MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. ANDRA HÄFTET. —mt~- HELSINGFORS, Finska Litteratursällskapets tryckeri, 1878. Innehall. Norrlin J. P., Symbolae ad floram Ladogensi-Karelicam . Sid. 1. Wainio Edw., Lichenes in viciniis Viburgi observati. — Tie- toja Viipurin seudun jäkälä-kasvistosta „ 35. Sievers Rich., Ornitologiska anteckningar under resor i guvernementet Olonets, somrarne 1875 och 1876 . . „ 73. Elfving Fredr., Anteckningar om vegetationen kring floden Svir „ 113. Karsten P. A., Symbolae ad Mycologiam fennicam, IV.. . „ 171. Karsten P. A., Observationes mycologicse, III „ 183. Elmgren S., Några observationer å blommornas sömn . . „ 189. Reuter O. M., Actinocoris, novum Hemipterorum genus e Fennia australi „ 194. Sahlberg John, Species nova Phimoderce in Fennia detecta „ 198. SYMBOL^E AD FLORAM LADOGENSI-KAREIJCAM. AUCTOEE J"- f. 3sron,i^iL,i]sr. D et vidsträckta territorium, innefattande hela finska och ryska Karelen, hvars flora år 1852 blef bekantgjord af prof. W. Nyländer*), har numera indelats uti 6 särskilda pro- vinser. Af dessa provinser ha de flesta sedermera ånyo blifvit i botaniskt afseende undersökta och ej mindre än 5 skilda specialfloror utarbetats, af hvilka dock endast tvenne ännu äro publicerade. Ladoga Karelen besöktes redan 1856 af herrar J. E. Furuhjelm och J. J. Chydenius, som genom- vandrade kuststräckan från Kexholm ända till Salmis äfven- som Valamo ögrupp. Resultaten af denna resa äro medde- lade uti Notiser ur Sällsk. pro. F. & Fl. Fenn. förhand- lingar, IV h., p. 77—118 (1858)**). Under de två decennier, som sedan dess förflutit, ha åtskilliga undersökningar inom området blifvit anstälda, men de här gjorda iakttagelserna ha, på några få undantag när, ännu icke blifvit offentliggjorda. Af botanister, som här anstalt undersökningar, bör i främsta rummet omnämnas provincialläkaren, d:r H. Back- man, som under en långvarig vistelse och dervid företagna talrika resor hopbragt ett omfattande material till känne- domen om floran ej blott i denna utan äfven i öfriga delar af finska Karelen. Under särskilda somrar har vidare numera apotekaren C. Bergström exkurrerat uti Sortavala och 1m- *) „Collectanea in Floram Karelicam" i Notis. F. & Fl. Fenn., II, pagg. 109—200. **) „Berättelse öfver en naturhistorisk resa i Karelen". pilaks. Af öfriga exkurrenter må ännu omnämnas kand. J. E. Juslin, som år 1874 vistades i Kronoborgs socken. Samma år företog äfven undert. tillsammans med prof. S. O. Lind- berg en resa till ifrågavarande nejder; vistelsen blef emellertid af kort varaktighet, hvarför exkursionerna erhöllo blott en obetydlig utsträckning. Från den 18 Juni till den 12 Juli uppehöllo vi oss vid Kirjavalaks, hvarifrån utflykter gjordes till Valamo (den 29 Juni) och Ruskeala (den 5 Juli), på hvilka omkr. 6 dagar användes. I förbifarten besöktes äfven några berg (Spaasu och Liikolanmäki) vid landsvägen mellan Kirjavalaks och Sortavala stad. De flesta af oss här nedan lemnade uppgifter gälla der- före de närmaste omgifningarne vid Kirjavalaks, hvarför det för att orientera läsaren torde vara nödigt att meddela några notiser om naturen på denna ort. Stället ligger vid nord- vestligaste hörnet af Ladoga, nära ändan af en 7 verst lång och 1/2 — 1 verst bred, fjordlik, vik, som i början skjuter in i riktning från so. till nv., men sedermera, några verst från Kirjavalaks, böjer sig nästan rakt åt vester. Denna del af viken är helt smal och på ömse sidor omgifven af ansenliga höj- der, som i öfvervägande grad bestå af berg. På södra sidan („Lahentausta") bilda de en sammanhängande, på något ställe endast svagt afbruten sträckning och stupa mot viken i 2 å 3 afsatser, hvilka enhvar vanligen representera ganska an- senliga bergväggar, bestående för det mesta af hård glimmer- skiffer. Bergen äro här aflägsna några tiotal famnar från stranden, vid hvilken endast smärre klintar eller hällar be- finna sig; något längre utåt sjön, vid den punkt der viken vänder sig åt vester, reser sig dock ett ganska ansenligt, isoleradt berg (Variskallio) direkt ur vattnet. Stränderna intagas till större delen af stenig med löfskog bevuxen mark, dels äfven af smala, långsträckta, i riktning från nv — so liggande smärre ängar, hvilka i ej ringa mån bidraga att förläna nejden ett intagande utseende. Öfversta kammen på denna bergsträckning är torr och bevuxen med gles, låg tall. Afsatserna och de jordbeklädda branterna, som vetta mot viken, äro deremot friska och be- vuxna med löf- eller blandskog. Marken är öfverallt sten- bunden samt till ansenlig del bördig och äger en lundartad vegetation. På dylika afsatser eller sluttningar visar sig lön- nen allmänt, ensam eller i blandning med andra löfträd (rönn, björk och asp) eller någon gran, och marken beklä- des af ymnig Aconitum septentrionale jemte andra lund- växter. Mindre bördiga platser intagas af löf- eller bland- skog samt i öfrigt vanlig vegetation jemte den här öfverallt uppträdande Aconitum. Endast några af de mest hölstriga platserna äro sterila och beklädda med tall- eller blandskog af tall, björk och asp. En i allo från dylika fläckar afvi- kande vegetation möter man i de långt talrikare dälderna. Löfträden äro här rådande och skogen sammansatt af asp, björk, rönn, lönn, någon hägg och lind. Dessa dälder, som vanligen vattnas af någon bäck eller rännil, äro på högsom- maren svåra att genomtränga till följd af den i högsta ymnighet här växande Aconitum, som blir ända till manshög; ställvis stöter man åter på skogar af Pteris aquilina, som här visar sig i gigantiska exemplar. Af den mängd lund- växter, som på dylika platser frodas, träffar man fläckvis i stor myckenhet den prydliga och sällsynta Cystopteris crena- ta, som här uppnår oväntadt stora dimensioner. På de skuggiga bergväggarna, som mest äro brådstu- pande, finner man en ganska rik och frodig mossvegetation samt flere anmärkningsvärda lafvar i mängd. Allmänt an- träffas bl. a. Bartramia crispa, B. Oederi, Zygodon Mou- geotii, Distichium capillaceum, Grimmia torquata, Hyjmum nitidulum, Lecanora obliterans, L. Dilleniana, Opegrapha gy- 6 rocarpa (mest ställvis liksom de två föreg.), m. fl. Af öfriga må ännu nämnas JVec&em- arter, Hypnum Halleri, Bartra* mia Halleri, Mnium hymenophy Höides, Trichostomum cylin- dricum, af hvilka några tydligen antyda att kalkpartiklar före- finnas åtminstone ställvis i bergspringorna. Vid foten af dessa bergväggar är jordmånen särdeles fruktbar och upp- friskas dertill ofta af från höjden nedrinnande bäckar. På dylika platser påträffas de här vanliga lundväxterna, bland dem också Cystopteris crenata. Sedan man öfverskridit den smala kam, i hvilken denna bergsträckning upptill slutar, vidtager en kuperad platå, in- tagen af skogsmark, ängar, m. m., hvarpå hela höjdsträck- ningen sänker sig mot söder med mindre branta sluttningar och färre bergväggar och en ny dalgång vidtager. Af lokaler som anträffas på denna sida om viken må ännu omnämnas en marmorklint. som befinner sig nära vi- kens botten, några famnar från stranden. Den är omkr. 50 fot lång, men låg (8 å 10') och mycket smal samt omslutes på södra sidan af en vall af glimmerskiffer. På den skuggiga kalkväggen förekommer, utom vanliga kalkväxter, äfven några sällsyntare arter kryptogamer, såsom Hypnum Sp)rucei, Gymnostomum rupestre, Gonionema velutinum (c. apoth.), Collema auriculatum, Lecidea cupularis. En helt annan prägel förete höjderna på vikens norra sida. Bergen bilda här en ofta afbruten sträckning af i rad stälda hymplar, som till stor del utgöras af granit; deras väggar äro ej heller så brådstupande och höga som på La- hentausta sidan. Öfverst äro de bevuxna med små nödvuxna, glest stående tallar jemte ymnig renlaf (Cladina rangiferina och närst.) och erhålla härigenom ett gråaktigt utseende. På bergens mot söder vända sidor är kryptogam-vegetationen en helt annan än på de skuggiga väggarna midtemot. Mos- sorna äro sparsamma samt ersättas i likhet med lafvarna af andra arter (smärre Collemaceer, Lecidca och Lecanora ar- ter, etc). De jordbeklädda sluttningarne äro mindre steniga men till följd af deras läge torra samt bevuxna med tall eller på något friskare ställen blandskog. Endast i däl- derna mellan de skilda bergshymplarna, der någon bäck of- tast slingrar sig fram, är jorden friskare och vegetationen lundartad med rikligen ingående Aconitum. Dessa höjder närma sig stranden i den mån man fär- das åt öster. Terrängen häremellan är intagen af smärre ängar och åkerlappar samt betesmark af vanlig beskaffenhet. Från vikbottnen vidtager en i samma riktning fortgå- ende dalgång, som småningom stiger uppåt; den är genom- fluten af en bäck, som skurit sin fåra djupt in i dalbottnen. Terrängen är ojemn och rödjad till äng. Afven här möter man på lägre platser, liksom på andra öppna bördiga ställen, den karakteristiska Aconitum. Jordmånen bildas på lägre belägna ställen af lera, hvil- ken ej sällan jemväl visar sig ganska högt upp på sluttnin- garne; den är merändels mullrik samt föga styf. Af här förekommande ståndorter må ännu några ord egnas åt ängarne, hvilka ligga spridda längs stränderna och äfven på några af höjdsluttningarna. Enligt hvad man af den starkt kuperade marken kan sluta äro de små och ut- göras af fält- (ängs-) backar. Örtvegetationen på dem är riklig och i dennas sammansättning ingå i öfvervägande grad Leontodon hispidus samt Pilosellce, hvilka sistnämnda i säll- spord mängd och stor formrikedom uppträda. Fuktiga än- gar af något större vidd anträffas vid Variskallio och på Lahentausta höjdsträckningen. Ofvanstående skildring hänför sig till de närmaste om- gifningarne kring Kirjavalaks. Området torde vara den star- kast kuperade trakt i det bergiga landskap som omsluter nordvestra delen af Ladoga, och påminner genom sina trånga, 8 fruktbara dälder, höga bergväggar, sorlande bäckar, m. m. ej obetydligt om vissa nejder i norska Finmarken, om ock blott i miniatur. Liksom de yttre naturförhållandena afvika från de i Finland rådande, så påträffar resanden här äfven be- tydliga egendomligheter i vegetationen. I sistnämnda af- seende bidrager i synnerhet den ymniga förekomsten af Aconitum septentrionale att gifva nejden en från motsvarande delar af landet skiljaktig prägel. Anmärkningsvärd är vidare den rikliga tillgången på lönn samt förekomsten af flere syd- ligare arter (Primula veris, Campanula trachelium o. a.) samt den ännu talrikare mängden af mera nordiska former, såsom Saxifragai, Echinospermum deflexum, Cystopteris cre- nata samt åtskilliga mossor och lafvar. Afvikande är vidare den rikliga förekomsten af de karakteristiska ostfinska ar- terna, i synnerhet Galium mollugo och Centaurea phrygia samt framför allt Leontoclon hispidus, som högst allmänt visar sig på mångahanda lokaler och i största ymnighet uppträder på alla öppna, torrare platser, hvarest den i myckenhet öfver- träffar hvarje annan art. Beträffande öfriga anmärkningsvärda arter hänvisa vi till förteckningen. Under exkursionerna egnades uppmärksamheten hufvud- sakligen åt kryptogamerna, sålunda att prof. Lindberg sys- selsatte sig med mossorna och undert. hufvudsakligen med lafvarna. Det obetydliga området blef dock, till följd af den korta tid som vistelsen varade, samt den starkt brutna ter- rängen, på långt när ej fullständigt utforskadt, så mycket mindre som exkursionerna i väsendtlig mån afsågo insam- ling af exemplar för exsiccatverk. Då det emellertid lycka- des oss att öfverkomma talrika nya bidrag till traktens kryp- togam-flora har det synts af intresse att bringa dem till all- männare kännedom. Och har härtill gifvits så mycket större anledning som hr doktor Backman med sällspord beredvil- lighet ställt alla sina botaniska iakttagelser öfver Ladoga Karelen till mitt förfogande och hr apotekar Bergström vänskapsfullt meddelat mig en förteckning öfver kärlväxterna i Sortavala socken. Genom bemälde herrars välvilliga till- mötesgående, för hvilket jag härmed betygar min upprik- tigaste tacksamhet, har det blifvit möjligt att nu jemväl upp- taga bidragen af högre växter. De uppgifter som i det följande meddelas hänföra sig i hufvudsak endast till den bergiga sträckan vid nordvest- liga hörnet af Ladoga d. v. s. kuststräckan af Sortavala och Impilaks socknar; de afse dock ej att lemna en full- ständig öfversigt af floran i denna nejd, utan blott att kom- plettera de tillförene härifrån i Flora Karelica samt nämnda reseberättelse intagna upplysningar. Af denna anledning ha såväl alla novitier som nya växtlokaler blifvit upptagna äfven- som alla iakttagelser omnämnda, som på något sätt tjena till att fullständiggöra eller rätta de i berörda arbeten anförda upp- gifter. Tillika ha i sammanhang härmed de af oss i Rus- keala samt på Valamo och Puutsalo ö i Jaakkima socken gjorda fynden af anmärkningsvärdare växter blifvit fram- hållna. — Af de fleste i förteckningen omnämnde kryptoga- mer äro exemplar inlemnade till finska museum, och alla kritiska former ha blifvit behörigen granskade, mossorna af prof. Lindberg och lafvarne af prof. W. Nyländer. 4$%$? Bidens cernna L. Passim raro sec. H. Backman; ad littora sinus in Impilaks vidit C. Bergström. Matricaria chamomilla L. In par. Sortavala locis cultis pass. (Bergstr.); Impilaks rar. (Backm.). Anthemis tinctoria L. Pass. (Backm.). Filago montana L. Modo ad Kirjavalaks (Backm.). Centaurea phrygia L. Ad Kirjavalaks frequentissime. Carlina vulgaris L. In par. Sortavala ad Yhyenlaks (Bergstr.) et Kirjavalaks (Backm.) visa. Cirsium heter ophyllum All. Ad Kirjavalaks et Puutsalo fre- quentissime. Sonchus asper L. Passim sec. Backm.; in par. Sortavala frequens teste Bergström. Lapsana communis L. Frequens (Backm.). Hieracium fennicum Norrl., f. Ad Kirjavalaks frequens. H. suecicum Fr. H. N. XV., f. Ad Kirjavalaks frequens, at non copiose. In Ruskeala quoque pluribi visum. H. dimorphum Norrl. Ad Kirjavalaks et in "Walamo fre- quentissime; in Ruskeala non vidi. H. prcealtum Vill. (v. Bauhini Bess.). Ad Kirjavalaks sat frequenter at parcius. In Ruskeala baud vidi. H. cymosum* pubescens Lindbl. Kirjavalaks frequentissime*). H. prainanthoides L., f. Locis fertilioribus, inter virgulta plu- ribi, ad Kirjavalaks, Walamo, Puutsalo. Leontodon hispidus L. Ad Kirjavalaks copiosissime, praeser- tim in collibus herbidis et pratis siccis; juxta viam inter Kirjavalaks et Ruskeala atque in Ruskeala fre- quentissime. — var. hastilis (L.). Specimina nonnulla ad Wariskallio prope Kirjavalaks in colliculo prati vidi. *) Ceterse formse Pilosellarum insignes vel novae, quas in Ka- relia legi, alio loco commemorabuntur. 11 Hypochceris maculata L. Ad oram Ladogensem frequens (Backm.). Succisa pratensis Mönch. Inter Sortavala et Impilaks ad viam (Backm., Bergstr.). Galium mollugo L. Ad Kirjavalaks et alibi in Karelia us- que ad Uukuniemi frequentissime vidi. G. boreale L. Frequens (Backm., Bergstr.). G. verum L. Etiam in Ruskeala visum. Asperula odorata L. Walamo. Linnosa borealis L. „Ad Ladogam passim at in Suojärvi et Korpiselkä frequens": Backm. in litt. Campanula trachelium L. In par. Sortavala locis umbrosis vel fertilibus passim (Bergstr.); ad Kirjavalaks locis similibus pluribi. C. rapunculoides L, Impilaks ad Pullinvuori (Bergstr.). Cuscuta europcea L. Kirjavalaks (Backm.) ; ad basin rupis Spaasu in Urtica dioica parasita. Echinospermum defleccum (Whlnb.). Impilaks, Wiipula (Back- man); Spaasu prope Sortavala (ipse). Dracocephalum Ruyschiana L. Frequens secundum öras Ladogse teste Backm. Glechoma heder aceum L. Ad pagum Anjala par. Sortavala (Backm.). Stachys sylvatica L. In par. Sortavala pass. (Bergstr.). Lamium album L. Frequens ex Backm. & Bergstr.; mihi haud obvia. L. amplexicaule L. Occurrit in territorio nostro teste Backm. Polemonium coeruleum L. Frequens (Backm., Bergstr.); mihi haud obvia. Veronica longifolia L. Frequens (Backm., Bergstr.). Rhinanthus minor Ehrh. Frequens (Bergstr., Backm.). Primula officinalis Jacq. Passim (Backm.); etiam in par. Ruskeala, in prato ad lapicidinam marmoream, vidi. Plantago lanceolaia L. Impilaks et Kirjavalaks (Backm.). Cornus suecica L. Ad Syskyjärvi in par. Impilaks legit Bergström. Acer platanoides L. Frequens (Bergstr., Backm.). Myosurus minimus L. Frequens (Backm.). Thalictrum aquilegifolium L. In paroecia Ruskeala, loco de- 12 vexo inter virgulta prope diversorium jam a. 1859 legit cl. Backman. Anemone nemorosa L. Frequenter in par. Sortavala (Berg- ström); occurrit quoque in par. Ruskeala et Pälk- järvi at non in Impilaks teste Backman. A. hepatica L. Etiam in Ruskeala et Pälkjärvi (Backm.). Corydalis solida Sm. Frequens (Backm., Bergstr.). Arabidopsis thaliana (L.). Frequens (Backm.). A. suecica Fr. Passim sec. Backman; mihi baud obvia. Draba verna L. Occurrit in territorio nostro teste Backm. et Bergstr. Impatiens noli-tanyere L. Nonnullis locis in par. Sortavala et Impilaks (Backm., Bergstr.). Tilia sejrtentrionalis Rupr. Passim (Backm.). Geranium Robertianum L. E Kirjavalaks, Läskelä et Avoin- laks adnotavit Bergström. Linum catharticum L. Passim in Sortavala (Bergstr.) et Impilaks (Backm.). Ad Kirjavalaks, Lahentausta, non- nullis locis copiosissime vidi; in Ruskeala quoque ad lapicidinam marmoreara. Hyjjericum perforatum L. Passim (Backm.). Viola mirabilis L. Ad Kirjavalaks locis nemorosis satis fre- quenter. V. collina Bess. Ruskeala, ad rupem marmor, pluribi. Drosera longifolia L. Rara esse videtur. Viscaria alpina (L.). In par. Impilaks ad Suursalmi (Bergstr.) et Wiipula (Backm.); dein in Puutsalo atque in in- sulis petrosis inter Puutsalo et Kortela pluribi co- piose vidi. Dianthus arenarius L. Ad Koivunoja in Impilaks (Backm.); Walamo, ad basin rupis hyperit. haud procul e mo- nasterio. Malachium aquaticum (L.). Ad pagum Anjala (Backm.). Stellaria holostea L. In Walamo modo mihi (copiose) ob- via; nec a Bergstr. e Sortavala adnotata; passim teste Backman. Etiam in par. Ruskeala lecta (H. Zilliacus). Cerastium alpinum L. In fissuris rupium prope Kirjavalaks; etiam ad Sortavala teste Backman. 13 C. vulgatum * alpestre Hartm. In rupibus (Wariskallio cet.) ad Kirjavalaks. Lepigonum rubrum (L). Passim (Backm., Bergstr.). Ribes rubrum L. Haud inventum ; nec R. alpinum. Saxifraga adscendens L. Pluribi (Backm.); in rimis rupium umbrosis prope Kirjavalaks (Wariskallio) et Sorta- vala (Liikolanmäki) vidi. S. nivalis L. In insula Puutsalo quoque obveniens. Myriophyllum alterniflorum DC. Nec a Backman nec a Berg- ström adnotatum. M. verticillatum L. Impilaks (M. Europseus). Rosa karelica Fr. Passim (Backm.); in „tseniis" (Bergstr.); in Ruskeala modo vidi. Agrimonia pilosa L. Ad Yhyenlaks et Kirjavalaks (Bergstr.); Anjala (Backm.). Rithus arcticus L. et R. cliamcemomts L. in par. Impilaks raro, teste Backman. Lathyrus pahistris L. Kirjavalaks (Backm.). Orobus v emus L. Frequens (Backm.); ad Kirjavalaks fre- quentissime. Vicia sylvatica L. Passim. TrifoUum spadiceum L. Passim (Backm., Bergstr.). Vaccinium uliginosum L. Passim (Backm., Bergstr.). Oxycoccus microcarpus Rupr. Sat frequens (Backm.). Andromeda polifoUa L. et A. calyculata L. rariores esse videntur. Pyrola uniflora L. Raro (Backm.). P. minor L. Passim (Backm., Bergstr.). Scleranilius annuus L. Frequens (Backm., Bergstr.). Polygonum viviparum L. et P. amphibium L. frequenter (Backm., Bergstr.). P. dumetorum L. Passim, teste Backman. Rumex marilimus L. Ad sinum Sortavalensem (Bergström), Impilaks ad Wiipula (Backm.). Betitla nana L. Passim (Backm.). In par. Sortavala a Bergström haud adnotata. Alnus glutinosa Willd, Passim (Backm.). Myrica gale L. Haud commemoratum a Backm. & Bergstr. 14 Callitriche autumnalis L. In sinu ad Sortavala (Bergstr.). Goodyera repens R. Br. Walamo (Backm.). Epipactis latifolia Sw. Impilaks raro (Backm.), Sortavala raro (Janaslaks: Bergstr.). Neottia nidus-avis (L.). Impilaks ad Pullinvuori (Bergstr.). Kirjavalaks (Lindb.); Pälkjärvi (E. W. Arppe). Epipogium aphyllum L. Ruskeala, in abiegno legit H. Zil- liacus. Listera ovata (L.). Saltem ad Kirjavalaks pluribi. Malaxis monoplujllos (L.). Walamo (Backm.), Janaslaks (Bergstr.) Corallorhiza innata R. Br. Frequens teste Backm. Gagea minima (L.). Frequens (Backm., Bergstr.). Juncus conglomeratus L. Passim in Sortavala (Bergstr.). Lemna trisulca L. Impilaks in Halinoja (Backm.). Carex cyperoides L. Kirjavalaks (J. Sahlberg), Sortavala (Backm.). C. muricata L. Ad basin rupis Spaasu. C. lazvirostris Fr. Kirjavalaks ad rivulos aliisque locis de- pressis, udis, pluribi. Briza media L. Ruskeala ad lapicidinam marmoream. Equisetum arvense L. Frequens (Backm.). Equisetum jluviatile L. Passim (Backm., Bergstr.). Woodsia hyperborea R. Br. Ruskeala, in fissuris rupiutn marmorearum pluribi. Cystopteris crenata (Sommerf.) Lindb. Kirjavalaks, Lahen- tausta, ad basin rupiuin et in nemorosis humidis passim copiosissime. Struthiopteris germanica Willd. Frequens (Backm.). Botrychium lunaria (L.). Ad Kirjavalaks sat frequens. B. rutaceum Sw. Passim (Backm.). B. virginianum Sw. In Impilaks prope prsedium Wiipula de- texit am. Backman. Ophioglossum vulgatum L. Impilaks, Wiipula, in prato (Backm,, Bergstr.). 15 Isoetes lacustris L. Passim ex Backm. Selaginella spinulosa Al. Br. In par. lmpilaks passim (Backm.). Hypnum sylvaticum Huds. Ad Kirjavalaks, in rupe granit. (Lindb.). — ster. H. nitidulum Wahlnb. Ad Kirjavalaks, in fissuris rupium frequenter. Walamo. — c. fr. H. turfaceum Lindb. Raro et parce ad Kirjavalaks (Lindb.). — c. fr. H. giganteum Schimp. Ad Kirjavalaks, tohymenium filiforme (Timm.). Ad Kirjavalaks quoque fertile (Lindb.). L. heteropterum Hiiben. Haud rarum; in insula Puutsalo c. fr. (Lindb.). L. repens (Brid.). Kirjavalaks, Lahentausta, ad latus rupis (Lindb.). — ster. Fontinalis antipyretica L. Vulgaris; ad Kirjavalaks speci- mina fertilia legit Lindb. F. gracilis Lindb. In rivulo ad Kirjavalaks. — c. fr. F. dalecarlica B. S. Ibid. (Lindb.). — ster. Dichelyma falcatum (Hedw.). Ibid. in rivulis. — c. fr. Mninm affine Bland. Kirjavalaks, Lahentausta, c. fr., atque in Ruskeala ad calcifodinam (unicum specimen) legit Lindb. Mn. medium B.S. Frequens ad Kirjavalaks. — c. fr. Mn. Drummondii B.S. Kirjavalaks, Lahentausta, pluribi in silvis humidulis prsesertim ligna putrida, interdum etiam terram et saxa, inhabitans. — c. fr. Mn. rostratum Schrad. Ruskeala, ad rup. calcar. c. fr. (Lindb.). Mn. serratum Schrad. Ibid , loco simili prope diversorium c. fr. (Lindb.). Mn. orthorrhynchum B. S. Wariskallio prope Kirjavalaks, $ (Lindb.). 2 18 Mn. stellare Reich. Kirjavalaks, Lahentäusta, locis umbrosis sat frequeus; $ et c. fr. Bryum roseum Schreb. Ad Kirjavalaks fertile quoque (Lindb.). B. Duvalii Voit. Ibid.; sterile. B. psendotriquetrum Hedw. In monte Liikolanmäki ad Sör- tavala (Lindb.). — Kotomäki ad Kirjavalaks (ipse). — c. fr. B. bimum var. cuspidatum B. S. Ruskeala, in palude tur- foso (Lindb.). — c. fr. B. capillare L. Kirjavalaks, fertile. — var. carinthiacum B.S. Ibid., Lahentäusta (Lindb.). — var. elegans (Nees.). Ibidem, $ (Lindb.). B. lacustre var. alpestre B.S. In monte Liikolanmäki (Lindb.). — c. fr. B. Muhl&ftbéekii B.S. Ad latera rupium petrarumque mi- nus deelivia, aprica, aqua pluviali irrigata, pluribi sec. oram Ladogensem visa at semper sterile; spe- cimina parcissime fertilia modo in insula Walamo detexit cel. Lindb. B. microstegium B.S. Ruskeala, in lapicidina marmorea, ubi 6/t legi. — c. fr. B. Gcespiticium L. Ad Kirjavalaks et Ruskeala (Lindb.). — c. fr. B. pendulum Schimp. In fissuris rupium montis Wariskallio et Liikolanmäki (Lindb.). Etiam in rupe Koto- mäki. — c. fr. B. pallescens var. boreale (W. M.). Ad Kirjavalaks, Koto- mäki. — c. fr. Polytrichum alpinum L. Kirjavalaks, in fissuris rupium, rf et c. fr. P. commune var. perigoniale (Miclrx.). Ibid. (Lindb.) — c. fr. Paludella squarrosa (L.). Ruskeala (Lindb.). — ster. Catharinea undulata (L.). Ad Kirjavalaks (Lindb.). — c. fr. C. tenella Röhl. In insula Puutsalo, sterilis (Lindb.). Buxbaumia aphylla L. Ad Kirjavalaks parce. Bartramia Halleri Hedw. Ibid., Lahentaustan-vuoret, c. fr. B. crispa Sw. et B. Oederi Sw. Ibid. frequenter; B. ithyphylla Brid. autem parcius. 19 B. (Philonotis) parvula Lindb. Ab auctore pluribi in fis- suris humidiusculis rupium (Kirjavalaks, Puutsalo, Liikolanmäki) lecta, sed solum planta mascula. Ortliotriclmm rupestre Schleich. In monte Kotomäki ad Kir- javalaks. — c. fr. O. Sturmii Hopp. Ad Kirjavalaks et in Puutsalo (Lindb.). O. alpestre Hornsch. Puutsalo (Lindb.); Spaasu prope Sor- tavala in latere rupis granit. — c. fr. O. saxatile Wood. Walamo, in latere umbroso rupis juxta monaster. (Lindb.) — c. fr. O. Rogeri Brid. Ad Kirjavalaks, supra saxa aprica sylvae frondosre juxta molendiuam specimina pulcherrima legit Lindberg. — c. fr. O. cnrvifolium Whlnb. Locis editioribus ad Kirjavalaks cet. pluribi. — c. fr. Zygodon Mougeotii B.S. In fissuris rupium ad Kirjava- laks frequenter; specimina fertilia ibid. unico loco legit Lindb. Encalypta streptocarpa Hedw. Locis calcareis (Kirjavalaks, Ruskeala) sat frequens, sed semper sterile. E. rhabdocarpa Schweegr. f. pilifera. Ruskeala, in fissuris rupis calcar. prope diversorium (Lindb.). — c. fr. E. procera Brucb. Ibidem pulcherrima specimina legit Lind- berg. — c. fr. E. brevicollis B.S. Walamo (Nyländer, Lindb.). — c. fr. E. apophysata Hornsch. Ruskeala, in rupibus marmoreis pluribi copiose et pulcherrime fertilis. Grimmia ovata "W. M. Locis editioribus haud raro. — c. fr. G. elalior B.S. Ad Kirjavalaks et in monte Liikolanmäki (Lindb.); etiam in insula Puutsalo. — ster. G. commutata Huben. Liikolanmäki, sterilis (Lindb.). G. torquata Hornsch. Ad Kirjavalaks frequens. — ster. G. paténs B.S. Ibid. in latere rupis lmmido (Lindb.), et in rupe 3 stadia versus Läskelä uno loco sat copi- ose. — ster. G. unicolor Hook. In insula Puutsalo, c. fr. (Lindb.). Racomitrium laniujinosum (Hedw.) Loco saxoso ad Kirjava- laks; sterile. 20 R. canescens (Timm.). Ibid. pluribi; sterile. R. fasciculare (Schrad.). Ibid. baud raro ; fertile. R. heterostichum (Hedw.). Ibid. nonnullis locis. — c. fr. R. affine (Schleich.). Ibid. (Lindb.). — ster. R. aciculare (L). In insula Puutsalo sterile. Tortula ruralis (L.). Ad Kirjavalaks pluribi; etiam fertilis. T. tortuosa (L.). Locis calcareis frequenter; c. fr. — Plan- tara masculara ad Kirjavalaks (in ligno putrido) et in Ruskeala legit Lindberg. T. fallax (Dicks.) Schrad. In Ruskeala prope diversorium c. fr. et <$ (Lindb.). T. convoluta (Hedw.). Kirjavalaks (Lindb.); Ruskeala, loco deusto, uberrime fertilis. Trichostonium glaucescens Hedw. In fissuris rupiura, fertile et frequens, saltem ad Kirjavalaks. T. rubellum (Hoffra.) Rab. In Ruskeala locis calcareis, c. fr. T. cylindricum (Bruch.) C. Mull. Ad Kirjavalaks, Lahenta- usta, pluribi at sterile. T. jlexicaule Schwaegr. Ibidem ; etiam fertile. Distichiuni capillaceum (Ehrh.). Ibid. frequenter. Ceratodon cylindricus (Hedw.). Kirjavalaks; in Puutsalo uber- rime. — c. fr. Dicranum elatum Lindb. Ibid., 3 stadia versus Läskelä in latere rupis minus declivi, c. fr. D. Miihlenbeckii B. S. var. /3. cirratum (B. S.) Lindb. Kir- javalaks cum prseced. ; etiam nonnullis aliis locis Ka- reliae ladog. visa. *In Puutsalo saltera c. fr. D. Blyttii B. S. Ad Kirjavalaks, c. fr. D. brevipes (Lindb.). In monte Liikolanmäki et ad Kirjava- laks, Lahentausta, ubi auctor in latere rupis mica- ceo-schistosa) 19/6 74 detexit. Etiam in rupe Koto- mäki legi. — c. fr. D. polycarpon Ehrh. et D. montanum Hedw. Ibid. (Lindb.). — c. fr. D. pellucidum (L.). In rupe Wariskallio ad Kirjavalaks, Fissidens adiantoides (L.) et F. osmxmdioides Hedw. Ibid., Lahentausta et Wariskallio, in fissuris umbrosis. — c. fr. 21 F. viridulus (Sw.). Ibid., Kotomäki, c. fr- (Lindb.). Weissia crispula Hedw. Ibid. pluribi. W. serrulata Funck. Ad Kirjavalaks (Simming). W. acuta (Huds.). Ibid. sterilis. Im Walamo, c. fr. W. Schisti Brid. Satis frequenter. — c. fr. Gymnostomum rupestre Schleich. Kirjavalaks in latere prse- rupto rupis calcar. copiose; in Lahentaustan-vuoret atque Ruskeala quoque lectum (Lindb.). — ster. Seligeria diversifolia Lindb. Ruskeala (Fr. Nyländer). — c. fr. 8. Donii (Sm.). Ruskeala, in rupe marmorea. — c. fr. Phascum subulatum Schreb.. Lindb. In monte Kotomäki ad Kirjavalaks (Lindb.). — c. fr. Andreaea crassinervis Bruch. In insula Puutsalo, ad rupes granit, irrigatas, apricas. — c. fr. Sphagnum laricinum Spruce et 8ph. squarrosulum Lesq. in Walamo lecta (Lindb.); illud quoque ad Kirjavalaks. — ster. Sarcoscyphus emarginatus Ehrh. Ad Kirjavalaks, Lahen- tausta, in laterib. rupium irrigatis boream versus satis copiose et uberrime fertilis. 8. sparsifolius Lindb. In insula Puutsalo copiose ad rupes locis apricis, irroratis; c. fr. Gymnomitrium concinnatum (Lightf.). Kirjavalaks, Lahentausta, in latere preerupto rupis micaceo-schistosse, ^ et c. fr. Scapania rosacea (Corda.). Walamo (Lindb.). — ej et c. fr. Jungermania taxifolia Whlnb. Kirjavalaks. — ster. J. alpestris Schleich. Pluribi. — ster. J. soda Nees. In Ruskeala et Liikolanmäki, fertilis (Lindb.). J. setiformis Ehrh. Ad Kirjavalaks pluribi vidi. J. autumnalis DC. (J. Schraderi Mart.). Kirjavalaks, ad abi- etem putrescentem parcissime, <$ (Lindb.). J. heterocolpos Thed. Kirjavalaks, in latere rupis umbroso et in Ruskeala supra saxa marmorea loco umbroso; Walamo, in rupe umbrosa, supra muscos et Peltigeram (Lindb.). — $ et c. fr. J. hyalina Lyell. Kirjavalaks, ad calcariam rarissima (Lindb.). — coles. J. pumila With. Ibid. supra saxum submersum rivi molen- dinarii (Lindb.), et Ruskeala, in rivulo. — coles. 22 J. ( Cephalozia) integerrima Lindb. In insula Puutsalo loco arenoso humicliusculo ad marginem fossse auctor de- texit. — c. fr. J. myriantha Lindb. Ibid. cum prsecedente et in arenoso abrupto (idem). — coles. Lophocolea heterophylla (Schrad.). Kirjavalaks, ad lignum abietis putrescens (Lindb.). — c. fr. L. minor Nees. Ruskeala, supra terram et in rupe calcarea; Kirjavalaks, Lahentausta; ad rad. Aucupariai, <^! (Lindb.). Radula Lindenbergii Gottsch. Kirjavalaks, ad molendinam, sterilis (Lindb.). Lejeunea cavifolia (Ehrh.) Lindb. Kirjavalaks, Lahentaustan- vuoret. — coles. Frullania tamarisci (L.). Walamo, in latere petras hype- riticae copiose. Fossombronia cristata Lindb. Kirjavalaks, Kotomäki, in fissura rupis cum Phasco subulato unicum specimen sterile (Lindb.). Metzgeria furcata (L.) Lindb. Ad Kirjavalaks nonnullis locis visa; £ ster. Fegatella conica (L.) Raddi. Ibid,, Lahentausta, in fissuris rupiuni nonnullis locis, <$. Pallavicinia Flotowii (Nees.) Lindb. Ruskeala, in lapici- dina marmorea inter lapillos, loco subturfoso, atque in fissuris umbrosis et humidis rupis (Lindb.). — $ et coles. Fimbriaria gracilis (Web.-f.) Lindb. Ad latera rupium haud rara in Karelia Ladogensi. — c. fr. Riccia marginata Lindb. In monte Liikolanmäki prope Sor- tavala, ubi supra terram primo detexit auctor; etiam in insula Puutsalo. — c. fr. R. sorocarpa Bisch. In Liikolanmäki cum priori. Kotomäki ad Kirjavalaks; in insula Puutsalo (Lindb.). — c. fr. (In Tavastia meridionali Evajärvi prope Evo quoque est lecta). 23 E. fluitans L. Walamo, sterilis (Lindb.). R. natans L. Ibidem; etiani in Impilaks (Backm.) et ad Sortavala (Simming). — ster. Sirosvphon pulvinatus Bréb. In monte Kotomäki ad Kirja- valaks. S. afpinus Kiitz. Prope Kirjavalaks (3 stadia versus Läs- kelä) supra Grvmmiam torquatam. Gonionema velutinum (Ach.). Kirjavalaks et Ruskeala, ad latera rupium marmorearum pluribi; ad Kirjavalaks etiam c. apoth. — Speciraina e his locis dantur in Herb. Lich. Fenn., n. 51. Euopsis hcemalea (Sommrf.) Nyl. Kirjavalaks, Lahentausta, in latere umbroso rupis dioriticae. Pyrenopsis grumulifera Nyl. Ibidem ad latera aprica ru- pium graniticarum et micaceo-schistarum locis passim irroratis. Datur in H. L. F., n. 102. Magmopsis pertenella Nyl. in Flora 1875, p. 102. In Rus- keala supra saxum marmoreum. Phylliscum endocarpoides Nyl. In lateribus apricis rupium graniticarum, pra3sert. locis passim irrigatis, ad Kir- javalaks satis frequenter. Pterygium pannariellum Nyl. Ibid. ad saxa litoralia atque in rupibus graniticis (Kotomäki) et micaceo-schisto- sis (Lahentausta), locis apricis et magis irrigatis; c. apoth. quoque. Pt. asperellum (Ach.) Nyl. Lich. Scand., p. 25. Ibid., La- hentausta, supra latus siccum et subumbrosum rupis micaceo-schistosae, dura3, unac. Placodio ohliterante et Lecanora rubra. Pt. conferciens Nyl. in Flora 1875, p. 358. Kirjavalaks Wariskallio, in latere litorali prserupto, umbroso, ru- pis dioriticae. Collema fiaccidum Ach. Pluribi, at modo sterile, visum. C. furvum Ach. Ad Kirjavalaks, in rupe calcarea. C. auriculatum Hoffm., Nyl. Syn., p. 106. Ibid. cum priore. 24 C. crispum var. granulatum Ach. Ruskeala, in lapicidina marmorea supra terram. — Datur in H. L. F., n. 151. Leptogium saturninum (Sm.) Nyl. in Flora 1860. Prope Kir- javalaks supra muscos lateris rupis umbrosi. L. tremelloides Ach. Ibid., supra Leptohymenium heter 'opterum in latere rupis. L. scotinum Ach. Ruskeala, in rupe marmorea. — var. crenatum Nyl. Prope Kirjavalaks in latere rupis, supra terram. L. lacerum var. lophceum Ach. Ibidem in Lahentaustan-vuo- ret; formas varias supra muscos et terram rupium marmorearum in Ruskeala pluribi. — sterile. L. muscicola (S\v.). Satis frequenter. Collemopsis Schcereri (Mass.) Nyl. Ruskeala, in latere rupis marinorese. C. Flotoioiana (Hepp.) Nyl. Ruskeala, Korpikallio, supra saxa calcarea. C. furfurella Nyl. Ad Kirjavalaks, ad latera rupium gra- niticarum, locis apricis, passim irrigatis. Calicium paroicum Ach. Ibid., in latere rupis calcarese su- pra thallum Lecan. hcematommce var. porphyrice. C. corynellum Ach. Ibid., Lahentaustan-vuoret, in lateribus umbrosis rupium baud rarum. Pilophoron fibula Auctt. Ad Kirjavalaks pluribi. Stereocaulon denu datum Fik. Ibid., Lahentausta, loco saxa- so copiose at sterile. Cladonia acuminata (Ach.). — H. L. F., n. 57. — Ruske- ala, ad lapicidinam marmoream. Cl. cariosa (Ach.) Fik. Ibid. copiose in clivo arenoso. CL macrophylla (Scha^r.). — H. L. F., n. GS. — Ad Kirja- valaks pluribi. Cladina amaurocrwa f. destricta Nyl. Ibid. frequens, prse- sertim locis ventosis. — f. constipata Norrl. in H. L. F. n. 83. Ad Kirjavalaks 3 stadia versus Läskelä in summo cacumine rupis graniticse copiose. 3—5 uncialis, podetiis gracilibus, ascyphis, densissime constipatis, ramis longioribus dignota. 25 Ramalina pollinaria Ach. (f. humilis Ach.). Ibidem, Lahen- tausta, quoque fertilis. R. intermedia (Del.) Nyl. Ibidem. R. ihrausta (Ach.) Nyl. — H. L. F., n. 23. — Walamo, in latere petrse hyperitica3; Kirjavalaks, ad rupem cal- caream. Cetraria aculeata (Ehrh.). Ad Kirjavalaks etc. pluribi at semper parce sterilisque. C. odontella Ach. Ibid. sat frequenter at parcius*, in rupi- bus graniticis versus Läskelä etiam parcissime fruc- tificans occurrit. Platysma commixtum Nyl. Ibidem loco ventoso. Parmelia cetrarioides Del., Nyl. Kirjavalaks, ad rupem mar- moream supra muscos. — sterilis. P. fraudans Nyl. Ad Kirjavalaks. P. incurva (Pers.). Ibid. frequenter. P. subaurifera Nyl. — H. L. F. n. 31. — „In omnibus alnis" adnotavi. P. fuliginea var. Icetevirens (Flöt.) Nyl. Ad Kirjavalaks, ad corticem sorbi. P. subargentifera Nyl. in Flora 1875, p. 359. In latere pra> rupto rupis Spaasu prope Sortavala supra muscos (Leucod. sciuroides). — sterilis. P. infnmata Nyl. 1. c. In latere rupis Kotomäki ad Kirja- valaks parce. — sterilis. P. sorediata (Ach.) Th. Fr. Pluribi visa. P. vittata (Ach.). Ad Kirjavalaks pluribi. Sticta pulmonacea (L.). Ibid. nonnullis locis in rupibus. Nephroma arcticum (L.). Ibid. pluribi. Nephromium tomentosum (Hoffm.) Nyl. Ibid., Lahentausta. Physcia ciliaris var. scopulorum E. Nyl. Walamo, in latere prserupto, alto, rupis hyperiticse copiose; etiam pro- pe Kirjavalaks (Wariskallio). Specimina walamo- énsia dantur in H. L. F., n. 95. Ph. pulverulenta* detersa Nyl. Ad Kirjavalaks, in rupibus aridioribus satis frequenter. Ph. stellaris var. subobscura Nyl. Pmskeala, supra saxum durum, siliceum, ad lapicidinam. 26 Ph. melops (Duf.) Nyl. in Flora 1874, p. 16. In rupe Koto- mäki ad Kirjavalaks saxicola. Ph. obscura var. sciastra Ach. Ibid. in lateribus rupium apricis, locis irrigatis. Umbilicaria spodochroa Hoffm. Kirjavalaks. Gy rophora hirsuta (Ach.). Ibid. G. torrida (Ach.) Nyl. f. subintegra. Stipra saxa copiose unico loco ad Kirjavalaks, unde specimina adsunt in H. L. F., n. 90. G. proboscidea (L.) Ach. Ibid., Lahentausta, cum priori parce. G. polyrrhiza (L.). Ibid.; in insula Puutsalo specimina fer- tilia legit cel. Lindberg. Pannaria brunnea (S\v.). Kirjavalaks sat freq.; distrib. in H. L. F., n. 121. P. lepidiota (Soramrf.) Nyl. Ibid., supra muscos pluribi at sterilis moclo visa. P. microphylla (S\v.). Ibid. etc. frequentissiine. — Datur in 11. L. F., n. 122 b. P. triptophylla (Ach.). Ibid., Lahentausta. P. nigra (Huds.) Nyl. Ruskeala, in rupe marmorea, c. apoth. P. muscorum (Ach.). Ad Kirjavalaks pluribi; etiam fertilis. Amphiloma lannginosum (Ach.). Ibid. sat frequens. Lecanora (Placodium) obliterans Nyl. — H. L. F., n. 42 (f. thallo subfibrilloso-radiato). — Ibid., Lahentaustan- vuoret, pluribi ad latera abscondita rupium micaceo- schistarum. L. elegans Ach. E rupe Spaasu adnotavi. L. ferruginea f. festiva Ach. Liikolanniäki. L. cerina var. stillicidiorum (Whlnb.). Supra muscos in la- tere rupis Spaasu, unde distributa est in H. L. F., n. 154; etiam e Kirjavalaks adnotavi. L. Jungermaniai (Vahl.). Ruskeala, supra muscos vetustos et terram saxorum calcareor. satis frequenter; nec ad Kirjavalaks est rara. Specimina e Ruskeala dan- tur in H. L. F., n. 155. L. sinapisperma DC, Nyl. Ruskeala, ad lapicidinam marmo- ream supra muscos. 27 L. irrubata Ach. Ad Kirjavalaks et Ruskeala, in rupib. cal- careis haud rara. Datur in H. L. F., n. 41. L. sophodes Ach. Kirjavalaks, ad cort. sorbi. L. milvina (Whlnb.). In monte Liikolanmäki, supra saxum amphiboliticum. L. confragosa Ach. Ad Kirjavalaks, in rupibus graniticis et micaceo- schistosis. *L, crassescens Nyl. in Flora 1875, p. 104. In insula Puut- salo, supra latus preeruptum rupis graniticse. H. L. F., n. 159. L. polyspora (Th. Fr.). — H. L. F., n. 157. — Kirjavalaks, ad corticem sorbi. L. turfacea var. roscida (Smmrft.). Ruskeala, in rupe mar- morea ad lapicidinam supra muscos. — var. archcea Ach. Kirjavalaks, Wariskallio, supra mu- scos saxicolas. L. mniaroeiza Nyl. Flora 1870, p. 33. Ruskeala, in rupe marmorea supra muscos vetustos terramque sub- humosam. Specimina distributa sunt in H. L. F., n. 158. L. dispersa (Pers.) f. atrynella Nyl. — H. L. F., n. 144. — Ad Kirjavalaks, in latere subabscondito rupis mica- ceo-schistosse. L. melanaspis Ach. — H. L. F., n. 160. — In monte Liiko- lanmäki prope Sortavala. L. glaucoma * bicincta Ram. Ibid. supra saxa syenitica. L. cateilea (Ach.). — H. L. F., n. 136. — Ad Kirjavalaks, supra corticem Aini incance. L. argopholis (Whlnb.) Ach. In Liikolanmäki copiose; ad Kirjavalaks pluribi; etiam in insula Puutsalo atque Ruskeala, Korpikallio, visa. L. chlorophceoides Nyl. in Flora 1873, p. 290. Ad Kirjava- laks nonnullis locis visa; Puutsalo. L. epanora Ach. Kirjavalaks, Lahentausta, in lateribus fa- tiscentibus occultisque rupium micaceo-schistarum pluribi at modo sterilis. Etiam in Ruskeala prope viam publicam. L. luridatula Nyl. in Flora 1875, p. 298. Supra saxum gra- 28 niticum montis Liikolanmäki. Thallus subleprosus, fuscescens, apothecia lurido-nigrescentia. L. dim era Nyl. Kirjavalaks, Lahentausta, ad corticem po- puli copiose; ibid. quoque f. dubitans Nyl. Speci- mina ambarum dantur in H. L. F., nn. 140, 141. L. hcematomma Ach. et var. porphyria Ach. Ibidem, in late- ribus absconditis rupiura haud raro; etiam c. apoth. L. atra Ach. Frequenter. L. ventosa Ach. Locis ventosis ad Kirjavalaks. L. tartarea f. suhtartarea Nyl. Ibid., in latere petra3 supra muscos; sterilis. L. leprothelia Nyl. Ibidem, supra muscos vetustos saxorum et rupium, locis magis ventosis, pluribi. Datur in H. L. F., n. 161. L. cupreo-atra Nyl. Supra saxa silicea diversarum specierum (granit., schisto-micac, syenit. etc.) in monte Lii- kolanmäki, ad basin rupis Spaasu nec non juxta tem- plum oppidi Sortavala. L. glancocarpa (Whlnb.). Kuskeala, supra saxa mormorea frequenter; etiam ad Kirjavalaks. — var. melaniza Nyl. (f. apotheciis lecicleinis, nigro-margina- tis, dense glauco-pruinosis) ibid. raro. L. Heppii Nseg. f. ecrustacea Nyl. Ibid., supra saxum mar- moreum prope diversorium. L. rubra (Ach.). Kirjavalaks, Lahentausta, in latere prse- rupto rupis supra muscos vetustos; datur in H. L. F., n. 162. Urceolaria gypsacea Ach. Locis calcareis (Ruskeala, Kirja- valaks). Pertusaria inquinata (Ach.) Th. Fr. Locis apricis supra la- tera saxorum petrarumque montis Liikolanmäki, unde specimina data sunt in H. L. F., n. 45. P. f diaxaniha Nyl. in Flora 1875, p. 363. Kirjavalaks, La- hentausta, loco saxoso, ventoso, supra vegetabilia (muscos et lichenes) destructa. Sterilis. Verisimi- liter haud est valde rara. Belonia russida Körb. In latere boream versus situm rupis Wariskallio prope Kirjavalaks parcissime. 29 Lecidea cupularis Ach. Kirjavalaks, in latere occulto rupis calcarese. L. foveolaris (Whlnb.). Ibid. cum priori; etiam in Lahen- taustan-vuoret. L. pineti Ach. Ibid. (Lindberg). L. glohifera Ach. Ruskeala, in fissuris rupis calcarese (Kor- pikallio). L. ludda Ach. Haud rara. L. sanguineo-atra (Ach.) Nyl. Ad Kirjavalaks pluribi supra muscos vetustos; in insula Walamo quoque. L. atro-fusca Hepp. (L. fusca Schaer. p. p., teste Nyl.). Ad Kirjavalaks muscos pluribi incrustans. — f. minuescens Nyl. in H. L. F., n. 167. Ruskeala, supra muscos vetustos lapillos marmoreas ad lapicidinam inhabitantes. L. fuscorubens Nyl. Supra saxum calcareum, loco umbroso, ad Kirjavalaks. L. sphairoides var. peralbata Nyl. Supra muscos in Rus- keala. L. sabuletorum Fik. Ruskeala, ad lapicidinam marmoream supra muscos vetustos. *L. triplicans Nyl. Ad Kirjavalaks pluribi supra muscos ve- tustos terramque humosam. **Z. ternaria Nyl. Ibid., Wariskallio, in latere rupis prse- rupto supra muscos vetustos. L. austerula Nyl. in Flora 1873, p. 20. Ruskeala, ad lapi- cidinam marmoream supra muscos vetustos. Thal- lus ejus est fusco-cinerascens. L. coprodes Körb. Kirjavalaks, in latere occulto rupis calca- rese unacutn Lecanora irrubata, ecrustacea. L. pezizoidea Ach. In insula Walamo, ad saxa litoralia prope monasterium. L. fossarum Duf. Ad Kirjavalaks, in fissur. umbros. supra vegatabilia destructa parcissime (Lindberg). L. squalida Ach. Ibid., Wariskallio, supra muscos vetustos. Datur in H. L. F., n. 190. L. acervulata Nyl. Ruskeala, in monte Korpikallio. L. glomerulosa DC, Nyl. Kirjavalaks, populicola. 30 L. subnitida Hellb. Ruskeala, in latere rupis marmorese uno loco sat copiose. L. contigua f. jiavicunda Ach. (L. alboccerulescens Th. Fr, Lich. Scand.). Kirjavalaks, Lahentausta, in rupe umbrosa. *L. meiospora Nyl. Ruskeala, ad saxa marmorea prope di- versoriura. L. speirea f. subcalcarea Nyl. Kirjavalaks, Lahentausta, ad basin rupis supra saxa et lapides, loco subum- broso. Specimina distributa sunt in H. L. F., n. 146. L. declinans Nyl. (f. ochromela Ach.). Ibidem, supra saxa granitica, loco ventoso. L. polycarpa Fik. Ibid., Liikolanmäki. L. cyaniza Nyl. in Flora 1872, p. 359. Ruskeala, ad lapi- cidinam marmoream; Kirjavalaks calcicola. L. athroocaiya Ach. Ad Kirjavalaks supra granitum, loco saxoso, subventoso. L. lugubris (Sinmrf.) Nyl. — H. L. F., n. 191. Ibid. L. excentrica (Ach.) Nyl. Lich. Scand., p. 234. Ibid., ad la- tus rupis Wariskallio. L. roridula Th. Fr. Lich. Scand., p. 629. Kirjavalaks, su- pra lapidem micaceo-schistosum. L. albo-atra var. epipolia (Ach.) Nyl. Lich. Scand., p. 235. Ruskeala, in rupe calcarea (Korpikallio). — var. margaritacea Smmrf. Ad Kirjavalaks, Lahentausta, in latere prserupto rupis elevations unacum Lecanora obliterante Nyl. — Distributa est in H. L. F., n. 42. L. nigroclavata Nyl. Ibid., supra corticera sorbi. L. leptocline Flöt. Ad Kirjavalaks, supra schistum mica- ceum. — var. hypo podioides Nyl. — H. L. F., n. 199. — Ibidem, loco simili. 'kL. prolata Nyl. Ibid., Lahentausta, in latere rupis prse- rupto. L. polysporella Nyl. in Flora 1867, p. 329. Ibid., supra cor- ticem aceris unacum Arthonia astroidea et Lecanora angulosa pareissime. L. Dilleniana Ach. Ibidem, Lahentaustan-vuoret, in läten- 31 bus absconditis rupium micaceo-schistarum haud rara et pluribi uberrime fructificans. L. melancheima Tuck. In insula Puutsalo, supra lignum piDeum. L. crassipes (Th. Fr.). Ad Kirjavalaks, Lahentausta, loco sa- xoso copiose; ibid. etiam alibi supra muscos vetus- tos. Datur in H. L. F., n. 194 a. Formam apo- theciis minoribus in monte Wariskallio supra Gymno- mitrium concinnatum legi. L. neglecta Nyl. Frequens. L. sylvicola Flöt. Kirjavalaks, Lahentaustan-vuoret, supra petram dioriticam loco umbroso; etiam ad saxum litorale, calcareum, durum, unde est data in H. L. F., n. 145. L. hotryocarpa Nyl. Ibid., in latere umbroso rupis micaceo- scbistosa3 parcissime. L. sociella Nyl. Ibid., supra thallum licbenis vetustum. L. parasitaster Nyl. in Flora 1875, p. 105. Ibid., supra Le- cideam sphceroidem. L. citrinella Ach. Ibid. Opegrapha gyrocarpa Flöt. Ibid., Lahentaustan-vuoret, in la- teribus umbrosis occultis satis frequenter at parce modo fructificans. Datur in H. L. F., n. 50. Arihonia patellulata Nyl. Saltem ad Kirjavalaks, populicola. A. dispersa (Scbrad.) Nyl. Ibidem; ad corticem aceris par- cius. A. astroidea Ach. Ibidem. A. rosacea Anzi. Ibidem, ad corticem tilise. Sporse oblongo- ellipsoideaB, dilute nigrescentes, sat termiter murali- divisa3, longit. 0,021 — 23 mm., crassit. 0,009 — 10 mm. Endocarpon polypliyllizum Nyl. in Flora 1875, p. 362. Ibid., ad fissuram rupis Wariskallio (in latere lacum ver- sus situm). E. fluviatile DC. In rivulis satis frequenter. Thelopsis umbratula Nyl. in Flora 1875, p. 106. Ad Kir- 32 javalaks, in lateribus altioribus rupium supra mus- cos, prsesertim Grimmiam torquatam, locis subum- brosis pluribi (Wariskallio, Lahentaustan-vuoret.). Verrucaria tephroides (Acli.) Nyl. Supra terram vel muscos vetustos in monte Liikolanmäki et in Ruskeala ad lapicidinam marmoream. V. pallida (Ach.) Nyl. Lich. Scand., p. 268. Ruskeala, in rupe calcarea (Korpikallio). V. psorodea Nyl. Lich. Lapp. orient., p. 188. Ad Kirjava- laks, Labentausta, in latere aprico, minus declivi rupis humilioris, micaceo-schistosse, loco passim irri- gato, copiose. V. umbrina* inconversa Nyl. in Flora 1875, p. 362. — Ad Kirjavalaks in eadem rupe ac prseced. ; ibid. in rupe Kotomäki ad saxum graniticum quoque legi. V. areolata var. turgidella Nyl. Lich. Lapp. orient., p. 188. Prope templum oppidi Sortavala, in latere aprico ru- pis humilis sordavaliticse et micaceo-schistosa?, ubi jam a. 1863 legit A. Kullhem. Distributa est in H. L. F., n. 148. V. nigrescens Pers. Kirjavalaks, calcicola; sterilis et in- certa. V. obnigrescens Nyl. in Flora 1875, p. 362. Ibid., in rupe Wariskallio, supra scbistum durum, loco umbroso. V. virens var. subnigricans Nyl. Ruskeala, ad saxum mar- moreum unacum Collemopsi Schcereri. V. subviridula Nyl. 1. c, p. 302. Ibidem, in rupe marmorea, loco aprico. V. devergens Nyl. 1. c. 1872, p. 362. Ruskeala, supra saxa calcarea ad diversorium. V. muralis Ach. Ibid., ad lapicidinam marmoream. V. cataleptoides Nyl. Lich. Scand., p. 272. Ibidem. V. sphinctrinoidella Nyl. Ad Kirjavalaks, Lahentaustan-vuo- ret et in rupe 3 stadia versus Läskelä supra mu- scos vetustos (Dicrana). T. sphinctrinoides Nyl. Ibid., in latere rupis umbroso mu- scos vetustos parce inhabitans. Sporse long. 0,039 — 52, lat. 0,012 mm. 33 V. muscicola Ach. Ibid., Kotomäki, supra Leptohymenivm vetustum pluribi. Formam pyrenio incolore in la- latere boream versus sito rupis ad Lahentausta legi. V. veluiina Bernh. Ruskeala, supra terram ad calcitbdinam prope diversorium. V. nigratula Nyl. in Flora 1875, p. 105. In latere rupis Wariskallio supra muscos. Mycoporum rhypontoides Nyl. in Flora 1875, p. 362. In in- sula Puutsalo ramos populi, loco ventoso, inhabitans. Endococcus erraticus (Mass.) Nyl. Kirjavalaks, Wariskallio in thallo Lecanorce polyfropce, loco ventoso. E. gemmifer (Tayl.). Ruskeala in thallo Verrucarice subviri- dulce; Kirjavalaks, Lahentausta, loco ventoso copiose in thallo Lecidece contiguce f. Jlavicundce. Specimina e Kirjavalaks adsunt in H. L. F. N:o 100. Lichenes in viciniis Tibnrgi observati. TIETOJA •• •• •• VIIPURIN SEUDUN JAKÅLA-KASVISTOSTA. JULKAISSUT EID^AT". TV-A^inSTIO. IVun allekirj. käväällä v. 1875 oleskeli Viipurin kaupungissa, käytin mina joutohetkiäni vaelluksiin kaupungin ympäristöllä, alussa ainoastaan harvinaisempien kryptogaamien kokoamista varten, vaan kun huomasin, etta jäkäläkasvisto seudulla tar- josi melkoisen määrän maastamme sangen vähän tunnettuja muotoja ja etta kertomus paikkakunnan jäkäläkasvistosta siis ci olisi varsin hyödytön, niin päätin ryhtyä keräämään, sen verran kuin aika sita myönsi, havainnoita luettelon laitta- mista varten Viipurin seudun jäkälistä. Kaupungin monimut- kaisten vallien ja linnanjäännöksen tarkastamisessa oli jo runsaasti kyllä tekemistä, jonkatähden minulle vähemmin jäi tilaisuutta liikkua kauemmaksi kaupungin ympäristöllä. Alue, jonka jäkälä-kasvistoa tässä selitetään, ei sentähden myös- kään sisällä kaikkia niitä kasvipaikkoja, joiden kasvistoa olisi ollut tarpeen tarkastaa, saadakseen johonkin määrin täydellisen luettelon paikkakunnan jäkälistä. Jäkälien luku, joita seudulta täten sain tiedoksi, on kui- tenkin melkoisen iso — niitä tapasin nimittäin 324 lajia tai 423 muotoa — johon on syynä muutamat paikkakunnalliset omituisuudet, joihin edempänä tulen viittaamaan. Sitä ennen katson tarpeelliseksi lyhyesti tehdä tilin maanlaadusta ja ylei- sestä luonnosta paikkakunnalla. Maa ei siellä tarjoa paljon vaihtelevaisuutta; hietaperäi- nen, vierroskivinen, kuivanlainen maa, josta sieltä ja täältä pistää esiin matalahko graniitti- tai rapakivi-kallio, tahi jonka 38 kirjavoittavat hajoavat rapakivet taikka graniitti-paadet ja harhakalliot — siinä yleisissä piirteissä kuvaus maanlaadusta seudulla. Myöskään muita vuorilajeja, kuin yllämainittuja, ei siellä mainittavasti löydy. — Valtaava metsälaji on mänty- metsä. Paikoittain näkee myöskin sekametsiä, vähemmin, li- säksi, kosteita lepikkoja ja harvassa kuivia kuusimetsiä sekä niittujen rinteillä vähiä koivikkoja ja haavikkoja ynnä jossa- kussa paikoin myös lehtoa. Suota tapaa ainoastaan vähän. Siis puuttuu alueeltamme sellaisiakin kasvilokaaleja, joilla jäkäläkasvisto yleensä on rikkaimpia, nirnittäin korpia, isom- pia vuoria ja voimme melkein myös sanoa lehtoja. — Ran- nat övat seudulla tosin useissa paikoin louhikkoisia, vaan näidenkään kasvipaikkain kasvisto ei siellä ole niin rikas, kuin niiden tavallisesti on laita. Seudun jäkälä-kasvisto olisikin näiden seikkain johdosta jokseenkin köyhä, vaan kaupungin vanha, raunioinen linna sekä iäkkäät rauurit kartuttavat seudulta löydettyjen lajien ja muotojen luvun melkoisella määrällä. Ne tarjoavat myös koko joukon maassamme varsin vähän löydettyjä jäkäliä ja useita uusiakin lajeja tai toisintoja. Myöskin eras toinen seikka on johonkin määrin syynä täkäläisen jäkäläkasviston vaihtelevaisuuteen. Kieltämätöntä on nirnittäin, etta myöskin jäkäläkasvisto samaten kuin fanerogaamikasvistokin sangen paljon kärsii vaikutusta ihmisasuntojen läheisyydestä, jonka- tähden ei ole muuta kuin luonnollista, etta tälläkin tienoolla, joka irtonaisen väestönsä kanssa on maamme väkirikkaimpia paikkoja, olisi senkalttaisille seuduille omituisempia muotoja tavattavana. Vaihtelevaisuutta luulisi syntyneen jäkäläkasvistoon myös- kin siitä, etta alue tapaa sekä merenrantaa etta suolattamia vesiä, vaan merivesi lienee Viipurin kaupungin luona liiaksi sekoitettua suolattomalla vedellä voidakseen pitää yllä meren- 39 ramiikon jäkäläkasvistoa, sillä varsinaisia merenrantajäkäliä en tavannut siellä ainoatakaan. Ainoat siellä huomatut jä- kälät, jotka lähenevät täta ryhmää, övat Umbilicaria poly- phylla f. coriacea Th. Fr., Lecanora atriseda, Lecidea lactea, (L. Cadubriai), L. tenebrosa, L. distincta ja Verrucaria chlorotica. Rantojen kivillä ja kallioilla kasvavat Viipurin-lahden veden huuhtomina seuravat jäkälät: Ephebe pubescens sekä Pterygium pannariellum ynnä, varjoisemmilla paikoilla, Le- canora cerina var. cyanopolia ja var. paradoxa, sekä lisäksi Leconora gibbosa ja L. lacustris, jokien ja lähdepaikko- jen luona Endocarpon fluviatile, ynnä vielä Verrucaria mar- gacea, (Verr. umbrina), Verr. latebrosa sekä jo mainittu Verr. chlorotica. Rantojen luona, kumminkin niin kaukana etta laineet niihin eivät ylety, päivän ja tuulen esteettömästi tapaamilla paikkoilla peittävät täällä kiviä ja kallioita muun muassa seuraavat lajit, toiset harvinaisina toiset tavallisina, nimit- täin: Physcia stellaris var. subobscura, (*Ph. tenella), Ph. intermedia, Ph. ccesia, Umbilicaria polyphylla f. coriacea, (Sqvamaria saxicola), Lecanora murorum, L. duplicata, (L. ferruginea f. festiva), L. vitellina var. coralliza, L. sub- similis, L. milvina f., L. cazsiocinerea, (L. chlorophozodes), L. atrocinerea, Lecidea incongrua, (L. diasemoides), L. poly- carpa, L. lactea, L. lapicida, (L. geminata), L. petrcea var. cinereobullata, L. distincta, L. confervoides, L. ignobilis, sekä vielä, paikoilla joissa ainakin ajoittain ennemmän vetta on tarjona, Pyrenopsis subfuliginea ja P. grumulifera, ynnä kos- teita paikkoja valitseva Physcia obscura f. lithotea. Viipurin valleilla ja muureilla kasvaavat, paitse muita, seuravat lajit: kalkilla ja kalkkisilla sammaleilla Collema crispum ja C. pulposum; kosteahkoilla sammaleilla ja kivil- 40 läkin Peltigera canina var. lepidophora; päivän paahtamilla vaau kumminkin hiukan kosteilla paikoin Physcia ulothrix var. sorediifera; kalkilla tai kalkkiveden ryvettämillä ki villa ja samalla organismeista syntyneiden kaasujen tapaammilla paikoilla Physcia parvula; luultavasti myös kalkin vaiku- tuksesta, vaikka ulkonäöltä kalkittomalla paikalla, Pan- naria nigra; varjoisilla ja hiukan kosteilla paikoin kalkilla tai kalkkiveden tapaamilla kivillä Lecanora decipiens f. um- bratica; kuivilla ja päivän kohtaamilla kalkkimuureilla L. decipiens f. castellina usein L. mororum'in kanssa niin sekaisin etta on vaikea siitä eroittaa; monenlaisilla paikoilla ja mouenmuotoisena L. murorum; vaihteleva ja runsaasti kas- vava L. elegans, joskus, niinkuin esim. linnan pihassa, peit- täen kokonaisia kallion-lohkareita; siimeksessä linnan muurin juurella, harvinainen L. citrina ja sen toisinto globifera, ynnä kosteilla ja saraalla päivän tapaamilla graniitti-kivillä L. ce- rina var. obscurata; lisäksi L. galactina ja L. umbrina f. calcicola, ja varjossa kalkilla L. erysibe, sekä päivän run- saammin tapaamilla kivillä L. erysibe f. cyrtelloides; muuta- missa paikoin avaroita valkoisia täpliä vallien kiville muo- dostava L. cinerea f. subcretacea, ja ainoastaan niukasti löy- detty L. griseopallida, sekä vielä L. glaucocarpa, ja monen- laisilla paikoin, etenkin varjoisilla ja kosteahkoilla kohdilla, Lecidea sabuletorum ; turpeilla L. muscicola; (graniitti-kivillä L. diasemoides); kalkkisella muurin rauniolla Arthonia leca- norella, ja kosteahkolla sementillä Verrucaria virens, sekä kuivemmalla Verr. rupestris. Ihmis-asuntojen läheisyyttä rakastavat nähtävästi seuraa- vat täällä tavatut jäkälät: Physcia polycarpa, Ph. polyc. var. lychnea ja Ph. parietina, sekä Monrepoon puistossa nii- nipuiden rungoilla löydetyt Ph. pityrea Nyl. ja maallemme uusi Sirosiphon truncicola, ynnä kostean ilman tapaamia, 41 vaikka usein kumminkin varjottomia, paikkoja tavoitteleva *Ph. tenella, asken mainittu Lecanora cerina var. obscurata, seinillä kasvava L. exigua, kaupungin lankuilla tavatut L. atrynella f. lignicola ja L. bormiensis. Näihin voirame vielä lisätä, aidoilla y. m. kasvava, Lecidea glomerulosa var. euphorea, laholla katolla löydetty L. enteroleuca var. hypo- leuca, sekä, aukeilla ja kostean tuulen tapaamilla paikoilla graniitti-kivillä tavattu L. diasemoides f. sublcevigata. Muiden löytöpaikkain suhteen viittaan ainoastaan jäl- jessä olevaan luetteloon. Tahdon tässä vielä kumminkin luet- tella muutamia varsinaisia kivi-jäkäliä, joita tapasin kasva- vina eräällä laholla katolla kaupungin lähistössä tuulelle ja päivälle alttiilla paikalla niinkuin luullakseni muillakin maas- sarame puulta löydettyillä kivijäkälillä on tapana kasvaa. Täällä tavatut lajit olivat: Parmelia consjiersa, P. consp. f. isidiata, P. prolixa, P. sorediata, Umbilicaria pustulata, Umb. flocculosa, Lecanora atrynea, L. cinerea, Lecidea fu- mosa ja L. neglecta. Sirosiphon saxicola Nseg. Ad terram et rupes nonnullis locis. S. truncicola Rabenh. In horto Monrepos ad corticem po- puli annosi. Ephebe pubescens (Acb.) Fr. In Vanha-Viipuri ad rupes in litore sinus Viburgensis; ster. Pterygium pannariellum Nyl. Scand. p. 25. Sicut prse- cedens. Pyrenopsis grumulifera Nyl. Scand. p. 26, Flora 1867 p. 369. In Vanba-Viipuri et insula Uuras in rupibus. P. subfuliginea Nyl., Flora 1867 p. 369. Uuras ad rupem. Collemopsis furfurella Nyl. Scand. p. 28. Vanha-Viipuri in latere saxi ad sinum Viburgensem. Collema pulposum (Bernh.) Acb. Ad ruinas vallorum Vi- burgi nonnullis locis. C. crispum Ach. Ad valla pluribus locis, sed satis parce. C. nigrescens (L.) Ach. Ad Hietala et nonnullis locis in Vanha-Viipuri. Leptogium quadratum (Lahm.) Nyl. Vanha-Viipuri ad trun- cum betulse in valle. L. lacerum (Sw.) Ach., Nyl. Scand. p. 33. Tervaniemi in- ter muscos ad terram. L. spongiosum Nyl. Syn. p. 119. Ad valla Viburgi non- nullis locis. L. subtile (Schrad.) Nyl. Vanha-Viipuri ad truncum putri- dum in valle. L. saturninum (Dicks.) Nyl. Syn. p. 127. In Vanha-Vii- puri et ad Hietala. Phylliscum endocarpoides Nyl. Uuras. Calicium disseminatum Fr. Uuras, in prato ad parietem ligneum. 43 C. chrysocephalum Ach. Pluribus locis ad Viburgum atque Uuras. C. phceocephalam Borr. In Vanha-Viipuri. — f. scepiculare (Ach.) Nyl. Scand. p. 39. Ad Papula in ssepimentis. — var. ecrustaceum Nyl. Scand. 1. c. In saepimentis ad Papula. C. trichiale Ach. var. cinereum (Pers.) Nyl. Uuras. *C. stemoneum Ach. Prope Uuras. C. brunneolum Ach. (C. trichiale var. brunneolum Nyl. Syn. p. 151; C. brunneolum Nyl. in litt. 1875). Prope Vanha-Viipuri et Hietala ad truncos putridos. C. hyperellum Ach. Pluribus locis. C. trabinellum Ach. Haud rarum in viciniis Viburgi atque pagi Uuras. C. trachelinum Ach. Prope Hietala. C. curtum Borr. In Vanha-Viipuri et ad Papula. C. pusillum Fik. In Vanha-Viipuri ad truncum pini putri- dum, prope Hietala ad corticem Salicis capreoz. C. pusiolum Ach. In Vanha-Viipuri ad truncum pini pu- tridum. C. minutellum Ach. Frequens. *C. parietinum, Ach. Prope Uuras ad parietem ligneum. C. byssaceum Fr. Frequens ad corticem alni. Coniocybe furfuracea Ach. In Vanha-Viipuri ad radices alni putridas. Trachylia tympanella (Ach.) Fr. Prope Uuras ad parietem ligneum in prato. Bceomyces rufus DC. Nonnullis locis in Vanha-Viipuri. Stereocaulon subcor alloides Nyl. in Flora 1874, p. 6. (Ster. coralloides var. conglomeratum Th. Fr. Lich. Scand. p. 44). In Vanha-Viipuri pluribus locis. Podetia extus hydrate kalico lutescentia, medulla kalio im- mutata; apothecia pileata, tamen primo plana, sse- pissime demum majuscula. Saepe etiam minor est quam Ster. coralloides, csespites magis congestos et ramosos formans. Sat frequens in maxima parte Fennise videtur et facile a Ster. coral- 44 loide dignoscitur, cujus apothecia minuta et mox convexa, medulla hydrate kalico demum lutescens vel desiccata demum fulvescens, ramuli phyllocladio- rum ssepissime majores et crassiores. Hoc sat rarum est in Fennia neque in viciniis Viburgi lectum. Ster. pascale (L.) Laur. Frequens. Ster. tomentosum Fr. Pluribus locis. Cladonia jimbriata Hffm. f. tubceformis Ach. Frequentius. — f. prolijera Ach. In Vanha-Viipuri. — f. radiata Ach. Vanha-Viipuri. — t', fibula Ach. Pluribus locis. Scyphis plus minus evo- lutis ramisque nonnullis subulatis e margine scyphi. — f. nemoxyna Ach. In Vanha-Viipuri observata. — f. mbcornuta Nyl. (Cl. jimbriata var. chordalis Ach.; Cl. fimbr. var. cornuta Ach.). Podetiis ascyphis cornutis, simplicibus vel ramosis, altitudine 1 — 2 pollicari- bus. Vanha-Viipuri, Hietala, Uuras. *Cl. ochrochlora (Fik.) Nyl. Uuras ad truncum putridum pini. Cl. pyxidata (L.) Fr. Sat frequens. — var. costata Fik. Forma insignis, inter Cl. pyxidatam et fimbriatam media. In priorem transit et a jimbriata forma et altitudine podetiorum non semper differt; minus dense tamen sorediata quam haec. Pluribus lo- cis lecta. Cl. macrophylla (Schser.) Stenh. In Vanha-Viipuri nonnullis locis. Cl. cariosa (Ach.) Fik. Tervaniemi. Cl. gracilis Hffm. (Cl. hybrida). Frequens. — f. dilacerata Fik., Kaerb. Syst. p. 18. Prope Uuras ad saxa in silva. — var. chordalis Fik. Ad Pikiruukki et in Vanha-Viipuri pluribus locis. — f. aspera (Fik.) cum priori. *Cl. cornuta (L.) Fr. Sat frequens. — f. joliolosa m. Podetia saepe recurva et ramosa, phyllo- cladiis vel sqvamulis obsita. Phyllocladia interdum valde incisa crenataque. Inter muscos in latere ru- 45 pis ad Monrepos, sicut etiara in parcecia Hollola (prov. Tavastise) lecta. **Cl. sobolifera Del. Hand rara. ***Cl. cervicomis (Ach.) Schser. In Vanha-Viipuri. Cl. degenerans Fik. f. euphorea Ach. Prope Uuras ad saxa in silva. — f. haplotea Ach. Pluribus locis. — f. anomcea Ach. Pluribus locis. — f. turgescens m. Podetia turgida esquamulosa vel squa- mulis sparsis munita, scyphis parum evolutis vel obliquis; habitu Cl. crispatae f. divulsam referens. Ad Uuras supra saxa in silva. Cl. carneola Fr. Prope Uuras inter muscos ad saxum. — var. bacilliformis Nyl. Frequentius. Cl. botrytes Hffm. Sat frequens. In Monrepos ad truncum putridura legi formara apotheciis fuscescentibus. Cl. turgida Hffm. Prope Huusniemi. Cl. furcata Hffm. (Cl. furcata var. subulata Th. Fr. Lich. Scand. p. 79). Frequentius. — f. racemosa (Hffm.), (incl. f. corymbosa Ach., Nyl. Scand. p. 56). In Vanha-Viipuri et ad Uuras. Cl. divulsa (Del.) Nyl., Norrl. Lapp. p. 320. In Vanha-Vii- puri et ad Hiekka. — f. crispata (Ach.). Uuras. Cl. squamosa Hffm. Frequens. — f. attenuata Hffm., Th. Fr. Lich. Scand. p. 76. In Uu- ras ad saxum in silva. Cl. cenotea Ach. Sat frequens. Cl. cornucopioides (L.) Fr. Frequens. — f. foliifera Nyl. in sched. 1873 (Cenom. cornucopioides Ach.) Vanha-Viipuri inter muscos ad saxa in pineto. — f. extensa m. (= extensa Ach. p. p.). Podetia minuta (circ. semipollicaria), macra; margines scyphorum ssepe dilatatorum crispati, apotheciis minutis demum dense obsiti, vel apotheciis marginalibus confluenti- bus coronati. In Vanha-Viipuri ad saxa. — f. decorata m. Priori similis, sed podetiis pulverulentis; e forma extensa est evoluta et cum hac immixta 46 saepe crescens atque evidenter in eam transiens, ut ea in typicam cornucopioidem. In Vanha-Viipuri et Tervaniemi ad rupes et saxa. — var. pleurota (Fik.). Passim — sat frequens. Cl. deformis (L.) Hffm. Frequentius. Cl. digitata (L.) Hffm. Prope Hietala. — f. brachytes Ach. Univ. p. 544. In speciminibus nostris phyllocladia basalia parum evoluta. In sepulcreto rossico ad tectum putridum. Cl. macilenta (Ehrh.) Hffm. (Cl. digit. :kmacilenta Leight. Lich. p. 69). Podetiorum reactio K+. In Vanha-Vii- puri et prope Huusniemi ad saxa. Cl. bacillaris (Ach.) Nyl. (Cl. Floerkeana var. bacillaris Leight. Lich. p. 71). Podetiorum reactio K — . Frequentius. Cl. Floerkeana Fr. var. squamosissima Th. Fr. Lich. Scand. p. 66. In Vanha-Viipuri et prope Huusniemi ad saxa. Cladina rangiferina (L.) Nyl. Frequens. Cl. sylvatica (L.) Nyl. Frequens. — var. alpestris (L.) Nyl. Sat frequens. Cl. uncialis (L.) Nyl. Passim. Cl. amaurocrcea (Fik.) Nyl. Frequens. Usnea barbata var. hirta (L.) Fr. Frequens ad ligna et truncos arborum, prsesertim pini. — var. glabrescens Nyl. in sched. 1874 (Usn. plicata Ach, pr. part. sec. herb. Ach.; Usn. barbata ajlorida Th. Fr. Lich. Scand. p. 15 et sec. determinationes, pro minore parte). Fere sicut var. hirta, sed major (Usn. jloridce altitudine crassitudineque) et vix vel minus fibrillosa; thallus erectus et sorediosus. In Uuras ad corticem betulse. In Fennia non est rara, sed prse- tervisa. Usn. plicata var. comosa Ach. est hujus forma „cephalodiosa" sec. hb. Ach. — var. dasypoga (Ach.) Fr. Frequens. Ålectoria prolixa (Ach.) Nyl.; „A. jubata Ach." in Leight. Lich. p. 88. ; A. jubata var. prolixa Th. Fr. Lich. Scand. p. 24. Ad Hietala. 47 — var. chalybeiformis (L.). Frequens — A. niduliferam Norrl. in viciniis Viburgi non vidi. A. implexa (Ach.) Nyl. Frequentius. — var. setacea Ach. Ad Uuras et Hietala in ssepimentis. Ev ernia furfur acea (L.) Mann. Frequens; in Monrepos c. apoth. E. prunastri (L.) Ach. Frequens. E. divaricata (L.) Ach. In Insula Uuras ad ramos pini de- siccatos. Ramalina calicaris (L.) Kcerb., Nyl. Syn. p. 293. In Mon- repos parce ad corticem populi. R. minuscula Nyl., Norrl. & Nyl. H. L. F. N:o 21. Passim. R. intermedia (Del.) Nyl. (R. farinacea Auct.; Norrl. & Nyl. H. L. F. N:o 20; Nyl. Rara. p. 68). Sat frequens. R. pollinaria (Westr.) Ach. var. kumilis Ach. In Vanha- Viipuri in lateribus saxorum pluribus locis. R. thrausta (Ach.) Nyl. In Vanha-Viipuri pluribus locis ad ramos abietum et ad Uuras. Cetraria islandica (L.) Ach. Frequens. — var. crispa Ach. Passim. — f. subtubulosa Fr. Sat frequens. Platysma scppincola (Ehrh.) Hfim. Frequentius. Pl. ulophyllum (Ach.) Nyl. Frequens. Pl. commixtum Nyl. Vanha-Viipuri, Hietala. Pl. juniperinum (L.) Nyl. Vanha-Viipuri. Pl. pinastri (Scop.) Nyl. Frequens. Pl. glaucum (L.) Nyl. Frequens. Pl. diffusum (Web.) Nyl. in Flora 1872 p. 1, Norrl. & Nyl. H. L. F. N:o 114. Passim. Parmelia saxatilis (L.) Ach. Frequens. P. omphalodes (L.) Ach. In Vanha-Viipuri. *P. sulcata Tayl. Frequens. P. fraudans Nyl. Scand. p. 100; Norrl. & Nyl. H. L. F. N:o 25. Passim. P. conspersa (Ehrh.) Ach. Sat frequens. In sepulcreto ros- sico etiam supra tectum putridum ligneum. 48 — f. stenophylla Ach. In Vanha-Viipuri et ad Uuras. — f. isidiata Anzi Catal. Lich. p. 28. Sat frequens. In sepulcreto rossico ad lign. putridum. P. centrifnga (L.) Ach. Sat frequens. P. incurva (Pers.) Fr. In Vanha-Viipuri et prope Huus- niemi; ster. P. olivacea (L.) Ach. Frequens. *P. exasperata (Ach.) DN., Nyl. Syn. p. 396. Prope Hie- tala ad corticem alni. P. exasperatula Nyl. in Flora 1873 p. 269., Norrl. & Nyl. H. L. F. N:o 29. Ad cortices et saepimenta sat fre- quens; in sepulcreto rossico ad tectum ligneum. P. prolixa (Ach.) Nyl. Sat frequens. In sepulcreto rossico ad tectum ligneum lecta. — var. isidiotyla (Nyl.); Nyl. in Flora 1875 p. 8; Norrl. & Nyl. H. L. F. N:o 30; „Parm. olivacea /3 saxicola Schaer." in Rabenh. Lich. europ. N:o 448. In Mon- repos et Tervaniemi atque prope Hietala ad saxa et rupes; ster. *P. sorediata (Ach.) Th. Fr. Frequens; in Vanha-Viipuri c. apoth. ; in sepulcreto rossico ad tectum ligneum. P. panniformis (Nyl.), Nyl. Scand. p. 102. Nonnullis locis. P. fuliginosa (Fr.) Nyl. in Flora 1868 p. 346. Sat frequens. P. subaurifera Nyl. in Flora 1873 p. 22, Norrl. & Nyl. H. L. F. N:o 31. Frequens ad cortices arborum, inter- dum etiam ad saepimenta. P. stygia (L.) Ach. Frequens. P. physodes (L.) Ach. (f. labrosa Ach.). Frequens. — var. tubulosa (Schaer.); (P. physod. var. labrosa f. tubu- losa in Rabenh. Lich. europ. N:o 793). Apicibus laciniarum integris, turgescentibus, extus sorediosis. Saepe immixta cum f. labrosa crescens. Monrepos et Papula et Uuras ad saepimenta; Vanha-Viipuri et Pikiruukki ad saxa et cortices arborum. P. vittata (Ach.) Nyl. in Flora 1875 p. 106. In Vanha- Viipuri et prope Huusniemi ad rupes et saxa; ster. Parrneliopsis ambigua (Wulf.) Nyl. Sat frequens. 49 P. aleurites (Acb.) Nyl. Scand. p. 105; et Flora 1872, p. 2. Pluribus locis. Stictina scrohiculata (Scop.) Nyl. In Vanba-Viipuri. Nephromium tomentosum (Hffm.) Nyl. In Vanlia-Viipuri. — f. helveticum (Ach.), Norrl. & Nyl. H. L. F., n. 40. In Vanha-Viipuri. N. Icevigatum (Ach.) Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corticem ju- niperi. *ÄT. parile (Ach.). Pluribus locis. Peltidea aphthosa (L.) Ach. Frequens. Peltigera malacea (Ach.) Fr. Pluribus locis. P. canina (L.) Hffm. Frequens. — var. exienuata Nyl. in Mus. Fenn., Norr]. Tav. p. 178. Thallus minor, soredia ssepe majuscula, impressa, subrotunda hinc inde super laminam proferens, subtus albidus, nervis rhizinisque concoloribus; granula so- rediorum sat magna. Tervaniemi, Hiekka, Vanha- Viipuri. — var. rufescens (Hffm.). Pluribus locis. — var. spuria (Ach.). Hiekka. — var. lepidophora (Nyl. in litt.) n. Thallus minutus (lon- gitudine et latitudine circ. semipollicaris, raro lon- git. fere 1-pollicaris), rotundatus vel rotundato-lo- batus, opacus, fuscescens, luridus vel lividus, sat tenuis, membranaceus, ssepe concavus (margine con- stricto), squamulis minutis super laminam sparsis mu- nitus, subtus albidus, obscurus vel fuscescens, ner- vis rhizinisque concoloribus vel obscurioribus; apo- thecia non visa. — Inter muscos ad muros vallorum prope Viburgum. In par. Lammi (Tavastias), inter muscos ad rupem, ann. 1871 legi atque ad terram argillaceam in declive ripas prope Jyväskylä a. 1873. Nomen a cel. Nyl. adscriptum est speciminibus ex oppido Jyväskylä et paroec. Lammi lectis eique com- municatis. „ Forsan subspecies rufescentis" Nyl. in sched. Formas cum P. canina vel rufescente connecten- tes non sunt visas. P. polydactyla Hffm. Nonnullis locis. 4 50 Physcia parietina (L.) DN. Frequens ad trimcos arborum, prsesertim in hortis. Ph. pohjcarpa (Ehrli.). Pluribus locis. — var. hjchnea Ach. Frequens. Ph. ciliaris (L.) DC. In Vanha-Viipuri pluribus locis; prope Hietala. Ph. pulvemlenta (Schreb.) Fr. In Vanha-Viipuri nonnullis locis atque etiam prope Hietala. — var. detersa Nyl. Iu Vanha-Viipuri cura apoth. ad cor- ticem populi. — var. pityrea (Ach.) Nyl. In horto ad truncos annosos ti- liarum (Monrepos). Ph. stellaris (Ach.) Nyl. Sat frequens, prsesertim ad corti- cem alni. — var. leptalea (Ach.) Nyl. Prope Hietala, ad corticem populi. — var. tubulosa Wallr., Kcerb. Syst. p. 85. (Ph. stellavis var- tenella Nyl. Syn. p. 426., Norrl. Tav. p. 180). Laci- niis adscendentibus, apice inflato-tubulatis et ibidem intus sorediosis. Ssepe transit in var. leptaleam. Fre- quentius — sat frequens ad cortices arborum frondo- sarum. — var. subohscura Nyl. Syn. p. 426. Lacinise albido-cinera- scentes — cinereo-obscurse ( — fuscescentes?), adscen- dentes, ssepe intricatse, alise esorediatse et fornicatce, alise sorediatse, apicibus (paullo) dilatatis, recurvis, subtus sorediosis; cilise plus minus obscurse. Fre- quentius ( — passim) in saxis et rupibus. Ad Terva- niemi cum apoth. *Ph. tenella (Scop.). Lacinise adpressse vel adscendentes, ta- men nonnullce sorediosse, interdum imbricatse inter- textseque, colore sicut in Ph. stellari (interdum etiam cinerascentes); lacinice sorediatce apice dilatatse, ad- scendentes vel apice recurvse, tamen primo tantum sub apice sorediosse, (demum in plantis vetustis sore- dise, loborum approximatorum interdum confluentes) ; laciniai esorediatm magis adpressse (ut etiam lobuli esorediati); cilise baud vel parum evolutse. — Variis 51 forrais ludit. In aliis lacinise sunt angustiores, saepe convexiusculse atque longiores, magis adpressse. Prse- cipue ad saxa et rupes habitant. Quales etiam ad Viburgura legi. Aliarum thallus magis est ad- scendens et lacinise breviores atque interdum fere squamseformes. Qualem ad Pantsarlahti in saxis legi, ssepissime tamen ad cortices crescit. — Fertilis. Ph. intermedia n. sp. A Ph. stellari differt laciniis angu- stioribus, superne sorediatis, apotheciis minutis, co- lore thalli magis in cinereum vergente. Ad saxa aprica ventosaque in viciniis Viburgi pluribus locis, velut ad Uuras, Tervaniemi, Hiekka, cet. Ad Pantsarlahti abundans. Ssepe cum apothe- ciis. Etiam ad oppidum Lovisa in ssepimentis litto- ris marini eam sterilem legi. LacinisB adpressse, angustse, latitudine 0,22 — 0,56 millim., convexiusculse, cinereo-albicantes vel csesio-cinereso, sub microscopio passim lividse, sore- diis subconcoloribus supra thallum adspersis munitse, subtus albidse rhizinis cinerascentibus vel obscuris; soredia extus cinerascentia, intus magis albicantia; apothecia minuta, latitudine usque ad 1,5 millim., ssepissime tantum 1,2 millim., atra vel fusconigra, nuda vel primo pruina tenuissima tecta, margine in- tegro vel subintegro, demum saspe soredioso-fatiscente; paraphyses paullo arctius, ac in Ph. stellari, cohse- rentes videntur; thalamium superne (in lamina tenui visum) fuscescens; sporse 8-na3, fuscescentes, fuligineo- fuscescentes vel subfuliginea3, longit. 0,013 — 0,028 millim., crassit. 0,007 — 0,009 millim. Hydrate ka- lico sporse et pars superior thalamii tantum paullo distinotius fuscescunt; gelatina hymenialis jodo cse- rulescit, dein obscurius tingitur. Thallus K+ (lu- tescens), medulla etiam sub microscopio visa immu- tata. Formas intermedias cum Ph. stellari connec- tentes non vidi et verisimiliter non existunt; huic tamen maxime est affinis. Ph. aipolia (Ach.) Nyl. Reactio hujus K+, ut cel. Nyländer 52 primo cletexit; stratum corticale hydrate kalico fulve- scens, raro lutescens, medulla dilute lutescens. Thal- lus crassior, quara Ph. stellaris, et color Ph. ccesice similior. In forma typica, apud nos frequente, apo- thecia demum raajora, quam Physciai stellaris, sem- per csesio-pruinosa et margine crasso. Thallus sub- tus rhizinis nigris. — Frequens ad corticem populi in viciniis Viburgi. Ph. ccesia (Hffm.) Nyl. Frequens. Ph. ulothrix (Ach.) Nyl. in Flora 1873, p. 68. Frequens ad corticem populi. — var. cycloselis Ach. Corticola; thallus albidus vcl sse- pius (prsecipue apices laciniarum versus) albido-fu- scescens, sorediis virescentibus vel cinereo-virescen- tibus supra thallum adspersis vel demum confluenti- bus, subtus nigricans, rhizinis concoloribus. Fre- quens ad cortices arborum frondosarum in hortis et arbustis Viburgi ut etiam Relsingforsiae. A Leca- nora virella Ach., in Herb. Ach. asservata et ad sa- xum lecta, parum differens. Thallus et apothecia L. virellce Acharianse paullo sunt crassiora, soredia etiam minus evoluta. Vix igitur a Ph. ulothr. var. cijcloceli Ach. est distinguenda. — var. sorediifera Nyl. ("Ph. obscura var. sorediifera Nyl." in Norrl. Tav. Flor. p. 180). Variatio sat est constans et peculiaris, apud nos neque in Ph, idotliricem nec obsearam transiens, sed var. cycloseli Ach. maxime affinis. Thallus albido-cinereus vel cinereus (in spe- ciminibus atypicis interdum obscurior), sorediis fari- nosis, rotundis, supra thallum sparsis, ssepissime pla- nis, thallo pallidioribus (in spec. atypicis interdum extus obscurioribus). — Ad muros et valla pluribus locis, prope Pantsarlahti sat abundanter; parce cum apotheciis. Ph. obscura f. lithotea Ach. Frequens. *i%. lithotodes Nyl. in Flora 1875, p. 360. Hiekka, Monre- pos, Tervaniemi, Vanha-Viipuri, Uuras; cfr. Ph. parvula n. sp. Lacinia3 parvuloo, breves, tenues, angu- 53 stissime incisse crenatseque, aclscenclent.es vel subad- scendentes, obscure virides vel subolivaceo-virides vel olivaceo-fuscescentes, demura interdum crustseformi- contextas et pulvere, ex apicibus laciniarum enato, tballo concolore adspersse, subtus albidse, rhizinis con- coloribus vel obscuris; apothecia rite evoluta non visa. Ad ceraentum et muros calcareos arcis Vibur- gensis atque templi in parcec. Hollola (Tavastise). — Lacinise latitudine 0,11 — 0,20 millim. Apothecium unum non rite evolutum, minutum thalloque fere con- color vidi. Autonoma est species, verisimiliter ob minutiem et statum sterilem prsetervisa. Ph. obscura var. pulvinata Kcerb. Par. p. 35, forsan buc perti- net; specimen ejus tamen non vidi. Ph. pterygioides n. sp. Thallus laciniis angustissimis, multi- partitis, adpressis, demum imbricato-congestis, cine- reus, subtus albidus, ciliis perpaucis, concoloribus, hydrate kalicb immutatus; apothecia non visa. Plägas minutas (latitudine circ. \ pollicares) formans, ad corticem populi in horto Monrepos lecta. — Habitu Pterygiwm pannariettum in memoriam re- vocat. Laoinise sub microscopio subhyalinaB, latitudine 0,100 — 0,135 millim.; cilise circiter 0,040 millim. cras- sa3. Stratum lateris superioris est cellulosum; cellu- larum lumen in diam. circ. 0,005—0,006 millim.; stratum lateris inferioris e bypbis horizontalibus con- natis contextum. Hypba3 hydrate kalico irnmutatae, gonidia fulvescentia — lutescentia. — Forsan e Ph. uloihrice descendit. Umbilkaria pustulata (L.) Hffm. Sat frequens. In sepul- creto rossico, ad tectum putridum ligneum. U. spodochroa (Ehrh.) Hffm. Prope Monrepos, ad saxa in pineto; ster. U. flocculosa Hffm. Frequentius. In sepulcreto rossico, ad lignum putridum; cum apoth. U. polyphylla (L.) Hffm. Frequens. — f. coriacea Th. Fr. Lich. Scand. p. 165., Norrl. & Nyl. H. L. F., n. 92. In Vanha-Viipuri et prope Huus- niemi, ad rupes. 54 Pannaria micropkyUa (Sw.) Mass. In Vanha-Viipuri non- nullis locis. P. triptophylla (Ach.) Nyl. In Vanha-Viipuri, ad basin sa- xorum pluribus locis. P. nigra (Huds.) Nyl. Ad Hiekka, in rupibus prope valla Viburgi; eodera loco etiani ad terram humosam (calce immixtam?). Amphiloma lanuginosum (Ach.) Del. Frequens. Squamaria saxicola (Poll.) Nyl. Frequentius. Lecanora murorum (Hffm.) Ach. Ad muros arcis et vallo- rum abundans. — var. obliteratum Pers. Ad valla. L. decipiens (Arn.). (Physcia decijriens Arn. in Rabenh. Lich. eur., n. 904). Ad cementum, tegulas, lapides mu- rorum, arcis, vallorum, cet., et maximopere varians. In duas formas sejungi potest : 1) f. umhratica m., thallo pallide pruinoso, ssepe crassiore et majore; in qua color thalli plus minusve in pallide flavo-virescentem vergens; 2) f. castellina m., thallo epruinoso, fulvo- luteo vel fulvo minoreque. L. elegans Ach. Frequens et abundans in viciniis Viburgi, prope arcem saxa magna fere omnino tegens. Va- riat apotheciis integris vel crenulatis, thallo luteo- fulvescente — fulvo-miniato, laciniis stellato-radiatis — imbricato-congestis vel dispersis. L. aurantlaca (Lightf.) Nyl. In Monrepos et ad Hietala. L. citrina (Hffm.) Ach. Ad ruinas arcis. — f. globifera m. Apotheciis minoribus, fulvis vel fulvo-luteis, semiglobosis — subglobosis, thallo e granulis dispersis vel subdispersis constante. Habitu fere sicut Lee. irrubata (Ach.). L. vitellinula Nyl. in Flora 1863, p. 305. In Vanha-Viipuri et Tervaniemi, ad saxa, • L. pyracea (Ach.) Nyl. Frequens. — var. holocarpa (Ehrh.). Ad ssepimenta in oppido. L. eerina (Ehrh.) Ach. cum lusu cyanolepra Fr. frequens. 55 — f. subfuscans Nyl. in sched. 1875. Apothecia disco fu- scescente — fusconigro. Prope Hietala, ad corticem populi. — var. obscurata Nyl. Hypothallo sat crasso, apotheciis obscuris vel typicis. Ad saxa vallorum frequentius. — var. cyanopolia Nyl. (var. chlorina Th. Fr. Lich. Scand. p. 174, tamen pro parte). In Monrepos et Tervaniemi atque insula Uuras, ad saxa et lapides litorales; cum apoth. — var. cyanopolia Nyl. * paradoxa in. Apothecia disco fu- scescente, margine thallo concolore, demum crenulato. Thallus cinereo-viridis, e crusta subareolata constans. Epithecium fulvo-fuscescens. Gelatina hymenialis jodo persistenter ca3rulescens (contentum theca3 demum rubescens) et epithecium demum pulchre rubescens. Paraphyses hydrate kalico apice roseo-tinctse. Ha- bitu sat est peculiaris et Lee. cerince. alnnis vix a- gnoscenda. Sine limite tamen in var. cyanopoliam transit. Ad Monrepos, in rupibus litoralibus una cum var. cyanopolia. *L. dupMcata n. subsp. Apothecia fulvo-lutea — fulvescentia, margine duplice, e proprio integro, disco concolore et e thallode subcrenulato, thallo concolore con- stante; thallus cinereus — csesio-cinereus, areolatus, areolis minutis, planis, crenatis, margine interdum pulvere adspersis, hypothallo indistincto. Ad rupes graniticas ventosas in litore marino ad Viburgum sat abundanter crescens. Formas cum L. cerina connectentes non vidi, sed thallum habet fere ut var. ejus cyanopolia, et eodem loco formam legi cyanopolice apotheciis eodem modo coloratis. Epithecium fulvoluteum. Paraphyses gelatina dis- cretas, facile liberse, simplices vel nonnulla3 etiarn ramosse. Asci clavati — inflato-clavati, jodo pulchre ca3rulescunt, dein contento obscure violascunt; pars superior thalamii immutata. Hymenium hydrate kalico fere totum roseo-tinctum. Spora3 longit. 0,011 — 0,017 millim., crassit. 0,005 — 0,009 millim. 56 L. ferruginea (Huds.) Nyl. f. festiva Ach. Pantsarlahti, Ter- vanietni, Hiekka; ad saxa et rupes. L. vitellina (Ehrh.) Ach. Frequens. — f. aurella Hffra. In Tervanienri. — f. arcuata (Hffm.) Ach. Tervaniemi. — var. coralliza Nyl. Papula, Tervaniemi, Hietala, Uuras; ad saxa locis ventosis. L. xanthostigma (Ach.) Nyl. In Monrepos et Tervaniemi. L. subsimilis (Th. Fr.). (Caloplaca subsimilis Th. Fr. Lich. Scand. p. 189). Ad rupem loco aprico, ventoso prope Viburgum. Spora) longit. 0,013—0,019 millim., cras- sit. 0,005—0,007 millim. L. milvina (Whlnbg.) Ach. Sat frequens. L. soplwdes (Ach.). (Rinodina sophodes a genuina Th. Fr. Lich. Scand. p. 199 pr. part.). Crusta fuscescente, hypothallo atro bene evoluto; corticola. Ad Vibur- gum hane non vidi. — var. cinereovirens ni. Thallo cinereo-viridi vel cineras- cente, hypothallo parum evoluto, crustam limitante vel obsoleto; corticola. Ad Hiekka et Hietala. In Fen- nia priori frequentior videtur. *L. lazvigata (Ach.) Nyl. {Rinodina exigua a pyrina Th. Fr. Lich. Scand. p. 201 pr. part.). Variis formis sat frequens. L. confragosa (Ach.) Nyl. Saxicola; hypothallo sa3pissime distincto. Passim. L. atrocinerea (Dicks.) Nyl. Ad Papula et Tervaniemi, in saxis locis apricis ventosisque plantam legi thallo crasso vel erassiuseulo, albidocsesio- et cassio- et ca> siocinereo- et obscure ca3siocinereo-variegato, hypo- thallo plus minus distincto; apothecia ejus margine demum excluso et thallum seepe a3quantia; sporas longit. 0,015-0,018 millim., crassit. 0,008-0,010 millim. In Rabenh. Lich. eur., n. 873, saltem in in exempl. in Mus. Fenn. asservato, eadem planta est sub nomine L. confragosa. Si verus Lich. atrocine- reas Dicks, sit, tamen incertum videtur. L. exigua Nyl. in Flora 1874, p. 307, & 1873, p. 197. In 57 Monrepos et ad Papula, in ssepimentis. — Ad Hietala, supra lapidem in prato, formam saxicolam hujus spe- ciei legi. Sporse ejus 8:na3, longit. 0,012—0,014 millim. (raro 0,015 mm.), crassit. 0,006—0,007 millim., medio paulluin constricta3; thallus obscure cinereovi- ridis, granulosus, hypothallo nigro, fere obsoleto vel parce evoluto; apothecia minuta. L. polyspora (Th. Fr.) Nyl. Vanha-Yiipuri et Hietala, ad corticem sorbi. L. glaucoma (Hffm.) Ach. Passim. L. allophana (Ach.) Nyl. Frequens ad corticem populi. — f. mesophana Nyl. In Vanha-Viipuri et ad Hietala ad corticem populi. L. chlarona (Ach.) Nyl. Frequens. *L. coilocarpa (Ach.) Nyl. Ad ssepimenta frequentius. L. rugosa (Pers.) Nyl. Ad corticem populi prope Monrepos legi plantam apotheciis pallescentibus, concavis, mar- gine thallode elevato, crasso, crenato-rugoso, thallo sat crasso, granulato-rugoso, albido; sporis longit. 0,010 —0,014, crassit. 0,007—0,008 millim., epithecio gra- nuloso, pallido, paraphysibus tenuibus; gelatina hy- menialis hujus jodo caerulescens, ascis dein sordide violascentibus, sicut demum plus minus etiam gelatina hymenialis tingitur, alibi tamen fere persistenter cse- rulescit. Ad L. rugosam (Pers.) pertinere videtur. L. atrynea (Ach.) Nyl. Frequens ad lapides et saxa. In sepulcreto rossico, ad lignum; prope Hietala, ad cor- ticem pini. L. angulosa Ach. Nyl. Frequens. — f. cinerella Fik. In Monrepos et ad Hietala, ad corticem populi. L. peralbella Nyl. Flora 1872, p. 365. In Vanha-Viipuri, ad corticem sorbi. L. distans Ach. Frequens ad corticem populi. L. galactina Ach, Ad cementum in ruinis arcis. L. dispersa (Pers.) Fik. Tervaniemi. — var. atrynella Nyl. (L. atrynella Nyl. in Flora 1873, p. 291). Pantsarlahti, Monrepos, Tervaniemi. 58 — f. lignicola Wainio. Ad ssspimenta Viburgi. L. umbrina (Ehrh.) Mass. Passim ad saxa, ligna, cortices. — f. populina m. Differt apotheciis minus confertis, lurido- vel livido-fuscescentibus, ssepe pruina tenuissima te- ctis, margine tenuissimo, integro vel flexuoso, hyme- nio toto (etiam epithecio) incolorato. Ad corticem populi prope Monrepos. Etiam ad Helsingforsiam pluribus locis eam legi. — var. apotheciis ssepe paullo tenuioribus, nigris ( — fusco- vel lurido-nigricantibus) , nudis vel tenuiter pruinosis, margine tenuissimo, persistente, integerrimo — subin- tegro, albido; paraphysibus apice sordide fusco-ni- gricantibus, olivaceo-fuscescentibus vel sordidis. In ssepimentis Viburgi et Helsingforsise. Rara videtur. — Sporse oblongse vel raro ovatse, simplices, 8:nse, lon- git. 0,010— 0,014 millim., crassit. 0,005— 0,006 millim.; hymenium crassitudine circa 0,054 millim.; gelatina hymenialis jodo cserulescens, dein sordidescens. — Ad L. bormiensem Nyl. (Flora 1872, p. 250) pertinere videtur. L. varia (Ehrh.) Ach. Frequens. L. symmictera Nyl. in Flora 1872, p. 3. Frequens. L. polytropa (Ehrh.) Smmerft. Sat frequens. *£. intricata (Schrad.) Ach. Sat frequens. L. subintricata Nyl. Papula, ad saepimenta; Uuras, ad ramu- los abietis et ad parietes. L. inniperda Kcerb., Norrl. & Nyl. H. L. F., n. 130. Sat frequens ad corticem Aini glutinosaz. L. sarcopis (Whlnbg.) Nyl. in Flora 1872, p. 3, f. homopis Nyl., Flora 1872, p. 251. Papula et Uuras. L. chlorophcEodes Nyl. in Flora 1873, p. 290. Sat frequens. L. syringea Ach. In Monrepos, ad corticem populi. L. Sambuci (Pers.) Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corticem po- puli. L. dimera Nyl. Pluribus locis, ad corticem populi. L. cyrtella (Ach.) Th. Fr. Frequens. L. erysibe (Ach.) Nyl. Scand. p. 167. Ad ruinas arcis, su- pra cementum. 59 — f. cyrtelloides m., thallo minus evoluto, disperso, apothe- ciis demum convexioribus, fuscis vel fusco-nigris, diu marginatis, margine demum ssepe evanescente. — Prope Hiekka ad saxa vallorum. Potius e L. cyrtella evo- luta sit. Specimen, in par. Hollola lectum, a cel. Nyl. determinatum est L. erysibe. L. badia (Pers.) Ach. Sat frequens. L. atriseda (Fr.) Nyl. Prope Monrepos, ad saxum (rapakivi) in pineto; prope Huusnieini, ad rupem graniticam. L. tartarea (L.) Ach. Passim — sat frequens; ster. — f. subtartarea Nyl. sched. In sepulcreto rossico. L. deusta (Stenh.) Nyl. in Flora 1872, p. 552. Prope Mon- repos et Huusniemi. L. cinerea (L.) Srnmrft. Frequens. In sepulcreto rossico, ad tectum ligneum. — f. subcretacea Nyl. Scand. p. 153. Hiekka, ad lapides vallorum; in Monrepos, ad rupem graniticam. L. ccesiocinerea Nyl. in Flora. Prope Hietala, ad saxa in prato ad litus marinum; Tervaniemi, ad saxa in li- tore marino. L. gibbosa (Ach.). (Aspicilia aquatica Kcerb. Syst., p. 165). Hiekka, Monrepos, Tervaniemi. L. subdepressa Nyl. in Flora 1863, p. 69. Variis formis; frequens. — var. Icevata (Ach.) Nyl. Hiekka, Monrepos, Papula. L. griseopallida n. sp. Thallus crassiusculus (fere Lee. gib- bosce crassitudine), sat dense areolato-rimosus, opa- cus, sordide et pallide testaceo-griseus, spermogoniis et apotheciis dense obsitus, hydrate kalico immu- tatus; hypothallus albicans, in ambitu sat dilute sordidescens ; medulla jodo non colorata; apothe- cia demum superficialia, nuda (vel subnuda), ni- gricantia (unum etiam fusco-rubricosum), margine le- viter elevato, thallo subconcolore vel ssepius obscu- riore, saltem primo et in initiis apotheciorum tenuiter pruinoso; paraphyses apice sordide smaragdulae vel smaragdulo-olivacea3 vel olivaceo-fuscescentes vel fu- scescentes; hypothecium incoloratum; asci ventricoso- 60 clavati; sporse in ascis numero variantes, [ — 7:nae (8:nse?)], magnse, ovoidesevel ellipsoideae, demuni haud hyalinse, longit. 0,027—0,035 mm., crassit. 0,019— 0,020 mm.; gelatina hymenialis jodo vinose rubens, glaucescentia vel ccerulescentia levi vel vix ulla prse- cedente. Spermatia recta, acicularia, longit. 0,012 — 0,013 mm., crassit. 0,001 mm. Ad lapides vallorum sat parce legi. Cf. Lee. pavimentans Nyl. in Flora 1874, p. 310. L. cinereorufescens (Ach.) Nyl. In Vanha-Viipuri nonnullis locis et ad Hietala atque Huusniemi. L. lacustris (With.) Th. Fr. In Vanha-Viipuri, ad litus sinus Viburgensis. L. glaucocarpa (Whlnbg.) Nyl. f. In Tervaniemi, ad cemen- tum vallorum. L. smaragdula (Whlnbg.) Nyl. Sat frequens. L. eucarpa Nyl. In Monrepos et Huusniemi. L. hcematomma Ach. In Vanha-Viipuri; ster. — var. porphyria Ach. In Vanha-Viipuri; ster. Urceolaria scruposa Ach. Sat frequens. Pertusaria multipuncta (Turn.) Nyl. In Vanha-Viipuri. P. amara (Ach.) Nyl. in Flora 1873. p. 22. In Monrepos, ad rupem; in Vanha-Viipuri et ad Huusniemi, ad arbores. P. earneopallida Nyl. Passim. Phhjctis argena (Fik.) Wallr. In Monrepos et prope Huus- niemi sterilis frequens; in Vanha-Viipuri cum apoth. Lecidea congruella Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corticem ju- niperi. L. pineti (Schrad.) Ach. In Vanha-Viipuri et prope Huusniemi. L. lucida Ach. In Vanha-Viipuri, in latere lapidis. L. decolorans Fik. Pluribus locis. *jL. flexuosa (Fr.) Nyl. In Monrepos et sepulcreto rossico observata. L. uliginosa (Schrad.) Ach. In Monrepos. *L.fuliginea Ach.; Norrl. & Nyl. H. L. F., n. 166. In Vanha- Viipuri et ad Hietala. — var. fuscovirens Wainio in Häm. Kasv. In Vanha-Vii- puri, ad lichenes putridos supra saxum, legi formam 61 hujus in fullgineam fere transientem. Var. fusco- virens ad icmaleam Acli. (Syn. p. 35) secundum de- scriptionera 1. c. datam traheretur, sed specimen hu- jus in Hb. Ach. asservatum ad fuscovirentem non pertinet, qvse vix umquam ad terram, sicut icmalea Ach., habitat. Neque ccenosa Fr. huc pertinet. L. sanguineoatra (Ach.) Nyl. In Monrepos, ad muscos rupiura. *L, atrofusca (Fw.) Nyl. In Monrepos, sat parce ad corti- cem alni. L. vernalis (L.) Ach. In Vanha-Viipuri et Uuras pluribus locis. — var. subduplex Nyl. Prope Hietala, ad corticem sorbi; in Vanha-Viipuri et insula Uuras, ad corticem juni- peri. *L. epixantoidiza Nyl. in Flora 1875, p. 10. Prope Vanha- Viipuri, ad truncura sorbi in valle. In speciminibus hoc loco lectis sporse longit. 0,009 — 0,014 millim., crassit. 0,004—0,006 millim., simplices vel interdum tenuiter 1-septatse, gelatina hymenialis jodo prse- cedente cserulescentia levi vinose rubens; thallus sat crassus, leprosus, granula sorediorum minuta (fari- nosa). **L. helvola (Kcerb.) Th. Fr. In Vanha-Viipuri et insula Uuras, ad corticem et ramulos abietum. L. sylvana (Koerb.) Th. Fr. in Lich. Scand. p. 430. (Biatora sylvana Koerb. Syst. p. 200). Ad corticem abietis in Uuras. L. albohyalina Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corticem sorbi, prope Hietala, ad truncum desiccatum betulse. L. tenebricosa (Ach.) Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corticem po- puli et betulse; prope Hietala, ad corticem salicis. L. turgidula Fr. In Vanha-Viipuri et Uuras pluribus locis ad corticem pini, betulse, abietis et ad truncos putridos. *L. nitidella n. subsp. Apothecia atra, nitidula, nuda, plana, persistenter marginata, margine nitido, atro, demum extenuato; thallus obsoletus; paraphyses arcte cohse- rentes ; hypothecium incoloratum ; sporse 8:nse, inco- lores, simplices, oblongse vel ellipsoidese, longit. 0,006 62 —0,010 millim., crassit. 0,003—0,004 millim. Sper- matia cy lindrica, recta vel leviter curvula, longit. 0,004—0,006 raillim., crassit. 0,001—0,0015 millim. Prope Uuras ad parietem ligneum in prato. — Apothecia latitudine 0,3 — 0,47 millim., semper plana, margine persistente vel subpersistente, interdum fere in- distincto; excipulum cseruleo-nigricans — smaragdulo- caBrulescens ; paraphyses apicem versus cseruleo-nigri- cantes, smaragdulo-cserulescentes vel smaragdulo-oli- vacea3, epithecio contiguo, subconcolore vel paullulum in violaceum vergente; asci clavati; gelatina hymenialis jodo caerulescens, dein in solutione magis aquosa vio lacee vinose rubens; partes obscuriores hymenii hy- drate kalico smaragdulse colorantur, acido nitrico demum violascunt. Cum L. turgidula sat affinis vi- detur, ab ea tamen facile distinguitur neque Biatora est. Stylosporis ellipsoideis — ellipsoideo-oblongis, simplicibus, supra stratum smaragdulum — fuscescens impositis obsita. L. ohscurella (Smmrft.) Nyl. var. heterella Nyl. In Vanba- Viipuri et ad Uuras. L. Cadubrice (Mass.) Nyl. In insula Uuras, ad cortices pino- rum per litus marinum arenosum abundans. L. myriocarpoides Nyl. var. consimilans Nyl. In sepulcreto rossico, ad tectum ligneum. L. ocelliformis Nyl. in Flora 1865, p. 145. In Vanha-Viipuri et insula Uuras, ad corticem abietis et juniperi. L. globulosa Fik. In Vanha-Viipuri sat frequens; lecta etiam ad Huusniemi et Uuras. Ad corticem betulse, juni- peri, alni et ad truncos putridos atque ligna. L. misella Nyl. (L. asserculorum (Ach.) Th. Fr. Lich. Scand. p. 474). Prope Hietala et Huusniemi, ad truncos putridos pra3cipue arborum frondosarum. L. denigrata (Fr.) Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corticem pini; ad Papula, in saepimentis. *L. hemipoliella Nyl. in Flora 1875, p. 11. Hane plantam minutissimam, quam ob caussam facile praatervisam, in Vanha-Viipuri, ad corticem desiccatam alni legi. 63 In speciminibus hoc loco lectis sporse sunt rectse vel leviter curvulso, l-septatse, paraphyses hydrate ka- lico passim violascentes, thallus dispersus, tenuis, granulosus, virescenti-cinereus. L. dispansa Nyl. Lapp. or. p. 186. (L. erratica Koerb.). Tervaniemi, ad picem terrse superfusara. L. sylvicola Fw., Th. Fr. Lich. Scand. p. 558. Ad Uuras, in latere saxi ad litus marinum. L. conferenda Nyl. Lapp. or. p. 160. Monrepos, Terva-- nierai, Hietala; ad lapides et latera saxorum locis umbrosis. — f. moriformis Th. Fr. Lich. Scand. p. 560. In Monrepos, ad rupem loco umbroso in litore sinus Viburgensis. L. sphceroides (Dicks.) Smmrft. In Vanha-Viipuri. L. Ncv.gelii (Hepp.) Stizb. in Lee. sab. p. 19. In Monre- pos et Vanha-Viipuri atque prope Hietala, ad corti- cem populi. — f. cyanomela Nyl. in sched. 1873. Hypothallo bene evo- luto, cserulescenti-nigro. Prope Hietala, ad corticem sorbi, hane formam legi transientem in formam hy- pothallo indistincto et apotheciis testaceis. L. epixantoides Nyl. In Vanha-Viipuri nonnullis locis, ad truncos arborum frondosarum ; Uuras. L. obscurata (Smmrft.). (Ledd. sabuletorum var. obscurata Stizb. Lee. sab. p. 33 ; Bilimbia obscurata Th. Fr. Lich. Scand. p. 372). Prope Huusniemi, ad muscos in latere lapidis in silva frondosa. L. sabuletorum Fik., Stizb. Lee. sab. p. 23. Pluribus locis ad muscos in muris calcaxeis Viburgi, in Monrepos ad muscos in rupibus graniticis. L. microcarpa (Th. Fr.). (L. sabuletorum f. microcarpa Stizb. Lee. sab. p. 36). In Vanha-Viipuri, ad corticem juni- peri; in ruinis arcis Viburgensis, ad lapides grani- ticos calcio adspersos. L. melcena Nyl. In Vanha-Viipuri. L. caudata Nyl. Scand. p. 230 & 293. Sterilem at facile dignoscendam prope Huusniemi et Monrepos hane plantam ad saxa legi. 64 L. Heerii Hepp. Prope Hietala, ad Peltigeram caninam. L. micrococca (Kcerb.) Nyl. in sched. In Vanha-Viipuri, ad corticem abietis in abiegno. L. sordidescens Nyl. in Flora 1874, p. 312. In insula Uuras, ad truncum putridura. L. prasiniza Nyl. in Flora 1874, p. 312. In Vanha-Viipuri, ad corticem alni in silva subhumida. L. adpressa Hepp. In Monrepos, ad corticem sorbi, et Vanha- Viipuri, ad corticem betulse desiccatse. L. arceutina (Ach.) Nyl. {Secoliga arceutina Stizb. Krit. Bem. p. 38). Ad truncum et ramos abietis in abiegno prope Vanha-Viipuri abundans. L. inundata Fr. Hietala, Pantsarlahti, Vanha-Viipuri. L. bacillifera Nyl., a Bacidia abbreviante Th. Fr. (Lich. Scand. p. 362) differens sporis majoribus. In Vanha-Vii- puri et Monrepos, ad corticem sorbi. — var. abbrevians Nyl. in Flora 1869, p. 413. {Bacidia abbre- vians Th. Fr. 1. c). In Vanha-Viipuri, ad corticem betula? nonnullis locis. *L. subincomta Nyl. (Secoliga atrosanguinea Stizb. Krit. Bem. p. 16). In Vanha-Viipuri et Monrepos frequens ad corticem populi, salicis, betulas, juniperi, alni, ulmi, sorbi. — f. curtula Th. Fr. (Bacidia atrosanguinea a corticola f. curtula Th. Fr. Lich. Scand. p. 356). In Monrepos, in rimis ad corticem ulmi, hane formam transientem in L. subincomptam legi. — var. affinis (Zw.) Stizb. Krit. Bem. p. 18. In Vanha- Viipuri, ad corticem juniperi. L. mascorum (Sw.) Ach. Prope Hiekka, ad terram et mu- scos supra valla nonnullis locis. L. stenospora (Hepp.) Nyl. in Flora 1869, p. 413. (L. Beck- hausii Kcerb.). In Monrepos ad corticem sorbi, Vanha- Viipuri ad corticem alni, Uuras ad corticem juniperi. — var. poliama Nyl. Uuras, ad corticem juniperi. — Thallo albido, apotheciis lividis vel livido-nigricantibus, prui- nosis. 65 L. pelidna Ach., Nyl. In Monrepos et Vanha-Viipuri, ad Tervaniemi, Papula atque Uuras; ad lapides et latera saxorum atque ssepimenta et cortices. — f. turgida (Kcerb.), (pelidniza Nyl.). In Vanha-Viipuri, ad corticem alni. — var. compacta (Kcerb.) f. asserculorum Kcerb. In insula Uuras ad ligna et cortices (alni et pini). — f. saxicola (Kcerb.). Vanha-Viipuri, in latere saxi ad li- tus sinus Viburgensis. L. pezizoidea Ach., Nyl. Scand. p. 212. In Vanha-Viipuri, ad saxa in valle. L. Nylanderi (Anzi) Th. Fr. (X. leprodea Nyl.). In Vanha- Viipuri et Uuras, ad corticem juniperi; cum apoth. L. improvisa Nyl. Frequens ad ssepimenta et ligna atque cortices prsesertim pini; interdum etiam abietis et populi. — var. extensa m. Thallus tenuis, sorediis csesiis inter fi- bras lignorum prorumpentibus. Ad ligna et prsecipue saepiinenta frequens et abundans, sed ssepissime ste- rilis. L. deplanata (Almqv.) Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corticem populi. L. difformis (Fr.) Nyl. Peziz. p. 68. In Vanha-Viipuri, ad lignum resinosum pini. L. resinm (Fr.) Nyl. 1. c. In Vanha-Viipuri, ad pinos decor- ticatas resinosasque. L. glomerulosa (DC.) Nyl. f. populnea m. Thallus tenuis, con- tinuus vel rimosus, hypothallo nigro interdum limi- tatus, albidus vel cinereo-albicans, tantum leviter gra- nuloso-insequalis ; apothecia ex initiis concavis con- vexa, margine nitido subpersistente vel demum ex- cluso; hypothecium obscure et sordide fuscescenti-ful- vescens; paraphyses apice smaragdulo- vel cserule- scenti-t'uligine83. Thallus hydrate kalico fere immuta- tus vel leviter lutescens. Ad corticem populi frequens. — var. achrista (Smmrft.) Th. Fr. Lich. Scand. p. 544. A prsecedente difiert thallo crasso, granuloso-rugoso, hydrate kalico mox flavescente; hypothecio fulve- 5 66 scente; paraphysibus apice cyanescentibus. In Mon- repos, ad corticem pupuli. Thallus CaCl — . — var. Laureri (Hepp.) Th. Fr. Licli. Scand. p. 544. Thal- lus crassus vel crassiusculus, granuloso- vel glome- ruloso-rugosus, cinereo-virescens vel interdum cinereo- albicans; apothecia minuta, primo plana margine subnitido temii, vel mox convexa, interdum etiam diu- tius planiuscula. — Ad Viburgum lecta tantum prope Hiekka, ad ligna. Thallus hydrate kalico sordide flavovirescens; Ca Cl— . Prope Helsingforsiam legi formas cum populnea connectentes, alioqui sicut var. euplwrea, sed apotheciis primo concavis. — [L. pa- rasemam Nyl. in Flora 1873, p. 551, hypothallo ni- gro bene evoluto, thallo Ca Cl-f- rubescente diffe- rentem, ad Viburgum non vidi.]. L. enteroleuca Nyl. var. pungens (Kcerb.). Ad lapides vallo- rum rara. — var. hypoleuca (Th. Fr.). Th. Fr. Lich. Scand. p. 544. Ad tectum ligneum putridum. L. diasemoides Nyl. in Flora 1874, p. 11. Thallus sordide cinereo-albicans vel albidus, granuloso- vel areolato- verruculosus; apothecia subminuta, adnata, persisten- ter marginata et plana, vel demum convexa et im- marginata, hypothecium incoloratum vel pallidum. Ad Pantsarlahti, Tervaniemi, Hiekka, Monrepos, in rupibus et saxis. — f. sublcevigata m. Thallo magis areolato, areolis planis, sublsevigatis vel leviter verruculosis, apotheciis inter- dum majoribus, ssepe demum convexis. — Ad lapides in Tervaniemi. [Ad Järvenpää in paroec. Tuusula provinc. Nylandioe in rupibus litoralibus abundans]. L. incongrua Nyl. Scand. p. 218. Ad Pantsarlahti legi lichenem crusta crassa, csesiocinerea, rimoso-areo- lata, areolis minute verruculosis vel granuloso-ru- gosis, apotheciis sat magnis, demum convexis, primo marginatis, demum immarginatis, hypothecio incolo- rato vel pallido, paraphysibus apice fuscescenti- et 67 cserulesceuti-nigricantibus. Thallus lmjus hydrate ka- lico flavescenti-virescens, Ca Cl — . L. acclinis Fw. In Vanha-Viipuri, ad corticem populi et sa- licis. L. panceola Ach. In Vanha-Viipuri. L. contigua (Fr.) Nyl. Passim. — var. platycarpa (Ach.). Sat frequens. *L. meiospora Nyl. („L. cinereoatra Ach." Th. Fr. Lich. Scand. p. 509). Sat frequens. **£. crustulata (Ach.) Koerb. Tervaniemi, Hietala, Uuras; ad lapides. L. polycarpa Fik. (L. pantherina Th. Fr. Lich. Scand. p. 491, pr. part.). Ad saxa et lapides in littore nia- rino prope Papula et Uuras et Tervaniemi. — var. corrvposita m. Thallo ca3sio-albicante, tenuiculo — sat tenui, rimoso-areolato, areolis planis; apotheciis pla- nis, persistenter marginatis, e parte compositis. Conferenda cum L. sympecta Nyl. in Flora 1872, p. 358; secundum descriptionem ab ea differens. In Uuras, ad saxa in litore marino, qualibus locis etiam prope Helsingforsiam lecta. *L. lactea Fik., Nyl. Scand. p. 2o0. Passim supra rupes et lapides secus litora marina. L. lapiciåa (Ach.). (L. lapicida Th. Fr. Lich. Scand. p. 493, pr. parte, exclus. L. declinans Nyl. Scand. p. 226 cum f. ocliromela). In Uuras, Papula, Tervaniemi; ad lapides et saxa in litore marino. L. fumosa (Hffm.) "Whlnbg. Pluribus locis; in sepulcreto rossico, ad lignum putridum. — f. grisetta Fik. In Vanha-Viipuri. L. tenebrosa Flöt. In Vanha-Viipuri, ad rupem prseruptam in pineto. L. geographica (L.) Schser. Frequens. L. geminata Flöt., Nyl. Scand. p. 234. In Tervaniemi pluri- bus locis in saxis et lapidibus, atque ad Vanha-Vii- puri, Pantsarlahti, Hiekka, Papula, Uuras. Pluribus locis abundanter ut prope Hiekka, supra rupem. 68 L. petrcea Flöt. (Rhizocarp. gr ande Th. Fr. Lich. Scand. p. 624 pr. part.). Frequens. — ■ var. cinereobullata m. Habitu sat est aliena, crusta bul- lato-verrucosa, verrucis pro parte majoribus (praeci- pue ad apothecia), pulchre cinereis, sed partibus in- ternis omnino cum L. petraza congruit. Thallus K — ; medulla I — . Prope Sacerdotium, in lateribus saxo- rum ad litus marinum plägas sat magnas formans. L. eupetraza Nyl. in Flora 1870, p. 36. Autonoma species, ut detexit cel. Nyländer, reactione tballi K-[- san- guineo-rubentis et medullse jodo cserulescentis atque habitu externo facile dignota. In Vanha-Viipuri et Uuras, ad saxa aprica. L. distincta (Th. Fr.). (Rhizoc. distinctum Th. Fr. in Falk. Blek. p. 16, Lich. Scand. p. 625). Prope Papula, ad saxa in litore sinus Viburgensis; ad Tervaniemi, supra lapidem. L. lavata Ach., Nyl. Scand. p. 234-, Flora 1873, p. 23. (L. obscurata (Ach.) Schser., Rhizoc. obscuratum Kcerb. Syst. p. 261). Sat frequens ad lapides et saxa. L. atroalba Flöt., Nyl. Scand. p. 232. E pluribus locis exa- minata. — var. badioatra (Fik.). (Lecid. badioatra Nyl. Scand. p. 233). In Vanha-Viipuri atque ad Hiekka et Huus- niemi, in rupibus. L. confervoides (DC). (Rhizoc. polyearpum (Hepp.) Th. Fr. Lich. Scand. p. 617). Tervaniemi; ad lapidem in campo aprico juxta litus marinum. L. ignobilis (Th. Fr.). {Rhizocarp. ignobile Th. Fr. Lich. Scand. p. 619: 1874; L. eupetrceoides Nyl. in Flora 1875, p. 12). Prope Papula, ad lapidem loco aprico. In Vanha-Viipuri, ad rupem in litore marino. L. albo-atra (Hffrn.) Flöt. var. margaritacea Smmrft. Ad ce- mentum in ruinis arcis Viburgensis. L. betulina (Hepp.) Nyl. in Flora 1873, p. 198. Supra cor- ticem alni, juniperi, betulse cum apotheciis lecta in Vanha-Viipuri locis humidis; prope Huusniemi in 69 silva mixta subbumida, ad corticem alni; sterilis etiam nonnullis aliis locis observata. L. disciformis Fr. (Buellia parasema var. vulgata Th. Fr. Lich. Scand, p. 590). Frequentissime. — var. major Fr. (B. parasema a disciformis Tb. Fr. 1. c). In Vanba-Viipuri et prope Huusniemi, ad corticem abietis et sorbi. L. myriocarpa (DC.) Nyl. Passim ad lapides et cortices ve- tustas et ligna; ad picem terrse superfusam in Ter- vaniemi. — var. chloropolia (Fr.) Tb. Fr. Lich. Scand. p. 595. Ad Vanba-Viipuri, in saspimentis. L. Schcereri (DN.). (L. nigritula Nyl.). In Uuras, ad corti- cem piui. L. nubila Norm. Ad lapidem in Tervaniemi parcissime lecta. Thallus obscure sordideque umbrinus vel smaragdulo- nigricans, bene evolutus vel crassiusculus, rimoso- areolatus; apotbecia nigra; parapbyses basin versus pulchre caärulescenti-smaragdulse, laxe cohserentes, crassse, apice fuscescenti-fuligineo-capitatse; hypotbe- ciurafuscum; excipulum violascenti-fuligineum; spora3 1-septatse vel 3-septatse, longit. 0,010 — 0,012 mil- lim., crassit. 0,0035—0,004 millim. Hydrate kalico cserulescentia paraphysum sordide dilutescit vel fere decoloratur. Gelatine hymenialis jodo caerulescens, dein sordide violaceo-vinosa tincta. L. neglecta Nyl. Scand. p. 244. Frequens ad lapides. Ad lignum putridum in sepulcreto rossico* L. spongiosala Nyl. Prope Huusniemi, ad saxum, sterilis, at facile dignoscenda. L. sanguinaria Acb. Passim. L. Parmeliarum Smmrft. Prope Huusniemi, ad Plaiysma pi- nas tri. Odontotrema subintegrum Nyl. in Flora 1867, p. 372. In in- sula Uuras, ad saspem. Xylographa parallela (Acb.) Fr. Sat frequens. Agyrium rufnm (Pers.) Fr. Passim. Graphis scripta Ach. In Vanba-Viipuri nonnullis locis. 70 — f. microcarpa Ach., Nyl. Scand. p. 252. Prope Huusniemi, ad ramos alni. — f. pidv evidenta (Pers.). In Vanha-Viipuri et Huusniemi nonnullis locis. Opegvapha pidicaris (Hffm.) Nyl., c. f. diaphova (Ach.). In Vanha-Viipuri et prope Huusniemi. O. vavia Pers. In Vanha-Viipuri. O. vidgata Ach., Nyl. Scand. p. 255. In Vanha-Viipuri, ad ad corticem abietis. O. hevpetica Ach. Nyl. Scand. p. 255. In Vanha-Viipuri, ad corticem sorhi et betulse. — Spermatia arcuata cras- sit. 0,0015—0,002 mm., longit. 0,007—0,008 mm. O. gyvocavpa Flöt. In Vanha-Viipuri, ad rupem. Arihonia luvida Ach. In Vanha-Viipuri et Uuras. A. helvola Nyl. Prope Huusniemi, in aln e to. A. scandinavica (Th. Fr.) Nyl. In Vanha-Viipuri, ad corti- cem abietis. A. astvoidea Ach. Frequens, prsesertim ad corticem alni. — var. opegvaphina Ach., Nyl. in Mus. Fenn., Leight. Lich. p. 397. In Vanha-Viipuri ad corticem betulse. Sporae 3-septatse, longit. 0,016 — 0,018 mm., crassit. 0,005 -0,006 mm. A. mediella Nyl. Scand. p. 259. Pluribus locis ad cortices, ad Papula in ssepimentis. A. punctifovmis Ach. Frequens. A. lecanovella n. sp. Ad cementum in muris Viburgensibus Avthoniam legi, quse Avth. calcicolai Nyl. (Arth. p. 100) maxime affinis videtur, sed secundum descrip- tionem 1. c. datum ab hac distinguenda est. Plan- tas nostraa thallus est pallidus vel albidus, rimoso- areolatus; apothecia madida sublivida, sicca nigri- cantia, tenuissime csesio-pruinosa, planiuscula, im- pressa, thallo circumdata quasi margine thallode; hymenium superius in lamina tenui visum smarag- dulo- vel caarulescenti-olivaceum vel dilute lividum vel fere incoloratum; hypothecium, sicut pars infe- rior hymenii, incoloratum; asci pyriformes membrana incrassata; sporaa 8:na3, incolores, simplices vel non- 71 nullse 1-septatse septaque in medio sporae, ovoidese vel oblongse vel oblongo-ovoideae, longit. 0,011 — 0016 millim., crassit. 0,0045—0,005 millim.; gelatina by- menialis jodo cserulescens, dein, aqua magis adducta, violascens vel sordidescens, vel subpersistenter cse- rulescens; gomdia simplicia, subglobosa vel globosa, membrana vix incrassata, contento insequali läste viridi, in diam. usque ad 0,024 millim., seepius 0,014 mil- lim. In lamina tenui hymenii videntur paraphyses sat evolutse, qua3 in solutione hydratis Kalici distincte capitato-clavatee apparent, clava ssepe smaragdulo- vel cserulescenti-olivacea. Thallus solutione jodi im- mutata. A. atrofuscella Nyl. in Flora 1875, p. 363. In Vanha-Vii- puri, ad corticem betuhe in declive et corticem juni- peri ad paludem. A. patellulata Nyl. Scand. p. 262. Sat frequens ad corticem populi. Melaspilea proxhnella (Nyl.) Nyl. in Norrl. Lapp. p. 342. In Vanlia-Viipnri, ad corticem juniperi. Endocarpon fluviatile DC. In Monrepos et Vanba-Viipuri, ad lapides litorales. Verrucaria virens Nyl. Scand. p. 270. Ad cementum muri. V. umbrina Ach. In Monrepos, ad lapides litorales. *V. clopima "Whlnbg. Hiekka, ad rupem. V. margacea Wblnbg. In Vanba-Viipuri, ad lapides litorales. V. umbrinula Nyl. In insula Uuras, ad lapidem in campo. V. latebrosa Kserb. Syst. p. 349. In Vanba-Viipuri, ad la- pides litorales. V. rupestris Schrad. Ad cementum murorum. V. epigcea Acb. In Monrepos et Uuras observata. V. sphinctrinoidella Nyl. in Flora 1864, p. 355. In Monrepos, ad muscos destructos. V. chlorotica Acb., Nyl. Scand. p. 277. In Vanba-Viipuri, ad rupes litorales umbrosas. V. subccerulescens Nyl. in Flora. Sat frequens ad ramulos pini. V. analepta Acb, Frequentissime. Y2 V. oxyspora Nyl. Frequens. *V. populicola Nyl. in Norrl. Lapp. p. 344. Ad corticem populi baud rara. V. betulina (Lahm.). In Vanha-Viipuri, ad corticem be- tula3. Helsingforsise, Novembr. 1875. —K- ORNITOLOGISKA ANTECKNINGAR UNDER RESOR GUVERNEMENTET OLONETS SOMRARNE 1875 OCH 1876. AF :ri:c:h:-a.:r,:d sievers. (Anmäld den 6 Okt. 1877). Våren 1875 erhöll jag efter derom gjord ansökan af universitetets consistorium ett mindre understöd för en, hufvud- sakligen ornitologisk, forskningsresa längs floden Svir. Sam- tidigt beviljades fil. kand. Fr. Elfvings anhållan om ett an- slag för botaniska undersökningar i samma nejder. Vi åt- följdes derför och, sedan vi dels i St. Petersburg, dels i Schliisselburg sammanträffat med våra reskamrater, stud. V. Heimbiirger och doc. J. Sahlberg, hvilka för entomolo- giska studier under en del af färden voro oss följaktige, fort- satte vi resan med ångbåt från sistnämda stad och anlände den 9 juni till byn Gorki vid floden Svir. Beloppet af vårt anslag tillät oss ej en längre exkursionstid än ungefär 6 veckor, hvarför vi öfverenskommo om att under resan öster ut antaga fyra stationer och under återfärden tvänne, med om- kring en veckas uppehåll å hvarje. Uti Gorki» derifrån vi gjorde en utflygt till Humbaritsa vid Ladogas östra strand, qvardröjde vi till den 16, då vi afreste till Mjatusova. Un- der uppehållet härstädes lemnade oss våra entomologer för att återvända till hemlandet, hvarför vi ensamme anlände mid- sommaraftonen till det längre öster ut belägna Nikola. Från denna ort gjorde vi exkursioner till de några mil norr ut be- lägna byarna Fabrika och Ladvinskoj. Vår ostligaste sta- tion, den stora byn Vosnessenje vid Svirs utflöde ur Onega, nådde vi den 2 aug. Nio dagar dröjde vi här, utsträckande våra exkursioner norr ut till Schtjeliki vid Onegas vestra strand. Vi vände härefter mot vester och inträffade den 12 uti 3fandroga, en by mellan Mjatusova och Gorki. Efter en veckas exkursioner såväl vid denna som vid en ett stycke söder ut belägen by, Porog, uppbröto vi åter den 19 och anlände samma dag till vår sista station, det i 76 ornitologiskt afseeude synnerligen intressanta Sermaks. Ej mer än 5 dygn kunde vi dock dröja bär och anträdde der- för den 24 juli kl. 6 e. ra. återfärden mot Helsingfors, der vi inträffade redan följande afton. Exkursionerna under den nog korta tid resan varade inskränktes ytterligare deraf att jag, enär jag reste utan konservator, sjelf nödgades prepa- rera de foglar jag för museets räkning ville tillvarataga. Följande sommar, 1876, inbjöds jag vänligt ocb frikos- tigt af löjtnant H. Sandeberg att deltaga i den ornitolo- giska expedition han, åtföljd af konservatorerne J. P. Jo- hansson och A. Svensson stod i begrepp att företaga till trakterna af hvita hafvet. Den 10 juni afreste expedi- tionen med ångbåt från St. Petersburg till Petrosavodsk. Under resans lopp hade det blifvit beslutadt att expeditio- nen skulle dela sig i tvänne partier. Löjtnant Sandeberg skulle med konservator Svensson och tolken fortsätta fär- den till Archangelsk, för att derifrån afgå till lappska half- ön. Jag åter erhöll i uppdrag att, åtföljd af konservator Johansson, anställa ornitologiska exkursioner i området mel- lan Onega och hvita hafvet; dock egde jag att oförtöfvadt af- resa till Vyg sjön för att oaktadt den långt framskridna tiden söka erhålla ägg af der möjligen häckande sällsyntare foglar. I slutet af augusti skulle begge partierna åter sammanträffa i Petrosavodsk. Af Fauna sällskapets i denna stad bosatte agent, den af allafinske naturforskare välkände A. Giinther, blef jag på det vänligaste emottagen; genom hans bemedling erhöll jag en finska och ryska talande karl, Paavali, såsom tolk och hjelpreda under färden. Öfverforstmästaren J ur g en- son hade den utmärkta artigheten att förse mig med en be- hjelplig karta och med rekommendationsbref till några i gu- vernementet boende forstmästare. Den 14 juni afreste begge partierna tillsammans från Petrosavodsk med årets första ångbåt till Povänets vid Onegas nordligaste ända. Efter att här ha tagit afsked af löjtnant Sandeberg begynte jag fär- den norr ut den 16 juni. Med undantag af den första milen, som tillryggalades med „telega", gick färden till största de- len i båt längs de ödsliga sjöarna Val-, Uiski- och Sun-osero; sedan vi på några ställen vandrat fram till fots och i båt 77 öfverfarit Matkosero, anlände vi till Teleka-osero, derifrån den circa 60 verst långa Teleka-räka strömmar mot sjön Vyg. Efter en snabb båtfärd längs den strida floden framkommo vi den 18 på morgonen till ögruppen Karelskoj-Ostrov i syd- östra hörnet af i fråga varande sjö. Efter tvenne dagars exkursioner uppbröt jag dock redan den 20 härifrån, dertill föranledd af ett bref från löjtnant Sandeberg, uti hvilket jag ombads att strax begifva mig till de forsar Vyg floden bildar vid sitt utlopp ur sjön med samma namn, för att der om möjligt träffa häckande några uppgifna fogel arter. Tillika bad mig löjnant Sandeberg, som kort före mig befarit samma väg ända fram till Onega viken, att afstå från min tillernade resa till hvita hafvets kust, emedan en dylik färd ej skulle „ motsvara kostnaden, helst då trakten norr ut till hvita haf- vet är rätt fattig på fogel af alla slag". Min nästa station blef derför Nadvoietsa by invid det ställe der Vyg elfvens bruna vatten i tre armar kastar sig ned mellan hårda klippbäddar för att skynda till hafvet. Från den 21 — 26 juni exkurrerade vi i nejden af denna by, som, hörande till Archangelska guvernementet, ligger på grän- sen mellan detta och det 01onets'ska. Från detta ställe, be- läget 63° 55' n. lat., vände vi nu på grund af nyss anförda skäl mot söder i afsigt att längs floden Segotscha (= Se- gescha) uppnå Segosero. Denna elf, som från sistnämda sjö strömmar ned emot Vygosero, bildar 11 mer eller min- dre strida forsar, uppför hvilka båten, fastän med urlyftad last, mången gång kan dragas endast med den yttersta svå-' righet. Under sitt lopp genomflyter floden en circa 9 verst lång och 1 — 3 verst bred sjö, Lindosero, vid hvilken vi uppe- höllo oss tre dagar. Den 30 juni fortsatte vi den mödo- samma färden uppför forsarne; med tilihjelp af invånarne från ett eländigt kyffe, den enda boning som utom tvänne gårdar vid Lindosero syntes i dessa trakter, lyckades vi om- sider komma uppför de sista, långsträckta vattenfallen. Vi anlände nu till Kalitschi-Ostrov vid Segoseros nordöstra hörn. Utom detta ställe, der vi dröjde tre dagar, valde vi till uppe- hållsorter vid i fråga varande sjö Sondoli (= Suontalo) och Maselga. På Sondoli i nordvestra delen af sjön belägna ö 78 qvarhöll oss ett rikt fogellif till den 9 juli, då vi begåfvo oss till byn Maselga vid Segoseros sydöstra hörn. Härifrån fortsattes resan den 14 juli med telega mot söder till sta- den Povänets, dit vi anlände den 15 efter ungefär en må- nads bortavaro. Vår afsigt var nu att tillbringa någon tid på den i Onega utskjutande, stora halföh Saoneshje. Under väntan på traktens enda ångbåt exkurrerade vi i stadens om- nejd till den 20, då vi reste till det rakt söder ut belägna Schungu. På detta ställe, liksom vid Kuusaranta och Ve- likaja-guba, våra två öfriga stationer på i fråga varande halfö, den förra belägen på östra, det senare på södra sidan af densamma, nödgades vi qvarblifva en hel vecka, enär ång- båten ej oftare återkom. Min afsigt att under vistelsen vid Veli- kaja-guba göra längre utfiygter till kringliggande skärgård, omintetgjordes af ett några dagars illamående och af den regniga och blåsiga väderleken. Från sistnämda ort upp- bröto vi den 11 aug. och anlände samma dag på e. m. till Pctrosavodsk. Den 13 lemnade vi åter denna stad för en kortare färd till trakterna nordvest om densamma. Här- under uppehöllo vi oss en dag vid Kosolma invid Kendjärvi; mellan den 14 — 18 exkurrerade vi vid Voronova kring strän- derna af floden Sun, under hvilken tid vi gjorde en färd upp- för floden till forsen Kivatsch och kringliggande vattenfall. Den 18 inträffade vi efter en båtfärd öfver Sandalijärvi i Tiudie, circa 90 verst norr om Petrosavodsk. Efter några dagars vistelse å denna ort vände vi åter mot söder, men följde nu en något vestligare väg än under uppresan. Tvänne dygn (21 — 23) uppehöllo vi oss vid Saunun-suu, det ställe der floden Sun inflyter i Suunujärvi, hvarefter vi, enär det stormiga och regniga vädret fortfarande försvårade h varje ornitologisk exkursion, nästan utan uppehåll öfver Schusko och Kendjärvi begåfvo oss mot Petrosavodsk, dit vi anlände den 25 aug. på aftonen. De sista dagarna af denna månad och de första af september tillbragtes under exkur- sioner i omnejden, förnämligast kring den i närheten be- lägna Loginosero. Vid denna tid skulle vi äfven, såsom re- dan blifvit nämdt, här sammanträffa med det nordliga ex- kursionspartiet. Då detta ej anlände, utan ett den 2 sept. 79 hit ankommet brefkort från Kola gaf vid handen att det sannolikt ännu qvardröjde på lappska halfön, och att det så- lunda först betydligt senare vore att hit förvänta, sågo vi oss af många omständigheter tvungne att förut anträda hemre- san. Sedan vi vidtagit åtgärder för att löjtnant Sandeberg ej onödigtvis skulle se sig nödsakad att för hemfärden taga den besvärliga omvägen genom Petrosavodsk, och sedan bref och telegram om vår afresa blifvit under öfverenskommen adress afsäuda till Archangelsk, der våra reskamrater ej ännu ens den 10 sept. hade inträffat, stego vi denna dag på aftonen ombord på en direkte till St. Petersburg afgående ångbåt och anlände redan den 13 sept. om qvällen till Helsingfors. Tillfälle till iakttagelser ute i det fria erbjöd sig för mig under denna, af löjtnant Sandeberg helt och hållet be- kostade, resa i rikligare mått, enär konservator Johanssons skickliga hand preparerade alla tillvaratagna foglar. De under dessa tvänne resor gjorda ornitologiska an- teckningar finnas i efterföljande förteckning sammanstälda. Någon fullständig bild af fogelfaunan i hela det vidsträckta 01onets'ska guvernementet kunna de naturligtvis icke lemna, enär undersökningarna omfattat endast en del af detsamma, och enär dessutom de sydligast belägna af de orter som un- der senare resan besöktes och nejderna kring Svir, ehuru inneslutna inom nästan samma longitudinella linier, åtskiljas af ett oundersökt område af nära en half breddgrad. För att den meddelade förteckningen dock skulle innehålla ett så fullständigt material som möjligt från de af mig genom- resta trakterna, har jag äfven upptagit de fynd som några få föregående forskare gjort, dels vid orter som jag sjelf be- sökt, dels vid sådana som ligga invid den af mig befarna stråten, men hvilka jag ej varit i tillfälle att undersöka. Ge- nom dessa inskjutna notiser framstå flere arter i en vidsträck- tare utbredning och har förteckningen genom detta förfarande blifvit ökad med 14 af mig icke observerade foglar. Sålun- da har jag inflikat några species som Lilljeborg1) och *) Kgl. Vet. Akad. HandL, 1850, II. »Bidrag till Norra Ryss- lands och Norriges fauna, samlade" etc. 80 Meves1) under sina resor till Archangelsk antecknat vid Ser- maks, Lodeinojepole och Vosnessenje vid Svir, och hvilka af mig icke anträffats. "Vid anförandet af formerna från de nordliga trakterna har jag anlitat några uppgifter af J. Sahl- berg2) och A. Giinther2). Från Kessler's4) knapphän- diga, i mera allmän stil hållna redogörelse öfver fogelfaunan i 01onets'ska guvernementet har jag intagit de meddelanden, som hänföra sig till namngifna orter inom det af mig be- sökta området, hvarjemte jag omnämt de fall der mina iakt- tagelser afvika från de i nämda afhandling anförda. Hvarje i förteckningen intagen af mig icke observerad art omnäm- nes med petit stil Vid uppgifter lånade från någon af nyss- nämde forskare utsattes alltid observatorns namn, men stäl- let der notisen förekommer citeras icke fullständigt hvarje gång, utan hänvisas i detta afseende till i närstående not anförda arbeten. En systematisk förteckning öfver alla inom ett område anträffade arter ger naturligen icke en öfverskådlig bild af fogel faunans utseende. Mera karakteriserande äro uppgifter om, hvilka arter allmännast förekomma, hvilka äro sparsamma eller hvilka helt och hållet saknas; i sammanhang härmed är en beskrifning af naturförhållandena i en undersökt trakt alldeles oundgänglig för att rätt förstå dess fogel faunas sam- mansättning. Innan arterna uppräknas, lemnas derför några allmänna ornitologiska betraktelser samt en skildring af lan- dets utseende i de mera okända nejderna af Vyg- och Seg- osero. För önskade underrättelser om naturförhållandena invid floden Svir hänvisas till Elfvings i dessa „Meddelan- den" införda uppsats: „Anteckningar om vegatationen kring floden Svir". För naturen i trakterna nordvest om Onega har Norrlin, såsom bekant, redogjort i sin „Flora Karelise Onegensis". J) Öfvers. af Kgl. Vet. Akad. Förhandl. 1871. „Ornithologiska iakttagelser i Nordvestra Ryssland, sommaren 1869". 2) Dessa meddelanden äro under resp. arter anförda i „Finlands Foglar" II. Palmen & Wrigbt. Helsingfors 1873. 3) MaTepiajia äjih no3naHia Onefficitaro 03epa n OuOHejKCKaro Kpaa npeHMymccTceHHO irt n,oojiorH'iecKOin. oTHomeHiu. C:tt> IleTepöypri. 1868. 81 Från Svir flodens utflöde i Ladoga sträcker sig ända bort till den stora byn Sermaks ett vidsträckt, flackt delta- land, beväxt med Carex och Salix arter. Här erbjuder sig för ornitologen ett intressant fogellif. Flockar af Vanellus cristatus uppstämma sitt ängsliga skri på den vattensjuka marken ; i närheten vandra skygga representanter för si. Nu- menius; Totanus glottis, glareola och ochropus vada hviss- lande kring de dyiga pölarne och drillande flyger Actitis hy- poleucos längs vattenranden. För jägarens steg mellan höga, starrbeväxta tufvor flyga talrika Scolopacider upp. Uti vide- och albuskarne, uppfor vasstänglarne, klättra Cynchramus schoeniclus och Calamodyta schoenobamus. Ute på vattenytan simma arter af Anas, Colymbus och Evdytes. Utom dessa orten karakteriserande former kunna nämnas följande, som en och annan gång påträffas här: Tvinga alpina, Machetes pugnax, Ardea cinerea och Luscinia philomela. Det starka lätet af Botaurus stellaris hörde Meves i denna trakt och på myrar fann han här Limosa mgocephala allmän. Ett dylikt fogellif torde icke återfinnas vid Svir öster om Sermaks. Stränderna, som småningom närma sig hvarandra, blifva nämligen högre och erbjuda ej mer ett omtyckt tillhåll för vadare och simfoglar. På. den smala, strida floden, påhvil- ken ångbåtar och barkaser ständigt äro i rörelse, trifvas endast Stema hirundo, Larus canus, Actitis hypoleucos, Anas boschas och några andra. På en del ställen vidgar sig dock floden och omfattar med låga stränder en mängd buskbeväxta öar (t. ex. vid Nikola). Flere arter uppträda derför äfven här: Anas pe- nelope, acuta och crecca, Fuligula clangula, Colymbus rubricol- lis. Vid smärre insjöar, skogsträsk och bäckar anträffas Stema hirundo, Larus canus, Actitis hypoleucos, Totanus glareola och ochropus. Bland Sylvise artade foglar äro Lusciola phoeni- cura, Sylvia hortensis och cinerea, Phyllopneuste trochilus och rufa samt Calamodyta schoenobamus allmännast. Ej i lika hög grad allmänna äro Lusciola rubecula och Sylvia curruca; endast en och annan gång anträffas Sylvia atricapilla och Hypolais icterina. Uti al- och häggbuskarne på de björk- klädde kullarne vid Mjatusova anträffades Salicaria magni- rostris. Bland Parus arter äro borealis och cristatus de allmännaste; stundom anträffas Orites caudatus. Uti gran- skog nära Mandroga häckade Muscicapa parva. Mer eller mindre allmänna i närheten af Svir floden äro för öfrigt följande: Buteo vulgaris, Falco vespertinus, Picus major, Cuculus canorus, Corvus corax, cornix och monedula, Pica caudata, Lanius collurio, Passer domesticus och mon- tanus, Pyrrhula vulgaris, Loxia curvirostra, Fringilla ccelebs, spinus och linaria, Emberiza citrinella, Cynchramus schceniclus, Alauda arvensis, Anthus pratensis och arboreus, Motacilla alba och jlava, Oriolus galbula, Turdus musicus, iliacus (och pila- ris), Saxicola cenanthe och rubetra, Troglodytes europaius, Mu- scicapa grisola och atricapilla, Hirundo rustica, urbica och ri- paria, Cypselus apus, Caprimulgus europaius, arter af si. Te- trao och några andra. Mer eller mindre sällsynta äro: Pernis apivorus, Milvus äter, Strix brachyotus och tengmalmi, Picus leuconotus, minor och tridactylus, Tynx torquilla, Coracias gar- rula1), Corvus corone1), Garrulus glandarius och infaustus, La- nius excubitor, Carpodacus eryihrinus, Emberiza aureola, Cyn- chramus rusticus, Turdus viscivorus, Luscinia philomela^ Ac- centor modularis, Lusciniop)sis fluviatilis, Regulus cristatus, Ae- gialites minor, Vanellus cristatus, Limosa cegocephala, Tringa alpina, Machetes pugnax, Crex pratensis, Gallinula porzana, Ardea cinerea, Botaurus stellaris, Fuligula cristata och Co- lymbus cristatus. Af nyssnämda arter anträffades Luscinia philomela och Crex pratensis icke öster om Mjatusova. Vi förflytta oss nu till de trakter, som under den senare resan besöktes. Efter att hafva öfverfarit de redan nämda sjöarne norr om Povänets, vid hvilkas sumpiga, tallbeväxta stränder Cygnus musicus häckar, anländer man till en hög sandås vid stranden af Matkosero. Härifrån taga vattendra- gen en nordlig rigtning; den strax invid nyssnämda sjö be- lägna Teleka-osero sänder genom elfven med samma namn sitt strömmande vatten ned till Vyg sjön. I björkbuskar på den sumpiga marken invid Teleka sjön iakttogs Emberiza aureola, hvilken jag senare på sommaren fann äfven något *) Af Lilljeborg (p. 288) antecknad en gång vid Lodeinojepole. 83 sydligare vid Povänets; dessa lokaler utgöra tillsvidare de nordvestligaste fyndorterna för denna sibiriska fogel. Teleka floden torde vid vanlig vattenhöj d vara helt smal (c. 7—10 famnar); nu (i medlet af juni) hade den betydligt sväm- mat öfver sina bräddar; de här och der uppstickande frö- kapälarna af Caltha palustris och topparna af Salix buskar gåfvo till känna att strandängarna lågo under vatten; på andra ställen voro hela myrar förvandlade till sjöar och vikar. Vid randen af den vida floden syntes nästan en- dast löfskog; der bakom vidtog tallarnes mörka grönska. Trakten vid Karelskoj-Ostrov i sydöstra ändan af Vyg sjön var äfven till en god del utsatt för det starka vårflödet. De steniga, tall- och björkbeväxta „öar" som syntes här, be- funnos endast vara höjderna af större, öfversvämmade än- gar. I ornitologiskt hänseende egde trakten intet af intresse. Bland simfoglar syntes här Anas penelope, Fuligula niyra och clangula, Mergns serrator, Larus fuscus och canus samt Sterna (sannolikt hirundo); på de vidsträckta, öde myrarna på fasta landet öster om sjön hade Cygnus musicus sina ägg. Vyg sjön synes i allmänhet vara fullströdd med större eller mindre öar. Från de backiga „ holmarna" vid Karelskoj- Ostrov syntes större, skogrika öar vester ut. De öar i när- heten af Vyg elfvens utlopp som jag besökte voro torra, ända till stränderna beväxta med tät tallskog, något blandad med gran och björk; de smärre holmarna derstädes voro höga och bergiga och erbjödo derför lämpliga häckplatser för La- rus canus. Nadvoietsa by ligger på den höga sandås, som bildande en haltö skjuter ned åt söder mellan Vyg sjön och den lika benämda flodens utlopp. Lugnt flyter elfven ut ur sjön mel- lan höga, sluttande stränder, men någon verst längre ned i närheten af byn rusar vattnet med häftig fart mellan gran- beväxta klippor ned i Nadvoietsa-osero, hvarifrån vattenmas- san genom det kanske en verst långa Schavan fallet fort- sätter sitt lopp. Tallklädda moar, björkbeväxta backar, sum- piga granskogar och myrar omvexla här med hvarandra. Det nyssnämda, långa vattenfallet omgifves af starka sluttningar, som ända till vattenranden sträcka sina björkar, aspar och 84 rönnar; der och hvar i skogen träffas smärre berg. Fogel- faunan härstädes är ytterst enformig och torftig. I när- heten af forsarne vistades Anas crecca, Fidigula clangula, Mergus merganser, Larus canus och Actitis hypoleucos. Trak- ten för öfrigt karakteriserande foglar äro: Picus major, Garrulus infaustus, Fringilla calebs, Emberiza citrinella, Cynchramus schoeniclus och rusticus, Turdus iliacus, Lusciola phoenicura, Sylvia hortensis, Phyllopneuste trochilus och rufa, Parus borealis och cristatus, Muscicapa atricapillq/ m. fl. Omkring två mil söder om i fråga varande by utmynnar mellan kärr och tallbeväxta myrmarker floden Segotscha. Längre mot vester höjer sig marken, flodens stränder blifva högre och brantsluttande, vattnet strömmar ned genom ste- niga forsar. Ett par verst från utloppet utvidgar sig floden till den, enligt hvad det uppgafs, endast 2 — 21/2 famn djupa Lindosero. Sjön omgafs af låga, tallbeväxta myrar och små moar med tall och björk. Bland här förekommande häck- foglar må nämnas: Fringilla montif ring illa, Totanus glottis, Cygnus musicus och Anser segetum (1 par). Längre mot vester mötte nästan enahanda trakter; de ofta återkomman- de, bergiga och björkklädda forsarna vittnade dock om att marken betydligt höjde sig. Nästan omedelbart efter det den sista forsen passerats, gled båten fram mellan de högländta, bergiga, af resliga tallar prydda öar, Kalitschi-Ostrov, som ligga i nordöstra hörnet af Segosero. De klippiga strän- derna erbjuda icke någon tillflyktsort för simfoglar, h varför, om jag undantager någon enslig Fidigula clangula, knappt någon enda dylik syntes här. Vid Sondoli åter, i Segoseros nordvestra hörn, egde att annat förhållande rum. Vassbe- växta vikar, hvilkas sumpiga stränder äro omgifna af tall, gran, björk och vide, inskjuta här i kusten. Uti en af vi- karna utfaller en på många ställen utbugtad å, som genom sina än mer gräs- och vasshöljda bräddar gör nejden synner- ligen omtyckt af vattenfoglar. Uti och utanför dessa vikmyn- ningar anträffas Anas penelope och crecca, Fidigula clangula och nigra, Cygnus musicus, Colymbus rubricollis och smärre flockar af Fuligula glacialis, hvilken dock icke häckar här. Bland andra i denna intressanta nejd förekommande foglar 85 må nämnas Aquila chrysaétos, Pandion haliaetus, Astur ni- sus, Falco subbuteo och tinnunculus, Picus minor, Loxia piti/opsittacus, Cynchramus rusticus och Ampelis garrulus, af hvilken sistnämda art ett par anträffades. På den någon verst från fasta landet belägna, V2 svensk mil långa, bebod- da ö, som genomstrykes af en hög bergskedja, hvilken mot söder öfvergår i en brantstupande, tallbeväxt sandås, före- konirao Buteo lagopus och Parus sibiricus. Under färden från Sondoli till Maselga snedt öfver den vidsträckta Sego- sero syntes knappt någon enda ö, således tvärtemot hvad förhållandet var under resan öfver Vyg sjön. Trakten kring Maselga är kuperad och består af åkerhöjder och svedje- backar med klen björkskog; dälderna äro sumpiga och be- växta med vide och al. Längre bort från byn träffas dock af odling oberörda trakter; vid den ödsliga, af myrar omgifna sjön Vodsoma hade Cygnus musicus och Eudytes arcticus den 11 juli sina dunungar; i de sumpiga blandsko- garna i sjöns närhet vistades Strix passerina. I fråga va- rande by var det nordligaste ställe der Falco vespertinus antecknades. Vägen från Maselga till Povänets leder genom kupe- rade, vackra trakter. Höga, brantstupande, skogklädda bergskammar, sjöar, blandskogar och vidsträckta, högländta tallmoar, genom hvars sandbäddar en elf skär sin djupa få- ra, möta den resande. Närmare Povänets sänker sig landet betydligt, och invid sjelfva staden vidtaga åter sumpiga än- gar och kärrmarker. De orter jag besökte på Saoneshje i Onega utskjutande halfö erbjuda ej ornitologen synnerliga skördar. De tätt be- bodda, folkrika trakterna bestå, t. ex. vid Schungu, af ste- niga enrisbackar och smärre berg, omvexlande med älskogs- klädda ängar och smala vikar eller parallelt med dem för- löpande långsträckta sjöar. Vid Kuusaranta är stranden jemnare, ej så sönderskuren af djupt inträngande vikar; för öfrigt äfven här liksom vid Velikaja-guba buskbeväxta ängar och af sten öfversållade åkerhöjder. Fem verst söder om Kuusaranta finnas dock en stor och grof granskog, som det uppgafs, ända till 10 verst djup. Karakteriserande för sim- 86 fogelfaunan i dessa trakter voro de kullar af Fuligula ma- rila, som på hvarje ort anträffades. Cygnus mustens var bo- satt ännu så sydligt som vid Kuusaranta. Falco vespertinus syntes allmänt. Vid Velikaja-guba iakttogos årsungar af Falco lithofalcOj Garrulus glandarius och Oriolus galbula. Från den korta, af regn och blåst missgynnade, resan till nejderna nordvest om Petrosavodsk förtjenar framhållas Suunujärvi, vid hvars sandiga strand anträffades den 22 aug. på flyttning stadda skaror af Tvinga subarquata. minuta och temminckii. Intressant i ornitologiskt hänseende är en 10 — 15 verst norr om Petrosavodsk belägen större sjö, Logmosero, som genom ett mindre sund står i förbindelse med Onega. Denna sjö, mätande i längd och bredd några verst, är ytterst grund och till stor del beväxt med vass och säf ; dess södra sida omgifves af stora, sumpiga ängs- marker med vide-, al- och björkbuskar. Denna nejd sades vår och höst vara öfverfyld med sjöfogel skaror som här hvi- la sig efter sträckningen öfver Onega eller samla krafter till färden öfver den hafslika insjön. Nu, slutet af augusti och början af september, förekommo här endast skaror af Fu- ligula cristata, några vadarfiockar samt representanter för några Anas arter och Colyrnbus rubricollis. I buskarne vid stranden uppehöllo sig Phyllopneuste trochilus, Sylvia hor- tensis, cinerea och atricapilla samt Calamodyta schoenobaznuS) hvilka två sistnämda arter jag icke såg annorstädes under min senare resa. Från sjelfva granskapet af Petrosavodsk må särskildt ihågkommas det intressanta fyndet af Muscicapa parva. Af de arter som blifvit antecknade från nejderna kring Svir återfann jag icke under min nordligare resa följande: Pernis apivorus, Strix brachyotus och tengmalmi, Picus leuco- notus, Iynx torquilla, Lanius collurio, Coracias garrula, Cor- vus corone, Carpodacus erythrinus, Loxia curvirostra, Tur- dus viscivorus, Luscinia philomela, Accentor modularis, Syl- via curruca, Hypolais icterina, Lusciniopsis fluviatilis, Salica- ria magnirostris, Orites caudatus, Vanellus cristatus, Limosa cegocephala, Tringa alpina, Crex pratensis (skall enl. Giin- ther dock förekomma vid Petrosavodsk, ehuru den ej 1876 87 derstädes blifvit hörd), Ardea cinerea, Botaurus stellaris, och Colymbus cristatus. Bland arter som endast under den senare resan blifvit anträffade må nämnas: Buteo lagopus, Falco lithofalco, Strix passerina, Loxia pityopsittacus, Ampelis garrulus, Parus Si- biriens, Cygnus musicus, Anser segetum, Fuligula marila, ni- gra och glacialis, m. fl. Redan föreliggande material torde visa att de under- sökta trakterna ligga inom ett område der den skandinaviska faunan möter de första representanterna för andra fauna om- råden. Falco vespertinus, Carpodacus erythrinus, Cynchra- mus rusticus och Oriolus galbula, väl bekanta från Finlands ostligare delar, men högst sällsynta gäster inom den skan- dinaviska faunan för öfrigt, förekomma i dessa nejder oftare. Den nordryska (sibiriska) faunan, som längre öster ut, vid Onegas och Dvinas floddalar, representeras af Emberiza pu- silla, Terekia cinerea och Loxia leucoptera1), sänder som ut- poster till Onega området Emberiza aureola och Phyllo- pneuste borealis. Naturförhållandena lägga intet hinder i vä- gen för östra och mellersta Europas fauna att åt trakterna vid Svir gifva en sydlig prägel. Så förekomma härstädes bland andra Salicaria magnirostris, Lusciniopsis jluviatilis, Limosa a?gocephala och Muscicapa parva, hvilken sistnämda blifvit anträffad ända upp vid Petrosavodsk. Fortsatta och mera omfattande undersökningar af den intressanta sträckan, från Ladogas och Onegas sydspetsar i söder till Hvita haf- vets djupt nedträngande vikar i norr, från Finlands redan kända fauna område i vester till trakterna vid Dvina floden i öster, skola säkert lemna ett rikligt stoff för studier i an- tydt syfte. *) Se Lilljeborgs och Meves' i det föregående citerade arbeten. Aquila chrysaetos (L.). Iakttagen vid Segosero (Kalitschi- Ostrov, Sondoli). Haliaetus albicilla (L.). Sannolikt var det denna art jag såg vid Velikaja-guba (Onega); Meves (p. 769) fann den äfven vid samma sjö. Pandion haliaetus (L.). Varseblefs vid floden Teleka (norr om Onega), Segosero (Sondoli) och Kendjärvi. Buteo vulgaris Bechst. Observerad vid Svir, Onega (Kuu- saranta, Velikaja-guba), Kivatsch, Tiudie (nordvest om Onega), m. fl. st. B. lagopus (Brunn.). Sågs den 7 juli 1876 kretsa öfver den höga bergskedjan på Sondoli ö i Segosero. Pernis apivorus (L.). Ett ex. sköts vid Vosnessenje (Svir); Lilljeborg (p. 272) fann den „ allmän i skogarne från Ladeinopole till Dwinan". Milvus niger Briss. Sedd endast en gång vid Voronova (norr om Petrosavodsk); Meves (p. 768) träffade den vid Svir (Sermaks). Falco subbuteo L. Skjuten vid Ladogas östra strand; under senare resan anträffades den ofta såväl vid Vyg- och Segosero som vid Onega m. fl. st. F. vespertinus L. Under resan längs Svir observerades denna art vid Gorki och Mjatusova. Den 13 juni 1875 fann jag under vandringen genom en af myrar om- gifven tallmo på förstnämda ort ägg af denna fogel i en ihålig tall, 3 famnar från marken. Äggen, 4 till antalet, lågo så godt som på det hårda träet, ty en- dast några få grässtrån tjente som underlag.1) >) Enl. Degland & Gerbe (Ornith. Europ., Torne I, p. 90) lägger denna art sina ägg i skatbon, i höga träd vid skogskanter och någongång äfven på hustak. 89 Af de gamla foglarne som skötos vid boet öfver- ensstämde hanens dimensioner med de som Meves lemnat för en hane från Andoma (se mått-tabellen här nedan); honan var något mindre och hade färgen på fötterna, vaxhuden och isynnerhet på ögonlocken och ögonkanterna blekare än densamna hos hanen. Under min senare resa fann jag denna art vid Segosero (Maselga), på halfön Saoneshje i Onega samt vid Kendjärvi. Vid Schungu sköts den 21 juli en hane i öfver- gång från ung- till gammal drägt. Fjäderbekläd- naden afviker hos detta ex. betydligt från densamma hos den gamla hanen. Den blågrå öfversidan har svagt rostbruna fjädrar i nacken, på halssidorna och på pannan vid näbbroten; de innersta, långa arnopennorna äro ofvan af betydligt ljusare färg än ryggen, nämligen gråa med ljusare fjäderkanter och fläckiga eller bandade af gråblått och svagt rost- brunt. Den blekare undersidan eger starkt roströda, eller till en del roströda, fjädrar på bröstet, här och der på underlifvet och på kroppssidorna. De bly- gråa vingpennorna hafva på infanen stora, aflångt runda, hvita fläckar eller tvärband (hvilka band hafva den mot spolen vettande ändan med rostbrun anstrykning). Härigenom synes vingen, så när som på de undre blå vingtäckarna, undertill hvit tvär- bandad. Ett afbrott uti dessa strimmor bilda dock de 5:te och 6:te handpennorna på hvardera vingen, hvilka ej ännu ega sin normala längd, utan med c. 40 m. m. öfverskjuta de jemnhöga armpennorna; de äro nämligen helt och hållet gråblå, af ryggens färg, d. v. s. sådana de äro hos den fullt utbildade gamla hanen. Stjerten, som innanför spetsen har ett smalt, mörkare band, är enfärgadt svartblå med undantag af 3 pennor, deribland de tvänne näst yttersta, hvilka ega talrika, c. 7 m. m. breda, rostbruna tvärband, påmin- nande sålunda om färgteckningen hos honans stjert. En annan hane, likaledes i öfvergång från ung- till gammal drägt, ehuru i ett något längre kommet sta- 90 dium, fälde jag den 10 aug. vid Velikaja-guba. Följan- de afvikelser från den nyss beskrifna fogeta må näm- nas: detta ex. saknar rostbruna fjädrar på hufvudet och i nacken ; på bröstet finnas endast några till en del rostbruna fjädrar. De öfre blå vingtäckarna med inblandade, talrika, gråbruna fjädrar. Af handpennorna äro redan de 5:te, 6:te, 7:de och 8:de helt blåa, dock ännu ej fullt utvuxna; 3 — 4 st. af armpennorna hafva likaledes blifvit ersatta af sådana som tillhöra den utbildade hanens drägt. Af stjertpennorna äro 6 (de 3 yttersta å hvardera sidan) tvärbandade. Fogeln uti nyss beskrifven öfvergångsdrägt ser synnerligen hoplappad ut; det vill synas som om fjädrar af en helt annan fogel blifvit instuckna bland dess ving- och stjertpennor. Hufvudet och bålen antaga först de äldres färg; på bröstet synas längst rostbruna fjädrar qvardröja. Vingarnes och stjertens pennor tyckas ungefär samtidigt ombytas. Iris, näb- ben och näbbhuden, fötterna och klorna, hos dessa exx. hade de gamla foglarnes färg; hos det senare ex. var dock näbben ljusare gul och klorna bleka. För att visa huru ringa skilnad det är i afseende å storleken mellan q och $ meddelas här nedan måtten af 6 af mig fälda exx., samt af en hane, skjuten af Meves (p. 767) vid Andoma. M W O: a. B < 0 (Kl O1 M CD Näbben H CO a ö Mellant. Baktån. < a' oq p CO CD >-S o Lokal. från pann. från munv. i d 300 730 15 18 28 24+9 11+9 245 127 Andoma (Meves) 2 d n ä S t a n sam m a m ° A. a t t. Svir (Gorki). 3 CD B Tårna. < B <*} B a B Ving- bredd. från pann. från munv. mellant. baktån. 151 140 13 13 11 19 18 17,5 21 20 19 12+5 12+4 11+4 7,5+6 8+5 6+5,5 62 64 58 54 49 196 192 183 Iris var hos dessa exx. gulgrå. I likhet med Meves (p. 753, not.) anse vi den af Lilljeborg lemnade figuren hafva „allt för mörk Öfversida". Troglodytes europcBus Vieill. Iakttogs vid Svir (Mandroga, Nikola, Vosnessenje) och Kivatsch (norr om Petro- savodsk). Phyllopneuste trochilus (L.). Allmän under begge resorna. Ph. rufa (Briss.) — Ph. abietina (Nilss.). Anträffades all- mänt vid Svir samt vid Onega, Vyg- och Segosero. Ph. borealis (Bias.). Detta species skall, enligt kvad Meves i bref underrättat Har v ie Brown, af löjtnant Sandebergs sam- lare blifvit funnet i „Norra Onega" sommaren 1876. Se „On the Distribution of Birds in Nortb Russia II. By J A. Har- vie Brown" (Ann als and Magazine of Natural History for July 1877, p. 134). 97 Regnlus cristatus CharL Sågs icke under resan längs Svir; Meves (p. 761) träffade den dock vid Lodeinojepole. Under nordligare resan fann jag den vid Petrosa- vodsk och Povänets (Onega). Petrus cristatus L. Sågs ofta vid Svir (Sermaks, Gorki, Man- droga, Nikola); för öfrigt anträffades den vid Vyg sjön (Nadvoietsa), Segosero (Maselga) och Onega (Po- vänets). P. borealis De Selys. Allmän under begge resorna. P. sibiricus Gmel. Anträffades vid Segosero (Sondoli; flyg- vuxna ungar den 7 juli), samt vid Onega (Povänets). Orites caudatus (L.). Vid Mandroga (Svir) påträffades den 12 — 14 juli 1875 tvänne kullar. Annorstädes såg jag icke denna art. Ampelis garrulus L. Ett par anträffades den 6 juli 1876 på en tallbeväxt mo vid Sondoli (Segosero). Muscicapa atricapilla L. Sågs ofta såväl vid Svir (Man- droga, Nikola, Vosnessenje), som vid Vyg-, Lind- och Segosero samt vid Onega. M. grisola L. Förekom såväl vid Svir som vid Vyg sjön, Segosero och Onega. M. parva Bechst. Denna sällsynta och litet kända fogel anträffade jag den 14 — 16 juli 1875 3 — 4 verst söder om Mandroga vid Svir samt den 4 sept. året derpå vid Petrosavodsk. x) Vid Mandroga, der en hel familj påträffades, hade fogeln sitt tillhåll nära markenien tät, svår- genomtränglig samling af något mer än manshöga granar, hvilka omslötos af en större granskog. Min uppmärksamhet fastades vid densamma genom dess l) Enl. Degland & Gerbe (Ornith. Europ., Torne I, Paris 1867, p. 585) bebor denna fogel Ungern och omgifningarna af Wien. På samma ställe citeras dock Bonaparte's 1851 uttalade åsigt att densamma „habite essentiellement ces localités et beaucoup d'autres de 1'est de 1'Allemagne et surtout de 1'Europe". I museet i St. Pe- tersburg såg jag exx. skjutna vid denna stad, och enligt mundtligt meddelande af konservator Russow skall denna art derstädes vara erhållen flere gånger. 7 98 läte, som kanske kan uttryckas med : först ett starkt, något bvisslande „hvi, hoi", och derpå ett „serr, zerru, påminnande om det af Troglodytes europceus eller af Lusciola rubecula. Foglarne visade föga skygghet; den gamla hanen tog dock slutligen sin till- flykt till de höga träden i den närgränsande, större skogen. De tre ungarne, som nyss torde hafva fla- xat ur boet, hoppade med upprätt stjert från gren till gren helt nära marken. Vid Petrosavodsk träf- fade jag endast en ensam hane uti en tät, mindre granskog. Enligt Naumann deremot (Naturg. d. Vögel Deutschl., 2. Theil, Leipzig 1822, p. 243 & 244) håller sig denna art „immer in den Baumkronen" och „fiattert von einem diirren Zweige zum andern in den obern Aesten der Bäume umher och kömmt nur selten in die niedrigen Zweige uud Gebiische". Uti Th. XIII, 1846, Nachträge, säger samme förf. att denna fogel „in den Zugperioden" — — — — „zeigt sich, gleich andern Fliegenfängern, auf der Spitze eines eben nicht hohen Gestrupps sitzend" — — — — , men att „er in der Fortpflanzungszeit mehr in den Baumkronen sich zu nähren versteht". Degland & Gerbe säga (uti Ornith. Europ., Torne I, Paris 1867 p. 586) att denna art „niche sur les arbres, å 1'appui des grands troncs". De vid Mandroga tagna ungarne, som nyss lem- nat boet, ega följande utseende: De svartgråa fjä- drarna på hela öfversidan äro i spetsarne försedda med stora, rostgula fläckar, i följd hvaraf fogeln ofvan är starkt spräcklig af svartgrått och rostgult. I ögon- och örontrakten äro fjädrarna nästan helt och hål- let rostgula. Undertill är ungen orent ljusgrå med rostgul anstrykning; de undre stjerttäckarna äro dock rent hvita. Stjertpennorna af samma färg som de gamlas. Vingarne, något mörkare än de gamlas, hafva de inre pennornas yttre kanter rostgula samt öfra täckfjädrarna af samma färg som ryggens fjä- 99 drar. Tarsen och tårna äro på främre och öfre si- dan gråa, på bakre och undre sidan jemte knäleden vackert gula. (Hos de gamla foglarne äro dessa delar rent svarta). Näbben of van violett, isynnerhet mot spetsen, under gulaktig med violett spets. (Hos äldre foglar är näbben ungefär lika tecknad, ehuru öfversidan är mörkare). Iris brungrå. Längd: ha- nen 120, honan 115 m. m. Dimensionerna för en gammal hane voro : längd 135; vingbr. 210; näbben från pannan 9, från mun- vinkeln 15,5; tarsen 15; mellantån 10+4, baktån 6-|-4; vingen 70; stjerten 50 m. m. En gammal hona visade nästan samma mått, men mätte i längd 120 och i vingbr. 203 m. m. Hirundo rustica L. Allmän under begge resorna. H. urbica L. Ofta sedd under begge resorna, ehuru ej så allmän som föregående. H. riparia L. Allmän vid Svir; för öfrigt anträffad endast vid Schungu (norra Onega). Cypselus apus (L.). Allmän från Svir till Vyg sjön. Caprimulyus enropceus L. Iakttagen flere gånger vid Svir (vid Gorki ägg den 13 juni); för öfrigt observerad en- dast vid Petrosavodsk och norr om denna stad (Suu- nun suu). Vid Schtjeliki (nära Svirs utflöde ur 0- nega) anträffades den 9 juli 1875 på en spång ge- nom en tallmo en nysskläckt unge; skalen lågo qvar i närheten och ur det bredvid liggande ägget fram- stack redan näbben af den andra ungen. Den nyss- kläckta ungen, som låg nästan orörlig med indraget hufvud och ej förmådde stödja sig på fötterna, egde följande utseende: Ungen helt och hållet dunklädd, med undantag af ryggen, bakhalsen närmast ryggen, en del af kropps- sidorna under vingarne och trakten af knävecket inåt, hvilka delar äro bara. Benen dunklädda till om- kring halfva tarsen, dock med baksidan af tarsen bar. — Ofvantill är ungen spräcklig af svart och grått med en dragning af gult; framhufvudet, med 100 undantag af en mindre svart fläck ofvanför roten af näbben, utan svart; framför hvartdera ögats främre kant dock en svart fläck. Den tätt duniga undersidan enfärgad (ofläckad), ljusgrå, något stötande i gult, med undantag af strupen och framhalsen, som äro något mörkare, isynnerhet den förra. Fötterna ljus- gråa med plåtkanterna på tårna af än ljusare grå färg, i följd hvaraf tårna synas vackert tvärbandade; klorna skiftande i violett. Näbben svart med hvit kalktagg och ljusa näsborrar. Iris brun. Kropps- längd 67 m. m. Columba palumbus L. Observerades vid Petrosavodsk och i trakterna norr om denna stad (Voronova, Kend- järvi). Lagopus subalpina Nilss. Sågs af reskamraten J. Sahlberg vid Gorki (Svir) och af mig vid Vyg sjön. Tetrao urogallus L. Vid Vyg sjön (Karelskoj-Ostrov) an- träffades ägg den 19 juni; sågs vid Lindosero. T. tetrix L. Såväl vid Svir som vid Vyg sjön, Segosero, Petrosavodsk m. fl. st. T. bonasia L. Såväl vid Svir som vid Vyg sjön, Segosero, Petrosavodsk, m. fl. st. Perdix cinerea Charl. Enl. Kessler (p. 24) skall rapphönan omkring 1840 för första gången visat sig i trakterna af Petrosavodsk. Samme författare säger att Perdix colurnix (L.) uti årsberät- telsen för Olon. guvernementet för år 1867 finnes upptagen såsom stundom förekommande ända upp vid Povänets (norra Onega); enl. jägares utsago skall dock sistnämda art, till- lägger Kessler, aldrig stigit så högt mot norden som till trakterna af Petrosavodsk. Charadrius apricarius L. Vid Nadvoietsa (Vyg sjön) sköts ur en flock af 3 st. en hona den 22 juni 1876. Åegialites hiaticula (L.). Denna art fann jag ingenstädes; dock skall J. Sahlberg (Finl. Fogl. II. p. 86) funnit den häckande vid Segosero. De ställen jag besökte vid denna sjö egde icke för denna fogel lämpliga stränder. Ae. minor (Mey. & Wolf.). Anträffades vid Ladogas östra strand (Humbaritsa); vid Maudroga (Svir) häckade den i mängd vid en uttorkad bäck. Under senare resan observerades denna art endast vid stranden af 101 Suunujärvi den 22 aug. (Se noten till Tr. subar- quata). Vanellus cristatus L. Vid Sermaks (Svir), der äfven Meves (p. 772) funnit arten allmän, anträffades flere flockar den 23 juli 1875. För öfrigt icke observerad. Numenius arquata L. Anträffades på flere ställen, t. ex. vid Nikola (Svir) och Schungu (Onega). Limosa cegocephala L. Denna fogel, som Meves (p. 773) fann på stora myrar vid Sermaks (Svir), såg jag ingenstädes. Scolopax rusticola L. Tvänne exx., fångade med snara, öfver- kom jag på torget i Petrosavodsk den 9 sept. Pal- men säger i Finl. Fogl. II. p. 229, att morkullan ., enligt Kessler är obekant för innevånarne i Olonets' ska guvernementet". Denna uppgift torde härleda sig från en origtig tolkning af det ryska originalet. Kessler uppräknar icke i sitt arbete några särskilda arter af si. Scolopax, emedan han säger sig sakna bestämda uppgifter derom af befolkningen, som icke sysselsätter sig med jagt på i fråga varande foglar. Han tillägger slutligen (p. 27) att de skilda benäm- ningarna på hithörande arter äro helt och hållet okända för invånarne. En i Petrosavodsk boende jägare, som kallade denna art „ skogssnäppa", sade sig en och annan gång hafva erhållit densamma. x) S. gallinago L. Förekom talrikt på de sumpiga slätterna vid Sermaks och Gorki (Svir), isynnerhet på först- nämda ställe. Iakttogs äfven på lämpliga lokaler vid Kosolma och Voronova (norr om Petrosavodsk). •S. gallimda L. Af denna art har Gunther egt ett ex. från Petro- savodsk och J. Sahlberg har funnit den häcka i trakten af Vyg floden. (Se Finl. Fogl. II. p. 244). Sannolikt före- kommer denna art, och kanske äfven Scolopax major Gmel., i af mig besökta trakter, t. ex. vid det för arter af detta *) Uti den af Blasius lemnade uppgiften att ryssarne kalla de flesta „ strån dfoglar" „Kullik", instämma vi äfven; förnämligast gäller dock denna benämning för Numenius, såsom den för dem mest känn- spaka vadare. Scolopax rusticola tilldelades äfven detta namn och en Machetes pugnax uppgafs heta „petuschok"; ögonblicket derpå var dock sagesmannen färdig att omsvänga namnen för dessa foglar. 102 slägte utomordentligt gynsamma Sermaks (Svir), ehuru de i följd af sitt lefnadssätt äro svåråtkomliga för en jägare utan hund Tringa subarquata Temm. Den 22 aug. 1876 träffade jag tvänne mindre flockar af denna art på en låg sand- strand af Suunujärvi, i närheten af det ställe der Suu- nujoki inflyter i densamma, vid det s. k. Suunun suu. l) Vadande i det låga vattnet sysselsatte de sig ifrigt med plockande och flyttade sig endast några fam- nar längre bort hvarje gång någon ur deras hop blef skjuten. Af de fälda exx. voro 6 hanar och 2 honor. T. minuta Leisl. En flock af 8 st. mindre Tringa arter an- träffades på samma ställe och på samma tid som föregående art; de voro betydligt skyggare än denna. Trenne ur flocken fälda exx. (2 hanar och 1 hona) tillhörde i fråga varande art, det fjerde ex. var en T. temminckii Leisl. T. temminckii Leisl. En hona af denna art och ett ex. af föregående species skötos i samma skott ur ofvan- nämda flock af TV. minuta. 71 alpina L. En enstaka hane sköt jag den 19 juli 1875 vid Sermaks (Svir). Machetes pugnax (L.). Iakttagen några få gånger; den 20 juli 1875 vid Sermaks (Svir); en ung hona vid Kuu- saranta (Onega) den 3 aug. 1876, samt utbjöds till salu på torget i Petrosavodsk den 9 aug. s. å. Totanus glottis (L.). Anträffades ofta; vid Svir (Sermaks, Gorki, Mandroga ; å sistnämda stället sköts en unge den 12 juli); vid Vyg- och Segosero, Lindosero (der ett par häckade), Onega och Voronova (norr om Pe- trosavodsk). 71 glareola (L.). Ofta iakttagen såväl vid Svir (Sermaks, Gorki, Vosnessenje), som vid Vyg sjön, Lind- och Segosero samt Onega. T. ochropus (L.). Förekom icke sällan vid Svir (Sermaks, Mandroga, Mjatusova, Vosnessenje); de tvänne sist- J) Suunujärvi är belägen c. 8 verst söder om den stora sjön Sandalijärvi och c. 50 — 60 verst norr om Petrosavodsk. 103 närada ställena voro häckningsplatser. För öfrigt anträffad vid Onega (Kuusaranta, Velikaja-guba) och Voronova (norr om Petrosavodsk). Actitis hypoleucos (L.). Allmän under begge resorna. Crex pratensis Bechst. Endast iakttagen vid Gorki och Mja- tusova (Svir). Af Lilljeborg (p. 299) observerad vid Lodeinojepole (Svir). Giinther omnämde att den nog förekommer vid Petrosavodsk, ehuru han ej som- maren 1876 hört någon derstädes. Ovtygometra porzana (L.). Denna art hörde jag endast en gång den 3 — 11 juli 1875 vid Vosnessenje (Svir). J. Sahlberg fann den vid Dvoretz, något nordligare än Petrosavodsk, den 19 aug. 1869. (Se Finl. Fogl. II. p. 269). Grus cinerea Bechst. Anträffades vid Svir, Lind- och Sego- sero samt på flere ställen vid Onega. Vid Povänets sågs en flock af 17 — 18 st. styra kurs söder ut re- dan den 22 juli. Ardea cinerea L. Den 23 juli 1875 träffade jag trenne st. på en sandig strand vid Svir, några verst öster om Sermaks. Botaurus stellaris (L.). Denna fogel fann jag icke; Meves (p. 784) hörde den vid Sermaks (Svir). Larus fuscus L. Förekommer vid Onega och i ett och an- nat par äfven vid Vyg-, Lind- och Segosero samt norr om Petrosavodsk vid Kend- och Sandalijärvi. J. Sahlberg (Finl. Fogl. II p. 607) fann den kläcka vid Vyg sjön. L. canus (L.). Förekommer längs hela Svir floden, der den, såsom fallet var t. ex. vid Gorki, i brist på klippor lägger sina ägg på den låga, sumpiga stranden på en bale af Scirpus och Carex. Utom vid Onega, der den allmänt förekommer, häckar den på de bergiga holmarne i Vyg sjön och ses äfven vid smärre in- sjöar. Sterna hirundo Gmel. Allmän både vid Svir och Onega. Såväl vid förstnämda flod (Nikola) som vid Onega 104 (Schungu, Kuusaranta, Velikaja-guba) nedskötos exx. till undersökning och befunnos de alla tillhöra denna art, icke St. macroura Naum.; båda upptagas dock af Kessler (p. 26) såsom förekommande vid Onega. Sannolikt var det äfven arten hirundo jag såg vid Vyg sjön; från Segosero har jag ingen Sterna an- tecknad. Cygnus musicus Bechst. Anträffades under senare resan ofta; vid sjöarne norr om Povänets, vid Vyg sjön (Ka- relskoj-Ostrov), på flere ställen vid floden Segotscha, vid Segosero (Sondoli, Maselga), samt vid Onega (Kuusaranta). På en vidsträckt, öde flackmosse vid Karelskoj- Ostrov hittades ett bo den 19 juni. Boet, gjordt af mossa och omkring en aln högt, låg på en mindre tufva, som helt och hållet omgafs af en 15 — 20 al- nar bred vattenränna; det innehöll 3 st. af mossa öfvertäckta ägg. Foglarne förekommo ej i närheten, utan höllo sig på den en verst från häckningsplatsen belägna Vyg sjön. Vid Maselga träffade jag dunungar den 11 juli. 7 verst från denna by ligger i en vild trakt en min- dre sjö, Vodsoma kallad, vid hvilken årligen ett par svanar häcka. Till ett hörn af den trekantiga sjön gränsade en myr, genom hvilken det smutsiga, djupa vattnet mellan tufvor, rötter och torra trädstammar sökte sig ett utlopp. I detta svårgenomträngliga snår, der man hade svårt att komma fram vare sig med båt eller till fots, uppehöilo sig 4 dunungar. De sökte, simmande med sträckta halsar i en skock, gömma sig bakom de höga tufvorna och gåfvo icke något ljud ifrån sig. De gamla foglarna, som voro mycket smutsiga, höllo sig en stund oroliga på 10 — 20 stegs afstånd från båten, hvarefter de flögo ut till den närbelägna sjön. Måtten för en af ungarne, som alla voro af samma storlek, äro följande: längd c. 350; näbben 105 från pannan 25, — från munvinkeln 33,5; tarsen 38; mellantån 41— f-7 m. m. Den tätt dunklädda ungen, som ej ännu visade spår af öfvergång till annan drägt, egde följande utseende: hufvudet, halsen och öfre kroppsdelarne vackert gråaktiga, hakan och fram- sidan af halsen dock något hvitaktiga; undre kropps- delarna för öfrigt hvita. (Halsen framnedtill på samtliga exx. med rostbrun anstrykning, hvilken rostbruna färg äfven fläckvis finnes längs kroppens sidor; denna färg torde åstadkommas af det smut- siga vattnet, uti hvilket ungarne vid denna period vistas). Benen enfärgadt bleka, klorna likaså, men med mörk anstrykning. Näbben ljusblå, mot spet- sen mörkare, vid roten köttfärgad. Iris mörkblå. Fötternas och simhudens färg hos de gamla foglarne var hos ett ex. helt och hållet svart, hos 3 andra exx. likaledes svart, men derjemte något matt gulspräcklig eller stötande i gulgrått. Vid Kuusaranta i norra Onega torde svanen äfven häcka; det par jag såg derstädes den 1 aug. 1876 hade min reskamrat några dagar dessförinnan sett åtföljas af 3 ungar; allmogen på stället berät- tade äfven att något par "hvarje sommar kläcker på den midt emot belägna ön. Anser segelum (Gmel.) z=z Anser arvensis Brehm. På en myr invid ett träsk, som hade sitt utlopp till Lindosero, anträffade jag den 27 juni 1876 en familj af denna fogel. De gamla höjde försigtigt sina hufvuden öfver det höga Cassandra- och Ledum riset, när de märkte att fara var på färde, och ådrogo sig härigenom jä- garens uppmärksamhet. När denne begynte förfölja dem, sökte de nedhukade smyga sig undan mellan de höga tufvorna. Först på 20 — 30 stegs håll togo de till flykten; de 4 små dunungarne försökte pi- pande arbeta sig fram på den tufviga marken, två af dem sprungo ned i det närbelägna träsket, utan att dock dyka ned deruti. /\$ L I B R A R 106 Dimensionerna för de gamla foglarne voro: Längd 760 834 m. m. Näbbens \ sidosnibben 51 58 „ „ största längd till / munvinkeln 56 65 „ „ Näbbens största bredd .... 25 — „ „ Tarsens längd 69 86 „ „ Mellantån med klo 85 92,5 „ „ Baktån „ „ 25 30 „ „ Vingen från leden 450 495 „ „ Stjertens längd 135 140 „ „ Hos såväl hanen som honan öfverskjuta de hop- lagda vingarne stjerten med 18—20 m. m,1). Om den tillvaratagna honan finnes antecknadt: iris brun; föt- terna gulröda; några klor helt och hållet mörka, andra med främre hälften ljus eller också helt och hållet ljusa. Näbben gul med undantag af följande delar som äro svarta: de begge näbbnaglarne, ryggkölen, en ojemn, fläckig ring kring roten, hvilken ring på näbbens undersida mellan de till sin inre hälft svarta underkäksgrenarne dock endast eger en mörk an- strykning; vidare svarta äro några fläckar från näbb- ryggen till näshålorna. Hanen hade iris och fötterna af samma färg som honan; klorna voro likaså än ljusa än mörka, med dessa färger stundom fördelade på hvar sin längs- sida af samma klo. Hanens tänder i öfverkäken voro 26 — 27, de innersta ytterst små. Dunungarnes färg öfverensstämde med den be- skrifning som M. v. Wright (Finl. Fogl. II. p. 322) lemnat af en dundrägt af Anser cinereus Mey. De- samme hade iris brun, näbben enfärgadt svartgrå; *) Naumann säger (Naturg. d. Vögel Deutschl, 11 Theil, Leipzig 1842, p. 278): „die Fliigelspitzen reichen nicht ilber das Schwanzende hinaus. bei Jungen kaum bis au dasselbe." Nilsson åter (Skaud. Fauna. 2 del. 2 haft. 1858, p. 396): ., vingarna oftast längre än stjer- ten". 107 fötterna voro gulgråa med svartaktig simhud och svarta klor. En unges dimensioner voro: längd 356; näbbens största längd till sidosnibben 26, till munvinkeln 29; öfverkäkens största bredd 17; tarsens längd 54; mel- lantån med klo 57,5 m. m. Ungarnes mage innehöll sand, gräs och blommor af Vaccinium uliginosum. Gäss träffade jag icke annorstädes än vid Lind- osero, der endast ofvannämda par häckade. Kess- ler säger (p. 25) att gässen häcka, enligt hvad till hans vetskap kommit, alls icke i guvernementet Olo- nets, eller möjligtvis i dess nordligaste delar. Anas boschas L. Anträffad såväl vid Svir som vid Onega. J. Sahlberg (Finl. Fogl. II. p. 383) anför den från Vyg sjön. A penelope L. Häckade såväl vid Svir som vid Vyg- och Segosero. Den 5 juli sköts vid Sondoli en hona, som fullkomligt liknade en hane i sommardrägt. *) A. acuta L. En hona sköt jag vid Nikola (Svir) den 1 juli; en annan vid Kuusaranta (Onega); J. Sahlberg (Finl. Fogl. II. p. 408) fann ungar af denna art vid Segojoki (— floden Segotscha). A querquedula L. Denna art såg jag icke, oaktadt jag sökte den på samma lokaler, Tiudie och Segosero, der J. Sahlberg (Finl. Fogl. II. p. 415) fann den häckande; endast följande art kunde jag upptäcka på dessa orter. A. crecca L. Anträffades allmänt; vid Svir, Vyg- och Sego- sero, Onega, m. fl. st. Fuligula cristata Steph. Påträffades i början af sept. vid Petrosavodsk. Af Meves (p. 782) funnen vid Svir (Sermaks). F. marila (L.). Denna art fann jag häckande på flere stäl- len på halfön Saoneshje i norra Onega ; vid Schungu förekommo i en större sjö 3 — 4 kullar den 25 juli; vid Kuusaranta uppehöllo sig likaledes flere kullar den 28 juli, och enahanda var äfven förhållandet vid Velikaja-guba den 4 aug. Den var å dessa orter *) Dylika undantags förhållanden omtalas äfven i Finl. Fogl. II. p. 395 & 396. 108 den allmännaste simfogel. På torget i Petrosavodsk utbjöds den äfven i början af sept. *) Vid Schungu tillvaratogos nyss kläckta dunungar, mätande i längd 1 50 m. m. och till färgen fullkomligt öfverensstämmande med den af Meves lemnade be- skrifningen af en unge från Öland. 2) På samma ställe anträffades samma dag en kull med i utveckling be- tydligt längre komna ungar. Desse, redan egande en längd af 330 m. m., voro visserligen ännu nästan helt och hållet i dundrägt, men nyss utväxta fjädrar på kroppssidorna under vingarne, på skuldrorna, och de ytterst små stjertpennorna erinrade dock om de gamlas fjäderdrägt. Deras färger voro på långt när ej så rena, vackra och glänsande som de, hvilka ut- märka de nyss kläckta ungarne; det hos desse sist- nämde gulgröna underlifvet var hos de i utveckling längre komna ungarne ljusgrått med gul anstrykning; desse hafva äfven näbben något mörkare, med un- dersidan endast mellan käkgrenarne gul. I en kull syntes 5 ungar, i en annan 3; en tredje gång hade tvänne honor, hvardera åtföljd af 4 ungar, slagit sig ihop till en kull. I allmänhet voro foglarne föga skygga och höllo sig alltid invid vass- beväxta, bebodda stränder, tydligen bevis för att de från allmogens sida ej voro utsatta för jagt. De större ungarne döko efter modrens exempel förträff- ligt; de små såg jag deremot icke dyka. Desse sist- nämde hade växtfrön och sand i magen; hos en af de större ungarne fann jag i matstrupen 4 st. ända till 19 m. m. breda, hela Planorbis corneus; i magen hade detta individ skal af nämda snäcka samt en Donacia. F. clangula (L.). Förekommer vid Svir samt isynnerhet allmänt *) Den af Palmen i Finl Fogl. II. p. 516, not. uttalade förmodan, att Blasius' fynd af denna art vid södra Onega skulle hänföra sig till på flyttning stadde individer, torde efter kännedom om ofvannämda häckplatser förlora något i antaglighet. 2) Denna beskrifning finnes citerad i Finl. Fogl. II. p. 514. 109 häckande vid Vyg sjön, Lind- och Segosero, m. fl. st. F. glacialfs (L.). Vid Segosero (Sondoli) såg jag några smärre flockar (3 — 4 individer i hvarje, såväl hanar som honor) den 4 —6 juli 1876; en den 6 juli skju- ten hane hade de mellersta stjertpennorna ej mer än 5 — 6 m. m. längre än de öfriga pennorna. Iris var hos de skjutna exx. gulbrun. Befolkningen på stället berättade att några al- lor hvarje sommar här förekomma, men att man al- drig funnit deras ägg eller sett dem åtföljas af un- gar. Meves' uppgift (p. 782) att Kessler funnit allan häckande i norra Onega beror på en origtig tydning af en notis i den sistnämdes ryska arbete. Kessler säger nämligen (p. 25) ej annat om allan än att den öfvervintrar vid öppna ställen af Onega. F. nigra (L.). Iakttagen flere gånger; vid Vyg sjön, floden Segotscha, Segosero, der den den 5 juli ej ännu hade ungar, samt vid Schungu (Onega). I slutet af juli 1869 fann J. Sahlberg (Finl. Fogl. IL p. 457) en kull vid Vyg floden. Mergus merganser L. Storskraken anträffades med säkerhet blott tvänne gånger, vid Nadvoietsa (Vyg sjön) den 24 juni och vid Kuusaranta (Onega) den 27 juli; å hvardera stället skötos dunungar. M. serrator L. Anträffas ofta såväl vid Onega som vid Vyg sjön, Segotscha floden m. fl. st. M. albellus L. Kessler säger i sitt arbete (.p. 25) att jägarne i Olo- uets försäkrat honom att Mergus merganser och serrator visa sig i nejderna af Onega endast under flyttningen, men att endast Mergus albellus stannar öfver sommaren för att häcka!! Han säger sig vid floden Sun, något lägre än forsen Kivatsch, hafva träffat en rätt stor samling af denna sistnämda art och derstädes äfven funnit dess dunungar. Enligt hvad man berättade honom skulle densamma alltid välja till vistelse- ort de stridaste strömmar. För att om möjligt söka återfinna i fråga varande art afreste jag den 15 aug. från Voronova uppför floden Sun till forsen Kivatsch, men hvarken der eller vid en högre upp be- lägen fors träffade jag densamma. Alla de strida ställen som floden Sun och en dess biarm bilda i närheten af Voronova 110 genomsökte jag likaledes förgäfves. Allmogen, med hviken jag såväl vid Kivatsch som Voronova stälde mig i förbindelse, kände icke till några andra simfoglar än de i dessa trakter sparsamt förekommande Anas boschas ocli crecca, Fuligula clangula, Meryus serrator samt Lams canus. Måhända har fo- geln småningom fördrifvits från dessa nejder, som, enligt hvad man uppgaf, ständigt oroas af jägare. Lika resultat- lösa voro mina bemödanden att finna denna art vid de for- sar Vyg floden bildar vid Nadvoietsa, samt vid de talrika, strida ställen jag mötte under resan uppför elfven Segotscha. Colymbus cristatus L. Något vester om Sermaks (Svir) sågs ett ex. den 22 juli 1875. C. rubricollis Gmel. Denna art träffade jag allmän på många orter; vid Svir (Gorki, Nikola) häckade den i flere par; vid Sondoli (Segosero) fans den talrikt. Vi- dare observerades den i norra Onega (Schungu, Kuusaranta, Velikaja-guba, Petrosavodsk), samt vid Kendjärvi (norr om sistn. stad). En den 23 juli vid Schungu tagen, 225 m. m. lång, dununge egde följande färgteckning: Näbben och tyglarna vid roten bara, dessa se- nare upptill kantade af hvitt. Hufvudet och halsen ofvan svarta med hvita, på följande sätt löpande ränder: från näbbroten går ett hvitt band rätt bak- åt och delar sig på pannan gaffellikt med en gren bågformigt öfver hvartdera ögat åt nacken. Parallelt med detta löper underifrån ögat ett annat band, som bakom underkäksgrenarnes artikulationsställe förenar sig med ett, med tvänne grenar från näbbroten upp- springande, tredje band. Midt på hjessan ett kort, bakåt löpande band; vid dettas nedre ända upp- springa tvänne band (ett på hvardera sidan), hvilka gå parallelt längs halsen och, sedan de på framryg- gen närmat sig hvarandra, fortlöpa, numera gråak- tiga, ända till kroppsändan. Ryggen och kroppssi- dorna svartgråa med ljusare, otydliga längdlinier. Strupen, halsen framtill och dess sidor hvita med tre svarta, fläckiga, afbrutna band, som nedtill på bröstet äro bredast; detta sistnämda med svag rost- 111 brun anstrykning (förorsakad antagligen af vattnet). Undersidan hvit, undergumpen rent grå. Iris blå- grå; näbben rödaktigt gul med tvänne svarta, fläckiga band, det ena tvärs öfver näsborrarna, det andra strax innanför spetsen. Fötterna utåt svartblåa, inåt „ olivgröngråa med anstrykning af lif-färg". C. aurilus L. Denna art träffade jag icke; G un t h er (Finl. Fogl. II. p. 659) liar erhållit den vid Petrosavodsk. *) Eudytes arcticus 111ig. Vid en mindre sjö i närheten af Maselga (Segosero) anträffades ett par med dunun- gar den 11 juli. Meves (p. 788) fann den allmän vid Onega. E. septentrionalis Mig. Anträffad ofta; vid Svir, Vyg sjön, Segosero och Onega. l) Kessler säger (p. 26) att bland arter af Podiceps, som rätt ofta träffades i floderna ock vikarne, oftast förekommo enligt hans iakttagelse Fodiceps cristatus och comutus. Om arten rubricollis, som så talrikt förekommer i norra Onegas vikar, nämner han intet. ANTECKNINGAR OM VEGETATIONEN KRING FLODEN SYIR AF FREDR. ELFVING. v. åren 1875 anhöll jag jämte zoologen hr kand. R. Sie- vers hos Universitetets consistorium om understöd för en naturalhistorisk resa under förra delen af den instundande sommaren till trakterna kring floden Svir. Till kännedom af faunan och floran i de till denna flod gränsande delarne af Finlands naturhistoriska område förelågo nämligen, så vidt bekant, knappt annat än några enstaka meddelanden och fynd af genomresande forskare. Min afsigt var, att, så vidt i min förmåga stod, söka fylla denna brist hvad floran be- träffar och förband jag mig dessutom i min ansökan att för Universitetets herbarium insamla exemplar af så många ar- ter som möjligt. — Det begärda understödet beviljades. Afresan från Helsingfors skedde i början af juni och efter att i Schlusselburg hafva sammanträffat med entomo- logen hr doc. J. Sahlberg, som, åtföljd af hr stud. W. Heimbiirger, under tvänne veckor var vår reskamrat, an- trädde vi färden öfver Ladoga och gjorde den 9 juni vår första exkursion på Svirs stränder. Den sista utflygten före- togs den 23 juli. De under denna resa gjorda iakttagelser är det som ligga till grund för efterföljande framställning, hvilken, så ofullständig den än är, dock torde gifva en ungefärlig bild af vegetationen i de besökta nejderna. Då man vid öfverfarten af Ladoga närmar sig Svirs myn- ning, utbreder sig för ens blickar en låg och flack kust, hvil- ken, på närmare håll betraktad, finnes vara upptagen af sänka, längre bort mot norr och söder af barrskog begrän- sade ängsmarker. Svir bildar nämligen här ett ganska vid- sträckt, af lågländta öar bestående delta-land, hvilket sträc- ker sig ända till inloppet af den ansenliga bifloden Ojatji, ungefär en mil från Ladoga. Dessa flackor, öfver hvilka man från en upphöjd punkt, t. ex. kommando-bryggan på ång- båten, har en vidsträckt utsigt, ersättas längre fram af fastare stränder och under färden uppför den breda floden i nord- ostlig riktning passerar man mellan dels tallmoar, hvilka brant stupa ned i floden med flere famnar höga stränder, dels ängartade, ofta med videbuskar eller löfskog bevuxna marker. Ytterst begränsas dessa strandpartier af dyster barrskog, i hvilkeu tallen öfverväger; endast här och der, vid de bäckar och små åar Svir emottager, ser man gran- och löf-skog i helst litet större mängd. Efter det man farit förbi den lilla staden Ladejnoje Pole, börjar dock landets allmänna utseende så småningom att förändras, i det att trakterna varda något kuperade, hvarjämte gran- och löf- skogen tilltar, så att man redan före floden Vashinas inflöde färdas genom ett landskap af alldeles ny konfiguration; landet är starkt kuperadt genom en mängd kullar, hvilka, mer eller mindre terassformigt höjande sig på begge si- dor om den här smalare och strida floden, erbjuda en alltid täck, stundom vacker anblick, prydda som de äro med ung löfskog samt med ängar och åkrar i närheten af de talrika byarne. Dylika nejder upptaga den mellersta tre- djedelen af Svirs lopp. Ungefär vid byn Pidmo, sex mil från Onega,- förändras emellertid nästan med ens landets karak- 117 tär; men befinner sig åter i ett slättland, hvaraf man till en början endast ser stränderna, som äro bevuxna med vacker skog, hvari asp och gran ofta öfverväga. Den sista de- len af färden österut, från bifloden Jivina, går till största delen mellan vidsträckta, dels flacka, dels med gles tallskog bevuxna myrar, hvilka först i närbeten af Onega ersättas af fasta, blandskogs-prydda stränder. Alldeles i närheten af sjön varseblifver man slutligen på norra flodstranden den första om ock oansenliga urbergsklippan under färden, me- dan längre bort på motsatta stranden synes resa sig en hög ås, hvilken redan länge vid flodens böjningar skymtat fram bakom skogen. Dessa tre ungefär lika stora regioner, hvilka man äfven vid en flygtig resa genom området icke kan undgå att lägga märke till på grund af olikheten i deras allmänna vegeta- tions-förhållanden, visa också i geognostiskt afseende väsent- liga skiljaktigheter. Den vestligaste, karakteriserad genom vidsträckta sandmoar och hedar samt försumpningar, ut- märkes af Helmer sen1) som varande täckt af ett alluvial lager; i det följande benämnes denna trakt Regio arenaria. Den mellersta, de bördige kullarnes och fältbackarnes område, Regio collina, tillhör devoniska formationen, som här fram- tränger mest mot norr i Europa. Någon särdeles inverkan förspörjes emellertid icke på vegetationen af hithörande, myc- ket lerrika sandstenslager, hvilka, der de genomskäras af Svir, genom sin tegelröda färg göra ett ganska måleriskt intryck. Såsom „Bezirk des quartzigen Sandsteins" betecknar Hel- mer sen slutligen den östligaste tredjedelen af området. Utom den vackra röda sandstenen, som här och der når jordytan, uppträder äfven diorit på några ställen. 1 allmän- het gynnad af en ganska bördig, stundom visserligen starkt sandblandad jordmån, hyser denna trakt vidsträckta skogar, hvilka gifvit anledning till namnet Regio silvatica. Qvarts- *) „Das Olonezer Bergrevier geologisch untersucht in den Jah- ren 1856, 57, 58 und 1859 von G. v. Helmersen" i Mémoires de PAcad. inij). des se. de St. Pétersbourg, Sér. VIII, Toni. III, No. 6. 1861. 118 sandstens-området sträcker sig mot norr ända ett stycke bort om Petrosavodsk, men begränsas i söder af devoniska formationen, som med en östlig gren når ända fram till Onega, ungefär en mil söder om Svirs utflöde ur denna sjö. Till denna formation och till Regio collina hör äfven den förut omnämnde „åsen", hvilken vid närmare granskning vi- sar sig bestå af dylika kullar, som man anträffar vid Svirs mellersta lopp. Innan jag öfvergår till en närmare skildring af dessa tre regioner, torde några allmänna uppgifter vara på sin plats. — Arealen af det genomresta området uppskattar jag till ungefär tjugo qvadratmil. Dess längdsträckning be- stämmes naturligtvis af Svir, hvars hufvudrigtning från utflö- det ur Onega (61° 8' nordl. lat. och 53° 15' östl. long.) till Ladoga (60° 30' n. 1. och 50° 32' ö. 1.) är från ono.— vsv. och hvars längd, alla krökningar inberäknade, torde stiga till vidpass aderton mil. — Hvad beträffar de meteorologiska förhållandena i dessa nejder, har det ej lyckats mig att öfver- komma andra uppgifter än de, som finnas på en statistisk karta öfver Ryssland1). Enligt denna skulle området ligga mellan isotermerna -J- 2° och + 3U (troligen R.) samt mel- lan isotererna + 12° och + 13°; isokimenen — 8° råkar Svir vid dess utflöde ur Onega och isokimenen — 7° några mil från Ladoga. Som äfven annorstädes i Ryssland är befolkningen, hvilken har vunnit en icke obetydlig förstärkning genom Fin- nar, hvilka under senare tider invandrat, i synnerhet från Kuopio län, bosatt i stora, ofta vidsträckta byar, hvilka dock, om man undantager mellersta delen af området, der odlin- gen gjort större framsteg, ligga tämligen långt, ända till två mil från hvarandra, hvilket i förening med den omständig- het att de nästan alltid äro uppbygda vid någon flod eller sjö gör att vidsträckta, öde marker ej äro sällsynta. Jordbruket står äfven på en låg ståndpunkt; svedjande bedrifves på sina ställen i stor skala och endast sällan, vid *) Atlas économique et statistique de la Kussie cTEurope. 3iön>e éd. St. Pétersbourg 1857. 119 några ansenliga byar, träffar man åkerfält af större utsträck- ning. Allmänt och företrädesvis odlas råg; vårsäde i mindre grad; sitt hvete-förråd hemta innevånarene enligt uppgift från St. Petersburg. Af öfriga kulturväxter antecknades potäter, hampa, lin och bohvete samt på sina ställen ärter och kål. Att befolkningen oaktadt det föga uppdrifna jordbruket i allmänhet är ganska välmående torde väl få tillskrifvas den många förvärfskällor medförande trafiken på St. Petersburg, hvilken, sandbankar och strömsättningar till trots, är särde- les liflig. Stående i förbindelse med Onega- och Ladoga-ka- nalerna utgör Svir nämligen den kanske vigtigaste pulsådern för norra delarnes af inre Ryssland samfärdsel med hufvud- staden, hvarifrån äfven en regelbunden ångbåts-kommunikation underhålles med Petrosavodsk. I hög grad underlättades genom sist anförda omständig- het våra resor mellan hufvudstationerna, hvilka, inalles sex, voro valda två i hvarje region. Uppehållande oss ungefär en vecka på hvarje ställe, gjorde vi under i allmänhet sär- deles gynsamma väderleks-förhållanden nästan dagligen kor- tare eller längre exkursioner, bland hvilka särskildt må fram- hållas en utflygt tre mil mot norr utefter floden Jivina. Den kortaste tiden och ofullständigaste undersökningen kom Regio arenaria till del; vid vår ankomst till den första haltpunkten var vegetationen nämligen ännu så föga framskri- den, att endast vissa växtgrupper kunde blifva föremål för insamling och anteckningar, hvarjämte vår vistelse vid slut- stationen, det intressanta flod-deltat, genom omständighe- terna vardt kortare än önskligt. Beskrifningen af denna trakt bör ock i än högre grad än af de öfriga betraktas som ett blott och bart utkast. Utmärkande för de vidsträckta skogarne i Regio sil- vatica är den ymniga förekomsten af granen, som, dels en- sam, dels i förening med andra trädslag, bildar en god del af dem, i synnerhet på lågländta ställen. Tallen uppträder i större mängd och i rena bestånd endast på inskränkta lo- kaler, såsom på torra höjder och dioritbergen vid Onega. 120 I de friska, högstammiga och ofta tätt slutna gransko- garne är mosstäcket synnerligen väl utveckladt; utom den öf- vervägande Hypnvm proliferum ingå i dess sammansättning H. Schreberi, H. triquetrum, Dicranum undulatum och Poly- trichum commune samt på de talrika, öfvergång till gran- kärren bildande, fuktiga • — våta ställena Sphagna (Sph. re- curvum, Sph. strictum, Sph. Wulfii, Sph. palustre). Af ris- växter förekommer allmänt blåbär samt något lingon. Af buskar anträffas här och der Rosa cinnamomea och R. kare- lica. Gräsvegetationen är sparsam och bildas af spridda strån af Carex globularis och Luzula pilosa. Af örter före- komma allmänt, ehuru icke talrikt: Majanthemum bifolium, Oxalis acetosella, Polypodium dryopteris, Linncea borealis, Rubus saxatilis, Polystichum spinulosum, Trientalis europ&a, Pyrola secunda, Equisetum silvaticum; sparsamt eller sällsynt: Convallaria majalis, Ranunculus repens, Orobus vernus, Listera cordata, Geranium silvaticum, Pyrola uniflora, Platanlhera bifolia, Slellaria holostea (r.), Polypodium phegopteris, Solidago virgaureå, Circaea alpina, Polystichum filix-mas, Hieracium vulgatuni, Rubus arcticus, Asplenium fdix-femina, Melampyrum silvaticum, R. humulifolius, hycopodium annotinum. Omvexlande med de nu beskrifna skogarne och kanske talrikare än dessa äro blandskogarne, hvilka, såsom re- dan antydts, bildas af ofta öfvervägande, sällan felande gran jämte tall, björk och asp samt inströdda rönn och sälg. Ve- getationen liknar i allmänhet ganska mycket den i de friska granskogarne, men är yppigare. Af mossor uppträder Hy- pnum triquetrum ofta allmänt. Likaså en mängd buskar, för- nämligast på öppna ställen: Rubus idaeus, Rosa cinnamo- mea, R. karelica, Rhammis frangula, Lonicera xylosteum, L. coerulea, Viburnum. Afven gräsen äro ymnigare och upp- träda med flere arter, hvilka gemenligen saknas i gransko- gen: Anthoxanthum, Agrostis vulgaris, Calamagrostis silva- tica. Likaså örterna; af i granskogen mindre allmänt eller alls icke förekommande arter träffar man talrikt Melampy- rum silvaticum, Geranium silvaticum, Solidago, Epilobium angustifolium. Andra saknas åter (Listera, Pyrola), men i deras ställe uppträda nya (Veronica chamcedrys, Cere- 121 folium silvestre., Angelica silvestris, Trollius, Potentilla tor- mentilla, Vicia sepium m. fl.). Tämligen ofta träffar man i dessa skogar lund er, mest på lågländta fuktiga ställen, der aspen vanligen upp- träder i större mängd, äfvensom på sluttningar mot något vattendrag. Här förekomma blandade om hvarandra asp, gran, gråal, björk, hägg, rönn, sälg, lind och al. Mellan dessa en mängd buskar: Ribes rubrum, Rubas idceus, Rosa cinnamomea, R. karelica, Rhamnus, Lonicera xylosteum, L. coerulea, Viburnum och Daphne- deremot saknas vanligen alla risväxter och äfven mossorna täcka endast en ringa del af den humusrika marken, som beklädes af en frodig örtve- getation, utmärkt genom den talrika förekomsten af Majan- themum, Paris, Trientalis, Aegopodium, Aconitum septentrio- nale, Viola epipsila, Oxalis, Polypodium dryopteris och Po- lystichum spinulosum. En underordnad rol spela gräsen, hvaraf här förekomma mer eller mindre sparsamt Milium effusum, Melica nutans, Calamagrostis silvatica, Poa nemo- ralis, P. serotina och Dactylis. Af örter förekomma vidare allmänt: Geranium silvaticum, Viola mirabilis, Chrysospl. alternifolium, Circaea alpina, Convallaria majalis, Cirsium heter ophyllum, Crepis paludosa, Veronica chamaedrys, Melampyrum nemorosum, Rubus saxatilis, Angelica silvestris, Actaea spicata, samt sparsamt — Coeloglossum viride, Platanthera bifolia, Orchis maculata, Cirsium oleraceum, Galium uliginosum, G. palustre, Pulmonaria officinalis, Fragaria vesca, Geum rivale, sällsynt: Stachys silvatica, Cerefolium silvestre, Ranunculus polyanthe- R. cassubicus, [mos, Anemone nemorosa, Trollius europceus, Impatiens noli-tangere, Spiraea ulmaria, Orobus vemus, Vicia sepium, Pyrola rotundifolia, Equisetum silvaticvm, E. pratense, Asplenium filix-femina; Stellaria holostea, St. nemorum, Alchemilla vulgaris, Vicia silvatica, Eumulus lupulus, Polystichum filix-mas. Rena löfskogar finnas knappt i de trakter jag be- sökte, om man undantager de asp-bestånd med vanligen lundartad vegetation, som man träffar i blandskogarne, samt några obetydliga, i närheten af byarne uppträdande björk- skogar, utmärkta genom den ymniga förekomsten af Melam- 122 ptjrum silvaiicwn och Potentilla tonnentilla. Att emellertid björken längre mot norr bildar skogar eller åtminstone före- kommer mycket ymnigt inblandad bland granen, derom vittna de stora massor huggen björk- och granved, hvilka en å två mil från floden Jivinas mynning under flere verst långa sträckor betäckte flodstränderna, dit de med strömmen trans- porterats för att utföras. Det bör dock tilläggas att ännu tre mil från Jivinas mynning skogarne, åtminstone i flodens närhet, bildas af samma trädslag som de vid Svir. Den största arealen upptaga, näst skogarne, de vid- sträckta myrarna, hvilka nästan alltid äro bevuxua med gles, ofta björkblandad tallskog. I anseende till den yt- terst enformiga och, hvad örter och gräs beträtfar, mycket sparsamma vegetationen förete dessa öde marker en nästan fullkomlig öfverensstämmelse med dylika lokaler i Onega- Karelen *); det torde dock förtjena anmärkas att Empetrum antecknats som varande ganska sällsynt. Af öfriga försumpningar förekomma här och der i sko- garne mindre kärr. Ett dylikt i tämligen tät blandskog vid Nikola var starkt tufvigt genom talrik Carex jiliformis och Equisetum jluviatile. Allmänt uppträdde Menyanihes, Lysimachia ihyrsijiora och Comarum samt i spridda exem- plar Peucedanum, Cicuta, Phragmites och Orchis angustifo- lia. — Afven gungflyna hafva sina mer eller mindre ty- piska representanter, till omfånget ganska oansenliga och icke heller synnerligen talrika. De flesta af hithörande lo- kaler äro fasta och ängartade; egentliga gungflyn förekom- ma ganska sparsamt, äro grunda och af mycket ringa ut- sträckning. I dessa senare är mossvegetationen, utom på mycket gräsrika ställen, synnerligen yppig; den bildas af ym- nig Hypnum aduncum och //. vernicosum, allmän H. nitens och Meesea tristicha samt mer eller mindre sparsamt, före- kommande H. Sendtneri, H. lycopodioides, Mnium cincli- dioides, Mn. hornum, Bryum Duvalii och Sjphagnum acu- tifolium. Gräsvegetationen är alltid riklig och bildas huf- *) Norr lin, Flora Karelise Onegensis I. s. 58 (Not. ur sällsk. pro fauna et flora fenn. förh. XII. 1871). 123 vudsakligen af Carex teretiuscula ; allmänt förekomma vi- dare Eriophorum latifolium och Phragmites samt åtskilliga andra arter: Carex vulgaris, C. ampullacea, C. vesicaria, C. paradoxa, C. limosa, C. dioica, Calamagrostis strida, Eriophorum angustifolium, E. gracile, Juncus Jiliformis, Agrostis vulgaris m. fl. Understundom inställer sig Salix rosmarinifolia på dessa lokaler. Allmänt, men sällan i nå- gon större mängd påträffas Menyanthes, Equisetum palustre och E. jluviatile. Af öfriga örter antecknades som före- kommande mindre allmänt — sparsamt — sällsynt: Listera ovata, Pedicularis palustris, Epilobium palustre, Epipactis palustris, Caltha palustris, Chrysosplenium alterni- folium, Orchis maculata, Cardamine amara, Comarum palustre, O. curvifolia, C. pratensis, Potentilla tormentilla, O. incarnata, Viola palustris, Spircea ulmaria, Petasiles frigida, Brosera rotundifolia, Oxycoccus palustris, Crepis paludosa, Dr. longifolia, Rumex acetosa, Galium uliginosum, Saxifraga hirculus, Polystichum thelypteris. Ofta äro gungfiyna ängartade, fastare, med något mo- difierad vegetation, men den vanligaste förändringen är dock den genom hvitmossornas öfver handen tagande orsakade om- vandlingen till moss-ängar. Så intressanta än dessa lokaler kunna vara, så utöfva de dock till följe af sin oansenlighet nästan intet inflytande på trakternas fysiognomi. I något större grad bestämmes denna genom de mångfor- miga ängarna, hvilka talrikt anträffas på jemna och svagt sluttande marker i byarnes närhet, men hvilka, äfven de, en- dast undantagsvis ega någon större utsträckning. Af de o- lika former, under hvilka ängarna uppträda, förherrska på ett ställe en, på ett annat andra, men i allmänhet påträffar man oftast fuktiga, mest sällan deremot egentliga hårdvalls-ängar. Jordmånen är ganska bördig, men gräsväxten icke synner- ligen betydande ; från sistnämnda förhållande göras dock un- dantag af några torra, med ymnig Nardus bevuxna ängar samt af de egentliga hårdvalls-ängarna, från hvilka inbergas en riklig höväxt, hufvudsakligen bestående af Aira caespitosa, i jämförelse med hvilken andra örter och gräs äro af under- ordnad betydelse. Å en dylik äng antecknades som före- 124 kommande strödda endast Agrostis vulgaris, Trifolium re- pens och Galium uliginosum, samt spridda eller i enstaka exemplar : af gräs, Luzula multiflora, Carex leporina, C. vul- garis, Anihoxanthum, Juncus filiformis och Nardus, samt af örter: Chrysanthemum, Centaurea phrygia, Leontodon autumnalis, Succisa pralensis, Campanula patula, Veronica chammdrys, Rhinanthus major, Lysimachia rulgaris, Ranunculus auricomus, R. acris, Viola palustris, Lychnis flos-cuculi, Stellaria graminea, Ceraslium vulgatum , Epilobium palustre, Rubus arcticus, Alchemilla rulgaris, Potent, tormentilla, Spiraea ubnaria, Trifolium pralense, Tr. spadiceum, Rnmex acetosa. Afven å de of van anförda torra Nardus- än garn a an- träffas endast en sparsam örtvegetation. Å en dylik, med enstaka Salix depressa bevuxen äng vid Mandroga (reg. coll.J, der gräsväxten utgjordes af, utom öfvervägande Nardus, sparsam Anihoxanthum, Air a flexuosa, Luzula multiflora, Agrostis vulgaris och Carex pallescens, förekommo strödda blott Succisa och Potentilla tormentilla. Som växande spridda eller i enstaka exemplar antecknades: Gymnadenia conopsea, Chrysanthemum !, Antennaria dioiea!, Leontodon hastilis, Hieracimn pilosella, C. rotundifolia, C. patula, Prunella vulgaris, Veronica officinalis Rhinanthus major, Gnaphalium silvaticum, Rh. minor, Hypochozris maculata, Plantago lanceolata, Trichera arvensis, Galium boreale, G. uliginosum!, Campanula glomerata, Linum catharcticum, Hypericum quadrangu- lurn, Dianthus deltoides, Cerastium vulgatum, Alchemilla vulgaris, Vida cracca, Trifolium pratense, Polygonum riviparum, Calluna vulgaris, Rumex acetosa!. Pimpinella saxifraga, Ranunculus acris, Thalictrum simplex, Trollius europaus!, Mest betydande både till antal och vidd äro de fuk- tiga (hårdvalls-) ängarna. Gräsvegetationen bildas af all- män och talrik Anihoxanthum jämte allmänna Luzula mul- tiflora, Poa pratensis, P. trivialis, Aira cozspitosa, Nardus, Festuca rubra, Agrostis vulgaris, undantagsvis dessutom nå- gra andra, såsom Briza; på våta fläckar inställa sig Jun- cus filiformis och Carex vulgaris (magra ställen). Af örter förekomma mycket allmänt och talrikt Ranunculus acris, R. auricomits, Trollius, Geum rivale, Spirma ulmaria, Po- 125 ientilla tormentilla och Rumex acetosa. så talrikt som dessa, uppträda: Oalium uliginosum, Campanula patula, Prunella vulgaris, Veronica chamcedrys, Rhinanthus major, Viola palustris, Lychnis fios-cuculi, Rubus areticus, Allmänt, men icke Alchemilla vulgaris, Trifolium pratense, Tr. repens; samt på något våta ställen Caltha, Comarum och Pedicularis. Mindre allmänt — sparsamt — sällsynt anträffas: Majanthemum bifolium, Orchis maculata, Chrysanthemum, Cirsium palustre, C. heter ophyllum, Crepis paludosa, Leontodon hastilis, Bypochceris maculata, Succisa pratensis-, Galium boreale, Myosotis palustris, Gentiana amarella, Veronica serpyllifolia, Euphrasia officinalis, Rhinanthus minor. Cardamine pratensis, Polygala amara, Viola canina, Stellaria graminea, Rubus triflorus, Melampyrum nemorosum, Potentilla anserina, Lathyrus jiratensis, Vida cracca, V. sepium, Trifolium spadiceum, Polygonum bistorta. Cerefolium silvestre, Angelica silvestris, Ranunculus polyanthä- mos, Campanula rotundifolia, Thalictrum Jlavum, Jämte dessa, men icke så talrikt, anträffas vidare ett annat slag af fuktiga ängar, hvilka mer öfverensstämma med de af Norrlin från Onega-Karelen beskrifna. Mossvegetationen (mest HypnaJ, hvilken på de förra spelat en underordnad rol, har här en viss betydenhet. Af gräs uppträda allmänt Carex Jlava, C. vulgaris, C. canescens, C. stettulata, Calamagrostis strida, Luzula multijlora, Juncus jiliformis, Aira cazspitosa och på gungflyartade ställen Carex teretiuscula och Eriopho- rum latifolium. I mindre grad afviker örtvegetationen; af anmärkningsvärdare arter förekommer ofta allmänt Orchis incarnata samt på sina ställen Polygonum bistorta och Po- lygala amara. För fullständighetens skull vill jag ännu meddela ett prof på vegetationen åde sänka ängarna, hvilka före- komma tämligen sparsamt. Å en dylik, vidsträckt lokal vid Nikola bildades den ganska rikliga gräsväxten af Eriophorum angustifolium, Carex vulgaris, C. vesicaria, C. ampullacea, C. canescens i jemn blandning samt spridda strån af Carex limosa och C. teretiuscula. Allmänt förekommo Equisetum fluviatile, Comarum och Caltha samt i spridda exemplar Meny- 126 anthes, Pedicularis vulgaris, Peucedanum samt Salix lap- ponum. Lämpligast anföres väl i sammanhang härmed följande anteckning om en våt äng vid Mandroga (reg. coll.). Ur mosstäcket, som bildades af Sphagnum acutifolium och Sph. recurvum uppsköt en tämligen sparsam gräsväxt, bestående hufvudsakligen af Carex vulgaris, C. canescens och C. stel- lulata jämte spridda exemplar af Eriophorum angustifolium, Calamagrostis strida, Aira caespitosa, Carex limosa samt på mycket vattenrika ställen Carex ampullacea och Juncus fili- formis. Allmänt uppträdde af örter Meny anthes, Comarum, Viola palustris, Caltha, Epilobium palustre. Som växande spridda eller i enstaka exemplar antecknades Galium pa- lustre, G. uliginosum, Rumex acetosa, Rhinanthus major, Crepis paludosa, Pedicularis palustris, Orchis maculata, Spi- raia ulmaria och Equisetum Jluviatile. De för åkrar ne i Onega Karelen så karakteristiska Son- chus arvensis och Melandrium pratense saknas nästan alltid här. Talrikt uppträda å dessa lokaler följande arter: Myosotis arvensis, Thlaspi arvense, Galeopsis tetrahit, Spergula arvensis; Capsella bursa-pastoris, Apera spica-venti, Matricaria inodora, Lapsana communis, allmänt: Chrysanthemum, Anthemis arvensis, Achillea millefolium, Gnaphalium silvaticum, Centaurea cyanus, Leontodon autumnalis, Campanula patula, mindre allmänt — Phleurn pratense, Bromus arvensis (r.), Br. secalinus (v.), Lolium perenne, Anthemis tinctoria, Cirsium arvense, Sonchus arvensis (i\), Crejns tectorum, Vicia cracca, Polygonum lapathifoli- Galeopsis versicolor, Veronica arvensis, Erysimum cheiranthoides, P. aviculare, [um, Viola arvensis, Rumex domesticus, Stellaria media, R. acetosella, Sagine nodosa, Chenopodium album, Epilobium angustifolium, Equisetum arvense; sällsynt: Veronica v erna, Linaria vulgaris, Ranunculus repens, Fumaria officinalis (r.), Bunias orientalis (r.), Raphanus raphanistrum, Trifolium pratense, Brassica camjjestris, Tr. repens, Camelina foetida, Scleranthus annuus. Potentilla anserina, Lathyrus pratensis, Vicia hirsuta, V. sativa (v.), V. angustifolia, Lithospermum arvense (r.), Silene infläta, Plantago major, Melandrium pratense, 127 Hvad växtligheten i närheten af boningar beträffar så öfverensstämmer den i det allra närmaste med den af Norr- lin (a. st. s. 47, 48) skildrade, så jag anser mig kunna för- bigå den. Som redan förut blifvit antydt äro b e rg e n , hvilka upp- gifvas bestå af diorit, få och obetydliga; de förnämsta — nå- gra oansenliga kullar vid Vosnessenje och Nikola förtjena knappt att omnämnas — träffade jag vid Schtjeliki, der unge- fär en verst från Onega-stranden ett brant, glest tallbevuxet berg reser sig, hvilket att döma af Helmersens geologiska karta fortsattes åt både norr och söder. Vegetationen på dessa ställen är torftig och artfattig, förnämligast utmärkt genom den ymniga förekomsten af lafvar (Cladina rangife- rina, Cl. uncialis o. a.) ; af fanerogamer lyckades det mig icke att öfverkomma någon af de för bergen i Finland utmärkande arterna, men deremot hafva några allmänna ormbunkar, dem man förgäfves söker annorstädes i området, här funnit tref- nad i klipp-springorna: Polypodium vulgäre, Woodsia ilvensis, Cystopteris fragilis, likaså en mängd mossor, hvilka finnas upptagna längre fram i art-förteckningen. I ovanligt hög grad har vegetationens allmänna skaplynne inom Regio collina bestämdts genom menniskans ingripande. Talrika och stora byar ligga utefter flodstränderna, ofta så nära hvarandra, att man knappt hinner lemna en bys åker- fält och ängar, innan man stöter på den följandes. Och icke nog med att menniskan sålunda genom sina gärdade marker påtryckt trakterna närmast floden odlingens prägel, långt bort från byarne skönjer man spåren af hennes framfart. De ur- sprungliga skogarne, af hvilka de flesta tillhört icke kronan, utan de talrika bönderne, hafva nämligen till största delen förstörts genom svedjning och, om denna också icke nu mera bedrifves i samma ohejdade grad som tillförene, så synas dock dess följder tillfyllest. De svedjeländer, som icke upp- tagits till åkrar och icke heller genom upprepadt svedjande fullkomligen utarmats, hafva nämligen under tidernas lopp undergått större eller mindre ombildningar och gifvit upphof 128 åt nya ståndorter: till en början förvandlade till fältbackar, träffas de antingen ännu som sådana eller ock bevuxna med löfskog, i närheten af byarne ung och gles, längre bort van- ligen frodigare. Dessa löfskogar och fältbackar är det, som jämte de gärdade markerna intaga största delen af de af fin» frisk sandjord bestående kullarne och som gifva landskapet dess prägel. Att de nämnde lokalerna verkligen hafva elden att tacka för sin uppkomst, derom öfvertygas man lätt ge- nom några spadtag i jorden. En bild af dessa nejders forna utseende gifva än i dag trakterna längre bort från byarne samt kronoskogarne, af hvilka de fleste äro belägna på södra flodstranden. Här fin- ner man vackra, högstammiga skogar, bildade på höjderna och sluttningarna af tall, i dalarne af gran och asp. Men i hög grad hotas äfven dessa skogars tillvara af den tillta- gande trävaru-exporten och redan kan man under timtal van- dra genom uthuggningar, der de qvarstående stubbarne och qvarlemnade träden vittna om de vackra bestånd, som nyligen stått här. Särdeles vacker uppträder ofta på sluttningar med god jord tallskogen, som hyser ett anmärkningsvärdt stort antal örter. Å en dylik, omkring tre tunnland vidsträckt lo- kal vid Mjatusova var gräsvegetationen tämligen riklig; af hvilka arter den bildades kunde dock icke afgöras. Af ris- växter anträffades endast blåbär i enstaka exemplar. All- mänt uppträdde följande arter: Convallaria majalis, Gerani- um silvaticum, Rubus saxatilis, Potentilla tormentilla. Spridda och i enstaka exemplar: Solidago, Pyrolce */?., Epilobium an- gustifolium, Hieracium umbellatum, Majanthemum, Hypericum quadrangulum, Angelica silvestris, Trientalis, Trollius och Platanihera bifolia. De nämnda löfskogarne bildas till största delen af ung, ofta buskartad björk och gråal; vidare ingå i deras sammansättning allmänt asp och rönn, den förstnämnda i synnerhet på bördigare, lundartade ställen, hvilka dock, om också icke sällsynta, äro jemförelsevis sparsamma; för det mesta äro dessa skogar torra med ofta talrik ljung. Af öfriga risväxter förekommer lingon sparsamt. Af buskar är Salix depressa allmän; mindre ofta anträffas Rosa cinnamo- 129 mea, R. karelica och Rhamnus frangula. Gräsvegetationen är, utom på mycket torra ställen, ganska betydande och bil- das till största delen af Agrostis vulgaris jämte de allmänna Festuca ovina, Antkoxanthum och Calamagrostis silvatica; mindre allmänt anträffas Luzula pilosa och Agrostis spica- venti samt Phleum pratense. Af örter förekomma allmänt, ehuru icke talrikt: Chrysanthemum, Hieracium umbellatum, Leontodon hastilis, mindre allmänt: Convallaria majalis, Gymnadenia, Achillea millefolium, Centaurea phrygia, Succisa pratensis, Epilobium angustifoli- Melampyrum nemorosum, Rubus saxatilis, [ton, Pimpinella saxifraga, Potentilla tormentilla; Galium mollugo, Campanula glomerata, C. patula, Veronica o/Jicinalis, sparsamt eller sällsynt: Coeloglossum viride, Camp. rotundifolia, Antennaria dioica, Gnaphalium silvaticum, Erigeron acris, Solidago virgaurea, Hieracium pilosella, Eypochaeris maculata, Trichera arvensis, Galium boreale, G. uliginosum, Camp. cervicaria, Myosotis arvensis, Prunella vulgaris, Euphrasia officinalis, Melampyrum pratense, M. silvaticum, Angelica silvestris, Thalictrum Jlavum, Trollius europwus, Bypericum quadrangu- Stellaria graminea, Cerastium vulgatum, Alchemilla vulgaris, Rumex acetosella ; Viola tricolor, V. canina, Epilobium montanum, Fragaria vesca, Potentilla argentea, Trifolium medium, Tr. pratense, Tr. agrarium, Pyrola minor, Rumex acetosa, Pteris aquilina. lum, Den nu meddelade beskrifningen är uppgjord efter an- teckningar från vestra delen af området, der öfvergången till regio arenaria redan var märkbar; den är att betraktas som gällande för de fleste svedje-skogar i denna del. Betydligt olika är vegetationen å de friska löfskogs-backarne, hvilka äro talrikt representerade i den bördigare, östra delen. Ris- täcket saknas vanligen eller består af blåbär. Af gräs an- träffas sparsamt Calamagrostis silvatica, Anthoxanthnm, Poa nemoralis och Luzulae. Ymnigt förekomma deremot Rubus saxatilis, Geranium silvaticum, Convallaria majalis, Epilo- bium angustifolium och Melampyrum silvaticum. Allmänna äro Alchemilla, Aegopodium, Angelica, Majanthemum, hvar- jämte åtskilliga lundväxter uppträda, såsom Aconitum, Paris m. fl. 130 Täflande med löfskogarne och i närheten af byarne öfverträffande dein i talrikhet äro de friska fältbackar- ne, under hvilket namn jag inbegriper såväl ängsbackarne, som de öfvervägande frodiga svedjebackarne, hvilka hvardera äro utmärkta genom den ymniga förekomsten af Anthoxanthum, Älchemilla, Chrysanthemum, Leontodon hastilis och Trifolium, pratense. Gräsvegetationen, hvilken är riklig, i synnerhet på mindre starkt sluttande ställen, bildas af, utom Anthoxan- thum, allmänna Luzula multiflora, Agrostis vulgaris, Festuca rubra och Poa pratensis, mindre allmänna Carex pallescens, Nardus, Air a caespitosa och A. jlexuosa- undantagsvis dess- utom några andra, såsom Dactylis (r.) och Briza (rr.). Af örter uppträda talrikt: Cirsium heterophyllum, Prunella vulgaris, Veronica chamaedrys, Rhinanthus major, Trollius europaeus, Geranium silvaticum, Centaurea phrygia, Succisa pratensis, Galium mollugo, G. boreale, Campanula rotundifolia, Stellaria graminea, allmänt, men mindre talrikt: Gymnadenia conopsea, Campanula glomerala, Potentilla tormentilla, Lathyrus pratensis, Vicia cracca, V. sepium, Trifolium repens, Rumex acetosa: C. patula, Veronica officinalis, V. serpyllifolia, Euphrasia officinalis, Rhinanthus minor, Achillea millefolium, Solidago virgaurea, Cirsium palustre, Hieracium umbellatum, Taraxacum officinale, Leontodon autumnalis, Hypochaeris maculata, Trichera arvensis, Galium uliginosum, sparsamt — sällsynt: Listera ovata, Verbascum nigrum, Coeloglossum viride, Primula veris (r.), Orchis maculata, Plantago media, Antennaria dioica, Pl. lanceolata, Gnaphalium silvaticum, Cerefolium silvestre, Tanacetum vulgäre, Eeracleum sibiricum Carlina vulgaris (v.), Angelica silvestris, Crepis paludosa, Campanula latifolia (r.), Clinopodium vulgäre, Stachys silvatica, Geutiana amarella (r.), Hypericum quadrangu- lum, Viola canina, Rubus saxatilis, Fragaria vesca, Spiraea ulmaria, Melampyrum nemorosum, Trifolium spadiceum, Pimpinella saxifraga, Equisetum pratense; Carum carvi, Ranunculus acris, Hypericum perforatum, Parnassia jsalustris, Lychnis viscaria, Dianthus deltoides, Epilobium angustifoli- Trifolium medium, [um, Pyrola minor, Ranunculus polyanthe- Polygonum bistorla, mos, P. viviparum, Aconitum septentrionale, Equisetum arvense, Polygala amara, Ophioglossum vulgatum Lin um catharticum, (i\). 131 Sparsamt, mest i närheten af byarne och ofta uppta- gande strand-sluttningarna, förekomma vanliga torra fält- backar. Den å dessa merendels tämligen rika gräsvegeta- tionen bildas förnämligast af Agrostis vulgaris, Anthoxanihum och Festuca ovina jämte Aira fiexuosa, Phleum pratense, Ca- rex leporina och C. ericetorum (r.). Sparsamt uppträda på sina ställen några risväxter, såsom Calluna och Vaccinium vitis-idaea. Af örter förekomma allmänt: Achillea millefolium, Antennaria dioica, Trichera arvensis, mindre allmänt: Galium boreale, Stellaria graminea, Campanularotundifolia, Rumex acetosella; Pimpinella saxifraga, Oymnadenia conopsea, Erigeron acris, Hieracium pilosella, H. umbellatum, Hypochaeris maculata, Chrysanthemum, Gnaphalium silvaticum, Lychnis viscaria, Solidago virgaurea, ■ Dianthus deltoides, sparsamt — sällsynt : Succisa pratensis, Galium mollugo, Veronica officinalis, V. chamcedrys, Viola canina, V. tricolor, Convallaria majalis, Leontodon autumnalis, L. hastilis, Campanula glomerata, Myosotis arvensis, M. strida, Thymus serpyllum (ställ vis allm.), Veronica verna, Linaria vulgaris, Myosurus minimus, Arabis thaliana (r.), Turritis glabra (r.), Eyper. quadrangulum, Arenaria serpyllifolia, Cerastium vulgatum, Epilobium angustifoli' E. montanum, [um, Alchemilla vulgaris, Rubus saxatilis, Fragaria vesca, Potentilla argentea, Trifolium repens; Sedum acre, Potentilla intermedia, Trifolium pratense, Scleranthus annuus, Polygonum convolvulus, Equisetum silvaticum, Pteris aquilina, Botrychium lunaria. Lepigonum rubrum, I sammanhang med dessa måste äfven omnämnas de åtminstone kring Mjatusova ej sällsynta, mycket torra backar, hvilka varit utsatta för upprepade svedjningar och å hvilka nu mera endast en sparsam gräs- och ört-vegetation uppspirar ur den ställvis af lafvar (Cladoniae) och mossor (Ceratodon purpureus, C. cylindricus, Polytrichum juniperinum, P. piliferum) täckta, med kolsplittror uppfylda sanden. A en dylik, omkring fyra tunnland vidsträckt lokal uppteckna- des som förekommande strödda : Hypochaeris maculata, Pim- pinella saxifraga, Rumex acetosella, Epilobium montanum; spridda eller i enstaka exemplar: Luzula multiflora, Conval- 132 laria majalis, Antennaria, Gnaphalium silvaticum, Hieracium umbellatum, H. dubium (t), Trichera arvensis, Campanula rotundifolia, Veronica officinalis, Ranunculus acris, Viscaria vulgaris, Viola tricolor, Vaccinium vitis-idaea, Equisetum hie- male. Ej sällan inkräktas sådana ställen af ljung, liksom man ock å andra sidan träffar öfvergångar till de friska fältbackarne. Af örter, hvilka talrikt förekomma på dessa senare lokaler, torde förtjena antecknas Convallaria majalis och Viola tricolor. En annan, egendomlig ståndort, som väl lämpligast be- handlas på detta ställe, bilda de flodstrand-sluttningar — hvarken många eller betydande — der den ler-rika sandste- nen träder i dagen. Vegetationen är mycket sparsam och lik den, som eljest uppträder på ren lera. Den enda växt, som anträffas allmänt på dylika ställen, är Tussilago far- fara. Som -förekommande i mycket spridda • exemplar an- tecknades : Anthoxanthum, Achillea millefoUum, Potentilla tormentilla, Festuca ovina, Hieracium auricula, Geum rivale, Aira ccespitosa, Succisa pratensis, Trifolium repens, Agrostis canina, Prunella vulgaris, Equisetum arvense. Som man redan af markens konfiguration kan sluta till, förekomma inga egentliga ängar af större utsträckning. En- dast sällan torra, merendels fuktiga — våta, stundom gungfly- artade, stundom uppträdande under form af moss-ängar träf- fas de dock i de små kjusorna och i allmänhet på jemnare marker i närheten af byarne, men äro af underordnad be- tydelse och ersättas af de talrika, friska backarne. Obetydliga genom sin såväl sparsamma förekomst som ringa utsträckning äro försumpningarne, af hvilka i da- larne anträffas små, skog -bevuxna kärr. Äfven förekomma små, typiska och vanligen afhälliga gungflyn, mycket sällan deremot myrar. Återstår att nämna några ord om vattendragen. Af dessa äro de talrika bäckarne och mindre åarna i allmän- het grunda, strida och besvärade af stenar, å hvilka, ofta i största ymnighet, växa Fontinalis- arter (F. dalecarlica, F. gracilis, F. antipyretica), Amblystegium riparium, Grimmia 133 apocarpa samt på sina ställen Amhhjstegium fluviatile, Hy- pnum ochracenm och Dichelyma. Understundom uppträda äfven Batrachium heterophyllum och Myriophyllum alterniflo- rum i stor mängd. — Svir och dess större bifloder hysa i sin strömfåra endast ett fåtal arter: Potamogeton grammens, P. perfoliatus, P. lucens, P. rufescens. Närmare stranden, i synnerhet på stagnerande ställen anträffas flere med före- gående kategori — de mindre åarna — gemensamma for- mer: Nymphcea alba, Nuphar lutevm, Potamogeton natans, Polygonum amphibium, Equisetum fluviatile, Sagittaria, Ali- sma, Sium, Batrachium heterophyllum, /Scirpus palustris, Gly- ceria fluitans och Iris pseudacorus. De få och oansenliga sjöarne, af hvilka de fleste ligga i närheten af Mjatusova, hade, för så vidt de af mig besöktes, fast strand och botten, men om den möjliga vege- tationen i dem är jag ej i tillfälle att lemna några upplys- ningar, enär mitt besök vid dem inträffade så tidigt som kort före raidsommar. Småningom sker öfvergången från den nu beskrifna re- gio collina till regio arenaria; jordmånen blir sandigare, kul- larne lägre och glesare, tallen och ljungen allmännare, vegeta- tionen i sin helhet fattigare. Snart är landet en fullkomlig slätt: vidsträckta torra skogar, i hvilka tallen merendels öfvervä- ger och i hvilka man ofta skönjer spåren af fareldarnes här- jande framfart, omvexla med stora flackmossar och myrar samt icke obetydliga ljunghedar. Af denna sterila, enfor- miga beskaffenhet torde största delen af området vara; nå- gon omvexling bjuda endast byarnes granskap och flodsträn- derna; dock må man icke vänta att ens här finna annat än svaga antydningar till ståndorter, sådana som lunder och fältbackar. — Ängar anträffas deremot vid flodstränderna, i synnerhet i östra delen. Så vidt man vid genomresa kunde skönja, tyckes förhållandet på de flesta ställen vara enahanda som i trakten kring Gorki, att nämligen dessa strandängar (om våren öfversvämmade?) närmast floden äro kärrängar med 134 ett af Hypnum flintans bildadt mosstäcke, hvarur allmän Ca- rex vulgaris och spridda strån af Eriophorum angustifolium samt på våtare ställen Equisetum limosum uppväxa. Längre upp taga Sphagnum recurvum och Sph. suhsecundum öfver- hand, gräsvegetationen är, ehuru tarflig, något ymnigare; den består af Carex chordorrhiza samt ställvis C. limosa och C. vulgaris. Derjämte uppträda Caltha, Comarum, Menyanthes och Equisetum i spridda exemplar. Allmänt infinna sig äf- ven på dessa ställen Salix lapponum och S. myrtilloides samt på torrare fläckar S. rosmarinifolia. De vid dessa och nå- gra enstaka björkar uppväxande 8phagnum palustre och Oxy- coccus palustris förmedla öfvergången till de högre upp be- lägna myrarne med deras typiska vegetation: Betula nana, Cassandra, Andromeda etc. Sannolikt tyckes det dock, att vegetationen å dessa ängar längre fram på sommaren erbju- der större omvexling än den vid mitt besök i förra hälften af Juni visade. — Jämväl kring bäckar och åar är det som gran- och löfskogen förekommer i större mängd och flerstädes anträffar man vid stränderna små, vanligen starkt afhälliga sumpmarker med gungflyartad vegetation. För att gifva en ungefärlig föreställning om växtlig- heten på de vidsträckta flackmossarne må nämnas, att å en dylik, några qvadratverst stor mosse, som bildades af Spha- gnum acutifolium, Sph. palustre och Sph. papillosum samt på våtare ställen af Sph. cuspidatum och Hypnum exannula- tum, örtvegetationen endast utgjordes af allmänna Cassan- dra, Andromeda och Oxycoccus palustris samt spridda Erio- phorum vaginatum och Oxycoccus microcarpus. Samma enformighet möter oss äfven vid ljunghedarna, der endast sparsam Epilobium angustifolium (saknas äfven) samt fläckvis uppträdande Antennaria, Vaccinium vitis-idoza och Arctostaphylos jämte enstaka refvor af Lycopodium com- planatum finna näring ur sanden, hvilken på sina ställen är täckt med Lecidea uliginosa. — Ett annat slag af sandflac- kor, till sin vegetation snarlika torra fältbackar, anträffades vid flodstränderna. Å en dylik, omkring fem tunnland vid- sträckt, lokal antecknades som allmän Calamagrostis epi- 135 gejos, spridda: Conv allaria majalis och Ramex acetosella, Antennaria (fläckvis), Trickera, Thymus, Viola canina, Arctostaphylos (fl. v.), samt förekommande i enstaka ex- emplar, utom några individ af rönn, tall, björk och grå- al, Solidago, Leontodon autumnalis och Efrilobhim angu- stifolium. Ännu återstår att med några ord beröra deltat vid myn- ningen, hvilket fullkomligt afviker från den närgränsande trak- ten och äfven erbjuder föga likhet med någon annan del af det under resan besökta området. Till en stor del äro dess talrika, af flodens många förgreningar omgifna, öar upptagna af fuktiga — våta ängar, bevuxna af en ymnig gräsvegetation, som består af allmänna Calamagrostis strida, C. lanceolata, Agrostis vulgaris, A. stolonifera, Juncus Jiliformis, Carex ampullacea jämte Anthoxanthum, Carex vulgaris, Luzula mul- tiflora, Poa pratensis ni. fl. arter. — En rik växtlighet finner man i de smärre vatten -samlin gar, som här och der å dessa ängar anträffas: Nymphcea, Nuphar, Stratiotes, Hydrocharis, Ranunculus lingua, Cicuta, Sium, Jris o. a. Pa de ställvis förekommande, ofta öfversvämmade, lerrika till- landningarna vid stränderna förekomma mer eller mindre sparsamt: Digraphis arundinacea, Se. silvaticus, Limosella aquatica, Alopecurus geniculatus, Juncus bufonius, Ranunculus flammula, Agrostis canina, J. articulatus, Nasturtium palustre, Phragmites communis, J. Jiliformis, Erysimumcheiranthoides, Glyceria spectabilis, Sparganium simplex, Lepigonum rubrum (?), 61. fiuitans, Sagittaria, Lythrum salicaria, . Carex aqtiatilis, Alisma plantago, Potentilla anserina, Scirpus acicularis, Bidens tripartita, Polygonum lapathifo- Se. palustris, Gnaph. uliginosum, lium; längre ut, på långgrunda ställen, växa Callitricke autumnalis, Elatine hydropiper, Potamogeton zosteraefolius och P. pu- sillus. I största ymnighet uppträder nästan öfverallt på och vid stränderna samt äfven högre upp på lämpliga lokaler Gly- ceria spectabilis, säkerligen den växt, som mest utmärker denna trakt. Mer eller mindre allmänt anträffas vid strän- 136 derna vidare Scirpus palustris, Se. lacvstris, Phragmites, Flu- minia (de två sistnämnde på fastare botten), Alisma, Pota- mogeton natans, Glyceria Jluitans, Sagittaria, Sium, Hippu- ris, Butomus; här är äfven Carex aquatilis ofta ymnig. Bland arter, som uppträda högre upp, på fast mark, företrädesvis bland buskar, antecknades Lysimachia, Mulgedium sibiricum, Tanacetunij Lythrum^ Mentha arvensis, Scutellaria galericu- lata, Veronica longifolia, Valeriana, Barbarea strida, Sym- phytum ofjicinale och Polemonium coeruleum. Enligt uppgift af innevånarene är Ladoga-stranden un- der en sträcka af ungefär en mil norrut ifrån Svirs mynning upptagen af, med de nu beskrifna likartade, lågländta mar- ker, hvilka äro utsatta för öfversvämningar, att döma af den omständighet att mennisko- boningarna vid flod-myn- ningen medelst pålar äro upphöjda öfver jordytan. Längre mot norr vidtaga tallskogar med sandstränder, afbrutna san- nolikt endast i närheten af rinnande vatten; kring dylika an- träffades åtminstone vid den af mig besökta byn Humbaritsa vacker gran- och blandskog. Att Ladogas hela östra kust från Salmis söderut är af samma enformiga beskaffenhet, gör en blick på kartan troligt och strandens söder om Svir och vid Schliisselburg utseende, för så vidt den kunde skönjas, motsade icke denna förmodan. Då jag efter denna öfversigt af de allmänna vegeta- tions förhållandena i Svir-nejden går att lemna en systema- tisk förteckning öfver de derifrån kända arterna, så vill jag ännu uttryckligen framhålla, att denna katalog icke kan göra anspråk på att fullständigt uppräkna alla derstädes verkligen förekommande arter eller exakt angifva utbredningen af de i akt tagna, alldenstund jag, utom egna anteckningar och fynd från min sex veckors resa, endast haft att tillgodogöra mig de observationer hr doc. J. Sahlberg under en några dagars vistelse i dessa nejder hösten 1869 gjort och dem han meddelat i en till Societas pro fauna et flora fennica inlem- nad uppsats „ Bidrag till ryska Karelens flora". 137 Förteckningen öfver fröväxter och ormbunkar upptager 488 arter (och underarter), en siffra, hvilken säkerligen skulle höjas med åtskilliga tiotal af en botanist, som vore i till- fälle att besöka andra orter och det under en senare del af sommaren, än hvad mig förunnades. Bland anmärkningsvär- dare arter vill jag endast framhålla Polygala comosa, tagen af hr Sahlberg, och Carex orthostachys, begge tillförene icke funna i Finland. Vid upprättandet af denna förteckning har jag, för att lätta jemförelsen med förhållandena i det angrän- sande Onega-Karelen, begagnat mig af samma system som Norrlin användt i sin Flora Karelias Onegensis I, hvilket ar- bete jämväl i öfrigt varit mig en förebild vid utarbetandet af denna afhandling. De funna moss-arterna stiga till 192, ett antal, hvars ringhet" finner sin förklaring dels i den nästan fullständiga saknaden af berg i området, dels i den tidsförlust, som vål- lades mig genom insamlingen och konserveringen af äfven allmännare kärlväxter och hvilken hindrade mig att, såsom jag önskat, egna mossorna tillbörlig uppmärksamhet. Af de gjorda fynden vill jag särskildt omnämna den nordameri- kanska Pylaisia intricata samt Thuyidium minutulum. Lef- vermossorna äro uppstälda efter prof. Lindbergs system; de öfriga efter Hartmans flora, 10 uppl. Som ett bihang låter jag slutligen medfölja en för- teckning öfver de insamlade lafvarne. Hvad de under re- san funna algerna beträffar, så hoppas jag framdeles varda i tillfälle att närmare om dem redogöra. Det är mig en kär pligt att här betyga min tack- samhet till hr prof. S. O. Lindberg, som granskat alla mossor och bestämt de kritiska formerna bland dem, till hr prof. W. Nyländer, som godhetsfullt namngifvit alla svår-bestämda lafvar, samt till hr doc. J. P. Norrlin, som bestämt Hieracia och dessutom tillhandagått mig med råd och upplysning af många slag. Till undvikande af upprepningar vill jag slutligen i ett sammanhang angifva i hvilken region hvar och en af de af mig besökte orterne är belägen : Vosnessenje (så framt icke uttryckligen säges reg. coll), Schtjeliki (— Schtschelez- 138 koj), Nikola och Fabrika (nära Ladvinskoj) i regio silva- tica; Mjatusova, Mandroga och Porog (mellan Mandroga och Ladejnoje Pole) i regio collina; Gorki, Sermaks och Humba- ritsa i regio armaria. — Inom parentes har jag meddelat några anmärknings- värdare fynd från Schlusselburg. Emforyophytse. Dicotyledoneae, Thalictrum simplex L. In pratis subhumidis ad Mandroga st. fq.— fq. Th. jiavum L. Specimina florentia tanturn ad Mandroga et Sermaks legi: st. r. ; quse de hac specie, instatuju- venili cum praecedente confusa, adnotavi (P.—St. Fq. per totum territorium), ad utramque pertinere, valde verisimile est. Anemone nemorosa L. R.; Vosnessenje, in luco ad lac. One- ga; Mjatusova, in umbrosis pratorum et in lucis. Myosurus minimus L. Rr.; Vosnessenje, in colle arenoso, sicco. Ranunculus polyanthemos L. St. Fq. praesertim in deustis; in reg. arenar. haud observata. R. repens L. Fq. R. acris L. Fqq. R. auricomus L. Fq. — Fqq. *R. cassubicus L. Pluribi in reg. silvatica. R. lingua L. R. Nikola, Sermaks. R. flammula L. cum var. reptante (L.). Fq. R. sceleratus L. Per totum territorium; ad Mjatusova for- mam minimam legit J. Sahlberg. Batrachium heter ophyllum Fr. Fq. in amnibus et rivulis. Caliha palustris L. Fq. — Fqq. Trollius europaeus L. Fq. — Fqq.; fere ubique, sed plaeser- tim in pratis humidis occurrit. 140 Aconitum septentrionale Koll. Fq. in lucis et declivis fer- tilibus reg. silv. et coll., in reg. aren. non observata. Actcea spicata L. P. Nymphaia alba L. St. R. — P. var. biradiata Sm. Ad Mjatusova et Gorki adnotata, ad Sermaks lecta. Nuphar luteum Sm. P. — St. Fq. Fumaria officin alis L. Rr.; Vosnessenje in agris. Na&turtium palustre DC. Fq. Barbarea strida Fr. P.; B. vulgarem etiara adnotavi e Mja- tusova et Gorki, sed specimina nulla reportavi. Turritis glabra L. St. R. Cardamine amara L. P.; ad Mjatusova sat fq. — fq. C. pratensis L. Per totum territorium praecedente rarior. Sisymbrium sophia L. Rr.; Schtjeliki, in pago. S. (Arabidopsis) ihalianum Gaud. P. in regg. coll. et aren. lecta. Erysimum cheiranthoides L. Fq. (Draba v erna L. et Dr. nemorosa L. Schliisselburg.) Brassica campestris L. Tantum in cultis ad Fabrika lecta. Camelina foetida Fr. Mandroga, pluribi. Capsella bursa-pastoris Mönch. Fq. — Fqq. in vicinitate .pa- gorum. Thlaspi arv ense L. Fq. — Fqq. in agris. Bunias orientalis h. Rr.; Fabrikai in cultis. Raphanus raphanistrum L. Fq. Dr öser a longifolia L. P. — St. Fq. Dr. rotundifolia L. Fq. Pamassia palustris L. R.; Mandroga, in pratis nonnullis humidis, fertilibus. Viola palustris L. Fq. — Fqq. *V. epipsila Ledeb. Fq. V. mirabilis L. P. — St. R.; in reg. arenaria haud observata. V. silvatica L. Tantum ad Nikola lecta. V. rupestris Schmidt. Rr.; Mandroga, in ericeto. V. fiavicornis Sm. Fq. V. tricolor L. Fq. — Fqq.; in deustis interdum copiose oc- currit. — var. arvensis (Murr.) Fq. Hl Polygala amara L. Ad Vosnessenje et Mjatusova p. — st. r.; ad Scbtjeliki sat fq. in pratis ad ripaui lacus Onega. P. comosa Schk. Ad Mjatusova 18 § 69 legit J. Sahlberg. Dianihus superbus L. R.; ad Nikola, Mandroga et Porog lo- ris nonnullis inter frutices ad ripas fluminis Svir. D. deltoides L. St. Fq. — Fq.-, in reg. aren. haud adnotata. Silene infläta Sm. P.; in agris regionum silv. et collinae. Melandrium vespertinum Fr. P. — St. Fq.; in reg. arenar. haud visa. Lychnis viscaria L. Fq. in reg. silv.; St. Fq. in reg. collina; desideratur in reg. arenaria. L. flos-cuculi L. Fq. — Fqq.; ad Mandroga P.—St. Fq. Spergula arvensis L. Fq. — Fqq. Lepigonum rubrum Fr. R.; Mandroga, Sermaks. Sagina procumbens L. Fq. — Fqq.; in reg. aren. verisiraillime praetervisa. S. nodosa Fenzl. Rr.; Sermaks, in prato ripse arenosae flu- minis Svir. Arenaria serpyllifolia L. Rr.; Vosnessenje, in colle sicco. A. trinervia L. In toto territorio; ad Vosnessenje st. fq.— fq. A. lateriflora L. Rr.; Nikola, in pratis humidis, subspha- gnosis primus legit R. Sievers, dein locis nonnullis similibus ipse reperi. Stellaria nemorum L. In reg. silv. st. r.; in reg. collina et ad Gorki passim. St. media L. Fq. — Fqq. in cultis. St. glauca With. P. St. graminea L. Fqq. St. holostea L. P.; in lucis nonnullis ad Vosnessenje co- piose. St. crassifolia Ehrh. Rr.; Mandroga et Porog, in paludibus. St. uliginosa Murr. Rr.; Mjatusova, ad rivulum. Cerastium vulgatum L. Fqq. Elatine hydropiper L. In Svir ad Sermaks lecta. Tilia septentrionalis Rupr. St. R. — P. in regg. silv. et coll, ubi arbuscula in declivibus silvarum fertilibus, prseser- tim in vicinitate rivulorum crescunt, saepe singula- tim; in luco prope Mjatusova arbores numerosas ob- 142 servavi (diam. bas. usque ad 0,3 metr.). Ad tem- plura pagi Vosnessenje arbores nonnullse, verisimili- ter cultae, adsunt, quarum unius basis diameter 1,3 metr. est; altera harum ad f. microphyllam pertinet. In reg. aren. rr. Geranium silvaticum L. Fq. — Fqq.; certe etiam in reg. aren. occurrit, quamquam non adnotata. Forma floribus albidis ad Mjatusova typo frequentior. Formam par- vifloram ad Nikola legi. G. palustre L. P. Fq. in regg. silv. et coll.; ad viam publi- cam prope Vosnessenje formam petalis impresso-bi- fidis legi. G. bohemicum L. Rr.; Nikola. Oxalis acetosella L. Fq. — Fqq. Linum catharticum L. In reg. silv. fq.; ad Mandroga st. r. Hypericum quadrangulum L. Fq. H. perforatum L. Tantum ad Mandroga lecta. Impatiens noli-tangere L. St. JR. in regg. silv. et collina. Rhamnus frangula L. St. Fq. Trifolium pratense L. Fqq. Tr. hybridum L. R.; Mandroga, Sermaks. Tr. medium L. St. Fq. in regg. silv. et collina. Tr. repens L. Fqq. Tr. spadiceum L. St. Fq. Tr. agrarium L. R.; in collibus herbidis olim deustis re- gionis collina?,. Melilotus officinalis Willd. Rr.; Vosnessenje. Vicia hirsuta Koch. R.; Vosnessenje et Mandroga, in agris. V. silvatica L. P. V. cracca L. Fq. V. sepium L. Fq. V. sativa L. Rr.; in agris ad Sermaks. V. angustifolia Roth. Rr.; Mandroga, in agris. Latliyrus pratensis L. Fqq. L. palustris L. P. et P. Fq. — var. latifolia Lamb. ad Vosnessenje in nemore prope lacum Onega depre- hensa. Orobus vernus L. St. Fq.—Fq. 143 Prunus padus L. Fq. Spiraea ulmaria L. Fqq. Geum urbanum L. In reg. coll. locis nonnullis. G. intermedium Ehrh. Cum prsecedente. G. rivale L. Fqq. Potentilla tormentilla Scop. Fqq. P. argentea L. St. Fq. in regg. silv. et collina. P. intermedia L. Mjatusova; ad Mandroga p. — st. fq. — var. canescens Lej. Pr.- Vosnessenje, in colle arenoso, arido. P. norvegica L. Per totis regg. silv. et collina. P. anserina L. Fq. Comarum palustre L. Fq. — Fqq. Fragaria vesca L. Fq. — Fqq.; in collibus deustis interdum copiose. Rubus humulifolius C. A. Mey. R.; Reg. silv.: Nikola, in abiegno huniido betulis immixtis ; Fabrika, in abiegno humido; Vosnessenje, non procul ex Onega, in abie- gno vasto humido arboribus frondosis immixtis, plu- ribi frequens. R. chamaemorus L. Fq. — Fqq. in sphagnetis. R. arcticus L. Fq. — Fqq. *R. triflorus Hook. Rr.; Mjatusova, in prato humido. R. saxatilis L. Fqq. R. idaeus L. Fq.; ad Vosnessenje, in apertis silvarum co- piose. Alchemilla vulgaris L. Fqq.; copiose in devexis pratorum fertilibus in reg. collina. Rosa acicularis Lindl. Fq. in reg. silv. et ad Mjatusova; ad Mandroga et in reg. arenaria haud observata; for- sitan a sequente eam non semper distinguebam. — Specimina reportata ad f. stipularem et vialem Rupr. pertinent. R. cinnamomea L. Fq. — Fqq. (Pyrus malus L. Cultam pone Vosnessenje vidi.) Sorbus aucuparia L. Fq. Epilobium angustifolium L. Fqq. E. montanum L. P. Fq.; in reg. aren. non adnotata. 144 E. palustre L. St. Fq.—Fq. Circaea alpina L. P. Myriophyllum alterniflorum DC. In amnibus nonnullis re- gionum silv. et coll. fq., interdum copiose. Hippuris vulgaris L. R.; ad Sermaks frequentior. Callitriche verna Kiitz. St. Fq. C. autumnalis L. Rr.; Sermaks. Lyihrum salicaria L. St. Fq. — Fq. Peplis portula L. R.; Vosnessenje, Sermaks pl. loc. Montia fontana L. P. in regg. silv. et collina, Scleranthus annuus L. St. Fq. in agris. Sedum telephium L. R.; Vosnessenje, in arvo; Mandroga et Porog. S. acre L. St. R. Ribes nigrum L. P. — St. Fq. R. rubrum L. St. Fq. — Fq. (R. alpinum L. Haud vidi.) Saxifraga hirculus L. R.; Mandroga et Porog, in paludibus. Chrysosplenium alternifolium L. P. Cicuta virosa L. St. R. — R. Aegopodium podagraria L. Fq.—Fqq. Carum carvi L. St. Fq. in viciniis pagorum et viarum. Pimpinella saxifraga L. Fq. — Fqq. P. magna L. Rr.; Mandroga, in deusto umbroso et gra- minoso. Sium latifolium L. P. in fluviis, amnibus et rivulis. Selinum carvifolia L. Rr.; prope Nikola ad orara silvae specimen juvenile legi. Angelica silvestris L. Fq. Peucedanum palustre L. St. Fq. Oenanthe phellandrium Lam. Rr.; Sermaks, in fossis limosis. Eeracleum sibiricum L. In regg. silv. et aren. observata in pagis et eorum viciniis. Cerefolium silvestre Bess. Fqq. Acer platanoides L. R. Pluribi circa Vosnessenje arbu- scula vidi; ad rupes dioriticas prope Schtjeliki arbo- res ältas observavi (diameter maximus fere 1 meter). 145 Ad Mjatusova parcissime occurrit. Dein ad Humba- ritsa individua nonnulla vidi. Viburnum opulus L. St. Fq. Valeriana officinalis L. P. Lonicera xylosteum L. P. in regg. coll. et silvatica. L. coerulea L. Tantum in reg. silv. lecta, ubi st. fq. — fq. occurrit; ceterum frustra qusesivi. Linnaea borealis L. St. Fq. Galium aparine L. * infestum W. K. In regg. silv. et collina. G. boreale L. Fq. — Fqq. G. palustre L. Fq. G. uliginosum L. Fqq. G. incllugo L. Fq. — Fqq.; ad Nikola haud adnotata. Trichera arvensis Schrad. Fq. in regg. silv. et aren.; in reg. collina fqq. Succisa pratensis Moench. Fqq.; ad Fabrika hane speciem non vidi. Tussilago farfar a L. P. Petasites frigida Fr. P. — St. Fq. in paludibus pratorum et silvarum regionis silvatica. Solidago virgaurea L. Fq. — Fqq. Frigeron acris L. St. Fq. in regg. silv. et collina. Inula britannica L. Rr.; Sermaks, in pago et ejus vicinitate. /. helenium L. Rr.; Reg. coll., in devexo prati fertilissimo pone Vosnessenje. Bidens tripartita L. Fq. in fossis pagorum. Antennaria dioica Gaertn. Fq. — Fqq. Gnaphalium silvaticum L. St. Fq. — Fq. Gn. uliginosum L. In toto territorio. Artemisia vulgaris L. R. in eultis pagorum. Tanacetum vulgäre L. P. — P. Fq. Achillea millefolium L. Fqq. A. ptarmica L. Ad Mandroga st. fq. A. cartilaginea Ledeb. Rr.; Sermaks, in pago. Anihemis arvensis L. St. Fq. — Fq. A. tinctoria L. In agris et arvis regionis. collinae passim; etiam ad Sermaks observata. Matricaria inodora L. Fq. 10 146 Chrysanthemum leucanthemum L. Fqq. Ligularia sibirica Cass. Rr.; in palude silvatico ad Vosnes- senje. Cirsium lance olatum Scop. In regg. silv. et collina adnotata. C. palustre Scop. Fq. C. oleraceum Scop. P.; in reg. aren. mihi non obvia. C. heterophyllum Scop. Fq. — Fqq. C. arvense Curt. In agris regionum silv. et collinaz. Carduus crispus L. Cum praecedente. Lappa tomentosa Lam. Sermaks. L. minor DC. Per totum territorium. Saussurea alpina DC. Ad Vosnessenje initio mensis Se- ptembri 1869 legit J. Sahlberg. Carlina vulgaris L. R.; tantum in reg. collina occurrit. Centaurea jacea L. P. C. phrygia L. Fq. — Fqq. C. scabiosa L. Sec. amic. Sahlberg ad Mjatusova fq.; credo me folia hujus speciei quoque ad Vosnessenje vi- disse. C. cyanus L. St. Fq. in agris; in reg. aren. haud visa. Lapsana communis L. Fq. cum praecedente. Leontodon autumnalis L. Fq. L. hispidus L. Fq. — Fqq. in regg. silv. et collina. Picris hieracioides h. R.; ad öras silvarum in regg. silv. et collina. Hypochaeris maculata L. St. Fq. — Fq. Taraxacum officinale Web. St. Fq. Mulgedium sibiricum Less. St. R., praecipue margines ri- vulorum et amnium ornans. Sonchus arvensis L. Sermaks, in pago. Crepis tectorum L. Vosnessenje et Mandroga, in agris. Cr. paludosa Moench. Fq. — Fqq. Hieracium pilosella L., Fr. Fq. H. auricula L., Fr. Ad Nikola et Mjatusova lecta. H. suecicum Fr. Reg. silv., pl. loc. *H. subpratense Norrl. Cum praecedente. H. brachyphyllum Fr. Sz. * brachycephalum Norrl. In cam- po arenoso sicco ad Vosnessenje. 147 H. rhodanthum Fr. Epicr. (sec. descript.). Vosnessenje, in pra- tis nonnullis subhumidis ad ripam lacus Onega. H. onegense Norrl. Ad Vosnessenje st. fq.; Schtjeliki. H. dubium L., Fr. var. In regg. silv. et collina pluribus locis. H. neglectum Norrl. Reg. silv. fq. H. vulgatum Fr. P. (?). H. prenanthoides Vill. var. Mandroga. H. umbellatum L. Fq. — Fqq. Nonnullae hujus generis forinse floribus aurantiacis, quce non rite determinatsG sint, omittuntur. Lobelia Dortmanna L. R.; in Svir ad Nikola et in Onega ad Vosnessenje. Campamda glomerata L. Fq. C. cervicaria L. R.; Mandroga, in ericetis nec non pratis silvaticis. C. latifolia L. R.; tantum in reg. coll. lecta: Mjatusova, in nemore, Vosnessenje in declivi fertilissimo. C. rotundifolia L. Fq. C. persicifolia L. Tantum e Mjatusova adnotata. C. patida L. Fq. — Fqq. Vaccinium uliginosum L. Fq. in regg. silv. et collina. Fqq. in sphagnetis et deustis silvarum regionis arenarice. V. myrtillus L. Fq. — Fqq., interdum copiose. V. vitis-idaea L. Fq. — Fqq. Oxycoccus palustris Pers. Fq. in sphagnetis. O. microcarpus Turcz. Tantum in sphagneto vasto, aperto ad Gorki lecta. Arctostaphylos uva-ursi Wimm. In reg. silv. non observata. In reg. collina st. r. Ad Gorki st. fq. Andromeda polifolia L. Fq. in sphagnetis; in reg. coll. st. r.; in reg. aren. fqq. Cassandra calyculata Don. Ut species prsecedens. Calluna vulgaris Salisb. Fq.; in campis arenosis regionis arenarim vastis copiosissime. Ledum palustre L. St. Fq. — P. Fq.; in reg. aren. fq. Pyrola uniflora L. R.; in abiegnis regg. silv. et collina^. P. rotundifolia L. Fq.; e reg. aren. non adnotata. P. chlorantha Sw. Rr.; Vosnessenje, in pineto. 148 P. media Sw. St. R. in regg. silv. et collina. P. minor L. St. Fq.; in reg. aren. haud visa. P. secunda L. Fq.; in reg. coll. parcius. Gentiana amarella L. B.; Vosnessenje, in pascuis. Menyanthes trifoliata L. Fq. — Fqq. Polemonium coeruleum L. R.; in reg. silv. locis nonnullis et ad Sermaks lecta. Convolvulus arvensis L. Rr.; Vosnessenje, ad ripam lacus Onega arenosam primus legit R. Sievers. Cuscuta europaia L. Rr.; Vosnessenje. Liihospermum arvense L. R.; Vosnessenje, in agris. Pulmonaria officinalis L. In lucis regionis silvaticai p. — st. r.; etiam ad Mjatusova. Myosotis palustris With. Fq. M. silvatica Hofim. Ad Mjatusova legit Sievers. M. arvensis L. Fq.; in agris interdum fqq. M. strida Link. R.; in collis arenosis aridis ad Mjatusova et Gorki. Symphytum officinale L. Rr.; Sermaks, in insulis fiuminis Svir. Mentha arvensis L. Fq. Lycopus europasus L. R. Origanum vulgäre L. Rr.; Mandroga, inter frutices ripse fluminis Svir. Thymus serpyllum L. P. Fq. Clinopodium vulgäre L. St. R. in regg. silv. et collina. Scutellaria galericulata L. Fq. Prunella vulgaris L. Fq.—Fqq. Stachys silvatica L. R.; in reg. aren. mihi non obvia. St. palustris L. Rr.; Sermaks. Oaleopsis versicolov Curt. St. Fq. G. tetrahit L. Fq. Solanum dulcamara L. Rr.; Sermaks, in pago. Verbascvm nigrum L. Ad Vosnessenje et Mandroga st. fq. Scrophularia nodosa L. P. Linaria vulgaris Mill. Per totum territorium; ad Mandroga passim. Veronica longifolia L. P. — St. Fq. 149 V. officinalis L. Fq. — Fqq. V. chamaedrys L. Fqq. V. scutellata L. St. Fq.; in reg. aren. non adnotata. V. serpyllifolia L. .Fg. — Fqq. V. arvensis L. Ad Vosnessenje p. — st. fq.; in agro ad Mja- tusova. V. verna L. Per totutn territorium. Limosella aquatica L. Rr.; Sermaks, in ripis argillosis et inundatis. Euphrasia officinalis L. Fq. Rhinantlius major Ehrh. Fq. — Fqq. Rh. minor Ehrh. Fq. Pedicularis palustris L. Fq. — Fqq. Sceptrum carolinum Rudb. R. Melampyrum nemorosum L. Fq. — Fqq. in reg g. silv. et col- lina, ubi öras silvarum, devexos pratorum, deustos fertiliores et nemores ornat. Nullomodo in reg. aren. desideratur. M. pratense L. Fq. — Fqq. M. silvaticum L. Fqq. Utricularia vulgaris L. R. U. intermedia Hayn. P. — Ad Sermaks formam hujus ge- neris sterilem legi, quse forte U. ochroleucce R.Hn. sit. Pinguicula vulgaris L. R.; Schtjeliki et Mandroga, in de- vexis fertilibus, subudis nemoris et silvas. Trientalis europaia L. Fq. Lysimachia vulgaris L. Fq. L. nummularia L. Rr.; Sermaks, in prato duro. L. thyrsijlora L. Fq., in reg. aren. non visa. Androsace septentrionalis L. Rr.; VosnesseDJe, in marginibus via3 publica3 siccis. Primula veris L. R.] lecta ad Mjatusova, ubi p. — st. r. occurrit. Plantago major L. Fq. Pl. media L. St. R.; in reg. aren. desideratur. Pl. lanceolata L. Ad Vosnessenje passim, in reg. coll. sat raro occurrit. Rumex hydrolapathum L. Rr.; Sermaks. R. hippolapathum L. St. R. 150 R. domesticus L. Fq. — Fqq. in cultis. R. acetosa L. Fqq. R. acetosella L. Fqq. Polygonum bistorta L. In parte territorii orientali ; ad Vos- nessenje et Schtjeliki st. fq.— fq.; ad Nikola, Fabrika et Mjatusova st. r. P. viviparum L. St. Fq. P. amphibium L. i?.; e reg. coll. non adnotata. — var. terrestre L. Humbaritsa. P. lapathifolium L. St. Fq. P. mite Schrank. R.; Nikola, Sermaks. P. hydropiper L. St. Fq. P. aviculare L. Fq. — Fqq. P. convolvulus L. R.\ Vosnessenje, Schtjeliki. Chenopodium album L. Fq. in pagis et eorum vicinitate. Ch. polyspermum L. Rr.'} Porog. Atriplex patula L. Mandroga. Daphne mezereum L. P. Empetrum nigrum L. „ Vosnessenje, passim; Mjatusova, st. r.; Gorki, in ericetis." Urtica urens L. In pagis totius territorii. U. dioica L. Fq. Humulus lupulus L. R.; in regio collina locis nonnullis et ad Gorki (J. Sahlberg). Ulmus montana Sm. Rr.; in reg. coll. ad Vosnessenje arbu- scula pluria, quorum nonnulla fructifera, in declivi fertilissimo vidi. (Corylus avellana L. nec a me nec ab incolis, quos quae- sivi, visa.) Populus tremula L. Fqq. ssepeque copiose in silvis regionum silv. et coll. occurrit; in reg. arenaria minus copiose. Salix fragilis L. Ad Mjatusova observavit dom. J. Sahlberg. S. pentandra L. St. Fq. S. lapponum L. P. S. Fq.; in reg. aren. frequentior. S. caprea L. St. Fq. (?). S. cinerea L. Fq. — Fqq. S. aurita L. Fq. — Fqq. S. vagans Anderss. Fq. 151 S. rosmarinifolia L. Si. Fq. S. myrtilloides L. P. — St. R. S. nigricans Sm. Fq. — Fqq. S. 'phylicaefolia L. In regg. coll. et arenaria lecta. Betula verrucosa Ehrh. Fq.; in reg. coll. parce occurrit. B. glutinosa Wallr. Fqq. et copiosissime, prsesertim in reg. collina. In reg. arenaria vero fere parcius quam species prsecedens adest. B. intermedia Thom. B.; Mandroga (Sievers); Gorki, in cam- po arenoso ad rivulum. B. nana L. Fq.—Fqq. in sphagnetis. Alnus incana "VVilld. Fqq.; copiosissime in reg. collina. A. glutinosa Willd. Ad ripas lacuuin et fluvium in reg. silv. p. — st. r.; in reg. aren. st. fq. — p. Pinus silvestris L. Fqq. et copiosissime. Abies excelsa DC. Fqq. et copiosissime, praesertim in reg. silvatica. — var. obovata Ledeb. Ad Vosnessenje lecta. Juniperus communis L. Fq.; ad Nikola haud adnotata. Monocotyledoneae. Stratiotes aloides L. Pluribus locis in reg. arenaria. Hydrocharis morsus-ranae L. P. Alisma plantago L. St. Fq. — Fq. Sagittaria sagittaefolia L. St. Fq. Butomus umbellatus L. Br.; Sermaks. Scheuchzeria palustris L. R. in sphagnetis regg. silv. et collince. Triglochin palustre L. St. Fq. Potamogeton natans L. St. Fq. P. rufescens Schrad. B.; Mandroga, Gorki. P. gramineus L. In fluminibus Svir et Jivina pl. loc. — var. heterophyllus Schreb. Nikola, Sermaks. P. lucens L. In flumine Jivina ad Fabrika. P. perfoliatus L. Fq. in fl. Svir et Jivina. P. zosterosfolius Schum. Ad Sermaks legi. 152 P. pusillus L. Vosnessenje, Sermaks. Lemna trisulca L. In reg. silv. st. r. L. minor L. St. Fq. (?). Calla palustris L. St. Fq. Sparganium simplex Huds. Br.; Sermaks, in ripis argillosis. — var. longissimum. In Svir ad Sermaks. Sp. minimum Fr. St. Fq. Orchis maculata L. Fq. — Fqq. O. Traunsteineri Saut. var. curvifolia (Nyl.). Kr.; ad Man- droga in palude. O. incarnata L., Fr. In pratis fertilibus regionis silvatico? fq., interdum fqq.; Mandroga. Gymnadenia conopsea L. Fq. — Fqq. Codoglossum viride Hartm. P. in regg. silv. et collina. Platanthera bifolia Reich. St. Fq. Epipactis palustris Crantz. JRr.; in palude ad Porog. Listera ovata R. Br„ P. — St. R. L. cordata R. Br. St. B., sed passim St. Fq. Malaxis monophyllos Sw. Br.; Mandroga, in declivibus sub- humidis alneti junioris. Corallorrhiza innata R. Br. P. Iris pseudacorus L. P.; ad Vosnessenje domino J. Sahlberg copiosissime obvia. Paris quadrifolia L. St. Fq. Majanthemum bifolium DC. Fq. — Fqq. Convallaria majalis L. Fq. Allium schoenoprasum L. Rr.; supra rupem prope lac. Onega ad Schtjeliki legit R. Sievers. Juncus conglomeratus L. St. Fq. — Fq. in regg. silv. et col- lina. J. effusus L. Ad Mandroga st. fq. — fq. J. filiformis L. Fq. — Fqq. J. articulatus L. Fq. J. alpinus Vill. Specimina hujus speciei tantum ad Man- droga legi; cum prsecedente a me confusa. J. bufonius L. Fq. — Fqq. Luzula pilosa L. Fq. L. multiflora Lej. Fq. — Fqq. 153 — var. pallescens Wahlenb. Ad Mjatusova lecta. Scirpus palustris L. Fq. Se. acicularis L. In ripis argillosis ad Nikola fq.; etiam ad Sermaks et Humbaritsa visa. Se. pauciflorus Lightf. Rr.; in palude ad Schtjeliki. Se. lacustris L. P. Fq.; e reg. coll. non adnotata. Se. silvaticus L. Fq. Eriophorum vaginatum L. In reg. aren. fqq.; ceterum St. Fq. E. angustifolium L. St. Fq.- Fq. E. latifolium Hoppe. St. Fq. in regg. silv. et collina. E. gracile Koch. „ Nikola, st. fq. — fq. in pratis paludosis; Mandroga." Carex dioica L. In toto territorio, sed passim modo fre- quens. C. pauciflora Lightf. Rara videtur. C. chordorrhiza Ehrh. St. Fq. — Fq. C. teretiuscula Good. St. Fq. — Fq. C. paradoxa Willd. R.; in paludibus et pratis paludosis reg. collince. C. stellulata Good. In regg. silv. et collina. C. leporina L. Fq. C. elongata L. Fq.; in pratis subudis interdum copiose. C. canescens L. Fq. — Fqq., saepe copiose. O. tenuiflora Wahlenb. St. R. in toto territorio. C. loliacea L. In reg. silv. fq.; Mandroga. C. tenella Schk. In regg. silv. et arenaria lecta. C. vulgaris Fr. Fqq. C. caespitosa L. Fq. C. strida Good. St. Fq. in ripis regionum silv. et arenaria. C. acuta L. Fq. — Fqq. C. aquatilis Wahlenb. St. R. in regg. silv. et arenaria; ad Sermaks passim fq. C. Buxbaumii Wahlenb. R.; Nikola, in pratis subhumidis, ripariis. C. irrigua Sm. St. R.; in reg. aren. non observata. C. limosa L. Fq. C. ericetorum Poll. P. — St. Fq. in regg. coll. et arenaria. C. globularis L. Fq. — Fqq. 154 C. digitata L. P. C. sparsiflora Steud. Ad Nikola st. fq. in silvis; ceterum ad Mjatusova et Porog vidi. C. pallescens L. Fq. C. jlava L, In reg. silv. fq., interdum sat copiose. Ad Mandroga st. r. C. jiliforniis L. Fq. — Fqq. C. orthostachys C. A. Mey. (Ledebour, Fl. Ross. IV. p. 316; Fries, Herb. Norm. f. 13, n. 80). Rr.; Nikola, in pra- tis nonnullis sphagnosis, subpaludosis, inter frutices. C. vesicaria L. Fq. — Fqq. C. laevirostris Fr. St. Fq. in regg. silv. et collina. C. paludosa Good. Rr.; Humbaritsa, ad ripam lacus La- doga. C. ampullacea Good. Fq. — Fqq. C. riparia Curt. Rr.; Nikola, in aperto abiegni sphagnoso prope Svir. Nardus strida L. Fqq. Anthoxanthum odoratum L. Fqq. Hierochloe borealis Schrad. P. Digraphis arundinacea Trin. St. Fq. ad ripas. Alopecurus geniculatus L. Fq. A. julvus Sm. Fq. Phleum pratense L. St. Fq., prsecipue in vicinitate pagorum. Milium effusum L. P. — St. R. in lucis ; etiam in pratis sub- paludosis occurrit. Agrostis stolonifera L. Fq. A. vulgaris With. Fqq. A. canina L. Fqq. in regg. coll. et aren.; in reg. silv. haud rite evolutam observavi. A. spica-venti L. Fqq. in agris. Calamagrostis arundinacea Roth. Fq. C. epigejos Roth. Fq. C. phragmitoides Hartm. Ad Mandroga lecta. C. lanceolata Roth. Tantum ad Serinaks observata, ubi sat copiose in pratis ripariis crescit. C. strida Hartm. Fq., interdum copiose, ut in pratis non- nullis fertilibus ad Onega. 155 Phragmites communis Trin. Fq. Melica nutans L. St. Fq. — P. Air a jiexuosa L. Fq. — Fqq. A. caespitosa L. Fqq. Avena pubescens L. Er.; in devexis pratorum ad Mjatusova et in colle arido prope Nikola. Fluminia arundinacea Fr. B,.; ad Sermaks st. fq. Enodium coeruleum Gaud. Locis nonnullis in regg. coll. et arenaria. Glyceria remota Fr. St. R. in udis silvarum ; in reg. aren. desideratur. Gl. spectabilis M. K. Copiosissime ad ripas insularum pro- pe Sermaks; ceterum passim occurrit. Gl fluitans R. Br. Fq. Poa annua L. Fq. — Fqq. ad margines viarum et in cultis. P. serotina Ehrh. Fq.(f). P. nemoralis L. Fq. (?). P. trivialis L. Fqq. P. sudetica Hsenke. Br.; Mandroga, in aperto silvas humido. P. pratensis L. Fqq. Briza media L. Er.; Vosnessenje, in pratis. Bromus arvensis L. Er.; in agro ad Vosnessenje. Br. secalinus L. Cum praecedente. Dactylis glomerata L. St. Fq.; in reg. aren. haud visa. Festuca ovina L. Fqq. F. rubra L. Fqq. F. elatior L. Fq.—Fqq. Lolium perenne L. R.; Mandroga. Elymus arenarius L. Er.; Vosnessenje, in ripa arenosa la- cus Onega. Triticum repens L. Fq. — Fqq. in cultis et in ripis arenosis. Tr. caninum Schreb. Er.; ad viam silvaticam prope Porog. Filices. Equisetum arvense L. St. Fq. — Fq. E. pratense Ehrh. Fq. 156 E. silvaticum L. Fq. — Fqq. E. palustre L. Fq. — Fqq. Specimina reportata ad varr. tenue Doell. et arcuatum Milde (Milde, Fil. Eur. p. 224 & 225) pertinent. E. fiuviatile L. Fq. — Fqq. — var. limosum L. Fq. — Fqq. E. hiemale L. E. — Ad Nikola folia nonnulla, verisimiliter Isoetis, in flum. Svir fluctuantia legi. Lycopodium annotinum L. St. Fq. — Fq. L. clavatum L. St. Fq. L. complanatum L. In regg. coll. et aren. observata; ad Mandroga fq. Botrychium lunaria Sw. R.; in reg. aren. non lecta. Ophioglossum vulgatum L. Er.; in devexo prati fertilis ad Mandroga. Polypodium vulgäre L. Er.; in fissuris rupium dioriticarum in reg. silvatica. P. phegopteris L. Fq. P. dryopteris L. Fqq. Woodsia ilvensis R. Br. Er.; Vosnessenje et Schtjeliki. Cystopteris fragilis Bernh. Er.; Vosnessenje. Polystichum thelypteris Roth. E.; in paludibus in reg. col- lina. P. filix-mas Roth. P.; ad Vosnessenje fq. P. cristatum Roth. Er.; Nikola. P. spinulosum DC. Fq. — Fqq. Asplenium jilix-femina Sm. Fq. — Fqq. Pteris aquilina L. Fq. Struthiopteris germanica Willd. St. Fq. — Fq. Muscineae. Hepaticae, Marchantia polymorpha L. St. Fq. — c. fr. Eiccia Lesquereuxii Aust. Mjatusova, inter gramina in terra arenoso-argillacea. — ster. 157 Radula complanata Dum. Mjatusova, Nikola. — c. fr. Metzgeria furcata Dum., Lindb. Rr.; Vosnessenje, ad rupes dioriticas. — ster. Lepidozia reptans Dum. Vosnessenje. — c. fr. Odontoschisma denudatum Dum. Gorki. — ster. Cephalozia bicuspidata Dum. Fq. — Fqq. — c. fr. C. midtiflora Lindb. P. — c. fr. C. myriantha Lindb. Gorki. — c. fr. Lophocolea heterophylla Dum. Ad Nikola et Mjatusova ste- rilis lecta. L. minor N. v. Es. Vosnessenje. — ster. Cheiloscyphus polyanthos Corda. St. Fq. — P. — c. fr. — — j3 rivularis N. v. Es. Nikola. — ster. Kantia trichomanis B. Gr., Lindb. Humbaritsa; — ster. Saccogyna graveolens Lindb. Gorki. — c. fr. Riccardia latifrons Lindb. St. Fq. — c. fr. R. pinguis B. Gr. Gorki, in ripa arenosa. — ster. Blepharozia ciliaris Dum. St. Fq. — Fq. — ster. Bl. pulcherrima Lindb. Fq.; — c. fr. Blepharostoma trichophyllum Dum. Fq. — c. fr. Martinellia undulata B. Gr.; P. — St. R. — c. fr. M. subalpina Lindb. Rr.; Mjatusova, ad saxa umbrata pro- pe rivulum. — ster. M. irrigua Lindb. St. Fq. — P. — ster. M. curta Lindb. Ad Mandroga lecta. — ster. M. convexa Lindb. St. R. in regg. silv. et collina. — ster. Mylia anomala B. Gr. Sterilis ad Vosnessenje et Gorki lecta. Jungermania lanceolata Weiss., Schrad. Mjatusova, Gorki. — c. fr. J. autumnalis DC. Vosnessenje (ster.), Nikola (<3 et fr.), Gorki (tf). J. sphcerocarpa Hook. f. minor. Mjatusova (£). J. lurida Dum. Fabrika, Gorki. — ster. J. exsecta Schmid. Mjatusova. — ster. J. quinquedentata Huds. Rr.; ad rupem diorit. prope Ni- kola. — ster. 158 J. lycopodioides Wallr. (3 Floerkei (W.M.) Lindb. Rr.; Vos- nessenje. — ster. J. barbata Schmid. Ad saxa in reg. silv. pluribi. — ster. J. incisa Schrad. St. Fq. — c. fr. J. ventricosa Dicks. Ad Vosnessenje sterilis lecta. J. porphyroleuca N. v. Es. Fq. — Fqq. — c. fr. J. heterocolpos Thed. Vosnessenje. — ster. J. Helleri N. v. Es. R.; Vosnessenje, Mjatusova. — ster. Nardia hyalina Lindb. Vosnessenje (ster.), Mjatusova (c. fr.), Mandroga (olyantha Sch. Fq. — c. fr. P. intricata B. S. Rr.; ad truncum populae vetusti ad Mjatu- sova. — ster. Platygyrium repens B. S. Vosnessenje, Humbaritsa. — ster. Climacium den dr oides W. M. Fq. — Fqq. — ster. Neckera pennata H. Ad populos vetustas rarior. — c. fr. N. complanata Hiib. Rr.; ad rupes dioriticas prope Vosnes- senje. — ster. Homalia trichomanoides B. S. R.; Mjatusova (c. fr.) Pterigynandrum frfiforme H. Rr.; Schtjeliki, ad saxa diori- ritica. — ster. Thuyidium delicatuhim B. S. Fq. — ster. Th. abietinum B. S. St. Fq. (?). — ster. Th. Blandoivii B. S. P. — c. fr. Th. minutulum B. S. Rr.; Mjatusova, ad basim populi ve- tustae. — ster. Heterocladium dimorphwm B. S. Rr.; Schtjeliki, ad rupem dioriticam. — ster. Pseudoleskea catenulata B. S. Rr.; in fissuri srupium dioriti- carum ad Vosnessenje et Nikola. — ster. Ps. atrovirens B. S. Rr.; Schtjeliki, ad saxum diorit. — ster. Anomodon viticulosus H. T. Rr.; Schtjeliki, ad rupes dio- riticas. — ster. Dichelyma falcatwn Myr. Supra saxa amnium pluribi. — c. fr. Fontinalis antipyretica L. In amnibus fq. — ster. F. gracilis Lindb. In amnibus pone Mjatusova (c. fr.) et Fabrika. F. dalecarlica B. S. In amnibus regionis collinse, passim co- piose et fructificans. 164 Hichenes. Sirosiphon compactus Kiitz. Nikola, super rupem dioriticaiin. Ephebeia hispidula (Ach.) Nyl. in Flora 1877, p. 231. Schtje- liki, super rupes. Collema nigrescens Ach. Gorki, populicola. CaMchim chrysocephalum Ach. var. filare Ach. Super corti- cem abietis ad Humbaritsa lecta. *C. chlorellum "Wahlenb. Nikola, super corticem abietis. C. trichiale Ach. Ad Mjatusova super corticem abietis lecta. — var. cinereum (Pers.). Mjatusova. *C. brunneolum (Ach.). Nikola, super corticem abietis ve- tustae. C. hyperellum Ach. Cum praecedente. C. byssaceum Fr. Mjatusova, ad ramulos alni incanae. Coniocybe furfuracea Ach. Nikola. Trachylia tigillaris (Pers.) var. prominula Nyl. Lignicolam ad Mjatusova legi. Baeomyces rufus DC. Gorki, supra terram arenosam. F. sessilis ad Nikola. — var. carneus (Fik). Ad Schtjeliki et Mjatusova supra ter- ram arenosam. B. rosens Pers. Gorki, in lateribus semitse campi arenosi. B. icmadophilus (Ehrh.). Vosnessenje, super lignum putri- dum in sphagneto. Stereocaulon paschale (L.). Vulgaris. St. tomentosum Laur. Ad Fabrika et Mjatusova lecta. St. condensatum Hoffm. var. condyloideum Ach. Gorki, su- pra terram arenosam. Cladonia pyxidata (L.). Humbaritsa. — F. staphylea Ach. ad Schtjeliki. Cl. jimbriata Hoffm. f. subcornuta Nyl. Gorki. Cl. cariosa (Ach.). Ad Mjatusova lecta. Cl. decorticata Fik. Schtjeliki. Cl. gracilis Ach. (hybrida Ach.). Vulgaris. — F. prolifera ad Nikola. *C7. cornuta (L.). Gorki, super lignum putridum. Cl. verticillata Hoffm. Nikola, super rupem. Cl. degenerans Fik. f. euphorea Ach. Vosnessenje. 165 *CL trachyna (Ach.) Nyl. Ad Nikola legi. CL botrytes Hoffm. Pluribi lecta. Cl. crispata (Ach.) Nyl. Vulgaris. — var. divulsa (Del.). Nonnullis locis lecta. Cl. cenotea Ach. Mjatusova, Gorki. *Cl. delicata Fik. Ad Mjatusova lecta. Cl comucopioides (L.). Supra rupes dioriticas regiouis sil- vaticse lecta. Cl. deformis (L). Nikola. CL digitata (L.). Ad Vosnessenje legi. Cladina rangiferina (L.). Vulgaris. CL silvatica (Hoffm.). Supra rupes dioriticas. — var. alpestris (Ach.). Cum forma typica. CL uncialis (L.). et CL amaurocraea (Fik.). Cum prsecedentibus. Usnea barbata (Fr.) var. Urta (L.). Vulgaris. U. dasypoga (Ach.). Vulgaris; prope Mjatusova fertilem ad betulam legi. Alectoria nidulifera Norrl. in Flora 1875, p. 8. Pinicolam ad Fabrika, Mandroga et Gorki legi. Evernia prunastri (L.). Schtjeliki. E. mesomorpha Nyl. Vosnessenje, in latere rupis et ad abie- tem; Fabrika et Mandroga. Ramalina fraxinea (L.). Mjatusova. R. minuscala Nyl. Mandroga, ad ramos salicis. — var. obtusata Arn. Humbaritsa, ad juniperum. R. thrausta (Ach.). Vosnessenje. R. pollinaria Ach. Super rupes dioriticas prope Nikola. Cetraria islandica (L.). Per totum territorium; ad Gorki frequens. C. crispa Ach. Pluribi lecta, — F. subtubulosa Fr. Vosnes- senje et Gorki. Platysma saepincola Hoffm. Ad Gorki lecta. Pl. ulophyllum (Ach.). Vosnessenje et Fabrika. Pl. glaucum (L.). Vulgaris. *Parmelia sulcata Tayl. Nikola, ad saxa; Gorki. P. fraudans Nyl. Vosnessenje, ad saxa. P. conspersa Ach. In reg. silv. saxicola. 166 P. centrifuga (L.). Schtjeliki, ad rupes dioriticas. P. olivacea (L.). Vulgaris. *P. exasperata Ach. Humbaritsa, ad corticem sorbi. P. subaurifera Nyl. Lecta ad Mjatusova (ad corticem alui incanse) et Gorki (ad sorbum et alnum); vulgaris (?). — var. laetevirens Nyl. Gorki et Humbaritsa, ad corticem sorbi et alni. P. sorediata (Ach.)- Nikola, ad saxa. P. physodes (L.). Vulgaris. Parmeliopsis ambigua (Wulf.). Ad Gorki et Humbaritsa lecta. P. aleurites (Ach.). Pluribi iu toto territorio. Sticta pulmonacea (L.). Fertilem ad Humbaritsa legi. Nephromium laevigatum (Ach.) var. parile (Ach.). Nikola, ad rupem. N. subtomentellum Nyl. Gorki. N. tomentosum (Hoffm.). Ad Nikola et Gorki lecta. Peltidea aphthosa (L.). Vulgaris (V). Peltigera malacea (Ach.). Schtjeliki. *P. spuria (Ach.). Forma in P. rnfescentem transieus ad Mandroga lecta. P. polydactyla Hoffm. Lecta ad Nikola et Gorki. — F. mi- crocarpa Ach. Nikola. *Physcia detersa Nyl. Schtjeliki, ad truncum aceris musco- sum; Humbaritsa, ad corticem populi. Ph. aipolia Ach. Mandroga (corticola). Ph. caesia (Hoffm.). Ad saxa in regioue silvatica. Ph. liihotea Ach. Vosnessenje. Gyrophora vellea Ach. Schtjeliki, ad rupes. Cr. hyperborea Hoffm. Cum praecedente. G. flocculosa Hoffm. Nikola, ad rupes. Pannaria microphylla (Sw.). Ad Vosnessenje et Schtjeliki saxicola. Amphiloma lanuginosum (Ach.). Schtjeliki, supra muscos rupiurn dioriticarum. Lecanora (Squamaria) saxicola (Poll.) cum var. diffracta (Ach.). Vosnessenje, ad saxa dioritica. L. cerina (Ehrh.). Supra corticem sorbi ad Humbaritsa lecta. L. vitellina Ach. Saxicola ad Nikola. 167 *L. laevigata Ach. Mjatusova, super ligna; Gorki, super cor- ticem sorbi. *L. exigua Ach. Supra cortices arborum frondosarum pluribi lecta. L. milvina (Wahlenb.). Vosnessenje et Schtjeliki, supra saxa dioritica. L. Conradi (Koerb.). Gorki, super terram arenosam. L. poly&pora (Th. Fr.). Ad Gorki super corticem sorbi. L. allophana (Ach.). Super corticem populi ad Gorki lecta. L. coilocarpa (Ach.). Saepincolam ad Sermaks legi. L. atrynea (Ach.). Supra saxa dioritica ad Nikola. L. cateilea (Ach.). Humbaritsa, super corticem alni. L. angulosa Ach. Super cortices arborum frondosarum ad Gorki. *L. peralbella Nyl. Vulgaris(?). L. distans Ach. Populicola ad Gorki. L. varia Ach. Super saepes totius territorii. L. polytropa (Ehrh.) var. illusoria Ach. Nikola, saxicola. L. subintricata Nyl. Ad Gorki saepincola. L. symmictera Nyl. Super ligna ad Mjatusova; pluribi pro- pe Gorki super cortices lseviores legi. L. paraptoides Nyl. Lignicola ad Gorki lecta. L. hypoptoides Nyl. Super saepes ad Sermaks. L. anopta Nyl. Cum praecedente. L. sarcopis Wahlenb. Gorki. L. chlovophaeodes Nyl. Nikola, supra saxa dioritica. L. fuscescens (Sommerf.). Supra corticem juniperi ad Hum- baritsa. L. pavella (L.). Mjatusova, super corticem salicis vetustae; ad Mandroga sorbicola. L. tartavea (L.). Super rupes dioriticas ad Nikola. L. complanata Koerb. Vosnessenje, saxicola. L. cinerea (L.). Saxicola in regione silvatica. L. subdepressa Nyl. Nikola, supra saxa. L. lusca Nyl. Saxicola ad Nikola. L. mutabilis (Ach.). Supra corticem populi ad Nikola. L. cinereo-rufescens (Ach.). Nikola, saxicola. L. fuscata (Schrad.). Super saxa ad Vosnessenje. 168 L. smaragdula (Wahlenb.). Cura praecedente. Pertusaria carneopallida Nyl. Gorki et Humbaritsa, super corticem alui incanae. P. multipuncta (Tum.). Super corticem betulse ad Man- droga. Lecidea ludda Ach. Vosnessenje, ad saxa. L. decolorans Fik. Frequens. L. miscellifovmis Nyl. Supra lignum carbonatum ad Gorki. L. uliginosa Ach. Per totum territorium. L. ftdiginea Ach. Mjatusova, supra lignum carbonatum. — var. humosa (Ehrh.). Vosnessenje. L. sanguineoatra (Ach.). Gorki, supra muscos destructos. L. vernalis (L.). Per totum territorium. L. sylvana (Koerb.). Gorki, super corticem alni iucanae. L. symmictella Nyl. Nikola, supra muscos. — var. circumnigricans. Gorki. L. tenebricosa (Ach.). Nikola, super corticem sorbi; Hum- baritsa, ad juniperos. L. turgidula Fr. Super corticem pini et abietis ad Vosnes- senje et Gorki lecta. L. adpressa Hepp. Humbaritsa super corticem juniperi et alni. L. globulosa Fik. Super ligna et cortices in toto territorio. L. denigrata Fr. Saepincolam ad Gorki legi. L. glomerella Nyl. Super ligna ad Nikola. — F. ecrustacea ad Gorki lecta. L, sphaeroides Sommerf. Nikola. L. sabuletorum Fik. Schtjeliki, supra muscos ad truncum aceris. *Z. triplicans Nyl. Nikola, supra muscos vetustos. L. epixanthoides Nyl. Super corticem betulaB vetustae ad Humbaritsa. L. melaena Nyl. Lignicola ad Nikola. *L. intermedia (Hepp). Humbaritsa, super corticem populi vetustsB. L. acerina (Pers.). Super corticem abietis ad Mandroga. L. effusa Sm. Nikola, sorbicola; Mandroga, super corticem tiliae. L. separabilis Nyl. Humbaritsa, super gorticem juniperi. 169 L. leucobaea Nyl. in Flora 1877, p. 564. Mandroga, supra corticern betulae. L. muscorum (Sw.) var. alpina (Hepp). Terricola ad Gorki. L. geophana Nyl. Gorki, supra terram valde arenosam, L. deplanata (Almqv.). Gorki, sorbicola. L. leprodea Nyl. Super corticern juniperi ad Gorki. *L. latypea (Ach.). Nikola. L. panaeola Ach. I 0 . , , XT.. . . T L . /T1 , } oaxicolse ad Nikola lectae. L. contigua (rr.)- ) *L. meiospora Nyl. Ad saxa dioritica in regione silvatica pluribi. L. sorediza Nyl. Vosnessenje, ad saxa. L. fumosa (Wahlenb.). In regione silvatica. L. atroalba Flöt. Nikola. L. atroalbicans Nyl. Supra saxa dioritica ad Nikola. L. colludens Nyl. \ L. lavata (Ach.). j *L. redacta (Th. Fr.). Vos- ' Saxicolae ad Nikola. nessenje, supra saxa. L. yeographica (L.). L. disciformis Fr. Vulgaris. L. ostreata (Hofim.). Mandroga. L. Friesii Ach. Supra lignum carbonatum ad Vosnessenje et Gorki lecta. L. neglecta Nyl. Nikola, rupicola. L. sanguinaria Ach. Schtjeliki, supra rupem; Gorki, sae- pincola. Odontotrema minus Nyl. Mjatusova. Xylographa parallela Ach. var. p allens Nyl. Lignicola ad Humbaritsa. X. spilomatica (Anzi). Nikola, supra lignum putridum. Opegraplia pulicaris (Hofim.). Humbaritsa. O. diaphora Ach., Nyl. Vosnessenje, supra corticern betulse vetustse. Platygrapha periclea (Ach.). Super corticern abietis ad Nikola. Arthonia lurida Ach. Nikola, supra cortices abietis et ju- niperi. 170 A. astroidca Ach. Ad Gorki et Huuibaritsa super cortices sorbi et alni. A. mediella Nyl. Super ligna pluribi prope Gorki lecta. A. punctiformis Ach. Nikola, sorbicola. A. scandinavica (Th. Fr.). Vulgaris supra corticem abietis in regione silvatica. A. hetuleti Nyl. in Flora 1877, p. 568. Gorki, super corticem betula?. Melaspilea proximella Nyl. Supra corticem juniperi ad Ser- maks et Huuibaritsa. Graphis scripta Ach. Alnicola ad Gorki. Endocarpon miniatum Ach. var. complicatum (Ach.). Vos- nessenje. *E. jluviatile DC. Mjatusova. Verrucaria elegans (Wallr.). Super saxa inundata ad Vos- nessenje. V. cataleptoides Nyl. Nikola, saxicola. V. epidermidis Ach, Super corticem alni incanae ad Gorki. V. oxyspora Nyl. Gorki, super corticem betulse. Mycoporum ptelaeodes (Ach.). Super corticem alni incanöB ad Mjatusova. t -■*>.» ( SymMse acl lycologiam feimicam. Auctore I3. -A.. KARSTEN. TV. XII. Agaricus (Tricholoma) lascivus Fr. Hym. eur. p. 64, ineunte meuse Septembri hujus anni (1877) in silva mixta Taipalmaa baud procul a Mustiala lectus. — Huic similli- mus Agaricus interveniéns Karst. Myc. Fenn. III, p. 365, sed odore baud ingrato debili, stipite longiori, radicato, carne aqvosa nec non sporis paullo minoribus (in Agarico laacivo bae sunt 8—10 mmm. longse et 3 — 3,5 mmm. crassee) sta- tim dignoscendus. Agaricus (Clitocybe) subviseifer Karst. n. sp. — Pileus carnosus, tenuis, e convexo planus, subinde demuni depressus, orbicularis vel subrepandus, laevis, glaber, visci- dus, albidus, expallens, 3 — 4 cm. latus. Stipes cavus, seqva- lis, flocculoso-furfuraceus, albido-pallens, 4 — 7 cm. longns, 5 mm. circiter crassus. Lamellse longe decurrentes, di- stantes, venoso-connexse aut ramosse, albido-pallentes. — Locis muscosis in pineto Syrjöås fi]ie mensis Septem- bris b. a. unica vice observatusi — Simplex vel subcae- spitosus. Stipes teres, vulgo flexuosus, basi tomentosus. La- mellse lineares. Sporse ellipsoidese, hyalinee (sub micr.), egut- tulatse, longit. 6 — 8 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. Pileus de- 172 mum passim disco subrufo-maculato. Odör et sapor haud uotabiles. — Prope Agaricum pitkyophilum collocandus. Ågaricus (Clitocybe) puellula Karst. Myc. Fenn. III, p. 52, hoc auturano in qvisqviliis in horto Mustialensi obveuit. — Pileus plano-concaviusculus, margine exeedente, patente, 5 cm. latus. Ågaricus (Collybia) maculatus Alb. et Schw. locis humidis pineti Syrjöås mense Septembri ineunte h. a. obvius. — Sporse sphseroiclese, hyalinse, diam. circiter 3 mmm. Ågaricus (Fleurotus) pulmonariellus Karst. n. sp. Pileus horizontalis, convexulus, reniformis, strigosulus, lasvis, lutescens, strato superiori s. intermedio crasso gelatinoso, 5 cm. longus, 6 cm. latus. Stipes conoideus, brevissimus (1 mm. longus), lateralis. Lamellse plano-decurrentes, simpli- ces, confertse, molles, albidse dein lutescentes. — In trunco stante vivo Aini glutinosm in horto Mustialensi d. 7 mensis Septembris h. a. unicum specimen invenimus. — Agarico pulmonario sat similis. Ågaricus (Clitopilus) lentnlus Karst. n. sp. :— Pi- leus carnosus, mollis, plano-depressus, regularis vel saepius irregularis, sericellus, udus subviscidus, albus vel albidus, 3 — 5 cm. latus. Stipes solidus, # ceqvalis, flexuosus, floccu- losus, pallidus, 4 — 6 cm. longus, 0,5 — 1 cm. crassus. La- mellae decurrentes, confertissimse, angustse, pallidse. — Inter Abietes locis muscosis in Syrjöås fine mensis Septembris h. a. sat parce obvenit. — Pro Agarico subviscifero hane, Aga- rico mundulo, ut videtur, affinem, speciem primo obtutu sum- psimus. Stipes interdum excentricus, basi strigosa. Odör fa- rina3 recentis debilis. Sapor haud ingratus. Sporae suban- gulato-sphasroidese, diam. 2 — 4 mmm. Ågaricus (Inocybe) abjectus Karst. n. sp. — Pi- leus carnosulus, e subcampanulato s. convexo expansus, la3- vis, fuscescens, albo-fibrosus, disco sqvamoso-fibroso, 1 — 2,5 cm. latus. Stipes solidus, seqvalis, sat tenax, pallidus, albo-floccosus, apice albopruinosus, 3 — 4 cm. longus, vix 3 min. crassus. Lamellse adnatas, subdistantes, latse, antice ventricosa?, pallide cinnamomeo-olivascentes. — Supra ter- ram nudam juxta vias in Syrjöås mense Septembri h. a. — 173 Csespitosus. Pileus subinde subumbonatus, fusco-pallescens, dein fuscus, siccus ochraceo-fuscidulus, fibrillis albis undiqve obtectus, disco albosqvamoso-subsqvarroso. Stipes flexuo- sus, undiqve albofibroso-sqvamosus. Lamellae acie primo subtiliter flocculoso-crenulatse. Sporee ellipsoidese, flavidse, longit. 10—13 mmm., crassit. 5—7 iflmm, Caro alba, non rubens. Odör et sapor baud notabiles. — Ad Agaricum la- cerum proxime accedit. Agaricus (Hebeloma) punctatiis Fr. Hym. eur. p. 239, Karst. Myc. Fenn. III, p. 123, sporis sphseroideo-elli- psoideis, chlorino-byalinis vel dilutissime flavescentibus, lon- git. 7 — 11 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. est prseditus. Agaricus (Hebeloma) longicaudus Pers. Fr. Hym. eur. p. 241, est visus in Syrjöås fine mensis Septembris h. a. Agaricus (Hebeloma) nudipes Fr. Hym. eur. p. 242, hinc inde in Syrjöås mense Septembri b. a. obviam venit. — Stipes basi bulbillosus, 6 cm. circiter longus, medio 7 mm., basi 1 cm. crassus. Lamellse ex albido argillacese. Sporse ellipsoidese, flavescentes (sub micr.), uniguttulatse, lse- ves, longit. 8 — 10 mmm., crassit. 4—5 mmm. Agaricus (Flammula) flavidus Schaeflf., Karst. Myc. Fenn. III, p. 127, sporis sphseroideo-ellipsoideis, flavescen- tibus, longit. 6—8 mmm., crassit. 4 — 5 mmm. est instructus. Agaricus (Flammula) inopus Fr. Hym. eur. p. 249, inter ramenta lignea in Mustiala d. 9 mensis Octobris b. a. lectus ab Onni Karsten. — Pileus 4—8 cm. latus. Stipes e farcto fistulosus, vulgo flexuosus, seqvalis, pallidus, albofi- brillosus, demum deorsum testaceus, 3 — 5 cm. longus, 0?5 — 1 cm. crassus. Pilei cuticula contigua dicreta et sepa- rabilis ut etiam praecedentis (saltem in statu humido). Sporaa subellipsoidea?. vel sphaäroideo-ellipsoideaa, chlorino-hyalinse (sub micr.), longit. 6—8 mmm., crassit. 4 — 6 mmm. Agaricus (Flammula) hybridus Fr. Hym. eur. p. 250, in regione Mustialensi inter ramenta lignea pluries lec- tus. — Pileus interdum umbone compacto, obtuso vel sub' gibbus, e mutua pressione repandus et flexuosus, 4 — 5 cm. latus. Stipes 3 — 4 cm. longus, 0,5 --1 cm. crassus. Sporse 174 ellipsoidese vel spliEeroideo-ellipsoidese, flavidse (sub micr.), longit. 8 — 10 mmm., crassit. 4 — 6 mmm. Agaricus (Flammula) sapineus Fr. mense Octobii Ii. a. in regione Mustialensi lectus est ab Onni Karsten. Agaricus (Flammula) scambus Fr. Hym. eur. p. 253, supra ligna putrida nec non ad ramulos Pini in Syr- jöås passim. — Pileus 1 — 2 cm. latus. Stipes apice lutescens. Sporse ellipsoidese, flavidso (sub micr.), longit. 10 — 12 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Agaricus (Naucoria) lugubris Fr. Hym. eur. p. 253, crescit autumno in Syrjöås. — Sporse spbaeroideo- s. ovoideo- ellipsoidese, flavidse vel flavescentes, longit. 8 mmm., crassit. 5 mmm. Agaricus (Naucoria) scoleciuus Fr. Hym. eur. p. 258, iterum atqve iterum juxta vias inter folia Aini incanse in Syrjöås mense Septembri lectus. — Pileus repandus, 1—3 cm. latus. Stipes ssepe compressus, 2 — 3 cm. longus, usqve 4 mm. crassus. Sporse subellipsoideae, flavescentes (sub micr.), longit. 9 — 12 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Agaricus (Naucoria) sideroides Bull. Fr. Hym. eur p. 258, ad lignum putridum in Mustiala mense Octobri ine- unte h. a. lectus ab Onni Karsten. — Pileus e conico-cam- panulato expansus, umbonatus, viscidulus, helvolus aut hu- midus aqvose cinnamomeus, siccus ochraceo-pallens, 2 — 3,5 cm. latus. Stipes e farcto cavus, flexuosus, pallidus, mox lutescens, dein ferrugineus, deorsum passim albofibrillosus, apice albopruinellus, 4—5 cm. longus. Lamellse vix angu- stse. SporaB ellipsoidese vel spba3roideoellipsoidea?-, chlorino- hyalinse, vel dilutissime flavescentes, longit. 6—10 mmm., crassit. 4 — 6 mmm. Agaricus (Stropharia) stercorarius Fr. Hym. eur. p. 287, fungis Fennise jam nunc adnumerandus est, nam spe- cimen unicum juvenile, totum album, in solo pingvi grami- noso in horto Mustialensi mense Septembri h. a. offen- dimus. Coprinus lagopus Fr. Hym. eur. p. 329, Karst. Myc. Fenn. III, p. 1G7, sporas habet ellipsoideas, fuscas (sub micr.), 12 — 13 mmm. longas et 6 — 8 mmm. crassas. Pileus 175 ejus e fuligineo albidus, disco livido, 3 cm. latus; stipes sursum pedetentim attenuatus, 14 cm. longus, basi 5 — 7 mm. crassus. Copriims ephemerus (Bull.) Fr. Hym. eur. p. 331, circa Mustiala viget. Cortinarius sebaceus Fr. * C. sororius Karst. — Pileus carnosus, convexo- seu hemisphserico-explanatus, vi- scidulus, glaber, stramineo-pallens vel alutaceus, 4 — 6 cm. latus. Stipes cylindricus, solidus, fioccoso-sqvamulosus, dein nudus, albus, 9 — 13 cm. longus, 1 cm. crassus. Lamellse adna- tse, demum subdecurrentes, confertse, e csesio s. dilute coe- rulescente argillaceo-cinnamomese. — In Syrjöås passim. — Solitarius vel gregarius. Sporse ovoideo-ellipsoidese, flave- scentes (sub micr.), longit. 8 — 10 mmm., crassit. 5— 6 mmm. Cortinarius varius (Schseff.) Fr. Hym. eur. p. 338, mense Septembri hoc anno freqvens in Syrjöås. Qvoqve in paroecia Lemo hunc vidimus. — Pileus 6—8 cm. latus, ferrugineo-luteus, margine involuto pallidiore (luteo). Stipes 6—9 cm. longus, apice 1,5 — 2, basi usqve 6 cm. crassus. Lamellse e coerulescente mox violascentes, tandem argillaceo- cinnamomese. Sporse ellipsoidese, flavidse, longit. 10 — 13 mmm., crassit. circiter 6 mmm. Cortinarius consobrinus Karst. n. sp. — Pileus car- nosus, convexo-planus, lsevis, glaber, primitus circa margi- nem e velo albofloccosus, viscidus, ferrugineo-fulvus, carne alba, 6—9 cm. latus. Stipes solidus, rectus vel ssepius flexu- osus, seqvalis vel basi attenuatus, floccosus, albus, apice sub- inde extus intusque dilute coerulescens, 8—12 cm. longus, 1,5—2 cm. crassus. LamellsG adnato-emarginatse, confertse, subserratse, e coerulescente albido-cinnamomese. — In abie- gnis in silva Syrjöås mense Septembri passim. — Solita- rius. Sporse ellipsoidese, utrinqve attenuatse, dilute flave- scentes, longit. 9 — 10 mmm., crassit. 4—5 mmm. A priore, qvocum colore in statu sicco omnino convenit, differt colore pilei saturatiori, lamellarum pallidiore, stipite elongato, seqvali nec non sporis paullo minoribus dilutioribusqve. Cortinarius anfractus Fr. Hym. eur. p. 341, in Syr- 176 jöås nobis visus est. Specimina nostra a typo lamellis non crispis recedunt. Cortiliarius pansa Fr. Hym. eur. p. 344, mense Sep- terabri h. a. in Syrjöås ob venit. — Sporse sphseroideo-elli- psoidese, longit. 8 — 9 mmm., crassit. 5 mmm. Cortiliarius papillosus Fr. Hym. eur. p. 352, in Syr- jöås pluries hoc autumno repertus. — Pileus convexo-planus, alutaceo-pallescens, disco subfulvo, circiter 6 cm. latus. Sti- pes e basi incrassata attenuatus, adpresse fibrillosus, apice subtiliter velutinus, albus, e glutine pilei defluente rufescente maculatus, circiter 8 cm. longus, basi 2, apice 1 cm, eras- sus. Sporse ellipsoideo-sphseroidese, flavse, longit. 8 — 10 mmm., crassit. 6 — 7 mmm. Cortiliarius vibratilis Fr. Hym. eur. p. 358, in Syr- jöås baud parce obvius mense Septembri. — Lamellse adnatse vel emarginato-subdecurrentes. Sporse ellipsoideo-sphseroi- dea3, flavidse s. subflavaa (sub micr.), longit. 6 — 8 mmm., crassit. 4' — 5 mmm. Cortiliarius argentatus (Pers.) Fr. Hym. eur. p. 360, circa Mustiala raro provenit. Cortiliarius ricillatus Fr. Hym. eur. p. 366, in horto Mustialensi juxta truncum Betulse, nec non in Syrjöås mense Septembri h. a. speciminibus paucissimis leetus. — Spora3 subsphseroidese, flavse, longit. 9 — 10 mmm., crassit. 7 — 9 mmm. Cortiliarius talmlaris Fr. Hym. eur. p. 366, haud raro in silva Syrjöås mense Septembri obvenit. — Pileus ssepe margine rugosus, circiter 4,5 cm. latus. Stipes basi incrassatus, 8—9 cm. longus, 4 mm. — 1 cm. crassus (apice). Sporse spbseroideo-ellipsoidese, subflavso, longit. 10 — 16 mmm., crassit. 7 — 9 mmm. Cortinarius caniuus Fr. Hym. eur. p. 368, Karst. Myc. Fenn. III, p. 175, fine raensis Septembri h. a. optime evolutus viguit in horto Mustialensi. — Pileus alutaceo-lute- scens. Lamellse primitus dilute cyaneo-purpurascentes. Sporse sphseroideo-ellipsoidese, flavidse, longit. 10 — 12 mmm., crassit. 6 — 8 mm. Cortinarius coliabitans Karst. n. sp. — Pileus car- nosus, e convexo mox explanatus, vix vel subumbonatus, 177 primitus subumbrinus, dein aqvose cinnamomeus, rufescens, disco obscuriori, tandem nigricante, udus, vix hygrophanus, circiter 5 cm. latus. Stipes seqvalis, solidus, primo extus in- tusqve dilute violascens, expallens, e velo albicante adpresse flocculosus annulatusqve, circiter 11 cm. longus, 1 — 3 cm. crassus. Lamellse ex adnato emarginatae, subdistantes, latse, primitus violascentes, mox dilute purpurascentes, demum aqvose cinnamomese et rufo-maculatse. — In horto Mustia- lensi in graminosis sub umbra Salicis caprece ineunte mense Septembri h. a. csespitose crescens. — Pileus primitus con- vexus, obtusus, repandus, colliculosus, umbrinus, subvirga- tulus, e velo prsecipue circa marginem canescente-fibrillosus, dein explanatus, subumbonatus, nudus, ssepe circa marginem sqvamis concentricis albidis ornatus, rufo-helvolus, umbone inseqvabili ferruginascente rufo vel demum nigrescente, sic- cus obscurior, tandem laceratus. Stipes saepe curvatus et compressus, e velo primitus lilacino, mox albicante floccu- losus subannulatusque. Lamellse primitus acie albicante cre- nulatse. Odör et sapor haud notabiles. Sporse subellipsoi- dese, subflavse (sub micr.), longit. 8 — 9 mmm., crassit. 5 mmm. — Cortinario impenni Fr., ut videtur, affinis, cre- scendi modo cum Cortinario damasceno omnino convenit. Cortinarius hinnuleus Fr. Hym. eur. p. 380, mense Septembri h. a. observatus est in horto Mustialensi. — Pi- leus 3 — 5 cm. latus. Stipes extus intusqve concolor, 0,5— 1 cm. crassus. Lamellse speciminum maximorum ventricosse, acie crenatse, usque 1 cm. latse. Sporae ellipsoideo-sphse- roideaa, flavse, longit. 8 — 10 mmm , crassit. 6 — 7 mmm. Cortinarius rigidus (Scop.) Karst. Myc. Fenn. III, p. 185, sporas ellipsoideas, dilute flavescentes, 6—7 mmm. longas, 3 — 4 mmm. crassas habet. Cortinarius damascenus Fr. Hym. eur. p. 387, fine mensis Septembris h. a. in horto Mustialensi loco graminoso luxuriabat. — Csespitosus. Stipes deorsum leviter incrassa- tus, flexuosus ssepeqve compressus. Sporse ellipsoidea3} utrinqve obtusa3, flavidse, loDgit. 8 — 13 mmm., crassit. 4—7 mmm. Cortinarius dilutus (Pers.) Fr. Hym. eur. p. 389, 12 178 pluribus locis in silva Syrjöås hoc autumno observatus. — Sporse sphseroideo-ellipsoidese, flavidse, longit. 6 — 8 mmm., crassit. 4 — 5 mmm. Cortinarius saturninus Fr. Hym. eur. p. 390, semel fine mensis Septembris h. a. in silva Syrjöås nobis obviam venit. Hygrophorus calophyllus Karst. Myc Fenn. III, p. 375, denuo d. 21 mensis Septembris h. a. in Syrjöås reper- tus. — Pileus carnosus, convexo-explanatus, subumbonatus, viscosus, olivaceo-cinereus, disco nigrescente, 4 — 6 cm. la- tus. Stipes fibrilloso-striatus, pallescens vel fumoso-pallens, apice fuligineo-sqvamulosus, 6 cm. longus, basi 1,5 cm. usqve crassus. HygrophorilS bicolor Karst. n. sp. = Hygrophorus pratensis (Pers.) Fr. var. |3 silvaticus Karst. in Not. Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn. IX, 1868, p. 344 et Myc. Fenn. III, p. 198. — Pileus carnosus, disco compacto, margine tenui, convexo-planus, demum ssepe depressus, glaber, Isevis, albus vel albidus, 5 — 7 cm. latus. Stipes solidus, deorsum attenuatus, flexuosus, Isevis, glabrescens, albus vel albidus, 8 — 10 cm. longus, apice 5—8 mm. crassus. Lamellse longe decurrentes, distantes, distinctae, arcuatse, crassse, lutese vel subcitrinse. — In silva Syrjöås in abiegnis muscosis, um- brosis mense Septembri sat freqvens. — Omnino constans nec formis intermediis in proximos transiens. Sporse sphse- roideo-ellipsoidese, longit. circiter 10 mmm., crassit. circiter 6 mmm. Hygrophorus cinereus (Pers.) Fr. Hym. eur. p. 413, in insula Salmensaari lac. Salois mense Augusto detectus. — Facile dignoscitur margine pilei lsevi lamellisqve siccitate nigricantibus. Sporse sphseroideo-ellipsoidese, hyalinse, gut- tula unica magna prseditse, longit. 8 — 10 mmm., crassit. 6 — 8 mmm. Hygrophorus glaucus Karst. Myc. Fenn. III, p. 199, a prsecedente recedit pileo udo striato, margine lamellisqve siccitate colore immutatis nec non magnitudine vulgo minori. Sporse ut in priore sphseroideo-ellipsoidese. — Forte est Aga- ricus pratensis (i. Ag. meisneriensis Pers. Syn. Fung. p. 305. 179 Hygrophorus ovinus (Bull.) Fr. Hym. eur. p. 415, juxta vias in alneto in silva Syrjöås fine raensis Augusti h. a. deprehensus. — Pileus e conico-convexo expansus, carno- sus, tandem sqvaraulosus rimoseqve incisus, fuscus, circiter 5 cm. latus. Stipes nunc aeqvalis, nunc deorsum attenuatus, basi incurva, ssepe flexuosus, inseqvalis, solidus, cinerascens, 3 — 5 cm. longns, 3 mm. — 1,5 cm. crassus. Lamellae ar- cuato-adnatse, venoso-connexse, distantes, griseae, demum rufescente grisese. Caro fracta tandem rufescens. Lactarius VOlemus Fr. Hyra. eur. p. 435, in insula Runsala ad Åbo haud procul ab „ Allmänna Promenaden" in qverceto ineunte mense Septembri h. a. a nobis lectus. — Vulnera lamellarum rufescentia. Lenzites variegata Fr. Hym. eur. p. 493, in trunco Populi tremulce prope lacum Salois in paroecia Tammela in- eunte mense Septembri h. a. inventa. Forte distributione lata gaudet, etsi ob babitum exacte Polypori versicoloris facile prsetervisa. Boletus elegans Schum. etiam hoc autumno sub La- rice, cujus speciei duo tantum specimina in horto Mustia- lensi crescunt, provenit. — Sporse ellipsoidese vel oblongato- ellipsoidese, chlorino-hyalinas, longit. 8 — 9 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. BoletllS fuscesceilS Karst. vix dubie est Boletus fel- hus Bull. Polyporus repandus Fr. Syst. myc, p. 346, in Syr- jöås nobis obvius d. 18 mensis Septembris h. a. — Pileus cinereus, fibrillosus, margine repando, 15 cm. latus. Stipes conicus, albidus, areolato-sqvamosus, 6 cm. longus, 2 cm. crassus. Pori molles, inseqvales, albi. Sparassis crispa Wulf. in collectionibus prseclariss. C. J. Arrhenii asservatur forteqve est lecta in Runsala. Puccinia subtecta Rostr. in Thiim. Mycoth. univ. 438, in foliis Cirsii heter ophylli in paroecia Tammela semel observata. ' Peronospora Asperuginis Schneid. in litt. Thiim. Mycoth. univ. 342, in Asperugine procumhente haud bene evo- luta (sterilis) prope oppidum Vasa olim a nobis lecta. 180 PerOllOSpora affinis Rossm. in foliis Fumaria? officina- lis in Mustiala mense Augusto exeunte haud parce ci esceus. Schinzia Aini Wor. Mem. de 1'Acad. d. Sciences de St. Petersbourg, 1866, t. X, n. 6; Thiim. Myc. univ. 425, in radicibus denudatis juxta aqvas vigens, in Fennia saltem australi sat freqvens. Mustiala, mense Octobri 1877. XIII. Agaricus (Amanita) muscarius Linn. var. umbrina Fr. (=: Amanita umbrina Pers. Syn. Fung. p. 254) in pine- tis Fenniae passim obvius. Agaricus (Lepiota) granulosus Batsch. in silva Syr- jöås mense Novembri. — Pileus convexo-planus, haud um- bonatus, pallidus vel subfuscescente pallidus, circiter 5 cm. la- tus. Lamellse adnatse vel leviter adnexse, albae. Caro pallida. Agaricus (Tricholoma) albus Schaeff. qvoque in abiegnis nascitur, specimina etenim duo in Syrjöås die 7 m. Novembris deprehendimus. Agaricus (Mycena) cinerellus Karst. n. sp. Pileus membranaceus, campanulatus, rarius demum ex- pansus, totus striatus, cinerascens vel cinereo-pallidus, 1 — 2 cm. latus, circiter 1 cm. altus. Stipes filiformis, subfragilis, nudus, basi arrhizo, fibrilloso, hyalino- vel cinereo-albus, 5 — 10 cm. longus, vix 2 mm. crassus. Lamellae late adnato- decurrentes, arcuatse, distantes, cinerascente albidse. Hab. Inter muscos, ut plurimum supra folia Pini silve- stris in pinetis silvse Syrjöås sat raro mense ineunte Novembri. Solitarius vel gregarius. Odör farinse recentis gravis- simus. Pileus subinde subumbonatus aut vertice obtuse co- noideus et carnosus, siccus rugis» elevatis ina3qvabilis. La- mellae vix venoso-connexse, sed ad latera costatse. Agaricus (Mycena) debilis Fr. in ericetis silvse Syr- jöås initio mensis Novembris 1877 luxuriabat. — Lamellae subdecurrentes, distantes. Agaricus (Naucoria) camerinus Fr., ad ramulos Pini putrescentes aut inter ramenta lignea crescens, in prato 181 Myllyperä prope Mustiala fine mensis Noveinbris repertus. — Stipes uncialis, fusco-badius vel primitus badius, apice pallidior. Lamellse subdistantes. Agariciis(Tubaria)furfuraceus *Ag. heterostichus Fr. in arvis et pratis circa Mustiala usqve in mense Decera- bri autunmo miti et pluvioso 1877 viguit. Agaricus (Stropharia) Tavastensis Karst. Myc. Fenn. p. 138, qvondam (d. 23 ra. Julii 1859) in paroecia Storkyrö Ostrobotnia3 australis a nobis lectus. — Vera Stro- pharia. Marasmius meloehinus Fr. Epicr. p. 377, Agaricus molochinus Fr. Hyra. eur. p. 318, supra corticem foliaqve Pini in silva acerosa Syrjöås mense Novembri passim. — Collybiis, ut nobis videtur, potissimum adnumerandus. Pi- leus 2,5—4 cm. latus, dilute fulvente cinnamomeus, mar- gine rugoso-striato. Stipes seqvalis vel basi incrassatus, strictus. Lamellae secedenti-liberse, subcollariato^junctss, di- stantes, latiuscula3, albidse. Polyporus lacteus Fr. Hym. eur. p, 546, in ligno Betulce prope Mustiala ra. Novembri 1877 obvius. Polyporus radiatus (Sow.) Karst. Myc. Fenn. p. 268, qvoqve e Lapponia rossica australi (Soukelo) cognitus. Ibi in Abiete lectus. Polyporus mollis (Somm.) Karst. Myc. Fenn. p. 280, in Polyporum Sommerfelti mutandus est. Polyporus aneirinus Somra. Lapp. p. 276; Fr. Hyra. eur. p. 575, lectus est ad ligna Populi tremula prope Hel- singfors et Åbo. Phlebia contorta Fr. Hyra. eur. p. 625, in regione Mustialensi haud nimis raro obvenit in cortice et ligno Sorbi Aucuparicv. — Sporse oblongatse vel elongatse, curvulse, hy- alinas, longit. 3 — 5 mmm., crassit. 1 — 1,5 mmm. Ad Phlebiam vagam Fr. Hym. eur. p. 625, verisi- railiter referenda sunt specimina perpauca exoleta, qvae qvon- dam prope oppidum Lapponia? rossica3, Kola, legimus. Hydnum pinastri Fr. Hym. eur. p. 614, e paroecia Messuby nobis cognitus. Crescit in ligno putrido Pini. Hypochnus ferrugineus (Pers.) Fr. Summ. Veg. 182 Se and. p. 337, supra ligna et cortices arboriim frondosarum in Fennia saltera australi passim. Stereum abietinum (Pers.) Fr. Epicr. p. 553, semel Augusti 1860 in regione Aboensi, Merimasku, supra corti- cem Abietis legimus. Tremella nigrescens Fr. Summ. Veg. Scand. p. 341, fine mensis Decembris in trunco Sorbi prope Mustiala par- cissime leeta. Cucurbitaria Caraganse Karst. n. sp. Perithecia stromate subeompacto, atrofusco insidentia, in caespites suborbiculares vel saepius oblongatos seu lanci- formes, transversim per peridermium erumpentes, magnitu- dine varios, plurima densissime stipata, sphseroidea vel pres- sione mutua difformia, umbilicata, ostiolo minutissimo, ple- rumque papillato, sublaevia, fusco-atra, majuscula. Asci e basi tenuata cylindracei, longit. 200 — 240 mmm., crassit. circiter 16 mmm. Sporse 8:nae, monostichse, ellipsoideae vel oblongatse, saepe curvulse, utrinque attenuatae, 7-septata3, ac- cedente septulo longitudinali uno, demum subfuscse, longit. 24 — 36 mmm., crassit. 9 — 12 mmm. Paraphyses filiformes, circiter 1 mmm. crassae. Hab. In ramis truncisqve emortuis Caragance arbore- scentis nec non Elceagni macrophylli in Fennia australi per annum vulgatissima. Cucurbitarice Labumi (^Pers.) affinis, sed major (cae- spites subinde usqve ad 1 cm. lati), firmior, peritheciis sublsevibus, fusco-atris s. nigris furfureqve fusco obvelatis. Pleonectria Ribis Karst. (vide infra pag. 188) etiam hoc anno in borto Mustialensi ab Onni Karsten leeta est in ramulis emortuis Ribis rubri. Elltypopsis Karst. gen. nov. Asci parapbysibus numerosis, filiformibus, flexuosis, gracillimis obvallati. Ca3tera Eutypce Tul. Ex Eut. parallela (Fr.) Karst. Ku 11 hem ia Karst. gen. nov. Dothideavum. Stroma_subpulvinatum, subcorneum, tuberculatum, su- perficiali-innatum, nudum, atrum. Asci cylindraceo-clavati. Spora? distichse, simplices, elongatas, hyalinae. Paraphyses filiformes. 183 Ex. Kullh. moriformis (Ach.) Karst. Exstiucto H. A. Kullhemio, colleges nostri aucto- riqve vLichenes rariores circa Mustiala lecti", hoc genus di- cavimus. Uromyees Solidaginis Niessl. Beitr. z. Kenntn. d. Pilz. p. 13, in collectione nostra adest ex solis his locis: par. Lempälä prov. Fennise Tavastland et vic. Soukelo Lap- poniae rossicae, mensibus Augusto et Septembri 1860 et 1861 leotus. Antea sub nomine JJrom. pachycephali distributus. Tilletia Fischeri Karst. n. sp. Sori epidermide cinerascente tecti, atri. Sporse sphae- roideae vel subsphseroideae, fuscse (sub micr.), diam. circiter 14 ramui. aut longit, circiter 16 mram., crassit. circiter 12 mm in. Hab. In ovariis Caricis canescentis prope Vasa mensi Augusti 1867 nobis visa. Gar. A. Fischero de Waldheimio, scrutatori acu- tissimo Ustilaginearum, dicavimus hane speciem. Mustiala, mensi Decembri 1877. Observationes mycologicae. III. Auctore F. -A.. KARSTEN. Fungum raruni, Agaricum (Armillariam) robu- stum Alb. et Schw., iterum in paroecia Tammela in pineto juxta lacum Ruostjärvi haud procul a diversorio Letku mense ineuute Septembri 1876 sat copiose legimus. — Pileus cir- citer 8 cm. latus; stipes deorsum attenuatus, infra annulum sqvamis subaurantio-fulvis obsitus, 3,5 — 5 cm. longus, cir- citer 1,5 cm. crassus. Agaricus (Tricholoma) albobrunneus Pers. hoc anno in pineto Syrjöås pluries observatus. — Stipes basi levi- ter attenuatus, senio cavus; sporse subsphseroideae, hyalinse (sub micr.), diam. 3 — 4 mmm. Agaricus (Tricholoma) stans Fr. vix ab Agaricq 184 pessundato distinctam speciem sistit, pileo etenim guttato- maculato ssepissime legitur. Agaricus (Tricholoma) leucocephalus Fr. nuper in graminosis prope Mustiala denuo nobis obviain veuit. — Stipes speciminum nostrorum juveniliura solidus; sporde sub- sphseroideae vel ellipsoideo-sphseroideae, asperula?, hyalinje (sub micr.), longit. 9—10 mmm.. crassit, 4—8 mmm. Agaricus (Clitocybe) amplus Pers. in silva acerosa Syrjö prope Mustiala locis umbrosis inter muscos haud raro obvius. — In speciminibus nostris pileus convexo-planus, undulatus, irregularis, disco compactus, margine tenui, pa- tente, glaber, e griseo-livido vel subfuligineo expallens vel albicans, vulgo guttato-maculatus, stipes solidus, aeqvalis vel basi, raro medio vel superne incrassatus, curvatus vel flexu- osus, irregularis, glaber, apice pruinatus, albus, lamell» adnatae, confertse, albida3. Csespitosus, stipitibus circiter 5 junctis. Pileus 6—15 cm. latus. Stipes 9—12 cm. altus, 2—3 cm. crassus. Odör nullus. Sapor mitis. Agaricus (Pleurotus) corticatus Fr. in trunco Po- puli tremulce juxta lacum Saloisjärvi in paroecia Tammela obvenit. — Sporae oblongatso, hyalinae, longit. 9—11 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. Agaricus (Pleurotus) ulmarius Bull. sporas habet sphaeroideas, diam. 3—5 mmm. In Agarico (Pleuroto) tremulo Schaeff. sporaB sunt subsphseroideaB, longit. 6—8 mmm., crassit. 5 — 7 mmm. Agaricus (Pholiotha) heteroclitus Fr. qvoqve in Aino nascitur. Agaricus (Hebeloma) delectus Karst. — Pileus subcarnosus, e convexo planus, vix depressus, vix umbona- tus, lsevis, fibrilloso-sqvamosus, sordide fulvo- vel rufo-rael- leus, siccus dilute cinnamomeo-rufescens, circiter 5 cm. la- tus; stipes solidus, seqvalis, curvulus, sordide lutescens vel subpallidus, albido-fibrillosus, apice subnudus, 3—5 cm. lon- gus, 5 mm. crassus; lamellse emarginatae, conferta3, ventri- cosse, pallide mellese, dein subolivascente melleaB, demum fuscse, acie flocculoso-crenulata pallidiore (subalbida). — 185 Juxta viam in pineto Syrjöås mense Septembri parcius lec- tus. — Caro lutescens, dein alba. Odör et sapor nulli. Agaricus (Naucoria) cerodes Fr. hoc anno in agro Mustialensi haud nimis parce lectus: a) in ripa lacus Lammi, b) in prato Myllyperä locis udis inter muscos. Sporae formar. muscorum ellipsoideae ina3qvales, fuscescentes (sub micr.), lon- git. 12 — 16 mmm., crassit. 6 — 8 mmm. Agaricus (IVaucoria) miserrimus Karst. — Pileus planus, umbonatus, subsulcato-striatus, dein fissus, albicans (siccus), glaber, circiter 1 cm. latus; stipes seqvalis, basi apiceqve leviter incrassatus, fistulosus, strictus, nudus, albi- dus, 1 — 5 cm. longus; lamellse adfixse, distantes, latse, ven- tricosae, subochraceae. — In terra arenosa nuda juxta vias in pineto Syrjöås mense Septembri semel observavimus. Cortinarius subglutinosus Karst. — Pileus carno- sus, e convexo explanatus, laevis glaber, subglutinosus, ful- vescente luteus aut lutescens, 6 cm. vel ultra latus; stipes solidus, attenuatus, albus, primo e velo albo floccosus, e glu- tine luteo-cingulatus, 8 — 12 cm. altus; lamellse adnatae, con- fertae, subserrulatse, primitus caesise vel coerulescentes. — In abiegnis prope Mustiala haud raras. — A Cortinario clari- colori afiini ditiert pileo subglutinoso, haud sqvamose dif- fracto, stipite floccoso-peronato, floccis glutine hinc inde oblinitis. In apice stipitis juxta basin lamellarum circulus angustus Isete cyaneus saepe observatur. Sporao subspha3roi- deo-ellipsoideae, flava?, loögit. 10 — 13 mmm., crassit. 6 — 8 mmm. Specimina, qvae in Myc. tenn. p. 166, ad Cortinarium fulmineum retulimus, potius ad Cort. elegantiorem Fr. Epicr. p. 267 et Hym. eur. p. 348, pertinent. Sporse sphse- roideo-ellipsoidese, fuscidulae vel subflavas (sub micr.), longit. 11—14 mmm., crassit. 7 — 8 mmm. Sporae Cortinarii Malachii sunt sphaBroideo-ellipsoi- deas, uniguttulatee, fuscidulae (sub micr.), 8 — 12 mmm. longse, 5,5 — 6 mmm. crassae. Gomphidius roseus Fr. magnitudine, colore veloque- floccoso, lenissime glutine oblinito a H. ylutinoso ita recedit, ut pro distincta bonaque specie sit habendus. 186 Gomphidius viscidllS (Linn.) circa Mustiala fere aeque freqvens ac G. glutinosus. Sporae ejus oblongatse, uni- guttulatae, fuscidula3, longit. 16 — 23 mmm., crassit. 7 — 8 mmm. Geoglossum glabrum Pers. per Fenniam totam ob- venit. Parapbyses apice incrassatse, articulis ultimis 4 sub- sphseroideis vel ovoideis. Geoglossum atropurpureum Pers. in regione Mus- tialensi annis pluviosis freqventer obvium. In Mycologia fennicä I, p. 30, errore cura praecedente conjunctum. Clavubc spec. nostrorum fere nigrse. Peziza congrex Karst. — Apotbecia conferta, tenuiu- scula, sessilia, e concavo planiuscula, orbicularia, mutua pres- sione flexuosa, glabra, aurantio-lutea, låtit, circiter 5 mm. Asci cylindracei, jodo baud tincti, longit. 160 — 170 mmm., crassit. 14 — 15 mmm. Sporse 8:nse, obliqve monostichse, elli- psoidese, utrinqve attenuatse vel subacutatee, uniguttulatse, gra- nulato-asperulse, hyalinaB, longit. 22 — 24 mmm., crassit. 11 — 12 mmm. Parapbyses filiformes simplices, inarticulatre, crassit. circiter 2 mmm., apice clavato crassit. 4 — 6 mmm. — Supra terram humoso-arenosam in prato Myllyperä prope Mustiala fine mensis Septembris. — Locus systematicus inter Pezizam deformem Karst. et P. obnuptäm Karst. Peziza (Mollisia) Typhae Cook. a IViptera palu- stri (Desm.) **N. epitypha Karst. Symb. ad Myc. fenn. p. 247, vix est diversa. Labrella Ptarmicae Desm. in regione Mustialensi se- mel copiose sed non satis evoluta inventa. Propolis tumidula Karst. Apotbecia sparsa, primitus tecta, dem epidermidem su- perpositam in lacinias plerumqve 4 triangulares rumpentia eisdemqve cincta, angulato-rotundata, convexa, sicca planiu- scula, epitbecio pallido vel fuscescente pallido, nudato, låtit, circiter 1 mm. Asci cylindracei, jodo haud tincti, longit. 100 — 110 mmm., crassit. 12 mmm. Sporse 8:nse, distichse, elongatse, vulgo curvulae, eguttulatse, simplices, hyalinsé, lon- git. 23—28 mmm., crassit. 5,5—6 mmm. Parapbyses fili- formes, numerosse, ramosse, crassit. 1,5 mmm. — Prope Mu- stiala in ramulis Salicis fine mensis Aprilis semel obvia. 187 Pleospora vulgaris Niessl. Notiz, iib. fl. und krit. Pyren. p. 27, eadem est ac Sphaeria abscondita Karst. Enura. Fung. Lapp. p. 216 (descriptio ibi data ad specimina juvenilia facta). Pleospora herbarnm (Fr.) Rab., Karst. in Fung. in Spetsb. et Beer. Eil. coll. p. 98, plures species complectitur, qvarum explicatio maxime exoptanda est. Enchnoa floecosa (Fr.?) Karst. — Perithecia sparsa aut conferta, interduin seriatim aggregata, ut videtur, pri- mitus peridermio tecta, dein denudata, sphseroidea, basi col- lapsa et glabra, tomento araneoso fusco vel umbrino obtecta, vix papillata, laevia, tenuia, låtit. 0,2 — 0,3 mm. Asci cla- vati, ope jodi haud cserulescentes, longit. 30 — 36 mmm., crassit. 8—9 mmm. Sporse 8:me, tristicha?, elongatse vel cy- lindracese, 2-guttulatse, curvulse, chlorino-hyalinse, longit. 10—12 mmm., crassit, 2—2,5 mmm. Paraphyses nullse. — In ramulis vetustis Sambuci racemosi in horto Mustialensi mense Aprili 1872 parcius legimus. — Verisimiliter est Sphceria floecosa Fr. Syst. myc. II, p. 375. Perithecia spe- ciminum nostrorum ligno, cortice orbato, insidentia, astoma, filamentis longis, articulatis, fuscis, 6 — 7 mmm. crassis su- perne obsessa. Spha3ria hydrophila Karst. Perithecia sparsa, in- nato-emergentia, subsphseroidea, demum poro pertusa, glabra, lsevia, atra, rigida, subfragilia, låtit. 0,4 mm Sporse fusoi- deo-elongata?, vulgo curvula3, 3— 5-septata?, fusca3, longit. 30—36 mmm., crassit. 8—10 mmm. — In ligno indurato vetusto Pini, aqva interdum suffuso, prope Mustiala, fine mensis Aprilis. — Ad Fuckelii genus Trematosphceriamper- tinet. Sphceria Fuck. species generis diversissimi com- plectitur. Sphaeria imitans Karst. Perithecia sparsa, innato- superficialia, subsphseroidea, saBpe compressa, demum poro minuto pertusa, glabra, laBvia, atra, fragilia, tenuia, låtit. 0,3 — 0,4 mm. Asci elongati, jodo vix vel dilutissime cceru- lescentes, longit. circiter 110 mmm., crassit. circiter 20 mmm. Sporae 8:na3, distiehse, fusoideo-elongata?, vulgo curvulte, 5- septatse, flavse vel subfuscas, longit. 36—40 mmm., crassit. 188 9—10 mmra. Paraphyses coalitse. — In ligno vetusto prope Mustiala fine mensis Septembris lecta. — Priori proxima. Myrmaeciuni rubricosum (Tul.) Fuck. Symb. myc. p. 227, in ramis aridis Qvercus in regione Åboensi olim le- gimus. — Asci longit. 135 mmm. (pars sporif. 120 — 125 mmm.), crassit. 9 — 10 mmm. Sporre monostichse, unisep- tatse, fuscse, longit. 16 — 18 mmm., crassit. 8 — 10 mmm. Pleonectria Sacc. EL Ribis Karst. Perithecia in csespites orbiculares, per peridermium erumpentes, 2 mm. circiter latos formantia aut in ligno de- nudato discreta, sphseroidea, basi substipitato-constricta aut obovoidea, collabescendo cupuliformia, ostiolo subpapillato, lsevia, glabra, sanguinea, låtit, circiter 0,4 mm. Asci cylin- dracei, subsessiles, longit. circiter 120 mmm., crassit. circi- ter 15 mmm. Sporse S-.nse, obliqve monostichae, oblongato- ellipsoidea?, tenuiter 7-septata3, septulo longitudinali uno al- terove accedente, chlorino-hyalinse. Paraphyses non visa?. — Ad ramulos emortuos Ribis rubri in horto Mustialensi fine mensis Octobris semel reperimus. Några observationer å blommornas sömn. Af S. E T-i 1VL O- E. E 3ST- Det intressanta fenomen i vextverlden, som Linné kal- lade somnus och vigilice plantarum, torde icke hos oss hafva blifvit nog uppmärksammadt, eller åtminstone icke framhål- let för en större allmänhet, eftersom ingenting derom varit synligt i tryck. Jag vill derföre här meddela några anteck- ningar, dem jag gjort de senaste åren, 1872—74, i Esbo skärgård i förhoppning att framdeles andra observatörer skola fortsätta hvad jag börjat. De blommor, som sluta sig om qvällen, tyckas nemligen vara mycket flera än man vanligt- vis antager, emedan Flororna derom ingenting förmäla ; men säkra observationer saknas om de flesta. Äfven vextbladen torde hos några arter visa liknande rörelse, ehuru jag ännu icke observerat sådant hos mer än två vexter; den är ock svårare att varseblifva än blommornas. Chenopodium album, det vanliga ogräset, höjer vid sol- nedgången upp sina örtblad mot toppen och sluter dem så- lunda omkring blomknopparna; den undra ljusare sidan af bladen blir derigenom synlig och lättar observerandet. Linné uppger detsamma om Atriplex hortensis. Phaseolus nanus, krypbönan, sänker småbladen något neråt, liksom de skulle sloka af torka ; detta sker något före solnedgången, klockan 7—8 e. m. Något dylikt förmärkes äfven hos störbönan, men mindre tydligt. Angående blommornas sömn bör i allmänhet anmärkas, att den inträffar på mycket olika tider, ena dagen tidigt, 190 den andra sent, allt efter väderlekens beskaffenhet. Om da- gen varit varm eller sval, himlen klar eller mulen, verkar häri betydlig ändring, hvarföre de uppgifna timmarne icke få tagas alltför noga; man får vara beredd på betydliga af- vikelser. Nyss utslagna blommor äro ock i allmänhet käns- ligare än äldre. Taraxacum officinale sluter sig tidigt, kl. 3 — 5, men olika på olika dagar; de äldre hålla sig längre öppna. Tussilago farfara synes sluta sig något senare, kl. 5 — 6, kanske någongång tidigare. Calendula officinalis sluter sig icke allmänt, ty man ser många öppna om natten; de dubbla och äldre hålla sig öppna, men de yngre sluta sig tidigt, kl. 5 ungefär, och äf- ven tidigare om regn tillstundar. Sonchus arvensis sluter sig kl. 5 — 6 e. m. Leontodon autumnalis sluter sig fullständigt och tem- ligen regelbundet kl. 5 — 7 och öppnar sig kl. 7 morg. Hieracium vulgatum och umbellatum sluta sig kl. 6 — 7, men de äldre (åtminstone af den sednare) torde hålla sig öppna eller sluta sig blott till hälften. Man ser många half- öppna sent på qvällen. Aster tripolium håller sig merendels öppen, endast nyss utslagna tyckas sluta sig kl. 8 — 9 aft. ; mina observationer om denna vext äro dock ej fullt säkra. Acroclinium roseum är mycket känslig för väderleken och derigenom oregelbunden. I klart väder sluter den sig vanligen kl. 5 — 7, men vid tillstundande regn eller mulen himmel redan kl. 1 — 2; öppnar sig sent, kl. 8 — 9 f. m., till och med en mulen dag först kl. 11. Märkvärdigt är att den äfven som afklippt och torkad i flere månader öppnar och sluter sig. Lagd mellan dubbelfönsterna öppnade den sig ännu i Februari detta år vid klart väder, sedan den dess- förinnan i flere mulna veckor varit sluten. Cichorium intybus blommar blott 5 å 6 timmar, öpp- nar sig kl. 6 morg. och går ihop redan kl. 11 — 12 f. m. i klart solsken; men vid mulen himmel sluter den sig icke förrän kl. 3 — 4 eft. m., stundom ännu senare. Blomman 191 öppnar sig icke vidare, utan vissnar samma dag den slagit ut. Samma egenskap har Cucurbitapepo, som går ihop och vissnar kl. 3 — 4 eft. m., efter att hafva öppnat sig kl. 6—7 morg. Regnväder tyc- kes icke inverka på denna. Epilobium montanum och palustre sluta sig fullstän- digt och stundom tidigt, stundom sent, kl. 1—2, eller 7— 8. Epilobium angustifolium håller sig deremot öppen hela natten. Dianthus deltoides är särdeles känslig och sluter sig vid mulet väder redan kl. 2 — 3, i klart något senare. Men Di- anthus barbatus är öppen om natten, åtminstone i de fle- sta fall. Veronica chamcedrys sluter sig omkring kl. 6 — 7 e. m. och då fullständigt. Ficaria ranunculoides sluter sig ofullständigt, blott till hälften, kl. 6-8 aft. Ranunculus repens och o.cris sluta sig ofullständigt och blott de nyss utslagna, kl. 8 eller vid solnedgången; de äl- dre hålla sig öppna om natten. Man ser derföre halfslutna och öppna om hvarandra. Eryihrcea littoralis sluter sig fullständigt, i klart väder kl. 4 — 6, men i mulet redan kl. 1 — 2; öppnar sig sent, kl. 7—8 morg., hör således till de känsligare. Linum grandiflorum och Convolvulus tricolor sluta sig fullständigt och regel- bundet kl. 4 — 6 e. m. Godetia amoena sluter sig något sednare kl. 6 — 7 e. m. Nemophila insignis halfsluter sig kl. 5 — 7 e. m. och lutar blomman neråt; dock blott de yngre, ty de äldre hålla sig merendels öppna. Om morgonen öppnar den sig sent, kl. 8—9. Lactuca sativa sluter de nyss utslagna blommorna gan- ska tidigt på eft. m. Draba verna är sluten om qvällen. Stellaria graminea sluter endast yngre blommor ofull- ständigt efter solnedgången, de äldre hålla sig öppna. Lepigonum rubrum öppnar sig sent, och sluter sig tidigt. 192 Att Trientalis europcea skulle sluta sig har Linné upp- gifvit, men af de ganska många exemplar jag observerat, har jag icke funnit någon enda sluten, utan alla öppna om natten. Icke heller har jag hos Draba verna funnit någon böjning neråt, ehuru sådant uppgifves. Den oregelbundenhet beträffande timmen då blommor öppna och sluta sig, som visar sig vid ofta upprepade ob- servationer, tyckes bero ej blott af solljus och värme, utan ock kanske mest, af luftens torrhet eller fuktighet. Som bevis derpå kan anföras, att Eschscholtzia califomica den 26 Aug. 1875 i mulet väder öppnade sig middagstiden inne i rummet, men förblef sluten i trädgården straxt utanför ; för- modligen derföre att luften i rummet var torrare. En del blommor kunna sålunda göra tjenst som hygrometrar och förespå regn; ty Calendula pluvialis är deruti ingalunda ensam, hvitsippan t. ex. har samma egenskap. Under sommaren 1875 tillkomna spridda observationer äro följande: Tussilago farfar a var sluten redan före kl. 5 den 16 maj. Ficaria ranunculoides slöt sig mellan kl. 5 och G den 19 maj. Draba verna var sluten kl. 6 e. m. i klart väder, men utan någon böjning, den 22 maj. Taraxacum officinale slöt sig redan före kl. 2 i mulet väder den 2 juni. Anemone nemorosa, hvitsippan, förblir sluten hela da- gen i mulet väder eller då regn tillstundar, och blomskaftet böjes neråt mot natten. I klart väder sluter blomman sig jemforelsevis tidigt på eft. m., men böjningen inträffar se- nare kl. 6 å 7. Observeradt den 4, 5, 6, 8 juni. Arabis ihaliana sluter sig med en böjning på blom- skaftet regelbundet hvarje afton kl. 6—7, obs. den 4 — 7 juni. Tormentilla erecta sluter sig fullständigt med någon böjning på blomskaftet ungefär kl. 7 aft., dock icke allmänt, 193 ty de äldre blommorna böja sig icke och äro knappt half- slutna; obs. klara dagar d. 18, 19, 25 juni. Veronica chamccdrys sluter sig regelbundet och full- ständigt kl. 6—7 aft. ; obs. d. 18, 19 juni. Potentilla anserina förekommer delvis sluten kl. 6 aft., dock så att de äldre förbli öppna, åtminstone på torrt vext- ställe; ty de som vexa på fuktig mark tyckas sluta sig all- männare och regelbundnare. Obs. den 18, 19, 25 juni. Hieracium pilosella träffas allmänt och fullständigt slu- ten kl. 5 — 6 aft. ; öppnar sig kl. 8 morg. eller något der- efter. Obs. den 24, 25 juni, 1 juli. Leontodon autumnale öppnar sig sent, kl. 8 — 9 morg. obs. den 4, 11 juli. Sonchus arvensis öppnade sig kl. 9 f. m. och slöt sig kl. 6 eft. m. den 10, 11 juli. Centaurea jacea sluter sig fullständigt å klara dagar kl. 6—7 aft.; obs. d. 20, 21, 23 juli. Eschscholtzia californica öppnar sig ganska sent, kl. 9 eller något derefter, och sluter sig ganska tidigt, kl. 3 — 5 eft. m., i klart väder; men i regnigt eller mulet väder för- blir den sluten hela dagen. Är i allmänhet mycket känslig för väderleken. Obs. d. 5—7, 13, 25 augusti. Viscaria cardinalis öppnar sig sent, kl. 8 — 9 f. m., men håller sig öppen längre tid än föregående, ungefär till kl. 7 aft. ; är icke heller ömtålig för regn, ehuru den sluter sig något tidigare å mulna dagar, kl. 5 — 6; obs. 5, 6,7,13 augusti. Solamim tuberosum, potates, sluter sig med någon böj- ning på blomskaftet tidigt, kl. 4—5 eft. m., och öppnar sig kl. 7 — 8 morg. Äldre blommor tyckas dock hålla sig, dels öppna, dels blott halföppna. Obs. d. 6, 7, 13 augusti. (3 Actinocoris, novum Heraipterorum genus e Fennia australi. Descripsit O. 1VE. REUTEE. Diagn.: Corpus elongatum, molliculum, leeviusculum, supra molliter pilosum; capite verticali, triangulari, vertice piano, horizontali, postice vix depresso, sulco longitudinali destituto, fronte valde declivi, convexa, apice haud producta, clypeo basi a fronte bene discreto, verticali, angulo faciali recto; oculis prominulis, a pronoto vix remotis ; rostro coxas intermedias attingente; antennis ante apicein oculorum in- sertis, articulo secundo a medio apicem versus sensiinincras- sato, tertio hoc tantum paullo breviore ; pronoto (formse bra- chypterse) horizontali, strictura apicali destituto, lateribus teretibus; xypho prostethii obtuse marginato; pedibus longe pilosis, tibiis spinulis destitutis, tarsis articulo primo duobus ultimis simul sumtis aeqUe longo. Habitat species hujus generis locis paludosis inter gra- mina (in Phragmite?). Descr. Gen. Leptopterna Fieb. proximus, structura ca- pitis, antennarum et pronoti mox distinguendus. Mas bra- chypterus. Corpus elongatum, molliculum, lseviusculum, supra molliter pilosum, subtus glabrum. Caput verticale, antice visum triangulare, longitudini latitudine aequale, supra vi- sum transversum, vertice piano, sub-horizontali, postice vix depresso, sulco longitudinali destituto, fronte convexa, for- titer declivi, apice haud producta, clypeo basi ab hac im- pressione bene discreto, compresso, prominulo, sub-verticali, a latere viso sat angusto, arcuato; genis sat altis, gula ca- 195. pite fere duplo breviore, obliqva. Oculi a pronoto vix re- moti, sub-rotundi, prominentes, parum granulati. Rostrum coxas intermedias attingens, articulo primo caput paullo su- perante. Antenns ante apicem oculorum insertse, molliter pilosse, corpore paullo longiores, articulo primo robusto, ca- pite antice viso paullo breviore, secundo a medio apicem versus incrassato, duobus ultimis gracilibus, tertio secundo tantum. paullo breviore. Pronotum borizontale, latitudine basali paullo longius, lateribus rectis apicem versus angu- statum, margine laterali tereti, marginibus apicali et basali truncatum, strictura apicali destitutum, callis minus discre- tis, in medio disci positis. Scutellum basi detectum. Hem- elytra fortiter abbreviata (c?), cuneo et membrana desti- tuta, apice commissuram versus oblique truncata. Xyphus prosterni triangularis, planus, lateribus obtuse marginatus. Mesosternum sub-horizontale. Abdomen maris lateribus pa- rallelum. Coxse anticse longse, medium mesosterni satlonge superantes. Pedes longiores, molliter longe pilosi, femoribus elongatis, tibiis spinulis destitutis, tarsis articulo primo duo- bus ultimis simul sumtis longitudine a3qvali, ungviculis me- diocribus. Actinocoris signatus Re ut. Diagn. : Pallide fiavescenti-albicans, supra longius fusco- pilosus, punctis qvinqve verticis, puncto medio frontis, linea utrinque supra basin antennarum, pronoto lineis duabus me- diis approximatis ad apicem scutelli continuatis, parte an- tica utrinque puncto, parte postica utrinqve vitta, vittaqve marginis lateralis, hemelytris clavo juxta suturam clavi corio- que vittis duabus venam cubitalem includentibus, dorso ab- dominis vittis tribus longitudinalibus, pectore utrinque linea maculisque in series duas positis, ventre vitta laterali, coxis annulo fuscis ; antennis pedibusque pallide flavo-testaceis, fusco-pilosis, illis articulo secundo parte incrassata articu- lisque ultimis fuscis, tertio basi palljdo-annulato, femoribus punctis seriatis, apice femorum posticorum tarsisqye apicem versus fuscis. $. Long. 4 mm. 196 Hab. in litoribus Fenni?e australis; unicum tantum in- dividuuni in litore freti Djupsund ad Lofsdal paroeciee Par- gas die 13 julii 1877 inveni. Descr.: Corpus elongatum, subparallelum, albido-flavens, supra longius et erecte fusco-pilosum. Caput vertice macula utrinque pone oculos, punctis qvatuor in qvadrangulum po- sitis, qvorum anticis lineola cum maculis postocularibus con- junctis, punctoque apicali in basi frontis posito nigrofuscis notato, vertice in mare oculo fere duplo latiore; fronte puncto minuto paullo supra basin clypei et utrinque linea longitudinali supra bases antennarum, clypeo vitta laterali et apice bucculisque puncto fusco-nigris. Oculi nigri. Ro- strum pallide flavo-testaceum, apice fusco. Antennse flavo- testacese, fusco-pilosae, articulo primo apice et subtus ipsa basi serieque atomorum fuscis, secundo hoc circiter 2y2 lon- giore, a medio apicem versus sat fortiter incrassato, basi testaceo, medio sub-ferrugineo, dein apicem versus nigro- fusco; articulis duobos ultimis gracilibus, nigro-fuscis, ter- tio secundo circiter 1/5 breviore, basi annulo pallido-flavente, qvarto tertio fere 7-t breviore. Pronotum apice basi circi- ter 1/i angustiore, albido-flavens, lineis duabus percurrenti- bus longitudinalibus approximatis sangvineo-fuscis vel fuscis, ante callos utrinque puncto rotundo, parte basali utrinque vitta ad callos abbreviata margineque laterali vitta paullo ante apicem abrupta fuscis vel nigrofuscis. Scutellum al- bido-flavens, lineis duabus mediis approximatis percurren- tibus sub-sangvineo-fuscis. Hemelytra albido-flaventia, tantum tertiam partem basalem abdominis tegentia, albido-flaventia, clavo margine scutellari commissuraque angustissime et ad su- turam clavi latius nigro-fuscis; corio vitta percurrente sat lata utrinque circa venam cubitalem posita, ad suturam clavi limboque latiore laterali pallidis. Pectus albido-flavens, utrin- que vittis tribus fuscis, prima vel suprema tenui, ultima in maculis dissoluta. Abdomen supra pallide et sordide al- bido-flavens, marginibus vittisque tribus longitudinalibus ni- gro-fuscis, qvarum lateralibus latis, media tenuiore; subtus utrinque vitta laterali latiore nigro-fusca, Coxae pallide fla- ventes, annulo fusco ornatse. Pedes pallide flavo-testacei, 197 longe fusco-pilosi, femoribus supra seriebus duabus, subtus serie una punctorum fuscorum, femoribus posticis adhuc punctis marginalibus seriatis apiceque fuscis ; apice tarsorum articuli ultimi et in tarsis posticis etiam primi unguicu- lisque fuscis. Species nova Phimoderse in Fennia detecta. Auctore JOHN SAHLBERG. Phimodera fennica n. sp. Breviter ovalis, fusca, parum nitida, confertissime punc- tulata, capite, prothorace antice, abdomine pedibusqve nigri- cantibus, antennis nigris, articulis omnibus apice anguste rufis; capite ab oculis versus medium sensim leviter angu- stato, deinde leviter ampliato, jugis obliqve subtruncatis, an- gulo apicali interiore rotundato, tylo apice ante juga di- stincte prominulo, supra fortiter elevato, convexo; pronoto ante medium inaeqvaliter transversim impresso, lateribus an- tice obsolete sinuatis, angulis anticis obtusis, humeralibus postice leviter emarginatis, scutello transversim obsolete et remote strigoso; tuberculis lateralibus ventris minutis; tro- chanteribus inermibus. Long. 8— 8V4 m. m. Phimodera lapponica F. Sahlb. Mon. Geoc. Fenn. 16. i.; nec Tetyra ead. Zett. Femina: laminis segmenti tertii genitalis transversim triangularibus, inter laminas segmenti primi et secundi ja- centibus, margine interiore conniventibus, totam fere tubam analem, basi intima excepta, tegentibus. Species magna, Ph. losvilineae Stål (an Ph. nodicollis Germ. var. ?) plus duplo major , primo intuitu speciebus qvibusdam Psacastai generis similis; scutello haud carinato, sed transversim rugoso ab affinibus facillime distinguenda. — Caput subqvadratum, latitudine inter oculos seqvilongum, 199 totum confertissime ruguloso-punctatum, subglabrum, nigr-i- cans, äb ocnlis usqve ad medium sensim angustatum, deinde rotundato-ampliatum, jugis angulis apicalfbus interioribus sab- acutis, supra medio transversim late impresso, tylo ante juga apice prominente et a latere viso fortiter gibboso-ele- vato, basi leviter dilatato; fronte modice convexa, ocellis in- ter se duplo magis quam ab oculis distantibus. Oculi pro- minuli, sed quam in Ph. galgulina Germ. minus stylati. Rostrum coxas posticas attingens, piceo-nigrum, articulo primo apice, secundo basi apiceqve plus minus late rufis. Antennse te- nues, hemielytrorum basin attingentes, nigrae, articulis sin- gulis apice angustissime rufis; articulo primo secundo 1/3 longiore et paullo crassiore, secundo tertio distincte longi- ore, sed qvarto parum breviore, ultimo penultimis duobus simul sumtis perparum breviore. Pronotum apice leviter emarginatum, angulis anticis valde obtusis, lateribus obso- lete sinuatis, angulis lateralibus obtusiusculis, postice leviter emarginatis, basi late rotundatum, supra modice convexum, ante medium transversim impressum, impressione leviter flexu- osa, utrinque dilatata et profundiore; parte antica inseqvali, nigricante, linea impressa anteapicali obsoleta margini pa- rallela, parte postica seqvaliter convexa; inträ latera longitudina- liter depressum, totum confertissime rugoso-punctatum. Scu- tellum pronoto fere duplo longius, basi leviter angustatum, postice qvam in Ph. Icevilinea latius rotundatum, supra mo- dice convexum, postice declive, fuscum, confertissime punc- tatura; basi inträ angulos utrinque foveola satis distincta, antice distincte, postice obsoletius transversim remote et late irregulariter subflexuoso-strigosum, aut subcanaliculatum; Ii' neis elevatis longitudinalibus nullis. Hemelytris ut in con- generibus, corio a basi ad medium sensim angustato, deinde subparallelo, fusco-brunneo, punctulato; membrana hyalina, venis concoloribus. Alse hyalinse. Corpus subtus paullo pro- fundius qvam supra punctatum, punctis umbilicatis, brevis- sime setigeris; ventre nigricante, tuberculis lateralibus mi- nutis obsoletis. Pedes nigricantes, pubescentes, trochanteri- bus muticis. Habitat in Fennia media rarissime; prope oppidum 200 Uleaburgum ante plures annos unicam feminam invenit W. Nyländer, alteram in paroecia Suonenjoki in Savolaxia bore- ali anno 1877 legit Warén. — M. U. F. Helsingforsiae, die 2 Martii 1878. — ■>***- MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. <&\c ANDRA HÄFTET. -oV <Å & ^/\^A8 A* A <&. & tiBL SV v HELSINGFORS, Finska Litteratursällskapets tryckeri, 1878. Innehall. Norrlin J. P, Symbolse ad floram Ladogensi-Karelicam . Sid. 1. Wainio Edw., Lichenes in viciniis Viburgi observati. — Tie- toja Viipurin seudun jäkälä-kasvistosta „ 35. Sievers Rich., Omitologiska anteckningar under resor i guvernementet Olonets, somrarne 1875 och 1876 . . „ 73. Elfving Fredr., Anteckningar om vegetationen kring floden Svir „ 113. Karsten P. A., Symbolae ad Mycologiam fennicam, IV. . . „ 171. Karsten P. A., Observationes mycologicse, III ,, 183. Elmgren S., Några observationer å blommornas sömn . . „ 189. Reuter O. M., Actinocoris, novum Hemipterorum genus e Fennia australi „ 194. Sahlberg John, Species nova Phimoderce in Fennia detecta „ 198. MBL WHOI LIBRARY UH nie 7