla; facie lateribus parallelis, longius pubescente. Clypeus non discretus, intra marginem, utringue 
foveola instructus, margine ipso apicali lavissimo. Mandibulze latiusculze, margine infero levissime reflexo, denti- 
culis apicalibus obtusis longitudine sequalibus. Palpi maxillares filiformes, articulo ultimo penultimo vix longiore. 
Antennze validiuscule; articulo primo flagelli nonnihil longiore quam secundo. Oculi subintegri. Thorax robustus, 
altitudine parum longior, opacus; mesothorace convexo, integro, confertissime alutaceo-punctato, marginibus laterali- 
bus leviter reflexis; pleuris subaciculatis, macula ad suturam metathoracis lxevi; scutello parum elevato, obtuso; 
metathorace ruguloso, spatio medio planiusculo, areis superioribus utrinque 2, altera basali semicirculari et altera 
apicali irregulariter trapeziformi. Abdomen subcompressum; segmento primo obtuse subgeniculato, postpetiolo qua- 
drato vel subtransverso, lateribus fere parallelis, inter spiracula (in hoc individuo) trifoveolato; 2:do latitudine longi- 
ore, basin versus perparum angustato, thyridiis distinetis; terebra longitudine circiter segmenti primi. Ale nervo 
radiali externo rectiusculo; interno segmento costa tertio 1 breviore; transverso anali infra medium obsolete fracto; 
areola petiolata. Pedes mediocres. 


Femina. Caput nigrum; palpis et mandibulis flavis, his denticulis piceis. Antennie nigre. Thorax totus niger. 
Abdomen nigrum, pallide puberulum, marginibus apicalibus segmentorum rufo-castaneis; plica ventrali pallida. Ala 


E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o & 8 


58 AUG. EMIL HOLMGREN, 


subhyalinze, stigmate testaceo 1. fulvescente; radice et squamula flavis. Pedes antici rufi, coxis, basi trochanterum 
et apice tibiarum nigris; posteriores rufi, coxis, basi trochanterum et femorum, nigris, tibiis pallide testaceis vel 
exalbidis, rarius rufis apice et ante basin nigricantibus vel fuscis, interne sepe fuscis vel ferrugineis; tarsis inter- 
mediis basi rufa, posticis totis obscuris; apice trochanterum omnium flavido. 


8. I. difformis OMEL. 


Subnitida, punctata, nigra, cinereo-pubescens; ore ex parte testaceo; alis infuscato- 
hyalinis, stigmate fusco, radice et squamula stramineis; pedibus rufis, coxis et basi tro- 
chanterum nigricantibus, tarsis apice fuscis; capite pone oculos vix angustato, facie sub- 
quadrata (29); areis metathoracis superioribus utringue duabus completis; segmento secundo 
abdominis latitudine longiore, terebra 2 dimidio abdomine longiore; alarum nervo trans- 


verso anali fracto. — 2 (Long. 24 lin.). 
Campoplex diformis Grav. Ichn. Europ. III. 458. 1. 2Q. (ex parte). — ? RarzeB. d. Ichn. der Forstins. 
I. 92. 1. ; 


In Scania ad Sjöbo d. 20 Julii (Stud. C. Roru). ” 

Ab affinibus haec species precipue discedit: 1:o corpore magis mitido; 2:o area metathoracis superomedia 
apice semper aperta; 3:o alis infuscatis, nervo transverso anali. fracto; 4:o facie subquadrata; 5:o eclypeo apice sub- 
truncato, marginato. 

Caput pone oculos vix angustatum; genis tumidiusculis, infra apicem clypei perparum descendentibus. Thorax 
nitidulus, fortiter punctatus; metathorace subruguloso, spatio medio planiusculo, vix impresso, mediocriter lato; 
areis superioribus lateralibus utrinque 2 completis, superomedia apice late aperta. Abdomen apice compressiuscu- 
lum, nitidum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subzquali, parum elevato, 
recto, postpetiolo lateribus rotundatis; secundo latitudine 3 saltem longiore; 3:tio quadrato; terebra tarsorum posti- 
corum longitudine, sursum leviter curvata. Als nervo radiali externo rectiusculo et segmento costa tertio longi- 
tudine 2qualibus; transverso anali paullo infra medium fracto vel subfracto, nervum e fractura nullum emittente; 
areola irregulari, breviter petiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes subgraciles. 

Femina. Nigra. Palpi et mandibulxe ex parte testacea. Plica ventralis flavida. Ale e fuscedine indutze, 
stigmate fusco-piceo; radice et squamula stramineis. Pedes rufi coxis et trochanteribus mnigris, his apice, rarius 
totis rufis; tarsis apice plus minusve infuscatis. 

Obs. Sub nomine Campopl. difformis plures sine dubio species in Ichneumonologia Europ. latent. Inde diffieilli- 
mum est eruere, num hec species vel alia similiter colorata vera difformis GRAV. sit. De synonymia RATZE- 
BURGI adhuc dubius sum, przsertim ob directionem nervorum in alis. Nervus scilicet dividens cellule cubi- 
talis primae nostre speciei omnino deficiens. 


9. I. Erucator ZETT. 

Perparum nitida, punctata, nigra, griseo-pubescens; ore squamulisque alarum flavi- 
dis; segmento secundo abdominis apice sepe subcastaneo; alis subhyalinis stigmate pallido vel 
sordide stramineo; pedibus anterioribus fulvescentibus, coxis et basi trochanterum piceis 
]. nigris; posticis rufis coxis et basi trochanterum nigris, tibiis ima basi et apice interdum 
infuscatis, tarsis extrorsum sensim obscurioribus; capite pone oculos parum angustato; 
facie longitudine latiore; areis metathoracis superioribus utrinque duabus completis; se- 
gmento tertio abdominis subquadrato; terebra 2 dimidio abdomine longiore; alarum nervo 
transverso anali haud fracto. — &? (Long. 23—3 lin.). 


Porizon Erucator ZEtt. Ins. Lapp. 394. 1. 59. 

Campoplexz diformis GRAv. Ichn. Europ. III. 458. 1. (ex parte). 
var. 1. 22: alis infuscatis. 

Campoplex fumipennis HoLrmGcr. Act. Holm. (1854) 12. 12. 52. 

In graminosis et fruticibus per omnem Sueciam, haud infrequens. 

A Limn. diformi nostra, cui primo adspectu haud absimilis est, precipue differt: 1:o toto eorpore magis 
opaco; 2:0 facie transversa; 3:0o alis seepius magis hyalinis, stigmate pallidiore. 

Caput pone oculos paullo tantum angustatum, antice visum subrotundatum, hirtulum. Genze os versus 
angustata, infra apicem clypei descendentes. Clypeus convexiusculus, margine apicali depresso, haud  nitido. 


SYTT OO ET EEE 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 59 


Mandibulze modice late, margine exteriore leviter reflexo, subdilatato, denticulis longitudine zequalibus. Oculi 
oblongi, juxta radicem antennarum leviter tantum emarginati. Antenne filiformes, capite cum thorace paullo lon- 
giores, extrorsum subattenuatre. Thorax robustus, punctatus, supra opacus, lateribus parum nitidus; metathorace 
obtuso, areis superioribus 5, quarum lateralibus utrinque 2 completis et superomedia transversa, pentagona, apice 
ut plurimum aperta. Abdomen subcompressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus lon- 
gitudine fere 2equali, postpetiolo convexiusculo duplo circiter latiore quam petiolo, lateribus subparallelis (5) vel 
convergentibus (2); 2:do utriusque sexus latitudine longiore, versus basin leviter depressam sensim angustato, thy- 
ridiis plus minus distinctis; terebra Q dimidio abdomine longiore, sursum leviter curvata. Directio nervorum in 
alis fere sicut in Limn. difformi, nervo tamen transverso anali haud fracto. Pedes mediocres, pubescentes; femori- 
bus: posticis validiusculis. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi et mandibule flavida, he denticulis piceis. Abdomen segmento secundo 
margine apicali szepissime castaneo; plica ventrali fusca (nec straminea ut in plerisque affinibus). Al: e fuscedine 
leviter indute, stigmate testaceo vel sordide stramineo; radice et squamula flavidis. Pedes rufi vel fulvescentes 
(anteriores) coxis et basi trochanterum nigris; postici tibiis interdum basi apiceque obscuris, calcaribus albidis, 
tarsis apice plus minusve infuscatis. 


10. LL. areolaris HOoLMGR. 


Parum nitida, punctata, albido-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavidis; alis subhyalinis stigmate dilute testaceo vel flavido, pedibus anterioribus 
rufis, coxis et basi trochanterum nigris, tarsis apice infuscatis; posticis rufis, coxis, basi 
trochanterum femorumque nigris, tibiis pallidis apice et ante basin nigricantibus, tarsis 
fuscis ima basi testaceis; capite pone oculos paullulum angustatum; facie transversa; areis 
metathoracis superioribus 5 subcompletis; segmento tertio abdominis subquadrato, terebra 
segmento primo longiore; alarum areola majuscula, nervum recurrentem ordinarium ante 
medium excipiente, nervo transverso anali haud fracto. — 2 (Long. 23—3 lin.). 

Habitat rarius in Gottlandia (Dom. G. BELFRAGE). 


Statura LC. Erucatoris, a qua preter alias notas directione nervorum in alis dignoscitur. 


Caput pone oculos nonnibil distinctius angustatum quam in L. Erucatore, preterea subsimiliter conforma- 
tum. Clypeus parum convexus, apice tenuiter marginatus, punctatus. Thorax subopacus; pleuris punctato-alutaceis, 
macula ordinaria subparva levi; metathorace hirto, spatio medio nullo modo concavo vel impresso, areis superiori- 
bus lateribus utrinque 2 completis, superomedia subpentagona, apice aperta. Abdomen elevatum, dorso subzaequi- 
lato; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudiue zaquali, levissime curvato, postpetiolo 
subquadrato lateribus parallelis, breviore at triplo latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore basin versus sensim 
paullo angustato, alutaceo; 3:tio quadrato; terebra 9 segmento primo paullo longiore leviter sursum curvata. Alze 
areola breviter petiolata, majuscula, nervum recurrentem ordinarium ante medium recipiente; nervo transverso anali 
haud fraeto. Pedes postici longiusculi. 

Femina. Nigra, albido-pubescens. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Plica ventrali flavida. 
Al& subhyaline vel leviter tantum infumatae; stigmate testaceo, fusco-marginato; radice et squamula flavidis. Pedes 
anteriores fulvescentes coxis nigris, trochanteribus flavidis articulo primo nigro; postici coxis nigris, trochanteribus 
flavidis basi nigris, femoribus rufis basi interdumque apice piceis, tibis pallidis apice et ante basin nigricantibus, 
tarsis fuscis ima basi pallidis. 


11. L. fenestralis HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra, albido-sericea; ore, articulo primo antennarum subtus 
plerumque, squamulisque alarum, stramineis; pedibus anterioribus rufo-fulvescentibus, tro- 
chanteribus et coxis flavidis, his basi nigricantibus; posticis coxis et basi trochanterum 
nigris, femoribus rufis ima basi summoque apice fuscis, tibis exalbidis apice et ante basin 
fuscis, tarsis obscuris; alis leviter infumatis, stigmate sepius pallido, areola nervum recur- 
rentem ordinarium fere in medio excipiente; capite pone oculos non angustato; areis me- 
tathoracis superioribus lateralibus utrinque 2 subcompletis; postpetiolo abdominis subqua- 
drato, terebra 2 dimidii abdominis longitudine. — 52? (Long. 14—143 lin.). 

Campoplez majalis var. 4 Grav, Ichn. Europ. III, 464. 


60 AUG. EMIL HOLMGREN, 


var. 1. 3: area metathoracis superomedia irregulari, apice occlusa. — an monstrosa? 
var. 2. Se: femoribus posticis totis rufis. 
var. 3. FP: antennarum scapo subtus toto nigro-piceo. 

Campoplex majalis (genuin.?) Grav. Ichn. Europ. III. 462. 4. (ex parte). 

In graminosis et in domibus ad fenestras per omnem Sueciam haud infrequens. A 
primo vere usque ad autumnum mihi obvia. In Microlepidopterorum larvis ova 
deponit. Var. 1. e Scania mecum communicavit Stud. Roru. 

Species ab affinibus pracipue discedit magnitudine minore, capite pone oculos non angustato, structura 
abdominis et directione nervorum in alis. 


Caput transversum, subbuccatum, pone oculos non (vel vix) angustatum, subopacum, temporibus magis 
nitidis; facie hirta, transversa. Clypeus apice late rotundatus. Genze tumidiuseula, infra apicem clypei vix de- 
scendentes. Antenna dimidio corpore longiores, feminze breviores quam maris, filiformes, extrorsum paullo attenu- 
ate. Thorax altitudine longior; subeylindricus, lateribus prsesertim pubescens et nitidulus; metathorace spatio 
medio modice lato, areis superioribus lateralibus utringue 2 subnitidis, rarius incompletis vel subconfluentibus, area 
superomedia 5-gona, apice aperta. Abdomen angustum, equilatum, apicem versus apud Q leviter compressum ; 
segmento primo rectiusculo vel paullulum tantum curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus nonnihil 
bieviore, postpetiolo convexiusculo, latitudine vix longiore (6) vel subquadrato (9), lateribus subparallelis; 2:do 
latitudine + saltem longiore, basin versus sensim paullo angustato; 3:tio vel 3:tio 4:toque (5) subquadratis; tere- 
bra Q longitudine circiter dimidio abdominis, tenui. Ale nervo radiali externo leniter curvato vel rectiusculo (9); 
transverso anali haud fracto; areola nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Caput nigrum, albo-sericeum; palpis et mandibulis stramineis, his denticulis piceis. An- 
tenn&e nigricantes, scapo subtus ut plurimum macula flavida notato, rarius fere toto nigro-piceo. Thorax et abdo- 
men tota nigra, albido-pubescentia; plica ventrali plerumque fusco-pallidoque varia. Ale subhyalinee vel e fuscedine 
leviter tincta; stigmate rarius dilute fusco, plerumque substramineo; radice et squamula albido-flavis. Pedes antici 
coxis et trochanteribus aut totis flavis aut ex parte fuscis, femoribus, tibiis et tarsis fulvescenti-flavis, his apice 
subinfuscatis; medii coxis et trochanteribus flavis, illis basi plus minusve nigricantibus, femoribus fulvis, tibiis pal- 
lide testaceis, apice et ante basin leniter infuscatis, tarsis fuscis basi dilutioribus; postici coxis et trochanteribus 
nigris, his apice subflavidis, femoribus rufis basi apiceque piceis, tibiis rufo-testaceis basi et medio toto vel latere 
exteriore subalbidis, apice et ante basin fuscis, tarsis fuscis basin versus dilutioribus. 

Var. 2. Caput pone oculos nonnihil magis angustatum quam in specie genuina. 


12. LIL. majalis Grav. 


Parum nitida, punctulata, nigra, albido- subsericea; ore et squamulis alarum, flavi- 
dis; alis leviter infumatis stigmate dilute fusco-testaceo; pedibus anterioribus fulvescenti- 
bus, coxis maxima ex parte nigris, trochanteribus stramineis, tarsis apice fuscis; posticis 
coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, femoribus rufis, tibiis albido-stramineis 
apice et ante basin piceis, tarsis fuscis basi pallidioribus; capite pone oculos angustato; 
areis metathoracis superioribus utrinque 2, parum nitidis; postpetiolo abdominis subqua- 
drato, terebra 2 dimidio abdomine paullo breviore; areola alarum nervum recurrentem 
ordinarium pone medium excipiente. — 29 (Long. 2—21 lin.). 

Campoplex majalis Grav. Ichn. Europ. III. 462. 4 79. (genuina). | 

In Uplandia (Prof. BoHeMman); in Wermelandia d. 8 Aug. (Cand. v. Gois). 


Limn. fenestrali nostra primo intuitu valde similis, at preter staturam rubustiorem et magnitudinem majo- 
rem ab illa dignoscitur: 1:0 capite pone oculos distinctius angustato, minus buccato; 2:o articulo primo antennarum 
subtus nigro; 3:o areola alarum nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Cetera omnino ut in 
Limn. fenestrali. An ejus varietas? 


13. LC. chrysostieta Grav. 


Parum nitida, punctata, nigra, albido-pubescens; ore, articulo primo antennarum 
subtus squamulisque alarum, stramineis; segmento tertio interdumque quarto abdominis 
macula laterali subeastanea vel badia; pedibus anterioribus rufo-fulvescentibus vel fulvo- 


j 
; 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 61 


stramineis, trochanteribus et coxis favidis, his basi sepe nigricantibus; posticis coxis et 
basi trochanterum nigris, femoribus rufis, tibiis exalbidis apice et ante basin fuscis, tarsis 
obscuris; alis subinfumato-hyalinis, stigmate sepius pallido, areola nervum recurrentem 
ordinarium paullo pone medium excipiente; capite pone oculos subangustato; areis meta- 
thoracis superioribus utrinque duabus, completis; postpetiolo abdominis subquadrato, tere- 
bra 2 dimidii abdominis longitudine. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 
Campoplex chrysostictus Grav. Ichn. Europ. III. 522. 49. — Horner. Act. Holm. (1854). 14. 18. 0. 
In graminosis et fruticibus per Sueciam mediam et meridionalem, haud infrequens; 
scilicet in Ostrogothia et Hallandia specimina quedam utriusque sexus cepi; in 
Seania ad Lund, Ilstorp etc. mense Julio a Dom. C. RotH capta; in Smolandia 
ad Anneberg nec non in Uplandia ad Holmiam a Cel. BoHeMAN inventa; in 
Wermelandia ad Kil d. 13 Julii, rarius a Cand. v. Gots deprehensa. 


Limn. fenestrali iterum valde similis et affinis, at semper magnitudine major et preterea differt: 1:o genis 
infra apicem clypei nonnihil magis descendentibus; 2:o metathoracis areis superioribus lateralibus completis; 3:o 
abdomine a latere viso angustiore segmento 3 vel 3 et 4 macula laterali castanea aut rufo-testacea utrinque nota- 
tis; 4:o femoribus posticis totis rufis; 5:o areola alarum nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium exci- 
piente. Cetera fere omnino ut in Limn. fenestrali. 


Obs. Caveas ne hanc speciem cum Limn. armillata, cui facies subquadrata et frons angustior est, confundas. 


14. IL. armillata Grav. 


Parum nitida, punctata, albo-sericea, nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, 
stramineis; scapo antennarum subtus pallido; segmentis mediis abdominis iateribus obscure 
rufo-maculatis; alis subhyalinis, stigmate substramineo; pedibus rufescentibus, anteriorum 
coxis et tochanteribus stramineis, illis basi interdum fuscis, posticorum coxis et trochante- 
ribus nigris, his apice flavidis, tibis stramineis apice et ante basin fuscis, tarsis obscuris 
articulis 1—3 basi pallidis; capite pone oculos angustato, facie quadrata (2); areis meta- 
thoracis superioribus lateralibus utrinque 2, superomedia transversa, apice aperta, spatio 
medio latiusculo; segmento secundo abdominis latitudine + longiore, terebra 2 dimidii ab- 
dominis longitudine. — 52 (Long. 2—23 lin.). 

Campoplexz armillatus GRAV. Ichn. Europ. III. 514. 42. S. — RaATtzEB. die Ichn. der Forstins. I. 95. 10. 

(Long. 3 ''). 

Campoplex chrysostictus var. 2 Grav. Ichn. Europ. III. 524. 

In Westrogothia ad Kinnekulle (Cel. BomEMAN); in Uplandia prope Holmiam (Doct. 
C. Står). E pupa Tineze exclusa. ; 

Species certe distineta. Ab omnibus affinibus hujus sectionis, preeter colorem, structura faciei facile discedit. 

Caput breviasceulum, haud buccatum, pone oculos distincte angustatum; facie (feminze saltem) nonnihil 
angustiore quam fronte, quadrata vel subquadrata (nec sicut in speciebus proxime affinibus transversa); genis non 
buccatis, perparum descendentibus, distantia inde inter oculos et mandibulas angusta. Clypeus convexiusculus, 
apice late rotundatus, tenuiter marginatus. Mandibulxe modice late; apicem versus parum angustatse; denticulis 
longitudine 2equalibus. Antenne dimidio corpore paullo longiores, filiformes, extrorsum subattenuatse. Oculi 
oblongi, juxta radicem antennarum leviter emarginati. Thorax capite parum angustior, robustus, altitudine longior, 
pubeseens; metathorace areis superioribus utrinque 2, completis, superomedia transversa (saltem 9), apice ut pluri- 
mum aperta, spatio medio latiusculo, leviter impresso. Abdomen apice compressiusculum, segmento primo postico- 
rum pedum coxis cum trochanteribus paullo breviore, vix vel perparum 'curvato, postpetiolo convexiusculo, subqua- 
drato vel latitudine nonnihil longiore, lateribus sxepius convergentibus; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim 
paullo angustato, subtiliter alutaceo, gastrocoelis distinctis; 3:tio quadrato vel subquadrato; terebra 9 segmento 
primo nonnihil longiore, subsursum leviter curvata. Alzxe nervo radiali externo rectiusculo; transverso anali haud 
fracto; areola petiolata, nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium excipiente. Pcedes mediocres; ungui- 
culis tarsorum ad medium pectinatis. 


62 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Mas et Femina. Nigri, albo-sericei. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Antenna nigro- 
fuscse, scapo subtus flavescente vel interdum subtestaceo. Abdomen segmentis 2—3(—4) macula laterali interdum- 
que marginibus quoque apicalibus rufo-castaneis, 4—6 margine summo apicali rufo-testaceis. Pedes anteriores ful- 
vescentes, trochanteribus et coxis substramineis, his basi ssepe piceis, tarsis apicem versus sepe leviter infuscatis; 
postici coxis et trochanteribus nigris vel nigro-piceis, his apice flavidis, femoribus rufis, tibiis albido-testaceis, apice 
et ante basin externe piceis interne subferrugineis, tarsis fuscis articulis 1—3 basi albidis. 


15. L. interrupta FHoLMGR. 


Parum nitida, punctulata, albido-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, stramineis; alis subhyalinis, stigmate substramineo-fusco; pedibus anterioribus 
fulvescentibus, coxis ex parte nigris, trochanteribus flavidis, posticis rufis, coxis et tro- 
chanteribus nigris, tibiis exalbidis basi apiceque piceo-fuscis, tarsis nigricantibus vel fuscis; 
capite pone oculos nonnihil angustato; metathoracis areis superioribus lateralibus utrinque 
confluentibus, superomedia 5-gona, subtransversa (9). — 2 (Long. circit. 2 lin.) 

In Lapponia meridionali ad Stensele, Bastuträsk, Lycksele etc. d. 13—29 Aug. minus 
frequens. 


Ab affinibus hujus sectionis preecipue discedit: 1:o capite pone oculos nonnihil angustato; 2:o metathorace 
areis superioribus lateralibus tantum duabus majusculis (hb. e. costa transversa nulla vel obsoletissima duplicatis) 
instructo; 3:o alis forte purius hyalinis: 4:o antennis abdominisque dorso totis nigris; 5:o tibiis posticis basi apice- 
que (nee apice et ante basin) nigro-piceis. 

Caput transversum, vix buccatum; genis infra apicem clypei non descendentibus; facie subtransversa, hir- 
tula. Thorax lateribus nitidulus; metathorace spatio medio modice lato, perparum impresso. Abdomen apice com- 
pressiusculum, dorso subaequilato; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo breviore, 
rectiusculo vel levissime curvato, postpetiolo feminse subtransverso, apicem versus paullulum dilatato, maris sub- 
quadrato lateribus fere parallelis; 2:do latitudine 3 longiore, gastrocoelis distinctis; terebra Q dimidii abdominis 
longitudine.  Directio nervorum in alis sicut in Limn. armillata. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri, albido-sericei. Palpi et mandibule flavida, ha denticwis piceis. Plica ventralis 
straminea. Ale subhyaline vel e fuscedine levissime tantum indute, stigmate testaceo-stramineo vel stramineo- 
fuscescente; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores fulvescentes coxis rarius totis nigris plerumque apice 
flavidis, trochanteribus interdumque basi tibiarum flavis vel stramineis, tarsis apice sepius dilute fuscis; postici 
coxis et trochanteribus nigris, femoribus rufis, rarius (3) geniculo summo fusco, tibiis stramineo-albidis, basi 
apiceque fusco-piceis, tarsis fuscis vel nigricantibus, rarius ferrugineis. 


16. LIL. combinata HoLMGR. 

Nitidula, punctata, nigra, cinereo-subsericea; ore, squamulis alarum et plica ven- 
trali flavidis; alis subhyalinis, stigmate pallido; pedibus sordide fulvescenti-testaceis, coxis 
et basi trochanterum nigricantibus, femoribus basi ex parte piceis, tibiis posticis apice et 
ante basin nec non 'tarsis omnibus, fuscis, his basi pallidioribus; facie nonnihil angustiore 
quam fronte; areis metathoracis superioribus subquinis completis; segmento secundo abdo- 
minis latitudine longiore, terebra ? segmento primo paullo longiore. — &2 (Long. circit. 
2 lin.). N 

In Scania ad Ilstorp d. 15 Julii (Stud. Rotr); in Wermelandia ad Hvitsand d. 20 
Julii (Cand. Axer v. Goiäs). 


Magnitudo Limn. vetule. Ab affinibus, praeter gracilitatem et colorem pedum, facie angustiore et segmento 
secundo abdominis longiore praecipue discedit. 

Caput pone oculos vix (S) vel paullo (2) angustatum, subbuccatum, a fronte visum subrotundatum; facie 
hirta nonnihil angustiore quam fronte; genis paullulum tumidis. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum levissi- 
me. tantum emarginati. Antenne filiformes, extrorsum subattenuatae; dimidio corpore longiores. Thorax altitudine 
longior, lateribus saltem nitidulus et pubescens; metathorace areis superioribus 5 sapius completis vel superomedia 
apice aperta, spatio medio mediocriter lato. Abdomen apice compressum; segmento primo posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus longitudine subzegquali, postpetiolo subquadrato vel latitudine paullo longiore, perparum convexo; 
2:do latitudine saltem + longiore, alutaceo apice leviore, gastrocoelis subdistinctis. Als stigmate mediocriter 


SE EEE EEE 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 63 


magno; nervo radiali externo rectiusculo vel levissime tantum curvato; tramnsverso anali haud fracto; areola subtri- 
angulari, breviter petiolata, nervum recurrentem ordinarium paullulum pone medium excipiente. Pedes graciles; 
ealcaribus tibiarum posticarum longitudine subzequalibus, h. e. exteriore paullulum tantum breviore. 

Mas. Niger, cinereo-sericeus. Palpi et mandibulz flavida, he denticulis piceis. Plica ventralis straminea. 
Ale subhyalinge vel e fuscedine leviter indute, stigmate sordide stramineo, squamula et radice flavescentibus. 
Pedes anteriores coxis et trochanteribus nigricantibus, his totis vel apice spe flavidis, femoribus testaceis vel sor- 
dide fulvescenti-testaceis basi plus minusve piceis, tibiis sordide fulvescenti-stramineis, tarsis fuscis basi pallidiori- 
bus; postiei coxis et trochanteribus nigris, his summo apice sepe rufescenti-stramineis, femoribus aut nigricantibus, 
aut piceis, aut ferrugineis basin apicemque versus piceis, tibiis substramineo-testaceis apice et ante basin fuscis, 
tarsis fuscis basi pallidis. 


17. IL. sepiella HoLMGR. 

Parum nitida, griseo-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, 
flavo-testaceis; alis infumatis, stigmate fusco; pedibus anterioribus fulvescenti-testaceis, co- 
xis nigris, femoribus subtus basin versus piceis; posticis nigricantibus, apice trochanterum 
et medio tibiarum late rufescentibus; facie et fronte latitudine subzequalibus; areis meta- 
thoracis superioribus subquinis; postpetiolo abdominis latitudine paullo longiore vel sub- 
quadrato, subtilissime alutaceo, opaco; terebra dimidio abdomine perparum longiore; areola 
alarum 2 subpentagona, nervo tramsverso anali fracto. — 2 (Long. 2—2+4 lin.). 

In Lapponia meridionali ad Umenäs pauca specimina initio Augusti inveni; feminam 
Cel. BoHEMAN cepit prope Holmiam Uplandiz. 


Limn. obscurelle colore simillima, a qua tamen preter alias notas facillime dignoscitur: 1:0 capite (maris 
saltem) pone oculos nullo modo angustato; 2:o abdomine supra magis opaco, pube brevi dense obsito; 3:o tere- 
bra 9 multo longiore; 4:o areola alarum sessili vel in Q sepissime 5-gona, nervo transverso anali infra medium 
plus minusve distincte fracto. A Limn. combinata structura faciei mox discedit. 

Caput pone oculos non (6) vel paullulum tantum (9) angustatum; facie transversa, os versus potius non- 
nihil dilatata quam angustata; genis tumidiusculis, infra apicem clypei nonnihil descendentibus. Clypeus apice late 
rotundatus, immarginatus. Antenna dimidio corpore paullo longiores, filiformes, extrorsum non attenuata. Thorax 
robustus; metathorace altitudine brevior, scutello multo humilior, areis superioribus lateralibus utrinque duabus valde 
distinetis, superomedia 5-gona, apice aperta vel subocclusa, spatio medio vix nisi levissime impresso. Abdomen 
apice compressiusculum, dorso zequilatum; segmento primo validiusculo, vix curvato, posticorum pedum coxis cum 
trochanteribus longitudine subzequali, subtiliter alutaceo, opaco, margine summo apicali lzevi, postpetiolo latitudime 
longiore (rarius subquadrato), apicem versus paullulum angustato, in & distinctius quam in Q; 2:do latitudine 4 
longiore basin versus sensim paullo angustato, gastrocoelis subdistinctis; 3:tio subtransverso; sequentibus magis ni- 
tidis quam antecedentibus; terebra dimidio abdomine paullo longiore, leviter curvata. Ala nervo radiali externo 
rectiusculo; transverso anali infra medium fracto vel subfracto, nervum e fractura subobsoletum emittente; areola 
subsessili (&) vel 5-gona. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri, griseo-pubescentes. Palpi et mandibulz flavo-testacea, ha denticulis piceis. Plica 
ventralis sordide stramineo. Ale infumatze, stigmate fusco vel nigricante, radice et squamula substramineis, hac 
interdum leviter infuscata. Pedes anteriores fulvescenti-testacei, coxis nigricantibus, trochanteribus apice subflave- 
scentibus, femoribus subtus ad basin macula vel linea picea notatis, tarsis apice fuscis; postici nigro-picei, apice 
trochanterum rufo, tibiis rufo-testaceis basi apiceque fuscis, tarsis fuscis basin versus ferruginantibus. 


18. I. bucculenta HOLMGR. 

Parum nitida, punctata, nigra, cinereo-subfusco-pubescens; alis infumatis, stigmate 
dilute piceo, radice straminea; tibiis ex parte piceis; areis metathoracis superioribus utrin- 
que 2 subcompletis; segmento secundo abdominis latitudine nonnihil longiore; terebra 4 3 
abdominis longitudine. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

Sub foliis deciduis ad Lindholmen Scanie d. 14 April. a Stud. C. RotH capta mecum- 
que benevole communicata. 


Hzec species ab affinibus preeter alias notas colore insigni pedum egregie distincta. 
Caput pone oculos non angustatum; facie transversa, antice subdilatata; genis tumidis, infra oculos valde 
descendentibus. Clypeus linea impressar subobsoleta diseretus, convexiusculus, apice late rotundatus vel subtruncatus. 


64 AUG. EMIL. HOLMGREN, 


Mandibulx modice lata, denticulis longitudine zequalibus. Oculi oblongo-ovati, juxta radicem antennarum levissime 
emarginati. Antennze validiusculze, filiformes, dimidio corpore longiores. Thorax capite angustior, altitudine lon- 
gior, perparum nitidus, longius pubescens; metathorace areis superioribus utrinque duabus, subcompletis vel subeon- 
fluentibus. Abdomen apice compressiusculum, dorso pube brevi obductum; segmento primo posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus longiore, rectiusculo, parum elevato, postpetiolo latitudine nonnihil longiore; 2:do latitudine 
paullo longiore, basin versus sensim angustato, gastrocoelis subdistinctis; 3:tio subquadrato; -sequentibus transversis; 
terebra dimidio abdomine longiore, rectiuscula. Ale nervo radiali externo rectiusculo; interno latere exteriore sti- 
gmatis longiore; transverso anali infra medium subfracto; areola brevissime petiolata vel subsessili, nervum recur- 
rentem ordinarium fere medio excipiente. Pedes mediocres. 


Femina. Nigra, cinereo-fusco-pubescens. Plica ventralis sordide straminea. Ale infumate, stigmate dilute 
fusco-piceo; radice straminea. Tibise medio picex vel ferruginantes. 
Obs. Heec species medium tenet inter Canidias et Limnerias. 


19. LL. lugubrina HOLMGR. 


Subnitidula, punctulata, cinereo-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavo-stramineis; alis subhyalinis, stigmate fusco; pedibus anterioribus sordide 
testaceo-fulvescentibus, coxis nigris, trochanteribus flavidis, femoribus mediis basi subtus 
piceis; posticis nigricantibus, summo apice trochanterum rufescente, tibiarum medio late 
et ima basi albido-testaceis; capite pone oculos paullo angustato; metathorace areis superi- 
oribus utringue duabus sat distinctis; segmento secundo abdominis latitudine vix longiore; 
terebra ? segmento primo perparum longiore. — 2 (Long. 13—2 lin.). 

In Wermelandia ad Kil et Södra Finskogen nec non in Norvegia meridionali a Dom. 
AxEL v. Gois mense Julio inventa mecumque benevole communicata. 


Caput pone oculos paullulum angustatum, haud buccatum; facie snbquadrata vel longitudine perparum la- 
tiore, hirtula; genis haud tumidis, infra apicem clypei paullo descendentibus. Oculi oblongi, juxta radicem anten- 
narum levissime emarginati. Antenmnee capite cum thorace nonnihil longiores, filiformes, vix attenuatae. Thorax 
capite angustior, altitudine longior, lateribus nitidulus; pleuris macula ordinaria lzevissima; metathorace apicem 
versus sensim declive, spatio medio modice angustato, parum impresso, areis superioribus lateralibus utrinque dua- 
bus, sat completis, area superomedia 5-gona apice aperta. Abdomen apice compressiusculum, a latere visum cla- 
vatum, pube brevi crebre obductum; segmento primo rectiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus lon- 
gitudine subaquali, postpetiolo convexiusculo lateribus subconvergentibus; 2:do latitudine vix longiore, basin versus 
sensim angustato, ante basin utringque paullo depresso, gastrocoelis parvis; sequentibus transversis; terebra segmento 
primo paullo tantum longiore, subsursum levissime curvata. Ale nervo radiali externo rectiusculo vel apice summo 
levissime tantum incurvato; areola brevissime petiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. 
Pedes mediocres, tibiis et tarsis brevissime spinulosis. 

Femina. Nigra, cinereo-pubescens. Palpi et mandibula straminea, ha denticulis piceis. Plica ventralis 
flavida. Ale subhyaline vel leviter infumate, stigmate fuscescente; radice et squamula stramineis. Pedes anteri- 
ores sordide fulvescenti-testacei, coxis nigris, trochanteribus stramineis, femoribus intermediis basin versus subtus 
ut plurimum piceo-notatis, tarsis apice fuscis; postici nigri vel piceo-nigricantes, apice summo trochanterum rufo- 
testaceo, tibiis albido-testaceis apice et ante basin fusco-nigris, tarsis nigricantibus summa basi pallidis. 


20. LL. cursitans HOLMGR. 


Subnitidula, punctata, griseo-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica ven- 
trali, stramineis; alis subhyalinis, stigmate dilute fusco; coxis et trochanteribus anteriori- 
bus nigris, his ex parte flavidis, femoribus anterioribus sordide fulvescenti-testaceis, mediis 
basin versus plus minusve piceis, posticis nigris, tibiis testaceis, posticis basi apiceque 
fuscis, tarsis ferrugineo-fuscis, anticis basin versus dilutioribus; capite pone oculos non 
angustato; areis metathoracis superioribus utrinque duabus; segmento secundo abdominis 
latitudine + longiore; terebra dimidio abdomine paullo longiore. — 2 (Long. circit. 13 lin.). 


In Uplandia ad Holmiam a Cel. BouEMAN rarissime capta, 
4 Limn. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 65 


Limn. lugubrina aperte gracilior et preterea ab hac differt capite pone oculos nullo modo angustato, se- 
gmento secundo abdominis et terebra longioribus, pedibus aliter coloratis etc. 

Caput pone oculos non angustatum, subbuccatum; facie hirtula, longitudine parum latiore, vix paullulum 
angustiore quam fronte; genis tumidiusculis. Clypeus medio paullo convexus, apice subtruncatus, margine utringue 
leviter depresso. Mandibulze modice lats, basin versus sensim nonnihil latiores; denticulis longitudine zsequalibus. 
Antenne dimidio corpore longiores, extrorsum vix attenuatre. Thorax capite angustior, altitudine longior; pleuris 
alutaceis macula ordinaria majuscula lzevi; metathorace a basi ad apicem sensim declivi, areis superioribus laterali- 
bus utringue duabus, completis, superomedia latitudine longiore, apice aperta, ceteris nitidiore. Abdomen angu- 
stum, obiongo-subfusiforme; segmento primo rectiusculo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine 
circiter aequali, postpetiolo convexiusculo, lateribus convergentibus, duplo fere latiore quam petiolo lineari; 2:do 
latitudine longiore, subtiliter alutaceo, basin versus sensim angustato, gastrocoelis parum perspicuis; terebra dimi- 
dio abdomine paullo longiore, subsursum leviter curvata, pilosella. Ala nervo radiali externo non exacte recto; 
transverso anali infra medium subfracto, nervum e fractura obsoletissimum emittente; areola petiolata nervum recur- 
rentem ordinarium paullo pone medium excipiente. Pedes mediocres, anteriores subgraciles. 

Femina. Nigra, cinereo-subsericea. Palpi et mandibulae straminea, ha denticulis piceis. Antenna nigree, 
scapo subtus szepius dilute fusco. Plica ventralis straminea. Ale subhyalinze vel leviter e fuscedine tinctze, stigmate 
dilute fusco; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores testaceo-fulvescentes coxis nigris, trochanteribus anti- 
cis flavescentibus, mediis piceis apice stramineis, femoribus mediis ex parte piceis, tarsis apice subinfuscatis; po- 
stici nigro-picei, tibiis medio late testaceis, calcaribus albidis. 


21. LC. volubilis HoLMGR. 

Parum nitida, puncetata, griseo-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, stramineis; alis subhyalinis vel leviter infumatis, stigmate dilute fusco; coxis et 
trochanteribus nigris, his ex parte flavidis vel rufescentibus; femoribus anterioribus sordide 
fulvescenti-testaceis, mediis basin versus plus minusve piceis, posticis nigris; tibiis testaceis, 
mediis apice fuscis, posticis exalbidis apice et prope basin nigricantibus; tarsis posticis ni- 
gris basi albidis; capite pone oculos non angustato; areis metathoracis superioribus utringue 
duabus completis, area superomedia non ad basin extensa; segmento secundo abdominis 
latitudine longiore; terebra 9 dimidio abdomine longiore. — (5?) 2 (Long. circit, 2 lin.). 

var. 1. 72: femoribus et tibiis anterioribus totis rufescentibus. 
? (var. 2. P2: trochanteribus anterioribus flavidis. 
rr 3. 2: femoribus posticis ex parte rufescentibus. 


Obs. Areola alarum harum varietatum nervum recurrentem ordinarium pone medium excipit. 


In Lapponia meridionali ad Tärna et Stensele d. 19 Jul.—14 Aug. rarius; in Smo- 
landia a Cel. BoHEMAN rarissime quoque capta. 


Limn. cursitanti primo intuitu valde similis, a qua tamen ut mihi videtur distincta: 1:0o clypeo magis de- 
presso; 2:o antennis validioribus et dimidio abdomine vix longioribus, extrorsum subattenuatis; 3:0 area supero- 
media metathoracis latitudine non longiore, a basi remota, apice late aperta; 4:o gastrocoelis segmenti secundi 
abdominis distinctioribus; 5:o alarum nervo transverso anali nullo modo fracto, åreola nervum recurrentem ordina- 
rium fere medio excipiente; 6:0 tibiis posticis aliter coloratis. A LL. combinata, sepiella, bucculenta et lugubrina 
notis jam: allatis distincta. 

Femina. Nigra, griseo-pubescens. Palpi et mandibulz flavida, he denticulis piceis. Plica ventralis straminea. 
Ale subhyalinze vel e fuscedine leviter tinctze, stigmate dilute fusco; radice et squamula stramineis. Pedes coxis nigris; 
trochanteribus anticis substramineis basi piceis, mediis piceis apice summo testaceo-stramineis, posticis nigricantibus 
apice rufescentibus; femoribus anticis testaceo-fulvis, mediis concoloribus basi subtus plus minusve piceis, posticis 
nigricantibus apice summo interdum testaceis; tibiis anticis testaceis, mediis concoloribus apice fuscis, posticis al- 
bentibus vel pallide stramineis apice et prope basin nigricantibus; tarsis anterioribus testaceis apice subinfuscatis, 
posticis nigricantibus basi albida. 

Obs. Ut varietates Limn. volubilis qusedam adnotavi specimina, quee, prater magnitudinem minorem, colorem pe- 
dum et alias leviores notas, directione nervorum in alis a specie genuina nonnihil discrepant. Quum vero 
pauca tantum exempla vidi adhuc mihi difficillimum est dijudicare, num ut species peculiares vel tantum 
ut varietates hujus speciei referri debeant. Prseterea he specimina Limn. boreali adeo suntsimillima, ut vix 
nisi capitis conformatione ab hac discerni possint. 

E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. ke) 


66 AUG. EMIL HOLMGREN. 


b. Abdomen segmentis quibusdam totis vel maxima ex parte rufescentibus. 


22. LIL. fuscipes HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra, cinereo-pubescens; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavidis; abdominis medio fere toto vel marginibus apicalibus segmentorum rufe- 
scentibus; alis subinfuscato-hyalinis, stigmate dilute fusco; pedibus sordide rufo-testaceis, 
coxis, basi trochanterum et femorum nigricantibus; metathorace areis superioribus 5; se- 
gmento secundo abdominis latitudine vix vel parum longiore; terebra 9 rectiuscula se- 
gmenti primi longitudine. — &? (Long. circit. 2 lin). 

Campoplex fuscipes HoLrmGr. Act. Holm. (1854). 16. 22. &. 

In Scania ad Kullen mense Julio a me rarius capta. 


Caput pone oculos vix nisi levissime angustatum; temporibus nitidulis; genis tumidiusculis, infra apicem 
elypei descendentibus; spatio inter oculos et basin mandibularum latiusculo; facie transversa, hirtula.  Clypeus 
apice subtruncatus, margine apicali juxta foveolas laterales leviter reflexo, mnitidulo. Ocwi vix nisi obsoletissime 
emarginati. Antenna dimidio corpore longiores, femina breviores quam maris, utriusque sexus filiformes, extrorsum 
parum attenuate. Thorax robustus; pleuris macula ordinaria laevi; pectore transverso; metathorace ruguloso, areis 
superioribus 5, superomedia pentagona. Abdomen apice modice compressum; segmento primo posticorum pedum 
coxis cum trochanteribus longitudine subzequali, perparum elevato, levissime curvato, postpetiolo transverso apicem 
versus sensim paullulum dilatato; 2:do latitudine vix vel parum longiore, subzquilato vel basin versus levissime 
angustato; 3:tio quadrato; terebra segmento primi longitudine circiter sequali, rectiuscula. Ale nervis in- et exter- 
nis rectiusculis; transverso anali infra medium subfracto; cellula radiali breviuscula; areola petiolata nervum recur- 
rentem ordinarium paullo ante medium excipiente. Pedes mediocres; coxis supra nitidis. 

Mas. Niger vel nigro-piceus. Palpi et mandibulze flavida vel pallide testacea, ha denticulis nigricantibus. 
Abdomen segmentis 1—7 margine apicali plus minusve late rufo-testaceis. Ala e fuscedine tinctre, stigmate dilute 
fusco vel testaceo; radice et squamula flavidis. Pedes rufescenti-testacei, coxis et basi trochanterum nigricantibus, 
his apice subflavidis, femoribus (saltem posterioribus) basi plus minusve nigro-fuscis aut piceis, posticis preeter 
summum apicem interdum totis nigricantibus; tibiis posticis basi apiceque obscurioribus; tarsis subinfuscatis. 


Femina. Segmenta 2—4 abdominis maxima ex parte rufescentia. Cetera sicut in I. 


23. LL. brevicornis HOLMGR. 


Parum nitida, punctulata, cinereo-subsericea, nigra; ore flavo-testaceo; abdominis 
medio pedibusque rufis, coxis et basi trochanterum posticorum nigricantibus; alis subhya- 
linis, stigmate, radice et squamula stramineis; metathorace areis superioribus 5, supero- 
media apice aperta; postpetiolo et segmentis omnibus abdominis transversis; terebra 9 vix 
segmenti primi longitudinem sequante; antennis et pedibus breviusculis. — 2 (Long. 3— 
34 lin.). : 

? Campoplex crassicornis GRAV. Ichn. Europ. III. 565. 78. 9 (ex pare). 

In Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHEMAN rarissime inventa. 


Inter majores sui generis. Ab affinibus non colore tantum verum etiam structura abdominis et brevitate 
antennarum primo intuitu distincta. ; 

Caput pone oculos non angustatum, a fronte visum transverso-subrotundatum; genis et temporibus tumidi- 
usculis; facie transversa, nonmnihil latiore quam fronte. Clypeus breviusculus, trarsversus, apice subtruncatus, 


fere immarginatus. Oculi juxta radicem antennarum leviter emarginati. Antenn&e dimidiam corporis longitudinem. 


vix aquantes, filiformes, extrorsum nonnihil tenuiores. Thorax robustus, parum nitidus, pubescens; metathorace 
areis superioribus 5, quarum superomedia subquinquangularis, apice aperta. Abdomen capite cum thorace longius, 
apice subcompressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subaquali, rectiu- 
sculo vel levissime tantum curvato, postpetiolo antice tumidiusculo, transverso, marginato, duplo latiore quam pe- 
tiolo, dorso medio foveola instructo; 2:do transverso, a medio ad basin sensim angustato; terebra segmento primo 
paullo breviore vel longitudine subequali, leviter sursum curvata. Ale nervo radiali externo leniter subarcuatim 
curvato; transverso anali haud fracto; areola petiolata, nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium excipi- 
ente. Pedes validiusculi. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 67 


Femina. Nigra, cimereo-subsericea. Palpi et mandibulze flavo-testacea, he denticulis nigricantibus. Abdo- 
men segmento primo apice, 2—4 totis rufis; 4:to interdum apice nigro-notato. Alzx subhyalinge, stigmate, radice 
et squamula, stramineis. Pedes rufi coxis et basi trochanterum posticorum basi nigris; coxis anterioribus interdum 
apice rufescentibus; tarsis apice fuscis. 


24. LD. crassicornis GRAV. 

Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; antennis concoloribus; ore ex 
parte rufo vel ferrugineo; abdominis medio rufo-castaneo; alis leviter infumato-hyalinis, 
stigmate substramineo vel testaceo, radice et squamula flavidis; pedibus rufis basi nigris, 
apice fuscis; capite pone oculos non angustato; areis metathoracis superioribus utringue 2 
subeompletis, superomedia apice aperta; segmento secundo abdominis latitudine paullo 
longiore, terebra 9 segmento primo nonnihil longiore. — 2 (Long. 2—2i lin.). 

Campoplex crassicornis GRAv. Ichn. III. 565. 78. Q. 


In Scania ad Lindholmen d. 11 Junii (Stud. RotH); in Smolandia ad Anneberg nec 
non in. Uplandia ad Holmiam (Prof. Bomrman); in Gottlandia mense Julio 
(Consery. MeEves). 


Magnitudo et fere statura Linn. rufiventris, a qua preeter alias notas, colore antennarum et pedum facile 
dignoscitur. 

Caput subbuecatum, pone oculos non angustatum, pubescens, a fronte visum subrotundatum; facie trans- 
versa, os versus paullulum dilatata; genis tumidiusculis infra apicem clypei nonnihil descendentibus. Clypeus 
apice subtruncatus utrinque leviter depressus, subimmarginatus linea impressa, licet valde obsoleta, ssepius subdi- 
seretus. Mandibulze latiusculae, margine exteriore dilatato-subreflexo. Oculi juxta radicem antennarum levissime 
emarginati. Antenna dimidio corpore paullo longiores, filiformes, apicem versus subattenuata. Thorax robustus, 
gibbulus, altitudine longior; metathorace areis superioribus 5, quarum superomedia plerumque apice aperta vel im- 
perfecte clausa. Abdomen oblongo-fusiforme, apice subcompressum; segmento 1:mo posticorum pedum coxis cum 
trochanteribus longitudine subrequali, validiusculo, postpetiolo subtransverso vel latitudine nonnihil longiore, apicem 
versus sensim paullo dilatato vel lateribus subparallelis, convexiusculo; 2:do latitudine parum longiore; 3:tio sub- 
quadrato; terebra segmento primo longiore, sursum leviter curvata. Als nervo radiali externo rectiusculo; trans- 
verso anali haud fracto; cellula radiali sublanceolata; areola petiolata, nervum recurrentem ordinarium mox pone 
medium excipiente. Pedes mediocres, graciliores tamen quam in LL. rufiventri; unguiculis tarsorum majusculis, 
basi tantum subpectinatis. 

Femina. Nigra. Palpi séepius rufo-fulvescentes vel testacei. Mandibul&e picex vel nigricantes ex parte 
ferruginex. Abdomen segmento primo apice interdum rufo-castaneo; 2:do rufo aut castaneo basi plus minusve 
nigro; 3 et 4 rufis aut castaneis, hoc apice ssepe nigro; sequentibus nigris, 5 ventrem versus interdum rufo. Alx 
e fuscedine leviter tincte, stigmate testaceo vel sordide stramineo; radice et squamula flavidis. Pedes rufi coxis 
'nigris, interdum anticis subtus mediisque apice rufis, trochanteribus aut nigris aut rufis basi nigris, anterioribus 
interdum totis rufis, tibiis anterioribus plerumque basi pallidioribus, posticis rarius apice et prope basin externe di- 
lute fuscis, tarsis apice fuscis. 


25. IL. velox HOoLMGR. 


Subnitida, punctata, nigra, tenuiter albido-sericea; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavidis; abdominis medio rufo; alis subhyalinis, stigmate sordide stramineo; pedi- 
bus rufis, anteriorum coxis et trochanteribus flavescentibus; areis metathoracis superioribus 
5, quarum superomedia elongata, apice aperta; segmento primo abdominis posticorum pe- 
dum coxis cum trochanteribus longitudine 2quali, postpetiolo latitudine longiore; 2:do 
latitudine longiore; terebra segmento primo nonnihil longiore, rectiuscula. — >? (Long. 
2-—23 lin.). 

In paludibus graminosis prope Holmiam Uplandie a Cel. BoHrMAN inventa. 


Caput buccatum, pone oculos non angustatum; genis et temporibus tumidiusculis, illis infra apicem clypei 
paullo descendentibus; flacie transversa, sericea. Clypeus apice late subrotundatus vel subtruncatus, tenuviter mar- 
ginatus. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum subobsolete emarginati. Antenna dimidio corpore longiores fili- 
formes, extrorsum paullo attenuatse. Thorax capite angustior, cylindrieus, altitudine duplo fere longior; pectore 


68 AUG. EMIL HOLMGREN, 


subquadrato; metathorace areis superioribus 5, quarum superomedia elongata, angustata, apice aperta. Abdomen 
angustum, apicem versus compressiusculum, mnitidum, pube brevi obductum; segmento primo posticorum pedum 
coxis cum trochanteribus longitudine subaequali vel paullulum tantum breviore, leniter curvato, postpetiolo latitu- 
dine longiore aut subquadrato, parum latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore basin versus sensim angustato; 
3—5 longitudine subzequalibus; 7:mo exserto; terebra 9 segmento primo nonnihil longiore, rectiuscula; valvulis 
genitalibus & crassiusculis. Ale nervo radiali externo rectiusculo; interno stigma versus incurvato; transverso 
anali haud fracto; areola breviter petiolata, nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium excipiente. Pedes 
subgraciles; unguiculis tarsorum majusculis. 


Mas et Femina. Nigri, albo-sericei. Palpi et mandibula flavescentia, he denticulis piceis. Antenna nigro- 
fuscae, articulo primo subtus rarius dilutiore. Abdomen segmento primo rufo petiolo toto vel basi nigro; 2 et 3 
rufis, margine laterali summo ut plurimum fusco; 4 toto nigro vel basi rufo; sequentibus nigris; plica ventrali 
fulvescenti-straminea. Ale subflavescenti-hyalinge, stigmate stramineo vel sordide stramineo; radice et squamula 
flavidis. Pedes rufi vel fulvi, anteriorum coxis et trochanteribus szepius favescentibus; tarsorum apice leviter 
infuscato. 


26. IL. ferina HoLMGR. 


Subnitida, punctata, nigra, albido-subsericea; ore, squamulis alarum et plica ven- 
trali, flavidis; abdominis medio pedibusque rufis, anteriorum coxis et trochanteribus ex 
parte stramineis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate dilute fusco, nervo transverso anali 
subfracto; segmento primo abdominis posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitu- 
dine subequali, postpetiolo convexiusculo, subrotundato; 2:do latitudine nonnihil longiore; 
terebra ? longitudine fere dimidii abdominis, sursum leviter curvata; metathorace subru- 
goso areis superioribus 5, quarum superomedia apice aperta. — &? (Long. 2—2+ lin.). 

In graminosis locis humidis prope Holmiam Uplandie a Cel. BoHEMAN parce inventa. 


Limn. veloci primo intuitu valde similis, at precipue discedit: 1:o capite minus buccato, pone oculos ali- 
quantulum angustatum; 2:o metathorace magis ruguloso; 3:o postpetiolo abdominis breviore, magis convexo, lateri- 
bus rotundatis, duplo latiore quam petiolo; 4:o terebra Q nonnihil longiore, tenuiore et magis curvata; 5:o alarum 
nervo transverso anali subfracto, nervum e fractura obsoletissimum emittente; 6:o pedibus forte brevioribus, paullu- 
lum validioribus. 


Mas et Femina. Nigri, albido-subsericei. Palpi et mandibule flavida, he denticulis piceis. Antennze 
nigro-picese, scapo subtus rarius macula dilutiore notato, plerumque toto nigro. Abdomen segmento primo apice, 
2, 3 et basi 4:ti, rufis. Ale subhyalinge vel fuscedine leviter indute, stigmate dilute fusco; radice et squamula 
flavescentibus.  Pedes rufi vel rufo-fulvescentes, anteriorum coxis et trochanteribus sapius ex parte stramineis; 
tarsis apice summo fuscis. 


27. I. vufiventris GRAV. 

Subnitida, punctata, nigra, albo-sericea; ore, squamulis alarum et plica ventrali, 
flavidis; scapo antennarum subtus fulvo; abdominis medio late rufo; alis subhyalinis, sti- 
gmate testaceo vel substramineo; pedibus rufis, anteriorum coxis et trochanteribus ex 
parte flavidis; areis metathoracis superioribus 5, subcompletis vel lateralibus confluentibus, 
superomedia latitudine sepius longiore; segmento primo abdominis posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus aperte breviore; 2:do latitudine longiore. — >? (Long. 2—23 lin.). 

Campoplex rufiventris GRAv. Ichn. Europ. III. 552. 69. — HormcGr. Act. Holm. (1854). 20. 32. 
var. 1. A?: fagello antennarum subtus ferrugineo. 


In Scania ad Ringsjön d. 3—9 Aug. parce, nee non in Ostrogothia ad diversorium 
Rimforsa paroecie Tjärstad d. 23 Julii frequenter a me capta. Paludes grami- 
nosas precipue visitans; in Smolandia rarius (C. H. BoHEMAN); in Angermannia 
a Doct. C. STAL inventa. 


A Limn. veloci, cui haec species quodammodo similis et affinis est, differt 1:o corpore toto magis sericeo; 
2:0 scapo antennarum subtus rufescente vel fulvo; 3:o abdominis medio latius rufo, segmento primo aperte brevi- 
ore; 4:0 terebra feminae longiore et magis curvata. Limn. litoral quoque similis, at preter alias notas segmento 


SPEER te 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 69 


secundo abdominis longiore distineta. Caveas preeterea ne matem hujus speciei cum mare Meloboris stagnalis 


confundas. 

Caput cum ejus partibus et thorax fere sicut in Limn. wveloci conformata; areis metathoracis superioribus 
lateralibus utrinque szepe confluentibus. Abdomen elongatum, angustum, apicem versus vix (5) vel parum (9) 
compressum ; segmento primo leviter curvato, validiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus nonnihil 
breviore, postpetiolo latitudine longiore vel subquadrato; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim angustato; 
S:tio subquadrato; terebra 9 dimidio abdomine paullad breviore, sursum leviter curvata; valvulis genitalibus & sub- 
incrassatis, ultra apicem abdominis haud exsertis. Alxe nervo radiali externo rectiusculo vel apice leniter incurvato; 
interno stigma versus paullo curvato; transverso anali non -fracto; areola breviter petiolata nervum transversum or- 
dinarium fere in medio vel paullo pone medium excipiente. Pedes subgraciles; unguiculis tarsorum curvatis. 

Mas et Femina. Nigri, albo-sericei. Palpi et mandibulxe flavescentia, ba denticulis piceis. Antenna 
nigro-fuscee, scapo maxima ex parte (5) vel subtus (Q) rufescente aut fulvo. Abdomen segmento primo nigro 
apice rufo; 2:do rufo macula basali nigricante siepe notato; 3—5 (FS) vel 3—6 (9) rufis; plica ventrali flave- 
scente. Ale subhyalinee vel leviter infumatze, stigmate stramineo vel testaceo, rarissime stramineo-piceo; radice et 
squamula flavidis. Pedes rufi, anteriorum coxis et trochanteribus ex parte flavidis; tarsis apice obscuris. 

Obs. In Uplandia prope Holmiam invenit mecumque benevole communicavit Cel. BoHEMAN marem et feminam, 
qui a specie genuina nonnihil discrepant pubescentia corporis haud pure albida sed in fulvum paullulum 
vergente. In ceteris cum illa optime quadrant. 


28. IL. Hydropota HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore squamulisque alarum flavidis; 
scapo antennarum interdum subtus fulvescente; abdominis medio pedibusque rufis, coxis 
posticis sepius fusco-maculatis; alis subhyalinis, stigmate pallido, nervo radiali externo 
curvato; capite buccato, pone oculos subdilatato; areis metathoracis superioribus 5, supero- 
media latitudine longiore; segmento primo abdominis posticorum pedum coxis cum tro- 
chanteribus aperte breviore; 2:do latitudine nonnihil longiore. — >? (Long. 11—2 lin.). 
var. 1. 3: segmentis 2—6 abdomins rufis macula dorsali fusca notatis. 

In Hallandia ad Karup nec non in Scania ad Ringsjön mense Augusto a me inventa. 


Limn. rufiventri proxima. Dignoscitur tamen et ab hac et ab aliis affinibus: 1:0 statura corporis graciliore; 
2:0 capite valde buccato, pone oculos ut plurimum distincte dilatato; 3:o alarum nervo radiali externo distinctius 
curvato; 4:0 coxis posticis vel posterioribus seepius fusco-maculatis; 5:o terebra 9 dimidio abdomine breviore. Mas 
a mare Moloboris stagnalis, cui similis est, preter alias notas primo intuitu differt valvulis genitalibus multo mi- 
noribus, segmento primo abdominis longiore. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Palpi et mandibulze straminea, ha denticulis piceis. Antenna 
interdum tote nigre, plerumque tamen scapo subtus fulvescente. Abdomen segmento primo nigro apice rufo; 
2:do rufo, basi tota vel macula nigris; 3—5—7 seepius rufis, rarius macula dorsali fusca notatis. Als subhyalinge, 
stigmate pallido; radice et squamula stramineis. Pedes rufi vel fulvescenti-rufi, coxis posticis vel posterioribus ma- 
cula fusca notatis, rarius posticis totis nigricantibus; tarsorum articulo ultimo fusco. 


29. LL. litoralis HOLMGR. 

Parum nitida, punctata, nigra, albido-sericea; ore, squamulis alarum et plica ven- 
trali, flavidis; scapo antennarum subtus macula rufescente szape notato; abdominis medio 
rufo; alis leviter infumatis, stigmate fusco-testaceo vel piceo-stramineo; pedibus rufis, an- 
teriorum coxis et trochanteribus fulvescentibus; areis metathoracis superioribus 5, comple- 
tis, superomedia pentagona latitudine non longiore; postpetiolo abdominis transverso, se- 
gmento secundo latitudine non vel perparum longiore. — &2 (Long. 2—243 lin.). 

Campoplex litoralis Hormcr. Act. Holm. (1854). 20. 33. 
var. 1. 2: posticorum pedum coxis et trochanteribus ex parte piceis. 

In paludibus graminosis, at presertim ad litora lacuum ripasque fluviorum mihi obvia. 
Occurrit per totam Scaniam et Hallandiam. In Suecia tamen media et boreali 
adhuc, quantum scio, non inventa. 


70 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Limn. rufiventri statura robustior et praterea ab hac differt; 1:o scapo antennarum obscuriore; 2:0 areis 
metathoracis superioribus magis completis, superomedia breviore apice fere semper occlusa; 3:o postpetiolo abdomi- 
nis transverso vel subtransyverso, segmento secundo latitudine non (9) vel perparum longiore (&). 

Caput subbuccatum, pone oculos haud angustatum; genis tumidiusculis infra apicem clypei descendentibus; 
facie transversa, hirtula. Clypeus brevis, levissime convexus, apice late rotundatus vel subtruncatus, medio saltem 
distinete marginatus. Antenn&e breviores et paullo validiores quam in Linn. rufiventri, extrorsum paullulum atte- 
nuate. Metathorax areis superioribus 5, quarum lateralibus utringue 2 nunquam confluentibus, superomedia penta- 
gona latitudine non longiore, apice ut plurimum clausa. Abdomen elongato-subfusiforme, apice parum compressum; 
segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo breviore, nonnihil curvato, validiusculo, post- 
petiolo antice leviter convexo, plerumque transverso vel subtransverso, lateribus subparallelis; 2:do latitudine parum 
(5) vel vix (Q) longiore, basin versus sensim angustato; 3:tio (saltem feminz) transverso; terebra Q segmento 
primo longiore, sursum leviter curvata. Directio nervorum in alis sicut in Limn. rufiventri. Pedes validiores quam 
in speciebus proxime affinibus. 

Mas et Femina. Nigri, subalbido-sericei. Palpi et mandibula flavida, ha denticulis nigricantibus. Antenna 
nigricantes vel fuscee; scapo subtus macula rufescente vel testacea, rarius toto nigro-piceo. Abdomen segmento 
primo sepissime apice rufo; 2—4 rufis, hoc apice ut plurimum nigro; 5 maris interdum ex parte rufo. Ale e 
fuscedine leviter indutze, stigmate sordide testaceo-stramineo aut piceo-stramineo aut dilute fusco; radice et squa- 
mula flavescentibus. Pedes rufi vel fulvescenti-rufi, summo apice tarsorum fusco. 


30. IL. melanosticta GRAV. 


Parum nitida, punctulata, cinereo-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavidis; scapo antennarum subtus abdomineque rufis, hoc dorso nigro-maculato; 
alis fumato-hyalinis, stigmate majusculo fusco vel piceo-testaceo; pedibus anterioribus ful- 
vescentibus, coxis nigris; posticis nigris, medio et basi tibiarum testaceis; areis metathora- 
cis superioribus 5, superomedia apice aperta, spatio medio leviter impresso; postpetiolo 
abdominis convexiusculo lateribus rotundatis; segmento secundo latitudine vix longiore. — 
2 (Long. 13—2 lin.). 

Campoplex melanostictus GRAv. Ichn. Europ. III. 539. 61. Q. 
var. 2: abdomine preter basin nigram toto rufo-testaceo. 


In Smolandia ad Anneberg nec non in Westrobothnia ad diversorium Tafvelsjö d. 5 
Sept. a Cel. BoHEMAN parce inventa. Mas adhuc ignotus est. 


Hec species preter colorem insignem a ceteris hujusce generis speciebus stigmate majusculo mox dignosci- 
tur. Colore abdominis Limn. Paludicole haud absimilis, a qua tamen notis jam allatis longe est diversa. 

Caput pone oculos non angustatum, pubescens; genis tumidis, infra oculos descendentibus, hirtulis; facie 
transversa latitudine frontis. Oculi juxta radicem antennarum levissime tantum emarginati, Antenna dimidio cor- 
pore longiores, filiformes, extrorsum paullo attenuatze. Thorax robustus; pleuris macula ordinaria laxvissima; meta- 
thorace areis superioribus 5, quarum superomedia subpentagona, apice aperta, spatio medio leviter impresso. Ab- 
domen apice modice compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore, 
rectiusculo, postpetiolo convexiusculo lateribus subrotundatis, duplo latiore quam petiolo; 2:do latitudine vix longi- 
ore; sequentibus transversis; terebra segmenti primi circiter longitudine, subsursum leviter curvata. Ale stigmate 
triangulari, majusculo; nervo radiali externo apice lenissime incurvato:-interno rectiusculo; transverso anali infra 
medium interdum subobsolete fracto; areola alarum brevissime petiolata nervum recurrentem ordinarium pone me- 
dium excipiente. Pedes mediocres. 

Femina. Nigra, cinereo- vel albido-pubescens. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis fusco-nigris. 
Abdomen rufum vel rufo-testaceum, petiolo et segmentis 2—7 aut 4—7 macula dorsali nigricante vel fusca nota- 
tis. Ale subinfumato-hyaline, stigmate fusco vel fusco-testaceo; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores 
fulvescentes vel testacei, coxis nigris, trochanteribus ssepius flavescentibus; postici nigricantes vel picei, tibiis me- 
dio late et basi testaceis vel substramineis, tarsis ima basi pallidis. 


31. LI. assimilis GRAV. 


Parum nitida, punctata, nigra; ore squamulisque alarum flavidis; segmentis 3—7 
abdominis lateribus rufo-castaneis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate dilute fusco vel piceo- 
testaceo; pedibus anterioribus rufis, coxis et trochanteribus flavidis, illis basi nigris; posticis 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZE. 71 


nigricantibus, femoribus rufis, tibiis medio et basi summa testaceis vel exalbidis, tarsis 
fuscis basi dilutioribus; metathoracis areis superioribus utrinque duabus; postpetiolo et 
segmento secundo abdominis latitudine longioribus; terebra 4 segmento primo paullo lon- 
giore. — 2 (Long. circit. 23 lin.). 


Campoplex assimilis GRrRAv. Ichn. Europ. III. 579. 86. &. 
? Campoplex assimilis RATzEB. d. Ichu. der Forstins. TII. 88. 33. Q. 


In Ostrogothia ad villam Asen prope acidulas Medevi specimina quzedam utriusque 
sexus mense Julio inveni, ad Mjölsefall paroecie Kisa (Cand. Axer v. Gois); in 
Gottlandia (BELFRAGE). 

Caput haud buccatum. pone oculos nonnihil angustatum; facie subtransversa, hirtula; genis infra apicem 
elypei paullo descendentibus. Clypeus leviter convexus, apice rotundatus, submarginatus. Mandibula modice late, 
denticulis longitudine sequalibus. Antennze filiformes, extrorsum tenuiores. Oculi oblongi, juxta radicem antenna- 
rum levissime emarginati. Thorax altitudine longior; areis metathoracis superioribus lateralibus utrinque 2 comple- 
tis, superomedia 5-gona apice aperta, spatio medio vix impresso. Abdomen apice compressum; segmento primo 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine circiter zequali, rectiusculo vel levissime tantum curvato , 
postpetiolo latitudine longiore, lateribus subparallelis; 2:do latitudine fere duplo longiore, basin versus sensim paullo 
angustato; sequentibus longitudine sensim decrescentibus; terebra sursum leviter curvata, segmento primo paullulum 
longiore. Ala areola breviter petiolata nervum recurrentem ordinarium paullo ante medium excipiente; transverso 
anali haud fracto. Pedes subgraciles. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Palpi et mandibulx flavida, ha denticulis piceis. Antenna 
articulis basalibus interdum subtus macula minuta testacea notatis. Abdomen segmentis 3—7 lateribus late casta- 
neo-rufis. Ale infumato-hyalinze, stigmate dilute fusco vel piceo-testaceo, radice et squamula flavidis. Pedes ante- 
riores coxis nigris seepius apice plus minusve flavidis, trochanteribus flavidis, femoribus rufis, tibiis concoloribus 
ima basi pallidis, tarsis ferrugineis basin versus dilutioribus; postici coxis et trochanteribus nigris, his swepe (5) 
apice flavis, femoribus rufis apice summo macula nigra plerumque notatis, tibiis testaceis vel subalbidis, apice et 
prope basin nigricantibus, tarsis fuscis bssi dilutioribus. 


32. DI. multicineta GRAV. 


Parum nitida, -punctata, nigra, cinereo-pubescens; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavidis; scapo antennarum subtus fulvescente; segmento secundo abdominis mar- 
gine apicali, 3—7 margine et lateribus, rufis; alis leviter infumato-hyalinis, stigmate piceo- 
testaceo; pedibus anterioribus fulvescentibus, (coxis fulvescenti-favidis basi nigris), tro- 
chanteribus, tibis externe tarsorumque basi, stramineis; posticis coxis et trochanteribus 
nigris, his apice flavidis, femoribus rufis, tibiis albidis apice et prope basin cum tarsis, 
nigricantibus, his basi pallidis; metathorace areis superioribus utringue duobus, spatio 
medio latiusculo; postpetiolo abdominis elevato; segmento secundo latitudine longiore; te- 
rebra dimidio abdomine longiore. — 9 (Long. circit. 2 lin.). 

Campoplez multicinetus Grav. Ichn. Europ. III. 534. 57. SL (coxis anterioribus nigris). — RATZEB. d. 

Ichn. der Forstins. II. 83. 20. 

In Uplandia ad Hölmiam feminam descriptam invenit Cel. BoBEMAN. 


Caput pone oculos perparum angustatum; fronte et facie latitudine sequalibus, hac transversa, hirta; genis 
infra apicem clypei descendentibus; spatio inter oculos et basin mandibularum angusto. Antenne filiformes, capite 
cum thorace nonnihil longiores, extrorsum parum attenuatze. Thorax lateribus subnitidus; metathorace subtilissime 
scabriculo, areis superioribus utringue duabus, spatio medio latiusculo vix impresso, area superomedia inde apice 
late aperta. Abdomen apice compressiusculum, dorso subaequilatum; segmento primo posticorum pedum coxis cum 
trochanteribus longitudine circiter sequali, postpetiolo convexo, subovato, petiolo duplo latiore; 2:do latitudine 3 
longiore, basin versus sensim angustato, prope basin utrinque depressiusculo, gastrocoelis minutis, distinctis; 3:tio 
subquadrato; terebra dimidio abdomine nonnihil longiore, sursum perparum curvata. Ale nervo radiali externo 
rectiusculo; transverso anali infra medium subfracto; areola petiolata, minuta, irregulari, nervum recurrentem ordi- 
narium paullo pone medium excipiente. Pedes mediocres, anteriores graciliores; tibiis et tarsis posticis vix spinulosis. 

Femina. Nigra, cinereo-pubescens. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Antennee scapo arti- 
culoque accessorio subtus fulvescentibus. Abdomen segmento secundo margine apicali summo rufo; 3—7 marginibus 


72 AUG. EMIL HOLMGREN, 


apicalibus et lateralibus totis rufis; plica ventrali flavida. Pedes anteriores rufo-fulvescentes, coxis basi nigricanti- 

bus, apice fulvis vel flavidis, tibiis extrorsum basin versus stramineis, tarsis pallidis apice infuscatis; postici coxis 

et trochanteribus nigris, his apice flavidis, femoribus (in nostro exemplo) rufis, tibiis albidis apice et prope basin 

nigricantibus, tarsis fuscis basi pallidis. 

Obs. Species Gravenbhorstiana 1. c. descripta a nostra nonnihil discrepat coxis anterioribus nigris, femoribus ssepius 
ex parte fuscis. Heaec tamen coloris commutatio in Linneriis haud raro occurrit. 


33. IL. PEnsator GRAV. 


Parum nitida, punctata, nigra, albido-subsericea; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali flavo-stramineis; segmentis 3 —7 abdominis lateribus rufo-maculatis; alis subhyali- 
nis, stigmate piceo-stramineo; pedibus rufescentibus coxis nigris, trochanteribus favidis, 
posticis basi nigris, tibiis posticis pallidis apice et prope basin fuscis, tarsis infuscatis; ca- 
pite pone oculos non angustato; areis metathoracis superioribus utringue duabus, comple- 
tis; segmento secundo abdominis latitudine paullo longiore; terebra seomento primo non- 
nihil longiore. — 2 (Long. 13—2 lin.). 


Campoplex ensator GRAv. Ichn. Europ. III. 576. 85. &5Q- 
Campoplex chrysostictus var. 2 HoLMGR. Act. Holm. (1854). p. 14. 


var. 1. 2: femoribus posticis basi apiceque infuscatis. 
In Suecia meridionali minus frequens; scilicet in Scania ad Ringsjön a me capta; in 
Smolandia ad Anneberg a Cel. BoHEMAN deprehensa. Mas mihi ignotus. 


Limn. multicinete nostre valde affinis et similis, at capite magis tumido, pone oculos non angustato, spatio 
medio metathoracis nonnihil magis impresso, terebra 9 breviore, scapo antennarum subtus toto nigricante, lateribus 
abdominis rufo-maculatis, nec totis rufis ab hac differt. 

Femina. Nigra, tenuiter albido-pubescens. Palpi et mandibula straminea, ha denticulis piceis.” Abdomen 
segmentis 2—7 marginibus summis apicalibus rufo-castaneis; 3—7 macula laterali plus minusve dilatata rufa, no- 
tatis; plica ventrali straminea. Alx subhyaline vel leviter infumatre; stigmate dilute piceo vel subtestaceo; radice 
et squamula flavidis. Pedes anteriores rufi vel fulvescentes coxis nigris, interdum ex parte fuscis, trochanteribus 
flavidis, tarsis apice subinfuscatis, femoribus intermediis interdum ima basi summoque apice fuscis; postici coxis et 
trochanteribus nigris, his apice flavidis, femoribus rufescentibus, basi apiceque interdum fuscis, tibiis pallidis apice 
et prope basin fuscis, tarsis fuscis articulo primo szpius basi exalbido. 


34. L. vexans HoLmMGR. 

Parum nitida, punctata, nigra, albido-sericea; ore, squamulis alarum et plica ven- 
trali, flavidis; scapo antennarum nigro; segmento secundo abdominis margine apicali, 3—6 
margine et lateribus castaneo-rufis; alis leviter infumato-hyalinis, stigmate flavescente; pe- 
dibus anterioribus rufis vel fulvescentibus, coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis; 
posticis rufis, coxis et articulo primo trochanterum flavorum nigris, tibiis pallidis apice et 
prope basin nigro-fuscis., tarsis fuscis; metathorace scabriculo, areis superioribus subquinis; 
segmento secundo abdominis latitudine longiore; 3:tio'subquadrato; terebra 2 segmenti 
primi longitudine subequali. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

Habitat in Angermannia (Doct. C. StAL); in Oelandia (Lector C. H. JOHANSON). 


Statura et corporis partium conformatione Sagaritibus quibusdam valde affinis, at structura clypei ab his 
facile dignoscenda. 

Caput subbuccatum, pone oculos vix angustatum, vertice late, parum profunde emarginato; genis infra 
apicem clypei perparum descendentibus, margine inter oculos et basin mandibularum: harum latitudine zequali; facie 
transversa, latitudine frontis, hirta. Clypeus distincte marginatus, margine nitido. Mandibulx modice late, mar- 
gine exteriore leviter reflexo. Antenne filiformes, capite cum thorace paullo longiores, extrorsum subattenuatee. 
Thorax altitudine mnonnihil longior, capite parum angustior; mesothorace opaco; pleuris subnitidis, infra alas 
transversim aciculatis, macula ordinaria lxevi; metathorace scabriculo, spatio medio haud concavo, mediocriter 
lato, areis superioribus 5, quarum superomedia pentagona, apice subaperta. Abdomen angustum, a latere visum 

clavatum, 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 73 


clavatum, dorso subzxequilatum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore, leviter 
curvato, postpetiolo subquadrato, breviore at plus duplo latiore quam petiolo; secundo latitudine longiore, basin 
versus sensim paullo angustato, cum 3:tio subquadrato subtiliter alutaceo et pubescente; terebra longitudinem se- 
gmenti primi fere xequante, perparum curvata. Ale areola completa, nervum recurrentem ordinarium ante medium 
recipilente; nervo transverso anali haud fracto. Pedes mediocres. 

Femina.  Nigra. Palpi et mandibulze flavida, ha denticulis piceis. Abdomen segmento secundo margine 
apicali, 2—5(—6) margine et lateribus plus minusve castaneo-rufis; plica ventrali flava. Als subhyalinee vel levi- 
ter tantum infumatre; stigmate testaceo-flavo; radice et squamula flavidis. Pedes antici fulvescentes, coxis nigris, 
trochanteribus flavis basi nigris; medii fulvescenti-rufis, coxis et basi trochanterum nigris, horum apice flavo, tibiis 
extus in medio pallidis, apice et prope basin nec non tarsis infuscatis; postici mediis concolores, picturis tamen 
magis determinatis et saturatioribus, femoribus basi apiceque sepius nigro-notavis. 


B. Segmentum 2:dum abdominis fenuince saltem transversum. 


35. LL. pedella HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, flavidis; alis 
subhyalinis, stigmate dilute fusco; pedibus rufescentibus, coxis nigris anterioribus apice 
cum trochanteribus omnibus flavidis, tarsis posticis fuscis; areis metathoracis superioribus 
5 completis; segmento secundo abdominis transverso, terebra 2 segmenti primi longitudi- 
ne. — 52 (Long. circit. 2 lin.). 


var. 1. &A?: antennis basin versus fulvescentibus, coxis anterioribus totis posticis apice flavidis. 


var. 2. ?: area superomedia metathoracis apice aperta. 
In Smolandia, Uplandia, Lapponia meridionali nec non in alpe Dovre Norvegie a 
Cel. BourMAN rarius et parce inventa. Mas femina rarior. 

A reliquis que apud nos inveniuntur speciebus structura metathoracis et abdominis facile dignoscitur. Primo 
intuitu Hemitelium quorundam statura et facie, at longe diversa. 

Caput pone oculos vix vel parum angustatum; facie transversa. OClypeus apice late rotundatus, tenuiter 
marginatus.  Dentes mandibularum longitudine zequales. Oculi juxta radicem antennarum levissime emarginati. 
Antenne filiformes, subgraciles, 3 corporis longitudine vel adhuc longiores. Thorax robustus; areis metathoracis 
superioribus 5, sepius completis. Abdomen oblongo-fusiforme, apice parum compresso; segmento primo posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus paullulum breviore, lenissime curvato, postpetiolo apicem versus sensim nonnihil 
dilatato, latiore at parum breviore quam petiolo; 2:do et sequentibus transversis; terebra segmenti primi circiter 
longitudine.  Alx stigmate mediocriter magno (haud angusto); nervo radiali externo rectiusculo; transverso anali 
vix, nisi longe infra medium obsoletissime, fracto. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum minoribus ad medium 
pectinatis. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi et mandibulke flavida, he denticulis piceis. Antenne nigro-fuscse, basin 
versus subtus interdum fulvescentes. Plica ventralis straminea. Ale subhyalinee, stigmate fusco vel dilute fusco; 
radice et squamula flavidis. Pedes rufo-fulvescentes, coxis anterioribus plerumque nigris apice flavidis, rarius totis 
flavis, posticis ut plurimum totis nigris, rarissime apice favidis, trochanteribus flavidis posticis interdum basi fuscis 
vel nigricantibus, tibiis posticis apice externe sepe fuscis, tarsis anterioribus apice, posticis fere totis fuscis. 

Var. 2. Specie genuina major (24 lin. long.) et preterea ab illa nonnihil diserepat spatio medio metathoracis ma- 
gis impresso, area superomedia aperta. In Scania ad Lindholmen d. 9 Julii a Dom. C. D. E. Rota 
capta mecumque benevole communicata. 


36. L. flexicauda HoLMGR. 

Subnitida, punctulata, griseo-pubescens, nigra; ore squamulisque alarum stramineis; 
alis leviter infumatis, stigmate pallido vel dilute fusco-testaceo; pedibus flavo-testaceoque 
variegatis, coxis et basi trochanterum nigris, femoribus ex parte fuscis; area metathoracis 
superomedia apice szepe occlusa; terebra 2 segmento primo abdominis longiore, arcuatim 
curvata; valvulis genitalibus & breviter exsertis. — 32 (Long. 11—13 lin.). 
var. 1. SL: scapo antennarum subtus macula parva pallida notato. 


In graminosis per Lapponiam meridionalem, minus frequens. 
K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 0 


74 i AUG. EMIL HOLMGREN, 


Caput pone oculos non angustatum, subbuccatum ; facie transversa. Clypeus apice truncatus, tenuiter mar- 
ginatus. Antenne filiformes, extrorsum haud attenuatre, dimidio corpore paullo longiores. Thorax capite angustior; 
pleuris transversim subtiliter aciculato-alutaceis; metathorace subscabriculo, areis superioribus lateralibus utrinque 2 
completis vel rarius ex parte confluentibus, superomedia a basi remota, pentagona, apice szepius occlusa. Abdo- 
men a latere visum clavatum, apice modice compressum; segmento primo paullo curvato, posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus nonnihil breviore, postpetiolo quadrato vel subtransverso (9) lateribus fere parallelis; secundo 
latitudine vix (9) vel parum (CS) longiore, basin versus modice angustato; 3:tio transverso (Q). Ala areola sxe- 
pius completa, rarius nervo ejus exteriore plus minusve obsoleto, nervum recurrentem ordinarium pone apicem re- 
cipiente. Pedes mediocres, calcare interiore tibiarum posticarum articulo primo tarsorum dimidia parte tantum 
breviore. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi sordide straminei. Labrum et mandibulz purius straminea, he denticulis 
piceis. Antennze nigra, subtus prasertim basin versus dilutiores, scapo interdum macula parva pallida notato. 
Abdomen szepius piceum, marginibus segmentorum plerumque fuscis; plica ventrali fusco-flavoque varia. ÅAlx e 
fuscedine leviter tinctX, stigmate testaceo; radice et squamula stramineis. Pedes coxis et trochanteribus nigricanti- 
bus, his apice flavidis; femoribus testaceis vel anterioribus ex parte flavidis, ommibus plus minusve piceis; tibis 
pallide testaceis vel flavescentibus, posticis basi apiceque vix nisi vbsolete infuscatis, in & tamen distinetius quam 
in Q; tarsis dilute fuscis, basin versus pallidis. 


37. DL. curvicauda HOoLMGR. 


Subnitida, punctulata, griseo-pubescens, nigra; ore, squamulisque alarum stramineis; 
scapo antennarum subtus macula parva pallida notato; alis leviter infumatis, stigmate 
dilute fusco-testaceo; pedibus sordide testaceis, coxis et basi trochanterum nigricantibus, 
femoribus ex parte fuscis, tibiis posticis apice et prope basin distincete infuscatis; area me- 
tathoracis superomedia apice semper aperta; terebra ? segmento primo abdominis fere 
breviore, curvata; valvulis genitalibus A haud exsertis. — 2 (Long. 13 lin.). 


In Lapponia meridionali cum priori, minus frequens. 


A L. flevicauda, cvi haec species primo adspectu valde similis est, sequentibus notis ut mihi videtur di- 
versa: 1:mo statura utriusque sexus robustiore; 2:do area metathoracis superomedia semper aperta, ad basin magis 
retracta; 3:tio terebra Q validiore et aperte breviore, vix segmenti primi abdominis longitudinem sequante; 4:to 
tibiis posticis aliter coloratis. 


Phalanxzx 2. Terebra 2 non vel perparum exserta. 
A.  Postpetiolus abdominis scabriculus. 


38. LI. nigrita HoLMGR. 

Subnitidula, punctata, nigra; ore radiceque alarum piceis; pedibus rufis, coxis et 
basi trochanterum nigris, tarsis apice fuscis; alis infumato-hyalinis stigmate et squamula 
nigricantibus; postpetiolo abdominis scabriculo. — 5? (Long. 23—3 lin.). 

In fruticibus et graminosis presertim locis paludosis Suecie borealis, rarius; scilicet 
in Lapponia meridionali ad Stensele specimina qusedam utriusque sexus exeunte 


Junio cepimus Cel. BoHEMAN et ipse. 


Campopl. melanario nostro primo intuvitu valde similis, at notis jam allatis vere diversa. Ab omnibus 
autem hujus generis speciebus, preter alias differentias, sculptura segmenti primi abdominis mox dignoscitur. 

Caput haud buccatum, pone oculos vix vel parum angustatum; facie transversa, longius pubescente; genis 
infra oculos valde descendentibus, os versus angustatis. Clypeus convexiusculus, apice marginatus, late rotundatus. 
Mandibule basi dilatate, margine exteriore subreflexo, apicem versus angustata, denticulis longitudine subzequali- 
bus. Oculi subprominuli, oblongo-ovati, juxta radicem antennarum leviter emarginati. Antennee validiuscule, fili- 
formes, extrorsum tenuiores; flagello articulo primo parum longiore quam secundo. Thorax gibbulus, robustus, 
subtiliter scabriculus; metathorace ruguloso, areis superioribus 5 subobsoletis et ssepius incompletis, superomedia 
apice late aperta, spatio medio non vel perparum impresso. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, apice 
compressum; segmento primo posticorum pednm coxis cum trochanteribus non longiore, subelevato, postpetiolo 
transverso, ruguloso vel scabriculo, apice ipso lzviusculo, margine laterali pone spiracula subdilatato, angulis api- 
calibus rotundatis; 2:do latitudine vix vel parum longiore, basi seepe transversim incequaliter impresso, gastrocoelis 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 75 


distinctis; sequentibus magis mnitidis, compressis; terebra Q brevissime exserta, leviter subsursum curvata. Alze 
nervis in- et externis non exacte rectis; transverso eubitali interno fere interstitiali; transverso anali non fracto; areola 
petiolata, nervum recurrentem ordinarium medio excipiente. Pedes mediocres, unguiculis tarsorum basi subpectinatis. 


Mas et Femina. Nigri, griseo-fusco-pubescentes. Palpi nigro-fusci. Mandibule medio sepissime piceze. 
Ale e fuscedine indute, radice picea. Pedes rufi, coxis et basi trochanterum nigris; tarsis (posterioribus saltem) 
apice fuscis; tibiis posticis summo apice sepius nigricantibus. 


B.  Postpetiolus abdominis haud scabriculus. 
a. Caput non buccatum, pone oculos angustatum vel subangustaium. 


1. ÅAbdomen supra totum nigrum; segmento 2:do interdum tantum 
summo margine apicali rufescente. 


39. LL. inquinata HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra, cinereo-pubescens; ore pallide stramineo; scapo an- 
tennarum subtus testaceo; incisura secunda abdominis subcastanea, plica ventrali pallida; 
alis subhyalinis, stigmate et squamula stramineis; pedibus anterioribus fusco-fulvescenti- 
bus coxis et trochanteribus albidis; posticis nigris vel piceis, trochanteribus albidis, tibiis 
medio testaceis vel rufescentibus; areis metathoracis superioribus 5 subcompletis; segmento 
secundo abdominis latitudine longiore. — 2 (Long. 2—23 lin.). 


Im graminosis per silvas et prata, rarius. In Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHr- 
S I l , 
MAN capta; in Smolandia ad Anneberg quoque rarius inventa. 


Cymoduse Antennatoris var. 2 primo intuitu simillima, sed oculis nudis etc. longe diversa. 


Caput pone oculos distincte angustatum, a fronte visum subtriangulare, non buccatum; facie subquadrata; 
genis os versus valde angustatis. Clypeus convexiusculus, apice late rotundatus, marginatus. Mandibulxe modice 
lata, denticulis longitudine zequalibus. Antennze dimidio corpore nonnihil longiores, filiformes, extrorsum subatte- 
nuatze. Oculi juxta radicem antennuarum leviter emarginati. Thorax capite parum angustior, punctato-alutaceus 
vel ex parte subtiliter scabriculus, subopacus; metathorace longitudine parum altiore, areis superioribus lateralibus 
utrinque 2 subcompletis, costis tenuibus, quarum transversalibus distinctioribus, area superomedia costis lateralibus 
obsoletissimis, apice angulatim emarginata. Abdomen apice compressum, dorso subaequilatum, parum nitidam e pube 
brevi cinerea dense (saltem lateribus) obsitum; segmento primo leniter curvato, posticorum pedum coxis cum trochan- 
teribus nonnihil breviore, postpetiolo latitudine longiore, antice convexiusculo; secundo latitudine nonnihil longiore, 
basin versus sensim angustato, gastrocoelis distinctis; tertio subquadrato; terebra Q brevissime exserta. Ala nervis 
in- et externis non exacte rectis, illo basi hoc apice lenissime incurvato; transverso cubitali interno subinterstitiali; 
recurrente discoidali fere in medio fracto; tramsverso anali fractura nulla instructo. Pedes postici longiusculi, femo- 
ribus validiusculis; unguiculis tarsorum minoribus, curvatis, basi subpectinatis. 

Femina. Nigra, cinereo-sericea. Palpi et mandibule albido-straminea, his denticulis piceis. Antenna 
nigro-fuscee, scapo subtus testaceo. Abdomen incisura 2:da castanea; plica ventrali pallida. Ale subhyalinge vel 
levissime tantum infumatze, stigmate, radice et squamula stramineis. Pedes anteriores coxis et trochanteribus sub- 
albidis vel stramineis, femoribus fulvis vel fulvescenti-fuscis, tibiis rufo-testaceis, tarsis pallidioribus apice subinfusca- 
tis; postici coxis nigris vel piceis, apice sepe stramineo-variis, trochanteribus pallide stramineis, femoribus nigri- 
cantibus vel piceis, interdum ex parte ferrugineis, tibiis rufis vel ferruginantibus, basi apiceque nigro-piceis, tarsis 
nigro-fuscis ima basi albida. 


40. LL. obscurella HoLMGR. 


Subnitidula, punctata, cinereo-sericea, nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, 
stramineis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco (3) vel testaceo (9); pedibus anteriori- 
bus sordide fulvescenti-stramineis, coxis nigris, trochanteribus flavidis; posticis piceo-nigri- 
cantibus, tibiis et tarsis subtestaceis, illis basi apiceque, his apice, fuscis; fronte et facie 
latitudine 2qualibus; areis metathoracis superioribus, subquinis, completis; segmento se- 
cundo abdominis latitudine longiore. — >? (Long. 21 lin.). 


76 AUG. EMIL HOLMGREN, 


In Östrogothia ad villam Åsen prope acidulas Medevi duos mares mense Julio in- 
veni; feminam eodem tempore in Smolandia cepit Cel. BomeMAn; in Uplandia 
prope Holmiam quoque reperta. 


Limn. combinate primo intuitu valde similis, at magnitudine majore et preeterea differt: 1:o fronte et facie 
latitudine zequalibus; 2:0o alis magis infumatis, stigmate & obscuriore; 3:o trochanteribus anterioribus totis pallidis. 
Similis quoque Limn. inquinate, at preter alias notas colore pedum diversa. 

Caput parum buccatum, pone oculos levissime angustatum in 9 tamen distinctius quam in &; vertice de- 
presso, pone ocellos foveola vel canalicula”instructo; facie hirta, transversa, latitudine frontis. Antenna validiu- 
sculee, filiformes, extrorsum nonnihil attenuatse, dimidio corpore paullo longiores. Thorax gibbulus ex parte niti- 
dulus; areis metathoracis superioribus 5 completis, superomedia apice rarius subaperta, transversa; fissura pone 
postscutellum profunda. Abdomen apice compressiusculum; segmento primo rectiusculo, non elevato, posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus longitudine subrequali vel paullo longiore, postpetiolo subquadrato; 2:do latitudine 
longiore basin versus sensim paullo angustato, gastrocoelis distinctissimis; 3:tio subquadrato; terebra brevissima, 
non exserta. Ala nervo radiali externo lenissime curvato; transverso anali haud fracto; areola petiolata, petiolo 
interdum valde brevi, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes subgraciles, postici longiores 
et nonnihil validiores. 

Mas. Niger, cinereo-sericeus. Palpi et mandibula straminea, ha denticulis piceis. Ale infumato-hyaline, 
stigmate fusco vel testaceo; radice et squamula albido-stramineis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis nigris subtus 
interdum flavidis, trochanteribus stramineis; tibiis et tarsis flavo-testaceis, his apice scepe fuscis; postici nigricantes, 
apice trochanterum femoribusque interdum piceis, tibiis fulvescenti-stramineis vel testaceis basi apiceque fuscis, tar- 
sis fuscis basin versus dilutioribus vel testaceis. 

Femina mari simillima pedibus tamen obscurius rufescentibus. 


41. L. vivida FloLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra, albido-subsericea; ore squamulisque alarum strami- 
neis; alis infumato-hyalinis, stigmate fusco-piceo; pedibus anterioribus rufo-flavoque variis, 
coxis nigris; posticis coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, tibiis albis, apice 
toto annuloque prope basin nigris, tarsis nigricantibus basi albidis; areis metathoracis supe- 
rioribus subquinis, quarum lateralibus sepius confluentibus et superomedia 5-gona apice 
aperta; segmento secundo abdominis latitudine vix longiore. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 


In Uplandia prope Holmiam (Prof. BomeEMAnN); in Wermelandia ad Hvitsand d. 20 
Julii (Cand. AxEL v. Gors). 


Caput breve, haud buccatum, pone oculos valde angustatum, a fronte visum subrotundatum, pubescens ; 
temporibus nitidulis; facie transversa. Clypeus apice marginatus, late rotundatus. Oculi oblongi, juxta radicem 
antennarum leviter emarginati. Antenna validiuscule, filiformes, extrorsum nonnibil attenuatae. Thorax robustus, 
capite parum angustior, dorso subopacus, lateribus nitidulus; metathorace ruguloso, areis superioribus lateralibus 
utringque 2 ssepius confluentibus, quarum basali leviore, superomedia latitndine longiore, 5-gona, apice aperta. 
Abdomen clavatum, dorso subfusiforme; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine 
subzequali, rectiusculo, postpetiolo parum convexo, subquadrato duplo latiore quam petiolo; 2:do latitudine vix 
longiore, basin versus sensim paullo angustato; 7:mo retracto; terebra brevissima, non exserta. Als nervo radiali 
externo rectiusculo; transverso anali non fracto; areola petiolata nervum recirrentem ordinarium pone medium ex- 
cipiente.  Pedes mediocres. 


Femina. Nigra, albido-subsericea. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Abdomen aut totum 
nigrum incisuris anguste rufo-testaceis, aut segmento secundo apice badio. Alxe e fuscedine indutwe, stigmate fu- 
sco vel piceo; radice et squamula flavicantibus. Pedes antici coxis nigris, trochanteribus flavidis, femoribus rufis, 
tibis rufescentibus basin versus subflavescentibus, tarsis fulvis basi flavo-stramineis; medii anticis concolores tibiis 
tamen basi apiceque dilute ferrugineis, tarsis apice subinfuscatis; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice 
flavicantibus, femoribus rufis summo apice (geniculo) fuscis, tibiis albidis apice toto annuloque prope basin nigri- 
cantibus, tarsis nigris, articulo primo dimidia basali parte albido. 

Mas (an hujus?). Coxe anteriores tote flavide. Femora postica picea vel ferruginea basi apiceque ob- 
scuriora. Stigma alarum sordide stramineum. Cetera sicut in femina. In Wermelandia d. 23 Julii a Cand. v. 
Goés captus. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 77 


42. IL. Dumeticola HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra, albido-pubescens; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, favidis; alis subinfumatis stigmate piceo; pedibus anterioribus rufis, trochanteri- 
bus et coxis favidis, his basi nigro-notatis; posticis rufis, coxis et basi trochanterum nigris, 
tibiis basi apiceque fuscis; areis metathoracis superioribus incompletis, obsoletis, spatio 
medio latiusculo; segmento secundo abdominis latitudine 3 longiore. — 2 (Long. 2—21 lin.). 

In silvaticis prope Holmiam Uplandix a Cel. BoHEMAN rarius capta. 


Caput cum ejus partibus fere sicut in Limn. vivida conformatum, a fronte visum tamen subtriangulare, 
genis scilicet minus tumidis. Thorax robustus capite parum angustior, altitudine longior; metathoracis spatio medio 
latiusculo, levissime impresso, areis superioribus incompletis et valde obsoletis. Abdomen capite cum thorace non- 
nihil longius, a latere clavatum, dorso wequilatum, subnitidum, e pube brevi indutum; segmento primo rectiusculo, 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullulum breviore, postpetiolo leviter convexo, subtransverso, duplo 
latiore quam petiolo; secundo latitudine + circiter longiore; tertio subquadrato; terebra brevissima, non exserta, 
subsursum leviter curvata. Ale nervo radiali externo apice summo leniter incurvato; transverso anali haud fracto:; 
areola petiolata nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes mediocres. 

Femina.  Nigra, cinereo-pubascens. Palpi et mandibule flavida, he denticulis piceis. Plica ventralis stra- 
minea. Ale e fuscedine leviter indute, stigmate piceo; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores rufi, tro- 
chanteribus et coxis flavidis, his basi seepissime nigricantibus; postici rufi, coxis et basi trochanterum nigris, tibiis 
rufo-testaceis basi apiceque ut plurimum fuscis, tarsis nigricantibus vel fuscis. 


43. IL. neglecta HoLMGR. 


Subnitida, punctata, nigra, cinereo-sericea; ore, squamulis alarum et plica ventrali, 
flavidis; alis leviter infuscatis, stigmate testaceo; areis metathoracis superioribus utrinque 
duabus, spatio medio latiusculo; segmento primo abdominis postpetiolo subtransverso, secundo 
latitudine vix longiore, gastrocoelis majusculis impressis; &: scapo antennarum subtus te- 
staceo; incisura secunda abdominis rufescente, pedibus anterioribus fulvescenti-flavoque 
variis basi nigris, posticis coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, femoribus pi- 
ceis, tibis stramineis apice et macula subobsoleta prope basin fuscis, tarsis fuscis basi pal- 
lidis; 2: pedibus anterioribus sordide fulvescenti-testaceis, coxis et basi trochanterum nigris, 
basi femorum picea, posticis nigricantibus, tibiis medio late substramineis. — &2 (Long. 
13—2 lin.). 

In Uplandia prope Holmiam nec non in Smolandia ad Anneberg rarissime a Cel. 
BoHEMAN capta. 


Caput transversum, haud buccatum, pone oculos rotundato-angustatum, mnitidulum, longius pubescens, a 
fronte visum subtriangulare; genis infra apicem clypei descendentibus, os versus angustatis; facie transversa, hirta. 
Clypeus apice late rotundatus vel subtruncatus. Mandibulax subangustse, denticulis longitudine sequalibus. Oculi 
oblongo-ovati, subprominuli, juxta radicem antennarum levissime emarginati. Antenne filiformes, dimidio corpore 
longiores, extrorsum parum attenuatse. Thorax subeylindricus, pubescens, nitidulus, dorso mesothoracis subopaco; 
areis metathoracis superioribus lateralibus utringue 2 subcompletis, superomedia latitudine breviore, 5-gona (Q), 
posteromedia ampla vix nisi levissime impressa. Abdomen capite cum thorace vix longius, apice subcompressum 
(9); segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribns nonnihil breviore, rectiusculo, postpetiolo leviter 
convexo, subtransverso vel fere quadrato, duplo et ultra latiore quam petiolo; secundo latitudine vix longiore, basin 
versus sensim paullo angustato, ante basin utringue subtransversim impresso, gastrocoelis majusculis, distinctis; 
tertio secundo perparum breviore, transverso; terebra brevissima, non exserta Al nervo radiali externo summo 
apice leniter incurvato; transverso anali haud fracto; areola irregulari, petiolata, nervum recurrentem ordinarium 
pone medium excipiente; stigmate mediocriter magno. Pedes graciles; calearibus tibiarum inter se longitudine valde 
inequalibus, exteriore scilicet dimidia parte fere breviore quam interiore. 

Mas. Niger, cinereo-sericeus. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis fuscis. Antenne nigro-fusce, 
scapo subtus testaceo. Segmentum secundum abdominis apice subceastaneo vel badio; plica ventralis straminea. Al 
subhyaline vel e fuscedine leviter tinctae, stigmate sordide stramineo vel subtestaceo, radice et squamula flavidis. 
Pedes anteriores coxis piceis, apice subflavidis, trochanteribus stramineis, femoribus fulvescentibus, tibiis et tarsis 


78 AUG. EMIL HOLMGREN, 


basin versus plus minusve stramineis; postici nigricantes vel picei, apice trochanterum pallido, tibiis pallide stra- 
mineis vel albidis apice et seepe prope basin fuscis, tarsis nigro-piceis basi pallidis. 

Femina. Segmentum secundum abdominis apicem versus subbadio-maculatum. Pedes anteriores fulvescen- 
tes vel fulvescenti-testacei, coxis et basi trochanterum nigricantibus, basi femorum picea; postici nigricantes vel 
picei, tibiarum medio latissime subfulvescenti-stramineo. 


It. Abdomen segmentis quibusdam totis vel ex parte rufescentibus aut pallidis. 


44. LL. notata GRAV. 


Parum nitida. punctata, nigra, fusco-cinereo-pubescens; ore ex parte favo vel ferru- 
gineo; abdominis medio pedibusque rufis, coxis, trochanteribus nec non tarsis posticis, 
nigris, his basi pallida; tibiis posticis apice summo interdumque macula prope basin flavi- 
dam fuscis; alis fuscescenti-hyalinis, stigmate substramineo, radice et squamula favidis; 
area superomedia metathoracis incompleta; segmentis 2 et 3 abdominis longitudine sub- 
equalibus latitudine vix longioribus. — 3? (Long. 23—3 lin.). 

Campoplex notatus GRAV. Ichn. Europ. III. 570. 82. 
var. 1. &: posticorum pedum tarsis totis nigris, tibiis basi fuscis. 

In graminosis, minus frequens; scilicet in Smolandia ad Anneberg nec non in Westro- 
gothia ad Kinnekulle a Cel. BoHEMAN reperta; in Östrogothia ad Kisa ut et in 
Wermelandia ad Södra Finskogen d. 31 Julii a Cand. Axer v. Gofs inventa. In 


copula semel capta. In Norvegia meridionali (v. Goéis). 

Limn. Auctori nostre primo intuitu similis, sed et ab hac et ab aliis affinibus facile discedit capite non 
buccato pone oculos angustato, segmento secundo abdominis latitudine vix longiore, colore totius corporis etc. 

Caput transversum, non buccatum, pone oculos distincte angustatum, subopacum temporibus nitidulis, 
longius pubescens; genis infra oculos descendentibus, os versus angustatis. Metathorax rugulosus areis superioribtis 
lateralibus utrinque 2, sepissime completis; superomedia irregulari, apice aperta. Abdomen capite cum thorace 
nonnihil longius apicem versus parum compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus 
non longiore, postpetiolo convexo, lzeviusculo, transverso, apicem versus sensim paullo dilatato, lateribus subrotun- 
datis; secundo latitudine perparum longiore basin versus sensim paullulum angustato, gastrocoelis distinctis; 3:tio 
subquadrato longitudine secundi vel aliquantillum longiore; sequentibus longitudine sensim decrescentibus; ommnibus 
e pube brevissima dense obsitis; terebra Q breviter exserta, valvulis apice dilatatis. Areola alarum petiolata vel 
subpetiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiens. Pedes mediocres; postici longiusculi. Cetera 
sicut in Limn. nigrita. 

Mas et Femina. Nigri, griseo- vel cinereo-fusco-pubescentes. Palpi et mandibule ex parte vel picea vel 
flava vel ferruginea. Abdomen nigrum; segmento primo apice interdum rufo; secundo aut toto rufo aut basi ni- 
gra; tertio concolore vel nigro lateribus rufis; quarto ut plurimum nigro basi rufo, rarius toto rufo vel toto nigro; 
quinto interdum lateribus rufo-maculato; plica ventrali fusco-stramineoque varia. Alxe e fuscedine tinctee; stigmate 
testaceo vel stramineo; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores rufi coxis et trochamteribus nigris, his summo 
apice rufescentibus, tibiis et tarsis ex parte flavidis, his apice sepius plus minusve fuscis; postici rufi coxis et tro- 
chanteribus nigris, tibiis testaceo-rufis apice et interdum prope basin fuscis, basi summa flavida (except. var. 1.), 
tarsis aut totis nigris aut basi pallidis. 

Obs. Species sequens mihi dubia videtur; an varietas pracedentis ? nempe: 


IL. dubitata HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, nigra, cinereo-pubescens; ore ex parte flavo-testaceo; abdominis medio late casta- 
neo-rufo; pedibus fulvescenti-rufis, coxis, basi trochanterum tarsisque posticis, nigricantibus; alis leviter infumato- 
hyalinis, stigmate testaceo, squamulis et radice albentibus; metathorace spatio medio latiusculo, area superomedia 
incompleta; segmento primo abdominis nonnihil longiore quam secundo, hoc subtransverso. — 9 (Long. circit. 2 lin.). 

In alpe Dovre Norvegiae feminam unicam invenit mecumque communicavit Cel. BoHEMAN. 


Limn. notate simillima, at differt: 1:o metathorace spatio medio subtiliter tantum rugoso; 2:0o segmento 
secundo abdominis latitudine nonnihil longiore basin versus magis angustato, 3:tio subtransverso, 7:mo occulto, 
ultimo ventrali valde protuberante, terebra non exserta; 3:o apice trochanterum flavido, tibiis fulvescenti-rufis basin 
versus subflavescentibus, tarsis posticis nigro-fuscis ima basi tantum exalbidis. 

Abdomen hujus femina nigrum, segmentis primo margine apicali late, 3—5 totis castaneo-rufis; plica ven- 
trali fusco-testaceoque varia. 


FEB FEVEg 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 79 


45. LDL. ruficineta GRAV. 


Parum nitida, punctata, nigra, griseo-pubescens; ore squamulisque alarum flavidis; 
abdominis medio rufo-nigroque notato; alis subinfumato-hyalinis, stigmate testaceo vel 
piceo; pedibus rufis, coxis et basi trochanterum posticorum nigris, tarsis et tibiis posticis 
nigricantibus, illis basi, his medio et ima basi exalbidis; area metathoracis superomedia 
ut plurimum completa, brevi; segmentis 2 et 3 abdominis longitudine subequalibus, lati- 


tudine perparum longioribus. — 52 (Long. 23 lin.). 
Campoplex notatus var. 1. GrRAv. Ichn. Europ. III. 572. &. 


var. 1. 72: segmentis 2 et 3 abdominis maxima ex parte nigris. 
Campoplex ruficinctus GRAV. Ichn. Europ. III. 580. 87. AL. 
Campoplex assimilis var. 2. HormGr. Act. Holm. (1854). 18. AL. 


var. 2. A: area metathoracis superomedia apice subaperta. 
In fruticibus et graminosis, passim minus frequens; scilicet in Scania ad Fogelsång 
prope Lund, Ilstorp etc. d. 1—22 Julii (Stud. RotH), ad Ringsjön initio Augusti 
(ipse); in Smolandia, Westrogothia et Dalecarlia (Prof. BoHEeMAN); in Wermelan- 
dia ad Gillberg et Glafva mense Augusto (Cand. Axrr v. Gois). 


Statura et summa Limn. notate similitudo, a qua tamen notis sequentibus sine dubio diversa: 1:0 magni- 
tudine minore et statura graciliore; 2:o genis infra oculos minus longe descendentibus; 3:o area metathoracis seepissi- 
me completa, h. e. apice ocelusa; 4:o segmentis 2 et 3 abdominis rufis dorso macula nigricante plus minusve di- 
latata notatis; 5:o areola alarum nervum recurrentem ordinarium fere in medio vel paullulum tantum pone medium 
excipiente; 6:o trochanteribus anterioribus totis, posticis apice fulvescenti-flavidis; 7:o tibiis posticis medio albidis. 
Cetera fere sicut in Limn. notata. 
var. 1. PP. Segmentum primum abdominis aut totum nigrum aut margine apicali rufum; 2:dum ut plurimum 
nigrum apice rufum, interdum lateribus et apice rufum; tertinm rufum dorso nigrum, rarius nigrum macula 
laterali rufa vel castanea notatum; 4:tum interdum macula laterali castaneo-rufa; sequentia ut plurimum tota 
nigra. 

var. 2. SA. Abdomen segmento primo margine apicali, 2—5 lateribus castaneis. 


46. IL. dolosa GRAV. 


Parum nitida, punctata, nigra, cano-sericea; ore flavido; abdominis medio late pe- 
dibusque rufis, coxis et trochanteribus nigris, tarsis posticis nec non tibiarum posticarum 
ima basi summoque apice, fuscis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco, radice pallida; 
areis superioribus metathoracis parum determinatis, subobsoletis; segmento secundo abdo- 
minis latitudine longiore; tertio quadrato. — 2 (Long. circit. 23 lin. vel ultra.). 

Campoplex dolosus Grav. Ichn. Europ. III. 573. 83. SS. S 

In Scania ad Ilstorp die 15 Aug. (Stud. RotH); in Uplandia ad Holmiam (Prof. BOHEMAN). 


A Limn. notata statura graciliore, structura metathoracis abdominisque sine dubio diversa. 

Caput transversum, breviusculum, haud buccatum, pubescens, pone oculos distincte angustatum; genis ad- 
hue minus buccatis quam in L. notata, os versus magis angustatis. Mandibulae modice late, denticulis longitu- 
dine subaequalibus. Palpi longiusculi. Antenne filiformes, dimidio corpore paullo longiores, extrorsum tenuiores. 
Oculi juxta radicem antennarum distinctius emarginati quam in speciebus proxime affinibus. Thorax capite angu- 
stior, altitudine longior, perparum nitidus, pubescens prsesertim lateribus; metathorace areis superioribus subincom- 
pletis, h. e. lateralibus utrinque confluentibus, costis perparum elevatis circumdatis et superomedia apice aperta, 
his omnibus sape valde obsoletis. Abdomen capite cum thorace longius, angustum, dorso sequilato; segmento 
primo rectiusculo posticorum pedum coxis et trochanteribus simul sumptis vix longiore, postpetiolo latitudine lon- 
giore, antice nonnihil elevato, marginato, petiolo lineari; 2:do latitudine fere + longiore, basin versus sensim angu- 
stato, gastrocoelis rotundatis, distinctissimis; 3:tio subquadrato, antecedente parum breviore; septimo exserto; tere- 
bra Q brevi, perparum exserta, subsursum leviter curvata. Ala nervo radiali externo rectiusculo; transverso cubitali 
interno fere interstitiali; transverso anali non fracto; recurrente discoidali medio fracto; areola minuta, petiolata, 
nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes subgraciles. 


80 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Femina. Nigra, cano-sericea. Palpi et mandibulx flavida, he denticulis piceis. Abdomen segmento se- 
cundo apice, 3—35 totis vel maxima ex parte rufis; 6:to lateribus interdum rufo-notato. Ale e fuscedine leviter 
tincte, stigmate nigro-piceo, radice pallida, squamula fusco-nigra. Pedes anteriores fulvescenti-rufi, coxis et tro- 
chanteribus nigris, his apice summo spe rufescentibus, tibiis et tarsis plerumque ex parte flavescentibus; postici 
coxis et trochanteribus nigris, femoribus rufis, tibiis rufescentibus ima basi summoque apice sapius fuscis, rarius 
totis rufescentibus, tarsis fuscis basi dilutioribus. 


47. DL. tricineta GRAV. 


Parum nitida, punctata, albido-sericea, nigra; ore, scapo antennarum subtus, squa- 
mulis alarum et plica ventrali, stramineo-flavidis; abdominis medio rufo; alis infumato- 
hyalinis, stigmate fusco; pedibus anterioribus rufis, coxis et trochanteribus stramineis; po- 
sticis coxis et trochanteribus nigris, his apice testaceis, femoribus rufis apice summo nigri- 
cante, tibiis exalbidis basi apiceque fusco-piceis, tarsis fuscis articulis 1—3 basi albidis; 
facie quadrata; areis metathoracis superioribus subobsoletis. — 2 (Long. circit. 21 lin.). 

? Campoplex tricincetus Grav. Ichn. Europ. III. 530. 53. I. 


In Lapponia meridionali ad Tärna d. 28 Julii a Cel. BoHEMAN capta. 
Ab affinibus haec species prscipue discedit facie quadrata, colore antennarum et pedum nec non areis me- 
tathoracis superioribus subevanescentibus. 


Caput haud buccatum, pone oculos angustatum; facie quadrata, hirta, paullulum angustiore quam fronte. 
Oculi juxta radicem antennarum leviter emarginati. Antenn filiformes, dimidio corpore longiores, extrorsum sub- 
attenuatae. Thorax latera versus longius pubescens; metathorace apicem versus sensim declivi, subtiliter scabriculo, 
areis superioribus lateralibus utringue 2 parum perspicuis, superomedia late aperta. Abdomen apice compressum; 
segmento primo validiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus nonnihil breviore, postpetiolo amtice con- 
vexo, subquadrato; 2:do latitudine longiore, basin subdepressam versus sensim angustiore, gastrocoelis distinctissi- 
mis; 3:tio subquadrato; terebra 9 brevissime exserta. Ale nervo radiali externo rectinsculo; transverso anali haud 
fracto; areola brevissime petiolata, nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes mediocres, 
postici longiusculi. 

Femina. Nigra, albo-sericea. Palpi et mandibulx flavida, he denticulis piceis. Antenna nigro-fuscee, 
subtus extrorsum ferrugines, scapo et articulo accessorio flavidis. Abdomen segmentis primo margine apicali sum- 
mo, secundo apice et tertio fere toto, rufis, hoc macula dorsali plus minusve dilatata nigricante. Ale e fuscedine 
indute, stigmate fusco, radice et squamulis flavidis. Pedes anteriores rufi, trochanteribus et coxis stramineis, his 
basi interdum piceo-maculatis, tibiis basin versus pallidioribus, tarsis substramineis apice infuscatis; postiei coxis 
et trochanteribus nigris, his apice testaceis vel fulvescenti-stramineis, femoribus rufis geniculo nigricante, tibils ex- 
albidis basi apiceque nigris, tarsis nigro-piceis articulis 1—3 basi subalbidis. 


48. DL. bicingulata GRrRAv. 


Parum nitida, punctata, nigra, cinereo-pubescens; ore, articulo primo antennarum 
subtus, squamulis alarum et plica ventrali, flavido-stramineis; segmentis 2 et 3 abdominis 
cingulo apicali rufo; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco; pedibus fulvescenti-rufis, tro- 
chanteribus omnibus coxisque anterioribus stramineis, coxis posticis nigris, tarsis et tibliis 
posticis nigris, illis basi, his medio late, albidis; facie subquadrata fronte angustiore; me- 
tathorace brevi apicem versus sensim declivi, areis superioribus lateralibus utringue 2 sub- 
completis. — 52 (Long. circit. 2 lin.). 

Campoplex bicingulatus GrRAv. Ichn. Europ. III. 527. 50. — HoLmcr. Act. Holm. (1854). 19. 30. 

In graminosis, minus frequens; scilicet in Scania ad Lindholmen et Ilstorp d. 15 
Julii—9 Aug. (Stud. RotH), ad Ringsjön initio Aug. (ipse); in Östrogothia a me 
et Cand. v. Gois inventa; in Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHEMAN rarius capta. 


Species non colore tantum sed etiam structura faciei ab affinibus facile discedit. Limn. argentate nostra prosima. 

Caput transversum, breve, pone oculos rotundato-angustatum, a fronte visum subrotundatum; genis et tem- 

poribus parum buccatis; facie maris subquadrata, feminz latitudine fere paullulum longiore, utriusque sexus angu- 
stiore 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 31 


stiore quam fronte. Oculi oblongi, subprominuli, juxta radicem antennarum levissime et subobsolete emarginati. 
Antenne filiformes, validiusculae, extrorsum parum graciliores, dimidio corpore paullo longiores. Thorax robustus 
gibbulus, altitudine longior; pectore transverso; metathorace breviusculo, apicem versus sensim declivi, areis supe- 
rioribus lateralibus subcompletis, utringue 2, area superomedia angusta, 5-gona, apice aperta, spatio medio modice 
lato leviter impresso vel fere planiusculo. Abdomen apice compresso; segmento primo posticorum pedum coxis et 
trochanteribus simul sumptis longitudine subzxquali vel paullo breviore, postpetiolo antice leviter convexo, subqua- 
drato, duplo latiore quam petiolo lineari; 2:do latitudine vix longiore, basin versus sensim paullo angustato, ga- 
strocoelis minutis; sequentibus transversis; 4—7 compressis; terebra brevissima, vix exserta. Als nervo radiali 
externo subrecto; transverso cubitali interno leniter subarcuato, non (9) vel fere (F) interstitiali; transverso anali 
non fracto. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-sericei. Palpi et mandibule straminea, he denticulis piceis. Antennee 
nigro-fuscae, scapo subtus macula straminea. Abdomen segmentis 2 et 3 cingulo apicali rufo, segmento primo 
margine summo apicali seepe concolore; plica ventrali pallida. Ala subinfumato-hyaline, stigmate fusco; radice et 
squamula flavescentibus. Pedes anteriores rufo-fulvescentes, coxis et trochanteribus stramineis, tarsis apice summo 
fuscis; postici coxis nigris, femoribus rufis, tibiis albidis apice et basi nigricantibus, tarsis nigricantibus vel dilute 
fuscis, articulo primo basi subalbido. 


49. DL. unicineta GRAV. 


Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali. flavo-stramineis; scapo antennarum maxima ex parte fulvescenti-flavido; segmento 
secundo abdominis cingulo apicali rufescente; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco- 
testaceo; pedibus rufescentibus vel fulvescenti-testaceis, coxis amterioribus trochanteribusque 
ommnibus stramineis, geniculis posticis nec non tibiarum posticorum basi apiceque, summis 
fuscis; facie subquadrata fronte angustiore; metathorace brevi, apicem versus abrupte de- 
clivi, areis superioribus utrinque 2, spatio medio lato. — 3 (Long. 13—2 lin.). 

? Campoplez unicinetus GRAV. Ichn. Europ. III. 529. 52. SQ. — RAtzEB. d. Ichn. der Forstins. II. 83. 21. 

In Scania ad Ilstorp d. 15 Jul.-—10 Aug. (Stud. RortH). 


Limn. bicingulate primo intuitu simillima, at differt: 1:o scapo antennarum maxima ex parte flavescenti- 
fulvo (saltem in nostris individuis); 2:o metathorace breviore, area posteromedia magis perpendiculari, spatio 
medio latiore; 3:o abdomine cingulo tantum unico rufo; 4:0o coxis posticis totis fulvescentibus; 5:o nervo alarum 
radiali externo apice magis incurvato. : 

Mas. Niger, cinereo-sericeus. Palpi et mandibulze straminea, he denticulis piceis. Antenne nigro-fuscee 
vel obscure ferruginantes; articulis 1 et 2 fulvescenti-flavidis vel testaceis supra plus minusve nigricantibus. Thorax 
macula minuta ante squamulas alarum sepe notatus. Abdomen segmento primo apice plus minusve rufo, rarius 
toto nigro; 2:do gastrocoelis et fascia vel cingulo apicali rufis; 3:tio macula laterali castanea ut plurimum notato. 
Alx subinfumato-hyalinze, stigmate fusco-testaceo, radice et squamula stramineis. Pedes anteriores fulvescentes, 
coxis et trochanteribus stramineis, tarsis apice summo fuscis; postici coxis fulvescenti-rufis, trochanteribus strami- 
neis, femoribus rufescentibus apice summo fuscis, tibiis fulvescenti-stramineis vel albidis, ima basi fuscis vel rufis, 
apice summo nigricante, tarsis pallidis apicem versus plus minusve infuscatis. 

Obs. Feminam hujus speciei mihi adhuc detegere non contigit, quare difficilliimum est eruere num species a nobis 
deseripta cum Campopl. unicineto GRAV. identica sit. Descriptio vero maris a Dom. GRAVENHORST data cum 
nostra optime quadrat. Vix tamen credo, feminam hujus terebra tam longe (”trientis abdominis” GRAV.) 
exserta gaudere. 


50. LD. argentata Grav. 


Parum nitida, punctata, subargenteo-sericea, nigra; ore, scapo antennarum macula 
subtus, squamulis alarum et plica ventrali, flavidis; segmento secundo abdominis margine 
apicali rufo, sequentibus rufis dorso nigro-notatis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fu- 
scescente; pedibus anterioribus fulvescentibus, trochanteribus et coxis flavidis, his basi in- 
terdum nigris; posticis rufis, coxis et basi trochanterum nigris, tibiis apice et prope basin 
pallidam szepius infuscatis, tarsis fuscis basi subalbidis; facie transversa et fronte latitudine 


E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 58. 11 


82 AUG. EMIL. HOLMGREN, 


2equalibus; metathorace areis superioribus lateralibus utrinque 2 distinctissimis, area supero- 
media transversa (2), 5-gona, apice aperta. — 52 (Long. circit. 2 lin.). 
var. 1. 2: segmentis quibusdam abdominis totis rufis. 

Campoplex argentatus GrRAv. Ichn. Europ. III. 543. 64. 9. — HoLrmcGr. Act. Holm. (1854). 20. 31. 


var. 2. 2: posticorum pedum coxis apice trochanteribusque totis fulvo-stramineis. Caput 
magis buccatum; an species peculiaris? 
var. 3. 2: coxis anterioribus totis vel maxima ex parte nigris. 


Habitat in paludibus graminosis per omnem Sueciam, passim; scilicet in Scania et 
Hallandia a me inventa; in Östrogothia (v. Gors); in Uplandia prope Holmiam 
nec non in Lapponia meridionali ad Tärna d. 24 Julii (Cel. BoHEMAN). 


Limnerie bicingulate magnitudine et statura similis, sed facie transversa mox dignoscitur. Limn. consobrine 
et confini quoque similis, at capite minus buccato, pone oculos nonnihil angustato etc. differt. 


Caput transversum, non vel perparum buccatum, pone oculos angustatum; fronte et facie subaequilatis, hac 
transversa, hirtula; genis tumidiusculis. Thorax gibbulus, altitudine longior, parum nitidus, pubescens; pectore 
transverso; metathorace spatio medio latiusculo, areis superioribus utrinque 2, area superomedia 5-gona, apice 
aperta, posteromedia ampla, non impressa. Abdomen apice compresso; segmento primo posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus longitudine subzsquali, rectiusculo vel lenissime curvato (PM), postpetiolo parum convexo, sub- 
quadrato; 2:do latitudine vix vel perparum longiore, basin versus sensim paullo angustato, gastrocoelis distinctis; 
3:tio subquadrato vel transverso; terebra brevi, vix exserta. Ala nervo radiali externo seepius nonnihil curvato; 
transverso anali non fracto; areola subsessili vel subpetiolata, nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium 
excipilente. Pedes mediocres. 


Mas et Femina. Nigri, subargenteo-sericei. Palpi et mandibul&e flavida, he denticulis piceis. Antenna 
nigro-fuscae, subtus extrorsum interdum ferruginantes, scapo macula flavida vel testacea. Abdomen segmento primo 
margine summo apicali sepe rufescente; 2:do nigro apice plus minusve rufo, rarius toto nigro; sequentibus aut 
rufis dorso macula nigra mnotatis aut nigris lateribus rufis; plica ventrali flavida. Ale e fuscedine leviter tinctae, 


stigmate fusco-testaceo, radice et squamula flavidis. Pedes anteriores fulvescentes trochanteribus flavis, coxis aut. 


totis flavis aut nigris apice favis; posticis coxis nigris, rarius apice substramineis (var. 2), trochanteribus flavis 
basi nigris, rarius totis flavidis, femoribus rufis, summo apice interdum fuscis, tibiis rufescentibus vel pallidis, 
apice fere semper et interdam macula prope basin pallidam, fuscis, tarsis apicem versus plus minusve infuscatis. 


51. LL. sordidella HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, grisescenti-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavo-stramineis; articulo primo antennarum subtus fulvo; abdominis lateribus plus 
minusve rufo- vel castaneo-maculatis; alis infumato-hyalinis, stigmate fusco; pedibus rufis, 
anteriorum coxis et trochanteribus flavescenti-fulvis, posticorum coxis et basi trochante- 
rum (35) nigris, geniculis, basi apiceque tibiarum tarsisque, fusco-piceis; facie transversa 
et fronte latitudine 2qualibus; areis metathoracis superioribus lateralibus utrinque 2 distin- 
ctissimis, area superomedia transversa 5-gona, apice aperta; segmento primo abdominis 
leniter curvato, angusto. — 2 (Long. 13—2 lin.). 


In Wermelandia ad Hvitsand, Södra Finskogen etc. mense Julio a Cand. AXEL v. 
Gofs haud raro inventa. 


Limn. argentate proxima, cui praeterea hec species valde similis est, at differt: 1:o hirsutie et colore cor- 
poris obscurioribus; 2:0 articulo primo antennarum subtus nec non coxis anterioribus fulvescentibus; 3:o abdomine 
lateribus tantum rufo vel castaneo-maculato; 4:o segmento primo abdominis angustiore, magis curvato, postpetiolo 
latitudine longiore, perparum convexo, petiolo vix duplo latiore, secundo latitudine nonnihil longiore, basin versus 
magis angustato et distinctius alutaceo; 5:o nervo alarum radiali externo magis curvato. 

Mas et Femina. Nigri, fuscescenti-cinereo-pubescentes. Palpi et mandibule flavida, he denticulis piceis. 
Antenn nigro-picer, articulo primo subtus fulvescente. Abdomen segmento secundo margine summo apicali rufo; 
sequentibus macula laterali rufa vel castanea utrinque notatis, rarius fere totis obscuris, feminse segmento tertio 
interdum apice late rufo. Ale e fuscedine leviter tincte stigmate fusco, radice et squamula flavidis. Pedes ante- 


SYN 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAZ. 82 


riores rufi, coxis et trochanteribus fulvis vel fulvescenti-flavidis, his sxepe pallidioribus, tibiis basi substramineis, 
tarsis apice fuscis; postici coxis nigris, rarius apice pallidis, trochanteribus aut totis subflavidis (9) aut basi nigris 
(5), femoribus rufis apice supra plus minusve fuscis, rarius fere totis rufis, tibiis rufis basi apiceque fuscis, rarius 
totis ferrugineis vel rufis apice tantum infuscatis, tarsis fuscis. 


52. LDL. canaliculata GRAV. 

Parum nitida, punctata, cinereo-subsericea, nigra; ore ex parte radiceque alarum 
flavo-testaceis; segmentis 3—7 abdominis rufis dorso fusco-notatis; alis sub-hyalinis stigmate 
subtestaceo; pedibus rufis coxis et basi trochanterum nigris; capite pone oculos vix angu- 
stato; areis metathoracis superioribus utrinque duobus, subincompletis; segmento primo 
abdominis canalicula media instructo, secundo latitudine vix longiore. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

Campoplez canaliculatus GrRAv. Ichn. Europ. III. 560. 74. Q. | 

Feminam prope Holmiam invenit Cel. P. F. WAHLBERG. 


Caput haud buecatum, pone oculos vix angustatum; facie transversa; spatio inter oculos et basin mandibu- 
larum latiusculo. Clypeus foveola utringge notatus, apice subtruncatus vel late rotundatus, tenuiter marginatus. 
Mandibule modice late, margine exteriore subdilatato, leviter reflexo. Antenne capite cum thorace nonnihil lon- 
giores, breviter piloselle, extrorsum subattenuatre. Thorax robustus, lateribus nitidulus; pleuris fere totis aluta- 
ceis, macula suturali lzeviuscula; metathorace subsemiorbiculari, areis superioribus lateralibus subconfluentibus, area 
superomedia oblongo-quinquangulari, apice aperta, spatio medio inde haud lato, non impresso. Abdomen apice 
compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subzquali, subrecto vel le- 
vissime tantum curvato, postpetiolo subqvadrato canalicula longitudinali subdistincta fere ad medium extensa in- 
structo; 2:do latitudine vix longiore, basin versus paullo angustato, gastrocoelis distinctis; terebra non exserta. Ala 
areola irregulari, minuta, subpetiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente; nervo transverso 
anali haud fracto. Pedes mediocres. 

Femina. Nigra, griseo-pubescens. Palpi straminei. Mandibul&e piceo-nigricantes, medio rufo-testacese vel 
flavescentes. Antenna nigro-fuscee, articulo accessorio testaceo. Abdomen segmentis primo et secundo nigris, hoc 
margine apicali rufo; 3—7 rufis dorso macula fusca notatis; plica ventrali straminea. Ale subhyalinee stigmate 

" fusco, radice stramineo-testacea; squamula piceo-fusca. Pedes rufescentes vel testaceo-fulvescentes, coxis et trochan- 
teribus nigris, his apice fulvo-stramineis; tarsis basin versus flavescentibus. 


53. IL. errans HOoLMGR. 


Parum nitida, punctata, griseo-pubescens, nigra; ore ex parte ferrugineo; abdomine 
rufo basi nigro apice fusco; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice straminea; pedibus ru- 
fis, coxis, trochanteribus nec non basi femorum, nigricantibus; capite pone oculos vix an- 
gustato; areis metathoracis superioribus utringue duabus, incompletis, area superomedia 
brevi; segmento secundo abdominis latitudine vix longiore. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

? Campoplez errabundus GRAV. Ichn. Europ: III. 559. 73. 


In Westrogothia ad Degeberg d. 20 Julii a Cand. Axer v. Gois rarissime inventa. 


Statura et proportione partium corporis Limn. canaliculate proxima, at segmento primo abdominis canali- 
cula nulla instructo. Hac nota et colore pedum hsec species a Campopl. errabundo Grav. (1. c.) differre videtur; 
forte tamen ejus varietas. 

Femina. Nigra. Mandibule medio ferruginex. Abdomen rufum segmento primo (summo apice excepto) 
toto nigro; 5—7 lateribus fuscis. Ala subhyalinze, stigmate fusco-piceo; radice straminea; squamula piceo-nigra. 
Pedes rufi, coxis et trochanteribus nigris, his summo apice rufescentibus; femoribus basi plus minusve fusco-piceis, 
posticis apice macula concolore; tibiis posticis summo apice fuscis; tarsis infuscatis basin versus dilutioribus. 

Obs. Heec species et Limn. canaliculata ab affinibus pracipue differunt spatio inter oculos et basin antennarum 
latiusculo, abdominis apice lato, truncato valde compresso, terebra (post mortem) erecta. 


54. IL. proliza HoLMGR. 


Parum mnitida, punctata, cinereo-subpubescens, nigra; palpis et squamulis alarum 
albido-stramineis; mandibulis, antennis basin versus subtus, abdominis medio pedibusque, 
rufis, horum anteriorum coxis et trochanteribus stramineis, posticorum geniculis, basi 


84 AUG. EMIL HOLMGREN, 


apiceque tibiarum fuscis, tarsis subferruginantibus; areis metathoracis superioribus subqui- 
nis; segmento secundo abdominis latitudine + longiore. — 2 (Long. 13 lin.). 
In Uplandia prope Holmiam, rarissime (Cel. BoHeMAN). 


Caput pone oculos valde angustatum, subnitidum; facie transversa; genis haud tumidis, infra apicem clypei 
non descendentibus. Clypeus convexiusculus, apice rotundatus, tenuiter marginatus. Antenna dimidio corpore 
paullo longiores, filiformes, extrorsum nonnihil attenuatee. Thorax altitudine longior, capite parum angustior; me- 
tathorace apicem versus sensim declivi, areis superioribus subquinis parum manifestis, superomedia latitudine lon- 
giore, subpentagona, apice subaperta. Abdomen apice compresssum; segmento primo posticorum pedum coxis cum 
trochanteribus longitudine sequali, levissime curvato, postpetiolo latitudine paullulum longiore, antice leviter con- 
vexo; secundo subtiliter alutaceo, apice laeviore, latitudine circiter 3 longiore, basin versus sensim paullo angustato, 
gastrocoelis distinctis; tertio quadrato; terebra brevissima, non exserta. Ale stigmate angusto; nervis radialibus 
in- et externis rectiusculis; transverso anali non fracto; areola breviter petiolata vel subsessili nervum recurrentem 
ordinarium paullulum ante apicem excipiente. Pedes subgraciles. 

Femina. Nigra, tenuiter cinereo-pubescens. Palpi albido-straminei. Mandibulze rufescentes denticulis piceis. 
Antenn& nigro-fuscee subtus basin versus rufée vel rufo-testacexe. Abdomen segmento secundo apice, 2 et 3 totis 
rufis; plica ventrali substraminea. Alx subhyalingee vel e fuscedine leviter indute, stigmate dilute fusco, radice et 
squamula albido-stramineis. Pedes rufi, anteriores coxis et trochanteribus stramineis; postici geniculis, basi apice- 
que tibiarum nec non apice tarsorum, fuscis, tarsis preterea subferrugineis. 


55. LDL. concinna HoLMGR. 

Parum nitida, punctata, subargenteo-sericea, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, flavo-stramineis; abdominis segmentis 5—7 marginibus apicalibus et lateribus sub- 
testaceis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate dilute fusco; pedibus rufis, anteriorum coxis 
et trochanteribus stramineis, tarsis apice infuscatis, posticorum coxis et trochanteribus ni- 
gris, his apice favidis, femoribus summa basi summoque apice fuscis, tarsis et tibiis ni 
gricantibus, his ima basi et medio exalbidis; metathorace areis superioribus lateralibus 
utringue 2, completis; segmento secundo abdominis latitudine longiore. — 32 (Long. 13— 
24 lin.). 

In Suecia meridionali, passim; scilicet in Scania ad Kullen (ipse), ad Lindholmen et 
Iistorp mense Julio (Stud. RorH); in Smolandia ad Anneberg (Prof. BomEMAN). 


Species egregie distincta colore abdominis et pedum cum nulla alia confundenda. 

Caput transversum, breve, haud buccatum, pone oculos nonnihil angustatum, pubescens, subopacum; facie 
subtransversa vel fere quadrata, hirta; genis infra oculos modice descendentibus, parum tumidis, 03 versus angu- 
statis. Mandibulze subzequilatae vel antice parum angustate, denticulis lougitudine subequalibus. Oculi oblongi, 
juxta radicem antennarum levissime emarginati. Antenne filiformes extrorsum parum attenuate, dimidio corpore 
paullo longiores. Thorax capite angustior, prasertim lateribus pubescens; metathorace areis superioribus lateralibus 
utrinque 2 completis, spuria elongata distincta, superomedia subpentagona apice aperta, his areis omnibus costis 
tenuibus circumdatis. Abdomen capite cum thorace mnonnihil longius, parum nitidum, pube brevi obductum, 
apice compressiusculum; segmento primo lenissime curvato, perparum elevato, posticorum pedum coxis cum tro- 
chanteribus vix longiore, postpetiolo latitudine nonnihil longiore, lateribus subparallelis; 2:do latitudine + saltem 
longiore, basin versus sensim angustato; 3:tio subquadrato; terebra 9 breviter exserta. Ala nervo radiali externo 
rectiusculo vel perparum curvato; transverso cubitali interno subinterstitiali; transverso anali non fracto; areola bre- 
viter petiolata nervum recurrentem ordinarium medio excipiente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri, subargenteo-sericei. Palpi et mandibule flavo-straminea, ha denticulis piceis. 
Antenn& nigricantes, scapo subtus interdum macula pallida notato. Thorax macula minuta ante squamulam alarum 
sepe ornatus. Abdomen segmento primo margine summo apicali sepe subrufo; sequentibus marginibus apicalibus 
testaceis vel pallide testaceis, lateribus concoloribus vel rufis; plica ventrali straminea. Ale e fuscedine leviter in- 
dutze; stigmate dilute fusco, radice et squamula flavidis. Pedes anteriores coxis et trochanteribus albido-stramineis, 
femoribus rufis, tibiis fulvescentibus basin versus substramineis, tarsis concoloribus apice fuscis; postici coxis nigris 
apice summo flavidis, trochanteribus flavidis basi tota nigris, femoribus rufis summa basi summoque apice piceis, 
tibiis nigricantibus ima basi et medio toto vel externe exalbidis, tarsis nigris. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 85 
b. Caput sepius buccatum vel subbuccatum, pone oculos non angustatum. 


56. LDL. longipes Mörr. 

Parum nitida, punctata, albo-sericeo-pubescens, nigra; facie villosa (>); ore, articulo 
primo antennarum subtus, squamulis alarum, plica ventrali, coxis anterioribus aut totis 
aut ex parte trochanteribusque, flavis, his posticis basi nigris; antennis apicem versus sub- 
tus ferrugineis (£); abdominis medio pedibusque rufis, posticorum coxis nigris, tarsis fu- 
scis basi dilutioribus; stigmate alarum testaceo vel substramineo, capite pone oculos non 
dilatato; denticulis mandibularum longitudine inequalibus; unguiculis tarsorum distincete 
pectinatis. — (Long. 2—21 lin.). 

Campoplex longipes Grav. Ichn. Europ. III. 546. 65. 52. 

Campoplex fulviventris var. 1. HoLrmGr. Act. Holm. (1854). 19. 


Ichneumon longipes MöLir. Prodr. n. 1847. 
Campoplex argentatus RATzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 96. 14. 


In graminosis locis presertim paludosis per omnem Sueciam, haud infrequens. 


Caput buccatum, pone oculos tamen non dilatatum; occipite leviter emarginato; fronte planiuscula, subtili- 
ter scabricula; facie hirta. Clypeus non discretus, apice marginatus, late rotundatus vel subtruncatus. Mandibulese 
apicem versus parum angustats, denticulis inzequalibus, superiore scilicet breviore. Oculi juxta radicem antenna- 
rum levissime emarginati. Antennze filiformes, dimidio corpore nonnihil longiores, femina breviores quam maris, 
apicem versus in utroque sexu attenuatse; articulo primo flagelli secundo paullo longiore. Thorax subrobustus, al- 
titudine longior, lateribus praesertim longius griseo-pubescens, subtiliter scabriculus; pleuris macula ordinaria l2evi; 
metathorace areis superioribus lateralibus 4 tenuiter circumscriptis, interdum valde incompletis, area superomedia 
elongata, apice aperta, posteromedia breviuscula, haud impressa. Abdomen capite cum thorace longius, dorso sub- 
lineari-fusiforme, apice femine magis compressum quam maris; segmento primo rectiusculo vel lenissime curvato, 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus perparum longiore, postpetiolo convexiusculo, latitudine longiore, late- 
ribus subparallelis; 2:do latitudine + longiore, basin versus sensim angustato, gastrocoelis distinctis; 3:tio subqua- 
drato 1. latitudine longiore; terebra vix exserta. Ale areola breviter petiolata nervum recurrentem ordinarium inter 
medium et apicem excipiente; nervo radiali externo rectiusculo vel basi apiceque lenissime incurvato; transverso 
anali haud fracto. Pedes mediocres; tibiis externe spinulosis; tarsis posticis articulo ultimo penultimo longiore; 
unguiculis distincte pectinatis. 

Mas et Femina. Caput nigrum, palpis et mandibulis flavidis, his denticulis piceis; facie albo-sericeo-hirta. 
Antenne subtus articulo primo flavo; sequentibus plus minusve ferrugineis, maris obscurioribus quam feminze. Tho- 
rax niger, albido-sericeus. Abdomen segmento primo ut plurimum petiolo rufo, rarius toto nigro; 2—4 scepissime 
totis rufis, rarius 2 nigro-notato vel fere toto nigro; sequentibus plerumque nigris, rarius marginibus rufescentibus; 
plica ventrali flavida. Alex subinfumato-hyaline, stigmate pallido; radice et squamula flavidis. Pedes rufi, coxis 
anticis flavis, basi sepe nigris, mediis vel flavis basi nigris, vel nigris apice flavis aut ferrugineis, posticis nigris; 
trochanteribus flavis, posticorum basi nigra; tibiis anticis flavo-testaceis, posterioribus concoloribus 1. rufis basi palli- 
dioribus, apice interdum nigricantibus; tarsis posticis rarius totis rufis nigrisve plerumque totis fuscis aut basi arti- 
culorum rufa vel flava. 


57. I. precox HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, albo-sericeo-pubescens, nigra; ore, articulo primo antenna- 
rum subtus, squamulis alarum, plica ventrali, coxis anterioribus fere totis trochanteribus- 
que, flavis, his posticis basi ferrugineis; scapo antennarum supra fulvo; abdominis medio 
late pedibusque rufis, coxis posticis nigris, tarsis fuscis; stigmate alarum dilute fusco-testa- 
ceo; capite tumidiusculo, pone oculos dilatato; area superomedia metathoracis pentagona. 
— 2 (Long. 23 lin.). 

In Scania ad Istorp d. 3 Aug. rarissime (Stud. C. RorH). 


Limn. longipedi primo intuitu simillima, at capite magis buccato, pone oculos dilatato, antennis graciliori- 
bus et obscurioribus, area superomedia metathoracis breviore, pedibus forte validioribus ab hac ut mihi videtur 
distincta. 
Caput valde buccatum, thorace latius, pone oculos dilatatum; occipite leviter emarginato; temporibus latis; 
genis subtumidis. Oculi juxta radicem antennarum obsoletissime emarginati. Antennze filiformes, subgraciles. Thorax 


86 AUG. EMIL HOLMGREN, 
robustus; areis superioribus metathoracis tenuiter circumscriptis, lateralibus utringue subeonfluentibus, superomedia 


latitudine parum longiore, subpentagona. Femora validiuscula. Cetera sicut in Limneria longipedi. 


Femina. Autenne nigricantes, scapo subtus flavo, supra fulvo, lateribus nigro. Segmentum secundum ab- 
dominis basi nigrum. Stigma alarum dilute fuscum vel subtestaceum. Trochanteres postici basi ferruginei vel ra- 
rius nigricantes. Cetera sicut in Limn. longipedi. 


58. I. fulviventris GMEL. 


Parum nitida, punctata, albo-sericeo-pubescens, nigra; facie villosa (5); ore, articulo 
primo antennarum subtus, squamulis alarum, plica ventrali, coxis anterioribus totis vel 
ex parte trochanteribusque, flavis, his posticis basi nigris; antennis extrorsum subtus ferru- 
gineis; abdominis medio rufo; femoribus anterioribus tibiisque fulvescenti-stramineis, his 
posticis apice nigricantibus; tarsis posticis fuscis basi pallidis; alarum stigmate testaceo; 
denticulis mandibularum longitudine inequalibus; unguiculis tarsorum basi tantum remote 
pectinatis. — 2 (Long. 2—24 lin.). 


Campoplex fulviventris GRAV. Ichn. Europ. III. 540. 62. — HormGr. Act. Holm. (1854). 19. 28. (ex 
parte). 
Ichneumon fulviventris GMEL. ed. Linn. 2704. 319. 


var. 1. 3: segmento quarto abdominis toto nigro. 


In graminosis locis presertim paludosis per silvas, hortos et prata Suecie, haud in- 
frequens; mensib. Jun.—Aug. mihi obvia; in alpe Dovre Norvegie a Cel. BoHE- 
MAN inventa. 
Limn. longipedi proxima. Ab hac tamen ut mihi videtur precipue dignoscitur: 1:0 areis metathoracis su- 
perioribus magis incompletis vel interdum subnullis; 2:o abdomine ut plurimum breviore, crassiore magisque com- 
presso; 3:o femoribus posticis fere semper nigris vel piceis; 4:o unguiculis tarsorum obsoletius pectinatis. 


Mas et Femina. Abdomen nigrum; segmento secundo rarius margine apicali rufo; 3 et 4 ut plurimum 
totis rufis, maris sepe basi nigris; 5 feminse pleromque rufo-notato, rarius toto rufo. Pedes fulvescenti-straminei; 
anteriores coxis interdum totis flavis, plerumque tamen basi nigris; intermedii szepe toti nigri (2), trochanteri- 
bus semper totis flavis, femoribus rarius linea nigra subtus notatis; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice 
flavidis, femoribus aut nigris aut piceis aut fuscis, rarissime rufescentibus basi apiceque piceis, tibiis stramineis 
apice nigricantibus, tarsis fuscis basi articulorum pallida. Cetera omnino sicut in Limn. longipedi. 


Obs. Species sequens mihi adhuc dubia est: 


L. audar HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore, articulo primo antennarum subtus, squamulis alarum, 
plica ventrali, coxis anterioribus totis vel ex parte trochanteribusque, flavis, his posticis basi nigris; segmentis 3 
et 4 abdominis rufis dorso plus minusve nigro-notatis; pedibus fulvescentibus, anterioribus basi sepe nigris; posti- 
cis coxis, basi trochanterum, femoribus, apice tibiarum tarsisque, nigricantibus, his basi pallidis; denticulis mandi- 
bularum longitudine subzequalibus; areis metathoracis superioribus lateralibus 2(—4) subcompletis. — & (Long. 
21—24 lin.). Å 


In Lapponia meridionali mense Julio, rarius; in Uplandia ad Holmiam (Cel. BoHEMAN). 


A Limn. fulviventri, cujus varietas haec species forte est, differt corpore robustiore brevius et parcius pube- 
scente, denticulis mandibularum longitudine zequalibus vel subaqualibus, metathorace breviore et validiore areis 
superioribus magis completis etc. 


59. IL. pagana HoLMGR. 

Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore, articulo primo antennarum macula 
subtus, plica ventrali squamulisque alarum, flavidis; abdominis medio rufo; stigmate alarum 
dilute fusco vel testaceo; pedibus rufis, coxis nigris, anterioribus sepe apice favidis, trochan- 
teribus flavis, posticis basi nigris; denticulis mandibularum longitudine zequalibus; areis 
metathoracis superioribus lateralibus utringue 2 subcompletis, superomedia latitudine longi- 
ore, aperta; unguiculis tarsorum basi tantum remote pectinatis. — >? (Long. 14—21 lin.). 


FESISEEEEII I SE 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 87 


; 
var. 1. 32: femoribus posticis piceis. 
var. 2. SE: tibiis posticis basi apiceque nigricantibus, tarsis fuscis, basi pallidis. 

In graminosis presertim per Sueciam borealem, frequens; scilicet in Lapponia meri- 
dionali pluribus locis mensib. Jun.—Aug. a me et Cel. BoHEMAN capta; in Wer- 
melandia ad Sunne et Fryksände mense Julio nec non in Östrogothia ad Björkö 
a Cand. Axer v. Gois inventa, qui specimina queedam e Norvegia meridionali 
quoque reportavit mecumque liberaliter communicavit. 


Limn. longipedi primo intuitu valde similis et affinis, at sine dubio diversa. Prieter alias notas ab hac 
precipue dignoscitur: 1:0 pubescentia corporis cinerea nec alba; 2:o denticulis mandibularum longitudine zqualibus 
vel subaequalibus; 3:0 areis metathoracis superioribus subquinque magis completis; 4:0 pedibus obscurioribus. 

Caput pone oculos potius nonnihil dilatatum guam angustatum, a fronte visum subquadratum , opacum ; 
genis et temporibus buccatis, facie longitudine vix latiore, hirta. Clypeus apice marginatus, subtruncatus. Man- 
dibulae modice lats, denticulis longitudme sequalibus, rarissime inferiore nonnihil longiore.  Antennze corpore bre- 
viores, filiformes, extrorsum tenuiores. Oculi oblongo-ovati, juxta radicem antennarum vix nisi obsoletissime emar- 
ginati. Thorax gibbulus, altitudine longior, ereberrime punctato-alutaceus, subopacus; pleuris macula ordinaria laevi; 
metathorace areis superioribus plerumque 5, quarum lateralibus interdum confluentibus et superomedia latitudine 
longiore, apice aperta. Abdomen capite cum thorace parum longius, apice compressiusculum; segmento primo sub- 
recto, posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, postpetiolo subquadrato, breciore at duplo latiore 
quam petiolo; 2:do latitudine longiore; terebra 9 brevissime exserta. Ale nervo radiali externo rectiusculo; trans- 
verso cubitali interno vix interstitiali; transverso anali subarcuato; areola irregulari, petiolata, nervum recurrentem 
ordinarium pone medium excipiente. Pedes forte nonnihil validiores quam in Limn. longipedi. 

Mas et Femina. Corpus cinereo-pubescens. Caput nigrum, palpis et mandibulis flavidis, his denticulis 
piceis.  Antennze nigricantes, extrorsum in femina subtus sepe ferruginantes; articulo primo utriusque sexus ma- 
cula flavida subtus notato. Thorax niger. Abdomen nigrum; plica ventrali straminea; segmento secundo interdum 
apice rufo; tertio rarius toto rufo vel toto nigro, plerumque rufo macula basali nigra; quarto toto rufo vel nigro 
basi rufa, rarius toto nigro; sequentibus ut plurimum nigris, interdum plus minusve rufo-totatis. Alx e fuscedine 
leviter indutse, stigmate fusco-testaceo; radice et squamula flavidis, hac rarius fusca. Pedes anteriores rufi coxis 
nigris apice siepius (saltem maris) flavidis, trochanteribus flavis, tarsis intermediis nonnunquam apice fuscis; po- 
stiei coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, femoribus stepius rufis, rarius piceis, interdam summo apice 
nigris, tibiis rufis rarius basi apiceque nigricantibus, tarsis rufis apice fuscis vel fuscis basi pallidioribus. 


Obs. Sequentes species mihi dubize videntur; forte tantum Limnerice pagane varietates: 
1. &L. consobrina HOoLMGR. 


Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore, articulo primo antennarum subtus squamulisque alarum, flavidis; 
abdominis medio rufo; stigmate alarum dilute fusco vel testaceo; pedibus anterioribus rufis vel fulvescentibus, tro- 
chanteribus et coxis flavis, his basi plerumque nigris; posticis rufescentibus coxis et basi trochanterum nigris, tiblis 
basi ipsa pallida, ante basin plerumque et apice fuscis, tarsis stramineis articulorum apicibus fuscis; denticulis 
mandibularum longitudine 2equalibus; areis metathoracis superioribus plerumque 5 completis, quarum superomedia 
latitudine non longiore, pentagona; unguiculis tarsorum basi tantum remote pectinatis. — >? (Long. 13—2 lin.). 


Campoplex alternans HormGr. Act. Hohn. (1854). 19. 29. 9. — ? Grav. Ichn. Europ. III. 537. 59. Q. 
In graminosis, rarius; scilicet in Ostrogothia ad Winnerstad marem cepi; in Smolandia ad Anneberg feminam 
deprehendit Cel. BoHEMAN; in Lapponia meridionale ad Tärna mense Julio parce quoque inventa. 


Limn. pagane valde affimis et similis, a qua vix nisi structura metathoracis, abdomine magis compresso, 
terebra breviore non exserta et colore pedum differt. Metathorax scilicet areis superioribus ut plurimum 5 comple- 
tis instructus, lateralibus rarius confluentibus, superomedia apice plerumque clausa, pentagona, latitudine non lon- 
giore.  Similis quoque Limn. Paludicole, sed prater colorem ab hac dignoscitur: antennis nonnihil validioribus et 
brevioribus, abdomine in 9 magis cempresso a latere viso latiore, postpetioli lateribus magis parallelis. Segmentum 
secundum abdominis latitudine parum longius:. 

Mas et Femina: Caput nigrum, sericeo-pubescens; palpis et mandibulis flavidis, his denticulis piceis. An- 
tennze nigro-fuscee, scapo subtus flavido. Thorax mniger, cinereo-pubescens. Abdomen nigrum, segmento primo 
nigro; secundo concolore vel margine apicali rufo; 3:tio rufo macula basali nigra sepe notato; sequentibus maris 
ut plurimum nigris, feminae rufis totis vel plus minusve nigro-notatis. Ale subhyaline vel e fuscedine leviter in- 
dutze, stigmate dilute fusco aut testaceo; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores rufi vel fulvescentes, 
coxis” aut totis flavidis aut basi nigris, trochanteribus flavidis; postiei coxis et trochanteribus nigris, his apice flave- 
scentibus, femoribus rufis, tibiis fulvescenti-stramineis, summa Dbasi pallida, prope basin semiannulo fuseo, subobso- 
leto szepissime notatis, apice ipso nigricante, tarsis pallidis apicibus articulorum fuscis, articulis ultimis seepe totis 
obscuris. 


88 AUG. EMIL HOLMGREN, 


2. DI. confinis HoOLMGR. 

Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore, articulo primo antennarum subtus squamulisque alarum, flavidis; 
abdominis medio vel apice toto aut ex parte rufo; stigmate alarum dilute fusco; pedibus anterioribus rufis vel fulve- 
scentibus, trochanteribus et coxis flavis, his basi interdum nigris vel piceis; posticis rufescentibus coxis et interdum 
basi trochanterum nigris, tibiis basi ipsa pallida, prope basin plerumque et apice fuscis, tarsis obscuris basi stra- 
mineis; denticulis mandibularum longitudine zequalibus; areis metatboracis superiobus utringue 2, spatio medio lato, 
area superomedia aperta; unguiculis tarsorum basi tantum pectinatis. — fog) (Long. 11—2 lin. 


In Scania specimina quaedam inveni; in Smolandia et Blekingia a Cel. BoHEMAN capta. 
Limn. consobrine statura sequalis et colore similis, at spatio medio metathoracis latiore, area superomedia 
incompleta apice late aperta. Segmentum secundum abdominis latitudine parum longius. 


Obs. E Wermelandia Cand. v. Gois attulit specimina qusedam hujus speciei, quibus caput pone oculos dilatatum 
et terebra feminarum nonnihil magis exserta sunt. Cetera cum specie genuina ommnino quadrant. 


60. LL. Paludicola HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore, squamulis alarum, plica ventrali, 
coxis anterioribus trochanteribusque, flavidis; articulo primo antennarum subtus fulvescente; 
abdomine rufo, basi nigra; pedibus fulvescenti-rufis, tarsis posticis apice subinfuscatis; 
metathorace areis superioribus 5; denticulis mandibularum longitudine subequalibus. — 
>? (Long. 2—21 lin.). 

Campoplez inculcator GRAV. Ichn. Europ. III. 553. 70. 9. (exclus. syn. Linn.). 
var. 1. &: coxis posticis ex parte piceis, abdominis apice nigricante. 

Habitat in paludibus graminosis, minus frequens; folia Menyanthidis et Calle preser- 
tim frequentans; scilicet in Smolandia ad Anneberg nec non in Uplandia prope 
Holmiam a Cel. BoHEMAN inventa; in Östrogothia ad villam Åsen prope acidulas 
Medevi mense Julio a me capta. 


Caput pone oculos non angustatum, maris forte nonnihil dilatatum, opaculum, pubescens; facie sericeo- 
hirta; genis subtumidis. Clypeus apice marginatus, subtruncatus. Mandibule modice lata, curvatse, denticulis 
longitudine zequalibus. Antenna corpore nonnihil breviores, filiformes, extrorsum parum attenuata. Thorax robu- 
stus, subopacus, punctatus; areis metathoracis superioribus 5 completis, quarum superomedia pentagona latitudine 
vix longiore. Abdomen parum compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo 
longiore, rectiusculo vel levissime tantum curvato, petiolo lineari longiore at dimidia parte angustiore quam post- 
petiolo, hoc lateribus marginatis, non parallelis; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim angustato; 3:tio sub- 
quadrato; terebra 9 brevissima, non exserta. Ale nervo radiali externo lenissime curvato; interno rectiusculo; 
transverso cubitali interno non exacte interstitiali, oblique posito, recto; areola petiolata nervum recurrentem ordi- 
narium pone medium excipiente. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum validiusculis, obsoletius pectinatis. 

Mas et Femina. Caput nigrum griseo-fusco-pubescens; palpis et mandibulis flavidis, his denticulis piceis; 
antennis nigro-fuscis subtus dilutioribus, maris obscurioribus quam feminee, articulo primo utriusque sexus subtus 
fulvescente. Thorax niger. Abdomen rufum; segmento primo toto (&) vel basi (9) nigro; secundo plerumque 
basi tota vel macula nigricante, rarius toto rufo (9); ultimis S sepe obscuris; plica ventrali straminea. Ale 
subhyalinee vel leviter infumata, stigmate fusco; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores fulvescenti-rufi, 
coxis et trochanteribus flavidis; postici concolores coxis rufescentibus, rarius piceo-maculatis, tibiis interdum summo 
apice nigricante, tarsis apicem versus plus minusve infuscatis. 

Obs. 1. Ichneumon inculeator LiINN. Faun. Suec. 405. 1623 sine dubio alia species est, inter Ophiones forte 
queerenda. 


Obs. 2. In Uplandia prope Holmiam marem unicum invenit mecumque communicavit Cel. BoHEMAN, qui a mare 
genuino articulo primo antennarum subtus ferrugineo-fusco et coxis omnibus maxima ex parte nigris di- 
screpat. Cetera cum illo omnino convenit. An ejus varietas? 


61. L. sericea HoLMGR. 
Parum nitida, punctata, albo-sericeo-pubescens, nigra; ore, scapo antennarum sub- 
tus, squamulis alarum, coxis anterioribus totis vel basi trochanteribusque, favidis, his 
posticis 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 89 


posticis basi nigris; alis subhyalinis, stigmate testaceo; pedibus rufescentibus, coxis anteri- 
oribus basi interdum, posticis totis nigris, tibis posticis stramineis apice fuscis, tarsis po- 
sticis nigricantibus basi articulorum 1—3 pallida; metathoracis areis superioribus laterali- 
bus utrinque 2 subcompletis, superomedia 5-gona, apice aperta; segmento secundo abdo- 
minis latitudine multo longiore. — 3? (Long. circit. 23 lin.). 

Campoplez sericeus Homer. Act. Holm. (1854). 15. 20. 


? Campoplez consumtor Grav. Ichn. Europ. III. 515. 43. &. (exelusa femina). 
? Campoplex maurus Grav. Ichn. Europ. III. 516. 44. &S. 


In Östrogothia ad Weerna d. 16 Sept. feminam inveni; specimina utriusque sexus in 
Smolandia ad Anneberg cepit Cel. BoHEMAN; in paludibus graminosis ad Umenäs 
Lapponize meridionalis rarius observata; in Wermelandia ad Södra Finskogen d. 
27 Julii (Cand. v. Gois). 


Limn. longipedi magnitudine sequalis et statura similis, at capite minus buccato pone oculos paullulum 
angustato, denticulis mandibularum longitudine subrequalibus, areis metathoracis superioribus magis completis etc. 
distincta. 

Antenna dimidio corpore paullo longiores, filiformes, extrorsum attenuate. Thorax gibbulus capite angu- 
stior, latera versus precipue longius pubescens; metathorace areis superioribus 5, quarum superomedia 5-gona apice 
aperta et lateralibus interdum confluentibus. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, apice compressiuscu- 
lum, dorso subzequilatum, a latere clavatum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo 
longiore, rectiusculo, postpetiolo antice convexiusculo, latitudine longiore vel subquadrato (2), lateribus subparalle- 
lis; 2:do maris latitudine fere duplo longiore, feminse nonnihil breviore, basin versus sensim angustato; 3:tio lati- 
tudine longiore vel subquadrato; 6:to et 7:mo exsertis; terebra Q brevissime exserta, leviter sursum curvata. Ale 
nervo radiali externo rectiusculo; interno stigma versus lenissime curvato; transverso cubitali interno leniter subar- 
cuato, fere interstitiali; recurrente discoidali supra medium fracto; transverso anali subarcuato, non fracto; areola 
aut sessili aut breviter et interdum crasse petiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes 
mediocres; femoribus posticis validiusculis; unguiculis tarsorum ad medium vel paullo ultra sub distincte pectinatis. 

Mas et Femina. Caput nigrum; facie- argenteo-sericea; palpis et mandibulis flavidis, his denticulis piceis. 
Antennie nigro-fusca, apicem versus subtus apud feminam testaces; articulo primo utriusque sexus subtus flavido. 
Thorax niger, cinereo-pubescens, puncto ante alas seepe flavido. Abdomen nigrum, subtus pallido-variegatum, dorso 
pube brevi dense obductum, incisuris subferrugineis vel testaceis. Alx subhyalinge vel e fuscedine leviter tinctee; 
stigmate testaceo vel subfusco-stramineo; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores rufescenti-fulvi, trochanteri- 
bus et coxis flavidis, his basi sepe nrigris (saltem intermediis), tarsis apice subinfuscatis; postici coxis et trochan- 
teribus nigris, his apice flavidis, femoribus rufis, tibiis rufescentibus vel substramineis, basi summa flavidis, apice 
interdumque macula exteriore minuta, subobsoleta ante basin fuscis, tarsis nigro-fuscis, articulis 1—3 basi pallidis. 


62. ÅL. incrassata HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali 
, , a SS , , 

flavidis; abdominis apice rufo-castaneo; pedibus sordide rufo-testaceis, coxis, basi trochan- 

, , , 
terum, femoribus intermediis ex parte, posticis fere totis, nigris vel piceis; tibiis et tarsis 
posticis ferruginantibus; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco; antennis longitudine di- 
midii corporis; spatio medio metathoracis angusto. — 59 (Long. 21—3 lin.). 

Campoplezx incrassator HormGr. Act. Holm. (1854). 18. 27. 79. 


In Hallandia ad Hjuleberg specimina utriusque sexus inveni; in Gottlandia, Uplandia 
ad Holmiam nec non in Dalecarlia a Cel. BoHEMAN capta; in Angermannia a 
Doct. CO. STAL inventa. 


Inter majores et robustiores hujus generis species. Ab affinibus preesertim discedit antennis brevibus, 
struetura metathoracis nec non colore abdominis et pedum. 

Caput bucceatum, pone oculos subdilatatum, pubescens; vertice depresso, perparum emarginato; genis et 
temporibus tumidiusculis, nitidulis; facie transversa. Clypeus apice subtruncatus vel late rotundatus. Mandibulze 
latiuscule, apicem versus paullo angustatse, margine exteriore nonnihil reflexo, denticulis longitudine subsequalibus. 
Oculi ovales, integri. Antenn dimidio corpore non longiores, filiformes, extrorsum parum attenuate. Thorax 

K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 12 


90 AUG. EMIL HOLMGREN. 


robustus, gibbulus, altitudine longior, punctatus, subopacus; metathorace areis superioribus incompletis, h. e. late- 
ralibus utringue confluentibus et superomedia 5-gona apice aperta. Abdomen capite cum thorace paullo longius, 
perparum nitidum, pubescens, apicem versus compressum; segmento primo rectiusculo vel leniter tantum curvato, 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore, postpetiolo marginato, lateribus rotundatis punctatis, 
dorso foveolis vel impressionibus irregularibus ssepe instructo; secundo latitudine parum longiore (2) basi subtiliter 
seabriculo vel alutaceo; sequentibus in utroque sexu plus minusve compressis; terebra feminarum brevissima, non 
exserta. Ale nervo radiali externo rectiusculo; transverso cubitali interno leniter arcuato, interstitiali; radiali in- 
terno stigma versus curvato; recurrente discoidali fere in medio fracto; transverso anali non fracto; areola subsessili 
vel breviter et crasse petiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes mediocres, ungui- 
culis tarsorum breviter pectinatis. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi et mandibulee flavescentia vel testacea, he denticulis piceis. Antenna ex- 
trorsum subtus szepe obscure ferrugines; articulo primo subtus macula pallida ut plurimum notato. Abdomen se- 
gmentis 1 et 2 marginibus summis apicalibus ferrugineis; sequentibus castaneis plus minusve nigro-piceove notatis, 
rarius fere totis castaneis vel maxima ex parte nigricantibus; plica ventrali substraminea. Ale subinfumato-hyalinze, 
stigmate fusco; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores rufi vel fulvescenti-straminei, coxis nigris, trochan- 
teribus seepe flavidis basi nigricantibus, rarius totis flavidis, femoribus intermediis basin versus plus minusve piceis, 
interdum preter apicem totis piceis, rarius totis fulvescentibus, anticis subtus basin versus linea fusca sepe nota- 
tis; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice rufis, femoribus ut plurimum totis nigris vel piceis, rarius ex 
parte fusco-ferrugineis, tarsis et tibiis ferrugineis, his basi apiceque sepissime obscurioribus. 


63. LIL. cothurnata HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore, articulo primo antennarum subtus, 
squamulis alarum, anteriorumque pedum coxis et trochanteribus, flavis; pedibus posticis 
nigris, femoribus et tibiarum medio rufis, his basi subalbidis; alis subinfumato-hyalinis, 
stigmate fusco; abdominis apice rufo-castaneo dorso nigro-notato; areis superioribus latera- 
libus metathoracis utringue duabus, superomedia subsemicirculari vel subtriangulari, apice 
aperta vel subocclusa, spatio medio lato; antennis dimidio corpore longioribus. —-S? 
(Long. circit. 3 lin.). 

In Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHEMAN rarius observata. E pupa Lophyri pini 
exclusa. 


Statura et summa precedentis similitudo, a quo tamen preter alias notas quam maxime dignoscitur longi- 
tudine antennarum, structura metathoracis et pictura pedum. 

Antenna dimidio corpore longiores, extrorsum attenuata. Metathorax spatio medio lato, planiusculo; area 
superomedia brevissima, subsemicirculari vel subtriangulari, apice plerumque aperta; areis lateralibus 4 completis. 
Cetera sicut in Limn. incrassata. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Antennre 
extrorsum subtus ssepe ferruginantes, maris obscuriores quam femincr; articulo primo utriusque sexus subtus flavido. 
Abdomen segmentis 1 et 2 nigris, marginibus apicalibus rufis; sequentibus rufis vel castaneo-rufis macula dorsali 
nigra notatis. Ala subinfumato-hyalinge, stigmate nigricante vel fusco; radice et squamula stramineis. Pedes rufe- 
scentes vel fulvi; anteriores coxis, trochanteribus geniculisque, flavidis, coxis intermediis rarius basi nigricantibus; 
postici coxis et trochanteribus nigris, his apice flavis, tibiis apice et prope basin fuscis vel nigricantibus, basi ipsa 
subalbidis, tarsis nigro-fuscis articulo primo basi pallido. - 


64. LL. clandestina HoLMGR. 

Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore, scapo antennarum subtus, 
squamulis alarum, anteriorumque pedum coxis et trochanteribus, flavis; abdominis lateri- 
bus interdum maculis rufo-castaneis notatis; alis infumato-hyalinis, stigmate fusco; pedibus 
rufis, posticorum coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, tarsis et tibiis nigro 
fuscis, basi albidis, his medio late rufis; antennis dimidio corpore longioribus; metathora- 
cis spatio medio latiusculo, areis superioribus lateralibus utrinque 2 subcompletis, supero- 
media subsemicirculari, apice aperta; postpetiolo abdominis lateribus rectis. — 32 (Long. 
21—3 lin.). 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 91 


In Scania ad Ilstorp d. 13—25 Julii specimina pauca invenit mecumque liberaliter 
communicavit Stud. C. D. E. Rota. 


Statura et summa AL. cothurnate affinitas, differre tamen videtur: 1:0o postpetiolo abdominis magis nitido, 
non elevato, lateribus rectis, subparallelis; 2:o colore abdominis. 


Mas et Femina. Abdomen nigrum; segmento secundo margine apicali interdum castaneo; 3:tio apicem 
versus rarius rufo-castaneo (9), plerumque macula tantum laterali concolore; sequentibus ventrem versus seepius 
rufo- vel castaneo-variis. Tibie posticae interdum rufe, apice nigricantes, summa basi albidre, plerumque tamen 
macula vel annulo prope basin fusco-notatis. Cetera ommino sicit in &L. cothurnato. 


65. L. erythropyga HoLMGR. 


- Parum nitida, punetata, pubescens, nigra; ore, articulo primo antennarum subtus, 
macula minuta ante alas, squamulis alarum anteriorumque pedum coxis et trochanteribus, 
flavidis; abdominis segmentis 4—6 ventre rufis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco- 
piceo; pedibus anterioribus rufis, posticis nigris, femoribus et tibiarum medio late rufis, 
tarsorum et tibiarum basi albida; areis superioribus metathoracis utringue duabus subcom- 
pletis, superomedia 5-gona apice aperta, spatio medio modice lato; antennis dimidio cor- 
pore longioribus. — &2 (Long. 2—23 lin.). 
var. 1. &A?: tibiis posticis fere totis rufis. 
var. 2. 72: minor, femoribus posticis ima basi summoque apice piceis. 
var. 3. ?: scapo antennarum toto nigro. 


In Lapponia meridionali ad Tärna d. 16--24 Julii, rarius; in Westrobothnia ad di- 
versorium Tafvelsjö a Cel. BoHEMAN d. 5 Aug. inventa; in Smolandia rarius. In 
Norvegia meridionali d. 30 Julii a Cand. v. Gois capta. 

Limn. clandestine valde similis, at differt: 1:o genis minus buccatis (caput inde os versus nonnibil angusta- 


tum); 2:0 antennis validioribus; 3:o spatio medio metathoracis angustiore, area superomedia 5-gona apice aperta; 
4:0 segmentis 4—6 abdominis ventre rufescentibus. 


Metathorax areis superioribus costis in- et externis scepius valde elevatis; area superomedia semper aperta 
5-gona; spatio medio mediocri, rugoso. Abdomen apice compressum; segmento primo posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus paullo longiore, recto, postpetiolo transverso, marginato, parum elevato, lateribus subparallelis, 
rectis; secundo latitudine vix vel perparum longiore. Cetera fere sicut in &L. clandestina. 


Mas et Femina. Caput nigrum; facie albo-sericea; palpis et mandibulis flavidis, his denticulis piceis. An- 
tenna nigricantes, articulo primo subtus macula flavicante. Thorax niger, macula ante alas minuta flava vel testa- 
cea notatus, rarius hac signatura deficiente. Abdomen nigrum; incisura secunda interdum castanea; segmento tertio 
macula laterali rufa ssepe notato; 4—6—7 ventre rufis. Pedes anteriores rufescentes, trochanteribus et coxis fla- 
vis, his basi interdum nigro-maculatis, tarsis apice fuscis; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis 
vel rufescentibus, femoribus rufis apice summo interdum nigricante, tibiis rufis vel fulvescenti-testaceis, apice et 
plerumque prope basin fuscis, basi summa albida, tarsis nigro-piceis articulis 1:mo solo vel 1—3 basi albidis. 


66. LIL. vetula HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore, scapo antennarum macula subtus 
squamulisque alarum, favidis; segmentis ultimis abdominis ventre fusco-piceis vel subcasta- 
neis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco; pedibus rufis, anterioribus trochanteribus et 
coxis flavidis, his interdum basi nigris, posticis coxis et basi trochanterum nigris, tibiarum 
et tarsorum apice nigro-fusco, basi subalbida; areis superioribus metathoracis subquinis, 
superomedia 5-gona apice aperta, spatio medio modice lato; postpetiolo abdominis latitu- 
dine longiore vel subquadrato; antennis dimidio corpore longioribus. — &? (Long. 13—2 lin.). 
var. 1. 52: basi summa femorum picea. 


In Lapponia meridionali ad Tärna exeunte Julio, minus frequens. 


92 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Limn. erythropyge valde affinis et similis, at minor, gracilior et preetere structura postpetioli coloreque 
abdominis ab hac distincta. Forte tamen ejus varietas. 

Caput pone oculos non angustatum, a fronte visum os versus nonnihil angustatum; genis parum buccatis; 
facie hirtula. Mandibule modice lats, basi dilatatse; denticulis longitudine zequalibus. Clypeus truncatus. Labrum 
breviter exsertum. Antennie dimidio corpore longiores, filiformes, extrorsum subattenuatie. Thorax capite vix vel 
parum angustior, altitudine longior; metathorace areis superioribus lateralibns utrinque 2 subcompletis vel conflu- 
entibus, area superomedia quinquangulari, apice aperta. Abdomen apice subcompressum; segmento primo postico- 
rum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subaequali vel nonnihil breviore, lenissime curvato, postpetiolo 
paullulum tantum convexo, subquadrato vel latitudine longiore (5), lateribus rectis, subparallelis; 2:do latitudine 
parum longiore, gastrocoelis distinctis; terebra 2 brevissima, non exserta, subsursum lenissime curvata. Directio 
nervorum in alis sicut in Limn. erythropyga. Pedes graciles. 

Mas et Femina. Caput nigrum; facie cinereo-hirta; palpis et mandibulis flavidis, his denticulis piceis. 
Antenna nigricantes, feminse subtus szepius ferruginexe vel testacex; scapo in utrogue sexu subtus aut toto aut 
macula flavicante, rarius fusco-piceo macula testacea. Thorax niger. Abdomen nigrum, incisura secunda interdum 
ferruginante vel rufo-castanea; segmentis ultimis rarius totis nigris, plerumque ventre badiis vel fusco-piceis. Ale 
e fuscedine indute, stigmate fusco marginibus obscurioribus; radice et squamula flavicantibus. Pedes anteriores 
rufi, trochanteribus et coxis flavis, his (intermediis saltem) interdum basi nigricantibus, tarsis apice subfuscis; po- 
stici coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, femoribus rufis, interdum apice summo vel basi apiceque pi- 
ceis, tibiis rufis apice fuscis, basi pallidis, rarius prope basin semiannulo obscuro notatis, tarsis fuscis articulo 
primo vel 1—3 basi pallidis. 


67. I. vexata HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore, scapo antennarum subtus 
macula, squamulis alarum et plica ventrali, flavidis;' alis subhyalinis, stigmate sordide 
stramineo vel testaceo; pedibus anterioribus fulvescentibus, trochanteribus et coxis flavidis, 
his basi plus minusve nigris; posticis coxis et trochanteribus nigricantibus, his apice flavi- 
dis, femoribus nigris vel piceis geniculo testaceo, tibiis fulvescenti-stramineis, apice et sepe 
prope basin fuscis, tarsis fuscis articulis 1—3 basi pallidis; areis superioribus metathoracis 
lateralibus utrinque confluentibus, superomedia 5 gona apice aperta, spatio medio modice 
lato; antennis dimidio corpore longioribus. — 59 (Long. 13—2 lin.) 

In Scania prope urbem Lund d. 23 Julii (Stud. RorH); in Wermelandia ad TIlberg 
et Emtervik d. 12—27 Julii (Cand. AxeLr v. Gois); in Smolandia ad Anneberg 
prope urbem Grenna mense Julio 1858 specimina queedam cepit Cel. BoHEMAN. 


Statura et partium corporis conformatione Limn. erythropyge prosima, a qua tamen colore pedum facile 
dignoscitur.  Similis quoque Limn. inquinate, sed preter alias notas ab hac facile discedit capitis et pedum structura. 

Caput minus buccatum quam in Limn. erythropyga. Metathorax areis superioribus lateralibus utringue con- 
fluentibus. Postpetiolus abdominis subquadratus vel subtransversus. Areola alarum breviter petiolata vel subsessilis, 
nervum recurrentem ordinarium fere in ipso apice saepe excipilens. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Palpi albidi. Mandibulze flevescentes, denticulis piceis. An- 
tenn nigricantes; scapo subtus macula flavida vel testacea. Thorax interdum macula minutissima ante squamulas 
alarum notatus. Abdomen totum nigrum, rarius incisuris quibusdam ordinariis (ut prima et secunda) subrufescenti- 
bus; segmentis 4—7 ventre seepe piceis; plica ventrali straminea. Alx subhyaline, vix e fuscedine indute, sti- 
gmate sordide stramineo vel testaceo, radice et squamula flavidis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis et trochan- 
teribus pallide flavidis, illarum basi sapissime nigro-notata, tibiis et tarsis basin versus sepe substramineis; postici 
coxis et trochanteribus nigris, his apice flavis, femoribus nigris vel nigro-piceis apice summo testaceis, tibiis fulve- 
scenti-stramineis apice et seepe semiannulo vel macula subobsoleta externe prope basin fuscis, tarsis obscure fuscis, 
articulis 1—3 basi plus minusve pallidis. 


68. LDL. vitripennis FloLMGR. 
Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore flavido; articulo primo anten- 
narum subtus macula pallida vel testacea; alis hyalinis stigmate testaceo, radice et squa- 


mula stramineis; pedibus rufis, anterioribus trochanteribus et coxis flavis, his basi nigris; 
posticis coxis et basi trochanterum nigris tibiis apice et prope basin fuscis, tarsis extror- 


EF 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. ; 93 


sum infuscatis; antennis corpore paullo brevioribus; areis metathoracis superioribus subtri- 
bus, superomedia angusta latitudine plus duplo longiore; pectore quadrato; postpetiolo 
abdominis latitudine longiore; areola alarum longe petiolata — 2 (Long. circit. 2 lin.). 


In Lapponia ad Qvickjock 20 specimina ante plures annos invenit Cel. BoHEMAN. 


Ab affinibus heec species precipue discedit: 1:o capite a fronte viso magis rotundato; 2:o antennis longiori- 
bus; 3:o peetore quadrato vel latitudine paullo longiore; 4:o areis metathoracis superioribus subtribus, h. e. latera- 
libus utrinque non vel obsoletissime duplicatis, superomedia multo angustiore et latitudine plus duplo longiore; 5:0 
alis magis hyalinis, subvitreis, areola longius petiolata. 

Caput pone oculos non angustatum; genis buccatis. Clypeus convexiusculus, apice subtruncatus. Mandibulze 
latiusculae apicem versus angustiores, margine exteriore subreflexo; denticulis longitudine aqualibus. Palpi validiu- 
sculi. Antenna 3 corporis longitudinem xequantes, filiformes, extrorsum vix attenuate. Thorax capite nonnihil 
angustior, altitudine longior, pubescens; pleuris alutaceis; pectore quadrato vel latitudine longiore; metathorace ru- 
guloso longitudine parum altiore, dorso longiore quam parte postica, areis superioribus utrinqgue unica majuscula, 
rarissime subobsolete duplicata, superomedia longiuscula latitudine plus duplo longiore, subquinquangulari, apice 
aperta. Abdomen apice compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine cir- 
citer zequeli, postpetiolo antice convexiusculo, subquadrato vel latitudine nonnihil longiore, lateribus submarginatis, 
leviter rotundatis; 2:do latitudine 3 longiore, gastrocoelis distinctis; terebra Q brevissima, non exserta, leviter sub- 
sursum curvata. Ale nervis radialibus in- et externis lenissime curvatis; transverso cubitali interno subinterstitiali; 
recurrente discoidali fere in medio fracto; transverso anali non fracto; areola minuta, obliqua, longe petiolata, ner- 
vum recurrentem ordinarium fere in apice excipiente. FHic nervus inde fere interstitialis. Pedes mediocres; ungui- 
ceulis tarsorum basi pectinatis. 

Mas et Femina. Nigri, albo-sericeo-pubescentes. Palpi et mandibulze flavescentia, he denticulis piceis. 
Antenuze fusco-picex vel nigricantes, maris obscuriores quam feminz; articulo primo subtus plerumque macula fla- 
va, rarius testacea vel fusca notato. Abdomen incisura 2:da subcastanea; plica ventrali fusco-flavoque variegata. 
Ale hyalinge vel subvitres, nervis et stigmate fusco-testaceis; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores rufi 
vel fulvescentes, trochanteribus et coxis flavidis, his basi nigris, tarsis articulis ultimis fuscis; postici coxis et tro- 
chanteribus nigris, his apice flavidis, tibiis fulvescenti-stramineis, apice et semiannulo vel macula prope basin fuscis, 
tarsis fuscis basi pallidis. 


69. LIL. hyalinata HoLMGR. 


Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore flavido; articulo primo anten- 
narum macula subtus pallida vel testacea; alis hyalinis, stigmate pallide testaceo, radice et 
squamula stramineis; pedibus rufis, anteriorum trochanteribus et coxis favidis, his basi 
sepe piceis vel fuscis; posticis coxis et basi trochanterum nigris, tibiis et tarsis apice fuscis 
basi subalbidis; antennis corpore paullo brevioribus; areis metathoracis superioribus subtri- 
bus, superomedia 5-gona latitudine nonnihil longiore; pectore subquadrato; postpetiolo ab- 
dominis non transverso; areola alarum breviter petiolata. — 52 (Long. 13— circit. 2 lin.). 


var. 1. SP: posticorum pedum coxis ex parte piceis, trochanteribus totis favidis. 
var. 2. &£: scapo antennarum fere toto flavido. 
In Uplandia prope Holmiam ubi 120 individua e pupa Cimbicis femorate exclusa in-. 
venit mecumque communicavit Cel. BoeMAN; in Lapponia meridionali ad Tärna 
exeunte Julio, rarius. ; 


Limn. vitripenni valde similis et affinis, at differt: area superomedia metathoracis latiore et breviore, areola 
alarum petiolo breviore, stigmate pallidiore, coxis anterioribus ssepissime totis flavidis etc. 

Caput pone oculos perparum angustatum. Pectus subquadratum vel subtransversum. Metathorax dorso non 
longiore quam parte postica; area superomedia 5-gona, latitudine nonnihil longiore, apice aperta. Alz nervo radiali 
externo recto; areola subtriangulari, petiolo modice longo. Cetera sicut in Limn. vitripenni. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-sericeo-pubescentes. Palpi et mandibulz flavida, ha denticulis piceis. An- 
tenne nigro-fusce, feminse extrorsum subtus ferruginantes; scapo rarius toto vel maxima ex parte flavido (7), 
plerumque nigro subtus macula flava, femina sepius fusco macula pallidiore notato. Abdomen incisura secunda 
interdum castanea; ventre flavo-fuscoque variegato. Ala hyaline vel subvitree, nervis et stigmate pallidis; radice 
et squamula flavo-stramineis. Pedes anteriores rufi vel fulvescentes coxis et trochanteribus flavis, illis basin versus 


94 AUG. EMIL HOLMGREN, 


interdum piceis vel fusco-fulvescentibus, tarsis apice infuscatis; postici aut toti nigri aut apice picei vel fulve- 
scenti-testacei, trochanteribus rarius totis flavis, plerumque basi nigra, tibiis fulvescenti-stramineis, apice fuscis basi 
summa subalbida, interdum prope basin externe macula (sxepissime tamen valde obsoleta) fusca notatis, tarsis 
fuscis, articulis 1—2—3 basi albidis. 


70. DL. tempestiva HoLMGR. 

Subnitida, punctata, nigra; ore et antennarum scapo macula subtus favo-testaceis; 
segmento secundo abdominis margine apicali castaneo-rufo; alis subinfumato-hyalinis, sti- 
gmate fusco, radice et squamula flavidis; pedibus anterioribus fulvescentibus, trochanteri- 
bus et coxis flavidis, his nigro-maculatis; posticis coxis et basi trochanterum nigris, his 
apice flavidis, femoribus rufis totis vel ex parte piceis, tibiis substramineis apice et prope 
basin fuscis, tarsis nigricantibus; metathorace areis superioribus 4, spatio medio lato; se- 
gmento secundo abdominis latitudine non vel parum longiore. — >? (Long. 13—2 lin.). 
var. 1. 2: scapo antennarum fere toto nigro. 


In pinetis Ostrogothie ad Östra Ryd primo vere a me inventa; in Uplandia ad Hol- 
miam (Cel. BoHEMAN). 


Caput transversum, minus buccatum quam in affinibus hujus sectionis, pone oculos paullulum angustatum; 
temporibus punctulatis, subnitidis; facie subquadrata, pubescente. Clypeus apice marginatus, subtruncatus. Mandi- 
bulae modice lata, apicem versus angustatze; denticulis longitudine zszequalibus. Palpi validiusculi. Oculi oblongi, 
juxta radicem antennarum obsolete emarginati. Antenn&e dimidio corpore paullo longiores, filiformes, extrorsum 
subgraciliores. Thorax gibbulus, robustus, altitudine parum longior, capite paullo angustior; pleuris alutaceis, niti- 
dulis, macula ordinaria laevi; scutello elevato; metathorace areis superioribus lateralibus utrinque 2, spatio medio 
lato, planiusculo vel perparum impresso. Abdomen apice subcompressum; segmento primo recto, planiusculo (h. e. 
dorso vix convexo), posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subzquali vel paullulum tantum longi- 
ore, postpetiolo marginato, subquadrato, lateribus paralelis, breviore at duplo latiore quam petiolo lineari; 2;do 
transverso vel latitudine vix longiore, basin "versus sensim angustato; terebra 9 non exserta, subsursum leviter cur- 
vata. Ala nervo radiali externo rectiusculo; interno leniter curvato; transverso cubitali interno non exacte intersti- 
tiali; recurrente discoidali fere in medio fracto; transverso anali non fracto; areola petiolata, irregulari, neryum 
recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes mediocres; calcare interiore tibiarum posticarum dimidiam 
articuli primi tarsorum longitudinem zsequante. 

Mas et Femina. Caput nigrum; palpis et mandibulis subtestaceis vel stramineis, his denticulis piceis. An- 
tenna nigricantes, scapo subtus macula pallida notato, rarius toto nigro. Thorax niger. Abdomen nigrum, segmento 
secundo margine apicali rufo-castaneo; plica ventrali flavida. Ale leviter infumate; stigmate fusco; radice et squa- 
mula flavidis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis nigro-flavoque variis, trochanteribus flavidis; postici coxis et tro- 
chanteribus nigris, his apice flavis, rarius totis rufescentibus, femoribus rarius totis rufis, plerumque basi apiceque 
vel apice tantum plus minusve obscuris, interdum totis vel maxima ex parte piceis, tibiis plerumque substramineis 
apice et seepe prope basin fuscis, rarius rufescentibus apice late fusco, tarsis nigro-fuscis, basi dilutioribus. 


71. LDL. Carnifezx GRAV. 


Parum nitida, punctulata, nigra; ore ex parte testaceo; abdominis medio pedibusque 
rufis, coxis et basi trochanterum nigris, tarsis posticis apice infuscatis; alis subhyalinis, 
stigmate piceo-stramineo, radice et squamula flavidis; areis metathoracis superioribus utrin- 
que 2 valde determinatis. — & (Long. 23 lin.). 

Campoplex carnifer GRAv. Ichn. Europ. III. 563. 76 b. I. — Hormcr. Act. Holm. (1854). 16. 23. &. 


In graminosis ad Ringsjön Scanie initio Augusti a me rarius inventa; in Smolandia 
ante plures annos a Dom. S. J. LJUNG capta; recentiore tempore etiam in Gott- 
landia a Dom. G. BELFRAGE deprehensa. 

Caput buccatum, pone oculos potius nonnihil dilatatum quam angustatum; vertice late emarginato; tempo- 
ribus latis, subnitidis; genis tumidiusculis. Clypeus apice utrinque leviter depressus, subtruncatus. Oculi oblongo- 
ovati, juxta radicem antennarum, levissime emarginati. Antenn filiformes, corpore paullo breviores, extrorsum 


paullulum attenuatze; articulo primo flagelli parum longiore quam secundo. Thorax capite angustior, punctatus, 
parum nitidus, altitudine longior; areis metathoracis costis valde distinetis circumdatis, superomedia latitudine lon- 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 935 


giore, apice aperta. Abdomen capite cum thorace paullo longius, compressiusculum; segmento primo subrecto, 
postpetiolo antice convexiusculo apicem versus nonnihil depresso, breviore at duplo fere latiore quam petiolo line- 
ari; 2:do latitudine longiore; 3:tio subquadrato. Ale nervo radiali externo apice et interno stigma versus leniter 
incurvatis; transverso cubitali interno non exacte interstitiali; recurrente discoidali fere in medio fracto; transverso 
anali non fracto; areola petiolata nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes subgraciles. 

Mas. Caput nigrum; palpis') et mandibularum medio testaceis. Thorax niger. Abdomen nigrum; se- 
gmento secundo apice rafo; tertio rufo toto vel basi nigra; 4:to rarius toto rufo, plerumque nigro lateribus aut 
basi rufo. Ale subhyalinge vel leviter infumate, stigmate piceo-testaceo; radice et squamula flavidis. Pedes rufi 
coxis et basi trochanterum nigris; tarsis posticis vel posterioribus apicem versus subinfuscatis. 


72. IL. Auctor GRAV. 


-Parum nitida, punctata, pubescens, nigra; ore testaceo vel ferrugineo; abdominis 
medio rufo; pedibus rufis, coxis et trochanteribus nigris, femoribus posticis plus minusve 
nigro-piceis; alis infumato-hyalinis, stigmate fusco, radice straminea; clypeo apice margina- 
to, truncato; denticulis mandibularum longitudine subinequalibus; areis superioribus meta- 
thoracis incompletis; unguiculis tarsorum distincte pectinatis. — >? (Long. 23—3 lin.) 


Campoplez auctor GRrRAVv. Ichn. Europ. III. 566. 79. AQ. 
var. 1. 2: abdomine toto nigro. 


Habitat in graminosis et fruticibus per Sueciam, minus frequens; scilicet in Hallandia 
ad Hjuleberg specimen unicum exeunte Junio inveni; in Lapponia ad Qvickjock, 
Umenäs et Lycksele d. 4—30 Aug. rarius; in Uplandia ad Holmiam quoque ob- 
servata; in alpe Dovre Norvegie a Cel. BoHEMAN inventa; var. 1. in Uplandia 
ad Holmiam rarissime capta. 


Minoribus Campoplegis Pugillatoris individuis primo adspectu haud absimilis, at longe diversa. 

Caput pone oculos nullo modo angustatum, pubescens; temporibus modice latis, subnitidis, punctatis; fronte 
opaca, creberrime et subtiliter rugoso-punctata, linea media elevata sepe instructa; facie et clypeo punctato-rugosis, 
hoc depresso, apice truncato, marginato, margine leviter reflexo. Mandibulze latiusculae, margine exteriore basin 
versus dilatato, reflexo; denticulis longitudine subinzequalibus, exteriore scilicet nonnihil longiore et validiore. Oculi 
oblongi, juxta radicem antennarum levissime emarginati. Antenna 3 corporis longitudinem equantes, filiformes, 
piloselle, extrorsum graciliores. Thorax robustus, altitudine longior, punctatus vel punctato-subscabriculus, perpa- 
rum nitidus; pleuris infra alas subaciculatis, macula media lexvissima; metathorace ruguloso, areis superioribus in- 
completis, area supracoxali completa, punctata. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, apicem versus 
compressum; segmento primo rectiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore; petiolo line- 
ari, longiore, at & dimidia parte angustiore, quam postpetiolo, hoc latitudine parum longiore, leviter convexo, la- 
teribus non parallelis; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim paullo angustato, gastrocoelis subdistinctis; 3:tio 
subquadrato vel latitudine paullo longiore; terebra 9 segmento primo breviore, breviter exserta, levissime subsur- 
sum curvata. Ale nervo radiali externo rectiusculo vel apice lenissime incurvato; transverso cubitali interno sub- 
interstitiali; recurrente discoidali paullo supra medium fracto; transverso amali lenissime arcuato, haud fracto; areola 
sessili vel breviter et crasse petiolata, nervum recurrentem ordinarium pone medium excipiente. Pedes mediocres; 
postiei longiusculi; unguiculis tarsorum (saltem ad medium) distincte pectinatis. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Palpi testacei vel pallidiores. Mandibulse medio saltem rufce 
vel testacex. Abdomen segmento secundo apice rufo; 3:tio rufo, interdum macula basali nigra notato; 4:to et 5:to 
rarius totis rufis, plerumque dorso plus minusve nigricantibus; sequentibus aut totis nigris aut lateribus ex parte 
rufescentibus; plica ventrali ut plurimum fusco-testaceoque maculata. Alzx e fuscedine induta, stigmate fusco vel 
fusco-testaceo, radice straminea, squamula nigricante vel picea, maris interdum ferruginea. Pedes rufi, coxis et 
trochanteribus nigris, his apice interdum rufescentibus; femoribus posticis vel totis vel ex parte piceis, rarissime 
fere totis rufis; tibiis posticis interdum ima basi, rarius quoque summo apice fuscis; tarsis seepe ferrugineis, anteri- 
oribus basin versus dilutioribus. 


') Ferrugineis aut fulvis Grav. 1 c. 


96 AUG. EMIL HOLMGREN, 
Subdivisio 2:da. Areola alarum deficiens. 


73. I. dorsalis GRAV. 


Parum nitida, punctata, argenteo-sericea, nigra; ore et scapo antennarum subtus 
rufescentibus; abdominis medio rufo-castaneo; alis subinfuscato-hyalinis, stigmate fusco, 
radice et squamula pallide testaceis; pedibus rufis. — 2 (Long. 21—23 lin.). 

Campoplex dorsalis Grav. Ichn. Europ. III. 528. 51. Sf. — Hormcr. Act. Holm. (1854). 21. 35. FS. 


In graminosis, minus frequens; scilicet in Scania ad Fogelsång prope urbem Lund, 
Lindholmen etc. d. 7—28 Julii (Stud. RortH), ad Ringsjön initio Augusti (ipse); 
in Smolandia ad Anneberg (Cel. BoHrMAN). 


Caput transversum, pone oculos vix angustatum, longius pubescens; facie transversa, paullulum angustiore 
guam fronte; genis tumidiusculis, os versus angustatis, infra apicem clypei descendentibus. Clypeus apice margi- 
natus, subtruncatus vel late rotundatus. Mandibulse curvatze, margine exteriori basin versus reflexo, denticulis 
longitudine 2aequalibus.  Oculi juxta radicem antennarum levissime tantum emarginati. Antenne dimidio corpore 
paullo longiores, extrorsum parum attenuatse. Thorax robustus, lateribus saltem pubescens, subtiliter scabriculus; 
metathorace retuso, areis superioribus 5 distinctissimis, area posteromedia fere perpendiculari. Abdomen apice pa- 
rum compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subrequali, postpetiolo 
convexo, transverso; 2:do latitudine non longiore, lineola utringque ad basin prope marginem lateralem impressa no- 
tato; terebra 9 segmento primo nonnihil longiore, subsursum leviter curvata. Ale nervo radiali externo apice le- 
niter incurvato; transverso anali haud fracto. Pedes longiusculi; unguiculis longis, curvatis, non pectinatis. 

Mas et Femina. Nigri, subargenteo-sericei. Palpi et mandibule rufa vel rufo-testacea, ha denticulis pi- 
ceis. Antenne nigro-fusce vel ferruginege; articulo primo subtus macula rufescente vel testacea notato. Abdomen 
segmento primo apice plus minusve rufo-castaneo; 2 et 3 rufo-castaneis, illo basi et lateribus, hoc apice, scepius 
nigricantibus; 4:to interdum ex parte badio. Alx e fuscedine tincte, stigmate fusco, radice et squamula testaceis 
vel pallide testaceis. Pedes rufi, tarsorum articulo ultimo fusco. 


74. LIL. exareolata RATZEB. 


Parum nitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali ex parte, flavidis; alis subhyalinis, stigmate stramineo; &: facie argenteo-sericea; 
scapo antennarum fere toto flavido; pedibus rufis vel fulvescenti-stramineis, anteriorum 
coxis et trochanteribus stramineis, posticorum nigris, his apice flavidis, tibis apice tarsis- 
que infuscatis; 2: pedibus rufis coxis nigris, anterioribus interdum ex parte flavidis, tro- 
chanteribus flavo-stramineis, posticis basi nigris, tarsis apice fuscis. — &2 (Long. 2—21 lin.). 

Campoplez exareolatus RATzEB. d. Ichn. der Forstins. III. 89. 41. 


Habitat in graminosis et fruticetis per omnem Sueciam, haud infrequens; scilicet in 
Scania ad Lindholmen d. 29 Maji (Stud. RortH); in Smolandia, Uplandia et Lap- 
ponia (Prof. BoHEMAN); in Wermelandia ad Fryksände d. 17 Aug. nec non in 
Norvegia meridionali d. 30 Julii (Cand. v, Goös). 


Caput subbuccatum, pone oculos non angustatum; facie subquadrata maris longius hirta quam feminz. 
Clypeus levissime convexus, apice marginatus, subtruncatus. Mandibula modice late, denticulis longitudine 2quali- 
bus. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum leviter emarginati. Antenn&e longitudine dimidii corporis (2) vel 
paullo longicres' (5). filiformes, extrorsum parum attenuatze. Thorax capite parum angustior lateribus preesertim 
longius pubescens; pectore subtransverso vel fere quadrato, canalicula media tenui; metathorace areis superioribus 
subquinis, quarum lateralibus interdum confluentibus, superomedia transversa, subpentagona, posteromedia levissime 
impressa. Abdomen apice leviter compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus nonni- 
hil breviore, rectiusculo vel levissime curvato, postpetiolo perparum convexo, subquadrato vel latitudine paullo lon- 
giore, petiolo paullo breviore at duplo latiore; secundo maris latitudine nonnihil longiore, femina transverso vel 
subtransverso; terebra 9 segmento primo nonnihil longiore, sursum leviter curvata. Ala nervo radiali externo non 
exacte recto; transverso cubitali interno vix interstitiali; transverso anali haud fracto; areola semper deficiente. 
Pedes mediocres; unguiculis tarsorum fere ad medium pectinatis. 

Mas. Niger, subargenteo-sericeus. Palpi et mandibulae flavida, ha denticulis piceis. Antenn nigro-fuscae, 
flagello subtus apicem versus obscure ferrugineo; scapo flavido linea laterali nigricante. Abdomen incisura secunda 


sub- 


; 
| 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZA. 97 


castanea; ventre pallido, fusco-maculato. Ale pallide hyaline, stigmate stramineo; nervis dilute fuscis; squamula 
et radice flavidis. Pedes anteriores fulvescentes vel fulvescenti-straminei, coxis et trochanteribus pallidioribus, tarsis 
apice subfuscis; postici magis rufescentes, coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis, tibiis aut totis rufescen- 
tibus, aut summo apice et interdum macula prope basin fuscis, tarsis fuscis basi dilutioribus. 


Femina  Nigra, cinereo-pubescens. Antennze nigricantes; scapo toto concolore vel subtus ex parte testaceo. 
Pedes rufi 'coxis nigris, anterioribus vel anticis interdum ex parte flavidis, trochanteribus flavescentibus, posticis 
basi nigris, tarsis apice fuscis, tibiis ut plurimum totis rufescentibus. Cetera sicut in &. 


75. DL. transfuga Grav. 


Subnitida, punctata, albido-pubescens, nigra; ore, scapo antennarum subtus, squa- 
mulis alarum et plica ventrali, flavidis; alis subhyalinis, stigmate fusco; pedibus anteriori- 
bus fulvescentibus trochanteribus flavidis; posticis coxis et trochanteribus nigris, his apice 
flavis, femoribus totis vel ex parte piceis, tibiis rufescentibus vel stramineis basi apiceque 
cum tarsis, fuscis; capite pone oculos non angustato, subbuccato; areis metathoracis superi- 
oribus utringue duabus; segmento 2:do abdominis latitudine longiore, terebra 2? longitudine 
vix dimidii abdominis. — &? (Long. 1—13 lin.). 

Campoplex transfuga Grav. Ichn. Europ. III. 521. 48. 79. — RarzeB. d. Ichn. der Forstins. 85. 28. g. 


In Ostrogothia ad Kisa marem invenit Cand. Axer v. Gois; in Smolandia pauca 
specimina utriusque sexus cepit Cel. BoHEMAN. 


Caput subbuccatum, pone oculos non angustatum, a fronte visum rotundatum; facie transversa, hirtula; 
genis tumidiusculis infra apicem clypei vix descendentibus. Clypeus convexiusculus, apice late rotundatus, margi- 
natus.  Antenne dimidio corpore longiores, filiformes, extrorsum perparum attenuate. Thorax capite angustior, 
altitudine longior, lateribus saltem nitidulus; metathorace apicem versus sensim declivi, areis superioribus 5 costis 
tenuibus circumdatis, quarum superomedia latitudine longiore, apice subaperta. Abdomen apice leviter compressum ; 
segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus distinete longiore, petiolo tenui lineari, duplo fere 
longiore quam postpetiolo, hoc convexiusculo, latitudine aliquantulum longiore (5); 2:do latitudine + longiore. 
Ala nervo radiali externo rectiusculo vel apice tantum lenissime incurvato; transverso" anali haud fracto. Pedes 
mediocres, anteriores graciles. 

Mas. Niger. Palpi et mandibulze flavida, ha denticulis piceis. Antennee nigro-fuscee, scapo subtus flavido- 
notato. Plica ventralis straminea. Pedes anteriores fulvescentes, coxis interdum et trochanteribus flavidis, femori- 
bus intermediis basin versus saepe fusco-notatis, tarsis apice obscuris; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice 
flavidis vel testaceis, femoribus aut rufis basi apiceque nigricantibus, aut totis aut ex parte piceis, tibiis rufis, stra- 
mineis vel testaceis basi apiceque fuscis vel piceis aut apice et prope basin nigris, tarsis fuscis. 

Femina mari similis coxis anticis tamen semper piceis. 


Obs.  Caveas ne hanc speciem cum var. 3 Limn. borealis confundas, cum qua colore et magnitudine optime qua- 
drat. Caput tamen hujus speciei minus est tumidum et pone oculos nullo modo dilatatuam et clypeus, qui 
in L. boreali truncatus, brevis et immarginatus est, in hac specie late rotundatus et tenuiter marginatus 
occurrit.  Preterea areola alarum in L. transfuga semper deficiens, dum e contrario hec in L. boreali ut 
plurimum completa vel spuria adest. Et quod ad colorem attinet, hoc loco quoque referre debeam, antennas 
in L. boreali totas nigras in L. transfuga basin versus subtus macula pallida notatas esse. 


76. IL. mandibularis HoLMGR. 

Subnitida, punctata, cinereo-pubescens, nigra; ore, geniculis, femoribus anticis tibiis- 
que, sordide fulvo-testaceis, harum posticarum apice et macula prope basin fuscis; alis sub- 
hyalinis, stigmate, radice et squamula substramineis; metathorace ruguloso, area supero- 
media elongata, angusta; segmento secundo abdominis latitudine longiore; terebra 9 bre- 
vissima, non exserta. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

In Lapponia meridionali ad Tärna mense Julio a me rarissime inventa; in Westro- 
gothia marem invenit Cel. BoHEMAN; a Prof. DAHLBOM quoque benevole commu- 
nicata, loco natali tamen non indicato. 


K. Vet Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 13 


98 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Caput parum buccatum, pone oculos non angustatum, punctatum, pubescens; facie altitudine fere duplo 
latiore; genis infra oculos longe descendentibus, tumidiusculis; spatio inter oculos et basin mandibularum latitudine 
mandibule. OClypeus haud discretus, foveola distinctissima utringue notatus, apice subtruncatus vel late subrotun- 
datus, margine apicali inzequaliter, leviter depresso, laeviusculo. Mandibulze curvatae, apicem versus parum angu- 
state, modice late, denticulis longitudine zequalibus. Oculi ovales, respectu capitis parvi. Antennze filiformes, 
capite cum thorace longiores, extrorsum vix attenuate. Thorax altitudine longior, fortiter punctatus; metathorace 
ruguloso, a basi ad apicem sensim declivi, areis superioribus lateralibus valde incompletis, superomedia angustata, 
longiuscula, 2equilata, apice aperta. Abdomen elongatum , clavato-subfusiforme vel subteretiusculum; segmento primo 
leniter curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine circiter zequali, non elevato, postpetiolo 
latitudine paullo longiore vel subquadrato; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim angustato, gastrocoelis fere 
omnino deficientibus; 3:tio subquadrato; terebra Q brevissima, ultra apicem abdominis non exserta; valvulis genitali- 
bus & crassiusculis. Ale latiusculse, cellula radiali subtrapezina, nervo ejus interno recto, 3 segmenti cost tertii 
longitudinem sequante; nervo transverso anali obliquo infra medium fracto. Pedes graciles, postici validiores. 

Mas et Femina. Nigri, subfuscescenti-griseo-pubescentes, Mandibule rufescentes vel testacez, denticulis 
fuscis.  Palpi dilute picei. Abdomen incisuris 1—2(—3) szepius obscure rufis. Ale subhyaline vel fuscedine 
leviter indute, stigmate pallide testaceo, radice et squamula stramineo-testaceis, hac interdum infuscata. Pedes 
antici fulvescenti-testacei vel rufi, coxis et trochanteribus nigris, tarsis fuscis basi dilutioribus; mediil nigricantes 
apice femorum tibiisque totis rufo-testaceis; postici nigri, apice trochanterum, geniculis tibiisque rufo-testaceis, his 
apice et prope basin subinfuscatis, tarsis piceis summa basi articulorum anteriorum pallidiore. 


Divisio 2. Clypeus brevis, subimmarginatus, apice medio brevissime productus. Caput 
ratione corporis magnum, tumidum. Species minores ad genus Sagaritis 
prope accedunt. S 


TT. DL. borealis Zertt. 

Parum nitida, punctata, nigra; ore, squamulis alarum et plica ventrali, favidis; 
alis subinfumato-hyalinis, stigmate dilute fusco; anteriorum pedum femoribus et tibis ex 
parte testaceis; posticorum tibiis albidis apice et prope basin nigricantibus; capite buccato;> 
pone oculos subdilatato; metathorace areis superioribus lateralibus utringue duabus; se- 
gmento primo abdominis posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine zequali, 
secundo latitudine parum longiore; terebra dimidii abdominis longitudine. — 32 (Long. 
1+ lin.). 

Porizon borealis ZerT. Ins. Lapp. 395. 7. 9. 


var. 1. 2: tibiis posticis fulvescentibus, apice et prope basin piceis. 

var. 2. 79: femoribus anterioribus totis, posticis maxima ex parte rufis. 
var. 3. 72: areola alarum incompleta, nervo exteriore deficiente vel spurio. 
var. 4. 2: femoribus posticis rufis, basi apiceque piceis. 


In Scania ad Ringsjön initio Augusti a me parce inventa; in Wermelandia ad Södra 
Finskogen, Glafva, Hvitsand ete. d. 20 Jul.—8 Aug. a Cand. Axer v. Gois capta 
mecumque benevole communicata; in Lapponia meridionali a Cel. BoHEMAN et a 
me parce deprehensa; in Lapponia Tornensi inter Muonioniska et Kengis medio 
mensis Augusti a Cel. ZETTERSTEDT observata. 


Caput buccatum, pone oculos nonnihil dilatatum; temporibus et genis tumidiusculis, his infra apicem cly- 
pei descendentibus. Clypeus brevis apice truncatus. Oculi ovales, integri. Antenn&e filiformes, dimidio corpore 
paullo longiores, extrorsum vix attenuate. Thorax lateribus nitidulus; areis metathoracis superioribus lateralibus 
utringue duabus, spatio medio modice lato, nonnihil impresso. Abdomen apice compressiusculum; segmento primo 
rectiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullulum breviore, postpetiolo (prasertim feminze) con- 
vexo, lateribus convergentibus; 2:do latitudine 3 longiore, basin versus sensim paullo angustato, gastrocoelis distin- 
ctis; terebra 9 dimidiam abdominis longitudinem subxquante, sursum leviter curvata. Ala nervo radiali externo 
leniter vel lenissime curvato; tramsverso anali haud fracto; areola aut irregulari breviter petiolata, aut incompleta, 
aut omnino deficiente. Pedes mediocres. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 99 


Mas et Femina. Nigri. Palpi et mandibulze flavescentia, he denticulis piceis. Plica ventralis flavida. Ale 
leviter infumatse, stigmate dilute fusco vel fusco-testaceo; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores coxis 
nigris, trochanteribus flavidis basi seepe nigricantibus, femoribus fulvescentibus basin versus plerumque piceis, mediis 
interdum maxima ex parte nigricantibus, tibiis testaceis vel fulvescentibus, mediis interdum apice et prope basin 
piceis, tarsis apice plus minusve infuscatis; postici nigricantes, apice trochanterum testaceo, tibiis ut plurimum al- 
bidis apice et prope basin nigricantibus, tarsis nigro-fuscis articulo primo basi pallido. 


18. LDL. ruficeps HoLMGR. 

Parum nitida, punctulata, nigra, cinereo-pubescens; ore squamulisque alarum stra- 
mineis; alis hyalinis stigmate sordide stramineo fuscoque marginato; pedibus rufescentibus, 
coxis et trochanteribus nigris, his anterioribus totis vel ex parte flavidis, tibiis posticis 
pallidis apice et prope basin fuscis, tarsis fuscis articulis 1—3 basi pallidis; capite pone 
oculos non angustato; areis metathoracis superioribus lateralibus laeviusculis, confluentibus; 
segmento secundo abdominis latitudine nonnihil longiore; terebra 2 dimidio abdomine pa- 
ullo longiore. — 52 (Long. 1—13 lin.). 
var. 1. 2: tibis posticis totis rufis. 

? Campoplex gracilis") RArzEB. d. Ichn. der Forstins. II. 81. 2. 


Heec species per omnem Sueciam passim occurrit; scilicet in Scania ad Lindholmen, 
jäften etc. Jun.—Jul. a Dom. C. RotH inventa; in Wermelandia ad Hvitsand d. 
20 Jul. a Cand. v. Gois capta; in Lapponia ad Tärna Cel. BoHrMAN feminam 
detexit. 


Limn. minute proxima, a qua tamen aperte differt, capite pone oculos vix dilatato, areis metathoracis su- 
perioribus lateralibus lzevioribus, subconfluentibus, abdomine angustiore, magis compresso et nitido, terebra Q vali- 
diore, femoribus totis rufis. 

Caput subbuccatum, pone oculos vix dilatatum, a fronte visum subrotundatum, praterea fere omnino ut in 
Limn. minuta conformatum. Thorax capite angustior, altitudine longior, lateribus nitidulus; metathorace spatio me- 
dio latiuseulo, haud impresso, areis superioribus lateralibus utringue subconfluentibus, h. e. costa transversa nulla 
vel ex parte obsoleta disjunctis, area superomedia late aperta rarius subocclusa (0). Abdomen angustum, nitidum, 
apice compressiusculum, dorso subzquilatum, puberulum; segmento primo rectiusculo posticorum pedum coxis cum 
trochanteribus longitudine circiter sequali, postpetiolo latiusculo (9), convexo, lateribus subconvergentibus (9) vel 
fere parallelis (5), dorso interdum foveolis vel canalicula media parum manifestis instructo; 2:do latitudine 3 lon- 
giore, basin versus paullo angustato, gastrocoelis minutis, subdistinctis; 3:tio subquadrato vel transverso; 6 et 7 
breviter exsertis supra leviter emarginatis; terebra sursum curvata, validiuscula, dimidio abdomine paullo longiore. 
Ale areola irregulariter triangulari, petiolata, nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium excipiente. 
Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri, griseo-pubescentes. Palpi pallidi. Mandibulae straminexe basi interdum nigricantes, 
denticulis piceis = Plica ventralis fusco-stramineoque variegata. Ale hyalinze vel leviter tantum infumata; stigmate 
sordide stramineo vel dilute testaceo, margine fusco cireumdato; radice et squamula stramineis. Pedes coxis nigris, 
trochanteribus anterioribus flavidis, posticis nigris apice summo testaceis; tibiis posticis rarius totis rufis, plerumque 
dilute stramineis, apice et prope basin fuscis; tarsis fuscis, articulis 1—3 albidis, apicibus obscuris. 


MELOBORIS HoLMGR. 


Corpus medie aut minoris magnitudinis. Caput buccatum. Facies femine fronte 
angustior, os versus nonnihil angustata. Metathoraz areis superioribus instructus. Pectus 
subquadratum vel latitudine longius. Abdomen dorso subequilatum; segmento primo vali- 
diuseulo, leviter curvato, posticorum pedum coxis parum (vix 3) longiore; 7:mo exserto; 
terebra 2? brevissima vel nonnihil exserta. Ale areola sepius instructe. Pedes graciles. 


') Nomen in hoc genere jam usurpatum. Confr. GRAv. Ichn. Europ. III. 511. 40. 


100 AUG. EMIL HOLMGREN, 


1. M. gracilis HoLMGR. 

Subnitidula, punctata, tenuiter albido-pubescens, nigra; ore, squamulis alarum et 

plica ventrali, flavidis; scapo antennarum macula subtus flavo-testacea; incisuris 2 et 3 

abdominis plus minusve rufis; alis subhyalinis stigmate sordide stramineo, areola completa; 

pedibus anterioribus fulvescentibus, coxis nigris apice cum trochanteribus flavidis; posticis 

nigricantibus vel piceis, apice trochanterum et medio tibiarum stramineo-testaceis. — IL 
(Long. 13 lin.). 

In Lapponia meridionali ad Stensele et Lycksele mense Augusto, passim minus frequens. 


Caput buccatum, pone ocalos nullo modo angustatum; genis tumidiusculis, infra apicem clypei distincte 
descendentibus; facie os versus distinctius apud feminam angustata quam apud marem, fronte angustiore. Clypeus 
apice trumcatus, brevis. Oculi juxta radicem antennarum vix nisi obsoletissime emarginati. Antenn corpore paullo 
breviores, maris longiores quam feminze, utriusque sexus filiformes, graciles, extrorsum parum attenuate. Thorax 
altitudine longior; pectore subquadrato; metathorace areis superioribus lateralibus utrinque 2 subincompletis vel 
confluentibus, superomedia latitudine longiore, irregulariter 5-gona. Abdomen capite cum thorace parum longius, 
apice paullo compressum, pube brevi obductum; segmento primo posticorum pedum coxis vix vel perparum longi- 
ore, validiusculo, curvato, postpetiolo convexiusculo, subquadrato, latiore at parum breviore quam petiolo; 2:do 
latitudine 3 longiore, basin versus sensim angustato, alutaceo apice lzeviore, gastrocoelis distinctis; 3:tio et sequen- 
tibus transversis; terebra brevi, vix exserta. Ala nervo radiali externo rectiusculo, vel lenissime curvato; transverso 
anali non fracto; areola subsessili nervum recurrentem ordinarium paullo pone medium excipiente. Pedes graciles. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi et mandibule flavescentia, he denticulis piceis. Antenne nigro-fusca, sub- 
tus basin versus dilutiores, scapo macula flavo-testacea notato. Abdomen nigro-piceum, incisuris 2 et 3(—4 &£) 
maris latius quam femina rufis vel testaceis, segmento tertio interdum toto fusco-testaceo (5); plica ventrali pal- 
lida. Ale subhyaline vel fuscedine leviter indutex, stigmate sordide stramineo; radice et squamula flavidis. 
Pedes anteriores fulvescentes, coxis plerumque nigris apice flavidis, interdum tamen totis vel maxima ex parte fla- 
vis, trochanteribus stramineis, tarsis apice subinfuscatis: postici coxis et trochanteribus nigris, his apice flavidis vel 
testaceis, femoribus nigricantibus vel piceis, rarius dilute fusco-rufescentibus, tibiis substramineo-testaceis basi api- 
ceque fuscis, tarsis dilute fuscis vel ferrugineis. 


2. M. Pusio HoOLMGR. 


Subnitidula, punctulata, albido-subpubescens, nigra; ore, squamulis alarum et plica 
ventrali, stramineis; segmento tertio abdominis macula laterali fusco-testacea; alis subhya- 
linis, stigmate pallido, areola deficiente; pedibus anterioribus fulvescentibus, coxis nigris 
vel piceis, trochanteribus flavidis; posticis nigricantibus, apice trochanterum, medio et basi 
tibiarum, substramineis; terebra 2 brevissima. — 2 (Long. circit. 1 lin.). 


In Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHEMAN inventa; in Wermelandia ad Glafva, 
Hvitsand etc. mense Julio a Cand. v. Gofs capta. 


Inter minores hujus familia species. A ceteris congeneribus prater colorem defectu areol in alis mox 
dignoscitur. 

Caput buccatum, pone oculos non angustatum; facie transversa fronte vix angustiore. Clypeus lenissime 
convexus, apice late rotundatus, tenuiter marginatus, utringue depressus. Mandibule angustae, denticulis longitu- 
dine &equalibus. Oculi oblongi, integri. Antenne filiformes, extrorsum haud attenuatze, capite cum thorace longi- 
ores. Thorax altitudine longior, parum nitidus; metathorace ruguloso, areis superioribus 5 subcompletis, quarum 
superomedia apice aperta. Abdomen apice compressiusculum; segmento primo posticorum pedum coxis paullo lon- 
giore, validiusculo, postpetiolo convexiusculo, subquadrato, duplo fere latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore, 
basin versus sensim paullo angustato; 3:tio subquadrato; terebra Q perbrevi, vix ultra apicem abdominis extensa. 
Ale nervo radiali externo apice leniter incurvato; transverso anali haud fracto; areola nulla. Pedes mediocres. 

Femina. Nigra, albido-subpubescens. Palpi et mandibule flavida, ha denticulis piceis. Abdomen segmento 
secundo margine summo apicali sepe rubricoso; tertio macula laterali plus minusve dilatata fusco-testacea; 4:to 
interdum quoque ventrem versus badio- vel testaceo-maculato. Al: subhyalinge, stigmate pallido, fusco-marginato; 
radice et squamula stramineis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis nigris apice interdum testaceis, trochanteribus 
flavidis, femoribus mediis ima basi nonnunquam piceis, tarsis apice snbfuscis; postici coxis et trockanteribus nigris, 
his apice flavidis, femoribus nigricantibus vel piceis, ima basi summoque apice sxpius dilutioribus, tibiis stramineis 
aut testaceo-albidis, apice et prope basin fuscis, tarsis fuscis basi pallidis. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZE. 101 


3. M. stagnalis HoLrMGR. 


Subnitidula, punctulata, subfulvescenti-sericea, nigra; ore, squamulis alarum, plica 
ventrali anteriorumque pedum coxis et trochanteribus, flavidis; scapo antennarum maxima 
ex parte, abdominis medio vel apice toto pedibusque, rufis; alis subhyalinis, stigmate 
stramineo. — >? (Long. 2—21 lin.). 

Campoplex stagnalis HoLmMGRr. Act. Holm. (1854). 21. 34. 


In paludibus graminosis Suecie meridionalis, minus frequens; scilicet in Scania ad 
Ringsjön plura specimina utriusque sexus invenimus Lect. C. H. JoHANSSON et 
ipse, ad Ilstorp marem cepit Stud. C. Rotu. 

Limn. rufiventri statura et colore primo adspectu quodammodo similis, a qua tamen brevitate segmenti 
primi abdominis et aliis notis characteristicis facillime distinguenda. Mas, qui facie minus angusta et segmento 


primo abdominis longiore quam femina gaudet, ab omnibus Limnerie mares pracipue discedit valvulis genitalibus 
valde incrassatis et exsertis. 


Caput buecatum, pone oculos non angustatum; facie hirtula, subquadrata, os versus in 9 parum angustata, 
in AP nonnihil angustiore quam fronte; genis tumidiusculis infra apicem celypei distincte descendentibus. Clypeus 
apice late rotundatus vel subtruncatus, immarginatus. Mandibule modice late, denticulis longitudine zequalibus. 
Oculi oblongi, juxta radicem antennarum levissime tantum emarginati. Antenne graciles, filiformes, extrorsum 
parum attenuatze, dimidio corpore longiores, feminae nonnihil breviores quam maris. Thorax capite angustior alti- 
tudine longior; pectore subquadrato vel latitudine longiore; metathorace areis superioribus utrinque 2, superomedia 
apice aperta, 5-gona. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, dorso 2equilato; segmento primo lenissime 
curvato posticorum pedum  coxis paullo longiore, postpetiolo transverso latiore at parum breviore quam petiolo; 
secundo latitudine paullo () vel vix (£) longiore, basin versus sensim angustato, gastrocoelis distinctis; sequenti- 
bus transversis; valvulis genitalibus & valde incrassatis, exsertis; terebra 2 segmento primo paullulum longiore, 
sursum leviter curvata. Alx nervo radiali externo lenissime curvato vel rectiusculo, interno autem stigma versus 
distinctius incurvato; transverso anali haud fracto; areola breviter petiolata, nervum recurrentem ordinarium ante 
medium excipiente. Pedes mediocres. 


Mas et Femina. Nigri, cinereo- vel subfulvescenti-sericei. Palpi et mandibulae flavida, ha denticulis piceis. 
Antenn nigro-fuscee, scapo maxima ex parte rufo vel fulvescente. Abdomen rufum, segmento primo fere ad api- 
cem et secundo macula baseos nigris; 4—7 maris fere totis vel dorso nigricantibus. Ale subhyalinge, stigmate 
stramineo; radice et squamula flavidis. Pedes rufi, anteriorum coxis et trochanteribus flavidis, illis rarius basi fulvis. 


PYRACMON HoLmMGrR. 


Caput valde buccatum; genis et temporibus tumidis; facie transversa, os versus sub- 
dilatata; spatio inter oculos et basin mandibularum valde lato. Clypeus foveola utrinque 
notatus, apice late rotundatus vel subtruncatus, immarginatus. Antenne filiformes. Oculi 
subintegri, ratione capitis parvi. Metathoraz areis superioribus instructus. Abdomen apice 
compressiusculum; segmento primo validiusculo, postpetiolo latitudine longiore, petiolo al- 
titudine non latiore; terebra 9 exserta. Ale areola (subsessili) instructe; nervo transverso 
anali fracto, nervum e fractura distinetum emittente. Pedes mediocres, postici longiusculi; 
unguiculis tarsorum basin versus obsoletius tantum pectinatis. 


1. P. fumipennis ZETtT. 

Subnitidus, punctatus, cinereo-pubescens, niger; ore radiceque alarum flavo-testaceis ; 
abdominis apice rufo; alis infumato-hyalinis, stigmate obscure fusco; pedibus rufis, coxis 
et basi trochanterum nigris. — 2 (Long. 3—34 lin.). 

Porizon fumipennis ZrrT. Ins. Lapp. 395. 6. Q. 
var. 1. 2: abdominis apice lateribus tantum rufo. 


102 AUG. EMIL HOLMGREN, 


In Smolandia, Westrogothia et Bahusia nec non in alpe Doyre Norvegiz a Cel. BOHEMAN 
captus; in Lapponia Kemensi juxta flumen Tornense, mense Augusto, rarius a 
Cel. ZETTERSTEDT inventus mecumque deinde ad describendum benevole commu- 
nicatus; recentiore tempore in Gottlandia a Lect. C. IH. JOHANSON deprehensus. 


Caput pone oculos non angustatum. Clypeus obsolete et imperfecte discretus, planiusculus, apice late ro- 
tundatus, immarginatus, foveola utringue notatus. Mandibulse modice late, denticulis longitudine zequalibus. Genze 
infra apicem clypei non descendentes. Antenna dimidio corpore longiores, filiformes. Thorax altitudine longior; 
pleuris macula ordinaria lzevissima; areis metathoracis superioribus 5 costis parum elevatis et passim subobsolete 
determinatis, quarum lateralibus utrinque 2 longitudine subsequalibus et superomedia elongato-subhexagona, postero- 
media levissime impressa. Abdomen capitis thoracisque longitudine, apice subcompresso; segmento primo leviter 
curvato, petiolo validiusculo, postpetiolo latitudine longiore, leviter convexo; 2:do latitudine longiore, basin versus 
sensim angustato, ante basin subdepresso, gastrocoelis manifestis; 3:tio subquadrato; sequentibus transversis; terebra 
segmento primo nonnihil longiore, subrecta. Ale nervo radiali externo rectiuseulo vel apice summo leniter tantum 
incurvato; transverso anali paullo infra medium distincte fracto; areola sessili vel brevissime petiolata. Pedes me- 
diocres; tibiis et tarsis breviter spinulosis. 

Femina. Caput nigrum; palpis et mandibulis rufo-testaceis vel fulvescentibus, his denticulis piceis. Antennze 
nigre, articulo accessorio subrufescente. Abdomen segmento 1:mo nigro; 2:do nigricante margine summo apicali 
ferruginante; 3:tio nigro, margine apicali et interdum lateribus rufis; sequentibus rufescenti-castaneis vel rufis, dorso 
interdum plus minusve nigro-notatis. Ale fuscedine indute, stigmate fusco; radice flavida; squamula nigricante, 
Pedes rufi, coxis et basi trochanterum nigris; tarsis apice infuscatis. 


2. P. obscuripes HOLMGR. 


Subnritidulus, punctatus, cinereo-pubescens, niger; ore radiceque alarum subtestaceis; 
alis leviter infumato-hyalinis, stigmate fusco; pedibus anterioribus rufis, coxis et basi tro- 
chanterum nigris; posticis nigricantibus, apice trochanterum ferruginante. — 2 (Long. 3— 
33 lin.). 

In Bahusia (BoHEMAN); prope urbem Gothoburgum (WESTRING). Mas mihi adhuc 
ignotus est. 


Statura et conformatione partium corporis pracedenti similis; caput tamen multo magis tumidum. Clypeus 
margine apicali utringue levissime sinuato. Pedes postici longiores. 

Femina. Nigra. Palpi et mandibule testacea vel fulvescenti-flavida, ha denticulis piceis. Plica ventralis 
sordide straminea. Ala fuscedine leviter indute, stigmate nigro-fusco; radice flavo-testacea; squamula dilute pi- 
cea. Pedes antici rufescentes, coxis et basi trochanterum nigris; medii piceo-rufescentes vel toti picei, rarius pure 
rufi, coxis et basi trochanterum nigris; postici nigricantes vel picei, apice trochanterum et ima basi femorum sub- 
ferruginantibus. 


3. P. fulvipes HoLMGR, 
Parum nitidus, punctatus, niger; ore, squamulis alarum pedibusque, fulvis; alis 
fuscedine leviter tinctis, stigmate fusco, — & (Long. circit. 6 lin.). 
In Smolandia marem unicum detexit Prof. BoHEMAN; a Prof. DAHLBOM quoque mecum 
communicatus. r 


Species hujus generis maxima.ab affinibus colore pedum distincta. 

Caput valde tumidum, buccatum. Clypeus brevis, margine apicali inzequaliter impresso. Metathorax rugulo- 
sus, areis superioribus lateralibus subcompletis, superomedia apice aperta. Areola alarum sessilis. 

Mas. Niger. Palpi et mandibulze fulvescentia, ha denticulis piceis. Ala fuscedine leviter tinctae, sti- 
gmate fusco, radice et squamula fulvescentes. Pedes rufi vel fulvi, posticorum tibiis tarsisque subinfuscatis. 


4. P. melanurus HoLMGR. 


Subnitidus, punctatus, cinereo-pubescens, niger; ore radiceque alarum flavo-testaceis; 
alis infumato-hyalinis, stigmate obscure fusco; pedibus rufis, coxis et trochanteribus nigris. 
— 2 (Long. 3—33 lin.). 

? Campoplez megacephalus GRAV. Ichn. Europ. III. 502. 31. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIE. 103 


Mas in graminosis et fruticibus per omnem Sueciam, passim minus frequens. Femi- 
nam rarissimam mecum communicavit Prof. A. G. DAHLBOM, loco natali non in- 
dicato. 

Magnitudo et statura Pyracm. fumipennis, a quo colore toto nigro abdominis primo intuitu differt. Caput 
valde buccatum, pone oculos nullo modo angustatum. Terebra 9 dimidio abdomine longior. 

Mas et Femina. Nigri, cinereo-pubescentes. Caput palpis et mandibulis flavo-testaceis, his denticulis pi- 
ceis. Antenna nigro-fusce subtus dilutiores, articulis basalibus interdum ferruginantibus. Segmentum secundum 
abdominis margine summo apicali interdum ferrugineo. Ale fuscedine indutze, stigmate fusco, interdum piceo; 
radice et squamula (2) stramineis vel subtestaceis. Pedes rufi, coxis et trochanteribus mnigris, his nonnunquam 
summo apice rufis; tarsis posticis nec non apice tibiarum posticarum saepius infuscatis. 


5. P. zxoridiformis HOLMGR. 

Subnitidus, punctulatus, niger; &: ore, facie, genis, articulo primo antennarum sub- 
tus squamulisque alarum, stramineis; alis pallide hyalinis stigmate testaceo; pedibus ante- 
rioribus fulvescenti-flavidis; posticis rufescentibus, coxis maxima ex parte nigris, tarsis et 
tibiis plus minusve infuscatis; 2: ore squamulisque alarum flavidis; alis leviter infumatis, 
stigmate testaceo; pedibus anterioribus rufis, coxis ima basi fuscis; posticis nigricantibus, 
apice coxarum, trochanteribus et femoribus fere totis, rufis. — &2 (Long. 23—3 lin.). 

In Scandinavia boreali, valde raro; marem in Dovre Norvegie et feminam d. 27 Julii 
ad Umefors Lapponize meridionalis invenit Cel. BOHEMAN. 


Preecedenti statura et magnitudine similis, at capite magis tumido et buccato, pedibus alite coloratis ab 
illo differt. Mas praeterea ab omnibus confinibus pictura faciei facillime dignoscendus. Heec pictura inter Ophiones 


minores rarissime tantum occurrit. 
Clypeus brevis, depressus, apice rotundatus. Antenn&e graciles dimidio corpore longiores; articulis 1 et 2 


flagelli longitudine sequalibus. Metathorax areis superioribus parum manifestis. Abdomen apice compressum; tere- 
bra tenvi, dimidio abdomine longiore. Ale cellula radiali lanceolata, nervo ejus externo rectiusculo. 

Mas. Niger. Caput palpis, mandibulis, genis et facie, flavo-stramineis, hac macula media infra antennas 
nigra. Antenna fusca, subtus basin versus sensim dilutiores; scapo subtus pallido. Plica ventralis fusco-stramineo- 
que variegata. Ale flavedine leviter tincte, stigmate, radice et squamula, pallidis. Pedes ut indiagnosi colorati. 

Femina. Facies et gene nigre. Antenne tote nigro-fusce. Pedes sicut indiagnosi colorati. Ala fuscedine 


leviter tincta. Cetera fere ut in mare. 


; CANIDIA HoLMGR. 


Corpus minoris magnitudinis, robustum. Caput vix subbuccatum; genis infra oculos 
longe descendentibus. Clypeus haud exacte diseretus, foveola profunda utringue notatus. 
Oculi ratione capitis parvi, subintegri. Antenne validiuscule; fagello circiter 20-articulato. 
Thorax gibbulus, brevis, altitudine vix longior; metathorace areis superioribus instructo. 
Abdomen segmento secundo subtransverso; terebra 9 exserta, curvata. Ale areola sessili 


instructXe. Pedes mediocres. 


A. Abdomen pube brevi, lateribus saltem, crebre obsium, parum mnitidum; terebra ? 
dimidw abdomine non longior. 
1. C. subeincta GRAV. 


Parum nitida, punctata, nigra; ore nigro-piceo; segmento secundo abdominis margi- 
ne summo apicali rufescente; femoribus tibiisque anticis fulvis vel testaceis, tibiis posteri- 


104 AUG. EMIL HOLMGREN, 


oribus medio et ima basi albidis; alis subhyalinis, stigmate et radice substramineis. — 23 
(Long. 1—13 lin.). 
Campoplex subceinctus GRAV. Ichn. Europ. III. 494. 25 Db. 
Campoplex eziguus HoLrmGR. Act. Holm. (1854). 13. 16. 9 — Confr. RatzEB. d. Ichn. der Forstins. III. 82. 
In graminosis et fruticibus, passim; scilicet in Scania ad Ringsjön d. 4—8 Aug. a me 
capta, ad Ilstorp d. 8 Julii—13 Aug. a Stud. C. RotH inventa; in Gottlandia a 
Cel. BoHEMAN et Dom. BELFRAGE observata; in Angermannia feminam cepit Doct. 
CAROL. STÅL; ad Gothoburgum a Cel. P. WAHLBERG parce observata. 

Caput transversum, pone oculos vix angustatum; facie transversa, medio subelevata. Clypeus subdiscretus, 
foveola profunda utrinque notatus, apice late rotundatus. Gene infra apicem clypei non descendentes. Mandibulze 
modice latse, denticulis longitudine subreequalibus. Antenne validiuscule, porrectae; extrorsum haud attenuatre, di- 
midio corpore paullo longiores; articulis 1 et 2 flagelli longitudine subzequalibus. Thorax robustus, gibbulus, alti- 
tudine vix vel parum longior; mesothorace supra viso subrotundato; metathorace brevissimo, areis superioribus late- 
ralibus tantum 2 subtriangularibus, spatio medio latiusculo, plano vel paullulum tantum impresso. Abdomen cras- 
siusculum, apice subcompressum, dorso pube brevi fere toto obductum; segmento primo posticorum pedum coxis 
cum trochanteribus longiore, rectiusculo, perparum elevato, postpetiolo transverso, duplo latiore at dimidia parte 
fere breviore quam petiolo; 2:do transverso, a medio ad basin sensim angustato gastrocoelis distinctis; terebra Q 
dimidii abdominis longitudine vel breviore, sursum curvata. Ala nervo radiali externo apice leviter incurvato; in- 
terno segmento cost tertio + breviore; transverso anali haud fracto; areola sessili vel interdum subquinquangulari, 


nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes mediocres; calcaribus tibiarum posticarum longitu- 
dine subaequalibus. 


Mas et Femina. Nigri. Palpi et mandibulxe nigro-picea. Segmentum secundum abdominis incisura vel 
margine summo apicali rufum aut castaneum. Plica ventralis straminea. Ala subhyaline vel e fuscedine leviter 
indute, stigmate dilute fusco vel sordide stramineo; radice flavida, squamula picea. Pedes antici fulvo-straminei 
vel testacei, coxis et trochanteribus nigris; posteriores femoribus mediis apice rufescentibus, tibiis pallide testaceis 
vel exalbidis basi apiceque aut apice et prope basin nigricantibus, mediis latere altero interdum toto testaceo-albido. 


B. Abdomen dorso pube brevi parcissime obsitum, nitidum. 


2. C. pusilla RATZEB. 

Subnitida, punctata, nigra; ore nigro-piceo; segmento secundo abdominis margine 
summo apicali rufescente; femoribus tibiisque anticis fulvis vel testaceis, tibiis posterioribus 
medio et ima basi albidis; alis subhyalinis, stigmate et radice stramineis. — 2 (Long. 
1—11 lin.). 

Campoplex pusillus RATzZEB. d. Ichn. der Forstins. III. 82. 

In Scania ad Lindholmen et Ilstorp (RortH), ad Ringsjön (ipse); in Uplandia ad Hol- 
miam (BoHEMAN). 


Can. subeincte colore simillima, a qua tamen differre videtur: 1:0o corpore toto magis nitido; 2:0 pubescen- 
tia abdominis multo parciore, dorso inde magis nitido; 3:o terebra 9 longius exserta, dimidii abdominis longitudi- 
ne vel adhuc nonnihil longiore; 4:o alis forte purius hyalinis, nervo radiali interno vix 1 breviore quam segmento 
costa tertio, areola ut plurimum 5-gona, nervo transverso anali infra medium nonnunguam subobsolete fracto. 
Cetera fere omnino sicut in Canid. subcincta. = 


NEMERITIS HorMGR. 


Statura gracilis. Caput transversum, antice visum subrotundatum, thorace multo 
latius. Clypeus parum convexus, apice subtruncatus. Oculi integri. Antenne filiformes, 
dimidio corpore longiores. Thoraz altitudine longior, cylindricus; metathorace apicem ver- 


Sus 


FYENSSPSEESEE 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 105 


sus sensim declive, areis superioribus instructo. Abdomen angustum, clavatum, apicem 
versus compressum; segmento secundo alutaceo, latitudine longiore; terebra longe exserta. 
Ale areola nulla vel completa. Pedes anteriores graciles; postici longiusculi validiores, 
tarsorum articulis duobus ultimis longitudine fere zxequalibus, unguiculis parvis. 


a. AÅreola alarum deficiens. 


1. NN. cremastoides HoLMGR. 

Parum nitida, subpunctata, nigra; ore, plica ventrali squamulisque alarum, flavo- 
stramineis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate dilute fusco-testaceo; pedibus rufescentibus, 
amteriorum coxis et trochanteribus flavidis, posticorum coxis et basi trochanterum nigris, 
tibiis basi apiceque et tarsis fuscis. — 2 (Long. circiter 2+ lin.). 

In Smolandia (BoHEMAN). 


Statura et facie Cremastis quibusdam similis, at conformatione capitis et alarum ab his longe diversa. 
Preterea ab omnibus, quibus primo intuitu subsimilis est, defectu areolze in alis pracipue discedit. 

Clypeus convexiusculus, foveola parva utringque notatus, apice subrotundatus, opacus. Abdomen apicem 
versus distinete compressum; segmento 3:tio latitudine nonnihil longiore. Ale nervo radiali externo rectissimo; 
transverso anali vix nisi obsoletissime fracto. In ceteris cum descriptione speciei sequentis optime quadrat. 

Femina. Nigra. Palpi et mandibulxe straminea, ha denticulis piceis. Antenna nigro-picex, subtus dilu- 
lutiores, articulis 2 primis macula subtus pallida ut plurimum notatis. Abdomen incisuris 5—7 certo situ ferru- 
ginantibus; plica ventrali straminea. Ala fuscedine leviter indute; stigmate dilute fusco-testaceo; radice et squa- 
mula flavo-stramineis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis et trochanteribus stramineis, tarsis apice subinfuscatis; 
postici coxis et trochanteribus nigro-piceis, apice dilutioribus, his articulo secundo szepissime toto rufo, femoribus 
rufis, tibis fulvo-testaceis basi apiceque plus minus fuscis, tarsis totis obscure fuscis. 


b. Åreola alarum completa. 


2. N. macrocentra GRAV. 


Parum nitida, punctata, nigra; ore, scapo antennarum subtus, squamulis alarum et 
plica ventrali, flavidis; incisura secunda abdominis ferruginante; alis leviter infuscato-hya- 
linis, stigmate dilute fusco; pedibus rufis, coxis anticis basi posterioribus totis nigris, tro- 
chanteribus flavidis, tarsis et tibis posterioribus fuscis vel piceis, his medio ferruginantibus 
et ima basi albidis. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

Campoplex macrocentrus GRAV. Ichn. Europ. III 519. 47. Q. 
var. 1. 2: tibis posticis medio pallide rufis. 


In Östrogothia ad Mjölsefall paroecie Kisa (Cand. v. Gots); in Westrogothia (Prof. 
BoHEMAN); in Uplandia prope Holmiam quoque reperta. 


Caput transversum, subbuccatum, a fronte visum subrotundatum; genis leviter tumidis infra apicem clypei 
descendentibus. Clypeus margine apicali lzeviusculo utrinque subdepresso. Facies transversa. Oculi integri. An- 
tenne filiformes, dimidio corpore paullo longiores, extrorsum vix attenuata. Thorax altitudine longior, lateribus 
nitidulus; metathorace areis superioribus lateralibus utringue duabus, superomedia 5-gona, latitudine longiore, apice 
seepe aperta. Abdomen oblongo-subfusiforme 1. subelavatum, apice parum compressum; segmento primo posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus longitudine subaquali, levissime curvato, postpetiolo latitudine longiore, parum 
breviore at duplo fere latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore, alutaceo perparum nitido, basin versus sensim 
amgustato, gastrecoelis minutis; 3:tio subquadrato; sequentibus transversis, nitidulis; terebra 9 longitudine circiter 
abdominis, sursum leviter curvata. Alex nervo radiali externo apicem versus leniter curvato; transverso anali sub- 
fracto.  Pedes graciles. 

Femina. Nigra. Palpi et mandibula flavida, he denticulis piceis. Antenna nigro-picex, scapo subtus 
flavido vel testaceo. Abdomen incisura secunda (in nostris speciminibus) ferruginante; plica ventrali. straminea. 
Ale fuscedine indute, stigmate dilute fusco, radice et squamula stramineis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis 

K. Vet. Akad. Handl. B,. 2. N:o 8. 14 


106 AUG. EMIL HOLMGREN, 


anticis nigris apice flavidis, mediis nigris, trochanteribus stramineis, tibiis mediis apice et prope basin albidam di- 
lute et obsolete fuscis, tarsis apice obscuris; postici coxis nigris, trochanteribus flavidis vel testaceis basi plus 
minusve fuscis vel ferrugineis, tibiis fusco-piceis vel ferrugineis, apice et prope basin albidam obscurioribus, rarius 
medio dilute rufis, feroribus plerumque rufis apice summo nigricantibus, interdum medio externe plus minusve 
piceis, rarissime fere totis vel maxima ex parte piceis, tarsis fuscis. 


ANGITIA HoLmMGR. 


Caput transversum, subbucecatum. Clypeus non diseretus, leviter convexus, apice 
marginatus. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum obsoletius emarginati. Antenna 
filiformes. Thorax altitudine longior; metathorace ultra basin coxarum posticarum brevi- 
ter producto, areis superioribus instructo. Abdomen in 2 a segmento secundo ad apicem 
valde compressum, levissimum, suturis segmentorum subtilissimis; terebra breviter exserta 
valida; segmento primo utriusque sexus posticorum pedum coxis cum trochanteribus bre- 
viore. Ale areola instructe. Pedes graciles. 


Obs. Hoc genus Limnerie sat propinquum ab affinibus precipue discedit compressione et nitore abdominis in 2, 
cujus terebra prseterea nonnibil crassior est quam Limneriarum plurimarum. Marem contra a Limnerie ma- 
ribus dificillimum est discernere; abdomen tamen magis compressum magisque nitidum, segmento primo 


breviore. 


1. ÅA. glabricula HoLMGR. 

Nigra; ore, squamulis alarum trochanteribusque anterioribus, flavidis; alis Ieviter 
infumato-hyalinis, stigmate pallide testaceo; pedibus rufis, coxis et basi trochanterum po- 
sticorum nigris; posticis tibiis et tarsis fuscis, illis medio pallidis. — &2 (Long. 13—2 lin.). 
var. 1. 2: trochanteribus omnibus basi nigricantibus. 

In graminosis et fruticibus per Sueciam, minus frequens; scilicet in Scania ad Lind- 
holmen d. 2 Julii (Stud. C. RortH); in Lapponia meridionali pluribus locis d. 8— 
30 Aug. (Prof. BoHEMAN et ipse). 


Caput subbuccatum, pone oculos non angustatum; occipite vix nisi levissime emarginato; facie pubescente, 
subtransversa; genis infra apicem clypei nonnihil descendentibus. Antennze filiformes dimidio corpore longiores, 
extrorsum non attenuate. Thorax altitudine longior, capite angustior; metathorace areis superioribus utringue dua- 
bus, completis, spatio medio planiusculo vel perparum impresso. Abdomen angustum, compressum; segmento 
primo validiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus breviore; secundo latitudine longiore; sequentibus 
feminee compressis, lavibus, suturis tenuissimis; terebra 9 segmenti primi longitudine, sursum leviter curvata, vali- 
diuscula apice acuta, valvulis apice leviter dilatatis. Ale areola petiolata; nervo radiali externo leniter curvato; 
transverso anali haud fracto. Pedes graciles. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi et mandibulie flavescentia, he denticulis piceis. Plica ventralis pallida. Ale 
fumato-hyaline, stigmate dilute testaceo vel fusco-testaceo; radice et squamula flavidis. Pedes anteriores rufi vel 


fulvescentes coxis nigricantibus, trochanteribus seepius stramineis, interdum basi nigris, rarius rufescentibus vel to-- 


tis fuscis; postici coxis et trochanteribus nigris, his apice rufis, femoribus rufis rarius ima basi piceis, tibiis palli- 
dis vel rufis basi apiceque plus minus fuscis, tarsis infuscatis. 


CREMASTUS Grav. 


Caput transversum, interdum buccatum. Clypeus linea impressa a facie distincte se- 
paratus, apice ut plurimum rotundatum. Oculi oblongo-ovati vel rotundato-ovati, plus 
minusve prominuli, juxta radicem antennarum vix nisi sat obsolete emarginati. Antenne 


| 
| 
; 
; 
2 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIR. 107 


graciles. Thorax altitudine longior, supra punctatus; mesothorace szepe trilobo; metatho- 
race apicem versus declivi, apice medio interdum producto, areis superioribus semper ma- 
nifestis, longiusculis. Abdomen utriusque sexus compressum, angustum; segmento secundo 
latitudine saltem duplo longiore, sepius longitudinaliter aciculato; terebra 9 segmento 
primo ut plurimum distinete longiore, interdum abdominis longitudine. Ale areola desti- 
tute; cellula radiali breviuscula. Pedes sepius graciles. 


ÅA. Apex metathoracis distincte ultra basin, interdum fere ad medium coxarum postica- 
| rum productus. 
a. Thorax non totus niger. 
+) Scutellum flavidum. 


1. C. decoratus GRAV. 


Subnitidus, subtiliter punctatus, niger; capite, thorace abdomineque, rufo-flavoque 
variis; alis subhyalinis, stigmate dilute fusco, radice et squamula favidis; pedibus fulve- 
scenti-stramineis vel testaceis, posticis fusco-notatis; clypeo longitudine parum latiore; tere- 
bra ? abdomine paullo breviore. — 52 (Long. circit. 23 lin.). 

Cremastus decoratus Grav. Ichn. Europ. III. 734. 151. — Hormcr. Act. Holm. (1854). 22. 1. 


In graminosis ad lacum Ringsjön Scanie a me et amico C. H. JoHANSSON initio Åu- 
gusti parce inventus. 


Caput paullo buccatum, pone oculos non angustatum; vertice levissime tantum emarginato; fronte et facie 
2equaliter latis, hac. transversa. Clypeus discretus, longitudine vix | latior. Antenne graciles, filiformes, dimidio 
corpore paullo longiores, extrorsum perparum attenuate; articulis 1 et 2 flagelli longitudine subzequalibus. Thorax 
capite angustior, cylindricus, mnitidulus, subtiliter punctatus; pectore latitudine longiore, canalicula media tenui; 
metathorace apice producto, distinctissime areolata, areis superioribus 5, quarum superomedia latitudine longiore; 
mesothorace distincte trilobo, vix altiore quam metathorace. Abdomen angustum, compressum; segmento primo 
rectiusculo, postpetiolo lateribus convergeutibus; 2:do latitudine duplo longiore, basin versus sensim angustato, alu- 
taceo-subaciculato, margine laterali depresso; valvulis genitalibus & nonnihil exsertis; terebra 9 abdomine paullo 
breviore. Ale nervo radiali externo apice incurvato; transverso anali infra medium fracto. Pedes graciles. 

Mas et Femina. Nigri. Caput flavo-testaceum macula frontali occipiteque in utroque sexu, facie medio in 
femina, mnigris. Antenne nigro-picex, articulis basalibus subtus pallidis. Thorax collo et prothorace flavidis vel 
testaceis; mesothorace lineis tribus latis, vel omnibus rufis, vel media nigra, vel omnibus nigris rufo-marginatis; 
pleuris rufo- vel testaceo-maculatis; scutello flavido. Abdomen segmento primo nigro apice rufo; sequentibus rufe- 
scentibus dorso nigro-notatis. Als subalbido-hyaline, stigmate dilute fusco; radice et squamula flavescentibus. 
Pedes testacei vel fulvesceuti-straminei, coxis posticis seepe basi summa nigricantibus; tibiis posticis basi apiceque 
subfuscis; tarsis obscuris, anterioribus pallidioribus. 


2. C. Interruptor GRAV. 


Subnitidus, punctatus, niger; capite thoraceque flavo-pictis; abdomine segmentis 1— 
3—5 apice rufis; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice et squamula favidis; pedibus ru- 
fis, basi nigro-stramineoque maculatis, posticis ex parte nigro-piceis; terebra abdomine 
paullo breviore. — 23 (Long. circit. 23 lin.). 
Cremastus interruptor GRAV. Ichn. Europ. III. 736. 153. — RarzeB. d. Ichn. der Forstins. I. 99. 1. 
In graminosis ad Haga prope Holmiam a me rarissime captus; in Scania ad Ilstorp 
d. 11 Julii (Stud. RotH). 


Magnitudine et statura Cremasto decorato proximus, punctura tamen corporis fortiore, capite minus bucca- 
to, pone oculos angustato, area metathoracis superomedia apice aperta, segmentis 1 et 2 abdominis longioribus. 
Abdomen angustum, compressum; segmento primo rectiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longi- 
ore, postpetiolo latitudine longiore, lateribus subparallelis, paullo tantum latiore quam petiolo lineari; 2:do latitudine 


108 : AUG. EMIL HOLMGREN, 


quadruplo longiore, maris vix nisi valde obsolete femina distinctius aciculato, margine laterali deplanato. Nervus 
alarum transversus analis subobsolete fractus. Pedes graciles. 

Mas. Caput nigrum, ore, clypeo orbitisque oculorum, flavis, his facialibus latis. Thorax niger, margine 
prothoracis, linea utrinque ante alas lineisque duabus longitudinalibus mesothoracis, flavidis, rarius macula supra 
coxas medias concolore; scutello flavo macula baseos nigra. Abdomen nigrum, segmentis 1—3—5 apice plus mi- 
nusve rufis; plica ventrali flavida. Ale exalbido-hyaline, stigmate fusco; radice et squamula stramineis. Pedes 
anteriores rufi, coxis et trochanteribus mnigro-flavoque variis, rarius totis flavidis, tarsis apice fuscis; postici nigro- 
picei, coxis et trochanteribus seepius ex parte flavidis, femoribus medio rufis, tibiis prope basin intus pallidis. 

Femina. Mari similis, at facie fere tota nigra, tibiis posticis medio late rufescentibus. 


==) Scutellum nigrum. ' 


3. C. ophthalmicus HoLMGR. 


Subnitidus, punctatus, niger; ore, clypeo, facie, orbitis oculorum, macula humerali 
maculisque prothoracis, flavidis; segmentis 1—5 abdominis margine apicali rufescentibus; 
ventre pallido; alis e fuscedine leviter indutis, stigmate dilute fusco, radice et squamula 
pallidis; pedibus anterioribus fulvescenti-flavidis, coxis et trochanteribus pallidioribus; po- 
stici fusco-testaceoque variis. — & (Long. circit. 2 lin.). 

In Smolandia ad Anneberg a Cel. BoHEMAN rarissime captus. Femina mihi ignota. 

Caput haud buccatum, pone oculos valde angustatum; facie subquadrata, xquilata, frontis latitudine; spatio 
inter oculos et basin mandibularum harum longitudinem dimidia parte vix excedente; genis brevissimis. Clypeus 
apice rotundatus. Oculi majusculi, prominuli, ovales. Ocelli majusculi. Thorax supra punctatus, lateribus lzevior, 
magis nitidus; mesothorace subtrilobo; metathorace area superomedia subocclusa. Abdomen compressum; segmento 
primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus. longiore, rectiusculo; secundo latitudine triplo longiore. Ale 
cellula radiali brevi, nervo ejus interno segmento costze tertio vix + breviore; nervo transverso anall fere medio 


fracto. Pedes graciles. 
Mas. Niger. Caput ore, clypeo, facie orbitisque oculorum, flavidis. Antenna nigro-fuscze subtus fusco- 


testacex. Thorax macula humerali utrinque hamata flavida; prothorace flavido medio nigro. Abdomen segmentis 
1—4—5 marginibus apicalibus rufescentibus; sequentibus nigro-fuscis; ventre fusco-stramineoque vario. Ala sub- 
hyaline vel e fuscedine leviter indutze, stigmate piceo; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores fulvescenti- 
straminei, coxis et trochanteribus pallidioribus, tarsis apice fuscis; postici maxima ex parte picei, apice trochante- 
rum tibiarumque medio pallidis. 


4. C. signatus HoLMGR. 

Nitidulus, punctatus, niger; ore, orbitis ex parte, macula humerali utrinque, squa- 
mulis alarum, segmentis 3—5 margine apicali ventreque, stramineis; alis subhyalinis, sti- 
gmate dilute piceo; pedibus testaceis, coxis et trochanteribus nigricantibus, posticorum 
femoribus, basi apiceque tibiarum tarsisque, fuscis; terebra dimidio abdomine paullo lon- 
giore. — 2 (Long. 13—2 lin.). 

In Scania duas feminas detexit Cel. BoHEMAN. 


Crem. infirmo magnitudine aqualis. Dignoscitur ab omnibus congeneribus pictura insigni thoracis abdomi- 
nisque. 

Caput buccatum, nitidum, pone oculos nullo modo angustatum, preterea fere sicut in C. albipenni confor- 
matum. Thorax altitudine longior, supra fortiter punctatus, lateribus et subtus levior. Metathorax apicem versus 
sensim declivis, area superomedia apice subocclusa. Abdomen angustum, compressum; segmento primo rectiusculo, 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore; secundo aciculato, latitudine fere triplo longiore; terebra Q 


dimidio abdomine paullo longiore. Ale cellula radiali breviuscula, nervo ejus interno segmento costa tertio non- . 


nihil breviore; nervis recurrente ordinario et transverso cubitali interno subinterstitialibus, illo parum longiore quam 
nervo oreolari; transverso anali obliquo, vix nisi obsoletissime fracto. Pedes graciles. 

Femina. Nigra. Caput ore, apice clypei, orbitisque oculorum ex parte, flavidis. Antenne nigro-piceze, 
subtus dilutiores. Thorax maciula humerali rotundata flava. Abdomen segmento secundo margine summo apicali 
rufescente; 3—5—6 marginibus apicalibus subvirescenti-flavidis; ventre toto pallido. Ale subhyaline, stigmate 
dilute fusco-piceo; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores testacei basi plus minusve nigricantes; postici 
maxima ex parte picei, tibiis medio pallidis. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 109 
b. Thorax totus niger. 


5. C. albipenmis ZETT. 


Subnitidus, punetatus, niger; ore, orbitis oculorum, squamulis alarum et plica ven- 
trali, stramineis; alis latiusculis, albidis (5) vel e fuscedine leviter indutis (9) stigmate 
dilute fusco; pedibus testaceis, anterioribus basi, posticis maxima ex parte nigro-piceis, 
tibiis medio externe pallidis; terebra 9 abdomine breviore. — 2 (Long. 13—2 lin.). 


Porizon albipennis Zert. Ins. Lapp. 396. 12. I. 
? Oremastus pungens Grav. Ichn. Europ. III. 745. 159. (ex parte). 


In graminosis et fruticibus per omnem Sueciam, passim. 


Species praesertim colore alarum albido ab affinibus primo intuitu dignoscitur. Caput buccatum, pone ocu- 
los non angustatum, a fronte visum rotundatum; genis tumidiusculis. Clypeus brevis, transversus, linea profunde 
impressa discretus. Mandibulze latiuscule, apicem versus paullo angustate, denticulis longitudine subaqualibus. 
Antenna dimidio corpore longiores, filiformes, extrorsum potius nonnihil validiores quam attenuate. Thorax alti- 
tudine longior, subcylindricus, punctatus; area metathoracis superomedia apice occlusa vel subocclusa. Abdomen 
compressum, angustum; segmento primo recto, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore; 2:do latitu- 
dine plus duplo longiore, subtiliter aciculato; terebra dimidio abdomine longiore. Ala latiusculse; nervo radiali 
interno segmento coste tertio parum breviore. Pedes graciles. 

Mas et Femina. Nigri. Caput ore, apice clypei, orbitisque oculorum, flavidis vel fulvescentibus (9). Plica 
ventralis straminea, fusco-notata. Ale albide (3) vel fuscedine indute (9), stigmate dilute fusco; radice et 
squamula stramineis. Pedes testacei, coxis et trochanteribus nigro-fuscis; intermedii femoribus basi et tibiis apice 
vel apice et prope basin, fuscis; postici femoribus totis tibiarumque apice et summa basi, fuscis, tarsis obscuris. 


B. Apex metathoracis viz vel paullulum tantum ultra basin coxarum posticarum 
productus. 
t. Nervus alarum recurrens discoidalis fere in medio fractus. 


6. C.: Spectator GRAV. 

Subnitidus, punctatus, niger; ore, apice clypei orbitisque oculorum, flavidis vel te- 
staceis; incisura secunda abdominis obscure rufa; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice 
et squamula substramineis; pedibus rufis, coxis anterioribus flavescenti-maculatis, posticis 
nigris, tibis posterioribus fuscis vel ferrugineis externe medio albidis; capite pone ocu- 
los et os versus angustato; clypeo longitudine parum latiore; area metathoracis superomedia 
completa, modice lata; terebra ? abdomine parum breviore. — 52 (Long. 24 lin.). 

Cremastus spectator GRAV. Ichn. Europ. III. 740. 155. 

In graminosis per Sueciam, passim; scilicet in Smolandia, Westrogothia, Dalecarlia 
nec non in alpe Dovre Norvegie mense Augusti (Cel. BoHEMAN). 


Species ab affinibus precipue differt: 1:o capite pone oculos et os versus distincte angustato, åa fronte viso 
triangulari; 2:0 clypeo longitudine parum latiore, apice rotundato; 3:o area metathoracis superomedia apice occlusa, 
modice lata, nec angusta; 4:0 segmento primo abdominis posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore; 5:0 
terebra 9 abdominis longitudine vel paullulum breviore; 6:o alarum nervo radiali interno segmento costa tertio + 
breviore, recurrente discoidali fere in medio fracto. b 

Frons supra antennas impressa. Facies Q transversa os versus paullulum dilatata. Thorax sicut in Cr. 
bellicoso. Abdomen quoque ut in illo, segmento primo et terebra tamen longioribus. Als nervo radiali externo 
curvato; transverso anali infra medium subfracto. Pedes graciles. 

Mas et Femina. Nigri. Caput ore, clypeo toto vel apice. orbitisque oculorum in- et externis flavidis vel 
testaceis. Segmentum secundum abdominis ut plurimum margine summo apicali rufo-castaneo. Plica ventralis testa- 
cea. Ale hyaline, stigmate fusco, radice et squamula stramineis. Pedes rufescentes, anmteriorum coxis et trocham- 
teribus aut totis flavidis aut flavo-nigroque variis; posticorum nigris; tibiis et tarsis posticis fuscis vel ferruginanti- 
bus, illis medio externe exalbidis; tibiis mediis subferrugineis prope basin externe subalbidis. 


110 AUG. EMIL HOLMGREN, 
1. Nervus alarum recurrens discoidalis supra medium fractus. 


7. C. infirmus GRAV. 


Subnitidus, punctatus, niger; ore, clypeo, orbitis oculorum, flavidis; incisura secunda 
abdominis castanea; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco, radice et squamula stramineis; 
pedibus sordide rufescentibus, coxis et trochanteribus anterioribus nigro-maculatis, posticis 
nigris apice pallidis, femoribus et tibiis posterioribus piceo-notatis; metathorace apicem 
versus valde declivi, area superomedia apice aperta; capite pone oculos et os versus an- 
gustato; clypeo longitudine parum latiore; terebra ? abdominis longitudine. — > (Long. 
13—-2 lin.). 

Cremastus infirmus GRAV. Ichn. Europ. III. 746. 160. — HormcGr. Act. Holm. (1854). 22. 2. Q. 

In graminosis per omnem Sueciam, passim minus frequens; scilicet in Scania ad Kul- 
len et Ringsjön a me inventus; in Wermelandia ad Fryksände d. 14 Julii (Cand. 
AXEL v. Gois); in Lapponia meridionali ad Lycksele exeunte Augusto (Prof. 
BoHEMAN); in Angermannia (Doct. STÅL). 


Crem. Spectatori statura et colore proximus, at preter magnitudinem minorem ab hoc discedit: 1:o meta- 
thorace longiore, a basi ad apicem sensim valde declivi, areis superioribus angustioribus, quarum superomedia apice 
semper aperta; 2:0 alis nonnihil magis infumatis, nervis recurrente ordinario et transverso cubitali interno fere in- 
terstitialibus, illo parum longiore quam areolari, transverso anali infra medium (forte distinctius) et recurrente 
discoidali supra medium fractis; 3:o pedibus aliter coloratis. 

Mas et Femina. Nigri. Caput ore, clypeo toto vel apice orbitisque oculorum, flavidis, his facialibus Q 
abbreviatis vel evanescentibus. Abdomen incisura 2 vel 2 et 3 obscure rufis vel castaneis, rarius totum nigrum; 
plica ventrali semper ex parte straminea. Ale ut in diagnosi. Pedes sordide rufescentes, anteriores coxis et tro- 
chanteribus pallidioribus nigro-maculatis; intermedii femoribus basi spe, tibiis apice et prope basin infuscatis; 
postici coxis et trochanteribus preter apicem pallidum nigris, femoribus piceo-imbutis basi apiceque obscurioribus, 
rarius totis vel fere totis rufescentibus, tibiis pallide rufis vel testaceis basi apiceque fuscis, tarsis fuscis. 


8. C. bellicosus GRAV. 


Subnitidus, punctatus, niger; ore, apice clypei orbitisque oculorum flavidis vel rufe- 
scentibus; segmento secundo abdominis margine apicali pedibusque rufis, posticorum coxis 
et trochanteribus nigris, tibiarum apice tarsisque fuscis; alis subhyalinis, stigmate fusco, 
radice et squamula stramineis; capite os versus parum angustato, clypeo brevi transverso 
terebra 2 dimidio abdomine parum longiore. — >? (Long. circit. 23 lin.) 

Cremastus bellicosus GRAv. Ichn. Europ. III. 741. 157. 
var. 1. 2: segmento primo abdominis apice, secundo preter basin et latera nigro-piceis. 

Cremastus geminus GRAV. Ichn. Europ. III. 744. 158. Q. 


, 


var. 2.72: minor, pedibus obscurioribus. 


In graminosis Scanie ad Ilstorp d. 4—14 Julii a Dom. C. D. E. RoTtH captus; in 
Gottlandia pauca specimina legit Cel. BoOHEMAN. 


Species sequentibus notis ab affinibus precipue discedit:”1:o capite pone oculos angustato, os versus parum 
angustato; 2:do genis & brevibus; 3:o clypeo breviore, magis tramsverso; 4:o area superomedia metathoracis apice 
occlusa vel subocclusa; 5:o alarum nervo radiali interno segmento costze tertio dimidia parte fere breviore; 6:0 tere- 
bra 9 dimidio abdomine perparum longiore. 

Thorax punctatus, antice vix trilobus; pectore transverso vel subquadrato; metathorace punctato-subruguloso, 
apice (saltem Q) vix ultra basin coxarum producto, areis completis. Abdomen compressum; segmento primo rectiu- 
sculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus parum longiore; postpetiolo latitudine longiore; 2:do lzaviusculo 
(5) vel subaciculato (2), latitudine triplo longiore. Al cellula radiali breviuscula; nervo transverso anali infra 
medium subfracto. Pedes graciles. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 111 


Mas et Femina. Nigri. Caput ore, apice clypei orbitisque oculorum in- et externis flavidis (5) vel fulve- 
scenti-flavis (Q). Segmentum secundum abdominis margine apicali rufo. Plica ventralis flavo-fuscoque varia. Ale 
hyalinze, stigmate fusco; radice et squamula stramineis. Pedes rufi, anteriorum coxis concoloribus vel flavido-nigro- 
que variis; postici coxis et trochanteribus nigricantibus, femoribus seepe fusco-imbutis, tibils apice tarsisque fuscis. 


SELEUCUS HoLrMGzR. 


Caput tumidum, buccatum. Clypeus imperfecte discretus. Dentes mandibularum lon- 
gitudine 2quales. Oculi subparvi. Antenne filiformes, porrecte, capite cum thorace non- 
nihil longiores; articulo secundo parum breviore quam scapo. Thorax robustus; mesotho- 
race subintegro; metathorace areolato. Abdomen cuneiforme; segmento primo posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus longiore, petiolo ejus angusto, lineari, postpetiolo latitu- 
dine longiore, apicem versus sensim dilatato; 2:do latitudine duplo fere longiore, rectan- 
gulari; 3:tio apicem versus sensim compresso; sequentibus longiusculis, lzevissimis, valde 
compressis, incisuris vix perspicuis; terebra brevi, crassiuscula. Ale modice late; areola 
completa; stigmate magno. Pedes graciles, hirtuli. 


1. S. cuneiformis HoLMGR. 


Niger; ore, basi antennarum pedibusque, fulvo-testaceis; alis leviter infumatis, sti- 
gmate dilute fusco, radice et squamula fulvescenti-flavidis. — 9 (Long. 23—3 lin.) 
In graminosis, rarius; scilicet in Westrogothia ad Kinnekulle duas feminas detexit 
Cel. Bomeman. Mas adhuc ignotus est. 


Caput punctatum, breviter hirtum; vertice tumido; fronte carinula media instructa; facie infra antennas 
elevata. Clypeus apice rotundatus. Gense parum descendentes. Antennee pilosellze; scapo apice non exciso; flagello 
26-articulato. Thorax punctatus; mesothorace convexo, amtice vix nisi obsoletissime trilobo; metathorace areis su- 
perioribus 5, quarum superomedia apice aperta; scutello convexo. Plica ventralis elevata. Ale nervo radiali in- 
terno segmento costa tertio dimidia parte fere breviore; externo rectiusculo; transverso anali infra medium  fracto, 
nervum e fractura subnullum emittente. Pedes graciles; posticorum tarsis et tibiis longitudine subrequalibus. 

Femina. Caput nigrum; palpis et mandibulis fulvo-testaceis, his denticulis piceis. Antenna nigro-fuscee, 
basin versus sensim dilutiores, scapo ut plurimum toto testaceo. Thorax niger, suturis pleurarum ferruginantibus; 
scutello interdum piceo Abdomen nigro-piceum vel ex parte badium, rarius pure nigrum; plica ventrali pallida. 
Ala et pedes sicut in diagnosi colorata. 


ATRACTODES Grav. 


Caput ut plurimum buccatum. Oculi integri, ratione capitis parvi. Antenne filifor- 
mes, interdum validiuscul&e; articulo ultimo oblongo-ovato. Metathoraxz apicem versus se- 
pissime sensim declivis, spatio medio plerumque 2quilato, subimpresso. Abdomen feminze 
sepe valde compressum, interdum apicem versus conico-compressum, maris semper depres- 
sum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore; secundo 
utriusque sexus rarissime transverso, ut plurimum latitudine longiore basin versus sensim 
angustato. Ale areola 5-gona vel subtriangulari, nervo exteriore seepissime obsoleto. Pedes 
mediocres vel graciles. 


112 AUG. EMIL HOLMGREN, 


A. Segmentum secundum abdominis latudine longius vel subquadratum. 
a. Unguiculi tarsorum longiusculi, valde graciles. > Tibice breviter, crebre setulose. 


1. Å. vestalis CURTIS. 


Nitidulus, subremote punctatus, niger; ore, geniculis, tibiis tarsisque, ex parte fulvo- 
testaceis; alis fuscescenti-hyalinis, stigmate pfusco-piceo, areola subtriangulari, sessili vel 
incompleta; segmento primo abdominis curvato; unguiculis tarsorum gracillimis. — &> 
(Long. circit. 2 lin.) 

Atractodes vestalis Curtis Brit. Ent. 538. 182. — Harioayr Annals of Nat. Hist. Vol. II. p. 118. 

In Scania a Cel. BoHEMAN inventus; in alpe Dovre Norvegie quoque repertus; in 
Angermannia (Doct. CAROL. STÅL). 


Caput buccatum, pone oculos non angustatum, lxeviusculum, a fronte visum irregulariter subquadratum; 
spatio inter oculos et basin mandibularum lato. Clypeus facie nitidior, parce punctatus, apice rotundatus. Mandi- 
bulse nonnihil curvatae, subaequilate vel apicem versus paullo angustatae; denticulis longitudine subaqualibus. An- 
tenna capite cum thorace vix (9) vel paullo (S) longiores, filiformes; flagello 19(9)—21(F)-articulato, articulo 
ultimo oblongo-ovato. Thorax altitudine longior; mesothorace trilobo; pleuris medio lavissimis; pectore transverso, 
canalicula media profunda; metathorace subtiliter scabriculo, spatio medio parum impresso laviore, subaquilato. 
Abdomen apice compressum (Q); segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus nonnihil breviore, 
apice curvato, postpetiolo apice depresso, spiraculis leviter prominulis; 2:do latitudine vix longiore; 3:tio secundo 
breviore; terebra brevissima. Ale areola subtriangulari, apice aperta; nervo radiali interno segmento coste tertio 3 
breviore; transverso anali fracto. Pedes femoribus subvalidiusculis; tibiis et tarsis breviter et crebre setulosis; umn- 
guiculis tarsorum longiusculis acuminatis, sat gracilibus. 


Mas et Femina. Nigri. Mandibulx medio late rufée vel picex. Ale fuscedine leviter indutae, stigmate 
fusco-piceo; radice testacea. Pedes geniculis et tibiis fulvescenti-testaceis, his anterioribus medio plus minusve fu- 
scis; tarsis interdum basin versus, rarius totis fulvo-testaceis. 


2. ÅA. gilvipes HoLMGR. 


Nitidus, punctulatus, niger; ore pedibusque fulvescenti-testaceis, posticorum coxis et 
basi trochanterum nigricantibus, tibiis tarsisque obscuris; alis infumatis, stigmate nigro- 
fusco, radice straminea; segmento primo abdominis rectiusculo. — 2 (Long. 13—2 lin.). 

In Smolandia et in alpe Dovre Norvegie (Cel. BoHEMAN). 


Atract. vestali preter structuram segmenti primi abdominis coloremque pedum simillimus. Species tamen 
ab illo ut mihi videtur certe distincta. 3 


Femina. Nigra. Mandibulze testacexe vel rufescentes, denticulis fuscis. Palpi nigricantes. Ale distincte 
infumatse, stigmate nigro-fusco, radice straminea; squamula concolore vel fusco-picea. Pedes testaceo-rufescentes 
vel sordide fulvi; anteriores femoribus rarius linea superna fusca notatis, tibiis et tarsis sspius obscuris; postici 
coxis et basi trochanterum nigris, femoribus supra interdum fuscis, tibiis et tarsis plus minusve infuscatis. 


3. Å. gravidus GRAV. 

Nitidus, subremote punctatus, niger; ore ex parte testaceo vel ferrugineo; segmen- 
tis 2 et 3 abdominis pedibusque rufis, coxis et trochanteribus nec non tibiarum postica- 
rum summa basi, nigricantibus, tarsis infuscatis; alis fuscedine leviter indutis, stigmate 
piceo, radice substraminea; segmento primo abdominis curvato; unguiculis tarsorum longi- 
usculis, sat gracilibus. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

Atractodes gravidus GRAV. Ichn. Europ. III. 793. 180. — Harmayr Annals of Nat. Hist. vol. IL p. 118. 
var. 1. 2: segmentis 2 et 3 abdominis fere totis nigris. 

In Smolandia ad Anneberg feminam invenit Cel. BoHEMAN; in Lapponia ad Qvickjock 
quoque inventus. 
Caput 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 113 


Caput buccatum, pone oculos nullo modo angustatum, a fronte visum subrotundatum; genis valde tumidis; 
spatio inter oculos et basin antennarum lato. Thorax capite paullo angustior, gibbulus, altitudine nonnihil longior; 
mesothorace antice distincte trilobo; pleuris levissimis; scutello elevato; melathorace brevi, longitudine duplo fere 
altiore, spatio medio subplano, latiusculo. Abdomen apice compressiusculum; segmento primo distincte curvato, 
apicem versus sensim paullulum dilatato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine subrquali; 2 et 
3 majusculis, subquadratis vel illo basin, hoc apicem versus angustatis; sequentibus sensim angustioribus, conicis. 
Directio nervorum in alis fere sicut in ÅA. vestali, areola tamen multo majore, 5-gona, nervo exteriore seepius sub- 
obsoleto. Pedes mediocres; tibiis et tarsis breviter, crebre setulosis; unguiculis tarsorum longiusculis, acuminatis, 
gracillimis. 


Femina.  Nigra. Palpi testacei. Mandibule medio picex. Abdomen segmentis 2 et 3 totis rufis; ventre 
substramineo. Ala fuscedine indutze, stigmate piceo; radice testacea vel straminea. Pedes rufescentes, coxis et 
trochanteribus nigricantibus; tarsis plus minusve infuscatis. 


4. ÅA. bicolor GRAV. 


Nitidus, vix punctatus, niger; ore ex parte antennarumque basi subtus testaceis; 
abdominis medio plus minusve rufo vel castaneo; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice 
straminea; pedibus fulvescenti-testaceis, coxis posticis basi piceis, tarsis apice infuscatis; 
segmento primo abdominis rectiusculo; unguiculis tarsorum longiusculis, sat gracilibus. — 
2 (Long. 13—2 lin.). 

Atractodes bicolor Grav. Ichn. Europ. III. 791. 179. — Hannar Annals of Nat. Hist. Vol. II. p. 119. 
var. 1. ?: pedibus posticis coxis, femoribus et apice tibiarum, fusco-piceis. 

In Smolandia ad Anneberg, Uplandia ad Holmiam, Ostrogothia et Dalecarlia (Cel. 
BoHEMAN). 


Atract. gravido forte gracilior et preterea differt segmento primo abdominis magis recto, coxis anterioribus 
pallidioribus, areola alarum minore, magis completa, apice angustius aperta. 

Femina. Nigra. Palpi et mandibulze testacei, hs denticulis piceis.  Clypeus apice rufus. Antennse nigro- 
fusce, subtus ut plurimum dilutiores, basin versus rufescentes. Abdomen segmentis 2 et 3 ex parte rufis vel ca- 
staneis. Ale fuscedine levissime tantum indutze, stigmate fusco vel piceo; radice straminea. Pedes testacei vel 
fulvescenti-testacei, coxis postiecis basi piceis, tarsis apice fuscis. 


b. Unguculi tarsorum mediocres. 


5. Å. picipes HoLMGR. 

Nitidulus, subremote punctatus; tibiis tarsisque ex parte piceis; alis fuscescenti-hya- 
linis, stigmate fusco-piceo, areola subtriangulari, sessili; segmento primo abdominis rectiu- 
sculo; unguiculis tarsorum mediocribus. — &2 (Long. circit. 2 lin.). 

In graminosis et fruticibus per Lapponiam mediam at meridionalem, haud infrequens. 


4. vestali primo intuitu simmillimus, a quo tamen notis jam in diagnosi allatis facillime dignoscitur. 
, Segmentum primum abdominis rectiusculum , validiusculum, posticorum pedum coxis cum trochanteribus 
longitudine subaquale; 2:dum latitudine fere I longiuus, basin versus sensim angustatum. Pedes femoribus non- 
nihil gracilioribus quam in ÅA. vestali, unguiculis tarsorum validioribus et brevioribus. 

Mas et Femina. Nigri; tarsis et tibiis ex parte fusco-piceis. Cetera sicut in Åtr. vestali. 


6. A. exilis CURTIS. 


Nitidus, punctulatus, niger; ore, basi antennarum, abdominis medio pedibusque, 
rufo-testaceis, posticorum coxis, femoribus tibiisque, sepius ex parte nigricantibus; alis 
leviter infumato-hyalinis, stigmate fusco, radice et squamula testaceis; äreis metathoracis 
superioribus incompletis; segmento primo abdominis non exacte recto. — &? (Long. 13— 
23 lin.). 

Atractodes exilis Curtis Brit. Ent. 538. 188. — Hanmay Annals of Nat. Hist. Vol. II p. 119. 

KE. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 15 


114 AUG. EMIL HOLMGREN. 


var. 1. 72: coxis et trochanteribus omnibus femoribusque posticis, nigricantibus. 
var. 2. 9: pedibus posticis totis vel maxima ex parte testaceis. 
var. 3. 79: antennis fere totis nigro-fuscis. 


Habitat per omnem Sueciam, frequens. 


Åtract. bicolori, cum quo haec species in Ichn. Europ. forte confusa est, primo adspectu similis, at pedum 
structura longe diversus. 

Caput buccatum, pone oculos non angustatum, nitidum. Metathorax subtiliter rugosns, spatio medio perpa- 
rum impresso, nitidiore; areis superioribus utrinque valde incompletis. Segmentum primum abdominis posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus paullo brevius, lenissime tantum curvatum, apicem versus sensim perparum dila- 


tatum. Areola alarum 5-gona, nervo exteriore sapissime obsoleto. 


Mas et Femina colore pedum przsertim valde variabiles. Caput ore antennarumque basi plus minusve te- 
staceis vel fulvescentibus. Abdomen segmentis 2 et 3 ex parte, rarius totis rufis; 2:do maris ut plurimum nigro 
margine apicali rufo. Ale fuscedine leviter indute, stigmate fusco; radice et squamula stramineis, hac interdum 
fusca. Pedes anteriores testacei, coxis et trochanteribus szepe nigro-picei, femoribus intermediis interdum basi ni- 
gricantes; postici rarius toti testacei, plerumque basi coxarum, femoribus totis vel ex parte, apice tibiarum tarsis- 
que nigro-piceis. 

7. 4. Cultellator Curt. 

Nitidus, punctulatus, niger; ore ex parte, flagello antennarum basin versus subtus 
pedibusque, rufescentibus vel testaceis, coxis et trochanteribus nigro-piceis, tarsis obscuris; 
alis leviter infumato-hyalinis, stigmate piceo, radice straminea; segmentis 2 et 3 abdomi- 
nis interdum ex parte badiis; metathorace medio longitudinaliter concavo, areis superiori- 
bus valde incompletis; abdomine compresso-lanceolato, segmento primo rectissimo. — &2 
(Long. 13—21 lin.). 

Atractodes cultellator Curtis Brit. Ent. 538. 187. — Harmrpayr Annals of Nat. Hist. Vol. II. p. 120. 
var. 1. 72: femoribus posterioribus fere totis tibiisque ex parte nigro-fuscis. 

? Åtractodes foveolatus GRAV. Ichn. Europ. TII. 794. 181. 
var. 2. 2: pedibus preter coxas posticas fere totis testaceis. 

Habitat per omnem Sueciam, passim. 


Femina ab omnibus affinibus abdomine longissimo, lanceolato, valde compresso facile discedit. Mas Air. 
picipedis mari primo intuitu simillimus, a quo tamen differre videtur areis metathoracis superioribas magis incom- 
pletis, segmento primo abdominis omnino recto, planiusculo, nec apice leniter curvato medioque elevato. Preeterea 
metathorax in utroque sexu longitudinaliter magis concavus magisque nitidus est, quam in speciebus proxime affi- 


nibus. 
Mas et Femina. Nigri. Mandibule medio late rufescentes vel testacex. Segmenta 2 et 3 abdominis 


utriusque sexus plerumque ex parte badiis vel obscure castaneis. Ale fuscedine leviter indute, stigmate piceo; 
radice straminea; squamula fusca vel fusco-testacea. Pedes colore variabiles, interdum maxima ex parte fusci vel 
picei, interdum fere toti testacei. 


B. Segmentum secundum abdominis transversum. 


8. A. varicornis HOLMGR. 


Parum nitidus, punctatus, niger; abdominis medio pedibusque rufis, coxis et tro- 
chanteribus sepius pallidioribus; alis fuscedine tinctis, stigmate fusco-piceo; segmento. 
primo abdominis curvato, secundo transverso; &: palpis pallidis, ore antennisque totis vel 
subtus rufescentibus; 2: palpis fuscis, fagello antennarum basi rufo, medio albo. — 5? 
(Long. 2—21 lin.). 

var. 1. 7: coxis et geniculis posticis nigricantibus. 

? Atractodes albovinctus Curtis Brit. Ent. 538. 183. et Haripay Annals of Nat. Hist. Vol II. 118. 

In Smolandia et Ostrogothia a Prof. BoHEMAN et Cand. v. Gois passim deprehensus. 


, 


AT 


a 


SG, ring - 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 115 


Atr. Properatori Hativayr (Annals of Nat. Fist. Vol. II. p. 120) colore et pietura valde similis videtur. 
Dignoscitur tamen spiraculis nonnihil pone medium (nec in medio) sitis, femoribus et tibiis posticis non breviuscu- 
lis. Ab nostris omnibus structura abdominis facile distinctus. Species ad genus proprium forte referenda. 

Caput haud buccatum, pone oculos angustatum. Clypeus apice depressus, basi summa elevatus, facie multo 
levior, parce punctatus. Mandibule valde angustre, denticulis longitudine sequalibus apice instructae. Palpi ma- 
xillares longissimi; labiales breviores, articulo penultimo breviore et crassiore quam ultimo. Antenne filiformes, va- 
lidiuscule, capite cum thorace longiores. "Thorax altitudine longior, supra parum nitidus; mesothorace antice 
subintegro; pleuris medio lzevibus; metathorace areis superioribus utringe duabus, completis. Abdomen apice com- 
pressiusculum (9); segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus parum breviore, curvato, postpeti- 
olo apicem versus sensim valde dilatato, marginato, bicarinulato, inter carinulas subimpresso; 2:do utriusque sexus 
transverso et nonnihil breviore quam tertio; sequentibus feminsg compressiusculis, subconicis. Ale areola nulla; 
nervo transverso anali infra medium fracto. Pedes mediocres; postici longiusculi. 

— Mas. Niger. Palpi subalbidi. Mandibulx” medio rufescentes. Clypeus maxima ex parte concolor. Antennze 
tote aut subtus ferruginantes vel rufie. Abdomen segmento primo apice, 2—3—4 totis, rufis; sequentibus piceis 
vel nigricantibus ex parte rufescentibus; plica ventrali fulvescenti. Ale fuscedine indute, stigmate fusco-piceo, 
radice straminea. Pedes fulvescenti-rufi, trochanteribus et coxis plerumque pallidioribus, his posticis basi spe fu- 
scis; tarsis (saltem posticis) plus minusve infuscatis. 

Femina. Nigra. Mandibule ut clypeus ex parte picee vel rufe. Antenn&e articulo primo et secundo sub- 
tus macula rufo-ferruginea; 3—5 rufescentibus; 6—9 nigricantibus; 10—14 albis; sequentibus nigro-fuscis vel ni- 
gris. Abdomen rufum vel rufo-castaneum, basi nigrum, apice piceum. Alxe infumato-hyaline, stigmate nigricante 
vel fusco; radice straminea. Pedes rufo-fulvescentes vel interdum rufo-castanei, trochanteribus et coxis semper pal- 
lidis, his posticis interdum basi nigro-fuscis; femoribus nonnunquam basin apicemque versus piceis; tarsis fuscis. 


EXOLYTUS FOoERSTER. 


Caput buccatum. Antenne filiformes, dimidio corpore paullo longiores. Abdomen 
utriusque sexus depressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus 
longiore; ultimo femine vix nisi levissime compresso; terebra brevi. Ale areola 5-gona, 
nervo exteriore obsoleto. Pedes mediocres. 


1. E. levigatus Grav. 


Nitidus, punctulatus, niger; ore ex parte, antennarum basi interdum, abdominis 
medio, femoribus tibiisque anterioribus, posticis pro parte, rufis. — 52 (2—43 lin.). 

Mesoleptus levigatus Grav. Ichn. Europ. II. 111. 69. 

Atractodes incessor HALIDAY Annals of Nat. Hist. Vol. II. p. 118. 


Atractodes dioneus Curtis Brit. Ent. 538. 184. — Harrpayr Annals of Nat. Hist. Vol. IL p. 118. 
Ichneumon levigatus GRAV. Ped. n. 121. 


var. 1. SP: pedibus rufis, tarsis posticis fuscis. 
Atractodes scrutator HALIDAY Annals of Nat. Hist. Vol. II. 118. 


In graminosis per omnem Sueciam, haud infrequens. 


Caput buccatum, nitidum, pone oculos subdilatatum; facie hirtula; genis et temporibus tumidis. Clypeus 
apice late rotundatus. Thorax robustus; metathorace spatio medio mnonnihil impresso. Segmentum primum abdo- 
minis sublineare vel apicem versus paullulum tantum sensim latius, posticorum pedum coxis cum trochanteribus 
longius, rectum; 2:dum latitudine longius, basin versus sensim angustius; 3:tium subquadratum. Ala areola 5-gona, 

" nervo exteriore obsoleto; nervo transverso anali fracto. Pedes mediocres. 


Mas et Femina. Nigri. Palpi pallidi, rarius fusci. Mandibulxe medio plus minusve rufescentes vel ferru- 
ginere. Antenne tote nigro-fusce vel basi rufescentes. Abdomen segmentis 2 et 3 totis vel maxima ex parte 
rufis; 2:do maris interdum nigro margine tantum apicali rufo. Ale fuscedine leviter indute, stigmate fusco vel 
piceo, radice straminea; squamula ut plurimum fusca. Pedes rufi, coxis et trochanteribus plerumque nigris; femo- 
ribus mediis rarius basi, posticis sepe totis vel ex parte nigris aut piceis; tibiis posticis apice interdum fuscis; 
tarsis posticis nigricantibus vel fuscis. 


116 AUG. EMIL HOLMGREN, 
MESOCHORUS Grav. 


Caput transversum, breve, non buccatum. Clypeus haud diseretus. Oculi oblongo- 
ovati, juxta radicem antennarum vix nisi obsolete emarginati. Antennce corporis circiter 
longitudine, setacer. Metathoraz areis superioribus instructus. Abdomen oblongo-fusifor- 
me, apicem versus perparum compressum; segmento primo leviter curvato, spiraculis fere 
in medio sitis; ultimo ventrali femine majusculo; stylis analibus maris longiusculis, filifor- 
mibus; terebra femin&e breviter exserta. Ale areola majuscula, rhombea. Pedes medio- 
cres vel graciles. 


Conspectus specierum. 


Sectio I. Segmentum primum abdominis apice levissimum. 


A. Unguiculi tarsorum ultra medium longe et crebre pectinati. 
1 thoracicus GRAV. 


B. Unguiculi tarsorum longiusculi, curvati, acuminati, fere ad medium longe et cre- 
bre pectinati, apice toto nudo. 
2 dorsalis HormGr., 3 dimidiatus HormGr., 4 orbitalis HoLMGR. 


C. Unguiculi tarsorum fere ad medium longe at remote pectinati. 
a. Segmentum primum abdominis supra visum utringue marginatum. 
+)  Nervus alarum transversus cubitalis internus non interstitialis. 
5 strenuus Hormer., 6 analis HOoLMGR., 7 varipes HoLMGR., 8 margi- 
nellus HoLMGR. 
>=)  Nervus alarum transversus cubitalis internus subinterstitialis. 
I festivus HormGr., 10 leucogrammus HoLMGR. 
b. Segmentum primum abdominis supra visum utringue non murginatum. 
11 politus Grav., 12 tetricus HoLrmGr., 13 gemellus HoLMGzr., 14 gibbulus 
HoLrmGr., 15 Sylvarum Curtis, 16 semirufus HoLMGRr, 17 crassimanus 
HormGr., 18 Vittator ZETtT., 19 velox HoLMGR. 


D. Unguiculi tarsorum basi tantum breviter et obsolete pectinati, rarius ommino inermes. 
a. JFacies latitudine longior vel subquadrata. 
20 fulgurans Curtis, 21 testaceus GRAV. 
b. Facies transversa vel subtransversa. 5 
+) Nervus alarum transversus cubitalis internus interstitialis. 
22 vitticollis HoLrmer., 23 confusus HoLMGrR., 24 pectoralis RATZEB., 
25 tachypus HoLMGR. 
>=)  Nervus alarum transversus cubitalis internus non interstitialis. 
26 anomalus HoLmGr., 27 pictilis HOLMGR. 


Sectio II. Segmentum primum abdominis apice rugulosum vel subaciculatum. 
28 complanatus HALIDAY. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 117 


Sectio I. Segmentum primum abdominis apice Wlevissimum. 
A. Unguiculi tarsorum ultra medium longe et crebre pectinati. 


1. M. thoracicus GRAV. 

Nitidus, niger; ore, clypeo, orbitis oculorum, facie (>), maculis prothoracis, squa- 
mulis alarum ct plica ventrali, flavidis; thorace rufo, dorso metathoracis plus minusve 
nigricante; marginibus apicalibus segmentorum abdominis pallidis; alarum stigmate testa- 
ceo; pedibus fulvescenti-flavidis vel rufescentibus, tarsorum summo apice fusco, — 2 
(Long. 2—21 lin.). 

- Mesochorus thoracicus GRrRAv. Ichn. Europ. II. 971. 334. — RartzrB. d. Ichn. der Forstins III. 120. 14. 
var. 1. 2: thorace nigro, mesothorace et scutello ex parte rufis. 
In Smolandia, Westrogothia et Bahusia (Cel. BoHEMAN). 


Caput transversum, pone oculos non angustatum; fronte insequaliter impressa; facie planiuscula. Clypeus 
haud discretus, apice late rotundatus. Mandibulee late, denticulis longitudine sequalibus. Oculi oblongo-ovales. 
Antenne filiformes, graciles; articulo primo flagelli I longiore quam secundo. Thorax robustus, nitidus, parce pun- 
ctatus; areis metathoracis superioribus 5, quarum superomedia angusta, subquinquangulari, lateralibus transversis, 
posteromedia completa, brevi, transversa. Abdomen capite cum thorace vix longius, apice leviter compressum; 
segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore, convexiusculo, apicem versus sensim paul- 
lulum dilatato, postpetiolo canalicula media obsoletissima, spiraculis in medio locatis; 2 et 3 longitudine zequalibus, 
maris subquadratis, femina subtransversis; 6 et 7 brevissimis; stylis annalibus maris longitudine ultimorum 3 se+ 
gmentorum; terebra feminse segmento primo breviore. Ala nervo radiali externo non exacte recto; transverso anali 
non fracto. Pedes mediocres, femoribus validiusculis. 

Mas. Caput pallide testaceum vel flavescens, oculis, fronte medio, occipite et temporibus, nigricantibus, 
his orbitis late subrufescentibus vel substramineis; facie infra antennas plus minusye infuscata; denticulis mandibula- 
rum piceis. Antennee nigro-picese, subtus dilutiores, articulo primo toto obscuro. Thorax rufus, mesothorace antice 
macula fusca; prothorace ex parte stramineo; metathorace supra plus minusve nigricante. Abdomen nigrum, mar- 
ginibus summis apicalibus segmentorum testaceo-albidis; segmento tertio interdum basin versus rufescente; ventre 
pallide stramineo. Alx hyaline, stigmate et nervis testaceis; radice et squamula albidis. Pedes fulvescenti-flavidis; 
tibiis posticis summo apice seepe, et articulo ultimo tarsorum fuscis. 

Femina. Facies medio macula subquadrata nigricante. Prothorax interdum subinfuscatus. Segmenta ultima 
ventralia nigra, marginibus apicalibus pallidis. OCetera fere sicut in & 

Var. 1. Femina. Mesothorax lineis 2 longitudinalibus rufis. Scutellum rufum macula media nigra. Cetera sicut 
in genuina. 


B. Unguiculi tarsorum longiusculi, curvati, acuminati, fere ad medium longe et 
crebre pectinati, apice toto nudo. 


2. M. dorsalis HoLMGR. 

Nitidus, niger; ore, clypeo, genarum apice et facie (3), flavescentibus; thorace ma- 
xima ex parte rufo; antennis subtus basin versus rufescentibus; marginibus summis api- 
calibus segmentorum abdominis, ventre squamulisque alarum, pallidis; pedibus fulvescenti- 
favidis vel rufescentibus, tarsis posticis nec non tibiarum posticarum ima basi summoqgue 
apice fuscis; alis subhyalinis, stigmate obscure testaceo. -— 32 (Long. 2—23 lin.). 


In Westrogothia ad Kinnekulle (Cel. BoHEMAN). 


Mesochoro thoracico primo intuitu simillimus, a quo tamen facillime dignoscitur structura unguiculorum, 
colore capitis et pedum etc. 

Caput cum ejus partibus sicut in M. thoracico conformatum. Thorax robustus, subremote punctatus; me- 
tathorace areis superioribus subtribus (lateralibus scilicet confluentibus vel imperfecte discretis), superomedia apice 
aperta. Abdomen quoque ut in M. thoracico constructum, segmento primo tamen nonnihil magis elevato, petiolo 
angustiore. Ale nervo radiali externo rectiusculo; transverso anali fracto, nervum e fractura subdistinetum emit- 
tente. Pedes mediocres. 


118 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Mas. Caput pallide flavum, oculis, fronte, occipite et temporibus, totis nigris; denticulis mandibularum 
piceis. Anteunze picexe, subtus basin versus sensim pallidiores. Thorax rufus; prothorace flavo-fulvescente; meso- 
thorace macula antice metathoraceque fere toto nigricantibus. Abdomen nigrum, segmentorum marginibus summis 
apicalibus ventreque pallidis. Ale fuscedine leviter tincte, stigmate et nervis sordide testaceis; radice et squa- 
mula albidis. Pedes fulvescenti-flavi, coxis et trochanteribus anterioribus pallidioribus; postici tibiis ima basi summo- 
que apice tarsisque totis fuscis. 

Femina. Caput nigrum, palpis, mandibulis (prseter denticulos fuscos), clypeo apiceque genarum, flavo- 
testaceis. Antenna subtus basin versus ferruginantes. Thorax niger, mesothorace ex parte, scutello, pleuris et 
pectore, rufis. Segmenta ultima ventralia pallida lateribus nigra. Pedes magis rufescentes quam in I, tarsis po- 
sticis nec non tibiarum posticarum ima basi saummoque apice nigricantibus. Cetera sicut in mare. 


3. M. dimidiatus HOoLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, niger; capite flavido-stramineo, oculis, fronte medio vertice- 
que, nigris; antennis fusco-piceis, subtus dilutioribus; thorace pallide stramineo dorso ni- 
gro; abdomine segmentis 2 et 3 ex parte ventreque pallidis; alis subhyalinis, stigmate 
fusco, radice et squamula albidis; pedibus fulvescenti-flavidis vel rufescentibus, tibiis posti- 
cis ima basi nigris. — & (Long. 21 lin.). 

In Lapponia meridionali ad Lycksele marem descriptum d. 30 Aug. invenit mecum- 
que communicavit Cel. BoHEMAN. 


Caput transversum, pone oculos vix angustatum; fronte inzequaliter impressa; facie longitudine latiore, 
margine superiori inter antennas sinuato; genis tumidiusculis. Clypeus apice late rotundatus. Mandibulze modice 
late, denticulis longitudine sequalibus. Antenne filiformes, extrorsum subgraciliores. Thorax gibbulus, altitudine 
parum longior, remote punctatus; metathorace areis superioribus 5, completis. Abdomen capite cum thorace vix 
longius; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore spiraculis in medio sitis, post- 
petiolo latitudine longiore, duplo latiore quam petiolo, hoc medio coarctato; 2 et 3 latitudine longioribus; stylis 
analibus petioli longitudine. Ala nervo radiali externo recto; transverso cubitali interno arcuato, interstitiali; trans- 
verso anali haud fracto; areola mediocri, nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente. Pedes mediocres, 
femoribus validiusculis. 

Mas. Caput flavum, dentes mandibularum, oculis, macula media frontis verticeque, nigricantibus. Antenna 
fusco-piceze, subtus dilutiores. Thorax niger, prothorace, pleuris, pectore et lateribus metathoracis flavo-fulvescenti- 
bus vel substramineis. Abdomen nigrum; segmentis 1 et 2 margine apicali pallidis; 3:tio stramineo-testaceo macula 
utringue majuscula nigricante. Ale subhyalinze, stigmate et nervis fuscis, radice et squamula albidis. Pedes fulve- 
scenti-flavidi, tibiarum posticarum basi summa nigra; trochanteribus pallidis. 


4. M. orbitalis HoOLMGR. 


Nitidulus, pubescens, niger; ore, clypeo, genis, orbitis oculorum internis late, ma- 
cula infra alas, squamulis alarum, plica ventrali, anteriorum pedum coxis et trochanteri- 
bus, albido-stramineis; pectore rufo-maculato; incisura secunda abdominis testacea; alis 
hyalinis, stigmate pallido, fusco-marginato; pedibus fulvescentibus, posticorum tibiis palli- 
dioribus ima basi summoque apice nigris, tarsis fuscis, articulo primo basin versus pallido. 
— 2 (Long. circit. 2 lin.) 

In Scania ad Lindholmen feminam unicam d. 13 Aug. cepit mecumque liberaliter 
communicavit Stud. C. D. E. RotH; in Smolandia, rarissime (BoHEMAN). 

Caput pone oculos nonnihil angustatum, nitidum; temporibus longe pubescentibus; fronte levissima utrin- 
que impressa, medio subcanaliculata; facie transversa punctata, medio longitudinaliter subcarinulato-elevata, margine 
superiore inter antennas sinuato. Mandibulx modice late, denticulis longitudine zequalibus; Antenne filiformes, 
corporis circiter longitudine vel nonnihil longiores. Thorax robustus, nitidulus, pubescens; pleuris lzxvissimis; areis 
metathoracis superioribus 5 completis, area posteromedia superpendiculari vel parum obliqua. Abdomen capite cum 
thorace non longius, dorso nitidum, lxevissimum, sparsim et obsolete puberulum; segmento primo convexiusculo, 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo breviore, postpetiolo latitudine longiore, duplo fere latiore quam 


petiolo; 2—4 transversis; 5—8 breviter exsertis; terebra segmenti primi longitudine, validiuscula. Ale nervo ra- 
diali externo rectiusculo; transverso cubitali interno interstitiali; transverso anali non fracto; areola mediocri, nervum 


SN FE EE SSTPRS TER DESIESER SYNS SI 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 119 


recurrentem ordinarium paullulum ante medium excipiente. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum forte nonnibil 
remotius pectinatis quam in ceteris hujus subdivisionis speciebus. 

Femina. Caput nigrum, griseo-pubescens; palpis, mandibulis preter denticulos fuscos, clypeo, genis, orbi- 
tis facialibus et frontalibus late, substramineis. Amntenne nigro-picee, flagello subtus dilutiore. Thorax niger, mar- 
ginibus prothoracis fulvescentibus; pectore ex parte rufo, macula majuscula infra alas anticas flavo-testacea. Abdo- 
men nigrum; segmento secundo margine summo apicali testaceo; sequentibus incisuris pallidis; plica ventrali stra- 
minea; segmentis ultimis ventralibus fusco-variis; apice summo terebre pallido. Ale hyaline, stigmate pallido 
testaceo fusco-marginato; radice et squamula albido-stramineis.. Pedes anteriores fulvescentes, coxis et trochanteribus 
pallidioribus; postici coxis et femoribus magis in rufum vergentibus, tibiis albidis ima basi summoque apice nigri- 
cantibus, tarsis fuscis articulo primo basi tota albida. 


C. Unguculi tarsorum fere ad medium longe, at remote pectinati. 
a. Segmentum primum abdominis supra visum utrinque marginatum. 
+) Nervus alarum transversus cubitalis internus non interstitialis. 


5. M. strenuus HoLMGR. 


Subnitidus, punctulatus, pubescens, niger; abdomine vel pallide testaceo vel strami- 
neo, vel fulvescente, segmentis 1 et 2 fere totis, sequentibus lateribus plus minusve, ni- 
gricantibus; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco, radice et squamula pallidis; pedibus 
substramineis, posticis fusco-alternantibus; 7: ore, clypeo, facie, genarum apice, antennis 
basin versus subtus et prothorace, stramineis; pleuris et pectore rufescentibus; 2: ore 
stramineo. — 5? (Long. 23—3 lin.). 

Mesochorus splendidulus var. 6 Grav. Ichn. Europ. III. 969. 9. 

Habitat in graminosis per silvas et prata Suecize, passim minus frequens; scilicet in 
Scania (Stud. RortH); in Wermelandia (Cand. v. Gots); in Smolandia, Blekingia, 
Uplandia et Lapponia a Cel. BoHEMAN captus. In Dovre Norvegie quoque repertus. 


Ab omnibus affinibus heec species facile discedit magnitudine majore, structura segmenti primi abdominis, 
nervo alarum tramsverso cubitali interno non interstitiali nec non pictura pedum posticorum. 

Caput transversum, pone oculos angustatum, pubescens; temporibus angustis, punctulatis; fronte insequali- 
ter impressa, laviuscula; facie modice prominente, punctata, maris latitudine nonnihil longiore, feminae transversa, 
margine superiore subelevato, inter antennas emarginato vel potius sinuato. Mandibula latiusculs, denticulis lon- 
gitudine cequalibus. Antenna corpore longiores, filiformes, extrorsum graciliores; articulo primo flagelli 3 longiore 
quam secundo. Thorax robustus, pubescens; pleuris medio lzxevissimis; areis metathoracis superioribus 5, quaram 
superomedia costis interdum subobsoletis circumdata. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, supra pube- 
scens; segmento primo sublagenzeformi, posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore, supra utringue 
marginato, a latere viso inde bicarinato, petiolo medio coarctato, postpetiolo latitudine longiore, lateribus subparal- 
lelis; 2:do latitudine longiore, basin versus sensim paullo angustato, gastrocoelis distinctis; 3:tio subquadrato; stylis 
analibus marium segmento primo dimidia parte brevioribus, filiformibus; terebra feminarum segmento primo paullo 
tantum breviore. Ale nervo radiali externo subrecto; transverso cubitali interno arcuato, non interstitiali; trans- 
verso anali infra medium subfracto, nervum pallidum subdistinetum e fractura emittente; areola brevissime petiola- 
ta, modice magna, nervum recurrentem ordinarium in medio vel paullulum ante medium excipiente. Pedes mediocres; 
postici longiores et validiores; unguiculis tarsorum distincte pectinatis. 

Mas. Niger, cinereo-pubescens. Caput palpis, mandibulis (preter denticulos fuscos), clypeo, apice gena- 
rum et facie, flavido-stramineis. Antennse fuscae, subtus dilutiores, basin versus sensim pallidiores. Thorax protho- 
race stramineo; pleuris et pectore rufescentibus. Abdomen segmento primo semper toto nigro; 2:do nigro macula 
apicali triangulari straminea; sequentibus plus minusve stramineis maculis lateralibus nigricantibus; ultimis scepius 
totis obscuris marginibus summis apicalibus tantum pallidis; ventre pallido. Alzx leviter infumate, stigmate ut 
plurimum fusco, rarius testaceo; radice et squamula stramineis. Pedes anteriores straminei, coxis et trochanteribus 
pallidioribus, femoribus rarius fulvescentibus; postici fulvescenti-straminei, femoribus apice szepe infuscatis, tibiarum 
apice tarsisque ut plurimum fuscis. 

Femina. Facies nigra. Antenn subtus ferruginantes. Thorax totus niger. Abdomen segmentis ultimis 
seepius totis fulvescenti-stramineis. Pedes postici fulvescentes, trochanteribus pallidioribus, femoribus apicem versus 
plus minusve piceo-fuscis; tibiis samma basi et apice nigricantibus; tarsis ferrugineis vel fuscis; rarius coxis fusco- 


maculatis. 


120 AUG. EMIL HOLMGREN, 


6. M. analis HoLMGR. 


Nitidulus, pubescens, niger; ore, clypeo, facie, squamulis alarum, ventre, anteriorum- 
que pedum coxis et trochanteribus, stramineis; antennis fuscis, subtus testaceis vel piceis; 
abdomine segmento secundo margine apicali, 3 lateribus, 4 toto vel limbo tantum laterali, 
sequentibus femin2e fere totis, testaceis vel fulvescentibus, maris nigricantibus; alis subinfu- 
mato-hyalinis, stigmate dilute fusco; pedibus fulvis vel rufescentibus, tarsis posticis maris 
infuscatis. — 32 (Long. circit. 2 lin.). 


In Lapponia meridionali ad Qvickjock et Tärna d. 25 Julii specimina utriusque sexus 
invenit Cel. BoHEMAN; in Uplandia prope Holmiam quoque repertus; in Hallandia 
meridionali a me captus. 


Statura et conformatione partium corporis MM. strenuo simillimus, a quo tamen pracipue dignoscitur preeter 
alias notas colore faciei, abdominis et pedum nec non pube densiore, presertim in dorso abdominis. 

Caput transversum, breve, nitidum, punctura obsoleta; facie margine superiore non sinuato; temporibus 
angustis; genis os versus angustatis. Thorax capite angustior, vix punctatus; pleuris laevissimis. Segmentum ter- 
tium abdominis latitudine nonnihil brevius. Cetera sicut in M. strenuo. 

Femina. Caput nigrum, palpis, mandibulis preter denticulos fuscos, clypeo, apice genarum et facie, flavi- 
dis. Antenne fuscae subtus testacexe. Thorax niger. Abdomen nigrum, dorso toto griseo-pubescente; segmento 
secundo margine apicali testaceo; tertio limbo laterali et macula dorsali oblonga testaceis vel testaceo macula utrin- 
que nigricante; quarto nigro, testaceo-marginato vel toto testaceo; sequentibus totis testaceis vel fulvescentibus; 
ventre toto substramineo. Ala subhyaline vel fuscedine leviter indutae, stigmate dilute fusco-testaceo, squamula 
et radice subalbidis vel pallide stramineis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis et trochanteribus stramineis; postici 
rufescentes, trochanteribus pallidioribus. 

Mas. Abdomen segmentis 4—7 fere totis nigricantibus. Pedes postici tibiis apicem versus leniter infu- 
scatis, tarsis fuscis vel ferruginantibus. 


7. M. varipes HoLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, pubescens, niger; ore, apice genarum, squamulis alarum, 
segmentis 1 et 2 abdominis margine summo apicali, plica ventrali, anteriorum pedum co- 
xis et trochanteribus, stramineo-testaceis; alis subhyalinis, stigmate fusco; pedibus anterio- 
bus fulvescentibus, posticis nigricantibus, coxis et trochanteribus rufis, tibiarum medio al- 
bido, tarsorum apice ferrugineo. — £ (Long. 23 lin.). 


In Smolandia ad Anneberg, rarissime (Cel. BoHEMAN). 


Heec species ab omnibus affinibus colore insigni pedum egregie distincta. 


Caput breve, transversum, pone oculos angustatum; temporibus angustis; fronte lxevissima, utringue de- 
pressa; facie punctata, transversa, margine superiore sinuato. Mandibulse modice lats, denticulis longitudine zequali- 
bus. Antenne filiformes, extrorsum graciliores, corpore paullo longiores. Thorax altitudine longior, robustus; 
pleuris medio lzvissimis; metathorace areis superioribus 5. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, angu- 
stum, pube brevi obductum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore, supra 
viso distincte marginato, petiolo medio coarctato; 2 et 3 latitudine parum longioribus; terebra segmento primo 
breviore. Ale nervo radiali rectiusculo; recurrente discoidali medio fracto; transverso anali infra medium fracto, 
nervum e fractura subobsoletum emittente; cellula radiali lanceolata, longiuscula; areola mediocri, nervum recurren- 
tem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes mediocres. 

Femina. Caput nigrum, palpis, mandibulis preter denticulos fuscos, apice genarum et margine summo 
apicali clypei, flavo-testaceis. Antennze nigro-fuscae, basi subtus picex. Thorax niger. Abdomen nigrum, segmentis 
1 et 2 margine summo apicali flavo-testaceis; plica ventrali pallida. Ala subhyalinze vel leviter infumatze, stigmate 
fusco, radice et squamula flavidis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis et trochanteribus flavidis; postici coxis et 
trochanteribus rufis, femoribus nigris, ima basi rufescentibus, tibiis subalbidis basi apiceque nigricantibus, tarsis 
nigro-fuscis apicem versus ferruginantibus. 

8. M. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 121 


38. JM. marginellus HoLMGR. 

Nitidulus, punctulatus, pubescens, niger; ore, apice genarum, anteriorum pedum 
coxis cum trochanteribus, flavo-testaceis; squamulis alarum et plica ventrali stramineis; 
marginibus summis apicalibus segmentorum abdominis subtestaceis; alis subhyalinis, sti- 
gmate fusco; pedibus rufescentibus, tarsis posticis nec non tibiarum posticarum apice se- 
plus piceo-fuscis vel ferrugineis. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

Habitat in Uplandia, ubi ad Holmiam feminas duas cepit Cel. BoHEMAN. 


Caput pone oculos nonnihil angustatum, nitidum, lateribus presertim pubescens, punctura obsoleta; fronte 
utrinque depressa; facie transversa, punctata, margine superiore inter antennas emarginato. Antennze corporis lon- 
gitudine, filiformes. Thorax robustus, pubescens; mesothorace obsolete punctato; pleuris lavissimis; areis metatho- 
racis superioribus 5 distinctis. Abdomen oblongo-ovatum vel subfusiforme, supra dense pubescens, dorso inde pa- 
rum nitido; segmento primo latiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore, canalicula media 
obsoleta, postpetiolo latitudine longiore duplo circiter latiore quam petiolo, cui longitudine &quali; 2:do et 3:tio 
transversis; 6:to et 7:mo occultis; terebra segmento primo paullo breviore. Directio nervorum in alis sicut in M. 
strenuo. Pedes mediocres; femoribus validiusculis. 

Femina. Nigra, griseo-pubescens. Caput palpis, mandibulis (denticulis fuscis exceptis), margine summo 
apicali faciei, apice genarum, flavo-testaceis. Antenna nigro-picex subtus dilutiores. Abdomen segmentis 2—5 
margine summo apicali testaceis; ventre pallido, segmentis ultimis ex parte fuscis. Al subhyalinee; stigmate fusco; 
radice et squamula subalbidis. Pedes rufescentes, coxis anterioribus trochanteribusque ommibus flavo-testaceis; tar- 
sis posticis nec non tibiarum posticarum apice fusco-piceis vel ferrugineis, rarius totis rufis. 


==)  Nervus alarum transversus cubitalis internus subinterstitialis. 


9. M. festivus HoLMGR. 

Nitidus, punctulatus, niger; ore, squamulis alarum, ventre, anteriorumque pedum 
coxis et trochanteribus, pallide stramineis; scutello et maculis pectoralibus rufis; incisura 
secunda abdominis ferruginea; alis subinfumato-hyalinis, stigmate dilute fusco; pedibus 
fulvescentibus, tarsis posticis nec non tibiarum posticarum ima basi summoque apice fu- 
scis; &: facie fava. — &? (Long. 2 lin.). 

In Uplandia ad Holmiam unum marem unamque feminam detexit Cel. BoHEMAN. 


Metathorax area superomedia apice aperta; superioribus lateralibus utrinque duabus. Segmentum secundum 
abdominis latitudine non longius; tertium subtransversum. Nervus alarum transversus cubitalis internus subintersti- 
tialis. Cetera sicut in M. strenuo. 

Mas. Caput nigrum, palpis, mandibulis prater denticulos fuscos, clypeo, apice genarum et facie, strami- 
neis, hac seepe fusco-maculata. Antenna nigro-picez, subtus dilutiores. Thorax niger, margine prothoracis macu- 
lisque infra alas testaceis; pectore toto vel ex parte scutelloque rufis. Abdomen nigrum pube pallida obductum, 
segmento secundo margine summo apicali ferrugineo vel rufescente; ventre pallide-stramineo. Ale leviter infumatze, 
stigmate fusco; radice et squamula pallidis. Pedes fulvescentes; anteriores coxis et trochanteribus substramineis; 
postici magis in rufum vergentes, trochanteribus pallidioribus, tibiis summa basi et apice tarsisque totis fuscis, 


Femina preter faciem nigram mari similis. 


10. M. leucogrammus HoLMGR. 

Nitidus, punctulatus, niger; ore, clypeo, genis, facie squamulisque alarum, favidis; 
pecetore stramineo vel rufescente; abdominis segmento secundo summo apice testaceo, se- 
quentibus margine apicali albidis, ventre toto stramineo; alis subhyalinis stigmate fusco; 
pedibus fulvescentibus, anteriorum coxis et trochanteribus pallidis, posticorum coxis mar 
cula, tibiis et tarsis externe, fuscis. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

In Lapponia meridionali ad Tärna mense Julio femina a me rarissime inventa. 
K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 16 


122 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Caput transversum, nonnihil tamen magis buccatum quam in speciebus proxime affinibus, temporibus lati- 
oribus, pone oculos perparum angustatum; facie transversa, punctata, utringue longitudinaliter paullo depressa, 
margine superiore sinuato. Clypeus foveola utrinque mnotatus. Mandibulxe apice angustae, denticulis longitudine 
aequalibus. Antenna subgraciles, corporis longitudine. Thorax altitudine duplo fere longior; pleuris lsaevissimis, 
infra alas parce punctulatis; metathorace longius pubescente, areis superioribus subtribus, lateralibus scilicet incom- 
pletis, confluentibus, posteromedia minuta subsemilunari. Abdomen capite cum thorace non longius; segmento pri- 
mo posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, postpetiolo latitudine longiore, petiolo medio coar- 
ctato; 2 et 3 subtransversis; terebra segmento primo parum breviore. Al nervo radiali externo apice lenissime 
incurvato; transverso cubitali interno interstitiali; transverso anali fracto, nervum nullum e fractura emittente; are- 
ola mediocri neryum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes graciles. 

Femina. Caput flavidum, oculis, fronte, vertice, occipite et temporibus, nigris; denticulis mandibularum 
fuscis. Antenne nigro-fusce. Thorax niger, margine prothoracis, dimidia pleurarum parte pectoreque, stramineis 
vel stramineo-testaceis; puncto ante alas flavido. Abdomen nigrum, subtus flavo-stramineum, pube brevi obductum; 
segmento secundo margine summo apicali testaceo; 4—7 margininus apicalibus albidis vel glaucis. Pedes anterio- 
res fulvescentes. coxis et trochanteribus stramineis; postiel coxis rufescentibus macula supra picea, trochanteribus 
flavidis basi fuscis, femoribus sordide fulvo-testaceis, tibiis et tarsis concoloribus externe fuscis. 


b. Segmentum primum abdomims supra visum utrinque non marginatum. 


11. MM. politus Grav. 

Nitidus, punctulatus, pubescens, niger; ore, clypeo, orbitis oculorum, squamulis 
alarum et plica ventrali, flavescenti-testaceis; abdomine segmento primo basi, 2 et 3 mar- 
gine summo apicali, pallide rufescentibus; alis subinfumato-hyalinis, stigmate fusco; pedi- 
bus fulvescenti-favidis vel fulvis, anteriorum coxis et trochanteribus pallidioribus. — &2 
(Long. 2—23 lin.). 

Mesochorus politus GRAV. Ichn. Europ. II. 947. 337. SQ?. — RAtzEB. die Ichn. der Forstins. TIT. 119. 10. 


In Suecia media et meridionali, minus frequens; scilicet in Scania ad Lindholmen d. 
I Aug. (Stud. RorH); in Smolandia ad Anneberg, in Ostrogothia ad Omberg nec 
non in Uplandia prope Holmiam a Cel. BomEMAN rarius inventus. 


Ab affinibus preter alias notas colore insigni abdominis primo intuitu differt. 

Caput breve, transversum, pone oculos parum angustatum; vertice subtruncato; temporibus angustis; fronte 
utringue subdepressa; facie subquadrata, punctata, medio leviter subcarinulato-elevata, margine superiore intra an- 
tennas sinuato. Mandibulxe modice lats, denticulis longitudine subzagnalibus. Oculi oblongi, juxta radicem anten- 
narum levissime emarginati. Antenn&e graciles, corporis longitudine vel paullo longiores. Thorax robustus, gibbu- 
lus, punctulatus; pleuris macula ordinaria levissima; areis metathoracis superioribus 5, distinctis. Abdomen capite 
cum thorace paullo longius; segmento primo leviter curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus non lon- 
giore, postpetiolo plus duplo latiore quam petiolo; 2 et 3 subtransversis; stylis analibus maris et terebra feminae 
segmento primo multo brevioribus. Alx nervo radiali externo rectiusculo; transverso cubitali interno interstitiali; 
transverso anali non fracto; areola mediocriter magna nervum recurrentem ordinarium mnonnihil ante medium exci- 
piente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Caput nigrum, mandibulis praeter denticulos fuscos, palpis, clypeo, genis orbitisque in- et 
interdum externis, flavidis vel testaceis; facie interdum flavida macula media fusca; orbitis externis sepe rufescentibus. 
Antenn&e extrorsum picex, basin versus rufescentes. Thorax niger, marginibus summis prothoracis et incisuris 
pleurarum ut plurimum fulvo-testaceis. Abdomen nigrum segmento 1 basi, 2 et 3 margine summo apicali testa- 
ceis vel rufescentibus; sequentibus incisuris pallidis; ventre antice flavido, segmentis ultimis plus minusve infuscatis. 
Ale subinfumato-hyalinge, stigmate nigro-fusco vel piceo, radice et squamula testaceis vel flavescentibus. Pedes 
fulvescenti-straminei, postici interdum rufi; anteriorum coxis et trochanteribus pallidis; tibiis posticis summo apice 
seepe infuscatis; tarsis posticis interdum ferrugineis. 


i 12. M. tetricus HOLMGR. | 
Nitidulus, punctulatus, niger; mesothoracis dorso scutelloque rufis, illo vittis tribus 
nigricantibus; abdominis incisura secunda testacea, ventre pallido; alis hyalinis stigmate 


fusco, radice et squamulis subalbidis; pedibus rufescentibus vel substramineis (>), coxis 
posticis sepe fusco-maculatis (9), tibiis posticis pallidis apice nigricantibus; ”: ore, clypeo, 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 123 


facie antennisque basin versus, stramineis, orbitis externis rufescentibus; 2: ore, clypeo, 
genarum apice, substramineis, orbitis rufescentibus, antennis basin versus subtus ferrugi- 
neis, terebra segmento primo paullo longiore. — &2 (Long. circiter 2 lin.). 
var. 1. 2: coxis posticis totis nigricantibus. 

In Smolandia, Westrogothia et Uplandia, minus frequens (Cel. BoHEMAN). 


Heec species statura robustiore, colore thoracis et abdominis nec non longitudine terebre in 9 ab affinibus 
precipue discedit. ; 


Caput pone oculos angustatum; facie transversa, punctata, medio leviter carinulato-elevata. Antenne fii- 
formes, corporis longitudine vel nonnihil breyiores, extrorsum graciliores. Thorax robustus; pleuris medio lzaevissi- 
mis; areis metathoracis superioribus 5 completis, quarum superomedia latitudine parum longiore, pentagona. Abdo- 
men capite cum thorace non longius, supra lsevissimum, latera versus parcissime puberulum; segmento primo 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine circiter sequali, rectiusculo, dorso convexo, postpetiolo 
apicem versus sensim paullo dilatato, duplo latiore quam petiolo; 2:do et 3:tio transversis; terebra feminse segmento 
primo nonnihil longiore. Directio nervorum in alis sicut in specie precedente. Pedes mediocres; unguiculis tarso- 
rum distinete pectinatis. 

Mas. Caput nigrum, ore, elypeo, facie orbitisque internis antice, stramineis; orbitis externis rufescentibus. 
Antenn fusca, articulis basalibus totis vel subtus stramineis, Thorax niger; prothorace stramineo; mesothorace 
et scutello rufis, illo fasciis tribus nigricantibus, quarum media interdum obsoleta; suturis pleurarum testaceis. 
Abdomen nigrum, incisura secunda testacea, ceteris obsolete pallidis; segmento tertio interdum ex parte dilute pi- 
ceo; ventre pallido, segmentis ultimis fusco-maculatis. Ale subhyalinge aut leviter infumata, stigmate fusco summa 
basi summoque apice pallido; radice et squamula albido-stramineis. Pedes straminei (an semper?), posticorum tibiis 
apice nigricantibus, tarsis subinfuscatis basin versus pallidis. 

Femina. Caput ore pallido; facie testacea macula media nigra, orbitis rufescentibus. Antenne nigro-pieeze, 
subtus basin versus dilutiores vel ferruginege. Prothorax niger macula superiore rufa. Pedes rufescentes, coxis an- 
ticis trochanteribusque flavidis; posticorum coxis sapius supra plus minusve fuscis. Cetera sicut in &. 


13. M. gemellus HoLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, niger; thorace interdum rufo-notato; segmento secundo ab- 
dominis margine apicali pedibusque fulvo-stramineis, posticorum tibiis apice tarsisque fu- 
scis; alis subhyalinis, stigmate fusco-testaceo; A: ore, clypeo, apice genarum facieque, fla- 
vidis, hac macula infra antennas sepe fusca, orbitis externis rufescentibus; 2: ore orbitis- 
que internis plerumque favidis. — &?2 (Long. 2—21 lin.). 

In Uplandia prope Holmiam nec non in Lapponia meridionali ad Umenäs (d. 28 Julii) 
a Cel. BoHEMAN parce inventus. 


M. tetrico quodammodo similis et affinis, differre tamen videtur statura longiore et graciliore, thorace ut 
plurimum obscuriore, segmento primo abdominis minus elevato, secundo vix transverso, terebra feminsa nonnihil 
breviore etc. q 

Caput pone oculos vix vel perparum angustatum, pubescens. Antenne filiformes, graciles, corporis circiter 
longitudine. Thorax robustus; areis metathoracis superioribus 5 completis. Abdomen elongato-fusiforme, dorso 
pube brevi (in S crebrius gquam in Q) obductum; segmento primo rectiusculo, maris depresso, femina parum 
elevato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore; 2:do longitudine non latiore; terebra 9 segmento 
primo paullo breviore. Ale nervo radiali externo apice ut plurimum leviter inflexo; areola medioeri, nervum 
recuwrrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes mediocres. 


Mas. Caput nigrum, ore, elypeo, genarum apice facieque, flavidis, hac ssepius infra antennas macula fusca 
notata, orbitis externis rufescentibus. Antennz fusco-picexe, articulo accessorio subtus pallidiore. Thorax niger, 
dorso et lateribus interdum plus minusve rufo-notatis; scutello seepius toto rufo. Abdomen nigrum, ventre pallido- 
fuscoque maculato; incisura secunda testaceo-rufa; rarius segmentis 2 et 3 maxima ex parte fusco-piceis. Ala sub- 
infumato-byaling, stigmate fusco-testaceo, radice et squamula subalbidis. Pedes fulvescenti-testacei vel substraminei 
femoribus fulvescentibus; tibiis posticis apice nigricantibus; tarsis fuscis, basin versus plus minusve pallidis. 

Pemina. Caput nigrum, ore, genarum apice orbitisque internis, flavidis; orbitis externis rufescentibus. 
Antenne nigro-picex. Thorax niger, in nostris saltem individuis, unicolor. Abdomen nigrum, ventre pallido; se- 
gmento secundo margine apicali testaceo; 3:tio ex parte badio; sequentibus marginibus summis apicalibus pallidis. 
Stigma alarum szepe: fuscum. Pedes magis rufi quam &. Cetera sicut in mare. 


124 AUG. EMIL HOLMGREN, 


14. M. gibbulus HOoLMGR. 


Nitidulus, punctatus, niger; ore piceo; segmento secundo abdominis summo apice, 
femoribus anterioribus tibiisque, rufis, harum posticarum basi apiceque nigricantibus; plica 
ventrali flavida; alis subinfumato-hyalinis, stigmate piceo-testacea, radice et squamula pal- 
lidis vel fuscis; segmentis ultimis abdominis retractis. — &2 (Long. 11 lin.). 

Mesochorus gibbulus HoLrmGr. Act. Holm. (1854). 60. 3. Q. 

In Wermelandia ad Gillberg d. 15 Aug. rarius (Cand. v. Gofs); in Scania ad Ring- 


sjön a me inventus. 

Hec species ab affinibus preter alias notas colore insigni pedum mox dignoscitur. 

Caput pone oculos non angustatum, pubescens; temporibus, vix punctulatis; facie transversa, punctata, 
medio subcarinulato-elevata, margine superiore sinuato. Mandibula modice late, denticulis longitudine subaquali- 
bus. Antenne filiformes corporis longitudine vel paullo breviores. Thorax robustus, gibbulus, altitudine parum 
longior, punctulatus, pubescens; pleuris fere totis punctatis; metathorace brevi, area posteromedia subperpendiculari, 
areis superioribus 5 completis. Abdomen capite cum thorace fere brevius; segmento primo leviter curvato, posti- 
corum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore, postpetiolo ut plurimum medio canaliculato, duplo latiore 
quam petiolo; 2 et 3 majusculis, transversis; sequentibus brevissimis, suboccultis; terebra segmento primo vix 
breviore; stylis analibus maris brevibus. Ale nervo radiali externo apice leniter incurvato; transverso cubitali in- 
terno interstitiali; areola mediocri nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri. Mandibule medio ferruginex vel rufe. Segmentum secundum abdominis apice 
summo rufescens vel testaceum; plica ventralis flavida. Ale fuscedine leviter indute; stigmate fusco-testaceo; 
radice et squamula sordide testaceis vel fuscis. Pedes nigri; anteriores femoribus aut totis rufis aut rufis basi ni- 
gricantibus, tibiis rufis; postici tibiis rufis summa basi et apice nigricantibus; tarsis omnibus nigro-piceis. 


, 


15. M. Sylvarum CURTIS. 

Nitidus, angustus, niger; ore, facie sepius ex parte, orbitis, squamulis alarum, 
ventre anteriorumque pedum coxis et trochanteribus, stramineis; imceisura secunda abdomi- 
nis testacea; pectore et interdum dorso thoracis ex parte, rufis; alis subhyalinis stigmate 
pallido; pedibus fulvescenti-flavidis vel testaceis, tibiis posticis summa basi summoque apice 
fuscis; terebra femin& brevi, crassiuscula. — 52 (Long. 11—2+ lin.). 

Mesochorus Sylvarum Curtis Brit. Ent. 508. 338e. — HaLrpar Annals of Natural History Vol. II. p. 114. 


var. 1. 72: mesothorace maxima ex parte scutelloque rufis. 
var. 2. AP: mesothorace toto nigro. 
Habitat in graminosis per silvas et prata Suecie mens. Jun. —Aug., passim; scilicet 
in Smolandia, Uplandia et Lapponia meridionali (Cel. BoHEMAN); in Hallandia ad 
Särö (Cel. WESTRING); in Scania ad Lindholmen d. 3 Junii (Stud. RotH); in 


Norvegia meridionali (Cand. v. Goiäs). 


Ab affinibus hec species pracipue discedit: 1:o statura angustiore, graciliore; 2:o abdomine magis com- 
presso, segmentis 2 et 3 longioribus; 3:o terebra feminarum breviore, crassiore. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum; fronte lxevi, utringue subdepressa; facie punctata, subquadrata, 
medio leviter subcearinulato-elevata, margine superiore vix sinuato. Clypeus foveola utrinque notatus. Mandibulze 
modice lata denticulis longitudine 2equalibus. Thorax capite angustior, altitudine longior; areis metathoracis supe- 
rioribus 5 completis. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, apicem versus compressiusculum nitidissimum , 
dorso glabrum; segmento primo leviter curvato, validiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, 
petiolo angusto dimidia parte angustiore quam postpetiolo, hoc lateribus subparallelis, angulis apicalibus subrotun- 
datis; 2 et 3 latitudine longioribus; ultimo ventrali feminge ultra apicem abdominis extenso; terebra feminee se- 
gmento primo dimidia parte breviore, crassiuscula. Ale nervo radiali externo rectiusculo, apice summo tantum 
leniter incurvato; transverso cubitali interno interstitiali; transverso anali non fracto; areola mediocri, nervum re- 
currentem ordinarium paullulum ante medium excipiente. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum obsoletius pectina- 
tis quam in speciebus affinibus. 

Mas et Femina. Caput nigrum; palpis, mandibulis denticulis piceis exceptis, clypeo genisque, stramineis; 
facie nigra orbitis stramineis vel straminea macula media fusca; fronte supra antennas macula utringue straminea 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 125 


(continuatio brevis orbitae facialis); orbitis externis rufescentibus. Thorax niger; mesothorace aut toto rigro (var. 
2), aut nigro lineis longitudinalibus rufis, aut maxima ex parte cum scutello rufo (var. 1); pectore semper in 
utroque sexu rufo; metathorace macula laterali saepe rufa. Abdomen nigrum, subtus pallidum; segmento secundo 
margine summo apicali testaceo. Ale hyaline, stigmate, radice et squamula, stramineis. Pedes testacei vel fulve- 
scenti-straminei, rarius rufescentes, anteriorum coxis et trochanteribus semper pallidis; posticorum tibiis ima basi 
summogue apice fuscis, tarsis apicem versus leniter infuscatis. 


16. M. semirufus FIoLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, niger; ore, clypeo, facie ex parte orbitisque, flavo-testaceis; 
antennis subtus ferrugineis; abdomine rufo vel fulvo-testaceo, segmento 1 toto et secundo 
fere ad apicem nigris, ventre pallido; alis subinfumato-hyalinis, stigmate nigro-piceo, radice 
et squamula stramineis; pedibus fulvescentibus flavido-variis, posticorum tibiis ima basi et 
apice nigricantibus, tarsis apicem versus subinfuscatis; segmento primo abdominis convexo, 
leniter curvato; unguiculis tarsorum non ad medium pectinatis. — >? (Long. 23 lin.). 

Habitat in silvis et pratis per Sueciam borealem, minus frequens; scilicet in Lapponia 
ad Qvickjock (Cel. BoHEMAN), ad Stensele (ipse). 


Ab affinibus heec species preter alias notas prsecipue discedit statura robustiore, thorace toto nigro, pictura 
abdominis, segmento primo leniter curvato, dorso medio elevato, stigmate alarum obscuro, unguiculis tarsorum non 
ad medium pectinatis, articulo ultimo subeylindrico vel apicem versus parum dilatato. 

Caput pone oculos vix angustatum; vertice late sed non profunde emarginato; facie transversa, punctata, 
margine superiore inter antennas subsinuato. Mandibulze modice lata, denticulis longitudine zequalibus. Antenna 
corporis longitudine, filiformes, extrorsum tenuiores. Thorax robustus, punctatus; areis metathoracis superioribus 5 
completis. Abdomen capite cum thorace nonnihil longius, lxve, feminzee saltem parce pubescens; segmento primo 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore leniter curvato, dorso medio elevato basin apicemque 
versus sensim declive; 2:do et 3:tio latitudine vix longioribus (2); 6:to et 7:mo breviter exsertis; terebra feminse 
segmento primo breviore. Ale nervo rfadiali interno rectiusculo; transverso cubitali interno interstitiali; transverso 
anali haud fracto; areola majuscula nervum recurrentem ordinarium paullo ante medium excipiente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Caput nigrum, palpis, mandibulis preter denticulos fuscos, clypeo et genis, flavo-testa- 
ceis; facie flavo-testacea macula media fusca vel nigricante; orbitis frontalibus flavidis, latis; externis fulvescentibus. 
Antenn nigro-picexe, subtus basin versus ferrugines, extrorsum sensim obscuriores. Thorax niger; prothorace 
marginibus ferruginantibus. Abdomen segmento primo toto nigro; secundo nigro, margine apicali rufo; sequentibus 
rufis vel fulvescenti-testaceis; ventre flavido; terebra nigra apice summo pallido. Ala subinfumate, stigmate nigri- 
cante vel fusco; radice et squamula stramineis vel albidis. Pedes anteriores fulvescentes, coxis anticis trochanteri- 
busque stramineis; postici rufescentes, tibiis pallidis summa basi et apice nigricantibus, tarsis infuscatis basi palli- 


dioribus. 
17. M. crassimanus HOoLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, niger; ore, clypeo, facie orbitisque, testaceis vel fulvescenti- 
testaceis; antennis rufescentibus, supra obscurioribus; abdomine rufo vel fulvo-testaceo, 
segmento primo toto, secundo fere ad apicem tertioque szepe macula laterali, nigris; alis 
subinfumato-hyalinis, stigmate dilute fusco, radice et squamulis pallidis; pedibus testaceis 
vel fulvescenti-flavidis, tarsis ferrugineis vel rufis, posticorum tibiis ima basi et apice ni- 
gricantibus; segmento primo abdominis lenissime curvato 'dorso medio parum elevato; ar- 
ticulo ultimo tarsorum anteriorum dilatato, unguiculis ad medium distinctissime pectinatis. — 
2 (Long. 2—21 lin.). 
var. 1. 2: scutello rufo. 

In Uplandia ad Holmiam nec non in Ostrogothia (Cel. BoHEMAN); in Hallandia ad 
Särö (Cel. N. WEsSTRING). 


A M. semirufo, cui heec species primo intuitu haud absimilis est, differt magnitudine minore, statura gra- 
ciliore, facie ut plurimum tota flavo-testacea, antennis rufescentibus, stigmate alarum dilntiore, segmento tertio ab- 
dominis plerumque macula laterali fusca, at prsesertim conformatione tarsorum anteriorum. 


126 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Caput cum ejus partibus fere sicut in M. semirufo conformatum, pone oculos tamen magis angustatum; 
vertice minus profunde emarginato; antennis brevioribus. Thorax etiam ut in illo; pleuris medio lzevissimis. Ab- 
domen capite cum thorace nonnihil longius; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitu- 
dine 2eequali, lenissime tantum curvato, dorso medio parum elevato; 2:do latitudine longiore; 3:tio subquadrato; 
6:to et 7:mo breviter exsertis; terebra segmento primo breviore. Directio nervorum in alis sicut in IM. semirufo; 
areola majuscula, nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente. Pedes mediocres; articulo ultimo tarso- 
rum omnium vel saltem anteriorum dilatato, haud cylindrico; unguiculis ad medium longe et distincte pectinatis. 

Femina. Caput nigrum; palpis, mandibulis preter denticulos fuscos, apice genarum, stramineis; facie te- 
stacea vel fulvescenti-testacea, rarius macula media fusca; orbitis frontalibus et externis fulvescenti-testaceis. Autennae 
rufescentes supra obscuriores, apice fuscaee. Thorax niger, prothoracis margine et incisuris pleurarum sgepe testaceis. 
Abdomen rufum vel fulvo-testaceum, subtus flavidum; segmento primo toto et secundo fere ad apicem mnigris; ter- 
tio seepe macula laterali nigra vel fosca notato; sequentibus marginibus summis apicalibus ut plurimum pallidis. 
Ale fuscedine leviter indute; stigmate dilute fusco; radice et squamula stramineo-albidis. Pedes anteriores ut 
plurimum  fulvescenti-flavidis, coxis et trochanteribus pallidioribus, tarsis rufescentibus; postici coxis et femoribus 
rufescentibus vel fulvis, trochanteribus pallidis, tibiis flavidis apice et ima basi nigro-fuscis, tarsis ferrugineis vel rufis. 


18. M. Vittator ZETT. 


Nitidulus, punctulatus, niger; ore, clypeo, facie orbitisque, testaceis vel fulvescenti- 
stramineis; antennis fusco-ferrugineis, subtus dilutioribus; thorace ex parte rufo; abdomine 
segmentis 1 et 2 nigris, hoc apice semper testaceo, sequentibus testaceis vel fulvescenti- 
stramineis lateribus plus minusve nigro-fuscove maculatis, rarius ultimis totis obscuris; alis 
leviter infumatis stigmate dilute fusco vel testaceo, radice et squamulis albido-stramineis; 
pedibus fulvo-flavescentibus, posticorum tibiis apice et ima basi nigris; segmento primo 
abdominis rectiusculo, dorso medio parum elevato; tarsis simplicibus, unguiculis fere ad 
medium pectinatis. — 52 (Long. 2—2+ lin.). 


var. 1. 2: thorace rufo, dorso metathoracis nigricante, stigmate alarum pallido. 
Tryphon vittator ZerTt. Ins. Lapp. 387. 19. Q. 


var. 2. 9: thorace toto nigro. 


Habitat in graminosis per silvas et prata Suecize, passim; scilicet in Lapponia meridi- 
onali mens. Jul.—Aug. pluribus locis haud infrequens; var. 1. in Smolandia et 
Westrogothia (BoHEMAN), in Wermelandia (v. Gois), in Lapponia inter Muonio- 
niska et Kengis mense Augusto (ZETTERSTEDT); Var. 2 in Lapponia meridionali 
ad Tärna mense Julio, rarius. — E pupa Tinec evonymelle exclusus. 


M. semirufo et crassimano primo inspecto valde similis, sed ab illo magnitudine minore, colore capitis, 
thoracis et abdominis nec non structura segmenti primi mox discedit et ab hoc colore thoracis et structura tarso- 
rum facile dignoscitur. 

Antenna corporis longitudine vel paullo longiores, extrorsum tenues. Metathorax supra lzeviusculus, areis 
5 completis. Segmentum primum rectiusculum vel perparum curvatum, dorso parum elevatum. Terebra segmento 
primo nomnibil brevior. Ale areola irregulariter subquadrata. Pedes mediocres, tarsis simplicibus; unguiculis fere 
ad medium remote et modice longe pectinatis. : 

Mas et Femina. OCaput testaceum vel fulvescenti-stramineum, palpis, mandibulis preter denticulos piceos 
et apice genarum pallidis; oculis, fronte media, vertice occipiteque, nigris. Antenna fusco-ferrugines, subtus dilu- 
tiores, basin versus swepius testacer. Prothorax ut plurimum testaceus vel fulvus, interdum niger pallido-margina- 
tus. Mesothorax aut rufus nigro-trivittatus aut niger lineis 2 rufis, his rarissime obsoletis; pleuris plerumque ru- 
fis, rarius nigris infra alas rufo-notatis; pectore scepius rufo, vel nigro rufo-maculato. Scutellum srepe rufum aut 
rufo-notatum. Metathorax ut plurimum niger, rarius lateribus subrufis. Abdomen segmentis 1 et 2 nigris, hoc 
margine apicali semper testaceo; 3 sepissime testaceo vel fulvescenti-stramineo macula utrinque mnigricante, rarius 
nigro linea media pallida; sequentibus fulvescenti-stramineis, feminee ut plurimum pallido-marginatis, utriusque sexus 
lateribus plus minusve fusco-nigrove maculatis, ultimis maris sapissime, feminge rarius totis obscuris. Ale leviter 
infumate, stigmate fusco vel testaceo; radice et squamula albido-stramineis. Pedes fulvescenti flavidi, coxis ante- 
rioribus, trochanteribus tibiisque posticis, pallidioribus, his apice et ima basi nigricantibus; tarsis articulorum apici- 
bus subinfuscatis. 

Var. 1. a specie genuina differt capite fere toto testaceo, thorace rufo vittis mesothoracis interdum et dorso meta- 
thoracis tantum nigricantibus, stigmate alarum et pedibus pallidioribus. Vix species distincta. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIE. 127 


19. M. velox HoLMGR. 


Nitidulus, punctulatus; capite fulvescenti-flavido (9) vel stramineo (5), denticulis 
mandibularum, oculis maculaque circa ocellos plus minusve dilatata, nigricantibus; thorace 
fulvescenti-testaceo stramineove, dorso concolore vel ex parte fusco-piceo; abdomine fulve- 
scenti-stramineo vel testaceo, basi saltem mnigricante; alis subhyalinis, stigmate, radice et 
squamula, stramineis, nervo radiali externo medio apiceque incurvato; pedibus stramineis 
vel fulvescenti-stramineis. — 52 (Long. circit. 1 lin.). 


In Lapponia media ad Qvickjock nec non in Bothnia septentrionali specimina qusedam 
utriusque sexus cepit mecumque benevole communicavit Cel. BoHEMAN. 


Inter minores sui generis. Ab affinibus non tantum pictura verum etiam curvatura nervi alarum radialis 
externi discedit. 

Caput mnonnihil buccatum, pone oculos perparum angustatum; facie lata, tramnsversa, punctata medio 
infra antennas subelevata, margine superiore subprofunde sinuato. Antenne filiformes, corpore nonnihil longiores. 
Thorax robustus, gibbulus, altitudine parum longior; pleuris lzevissimis; metathorace areis superioribus 5 completis. 
Abdomen capite cum thorace non longius, pube parcissime vestitum; segmento primo rectiusculo, parum convexo, 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus non longiore; 2:do longitudine vix latiore; terebra feminarum segmenti 
primi longitudinem sequante. Ala nervo radiali externo medio lenissime apice tamen distinctius curvato; areola 
mediocri nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum brevissimis, 
curvatis, condylis majusculis. 

Mas. Fulvescenti-stramineus; capite pallidiore, denticulis mandibularum, oculis et regione circa ocellos, 
nigricantibus. Antenna straminere, apicem versus infuscate. Pectus pallide stramineum. Abdomen pallidum basi 
apiceque fuscum. Alx flavedine leviter indutzr. Pedes dilute straminel. 

Temina. Pulvescenti-straminea vel testacea. Occiput nigricans. Thorax dorso plus minusve mnigro-notatus. 
Abdomen segmento primo toto et secundo basi nigris; ultimis interdum infuscatis. Pedes magis fulvescentes quam 
in mare. OCetera sicut in illo. 

Obs. Unguiculi tarsorum hujus speciei adeo breves et setis pulvillorum ita obducti sunt, ut structuram eorum dif- 
ficillimum est eruere. 


D. Unguiculi tarsorum basi tantum breviter et obsolete pectinati, rarius ommino inermes. 
a. JFacies latitudine longior vel subquadrata. 


20. M. fulgurans CURTIS. 


Nitidulus, puncetulatus, fulvescenti-testaceus; oculis obscuris; alis hyalinis stigmate 
stramineo, areola majuscula nervum recurrentem ordinarum paullo ante medium excipiente; 
pedibus totis vel ex parte stramineis. — 52 (Long. 2—33 lin.). 


Mesochorus Laricis RArzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 149. 5. III. 118. 7. 
Mesochorus fulgurans Curtis Brit. Ent. 508. 338 c. — Hatar Annals of Natural History. Vol. II. p. 114. 


var. 1. 2: metathorace et segmento primo abdominis piceis. 
Im graminosis et fruticibus per silvas et prata Suecixe, passim; loca presertim umbrosa 
frequentans. 


Caput pone oculos nonnihil angustatum, punctulatum, pubescens; fronte utringue impressa; facie latitudine 
longiore vel subquadrata, margine superiore sinuato. Olypeus non discretus foveola utrinque notatus, apice late 
rotundatus. Mandibule denticulis sequalibus apice instructe. Oculi oblongi, juxta radicem antennarum levissime 
emarginati. Antenna corpore paullo longiores, filiformes, extrorsum graciliores; scapo apice non exciso. Thorax 
capite angustior, obsoletius punctulatus; metathorace areis superioribus 5. Abdomen capite cum thorace perparum 
longius; segmento primo angusto, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, postpetiolo apicem versus 
sensim nonnihil dilatato, marginato, duplo latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore basin versus sensim angu- 
stato; 3:tio subquadrato; stylis analibus maris et terebra femincse dimidia segmenti primi parte pawllulum tantum 
longioribus. Ala nervo radiali externo rectiusculo vel apice lenissime incurvato; transverso anali non fracto; areola 
majuscula, nervum recurrentem ordinarium ante medium excipiente. Pedes mediocres. 


128 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Mas et Femina. Fulvescenti-testacei. Oculi post mortem nigricantes. Caput szepius ex parte favidum. 
Prothorax ut plurimum stramineo-maculatus (&). Pedes maris plerumque straminei, feminse magis rufescentes: 
Ale hyalinee, stigmate (in omnibus nostris individuis) stramineo; nervis, radice et squamulis, pallidis. 


21. M. testaceus GRAV. 


Nitidulus, punctulatus, fulvescenti-testaceus; oculis obscuris; abdominis segmento 
primo et secundo ex parte piceis; alis subhyalinis, stigmate sordide stramineo, areola ma- 
juscula nervum recurrentem ordinarium fere in medio excipiente; pedibus stramineis, tibiis 
posticis summo apice fusco. — 3? (Long. 2—3 lin.). 

Mesochorus testaceus GRAV. Ichn. Europ. II. 973. 335. &S. 

In graminosis et fruticibus per Sueciam, haud infrequens. In alpibus Norvegie quo- 
que obvius (Cel. BoHEMAN). 


M. fulguranti simillimus et valde affinis, vix tamen ejus varietas. Ab illo precipue dignoscitur: 1:0 sta- 
tura graciliore; 2:o segmento secundo abdominis ex parte semper piceo vel fusco; 3:o alarum stigmate ut plurimum 
obscuriore, nervo recurrente ordinario in medio (nec ante) areol excipiente; 4:o pedibus utriusque sexus stramineis, 
tarsis posticis articulorum apicibus tibiarumque posticarum apice, ssepius fuscis. 

Mas et Femina. Fulvescenti-testacei. Caput maris sepe facie straminea; macula circa ocellos interdum 
nigricante. Oculi post mortem nigricantes. Thorax lateribus sepe flavido-maculatus; scutello ut plurimum palli- 
dum. Abdomen segmento primo piceo vel ferrugineo; secundo rarius piceo margine summo apicali tantum testaceo, 
plerumque piceo vel fusco medio et apice testaceo-fulvescente; sequentibus rarius ex parte sordide fusco-ferrugineo- 
maculatis. Ale hyalinge, vel fuscedine levissime indute, stigmate sordide stramineo aut dilute fusco; radice et 
squamulis subalbidis. Pedes straminei; postici rarissime toti concolores, plerumque tibiis summo apice fusco, tarsis 
articulorum apicibus summis infuscatis. 


b. Facies transversa vel subtransversa. 
+)  Nervus alarum transversus cubitalis internus interstitialis. 


22. M. vitticollis HoOLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, niger; ore, clypeo, facie, orbitis in- et externis late, flavidis 
vel fulvescentibus; prothorace et maculis pectoris testaceis; scutello et metathoracis dorso 
rufis, hoc nigro-vittato; abdomine fulvo-stramineo, segmentis 1 toto, 2 fere ad apicem, 
sequentibus lateribus plus minusve, nigricantibus; alis subhyalinis, stigmate pallido; pedi- 
bus substramineo-testaceis, tibiis posticis ima basi summoque apice fuscis; dentibus mandi- 
bularum longitudine inequalibus. — 3? (Long. 13—21 lin.). 

Mesochorus splendidulus var. 7. GRAv. Ichn. Europ. II. 965. 333. Q. 
var. 1. 2: dorso mesothoracis scutelloque totis nigris. 


Habitat per omnem Sueciam, passim. 


Ab affinibus haec species pracipue discedit: 1:o structura mandibularum; 2:o stigmate alarum pallido; 3:o 
pictura thoracis. 

Caput pone oculos non angustatum, pubescens; temporibus forte nonnihil latioribus quam in speciebus pro- 
xime affinibus; fronte laviuscula antice utrinque parum impressa; facie transversa vel subtransversd (0), punctata; 
genis subbuccatis. Mandibul&e modice late, denticulis longitudine insqualibus, dente scilicet inferiore nonnihil 
longiore.  Antennze graciles, filiformes, extrorsum tenuiores, corporis longitudine (9) vel illo adhuc longiores (&). 
Thorax capite angustior, pubescens; pleuris punctatis, macula ordinaria ad suturam metathoracis lavi; areis meta- 
thoracis superioribus 5 completis vel subcompletis, superomedia ut plurimum angusta. Abdomen supra levissimum, 
pube sparse obsitum; segmento primo lenissime curvato, angusto, posticorum pedum coxis cum trochanteribus pa- 
ullo longiore, apicem versus sensim subdilatato, canalicula media obsoleta; 2:do latitudine longiore (saltem in ); 
terebra feminee segmento primo breviore. Ala nervo radiali externo rectiusculo vel apice ipso leniter incurvato; 
transverso cubitali interno interstitiali; transverso anali non fracto; areola majuscula nervum recurrentem ordinarium 
paullulum ante medium excipiente. Pedes mediocres. 


Mas. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIA. 129 


Mas. Caput flavidum, dentibus mandibularum piceis; oculis post mortem nigricantibus; fronte macula me- 
dia subquadrata occipiteque mnigris; temporibus scepius fulvescentibus. Antennee nigro-picexe, subtus basin versus 
sensim dilutiores.  Prothorax testaceus, interdum ex parte piceus. Mesothorax rufus vittis tribus latis nigricanti- 
bus, quarum media interdum antice abbreviata. Scutellum rufum macula basali nigro-fusca szepius notatum. Pectus 
ut plurimum rufo-maculatum. Abdomen segmento primo nigro, margine summo apicali interdum pallido; 2:do 
nigro apice testaceo; sequentibus testaceis vel fulvo-stramineis lateribus plus minusve infuscatis, rarius ultimis fere 
totis nigricantibus. Ale hyaline vel leviter infumatae, stigmate stramineo; radice et squamula pallidis. Pedes ful- 
vescenti-straminei, anteriorum coxis et trochanteribus pallidioribus; posticorum tibiis ima basi summoque apice ut 
plurimum nigricantibus, tarsis sub-infuscatis basin versus dilutioribus, coxis rarius fusco-notatis. 


Femina. Pectus ssepius totum nigrum. Abdomen segmento primo mnigro; secundo mnigro apice testaceo; 
tertio testaceo macula utringue nigricante; sequentibus szepius totis fulvo-stramineis vel testaceis, rarius lateribus 
plus minusve mgro-notatis; ventre toto flavido. Cetera sicut in mare. 


23. M. confusus HoLMGR. 

Nitidulus, punctulatus, niger; ore, clypeo, facie, orbitis in- et externis late, flavidis 
vel fulvescentibus; antennis fuscis subtus dilutioribus; thorace ex parte rufo; abdomine 
rufo vel fulvescenti-stramineo, segmento primo toto, secundo fere ad apicem, sequentibus 
plerumque lateribus plus minusve, nigris; alis subhyalinis, stigmate sepius fusco vel fusco- 
testaceo; pedibus fulvescentibus stramineo-variis vel stramineis, tibiis posticis summa basi 
summoque apice nigris; dentibus mandibularum longitudine 2equalibus. — &2 (Long. 14— 
23 lin.). 


Mesochorus splendidulus RArtzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 148. 2 (ex parte). — HoLrmGr. Act. Holm. (1854) 
p. 59. 1. 


var. 1. &3?: thborace nigro, prothorace testaceo-maculato. 
var. 2. AP: tborace supra nigro, subtus rufescente vel fulvo-testaceo. 
var. 3. &?: thorace toto rufo. 

? Mesochorus cimbicis RATzEB. d. Ichn. der Forstins. I. 149. 6. 


var. 4. AL: thorace rufo, dorso nigro-notato. 
var. 5. &: thorace toto nmigro; segmentis abdominis 2:do apice et 3:tio maxima ex parte 
testaceis. 
Mesochorus pectoralis RArzEB. die Ichn. der Forstins. I. 149. 4. (ex parte). 
Habitat per omnem Sueciam, passim. 


Species colore valde varians. M. vitticolli primo intuitu simillimus, denticulis mandibularum tamen longi- 
tudine 2equalibus et stigmate alarum ut plurimum fusco vel dilute fusco, rarissime pallido ab hoc diversus. Ab M. 
Vittatore, ewi etiam valde similis, differt structura unguiculorum. Segmentum primum abdominis hujus speciei prae- 
terea magis rectum minusque elevatum quam in speciebus proxime affinibus. 


24. M. pectoralis RATZEB. 

Subnitidus, punctulatus, niger; ore, clypeo, apice genarum facieque, substramineis, 
hac medio sepe macula dilute fusca; antennis subtus basin versus plus minusve pallidis; 
abdominis segmento secundo margine apicali et tertio toto vel maxima ex parte testaceis 
aut substramineis; alis subhyalinis, stigmate dilute fusco, nervo radiali externo apice di- 
stincte incurvato; pedibus fulvescenti-stramineis, coxis anterioribus trochanteribusque pallidi- 


oribus, posticorum tibiis apice et ipsa basi nigricantibus, tarsis fuscis. — 52 (Long. 11— 
13 lin.). 
Mesochorus pectoralis RATtzEB. die Ichn. der Forstins. I. 149. 4. (an genuinus?). — HoLrmer. Act. Holm. 


(1854). 59. 2. 


In graminosis per Sueciam, passim. 
K. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 8. 17 


130 AUG. EMIL HOLMGREN, 


M. confuso statura sequalis et colore simillimus, at dimidia parte minor et nervo alarum” radiali externo 
semper distinctius curvato ab hoc, ut mihi videtur, diversus. 

Postpetiolum abdominis ssepe canaliculatum; segmenta 2 et 3 subquadrata; terebra 9 et segmentum pri- 
mum longitudine sequalia, hoc forte nonnihil magis convexum quam in M. confuso. Ale nervo radiali externo 
apice distinete incurvato; areola mediocri nervum recurrentem ordinarium in medio excipiente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Caput nigrum; ore, clypeo genarumque apice pallide stramineis; facie et orbitis internis 
fulvescenti-stramineis vel flavidis, illa macula infra antennas fusca sepe mnotata; orbitis externis sepissime rufis. 
Thorax ut plurimum totus niger; prothorace tamen interdum ex parte testaceo; rarius pleuris et pectore rufo-macu- 
latis. Abdomen nigrum vel nigro-piceum; segmento secundo margine apicali et tertio maxima ex parte testaceis; 
sequentibus ut plurimum totis obscuris, incisuris pallidis; ventre substramineo; stylis analibus testaceis. Ala sub- 
hyalin&e vel leviter infumate, stigmate dilute fusco; radice et squamula subalbidis. Pedes fulvescenti-straminei, 
coxis anterioribus trochanteribusque pallidioribus; tarsis fuscis, anterioribus basin versus dilutioribus; tibiis posticis 
albido-stramineis, apice et ima basi nigricantibus. 


25. M. tachypus HoLMGR. 

Nitidulus, punctulatus, niger; incisura secunda abdominis subtestacea; plica ventrali 
straminea; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice et squamula pallidis; &: ore, clypeo, 
genarum apice, facie antennisque basin versus subtus, stramineis; prothorace, pleuris et 
pectore, pallidis; pedibus stramineis, posticorum tibiis ima basi et apice tarsisque piceis; 
2: ore orbitisque internis testaceis vel stramineis; thorace sepius ex parte rufo; pedibus 
rufescentibus, posticorum tibiis basi apiceque et tarsis piceis. — 5? (Long. 13—2 lin.). 
var. 1. 2: coxis plus minusve piceis. 

In Smolandia ad Anneberg prope urbem Grenna, in Uplandia ad Holmiam, in Lap- 
ponia meridionali ad Tärna d. 15 Jul. nec non in Westrobothnia ad diversorium 
Tafvelsjö d. 5 Sept. a Cel. BoHEMAN inventus; in Wermelandia ad Hvitsand d. 
20 Julii a Cand. Axer v. Gois captus. 


Statura angusta. Caput pone oculos parum angustatum, pubescens; vertice late at parum profunde emar- 
ginato (5) vel subtruncato (9); facie punctata, medio subcarinulato-elevata, margine superiore leviter reflexo, in- 
ter antennas sinuato. Antennze longitudine corporis vel paullo breviores, filiformes. Thorax capite angustior, pu- 
bescens; pleuris remote punctulatis medio lzvibus; metathorace areis superioribus 5 completis. Abdomen angustum , 
oblongo-fusiforme, capite cum therace. nonnihil longius, dorso parcissime puberulum; segmento primo leviter curvato, 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus longitudine sequali, postpetiolo vix convexo duplo latiore quam petiolo; 
2:do latitudine longiore, gastrocoelis distinctis; ultimo ventrali in Q ultra apicem abdominis extenso, terebra se- 
gmenti primi longitudinem sequante. Ala nervo radiali externo non exacte recto; areola submagna, neryum recur- 
rentem ordinarium paullulum ante medium excipiente. Pedes graciles; articulo ultimo tarsorum validiusculo. 

Mas. Caput pallide stramineum, denticulis mandibularum , oculis, fronte, vertice, occipite et temporibus, 
nigris. Antenn: nigro-picee, basin versus subtus pallide. Thorax niger; prothorace ut plurimum stramineo; meso- 
thorace sapius rufo-lineato vel rufo vittis 3 nigris, pleuris et pectore plerumque totis rufis vel subtestaceis; meta- 
thorace macula laterali rufa sepissime notato. Abdomen segmento 2:do margine summo apicali testaceo vel flavido; 
3:tio interdum toto vel ex parte fusco; plica ventrali straminea; stylis analibus dilute fuscis. Ale subhyalinae aut 
leviter infumate; stigmate fusco; radice et squamula albidis. Pedes subfulvescenti-straminei, coxis anterioribus tro- 
chanteribusque pallidioribus; posticorum tibiis ima basi et apice nigricantibus, tarsis fuscis basin versus pallidis. 

Femina. Facies medio nigra. Antenne totae nigro-picex. Thorax dorso et lateribus plus minusve rufo- 
maculatus, rarius fere totus niger. Segmenta ultima abdominis marginibus summis apicalibus pallida. Pedes rufi, 
coxis anterioribus trochanteribusque pallidioribus; tibiis posticis apice et summa basi nigris; tarsis posticis totis 
nigro-fuscis.  Cetera sicut in & 


>&)  Nervus alarum transversus cubitalis internus non interstitialis. 


26. M. anomalus HoLMGR. 
Nitidulus, punctulatus, niger; capite testaceo, ore pallidiore, oculis, macula frontali 
occipiteque, nigris; abdomine medio dorso testaceo, segmentis 5 et 6 exsertis; alis sub- 
hyalinis, stigmate fuscescente, radice et squamula pallidis; pedibus substramineis, postico- 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZE. 131 


rum coxis puncto, tibius apice et ima basi, nigris, tarsis infuscatis; A: thoracis dorso ex 
parte rufo, lateribus et pectore substramineis vel rufescentibus. — 32 (Long. 13—2 lin.). 


Habitat in Ostrogothia ad Omberg ut et in Uplandia prope Holmiam (Cel. BoHrMAn); 
in Lapponia meridionali, rarius. 

AM. Vittatori statura similis. Caput pone oculos nonnihil angustatum, pubescens. Antenne corporis longi- 
tudine vel perparum breviores, extrorsum tenuiores. Thorax altitudine longior, pubescens; areis metathoracis supe- 
rioribus 5 completis. Abdomen capite cum thorace vix longius, apice leviter compressum (9), dorso pube sparse 
obductum; segmento primo leviter curvato, postpetiolo szepe foveola instructo, duplo latiore quam petiolo; 2 et 3 
transversis; 5 et 6 breviter exsertis; terebra Q segmento primo breviore. Ale nervo radiali externo rectiusculo vel 
apice lenissime incurvato; transverso anali non fracto; areola majuscula, sessili, nervum recurrentem ordinarium 
paullo ante medium excipiente. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Caput testaceum, ore pallide stramineo, denticulis mandibularum piceis; oculis, macula 
circa ocellos, vertice occipiteque, nigricantibus. Thorax niger; prothorace ut plurimum toto vel ex parte nec non 
macula ante alas plerumque testaceis; dorso metathoracis (saltem &) rufo-lineato; scutello spe rufo; pleuris et 
pectore in I aut substramineis aut rufis aut denique rufo-maculatis. Abdomen nigrum; segmento primo 
basi subtus interdum macula testacea; 2:do macula apicali majuscula subtriangulari testacea vel testaceo-stramineo; 
3:tio testaceo-stramineo apice et lateribus plus minusve nigricante; sequentibus lateribus fulvescentibus (9); plica 
ventrali straminea; stylis analibus pallidis. Ala subhyalinge vel fuscedine leviter indute; stigmate dilute fusco 
vel fusco-testaceo; radice et squamula pallidis. Pedes substraminei; posticorum coxis macula vel puncto superne, 
tibiis apice et ima basi, nigricantibus, tarsis fuscis basi pallidioribus. 


27. M. pictilis HoLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, niger; capite testaceo vel stramineo, ore pallidiore, oculis, 
macula frontali occipiteque, nigricantibus; thoracis lateribus pectoreque testaceis vel sub- 
stramineis; abdomine segmento secundo margine apicali et tertio basi late ventreque, stra- 
mineis; alis subhyalinis, stigmate, radice et squamula, pallidis; pedibus pallide stramineis, 
tibiis posticis summa basi summoque apice subinfuscatis. — >? (Long. 14—13 lin.). 

? Mesochorus tipularius GRrRAv. Ichn. Europ. II. 964. 332. 

In Smolandia ad Anneberg nec non in Uplandia ad Holmiam (Cel. BoHeEMAN); in 
Ostrogothia ad predium Borg (Cand. v. Gois). 


Precedenti robustior. Segmentum primum abdominis rectiusculum, posticorum pedum coxis cum trochan- 
teribus paullulum brevius, a latere visum ante basin transfixum; 2 et 3 transversa; 5 et 6 sepius valde retracta. 
Terebra 9 segmento primo paullo tantum brevior vel longitudine zequalis. Tibia postice validiusculae. OCetera fere 
sicut in M. anomalo. 

Mas et Femina. Caput testaceum, ore pallidiore, denticulis mandibularum piceis; oculis, macula circa 
ocellos plus minusve dilatata, vertice occipiteque, nigricantibus. Antenne fuscae, subtus basin versus sensim dilu- 
tiores. Thorax testaceus vel substramineus, supra totus niger. Abdomen nigrum, segmento primo basi subtus 
macula pallida; secundo margine apicali tertioque stramineis, hoc apice plus minusve nigro; ano spe fulvescente; 
stylis analibus Q pallidis; ventre stramineo. Ale subhyaline, stigmate, radice et squamula, pallidis. Pedes dilute 
straminei, femoribus posticis interdum subfulvescentibus; tibiis posticis ima basi summoque apice subfuscis, tarsis 
fuscis basin versus pallidioribus. 


Sectio II. Segmentum primum abdominis apice rugulosum vel subaciculatum. 


28. M. complanatus HALIDAY. 


Nitidus, depressus, niger; capite fere toto, antennis basin versus subtus, thoracis 
lateribus et pectore in &, abdominis medio pedibusque, testaceis, coxis posticis feminz 
fuscis; alis subhyalinis, stigmate, radice et squamula, pallidis. — 52? (Long. 1—11 lin.). 


? Mesochorus tipularius RAtzEB. d. Ichn. der Forstins. III. 120. 15. 
Mesochorus complanatus HaALiDAY Annals of Natural History. Vol. II. p. 114. 


var. 1. 2: femoribus posticis et apice tibiarum fuscis. (HaALIDAY 1 c.). 
In Smolandia ad Anneberg specimina quzxedam utriusque sexus invenit Cel. BoHEMAN. 


132 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Heec species ab omnibus congeneribus primo intuitu differt thorace deplanato-cylindrieo et sculptura segmenti 
primi abdominis. 

Caput multo magis buccatum quam in ceteris hujus generis speciebus; temporibus latiusculis, punctatis; 
facie convexiuscula. Clypeus foveola utrinque instructus. Oculi minores. Antenn corpore paullo breviores, fili- 
formes, extrorsum subgraciliores. Thorax valde depressus latitudine duplo longior; pleuris punctatis macula media 
levissima; metathorace areis superioribus 5 completis; pectore latitudine longiore. Abdomen capite cum thorace 
paullo brevius, dorso lzevissimum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullulum breviore, 
validiusculo, petiolo duplo breviore quam postpetiolo, hoc apice ruguloso vel interdnm subaciculato; sequentibus 
transversis; terebra feminae segmento primo breviore. Ala nervo radiali externo non exacte recto; transverso cubi- 
tali interno non interstitiali; transverso anali haud fracto. Pedes mediocres; unguiculis tarsorum basi obsoletius 
pectinatis. 

Mas. Caput flavo-testaceum, denticulis mandibularum, oculis maculaque inter ocellos, nigricantibus. An- 
tenna fuscae, subtus basin versus testacex. Thorax testaceus dorso totus niger. Abdomen nigrum, segmentis 2:do 
apice, 3:tio toto 4:toque ssepius ex parte, flavo-testaceis; sequentibus nigro-piceis; ventre pallido. Al subhyalinze, 
stigmate dilute testaceo; radice et squamula flavidis. Pedes flavescenti-testacei, tarsis pallidioribus, apicibus arti- 
culorum summis subfuscis. 

Femina. Thorax nigro-piceus, lateribus seepe dilutior, infra alas interdum ferrugineo-maculatus. Abdomen 
segmento secundo apice et tertio basi testaceis; sequentibus piceis, ultimis dilutioribus. Coxa postice plus minusye 
infuscate. Tibie postice apice summo leniter infuscate. Cetera sicut in mare. 


PORIZON Grav. 


Corpus media vel minoris magnitudinis. Caput transversum, interdum subbuccatum. 
Clypeus diseretus. Oeculi subovati, integri, ratione capitis parvi. Antenna filiformes, inter 
se modice distantes. Thorax altitudine longior; metathorace altitudine vix vel parum bre- 
viore, areis seepius incompletis aut nullis instructo; pectore latitudine longiore. Abdomen 
petiolatum, levissimum; terebra feminarum breviter exserta, sursum curvata. Ale sti- 
gmate majusculo, triangulari; cellula radiali subtrapeziformi, angulo areolari recto. Pedes 
maris graciliores quam femine, femoribus szepe incrassatis. 


A. Segmentum primum abdominis canaliculatum. 


1. P. hostilis GRAV. 


Nitidulus, niger; ore ex parte, abdominis medio late, apice trochanterum, femoribus 
tibiisque, rufis; tarsis fuscis; alis fumato-hyalinis, stigmate piceo. — 32 (Long. 3—4 lin.). 
Porizon hostilis GRAV. Ichn. Europ. III. 753. 161. 
In graminosis per omnem Sueciam, haud infrequens. 


Inter nostrates hujus generis maximus. Caput pone oculos non angustatum, punctatum, pubescens; fronte 
antice supra antennas impressa; facie nonnihil elevata, transversa; genis et temporibus latis, buccatis. Clypeus 
discretus, apice subtruncatus vel late rotundatus. Mandibule denticulis longitudine 2equalibus. Palpi articulis ulti- 
mis filiformibus. Oculi parvi, ovati. Antenne modice distantes dimidio corpore parum longiores, filiformes, ex- 
trorsum perparum attenuatzee; articulo primo flagelli latitudine duplo longiore; duodecimo quadrato. Thorax robu- 
stus, altitudine longior, in Q cylindricus, punctatus, pubescens; mesothorace antice obsoletius trilobo; metathorace 
in &' subruguloso, area posteromedia in utroque sexu prssente, antice interdum aperta. Abdomen maris: compres- 
sum; segmento primo angusto, rectiusculo, supra ultra medium late canaliculato, spiraculis paullo pone medium 
sitis, leviter prominulis; 2:do latitudine longiore, nitidissimo, utrinque ad basin foveola oblonga instructo; valvulis 
genitalibus incrassatis, parum exsertis; /femine crassiusculum, subpyriforme, parum compressum; segmento primo 
curvato, ultra medium late camaliculato, postpetiolo apicem versus sensim paullo dilatato, szepius subaciculato; 2:do 
latitudine vix longiore, nitidissimo, dorso deplanato, basi nonnihil elevata utrinque foveola notata; sequentibus lae- 
vissimis, leviter emarginatis, suturis valde distinctis; terebra sursum curvata, validiuscula, ultra apicem abdominis 
breviter exserta. Ale stigmate majusculo; nervo radiali externo basin versus leniter curvato; interno dimidia se- 
gmenti costa tertii parte parum longiore; transverso anali non fracto. Pedes in & graciliores quam in Q; postici 
tarsis in femina duplo fere longioribus quam- tibiis. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIR. 133 


Mas et Femina. Nigri. Caput mandibularum medio apiceque clypei ssepissime rufis. Abdomen segmento 
secundo rufo basi supra nigra; S:tio rufo, in mare nonnunquam apice fusco; 4:to in femina ut plurimum toto 
rufo, in mare rarius toto, plerumque lateribus tantum, rufo aut fulvo; sequentibus (saltem in nostris speciminibus) 
maxima ex parte nigricantibus (S) vel piceis suturis dilutioribus (Q). Al plus minusve fumato-hyalinre, radice 
et stigmate nigricantibus, radice interdum tamen subtestacea, squamula maris ferruginea, femina fusca 1. nigra. 
Pedes rufi, coxis et basi trochanterum nigris; tarsis apice infuscatis. 


B. Segmentum primum abdomims canalicula nulla instruetum. 
a. Caput punctatum. 


2. P. angustipennis HOLMGR. 

Nitidulus, niger; ore ex parte, abdominis medio late pedibusque, rufis, coxis piceo- 
maculatis; alis fumato-hyalinis, stigmate fusco; segmento primo abdominis in 2 obtuse ge- 
niculato. — 2 (Long. 21—3 lin.). 

In graminosis, minus frequens; scilicet in Gottlandia. Smolandia, Dalecarlia, Lapponia 

meridionali nec non in alpe Dovre Norvegie a Cel. C. H. BoHEMAN inventus. 

« P. hostili primo intuitu simillimus, differre tamen videtur capite pone oculos nonnihil angustato, metatho- 
race supra lzevi vel parce punctato, segmento primo abdominis canalicula deficiente, parte ejus postpetiolari haud 
aciculata, pedibus aliter coloratis etc. 

Caput transversum, punctatum, hirtulum, pone oculos nonnihil angustatum; vertice parum emarginato; ge- 
nis et temporibus tumidiusculis, subbuccatis. Thorax altitudine fere triplo longior, subeylindricus, punctatus; me- 
tathorace altitudine longiore supra (in loco arex superomedizx) lxevi vel parce punctato. Abdomen segmento primo 
subgeniculatim curvato, petiolo deplanato canalicula deficiente, postpetiolo apicem versus paullo dilatato, laeviusculo. 
Ale angustre; stigmate mediocriter magno. Cetera sicut in specie precedente. 

Femina. Nigra. Pedes rufi, coxis ex parte piceis vel fuscis. Cetera sicut in P. hostili. 


3. P. Exhaustor FABR. 
Subnitidus, punctatus, niger; ore et articulo primo antennarum subtus rufo-piceis; 
abdomine maxima ex parte pedibusque rufis, coxis et basi trochanterum nigris; alis sub- 
fuscescenti-hyalinis, stigmate fusco, squamula sordide testacea; segmento primo abdominis 


(2) rectiusculo, terebra longe exserta. — 2 (Long. circiter 3 lin.). 

Ophion exhaustor FABR. 135. 22. — PAnz. Faun. Germ. 107. f. 8. Q. 

Porizon exhaustor ZETt. Ins. Lapp. 396. 10. 9. 

Feminam tantum unicam a Cel. ZETTERSTEDT in Lapponia captam lustravi. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum, punctatum. Clypeus discretus, apice depresso, late rotundato. 
Mandibulz denticulis longitudine zqualibus. Oculi parvi. Antenne filiformes, extrorsum vix attenuate; fagello 
35-articulato, articulo primo paullo longiore quam secundo. Thorax robustus, punctatus, dorso linea media elevata 
tenui instructus; pleuris macula ad suturam metathoracis levi; area posteromedia metathoracis subcompleta linea 
elevata tenui circumdata. Abdomen compressum, elavatum, a latere subpyriforme; segmento primo rectiusculo 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus parum longiore, postpetiolo perparum convexo latitudine longiore, bre- 
viore at duplo latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore, juxta basin utrinque foveola instructo; terebra longi- 
tudine fere abdominis, sursum curvata. Ale stigmate mediocriter magno; mnervo radiali externo apice incurvato; 
interno 3 segmenti coste tertii longitudinem zx&quante; transverso anali haud fracto. Pedes validiusculi; tarsis po- 
sticis nonnihil longioribus quam tibls. 

Femina. Nigra. Caput palpis, mandibularum medio apiceque clypei, rufo-ferrugineis. Antennee articulis 
1—2 primis subtus rufo-piceis. Abdomen rufum; segmento primo toto, secundo macula basali, ultimis lateribus 
plus minusve, nigris. Pedes rufi, coxis et basi trochanterum nigris; tarsis infuscatis. 


b. Caput leviuscuium vel parce punctulatum, mtidum. 
+)  Articulus primus tarsorum posticorum tibia non brevior. 
4. P. claviventris Grav. 
Nitidulus, punetulatus, niger; ore pedibusque rufis, coxis ex parte piceis; segmentis 
abdominis castaneo- vel rufo-marginatis; alis leviter infumatis, stigmate fusco; femoribus 
incrassatis, subcompressis. — £ (Long. 2—214 lin.). 


134 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Porizon claviventris GRAV. Ichn. Europ. III. 755. 162. 
Per omnem Sueciam mense Julio, passim. Mas tamen ignotus. 


Caput pone oculos nonnihil angustatum, nitidum, subleve; vertice parum emarginato; fronte supra anten- 
nas utringue foveola instructa. Clypeus distincte diseretus, apice rotundatus. Mandibulae subangusta, denticulis 
longitudine subaequalibus. Antenna remote, filiformes, extrorsum non attenuatax. Thorax humilis, altitudine fere 
triplo longior, punctatus; metathorace area posteromedia subeompleta. Abdomen clavatum, subcompressum; segmento 
primo curvato, canalicula media parum determinata; secundo latitudine perparum longiore, ad basin utringue fove- 
ola instructo; terebra brevi, sursum curvata. Alze subangustee, nervo radiali interno dimidia segmenti costa terti 
parte paullo longiore. Pedes femoribus incrassatis; posticorum tibiis et articulo primo tarsorum longitudine 2equalibus. 

Femina. Nigra. Caput mandibulis et apice clypei rufis vel obscure ferrugineis. Abdomen segmentis 2—7 
distinctius aut obsoletius rufo-badiove marginatis; ventre pallido. Alx squamula testacea aut fusca. Pedes rufi aut 
subferruginei, coxis posticis, rarius quoque anterioribus, nigris, trochanteribus nonnunguam fuscis; femoribus posti- 
cis vel posterioribus interdum piceis aut fuscis. 

Obs. In Westrogothia duas feminas detexit mecumque communicavit Cel. BoHEMAN, que a genuinis nonnihil di- 
screpant magnitudine majore, abdomine crassiore supra magis rufo-picto, terebra breviore et magis curvata; 
— an species peculiaris? 


=)  Articulus primus tarsorum posticorum tibia brevior. 


5. P. agilis HoLMGR. 


Nitidus, subpunctulatus, niger; ore, et antennis basin versus ferrugineis; abdominis 
lateribus plus minusve badiis; pedibus rufis, coxis posticis ex parte nigris; alis subinfu- 
mato-hyalinis, stigmate fusco; femoribus validiusculis. — 2 (Long. 12—13 lin.). 
var. 1. 9: femoribus omnibus vel posterioribus plus minusve infuscatis. 

Habitat in graminosis, minus frequens; scilicet in Uplandia ad Holmiam, in Lapponia 
meridionali ad Umenäs, Stensele, Lycksele etc. d. 8—26 Aug. in Dovre Norve- 
gie a Cel. BoHEMAN rarius quoque inventus. 


Minoribus Por. claviventris individuis magnitudine fere adhuc minor et praterea ab hoc differt femoribus 
minus incrassatis, articulo primo tarsorum posticorum tibia breviore etc. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum, lxeviusculum, nitidum. Clypeus discretus, apice late rotundatus. 
Antennze dimidio corpore paullo longiores, filiformes, extrorsum haud attenuatze; flagello 19-articulato, articulo tertio 
latitudine longiore. Thorax altitudine longior, subeylindricus; pectore subquadrato; metathorace area posteromedia 
subeompleta. Abdomen subcompressum; segmento primo leviter curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteri- 
bus vix longiore, postpetiolo breviore at duplo fere latiore quam petiolo; 2:do transverso, utrinque juxta basin fo- 
veola instructo; terebra brevi, sursum valde curvata. Ale apice late rotundate; nervo radiali externo apice leniter 
incurvato. Pedes femoribus validiusculis; posticorum tarsis articulo primo tibia breviore. 

Femina. Nigra. Caput mandibulis rufescentibus; palpis sordide testaceis. Antenne nigro-fuscae, subtus 
basin versus subferruginexe. Abdomen lateribus plus minusve badiis; marginibus segmentorum summis pallidis. 
Ale fuscedine leviter indute, stigmate fusco, radice et squamula testaceis vel fusco-testaceis. Pedes rufescentes, 
coxis posticis ex parte semper nigris; femoribus interdum infuscatis. 


6. P. Harpurus SCHRANK. 


Parum nitidus, punctulatus, niger; ore ex parte antennisque basin versus subtus 
ferrugineis vel fulvis; abdominis medio rufo; alis leviter infumatis, stigmate mnigricante; 
pedibus rufis, femoribus posticis sepius infuscatis, coxis basi nigricantibus; segmento pri 
mo abdominis angusto, rectiusculo. — 32 (Long. 2—21 lin.). 


Ichneumon harpurus SCHRANK Faun. Boica 2110. 
Porizon harpurus GRAV. Ichn. Europ. III. 758. 164. — RaArzEB. die Ichn. der Forstins. II. 87. 1. — 
HoLmcGr. Act. Holm. (1854). 


var. 1. 72: abdomine supra fere toto nigro. 
Per Sueciam mediam et meridionalem, haud infrequens. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZAZ. 135 


Caput pone oculos vix vel parum angustatum, parce punctulatum, nitidulum; vertice modice emarginato. 
Clypeus discretus, apice leviter depresso, rotundato. Oculi parvi. Antenne remote, filiformes, extrorsum haud 
attenuatae. Thorax gibbulo-cylindricus, maris magis gibbulus, feminae magis cylindricus; metathorace punctato 
(9) vel ruguloso (5), area superomedia seepius subcompleta, rectangulari. Abdomen maris valde, feminse modiee 
compressum ; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, gracili, rectiusculo, postpetiolo 
latiore et fere dimidio breviore quam petiolo, hoc ssepe subcanaliculato; 2:do in utroque sexu latitudine longiore, 
utrinque ad basin foveola oblonga instrueto; 5—7 in 9 dorso canalicula incisis plus minusve distincta, seepe sub 
specie lines longitudinalis pallidioris conspicua; terebra exserta, sursum curvata, segmento primo breviore. Ale 
subanguste, stigmate mediocriter magno; nervo radiali externo recto; interno segmento costa tertio dimidia parte 
fere breviore; cubitali interno stigma versus incrassato; transverso anali non fracto. Pedes mediocres; postici tarsis 
duplo fere longioribus quam tibiis. 


Mas et Femina. Nigri. Caput palpis, mandibularum medio et apice clypei, ferrugineis aut fulvis. An- 
tennae subtus basin versus plus minusve ferruginesx. Abdomen maris: segmentis 2 et 3 rufo-fulvis, dorso ut pluri- 
mum macula basali nigra; 4 rufo dorso toto vel basi nigro; sequentibus nigris, rartus macula laterali obscure 
castanea, aut rufis dorso nigricante; femince segmento secundo castaneo, basi ut plurimum nigro; sequentibus rufis 
aut rufo-castaneis; ultimis nonnunquam nigro-castaneis, rarius 3—7 fuscis ventre rufo. Ale leviter infumate radice 
straminea, squamula testacea, maris interdum ferruginea. Pedes rufi, coxis plus minusve nigris vel piceis; femori- 
bus posticis sepe infuscatis. 


THERSILOCHUS HoLMGR. 


Corpus minoris magnitudinis. Caput transversum, subbuccatum. Clypeus linea im- 
pressa discretus vel a facie non separatus. Oculi subprominuli. Antenne filiformes, rarius 
extrorsum nonnihil crassiores, inter se szepius valde distantes. Thorax gibbulus, altitudine 
parum longior; pectore transverso; metathorace altitudine multo breviore, area postero- 
media ut plurimum completa. Abdomen sepissime longe petiolatum; segmentis 3—6 sutu- 
ris sepe obsoletissimis. Ale stigmate magno. Pedes mediocres vel graciles. 


1. TI. jucundus HoLrMmGRr. 


Subnitidus, punctulatus, niger; ore rufo-ferrugineo; abdomine rufo, segmento primo 
toto et tertio ex parte nigris; alis subhyalinis, stigmate fusco; femoribus anterioribus ti- 
biisque rufis; tarsis subinfuscatis; terebra segmento primo abdominis breviore. — (Long. 
21 lin.). 


Feminam unicam prope Holmiam invenit Cel. BoHEMAN. 


Caput pone oculos perparum angustatum, transversum, punctatum, pubescens; fronte et facie valde latis, 
hac non elevata. OClypeus obsoletius discretus, apice depresso, rotundato. Mandibule subaquilatae, denticulis acu- 
tis, inferiore nonnihil breviore quam superiore. Oculi parvi. Antennze inter se valde distantes, porrectee, dimidio 
corpore vix longiores, filiformes; flagello 31-articulato, articulo tertio quadrato, ultimo conico. Thorax gibbulus, 
altitudine perparum longior, punctatus, pubescens; mesothorace antice trilobo; pectore transverso, margine antico 
valde reflexo, canalicula media subprofunda, crenulata; metathorace altitudine multo breviore, subruguloso, area 
posteromedia completa. Abdomen compressum, levissimum; segmento primo valde angusto, posticorum pedum 
coxis cum trochanteribus multo longiore, postpetiolo latiore at duplo breviore quam petiolo, illo apicem versus sen- 
sim paullo dilatato, hoc lineari; 2:do latitudine longiore, ima basi elevata, foveola utrinque instructa; terebra sur- 
sum leviter curvata, segmento primo breviore. Ala nervo radiali externo ante basin incurvato; interno dimidia 
segmenti costa tertii parte parum longiore; transverso anali recto, haud fracto. +Pedes mediocres, femoribus non 
incrassatis; tibiis saltem breviter et crebre hirtis; postici tibiis et tarsis longitudine subaequalibus. 


Femina. Nigra. Caput mandibularum medio et apice clypei rufis vel ferrugineis. Abdomen rufum; se- 
gmento primo toto nigro; secundo incisuris et tertio fascia basali nigris. Als radice pallida. Pedes anteriores rufi 
vel fulvescentes, coxis et trochanteribus nigris, basi femorum et tarsis plus minusve infuscatis; postici nigricantes 
vel picei, tibiis rufescentibus. 


136 AUG. EMIL HOLMGREN, 


2. TI. Jocator FABR. 


Parum nitidus, punctulatus, niger; ore ex parte, antennis basin versus subtus pedi- 
busque, substramineis, coxis nigro-maculatis; abdomine rufescente, segmento primo toto 
sequentibus dorso plus minusve nigris; alis subhyalinis, stigmate fusco; antennis validiu- 
sculis, articulo fagelli tertio quadrato; terebra segmenti primi abdominis circiter longitu- 
dine. — &2 (Long. 1—13 lin.). 

Ichneumon jocator FABR. Ent. Syst. IL. 175. 175. 


Ophion jocator FABR. Piez. 130. 40. 
Porizon jocator GRrRAv. Ichn. Europ. III. 769. 170. 


Habitat in graminosis et in truncis arborum per omnem Sueciam, haud infrequens; 
scilicet in Scania et Ostrogothia a me captus; in Smolandia, Dalecarlia et Lap- 
ponia a Cel. BoHEMAN inventus. 


Quoad staturam et conformationem corporis partium Ther. jucundo valde similis et affinis; magnitudine ta- 
men minore, terebra feminarum longiore nec non colore abdominis et pedum ab hoc precipue discedit. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum, punctulatum, pubescens. Clypeus imperfecte diseretus, foveola 
utringue notatus, apice leviter depresso, late rotundato. Antenna post mortem curvata, nonnikil validiores quam 
in T. Truncorum; articulo tertio flagelli quadrato. Thorax gibbulus, altitudine parum longior, punctatus, subopa- 
cus; mesothorace antice obsoletissime trilobo; metathorace subruguloso, area superomedia sspissime et posteromedia 
semper completis. Abdomen maris valde, feminse modice compressum, a latere visum ssepe subpyriforme vel interdum 
suborbiculatum (3); segmento primo angusto, sublineari (3) aut apicem versus sensim paullulum dilatato (2). posti- 
corum pedium coxis cum trochanteribus 3 longiore, maris recto, feminse nonnihil curvato; 2:do maris latitudine 
paullo longiore, feminse transverso, utriusque sexus foveola minuta ad basin utrinque instructo; terebra segmenti 
primi circiter longitudine, subsursum leviter curvata. Ala nervo radiali externo recto vel subrecto; interno dimidia 
segmenti cost tertii parte parum longiore; transverso anali haud fracto. Pedes mediocres, pubescentes; postici 
tarsis paullo longioribus quam tibiis. 

Mas et Femina. MNigri. Caput facie sspius cinereo-sericea; palpis, mandibulis et apice clypei, rufis vel 
stramineis, rarius piceis. Antenne articulo primo subtus ssepius ferrugineo vel rufo. Abdomen segmento primo 
semper toto nigro; sequentibus margine et lateribus plus minusve rufis vel testaceis; ventre pallido. Ala subhyalinge 
vel fuscedine leviter indutse, stigmate fusco; radice et squamula stramineis. Pedes straminei, rarius femoribus 
subfulvescentibus; coxis anterioribus basi, posticis ut plurimum totis nigricantibus; femoribus posticis interdum levi- 
ter infuscatis. 


3. IT. Truncorum HoLMGR. 


Subnitidus, punctulatus, niger; ore, antennis basin versus pedibusque pallide rufis 
vel stramineis; abdomine rufo aut rufo-testaceo, segmento primo toto, sequentibus dorso 
plus minusve nigris; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice et squamula pallidis; antennis 
filiformibus, articulo fagelli tertio latitudine nonnihil longiore; abdomine segmento primo 
lenissime arcuato, terebre longitudine circiter equali. — 52 (Long. 1—13 lin.). 

Porizon Jocator var. 2. Grav. Ichn. Europ. III. 771. 


Habitat in graminosis et truncis arborum, minus frequens; scilicet in Smolandia, 
Dalecarlia et Lapponia specimina quzedam utriusque sexus cepit Cel. BoHEMAN. 


Ther. Jocatori nostro primo adspectu valde similis, at dignoscitur: 1:o clypeo distinctius discreto 2:o an- 
tennis nonnihil gracilioribus, articulo flagelli tertio longiore, nec exacte quadrato; 3:o segmento primo abdominis 
in utroque sexu lenissime arcuato; 4:o pedibus totis pallidis. 

Caput pone oculos subangustatum, punctulatum, pubescens, subopacum. Clypeus linea arcuata, impressa 
distincte discretus, magis nitidus et lzvior quam facies, apice depresso, late rotundato. Genz breviter tantum infra 
oculos descendentes. Thorax gibbulus; metathorace vix ruguloso, area superomedia ut plurimum incompleta, po- 
steromedia tamen semper completa. Abdomen compressum, sicut in specie pracedente conformatum; segmento pri- 
mo in utroque sexu lenissime arcuato, postpetiolo apicem versus sensim paullo dilatato. Ale nervo costali fere 
ad apicem extenso.  Pedes postici tibiis et tarsis longitudine aequalibus. Cetera fere ut in T. Jocatore. 

Mas et Femina. Nigri. Caput palpis, mandibulis et apice elypei, stramineis vel rufescentibus. Antennee 
basin versus plus minusve pallide. Abdomen sicut in TI. Jocatore coloratum, segmento secundo maris interdum 
toto rufescente. Pedes toti pallidi. 


NG 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 137 


4. IT. frontellus HoLMGR. 


Subnitidus, punctulatus, niger; ore pallide testaceo vel rufescente; articulo primo 
antennarum subtus ferrugineo; abdomine rufo vel rufo-testaceo, segmento primo toto, se- 
quentibus dorso plus minusve nigris; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice et squamula 
pallidis; pedibus rufis vel testaceis, coxis posticis ut plurimum nigris; capite buccato, ver- 
tice elevato; segmento primo abdominis subrecto, terebra femin&e longiore. — 52 (Long. 
1—11 lin.). 


var. 1. A: abdomine segmento primo excepto toto rufo. 


- In graminosis, minus frequens; scilicet in Uplandia prope Holmiam (Cel. BoHEMAN); 
in Wermelandia ad Glafva et Gillberg d. 7—18 Julii (Cand. v. Gois). 


Ther. Jocatori et Truncorum primo intuitu simillimus, sed ab illo differt clypeo distincte discreto, lzeviore 
et nitidiore quam facie, et ab hoc discedit segmento primo abdominis magis recto nec non colore pedum. Denique 
ab utroque mox dignoscitur capite buccato, vertice tumido, terebra feminse segmento primo abdominis breviore. 


Caput subeubicum, pone oculos non angustatum, nitidulum; vertice parum profunde emarginato, circa ocel- 
los tumido; temporibus latis; fronte convexiuscula. Clypeus linea profunde impressa discretus, lzeviusculus, apice 
depresso late rotundato. Mamndibula subanguste, denticulo inferiore nonnihil breviore quam superiore. Antemnze 
dimidii corporis longitudine (9) vel paullo longiores (£); flagello 20—26-articulato, articulo tertio latitudine paullo 
longiore. Thorax gibbulus, altitudine nonnihil longior; metathorace subruguloso, areis supero- et posteromedia s2e- 
pius completis. Abdomen compressum; segmento primo rectiusculo vel lenissime tantum curyvato, lineari (S) vel 
apicem versus sensim paullulum dilatato (Q): 2:do latitudine longiore, utrinque juxta basin foveola instructo; tere- 
bra segmento primo breviore. Alzx et pedes sicut in Ther. Jocatore. 

Mas et Femina. Nigri. Caput palpis et mandibulis pallide testaceis, his denticulis piceis. Clypeus apice 
rufescente. Antenn&e subtus nigro-picei, basin versus dilutiores. Abdomen sepius rufo-testaceum, segmento primo 
toto, sequentibus dorso plus minusve nigris, rarius maxima ex parte rufum vel totum (segmento primo excepto) 
rufo-testaceum (&). Pedes rufi aut testacei, coxis posticis aut totis aut ex parte nigris; tarsis apice infuscatis. 


5. T. geminus HoLMGR. 


Subnitidus, punctulatus, niger; ore, antennis basin versus subtus abdomineque, ru- 
fis, hoc basi nigra; alis subhyalinis, stigmate fusco; pedibus testaceis, coxis nigris, femo- 
ribus posticis subinfuscatis; metathorace supra ruguloso, area posteromedia triplicata; tere- 
bra longitudine fere abdominis. — 2 (Long. 13 lin.). 


In Smolandia, rarius (Cel. BoHEMAN). 


Statura T. Jocatoris. Caput transversum, breve, pone oculos nonnihil angustatum, punctatum, subopacum; 
temporibus lzvioribus et magis nitidis. Clypeus subdiseretus, apice depresso, late rotundato. Antenna inter se 
valde distantes; flagello 21-articulato, articulo tertio subquadrato. Thorax gibbulus, altitudine parum longior, per- 
parum nitidus, punctatus; metathorace brevi, supra ruguloso linea in ares superomedis loco elevata, area postero- 
media subperpendiculari, tripartita. Abdomen compressum; segmento primo angusto, tenui, subrecto, posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus multo longiore, postpetiolo convexiusculo breviore at duplo latiore quam petiolo 
lineari; 2:do latitudine paullo longiore; terebra parum curvata, abdominis longitudine. Directio nervorum in alis 
fere ut in T. Jocatore. Pedes mediocres, posticorum tibiis et tarsis longitudine aequalibus. 

Femina. Nigra. Caput palpis, mandibulis et apice clypei, rufis vel testaceis. Antenna subtus fusco-ferru- 
ginee, basin versus dilutiores. Abdomen rufum, segmento primo et basi secundi nigris; plica ventrali pallida. 
Ale subhyalina vel fuscedine leviter indute, stigmate fusco; radice et squamula sordide stramineis vel fuscis. 
Pedes anteriores pallide rufi, coxis totis aut basi nigris; postici concolores, trochanteribus et femoribus plus minusyve 
infuscatis vel piceis. 


6. T. cognatus HoLMGR. 
Subnitidus, punctulatus, niger; ore, basi antennarum subtus abdomineque, rufis, hoc 
segmento primo toto et sequentibus dorso plus minusve nigris; alis subhyalinis stigmate 
fusco, radice et squamula testaceis; pedibus rufescentibus coxis nigris; metathorace vix 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 18 


138 AUG. EMIL HOLMGREN, 


ruguloso, area superomedia subcompleta; terebra rectiuscula longitudine circiter abdominis. 
— 2 (Long. 13 lin.). 
Duas feminas vidi; unam Cel. BoHeMAn in Westrogothia cepit, alteram e Scania me- 
cum communicavit Stud. C. D. E. RorH. 


T. gemino primo intuitu similis, at differt 1:o metathorace supra vix ruguloso, area superomedia snbeom- 
pleta, posteromedia non tripartita; 2:0 abdomine minus compresso, supra obscuriore. A T. Jocatore terebra lon- 
giore, magis recta distinctus. 

Caput sicut in 7. gemino conformatum, totum opacum, temporibus haud nitidis. Antenna valde distantes; 
flagello 21-articulato, articulo tertio subquadrato vel latitudine perparum longiore. Thorax gibbulus, punctatus, 
vix nitidus; pectore profunde canaliculato, margine antico utrinque valde elevato; metathorace brevi, area supero- 
media completa, latitudine parum longiore. Abdomen subelavatum, minus compressum quam in speciebus proxime 
affinibus; segmento primo tenui, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, postpetiolo conyexiusculo 
breviore at duplo fere latiore quam petiolo sublineari; 2:do transverso; terebra perparum curvata, longitudine cir- 
citer abdominis. Als nervo radiali interno segmento costze tertio dimidia parte fere breviore. Pedes mediocres; 
posticorum tibiis et tarsis longitudine subzequalibus. 

Femina. Nigra. Caput palpis pallidis, mandibulis et apice clypei rufescentibus. Antenna subtus fusco- 
ferruginese, articulo primo rufescente. Abdomen segmento primo toto nigro; sequentibus rufo-nigroque alternanti- 
bus; plica ventrali pallida. Ale subhyalinge vel fuscedine leviter tincte, stigmate fusco; radice et squamula 
sordide testaceis aut substramineis. Pedes rufescentes, coxis posticis totis, anterioribus maxima ex parte nigris; 
articulo ultimo tarsorum infuscato. 


7. T. pallipes HoLMGR. 

Parum nitidus, punctulatus, niger; ore, antennis basin versus subtus pedibusque, 
flavo-testaceis; abdomine rufo-fulvescente basi nigra; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice 
et squamula stramineis; clypeo distincte disereto; area superomedia metathoracis completa; 
terebra sursum leviter curvata abdominis longitudine. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 


In Smolandia ad Anneberg unicam feminam invenit Cel. BomEMAN. 


T. juncundo minor, gracilior. Caput pone oculos perparum angustatum, pubescens, subopacum. Clypeus 
diseretus facie levior, foveola utringue notatus, apice late rotundatus. Mandibula angustze, denticulis longitudine 
subinzequalibus , inferiore scilicet paullulum breviore. Antenne filiformes, longitudine dimidii corporis, extrorsum 
non attenuate; flagello 22-articulato, articulo tertio latitudine duplo longiore. Thorax altitudine longior, subopa- 
cus; pectore nitido, profunde canaliculato, margine antico modice elevato; areis supero- et posteromedia metathora- 
cis completis. Abdomen compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, post- 
petiolo convexo breviore at duplo fere latiore quam petiolo; 2:do latitudine longiore, foveola utringue ad basin in- 
structo; terebra sursum leviter curvata, tenui, abdominis longitudine. Ale nervo radiali externo recto; interno 3 
segmenti costee tertii longitudinem aquante; recurrente discoidali infra medium fracto; transverso anali rectiusculo. 
Pedes mediocres; posticorum tarsis et tibiis longitudine zqualibus, his articulo 1:mo duplo longiore quam 2:do. 

Femina. Nigra. Caput palpis et mandibulis pallide testaceis, his denticulis piceis. Clypeus apice rufe- 
scente. Antenna subtus ferruginex, basin versus sensim dilutiores. Prothorax rufo- vel ferrugineo-marginatus. 
Ale hyaline, nervis pallidis; stigmate fusco; radice et squamula substramineis. Abdomen (in hac femina) rufo- 
fulvescens, segmento primo et basi secundi nigris; ventre fusco. Individua hujus speciei forte etiam occurrunt, 
quibus dorsum abdominis plus minusve nigro-notatum est. Pedes toti flavo-testacei. 


8. T. xanthopus HoLrMGR. 

Subnitidus, punctulatus, niger; ore, basi antennarum, squamulis alarum pedibusque, 
pallide testaceis; tarsis subinfuscatis; alis hyalinis stigmate fusco; abdomine rufo-ferrugineo, 
segmento primo et dorso sequentium nigris; area superomedia metathoracis incompleta; 
terebra sursum leviter curvata, longitudine fere abdominis. — 2 (Long. 13 lin.). 

In Dalecarlia feminam detexit Cel. BoHEMAN. 


Statura TJ. pallipedis. Caput pone oculos parum angustatum, pubescens, subopacum temporibus magie 
nitidis. Clypeus discretus, facie laevior. Antenne dimidio corpore paullo longiores, filiformes; articulo flagelli tertio 
latitudine duplo longiore. Thorax robustus, altitudine parum longior; metathorace supra nitidulo, laviusculo, area 
superomedia incompleta, posteromedia completa. Abdomen compressum; segmento primo tenui, perparum curvato, 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZEZ. 139 


posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, postpetiolo breviore at triplo fere latiore quam petiolo; se- 
cundo subquadrato; sequentibus incisuris obsoletissimis; terebra sursum leviter curvata, tenui abdominis fere longi- 
tudine. Ale nervo radiali externo recto; interno dimidia segmenti cost tertii parte fere breviore; costali ad api- 
cem ale extenso. Pedes mediocres; posticorum tarsis perparum longioribus quam tibiis. 

Femina. Nigra. Caput palpis, mandibulis et apice clypei, flavo-testaceis. Antenna nigro-picex, subtus 
dilutiores, basi testacex. Abdomen lateribus et subtus rufo-ferrugineum vel castaneum. Pedes flavo-testacei, tarsis 
apicem versus infuscatis. 


9. T. melanarius HOoLMGR. 


Parum nitidus, punctulatus, niger; ore, antennis basin versus subtus (9) pedibusque, 
rufescentibus, coxis, trochanteribus et femoribus ex parte (>), nigricantibus; alis subhya- 
linis, stigmate fusco, radice et squamula substramineis; metathoracis dorso linea media 
elevata (9); segmento primo abdominis nonnihil curvato; terebra abdomine paullo breviore. 
— s2 (Long. 1—1+ lin.). 


In Suecia meridionali, passim; scilicet in Smolandia ad Anneberg (Cel. BoHEMAN); in 


Scania ad Lund (Stud. C. D. E. Rortz). 


Statura T. Moderatoris, at dimidia parte minor. Caput pone oculos parum angustatum, vix nitidum. Clypeus 
diseretus.  Antennze filiformes; flagello 16—19-articulato, articulo  tertio latitudine parum longiore, ultimo (saltem 
feminse) majusculo, subconico. Thorax capite angustior, vix nitidus; pleuris alutaceis; area metathoracis superome- 
dia maris subcompleta, femincee linea elevata tantum indicata, posteromedia feminz seepius subtriplicata. Abdomen 
compressiusculum ; segmento primo leviter curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, maris sublineari, 
feming apicem versus sensim paullo dilatato; 2:do subtransverso obsoletius disereto (2); terebra subsursum leviter 
curvata, abdomine paullo breviore, tenui. Ale nervo radiali externo non exacte recto; costali ante apicem ale 
desinente; segmento coste tertio duplo longiore quam ultimo. Pedes mediocres. 

Mas. Niger. Mandibulae medio rufescentes. Pedes rufo-testacei, coxis, trochanteribus et femoribus maxima 
ex parte vel basin versus, nigris. Segmentum secundum abdomiris rarius fuscum 

Femina. Nigra. Mandibula et apex clypei rufescentia. Antenne subtus basin versus ferruginantes. Ale 
stigmate et nervis dilute fuscis, squamulis substramineis. Pedes testacei vel rufescentes, coxis (saltem posticis) 
nigricantibus; basi trochanterum et femoribus plus minusve infuscatis. 

Obs:  Cel. BoHEMAN e Lapponia meridionali duos mares reportavit, qui a genuino femoribus totis rufis diserepant. 
Forte huc spectant. 


10. T. morionellus HOoLMGR. 


Parum nitidus, punctulatus, niger; ore pedibusque rufescentibus, coxis et trochan- 
teribus nigricantibus, femoribus plus minusve piceis; alis infumato-hyalinis, stigmate fusco; 
area metathoracis superomedia subcompleta; segmento primo abdominis rectiusculo; tere- 
bra dimidio abdomine paullo longiore, pilosella. — 2 (Long. 1—11 lin.). 


Habitat in Ostrogothia (Cel. BoHEMAN); in Scania ad Ringsjön (Stud. RotH). 


Thersil. melanario primo intuitu similis, at dignoscitur area metathoracis completa (Q), segmento primo 
abdominis breviore et magis recto, terebra breviore, alis magis infumatis, nervo costali crassiore etc. 

Caput sicut in melanario conformatum, forte magis mnitidum. Antenne filiformes, extrorsum paullo validi- 
ores; flagello 15-articulato,. articulo tertio latitudine nonnihil longiore, ultimo majusculo, subeonico. Thorax robustus, 
gibbulus, perparum nitidus, pleuris alutaceis; area superomedia metathoracis subeompleta. Abdomen compressum; 
segmento primo rectiusculo vel parum curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus vix longiore, validiu- 
sculo, apicem versus sensim paullulum dilatato; terebra dimidio abdomine nonnihil longiore, parum curvata, pilo- 
sella. Ala latiuscula, nervo radiali externo fere recto; costali ante apicem ala desinente; segmento coste tertio 
non duplo longiore quam ultimo; stigmate magno. Pedes subgraciles. 

Femina. Nigra. Caput mandibulis et apice clypei rufescentibus. Antenna nigro-fusce subtus (basin versus 
saltem) dilutiores. Ale fuscedine indute, stigmate et nervis coste&e proximis obscure fuscis. Pedes sordide rufo- 
testacei, coxis et trochanteribus nigricantibus; femoribus anterioribus basin versus, posticis sepe fere totis piceis; 
tibiis posticis obscuris; tarsis apice infuscatis. 


140 AUG. EMIL HOLMGREN, 


11. TI. Saltator FABR. 

Subnitidus, pubescens, niger; ore, antennis basin versus subtus pedibusque, rufe- 
scentibus vel testaceis, femoribus posticis plus minusve infuscatis, coxis nigris; antennis 
filiformibus articulo tertio fagelli latitudine perparum longiore; segmento primo abdominis 
parum curvato, secundo subdistincte disereto; terebra sursum curvata, brevi. — 2 (Long. 
1—12 lin.). 

? Ophion saltator FABR. Piez. 137. 34. 

Porizon saltator GRAVv. Ichn. Europ. III. 777. 173. — ZETtt. Ins. Lapp. 397. 13. 
var. 1. 2: coxis anterioribus pallidis. 
var. 2. &: coxis, trochanteribus, femoribus anterioribus basi posticis fere ad apicem, ni 

gris, segmento secundo abdominis piceo-fusco. 
Habitat per omnem Sueciam, passim; fores et gramina, verno presertim tempore fre- 
quentans. Femina mare frequentior. 

Caput pone oculos vix vel parum angustatum, pubescens; temporibus subnitidis; genis parum buccatis os 
versus nonnihil angustatis. Clypeus discretus, facie nitidior, apice depressus, late rotundatus. Mandibulze zequilatze, 
denticulis longitudine subaqualibus. Antenna validiuscule, filiformes; flagello 18(92)—22(5) articulato, articulo 
tertio latitudine perparum longiore. Thorax gibbulus; pleuris fere totis alutaceis; area metathoracis superomedia 
subincompleta. Abdomen maris valde compressum, feminse subcompressum, a latere visum pyriforme; segmento primo 
rectiusculo vel parum curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, postpetiolo apicem versus sen- 
sim dilatato; 2:do transverso, discreto; terebra segmento primo fere breviore, sursum curvata. Al nervo radiali 
externo subrecto vel apice lenissime incurvato; costali ante apicem ale desinente; segmento costs tertio quarto sal- 
tem + longiore; stigmate majusculo. Pedes femoribus validiusculis. 


Mas et Femina. » Nigri. Caput palpis, mandibulis et apice clypei rufescentibus vel testaceis, in Q pallidi- 
oribus quam in &. Antenne nigro-picei, basin versus subtus plus minusve testacerx, rarius maris tote picex. Ala 
subhyalinee vel fuscedine leviter indute; stigmate et nervis costa proximis fuscis; radice et squamula substrami- 
neis. Pedes rufescentes aut rufo-straminei, coxis nigris, femoribus posticis plus minusve infuscatis; tarsis apice 
obscuris. 


12. IT. pumilus HoLMGR. 

Nitidulus, niger; ore, antennis basin versus subtus pedibusque fusco- vel sordide 
testaceis; segmento secundo abdominis fusco; alis subhyalinis, stigmate et nervis fusco- 
testaceis; capite levi; terebra longitudine abdominis. — 2 (Long. 3 lin.). 

Habitat in Smolandia (Cel. BoHErMAN). 


T. ezili fere minor. Caput nitidum, leve, pone oculos perparum angustatum; fronte convexiuscula. Clypeus 
diseretus. Antennee filiformes, extrorsum subvalidiores; flagello articulo tertio latitudine longiore, ultimo majusculo , 
subeonico. Thorax capite angustior, altitudine nonnihil longior; mesothorace dorso nitidulo; pleuris alutaceis; area 
metathoracis superomedia incompleta. Abdomen compressum; segmento primo tenui, posticorum pedum coxis cum 
trochanteribus longiore, apice leviter curvato; terebra rectiuscula, abdominis longitudine vel paullo longiore. Ale 
late; nervo radiali externo apice leniter incurvato; costali longe ante apicem ala desinente. Pedes graciles. 

Femina. Nigra. Mandibulae rufescentes. Antenna nigro-fusce subtuis dilutiores, articulis basalibus ferru- 
gineis. Segmentum secundum abdominis fuscum. Pedes obscure testacei, coxis et femoribus subinfuscatis. 


13. I. exilis HoLMGR. 

Subnitidus, punctulatus, niger; ore, squamulis alarum pedibusque, flavo-testaceis, 
coxis ex parte fuscis; clypeo, basi antennarum, segmento primo abdominis toto et secun- 
do maxima ex parte, ferrugineis; alis subhyalinis, stigmate dilute fusco; area metathora- 
cis superomedia incompleta, minuta; terebra segmento primo abdominis nonnihil longiore, 
nuda. — 2 (Long. 3 lin.). 

Habitat in Smolandia ad Anneberg nec non in Lapponia ad Lycksele d. 29 Aug. (Cel. 
BonEMAN). 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 141 


Inter minores hujus generis species. Caput pone oculos subangustatum; occipite et fronte convexiusculis; 
facie medio nonnihil elevata. Clypeus discretus, lzxviusculus, apice subdepresso, late rotundato vel subtruncato. 
Mandibula anguste. Oculi prominuli, ovales. Antenne filiformes, dimidio corpore parum longiores; articulis fla- 
gelli 17, quorum tertio latitudine longiore. Thorax gibbulus, altitudine parum longior; pectore profunde canalicu- 
lato, transverso; area superomedia metathoracis ut plurimum valde incompleta, rarius subcompleta, minuta. Abdo- 
men parum compressum; segmento primo tenui, vix curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteribus longiore, 
postpetiolo convexiusculo, breviore at latiore quam petiolo; 2:do latitudine vix longiore, basin versus sensim paullo 
angustato; terebra nuda, sursum leviter curvata, segmento primo nonnihil longiore. Ale apice late rotundatse; nervo 
radiali interno segmento costa tertio perparum breviore; costali non ad apicem ale extenso. Pedes mediocres; 
posticorum tarsis paullulum tantum longioribus quam tibiis. 

Pemina. Nigra. Caput palpis et mandibulis flavo-testaceis. Clypeus apice rufescente vel flavido. Antenna 
fusco-picere, subtus dilutiores, basin versus sensim pallidiores. Thorax lateribus szepius fusco-maculatus. Abdomen 
segmento primo ferrugineo vel dilute fusco; secundo concolore vel apicem versus plus minusve nigricante. Ala sub- 
hyaline, stigmate dilute fusco; nervis pallidis; radice et squamula sordide stramineis. Pedes pallide testacei vel 
flavido-fulvescentes, coxis (saltem posticis) ex parte fuscis. 

Mas (an hujus?). Abdomen segmento secundo fere toto, sequentibus lateribus testaceis. Coxze posticee totae 
picex. Cetera sicut in 


Hab, in Dalecarlia (Cel. BoHEMAN). 


14. 7T. versutus HOLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, niger; ore, basi antennarum subtus squamulisque alarum, 
testaceis; abdomine segmentis 2—5 plus minusve fusco-piceis vel badiis; alis subhyalinis, 
stigmate fusco; pedibus rufescentibus aut dilute testaceis, coxis saltem posticis nigricanti- 
bus, femoribus posticis infuscatis; area metathoracis superomedia subincompleta; segmento 
primo abdominis lenissime arcuato; terebra rectiuscula abdomine longiore. — 2 (Long. 
11—13 lin.). 

In Lapponia meridionali ad Stensele d. 12 Aug. a Cel. BoHEMAN parce inventus. 


T. caudato subsimilis, sed segmento primo abdominis breviore, validiore et per totam suam longitudinem 
(nec apice tantum) lenissime curvato, terebra femina longiore et magis recta. 

Caput pone oculos vix angustatum, nitidulum. Gene infra oculos nonnihil descendentes, os versus non 
angustate. Olypeus discretus facie léevior, depressus. Antenne filiformes, dimidio corpore parum longiores; fla- 
gello 27-(S) vel 22-(9) articulato, articulo tertio latitudine longiore. Thorax robustus; pleuris lzxvibus; metatho- 
race area superomedia subincompleta. Abdomen compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum tro- 
chanteribus paullo longiore, lenissime arcuato vel subrecto (9), maris sublineari, feminae postpetiolo latiore, hoc 
utriusque sexus lzxvissimo, petiolo autem longitudinaliter subtiliter striolato; 2:do latitudine longiore; terebra abdo- 
mine longiore, tenui, subrecta. Ale nervo radiali externo recto; costali ante apicem ale desinente; segmento costae 
tertio inde duplo fere longiore quam quarto. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri. Mandibule testacer, denticulis piceis. Clypeus apice rufescente. Antenn nigro- 
fuscae, subtus dilutiores, articulis 3—5 primis testaceis vel rufescentibus. Abdomen segmento primo semper toto 
nigro; 2:do ut plurimum toto vel maxima ex parte dilute fusco-piceo aut badio; sequentibus lateribus plus minusve 
fusco-piceis; ultimis apud marem szepius totis nigris. Ala subhyaline vel fuscedine leviter indute, stigmate et 
nervis costa proximis fuscis; radice et squamula stramineis vel sordide stramineis. Pedes rufescentes vel testacei, 
coxis anterioribus ex parte, posticis totis nigris; femoribus posticis infuscatis; articulis ultimis tarsorum fuscis. 

Obs. In Dalecarlia formam sequentem invenit mecumque communicavit Cel. BoHEMAN: 
T. consimilis: subnitidus, punctulatus, niger; ore, clypeo, antennarum basi, squamulis alarum pedibusque pal- 
lide testaceis, coxis posticis nigricantibus, femoribus posticis subinfuscatis; abdominis segmento secundo ma- 
xima ex parte, sequentibus lateribus plus minusve piceo-testaceis'; pleuris alutaceis; area metathoracis supero- 
media incompleta; segmento primo abdominis perparum curvato. — &A (Long. 134 lin.). 
An species distincta vel varietas tantum pracedentis? 


15. TI. dissimilis Grav. 


Subnitidus, punctulatus, niger; ore, antennis basin versus subtus, squamulis alarum 
pedibusque, pallide testaceis, coxis posticis totis, anterioribus sepius ex parte nigricanti- 
bus; segmento secundo abdominis plus minusve piceo vel piceo-testaceo; alis subhyalinis, 


142 AUG. EMIL HOLMGREN, 


stigmate dilute fusco; area superomedia metathoracis completa; pleuris levibus; segmento 
primo abdominis rectiusculo. — & (Long. 13—13 lin.). ; 
? Porizon dissimilis Grav. Ichn. Europ. III. 774. 171. & (exclusa femina). — ZertTt. Ins. Lapp. 369. 11.5 


In pinetis ad Wittangi Lapponiae Tornensis marem unicum (d. 15 Jun.) invenit Cel. 
ZETTERSTEDT, qui specimen typicum ad conferendum mecum benevole communi- 
cavit. Deinde in Uplandia prope Holmiam a Cel. BoHeMANn captus. Feminam 
non vidi. 


A mare T. versuti hic discedit area metathoracis superomedia completa, segmento primo abdominis magis 
recto, abdomine obscuriore, pedibus pallidioribus etc. 

Caput pone oculos non angustatum, nitidulum, pubescens. Genz infra oculos descendentes, os versus non 
angtstata, subbuccatee. Clypeus discretus, apice subtruncato. Antenne filiformes, hirsute, forte nonnihil validio- 
res quam in TY. versuto; flagelli articulis 20, quorum tertio latitudine paullo longiore. Thorax robustus, nitidulus; 
pleuris leevibus; area metathoracis superomedia completa. Abdomen minus compressum quam in T. versuto; se- 
gmento primo rectiusculo, posticorum pedum coxis cum trochanteribus nonnihil longiore, postpetiolo breviore et la- 
tiore quam petiolo, hoc striis longitudinalibus instructo; 2:do latitudine paullo longiore. Alx nervo radiali externo 
rectiuseulo; costali ante apicem ale desinente, segmento costee tertio inde duplo fere longiore quam quarto. Pedes 
mediocres. 

Mas. Niger Mandibulse pallide testacex denticulis piceis. Clypeus pallide testaceus basi nigricante. An- 
tennzee nigro-fuscae, subtus dilutiores articulis basalibus pallidis. Abdomen segmento secundo ex parte piceo vel 
piceo-testaceo; plica ventrali pallida. Ale stigmate et nervis coste proximis dilute fuscis; radice et squamula sub- 
stramineis. Pedes pallide testacei, coxis anterioribus sepius ex parte, posticis fere totis nigricantibus. 


16. T. pygmeceus ZETT: 


Subnitidus, punctulatus, niger; ore, antennis basin versus subtus, squamulis alarum 
pedibusque, pallidis vel testaceis, coxis posticis basi plus minusve piceis; abdomine maris: 
segmento secundo fere toto, sequentibus lateribus rufescentibus vel testaceis, feminze: se- 
gmento primo apice, secundo fere toto badiis, terebra longitudine fere abdominis; segmento 
primo in utroque sexu leviter arcuato; alarum nervo costali distincte ante apicem desi- 
nente. — 2 (Long. 1—11 lin.). 

Porizon pygmeus ZETT. Ins. Lapp. 397. 14. 


In pinetis Lapponie Tornensis ad Muonioniska d. 17 Aug. (Cel. ZETTERSTEDT); in 
Wermelandia ad Södra Finskogen d. 9 Julii (Cand. v. Gofs); in Dovre Norvegize 
(Cel. BoHEMAN). 


A T. Truncorum, cui heac species (saltem S) primo intuitu haud absimilis est, differt capite pone oculos 
magis nitido, articulo tertio flagelli breviore, nervo alarum costali longius ante apicem ala desinente, coxis posticis 
fere semper basin versus piceis, segmento secundo abdominis femine badio etc. T. ezili quogue subsimilis, sed 
preter magnitudinem majorem capite magis nitido et segmento primo abdominis leviter arcuato facile distinctus. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum; temporibus lzevibus, nitidis. Clypeus discretus, depressus, facie 
levior, apice late rotundatus. Antennze filiformes dimidio corpore nonnihil longiores; flagello articulis 22(£)— 
28(), quorum tertio subquadrato aut latitudine perparum longiore. Thorax robustus; area metathoracis supero- 
media incompleta. Abdomen compressum (3) vel subcompressum (2); segmento primo lzeviter arcuato, posticorum 
pedum coxis cum trochanteribus longiore, postpetiolo breviore at duplo latiore quam petiolo, apicem versus sensim 
paullo dilatato; secundo latitudine longiore, foveola utringue ad basin instructo; terebra longitudine fere abdominis. 
Ale nervo radiali externo non exacte recto; costali distinete ante apicem ale desinente. Pedes mediocres; postico- 
rum tarsis et tibiis longitudine fere aequalibus. 

Mas et Femina. Nigri. Palpi, mandibule et clypeus pallide testacea. Amntenn&e picex basin versus subtus 
sensim pallidiores. Abdomen maris segmento secundo maxima ex parte vel toto, sequentibus lateribus plus minusve, 
testaceis, plica ventrali straminea; feminee segmento primo apice et secundo fere toto badiis. Alx subhyaline sti- 
gmate et nervis fuscis, radice et squamula testaceis, hac rarius picea. Pedes testacei vel pallide testacei, coxis 
posticis basin versus fere semper infuscatis vel piceis. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZE. 143 


17. T. fusculus HOLMGR. 


Nitidulus, punctulatus, fusco-piceus; ore, antennis basin versus subtus, squamulis 
alarum pedibusque, flavo-testaceis; segmentis 1 et 2 abdominis ferrugineo-fuscis; alis sub- 
hyalinis stigmate testaceo; area metathoracis superomedia subincompleta; terebra longitu- 
dine circiter abdominis, pilosella. — 2 (Long. 3 lin.). 

In Westrogothia feminam invenit Cel. BoHEMAN. 

Magnitudo Thersil. egxilis, cui preterea haec species primo adspectu valde similis est. Dignoscitur tamen 
segmento primo breviore et terebra pilosella nonnihil longiore. 

Caput pone oculos parum angustatum; temporibus laeviusculis. Clypeus linea profunde impressa discretus, 
apice late rotundato. Mandibulex anguste. Antenne filiformes, validiuscule; flagello 16-articulato, articulo tertio 
latitudine parum longiore. Thorax robustus, altitudine longior, nitidulus. Abdomen subecompressum; segmento primo 
posticorum pedum coxis cum trochanteribus perparum longiore, lenissime curvato; postpetiolo apicem versus sensim 
paullo dilatato; 2:do transverso; terebra subsursum leviter curvata, abdomine parum breviore, valvulis longe pilo- 
sellis. Ale nervo costali non ad apicem extenso; radiali interno segmento coste tertio vix breviore; externo recto; 
segmentis costa tertio et quarto longitudine fere zequalibus. Pedes mediocres; posticorum tarsis paullulum tantum 
longioribus quam tibiis. 

Femina. Fusco-picea, capite et thoracis lateribus dilutioribus. Palpi et mandibulz testacea. Antenna fu- 
scescentes, subtus basin versus pallidiores. Abdomen nigricans, segmentis 1 et 2 fusco-ferrugineis. Ala subhyalinze 
vel fuscedine leviter indute; stigmate, testaceo; nervis pallidis; radice et squamula substramineis. Pedes pallide 
testacei; posticorum coxis subinfuscatis. N 


18. TI. gibbus HOLMGR. 

Parum nitidus, punctulatus, niger; ore pedibusque obscure rufo-testaceis, coxis ni- 
gris, femoribus infuscatis; alis subinfumato-hyalinis, stigmate majusculo fusco, squamulis 
testaceis; capite buccato, genis tumidis. — & (Long. circit. 2 lin.). 

Unicum marem in Dalecarlia cepit Cel. BoHEMAN. 


Caput buccatum pone oculos non angustatum, a fronte visum subquadratum; temporibus et genis latis, 
pubescentibus, opacis, his infra oculos valde descendentibus; fronte convexiuscula; facie lata, antice nonnihil dila- 
tata, dense pubescente. Clypeus diseretus, facie lzvior, apice late rotundato. Mandibula subsequilate, denticulis 
longitudine zequalibus. Oculi ovati, parvi. Antenn dimidio corpore parum longiores, filiformes, extrorsum sub- 
attenuatee; articulo tertio flagelli cylindrico. Thorax robustus, pubescens, subopacus; pleuris alutaceis. Abdomen 
compressum ; segmento primo curvato vel subarcuato. Ala nervo radiali externo recto, costali ante apicem als de- 
sinente; segmento coste tertio duplo longiore quam quarto; stigmate majusculo, subsemicirculari. Pedes validiusculi. 

Mas. Niger. Caput cinereo-pubescens, palpis, mandibulis et apice clypei, rufescentibus. Antenna articu- 
lis 1 et 2 subtus plus minusve ferrugineis. Abdomen plica ventrali pallida. Ale fuscedine leviter tinctee; stigmate 
et nervis coste proximis obscure fuscis; radice et squamula testaceis. Pedes anteriores (postici in hoc individuo 
desiderantur) obscure rufo-testacei, coxis nigris, femoribus plus minusve infuscatis. 


19. TI. levifrons HoLMGR. 


Nitidulus, puncetulatus, niger; ore, basi antennarum pedibusque, rufis, coxis maxima 
ex parte nigro-piceis, femoribus posticis subinfuscatis; abdomine lateribus et segmentorum 
margimibus summis, fulvo-ferrugineis vel castaneis; alis infumato-hyalinis, stigmate fusco, 
radice et squamula stramineis; capite leviusculo; terebra sursum leviter curvata, abdomine 
paullo breviore. — 2 (Long. circit. 2 lin.). 

In Wermelandia ad Emtervik feminam unicam, die 14 Julii, invenit mecumque libe- 
raliter communicavit amicus AXEL v. GoRs. 


Ab affinibus, preter alias notas, facile discedit capite lzxviusculo nitido, colore abdominis nec non longitu- 
dine terebrae. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum, totum nitidum, laviusculum. Clypeus discretus. Mandibulae sub- 
2equilate, denticulis longitudine subinaequalibus, inferiore scilicet paullo breviore. Antenna dimidio corpore parum 
longiores, filiformes, extrorsum paullulum tenuiores; articulo tertio flagelli latitudine longiore. Thorax altitudine 


144 AUG. EMIL HOLMGREN. 


paullo longior, robustus, subnitidus, pubescens; scutello fere ultra medium marginato; area superomedia metathora- 
cis subcompleta. Abdomen leviter compressum; segmento primo curvato, posticorum pedum coxis cum trochanteri- 
bus parum longiore, postpetiolo convexiusculo, apicem versus sensim latiore; secundo transverso; ultimis ventralibus 
marginibus longe ciliatis vel hirtis; terebra sursum leviter curvata, longitudine fere abdominis. Ale nervo radiali 
externo recto; costali ante apicem ala desinente; segmento cost tertio + circiter longiore quam quarto. Pedes 
femoribus validiusculis; tibiarum posticorum calcare interno dimidia parte tantum breviore quam articulo primo tar- 
sorum; tarsis posticis tibiis nonnihil longioribus. 

Femina. Nigra. Mandibule rufescentes denticulis piceis. Antenn nigro-fusce, subtus basin versus sensim 
dilutiores. Abdomen segmento primo toto nigro; sequentibus lateribus et margine apicali rufo-fulvis vel castaneis. 
Ale stigmate et nervis fuscis; radice et squamula sordide stramineis. Pedes rufi vel obscure rufo-testacei, coxis 
anterioribus basi, posticis fere totis nigris; femoribus posticis subinfuscatis. 


20. IT. caudatus HoLMGR. 


Parum nitidus, punctulatus; ore, squamulis alarum pedibusque testaceis, coxis tro- 
chanteribus et basi femorum plus minusve infuscatis; apice clypei antennisque basin ver- 
sus subtus obscure ferrugineis; segmento secundo abdominis maxima ex parte, sequenti- 
bus lateribus badiis; alis subhyalinis, stigmate et nervis juxta costam fuscis; area meta- 
thoracis superomedia subcompleta; terebra longitudine abdominis, subsursum leviter curvata. 
— 2 (Long. 11 lin.). 

Porizon moderator RATZEB. d. Ichn. der Forstins. I. 87. 2. PY. 

In Smolandia et Westrogothia, rarius (Cel. BoHEMAN). 


var. 1. 3?: antennis fere totis nigricantibus, femoribus anterioribus basi, posticis fere ad 
apicem nigris. 
Porizon moderator var. 4 Grav. Ichn. Europ. III. 785. 


Caput opacum, pone oculos parum angustatum; vertice depresso, leviter emarginato; fronte convexiuscula. 
Clypeus discretus, facie nitidior, apice subtruncatus, leviter depressus. Labrum vix exsertum, ciliatum. Mandibulae 
angustae. Antenner filiformes dimidio corpore perparum longiores; flagello 23-articulato, articulo tertio latitudine 
parum longiore. Thorax robustus, altitudine parum longior, creberrime et subtiliter alutaceo-punctatus, subopacus; 
pleuris macula lavi deficiente; metathorace subtiliter scabriculo, area superomedia transversa, subcompleta. Abdo- 
men valde compressum; segmento primo posticorum pedum coxis cum trochanteribus multo longiore, tenui, leviter 
arcuato (3) vel apice nonnihil curvato (2), postpetiolo paullulum convexo breviore at latiore quam petiolo; tere- 
bra subsursum curvata, longitudine abdominis vel paullo longiore, valvulis breviter pilosellis. Ala apice late rotun- 
date; nervo radiali externo recto; segmento coste tertio plus duplo longiore quam quarto, hoc ab apice ala valde 
remoto. Pedes mediocres; posticorum tarsis et tibiis longitudine zqualibus. 

Femina. Nigra. Palpi sordide fusco-testacei. Mandibuls testacee basi apiceque picex. Clypeus apice plus 
minusve rufus vel obscure ferrugineus. Antenne nigro-picei, subtus dilutiores, articulo primo interdum rufo. Ab- 
domen segmento secundo fere toto, sequentibus lateribus ex parte badiis, ultimis testaceo-marginatis. Ala hyalinge 
stigmate et nervis coste proximis fuscis, ceteris pallidioribus; radice et squamula sordide testaceis, hac rarius fu- 
sca. Pedes pallide testacei, coxis et trochanteribus nec non ima basi femorum, plus minusve infuscatis. 


21. T. Moderator GRAV. 


Parum nitidus, punctulatus, niger; ore pedibusque rufescentibus, coxis et trochan- 
teribus nigris, femoribus posticis plus minusve infuscatis; alis subhyalinis, stigmate et ner- 
vis coste proximis nigricantibus, radice et squamula substramineis; segmento primo abdo- 
minis leviter curvato, petiolo subtiliter striato, terebra sursum leviter curvata fere longi- 
tudine abdominis. — 2 (Long. circiter 2 lin.). 


? Ichneumon moderator LINN. Faun. Suec. 1617 et Syst. Nat. ed. XII. 935. 42 (excludenda var. aculeo 
corpore duplo longiore). — FABR. Ent. Syst. 175. 172. — THunB. Ichn. n. 478. 

Ophion moderator FABR. Piez. 137. 33. 

Porizon moderator GrRAv. Ichn. Europ. III. 783. 177. 


var. 1. 2: femoribus posticis totis rufis, terebra validiuscula. 
Habitat 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 143 


Habitat in Ostrogothia et Scania mense Majo, passim. In salicetis precipue obvius. 
Mas mihi ignotus. 


Caput pone oculos vix angustatum, pubescens, subopacum; fronte convexiuscula, utringue supra antennas 
impressa; facie medio elevata. Clypeus diseretus, facie nitidior, apice late rotundatus. Antennzee filiformes; arti- 
culo tertio flagelli latitudine nonnihil longiore. Thorax robustus, gibbulus, altitudine parum longior; scutello ob- 
tuso; area metathoracis superomedia angusta. Abdomen subcompressum; segmento primo levissime curvato, posti- 
corum pedum coxis cum trochanteribus longiore, apicem versus sensim paullo dilatato, parum nitido, petiolo 
longitudinaliter striato, striis subtilissimis; secundo subquadrato, ut sequentibus lzvissimo; terebra sursum leviter 
curyvata, abdomine nonnihil breviore. Ale nervo radiali externo rectiusculo; costali ante apicem alze desinente; 
segmento costa tertio duplo fere longiore quam quarto; stigmate majusculo. Pedes mediocres; tibiarum posticarum 
caleare interiore tertia parte breviore quam articulo primo tarsorum. 

Femina. Nigra. Mandibule medio rufescentes. Clypeus apice summo sepius piceus. Ale subhyaline, 
radice et squamula stramineis. Pedes rufi, coxis et trochanteribus nigris; femoribus posticis basin versus plus mi- 
nusve piceis. 

Var. 1. e Lapponia reportavit Cel. BonrMAN. Heec varietas a specie genuina preecipue discedit abdominis dorso 
latiore, magis saequilato, segmento primo rectiusculo, secundo latitudine nonnihil longiore, terebra validiu- 
scula abdominis longitudine, sursum leviter curvata, nervis alarum coste proximis dilutioribus, femoribus 
posticis totis rufis. 

Obs. Sub hoc nomine plures species sine dubio apud auctores commixtae sunt, 


22. T. rufipes HOLMGR. 

Subnitidus, niger; ore, antennis basin versus subtus (£) pedibusque, rufis, coxis po- 
sticis nigris; alis subhyalinis, stigmate fusco, radice et squamula testaceis; segmento primo 
abdominis leviter arcuato; terebra abdomine paullo breviore. — 2 (Long. 11—13 lin.). 
var. 1. 2: coxis posticis basin versus tantum piceis, terebra longitudine abdominis. 


In graminosis et fruticibus Lapponiee meridionalis d. 16—24 Aug., minus frequens; 
(2) (Port q ; 
var. 1. in Wermelandia ad Södra Finskogen a Cand. AxeEr v. Gopns rarius capta. 


T. Moderatori nostro proximus, a quo tamen struetura segmenti primi abdominis, colore pedum nec non 
nitore totius corporis facile discedit. 

Caput subnitidum, pone oculos paullulum angustatum; facie pubescente. Clypeus diseretus, facie lzevior, 
apice late rotundatus. Mandibula subanguste, denticulis longitudine zequalibus. "Thorax nitidulus, robustus, alti- 
tudine paullo longior; pleuris medio lzvibus; area superomedia metathoracis subcompleta. Abdomen compressiuscu- 
Ium; segmento primo leviter arcuato, posticorum pedum ecoxis cum trochanteribus longiore, postpetiolo feminse 
apicem versus sensim paullo dilatato; secundo subquadrato vel latitudine nonnihil longiore; terebra sursum leviter 
curvata abdomine paullo longiore vel longitudine fere sequali. Ala nervo radiali externo recto; costali paullo ante 
apicem alx desinente; segmento coste tertio + fere longiore quam quarto, vel in mare longitudine subrequali, 
Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri. Caput mandibulis et apice clypei (Q) rufescentibus. Antenna maris nigro-picea 
subtus vix dilutiores, feminse basin versus subtus rufescentes. Segmentum secundum abdominis szepe ex parte pi- 
ceum (). Ale subhyalinge vel fuscedine leviter indute, stigmate fusco; radice et squamula sordide testaceis. 
Pedes rufi, coxis posticis nigris, rarius coxis anterioribus basi summa fuscis. 

Var. 1. a specie genuina precipue discedit ore et antennis basin versus pallidioribus, coxis posticis maxima ex 
parte rufescentibus, terebra longitudine abdominis. 


23. T. boops GRAV. 


Nitidulus, subtiliter punctulatus, niger; ore squamulisque alarum fusco-testaceis; alis 
subalbido-hyalinis, stigmate dilute fusco; pedibus testaceis vel rufescentibus basi nigrican- 
tibus. — 52 (Long. 13—13 lin.). 


Porizon boops GRAV. Ichn. Europ. III. 776. 172. — RaArzEB. die Ichn. der Forstins. II. 91. 4. — HoLMGR. 
Act. Holm. (1854). 23. 3. = 


In foribus Salicis ad Winnerstad Östrogothize initio mensis Maji a me captus. In 


Dalecarlia a Dom. BoHEMAN inventus. 
KE. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 19 


146 AUG. EMIL HOLMGREN, 


Mas ab omnibus hujus generis mox differt oculis majusculis, prominulis, fronte angusta etc. Femina autem 
T. Saltatoris femine adeo simillima est, ut differentiam inter ambas primo intuitu difficile sit indagare. Dignosci- 
tur tamen statura corporis robustiore, antennarum articulis paucioribus, fronte angustiore ocellos versus paullulum 
angustata, nec vice versa ut in T. Saltatore. 

Caput maris pone oculos angustatum; vertice subprofunde emarginato; occipite pone ocellos depresso; 
fronte valde angusta antice sensim dilatata, longitudinaliter subimpressa; facie brevi, transversa; feminc pone oculos 
perparum angustatum; fronte modice lata ocellos versus sensim paullulum dilatata; facie brevi, transversa. Clypeus 
diseretus, facie nitidior, apice late rotundatus. Antenna breves, feminzs paullo longiores quam maris," extrorsum 
nonnihil validiores; flagello 14—15-articulato, articulo tertio latitudine paullo longiore. Oculi maris majusculi, 
rotundato-ovati, prominuli, ad ocellos fere approximati, feminse mediocres ab ocellis magis remoti. Thorax gib- 
bulus, altitudine parum longior, nitidulus; pleuris subtiliter alutaceis; area metathoracis posteromedia completa, su- 
peromedia spuria. Abdomen maris valde compressum, feminze crassiusculum, ovatum, dorso lato; segmento primo 
leviter curvato posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo longiore, maris subzequilato, feminse apicem ver- 
sus sensim nonnihil dilatato; 2:do transverso, brevi (9); sequentibus obsoletissime diseretis (9); terebra brevi, sur- 
sum curvata. Ale stigmate magno, subsemicirculari; nervo radiali externo recto; costali ante apicem ale desinen- 
te; segmento costa tertio duplo fere longiore quam quarto. Pedes mediocres. 

Mas et Femina. Nigri. Caput palpis et mandibulis fuscis vel rufo-testaceis. Antenne articulis 1 et 2 
subtus interdum pallidis. Abdomen segmento secundo interdum ex parte fusco vel badio. Ale subalbido-hyalinee, 
stigmate et nervis coste proximis fuscis; radice et squamula sordide stramineis vel piceo-testaceis. Pedes maris: 
coxis nigris, anticis interdum subtus stramineis; trochanteribus stramineis aut fuscis; femoribus vel fusco-nigricanti- 
bus apice rufescentibus vel substramineis, vel fulvo-stramineis basi plus minusve piceis; tibiis et tarsis sepius sub- 
stramineis vel fulvescentibus; femine: testacei vel rufescentes, coxis et trochanteribus fuscis. 


PRISTOMERUS Curt. 


Caput transversum, non buccatum. Clypeus subdiscretus. Palpi maxillares filifor- 
mes. Frons maris angusta, antennas versus sensim dilatata. Öecult saltem maris prominuli. 
Antenne filiformes corpore breviores. Metathorax areis superioribus instructus. Abdomen 
subcompressum; segmento primo angusto, spiraculis paullo pone medium sitis; terebra ? 
longe exserta. Ale stigmate magno; areola nulla. Pedes anteriores graciles; postici vali- 
diusculi, femoribus incerassatis dente valido acuto armatis et preterea inter dentem et api- 
cem subtiliter serratis. 


1. P. -Vulnerator PANZER. 


Punctatus, parum nitidus, niger; segmentis 2 et 3 abdominis plus minusve rufis; 
alis fumato-hyalinis, stigmate fusco; pedibus anterioribus rufo-fulvescentibus basi nigris; 
posticis rufo-nigroque alternantibus. — 32 (Long. 23—3 lin.). 


Pristomerus vulnerator CURT. Brit. Ent. 624 b. 
Pachymerus vulnerator Grav. Ichn. Europ. III. 724. 149. — HormGr. Act. Holm. (1854). 26. 1. 
ITchneumon vulnerator PANZ. Faun. Ins. Germ. fasc. 72. t. 5. 


var. 1. &A: orbitis internis rubricosis. 


In Scania minus frequens; scilicet in graminosis ad Kullen a me et Dom. C. H. Jo- 
HANSON parce inventus; ad Lomma a Dom. C. D. E. RotH captus mecumque 
benevole communicatus; var. 1. in Gottlandia ab oculatissimo MEvEs mense Julio 
capta. 


Caput pone oculos nonnihil angustatum; fronte in & angusta antennas versus sensim dilatata, leviter im- 
pressa, in Q modice lata; facie punctulata, supra clypeum tuberculo parvo instructa. Clypeus subdiscretus, paullo 
elevatus, apice late rotundatus vel subtruncatus. Mandibule apicem versus sensim angustata, denticulis subaquali- 
bus apice instructse. Oculi in mare prominuli ab ocellis vix distantes, in femina remotiores et minus prominuli. 
Ocelli majusculi. Antenne filiformes, extrorsum non attenuate; articulis flagelli 1 et 2 longitudine fere zequalibus. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIAE. 147 


Thorax robustus, latitudine fere capitis, punctatus; mesothorace antice trilobo; metathorace areis superioribus 5, 
superomedia pentagona latitudine longiore. Abdomen subcompressum; segmento primo rectiusculo, posticorum pe- 
dum coxis cum trochanteribus perparum breviore, petiolo vix dimidia parte angustiore quam postpetiolo, hoc lati- 
tudine longiore, spiraculis paullo pone medium sitis; 2:do in utroque sexu latitudine longiore, subaciculato; sequen- 
tibus longitudine sensim decrescentibus; terebra longitudine fere abdominis. Ala areola destitute; nervo radiali 
interno segmento costa tertio fere tertia parte breviore; transverso anali infra medium fracto, fractura ssepe obso- 
leta; stigmate magno, subsemicirculari vel subtriangulari. Pedes anteriores graciles; postici validiores, femoribus 
subincrassatis, subtus in medio vel nonnihil ante medium dente majusculo acuto armatis et preeterea inter dentem 
et apicem irregulariter serratis; unguiculis tarsorum pectinatis. 

Mas et Femina. Nigri. Caput palpis et mandibularum medio interdum flavis aut fulvis. Abdomen se- 
gmentis 2 et 3 plus minusve rufis vel testaceis, rarius fere totum nigrum vel segmentorum omnium marginibus 
apicalibus rufis; plica ventrali pallida. Ale fumato-hyalinge, radice straminea, squamula straminea vel nigricante; 
stigmate fusco. Pedes anteriores rufi aut fulvescentes, coxis totis vel basi nigris, trochanteribus rarius basi nigra; 
postici coxis nigris, trochanteribus fulvis basi ut plurimum nigra, femoribus aut nigro-fuscis basi apiceque fulvo- 
ferrugineis aut fulvis subtus vel apice piceis, aut denique totis fulvis, tibiis fulvo-stramineis apice et interdum basi 
nigro-fuscis, tarsis infuscatis subtus dilutioribus. 


2. P. orbitalis HOoLMGR. 

Punctulatus, nitidulus, niger; ore et orbitis internis ex parte, segmentis 2 et 3 ab- 
dominis plus minusve pedibusque anterioribus, rufis, his basi nigricantibus; pedibus posticis 
rufo-nigroque alternantibus; alis subhyalinis, stigmate fusco. — &2 (Long. 2—2+ lin.). 

Habitat in graminosis Suecie meridionalis, rarius; scilicet in Scania ad Ilstorp d. 10 
—21 Julii specimina utriusque sexus cepit Stud. C. D. E. Rotz. 

A precedente, cui haec species valde similis et affinis est, differt: 1:o magnitudine minore; 2:0 colore ca- 

pitis; 3:o oculis in & ab ocellis magis remotis; 4:o area superomedia metathoracis multo angustiore; 5:0o alis magis 


hyalinis, nervo radiali interno segmento coste tertio dimidia (nec tertia) parte breviore; 6:o dente femorum posti- 
corum in medio vel nonnihil pone medium sito. 

Caput pone oculos subangustätum; fronte punctulata, in utrogue sexu subopaca, antennas versus in & di- 
latata. Clypeus nonnihil elevatus, apice rotundatus. Oculi ab ocellis in mare nonnihil remoti. Thorax punctatus, 
nitidulus; metathorace areis superioribus 5, superomedia valde angusta latitudine fere quadruplo longiore. Abdomen 
segmento primo spiraculis paullo pone medium sitis; terebra 3 abdominis longitudinem aequante. Ala nervo radiali 
interno segmento costa tertio dimidia parte vix breviore. Pedes femoribus posticis (saltem in 9) gracilioribus quam 
in specie pracedente, dente inter medium et apicem (2) vel fere in medio (5) sito. Cetera sicut in P. Vulneratore. 

Mas et Femina. Nigri. Caput mandibularum medio, apice elypei nec non orbitis internis ex parte, rufis. 
Antenna basin versus subtus ut plurimum dilute ferruginexe. Abdomen segmentis 2 et 3 sepius rufo-marginatis, 
rarius segmento tertio fere toto rufo. Ala subhyalinge. OCetera sicut in P. Vulneratore. 


BANCHUS FABR. 


Caput transversum, breve, haud buccatum. Clypeus subdiscretus, apice emarginatus. 
Mandibule dentibus obtusis, inequalibus. Palpi maxillares articulo 4:to apicem versus plus 
minusve dilatato. OÖculi juxta radicem antennarum leviter emarginati. Antenne filiformes; 
scapo profunde exciso. Scutellum apice spina vel denticulo sepe armatum. Metathoraz 
gibbulus, retusus; spiraculis linearibus. Abdomen subsessile, apice compressum. Ale sti- 
gmate mediocriter magno; cellula radiali sublanceolata; nervo transverso amnali supra me- 
dium fracto; areola semper completa. Pedes mediocres vel validiusculi; tibiis posterioribus 
bicalearatis; tarsorum unguiculis pectinatis. 


Obs. Quum Cel. GRAVENHORST et alii auctores laudati mares hujus generis pro feminis et vice versa descripserunt, 
haud inutile videtur differentiam sexus yeram hoc loco referre, nempe: 
Mas: palpis maxillaribus articulo 4:to apice valde dilatato; abdomine modice compresso, apice obtuso, 3e- 
gmentis 5—7 brevissimis. 
Femina: palpis maxillaribus articulo 4:to apice modice incrassato; abdomine valde compresso, segmentis 5— 
8 exsertis, sepe longiusculis. 


148 AUG. EMIL HOLMGREN, 
A. Coxeée subtus fortiter subremote punctatce. 


1. B. compressus FABR. 

Parum nitidus, punctatus, niger; pictura capitis thoracisque nec non marginibus 
apicalibus segmentorum abdominis, flavidis; antennis ex parte ferrugineis; alis subhyalinis, 
stigmate et radice dilute piceo-fulvis, squamula flavida macula nigra; pedibus fulvescenti- 
flavidis, coxis, basi trochanterum femoribusque ex parte, nigris. — 5? (Long. circit. 4 lin.). 

Banchus compressus GRAV. Ichn. Europ. III. 377. 2. RaArtzEB. d. Ichn. der Forstins. II. 104. 1. — 

FABR. Syst. Piez. 129. 11. — Wesw. Bull. d. Belgique XVI. n:o 6. 12. 

Banchus variegator FABR. Piez. 128. 8. Q. 


In Suecia meridionali, rarius; scilicet in Scania a D.D. BoHEMAN, DAHLBOM, SUNDE- 
WALL et WALLENGREN captus. 


Heec species a ceteris hujus generis preter picturam insignem abdominis, punctura coxarum mox discedit. 

Mas. Niger, fusco-pubescens. Caput ore, orbitis et facie, flavidis, hac linea media nigra. Palpi ex parte 
picei. Thorax plerumque maculis duabus humeralibus, una infra alas, scutello toto vel lateribus, fascia arcuata 
metathoracis ante petiolum abdominis et interdum macula supra coxas posticas, flavidis, interdum subobsoletis. 
Abdomen segmentis 1—7 fascia apicali flavida. Pedes anteriores fulvescenti-flavidi, coxis, basi trochanterum fe- 
moribusque ex parte, nigris, rarius femoribus fere totis fulvescentibus vel nigris; postici fulvescenti-flavidi vel te- 
stacei coxis, basi trochanterum et femoribus ex parte vel fere totis, nigris, tibiis apice fuscis. Ale sub-hyalinge 
vel fuscedine indute, stigmate testaceo vel fulvescente; radice et squamula flavidis, hac szpissime macula nigra 
notata. 


Femina. - Palpi et mandibule ex parte picea vel ferruginea. Orbita in- et externa flavidae. Segmenta 1— 
4—5—6 margine apicali flavida. Cetera sicut i 3. 


B. Coxce subtus subtiliter confertim punctatce. 
a.  Scutellum submuticum vel tuberculo apicali instructum. 


2. B. Falcator FABR. 


Parum nitidus, punctatus, niger; S: capite thoraceque flavo-pictis; abdominis dorso 
maxima ex parte flavo vel fulvescente; pedibus fulvescentibus, posticorum coxis et apice 
tibiarum nigricantibus; alis subfulvescenti-hyalinis, stigmate, radice et squamula testaceo- 
flavidis; ?: ore ex parte ferrugineo; orbitis oculorum externis flavidis vel rufescentibus; 
abdominis medio dorso sepissime rufo-notato; pedibus rufescentibus, apice tibiarum posti- 
carum coxisque nigris; alis fuscedine leviter indutis, stigmate, radice et squamula fulvis. 
— &2 (Long. 4—6 lin.). 

Banchus falcator FABR. Piez. 128. 6. &. — Grav. Ichn. Europ. III. 385. 4. (ex parte). — RATzEB. d. 

Ichn. der Forstins. I. 106. 2. — Wzsw. Bull. d. Belgique. XVI. 12. 

Banchus venator FABR. Piez. 126. 1. 9. — ZeErtT. Ins. Lapp. 391. 3. 9 (nec & ut voluit cel. auctor). 

Banchus volutatorius ZrTT. Ins. Lapp. 391. 1. &. 


In graminosis et fruticibus per omnem Sueciam, haud infrequens. 


Species inter nostrates hujus generis maxima ab affinibus precipue discedit: 1:o scutello utriusque sexus 
mutico vel tuberculo apicali tantum instructo; 2:o abdomine maris dorso maxima ex parte flavo vel fulvescente, 
segmentis mediis basin versus nunquam nigris, feminae apicem versus angustiore, magis compresso, segmentis ulti- 
mis longioribus. 

Mas. Niger. Caput orbitis externis latis, macula difformi inter antennas et ocellos. Mandibule flavide, 
denticulis piceis. Palpi ex parte fusci. Antenn& nigricantes; subtus articulo primo flavo, sequentibus testaceis vel 
flavidis, ultimis plerumque totis nigro-piceis. Thorax maculis duabus hamatis vel difformibus ante collum, linea 
transversali sub alis anticis, infra hanc linea perpendiculari latiore, nonnunquam cum illa confluente, plerumque 
linea subperpendiculari infra alas posticas, flavis; scutello flavo, tuberculo apicali fusco; metathorace interdum toto 
nigro, plerumque tamen area posteromedia plus 'minusve flavo-notata, et interdum macula supra coxas concolore. 
Abdomen segmento primo nigro apice late flavido; 2—4 flavis vel fulvescentibus basi seepe ferrugineis; sequentibus 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 149 


flavis basi ut plwimum nigris; ventre nigro basi flavido. Ale fulvedine leviter indute, stigmate fulvescente; radice 
et squamula flavidis. Pedes fulvescentes; anteriorum coxis et trochanteribus flavescentibus; posticorum coxis nigris, 


interdum flavo- vel fulvo-notatis, tibiis et tarsis apice fuscis. 

Femina. Nigra. Caput ore ex parte ferrugineo; orbitis oculorum externis, rarius quoque internis flavis aut 
ferrugineis. Antenna subtus ferruginantes. Thorax swepius lineola subtestacea infra alas notatus. Scutellum inter- 
dum ferrugineum, rarissime flavidum (Grav. 1 c.). Abdomen segmento primo rarius toto nigro, plerumque apice 
badio vel rufo; 2:do rarius toto rufo, aut nigro macula dorsali rufa, ut plurimum badio aut rufo basi nigra, vel 
basi rufo-ferruginea apice fulvo-flavo; 3:tio dorso vel toto rufo vel basi nigra vel apice flavo, seepe quoque mnigro 
basi et puncto apicali rufis; 4:to interdum quoque 5—7 apicis medio rufo. Pedes rufi, subtus plerumque flavidi; 
coxis nigris interdum macula ferruginea; postici tibiis apice nigris, tarsis ferrugineis aut fusco-ferrugineis. 


b. Scutellum apice spina armatum. 
+) Palpi mazillares mediocriter longi et crassi, articulo ultimo cylindrico. 


3. B. volutatorius Linn. 


Parum nitidus, punctatus, niger; &A: capite thoraceque flavo-pictis; abdominis dorso 
maxima ex parte flavo, segmentorum basi sepissime nigra; pedibus fulvescentibus, posti- 
corum coxis et apice tibiarum nigricantibus; alis fulvedine leviter indutis, stigmate, radice 
et squamula, testaceo-flavidis; 2: ore ex parte ferrugineo; orbitis oculorum externis flavi- 
dis vel rufescentibus; abdominis medio dorso sexpissime rufo- vel badio-notato; pedibus 
rufescentibus, apice tibiarum posticarum coxisque nigris; alis fuscedine leviter indutis, sti- 
gmate radice et squamula, fulvis. — 52 (Long. 4—43 lin.). 


Ichneumon volutatorius LINN. Faun. Suec. 400. 1591. (certe) &. 

Banchus pictus") Zerr. Ins. Lapp. 391. 2. &. 

Banchus falcator Grav. Ichn. Europ. III. 385. 4. (ex parte) &. 

Banchus monileatus var. 1. Grav. Ichn. Europ. III. 394. 9 (nec & ut voluit cel. auctor). 


In graminosis et fruticibus per hortos, silvas et prata Suecie medie et meridionalis, 


haud infrequens, borealis rarior. 


Precedenti minor et preterea ab illo differt, mas: scutello spina armato, segmentis mediis abdominis, basi 
nigris; femina: abdominis apice magis obtuso, minus compresso, scutello distinctissime spinoso. Segmentum primum 
abdominis praterea utriusque sexus nonnihil longius paullogue angustius quam in B. Falcatore. 

Ceterum colore et pictura cum przacedente fere omnino convenit. 


==) Palpi mazillares longi, graciles; articulo ultimo brevi, apice capitato. (Subgen. 
Corynephanus WEsM.). 
4. B. monileatus GRAV. 

Subnitidus, punctatus, niger; ore ex parte ferrugineo vel rufo; alis fuscedine le- 
viter indutis; pedibus rufescentibus, tibiarum posticarum apice coxisque nigris, tarsis apice 
fuscis; 7: ”ore et facie flavis, hac linea nigra, thorace subtus maculato, coxis anterioribus 
subtus fulvis”; 2: orbitis oculorum, externis saltem, flavidis vel rufescentibus. — 2 (Long. 
4—43 lin.). å 

Banchus monileatus Grav. Ichn. Europ. III. 393. 5. PP. — Wesw. Bull. de Belgique. XVI. 12. &. 

Feminam tantum unicam in Westrogothia ante plures annos a Cel. DALMAN captam 
lustravi. 

Quoad magnitudinem et staturam medium quasi tenet inter B. Falcatorem et volutatorium, ab his tamen 


palporum structura longe diversus. Marem non vidi, at structura palporum feminz, secund. descriptionem Wesmze- 
lianam, cum illo omnino convenire videtur. Species igitur sat distincta et cum nulla alia confundenda. Scutellum 


spina longiuscula armatum. 


!) Heec species vera, qua femoribus ex parte nigris et coxis subtus subtiliter crebre punctatis gaudet, adhuc, quantum scio, in Suecia 
non inventa. 


150 AUG. EMIL HOLMGREN, 
EXETASTES Grav. 


Caput transversum, haud buccatum, os versus subproductum. Clypeus subdiscretus, 
longitudine parum latior, plus minusve impressus, basi elevata, apice rotundato. Mandi- 
bule latiusculx&, curvate, apicem versus parum angustiores, denticulis subaequalibus. Palpi 
maxillares articulo quarto teretiusculo, simplici. Oculi integri. Antenne filiformes vel se- 
tacex; scapo rotundato-ovato, apice vix exciso. Metathoraz robustus, lateribus ssepissime 
parallelis, supra ut plurimum scabriculus; areis incompletis vel omnino deficientibus; spira- 
culis ovalibus. Abdomen subpetiolatum, apice leviter compressum. Ale areola instructe; 
nervo transverso anali supra medium fracto. Pedes postici longiusculi; tibiis posterioribus 
bicalcaratis; unguiculis tarsorum non pectinatis. 


1. E. Fornicator FABR. 


Nitidus, punctatus, niger; stigmate alarum fusco vel ferrugineo; femoribus tibiisque 
fulvis, harum posticarum apice nigricante; tarsis posticis fuscis vel nigris, anterioribus 
rufescentibus. — 52 (Long. 4—6 lin.). 

Banchus fornicator FABR. Piez. 127. 3. 

FEuzetastes fornicator GRAV. Ichn. Europ. III. 402. 10. 

Tryphon (Ewetast.) fornicator ZpTT. Ins. Lapp. 386. 11. 
var. 1. 7?: segmento secundo abdominis obscure rufo-maculato. 

var. 1. Grav. 1. c. 


In fruticetis per Sueciam mense Julio, passim. 


Inter majores sui generis. Caput pone oculos subangustatum; fronte leviter tantum impressa, punctata; 
ore producto. Clypeus apice toto depressus. Mandibulae subrequilate, denticulis longitudine sequalibus apice in- 
structe. Antenne filiformes, extrorsum graciliores, dimidio corpore longiores; articulo primo flagelli duplo fere 
longiore quam secundo. Thorax robustus, gibbulus, punctatus; metathorace ruguloso, areis superioribus valde in- 
completis, spiraculis linearibus. Abdomen nitidum, lxve; segmento primo apicem versus sensim paullo dilatato, 
lateribus punctulatis; 2 et 3 transversis, subrequalibus; sequentibus brevioribus; terebra segmento primo dimidia 
parte breviore. Ale areola breviter petiolata, nervum recurrentem ordinarium fere medio excipiente; nervo trans- 
verso anali longe supra medium fracto. Pedes mediocres, postici longiores et validiores. 

Mas et Femina. Nigri. Ale stigmate et radice piceis aut ferrugineis; squamula ut plurimum nigra. Pedes 
anteriores fulvi vel rufo-fulvescentes, coxis et trochanteribus nigris; postici concolores, coxis trochanteribus, tibiarum 
apice plus minusve tarsisque, nigris. 


2. E. Tarsator FABR. 

Nitidulus, punctulatus, niger; 5: ore, clypeo, facie, articulo primo antennarum sub- 
tus, linea humerali utrinque, lineola infra alas, apice scutelli squamulisque alarum, favi- 
dis; abdominis medio rufo-notato; pedibus rufis, trochanteribus et coxis nigris, his subtus 
flavidis, tarsis posticis annulo albo; 2: annulo antennarum et tarsorum posticorum albido; 
abdominis medio rarius rufo-notato; pedibus rufis, coxis et trochanteribus nigris, tarsis 
anterioribus apice infuscatis. — 5? (Long. 4—43 lin.). 


Ichneumon DE Grrr. II. 849. 4. P2. 

Ichneumon osculatorius FABR. Ent. II. 142. 38. 

Ezetastes osculatorius GRAV. Ichn: Europ. III. 413. 15. &- 
Ophion clavator FABR. Piez. 134. 17. 

Evuvetastes clavator GRAV. Ichn. Europ. III. 405. 11. 9. 
Ophion tarsator FABR. Piez. 134. 20. Q. 

Tryphon (Ezetastes) tarsator ZerT. Ins. Lapp. 386. 13. FT. 


In fruticibus, rarius; scilicet in Dalecarlia (Dom. PAyKkuLL); in Uplandia prope Hol- 
miam (Prof. BomeMAN); in Scania (Stud. C. RorH); in Lapponia rarissime (Prof. 
ÅETTERSTEDT). 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIR. 151 


Capnt pone oculos nonnihil angustatum. Clypeus depressus, apice subtruncatus. Antenn corpore paullo 
breviores, setacez; articulo primo flagelli duplo fere longiore quam secundo. Thorax capite angustior, parum niti- 
dus, punctatus; metathorace supra sub-ruguloso, areis valde incompletis. Abdomen nitidum, lzeve; segmento primo 
leviter curvato, apicem versus sensim dilatato, postpetiolo duplo circiter latiore quam petiolo; 2 et 3 longitudine 
fere 2aequalibus; terebra dimidia segmenti primi parte vix longiore. Pedes graciles. 

Mas. Niger. Caput palpis flavo-testaceis basi infuscatis; mandibulis, preeter denticulos fuscos, clypeo, apice 
genarum et facie, flavis. Antenne articulo primo subtus ut plurimum macula pallida. Thorax linea ante alas, 
lineola transversali infra alas, interdum quoque punctis vel lineolis duabus pectoralibus, flavis. Scutellum apice al- 
bum vel flavum, rarius fere totum nigrum. Abdomen segmento primo interdum apice castaneo; 2:do rarissime toto 
nigro aut basi castaneo, ut plurimum rufo linea media transversali, interdum etiam lateribus, nigricantibus; 3:tio 
rarius toto rufo, plerumque apice et lateribus nigris; 4:to nigro, basi rufa aut castanea, rarius toto nigro; plica 
ventrali flavo-testacea. Ala sub-hyalinge, stigmate fulvescente vel piceo, squamulis flavidis aut fulvo-ferrugineis. 
Pedes rufo-fulvi, coxis et trochanteribus nigris, anterioribus subtus flavidis, posticis flavo-ferrugineis aut castaneis; 
tibiis posticis apice interdum fuscis; articulis 2—4 tarsorum posticorum albo-flavis. 

Femina. Caput, thorax, abdomen, cox&e et trochanteres, tota nigra. Anntennzxe annulo medio albo. Squa- 
mule alarum picex. OCetera sicut in &. 


3. E. Illusor GRAV. 


Nitidulus, punctulatus, niger; abdomine rufo, apice et summa basi nigris; pedibus 
rufis, coxis, trochanteribus, geniculis posticis nec non tibiarum posticarum apice, nigris; 
tarsis posticis nigricantibus medio albidis; antennis 3 corporis longitudine; &: ore et facie 
ex parte flavidis; 2: annulo antennarum albo. — &? (Long. 4—43 lin.). 

Ezetastes Illusor GrRAv. Ichn. Europ. III. 427. 25. — HormcGzr. Act. Holm. (1854). 27. 3. 


In Suecia media et meridionali, passim; scilicet in Uplandia prope Holmiam a Cel. 
BoHEMAN inventus; in Scania ad Lindholmen, Ilstorp, Kullen etc. specimina quee- 
dam d. 12 Jul.—8 Aug. cepit mecumque communicavit Stud. RotH; in Hallandia 
ad Karup a me observatus; in Oelandia quoque captus. 

Statura E. nigripedis. Caput pone oculos perparum angustatum, punctatum. Clypeus depressus, apice 
summo subtruncatus. Antenn 3 corporis longitudine, extrorsum valde graciles. Thorax robustus, capite angustior, 
punctatus; metathorace supra ruguloso, areis valde incompletis, spiraculis sublinearibus. Abdomen lave, nitidum; 
segmento primo levissime tantum curvato, postpetiolo apicem versus sensim nonnihil dilatato, vix duplo latiore 
quam petiolo; 4:to parum breviore quam tertio; terebra segmento primo fere dimidia parte breviore; stylis analibus 
breviter exsertis. Ale et pedes sicut in Z. nigripedi conformata. 


Mas. Niger. Caput palpis, mandibulis ex parte, clypeo maculisque faciei, pallide flavis. Abdomen se- 
gmento primo rufo basi nigra; 2—4—35 rufis, hoc interdum ex parte nigro; 6 rarius basin versus rufo; plica ven- 
trali rufo-testacea. Alx stigmate testaceo; squamulis piceis. Pedes anteriores rufi, coxis et trochanteribus, nonnun- 
quam etiam femorum basi, nigris, tarsis sepe infuscatis; postici coxis et trochanteribus nigris, femoribus rufis ge- 
niculo nigro, tibils rufis, apicem versus plus minusve nigris vel piceis, tarsis nigris vel fuscis articulo secundo ut 
plurimum toto vel apice albido, 3 et 4 albis. 


Femina. Caput totum nigrum. Antenn articulis 14—17 vel 13—18 supra albis. Cetera sicut in mare. 


4. E. Levigator VILLERS. 


Nitidulus, punctulatus, niger; abdominis medio rufo; stigmate alarum fulvescente; 
tibiis anterioribus totis, posticis basi femoribusque rufis, tarsis posticis ferrugineo-annulatis; 
antennis 2 dimidio corpore vix longioribus; segmento primo abdominis curvato. — 52 
(Long. 3—43 lin.). 


Evetastes levigator Grav. Ichn. Europ. III. 424. 23. 
Tryphon incurvator ZETT- Ins. Lapp. 386. 14 (ex parte). 


var. 1. &: tibus et tarsis posticis fere totis nigris. 
Ewetastes bicoloratus GRAV. Ichn. Europ. III. 421. 20. SL. 
Specimina nonnulla utriusque sexus Stud. C. RotH e Scania transmisit; in Smo- 
landia, Bahusia, Gottlandia, Uplandia, Dalecarlia nec non in Lapponia meri- 


152 AUG. EMIL HOLMGREN, 


dionali ad Stensele a Cel. BoHEMAN inventus; ad Gothoburgum quoque a Cel. 
WESTRING captus mecumque benevole communicatus; in Angermannia (Cand. C. 
STAL); in Norvegia in alpe Dovre (BoHEMAN). 

E. nigripedi et Illusori robustior. Ab hoc, cui primo intuitu haud absimilis est, differt capite utriusque 
sexus toto nigro, antennis feminee brevioribus, segmento primo abdominis latiore et magis curvato. Preterea fe- 
mina mox dignoscitur terebra duplo longiore, antennis totis nigris et tarsis posticis ferrugineo- nec albo-annulatis. 

Caput pone oculos perparum angustatum, punctatum. Clypeus depressus, apice summo truncatus. Thorax 
robustus, gibbulus, punctatus; metathorace (9 saltem) supra ruguloso, areis valde incompletis. Abdomen leve, 
nitidum; segmento primo antice subelevato, nonnihil curvato, maris tamen magis recto quam feminee; terebra se- 
gmenti primi longitudine, valvulis linearibus. Pedes validiusculi. 

Mas et Femina. Nigri. Abdomen segmento primo apice, secundo et tertio totis, rufis; 4:to toto vel ba- 
sin versus rufo, rarius nigro. Ale fuscedine indutze, stigmate fulvescenti-fusco. Pedes anteriores rufi, coxis et 
trochanteribus nigris; postici coxis et trochanteribus nigris, femoribus rufis, tibiis subtus et basin versus rufis, tar- 
sis nigro-fuscis, articulis 3 et 5 ferrugineis aut fulvis, (rarius SA) subalbidis. 

Obs. Z. bicoloratus Grav. (Ichn. Europ. III. 421. 20): ”segmentis 2—4, nec non apice primi, tibiis anterioribus, 
femoribusque rufis”, et Z. crassus GRrRAv. (Ichn. Euwop. III. 423. 22): ”abdominis medio femoribus tibiisque 
castaneis, harum posticis apice nigris”, forte tantum varietates hujus speciei sunt. Statura scilicet crassior 
et magnitudo, quibus notis he species fere unice distinguuntur, me judice minime valent, presertim quum 
satis constet Ophionides sicut omnes Ichneumonides in hac re haud raro variare. Praterea enim quod ad 
colorem attinet, varietas HZ. Levigatoris jam in Ichn. Europ. relata est, que tibiis et tarsis fere totis nigris 
gaudet. Hec varietas, Z. bicolorato, proeter staturam robustiorem, ut ovum ovo simillima, in Suecia quogque 
occurrit. EH. crassus tamen apud nos adhuc non inventus, nec a me visus. 


5. JE. genmiculosus HoLMGR. 

Nitidulus, punctulatus, niger; abdominis medio rufo; alis subhyalinis, stigmate fulve- 
scenti-fusco; pedibus anterioribus rufo-fulvescentibus, coxis trochanteribusque nigris; posti- 
cis rufis, coxis, trochanteribus, apice femorum et tibiarum tarsisque, nigricantibus, his 
apice albidis; antennis 3 corporis longitudine; terebra 9 brevi. -— >? (Long. 4—5 lin.) 

Tryphon incurvator ZetT. Ins. Lapp. 386. 14. (ex parte). 
var. 1. &: abdominis medio maxima ex parte nigro. 

In graminosis et fruticibus per paludes Lapponixe mens. Jul.— Aug. haud infrequens. 


E. Illusori et Levigatori major, robustior. Ab illo preterea differt capite maris toto nigro, antennis fe- 
mine annulo albo deficiente. Ab hoc discedit antennis longioribus et gracilioribus, terebra 9 breviore, tarsis po- 
sticis apice albidis. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum. Clypeus forte brevior quam in speciebus proxime affinibus, apice 
rotundatus. Antenna setacese. Thorax robustus, punctatus, capite angustior; metathorace supra ruguloso, areis 
incompletis. Abdomen sicut in Z. Illusori conformatum; segmento primo rectiusculo. 

Mas et Femina. Nigri. Abdomen segmento primo nigro, margine apicali rufo; 2:do et 3:tio rufis, maris 
interdum nigro-notatis; 4:to rarius toto rufo vel toto nigro, plerumque rufo apice nigricante. Pedes ut in ZE. Illu- 
sori colorati, apice femorum tamen latius nigro. 


6. E. Femorator DESVIGNES. 
Nitidulus, punctulatus, niger; abdomine rufo, apice et summa basi nigris; stigmate 
alarum fulvescente; femoribus posticis rufis, geniculis nigricantibus. — 2 (Long. 41 lin.). 
Ezetastes femorator DEsvVIGNES OCatal. of British Ichneumonide. 94. 4. FL. 
Feminas duas in Scania captas Cel. BoHEMAN mecum communicavit. Marem feminz 
colore similem non vidi. 


Ab affinibus heec species colore insigni pedum primo adspectu dignoscitnr. 

Caput pone oculos nonnihil angustatum, punctatum. Clypeus depressus, apice rotundatus. Os productum. 
Antenne setacex, dimidio corpore longiores. Thorax robustus, gibbulus, punctatus; areis metathoracis superioribus 
valde incompletis. Abdomen leve, nitidum, apicem versus compressum; segmento primo leviter curvato, apicem 

versus 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIE. 153 


versus sensim paullo dilatato; 2:do et 3:tio longitudine subzqualibus; terebra 3 segmenti primi longitudinem 
zequante. Ale nervo dividente cellulze cubitalis primee distinctissimo. Pedes anteriores graciles, postici mediocres. 

Femina. Nigra. Abdomen segmento primo rufo, basi nigra; 2—4 rufis, hoc apicem versus plus minusyve 
nigricante vel toto mnigro; ventre rufo-testaceo. Ale infuscate, stigmate fulvescente. Pedes mnigri vel nigro- 
picei, femoribus anticis apice et tibiis anterioribus basi dilutioribus; femoribus posticis rufis, apice summo nigricante. 


T. DB. nigripes Grav. 


Nitidulus, punctatus, niger; segmento primo abdominis apice, 2—4 sepissime totis 
rufis; stigmate alarum fulvescenti-fusco; tibiis anticis vel anterioribus ex parte ferrugineis; 
tarsis posticis maris albo-annulatis. — >? (Long. 34—43 lin.). 


Euwetastes nigripes GRAV. Ichn. Europ. III. 416. 17. — RarzEB. d. Ichn. der Forstins. III. 94. — HoLMGR. 
Act. Holm. (1854). 26. 2. 


In fruticibus et graminosis per Sueciam meridionalem, passim. 


Heec species colore pedum ab affinibus dignota. Caput pone oculos nonnihil angustatum, punctatum. Cly- 
peus depressus, basi samma tantum elevatus, apice rotundatus. Mandibulze curvatee, denticulis longitudine sequali- 
bus. Antennae dimidio corpore longiores, feminee semper breyiores quam maris, apicem versus utriusque sexus 
valde attenuatae; articulo primo flagelli + longiore quam secundo. Thorax robustus, capite angustior, punctatus; 
metathorace supra rugoso vel rarius fortiter punctato (FM), areis incompletis, spiraculis linearibus. Abdomen niti- 
dum, laeve; segmento primo angusto, spiraculis leviter prominulis; 2 et 3 zqualibus; terebra segmento primo di- 
midia parte longiore, valvulis linearibus. Directio nervorum in alis sicut in specie precedente. Pedes anteriores 
graciles, postici mediocres. 

Mas. Niger. Caput plerumque macula orbitali utringue juxta clypeum et interdum medio vel puncto ba- 
sali mandibularum, flavis. Abdomen segmento primo rufo, basi nigro; 2 toto rufo; 3 et 4 aut totis rufis aut 
marginem apicalem versus rarius plus minusve fuscis. Pedes postici, preeter articulos tarsorum 3 et 4 albos, se- 
pissime toti nigri, rarius tibiarum basi ferruginea; antici plus minusve ferrugineo-rufi, coxis, trochanteribus et basi 
femorum, semper nigris. 

Femina. Caput totum nigrum. Pedes anteriores obscuriores; postici tarsis annulo albo deficiente. OCetera 
sicut in I. 


8. HF. notatus HoLMGR. 


Nitidulus, punctatus, niger; thorace albo-maculato; segmento primo abdominis apice, 
2—4 seepissime totis, rufis; stigmate alarum fulvescenti-fusco; tibis anticis vel anterioribus 
ex parte ferrugineis. — &2 (Long. 33—4 lin.). 

Evretastes nigripes var. 1. Grav. Ichn. Europ. III. 417. 


In Scania mensibus Jul.—Aug. passim a Prof. BoHEMAN et Stud. RotH captus. 

Statura et proportio partium ZE. nigripedis, a quo facile dignoscitur scutello albo et tarsis posticis utrius- 
que sexus nigricantibus. 

Caput thorace perparum latius, pone oculos nonnihil angustatum. Antenna dimidio corpore longiores, ex- 
trorsum tenues. Thorax robustus, punctatus; metathorace supra subruguloso, areis incompletis. Abdomen segmento 
primo apicem versus sensim dilatato, postpetiolo duplo fere latiore quam petiolo; terebra Q breviore et valvulis 
nonnihil crassioribus quam in E. nigripedi. 

Mas. Niger. Thorax macula humerali utrinque, lineola infra alas scutelloque, albis, hoc interdum basi 
nigra. Abdomen segmento primo apice, secundo et tertio totis, rufis; 4:to aut rufo, aut nigro rufo-notato. Al 
subhyaline, stigmate fulvescenti-fusco. Pedes anteriores nigri, femoribus apice, tibiis et tarsis totis vel ex parte, 
rufo-ferrugineis; postici toti nigri, tarsis interdum articulorum apicibus fuscis. 

Femina. Thorax mniger, scutello toto vel apice albo. Pedes anteriores maxima ex parte nigri. Cetera 
sicut in mare. 


9. FE. robustus GRAV. 


Nitidulus, punctulatus, niger; scutello albo; segmento primo abdominis apice, 2 et 
3 totis, rufis; stigmate alarum rufo-testaceo; pedibus anterioribus rufis, coxis et trochan- 
K. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 8. 20 


154 AUG. EMIL HOLMGREN, 


teribus nigris; posticis nigris, femoribus et basi tibiarum rufis, tarsis apice ferrugineis. — 
? (Long. 4—43 lin.). 
Fzetastes robustus GrRAv. Ichn. Europ. III. 422. 21. 
Feminas tantum duas lustravi; alteram in Scania ad Ilstorp captam mecum commu- 
nicavit Stud. RotE; alteram ex Oelandia reportavit Prof. BoHEMAN. 


Caput pone oculos non angustatum. OClypeus apice depressus, rotundatus. Antenn dimidio corpore lon- 
glores, extrorsum sensim graciliores. Thorax robustus, punctatus; metathorace supra vix ruguloso, areis valde in- 
completis. Abdomen segmento primo apicem versus sensim magis dilatato quam in speciebus affinibus, postpetiolo 
triplo fere latiore quam petiolo; 2 et 3 longitudine zsequalibus; terebra segmenti primi longitudine vel nonnihil 
longiore. Pedes mediocres. 

Femina. Nigra. Scutellum album. Abdomen segmento primo rufo, basi nigro; 2 et 3 totis rufis. Ale 
fuscedine leviter indutse, stigmate rufescenti-testaceo, radice straminea. Pedes anteriores rufi, coxis et trochanteri- 
bus nigris; postici coxis et trochanteribus nigris, femoribus rufis geniculo nigro, tibiis nigro-piceis basin versus ru- 
fis, tarsis nigricantibus articulis 2—4—5 (in nostris saltem speciminibus) ferrugineis. 


10. Z. guttatorius GRAV. 

Nitidulus, punctulatus, niger; annulo antennarum, scutello nec non annulo tarsorum 
posticorum, albis; abdomine maxima ex parte rufo; tibiis anterioribus femoribusque omni- 
bus rufis. — &2 (Long. 3—4 lin.). 

Euwetastes guttatorius GRAV. Ichn. Europ. III. 411. 14. — Hormcr. Act. Holm. (1854). 27. 4. 

In fruticibus et graminosis per Sueciam mediam et meridionalem, haud infrequens. 


Przcedenti gracilior et ab hoc preeterea pictura antennarum et pedum primo adspectu differt. 

Caput transversum, pone oculos nonnihil angustatum, haud tumidum. Clypeus apice modice depressus, 
rotundatus. Antenna dimidio corpore longiores, extrorsum sensim graciliores; articulo primo flagelli secundo 3 
longiore. Thorax robustus, punctatus; metathorace supra ruguloso, areis valde incompletis vel potius nullis. Ab- 
domen segmento 1:mo levitler curvato, apicem versus sensim nonnihil dilatato, postpetiolo duplo latiore quam pe- 
tiolo; 2:do et 3:tio longitudine subzsqualibus; terebra segmento primo paullo breviore. Pedes mediocrtes. 

Mas. Niger. Clypeus apice interdum rubricosus. Antenn articulis 10—17—20 supra albis. Thorax mar- 
gine collari et macula minuta ante alas plerumque scutelloque, albis. Abdomen rarius rufum, segmento primo 
tantum basi nigro, ut plurimum rufum basi apiceque nigrum, rarissime segmentis intermediis nigro- vel piceo-nota- 
tis. Ale subhyaline, stigmate et radice fuscis aut fusco-ferrugineis, squamulis (in nostris speciminibus) nigris. 
Pedes rufi, coxis et trochanteribus nigris; femoribus anterioribus rarius basi nigricantibus; tibiis posticis nigris; tar- 
sis posticis nigris, articulis 3 et 4 vel 2—4 rarius 3 solo, albis; tarsis medio interdum nigricantibus. 

Femina. Thorax niger, scutello tantum albo. Tarsi postici aut toti nigri aut articulis 3 et 4 vel 3 solo, 
rarius 2—4, ferrugineis. Cetera sicut in mare. 


SCOLOBATES Grav. 


Caput buccatum; vertice profunde emarginato. Clypeus subdiseretus, ex apicis medio 
processum dentiformem emittens. OÖculi parvi, integri. Muandibule dentibus longitudine 
subequalibus apice instructe. Antenne filiformes, corpore paullo longiores. Metathoraz 
areis supra nullis; spiraculis ovalibus. Abdomen perparum compressum; segmento primo 
2equilato, spiraculis paullo ante medium sitis; terebra 2 brevi. Areola alarum deficiens. 
Pedes postici longiores et validiores quam antici, tarsis incrassatis, unguiculis crebre pe- 
ctinatis. 


1. S. auriculatus FABR. 
Nitidissimus, lzeviusculus, niger; ore, facie et temporibus, fulvescentibus; antennis 
subtus ferrugineis vel rufis; abdominis medio rufo; alis subinfumato-hyalinis, stigmate 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZE. 155 


fusco-piceo, radice testacea; pedibus anterioribus fulvescenti-rufis basi nigris; posticis ni- 
gris, femoribus et basi tibiarum rufis. — 2 (Long. 2—4 lin.) 


Ichneumon auriculatus FABR. Syst. Piez. 69. 82. 
sScolobates auriculatus RATzZEB. d. Ichn. der Forstins. II. 77. 1. 
Scolobates crassitarsus GRAV. Ichn. Europ. II. 360. 230. 


Habitat in graminosis et fruticibus per omnem Sueciam, passim. 


Species magnitudine valde varians. Caput sat buccatum, tumidum, lzxvissimum; facie tantum parce pun- 
ctata. Antenne corpore nonnihil longiores, filiformes, extrorsum subattenuata; scapo apice oblique truncato; arti- 
culo primo flagelli secundo longiore. Thorax gibbulus, altitudine parum longior, lavissimus; pectore tantum ex 
parte punctato. Abdomen capite cum thorace longitudine subsequale, depressum vel apice subcompressum (9); 
segmento primo recto, posticorum pedum coxis cum trochanteribus paullo breviore, planiusculo, subzquilato, spira- 
culis prominulis fere in medio sitis; 2:do subquadrato; sequentibus transversis; terebra 9 recta, brevissima, 
ultra apicem abdominis non extensa. Ale nervis radialibus in- et externis curvatis; transverso anali fere medio 
fracto, nervum e fractura distinctissimum emittente. Pedes anteriores subgraciles, postici validiores et longiores; 
unguiculis tarsorum omnibus sat distincte pectinatis. 

Mas et Femina. Caput fulvum vel fulvo-ferrugineum; vertice et occipite, plerumque etiam puncto infra 
antennas et lineis duabus faciei, nigris. Amntennze rufescentes vel ferrugines, supra obscuriores; articulis basalibus 
subtus sepius ferrugineo-testaceis. Abdomen segmento primo nigro apice rufo; 2 et 3, rarius quoque 4 ex parte 
(9), rufis; sequentibus nigris marginibus summis apicalibus vel incisuris subalbidis. Ale subinfumato-hyalinze, sti- 
gmate nigro-piceo; radice stramineo-testacea; squamula fusca. Pedes anteriores rufo-fulvescentes, coxis, trochanteri- 
bus et ima basi femorum, nigro-piceis; postici nigri, femoribus et ima basi tibiarum rufis. 


156 AUG. EMIL HOLMGREN, 


INDEX ALPHABETICUS. 


Nomina :generum litteris majoribus. 
» — specierum litteris minoribus. 


» synonyma litteris obliquis impressa sunt. 


ABSYRTUS HoLMGR. BASSUS FALL. ON ANS. ORor? ss spinrgven points åRe sk p. 48. 
lutens: MON. Esso Agee ger Lä [I BA 6 EG Te LS sun RAS abe ÅS föBodR Dede EROS BO EN 3 
Oo SN . 
ANGITIA HoLMGR. ICAMEOPLEX GRAV. 5 PROS 2 
: N SNR OCK : : 
glabricula HEN ......sssessssarsrsnsnnnna 106. fönogpa ige ER, Sa Siventris GR 05. 
ANOMALON Grav. EON FONRT örn) frn 5 lagret Or 101. 
ANNE skIGN ört stdsks glid dn ser dk SN PG FOA AE GE. Tora stöt stan i 61. FOA (ee fi 104. 
amictum FBR. .. 14. GSssömilis GR 71,79. tenuiventris GR... 49. 
armatum WMI sessessssssrererertererrer 17. åtetör GR LA FÖREKOR transfuga GR. ... 97. 
biguttatum GR.. 19. bicin (GE = 80. tricinctus GR. ......... 80. 
bellicosum WML... 18. Odens HON 36. Turionum HARTIG ARN 
canaliculatum RzB. es 23: ET RSIGRA 0 Unicineius: GRs: :-4esdsviss so ce Sons SA SASSR 81. 
cerinops GR. sees 20: od bonaride Res, 37. | (validicornis HGN) ........:...ssessss0n 000 35. 
(FÖ REL EDT Fb bocusgGE BEBLJGL US SEEEOdBEDN 14. CERESFrOrS SEEN 7 24. Biennensis GR SE RA 
clandestinum GR. . 26. Barnifenr GR 94. ZON Gus I ÖR Ano oc ban er Free a sr ELR 45. 
Enecator Rossi... 30. Ehrsosticlus GE. 61 72. = 
Fibulator GR....... RSS [ee re NRL8: CANIDIA HoLmMGR. 
Eek (CR) sotdYbsensanesbeddBNSJ]ngs 25. GrÄRsiG0s His GÅ 66 67. pusilla RzB....... 
DS OSA APA TC FRE NGE - SN 40. subeincta GR. 
giganteum GR... NAR Cultrator GR. . AJ0: 
Eros (NYEDS: SE Sdselinaior] GEN ot ANNE 43,49. CASINARIA HoLMGR. 
öseordn Mare 2 AN OTIS G MET dar salt veblå rt sansa 58. claviventris HGN.:s.sssssesereseasesa5ösnr 49. 
perspicuum WMI. ......e je 3 dolosus GR. ... 79. (conspurcata HGN) a. 
procerum GR... & 3 dorsalis GR.. 96. latifrons HGN......... SSE 
suicoreReRar dör ebeninus GR. . 37. | mesozosta GR.... 50. 
rufum Hen... är ensator GR. ....ssessserenenr a 71. morionella HGN........... Jå ANNAS. 
septentrionale Hon. 28. errabundus GR. .ssssssess 83. ochrostoma HGN .......... ER 00: 
tenvicorne GR. ....... or exareolatus RzB. os VI orbitalis GR. ....... 48. 
trochanteratom "HN Är Så exiguus FGN..... 104. tenuiventris GR. . . SNEAD: 
TEEN) Vi öavo3008009psocp ss sets 29. | falcator Zerr 33. | vidua Hon : 51. 
Xanthopus GR. s.ss«sessssss=e> => 15, 17, 18. fallax Hen ; 50. | ÖRE SE SAST RER SSR 
ATRACTODES Grav. Flojieola ORT 238 | dörpr Ge ROPS ERNIE 
TUXI BE MÖRE EoscasssbopnIsNcdusU Es a fulviventris HGN . 85, 86. PINS) TrRy evo ene vo ne rer rann F 
bicolor' GR.........+++ : umipennis HGN SUS ISA TA STI 
Cultellator CURTIS . 114. EG HGN .... 66. 4 -CREMASTUS Grav. 

; Or 115. Zz Ac DID PeEnmis LEPTA-r sec seen on onasc ss se Rke ee 109. 
dioneus CURTIS .. geniculatus GR. 4. belli G 110 
exilis CURTIS. 113. GEN RA 99. ellicosus GR..... NS a 
foveolatus GR. 114. incrassator HGN . 89.. decoratus GE. - 
gilvipes FIGN.. 1 inculcator GR... 885. IEEE Sc 
oravidus GR. än 19 la nonicus Hen 3 FOTS A CTR oe eb et ve vanviv KSR «ge sa AN z 
Tage HALIDAY oo Va ids GR. od 45. Interruptor GR... 3 0 
PICIPES JELGN Sas 0 0 sv sr skjer Rn 113. ense de 38. ophthalmicus HGN : . 

Le : : pungens GR. ..... 109. 
properator. HlALIDAY ......-ssr0e1-0i00no = 115. FrEOlaASNIBS TYS [El 
scrutator HALIDAY . 115. RENEE EN 69. signatus HGN.... -... 108. 
VäricOrnis ELGNE 5 MG yng Eribos c UMAge: SJECIALOL-Å GR «one ajg re on sele I 109. 
VERS (CIN oosucs sys s0 gasa 112. MmäCKocentnuS GB AR 105. - ke 

majalis, GR= so sie SSR ERE ONE 59, 60. CYMODUSA HorncGr. 

BANCHUS FABR. TPS (ESR, 5.589 Anbenna torg FlGN 42 .- see -s=soknsioR Der 41. 

COMPressnS) PBR..-- soc uss ses nye klen sne n 148. megacephalus GR.. 102. eruentata GRossesrersenrenenn rn nan 2 140. 
Falcator FBR.... .. 148. melanarius HGn. Hy exilis HGN..... 41. 
Mi OTRICALOTATBR os om segel EE SSE 150. melanostictus GR 70. || leucocera Hen. ? 40. 
monileatus GE. . OSneoskusiGR 50. Petulans EIGN 2. s.. socsöope ense ass os 

ictus ZETT...... mixtus GR. .... 33. 2 
variegatd FBR. multicinetus GR. (lå EXETASTES Grav. 
venator FBR....... Nitidulator Hen St Bicoloratus GB. ..s---rins sons Eks NON 132. 
volutatorius LINN 21 07GLUS Remote oo eve SIE SEE 78,79. Clavaätor/ GE: 4: JAS KANE 150. 


MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 


OPUS SUSK Ge fr see sr RA p. 152. 
Femorator DESVIGNES .. 20 HB 
Fornicator FBR. .... 2150) 
geniculosus HGN 


guttatorius GR.... 154. 
Illusor GR, ........ 151. 
Lzeevigator VILLERS. .. 151. 
TUBTADeR: GB ast obs ad enar de rel RRD SR 153. 
NOld ua; ELGN mo ossee oo ral scen ke SN 153. 
osculatorius FBR.. .. 150. 
1ODUSUUSL GRP SE 3 ARE NAR 153. 
EXOCHILUM Wes. 
(TY rr bi KR: ber ba I BASS ooco SE SöcoR BEE SSE 14. 
- EXOLYTUS FOoERSTER. 
MPC AS (as sd lea SL ss JAS kls vassa 115. 
HELLWIGIA GRAV. 

BIES ANTA GRAVEN tg sn ses TR re 10. 
HETEROPELMA WurswM. 
ATEA LO DIVVIES MS fc sir saa stela an nok me 15. 
ICHNEUMON LINN. 

VRNTSS EEE [ITE Ran dö dr een 3å a dalen AG 14. 
auriculatus FBR. . 154. 
circumflexus LINN 14. 
enecator ROSSI... 30. 
glaucoplerus LINN 30. 
jocator FBR.. - 136. 
levigatus GR. 115. 
luteus LINN...... 12. 
moderator LINN.. 144. 
osculatorius FBR.. 150. 
pugillator LiNN... 33. 
ramidulus LINN. . or TS 
DUNIER ALONE AN Zejo a sla os öse ven das mna saa a 146. 


LIMNERIA HoLMGR. 


ATG EINE DR noe BES BA Be ar AEA GE 


albovincta HGN. 56. 
areolaris HGN... EL 
argentata GR.... ROT 
FOMI ALA G RS förscla lr 0 000 rs a oder 61. 
ARSUN TLS GER See br of oe sie od SA Laga 70. 
Auctor GR.... 95. 
(audax Hey) .... 86. 
bicingulata GR.. 80. 
borealis ZETT... 98. 
brevicornis Han .. 66. 
bucculenta HGNn .. 63. 
canaliculata GR... 83. 
Carnifex GR. ... 94. 
chrysosticta GR... 60. 
clandestina HGeN.. 90. 
combinata Hen . 62. 
concinna HGN .... 84. 
(confinis Hen). ... 88. 
(consobrina HGN). Fare 
EOKDUTNALA VELGN oc sn dra seen een en jaeiajan enn 90. 
ENAS SICODNISE (UR soo ec os elen dry elen nn nöden 67. 
cursitans HGN .. 64. 
curvicauda Hen 74. 
difformis GR. ... 58. 
dolosa Hon .. 7 
AONSALS GBees soever esse sanera 96. 
(dubitata HGn).... 78. 
Dumeticola Hen . TT. 
Ensator GR...... T2. 
errans HGN ..... 83. 
Erucator ZETT.... 58. 
erythropyga HGN 91. 
exareolata RzB 96. 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 8. 


IRSUNUS NA GRS borde R rei e se Pp. 53. 
fenestralis HGN . 59: 
ferina HGN.... 68. 
fexicauda Hen 73. 
fulviventris GMEL. 86. 
fuscipes Hen .... 66 
genicnulata GR. 54. 
hyalinata HGNn ... Sak 
Hydropota Hen... 69. 
inerassata HGN . 89. 
inquinata Hen 75. 
interrupta HGN 62. 
litoralis HGN ... 69. 
longipes. MuLr. . CL 
lugubrina Hen 64. 
majalis GR.......... 60. 
mandibularis Hen 97. 
melanosticta GR. 70. 
multicincta GR. AR 
mutabilis HGN 55. 
neglecta Hen... Tids 
nigrita HGN . 74. 
notata GR. ...... SS Fil 
ODSCUTELAREIGNA a: sadekja sdp asbosbe RS 75: 
PISANA SELENE oe sesprr Eb songs fe bsn 86. 
Paludicola HGNn 88. 
pedella HGN ... 73. 
praecox HGN ... 85. 
prolixa Hen 83. 
Rothii HGNn ... 56. 
ruoficeps Hen . 99. 
ruficineta GR. ... 79. 
rufiventris GR. 268: 
sepiella HGN ...... SÅ - 63. 
BETICE AP ETEN as sense elen 88. 
BOrd1della EIGN sssenasgnss sele Fr 82. 
tempestiva HGN ... 94. 
transfuga Hen . ME 
tricineta Gr. . 80. 
TOTT CIN CL (RR an Gm sl RR Jes 31. 
VELOX ” EIÖRe 23 = den gropen dre NN 67. 
vetula HGN.... 91. 
vexans Hon . TR. 
vexata Hen ER 
viennensis GR. 57. 
vitripennis HGeN ... 92 
vivida HGN...... 76. 


MELOBORIS HoLMGR. 


BTACIISNIT ENE SS CER SR rr 
Pusio HGNn.... 
stagnalis HGN 


MESOCHORUS Grav. 


ANTAS ELGN or tsvg sel esse ee aa ÅA, AEA 120. 
anomalus HGN . 130. 
complanatus HALIDAY -...... oc lapa 
confusus HGN......... Ior IP 
crassimanus HGN 125. 
dimidiatus HGN ... 8 
AdOxsalis. IGN! sog. enspacne sndsenskver. 117. 
feStiv US) EGON) pars deares snor) dusers str kr ner 121. 
fulgurans CURT.. 127. 
gemellus HGN.... 123. 
gibbulus HGN. 124. 
Laricis RZB. ......... IP 
leucogrammus HGN 121. 
marginellus Hen 121. 


orbitalis HGN...... RS: 


pectoralis RzZB, . 129: 
pictilis Hen 131. 
politus GR........ 122. 
Semirufus: FLN «oss ds EA 125. 
splendidulus GBi..ssssessossssrraor rea 119, 128. 


SITEN UUSKEIGNA ds ck oss RS RLERS p. 119. 
Sylvarum CURT..... 
tachypus HGN.... 
testaceus GR. .. 
tetricus Hen .. 
thoracicus GR. 
varipes Hon 


Vittator ZETT. 
vitticollis Hen 


MESOLEPTUS GRAV. 


Use TETAA E4 PES RSA SR a 115; 
NEMERITIS HorLMGR. 
Cremastordes: EGNA: «.-ccssnscr serien rese 1035. 


macrocentra GR 


OPHELTES HorMGR. 
BlauCOpteras LNNN a cd s. Sa sp tr ter selen 30. 


OPHION FaABR. 


amictus FBR. ......... 
circumflezus LINN.. 
clavator FBR..... 
flaveolatus. GBA ooassecsesade 
flavifrons GR... 
foliator FBR... 
glaucopterus LiNN. 
jocator FBR. .... 
luteus LINN. .. 
moderator FBR. . 
merdarius GR. 
obscurus FBR..... 
pubescens ZETT. 
ramidulus LINN . 
repentinus Hen . 
saltator FBR. .. 
tarsator FBR... 
undulatus GR... 
ventricosus GR. . 


CAR OPUS ER rss rese ers el SSE 
PACHYMERUS GRAV. 
vulnerator. PANZ os-stseoneds ere 146. 
PANISCUS Grav. 
Cephalotes; HON s==:.ssaecssde es ur SI 
fuscicornis HGN .... prod: 
glaucopterus LINN.. 30. 
testaceus GR. ......... 32. 
virgatus FoURCROY ... 32. 


PORIZON Grav. 


apLls, HONG socesce 0 detea os ec osa SSE La DE 

albipennis ZETT 2å 

ANgUushpenvis) HlGN:  s-ss.. se soserbrs nen 133. 
annulator ZETT... 545 Dl. 
boops GB. ..... 145. 
borealis ZETT... 98. 
claviventris GR. 133. 
dissimilis GR... 141. 
Erucator ZETT. 38. 
Exhaustor PBR.. 133. 
fumipennis ZETT. . 101. 
Harpuros ScHR. .. 134. 
hostilis GR... 132. 


HJ OC ALOTSEIB Bios es r sd SLR Me 136. 


marginellus ZETT 40. 
mediator ZETT. .. 43. 
moderator GER. . 144, 
DYGTEEUS NART TYS - 142. 


fRplor VETT AS ud: sie eden FE a 
SOlOLOT: GR vr asep a rs hr a sr RENA 140. 


21 


158 AUG. EMIL HOLMGREN, MONOGRAPHIA OPHIONIDUM SUECIZ. 


PRISTOMERUS CURTIS. 


OEDILALISKEIGN Ses ent sbelseebe is ske p. 147. 
Vulnerator ePANZs ssd bass ls ess 146. 


PYRACMON HoLMGR. 
FULVIPes PEIGN SES SAST ST SANS NNE 
fumipennis ZETT. . 
melanurus HGN -.... 
obscuripes HGN .... 3 
KOPIA OLIMIS FLLGN fys slots Sons sb AN 


SAGARITIS HoLMGR. 


BLUISPELGNIES 0 sele lse cb sasse ej sets sel ADS 47. 
congesta HGN.... 44, 
Declinator GR. . 43. 
mitis HGN ....... 46. 
laticollis HeN.. 46. 
Raptor ZETT... = 44, 
ZOD8 ba, ORSA ILVES 45. 
SCHIZOLOMA WeswM. 
AMC HUM EB BIG go bellas ask] Arn S ej do sne 13. 


SCOLOBATES Grav. 


auriculatus FBR 


SELEUCUS HoLMGR. 


cuneiformis HGN 


THERSILOCHUS HoLMGR. 
BOOpPS: GRs vind ve defense os 145. 
.. 144. 
.. 137. 
.. 141. 
.. 140. 
.. 137. 
.. 143. 
ATS 
.. 143. 
.. 136. 
.. 135. 
.. 143. 
.. 139. 
ENN SRANSSPE EEE doch DG 144. 


cognatus HGN.:.. 


fusculus HGN .... 
geminus HGN.... 


Jocator FBR. .... 
jucundus HGN.... 


melanarius Hen. 


morinellus HGN-.............- 
pallipes HGN .... 
pumilus HGN .... 
pygmaeus ZETT. . 
rufipes HGN .... 
Saltator FBR..... 
Truncorum HGN. 
versutus HGN.... 8: 
Xxanthopus: FIGN:----s-ss-ssssedesobp skedde 


TRACHYNOTUS Grav. 
Foliator' FBR oe oss rer a sas S ENN 13. 


TRICHOMMA Wesm. 


Eneeator: ROSSI ss. s«sssdesep ee Ekle ker 30. 


TRYPHON Grav. 
fornicator ZETT.......... 
incurvator ZETT. 
tarsator ZETT. 


ANALYSER 


AF 


ATEN O- SAESECR TISCK GE GUCESD 


I STOCKHOLM; 
AF 


J. F. BAHR. 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 3 APRIL 18538. 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:v 9. 


bud HÖRS 


i Ny 
5 ; vi 
; I 
| 4 Hy 
JNA 
SR LE 
FN 
' ting « ö A r 
KA RO FYR OMR rg öh 
; ul på Ål 
a os 


MITAIGR id 


AA EFRON 


Uta framlidne Ö. D. WALLMARK hade från och med sednare hälften af år 1849 till och 
med Julii månad 1851, första dagen i hvarje månad, kl. 12 på dagen, prof blifvit tagne 
af atmosferisk luft här i Stockholm. Dessa prof voro, såsom jag af Herr W. i lifstiden 
hörde, ämnade att sändas till REGNAuLT i Paris. Utaf Herr W:s arfvingar hafva dessa 
luftprof benäget blifvit öfverlemnade åt mig, och den undersökning jag derå anställt, til- 
lika med de resultater, jag af densamma, jemförd med analyser å andra här i Stockholm 
tagna prof af atmosferisk luft, trott mig kunna draga, har jag härmed äran framlägga 
för K. V. A. 

Profven, insmälta i glasrör, hafva likväl icke varit fullständiga för hela antalet må- 
nader under förenämnde tid. Dels torde deras ordentliga upptagande af någon tillfällighet 
då och då blifvit afbrutet, dels voro äfven på ett par af dem, som åt mig blifvit öfver- 
lemnade, ändspetsarne skadade, hvarigenom annan luft, än den ursprungliga, inkommit i 
rören, och dessa således ej kunnat begagnas. Hela antalet af dem, som förblifvit oskadde, 
utgör icke mera än 18, i stället för 25, som de synas böra hafva varit. 

Då till följd af atmosferens ständiga rörlighet, samt den diffusionsprocess, som inom 
densamma oupphörligt föregår, inga konstanta och af de olika årstiderna beroende för- 
ändringar i dess sammansättning, ifall sådana skulle äga rum, gerna torde kunna obser- 
veras; så skulle en undersökning af luftprof för olika tider, äfven om desamma vore i ett 
ganska stort antal och.under en lång serie af år fullföljda, anställd endast och allenast i 
detta afseende, sannolikt blifva utan resultat. Med undantag af sådana ställen på jord- 
klotet, der periodiska regntider förekomma, och hvarest man, att dömma af den erfaren- 
het man gjort af en minskad syrehalt i atmosferen efter regn, uppenbarligen till följd af 
syrets större absorptionscoefficient för vatten, sannolikt skulle under regntiden förefinna 
ett konstant minus i luftens syrehalt — med undantag af dessa, synes det föga sannolikt, 
att andra än oregelbundna oscillationer, föranledda af lokala och tillfälliga orsaker, skola. 
kunna observeras. Om tilläfventyrs någon förändring uti den inbördes proportionen mellan 
atmosferens 2:ne hufvudbeståndsdelar, gällande för stora tidsperioder, skulle äga rum, eller 
om, såsom en möjlig orsak härtill, den på jordytan ständigt fortgående syrsättningen af 
ämnen på bekostnad af atmosferens syre ej skulle stå i ett absolut exakt förhållande till 
detta samma syres reproduktion: dessa äro frågor, till hvilkas besvarande våra medel äro 
alldeles otillräckliga och vår observationstid allt för kort, och hvarje försök i denna syft- 
ning skulle derföre blifva alldeles fruktlöst. 


4 J. BAHR, 


Ett annat förhållande är det deremot, om man vill veta hvilket inflytande lokala 
förhållanden möjligen kunna utöfva på sammansättningen af ortens eller ställets atmosfer: 
en fråga, som i sanitärt hänseende är af vigt. I sådant fall, och der man redan kan få 
nödig upplysning af ett resultat, som icke innesluter större observationsfel än en eller an- 
nan tiotusendel, äro våra medel ganska tillräckliga, och den Eudiometriska analysen kan 
härvid gifva ganska säkra och brukbara upplysningar. Det är i denna hänsyn jag anställt 
mina försök, och de hafva också i detta afseende icke blifvit alldeles utan resultat. 

Såsom bekant har medelproportionen mellan syret och qväfvet i atmosferen visat 
sig vara = 2095:79,05. Jag väntade mig följaktligen, att i mina analyser af ifråga- 
varande, af Hr W. tagna, luftprof, finna tal, motsvarande dessa, naturligtvis med de 
oscillationer, som måste uppkomma, dels af verkliga små och tillfälliga förändringar i luf- 
tens sammansättning, dels af oundvikliga observationsfel; men så blef icke förhållandet. 
Analyserna gåfvo, med endast några få undantag, ett konstant minus i syrehalt. 

Min första tanke, när jag märkte detta förhållande, borde naturligtvis vara, att min 
undersökning vore behäftad med någon konstant felaktighet; men jag lyckades icke ut- 
finna någon sådan. Tvärtom gåfvo repeterade analyser af annan, och af mig sjelf upp- 
tagen, luft, den normala proportionen, samt så öfverensstämmande, att skiljaktigheterna 
först inträffade på andra decimalen af procenthalten. 

Jag erinrade mig då, att jag en gång var närvarande när Hr W. upptog ett af 
dessa prof. Han fästade medelst ett kautschukrör uppsamlingsröret vid en liten blåsbälg, 
samt pustade med denna, hällen utanför fönstret, tilldess luften uti röret ansågs vara ut- 
bytt mot den utanföre varande. Då således den luft, som upptogs till undersökning, ej 
blifvit silad, var det troligt att dammpartiklar, deribland äfven organiska, skulle inkomma 
i röret, samt att de, under den tid, som sedan dess förflutit, förmultnat derinom, och 
dervid förtärt en del af den inneslutna luftens syre. Denna förmodan, som jag visser- 
ligen ännu anser till en del för riktig, skulle visserligen förklara det anmärkta förhållan- 
det uti de prof, som tagits under de varma och torra månaderna; men för de fuktiga 
och kalla kan den icke vara tillräcklig. 

En annan och bättre förklaring, och som tillika uppdagar ett förhållande, som jag 
visserligen icke väntade, erhöll jag mellertid förlidne höst. De luftprof, jag sjelf förut 
hade uppfångat, voro tagna uti 2:dra våningen af huset N:o 1, Norra Tullportsgatan, vid 
Johannis Plan. Detta hus ligger högt och fritt, och omspelas åf vindar från alla håll. 
Profven voro tagna medelst aspirator genom ett glasrör, som räckte flera fot utom fön- 
stret, och luften fick passera genom ett rör med intorkadt, icke smält, chlorcalcium, samt 
ett annat fylldt med bitar af kalihydrat, innan den inkom i uppsamlingsrören, hvarefter 
dessa afsmältes. 

Medeltalet af syrebalt räknad uti volumprocent, som analyserna af dessa luftprof gåf- 
vo, utgjorde 20,9, med ett maximum af 20,961 och ett minimum af 20,806. När jag seder- 
mera, förlidne höst, flyttade till min nuvarande bostad, Holländaregatan N:o 13, omkring 
100 alnar aflägset från det hus, hvarest Hr W. npptog sina prof, fann jag utaf de ana- 
lyser af, på samma sätt upptagen, luft, jag här gjort, ett medeltal syrehalt af 20,716, 
med ett maximum af 20,802 och ett minimum af 20,615. Medeltalet af syrehalt uti de 
Wallmarkska profven har utgjorts af 20,679, men med vida större skilnad mellan maxi- 
mum och minimum, än uti de af mig tagna. 


ANALYSER AF ATMOSPHERISK LUFT I STOCKHOLM. 5 


Innan jag anför dessa analyser, får jag nämna, att luften i de Wallmarkska rören, 
innan den uppsläpptes i eudiometernh, först öfverflyttades i en slags eprouvett, uti hvilken 
på ena sidan, medelst en vattendroppe och uppvärmning, litet chlorcalecium hade fått ut- 
kristallisera, samt litet kalihydrat på lika sätt var utkristalliseradt på den andra. Luft- 
profvet lemnades nu i eprouvetten under 24 timmar, hvarigenom hvarje spår af ammo- 
niak och kolsyra borttogs. Amnalyserna äro gjorda medelst af mig sjelf delade och med 
största omsorg kalibrerade eudiometrar af 800 a 900" längd. Luftvolumen har alltid 
blifvit mätt i maximum af fuktighet, afläsningarne äro gjorda med tub på tillräckligt af- 
stånd från röret, samt på det sätt att alltid thermometern och öfre qvicksilfverniveaun 
först blifvit aflästa, så att den förändring i temperaturen, som kunde uppkomma genom 
en persons innevarande i rummet under de korta ögonblick, som härtill varit erforderliga, 
med fullkomlig säkerhet icke kunnat uppgå till 0,05 thermometergrad. 


Såsom prof på huru sinsemellan öfverensstämmande resultaterna af eudiometrisk 
analys blifva, när all nödvändig noggrannhet är iakttagen, anför jag 3:ne analyser, an- 
ställda på samtidigt tagna prof, och gjorda på sådant sätt, att af det första profvet in- 
släpptes blott en mindre del, utaf det andra mera, så att halfva röret fylldes, och utaf 
det 3:dje alltsammans, för att sålunda pröfva eudiometerns kalibrering till hela sin längd. 


a. gaf. . ..O = 20,629) 
Se Tab. under N:o 19, a, b, ce. lb. » .. . .QO = 20,584) Med. = 20,615. 
CAD. A0I-=20!633 


Jag anför nu här resultaterna af analyserna. 


Prof af atmosferisk luft, tagna af Hr W. huset N:o 1, Adolf Fredriks Södra 
Kyrkogata, 1:sta våningen, omkr. 25 fot från marken. 


INFÖRTS ONS NOM relik olte ae rese O = 20,938 
NER ia AV IG BYSTEN RARE O = 20,862 
RT 3 ALL SA Os Late ÄT segel a ke for ke ahsn nea O = 20,747 
AL en GE EIS OT rdr lö on fa a Jeppen el ör je (OKI 
EN AN fe) er LOS IVL SL Sörensen dh Je fe) JAG oj Fe O = 20,858 
se ERE håg äl) "a RAN AASNENA O = 20,486 
Pn SAG 0 LG 10 0 0 or AN IN EL O = 20,565 
NS Ny Tåg Il 0 beer ee O = 20,511 
Sr) DE Maa] lm Nb RR bår lr O = 20,495 
AON CL SEP ere beg er ere ve O = 20,833 
P3 [ll Ko forn (6 1 LD ONS Sy PORET SOON . .0 = 20,880 
NE = "le TD SCEN slug gäl Ha SR are O = 20,829 
SIE Be rs KOBE I de NIAgo bor ka ESR O = 20,452 
HH 14, — di 2 Feblape gfere eken a 0=020,635 
cl ö a (ör, TVIST Valea a eNrete a rean, na 0 20542 
BO — adlig LA Tr a oas ene O = 20,666 
PR = oc: 1 MAJS Ores delen nga O = 20,945 
ISA id. I SUM de ngr ee a O = 20,696 


6 J. BAHR, 


Prof af atmosferisk luft, tagna af mig, huset N:o 13, Holländaregatan, 3:dje vå- 
ningen, omkr. 38 fot från marken. 


N:o 19. 1857, d. 21 Nov. kl. 12.t=>—4"0 korr. Bar. 759,02. halfmulet. Vind V. ....0=20,615 
» 20. 185870d;24 Jan. Vkl T2C="FA0 777,9. fullt klart. » N.V...0=20,714 
» 21 d. 5 Febr. kl. 5 e.m. t=+3"0...... 744,6. mulet. » V.S.V.. 0 =20,749 
» 22 d. 9 Febr. kl. 4 e.m.t=+4"0 ...... 733,5. klart. » S.V....0O=20,707 
» 23 d;:11 Febr. kl. 3 e.m. t=+4"5 ...... 745,0. klart. ». NAV. 020802 


Prof af atmosferisk luft, tagna af mig, uti huset N:o 1, Norra Tullportsgatan 
vid Johannis Plan, 2:dra våningen, omkr. 30 fot från marken. 


IN:or 245 306,4 der 2 DEC sees 0 = 20,908 
EPA ISO OF IL ND Gp REDS ODD 0 = 20,806 
AZ Oc aret Cr EM JUR orena is lslkS OEN0T 
RN fö lö AA FA Jr DAN NG Ls SSE OR UNS O = 20,961 


Det synes sålunda, att den luft, hvaraf prof tagits vid Holländaregatan, är märk- 
ligt syrefattigare, än den som tagits vid Johannis Plan, samt att, ehuru medelresultatet 
af analyserna af de prof, hvilka både Hr W. och jag tagit, ungefärligen öfverensstämmer, 
likväl oscillationerna i de förra äro ganska stora, eller ifrån 20,938 till 20,452. 

Den särdeles låga syrehalten uti en del af desamma anser jag mig kunna tillskrifva 
det skäl, jag förut anfört, nemligen den omständigheten, att luften vid upptagandet icke 
blef silad, hvarigenom organiska dammpartiklar kommit att medfölja, hvilka sedermera 
uti rören förmultnat och bidragit till syrets förminskande. Men denna omständighet kan 
blott gälla såsom en bidragande orsak, och det inflytande dessa organiska partiklar kunnat 
utöfva på luftens sammansättning, när den sedan, efter flera års förlopp, analyserades, 
måste hafva varit ganska olika i qvantitatift hänseende samt beroende af de meteorolo- 
giska förhållanden, som vid hvarje profs upptagande förefunnits. 

En allmän och för hvarje särskildt tillfälle i mer eller mindre mån gällande orsak 
måste derjemte hafva varit förhanden, och denna kan man icke söka annorstädes, än uti 
de 2:ne ställenas olika läge. Det vill nemligen synas, som om uti dalen under höjden vid 
Johannis Plan, samt i trängseln mellan husen, den utaf både förbränning samt andedrägt 
och förmultning förändrade luften icke hinner att tillräckligt fort diffunderas och försvinna 
uti den öfriga friskare atmosferen, såsom fallet måste vara på det andra högre och friare 
. belägna stället. 

Såsom specifikt tyngre måste den genom andedrägt och förmultning bildade kolsyran 
så länge som möjligt qvarhålla sig vid en lägre höjd, och den genom skorstenarne ut- 
gångna tendera att begifva sig ned. Det har händt mig någon gång, att då syrgas blif- 
vit uppsläppt i ett eudiometerrör, som innehållit brännbara gaser, men jag försummat att 
efteråt sätta luftkolonnen i rörelse, förbränningen blifvit ofullständig, när jag flera timmar 
efteråt låtit blandningen detonera: ett bevis, att diffusionen med vissa och tyngre gaser 
icke försiggår så särdeles fort, samt att den tyngre syrgasen till en del qvarhållit sig nära 
oblandad öfver qvicksilfverytan i röret. Det låter då jemväl lätt inse sig, att på någor- 
lunda tätt bebyggda ställen, och när icke tillfälligtvis blåst och starka vindar råda, at- 
mosferen till en viss höjd öfver marken, antagligen föga öfver skorstenarne, skall visa 
någon olikhet i sammansättning. 


ANALYSER AF ATMOSFERISK LUFT I STOCKHOLM. 7 


För att möjligtvis pröfva detta, har jag tagit ett par prof af luft från ett högre 
beläget ställe, nemligen från Adolf Fredriks kyrkotorn. Här var ej gerna tillfälle, hvarken 
att taga profvet med en vanlig aspirator, ej heller att på stället tillsmälta ett uppsamlings- 
rör; utan togs profvet medelst sugning med munnen genom ett längre glasrör, dervid 
jag för hvarje utandning aflägsnade mig något från den lilla medikamentsflaska, hvaruti 
profvet togs. Denna hade på insidan fastsmälta, på sätt förut nämndt är, chlorcalcium 
och kalihydrat, och tilltäpptes sedermera med en väl slutande kork, öfverdragen med en 
tunn hinna af kautschuk. Omedelbart efter hemkomsten uppsläpptes profvet öfver qvick- 
silfver. 

Dessa prof gåfvo följande resultat: 

N:o 28. 1858, d. 12 Mars, profvet taget i vestra oxögat . .. OQO = 20,912 
» 29. — Cd. 22 Mars, » » — på öfversta balustraden. O = 20,826 


I fall man äger rättighet att draga slutsatser af blott 2:ne prof, vill det synas, 
som utblandningen af det lägre luftlagret ännu icke vid denna höjd hunnit fullständigt 
försiggå. Ett, för öfrigt alldeles Ododigt! prof, taget utanför staden vid nya Kyrkogården, 
visade att här var Rene sammansättning fullt nose 


N:o 30. 1858, d. 4 Febr., prof taget vid nya Kyrkogården . . O = 20,979 


Om nu, såsom jag här ofvanföre antagit, produkterna af förbränning af alla slag, 
samt den ofullständiga diffusionen af dessa SROM är orsaken till det Ubseryenade mi- 
nus i atmosferens Sovelelh i denna del af Stockholms stad, så borde äfven den produ- 
cerade kolsyran bestämmas. Emellan 20,90 samt 20,72 är en skilnad af icke mindre än 
0,187, en qvantitet som icke bör vara omöjlig att observera. Jag har också försökt det; 
men de differenser, jag erhållit, hafva varit så små, att det varit omöjligt att med visshet 
säga, om de utgjort verkliga skiljaktigheter, eller endast observationsfel, hvarföre jag till 
och med måste anse onödigt att ens ordentligt anteckna dem. På eudiometrisk väg, och 
med qvantiteter af endast 60 till 80 kub. centimeter luft, är det ej att tänka på att i 
detta afseende få en noggrann siffra. 

Derföre anställde jag försök med en större qvantitet luft, der kolsyran vägdes. 
Medelst aspirator uppsögs luft, som fick passera genom 2:ne U-rör, fyllda med pimstens- 
bitar, indränkta med svafvelsyra, till vattnets och ammoniakens upptagande, samt derefter 
3ne andra dylika rör, det ena med medelst kalilösning släckt kalk, i ena benet, och bitar af 
fast kalihydrat i det andra; det andra röret fylldt med kalibitar, samt slutligen det tredje 
med pimsten och svafvelsyra. Detta sista för att upptaga det vatten, som möjligtvis blif- 
vit ryckt ifrån kalihydratet. Emellan det sista röret och aspiratorn var insatt ett Liebigs- 
rör med conc. svafvelsyra, dels för att förhindra diffusion af vattengas från vattnet i aspi- 
ratorn, dels för att kunna observera huru fort luftblåsorna efterfölja hvarandra. Derefter 
fingo 14 litres droppvis afrinna. 

Försöket började kl. 6 om morgonen d. 23 Mars, och var slutadt 5'30' e. m. Half 
klar himmel; V.N.V. med svag blåst. Dagens medeltemperatur = +8"16. 

Korr. Bar. vid försökets början . . . . -.- = 758,71 Med. Bar. = 757,66 

» » » » slut SN AAT = 756,6 
Vattnets temp. i aspiratorn vid början. .= +15"0 | Luftens medeltemp. i 
» » » » slut . ..= +16"0) aspiratorn..==>15"5 


8 J. BAHR, 


Uti det Liebigska röret hade luften att öfvervinna en svafvelsyrehöjd af 507” sva- 
rande mot 6,6”” qvicksilfver. 


Vattengasens tension vid 155. ...... KSM 
Svafvelsyrekolonnen . . ..... +... + = 6,6 
19,712 


Således 757,66 —19,712 = 737,95””" utgörande trycket inne i aspiratorn. 
14000” luft vid +15"53 samt 737,95”” = 12864 vid 0” och 760"" 
Rören för vattengasens upptagande hade vunnit i vigt = 0,0756" 

» HE IKE oc do odd I KG NAD INN = 0,0128” 
Hvilket gör vattengas vid 816 samt 757,66" = 7,521 vol. pro 1000 
Samt kolsyra likaledes vid 816 samt 757,66”" = 5,250 vol. pro 10000 

Ett litet fel, för hvilket ingen korrektion kunnat göras, men som i alla fall icke 
kunnat utöfva något märkbart inflytande till förstoring af den erhållna kolsyrevolumen, 
torde härvid kunna anmärkas, nemligen att jag räknat luften i aspiratorn, såsom varande 
i maximum af fuktighet, hvilket väl icke kanhända var fullt händelsen, enär den inkom- 
mande torra luften, som ej fick passera genom vattnet, väl ej kunnat hinna att genast 
fullt mätta sig med vattengas. 

Då vinden under dagens lopp var någorlunda stark, samt V.N.V., voro omständig- 
heterna för diffusionen i atmosferen ganska gynnande, och man kan gerna antaga att kol- 
syrehalten i densamma ej kunde vara i sitt maximum. 

Det kan derföre icke blifva något fel, om man betraktar detta resultat såsom åt- 
minstone icke öfverstigande medelvärdet, men detta medelvärde är i alla fall stort nog, 
såsom utgörande mera än 307 öfver det normala förhållandet. 

Detta bekräftades af ett nytt försök, som jag anställde d. 28—29 Mars, och som 
gaf i det aldranärmaste samma resultat. 


Försöket började d.28 Mars 5'50'e. im. korr. Bar. = 751,411 


albröjs Tse KO0Te Mm. » =75142 Ir 
fortsatte 29.7 > 16 Of ms FJ SRERE 
slutade. s.cd-r 0 ror 0 er ma » = 744,250 


Vattnet (= luftens) medeltemp. i aspiratorn = +14"5. 

Yttre luftens medeltemp. = +5"3. Vinden V.S.V. starkt mulet, nästan dimma. 
Svafvelsyrans höjd i Liebigska röret = 40"" = 5,3" qvicksilfver. 

Den genomrunna vattenqvantiteten utgjorde 14 litres. 

Vattengasens elasticitet vid 145 = 12,298"" 

Svafvelsyrekolonnen. . ...... = 5,3 


17,598 
Således 748,935—17,598 = 731,337"”" utgörande trycket inne i aspiratorn 
14000” luft vid 145 samt 731,337"" = 12793” vid 0” och 760" 
Rören för vattnets upptagande hade vunnit i vigt 0,0743” 
» AE IRORMPAN oc o9 Og BS BANG LJ c 0,0126” 
Hvilket gör kolsyra vid +5'3 samt 748,935"" = 5,181 vol. p. 10000 
samt VALbenOASkL «je sc « «esi 7.464 vol. p. 1000 


I 


Dessa 


ANALYSER AF ATMOSFERISK LUFT I STOCKHOLM. 9 


Dessa 2:ne försök instämma med hvarandra så nära, eller i ena fallet med en skil- 
nad af 0,07 vol. pro 10000, och i det andra med 0,06 vol.-pro 1000, att jag utan all fråga 
mera måste tillskrifva denna öfverensstämmelse en särdeles tillfällighet, än min egen nog- 
grannhet. Jag hade i sjelfva verket väntat ett helt annat resultat, till följd af atmosferens 
beskaffenhet för tillfället. Den var nemligen föga genomskinlig, så att på morgonen före- 
mål på några hundrade alnars afstånd med svårighet kunde urskiljas, och fortfor hela da- 
gen att vara starkt mulen. Det var då troligt, att de uti densamma spridda små vatten- 
blåsorna skulle absorbera dess kolsyra, samt att denna, sammanlagd med den fria diffun- 
derade qvantiteten, skulle sedermera gifva en större vigt på vågen. Försöket förtjenar 
mellertid omgöras när mycket stark dimma inträffar. Det skulle kanhända, i fall det 
lyckas, gifva en förklaring öfver den stegrade växtligheten och den bjerta grönskan hos 
vexterna på fuktiga ställen och i drifhus. 

Vid den förra kolsyrebestämningen hade jag försummat att till eudiometrisk analys 
upptaga prof af samma luft, som genomströmmade apparaten. Vid den sednare infogade 
jag några insamlingsrör, näst frn det Liebigska Sva NERE rond hvilka vid försökets 
slut afsmältes. vändas analyser deraf gåfvo: 

N:o 31. Atm. luft af d. 29 Mars. ....... O = 20,680 
» 32. » » SIDE RAVSRG: ONeM O = 20,691 
och hvilka således icke skiljde sig från hvarandra med mera än 0,011 procent. 


Då nu 1 vol. kolsyra uppkommer för hvarje vol. genom förbränning försvunnen 
syrgas, så, om man lägger det antagna, för öfrigt sannolikt ganska låga, medelvärdet af 
0,05 procent kolsyra vare sig till den funna syrehalten i dessa båda sednare analyser, eller 
till det medelvärde af syreralt, jag förut funnit i analyserna af luft. upptagen vid Hol- 
ländaregatan, så fås i förra fallet en syrehalt i luften af 20,742 och i det sednare af 
20,772, hvilket ännu med 0,212 eller 0,178 procent understiger det normala medelförhål- 
landet. Ett så stort fel i analysen, som + procent är omöjligt att begå. Jag tror fastmer, 
att denna skilnad skulle till en del försvinna, om man kunde taga i betraktande den andel 
af andra gaser, som förefinnas i atmosferen. Utan allt tvifvel måste der finnas något kol- 
oxid, troligen äfven något kolväte af CH” samt kanhända fri vätgas. Olyckligtvis kunna 
dessa ej hvarken qvalitatift eller qvantitatift bestämmas. Genom att låta silad och från 
kolsyra och vatten befriad luft stryka öfver glödgande kopparoxid, kan man väl få kol- 
syra och vatten, men hvilka gaser, som vid sin förbränning bildat dessa produkter, är omöj- 
ligt att säga, då man ej känner deras ursprungliga volum. Jag har likväl tänkt ut ett 
sätt, att, under förutsättning, att inga andra brännbara gaser, än de nämnda tre, före- 
finnas i atmosferen, qvantitatift bestämma desamma. Men då de måste förefinnas i så 
försvinnande små qvantiteter, att ofantliga volumer af luft måste användas, har det synts 
mig vara bäst, att uppskjuta dermed, tilldess försöket kan göras under de mest gynnande 
omständigheter, nemligen den varmaste årstiden under högsommaren. 


Utan all fråga betyder ett minus af till och med ett par hela procent i luftens 
syrehalt, betraktadt endast och allenast såsom en blott minskning af detta ämne, föga i 
sanitärt hänseende. Så mycket mindre kunna några ytterst små bråkdelar af en procent 
vara af något inflytande. Sedd ur denna Sam är frågan helt och hållet utan vigt. 

E. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 9. 2 


10 J. BAHR, 


Annorlunda blir deremot förhållandet, om man betraktar detta minus såsom en exponent 
af det försenande som äger rum uti den diffusionsprocess, som försiggår i atmosferen. 
Det är nemligen icke de i ett så förtunnadt tillstånd närvarande kolsyre-koloxzid- och kol- 
vätegaserna, som kunna utöfva något inflytande på befolkningens helsotillstånd i en större 
stad. Men det är klart, att äfven andra ämnen, som förefinnas, visserligen i så försvin- 
nande liten qvantitet, att deras upptäckande och bestämmande kanhända alltid skall gäcka 
äfven de finaste undersökningar, men hvilka vi icke utan skäl tillskrifva ett ganska mäk- 
tigt inflytande på det allmänna helsotillståndet, — nemligen hvad man kallat miasmer — det 
är klart, säger jag, att dessa ämnen vid en trögare diffusionsprocess skola komma att göra 
ett längre uppehåll i den atmosfer, vi inandas, och derigenom få mera tillfälle att inverka 
på organismerna. 

Jag vidfogar här en tabell öfver afläsningarne vid hvarje af de anförda analyserna. 
Qvicksilfverpelarens höjd uti eudiometerröret är uttryckt med h; t = temperaturen, a = 
den ursprungliga luftvolumen, b = samma luftvolum + den tillsatta vätgasen, c = volumen 
efter detonation. Uti den kalibrerade volymen är inräknad korrektionen för qvicksilfrets 
kullrighet i röret, och korrektionen för den vid förbränningen bildade vattengasen är in- 
tagen uti beräkningen af procenthalten af syrgas. 


ANALYSER AF ATMOSFERISK LUFT I STOCKHOLM. 


E— EE SE AE EEE EEE 


Verklig vol. 
Korr. Bar. vid 02 och 
1000" 


EO 


a. | 277,91 290,332 | 176 1330,3| 0.1 114,977| 757,02 | 112,585 
1. I) b. | 352,7 | 374,629 | 172 | 254,9 | 0,75 114,605| 756,39 | 171,835 
261,3 | 272,260 | 168 | 347,2 | 1,0 I14,241| 754,66 | 101,115 
a. | 263,9 | 274,984 | 174 344,6 | 1,03 |14,790) 764,71 | 105,045 
2. b. | 335,4 | 355,362 | 16”9 1272,51 0,8 |14,331| 758,62 | 158,155 
247,0 | 256,575 | 174 |361,4 | 1,1 |14,790| 758,22 1 92,409 


N:o. Afläst vol.| Kalibr. vol. [ta Vatteng. el. 


a. | 419,7 |453,269 | 112 1424,6 | 0,8 | 9,923)| 757,09 | 140,805 

3. (| b. | 535,0 | 588,731 | 11”3 1308,0| 0.6 | 9,989) 757,02 | 248.550 
444,2 | 481,924 | 113 1399,8 | 0,8 | 9,989) 756,72 | 160,910 

a. | 406,0 | 437,431 | 10”45 | 436,2 | 0,8 | 9,443| 753,63 | 130,065 

4. lb. 1 511,31 560,626 1104 1329,21 0,6 | 9I,412] 753,23 | 224,230 
422,9 | 456,997 | 92 1419,.1 | 0,7 1 -8,690) 752,03 | 143,640 

a. | 431,1 | 466,608 | 6 1410,9 | 0,7 1 8,925| 751:31 | 149,725 

3. (lb. | 540,8 | 595,433 | 98 1299,7 1 0,5 | 9,045| 750,37 | 254,145 
444,9 482,750 | P8 |1397,2 | 0,7 9,045| 749,87 | 160,445 


a. | 444,0 | 482,688 | 79 1|398,4 | 0,5 | 0,000) 755,55 | 167,800 
6. (| b. | 560,51 618,630| 78 1|280,5/| 0,4 | 0,000| 748,68| 281,810 
461,5 | 501,893 | 84 1|380,4 | 0,5 | 8236! 755,05 | 178,680 


a. | 402,3 | 422,526 | 72 1376,3 | 0,5 | 7,595| 752,31 | 151,855 
7. (| b. [499,9 1521,907 | 7'251278,1| 0,3 | 7,621| 751,75 | 237,100 
294,0 1 414,062 | 60 1387,2 1) 0,4 | 6,998) 747,59 | 143,345 


a. | 397,0 1 417,116 | 82 |384,1! 0,5 | 8126! 756,54 | 147,755 
305,3 | 527,550 | 46 | 274,7 | 0,2 | 6,357| 759,81 | 248,400 | 
403,3 | 423,557 | 52 13753,9 | 0,3 | 6.625) 760,93 | 157,420 


a. | 412,8 | 433,279 | 44 |365,4 | 0,3 6,270| 757,19 | 164,500 
. | 540,41 562,700 | 5"251237,3 | 0,2 | 6,648) 756,16 | 282,910 
ce. | 433,1 | 454,104 | 5745 | 345,2] 0,3 | 6.740) 759,94 | 181,795 


a. | 341,9 | 362,704 | 18"65 | 266,1 | 0,85 115,995) 760,64 | 162.765 | 
456,4 | 495,780 1192 | 151,1] 0,5 |16,552]| 760,91 | 275,035 | 
354,3 | 376,640 | 19"0 |254,0 | 0,8 |16,346! 761,68 | 173,305 | 


370,5 | 395,284 | 1875 | 236,5 | 0,8 116,0951| 757,42 | 187.005 


480,1 | 524,506 [181 |125,8| 0,4 |15,454 | 762,57 | 305,825 
c. | 370,0 | 394,709 | 186 |237,0 | 0,75 |15,945| 762,82 | 188,675 


2 
- 


- 
fo 


O 


-- 

= 
SE BE er 

=P 


Dp) 
- 


—— 


OQ OQ (€] 


EN 
(se) 


Verklig vol. 
vid 09 och 
10007” 


173,335 
283,065 
174,615 


181,085 
302,265 
191,155 | 


133,055 
224,970 
142,545 


177,020 | 
303,645 
194,550 
201,775 
331,250 
209,220 
155.830 | 
262,960 
165,040 
157,105 
253,140 
155,530 


83,234 
144,01 
92,483 
97,244 
155,44 
95,350 
111,725 
168,715 
99,512 


229,93 
487,08 


FJÄRR IANERA 
| | 
Afläst vol.| Kalibr. vol. t | h Kör Vatteng. el.|  Korr. Bar. 
för h. 
304,1 | 376,449 | 204 1253,2 | 0,9 |17,826 | 764,97 
463,5 | 904,331 | 209 1|143,0 | 0,5 118,383! 765,17 
357,0 | 379,805 | 21"8 |250,5 | 0,9 |19,423| 765,42 | 
433,0 | 454,002 | 615 | 346,3 | 0,37 | 7.071! 760,85 
358,3 | 580,674 | 675 1219,9 1) 0,251 7,367| 760,74 i 
443,0 | 464,257 | 61 1335,8 | 0,35 | 7,047| 763,42 
368,7 | 388,295 | 66 1|408,5 | 0,5 7.392) 766,28 
475,8 | 497,613 | 63 1300,6 | 0,3 | 7,1441 769,96 
375,2 | 394,92 48 -1401,9 | 02 6,445 | 775,41 
417,0 | 437,59 2 |1357,1| 0,3 6.763 | 775,87 
548,0 1 570,328 | 6151225,1! 0,24! 7,071! 776,10 I 
438,0 | 459,129 | 61 -1336,.1 | 0.351 7,047| 776,02 
445,0 | 446,314 | 4"5 |329,0 | 0,25 | 6,313| 775,74 
571,8 | 594,2 48 |201.2 1) 0,16 | 6,445| 774,76 
. 1451,0 | 472,467 | 1 13230 | 0,3 6,580 | 773,81 
414,0 | 446,63 48 1412,0 | 0,34 | 6,445| 773,14 
321,0 | 571,85 4”15 | 304,1 | 0,2 6,161 | 776,78 
423,0 | 457,119 | 47 -1403,0 | 0,3 6,401 | 776,31 
416,0 | 448,961 | 72 |407,2| 0,5 | 7,595| 773,46 
516,1 | 566,183 | 73 306,2 | 0,4 | 7.647) TT2,44 
415,8 | 448,724 | 80 1|407,6 | 0,6 8,017 | 771,81 
. (338,0 854,6 | 645 512,1 | 0,56 | 7,217| 759,02 
421,4 |455,254 | 66 |422,8| 0,5 | 7,292| 753,54 
331,9 | 375,769 | 695 1 493,1 | 0,6 7,467 | 752,20 
302,2 1376,409 | 68 1492,8] 0,6 | 7,392| 763,40 
430,3 |465,684 | 74 1413,9 | 0,5 7,699 | 763,92 
350,4 | 374,274 | 78 1494,7 | 0,66 | 7,91 | 763,92 
| 
374,3 | 401,452 | 72 [470,7 | 0,6 7,595| 763,36 
446,0 | 484,056 | 7"351398,1 | 0,5 | 7.673) 763,21 
337,0 | 381,835 | 7'451488,1| 0,6 | 7,725| 762,60 
495,9 | 542,229 | 102 1327,0 | 0,56 | 9,288| 775,59 
700,1 | 783,412 | 105 1120,8 | 0,2 9,474 | 775,70 
595,9 | 660,401 | 104 |225,8] 0,4 | 9,412| 775,50 


344,10 


ANALYSER AF ATMOSFERISK LUFT I STOCKHOLM. 


 — — —- Ä +rtrHAEEOOIees——— 
Kör Verklig vol. 
t. h. för h. Vatteng. el. |  Korr. Bar. vid 09 och 

- 10007" 


E—— OO EA EE EE — — 
468,0 | 509,704 | -4"8 1361,9 | 0,3 | 6,445 | 728,99 | 180,805 
581,4 | 643,437 | 49 | 247,3 | 0,2 | 6,490|) 728,31 | 300,075 


N:o. Afläst vol. | Kalibr. vol. 


a. 
b. 
c. | 476,0 | 519,074 | 48 1353,9 | 0,3 | 6,445| 727,54 | 187,455 
a. | 371,7 | 398,433 | 8'251459,0 | 0,65 | 8153) 735,60 | 104,105 
b. | 457,8 | 497,645 | 82 |373,1| 0,5 | 8126) 736,51 | 171,910 

373,0 | 399,9 82 1458,3 | 0,6 8,126| 741,87 | 107,195 


a. | 507,4 | 556,004 | 85 1322,6 | 0,5 | 21 745,29 | 223,705 
b. | 629,9 | 700,589 | 76 1198,3 | 0,26) 7,804| 751,95 | 372,225 
511,3 | 560,697 | 7'9 |318,3| 0,4 | 7.964] 752,53 | 232,525 


a. | 154,0 | 156,748 | 86 1432,2 | 0,6 | 0,0 756,24 | 49,338 
b. | 253,2 | 255.784! 70 1332,0! 0,4 1 0,0 755,62 | 105,745 
205,3 | 208,3 7'0 1380,4 | 0,45 | 7,492| 755,63 | T4TTT 


a. | 171,4 | 170,74 |16”75 | 440,6 | 1,26 |14,180| 764,34 | 50,005 
b. | 294,6 | 294,0 17"2 1316,3 | 0,9 1|14,605| 764,30 | 120,125 
. | 246,6 | 245,74 |18'5 |364,4 | 1,15 115,845) 764,44 | 88,893 
a. | 174,3 | 173,64 | 174 |487,7 | 1,3 114.790] 766,17 | 51,417 
b. | 288,2 | 287,56 |18'3 |322,8|) 1,0 115,65 | 765,97 | 115,485 


( 
4 
[ 
( 
d 
| 
| 
y 
| 
( 
d 
| 
J 
|| c. | 235,4 | 234,80 |17'3 |3875,7 | 11 |14.697| 766,11) 83.209 
| 
| 
| 
[ 
d 
| 
| 
| 


a. | 362,8 | 386,517 | 21"6 | 244,9 | 0,9 |19,187| 763,69 | 179,250 
b. | 486,4 | 532,02 |22'65,119,8 | 0,5 |20,451| 763,10 | 306,230 
c. | 379,0 | 405,072 | 2295 | 228,6 | 0,9 120,825! 766,07 | 193.440 


a. | 490,1 | 535,527 | $451339,6; 0,5 | 8263! 754,46 | 211,545 
b. | 632,8 | 704,199 | 795 1195,3 | 0,3 | 80171: 753,06 | 376,365 
522,3 | 573,361 | 765 | 307,0 | 0,4 | 7,830| 751,13 | 243,565 


| a. | 489,2 | 534,486 | 118 1342,0 | 0,7 1|10,322| 759,81 | 209,125 
b. | 621,9 | 691,135 | 11"0 1208,0 i 0,4 | 9,7921 758,66 | 359.605 
c. | 510,0 | 559,134 | 118 1321,2 1! 0,6 |10,322!| 758,26 | 229,07 


a. | 496,6 | 543,04 57 1324,3) 0,3 | 6,857| - 746,90 | 221,325 
b. | 635,1 '706,849 | 61 |184,1| 0,2 | 7,047 | 745,94 | 383,720 
c. | 520,3 | 571,038 | 58 |300,1)| 0,3 | 6,904) 743,65 | 244,325 


a. | 461,5 | 501,893 | 985 | 370,4] 0,6 | 9.070) 744,01 | 176,940 
b. | 602,5 | 668,074 | 98 |227,51 0,4 | 9,045| 744,50 | 327,850 
c. | 502,8 | 550,466 | 905 |328,4] 0,5 | 8603] 745,65 | 218,000 


14 J. BAHR, ANALYSER AF ATMOSFERISK LUFT I STOCKHOLM. 
—=—.—]= nm =—Ässooooeoeoeee————==742>see—===—=—0 


I 
Verklig vol. 
vid 0? och 
10007= 


N:o. Afläst vol.| Kalibr. vol. t. h. för h Vatteng. el.| Korr. Bar. 


Er i gse 


| a. | 523,2 | 574,402 | 94 1307,9 | 0,5 | 8807 | 746,03 | 238,670 
32. Ib. 669,7 | 747,349 | 1071 |159,7 | 0,3 | 9,227 | 746,15 | 416,200 
|| c. | 551,2 | 607,614 | 10"45 | 278,9 | 0,5 | 9,443 | 745,86 | 268,035 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR 


UNDER EN RESA I SÖDRA DELARNE AF 


CAPLANDET 


ÅREN 1853—1855 
AF 
J. F. VICTORIN. VY Af 


UR DEN AFLIDNES PAPPER SAMLADE OCH ORDNADE 
AF 


Ned en tafla. 


TILL K. VET. AKAD. INLEMNAD D. 16 AUGUSTI 1858. 


K. Vot. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. 


allan. styv tjälpild Kaldo so 


- RNRA 2 d ; ENN 


ÖRE Tr Bg BE PA FA FPA SERENA RANE NPA mer fäeere ung er 
: 5 - R LÄRA ” ut A 


(NR 
OM TA a 
| + 77 fbr ok i ” 
i ind 
A k Hå fn ara 4 
1 HOVA et fi i 5 ER en RB jä 


SERNER TR LÖR RN ut Te | na oral tjänar får KON RAR Lind 
VENT AS AN ar Hibte M ER Be fe TS TN ATT CN gg HEN 

| Finger 
Hö vsb förl UYR j ra osbyiänggnrreto bg vädår nog stallar 


5 | £ 
Ha JUNE Neat a Ah AO BE ar är eb 


IM AIG Å n > Y " få ” i 
- Ci ” AR e€ 
' H Ag AHO OEI - 
riv tål mA tror vi rå hl LANE AR 
) : k 
KT UR I py | | wä i” 29 6 yr ” RE 
C a å i 


tb megölrella SAR I KR BI 0 6 act kö 


ETT PITE Ar LR Ann dn [rr Up 
HYNERS förts nd Vt sne omlol 


FOA FS ENARE NEC 


sitae bear beod tt ta 


MÅ | 1 »” 4 så iv K 


ONE ON Od Jie AR 


SEA RUBIN RIn jr 1 
+ u tå eo 
hrtlrvt 2 Molte ” 


bat rd SA 


18 pain. alb 12 It: nävar DA i 


aft ör ; 


än IR 


>. 1 


jir?a ; ätt JA dåte 


2 AN 
sl 4 Bg dä 


FÖROR D. 


D: Capcoloniens Fogelfauna hittills ej blifvit skiljd från Cafferlandets, och LE VAILLANT 
i »Oiseaux d'Afrique» 1799—1808, dessutom förvirrat vår kännedom derom, genom att 
inblanda en mängd arter från Australien, Indien, Madagascar, Amerika o. s. v., är hvarje 
samling derifrån, med bestämdt uppgifna lokaler och på stället gjorda annotationer, af 
desto större vigt. 

De anteckningar, som vi här på ofvanstående grund meddela, äro gjorda under ett 
sexton månaders vistande i Caplandet af en ung man, JoHAN FREDRIK VICTORIN, som, ge- 
nom det han uträttat, visade att han var en af våra mest lofvande yngre Zoologer, och 
skulle, om han fått uppnå en vanlig lefnadsålder, säkerligen hafva gjort heder åt vårt 
land samt stor nytta åt vetenskapen. — Thy värr öfverlefde han ej länge sin återkomst 
till fäderneslandet. Men då vi nödgas beklaga att han icke sjelf fick tillgodogöra frukten 
af hvad han, med lika mycken ihärdighet som forskningsbegär och kärlek till vetenskapen 
hade åstadkommit, kunna vi dock med tillfredsställelse säga, att hans arbete ej blifvit 
gjordt förgäfves. Af de samlingar han hemförde”) är största delen förenad med Veten- 
skaps-Akademiens 1 Stockholm, — och vi vilja nu se till att äfven hans Zoologiska an- 
teckningar komma till nytta. 

Samlingarne äro gjorda med en ovanlig omsorg och skicklighet. Hvarje exemplar 
är ej blott utmärkt vackert och väl prepareradt, utan äfven försedt med anteckning af 
dag, ställe, kön, färg på ögon och fötter, dimensioner samt andra omständigheter, som 
kunna vara upplysande; — och antalet af Foglar och Däggdjur är dessutom så betydligt, 
att det tyckes innefatta de flesta arter, som bebo de trakter, VicToRIN hufvudsakligen be- 
sökte. De hemförda Amfibierna utgöra visserligen blott en ringa del af de arter, som 
finnas inom Colonien, men sakna dock icke intresse. Slutligen har han, utom »Samlings- 
kataloger», fört vidlyftiga Journaler (till största delen på Engelska språket), dels under 
namn af »Zoologiska Anteckningar» — hvarutur det mesta af nedanstående arbete är hop- 
samladt — dels under namn af »Dagbok», hvaruti han skrifvit om nästan allt hvad han 
sett: så väl om djuren som landets öfriga produkter och beskaffenhet, invånare och märk- 
värdigheter. Ur sistnämnda källa samt ur bref till hemmet meddela vi här såsom in- 


”) Dessa voro följande: Däggdjur 83 numror af 30 arter, Foglar 517 numror af 153 arter, Amfibier 20 af 14 
arter, summa 197 arter Vertebrata i 620 numror, hvaribland äfven cranier och skeletter äro upptagna. Der- 
till komma 31 Fogelägg af 11 arter. Vidare öfver 2,000 Insekter, ett mindre antal Snäckor, Invertebrata i 
sprit, Orter, Lafvar, Frön, Lökar m. m. 


4 J. W. GRILL, 


ledning en kort öfversigt af hans resa samt de orter han besökte. Men man torde ej finna 
öfverflödigt att några underrättelser om hans korta lefnad förutsändas. 


J. F. VICTORIN var född på Qvarns bruk i Krigsbergs socken af Östergötland den 
24 Februari 1831. Han var äldste sonen till numera aflidne Brukspatron P. H. VICTORIN 
och dess ännu lefvande maka, fröken H. L. WeEstrInG. Hans medfödda böjelse för natu- 
rens studium torde kunna anses såsom ett arf på mödernet, ty han var dotterson till 
Archiatern J. P. WesTtriSG, författaren till Svenska Lafvarnes Färghistoria. Efter under- 
visning i hemmet samt vid Linköpings Skola och Gymnasium, blef han om hösten 1851 
Student i Upsala, hvarvid han erhöll betyget Laudatur både i Naturalhistoria och Mathe- 
matik. Utom att han hade grundliga klassiska studier och god bildning i allmänhet, kunna 
vi anföra att han egde en icke vanlig fallenhet för teckning och målning, hvarpå flera från 
resan hemförda ritningar äro talande bevis. Af alla ämnen var det dock Naturalhistorien, 
som låg honom närmast om hjertat, och för dennas skull företog han sommaren 1852 en 
utfärd till Öland; men hans lifliga fantasi, hans längtan till hafvet och åtrån att studera 
mindre bekanta föremål, kräfde en rikare Fauna än den vårt land har att bjuda på. Hans 
håg stod till »Caplandet eller Indien, Australien, Madagascar eller något annat föga be- 
sökt land». 

Till helsan var VICTORIN ej stark; han hade bestämda anlag för lungsot, hvilken 
sjukdom slutligen förde honom i grafven. — Så väl för att tillfredsställa hans begär efter 
forskning, som för att låta honom, om möjligt, i ett varmare klimat förbättra nyssnämnda 
sjukliga anlag, satte honom de ömma föräldrarne i tillfälle att år 1853 företaga den resa, 
som blef hans lefnads mål, och hvarom denna uppsats handlar. Men knappt återkommen 
derifrån, måste han intaga sjukbädden, och efter nära fem månaders lidanden afled han i 
kretsen af sina anhöriga den 3 November 1855, i en ålder af 24 år och 8 månader. 


För att anträda färden till Sydafrika afreste ViICTORIN i Juni 1853 öfver Stockholm 
till Umeå, derifrån han den 21 Juli afseglade med briggen Nordpolen, och anlände efter 
114 dagars oafbruten resa till Capstaden den 11 November samma år. Han inskränkte 
här sina excursioner till Taffelberget, de närliggande sandfälten och det 5 mil") från sta- 
den belägna Rondebosch, der han från den 21 December hade sin bostad. Under vistan- 
det i dessa trakter inskrefvos 117 Vertebratnumror i Samlingskatalogen. Här samman- 
träffade han med J. WAHLBERG, under det denne förberedde sin resa till Damaralandet 
och sjön N'gami, hvarifrån han aldrig återvände. Äfven han hade annars ämnat sluta sin 
vistelse i Sydafrika med »en tour kring södra regionerna af Colonien», och det vill synas 
som om samtalen med honom stärkt ViCTORINS redan förut fattade beslut att göra Knysna 
till hufvudstationen för sina forskningar. 

Den 27 Februari 1854 seglade VICTORIN från Capstaden, och ankom efter 5 dygn 
till Mosselbay. Nejden häromkring är flack och sandig, här och der stenig, öfverallt be- 
växt med taggiga buskar, till största delen af andra genera än kring Capstaden. 'Vild 
Aloö; ofta mer än manshög, såg han här första gången. — Från Mosselbay färdades han 


”) Här menas alltid Engelska mil, när icke annorlunda står utsatt. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. EF. VICTORIN. 5 


med oxvagn 35 mil inåt landet till Georgetown "); derifrån ostligt, långs hafskusten, 
hvarunder det storartade Kaymansgat passerades; och anlände efter 40 mil från George- 
town, den 15 Mars till Knysna, som han kallade »sitt förlofvade land». Hela trakten, sedan 
man mellan Mosselbay och Georgetown passerat Brackriver, består af lerblandade kullar, 
beklädda med lägre buskar, och i ravinerna skogar, med rik mångfald af ormbunkar och 
dylikt. Det härstädes öfvervägande trädslaget är »the Yellow-woodstree (Podocarpus elon- 
gatus)», hvars stam stundom är 4—6 fot tjock och delar sig till krona vid 50 fots höjd; 
trädets form påminner något om Ekens, men dess blad likna snarast Idegranens; vidare 
»the Stinkwoodstree (Laurus bullata)», något liknande vår Alnus glutinosa, o. s. vV. 

- Knysna — der VICTorRIN uppehöll sig längsta tiden, nemligen 83 månader, och der 
Vertebratsamlingen växte från 117 till 604, eller med 487 numror — är en liten by, med 
ett par hundra invånare, hvita och svarta. Den är belägen nära hafvet, vid nordöstra 
stranden af Knysnariver, och består af omkring 20 hus med tvenne mindre kyrkor, strödda 
på den lägre delen af kullarne, och ett lågland, »the Marsh», som är åtminstone en half 
mil längt och tusen steg bredt. Egentligen kallas byn Melville, och Knysna är benäm- 
ningen på landet öster om floden. De omgifvande kullarne, af 2—300 fots höjd, äro be- 
täckta af Ericéer och Proteacéer, tillsammans med andra låga buskar och blommor i stor 
omväxling. På andra sidan dem rinner Saltriver, en liten bäck, vid hvilken Erik Suther- 
lands place är belägen. Bortom denna komma åter några rader af samma sorts kullar, 
och så vidare ända upp till bergen. I närheten finns ingen ordentlig skog, blott mer eller 
mindre täta taggiga buskar, med vinrankor och andra slingerväxter, många med trädartad 
stam, hvaribland står ett och annat krokigt träd, der rankorna klänga sig upp. 

Knysnafloden utgöres här af en 7—8 mil lång och 3—4 mil bred segelbar bassin 
med salt vatten, förenad med hafvet medelst en smal, af flere hundra fot höga, lodräta 
klippor omgifven mynning, hvarest ebb och flod med häftighet tränga igenom. Jemte 
bassinen finnas en mängd större och mindre öar, lågländta och gräsbeväxta. På dess 
motsatta sida, den sydvestra, ligger Belvedere, en stor farm, och vid nordvestra ändan 
infaller den egentliga floden. Dennas vatten är mörkbrunt, liksom i våra svenska skogs- 
sjöar, och stränderna äro på begge sidor beväxta med präktiga skogar och busksnår. 
Deruppe, omkring 6 engelska mil från Knysna, ligger Westford, M:r Dannels place. Dit 
nedkomma ännu elefanter understundom, och hafva gjort temligen goda gångstigar genom 
buskarne längs floden. 

De ställen i granskapet af Knysna, som ViIiCTORIN vidare besökte, äro: Gaukamma 
och Groonflee, ett par små floder på vägen till Georgetown; Plettenbergsbay, 24 eng. mil 
aflägset, beläget i en dal tätt vid hafvet, samt Redburne der i närheten. Också såg han 
den 31 Maj, 6 mil från Knysna, »en verklig afrikansk skog», med höga träd i stor myc- 
Eenhet, och praktfulla ormbunkar med 6—10 fots långa blad. Här hade elefanter nyligen 
varit nere. Nu vid vinterns början funnos der inga foglar, hvarken att höra eller se, 
utom Andropadus importunus och några andra mycket allmänna. Insekter voro heller 
icke synliga. 

Största delen af ortens befolkning har Engelsk härkomst. Några få ur-invånare fin- 
nas qvar, och utgöras både af Bushmän (Hottentotter) och Fingoäös, en Cafferstam. De 


”) »Georgetown ligger omkring 320 engelska mil från Capstaden». 


6 J. W. GRILL, 


sednare äro kopparröda med någon dragning i svart, hafva kort, krusigt, ytterst fint hår, 
och temligen reslig växt. De äro mestadels herdar åt kolonisterna, och kläda sig som 
Européer, men bo i små runda riskojor utan både fönster och skorsten. 

Jordmånen, sand blandad med lera, är ganska bördig, och fisk finnes ymnigt af 
många arter, men” både åkerbruk och fiske äro mycket försummade för skogsafverkan. 
Äfven boskapsskötseln är temligen obetydlig och får finnas icke. — Knysna, ehuru en af 
de vackraste orter i kolonien, är likväl ganska fattigt, och i stället för att tillväxa, går 
det hastigt tillbaka. 

Sparfvar förekomma här alldeles icke (den 9 April), men ersättas i fullt mått af 
Colius striatus, Amydrus morio, Pycnonotus capensis, Estrelda astrild i hundratal, Euplectes 
capensis var. minor, och Hyphanthornis aurifrons. På öarne i Knysnaviken hvimla Vadare 
af alla slag: Tranan, »den svarta och hvita Storken»”), Ardea garzetta, Numenius arqvata, 
en flock Pelikaner sitter der dagligen, o. s. v. 

Årstiderna här uppgifver VICTORIN Vara följande. Våren: September och October, 
samt somliga år en del af November, utgörande tiden för gräs och blommor. Sonunaren: 
November—Februari, den heta och torra årstiden. Hösten: Mars och April; det börjar då 
blifva svalare, och något regn faller. Vintern eller regntiden: Maj - Augusti, då bergen på 
omkring 7 svenska mils afstånd synas betäckta af snö, stundom hela dagen. De egentliga 
regnmånaderna i Knysnatrakten berättades dock vara slutet af Mars, April, Juli och större 
delen af Augusti. 

Den första rimfrosten 1854 förekom den 23 Juni, men is på vattnet ingen gång. 
Snö syntes på bergen blott vid ett tillfälle. Aska och blixt inträffade under höst- och 
vintermånaderna tvenne gånger. — Under den kalla årstiden, då VICToRIN nästan hvarje 
afton måste elda sina rum, skref han den 31 Juli: »Under de sista tvenne veckorna hafva 
foglarne börjat sjunga, nemligen först Andropadus importunus, Cinnyris-arterna, Praticola 
torqvata, o. s. v» Den 20 Augusti: »Omkring en vecka har luften varit alldeles sådan 
som om våren hemma; foglarne sjunga, liljorna börja blomstra och insekterna komma 
fram» Den 7 September: »Någre af foglarna sjunga nu utmärkt vackert, isynnerhet efter 
solnedgången.» — Den 16 September hittades det första fogelboet för året, nemligen af 
Praticola torqvata. — Den 7 October: »Träden i skogarna fälla nu allmänt sina löf, efter 
de nyas framkomst.» Ormar nämnas i VICToRINS notiser ingen gång mellan April och 
September; Landtsköldpaddor alldeles icke vid Knysna (mellan Februari och December). 

VICTORIN anmärker att hans samling här blef mycket obetydlig, och nämner bland 
skälen dertill, att »när han i Mars anlände voro foglarne i.dålig drägt, Gökar funnos icke, 
Buschloris (Trogon) lockade icke, o. s. Vv. — och när den rena våren slutligen kom, in- 
träffade en ovanligt regnig väderlek, som länge varade.» — »September månad var den 
regnigaste och blåsigaste sedan jag hitkom» (antecknadt den 1 October). »Mellan den 2 
och 14 Nov. regnade nästan dagligen, hvilket denna årstid lärer vara ganska ovanligt.» 

Den 2 December 1854 lemnade Victorin Knysna, och återvände till Georgetown, 
derifrån han den 20, för att besöka den sydligaste delen af »Karroo — eller Halföknen — 
norr -om bergen», tog vägen öfver Blanco, reste genom Montagues pass och Langekloof, 
samt kom ut på ett vidsträckt, kulligt och skoglöst land, der han första gången såg Strut- 


”) Utom med dessa få ord omförmäles »Storken» ingenstädes i VICTORINS papper. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 7 


sen i vildt tillstånd. Landet blef nu alldeles olika med hvad han förut sett: »”Acacier och 
gröna Mesembryanthema, tillsammans med små buskar, samt på de steniga kullarna några 
gröna lundar. Landtgårdar ligga strödda här och der, med sina af små kanaler vattnade 
vin- och trädgårdar. Jordmånen är en röd och mycket hård, sandblandad lera, som be- 
hörigen vattnad är ganska fruktbar. Bortom kullarna synas blå och skarpt markerade de 
s. k. Cangobergen och Zwaartebergen, i hvilka den stora, märkvärdiga Cangogrottan är 
belägen». Den 21 December gick VICTORIN genom Kamanassii- och Elefantsriver, samt an- 
lände samma dag till Van Oudts Horn (eller the little Karroo, äfven kalladt Polka), 58 
engelska mil nordligt från Georgetown. 

Detta ställe, beläget i närheten af Elefantsriver, har tvenne kyrkor, och benämnes 
by (village), men är obetydligt bebyggdt, utom af ett antal säfhyddor. Kolonisterna äro 
af Holländskt ursprung. Sedan VIictorin der samlat åtskilligt, fortsatte han resan den 26 
December till Zoodeval, 7 eng. mil”). Landet häromkring är mer och mindre slätt; blott 
kring floderna växa träd, och nästan uteslutande »the Thorntree», en förfärligt taggig 
Acacia-art af ett vanligt äppleträds storlek, med gula blommor och hvita syl-lika taggar 
af 1—6 tums längd ""). Vid Roodeval stannade VIictorin 53 veckor, ökade Vertebrat- 
samlingen med 82 numror, mest af sådana arter, som ej förut förekommit, och flyttade 
sin bostad den 2 Februari 1855 till Zeekoegat, 14 mil från Roodeval, 3 från Van Oudts 
Horn. Härifrån besökte han Cangogrottan. Kort innan han lemnat Knysna, hade han 
haft det missödet att åkdonet under en resa stiälpte omkull, hvarvid hans ena skuldra 
blef skadad, hvilket han sjelf trodde förorsaka det bröstlidande, som redan vid Roodeval 
plågat honom, och nu, i förening med den tryckande hettan, mycket förlamade hans ar- 
betskraft. Under de tre veckorna vid Zeekoegat konserverade han blott några få foglar, 
och då han skjutit några andra, till uppstoppning odugliga, af arter, som han förut ej 
ägde, afbildade han dessa i vackra färglagda figurer. 

Den 25 Februari återvände han öfver Armuth till Georgetown, Mosselbay och Cap- 
staden, afseglade derifrån med briggen Sydpolen den 18 Mars 1855, och anlände efter en 
hastig, men genom den tilltagande sjukdomen särdeles plågsam resa, den 12 Juni till 
fäderneslandet. 


Professor C. J. SUNDEVALL har godhetsfullt biträdt utgifvaren vid bestämmandet af 
arterna i samlingen, samt granskat alla — hvilket torde utgöra en borgen för namnens 
riktighet, — hvarjemte han försett texten med artbeskrifningar och andra upplysande no- 
ter. Utan en sådan handräckning skulle detta arbete icke kunnat få det värde, som ut- 
gifvaren hoppas att det nu äger. — VICToRIN, under resan försedd endast med SUNDBEVALLS 
Ornithol. System samt hans afhandling om Pecora, kunde sällan bestämma mera än de 
generiska namnen, hvilket han med ytterst få undantag gjort riktigt; men för att till eget 
behof kunna anteckna om de serskilta arterna, hade han äfven tillagt dem provisoriska 
artnamn, oftast ganska karakteristiska, hvadan det låtit sig göra att gifva hvarje bemärk- 
ning sin rätta plats. Här äro öfverallt dessa provisoriska namn utbytta mot de rätta. 


”) Således omkring 100 eng. mil från hafvet vid Mosselbay. Roodeval ligger cirka 33” 30' sydl. lat. 
Utgifvaren. 


”) Figuren af en qvist från detta träd visar att det är den i hela Sydafrika allmänna Acacia giraffee WILLD. 


8 J. W. GRILL, 


Hans »Zoologiska Anteckningar» äro gjorda i kronologisk ordning; men i stället för 
att således låta en serskild art flerestädes återkomma, har utgifvaren föredragit den syste- 
matiska ordningen, och under hvarje art på ett ställe sammanfört hvad som i »Zoologiska 
Anteckningar», i »Samlingskatalogen», samt någon gång i »Dagboken» och bref till hemmet, 
om densamma förekommer. 


Bland Däggdjuren synas tvänne arter vara nya, nemligen Rhinolophus auritus Vict. 
och Delphinus Victorini nobis. 


Vid Foglarna har utgifvaren citerat pagina i BonAPARTES Consp. Gener. Avium, 
samt nummer i LE VAILLANTS »Öiseaux d'Afrique», enligt SUNDEVALLS kritiska framställ- 
ning af arterna i samma arbete: Vet. Ak. Handl., ny series: Vol. 2, 1858. Af detta visar 
sig att LE VAILLANT blott har 81 arter, som säkert äro identiska med VICTORINS, samt 
dessutom 7, hvilka sannolikt äro det; men dessa äro af LE VAILLANT så illa beskrifna och 
afbildade, att identiteten ej låter sig till fullo afgöras. Dessa 7 äro: Platystira capensis, 
Bradyornis silens, Hirundo capensis och rufifrons, Cypselus caffer, Strix maculosa samt 
Falco peregrinus var. capensis. Då VICTORINS foglar utgöra 161 bestämbara arter, återstå 
således 73, hvilka icke finnas hos LE VAILLANT. Bland dessa antaga vi att tvänne äro 
nya, nemligen Bradypterus sylvaticus Vict. och Bradypt. Victorini nobis. 


VICTORINS annotationer äro så talrika och noggranna, att djuren kunna antagas ej 
varit sedda förr än vid den tid då han först omnämner dem. Vid Knysna undersökte 
han dessutom den närmare omgifningen så flitigt, att de utmärktare migrerande eller sträc- 
kande fogelarterna säkerligen icke funnits före de angifna tiderna (t. ex. Irrisor, Cuculus, 
Indicator, Trogon, Buceros, Ibis, Scopus, m. £f1.). Sjelf yttrar han derom i ett bref den 
22 Augusti följande: »Jag förer dagbok serskildt öfver foglar och djur, samt intager der 
allt hvad jag observerar, framför allt hvilka arter som lemna platsen, och tidpunkten der- 
för, samt hvilka som stadna qvar.» 


De enda artförteckningar för viss ort, som han efterlemnat, gälla Karroo (nemligen 
de få ställen han der besökte). De utgöras af 1:0o) en mycket ofullständig lista på så- 
dana i Karroo sedda foglar, som han förut funnit vid Knysna; — 2:0) en utförligare, 
men dock som han sjelf säger: ofullständig förteckning på de fogelarter han i Karroo sett, 
och de däggdjur, som der berättades förekomma 7). För -de serskildta arterna på dessa 
listor är för hvarje på sitt ställe redogjordt. 

För 
”) Den sednare afslutar VICTORIN med följande ord, skrifna kort före afresan från Zeekoegat den 18 Februari 
1855: »Här finnas utan tvifvel flere foglar, som jag af glömska kan hafva förbigått; likasom andra, hvilka 


jag sett, men icke skjutit, t. ex. åtskilliga Falcones. Bland dem, som jag deremot här aldrig sett, och som 
icke tyckas finnas, kan jag nämna: 


Macronyx capensis. Cuculus capensis. 
Muscicapa fascula. Trogon. 

» cyanomelas. Corythaix. 
Bradypterus sylvaticus. Buceros buccinator. 
Drymoeca mollissima (= Bradypt. Victorini). Micronisus tachiro. 
Camaroptera olivacea. Buteo jacal? 
Dryoscopus cubla. Haliaétus vocifer. 
Campephaga cana. Helotarsus. 
Promerops. Numenius arqvata 


TIrrisor. etc. etc.» 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 9 


För att slutligen lätta öfversigten af hvarje arts anträffande på olika ort och tid, 
bifogar utgifvaren ett Geografiskt Register, som framställer trenne visserligen ofullstän- 
diga, men dock upplysande Lokalfaunor för olika årstider. 

Berlin i April 1858. J. W. GRILI. 


Geografiskt Register 
öfver Däggdjur, Foglar och Amfibier, af J. F. VictorRiN erhållna eller sedda i södra de- 
larne af Caplandet, nemligen: 


Capstaden och trakten deromkring med Rondebosch under 3$ månader: Nov. 1853—Febr. 1854. 
Knysna, omfattande Belvedere, W estford, Pletten- 

bergsbay med Redburne. Hit räkna vi aäf- 

ven de till och från Knysna passerade stäl- 

lena: Groonflee, Gaukamma, Georgetown med 


Blanco, och Mosselbay . « ..s-.sc cc cs under 9 månader, Mars—December 1854. 
Karroo: Van Oudts Horn, Roodeval, Zeekoegat, 
jemte Cango och Armuth. ....--o--- . under 2 månader, Dec. 1854 -- Febr. 1855. 


Anm. De månader, i hvilka en art af VICTORIN nämnes varit sedd eller erhållen, äro med siffror beteck- 
nade: Januari =1, Februari = 2, 0. s. v.; samt med streck när uppgifterna följa i flere månader efter hvarandra; 
ett X betyder att icke viss tid varit angifven; ett ? är utsatt när uppgiften varit med någon osäkerhet behäftad; 
och med 0 hafva vi utmärkt blott de arter, som VICTORIN specielt säger sig icke hafva sett, ehuru af texten of- 


tast är tydligt att han omnämnt hvarje art, så snart han första gången på en ny ort funnit densamma, — och 
således den föregående tiden skulle kunna med 0 betecknas. — På detta register äro någon gång, ur »Dagboken» 


eller ur VICTORINS bref, månader införda, hvilka ej äro nämnda i »Zool. Ant.» 


Däggdjur. 
2 Knysna. Karroo. Kr Knysna. |Karroo. 
1. Cercopith. lalandii. . ..« «++ + « ? ? 18; Euryotis! ifroratalktil. nd ja oe de (25 GRE has (I 
7? Simia porcaria. . ...s>c-- ? ? DIT Mus Spam il10 55 are vand fear 12.1. 4. 5. 
je Udde CIN äl US sate esla se 12. 
2. Pteropus hottentottus . . . . . +. - Hi SNS fr Allee SENSE 6. 7. 
3. Rhinolophus capensis . .....- 3. 11. HORA ve 1. 
4. ? auritus I; BP.) =.» 9: 23. » sp. inc. (An M. natalensis?) 12. 
5. Nycteris discolor. « . .. +. +++ 5. OVASIER FR deal oe ba Spa Art DE a 12. 
6. Vespertilio minutus .. «+++» + 7: 25. Georychus capensis ........ AR Dre 
Tel TR EE SD Ve IR OA dt 26. — » — hottentottus ...... 4. 5. 9. 10 
| 2. FLYSKrIX TCA PENSISN: ee leläkl sn eld 10. ? 
3. Viverra genetta .......-. er 4. 6. ? 5 5 
28. Lepus capensis var. . ....... 1. 
Y, Herpestes paludinosus . . . . + ++ 3. 4. 7. 10.1? 
10. » ichnevmon ....... 5. 10. 29: BO3FCATfEN ss RN ARN (Xx) 
11. Lutra inungvis. «.. ss. ss ? 6. | 30. Tragelaphus sylvatica . ...... 4. 10. 
HOSERElS Pardusie css earlen ejer as (X) ? | 31. Sylvicapra monticola. . ...... 3—9. 
32. Calotragus melanotis ....... 3. 4, 
13. Chrysochloris inaurata. . . . «+ - » 2. 15—7. 9.11. 33. S (SNS Br 1. 2. 
Hä ISOTEXE Valls) ccs eEe ekke ske 12. 
DSS IN MCALER ja SES roa el elds el 8. 34. Hyrax capensis. .....s. ccs (X) 3. 2. 
MOSA DNA LC STENS ssd ed ene le erkere s 1. | 35. Elephas africanus ....«...-- (X) 
17. Macroscelides typicus . . .... . 1. 
36. Delphinus Victorini n. sp. ...- I 6. 


KE. Vet. Akad. Handl, B. 2. N:o 10. 2 


10 


J. W. GRILL, 


Foglar. 


I ———L]L 


Fr Knysna. |Karroo. 
1. Euplectes capensis . . . - ++ + + - 1. 41. Hemipteryx textrix . .....-- 
2, » » var. minor... 4. 5. 9. Hl x 42. Drymoeca macroura. . .. «+ -- 
3. Hyphanth. aurifrons. . - +. ++ - 20: 43. » fulvicapilla . . - - + -- 
4, » nigrifrong . «+. += - = 1 44. » tinnieng. ... -.-«- 
5. Estrilda dufresnii .. ---.-+- 5—10. 45- » eherinal sf eye os 3 örele 
6 » FSLTAL NEN. sljo dnsK sd clnike 12. 1.1 3—6. 8 9.1 X 46. » OEILARIA eko Ir Lak bilan er a 
7. Vidua principalis: «+ c++ 12. 1 9—11. 2: | 47. Apalis thoracica . . so... . «> 
8. Crithagra sulphurata. . . «+ - >> 7—9. 48. Camaroptera olivacea . ...--- 
9 » flaviventris . - . - » - - 13 — 49. Sylviella rufescens. . . «+ = + + - 
10. » BCOLOPS Us (eter sie sla 5. 6. 8. 9 50. Sphenzaeacus africanus .. .---- 
11. Fringilla gularis . . . so - + +++ (2 Xx 51. Pomatorhynchus erythropteros . . 
12. » BaMICOLLSE creed (12?) 3. 7—9 
13. » UGL AOS. FR Bs SÖPRAAG 12. 5. 52. Malaconotus bacbakiri . . . . » -- 
» — P arcuata sc... scr 12—2.1 53. » ferrugineus . . . . - - 
14. Emberiza capensis . . » + «+ ++ 12.1 5. X | 54, » robiginosus . . . . . . 
55. Dryoscopus cubla ...sssc- 
45. Macronyx capensis. . ....- «= 1. 13—5. 9.11 0. 56. Bradyornis silens. . . ....... 
46. Anthus levcophrys. . . ..---- 1. 15 6. 8. 1 BT -Laniusgcollarisk, su ad ls. SA 
17. oo»  campestris var. . «++ - 1. 5. 58. Dicrurus musicns. . . . «+ «++ « 
18. Motacilla capensis . . - +. +. = >> + 11.1 SA Xx 59. Campephaga cana . ......-.. 
19. Muscicapa fuscula . .« . - + ++ = 6. 9. 0.1 60. iBytnonolnsica penis ARE 
20. 2 CyTOm las Nr Sali) 0: 61. Andropadus importunus . . . +. + -« 
21. P pErSpIca latar Pa i 62. Phyllostrophus capensis . . . . . - 
22. Platystira capensis. . . . +» +» ++ 12. 4.15. 6. 8. 9.) X 
23. 4 IEA MAL RA KONER SEE 63. Oriolus larvatus . . :. ss. 
24. Stenostira scita. . . . «+. +. >> - 2. 
25. Culicipeta ruficapilla. . . > + - ++ 3. 6. 8. 10. asia td od capensis TREE 
65. » TUNÉFONET = seende felles 
26. Pogonocichla stellata . . -. «+ 6. 7. 10. 66. » fustica < MM Rev 
27. Luscinia sperata . ... ++» «> 4. 125067 Å Holomelas CE, opErsNLoe 
28. » — sinuata sas. sera 1. 68. » Jevcosoma:' ... ok su 
29. Praticola torqvata . . .------ 4. 1—9. X 169. » palodieola . .. +. --- 
30. Turdus olivaceus, . . . . +. «+ + + 12. 1.16. 7.10.12.] X 70. fallgulag,. osferedet eden 
31. oo» — rupestrisis .c. - - > se. 8. 
71. Lamprocolius melanogaster . . . . 
32. Calamoherpe rufescens. . . . - - - 2. |72. Amydrus morio ....---.-.-- 
33. Eremomela brachyura . . . = + -- 1 73. Notauges bicolor ......-.«.- 
74. Corvus scapulatus . . . . +. +» + + > 
34. Cossypha bicolor. . « - + = + = ++ 5. 9—11. £.5. 1» albicollia SEEN. 
35. Bessornis caffra . . ss. + >> 12. 9. 11. Xx »ig 4 CAPENSISAN Seloken dee = 
36. Thamnobia levcophrys. . . - + - 4. ST 
37. » coryphaeus. . . . . -- 1. 12. 1. | 76. Zosterops capensis . . . . «+. -. 
38. » subeoerulea . . . - +» 12. 1. | 77. Nectarinia famosa . . . .. +... 
39. Bradypterus Victorini n. sp. ... (82?) 9. 10.| 0. 178. » violacea. . . . .. . . . 
40. » sylvaticus n. sp. . . . 9. 79. » amethystina . ..... 


[Ke 


Ca 
sjaden Knysue 
12. 
5. 11. 
50: 
1 5:19: 7107 
uh 
4. 8. 9 
8. 9 
12. 8. 11. 


1. 7. 9. 

4. 8—11. 
3. 4. 8—11. 
7. 

7: 9—11. 
4—6, 8,10. 
3. 4. 10. 


12.1. 


3. (5?) 9. 


12. 1. |3. (4?) 9. 10. 


Karroo. 


12—2. 


KX BS PS 


gts 


1. 
12. 1. 


1. 8—10. 
1. 9. 11. 
0: 
? 
1. (92) 
pre SING LOI 
(6?) 7. 
3. 5. 
Xx 0. 
1. 5. 6. 
11. 3. 4. 
? Xx 


12—2.13. 4. 9, 12. 
1. 4—12. 

4, 6. 9. 

4—11. 


12. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 11 


NG Knysna. |Karroo. Era Knysna. |Karroo. 

80. Nectarinia scarlatina . . . . . » « 4—6.8.9.11 123. Astur melanolevcus' . . . . . ..« 6. 

81. » Chalybeag-u sa sie 1. 4. 6—11. | X 124. Melierax musicus, . ...«... 400 

82. Promerops cafer . ....«.- > 11. 12. Ca 0. H2BUIEO HJaCal se leds, ter cola ae 4—6. 11. | (02) 

126. ME JÄdESErtOLUMN se. crkl ek ee 12: 8 

83. Alauda apiata. . . ..-«- so >> 1. 127. Elanus melanopterus. . . . ..- ? 14.5.7.8.12.] 1. 2. 

Fo KU PUPSEIMiNOLE: a « fedala felen Xx IS 128. Circaétus thoracicus . ...... | a få 

84. Trrisor erythrorhynchus . . . «« 7—11. 0. | 129. Spizaétus occipitalis . ...... Plural 

å | 130. Haliaétus vocifer. . . . .. . . « 5—7.9—11.] 0. 

85. Cypselus apus ... scr 1. 8 (92) Xx 131. Gypoger. serpentarius . ... +. 3.5. 6.8.9.) ? 

86. 5 melba FOR seat 1. 5. x 132. Helotarsus ecaudatus. . . «+» « Xx 0. 
87. » CALLE. . MEN SE Sek ee 3. 4. 10. | 12 

88. Caprimulgus atrovarius . .. +. (12?) | 5. 7—9. 133. Columba arqvatrix . . . ..-- 11. 

89. Cuculus capensis . . . .. +» «+ 10. 11. 05-11 134. » vinacea var. capicola . 1. 3—5. 7. Xx 

05 SOT TENSerTatusT ste se ke ae 12. SPN ak » Järvalals ukele dos A id ATEN 

91. HE CUPLEUS Toi CR a del el ss 10—12. — » chalcospilos . . . +» 10. 

[SNS I ATTatUS od « fre er ee a 12—2.| 136. » CEPEUBIB Ne ke keke ole 12. 1. 

O3IE OR IN KJARSI Sejlerre) ale edge 11. 1. 

94. Indicator variegatus . . .. +. + « 9. 10. 12. 137. Perdix capensis. . ..«.-» >» ;lå 

95. » DO die Der ekd Br 1. 1. 38: i mudicollisE-8 er: ser 5. 6. 10. 

96. Lamodon niger .......c- 12.1. 

97. Pieos abingtoni «.. scr crs 4. 6.9—11. 139. Charadrius coronatus. . . . +» « 12. 

98. » capensis .. set er rt 1. 5—7. 10. X 140. » levcopolins . . . . « 1. 5. 6. 

99.» fölviscapus «vs 1 aa. » pecuarius . . . . . .. 1. 5—7. 9. 
A005Trogon) narina, daj. sccce sor sm | 9—11. | 0. 1142. $ bitorqvatus . . . . . . 1. 6 x 
101. Corythaix albocristatus. . . . . . 3—7.10.141.] 0. 1443. 5 Hiätioula — Sö OAK fp 
102. Colius striatus «ss se rer 3—35. 8. X | 144. Oedicnemus senegalensis. . . - - 3. k 12. 
103.» — capensis. ss se sees 1.145. Rhynchaea capensis ....««.- 2: 
104. » erythromelon . «+ «+= + 2. 146. 'FTotanus glareola . - SK da 1. 12. 
105. Buceros buccinator. . . . +.» += (48)6:7- (103) 0 Aa ia Blottis.si sj. «ts ec 12. AR x 
— —» — erythrorhynchus .... 4. 148. Numenius arqvata .......- (11?) 3—06. 0. 
106. Merops apiaster . ... +++ 1. | 149. Gallinula chloropus ....- «+ - ; 
107. Aleedo cyanostigma . .....- 1. (3?) 1.2. | 150. Rallus coerulescens. « . . « - .« 8. 12. 
108.  » — semitorqvata . ...... 4. 7. 8. : 151. Grus paradisea . . .....--- å 
109. » — fuscicapilla . ss. ss -- 4. 12. [12 1. | 152. Ibis hagedasch ....s«.---- (SEG 
110. Ceryle rudis ....-- +++ 3—5.7.9.10.] X 1453. Scopus umbretta . . .:w. «+... R x 
111. oo» maxima. secs res 3. 4. < Ardea cinerea .......o oo. 1. Bk ab Xx 

NED SERA örore 0 BST 10. 

ÖYOIStrixe maculosa +. ... s scr «oa 1. 6. 11. 

113: » woodfordii . . sc. > «cc + « 510: 155. Struthio camelus. . .. +++» «> 12.2; 
114. Falco rupicola . .....+.- > 3. Ar 
115. » peregrinus var. .....-« 1. 4. — Phoenicopterus antiqvorum ..- 3. 

116. Circus ranivorus . ... +. +. 1. 156. Anas segyptiaca ......>c- 3. 

TIER manTUEL does selere le a >Z 5 Xx (EV ED ELENA I bidra ORO GLIg 7. 8. ? 
118. Nisus rufiventris . . ......- 3. 8. 158. Pelecanus mitratus . . . . . . «+» ? 4. ? 
119. »  fringillarius var.. .. ..« Xx 159. Graculus capensis. . . «+. +. > «+: 11. 
20SEEN Emin nus Suse did! ale ert 4. 160. » NUCidUS? > actors sn 8. 10. ? 
121. Micronisus gabar. . ..-.. so. ; 1. — Larus sp. rs s.c. scr 3:05. 6: 8; 


122. » tackirorsis ssd d. 4—6. 8.10.| 0. | 161. Diomedea melanophrys. » . . . « 3. 


12 J. W- GRILL, 


Amfibier. Oceanfoglar. 
AR Enysna: Från Cap till - 
[75] 3 
== fl är 
1. Testudo pardalig. - -. rr - ++ se 3 >: 
5 a S 208 
22 » ANSUIALA jo, oto ce ch oe sc = = 3 ” 
3. Homopus areolata . . .. =. «> - 12502, OR Så 
4. Pentonyx capensis . «+ -+ ++ I. Diomedea exulans . . . . - 10. 11. 
5. Chelonia mydas vel forte earetta 6. II: Thalassidroma wilsoni. . . 9—11. 
II. » SPE rea 10. 11. | 
b. Zonurus grisens . -. sr ers 3 1V. — Procellaria eapensis . . . . |10. 11. | 
Vv. » 2eqvinoctialis. . | 10. 11. 
EN (UOJUPENECANUS! ol eds I a) > sine es 11. de VI. " alanien 3. 
8. Lamprophis rufulus ....--.-- 4. VI Re spin 10 
9. Rhachiodon scaber. . . .-.. «+ 12. VIIL Tachypetes aqvilus. 2 10. 
10. Dipsas rhombeatus. . ....---- 4. 11. 
11. Causus rhombeatus ...-.--.. 4. 
12. Naja haemachates . . . ..-.- - . 1. 
13. » haje ool(e faflle, fulaste in SREaj jo | 1 
14. Vipera arietans .......... ll 
ägedjur 
Däggdjur. 
1. Cercopithecus lalandii Is. Geoffr. — Ett skelett af denna Apa har 


ViCcTORIN hemfört, jemte uppgift att det var en ung hanne, hvilken hållits fången vid 
Rondebosch, der han den 28 Januari 1854 bekommit honom, och att arten derstädes kal- 
lades Monkey. Då vi icke hafva oss bekant att Cercop. lalandii förekommer i vestra 
delen af kolonien (vid Rondebosch och Cap), är det skada att han ej uppgifvit hvarest 
exemplaret ursprungligen blifvit taget. — Ur den beskrifning han gjort öfver detsamma, 
meddela vi blott att det hade gul iris. 

Vid Georgetown skjöt Victorin den 11 Mars en »Cercopithecus», utan att kunna 
finna honom, och vid Knysna har han den 8 Maj antecknat, att »Cercopith. (Monkeys), 
som de sista månaderna voro sa allmänna, hade nu betydligen aftagit i antal. Sednare 
nämner han flere gånger att han i skogen vid Knysna sett Apor, »stora som en ordinär 
hund», hört deras välkända skrik och att de voro särdeles vaksamma, samt slutligen att 
han den 9 Augusti skjutit ett exemplar, utan att få det ned ur ett högt »Yellow-woods- 
träd». — Emedan han ingenstädes nämnt om skillnad i art, utseende, storlek, eller dylikt, 
men vanligen skrifvit de begge namnen »Monkey, Cercopithecus» tillsammans, synes han 
ansett den vid Knysna och Georgetown förekommande arten vara densamma som han 
förut lärt känna vid Rondebosch. : 

(? Simia porcaria Bodd. Schreb.) — VictorIns yttrande i bref från Capstaden 
att »en hel mängd Apor eller Babianer lärer finnas bland de oländiga klipporna på Taffel- 
berget» tyckes tillkännagifva att Simia porcaria ännu förekommer på samma ställe som 
på 1780—90 talet, — och då »Babons (icke Monkeys) nämnas bland de däggdjur, som 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 13 


berättades förekomma i den trakt af Karroo VICTORIN besökte, men af honom icke blefvo 
sedda, menades troligen äfven samma art. 


2. Pteropus hottentottus Temm. Smuts. — Vid Knysna erhöllos den 23 Juli 
fem exemplar, af hvilka ett är hemtaget, jemte anmärkning att det var en »gammal hona, 
med brun iris, och 2 fot 1: tums vingbredd» >). 

Anm. Utan att kunna redogöra för arten har VICTORIN den 15 Maj antecknat huru vid Plettenbergsbay 


»berättades att de stora Flädermössen äro under frukttiden ganska talrika och bruka göra betydlig skada på 
frukten». a 


3. Rhinolophus capensis Licht. — I en grotta nära Knysna togos två exem- 
plar den 29 November. Det ena, en hanre, är hemfördt; af det andra, en hona, som 
hade 14 tums vingbredd, blott craniet. — Ett yngre och något mindre exemplar, taget 
vid Knysna den 23 Mars 1854, är äfven hemfördt. VICTORIN tyckes sjelf hafva ansett 
detta sednare för en annan art. 


4. Rhinolophus auritus Vict. n. sp. Af två exemplar, fångade vid Belvedere, 
nära Knysna, den 2 Maj 1854, är en hanne hemförd +). 

5. Nycteris discolor Wagn. — Ehuru inget specimen är hembragt, visar en 
mycket noggrann beskrifning att VicToRIN vid Belvedere, natten den 1—2 Maj, erhållit 
äfven denna art. Det var en »hanne med nära 12 tums vingbredd». 


6. Vespertilio minutus Temm. — Från Knysna äro flera exemplar hembragta, 
alla hannar erhållne den 10 och 30 Juli. Om en är anmärkt att han hade 103 tums 
vingbredd. 


”) Alia mått och vigter äro engelska. Utg. 

”) Rh. auritus, Vict. in schedula affixa; fuliginoso-fuscus (nec fulvescens), cauda breviore quam tibia, meta- 
carpis 4:to 5:toque zequalibus. Affinis Rh. capensi; paullo minor: cubitus 45 mm.; tibia 20; cauda (siccata) 
19. Color multo obscurior quam in sp. reliqvis affinibus. Regio pelvina superne leviter rufescenti induta, 
reliquum vero animal nulla parte colore fulvescente tingitur; qua re ab omnibus sp. mihi cognitis, etiam R. 
fumigato, differt. Vellus notei basi longe pallidius, cinerascens; gastrei apice brevissime pallidum; hinc vero 
gastreeum parum pallet. Aures et membrans obscure fusce. Aures evidenter majores quam in R. capensi, 
sed forma vix differunt. Descriptio prosthematis nasi Rh. euryalis Blasii, exacte in sp. nostra qvadrat: pars 
antica brevis, latitudine zsequalis, superne obtuse rotundata etc. — Metacarpi 2, 4 et 5 zequales, 36 millim.; 
3 paullo brevior, 34 mm. (In Rh. capensi, 5:us ceteris paullulum longior). Membrana alaris (ut in Rh. ca- 
pensi) in summo fine tibia desinit, non vero tarsum attingit. Dentes multo minores qvam in R. capensi et 
totum cranium paullo minus, gracilius. D. maxillares 3: antico superne, secundo in maxilla inferiore, minimis, 
arenule similibus. Horum superior evidentior, paullulum inter dentes 2 proximos, non plane contiguos, intrans; 
sed inferior omnino externus, dentibus proximis omnino contiguis. 

Obs. De sp. qvibusdam affimibus, non optime cognitis, hec addi liceat: 

De Rh. capensi nuper pauca diximus. Dens molaris superior-anticus, parvulus, re vera adest, (in &, 
Y?, sen. jun), sed minimus, omnino externus, dentibus 2 proximis perfecte contiguis. In maxilla vero inferiore, 
dens parvulus (2:dus) plane deesse videtur. Ergo dentes molares Rh. capensis 3 apparent. Vellus pallidum: ful- 
vescente albido-griseum; notei, apice fuscescens. Cubitus 52—50 mm. tibia 23; juv. 21. Canda 1 v. 2 mm. 
tibiam superat. Prosthema nasi simillimum eodem in R. ferro eqvino. 

Rh. fumigatus Ripp. & vetus (ab ipso Rippelio missus) ubique obscure fuscus, paullum fulvescens, 
gastreo paullo dilutiore. Dentes omnino in deser. nuper datam Rh. capensis quadrant. Prosthema nasi 
(minime ut in Rh. clivoso formatum), parte antica altiore qvam in Rh. capensi, apice paullulum dilatato, zeque 
rotundato; parte postica (folio) triangulari, lateribus rectis (in capensi, et plerisque, sinuatis). Auriculae paullo 
majores apparent, qvam in R. capensi, sed forma similes. Membrana alaris, exacte ut in sp. 2 nuper descrip- 
tis, tibie affixa. Metacarpi 4 et 5 sequales. Cubitus 50 mm. tibia 21. Canda 23. 

Rh. lobatus Peters, Mosamb. a Rh. aurito, ut ab ommnibus, differre dicitur metacarpo 4:to ceteris lon- 
glore et art. 1:0 digiti 4:ti brevissimo. — Rh. euryale Blas. a nostra sp. differt dentibus 2 parvulis multo 
majoribus, et cauda longiore (26 v. 27 mm.). Color, preterea pallidus, fere albidus. C. S. 


14 J. W. GRILL, 


7. Vespertilio lanosus Sundev. Smith. II. 50. — Äfven de två exemplar, 
som af denna art finnas i Samlingen, äro från Knysna, fångade den 1 Maj och 11 Juni. 
En hanne befanns hafva 10 tums vingbredd 7). 


8. Viverra genetta Linn. (cinerea maculis magnis). — Vid Knysna fångades en 
hanne den 24 April och honor den 30 April, 8 Juni (ung) samt 27 Juni (gammal). Om 
den förstnämnda har Vicrtorin antecknat följande: »Hans längd från nosspets till svans- 
spets, håren inräknade, är 3 fot 11 tum, hvaraf svansen 17 tum. [ris är brun. Emedan 
jag sett att djurets ögon likasom gnistrade, både medan det lefde och sedan det var dödt, 
dissekerade jag ena ögat, och fann retina vara svart, men bottnen omkring ögonnerven 
mjölkhvit, hvilket måste hafva ett särdeles inflytande på pupillens färg. Djuret bar en 
skarp mysklukt, kommande från en större körtel under anus. — Denne Poul-cat, som han 
här kallas, erhöll jag under natten i en liten, för rättor gillrad sax, utsatt omkring 4 fot 
från mitt fönster. Han hade fastnat med ena framfoten, och drog saxen med sig ett godt 
stycke. Jag hörde ej annat läte än ett svagt hväsande. Troligen har han flera nätter 
besökt mitt grannskap, för att förtära köttet efter de foglar jag stoppat, ty alltid har jag 
funnit detta snart uppätet.» — Denne hanne och en hona äro hemförda. 

Anm. Äfven i Karroo sades detta djur förekomma, likasom »en annan mindre art af samma slägte»; men 
VICTORIN såg der intetdera. 

9. Herpestes paludinosus Cuv. — Af denna vid Knysna allmänna art fångades 
en yngre hona i Mars, samt tre gamla hannar i April och October. Honan, som jemte 
en hanne är hemtagen, hade vid mätning befunnits vara 2 fot 23 tum lång. — »Djuret 
har en horribel stank: hela den nakna stora fläcken kring anus är under skinnet beklädd 
med koniska papiller, innehållande en brun förfärligt luktande vätska, hvilken tyckes sam- 
las på sidorna i tvenne reservoirer.» — VicTorIN hörde berättas att äfven denne finnes i 


Karroo. 


Anm. »Ofvannämnde tvenne arter (Viv. genetta och Herp. paludin.) äro vid Knysna de enda rätt allmänna 
Rofdjuren, men äro särdeles besvärliga för hönsgårdarne, emedan de alldeles utplundra dem, om de få tid.» 


10. Herpestes ichnevmon Linn. — Den 27 Maj erhölls vid Knysna en yngre 
hanne, fångad lefvande vid svansen, af Hr DuruHir, ej långt derifrån, och den 21 October 
skjöt VICTORIN sjelf en hona, som låg ibland småbuskar tätt vid en skog, förmodligen 
lurande på något rof. Detta exemplar är hembragt. Begge hade gulbrun iris. — Vicke: 
RIN tillägger den 27 Maj: »Icke heller denna art säges vara särdeles sällsynt härstädes, 
men uppehåller sig mera i skogarne, och fångas följaktligen mindre ofta»; samt den 21 
October: »Arten synes mig hafva olika lefnadssätt med föregående; i den för dylika djur 


”) Preter specimina 2 nuper memorata, in Museo Stockh. adest ipsum sp. typicum cl. Smithii, quod ille nobis 
benevole donavit. — Verus est Vespertilio, presertim affinis V. nattereri. Paullo minor: Long. trunci c. 
capite circiter 50 mm.; cauda 40; cubiti 32, tibixe 12. Aures multo minores quam in sp. cit., sinu marginis 
externi ad 3 long:s auris sito. Pedes postici superne, usque ad digitos, dense villosi.  Patagium caudale am- 
plissimum Tidnene-sin tendinibus 9 v. 10 transversis, crebrius setulosis, instructum än V. nattereri 5 
vel 6). Membr. alaris, ut in sp. cit., fere ad finem metatarsi affixa. ”Tragus auris, ut in sp. cit., anguste 
acutus, longus. Color fere ut V. nattereri, griseus, pilis basi nigro-fuscis; gastreei apice longius albido-griseis 
(nec ut in sp. cit. sordide albis). Mianbrenies et aures fusce. Pili totius corporis sub-laneo flexi, sed cras- 
siores minusque molles quam in sp. cit. Vellus faciei prolixum, incomtum, oculos celans. Cranium fere ut 
in Minioptero formatum: fronte alta, convexa, a naso depresso valde elevata. Dentes sat magni; primores 
presertim majores quam in V. nattereri, antico paullo altiore quam secundo. OC. S. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. EF. VICTORIN. 15 


utsatta saxen har jag aldrig fått denna grå Moushound, men så väl åtskilliga bruna (Herp. 
palud.) som Poulcats (Viv. genetta). Han luktar icke illa, åtminstone i jemförelse med 
den bruna arten; lukten har stor likhet med den af vår svenska Mustela erminea, ehuru 
icke så stark». 

11. Lutra inungvis Fr. Cuv. — Aonyx delalandi Less. — Från Knysna är ett 
exemplar, jemte cranium, hemfördt, med följande anteckning: »Gammal hanne; iris brun; 
kroppslängd 2 fot 7 tum, svans 1 fot 9 tum, summa 4 fot 4 tum; köpt från Pletten- 
bergsbay den 24 Juni 54». — Vid Capstaden hade ViCTORIN den 31 Januari sett »en Ut- 
ter, men hållet var för långt att försöka skjuta honom». 


12. Felis pardus Linn. »En och annan Leopard, kallad ”Tiger', förekommer vid 
Knysna, men emedan han är ytterligt skygg, måste man hafva goda hundar för att er- 


[lol 
hålla honom, och det är dock högst sällan någon blir skjuten. Han anfaller endast då 
han blir sårad, men lärer då vara ganska farlig». — I Karroo säges detta djur vara lika 


sällsynt som i Knysna. 


Anm. Äfven följande rofdjur omtalades tillhöra den trakt af Karroo VICTORIN genomreste, nemligen: 
»Hyena, kallad the Wolf» (= H. crocuta?); »Jachals» (= Canis mesomelas?); »Wilddogs, understundom i skaror» 
(troligen Canis pictus?). — »De två förstnämnda arterna lära nu vara nästan utrotade, utan tvifvel medelst 
Strychnin. Jag har icke sett någon enda af dem». — I Knysna finnas numera inga Hysenor; och Lejon ingen- 
städes i de orter VICTORIN besökte. 


13. Chrysochloris inaurata Schreb. — Vid Rondebosch ficks ett exemplar den 
21 Februari; ». . . . det har inga synliga ögon, öron eller svans; ögonen, liggande under 
huden, äro så stora som ett mycket litet knappnålshufvud». (Af detta exemplar är blott 
craniet hemtaget). — Vid Knysna erhöllos flere af båda könen i Maj, Juni, Juli, Septem- 
ber, November, hvadan djuret der tyckes varit allmänt. Af sex härifrån hemförda exem- 
plar, hafva tvänne likhet med Chr. albirostris Wagn., men emedan de blott tyckas vara 
yngre djur, hafva vi lika litet som VicTtOoRIN skiljt dem åt. »En yngre hanne, fångad den 
9 Juni, hade testiklarna mycket svällda och indragna i magen, alldeles som hos foglarna; 
deras utseende var äfven lika, med undantag af att de voro något hoptryckta. I magen 
fanns några lemningar af maskar, samt litet jord och små stenar. — Den 7 Juli hade jag 
det nöjet att få en lefvande vacker hona af Blindmolen, som jag släppte i en stor tunna 
full med sand. Ehuru denna förut var ganska hård, och jag ytterligare trampat ihop den 
så mycket som möjligt, gräfde sig dock Molen ganska lätt ned. Så vidt jag kunnat ob- 
servera, går gräfningen så till, att djuret, med hufvudet till fast punkt, drager jorden med 
framfötterna bakåt, derefter lägger nosen i det öppnade rummet, åter krafsar jord, och så 
vidare. Efter några minuters arbete brukar han löpa bakåt, första gången förmodligen 
för att göra vägen jemnare och glattare, men, emedan han ofta upprepar detta, gissar jag 
att han på återvägen hoppas finna någon föda. På morgonen hade kött af en Blåbock 
varit honom förgäfves erbjudet, och vid middagstiden lade jag något af en Saxicola, väl 
rengjordt från fjädrar och hud, inuti en af sandgångarne, dit jag med fingret gjort ett 
häl. Snart tittade djuret ut, samlade litet sand, och täppte hålet. Åtskilliga gånger för- 
nyade jag försöket, men fåfängt. Slutligen lade jag köttet, fästadt vid en tråd, längre in 
1 gången, och betäckte det hela med sand, men maten förblef dock orörd. Sent på qväl- 
len, då djuret förmodligen icke på 20 timmar ätit något, gaf jag honom några daggmaskar 


16 J. Wo GRILL, 


(Lumbricus), dem han i början icke brydde sig om, men slutligen med glupsk aptit för- 
tärde. En dag gaf jag honom maskar, utgörande i vigt åtminstone 13 gång så mycket 
som hans egen, och likväl fann jag honom, vid hemkomsten om qvällen, nästan död af 
hunger, och liggande ofvanpå sanden. Köttet på tibia af en Lori (Corythaix) och litet 
vatten återställde honom inom 13 timma till lif och helsa. Sedan jag haft honom i fem 
dygn dog han, efter att en half dag ha varit döende. — Man säger här att djuret lefver 
af potäter och andra rotfrukter, hvilket dock synes mig alltför orimligt. -— Den 23 Sep- 
tember erhöll jag två ännu hårlösa ungar, som jag lade i en tunna med sand, men, ehuru 
de försökte gräfva sig ned, hade de dock icke styrka nog dertill. Följaktligen blefvo de 
liggande ofvanpå sanden, och detta tills följande eftermiddag, något mer än 24 timmar, 
utan föda. Likväl lefde de ännu, och jag hade icke ringa möda att döda dem, hållande 
deras hufvuden i sprit, hvari de nu förvaras, emedan de voro för späda att uppstoppas». 
Äfven dessa två exemplar finnas i samlingen >). 

14. Sorex varius Smuts. Mamm. Cap. — Om det hemförda exemplaret har Vic- 
TORIN antecknat: »Vid Rondebosch hittade jag den 22 December ett exemplar, liggande 
dödt på vägen i ekalléen. Det befanns vara en hanne, hvars kroppslängd till svansroten 
är 33 tum; svansen, med de korta håren i spetsen inräknade, 13 tum; denne är tunnt 
hårbeväxt och tydligen fyrkantig, med en af kanterna uppåt i linea med ryggen. Djuret 
luktar ganska starkt moschus». 

15. Sorex cafer Sundev. Vet. Ak. Öfv. 1846, 119. — Äfven af denna art har 
ViCTORIN hemfört ett exemplar, som han fann i kräfvan på en Gypogeranus vid Knysna 
den 10 Augusti. S. cafer tyckes blott skilja sig från S. varius genom något mörkare färg 
och igenkännes isynnerhet på de mörkgrå fötterna. 

16. Sorex cyaneus Duvern. Mag. de Zool. 1842 pl. 40? — S. argentatus 
VIiCTORIN, in Sched. — Det enda hemförda exemplaret är från Karroo och påtecknadt: 
»hanne, Roodeval den 21 Januari 1855» +). 


”) Seniores (circiter 110 m.m. longi), et juveniles (80 m.m.) colore corporis omnino similes; sed in junioribus, 
latera rostri, supra oculos usque, alba. Cujus albedinis reliquia interdum in adultis magis minusve apparent. 
Rhinarii. forma, statu magis minusve contracto, paullum variat. — Inter specimina numerosa, ex Colonia Ca- 
pensi et Caffraria nobis allata, unicam tantummodo agnovimus speciem, colore corporis parum variantem. Ohr. 
albirostris Wagn. nobis ignota, a junioribus sp. vulgaris, colore magis rufescente et rostro superne quoque 
albo, differre dicitur. OC. S. 

”) Descriptio et icon citatee S. ceyanei, in his ab animali nostro differunt: apices pilorum sub-rufescentes et rostrum 
fuscescens non memorantur (sed tamen ros rufescens in icone non male exprimitur). Cauda longior dicitur 
(fere 3 corp:s.) et in icone tenuis exhibitur; quod vero utrumque vitium credimus; nam in icone vix longior 
quam in nostra sp. apparet; animal vero evidenter est generis 5. gigantei, cauda crassa instructi. Etiam pedes 
pallidi representantur. Forte dux hujus animalculi species affines vel varietates, eadem ratione ac S. varius 
et S. cafer, existunt, quarum altera: S. cyaneus, occidentalis, ad flumen Elephantorum inventa, — altera, S. 
argentatus Vict., magis orientalis? — Hoc vero animal, preter dubium, inter Sorices crassicaudatos (neque 
cum 5. leucodonte) consociandum est; qua re nos ipsi, in enum. Soricum, Act. Stockh. 1842, 160, et auctores 
recentiores, icone citata decepti, erravimus. 9. sericeus nob. 1. c. huic simillimus sed pili toti pallide cano- 
rufescentes. Specimen a Victorinio allatum totum argenteo-canum, ventre medio parum albidiore, superne pilis 
apice levissima umbra rufescentibus, unde corpus superne leviter rufescenti-indutum apparet. Rostrum fere 
usque ad angulos oris fuscescens. Pedes obscurius pcinerei (subfusci), pilis tamen apice pallide nitentibus. 


Cauda quadrangularis, basi metatarso paullo erassior; fusca setis elongatis pallidis. Dentes (ut in S. sericeo) . 


superiores n:o 3 et 4 zequales, parvi; conus anticus dentis inf:s 3:tii paullo altior, quam dimidius margo basalis 
ejusdem. Auricul& valvae interna pilis crebris, rectis, ciliatoe (non vero, ut in S. fulvastro, pilis flexuosis den- 
sius villoso-fimbriatze). Rhinarium bifidum. Longitudo corp:s extensi fere 75 m.m. + cauda 45; planta cum 
unguib. 133. (Caudz pars parum pilosa tantum 40). OC. S. 


NET VETVREFERONWYEIIN 


Vi 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. EF. VICTORIN. 17 


17. Macroscelides typicus Sm. — Vid Roodeval (i Karroo) erhöllos den 12 
Januari tvänne exemplar, af hvilka det ena, en hanne, är hemtaget. Hans totallängd var 
81 tum, hvaraf svansen 43 tum. Iris var mörkbrun. VIiCTORIN tillägger om samma exem- 
plar: »Denne, fångad 1 ett hål i jorden, hade jag två dygn lefvande. Han syntes kunna 
löpa ganska qvickt, och hade en sparkande rörelse i bakbenen, alldeles som en gräshoppa. 
När jag fattade om honom, uppgaf han stundom ett klart hvisslande läte, men försökte 
aldrig att bitas. För öfrigt kan jag ej yttra mig om hans vanor, då jag ej sett djuret i 
vildt tillstånd. Med anledning af det långa rörliga, och efter allt utseende utmärkt fin- 
känsliga trynet, lärer han här kallas Elephantmouse». — VIiCTORIN har säkerligen icke sett 
detta djur förrän i Karroo. 


18. Euryotis irrorata Brants. — »Denna råtta är vid Knysna mycket allmän 
på »the Marsh» och andra låga buskiga ställen. Natten till den 9 Juni skjöt jag ett exem- 
plar. Magen innehöll endast vegetabilier, och dessa tycktes bestå af gräs och dylikt. Lik- 
väl tycker djuret om kött, som jag några gånger förut haft tillfälle observera. Det gräf- 
ver icke, men gör sig vidsträckta gångar genom gräs och tufviga rötter af Cyperacéer». — 
Fyra exemplar, bekomna i Juni, September och Oktober befunnos alla vara hannar. (Två 
af dem äro hembragta) "). 

19. Mus pumilio Sparrm, — Denna art synes varit talrik både vid Cap och 
Knysna. I samlingen finnas tvänne exemplar, det ena signeradt: »hona, Capstaden den 3 
December 53» — det andra: »hona, iris svart, Rondebosch den 3 Januari 54». — Ur den 
beskrifning, som VICTORIN gjort öfver den förra må meddelas: »Kroppslängden var 93 tum, 
hvaraf svansen 4) tum. Magen innehöll frön — samt 7 foster. Jag skjöt henne i den af 
stenar och buskar uppfyllda nedre delen af Devilspeak. Hon spetade på buskarnes grenar, 
och var ej särdeles rädd» — Vid Knysna blefvo blott tre cranier tillvaratagna, i April 
och Maj, samt hemförda. Af dem hade ett blifvit funnet i magen på en Elanus melano- 
pterus den 10 Maj. (Om namnet Mus pumilio, jemför Vet. Ak. Öfv. 1846, 88). 

20. Mus decumanus Pall. — Från Rondebosch är hemtagen en den 31 December 
erhållen hanne, hvars längd till svansroten var 83, svansen 73 tum. »Vid uppstoppningen 
befanns djuret hafva en fettkörtel på ryggen; hvarföre eller hvartill kan jag sannerligen 
icke förklara». 

21. Mus minimus Peters, Mosamb. Mamm. 153, tab. 33. fig. 2. — Vid Knysna har 
ViCTORIN den 7 Juli antecknat följande: »Denna Mus, den minsta jag någonsin sett, tyckes 
vara mycket allmän i husen» — Ett exemplar är derifrån hembragt med påskrift: »Ung 
hanne, fångad utanför min dörr vid Knysna den 28 Juni» "+), 


”) I VICTORINS samling finnes ett exemplar af Myozus capensis Fr. Cuv. — M. erythrobronchus Sm. — hvarå 
är antecknadt: »Fångad i Caferlandet och skänkt af Mr JoHn REx vid Knysna den 24 Maj 54» — hvilket 
må anföras, ehuru Cafferlandets Fauna icke varit föremål för VICTORINS forskningar. Exemplaret synes redan 
varit uppstoppadt när det erhölls. 

”") Specimina numerosa hujus speciei ex terra Natalensi attulit J. WAHLBERG. Animal ibi frequens, non solum in 
domiciliis indigenarum et colonum, sed etiam extra domicilia invenitur. Hunc eundem esse ac M. minutoidem 
Sm. Afr. Zool. olim credidi, eoque nomine signatum zoologis multis tradidi. Sed forte erravi; Mus enim a 
Smith deseriptus, prope urbem capensem inventus, multo est major (»3 poll. + cauda 21»); forte varietas, 
subtus pure alba, sequentis. Animalculum nostrum pulcherrime nitet: superne murinum (griseum, fusco varium), 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. 2 


18 J. WII GRID, 


22. Mus orientalis Cretzscehm. Riäpp. Atl. — Ett exemplar är hemfördt med 
påskrift: »Tagen i mitt rum i Capstaden, vid ändan af Roeland-street, den 28 November 
1853» +). 


23. Mus sp. ine. — En liten unge, tagen vid Groonflee i trakten af Knysna, den 
3 December 1854 och af VictoriN kallad »M. sylvaticus». Tyckes vara M. natalensis. 


24. Mus colonus Licht. Brants, Muiz. 124. — Vid RFondebosch erhölls ett exem- 
plar den 22 December 1853. Ur Victoriss utförliga beskrifning derpå meddela vi att 
»längden till svansroten var 43, svansen 5? tum; iris brun; magen innehöll växtämnen 
jemte en hårboll, hvilket bevisar att denna rätta är ett omnivorum. Hon syntes besitta 
förmågan att klättra, ty just då jag skjöt henne 1 en ekdunge, sprang hon längs en gren, 
likväl helt nära marken». — Exemplaret med sitt cranium är hemfördt; dess kön är icke 
angifvet "F). 

25. Georychus capensis Pall. — Om det först erhållna exemplaret har ViCTO- 
RIN antecknat: »Detta fula djur fann jag lefvande ofvan jord på stenfälten utom Capstaden 
den 12 December 53. Det tycktes ej se det aldra ringaste. Sedermera har jag i en 
ravin på Devilspeak funnit flere döda exemplar». — I samlingen finnas andra från Ronde- 
bosch, tagna i Februari (& och 29), samt från Knysna, i Maj och Juli (>, ung); hvarföre 


lateribus capitis corporisque sensim late fulvis; subtus, cum toto labio superiore apiceque nasi, album, limite 
coloris fere definito. Pedes paullo sordidius albopilosi. Cauda pilis raris (ut M. musculi), superne fusca, subtus 
albida. Aures magna, sparse pilose, fuscescentes. Macula in latere medio rostri, longius ante oculos, fusce- 
scens.  Adultus circiter. 65. mm. + cauda 50 (in alio 40); planta cum unguibus 14. (Juv. 50 + c. 40; pl. 
12). Habitus et forma M. musculi, vel potius sylvatici; minime M. minuto affmis. Dens molaris BOSE 
ubique perparvus; anticus superior multo longior quam 2 et 3 simul sumti; intus tuberculis tantum 2, longe 
retro, juxta tuberculos 2 et 3 medios positis. Anticus igitur in serie media longe ante internos prominet. OC. S 

”) Hunc a M. orientali, ex Egypto et Nubia allato, distinguere nequeo. — Junior: longit. circe. 65 mm. + cauda 62. 
Planta c. u. 17. Fulvo-murinus, subtus grisco-fulvescenti-albidus; pedes cinerascentes. Dentes et forma omnes 
M. musculi. M. modestus Wagn. Archiv. f. Naturg. 1842, 14, et Schreb. Suppl. III, 432, etiam ex reg. capensi 
allatus, non differre videtur, nisi »tarsis fuscescentibus, digitis albisv, — Mus orientalis a M. musculo nulla 
re differt preeter colorem, proesertim gastrei, fulvescentem, neque specifice distinctus mihi videtur; est vero M. 
musculus africanus. Specimina numerosa, ex Egypto, Nubia iisque terris nobis allata, colore ventris magnopere 
variant: fere pure albo, vel fulvescente, vel grisescente. Specimen vero habemus, Cahirze ab Hedenborgio in- 
ventum, de quo profiteri nequeo, utrum M. musculus vel orientalis appellandum sit. Sic M. musculus in Suecia 
subtus plerumque pallidior quam idem in Europa media; sepe vero subtus albet. Non raro lateribus fulve- 
scens, ventre pure albus deprehenditur, colore simillimus M. sylvatico. (Conf. Vet. Ac. Öfv. 1845, 190 de M. 
islandico). C. S. 

”) Specimen allatum bene cum  descriptione speciminis typici I. coloni, a me ipso, Berolini, a:o 1847 facti, 
convenit, prster caudam, qua in sp. berolinensi minus pilosa videtur; quod vero a tempore anni vel statu 
speciminis factum esse potest. — Prieterea omni re cum deser. specim:s typici Muris mariquensis Sm., in 
Museo Britannico, eodem anno confecta, congruit. Sed a numerosis. sp. affimibus cognitis, hac vel alls re 
differt. Interea igitur nomina duo allata, ut synonyma, nostro animali adseribimus. Quod, si jure fit, haec 
Muris sp. regionem sat magnam inhabitat: Rondebosch prope urbem capensem, Sontagsrevier in Colonia Orien- 
tali et tractum Moriqua, in Limpopone ammi, juxta tropicum (243? lat.) influentis. Dentes molares sp. 2 
allatorum sunt ignoti; animalis vero mnostri, ob statum imperfectum, vix deseribendi. Nam utringue tantum 
duo, supra subtusque adsunt; non in alveolis arete claudentibus affixi, sed in cavitate communi, majore, gin- 
givis tantum laxius adheerentes, spatio undique relicto. Postremus tamen ubique deesse videtur. Duo qui 


adsunt, valde triti, morbosi apparent. Anterior altero tertia parte longior. — Longitudo animalis vivi (v. 
supra) circiter 119 mm. + cauda 144. OCutis sicca hodie cire. 110, + c. 135; planta c. ungue 24. — Colore 


similis est M. sylvatico, sed magis fulvescens, ut plures sp. affines; gastrao, c. labio superiore albo, pilis basi 
obscure cinereis. Apex mnasi et pedes quoque albopilosi. Aures magnee, similes auribus M. sylvatici; fuscee, 
pilis. raris, fuscis, fulvonitidis; antice ad basim dense fulvopilosse. Cauda longa (v. dimens.), basi sparsius, 
apicem versus sensim crebrius et-paullo longius pilosa, pili supra caudam fusci; subtus albidi. Squamsae me- 
dioeres: 7 squamae sequant 5 millim. Ungws pollicis (antici) sessilis, non truncatus, parvus, ovalis. Dentes 
primores superiores splendide, saturate fulvi; inferiores pallidiores. OC. S. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. FE. VICTORIN. 19 


detta djur kan anses vara allmänt både vid Knysna och Cap. »Det lefver under jorden, 
uppkastar högar likt våra Sorkar, samt förtär liksom de potäter och alla sorter jord- 
frukter». 

26. Georychus hottentottus Less. (G. holosericeus Wagn.; Mus. Holm.). — 
Denna art nämner VICTORIN endast vid Knysna, men der tyckes den vara temligen talrik, 
ty han bekom exemplar af begge könen i April, Maj, September, Oktober. Det första han 
fann, den 25 April, var en gammal hona, »gående ofvan jord, och genomvåt af regn». — 
Flera exemplar äro hembragta ÖL 

27. Hystrix capensis Gr. — Detta djur tyckes VICToRIN ej hafva sett lefvande, 
men af ett dödt exemplar, som han hittade vid Saltriver nära Knysna (den 23 Oktober) 
har han hemfört eramet. På listan öfver de Däggdjur, som berättades honom förekomma 
i Karroo, står äfven »Hystrix capensis = Porcupine, Ijzervarken» (Jernsvin, förmodligen för 
de hårda piggarnas skull). 


28. Lepus capensis L. — (var. major, obscurius cinereus, verisimiliter adultus 
et habitu novo). — Denne omtalas af VIicTOoRIN icke förrän i Karroo, der han vid Roode- 


val den 5 Januari 1855 skjöt en hanne, hvaraf hufvudet är hemtaget. Enligt beskrifnin- 
gen var djurets totallängd 21 tum, deraf svansen med ändhären 6 tum; iris var brun. 


Anm. I Karroo, nemligen trakten uvmkring Roodeval, omtalade man att ett djur förekommer kalladt 
»Meercat, Antcat» (= månne en Manis??) — »samt en Myrmecophaga». »Det sednare kallas Antbear, Erdvark = 
jordsvin, samt lärer gräfva djupa hålor af omkring 13 fots diameter och — jag vet icke huru långa». (Således 
säkert Orycteropus capensis). 


29. Bos caffer Sparrm. (Räppel). — I bref från Knysna har ViCTORIN skrifvit 
följande: »Bufflar lära ej vara sällsynta omkring 3 svenska mil härifrån, i de ogenomträng- 
liga skogarne längre in i landet; men nejden är så besvärlig att de ej jagas, emedan kost- 
naderna att bringa dem ut ur skogen skulle öfverstiga värdet af hela djuret». 

30. Tragelaphus sylvatica (Sparrm. Vet. Akad. Handl. 1780, 197). — Vid 
Knysna har VIiCToRIN skrifvit den 29 April: »Denne 'ståtlige bock, kallad Bushbuck, är 
ganska talrik på andra sidan floden, vid Belvedere. Det cranium jag har tillhörde en 
gång en gammal hanne om 112 pounds vigt, som af hundarna jagades ut i vattnet, och 
af Hr DurtHrre dödades med en knif. (Detta eranium är hemfördt). 

31. Sylvicapra monticola (Thunb.) — S. pygmea (Linn., Licht., Wagn., nec 
Pall.). — Ant. coerulea Ham. Sm. — Conf. Sundev. Vet. Akad. Handl. 1845: 321. — 
»Detta lilla vackra djur, med namnet Bluebuck och Numitje, förekommer vid Knysna ganska 
allmänt i skogsdungarne, hvilka det säges aldrig lemna. Han tyckes icke äga skarpt vä- 
derkorn, och dessutom vara särdeles dum, ty, sedan han uppskrämd sprungit ett litet 
stycke, stannar han för att betrakta skytten. Vanligen skjutes han utan hundar, morgon 
eller afton, vid hvilka tider han kommer för att dricka och äta, samt träffas då gående 
på de gångstigar man finner i skogen. Skytten väntar vid en sådan, der han förmodar 
djuret skall passera, och har god tid att skjuta, emedan detta merendels kommer helt 
sakta, och ej sällan stadnar en stund, innan det tager till fota. Huruvida Blåbockar före- 


”) Ett af dessa (9, Knysna 25 April i en trädgård; utom svansen 115 mm.), har större delen af hufvudets 
högra och öfre sidor hvithåriga; sannolikt efter en betydligare skada i ungdomen? CO. S: 


20 J. W. GRILL, 


komma i en skogsdunge, kan man lätt se på de högar af spillning, som finnas på gång- 
stigen; den liknar dylik af får, men är vida mindre, och lägges i hela högar. — Djurets. 
läte påminner ganska mycket om det ljud en griffel stundom gör mot griffeltaflan. — 
Köttet luktar skarpt af de buskar och örter han förtär, men är rätt smakligt». — Den 11 
Juli skjöts en halfväxt ung hona, om hvilken bland annat anmärktes: »Längden med svans, 
utom tofs, är 183 tum; hjessan och pannan kullrigare och hufvudet mera rundt, samt hela 
hårbeklädnaden yfvigare än på de gamla; färgen mera rödbrun, och derföre ringare skill- 
nad mellan bålens och benens färg; hornen kunna kännas såsom helt små kulor under 
huden. På en annan ung hona, skjuten några dagar förut, voro hornen äfven betydligt 
kortare än på vida mindre hannar.» — Den 29 Juli skjöt VICTORIN »sin 7:de Blåbock, en 
gammal hona, drägtig med ett foster; hon vägde med hud och allt 11 pound, utom detta 
8 pound». — Tiden för de skjutna exemplaren är antecknad: från och med 22 Mars (&, 
iris grå) i alla månader till och med den 10 September. — Flera af dem äro hemtagna. 


32. Calotragus melanotis (Afz.). — »Denna art deremot, som kallas Grassbuck, 
Holl. Grijsbock, uppehåller sig på kullarne bland Ericéer och Proteacéer. Han är ytterst 
allmän på samma ställen som Tragelaphus sylvatica, och ej heller särdeles sällsynt i när- 
heten af Knysna, i synnerhet på Belvederesidan. Efter hvad mig berättas brukar han 
komma tillbaka till samma plats hvarifrån han sprungit upp, likasom våra svenska Harar. 
Uppför backarna skall en god häst med lätthet springa om honom, men utföre lärer det 
vara af ingen nytta att försöka. — Den 26 April blef en blind hanne fångad lefvande vid 


Belvedere af Hr DurtHie». — Blott några cranier äro hembragta, af exemplar erhållna i 
Mars och April). 
33. Calotragus tragulus (Forst.). — I Karroo, vid Roodeval, erhölls den 26 


Januari en hanne, hvars cranium är hemfördt; och i trakten af Armuth såg VICTORIN den 
27 Februari 5—6 stycken, på de med små skogsdungar öfverväxta kullarne, men lyckades 
icke att skjuta någon. Arten benämnes Flackbuck. 


Anm. I Karroo berättades VICTORIN att två andra Antiloparter förekomma, nemligen: »Duyker, enligt ut- 
talet Döker (= Sylvicapra mergens Blainv.), och »Strepsiceros excelsus, Sundev., af de Holländska kolonisterna kallad 
Koudouw. Af den sednare, »som skall vara mycket sällsynt», såg han vid Zeekoegat ett par horu af 2 fot 7 tums 
längd; en teckning af det ena har VICTORIN efterlemnat. 


34. »Hyrax capensis» Vict. — Hvarken beskrifning eller exemplar är hemfördt, 
men VICTORIN berättar i sin »Dagbok» att under hans resa -från Roodeval till Georgetown 
blefvo flera stycken uppskrämda i trakten af Armuth den 27 Februari 1855, och att han 
»vid Mosselbay, der dessa djur finnas i mängd bland klipporna vid hafsstranden», skjöt ett 
exemplar den 8 Mars, men att detta blef af skottet alltför skadadt att kunna användas 
för hans samling. — Att de förekomma vid Capstaden på Devilspeak hade han sig äfven 
bekant. De kallas af Engelsmännen Rockrabbits, af Holländska kolonisterna Dasjes. 


33. Elephas africanus Blumenb. — I »Dagboken» omtalas att Elefanter före- 
komma så nära Knysna som vid Westford, ett par timmars väg derifrån, hvarest de gjort 
temligen goda gångstigar genom buskarna längs stranden af Knysnafloden. Den 30 Aug. 
voro fotspår och spillning ännu synliga, ehuru lång tid förflutit sedan de voro nere. Små 
träd af 3—4 tums diameter hade de brutit ned. Elefanten jagas här lika litet som Buf- 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 21 


feln, och af samma skäl som ofvan under Bos caffer blifvit uppgifvet. — »Vid Elefantriver 
i Karroo finnas inga Elefanter mera». 


36. Delphinus victorini n. sp. Pl. 1, fig. I, 2. — Inuti den stora vattenbassin, 
som kallas Knysnariver, hittades af Mr Jon Rex den 9 Juni 1854 ett dödt exemplar, så 
ruttet att epidermis började falla af. Öfver detta djur har VICTORIN efterlemnat en be- 
skrifning samt tvänne med blyerts uppdragna afbildningar, om hvilkas riktighet vi ej hysa 
något tvifvel, då de talrika beskrifningar, som han lemnat af bekanta föremål, äro väl för- 
fattade, och hans teckningar alltid gjorda med berömvärd trohet och verklig skicklighet. 
(På taflan hafva den nedre figurens nos och underkäk blifvit något litet för breda. Rygg- 
fenans spets saknades på originalet). — Emedan vi ej kunna finna någon Delfin-art, hvars 
beskrifning och figur öfverensstämma med dem som VICTORIN lemnat, måste vi, åtminstone 
tills vidare, anse denna art såsom okänd, hvadan vi tilldelat densamma ett systematiskt 
namn. Då vi här meddela Victorins beskrifning, nödgas vi beklaga att han om djurets 
tänder ej lemnat någon underrättelse. 

»Längd 19 fot. Tjocklek 143 fot (halfva omkretsen mättes = 7+ fot). Från nos- 
spetsen till ögat 21 fot; från nosen till ryggfenans början 8 fot; från nosen till bröstfenan 
43 fot. Bröstfenans längd 3 fot 2—3 tum. Stjertfenans bredd 5 fot. 

Ögat, såsom vanligt, litet. — Spruthålet, öfverst på hufvudet, af nymånelik form, 
med spetsarne framåt vända. — Tungan särdeles stor (kanske af uppsvällning?). — Anus 
en longitudinal remna, ungefär 13 fot lång. Nedemot stjerten är kroppen hoptryckt, och 
utlöper i en slags "kamm, hvilken på ryggsidan gör en märkbar upphöjning. — Skinnet 
är så fint och glatt, att det liknar polerad marmor eller elfenben. Späcket blott 2—3 tum 
tjockt. — Färgen är ofvan svart, under hvit, i följande fördelning: Den skarpa skiljegränsen 
mellan de båda färgerna går från munviken i en rundad bugt något öfver och bakom 
bröstfenan, hvars rot den genomgår. Vidare löper den helt nära undre fästpunkten af 
ofvannämnda fena, böjer sig nedåt magen, och kommer i närheten af nafveln blott unge- 
fär 1—2 fot från den motsvarande teckningen på andra sidan. Rundadt som den nedsteg, 
uppstiger den åter på sidan af kroppen, och bildar en smal ingående, nedåt krökande vik 
öfver den svarta uppsvällningen kring anus. Helt kort bakom anus sammanlöpa de båda 
färggränserna i en skarp vinkel. Stjertfenans undersida är hvit. Några tum bakom och 
öfver ögat begynner en ungefär 3 fot lång och 4—5 tum bred hvit fläck, slutande något 
bakom den vertikala linea, som kan dragas från främre roten af bröstfenan.» 

VICTORIN tillägger: »Under bortresan till Cap, observerade jag den 1 November 
1853, på 3326 s. lat., 633 ö. från Gr.» — (således nästan rakt i vester från Capsta- 
den) — »30 å 40 individer, hvilka, om jag ej såg alltför orätt, tillhörde samma art; några 
af dem voro kanske flere fot längre än denne.» — Om de förra hade VICTORIN samma 
dag han sett dem (den 1 November 1853) antecknat: »De voro ganska mörkt bruna, och 
hade ljusare fläckar vid bröstfenorna, samt på sidorna nedemot magen. De simmade med 
den bugtiga rörelse, som är Delfinen egen, samt utsprutade dervid vatten och ånga, med 
ett ljud, hvilket, hördt på det alldeles stilla hafvet, låter nästan som ångutsläppningen från 
ett ångfartyg, med den skillnad att det icke fortfar länge, utan blott några få sekunder.» 


22 J. W. GRILL, 


Foglar. 


PASSERES L. 
FRINGILLIFORMES. 


1. Euplectes capensis (L.). — Bp. 447. — VIictorin nämner blott att han 
skjutit 2 exemplar vid Rondebosch den 5 och 10 Januari; det förstnämnda var en »ung 
fogel, stadd i ruggning, med brun iris». Att arten der var allmän är tydligt af det namn, 
Ploceus vulgaris, som VICTORIN tillagt honom. Endast ett eranium är hemtaget. — Han 
skiljer ej emellan denna och den följande, hvilka väl endast kunna betraktas såsom varie- 
teter af samma art, då enda skillnaden dem emellan är någon olikhet i storleken. Af de 
talrika exemplar, som pläga hemföras från Cap, är det bekant att blott denna, något större 
varieteten, LINNEs Loxia capensis, finnes i trakten af Capstaden. 


2. Eupl capensis var. minor Sundev. Vet. Akad. Öfv. 1850, 126. — Orynx 
approximans Cab. Mus. Hein. 177. — Allmän vid Knysna. Många exemplar äro hem- 
bragta. I April och Maj hade alla ren grå vinterdrägt. Den 7 September skjötos 3 han- 
nar stadda i ruggning, och till den 20 September hade de fleste hannarne antagit den 
svarta drägten; men någon lemning af den grå fanns ännu den 30 September hos en hanne 
och den 6 Oktober hos en »2?» — Iris uppgifves varit brun hos den sistnämnda, svart 
hos 6 hannar (i September— Oktober). — »Den 24 Nov. fann jag hans bo i ett lågt busk- 
snår af några risiga örter och svartnad Erodium; det var öfvertäckt, men mycket enkelt 
byggdt af gräs och dylikt. Äggen voro endast 3, och dessa alldeles färska, så att antalet 
tycktes ännu icke vara fullt. Fogeln kallas vanligen Common Blackfinch.» — »I Karroo 
var denna art icke allmän» (December—Februari) "). 


3. Hyphanthornis aurifrons (Tem.) — Bp. 440. — Den 19 April är anteck- 
nadt att denna art vid Knysna var »ytterst talrik i maysfältet, men ganska skygg» De 
hemförda exemplaren äro signerade: 2 temligen ren drägt ”") 13 April, — 2 ren drägt 15 
April — & ej fullt ren drägt 20 April, — ren drägt 20 Maj. — Iris var hos alla ljust 
nötbrun. 

4. Hyph. nigrifrons Cab. Mus. H. 182. — »Är vid Roodeval i Karroo ganska 
allmän (den 10 Januari), och bygger sitt bo helst bland vass och säf; det är mindre än 
boet af den i Knysna förekommande Hyph. aurifrons» — 2 exemplar äro hemförda: det 
ena, &, ren drägt; iris guldgul; den 1 Januari 1855; har pannan ytterst smalt svart. 

Det andra exemplaret: &, ren drägt, iris tegelfärgad, 10 Januari; afviker genom 
pannans bredare svarta färg: från näbbens pannvinkel vid pass 5 mm. 


5. Estrilda dufresnii Vieill. — Bp. 460 = E. melanogenys Sund. — Det första 
exemplaret (? i ruggning) erhölls vid Knysna den 4 Maj. »Arten skall vara sällsynt, en- 


”) Ett par hemförda ägg af denna art äro askgrå med olivebruna, tämligen tätt stående, något större fläckar och 
talrika fina prickar, jämnt fördelade öfver äggets yta. Längd 21 mm.; tjocklek 15. De hafva någon likhet 
med de mera storfläckiga exemplaren ägg af Fr. domestica. &C. S. i 

”) I stället för Sommar- eller Vinterdrägt har VICTORIN nästan alltid begagnat uttrycket »Ren drägt», hvilket 
utgifvaren vanligen bibehållit, för att ej riskera att dervid begå något misstag. Utg. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 23 


ligt hvad Jomn Rex sagt mig.» — Ren drägt nämnes i Juni, Juli, Augusti hos 6 exem- 
plar, af hvilka flera äro hemtagna; nästan ren drägt 2 26 September. — Iris var rubin- 
röd. — Sista gången arten antecknades såsom skjuten var den 10 Oktober. — »Vid Plet- 


tenbergsbay var han icke sällsynt den 12—15 Maj. 


6. Estrilda astrild (L.) — Bp. 458. — Vid Rondebosch skjöts den 31 December 
ett yngre exemplar i ren drägt (med cinnoberröd näbb och svarta ben); samt den 2 Ja- 
nuari en hanne i ren drägt. — »Fogeln, som kallas Roodbekje, Redbeak, vistas i flock, och 
hans seder likna i allt våra svenska Grönsiskors.» Vid Knysna var han (1 April) allmän, 
Ja talrik i trädgårdarna. Om talrikheten lemnar VICTORINS »Dagbok» bästa begreppet, då 
den ofta nämner att han användt denna lilla fogel på sitt matbord. Derur meddéla vi 
följande exempel: Knysna den 13 April: »I Majsfältet skjöt jag i ett skott 20 Estr. astrild, 
och gaf NELSON 27 stycken, alla uppknutna i rad på en tråd.» Den 25 April: »Skjöt på 
eftermiddagen i ett enda skott 13 Estrilde, och på morgonen 4—5, hvilka, utom en som 
blifvit uppstoppad, skola i morgon utgöra min middag.» Den 26 Juni: »På morgonen 
skjöt jag 20 stycken några steg från min dörr.» Plettenbergsbay den 18 Augusti: »Skjöt 
några dussin Roebeaks åt barnen.» — Samlingskatalogen upptager från Knysna: & i ren 
drägt, iris nötbrun, och 1 exemplar ung i ruggning 13 April; — & ren drägt (en vinge i 
ruggning) 25 April; — gammal & ren drägt 10 Maj; — äldre & ren drägt och & nästan 
ren drägt 5 Juni; — 2 ren drägt 11 September; — & nästan ren drägt 13 September. — 
Arten står äfven på listan öfver de foglar VIicToRIN sett i Karroo (Van Oudts Horn, Roo- 
deval, Zeekoegat) der han uppehöll sig från December 1854 till Februari 1855. 


Anm. »I en skock af circa 20 stycken skjöt jag vid Knysna den 25 April en varietet (yngre fogel eller 
hona?), som hade 3 af vingpennorna hvita (inifrån räknadt); för öfrigt alldeles lik de vanliga yngre foglarna.» 
= SE 2 Lo) ENN 5 


7. Vidua principalis (L.) — Bp. 449. — »Den 30 December erhölls vid Ron- 
debosch en hanne 1 ren drägt, med svart iris, cinnoberröd näbb och bruna fötter; magen 
var fullproppad med frön. Den 1 Januari, en hona, iris mörkt gråbrun, näbb ofvan horn- 
färgad (underkäkens spets sammalunda, jemte några strimmor vid den strålformiga utväx- 
ten; öfver allt detta är ett dunkelt cinnoberrödt sken). — Fogeln är temligen skygg, men 
ganska dum. En, som uppehöll sig i en ärtsäng vid LETTERSTEDTS gvarn, skrämde jag 
säkerligen 15 gånger, och dock återvände han merendels till samma pinne. Ändtligen 
skjöt jag, utan att träffa. Detta var mot middagen. Der satt han åter på aftonen, och 
på samma ställe skjöt jag honom följande morgon. En annan bar jag sett trenne dagar 
i nästa trädgård, sittande ungefär halfva dagen i en liten tårpil. Hans sång är ej oange- 
näm. Han kallas här: New-years-bird eller äfven King of Redbeaks, Koning-roodbekje 
(förmodligen för sin likhet i form, och framför allt näbb, med Redbeak, Estr. astrild).» — 
Vid Knysna nämnes denna art ej förrän den 19 September, då VICTORIN »såg några exem- 
plar i trädgården. Fogeln kallas här Widowbird.» — Samlingskatalogen visar från Knysna 
4 exemplar i ruggning, mellan 21 September och 10 November — en ? i ren drägt 20 
November. — Vid Zeekoegat i Karroo: »2 i ren drägt den 7 Febr.» 

8. Crithagra sulphurata (L.). — Bp. 522. — Denna art omtalas endast vid 
Knysna, derifrån flera exemplar äro hemförda, skjutna mellan den 1 Juli och 7 September, 
alla i ren drägt. Iris brun (92, 1 Augusti). — I en hona fanns den 7 September halfbil- 
dade ägg. 


24 J. W. GRILL, 


9. Crithagra flaviventris Cab. M. Hein. 164. — Loxia flav. Gm. Lath. (Fr. 
butyracea L.» Bp. 522, sed falso). — Arten är ganska allmän på hedarna utanför Ronde- 
bosch (9 Januari) och kallas »the yellow Canary». — Det enda hemförda exemplaret är 
signeradt: »> nästan ren drägt, Rondebosh den 9 Januari». 

10. Crithagra scotops Sund. Öfv. 1850, 98. — Om denna fogel anmärkes un- 
der den 5 Augusti att han var ganska allmän vid Knysna. De hemförda exemplaren, 
skjutna den 11 Maj—Juni—Augusti och 12 September, äro alla i ren drägt. — Iris brun 
(2, 8 Augusti). 

11. Fringilla gularis — Linaria gularis Sm. — Bp. 519. — De hemförda ex- 
emplaren erhöllos vid Plettenbergsbay den 19 Augusti, vid Westford nära Knysna den 2 
September och vid Knysna den 29 geptember. Alla i ren drägt, med nötbrun iris. — 
Äfven på Karroos fogellista är denna art upptagen (December —Februari). 

12. Fringilla canicollis — Crithagra canic. Sw. — Bp. 523. — »Denne Fink, 
af Mr J. Rex kallad »Linnet» = Siska, var vid Knysna rätt sällsynt, när jag i medlet af 
Mars hitkom, men nu i sista hälften af Juli har han varit allmän och är alls icke rädd. 
Han brukar vistas i flock af 10—20 stycken, och lockar stundom likt vår Fring. spinus, 
samt sjunger mycket, ehuru just icke vackert; mera likt Fr. flavirostis än spinus, om jag 
icke minnes dessa oriktigt.» — De från den 4 Augusti tills 17 September skjutne foglarne, 
af hvilka flere äro hemförde, uppgifvas alla varit 1 »ren drägt». 


Anm. Såsom en obestämd art, under namn af »Fringilla capensis», »Capska Canariefogeln», har VICTORIN 
hemfört ett enda exemplar, skjutet vid Capstaden på Taffelberget den 7 December 1853, som efter all sannolikhet 
är en unge af Fr. canicollis, ehuru till färgen ganska olik denna fogel. — Likväl äro alla delars form samt ving- 
och stjertpennornas färg så fullkomligt lik den af Fr. canicollis, att svårligen ett misstag om arten kan äga rum ”). 


13. Fringilla totta — Loxia totta Sparrm. Mus. Carlss. 18. — Bp. 520. — 
Blott en hona är hemförd från Capstaden, skjuten på Taffelberget den 2 December, men 
VICTORIN nämner att han äfven vid Plettenbergsbay den 16 Maj skjutit en »Fringilla totta». 

? Fringilla arcuata Gm. — Bp. 510. — Under namn af »Fr. domestica capensis» 
har VICTORIN den 24 December 1854 antecknat att denne fogel omkring Van Oudts Horn 
i Karroo är ganska allmän, och bygger sitt bo i en tät buske, ofta en Acacia. Detta är 
stort i förhållande till den inre vidden; är byggdt af små qvistar och gräs, samt har tak 
och på ena sidan en trång ingång; insidan är fodrad med fjädrar. — Sednare har VICTORIN 
anmärkt att arten var talrik äfven på de öfriga ställen i Karroo, som han besökte, nem- 
ligen Roodeval och Zeekoegat; och bland anteckningarna om Thamnobia corypheus (nedan 
n:o 37) omtalas »Sparfvarne» i Karroo, hvarmed torde menas denna art. Thy värr har 
han icke tillvaratagit något exemplar, men då ingen annan med Fr. domestica närslägtad 
fogel är känd inom Capkolonien än den derstädes allmänna Fr. arcuata, och VICTORIN för 

: öfrigt 
”) Deser. A. Superne (pileus, cervix dorsumque) rufescenti virescens, erebre nigricanti-maculatus: pluma singula 
vitta media nigrofusca. — Frons, tergum et uropygium paullo flavidiora, similiter maculata. Subtus sordide, 
pallide flavescens, jugulo, pectore et hypochondriis fulvescentibus, nigricanti-maculatis, gula ventreque medio 
immaculatis. Crissum late flavum. Alarum tectrices nigre, pallescenti-marginatse, limbo apicis fulvescente. 
Remiges nigricantes, extus flavido-, apice griseo-marginati; intus paullo pallidius fuscescentes. Rectrices fusce- 
scentes, extus latius virentiflavo limbata, intus subtusque dilutius fusco-virentes. Rostrum et pedes colore 
cornea, maxilla inferiore pallida. . Magnitudo Fr. canicollis. Ala 78 mm. Rectrices extima 59; Fars. 15. — 


»Iris nigricans; extensio alar. 9 poll. angl.; semina in ventriculo» Vict. — Obs. Specimen allatum preter 
dubium est Fr. canicollis juv. C. S. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 25 


öfrigt alldeles icke omnämner denna, så kan man skäligen antaga att här icke menas nå- 
gon annan, hvilket också är Professor SUNDEVALLS tanka >). 

Anm. I Karroo har VICTORIN sett »2—3 andra Fringilla-arter» (December—Februari), som han dock icke 
erhållit. 

14. Emberiza capensis L. — Bp. 467. — »Denna art förekommer ganska talrikt 
vid Capstaden på sidorna af Taffelberget bland stenar och buskar (7 December), och är 
der temligen skygg, hvilket deremot ej är fallet ute på sandfälten (Flats), der han är 
ytterst allmän (9 Januari). — Vid Knysna finnes han, fastän sällsynt (8 Maj), och äfven 
i Karroo här och der, så vidt jag känner» (Dec.—Febr.). — Blott ett exemplar är hem- 
fördt, och betecknadt: »> i ruggning, iris nästan svart; Taffelberget 7 Dec. 53». 


TURDIFORMES. 
(Fam. Motacilline). 


15. Macronyx capensis (L.) — Bp. 247. — L. V. Afr. 195, 196. — Vid Ron- 
debosch skjötos den 9 Januari 3 exemplar, alla gamla honor i ruggning; magen innehöll 
frön, insekter och sand. »Denne vackre fogel förekom i dag talrikt på de ställen af sand- 
fälten, der jag förut varit 3 dagar, och ej sett en enda. Man ser honom kasta sig ned 
bland buskarne, men liksom andra lärkor sitter han sällan i träd. Han är ganska skygg, 
och har ett sträft läte. Kallas Kalkon, och af Franska Naturalister: Kiwitz (eller quivive! 
= werda!), hvilket öfverensstämmer med ett af hans läten.» — »När jag i medlet af Mars 
kom till Knysna, var han der om ej just sällsynt åtminstone icke allmän; omkring 1 April 
var han temligen allmän, och nu (8 Maj) är han mycket talrik samt i god drägt.» — Den 
21 Sept. skjöts ett exemplar. — Artens iris är brun; vingbredden hos en & 12 tum 
(Nov.), 2 123 tum (Jan.). Denna art är bland dem som VICTORIN serskildt nämner att 
han icke sett i Karroo (Dec.—Febr.). — De hemförda exemplaren äro hannar i ren drägt 
från Knysna den 8 Maj och 4 November. 


16. Anthus leucophrys Vieill. — Bp: 248. — Från Rondebosch är hemförd en 
gammal hona, skjuten den 2 Januari, samt från Knysna en hanne (med nötbrun iris) den 
9 Maj och en hona den 9 Aug., alla med tillägget »ren drägt». — Arten uppgifves äfven 
vara skjuten den 26 Juni och 6 Nov. vid Knysna. 


17. Anthus campestris (L.) Bechst. — Bp. 247. — var. ungve longo Sundev. — 
Det enda hemförda exemplaret blef skjutet på hedarna utanför Rondebosch, i sällskap med 
föregående art den 2 Januari. Det var en »ung fogel; i magen fanns gräshoppor» För 
öfrigt nämner VICTORIN icke vidare om arten än att den äfven förekom vid Knysna (den 
8 Maj). 

18. Motacilla capensis L. — Bp. 251. — L. V. Afr. 177. — Vid Rondebosch 
skjöts ett exemplar den 17 Jan., men blott ett annat, från Knysna, är hemfördt, med på- 


”) Från Van Oudts Horn i Karroo har VIcCToRIN hemfört ett ägg af sin »Fr. domestica capensis». Det är grått 
med tättstående, nästan sammanflytande, mörkare, brunaktiga prickar, som äro otydligt begränsade, olika stora, 
och lika fördelade öfver hela ytan; längd 21 mm., tjocklek 14; båda ändar nästan lika tjocka. Det har nå- 
gon likhet med ett af de mera tättprickiga äggen af Fr. domestica. C. S. 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. 4 


26 J. W. GRILL, 


skrift: »? ren drägt, iris brun, den 5 Sept.» VIicTtorin har samma dag anmärkt att arten 
»icke lemnar Caplandet under hela årety. — Ett par hade blifvit sedda vid Capstaden den 
26 Nov. I Karroo har fogeln befunnits »talrik» (Dec. Febr.). 


(Fam. Muscicapine). 


19. Muscicapa fuscula Sundev. Vet. Akad. Öfv. 1850, 105. — »Butalis adusta 
Boie» Bonap. COsp. 318 (sed unde?) — L. V. Afr. 156. — Vid Knysna var denna art i 
September »mycket talrik i kanten af busksnåren, och äfven inuti desamma, samt har ett 
qvittrande läte». — De derifrån hemförda exemplaren äro betecknade: »&, temligen ren drägt, 
iris mörkbrun, den 3 Juni; — &, ren drägt, 9 Sept.; — £, teml. ren drägt, 16 Sept.» — 
I Karroo syntes den icke (Dec.—Febr.). 


20. Muscicapa cyanomelas Vieill. — Bp. 324. — L. V. Afr. 151. — Från 
Knysna äro hemförda: »Z, ren drägt, iris mörkbrun, 9 Maj», »gammal ? ren drägt 1 Juni». 
— »Denna art, förut knappt synlig, har i Maj tilltagit betydligt, och är allmän i de tjoc- 
kaste skogsdungarna. I Sept. är han långt mera sällsynt än förut, eller kanske mera tyst 
och stilla.» — Var icke synlig i Karroo (Dec.-—Febr.). 


21. Muscicapa perspicillata Sw. — M. cristata Gm. — Bp. 325. — L. V. Afr. 
142. -— »Det första exemplar jag sett, skjöt jag vid Knysna Kraal' den 25 Sept. Det var 
en & i ren drägt, iris mörkbrun, ögondisk och näbb skönt ljusblå, munnen inuti olivgrön. 
Han var allsicke skygg.» — De hemförda exemplaren skjötos mellan 10 Okt. och 20 Nov., 
alla i ren drägt. På en &, erhållen sistnämnde dag, »saknades de långa stjertfjädrarne». — 
»I Karroo är han icke sällsynt; vid Roodeval skjöt jag (den 12 Jan.) en, förmodligen ung 
fogel, som endast skiljde sig från de i Knysna förekommande deruti, att den blå ögondi- 
sken totalt saknades. Sedermera har jag åtskilliga gånger sett andra dylika, och hört deras 
läte, hvaruti jag heller icke kan finna någon åtskillnad, men lyckades icke skjuta dem» 


22. Platystira capensis (L.). — Bp. 322. — L. V. Afr. 160. — »Denne fogel 
är omkring Rondebosch allmän, ehuru ej talrik (den 7 Jan.). — Han är alldeles icke skygg 
och ej särdeles liflig, samt tyckes helst vilja uppehålla sig i ekskogarne, bland hvilkas gre- 
nar han vid påkommande fara hoppar, med ett sträft nästan hväsande läte. Då han flyger 
bullra vingarne ganska starkt.» — På Taffelberget skjöts den 1 Dec. en & och vid Ron- 
debesch den 7 Jan. en ? samt en unge. Den sistnämnde var i ruggning, hade rödbrun 
iris, svartaktig näbb och hornbruna ben. — Vid Knysna var arten mycket allmän (8 Maj) 
och i Karroo sågs han »här och der» (Dec.—Febr.). — Samlingskatalogen upptager flera 
exemplar från Knysna i ren drägt 1 Juni, 14 Aug. och 30 Sept.; en & i nästan ren drägt 
30 Sept. — Iris uppgifves på två hannar varit brandgul; på två honor: eldröd, på en 
tredje: blodröd. ; 

23. Platystira pririt (Vieill.). — Bp. 322. — L. V. Afr. 161. — Träffades af 
VICTORIN blott i Karroo, hvarest hon förekom »här och der» i Dec.—Febr.; ett exemplar 
skjöts vid Roodeval (utan uppgifven dag), och sednare ett annat vid Zeekoegat den 18 
Febr. 1855, men emedan begge voro till uppstoppning odugliga, har VICTORIN med färgor 
afbildat det sistnämnda, och den hemförda figuren utestänger hvarje tvifvel om hvilken 
art den framställer. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 27 


24. Stenostira scita (Vieill.) — Bp. 316. — L. V. Afr. 154. — Icke heller af 
denna art finnes något exemplar hemfördt, blott en omisskännelig figur, jemte beskrifning 
på en hanne i ruggning, skjuten i Karroo vid Zeekoegat den 18 Febr. 1855. — »Fogeln 
hoppar bland Thornträden (Acacize), synes vara af liflig natur, och är förmodligen talrik.» 


25. Culicipeta ruficapilla. — Pogonocichla rufic. Sundev. Öfv. 1850. 105. — 
Från Knysna äro flera exemplar hemförda, skjutna den 30 Mars, 12 Aug. och 23 Okt., 
alla i »ren drägt; iris nötbrun». Ett, erhållet den 10 Juni, är ej hemtaget. — VICTORINS 
yttrande att fogeln »borde heta Sylvia zifin, betyder troligen att han ansett dess läte kunna 
med detta ord betecknas. 


(Fam. Luscinince). 


26. Pogonocichla stellata (Vieill.) — Bp. 300. — P. margaritata Sundev. Öfv. 
1850. 104. — L. V. Afr. 157. — »Vid Knysna är denne fogel ej sällsynt (27 Juli). Jag 
har endast sett honom i täta buskar, och han tyckes mest vara i rörelse vid inbrottet af 
skymningen. Något läte har jag ej hört. Före 1 Juni såg jag ej mera än ett enda ex- 
emplar. Fogeln har en ogensäglig likhet i färgfördelning med Cossypha bicolor, men 
näbbformen skiljer honom tydligt.» Två hannar hemfördes, skjutna 3 Juni och 4 Okt., 
begge i »ren drägt, med mörkbrun iris». 


27. Luscinia sperata. — Sylvia sperata Lath. N:o 51. — Sylvia familiaris Vieill. 
— BSaxic. familiaris et Sax. sperata Bp. 303, 304. — L. V. Afr. 183. — »Det första exem- 
plar jag såg fångades inne på vinden öfver mitt rum vid Knysna den 28 April, och var 
en ung hanne i ren drägt med mörkbrun iris.» — Detta exemplar är hemfördt, likasom 
en »hona i ren drägt», skjuten den 22 Dec. vid Van Oudts Horn i Karroo, der arten upp- 
gifves vara »talrik» (Dec.—Febr.). 

28. Luscinia sinuata Sundev. Obs. in Le Vaill,, Vet. Akad. Handl. 1858, pag. 
44. — Ett enda exemplar är hemfördt och signeradt: »Ung fogel i ruggning, från hedarna 
utom HRondebosch den 9 Januari 1854». 

29. Praticola torqvata Sundev. Obs. in L. V. Afr. 1. cit. n:o 180. — Muscic. tor- 
qvata L. — Prat. sibylla Bp. 304. — »Denna art är vid Knysna ganska talrik på de af 
låga Ericéer och Proteacéer beväxta kullarne (28 April). Han började sjunga under sista 
hälften af Juli. — Hans bo fann jag den 16 September på ett sumpigt fält. Byggdt som 
Saxicolas hemma, konstlöst i en tufva, innehöll det 2 ungar, som tycktes om 2—3 dagar 
vara flygfärdiga, och ett icke befröadt ägg af samma färg och storlek som af vår Musci- 
capa grisola. Detta var det första ägg jag funnit i sommar. Den 25 Sept. såg jag en 


unge utflugen, och 2:ne dagar sednare åter ett bo med 2 färska ägg»). — De hemförda 
exemplaren af fogeln, skjutna den 21 April, 28 April och 23 Aug., hade alla »ren drägt 
och brun iris». — I Karroo var arten »icke allmän» (Dec.—Febr.). 


Anm. I Karroo träffades »dessutom 1 eller 2 arter Saxicola», hvaraf dock ej exemplar blifvit hemförda. . 


”) Dessa ägg äro hemförda. Båda äro blekblå med en blekt rödbrun krans omkring den större ändan; men det 
ena har dessutom öfverallt tydliga, små, rödbruna prickar och streck; på det andra finnas dessa blott mot den 
större ändan, men äro så små och otydliga att de knappt kunna urskiljas för blotta ögat. Längd 20, tjock- 
lek 14 m.m. — LE VAILLANT omtalar ej den rödbruna kransen på äggen, men beskrifver för öfrigt rätt både 
dem och boet. C. S. 


28 J. W. GRILL, 


30. Turdus olivaceus L. — Bp. 273. — L. V. Afr. 98, 99. — Vid Rondebosch 
skjöts den 31 Dec. en »gammal fogel; näbb gul, ofvan vid roten brun; fötter mera bruna»; 
samt en »ung hanne, näbb gulaktig med en god del af näbbryggen mörk; magen innehöll 
lemningar efter bär och frön» — Vid Knysna den 5 Juni: »2 (yngre?) ren drägt, iris nöt- 
brun». Detta exemplar är hemfördt. Ett annat sågs den 17 Juli. — »Den 28 Okt. fann 
jag hans bo, konstlöst sammanlagdt på nägra grenar 1 en buske, 5-—6 fot öfver marken. 
Balen, som bestod af mossa, och derefter rutten ved, var inuti fodrad med gräs och strå. 
Deruti funnos 2 hårdt legna ägg. — Omkring 1 Dec. såg jag några utflugna ungar.» — 
I Karroo sågs arten »här och der» (Dec.—Febr.) ”). 

31. Turdus rupestris Vieill. — Petrocincla rup. Vig. — Bp. 297. — L. V. Afr. 
101, 102. — Om det enda hemförda exemplaret, som skjöts vid Knysna den 14 Aug. är 
antecknadt: »hanne i ren drägt; iris brun. Magen innehöll lemningar efter insekter och 
aloöéblommor. Fogeln har en stygg kråklukt». 


(Fam. Sylvince). 


32. Calamoherpe rufescens Keys. & Blas. — Bp. 286. — L. V. Afr. 121. 2. — 
Inget exemplar är hemfördt, men väl en god colorerad figur jemte noggrann beskrifning 
på en hanne, skjuten i Karroo vid Zeekoegat den 21 Febr. 1855. Ur beskrifringen låna 
vi blott följande: »Näbben ofvan ljust hornbrun, under gulaktig. — Denne fogel har jag 
endast sett vid vatten, der han hoppar kring i vassen.» 


33. Eremomela brachyura Sundev. Obs. in L. V. Afr. 125. — Sylvia brach. 
Vieill. — Erem. flaviventris Sund. Öfv. 1850. 102. — Förekommer i Karroo, »bland trä- 
den på hedarne». — Ett hemfördt exemplar är betecknadt: »ung fogel, Roodeval den 8 
Januari 1855». 


(Fam. Malurine). 


34. Cossypha bicolor. — Musc. bicolor Sparrm. M. Carlss. (jemf. L. V. Afr. 
104). — C. vociferans Vig. Bp. 301. — Turd. reclamator Vieill. — Från Knysna äro hem- 
förda 2 exemplar, skjutna den 30 Maj och 30 Nov., begge i »ren drägt, iris brun». — 
Den 18 Sept.: »Denne fogel började att sjunga för omkring 14 dagar sedan. Först hörde 
jag endast hans crrrr cerrrrr, och blott i skogssnåren, samt efter solnedgången. Emedan 
detta läte gemenligen hördes bland trädens grenar, men Coss. bicolor var af mig förut 
känd såsom beboende de tjockaste partierna, så tänkte jag aldrig att lätet kom från denna 
art. Omkring en vecka sednare började han låta höra den aldra vackraste sång, på samma 
ställe och lika sent. Mycket sällan sjunger han tidigare, vid dager, åtminstone hittills. 
Under sången nattetid är han ganska skygg och svår att nalkas.» — Den 27 Okt.: »Han 
är allmän 1 skogssnåren, särdeles de tätare partierna. Hans härmningsförmåga är märk- 
värdig; också kallas han af Engelsmännen Mockingbird (= Härmfogel), och af Holländska 
kolonisterna: Geele Jan Fredrik. Jag har hört honom locka som Numenius arqvata, Cu- 
culus capensis, Chrysococcyx cupreus och, om jag ej mycket bedrager mig, äfven såsom 


') Ett ägg, som VICcTORIN hemfört, liknar ganska nära somliga ägg af T. pilaris; det är ljust gråblått, med tal- 
rika små, lika spridda rödbruna prickar; längd 30, tjocklek 22 m.m. C. S. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. EF. VICTORIN. 29 


Caprimulgus atrovarius. Han iakttager tonerna mycket noggrannt, och det är i början 
nästan omöjligt att märka skillnaden.» 

Anm. I likhet med VICTORIN uppgifver LE VAILLANT att följande art (Bess. caffra) benämnes »Jan Fre- 
drik», men omtalar icke att Cossypha bicolor kallas »Geele Jan Fredrik». TI stället tillägger han den sistnämnde 
namnet Reclameur efter ett af hans läten: »Piet myn Vrouw», hvaruti en af Le V:s hottentotter, Piet (Petter), som 
skjutit en sådan fogel, trodde sig höra den efterlemnade hannen återfordra sin dödade maka (Vrouw = Frau, Fru). 
— Då VIicToRIN deremot bestämdt säger att Cuculus capensis efter sitt läte kallas »Piet myn Vrouw» eller »Beat my 
Frouw», men L. V. tyckes derom vara okunnig, så vilja vi tro att VICTORIN i namnets användande har rätt, och 
misstänka att L. V., när han hört en härmande Coss. bicolor locka »Piet myn Vrouw», trott sig höra den fogel, som 
kolonisterna redan förut kände under detta namn, och derpå grundade sin lilla historia om den sörjande makens 
rop till hans tjenare (jemf. under N:o 89, Cuculus capensis). 

33. Bessornis caffra (L.). — Sundev. obs in L. V. Afr. 111. — Cossypha phe- 
nicurus (Gm.) Bp. 301. — Saxic. superciliaris Licht. Catal. — »Denna art är vid Capstaden 
ingalunda sällsynt (den 23 Dec.) på Taffelberget, sluttningen af Devilspeak åt Rondebosch- 
sidan, o. s. v. Ej heller är han rädd, men emedan han nästan ständigt lefver på marken, 
der han hoppar bland buskarne, får man ej särdeles ofta se honom. Han kallas här Robin 
redbreast, och är visserligen nära anförvandt till vår Sylvia rubecula, med hvilken han i 
allmänhet har lika lefnadssätt. Hans läte, då han blir skrämd, är ett sträft hväsande, något 
liknande det af Muscicapa grisola» — Knysna den 1 Nov.: »Likasom the Mockingbird 
(Coss. bicolor) härmar han andra foglar, ehuru icke så väl som denne, och kallas äfven 
Jan Fredrik af härvarande kolonister.» — I Karroo var han allmän (Dec.— Febr.). — 
Samlingskatalogen upptager: »&, ren drägt; iris, näbb och fötter bruna; svalget gult; ma- 
gen innehöll insekter; Calmsbay nära Capstaden den 5 Dec.» — »gammal &, ruggn., näbb 
och ben svarta; i magen insekter och hårda bär; Rondebosch 23 Dec» — samt & och 2 


från Knysna den 15 Sept., begge i ren drägt. 


36. Thamnobia leucophrys (Vieill.). — Bp. 286. — L. V. Afr. 118. — Ett 
enda exemplar är hemfördt och signeradt: »Z ren drägt, iris brun, Knysna d. 23 April 54.» 


37. Thamnobia corypheus (Vieill.). — Bp. 282. — L. V. Afr. 120. — »Denne 
fogel förekommer på sandfälten utanför Capstaden, hvarest han hoppar och springer bland 
grenarna 1 de täta buskarna» (den 5 Januari). — »I Karroo är han ytterst talrik (den 12 
Januari), kanske näst efter sparfvarna den talrikaste fogelarten, hvadan han förtjenade att 
kallas »Cossypha karroo». — Om de hemförda exemplaren är antecknadt: »? ruggn. Ron- 
debosch den 5 Januari» — »unge, Van Oudts Horn 22 Dec.» — »unge, teml. ren drägt, 
iris mörkbrun, Roodeval 29 Dec.» — »? ren drägt, Roodev. 6 Januari». 


38. Thamnobia subcoerulea (Vieill.). — Bp. 259. — L. V. Afr. 126. — »Äf- 
ven denna art är allmän i Karroo (12 Januari), ehuru ej i så stort antal som den förra, 
och uppehåller sig mest i Acacierna. Han har en ej alldeles obehaglig sång.» — Ett hem- 
fördt exemplar i »teml. ren drägt; iris strågul; Van Oudts Horn den 22 Dec. 54». 


39. Bradypterus vietorini nob. nova sp. — Drymoica mollissima, VICTORIN in 
schedulis et in itin. manuser. — »Denne fogel är vid Knysna rätt allmän (Sept.) och alldeles 
icke skygg; men som han vistas i de tätaste dungar på kullarne, är han ändock svår att 
få passande till uppstoppning, emedan förladdningen vanligen är tillräcklig att slå honom 
i smulor. När han sjunger brukar han hoppa ned i snåren; i topparne har jag aldrig sett 
honom. Han lefver af insekter.» — Samlingskatalogen visar 3 exemplar i ren drägt i 
Sept., ett i ruggning 23 Sept., ett i nästan ren drägt 3 Oktober. Alla hannar, med ljust 


30 J. W. GRILL, 


rödbrun iris. — I ViCTORINS »Dagbok» vill det synas som om han redan den 1 Aug. skjutit 
ett exemplar. — I Karroo såg han honom icke (Dec.—Febr.) >). 


40. Bradypterus sylvaticus Victorin (oDrymoica»), nov. sp. — »Denna art, af 
hvilken jag den 25 Sept. upptäckte de första exemplaren i Sutherlands Bush nära Knysna, 
är der mycket allmän (Sept.). Han är lika litet rädd som den förre (hvilken jag ännu 
aldrig funnit i skogarne), men kommer sällan ut ur de tätaste partierna af gamla låga 
träd och dylikt, der han vistas på eller nära marken. Hans sång har något som påminner 
om vår Sylvia sibilatrix, eller ett silfvermynt, som sättes i gång på ett tomt kärl och 
sjelft stadnar; tonen är också lika hes som hos föregående art, ehuru mycket olika.» — 
Blott ett exemplar är hemfördt, och signeradt: »S ren drägt, iris brun, Knysna 27 Sept. 
1854». — I Karroo var han icke synlig Dec.—Febr. "+). 


41. Hemipteryx textrix (Vieill.). — Bp. 280. — L. V. Afr. 131. — »Förekom- 
mer i närheten af Capstaden. Hon är ej allmän bland de låga buskarne på sandfälten 
kring Taffelviken (10 Dec.), men deremot längre ut på hedarne ytterst allmän» — Om 
ett hemfördt exemplar är antecknadt: »Gammal £, ren drägt, iris ljusbrun; magen innehöll 
lemningar efter insekter; Saltrivers (vid Capstaden) den 10 Dec. 53. 


42. Drymoeca macroura (Gm.). — Bp. 282. — L. V. Afr. 130. 1. — Vid 
Knysna erhölls den 27 Maj »två gamla honor i ren drägt, iris ljust ockrafärgad, munnen 
inuti svart.» Begge äro hemförda. — »Denne fogels näste fann jag den 2 Nov. nära the 
old Place (vid Knysna). Det var byggdt i en tufva af gräs och Erodium, samt visade 
stort genie i byggnadsväg; bestod utvändigt af ordentligt hopknutna grässtrån, och var 
inuti fodradt med växtdun; formen oval, med ett litet hål på sidan af öfre toppen. Der 
fanns endast 2 färska ägg. Fogeln var liggande i boet. — I Karroo var arten talrik» 
(Dec.— Febr.). Äfven derifrån är ett exemplar hemtaget: »? ren drägt, iris gul, Roodeval 
den 6 Januari ""+). 


”) Deser. 3 superne rufescenti-fuscus, capite cinereo-fusco; subtus cum gula griseo-fulvus, lateribus (presertim 
pectoris) magis rufescentibus. Latera capitis, infra oculos, fusco-canescentia. Alx dorso concolores, remigibus 
paullo nigrioribus. Rectrices colore dorsi rufescenti-fuscae. Rostrum superne fuscum, subtus pallens. Pedes 
fusco-pallescentes. Plumzae longae, mollissimae, presertim in dorso posteriore. Macula nulle. Longit. circiter 
150 m.m. Ala 57 (in alio A 53!); Cauda 80; Tars. 22. — I senior et junior similes; 2 ignota. Rostrum 
simile rostro Sylvie; operculum narium majus, fere claudens. Vibrissee parva, parum apparent. Ala parvae 
rotundata, valde fornicate: penna 1 brevi, fere ad 3 ale extensa; 1—4 gradate; 5—9 subzequales, apicem 
obtuse rotundatum formantes (vel 6, 7 et 8 ceteras fere excedere viderentur). Penne cubitales a primariis 
sensim, perparum breviores; 1:a = penna prim. 5 vel 4; 2 ultimae zequales pennis 3 et 2 primariis. — Cauda 
longa, valde gradata, pennis 4 mediis subzqualibus. Rectrices modice lats, scapo sat firmo, pogonio tenui, 
sub pellucido. Pedes robusti, tarsis antice definite 7-scutatis. CO. S. 

5) Deser. I superne totus obscure fuscus, (obsolete rufescenti-tinctus); subtus dilutior, gula ventreque medio sor- 


dide albis. — Latera corporis capitisque dorso paullo dilutiora; crissi plume fusce apice pallido. Ala et 
cauda dorso concolores. Rostrum fuscum subtus pallescens. Pedes pallidiores. (Macule nulle gutturis). 
Longit. circiter 140 m.m. Ala 61. Cauda 59. Tars. 20. — Rostrum Sylvie. Narium operculum minus, 


unde apertura ovalis. Vibrissee perparve. Ale paullo minus econvexe quam in priore. Penna 1 ad 3 ala 
extensa et cum sequentibus gradata; 4, 5, 6 sequales, apicem formantes; 3 = 8. Cubitales 4 antice sub- 
2equales, paullulum excedunt p. prim. 2-dam; reliqua sensim breviores. In hac et prec: sp. vix ulla penna 
extus sinuata! — Cauda gradata, pennis mediis qvibusdam equalibus (paullo lasa). Pedes ut prioris. 
Obs. Heec sp. ad s. d. Cettias accedit; prior verus Bradypterus videtur; neutra vero est sp. a LE VAIL- 
LANT descripta, etsi fere in eadem regione inventa. OC. S. 
”") Ett hemfördt ägg är blekt grönblått med några få, små, runda, dels svarta, dels rödbruna prickar af olika 
storlek och ojämnt strödda. Längd 20 millim. Ena ändan såsom vanligt, smalare. Denne fogel är en af 
dem hvilkas Naturalhistoria LE VAILLANT utförligast beskrifvit. Hans uppgifter om boet m. m. tyckas någor- 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. FE. VICTORI'. 31 


43. Drymoeca fulvicapilla (Vieill.). — Bp. 282. — L. V. Afr. 124. — Den 
27 Maj skjöts ett exemplar vid Knysna, men blott ett annat: »Z ren drägt, iris ljust gul- 
brun» är hemfördt, skjutet den 20 Sept. — »Äfven denne fogels bo, som jag fann den 31 
Okt., är rätt väl byggdt, och har någon likhet med boet af vår Sylvia trochilus. Det låg 
i en tufva bland gräs och låga buskar, var rundt, och hade ett hål för fogeln att gå in 
och ut; inuti var det klädt med pappus af en Gomphocarpus, som tätt bredvid växer 
mycket ymnigt. Äggens antal sträckte sig endast till tre, men tycktes ändock vara fullt, 
ty de voro icke alldeles färska, utan några dagar rufvade» >). 


44. Drymoeca tinniens Licht. — Bp. 286. — Exemplar äro hemförda från 
Rondebosch: »? ruggn. I Januari», samt från Knysna: »P ren drägt 11 Maj» — »? teml. 
ren drägt 6 Sept» — och »& ren drägt 11 Okt.» Alla med »ljusbrun iris». — »Denna 
art såg jag första gången på hedarna utom Rondebosch den 9 Januari. Han är ytterst 
allmän bland Typha, säf och gräs vid Svartriver, och är ej skygg» — I Karroo var han 
allmän Dec.—Febr. 


Anm. »Vid Knrysna äro dessa tre Drymoece allmänna, isynnerhet tinniens (den 18 Maj). Alla tre uppe- 
hålla sig i gräs och buskar, tinniens särdeles i gräs, och alla tre äro ondsinta, samt smälla med vingarna när 
de flyga». 


45. Drymoeca cherina Sm. — Bp. 283. — Om denna finnes intet vidare an- 
tecknadt än hvad som åtföljer det hemförda exemplaret: »Z ren drägt, iris ljusbrun. 
Knysna den 22 Sept. 54». 


46. Drymoeca ocularia Sm. — Bp. 282. — Förekommer i Karroo »på slätterna 
och kallas Klapp-Klapptje». — Exemplar äro hemförda från Roodeval den 8 Januari och 
Zeekoegat 15 Febr., begge »hannar, i börjad ruggn., med ljusbrun iris». 

47. Apalis thoracica (Sh.). — Bp. 282. — L. V. Afr. 123: 1. — Från Knysna 
äro flera exemplar hemförda, skjutna den 19 April (7 nästan ren drägt), den 28 Augusti 
och 19 Sept. i ren drägt. Iris strågul. — I Karroo var arten »allmän öfverallt» (Dec.— 
Februari). 

48. Camaroptera olivacea Sundev. Öfv. 1850. 103. — Bp. 258. — »Denne 
fogel, som är allmän i skogssnåren vid Knysna (12 Augusti), har i sina seder rätt mycket 
af vår Troglodytes europe&eus: han lemnar aldrig skogarne, tycker isynnerhet om högar af 
torr ved, vistas sällan högt öfver marken, samt flyger med ett visst buller, som är eget 
för hans samslägtingar. Han skriker rätt mycket, och lätet är sådant att en främling kan 
tro sig höra en ung Blåbock (Sylvicapra monticola) eller ett litet lamm. I hans mage har 
jag funnit insekter. — Jag såg honom icke i Karroo Dec.—Febr.» — De från Knysna 
hemförda exemplaren äro signerade: ren drägt 12 Aug. —J nästan ren drägt 26 Sept. — 
3 ren drägt 28 Sept. — Iris ljusbrun. 

49. Sylviella rufescens (Vieill) Sundev. obs. in Le Vaill. — Conf. Öfv. 1850: 
128. — L. V. Afr. 135. — Om denna art anföres endast att den sågs en gång i Karroo, 


lunda öfverensstämma med dem som VICTORIN lemnat, men han omtalar och afbildar icke de knutna gräs- 
stråen och säger boet sitta i en buske, såsom det tyckes, något öfver marken, ehuru han ej uttalar sig härom. 
Jemf. dessutom Sunprv. Om Le V:s Ois. d'Afr. n:o 129, 130. GC. 8. 

”) Tvänne af dessa ägg äro hemförda. De äro rent hvita, utan prickar, och nästan lika tjocka, samt något trub- 
biga, i båda ändar; längd 16 m.m., diam. 11. &LzE VAILLANT beskrifver boet någorlunda rätt, men uppgifver 
att äggen äro 4 till 6, hvita, prickiga »de tres-petites taches vineuses». CO. 8. 


32 J. W. GRILL, 


nemligen vid Roodeval den 18 Jan. 1855, då de två hemförda exemplaren blefvo skjutna, 
begge i ruggning, med ljusbrun iris. 

50. Sphenegacus africanus (Gm.). — Bp. 279. — Sphenura tibicen Licht. — 
L. V. Afr. 112: 2. — »Förekommer vid Capstaden temligen talrikt bland buskar 1 ravi- 
nerna från Taffelberget (7 Dec.). Han är icke skygg. Lätet är ett enstafvigt, nästan sorg- 
ligt pipande, något liknande Ormvråkens. — Der erhölls den 4 Dec. en äldre hanne i ren 
drägt; iris röd, munnen inuti nästan svart, tungan kort, trubbig; magen innehöll insekter, 
men dess byggnad tycktes utvisa att fogeln äfven förtär frön och dylikt. Tre dagar sed- 
nare skjöts på samma ställe en årsunge i ruggning, S?, med askegrd iris, näbbvikar och 
svalj gula; vingpennornas förhållande var nästan exact detsamma som hos den förra; lätet 
också lika.» — Från Knysna är ett exemplar (> ren drägt) hemfördt, skjutet 26 Aug. — 
»Den 9 Nov. såg jag der några ungar, som nyss lemnat boet. När jag nalkades, flögo 
föräldrarne bort, utan att visa någon rädsla.» 

51. Pomatorhynchus erythropterus (Sh.). — Telephonus erythr. Bp. 361. — 
L. V. Afr. 70. — »Denne är icke sällsynt i Karroo (Dec.—Febr.) bland Acacie-träden, 
hvarest han hoppar omkring likt Malacon. ferrugineus. Han är icke skygg, utan alldeles 
tvärtom. Hans läten påminna mera om vissa toner af den här allmänna Dicrurus musicus 
än om någon annan fogel, som jag minnes.» — Hemförda exemplar: & ren drägt, iris brun, 
vingbredd 103 eng. tum — 2 nästan ren drägt, vingbredd 10+ tum; begge från Roodeval 
den 17 Januari. 


(Fam. Laniarie). 


52. Malaconotus bacbakiri (Sh.). — Turd. zeylonus L. — Bp. 360. — L. V. 
Afr. 67. — Denna art förekommer på hedarna utanför Rondebosch och Mariadabl, och är 
icke skygg. En ung hanne, erhållen den 30 Dec., hade grå iris, hornfärgad näbb och bly- 
färgade ben; i magen fanns insekter. — Samlingskatalogen upptager från Rondebosch: en 
gammal 2 i ruggn. den 5 Jan. — samt från Knysna: ? ren drägt 9 April — & nästan 
ren drägt 13 Juni — & och 9 ren drägt, iris brun, 29 Sept. — I Karroo sågs fogeln »på 
fälten» (Dec.—Febr.). 

53. Malaconotus ferrugineus (Gm.) Sundev. (Conf. ejusd. obs. in L. V.). — 
Dryoscopus boulboul. Bp. 361. — L. V. Afr. 68. — Vid Rondebosch skjötos i Jan. flera 
exemplar. En gammal £, den 3 Jan., hade ren drägt, iris mörkbrun; i halsen fanns en bit 
af en ödla. — Fogeln, som är föga skygg. uppehåller sig bland de täta buskarna, hvarest 
han med framträdt hufvud tittar efter hvarifrån faran kommer. — Vid Knysna skjötos den 
13 Juli ett exemplar och den 5 Sept. en & i ren drägt (denne är hemförd). Mycket all- 
män (den 16 Sept.) på de tätaste ställena i buskar och snår; han har flera olika läten. — 
I Karroo var han talrik (Dec.—Febr.). 

54. Malaconotus rubiginosus Sundev. Bp. 359. — Oliva jun. L. V. Afr. 75: 
2. — Saml.katalogen visar från Knysna en & i ruggning den 10 April, samt flere hannar 
i ren drägt alla månader från 21 Aug. till 23 Nov. Iris var rubinröd hos en gammal 
& 18 Okt., mörkt rödbrun hos en ung & den 23 Nov. — Den 21 Sept.: »Han är alls 

icke rädd, och så vidt min kännedom sträcker sig, den ende Lanius här, som sjunger 
eller har melodiska läten. Locktonen är följande: chui, chui, chiu, chiu, chiu, chui, - 
eller 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 33 


eller något liknande lätet af en ung Tetrao urogallus, men ljuden komma tätt efter hvar- 
andra.» 

55. Dryoscopus cubla (Sh.). — Bp. 360. — L. V. Afz. 72. — »Mycket allmän 
i busksnåren vid Knysna (7 Aug.). Kolonialnamnet, Muffbird, har han af sin vana att 
uppresa ryggens yfviga fjädrar, hvilket jag dock ännu ej haft tillfälle att observera, då par- 


ningstiden icke är inne.» — Bland många hemförda exemplar är en & i ruggning 27 Mars 
— 2 teml. ren drägt 24 Okt. — De öfriga, ren drägt i Aug., Sept. (28), Nov. (1). Iris 
var hos alla brandgul. — I Karroo var denna art icke synlig (Dec.—Febr.). 


56. Bradyornis silens (Sh.). — Bp. 357. — B. vittatus Sundev. Öfv. 1850. 
106. — L. V. Afr. 74. — Sigelus silens Cab. Mus. Hein. — Knysna den 14 Juli: »Denne 
fogel påminner så mycket, både i seder och utseende, om Lanius collaris och Dryoscopus 
cubla, att han länge undgick min bössa. Några vistas nu vid Saltriver. Liksom Lan. 
collaris tycka de om öppna platser, äro skyggare, men synas icke vara så glupska. De 
bruka vistas i små sällskaper af 3—6 tillsammans, och äro mycket rädda; åtskilliga gån- 
ger har jag utan framgång förföljt dem. De tyckas företrädesvis älska detta ställe, eme- 
dan de, förföljde, alltid inom några minuter komma dit tillbaka. Platsen är vid öfver- 
kanten af en brant backe tätt vid flodbrädden; på inget annat ställe har jag sett dem. 
Något läte har jag icke hört, ej heller hittills förmärkt dem hålla någon jagt efter födo- 
ämnen.» — Exemplar äro hemförda från Knysna i Juli, Roodeval den 28 Dec., alla i »ren 
drägt, med mörkbrun iris». 

57. Lanius collaris L. — Bp. 363. — (var. macula laterali rufa Sund.) — L. 
V. Afr. 61, 62. — Vid Capstaden skjöts på Taffelberget den 9 Dec. en årsunge, & i rugg- 
ning; och vid Rondebosch ett exemplar den 24 Jan. Den förre är hemförd, och derjemte 
från Knysna en & i börjad ruggning, iris brun, den 5 Sept.; samt £, ren drägt, skjuten i 
boet den 29 Sept. — Äfven den 1 Juli erhölls en gammal &. — »Flera nästen tillhörande 
denna fogel, som här kallas Fiscalbird, har jag funnit i slutet af Sept. och början af 
Okt. vid Saltriver, och på sumpmarken bredvid floden, uti ej taggiga eller täta buskar. 
Balen liknar den af våra svenska Törnskator, omsorgsfullt belagd med hår, dun och dy- 
likt, och äggen hafva nästan samma färg som deras; fogeln synes aldrig lägga flera än 4. 
Den 1 Nov. såg jag de första ungarne utflugna» — I Karroo var denna art icke så talrik 
(Dec.—Febr.) +). 

58. Dicrurus musicus Vieill. — Bp. 352. — L. V. Afr. 167. — Denne, kallad 
Katecrow, var vid Knysna högst allmän (4 April). »I sednare delen af Maj har antalet 
betydligt tilltagit.> — Hemförda exemplar: & teml. ren drägt 4 och 19 April, — & ren 
drägt 21 April, — ? ren drägt 3 Aug. Alla hade rubinröd iris. — Den 22 Okt. skjöts 
en 9. — Äfven i Karroo var fogeln talrik (Dec.—Febr.). 

59. Campephaga cana Vieill. — Ceblepyris czesia Licht. — Bp. 353. — L. V. 
Afr. 162, 163. — »Denna fogelart, utmärkt bland annat genom sina med styf stjelk för- 
sedda talrika fjädrar på öfvergumpen, förekom så väl i skogarna vid Georgetown den 11 
Mars (då en & i ruggning blef skjuten), som här vid Knysna (den 6 April). Han synes 
vara af trögare natur än Dicrurus musicus (med hvilken han eljest har mycket gemen- 


”) 12 ägg äro hemförda. De variera till färg och storlek liksom de af L. collurio (längd 25 till 21 mm.). &C.S. 
KE. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. d 


34 J. W. GRILL, 


samt), och är föga skygg. Något läte har jag ej hört. Han säges vara migrerande och 
temligen sällsynt, samt kallas Dove (Dufva), med ett epithet, som jag förgätit.» — Hem- 
förda: 2 nästan ren drägt, iris brun, den 6 April — &, ruggning, iris mörkbrun, den 13 
Okt., begge från Knysna. — Arten sågs icke i Karroo (Dec.—Febr.). 


(Fam. Pycnonotince). 


60. Pycnonotus capensis Gr. — Bp. 266. — L. V. Afr. 105. — Vid Rondebosch, 
bland buskarne på Devilspeak, skjöts den 29 Dec. en hanne; han hade ögat brunt, omgif- 
vet af en baktill smal, framtill nära + tum bred, hvitaktig vårtfull ring; några af vårtorna 
rosenröda; näbb svart, vid undre roten mörkt rosenfärgad; fötter svarta (testiklarne stora); 


magen innehöll bär, sväljda hela med kärnorna. »Fogeln är här allmän och ej särdeles - 


skygg; han lefver i familj af 3—4 stycken, samt tyckes ej stryka vida omkring, ty den 3 


Januari träffades de på alldeles samma plats som 29 Dec» — Vid Knysna var han äfven 
allmän samt gjorde mycken skada i trädgårdarne (23 Mars) och i Karroo talrik (Dec.— 
Febr.). — Samlingskatalogen upptager: gammal £$, ruggning, Rondebosch 3 Januari; — 


2? ren drägt, Knysna 17 September. 

61. Andropadus importunus (Vieill)l. — Bp. 261. — Sundev. Öfv. 1850: 100- 
— L. V. Afr. 106: 2. — Från Knysna äro hemförda: & och 2, begge i ren drägt, iris 
svafvelgul, den 6 April. »Mellan könen tror jag skillnaden bestå deri att & har litet röd- 
brunt vid undra näbbroten; men detta kännemärke behöfver dock vida bättre undersökas 
än jag hittills kunnat. — Denne fogel är vid Knysna en bland de allmännare (6 April) 
och förekommer nästan i hvarje träd af skogssnåren, men synes aldrig i flock. Han lefver 
af vissa träds frukter och tyckes svälja dem hela, d. v. s. lefva af köttet, men ej af kär- 
nan.» — I en stor skog, 6 eng. mil från Knysna, som besöktes den 31 Maj, var denna 
fogelart en bland de enda synliga. Den 3 Juli skjöts ett exemplar. — Fogelns läten och 
sång påminna ganska mycket om Fring. coelebs L. (31 Juli). — I Karroo var han »säll- 
synt (Dec.—Febr.); jag har der hört hans sång». 


Anm. »Knysna den 31 Juli: Under sista 2 veckor hafva foglarne börjat sjunga, nemligen först Andropa- 
dus importunus, Cinnyris-arterna, Praticola torqvata, o. s. Vv.» 


62. Phyllostrophus capensis Sw. — Sundev. Obs. in L. V. Afr. 112: 1. — Bp. 260. 
— »Förekommer vid Melville (= Knysna) i småskogen, der han hoppar på marken och har 
samma läte som en trast» (27 Mars). — De hemförda exemplaren äro alla hannar 1 »ren 
drägt med nötbrun iris», skjutna d. 6 April, 3 Juni och 18 Sept. — Om det förstnämnda 
är anmärkt att det hade hornbrun näbb, underkäken vid roten blåaktig, fötter blyfärgade. 


(Fam. Oriolince). 


63. Oriolus larvatus Licht. — Bp. 347. — L. V. Afr. 261, 262. — Vid Knysna 
»allmän, ehuru ej talrik» (22 Mars); hans lockton är ett klart och högt hvisslande piu piu. 
— Den 6 Maj: »Nu är det längesedan han flyttade härifrån, men, om jag icke misstog 
mig, hörde jag i dag hans piu i granskapet af Westford.» — Den 27 Sept.: »Han är nu 
åter allmän i skogen, och i ruggning; sången mycket obehaglig.» — Zeekoegat den 23 
Febr.: »Han vistas här i Fikonträden och är mycket skygg; något läte eller sång har jag 
icke hört, ehuru jag flere dagar gifvit akt på fogeln.» — Hemförde från Knysna: 2 hannar, 
yngre, ren drägt, 22 Mars — 2 nästan ren drägt 27 Sept.; alla med »röd iris». 


EN EPS SL VE 


JE 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 35 
HIRUNDINIFORMES. 
64. Hirundo capensis Gm. — Bp. 339. — L. V. Afr. 245: 1. — »Rondebosch 
den 30 Dec.: Denna svala förekommer här bland busksnåren, hvarest hon, flygande lågt 
emellan dem, med sina ungar söker insekter; ofta sätter hon sig på buskarna, särdeles de 


lägre.  Lätet påminner om Finkarnes ungar, men ej om våra Svenska svalor. — Den 21 
Januari är hon talrik, och håller på att bygga. [Se under Hir. rufifrons.] — Knysna den 


29 April: Här var hon äfven ganska talrik i Mars, när jag hitkom, men har sedermera 
småningom försvunnit. — Den 7 Sept. observerades åter 2 -3 par, och den 22 Okt. är 
hon rätt allmän, samt sjunger flitigt sina fula men svaga toner; hon är den långsammaste 
af svalorna och lättast att skjuta, samt ganska orädd. Hon bygger tätt vid eller på hu- 
sen, och ehuru mina rum äro temligen små, kommer hon likväl dagligen in, troligen för 


att söka passande byggnadsplats. — I Karroo var hon ytterst talrik (Dec.—Febr.)» — 
Hemförda från Rondebosch: gammal &, vingbredd 13+ tum, den 10 Jan. — från Knysna: 
2 vingbredd 133 tum, den 5 Okt.; & och 2 den 9 Okt. — alla i »ren drägt», med brun 


iris, samt en yngre & från Rondebosch den 30 Dec. ”). 

65. Hirundo rufifrons Licht. — H. albigula Bp. 338. — L. V. Afr. 245: 2. — 
Rondebosch den 21 Januari: »Denna art är knappt så talrik som H. capensis, på långt när 
icke så allmän som H. rustica. Ingen af de 4 arterna här: H. capensis, rustica, rufifrons 
och paludicola håller sådan musik som Svalorna i Sverige ”"), ehuru deras ungar just nu 
äro ute, med undantag af H. capensis, som håller på att bygga; H. urbica saknas.» — 
Vid Knysna observerades H. rufifrons den 28 Aug. — Den 22 Okt.: »Hon sjunger vackert, 
mycket öfverlägsen våra Svalor hemma; flyger med stor snabbhet, vanligen nära marken, 
och bygger tätt vid eller på husen.» — Hemförda från Rondebosch: gammal 2 den 10 
Jan., och ung fogel den 21 Jan. — samt från Knysna: & och 2 den 3 Okt., alla i ren 
drägt; iris brun. 

66. Hirundo rustica L. — Bp. 338. — Af denna art har VICTORIN hemfört en 
»hanne, skjuten i flygten vid Knysna den 9 Nov. 1854». — Vidare har han antecknat vid 
Knysna den 17 Sept.: »Hir. rustica eller Ladusvalan är anländ i dag 1 temligen många 
exemplar», och den 1 Nov.: »Hon synes icke här, som H. capensis och rufifrons, lefva vid 
bebodda ställen; åtminstone har jag icke, sedan första dagarne af hennes ankomst, obser- 
verat henne mer än några få gånger i regnväder.» — I Karroo var H. rustica »allmän här 
och der — den med rödt på hufvudet» (Dec. 54—Febr. 55). — Dessutom har VIiCTORIN, 
under sitt första vistande i Cap, antecknat vid Rondebosch den 21 Jan. 54 att »H. rustica, 
hon med rödt på hufvudet, var allmännare än H. capensis och rufifrons» Att han här 
icke förvexlat arten med de båda sistnämnda göres troligt deraf att dessa icke blott näm- 
nas samtidigt den 21 Jan., utan äfven förut den 30 Dec. och 10 Jan. (Se ofvan under 


H. capensis och rufifrons). 


Anm. Nära Zqvatorn har VICrorin på bortresan antecknat: »1853 den 21 Sept. (10? 26' n. br.; 21? 49' 
v. fr. Gr.): Både i går och i dag visade sig en Ladusvala, sannolikt samma exemplar. Hon var mycket trött, för- 
modligen utmattad af hunger och törst; flere gånger satte hon sig på fartyget och lät mig nalkas på en å två 


")- LE VAILLANT beskrifver denna Svalas bo såsom liknande det af H. rustica, men med en rörformig ingång, 


hvilken VICTORIN ej tyckes hafva sett. OC. S. C 
”) Äfven vid Knysna den 22 Aug. skref VICToRIN att »Svalorna äro mera tystlåtna än hemma, liksom foglarne 


här i allmänhet.» Utg. 


26 | J. W. GRILL, 


alnars afstånd. Att dömma af färgornas dunkelhet och saknaden af de långa stjertfjädrarne var det en årsunge. 
Efter ett par timmar var fogeln försvunnen.» Under hemresan »1855 den 20 April: I går, sedan vi fått passad- 
vind, på 6" 28'n. br. 20 25 v. fr. Gr, kom en Hir. rustica (med rödt på hufvudet) och flög några timmar 
omkring skeppet.» 

67. Hirundo holomelas Sundeyv. Öfv. 1850. 108. — »Knysna den 26 April: 
Denna lilla vackra svala, som totalt saknades vid Capstaden (Dec.—Febr.), men vid Knysna 
är lika allmän nu som när jag i Mars hitkom, vistas mest i skogarna, hvarest hon, flygande 
mellan trädens kronor, fångar sina insekter, och ofta ses sittande på torra grenar. Hon 
flyger som H. paludicola, och troligen har hon sitt näste likt denna, ty jag har sett henne 
flyga in under bankarne vid Saltriver. Under de sista 2 veckorna har, utom denna art, 


ingen enda Svala varit synlig. — Den 25 Juli sågs åter ett exemplar, [således borta 3 
månader Maj—Juli] »och den 22 Aug. 3—4 stycken, flygande till några hål i Saltrivers 
bank, liksom sökande sina gamla nästen. — Den 22 Okt.: Hon flyger mycket krokigt och 


vinkligt, aldrig i rak linea. Denna art och H. rufifrons finnas nu till ungefär lika antal.» 
— Från Knysna äro hemförda 3 exemplar den 26 April, den 5 Okt. och 23 Nov., alla 
hannar i ren drägt; iris brun. 


68. Hirundo levcosoma Sw. — Bp. 339. — Denna art var allmän i Karroo 
(Dec.—Febr.), hvarifrån ett exemplar hemfördes, betecknadt: &, ren drägt, iris mörk, Roo- 
deval den 10 Januari 55.» — Vidare nämnes hon visserligen bland de arter, som voro 
gemensamma för Knysna och Karroo, men det henne tillagda namnet »H. Roodevallii» till- 
kännagifver att VICTORIN i Knysna åtminstone icke funnit henne så talrik som vid det, 
sedermera besökta, i Karroo belägna, Roodeval ”). 


69. Hirundo paludicola Vieill. — Bp. 342. — L. V. Afr. 246: 2. — Denna 
var särdeles talrik i Karroo (Dec.—Febr.) och derifrån äro hemförda: 2 den 30 Dec. — 
& den 16 Jan. 55, begge skjutna vid Roodeval, och i ren drägt. — Äfven vid Rondebosch 
var hon ganska allmän (den 21 Jan. 54; se vidare under Hir. rufifrons) — och att hon 
funnits vid Knysna är sannolikt, dels af ViCToRINS yttrande under H. holomelas den 26 
April (se ofvan); dels deraf att han »den 24 Sept. trodde sig se ett exemplar». 


70. Hirundo fuligula Licht. — Bp. 342. — L. V. Afr. 246: 1. — »Vid Knysna 
såg jag den 8 eller 10 Juni 2—3 stycken; de flögo nära marken på Saltrivers bank, men 
försvunno efter några minuter. Den 23 Juni såg jag åter tvänne och den 30 skjöt jag 
en, som var särdeles fet. Denna art har föga observerats före sista hälften af Juni, då 
hon varit allmän nere vid Saltriver; — och hon är den enda Svala, som jag nu på längre 
tid sett.» — Den 8 Aug. skjöts en hanne i ren drägt; svaljet gult; tarsus brun. (Detta 
exemplar är hemfördt). — Den 22 Okt.: »Nu har jag ej sett henne sedan första tiden för 


') Hane avem postquam cognovi, incertus heereo, utrum H. dimidiata (unob.' Oct. Stockh. 1850, 107) ab hac 
distineta, vel ejusdem speciei habenda sit. Nam inter se, ut ovum ovo similes, vix differunt nisi notis albidis 
alarum caudreque. — Specimen H. leucosome, e colonia capensi allatum, ita deseribi potest: Forma H. rusticee; 
atroccserulea gastreo toto (a rostro ad anum) albo, gutture paullo sordidiore, sed fascia vel macula nulla; erisso 
striolis rhachidum fuscis. Tectrix cubitalis ultima, tota, et penna cubiti ultima, basi medioque, albido-grise2e. 
Rectrices laterales, utrimque 4, maculå ad medium marginis interni, irregulari, albida. Hc rmacula in penna 
2:da ceteris major, valde transversa; sed maculse cujusque penna in utrogue latere paullum dissimiles. — (&) 
ala 108 m.m. Rectrices medie non attingunt apices alarum; sed rectr. extimee, 25 m.m. longiores, apice 
angustato, lineari, eos paullum excedunt. — In H. dimidiata 1. ce. descripta, ex Caffraria, AY, tectrix ultima 
et penna cubiti ultima basi, margine tantummodo interno, albidae; sed in rectricibus vix adest vestigium ma- 
culae pallide. OC. S. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 37 


hennes ankomst.» — I Mosselbay, på återresan till Capstaden 1855, sågs hon bland bergs- 
klyftorna den 9—10 Mars. 


Anm. 1. »Denna eller en mycket snarlik art förekommer inne i Capstaden, och synes bland stenarne på 
Taffelberget» (Dec.—Febr. 54). 

Anm. 2. »Vid Knysna såg jag den 28 Aug. ännu en art (endast 2 exemplar) af grå färg med hvit mage 
och icke klufven stjert» (?). 


CORVIFORMES. 


71. Lamprocolius melanogaster (Sw.) — Bp. 415. — L. porphyropleuron Sundev. 
Öfv. 1850: 100. — Samlingskatalogen upptager flera exemplar, skjutna vid Knysna den 
14 och 15 Juli, & och £, alla i ren drägt; iris skönt hög-gul. — Knysna den 15 Juli: 
»Denne fogel har jag nu i granskapet sett två dagar å rad i en flock af 10—14 stycken, 
men gaf i början ej mycken akt på dem, troende det vara Dicrurus musicus, som han på 
större afstånd mycket liknar; åtminstone fann jag äfven dem i en Capash (Ekebergia ca- 
pensis), hvars rödaktiga talrika frukter de tycka särdeles mycket om. Jag har skjutit 
6—58 stycken. Sittande ofvanpå ett torrt träd, eller annan mera öppen plats, äro de ganska 
skygga, men om trädet är omgifvet af täta buskar och snår, kan man spatsera derunder 
och skjuta ned dem. Deras läte har ibland likhet med det man hör af Sturnus vulgaris 


om hösten. — De sägas här vara mycket sällsynta, men som de äro rätt väl kända, måtte 
de icke så sällan visa sig. — Mr Jomn Rex, som kallar fogeln Green Sprou, säger att han 
är allmän i Cafferlandet.> — (Enligt »Dagboken» synes VICTORIN hafva sett arten redan 


den 16 Juni, och skjutit på ett exemplar utan att lyckas erhålla det). 

72. Amydrus morio (L.) Cab. — Spreo morio Bp. 416. — L. V. Afr. 83, 84. — 
»Under namn af Redvinged Sprou var han i Mars ytterst allmän vid Knysna, och gjorde 
mycken skada i trädgårdarne; men nu, den 29 April, är han försvunnen. — Den 12 Maj 
såg jag vid Plettenbergsbay ett stort antal på ett ställe, betäckt af små buskar, tätt vid 
hafvet, då han längesedan lemnat Knysnua, der han förut var så talrik» — I Karroo var 
han mycket allmän (Dec.—Febr.). — Hemförda exemplar: 9 temligen ren drägt Knysna 
den 20 Mars. — 1 ex. ren drägt; iris brun; Roodeval den 27 Dec. 

73. Notauges bicolor (Lth.) Cab. — Spreo bicolor Bp. 416. — L. V. Afr. 88. — 
»Var ganska talrik på slätterna omkring Capstaden (Dec.—Febr. 54) och är ytterst allmän 
genom hela Karroo, så vidt som jag sett deraf (Dec.—Febr. 55), men saknades alldeles i 
Knysna (Mars —Nov.); åtminstone såg jag den aldrig, eller hörde honom omtalas såsom 
der förekommande.» — Ett från Karroo hemfördt exemplar är signeradt: »>, börjad rugg- 
ning, iris ljusgul, Zeekoegat den 13 Febr.» 

74. Corvus scapulatus Daud. — Bp. 386. — L. V. Afr. 53. — »Förekommer, 
om ej talrikt, åtminstone icke sällsynt, på sandfälten utom Rondebosch (9 Januari), och 
har ett sträft läte, som kan uttryckas med: krau krau.» — Härifrån är ett exemplar hem- 
fördt: ? temligen ren drägt, iris brun, den 9 Jan. — Vid Knysna var han ej ännu obser- 
verad den 1 April, men den 8 Maj är antecknadt att den »fanns, ehuru sällsynt», och den 
10 Juni att ett exemplar blef skjutet. 

75. Corvus albicollis Lth. — OC. cafer Gr. -— Bp. 387. — L. V. Afr. 50. — 
Vid Capstaden sågos den 19 Nov. 2 exemplar, som hade nästan korplikt läte, och vid 


38 J. W. GRILL, 


Knysna skjöts ett hemfördt exemplar »? i ruggning» den 24 Mars. — Dessutom anmärktes 
att arten var allmän både vid Knysna (1 April) och i Karroo (Dec.—Febr.). 

(Corvus capensis Licht. — Bp. 385. — L. V. Afr. 52). — Af en art, som Vic- 
TORIN kallat »Corvus niger», har han hvarken hemfört något exemplar, figur eller beskrif- 
ning. Den är nämnd bland de foglar, som voro gemensamma för Knysna och Karroo 
(Dec.—Febr. 55), i hvilket sistnämnda land han »sett ett eller två exemplar»; och hans, 
kort efter ankomsten till Knysna, den 1 April 1854 skrifna anmärkning: att »bvarken den 
svarta Corvus eller OC. scapulatus ännu der var observerad» torde betyda att han sett ar- 
ten redan vid Capstaden (Dec.—Febr. 54). 


TUBILINGUES. 


76. Zosterops capensis Sundev. Öfv. 1850: 102. — Motac. madagascariensis 
L. — Bp. 399. — L. V. Afr. 132. — Capstaden den 9 Dec.: »Denna art förekommer all- 
mänt häromkring, i sällskap med Fring. capensis (se anm. under Fr. canicollis), ehuru på 
långt när icke så talrik som denna. En i dag skjuten & hade iris rödbrun; näbb horn- 
blå, mot spetsen brunaktig; fötter ljust gråblå, som på Parus major; (testiklarne särdeles 
stora); i magen fanns insekter.» — Knysna den 1 April: »Arten har varit mycket allmän 
öfverallt från Capstaden till Knysna, och här är han nu ganska talrik.» Den 20 Sept.: 
»Han vistas i flockar af 4 till 40 stycken, sökande insekter och dylikt bland löfven. Han 
förtär också bär; magen på en i dag skjuten innehöll endast sådana, och fogeln måste lefva 
af dessas kött, ty fröen voro oförändrade. — Den 8 Dec. fann jag i ett busksnår utanför 
Georgetown hans näste, i en tät och risig Syngenesist; det var löst fästadt bland trassliga 
risqvistar, och med skicklighet bygdt af mossa och gräs, samt inuti fodradt med blom- 
stjelkar, som likna tagel. Det innehöll endast 3 ägg, alla nyvärpta. När jag kom låg 
fogeln i boet, och återvände dit efter en stund, hvilket tyckes bevisa att värpningen var 
slutad.» — Äfven i Karroo var denne fogel allmän (Dec.—Febr.). — Från Knysna äro 
exemplar hemförda: & och £, ren drägt 20 Sept. — & nästan ren drägt 30 Sept. — Alla 
hade brun iris "). 

77. Nectarinia famosa (L.). — Bp. 404. — L. V. Afr. 289, 290. — Samlings- 
katalogen upptager, från Capstaden och Rondebosch i Januari 1854, flera exemplar, hvaribland 
en ung & haft »ren drägt; i magen insekter; den 4 Jan» — & ruggning 23 Jan. — och 
från Knysna: 15 exemplar, alla i ren drägt (iris brun), erhållna under loppet af de 8 
månaderna från den 28 April till och med den 17 Nov. — vidare från Georgetown en & 


i ren drägt den 11 Dec. — och slutligen från Van Oudts Horn i Karroo: & i börjad 
ruggning den 22 Dec. 54. — Dessutom har VicTorin antecknat: »Denna art, som före- 


kommer på sandfälten utom Capstaden och Rondebosch (4 Jan.) synes till största delen 
lefva af insekter, hvilka han fångar, flygande upp i luften, liksom Flugsnapparne göra. — 
Den 17 Maj skjöt jag i dalen vid Redburne (nära Plettenbergsbay), en hanne i fullkomligt 
ren och vackrare drägt än jag förut någonsin sett. — Den 3 Juli äro denna och N. ame- 
thystina de sällsyntaste och skyggaste af de vid Knysna förekommande 5 arterna. — Den 


”) Två hemförda ägg äro blekt grönblå, utan fläckar och alldeles utan glans; längd 18 m.m.; tjocklek 13. LE 
VAILLANT beskrifver boet med ungarna, men tyckes ej hafva känt äggen. OC. S. 


SE SNDER EEFI 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. FE. -VICTORIN. 39 


16 Sept.: Nu har hon ungefär en månad varit ganska talrik.» — I Karroo var arten all- 
män (Dec.—Febr.). 

78. Nectarinia violacea (L.). — Bp. 404. — L. V. Afr. 292. — Samlingskata- 
logen visar från Rondebosch: flera exemplar, skjutna emellan den 3 Jan. och den 2 Febr., 
alla Ai ren drägt — samt från Knysna: 4 exemplar i ren drägt 6—22 April — & ren 
drägt 28 Juni — Y ruggning 7 Sept. — 2 ren drägt 20 Sept. — »& ren vinterdrägt» d. 
24 Sept. — Vidare har VIictorin blott antecknat att »denna art och N. scarlatina voro 
de första Nectarinier han såg vid Knysna, nemligen i början af April — samt att iris är 
mörkbrun, men synes svart. 

79. Nectarinia amethystina (Sk.). — Bp. 406. — Cinn. auratifrons Vieill. — 
L. V. Afr. 294. — Vid Knysna sågs det första exemplaret den 7 April. — Den 15 Maj 
var fogeln mycket allmän vid Redburne, nära Plettenbergsbay; men den 3 Juli har Vic- 
TORIN antecknat att han då var »den mest sällsynta och rädda bland Nectarinierna»; samt 
den 16 Sept.: »ungefär en månad har han varit sällsyntare än N. famosa och chalybea». 
Han sågs dock ännu den 3 November. — Samlingskatalogen framställer blott hannar, och 
vid dessa är ruggning antecknad den 4 och 17 Maj samt 3 Nov.; men den 4 Maj och 30 
Maj, samt 7 Juni och 26 Aug. äro rena högtidsdrägter antecknade; och redan d. 16 April 
erhölls en hanne i nästan ren sommardrägt. — Iris var mörkbrun (ung & 3 Nov.) 

30. Nectarinia scarlatina Sparrm. Mus. Carlss. t. 58. — N. afra Gr. — Bp. 
407. — Conf. Sundev. Obs. de L. V. Afr. 300. — Denna art syntes vid Knysna först i 
början af April. — Samlingskatalogen, som upptager en mängd exemplar af begge könen, 
visar ruggning den 13 och 21 April — nästan ren drägt hos en & den 7 Juni — full- 
komligt ren drägt den 23 April (5), 7 Maj (9), 27 Aug.—Sept. och den 12 Nov. 

31. Nectarinia chalybea (L.). — Bp. 407. — Conf. L. V. Afr. 300 »pag. 177». 
— Enligt Samlingskatalogen erhöllos vid Rondebosch flera exemplar, alla unga och i rugg- 
ning den 7—11 Jan., — samt vid Knysna 11 exemplar af begge könen, alla i ren drägt, 
skjutna den 28 April, Juni, Aug., Sept., Okt. och 3 Nov. — Dessutom har VICTORIN an- 
tecknat vid Knysna den 3 Juli: »Denne fogel synes mig på de sista 14 dagarna vara 
mycket allmän; före den tiden såg jag knappt en enda»; och den 16 Sept.: »Han är nu 
ganska allmän, och anländ under de sista 2—3 veckorna» (?) »samt i god drägt». — I Karroo 
var han likaledes allmän (Dec.—Febr.). 


Anm.  VICTORIN har vid Knysna antecknat: »Nectarinierna voro, i början af min härvaro, ganska spar- 
samma (6! April), men nu (8 Maj) ökar sig antalet dagligen»; och den 31 Juli: »umder sista 2 veckorna hafva de 
börjat sjunga.» 


82. Promerops cafer (L.). — Bp. 410. — L. V. Afr. 287, 288. — »Denne fogel, 
som jag först såg den 19 Nov., förekommer vid Capstaden ganska talrikt (29 Dec.), och 
jag vill nästan påstå, allmännare än alla andra, med undantag af 2—3 Fringilla-arter och 
Zosterops capensis. Ofta uppehålla sig 10—12 i spridd flock. Han är ej skygg när han 
sitter i de s. k. Gullbollarne och med sin långa näbb likasom doppar mellan de talrika 
ståndarna. Stundom hoppar han i buskarne, sökande insekter, enligt hvad magens innehåll 
utvisar. Hans sittande ställning ger honom ett ganska dumt utseende. När han flyger, 
ser man honom understundom guppa — eller flyga i täta bugter — hvarvid den långa 
stjerten slingrar efter som en orm. Sången är föga melodisk. Hannarne tyckas vara vida 
allmännare än honorna, som jag förmodar hafva kortare stjert. Fogeln är nu i nästan 


40 J. W. GRILL, 


öfverstånden ruggning (29 Dec.). Han kallas Mous-sugar-bird.» — Samlingskatalogen upp- 
tager flera exemplar i ruggning, iris nötbrun, från Taffelberget den 2—5 Dec., — samt 
från Knysna en »hanne i temligen ren drägt (testiklarne starkt svällda), den 30 Aprib, 
med det tillägg att fogeln ej förekommer närmare än 2 mil derifrån, men är der talrik i 
skogen (den 31 Maj). — I Karroo var han icke synlig. 


PASSERINAE SCUTIPLANTARES. 


83. Alauda apiata Vieill. — Bp. 244. — L. V. Afr. 194. — Blott ett exemplar 
är hemfördt med påskrift: »äldre hona i nästan ren drägt; på sandfälten utanför Ronde- 
bosch den 5 Januari 1854.» 


Anm. VIcToRIN har vid Knysna den 8 Maj antecknat: »Hvarken här eller i granskapet har jag ännu sett 
någon enda Alauda»; — samt vid Zeekoegat den 18 Febr. att han i Karroo såg »åtskilliga arter Alauda», hvaraf 
dock ingen blifvit hemförd. 

(Upupa minor Sh. — U. minor juv. Wagl. Syst. — »Upupa africana» Vict.) — 
Hvarken exemplar eller beskrifning är hemförd, och fogeln nämnes endast bland dem som 
blefvo sedda både vid Knysna och i Karroo, i hvilken sistnämnda ort han varit »allmän» 
(Dec.—Febr.). — VICTORIN synes icke hafva skjutit fogeln utan blott sett honom på af- 
stånd eller flygande. 


84. Irrisor erythrorhynchus Less. — Upupa erythr. Lth. — Bp. 410. — 
Knysna den 1 Sept.: »Af denna art, som jag förut sett den 25 Juli, skjöt jag i dag det 
första exemplaret. Vid uppstoppandet befanns dess mage innehålla insektlemningar; och 
vingens samt fotens senor voro beniga (hvilket jag ej kan erinra mig hafva hafva obser- 
verat hos andra foglar än ugglorna). Han bebor skogarna, och vistas i flock af 6—14 
stycken, förande mycket oljud. — Stundom är han ganska skygg, stundom åter alldeles 
icke; se här ett exempel: När jag den 27 Sept. hade skjutit en Oriolus, och förföljde 
några andra, kom en flock af 6—7 Irrisores och satte sig tätt bredvid i ett stort Stink- 
woodträd, men innan jag hann dit voro de borta. Några minuter derefter fann jag dem 
i ett Yellowwoodträd icke långt derifrån; trädet var stort och jag kom riktigt under det- 
samma; foglarne egnade mig alls ingen uppmärksamhet. Efter någon väntan för att få 
bra håll, skjöt jag i trädtoppen efter en, men skjöt bom; denne och ännu en lemnade trä- 
det, men de öfrige stannade. Efter en stund kom en annan ut på en liten gren i toppen; 
anskjuten och sårad flög han ett stycke innan han satte sig. Jag gick dit och skjöt ur 
den andra pipan, laddad med dust, men fick icke död på fogeln, utan han flög åter ett 
stycke. Jag förföljde, laddade ånyo, skjöt och bommade åter; han flög vidare, men nu 
för svag, kom han snart ned på marken; dock kunde jag icke finna honom. De andra 
foglarne märkte jag vara icke långt borta; jag dödade en af dem, och de öfrige sutto 
stilla, tills de efter några minuter lemnade de nästgränsande träden. — Fogeln, som här 
kallas Bushereeper, bygger sitt näste i ihåliga träd, och tyckes begagna de hål, som äro 
gjorda af Hackspettar; den 30 November fann jag ungar i ett sådant.» — I Karroo blef 
arten icke observerad (Dec.—Febr.). — Samlingskatalogen visar »ren drägt» den 1 och 27 
Sept., samt 12 Nov. — ett exemplar i ruggning den 13 Okt. — alla från Knysna; iris var 
brun. — Det är anmärkningsvärdt att VIicTORIN hvarken omtalar det uti LE VAILLANTS 

första 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 41 


första resa omtalade skrattlätet, eller namnet »Uitlager», som fogeln deraf skulle hafva fått 
i kolonien. På detta läte tyder dock uppenbart namnet »Kekkelaar» (rätteligen Kakelaar: 
pratmakare, kacklare) som Mr Jomn Rrx i Knysna gaf honom. 


VOLUCRES Br. 


85. Cypselus apus L. — Bp. 65. — Från Rondebosch äro hemförda hannar 1 
»nästan ren drägt, iris brun», den 14 och 27 Jan. 54. Vid Knysna nämner VICTORIN icke 
denna art förr än den 17 Aug., då han skrifver: »När jag i dag gick ned till Pletten- 
bergsbay, såg jag några Cypseli, och som jag tror C. apus», — samt slutligen vid Roode- 
val att den var gemensam för Knysna och Karroo (Dec.—Jan. 55). Se vidare Anm. un- 
der OC: caffer. 

86. Cypselus melba (L.). — Bp. 65. — L. V. Afr. 243. — Endast ett exem- 
plar är hemfördt med påskrift: »Gammal 1 ren drägt. HRondebosch den 14 Jan. 54» — 
Vid Knysna »syntes en C. melba, högt flygande, omkring den 10 Maj» — och i Karroo 
»ett eller två exemplar» (Dec.-—Febr. 55). »Denna art flyger särdeles snabbt.» 

87. Cypselus caffer Licht. — Bp. 65. — L. V. Afr. 244: 1. — Denne fogel var 
allmän vid Knysna den 1 April, och kallades Mountinswallow. — Den 22 Okt. anmärkte 
VICTORIN att denne då var den enda art Cypselus han kunde upptäcka, — och sednare att 
han förekom i Karroo (Dec.—Febr.). — Hemförda exemplar: »?, ren drägt, iris mörkbrun 
(det första goda exemplar jag fått) Knysna den 22 Okt.» — »&Z, ren drägt, iris nötbrun; 
Van Oudts Horn den 23 Dec.» / 

Anm. Utan att närmare angifva arterna har VICTORIN antecknat vid Knysna den 29 April att »Cypseli 
voro i Mars ganska talrika, men hafva sedermera småningom försvunnit» — samt »den 21 Sept., en herrlig dag, 
såg jag några Cypseli, men antingen det var OC. apus eller caffer kan jag icke säga. 


88. Caprimulgus atrovarius Sundev. Öfv. 1851: 128. — »Han är en ytterst 
allmän fogel vid Knysna och i dess granskap (den 8 Maj 1854), men vid Capstaden och 
Rondebosch (se nedan Anm) kan jag icke påminna mig hafva hört hans mycket egen- 
domliga sång, eller rättare sagdt skrik; det är ett, efter korta pauser upprepadt: gui viv, 
viv viv viv — om det kan med bokstäfver uttryckas. Med all sannolikhet tillhör äfven 
samma fogel ett annat stundom hördt läte (kui kui kiu), hvilket tyckes utgöra ett slags 
lockton. — Till den 20 Sept. har jag nu omkring Kraalen skjutit 3—10 exemplar, hvilka 
alla varit hannar, utom ett enda undantag (den 29 Aug. 2). Många af dem skjöt jag vid 
dagsljus. Fogeln kallas Nightowl» — I Samlingskatalogen är ren drägt angifven för dem 
alla, skjutna den 6 Maj—Juli—-Aug.—9 Sept. — Iris var nötbrun. 


Anm. I VICTORINS »Dagbok» läses dock att han på Tafelberget den 1 Dec. 1853 »såg en Caprimulgus I 
med hvita fläckar på stjerten», som möjligtvis tillhörde denna art. Se Sundev. loc. cit. 


89. Cuculus capensis Lath. — Bp. 102. — C. solitarius Cuv. — L. V. Afr. 
206. — Knysna d. 7 Okt.: »Denne fogel, som här efter sitt läte kallas ”Piet! mijn Vrouw 
eller på blandad engelska och holländska: 'Beat my Frouw' (slå min fru), hörde jag första 
gången för några dagar sedan. Han är ej mycket skygg. Efter att hafva sett honom en 
gång sittande på en trädgren, och hört honom 3—4 gånger, finner jag honom bete sig 
alldeles som vår Cuculus canorus, men lätet är ganska olika. Det är nemligen ett högt 


6 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. 


42 J. W. GRILL, 


hvisslande ”Cäc cuc cu' eller ”Bitt mi frå', med sista stafvelsen långt utdragen.» $LzE VAI- 
LANT återgifver detta läte med stafvelserna 'cou-a-ach', samt tillägger att de tre tonerna 
stiga, så att den andra är högre än den första, och den tredje en hel octav högre än den 
andra. — Fogelns holländska namn: ”Piet! mijn Vrouw (Peter! min Fru!) är sannolikt 
det ursprungliga. Jemför vidare under N:o 34 Cossypha bicolor. — »Magen på en i dag 
skjuten hade insidan fodrad med silkeslent brunt hår, och innehöll stora larver.» — »Den 
20 Okt. erhöll jag en hanne i temligen ren drägt, med brun iris och gula ögonlock; hans 
mage var i alla hänseenden lika med den förres.» (Detta exemplar är hemfördt). — Ar- 
ten nämnes bland dem som icke voro synliga i Karroo (Dec.—Febr.). 

90. Cuculus serratus Sparrm. Mus. Carlss. — Bp. 102. — C. melanolevcos Lath. 
— Conf. Sundev. Obs. de L. V. Afr. 207, 208. — »På bergssluttningarne vid Rondebosch 
skjöt jag den 23 Dec. 1853 en hona i ren drägt, med brun iris; hufvudet försedt med 
tofs; hela fogeln var svart med metallglans, utom ett litet hvitt (ganska fint brunspräck- 
ligt) tvärband på vingen. Magen var fylld af insekter. Hon hade outbildade ägg, således 
hafva ej alla foglar ännu upphört att ligga. Det var en ganska rädd fogel.» — I Karroo 
vid Van Oudts Horn erhölls den 26 Dec. 1854 en hanne i ren drägt (under svart) — och 
vid Roodeval den 30 Dec. en årsunge af denna art (under grå); »efter allt hvad jag kunde 
se var han uppfostrad af en Malaconotus ferrugineus.» — Dagen derpå, den 31 Dec., skjöts 
en hona i ren drägt (under grå), i hvars mage fanns ett värpfärdigt ägg, — och den 5 
Jan. »en hona, ej hanne» (under svart), likaledes vid Roodeval. Iris var hos alla brun. — 
Slutligen tillägger VICTORIN den 6 Jan. att denna art är i Karroo »mycket allmän i Aca- 
cierna och öfverallt; han har ett gällt läte och är skyggare än Cuculus auratus. Det är 
märkvärdigt att jag fått fullväxta honor af så väl fullkomligt hannens färg, som andra 
med grå undersida. Fogeln, som jag förut hört benämnas Newyearscuckoo, kallas här 
Looril» — De 4 sistnämnda i Karroo skjutna exemplaren äro hemförda 7). 

91. Cuculus cupreus Lth. — Bp. 105. — »Denne vackre fogel är nu vid Knysna 
alls icke sällsynt (den 11 Okt.), och ej heller skygg. Han kallas Gölden Cuckoo. Han- 
nens lockton kan uttryckas med: chiu chiu chui ch, chiu chiu chui chiu. En i dag 
skjuten hanne, i nästan ren drägt, hade i magen coleoptera; den var försedd med valkar, 
och icke lik C. capensis eller canorus, ej heller hårbetäckt; fogeln var ofantligt fet. — 
Den 27 Okt. skjöt jag en yngre hanne i ren drägt; han var mindre än de jag skjutit förut, 
och hade åtskilliga fjädrar af honans färg, blandade med de öfriga; han lockade flitigt.» — 
Samlingskatalogen specificerar 25 exemplar, hvaraf 20 hannar, alla skjutna vid Knysna 
mellan den 11 Okt. och 6 Dec. 1854. Omkring halfva antalet var i »ren drägt», de öfriga 
i »temligen ren drägt», och begge dessa beteckningar omvexlande under hela tiden. Iris 
har varit brun. — Om en 2 i ren drägt den 28 Okt. är anmärkt att »ögonlocket var 
blått» =>). ; 


”) Afvenså det ofvan omtalade värpfärdiga ägget (den 31 Dec.), som är rent hvitt, med medelmåttig glans, gan- 
ska tjockt, men tydligen smalare åt ena ändan; längd 27, tjocklek 223 m.m. &C. S. 

”") Märkvärdigt är att LE VAILLANT alldeles ej kände denna utmärkta fogel, hvilket dock till en del kan för- 
klaras genom fogelns flyttning. LE VAILLANT vistades, under sin första resa, i Maj—Juli uti samma trakter 
der VICToRIN fann fogeln ymnig i Okt.—Dec. (Houtniqua till Plettenbergsbay). Men följande Okt.—Dec. 
säger LE VAILLANT sig hafva tillbragt något östligare, vid Groote Vish-revier (Kooks-kraal) samt på en excur- 
sion i Cafferlandet, hvarest denne fogel ej tyckes hafva kunnat saknas; han är allmän i Cafferlandet vid Port 
Natal. CO. 8. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 43 


92. Cuculus auratus Lth. — Bp. 105. — L. V. Afr. 210, 211. — »The golden 
Mitchi, the Bride (Bruden), som han kallas vid Van Oudts Horn, är i Karroo mycket all- 
män (den 6 Jan.), och jag har flere gånger på samma morgon skjutit 3—4 stycken. Rö- 
rande hans lefnadssätt kan jag endast säga att det tyckes mig vara temligen nära det- 
samma som C. klaasii. Han är icke skygg, men likväl långt mera än 'C. cupreus, och 
tyckes vara lifligare. Makarnes läten, när de locka hvarandra, äro olika med dylika af 
C. klaasii. Magen är fodrad med brunt hår, och innehåller larver.» — Samlingskatalogen 
upptager 15 exemplar, skjutna vid Roodeval emellan den 28 Dec. och 19 Jan., samt en 
ung & vid Zeekoegat den 15 Febr. — Af dessa angifves ruggning blott hos 3 hannar d. 
8 och 10 Jan., ren drägt hos 3 honor den 1, 4 och 10 Jan. — Vid det först erhållna 
exemplaret, 7 den 28 Dec., är antecknadt att »iris och ögonlock voro tegelfärgade»; sedan 
nämnes endast iris, som var röd eller tegelfärgad på 8 hannar, ljusbrun på 3 honor, aske- 
grå på 4 ungar. 

93. Cuculus klaasii Vieill. — Bp. 105. — L. V. Afr. 212. — »Vid Knysna, der 
denne fogel sades vara sällsynt, hörde jag honom första gången den 3 Nov., och skjöt 
honom i ett träd, men lyckades icke få honom ned derur. Samma afton lemnade mig Mr 
Jon REx 2 exemplar, skjutna vid Gaukammariver, begge i ren drägt; iris hos & mörk 
(brun?), hos 2 brun. — Fogelns namn Mjetje eller Mitchi är ett äkta nomen onomatopoö- 
ticum, ty han lockar exact: mietch, mietchi, mietchi, o. s. v.; detta & är mycket kort; lju- 
det hvisslande.» — Denna art förekom äfven i Karroo (Dec.—Febr.): vid Roodeval skjöts 
den 9 Jan. en »2?, iris brun». Så väl detta som ofvannämnde 2 exemplar äro hemförda. 
— I Roodeval skref ViCTORIN tillika den 12 Januari: »Om jag ej alldeles misstog mig har 
jag sett ett par Picus fulviscapus uppfostra en ung Mitchi; man har väl sagt mig att sist- 
nämnde art bygger eget bo, men detta vill jag icke tro.» 


94. Indicator variegatus Less. — I. levaillanti Bp. 100. — Conf. Sundev. Obs. 


de L. V. Afr. 241: 2. — Tvänne exemplar äro hemförda, begge hannar i ren drägt, iris 
brun; det ena från Knysna den 16 Okt.; det andra från Groonflee nära Knysna den 3 
Dec. — Med anledning af förstnämnda exemplar skref VICTORIN den 16 Okt.: »Denne 


ganska sällsynte fogel lefver af bär och frön; i hans mage fanns, utom 2:ne spindlar, en- 
dast sådana. Hans läte, icke olikt en Cicadas, har jag för åtminstone en månad sedan 
hört i Sutherlands skog (vid Knysna), men alltid supponerat det komma från en insekt. 
Han sjunger hela dagen, är särdeles skygg och har ett högst besynnerligt manér: timtals 
kan han sitta på samma gren, sjungande med intervaller sin underliga sång. Vill man 
skjuta honom, kan han låta skytten komma inom kanske 40 steg, — men på en gång är 
han borta som en blixt. Om man, såsom ofta är fallet, lyckas komma under sjelfva trä- 
det, kan man dock icke upptäcka honom, emedan han brukar sitta på en tjock gren. När 
han slutat sången fortfar han att efterspana fiender eller föda, men, i samma ögonblick 
han upptäcker skytten, är han sin kos.» 


95. Indicator minor Vieill. — Bp. 100. — L. V. Afr. 242. — »Det första ex- 
emplaret af denna art lemnade mig Jon RrEx, som kallade honom Honigvogel. Det var 
skjutet vid Groonflee (Gaukammariver) den 3 November. Något läte hade han icke hört. 
Fogelns mage innehöll köttet af en sort bär, samt några hår, bevisande att han också äter 
insekter; huden var mycket tjock. — En annan såg jag samma dag vid Komansdrift nära 


44 J. W. GRILL, 


Knysna, men kunde icke få honom.» — Hemförda exemplar: »z, någorlunda ren drägt, 
Groonflee den 3 Nov.» — »2, ren drägt; i magen fanns ett värpfärdigt ägg; Roodeval den 
1 Jan. 1855.» — Begge hade brun iris 7). 


96. Laimodon niger (Gm.). — Bp. 145. — Pogonias niger Wagl. Syst. N:o 6. — 
»Denne är vid Roodeval i Karroo (den 12 Jan.) ganska allmän i Acacieskogarne, der han 
hoppar bland grenarna. Hans läte är ett sträft ljud, och locktonen ett djupt hvisslande 
pöp, Pöp, pöp . . .. I hans mage har jag funnit bär och frön. — Sitt näste bygger han 
i ihåliga träd. Den 12 Jan. fann jag ett sådant af ansenlig storlek i en låg trädstubbe.» 
— Samlingskatalogen visar ren drägt hos flera exemplar den 1 och 9 Jan., nästan ren 


drägt hos 2 hannar den 29 Dec. och 8 Jan.; — iris är antecknad brun på 2 honor, mörk- 
brun på 2 hannar; — alla från Roodeval. 

97. Picus abingtoni Sm. — Bp. 124. — Vid Knysna var denna art »allmän 
(den 28 April). Sårad har han det vanliga lätet af P. major L.» — På de hemförda 
exemplaren är signerad: ren drägt den 1 Juni, den 28 Sept. (5) och den 17 Nov. (2) — 
temligen ren drägt, iris brun, hos en & den 28 April; — alla från Knysna. 

98. Picus capensis Gm. Lth. — Bp. 125. — L. V. Afr. 248, 249. — »Denne 


fogel är den ende Picusart jag sett vid Rondebosch, och ej flera än det exemplar jag 
skjutit den 7 Jan. 54. Han uppehöll sig i en tät ekskog, och icke allenast hoppade på 
stammen, utan satt äfven ofta på grenarne, liksom en annan fogel, samt var ej särdeles 
skygg. Lätet påminde om de Svenska Hackspettarnes. Ännu ett exemplar har jag hört, 
men de ogenomträngligaste busksnår hindrade mig att skjuta äfven detta. — Vid Knysna 
var han mycket allmän» (8 Maj). Der blef han äfven skjuten i Juni, Juli och 4 Oktober; 
samt i Karroo »sedd en eller två gånger» (Dec.—Febr.). — Samlingskatalogen framställer 
från Knysna: flera exemplar i ren drägt den 20 Maj, 27 Juni och 4 Okt.; — från Ron- 
debosch: 1 exemplar i ruggning den 7 Jan. — Iris var hos begge könen brun. 

99. Picus fulviscapus II. — Bp. 124. — L. V. Afr. 253. — I Karroo är denna 
art »allmän 1 Acacieträden (Dec.—Febr.). Lefnadssättet är temligen detsamma som hans 
slägtingars» (jemf. ofvan Cuculus klaasii). — De från Roodeval hemförda exemplaren hafva 
följande påskrifter: & ren drägt, iris röd, den 3 Jan. — 2 börjad ruggning, iris röd, den 
6 Jan. — unge, iris mörkbrun, den 16 Januari. 

100. Trogon narina Vieill. — Bp. 150. — L. V. Afr. 228, 229. — »Af denna 
fult skapade, men till färgen lysande fogel, som af kolonisterna kallas Boshlori, hvilken 
jag förut sett den 25 Sept., hade jag i dag den 24 Okt. det nöjet att skjuta första exem- 
plaret. Han är nu vid Knysna allmän på några ställen i skogarne. Dessa lemnar han 
aldrig, och brukar vanligen vistas på branta platser. Han är mycket skygg, och hans 
lockton är ett djupt hu-bu, hu-hu, hu-hu, hu-hu, hu-hu, o. s. v.; hvilka ljud komma mycket 
tätt efter hvarandra. Hans föda består af insekter, i synnerhet skalbaggar och larver, 
som hans mage innehöll. — Det var här LE VAILLANT först fann denna fogel och kallade 
honom Narina till minne af en Negerflicka.» — I Samlingskatalogen är ren drägt anteck- 
nad för 2 honor den 26 och 29 Oktober, den sednare »skjuten i parningsmomentety; — 
nästan ren drägt för en & den 24 Okt. och 2 den 5 Nov. — Iris var på hannen mörk- 


”) Det nämnda ägget är hemfördt. Det är rent hvitt, slätt och glänsande, föga aflångt och åt båda ändar lika 
tjockt; längd 20, bredd 17 m.m. C. 8. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 45 


brun; på honorna »brunröd» eller vackert brun. — Arten står på listan öfver de foglar, 
som i Karroo icke blefvo sedda (Dec.-—Febr.). 


101. Corythaix albocristatus Strickl. — Bp. 87. — »Denne fogel, kallad Loerie 
(läs: Louri), är vid Knysna lika allmän (1 April), som han var vid Georgetown (den 11 
Mars). Hans lefnadsvanor tyckas fullkomligt öfverensstämma med dem som tillhöra Gar- 
rulus glandarius; än är han skygg, än, när han sitter i en buske, låter han skytten komma 
på 4—5 alnars afstånd.» — Samlingskatalogen upptager från Georgetown en »hona i tem- 
ligen ren drägt; fogeln ytterligt fet; den 11 Mars»; — samt från Knysna: 2, ren drägt 
den .30 Mars — & ren drägt 10 April — & ruggning 5 Okt. — & nästan ren drägt 19 
Nov. — 1 exemplar ruggning 30 Nov. — Iris var på begge könen nötbrun. — Dessutom 
nämnas i VICTORINS »Dagbok» flera exemplar skjutna för hans matbord i April, Maj, Juni 
och Juli. — I Karroo såg han icke denne fogel (Dec.—Febr.). 


102. Colius striatus Gm. — Bp. 86. — L. V. Afr. 256. — »Denne, kallad 
Muisvogel, Mousbird, är allmän vid Knysna (9 April), och gör, tillika med Amydrus morio 
och Pycnonotus capensis mycken skada i trädgårdarne. Han flyger stundom med utspända 


vingar, singlande, eller rättare glidande fram» — Ren drägt är i Samlingskatalogen an- 
gifven hos ett exemplar den 27 Mars, och 2 hannar den 17 och 20 Maj; — nästan ren 


drägt hos en hanne den 20 April. — Äfven den 11 Augusti blef ett exemplar skjutet. — 
I Karroo »tyckes denna art vara sällsynt» (Dec.—Febr.). 


103. Colius capensis Gm. — Bp. 86. — C. levconotus Lth. — L. V. Afr. 257. 
— Af denna art, som uppgifves varit allmän i Karroo (Dec.—Febr.), äro 2 exemplar hem- 
förda, nemligen 9 i ruggning 2 Jan. — & den 17 Jan.; begge från Roodeval. 

104. Colius erythromelon Vieill. — C. indicus Lth. — Bp. 86. — OC. qviriva 
Ripp. — L. V. Afr. 258. — Inget exemplar är hemfördt, men en väl tecknad och färg- 
lagd figur framställer tydligen denna art, som VICTORIN ej sett förrän i Karroo (Dec.— 
Febr.), och derom antecknat följande vid Zeekoegat den 18 Febr.: »Han är här mycket 
allmän. Flygten är ganska snabb, och vida bättre än de begge andra arternas. Lätet är 
äfven olika. 

105. Buceros buccinator Tem. pl. col. 284. — Bp. 89. — Ej heller af denna 
art finnes mera hemfördt än en kort beskrifning jemte figur, på hvilka man icke kan 
misstaga sig. VICTORIN såg honom endast vid Knysna, hvarest han med anledning af ett 
den 23 Juni skjutet exemplar skrifvit samma dag: »Fogeln, som kallas Locusteater, ses 
mycket ofta i toppen af höga träd. Alldeles som Dicrurus musicus brukar han ej sällan 
flyga ut derifrån, och med orörliga spända vingar glida tillbaka på samma plats. Ofta 
ses han också tätt vid marken. Han flyger mycket illa, skenbarligen för de stora vingar- 
nes skuld. Han är ingalunda rädd. Skriket påminner något om Ceryle rudis. Enligt J. 
WAHLBERGS uppgift till mig brukar fogeln vistas på gräsiga ställen och ha ett förfärligt 
gällt skrik.» — Den 25 Juli, då VICTORIN åter dödat ett exemplar, utan att kunna finna 
det, klagar han öfver att hafva skjutit summa 4 stycken, utan att få något användbart 
till uppstoppning. — Det vill synas som om han redan den 10 April sett fogeln första 
gången, 5—6 stycken tillsammans; och slutligen tillägger han den 4 Okt. att han samma 
dag »sett en Locusteater». Detta sistnämnda namn är en öfversättning af fogelns vanliga 
holländska namn Sprinkhaaneeter. — I Karroo sågs han icke (Dec.—Febr.). 


46 J. W. GRILL, 


Anm. I VIictorins »Dagbok» nämnes att han vid Knysna den 27 April sett och sårat, men icke erhållit 
»en fogel af en Loeries storlek och med stor röd näbb, som måste vara en Buceros eller dermed närbeslägtad; de 
voro 2 tillsammans och flögo likt Flugsnapparne, från de små buskarna upp i luften, fångande insekter. Förföljda 
höllo de sig i toppen af de höga Yellow-woodsträden.» — Kanske var detta den sydliga varieteten af Buceros 
erythrorhynchus Tem. Sundev. Ofv. 1850: 108 och 130. 

106. Merops apiaster L. — Bp. 160. — Denna art förekom »talrikt» i Karroo 
(Jan. —Febr.). — Vid Roodeval skref Victorin den 17 Januari: »För några dagar sedan 
observerade jag här första gången en flock, flygande högt i luften och, i vändningarne 
med utbredda vingar, seglande i halfcirklar. Då lyckades jag icke få några, men i dag, 
när himlen var mulen och cicadan icke sjöng, skjöt jag på en hel svärm och fick ned 3 
stycken. Till sittplatser föredraga de torra träd framför andra ställen. Fogeln kallas här 
Green Swallow, och, om jag ej mycket misstager mig, äfven Draughtswallow» — Sam- 
lingskatalogen specificerar 7 exemplar, alla erhållna vid Roodeval mellan den 17 och 23 
Januari. För 2 exemplar uppgifves nästan ren drägt. Iris var på 2 hannar rubinröd, på 
2 exemplar (unga?) utan uppgifvet kön: nötbrun. 

107. Alcedo cyanostigma Ripp. — Bp. 159. — Denne fogel förekom vid Ron-" 
debosch och i Karroo, i hvilken sistnämnde ort han säges varit »allmän vid smärre vatten- 
drag» (Dec.—Febr.). Victorins anteckning vid Knysna den 27 Mars 1854, att »fogeln har 
en jemn och skarp flygt, mycket olika med Ceryle rudis», torde möjligen betyda att han 
varit synlig äfven vid Knysna. — Samlingskatalogen visar ren drägt hos en & och en ? 
vid Roodeval den 1 Jan. 1855, samt 2 vid Rondebosch den 12 Jan. 1854; — ruggning 
hos en 29 och en ung fogel på sistnämnda ställe den 16 Jan. — Iris var »mörk» på han- 
nen; brun på en hona och en ung fogel. — Om en hanne är anmärkt den 1 Febr. vid 
Roodeval att hans näbb och ben voro röda. 

108. Alcedo semitorqvata Sw. — Bp. 159. — Vid Knysna har VIicTOoRIN an- 
tecknat: »Af denna vackra Alcedo har jag hittills (26 April) endast sett det exemplar jag 
i dag skjutit; han satt på små stenar eller i träden längs den salta delen af Knysnariver, 


och var föga skygg» — Ren drägt är i Samlingskatalogen uppgifven vid flera exemplar 
af begge könen den 26 April, 2 och 6 Juli, 22 Augusti; — ruggning vid en hanne den 
26 Augusti. — Iris var på begge könen brun. — Vingbredden på 3 hannar 113—12 eng. 


tum; på 2 honor 12—124 tum. 


Anm. I Karroo sågs »denna eller en närslägtad art» (Dec.—Febr.). 


109. Alcedo fuscicapilla Lafr. — Bp. 154. — Med anledning af det första vid 
Knysna den 16 April erhållna exemplaret har VICTORIN antecknat: »Denna art lärer vara 
allmän på Belvederesidan, der han säges uppehålla sig i buskbrynen, och kallas Scorpion- 
eater. Han har den vanliga vidriga, salt sill liknande, lukten. Magen innehöll en, minst 
8—10 tum lång orm, biten i 2—3 stycken.» — Den 29 Juli: »Fogeln lefver af ödlor och 
små snokar; vid vatten har jag aldrig sett honom.» — I Karroo var han »allmän i Acacie- 
träden» (Dec.—Febr.). — Hemförda: från Knysna: & i ruggning den 16 April; — från 
Blanco nära Georgetown: &, ren drägt, den 20 Dec.; — samt från Roodeval: ? den 29 
Dec. och 2? den 19 Jan., begge i nästan ren drägt. — Iris var brun. 


110. Ceryle rudis (L.). — Bp. 159. — »Denne är vid Knysna ytterst allmän 
kring floden (27 Mars), der man vanligen ser 2 och 2 tillsammans, stundom flera, som 
hålla mycket oväsende. Hans sätt att fiska är vida skiljdt från Alcedinis, i det han brukar 


- 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. FE. VICTORIN. 47 


flyga öfver vattnet med en Hackspetts bugtiga flygt (ehuru han ej såsom denne sätter 
vingarne tillsammans, och åter flaxar); derunder störtar han ned i vattnet, efter att ha 
tagit mått, och upphemtar derur fisk, och dylikt.» — Den 18 Maj: »Han har ett läte, som 
på afstånd hördt, rätt mycket påminner om Motacilla alba; i lefnadssättet liknar han mera 
Tärnorna (Sterna) än Alcedo. — Den 25 Okt. gräfde jag mig in till hans bo, som låg 
öfver 4 fot djupt inuti den sandiga flodbädden. Hålet var nästan horizontelt, och sjelfva 
boet utvidgadt, större än tillräckligt för den största knytnäfve. Balen bestod af några få 
stråsmulor, lagda på sanden, och kunde knappast benämnas bale. Deruti funnos 7 stycken 
något hårdt legna ägg af vackert hvit färg.» — Vid Kamanassi- och Elefantsriver i Karroo 
var fogeln allmän (Dec.—Febr.). — Hemförda: 2 den 21 Mars och 28 April — & den 9 
Sept. — alla från Knysna, i »nästan ren drägt, med brun iris». — Äfven den 21 Juli 
hade ett exemplar derstädes erhållits "). 

111. Ceryle maxima (Pall). — Bp. 160. — Från Knysna äro hemförda: en ung 
& den 27 Mars, och en gammal 2 den 10 April, begge i ren drägt. — »Denne präktige 
fogel förekommer vid Knysna temligen talrikt (27 Mars), och är ganska skygg. Han har, 
likasom de öfrige af denna familj, ett skarpt och skriande läte. Magen innehöll fisklem- 
ningar, och bland annat en hel fisk af nära 4 tums längd, till formen liknande en aborre; 
fogeln besitter stor styrka i sin näbb.» — I Karroo fanns äfven denna art vid Kamanassi- 
och Elefantsriver (Dec. —Febr.). 


ACCIPITRES. 


112. Strix maculosa Vieill. — Bp. 49. — Conf. L. V. Afr. 39. — »Specimina 
obscura» Sundev. — Knysna den 24 Juni: »Denne fogel skjöt jag i dag vid middagstiden; 
på en öppen plats helt nära vägen satt han på en stör; dagen förut i första skymningen 
hade jag sett honom på samma ställe, ingendera gången skygg. — Det befanns vara en 
hanne, yngre enligt generationsorganerna; han hade ren drägt; ögonen voro skönt gula, i 
yttre kanten mörkare; näbben svart; magen innehöll insekter och en näbbmus.» — Jemte 
detta exemplar, äro från Knysna hemförda: & i ren drägt den 10 Nov. — unge i nästan 
ren drägt den 19 Nov. (begge hade haft skönt gul iris) — samt slutligen från Rondebosch 
ett cranium den 14 Januari 1854. 

113. Strix woodfordii Sm. — Bp. 52. — »Denna uggla skjöt jag vid Knysna 
den 11 Maj på morgonen i nästgränsande busksnår. Gående efter några småfoglar, som 
bullrade och skreko, kom jag henne inom ungefär 10 alnars håll. Hon satt med upp- 
spärrade stora mörka ögon.» — Det var en > 1 nästan fullkomligt ren drägt; ögonens 
färg lika med Strix alucos; näbb och fötter gula. — Den 9 Okt. skjöts en 2 i ren drägt; 
iris mörkbrun; i hennes mage funnos till hälften utbildade ägg. — Vingbredden var hos 
hannen 2 fot 8 tum; hos honan 2 fot 63 tum. — Begge dessa exemplar äro hemförda. 

114. Falco rupicola Daud. — Bp. 27. — L. V. Afr. 35. — Denne fogel fanns 
vid Knysna och i Karroo (Dec.—Febr.). — Samlingskatalogen upptager från Knysna: en 


”) De hemförda äggen äro rent hvita, nästan glanslösa, knappt olika tjocka åt båda ändar; längd 29 m.m.; 
tjocklek 24 (ett blott 23). GC. S. 


48 J. W. GRILL, 


& i ruggning den 25 Mars; — samt från Roodeval: 2 hannar 1 börjad ruggning den 4 
Jan., och en I i temligen ren drägt den 19 Jan. — Arten kallas i Karroo »Redhawk». 

115. Falco peregrinus var. capensis Sundev. Mus: Stockholm. — F. minor Schle- 
gel. — Bp. 23. — Conf. Sundev. Obs. in L. V. Afr. 28: »Faucon huppé». — Om denna 
art finnes ingenting vidare antecknadt än hvad som är bifogadt de hemförda exemplaren, 
nemligen: »ung, nästan ren drägt, iris nötbrun; skjuten i flygten på sandfälten utom Cap- 
staden den 4 Jan. 1854; — gammal £, ren drägt, Rondebosch den 10 Jan. — 2 ren drägt 
Knysna den 17 April» 

116. Circus ranivorus (Daud.). — Bp. 34. — L. V. Afr. 23. — »Denne fogel, 
som jag skjöt på hedarne utanför Rondebosch den 21 Jan. 1854, har jag ej förut obser- 
verat. Det var en gammal hanne i ruggning; iris skönt gul» — Exemplaret är hemfördt. 

117. Circus maurus Temm. Col. 461. — Sm. Ilustr. 58. — Bp. 35. — Från 
Knysna är hemförd en »hanne i nästan fullkomligt ren drägt; iris skönt gul; i magen 
fanns endast intestinalmaskar. Jag skjöt honom i flygten den 22 Sept. Han är här all- 
män, och, likasom omkring Capstaden, flygande långsamt och lågt öfver marken. Aldrig 
ses han bland träd, utan alltid på öppna platser, i synnerhet på kullarne.» — Vidare näm- 
ner VICTORIN att han sett arten vid Plettenbergsbay den 15 Maj, och slutligen att den 
var gemensam för Knysna och Karroo (Dec.—Jan.). 

118. Nisus rufiventris Sm. II. 93. — Bp. 32. — Tvänne från Knysna hem- 
förda exemplar äro påtecknade: »> ren drägt, iris gul, den 25 Mars» och » nästan ren 
drägt, iris höggul, den 10 Augusti.» 

119. Nisus fringillarius Recent. — Bp. 32. var. — An Accipiter madagasca- 
riensis Verr.? — Ett exemplar är från Knysna hemfördt med påskrift: »&, efter uppgift; 
köpt uppstoppad den 20 Nov. 1854 af VILETT», som samtidigt samlade foglar vid Plet- 
tenbergsbay. — (Detta är, enligt VICTORINS »Dagbok», det enda exemplar i hela samlingen, 
som han icke uppstoppat sjelf). 

120. Nisus minullus (Daud.). — Bp. 32. — L. V. Afr. 34. — Det enda hem- 
förda exemplaret är från Knysna den 10 April: »ung hona, ren drägt, iris strågul, näbb- 
huden mörkgrön, svalget alldeles rent svart, benen citrongula; magen innehöll en Colius 
striatus Gm.» 

121. Micronisus gabar (Daud.). — Bp. 33. — L. V. Afr. 33. — Från Roodeval 
äro hemförda 3 hannar, nemligen: en yngre (rödbrun) i ren drägt den 3 Jan., samt 2 
äldre (gråblå) i börjad ruggning den 6 och 19 Jan. — Iris var på de äldre rubinröd, på 
den yngre smutsigt strågul. — Fogeln var allmän i Karroo (Dec.—Febr.) och icke skygg; 
men den rödbruna yngre formen, som VIiCTOoRIN hållit för skiljd art (Astur rufus Vict.), 
säger han var icke så allmän som den gråblå äldre (Astur cyaneus Vict.). 

122. Micronisus tachiro (Daud.). — Bp. 32. — L. V. Afr. 24. — Denne var 
vid Knysna den allmännaste af alla Hökarter (7 Augusti) och föga skygg. — Samlings- 
katalogen visar ren drägt den 14 April, 18 Maj (ung hona) och 27 Juni (5); — nästan 
ren drägt den 7 Aug. (yngre &) och I5 Okt. (9). — Iris var gul eller gulgrå på äldre 


hannar; gulbrun på en 9 och yngre foglar. — Svalget svart och insidan af näbben gul- 
aktig, hos äldre och yngre af begge könen. — Vingbredden på en & 2 fot 3 tum; 2 2 
fot 


EC USE 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 49 


fot 63 tum. — Rörande ofvannämnda unghona, den 18 Maj, tillägger VICTORIN följande: 
»Näbbhuden var grön; mungiporna gula; fötterna framtill gröngula, baktill och under tårna 
gula. — På framsidan af cubitus, tätt under huden, låg en mängd gulaktiga korn, hvilka, 
sedda under förstoringsglas, liknade myrägg, och voro sammanbundna genom ett segt 
slem; jag observerade det endast på den ena vingen, men har förut märkt dylikt, och, om 
jag ej allt för mycket misstager mig, på just samma fogelart. — Hennes könsorganer före- 
tedde mig en annan märkvärdighet: på vanligt ställe fann jag 2:ne aflånga körtlar, af 
ungefär 1+—i tums längd, bestående af tydliga likstora korn; att de alla voro lika stora, 
anser jag amtyda jungfrulig fogel, men hvarföre de voro tvenne förstår jag icke.» — Denna 
art blef icke sedd i Karroo (Dec.—Febr.). 

123. Astur melanolevcus Sm. II. 18. — Bp. 31. — Endast ett exemplar är 
hemfördt, med påskrift: »2, ren drägt; iris ljusbrun; stjerten 5 tum utom vingspetsarna; 
Knysna den 25 Juni 1854.» 

124. Melierax musicus (Daud.). — Bp. 34. — L. V. Afr. 27. — »Mycket all- 
män i Karroo (Dec.—Febr.) och alls icke rädd; han sitter vanligen på låga Acacier.» Der- 
ifrån är ett exemplar hemfördt, jemte anteckning: »A i ruggning; iris mörkbrun; näbb och 
ben -eldröda. Roodeval den 29 Dec» — Den 26 Febr. skjöts ett exemplar vid Armutbh, 
under återresan från Roodeval till Georgetown. 


125. Buteo jacal (Daud.). — Bp. 19. — L. V. Afr. 16. — Att denne fogel, som 
kallas Berghahn, var vid Knysna särdeles allmän, är anmärkt både 20 April och 1 Juni. 
Äfven den 9 November nämnes att 2 exemplar blifvit sedda. — »Han brukar sitta på de 
höga grenarne af ett torrt Yellow-woodsträd, och derifrån taga en morgonvue af sina för 
dagen blifvande jagtställen. Hans vanor tyckas nära öfverensstämma med dem som till- 
höra Falco buteo L.» — Ren drägt är antecknad för alla de hemförda exemplaren, skjutna 
den 20 April, 4 och 19 Maj. — Iris var brun. — Dessutowm är vid det förstnämnda exem- 
plaret, 3, anmärkt att »näbbhud, mungipor och fötter voro vackert gula; stjerten en tum 
kortare än de hoplagda vingarne.» — I Karroo sågs han icke (Dec.—Febr.). 

126. Buteo desertorum (Daud.). — L. V. Afr. 17. — Om ett från Capstaden 
hemfördt exemplar har ViCTORIN skrifvit följande: »>, iris askegrå med en rostgul, $ tum 
bred, ring närmast pupillen; näbbhud, mungipor och fötter gula; magen innehöll lemnin- 
gar efter råttor. Denne fogel skjöt jag den 3 Dec. 1853 på sluttningen af Devilspeak, 
der han satt på nedre grenarna af en tall, och var föga skygg, ty han lät mig komma 
inom 30 alnars håll» -— Rörande ett annat, äfven hemfördt, vid Knysna den 15 Aug. 54 
skjutet exemplar, som är blekare färgadt, heter det: »2, ren drägt, iris askegrå; äggstoc- 
ken var oblitererad; i alla längdförhållanden öfverensstämmer exemplaret fullkomligt med 
B. jacal, utom att stjerten är kanske en tum längre.» — Begge dessa exemplar har Vic- 
TORIN ansett som varieteter af Buteo jacal, och kallat hannen: B. j. var. rufescens Vict., 
samt honan: B. j. var. pallidus Vict., — men likväl vid Knysna tillagt att Joan Rex upp- 
gifvit »läte och seder vara alldeles olika med dem af B. jacal, och fogeln således utgöra 
en annan art.» 

127. Elanus melanopterus (Daud.). — Bp. 22. — L. V. Afr. 36, 37. — Vid 


Knysna var denne en af de allmännaste Falkarterna (den 27 Juli) och ingalunda skygg. 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. 7 


50 J. W. GRILL, 


Han var sedd redan den 4 April; och den 10 Maj skjöts det första exemplaret, en yngre 
hona i ren drägt; iris hade färgen lika med Strix bubo; näbben var inuti svagt gul; näbb- 
hud och ben gula. I hans mage och kräfva funnos lemningar af en råtta (Mus pumilio 
Sparrm.). — Emedan Elanus och Lophotes uppgifvas vara insectivori, bör anmärkas att 
jag icke hos denne kunde finna några spår efter insekter. — En äldre hanne den 29 Maj, 
i ren drägt, hade iris af en herrlig färg, dragande 1 rubin; näbben inuti grönsvart; svalget 
gult; näbbhuden svagt gul; fötterna starkare färgade.» — Vidare hemfördes en & i ren 
drägt den 8 Juli — yngre £ i ruggning 29 Aug. — och sedermera skjöts ett exemplar 
den 4 Dec., alla vid Knysna. — På hedarna utom Rondebosch trodde sig VICToRIN hafva 
sett en fogel af denna art, under sitt vistande der Dec.—Febr. 1854. — Slutligen äro från 
Karroo hemförda 3 honor, skjutna vid Roodeval den 3 Jan. och Zeekoegat den 14 Febr. 
(ren drägt). De äro alla i ungdrägt och hade haft brun iris, hvilket föranledt VICTORIN 
att anse dem som en varietet, hvilken han kallat El. melanopterus var. karrooensis, med 
tillägg att den var allmän i Karroo, och icke skygg. 


128. Circaöétus thoracicus Cuv. — Bp. 16. — I Karroo »en gång sedd och 
skjuten», nemligen vid Roodeval den 24 Jan. 1855: »en hanne i temligen ren drägt, iris 
skönt svafvelgul.» — Exemplaret är hemfördt. 

129. Spizaöétus occipitalis (Daud.). — Bp. 28. — L. V. Afr. 2. — Vid Knysna 
skjöts ett exemplar den 18 Oktober. Om detta, som är hemfördt, har VICTORIN anteck- 
nat att det var »en hona i nästan ren drägt, men ruggningen börjad; af de utkomna fjä- 
drarna kunde synas att den nya drägten, fullkomlig, är vida mörkare, nästan svart; iris 
var skönt gul; näbbhuden gröngul; mungipor och fötter gula; i kräfvan fanns en råtta 
(Evryotis irrorata), som var slukad hel, samt så oskadad att endast hufvudet var krossadt, 
och svansen hängde ett godt stycke utom munnen. Denna fogel skjöt jag tätt vid Knysna 
kraal. — Han synes icke vara mycket allmän; de enda exemplar jag förut observerat 
voro: en den 12 Juli på samma plats, och en vid ”the Drift (nära Knysna) den 31 Aug. 
— Han är ej särdeles skygg. Locktonen liknar den af B. jacal, men är sträfvare.» 


130. Haliaötus vocifer (Daud.). — Bp. 15. — L. V. Afr. 4. — Både den 8 
Maj och 1 Sept. är antecknadt att denne Sea-eagle var ganska allmän vid Knysna långs 
floden, och icke mycket skygg. — Det hemförda exemplaret skjöts den 1 Sept. vid West- 
ford, på boet, der han satt med sin maka. Det var en yngre hanne i nästan ren drägt; 
iris gråbrun; stjerten 2 tum längre än de hoplagda vingarna; magen innehöll fisklemnin- 
gar. — »Den gamle fogeln är brunsvart med hvitt hufvud, hals, bröst, stjert och rygg, — 
så vidt jag kan döma af utseendet när han flyger. Han skriker förfärligt och ungefär så 
här: Waw, WAaW, Wäw, Waw, wäw, — eller: curu-curu cou-cou.» — Vid Plettenbergsbay 
hade VICTORIN sett honom den 15 Maj, och sednast vid Knysna den 2 November. — I 
Karroo var han icke synlig: 

131. Gypogeranus serpentarius (Gm). Bp. 12. — L. V. Afr. 25. - Denna 
fogel såg VICTORIN första gången vid Knysna den 18 Mars; och den 3 Maj skjöt han sitt 
första exemplar: det var i full ruggning, höll 7 eng. fot mellan vingspetsarna och vägde 
11 Pound. - En den 10 Aug. skjuten hona var i ren drägt, iris brun, vingbredden 6 fot 
6 tum; i kräfvan fanns, utom 3—4 mer eller mindre skadade ödlor, äfven ett par alldeles 
hela näbbmöss (Sorex cafer Sundev.). Den 19 Juni sågs 1 exemplar, och den 1 Sept. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 51 


vid Westford 2 stycken. — I Karroo berättade man VICToRIN att arten äfven der före- 
kommer. , 

132. Helotarsus ecaudatus (Sh.). — Bp. 16. — L. V. Afr. 7, 8). — Att Vic- 
TORIN vid Knysna sett denna art föranledas vi att tro af hans i Karroo skrifna anmärk- 
ning, att han derstädes »icke såg den vid Knysna förekommande Helotarsus, en stor stjert- 
lös hök, med röd näbb, och till färgen lik Buteo jacal.» — Dessa ord utgöra dock allt 
hvad han nämner om den sannolikt af honom aldrig skjutna fogeln. 


Anm. Vid Knysna såg VICTORIN ytterligare »några Vultures» den 4 Augusti; — och i Karroo (Dec.— 
Febr.): »Vultur, 2 arter, en svart och en hvit; — Milvus, flygande — samt några andra icke skjutna arter af 
Buteo, Astur, etc.» utom de här ofvan för Karroo särskildt omnämnda. 


GALLINZE. 


COLUMBE. 


133. Columba arqvatrix Tem. — Bp. II. 49. — L. V. Afr. 264. — »Denna 
dufva, kallad Boschduif (Skogsdufva), anlände till Knysna i medlet af November; hon 
lockar: hu, hu, hu, hu — =.» Ett derifrån hembragdt exemplar har påskriften: »hanne 
1 temligen ren drägt; iris ljusbrun; den 25 Nov. 1854.» 


134. Columba vinacea (Gm.) var. capicola Sundev. Obs. in L. V. Afr. sub N:o 
268: »autre espeéce.» — Från Rondebosch, der denna art var allmän, är hemförd en gam- 
mal hanne i ruggning, skjuten den 2 Januari; han hade mörkbrun iris. — Vid Knysna, 
der arten kallas ”Turtledove, är hon »på längt när icke så allmän som kring Cap; man 
ser här högst få» (1 April). Likväl skjöt VicToriN der en hanne den 29 Maj och 2 exem- 
plar den 1 Juli, — samt tillägger slutligen i Karroo att hon der var »mycket allmän» 


(Dec.—Febr.). 


135. Columba larvata Tem. — Bp. II. 66. — L. V. Afr. 269. — Ganska all- 
män vid Knysna, under namn af Oildove (8 Maj); derifrån hemförda: »Z i nästan ren 
drägt, iris rödbrun, den 4 April; — &, ren drägt, 26 Juli» — Förut hade VicTtoriN vid 
Rondebosch den 1 Januari skjutit en äldre hona i ruggning. Ur den beskrifning han öfver 
detta exemplar meddelat låna vi följande: »Iris var askegrå, näbben hornfärgad, benen 
rödaktiga (som på Columba oenas). Jag såg aldrig mera än detta exemplar, som satt i 
ett träd, hvilket var så tätt, att jag blott kunde se att det var en fogel.» 

(Columba chalcospilos Wagl. — IL. V. Afr. 271). — Om en icke hemförd art 
har VICTORIN vid Knysna den 1 Dec. antecknat: »En dufva, stor som Turdus musicus, 
ofvan bronsbrun, under snöhvit, med två svarta blaskiftande fläckar på vingarna, är för 
en tid sedan hitkommen, men jag har endast hört några få individer. Hon lockar pöp- 
pöp-pöp —pop-pop-poppoppop, och lätet är så likt Härfogelns, att jag första gången vän- 
tade att få se en högkammad Upupa. Arten säges vara allmän under sommaren.» — Af 
»Dagboken» inhämtas att han den 6 Okt. skjutit ett exemplar, hvilket skottet gjort odug- 
ligt till uppstoppning. 

136. Columba capensis L. — Bp. II 69. — L. V. Afr. 273—275. — Denna 
art var talrik vid Van Oudts Horn och Roodeval i Karroo (Dec.—Jan. 55), der hon kal- 


52 J. W- GRILL, 


lades Namaqvadove. — Ett hemfördt exemplar är pätecknadt: » i temligen ren drägt, 
Van Oudts Horn den 24 Dec. 1854.» 


Anm. VICToRIN nämner att han både vid Cango i Karroo, den 8 Febr. 1855, och förut vid Knysna, sett 
en »Columba, som är hvit hvarest C. capensis är svart, men större, och lockar poppoppo.» — Vi våga lika litet 
göra en gissning rörande denna art som om föremålet för en anteckning i Capstaden den 14 Dec. 1853 af föl- 
jande lydelse: »Redan den 9 dennes såg jag på de högre delarne af Lionshead en vacker dufya, som tyckes hafva 
sitt tillhåll bland de otillgängliga klipporna på de kring Capstaden liggande bergen. Hon är större än den nere 
i skogarne allmänna (C. vinacea var. capicola) och har ett läte som påminner om vår Svenska Col. oenas.» 


GALLINAE PROPRIZ. 


137. Perdix capensis Lth. — En »hanne i ruggning, fångad vid Rondebosch den 
21 Januari 1854» finnes i samlingen. 

138. Perdix nudicollis Tem. — »Denna, vid Knysna kallad Pheasant, är der- 
städes den enda och allmänna arten (3 Juni). Man träffar dem mest i skogsbrynen, men 
också inne i skogarna. Stundom sitta de i träd. Lätet är ett skarpt kacklande och, om 
ej fullkomligt, dock ganska likt det man hör af Perdix capensis. Fogeln har äfven ett 
annat svagt läte, motsvarande hönsens put, put-put, hvilket han ofta, spatserande i bu- 
skarne, låter höra. — Köttet är särdeles hvitt, men har en skarp och obehaglig lukt, 
ogensägligen härrörande från hans födoämnen.» — En hemförd ung fogel med ännu fjä- 
derklädd strupe är försedd med paåskriften: »> ung, i temligen ren drägt, Knysna den 3 
Juni 54.» — VICTORIN omtalar dessutom att han sett 3—4 Pheasants den 6 Maj; »en hel 
kull» den 10 Maj, samt 2 exemplar den 20 Oktober. 


Anm. I Karroo har VICTORIN antecknat följande: »Perdiz finnes här, men säges vara en annan art än 
den i Knysna allmänna (P. nudicollis); — och 2 arter Coturniz berättas vara talrika; men begge äro för närva- 
rande (i Februari) flyttade.» 


GRALLZAE. 


139. Charadrius coronatus Lth. — Wagl. Syst. n:o 5. — En vid Georgetown 
den 6 Dec. 1854 skjuten hona i ren drägt är hemförd. Tris har varit gul. 


140. Charadrius levcopolius Wagl. Syst." n:o 28. — De hemtagna exemplaren 
äro skjutna: vid Saltrivers nära Capstaden (3 i ren drägt) den 4 Jan.; — vid Pletten- 
bergsbay, der fogeln var allmän (3 ren drägt) den 13 Maj; — samt vid Knysna (2 nä- 
stan ren drägt) den 10 Juni. — Iris var nötbrun. 

141. Charadrius pecuarius Tem. — Wagl. Syst. n:o 17. — Endast honor äro 
hemförda, nemligen från Rondebosch, i ruggning, den 31 Jan., — samt från Knysna, ren 
drägt, den 6 Maj — i ruggning den 10 Juni — och åter ren drägt den 27 Sept. — 


Dessutom är anmärkt att fogeln var allmän vid Knysna (6 Maj), under namn af Sand- 
lark, Sandpieper;' och hade mörkbrun iris. 

142. Charadrius bitorqvatus Licht. — Wagl. Syst. n:o 30. — Denna art fanns 
både vid Rondebosch, Knysna och i Karroo; på sistnämnda ort är tillagdt att han var 
»mycket talrik» (Dec.—Febr.). — De hembragta exemplaren äro skjutna vid Rondebosch 
(5) den 16 Jan. — och vid Knysna (äldre 2) den 9 Juni. — Båda voro i ruggning, och 
deras ögon nötbruna, omgifna af en stark orangefärgad ring; fötterna grågröna. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. FE. VICTORIN. 53 


143. Charadrius hiaticula L. — En hona är hemtagen, skjuten vid Belvedere 
nära Knysna den 16 April 1854. — Exemplaret, som är i ren sommardrägt, synes endast 


deruti afvika från de Europeiska, att den nu torkade näbben är vid basen mindre blek, 
och att den bruna fläcken på midten af yttersta stjertpennans inre kant är tydligare. 

144. Oediecenemus senegalensis Sw. W. Afr. 228. — Med anledning af ett vid 
Knysna den 29 Mars skjutet exemplar, som är "hemfördt, skref VICTORIN samma dag föl- 
Jande: »Det är en hona 1 ruggning; det stora ögat har gul, särdeles mot ögonvrårna svart- 
sprängd iris. — Af denna fogel har jag hittills endast sett 3 exemplar, som uppehöllo sig 
på Belvederestranden. Orsaken till benämningen Oedicnem. caprimulgaceus mihi, är den 
stora likhet med Caprimulgus, som jag fann, då jag, skyld af en sten, första gången såg 
honom flyga upp från stranden. Jag vill ej påstå, men skulle nästan tro att han under 
flygten håller benen krokiga. Hvad som förvånade mig var att han sprang så fort. Han 
var ingalunda skygg, och flög blott små sträckor, hvarefter han slog ned, och med stor 
snabbhet sprang in under de buskar, som gränsa till stranden. Han kallas på Holländska 
Dik-kop, eller på Svenska uttydt: Tjockhufvud.» — I Karroo sågs arten vid Kamanassii- 
floden. Ett vid Van Oudts Horn den 26 Dec. skjutet exemplar är ej hemtaget. 


145. Rhynech&ea capensis Cuv. — Scolopax capensis L. — Denna art var i 
Karroo icke sällsynt (Dec.—Febr.). — Ett derifrån hembragdt exemplar är påtecknadt: 
»ruggning, iris brun, Zeekoegat den 13 Febr. 1855.» 

146. Totanus glareola L. — Tem. Manuel. — De hemförda exemplaren, som 
äro i sommardrägt och icke visa någon tydlig olikhet med de Europeiska, äro försedda 
med följande påskrifter: »Gammal hona i ruggning, iris brun, Rondebosch den 20 Jan»; — 
»hona i temligen ren drägt, Van Oudts Horn den 22 Dec.» — På Fogellistan för Karroo 
(Dec.—Febr.) är dessutom anmärkt att arten der var »allmän». 

147. Totanus glottis (Linn.). — Bechst. — Om ett vid Capstaden den 10 Dec. 
1853 skjutet exemplar har VICTORIN antecknat: »Äldre hona i nästan ren drägt; iris nöt- 
brun; näbben utåt spetsen hornfärgad, vid roten (likasom fötterna) ljust grönaktig; ving- 
bredd 24—243 tum; från vingvecket 8 tum; de hoplagda vingarne nästan längre än stjer- 
ten; 1:sta vingpennan längst och med hvit spole; undre vingtäckarne spräckliga af brunt; 
magen innehöll lemningar af crustaceer (och vegetabilier?). — Denne fogel träffade jag vid 
Saltrivers utanför staden i dag på morgonen. De voro 4—6 stycken i flocken, och löpte 
bredvid vattnet samt på de grundare ställena, på samma sätt som Skärflickan, Recurvi- 
rostra avocetta, 1 Sverige, — d. v. s. plöjande vattnet med den något uppåt vända näb- 
ben, ila de fram med stor snabbhet.» — Vid Knysna, der arten uppgifves varit »allmän» 
den 23 Mars, och »talrik» den 1 April, skjöts en »hona i temligen ren drägt, med brun 
iris» den 21 Mars; samt ett exemplar den 3 Maj. — I Karroo var han allmän (Dec.— 
Febr. 1855) 7"). 

148. Numenius arqvata (L.) Lth. — Likasom om föregående är äfven om denna 
fogel anmärkt att han vid Knysna var allmän den 23 Mars, talrik den 1 April. — Vid 
det enda hemtagna exemplaret är antecknadt: »hona, i börjad ruggning, iris sepiabrun; 


') Blott det nyssnämnda exemplaret, skjutet den 21 Mars, är hemfördt. Det är liksom samtliga de små vadarna 
i full sommardrägt. Vid jemförelse med Svenska exemplar visar det visserligen 'en ringa olikhet i färg eller 


teckning, hvilken dock knappt tyckes ligga utom gränserna för den individuella variationen. OC. 8. 


54 J. W. GRILL, 


Knysna den 20 Juni 1854.» — Vid Plettenbergsbay var han allmän den 15 Maj. Slutli- 
gen nämnes han bland de foglar, som i Karroo icke blefvo sedda (Dec.—Febr.). 


Anm. 1. Vid Capstaden. hade VICToRIN äfven sett »en mängd Spofvar» den 26 Nov., utan att komma 
dem inom håll. 


Anm. 2. I Karroo har han skrifvit: »Otis säges vara talrik härstädes, och kallas Pao. Jag har icke 
sett någon.» 


149. Gallinula chloropus (L.). — Lth. — Denna var i Karroo »allmän på gytt- 
jiga ställen» (Dec.—Febr.). — Om tvenne exemplar, skjutna vid Zeekoegat den 10 Febr. 
1855 har VictoriN meddelat: »Hona, i börjad ruggning; iris brun med en rödaktig ring 
närmast pupillen; näbb och pannsköld skönt röda, yttre delen af näbben gröngul; benen 
framtill starkt stötande i gult, baktill mera gröna; tibia, der fjädrarne börja, ungefär + tum 
orangeröd. — En ärsunge har brun iris samt saknar helt och hållet det röda på näbb 
och ben, hvilka hafva dunklare färger.» — Begge dessa exemplar äro hemförda; från de 
Svenska tyckas de endast afvika deruti att pannskölden (på den äldre honan) är upptill 
något litet bredare, samt der trubbig eller liksom afhuggen. — Victoris tillägger: »Fo- 
geln är ganska allmän i ett mindre vattendrag vid Zeekoegat, öfverväxt med Myriophyl- 
lum, eller en liknande växt. Ehuru mest morgon och afton, synes han dock hela dagen 
vara i rörelse; atminstore har jag ofta vid middagstiden sett honom simma omkring, hvil- 
ket han kan, ehuru icke väl. Lätet har en viss likhet med en hönas, men är sträfvare; 
man hör det dagen igenom.» 

150. Rallus coerulescens Lth. — De anteckningar, hvarmed de från Knysna 
och Karroo hembragta exemplaren äro försedda, lyda sålunda: »Gammal hanne i börjad 
ruggning; iris rödbrun; Knysna den 20 Aug.» — »ung > i nästan ren drägt; iris gulbrun; 
Van Oudts Horn den 23 Dec. 1854» 

151. Grus paradisca = Tetrapteryx capensis Thunb. — Utan tvifvel afses denna 
art då VICTORIN nämner »en stor särdeles skön Grus, med mycket lång, yppig, svart stjert» +), 
hvilken han först såg nära Mosselbay den 7 Mars, och sedan fann vara allmän vid Knysna, 
samt slutligen äfven återsåg i Karroo (Dec.—Febr.), men aldrig lyckades skjuta. — Vid 
Knysna fanns af samma art ett tamt exemplar, hvars läte »corrrrr mycket liknade bullret 
af en spinnrock». 


152. Ibis hagedasch Lath. n:o 23 (vex It. Sparrmanni I. 281»). — I. chalcoptera 
Vieill. — Ibis n:o 9 & 16 Wagl. — Bp. II. 152. — I Victorins Dagbok omtalas »Had- 
didows» första gången den 26 Juni, såsom sedda vid Knysna, — och den 26 Juli säger 
han: »Denne fogel förekommer 1 stora flockar af 40—50 stycken ute på öarne i floden. 
De äro utomordentligt skygga. Ungefär 10 minuter efter solnedgången flyga de upp, och 
taga riktningen mot den aflägsna bergskedjan, der de sägas sofva på torra träd. Emedan 
de merendels flyga öfver samma trakt af kullarne, och ofta ganska lågt, kan man der, 
sittande bakom en buske, lätt nedskjuta dem, heldst som de flyga helt sakta. Litet före 
soluppgången återvända de. Lätet är quä, quä, quä quä; en begynner, och de instämma 
alla, låtande trakten genljuda af skriket.» — Om ett hemtaget, samma dag skjutet exem- 


”) Då han endast sett fogeln på afstånd är det helt naturligt att han ansett de särdeles långa, hängande vin- 
garne för att vara fogelns stjert. Utg. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. F. VICTORIN. 5335 


plar, yttrar sig VICTORIN: »Gammal hona, i nästan ren drägt; iris brun; näbbryggen skönt 
blodröd; den nakna trakten mellan öga och näbb svartaktig. I magen fanns endast insekt- 
larver och några få dynginsekter; ingen enda crustacé kunde jag upptäcka. Fogeln kallas 
efter sitt läte: Haddidow "). Hans kött är särdeles smakligt. 

153. Scopus umbretta Gm. — Bp. II. 144. — Rörande ett hemfördt, den 17 
Jumi vid Knysna erhållet exemplar, antecknade VIiCTORIN samtidigt följande: »Det är en 
fullväxt hona 1 nästan ren drägt; iris nötbrun. — Ett enda par af denna art har under 
några dagar varit här synligt. Han är alls icke skygg. Skriket kan uttryckas med qui 
eller kwi eller kowi; denna ton är mycket kort, som af Kingsfisher (Alcedo). Han lefver 
bland annat af grodlarver. Kolonialnamnet Hamerkop (Hammarskalle), är ganska träf- 
fande, ty fogelns hufvud liknar rätt mycket en hammare, om man låter kammen vara den 
trubbiga och näbben den spetsiga ändan.» — I Karroo var han allmän (Dec.—Febr.). 


(Ardea cinerea Linn. — Bp. II. 111). — Victorin uppgifver att denna art 
var »gamnska allmän, ja talrik kring Capstaden, och att han vid Rondebosch den 25 Jan. 
1854 skjutit en ung hanne i ren drägt, med vackert gul iris, och öfver 5 fots vingbredd.» 
— Exemplaret är icke hemfördt, men att här verkligen är fråga om Ardea cinerea, och 
icke A. atricollis auct., finnes all anledning att tro, dels derföre att VICTORIN berättar huru 
J. WAHLBERG, som samtidigt uppehöll sig i Capstaden, och vid Rondebosch såg det nyss 
skjutna exemplaret, var af samma åsigt rörande arten, — dels derföre att WAHLBERG sjelf 
hemfört en, vid Bay Falso, ej långt från Capstaden, den 4 April 1839 skjuten hona, som 
är en äkta Ardea cinerea L. — VictoriN fortsätter: »I flockar af 10—15 stycken tillbrin- 
gar han dagarna på sandfälten kring Taffelviken, och är der ganska skygg. I Swarteriver, 
som flyter förbi Observatorium, förekommer äfven en och annan; der, bland det höga 
Typhagräset, äro de ej skygga; mången gång kunna de också icke se jägaren förrän han 
är alldeles invid dem. Lätet är ett svagt och sträft ”krä' eller något dylikt.» — VICTORIN 
säger att samma art var allmän både vid Knysna, under namn af Blue Heron (den 1 
April), vid Plettenbergsbay (15 Maj) och i Karroo (Dec.— Febr.). 

154. Ardea garzetta L. — Bp. II. 118. — Den anteckning VICTORIN bifogat ett 
hemtaget exemplar, lyder sålunda: »Gammal hona, i nästan ren drägt, iris silfverhvit, 
Knysna d. 26 Okt.» —TI ett bref nämner han att fogeln är »allmän, men ytterligt skygg». 


Anm. Vid Knysna har han äfven sett »en svart Häger» den 28 Mars, — samt den 31 Mars skjutit på 
»en vacker svart och hvit Häger», utan att lyckas få densamma; — och i Karroo sett »en liten Häger». 


155. Struthio camelus L. — »Under resan från Georgetown till Roodeval den 
21 Dec. 1854 hade jag det nöjet att på långt häll i Karroo se en Struts, den förste jag 
sett i vildt tillstånd; — och på återresan, den 26 Febr. 1855, såg jag ånyo en flock af 
3—4 stycken. — I Georgetown hade jag förut sett tvenne tama, nära fullväxta Strutsar. 
Deras gång liknade en menniskas, gående på tå. De åto gräs ur handen; — och då den 


”) Detta är påtagligen samma ord som SPARRMANS »Hagedasch», ehuru något olika uppfattadt, och derföre ut- 
tryckt med andra bokstäfver. Utg. 


56 J. W. GRILL, 


ene gjort sina behofver, vände han sig om, samt började med god aptit spisa af sin an- 
rättning, i hvilken läckra måltid kamraten snart hjelpte honom.» 


ANSERES. 
(Phenicopterus antiquorum Temm.). — VICTorRIN nämner att denne fogel sa- 
des vissa årstider förekomma vid Capstaden, i Taffelviken, — samt berättar att han vid 


Knysna, nära flodmynningen, d. 28 Mars, såg »ett par s. k. Flamingos> som gingo fiskan- 
de, ej särdeles långt ifrån honom. På de muddriga flacka fälten försökte han nalkas dem, 
men de voro för skygga att komma inom håll. 


Anm. I Karroo förekommer »Anser, den vilda gåsen, här och der» (?). 


156. Anas egyptiaca L. --- Chenalopex zegypt. Eyton. — Om ett hemfördt era- 
nium, som är tillräckligt för artens bestämmande, finnes blott antecknadt, att det tillhört 
ett vid Knysna den 31 Mars, af annan person skjutet exemplar, som VICTORIN ej såg förr 
än en del fjädrar voro afryckta, och att »fogelns färg var grå, mer eller mindre hvit». 

157. Anas sparsa Sm. Illustr. — »Denna and är vid Knysna ej sällsynt, ehuru 
icke talrik (6 Juli). Hon förekommer mest i Saltriver, men äfven i Knysnariver har jag 
sett några.» — Derifrån äro hemförda: 2 hannar i ren drägt den 6 Juli och 23 Aug., 
samt en hona i ruggning den 31 Juli. »Iris var brun; näbben blygrå med svarta teck- 
ningar och näbbnagel; fötterna ljust orangefärgade. — I den enas mage fanns endast sand 
och gyttja; en annans innehöll tvänne, ungefär 5 tum långa fiskar, på hvilka blott hufvu- 
det, såsom förmodligen för stort, var söndertuggadt. — Fogelns kött är rätt smakligt, men 
dock sämre än af våra Änder hemma: Anas boschas, crecca, querqvedula, m. fl» — I 
Karroo är »Anas sparsa? icke sällsynt» Dec.—Febr. 


Anm. Vid Knysna har VICTORIN antecknat följande: »I grannskapet af Capstaden har jag sett en annan 
art, mindre än den här förekommande (Anas sparsa Sm.), eller kanske snarare två arter, hörande till något annat, 
de nyare Zoologernas, genus. Rev. FrEy (vid Rondebosch) hade en lefvande: att hufvudets färg var besynnerligt 
fördelad är det enda jag nu kan säga om densamma, ty jag tog ingen beskrifning af fogeln.» 


158. Pelecanus mitratus Licht. — Utom underrättelsen att ett hemtaget cra- 
nium af denna art erhölls till skänks vid Knysna den 6 Maj 1854, finnes endast en samma 
dag skrifven annotation att »Pelikanerna icke förrän de sista 14 dagarne derstädes varit 
observerade; en flock sitter nu dagligen på öarne i Knysnaviken.» 


Anm. Utan att kunna bestämma arten nämner VICTORIN vidare 'att han »sett 2 Pelikaner» vid Capstaden 
den 10 Dec. 1853, samt att i Karroo »Pelecanus säges vara sedd understundom». 


159. Graculus capensis Sparrm. — Bp. II. 170. — Från Knysna har VICTORIN 
hemfört ett derstädes den 16 Nov. 1854 skjutet exemplar, rörande hvilket han antecknat 
att det var en »hanne i ren drägt, med skönt ljusblå iris». 


160. Graculus lucidus Licht. Verz. 86. — forte idem ac C. lugubris Ripp. 


Syst. Ueb.? — OC. melanogaster Bp. Csp. II. 170. — Äfven de af denna art hemtagna 
exemplaren äro från Knysna, nemligen en »hona, yngre?, något i ruggning, iris brun, den 
27 Aug» -- och »hanne i ruggning, iris ljust gulbrun, den 28 Okt.» - I Karroo sågs 


»samma art? flygande» (Dec.—Febr.). 
Anm. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. EF. VICTORIN. 57 


Anm. Om talrikheten af de foglar, som tillhöra slägtet Graculus, — hvilka kallas Duikers af Holländska 
kolonisterna, Divers af Engelsmännen — kan man göra sig en föreställning af följande utdrag ur VICTORINS Dag- 
bok: Knysna den 18 April. »En väldig flock af dessa, här så allmänna Duikers låg och fiskade i Knysnaviken, 


ungefär 3 eng. mil från stranden. Deras sed att vid uppflygandet häftigt slå fötterna mot vattnet, åstadkommer 
ett buller, ganska snarlikt det man hör af en aflägsen ångbåt» — Den 26 April: ». . . omkring 2—300 Duikers, 
alla sittande på stranden af Knysnariver» — Den 15 Maj: ». . . de allmänna Divers» vid Plettenbergsbay. 


Larus, sp. affinis L. fusco. — VicTorin har antecknat att »Larus fuscus», »Seagull, 
var särdeles talrik vid Knysna den 15 Mars, och att han der den 21 Juni skjutit ett 
ungt exemplar; — vidare att arten förekom vid Plettenbergsbay den 15 Maj och att han 
äfven derstädes skjutit ett ungt exemplar i flygten den 18 Augusti. Men då han ej hem- 
fört någonting deraf är det obestämdt hvilken eller hvilka af de sydliga, med L. fuscus 
och marinus närslägtade arterna som han sett. — Åfven vid Capstaden hade han den 26 
Nov. 1853 träffat »en ofantlig mängd Larides». 

161. Diomedea melanophrys Temm. Pl. col. 456. — Bp. II. 185. — »Denna 
art synes utan jemförelse vara den allmännaste af Albatrosserna, om ej nära den enda 
närmare Caplandet. Han visar sig genast utom Taffelviken, och ibland inuti densamma. 
Något läte kan jag ej påminna mig hafva hört» — Ur beskrifningen på ett exemplar, 
skjutet i flygten under hemresan, på 32 36 s. 1. 159 31' ö. fr. Gr., den 20 Mars 1855, 
låna vi blott följande: »Hona i ruggning, iris brun, näbb brunaktig med mörkare näbbna- 
gel, fötter nära köttfärgade, vingbredd 6 fot 6 tum Svenskt mått.» — Endast ett cranium 
är hemtaget. 


BIHANG. 


Oceanfoglar, 
erhållne eller sedde under resan till och från Cap. 


I. Diomedea exulans L. — Bp. II. 184. — Denne Albatross förekom, på Vic- 
TORINS bortresa 1853, emellan Södra Vändkretsen och Cap. Den förste visade sig nemligen 
den 25 Okt. på 299 33 s.l., 79 53 v. fr. Gr.; — den siste, som blef skjuten den 4 Nov., 
på 339 59 sl, 39 30 ö. fr. Gr. — »Med lugn och liksom seglande flygt glider han sakta 
fram öfver vågorna. Ehuru icke så närgången som Capdufvan (Proc. capensis), tyckes han 
dock öfverträffa henne i dumhet.» — Om ett hemfördt exemplar, skjutet simmande den 2 
Nov. (på 339 24' s. 1., 79 6' ö. fr. Gr.) är antecknadt att det var en »hanne i ruggning; 
iris ganska mörkt brun; näbb ljust köttfärgad, nästan perlfärgad, spetsen ljust hornfärgad; 
fötterna hvita med dragning i blårödt, eller ungefär lika med näbben.» 

IH. Thalassidroma Wilsoni Bp. II. 199. — »Denne fogel, som träffades i mängd 
från Engelska kanalens slut ända till Capstaden (Sept.—Nov.), och af sjöfarande kallas Sjö- 


svala, förtjenar verkligen detta namn, ty, flygande öfver vattnet, äger hon med Hussvalan 
8 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. 


58 J. W. GRILL, 


en förvånande likhet, så till färgteckning som flygt. Hon håller sig merendels helt nära 
vattenytan, hvarföre man ej märker hennes svarta undersida. Fötterna, som räcka nära 
3 tum utom stjerten, synas göra denna ännu mera klufven. Mest vistas de i kölvattnet, 
förmodligen emedan med dess rörelser en mängd hafsdjur komma till ytan. De flyga ända 
intill fartyget och uppsnappa behändigt de på vattnet flytande fäskbitar man utkastar, 
men förgäfves har jag försökt att meta dem. Stundom synes det som om de alldeles 
stode på vattenytan, ty de flaxa med vingarne, och i detsamma trampa vatten med sina 
långa, med simhud försedda, fötter. Ännu har jag ej sett någon dyka, blott någon gång 
i sin ifver neddoppande hufvudet, för att upphemta smulorna. Täflande om dessa, låta de 
härunder höra ett svagt nästan qvittrande läte, men när de blifva onda hafva de Fisk- 
måsens skrän, en miniature. Likasom desse samla de sig kring kamraternas döda krop- 
par. De som jag skjutit voro ganska feta, och hade en stark, obehaglig tranlukt. Könen 


tyckas vara hvarandra alldeles lika. — Den 24 Okt. syntes en mängd, och af dem tvenne 
liggande på vattnet, den enda gång jag hittills sett dem simma. — Arten fanns ännu tal- 
rik på 349 21 s. 1, 109 20' ö. fr. Gr., således nära Cap, den 6 Nov.» — En hemtagen 


hanne, skjuten den 27 Sept. 1853 nära /Eqvatorn (på 69 19 mn. 1, 199 0 v. fr. Gr.) hade 
iris mörkbrun; näbb och ben svarta; simhuden vid roten rent gul, utåt svart. 


III. Thalassidroma sp. (ventre albo). . ....- Om en annan icke hemförd art, 
som på bortresan förekom från Hqvatorn ända till Cap, antecknades följande. »Hufvud, 
hals och frambröst, jemte alla öfre kroppsdelar — utom öfvergumpen — svarta eller mörka. 
Andra ordningens vingpennor ej så mycket ljusare än ryggen som på Th. Wilsoni, till en 
del beroende deraf att ryggen ej är så mörk som hos denna. De inre (närmare pennorna 
liggande), undre vingtäckfjädrarne, den öfriga delen af undersidan, samt öfvergumpen hvita. 
Arten är något, men högst obetydligt, större än Th. Wilsoni.» — Första exemplaret vi- 
sade sig den 8 Okt., på 69 47' s. 1. 259 3 v. fr. Gr., flygande bland andra Thalassidro- 
mer (Wilsoni). Hon har samma lefnadssätt, och förekom ofta, ehuru — närmare /Eqva- 
torn — aldrig talrik eller så närgången som denna; hon tyckes i ännu högre grad begagna 
sättet att under flygten fara så nära vattnet att hon kan sparka deri med fötterna, samt 
synes alltså mera hoppande på vattenytan än den andra. — Den 6 Nov., under 349 21 
s. 1. 109 20' ö. fr. Gr. annoterades att hoh var ännu talrikare än den mindre (Wilsoni). 


IV. Procellaria capensis L. — Bp. II. 188. — Capdufvan träffades första gån- 
gen den 18 Oktober, nära Södra Vändkretsen, under 23? 38 s. 1, 229 10 v. fr. Gr.; och 
blott ett enda exemplar. Sedan blef hon allmän, men antalet aftog åter närmare Cap (vid 
349 21” sl, 109 20' ö. fr. Gr.) omkring den 6 November. — »10, 15 stycken hafva stun- 
dom följt fartyget efter, och med otrolig glupskhet slukat de utkastade fläskbitarne. Dus- 
sintals hafva blifvit metade på krok. De följa fartyget flera dygn, hvilket jag sett deraf, 
att några som blifvit märkta, efter 2—3 dagar åter nappat eller visat sig. Flerfalldiga 
gånger inhalade, så att de hängt i luften, hafva de, nedfallne på vattnet, ånyo genast 
nappat. Om man skjuter i en flock, som slåss om matbitarne, så flyga de ej upp, äfven 
om en eller annan skulle blifva på platsen. Fogeln har ett eget sträft, ehuru icke högt 
läte, som han dock ej låter höra, om icke när slagsmål om födan uppstår. Från däck 
äger han ej förmåga att uppflyga.» — De hembragta exemplaren, metade i Oktober, äro 
alla i ren drägt. 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. FE. VICTORIN. 539 


V. Procellaria &eqvinoctialis L. — Bp. II. 200. — Från Södra Vändkretsen 
till Cap förekom Albikoren. Den förste visade sig samma dag som första Capdufvan, nem- 
ligen den 18 Oktober, vid 239 38 s. 1 220 10' v. fr. Gr. — »Denne fogels rörelser i luf- 
ten äro ganska snabba; med orörliga vingar ilar han i bågar, än ned emot och långs vatt- 
net, än åter upp i luften; blott sällan rörer han vingarne till slag, om ej då han flyger 
upp ur vattnet, och sällan höjer han sig något betydligare öfver vågorna. För att upp- 
hemta sin föda sätter han sig på vattenytan. Likasom hans kamrater på Oceanen låter 
han sällan höra något läte, och är temligen orädd, så att han stundom flyger inom skott- 
håll, — ja en gång lade sig en på vattnet inom ett helt litet bösshåll, för att från en 
Capdufva taga den utkastade fläskbiten. Under den rådande vindstillan hafva flere legat 
på vattnet. Det hvita på hufvudet gör att fogeln på afstånd synes ha lång ljusare näbb. 
— Den 7 November — 349 s. 1., 119 34' ö. fr. Gr. — då det var ganska blåsigt, ehuru 
med klar himmel, visade sig åter en Albikor, efter att ingen på 4—5 dagar varit synlig.» 
— Samlingskatalogen upptager en gammal 9 i ren drägt, två ? och en & i ruggning, alla 
metade eller skjutne 25—29 Okt. — Den förstnämnda honan hade »iris nötbrun; näbben 
svart med sidorna och öfre delen af tuben ljust hornfärgade; fötterna rent svarta, fjäll- 
belagda. Att hon under året haft ägg syntes af den nakna magen och af oviducten. — 
Hannens könsorganer voro hvilande; i hans mage fanns en mängd s. k. sjöflammor eller 
kanske bidevindare.» 


VI. Procellaria atlantica Gould B. of Australia, Consp. n:o 590. — Bp. II. 
191. — Denna art är mycket allmän utanför Cap. Flygten är snabbare och vingarne mera 
i rörelse än Albikorens (Proc. eeqvinoctialis), som hon annars liknar. — Ett hemfördt 
exemplar, ? i ruggning, med brun iris, skjöts i flygten på VICTORINS hemresa vid 339 38' 
s. 1, 179 30 ö. fr. Gr., den 20 Mars 1855. 


VII. Procellaria sp. ign. (nigrofusca, subtus cum gula alba, jugulo ad latera 
griseo-fusco, medio albo, fusco-undulato. — Crissum nigrofuscum plumis mediis albis, fusco- 
variis. — Plume capitis et cervicis basi late albe. — Pedes (sicci flavi) avis vive pallide 
cani; digiti cum membrana, ab apice art. primi ad ungvem, nigri. — Long. tota 340 m.m.; 
Ala 300; Tarsus 37. — Forma omnino Pr. atlanticee, sed minor, rostro graciliore). — Det 
enda hemtagna exemplaret är en »hanne, till en del i ruggning; årsunge, enligt de nära 
omärkliga könsorganerna. Fogeln, sittande på ledstången, fångades natten till den 8 Okt. 
1833, nära Eqvatorn vid 49 33' s.1., 249 12 v. fr. Gr. — Det var, efter hvad mig synes, 
denna art, som den 3 Okt., vid 19 50' n. 1., 199 40' v. fr. Gr., visade sig, jemte ett par 
andra arter, till ett så ofantligt antal i flerfalldiga hopar. De uppehöllo sig särdeles i 
grannskapet af några fiskflockar, som hoppande gingo genom böljorna och förmodligen ja- 
gade fygfiskar, i hvilken jagt foglarne tycktes deltaga, ty än sväfvade de högt, än stör- 
tade de ned mot vattenytan. Sednare såg jag honom blott några dagar, eller till omkring 
den 10—11 Oktober (på 149 18' s. 1, 279 58' v. fr. Gr.).» 


VIII. Tachypetes aqvilus (L.). — Bp. II. 166. — Inget exemplar har blifvit 
hemfördt, men VICTORIN har på bortresan nära /Eqvatorn (69? 47' s. 1, 259 3 v. fr. Gr.) 
antecknat följande, den 8 Okt. 1853: »Ett exemplar af Tachypetes har utan tvifvel visat 
sig i dag. Han var något vidare mellan vingspetsarne än Falco milvus, som han eljest 
rätt mycket liknade, flög denne likt, samt höll sig vid masttoppen och kring fartyget. De 


60 J. W. GRILL, 


bestämningar, hvilka i SUNDEVALLS Örnithol. System tillkomma denne fogel, inpassade full- 
komligt, enligt allt hvad jag på afstånd tyckte mig märka. Jag laddade bössan, men 
lyckades ej få honom inom skotthåll.» 


Amfibier. 


1. Testudo pardalis Bell. Om ett från Roodeval i Karroo hemfördt exem- 
plar, som ViCTOoRIN erhöll lefvande den 2 Februari 1855, har han antecknat: »Emedan jag 
ämnade stoppa denna stora landsköldpadda, ställde jag henne i ett vattenämbar, så att 
hela djuret, utom en del af ryggskalet och anus, stod under vatten. I detta läge förblef 


hon omkring 36 timmar innan hon dog. — Benen äro i denna art mera broskartade än 
jag kan erinra mig i någon af de små. — Hon säges lefva i bergen, och uppnå betydlig 
storlek.» 


2. Testudo angulata Dum. »Denna art är i Karroo mycket allmän, och tyckes 
vara den allmännaste» (Dec.—Febr.). Vid Van Oudts Horn bekom VicTtoriN den 25 Dec. 
1854 en 3, hvars mage var full af vegetabilier. Exemplaret är hemtaget. 


3. Homopus areolata D. et Bibr. Vid Rondebosch hittades ett exemplar den 23 
Dec. 1853, i en bergig trakt nedom Devilspeak, och ett annat (5) den. 1 Febr. 1854. 
Det sednare är hemfördt, — tillika med ett från Karroo, med påskrift: »Van Oudts Horn 
den 23 Dec. 1854.» 


-Homopus areolata, var. areis spinalibus divisis. Denna äfven hemtagna monstrositet, 
med tvådelade ryggsköldar (således 10 till antalet), anträffades vid Rondebosch på Taffel- 
bergets sluttningar den 23 Dec. 1853. Iris var svart. 

Anm. VWVICTORIN har antecknat att han vid Rondebosch den 14 Januari 1854 funnit ännu en art Testudo, 
som dock icke blifvit hemförd. 

4. Pentonyx capensis Dum. et Bibr. — Pelomedusa galeata Wagl. — Af denna 
sötvattensköldpadda äro 2 exemplar hembragta från Karroo, erhållna vid Roodeval den 
30 Dec. 1854. Om det ena är annoteradt att »iris var gulaktig eller strågul, och att 
magen befanns vara full med fisk» — Att arten förekommer i den närbelägna Kama- 
nassiifloden tillkännagifver namnet »Emys kamanassiv, som VICTORIN tillagt densamma. 


5. Chelonia mydas L. vel forte caretta L. — VIictorin omtalar att han den 
15 Juni såg en i Knysnaviken nyss fångad hafssköldpadda, »så tung att han knappt för- 
mådde lyfta henne, att hon ansågs väga 200 eng. pound och var en &£?». — Det hem- 


förda craniet har 10 tums längd. 


Anm. »Under sjöresan från Taffelviken till Mosselbay den 1 Mars 1854 observerades åtskilliga hafssköld- 
paddor af 2—3 alnars längd, simmande 5—10 svenska mil från land.» 


6. Zonurus 


ZOOLOGISKA ANTECKNINGAR AF J. FE. VICTORIN. 61 


6. Zonurus griseus Dum. et Bibr. — Denna ödla var allmän vid Knysna. Ett 
exemplar är derifrån hemtaget den 22 September. 


Anm. En annan art uppgifver VICTORIN att han fångat vid Capstaden på Taffelberget den 12 Dec. 1853. 
»Kroppen var ofvan beströdd med taggar och företedde en sorts färgskiftning. De fria tårna voro försedda med 
skarpa klor.» Exemplaret saknas i samlingen. 


7. Coluber canus L. — Denne orm träffades både vid Knysna och i Karroo. — 
De hemförda exemplaren äro försedda med följande notiser: », iris röd, längd 3 fot 6 
tum, hvaraf stjerten 8 tum; Knysna den 6 Nov. 1854)» — samt »Längd 4 fot 1 tum, 
Roodeval den 9 Jan. 1855.» 

8. Lamprophis rufulus Smith. Illustr. — Äfven af denna art äro specimina 
hemtagna så väl från Knysna som Karroo, nemligen: »?; iris ljusbrun; längd 2 fot, hvaraf 
stjerten 6 tum; Knysna den 28 April» — samt ett annat: »Roodeval den 6 Jan. 1855. — 


Arten säges vara ett vattendjur.» 


9. Rhachiodon scaber Dum. et Bibr. — Det enda exemplaret i samlingen är 
från Karroo, och anteckningen lyder: »Roodeval den 30 Dec. 1854.» 


10. Dipsas rhombeatus (L.) Dum. et Bibr. — Trimerorhinus rhombeatus Smith. 
— Vid Knysna tyckes denna art varit temligen allmän. Flera exemplar äro hembragta. 
Om ett, taget den 14 April, har VICTORIN skrifvit: »2?; iris brun med metallgul ring när- 
mast pupillen; längd 3 fot 33 tum, hvaraf stjerten 8 tum.» — Ett annat, den 6 Nov., var 
»3 fot 9: tum långt; stjerten deraf 7+ tum. 

Anm. En vid Knysna den 16 April 1854 dödad, men icke hemförd orm, har VICTORIN på följande sätt 
beskrifvit: »A”?; iris brun; öfverkäken har dubbla tandrader, den inre ganska fin; inga huggtänder; längd 231 
tum, hvaraf stjerten nära 73 tum; djuret är ganska smalt, särdeles stjerten; färgen är ofvan gräsgrön, oändligen 
skönt öfvergående i bukens mjölkhvita. Thy” värr var exemplaret illa skadadt. — Arten säges vara en vattenorm ?.»» 

11. Causus rhombeatus Wagl. — Flera exemplar af denna huggorm äro hem- 
tagna från Knysna, alla erhållna i April månad. VICTORIN yttrar om dem följande: »En 
den 6 April dödad hanne (?) hade mörk iris. Vid skinnets aftagning fann jag derunder 
tvänne åtminstone 3 tum långa bihang af löst kött, som hade sitt fäste i hufvudet, och 
lågo på hvardera sidan om halsen. Denne orm, som säges vara ganska giftig, fångade jag 
utanför min dörr. Han var ej särdeles rädd, ty ehuru jag skrämt honom innan jag gick 
in efter en käpp, drog han sig dock icke undan.» — Om en annan, den 10 April bekom- 
men hanne är antecknadt, att han hade »ögonen mörka, med smal guldfärgad ring kring 
pupillen,, — och om en hona (?) den 28 April, att hon var »18 tum lång, hvaraf stjerten 
13 tum.» 

12. Naja hemachates Dum. et Bibr. — Vid Observatorium utanför Capstaden 
fångades det hembragta exemplaret den 31 Jan. 1854. — Arten kallas Cobra-di-capello. 

13. Naja haje Merr. — Denna art tyckes ej hafva blifvit träffad förr än i Karroo, 
derifrån ett exemplar är hemkommet, med bifogad anteckning: »Längd 5 fot 33 tum; 
skjuten vid Roodeval den 20 Jan. 1855.» 


14. Vipera arietans (Merr.) Schl. Om ett hemfördt, vid Knysna d. 11 Nov. dö- 


dadt exemplar har VictToriN meddelat följande: »?; iris gulbrun, nedtill svartsprängd; längd 
9 


K. Vet. Akad. Handl. B. 2. N:o 10. 


62 J. W. GRILL, 


2 fot 8 tum, hvaraf stjerten 2 tum; omkrets på midten 73 tum; (huggtänderna nära 3 tum 
långa). — Ormen ” kallas Puff-adder, och bettet säges vara så giftigt, att det inom en 
timma kan döda en menniska, om såret icke genast blir väl skött.» 


Anm. VICTORIN uppgifver i »Dagboken» att han i Sutherlands skog nära Knysna den 25 Sept. såg en 
åtminstone 4 fot lång orm, hvilken han ansåg vara den »såsom giftig ansedda Boomslang: Bucephalus capensis», 
men lyckades icke döda honom. 


Rättelser. 
Sidan 5 raden 18 nedifrån, står Jemte läs Tnuti 
» (FI 8 » » rena » sena 
Dr fa 9 » »  fascula » fuscula 
DN DA NY » » »Hyrax capensis» Vict. » Hyrax capensis Schreb. 
» 32 » 13 oppifrån » rädsla. » ängslan. 


"T[C9 Vunmoro STnuugdjed 


IT UPTIeL UTIO19A se uy [007 Til19 SE "OT EN IE sedutlpuen S:PPAV ASUNIN HM SR 


KONGLIGA SVENSKA 


VETENSKAPSAKADEMIENS 


[ACN DIT NIGER 


NY FÖLJD. 


ANDRA BANDET. FÖRSTA HÄFTET. 


18357. 


VER 
i 


rr 


å 


= 
Zz 
=) 
På 
Ä 
2 
KM 
HH 
12 
<o 


Pris 


P. A. NORSTEDT & SÖNER. 


STOCKHOLM , 1859. 


dd 
A 
NS 


I) 


KONGLIGA SVENSKA 


| VETENSKAPS-AKADEMIENS 


HANDLINGAR 


NY FÖLJD. 


ANDRA BANDET. ANDRA HÄFTET. 


1838. 


RE TROR EE NN SE 


KSM. 


PRIS 


NORSTEDT & SÖNER 


6 Rirsp. 25 ÖRE RI 


Po sA; 


re N 
Å j 
å i 
(ER h 
[ev] Gt 
3 

cn 


| ; 
ARS 
JT ok 


8 Be 
z SMA NYE OT 
j NN för SA VERA RN a 


Ä 


år 


wW 


ih BO 
3 
TY JEN 
j