MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. FEMTE HÄFTET. ooj=e^ Qusedarn äd Mycologiam addenda » 52. Skiflingar, iakttagna i Mustiala trakten den 3 No- vember 1878 » 57. Brenner, M. Berättelse till Societas pro Fauna et Flora fen- nica öfver en 1869 i Kajana och Norra Öster- botten verkstäld botanisk resa » 63. Leopold, C. Anteckningar öfver vegetationen i Sakalahti, Kuh- malahti och Luopiois kapeller af Södra Tavast- land > 81. Hellström, Fr. Förteckning öfver i Gamlakarleby provinsiallä- kare-distrikt funna Fröväxter och Ormbunkar . . » 131. Reuter, O. M. Nya bidrag till Ålands och Abo skärgårds Hemipter-fauna »160. Sselan, Th. Om de i Finland förekommande formerna af släg- tet Tilia » 237. » Om det Sibiriska Lärkträdet s 246. » Beskrifning öfver Impatiens parviflora DC. ...» 249. » Några sällsynta växter observerade under en ex- kursion till Sörnäs lastageplats vid Helsingfors i början af Oktober 1878 »251. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1879.) MUSCI NONNULLI SCANDINAVICI DESCRIPTI A S. O. LINDBERG. (Societati exhibitum die 8 Novembris 18/9.) 1. Seligeria subimmersa Lindb. Autoica, densissime et pulvinate caespitosa; caulis dicho- tomus; folia nigra, fragilia, e basi elliptica vel oblonga fere sensim subulata, obtusiuscula, cellulis angularibus numerosis, magnis, rufo-brunneolis ; bracteae perichaetii grandes, os the- cae plus minusve attingentes ; seta brevis, crassa, lenissime curvatula; theca elliptica, collo magno; dentes acuti, extus optime cristato-trabeculati ; opercidum maximum, longitudine fere tota thecae, oblique rostratum. Fennia, prov. Kuusamo, iu rupe ad Kitkajoki, 66° 20' lat. bor., Aug. 19, 1867 parcissima specimina detexit amic. Fp. Silén. Caespites ad 1 cm. alti, densissimi, pulvinati, nigri, so- lis apicibus summis luteolo-viridibus, subopaci. Caulis fle- xuosulus, dichotomus, densissime foliatus. Folia sicca irregula- riter curvata, accrescentia, infima minima, sat fragilia, e basi erecta patentia, inferne elliptica vel oblonga, fere sensim su- bulata, subula nexuosula et superne distincte incurvatula, basi carinato-canaliculata, subula tamen canaliculata, margine piano et integerrimo, nervö inferne sat angusto et bene effigurato, superne sensim magis magisque latiore, crassiore et non effi- gurato, partem superiorem subulae solo formante, apice summo obtusiusculo et plano-convexo; cellulae omnes laevissimae, an- gulares numerosae et magnae, baud incrassatae, rufo-brun- neolae (b. e. perfecte dicranaceae), in strato singulo, supra- basilares subquadratae, minutae, bene incrassatae, eaedem in subula minutissimae et quadratae. Bracteae perichaetii nu- merosae, multo majores, accrescentes, os thecae plus mi- nusve attingentes, e basi alte convolutaceo-vaginante et erecta abrupte subulatae, inferne laxissime et brunneolo-, superne incrassate et viridi-areolatae, subula angustiore magisque a nervö formata. Vaginula oblonga, laxe texta, a tribus vel qua- tuor pistillidiis et parapbysibus filiformibus circumdata. Seta 1 — 1,5 mm. älta, crassa, erecta, lenissime tamen curvatula, straminea, laevissima. Theca 0,5 mm. älta, opaca, luteo-vi- ridis, ore rubella, elliptica, sicca sub ore sat magno leniter contracta, laevissima, collo fere dimidium tbecae longo, ex ipsa tbeca nullo modo, sed e seta bene definito, plicato, sto- mata paucissima superficialia in jugis gerente, cellulae exo- tbecii magnae, valde irregulariter rectangulares, parum incras- satae. Annulus nullus. Peristomii dentes sedecim, purpu- reo-rufi, dolabriformes, acuti, incurvi, sicci optime reflexi, lae- vissimi, circiter decem-articulati, et extus altissime cristato- trabeculati. Columella crassissima. Spori minutissimi, fla- viduli, byalini, laevissimi. Operculum maximum, longitudine fere tota tbecae, rufum, nitidum, semigloboso-conicum, abrupte rostratum, rostro obliquo et acutiusculo. Calyptra magna, cu- cullata, inferne lutea, medio aurea, apice brunneola, laevissima, nitida. — Androecium apicale in ramo, e cujus axilla ramu- lus femineus postea exit, fuscum, minutum, gemmaceum; brac- teae tres, convolutae, cocbleari-concavae, rotundae et breviter triangulari-acutatae, obtusiusculae, integerrimae, nervö tenui, bene effigurato, fere contiuuo, cellulae magnae, subrectangu- lares, laxissimae, summis distincte incrassatis exceptis; an- theridia circiter sex, magna, duas partes bractearum älta, oblonga, aetate brunnescentia, brevissime stipitata, paraphy- ses ejusdem rmniero, filiformes, rnultiarticulatae, autheridia parum superantes. E proxima spitsbergeusi S. polari Berggr. pulcberrime distincta his notis : planta omnibus partibus multo minor, theca valde breviseta et inter bracteas fere immersa, elliptica etc. E S. setacea (Dill.; Wulf.) Lindb. jam caespite alto et denso et caule dicbotomo-ramoso differt. E ceteris speciebus generis distinguuntur bae S. polaris et subimmersa caespite alte pulvinato et denso cauleque dense ramoso, cellulis angularibus foliorum vere dicranaceis, quibus notis se ad Blindiam valde appropinquant, ex hoc genere certe distinctae vix alia nota quam dentibus extus dense cri- stato-trabeculatis, et novum subgenus Seligeriae, quod Blin- diadelphum nominare volumus, constituentes ; naturalius for- sitan videatur Blindiam cum Seligeria conjungi, qua de re tamen nondum perfecte certi sumus. Denominationes antiqnissiraae S. setaceae sunt, secundum specimina archetypa in herb. Dillenii,: Muscus trichoides omnium minimus palu- stris, capitulis plurimis acutis vel Muscus capillaris omnium minimus palustris serotinus, capitulis plurimis acutis, visum ferme fugientibus Richards. Mss. (Mart. 1722); Bryum trichoides acaidon palustre mini- mum, setis et capsulis brevissimis Dill. Hist. musc, p. 387, n. 53, tab. 49, fig. 53 (1741); Bryum paludosum L. Sp. pl., 1 ed., 2, p. 1119, n. 20 (1753)! 2. Hypnum (Brachythecium) Litifolium Lindb. Dioica, nitida, recta apiceque acutissima — acuta, irre- gulariter remoteque subpinnata — subsimplex, ramis brevi- 4 bus, divaricatis, acutis et simplicibus; folia caulina pellucida, patentia, longissime et latissime decurrentia, rbomboidi-trian- gularia, sensim vel subsensim longe acutissima, concava, haud plicata, margine solum infra partem latissimam, fere semper bene auriculatam, folii recurvato, plus minusve integro, nervö tenui, ad vel paullo supra medium dissoluto, cellulae majuscu- lae, hyalinae, rhomboidi-prosenchymaticae, non serpentinae. Alpina est, sterilis solum semper ad hunc diem obser- vata et cum H. glaciali (autoica tamen) vel H. rivulari com- mutata. ■ — Norvegia, Dovrefjeld, Fogstuen ($ ster., Julii 1857, N. C. Kindberg), Knudshöe et Nystuhöe ($ ster., Julii 1865, Sv. Berggren). Lapponia, Herjedalen, in alpe Axhögen ($ ster., Julii 1853, R. Fr. Fristedt); Lapp. kemensis, ad basim montis Olostunturi, reg. silv., ad margines rivuli in silva fron- dosa (perf. ster., Julii 1867, J. P. Norrlin); Lapp. orientalis (rossica), Berdonos, baud procul a Svjätoinos, terrestre (q ster.), et ad nives terrestre prope pagum Jokonga, 5 mill pass. suec. e mari glaciali (q*, Julii 1872, V. Fr. Brotherus). Lombardia, prov. Bergamo, Valle delle Alpe montis Gavia, in cavis saxorum 8200' (perf. ster., Sept. 1865, P. G. Lorentz). Planta viridis — lutescens, nitida, recta apiceque acu- tissima — acuta, irregulariter remoteque subpinnata — sub- simplex, ramis brevibus, divaricatis, acutis et simplicibus, in caespite laxiore procumbens et bic illic fasciculos radicello- rum nigro-purpureos emittens, ramis erectis, in caespite den- siore plus minusve erectum, eradicosum, ramis arcuato-de- curvatulis. Folia caulina remotiuscula, pellucida, patentia, longissime et latissime decurrentia, rhomboidi-triangularia, sen- sim vel subsensim longe acutissima, concava, baud plicata, margine solum infra partem latissimam, saepissime distincte auriculatam, folii recurvato, ceterum piano, plus minusve in- tegro, nervö tenui, ad vel paullo supra medium dissoluto; cel- lulae angulares permultae, magnae, quadratae, laxae, hyalinae, ceterae majusculae, rhomboidi-prosenchymaticae, uon serpen- tinae, parum incrassatae, hyalinae. Folia ramea ovato-oblonga, acuta, apice vulgo leniter torta, remote serrulata, nervö lon- giore, cellulis angularibus minus distinctis. Inflorescentiae ambae in caule primario, parcae. Bracteae perichaetii nu- merosae, densissimae, late acutae, abrupte squarrosae, inte- gerrimae; paraphyses non prominentes. — Androecia parva; bracteae acuminatae, integerrimae, enerves, laxius textae; an- theridia pauca, ovato-oblonga, paraphysibus paullo longiora. Proxima Hypnum rivulare est planta multoties robu- stior, ramificatione plane alia, ob ramos erectos, arcuatos, e medio dense subarbusculoso-ramulosos, vix acutos; foliis cau- linis longis, minus decurrentibus, anguste rhomboidi-ovatis, breviter acuminatis, concavioribus et apice cucullatis, plica- tis, jam e basi, angustiore vixque auriculata, serrulatis, nervö crasso multoque longiore, cellulis fere triplo longioribus et subpleurenchymaticis, serpentinis. 3. Hypnum (Brachythecium) rutabulum (Lobel.) L. Autoica, caulis vix arcuatus, ramis erectis rectisque, plus minusve obtusiusculis; folia densa, viridia, non scariosa; cellulae angustae, pleurenchymaticae, chlorophylliferae, angu- lares paucae parumque distinctae; folia caulina late ovata, subabrupte breviterque acuminata, cochleari-concava, densiu- scule serrulata, nervö vulgo longe supra medium dissoluto; folia ramea läxa, undique patenti-erecta, subsensim acuta, acumine vix torto, margine piano, dense acuteque serrulato, nervö sat tenui, supra medium dissoluto, dorso laevi et vix umquam ut spinula excurrente; bracteae perichaetii subinte- grae ; paraphyses vaginulae copiosissimae, super perichaetium alte prominentes; seta breviuscula, sat robusta; theca male e seta definita, erecta, arcuato-decurvata, oblonga, purpureo- brunnea; peristomium altum, cilia parum nodulosa, latiuscula, complanatula; spori ferruginei; operculum alte, acute et ex- acte conicum. Muscus querno vilissimo villor, saxis et udis terrae glebis adna- scens Lobel. Obs. et Advers., p. 643 (1605). Hypnum rutabulum L. Sp. pl., 1 ed., 2, p. 1124, n. 13 (1753). Delin. Br. eur. fasc. 52—54, Monogr. Brachytheciuru, tabb. 9 et 10. Fl. dan., 16, fasc. 47, tab. 2804. Exsicc. R.-Hartm. Br. scand. exsicc, 5, n. 148. Habitat, nullibi tamen iutra fines florae nostrae vulga- ris, ad terram graminosam et latera rupium, praecipue sili- cearum, locis humidiusculis parumque umbrosis in Lapponia usque tornensi fennica (reg. silv. montis Ounastunturi, Julii 23, 1867, J. P. Norrlin), sed in septemtrionibus supra opp. Grefle et partem meridionalem Fenniae fertilis nondum, quan- tum scimus, ad hunc diem collecta; silvas densas re vera fugit et ad saxa rupesque calcareas semper rara et sterilis solum, nobis observantibus, provenit. Caulis humifusus, bic illic parum arcuato-flexuosus, par- tibus subarcuatis densiuscule et inordinate ramosis, rami pa- rum acuti — obtusiusculi, foliis nitidis. Folia caulina patenti- erecta, obscure vel vix plicata, margine, excepto ad basim, piano; folia ramea ovata, concava, margine jam e basi serru- lato. Bracteae perichaetii e basi älta, convoluta et obovata patentes et reflexae, abrupte longeque acuminatae, enerves, intimae tamen cum vestigiis maxime indistinctis nervi. Seta ubique grosse denseque asperrima. Annidus sat angustus, duplex et hic illic triplex. Peristomii dentes purpurei, vix limbati, endostomii purpureo-brunneoli, rigidi et papillosi cilia bina vel terna. Operculum altum. 4. Hypiiuni (Brachythecium) curtum Lindb. Autoica, caulis bic illic arcuatus, ramis e caule divari- cato-patentibus, arcuato-decurvis, acutissimis ; folia remota, vi- ridia, non scariosa; cellulae latiusculae minusque acutae, chlo- ropbylliferae, angulares optime effiguratae, copiosissimae, ma- jusculae; folia caulina rbomboidi-cordata, subsensim, longe et acntissime acuminata, canaliculata, subintegra — hic illic re- mote serrulata, nervö vulgo ad medium dissoluto; folia ra- mea läxa, complanatula, apice interdum subsecunda, patentia, subabrupte acuminata, acumine semel torto, margine piano, dense et acutiuscule serrulato, nervö tenui, vulgo longe supra medium dissoluto, dorso superne parum serrulato et saepis- sime ut spina excurrente; bracteae perichaetii subserrulatae ; paraphyses vaginulae parum numerosae, breviusculae et e pericbaetio non prominentes; sela semper älta et gracilis; theca abruptissime in angulo recto horizontalis, ovalis, purpureo- brunneola; peristomium humilius, cilia optime grosseque 3 — 4 appendiculata, latiuscula, complanatula ; spor i ferruginei ; oper- culum e basi alte semiglobosa abruptius, acute et brevissime conicum. Hypnum rutabulum var. £. explanatum Brid. Sp. musc, 2, p. 184 (1812); Br. rariv., 2, p. 488 (1827). Hiiben. Musc. germ., p. 6S3 (1833). Myr. Coroll. fl. ups., p. 46 (1833). Hypnum Starkei Funck. Deutschl. Moose, p. 61, tab. 44, n. 41 (1820) Ahnf. Disp. musc. Scan. hypn., p. 8, n. 15 (1835); in Fr. Fl. scan. p. 224, n. 1074 (1835). Hartm. Skand. Fl. 3—9 edd., p. p (1838—64). Fiedl. Syn. Laubm. Meckl., p. 108, n. 174 (1844) Rab. Deutschl. Krypt.-Fl., 2, P. 3, p. 299, n. 6625, p. p (1848). Spruc. in Träns. Bot. Soc. Edinb., 3, p. 141, n. 60, p p. (1849). Jens. Br. dan., p. 171, n. 16 (1856). Girg. in Arcb 8 Naturk. Livl. etc, 2 ser., 2, p. 414, n. 245, p. p. (1860). J.- Lange in Fl. dan., 15, fasc. 45, p. 10, n. 2674 (1861). Hypnum rutabulum Arn. in Mém. soc. d'hist. nat. Paris, 2, p. 313, n. 114, p. p. (1825). H. T. Musa brit., 2 ed., p. 176, n. 40, p. p. (1827). Brachythecium Starkei a Br. eur., fasc. 52 — 54, Monogr., p. 10, n. 7 (1853). Schimp. Coroll., p. 123, n. 7 (1855). Limpr. in Cohn. Krypt.-Fl. Schles., 1, p. 75, n. 62 (1877). — — a. et var. y. praelongum Schimp. Synops., 1 ed., p. 540, n. 13 (1860), et 2 ed., p. 651, n. 17 (1876). Brachythecium Starkei Mild. Br. siles., p. 333, n. 504 (1869). De N. Epil. Br. ital., p. 108, n. 21, et p. 124, p. p. (1869). Brockm. in Arch. Ver. Freund. Naturg. Mekl., 23, p. 122, n. 206 (1870). Hartm. Skand. Fl., 10 ed., 2, p. 17, n. 12 (1871). Brachythecium rutabulum var. explanatum Brockm. in Arch. Ver. Freund. Naturg. Mekl., 23, p. 122 (1870). Hypnum curtum Lindb. apud Soc. F. Fl. fenn. die 7 Dec. 1878. Delin. Br. eur. fasc. 52—54, Monogr., tab. 7, excl. ligg. fi- FL dan., 15, fasc. 45, tab. 2674. Exsicc. Funck. Deutschl. Moose, tab. 44, n. 41. R. -Hartm. Br. scand. exsicc, 12, n. 355. Lindgr. Musc. Suec. exsicc, 2, n. 55. Rab. Bryoth. eur., 21, n. 1039; 24, n. 1188. Habitat fere semper fertilis ad terram, rupes siliceas et saxa, basim arborum et ligna putrida locis valde unibrosis silvarum densarum acerosarum, rarius tamen frondosarum. — Dania, ins. Sjaelland, Ruderhegn (1854, Th. Jensen). Sue- cia, prov. Skåne, par. Broby (Nov. 1863, C. O. Hamn ström); prov. Småland, opp. Grenna (1860, M. Huss) ; prov. Vester- göthland, Degeberg extra opp. Lidköping (1841, Sv. Lind- gren), in monte Billingen (Maji 1865, P. T. Cleve); prov. Ostergöthland, in monte Hålberget (Aug. 1861, Hj. Holm- gren), Råsnäs (Oct. 15, 1876, Hamnström); prov. Nerike, opp. Örebro, Lugnet (Apr. 17, 1861, C. Hartman); prov. Uppland, multis locis ad urbem Stockholm (S. O. L), in Kungsparken ad opp. Upsala (Maji 6, 1848, C. Hartman); prov. Dalarne, paroecia Thorsång, Storsund (1855, G. W. Sundén); ins. Öland, Ottenby (Maji 24, 1865, S. O. L; Julii 17, 1867, J. E. Zet- terstedt, sub nomine Rhynchostegii megapolitani), Boda skog (Maji 28, 1865, S. O. L). Fennia, ins. Åland, paroecia Salt- vik, Qvarnbo (Nov. 1864, J. O. Bomansson); prov. Nyland, permultis locis ad urbeni Helsingfors (S. O. L), ad opp. Borgå (Aug. 1, 1857, Th. Saelan), ins. Högland (Junii 1867) et pa- roecia Lojo (Julii 1877, S. O. L). Caulis humifusus, partibus arcuatis remote et sat regu- lariter ramosus, rami apice saepissime flagellari-attenuati et radicantes, foliis fere semper viridibus, nitidis. Folia caulina patentia, non plicata, margine, excepto ad basim, piano; fo- lia ramea ovata, canaliculata, margine jam e basi serrulato. Bracteae perichaetu e basi altissima, convoluta et late obo- vata patentes et reflexae, abruptius breviterque acuminatae, enerves, intimae tamen cum vestigiis maxime indistinctis nervi. Seta ubique dense, sed sat humiliter asperrima. Annulus angustus, duplex et hic illic triplex. Peristomii dentes pur- pureo-pallidi, vix limbati, endostomii pallidi, vix rigidi, lae- viusculi cilia terna. Operculum humile. Hypnum oedipodium Mitt. in Journ. L. Soc, 8, p. 32, tab. 5 (1865) ex America septemtrionali forsitan eadem spe- cies sit, cujus specimina quidem examinare nobis nondum licuit. Distincta tamen videtur: foliis longioribus et magis acutis; bracteis perichaetii breviter acuminatis meliusque ser- ratis ; seta crassiuscula, minute scabra ; theca nutante, ut ma- gis quam horizontali, subelliptica ; operculo altiore, fere exacte conico. 10 5. Hypnum (Brachytkecium) Starkei Brid. Autoica, caulis bic illic arcuatus, ramis e caule fere in eodem piano subdivaricato-porrectis, subarcuato-decurvis, pa- rum acutis; folia densa, luteolo-viridula, interdum brunne- scentia, scariosa; cellulae prosenchyniaticae, plus minusve ob- tusae, vix chloropbylliferae, angulares bene effiguratae, copio- sissimae, parviusculae ; folia caullna rhomboidi-cordata, sub- sensim, longe et acutissime acuminata, acumine tamen lon- giore, canaliculata, densiuscule serrulata, nervö crassiore, sub- continuo — ad acumen dissoluto ; folia ramea rigida, vix com- planatula, apice interdum indistincte subsecunda, divaricato- patentia, sensim acuta, acumine semel — bis optime torto, margine ad apicem plus minusve recurvatulo, dense et ar- gute serrato, nervö crassiusculo, subcontinuo — ad apicem dissoluto, dorso superne serrato et saepissime ut spina excur- rente; bracteae perichaetii bene denseque serratae ; paraphy- ses vaginulae copiosissimae, super pericbaetium alte promi- nentes; seta vulgo breviuscula, gracilis; theca abruptissime in angulo recto horizontalis, subglobosa, luteo-brunnea ; peri- stomium altius, cilia optime et grossissime 4 — 6 appendicu- lata, angusta, tereti-flliformia ; spori Imido-viriåuli; opercidum e basi alte semiglobosa abruptius, acutissime et brevissime conicum. Hypnum Starkei Brid. Musc. rec, 2, P. 2, p. 107, n. 261 (1801); Sp. musc, 2, p. 166 (1812); Mänt. musc, p. 170, n. 765 (1819). W. M. Bot. Taschenb., 1, p. 309, n. 38 (1807). Funck. Crypt. Gew. Ficht., 16, p. 3, n. 338 (1810). Schwaegp. Suppl., 1, P. 2, p. 251, n. 81 (1816). Spreng. (L.) Syst. veg., 16 ed., 4, P. 1, p. 209, n. 111 (1827). Ahnf. in Fr. Nov. fl. suec, 2 ed., p. 295, n. 308 (1828). Wallr. Fl. crypt. Germ., 1, p. 247, n. 609 (1831). Hiiben. Musc. germ., p. 638, n. 29 (1833). Genth. Krypt.- Fl. Nassau, 1, p. 287, n. 404 (1836). De N. Syll. musc. Ital., p. 23, n. 31 (1838). Hartm. Skand. Fl., 3-9 edd., p. p. (1838— 64). 11 Rab. Deutschl. Krypt.-Fl., 2, P. 3, p. 299, n. 6625, p. p. (1848). Spruc. in Träns. Bot, Soc. Edinb., 3, p. 141, n. 60, p. p. (1849). Girg. in Arch. Naturk. Livl. etc, 2 ser., 2, p. 414, n. 245, p. p. (1860). Lindb. apud Soc. F. Fl. fenn. die 7 Dec. 1878. Hypnum (Stereodon) Starkei Brid. Br. univ., 2, p. 595, n. 35 (1827). Stereodon Starkei Brid. Br. univ., 2, p. 825 (1827). Hypnum reflexum var. j$. Starkei Hartm. Skand. FL, 2 ed., p. 346 (1832). — — var. y. umbratum Myr. Coroll. fl. vips., p. 45, p. p. (1833). Hypnum reflexum Åhnf. Disp. niusc. Scan. hypn., p. 8, in obs. n. 15, p. p. (1835). C.-M. Synops., 2, p. 448, n. 399, p. p. (1851). Brachythecium Starkei var. fi. alpestre Br. eur., fasc. 52 — 54, Monogr., p. 10 (1853). Schimp. Coroll., p. 123 (1855). — — var. fi. robustum Schimp. Synops., 1 ed., p. 540 (1860), et 2 ed., p. 651 (1876). Limpr. in Cohn. Krypt.-Fl. Schles., 1, p. 75 (1877). Hypnum grimsulanum B. S. Mss. et in Br. eur., fasc. 52 — 54, Monogr. Brachythecium, p. 11, in obs. (1853). Brachythecium Starkei De N. Epil. Br. ital., p. 108, n. 21, et p. 124, p. p. (1869). Delin. Br. eur., fasc. 52 — 54, Monogr., tab. 7, figg. y$ (non bonae). Exsicc. Funck. Crypt. Gew. Ficht., 16, n. 338. Rab. Bryoth. eur., 1, n. 15. Habitat semper fertilis ad basini arborum et ligna pu- trida, rarius tamen ad terram ipsam vel rupes saxaque sili- cea, nonnumquam sociis antecedente et H. reflexo, locis valde umbrosis silvarum densarum, praecipue acerosarum, et in alpi- nam usque regionem florae nostrae ascendit. — Suecia, prov. Småland, paroecia Femsjö (E. Fries); prov. Vestergöthland, infra montern Hunneberg (Junii 1859, S. O. L); prov. Öster- göthland, in monte Hålberget (Julii 1863, Hj. Holmgren), ad oppidulurn Motala (C. O. Hamnström); prov. Södermanland, ad lacum Flatsjön prope urbem Stockholm (Apr. 18, 1854, 12 S. O. L); prov. Dalarne, ad Grycksbo-bruk (Julii 1854, S. o •• 0. L); prov. Medelpad, Sättna (J. Ångström); ins. Oland, Boda (Maji 28, 1865, S. O. L; Julii 26, 1867, J. E. Zetter- stedt, sub nomine Brachythecii reflexi). Fennia, ins. Åland, paroecia Saltvik, Fremmanby (Dec. 1865), Borgboda (Jan. 1866, J. O. Bomansson) et infra montes Orrdalsklintar (Julii 29, 1876, S. O. L); prov. Nyland, ad urbem Helsingfors et in ins. Högland, multis locis (S. O. L), paroecia Lojo, ad Paloniemi (Aug. 1879, S. O. L); prov. Tavastland, par. Sysmä (Aug. 9, 1877, E. W. Blom); prov. Österbotten, ad opp. Kajana (1859, K. P. Malmgren). Norvegia, Gudbrandsdalen, opp. Ringebo, et ad Fogstuen alpis Dovrefjeld (Julii 1865, Sv. Berggren). Lapponia kemensis, in reg. silv. ad montern Olostunturi (Julii 12, 1867, J. P. Norrlin); Lapponia rossica, terra huniida ad pagum Varsina in litore maris glacialis, so- cia Hypno reflexo (Julii 11, 1872, V. F. Brotherus). Caulls humifusus, partibus arcuatis dense et fere regu- lariter pinnato-ramosis, rami breves, non radicantes, foliis ni- tidis. Folia caulina erecto-patentia, non plicata, margine, excepto ad basim, piano; folia ramea ovata, canaliculata, mar- gine jam e basi serrato; cellulae obtusae — obtusiusculae, multo melius incrassatae. Bracteae perichaetii e basi älta, convoluta et obovata patentes et reflexae, abruptius longeque acuminatae, enerves, intimae tamen tenuiter nervatae. Seta ad altitudinem varia, ubique densissime grosseque asperrima. Annulus angustus, duplex et hic illic simplex. Peristomium altius et rigidius quam in antecedente, dentes purpureo-flavi, limbati, endostomii flavi, rigidi et papillosi cilia terna. Oper- culum humile. Proxima Hypnum veliitinum statim his notis distingui- tur: caespitibus humilibus, maxime densis et intricatis; planta pluries minore, vulgo viridissima; foliis rameis anguste ovato- 13 lanceolatis, acutissimis, apice vix tortis, margine toto recur- vatulo, nervö louge infra apicem semper ut spina excurrente ; theca pallida, ovato-elliptica, baud horizontali, sed angulo ob- tuso e seta exstante, magis leptodermi; annulo lato, duplici et hic illic triplici; ciliis distiucte complanatulis minusque ap- pendiculatis ; operculo semigloboso-conico, obtusiusculo; etc. H. rejiexum jam areolatione foliorum semper est optime diversa. 6. Lophocolea incisa Lindb. Paroica, ad 3 cm. usque longa et 2,5 mm. lata, sub- gregarie — sparse crescens, suberecta et praesertim ad sum- mitates fertiles dense longeque radicosa, luteolo-hyalina, aetate nigrescens, parce irregulariterque dichotoma, ramis ad 1 cm. longis; folia vix imbricata, accrescentia, läxa, applanata, sub- verticaliter affixa, ovato-rectangularia, antice vix decurrentia ibidemque saepe unidentata, plus minusve reflexula, inferiora subplana, obtuse incisa, lobis obtusis vel acutiusculis, lobo su- periore vulgo majore, folia superiora margine late sed irre- gulariter reflexa, sensim sensimque profundius et acutius in- cisa, lobis acutis — cuspidatis, lobo superiore vulgo majore; bracteae masculae 3 — 5 paria, sensim sensimque magis trans- verse affixae, e basi erecta et saccata recurvatae, irregulariter profunde acuteque incisae vel fere laceratae, margine fere toto latissime et irregulariter rerlexae grosseque serrato-dentatae ; paraphijses magnae, foliiformes, plus minusve subulatae ; am- phigastria accrescentia, summa (in inflorescentia) fere dimi- dia magnitudine bractearum, erecto-patentia, elliptica, acutis- sime incisa, lobis fissis, laciniis subulatis, acutissimis, bamato- incurvis, margine denuo dentatis; cellulae majusculae, rotun- dae, angulatae, laevissimae, conformiter in toto ambitu in- crassatulae, spatiis trigonis nullis; colesula semiemersa, e basi angusta elliptica, triangularis, exalata, triincisa, labiis humi- 14 liter triangularibus, fissis, lobis acutis, irregulariter denseque clentato-serratis. Sporogonium immaturura, calceolo magno, ob- ovato-obconico. Helsingfors, inter gramina et carices loco paludoso al- neti prope Södernäs (Oct. 9, 1866), et inter Polytriclium com- mune in ericeto huniido juxta Fredriksberg (Maji 10, 1878, S. O. L), ubi solura parce provenit. E proxima L. heterophylla (paroica) notis snpra alla- tis abunde diversa videtur, nullis intermediis forrais visis, ha- bituque fere magis L. bidentatam (dioicam), cujus colorem possidet, in memoriam revocat. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1879.) SYMBOLAE AD MYCOLOGIAM FENNICAM. AUCTORE P. A. KARSTEN. (Societati exhibita die 1 Fébruarii 1879.) VI. I. Basidiomycetes De B. A. Hyinenomycetes Fr. a. Agaricineae Fr. Lepiota felina (Pers.) in Fennia australi passim. — Bona species. Armillaria bulbigera (Alb. et Schw.) in qvercetis in- sulae Runsala initio mensis Septembris hujus anni (1878) haud parce obvenit. Armillaria aurantia (Schaeff.) in paroecia Tammela prope lacum Valkjärvi in pineto m. Septembri b. a. paucis speciminibus lecta. Tricholoma albobrunneum Fr. baud rarum hoc anno in silva Syrjöås prope Mustiala. Tricholoma cerinum Pers. * obscuratum Karst. Pileus convexo-planus, repandus, alutaceo-brunneus, opa- cus, 3 — 9 cm. latus. Stipes aeqvalis vel deorsum incrassa- tus, mollis, curvatus vel flexuosus, fibroso-striatus, fusco-gri- 16 seus, flocculoso-sqvamulosus, mox subnudus, longit. 2,5 — 6, cm., crassit. 2 — 15 mm. Autumnis pluviosis in Syrjöås supra acus in umbra Abie- tis, hinc inde, subinde cum typo mixtim, crescit. Etsi colore pilei et stipitis nec non magnitudine a Trich. cerino admodum distans, subspeciem ejus solum forte sistit. Specimina ejusdem sicca beat. E, Fries nomine Tricholoma- tis bufonii determinavit. Tricholoma linctum Karst. A Trich. boreali, pro qvo hoc antea habuimus qvocum- qve, e descript. et icon., statura et colore omnino convenit, pileo sicco haud rivuloso odoreqve nullo differens. A Trich. civili Fr., qvocum qvoqve multum commune babet, pileo epel- liculoso statim dignoscendum. Locis apricis in terra vel juxta truncos in Syrjöås m. Sept. — Nov. pluries legimus. Solitarium vel subcaespitosum. Sporae spbaeroideae, diam. circiter 1 mmm. Tricholoma tigrinum (Scbaeff.). Fungum bunc rarissimum (in Svecia semel Upsaliae lec- tum), in Europa australi vernalem d. 25 m. Sept. b. a. in silva Haarankorpi juxta viam paucis speciminibus legimus. — Caespitosus. Pileus canus, fusco-maculatus. Sporae spbae- roideae, diam. 4 — 6 mmm. Tricholoma Schumacheri Fr. in qvisqviliis circa Mus- tiala fine m. Oct. et initio m. Nov. h. a. luxuriabat. Subcaespitosum. Pileus fusco-pallidus, marginem versus tenuissimum pallidior, 1 — 3 d. c. latus. Stipes basi leviter incrassatus, pallidus, saepe sqvamulosus, 5 — 9 cm. longus, 1, 5 — 5 cm. crassus. Lamellae confertae, decurrentes, eniargi- natae, albidae. 17 Tricholoma oreinum Fr. in clivo aprico prope Mustiala m. Oct. et Nov. Pileus carnosus, convexo-planus, subgibbus, laevis, gla- ber, udus, jove pluvio viscidulus, margine tenui, e fusco livi- dus, expallens, carne albida yel dilutissime brunnescente, 3 — 4, raro ad 8 cm. latus. Stipes faretus, firmus, undique albo-sqvamuloso-pruinosus, primitus pallescens, mox deorsum fuligineo-pallidus, tandem albus, bulbillosus, carne pallida vel inferne brunnescente (bulbilli subinde nigricante), 3 — 4, raro ad 6 cm. longus, 5, raro ad 12 mm. crassus. Sporae ellip- soideae vel spbaeroideo-ellipsoideae, longit. 7 — 9 mmm., cras- sit. 4 — 5 mmm. Clitocybe brumalis Fr. in silva Haarankorpi ad Mus- tiala, supra acus. Clitocybe orbiformis Fr. in Syrjöås passim sero au- tumno. Clitocybe ditopus Fr. aliqvoties circa Mustiala m. Sept. et Oct. observata. — Sporae sphaeroideae, diam. 2 — 3 mmm. Clitocybe odorula Karst. Pileus subcarnosus, umbilicatus, e convexo depressus, laevissimus, glaber, nitens, rigidulus, margine infracto, livido- pallens, jove sicco pallidior, 2,5 — 4,5 cm. latus. Stipes sub- tiliter fistulosus, deorsum attenuatus, e sericello glaber, stria- tulus, pallescens, 4 — 5 cm. altus, apice ad 5 mm. usqve cras- sus. Lamellae decurrentes, subconfertae, distinctae, angustae, sordidae vel griseae. Sporae sphaeroideae, diam. 2 — 3 mmm. In Syrjöås, supra acus Abietis d. 31 m. Oct. Solitaria vel gregaria. Odör farinae recentis debilior. Sapor haud notabilis. Clit. ditopodi proxima. Cum Collijbia coracina colore sat convenit, lamellis vero decurrentibus, odore debiliori, stipite fibroso, terete differens. 18 Clitocybe ostreata (Jacq.). Formam pallidam tantum legimus. Sporae oblongatae vel subellipsoideae, hyalinae, longit. 9 — 11 mmm., crassit. 3 — 4,5 mmm. Clitocybe Pometi (Fr.) var. Saliceti Karst. Caespitoso-irnbricata, rarius solitaria. Pileus carnoso- cornpactus, convexo-planus aut disco depresso, obliqve hori- zontalis, irregulariter orbicularis vel reniformis, margine in- aeqvali, primitus involuto, laevis, glaber, albidus. Stipes deorsum attenuatus, adscendens, solidus, tenax, elasticus, al- bus, excentricus vel subcentralis, subvilloso-radicatus. La- mellae decurrentes, subconfertae, simplices, basi discretae. Sporae ellipsoideae vel oblongato-ellipsoideae, longit. 6 — 9 mram., crassit. 3 — 4 mmm. In trunco Saiicis pentandrae prope Mustiala m. Aug. Pleurotus Alm é ni Fr. in truncis emortuis Abietis circa Mustiala haud raro obvenit. — Sporae oblongatae vel oblon- gato-ellipsoideae, longit. 7 — 9 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. Pleurotus serotinus (Schrad.) nascitur etiam in Pino sylvestri. Collybia as erna Fr. in alneto prope Mustiala ineunte mense Septembri. Pileus e fuligineo-livido lividus, jove sicco expallens, albido-griseus, 2 uncias circiter latus. Stipes basi strigosulus, 5 cm. longus, 7 mm. crassus, obscure livido-fuli- gineus. Lamellae albidae. Collybia macilenta Fr. in silva mixta initio m. Sept. haud procul a Mustiala. Pileus fulvescente ilavus, demum to tus flavus. Collybia coracina Fr. var. Cornui Karst. in Grev. 1878, No. 42, p. 63 in qvisqviliis et silvis circa Mustiala fine m. Oct. et initio m. Nov. hinc inde deprehensa. Descriptio 19 Friesii sat qvadrat, sed, in Icon. sel. Hym. data, haud con- venit. — Pileus submembranaceus, convexo-planus, disco de- presso, primitusqve umbonato, difformis, nudus, pellucido-stria- tus, fuligineo- vel livido-pallens, urnbone nigrescente, jove sicco pallescens vel griseus, 1,5 — 3 cm. latus. Stipes adscendens, aeqvalis, e farcto subtiliter fistulosus, rigidus, pallidus, subun- dulatus, saepe compressus, sursum pruinellus, 2 — 4 cm. lon- guSj 1 — 3 mm. crassus. Lamellae adnatae, distantes, latae, venoso-connexae, albidae, pallescentes. Collybia misera Fr. in Syrjöås versus Kuusto inter muscos loco aprico mense Nov. ineunte hujus anni raris- sime lecta. Marasmius terginus Fr. in regione Mustialensi, aestate et autumno, inter folia decidua in silvis subhumidis passim. — Sporae subellipsoideae, longit. circiter 7 mmm., crassit. circiter 4 mmm. Mycena cruenia Fr. in Syrjöås passim. — Sporae ovoi- deae vel subsphaeroideae, longit. 6 — 9 mmm., crassit. 5 — 7 mmm. Mycena rigidula Karst. n. sp. Pileus submembranaceus, e convexo expansus, primo subumbonatus, ad medium striatus, glaber, rigidulus, dilute fuligineo-cinereus vel fuscescente pallens, jove sicco expal- lens, albicans et nitidulus, 1,5 — 2,5 cm. latus. Stipes fistu- losus, aeqvalis, dein subundulatus medioqve compressus, gla- ber, laevissimus, albus vel candidus, basi subradicante levi- ter tomentosus, 4 — 7 cm. longus, apice 2 — 3, medio circiter 4 mm. crassus. Lamellae adnatae, denticulo decurrente, subdistantes, demum saepe costatae vel ramosae vel venoso- connexae, albo-cinereae, acie pilosella inaeqvali, circiter 3 mm. latae. Sporae spbaeroideae, diam. 6 — 9 mmm. 20 Supra terram subnudam et inter ramenta lignea in Mustiala. Odör obsoletus, farinae recentis vel subalcalinus. Pi- leus interdum longitudinaliter rimose fissus. Mycena coprinoides Karst. in Grevillea 1878, No. 40, p. 63 in rimis corticis trunci emortui Salicis capreae prope Mustiala m. Sept. copiose proveniens. Pileus membranaceus, obovoideus, obtusus, sulcatus, pi- losellus, lurido-pallidus, circiter 4 mm. altus, circiter 3 mm. latus. Stipes fistulosus, apice incrassatus, pilis erectis brevi- bus birtellus sericeusqve, basi strigosulus, byalino-albus, lon- git. 1 — 2 cm., crassit. circiter 1 mm. Sporae ellipsoideae, longit. 6 — 8 mmm., crassit. 3 — 5 mmm. Omphalia striaepilea Fr. semel lecta in declivibus gra- minosis prope praedium sacerdotale paroeciae Tammela medio m# Qct, — Pileus lividus, in fuscum vel ochraceum vergens, coelo sereno albopallescens, usqve ad 4 cm. latus. Stipes pallidus, tandem fuscescens, circiter 4 cm. longus, 2 — 4 mm. crassus. Sporae spbaeroideae vel subsphaeroideae, diam. 5 — 7 mmm. Omphalia sphagnicola Berk. supra sphagna in palude paroec. Tammela, Pellinsuo dicto, exeunte mense Julio. — Pileus membranaceus, minute fusco- vel subnigrieanti-sqvamu- losus udus obscure striatus, fusco-pallidus vel dilute fusco- ochreopallens, jove sicco pallescens, convexo-planus, profunde umbilicatus, siccus saepe radiato-rugulosus, 1 — 2 cm. latus. Stipes e farcto fistulosus, aeqvalis, glaber, pallidus. Lamellae longe decurrentes, .distantes, pallidae. Sporae ellipsoideae vel ovoideo-ellipsoideae, longit. 6 — 9 mmm., crassit. 3 — 5 mmm. Omphalia philonotis Lasch. in sphagneto Pellinsuo m. 21 Sept. — Sporae ellipsoideae vel sphaeroideo-ellipsoideae, lon- git. 5 — 7 mmm., crassit. 3 — 5 mmm. Omphalia rustica Fr. in Mustiala semel visa. Omphaii a umbellifera (Linn.) var. grisella Weinm. lo- cis glareosis siccioribus passim saltem in Fennia australi per aestatem et auctumnum. Omphalia campanella Batsch. var. myriadea Kalchbr. in truncis pini putridis in Fennia australi passim. Omphalia reclinis Fr. fine mensis Sept. in Syrjoås a nobis detecta, deinde medio m. Nov. a filio nostro Onni op- time evoluta lecta. — Sporae ellipsoideo-sphaeroideae, uni- guttulatae, longit. 6 mmm., crassit. 4 — 5 mmm. Omphalia deflexa Karst. Pileus membranaceus, campanulato-convexus, ut pluri- mum subumbilicatus, undiqve striatus, fuscescente vel pal- lido-lividus, jove sicco pallescens, 2 cm. latus. Stipes so- lidus, tenax, aeqvalis, strictus, basi adscendens, pallidus, gla- ber, apice pruinellus, 4 — 5 cm. longus, 2 mm. crassus. La- mellae decurrentes, subconfertae (== subdistantes Fr.), ar- cuatae, albae. Sporae ellipsoideo-sphaeroideae, longit. 6 — 7 mmm., crassit. 4 — 6 mmm. Locis apricis muscosis in silva Syrjö d. 3 m. Nov. h. a. A priori proxima pileo haud expanso, margine non re- flexo, colore pilei obscuriori stipiteqve pallido distans. Omphalia grisea Fr. unico loco aprico muscoso ad vi- cum Kuusto m. ineunte Nov. h. a. copiose crescens. — Stipes subflexuosus, 3 — 4 cm. altus. Sporae sphaeroideae, uniguttulatae, diam. 6 — 9 mmm. Lactarins piperatus (Scop.) in silva mixta prope lacum Walkjärvi m. Sept. 99 Lactarius vellereus Fr. A Russula delica, hoc anno qvoqve in qverceto insulae Eunsala lecta, pileo vulgo irregu- lari, tomentoso, ut plurimum hinc inde rufescente maculato, stipite breviori lamellisqve crassioribus diversa. Hygrophorus Uvidoalbus Fr. ineunte niense Novembri in silva acerifera, Syrjöås, parce lectus. Pluteus cervinus (Schaeff.) * r ig ens (Pers.) prope Mu- stiala ab Onni Karsten inventus. — Pileus convexo-planus, cinereus, disco praesertim flocculis fusco-nigrescentibus sqva- mulosus, circiter 3 cm. latus. Stipes glaber, subnitidus, 2—3 cm. longus. Sporae sphaeroideae vel subsphaeroideae, lon- git. 7 — 9 mnim., crassit. 6 — 7 mmm. vel diam. 5 — 7 mmm,, uniguttulatae. Pluteus umbrosus (Pers.) in ligno putrido in silva Haa- rankorpi prope Mustiala, fiue m. Sept. h. a. — Sporae ellip- soideo-sphaeroideae vel sphaeroideae, lougit. 6 — 7 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. vel diam. 4 — 6 mmm., uniguttulatae. Pluteus phlebophorus Dittm. in trunco Salicis capreae in horto Mustialensi d. 3 m. Oct. h. a. Sporae sphaeroideae, uniguttulatae, laeves, diam. 5 — 9 mmm. Entoloma resutum Fr. in silva Haarankorpi inter sphagna m. Sept. exeunte. — Sporae angulosae, diam. 10 mmm. Entoloma jubatum Fr. * Ent. subrubens Karst. subsp. nov. Pileus carnosus, conico-expansus, umbonatus adpresse sqvamulosus vel fibrillosus, glabratus, murinus. Stipes ca- vus, aeqvalis, primo furfuraceo-sqvamulosus, dein glaber, pi- leo pallidior, rubescens. Lamellae sinuato-adnexae, con- fertae, vix ventricosae, acie crenatae, ex albo sordide in- carnatae . 23 In dumeto humido declivibusqve graminosis hinc inde cifca Mustiala, m. Sept. Statura Tricholomatis virgati. Pileus siccus, laevis, ex innato-flocculoso-sqvamuloso glabrescens, primitus saepe rubescens, siccus nitens, usqve ad 6 cm. latus. Stipes fibro- sus, teres vel angulato-compressus, saepe tortus, basi albidus et tomentellus, 4 — 13 cm. altus, 7 mm. — 1 cm. crassus. Lamellae crassiusculae, circiter 7 mm. latae. Sporae spbae- roideo-ellipsoideae, angulosae, chlorino-hyalinae, longit. 9 — 12 mmm., crassit. 7 — 8 mmm. Odör haud notabilis. Sapor subnauseosus. Entoloma majale Fr. in silvis, apprime abiegnis, vere freqventer, autumno (m. Sept. — Nov.) rarius obvium. — Sub- caespitosum vel solitarium, fragilissimum. Pileus campanulatus vel conicus, umbonatus, striatulus, cinnamomeus, jove sicco ocbraceo-pallens, 7 cm. usqve latus, 4 cm. usqve altus. Sti- pes deorsum pedetentim leviter incrassatus, usque ad 12 cm. longus, basi circiter 1 cm. crassus. Sporae spbaeroideo- ellipsoideae, angulatae, longit. 10 — 14 mmm., crassit. 7 — 10 mmm. Var. molliusculum (Sow.) autumno freqventissimum. — Solitarium, fragilissimum. Pileus campanulatus, obtusus, subrepandus, undiqve striatus, aqvose cinnamomeus aut hel- volo- vel isabellmo-pallidus, circiter 3 cm. latus. Stipes aeqva- lis vel deorsum leviter incrassatus, striatus, pallens, 10 cm. usqve longus, circiter 3 mm. crassus. Cum Ent. majall formis intermediis numerosissimis confluit, ut tan tum pro varietate ejusdem censendum sit. Entoloma costatum Fr. aestate hujus anni freqventis- sime circa Mustiala obvium. Entoloma Corclae Karst. n. sp. 24 • A praecedente umbilico pilei nigricante, sporis minori- bus (sphaeroideis, subangulatis, hyalinis s. m., diam. 5 — 6 mmm.) aliisqve notis diversum. In ericeto inter polytricha prope Mustiala m. Sept. et Oct. h. a. Clitopilus vilis Fr. hinc inde in regione Mustialensi autumno h. a. provenit. — Sporae sphaeroideo-ellipsoideae, vel subsphaeroideae, angulatae, longit. 8 — 9 mmm., crassit. circiter 6 mmm. aut diam. 7 — 8 mmm. Nolanea pascua (Pers.) forma genuina pileo nigreseenti- fuligineo mensibus Majo — Septembri passim. — Sporae sphae- roideae, angulosae, uniguttulatae, diam. 8 — 10 mmm. Nolanea minuta Karst. n. sp. Pileus carnosulus, convexus, subinde subumbilicatus, ad umbilicum usqve striatus, glaber, fusco-pallidus, jove sicco isabellino-livens et sericeo-splendens, 1 — 2 cm. latus. Stipes aeqvalis, fistulosus, fusco-pallidus, glaber, 1,5 — 3.5 cm. lon- gus, 1 mm. crassus. Lamellae adnatae, secedentes, distantes, lanceolatae, pallidae. Sporae spbaeroideae, leviter angulatae, diam. 7 — 9 mmm. Supra gramina putrida loco umbroso in Mustiala, m. Aug. Nolanea vinacea Fr. var. sqvamulosa Karst. Pileus campanulatus, subumbilicatus, membranaceus, subsulcato-striatus, rufescente citrinus, subtiliter fuscescenti- sqvamulosus seu furfuraceus, siccus nitidulus, margine cre- nato, circiter 3 cm. latus, 1,5 — 2,5 cm. altus. Stipes aeqva- lis, fistulosus, fragilis, glaber, flavidus, circiter 6 cm. altus, 2 mm. crassus. Lamellae adnatae vel subadnexae, subdi- stantes, oblongatae, subventricosae, albido-incarnatae, acie floc- culoso-crenulatae, aureae. Sporae angulosae, longit. 10 — 12 mmm., crassit. 7 — 8 mmm. 25 In silva Syrjensi inter muscos, initio m. Sept. h. a. Nolanea icterina Fr. in areis horti Mustialensis m. Oct. et Nov. a filio nostro, Onni, bis lecta. — Sporae valde angulatae, diam. 6 — 9 mmm. Nolanea exilis Fr. in silva Syrjensi locis graminosis apricis ineunte mense Octobri. — Pileus 1,5 — 2,5 cm. latus. Stipes 2 — 3 cm. longus, 1 — 2 mm. crassus. Lamellae acie fuscescentes. Eccilia griseorubella (Lasch.) in Mustiala m. Septem- bri et Octobri pluries observata. — Sporae sphaeroideae, le- niter angulatae, diam. 7 — 9 mmm. Claudopus byssisedus (Pers.) in lignis putridis in pa- roecia Tammela, aestate et autumno, passim. — Sporae angu- latae, uniguttulatae, subhyalinae (s. micr.), longit. 10 mmm., crassit. 8 mmm. aut diam. 7 — 9 mmm. Pholiota heteroclita Fr. crescit qvoqve in Sorbo. Phollota curvipes Fr. ad ligna Populi in Mustiala fine m. Julii 1866 lecta. — Sporae subellipsoideae, inaeqvilate- rales, uniguttulatae, flavescentes (s. m.), longit. 6 — 7 mmm., crassit. 3—4 mmm. Pholiota confragosa Fr. in truncis Betulae circa Mus- tiala pluries reperta m. Sept. — Pileus rufus vel cinnamo- meo-rufus, expallens, fulvescens, disco leproso, versus margi- nem flocculosus, 7 cm. usqve latus. Stipes infra annulum fibrillosus, primitus albido-floccoso-sqvamosus, aeqvalis, basi interdum leviter incrassatus, teres vel compressus, flexuo- sus, apice adpresse fibrillosus vel striatus, 7 cm. usqve al- tus, 4 — 6 mm. crassus. Lamellae confertae, rufae vel sub- lateritiae. Sporae subellipsoideae vel spbaeroideo-ellipsoideae, flavescentes, longit. 5 — 6 mmm., crassit. 3 — 6 mmm. Pholiota marginata (Batsch.) qvoqve in ligno Populi 26 et supra terram circa Mustiala m. Sept. et Oct. pluries lecta. — Pileus uunc siccus, nunc viscidulus, nunc nudus, liune concentrice sqvarnosus, melleus vel aqvose cinnamomeus, disco saepe obscuriori. Stipes pileo concolor, sed dilutior, vulgo basi fuscesceus. Annulus nunc membranaceus, stria- tus, albus, nunc cortinaeformis, subinde (in spec. in terra obviis. minoribus) fere nullum. Coriinarius hircinus Fr. in Syrjöås hoc anno freqven- ter provenit. — Sporae ellipsoideae, uniguttulatae, flavidae (sub micr.), longit. 9 — 10 nimni., crassit. 4 — 6 mmm. Coriinarius venustus Karst. in Grevillea 1878, No. 42, p. 64. Pileus carnosus, tenuis, convexus, obtusus, sericeus, dein disco innato-qvamulosus, testaceo-pallens. Stipes aeqvalis, cavus, fibrillosus, violaceus. Lamellae adnatae, distantes, an- gustae, ochraceae, demum croceo-ochraceae. In pineto prope lacum Saloisjärvi in par. Tammela medio m. Sept. h. a. A Cortinario suillo Fr. affini, stipite longo, aeqvali, fere toto violaceo lamellisqve angustis, ochraceis differens. Pileus vulgo irregularis, circiter 7 cm. latus. Stipes subinde basi attenuatus, fibrillosus vel floccoso-fibrillosus, basi alba excepta, violaceus, 12 — 19 cm. altus, circ. 4 mm. crassus. Lamellae basi venoso-connexae. Sporae ellipsoideae, flave- scentes (sub lente), longit. 7 — 8 mmm., crassit. 4 — 5 mmm. Cortinarius glandicolor Fr. in silva Syrjensi prope Mustiala medio m. Sept. h. a. parce obvius. Cortinarius laetior Karst. in silva Syrjöås inter mu- scos m. Sept. unica vice nobis visus. Pileus submembranaceus, hemisphaericus, subinde sub- umbonatus, marginem tenuiorem, striatum versus subfibrillo- 'Ii sus, glaber, fulvo-cmnamoineus, helvolus, 4 cm. latus. Stipes e farcto cavus, aeqvalis, violascens, basin versus albidus, fibril- lis adpressis striatulus, circ. 10 cm. longus, circ. 7 mm. eras- sus. Lamellae adnatae, subconfertae, cinnamomeae, circiter 6 mm. latae. Sporae sphaeroideo-ellipsoideae, flavidae, uni- guttulatae, longit. 7—9 mmm., crassit. 4—6 mmm. A Cortinario cypriaco colore laetiori aliisqve notis lae- vioribus diversus. Cortinarius jubarinas Fr. in silva Haarankorpi baud procul a Mustiala m. Sept. ob venit. Cortinarius erythrinus Fr. hinc inde circa Mustiala m. Sept. observatus. Cortinarius detonsus Fr. in regione Mustialensi inter muscos altiores (Polytricha, Hypna) m. Sept. passim. — Pi- leus carnoso-membranaceus, convexus, umbonatus, testaceus vel ocbraceo-ferruginascens, jove sicco argillaceo-albidus vel subalutaceus, fibrillis innatis canis sericellus, laevis, 3 — 7 cm. latus. Stipes aeqvalis aut deorsum incrassatus, flexuosus, e farcto cavus, albido-pallens, fibrillosus, 8 — 13 cm. longus. Lamellae subemarginato-adnatae, subconfertae, laete ochra- ceae s. dilute croceae, demum testaceo-ochraceae. Sporae ellipsoideo-sphaeroideae, flavidae, longit. 6 — 9 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Cortinarius acutus (Pers.) locis siccis, saepe supra acus Pini, in Syrjöås mensibus Oct. et Nov. Inocybe plumosa (Bolt.) in graminosis silvae Syrjensis medio m. Sept. — Huic affinis Inocybe abjecta Karst. Symb. IV, p. 172, pileo haud sqvarroso stipiteqve solido, apice albo- pruinoso recedens. Inocybe deg tubens Fr. in regione Mustialensi haud ni- mis rara. 28 Inoctjbe obscura (Pers.) (Agaricus calamistratus "Weinm. Hyra. et Gäster, p. 186) in silva mixta prope Mustiala locis montosis fine m. Aug. h. a. parcissime obvia. — Pileus e campanulato convexus, umbonatus, carnosulus, longitudinali- ter fibrillosus, disco sqvamosus, primitus »coeruleus«, mox fu- scus, 2 — 4 cm. latus. Stipes faretus, aeqvalis vel superne leniter incrassatus, fibrillosus, apice farinaceus, violaceo- fuscescens. Laniellae e dilute argillaceo- vel olivaceo-ferru- ginascente brunuescentes. Sporae ovoideae, laeves, flavidae, uniguttulatae, lougit. 6 — 9 ramm., crassit. 4 — 6 rumm. Inocybe fibrosa (Sow.) in silva Syrjensi juxta vias ali- qvoties observata. — Sporae ovoideo- vel ellipsoideo-oblonga- tae, uniguttulatae, dilutissime flavescentes vel subhyalinae, laeves, longit. 7 — 12 mmm., crassit. 3 — 6 rnmm. Inocybe fastigiata (Schaeff.) in Fennia australi autumno sat freqvens. Inocybe geophylla (Sow.) var. lilacina (Agaricus geo- philus Pers.) in regione Mustialensi aliqvoties observata. Inocybe scabella Fr. in paroecia Tammela aliqvoties leeta. Hebeloma sinapizans Fr. in qvercetis insulae Runsala m. Sept. h. a. invenimus. Flammula abrupta Fr. in pineto Runkomäki prope Mustiala semel mense ineunte Oct. non parce leeta. Descrip- tio a Fries io data omnino qvadrat. Sporae ovoideo- vel ellip- soideo-spbaeroideae, flavescentes (s. m.), longit. 5 — 7 mmm., crassit. 3 — 5 mmm. Hebeloma deflectens Karst. n. sp. Pileus carnosulus, convexo-planus, dein late depressus, laevis, rugulosus, siccus, furfuraceo-sqvamulosus, laete aluta- ceo-flavus, 2,5 — 3,5 cm. latus. Stipes aeqvalis, teres, raris- 29 sime superne compressus, fistulosus, tenax, radicans, pallidior, undique albido-furfuratus, 5 — 8 cm. longus, 2 — 3 mm. eras- sus. Lamellae adnatae vel subadfixae, lanceolatae, confer- tae, laxae, ex albido argillaceo-ochraceae, demum subfuscae vel cinnamomeae. Sporae spbaeroideo-ellipsoideae, inaeqva- les, flavescentes (s. L), diaphanae, longit. 7—9 mmm., cras- sit. 5 — 6 mmm. In pascuis et dumetis aliqvoties in regione Mustialensi mensibus Augusto et Septembri observata. In insula qvoqve Runsala leeta. Solitaria vel gregaria. Odör Raphani fortis. Velum nullum. Ad Flammulam vergit. Hebeloma tortuosum Karst. n. sp. Pileus subcarnosus, e convexo expansus, gibbus, laevis, rufo-alutaceus (pallidior), glaber, 2 cm. latus. Stipes deorsum attenuatus, cavus, contortus, pallidus, apice albofloccoso-sqva- mosus, circ. 7 cm. longus. Lamellae subconfertae, rotundato- adnexae, e pallido melleae. Sporae ovoideae, flavescentes (s. 1.), longit. 6 — 9 mmm., crassit. 4 — 5 mmm. Mustiala, in alneto, m. Sept. Naucoria hyperella Fr. in terra nuda silvae Syrjöås fine m. Augusti h. a. semel obvia. Naucoria scorpioides Fr. loco turfoso ad lacum Salois in paroecia Tammela m. Sept. semel. Naucoria limbata (Bull.) locis arenosis apricis in pine- tis circa Mustiala, m. Sept. — Pileus alutaceo-ochraceus, um- bone lato nudo, brunneo-fulvo, concentrice nocculoso-sqvamu- iosus, 1 — 3 cm. latus. Stipes pruiDOSus, 2 — 4 cm. longus, 1 — 2 mm. crassus. Naucoria erinacea Fr. Duo tantum exempla in ramulis aridis Aini incanae prope lacum Saloisjärvi in paroec. Tam- 30 mela medio m. Julii h. a. legit Onni Karsten. — Sporae ellip- soideo-sphaeroideae, longit. 9 — 15 mirmi., crassit. 6 — 9 mram. Galera siliginea Fr. genuina in Fennia vix leeta, sed formae inter hane et Galeram teneram mediae sat freqven- ter obveniunt. Galera Hypnorum (Batsch.) — Sporae ellipsoideae, fla- vidae, longit. 9 — 12 mmm., crassit. 5 — 6 nimm. * G. Bryorum Fr. Agaricus Hypnorum ft. Ag. bryo- philus Pers. Syn. Fung. p. 385. Pro varietate hujus subspeciei monstrosa habenda sunt specimina inter Hypna in Syrjöås m. Oct. copiose crescentia, qvorum descriptiones hoc loco dåre liceat. Pileus canrpanu- latus, papilla grandiuscula, obtusa, margine revoluto, striatus, subochraceus, liygrophanus, longit. circ. 1 cm., låtit. 1, — 1,5 cm. Stipes flexuosus, apice pruinosus, pallidus, albo-sericeus, 8 — 10 cm. longus, circiter 2 mm. crassus. Lamellae distan- tes, latae, venoso-connexae, e pallido-ochraceo cinnamomeo- fulvae. Sporae ellipsoideae, flavidae (s. m.), longit. 9 — 12 nimm., crassit. 5—6 mmm. Galera viscidula Karst, in Grevillea 1878, No. 42, p. 63. Pileus campanulatus, striatus, viscidus, subochraceus, 6 — 8 mm. latus. Stipes aeqvalis, ferruginascens, sursum pal- lidior, deorsum obscurior, alboflocculosus, circiter 3 cm. lon- gus, 1 mm. crassus. Lamellae adnatae, distantes, ex albido ferruginascentes. Sporae sphaeroideo-ellipsoideae, dilutissime flavescentes (s. 1.), longit. 6 — 7 mmm., crassit. 3 — 6 mmm. Ad gramina emortua prope Mustiala fine m. Sept. h. a. parcissime leeta. Psalliota augusta Fr. in silvis, saepe ad acervos for- micarum in Fennia saltem australi passim. — Pileus albus, tandem albocitrinus. Sporae sphaeroideo-ellipsoideae, flavidae, 31 diaphanae (s. m.), uniguttulatae, longit. 6 — 7 mmm., crassit. circiter 4 mmm. Nematoloma sublateritium (Schaeff.) Karst. in truncis Qvercus in regione Aboensi freqventer, circa Mustiala in truncis Betulae sat raro obvenit. Sporae ellipsoideae, dilu- tissime flavescentes, longit. 6 — 7 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. Nematoloma elaeodes (Fr.) Karst. autumno Ii. a. in Mustiala deprehensum. A Nematol. fasclculari parum clistat. Hypholoma velutinum (Pers.) ad vias circa Mustiala, m. Jul. — Oct. b. a., bis lectum. — Sporae ellipsoideae, obli- qvae vel irregulares, apiculatae, fuscae, impellucidae (s. micr.), longit. 9 — 12 mmm., crassit. 6 — 7 mmm. Hypholoma subpapillatum Karst. n. sp. Caespitosum. Pileus carnoso-membranaceus, e glaiidi- formi convexus, demum expansus, repandus, glaber, papillis minutissimis confertissimis subscaber, badius vel rufo-cinna- momeus, jove sicco ochraceo-pallescens et rugosus, 5 — 6 cm. latus. Stipes fistulosus, aeqvalis, sericeo-nitens, pallescens, apice striatus et pruinatus, 4—6 cm. longus, 3 — 5 mm. eras- sus. Lamellae rotundato-adnexae, confertae, aridae, e pallido sive lutescenti-pallido fuscae seu umbrinae. Sporae ellipsoideae, fuscidulae (s. micr.), longit. 5 — 6 mmm., crassit. 2,5 — 3 mmm. Mustiala, in ligno vetusto Betulae, fine m. Sept. b. a. Ab Hyph. appendiculato pileo granulosello, subcinnamo- meo, stipite pallido lamellisqve a pallido umbrinis mox di- gnoscendum. Cortina appendiculata cito evanida. Psilocybe dichroa (Pers.). Agaricus erlcaeus b. Fr. Syst. Myc. I, p. 291. Ag. ericaeus b. minor Weinm. Hym. et Gast. p. 255. In terra bumida turfosa prope pagum Kuusto par. Tammela fine m. Sept. — Pileus e conico- campanulato convexus, subumbonatus, carnoso-membranaceus, 32 margine striatulus, glaber, subviscidulus, nitidulus, spadi- ceus, coelo sereno fere alutaceus, 2,5 — 3,5 cm. latus. Sti- pes deorsum leniter incrassatus, fistulosus, e pallido fuscescens, sericeus, circiter 7 cm. longus, apice 2 — 3, inferne 3 — 4 mm. crassus. Lamellae adfixae, subconferlae, ventricosae, latae, fusco-purpurascentes, acie albidae. Var. tenuior, a typo magnitudine minori (pileo circiter 1 cm. lato, stipite 5 — 6 cm. longo, 2 mm. crasso), stipite aeqvali, pileo ad medium striato, lamellisqve fuscis vel de- mum umbrinis differens, supra Hypna acervata in Syrjöås exeunte m. Octobri reperta. Psilocybe Gilletii Karst. n. sp. Pileus membranaceus, campanulato-convexus, saepe obli- qve umbonatus, striatus, glaber, cinereo-lividus, leviter in olivaceum vergens, umbone fulvescente, coelo sereno ocbreo- pallens, circiter 1,5 cm. latus. Stipes fistulosus, strictus, aeqvalis, glaber, apice pruinellus, spadiceus, superne pallidior, circiter 5 cm. altus, circ. 1 mm. crassus. Lamellae subad- natae, mox liberae, e cinereo-livido purpurascentes. Sporae ellipsoideae, fuscidulae, longit. 10 — 13 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Supra terram humidam juxta viam in silva Haaran- korpi haud procul a Mustiala, d. 29 m. Sept. 1878. Rigido-fragilis. Psathyra conopilea Fr. in pratis et dumetis circa Mus- tiala m. Augusto. Psathyra frustulenta Fr. ad glaream viarum in Syr- jöås d. 23 m. Oct. 1878 semel. — Sporae subellipsoideae, flavae (s. micr.), longit. 5 — 7 mmm., crassit. 3 — 4 mmm. Psathyra pennata Fr. ad terram deustam in Syrjöås mense Sept. exeunte h. a. abunde. 33 Var. sqvamosa Karst., a typo stipite undique sqvamis floccosis albis sqvarroso recedens, in horto Mustialensi loco umbroso inter ramenta lignea semel die 30 m. Sept. copiose lecta. — Sporae ellipsoideae, subflavae (s. micr.), subdiapha- nae, eguttulatae, longit. 5 — 6 mmm., crassit. circiter 3 mmm. Psathyrella subrosea Karst. n. sp. Pileus membranaceus, campanulato-convexus, obtusus, totus striatus, nudus, fusco-lividus, coelo sereno rosellus, cir- citer 1,5 cm. latus. Stipes aeqvalis, flexuosus, nudus, albi- dus, 2 — 3 cm. longus, 2 mm. crassus. Lamellae adnataf, segmentoideae, subdistantes, cinereae, acie roseae. Sporae ellipsoideae, atrae (sub micr. fuscae, impellucidae), longit. 10 — 13 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Ad ligna in horto Mustialensi die 31 m. Octobris h. a. Psathyrella impatiens Fr. in horto Mustialensi fine m. Sept. — Pileus e fulventi-lutescente s. livido pallens, jove sicco albicans, interdum rosellus, 2 — 3 cm. latus. Sti- pes 8 cm. usqve altus, circiter 2 mm. crassus. Lamellae al- bidae, acie obsolete roseae. Sporae ellipsoideae, fuscae, im- pellucidae (s. m.), longit. 11 — 13 mmm., crassit. 5 — (3 mmm. Psathyrella hiascens Fr. in clivis apricis circa Mustiala vere et aestate passim. — Pileus e campanulato expansus, demum margine revoluto, fisso-sulcatus, glaber, lividus, ex- pallens. lutescens, 2 — 3 cm. latus. Stipes substrictus, laevis, nudus. pallidus, siccus albidus vel subalbus, 6 — 10 cm. lon- gus. Lamellae e pallido nigricantes, adnatae. Psathyrella atomata Fr. locis arenosis juxta vias in Mustiala fiue m. Sept. — Pileus e livido vel fuliginoso pal- lens, disco helvolo. Sporae ellipsoideae, fuscae, impellucidae (s. m.), longit. 13 — 15 mmm., crassit. 6 — 8 mmm. Psathyrella disseminata (Pers.) supra terram prope 3 Mustiala ab Oimi Karsten lecta. — Sporae ellipsoideae, fu- scae, subimpellucidae, subinde inaeqvilaterales, longit, 6—8 mmm., crassit. 3—4 mmm. Coprinus tardus Karst. n. sp. Supra terram nudain in horto Mustialensi m. Nov. et Dec. h. a. a filio nostro. Onni, repertus. Pileus membranaceus, campanulatus, sulcatus, glaberri- mus, gilvescens vel isabellinus, 3 — 5 cm. latus. Stipes fistu- losus, deorsum leniter incrassatus, e sericello-pruinoso glabra- tus, striatulus, albus, 6 — 9 cm. longus, basi usqve ad 0,5 cm. crassus. Lamellae adnatae, ex albido nigrae. Sporae ovoi- deae, subangulatae, irregulares, fuscae (s. micr.), longit. 12 — 15 mmm., crassit. 7 — 9 mmm. — Odör nullus. Caespitosus, Coprinus Boudieri Quél. in Bull. Soc. bot. Franc. Tom. XXIV, 1877, p. 321, ad terram deustam circa Mustiala pas- sim, m. Sept. — Sporae longit. 7 — 10 mmm., crassit. 6—9 mmm . Coprinus Schroeteri Karst. n. sp. Pileus tenerrimus, ex ellipsoideo vel ovoideo expansus revolutusqve, sulcatus, glaber, ocbreo-isabellinus vel subgilvus expallens, demum dilute fuliginatus, ad 1 cm. usqve latus Stipes aeqvalis, sursum leviter striatulus, primitus puberulus. 1 — 2 cm. longus. Lamellae fuscae. Sporae angulato-ovoideaer subinde anguloso-spbaeroideae vel sphaeroideo-ellipsoideae, fu- scae (s. 1.), pellucidae, longit. 13—15 mmm., crassit. 8 — 12 mmm. In fimo bovino prope Mustiala die 20 m. Aug. h. a. semel. Priori proximus. Solitarius. Coprinus proximellus Karst. n. sp. A praecedente praecipue sporis ellipsoideis, fuscis, semi- pellucidis, 10 — 13 mmm. longis, 5 — 7 mmm. crassis recedeiis. 35 Locis stercoratis in horto Mustialensi mensibus Majo et Augusto parce. Piieus primitus subhirtellus et pallide subgilvus. Soli- tarius. Coprinus Friesii Quél. ad gramina sicca prope Mustiala semel m. Augusto h. a. observatus. Coprinus ephemerus Fr. ad vias circa Mustiala men- sibus Junio — Septembri hinc inde obvius. Coprinus phyllophilus Karst. n. sp. Piieus tenerrimus, e campanulato expansus et revolu- tus, glaber, ex isabellino dilute fuliginosus, sulcatus, circiter 1,5 cm. latus. Stipes filiformis, e pruinoso nudus, hyalinus, pellucidus, circiter 6 cm. longus, 1 mm. crassus. Lamellae approximatae, demum atrae. Sporae ellipsoideae, fuscae (s. micr.), impellucidae, longit. 10—13 mmm., crassit. 5 — 7 mmm. Mustiala, in horto ad interqve folia decidua iueunte mense Octobri hujus anni bis lectus. Coprinus nycthemerus Fr. * C. affinis Karst. Piieus tenerrimus, cinereo-albicans, disco dilute rufe- scente, furfuraceus, vix 1 cm. latus, radiato-plicatus. Stipes capillaris, circiter 3 cm. longus. Sporae submetulaeformes, fuscae, impellucidae, longit. 6 — 8 mmm., crassit. 5 — 7 mmm. In terra nuda juxta vias nec uon ad ligna in regione Mustialensi mensibus Augusto et Septembri bis observatus. Coprinus ephemeroides (Bull.). Coprinus muscorum Karst. n. sp. Sat similis Copr. ephemeroidi, sed sporis ovoideis, apice infero acutatis, vel ellipsoideo-sphaeroideis, fuscis (s. micr.), impellucidis, aliisqve notis diversus. 36 In muscis emortuis ad Mustiala die 22 m. Octobris lec- tus. In statu vivo ulterius examinandus. Coprinus inamoenus Karst. in Grrevill. 1878, No. 42, p. 63. Pileus tenerrimus, subcylindraceus, demum expansus, nigricans, furfure denso micaceo albido obrutus, laevis, 2,5 cm. latus. Stipes subaeqvalis s. deorsum leniter attenua- tus, flexuosus, hyalino-albus, primitus albo-lanatus, circiter 7 cm. longus, circiter 1,5 mm. crassus. Lamellae e stipite remotae, primitus umbrino-nigricantes. Sporae ellipsoideae, fuscae (s. 1.), impellucidae, longit. 7 — 11 mmm., crassit. 4 — 6 mmm. Supra folia coacervata putrescentia in Mustiala m. Oct. Odore gravissimo qvam maxime foetidissimo stipiteqve prolifero ab omnibus diversus. Coprinus domesticus (Pers.) Fr. Pileus conicus, furfuraceo-sqvamulosus, mox nudus, al- bus vel niveus, dein dilute fuliginosus versusqve marginem fuscescens, sulcis longitudinalibus transversalibus crebre intri- cateqve junctis, disco laevi, 2 — 3 cm. latus. Stipes deorsum incrassatus, glabrescens, albus, 3 — 5 cm. longus. Lamellae attingentes, lineari-lanceolatae, subrubello-fuscae. Sporae sphae- roideo-ellipsoideae, atrofuscae (s. m. flavae), longit. 8 — 9 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Supra terram argillaceam nudam nec non ad gramina in Mustiala m. Julio et Augusto bis lectus. Coprinus Albertinii Karst. n. sp. Pileus tener, demum campanulatus, radiato-sulcatus, fibrillis vel pilis reticulatim junctis vestitus, albido-cineraceus, disco fuscescente, 3 — 4 cm. usqve latus. Stipes deorsum le- niter incrassatus, sericeo-flocculosus, candidus, ad 7 cm. usqve 37 longus, ad medium circiter 2 mm. crassus. Lamellae liberae, demum remotae, tandem nigrae. Sporae ellipsoideae, fuscae, impellucidae (s. m.), lorigit. 10 — 12 mmm., crassit. 6 mmm. Locis graminosis in Mustiala mense ineunte Octobri h. a. Coprinus lagopides Karst n. sp. (Coprinus lagopus Fr. pr. p.). Sporae subsphaeroideae, irregulares, atrae (s. micr.), longit. 6 — 8 mmm., crassit. 5 — 6 mmm. Mustiala, supra terram, m. Octobri semel. Pileus 2 — 3 cm. latus. Stipes 3 — 4 cm. longus. Coprinus marcescens Karst. n. sp. Pileus membranaceus, e campanulato expansus, sulcatus, micaceus, albidus, mox gilvente isabellinus, demum dilute fu~ liginosus, disco ochraceo-pallente vel subspadiceo, 3 — 4 cm. latus. Stipes sericeo-laevis, candidus, circiter 9 cm. longus, circiter 2 mm. crassus. Lamellae adnexae, ex albido fuscae, demum nigricantes. Sporae ovoideo-ellipsoideae, saepe in- aeqvilaterales, fuscae (s. m.), pellucidae, longit. 6 — 9 mmm., crassit. 4 — 6 mmm. In dumetis circa Mustiala m. Aug. et Sept. passim. b. Polyporeae Fr. Polyporus repandus Fr. hoc qvoque anno in silva Syr- jöås hinc inde provenit. Polyporellus Karst. n. gen. Receptaculum pileatum, stipitatum, e carnoso lentum induratumqve, intus pallidum. Pileus azonus. Hymenium heterogeneum. Sporae albae. Ex. P. brumalis (Fr.), melanopus (Fr.), picipes (Fr.), varius (Fr.), elegans (Fr.), lepideus (Fr.), ciliatus (Fr.), fu- 38 sciduhts (Fr.), leptocephalus (Jacq.), sqvamosus (Huds.), Bost- kovii (Fr.), petaloides (Fr.), arcularius (Fr.), alveolarius (Fr.), favularis (Fr.), Jiexipes (Fr.), infernalis (Berk.), fissus (Berk.), putidus (Fr.), grammocephalus (Bevk.), 2>eltatus (Fr.), annularis (Fr.), dendriticus (Fr.), dilatatus (Berk.), trigonus (Lév.), wtfws (Jungh.), vibecinus (Fr.), miniatus (Jungh.), obovatus (Jungh.), liturarius (Curt,), philippinensis (Berk.), maculatus (Berk.), radicatus (Schw.), rubricus (Berk.). Bjerkandera Karst. n. gen. *) Receptaculuni pileatum, sessile, carnoso-lentum, molle, elasticum, anodermeum. Pileus azonus. Hymenium hetero- geneum. Pori colorati, integri. Ex. Bjerk. adusta (Fr.), dichroa (Fr.), amorpha (Fr.), fumosa (Pers.), kymatodes (Fr.), rf«#Ms« (Fr.), isabellina (Fr.). Ischnoderma Karst. n. gen. Receptaculum pileatum, sessile, primitus subcarnoso- succosum dein induratum, crusta tenuiore tectum. Hyme- nium heterogeneum. Pileus azonus. Pori integri, demum subsecedentes. Ex. Ischn. resinosum (Schrad.), formis intennediis, apud nos in truncis Abietis baud raro obviis, cum Polyporo benzoino Fr. confluens; I. dryadenm (Pers.)**), olim in in- sula Runsala a nobis observatus, in truncis qvercus nascens; /. erubescens (Fr.); soloniense (Dub.); helveolum (Rostk.). Fornes applanatus (Pers.) Fr. in silva Haarankorpi ad truncum Populi m. Sept. Fornes annosus (Fr.) in regione Mustialensi hoc anno repertus. ) Beato Bjerkander, scrutatori naturae svecico, hoc genus dica- vimus. ) Ad nos sub nouiine Polypori dryadei iterum iterumqve missum . 39 Fornes roseus (A. S.) Fr. ad truncos et ligna Piui per totam Fenniam obvenit. Inonotus Karst. n. gen. Receptaculuni pileatum, dimidiato-sessile, primitus spön gioso-carnosum, dein firmum, elasticum, anodermeum, setoso- hispidum, coloratum. Hymenium heterogeneum sporaeqve eoloratae. Ex. In. cuticularis (Bull.), hispidus (Bolt.), unicolor (Serrw.), hypococcinus (Berk.) Polystictus perennis (Linn.) forma nana in Syrjöås crescit. Polystictus Schweinitzii Fr. in Fennia prope lacum Walkjärvi juxta truncum Populi a filio nostro, Onni, denuo lectus. Antea eurn, at liaud rite evolutum, in regione Abo- ensi vidirnus. Inoderma Karst. n. gen. Receptaculum pileatum, sessile vel substipitatum, primi- tus aridum et firmum. Pileus cuticula tenui, fibrosa, e floc- coloso glabratus vel adpresse villosus inaeqvabilis, azonus vel obsolete zonatus, intus fibrosum. Hymenium homogeneum. Pori trama pilei distincti ejusqve substantiae verticaliter oppo- siti, subrotundi. Ex. In. radiatum (Sow.), vulpinum (Fr.), leporinum (Fr.), triqvetrum (Secr.), sul furatum (Fr.), nodulosum (Fr.), strumosum (Fr.), sordidum (Berk.), nuceum (Fr.), venustum (Berk.), floridanum (Berk.), oniscus (Fr.), Raveneli (Berk. et Fr.), corruge (Fr.), latum (Berk.), floccosum (Jungh.). Hansenia Karst. n. gen. *) *) Genus Hanseniae in honorem Cel. E. Chr. Hansen, Mycologi ^xiuiii danici, nominatum. 40 Receptaculum pileaturn, dimidiatum, sessile, primitus aridum et firmuni. Pileus cuticula tenui, fibrosa, coriaceus, villosus, zonatus, contextu floccoso, tenaci. Hymenium bomo- geneuin. Pori trama pilei distincti ejusqve substantiae verti- caliter oppositi, subrotundi. Ex. H. hirsuta (Wulf.), velutina (Fr.), zonata (Fr.), versicotor (Linn.), decipiens (Schw.), barbaiula (Fr.), cili- cloides (Fr.), vellerea (Berk.), umbonata (Fr.), cypJielloides (Fr.), casca (Fr.), scortea (Fr.), cingulata (Fr.), rubida (Berk.), zonalis (Berk.), myrrhina (Kickx.), Beyrichii (Fr.), psiloderma (Mont.). Hansenia hirsuta (Wulf.) var. poris fumosis ad trun- cum Sorbi Aucupariae sero autumno h. a. prope Mustiala unica vice observata. Trametes odora (Somra.) lecta est autumno h. a. in silva Haarankorpi ad truncum Salicis capreae. Antrodia Karst. n. gen. Receptaculum subpileatum, resupinatum aut effusum ; reliqva omnino Trametis. Ex. Antr. mollis (Somm.), Epilobii (Karst.), serpens (Fr.), hexagonoides (Fr.), isabellina (Fr.), campestris (Quél.), Terrei (Berk. et Br.). Postia borealis (Fr.) Kaist. primum in regione Mustia- lensi m. Septembri b. a. observata. Trogia Aini Peck. in Tbuem. Mycoth. univ. 804 non est nisi Merulins nivens Fr. i c. Hydneae Fp. Hydnum scabrosum Fr. in pinetis juxta lacum Walk- järvi atqve in Syrjöås m. Septembri h. a. repertum. — Pi- leus demum tessulato-diffractus, 7 — 10 cm. latus. Stipes deor. 41 sum attenuatus, dilute ferrugineo-fuscus, basi cinereo- vel subatrato-coerulescens, 3—6 cm. longus, 2 — 3 cm. crassus. Aculei ex albido ferruginascentes. Sporae diam. 4 — 5 mmm. Hydnum fragile Fr. in pinetis Fenniae australis pas- sim m. Julio — Septembri. Hydnum subsqvamosum Batsch. in silva Syrjöås mense Augusti 1866 semel observavimus. Hydnellum Karst. n. gen. Receptaculum pileatum, stipitatum, integrum, simplex. Pileus suberosus vel coriaceus, tenax. Stipes centralis. Ex. H. svaveolens (Scop.), coeruleum (Fl. Dan.), com- paclum (Pers.), aurantiacum (Alb. et Schw.), ferrugineum (Fr.), scrobiculatum (Fr.), nigrum (Fr.), melaleucum (Fr.), cyathiforme (Schaeff.), gracilipes (Karst.), spadiceum (Pers.), mirabile (Fr.), cinereum (B ull.), velutinum (Fr.), zonatum (Batsch.), Queleletii (Fr.), connatum (Schultz.), graveolens (Delart.), pusillum (Bröt.). Hydnellum scrobiculatum (Fr.) in Fennia saltem au- strali passim obvenit m. Septembri. Auriscalpium Karst. n. gen. Receptaculum pileatum, stipitatum. Pileus subdimidia- tus. Stipes lateralis. Ex. Aur. vulgäre Karst. (== Hydnum Auriscalpium Linn.), occidentale (Fr.), luteolum (Fr.). Friesites Karst. n. gen. *) Receptacula ramosissima. Ex. Fr. corallioides (Scop.), caput-ursi (Fr.). Creolophus Karst. n. gen. *) Beato E. Friesio dicatum hoc genus, cujus species: corallioi- des, prima animum illius in studium fungorum allicit. :T:& 42 Receptaculum pileatum, sessile. Pileus dimidiatus, mar- ginatus, carnosus. Ex. Cr. corrugatus (Fr.), extra Sveeiam solum in Fennia (in regione Mustialensi hoc anno ad truncuin Betu- lae lect.), cirrhatus (Pers.), diversidens (Fr.), fulgens (Fr.). Gloiodon Karst. n. gen. Receptaculum pileatum, sessile. Pileus dimidiatus vel efFuso-reflexus, marginatus, coriaceus vel suberosus. Ex. Gl. strigosus (Swartz), hactenus in Fennia tan- tum e regione Mustialensi, ubi m. Sept. h. a. in trunco Sa- licis capreae crevit, cognitus, hirtus (Fr.), pudorinus (Fr.). Acia Karst. n. gen. Receptaculum resupinatum, tenerrimum aut fere nullum. Ex. Ac. fuscoatra (Fr.), membranacea (Bull.), Wein- manni (Fr.), crinalis (Fr.), ferruginosa (Sehrad.), variecolor (Fr.), sqvalida (Fr.), aurea (Fr.), dentiadata (Pers.), nlu- tacea (Fr.), sordida (Weinm.), pinastri (Fr.), spathulata (Schw.), viridis (Alb. et Schw.), fallax (Fr.), uda (Fr.), Hollii (Schmidt), Soboleuskii (Weinm.), cinnabarina (Schwein.), subcamacea (Fr.), bicolor (Alb. et Schw.), macrodon (Pers.), nodulosa (Fr.), mucida (Pers.), diaphana (Sehrad.), nivea (Pers.), farinacea (Pers.), arguta (Fr.), stipata (Fr.), subti- lis (Fr.), dissita (Berk. et Cook.). Mucronella aggregata Fr. ad ligna vetusta pinea in Mustiala fine m. Oct. semel nobis visa. Grandinia erustosa (Pers.) in cortice et ligno Betulae mense exeunte Novembri in Fennia australi parcius leeta. Badulum pendulum Fr. in rimis corticis Betulae fine m. Nov. prope JViustiala unica vice leetum. — Dentes lute- scentes. 43 d. Auricularieae Fr. Thelephora intybacea Pers. in silva mixta Myllyperä prope Mustiala m. Sept. h. a. — Sporae angulato-sphaeroi- deae sen tuberculatae, fuscidulae, diam. 6 — 8 ninim. vel lon- git. oirciter 7 ninim., crassit. circiter 6 ninim. Thelephora crustacea Sclmm. snpra terram imdani in Mustiala m. Sept. h. a. — Sporae angulato-sphaeroideae vel tuberculatae, fuscidulae, diam. G — 9 mmm. vel longit. 8 — 9 mmm., crassit. G — 7 mmm. Stereum bicolor (Pers.) ad truncos Aini incanae et Be- tulae in silva Haaraukorpi m. Sept. et Oct. passim copiose. — Sporae ellipsoideae vel ellipsoideo-sphaeroideae, uniguttu- latae, hyalinae, longit. 4 — 6 mmm., crassit. 2 — 3 mmm. Corticium flocculentum Fr. in cortice Populi ad Mu- stiala mense ineunte Novembri semel obvium. Corticium fumosum Fr. prope Mustiala in ligno pini die 27 m. Nov. h. a. sterile lectum. Corticium seriale Fr. ad ligna pinea in regione Mustia- lensi. Exobasidium Ledi Karst, in Grev. 1878, No. 42, p. 65. Receptaculum effusum, parencbymati foliorum innatum, in pagina superiori maculam flavescenti-pallidam efficiens, in inferiori hymenium flavescens, albopulverulentum explicans, orbiculare, ellipsoideum vel oblongatum, sparsum, raro con- fluens, låtit. 1 — 4 mm. Sporae fusoideo-elongatae, rectae, longit. 4 — 6 mmm., crassit. circiter 1 mmm. In foliis vivis Ledi palustris juxta lacum Salois baud procul a Mustiala m. Julio sat freqvens. 44 e. Clavarieae Fp. Clavaria solida Karst. in Thuem. Mycoth. univ. A basi ramosissinia, ex albido rufescens, trunco teuui, iibrilloso-radiculoso, vulgo nudo, ramis vage ramosis, longitu- dinaliter rugosis, divaricatis, apicibus obtusis, 3 — 4 cm. älta. Ad ramulos strobilosqve Abietis in Syrjöås fine mensis Octobris initioqve Novembris. Clavaria Kunzei Fr. supra serraginem in Mustiala m. Octobri et Novembri unico loco copiosissima. Primus legit Onni Karsten. Typhula juncea (Fr.) Karst. in silva Runkomäki ad Mustiala inter folia coacervata putrescentia mensibus Octobri et Novembri abunde proveniens. — Ut plurimum Sclerotio complanato Tod. innascens, nostram Ditiolam conformem in Myc. Fenn. III, p. 352 perperam cum Femsjonia pezizae- formi (Lév.) conjunximus ; vera tamen est species Ditiolae. f. Tremelleae Fp. * Tremella viscosa (Schum.) Berk. in ligno vetusto pineo sero autumno prope Mustiala visa. B. Gasteromycetes Fr. Lycoperdon caelatum Bull. in horto Mustialensi semel m. Septembri vidimus. II. Ascomycetes De B. A. Discomycetes Fr. Helvella bulbosa (Hedw.) Karst. mense ineunte No- vembri h. a. in Mustiala semel a nobis visa. Formam ejus insignem sistit Helvella solitaria Karst. 45 Morchella elata Fr. in juniperetis per regiones Fenniae australis ra. Junio hinc inde obvenit. — Sporae 21 — 27 mmm. longae, 12 — 15 mmm. crassae. Peziza alutacea Pers. supra corticem trunci Salicis capreae in silva Haarankorpi prope Mustiala m. Sept. ob- servata est. Peziza (Humaria) lioumegueri Karst in Grev. 1878, No. 42, p. 64. Apothecia gregaria, sessilia, carnosa, orbicularia, plana, nuda, aurantio-lutea, extus margineqve distincto, membrana- ceo, tenui, erecto pallidiora, låtit. 3 — 4 mm. Asci cylindra- cei, longit. circiter 240 mmm. (pars sporif. 138 mmm.), cras- sit. circiter 12 mmm. Sporae 8:nae, monostichae, fusoideo- oblongatae, 2-guttulatae, laeves, hyalinae, longit. 24—27 mmm., crassit. 9 mmm. Paraphyses sat numerosae, simplices, apice curvatae, clavatae, dilute aurantio-fulvae, ope jodi coerule- scentes. Supra terram humosam in paroecia Tammela m. Maj o et Junio. Paraphysibus solis jodo coerulescentibus statim digno- scenda. Cum Peziza fusispora Berk. in Hook. Journ. 1846, p. 5. Cook. Mycogr. fig. 32 partibus internis conveniens. Peziza nobilis forteqve Peziza canina a Peziza tner- daria Fr. vix sunt diversae. Patellaria hacilligera Karst. generi fl Karstenia*1'* adscri- benda est. Phacidium? Pyrolae Karst. in Grev. 1878, No. 42, p. 64. Spermogonia sparsa, epiphylla, imrnersa, epidermide \\\- cerata tecta, vix 0,5 mm. lata. Spermatia cylindracea, utrin- qve obtusa, recta, hyalina, simplicia, longit. 13 — 16 mmm., crassit. 2 — 2,5 mmm. 46 Ad folia sicca Pyrolae rotundifoliae prope Helsing- forsiam vere olirn invenimus. Spermogonia Dothideae latltanti, per Fenniam freqven- ter provenienti, similia; fungus ascophorus nondum inventus. B. Pyrenomycetes Fr. Stigmatea confertissima Fuck. in foliis langvescentibus Geranii sylvaticl prope Mustiala unica vice reperta. Stigmatea Alchemillae Fr. observata est in ditione Mu- stialensi. Phyllachora Angelicae (Fr.) folia viva et langvescen- tia Angelicae sylvestris in prato Myllyperä ad Mustiala ra. Augusti infestans. *o III. Hypodermiae De B. Tuburcinia Trlentalls Berk. in prato Myllyperä ad Mustiala m. Aug. hujus anni (1878) ingenti copia erescens. — Sporae irregulariter angulato-sphaeroideae, fuscae (s. m.), opacae, diam. 60 — 70 mmm. Puccinla striaeformis (Westend.) f. uredlnea iu foliis Secalls cerealis vivis ineunte mense Novembri h. a. in Nokkamäki prope Mustiala copiose ad araico Aug. Wartiai- nen lecta. Mustiala, m. Decerabri 1878. PYRENOMYCETES ALIQVOT NOVI. AUCTORE P. A. KARSTEN. (Societati exhibita die 6 Aprilis 1878.) 1. Massaria Coryli Karst. Peritliecia solitaria aut caespitosa, aggregata, vertice saepe papillaeformi per epidermidem fissarn emergentia, orbi- cularia vel angulata, depressa, nuda, subatra, vix 0,2 mm. attingentia. Asci elongato-elavati, subpedicellati, longit. 80 — 90 mmm., crassit. 12 — 15 mmm. Sporae 8:nae, distichae, fusoideo-elongatae, curvulae, 3-septatae, ad medium fortiter constrictae, chlorino-liyalinae, longit. 17 — 21 mmm., crassit. 4 — 5 mmm., aunulo Iryalino einctae. Habitat in ramis Coryli Avellanae emortuis. Mensi Aprili ineuute 1866 ad Mustiala detecta. A Massaria microcarpa Fuck. Symb. myc. p. 154, maxime affini, peritheciis cudi?, subatris, in caespites minu- tos (circiter 1 mm. latos), forma varios, atros, saepe congre- gatis, minoribus, ascis sporisqve paullo majoribus diversa. 2. Cucurbitaria conglobata Karst. Peritliecia caespitosa, erumpentia, sphaeroidea, mutua pressione saepissime irregularia, sublaevia, subinde rainutic- sime papillata, carbonacea, aterrima, mediocria. Asei cylin- dracei, brevissime pedicellati, longit. 120—150 mmm., eras- 48 sit. 12 — 13 mmm. Sporae 8:nae, monostichae vel subdi- stichae, 3-, rarissime 4 — 5-septatae, loculo altero rarissime septulo longitudinali diviso, ad septa vix vel leniter constric- tae, flavae, pellucidae, utrinqve obtusae, rarius atteuuatae, longit. 17 — 24, pleruraqve 21 mmm., crassit. 6 — 7 mmm. Paraphyses numerosae, filiformes, graciles. Syn. Sphaeria conglobata Fr. Syst. myc. II, p. 414 pr. p.? In ramulis aridis Betulae albae prope Mustiala vere 1867 semel reperta. Caespites per epidermidem erumpentes, orbiculares vel ellipsoidei vel oblongati, 1 — 2 mm. lati. Perithecia saepe arctissime cohaerentia, subtilissime papillata aut astoma de- mumqve perforata. 3. Cucurbitaria iilmea Karst. Perithecia caespitosa, per peridermium erumpentia, sphaeroidea, dein vertice umbilicato-depressa, papilla minu- tissima, pallida instructa, sublaevia, fuligineo- vel fusco-atra, tandem atra, opaca, låtit, circiter 0,6 mm. Asci snbsessiles, clavati, longit. 180 — 200 mmm. (pars sporifera 150 — 165 mmm.), crassit. circiter 15 mmm. Sporae 8:nae, monostichae, oblongatae, inaeqvilaterales vel leniter curvulae, ad medium ieniter constrictae, utrinqve vix vel paullulum atteuuatae, di- lute fusco-flavae, pellucidae, 5 — 7-septatae, accedente septulo longitudinali plerumqve imperfecto, longit. 28 — 33 mmm., crassit. 9 — 12 mmm. Paraphyses filiformes, graciles. Aboae, ubi in ramis Ulmi aridis m. Maji semel le- gimus. Cum Cucurbitaria ulmicola Fuck. Symb. myc. p. 172 et C. naucosa (Fr.) Fuck. 1. c. p. 173 comparavimus, sed omnino diversa. Ad Cucurbitariam Caraganae Karst. pro- 49 xirae accedit, sed caespitibus minoribus, peritheciis minoribus papillisqve ostiolorum pallidis aliisqve notis recedit. 4. Teichospora subocculta Karst. Perithecia gregaria, hinc inde aggregata, in cortice ni- dulantia peridennioqve immutato, vulgo lenissime bullato- elevato tecta, snbsphaeroidea, dein depressa et umbilicata, basi filamentis fuscescentibus vel fuligineis vel griseo-fuscis subtilibus obsessa, fusca vel griseo-fusca, ostiolo papillato, nudo, atro, apice tenuissirno periclermiura perforante ornata, vix 3/4 ram. attingentia. Asci clavati, brevissime pedicellati, jodo non tincti, longit. 200 — 250 mmm. (pars sporifera), cras- sit. 26 — 29 mmm. Sporae 8:nae, monostichae, fusoideo-oblon- gatae, ad medium leviter constrictae, crebre murali-divisae (septis transversalibus 11—13, longitudinalibus 5 — 7), fusco- flavae, subimpellucidae, apicibus ultimis byalinis, longit. 37 — 54 mmm., crassit. 14 — 22 mmm. Parapbyses sat nume- rosae, gracillimae. Aboae in ramis exsiccatis Ulmi fine mensis Maji optime evolutam deteximus. Species insignis, facile e Teichospora removenda. 5. Rhaphidospora Clrsii Karst. Perithecia sparsa vel subgregaria, sphaeroideo-conoidea, basi applanata, ostiolo brevi, conoideo-truncato, per cuticulam erumpente, atra, inferne filamentis fuligineo-atris, repentibus dense obsita, låtit, circiter 0,4 mm. Asci cylindracei, jodo non tincti, longit. 190—205 mmm., crassit. 10—14 mmm. Sporae 8:nae, filiformes, pluriseptatae vel guttulatae, flavidae, vel luteolae, longit. 110—180 mmm., crassit. 3—4 mmm. In caulibus exsiccatis Cirsii arvensis mensibus Majo et Junio circa Mustiala haud parce obvenit. 50 Filamenta articulata, fuscidula (sub micr.), crassit. 4 — 5 mmm. Mytilostoma n. gen. Complectitur species Lophiostomatis sporis septis et transversalibus et longitudinalibus divisis. *) 6. M. deflectens Karst. Peritliecia sparsa, superficialia, basi insculpta, sphaeroi- dea, carbonacea, aterrima, ostiolo compresso, minuto, lineari, circiter 0,7 mm. lata. Asci cylindraceo-clavati, longit. circi- ter 120 mmm., crassit. circiter 10 mmm. Sporae 8:nae, sub- distichae, ovoideo-oblongatae, rectae, 3 — 4-, rarissime 5-sep- tatae, loculo uno alterove septo longitudinali diviso, fusce- scentes, pellucidae, lougit. 18 — 22 mmm., crassit. G — 8 mmm. Paraphyses numerosissimae, graciles. Seniel prope Mustiala in ligno corticeqve autumno no- bis obvium. 7. M. subcompressum Karst. Perithecia gregaria, ligno superficie nigro-facto immersa, subinde emergentia, spbaeroideo-depressa, ostiolo prominulo, lineari, subaeqvali, brevi, vix 0,5 mm. lata. Asci cylindra- ceo-clavati, longit. circiter 105 mmm., crassit. circiter 9 mmm. Sporae 8:nae, subdistichae, 3 — 5-, plerumqve 3- vel 4-septatae, loculo uno alterove longitudinaliter partito, ad septa leviter constrictae, ovoideo-oblongatae, rectae, fuscidulae, pellucidae, longit. 1(3 — 21 mmm., crassit. 5,5 — 6,5 mmm. Paraphyses numerosae, graciles. *) Ac] hoc idem genus qvoqve spectant: L. compressum (Pers.) DeN., L. simillimum Karst., L. hygropMlum Sacc, L. curtum (Fr.) DeN., L. gregarium Fnck., L. brachysporum Sacc. et L nobilc Sacc. Genus nostrura Eutypopsis haud differt ab Enäoxyla Fack. 51 Crescit in ligno Aini incanae et Salicum vetusto per annum. Apud nos lectura est in Mustiala et in Sasheika Lapponiae rossicae. Partibus externis cum Mytilostomate compresso conve- nit, internis vero cum priore. 8. Hysterographium naviculare Karst. Perithecia superficialia, sparsa vel gregaria, oblongata, recta, raro flexuosa, striatula vel sublaevia, subriitidula, atra, labiis tumidis, disco lineari, longit. circiter 1 mm. Asci cla- vati, longit. circiter 107 mnini., crassit. 15 — 24 mnim. Sporae 8:nae, distichae, oblongatae, 7-septatae, septo longitudiuali unico, ad medium haud vel lenissime constrictae, fuscae, im- pellucidae, longit. 30 — 40 mmm., crassit. 10 — 13 mmm. Ad ramos emortuos Pruni Podi prope oppidum Kola Lapponiae rossicae d. 2 mensis Julii legimus. Mustiala m. Martii 1878. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1879.) QUAEDAM AD MYCOLOGIAM ADDENDA. AUCTORE P. A. KARSTEN. (Societati exhibita die 6 Aprilis 1878.) Agaricus (Colhjbia) impexus n. sp. Pileus convexo-planus, interdura umbilicatus, villo gri- seo s. cinereo, facile detrito tectus. Stipes inaeqvalis, flexuo- sus, tei-es vel compressus, villo griseo tectus. Lamellae ad- nato-decurrentes, confertae, fusco- vel fuligineo-cinereae, an- gustae. Provenit ad terram juxta vias prope Mustiala fine men- sis Septerabris. Pileus circiter 3 cm. latus, carnosulus. Stipes vulgo inferne leviter incrassatus, 3 — 6 cm. lougus, 3—8 mm. eras- sus. Caespitosus. Odör fariuae recentis gravis. Agarico co- racino cognatus. Sporae sphaeroideae vel subsphaeroideae, diam. 2 — 3,5 mmm. Agaricus (Colhjbia) subsimulans u. sp. Pileus convexus, umbonato-gibbus, carnosulus, glaber, margin e striato, siccus ferrugineo-cinnamomeus, circiter 4 cm. latus. Stipes subaeqvalis, flexuosus, fistulosus, striatulus, saepe compressus, apice farinaceus, fragilis, 3 — 4 cm. lougus, 2—3 mm. crassus. Lamellae adnxae, confertae, cinereo-fuli- gineae. 53 Ad ligna putrida piui in sylvaticis prope Mustiala fine mensis Augusti 1866 invenimus. Affiuis ei videtur Agaricus ozes Fr. Sporae ellipsoi- deae, utriuqve vulgo leviter attenuatae, hyalinae, longit. 7 — 9 nimm., crassit. circiter 4 mmm. Agaricus (Mycena) vertirugis Karst. Myc. feun. III, p. 68, verisimiliter haud identicus est cum Agarico vertirugi Cook. Brit. Fung. I, p. 57 (Ag. undato Berk. Eugl. Flor. V, p. 51) ideoqve dicatur: Ag. disjungendus. Agaricus (Pleurotus) subrufulus u. sp. Pileus carnosulus, mollis, subgelatinosus, orbicularis vel reuiforrais, laevis, glaber, rufo- vel iucarnato-albidus, versus marginem albopuberulus. Stipes lateralis, teres, strigosus, brevissimus. Lamellae deterrainatae, confertae, albae. Ad lignum abietinum e rirais emergens, in agro Mustia- lensi initio mensis Octobris unica vice invenimus. Cognatus Agarico reniformi Fr. Hym. eur. p. 177. Sparsus, serialiter erumpens. Pileus horizontalis, postice emarginatus, margine regulari, integro, circiter 5 mm. latus. Stipes brevissimus, subinde subtuberculiformis. MorcJie.Ua conica Pers. Champ. comm. p. 257 ; Cook. Mycogr. part 5, t 315; M. esculenta Fr. Syst. myc. II, p. 7 pr. p. ; Karst. Myc. fenn. I, p. 32 pr. p., a M. esculenta Pers. Syn. Fung. p. 618 areolis pilei conoiclei elongatis (rbom- boideis) diversa, circa Mustiala vere pluvioso passim provenit. Helvella ambigua n. sp. — Helvella infula Schaeff. var. /S similis Karst. Myc. fenn. I, p. 34. Helvellae infulae statura, colore et magnitudine sat si- milis, at recedit pileo costis s. rugis flexuosis vel ramulosis s. reticulatis irregulariter dispositis praedito, sporis fusoideo- 54 oblougatis, 2-guttulatae, longit. 24 — 34 mmm., crassit. 9 — 11 mmm. ascisqve longit, 130—170 mmrn. (pars spörifera), cras- sit. 14 — 18 mmm. Provenit ad ligua putrida praecipue locis adustis meu- sibus Julio - Septembri. Helvellam cum Gyromitra conjungit haec insignis spe- cies. Paraphyses apice distincte clavatae, brunueolae. Peziza laeticolor Berk. et Br. Ceyl. Fimg. in Journ. Linn. Soc. no. 930, t. 5, f. 22 (1873); Cook. Mycogr. part. V, f. 354, in Pezizom serenulam est mutanda, qvum hocce nomen jam antea (1870) alii speciei a nobis in Fungis Fen- niae exs. cent. X attributum sit. Teichospora nitidida n. sp. Perithecia sparsa, seriata, aggregata, interdum subcae- spitosa, in rimis corticis nidulantia, spliaeroidea, demum ore minuto, rotundato dehiscentia, laevissima. nitidula, nigra, gla- bra, vix 0,5 mm. attingentia. Asci cylindraceo-clavati. Spo- rae 8:nae, monostichae, 3-, raro 4 — 5-septatae, subinde locu- lis duobus mediis septulo longitudinali divisis, oblongatae, ut- rinqve vel uno apice solum leviter attenuatae, fuscescentes, lougit, 16 — 22 mmm., crassit. 6,5—8,5 mmm. Paraphyses filiformes, graciles. In cortice resinato Åbietis excelsae Majo ineunte 1868 prope Mustiala detexit H. A. Kullhem. Teichosporae Chevalierii Karst. cognata. Kalmitsia Sambuci n. sp. Stroma in ramulis denudatis diatrypeum, late efFusum, ligni superflciem colore rubiginoso, tandem nigricante tingens, qvum immersum a materia ligni specie haud diversum, in ramis corticatis valseum, erumpenti-liberum, ut plurimum 55 orbiculare, pulvinatum, rubiginosum vel nigricans, 3 — 4 mm. latum. Perithecia mediocria, ovoideo-sphaeroidea, nunc ligui strato extimo omuiuo infossa vel semiimmersa, parte supe- riore plus minus exstante, ordiue vario distributa, nunc in stromate valseo numerosissima, densissime stipata, carbonacea, atra, primitus saepe furfuraceo-villosa. Ostiola brevia, sub- inde tamen peritbecium fere eqvantia, cylindracea, sed ba- sin versus sensim incrassata,, obtusa. Asci clavati, longit. 70 — 110 mmm. (pars sporifera), crassit. 9 — 11 mmm. Spo- rae 8:nae, obliqve monostichae vel subdisticbae, oblongatae, rectae vel leviter curvulae, 3-septatae, ad septa vix vel levis- sime constrictae, dilute fuscescenti-flavae, longit. 15 — 20 mmm., crassit. 4 — 6 mmm. Parapbyses numerosae. In ramis emortuis Sambuci racemosae in horto Mustia- lensi mense Aprili 1872 copiose legimus. Ab affmi Kalmusia Ebuli Niessl, Beitr. Kenntn. Pilz. p. 55, sporis dilutioribus aliisqve notis recedere videtur. Ad boc genus qvoqve trahenda est Cucurbitaria pulveracea Karst. Myc. Fenn. II, p. 62, ideoqve in posterum Kalmusia pulve- racea est nominanda. Coelosphaeria acervata Karst. Peritbecia caespitosa, aggregata, erumpentia, coriaceo- carbonacea, subsphaeroidea, astoma, rubra, demum nigrescen- tia vel subatra, collabescendo cupulaeformia. Asci cylindraceo- clavati, longit. circiter 80 mmm., crassit. 10 — 12 mmm. Sporae elongatae, rectae vel leniter curvulae, simplices, bya- linae, longit. 8 — 12 mmm., crassit. 2 mmm. Parapbyses haud bene discretae. Crescit in ramis aridis Pyri mall. In Mustiala mense Aprili semel observata. • Caespites plerumqve orbiculares, per epidermidem erum- 56 pentes, stromate tenuiusculo, flavo, låtit. 2 — 3 mm. Perithe- cia tandem dehiscentia, molliuscula, stromati manifesto, flavo dense acervatim insidentia. A C. cupulari (Pers.) et C. tristi (Pers.) Sacc. peritheciis laevibus, rubris, paullo majori- bus, stromate flavo statim dignoscenda. Cum Cncurbitaria acervata Fuck. Symb. myc. p. 175 nihil commune habet. C. acervata Cook. Brit. Fung. II, p. 841 duas species spectat sec. syn. Apiosporium microscopicum n. sp. Perithecia sparsa, cuticulae innata, sphaeroidea, struc- tura subgrosse cellulosa, fusca (sub microscopio), atra, laevia, diam. 30 — 40 mmm. Asci plures insimul, primitus subspbae- roidei, dein obovoideo-oblongati, utrinqve attenuati, ut pluri- mum curvuli, sessiles, polyspori. Sporae angulato-spbaeroi- deae vel spbaeroideo-ellipsoideae, longit. 2 — 3 mmm., crassit. circ. 1 mmm., byalinae. Nascitur in ramulis aridis juvenilibus Rubi idaei aestate in regione Mustialensi. Asteroma Alchemillae Fr. Elench. Fung. II, p. 152. Crescit in foliis vivis vel langvescentibus Alchemillae vulgaris ad Mustiala. Pleonectria Bibis (Niessl.) Karst. ; Nectria Bibis Niessl. Mäbr. Pilz. p. 114; Pleonectria Berolinensis Sacc. Mich. 1878, No. II, p. 123, e regione Aboensi qvoqve in herbario nostro adest. Mustiala, m. Martii 1878. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1879.) Skif lingar, Iakttagna i Mustiala trakten den 3 November 1878. AF P. A. KARSTEN. (Anmäldt den 7 December 1878.) Amanita porphyria Fr. Lepiota rhacodes (Vitt.). Förvissnad. cinnabarina Fr. carcharias (Pers.). Frisk. amianthina (Scop.). Luxurierande. Armillaria mellea (Vahl.). var. bulbosa. På lös jord, fullkomligt utbildad. Cortmellus imbricatus (Fr.). Dito dito. vacciuus (Pers.). Dito dito. Tricboloma eqvestre (Linn.). Luxurierande. portentosum Fr. Aftynande. rutilans (Schaeff.). Frisk och frodig. saponaceum Fr. Vissnad. subsp. luridum (Schaeff.). Vissnad. virgatum Fr. Frisk. inamoenum Fr. Frisk, luxurierande. cerinum (Pers.). Frisk. subsp. obscuratum Karst. *). Luxurierande. *) Pilens convexo-planus, repandus, alutaceo- vel fusco-rufus, 3—9 cm. latus. Stipes fibroso-striatus, fuscescente griseus, 2,5—6 cm. altus, 2-15 mm. crassus. — In Syrjöås sub umbra Abietis sat freqvens. 58 Tricholoma liuctum Karst. *) Frisk. ulmarium (Bull.) Karst. Lifligt vegeterande. Schumacheri Fr. Luxurierande. oreinuni Fr. Förvissnad. leucocephalurn Fr. personatum Fr. Frisk. sordidura Fr. Frisk. Clitocybe clavipes (Pers.). Förvissnad. hirneola Fr. Lifligt vegeterande. cerussata Fr. Luxurierande. pliyllophila Fr. Vissnad. candicans Fr. Förvissnad. gilva (Pers.). Frisk. ■ cyathiformis (Bull.). Luxurierande. vibecina Fr. Frisk. orbiformis Fr. Frisk. metachrous Fr. Frisk. diatreta Fr. Frodig. Collybia semitalis Fr. ■ raaculata (Alb. et Scliw.). Frisk. butyracea (Bull.). Aftynande. var. leucophylla (Pers.). Frisk. velutipes (Curt.). Lifligt vegeterande. confluens (Pers.). Förvissnad. conigena (Pers.). Fullt utvecklad. esculenta (Wulf.). Väl utbildad. coracina Fr. Lifligt vegeterande. misera Fr. Fullt utbildad. *) A Tricholomate boreali, pro qvo antea habuirnus qvocumqve sta- tura et colore convenit, pileo liaud rivuloso odoreqve nullo recedit; qvo- qve cum Trich. civili multum commune habet, sed pileo epellieuloso la- mellisqve haud decoloranlibus mox dignotum. 59 Collybia cessans Karst. I niängd framträdande. Mycena rosella Fr. Frisk. pura (Pers.). Exolet. lactea (Pers.). Lifligt vegeterande. pithya Fr. Frisk. rugosa Fr. Frisk. galericulata (Scop.). Luxurierande. filopes (Bull.). Frisk. debilis Fr. Frisk. cruenta Fr. Lifligt vegeterande. epipterygia (Scop.). Frisk. stylobates (Pers.). Omphalia maura Fr. Frisk. incomis Karst. Frisk. umbellifera (Linn.). var. grisella Weinm. Frisk. stellata Fr. Outbildad. campanella (Batsch.). Frisk. grisea Fr. Frisk ocb frodig. vulgaris (Pers.). Frisk. pyxidata (Bull.). Af tynande. deflexa Karst. *). I rask tillväxt stadd. fibula (Bull.) Frisk.. Pleurotus serotinus (Schrad.). Lifligt vegeterande. mitis (Pers.). Lifligt vegeterande. nidulans (Pers.). I bästa växtkraft. septicus Fr. Ymnigt framträdande. Marasmius putillus Fr. Frisk. *) Omphaliae reclini proxima, sed pileo baud expanso, haud vel minute umbilicato, mavgine band reflexo, colore obscuriori stipiteqve pal- lido differens. Sporae ellipsoideo-sphaeroideae vel sphaeroideae, longit. 6 — 7 mrnni., crassit. 4 — 6 mmm. 60 Marasmius androsaceus (Linn.). Frisk. perforans Fr. Frisk. Panus stipticus (Bull.). I frisk växtkraft. Lentinus cochleatus (Pers.). Lifligt vegeterande. Trogia crispa (Pers.). Cantliarellus cibarius Fr. Frisk. aurantiacus (Wulf.). Frisk. umbonatus Fr. Frisk. Hygrophorus hypothejus Fr. Frisk. agathosmus Fr. Frisk. lividoalbns Fr. Frisk. ■ pratensis (Pers.). Frisk. var. virgineus Fr. Frisk och frodig. — — ceraceus (Wulf.). Lifligt vegeterande. coccineus (Schaeff.). Lifligt vegeterande. rainiatus Fr. Frisk. psittacinus (Schaeff.). Lifligt vegeterande. laccatus (Scop.). Frisk. vellereus Fr. Frisk. torminosus (Schaeff.). Halfrutten. turpis (Weinm.). Frisk. deliciosus (Linn.). Rutten. vietus Fr. rufus (Scop.). Förvissnad. lilacinus (Lasch.). Förvissnad. glyciosmus Fr. Frisk. adusta (Pers.). Frisk. integra (Linn.). Aftynande. rubra (DeC). Aftynande. majale Fr. Yppigt vegeterande. prunulus (Scop.). Förvissnad. mammosa (Linn.). Vissnad. Lactarius Russula Entoloma Clitopilus Nolanea 61 Claudopus variabilis (Pers.)- Lifligt vegeterande. Pholiota togularis (Bull.). Lifligt vegeterande. mutabilis (Schaeff.). Fullt utvecklad. marginata (Batsch.). Luxurierande. Inocybe fibrosa (Sow.). geopbylla (Sow.). Frisk. var. lilacina. Frisk. vatricosa Fr. Lifligt vegeterande. Hebeloma punctatum Fr. crustuliniforme (Bull.). Skämd. Flammula lenta (Pers.). Luxurierande. carbonaria Fr. penetrans Fr. hybrida Fr. Naucoria camerina Fr. furfuracea (Pers.). Frisk. escharoides Fr. Aftynande. Galera tenera (Schaeff.) *). Frisk. Hypnorum (Batsch.). Frisk. Stropharia aeruginosa (Curt.). Vissnad. semiglobata (Batsch.). Frisk. Nematoloma **) capnoides (Fr.). Lifligt vegeterande. elaeodes (Fr.). Frisk. fasciculare (Huds.). Hypholoma appeudiculatum (Bull.). Frisk. Psilocybe atrorufa (Schaeff.). Skämd. Frisk. Förvissnad. Frisk. *) Enligt Gill. »Les Champignons qui croissent en France« är Ga- lera generis masculini, Tricholoma o. Hypholoma gen. neutrius, men Entoloma o. Hebeloma gen. masculini, Clitocybe gen. feminini, men Inocybe et Psilocybe gen. masculini. **) Nematoloma gen. nov. Ab Hypholomate pileo tenaci, haud hygrophano, laete colorato diversum. 62 Psilocybe spadicea Fr. .Rutten. diehroa (Pers.) var. Psathyra pennata Fr. Pauacolus separatus (Linn.). Frisk. campatmlatus (Linu.). Frisk. Psathyrella caudata Fr. Frisk. Coprinus tardus Karst. *) atramentarius (Bull.). Rutten. ephemeroides (Bull.). Cortiuarius triumphaus Fr. Frisk. ■ halteatus Fr. Frisk. gentilis Fr. Aftynaude. cinuamomeus (Linn.). Aftynaude. armeniacus (SchaefF.). Aftynaude. rigens Fr. Frisk. obtusus Fr. Frisk. ■ acutus (Pers.). Frisk. Schizophyllurn commuue (Linn.). *) Caespitosus. Pilens ex ovoideo expansus, glaber, luridus, sulca- tus., 3—5 cm. latus. Stipes fistnlosus, e sericello-pruinoso glabratus, striatulus, albus, 5 — 10 cm. longus, basi usqve ad 0,5 cm. crassus. La- mellae adnatae, ex albido nigrae. Sporae ovoideae vel subangulato- ellipsoideae, atrae (sub lente), longit. 12—15 mmm., crassit. 7 — 9 mmm — In horto Mustialensi Bupra terram nudam legit Onni Karsten. Mustiala den 10 November 1878. (Meddel. af Societas pr o Fauna et Flora tennica, o: 1879.) Berättelse tiii Societas pro Fauna et Flora Fennica öfver en 1869 i Kajana och södra delen af Norra Österbotten verkställd botanisk resa. AF M. B REN NER. (Meddelad den 1 Februari 1879.) Såsom Sällskapet torde påminna sig, tillkännagaf un- dertecknad senaste vårtermin sin afsigt vara att under nu tilländalupna sommar göra en botanisk resa genom sydöstra och östra delarne af norra Österbotten, ifall Sällskapet dertill ville bidraga med ett understöd af Smfi 400. Såsom jag för- modar, till följd af bristande tillgångar ansåg sig Sällskapet dock ej kunna dertill medverka med mer än 300 mark, hvar- jemte Sällskapet tillika uppmanade till ansökan hos Consisto- rium Academicum om tillskott dertill. Consistorii svar härpå innehöll vägran livad reseunderstödet beträffar, men löfte om någon slags gratifikation , ifall universitetets samlingar genom denna resa skulle komma att riktas. (Sjelfva ordalydelsen kan ej återgifvas, emedan något skriftligt svar ej meddelats.) Tillföljd häraf kunde naturligtvis några vidlyftigare resor i hela det uppgifna gebietet ej komma ifråga och då dessutom någon skild exkursion till trakterna emellan Uleåborg och Uleå-träsk ej utrustades, ansåg sig undertecknad böra föran- 64 dra sin ursprungliga plan derhän, att endast största delen af Kajana härad och trakterna kring Uleå elf skulle blifva före- mål för denna exkursion. I sådant ändamål begaf jag mig den 6 Juni ifrån Helsingfors och anlände, efter att ungefär en veckas tid hafva uppehållit mig i Nurmis socken i norra Karelen, den 21:sta till Sotkamo gräns. Under min vistelse i Nurmis, hvarunder en utflykt längs Pielinens östra strand till Pielisjärvi socken företogs, slogo träden just ut sina löf, kornbrodden började sticka fram samt rågen gå i ax ; ängarne voro till största delen ännu alldeles gråa, och i blom anträf- fades endast Arctostapliylos officinalis, Andromeda polifo- lia, Ranunculus, Arabis^ Viola palustris, Lithospermum samt slutligen äfven hägg. Trakterna kring norra Pielinen och derifrån uppåt Sotkamo äro kuperade och mycket vackra ; såsom i botaniskt hänseende ännu alldeles okända vore det af stor vigt att äfven dessa snart nog komme i gunstig åtanke. Några försök att intressera de der boende ståndspersonerna för samlingar af naturalster gjordes väl redan nu, men utan resultat. Någon särdeles olikhet i vegetation emellan Norra Karelen samt Sotkamo och Paltamo socknar i Österbotten torde väl dock ej förefinnas, att döma af den nästan omärk- liga öfvergången emellan dessa bada landskap. Hade man ej vattnets olika lopp åt norr och söder att hålla sig vid, så vore det verkligen svårt att här upptäcka någon landrygg. Den enda olikhet jag för min del kunde observera var den, att granen i södra Sotkamo var mera förherrskande, i stället för tallen i Nurmis, beroende af markens mera kärrartade beskaffenhet, äfvensom att Arabis ej mera syntes förekomma; i norra Sotkamo är tallen åter den förherrskande. Oaktadt den kalla och regniga väderleken började dock marken små- ning omikläda sig siu sommarskrud, i hvilken Bubus arcti- cus och chamaemorus spelade största rolen; äfven rönn och 65 Geranium sylvaticum började till midsommar blomma. Det första jag sträfvade efter, så snart jag kommit inom Sotkamo, var att besöka Vnokatti. Denna höjd, förmodligen ett nord- ligt utskott frän Maanselkä, sträcker sig något öfver en mil i norr och söder, mellan sjöarne Kianto- och Jormasjärvi, men är betydligt högre än sjelfva landryggen och blir det allt mera mot dess norra ända. Begagnande mig af de korta mellanskofven mellan regnskurarne, begaf jag mig, efter att längs landsvägen hafva kommit på ungefär V2 mils afstånd från de södra topparne, till den högsta af dem, Sarvivuori, allt emellanåt hos granarne sökande skydd för det häftiffa regnet. Efter mycket klättrande och hoppande slutligen framkommen, fann jag det till största delen bestå af alldeles glattslipad fältspat utan någon vegetation, men med en af de vackraste och vidsträcktaste utsigter. Det enda af mera intresse jag på denna exkursion kom öfver var Corallorrhiza innata och Viola epipsila. Till Sotkamo kyrktrakt ankom jag midsommarafton. Denna är till följd af sin rikedom på sjöar en bland de vackraste i vårt land, men eljest myc- ket enformig. Jordmånen är uteslutande sand, uppdrifven i höga åsar med deremellan liggande djupa kitteldälder, ofta äfven små sjöar, och det hela öfverdraget antingen endast af Stereocaulon och renlaf eller ock dessutom med andra Cla- doniae, ljung, kråkris, lingon, mjölon och blåbärsris, Hyp- num Schreberl och Dicranum undulatum. Detta är till en stor del Sotkamo-bons åker, den han efter 20 å 30 år re- gelbundet skördar, dock icke på säd, utan på tjära. En så- dan skördad mark är bland det dystraste man kan se, der träd ligga vid träd för att ruttna, till dess åter en ny gene- ration uppstår och med sin grönska öfvertäcker qvarlefvorna af den gamla. Men derför får man ej tro att verkliga åkrar ej funnes, tvärtom äro här närmast kyrkan ganska stora fält 66 uppodlade, der till och med hvetet trifves. Bland mera an- märkningsvärda växter må härifrån nämnas Viscaria alpina, Astragalus alpinus och Equisetum hiemale. Härifrån gjor- des exkursioner till omgifningarne, bland annat till Vuokat- tis nordligaste och högsta toppar Iso Pöllö, Pieni Pöllö och Keimavaara samt till det norr om Nuasjärvi belägna Naapu- rinvaara. Hufvudmassan af de tre förstnämnda sj^nes vara qvarz, hvilken på flere ställen träder fram i dagen, beklädd med Lecanora cinerea, Lecidea petraea och geographica, Parmelia centrifuga och stygia, TJmbilicariae, Racomitrium microcarpon och Ptilldium ciliare. Ofverst på höjderna är det tallen jemte ljung, lingonris, renlaf och Hypnum Schre- beri som förlänar marken dess utseende, lägre ned på slutt- ningarne åter gran med björk, gråal, sälg och blåbärsris. Naapurinvaara, hvilket är betydligt lägre än Vuokatti och sträcker sig i ost och vest, är till sin natur och sitt utseende dettas fullkomliga motsats. Bergarten är här lerskifTer, hvil- ken på de få ställen den kommer i dagen är alldeles sönder- splittrad och smulas sönder till ett för landsvägabyggnad mycket lämpligt grus, hvarför den också här kallas Rapa- kivi, på sina ställen innnesluter den massor af mycket vackra granat-dodekaedrar. Föröfrigt är hela höjdsträckningen nä- stan en enda park med den allra yppigaste vegetation, en- dast här och der afbruten af gårdar med omgifvande åkrar. Då ängsmark i allmänhet i dessa, liksom i de flesta öfriga trakter i Norra Österbotten, är en stor sällsynthet, har nä- stan hela detta bördiga område blifvit reserveradt för gräsväxt, hvarför också en stor mängd alar blifvit qvarlemnade för att lemna skugga och derigenom bibehålla fuktigheten. Också är Naapurinvaara höet, liksom också dess smultron, beryk- tadt vida omkring. Att uppräkna alla de i olika färger prun- kande arter, som på dessa ängar trängas vid hvarandra, blefve 67 alltför vidlyftigt, hvarför jag här endast vill angifva de mest karakteristiska, äfvensom de sällsyntare. Främsta rummet bland de förstnämnda intager otvifvelaktigt Geraniam syl- vaticum, varierande från rödviolett till hvitt, dernäst Ranun- culus acris, Cerefolium sylvestre, Cirshim heterophyllum, Hieracium vulgatum, collinum, glomeratum och pilosella, Rubus arcticus, Alchemilla vulgaris, Majanthemum bi/o- lium, Asplenium filix-femina och Polypodium dryopteris, samt på sankare ställen Caltha palustris, Pedicularis palu- stris och Sceptrum carolinum, Viola palustris, Menyanthes trifoliata, Epilobium palustre, Equisetum palustre, Selagi- nella spinulosa och Salix nigricans. Bland de sednare må nämnas Banunculus pqlyanthemos, Convallaria majalis, Ac- taea spicata, MUium ejfusum och Pteris aquilina, hvilken sistnämnda ej annorstädes är i Norra Österbotten observerad. Om trakterna mellan Sotkamo och Kajana, dit jag derpå be- gaf mig, är just ej någonting att säga, vägen går mest ge- nom tallmoar, med gran och björk bevuxna kärraktiga marker eller genom af skogseldar härjade sträckor; äfven sänka kärr saknas ej närmare Kajana, genomdragna af tallbevuxna sand- åsar. Bland mera anmärkningsvärda växter från Kajana trak- ten må nämnas: Carex loliacea (i ymnighet på en kärräng vid Rähjä), Veronica chamaedrys, Hypericum quadrangulum, Potentlila tormentilla och Trifolhim spadiceum, alla vid Koivukoski i Kajana, vid hvilken äfven efter trovärdig persons utsago hvitsippan åren 1860 — 1862 skall hafva funnits. Äf- ven Dianthus deltoides från Kajana anträffade jag i ett her- barium och Equisetum hiemale på begrafningsplatsen äfven- som Anagallis arvens is på sandgångarne i en trädgård. På begrafningsplatsen blommade Bellis, Aquilegia och Lonicera samt i trädgårdarne Syren, ehuru denna i det mycket sydligare belägna Nurmis ej uppnår mer än ett par fot och aldrig 68 kommer till blomning. Efter att i några dagars tid hafva gjort exkursioner i Kajana trakten, hufvudsakligast norr om elfven och på holmarne, samt genomgått ett herbarium, från hvilket jag också varit i tillfälle att till Universitetets samlin- gar öfverlemna några för trakten sällsyntare arter, fortsattes resan vidare norrut till Paltamo, der de första exemplaren af Pinguicula vulgaris togos. Udden Paltaniemi, der kyrk- byn är belägen, påminner bra mycket om den södra öster- bottniska kuststräckan, ty liksom denna är den alldeles flack och helt och hållet uppodlad, samt med undantag endast af de i Paltajärvi utskjutande uddarne fullkomligt skogslös. Endast deruti afviker den, att dess stränder äro höga och branta och årligen nedrasa i stora partier, så att om några tiotal år knappt hälften af de vidsträckta fälten torde qvar- stå. Nu har vattnet redan inträngt på den plats kyrkan förut stått och dag från dag röfvar det till sig allt nere lemningar af de fordom derstädes jordade menniskorna. På detta åt undergången invigda område påträffades Leontodon hastilis, Campanula patula och Gentiana amarella samt i knopp, som jag förmodar, Hieracium decolorans. Härifrån for jag i båt till det på sjöns norra strand belägna Melalahti, i bota- niskt hänseende, en af de rikast lottade trakter af Österbot- ten, en följd af den starkt kalkhaltiga jordmånen och dess mot söder sluttande läge. Här förekommo allmänt växter, hvilka antingen helt och hållet saknas i andra trakter af Österbotten eller ock uppträda sparsamt, såsom C ar ex capil- laris, pallescens, loliacea, flava, muricata, dioica, Eriopho- rum latifolinm, Tritieum caninum, Poa serotina, trivialis, Phleum pratense, Listera ovata, Orchis latifolia, Coeloglos- sum viride, Platanthera bifolia^ Paris quadrifolia, åtskil- liga smalbladiga Hieracia, hvaribland II. decolorans, Crepis paludosa, Lapsana communis, Trichera arvensis, Lonicera 69 xylosteum, Prunella vulgaris, Veronica verna, Ranunculus polyanthemos^ Actaea spicata, Rosa carelica, Lathyrus pra- tensis, Vida sepium och sylvatica. Orobus vernus, Daphne mezereum och Botrychium lunaria^ förutom de i det inre Österbotten allmänt förekommande P/tleum alpinum och Se- lag inella spinulosa. Afven på mossor var trakten på sina ställen ganska rik, hvaribland må nämnas Anomodou atte- nuatus, Bartramia Halte riaita, Tortula tortuosa, Distichium capillaceum. Af samma fruktbara beskaffenhet synas i all- mänhet de till Uleå-träsks norra och södra stränder stötande sträckor vara, då deremot de södra och vestra äro i hög grad sterila och ofruktbara. Likasom Sotkamo och Kajana tra- ten, är äfven denua trakt ganska -kuperad och höjer sig små- ningom till dess höjdpunkt, det närmare 1000 fot öfver hafs- ytan belägna Kivesvaara, ett sydligt utskott från Kainun- selkä och den sista betydligare höjd mot vester. Med den kuperade marken synes äfven den 'bördiga jordmånen med dess förherrskande björkskogar taga slut, ty man behöfver ej färdas längre än ungefär l1/2 mil härifrån vesterut så rå- kar man åter de euformiga tallbevuxna moarne och kärren, hvilka med få afbrott fortsättas in på den nordösterbottniska slätten. Men det var ej vesterut jag nu begaf mig, utan, efter att från Kivesvaara hafva gjort en flygtig bekantskap med de omgifvande trakternas totalutseende, återvände jag åt öster till Kiehimänjokis utlopp i Paltajärvi och sedan deri- från norrut längs nyssnämnda elf och öfver den låuga och smala lijärvi till BAstijärvi. Vid elfven kommer berget en- dast på ett par ställen i dageu, jordmånen är sand och strän- derna på östra sidan höga och bevuxna med ung blandskog, dock mest gran, på vestra deremot lägre och gräsbevuxna. Den yttersta strandvegetationen var till följd af det höga vattenståndet ännu ej framkommen, en omständighet som hela 70 denna sommar lade hinder i vägen för strand- och vatten- växternas utveckling. Sålunda stodo #«Z/.r-buskarne här, ehuru vi redan voro i medlet af Juli, allt ännu i vatten och hade endast helt små blad. Iijärvis stränder äro alldeles låga och bevuxna med gran- och björkskog, de högre upp belägna, förut med tallskog bevuxna backarne äro numera alldeles kala och se föga inbjudande ut. Ifrån denna sjö kommer man genom ett smalt sund eller en å, huru man vill kalla det, till den besynnerligt formade Bistijärvi, i hvilken långa smala med gräs bevuxna landtungor skjuta ut och gifva den det utseende, hvaraf den fått sitt namn. Vid ankomsten hit, som skedde den 12 Juli, började kornet gå i ax. Häri- från gjordes exkursioner till de i närheten belägna höjderna Lampo-, Syrjä- och Saukkovaara, af hvilka de två föregående äro lägre, sterila och dels kala, dels skogbevuxna, ställvis med berg i dagen, den sednare åter når en höjd af nära 1,100 fot, helt och hållet betäckt af dels blåbärsfält och ljunghedar, dels betesmarker, ängar och mindre kärr, samt äger äfven, ungefär midt på höjden, en liten insjö. Tallen är här myc- ket sparsam, skogarne utgöras mest af björk (Betitla gluti- nosa-latifolia), al och gran. Södra slutningarne äro mycket bördiga ängar, hysande bland annat Mulgedium alpinum, Platanthera bifolia, Paris quadrifolia, Convallaria majalis, Eriophorum latifolium, Milium effusum och Botrychium lu- naria. I kärren observerades Eriophorum gracile, E. alpi- num, Carex pauciflora och Paludella squarrosa. Efter åter- komsten till Ristijärvi fortsattes resan öfver denna och upp längs elfven med dess fem forsar, af hvilka den tredje är 1/2 mil lång, till Hyrynsalmi. Elfstränderna äro dels äng, dels sten, dels sand, obetydligt berg, på några ställen branta, på andra åter, isynnerhet inom Hyrynsalmi, låga och sänka, nästan öfverallt ytterst bevuxna med Salix nigricans och lapponum 71 samt Aln us incana, högre upp med björk och gran samt nå- gra rönnar, tallmoarne öfverallt förvandlade till ljunghedar. Vid Törmälä gård, ungefär 1 mil från Bistijärvi kyrka, an- träffades Ranunculus polyanthemos och Hypericum quadran- gulum för sista gången mot norden och vid Hyrynsalmi kyrka Trifolium spadiceum. Hela Hyrynsalmi är mycket steril och enformig, bestående af antingen tallmo eller stenhölster, förutom kärr, ända till Puolanko, der med en mera kuperad mark äfven bördigare jordmån vidtager. Äfven Suomus- salmi skall nästan uteslutande bestå af kärr och moar. Puo- lanko deremot, hvilket nästan helt och hållet uppfylles af Kainunselkäs utgreningar, är ett litet alpland i smått, med jemförelsevis färre vattendrag än de föregående trakterna, åtminstone i norra delen. Egentliga tallmoar äro här mera sällsynta och såväl höjderna som dalarne äro bevuxna med björk och gran. Endast genom midten af socknen drager ett af tallmoar bestående bälte, hvilket delar densamma i två hälfter och synes utgöra en gräns för åtskilliga af Kajana- bäckenets växter, de der endast anträffats i den södra hälf- ten, liksom å andra sidan en och annan af Pudasjärvis och det nordligare Österbottens arter varseblifvits först norr om det nämnda bältet. På få ställen kommer fast klyft i dagen, bestående af granit, ren fältspat eller qvarz, i södra delen finnes äfven kalksten. En del höjder äro svedjade och förete redan på afstånd ett egendomligt brunt utseende, förorsakadt af Polytrichum-arter (commune, juniperinum och gracile), hvilka som en tät matta öfverdraga dem och på hvilken schat- teringarne bildas af Melampyrum pratense och sylvaticum, Gnaphalium sylvaticum, Epilobium angustifolium, Anten- naria clioica, Cornus suecica, Trientalis europaea, Rhinan- tus minor, Euphrasia officinalis, Geranium sylvaticum, Soli- dago virgaurea, Ranunculus acris, Majanthemum bifolium 72 Orchis maculata och några Hieräcia. Der skogarne äro qvarlemnade, äro Melampyrum pratense och sylvaticum samt blåbärsriset de förherrskande, inblandade med Geranium syl- vaticum, Ranunculus acris, Solidago virgaurea, Hieracium vulgatum och murorum samt Grepis paludosa. I kärrän- garne förekomma bland annat Carex filiformis och EriopJio- rum latifolium allmänt, dessutom Orchis latifolia och en annan Orchis-fovm, möjligen O. curvifolia Nyl., Tofieldia borealis, Potentilla tormentilla och Drosera longifolia. Fe* stuca pratensis, Veronica officinalis, Prunella vuigaris, Fra- garia vesca och Alchemilla vulgaris anträffades endast i sö- dra delen, der på kalkgrund äfven Mulgedium alpina di, Pa- ris quadrifolia och Milium effusum förekomma, samt i en af Kiiminki-elfs källsjöar Potamogeton lucens. Af vattenväx- ter, hvilka nu ändteligen började visa sig, voro de allmänna- ste Potamogeton gramineus och perfoliatus, Nymphaea alba, Nuphar luteum och pumilum samt dessutom Batrachium peltatum *), längs stränderna åter växte Equisetum limosum, Phragmites, Scirpus palustris och lacustris samt Naumbur- gia thyrsijiora. Sedan det intressanta Puolanko, så långt tiden medgaf, någorlunda blifvit genomströfvadt, togs vägen vidare vester- och söderut till Uleå-elf vid Utajärvi kyrka och derifrån längs elfven österut till Myllyranta. Som dessa trakter voro mycket enformiga och, livad sträckan emellan Kurimo och Uleå-elf beträffar, i ödslighet ej eftergifvande det närbelägna Pudasjärvis vidsträckta kärr, uppehöll jag mig ej någon längre tid annorstädes än vid det förstnämnda vid en af Kiiminki-elfs forsar uppförda jernbruk. Beläget midt i *) Batrachium heterophyllum Fr. var. peltatum (Fr.): foliis submersis vnlgo longe petioktis, laci- niis brevibus, in iisdem speciminibus jam niuticis, jam setigeris, plus mi- nus ve congestis. 73 en vidsträckt ödemark, gör detta bruk med dess vackra bygg- nader och parkanläggning samt dess lif och rörelse på den besökande ett behagligt intryck, så mycket behagligare då man, som jag, blifver med den vanliga österbottniska gäst- vänligheten bemött. Tiden medgaf dock ej heller nu att stadna här längre, utan, efter att hafva tagit notis om vege- tationen derstädes, såväl ute i det fria som i ett derstädes af stud. Backman samladt herbarium, begaf jag mig vidare. Hvad vegetationen beträffar, så afviker den något från den- samma i de förut besökta trakterna. Sålunda anträffades här Carduus crispus, Valeriana sambucifolia och Veronica lon- gifolia ganska allmänt, och i det nämnda herbariet Digra- phis arundinacea och Linaria vulgaris, hvilka i det öster- bottniska slättlandet allmänt förekomma. Dessutom fann jag o här äfven den nordiska Stellaria borealis. A andra sidan före- kommo här ännu de för Kajana-Osterbotten karakteristiska smalbladiga Hieracia samt öfverraskande nog Geranium molle (i herbariet) och Bellis perennis (på elfstranden möjligen för- vildad). Äfven Mylly ranta trakten är öfverhufvudtaget myc- ket enformig, bestående af tallmoar och kärr, endast elfhol- marne och södra elfstranden äro bevuxna med löfskog och deruti växter sådana som Milium effusum, Platanthera bifo- lia, Iiibes nigrum och rubrum, Daphne mezereum, Hyperi- cum qvadrangulum, Viola epipsila och Galium trifidum. De sjöar här i närheten finnas hafva kärrstränder, omgifna af Equisetum limosum samt bevuxna med små tallar, Betula nana, Cassandra calyculata^ Ledum palustre och Salix-ax- ter, bland hvilka äfven sparsamt S. myrtilloides. Vatten- växterna äro desamma som i Puolanko, med tillägg af Spar- ganium simplex-fiuitans och Sp. natans, Potamogeton natans, Myriophyllum alterniflorum samt obetydligt säf. Stora sträc- kor äro bevuxna med endast enrisbuskar. Härifrån hade det 74 nu visserligen varit skäl att längs Otermajoki och -järvi be- gifva sig till Kainunselkäs södra slutningar och derifrån längs någon af de i Bistijärvi utflytande åarne återvända, men då min nu redan ganska medtagna reskassa ej talte vid några större utflykter, föredrog jag ett mig gjordt anbud om fri resa fram och åter till Sotkamo, så mycket hellre som jag deri- genom komrae att göra bekantskap med dessa trakters flora denna tid af sommaren, ett beslut som jag sedan ej ångrade; ty först derigenom lärde jag mig att fullständigare känna densamma. Som jag redan förut i förbigående nämnt äro trakterna vester om Uleå-träsk mycket sterila, men dessa sträcka sig äfven ett godt stycke längs norra stranden ända till Jaalanga och den halfö, som öster härom skjuter ut i Uleå-träsk. Härifrån äro trakterna bördiga och kuperade med björkskog ända till Sotkamo. Bland annat som jag under min tidigare vistelse i Paltamo ej observerat, må nämnas Mulgedium sibiricum, i ymnighet vid nordöstra hörnet af Paltajärvi, samt Hypericum quadrangulum, i Sotkamo. Ifrån Sotkamo gjorde jag en utflykt vidare österut till Kuhmo, till en del i hopp om att derstädes påträffa den af professor Ny- länder vid Ontojärvi tagna Bromus patulus. Detta hopp slog dock felt, ehuru jag äfven besökte just samma Ontojär- vis omgifningar, hvarest bröderna Nyländer hade vistats, men i stället fann jag på denna resa en växt som jag minst hade väntat mig att få se här, neml. Rhynchospora alba, som myc- ket ymnigt förekom i ett kärr nära Sotkamo-gränsen. Den i Sotkamo rådande sandmon sträcker sig ungefär B/4 mil öster om Sotkamo kyrka till Tipasjoki, hvarifrån mera kupe- rad mark med lerjord och löfskogar vidtager, sträckande sig ända till Kuhmo-gräns, öster om hvilken tallen åter blir öfver- vägande, såväl på moar som mossar. Då det kanske kan in- tressera att få veta något om vegetationen i denna aflägsna 75 vrå af vårt land, skall jag här lemna en ungefärlig framställ- ning af densamma, sådan den vid denna tid, den 1 Augusti, visade sig på norra sidan af Ontojärvi. Stränderna äro här dels sand, dels sten, på en del ställen sträcker sig tallskogen ända ut till vattnet, på andra åter äro de gräsbevuxna. Den yttersta förposten mot vattnet, bildas af Ranunculus reptans, dernäst följa Carex vulgaris, acuta, aquatilis och vesicaria (de två senare mera sparsamt), Enodium coeruleum, Cala- magrostis phragmitoides och lanceolata, Juncus filiformis, Comarum palustre, Spiraea ulmaria, Prunella vulgaris, Scu- tellaria galericulata, Mentha arvensis, Lysimachia vulgaris, Lythrum salicaria (rar), Plantago major och Hieracium umbellatum, ofvanför dessa åter och ibland dem Salix lap- ponum och nigricans, Rhamnus frangula och Alnus incana. Vid andra stränder kunde man åter bland stenarne ej på- träffa annat än Juncus articulatus och Carex Oederi. Än- garne åter äro nästan uteslutande bevuxna med Juncus fili- formis, Eriophorum alpinum och Equisetum palustre. Uti barrskogarne är marken betäckt af ljung eller renlaf, i löfsko- garne mest med blåbärsris. Efter återkomsten till Mylly- ranta fortsattes färden den 8: de Augusti vesterut nedför Uleå- elf och dess forsar till Muhos, endast med ett par timmars uppehåll vid början af Pyhäkoski. Vid elfvens öfre lopp be- står norra stranden till det mesta af en hög sandbrant, den södra deremot är dels ängar, då redan slagna, dels blandskog. Vid forsarue synas några utskjutande klippor; för öfrigt äro ständerna höga och branta, antingen af sand eller lera, eller också berg, isynnerhet är detta fallet i Muhos, der den ståt- liga l1/2 mils långa Pyhäkoski i otaliga bugter slingrar sig fram, ofta inklämd emellan höga och branta bergväggar. Lik- som sjelfva elfven, hafva äfven de små bäckar och åar, som rinna ut i densamma, gräft sig djupt in i leran; med undan- 76 tag af dessa genomskärningar är marken alldeles slät, dels uppodlad, dels tallmo, dels kärr, dels blandskog, elfstränderna bevuxna med björkskog och blåbärsris. Några rarare fynd voro mot förmodan här ej att göra, om man undantager Ca- rex microstachya, C. loliacea, Eriophorum capitatum, Li- stera cordata och Corallorrhiza innata. Ifrån Muhos kyrkby fortsattes landvägen till Uleåborg genom mycket enformiga trakter, antingen uppodlade eller tallmoar och torra backar, endast vid fors- och bäckstränderna litet frodigare. I Uleå- borg tillbragtes tiden dels med exkursioner på holmarne och längs stränderna, dels med genomgående af ett af farmaceu- ten Eberhardt insamladt mycket rikt herbarium, som jag tror fullständigt representerande traktens flora och sålunda af stor nytta. Värdefulla upplysningar 'meddelades dessutom af den välkände botanisten doktor Fr. Nyländer, hvilken, så snart han fick höra att det var växterna det gällde, genast var fär- dig att, oaktadt sin stora medicinska praktik, följa med på exkursionerna. Oaktadt all sin enformighet och öfverens- stämmelse med den norra kusttraktens vegetation, eger dock Uleåborgs traktens flora att uppvisa åtskilliga arter, som ej nordligare förekomma, liksom åter andra nordligare former här hafva sin sydliga gräns. Blaöd de förra må nu i förbi- gående nämnas Dianthus deltoides, Polygonum hydropi- per, Senecio vidgaris, Sincq^is arvensis, Bidens cernua, Ma- tricaria chamomilla, Carduus nutans, Cahile maritima, Gly- ceria distans m. fl., m. fl., förutom alla de växter som fin- nas vid Toppila-sund och vid den nya bron öfver elfven, och med ballast blifvit importerade, bland de sednare Dianthus superbus, Eriophorum capitatum och Carex incurva. En- ligt doktor Nyländer skulle till och med Chaerophyllum Pre- scotii här förekomma, något exemplar härifrån har jag dock ej sett. Deremot anträffade jag på de flacka strandängarne 77 vid Uleå sockens norra gräns en i yranighet förekommande Euphrasia-foYm, hvilken såväl genom en egen habitus som genom bestämda konstanta kännetecken visar sig vara en från hittills kända Euphrasiae väl skiljd art, af mig med anled- ning af dess ytterst små blommor kallad E. micrantha*). Härifrån reste jag med ångbåt till Ijo, der bland andra äf- ven det l1/2 mil ut i harVet belägna Maagrunni besöktes. Här var strandvegetationen densamma som på liafsholmar i allmänhet, med tillägg af de uti norra Bottniska viken all- mänt förekommande Hippophae rhamnoides, Air a bottnica, Juncus baltieus och Carex maritima. Sonchus arvensis lit- toralis, Angelica littoralis och Glaux maritima torde här hafva sin nordliga gräns, liksom också Achillea ptarmica, Sonchus asper och oleraceus, Lepigonum rubrum, Trichera arvensis, Carex leporina och Alnus glutinosa, hvilka på Ijo fastland observerades. Ifrån Ijo styrdes kosan först söder- och sedan österut längs Kiiminki-elf till Kiiminki, hvilket tillföljd af sin starka kalkhalt äger en vegetation, ungefär liknande Melalaks traktens. Sålunda förekommo Cirsium *) Euphrasia micrantha n. sp. Canlis simplex vel erecto-ramo- sus, adpresso-pubescens, longe infra medium florifer; folia late ovata, basi cuneata subcordatave, obtuse serrata, subtus ad nervös marginemqve rigide pilosa; flores in axillis solitarii, longe remoti, minimi, cal}'ce sub- glabro, lobis inaequalibus, brevibus, ovatis, non acnminatis, corolla calycem paullo superante, albida, labiis aequilongis; labio superiore bilobo, lobis obtuse emarginatis, violaceo-striato, inferiore trifido, la- ciniis linearibus, obtuse emarginatis, inter lacinias macula citrina; cap- sula obcordata oblongave, apice saepissime emarginata, parce longeque pilosa, matura calycem aequans ; semina alba, longitudinaliter striata, ele- gantia. E. ofjicinali proxima, sed foliis omnibus obtuse serratis crena- tisve, calycis lobis brevibus, latioribus, non acuminatis, subglabrisque bene distincta. 78 lanceolatum, C. palustre, Prunella vulgaris, Pimpinella saxifraga, Daphne mezereum, Eriophorum latifoliiim etc, livilka i norra Österbotten antingen saknas eller äro mycket rara, här allmänt, men äfven växter som i Kajana trakten saknas, såsom Digraphis arundinacea, Melandrium sylvestre, Carduus crispus och Petasites frigida. I ett och samma kärr förekommo dessutom både den sydliga Listera ovata och den nordiska Catoscopium nigritum, troligen äfven ge- nom kalkens förmedling. Genom Uleåborg fortsattes sedan resan till Kempele och Limingo och, efter en dags uppehåll derstädes, vidare genom Temmes, Fransila, Pulkkila och Piippola till Iidensalmi och Kuopio. I Kempele och Li- mingo besöktes de sumpiga hafsstränderua, hvilka utan nå- gon gräns småningom öfvergå i hafvet och utan skidor eller någonting annat att stiga på äro omöjliga att besöka. Redan långt innan man alls ser hafvet får man vada i de sänka ängarne. För deras vidsträckthet göra de verkligen skäl för sägen, att deras like ej finnes i bredd eller längd, men hvad höet beträffar, så måste det blifva af sämsta slag, såsom be- stående af Juncus Gerardi, Scirpus uniglumis, palustris och lacustris. Calamagrostis strida, Phragmites communis, Carex vulgaris, aquatilis, maritima, salina och halophila*), Triglo- *) C. halophila F. Nyl., elata; spicis clavatis, pedunculatis; squa- mis lanceolatis, laete fuscis, in cuspidem attenuatis; culmo gracilescente. f. humilis, spicis sessilibus. C. salina Whlnb. (C. salina var. haematolepis (Dr.) Andrss.) spicis oblongis, pedunculatis; squamis ovatis, obscure fuscis, in mucro- nem subito contractis muticisve; culmo minori. f. humilis, spicis petiolatis. f. humilis, spicis subsessilibus. C. salina Whlnb. var. elata Blytt. ex p. (var. cuspidata Whlnb., Andrss.) elata; spicis oblongis, pedunculatis; squamis ovatis, obscure fuscis, in mucronem subito contractis; culmo robustiori; foliis latiori- bus, planis. 79 chin maritimum och Plantago maritima, utom det att det bokstafligen utlakas innan det sättes i stack. Der marken näcktals bestod af fastare lergrund, anträffades Glaux mari- tima och Lepigonum salinum samt i diken Cafabrosa aqua- tica. Högre upp, vid landsvägen påträffades Mulgedium si- biricum och i Limingo by allmänt de norrut mycket säll- synta Sonchus arvensis och asper äfvensom Glyceria flui- tans och distans, Alopecurus geniculatus (hufvudformen) m. fl., hvilka ej kunna räknas till Norra Österbottens flora. Afven klibbalen, hvilken i Ijo norr om Uleåborg anträffats i endast ett par exemplar, observerades här. Härifrån går vä- gen genom ytterst enformiga trakter, antingen åker och äng eller kärr och tallmoar, endast Pulkkila och Piippola äro kuperade och se intressantare ut, ända till Savolaks gränsen på Maanselkä, der man genast mötes af berg och dalar med dels löf-, dels barrskogar samt de vackraste små insjöar, d. v. s. en fullkomlig Savolaks-natur. Här inträffade jag den 23 Augusti, efter att i två månaders tid hafva vistats i Österbotten. Detta var i korthet gången af min resa samt hufvud- dragen af de trakters utseende jag besökte. En närmare granskning af de derunder gjorda samlingarne har ännu ej medhunnits, men tror jag mig dock redan af det nu här med- delade, äfvensom af det, som under en föregående resa in- hemtats, hafva tillräckliga skäl att med afseende å vegeta- tionen indela dessa af mig besökta trakter i tre olika områ- den, nemligen 1: Kajana-Österbotten, motsvarande största delen af häradet med samma namn eller socknarne Paltamo, Sotkamo, Kuhmoniemi, Ristijärvi, Hyrynsalmi, Puolanko och den norr om Uleå träsk belägna delen af Säresniemi; 2: Norra Österbotten, den norr och vester härom liggande de- len af Uleåborgs län, innefattande i söder till och med sock- 80 riarue Utajärvi, Mulios, Uleå, Kempele och Uleåsalo samt ön Karlö, och sålunda begränsadt i söder af de i söder om Uleåelf sig sträckande vidsträckta kärren och sandåsarne, hvilka sednare i öster nå sin största höjd under benämnin- gen Rokuavaara; samt 3: Mellersta Österbotten, den söder härom belägna delen af 'nämnda län, i norr till och med socknarne Limingo, Törnävä, Temmes, Frantsila och Kes- tilä samt den vester och sydvest om Uleåträsk belägna delen af Säresniemi. Helsingfors, November 1869. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1879.) Anteckningar öfver vegetationen i Sahalahti, Kulimalaliti och Luopiois kapeller af Södra Tavastland. Af C. LEOPOLD. (Anmäldt den 6 April 1878.) Då jag sommaren 1876, med understöd af Societas pro Fauna et Flora fennica, omkring sex veckor vistades i Sahalahti, Kuhmalahti och Luopiois kapeller, var det min- dre för att insamla växter än för att öka mina redan före- gående sommar påbegynta anteckningar öfver de olika stånd- orternas vegetation och utbredning samt den allmänna natur- beskaffenheten å trakterna i fråga och sålunda i någon mån bidraga till utredande af växttopografin i denna del af det tavastländska växtgebitet. Med stöd af dessa och öfriga an- teckningar har jag äfven försökt, så fullständigt som möj- ligt, uppgöra en förteckning öfver ortens fanerogamer och ormbunkar jemte deras utbredningsförhållanden, hvartill ock bifogats uppgifter, godhetsfullt meddelade af Fil. Kand. H S. Zidbäck, öfver några sällsyntare arter i Pälkäne närgrän- sande socken. Hvad åter mossor och lafvar vidkommer, hafva hvarken tid eller förmåga medgifvit en fullständigare redo- görelse, hvarför jag inskränkt mig till att upptaga endast nå- gra sällsyntare eller eljest anmärkningsvärdare arter. 82 Ifrågavarande område är endast i öster, mot Padasjoki och Kuhmois socknar, naturligt begränsadt genom en skog- bevuxen ås, hvilken utgör en, vester om Lummene och Vesijako sjöar framstrykande gren af den egentliga Hä- meenselkä bergssträckningen. För öfrigt utgöras gränserna i norr af Längelmävesi, i öster af Pälkänevesi, här kallad Jouteselkä, i söder tillstöta Hauho och de angränsande skogs- trakterna af Lammi socknar. Af sjöarne är den omkring 250 fot öfver hafsytan be- lägna Kukkia, som genom sina med yppig vegetation be- klädda otaliga holmar och uddar erbjuder den angenämaste anblick, helt och hållet inom området och af ganska betyd- lig vidd (omkring 15 verst lång och 10 verst bred), hvare- mot djupleken ingenstädes öfverstiger tio famnar. I söder mottager denna genom Kuohijoki å ifrån Kuohijärvi delvis äfven inom området belägna sjö ett tillflöde och utgjuter sig sedermera uti Kumo vattendragen. För öfrigt intaga de re- dan omnämnda Längelmävesi och Jouteselkä samt Wehka- järvi, i n. ö. delen af området, främsta rummet. Af dessa sjöar afgifva de tvenne förstnämnda sitt vatten äfvenledes till Kumovattendragen, den sistnämnda deremot, som är be- lägen mer än 300 fot öfver hafsytan, utmynnar genom Vesi- jako i Päijäne. Mindre sjöar och träsk förekomma dessutom, de sednare i synnerhet talrikt vid rån mellan Luopiois och Sahalahti, der de för det mesta hafva dybotten och äro om- gifna af tallmyrar eller flockmossar, sällan af gungflyn. Af höjderna märkes den ofvannämnda 200 — 400 fot öfver hafvet belägna åsen, som, i riktning från norr till sö- der, löper öster om Kukkia sjö och i Kuhmois förenar sig med egentliga Hämeenselkä samt består till största delen af rullstens sandjord, endast undantagsvis lemnande sjelfva berg- grunden obetäckt. En liknande, ehuru lägre och mera obe- 83 täckt höjdsträckning kan man följa äfven på vestra sidan om Kukkia ända från Puutikkala till Pohja. Förutom dessa framstryker i södra delen af Sahalahti en sammanhängande sträckning af 300—500 fots höjd. i början i V — O riktning och senare böjande sig något mot SO. Enstaka berg och höjder rinnas här och der och dessa uppnå stundom ganska betydande höjder såsom vid Aito och Hirvijärvi (här om- kring 500 fot). Af bergarter är gneis-graniten och gneisen förherskande och bildande grunden för de omnämnda höj- derna samt tillika strykande i desammas hufvudriktningar. I nordöstra delen af området strax norr om "Wehkajärvi an- tager gneisen en mycket finkornig textur och öfvergår i ler- skiffer af ONO strykning. Egentlig eller stockgrauit upp- träder äfven, mest såsom enstaka berg, ganska allmänt, isyn- nerhet i norra delen. I mindre skala förekomma ock i fast klyft pegmatit eller gånggranit, syenit, syenitgranit, qvarzit samt sällan amphibolit och gabbro. Kalksten finnes i nord- östra delen af Luopiois vid Kuohijoki med strykning i ONO. Den är mycket förorenad af qvartz, fältspat och hornblende, men förmår dock gifva vegetationen en betydligt friskare och yppigare prägel. Beträffande jordmånen gäller i allmänhet som regel att den omkring de större sjöarne utgöres af lera, längre från desamma åter af rullstens sandjord. Sålunda utgöres norra delen af Luopiois, äfvensom södra delarne af Sahalahti och Kuhmalahti af tallbevuxen rullstens sandmo, här oc-h der, synnerligast i södra delen af Sahalahti, omvexlande med för- sumpade marker, mest tallmyrar, men äfven flackmossar, grankärr och sällan gungflyn. För öfrigt förekomma utom försumpade ängar äfven annorstädes tallmyrar såsom vid Veh- kajärvi och här af ganska vidsträckt utbredning. Krosstens- sandjord förefinnes här och der, oftast på öfvergångarne 84 emellan lera och rullstensförande sandjord samt i dälder och på sluttningar. Skogarne, som ställvis äro ganska goda, bildas hufvud- sakligast af tall, hvilken flerestädes uppträder såsom fura och antager ansenliga dimensioner såsom vid Ämmättä och Vehka- järvi. Äfven granen är mycket allmän och stundom, på in- skränktare lokaler, ensam skogbildande. I tätare bebodda trak- ter, hufvudsakligast på lerjord närmare sjöarne, framstår löf- skogen som mera betydande och utgöres af björk, al och asp. Isynnerhet i Luopiois erhåller löfskogen en större utbredning genom det af allmogen sedan äldre tider i ganska stor skala bedrifna svedjandet. Rönn och hägg förekomma bägge unge- fär lika allmänt och i spridda exemplar, äfvensom Salices ymnigt på ängar och vid stränder, å hvilka senare äfven klibbalen är allmän. Linden är likaledes allmän och stun- dom smått skogbildande. Lönnen är ej sällsynt men upp- träder nästan alltid i enstaka exemplar. Hassel saknas för- modligen alldeles *), äpleträd torde deremot såsom några min- dre telningar förekomma a Wekunansaari holme i Kukkia **); i Pälkäne grannsocken finnas enligt uppgift exemplar af ända till 10 tums diameter vid brösthöjd, hvilka äfven lemna små mycket bäska frukter. Då öfver arealen nyare och tillförlitligare uppgifter ej finnas att tillgå, äro de tagna frän den af A. W. Linde- ström år 1861 upprättade »Hämeen läänin kartta«, hvarur framgår att hela områdets areal utgör omkring 145,000 tunn- land, deraf närmare en fjerdedel upptages af vatten. '•'•') På Saaris egendom fanns en planterad äldre hasselbuske, som påstods hafva blifvit tagen från en närbelägen skog; i vestra delen af Pälkäne finnes hasseln, men mest i spridda exx. ) Enligt tillförlitliga uppgifter af allmogen, ehuru stället, oak- tadt trägna eftersukningar, ej af mig påträffats. 85 Yid beskrifuingeu öfver de särskilta arternas förekomst och ymnighetsgrad på de olika ståndorterna har jag följt den af docenten J. P. Norrlin i »Bidrag till Sydöstra Ta- vastlands Flora« framställda indelningen af de sednare och tillika ansett det öfverflödigt att närmare orda om dessas fy- siska olikhet och uppkomstsätt, då ifrågavarande område nära ansluter sig till det af honom beskrifna, — och börjar jag så- lunda med betraktande af Skogarne och främst bland dem tallskogen, hvilken såsom nämndt upp- tager den betydligaste arealen af de skogbevuxna markerna. Vid densamma är att observera dess täthet samt dess upp- blandning med annan skog. Uti tät, oblandad tallskog upp- träda följande arter: Majanthemum, Goodyera, Juniperus, Pyr o la ro tu n di/o Ha , P. clilorantha, P. secunda, P. umbellata, P. uniftora, Arctostaphylos off., Vacciniutn, Anemone hepatica, Melampyrum pratense, Linnaea, Hieracium vulgatum. Mosstäcket utgöres hufvudsakligast af Hypnum Schre beri. Då tallskogen, oaktadt ännu öfvervägande, blir upj blandad med gran eller löfskog, påträffar man dessutom : >- Lycopodium eomplanatum, Eqvisetum hiemale, Pteris, Polystichum filix-mas, Aira flexuosa, Festuca ovina, Calamagrostis silvatica, Carex leporina, C. ericetorum, Luzula pilosa, Convallaria polygonatum, Pyrola media, Myrtillus nigra, Calluna, Fragaria vesca, Ribes rubrum, Arenaria trinervia, Cerastium alpinum, Viola silvatica, Oxalis acetosella, Qeranium silvaticum, Pimpinella saxifraga, Trientalis, Veronica officinalis, 86 ( V. chamaedrys), (Prunella), Campanula rotundif. (ste- ril), Lonicera, Mieracium murorum vaticam, H. pilosella, Erigeron acris, Antennaria. sil- Granskogen, som jeniförelsevis sällan och endast på mindre arealer uppträder fullkomligt oblandad, har då föl- jande arter: Lycopodium annotinum. Pol f/podium phegopteris, Carex digitata, C. globularis, Juniperus, Pyrola media, P. rotundif olia , Myrtillus nigra, Oxalis acetosella, Melampyrum silvaticum, Hieracitim caesium. Större delen af mosstäcket bildas af Hypnum proli- ferum, H. triqvetram och H. Schreberi, hvaraf de tvenne förstnämnda äro utmärkande för ren och oblandad granskog. Tillfälliga och till sin ymnighet beroende af granskogens större eller mindre uppblandning med tall- eller löfskog äro följande : Lycopodium selago, L. clavatum, Pol g podium dryopteris, Polystichum Jilix-mas, P. spinulosum, Eqvisetum silvaticum, Melica nutans, Aira flexuosa, Poa pratensis, Anthoxanthum, Ltizula pilosa, L. multiflora, Majanthemum, IS ' Corallorrhiza, Goodyera, Pyrola uniflora, P. sccunda, l\ minor. P. chlorantlia, Vaccinium, Fragaria vesca, Bubus idaeus, B. saxatilis, Vicia sepium, Circaea alpina, Sagina procumbens, Areuaria trinervia, Cerastium alpinum, Viola silvatica, Geranium silvaticum, . Anemone hepatica, A. nemorosa, Banunculus acris, B. polyanthemos, Melampyrum pratense, Veronica chamaedrys, 8^ V. officinalis, Campanula patula, Linnaea, Galitim boreale, Hieracium murorum * silvaticum, Solida g o *). Hvad de egentliga löfskogarne beträffa, är det ganska svårt att uppdraga en bestämd distinktion emellan dessa och lundarne, hvardera intaga omvexlande företrädesvis de bör- diga lerjordsgebiten närmast de större sjöarne. De egentliga löfskogarnes (i bemärkelse af nästan uteslutande björkbe- vuxna, ganska torra marker) vegetation bildar en öfvergång från barrskogarnes till lundernas och är en sammansättning af arter från båda ståndorterna. Mer eller mindre talrikt förekomma följande: Eq o isetum silvaticum, Polypodium phegopteris, P. dryopteris, Polystichum spinulosum, P. Jilix-mas, Anthoxanthum, Hierochloe borealis, Ayrostis canlna, A. vulgaris, Calamagrostis siloatica, Melica nutans, Air a Jiexuosa, Po a prat ens is, P. nemoralis, Carex digitata, C. leporina, C. ericetorum, Luzula pilosa, (Paris), Majanthemum, Cou vallaria majalis, C. polygonatum, Goodyera, Platanthera bifolia, Orchis maculata, Salix nigricans, S. depressa, (Urtica dioica), Rumex acetosa, Polygonum viviparum, Pyrola minor, P. secunda, P. unijlora, P. rotundifolia, Myr fillus nigra, Vaccinium, Trifoliam medium, Vicia sepium, Orobus vernus, Lathyrus pratensis, Alchemilla vulgaris, Potentilla tormentilla, Fragaria vesca, Rubus saxatilis, Rosa cinnamomea, Rhamnus frangula, ") Såväl dessa sist uppräknade som äfven de uti uppblandad tall- skog växande arterna kunde måhända med några smärre förändringar lämpligast upptagas under rubriken: blandskog. 88 Ribes nigrum, R. rubrum, R. alpinum, Cerastium vulgatum, Stellaria graminea, Viola umbrosa, V. silvatica, Hypericum per/oratum , Oxalis acetosella, Geranium silvaticum, Anemone hepatica, A. nemorosa, Ranunculus acris, Aegopodium, Cerefolium, Pimpinella, Trieiitalis. Melampyrum pralense, Angående mossvegetationen å denna ståndort, utgöres den merendels af Hypna, Dicranum och Mnium. Luiiclarne åter, hvilka bildas såväl af barr- som löf- skog, oftast med inblandning af ädlare trädslag, och hafva lergrunden täckt med en bördig humusjord, ega följande ar- ter som icke förekomma å andra ståndorter: I M. silvaticum, Veronica chamaedrys, V. officinalis, Prunella, Campanula glomerata, C. cervicaria, C. palula, C. persicifolia, C. rotundifolia, Lonicera xylosteum, Leontodon hastilis ft gla- bratus, Hieracium caesium, H. vulgatum, H. auricula var. majus, H. pilosella, Solida go, Gnaphalium silvaticum. Milium, Brachypodium, Triticum caninum, Paris *), Polemonium coeruleum, Pulmonaria officinalis, Stachys silvatica, Dessutom anträffas: Majanthemum, Convallaria majalis, C. polygonatum, Gymnadenia conopsea*), Luzula pilosa, Impatiens *), Aciaea, Viola mirabilis, Stellaria. nemorum, Daphne, Humulus. Carex digitala, C. pallescens *), C. tenella*) (r.), C. loliacea *) Hierochloe borealis, *) betecknar att arten förekommer företrädesvis å våtare mark. (r.) utmärker att arten här är sällsynt. 89 Digraphis, Aira caespitosa *), Calamagrostis silvatica, C. phragmitoides (r.), Melica nutans, Poa pra tens is, Anthoxanthnm, (Chrysanthemum), Inula salicina (i\), Solidago, Achillea mille/olium, Gnaphalium silvaticum, Cirsium heter opkyllum *), Carduus crispus (r.), Hierac. murorum fi silvaticum, H. umbellatum, Hypochaeris, (Taraxacum ofjicinale), Valeriana officinalis, Viburnum, Galiiim boreale, G. uliginosum, Lonicera, Campanula glomerata, C. patula, C. rotundifolia, C. persicifolia. Solanum dulcamara *) Scrophidaria, Veron/ca chamaedrys, V. officinalis, Melampyrum pratense, M. silvaticum, Trientalis, Lysimachia vulgaris *), Cerefolium, Angelica silvestris*), Pimpinella, Aegopodium, Ranuuculus acris, R. polyanthemos, R. cassubicus (r.), Anemone hepatica, A. nemorosa, Aqvilegia (r.), Trollius europaeus *), Geranium silvaticum, Oxalis acetosella, Hypericum qvadra ngulum, Viola umbrosa *), V. epipsila *), V. silvatica, V. canina, Yiscaria vulgaris, Dianthus deltoides, Stellaria graminea, S. Friesiana (r.), Arenaria trinervia, Ribes nigrum, R. rubrum, R. alpinum, Rhamnus frangula, Ckrysosplenium *), Chamaenerion, Epilobium montanum , Circaea alpina *), Rosa^ cinnamomea, Alchemilla, Rubus idaeus, R. saxatilis, Frågar ia vesca, Potentilla tormentilla, Geum rivale *), Lathyrus pratensis, Orobus vernus, Vicia silvatica (r.), V. sepium, V. cracca, Trifolium medium, Myr t il lus ni gra, Vaccinium, Fyrola rotundifolia. P. minor, Polygonum viviparum, Rumex acetosa, (Urtica dioica), Fqvisetum silvaticum, Polystichum flix-mas, P. spinulosum *), Struthiopteris, *t ÅR Y v- 90 Polypodium dryopteris, Cystopteris fragilis (r.), P. phegopteris *■), Asplenium filix-femina, P. vulgäre, Pteris. Mossorna utgöras mest af Hypna jemte Mnia och Ca- tharinea, dessutom förekomma på steuarue Tortula och Di- cranum arter samt sällan (vid Kuohijoki) Trichostomum ru- bellum och Distiehium capillaceum. Lafvarna framstå här, liksom pä alla skogbevuxna lokaler, ej så mycket som på de öppna; de uppträda oftast blott på trädstammarne och på stenar, ganska fåtaligt på sjelfva marken. Öppna marker: Moarne eller ljunghedarne, hvilka isynnerhet i n. ö. delen af området intaga större terräng, äro alltid bevuxna af ljung med inblandning af lingon och stundom mjölonris, säl- lan af blåbär och lågväxt en. För öfrigt täckes marken af Cladonier (Cl. rangiferina^ Cl. sglvatica, Cl. cornuta, m. fl.), Stereocaulon, Cetraria, jemte Polytricha (P. juniperinum och P. piliferum) samt Hypna (H. abietinum och H. Schreberi). På en ljunghed vid Wehkajärvi antecknades dessutom föl- jande arter: Festuca ovina, Antennaria (y.), Aira flexuosa, Erigerou acris, Agrostis vulgaris, Hieracium pilosella (y.), Calawagrostis silvatica, H. auricula, Anthoxanthum, H. vulgatum, (Melica), H. umbellatum, Poa pratensis, Leontodon autumnalis, Carex ericetorum (y.), Taraxacum officinale, Luzula multijiora, Hypochaeris, Convallaria rnajalis, Galium boreale, C. polygonatum, Linnaea, Majatithemam, Veronica chamaedrys, Achillea millefolium, V. officinalis, (y.) = ymnig. 91 Campanula patula, C. persicifolia, Prunella (y.), Euphrasia (y.), Trientalis, Fragaria vesca, Rubus saxatilis, R. idaeus, Potentilla tormentilla, P. argentea (y.), Pyrola secunda, P. umbellata, Pimpinella, Viola ca ni na, Hypericum qvadrangulum^ Anemone hepatica, Stellaria graminea, Cerastium vulgatum (y.), Dianthus deltoides, Lat hg rus pratens is, Vicia sepium (i\), V. cracca (y.), Trifolium pratense, T. medium (r.), T. repens, Rumex acetosella (y.), Pteris (y.), Lycopodium complanatum. V. silvatica (i\), De torra fältbackarne äro ganska fåtaliga och ega nä- stan alla desamma arter som niomarkerna, hvarjemte här föl- jande tillkomma: Festuca rubra, Carex leporina, Chrysanthemum, Anthemis tinctoria, Centaurea scabiosa, Carlina (r.), Filago (r.), Hieracium praealtum, H. glomeratum, Galium verum, Campamda rotundifolia, C. glomerata, ■ Calamintha (y.), Silene nutans (r.), Viscaria vulgaris, Scleranthus annuus (y.), Arenaria serpyllifolia, Ranunculus acris, T ur rit is, Arabis thaliana, Viola arenaria, Alchemilla, Potentilla alpestris, Trifolium arvense (r.), Eqvisetum pratense, Botrychium lunaria. Myosotis strida (y.), Thymus serpyllum (r.), Ristäcket saknas dock här oftast helt och hållet; moss- och lafvegetationen inskränker sig mest till Polytricha, ym- nig Hypnum abietinum och Peltigera rufescens. Än obetydligare roll intaga risväxterna och cryptoga- merna på de friska fältbackarne *), hvilka isynnerhet i södra delen af området äro talrika. Förutom ganska talrikt före- *) Under dessa äro äfven åkerrenarne m. ni. hänförda. 92 kommande Agrostis vulgaris och Poa pratensis samt spar- sammare Calamagrostis silvatica, Dactylis, Phleum, Alope- curus pratensis och Triticum repens, anträffas allmänt och ymnigt eller ganska ymnigt: Convallaria majalis, Chrysan th em um, Ach illea m illefo lium , G n ap h a Ii un i s ilva t icu m , Antennaria dioica, Erigeron acris, Solidago, Centaurea phrygia, Heiracium pilosella, II. auricula, H. praealtum, H. caesium, H. umbellatum, Taraxacum officinale, Leoutodou autumnalis, L. hastilis, Hypochaeris, Trichera, Valeriana officinalis, Galium boreale, Campanula glomerata, C. patula, C. rotundifolia, Veronica ofjicinalis, V. chamaedrys, Euphrasia, Iihinanthus major, R. minor, Cerefolium, Pimpinella, Carum, Thalictrum Jiavum^ Anemone nemorosa, Tu rr it is, Hypericum qvadrangulum, Viola canina, Sileri e infläta, Viscaria vulgaris, Dianthus deltoides, Stellaria graminea, Chamaenerion, Epilobium tnontanum, Alchemilla vulgaris, liubus saxatilis, Frågar ia vesca, Potentilla argentea, P. tormentilla, Spiraea ulmaria, Lathyrus pratensis, Vicia cracca, Trifolium pratense, T. repens (lerjord), Scleranthus annuus, liumex acetosa, Eqvisetum arvense, E. silvaticum^ P olyst ichum filix-mas% Pteris. Mindre allmänt eller sällsynt samt i färre exx. före- komma : Convallaria polygonatum, Listera ovata, Gymnadenia conopsea, Anthemis tinctoria, Tanacetum, Artemisia vulgaris, Centaurea jacea, Cirsium heter ophyllum , Hieracium cymosum var. pubescens, Leontodon hastilis ft gla- bratus, 93 Galium mollugo, Campanula persicifolia, Prunella vulgaris, Gentiana campestris, Verbascum thapsus, V. ni g rum, Linaria vulgaris, Aegopodium, Cerefolium, Ranunculus polyanthemos, R. cassubicus, Aqvilegia, Geranium silvaticum, Melandrium pratense, Potentilla norvegica, P. alp est ris, P. anseri na, Vicia sepium, Trifolium medium, Pyrola minor, Polygonum vi vipa rum, Rum ex acetosella, Eqvisetum pratense, Asplenium filix-femina, Polystichum c ristatum, Lycopodium selago. Den mest framstående ståndort inom området är otvif- velaktigt äugarne, hvilka upptaga en areal af minst 10,500 tunnland, och bland dessa de s. k. hårdvalls-ängarne. Moss- täcket utgöres på dessa sistnämnde af några spridda strån af Hypnum salebrosum och H. abietinum. En kombination af anteckningar öfver gräsens och örternas förekomst och ut- bredning på fem skilda hårdvallsängar gifver vid handen föl- jande : Mycket allmänna och ymniga äro : Aira caespitosa, Festuca pratensis, Centaurea jacea, Leontodon liastilis a hispidus, L. autumnalis, Galium boreale, Hypercium qvadrangulum, Alchemilla vulgaris, Euphrasia, Trifolium pratense, Stellaria graminea, Ranunculus acris, Potentilla tormentilla , Rumex acetosa. Ganska allm. och g. ymniga äro: Calamagrostis epigejos, Hieracium auricula, Anthoxanthum, Festuca rubra, Närd us, Agrostis vulgaris, Carex leporina, C. pallescens, Luzula multijiora, Antennaria dioica. Taraxacum officinale, H. umbellatum, Rhinauthus minor, Dianthus deltoides, Trifolium medium, Vicia cracca, Pimpinella, Lathyrus pratensis, Mela mpyrum pratense. 94 Fläckvis förekomma dessutom ganska ymnigt lingon, blåbär, Rubus saxatilis, Spiraea ulmaria och Convallaria majalis. Såsom ganska allmänna, men i spridda exx., anträffas: Calamagrostis silvatica, Festuca ovina, Air a fiexuosa. Phleum pratense, Melica, Poa pratensis, Carex panicea, C. caespitosa, Chrysanthemum, Hieracium pilosella, H. glomeratum, H. praealtum, H. Sa elan i, Solidago, Erigeron acris, Achillea millefolium, Potentilla argentea, Geranium silvaticum, Campanula rotundifolia, Sparsamt förekomma Brachypodium , Cirsium palustre, C. hrterophyllum, Campanula glomerata,. C. persicifolia, Succisa, C. patula. Viscaria vulgaris, Cerastium vulgatum, Aeg opodium, Cerefolium, Viola canina, V. silvatica, Bibes rubrum, Trifolium spadiceum, T. repens, Fragaria vesca, Geum rivale, Prunella, Veronica chamaedrys, Polygonnm viviparum, Eqvisetum silvaticum. Eqv. prat ense, Lycopodium selago. Convallaria polygonatum, Veronica officinalis, Ranunculus polyanthemos. B. auricomus, B. var. fallax, Rhinanthus major. På de fuktiga ängarne blifva några af hårdvalls-ängar- nas spridda och sparsammare arter allmänna, såsom Poa pra - tensis, Carex caespitosa, Trifolium spadiceum, Geum rivale, Polygonum. viviparum, Cirsium palustre, C. heteropJ/yllum, Succisa, Ranunculus auricomus och Eqvisetum pratense, hvarjemte föregående ståndorts allmänna: Aira caespitosa, Potentilla tormentilla, Spiraea ulmaria, Stellaria graminca, 95 Nardus och Lusida multiflora äfven här allmänt påträffas. Bland öfriga arter ma såsom allmänna omnämnas : Agrostis canina, Calamagrostis stricta, Festuca ovina, Carex Oederi, C. vulgaris, C. canescens, C. stellulata, C. panicea, C. palleseens, Eriophorum angustifolium, Scirpus silvaticus, Juncus filiformis, Orchis maculata, Crepis paludosa, Hieraciam suecicum, Galium uliginosum, G. palustre, Campanula patula, Scutellaria galericulata , Sparsammare anträffas : Calamagrostis lanceolata, Carex dioica, C. jiava, Hieracium Saelaui, H. fennicum, Tillfälligtvis uppträda mer eller mindre allmänt: Pedicularis palustris, Rh inan t hus m inor, Ranunculus acris, B. flammula, Ca 1 1 ha, Trollius, Anemone nemorosa, Veronica scutellata, Lychnis, Potentilla tormentilla, Comarum, Epilobium palustre, Viola palustris, V. epipsila, Cardamine pratensis, G. amara, Chrysosplen ium , Stellaria palustris. Anemone ranunculoides (r.), Rubus arcticus (r.), Montia fontana, Rum ex acetosa. Anthoxanthum, Agrostis vulgaris, Festuca pratensis, F. rubra, Juncus articulatus, Achillea m illefolium , Leontodon autumnalis, Ranunculus repens, Trifolium pratense, Lathyrus pratensis, Vicia er a c ca, Prunella, Melampyrum pratense, Veronica chamaedrys, V. officinalis, Cerastium alpinum, Alchemilla vulgaris, Vaccinium, Myrlillus nigra, Geranium siloaticum, Eqvisetum silvaticum, E. fluviatile, K. » var. limosum. Mosstäcket utgöres af Hypna. jemte riklig Aulacomnium, 96 Polytrichum commune, P. gracile, Sphagnum acuti/olium och S. subsecundum. Det tredje slaget af ängar, hvars vegetation särskildt observerats, är mossängarne. Dessa intaga jemförelsevis gan- ska inskränkta arealer. . A en ganska torr, liufvndsakligen af Hi/pua, Polytricha och fläckvis Sphagna täckt, mossäng i Kuhmalahti påträffades såsom ymniga : Agrostis canina, Ranunculus auricomus, Carex canescens, Viola palustris, C. caespitosa, Stellaria graminea, Eriophorum alpinum, Trifolium spadiceum. Galiiim palustre, För öfrigt antecknades följande: Nardus, Peucedanum, Alopecurus geniculatus^ Ranunculus acris, Aira caespitosa, Anemone nemorosa, Carex elongata, Cardamine pratensis, C. vulgaris, Viola epipsila, C. irrigua, Parnassia, C. pallescens, Lychnis, Chrysanthemum, Cerastium vulgatum, Achillea millefolium, Epilobium palustre, Antennaria dioica, Alcliemilla vulgaris, Gnaphalium silvaticum, Comarum, Cirsium palustre, Potentilla tormentilla, Galium palustre, Geum rivale, Oampauula patula, Spiraea ulmaria, Pruuella, Oxycoccus palustris, Verouica scutellata, Myrtillus uliginosa, V. scutellata var. villosa, Polugonum viviparum, Euplirasia, Eqvisetum palustre. Rhiua uthus minor, Akrarne, hvilka intaga endast hälften så stor areal som ängarne, bestå nästan öfverallt af lerjord och erbjuda till följd häraf sinsemellan en ganska likformig vegetation. All- männa äro : Agrostis spica-venti, Bromus secalinus, Poa nemoralis, Gagea minima, 97 Matricaria chamomilla, M. inodora, A nthemis arvensis, Gnaphalium uliginosum, Centaurea cyanus, Cirsium arvense, Sone// us asper, Lapsana, Crepis tectorum, Myosotis arvensis, Lithospermum, Galeopsis tetrahit, G. versicolor, Lamium purpureum, Veronica arvensis, V. ver na, Odontites rubra, Myosurus, Ranunculus repens, Fumaria, Eaphanus, Brassica, Erysimum cheiranthoides, Capsella, Thlaspi, Viola tricolor var. arvensis, Stellaria media, Spergula arvensis, Potentilla argentea, Vicia angustijolia, V. cracca, Ervum hirsutum, Scleranthus annuus, Polygonum lapathifolium, P. ky dr opiper, P. aviculare, P. convolvulus, Urtica urens, Chenopodium album, Kqvisetum arvense. Mindre allmänna eller sällsynta äro : Poa trivialis, Veronica agrestis, Lolium linicola, Tussilago, Sonclius oleraceus, S. arvensis, Galium aparine var. infestum, Lycopsis (sandj.), Myosotis stricta (d:o), Stachys agrestis, Galeopsis ladanum, Sinapis arvensis (r.), Arabis thaliana, Camelina silvestris, Potentilla norvegica, Vicia sativa, Ervum tetraspermum, Atriplex patula, Chenopodium polyspermum. Då åkern en längre tid fått stå uti trade, infinna sig småningom följande, af hvilka några dock tillfälligtvis äfven förekomma i brukad åker : Aira flexuosa (sandj.), Chrysanthemum, Anthemis tinctoria, Achillea millefolium, Gnaphalium silvaticum, Galium uliginosum, Prunella, Veronica serpyllifolia, Plantag o major, Arabis suecica, Stellaria gr aminen, Cerastium vulgatum, Sagina procumbens, Lepigonum rubrum, Epilobium montanum, Trifolium repens. 98 Kring boningshusen uppträda karakteristiskt: Poa an- nua, Bidens tripartita, Matricaria discoidea, Tanacetum (r.), Artemisia absinthium, Senecio vulgaris, Cardnus crispus, Lappa minor, L. tomentosa (r.), Taraxacum officinale, Cu- scuta europaea, Hyoscyamus, Planta g o major, Sisymbrium sophia, S. officinale, Capsella, Stellaria media, Polygonum hydropiper, P. aviculare, Bumex domesticus och Urtica urens. Dessutom förekomma mer eller mindre allmänt föl- jande : Agrostis vulgaris, Poa pratensis, (Festuca elatior), (F. ovina), Gagea minima, Bidens cernua, Chrysanthemicm, Matricaria chamomilla, (M. inodora), Achillea millefolium, Artemisia vulgaris, Gnaphalium uliginosum, G. silvaticum, Erigeron acris, Sonchits asper, Crepis tectorum, Galium uliginosum, G. mollugo, (Campanula glomerata), (C. patula), (C. rotundifolia), Myosotis arvensis, Mentha arvensis, (Prunella), Galeopsis tetrahit, G. versicolor, Lamium purpuream, Veronica chamaedrys, V. ofjicinalis, Euphrasia, Cerefolium, Aegopodium, Carum, Heracleum, Pimpinella, Banunculus repens, (B. acris), B. sceleratus, Myosurus, Barbarea strida (r.), Erysimum cheiranthoides, (Viola canina), (Dianthus deltoides), Silene infläta, Stellaria graminea, (Cerastium vulgatum), Sagina procumbens, Lepigonum rubrum, Alchemilla vulgaris, Potentilla anserina, P. norvegica, P. tormentilla, P. ar gentea, Trifolium repens, Scleranthus annuus, (Polygonum viviparum), P. lapathifolium, Urtica dioica, Atriplex patula, Chenopodium album. Bergs vegetation en utgöres af ymnigt förekommande : 99 Antennaria dioica, Anthemis tinctoria, Calamagrostis silvatica, Viola tricolor, V. arenaria, Arabis suecica, Samt sparsammare : Hierochloe borealis, Calamagrostis epigejos, Hieracium tridentatum (i\), H. vulgatum, H. cae siarn , S il ene rupestris, Geranium robertianum, Och tillfälligt uppträdande Poa pratensis, P. nemoralis, Festuca ovina, Agrostis vulgaris, Taraxacum officinale, Hieracium murorum fi sil- vaticum, Solidago, Erigeron acris, Achillea millefolium, Crepis teet or um, Mossor (Hypua, Racomitria, Grimmiae, Bartramiae etc.) ocli stenlafvar förekomma oftast rikligt. Försumpningarne omfatta enligt Lindeströms uppgifter omkring 12,000 tunn- land, hvilket tal dock torde tarfva en betydlig afprutning, enär sådana marker, utom vid Vehkajärvi, ingenstädes på- träffats. Af försumpningarne äro, som ofvan sagdt, tallmy- rarne de öfvervägande, mindre betydelse hafva de öppna my- rarne, grankärren, flackmossarne och gungflyen, hvilka sist- nämnda äfven hänförts till de försumpade markerna. llnmex acetosella, Sedum acre, Convallaria majalis, C- polygonatum, Polypodium vulgäre, Woodsia ilvensis. Galeopsis ladanvm, Viscaria vulgaris, Sedum annuum, Arabis thaliana, Asplenlum trichomanes (r.), Cystopteris.. Galiuni boreale, Myosotis stricta, Stellaria graminea. Veronica officinalis, Trientalis, Pimpinella, Sagina procumbens, Potentilla argentea, Vida sepium, Bubus idaeus. 100 o A en tallinyr vid Vehkajärvi antecknades på och mel- lan tufvorna såsom ymniga : Carex canescens, Ledum palustre, C. vulgaris, Myrtillus uliginosa, Eriophorum vaginatum, Andromeda polijolia. Rubus chamaemorus, Samt sparsammare : Carex elongata, Brosera rotundifolia, Orchis maculata var. angu- Salix phylicifolia, stifolia, Eqvisetum silvaticum. Uteslutande på tufvorna, hvilka bildades af Sphagnum papillosum, S. oymbifolium, S. strictum: S. acutifolium, Polytrichum commune och P. juniperinum, förekommo : Trientalis, Calluua, Myrtillus uliginosa, Empetrum, Vaccinium, Lycopodinm selago, Oxycoccus palustris, Aira flcxuosa, O. microcarpus, Betitla nana. Vid de våtare kärrkanterna, täckte lmfvudsakligast af Sph. rigidum och S. subsecundum, anträffades : Carex chordorrhiza, Eriophorum angustifolium, Calla palustris, Juncus filiformis. Af lafvar voro Cladonia syloatica, Cl. rangiferina och på murkna stockar Cl. digitala ymiriga. Grankiirreii ega, förutom den karakteriserande Sphag- num strictum, S. acutifolium, S. Wulfii (r.) samt storväxt Polytrichum, 'allmänt följande arter: Agrostis canina, Caltha, Carex globularis, Comarum, C. vulgaris, Geum rivale, C. stellulata, Rubus chamaemorus, C. canescens, Pyrola minor, Luzula pilosa, Myrtillus uliginosa, Orchis maculata, Eqvisetum silvaticum, Majanthemum, E. palustre, Calla, Polypodium phegopteris, Trientalis, P. dryopteris. Liunaea, 101 Sparsamt påträffas: Corallorrhiza, Pyrola uniflora, Pyrola roiundifolia, Polystichum spinulosum. Vid Hirvijärvi å en flackmosse, öfvergående såväl i myr som, nedåt ett litet träsk, i gungfly, förekommo ym- nigt företrädesvis i den egentliga flackmossen : Carex irrigua, Rubus chamaemorUs, C. canescens, Calluna, Eriopkorum vaginatum, Andromeda polifolia, E. alpinum, Myrtillus uliginosa, Drosera roiundifolia, Vaccinium, Oxycoccus palustris, Empetrum, O. microcarpus, Betula nana. Le dum palustre, Och mindre talrikt: Carex caespitosa, Scheuchzeria, C. limosa, Comarum, C. stellulata, Myrtillus nigra. På våtare gungfly artade ställen växte derjemte ymnigt Bhynchospora alba, Carex paucifiora, C. chordorrhiza, Erio- pkorum angustifolium, Drosera longifolia samt sparsammare : Carex teretiuscula, Menyanthes, Cicuta, Peucedanum, TJtri- cularia intermedia och Calla. Återstår att redogöra för vegetationen i och invid den af Vatten täckta delen af området, hvilken omfattar den proportionsvis betydliga arealen af 33,000 tunnland. Hvad till en början angår sjöarne, hafva desse nästan uteslutande lerbotten, ställ- vis bevuxen med Hypnum fluitans och Nitella, och utgöres vegetationen här för öfrigt, på djupare vatten (5 — 10 fot), af: Scirpus acicularis, P. praelongus, Sparganium notans, P. obtusifolius, Potamogeton perfoliatus, P. gramineus, 102 Typha angusti/olia, Batrachium heterophyllum, Nuphar luteiim, Nymphaea alba, På ett djup af ända ymnigt : Phragmites communis, Glyceria fluitans, Carex acuta, C. vesicaria, Scirpus lacustris, S. palustris, S. acicularis, ■ Ganska allmänna och Sparganium natans, Typha angusti/olia, Sagittaria, Lobelia, Ba trach him h eterophyllum, Nymphaea alba, N. biradiata, Samt sparsammare: Carex ampullacea, Potamogeton obtusifolius, P. grammens, Alisma, Ceratophyllum (r.), (Lemna), Naumburgia, (Lythrum), N. biradiata, Myriophyllum a Itemiflorum , (Subularia). till 5 fot anträffas allmänt och Sparganium simplex, Potamogeton perfoliatus, Ranunculus flammula var. reptans, Myriophyllum alterniflorum, Eqvisetum fluviatile, Isoetes lacustris. fläckvis ymniga äro : Nuphar luteum, Limosella, Elafine hy dr opiper, Polygonum amphibium, Eqvisetum limosum, Isoetes echinospora. Utricularia vulgaris, U. intermedia, Bulliar da (r.), Subularia, Elatine triandra, Callitriche verna, C. polymorpha. På sjelfva stranden förekomma allmänt eller ganska all- mänt: Glyceria fluitans, Agrostis stolonifera, A. vulgaris, Calamagrostis strida, Carex acuta, C. vesicaria, Juncus filiformis, J. articulatus, (J. bufonius), J. alpinus, Scirpus palustris, S. acicularis, Alisma, Sagittaria (fläckvis), Triglochin palustre, Bidens tripartita, 103 Galium palustre, Myosotis lingulata, M. palustris, Naumburgia, Lysimachia vulgaris, Scutellaria galer iculata, Mentha arvensis, Limosella, Pedicularis palustris, Veronica scutellata, (Plantago major), Peucedanum, Comarum, Samt sparsammare : Molin ia (r.), Poa serotina, (Phragmites), Aira caespitosa, Alopecurus fulvus, Carex ampullacea, (Eriophorum augusti folium), Juncus swpinus, (Calla), Leontodon autumnalis, (Lobelia), Galium trifidum, Lycopus, (Menyanthes), Cicuta, (Spiraea ulmaria), Eanunculus flammula, E. fl. var. reptans, B. repens, Nasttcrtium palustre, Epilobium palustre, Lythrum, Elatine hydropiper, (Trifolium repens), Polygonum lapathifolium, P. hydropiper, P. aviculare, Myrica gale (fläckvis allm. och ymnig). (Eanunculus acris), E. sceleratus, (Batrachium heter ophyllum), Barbarea stricta, Cardamine pratensis, Subularia, Peplis portula, Stellaria palustris, Elatine triandra, (Ledum), (Calluna), (Vacciniam), (Myrtillus uliginosa), Polygonum amphibium var. terrestre. Träsken erbjuda delvis samma vegetation som sjöarne, ehuru artantalet här är betydligt mindre. Uti ett träsk med dybotten, täckt hufvudsakligast af Sphagna och Hypnum flui- tans, vid Vehkajärvi anträffades Ymnigt i vattnet: Phragmites, Carex ampullacea, Scirpus lacustris, Potamogeton natans, Sparganium natans, Naumburgia, Nymphaea alba, Nuphar luteum, Eqvisetum fluviatile. 104 Spridda voro: Carex filiformis, C. acuta, Potamogeton rufescens, Lemna minor, Och på stranden växte: Carex canescens, C. elongata, Alisma, Peueedanum, Cicuta, I träsk påträffas dessutom Vtricularia minor (r.), Ty- pha latifolia (r.), och på stränderna Solanum dulcamara. En pöl vid Hölja egde följande arter: Menyanthes, Nymphaea biradiata var. minor. Scutellaria galericulata, Co ma rum, (Calluna), Eqvisetum silvaticum. Alopecurus fulvus (y.), Agrostis vulgär is (y.), Scirpus palustris, Sparganium minimum (y.), Potamogeton pusillus, Juncus filiformis, Alisma, Lemna minor (y.), Galium palustre, G. trifidum, Mossvegetationen utgjordes af Hypnum fiuitans, Poly- tricha och Sphagna. I och vid rinnande vatten förekomma: Banunculus flammula (y.), R. fl. var. reptans (y.), JR. repens, B. sceleratus, Comarwm, Epilobium palustre, Polygonum hydropiper, CaUitriche verna, C. polymorplia. Glyceria fluitans, Sparganium simplex, S. fluitans, Potamogeton natans, Iris, Galium palustre, Naumburgia, Vtricularia vulgaris, Hippuris, Cicuta, Banunculus lingva, Nymphaea alba, Nuphar luteum, Chrysosplenium, Cardamine pratensis, C. amara, CaUitriche verna, C. polymorpha. 105 Efter denna korta och, i följd af knapphändigt mate- rial, ofullständiga beskrifningen på ståndorternas vegetation, öfvergår jag nu till sjelfva växtförteckningen. Förkortningar ro. a. = mycket allmän a. = allmän g. a. = ganska allmän t. a. = temligen allmän h. o. d. = här och der t. r. = temligen rar g. r. = ganska rar r. = rar ro. r. = mycket rar. Nardus strida L. g. a. ; på fuktiga och kärrängar. Anihoxanthum odoratum L. m. a., helst på torrare ställen. Hierochloe borealis R.S. h. o. d. Baldingera arundinacea (L.) Dum. h. o. d.; Mattila m. ymnig. Phleum pratense L. a. Alopecurus geniculatus L. h. o. d. A. fulvus Sm. g. a. A. pratensls L. Luopiois k:by, Rulja, Pakkala. Milium effusum L. h. o. d. Agrostis canina L. m. a. och ymnig på fuktiga ängar. A. vulgaris With. m. a. och ymnig. A. stolonifera L. h. o. d.; Luopiois k:by, Haltia, Pento 106 etc; anträffas blott vid sjöstränder, men der oftast ymnigt. A. spica-venti L. h. o. d. Calamagrostis lanceolata Roth. g. a. C. strida Hrtm. g. a. C. phragmitoides Hrtm.; Riihiranta, Kuohijoki. C. epigejos Roth. t. a.; i Luopiois g. a. C. arundinacea (L.) Roth. m. a. Phrägmitis communis Trin. m. a. och ymnig; vid Rulja växande äfven på en leråker nära stranden. Melica nutans L. a. Aira caespitosa L. m. a., isynnerhet på lerjord. A. flexuosa L. m. a., helst på sandjord. Avena pubescens L. m. r., Kuohijoki på en skogsäng nära kalkbrotten. Mollnia coerulea (L.) Mönch. r.; vid Tervaniemi och på hol- mar i Kuohijärvi. Glyceria Jiuitans (L.) R.Br. a. Poa annua L. m. a. P. nemoralis L. a. P. serotina Ehrh.; vid stränder (g. r.). P. trivial is L. a. P. pratens is L. m. a., men aldrig ymnig. Bromus secalinus L. Var sommaren 1875 g. a., 1876 der- emot t. r. Festuca ovina L. m. a. F. rubra L. a. F. elatior L. m. a. på åkerrenar, torrare ängar etc. Brachypodium pinnatum (L.) P.B. h. o. d.; (Aito, Haapa- mäki, Haltia, Luopiois k:by, Padankuosi, Haapa- niemi). Dactylis glomerata L. h. o. d. 107 Lolium linicola Sond. h. o. cl. Triticum repens L. a. T. caninum L.; Kuohijoki (ymnig), Padankuosi, Rautajärvi, Mattila, Haapaniemi. Carex pauciflora Lightf. t. r.; Ämmättä, Hirvijärvi (ymnig). C. dioica L. t. a. C. teretiuscula Good. h. o. d. C. chordorrhiza Ehrh. h. o. d. C. I ep or in a L. a. C. tenella Schk.; Vehkajärvi, i löfskog på något våt mark. C. loliacea L. h. o. d. C. canescens L. m. a. C. stellulata Grood. a. C. elongata L. t. a. C. caespitosa L. g. a. C. vulgär is Fr. m. a. C. acuta L. g. a. C. digitala L. a. C. globularis L. t. a. C. ericetorum Poll. a. C. vaginata Tausch. (h. o. d.). C. panicea L. a. C. Oederi Retz. g. a. C. /lava L. t. a. C. irrigua Sm. t. a. C. limosa L. g. a. C. pallescens L. m. a. C. jiliformis L. t. r. Vid Hirvijärvi m. ymnig och ersät- tande C. acuta, som här nästan saknas. C. ampullacea Good. g. a. C. vesicaria L. (m.) a. 108 Eriophorum alpinum L. På brända kärr. E. vaginatum L. a. E. ang ust ifolium Roth. a. — var. triqvetrum Hrtm. flest, på kärrängar. — var. elatius Koch. Hirvijärvi och Aminättä på sandjord. Scirpus acicularis L. a. och ymnig. S. palustris L. m. a. S. lacustris L. a. och ymnig. S. silvaticus L. t. a. Rhynchospora alba (L.) Vahl. Hirvijärvi på gungfly ymnig. Sparganium minimum L. h. o. d. S. natans L. allni. i de större sjöarne. S. fiuitans Fr. g. a. S. simplex Huds. h. o. d. S. ramosum Huds. Förekommer i Pälkäne vid Luikala samt i Kyllö å (enligt uppgift af Kand. H. S. Zidbäck). Typha angustifolia L.; Luopiois k:by i Haltianselkä m. ym- nig och högväxt; Padankuosi, Puutikkala; Haapa- mäki i Jouteselkä ; i Mertojärvi vid Sahalahti kyrka. T latifolia L. I Mertojärvi ymnig; i Pälkäne vid Kirpu (Zidbäck). Potamogeton pusillus L.; Pento, Hulja, Luopiois k:by, Puu- tikkala. P. obtusifolius M.K.; Luopiois k:by (Mikkola viken) ymnig. P. perfoliatus L. a. P. praelongus "Wulf. t. a. isynnerhet å 1 — 2 famnars djup. P. rufescens Schrad. t. a. P. gramineus L. t. a. — var. heterophyllus Schreb. t. r. P. natans L. t. a. 109 Lemna minor L. a. Calla palustris L. t. a. Luzula multiflora Ehrh. m. a. — var. pallescens (Hopp.) g. a. L. pilosa (L.) Willd. a. Juncus bufonius L. m. a. ./. supinus Möuch.; Salo, Luopiois k:by (ymnigt) och för öf- rigt längs Kukkia stränder flerstädes. J. alpinus Vill. (t. a.?) Salo, Haapamäki, Luopiois k:by, Pento m. fl. ställen. ./. articulatus L. a. J. filiformis L. m. a. J. conglomeratus L. Ii. o. d. J. effusas L. Aramättä (r. ?). TriglocJtin palustre L. t. a. Schenchzeria palustris L.; Aito, Ammättä, Hirvijärvi, Vehka- järvi. Sagittaria sagittifolia L. h. o. d.; vid Kukkia, Jouteselkä och Längelroävesi stränder; stundom ymnig, såsom vid Luopiois k:by (Mikkola viken). Alisma plant a go L. a. Butomus umbellatus L. Pälkäne; i Kyllö å (Zidbäck). Paris qvadrifolia L. g. a. Ma.janthemum bifolium (L.) D.C. m. a., men sällan ymnig. Convallaria majalis L. a. C polygonatum L. g. a. Gagea minima (L.) Schult. t. a. Hydrocltaris morsus-ranae L. Pälkäne : nära Laitikkala (Zid- bäck) samt i ett litet träsk nära Kollola. 110 Iris pseudacorus L. h. o. d., i de flesta åar. Corallorrhiza innata R.Br.; Puntari i ett grankärr ra. spar- samt; Luopiois k:by (Rajala skog). Listera ovata (L.) R.Br. h. o. d. på skogsängar, helst på lerjord. Epipactis latlfolia (L.) Sw. Pälkäne: vid Tykölä (Zidbäck). Goochjera repens (L.) R.Br. Luopiois k: by och Padankuosi i tät barrskog å sandjord. Platanthera bifolia (L.) Rich. h. o. d. Coeloglossum viride (L.) Hrtm.; Pälkäne — Tykölä, Kauto- kylä, Kankais, Onkkala (Zidbäck). Gymnadenia conopsea (L.) R.Br. g. a., synnerligast a lerjord. Orchis macidata L. a. — var. angustifolia Hrtm. förekommer i tallmyrar. Bidens cemua L. t. r.; Haltia, Aito. B. tripartita L. g. a. Chrysanthemum leucanthemum L. m. a. Matricaria chamomilla L. h. o. d. M. discoidea D.C.; Lemmettylä, Aito, Luopiois k:by längs vägarne ymnig; Ammättä, Haapamäki, Salo samt i Sahalahti och Kuhmalahti flerstädes, Synes år från år här, likasom på andra orter, blifva allmännare, tillfölje af sin utomordentliga fröspridningsförmåga. M. inodora L. m. a. Anthemis tinctoria L. a.; växer helst på sandjord. A. arvensis L. t. a. Achillea ptarmica L. Pälkäne: vid Äimälä (Zidbäck). A. millefolium L. m. a. Tanacetum vidgare L. t. r. Artemisia absinthium L. h. o. d. 111 A. vulgaris L. a. Senecio vulgaris L. a. Gnaphalinm uliginosum L. a. G. silvaticum L. a. Antennaria dioica (L.) Gaertn. m. a. Filago montana L.; Vehkajärvi. Innia salicina L.; Haapamäki i en af asp, lind och lönn bil- dad lund ymnigt; i en skogsbacke på vägen mellan Rulja och Padankuosi. Jordmånen på begge stäl- lena lera. Erigerou acris L. a.; uppträder på en sved nära Aito stor- växt och nästan glatt, sålunda bildande en öfver- gångsform till E. Miilleri Lund. Solidago virgaurea L. m. a. Tussilago far far a L. h. d. Centaurea scabiosa L. t. a. och ställvis ymnig. C. phrygia L. a., vid Luopiois k:by påträffades en form som har bruna såväl holkfjäll som holkfjällsbihang och hår, hvilka sistnämnda äro af betydligare längd i för- hållande till bihangen, än fallet är hos hufvudformen ; diskarne äro konstant hvita. Exx. växte alltid nå- gra tillsammans skilda från exx. af hufvudformen. C. jacea L. Vid och omkring Savinen mycket ymnig; på en äng mellan Pakkola och Sahalahti kyrka ; Mattila å en hårdvallsäng ymnig. På de tvenne förstnämnda lokalerna förekommer äfven C. pltrygia sparsamt, på den sistnämnda deremot ej. C. cyanus L. m. a. i rågåkrar. Carlina vulgaris L.; spridd på torra fältbackar i Sahalahti utmark. Carduus crispus L. h. o. d. Cirsium lanceolatum (L.) Scop. a. längs vägarne. 112 C. palustre (L.) Scop. a. C. arvense (L.) Scop. m. a. å lerjord. C. Iteterophyllum (L.) All. g. a. å fuktiga ängar (helst ler- jord). Lappa minor D.C. g. a. L. tomentosa Lam. r.; Pudankuosi, Luopiois k:by (gårds- tomt). Souchus arvensis L. r. Luopiois k:by (Mikkola åker). S. asper Vill. g. a. S. oleraceus L. h. o. d. Lapsana communis L. m. a. Crcpis tectorum L. m. a. C. paludosa (L.) Mönch. h. o. d. Hieracium pilosella L. a. H. auricula L. g. a. — var. majus a. H. sneciciim Fr. g. a. H. fennicum Norrl.; Velikajärvi, Ammättä. H. Saelani Norrl.; anträffades flerstädes å fuktiga ängar. H. praealtum Vill. g. a. H. dubium L. (H. fallax enl. tyska Auct.). H. glomeratum Fr. t. a. H. cymosum var. pubescens Auct. fenn.; flerstädes. H. murorum * sllvaticum L. t. a. H. tridentatum Fr. r.; på ett berg invid Luopiois k:by. H. caesium Fr. g. a. H. vulgatum Fr. g. a. if. umbellatum L. a. Taraxacum officinale Wigg. m. a. Leontodon autumnalis L. m. a. i>. hastilts L. g. a.; isynnerhet å lerjord. — var. ylabratus (L.); förekommer i spridda exx. vid skogs- 113 kanter och å åkerrenar, eller i allmänhet på skugg- rikare ställen än hufvudformen samt är vanligtvis högväxtare. Hypochaeris maculata L. förekommer g. a. såväl i glesare skog, som på öppna fältbackar, isynnerhet i södra delen af området. Trichera arvensis (L.) Schrad. g. a. Succisa pratensis Mönch. a. Vibumum opulus L. h. o. d. Valeriana officinalis L. a. Asperula odorata L. Pälkäne : nära Kaukais i en lund • (Zidbäck). Galiiim boreale L. a. G. palustre L. a. G. trifidum L. h. o. d. G. uliginösum L. m. a. G. mollugo L.; Luopiois k:by, Padankuosi, Kuohijoki, Saa- ris. I Pälkäne delvis allmän. G. verum L. h. o. d. G. aparine L. var. infestum Kit. g. a. Lonicera xylosteum L. t. a. Linnaea borealis L. a.; Sahalahti utmark m. a. Campanula cervicarla L. t. r. och sparsamt anträffad vid Kantola, Vehkajärvi och Ammättä. C. glomerata L. m. a. C. patula L. m. a. C. persicifolia L. g. a. C. rotundifolia L. a. 114 Lobelia dortmanna L. g. a.; stundom älven växande i slam på stranden. Cuscuta europaea L. h. o. d. Lyeopsis cn\vensis L.; Puutikkala på sandjord, Pakkala, Luo- piois k: by. Myosotis palustris With. a. M. caespitosa Schultz. t, a. ocli g. ymnig. M. arvensis Hffm. a. M. strida Link. g. a. Lithospermum arvense L. g. a. Pulmonaria officinalis L.; Luopiois t. a., för öfrigt g. r.; vid Ämmättä uppträdande äfven å sandjord. Mentha arvensis L. g. a. Lycopus europaens L. t. a. Thymus serpyllum L.; Tursala, Isolahti (ymnig); i Pälkäne längs Syrjä ås a. och ymnig. Calamintha acinos (L.) Clairv. t. a. Scutellaria galericulata L. a. Prunella vulgaris L. m. a. Stachys silvatica L.; flerstädes i Luopiois, för öfrigt g. r. S. palustris L. h. o. d. — var. agrestis L. g. a. Galeopsis ladanum L. h. o. d. G. tetrahit L. m. a. G. versicolor Curt. m. a. Lamium purpnreum L. m. a. L. amplexicaide L.; Pälkäne: vid Tommola och Kokkola (Zidbäck). Menyanthes trifoliata L. a. 115 Polemonium coeruleum L.; Salo (g. y.), Nukari hage, Kuohi- joki: växer på stenbunden mark. Pälkäne : Laitik- kjala vid Kissalarami, Tommola. Gentiana campestris L.; Kantola, Ämmättä. G. amarella L.; förekommer troligen, ehuru densamma, till- följe af sitt periodiska uppträdande, nu ej anträffats. Solanum dulcamara L.; flerstädes, såväl vid sjöstränder som vid rinnande vatten och i lundar. Hyoscyamus niger L. h. o. cl. Verbascum thapsus L. t. a. V. nigrum L. h. o. d. Scrophularia nodosa L. h. o. d.; på holmarna i Kukkia m. a. Linaria vidga ris Hill., flerstädes. Veronica serpyllifolia L. m. a. V. ofjicinalis L. a. V. chamaedrys L. m. a. V. scutellata L. g. a. — var. villosa L. h. o. d. V. arvensis L. t. r. V. verna L. a. V. agrestis L. r. Luopiois k:by (lerjord). Limosella aqvatica L. g. a. Odontif.es rubra Pers. a. Euphrasia ofjicinalis L. m. a. Rhinauthus major Ehrh. g. a. H. minor Ehrh. a. Pedicularis palustris L. a. Melampyrum pratense L. m. a. il/, silvaticum L. m. a. 116 Utricularia vulgaris L.; Aito, Rautajärvi, Saari, Luopiois k:by i Mikkola viken; nästan alltid steril. U. intermedia Hayn.; Hirvijärvi, Vehkajärvi; Pälkäne vid Tommola och Kostia (Zidbäck). U. minor L. Hirvijärvi, i flera små träsk ymnig. Lysimachia vulgaris L. a. L. thyrsiflora L. a. Trientalis europaea L. m. a. Plantago major L. m. a. Conium maculatum L.; Pälkäne i ett stenrös på en åker vid Laitikkala (Lidbäck). Cere/olium silvestre (L.) Bess. m. a. Heracleum sibiricum L. Luopiois k:by, Kantola, Pohja m. fl. ställen. Angelica silvestris L. k. o. d. Peucedanum palustre (L.) Mönch. g. a. Cicuta virosa L. k. o. d. Aegopodium podagraria L. g. a. Carum carvi L. a. Pimpinella saxifraga L. a. — var. dissecta L. h. o. d. Adoxa moschatellina L. Pälkäne: vid Tommola m. fl. ställen (Zidbäck). Acer platanoides L.; i Luopiois t. a., för öfrigt sällsynt; förekommer nästan alltid i spridda exx., endast på Haikonkärki nära Kuohijoki, Suoniemi skogsmark i Sahalakti samt på Vekunansaari holme i Kukkia i större mängd och af betydligare storlek (medeldia- 117 meter vid brösthöjd omkr. 4 tum och medelhöjd 5 —6 aln). På Vehkajärvi utmark stod ännu för nå- gra år tillbaka en lönn, som, enligt böndernes upp- gifter, vid roten i omkrets mätt närmare en famn (!). Nymphaea alba L. g. a. K biradiata Som. t. a.; Luopiois k:by i Mikkola viken (ym- nig), Rautajärvi etc. — var. minor (Rupr.) Vehkajärvi (Perkiö i ett träsk); nära Padankuosi i Isokailajärvi. Nuphar luteum (L.) Sm. a. Rammculus polyanthemos L. g. a. R. repens L. m. a. R. acris L. m. a. R. cassubicus L. Nära Luopiois k:by samt vid Nukari (skogsäng). R. auricomus L. a. — var. fallax Wimm. t. a. å hårdvallsängar. R. lingua L. Rautajärvi, Aito. R. flammula L. m. a. — var. reptans L. a. R. sceleratus L. h. o. d. nära gårdstomter; i Kuhmalahti anträffad på sumpig lerjord långt från boningar. Batrachlum heteropliijllum Fr. a. och ställvis m. ymnig. Myosurus minimus L. g. a. Thalictrum flavum L. g. r. Aito. Anemone nemorosa L. m. a. och ymnig; i Pälkäne ersattes denna art till stor del af följande, hvilken der är allmännare (Zidbäck). A. ranunculoides L. Anträffad å två skilda lokaler nära Nu- kari. A. hepatica L. På stenbunden mark i Luopiois delvis m. a. 118 och ymnig ; för öfrigt g. a. och spridd öfver hela området. Caltha palustris L. m. a. T rollins europaeus L. (t. a — t. r.) ; i södra delen af områ- det vidayallmännare än i den norra. Förekommer i Pälkäne endast vid Laitikkala (Zidbäck). Aqvilegia vulgaris L. Nukari haga; Pälkäne; på Uutena udde i Mallasvesi, Kostiala, Vanha Tommola, Kau- kais (Zidbäck). Actaea spicata L. t. a. Fumaria officinalis L. a. Raphanus raphanistrum L. a. Brassica campestris L. m. a. I Pälkäne g. sälls. (Zidbäck). Sinapis arvensis L. r. Pakkala, Pälkäne: Harhala (Zidbäck). Sisymbrium sophia L. g. a. S. officinale (L.) Scop. Aito (ymnig), Salo, Haltia, Pak- kala etc. Erysimum cheiranthoides L. m. a. Cardamine amara L. a. C. 2>ratensis L. a. Arabis suecica Fr. a. A. thaliana L. Luopiois k:by, Aito, Vehkajärvi, Puntari m. fl. ställen (t. a.). Turritis glabra L. g. a. Barbarea strida Fr. Lemmettylä, Aito, Luopiois k:by, Pento (t. a.)? B. vulgaris R.Br. Pälkäne, på en äng invid Ruokola. Nasturtiam palustre D.C. g. a. Capsella bursa-pastoris (L.) Möncli. m. a. Thlaspi arvense L. m. a. Camelina silvestris Wallr.; i linåkrar g. a. 119 Draba venia L. g. a. Subularia aqvatica L. t. a. Impatiens noli-tangere L. h. o. d. Tilia parvifolia Ehrh. g. a. Uppträder vid Haaparnäki smått skogbildande och såsom träd, likaså vid Kuohi- joki och å Suoniemi skogsmark i Sahalahti; medel- diameter vid brösthöjd 4 — 6 tum. På holmarue i Kukkia m. ymnig, men här förekommande oftast som buske. Geranium silvaticum L. m. a. — var. parviflorum Hrtni. flerstädes. G. robertianum L. h. o. d. G. bohemicum L. Pälkäne, på en sved nära Aimälä. Erodium cicutariam (L.) 1'Her. Pälkäne: vid Kostia (Zid- bäck). Oxalis acetosella L. m. a. och ymnig. Hypericam qvadrangulum L. m. a. H. perforatum L. Anträffad blott vid Kantola i en björk- dunge. Viola tricolor L. a. — var. arvensis L. m. a. V. canina L. a. V. silvatica Fr. g. a. V. arenaria D.C. g. a. isynnerhet i n. ö. delen. V. mirabilis L. Kuohijoki, Padankuosi, Luopiois k:by, Hölja, Salo (y.); Haaparnäki, Saari (t. a.). V. umbrosa (Laest., Wahlnb.) Fr. Vehkajärvi samt flerst. vid källsprång på östra sidan om Kukkia. V. palustris L. a. V. epipsila Ledeb. g. a. 120 Parnass ia palustris L. g. a. Drosera rotundifolia L. g. a. I), longifolia L. g. r. — var. obovata Koch. Hirvijärvi på gungfly bland fö reg. Silene infläta Sm. g. a. S. nutans L. På en sandås nära Isolahti vik af Längel- mävesi; Pälkäne, vid Tonimola (Zidbäck). S. rupestris L. Luopiois k:by på bergen vid Haltianselkä; Pälkäne, på Uutena udde (Zidbäck). Melandrium pratense Röhl. Lemmettylä, Kuohijoki. Viscäria vulgaris Höhl. a. Agrostemma giihago L. I ett kornland vid Pakkala; Päl- käne Ii. o. d. (Zidbäck). Lychnis flos-cuculi L. a. Dianthas deltoides L. a. — var. glaucus L. h. o. d. Stellaria nemorum L. r. Kuohijoki, Pälkäne : Wanha Tom- mola, Laitikkala (Zidbäck). S. media (L.) Vill. m. a. S. palustris (glauca) Retz. h. o. d. S. graminea L. ra. a. S. longifolia Fr. Rajala skog. Cerastitim vulgatum L. ra. a. Arenaria trinervia L. t. a. A. serpyllifolia L. flerstädes. Sagina procumbens L. a. Spergula arvensis L. m. a. Lepigonum rubrum (L.) Fr. t. a. Elatine hydropiper L. allm. längs sjöstränderna. E. triandra Schk. ej sällsynt bland föregående. 121 Rlbes nigrum L. Ii. o. d. R. rubrum L. Lemmettylä, Kuohijoki. R. alpinum L. t. a. Rhamnus frangula L. g. a. Chrysosplenium alternifoliam L. g. a. Sedum acre L. g. a. S. annuum L. h. o. d. Bulliarda aqvatica (L.) D.C. Längs stränderna af Kukkia, dock ganska sparsamt. Lytltrum salicaria L. g. a. Peplis portula L. (r.), Saaris, Pento. Chamaenerion angustifolium (L.) Scop. a. Epilobium montanum L. a. E. palustre L. a. Circaea alpina L. h. o. d. Myriophijllum alterniflorum D.C. a. Hippuris vulgaris L. t. a. Pijrus malus L. Enligt uppgift förekommande på Veku- nansaari holme i Kukkia; Pälkäne: Aimälä hage (Zidbäck). Sorbus aucuparia L. a. Rosa cinnamomea L. t. a. Alchemilla vulgaris L. m. a. Rubus idaeus L. g. a. R. saxatilis L. a. R. arcticus L. På några mindre holmar i Kukkia samt vid Kuohijoki (å sandjord). 122 B. chamaemorus L. t. a. Fragaria vesca L. ni. a. Comarum palustre L. a. Potentilla anserina L. (a — g. a.). P. norvegica L. t. a. P. argentea L. g. a. P. alpestris Hall. h. o. d. (Pakkala, Tursula, Saari, Nukari, Luopiois k:by etc). P. tormentilla Scop. ni. a. Geum rivale L. a. 61. urbanum L. Pälkäne: vid Kankais och Tommola (Zid- bäck). Spiraea ulmaria L. ni. a. och /. denudata t. a. Prunus padus L. a. Lathyrus silvestris L. Pälkäne: Tykölä (Zidbäck). L. pratensis L. a, Orobus vernus L. t. a. Vida silvatica L. Kuohijoki, Padankuosi, Rulja, Ammättä. V. cracca L. m. a. V. sepium L. a. V. sativa L. g. i\, i varsädesåkrar. V. angustifolia Roth. g. a. Ervum hirsutum L. g. a. E. tetraspermam L. Pento i en ärtåker. Astragalus alplnus L. Pälkäne h. o. d.! Lotus covniciilatus L. Pälkäne g. a.! (Zidbäck). Trifolium pratense L. ru. a. T. medium L. t. a. T. arvense L. g. r. T. hybridum L. flerstädes. 123 T. repens L. ni. a., synnerligast å lerjord. T. spadiceum L. a. T. agrarium L. h. o. d. Vaccinium myrtillus L. m. a. V. idiginosum L. a. V. vitis-idaea L. m. a. Oxycoccus palustris Pers. t. a. 0. microcarpus Turcz. h. o. d. Arctostaplnjlos officinalis Wimm. t. a. Andromeda polifolia L. t. a. A. calyculata L. Pälkäne: Tykölä (Zidbäck). Calluna vulgaris (L.) Salisb. m. a. Ledum palustre L. a. Fyrola umbellata L.; Rajala, i tät barrskog; Perkiö, spridd på en glest tallbevuxen sandmo. P. unifiora L. h. o. d. såväl i barr- som löfskog. P. rotundifolia L. m. a. P. chlorantha Svr. b. o. d. i barrskogar. P. media S\v. t. a. i synnerhet i norra delen, men alltid sparsamt uppträdande. P. minor L. a. P. secunda L. (ni.) a. Monotropa lnjpopitys L. Pälkäne vid Kankais, Kantokylä, Koitamo, Laitikkala i djup barrskog (Zidbäck). Empetrum nigrum L. h. o. d. Montia fontana L. t. a. ocli /. rivularis Grm. sällsyntare. Scleranthus annuus L. m. a. såväl å ler- som sandjord. Polygonum viviparum L. a. — var. alpinum Hrtm. Hirvijärvi på ett berg. 124 P. amphibium L. g. a. — var. terrestre Leers. t. r. (Riihiranta, Luopiois k:by, Pento). P. lapathifolium L. a. — var. incanum (Schmidt) Koch. Luopiois k:by. P. hydropiper L. a. (P. mite Schrank. Förekommer antagligen, ehuru densamma ej påträffats). P. aviculare L. m. a. P. convolvulus L. a. P. dumetorum L. r. Kuivasalmi. Bumex domesticus Hrtm. a. P. acetosa L. m. a. R. ncetosella L. m. a. Daphne mezereum L. t. a. Humulus lupulus L. Vid en bäck nära Syvälahti vik; Kuohijoki, i en lund nära kalkbrotten vid ett käll- . språng. Urtica urens L. m. a. U. dioica L m. a. Atriplex patula L. t. a. Chenopodium album L. m. a. Ch. polyspermum L. Puutikkala'; och formen acatifolium vid Ammättä, Salo. Populus tremula L. a. Salix pentandra L. g. a. isynnerhet på holmar. S, depressa L. a. S. rosmarinifolia L. g. a. S. pliylicifolia L. g. a. 8. nigricans Sm., Fr. a. 8. aurita L. g. a. 125 S. caprea L. a. S. cinerea L. a. S. lapponum L. Luopiois k:by, på en gungflyartad äng. Betula verrucosa Ehrh. a. B. glutinosa Wallr. m. a, B. nana L. k. o. cl.; vid Vehkajärvi och Ammättä m. ymnig. Alnus glutinosa Willd. g. a. Anträffad äfven vid kärr- kanter. A. incana Willd. a. Funnen både med spetsiga och trub- biga, mindre ludna blad. Myrica gale L. Kring Vehkajärvi och Pitkäselkä sjöar allra, och ymnig, likasom äfven pä dessas holmar. Pinus silvestris L. m. a. P. abies L. a. — var. medioxima AV". Nyl. Nedfallna kottar af denna hit- tades flerstädes. Juniperus communis L. m. a.; blir stundom trädartad såsom vid Hirvijärvi, der exx. anträffades af ända till 7 tums diameter vid brösthöjd. Callitriche verna (L.) Ktitz. g. a. C. polymorpha Lönnr. a. Ceratophyllum demersum L. r.; Rulja på 1 — 3 fots djup. Cryptogamae. Filices. Eqvisetum arven se L. a. E. pratense Ehrh. h. o. d. 126 E. silvaticum L. a. E. pälustre L. b. o. d. E. jiuviatlle L. a. och talrikare än följ. — var. limosum L. g. a. på grundare vatten. E. hiemale L. Padankuosi (sandjord); Pälkäne, spridd läugs Syrjä ås (Zidbäck). Polypodium vulgäre L. a. • P. phegopteris L. g. a. P. dryopteris L. a. Woodsia ilvensis (L.) R.Br. g. a. Polystichum filix-mas (L.) Roth. a. P. cristatum (L.) Roth. h. o. d. P. spinulosum (Willd.) D.C. t, a. Cystopteris fragilis (L.) Bernh. h. o. d. Asplenium jilix-femina (L.) Bernh. a. A. trichomanes L. Nära Luopiois k:by i en bergskräfva. Pteris aqvilina L. m. a. Struthiopteris germanka Willd. g. a. och alltid ni. ymnig. Botrychium lunaria (L.) Sw. h. o. d. Isoetes lacustris L., Dur. a. /. echinospora Dur. g. a. Lycopodium selago L. h. o. d. (Pento, Kivisilta, Aito etc). L. annotinum L. t. a. L. clavatum L. g. a. L. complanatum L. b. o. d. I Sahalahti utmark allmän. Musci. Hypmtm silvaticum Huds. Luopiois, med frukt. H. stramineum Dicks. Kuohijoki, fruktificerande. Neckera oligocarpa Bruch. 127 N.-pennata (L.) Hedw.; Hölja (fruktif.). N. trichomanoides (Schreb.) Hrtm. På Laanasaari holme i Pitkäselkä ymnigt fruktificerande. Fontinalis dalecarllca B.S. Vid Kyynärö qvarn ymnig (steril.). Bryum roseum Schreb. Med frukt vid Kuohijoki. B. argenteum L. Biihiranta, Luopiois k:by, Vehkajärvi etc. (steril). B. nutans Schreb. I en tallmyr vid Vehkajärvi med 3 — 4 tum långt fruktskaft. Meesea longiseta Hedw. Aito vid Jouteselkä strand å torr stenbunden mark. Splachnum rubrum L. Hirvijärvi a flackmossa (ymnigt fruktif.). S. ampullaceum L. Med föreg. S. m nioides Sw. Nära Pento i granskog å gammal kospill- ning (med frukt). Encalypta streptocarpa Hedv. Vid Kuohijoki kalkbrott (steril.) Tortula ruralis (L.) Ehrh. Kuohijoki med frukt, Trichostomum rubellum (Hffm.) Rab. Kuohijoki (ymnigt fruktificerande). Bistichium capillaceum (Ehrh.) B.S. Kuohijoki rikligt (fruk- tificerande.). Sphagnum cijmbifolium Ehrh. och S. papillosum Lindb. m. a. S. strictum Lindb. I grankärr. S. subsecundum Nees. h. o. d. S. rigidum Schimp. S. sqvarrosum Pers. a. och öfvervägande å mycket våta marker. S. acutifolium Ehrh. m. a. S. Wulfii Girgens. Vid och omkring Hirvijärvi och der- städes å alla slags forsumpade lokaler. S. recurvum P.B. och S. cuspidatum Ehrh. flerstädes. 128 Radula Lindenbergii G-ottsch. Vehkajärvi. Anthoceros punctatus L. Luopiois k:by i rågåkrar. Riccia glauca L. Luopiois a. å samma lokal. Lichenes. Trachijlia tigillaris (Pers.) Fr. och T. tympanella (Ach.) Fr. förek. vid Vehkajärvi g. a. å gamla gärden och laduväggar. Sphaerophoron corallioides Pers. Rajala skog invid Luopiois k:by g. y. Stereocaulon condyloideum Hffm. Vehkajärvi på en sandmo (ymnigt). Evemia divaricata (L.) Ach. och Ramalina thransta Ach. Hirvijärvi i gammal granskog. Ramalina pollinaria Ach. flerst. R. minuscula Nyl. Savis vid Kattilakivi på uttorkade ljung- qvistar. Cetraria aculeata (Ehrh.) Fr. Vehkajärvi, Ämmättä (steril). Platysma diffusum (Web.) Nyl. g. a. åtminstone i Luopiois. Parmelia hypotrypodes Nyl. Anträffad vid Hirvijärvi. P. fraudans Nyl. Hirvijärvi och Ämmättä på erratiska block. P. subaurifera Nyl. m. a. Physcia obscura (Ehrh.) Fr. Äfven på ett berg vid Syvä- lahti nära Luopiois k:by. PIi. ciliaris (L.) D.C. Pälkäne gamla kyrka, synnerligast på den åt vester vettande väggen ymnigt och rikligt fruktificerande. Umbilicaria pustulata (L.) Hffm. Vid Hölja med frukt. Pannaria brunnea (Sw.) Mass. Ämmättä. P. microphylla (Sw.) Mass. Sqvamaria saxicola (Poll.) Nyl. Luopiois k:by. Sq. galactina (Ach.) Nyl. Pälkäne gamla kyrkovägg på cement. 129 Placodlum murorum (Hffni.) Ach. Tursula på granit. — var. obliteratum Pers.; flerst. på strandklippor. Lecanora aurantiaca Lightf., flerstädes. — var. erythrella Ach. Padankuosi på gabbro. L. atrynea (Ach.) Nyl. Savis (Kattilakivi), äfven på gamla gärden vid Luopiois k:by. L. subfusca f. distans (Pers.) Ach, Äfven på sten vid Vehkajärvi. L. glaucoma (Hffrn.) Ach., flerstädes. L. atra Ach. L. baclia Ach. h. o. d. och /. cinerascens Nyl. vid Luopiois k:by. L. chlorophaeodes Nyl. Luopiois k:by på stenar. L. leprothelia Nyl. Ämmättä. L. Nylanderiana (Mass.); på Pälkäne gamla kyrkovägg på cement. L. liaematomma Ach. var. porphyria Ach. Luopiois k:by. L. ventosa Ach. Luopiois k:by, Kantola. Urceolaria scruposa (Ach.) Nyl. Äfven på mossa vid Kuo- hijoki. Pertusaria amara Nyl. Kuohijoki. P. communis D.C. Kuohijoki. Lecidea antracophila Nyl. Vehkajärvi och 'Ämmättä på för- kolade stubbar. L. Stereocaulorum (Th. Fr.) Nyl. Ämmättä på St. paschale. L. ochromela (Ach.) Nyl. Luopiois flerstädes. L. silacea Ach. Lemmettylä, på ett erratiskt strandblock. L. Oederi Ach. h. o. d. L. deusta Stenh. Luopiois k:by, på granit. L. sabuletorum Fik. Kuohijoki kalkbrott. L. epixanthoides Nyl. Kuohijoki, på gammal mossa. 130 L. hypopvdioid.es Nyl. Luopiois k:by, vid Syvälahti, på ett berg. L. ostreata (Hffni.) Schaer. och L. sanguinaria Ach. flerst. på förkolade stubbar. L. citrinella Ach. Såväl i Luopiois som Sahalahti flerst. på skuggiga bergsbranter och i springor. Graphis scripta Ach. Kuohijoki. Opegrapha herpetica Ach., Nyl. Kuohijoki, på al. O. saxicola f. gyrocarpa (Flöt.). Savis under Kattilakivi. O. varia f. pulicaris (Hffm.) Nyl. Hirvijärvi på gran, Kuohi- joki på rönn. Thelocarpon superellum Nyl. Perkiö på i sjön kullfallna furu- stockar, Vehkajärvi såg (Norrlin). Endocarpon fluviatile D.C. flerstädes. Endocarpon miniatum Ach. På bergsbranter flerstädes. Mertdel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1879.) Förteckning öfver de i Gamlakarleby provinsialläkare-distrikt funna Fröväxter och. Ormbunkar. Af FREDRIK HELLSTRÖM. CAnmäld den 9 November 1878.) Till de i botaniskt hänseende sämst lottade trakter i vårt land måste Gamlakarleby Provinsialläkare-distrikt eller Pedersöre härad räknas. Denna landsdel, belägen mellan 63° 10' och 64° 15' nordl. lat. samt 40° 15' och 42° 48' longit., utgör dock ett ganska stort område, bestående af flera församlingar ini landet samt en betydlig kuststräcka, som i norr begränsas af Uleåborgs län och i söder når till närhe- ten af Nykarleby elfs utlopp. Skärgården, som här af all- mogen benämnes »öarna«, är ganska vidsträckt. Inåt landet sträcker sig distriktet till Suomenselkä, som utgör gränsen mot Laukas härad. Nyssnämnde landrygg, som här är temligen afplattad och omvexlande består af rullstensåsar och sumpmarker, torde hafva omkring 500 fots höjd öfver hafvet. Den sän- ker sig omärkligt mot kusten, utsändande låga förgreningar, som begränsa floddalarne. De begge nordligaste vattendragen, Raumajoki och Gramlakarleby elf, hafva sina källor inom distriktet ifrån träsk och kärr på Suomenselkäs sluttningar. Kronoby-, Esse-, och Purmo-åar taga sin början utom distrik- 132 tet, inom Kuortane härad. Den betydligaste insjön är Lesti- järvi, dernäst Ullava- och Halso-träsk. En mängd smärre vattensamlingar förekomma dessutom öfveralt, de största och flesta i södra delen af Teerijärvi församling. Jordmånen är den i södra och mellersta Österbotten vanliga. Rullsten förande låga åsar, grusbackar och sand- moar, mer eller mindre sparsamt bevuxna med tall och gran, omvexla med kärr, h vilka dels bära förkrympta exemplar af nämnda barrträd, dels frambringa låga och glesa skogar af al, vide och åtskilliga former af Betala. Flerstädes finner man äfven försumpningar, der knappast andra växter än mos- sor, mest Sphar/na, förekomma, men som ofta nog prunka med Rubus chamaemorus och Oxycoccus. Marken hvilar öf- veralt ytterst på gneis och gneis-granit, hvilken bergart nå- gongång uppträder naken i låga berg, såsom i nordliga delen af Pedersö socken och på några få ställen i Toholampi, Kelviå och Gramlakarleby socknar samt i form af något högre bergs- sträckningar i Kaustby jemte angränsande del af Ofvervetil, der, liksom troligen äfven flerstädes, skogseldar beröfvat bergs- kullarne både jord och vegetation. Erratiska block äro isyn- nerhet i hafstrakten spridda öfver hela provinsen. De flesta dylika bestå af granit. Lösa kalkstenar hafva förr påträffats vid hafsstranden i Kelviå, men numera finner man dem in- genstädes. Lera är sällsynt, likväl allmännare i hafstrakten. På de flesta ställen högre upp förekommer leran mycket sandblandad, såkallad »jäslera«. Glimmerskiffer förefinnes här och der mest i östra delen af Ofvervetil. Ett enda min- dre berg i Nedervetil vid Seitsar träsk består af jernmalm, men med ringa metallhalt. Skärgården företer samma formation som det öfriga lan- det; dock äro låga bergsklackar här allmännare. Sanden har i tiden bortsköljts och hopats på sjelfva kusten. Också be- 133 står kuststräckan mest af vågiga sandfält, kvilka antyda på det kända förhållandet, att i en ej altför långt aflägsen forn- tid hafsvågorna svallat häröfver. Landet är i sin helhet en ojemn slättmark, långsamt höjande sig från hafvet upp mot landryggen, och kan en- dast i det träskuppfylda Teerijärvi, en del af Nedervetil och den närmast hafvet belägna delen af Kelviå kallas kuperadt. De berg, som begränsa Gamlakarleby elfs floddal i ostligaste delen af Kaustby och närmaste del af Ofvervetil, gifva åt denna trakt ett särskildt utseende. Skogarne äro vidsträckte, men af föga betydenhet, ehuru de upptaga en mycket stor areal. Skeppsvirke förekommer numera ingenstädes. Sågtimmer är sällsynt. Barrträden bilda öfveralt den egentliga skogen, der furan är jemförelsevis säll- synt och först närmare landryggen allmännare påträffas. Vid åstränderna och en del träskstränder, mera sällan på mossar ses här och der löfskogar af björk, al, någongång asp, oftare de vanliga Salix-arterna. Hägg och rönn äro ej sällsynta. De i den sydligare delen af Österbotten vanliga buskväxterna förekomma äfven här. Bibes-avtema, isynnerhet B. rubrum och alpinum äro likväl allmännare vid kusten; Viburuum och Bhanums frangula närma sig deremot icke hafvet, men förekomma, den förra mera sällsynt, den senare ganska all- mänt, i de högre upp belägna trakterna. Daphm ses också oftare närmare landryggen; Lonicera xylosteum har an- märkts endast i Teerijärvi och antager jag, att man här har denne buskes nordligaste fyndort på vestra sidan af Suomen- selkä..: Linden har här förr varit allmännare än nu. Med säkerhet finner man den endast på gränsen emellan Lesti- och Reisjärvi. För ett par tiotal år tillbaka var en större holme, Niinisaari i Lestijärvi, alldeles öfvervuxen af detta trädslag. Bönderne insågo omsider på sitt sätt dess nytta; de fälde 134 träden och svedjade. Då jag för några år tillbaka gjorde ett besök på nyssnämnde holme, funnos der ej flere än tvenne lindar af vid pass 15 fots höjd och äfven dessa tvinande, snart utgående. Ofullständiga uppdikningar af de stora sumpmarkerna i det högre upp belägna landet äfvensom mindre välbetänkta sjöfällningar hafva föga förbättrat klimatet. Också höra natt- froster till regeln i de öfre trakterna, ehuru äfven de när- mare hafskusten belägna någongång häraf hemsökas. Vanli- gen äro åkrarne i sistnämnde landsdel upptagne å högre sten- backar, der den kraftigaste jord finnes; derför lida de äfven mindre af frosten. Kärren hafva mest sand- eller grusgrund, då lera på sådan mark hör till sällsyntheterna. Kärrodlingar äro likväl temligen allmänna. Sveder ser man knappast till, då svedjebruket numera upphört. Odlade ängar ses sällan annorstädes än i städernas närhet. De bättre naturliga än- garne förekomma vid å- och träskstränderna, der här och der äfven ängslundar anträffas. De sämre ängsmarkerna ut- göras af utfälda träsk, der Carex-artev äro förherskande, samt mossar, hvilka sistnämnde äro de enda ställen, der hö skör- das närmare landryggen och der sällan egentliga gräs, knappt ens Carices förekomma, men Trichophorum caespitosum och alpinum så mycket rikligare frodas. Till följd af läge, jordmån och klimat är ej att vänta, det floran vore synnerligen rik eller omvexlande. Denne landsdel är också utsatt för missödet, att egentligen nordiska växter ej nå så långt ner samt flere i södra Österbotten före- kommande antingen tvärt upphöra, innan de hunnit så långt norrut som hit, eller så att säga öfverhoppa denne ogästvän- liga landsdel och återfinnas ej förr än uppe vid nordliga stranden af Bottniska viken, der isynnerhet i nejden af Kemi- elf jordmånen är fruktbarare, såsom till en del hvilande 135 på kalkgrund, och der högre skogsberg bilda ett mäktigare skydd mot de nordlige vindarne. Den i norra Österbotten, åt- minstone i kusttrakten allmänna Sonchus sibiricus, som ännu anträffas i Limingo och sedan förgäfves eftersökes söderut, möter oss åter i trakten af Nykarleby; den norrut ännu all- männare Trollius återfinnnes äfven i sydliga Österbotten, men saknas här; Anthemis tinctoria, Actaea, Erysimum liieraciifolium *), Eriophorum gracile, Carex tenella, heleo- nastes, digitata och loliacea samt Pteris aqvilina och Stru- thiopteris hafva förgäfves eftersökts i Gamlakarleby distrikt, men förekomma alla något sydligare. Primula sibirica är allmän **) i norra och mellersta Österbotten ända till Uleå- borgs läns sydliga gräns, men är ytterst rar i distriktet. Växter, som äro antecknade såsom förekommande i södra Österbotten ***), men hvilka jag ej kunnat uppspåra inom Pedersöre härad, äro vidare bland andra: Succisa pratensis, Campanula persicifolia, Lobelia dortmanna, Cuscuta euro- paea, Myosotis strida, Lycopus europaeus, Verbascum tha- psus, Conium maculatum, Tmpatiens noli-tangere, Hyperi- cum perforatum, Viscaria purpureä, Spergicla vemalis, Chrysosplenium alternifolium, Epilobium montanum, Rosa canina, Potentilla maculata, Trifolmm medium, Calama- grostis phragmitoides och Woodsia ilvensis. Turritis gla- bra förekommer i Lappajärvi socken och i trakten af Ny- karleby, men tyckes der med ens upphöra mot norden. Till •) Denna art, som är temligen allmän i Kemi, torde gå ned ända till Pyhäjoki socken. **) Denna art är redan under förra seklet tagen i Simo under namn af Pr. farinosa af D:r Mathias Castrén. ***) Enligt den förteckning, som uppgjordes efter en år 1859 af Hrr Th. Simming, P. A. Karsten och A, J. Malmgren företagen resa i denna landsdel. 136 dessa växter kan jag nu lägga Achillea ptarmica, Leonurus cardiaca, Vicia tetrasperma och Veronica agrestis, hvilka af mig sjelf uppgifvits såsom härstädes funna, men dem jag ej sedan 20 år återfunnit. Så förekomma, dels införda med barlast, dels inkomna med frö af gräs eller sädesslag, talrika växter, hvilka fortlefva något eller några år och sedan gå ut. En och annan främling för provinsen har likväl på denna väg vunnit infödingsrätt och upptages i följande växtförteck- ning, då den i tiotal år uthärdat klimatet och altmera spridt sig omkring från den ursprungliga lokalen. Bland de förra vill jag nämna de växter, hvilka man allmännast funnit på barlast, men hvilka jag anser alla böra uteslutas från distrik- tets flora: Anthemis arvensis, Artemisia campestris, Senecio sylvaticus -f- *)•, Tussilago farfar a -\-, Centaurea jacea, Lappa tomentosa -j- och minor, Souchus asp er, Anchusa of- ficinalis, Lycopsis arvensis, Echinospermum lappula, Gle- choma hederaceum -j-, Lamium album -f- och amplexicaule, Solanum nigrum, Hyoscyamus niger, Verbascum nigrum, Linaria vulgaris -J- och minor, Veronica beccabunga, ar- vensis och hederifolia, Odontites rubra, Primula officinalis (någon gång Pr. farinosa), Anagallis arvensis, Aethusa cyna- pium, CJielidonium majus, Cakile maritima, Arabis sue~ cica -\-, Alyssum incanum, Senebiera coronopus, Malva bo- realis -\-, Geranium robertianum -j- och pusillum, Melan- drium noctiflorum, Spergularia canina Leffl., Peplis portula, Epilobium montanum, Geum urbanum, Lotus comicula- tus -|-j Medicago sativa, Melilotus-avter, Trifolium ar oense, Euphorbia helioscopia och peplus, Schleranthus annuus -\-, Polygonum persicaria, Rumex maritimus och crispus -\- **), *) + betecknar ternligen allmän. Dessa växter qvarstu ofta lång tid. **) Denna art förekommer dessutom i skärgården på platser, dit så vidt man kan förmoda ingen barlast kunnat blifva förd. 187 Atriplices, Blitum rubrum, Salsola kali, Lolium perenne, Bromus mollis, Catabrosa aquatica och Avena pubescens. De, hvilka oftast införas med säd eller gräsfrö, men ej kunna anses tillhöra distriktet, äro utom en och annan nedan nämnd, som äfven inkommer med barlast, hufvudsakligen följande: Lampsana communis, Plantago media och lanceolata, Viola tricolor *), Agrostemma githago, Vicia sativa, Trifolium hybridum, Gagea minima, Luzula multijiora, Cynosurus cristatus och Dactylis glomerata. Någongång öfverraskas man att i ängslundar anträffa Hesperis matronalis, Aquile- gia vulgaris, Polemonium coeruleum eller den allmänna Campanula rapunculoides och Linaria vulgaris; men dessa växter hafva då ursprungligen blifvit ditförda med träd- gårds jord. Till följd af det inre landets ringa höjd öfver hafvet och den obetydliga skilnaden mellan klimatet vid kusten och högre upp är floran temligen likformig, om man undan- tager de för hafsstranden egendomliga växterna. Också an- träffas här flera egentliga inlandsväxter i hafvets närhet, så- som Cassandra calycidata och Pedicularis sceptrum-caroli- num äfvensom Betala intermedia och alpestris. En del växter förekommer dock enligt regeln sällan eller alldeles icke vid kusten, ehuru de äro temligen allmänna upp i landet; sådana äro: Rhamnus f rangida, Geutiana campestris, Po- tentilla norvegica och tormentilla. Geranium sylvaticum ger färg och karakter åt fältbackar och ängslundar inåt lan- det, hvilka platser i hafstrakten upptagas af den inåt rarare Melandrium sylvestre. Tvärtemot hvad man observerat an- norstädes i vårt land, förekommer Oxycoccus microcarpus *) Denna art borde egentligen, då den hittils alltid af mig fun- nits endast på odlade ställen, der den ofta utgår, anses som Irämling i distriktet. 138 allmännare på sumpmarkerna i skärgården än på samma lo- kaler i de högre upp belägna trakterna. Oaktadt jag under en längre tid företagit excursioner i distriktet och i akt tagit dess växtförhållanden, vill jag likväl tro, att nere än i växtförteckningen uppräknade arter förr eller senare komma att anträffas, äfvenså kunde en eller annan anse sig hafva skäl att med floran införlifva nere af de väx- ter, som af mig uteslutits. Huru som helst, anser jag mig åtminstone ej skyldig till det felet att på god tro, utan full- giltiga skäl, hafva upptagit sådana arter, som ej verkligen höra till landskapets flora. Kanske blir jag i en framtid, då distriktets mossor äf- ven blifvit något så när undersökta och kända samt möjligen också lafvar härifrån insamlats, i tillfälle att uppge stånd- orterna för här förekommande växter. Nu måste jag in- skränka mig endast till ett uppräknande af desamma. Följande förkortningar ha i det följande blifvit an- vända : m. a. = mycket allmän. a. = allmän. t. a. = temligen allmän. h. o. d. = här och der. t. r. = temligen rar. r. = rar. m. r. = mycket rar. Arterna äro uppstälda efter »Suoinen Kasvio«. Mo- nocotyledoner 128, Dicotyledoner 287, Filices 21; summa 436 skilda arter. 139 Monocotyledoneae* Nardus strida L. a. Anthoxantkum odoratum L. ra. a. Hierochloe bo realis (Schrad.) h. o. d. Digraphis arundinacea (L.) a. Phleum alpinum L. h. o. d.; hufvudformen vid åstränder. Phl. pratense L. h. o. d. Alopecurus geniculatus L. a. A. fulvus Sm. a. A. pratensis L. h. o. d.; allmännare i kusttrakten. Milium effusum L. a. i hafstrakten ; r. inåt landet. Agrostis canina L. a. A. vulgaris "With. a. A. alba L. a. isynnerhet på hafsstranden. Apera spica-venti (L.) a. Calamagrostis arundinacea (L.) a. C. strida (Timm.) ra. a. C. lanceolata Roth. t. a. C. epigeios (L.) a.; var. glauca i skärgården. Phragmites communis Trin. m. a. Melica nutans L. h. o. d. Aira flexuosa L. m. a. — var. montana (L.) på berg i Öfvervetil. A. caespitosa L. m. a. A. bottnica "Wahlenb. t. a. på steniga hafsstränder. Molinia coerulea (L.) h. o. d.; allmännare på sumpmarker närmare landryggen. Glijceria distans (L,) t. a. i kusttrakten. — var. pulvinata Fr. h. o. d. Gamlakarleby, Jakobstad. Gl. flintans (L.) a. 140 Poa annua L. m. a. P. nemoralis L. t. a. P. serotina Ehrh. h. o. d. P. triv talis L. m. a. P. pratensis L. a. Bromus secalinus L. h. o. d. Festuca ovina L. m. a. F. rubra L. a. med vari. former vid hafskusteu. F. pratensis Huds. a. Lolium linicola Sond. r. Kronoby, förekommer på alla stäl- len der lin odlas. Triticum repens L. m. a. Tr. caninum L. t. a. i skärgården, rarare inåt landet. Carex dioica L. a. C. paucijlora Lightf. t, a. isynnerhet i kärr i skärgården. C. chordorrhiza Ehrh. a. C. teretiuscula Good. t. a. C. leporina L. a. C. glareosa Wahlenb. t. a. på hafsstränder. C. norvegica Willd. t. r. vid hafvet. C. helvola Blytt. r. Gamlakarleby ; Kronoby, Boholm. C. elongata L. h. o. d. C. vitilis Fr. t. a. i närheten af hafvet; h. o. d. uppåt landet. C. canescens L. m. a. - — var. subloliacea Laest. t. a. i skärgården. C. stellulata Good. t. a. C. aquatilis Wahlenb. h. o. d.; allmännare inåt landet. C. vulgaris Fr. m. a. — var. juncella Fr. h. o. d. C. acuta L. m. a. 141 Carex caespitosa L. m. a. *). C. maritima Mlill. h. o. d. på steniga hafsstränder. C. globularis L. a. C. livida (Wahlenb.) h. o. cl.; Perho; Gamlakarleby ; Lohteå. C. panieea L. h. o. cl. C. sparsiflora (Wahlenb.) Teerijärvi; Öfvervetil; Gramla- karleby, Yxpila. O. Oederi Ehrh. h. o. cl.; allmännare i hafstrakten. C. irrigua (Walilenb.) a. C. limosa L. a. C. pallescens L. h. o. cl. C. Jiliformis L. h. o. cl. C. ampullacea Good. h. o. d. C. vesicaria L. a. Eriophorum vaginatum L. m. a. E. angustifolium Roth. m. a. Trichophorum alpimlm (L.) r. närmare kusten, m. a. i grann- skapet af landryggen. Tr. caespitosum (L.) förekommer liksom den förra och oftast tillsammans med denna. Heleocharis acicularis (L.) h. o. d.; allmännare i skärgården. H. uniglumis (Link.) t. a. H. palustris (L.) a. Scirpus pauciflorus Lightf. t. a. vid hafskusten. Se. lacustris L. a. — var. glaucus (Sm.) h. o. d. vid hafvet. Se. sylvaticus L. h. o. d. vid åstränder in i landet. Rhynchospora alba (L.) t. a. •) Carex salina Wahlenb. förekommer troligen, men är ej af mig i akt tagen. 142 Sparganium simplex Huds. a. *). Sp. natans L. Perho, Jängeujärvi, Penninkilainpi och Tiala. Sp. minimum Fr. t. a. Sp. hyperboreum Laest. Halso; Perho, i en bäck nära Möttönen. Typha latifolia L. h. o. d., oftare i trakten närmare hafvet. Zannichellla polycarpa Nolte. t. a. i hafsvikar. Z. pedicellata (Wahlenb.) h. o. d. tillsammans med före- gående. Potamogeton marhms L. t. a. i hafvet. P. pectinatus L. a. P. pusillus L. h. o. d. c. f. tenuissima. — var. major Koch. Gramlakarleby, Yxpila, Qvikant. P. obtusifolius M.K. Lohteå träsk; Teerijärvi. P. perfoliatus L. m. a. P. praelongus Wulf. Gamlakarleby, Yxpila. P. rufescens Schrad. a. P. natans L. a. Lemna trisulca L. a. isynnerhet i hafvet. L. minor L. m. a. L. polyrrhiza L. h. o. d. i smärre träsk nära hafvet. Gram- lakarleby, Yxpila; Kelviå. Calla palustris L. m. a. Luzula campestris (L.) var. multifiora Lej. a. — var. pallescens (Wahlenb.) h. o. d. L. pilosa Willd. a. Juncus stygius L. h. o. d.; t. a. högre upp i landet. J. bufonius L. m. a. *) /S^. ramosum Huds. och Sp. glomeratum Laest. (Sp. fluitans Fr.) finnas troligen äfven inom området, ehuru ännu icke i akt tagna. 143 Juncus compressus Jacq. var. Gerardi Lois. a. vid hafvet. J. supimts Mönch. var. uliginosus (Roth.) Halso; Perho, Möttönen. J. alpinas Vill. a. J. articulatus L. t. r. Kronoby; Pedersöre; Perho, Pölkki. J. filiformis L. m. a. J. balticns Willd. a. på sandstränder vid hafvet. J. conglomeratus L. h. o. d.; t. a. i Perho och Lesti. Triglochin maritimum L. a. Tr. palustre L. a. Scheuchzeria palustris L. a. på sumpmarker och gungflyn i skärgården, inåt landet sällsyntare tills den på Suo- menselkä anträffas t. a. äfven på torrare kärrmark. Sagittaria sagittifolia L. t. a. Alisma plantago L. a. — var. lanceolata (Hoffm.) Ofvervetil, Sillanpää. Butomus umbellatus L. h. o. d. Pedersöre; Kronoby; Gamla- karleby; Teerijärvi. Paris quadrifolia L. h. o. d. Majanthemum bifolium (L.) a. Convallaria majalis L. a. *). Hijdrocharis morsus-ranae L. Teerijärvi. Iris pseudacorus L. h. o. d. Nedervetil; Teerijärvi. *) Allium schoenoprasum L. är funnen af mig vid hafvet, men är som jag tror förvildad; säges förekomma på de yttre holmarne i skärgården. 144 Corallorrhiza innata R.Br. h. o. cl. Malaxis paludosa (L.) t. r. Gamlakarleby ; Teerijärvi. Listera cordata (L.) h. o. d. L. ovata (L.) r. Teerijärvi; Toholampi. Goodyera repens (L.) h. o. d. Gamlakarleby; Kelviå. Coeloglossum viride (L.) h. o. d. Platanthera bifolia (L.) h. o. d. Orchis maculata L. a. — var. curvifolia F. Nyl. Kronoby. O. Traunsteineri Saut. a. i Perho på sumpmarker; h. o. d. i Lesti, Ofvervetil och Larsmo på Orrskär. O. incamata L. a. i Perho med föregående; h. o. cl. i Lesti. Dicotyledoneae. Bidens cernua L. c, var. minima (Huds.) h. o. cl.; allmän- nare vid kusten. — var. radiata Eetz. h. o. d. lika allmän som hufvudformen ännu upp i Teerijärvi, Granö. B. tripartita L. t. a. närmare kusten; h. o. d. högre upp i landet. Chrysanthemiim leucanthemum L. m. a. Matricaria cliamomilla L. h. o. d.; troligen för läno-re tid tillbaka förvildad. M. discoidea DC. t. a. i städerna och deras närhet. Inkom för några år tillbaka från söder. Tripleurospermum inodorum (L.) m. a. Achillea millefolium L. m. a. Tanacetum vulgäre L. h. o. d.; allmännare vid kusten. Årtemisia absinthium L. r.; fordom införd och odlad, nu- mera förvildad. 145 Artemisia vulgär is L. h. o. d. närmare hafskusten; också möjligtvis ursprungligen förvildad. Senecio vulgaris L. a. i hafstrakten ; r. uppåt landet. Gnaphalium uliginosum L. a. — var. pilulare Wahlenb. anträffas någongång vid kusten. Gn. sylvaticum L. t. a. Antennaria dioica (L.) m. a. Aster tripolium L. h. o. d. på hafsstranden. Erigeron acris L. a. Solidago virgaurea L. a. Centaurea phrygia L. Ofvervetil, vid Haapasalo gästgifveri ymnig. Har väl ursprungligen inkommit med höfrö, men måste numera anses för fullkomligt bofast på orten. C. cyanus L. a. Carduus crispus L. t. a. längs kusten; h. o. d. uppåt land- ryggen. Cirsium lanceolatum (L.) a. C. palustre (L.) a. C. arvense (L.) a. — var. horridum AV. & Gr. i hafstrakten, troligen inkom- men med barlast. C. lieterophyllum (L.) a.; var. i Pedersöre med hvita blommor*). Sonchus arvensis L. ses sällan; var. maritimus Wahlenb. a. S. oleraceus L. a. Crepis paludosa (L.) h. o. d. mest på skogsängar vid åstränder. Cr. tectorum L. m. a. Hieracium pilosella L. a. H. brachycephalum Norrl. t. a. H. suecicum Fr. a. *) Af främlingar kunde Lappa tomentosa (Mill.), såsom svår att utrota från distriktet, numera kunna göra anspråk på burskap. 10 146 Hieracium fulvoluteum Norrl. t. a. Gramlakarleby, Mariluoto ; Nedervetil, Kaitfors; Perho, Oksakoski och Pölkki; Lohteå, Karri. H. chrysocephalum Norrl. Perho, Oksakoski. H. pseudoblyttU Norrl. Perho, Oksakoski. H. dimorphum Norrl. Nedervetil, Kaitfors; Lohteå. H. dubium Fr. Nedervetil, Kaitfors.' H. Villarsii (Lindeb.) Gramlakarleby (i Herb. M. F.). H. glomeratum Froel. Gamlakarleby, Mariluoto; Lohteå. H. (cijmosum var.) pubescens Fr. Gramlakarleby; Perho, Tiala och Myllykoski. H. caesium Fr. t. a. H. vulgatum Fr. c. varr. a. H. rigidum Hartm. Larsmo (Herb. M. F.); Kronoby, Bo- holmen. — var. pseudophyllopodam Fr. Gramlakarleby; Teerijärvi. — var. sinuatum Lindeb. Gamlakarleby, Mariluoto. H. Friesii Hartm. Gamlakarleby. H. linifolium Sael. h. o. d. Gamlakarleby, Storgrundet ; Kro- noby ås ; Ofvervetil, Sillanpää ; Perho. H. umbellatum L. m. a. *). Taraxacum officinale Web. m. a. Leontodon autumnalls L. m. a. Trichera arvensis (L.) h. o. d. Vibumum opulus L. h. o. d.; oftare i mellersta delen af di- striktet. Valeriana officinalis L. a., isynnerhet vid hafvet. *) Flere Hi&racia torde säkert anträffas inom distriktet, när nog- grannare undersökningar ske. 147 Galiiim boreale L. r. Gamlakarleby , Kyrkbacken ; Toholampi. G. palustre L. a. G. trifidum L. h. o. d. G. uliginosum L. a. G. mollugo L. r. Gamlakarleby; Kronoby skärgård, Kann- or en. G. verum L. h. o. d.; oftare i kusttrakten. G. aparine L. *). — var. Infestum Kit. t. a. på odlade ställen. Lonicera xylosteum L. Teerijärvi, Djupsjöbacka. Linnaea borealis L. a. Campanula glomerata L. **). Ett par gånger anträffad på ängsmarker vid Gamlakarleby. C. rotundifolia L. m. a. C patula L. öfveralt t. a. Myosotis palustris (L.) t. a. isynnerhet högre uppåtjandet. M. caespitosa Schultz. h. o. d.; allmännare i kusttrakten. M. arvensis (L.) h. o. d. Lithospermum arvense L. a. Asperugo procumbens L. h. o. d. Mentha arvensis L. a. Scutellaria galericulata L. t. a. Prunella vulgaris L. a. Stachys palustris L. t. r. Pedersöre; Gramlakarleby ; Neder- vetil. *) Hufvudfornien förekommer i Gamlakarleby någongång på barlast. **) Kunde lika gerna bortlemnas. 148 Galeopsis versicolor Curt. a. G. tetrahit L. a. Lamium purpur eum L. a. *). Menyanthes trifoliata L. a. Gentiana campestris L. t. r. Perho; Öfvervetil; Teerijärvi. Solanum dulcamara L. t. a. vid hafskusten; r. uppe i lan- det, Teerijärvi. Scrophularia nodosa L. En enda gång tagen vid Gamla- karleby af Lektor E. Boehm vid Litsle på en holme i elfven. Veronica longifolia L. t. r. — var. maritima (L.) t. a. i hafstrakten. V. serpyllifolia L. m. a. V. officinalis L. m. a. V. chamaedrys L. a. V. scutellata L. a. V. ver na L. t. a. Limosella aquatica L. a. Odontites rubra Grilib. var. simplex Hartm. t. a. vid hafvet. Euphrasia officinalis L. m. a. — var. micrantha Sael. in litt., floribus duplo minoribus diversa, h. o. d.; t. a. på hafsstränder. Bhinanthus major Ehrb. a. R. minor Ehrh. a. *) Lamium album L. kunde bland barlastväxter möjligen hafva de största anspråk på att upptagas, men liar visat sig att gå ut på flere växtplatser, der den vissa år förekommit. 149 Sceptrum carolinum (L.) r. närmare kusten; t. a. närmare landryggen. Pedicularis palustris L. a. Melampyrum pratense L. a. M. sylvaticum L. a. Utricularia vulgaris L. h. o. d. U. intermedia Hayn. h. o. d. U. minor L. h. o. d. med bägge de föregående, oftare dock i sällskap med U. intermedia. Lysimachia vulgaris L. h. o. d. L. thyrsifiora L. a. Trientalis europaea L. a. Glaux maritima L. a. Primula sibirica Jacq. m. r. Kelviå på holmar i hafvet. Plantac/o major L. a. — var. oblonga Sael. in litt., foliis oblongo-lanceolatis, inte- gerrimis, elongato-petiolatis diversa; på hafsstränder. Pl. maritima L. t. a. Cornus suecica L. a. Anthriscus sylvestris (L.) a. Heracle.um sibiricum L. h. o. d. Angelica litoralis Fr. t. a. på hafsstränder. A. sylvestris L. a. Peucedanum palustre (L.) a. Cicuta virosa L. a. Carum carvi L. a. 150 Pimpinella saxifraga L. h. o. d. Gamlakarleby ; Perho — var. dissecta Spreng. r. Nymphaea cdba Casp. a. — var. minor-erythrostigma Perho, Oksakoski. N. candida Presl. h. o. d. — var. minima-erythrostigma flor. minimis; närmast land- ryggen, Valvatti träsk (500 fot öfver hafvet). Nuphar luteum (L.) a. N. intermedium Ledeb. r. Lohteå; Gamlakarleby. N. pumilum DC. t. r. tillsammans med föregående. Ranunculus polyanthemos L. Teerijärvi. R. repens L. a. R. sceleratus L. a. R. acris L. m. a. R. auricomus L. a. R. lingua L. h. o. d. Gamlakarleby; Nedervetil ; Teerijärvi. R. flammula L. t. a. — var. reptans (L.) a. Batrachium heterophyllum Fr. a. — var. isophyllam Fr. Gamlakarleby. B. floribundum (Bab.) Kronoby, i Bredviks bäcks utlopp i hafvet med vattnet stundom sött, stundom blandadt med hafsvatten; Qveflax. B. confervoides Fr. r. Gamlakarleby, Mariluoto, Palma; Larsmo (Herb. M. F.). Myosurus minimus L. h. o. d. Thalictrum flavum L. h. o. d. Caltha palustris L. m. a. Fumaria officinalis L. t. a.; r. i öfre delarne af distriktet. 151 Raphanus raphanistrum L. h. o. d. Brassica campestris L. a. Sinapis arvensis L. r. på åkrar vid Garnlakarleby ; Kronoby ; Teerijärvi; Ylikaunus. Erysimum cheiranthoides L. a. Sisymbriiim offtcinale (L.) r. Gramlakarleby *). S. Sophia L. a. Cardamine pratensis L. m. a. Arabis Thaliana L. r. Lohteå; Garnlakarleby. Barbarea strida Andrz. h. o. d. Nasturtium palustre DC. a. Lepidium ruderale L. h. o. d. vid hafskusten; inkommen med barlast. Capsella bursa-pastoris (L.) m. a. Thlaspi arvense L. m. a. Subularia aquatica L. t. a. Tilia ulmifolia Scop. r. Lestijärvi. Geranium sylvaticiim L. r. vid kusten; a, uppe i landet. Erodium cicutariam (L.) troligtvis ursprungligen inkommen med barlast, numera t. a. på odlade ställen. Oxalis acetosella L. a. Hypericum quadrangidum L. r. Perho; Nedervetil. Viola tricolor L. **) var. arvensis (Murr.) m. a. V. canina L. a. *) Denna art liar alltid förekommit på samma lokal och har till och med spridt sig vidare omkring. *•) Viola tricolor är icke egentligen inhemsk i distriktet, före- kommer endast på ställen, dit trädgårdsjord blifvit förd. 152 Viola sylvatica Fr. h. o. d. i inre delen af landet. V. epipsila Ledeb. h. o. d.; allmännare högre upp i landet. V. palustris L. a. Drosera rotundifolia L. a. Dr. longifolia L. t. a. *). Silene infläta Sm. t. a. — var. litoralis Rupr. a. vid hafvet. Melandrium sylveslre (Schkuhr.) a. i hafstrakten; h. o. d. hö- gre upp i landet. Lychnis flos-cuculi L. t. a.; r. högre upp i landet. Dianthus deltoides L. t. a. Stellaria nemorum L. h. o. d. i kusttrakten. St. media (L.) m. a. St. graminea L. m. a. St. Friesii Ser. t. a. i kusttrakten; r. uppåt landet. St. idiginosa Mun*, r. Gamlakarleby, Yxpila. Cerastium vulgatum L. m. a. Arenaria trinervis L. h. o. d.; i kusttrakten oftast tillsam- mans med Stellaria Friesii. Halianthus yeploides Fr. a. på sandiga hafsstränder. Sagina nodosa (L.) h. o. d. vid hafvet. S. procumbens L. a. Spergula arvensis L. a. Spergularia rubra (L.) h. o. d. längs kusten. Sp. canina Leffl. var. leiosperma (Kindb.) h. o. d. på hafs- stränder. *) Dr. intermedia Hayn. förekommer troligtvis, ehuru den ej at mig funnits inom distriktet. 153 Elatine hy dr opiper L. a. E. triandra Schkuhr. En enda gång funnen vidj Gamla- karleby, Yxpila. Ribes nigrum L. h. o. d. R. rubrum L. r. inåt landet; a. i skärgården. R. alpinum L. h. o. d. vid kusten. Rhamnus frangula L. a. vid landryggen, saknas vid kusten. Saxifrctga hirculus L. Teerijärvi, Granö. Sedum telephium L. h. o. d. vid kusten. S. acre L. a. Bulliarda aquatica (L.) t. a. i hafsbandet; h. o. d. vid träskstränder. Lythrum salicaria L. t. a. Epilobium angiistifolium L. a. E. palustre L. a. Myriophyllum spicatum L. h. o. d.; allmännare i hafsvatten. M. altemiflorum DC. h. o. d.; t. a. högre upp i landet. Hippuris vulgaris L. a. — var. fiuviatilis Web. h. o. d. Sorbus aacuparia L. a. Rosa cinnamomea L. t. a. Alchemilla vulgaris L. a. Rttbus idaeus L. «,. 154 Rubus saxatilis L. a. *). R. castoreus Laest. Ullava, Herlevi. R. arcticus L. m. a. R. chamaemorus L. a. Fragaria vesca L. a. Comarum palustre L. a. Potentilla anser ina L. t. a.; allmännare vid kusten. P. norvegica L. h. o. d.; allmännare vippat landet. P. argentea L. h. o. d. P. tormentilla Scop. h. o. d.; rarare vid kusten. Geum rivale L. a. Spiraea ulmaria L. a. Primus paclus L. a. Lathyrus palustris L. a. i hafstrakten; rarare uppåt landet. L. pratensis L. t. a, Vida sylvatica L. r. Toholampi. V. cracca L. m. a. V. sepium L. h. o. d. V. angustifolia (L.) r. Gamlakarleby ; Kronoby ; Pedersöre i åkrar **). Ervum hirsutum L. a. Medicago lupulina L. numera t. a. på åtskilliga lokaler i kusttrakten, ursprungligen inkommen med barlast och förvildad. *) I Perho, vid Myllykoski, förekommer en form med smala, hvita kronblad, dubbelt längre än fordret, 2- till 4-blommig, rak och spenslig. En annan form, utgörande en öfvergång till R. arcticus är följande, som jag, då- den närmast liknar B. castoreus Laest., tillsvidare upptagit så- som castoreus. **) Troligen inkommen med säd. • 155 Melilotus alba Desr. *). Jakobstad; Gamlakarleby. Trifolium pratense L. m. a. Tr. repens L. m. a. Tr. spadiceum L. h. o. d. Myrtillus nigra Gilib. a. M. uliyinosa (L.) a. Vaccinium vitis-idaea L. m. a. Oxycoccus palastris Pers. a. O. microcarpus Turcz. t. a. på sumpmarker vid hafvet; h. o. d. uppåt landet. Arctostaphylos uva-ursi (L.) t. a. Andromeda polifolia L. a. Cassandra calycalata (L.) a. högre upp i landet; h. o. d. närmare hafvet i Lohteå och vid Gamlakarleby. Calluna vulgaris (L.) m. a. Ledum palustre L. a. Pyrola unifiora L. t. a. Pr. rohmdifolia L. t. a. Pr. chlorantha Sw. h. o. d. P. media Sw. t. r. Nedervetil; Ofvervetil; Toholampi. P. minor L. t. a. P. secunda L. a. Empetnim nigrum L. a. Montia fontana L. a. Polygonum viviparum L. a. P. amphibium L. t. a. närmare hafvet. *) Denna art är den oftast förekommande, härdigaste och lättast förvildade af slägtet Melilotus. 156 Polygonum lapathifolium L. a. P. mite Schrank. h. o. d. i kusttrakten. P. hydropiper L. a. P. aviculare L. a. P. cotivolvulns L. a. Rumex crispus L. r. i skärgården. B. domesticus Hartrn. a. B. hippolapathum Fr. h. o. d. R. acetosa L. a. R. acetosella L. a. Daphne mezereum L. h. o. d. Hippophae rhamnoides L. t. a. i skärgården. TJrtica urens L. a. U. dioica L. a. Atrlplex hastata L. r. *). — var. salina Wallr. h. o. d. i hafstrakten. A. patula L. *) h. o. d. Jakobstad; Gamlakarleby med vari- erande former. Blitum virgatum L. h. o. d. på odlade ställen*). Bl. rubrum (L.) h. o. d. på odlad jord och barlast *). Bl. glaucum (L.) t. a. på gator. Chenopodium album L. a. — var. viride (L.) h. o. d. Salicomia herbacea L. h. o. d. på hafsstränder. Populus tremula L. a. Salix pentandra L. t. a. *) Införd med barlast. 157 Salix lappomun L. t. a. högre upp i landet. S. caprea L. a. S. cinerea L. t. a. S. aurita L. a. S. depressa L. h. o. d. i inre delen af landet. S. repens L. a. Den låga genuina formen förekommer helst i hafstrakten ; den högre formen är allmännare i det inre landet *). S. myt 'tilloides L. t. a. äfven nära hafvet. S. versifolia Wahlenb. forma myrtoides Fr. är funnen i Perho vid Valvatti träsk och i Ylikannus vid grän- sen till Sievi. S. nigricans Sm. m. a. S. phylicifolia L. a. Betula verrucosa Ehrh. a. vid kusten ; h. o. d. högre upp i landet. B. odorata Bechst. Den allmännare arten högre upp i lan- det, äfven a. vid kusten. B. intermedia Thom. h. o. d.; äfven i kusttrakten. B. alpestris Fr. r. Lohteå; Kelviå; Lesti. B. nana L. a. Alnus glutinosa (L.) a.; rarare högre upp i landet. A. pubescens Tausch. r. Gamlakarleby, Kakskoivisto och Mariluoto vid vägen till Palma **). A. incana (L.) a. öfveralt ***). •) För öfvigt är den mer eller mindre krypande, med mer eller mindre röda grenar, ståndarknappar och fröhus; bladen variera mycket. S. rosmarinifolia L., åtminstone den i Abo trakten förekommande, fin- nes ej i provinsen. **) Exemplaren l1/^ — 3 famnar höga.. ***) Den vanligaste formen är var. borealis Norrlin ; den genuina .4. incana finnes ej inom distriktet. 158 — var. argentata Norrl. h. o. d. — var. pinnatifida Wahlenb. Ullava. Myrica gale L. a. i hafstrakteu. Pinus sylvestris L. m. a, P. abies L. m. a. — var. viminalis (Sparrm.) r. Kronoby, Boholmen. Juniperus communis L. a. Callitriche vernalis Kutz. a. C. polymorpha Lönnr. Gamlakarleby. C. autumnalis L. t. a. i hafvet. Filices. Equisetum arvense L. a. E. pratense Ehrh. h. o. d. E. sylvaticum L. a. — var. capillare (Hoffni.) h. o. d. E. palustre L. a. E. fluviatile L. a. — var. limosum (L.) h. o. d. Polypodium vulgäre L. h. o. d. P. phegopteris L. a. P. dryopteris L. a. Polystichum spinulosum (Retz.) m. a. Aspleniwn filix-femina (L.) a. 159 Botrychium limaria (L.) h. o. d. B. rutaceum Sw. t. r. Gramlakarleby ; Halso. Ophioglossum vulgatum L. t. a. i skärgården. Isoetes laciistris Dur. h. o. d. *). I. echinospora Dur. allmännare än föregående. Lycopodium complanatum L. t. a. L. clavatum L. a. L. annotinum L. a. L. inundatum L. r. Gramlakarleby ; Halso; Perho. L. selago L. h. o. d. Selaginella spinulosa Al. Br. t. r. Perho; Lesti. Gamlakarleby, October 1878. *) Enligt uppgift ; sjelf har jag endast funnit exx. af I. echino- spora. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1880.) Nya bidrag till Åbo och Ålands skärgårds Hemipter-fauna af O. M. Reuter. (Anmäld den 6 Mars 1880.) I fjortonde häftet af »Notiser ur sällskapets pro Fauna et Flora fennica förhandlingar « har jag publicerat en första förteckning öfver de på Åland funna Heteroptera och ett bi- o drag till Abo skärgårds Heteropterfauna, utgörande till stör- sta delen ett förfullständigande af min fyra år tidigare i samma Notisers elfte häfte p. 309 offentlig gjorda 'förteckning öfver o o Pargas sockens Heteroptera. Abo skärgårds och Ålands Ho- mopter-fauna åter har berörts dels af J. Sahlberg i hans det tolfte häftet af Notiserna upptagande »Öfversigt af Fin- lands och den Skandinaviska halföns Cicadarier«, dels i min i första häftet af »Meddelanden från Societas pro fauna et flora fennica« ingående »Catalqgus Psyllodearum in Fermia hactenus lectarum«. Under upprepade insamlingar i trakten närmast kring Åbo, särdeles vid Ispois, samt i Pargas, Nagu och Us- kela socknar, äfvensom under en exkursion i slutet af Juli månad 1878 till Vestanfjärds och Hiitis (Vänö) kapeller af Kimito socken samt en annan under sista veckan af Juli och de två första af Augusti 1879 till Föglö socken af Åland med Sottunga och Kökars kapell hafva emellertid icke blott en mängd nya lokaler för sällsynta arter antecknats, men äf- 161 ven nere arter upptäckts, hvilka icke förut varit kända från vårt lands sydvestliga del, och ibland dessa befinna sig äfven några för den finska faunan nya. Såsom ett tillägg till mina i Notisernas fjortonde häfte publicerade »Bidrag* må derföre tillåtas mig att här meddela det mest anmärknings värda af de sedan år 1875, då nämnda häfte utkom, gjorda fynden. De arter, som förut icke äro antecknade för det nu i fråga varande fauna-området, äro förtecknade med ett f , de för vår finska fauna helt och hållet nya med en *. He beroptera. Gymnocerata. 1. Ennj gäster maurus L. Denna art lefver på blom- hufvudena af Eriophorum angustifolium, hvarest jag funnit både larver, nymfer och imagines. 2. Sehirns luctuosus M. et R. (= morio Fall., F. Sa hl b. nec Linn.). Den af mig i »Pargas sockens Hete- roptera« under namn af morio upptagna art hör hit. Den förekommer talrik på Alön i Pargas under småstenar på kalk- brotten *). 3. S. biguttatus L. Kökar på Idön. 4. Pentatoma pinicola M. et R. Till denna art hö- rer enligt senare undersökning den af mig såsom ny under namn af P. planiuscitla beskrifna arten (Notiser XIV, p. 328, 1). Den lefver på tall och är tagen flerestädes i mel- lersta Europa, ehuru sällsynt. 5. Strachia oleracea Linn. Med hänsyn till denna art förtjenar att antecknas att densamma våren 1877 totalt förstörde de nyss satta löfkojplantorna på flere ställen i Us- kela socken och att dess uppträdande i enorma massor på *) Den rätta S. morio L. är ej funnen i Finland. 11 162 kål-länder vid Storgård i Piikis under Augusti månad s. å. inrapporterats af fröknarne Falck, kvilka uppgåfvo att den dock icke syntes på dessa hafva förorsakat någon skada. Kändt är att just detta species på sina ställen i Frankrike varit i högsta grad förderfligt för kål-odlingen; och oafgjordt måste lemnas om det icke äfven hos oss kan blifva lika skad- ligt för de unga kålplantorna om våren, som det visat sig vara det i Uskela för löfkojplantorna. 6. Picromerus bidens Linn. Funnen på Kökar af Stud. A. Arrhenius. Uskela, E. v. Bonsdorff. 7. Asopus punctatus Linn. Tagen af mig i Juni 1879 vid Ispois nära Åbo på Salices. Uskela, v. Bonsdorff. 8. Zicrona coerulea Linn. Uskela, E. v. Bons- dorff. 9. Clinocoris ferrugatus Fabr.. Uskela, v. Bons- dorff. f 10. Nemocoris Fallenii F. Sahlb. Kuustö, Dr. C. Lundström. 11. Alydus calcaraius Fabr. Förekommer vanligen i den svarta varieteten (Jiirsutus Kolen.), som är tagen vid Ispois, i Pargas, Kimito (Vänö), Korpo samt mom Åland på Sottunga och Kökar, på nere lokaler. Den myrlika nym- fen har jag på Vänö funnit tillsammans med Formica mfa, äfvensom en liten likaså myrlik larv i Pargas med en art Myrmica. (Se härom Öfvers. Vet. Soc. Förh. XXI, p. 159.) Imagon anträffas på sina ställen då och då i åtskilliga exem- plar ibland Trifolium-arter; den rostbruna varieteten eger jag blott i ett enda exemplar, taget i Pargas vid Lofsdal i sällskap med exemplar af den svarta. Arten uppträder ge- nom sin större talrikhet karakteristisk för vår yttre skärgård. 12. Corizus abuliton R o s s i förekommer mindre säll- o synt bland Trifolium etc. vid Ispois nära Åbo, både i ljusare 163 och mörkare individer. Juni— Oktober. Sent på hösten upp- träda särdeles mörka individer med nästan alldeles svarta ben. 13. C. parumpunctatus S chili. Ett exemplar togs i Augusti 1879 vid Lofsdal i Pargas. Haliko, Stud. Wasa- st j e r n a. 14. Myrm us miriformis Fall. Föglö, Sottunga, Vänö. 15. Lygaeifs eqvestris Linn. Af denna vackra art o to°-s i slutet af Juli 1879 en nymf och en imago på Åland samt sedermera under Augusti samma år en mängd exem- plar, både imagines och nymfer, på Kökar (särdeles på Lång- holmen vid Helsö), der den dels sprang omkring solande sig på bergsklackarne, dels togs med håf från Asclepias vincetoxicum. Arten hade genom sin myckenhet och sin granna färg väckt den uppmärksamhet att den äfven af allmogen var särskildt känd. Den synes för öfrigt vara en vid nämnda planta bun- den utskärs-form. Också på Vänö i Kimito togs af min hu- stru i Juli 1878 en imago och en larv af denna art. 16. Nysins thymi Wolff. Sottunga, Kökar, Vänö. 17. N. jacobaeae S chili. Vänö. 18. Cymus claviculus Fall. (= glandicolor Hahn). Sottunga. 19. Ischnorhynchns Resedae Panz. En nymf på Vänö Storholm. f 20. Ischnodemus sabuletl Fall. är en utskärsform, som lefver på Elymus arenaHus. Förut funnen inom Fin- land endast vid Hvita hafvets kust, är den tagen af mig på en liten holme midt emot Sandholmen i Orfjärden i Par- gas, äfvensom i början af Augusti (nymfer och imagines) i stor mängd på Idön i Kökars kapell. Endast kortvingade exemplar. 21. Ligyrocoris sylvestris Linn. Denna art före- kommer i synnerlig talrikhet på de små till vår yttre skär- 164 gård hörande öarne (Kökar, Vänö), hvilka sakna barrskog och blott ega en temligen sparsam alvegetation jämte vide och en. Här fångas ofta stora massor med håfven i det temli- gen höga gräset och namnet »sylvestris« synes derföre vara mindre karakteristiskt. 22. Rhy parochromus chiragra~F abr. Vänö i Kimito. 23. Pterotmetus staphylinoides B urin. Denna art har jag nere gånger funnit ibland ljung och på högländta backar med Formica rufa. En larv på Lindön i Kökars kapell och en dylik i Vänö skärgård. 24. Macrodema micropterum Curt. (= Pterotmetus Menetriesi Kusch.) under ljung vid Lofsdal i Pargas, en gång i stor myckenhet, både imagines och larver i början af Augusti. 25. Plinthisus pusillus Scholtz. Förekommer här och der under mossan vid trädrötter, under lafvar på bergshällar o. s. v. Pargas flerestädes. Vänö i Kimito. Pl. latus B, e u t. är endast en långvingad hona af denna art. 26. Stygnus rusticas Fall. Af forma macroptera, som jag funnit nere gånger, har jag vid Lofsdal tagit en va- rietet med antennernas tre första leder, bakhörnen af prono- tum, skuteilen emot spetsen, täckvingar och ben rostfärgade, täckvingarne vid spetsen något mörkare bruna. 27. Stygnus sabulosus Sch i 11. Funnen i ett exem- plar på Sottunga i slutet af Juli 1879. 28. Stygnus pygmaeus F. S a h 1 b. På en liten holme i Föglö samt på Sottunga i slutet af Juli 1879, på Idön i Kökars i böljan af Augusti s. å., men blott i par exemplar. 29. Trapezonotus nebulosus F all. Halikko, Wasa- st j erna. o f 30. T. distingvendus Flor. Ett exemplar från Åland, utan närmare lokaluppgift, har inlemnats till Societas pro 165 fauna et flora fermica af med.kand. Sievers. I slutet af Juli 1879 fann jag denna art i flere exemplar på Sot- tunga. Den lefver vid sandig hafskust under uppkastad tång och varierar betydligt både till färg och storlek. Hvad färgen beträffar imiterar denna särdeles starkt lokalens färg- ton, så att exemplaren ofta äro nästan omöjliga att upptäcka, förr än de sätta sig i rörelse. 31. Tr. agrestis Fall. Sottunga; Vänö. 32. Pachymerus Pini Linn. Vänö (barrträd saknas här alldeles och artens lif synes ej stå i några relationer till dessa). 33. Eremocoris erraticus Fabr. Åland i Foglö i Juli 1879; Sottunga. 34. Drymus brunneus F. Sahlb. Funnen i mängd o under nedfallna löf på Runsala invid Abo; Ispois. 35. Scolopostethus pictus Sch ill. Tagen under upp- kastad tång på Vänö; äfven på invid sjelfva hafsstranden ve- xande Urtica dioiea, på Ispois vid Abo. 36. Scolopostethus affinis S chili., Re ut. Hit hör äfven det exemplar, jag i Notiserna, XIV, p. 338 uppfört såsom Se. Thomsoni. Den rätta Se. Thomsoni eller, såsom den bör heta, Se. adjunctus D. et S c. torde icke ännu vara funnen hos oss. 37. Gastrodes ferrugineus Linn. På Pinns sylve- strls på Sottunga, nymfer i slutet af juli 1879. Uskela, E. J. v. Bons d orff. 38. Aealypta intermedia Flor. Funnen på Juddö i Föglö 1879. 39. A. parvula Fall. Juddö i Föglö; Vänö under mossa. f 40. A. gracilis F i e b. Ett makroptert exemplar, som sannolikt tillhör denna art, har jag tagit i slutet af Juli på 166 Sottunga; då det icke fullkomligt öfverens stämmer med be- skrifniugarne på denna art, meddelas här en kort diagnos: Oblonga, fusco-grisea, spinis verticis qvam in O. parvula distincte longioribus, pronoto haud transverso, disco sat profunde punctato, carinis omnino parallells, limbo laterali antice biseriatim, postice uniseriatinr areolato, angulis an- ticis parum productis, sat obtusis, processu postkö eviden- ter areolato, elytris limbo marginali uniseratim areolato, areolis spatii lateralis triseriatis, spatii discoidalis medio triseriatis, sed basim et apicem versus biseriatis, spatio su- turali basim versus biseriatim et apicem versus quinqvese- riatim areolato. 41. Dictyonota crassicornis Fall. Vänö och Vestan- fjärd i Kimito; äfven funnen på Sottunga i några exemplar. (B. ergthrophthalma G e r m. är endast en varietet af denna art. Jag har funnit båda formerna i stackar tillhöriga La- sius niger, äfvensom under stenar tillsamman med samma myr-art.) — Haliko, Uskela, Wasastjerna. 42. Derephysia foliacea Fall. Förekommer äfven bland Lasius niger, Juddö och Kökar på Långholmen. f 43. Hebrus ruficeps Thoms. Flere exemplar af forma brachyptera funna vid sollning af Sphagnum på Stor- tervön i Pargas sommaren 1878. f 44. Mesovelia furcata M. et R. (= Parra J. S a h 1 b.) En larv af denna art togs i Augusti 1878 af mig på en liten vatten-puss invid hafstranden på Lofsdal (i Pargas), hvarest den lifligt sprang omkring bland der uppslammade vass-spolar ; i början på augusti 1879 fann jag flere exemplar på Pota- mogeton natans i ett träsk på Långholmen utanför Helsöpå Kökars. 45. Notostira erratica Fall. Juddö. 46. Leptopterna ferrugata Fall. Vänö i Kimito; 167 Juddö, Sottunga och Kökars kapell i Åländska skärgården, på Kökar sällsyntare. Dereraot går Lept. dolabrata Linn. alls icke ut i den yttre skärgården *). Detta står i samband med det förhållande att L. ferrugata äfven i Skotland går nordligare uppåt, d. v. s. ända upp på Orkney-öarne, hvare- mot dolabrata der saknas. Den förra synes således vara en mera nordlig form. Af denna art har Stud. Wasastjerna funnit en hane med förkortade elytrer. Denna kan karakteriseras sålunda : L. ferrugata Fall. q*, forma brach.t Pronoto basi longitudine parum et apice circiter tantum 3/4 latiore; heme- lytris alisqve solum abdominis longitudine, membranae areola minore minutissima. * 47. Actitocoris signatus Re ut. Denna intressanta dittills obeskrifna hemipter beskrefs af mig i Meddelanden från Societas pro F. et Fl. Fenn. II, 194 efter ett exem- plar, funnet vid stranden af Djupsundet på Lofsdal i Pargas. Jag begagnar mig här af tillfället att rätta en misskrifning, som då begicks, i det slägtnamnet bör heta Actitocoris, icke Actinocoris. 48. Teratocoris Saundersi D. et Se. Juddö, Sottunga, Kökar på Kyrkgårdsö och Karlby-landet, men ingenstädes talrik. o 49. T. paludum J. S a h 1 b. Uskela ; Ispois vid Abo; Kökar på Långholmen vid ett träsk bland Carices. 50. Pantilius tunicatus Fabr. Funnen i September 1877 i flere exemplar (nymfer och imagines) på Corylus i Kathrinedal samt samma månad 1879 i två nymfer på Alnus glut inösa vid Ispois' strand nära Abo. * 51. Phytocoris dimidiatus K i r s c h b., Rhynch. Wiesb., *) Blott på Juddö togs ett enda exemplar. 168 122, 2; Re ut., Ann. Soc. ent. France, 1877, 17, 6. — Blott ett exemplar togs i slutet af Juli 1878 i en björk- dunge på Vänö Storholme i Kimito utskärgård af min hu- stru, Lina R e u t e r. Då ännu ingen beskrifning öfver arten finnes i finska arbeten, meddelas följande korta diagnos : Ochroleucus, nigro-maculatus et nebulosus, supra nigro- ptilosus pilisque albicantibus intricatis intermixtis ; antennis articulo primo nigro- et pallido-consperso, pronoto dimi- dioque vertice simul sumtis haud longiore, reliqvis nigris, secundo basi annuloqve medio basique tertil albis, secundo duobus ultimis conjunctis paidlo breviore, tertio qvarto paullo longiore; vertice mar is oculo vix angustiore, feminae hoc distincte latiore; pronoto nitido, dimidio postico nigro vel fuscescente, margine ipso pallido; corio macula apicali pal- lida; membrana vena cubitali nigra. 52. Calocoris striatellns Linn. Juddö i Föglö. 53. C. biclavatus H. Sch. (= bifasciatus Hahn, nec Fabr. = variegatus Re ut., Rev. Gaps. p. 32, 3, nec Costa). Lefver på Alnus- och Salix-arter. Vestanfjärds ka- pell i Kimito pa Spiraea salicifolia; förekom i Juli 1879 ganska allmän på Juddö i Föglö socken, den vestligaste hit- tills kända lokal inom Skandinavien-Finland. f 54. C. seticornis Fabr. Ett exemplar taget på Idön i Kökars, augusti 1879. 55. C. roseomacidatus de Geer. Allmän på Juddö i Föglö och icke heller sällsynt på Sottunga. Lefver på Chrysanthemum. — Halikko, Stud. Wasastjerna; Uskela, E. J. v. Bon s do rf f. * 56. C. bipunctatus Fabr. Ett exemplar funnet på en med Galium m. ni. bevuxen backe på Hamnö i Kökars den 2 Augusti 1879. Ny för vår fauna. De exemplar, hvilka på Dr. F. Sahlbergs auktoritet anföras såsom funna 169 vid Helsingfors af W. Nyländer (se Rev. crit. Capsin. p. 37) tillhöra nemligen alldeles icke denna art, utan äro, så- som en undersökning af exemplaren i Nylanders samling- utvisat, Lygus lucorum Mey. Ofvannämnda Calocoris-arts utbredning synes utgöra ett motstycke till hvad som är för- hållandet med C. biclavatus, hvilken icke är sällsynt flerestä- des i Finlands södra och östra delar, men deremot ännu ej mig veterligen antecknad för Sverige-Norge. C. bipunctatus deremot var vid mitt besök i Bohuslän 1870 den allmännaste af alla Capsider, t. o. m. allmännare än Lygus pratensis, och är för öfrigt funnen öfver en stor del af södra och mellersta Sverige, under det den deremot är tagen i blott ett enda exem- plar hos oss och detta i vårt sydvestligaste hörn. I Skotland, ända upp på Orkney-öarne, förekom den allmän och talrik. f 57. C. chenopodii Fall. (Alla exemplaren sakna de två svarta fläckarna på pronotum, honorna äfven de svarta strecken på skutellen). Denna art tillhör skärgårdens yttre holmar, medan jag funnit den ingenstädes inom vår skärgård öfver 60:de breddgraden. Den togs i slutet af Juli 1878 i nymfer och imagines i Vänö skär samt i början af Augusti 1879 flerestädes ibland yppigt gräs i Kökars kapell (Kyrk- gårdsö, Hamnö), och synes här ersätta C. roseomaculatus, hvilken, allmän på fasta Åland och ännu på Juddö i Föglö samt på Sottunga, alldeles icke observerades i utskären. 58. Pycnopterna striata Linn. Ett exemplar på Sa- lix från Storholmen i Vänö skärgård (Kimito socken). Af- o ven på Juddö i Föglö på Åland 1879. 59. Dicrooscytus rujipennis Fall. Sottunga på Pinus sylvestris. 60. Lygus viridis Fall. Vestanfjärd i Kimito. 61. L. contaminatus Fall. Sottunga på Alnus. 62. L. limbatup Fall. Vestanfjärd på Salices. 170 63. L. Kalmii Linn. En varietet ntan svart spets på cuneus (pellucidus F i e b. ?) på Idön i Kökar. 64. Poeciloscytus unifasciatus Fabr. Sottunga; äf- ven på Idön i Kökar; Vänö. 65. Charagochilus Gyllenhali Fall. Sottunga. * 66. Alloeotomus gothicus Fall. (Re ut. Rev. crit. Caps. p. 76). Af denna för Finlands fauna nya art tog jag i Augusti 1878 några nymfer och en imago på Pinns sylve- stris i närheten af Nagu kyrka. 67. Pilophorus bifasciatus Fabr. På Pinas sylve- stris på Juddö i Föglö socken; Nagu. I sällskap med For- mica rufa. 68. P. clavatus Linn. Juddö och Sottunga temligen talrik på Ainas glutinosa. Förekommer äfven på Betala, Salices och Populus tremula. I sällskap med Lasius niger och Formica fusca. f 69. P. coufusus Kirschb. Funnen i Uskela i Au- gusti 1877 på Alnus incana i sällskap med Lasius niger. 70. Stiphrosoma leucocepliala Linn. Här och der på Sottunga. 71. Orthocephalus saltator Hahn. Sottunga. * 72. Halt icus pusillus H. Sch. (= intricatus Fieh.). Några exemplar äro tagna på Stor- och Lilltervo öar i Par- gas under senaste sommar. Af denna för Skandinavien- Finland nya art, som förut är funnen i Tyskland, samt af dess närstående, den hos oss allmänna H. apterus Linn., meddelas följande jämförande diagnoser: H. pusillus: H. apterus: Antennae articulo secundo Antennae articulo secundo latitudine pronoti basali di- latitudine pronoti basali fere stincte breviore, articulis longiore, articulo tertio te- duobus ultimis fuscis. Pro- staceo. Pronotum transver- notum rugoso-punctatiini. Fe- sim aciculatum. Femora 171 mora apice anguste fiava. apice late, antica 2/5 apicali- Tarsi articulo primo et ni- bus fiava. Tarsi tantnm ar- timo fuscis. Minor. Sem- ticulo ultimo fusco. Major. per alatus. Dimorphus. f 73. Myrmecoris gracilis F. Sahlb. Af denna art förekomma två färgförändringar, hvilka jag i Öfversigt af Vet. Soc. Förh. XXI, p. 174, 175 karakteriserat såsom var. rufu- scula, funnen i Pargas tillsamman med Formica rufa, och var. fusca, som jag tagit på Vänö Storholm i sällskap med For- mica fusca. Af denna senare varietet fann jag i första da- garne af Augusti 1879 tre kortvingade exemplar (rodueto, la- terlbus rotundatls, aplce qvam in praecedente latlus rotun- dato,medio levius emarglnato; capite flavo, maculls qvinqve nigris; pronoto antice fusco, 206 postice griseo; scutello nigro- fusco, medio obsolefius ferru- gineo-bivittato. Denna art är icke synonym med S c o 1 1 s art af samma namn; mest liknar den Scotts P. cerea Ger m. (Ent. M. Mag. p. 130), hvilken dock synes mig enligt undersökning af exemplar, sända af S c o 1 1 till J. S a h 1 b e r g, knappast vara annat än en varietet af nassatus ; den lefver äfvenledes på Salices. 179. P. nassatus Germ. Sottunga på Salix. * 180. P. scutellatus Boll. Par exemplar funna på Ti- o Ila på Röfvarholruen i Kuustö kapell nära Abo. Ytterst lik följande, men afviker genom trubbigare hjessa, tjockare kropp och vingnerver. 181. P. Rubi Boh. På Rubus idaeus på Vänö Stor- holm i Hiitis. Puton upptager i Cat. d. Hem. d'Eur. Jas- sus Rubi Bob. såsom en Bythoscopus, livilket helt säkert är ett misstag. Bohemans typer höra till samma art som Sahlberg beskrifver 1. c. p. 134. 182. Agallia venosa Fall. Juddö i Föglö; Sottunga. 183. Tettigonia viridis Linn. Ar särdeles allmän i den yttre skären. 184. Euacanthus acuminatus Fabr. Går äfven uti yttre hafsbandet : Vänö. 185. Eupelix producta Germ. På torra backar här och der äfven i yttre skären: Sottunga, Kökar. 186. Acocephalus nervosus Schranck (= striatus Fabr., J. Sahlb.). Sottunga. 187. A. bifasciatus Linn. Kökar. 188. A. trifasciatus Fourcr. Funnen på Runsala af Mag. H. I n g e 1 i u s ; jag har tagit den i flere exemplar (o* $) krypande kring rötterna af lingonris och ljung på en 207 torr backe på Sandliolmen i Orfjärden i Pargas socken. En hona från Sottunga. Enligt Signoret (Ann. Soc. ent. France, Ser. V, T. IX, p. 68) har Sahlberg beskrifvit en varie- tet af honan till A. bifasciatus såsom hona af denna art (p. 359). Den riktiga honan af trifasciatus igenkännes isynner- het genom de tydligt i svart och hvitt vexlande nerverna på täckvingarne. 189. A. albifrons Linn. Sottunga; enligt Fieber (i bref till J. Sahlberg) och Signoret p. 76 et 80 är A . nigropunctatus J. Sahlb. 1. c, p. 360, endast en honvarie- tet af denna art. 190. A. flavostrigatus Don., Sign. p. 85 (= rivu- laris G erna., J. Sahlb.). Vänö; Kökar. 191. Strongylocephalus Megerlei (Fieb.) Scott. Sign. 1. c p. 91 (= S. agrestis J. Sahlb.). Äfven i Kimito. Enligt Signoret 1. c. är den af Sahlberg beskrifna ar- ten icke den rätta Fallen sk a, hvilken afviker bland annat derigenom att bakranden af sista ventralsegmentet är rät, icke i midten urnupen. 192. Platymetopius undatus d e G e e r. På Juddö i Föglö. 193. Cicadula punctifrons Fall. (Limotettix id. J. Sahlb.). Uskela på Salices. 194. C. 7-notata Fall. Sottunga (var. d. Sahlb.). 195. C. variata Fall. Ett exemplar på Skarpnåtö på Åland sommaren 1871. 196. C. sexnotata Fall. Allmän ända ut i yttersta hafsbandet. 197. Doratura stylata Boh. Vänö; Sottunga; Juddö i Föglö. t 198. D. homo23hyla~F\or. Sottunga, ett honexemplar. 208 199. Thamnotettix cruentata Panz. Sottunga. 200. Th. jiaveola Boh. {Stictocoris id. J. Sahlb.). Ej sällsynt på fuktiga ängar i Greta kapell på Åland i slu- tet af Juli. 201. Th. lunulifrons J. Sahlb. {Limotettix). Äfven funnen i Kiraito vid Viik. 202. Athysanus paludosas B oh. {Limotettix J '. Sahlb.). Storholmen i Vänö skärgård; på Potamogeton notans i ett träsk på Långholmen utanför Helsö i Kökars kapell, hvarest äfven följande nya varietet blef tagen: Var. c: Vertice nigro tantum lineis duabus trans- versis augustis flavis, loris totis nigris; pronoto nigricante; scutello basi maculis qvatuor parteque apicali apice excepto nigris; venis tegminum late fusco-marginatis. ef. 203. A. striatulus Fall. {Limotettix id. Sahlb.). Vänö; Sottunga; Juddö i mängd bland Trifolium arvense. 204. A. grisescens Zett. Förekommer på fuktiga ängar och mossar, särdeles bland Sphagnum. Eekerö på Åland. G-år ända ut i yttersta skären: Vänö. Var. b: Totus pallide flavens, signaturis omnino ob~ soletis, abdomine saltem ventre nigro velfiisco-trivittato; tegminum venis albidis validis. $. Vänö. Denna varietet kunde vara Kirschbaums A. rali- dinervis, Cic. Wiesb., p. 113, men honans sista abdominalseg- ment har hos mina exemplar två, icke blott en tand i midteu. Puton upptager i Cat. d. Hem. d'Eur. en A. cogna- tus Dougl. et Se, beskrifven i Ent. M. Mag. 1873, p. 211. Enligt Scott, E. M. M. 1875, p. 95 är denna blott en va- rietet af grisescens. Jag eger från Pargas en ef, som full- komligt öfverens stämmer med de engelska författarenes be- sk rif 11 in s-. 209 205. A. Sahlbergi n. sp. (tf = A. ae mulans J. Sahlb. 1. c. p. 264, vix Kirschb.; $ = A. confusus J. Sahlb. 1. c. p. 267, nec Kirschb.). Af denna art har jag i Pargas funnit forma macroptera till hanen. Forma macroptera : Tegminibus abdominis longitudine, alls paullulum bre- vioribus; tegminum areola secunda apicall apicem versus vix ampliata latitudine basali paullo minus qvam duplo longiore; appendice membranacea nulla. rf. Sahlberg har 1. c. beskrifvit de båda könen af denna art under skilda namn, hanen såsom A. aemulans, honan så- som A. confusus, samt enligt Kirschbaum meddelat ka- rakterer för den för honom sjelf obekanta rf till confusus un- der det honan till aemulans var okänd både för honom och Kirschbaum. Enligt hvad jag genom senare fynd förvissat mig om, är emellertid Sahlbergs confusus utan gensägelse hona till hans aemulans. Emellertid torde det vara tvifvel underkastadt huruvida Sahlbergs art af detta senare namn är den verkliga Kirschbaumska (Cic. Wiesb. p. 107). Den öfverens stämmer visserligen hvad beträffar pannans och hjessans form ; men clypeus är icke mer än 3/i längre än vid basen bred, medan Kirschbaum säger »fast doppelt«, äf- venså äro genital lamellerna i midten 1/2 gång längre än genital val vein, medan Kirschbaums aemulans har dem blott IV3 så långa; och slutligen nämner Kirschbaum icke ett ord om de kännetecknande bruna längsbanden på pro- och mesonotum. — Då Sahlberg åter beskrifvit $ såsom Kirschbaums confusus, har han enligt min åsigt orätt tolkat nämnda författares beskrifning 1. c. p. 107. Sahl- bergs art (dess forma brachyptera) är nemligen 5 — 53/4 mm. lång, medan Kirschbaum anger längden för kort- vingad c? till 3x/4 och för $ 4V3 mm. Vidare är hjessan 14 210 hos de Sahlbergska exemplaren nära 1/i kortare än prono- tum, under det den tyske författaren karakteriserar sin art: »Scheitel ungefähr öder fast so läng als der Vorderruckenc (i motsats till »gut 3/4 so lang«, såsom hos aemulans). Der- emot öfverens stämmer Kirschbaums beskrifninff ganska väl med en del exemplar af Sahlbergs A. sordidus Ta ett. Den långvingade formen af denna har äfven, såsom K i r s c h- baum säger: »Spitzencellen der entwickelten Decken dop- pelt so läng als in der Mitte breit«, medan deremot apical- cellerna hos ett af af mig i Pargas funnet långvingadt exem- plar af Sahlbergs aemulans (tf till hans confusus) äro betydligt kortare och vingarn e sjelfva ej längre än abdomen. På grund af ofvanstående har jag ansett att Kirschbaums confusas vore synonym med Sahlbergs sordidus Zett. och jag har funnit denna åsigt bestyrkt af S c o 1 1, som pag. 94 i Ent. M. Mag. 1875 angående de Kirschbaumska ar- terna säger: »two others, confusus and validinervis, which Fieber knew, he refers to sordidus and grisescens, Zett.«. Då ofvanstående art endast med tveksamhet kan iden- tifieras med Kirschbaums aemulans, som till färgen be- skrifves fullkomligt lik sordidus (hans confusus), har jag an- sett bäst att tilldela densamma ett nytt namn. Den lefver på torra ängsbackar: Pargas här och der; Juddö i Föglö på Åland; äfven på Kökar. 206. A. sordidus Zett. (= A. confusus Kirschb. nec Sahlb.). Temmeligen allmän på torra ängar i Pargas; går ut i den yttre skären : Kökar, Sottunga (äfven macropter), I Putons Cat. d. Hem. d'Eur. citeras A. sordidus Sahlb. (med reservation) under A. similis Kirschb.; denna senare, som till färgen liknar var. c. J. Sahlb. af sordidus afviker dock genom en helt annan genital-struktur. 211 * 207. A. fraterculus n. sp. (Se beskrifningen längre fram i Öfversigten af Abo och Ålands skärgårds Athysanus- arter). Ett exemplar från Pargas. (Afven funnen i Kiuru- vesi af D:r C. Lundström.). * 208. A. confinis n. sp. Ett exemplar från Pargas. Se nedan i nyssnämnda öfversigt. f 209. A. brevipennis Kirschb. Ett han-exemplar från Pargas. 210. A. russeolus Fall. Bland ljung på Vänö i Hiit- tis, en långvingad hona af var. b, J. Sahlb. 211. A. distingvendus Kirschb. (= A. stictopterus J. Sahlb. nec Flor). Pargas ett han-exemplar. Denna art, som af Sahlberg beskrifves 1. c. p. 273, kan icke gerna vara Jassus stictopterus Flor. Jag har un- dersökt Sahlbergs mig godhetsfullt meddelade typexemplar och funnit hj essän blott omkring 2/5 kortare än mellan ögo- nen bred (hos Flors art blott 74) samt täckvingarne för- sedda med tydliga mjölkhvita fläckar (Flor: »ohne milch- weisse Stellen«). Deremot stämmer Kirschbaums be- skrifning på Jassus (Athysanus) distingvendus 1. c. p. 111 ganska väl in på vår art. Måhända hörer äfven Flors plebe- jus hit. 212. A. variegatus Kirschb., J. Sahlb. (Thamno- tettix J. Sahlb. 1. c. p. 211). Funnen sommaren 1875 på Althaea rosea i trädgården vid Lofsdal i Pargas. 213. A. Schenckii Kirschb. (— Thamnotettix plebe- jus J. Sahlb. p. 211, nec Jassus id. Flor, E,h. Livl. II, p. 291, nec Athysanus id. Kirschb. 1. c. p. 111). Temme- ligen allmän i Pargas. Sahlberg har 1. c. citerat både Flor och Kirsch- baum. Sahlbergs art är emellertid 5, ja ända till 52/3 mm. lång, under det Flors är 4 — 41/2 och Kirschb au m s 212 4 — 574- Från denna senare afviker den dessutom genom i förhållande till längden mindre bred kropp, genom hjessans bakkant, hvilkens ena hälft är på långt när ej så bred som bakranden af ögat och tydligt kortare än hjessans längd samt slutligen genom strukturen af honans sista ventralsegment. Sahlberg säger nemligen om detta »medio levissime pro- ducto« ; vid undersökning af hans typexemplar har jag emel- lertid funnit det hos alla exemplaren fullkomligt sådant som Kirschbaum beskrifver det för A. Schenckii, 1. c. p. 111, d. v. s. i midten kortare och försedt med en svag tand, me- dan det hos Kirschbaums och F 1 o r s plebejus har en rak bakkant. Flors art torde för öfrigt icke vara synonym med Kirschbaums, hvilken senare har hjessan bredare emellan ögonen (»kaum doppelt so breit als in der Mitte lang« i motsats till »nicht doppelt so läng als in der Mitte «, såsom hos A. distingvendus Kirschb.; Flor säger: »3/5 so läng wie zwischen den Augen breit«), utan synes ganska väl öfverens stämma med Kirschbaums distingvendus och Sahlbergs stictopterus. Hvilken af de nu uppräknade och omtalade arterna är Fallens plebejus låter sig icke afgöra utan granskning af typexemplar; ehuru väl A. Schenckii i de flesta skaudina- viskt-finska samlingar står under namn af plebejus, har jag dock ansett rättast att tills vidare följa den af Kirschbaum antagna nomenclaturen, enär det är möjligt att denna för- fattares eller Flors plebejus äfven finnes i södra Sverige, ehuru jag ej sett något exemplar deraf. * 214. A. domino n. sp. (Se nedan i Ofversigten af o o Abo och Ålands skärgårds Athysanus-aTter). Ett exemplar från Pargas. 215. A. tinctus Zett. (— Thamnotettix simplex var. b. J. Sahlb.). Pargas. 213 o 216. A. simplex H. Sch. Allmän i hela Abo skärgård. Enligt Putons Cat. cl. Hem. d'Eur. skall prasinus Fall. vara samma art som Kirschbaums Zelleri 1. c, pag. 94. Jag känner ej på hvilkeD grund detta anta- gande stöder sig, men har icke sett något finskt exemplar, som öfverens stämmer med Kirschbaums beskrifning på sist nämnda art. Sahlberg citerar prasinus under simplex. * 217. A. prominulus n. sp. (Se nedan i Öfversigten). En hona ifrån Pargas. 218. A. transversus Fabr. På torra backar sällsynt : o Pärgas malm; Lemland på Åland 1871. Då, såsom af ofvanstående framgår, nere nya arter till- kommit till vår fauna, andra åter blifvit annorlunda uppfat- tade än i Sahlbergs arbete och slutligen genus Atlrysanus på annat sätt begränsadt än i detta, torde följande öfversigt af Abo och Ålands skärgårds Athysanus-arter icke få anses öfverflödig. Cienus Athysanus Burm., Fieb. Athysanus Sahlb.; ThamnotettixQtLimotettix Sahlb. partim; Stictocoris Sahlb. partim. Vertex margine antico obtuso. Fröns lata vel latiu- scula, latitudine inter-ocellarl latitucline clypei basali sal- tem triplo majore; sutura laterali supra scrobes antennarum distingvenda et ocellos subattingente vel attingente; clypeus haad curvatus. Ocelli in ipso margine verticis positi, ocu- lis appropinqvati. Venae in corio tegminis completi ramo- sae et venis transversalibas conjunctae ; ramis duobus fur - catis sectoris primae versus vel pone apicem bifurcatis et cum venis angulosis areolas duas intermedias formantibus, venis duabus transversalibus areolae. intermediae areolam marginalem areolasqve qvatuor apicales formantibus; alae 214 sectoribus duabus primis ante apicem vena transversali con- junctis, areis qvatuor apicalibus. Species in iusulis Aboensibus et Alandicis occurrentes: 1. (13). Vertex inter oculos fascia vel vitta nigerrima me- dio ne minime qvidem (in A. striatula raro angus- tissime) inter rupta. 2. (o). Venae tegminum bicolores albidae^fusco-interruplae; maculae tegminum haud solum inter et secundum v enas positae sed venas irregulariter subfasciatim colorantes. Mas et femina discolores. Mas valvida ge>iitali segmento ultimo ventrali parum breviore, obtuse triangulari, laminis genitalibus medio valvida P/3 longioribus, apicem versus rotnndato-angustatis ; femiua segmento ultimo ventrali postice obtuse emar- ginato et medio denticulo instructo. Long. 5 — 5!/a mm. Sa hl b. 1. c. p. 263. In pratis siccis. A. qviidrum (Z e 1 1.) Bo h. 3. (2). Venae tegminum unicolores pallidae. 4. (5). Scutellum linea media longitudinali nigra. Teg- mina areis medio vitta fascescente, limbo costali al- bido-sulphureo, incrassato. Mas valvula genitali segmento ultimo fere aeqve long o, obtuse triangu- lari, laminis valvula fere duplo longioribus; femina segmento ultimo ventrali penultimo dimidio longiore, medio obtusangulariter sinuato. Long. 6Y2 — 7 mm. Sahlb., 1. c. p. 262. Inter Phragmites. A. argentatus Fabr. 0. (4). Scutellum totum paliidum vel nigro-signatum medio linea pallida ; raro nigrum saltem apice tamen li- nea pallida. 6. (7). Commissura suturaqve clavi tegminum nigrae. Mas valvula genitali segmento ultimo ventrali duplo bre- 215 viore late rotundata; femina segmento ultimo ventrali levissime sinnato. Long. 41/2 — 5 mm. Sahlb., 1. c. p. 228 (Limotettix). Locis paludo- sis ; ad litora inter Heleochares passim sat copiose. A. paludosus Boh. 7. (6). Commissura tegminum pallida; area intermedia apicalis laiitudine basalt triplo longior. S. {9). Elongatus. Vertex sublunatus, latitudine dimidia interoculari longitudine distincte majore. Mas val- vula genitall segmento ultimo ventrali paullo bre- viore, obtuse triangulärt ; femina segmento ultimo ventrali angulariter emarginato. Long. 372 — 4x/2 mm. Sahlb. 1. c p. 226. In pratis paludosis, ad litora freqvens. A. striola Fall. 9. (8). Latiiisculi. Tegminum area intermedia apicalis latitudine basali circiter duplo longior vel adhuc brevior. 10. (11). Tegminum areae magis minusve fuscae, ad venas pallido-marginatae. Vertex macula utrinqve mar- ginis apicalis subtriangulari fasciaque media transversa postice bidentata nigris. Mas valvula genitali segmé)ito ultimo ventrali parum breviore postice obtuse angulata; femina segmento ultimo ventrali penultimo paullo longiore apice obtuse rotundato. Sahlb. 1. c. p. 255 (Stictocoris). In campis; raro occurrit. A. träns ver sus Fall. 12. (11). Tegminum areae ocellato-pallidae ; venae pallidae fusco-marginatae, venae transversae venaeqve clavi ad commissuram latius pallidae vel fere albidae. Vertex transversim nigro-trifasciatus, fascia an- 216 tica medio angulata interdum interrupta, postica gracili ante oculum curvata et cum macula ad oculum confluente, media recta medio cum postica linea conjuncta, rarissime medio angustissime in- terrupta; mar g o verticis dimidius interocularis margine oculi postico vix vel parum longior. Pronotum disco strigis transversis irregulariter dense irroratim positis nigris. Femora nigro-fa- sciata. Mas valviila genitali segmento ultimo ven- trali distincte breviore, postice obtuse angulata, laminis elongato-triangularibus ; femina segmento ultimo ventrali penultimo fere dimidio longiore, margine medio breviter et latissime rotundato- prominente. Long. 23/4— 4 mm. Sa hl b. 1. c. p. 253 (Limotettix). In paludibus passim. A. striatula Fall. 13. (1). Vertex inter oculos fascia fusca medio distincte interrupta vel totus unicolor pallidus. Ii. (33). Tibiae anticae extus biseriatim vel sesquiseriatim spinulosae. 15. (20). Tegminum areae atomis fuscis venis approxima- tis, disco immaculato; venae transversae venaeqve clavi ad commissuram latius pallidae vel albican- tes. Vertex prope marginem apicalem punctis qvatuor, duobus intermediis unoqve utrinqve ad vel circa ocellum; fascia interoculari irregulari ad oculum et versus medium dilatata, ibi late interrupta; postice utrinqve ad ocidum puncto fu- sco ; margo dimidius interocularis oculi margine postico distincte brevior. Pronotum strigis nigris vel fuscis in series quatuor regulariter p>ositis. Femora nigro-fasciata. 217 16. (17). Breviusculus. Verticis margo dimiclius longitu- dine verticis parum brevior, sed margine postico oculi circiter 1/i brevior. Fröns latior et brevior, latitudine basali vix 1/i longior, lateribus rotun- data; clypeus latitudine basali duplo longior apicem versus vix dilatatus. Pronotum strigis transversis obsoletioribus. Tegmina maris abdo- mine longiora area intermedia apicali latitudine apicali longiore, feminae abdomine paullo bre- viora area intermedia apicali latitudine apicali haud longiore, fere qvadrata; appendix mem- branacea angustissima, linearis, solum ad mar- gine interiorern tegminis distingvenda. Mas val- vula genitali segmento ultimo ventrali circiter 1/3 breviore, obtuse triangulärt, laminis genitalibus meclio valvida circiter duplo longioribus, subtri- angularibus, margine laterali basi excurvato, dein incurvato, unde lamina acuminata; hypopygio lo- bis lateralibus laminis parum brevioribus, mar- gine supero ante apicem obtusum rotundato-sinua- tis; femma segmento ultimo ventrali praecedente duplo*) longiore. Long. 32/3 — 4V3 mm. Kirschb., 1. c. p. 111. Jassus (Athysanus) plebejus Flor, 1. c, p. 292 (forte). Athysanus stictopterus J. Sahlb. 1. c. p. 273 sec. typ., nec Flor. A. tlistingvendus Kirschb. 17. (16). Magis oblongi. Fröns longior, latitudine basali inter ocellos circiter l/,3 longior**). Tegmina *) Sec. spec. typ. Sahlb ergi. Sahlb er g dicit: nlimidio lon- giore*. **) Etiam in plebejo Sahlb., sec. spec. typ. Sahlberg dicit: »f rönte inter ocellos qvarn margine laterali vix angustiore*. 218 etiam feminae abdomen superantla, areola inter- medla apicali Latltudine apicali distincte longlore. 18. (19). Verticis margo dlmidius longitudine distincte bre- vior. Clypeus latitudine basalt fere 2/3 longior, apice levlter dllatatus. P ronotum distincte trans- verslm strigosum. Mas valvida genitali segmento ultimo ventraii circiter duplo breviore, laminis elongato-triangularlbus (sec. Sahlberg); femina segmento ultimo ventraii media qvam lateribus breviore, margine postkö medio dente prominulo utrinqve inclsura determinato Instructo, angulis aplcallbus obtuse rotundatls. Long. 5 — 52/3 mm. Kirschb. 1. c. p. 111, 56 (verisimiliter). Tham- notettlx plebejus J. Sahlb. 1. c. p. 211, sec. spec. typ. 5 nec Flor., nec Kirschb. In pratis nenioro- sis et sylvaticis sat vulgaris. A. Schenkii Kirschb. 19. (18). Verticis margo dlmidius posticus longitudine cir- citer V4 et oculo praesertim in mare fere 1/3 bre- vior. Clypeus latitudine bas confusus J. S a hl b. 1. c. p. 267 (nec Kirschb.). In campis passim. A. Sahlbergi mihi. 23. (22). Vertex pronoto haud vel vix brevior, antice di- stincte subangida riter productus, saepe immacu- latus. 24. (27). Clypeus loris distincte latior, latitudine basali haud dimidio longior, plerumqve apicem versus leviter angustatus. Fröns brevior et latior. 25. (26). Vertex pronoto aeqve longus vel hoc (interdum Q_) paullo longior, margine dimidio basali longi- tudine fere x/3 brevior et margine postico oculi longitudine aeqvali vel fere longiore (§)■ supra fasciis duabus, antica interocellari medio angu- lata, interoculari latiore obtuse arcuata. Fröns latitudine basali haud longior. Pronotum tit in praecedente vittatum, sed vittis lateralibus ver- sus basiu divergentibus. Tegmina $ saepe abbre- viata. Clypeus basi loris circiter dimidio latins, apicem versus plerumqve leviter angustatus. Mas valvida genitali ségmento ultimo ventrali circiter 1/3 breviore, postice late rotundata, laminis medio 221 hac duplo longioribus, sursum vergentibus, elon- gato-triangularibus, margine externo leviter sinua- tis, apice anguste rotundatis, hypopygii lobis la- teralibus laminis brevioribus apice hamato-refle- xis; femma segmento ultimo ventrali postice utrin- qve sinuato, medio processu bifido. Variat uni- color testaceus. Long. 5 — 51/2 mm. Sahlb. 1. c. p. 268. Hab. in paludibus passim. A. grisescens Zett. Vertex pronoto paullulum longior, margine dimi- dio interoculari longitudine circiter 1/3 breviore et ocali margine paullo breviore. Fröns latitu- dine sua paullo longior. Pronotum postice emar- ginatum. Tegmina abdomine multo breviora apice rotundato-lruncata. Subtus niger (q?) vel dilule briinneus (9). Mas valvula genital i segmento ul- timo ventrali fere magis qvam 1/3 breviore, trian- gulär^ laminis medio valvula circiter 2/3 longiori- bus, triangularibus, margine externo basi dilatato- rotundatis, dein rectis; apicem versus sensim sat angustatis, margine inferno usqve ad apicem con- tignis, apice communi angustius rotundato; hy- popygii lobis lateralibus laminis aeqve longis, margine supero profunde obtusangulariter exci- sis, dein apicem versus longe acuminato-pro- ductis; femma segmento ultimo ventrali postice leviter emarginato, medio dente humili. Long. 3'/2— 4 mm. Sahlb. 1. c. p. 270. Hab. in Cal- luna^ rams. A. brevipennis Kirschb. Clypeus loris vix vel parum latior, latitudine ba- sali magis qvam dimidio latior, parallelus vel 222 apice obsolete dilatatus. Fröns longior et angu- stior. 28. (29). Valvula maris genitalis brevissima, segmento ul- timo ventrali duplo breviore, obtusangulariter ro- tundato, laniinis medio valvula fere triplo lon- gioribus, margine externo basi dil atato-rotunda- tis, medio rectis apicem vevsus sat fortiter angu- statis, intus usqve ad apicem contiguis, apice com- muni anguste rotundatis, lujpopygio supra pro- funde fere usqve ad basin acutangulariter emar- ginato, lobis lateralibus laminis genitalibus bre- vioribus et tubo anali parum longior ibus, margine super o ante apicem profunde sub-rectangulariter emarginatis, apice brevi obtusis. Vertex pronoto longitudine subaeqvalis vel fere brevior, margine dimidio interoculari oculi margine postico nec non longitudine tantum paullo breviore, longitudine verticis longitudini marginis postici oculi subae- qvalibus. Fröns latitudine interocellari vix magis qvam 1/5 longior, låter ibus inf ra antennarum ba- sin leviter rotundatis et spatio frontis iuteran- tennali distinctissime brevioribus. Pronotum basi sub-sinuatum ibiqve longitudine vix duplo latius. Tegmina tantum 2/3 basales abdominis tegentia, apice rotundato-truncata, areis apicalibus hand distingvendis. Color corporis totus pjallide fa- vens, dorso macidis indeterminatis lateralibus ba- salibus ventrisqve vitta marginali utrinqve nigris. Long. (f 372 mm. Pargas. A. coiiflnis n. sp. 29. (28). Valvula genitalis maris segmento ultimo ventrali ooa LähdfJ parum vel paullulum brevior, breviter triangula- ris, apice obtnso. 30. (31). Laminae genitales maris medio valvula genitali circiter 3/4 longiores, margine exteriore ipsa basi excurvatae dein rectae apicem ver sus fortius angu- statae, apice angustius truncatae, margine apicali communi margine basali valvulae duplo breviori- bus; hypopygium lobis lateralibus laminis multo brevioribus, margine supero ante apicem fortius sub- obtuse sinuatis, apicibus brevibus valde obtuse ro- tundatis. Vertex margine dimidio interoculari ion- gitudine circiter x/4 et margine postico oculi etiam distincte breviore, supra fere ut in A. Sahlbergi signatus. Fröns latitudine basali fere 1/i lon- gior: lateribus leviter rotundatis. Pronotum basi distincte siuuatum. Tegmina completa abdominis longitudine,. area intermedia apicali latitudine apicali dimidia fere duplo longiore. Color supra nigro-fuscus, scutelli marginibus, pronoto antice verticeqve magis minusve flaventibus, pronoto ni- gro-maculato ; facie ut in speciebus reliqvis ob- scurioribus signata; pectore abdomineqve nigris, cyanescentibus ; venae tegminum tenuissime palli- diores. Long. ef 41/4 mm. Athysanus sordidus var. b, ad partem, Sahlb. 1. c. p. 267. Pargas. (Etiam in Kiuruvesi, D. Lundström). A. f rater culus n. sp. 31 (30). Laminae genitales maris valvula tantum circiter 1/3 longiores, margine exteriore recto apicem vev- sus minus fortiter angustatae, apice abrupte ro- ttmdato-truncatae, margine communi apicali mar- gine basali valvulae circiter tantum 2/s — l/s bre- 224 viore; hypopygium lobis lateralibus laminis bre- vioribus, ut in praecedente constructis. Seg men- tam feminae ultimum ventrale penultimo long lus postice late rotundato-emar •ginatum , medio denti- culo prominulo. Vertex pronoto aeqve longus vel fere paullo brevlor. Fröns latitudine interocellari fe re 1/i longior. Color valde variabilis. Long. 3V2— 41//2 ram. Sahlb. 1. c. p. 265. Jassus (Athy- sanus) confasus Kirschb., 1. c. p. 107, nec Sahlb. In pratis siccis freqvens. A. sordidus Zett. 32. (21). Supra virescenti-Jlavus. Vertex convexus, maris pronoto 1/3 brevlor, feminae acutius subangulari- ter productus pronoto vix brevlor. Fröns latitu- dine basalt fere 1/3 longior. Clypeus loris latior. Tibiae anticae sesqviseriatim spinulosae. Mas val- vula genitali segmento ultimo ventrali duplo bre- viore. Femina segmento ultimo ventrali margine postico utrinqve sinuato, medio denticulato-pro- ducto. Long. 4V2 — 5 mm. Sahlb. 1. c. p. 283. Hab. in nemoribus freqvens. A. pallens Zett. 33. (14). Tibiae anticae antice uniseriatim vel sub-unise- riatim spinulosae. 34. (35). Tegmina saepe abbreviata, abdomine paullo bre- viora, formae macropterae abdomen tantum paullo sup er an tia. Tibiae anticae antice sub-uniseriatim spinulosae. Vertex pronoto brevlor, margine di- midio interoculari longitudine verticis parum bre- viore. Fröns latitudine interoculari paullo magis qvam 1/i longior, lateribus subrectis. Clypeus loris paullo latior. Segmentum ultimum feminae 225 ventrale penultimo paullo longior apice trunca- tum. Color rufescenti-ferrugineus. Loug. ?>l/2 mm. S a h 1 b. 1. c. p. 274. Hab. in Calluna. A. russeolus Fall. 35. (34). Ter/mina semper ultra abdominis apicem longius excedentia, intus apice valvantia, appendice mem- branacea distincta praedita. Margo pronoti late- ralis minus brevis, sat acutus. Tibiae anticae margine autico distincte uniseriatim spinulosae. 36. (37). Tibiae anticae margine antico spinulis qvinque. Vertex ^a£Z/cte flavens, unicolor, pronoto fere 1/3 brevior, margine dimidio interoculari longitudine aeqve longo et margine postico oculi fere 1/3 bre- viore. vertex media qvam lateribus fere dimidio longior, subangulariter productus. Fröns latita- dine interocellari circiter V4 longior, marginibus infra antennas subrectis, nigra, tantum limbis basali et apicali striisqve utrinqve tribus superio- ribus transversalibus tantum in lateribus distin- gvendis flaventibus. Clgpeus latitudine basali 3/4 longior, basi loris distincte angustior et fronte inter antennarum bases fere 2/3 angustior, apicem versus subdilatatus, flavens , medio vittis duabus ni- gris ante apicem abruptis. Lorae et genae fa- ventes, mox infra bases antennarum et ad apicem oculorum maculis parvis nigris. Pronotum dilute fuliginoso-fuscum, antice nonnihil /lavescens, fusco- maculatum, disco dense et distincte transversim aciculato-strigosum. Scutellum flavens, medio punctis quatuor geminatim positis nigris. Teg- mina nitida, pallidius fuliginoso-fusca, venis pal- lidis, apicibus venarum clavi ad commissuram al- 15 226 bis. Pectus et abdomen nigra, lateribus late feiva, marginibus segmentorum ventralium Jiaventibus. Pedes Jiaventes, coxls macula magnet nigra, femo- ribus immaculatis fletvis, tibiis tantum posticis margine interiore punctisque exterioris marginis nigris. Mas valvulet genitali segmento ultimo ven- trali duplo breviore et aeque lato, obtusissime tri- anguläri, laminis medio valvula duplo longiori- bus, margine externo distincte sinuatis et qvam margine inferno longioribus, apice intus latius obliqvato-truncatis, apice communi laminarum igi- tur late etngulariter emarginato, margine apicali obliqvo utriusque letminete margine interiore fere eluplo breviore, margine laminae basali margine in- teriore vix breviore, lateribus laminarum ad me- elium lineaqve transversa per medium laminarum elueta sat longe testaceo-setosis. Long. q* b2/3 mm. Pargas. A. domino n. sp. 37. (36). Tibiae anticae margine antico spinulis qvatuor. 38. (39). Supra dilute fusca, subtus nigricans. Vertex mar- gine elimielio postico longitudine fere aeqve longo, oculorum margine postico breviore, supra linea apicali medio et utrinqve ad latera interrupta fusca, fascia interoculari reda fuscescente intus dilatata. Clypeus latitueline basali circiter 1/3 longior, loris latior, f rönte inter bases antennarum tantum duplo angustior. Venae clavi ad com- missuram albielae. Mas vedvula genitali obtusa segmento ventrali ultimo 2/5 breviore, laminis me- dio valvula fere duplo lougioribus, triangularibus, margine externo fere usqve a basi subrecto api- cem versus fortiter angustatis, apice communi 227 laminarum anguste rotundato ; femma segmento ultimo postice s abt.ru ne ato, angulis lateralibus sub- acutis. Long. 5 — 6 mm. Thamnotettix Sa hl b. 1. c. p. 218. Praesertim in Betuletis freqvens. A. subfusculus Fall. 40. (41). Supra pallide virescenti-jlavescentes vel colore non nihil in roseum vergente. Clypeus loris latior, fronte inter antennarum bases fere duplo tantum angustior. 42. (45). Vertex margine interoculari dimidio longitudine haud vel parum longior, pronoto circiter 2/5 bre- vior. Tegmina nitida, postice leviter infuscata. 43. (44). Caput, pronotum et venter (§) rufotincta. Seg- mentum ventrale ultimum feminae penultimo vix duplo latins, margine postico truncato ipso medio fere prominulo. Long. 672 — I mm- Thamnotet- tix Zett., Ins. Lapp. 293, 6. Th. simplex var. b Sahlb. 1. c. p. 216. (An re vera a seqvente distincta species?) In nemoribus. A. tinctus Zett. 44. (43). Caput, pronotum et venter sordide virescenti-fiaven- tia, venter basi maculis nigris. Mas valvula geni- tali segmento ultimo ventrali aeqve longo, obtuse triangulärt, laminis valvula triplo longioribus apice communi rotundato; femina segmento ultimo ven- trali penultimo duplo longiore postice truncato. Long. 6'/2 — ? mm. Sa bl b. 1. c. p. 215. In ne- moribus sat freqvens. A. simplex H. Sch. 45. (42). Vertex pronoto vix magis qvam 1/3 brevior, apice obtusangulariter produeto, margine interoculari longitudine fere 1/i breviore et margini postico 228 oculi aeqve longo. Fröns latitudine basalt magis qvam 1/4: longior. Clypeus latitudine frontis inf ra bases antennarum paullo magis qvam duplo an- gustior, latitudine sua basali tantiem 1/3 longior. Tegmina opacula tota pallideflava, venis tenuibus. Alae albidae. Tibiae solum posticae nigropun- ctatae. Color totus pallide flavens. Femina seg- mento ultimo ventrali penultimo 3/i longiore, po- stice subtruucato, ipso medio fereprominulo. Long. 9- 6l/2 mm. A praecedente vertice distincte lon- gius produeto coloreqve magis Jiavescente distinc- tics videtur. Mas ignotus. Pargas. A. prominulus n. sp. 219. Allygus mixtus Fabr. Kökar. 220. A. reticulatus Thunb., Fall. Kökar på Idön. 221 . Platymetopius undatus deGeer. Juddö i Föglö. 222. Deltocephalus formosus Boh. På en kärräng på Stortervö i Pargas. o 223. D. pseudocellaris Flor. Allmän på Åland. Vänö i Hiitis. 224. 1). Falléni Fieb. Åland. 225. D. punctum Flor. I hela skärgården icke säll- synt på torra ängsbackar; går ända ut i Kökar. 226. D. striifrons Kirschb. Flerestädes i Pargas; lefver isynnerhet bland Trifolium. Honan varierar något till grundfärgen. Var. b. Colore virente, in flavum haud vergente 9-. 227. D. abdominalis Fabr. I Öfvers. Vet. Ak. Förh. 1875, N:o 5, p. 56 har jag beskrifvit en långvingad form af denna art, funnen i Pargas. 228. D. assimilis Fall. Funnen 1871 i Getha på Åland. 229 229. D. citrinellus Kirschb. I nere exemplar ta- o gen på fasta Åland. 230. D. striatus Linn. Förutom de afSahlberg anförda, torde ännu ett par till denna öfverallt hos oss allmänna art närstående species finnas i skärgården. Ett af dessa har M. Lethierry bestämt åt mig såsom D. rhombifer Fieb., men då jag eger endast två honexemplar, h vilka dessutom icke synas fullt instämma med F i e b e r s teckning och jag icke sett hans typexemplar, vågar jag icke med säkerhet upptaga denna art för Finlands fauna. I alla händelser sy- nes den vara en för Finland ny art. De till s£r/a^s-gruppen hörande arterna rekommenderas emellertid till samlares sär- skilda uppmärksamhet. 231. D. scriptifrons J. Sahlb. Förekommer flere- städes på Stortervön i Pargas, ibland Carex vesicaria. Var. b. Figuris verticis apicalibus intus confluen- tibus. 232. D. costalis Fall. Förekommer ganska talrik på o kärrängar i hela Åbo skärgård. Sottunga. 233. B. Panzeri Flor. Sällsyntare än föregående. Godby i Finströrn på Åland. Afven funnen i Kökar. 234. Notus flavipennis Fabr. Vänö. 235. Chlorita flavescens Fabr. (Cicadula Sahlb.) Vänö. f 236. Chl. viridula Fall. (Cicadula Sahlb.) Denna förut hos oss blott i östra Finland tagna art har jag funnit flerestädes vid Abo och i Pargas, ofta ganska talrik. (Afven i Kyrkslätt i Nyland). f 237. Eupteryx signatipennis B o h. Funnen af mig i Uskela på Spiraea ulmaria. 238. E. Germari Zett. På Pinus sylvestris i Nagu och på Juddö och Sottunga i Ålands skärgård. 230 239. Zygina rubrovittata Leth. (= Typhlocyba eri- cetorum J. Sa hl b. 1. c. p. 185). Allmän på Calluna vidga- o ris flerestädes i Åbo skärgård. Togs äfven på Lindö i Kö- kar i augusti 1879. 240. Z. blandula Ros si. {Typhlocyba Sahlb.) På Salix rosmarin ifolia förekommer vid Dirfall på Stortervö i Pargas i mängd en liten Zygina, som möjligen är blott en varietet af denna. Den är blekgul eller hvitaktig med costal- fältet och suturen på täckvingarne ljust brun skuggade och för- tjenar att eftersökas äfven annorstädes på samma buskar. Jag har ej kunnat finna några bestämda karakterer, som skilja den från blandula; men Salix rosmarinifolia torde icke hit- tills' vara antecknad såsom näringsplanta för denna art. * 241. Z. Tiliae Fall. Två hanexemplar från Pargas. Denna art har hos oss förut varit sammanblandad med före- gående, hvilken den i hög grad liknar. Dess distmktiva ka- rakterer hafva framhållits af J. Edvards i Ent. Monthl. Mag. XIV, p. 132, som äfven meddelar figurer öfver de nå- got olika bildade genital utskotten hos dessa två arter. Då den ej finnes beskrifven i Sahlbergs Finl. o. Skand. Cicad., meddelas följande korta diagnos: Z. Tiliae Fall., Ed v.: Capite saturate flavescente; pronoto antice saturate flu- vescente, guttis magnis tribns albidis, postice albido; scutello utrinqve macula rufescente; hemelytris albidis, clavo, limbo costali corii toto late membranaeqve areolis prima, secunda et qvarta fuscis, corio secundum venam pritnam maculaque inter apices venarum primae et secundae rujis; pedibus p>aUi- de flavescentibus, tibiis fjosticis maris apice fusco-nigro, tarsis anterioribus tantum ungviculis nigris, ^os//m maris totis fusco-nigris, articulo primo reliqvis conjunctis hand longiore. Long. 3 mm. 231 Z. biandida Ros si ef habet tarsos posticos tantum ar- ticulo ultimo apiceqve penultimi fuscos areamqve costalem tegminum haud vel vix infuscatam. 242. Aphalara artemisiae Först. S:t Bertils på Ar- temisia absinthium. 243. A. Calthae Linn. Mycket allmän och talrik om våren i blommor af Caltha palustris. I sin »Ofversigt af Skandinaviens Chermes-arter« (opusc. ent. VIII p. 840) har Thomson bland andra fullkomligt godtyckliga och bevisligen oriktiga nomenklatoriska hugskott äfven företagit sig att identifiera A. picta med Linnés Chermes Calthae. F. L ö av har redan tillbakavisat detta miss- grepp (Verh. zool. bot. Ges. Wien 1879, p. 562). Chermes Caltltae är deremot ofvanstående Aphalara, hvilken, såsom sagdt, förekommer hos oss tidigt på våren på Caltha palustris och af författarne anses såsom A. polygoni Först. En när- mare undersökning skall väl framdeles utvisa om dessa två arter emellertid äro fullt identiska eller icke. 244. A. nervösa Först. Enligt F. Löw är denna arts näringsplanta Achillea millefolium. 245. A. picta Zett. S:t Bertils; på Vänö i Hiittis; Sottunga. F. L ö w anför såsom denna arts näringsplanta Leontodon hastilis (Verh. zool. bot. Ges. "Wien, 1879, p. 563). Denna vext förekommer deremot mig veterligen knappast nå- gonstädes i hela Abo skärgård, under det jag deremot funnit ofvananförda Aphalara flerestädes ytterst talrik på Chrysan- themum leucanthemnm, hvilken utan tvifvel är dess närings- planta hos oss. 246. A. exilis W. et M. Kökar. 247. Psyllopsis fraxinicola Först. Juddö; Sottunga; Kökar. 232 248. Ps. fraxini Linn. Allmän på Fraxinus i Åländ- ska skärgården: Juddö, Sottunga, Idön i Kökars kapell. * 249. Ps. discrepans Flor, Bull. Soc. Imp. Nat. Mosc. 1861, p. 376. F. Löw, Verh. zool. bot. Ges. Wien, 1878, p. 590, tab. IX, fig. 3. Funnen (på Fraxinus?) vid Ispois nära Abo; förut känd endast ifrån trakten kring Marseille i södra Frankrike. Så väl denna art, som de nedan anförda, hafva blifvit be- stämda af Dr F.Löw i "Wien och får jag här uttrycka min tacksamhet för hans vänliga till mötes gående att granska min Psyllod-samling. Då jag ernår framdeles särskildt bearbeta de finska arterna af denna grupp, har jag ansett onödigt att här meddela några beskrifningar öfver de för vår fauna nya. 250. Psylla peregrina Först, (= Ps. crataegicola Flor., Re ut. in Medd. Soc. F. Fl. F. I, p. 71, nec Först, o sec. F. L öw.) Skarpnotö på Åland. 251. Ps. mali Schmidb. (= crataegicola Först, nec Flor, sec. F. Löw, 1. c, 1877, p. 135). De exemplar, Dr. Löw bestämt, har jag tagit på Corylus, Abies och Alnus gluf inösa; Löw skrifver emellertid i bref till mig: »Die Nährungs-prlanze von Psylla mali Schmidb. ist Pyrus malus, das Vorkommen dieser Art auf Corylus und Abies ist daher nur ein zufälliges«. * 252. Ps. ulmi Först, (nec Linn.) sec. Löw. Ispois vid Åbo, på Ulmus montana. Dr. Löw skrifver: »Ich habe in den Abhandlungen der zool. bot, Gresellschaft in Wien, Bd XXVII, p. 135 Psylla Ulmi Först, als Synonym zu Ps. mali Schmidbg gestelit, weil das einzige, in der v. Heydenschen Sammlung befmdliche, von Förster selbst als Ps. ulmi bestimmte, Exem- plar eine Ps. mali ist. Seitdem habe ich mich aber iiber* zeugt, das Ps. ulmi Först, eine eigene Art ist und mithin jene 233 Bestimmung Företers eine irrige war. P. Ulmi Först (nec Linn.) lebt auf Ulmus). 253. Ps. pineti Flor. Funnen i Pargas och vid Ispois på Salix, som är dess egentliga näringsplanta. Den förekom- mer blott tillfälligtvis på Pinus abies (se härom äfven F. Löw, op. c. 1876, p. 193 och 1877, p. 136). * 254. Ps. rhamnicola Scott, Träns. Eut. Soc. London 1876, p. 549. Denna efter ett enda exemplar från England beskrifna art togs af mig äfvenledes blott i ett exemplar den 26 juli 1879 på Éhamnus cathartica på den lilla ön Ojen utanför Juddö i Föglö på Åland. 255. Ps. salicicola Först. Lefver på Salix caprea och aiirita. Sottunga. * 256. Ps. iteophila F. L ö w, op. c. 1876, p. 196. Denna på Salices lefvande från Österrike beskrifna art är funnen i Pargas socken sommaren 1879. *257. Ps. stenolabis F. L ö w , op. c. 1877, p. 144. Lef- ver enligt Löw på Salix caprea och S. incana. Jag har tagit den på S. caprea i Pargas, hvarest jag äfven funnit ett exemplar (tillfälligtvis) på Alnus glutinosa. 258. Ps. parvipennis F. Löw (= Ps. saliceti Flor nec Först, sec, F. Löw, op. c. 1877, p. 134). Allmän i Pargas och vid Åbo, isynnerhet på Salix rosmarinifolia. 259. Ps. Led i Flor. På Ledarn i Pargas samt på Sottunga och Kökar i Åländska skärgården, temmeligen talrik. 260. Ps. Hartigii Flor (= sylvicola Leth., sec. F. Löw, op. c. 1879, p. 577). Sällsynt. På fuktig äng i Par- gas 1879. Vänö Storholm i Hiitis. 261. Ps. Betulae Linn. Sottunga. Såsom synonym till denna hörer enligt F. Löw Chermes elegant ula Zett. (se Löw, op. c. 1879, p. 578), som endast utgöres af fullt ut- färgade exemplar af denna art. 234 262. Ps. Aini Linn. Vänö i Hiitis. Sottunga. 263. Ps. Försteri Flor. Vänö. Sottunga. 264. Trioza femoralis Först. Bland Ca rices vid Is- pois nära Åbo. *265. Tr. striola Flor, Bli. Livl. II, p. 508. Fun- nen vid Ispois under håfning på Salix rosmarinifolia och nigrita hösten 1879. 266. Tr. salicivora R e u t. Med föregående. 267. Tr. abieticola Först. Införandet af denna art, som är synonym med Tr. rliamni Schr., i den finska faunan (se Meddel. Soe. F. Fl. F. I, p. 71) beror på ett misstag. 268. Tr. galii Först. Kökar. 269. Tr. Chenopodii Reut. Togs i stor mängd på ett klöfverfält invid Ispois i september 1879. Osäkert är derföre om denna art i sjelfva verket lefver på Chenopodium. *270. Tr. Cerastii H. Löw, Stett. ent. Zeit. 1847, *p. 344; F. Löw, op. c. 1879, p. 589. På ängar vid Ispois och i Pargas. Lefver enligt F. Löw på Cerastium triviale Lk (== vulgatum L. pro parte), och C. semidecandruni Linn. (= viscosum L. pro parte), på hvilka den åstadkommer egen- domliga deformationer genom sina styng. 271. Tr. viridula Zett. På ängar vid Abo och i Pargas; förekommer om våren på Abies, på hvilken den i lik- het med Aphalara Calthae och A. exilis synes öfverviutra. Tillägg. Medan ofvanstående redan var under tryckning, har jag i mina samlingar upptäckt ännu ett par arter, hvilka förtjena att tilläggsvis anföras: 1 272. Gastrodes abietis Linn. Pargas vid Muddais 235 (i Not. Skpts F. Fl, F. XI, p. 338 orätt anförd såsom Pla- tygaster ferrugineus). * 273. Megamelus brevifrons n. sp. Ifrån Pargas eger jag en bona af en Megamelus-oxt, som synes mig ny. Den afviker från de exemplar, J. Sahlberg bestämt såsom M, notula Germ., hufvudsakligen genom pannans form och kor- tare tegmina. Megamelus brevifrons n. sp. Sordide Jlavescens, låter ibus thoracis abdominisqve la- teribus fuscis; capitis angulo apicall fusco-slgnalo ; corpore subtus pedibusqve fusco-variegatis; vertice latitudine medio duplo longiore, carina apicall qvam lateralibus fortius pro- minula; f route latitudine vix duplo et dimidio longiore, apice qvam latitudine inter apices oculorum haud latiore, marginibus lateralibus inf ra ocellos levissime rotundatis apice subangustatis et margine apicall tantum circiter dimidio longioribus ; tegminibus formae macropterae $ abdomen 2/5 longitudinis superantibus sordide flavescenti-pellucidis, clavo apice lineola breviuscula fusca, venis elevatis flavis granu- latis, membrana corio vix 1/3 breviore, alls explicatis; pro- et mesonotis convexis, hoc illo vix duplo longiore, carinis lateralibus obtusis, scutello apice leviter calloso; lobis latera- libus feminae segmenti prim i genitalis albidis, basi late ampliatis valvantibus, deiu sat latis marginibus parallells, apice subito fortiter obliqvato, vagina curvata lobis circiter duplo et dimidio longioribus. Long. 9- 4 mm. A M. notula Germ. differt struciura frontis et loborum genital ium fe- minae nec non tegminibus brevioribus colore in flavum ver- gentibus vittaqve apicall clavi breviore. M. notula Jtabet frontem latitudine triplo longlorem, apicem yersus distincte dilatatam, marginibus lateralibus inf ra ocellos rectis et mar- 236 gine apicali eiirciter 3/4 longioribus, lobos feminae segmenti primi genitalis breviores apicem versus sensim rotundato an- gustatos tegminaqve abdomine fere duplo longiora. * 274. Libumia sp. Två honor från Pargas, som stå särdeles nära L. albocarinata Stål, men afvika genom pan- nan, som är gul emellan de svartkantade hvita kölarne. Från L. collina Boh. skilja de sig genom kortare i spetsen icke rundade, utan tvärhuggna tegmina, som räcka blott till tredje dorsalsegmentets bakkant. Ar troligen en ny art, hvilken jag dock icke riskerar beskrifva före upptäckten af hanen. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1880.) Om de i Finland förekommande formerna af slägtet Tilia. Af TH. S/ELAN. (Föredr. fur Soc. pro F. et Fl. fenn. den 2 Febr. 1878.) Till fullständigande af hvad jag vid ett föregående möte hade äran anföra om de hos oss förekommande formerna af slägtet Tilia anhåller jag att få ytterligare tillägga, att jag senaste sommar (1877) var i tillfälle att i akt taga i Helsing- fors och i Borgå odlade träd af Tilia platyphylla i blomning, hvarvid denna art började blomma fyra eller fem dagar tidigare än de äfvenledes odlade träden af T. vulgaris och T. ulmi- folia. Sjelfva blommorna voro något större och tycktes ut- veckla en något starkare vällukt hos de bägge föregående for- merna än hos den senare. Hos ingen af dem, icke ens hos den vildt växande T. ulmifolia, lyckades jag sistlidet år på- träffa frukter med fullmogna frön, hvartill den kyliga väder- leken under sommaren var en naturlig orsak. Såsom jag redan senast omnämnde, skiljes Tilia platij- p hylla med lätthet från de bägge andra formerna genom sina tunnare, på hvardera sidan lika färgade, undertill gleshåriga blad och genom sina hårdskaliga, tydligt kantiga frukter, hvar- till kommer ett fåblommigt blomknippe med ett stort skärm. T. ulmifolia åter utmärker sig genom sina fasta, undertill blågröna, glatta, endast undertill i nerv-vinklarne rostbrunul- liga blad, genom mindre blomskärm och genom sina tunn- 238 skäliga, trinda 1. otydligt kantiga frukter. T. vulgaris dere- mot står till sina skiljemärken nära nog raidt emellan dessa bägge, än mera närmande sig den förra än åter den senare. Hvarföre äfven den åsigt, enligt hvilken denna form vore en hybrid af T. platyphylla och ulmifolia, har mycket skäl för sig. Det vore af stort intresse att veta, om denna form i sitt hemland utvecklar i tillräcklig mängd grobara frön eller om, såsom fallet vanligen är hos hybriderna, fröen till större de- len sakna groningskraft. Den odlas hos oss under namn af Holländsk Lind allmänt i parker och alléer, kanske till och med allmännare än vår vanliga Skogslind, men ut- vecklar, så vidt jag vet, lika litet som T. platyphylla, gro- bara frön härstädes *). Trädgårdsmästarne importera den huf- vudsakligen från Tyskland, der den liksom hos oss vanligen fortplantas genom afläggning. Odlingen af vår vanliga Skogs- lind försiggår likaledes merändels genom afläggning, emedan dess frö oftast ligger två år i jorden, innan det gror, hvar- till kominer att de unga plantorna i början växa ganska lång- samt. Den Holländska Linden är för öfrigt fullkomligt här- dig hos oss, åtminstone upp till södra Tavastland och södra Savolax, samt har företräde framför vår Skogslind genom snab- bare tillväxt och ståtligare utseende, hvarjämte den dessutom skall uppnå högre ålder än den senare. För fullständighetens skull vill jag här lemna en utför- ligare beskrifning öfver dessa trenne Lindformer, sådana de förekomma inom vårt florområde. fTilia platyphylla Scop. Fl. Carn., 2 ed., I, p. 373, »T. platyphyllos« (1772); T. grandi foliaJSkrh., Beitr. zur Naturk., *) Enligt uppgift af E. Lindgren i Handbok i Svenska trädgårds- skötseln, V, 109, skall likväl T. vulgaris lemna grobart frö i Sverige. — I Viborg utsåddes af Hr G. Niklander omkring en kappe frön, samlade af till utseendet fullkomligt mogna frukter af i stadens planteringar växande T. platyphylla, men med det resultat, att ingen enda planta uppkom. 239 V, p. 158, sine descript. (1790); T. paucijiora Hayne, Arz- neigew. III, p. 48 c. tab. (1813); T. europaea L. Sp. pl., p. 733. — S t o r b 1 a d i g Lind. Medelstort träd (60 — 100 f.) med rödbrun, slät bark. Grenarne bildande en yfvig krona; de nedre vågrätt, de öfre upprätt utstående, med tvåsidigt stälda, rödbruna små grenar. Knopparne ovala 1. äggformiga, jämte ny skotten gleshåriga. Bladskifvan tämligen tunn, stor, 10 — 15 ctm. lång, 8 — 12 ctm. bred, rundad med snedt hjertlik bas, hastigt samman- dragen till en kort spets, på bägge sidor nästan lika får- gadt grön, undertill glest Jinhårig, något olikformigt hvas- sågad, omkring 3 gånger längre än det finhåriga, slutligen mer 1. mindre glatta bladskaftet. Blomknippet 3 — 8- (vanl. 4— 5-)blommigt på ett från bladvecken utgående skaft; skär- met jämnbredt tunglikt, gulgrönt, genomskinande nätådrigt, 5 — 7 ctm. 1., ll/2 — 2 ctm. br., i sin nedre hälft sammanväxt med knippeskaftet, kortare 1. af samma höjd med blomknippet, med snedt afrundad, knapt nedlöpande bas; den fria, nedre delen af knippeskaftet vanligen flere (3 — 4) gånger kortare än den sammanväxta delen. Blommorna utan staminodier, starkt välluktande, 1V2 — 2 ctm. br. ; kronbladen gulgröna, aflångt tunglika, längre än de äggrunda, kupiga, ini tilltryckt håriga foderbladen; stiftet af ståndarnes längd 1. något kortare; mär- kets flikar efter blomningen vågrätt utstående ; fruktämnet ullhårigt. Frukter filtludna, ellipsoidiska l. rundadt ovala, 10 — 12 mm. 1., 8 — 9 mm. br., trubbiga, vanligen med en kort (2 mm. 1.), trubbad, femkantig udd i spetsen, vid basen något intryckta med vedartade, benhårda, ej sammantryck- bara skal, tydligt o-kantiga af fem framstående ribbor. Denna Lind, som bland trädgårdsmästarne för någon tid tillbaka äfven gick under namn af Holländsk Lind, odlas hos oss vanligen endast i enstaka exemplar och liksom tillfälligt- 240 vis i södra delen af landet, ss. vid Abo, Helsingfors, Borgå; i Viborg fins dock en längre allée, bestående af detta träd- slag, i den s. k. Belvedere-esplanaden. Den tyckes vara gan- ska härdig, åtminstone utstodo de i Helsingfors, Borgå och Viborg odlade träden utan skada den mycket stränga vintern 1876 — 77. Denna Lind torde egentligen förekomma som vildt växande endast i skogarne i östra Europa på andra sidan Do- nau, numera allmänt utbredd öfver hela mellersta och södra delen af Europa*). — Den blommar hos oss i midten och senare hälften af juli. f Tilia Tulgaris Hayne, Arzneigew. III, p. 47 c. tab. (1813); T. intermedia DC. Prodr., I, p. 513 (1824). — Hol- ländsk Lind. Till storlek och förgrening lik föregående. Knoppar och ny skott glatta 1. otydligt gleshåriga. Bladskifvan af gan- ska fast byggnad, till formen lik föregående, 6 — 12 ctm. 1. och nästan lika bred, undertill mer 1. mindre blågrön, glatt, endast i nerv- vinklarna gråbrunt, mindre ofta rostbrunt ull- hårig, stundom nästan lika grön som på öfre sidan och isyn- nerhet längs nerverna glest finhårig ; bladskaften glatta 1. tunn- håriga af V3 1« Va bladskifvans längd. Blomknippet 5 — 11-, sällan 3 — 4-blommigt ; skärmet som hos föregående, stort, G — 10 ctm. 1., l1/2 — 3 ctm. br., vanligen något längre än blom- knippet, varierar likväl än af samma längd än något kortare, vid basen oftast småningom snedt eller jämnt afsmalnande och nedlöpande på knippeskaftet. Blommorna som hos föregående. Frukterna filtludna, omvändt äggrimdt klotformiga 1. nästan klotrunda, 7 — 11 mm. 1., 6 — 10 mm. br., trubbiga, ofta med en mycket kort (1 mm. 1.), n. trind udd i spetsen, stundom i toppen något intryckta, med tvärhuggen bas, otydligt fem- '') K. Koch, DendroL, I, p. 470. 241 kantiga af 5 föga framstående ribbor mot spetsen, med ganska fasta, nästan vedartade, ej lätt sammantryckbara skal. Den Holländska Linden odlas hos oss allmänt i parker o och alléer i Abo län, Nyland, södra Tavastland och södra Ka- relen och visar sig vara fullkomligt härdig. För öfrigt ut- bredd öf ver hela mellersta Europa ; har isynnerhet blifvit ut- spridd från Holland. — Blommar hos oss i slutet af Juli och början af Augusti, några dagar senare än föregående. Tilia ulmifolia Scop. Fl. Carn., 2 ed., I, p. 374 (1772); T. cordata Mill. Garden. Diet. N:o 1 (1768) tyckes omfatta enligt beskrifningen både T. ulmifolia och vulgaris; T. parvi- folia Ehrh. Beitr. V, p. 159, sine descript. (1789); T. sijl- vestris Desf. Cat. hört. Par., p. 152 (ex Coss. et Germ. Fl. Par., p. 69); T. europwa 1 borealis Wahlenb. Fl. Ups., p. 181 (1820); T. septemtrionalis Rupr. Fl. Ingr., p. 219 (1860); T. europcea L. Sp. pl., p., 733 et Fl. Suec, ed. II, p. 183. — Skogslind; Finska: Niinipuu, Lehmus. Något lägre till växten än de föregående, sällan öfver 60 fot hög. Nyskotten jämte knopparne fullkomligt glatta. Bladen ganska fasta, läderartade, vanligen något mindre än hos de föregående; skifvan 4 — 10 ctm. 1. och nästan lika bred, 2 — 3 gånger längre än det glatta skaftet, undertill blågrön, glatt, endast i nervvinklarne rostbrunullig. Blomknippet 3 — 10- (vanl. 3 — 6-)blommigt, sällan endast 1 — 2-blommigt; skärmet vanligen mindre än hos föregående, 4 — 6 ctm. 1., 1 — V-/2 ctm. br., lika långt 1. något längre, sällan kortare än blomknippet, med snedt afrundad, icke nedlöpande bas, varierar dock med bägge sidorna afsmaluande och något nedlöpande på knippe- skaftet, hvars fria nedre del är lika l.*hälften så lång som den sammanväxta delen, stundom t. o. m. något längre. Blom- morna något mindre än hos de föregående, 1 — iy2 ctm. br., med något svagare vällukt. Foderbladen båtformiga, äggrundt 16 242 aflånga, på insidan vid basen hvithåriga. Märket med nästan vågrätt utstående flikar. Frukten 6—10 mm. 1., 4—5 mm. br., tunt filtluden, nästan klotrund 1. omvändt äggformig, stund- om päronformig, med tunna, mycket lätt hoptryckta, läder- artade skal, utan eller blott med spår till ribbor, vanligen med en n. omärklig (kuapt 1 mm. 1.), trind udd i spetsen, stundom i toppen intryckt. Utbredning: Öfver hela Europa ända till Ural och den Kaukasiska bergskedjan. — Inom Skandinavien går Skogslin- den i Norge på vestkusten i norr till Söndmöre (62° 30' n. 1.), Molde (62° 44' n. 1.) och skall ännu växa på Örlandet (63° 40' n. 1.), ehuru törhända odlad ; i östra delen till Ringebo i Gudbrandsdalen (61° 30' n. 1.) l)j i Sverige går den till öfre Dalarne (61° 20' n. 1.) och på ostkusten till öfre delen af Ve- sternorrlands län (63° 20' n. 1.) 2). — Hos oss förekommer Linden ganska allmänt odlad i alléer och parker samt vildt växande här och der i ängs- och skogsbackar, utbredande sig från södra delen af landet mot norr, efter hvad hittils är kändt, ända till mellersta Österbotten i Jurva socken och i Lestijärvi kapell på Niinisaari under Lohteå socken (63° 30' n. 1.); till norra Tavastland i Keuru socken vid Mänttä fors, Kivijärvi socken vid Kinnula by och i Pihtipudas socken (63° 20' n. 1.); norra Savolax i Pielavesi socken, Tuovilanlaks (63° 10' n. 1.); norra Karelen i Nurmis socken på holmar 3); i Li- belits socken flerestädes, i Polvijärvi kapell på Telmo holmar (62°40'n. 1.) och i Tohmajärvi socken*); Ladoga-Karelen i Pälkjärvi socken (62° 15' n. 1.) ; östra Karelen i Suistamo socken vid Loimala sjö (62° n. 1.) 4) ; vid Petrosavodsk, Mund- järvi (62° 15' n. 1.), Perttiniemi, Tiudie och Schungu by vid a) A. Blytt, Norges Flora, s. 1079. 2) A. Berlin, Skandin. Fa- nerog. o. Ormbunk, s. 64. 3) Enl. uppgift af Hr Vainio. ") Enligt upp- gift af Hr Hj. Hjelt. 243 norra delen af Onega sjö (62° 35' n. 1.). Skogslindens nord- gräns håller sij? således inom den Skandinaviska floran mel- lan 62° och 64° och sänker sig obetydligt mot öster. — Löf- sprickningen inträffar i slutet af Maj eller i början af Juni; blomningen i slutet af Juli eller början af Augusti; fruktmog- naden i midten af September och löffällningen i början af Oktober. Tilia septemtrionalis Rupr. 1. c. skiljer sig, efter hvad jag kan finna, endast genom ett fåblommigare (2 — 3-blommigt) blomknippe från hufvudformen *) och utgör en hos oss ganska vanligt förekommande form, som vid odling får en rikare blom- samling. Mot sin nordliga gräns blir Linden låg och busklik; i Lestijärvi är den enl. F. Hellström 6 — 7 aln hög; vid Tuo- vilanlaks i Pielavesi endast 3 fot hög (A. Palmen); dylika små buskar voro äfven de af mig i Keuru socken i en san- dig skogsbacke påträffade exemplaren. Derjämte tyckas bla- den hos de från Lesti, Kivijärvi och Pielavesi till Museum inlemnade exemplaren vara något tunnare än hos hufvudfor- men och undertill nästan lika gröna, som på öfre sidan. A Kiviniemi i närheten af Kuopio förekomma vildt växande Lindar, som mäta 8 — 9 cent. i diameter en fot från roten. Ofvanom Kuopio torde Linden i vildt tillstånd knappast fö- rekomma annorlunda än i buskform. De i Polvijärvi kapell förekommande Lindarna äro äfven buskartade, 4 — 5 aln höga (K. A. Hällström); de på Kypärivaara vid Evärilä gård i Tohmajärvi växande Lindarna äro öfver manshöga (Hj. Hjelt); vid Loimala sjö i Suistamo äro de åter låga, busklika (N. Mo- *) Rupreckt anför sjelf på anf. st.: »variat in diversis regionibus et arboribus cyma 4 — 6- flora «. De öfriga af honom anförda skiljemär- kena: folia subtus pallidiora, nec evidenter glauca; bractea 3 — 4 lin. lata, versus basin subseqvalem attenuata, corymbum (2 — 3-florum) aeqvans, äro icke heller beständiga. 244 déen); vid Perttinierai i östra Karelen påträffades en Lind, mätande i höjd 55 fot med en omkrets vid brösthöjd af 7 fot, vid Tiudie en af 24 fots höjd och i Saoneshje vid byn Schungu två träd af 30 fots höjd och 9 fots omkrets (J. P. Norrlin, Fl. Karel. Oneg., 27, 143). För öfrigt variera bladen hos vår Skogslind mycket till storleken; ofta nog äro de lika stora, som hos de bägge andra formerna (f. macrophylla). Likaså är det blågröna öf- verdraget på bladens undre sida till sin intensitet ganska väx- lande, än starkt framträdande, än åter alldeles försvinnande, så att bladen undertill äro endast något blekare gröna, än på öfre sidan (f. viridis). Detta senare inträffar isynnerhet, då Linden växer i stark skugga *). Hos skotten från stammens nedersta del, isynnerhet om trädet nedhuggits, utvecklas bla- den ofta till ovanlig storlek (ända till 15 — 17 ctm. 1., 10 — 12 ctm. br.), med något utdragen spets och regelbundet hjertlik bas, hvarvid äfven färgen på undre sidan merändels blir n. rent grön och ullhåren n. alldeles omärkliga. Blomskärmet, som enligt regeln är vid basen snedt afrundadt, varierar, isyn- nerhet då det är svagare utveckladt, med småningom afsmal- nande bas, snedt eller jämnt nedlöpande på knippeskaftet, som är 1 — 2, sällan 3 ctm. långt. Hos exemplar från Alpakka i Korpilahti socken, inlemnade till Herb. mus. Fenn. af E. A. Lang med anteckning, att trädet från en holme i Päijänne inplanterats i trädgård, är blomknippet ända till 10-blommigt och skärmen ända till 12 ctm. 1. och 3 ctm. br. ! Frukten, som vanligen är omvändt äggformig 1. nästan klotrund, va- rierar stundom mer 1. mindre snedt päronformig (8 — 9 mm. 1.), med utdragen (1 — 2 mm. 1.), trind, näbblik spets (f. rostrata). Att dessa former icke äro konstanta framgår deraf, att hos Lindar, uppdragna af frön från frukter af den senare formen *) Jmfr. J. P. Norrlin, 1. c. p. 144. 245 å Lappviksuddeu vid Helsingfors, ha utvecklats frukter af den förra formen. Hvad slutligen Tilia vulgaris beträffar, så framgår ur ofvanstående beskrifning, att denna Lindform och T. ulmi- folia, åtminstone hos oss, ofta nog närma sig så mycket hvar- andra, att det är nästan omöjligt att åtskilja dem, om man icke är i tillfälle att undersöka utbildade frukter. De af vissa för- fattare uppstälda skiljemärkena från bladen, hvilka hos den förra skulle undertill bära gråaktigt ullhår, hos den senare rostbrunt, och från märkena, hvilkas flikar hos den förra skulle vara inböjda 1. uppräta, hos den senare utstående, visa sig icke vara beståndande. Samma förhållande tyckes äfven äga rum med skärmbladet, hvilket dock i allmänhet är starkare ut- veckladt hos den förra än hos den senare. (Mecldel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1880.) Om det Sibiriska Lärkträdet. Af TH. S^ILAN. (Furedr. for Soe. pro F. et Fl. fennica den 1 Februari 1879.) Larix siMriea Ledeb. Fl. Alt., IV, 204; Finas Lede- bourii Endl. Ledeb. Fl. Boss., III, 672; Pinus intermedia Fisch. (1831) ex C. Koch, Dendrol., II, 2, p. 260 (nec P. in- termedia Wangenh. Forstiv. Nordamer. Hölz., 1781). Högt pyramidformigt träd med i skifvor söndersprickande bark, uppnående en höjd af 40 — 50 meter (120 — 130 fot). Grenarne i oregelbundna kransar, vågrätt utstående, mot spet- sen båglikt uppåtböjda; smågrenarna merendels nedåt riktade. Barren omkring 30 i knippet, 3 — 5 cent. långa, 1 mm. breda, något blågröna, jämnbreda, trubbiga, på undra sidan otydligt kölade och nästan ostrimmade; årsskottens barr spridda, nå- got uppåtböjda, 1 1/2 mm. breda, jämnbredt lansettlika, sylspet- siga. Hanhängen nästan koniska, tilltryckta, gulgröna, 8 — 10 mm. långa, med rostbruna, ullhåriga fjäll. Honhängen äggfor- miga, 1 — 11/2 cent. långa, vinröda, på korta, tillbakaböjda skaft; fruktbladen rundade, senare tätt gulbrunulliga ; skärmfjäl- len tillbakaslagna, blåröda och daggöfverdragna, med en kort grönaktig spets af den utlöpande medelnerven. Kottarne iigg- formiga, 3 — 5 cent. långa, som yngre rostbruna, som äldre svartbruna, på 1 cent. långa, uppåtkrökta skaft; kottefjällen något kupiga, ganska tjocka och styfva, med tätt liggande kanter, i spetsen rundade, glanslösa, tätt rostbrunulliga, som äldre glesare brunulliga, på längden finstrimmiga eller otyd- 247 ligt finrefflade. Fröen snedt viggformiga, jämte den på in- sidan glänsande vingen 10 — 13 mm. långa. Det Sibiriska Lärkträdet förekommer i nordöstra Ryss- land ända till Hvita hafVet i norr, bildande stora skogar i Archangelska guveruementet vid Dvina, Pinega och Wologda samt sträcker sig till Permska och Orenburgska guvernemen- ten i söder till 54°; vidare öfver större delen af Sibirien ge- nom Daurien och Amurlandet ända till Ochotschska hafvet i Öster; går vid Jenisej mot norr ända till Q6° och stiger i Al- taibergen till 5,500 par. fots höjd öfver hafvet samt i Sta- nowoj- och Sajan-bergen ända till 7,346 par. fot *). Jämfördt med det Europeiska Lärkträdet har det Sibiriska således en icke allenast i lodrät, utan äfven och framföralt i vågrät rikt- ning ofantligt mycket större utbredningskrets. Hos oss förekommer detta Lärkträd planteradt sedan nere decennier tillbaka i östra delen af landet, der det bildar ett vackert skogsbestånd af 15 tunnland nära Raivola järnvägs- station i Kivinebb socken; enstaka höga träd finnas i den s. k. Filipaeuska trädgården i Viborg, i en parkanläggning vid Villmanstrand och på Fagernäs egendom vid Kuopio; vidare har detta trädslag under de senare åren upp dragits i Evois forstpark, i trädskolor på Träskända gård i Esbo soc- ken och af Hr Gr. Niklander vid Viborg**). Det blommar hos oss i midten af Maj och frambringar de flesta år grobara frön. Vid första anblicken har detta Lärkträd en förvillande likhet med det Europeiska, emedan bäggedera till förgrening och barr i det närmaste öfverensstämma med hvarandra, men *) Willkomm, Forstl. Flora, p. 126. **) C. Kock's uppgift, på anf. st., att detta Lärkträd skulle före- komma som odladt ganska mycket i England, torde väl bero på ett miss- tag, liksom i allmänhet beskrifningen öfver detta Lärkträd hos de flesta författare är ganska ofullständig. 248 det skiljer sig dock afgjordt genom sina honhängen med i början fmhåriga, senare tätt gulbrunt ulliga fruktblad, b vari- genom bängena slutligen bli liksom guldpudrade, och genom de mer eller mindre brunulliga kottarne. Hos det senare äro honhängena glatta, med endast utböjda, icke tillbakaslagna skärmfjäll och fullkomligt glatta fruktblad; kottfjällen äro något glänsande, som yngre mycket tunt brunulliga, senare glatta; fröen äro äfven något mindre (9 — 10 mm. långa). Det Sibiriska Lärkträdets qvistar utveckla som torra en ange- näm balsamisk doft, hvilket äfven är fallet med det Euro- peiska, ehuru i betydligt mindre grad. Dr. AVillkomm har på odlade exemplar af ifrågavarande Lärkträd i akt tagit, att detta har en kortare vegetations- period än det Europeiska och att det för sin trefnad behöfver en lång vinter och en kort, men varm sommar, såsom fallet är inom dess naturliga utbredningsområde. Det tyckes bättre fördraga vårt klimat och blir, åtminstone hos oss, betydligt högre och ståtligare än det Europeiska, med hvilket det för öfrigt förenar egenskapeu att vara snabt växande. I tätare skogsbestånd får det en rak, qvistfri stam såsom furan, och då äfven dess ved befinnes vara tät och fast, så torde, med be- traktande af alt detta, odlingen af det Sibiriska Lärkträdet ha en stor framtid för sig i vårt nordliga klimat. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fenniea, 5: 1880.) Beskrifning öfver Impatiens par vi flora DC. Pro dr., I, p. 687. Af TH. S/ELAN. (Föredr. för Soc. pro F. et Fl. fenn. den 9 Nov. 1878.) Stjelkeu 3 — 10 decim. hög, upprat, enkel eller ända ned- ifrån grenig, saftig, genomskinande, något uppsväld vid le- derna, otydligt kantig, glatt, mot toppen zigzag böjd och längs kanterna glest besatt med små, grynlika glandier. Bladen kortskaftade, mörkgröna, 8 — 15 centim. långa, 5—7 centim. breda, ovala 1. elliptiska, spetsiga, rundtomkring hvassågade med uddspetsiga tänder, de nedersta tänderna förvandlade till trådlika, ska.ftade, ofta rödaktiga glandier ; vid bladskaftets bas två klubbformiga, 1 mm. långa, stipellika glandier. Blom- klasarne från de öfre bladvecken, långskaftade, upprätt ut- stående, 3-10-blommiga. Blommorna uppräta, ljusgula, små, 6 — 9 mm. långa. Blomfodret 3-bladigt; de två sidobladen äggrunda, spetsiga, hvitaktiga med grön ryggnerv; det bakre (sporrbärande) snedt trattlikt, inuti mörkgult med brandgula strimmor, i spetsen grönt; sporren kägellik, rak, kort, 17a — 2 mm. lång, något kortare än foderbladet. Kronbladen egentligen fem, men genom sidobladens parvisa sammanväx- ning endast tre; det främre rundadt, kupigt, ljusgult med grön ryggnerv; sidobladen ljusgula, deras närmast sporren belägna flikar snedt vigglika, urnupna, vid basen mörkgula med orange- röda strimmor, större än de två främre, rundade flikarne. 250 Frukten klubbforniigt cylindrisk, 2 — 2l/2 centim. lång, glän- sande mörkgrön, vanligen med brungröna längsstrimmor. Fröen 4 — 5 mm. långa, bruna med längsgående grå strimmor, af- långa. Förekommer på mullrik, något fuktig jord i skugga, ym- nigt i Botaniska trädgården och på en gård vid Georgsgatan i Helsingfors, der den bibehållit sig i åratal. — Blommar i Juli — Oktober; ettårig. Dess ursprungliga hemort är i Sibirien i Altai, der den förekommer i skogiga bergstrakter vid floden Irtisch, vid Buch- torma och Kurtschum (Ledeb., Fl. Ross., I, 482); på berget Alatau vid floden Baskan (Karelin et Kirilow in Herb. Ste- veni). Den har i Europa dessutom utbredt sig till England, der den förekommer på nere ställen i södra delen af landet (Bentham, Brit. FL, 108); likaså påträffas den förvildad i Danmark vid Nebbegård nära Hörsholm (Lange, Danm. FL, 199). Denna Impatiens form skiljer sig från /. noli-tangere ge- nom uppräta, flere gånger mindre blommor med kort, rak sporre, genom upptill glandulös stjelk och hvassågade blad, som vid basen af skaftet äro försedda med två tjocka gland- ier, hvilka genom sin ställning på stjelken likna vid flyktigt påseende stipler. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 5: 1880.) gra sällsynta växter observerade under en exkursion till Sörniis lastag-eplats vid Helsingfors i början af Oktober 1878. Af TH. S.ELAN. Papaver dubium L. anträffades i några få exemplar så- väl blommande som med mogna frukter; Sinapls nigra L. förekom i största ymnighet; Senebiera coronopus (L.) tämligen talrikt både blom- mande och i frukt; Senebiera didyma (L.) förekom ytterst ymnigt, täckan- de stora sträckor; i förbigående må här anmärkas, att denna växtform har fullkomligt samma lukt och smak som Lepidium ruderale L., en egenskap, som jag icke sett anmärkt hos för- fattarn e ; Reseda luteola L. ganska talrikt, ännu i full blomning; Geraniiim pusillum L. äfven förekommande på den närbelägna lastageplatsen å holmen Sumparn; Medicago lupulina L. talrikt; Trifolium procumbens L. i några få exemplar, blom- mande ; Carduus tenniflorus Sm. tämligen talrikt, såväl blom- mande som med mogna frukter; Anagallis arvensis L. f. coerulea (Schreb.) ganska tal- rikt, såväl blommande som med mogna frukter; Veronica persica Poir. i några få exemplar; i frukt; 252 Stachys arvensis L. ganska talrikt; förekom äfven på Sumparn ; Chenopodium album L. var. viridescens Moq. Tand. och var. microphyllum Coss. et Grerm. i några exemplar; Schoberia maritima (L.) i några exemplar, men steril; Rumex maritimus L. i några få exemplar; i frukt; Rumex obtusifolius L. jämte var. divaricatus (Fr.) täm- ligen talrikt; de flesta exemplaren med mogna frukter; Mercurialis annua L. i några exemplar ; ännu i blom- ning; Alopecurus agrestis L. ganska talrikt; Setaria viridis (L.) ganska talrikt; Avena fatua L. ganska talrikt ; Lolium perenne L. var. aristatum ganska talrikt; Hordeum murinum L. i några exemplar. 6 MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. FEMTE HÄFTET. 'tv e) HELSINGFORS, J. SlMELII ARFVINGARS TRYCKERI, 18SO. Innehåll Lindberg, S. O. Mnsci nonnulli scandinavici Sid. 1. Karsten, P. A. Syiubolas ad Mycologiam fennicam, VI . . . » -J5. » Pyrenomycetes aliquot novi » 47- » Quasdam ad Mycologiam addenda » 52. Skiflingar, iakttagna i Muatiala trakten den 3 No- vember 1878 » 57. Brenner, M. Berättelse till Societas pro Fauna et Flora fen- nica öfver en 1869 i Kajana och Norra Öster- botten verkstäld botanisk resa » 63. Leopold, C. Anteckningar öfVer vegetationen i Sahalahti, Kuli- malahti och Luopiois kapeller af Södra Tavast- land ■. » 81. Hellström, Fr. Förteckning öfver i Gamlakarleby provinsiallä- kare-distrikt funna Fröväxter och Ormbunkar . . » 131. Reuter, O. M. Nya bidrag till Ålands och Åbo skärgårds Hemipter-fauna » 160. Sselan, Th. Om de i Finland förekommande formerna af slag- tet Tilia » 237. » Om det Sibiriska Lärkträdet » 246. » Beskrifning öfver Impatiens parviflora DC. ...» 249. > Några sällsynta växter observerade under en ex- kursion till Sörnäs lastageplats vid Helsingfors i början af Oktober 1878 »251. s MBL/WHOI LIBRARY uh ms 7